# ID: svediakorp-gov111774
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1878
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 225,596
# sentences: 6,215
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Unflerflånifit Mihik ocli förslag,
angående dels
allmän tjenst**- och lönereglering för landsstaten
och dels
uppbörds- och redovisningsväsendet för länen,
afgifna den 13 Oktober 1875
dertill i nåder förordnade komiterade.
I.
Betänkande och förslag
med bilagor.
STOCKHOLM
CENTKAL-TR YCKEKIET
1875.
INNEHÅLL.
Betänkandet.
A. Om tjenste- och löneregleringen.
1. Löneregleringsfrågans föregående behandling.
vid 1823 års riksdag ...................
))
1828—30 årens riksdag..
»
1840—41
dito
B 1844—45 dito ___________
b
1847—48
dito
b
1853—54
dito
b
1856—58
dito
B 1859—60 dito ...............
B
1862—63
dito
B
1865—66
dito .....
B 1867 års riksdag ..................
B 1868 dito
_____________
» 1873 dito
B 1874 dito
B 1875 dito
Nuvarande provisoriska lönestat
Omfattningen af komiterades uppdrag
Sid.
1.
2.
B
3.
B
10.
B
11.
12.
B
14.
15.
16.
17.
2. Organisationen af tjensterna.
1846—47 årens komités förslag
Landshöfdingeinstitutionen före och efter 1855 års "instruktion”.....
......... oo''
Allmänna grunder för tjensteregleringen inom länsstyrelsen ................. o
•“
omslag till förändringar inom länsstyrelsen............... ........ Tv
Bristerna i fögderitjensternas nuvarande organisation och förslag tilTförändringar deri 96''
Nuvarande kompetensvilkor för landsstatstjenster........
g "
Komiterades förslag till kompetens
.............. 4o''
...........-....................- ............ B
OO 03
Sid.
3. Sättet och ordningen för genomförandet af den föreslagna nya organisationen
af landsstaten...............-------------------------------- -..........
4.
Löneregleringen.
Om indragning af landsstatsboställena ......................... ......
Om upphörande af landsstatstjenstemans rätt till sportler —....................- —
Komiterades förslag till lönereglering för landsstaten ............-...........— -.....
Aflöningsförhållandena under öfvergången från nuvarande till den nya ordningen
5.
Om grunderna för arfvodesberåkning vid tillfälliga förordnanden inom
landsstaten ... -.....—.......-.....-----------------------------~.................
47.
48.
49.
56.
60.
6.
Om rese- och traktamentsersättning m. m.
Rese och traktamentsersättning åt tjenstemännen vid länsstyrelserna
Fögderitjenstemännens nuvarande rätt till sådan ersättning...........
Komiterades förslag till ersättning åt fögderitjenstemännen ........---
7.
Pensionsrätten å allmänna indragningsstaten .........-.......
B. Uppbörds- och redovisningsväsendet.
1.
Äldre stadganden.
1739 års uppbördsreglemente .............................-.............................. „9‘
Sedermera utkomna, numera föråldrade författningar i dessa ämnen ............... < *■
2.
Nu gällande bestämmelser jemte komiterades förslag.
Mantalsskrifningen.
7 ^
1861 års mantalsskrifningsförordning ....................-—........ V......
Särskilda bestämmelser om mantalsskrifning för Stockholm, Goteborg och Lapp- ^
Mantalsskrifningsförordningens omarbetning af en särskild komité ............... ^
Komiterades uppdrag i mantalsskrifningsfrågan.................no
Särskildt förslag, angående in- och utflyttades kyrkosknfning......................
Debiteringen.
^
Nuvarande debiteringsförrättarne .................-.......----
-......
Vilkoren för debiteringsarbetets jemnare fördelning på hela aret..................
Ifrågasatt förändring i nuvarande ordningen för niarkegångssattnmgen....-------
Om mantalspenningar och skyddsafgiftens inverkan på debiteringen och redo- ^
visningen .............................-.........................................
Debiteringen af landstingens och häradenas medel ...... —
•
Ifrågasatt revision af kronofogdarnes redogörelser för uppbörden af haradsmedlen
Beräkning af blifvande kostnaden för debiteringen ................................. Rf.''
Ersättning för debetsedelslösen inom städerna........................................
Uppbörden och redovisningen.
Allmänna utskylderna:
Sid.
Nuvarande stadganden ............................... .......... .............. g0_
Nuvarande kontrollerna och komiterades förslag i sådant afseende ............ 87.
Sakörena:
Svårigheter vid tillämpningen af nu gällande bestämmelser..................87.
Hufvudgrunderna till komiterades förslag till ny författning om indrifning
och redovisning af sakören ...................................................... 89.
Räkenskapen.
Nuvarande länsräkenskapen ...................................................... 90
Förslag, angående skatternas upptagande ett år senare i riksstaten och räkenskaperna.
.............................................................. 92
Utbetalandet af ersättningarne för indragna rånte- och tiondeanslag ni. m_______
94.
Om forsellönsersättningen och hegrafningshjelpen.................................... 96.
Om förändrad uppställning af riksstaten ................................... ..... »
Föreslagen förändring i räkenskapssättet i och för tidigare revision ............ 97.
Om upphörandet af förskottsanordningar ........................................... 99.
Minskning i länsstyrelsernas bestyr för de centrala förvaltningsmyndigheterna... 100.
Om special-staters aflemnande till kammarrätten .................................. 101.
Om begagnande af tryckta räkenskapsblanketter .................................... »
Förvaltningen af länskassan.
Om länskassans förvarande .................................................
Utgifts- och omföringsorder ................................................... ....... 103.
Öfversändandet af tjenstemännens löner m. m................................. ...... 104.
Kontroller å länskassan................................................. v.
C. Särskilda förslag till lagförändringar.
1.
Kongl. cirkulärbrefvet till Kongl. Maj:ts befallningshafvande den 22 Dec. 1831 105.
2.
Författningarne, angående skattläggning.................................................. ))
3.
Bevillningsstadgan................................................................. 106
4.
Kongl. kungörelsen den 11 December 1811, rörande kontrollen å bevillnings
afgifter
för testamenten m. m............................... ........ ............. 110.
5.
Kungörelsen, angående stämpelpappers-afgiften .......................................... y>
Sammanfattning af de framställningar, hvartill författningsförslag icke blifvit
uppgjorda ...................................................... ...................... m.
Författningsförslag med motiv.
Förslag till instruktion för länsstyrelserna i riket.......................................... 113.
Motiv ...................................................................................... H5.
Förslag till instruktion för kronofogdarne och deras fullmäktige ________________________ 156.
Sid.
Förslag till ny fögderi-indelning i riket ............-........-.............----------------- 166.
Dito till stadga, angående fjerdingsman .........-------------------------------------- 194.
Dito
till kungörelse, angående vilkoren för anställning i tjenst inom landsstaten ... 199.
Dito
till förordning, angående sättet och ordningen för genomförandet af den nya
organisationen af tjensterna inom landsstaten ..............................-.............. 201.
Förslag till förordning, angående grunderna för arfvodesberäkning vid tillfälliga förordnanden
inom landsstaten.................................................................. 204.
Förslag till förordning, angående landsstatstjenstemäns och fjerdingsmäns rätt till rese
och
traktamentsersättning................................................................  206.
Förslag till förordning, angående mantalsskrifningen i riket ...................-.......... 208.
Motiv _____________________________________________________________________________________  221.
Förslag till reglemente för debitering, uppbörd och redovisning af de allmänna utskylder,
hvilka vid kronouppbördsstämmorna skola erläggas --------------.......-..... 227.
Motiv _______________________________________________________________________________________ 238.
Förslag till förordning, angående indrifning och redovisning af sakören ............... 248.
Motiv ________________________________________________________
254.
Förslag till kungörelse, angående länsräkenskapen och förvaltningen af länskassan ... 258.
Dito till ändringar i bevillningsstadgan och instruktionen för taxeringsförrättningarne 281.
Dito till kungörelse, angående gåfvo-, testaments-, fideikomiss- och arfsbevillningens
erläggande ...........................-.........----------------------------------------------- 289.
Förslag till kungörelse, angående upphörande af landsstatstjenstemans rätt till expeditionslösen,
provisioner,
uppbördsprocent och andelar af sakören----------------
292.
Förslag till ändringar i kungörelsen, angående stämpelpappersafgiften .................. 293.
Förslag till lönestater.
Definitiva stater ......—........--------------------------------------------------------------- 295.
Öfvergångsstater ......................-..........................-..................-.....-....... 621.
Protokoll vid komiterades sammanträde den 31 Januari 1875 ......-.............. 373.
Dito
dito
dito den 13 Oktober 1875 (innefattande reservationer)
......................................-.................................... 374.
Bilagor.
Ditt. A. Summarisk uppgift på mål och ärenden, som under åren 1862
71 till hand
läggning
förekommit hos länsstyrelserna i riket.
» B. Uppgift å landsstatstjenstemännens löneförmåner i medeltal under åren 1863
72
med sammandrag, jemte uppgift å förändringar i anslagen under åren 1873
och 1874.
lätt. C.
» D.
» E.
» P.
» Gr.
» H.
5) I.
» K.
Beräkning af nuvarande lönetillgångarne för landsstaten
{sammandrag öfver förslagen till aflöningsstater.
tt ° o ,
^dl dito under öfvergångstiden
U unnböPd\ ttt6r °CMfriga afgifter jemt0 debetsedelslösen, som i fögderiernas
uppbordsbocker aro debiterade för år 1873
gaeriernas
Redogörelse för amtsförvaltningen m. m. i Norge.
dito
i Danmark.
STOEMÄKTIGSTE, ALLEENÅDIGSTE KONUNG!
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 22 Februari 1873 uppdragit åt
undertecknade Hammar, Varenius och Wimarson att vara ledamöter i
en komité, som den 17 nästderpaföljde Mars borde sammanträda här i
II
hufvudstaden för att, under ledning och ordförande af chefen för civildepartementet,
i afseende å slutlig lönereglering för landsstaten, efter
behörig utredning af alla dithörande frågor, afgifva underdånigt betänkande
och förslag, så har, i anledning af bemälde komiterades underdåniga
framställning om förstärkning af komitéen i och för utarbetandet
af de förslag till förändringar i uppbörds- och redogörelseväsendet, som
blefve erforderliga i följd af komiterades förslag till ny tjensteorganisation
inom landsstaten, Eders Kong! Maj:t under den 19 September samma år
förordnat undertecknade Ekström och Gerle att gemensamt med ofvannämnde
komiterade afgifva betänkande och förslag till reglemente för
debitering, uppbörd och redovisning af de allmänna utskylder, som vid
de årliga upphördsstämmorna höra erläggas, till författning, angående indrifning
och redovisning af böter, samt till sådana föreskrifter, som i öfrigt
kunde anses erforderliga för ett ändamålsenligt ordnande af uppbörds- och
redovisningsväsendet; hvarjemte genom särskilda nådiga remisser och skrifvelser
hlifvit komiterade anbefaldt:
l:o) den BO Maj 1873 att afgifva underdånigt yttrande i anledning
af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 24 i samma månad och år,
angående rättighet för kronofogde att vid indrifning af resterande kommunalutskylder
anlita fjerdingsman;
2:o) den 31 Oktober samma år att afgifva underdånigt utlåtande i
anledning af Eders Ivongl. Maj:ts befallningshafvandes i Yermlands län
underdåniga framställning om rättighet för kronofjerdingsman att anställa
utmätningar för uttagande af resterande kronoskatter m. in.;
3:o) den 30 Januari 1874 att afgifva underdånigt utlåtande och förslag
i anledning af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Kristianstads
län underdåniga framställning om förändrade föreskrifter rörande
förvarandet af tredje ränterinyckeln;
4:o) den 29 Maj samma år att inkomma dels med underdånigt utlåtande,
rörande väckt fråga om allmänna hevillningens upptagande i riks
-
in
staten och statsverkets räkenskaper för det år, då bevillningen inflöte, och
icke, såsom förut skett, för det nästföregående året, dels ock med underdånigt
förslag till de förändringar i bevillningsstadgan och de åtgärder
i öfrigt, hvilka för genomförande af en sådan förändring kunde erfordras;
5ro) den 16 Juni samma år att, i anledning af särskilde komiterades
förslag till förordning om mantalsskrifningars förrättande m. m. samt
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets kammarrätts den 11 December 1873 deröfver
afgifna underdåniga utlåtande, inkomma med underdånigt yttrande
rörande de delar af omförmälde förslag in. m., som tillhörde omfånget
af det redan åt komitéen nådigst lemnade uppdrag;
6:o) den 25 September 1874 att, i sammanhang med fullgörandet af
det komitéen lemnade uppdrag, taga i öfvervägande en af t. f. häradsskrifvare]!
H. R. ^Vinter i underdånighet gjord ansökning i fråga om
sättet för tillhandahållandet af landsstatstjenstemännens löner;
7:o) den 15 Januari innevarande år att inkomma med särskilt underdånigt
utlåtande i anledning af väckt fråga om förhöjning af anslaget
för tryckning af länsstyrelsernas embetskungörelser;
8:o) den 26 i samma månad att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af underdånig framställning från styrelsen för landsstatens
nionde allmänna möte, i fråga om behofvet af förbättring af de för lanclsstatstjensteinännen
gällande taxor in. in.; samt
9:o) den 12 sistlidne Februari att afgifva underdånigt utlåtande i
anledning af Riksdagens underdåniga framställning om tillsättande af revisorer
för granskning af kronofogdarnes debiterings- och redovisningslängder
för häradsmedel.
Till underdånig åtlydnad häraf få komiterade, som den 30 sistlidne
Januari afgifvit särskilda underdånigt utlåtande i fråga om förhöjning i
anslaget för tryckning af länsstyrelsernas embetskungörelser, härjemte öfverlemna
underdånigt betänkande och förslag, angående dels allmän tjensteoch
lönereglering för landsstaten och dels uppbörds- och redogörelseväsendet
IV
för länen; varande uti detta betänkande i det sammanhang, som ämnet
fordrat, meddelade underdåniga yttranden och förslag i samtliga de frågor,
deri, på grund af Eders Kongl. Maj:ts omförmäldte, särskild! meddelade,
nådiga uppdrag, det ålegat komiterade att vid afgifvandet af sitt betänkande
inkomma med underdåniga utlåtanden.
Komiterade framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
B. A. EKSTRÖM. C. GERLE. O. R. HAMMAR.
0. E. VARENIUS.
N. A. WIMARSON.
Stockholm den 13 Oktober 1875.
John Stuart.
Underdånigt Betänkande.
A. Om tjenste- och löneregleringen.
1. Löneregleringsfrågans föregående behandling.
Innan komiterade inlåta sig i undersökning om sättet, huru en tjensteoch
lönereglering för landsstaten lämpligen må kunna tillvägabringas, anse
sig komiterade, vid det förhållande, att lönefrågan, som delvis jemväl berört
frågan om tjensternas reglering, allt sedan år 1823 utgjort föremål
för statsmakternas förnyade framställningar och beslut, desto hellre böra
lemna en allmän redogörelse för dessa åtgärder, som deraf kan i flera
hänseenden hemtas en god ledning för bedömandet af hvad som för ett
tids- och ändamålsenligt ordnande af ifrågavarande angelägenheter må vara
att iakttaga.
Sedan kronofogdarne och häradsskrifvarne i Inlands, Orousts och Löneregleo
''
vind st v 0,(10,71
Tjörns samt Sunnervikens och Norrvikens fögderier af Göteborgs och Bohus vid 1823 års
län uti underdånig ansökning, som genom nådig remiss den 4 Juni 1823 riksdag.
till Rikets Ständers statsutskott öfverlemnades, uppå anförde skäl anhållit,
att deras löner, som utginge i bestämda penningebelopp, måtte höjas till
likhet med de i räntepersedlar satte och efter markegångspris utgående
lönerna till krönobetjeningen i gamla Sverige, förklarade väl Rikets Ständer,
att de, på grund af sitt uti underdånig skrifvelse den 23 Juli 1815,
angående i allmänhet förhöjda löner för rikets penninglöntagande embetsoch
tjensteman, meddelade beslut, att lönetillökning ej finge åtnjutas af
den, som vid tjenst innehade större eller mindre andel af lönen indelt
eller ock dervid åtnjöte fördelar af boställen, bohemman eller jord
m. in., icke kunde bevilja den af kronobetjeningen i Bohus län sålunda
sökta lönetillökning, men anhöllo derjemte, att, då erkändt vore, att kronobetjeningen
i vissa orter af riket innehade löneinkomster, som icke
1
2
svarade emot denna tjenstemannakorps trägna sysselsättning eller lemnade
densamma en skälig utkomst, ett generel förslag till kronobetj eningens
och landsstatstjenstemännens jemnare samt, i förhållande till tjensternas
beskaffenhet, mera afpassa d aflöning måtte, efter föregången undersökning
om lönevilkoren i allmänhet, varda upprättadt och vid dernäst
infallande riksdag förelagdt Rikets Ständer, som då möjligen blefve i tillfälle
att det öfverklagade lidandet afhjelpa.
Löneregle-
Med anledning häraf och sedan kammarkollegium ocli statskontoret
vJTisiTmo uppå derom erhållen nådig befallning afgifvit förslag till förnyad lönestat
årens riksdag. för ifrågavarande tjenstemannaklass, aflat Kongl. Maj:t den 13 November
1828 nådig proposition i ämnet, dervid berörda förslag lacles till hufvudsaklig
grund. Men uti underdånig skrifvelse den 4 Januari 1830 förklarade
Rikets Ständer, att, i saknad af tillräckliga tillgångar, med den allmänna
regleringen af landsstadstjenstemännens löner maste uppskjutas; dock
att, enär vid pröfningen af de för landsstaterna redan beviljade anslag
befunnits, att några deruti varande större brister kunde åtminstone till en
del genast afhjelpas, Rikets Ständer i sådant afseende beviljat dels lönetillökning
för landskamreraren i Blekinge med 500 rdr. samt för hvar och
en af landskamrerarne i Gotlands, Jemtlands, Yesterbottens och Norrbottens
län med 300 rdr, för bindskontoristerna i alla länen till fyllnad i
hvarderas lön till 166 rdr 32 sk. samt för samtlige landskanslister äfvenledes
fyllnad i lönen till 1 00 rdr, dels nya löneanslag för länsbokhållarne i
Jemtlands och Norrbottens län samt för 3 kronofogdar och 2 häradsskrifvare,
dels 8,000 rdr till sådan förbättring i länsmännens löner, att ingen
af dessa tjensteman komne i åtnjutande af mindre än 100 rdr i årlig
lön, dels ock slutligen 100 rdr för hvarje län till bestridande af kostnaden
för tryckning af landshöfdingarnes embetskungörelser.
Löneregle-
Sedermera och till följd af Kongl. Maj:ts den 13 Februari 1830
Jid i&mi meddelade föreskrift, afgåfvo kammarkollegium och statskontoret den 22
urens riksdag. Juni 1835 nytt förslag till lönereglering för landsstaten, hvilket förslag af
Kongl. Maj:t den 27 Januari 1840 öfverlemnades till Rikets Ständer, som
i anledning deraf i underdånighet anmälde, att enär angelägenheten fordrade,
det möjligaste inskränkning i statsutgifter iakttoges, hvarmed icke
stode tillsammans anvisandet af den summa af omkring 120,000 rdr, som
för den ifrågasatta regleringen erfordrades, Rikets Ständer, då dessutom
fullständig utredning saknades angående löntagarnes extra inkomster, ansågo
sig icke kunna med anledning af Kongl. Maj:ts framställning i ämnet
vidtaga någon åtgärd i vidsträcktare mån, än att 40,093 rdr 9 sk. 1 rst.
beviljades för att till 200 rdr fylla de länsmanslöner, hvilka dertill icke
uppginge.
3
Uti sin till 1844—1845 årens riksdag aflåtna, nådiga proposition Löneregleom
statsverkets tillstånd och behof förklarade sig Korigl. Maj:t, erkännande vid mims
angelägenheten af en efter landsstatspersonalens behof samt dess mödo-årens riksdag.
samma och ansvarsfulla befattningar lämpad lönereglering, likväl vilja till
eu kommande riksdag dröja med framläggandet af ett nytt förslag dertill,
dels för att under tiden vinna de fullständigare utredningar, som erfordrades
i afseende å lönernas bestämmande i kontant i stället för de deri
ingående indelta räntor, procenter och provisioner in. m. och dels för att
ställa detsamma i förening med förslag till beskattningsväsendets samt
uppbörds- och redogörelseverkets förenklande. Några af Kongl. Magt begärda
mindre anslag blefvo emellertid af Rikets Ständer beviljade,'' hvarjemte
ett årligt reservationsanslag af 6,000 rdr anvisades för att användas
till arfvoden åt de kronofogdar och häradsskrifvare, hvilka funnes i mesta
behof af förbättring i sina aflöningsvilkor.
Vid nästderpåfoljande riksdag framlade Kongl. Maj:t ett af komi- Löner eg leterade
för beskattningsväsendets samt uppbörds- och redogörelse verkets förenklande,
uppå nådig befallning, den 26 Maj 1847 afgifvet särskildt be- årens riksdag.
tänkande och förslag, angående förändrad lönereglering för landsstaten i
riket, landshöfdingarne undantagne. För detta förslag, som jemväl afsåg
en delvis förändrad organisation af landsstaten och i öfrigt hvilade på hufvudsakligen
nya grunder, torde en fullständigare redogörelse här böra
finna plats.
för löneregleringen föreslogos följande hufvudgrunder nemligen:
a)
att expeditionslösen, der sådan dittills varit landsstat,stjenstemännen
tillerkänd, väl borde fortfara, intill dess en allmän reglering rörande
sådan lösen vid domstolar och embetsverk kunde komma till verkställighet,
men att alla provisioner, som dessa tjensteman enligt gällande stadganden
egde åtnjuta å sådane medel, hvilkas debiterande, uppbärande, utbetalande
eller kontrollerande tillhörde deras tjenstebefattningar, måtte,
såsom tillkomne för att bereda behöflig ansedd förbättring i aflöningsförmåner,
men hvarigenom redogörelserna och aflöningssättet invecklades, helt
och hållet försvinna;
b)
att den häradsskrifvarne tillagda debetsedelslösen, hvilken väl till
en del åsyftade att betäcka de med debetsedlarnes utfärdande förenade
kostnader, men i sjelfva verket till det mesta utgjorde en löneförmån,
äfven måtte upphöra, helst någon giltig grund ej funnes derför, att de
skattdragande sjelfva skulle erlägga särskild afgift för den underrättelse,
de genom debetsedeln erhöllc angående sina skattebelopp;
c)
att endast den inom fögderierna anstälda kronobetjening borde
med boställen förses, hvilken förmån, enär komiterade i sitt underdåniga
o
4
betänkande angående beskattningsväsendet föreslagit, att häradsskrifvaretjensterna
skulle upphöra, så snart de nya jordeböckerna hunnit upprättas,
endast skulle tillkomma kronofogdarne och länsmännen, med iakttagande
dervid, att hvarje boställes afkastning beräknades till det belopp, som, i
händelse af utarrendering, skäligen ansåges kunna för bostället erhållas,
eller, derest det varit utarrenderadt, enligt senaste kontrakt varit derför
betaldt, hvarvid, om arrendet i persedlar utgått, dessas värde skulle beräknas
efter medium af de sista tio årens markegångspris, samt att den
sålunda bestämda boställsafkastningen, dock alltid utsatt i tiotal riksdaler,
afräknades från den lön, som för tjensten, hvarmed bostället följde, kunde
varda faststäld;
d)
att alla indelta räntor, utom för bostadsboställen, borde till statsverket
indragas och lönerna för landsstatstjenstemännen beräknas i kontant
utan någon derunder inbegripen spannmål; samt
e)
att af allmänna medel särskildt borde ersättas resekostnader för
häradsbokhållarne vid resor till taxeringsförrättningar, till mantalsskrifningar
i de städer, der de dittills förrättats af häradsskrifvare, och till
skattläggningar, der sådane ifrågakomme, äfvensom resekostnader och traktamenten
till vaktbetjente vid landshöfdinge-embetena, då de i tjensteärenden
afskicka des utom landshöfdingeresidensstaden, kostnader för blanketter
till debetsedlar och betalningsbevis för kronoutskylder, för diariers
och handlingars samt räkenskapers vid länsstyrelsen inbindning samt för
införande af länsstyrelsernas kungörelser i allmänna tidningarne, der sådant
borde ega rum och icke skedde för ändamål, hvartill särskilda anslag vore
anvisade, hvaremot för tryckningen af nämnda kungörelser enahanda belopp
som förut eller 100 rdr för hvarje län i ett för allt borde bestas.
I afseende å personalen hemstälde komiterade, att en länsnotarie
skulle å stat anställas i hvarje län, på det någon fullt qvalificerad och
skicklig person alltid måtte finnas att tillgå, som, i händelse af landssekreterarens
laga förfall, genast kunde i utöfningen af hans tjenst inträda,
och att för verkställandet af de häradsskrifvaregöromål, som enligt komiterades
förslag borde till landskontoren öfverflyttas, derstädes skulle anställas
häradsbokhållare, svarande emot häradsskrifvarnes halfva antal, dock
att i de län, der detta antal vore udda, häradsbokhållarnes antal borde
blifva närmaste tal öfver hälften.
I fråga om aflöningen föreslogo komiterade följande belopp:
för landssekreterarne i Stockholms, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens
län hvardera......................................................... rdr 1,000: —
5
för landssekreteraren i
Gotlands län................................. rdr
500:
—
»
»
i
Blekinge län ................................. »
600:
—
»
)>
i
Göteborgs och
Bohus län ......... »
400:
—
»
»
i
Malmöhus län
.............................. »
300:
—
»
»
i
öfrige länen hvardera.................. »
800:
—
eller tillsammans 18,600 rdr, deraf 133 rdr 16 sk. skulle i hvarje län
utgöra ersättning för resor och expenser;
för hvarje länsnotarie............................................................... rdr 400: —
» en landskanslist i hvarje län.......................................... »
200: —
)>, landskamrerarne i Gotlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens
län, hvardera:
i lön ......................................................... rdr
1,200:
—
i resepenningar och
expenser............... »
133:
16.
i sportelersättning.................................... »
333:
16.
]
666: 32.
för dito i öfriga länen hvardera:
i lön............................................................... rdr
1,200:
—
i resepenningar och
expenser .................. w
133:
16.
i sportelersättning....................................... »
666:
32.
2,000:
_
för landträntmästare i Gotlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens
län, hvardera:
i lön ......................................................... rdr 1,000
133
200
16.
i skrifvarehjelp .............
»
i sportelersättning..................................  »
för dito i öfriga länen, hvardera:
i
lön............................................................... rdr
1,000:
—
i
skrifvarehjelp............................................. »
133:
16.
i
sportelersättning ....................................... »
466:
32.
-*-
för en länsbokhållare i
1,333: 16.
1,600: —
hvarje län ....................................... rdr 800: —
hvilken högre aflöning i förhållande till den för länsnotarierna föreslagna
motiverades dermed, att länsbokhållarne vore mindre i tillfälle att genom
kommissioner förskaffa sig extra inkomster;
för hvarje häradsbokhållare ...................................................... rdr 666: —
och till en landskontorist i hvarje län ................................. »
300: —
hvarjemte till en eller flera extra kontorsskrifvare borde för hvarje län
anslås .......................................................................................... rdr 200: —
för hvarje kronofogde ............................................................ »
1,500: —
deraf 500 rdr till resepenningar, skrifvarehjelp och expenser; samt
för hvarje länsman..................................................................... rdr 300: —
deraf 100 rdr skulle utgöra ersättning för resor och expenser;
6
och föreslogs dessutom aflöning åt 1 landsgevaldiger och 3 vaktmästare
i Stockholms län samt 1 vaktmästare i hvardera af de öfriga länen med
tillsammans 9,606 rdr 32 sk.
T anledning af hvad sålunda blifvit föreslaget förklarade Rikets
Ständer i underdånig skrifvelse den 20 Oktober 1848, att då anvisandet
af de för landst;itsregleringens tillvägabringande erforderliga, betydliga
anslag icke funnits förenligt med det inskränkta beloppet af statsverkets
disponibla tillgångar, Rikets Ständer ansett sig icke kunna bevilja de för
ifrågavarande reglering äskade anslag å sjette och nionde hufvudtitlarne
af tillsammans 166,194 rdr, utan skulle de vid föregående statsreglering
för landsstaten anvisade anslagssummor i den nya riksstaden uppföras med
de få förändringar, hvartill beviljandet af löner till sju nya länsmän jemte
några ersättnings- och fyllnadsbelopp föranledde, och att det vid nästföregående
riksdag >>tlll löneförhöjning för landsstaterna» beviljade reservationsanslag
af 6,000 rdr följaktligen fortfarande finge utgå.
Löneregle-
Då emellertid det af Rikets Ständer vid flera tillfällen erkända,
MI&iku likasom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande samt tjenstemännen sjelfva tid
årens riksdag, efter annan i underdåniga framställningar ådagalagda hehofvet af en allmännare
lönereglering för landsstaten blifvit alltmera framstående till följd
ej blott af tjenstegöromålens betydliga tillökning utan äfven af stegringen
i lefnads- och resekostnader, hvilka senare utgifter för de flesta inom denna
stat vore ganska betydliga, fann sig chefen för civildepartementet, enligt
dess yttrande till statsrådsprotokollet den 9 November 1853, förpligtad
att hos Kongl. Maj:t göra underdånig hemställan om påkallande af Rikets
Ständers medverkan för ett rättvist och billigt ordnande af landsstatens
lönevilkor. I sådant afseende anförde departementschefen, att han för att
icke möta nya svårigheter vid regleringen ansåg sig böra frångå de förut
framstälda förslagen om indragning af provisioner, procenter, remisslage,
debetsedelslösen med flera extra inkomster till utbyte mot kontanta anslag,
helst de flesta af dessa inkomster i någon mån rättade sig efter göromålens
större eller mindre besvärlighet, äfvensom att boställen, der sådane
funnes för kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän, borde bibehållas,
under vilkor att verkliga afkomsten, så. vidt den kunde med säkerhet utrönas,
skulle tagas i beräkning vid fråga om lönetillökning, hvaremot de
boställen och den boställsjord, som, staten tillhörig, innehades af landssekreterare,
landskamrerare, landträntmästare och vaktbetjente, borde indragas,
så snart sådant lagligen ske kunde, emot ersättning efter angifvet uppskattningsvärde,
dock hvad anginge vid residensstäderna belägen jord, som
under boställsegenskap innehades, först efter närmare undersökning om de
förhållanden, hvilka kunde föranleda dertill, att sådan jord kunde af
7
tjenstemännen få bibehållas. Vid uppgörande af berörde förslag till lönereglering
hade således tagits till allmän grund: boställens bibehållande
pa ofvannämnda sätt samt, med några få undantag, bibehållande tills vidare
af nu°anslagna indelningar och andra löneförmåner; och borde jemväl
framgent fa utgå de förut på stat uppförda anslagen till eldning i länsdepartementens
embetsrum äfvensom för allmänna kungörelsers tryckning
samt de ej till siffra utsatta beloppen för tryckning af dagböcker och
markegangstaxor, hvartill borde läggas kostnaden för införande af kungörelser
och tillkännagifvanden i allmänna tidningar, der sådant skulle
ega. runa och icke skedde för ändamål, till hvilka särskilda anslag vore
anvisade. Jemväl borde bestämmas, att utgifter för landsbokens med
bilagor jemte andra kronans räkenskapers, diariers och handlingars inbindning
och afsändande till vederbörliga orter Unge godtgöra,s af allmänna
medel, men att, hvad deremot alla, andra kostnader för skrifmaterialier
m. m. eller s. k. expenser anginge, det skulle åligga tjenstemännen att af
dem anslagna tillgångar bestrida dessa kostnader. I enlighet härmed föreslog
Departementschefen, att lönerna matte höjas för landssekreteraren i
Stockholms län med 4-00 rdr, för hvardera af landssekreterarne i Jemt,-  lands, Westerbottens och Norrbottens län till 1,6G6 rdr 32 sk, för hvardera,
af landska inre ram e i Gotlands, Jemtlands och Norrbottens län till
nyssnämnde belopp; för landskamreraren i Hallands län till 2,000 rdr,
hvartill inkomsterna, inberäknadt provisioner m. in., i de öfriga länen minst
uppginge; för landtråntmästarne till 1,500 rdr i de län, der dessa tjensteman
sammanräknade inkomster understege denna summa, med undantag
likväl för de tre nordligaste länen, der minimilönen anslogs till 1,333 rdr
1^6 sk; för länsbokhållare i Stockholms, Östergötlands, Malmö, Göteborgs,
Elfsborgs och Kopparbergs län till 533 rdr 16 sk., i Gotlands, Blekinge’
Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens till 400 rdr samt i öfriga länen
till 466 rdr 32 sk. för hvardera; för länsnotarierna, som förut icke
både löner pa stat sig anvisade, 333 rdr 16 sk. hvardera; för landskanslist,
er till 200 rdr och för lands kontorister till 300 rdr hvardera; för
2 vaktmästare i Stockholms län till 250 rdr hvardera jemte arfvode åt
en extra vaktmästare, SO rdr, och för 2 vaktmästare i de öfriga länen
till 380 rdr i hvarje län; hvarjemte, beträffande fögderitjenstemännen,
lönerna ansågos böra bestämmas till minst 1,200 rdr för kronfogdar,
.1,000 rdr för häradsskrifvare och 300 rdr för länsmän. [ öfverensstämmelse
med detta förslag äskade Kongl. Maj:t i afla,ten nådig proposition
till Rikets Ständer år 1853, angående statsverkets tillstånd och behof, ett
reservationsanslag a 77,000 rdr för verkställande af landsstatens lönereglering.
8
Enligt hvad Rikets Ständers skrifvelse i ämnet den 21 Oktober
1854 utvisar, förklarade Rikets Ständer sig väl icke vara i tillfälle att
bedöma ändamålsenligheten af berörda förslag, men stälde, utan att ingå
i bedömande af den provisionel^ löneregleringen, till Kong! Maj:ts disposition
det äskade reservationsanslaget med förbehåll, att de indelta
lönerna, boställsräntorna likväl deruti icke inbegripna, utbyttes mot en
gång för alla efter de 10 sistförflutna årens medelmarkegångspris bestämda
penninge-anslag, i den man ett sadant utbyte kunde författningsenligt ega
rum. Sedan derefter Kongl. Maj:t den 22 November 1855 bifallit att, pa
sätt Rikets Ständer för sin del beslutat, landsstatstjenstemännens indelta
aflöning finge utbytas emot kontanta löneanslag samt dervid funnit godt
dels förklara, att, sedan de fullständiga förslag till aflöningsstater för landsstatstjenstemännen
i hvarje län, hvilka det till följd af Kongl. Maj:ts den 3
Februari 1855 gifna nådiga befallning ålåge kammarkollegium och statskontoret
att så fort som möjligt upprätta och i underdånighet föreslå,
blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade, samma stater — utom hvad anginge nya
tjenster, i afseende på hvilka Kongl. Maj:t ville särskild! bestämma tiden för
lönernas tillträdande — skulle från och med ar 1855 tillämpas, dels ock
såsom följd häraf, föreskrifva, att de landstatens tjensteman och betjente,
utom landshöfdingarne, på lön indelta hemmansräntor och tiondeanslag
skulle från samma tid till kronan indragas och följaktligen för kronans
rakning uppbäras och i dess räkenskaper behörigen redovisas; sa och efter
det kollegiernas förslag till aflöningsstater den 21 Januari 1856 inkommit,
blefvo dessa stater den 31 i samma manad af Kongl. Maj:t fastställa;
dock med förklarande att, enär det borde leda till önskvärd förenkling i
uppbörd och redovisning, om boställsräntorna, hvilka i de allra flesta fall
redan tillgodokomme boställsinnehafvarne sjelfva, jemväl vid sådana landsstatsboställen,
för hvilka de vore kronan behållna, blefve, derest de icke
särskild! annorlunda disponerats, tillerkända boställshafvarne i utbyte af
motsvarande kontant löneanslag, den meddelade faststållelsen skulle blifva
gällande intill 1857 års utgång.
Lön,-regie-
Efter det Kongl. Maj:t den 28 Maj 1856 beslutat att hos riksdagen
Mi&ms föreslå den sålunda ifrågasatta förändringen i afseende å boställsräntorna
årens riksdag, samt med iakttagande deraf statskontoret enligt nådig befallning upprättat
och till Kongl. Maj:t aflemnat nya löningsstater för tjensteman och betjente
vid landsstaten, aflat Kongl. Maj:t medelst nådig proposition till Rikets Ständer
vid 1856—1858 årens riksdag nytt förslag till förbättrad lönereglering
för landsstaten. Jemlikt underdånig skrifvelse den 6 Februari 1858
beviljade Rikets Ständer, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
förslag, löneförhöjningar för de flesta, af landsstatens tjensteman, dock med
9
förklarande, att, enär enligt Rikets Ständers tanke åtskilliga svårigheter
mötte att för det dåvarande så uppgöra en definitiv atlöningsstat för landsstatens
embetsman och betjente, att densamma icke kunde vara i behof
af flera ytterligare jemkningar, Rikets Ständer, på det möjligen nödiga
rättelser i staten måtte kunna ske, innan densamma för framtiden faststäldes,
ansåge den lönereglering för landsstaten, som då vid Riksdagen
verkstäldes, böra i likhet med den för andra stater blifva blott provisorisk
och gällande för den tid, den pågående statsregleringen omfattade;
hvarjemte och då, i afseende å sättet för bestämmande af kronofogdarnes
och häradsskrifvarnes löner, det syntes lämpligare, att de extra inkomster,
hvilka, bestående af provisioner m. m., enligt deröfver lemnade uppgifter
uppginge till i allmänhet ringa belopp, icke, på sätt skett, intoges i beräkning
af löneförmånerna, enär dessa sportler vore beroende på ökade
göromål och såsom uppmuntran och vedergällning för dem tillkommit,
utan lönerna fasthellre borde bestämmas oberoende af sportlerna, samt
enligt Rikets Ständers öfvertygelse en förnyad, efter samma metod och
grunder verkstäld, noggrann värdering af kronofogdarnes, häradsskrifvarnes
och länsmännens boställen borde ega rum, Rikets Ständer, med bifall till
den föreslagna förändringen i disposition af boställsräntorna, anhöllo dels
att vid den slutliga regleringen af landsstatens löner kronofogdarnes och
häradsskrifvarnes extra inkomster icke måtte i lönerna, inberäknas, utan
dessa senare bestämmas oberoende af extra inkomsterna, dels ock att,
innan lönerna definitivt reglerades, en förnyad noggrann uppskattning af
kronofogdars, häradsskrifvares och länsmäns boställen måtte ega rum.
Med anledning af sistberörda anhållan ting© kammarkollegium och Löncreglestadskontoret
den 23 Februari 1858 nådig föreskrift att inkomma medviäViSdAmo
förslag till de gemensamma grunder, som vid nämnda uppskattning borde årens riksdag.
följas, och sättet för verkställigheten deraf. Då emellertid sådant förslag
vid aflåtande af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1859—1860 årens riksdag
ännu icke inkommit, föreslog Kongl. Maj:t, att den för kronofogdar, häradsskrifvare
och länsmän vid 1856—1858 årens riksdag upprättade stat
måtte äfven under då instundande statsregleringsperiod få förblifva provisoriskt
gällande; i anledning hvaraf Rikets Ständer, jemlikt underdånig
skrifvelse den 24 Oktober 1860, enär den nådiga framställningen jemväl
afsåge, att lönerna för öfrige vid landsstaten anstälda tjensteman skulle
på stat definitivt uppföras, men en fördelning af de till denna stat hörande
anslag på det sätt, att några af dem skulle endast provisoriskt beviljas,
men andra åter definitivt fastställas, enligt Rikets Ständers åsigt
hvarken vore lämplig eller öfverensstämmande med de vid löneregleringen
2
10
i allmänhet iakttagne grunder, beslöto, att anslaget för landsstaterna i
länen vid då skeende statsreglering icke finge definitivt i stat uppföras.
Lönerecjlc-
Sedan ofvan omförmälda, från kammarkollegium och statskontoret
vid mestis infordrade förslag den 1 December 1860 blifvit afgifvet, fann emellertid
årens r iksdag. Kong! Maj:t vid pröfning af detta ärende den 21 Mars 1862, att, enär den
af Rikets Ständer vid 1859—1860 årens riksdag antagna, den 17 Maj
1861 utfärdade bevilIningsstadga innehölle nya och mera bestämda grunder
för uppskattning af fast egendom, det med en förnyad uppskattning
af landsstatens boställen afsedda ändamål skulle på enklare och mindre
kostsamt sätt, än det af kollegierna föreslagna, kunna vinnas genom antagandet
af det värde, som år 1862 blefve af pröfningskomitéerna ifrågavarande
boställen åsatt, och beräkning af deras afkastning efter den i bevillningsförordningen
i allmänhet för jordbruksfastighet antagna grund till
tre procent af värdet, samt förordnade derföre att upplysningar till utredande
af detta förhållande skulle infordras. Vid granskning af derefter
inkomna upplysningar befans likväl, att betydligt olika grunder blifvit
vid boställsuppskattningen följda; men då all anledning vore förhanden,
att de ojemnheter, som vid första tillämpningen af en bevillningsförordning
med nya grunder för uppskattningen lätteligen kunnat uppkomma,
skulle rättas, då förändring i fastighetstaxeringen påföljande gång eller år
1865 skulle ske, ansåg Kongl. Maj:t olägenheten att ytterligare under en statsregleringsperiod
bibehålla det provisoriska tillståndet i landsstatens lönereglering
vara mindre, än att redan då antaga de värden, som vid 1862
års uppskattning blifvit åsatte; och föreslog derföre Kongl. Maj:t Rikets Ständer
vid 1862—1863 årens riksdag att — med antagande af den grund, att
ifrågavarande landsstatstjenstemäns boställen derefter skulle i stat upptagas
till en afkastning af tre procent af det värde, som vid bevillningstaxering
af pröfningskomité dem åsattes — för då instundande statsregleringsperiod
medgifva, att den för dessa landsstatstjenstemän gällande stat
Unge, likasom den för landsstaten i öfrig!, blifva provisoriskt gällande;
hvartill Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse den 3 November
1863 lemnade sitt bifall.
Lönereglc-
Uti nådig proposition den 27 Oktober 1865, angående statsverkets
ÄS tillstånd och behof, förklarade Kongl. Maj :t, enär fullständiga upplysningar
årens riksdag. om <jet taxeringsvärde, omförmälde boställen vid nämnda års taxeringsoch
pröfningskomitéer fått sig åsatt, ännu icke hunnit ingå, sig vara sinnad
att framdeles aflåta nådig proposition i ämnet, men föreslog likväl
afsättande af de för ändamålet nödiga medel till belopp af 190,000 rdr.
Till åtlydnad af nådig befallning den 13 November 1863, afgåfvo kammarkollegium
och statskontoret den 10 November 1865 underdånigt ut
-
:
11
låtande och förslag till definitiva aflöningsstater för landsstatspersonalen.
Enär emellertid berörda förslag innefattade jemväl framställning om sådan
förändring i gällande grunder för landsstatstjenstemännens aflöning,
att alla de till landskamrerare, landträntmästare, kronofogdar och häradsskrifvare
utgående provisioner af stämpelpappers-, bränvinstillverknings-,
minuthandels- och utskänknings-, möteskostnads-, salpeter-, båtsmansroteoch
häst-vakans-, tidningsstämplings- och testamentsbevillningsmedel samt
arfvoden utaf fångvårdsmedel och af allmänna bevillningen äfvensom remisslage
vid leverering af stats- och andra allmänna medel, skulle upphöra
och deremot för landskamrerare och landträntmästare till siffran bestämda
arfvoden efter föreslagen klassifikation i tre klasser samt för kronofogdar
och häradsskrifvare löneförhöjningar till belopp, motsvarande
dem, hvartill extra inkomsterna i gällande lönestat vore beräknade, jemte
särskilt anslag till skrifvarebiträde, fastställas; men frågan om en sådan,
i dessa tjenstemäns aflöning djupt ingripande och för flera bland dem till
minskning i inkomster ledande förändring ansågs icke böra afgöras, innan
länsstyrelserna, som vore närmast i tillfälle att bedöma de olika aflöningssättens
företräde, fått deröfver afgifva yttrande, behagade Kongl. Maj:t den 2
Februari 1866 i nåder besluta, att någon framställning till Rikets då församlade
Ständer i förevarande ämne icke komme att aflåtas, utan skulle
kammarkollegii och statskontorets utlåtande tryckas och till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i länen afsändas med befallning att i anledning af
deri framstälda förslag med underdåniga yttranden till Kongl. Maj:t inkomna.
Vid sådant förhållande funno, jemlikt underdånig skrifvelse den 15 Juni
1866,
Rikets Ständer den nådiga framställningen om afsättande af 190,000
rdr för reglering af landsstatens löneförmåner till någon Rikets Ständers
åtgärd icke föranleda.
De sålunda infordrade yttrandena från länsstyrelserna hade icke fullständigt
inkommit, då nådig proposition till den år 1867 sammanträdande
riksdagen skulle uppgöras. Af sådan anledning och ehuru vissa delar af
löneregleringen, såsom angående ifrågasatt förhöjning i länsmännens samt
tjenstemännens vid landskanslierna och landskontoren löneförmåner, skulle
kunna behandlas oberoende af förslaget om indragning af provisioner och
extra inkomster för andre landsstatstjenstemän, ansåg sig likväl departementschefen,
enligt underdånigt yttrande till statsrådsprotokollet den 4 Januari
1867,
böra inskränka sin framställning uti förevarande afseende till allenast
väckta frågor om ökad fögderibetjening inom vissa län jemte några
dels af statskontoret anmälda, dels eljest förekomna anslagsbehof. I öfverensstämmelse
med detta yttrande blef ock nådiga propositionen till
1867 års riksdag, angående statsverkets tillstånd och behof, i denna del
Löneregleringsfrägan
vid 1867 ara
riksdag.
12
Löneregleringsfrågan
vid 1868 ån
riksdag.
Löneregleringsfrågan
vid 1878 ars
riksdag.
affattad, hvadan löneregleringsfrågan icke blef föremål för bemälde riksdags
behandling.
Uti det af chefen för civildepartementet till statsrådsprotokollet den
: 4 Januari 1868 afgifna yttrande omförmäles, ifråga om reglerande af
landsstatstjenstemännens löner, att de från länsstyrelserna infordrade yttranden
öfver kaminarkollegii och statskontorets förslag i ämnet väl inkommit,
men att tidpunkten för ordnandet af denna angelägenhet icke syntes
vara fullt lämplig, då en dylik reglering icke läte sig verkställas utan
eu betydlig anslagstillökning, som enligt kollegiernas förslag skulle blifva
något öfver 646,000 rdr, från hvilket belopp dock borde afräknas afkomsten
af indragna boställen och en del extra inkomster, så att den
verkligen ökade utgiften icke komme att blifva mera än i det närmaste
158,000 rdr. Med afseende å angelägenheten deraf att under dåvarande
förhållanden söka undvika statsutgifternas stegring utöfver påräkneliga inkomster,
ansåg departements-chefen frågan om denna lönereglerings genomförande
då icke med någon utsigt till framgång kunna till Riksdagen
framställas, utan inskränkte sig till att i underdånighet föreslå de mindre
rättelser och tillägg till denna del af riksstaten, som af omständigheterna
föranleddes. Och enär denna framställning af Kong! Maj:t gillades, blef
någon lönereglering för landsstaten icke heller vid 1868 års riksmöte
föremål för Riksdagens åtgärd.
Då frågan, som under de fyra följande riksdagarne icke varit föremål
för några särskilda åtgärder från statsmakternas sida, sedermera den 10
Januari 1873 inför Kong! Maj:t i statsrådet föredrogs i sammanhang med
öfriga till statsregleringen hörande ärenden, yttrade chefen för civildepartementet,
att sedan kammarkollegium och statskontoret den 10 November
1865 afgåfvo ofvan omförmälda förslag till definitiv lönereglering för
landsstaten, hade inträdt i flera afseenden förändrade förhållanden, Indika
vållade, att samma förslag icke vidare kunde läggas till grund för eu
dylik reglering. Uti underdånig skrifvelse den 12 Maj 1868 hade nemligen
riksdagen anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida de åt
civile ernbets- och tjensteman upplåtna boställen måtte, i den mån sådant
författningsenligt kunde ega rum, till statsverket indragas, samt att Kongl.
Maj:t, efter vederbörandes hörande, behagade föreslå Riksdagen de vilkor
och bestämmelser, som i sammanhang med indragningen lämpligen
borde iakttagas, öfver hvilken framställning, sedan kammarkollegium och
statskontoret blifvit hörde och i afgifvet utlåtande upplyst, att åtskilliga
bergsstatstjenstemän äfven vore med boställen försedde, jemväl kommersekollegii
underdåniga yttrande blifvit infordradt men vid ärendets föredragning
inför Kongl. Maj:t ännu icke inkommit. Derjemte hade 1868 års
13
riksdag uti skrifvelse den 13 Maj samma år anhållit, det Kong! Maj:t täcktes
undersöka och utreda, om och på hvad sätt det med vissa tjenstebefattningar
förenade aflöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler
skulle, till båtnad för det allmänna, kunna helt och hållet eller till en
del afskaffa^. Riksdagen hade således ifrågasatt giltigheten af två bland
de grunder, på hvilka kollegiernas förslag till definitiva lönestater för
landsstaten vore bygdt, eller inberäkning i lönerna af boställenas uppskattade,
behållna afkastning samt tjenstemännens bibehållande vid det slag
al sportler, som vore att hänföra till expeditionslösen. Derjemte hade hos
landsstatstjenstemännen sjelfva på senare tider utvecklat sig den med 1847
års skatteförenklingskomités förslag öfverensstämmande åsigt, att häradsskrifvarebefattningarne
lämpligen kunde och borde indragas samt dertill
anslagna lönetillgångar användas till löneförbättring åt öfrigc landsstatstjenstemän.
Under loppet af år 1872 hade departementschefen, för inhemtande
af erforderliga upplysningar i förevarande ämne, vändt sig till
åtskilliga landsstatstjenstemän, hvilka såväl samtalsvis som i särskilda till
honom aflemnade promemorior föreslagit indragning af häradsskrifvarebefattningarne
samt förläggande af debiteringen och dermed sammanhängande
göromål till landskontoren att ombesörjas af dertill särskild! tillsatte
tjensteman. En och annan af nyssbemälde landsstatstjenstemän hade
till och med antydt, att indragning af kronofogdebeställningarne icke borde
mota oöfvervinnerliga svårigheter. Med anledning häraf och då det vore
uppenbart, att dessa förslag borde vara sorgfälligt granskade och pröfvadc,
innan man skrede till slutlig reglering af landsstatens löneförmåner, vore
departementschefen sinnad att inom icke lång tid derefter i underdånighet
inför Kongl. Maj:t framställa förslag om tillsättande af en komité, som kunde
erhålla nådigt uppdrag att rörande nu omförmälda förslag och öfriga med
en slutlig lönereglering för landsstaten sammanhängande frågor afgifva
underdånigt betänkande. Vid sådant förhållande fann departementschefen
sig icke då kunna framlägga något förslag till definitiv lönereglering för
landsstatens embets- och tjensteman samt betjente, men ansåg sig höra,
med ledning af särskilda i ämnet inkomna framställningar, till Kongl. Maj:ts
behjertande framställa förslag, åsyftande att i någon man åstadkomma eu
partiel och provisorisk lönereglering. I sådant afseende föreslog Departementschefen,
att lönerna måtte höjas för länsbokhållare från 1,000 till
2,000 rdr, för landskontorist från 500 till 1,000 rdr och för länsman,
som i beräknad boställsafkastning och kontant lön icke åtnjöte 1,000 rdr,
till detta belopp, samt att hyresersättningen, der den för sistnämnde slags
tjensteman utginge, måtte ökas till 200 rdr för hvardera, äfvensom att
vaktbetjeningen hos länsstyrelserna måtte beredas löneförhöjning till 600
14
rdr för hvarje vaktbetjent och det till Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i
Stockholms län disposition för godtgörande af extra vaktbetjening stälda
belopp, 200 rdr, förhöjas med 150 rdr; hvarjemte och med afseende på
den betydliga tillökning i arbete, som häradsskrifvarne till följd af bestämmelserna
i nådiga förordningen den 23 Juli 1869, angående förändring
i grundräntor och kronotionde, och nådiga kungörelsen den 5 Oktober
1871, angående verkställighet af nämnda förordning, under år 1871
fått vidkännas, utan att särskild godtgörelse derför blifvit, i likhet med
hvad som skedde vid skatteförenklingen, dem beredd, departementschefen
hemstälde, att särskild vedergällning för berörde arbetstillökning måtte
dem eller deras rättsinnehafvare tillerkännas med 300 rdr åt hvardera.
I öfverensstämmelse med denna framställning aflat Kongl. Maj:t till 1873
års riksdag nådig proposition i ämnet; men Riksdagen, som beviljade den
äskade godtgörelsen till häradsskrifvarne och löneförhöjningen för vaktbetjeningen,
fann sig i öfrigt böra endast på det sätt bifalla den nådiga
framställningen, att ett extra anslag af 100,000 rdr stäldes till Kongl.
Maj:ts disposition för år 1874 att, der så pröfvades nödigt, användas till
provisoriskt höjande af aflöningen för länsbokhållare, landskontorist^* och
länsmän.
Loneregle-
XJti särskild nådig proposition till nästlidet års riksdag, angående
vinn s t vo o an
o j- jl
o
Vid 1874 års förbättring af landsstatstjenstemännens lönevilkor, föreslog Kongl. Maj:t, att
riksdag. Riksdagen måtte på extra stat för åren 1874 och 1875 anvisa erforderliga
medel dels till förhöjning i lönerna för sex landssekreterare, dels för beredande
af löneförbättring åt elfva landskamrerare, dels för tilldelande af
lönetillökning åt femton landträntmästare, dels för höjande af länsnotariers
och landskanslisters löner, dels till förökande med 30 procent af de
åt samtlige kronofogdar och häradsskrifvare i stat anvisade kontanta löner
och ersättningar för forsellön samt till förhöjande af den 74 kronofogdar
och 83 häradsskrifvare tillkommande hyresersättning, äfvensom att Riksdagen
måtte för år 1875 jemväl å extra stat anvisa såväl 36,000 kr. till
förhöjande af länsbokhållares och landskontoristers löner som ock erforderliga
medel, på det ej mindre de åt 508 länsmän i stat anvisade kontanta.
löner och ersättningar för forsellön måtte varda förhöjda med 50
procent än äfven den 318 länsmän tillkommande hyresersättning måtte
för eu hvar ökas med 150 kr.
Riksdagen, som afslog omförmälda, nådiga proposition i hvad den
afsåg beviljande af löneförbättringar för år 1874, dock med undantag
deraf, att för berörda år ett anslag af 26,400 kr. stäldes till Kongl. Maj:ts
disposition för tillfällig löneförbättring åt länsnotarier och landskanslister,
biföll i öfrigt den nådiga propositionen på sådant sätt, att å extra stat
15
för år 1875 anvisades dels till löneförhöjning åt omförmälde landssekreterare
5,400 kr., landskamrerare 7,200 kr. och landträntmästare 9,000 kr.,
dels för höjande af aflöningen för länsnotarier, landskanslister, länsbokhållare,
landskontorister och länsmän ett anslag af 150,000 kr., dels för tillfällig
löneförhöjning åt 117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde ett
anslag af 52,940 kr. 20 öre, och åt 117 häradsskrifvare 34,259 kr. 20
öre, dels ock för höjande af den 318 länsmän tillkommande hyresersättning
med 50 kr. för hvarje ett sammanlagdt belopp af 15,900 kr.; utgörande
sålunda de för år 1875 till löneförbättringar eller s. k. dyrtidstillägg för
landsstatstjenstemännen beviljade anslag tillsammans 274,099 kr. 40 öre.
Jemlikt Kong! brefvet till statskontoret den 4 December 1874
blef ofvan omförmälda anslag af 150,000 kr. för år 1875 sålunda fördeladt,
att deraf skulle utgå
till länsnotarien i Jemtlands län .......................................... kr. 250
»
23
länsnotarier å 750 kr.............................................. y>
17,250
»
24
länsbokhållare å 750
kr........................................ »
18,000
»
24
landskanslister å 500
kr. ....................................... »
12,000
)>
56
länsmän å 225 kr. ................................................... »
12,600
»
445 d:o å 175 kr. ................................................... »
77,875
Summa kr. 149,975
I afvaktan på en snart förestående definitiv lönereglering för lands- Lönereglestaten
blefvo, i enlighet med hvad Kong! Maj:t i den nådiga propositionen Hd mo dvs
angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit, af innevarande års Riks- riksdag.
dag till löneförbättringar åt landsstatstj enstemännen för år 1876 å extra
stat anvisade ungefär enahanda belopp som vid nästföregående riksmöte eller
till löneförbättring för de svagast aflönade landssekre
terarne
.............................................................................. kr. 8,000: —
»
d:o för de svagast aflönade
landskamrerarne ......... »
8,000:
—
»
d:o för de svagast aflönade
landträntraästarne ...... »
9,600:
—
» förhöjande af aflöningen för länsnotarier, länsbokhållare,
landskanslister, landskontorister och länsmän y> 150,000: —
för
117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde ...... »
53,149:
40.
»
117 häradsskrifvare ...................................................... )i
34,289:
40.
»
319 länsmän, förhöjning i hyresersättningen af 50
kr. för hvarje .................................................................. »
15,950: —
tillsammans kr. 278,988: SO.
Dessutom torde här böra anmärkas, att af samma Riksdag blifvit för
hvardera af åren 1875 och 1876 på extra stat uppfördt och till Kongl.
Maj:ts förfogande stäldt ett anslag af 20,000 kr., att i mån af behof an
-
16
Nuvarande
provisoriska
lönestat.
våndas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka, som till
ordningens och säkerhetens uppehållande kunde i följd af särskilda förhållanden
behöfva anställas å en och annan ort i landsbygden, dels ock
till belöningar åt krono- och polistjenstemän och betjente samt andra,
hvilka inlagt utmärktare förtjenst om gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande eller gripande.
Efter 1856''—1858 årens riksdag har således frågan om en allmän
reglering af landsstatens löner icke varit föremål för Riksdagens pröfning,
och den vid samma riksdag uppgjorda provisoriska lönestat är följaktligen
ännu gällande. Enligt denna är förhållandet med landsstatens löneförmåner,
— oberäknad! de vid 1873, 1874 och 1875 årens riksdagar beviljade
löneförbättringar och dyrtidstillägg — följande:
Ro) Landssekreterarnes inkomster bestå dels af lön till olika belopp
inom de särskilda länen — lägsta beloppet, 380 kr., i Malmöhus och det
högsta, 2,952 kr., i Stockholms län — dels ock hufvudsakligen af sportler
genom expeditionslösen, hvartill kommer i de flesta länen forsellönsersättning
och i fem, nemligen Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Hallands
och Örebro län, afkastning af anslagne lönings- och boställsjordar;
2:o) Landskamrerarnes enligt stat beräknade aflöning utgör i Gotlands,
Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län 3,500 kr., i Östergötlands
4,483 kr., i Göteborgs och Bohus län 4,733 kr. samt i öfriga
länen 4,000 kr., hvilken aflöning utgår under flera särskilda titlar samt
består af lön, forsellön sersättning och provisioner samt dessutom i sex län,
Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Hallands och Örebro, utaf
afkastningen af lönings- och boställsjordar; varande landskamrerarne derjemte
berättigade till expeditionslösen efter författningarne;
3:o) Landträntmästarnes aflöning är faststäld i Gotlands, Jemtlands,
Vesterbottens och Norrbottens län till 2,500 kr., i Östergötlands till 3,619
kr., i Malmöhus till 3,256 kr., i Göteborgs och Bohus län till 3,449 kr.,
i Elfsborgs till 3,014 kr. och i hvarje af de öfriga länen till 3,000 kr.,
hvilken aflöning består af lön, forsellönsersättning och extra inkomster
samt dessutom i Upsala, Södermanlands, Östergötlands och Örebro län
utaf afkastning af lönings- och boställsjordar;
4:o) Länsnotarierna åtnjuta enligt stat hvardera 750 kr., deraf 200
kr. äro utförda såsom tjenstgöringspenningar; hvarjemte dessa tjensteman,
jemlikt nådiga brefvet den 31 Januari 1856, äro berättigade att utöfver
lönen undfå någon andel af landssekreterarnes expeditionslösen, hvilken
andel, derest öfverenskommelse emellan landssekreteraren och länsnotarie!!
ej kan derom träffas, skall af Kongl. Maj:ts befallningshafvande bestämmas;
17
5:o) Länsbökhållarnes aflöning utgör 1,000 kr. samt är fördelad i lön,
750 kr., och tjenstgöringspenningar, 250 kr.;
G:o) Landskanslislerna och
7:o) Landskontorist&rna uppbära hvardera 500 kr., fördelade i lön,
350 kr., och tjenstgöringspenningar, 150 kr.;
8:o) Kronofogdarnes löneinkomster äro i allmänhet i stat beräknade,
för dem, som hafva boställen, till 2,500 kr. och för dem, hvilka sakna
sadane, till 2,800 kr. samt bestå af lön, forsellönsersättning och extra
inkomster samt för de med boställe försedda kronofogdarne värdet af
boställets ränta och afkastning, men för de öfriga hyresersättnino; till belopp
af 300 kr.;
9:o) Häradsskrifvarnes löneförmåner äro i allmänhet i stat beräknade,
för dem, som innehafva boställen, till 2,000 kr. och för dem, som dermed
icke äro försedde, till 2,300 kr., hyresersättning, 300 kr., deri inbegripen,
och bestå af enahanda titlar, som i kronofogdarnes aflöning ingå; och
10:o) Länsmännen. Aflöningen utgör för dem, som äro försedda
med boställen, 700 kr. och för dem, hvilka sakna sådana, 850 kr., deri
inbegripen hyresersättningen, 150 kr. Med undantag af extra inkomster
inga i länsmännens aflöning enahanda titlar som i kronofogdarnes löneförmåner.
Under den tid, frågan om en definitiv lönereglering för landsstaten
sålunda utgjort föremal för behandling, har inom administrationens alla
grenar lagstiftningen undergått betydliga förändringar, så att behof af
ökade arbetskrafter inom vissa områden uppstått, under det att eu omfattande
förenkling i beskattningsväsendet gjort en indragning eller minskning
deraf möjlig inom andra. Samtidigt härmed har den kommunala
verksamheten erhållit en fullständigare utbildning och intagit en betydelsefull
ställning äfven i sitt förhållande till statsförvaltningen; och landet
i sin helhet har i nästan alla hänseenden vunnit en utveckling, som vid
jemförelse med förhållandet under föregående tidsperioder kan anses synnerligen
omfattande och storartad. I betraktande häraf och då de anstalter,
staten använder för att leda och understödja de krafter, som i
olika riktningar äro verksamma för att befrämja en fortgående förkofran,
måste, såvidt de skola uppfylla sitt ändamål, inrättas och lämpas efter
tidsförhållandena och hålla jemna steg med den allmänna utvecklingen,
hafva komiterade, som fått sig anförtrott, att »i afseende på slutlig lönere0
lermg för landsstaten afgifva underdånigt betänkande och förslag efter
behörig utredning af alla dit hörande frågor», desto hellre ansett sig böra
vid fullgörandet af detta uppdrag först undersöka, huruvida någon förändring
i landsstatens organisation är af omständigheterna påkallad,
3
Omfattningen
af komiterades
uppdrag.
som
1846—1847
arens skatteförenklingskomités
förslag.
18
upprättandet af eu fast lönestat med nödvändighet förutsätter ej blott en
noggrann begränsning af tjenstemännens åligganden och verksamhetsområden,
med sorgfälligt iakttagande dervid, att icke större eller flera arbetskrafter
tagas i anspråk än arbetets mängd och beskaffenhet påkalla, utan
äfven en ”för arbetets noggranna utförande afpassad tjensteställning dem
emellan. Vid en sådan undersökning hafva komiterade ansett sig höra
fästa afseende å ena sidan på erforderlig skyndsamhet i ärendenas gång
och å den andra på sådan säkerhet vid och kontroll öfver deras ordentliga
behandling, som med hänseende till vigten af de värf, landsstaten åligga,
utgöra nödvändiga vilkor för en ändamålsenlig organisation, på samma
o-åim nödvändigheten att iakttaga all möjlig besparing i utgifter ej fått
förbises.
2. Organisationen af tjensterna.
Af de särskilda förslag, som sedan år 1823 till riksdagen öfverlemnats
för tillvägabringande af löneförbättring eller lönereglering för
landsstaten, har, såsom förut är visadt, endast det af skatteförenklings
komité!) under år 1847 afgifna innefattat fråga om en organisativ förän
-
dring af landsstatstjensterna. Såsom skäl för denna förändring, hvars hufvudgrunder
här ofvan blifvit angifna, har omförmälda komité uti sitt underdåniga
betänkande, angående förenklande af beskattningsväsendet samt
uppbörds- och redogörelseverket, hufvudsakligen anfört: att beträffande sättet
för debiteringens verkställande, sa vore under dåvarande förhallanden och
i anseende till grunderna för hemmansräntornas beräkning och utgörande,
häradsskrifvarnes göromål särdeles vidlyftiga och betungande, så
flesta af dessa, i förhållande till tjensternas beskaffenhet, i allmänhet illa
lönade tjensteman, åtminstone vissa tider af året, svårligen kunde utan
biträden medhinna dem; att derest komiténs förslag angående hemmansräntornas
förvandling antingen till visst belopp i penningar eller endast
tvenne persedlar, samt tiondens och i sistnämnde fall äfven hemmansräntornas
lösande med penningar efter medelpris — hvarigenom förvandlingsuträkning
endast hvart femte år ifrågakomme — äfvensom rörande jordebokens
förändring till en liggare, så att dess förnyande vid vissa perioder undvekes,
blefve bifallne, så skulle häradsskrifvarnes göromål högst betydligt
förminskas och dessutom den stora fördel vinnas, att debiteringsarbetet,
som dittills måst verkställas inom få veckor, kunde beqvämligare fördelas;
att med den förenkling i räkenskaperna, som af berörda förändringar blefve
19
eu följd samt den minskning i bevillningstaxeringsarbetet, som uppstode
i händelse af bifall till hvad komitén derom föreslagit, det vore otvifvelaktigt,
att ifrågavarande tjenstemäns göromål skulle blifva så betydligt
förminskade, att de derefter kunde fullgöras af en mycket fåtaligare personal
än förut, och ett af syftemålen med förenklingen i beskattnings- och
uppbördsväsendet således vinnas; att med bibehållande af dåvarande organisation
och stadganden i afseende å kronofogdarnes och häradsskrifvarnes
gemensamma befattning med hvad som rörde kronouppbörden, det likväl
icke skulle blifva möjligt att umbära särskild häradsskrifvare för hvarje
fögderi, hvadan och då någon allmännare förändring i fögderiernas indelning,
ledande till väsentligare minskning i antalet, af flera skäl då ej
kunde beräknas, en eljest möjlig indragning af någon del af häradsskrifvarepersonalen
under sådane förhållanden icke vore verkställbar; att,
vid öfvervägande, huruvida icke genom någon förändring med berörde
tjenster ändamålet kunde vinnas, komitén funnit, att enda utvägen för att
blifva i tillfälle lämpa antalet af dessa tjensteman efter hvad som erfordrades
för besörjande af de göromål, som framdeles ifrågakomme, vore,
att de förflyttades till tjenstgöring vid landskontoren, då göromålen kunde
på lämpligt sätt dem emellan fördelas; att i sammanhang dermed häradsskrifvarnes
åligganden att förrätta mantalsskrifningarne på landet borde
uppdragas åt länsmännen, skyldigheten att bevista uppbördsstämmorna
upphöra — enär kontrollen å uppbörden kunde på ett enklare, men fullt
tillfredsställande sätt vinnas medelst stämplade skatteqvittenser, som före
hvarje uppbördsstämma från landskontoret aflemnades till kronofogden för
att vid skeende liqvid till den skattskyldige utlemnas eller vid uteblifven
betalning till landskontoret återställas — samt biträdet vid taxerings- och
skattläggningsförrättningar åläggas de föreslagna nya tjenstemännen å landskontoren;
att då dessas tjenstebefattningar sålunda blefve mycket annorlunda
beskaffade än häradsskrifvarnes under dåvarande förhållanden, hvilket
konunc att inverka vid fråga om lönebeloppets bestämmande, deraf
ock följde att — långt ifrån att nytt löneanslag för dem skulle erfordras
pa sätt uti det till Rikets Ständer vid 1840 års riksdag i nåder öfverlemnade
förslag till landsstatens lönereglering för häradsskrifvarne beräknades
vara behöflig! — de för dessa tjensteman befintliga lönetillgångar
jemte afkastningen af ledigblifvande boställen icke allenast skulle blifva
fullt tillräckliga för de nya tjenstemännens aflöning utan äfven lemna ej
obetydligt öfverskott till förbättrande af öfrige landsstatstjenstemäns lönevilkor,
och löneregleringen i sin helhet således kunna åstadkommas med
vida mindre statsbidrag än förut varit ifrågastäldt; att genom den föreslagna
förändringen skulle ej blott utskrifning af räkenskapsexemplar med
20
tillhörande handlingar, som det ålåge häradsskrifvaren att till landskontoren
aflemna utan äfven den skriftvexling, som emellan länsstyrelserna
och häradsskrifvarne erfordrades, alldeles försvinna, hvarigenom eu betydlig
lindring i arbetet jemväl å landskontoren vunnes; att deraf vidare skulle
uppkomma mera enkelhet i ärendenas behandling och — då debiteringen
med andra dit hörande göromål utfördes under landskainrerarens närmaste
tillsyn och landshöfdingen äfven vore i tillfälle att följa dem med mera
uppmärksamhet, — större ordentlighet, enhet i författningarnes tillämpning
och skyndsamhet vid handläggningen otvifvelaktigt vinnas, hvarjemte
den kontroll, som det ålåge kronofogdarne att öfver debiteringens riktighet
utöfva, men hvilken de till följd af andra trägna tjenstegöromål omöjligen
kunde på ett tillfredsställande sätt verkställa, kunde upphöra och
kronofogdarne sålunda befrias från eu ansvarighet, som vore lika olämplig
som med billighet och rättvisa oförenlig; att genom den föreslagna
anordningen bättre tillfälle jemväl bereddes att erhålla skicklige tjensteman
än under förutvarande omständigheter, då de vanligen måste till eu
början söka anställning hos särskilde personer, på hvars individuella skicklighet
och egenskaper i öfrigt deras framtida duglighet och användbarhet
hufvudsakligen vore beroende; samt att många af de extra ordinarie
tjensteman, som trängdes uti embetsverken, skulle finna uträkning i att
söka anställning vid länsstyrelserna, der eu stam af landsstatstjenstemän,
väl hemmastadde uti förekommande göromål och vanda vid ordning och
drift uti deras utförande, såmedelst kunde utbildas.
Då denna fråga om häradsskrifvaretjensternas indragning och göromålens
ombesörjande af andre tjensteman vid 1847 —1848 årens riksdag
framstäldes i sammanhang med förslag till eu allmän lönereglering för
landsstaten, men Rikets Ständer, på sätt förut är omförmäldt, förklarade
riksdagens disponibla tillgångar icke medgifva ett så stort anslagsbelopp,
som derför erfordrades, tick dermed äfven frågan om den partiella tjensteregleringen
förfalla.
Landshöfclin-
Sedermera har icke någon fråga om vare sig allmän eller partiel
(jcAnstitutio- tienstereglerino; inom landsstaten förekommit. Väl utfärdade Kongl. Maj:t
efter 1855 deri 10 November 1855 förnyad instruktion för landshöidmgarne i rikets
ärS tion™11 län samt de vid länsstyrelserna anstälde tjensteman och i sammanhang
dermed jemväl särskilda instruktioner för kronofogdar, häradsskrifvare och
länsmän, men genom berörde landshöfdingeinstruktion blef icke någon
organisativ förändring inom länsstyrelsen genomförd. Redan förut hade länsstyrelsen
erhållit sin nuvarande, omfattande verksamhet, och nämnda instruktion
utgör hufvudsakligen endast en sammanfattning af de särskilda
föreskrifter, som för samma verksamhets utöfvande då voro gällande. En
21
historisk öfversigt angående denna institutions utveckling skall närmare
belysa förhållandet.
Enligt den äldsta allmänna instruktionen för landshöfdingarne, hvilken
utfärdades den 8 Januari 1635, funnos till landshöfdingens biträde endast
två tjensteman, handsekreteraren och landsskrifvaren, motsvarande den förre
nuvarande landssekreteraren och den senare landskamreraren, hvilka, hvar
å sin afdelning, hade till åliggande att författa de bref, påbud ocli kontrakter,
som landshöfdingen ville låta utgå, föra registratur och omhänderhafva
alla dithörande bref och akter. Uti den förnyade instruktion, som
utfärdades den 28 Januari 1687, bibehålla nämnde tjensteman enahanda
åligganden, men benämningen handsekreterare är utbytt mot landssekreterare
och landsskrifvare mot länsbokhållare. Någon vidare förändring i
nämnde hänseende förekommer ej heller uti den instruktion, som den 16
Oktober 1723 utgafs, än att kontorstjenstemannen erhöll den sedermera
bibehållna benämningen landskamrerare. Först uti den instruktion, som
den 4 November 1734 utfärdades och intill den 10 November 1855 var
gällande, framträda dessa tjensteman såsom föredragande och kontrasignanter.
Anledningen till denna institutionens utveckling synes hafva varit,
att de ärenden, som till behandling hos länsstyrelsen förekommo, vuxit
till den omfattning och betydelse, att landshöfdingen ansågs icke kunna
medhinna deras säkra och noggranna pröfning, med mindre de blefvo
honom föredragne af särskilde, till hans biträde anstälde, sakkunnige personer.
Landshöfdingen hade dock alltjemt ensam beslutanderätten. Den
embetsförvaltning, som under benämning landshöfdingeembete nu af landssekreteraren
och landskamreraren i landshöfdingens frånvaro gemensamt
utölvas, var deremot för ifrågavarande instruktion främmande. Nödvändigheten
af expeditionens oatbrutnji gång synes dock snart hafva i praxis
infört bruket af en dylik einbetsutöfning, och genom Kongl. brefvet den
26 Mars 1746 blef, till förekommande af uppehåll uti de till landshöfdingeembete!
hörande sysslor, hvilka ofta vore så beskaffade, att de icke
talte något dröjsmål, förordnadt, att enär emellan landssekreteraren och
landskamreraren, då de uti landshöfdingens frånvaro embetet förestode,
någon skiljaktighet uppkomma, landssekreterarens mening borde gälla, om
saken hörde till hans föredragning och utarbetande, men åter landskamreraren
hafva öfvervigten, om målet hörde till honom och landskontoret,
dock att den, som vore af annan tanke än expeditionen innehölle, icke
destomindre skulle densamma underskrifva.
Redan i de äldre landshöfdingeinstruktionerna omnämnes landtränteriet
eller, såsom det äfven kallas, landtkassan med sin räntmästare, hvilken
då synes hafva innehaft ungefär samma tjensteställning som för när
-
22
varande, men någon instruktion har icke varit för land trän t mast ar en utfärdad,
förr än hans tjensteåligganden blcfvo sammanförda i 1855 års instruktion.
Enligt denna utgör ränteriet eu särskild afdelning af landskontoret
med uteslutande egna göromål.
Beträffande öfrige hos länsstyrelserna nu anstälde tjensteman, eller
länsnotarier, landskanslister, länsbokhållare och landskontorister, om hvilka
1734 års instruktion icke något förmäler, så hafva de till en början af
landssekreterare och landskamrerarne antagits såsom enskilda biträden
och af dem aflönats, men sedermera fått sig löner på stat anvisade, länsnotarierna
dock icke förr än genom Kongl. brefvet den 31 Januari 1856.
Redan uti den för länsbokhållare af kammarkollegium den 2 Mars 1780
utfärdade instruktion ålades länsbokhållaren att, då landskamreraren kunde
vara permitterad, af sjukdom besvärad, på embetsresor i länet stadd eller
af andra honom i tjenstår åliggande sysslor hindrad, de i landskontoret
förefallande göromål bestrida. I afseende å länsnotarie!! stadgades deremot
i Kongl. cirkuläret den 8 December 1820, att ehuru länsbokhållare,
som innehade ordinarie beställning med lön på stat, väl kunde i landshöfdingens
frånvaro med landssekreteraren föreställa landshöfdinge-embetet,
det likväl icke vore passande, att nämnda embete utgjordes af länsbokhållaren
och länsnotarie!!, och att den sistnämnde följaktligen icke finge
företräda landssekreterarens ställe vid andre tillfällen, än då landshöfdingen
personligen sitt embete utöfvade; och var det först uti 1855 års
landshöfdinge-instruktion, som länsnotarierna fingo sig ålagdt att vid landssekreterarens
sjukdom eller andre hinder utan särskildt förordnande hans
göromål bestrida.
Hos hvarje länsstyrelse finnas således för närvarande följande på
stat aflönande tjensteman, nemligen å landskansli et: en landssekreterare, en
länsnotarie och eu landskanslist; å landskontoret: en landskamrerare, en länsbokhållare
och en landskontorist, samt å landtränteri et en landträntmästare.
En lång erfarenhet har dock ådagalagdt, att göromålen, vare sig å kanslieller
kontorssidan, i allmänhet icke kunnat med denna tjenstemannapersonal
uppehållas, hvadan extra kanslister och kontorister, flera eller färre
allt efter länens olika storlek och besvärlighet, måst derstädes anställas;
och i de större länen har under senare tider biträde jemväl af en extra
länsnotarie visat sig af behofvet påkalladt. Dessa extra biträden hafva
aflönats, de å kansliet anstälde af landssekreteraren och de, som tjenstgjort
å kontoret, af landskamreraren, till hvilken aflöning sportelinkomsterna
ansetts lemna tillgång utöfver eu skälig godtgörelse för dessa embetsmäns
eget arbete.
28
Med införande af fast aflöningsstat utan sportler, såsom det af komiterade
uppgjorda förslag till lönereglering åsyftar, blifver det nödvändigt,
att det antal tjensteman af olika grader, som för göromålens ordentliga
och skyndsamma behandling under normala förhållanden hos hvarje länsstyrelse
erfordras, erhålla fast anställning och afiönas af staten. En sådan
reglering i hvad den angåi’ tjenstemannapersonalen å landskansli möter
emellertid en icke ringa svårighet i det förhållande, att kansligöromålen,
särdeles i de större länen, äro till sin mängd underkastade stora vexlingar.
Al det sammandrag af länsstyrelsernas arbetsredogörelser för åren
1862—1871, hvilket utgör bilagan Litt. A. till detta betänkande, inliemtas
nemligen, att de inkomna målens antal vexlat å landskansli i Stockholms
län emellan 8,271 år 1868 och 4,616 år 1862, i Upsala län emellan
7,593 ar 1867 och 4,070 år 1862, i Södermanlands län emellan 4,587
år 1867 och 2,853 år 1871, i Östergötlands län emellan 11,871 år 1869
och 6,005 år 1871, i Jönköpings län emellan 10,980 år 1865 och 5,268
år 1862, i Kronobergs län emellan 15,140 år 1864 och 5,805 år 1871,
i Kalmar län emellan 19,127 år 1869 och 6,732 år 1862, i Gotlands
län emellan 5,383 år 186S och 2,326 år 1862, i Blekinge län emellan
1 1,235 år 1864 och 5,293 år 1871, i Kristianstads län emellan 14,319
år 1863 och 6,131 år 1871, i Malmöhus län emellan 18,351 år 1868
och 11,069 år 1871, i Hallands län emellan 12,411 år 1864 och 4,982
år 1871, i Göteborgs och Bohus län emellan 16,155 år 1869 och 9,138
år 1871, i Elfsborgs län emellan 22,071 år 1864 och 12,954 år 1871,
i Skaraborgs län emellan 16,511 år 1864 och 7,849 år 1871, i Vermlands
län emellan 22,092 år 1868 och 8,356 år 1871, i Örebro län
emellan 1 1,437 år 1868 och 5,861 år 1862, i Vestmanlands län emellan
7,820 år 1868 och 3,959 år 1871, i Kopparbergs län emellan 15,924 år
1867 och 6,764 år 1871, i Gefleborgs län emellan 13,498 år 1867 och
5,896 år 1862, i Vestemorrlands län emellan 15,569 år 1867 och 5,891
år 1862, i Jemtlands län emellan 8,989 år 1867 och 3,463 år 1871, i
Vesterbottens län emellan 14,103 år 1867 och 4,867 år 1862 och i Norrbottens
län emellan 8,262 år 1865 och 5,226 år 1871.
A landskontoren äro vexlingarne deremot jemförelsevis obetydliga.
Skillnaden emellan högsta och lägsta antalet till denna afdelning inkomna
mål under de särskilda åren af denna tioårsperiod uppgår icke å något
landskontor till 4,000 nummer. I Kalmar län utgör denna skillnad 3,880
nummer, i Skaraborgs län 2,973, i Gefleborgs län 2,858, i Malmöhus län
2,568; i fem län, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Vestmanlands
och Vesterbottens, belöper den sig till 1,000—2,000 nummer, men i de
öfriga femton länen uppnår den icke 1,000 nummer.
Allmänna
grander för
tjensteregleringen
inom
länsstyrelsen.
24
Förslåg till
förändringar
inom läns
styrelsen.
Det är visserligen omöjligt att på förhand beräkna, huru förhållandena
i nämnda hänseenden kunna i en framtid gestalta sig; men så länge
sknldfordringsmålen och alla öfriga till länsstyrelsens behandling a kansliet
nu hörande ärenden fortfarande skola der handläggas, är det sannolikt,
att sådane vexlingar i målens antal komma att fortfara. Häraf följer
emellertid, att å samma landskansli behofvet af arbetskrafter maste blifva
olika under olika tider, och att, hvilket antal tjensteman man än en gång
för alla der anstälde, detsamma tidtals skulle blifva antingen för stort
eller för ringa. För komiterade har det likväl synts alldeles obestridligt,
att den ordinarie tjenstemannapersonalen, hvad landskanslien beträffar, bör
bestämmas icke efter högsta behofvet af arbetskrafter derstädes, utan efter
de normala förhållandena eller dem, som der vanligen förekomma.. Men
då måste ock inträffa, att denna personal blifver alldeles otillräcklig vid
tillfällen, då målens antal betydligt stiger, såsom exempelvis, i Vermland,
der de under förenämnda tidsperiod i medeltal för år utgjorde 14,744,
eller fördelade på 800 arbetsdagar nära 50 mål dagligen, men under ett
af åren uppgingo ända till 22,092 nummer och således ökades med mera
än 50 procent. Under sådana tider, då göromålen icke kunna af den
ordinarie personalen med erforderlig skyndsamhet medhinnas, maste arbetskrafterna
naturligtvis ökas, men de biträden, som vid dylika ovanliga tillfällen
erfordras, böra endast såsom extra ordinarie tjensteman anställas,
för att kunna från befattningarne entledigas, så snart de icke längre äro
behöflige.
I fråga om de särskilda arterna af tjenster, som för en god och
ändamålsenlig arbetsordning inom länsstyrelsen erfordras, hafva komiterade
icke ansett någon annan förändring vara behöflig, än att, med erforderlig
tillökning i personalen i öfrig!, hos länsstyrelsen anställas en registrator
och eu andre länsbokhållare, samt att landträntmästare!! under benämning
kassör inflyttas på landskontoret, med den förändrade verksamhet, som
blefve en följd af de föreslagna förändringarna i räkenskapsväsendet. De
skäl, som föranledt komiterade att föreslå dessa förändringar, finnas anförda
dels längre fram i detta betänkande och dels i de vid förslaget till
instruktion för länsstyrelserna fogade motiv.
Utom den i någon ihån förändrade embetsställning för landssekreteraren
och landskamreraren, som i förslaget till ny instruktion förekommer
och hvarom här nedan vidare form nies, hafva komiterade icke ansett
någon organisativ förändring inom länsstyrelsen vara för närvarande tillrådlig,
men deremot funnit nödigt att genom eu lämplig fördelning af
arbetet och ansvaret för detsamma söka i någon mån minska den tunga
börda, som nu hvilar på landssekreteraren och landskamreraren. Enligt
25
gällande instruktion — åtminstone med den tillämpning deraf som i allmänhet
eger ruin — äro dessa, hvar å sin afdelning, ansvarige icke blott
för . göromålens skyndsamma och behöriga handhafvande utan äfven för
riktigheten af den minsta detalj dervid, likasom dem åligger eu mängd
granskningsarbeten, Indika lika väl kunna af underordnade tjensteman
verkställas, men nu för föredragandena borttaga en dyrbar tid, som val
behöfves för vigtigare göromål. Bland de tjensteåligganden, som enligt komiterades
förslag skulle öfverflyttas på de förra, förekommer kontrasignationen
och det dermed förenade ansvar för utgående expeditionens öfverensstämmelse
med inneliggande koncept. Denna förändring är emellertid
icke blott förestafvad af behofvet att befria föredragandena från en detalj,
som uti andra embetsverk i allmänhet ombesörjes af underordnade tjensteman,
utan är derjemte och hufvudsakligen en följd af den ställning, komiterade
ansett ifrågavarande embetsman böra i styrelsen innehafva, På sätt
förut är omförmäldt, fans i 1734 års landshöfdingeinstruktion ingen föreskrift,
huru med embetets utöfning skulle förhållas, då landshöfdingen icke
vore tillstädes. När han var längre tid borta, var det vanligt, att särskild
person förordnades att landshöfdiligens embete utöfva; men på senare tider
och i synnerhet efter utfärdandet af 1855 års instruktion, hvaruti uttryckligen
stadgas, att, vid landshöfdingevakans äfvensom vid landshöfdingens
frånvaro eller laga förfall, länsstyrelsen skall utöfvas af landssekreteraren
och landskamreraren gemensamt, har slikt förordnande kommit ur bruk
utom vid de tillfällen, då landshöfdingen, utan att entledigas från innehafvande
embete, förordnas att annat embete förvalta. En sådan embetsutöfning
af landssekreteraren och landskamreraren gemensamt förekommer
derföre numera ganska ofta och stundom under längre tid. Vid dylika
tillfällen äro ifrågavarande embetsman faktiskt ledamöter i styrelsen, och
deras återgång till endast kontrasignanter, då landshöfdingen återinträder
i embetsutöfning, är en förändring, som från betydelsen af deras embetsställning
icke lärer kunna hemta något giltigt motiv. Vid organiserandet
af de styrelser, som under senare tider blifvit inrättade under chefskap
af en generaldirektör, synes mönstret hafva blifvit hemtadt från den institution,
som benämnes Kongl. Maj:ts befallningshafvande, med den skillnad
likväl, att föredragandena i dessa styrelser deri anvisats plats såsom ledamöter,
medan kontrasignationen blifvit annan tjensteman ålagd; och då
det icke lärer kunna bestridas, att de befattningar, som tillhöra landssekreterare
och landskamrerare, i allmänhet äro minst lika omfattande som
de embeten, hvilka innehafvas af föredragandena i omförmälda nya styrelser,
torde de skäl, som vid organisationen af nämnda styrelser varit
afgörande för bestämmandet af föredragandenas embetsställning, jemväl
4
26
ega sin fulla tillämpning i fråga om landssekreterares och landskamrerares
tjensteförhållanden inom länsstyrelsen. På dessa och de ytterligare grunder,
komiterade utvecklat i motiven till den föreslagna nya instruktionen
för länsstyrelserna, hafva komiterade ansett landssekreterare och landskamrerare
böra såsom ledamöter i styrelsen ingå, dock med bibehållande
af nuvarande rättighet för landshöfdingen att, då han är i styrelsen närvarande,
ensam besluta.
Bristerna i
Beträffande härefter landsstatstjenstemännen i fögderierna och dervid
ÄTS*-först kronofogdar och länsmän, visar det sig, att dessa tjensteman i allrande
organi- mänhet icke äro af sina tjenstegöromål fullt sysselsatte utan hafva tillfälle
förslag °till att egna en icke obetydlig tid åt utförandet af enskilda, uppdrag, hvartill
förändringar (|<; dessutom äro nödsakade för att bereda sig erforderliga tillgångar till
i,enäu de oundgängliga lefnadskostnadernas bestridande, då deras löneförmåner
äro, särdeles hvad länsmännen angår, dertill alldeles otillräcklige. Vid
lönevilkorens bestämmande synes ock hafva varit beräknadt, att dessa
tjensteman skulle genom enskild företagsamhet bereda sig nödig fyllnad
i de otillräckliga inkomster, som med tjenstenit äro förenade. Men en
sådan aflöningsmetod är icke blott från statshushållningens synpunkt förkastlig,
utan ock egnad att på ett betänkligt sätt försvaga det nit och det
intresse för tjensten, hvarförutan en tillfredsställande tjenstemannaverksamhet
aldrig kan vara att påräkna. Det är nemligen icke möjligt att under
sådana förhållanden lämpa lönen rättvist efter det med tjensten förenade
större eller mindre arbete, och det torde ligga i sakens natur, att da
tjenstemannen för fyllandet af de oundgängliga lefnadsbehofven är nödsakad
att äfven på enskild väg bereda sig inkomster, förvärfvandet af
enskild! förtroende blifver för honom en hufvudsaklig sträfvan, som icke
alltid står väl tillsammans med hans pligter såsom tjensteman. Att genom
göromålens ändamålsenliga anordning, så vidt möjligt är, begränsa tjenstemännen
inom det antal och de arter, som under förutsättning, att hvarje
tjensteman egnar sin tid uteslutande åt tjensten, äro för arbetets skyndsamma
och säkra gång jemnt erforderlige, och på samma gång för tjenstemännen
bestämma en med hänseende till deras lefnadsställning tillräcklig
inkomst, hafva derföre komiterade ansett som det mål, hvartill
man vid en tjenste- och lönereglering bör sträfva.
Hvad häradsskrifvarebefattningarne angår, är det visserligen obestridligt,
att så länge det invecklade och för vårt land egendomliga beskattningssystem,
som både sin rot i det gamla grundskatteväsendet, var oförändradt,
dessa befattningar voro nödvändiga,, och innehafvarne deraf ganska träget
sysselsatte, särdeles under de sista månaderna af året, enär debiteringen
af dessa skatter icke kunde företagas, förr än markegangen blifvit satt och
27
pröfvad; men detta förhållande har väsentligen förändrats genom den förenkling
i sättet för grundskatternas utgörande, som numera blifvit genomförd
i ännu vidsträcktare mån, än skatteförenklingskomitén föreslagit; och
de skäl, denna komité anfört för häradsskrifvaretjensternas indragning,
hafva således vunnit ökad styrka.
På grund af hvad nu i korthet blifvit anfördt och af de ytterligare
skäl, hvilka på annat ställe i detta betänkande äfvensom i motiverna till
åtskilliga af författningsförslagen finnas närmare utvecklade, hafva komiterade
ansett icke blott möjligt utan äfven önskvärd!, att häradsskrifvarebefattningarne
indragas samt att kronofogde- och länsmanstjensterna sammanslås
till en tjenstemannaklass, kronofogdarnes; dock under följande af
komiterade förutsatta vilkor, nemligen: att å landskontoren varda anstälde
särskilde tjensteman för debiteringen af de allmänna utskylderna för landet;
att de kronofogdar och häradsskrifvare nu åliggande bestyr med indrifning
och redovisning af berörde utskylder delvis varda till landskontoren
öfverflyttade; att mantalsskrifningarne på landet äfvensom häradsskrifvarnes
befattning med bevillningstaxeringarne åläggas kronofogdarne;
att fögderiernas områden varda minskade; att hos kronofogdarne anställas
särskildt aflönade tjenstebiträden med ungefär enahanda tjensteställning
till kronofogdarne som nuvarande länsmännens; att polisväsendet
å landet, redan nu i första hand en kommunalangelägenhet, utvecklas
genom en ändamålsenlig och af behofvet i allt fall högt påkallad
förbättring af fjerdingsmansinstitutionen, med iakttagande dervid, att fjerdingsmännen
jemväl få till åliggande att verkställa utmätning eller pantning
för indrifvande af rester å såväl krono- som kommunalutskylder. I
hvad mån dessa vilkor må utan större svårigheter kunna uppfyllas, vilja
komiterade nu, i sammanhang; med en närmare redogörelse för de särskilda
delarne af organisation sförslaget, söka utreda, dervid, då komiterade
för möjligheten af häradsskrifvaretjensternas indragning först uppstält det
vilkor, att debiteringen af de allmänna utskylderna för landet skulle öfverllyttas
till landskontoren, komiterade till en början taga utförbarheten af
en sådan förändring under öfvervägande.
Sedan till följd af föreskrifterna i Kong!, förordningen den 11 Maj
1855 de grundräntor, hvilka under fyrfaldiga benämningar dittills ålegat
hemman och lägenheter, verk och inrättningar blifvit omsatte till ett efter
förhållandena i hvarje ort afpassadt, inskränktare antal persedlar, har en
ytterligare förenkling i afseende å ej mindre dessa grundräntor än äfven
kronotionden blifvit tillvägabragt genom Kong!, förordningen den 23 Juli
1869, enligt hvilken den ränta af hemman och lägenheter, som då ännu
var bestämd i vissa persedlar att lösas efter medelmarkegångspris, så ock
28
den kronotionde-spanmål, hvilken då likaledes efter sådant pris borde lösas,
skulle, vare sig att nämnda ränta och tionde var kronan behållen eller
för särskilda ändamål indelt eller anordnad, omsättas i penningar efter
beräkning af medelvärdet emellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862
års medelmarkegång och med detta värde framgent utgöras. Genom denna
anordning hafva ordinarie räntan och kronotionden blifvit förvandlade till
för alltid bestämda skatter i penningar. Två betydliga fördelar till lättnad
vid debiteringen hafva härigenom vunnits. Dels har den tidsödande
förvandlingsuträkningen af ränte- och kronotiondepersedlarne upphört, och
dels kan debiteringen af dessa skatter numera företagas, så snart mantalslängderna
börja inkomma, hvilket, enligt det af komiterade uppgjorda
förslag till förordning angående mantalsskrifningarne, bör kunna ske redan
i slutet af Januari eller början af Februari månad. Då nu endast sådane
förändringar, som under det förflutna året inträffat i eganderätten till fast
egendom, kunna föranleda till olikhet vid debiteringen af berörda skatter
det ena året emot det andra, men slika förändringar endast i jemförelsevis
ringa män förekomma, skulle debiteringen af räntan och tionden hufvudsakligen
komma att inskränka sig till afskrifning af föregående årets
uppbördsbok i denna del. Den debitering åter, som grundar sig på bevillningstaxering,
kan väl icke företagas förr än denna taxering försiggått,
men då sistnämnde debitering endast består deruti, att i uppbördsboken
införas de i taxeringslängderna upptagna bevillningsbelopp, kan detta arbete
ej medtaga synnerligen lång tid, hvadan ej heller kan befaras, att
detsamma icke må i rätt tid kunna medhinnas, helst den öfriga debiteringen
redan förut bör vara till större delen undangjord.
Vid sådant förhållande anse komiterade det vara icke blott utförbart
utan äfven ledande till önskvärd förenkling, att debiteringen af kronoutskylderna
för landet verkställes å landskontoret af dertill särskildt anstäld,
ansvarig tjensteman. Skatteförenklingskomiténs förslag i detta hänseende
afsåg visserligen tillökning af tjensteman å landskontoret, motsvarande
häradsskrifvarnes halfva antal; men utom det, att arbetet vid debiteringen
blifvit ännu enklare än omförmälda komité i sitt betänkande förutsatt,
hade densamma, i olikhet emot hvad komiterade nu föreslagit, hemstält,
att häradsskrifvarnes göromål vid taxeringsförrättningar och skattläggningar
skulle af de nya, å landskontoret anstälde tjenstemännen verkställas.
Att likväl debiteringsarbetet i de större så väl som i de medelstora länen
blefve mera omfattande, än att detsamma kunde medhinnas af en person,
är alldeles otvifvelaktigt. Men då komiterade, det oaktadt, föreslagit, att
för ifrågavarande ändamål endast en ordinarie tjensteman skall å hvarje
landskontor anställas, har sådant skett icke blott derföre, att, till vinnande
29
af enhet vid tillämpningen af de rörande debiteringen gällande föreskrifter,
ansvaret för detta arbete synts uteslutande böra hvila på en tjensteman,
utan äfven af det skäl, att det eller de biträden, som dervid kunna
ytterligare erfordras, icke påkalla andra egenskaper än dem, som förefinnas
hos hvarje skicklig och ordentlig renskrifvare.
Men om debiteringen af den allmänna uppbörden, såsom komiterade
föreslagit, kommer att verkställas å landskontoret, bör lämpligen äfven
redogörelsen för länets hela uppbörd der författas. En sådan redogörelse
upprättas visserligen derstädes nu uti landsboken, som utgör ett sammandrag
af redogörarnes specialräkningar, hvilka icke vidare skulle ifrågakomma.
Och ehuru den nya redogörelsen, sådan densamma uti särskild^
af komiterade uppgjordt förslag blifvit ifrågasatt, endast skulle utgöras af
månatliga rapporter, komme dock sammanfattandet af dessa rapporter
jemte de särskilda redogörelser, som dermed äro förenade, otvifvelaktigt
att taga mera tid i anspråk än författandet af landsboken nu erfordrar.
Då likväl kassören, hvars tid icke komme att af de enkla kassörsgöromålen
tillfullo upptagas, borde blifva i tillfälle att lemna behöfligt biträde vid
andra göromål a landskontoret, hafva komiterade funnit den jemförelsevis
obetydliga tillökning i arbete derstädes, som skulle blifva en följd af den
vidlyftigare redogörelsen, ej heller kunna uppställas såsom hinder för debiteringens
öfverflyttande till landskontoren.
Den af komiterade föreslagna förändring, enligt hvilken ej blott
häradsskrifvarnes befattning med bevillningstaxeringar och man talsskri fiungar
utan äfven länsmännens nuvarande tjensteåligganden skulle på kronofogdarne
öfverflyttas, betingar med nödvändighet en betydlig minskning i
de nuvarande fögderiernas områden, och komiterade hafva derför uppgjort
förslag till en ny fögderiindelning inom riket. Sedan, genom chefens
för civildepartementet försorg, yttranden rörande indelningsförslagen
blifvit från samtliga länsstyrelserna infordrade, hafva komiterade
etter tagen kännedom om dessa yttranden till ny behandling förehaft
denna tx-åga och, efter åtskilliga jemkningar i det ursprungliga förslaget
till följd af de upplysningar, länsstyrelserna meddelat, stannat vid
det indelningsförslag, hvilket finnes detta betänkande bifogadt. Enligt
detta förslag skulle kronofogdarnes antal ökas från 118, en expeditionskronofogde
inberäknad, till 256 och således mera än fördubblas. Vid
uppgörandet af berörda förslag hafva komiterade, med hänseende till det
för kronofogdarne och deras fullmäktige ifrågasatta åliggandet att vid
häradsrätterna uppträda såsom allmänna åklagare, fästat hufvudsakligt afseende
dervid, att de nya fögderierna, så vidt möjligt vore, skulle sammanfalla
med tingslagen, men framför allt att, der förhållandena sådant med
-
30
gifvit, icke något fögderi komme att tillhöra olika domsagor. _ Deremot
skulle försöket att göra fögderierna ens approximativt lika till folkmängd
och utsträckning möta oöfvervinnerliga svårigheter i de så betydligt skiljaktiga
folkmängdsförhållandena inom de särskilda delarne af landet.
Efter en sådan fögderiindelning borde, enligt komiterades åsigt, kronofogdarne
kunna med biträde af en eller, der större folkmängd eller andra
förhållanden sådant undantagsvis kräfva, två fullmäktige ordentligen fullgöra
de åligganden, som den för dessa tjensteman föreslagna, nya instruktionen
bestämmer. Bland dessa tjenstepligter förekommer i främsta rummet
skyldigheten att hålla uppbördsstämmor. Dessa förrättningar, hvilka
jemte specialredogörelsen för uppbörden under nuvarande förhallanden
årligen taga kronofogdarnes tid mer eller mindre strängt i anspråk från
senare hälften af Januari månad till den 15 Maj, skulle efter fögderiernas
minskning och införandet af den i förslaget till särskild författning om
länsräkenskapen ifrågasatta förändring i uppbördsredovisningen, hvarigenom
fögderiräkenskapen inskränktes till månatliga uppbördsrapporter, icke
komma att upptaga ens hälften af nämnda tid, och vid restatiernas indrifning,
hvilken åtgärd nu i afseende a sadane skattskyldige, som vid
tiden för indrifningen befinnas hafva afflyttat från orten, vallar kronofogdarne
en ganska vidlyftig och besvärlig skriftvexling, skulle en väsentlig
lättnad i arbete beredas dem derigenom, att indrifningen och redovisningen
af rester hos sådane skattskyldige, enligt förslaget till uppbördsreglemente,
komme att ombesörjas å landskontoren. I afseende a den allmänna uppbördens
kontrollerande hafva komiterade, pa sätt sistnämnde förslag närmare
utvisar, upptagit skatteförenklingskomitens förslag att kontrollera
uppbörden genom särskilda betalningsbevis, hvarigenom behofvet af eu
kontrollerande tjenstemans närvaro vid uppbördsstämma skulle komma att
upphöra. Hvad derefter angår bevillningstaxeringen, så åligger det för
närvarande häradsskrifvaren såväl att upprätta längderna för fastighetstaxeringen
som äfven att verkställa de af taxeringskomitéernas beslut föranledda
anteckningar i taxeringslängd erna, samt kronofogden att vid nämnda
komitéers sammanträden föra protokollet. Af omförmäldta bestyr är upprättandet
af längderna för fastighetsvärderingen det enda, som upptager
längre tid; men derest upprättandet af nya längder inskränktes till de ar,
då allmän fastighetsvärdering komme att ega rum, och deremellan uppkommande
förändringar i fastighetstaxeringen upptoges i årliga förändringsextrakter,
så komme sistberörda arbete att blifva i väsentlig män minskadt,
särdeles om, såsom komiterade jemväl föreslagit, allmän fastighetsvärdering
endast hvart femte år komme att ega rum. Kronofogden borde
således kunna utan svårighet medhinna samtliga omförmäldta bestyr i och
81
för bevillningstaxeringen, helst förrättningarnes antal inom hvarje fögderi
genom den nya indelningen i allmänhet komme att blifva hälften mindre
än i nuvarande fögderierna. Efter afslutandet af taxeringsgöromålen återstode
fullt tillräcklig tid för förekommande, tillfälliga förrättningar, såsom
syner, ekonomiska besigtningar och skattläggningar m. m. Utan hinder
af andra bestämda tjensteåligganden skulle kronofogdarne derefter få tillfälle
att förrätta ej blott de allmänna vägsynerna, hvilka å de flesta orter
torde hållas under loppet af Oktober månad, utan äfven mantalsskrifningarne,
som infalla under senare hälften af November, och hvilka i de
jemförelsevis små fögderierna icke komme att medtaga mycken tid. Den
omständighet att någon af dessa pa vissa tider årligen återkommande förrättningar
möjligen kunde infalla samtidigt med något rättegångstillfälle,
hvarvid kronofogden såsom allmän åklagare borde vara tillstädes, torde
icke föranleda någon anmärkningsvärd olägenhet, då en fullmäktig hos
honom funnes anstäld med åliggande att företräda kronofogdens ställe, der
sådant vore erforderligt.
Utom den allmänna polisuppsigten, åklagarekallet, förrättandet af
vägsyner och den enkla kontorsexpeditionen äro länsmännens göromål i
öfrigt beroende på förordnande af länsstyrelsen eller order af kronofogden.
Af. dessa senare göromål är det hufvudsakligen verkställigheten af utslag
i civila mål, som kan anses vara, af någon anmärkningsvärd betydenhet,
Under tider af allmännare ekonomiskt betryck hafva dessa verkställighetsatgärder
a vissa orter kunnat växa till eu mängd, som gjort länsmanstj
eu sten tillfälligtvis ansträngande, men dylika förhållanden, hvilka således
torde vara att hänföra till undantag, skulle sannolikt varit än mer sällsynta,
derest kronofogdarne mera än hittills vanligen skett sjelfva tagit
omedelbar befattning med ifrågavarande ärenden. Ofriga extra förrättningar,
som nu uppdragas åt länsmännen men enligt komiterades förslag
skulle verkställas af kronofogden eller hans fullmäktig, såsom syner å
ryttare-, soldat- och batsmanstorp m. fl. tillfälliga bestyr äro i allmänhet
sa enkla och litet tidsödande, att de härvid icke synnerligen kunna tagas
i beräkning. Då nu kronofogdarne, enligt hvad förut är visadt, i allmänhet
höra utan svårighet sjelfva kunna medhinna de ordinarie göromålen
jemte de under sommaren vanligen förekommande syne- och skattläggningsförrättningame,
synes det komiterade vara otvifvelaktigt, att de
med biträde af sina fullmäktige skola blifva i tillfälle att utan hinder
i ärendenas jemna gång ombesörja ej blott åklagarekallets behöriga utöfvande
utan äfven verkställandet al de länsmännen nu åliggande extra
förrättningar. Vid jemförelse emellan sammanräknade antalet af nuvarande
kronofogdar och länsmän med antalet kronofogdar och fullmäk
-
32
tio-e, som enligt komiterades förslag skulle blifva att tillgå, visar sig visserligen,
att då de förra utgöra 688, de senare uppgå till endast 546.
Men dervid är att erinra, dels att de särskilda kronofogde- och länsmansexpeditionerna
koimne att sammanslås till en, dels att genom den betydliga
förenkling i de hufvudsakligaste af kronofogdens tjenstegöromål, hvarföre
komiterade förut redogjort, en väsentlig tidsbesparing vunnes, och dels slutligen
att genom sammanföringen af fögderitjenstemännens krafter på ett
ställe kronofogden, såsom ansvarig för tjenstens behöriga utöfvande, blefve
i tillfälle att genom eu ändamålsenlig anordning af arbetet underlätta
dess utförande.
Men utom fördelarne af en fåtaligare tjenstepersonal och deraf följande
besparing i afiöningskostnaden, af säkrare kontroll öfver redovisningen
i allmänhet, af förenklad!; arbetssätt och skyndsammare expedition,
hafva komiterade med den nya anordningen jemväl åsyftat att söka undanrödja
anledningarne till de befogade anmärkningar, som redan länge latit
förnimma sig i afseende å sättet, hvarpå exekutionsväsendet är ordnadt
och det vigtiga åklagarekallet utöfvas. Det tillhör visserligen kronofogden
att verkställa utslag i civila mål, men med rättighet likväl för honom
att dervid anlita länsmännens biträde; och så snart utmätningarne inom
fögderiet uppgå till ett större antal, hvilket med den utsträckning, fögderierna
nu ega, ofta inträffar, blifver kronofogden nödsakad att begagna,
nämnda utväg. Det åligger emellertid kronofogden vid eget betalningsansvar
att vaka deröfver, att länsmannen inom behörig tid verkställer
hvarje honom uppdragen utmätning och derför behörigen redovisar. Denna
ansvarighet är dock lika orättvis till sin natur som för det allmännas
säkerhet och den enskildes rätt vådlig. Ty då länsmännen äro boende
afskildt och ofta på ett betydligt afstånd från kronofogden, är det för
denne icke möjligt att å länsmännens åtgöranden utöfva nödig tillsyn, så
mycket mera behöflig som länsmännen icke äro skyldiga att ställa uppbördsborgen.
En förändring i detta hänseende är således af verkligt behof
påkallad och synes komiterade lämpligen kunna vinnas derigenom, att den
tjensteman, som i kronofogdens ställe verkställer utmätningar, ar boende
hos kronofogden, då denne blifver i tillfälle att städse med erforderlig
uppmärksamhet följa utmätningsförrättaren och omedelbart efter hvarje
förrättning affordra honom redovisning för influtna medel.
Beträffande sedermera åklagaremakten, som vid häradsrätterna nästan
uteslutande utöfvas af länsmännen, så torde vårt land vara det enda civiliserade
samhälle, der det grannlaga och vigtiga aklagarekallet är anförtrodt
åt tjensteman, som stå på tjenstemannabildningens lägsta trappsteg.
Intill år 1841 funnos inga i lag stadgade vilkor för kompetens till läns
-
83
mari stjert st, men genom Kongl. brefvet den 22 December nyssnämnda år
och kammarkollegii cirkulär den 21 Januari 1842 meddelades den ännu
gällande föreskrift, att den, som ville till länsman befordras, skulle vid
förhör inför Kongl. Maj:ts befallningshafvande eller landshöfdingeembetet
aflägga nöjaktiga prof på »a) förmåga att i skrift redigt uttrycka sio- på
svenska, språket; b) färdighet att räkna i enkla och brutna tal samt c)
försvarlig kännedom af allmänna lagen och särskilda författningar i de
delar deraf, som handla om vilkoren och sättet för personers häktande,
atals utförande, syneförrättningars, utmätningars och straffs verkställande''
utgörandet af de jorden åliggande allmänna besvär samt om hvad i ofri gt,
för allmänna ordningens och säkerhetens vidmakthållande länsmännen tiflhöi.
att iakttaga.» Sa ringa är det kunskapsmått, som erfordras för behörighet
att vid svensk underdomstol uppträda såsom allmän åklagare.
Det mqvisitoriska rättegångssättet i brottmål, enligt hvilket ransakningen
hufvudsakligen ligger i domarens hand, ocli som ännu eger rum vid våra
underdomstolar, har hittills gjort olägenheterna af bristande juridisk bildning
hos de allmänna åklagare mindre märkbara; men så framt åklagaren
skall blifva^ något annat än en betydelselös åhörare af rättens undersökningar
och åklagarekallet mera än ett sken, måste den, hvilken skall uppträda
såsom åklagare, vara i besittning af allmän juridisk bildning eller
åtminstone ega fullständig kännedom om gällande strafflag och rättegångsordning
jemte de andra lagar och författningar, hvilkas öfverträdande det
tillhör allmän åklagare att beifra. Detta vilkor för åklagaremaktens utöfning
är en fordran, som icke blott den framåtgående allmänna bildningen
krafvel, utan ytterligare pakallas deraf, att äfven hos oss blifvit införd
en pa latitudsystemet byggd strafflag, enligt hvilken straffgraden skall
bestämmas efter de mångfaldigt vexlande omständigheter, som på brottslighetens
bedömande i hvarje särskilt fall inverka. Den sorgfälliga undersökning
och fullständiga utredning, som vid sådant förhållande och företrädesvis
i gröfre brottmål utgöra det oundgängliga vilkoret för lagens
rätta tillämpning, kan i allmänhet vid ransakning inför domstol vinna
asyftad framgång endast i det fall, att alla de vid brottets föröfvande
förekomna omständigheter blifvit vid föregående polisundersökning med
noggrannhet iakttagna, lin försummelse i detta hänseende kan sedermera
vanligen icke afhjelpas, åtminstone icke utan tidsutdrägt. Men det är icke
endast. i och för ransakningen eller ett anhängiggjordt måls fullständiga
utredning, som det är af vigt, att åklagarekallet befinnes i händerna på
dertill fullt qyalificerade personer; detta är icke mindre angeläget med
hänseende dertill, att åklagaren eger utan föregående pröfning af öfveroidnad
myndighet rätt att anställa atal och sjelf rubricera brottet. I
5
84
Sveriges närmaste grannland Norge anses atalsrätten sa betydelsefull och
vigtig, att ingen der får ställas under tilltal för brott, med mindre vederbörande
amtman derom förordnat och jemväl pa det noggrannaste bestämt
den brottslighet, hvarför ansvar å den tilltalade ma yrkas. Det förefaller
nästan som ^en motsägelse, att ett fritt folk, såsom det svenska, kunnat så
ringakta den personliga säkerheten, att atalsrätten, som, der den, vare sig
af okunnighet, ovist nit eller oädla bevekelsegrunder, missbrukas, kan förorsaka
oberäkneliga lidanden, här blifvit utan inskränkning anförtrodd åt
den lägsta klassens tjensteman, hvilkas tjenstemannabildning och samhällsställning
hvarken kunna anses sta i lämpligt förhållande till den betydelsefulla
makt, som atalsrätten innefattar, ej heller innebära tillfredsställande
garantier för maktens rätta utöfning. Erfarenheten torde äfven hafva ådagalagt,
att bristande insigter hos aklagaremaktens innehafvare och dessas
osäkerhet i uppfattningen om denna makts rätta utöfvande ledt så vill till
en af försigtighet förestafvad men pa den allmänna ordningens upprätthållande
menligt inverkande uraktlåtenhet, som till mer eller mindre betänkliga
öfverdrifter i motsatt riktning.
Utan tvifvel vore det lämpligast, att aklagarekallet hos oss, såsom
i de flesta andra civiliserade länder, utöfvades al särskilda tjensteman, som
hade till åliggande ej blott att utföra allmänna atal utan äfven att tillhandagå
enskilda personer med biträde i rättegångar; men da fragan, sålunda
betraktad, ligger utom gränsen för den organisation, hvartill komiterade
hafva att uppgöra förslag, nödgas komiterade inom denna organisation
fortfarande inordna åklagarebestyret. Med den uppfattning af frågan,
som nu blifvit angifven, skulle således komiterade, äfven om länsmännen
för andra ändamål ansetts beliöfiiga, likväl icke kunnat föreslå deras bibehållande
såsom allmänna åklagare, med mindre fordringarne på dessa tjenstemäns
bildning betydligt stegrades, deraf berättigade anspråk pa ökade löneförmåner
för dem skulle blifva en oundviklig följd. Men då komiterade
funnit länsmännen lör andre till landsstaten hörande göromål icke eifoiderliga,
hafva komiterade destomindre haft anledning ifrågasätta deras
bibehållande för åklagarekallets utöfvande, som detta åliggande efter fögderiernas
minskning bör kunna uppehållas af kronofogdarne och deras fullmäktige,
på hvilka senare komiterade anse böra ställas enahanda kompetensfordringar
som på kronofogdarne.
Då kronofogden således enligt det i detta hänseende uppgjorda förslag,
för hvars allmänna grunder komiterade nu redogjort, skulle, jemte
bibehållande af de göromål, som för närvarande tillhöra denna tjensteman,
jemväl komma att öfvertaga ej blott en del af de förrättningar, som nu
verkställas af häradsskrifvarne, utan äfven länsmännens inom fögderiet
35
göromål, blefve hans tjensteställning väsentligen förändrad och hans verksamhetsfält
betydligt utvidgadt. På samma gång anledningarne till beröring
med kronofogdekontoret för befolkningen derigenom ökades, föranledde
de nya göromålen kronofogden till tätare resor inom fögderiet, På
det under sådane förhållanden kronofogdekontoret måtte dagligen eller åtminstone
de flesta dagarne i veckan kunna hållas för allmänheten tillgängligt,
vore det, andra skäl oberäknade, af synnerlig vigt, att hos kronofogden
anstäldes ett biträde, som dels vid kronofogdens tillfälliga bortovaro
eller sjukdomsförfall kunde expediera kontorsgöromålen och dels efter
kronofogdens order verkstälde utmätningar och vissa andra förrättningar i
fögderiet. Då detta biträde, hvilket komiterade föreslagit måtte benämnas
»fogdefullmäktig», vid sådana tillfällen borde handla på eget ansvar, dock
utan minskning i kronofogdens ansvarighet för dervid ifrågakommande
uppbörd, hafva komiterade ansett fullmäktigen böra intaga en tjensteman
ställning och derföre af länsstyrelsen antagas, dock efter förslag af kronofogden.
För att underlätta tillsynen öfver den allmänna ordningens upprätthållande
inom fögderiet är föreslaget, att fogdefullmäktigen skulle ega
lika befogenhet som kronofogden att förordna om häktning och anställa
åtal samt derjemte hafva åliggande att utöfva enahanda tillsyn, som tillhör
kronofogden i afseende på allmänna ekonomi- och politi-förhållanden
inom fögderiet. Någon fördelning i öfrigt af göromålen emellan kronofogden
och hans fullmäktig hafva komiterade icke ansett lämplig, utan
funnit den senares verksamhet hufvudsakligen böra af kronofogden efter
omständigheterna bestämmas, dock att vigtigare förrättningar, såsom uppbördsstämmor,
taxeringar, mantalsskrifningar in. fl., hvilka på bestämda
tider återkomma, endast efter länsstyrelsens särskilda förordnande kundo af
fullmäktigen förrättas.
Fn med landsstatens tjenstereglering omedelbart sammanhängande
fråga, som för närvarande ådrager sig en allmännare uppmärksamhet och
äfven af sådan anledning här påkallar en närmare utredning, är handhafvandet
af polisväsendet på landet. Att förhållandet i detta hänseende,
ehvad man tager i betraktande ordningsmaktens uppgift att söka förekomma
brott eller dess åliggande att, sedan brott blifvit, föröfvadt, upptäcka
gerningsmannen, ingalunda är tillfredsställande, lärer icke kunna förnekas.
Enligt de för kronofogdar och länsmän nu gällande instruktioner
åligger det dem att, hvar inom sitt tjensteområde, »hafva noggrann uppsigt
derå, att allmän ordning och säkerhet upprätthållas». Fögderiernas
störa utsträckning utgör dock ett lätt insedt, hinder för kronofogdarne att
genom ett omedelbart ingripande kunna i någon väsentlig mån medverka
36
för uppnåendet af berörda mål. Med förutseende häraf har antagligen uti
instruktionen för kronofogdarne stadgats, att dessa, der brott förekommit,
som utgjorde föremål för allmän åklagares åtal, antingen sjelfve eller genom
vederbörande länsmän egde ombesörja deras lagliga beifrande. Kronofogdarne
synas ock, vare sig med föranledande af detta stadgande eller till
följd af sakens egen natur, i allmänhet hafva uppfattat sin ställning till
polisväsendet såsom en öfverordnad myndighets, den der hufvudsakligen
hade att vaka öfver den underordnade polistjenstemannens åtgöranden.
Den direkta verksamheten för ordningens vidmakthållande har således nästan
uteslutande varit öfverlemnad åt länsmännen, helst det biträde, de
härvid bort hafva att påräkna af fjerdingsmännen, till följd af det outvecklade
skick, hvari fjerdingsmansinrättningen för närvarande befinner sig,
i allmänhet varit utan nämnvärdt gagn vid andra tillfällen än då fjerdingsman
beordrats att inställa sig vid marknader eller andra större folksamlingar
för att tillhandagå länsmannen vid polisuppsigten.
För ett verksamt ingripande från polismaktens sida, i ena fallet för
att kunna afstyra uppkommande oordning och i det andra för att, efter
det förbrytelse egt rum, genast företaga undersökning och anställa efterspaningar,
är det af synnerlig vigt, att polismaktens innehafvare är lätt
att anträffa, hvithet likväl icke är möjligt, så länge de lägsta polismännens
tjensteområden äro så störa, som de nuvarande länsmansdistrikten, af hvilka
flera äro större än medelstorleken af de föreslagna nya fögderierna. Vid
en medelberäkning visar det sig, att icke mindre än 14,5 qvadratmil fastland
belöpa sig på hvarje länsmansdistrikt i de sex norra länen eller
Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands, Yesterbottens och
Norrbottens län samt 3,2 qvadratmil på hvarje dylikt distrikt i rikets
öfriga län. Vid sådant förhållande är det uppenbart, hvad ock erfarenheten
nogsamt visat, att länsmännen i allmänhet hvarken förmå lemna
något skydd mot förgripelse emot person eller egendom, ej heller annat
än undantagsvis kunna erhålla kännedom om föröfvadt brott tillräckligt
tidigt för att vidtaga verksamma åtgärder för brottslingars ertappande;
och det torde äfven med visshet kunna antagas, att ett ingalunda obetydligt
antal åtminstone af ringare brott, till följd af uteblifven anmälan
om desamma, icke blifvit föremål för åtal.
I afseende å den preventiva polisen åligger det enligt gällande instruktion
länsmännen att vid alla tillfällen, då större folksamlingar inom
distriktet äro att förvänta, tillstädeskomma för ordningens upprätthållande,
men om vid dylikt tillfälle den allmänna ordningen allvarsammare hotas,
kan länsmannen föga uträtta, hvarföre ock numera, i den mån bruket att
37
vid sådane tillfällen använda militärmakt upphört, länsmännen tillåtits att
för berörda ändamål beordra fjerdingsmännen sig till biträde.
Såsom bevis på omöjligheten i öfrig! att med nuvarande anordningar
åstadkomma polisskydd å landet, torde endast behöfva erinras om
några allmänt kända sakförhållanden. Under de hårda åren 1867 — 1869
fördes en allmän klagan öfver det oskick, som föröfvades af den mängd
betlare och försvarslösa personer, som i alla rigtningar då genomströfvade
landet. Dessa fredsstörande vandrare gjorde sig väl underrättade om kronofogdarnes
och länsmännens bostäder, undveko dessa med sorgfällighet
och blefvo o derföre endast undantagsvis föremål för polistjenstemännens
åtgärder. År 1873 inträffade inom ett länsmansdistrikt, der länsmanstjensten
innehades af en person, som gjort sig känd för skicklighet och
nit, under den korta tiden af två månader icke mindre än sex eldskador,
hvilka uppenbarligen härledde sig från mordbrandsanläggningar. De åtgärder,
som från polismaktens sida vidtogos till förekommande af dessa
våldsbragder, visade sig dock lika fruktlösa, som de sedermera anstälda
efterspaningarne efter gerningsmannen. Dessa och andra lika beklagliga
tilldragelser, ådagalägga nogsamt det otillfredsställande skick, hvari de
närvarande anstalterna för ordningens upprätthållande på landet befinna
sig. Någon verklig förbättring i detta hänseende torde dock, äfven med
betydliga kostnader, svårligen kunna åstadkommas, med mindre ett varmare
intresse för och närmare deltagande uti den allmänna ordningens
bevarande gör sig gällande hos folket och framför allt hos kommunernas
styrelser. Lyckligtvis har derstädes börjat visa sig tecken till ett vaknande
lif i detta afseende, och det tillhör tvifvelsutan lagstiftningen att
härtill taga hänsyn vid de polis-anordningar, som från statens sida vidtagas;
och endast med iakttagande häraf kan polismyndigheten påräkna
det stöd och den medverkan hos folket för ordningens upprätthållande,
hvarförutan ingen polis-organisation skall förmå att fullständigt fylla sitt
ändamål.
I detta syfte och för uppnående af de vilkor, som komiterade ansett
oundgängliga för en tillfredsställande polis-organisation på landet, synes
ingen lämpligare och på samma gång billigare åtgärd kunna vidtagas än
att gifva den befogenhet, som i polishänseendej,nu tillkommer fjerdingsmännen,
all den utsträckning, förhållandena medgifva. Till sin natur ett
menighetsbestyr, utgör fjerdingsmansbefattningen ett vigtig! samband emellan
den allmänna ordningsmakten och kommunen, men det sätt, hvarpå
denna befattning i enlighet med stadgan af den 1 Juni 1850 inom flera
län utöfvas eller så, att sysslandet går i tur emellan dem, som äro dertill
38
skyldige, har vållat, att fjerdingsmans-åliggandet betraktas såsom ett tryckande
onus, i stället för att innehafvandet deraf borde uppskattas såsom
ett förtroende. Så länge befattningen på nämnda sätt utöfvas, kan man
i allmänhet hos innehafvaren hvarken vänta nit eller erforderlig insigt för
tjenstens utöfning, men väl en lätt förklarlig sträfvan att med minsta
möjliga besvär och kostnad undslippa den tvungna tjenstgöringen. Åberopade
stadga innehåller visserligen föreskrifter om fjerdingsmannens åligganden,
men om sättet för deras utförande vinner han kännedom endast
genom den praktiska utöfningen, och först vid den tid, då hans tjenstgöringsskyldighet
upphört, har han möjligen kunnat förvärfva en nödtorftig
insigt i detta hänseende. Vid sådant förhållande kan det biträde,
kronobetjen ingen erhåller af fjerdingsmännen för utförandet af åtskilliga
verkställighetsbestyr och vakandet öfver efterlefnaden af flera ordningsföreskrifter,
icke blifva, annat än ytterst otillfredsställande. Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Wermlands län har ock i underdånigt memorial
den 11 Januari 1873 hemstält, hvad jemväl kammarkollegium och
vederbörande länsstyrelser uti underdåniga utlåtanden tillstyrkt, att en
sådan förändring måtte tillvägabringas i berörda stadga, att den deri kommunerna
medgifna frihet att, i stället för tjenstgöring i tur, till fjerdingsman
för längre eller kortare tid antaga särskild person, förvandlas till en
ovilkorlig skyldighet. Komiterade, som jemväl fått sig i nåder anbefaldt
att häröfver afgifva underdånigt yttrande, skulle ej heller hafva tvekat
att, äfven utan afseende å det af komiterade uppgjorda förslag till tjenstereglering
för landsstaten, hvarigenom en sådan förändring i fjerdingsmansinstitutionen
blefve ytterligare nödvändig, tillstyrka nådigt bifall till densamma,
Men då denna gamla kommunala inrättning, som jemväl är afsedd
att lemna statens polistjenstemän erforderligt biträde vid den allmänna
polisuppsigtens handhafvande, — ett biträde, hvilket är fullt behöfligt,
då länsmännen, såsom förut är anmärkt, med den betydliga utsträckning,
deras distrikt i allmänhet ega, icke kunna utöfva den tillsyn,
som behofvet påkallar — således måste, äfven om länsmans-institutionen
lemnades orubbad, icke blott bibehållas utan derjemte på ett mera tillfredsställande
sätt ordnas, synes det komiterade utgöra eu, af förhållandena
tydligt anvisad, rigtning för en ändamålsenlig polis-organisation, att
åt fjerdingsmans-institutionen beredes en sådan utveckling, att fjerdingsmännen
kan anförtros en mera sjelfständig polisverksamhet och länsmansbefattningarne
såmedelst äfven i förevarande hänseende göras obehöflige.
Genom en sådan anordning af den närmaste polisuppsigten på landet skulle
de med skäl anmärkta olägenheter, som af de nuvarande polis- och länsmansdistriktens
stora utsträckning är en följd, i betydlig mån förringas
89
och institutionen kunna utan rubbning i sina grunder beredas en fortgående
tidsenlig utveckling *).
I öfverensstämmelse med denna uppfattning om lämpligaste sättet
att ordna polisväsendet på landet, hafva komiterade uppgjort förslag till
stadga för fjerdingsmän och dervid, med afseende å vigten deraf, att till
fjerdingsman erhållas lämpliga personer, ansett, dels att för kompetens
till fjerdingsmans-befattning bör fordras kännedom om de delar af allmänna
lagen och dithörande författningar, som angå ärenden, tillhörande
fjerdingsmannens tjensteåligganden, dels att fjerdingsman skall efter föregången
ansökningstid, uppå förslag af kronofogden och sedan vederbörande
kommunalnämnd blifvit hörd, af länsstyrelsen antagas, och dels att kommunalstämmas
beslut om de löneförmåner, som stämman vill fjerdingsmannen
bevilja, skall, sedan landstinget sig deröfver yttrat, af länsstyrelsen
pröfvas och länsstyrelsens beslut, derest detsamma afviker från landstingets
mening, underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Det må väl
såsom regel kunna antagas, att intresset för ordningens upprätthållande
inom orten skall utgöra en tillräcklig maning för kommunen att dertill
anvisa erforderligt belopp, men då undantag från denna regel kunna förekomma,
bör föreskrift icke saknas, huruledes rättelse i sådant fall må
kunna vinnas. I öfrig! har uti förslaget dels uttryckligen blifvit stadgadt,
att fjerdingsman, i enlighet med den allmänna tillämpningen af nu gällande
föreskrifter, skall vara berättigad och pligtig att för indrifvande af sådana
allmänna eller kommunen tillhörande medel, som skola handräckningsvis
uttagas, verkställa utmätning och instrument deröfver eller vanlig pantlista
till kronofogden för vidare åtgärd aflemna, dels ock blifvit fjerdings
''
) Ehuru komiterade, vid uppgörande af förslag till polisväsendets ordnande på landet,
icke hemtat mönstret från utländska institutioner utan, byggande på inhemsk grund,
sökt bringa till tidsenlig utveckling redan befintliga inrättningar, torde det dock icke vara
ur vägen att erinra, hurusom fjerdingsmans-inrättningen, med den utveckling, densamma
enligt komiterades förslag skulle komma att vinna, företer en anmärkningsvärd likhet med
det sätt, hvarpå handhafvandet af den närmaste polisuppsigten på landet är ordnad i Preussens
sex östra provinser. Inom hvarje kommun derstädes finnes nemligen anstäld en kommunal
tjensteman, benämnd »Schultze» eller »Dorfrichter», hvilken, jemte åliggandet att handhafva
kommunens ekonomiska angelägenheter, i hvilket afseende han närmast är att förlikna
med kommunalnämndernas ordförande i Sverige, tillika har att såsom polistjensteman
utöfva den närmaste polisuppsigten inom kommunen. I denna egenskap åligger det honom
att, vid inträffande förbrytelser mot den allmänna säkerheten, anställa förberedande undersökningar
och vidtaga åtgärder till den brottsliges anhållande med skyldighet att, då denne
anhållits, inom 24 timmar derefter inställa honom hos den polistjensteman, som eger rätt
att förordna om häktning. Dessa Schultzen eller socknefogdar, såsom de på svenska torde
kunna benämnas, antagas af ortens öfverhet, sedan kommunen blifvit hörd, men erhålla fullmakt
af landtråd et j och då aflöning till dem ifrågakommer, utgår denna ur kommunens kassa.
40
man ålagdt, bland annat, att utöfva noggrann tillsyn derå, att allmän
ordning och säkerhet inom hans tjensteområde upprätthållas, samt, i händelse
anslag eller förbrytelse deremot förekomma, insända berättelse derom
till kronofogden, men, derest sådane öfverträdelser af lag och allmänna stadganden
blifvit upptäckta, som utgöra föremål för allmän åklagares beifran,
derom anställa undersökning och insända det dervid torda protokollet till
kronofogden, äfvensom att, derest någon på sannolika skäl misstankes att
hafva föröfvat brott, derå häktning följa kan eller bör, taga den misstänkte
i förvar och genast inställa honom hos vederbörande allmänna åklagare,
som om den anhållnes häktande eger förordna. Med en sådan maktbefogenhet
lärer fjerdingsman icke komma att sakna medel eller utväg
att på ett tillfredsställande sätt upprätthålla den allmänna ordningen.
Genom rättigheten att anhålla misstänkt person erhölle fjerdingsman icke
större myndighet än den, som i stad nu tillkommer poliskonstapel, och
den omständighet att afståndet till den polistjensteman, som egde att i
afseende å häktningen besluta, i allmänhet blefve större på landet och
således kunde föranleda ett längre afbrott i den anhållnes frihet, derest
det skulle befinnas, att häktning icke bort ega rum, är en olägenhet, som
har sin grund i förhållanden, hvilka icke kunna undanrödjas.
I afseende på möjligheten att till den mängd fjerdingsinansbefattningar,
som förslaget afser, erhålla lämplige personer, kan måhända någon
farhåga uppstå; men koiniterade tillåta sig deremot erinra, hurusom lika
vigtiga befattningar redan länge blifvit fylda ur landets allmogeklass, som,
enligt hvad en lång erfarenhet gifvit, vid handen, utmärker sig för sin
stora bildbarhet. Det har ock visat sig, att i de orter, der fjerdingsmansbefattningen
icke går i tur utan bestrides af fast anstälda personer, någon
svårighet i allmänhet icke mött att för måttligt arfvode dertill erhålla
tjenlige personer. Koiniterade hafva visserligen icke tillgång till officiella
uppgifter å de arfvodesbelopp, som i de särskilda orterna till sådana fjerdingsinän
utbetalas, men utan fara för misstag torde dock kunna antagas,
att de i allmänhet vexla emellan 50 och 200 kronor och endast undantagsvis
under- eller öfverstiga dessa summor. Det har ock vid flera tillfällen
visat sig, att på sådant sätt anstäld fjerdingsman vunnit det förtroende,
att han vid beviljande af ledighet för länsman, förordnats att
dennes tjenst förrätta, hvaraf lärer framgå, att, bland nuvarande fjerdingsman
finnas de, som redan äro så qvalificera de, att de kunna intaga deri
förändrade tjenstestälkling, som koiniterade ansett böra för framtiden dem
beredas. Vid dessa förhållanden och då man vidare besinnar, att tidens
rastlösa sträfvan för folkupplysningens befrämjande bereder ständigt nya
41
tillfällen till förvärfvande af kunskaper, torde hvarje fruktan i detta hänseende
befinnas obefogad.
Hvad slutligen angår den ekonomiska sidan af den del utaf komiterades
förslag, som afser kronofogde- och länsmanstjensternas sammanslagning,
så visar det sig, att den nya anordningen skulle för statsverket
taga i anspråk betydligt mindre kostnader än i händelse den nuvarande
bibehölles. Enligt det af komiterade uppgjorda aflöningsförslag skulle
nemligen erfordras för aflöning af 256 kronofogdar 1,155,200 kronor,
kontorshåll deruti inberäknadt, och af 290 fogdefullmäktige 116,000 kronor.
Bibehölles deremot länsmännen och blefve fögderi-indelningen lemnåd
oförändrad, påkallades löner till 118 kronofogdar utan fullmäktige,
hvadan det till arfvoden åt dessa senare beräknade anslaget icke skulle
komma att utgå; men då de nuvarande fögderierna i medeltal äro mera
än dubbelt så stora, som de nya, af komiterade föreslagna, kunde det
beräknade anslaget till kontorshåll, ehuru detsamma är afsedt att jemväl
lemna någon ersättning för kost och bostad, som fogdefullmäktigen skulle
utan afgift hos kronofogden åtnjuta, likväl icke i allmänhet nedsättas.
Medelbeloppet af kronofogdarnes aflöning, inberäknadt kontorshållet, utgör
enligt förslaget 4,512 kronor 50 öre. Med lika stor löneinkomst för kronofogde
i nu antagna fall skulle således för 118 kronofogdar erfordras ett
anslag af 582,475 kr. Härtill skulle komma den summa, som vore behöflig
till aflöning af de 520 länsmän, som för närvarande finnas inom
riket anstälda; och då dessa tjensteman ej blott skulle förrätta mantalsskrifningar
och på eget ansvar verkställa utslag i civila mål och brottmål,
utan äfven bibehållas såsom allmänna åklagare, befattningar som enligt
komiterades åsigt skulle kräfva ökade kompetensvilkor för länsmännen,
anse komiterade, att lönerna för dessa tjensteman, såvida de deraf skulle
hemta den hufvudsakliga tillgången för fyllandet af sina lefnadsbehof,
icke kunde sättas lägre än till 2,500 kronor, i hvilket fall härtill skulle
åtgå 1,800,000 kronor. Om från det sålunda för nuvarande antalet kronofogdar
och länsmän beräknade lönebelopp, utgörande
tillsammans .............................................................................. kr.
1,832,475:
—
afräknas den enligt komiterades förslag till kronofogdarnes
och deras fullmäktiges aflöning behöfliga
summa ....................................................................................... »
1,271,200:
—
uppstår en
skilnad af ...................................................... kr.
561,275:
—
Den utveckling af fjerdingsmans-institutionen, som af komiterades
förslag är en nödvändig följd, måste naturligtvis föranleda till ökade utgifter
för fjerdingsmännens aflöning, och för bedömandet af förslagets
G
42
.finansiella resultat i dess helhet, måste följaktligen jemväl denna tillökning
tagas i betraktande. Då likväl till utgångspunkt för en sådan undersökning
egentligen borde tagas kostnaden för fjerdingsmansbesväret med
den förändring i åliggandet, som, enligt hvad förut är antydt, blefve nödvändig
äfven om länsmanstjensterna bibehölles, måste en dylik beräkning
blifva ytterst vansklig; men om den minskning i utgifter, som på ofvannämnde
sätt blefve statsverket beredd, fördelas på de 2,100 fjerdingsmansdistrikt,
som torde blifva behöfliga, så belöper sig på hvarje distrikt
267 kronor 27 öre; och utan fara för misstag torde det kunna antagas,
att det af komiterade uppgjorda organisationsförslag icke skulle föranleda
till en mot nämnda summa svarande tillökning i fjerdingsmans-aflöningen,
helst fjerdingsman utöfver den lön, som för honom komme att bestämmas,
skulle ega att uppbära ersättning för förrättningar i enskilda mål samt
derjemte torde blifva i tillfälle att åtaga sig enskilda lönande uppdrag af
hvarjehanda beskaffenhet.
Då emellertid fjerdingsmansbefattningen bör förblifva en kommunal
inrättning, enär det efter komiterades uppfattning är en fördel, som icke
bör lemnas obegagnad, att polisuppsigten på landet, likasom i städerna,
i första hand utöfvas af kommunala tjensteman, hvarigenom kommunens
intresse för ordningens upprätthållande säkrast väckes och underhålles,
hafva komiterade icke inlåtit sig på uppgörandet af något aflöningsförslag
för dessa tjensteman, utan ansett frågan derom böra fortfarande utgöra
en kommunal angelägenhet. Men komiterade kunna dock icke underlåta
att härvid fästa uppmärksamheten på billigheten deraf, att, då fjerdingsmans-institutionen
med den af komiterade föreslagna omfattning skulle
komma att vålla ökade utgifter, staten träder emellan och med bidrag af
allmänna medel minskar den börda, som eljest möjligen skulle alltför
tungt falla på kommunerna. Landtkommunernas anspråk på en sådan
mellankomst från statens sida synes ock vara fullt berättigadt vid betraktande
deraf, att städerna, genom dem förunnade privilegier och andra
direkta förmåner, af det allmänna åtnjuta ett kraftigt understöd jemväl
för upprätthållandet af sitt polisväsende. På det likväl fjerdingsmanslönen,
i beräkning på bidrag af allmänna medel, icke må bestämmas högre
än som i hvarje särskildt fall kan anses billigt, synes det komiterade
angeläget, att bidraget efter ungefär enahanda grunder, som följas vid
aflönande! af folkskolelärare, bestämmes att utgå i ett visst procentförhållande
till den lön, som af distriktet anslås, men med ett bestämdt
maximum t. ex. af 250 kronor; då statsverkets årliga besparing i allt
fall komme att uppgå till minst 86,275 kronor.
43
Enligt Kongl. kungörelsen den 12 Maj 1865, angående förändrade
vilkor för anställning i statens civila tjenstebefattningar, äro fordringarne
för anställning inom landsstaten följande:
för landssekreterare och länsnotarie att hafva aflagt examen till rättegångsverken
;
för landskamererare, kronofogde och länsbokhållare att hafva allagt enahanda
examen eller ock examen till Kongl. Maj:ts kansli;
för landträntmästare och häradsskrifvare, att sökande, som ej aflagt
någon af förutnämnda embetsexamina, skall hafva undergått afgångsexamen
från högre elementarläroverk och derefter ådagalagt skicklighet under handläggningen
af kamerala göromål;
och för länsman att hafva aflagt sådan examen, som föreskrifves i
kammarkollegii cirkulär den 21 Januari 1842; dock att deri stadgade
skrif- och räkneprof icke fordras af den, som vid högre elementarläroverk
genomgått afgångsexamen.
Kompetensvilkoren för landssekreterare-, landskamrerare- och länsnotariebefattningarne
torde, äfven efter införandet af den förändrade landsstatsorganisationen,
böra blifva oförändrade, äfvensom de vilkor, som äro
stadgade för utnämning till länsbokhållare, böra för första länsbokhållare!!
bibehållas, — med iakttagande likväl, att denne sistnämnde äfvensom landskamrerare
synes höra, på sätt här nedan föreslås, hafva aflagt kunskapsprof
jemväl i statsräkenskapsväsendet. För landskanslister och landskontorister
torde hädanefter, såsom hittills, särskilda kompetensvilkor vara
öfverflödiga.
Beträffande åter kronofogdebefattningame, så torde för dem böra
stadgas förändrade kompetensvilkor, och dessa hufvudsakligen blifva gällande
äfven för länskassörs-, registrators-, andre länsbokhållare- och fogdefullmäktige-befattningarne.
De göromål som skulle komma att utföras af dessa tjensteman blefve
icke af den beskaffenhet, att de ovilkorligen erfordrade akademiska studier
eller akademisk embetsexamen, ehuru sådant kunde vara ömkligt särskilt
i ocli för åklagarekallets utöfvande. I afseende på öfriga tjensteåliggandena
erfordrades snarare en säker praktisk kännedom om sättet för deras
fullgörande; men då en sådan utan tvifvel lättare och fullständigare inhemtas
efter teoretiska studier inom hit hörande kunskapsgrenar, så synes
den pröfning, som aspiranter till ifrågavarande tjenster skulle undergå,
böra omfatta teoretisk kännedom af grunderna för lagstiftningen i de
delar, som komme att utgöra normen för deras tjensteverksamhet. Praktisk
skulle ifrågavarande examen blifva i den mening, att examinanden,
hvilken redan måst deltaga i göromål, som tillhörde ifrågavarande tjenste
-
Nuvarande
kompetensvilkor
för
landsstatstjenster.
Komiterades
förslag till
kompetens.
44
område, skulle ådagalägga sin förmåga att praktiskt tillämpa gällande lagbestämmelser
i omförmälta delar. Ehuru tjensteverksamheten icke komme
att blifva densamma för innehafvare af olika slag af dessa tjenster, enär
länskassörens, registratorns och andre länsbokhållare^ göromål blefve af
vida mindre omfattning, än kronofogdens och fogdefullmäktigens, så torde
likväl, då fogdeplatserna i allmänhet skulle komma att fyllas från länsstyrelsernas
begge afdelningar, på samtliga ifrågavarande tjensteman böra
ställas samma fordringar i examensväg.
Hvad som för behörigt handhafvande af en hvar bland dessa tjenster
kan anses nödigt för innehafvaren att känna, torde således böra bestämma
ämnena i denna, för dem alla gemensamma examen.
För utöfvande af åklagarekallet och den polisverksamhet, som skulle
tillhöra kronofogdar och fogdefullmäktige, erfordrades kännedom af strafflagen
och den kriminella processordningen; för exekutionsgöromålen, kännedom
af lag och författningar, angående utsökningsväsendet; för debiteringen,
uppbörden och redovisningen af de allmänna utskylderna, kännedom
af den härom gällande lagstiftning, och för räkenskapers afgifvande, kännedom
om den för statens inkomster och utgifter faststälda räkenskapsform
och bokföringsmetod. Dessutom lärer en hvar af dessa tjensteman
böra ega kännedom, om än endast en mera allmän sådan, af såväl våra
grundlagar, som civillagstiftningen; likasom komiterade anse, att man hos
dem bör förutsätta allmänna humanistiska kunskaper till den omfattning,
som meddelas i de högre elementarläroverken.
I anseende till ifrågavarande examens egenskap att vara praktiskteoretisk,
och då vid bedömandet af examinandernes qvalifikationer såsom
blifvande tjensteman, de praktiska synpunkterne torde böra anses såsom
de vigtigaste, hafva komiterade tänkt sig denna examen böra afläggas
inför en särskild kommission, der både embetsmannaerfarenheten och de
teoretiska kunskaperna vore representerade, de förra likväl öfvervägande.
I denna examenskommission, som skulle komma att af Kongl. Maj:t tillsättas
och genom särskild instruktion erhålla närmare föreskrifter om sina
åligganden och sin befogenhet, borde efter komiterades åsigt insättas en
embets- eller tjensteman från statskontoret eller kammarrätten, en landssekreterare,
en landskamrerare och en universitetslärare inom någon af de
juridiska fakulteterna.
Som tjensternas besättande första gången efter nya ordningen komme
att taga i anspråk ett stort antal tjensteman, och en del af detta antal
torde kunna erhållas från de befattningar, som skulle komma att indragas,
hvarigenom äfven öfvergången underlättades, synes undantag från de
föreslagna kompetensvilkoren böra tillsvidare medgifvas.
45
De af komiterade i förevarande afseenden nödige ansedda bestämmelser
hafva, med tillämpning af nu angifne grunder, blifvit sammanfattade
i det förslag till kungörelse, angående vilkoren för anställning i
tjenst inom landsstaten, som bär efteråt finnes intaget.
3. Sättet och ordningen för genomförandet af den föreslagna
nya organisationen af landsstaten.
Vid de tillfällen af förändrad tjensteorganisation, då förhållandena
påkalla en hastig öfvergång från den gamla till den nya ordningen, finnes
icke mer än en utväg att uppnå detta mål, nemligen den, att på indragningsstat
genast öfverflytta en hvar af de befintliga tjensteinnehafvarne,
som befunnes icke lämplig, eller, om mot lämpligheten icke vore något
att anmärka, icke skyldig eller villig att öfvertaga någon af de nya
tjensterna. En, denna motsatt, utväg är att vid sådan öfvergång afvakta
samtliga tjensteinnehafvarnes afgång. Den förra af dessa utvägar torde i
allmänhet vara den ändamålsenligaste, men är äfven den dyraste; med den
senare är åter förenad olägenheten att förlägga utförande af organisationen
till eu obestämd framtid. I de flesta fall torde en medelväg emellan
dessa ytterligheter vara den lämpligaste; och en sådan hafva komiterade
för nu ifråga varande öfvergång framstält i afgifvet särskilt förslag till
förordning, angående sättet och ordningen för genomförandet af den nya organisationen
af tjensterna inom landsstaten.
Enligt detta förslag skulle länsstyrelsernas verksamhet, sådan den
blifvit i förslaget till ny instruktion bestämd, jemte den föreslagna nya
ordningen för uppbörden och redovisningen af de allmänna utskylderna
genast inträda. Deremot skulle den nya fögderiorganisationen komma
att införas endast efter hand, i den mån tillgångarne sådant medgåfve.
I händelse härvid de nya fögderiernas gränser ej komme att sammanfalla
med ett eller flera af de nuvarande länsmansdistriktens, skulle länsman
anses lyda under den kronofogde, till hvars tjensteområde större delen af
distriktets befolkning komme att höra, och hans tjenstgöring vara till denna
del af distriktet inskränkt; hvaremot i sådant fall länsstyrelsen borde vara
berättigad att, der så pröfvades nödigt, i det fögderi, dit återstående delen
af distriktet komme att höra, genast anställa fullmäktig, äfven om länsmanstjenst
icke eljest vore der ledig.
Hvad beträffar nu varande kronofogdarnes skyldighet att underkasta
sig den föreslagna tjensteregleringen, så torde till en början kunna obe
-
46
tingadt antagas, att något förnärmande af deras rätt icke komme att ega
rum genom den föreslagna minskningen af deras tjensteområden, enär derigenom
äfven komme att minskas deras kostnader för tjensteresor, hvartill
komme, att deras löneinkomster, på hvilkas belopp fögderiets storlek icke
i anmärkningsvärd mån inverkar, enligt den af komiterade föreslagna
aflöningsstat i allmänhet blefve betydligt ökade, med rättighet tillika för
tjensteinnehafvare, hvars nu varande inkomster öfverstiga de blifvande, att
för skilnaden undfå ersättning. Deremot torde, på sätt förslaget till för
fattningen angående den nya organisationens genomförande innehåller,
kronofogde icke ovilkorligen böra bindas vid det nya fögderi, inom hvilket
lian vid tiden för förändringen vore boende, utan tillerkännas rätt att, om
han sådant önskade, blifva utnämnd till tjensten inom annat fögderi, som
helt och hållet eller till någon del tillhörde hans dåvarande tjensteområdé.
Hvad derefter beträffar de nya tjenstegöromålen, så, enär kronofogde
redan nu har skyldighet dels att jemte länsman öfvervaka. allmänna ordningen
och säkerheten inom fögderiet samt uppträda såsom allmän åklagare,
och dels att närvara vid bevi l In ingstaxeringen i och för protokollsföringen
och bevakandet af kronans rätt, så komme kronofogdarnes nya
tjenstegöromål hufvudsakligen att bestå i a) mantalsskrifnmgarnés förrättande;
b) de arbeten, som i och för bevillningstaxeringen nu åligga häradsskrifvarne;
c) upprättande af voteringslängder för prestval; d) afgifvande
af förteckningar öfver beväringsmanskapet; e) förrättande af vägsynerna
och f) verkställande af besigtningar å ryttare-, soldat- och båtsmanstorp.
Deremot komme den nya regleringen att för kronofogdarne medföra
följande fördelar, nemligen a) den minskning i göromål och tjensteomkostnader,
som blefve en följd af fögderiernas minskning; b) det biträde vid
göromålen, som fogdefullmäktigen komme att lemna; c) förhöjd aflöning
och d) särskildt anslag för bestridande af kostnaderna i tjensten.
Då dessa nya skyldigheter och fördelar vägas mot hvarandra, torde
befinnas att kronofogde icke komme att hafva skäl till klagan öfver förändringen.
I betraktande häraf och då, enligt Kongl. cirkulären den 23
Februari 1858 och den 9 November 1860, hvarje embets- och tjensteman,
som kommit i åtnjutande af de vid 1856—58 årens riksdag beviljade,
ännu utgående löneförhöjningar, är underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid förändrad organisation
af embetsverken eller eljest i allmänhet varder stadgad, så anse
komiterade något hinder för den nya fögderiinstitutionens införande icke
möta i kronofogdarnes nuvarande rättigheter.
47
4. Löneregleringen.
Såsom ofvan blifvit omförmäldt, har riksdagen ifrågasatt dels indragning
till statsverket af de åt civila embets- och tjensteman i allmänhet
upphinna boställen och dels afskaffandet af det med vissa tjenstebefattningar
förenade aflöningssätt medelst sportler.
Hvad landsstatsboställenas indragning angår, kan frågan väl anses
redan vara principielt afgjord.'' Vid den provisoriska lönereglering för
landsstaten, som år 185G blef faststäld, bibehöllos visserligen boställen såsom
afton ingsförinån för kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän utom i de
fall, da boställe eller boställslägenhet, i anseende till belägenheten, icke
kunde af tjenstemannen sjelf beqvämligen bebos eller brukas; men de
boställen, som varit landssekreterare, landskamrerare och landträntmästare
på lön anslagna, blefvo deremot, med några få undantag, till statsverket
indragna mot penningeersättning, hvilken sammanslogs med den kontanta
lönen. Sedermera och efter det Rikets Ständer vid 1862—1863 årens
riksdag medgifvit rättighet för kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän,
som sådant önskade, att mot ersättning afstå sina boställen, förordnade
Kong], Maj:t, efter det kammarkollegium och statskontoret sig deröfver
yttrat, den 26 Februari 1864 om indragning af 16 kronofogde-, 24 häradsskrifvare-
och 31 länsmansboställen; och hafva enahanda beslut sedermera
tid efter annan meddelats, så att vid 1874 års utgång endast vid 39
kronofogde-, 32 häradsskrifvare- och 201 länsmansbefattningar boställen
ännu voro på lön anslagna, hvarförutan 5 landssekreterare, 6 landskamrerare
och 4 landträntmästare då innehade löningsjordar.
I frågan om boställenas indragning yttrade vid nämnde tillfälle
kollegierna, att bibehållandet af boställen såsom löneförmån vore menligt
ej mindre för tjensternas behöriga utöfning, än ock för tjenstemännen
sjelfva, äfvensom för staten; att då tjensteman med trägna tjenstegöromål
maste dela sin tid mellan dessa och skötseln af ett icke sällan vidlyftigt
jordbruk, göromålen derigenom komme att i större eller mindre mån eftersättas;
att tjenstemannen, om han, såsom ofta torde vara fallet, vid boställets
emottagande saknade erforderliga insigter i landtbruksskötsel samt
dessutom nödsakades dels förskaffa sig de för jordbruket behöfliga inventarier
och dels, i anseende till otillräckligheten af de så kallade laga
lmsen,^ låta uppföra nya eller tillhandla sig redan befintliga öfverloppshus,
såmedelst lätteligen kunde, derest han icke egde enskild förmögenhet,
Om indragning
af
landsstatsboställena.
48
Om upphörandet
af
landsstatstjenstemans
rätt till
sportler.
bringas på ekonomiskt obestånd, ett förhållande, som åter i sin mån måste
hafva ett skadligt inflytande på tjenstens handhafvande; samt slutligen
att det allmänna skulle vinna på boställenas indragning, då genom deras
utarrendering för kronans räkning desamma antagligen komrne att skötas
af personer, som egde större insigter i jordbruk och tillika kunde deråt
egna en mera odelad uppmärksamhet. Vid betraktande af dessa omständigheter
ansågo sig kollegierna icke kunna annat än tillstyrka boställenas
indragning i alla de fall, der icke särskilda förhållanden förekomme af
den beskaffenhet, att en sådan indragning syntes icke böra ega rum, hvarmed
kollegierna hufvudsakligen åsyftat den händelse, att för kronofogde,
häradsskrifvare eller länsman kunde uppstå svårighet att inom tjenstgöringsdistriktet
erhålla lämplig bostad.
Befogenheten af berörda anmärkningar lärer icke kunna bestridas,
äfven om komiterade icke kunna tillmäta dem alla den betydelse, som
kollegierna dervid fästat. För komiterade synes det i alla händelser vara
klart, att på frågans nuvarande ståndpunkt annat giltigt skäl för bibehållande
af detta aflöningssätt ej förefinnes, än omöjligheten för tjenstemannen
att eljest bereda sig nödig bostadslägenhet inom sitt distrikt. Då, efter
indragning af häradsskrifvare- och länsmanstjensterna, frågan, såvidt den
rörer landsstaten, komrne att inskränka sig till kronofogdebefattningarne,
och erfarenheten visat, att några oöfvervinnerliga svårigheter hittills icke
mött för alla de å landet anstälda landsstatstjenstcmän, som sakna boställen,
att erhålla nödiga bostadslägenheter; så, enär sådan svårighet icke
heller hädanefter kan vara att befara med den omfattning de nya fögderierna
skulle komma att erhålla, hysa komiterade icke någon betänklighet
vid att tillstyrka indragandet af samtliga landsstatsboställena, i den mån
sådant lagligen kan ega rum.
Beträffande derefter sportelväsendet, så kunna komiterade icke annat
än erkänna giltigheten af de skäl, som kommit allmänna meningen att
numera utdöma detta aflöningssätt. Dessa skäl äro sa allmänt kända och
hafva så nyligen blifvit framhållna i ett annat komitébetänkande (om löneregleringen
för häradshöfdingarne), att de icke torde här behöfva upprepas.
Endast derom tillåta sig komiterade erinra, att, med nuvarande aflöningssätt
för landssekreterarne, möjligheten för dessa tjensteman att erhålla
äfven den tarfligaste bergning är beroende af ett mer eller mindre allmänt
obestånd inom länet. Val anföras ännu såsom fördelar af sportelsystemet
dels att detta företrädesvis vore egnadt att på ett rättvist sätt
väga lön mot arbete och dels, hvad särskild! expeditionslösen angår, att
det skulle utgöra eu sporre för expeditionshafvande att utan onödigt dröjsmål
ombesörja expeditionernas uppsättning och utlemnande; men enligt
49
komiterades åsigt eger intetdera af dessa förmenta skäl någon giltighet.
Landsstatstjenstemännens rätt till expeditionslösen är af större betydelse
endast för landssekreterare, och dessas inkomst af lösen hemtas hufvudsakligen
från utsökningsmålen. Landssekreterarens besvär med dessa mål
är emellertid jemförelsevis ringa, ty, beträffande det största antalet, inskränker
sig hans åtgärd till underskrifvande af kommunikationsresolutioner
och andra beslut enligt formulär och, i afseende på de öfriga, till
justering af de utaf länsnotarie!! uppsatta utslagen. Det arbete, för hvithet
uppbördsprocent eller provision skulle utgöra ersättning, är icke heller af
den omfattning och besvärlighet, att dessa för vissa tjensteman till betydligt
högre belopp än sjelfva lönerna uppgående inkomster kunna anses
vara genom nämnda arbete välförtjent;!. Föreställningen, att det intresse,
som är förenadt med inkomst af lösen, skulle vara ett verksamt och behöfligt
medel att befordra skyndsamhet i expeditionen, saknar i komiterades
tanke allt berättigande. Fastmer synes det förtroende till ifrågavarande
tjenstemäns nit och pligtkänsla, som lärer vara både allmänt och
berättigad^ utgöra en borgen derför, att äfven denna del af deras åligganden
blefve, sedan rättigheten till lösen upphört, fortfarande behörigen
påaktade.
Då komiterade sålunda anse skäl icke vara för handen till bibehållande
af, vare sig boställsindelning eller rättighet till sportler såsom
löneförmåner för landsstatstjenstemän, så följer deraf, att enda lämpliga
sättet för dessa tjenstemäns aflönande, enligt komiterades åsigt, är att
förse dem med fasta penningelöner.
Med hänsyn till sin tjenstgöringsskyldighet och deraf beroende rätt
till aflöning, äro statens tjensteman att hänföra till två klasser, nemligen
dels sådana, hvilkas hela tid tages i anspråk för tjenstegöromålen, och för
hvilka staten således eger förbjuda innehafvande! af annan tjenst, och dels
sådana, hvilka för tjensten behöfva använda endast en del af sin tid. Att
grunden för aflöningen måste vara olika för dessa olika tjenstemannaklasser
är tydligt. Åt de förra maste det allmänna lemna sådan aflöning,
att tjenstemannen pa den plats i samhället, som hans tjenst anvisar honom,
kan hafva en skälig och bekymmerfri utkomst. För tjensteman åter, som
endast eg nar en del af sin tid åt statens tjenst och följaktligen kan disponera
återstoden deraf till annan sysselsättning, kan endast ifrågakomma
arfvode efter arbetets beskaffenhet och omfattning. Enligt hvad komiterade
vid behandlingen af fragan om tjensteregleringen redan omförmält, skulle
samtlige landsstatstjenstemännen, utom fogdefullmäktige, erhålla sådan
anställning, att de koinme att tillhöra den förra af dessa klasser.
Komiterades
förslag till
lönereglering
för
landsstaten.
7
50
Ehuru komiterade sålunda anse, att, vid bestämmande af lönebeloppen
för de ordinarie tjenstemännen vid landsstaten, lefnadskostnaden
bör utgöra bufvudgrunden, följer icke deraf, att alla tjenstemännen inom
samma grad böra ega lika löneinkomst. Härvid bör nemligen, enligt
komiterades åsigt, jemväl tagas i betraktande dels besvärligheten af det
arbete, som åligger den ene eller andre tjenstemännen inom samma grad,
dels ock i någon mån beskaffenheten af den tjenstemannabildning, hvaraf
lian måste vara i besittning, helst denna bildning kan anses såsom det
kapital, af hvars afkomst han skall hemta sitt uppehälle.
Efter att sålunda hafva angifvit de hufvudgrunder, som komiterade
ansett böra följas vid löneregleringen, öfvergå nu komiterade till deras
tillämpning för de särskilda tjensteklasserna.
Landssekreterare och landskamrerare.
Då ny lönereglering för häradshöfdingarne sistlidne år blifvit faststäld
och vissa aflöningsgrunder sålunda nyligen äro af riksdagen godkända,
har inom komitén varit ifrågasatt, att samma grunder hufvudsakligen
skulle följas äfven vid uppgörandet af förslaget till aflöning för
landssekreterare och landskamrerare. Härvid möta likväl flera svårigheter,
härflytande från den olikhet i tjensteförhållanden, som förekommer i afseende
på dessa olika slag af tjensteman. I likhet med hvad lönestaten
för häradshöfdingarne innehåller, hafva komiterade visserligen föreslagit,
att aflöningen skall fördelas på lön och tjenstgöringspenningar, samt att
lönerna skola utgå med lika belopp för alla landssekreterare och landskamrerare,
medan tjenstgöringspenningarne deremot skulle bestämmas olika
efter tjensternas besvärlighet; men dervid stannar ock likheten emellan
de för'' häradshöfdingarne faststälda och de för landsstaten nu föreslagna
lönestater.
Skiljaktigheterna dem emellan och skälen till dessa skiljaktigheter
äro följande:
Häradshöfdingelönen är bestämd till 4,500 kr., hvaremot komiterade
för landssekreterare och landskamrerare föreslagit en lön af 5,000 kr.,
såsom det minsta belopp, hvarmed sådan tjensteman synts kunna bestrida
sina och sin familjs nödvändiga lefnadskostnader, då, i följd af längre
sjukdomshinder för tjenstens utöfning, han blefve i mistning af tjenstgöringspenningarne.
Då landssekreterare och landskamrerare ovilkorligen maste
vara boende i stad, der lefnadskostnaderna äro större än å landet, torde
i detta förhållande ligga ett giltigt skäl för landssekreterare- och landskamrerare-lönens
sättande något högre, än den för häradshöfdingarne
faststälda. De sistnämndas löneinkomster i sin helhet utgå likväl i all
-
51
mänhet med vida högre belopp, än de för ifrågavarande landsstatstjenstemän
nu föreslagna.
Såsom norm för tjensternas besvärlighet och således äfven för tjenstgöringspenningarnes
belopp har vid löneregleringen för häradshöfdingarne
blifvit tagen dels domsagans folkmängd och dels medeltalet af afgärda
mal, fördelade i tva klasser. Komiterade åter hafva vid uppgörandet af
sitt löneförslag i denna del ansett endast folkmängden böra utgöra grunden
för en sådan klassifikation af tjenstenit och det af följande skäl:
att, om än i ett eller annat län de hos länsstyrelsen förekommande
ärenden tidtals sta till länets folkmängd i ett annat förhållande, än i andra
län, det likväl ytterst är folkmängden, som hos en sådan myndighet som
länsstyrelsen, förorsakar tjenstegöromålens omfattning och besvärlighet;
att det icke kan vara lämpligt att, sedan landssekreterare och landskamrerare
sig till biträde erhållit kansli och kontor, hvilkas tjenstepersonal
aflönades af staten och i allmänhet komme att sjelf svara för sina göromål,
man lägger samtliga tjenstemännens arbetsprodukt till grund för
chefernas aflöning;
att, såsom redan är nämndt i fråga om skuldfordringsmålen, en stor
del af de hos länsstyrelsen förekommande ärenden icke i någon väsentlig
män inverka på sistnämnda tjensteman arbetsskyldighet;
att arbetsredogörelserna, hvarpå beräkningen af tjensternas besvärlighet
skulle grundas, äro uppgjorda efter så olika grunder, att deraf
icke kan hemtas någon ledning för beräknandet af de handlagda målens
verkliga antal *);
att för öfrigt tjensternas besvärlighet icke beror endast af ärendenas
antal, utan i vida väsentligare mån af deras mer eller mindre vidlyftiga
) Såsom särdeles upplysande i detta hänseende tjenar följande meddelande af landskamreraren
i Vesterbottens län:
--— »De ärenden, hvarom hosföljande tvänne bref och tvänne diariiutdrag, angående
roteringar, handla, äro i arbetsredogörelserna upptagna till endast fyra; men dessa fyra
ärenden hafva hos länsstyrelsen framkallat 864 utslag och deraf föranledda 864 jordeboksanteckningar,
derefter hafva samtliga utslagen blifvit understälda Kongl. kammarkollegii
pröfning; kollegii utslag hafva härstädes återigen påfordrat 864 jordeboksanteckningar; och
till sist hafva lika många jordeboksanteckningar påkallats, då Kongl. Maj it meddelat sitt
beslut i anledning af Kongl. kammarkollegii utslag. Sålunda hafva fyra i arbetsredogörelsen
upptagna ärenden påfordrat 864 arkivundersökningar, 864 expeditioner och 2,592 jordeboksannotationer.
Åtskilliga ärenden af samma slag förekomma härstädes. För att ytterligare
visa, att åt arbetsredogörelserna icke bör gifvas allt för stort vitsord, sänder jag afskrifter
af några af de årligen inkommande länsmansmemorialen, angående ekonomiska besigtningar
på kronoställen, Indika, ehuru dessa memorialer äro i arbetsredogörelserna upptagna endast
såsom fem mal, dock beröra 190 ärenden och påkalla lika många arkivundersökningar.»
52
eller invecklade beskaffenhet, i hvilket afseende förekomma de största
olikheter;
att all grund saknas för en riktig jemförelse mellan göromålen å
kansli och kontor, å hvilken sistnämnda • afdelning ärendena visserligen i
allmänhet äro till antalet färre än å kansliet, men deremot delvis mera
besvärliga och medtagande längre tid för handläggningen;
att göromålen, i synnerhet de å landskansli, äro hos samma länsstyrelse
under olika år mera vexlande, än under ett och samma år de
särskilda länen emellan;
att den stora tillökning i göromålen å landskontoren, som blefve
en följd af häradsskrifvaretjensternas indragning, gör det omöjligt att, efter
de nuvarande förhållandena, beräkna landskamreraretjensternas besvärlighet
för framtiden;
och slutligen att den tid icke torde vara aflägsen, då skuldfordringsmålen,
hvilka, efter den med år 1873 inträdda förändring i ordningen
för häradsrätternas sammanträden i vissa domsagor, inom flera län redan
lära till betydlig del öfvergått från länsstyrelserna till häradsrätterna,
komma att behandlas i annan ordning, än den hos länsstyrelserna nu bestämda;
hvaraf följer, att det icke vore lämpligt att låta dessa mål blifva
bestämmande vid en definitiv reglering af landssekreterarnes löner.
Komiterade, som sålunda anse länens storlek efter folkmängd vara
enda säkra grunden för den klassifikation af landssekreterare- och lands
o
kamrerare^ensterna,
efter hvilken tjenstgöringspenningarnes belopp borde
beräknas, hafva med tillämpning deraf föreslagit, att denna del af aflöningen
måtte bestämmas i fyra klasser, eller sålunda, att för de minsta
länen, nemligen Gotlands med 54,284 invånare, Jemtlands med 73,593,
Norrbottens med 80,350, Vesterbottens med 96,084, Upsala med 102,629,
Vestmanlands med 119,485, Blekinge med 129,521 och Hallands med
130,008 invånare, den komme att utgöra 1,500 kr.; att för Södermanlands
län med 138,696 och Vesternorrlands med 143,614 invånare tjenstgöringspenningarne
komme att utgå med 2,000 kr.; att för Gefleborgs med 157,196,
Kronobergs med 162,233, Örebro med 174,893, Kopparbergs med 181,258,
Jönköpings med 184,210 och Stockholms med 133,552 invånare — det
sistnämnda i anseende till de höga bostadshyrorna — tjenstgöringspengarne
komme att upptagas till 2,500 kr.; samt för Christianstads med 227,008,
Kalmar med 236,914, Göteborgs och Bohus med 239,587, Skaraborgs med
249,089, Östergötlands med 261,891, Vermlands med 265,027, Elfsborgs
med 283,692 och Malmöhus med 325,909 invånare till 3,000 kr. Aflöningen
för landssekreterare och landskamrerare komme alltså att efter
länens folkmängd utgöra 8,000, 7,500, 7,000 och 6,500 kr., belopp, som
53
— äfven efter afdrag af krono- och kommunalskatterna samt pgnsionsafgifterna,
Indika tillsammans uppgå till omkring 8 å 10 procent af dessa
belopp — någorlunda torde motsvara hvad dessa tjensteman, med hänsyn
till vigten af deras embetsåligganden och nuvarande lefnadskostnaderna
på den plats i samhället, de innehafva, skäligen kunna fordra. De torde
äfven ungefärligen motsvara hvad andra, med landssekreterare och landskamrerare
likstälda, embetsman, såväl statens som de större städernas, för
närvarande åtnjuta i lön.
Den aflöning, som komiterade sålunda föreslagit för landssekreterare
och ländskamrerare förutsätter likväl, att alla kostnaderna i tjensten, såväl
för skrifmaterialier som äfven för arbetsbiträde, i den mån de vid länsstyrelserna
fast anstälde tjenstemännen befunnes otillräckliga, körnare att
bestridas af statsverket. Sådant kunde ske antingen på det sätt, att hvarje
landssekreterare och landskamrerare erhölle ett årligt, efter tjenstegöromålens
omfattning lämpadt belopp, som efter vissa bestämda tider kunde
förändras, eller ock sålunda, att den renskrifning, som erfordrades utöfver
hvad landskanslister och landskontorister kunde medhinna, likasom skrifmaterialierna
bekostades af statsverket efter räkningar å verkliga kostnaderna,
samt att, då göromålen å något ställe tillfälligtvis ökades, så att
det blefve omöjligt för de ordinarie tjenstemännen att i rätt tid medhinna
deras handläggning, personalen finge tillökas för den tid, sådant vore behöflig!
Af dessa alternativ hafva komiterade valt det senare, såsom det för
statsverket billigaste, men derjemte af det skäl, att ifrågavarande tjenstemäns
samtliga inkomster må vara till beloppen bestämda och fullt kända.
Skrifmaterialierna och öfriga sådana behof i och för tjensten bekostas redan
nu af statsverket, så att tillökningen i dessa extra utgifter komme att
bestå endast i renskrifningskostnader och det arfvode till tjenstebiträden,
som undantagsvis och för kortare tider komme i fråga-, och i hvarje fall
blefve på särskild nådig pröfning beroende.
Huru komiterade ansett den landsstatstjenstemännen nu tillkommande
expeditionslösen böra förvandlas i stämpelpapper och på sådant sätt komma
statsverket till godo, är visadt på annat ställe i detta betänkande.
Kronofogdarne och deras fullmäktige.
Svårigheten att åstadkomma en någorlunda riktig klassifikation af
kronofogdetjensterna efter deras besvärlighet har förmått komiterade att
för dem alla föreslå lika aflöning. Såsom faktorer i en sådan beräkning
skulle nemligen ingå icke allenast, såsom förhållandet är med landssekreterare-
och landskamrerare-befattningarne, göromålens mängd och omfattning,
Indika i allmänhet äro beroende på folkmängden, utan äfven tjenstgöringsdistriktets
areal; och för komiterade har det varit omöjligt att finna
54
någon .säker jemförelsegrund mellan folkmängd och areal vid en beräkning,
huruledes de kunde komma att inverka på tjensternas besvärlighet.
Lefnadskostnaden har således blifvit grunden för kronofogdarnes aflöning
i komiterades dertill uppgjorda förslag. Beloppet är upptaget till 4,000
kr., såsom varande den minsta summa, hvarmed under nuvarande förhållanden
en tjensteman med den samhällsställning, som kronofogdarne böra
innehafva, synts kunna bestrida sina och sin familjs lefnadskostnader. Af
denna aflöning skulle fjerdedelen eller 1,000 kr. utgöra tjenstgöringspenningar,
som vid kronofogdes tjenstledighet borde tillfalla vikarien.
För kronofogde är, utöfver aflöningen, föreslaget s. k. kontorshåll
eller särskilda medel, afsedda till bestridande af kostnaderna för kontorshyra,
skrifmaterialier — utom räkenskapsblanketter, — resor i allmänna ärenden
inom fögderiet m. m. Då den föreslagna aflöningen är beräknad endast
för lefnadskostnaden, följer deraf, att utgifterna i och för tjensten måste
på ett eller annat sätt särskildt ersättas; och har det synts komiterade
lämpligare, att denna ersättning utginge med bestämdt belopp till hvarje
kronofogde, än att, såsom i afseende på kostnaderna för skrifmaterialier
och renskrifning hos länsstyrelserna är föreslaget, godtgöra verkliga utgifterna
efter räkning, af skäl, dels att en tillfredsställande kontroll derå,
att kostnaderna varit behöfliga och blifvit rätt beräknade, ofta blefve svår,
stundom omöjlig, och dels att mängden af sådana ersättningsanspråk skulle
förorsaka en stor tillökning i göromålen såväl å landskontoren som äfven
sedermera för vederbörande revisorer. Beloppen af sådant kontorshåll
hafva blifvit föreslagna till 400—900 kr., beroende dels af fögderiernas
areal och folkmängd och dels af antalet fullmäktige.
Till bestridande af sina lefnadskostnader, utom för husrum och kost,
skulle fogdefullmäktig för år komma att erhålla arfvode af 400 kr., — ett
belopp, som visserligen är ringa men tillräckligt att befria honom från
nödvändigheten af skuldsättning.
Länsnotarier, länsbokhållare, kassörer och registrator er.
Vid bestämmandet af lönerna för dessa tjensteman hafva komiterade
tagit i betraktande, dels att tjensterna vanligen komme att emottagas af
personer vid ännu unga år, dels att de böra anses såsom endast öfvergångsplatser,
dels att den föreslagna kompetensen till länsnotarie- och förste
länsbokhållare-befattningarne förutsätter akademisk examen, dels ock slutligen
att kassören, i hans egenskap af uppbördsman, bör tillkomma något
högre lön, än öfriga tjenstemännen, som med honom hafva lika kompetens.
Dessa omständigheter hafva på det sätt fått inverka vid löneförslagets
uppgörande, att lönerna för länsnotarien, förste länsbokhållaren och
55
kassören upptagits till 2,700 kr., men för andre länsbokhållaren och regist)
atorn endast till 2,400 kr. Der tva länsnotarier förekomma, nemligen
i de län, der de afbörda landskanslimålen i medeltal uppgått till 8,000,
har för andre länsnotarie)], hvars tjenstgöring icke nödvändigt förutsätter
samma praktiska erfarenhet, som förste länsnotarie!) bör besitta, lönen
föreslagits till endast 2,100 kr.
Dessa lönebelopp, deraf en tredjedel upptagits såsom tjenstgöringspenningai,
kunna med hänseende till nutidens anspråk och penningens sjunkna
värde, icke anses utgöra mera, än hvad som för ifrågavarande tjensteman
må vara lämpligt och för bestridande af deras lefnadskostnader behöflig!.
Det har visserligen varit ifrågasatt inom komitén, att ålderstillägg skufle
tillgodokomma innehafvare af ifrågavarande tjenster; men i anseende till
dessas egenskap af öfvergångsplatser har sådant synts olämpligt.
Landskanslister och landskontor ister.
Då lämpligheten att såsom ordinarie tjensteman anställa personer,
som sysselsättas endast med renskrifning, på senare tiden blifvit ifrågasatt’
och denna fråga kan anses sta i sammanhang med löneregleringen för
landskanslister och landskontorister, torde den icke böra här förbigås.
Med nu varande tillgång på personer, som kunna verkställa renskrifning,
är det utan tvifvel i allmänhet obehöflig! att för sådant ändamål
vid embetsverk^) anställa särskilda tjensteman; också skulle, derest
landskanslister och landskontorister vore afsedda att endast ombesörja den
hos länsstyrelserna förekommande renskrifning, deras anställande såsom
tjensteman möjligen kunnat undvikas, och renskrifningen, som, efter hvad
redan är nämndt, skulle komma, der behofvet sådant kräfde, att delvis
ombesörjas äfven af andra personer efter aftal eller räkning, kunnat i si))
helhet på detta senare sätt verkställas och bekostas. Men på begge afdelningarne
äro dessa tjensteman behöfliga äfven för andra göromål, såsom
biträde vid registreringen, uppsättningen af enklare expeditioner och framte)
allt i och för brefafsändningen, hvilken numera dagligen förekommer
och är allt för vigtig, för att kunna åt hvilken som helst anförtros. Dessutom
förekomma ofta, stundom flera gånger om dagen, ärenden, som fordra
så skyndsam behandling, att utskriften nödvändigt måste verkställas inom
embetslokalen; och slutligen äro, efter hvad erfarenheten visat, dessa tjensteman
oumbärlige, för att vid tillfälligt förhinder för en eller annan af
de öfrige tjenstemännen kunna åtminstone delvis öfvertaga dennes göromål.
Då ifrågavarande tjenstebefattningar i allmänhet torde komma att
innehafva a af oexaminerade personer, Indika/ efter det länsmansbefattningai
ne upphört, icke kunde vänta någon ''befordran inom landsstaten, så
56
hafva komiterade, för hvilka det synts af vigt, att dessa tjensteman, sedan
de vunnit nödig vana vid göromålen, qvarstanna vid sina fenster sålänge
de äro tjenstdugliga, funnit sig böra för dem föreslå ålder still ägg. Lönen,
som föreslagits till 1,200 kr., skulle sålunda kunna för tjensteinnehafvaren
ökas, efter° 5 års tjenstgöring till 1,500, och efter ytterligare 5 år till
1,800 kr. Dock synes det vilkor böra fästas vid sådan löneförhöjning, att
tjensteinnehafvaren skall genom det sätt, hvarpå han fullgjort sina tjensteåligganden,
hafva gjort sig deraf förtjent. Att lata någon del af denna
lön utgöras af tjenstgörlöspenningar skulle vara utan ändamål, da dessa
icke kunde sättas så högt, att, vid inträffande tjenstledighet för någon af
ifrågavarande tjensteman, en vikarie kunde med ett mot tjenstgöiingspenningarne
svarande arfvode vara belåten.
I enlighet med nu framstälda grunder hafva förslag till aflöningsstater
för samtliga länen blifvit uppgjorda. Enligt dessa skulle, såsom det
deröfver upprättade sammandrag (bilagan Litt. B.) visar, lönerna för samtliga
landsstatstienstemännen jemte kontorshallet till kronofogdarne utgöra
tillsammans .................................................................................... 2,049,080 kr.
och som, enligt hvad på annat ställe i betänkandet visas,
kostnaden för debiteringen af skatterna för landet utöfver
den del af arbetet, som skulle åligga vederbörande länsbokhållare,
komme att utgöra omkring .................................
skulle årsutgiften för den nya tjensteorganisationen komma
att uppgå till ................................................................................. 2,082,095 kr.
Enär nu, såsom af bilagan Litt. G. inhemtas, de inkomster af boställsräntor
och boställsafkastning, kontant lön, sportler m. in. som för
närvarande äro af staten anvisade, under tioårsperioden 186.3 1872 i
medeltal årligen utgjort 1,845,473 kr. 30 öre och dyrtidstillägget för
1876 uppgår till 278,988 kr. 80 öre, eller tillsammans 2,124,462 kr.
10 öre, så visar sig att, sedan tjensteregleringen blifvit fullständigt genomförd
och den föreslagna indragningen af räntmästare-, häradsskrifvare- och
länsmans- tjensterna slutligen egt rum, de med den nya organisationen
förenade utgifter skulle komma att med 42,367 kr. 10 öre understiga
den nuvarande kostnaden.
Aflöningsför-
Huru komiterade ansett öfvergangen till den nya organisationen
undeTöfver- höra försiggå, är redan visadt, För öfvergångstiden måste naturligtvis
gången från särskilda stater upprättas; och hafva förslag till sadana blifvit uppgjorda,
mZTnya hvilka ungefärligen visa de utgifter, som i början af öfvergångstiden blefve
ordningen, erforderliga.
57
Innan komiterade gå att redogöra för de grunder, som de ansett
böra följas vid dessa staters upprättande, är nödigt att undersöka den
rätt, nuvarande tjensteinnehafvare, med hänsigt till innehållet af deras
fullmakter, ma ega att antingen bibehållas vid innehafvande löneförmåner
eller ock undfå ersättning för hvad dessa öfverstiga de af komitéen
föreslagna.
I sadant ändamål hafva de fullmakter och konstitutorialer, som af
Kongl. Maj:t blifvit utfärdade för nuvarande innehafvare af landsstatstjenster,
blifvit granskade; och är resultatet deraf meddeladt i bilaqan
Litt. K
Härvid har visat sig, att de före år 1856 utfärdade fullmakter, med
endast två undantag, innehålla den bestämmelse, att tjensteinnéhafvaren
egde åtnjuta den tj ensten åtföljande lön och öfrig a förmåner, intilldess lönevilkoren
dervid, i anledning af den under profning varande frågan om en
förändrad lönereglering för landsstaten i allmänhet framdeles kunde hufva
annorlunda bestämda, då hans löneförmåner ltomme att derefter utgå. Då
nämnde löneregleringsfråga bragtes till slut genom Kongl. Maj:ts ofvan *
omförmäldta nådiga bref den 31 Januari 1856, äro dessa fullmakter,
i hvad lönerna angår, numera att anse såsom ovilkorliga. De fullmakter,
hvari omförmälda bestämmelse saknas, äro under den 21 April
1837 och den 10 December 1844 utfärdade för kronofogdarne Götlilin
och Zetzell i Örebro län och innehålla i stället skyldighet för dem
att underkasta sig den förändrade reglering så i afseende a distrikt och
tjenstebefattning som löneförmåner, hvilken framdeles kunde varda i nåder
beslutad, — ett vilkor, som tydligen endast har afseende på den under
pröfning dä varande frågan om ny fögderi-indelning inom nämnde län.
De fullmakter, som utfärdats från och med år 1856 till och med
Januari 1873, äro i afseende på lönerättigheterna ovilkorliga, med undantag
af fullmakterna för de efter år 1865 utnämnda landssekreterare, enligt
hvilka fullmakter tjensteinnehafvaren är skyldig underkasta sig »den reglering
af löneförmånerna vid tjensten, som framdeles kan blifva faststäld.»
Sedermera hafva ifrågavarande tjenstemän, i enlighet med föreskriften i
Kongl. cirkuläret den 7 Mars 1873, blifvit tillsatte endast på förordnande.
Af dessa förhållanden lärer framgå, att de före år 1865 utnämnda
landssekreterare, äfvensom alla nuvarande med fullmakter och konstiturialer
försedda landskamrerare, landträntmästare, kronofogdar och häradsskrifvare,
hvilka genom de nya lönestaterna komme i minskning af löneinkomster,
vore berättigade att derför undfå ersättning. Då emellertid
dessa inkomster, hvilka till betydlig del utgöras af sportler, till beloppen
vexla under olika år, hafva komiterade ansett dem böra beräknas till de
8
58
belopp, som de i medeltal under tio år utgjort. De uppgifter härom
som år 1873 blefvo genom Kongl. civildepartementet infordrade, omfatta
åren 1863—1872 och äro sammanfattade i bilagan Litt. B. Sedermera
hafva likväl de på dessa inkomster inverkande förhållanden betydligen
förändrats och komma sannolikt att ytterligare undergå förändringar, innan
frågorna om tjenste- och löneregleringen för landsstaten hinna bringas till
slut. De i förslagen till öfvergångsstater upptagna ersättningsbelopp för
mistade sportler äro således att betrakta endast såsom förslagssummor,
hvilkas rätta belopp torde böra beräknas efter medelinkomsterna under
de tio år, som komme att närmast föregå det år, dä de första öfvergångsstaterna
skulle fastställas.
Enär kronofogdarne ansetts böra genast komma i åtnjutande af löner
och tjenstgöringspenningar efter nya staten, och landsstatstjenstemännens
nuvarande rättighet till ersättning för resor i allmänna ärenden inom
tjenstgöringsområdena äfvenledes ansetts böra genast upphöra, torde kronofogde
under tiden, intilldess han emottoge det nya fögderiet och dervid
komme i åtnjutande af det s. k. kontorshållet, böra förses med resepenningar,
motsvarande nämnde resekostnadsersättning. Beloppen deraf hafva
i allmänhet upptagits i öfverensstämmelse med hvad dessa tjensteman i
sådant afseende sjelfve uppgifvit, dock icke för något fögderi högre än
till 300 kr.
Ehuru häradsskrifvare- och länsmanstjensterna, enligt hvad komiterade
föreslagit, skulle komma att efterhand indragas, fordrar likväl billigheten,
att, sa Länge nuvarande innehafvare af sådan tjenst deri qvarstar,
äfven honom beredes den tillökning i löneinkomster, hvaraf lian kan vara
i behof. Otillräckligheten af häradsskrifvarnes inkomster förorsakas i allmänhet
deraf, att dessa till icke ringa del måste användas till underhåll
och aflöning åt tjenstebiträden äfvensom för långa resor i tjensteärenden.
Efter den minskning i göromål, som för dessa tjensteman genast skulle
komma att inträda, upphörde för dem behofvet af tj ens tebiträde, pa samma
gång deras tjensteresor komme att betydligt inskränkas. Genom den häraf
följande minskning i utgifter komme häradsskrifvarne att åtnjuta en indirekt
löneförbättring, lika fördelaktig, som derest, med oförminskade kostnader
i tjensten, lönetillägg komme dem till godo. Vid sadant förhållande
och då minskningen i göromål derjemte skulle bereda dessa tjensteman
en betydlig besparing af tid, som kunde användas till annan inkomstgifvande
sysselsättning, hafva komiterade beträffande dessa tjensteman ansett
sig endast böra föreslå, att, mot det att rättigheten till reseersättning vid
extra förrättning upphörde, lönerna matte utgå med oförändrade belopp
och tjensteinnehafvarne derutöfver tillerkännas ersättning efter tioårig
59
medel beräkning för sportlermi, utom för provisionerna å enskilda uppbördsmedel.
För länsman torde aflöningen skäligen böra höjas till 1,500 kr.,
mot skyldighet för honom dels att utan särskild ersättning inom sitt distrikt
verkställa resor i allmänna ärenden och dels att, då han dertill förordnades,
likaledes utan ersättning förrätta mantalsskrifningarne.
Såsom vilkor för åtnjutande af förhöjda löner torde för alla de
kronofogdar och länsmän, som på lön innehafva boställen, böra fästas
skyldigheten att dem afträda. Tjensteman, som vägrade att derpå ingå,
torde desto mindre böra åtnjuta löneförbättring, som en sådan vägran väl
maste anses innebära ett erkännande, att innehafvandet af bostället medförde
fördelar, som fullt motsvarade löneförbättringen. Då emellertid sportlerna
skulle komma att upphöra äfven för tjensteman, som innehade boställen,
följer deraf, att dem borde tillkomma ersättning derför, efter samma beräkningsgrund,
som för öfrige tjensteman blifvit föreslagen, likasom länsmännen,
i stället för deras nuvarande rätt till godtgörelse för resor i allmänna
ärenden inom tjenstedistriktet, torde böra erhålla resepenningar, i
hvithet sistnämnda afseende komiterade föreslagit ett belopp af 50 kr.
årligen för hvardera. I saknad af kännedom, om hvilka bland fögderitjenstem
ärmen kunna vara villiga att afstå sina boställen, hafva alla dessa
boställsinnehafvare antagits vilja bibehållas vid boställsindelningen och
lönefördelarne för dem således blifvit i öfvergångsstaterna efter sådan
grund beräknade.
Sammanräknar man de utgifter, som, enligt de deröfver upprättade
förslagsstater, i början af öfvergångsperioden skulle komma att utgå (bilagan
Litt. E.), befinnes, att dessa utgifter komme att med icke mindre
än 210,077 kr. öfverstiga dem, som i de definitiva lönestaterna äro beräknade.
Härvid bör likväl tagas i betraktande dels att ersättningen för
mistade sportler komme vid den tid, då första öfvergångsstaten skulle
uppgöras att visa en betydligt lägre summa, än komiterades förslag i
sådant afseende upptager, enär de till dylik ersättning berättigade landssekreterares
inkomster af expeditionslösen under sista åren, 1873 och 1874,
äfvensom antagligen under år 1875 uppgå till betydligt mindre belopp,
än under aren 1863, 1864 och 1865, och dels att ifrågavarande höga
kostnad snart komme att sjunka, i mån af afgången af de tjensteman,
hvilkas (kvarstående i tjenst förorsakar denna högre kostnad. Öfvergången
från en till annan tjensteorganisation för en så stor tjenstemannakorps,
som landsstatens, måste alltid blifva förenad med betydliga kostnader;
men tydligt är, att ju längre man dröjer med genomförandet af en
behöflig förändring härutinnan, desto högre blifva dessa kostnader, enär
tjenstemännens löner periodvis måste höjas i förhållande till de allt jemt
60
stigande lefnadskostnaderna. Skulle frågan om häradsskrifvare- och länsmanstjenstemas
indragning för närvarande falla och först efter ett eller
annat tiotal af år åter upptagas, komme kostnaderna i följd af förändringen
således utan tvifvel att blifva betydligt större, än under nuvarande
löneförhållanden.
5. Om grunderna för arfvodesberäkning vid tillfälliga
förordnanden inom landsstaten.
Enär bestämmelserna i Kongl. cirkuläret till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länen den 1 Februari 1867, angående vissa faststälda
grunder för arfvodesberäkning vid tillfälliga förordnanden, icke skulle i
alla delar blifva tillämpliga derest komiterades förslag till lönereglering
för landsstatstjenstemännen vunne bifall, hafva komiterade ansett sig böra
afgifva förslag till de förändrade föreskrifter i berörda hänseende, hvartill
det nya afton in gssättet och förhållandena i öfrigt kunna föranleda.
Då aflöningsförmåner fördelas på lön och tjenstgöringspenningar,
afses i allmänhet, att dessa senare skola tillfalla deri, som tjensten förrättar.
Bestämmas, med afseende härpå, afiöningsförmånerna så tillräckliga,
att löntagaren bör under den tid, han i allmänhet kan anses vara i
behof af tjenstledighet, utan olägenhet för sin ekonomiska bergning kunna
umbära tjenstgöringspenningarne, möter ur denna synpunkt icke något
hinder för regelns konseqventa genomförande ; men komiterade hafva ansett
lämpligare, att löneförmånerna begränsas inom måttligare belopp och lönta
garne i stället berättigas att, i likhet med hvad för en stor del andra
embets- och tjensteman är medgifvet, årligen undfå någon tids ledighet
utan att derunder behöfva vidkännas något afdrag å sina i stat upptagne
löneförmåner. Med den af komiterade föreslagna lönestat är en dylik
förmån, enligt komiterades uppfattning nödvändig, emedan flertalet tjensteman
derförutan icke skulle kunna bereda sig den ganska väl behöfliga
ledigheten. Åstunda!’ deremot tjensteman ledighet för längre tid, än som
för vinnande af nödig hvila må vara erforderlig, är det deremot i sin
ordning att han sjelf får vidkännas de kostnader, som för tjenstens uppehållande
under en sålunda utsträckt ledighet kunna ifrågakomma. Derjemte
och i öfverensstämmelse med hvad i sådant afseende för närvarande
är gällande hafva komiterade ansett, att tjensteman, som för sjukdom
erhåller tjenstledighet, bör under en tid af två månader vara befriad från
afdrag å sina löneinkomster, äfvensom att då vikariat ej räcker längre tid
än fjorton dagar, särskilt, vikariatsarfvode ej erfordras.
61
I enlighet härmed hafva komiterade uppgjort förslag till förordning
angående grunderna för arfvodesberäkning vid tillfälliga förordnanden inom
landsstaten.
6. Rese- och traktamentsersättning in. m.
Med frågan om landsstatstjenstemännens löner sammanhänger den
om deras rätt till rese- och traktamentsersättning.
Hvad härvid först angår de vid länsstyrelserna anstälda embetsed!
tjensteman, så enär beloppen af de för dem föreslagna löner endast
äro beräknade för deras lefnadskostnad å tjenstgöringsorterna, så följer
deraf, att, vid tjensteförrättning å annat ställe, dem bör tillkomma särskild
ersättning för dermed förenade kostnader, hvilken ersättning torde böra
utgå efter de i gällande resereglemente bestämda grunder.
Fögderitjenstemännens nuvarande rätt till sådan ersättning finnes
bestämd i följande författningar:
Kongl. kungörelsen den 28 Maj 1830, angående ekonomiska besigtningar
a kyrkoherde- med flera ecklesiastika boställen, hvilken författning
i § 8 tillerkänner den kronobetjent, som förrättar sådan besigtning, 32
skilling banko i dagtraktamente och skjuts efter en häst, jemte lösen för
besigtningsinstrumentet med 6 skilling banko för hvarje ark;
Kongl. förordningen den G September 1842, om truppers och persedlars
fortskaffande, som i 11 § stadgar, att kronobetjent, som enligt order
åtföljer truppmarsch utom sitt egentliga tjenstgöringsdistrikt, egen åtnjuta
ersättning af kronan för skjuts efter en häst från gränsen af tjenstgöringsdistriktet
och dit åter;
Kongl. cirkuläret den 21 Januari 1848, enligt hvithet kronobetjente
tillkommer enahanda ersättning, då de åtfölja persedeltransporter för kronans
räkning;
Kongl. kungörelsen den 17 September 1851, angående ersättning till
länsmän och nämndemän i de fall, då flera härader hafva gemensam tingstad
i brottmål, tillerkänner länsman, som i egenskap af allmän åklagare
måste infinna sig vid sådan tingstad, belägen utom hans distrikt, ersättning
till de belopp, som för kronans angelägenheter enligt författningarne dem
tillkomma, att utgå af allmänna medel och beräknas från hans bostad till
den gemensamma tingsstaden;
Kongl, förordningen den 30 November 1855, angående arfvode för
auktion å utmätt fastighet på landet samt godtgörelse till förrättningsman
för besigtnings- och utmätningsförrättningar i enskilda mål m. m. stadgar:
Bese- och
traktamentsersättning
åt
tjenstemännen
vid länsstyrelserna.
Fögderitjenstemännens
nuvarande
rätt till sådan
ersättning.
62
1 :o) att då auktion å utmätt fastighet på landet förrättas, skall,
utom lösen för protokollet dervid och salubrefvet, i arfvode för äuktionsförrättningen,
köpeskillingens indrifvande och liqvids upprättande emellan
fordringsegare och gäldenären samt all annan åtgärd, af köpeskillingen
betalas" då den icke öfverstiger 1,500 Kdr rmt, 1V, för hundradet, och
då den går deröfver, för öfver skjutande beloppet
från 1,500 till och med 7,500 Rdr rmt, 1 för hundradet,
)) 7,500
»
15,0 0 0
»
74
»
)> 15,000 och allt vidare
))
7*
»
hvilket arfvode, då auktionen förrättas å landskansliet, tillfaller landssekreteraren,
men eljest skall, sedan af detsamma, så långt det förslår, ersättning
för skjuts och dagtraktamente till auktionsförrättaren utgått, delas
till hälften mellan denne och landssekreteraren;
2:o) att å landet för värdering, utmätning, qvarstad eller annan
dylik förrättning i enskilda mål äfvensom för delgivning af stämning, af
sådan kallelse i konkursmål, derför enligt Kong! brefvet den 10 September
1828 ersättning eger rum, eller af annan handling jemte bevis
om delgifningen, erlägges i dagtraktamente: till den kronobetjent, som
förrättningen eller uppdraget verkställer, 1 Rdr 50 öre och till den
nämnde- eller fjerdingsman, som dervid biträder, om utmätning sker, 75
öre, men eljest 1 Rdr rmt; hvarförutan, då resa ifrågakommer, hvardera
åtnjuter skjuts för en häst; dock att när flera utmätnings- och qvarstadsförrättningar
verkställas under en och samma resa eller pa samma dag,
fördelning bör ske af resekostnaden mellan samtliga förrättningarne i förhållande
till förrättningsställenas afstånd från förrättningsmannens och
biträdets hemvist och af dagtraktamentet lika mellan de förrättningar,
som på samma dag försiggått;
Kong!, förordningen den 30 November 1855, angående expeditionslösen,
innehåller rättighet för tjensteman, tillhörande landsstaten, att beräkna
lösen
för instrument öfver besigtning, värdering, utmätning, qvarstad eller
annan dylik förrättning, första arket till ..................................... Rdr 1: —
hvarje af de öfriga arken till ............................-...................... »
— 75.
för auktionsprotokoll, hvarje ark ............................................. »
75.
för salubref å fast egendom, försåld genom auktion............
»
2: —
Kongl. reglementet den 14 September 1858, angående besörjandet af
indelta arméens och allmänna beväringsmanskapets underhåll och sjukvård
under marscher, möten och mönstringar i fredstid, stadgar i 48 § 5 punkten,
att då, i brist af militärbefäl, kronobetjening beordras att åtfölja länets
beväringsmanskap från den af Kongl. Maj:ts befallningshafvande bestämda
68
samlingsplats till vapenöfningsstället eller, efter slutade öfningar, derifrån
åter till samlingsplatsen i hemorten och derunder färdas utom sitt tjenstgöringsdi
strikt, den eger derför tillgodonjuta skjuts- och trakta mentsersättning
enligt gällande reglemente, beräknad från och till gränsen af tjenstgöringsdi
stri litet;
Kongl. kungörelsen den 30 December 1863, angående nämndemäns
rått till ersättning för extra förrättningar, samt om godtgörelse till fjerdingsman
för vissa uppdrag, innehåller i 10 § följande: »Fjerdingsman,
hvilkas åliggande äro genom Kongl. stadgan den 1 Juni 1850 bestämda,
jämlikt samma stadga, att åtnjuta, vid biträde åt kronans uppbördsman
med indrifning af oliqviderade uppbördsmedel, för sålunda indrifna
medel hälften af uppbördsmannens andel i stadgade stämmoböter; samt
föi biträde vid verkställighet af domar och utslag, rese- och traktamentsersättning
enligt Kongl. förordningen den 30 November 185.5»;
Kongl. kungörelsen den 30 December 1863, angående kostnadsersättning
till militäre, civile och ecklesiastike tjensteman för en del resor inom
tjenstgöringsdistrikten, innefattar följande hit, hörande bestämmelser:
§ 1.
2:6} »För den landsstaten tillhörande fögderibetjeningen, eller
kronofogde, häradsskrifvare och länsman, då de beordras att förrätta eller,
i egenskap af kronooinbud, öfvervara syner och besigtningar å boställen
eller i sistnämnda egenskap närvara vid landtmäteriförrättningar, rättegångar
om boställsjord samt andra kronans rätt rörande ärenden, äfvensom
för skogs- och jordransakningar, med i öfrigt bibehållen rätt att vid erhållna
förordnanden, i anseende till annan tjensteman^ jäf eller laga hinder,
till förrättningar utom sitt tjenstgöringsdistrikt åtnjuta förut medgift11
godtgörelse; dock att någon kostnadsersättning icke utgår till kronofogde
eller länsman i mål, som handläggas å häradsting eller vid de tillfällen,
då kronofogde eller länsman, till följd af sin tjenstebefattning, måste
vara närvarande.»
§ 2. »Den vederbörande enligt § 1 tillagda ersättning utgöres af
skjutslega för det antal hästar, som enligt reglementet är eller varder
för hvarje särskild tjenstegrad bestämdt, och skall, oberoende af förhållandet
att ömsom lands- och stadsskjuts och ömsom reserv- och entreprenadskjuts
varit begagnad, utgå med lika belopp, hvilket, omfattande jemväl
godtgörelse för vagn-, väg-, bro-, färj- och båtpenningar, äfvensom beställningspenningar,
der de enligt författningarne ega rum, bestämmas till 1
Rdr 25 öre milen för hvarje häst»*);
*) Jemför Kongl. kungörelserna den 14 December 1866 och den 8 November 1867,
anmärkte här nedan.
64
§ 5. )) Skj utser sättningen beräknas från embets- eller tjenstemannens
hemvist, eller, om han inom distriktet å annat ställe har sin tjenstgöring,
ifrån detta senare stället.»
Kongl. kungörelsen den 13 September 1865 berättigar fögderibetjeningen,
då den förordnas till syner och besigtningar å ryttare-, soldatoch
båtsmanstorp, till ersättning enligt sistberörda Kongl. kungörelse den
30 December 1868.
Kongl. Maj ds förnyade resereglemente den 10 November 1865 bestämmer
resekostnads- och traktamentsersättningen till kronobetjening^! på följande
sätt.
Sjunde klassen.
Med skjuts å 2: 50 milen*).
på ångfartyg: afgift för en hyttplats eller när hytt ej förekommer, en
salongsplats;
på jernväg: afgiften för plats i 2alra klassens vagn.
Dagtraktamente: 4 Rdr.
Häradsskrifvare.
Kronofogdar.
Åttonde klassen.
Med skjuts å 1: 25 milen*).
på ångfartyg: afgiften för eu salongsplats.
på jernväg:
d:o för plats i 2:dra klassens vagn.
Dagtraktamente: 4 Rdr.
Länsmän.
Nionde klassen.
Med skjuts å 1: 25 milen*).
på ångfartyg: afgiften för däcksplats eller, vid längre tur än dagsresa,
för billigaste plats under däck.
på jernväg: afgiften för plats i 3:dje klassens vagn eller, när denna klass
ej finnes, 2:dra klassens.
Dagtraktamente: 2 Rdr.
Fjerdingsmän.
*) Numera, enligt Kongl. kungörelsen den 12 Maj 1871, 3 Rdr för 7:de, samt
1: 50 för 8:de och 9:de klasserna för hvarje mil.
65
Dessutom ersättning för transporten af reseeffekterna till och ifrån
jern vägen eller ångbåten för 6:te och 7:cle klasserna ............ Rdr 1: _
samt 8:de och 9:de d:o ............ »
_ 75.
Kong!, kungörelsen den 8 November 1867, angående beloppet af kostnadsersättning
åt tjensteman vid resor inom tjenstgöringsdistriktet, stadgar
att de _i kungörelsen den 30 December 1863 gifna bestämmelser, angående
beräkningen af kostnadsersättning till militäre, civile och ecklesiastik; tjensteman
för en del resor inom deras tjenstgöringsdistrikt, när sådan ersättning
utgar enligt kungörelsen den 14 December 1866 (angående förhöjning
1 legan för gästgifveri-, håll- och reservskjuts, der den efter entreprenad
utgar) skola förstas sålunda, att ersättningen beräknas till 5: 20 milen för
de 1 lista klassen, till 3: 90 för de i 2:dra, 3:dje och 4:de klasserna, till
00 lor de 1 5:te, 6:te och 7:de klasserna samt 1: 30 milen för de i
8:de och 9:de klasserna af 1865 års resereglemente upptagne embets- och
tjensteman;
Kmgl. kungörelsen den 12 Maj 1871 förordnar, att den i 1865 års
resereglemente för resa med skjuts bestämda ersättning skall för tjensteman-
utgå för ö:te, 6:te och 7:de klasserna med 3 Rdr samt för 8:de och
9:de klasserna med 1: 50 för hvarje mil.
För öfngt eger, eldigt Kongl. kungörelsen den 29 Juni 1866, kronofogde,
vid indrifvande^ af kommunalutskylder, som vid uppbördsstämman
iemnats oguldna, att såsom uppbördsprovision jemväl uttaga hos den restskyldige
tre procent af det resterande beloppet.
. .Af denna redogörelse framgår, att ifrågavarande ersättning till föo--  deritjenstemännen utgår efter flera olika grunder, hvilken, hvad beträffar
ersättningen för förrättningar i allmänna ärenden, synes icke vara föranledt
af ärendenas olika beskaffenhet utan endast en följd deraf .att bestämmelserna
under olika tider tillkommit.
Frågan sönderfaller i bränne, den ena angående ersättning för kost- Komitemdes
nader 1 tjensteförrättningar för det allmänna och den andra om sådan /frst9’,
ersättning i enskilda mål.
SS
Hvad
angår den förra eller tjenstemännens rätt till ersättning vid rätt misädL
extra tjenstetörrättning för det allmänna, så hafva komiterade ofvan, i garn- ersättning.
manhang med lönefrågan, föreslagit, att ersättningen för resor i sådana
ärenden inom tjenstgöringsdistriktet skall för kronofogden inräknas i hans
expensmedel eller så. kallade kontorshåll, och hans nuvarande rättighet till
särskild skjutsersättning vid dylika resor således upphöra. För fjerdingsmännen
torde icke heller särskild ersättning vid sådane förrättningar böra
ifrågakomma, utan kostnaden för resorna anses vara godtgjord genom lönen,
9
66
hvilken bör bestämmas jemväl med hänseende till distriktets areal. Silande
häradsskrifvare och länsmän qvarstå i tjenst, skulle, enligt hvad
ofvan är anfördt, i detta fall ej heller för dem någon resekostnadsersattning
komma att* utgå.
För resor utom tjenstgöringsområdena i allmänna. ärenden torde såväl
för fögderitjenstemän som för fjerdingsman ersättning höra utgå enligt
resereglemente, till de förstnämnde efter 7:de och till fjerdingsman efter
8:de klassen; och synes något skäl icke vara för hand att, såsom nu är
bestämdt, beräkna skjutsersättningen i vissa fall från hemvistet och i andra
från distriktets gräns, utan i alla händelser efter först nämnda grund.
Beträffande ersättningen till fögderitjenstemän och fjerdingsmän vid
förrättningar i exekutions- och andra enskilda mål, sä är det naturligtvis
af stor vigt, att denna bestämmes efter sådan grund, att kostnaden komme
att så lindrigt som möjligt träffa den ersättningsskyldige. Genom att fortfarande
tillerkänna förrättningsmannen dagtraktamente vid sådan förrättning
skulle, enär traktamentet, för att motsvara verkliga kostnaderna, icke
kunde bestämmas lägre, än till 4 kr. för fögderitjenstemän och 2 kr. för
fjerdingsman, och då det berodde på förrättningsmannen att bestämma,
huruvida eu eller flera förrättningar under samma dag skulle ega rum,
ifrågavarande kostnader kunna blifva alltför dryga, likasom de ofta komme
ättled olika belopp drabba gäldenärerne, beroende af förrättnmgarnes
antal under samma dag. Ersättningen i dessa fall torde derför hora sa
bestämmas, att det icke komme att ligga i förrättmngsmannens intresse
att draga ut på tiden med förrättningarne för att erhålla största mojliga
antal dagtraktamenten. Af dessa skäl och således till forman för både
fordringsegare och gäldenärer, hafva komiterade föreslagit att, i stallet
för dagtraktamente, förrättningsmannen måtte erhålla bestämd ersättning
för hvarje förrättning, hvilken ersättning ansetts kunna skäligen bestämmas
till eu krona, då förrättningen verkstäldes af fögderitjenstemän, och
SO öre vid förrättning af fjerdingsman; dock att för värdering åt utmätt
fastighet, med afseende å vidlyftigheten af sådan förrättning, ersättningen
torde böra till 2 kr. bestämmas. I afseende på skjutsersättningen, da resa
i och för sådan förrättning ifrågakomme, hafva komiterade bibehållit hvad
1855 års förordning derom stadgar.
I sammanhang härmed är föreslaget, dels att för biträde vid enskild
förrättning den biträdande personen må tillkomma lika ersättning som
fjerdingsman, och dels att vid fastighetsvärdering biträdande, nämndeman
må vara berättigad till ersättning med eu krona för hvarje sådan förrättning.
67
Komiterades nu afgifna förslag till bestämmelser, angående landsstatstjenstemäns
och fjerdingsmäns rätt till rese- och traktainentsersättning,
torde få gälla såsom komiterades utlåtande i den, till följd af 1874 års
landsstatsmötes underdåniga framställning, till underdånigt yttrande af
komiterade remitterade frågan om förbättring af de för landsstatstjenstemännen
gällande taxor m. m.
7. Pensionsrätten å allmänna indragningsstaten.
I likhet med civile embets- och tjensteman i allmänhet, ega landsstatstjenstemännen
rätt till pension å allmänna indragningsstaten vid uppnådda
70 lefnadsår och 30 års tjenstetid, men då sjuklighet eller försvagadt
hälsotillstånd behörigen styrkes, redan vid 65 lefnadsår och efter vid
pass 40 års tjenstgöring. (Kongl. cirkuläret den 13 Mars 1770, förordningen
den 24 Januari 177S samt brefven den 25 Juni 1818 och den
12 November 1823).
Pensionernas belopp, som förut varit lika med lönerna, blefvo vid
1856—58 årens riksdag för den tid, då uppgjorda statsreglering omfattade,
med afseende å då beviljade löneförhöjningar, bestämda att i allmänhet
utgå, för tjensteman som åtnjöte 3,000 Rdrs lön eller derunder med hela
lönebeloppet, men för dem, som innehade högre lön, med 80 procent eller
fyra femtedelar af totalsumman, dock att äfven de, som i årlig aflöning
åtnjöte öfver 3,000 Rdr, men mindre än 3,750 Rdr, skulle vara berättigade
till pension med förstnämnda belopp eller 3,000 Rdr; och blefvo pensionsbeloppen
för nedannämnde landsstatstjenstemän sålunda förhöjda, nemligen:
för
landssekreterare
och
landskamrerare...... från
1,800
till
3,000
Rdr.
»
landträntmästare och
kronofogdar ......... »
1,200
))
2,000
»
)>
häradsskrifvare
.......................................... »
900
»
1,500
»
»
länsmän ...............................
»
300
»
500
»
hvarjemte för länsbokhållare bestämdes pension till belopp
af .......................................................................................... 800
»
I nådig proposition till Rikets Ständer vid 1859—1860 årens riksdag
äskade Kongl. Maj:t, i sammanhang med förslag om fast aflöning för statens
embets- och tjensteman, Rikets Ständers medgifvande, att de vid
1856—58 årens riksdag antagna och fastställa grunder för afskedstagande
embets- och tjenstemäns pensionsförmåner måtte förklaras för framtiden
gällande; men Rikets Ständer, som ansåg aflöningen för åtskilliga embetsverk
och korpser icke böra definitivt fastställas, utan endast provisoriskt
i
68
beviljas för då ifrågavarande statsregleringsperiod, funno sig icke böra i
vidsträcktare män bifalla den gjorda framställningen, än att de vid 1856
—58 årens riksdag stadgade föreskrifter i afseende på pensionsbeloppen fortfarande
blefve gällande; dock att då gjordt förbehåll, rörande ny reglering
af redan beviljade pensioner, måtte upphöra för de pensionstagare,
hvilkas innehafda fenster vid näst föregående riksmöte blifvit på stat definitivt
uppförda.
I afseende på landsstatstjenstemännens ifrågavarande pensionsrätt
beslöto Rikets Ständer vid 1862—63 årens riksdag, att pensioneringen för
landssekreterare, landskamrerare, landträntmästare, länsbokhållare, kronofogdar,
häradsskrifvare och länsmän, likasom för de här ej nämnda tjensteman
vid länsstyrelserna angående hvilkas pensionering särskild! stadgande
förut icke varit meddeladt, jemte der anstälde vaktbetjente finge,
intilldess annorledes i sammanhang med den blifvande allmänna pensionsregleringen
kunde varda stadgadt, bestämmas efter de allmänna grunder,
som för öfrige civila embets- och tjensteman vunne tillämpning, samt att
dervid såsom lön skulle beräknas totalsumman af de särskilda slag af
inkomster, med undantag af hyresersättningar, som enligt stat tillkomme
ifrågavarande tjensteman, äfvensom att landssekreterare tillädes enahanda
pensionsrätt som landskamrerare.
Med tillämpning af dessa grunder, i hvilka någon annan förändring
icke synts komiterade för närvarande böra ifragasättas, än att pensionen
beräknas endast å lönen, skulle, efter de af komiterade uppgjorda förslag
till lönestater, landsstatstjenstemännens pensioner å allmänna indragnings
-
staten komma att utgå sålunda:
för landssekreterare med fyra femtedelar af lönen .................. kr. 4,000.
y> landskamrerare
d:o
d:o
................. » 4,000.
» kronofogde
med hela lönen ......................................... »
8,000.
)>
förste länsnotarie
d:o
»
1,800.
»
andre d:o
d:o
)>
1,400.
»
länsregistrator
d:o
»
1,600.
» landskanslist
d:o
..............................:........... »
1,200.
»
förste länsbokhållare d:o
»
1,800.
»
andre d:o
d:o
»
1,600.
»
länskassör
d:o
»
1,800.
))
landskontorist
d:o
>->
1,200.
09
B. Uppbörds- och redovisningsväsendet.
1. Äldre stadgande!!.
De äldsta nu gällande bestämmelser angående debitering, uppbörd
och redovisning af de allmänna utskylderna förekomma, fastän ganska
sparsamt, i de för öfrigt föråldrade Kongl. instruktionerna för häradsfogdarne
den 9 Oktober 1688, för häradsskrifvarne den 16 Oktober 1689,
för landsbokhållarne eller nuvarande landskamrerarne den 28 Maj 1688
och för landshöfdingarne den 4 November 1734 samt i uppbördsreglementet
den 13 November 1739. Då sistnämnda författning är den senast
utkomna, som innefattar en mera fullständig anordning af uppbördsväsendet,
torde för densamma här böra något närmare redogöras. Detta reglemente
hvars fullständiga rubrik är: »Kongl. Maj:ts reglemente, angående
det som Plans Kongl. Maj:ts tromän och landshöfdingar i riket till
uppbördens säkra förvaltning af kronones uppbördsman och behörig redo
och räkenskaps erhållande derför besynnerligen hafva att iakttaga» — har,
savidt af handlingar^ i riksarkivet kunnat inhemtas, aldrig blifvit definitivt
faststäldt till efterrättelse. Det utsändes till landshöfdingarne, för
att pa försök tillämpas; men huru detta försök ansågs hafva utfallit, derom
lärer anmälan från vederbörande aldrig hafva ingått. Emellertid har
reglementet, som icke ens blifvit befordradt till trycket, sedermera utan
vidare föreskrift tillämpats och aberopas ännu i de få delar, detsamma
numera kan anses gälla, sedan de flesta deri förekommande bestämmelser,
utan att vara uttryckligen upphäfda, likväl blifvit ändrade genom tid
efter annan utkomne författningar.
_ Enligt detta uppbördsreglemente och deri åberopade särskilda författningar,
skulle vid uppbörden och redovisningen af de allmänna utskylderna
tillgå sålunda:
1739 års
uppbördsreglemente.
70
Mantalsskrifningen, hvilken, såsom ännu är förhållandet, tillika var
en skattskrifning, förrättades af särskilda mantalskommissarier och skulle
verkställas i slutet af det år, som föregick skatteåret, så att ett exemplar
af mantalslängden kunde inom den 10 nästföljande Januari aflemnas till
häradsskrifvaren. Uppbördsboken, uppstäld på kolumner, skulle derefter,
»ren och omakulerad)), inom Februari månads slut af häradsskrifvaren vara
till landshöfdingen aflemnad, för att, »med landshöfdingens sigill förseglad»,
före den 5 Mars tillställas kronofogden. I medlet af Mars började uppbörden;
och skulle mantalspenningar^ äfvensom inom vissa delar af riket
halfva hemmantalsräntan vara uppburen före den 1 Maj. Andra hälften
af nämnde ränta- skulle erläggas i Juni och dervid möjligen uppkomne
rester vara till fullo inbetaide till Thomasmässotiden. t ör andra delar af
riket voro bestämda något olika tider för uppbörden af denna ränta. I
de provinser, der hela jordeboksränta)! utgick i reda penningar och tion den
betaltes in natura, skulle uppbörden af dessa skatter försiggå under December
månad före Thomasmässan, men der räntepersedlarne utgingo med
förvandling efter markegång, emellan sistnämnda tid och Kyndelsmässan
året derefter, så att- hela årsskatten för det förflutna året till den dagen
kunde vara »uppburen och klarerad». Uppbördsmöte fick likväl ej hållas
under Juli och Augusti månader, »emedan landtmannen da hade att sköta
sin inhöstning på åker och äng». Kronofogden, hvilken ala-g att vid de
ordinarie uppbördsmötena sjelf förrätta uppbörden, safrand, ej kammarkollegium
honom derifrån befriat, skulle gifva landshöfdingen skriftligen
tillkänna terminerna, samt under mötena anteckna uppbörden i sjelfva
uppbördsboken och ej på bilängder, vid tjenstens förlust. Under de första
uppbördsmötena, i Mars skulle häradsskrifvarne vara tillstädes för att
»specialiter debitera allmogen i qvittensböckerna», samt kontrollera kronofogdens
uppbörd, om hvars utfallande han hade att inom åtta- dagar
derefter meddela landshöfdingen underrättelse. Inom fjorton dagar, men
på längst aflägse orter fyra veckor efter hvarje uppbördstennins slut
skulle kronofogden vid tjenstens förlust inleverera hvad som influtit, samt
vid första och sista uppbördsmötet tillika insända ett af både fogden och
häradsskrifvaren undertecknadt-, på uppbördsboken grundadt »speciel uppbördsextrakt
för by, bonde och uppburna räntor för hvart år». Hvad
som emellan och efter uppbördsmötena inflöt- skulle äfven i uppbördsboken
inskrifvas och månatligen insändas till ränteriet jemte uppbördsextrakt;
och skulle sådana uppbördsextrakter på kronans medel äfven af
städernas uppbördsman upprättas och, af magistraterna attesterade, till
landskontoret insändas. Utom kontrollen vid uppbördsmötet alag häradsskrifvaren
i allmänhet inseendet derå, att fogden ej måtte »innehålla eller
71
nyttja, kronans medel, fast mindre dem försnilla, eller det förra årets
balans med det senare årets uppbörd ersätta, ej heller den ena räntan
med den andra klarera»; och skulle landskamreraren, med ledning af fogdarnes
månadsrapporter och häradsskrifvarnes underrättelser, jemväl hålla
hand öfver uppbördens behöriga inleverering samt, derest fogden befans
hafva levererat mindre än han bort, tillhålla honom att »göra riktighet»,
och, der han sådant ej förmådde eller annan otrohet af honom vid uppbörden
förmärktes, sådant skriftligen anmäla hos landshöfdingen, som hade
att göra sig försäkrad om uppbördsmannens person och egendom. I ränteriet
finge vid levereringarne mottagas endast kontanta penningar och
vexelbankotransportsedlar, hvarjemte stadgades, dels att uppbördsman ej
egde inlösa statskontorets eller andra publika verks assignationer på ränteriet,
eller af annan »på dem dragna sedlar», utan allenast landshöfdingens
med landskamrerarens kontrasignering utfärdade assignationer enligt
länets stat å löner och andra publika behof, och dels att läge eller så
kallade förslepenningar icke finge af uppbördsmannen tagas för mottagandet
i uppbörden af vexelbankotransportsedlar, utan endast på plåtar
ocli kopparmynt.
I afseende på restantierna skulle förhållas sålunda, att den till rest
förda allmogen genom stämning inkallades till tinget, der häradshöfningen
förhörde en hvar restskyldig, angående anledningen till den uteblifna
betalningen m. m. Tingsrätten verificerade derefter restlängden, deraf
fogden till de närvarande nämndemännen lemnade utdrag, för att i sockenstugan
uppläsas. Restlängden skulle vidare inlemnas å landskontoret
till granskning och för erhållande af landshöfdingens resolution på hvad
till följande året finge utbalanseras; det öfriga ansågs såsom fogdens propriebalans
och borde utsökas.
Angående afkortningänne skulle likaledes vid tinget undersökas, dervid
landshöfdingen eller, vid förhinder för honom, landskamreraren borde
vara tillstädes; och ålåg i allmänhet landshöfdingen tillse, att de i författningarne
stadgade vilkor för tillgodonjutande af de ordinarie afkortningarne
behörigen iakttoges, äfvensom att afkortning å mantalspenningarne
icke måtte ega rum, utan att laga skäl dertill förefunnes. Särskild!
stadgades, angående afkortningarne å sistnämnda skatt, att förteckning å
de personer, som yrkade slik befrielse, skulle tillställas mantalskommissarien,
hvilken ålåg att vid följande års mantalsskrifning densamma »examinera
och tillse, huruvida Kongl. resolutioner tilläte slikt afskrifvande».
Sedan mantalskommissarien attestera! afkortningens riktighet, skulle längden
»vid nästa häradsting uppläsas, vidare skärskådas och med häradets sigill
besannas.»
72
(ifver såväl sista årets uppbörd som förra årens restantier skulle
den 1 Maj afgifva s summarisk räkning både af räntmästaren och af fögderitjenstemännen,
då, genom jemförelse mellan uppbördsboken och restlängden
ytterligare skulle undersökas angående restantierna. Inom den 15 Juli
borde årsräkningarne för sist förflutna året med verifikationer, äfvensom
räkningarne öfver förra årens restantier aflemnas, och vid samma tid redogörarne,
medhafvande uppbördsboken, personligen infinna sig å landskontoret.
Sedan landskainreraren granskat räkningarne och afgifvit dervid
förekommande anmärkningar, skulle landshöfdingen deröfver resolvera.
Öfver länsuppbörden uppgjordes derefter å landskontoret fullständig räkenskap
eller landsbok, som insändes till kammarkollegium, jemte jorde- och
verifikation sböckerna samt landshöfdingens beslut öfver anmärkningarne;
hvarjemte skulle åtfölja ett af landshöfdingen och landskainreraren underskrifvet
balansextrakt öfver alla i landsboken utbalanserade poster, särskildt
för hvar uppbördsman, med förklaring hvarför hvarje rest kommit att stå
oindrifven, ocli hvad till dess indrifvande blifvit åtgjordt.
Vid November månads början ålåg det fogdarne att ingifva sina
dispositioner och fördelningar af kronotionden staterna emellan; likaså skulle
regementsskrifvarne då underställa landshöfdingen sina kronotionde-dispositioner,
innan forsedlar å tionden utgåfvos, på det landshöfdingen måtte
kunna hålla hand öfver forslingsskyldighetens jemna fördelning.
Ilänterikassan, förvarad under tre lås, skulle vid hvarje månads slut
inventeras af landshöfdingen, och fick dessemellan ej öppnas till intägt
eller utgift, utan i närvaro af landskainreraren och den person, som innehade
tredje nycklen; och var räntmästaren förbjudet att annorstädes än
i ränterilokalen emottaga medlen eller på något sätt deröfver enskildt
disponera.
Vid uppbördsmans död skulle inventering ske och, i händelse dervid
förefans balans eller »oslutna räkningar för dess förflutna tjensteår», de
efterlemnade tillgångarne upptecknas, värderas och under behörig säkerhet
ställas, intilldess räkning blifvit gjord och balansen ersatt.
Sedermera
De efter år 1739 utkomna allmänna författningar och öfriga stad
Ärganden,
som angå uppbörds- och redovisningsväsendet, utgöra ett så stort
ärade förf att- antal och beröra så mångfaldiga förhållanden, att en redogörelse derför
mngar i dessa spu][e här blifva af allt för stor omfattning. De äro till större delen
ämnen.
„
^
•
•
föråldrade och ega således numera hufvudsakligen ett historiskt intresse,
sedan de flesta af de förhållanden, som framkallat dem, efter hand upphört.
Följer man emellertid denna del af lagstiftningen under de sista
78
tretio åren, skall man finna, att vårt beskattningsväsende derunder undergått
en stor förenkling, som möjliggör ej blott minskning af arbetskrafter
mom denna del af förvaltningen, utan äfven större skyndsamhet i redovisningen
och en enklare form för räkenskapen.
2. Nu gällande bestämmelser jemte komiterades förslag.
Mantalsslcrifningen.
'' Härom nu gällande allmänna föreskrifter innehållas i Kon cd förordningen
den 20 Juli 1861, som stadgar, bland annat: att förrättningen
bor ega rum emellan medlet af November månad och årets slut samt
verkställas a landet, af häradssknfvarne och i stad under magistratens
tillsyn helst af den tjensteman, till hvars befattning hörer debiteringen af
stadens kronouppbörd; att en hvar skall mantalsskrifvas der han har eller
i följd af sitt vistande, bör anses hafva sitt bo och hemvist, dock att den’
som innehar fast egendom eller idkar rörelse inom särskilda mantalsskrifmngsdistrikt,
sjelf må bestämma och anmäla på hvilketdera stället lian
bor mantalsskrifvas, äfvensom att den, hvilken till eller före nästa fardag
kommer att flytta till annat sådant distrikt, för att der öfvertaga gård
agenhet eller rörelse, eller för att inträda i utöfning af tjenstebefattning
bor der mantalsskrifvas tillika med de personer, som honom dit medföljaatt
person, hvars mantalsskrifningsort är tvist underkastad, skall, intilldess
tvisten blifvit afgjord, anses tillhöra den församling, der han förut varit
senast mantalsskrifven; att mantalsskrifningen skall verkställas med ledning
åt husförhörslängden och grundas på särskilda uppgifter om de förhållanden,
°som i mantalslängden böra antecknas; att, på det husförhörslangden
ma vid mantalsskrifningstillfället befinnas i fullständigt skick, det
åligger dels eu hvar, som före den 8 November till församlingen inflyttat
att, om sig och medföljande personer inom fjorton dagar efter inflyttningen
och i alla händelser före den 9 November hos pastor förete prestbevis
från utflyttningsorten, dels person, som under tiden emellan den 8 November
och arets slut inflyttat, att sist på åttonde dagen efter inflyttninoen
aflemna sitt prestbevis, dels husbonde att hålla hand öfver, att inflyttadt
tjenstehjon flyttningsbetyg varder i föreskrifven tid aflemnadt, och dels
innehafvare af fast egendom, med hvilken inflyttande träffat aftal om
bostad a egendomen, att inom fjorton dagar efter det inflyttningen egt
rum derom underrätta pastor; att i hvarje prestbevis, som utgifves i No
10
-
1861
mantalssk
ningsfö
ning
74
vember eller December månad, skall antecknas, huruvida vid bevisets
utfärdande mantalsskrifningen inom församligen egt rum; att, för underlättande
af mantalsskrifningsförrättning å landet, häradsskrifvaren skall
derförinnan hafva uppgjort förslag till mantalslängd,. grundadt på de vid
sista förrättningen antecknade förhållanden, savida icke dessa sedermera
veterligen undergått förändringar; att, om någon, som bör inom församlingen
mantalsskrifvas, vid förrättningstillfället ännu icke blifvit i församlingens
husförhörslängd införd, bevis då bör företes dels angående hans
ålder och dels derom, att flyttningen blifvit hos pastor i utflyttningsorten
anmäld; att pastor bör vid mantalsskrifningen anmäla de personer, livilkas
inflyttning han har sig bekant, men hvilkas inflyttningsbevis ännu icke
blifvit aflemna de; att icke någon annan för förra året inom församlingen
mantalsskrifven person må från mantalsskrifning derstädes, uteslutas, än
den, som enligt kyrkoböckerna aflidit eller redan afflytta! till annan ort,
eller som eljest, enligt bestämmelserna om rätt mantalsskrifningsort, varder
annorstädes mantalsskrifven, — hvarom i de fall, da någon uppgifvit^ sig
ämna till eller före nästa fardag flytta utom staden eller fögdenet saväl
anmälan bör ske vid mantalsskrifningen i utflyttningsorten, som äfven
bevis sedermera, så snart ske kan, företes hos mantalsskrifvaren derstädes
— dock att, om någon i sista mantalslängden upptagen person begifvit
sio- från orten, utan att flyttningen behörigen anmäla, äfven sådan person
skall, om bortovaron icke är 1 »lott tillfällig, uteslutas från mantalslängden
och i stället upptagas å en särskild förteckning, som. längden bilägges;
att å alla efter mantalsskrifningen och intill årets slut inom församlingen
timade förändringar genom födde, döde samt in- och utflyttade personer
förteckning skall före den 15 nästföljande Januari af pastor tillställas
mantalsskrifvaren att, såsom tillägg till mantalslängden, denna bifogas,
att mantalslängden före Mars månads utgång skall af förrättningsmannen
aflemnas till pastor, för att med husförhörslängden jemföras och å kommunalstämma
granskas; samt att längden med tillhörande handlingar deiefter
skall öfverlemnas till magistraten eller kronofogden, för att tjena
till upplysning och ledning vid bevillningstaxeringen och deieftei biläggas
kronoräkenskaperna, hvaremot ett dupplettexemplar af längden skall förvaras
i häradsskrifvarekontoret eller hos magistraten.
bestämmelser
För städerna Stockholm och Göteborg gäller denna förordning en
skrifning%rdäst
i de delar, som innefatta bestämmelser om rätt mantalsskrifningsort
Stockholm, qcIi man talsuppgifters meddelande; och för Lappmarkerna finnes särskild
GöteLapp-°Chmantalsskrifningsförordning, utfärdad den 9 November 1866.
markerna.
75
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 24 Mars 1871 an- Maniahliallif,
att Kongl. Maj:t täcktes låta förordningen om mantals- och skatt- Jkri^8''
sknfnmgars förrättande undergå sådan omarbetning, att dess särskilda fore-CÄgT
skrifter erholle nödig klarhet och bestämdhet samt bragtes till öfverens- afsärs,klld
stymmelse saväl sins emellan som med de förordningen berörande stadganden
i författningarne, angående dels kommunalstyrelse och dels allmänna
bevillningen, och derefter till Riksdagen framlägga nådigt förslag
tiH ny författning i ämnet, samt Kongl. Maj:t, med anledning deraf, uppdragit
åt särskildt utsedda komiterade att omarbeta mantalsskrifningsförordmngen
i den af Riksdagen angifna syftning, äfvensom att, derest för
ernåendet af de med denna omarbetning afsedda särskilda syften, förändlingar
äfven i andra författningar skulle anses erforderliga, afgifva underdånigt
förslag dertill; så och efter det bemälde komiterade den 7 December
1872 afgifvit underdånigt betänkande och förslag till, bland andre,
nödige ansedda lagförändringar, ny förordning, angående mantalsskrifningars
förrättande, samt kammarrätten, i enlighet med erhållen nådig föreskrift,
efter länsstyrelsernas och konsistoriernas hörande, underdånigt utlåtande
deröfver afgifvit; har Kongl. Maj:t under den 16 Juni 1874 i
nåder anbefalt komiterade att inkomma med underdånigt utlåtande, rörande
de delar af ämnet, som tillhörde omfånget af det komiterade redan nådigt
lemnade uppdrag.
Ifrågavarande förslag till ny mantalsskrifningsförordning innehåller
hufvudsakligen följande, från de i sådant afseende nu gällande skiljaktiga
bestämmelser: att rätta mantalsskrifningsorten för en hvar skall vara den
kommun, der han vid mantalsskrifningstiden har sitt hemvist, med rättighet
likväl för den, som idkar jordbruk eller annan rörelse inom annan
kommun än den, hvarest han har sitt hemvist, att sjelf bestämma inom
hvilken af dessa kommuner han skall mantalsskrifvas; att mantalsuppgifterna,
om hvilkas innehåll nya stadganden meddelats, böra emellan den
1 November och mantalsskrifningsdagen aflemnas till pastor, för att af
honom gagnas vid införandet i husförhörslängden af de i afseende på
församlingens medlemmar efter senaste mantalsskrifning timade förändringar;
att å den för mantalsuppgifternas aflemnande utsatta dag en hvar,
som i kommunen skall mantalsskrifvas och ej redan är i församlingens
husförhörslängd upptagen, skall förete flyttningsbevis från den församling,
(ler lian senast varit kyrkoskrifven; att, om någon under tiden från nämnda
dag intill årets slut till kommunen inflyttat, utan att vara för nästkommande
ar annorstädes mantalsskrifven, han skall sist å åttonde dagen efter
inflyttningen till pastor aflemna flyttningsbetyg från den församling, han
senast tillhört, jemte de för mantalsskrifning erforderliga uppgifter; att
76
mantalsuppgift angående rörelse, som idkas inom flera kommuner, skall
innehålla, bland annat, upplysning såväl om rörelsens beskaffenhet, som
om den kommun, der styrelsen har sitt säte, eller, om särskild styrelse ej
tinnes, der de för rörelsen gemensamma räkenskaperna föras; att de lagfar
tsuppgifter, som enligt § 24 i bevillningsstadgan böra af stadsdomstol
och domare å landet årligen den 15 Mars aflemnas för att tillhandahållas
bevillningsberedningarne, skola i stället under förra hälften af November
aflemnas till vederbörande för att gagnas vid man talslängdernas, upprättande;
att, derest vid mantalsskrifning fråga uppstår derom, att någon bör
i kommunen mantalsskrifvas, ändock han ej blifvit dertill anmäld, eller,
om någon, som blifvit till mantalsskrifning anmäld, förmenas icke vara
dertill berättigad, frågan skall, sedan derutinnan förekomna skal och omständigheter
blifvit antecknade i protokoll, som öfver förrättningen bör
föras, hänskjuta® till Kongl. Maj:ts befallningshafvande, dit utdrag af protokollet
böra inom nästföljande Januari månads utgång insändas; att den
i § 6 inom. 7 af 1861 års förordning föreskrifna förteckning å förändringar,
som timat inom församlingen emellan mantalsskrifningen och
årets slut, skall innefatta uppgift på födda och döda, men pa inflyttade
endast i det fall, att de enligt anteckning å företedda flyttningsbetyg icke
blifvit inom annan kommun för året mantalsskrifna; att man talslängden,
deraf endast ett exemplar skall upprättas, bör jemte tillhörande handlingar
före den 15 April tillställas pastor, för att intill den 25 i samma månad
finnas att tillgå till genomseende af kommunens medlemmar; samt att
längden, sedan den varit gagnad af taxeringsmyndigheterna, skall bifogas
de till kammarrätten ingående kronoräkenskaperna; varande från den
sålunda föreslagna förordningen, hvilken, med endast några få uppgifna
undantag, skulle komma att gälla äfven för Lappmarkerna, uteslutna,
bland andra, följande i 1861 års förordning förekommande bestämmelser:
1) den i § 8 mom. 1 om mantalsskrifning af person, som till eller före
nästa fardag kommer att flytta till annat mantalsskrifningsdistrikt; 2) de
i samma § mom. 4, 5, 6 och 7 om mantalsskrifning af tjensteman med
viss tjenstgöringsort, af person, som vistas vid läroverk, af barnhusbarn,
af fattighjon och af person, som begifvit sig bort att söka tillfällig arbetsförtjenst;
8) de i § 5, som afse att bereda pastor tillfälle att efterhand
och omedelbart efter inflyttningarne verkställa anteckningar derom.i husförhörslängden;
och 4) den i 7 §, angående skyldighet för häradsskrifvaren
att redan före mantalsskrifningen delvis hafva upprättat mantalslängden;
hvarjemte föreslagits, att föreskriften i bevillningsstadgans 22 § mom. 6,
angående karaktärsfullmakts uppvisande vid mantalsskrifning eller hos
77
bevillningsberedning måtte ändras sålunda, att uppvisandet ovilkorligen
skulle ske inför sistnämnda myndighet.
Såsom ofvan är anmärkt, borde komiterades utlåtande i förevarande Komiterades
afseende inskränkas till de delar af ämnet, som beröra de på komiterades mantaufkrifåtgärd
beroende frågorna om landsstatens organisation samt ordnandet af ningsfrågan.
uppbörds- och redovisningsväsendet för länen; men då mantalsskrifningen,
som jemväl är eu skattskrifning, utgör grunden för de personella utskyldernas
påförande; då efter mantalslängden skola upprättas såväl uppbördsböcker,
som bevillningstaxeringslängder; och då för nämnde taxering äfvensom
för skatteuppbörden det är af vigt, att mantalsskrifningen så verkställes,
att hvarje kommuns mantalslängd, såviclt möjligt är, upptager
endast de personer, som komma att under mantals- och skatte-året vara
der boende; så hafva komiterade icke kunnat undgå att lemna en fullständig
redogörelse för, huru och efter livilka grunder mantalsskrifningen,
enligt komiterades uppfattning, bör, under de af komiterade i deras öfrige
förslag förutsatta förhållanden, verkställas, för att i fullständigaste måtto
motsvara hvad som med förrättningen åsyftas, — och sådant desto heldre,
som mantalsskrifningskomitéen synes, vid uppgörandet af sitt förslag, hafva
haft till hufvudsyfte att göra mantalsskrifningen till en i möjligaste måtto
tillförlitlig folkräkning och mindre fästat sig vid den betydelse, denna
förrättning i alla öfriga afseenden eger. Under sådana förhållanden, och
da hvarken 1861 års förordning eller det till glanskning öfverlemna de
förslaget kan genom partiella förändringar bringas derhän, att dymedelst
erhölles ett fullständigt uttryck af komiterades åsigter i ämnet, hafva
komiterade funnit sig icke kunna på ett för dem sjelfve tillfredsställande
sätt fullgöra det dem lemnade uppdrag, med mindre de få aflemna eget
fullständigt förslag till bestämmelser i ämnet.
I det förslag till förordning om mantalsskrifningen i riket, som
komiterade af sådan anledning uppgjort, och hvilket finnes detta betänkande
vidfogadt, hafva komiterade, som i de flesta afseenden dela de af
kammarrätten i dess ofvannämnda underdåniga utlåtande uttalade åsigter
om lämpligaste grunderna och sättet för mantalsskrifningen, såvidt möjligt
bibehållit de för verkställandet af denna förrättning nu gällande grunder,
livilka, efter hvad erfarenheten visat, i allmänhet varit fullt tillfredsställande,
då de riktigt och med noggrannhet blifvit följda, men sökt genom
eu förändrad uppställning och redaktion af förordningen dels gifva tydligare
uttryck af dessa grunder och dels bringa stadgandena till närmare
öfverensstämmelse sins emellan och större följdriktighet, än förhållandet
är i nu gällande förordning, der bestämmelser, rörande samma ämne, ofta
maste sökas på skiljda ställen. För öfrigt alser detta förslag att så tidigt
78
Sän,läldt
förslug, angående
in- oi
utflyttande:
kyrkoskrifning.
som möjligt hvarje år göra mantalslängderna tillgängliga för de tjensteman
å landskontoren, som skulle komma att öfvertaga skattedebiteringen
för landet.
Då, såsom nyss blifvit antydt, motiven till de flesta i komiterades
förslag förekommande, från mantalsskrifningskomiteens förslag afvikande
bestämmelser äro att återfinna i kammarrättens öfver det senare afgifna
utlåtande, torde, till undvikande af större vidlyftighet, komiterade fa dit
hänvisa för alla de fall, der detta förslag öfverensstämmer med kammarrättens
uttalade åsigter. Endast i öfrige delar eller der komiterades åsigter
äro från kammarrättens skiljaktiga, hafva komiterade således afgifvit
särskilda motiv till förslaget.
Sålänge husförhörslängden skall följas vid inantalsskrifningen oeli
■itdonna, således hufvudsakligen grundas på kyrlcoskrifningen, är det för
s'' åstadkommandet af en fullständig mantalsskrifning af synnerlig vigt, att
en hvar alltid är någonstädes kyrkoskrifven, och att följaktligen icke någon
må ur eu församlings kyrkoböcker uteslutas, med mindre han omedelbart
derefter införes i eu annans. Denna ordning kan emellertid icke åvägabringas,
sålänge det är öfverlemnadt åt den flyttande att sjelf anmäla sin
inflyttning i annan församling. Utflyttningsbeviset kan han behålla sa
länge lian behagar, och han blifver lagligen skyldig att aflemna det först
då, när han tagit stadig bostad, — en oordning, som både kan och. bör
förekommas. Den har i allmänhet sin grund i den rättighet, församlingsmedlem
för närvarande eger att sjelf uttaga sitt flyttningsbevis, och detta
utan att ens behöfva uppgifva inflyttningsstället, i hvithet fall lian erhaller,
som det heter, flyttningsbevis »till obestämd ort». Visserligen bör någon
inskränkning ej göras i en hvars rättighet att längre eller kortare tid
uppehålla sig hvar han för godt finner, men deraf följer icke, att han
må ega rätt att under samma tid vara utesluten från kyrkoskrifning; ty
så länge han tillhör statskyrkan, bör han alltid finnas upptagen inom
något af dess samfund. Lämpligaste sättet, att härutinnan vinna ordning
synes komiterade vara att dels förbjuda utfärdandet af prestbevis för afflyttning
till obestämd ort och dels göra flyttningsbetygets aflemnande
till ett embetsåliggande för pastor i afflyttningsorten. Härigenom skedde
naturligtvis ingen inskränkning i flyttningsrätten, men den flyttande kunde
ej uteslutas från eu församlings kyrkoböcker, förrän han bestämt sig för
inflyttning till eu viss annan församling; och da pa pastor öfverflyttades
skyldigheten att tillställa vederbörande flyttningsbetyget, blefve kyrkoskrifningen
i inflyttningsorten oberoende af den flyttandes större eller
mindre ordentlighet. Vid införandet af en sådan anordning torde likväl
böra föreskrifvas, att flyttningsanmälan skulle ske skriftligen och i två
79
exemplar, det ena för att qvarstanna i pastorsarkivet och det andra för
att, törsedt med pastors bevis om den gjorda anmälan, till vederbörande
aterstallas. Derigenom skulle förhindras, att flyttningsbetyg komme att
0
ichöngen afsända*, hvarjemte den flyttande komme i tillfälle att vid
ankomsten till inflyttningsorten, der sådant blefve behöflig^ styrka, att han
fullgjort anmälningsskyldigheten.
1
i i PereSf.„SaV0ä! h°S Pastor som ^os fjerdingsmannen funnes att tillgå
blanketter till sadana anmälanden, komme den skriftliga anmälningsskyldigheten
att blifva, föga besvärlig; och för presterskapet blefve det otvifvelaktigt
en vinst i tid och minskning af besvär dels att ej ögonblickligen
vid anfordran behöfva utfärda betygen och dels att, då familj flyttande
kunna a samma flyttningsbetyg sammanföra alla medlemmarne.
Da emellertid de bestämmelser, som blefve af nöden för införande
åt en sådan ordning, ligga inom kyrkolagstiftningens område, hafva komiterade
bär endast kunnat framhålla det önskvärda af eu förändring i nu
angifna syfte.
°
Debiteringen.
åtgärd, hvarigenom utskylderna påföras de skattskyldiga i
i?»..
1
, Öl.. -i
J &
Denna
rakning, uppbördsbok™, verkställes för landet af häradsskrifvarne och för
staderna genom magistraternas försorg; och är dermed för ena dt åliggandet
åt,, 1 stallet för de fordom brukliga qvittensböckerna, i Indika skatterna
skuiie införas och vid erläggandet qvitteras, till, i regeln, hvarje skattskyldig
utskrifva särskild rakning eller så kallad debetsedel, å hvilken den skatt
skyldige sedermera, då skatten erlägges, erhåller uppbördsmannens qvitto.
>.asom redan är omförmäldt, skulle debiteringen, omfattande jemväl
utfärdandet af särskilda qvittenser till debetsedlarne, enligt komiterades
förslag komma att, jemte några andra af fögderiredogörarnes åligganden,
ofverflyttas till landskontoret. Den tillökning i göromål, som landskontoret
derigenom erhölle, förutsätter tillökning i arbetskrafter derstädes,
hvilken åter blefve beroende af det sätt, hvarpå debiteringsarbetet kunde
ordnas, särdeles med hänsyn till en jemnare fördelning deraf på hela
aret, an som är möjlig, så länge nu varande stadgande^ angående tiderna
or mantalslängdernas tillgänglighet, taxeringsmyndigheternas sammanträden
och den arliga markegångens sättande, fortfara att gälla. Angelägenheten
att mantalslängderna redan i början af året komma debiteringsorrattarne
tillhanda hafva komiterade i sammanhang med mantalsskrifningsfragan
redan framhållit, i hvithet syfte bestämmelser blifvit införda
i komiterades förslag till mantalsskrifningsförordning; och af komiterade
föreslagna förändringar i bevillningsförordningen gå derpå ut, att pröfnings
-
Nuvarande
debiterings
förrättame.
Vilkoren för
debiteringsarbetets
jemnare
fördelning
på hela
året.
Ifrågasatt
förändring i
nu varande
ordningen föl
markegångssättning
en.
80
komitéens sammanträde må kunna ega rum senast under September månad,
hvarigenom på de ställen, der nämnda komité nu sammanträder törst i
Oktober, vunnes eu månads tillökning i tiden för införande i uppbördsböckerna
och å debetssedlarne af de bevillningsafgifter, som bero åt taxering.
Beträffande markegångssättningen, af hvilken räntan och kronotionden
numera visserligen äro oberoende, men hvilken fortfarande ligger
•till grund för debiteringen af kyrkotionde, vakansafgifter in. in. äfvensom
&för den i flere län ganska vidlyftiga och besvärliga uträkningen åt
ersättningarne för indragne rånte- och tiondeanslag, så har länge. vant
erkänd olägenheten deraf, att denna förrättning eger rum törst i -November,
hvarigenom tiden blir knapp för verkställandet af nämnda debitering
och uträkning, — en olägenhet, som naturligtvis skulle blitva än
mera känbar, då arbetet, nu fördeladt på häradsskrifvarne, blefve till landskontoret
öfverflyttadt. Ville man derför undvika att, endast i och tor
arbetet under årets sista månad, å landskontoret anställa extra tjensteman
till ett antal, ungefär motsvarande de nu varande här adsskrifva nies, sa
blefve det nödigt, att tiden för sättandet af den del af markegången, som
skall ligga till grund för ersättningsuträkningarne, nemligen medelmarkcsången,
bestämdes till eu tidigare månad af året. Anledningen tdl föreskriften,
att markegångssättningen skall ske under de första dagande åt
November, är den, att markegången Litt. A. skall grundas pa arets skörd,
hvars utfallande och inverkan på priserna i allmänhet icke blifva kända
förrän vid nämnde tid. Detta binder möter deremot icke för ett tidigare
bestämmande af markegången Litt, B. eller det årspris, som skall niga i
medelmarkegången, ty detta sättes med ledning af de priser, som under
näst föregående höst och vinter (Oktober—Mars) vant gängse, och de
gista uppgifterna å dessa priser meddelas i April. Redan i början åt sommaren
kunde således årspriset sättas och medelmarkegången uträknas, men
för sådant ändamål skulle blifva nödigt, antingen att markegångsdeputerade
sammanträdde tvänne gånger årligen eller ock, livilket komiterade för sm
del anse lämpligast, att markegångssättningen i denna del verkstaldes omedelbart
af landstinget, och deputerades (landstingets ombuds) åtgärder således
inskränktes till bestämmandet af de värden, för Indika arets skörd
skall ligga till grund.
. , .
,
, . .
En ännu betydligare lättnad i uträknings- och debitermgsarbetet
skulle naturligtvis uppkomma, derest såväl de värden, hvarefter ersättnino-arne
för indragne rånte- och tionde-anslag böra beräknas, som äfven vakansafgifterna
blefve för en längre tid, t, ex. 5 år, bestämda; men da
härtill torde blifva behöflig! särskild! medgifvande åt alla dem, pa hvilkas
rätt en sådan förändring komme att inverka, kan denna, så önskvärd
den än är, icke vara under den närmaste framtiden ått motse.
81
Debiteringens nu varande omfattning cell besvärlighet föranledas till Om mantals
"
1-
mantalspenning;irne och skydd-ÄSS
atgitten. De tona utgå, enligt Kongl. rörordn. den 24 April 1863 medffiftens *»»»•-  40 öre för man och 20 öre för qvinna af hvar och en, som uppnått 18
ars a c ei, med undantag af gemenskapen vid arméens och flottans värf- redovisningen.
vade regementen och korpser, lappallmogen samt fattiga och orkeslösaoch
enligt bevillningsstadgan skall personlig skyddsafgift utgöras af samma
personer, som erlägga mantalspenningar, och utgå med enahanda belopp,
som dessa. Inkomsten af mantalspenningarne är i riksstaten beräknad till
575.000
kr. och således, af begge ifrågavarande kapitationsskatter till
1.150.000
kronor. De bidraga således numera icke i någon väsentligare
man att fylla statsbehof^, deraf de utgöra icke ens I/(.0‘; och fråga har
älven förevarit om deras upphörande, hvarvid, bland andra skäl, anförts,
att dymedelst skulle beredas förenkling i uppbördsväsendet. Komiterade
som icke kunnat undgå att inse vigten häraf, hafva funnit sig höra, för
den händelse fråga om dessa skatters upphörande åter skulle uppstå, framila]
la, följande, hittills måhända ej behörigen beaktade förhållanden.
Den inverkan, de personliga utskylderna hafva på uppbörds- och
redovisnmgsväsendet, är,. såsom lätt inses, särdeles ofördelaktig. Antalet
al de debetsedlar, a hvilka förekomma endast personliga utskylder, är
högst betydligt; och sannolikt skulle nu varande debetsedels-antalet nedgå
till hälften i den stund mantalspenningarne och skyddsafgiften upphörde.
1 et arbete, som tages i anspråk för debiteringen af dessa skatter, är likväl
i ingå i jemförelse med allt det besvär jemte kostnader, som med uppbörden
och redovisningen deraf äro förenade. Den mängd restantie- och handräckningsärenden,
som vissa tider af året öfversvämma länsstyrelserna och
underexekutorerna, afser till största delen utbekommandet af personliga
skatter, som blifvit påförda den mindre bemedlade befolkningen, isynnerhet
den del deraf, som är stadd på rörlig fot. Många tusen bref härom
vexlas årligen myndigheter och tjensteman emellan, och kronobetjening^
tid upptages till ej ringa del af resor för uttagandet af dessa medel,0 —
resor, som ske förgäfves i de många fall, då den skattskyldig antingen
icke anträffas eller, om sådant lyckas, befinnes oförmögen att skatterna
gälda. ^ Dessa förhållanden ådagaläggas redan af afkortningarne, hvilka
under ar 1872 utgjorde endast å mantalspenningarne 54,000 kronor, således
nära en tiondedel af den beräknade inkomsten; men det ofantliga
besvär, som är förenadt med restantiernas indrifning, äfvensom med
deras verificerande och slutliga afskrifvande, kan endast inhemtas genom
en närmare bekantskap med länsstyrelsernas och kronobetjeningens dianer
och koncepter.
11
82
Då komiterade på grund häraf finna sig böra tillstyrka upphörandet
af dessa skatter, så snart de för statsbehofven kunna undvaras, — derför
utan tvifvel tala äfven andra vigtiga skäl, än de här anförda •, sker sådant
under förutsättning, att, på sätt här nedan hemställes, statens tjenstmän
varda befriade från debiteringen af landstingets skatter, likasom i allmänhet
af kommuners medel, och att debiteringen likasom ^uppbörden och
redovisningen deraf hädanefter må ankomma uteslutande på de kommunala
myndigheterna och deras tjensteman; ty skola landstingets skatter och
bland dem sjukvårdsutgiften fortfarande upptagas å kronodebetsedlarne
samt indrifningen af restantierna derå äfven framgent besvära länstyrelser,
magistrater och kronobetjening, så blir den med kapitationsskatternas upphörande
afsedda fördel, hvad uppbörds- och redovisnlngsväsendet angår, ringa
Debiteringen
af landstingens
och häradenas
''medel.
Ifrågasatt
revision af
lcronofogdar
-
eller insen.
Skyldigheten för de tjensteman, som hafva att debitera de allmänna
utskylderna, att jemväl verkställa debiteringen af kommuner och
enskildas medel är visserligen inskränkt till några få skatteslag, såsom
riddarhusmedel, landstingsmedel, deribland sjukvårdsafgiften, samt snöplogsocli
brandstodsmedel; men den vållar likväl eu ganska betydlig tilloknino-
i debiteringsarbetet och, hvad som är ännu vigtigare, ökad svårighet
att. ”utöfva, kontroll å kronans uppbördsman, i det desse med innehafvande
medel, som icke stå under länsstyrelsens inseende, kunna för tillfället ersätta
och såmedelst dölja uppkomne balanser i kronouppbörden.
Då ändamålet med de kommunala institutionerna är, att hvarje
kommun skall sjelf ombesörja sina enskilda angelägenheter och derjemte,
i den man sådant finnes lämpligt, äfven betjena det allmänna inom kommunen,
så, är det tydligt, att anordningar, hvarigenom statens tjensteman
komma att betjena kommunerna, verka i en detta ändamål alldeles motsatt
riktning. Funnes för kommunerna ingen annan utväg än denna att
få sina medel debiterade och uppburna, vore derom intet att säga; men
då de mindre kommunerna, socknarne, redan länge kunnat sjelxva ombesörja
dessa sina angelägenheter, lära, några verkliga svårigheter derför ej
heller möta för de större, länen och häradena, helst socknekommunerna,
utan synnerlig tillökning i besvär, kunde ombesörja debiteringen, uppbörden''och
redovisningen af dessas medel i sammanhang med uttagandet
af sina egna. Af dessa skäl få komiterade tillstyrka, hvad vid räkenskapsformulärens
uppgörande äfven är förutsatt, att landskontor, magistrater
och kronofogdar må blifva befriade från sådan befattning med kommunernas
medel.
_
„
,
Sedan Riksdagen i skrifvelse den 17 Maj sistl. ar, med anförande,
att Riksdagens uppmärksamhet, blifvit fristad derå, att erforderlig kontroll
83
saknades i afseende å den uppbörd, som kronofogdarne, hvar inom sitt,,e® redmjördfögderi,
ombesörja medelst utdebitering och uttagande af åtskilliga inom ^bötdénaf
häradena utgående afgifter, såsom bidrag till hyra, för tingshus, till bro-häradsmcdlen.
ars byggande och underhållande, till vägförbättringar, till bestridande af
snöplogningskostnader m. in., samt att, enligt Riksdagens åsigt, nödig kontroll
i detta hänseende lämpligen kunde tillvägabringa* på det sätt, att
kronofogdarne årligen till häradsrätterna aflemnade redogörelser för nämnde
uppbörd och att redogörelsehandlingarne underkastades granskning af dertill
utsedde revisorer, i underdånighet anhållit, att för sådant ändamål
Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna, att kronofogdarne skulle å första
rättegångsdagen af höstetinget hvarje år till häradsrätterna ingifva ifrågavarande
redogörelsehandlingar, för hvilkas granskning häradsrätten då utsåge
tre revisorer, samt att revisionsberättelsen jemte handlingarna inom
årets slut borde genom revisorernas försorg aflemna* till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
för vidtagande af de åtgärder, hvartill berättelsen kunde gifva
anledning; så har genom nådig remiss den 12 sistlidne Februari Kongl.
Maj:t, med öfverlemnande af berörde underdåniga skrifvelse jemte deröfver
infordrade yttranden från samtliga länsstyrelserna, i nåder anbefallt
komiterade att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande.
Så vidt af länsstyrelsernas yttranden framgår, bestå ifrågavarande
medel af afgifter till byggande, reparationer eller hyra af tingshus och
häradshäkte med hvad dertill hörer, till häradstjenarelön samt till brobyggnader,
vägförbättringar och snöplogning.
Beträffande sättet lör uppbörden och redovisningen af dessa medel,
råder, enligt hvad länsstyrelserna meddela, stor olikhet på skiljda orter.
De uppbära* visserligen allmännast af kronofogdarne, men härifrån förekomma
dock talrika undantag, — såsom i Jönåkers härad af Södermanlands
län, der de uppbäras och förvaltas af eu, utaf de särskilda sockenmenigheternas
ombud vald, med reglemente för sin verksamhet försedd
s. k. förvaltningsnämnd; i Tjust härad af Kalmar län, hvarest ett af härå,
dsboerna utsedt ombud uppbär och förvaltar de till tingshusets underhåll
in. in. anslagne medel, hvilken förvaltning sedermera vid sammanträde, utlyst
af häradsombudet, granskas af dertill sork novis valde ombud; hvaremot
brobyggnads- och snöplogningsmedlen inom sistnämnda län i allmänhet
förvaltas af kommuna 1-nämnderna. 1 Hisings härad af Göteborgs och
Bohus län verkställas uppbörden och redovisningen af hä,radsmedlen af
länsmännen, men i Säfvedals härad af samma län af »stadsbefallningsmannen»
i Göteborg. I Elfsborgs län, der häradsmedlen hufvudsakligen
utgöras af snöplogningsafgifter, uppbäras de dels af länsmännen och dels
omedelbart af vederbörande entreprenörer, men endast undantagsvis af
84
Beräkning
af hafvande
kostnaden fe»
debiteringen.
kronofogdarne. T Norrbottens län ombesörjes all sådan uppbörd af kommunalnämnderna.
Enligt hvad ofvan är anfördt, anse komiterade statens uppbördsman
böra för framtiden befrias från all befattning med debitering och redovisning
af kommunernas medel, och således äfven häradsmedlen, bland
Indika snöplogningsafgiften numera torde vara den enda, som kronofogdarne
äro Jagiinen sltyldige att uppbära. Då det emellertid ej kan bestridas,
att det ;ir af vigt, att ifrågavarande uppbörd och förvaltning varda,
Indika personer eller myndigheter dessa åtgärder än åligga, underkastade
vederbörlig kontroll, men det lärer tillhöra häradena sjelfva att besluta
om de anordningar, som i sådant afseende pröfvas behöfliga; synes annan
åtgärd härutinnan i rån det allmännas sida icke böra ifrågakomma-, än att
länsstyrelserna varda anbefalde att, efter häradsboernas hörande, utfärda
de regie me lita riska- föreskrifter, som i förevarande afseende kunna för hvarje
härad finnas erforderliga, helst sådana bestämmelser, lämpliga för hela
riket, svårligen lära kunna utfärdas, salänge förhallandena med uppbörden
och förvaltningen af ifrågavarande medel inom de särskilda orterna
äro så olika som för närvarande.
I fråga om debiteringen hafva komiterade slutligen att yttra sig,
angående sättet för arbetets utförande å landskontoret och de kostnader,
o
,
som dermed blefve förenade,
Såsom redan är nämnclt, anse komiterade endast eu ordinarie tjensteman
inom hvarje län böra för debiteringsgöromålen anställas; och skulle denne,
ehuru berättigad till nödigt biträde vid arbetet, likväl ensam vara- ansvarig
för det helas behöriga utförande. Sjelf borde han, jemte sina öfriga tjenstegöromål
enligt instruktionen, kunna verkställa debiteringen för en befolkning
af 60,000 personer, motsvarande ett af de större nuvarande fögderierna;
och då i medeltal en debetsedel belöper sig på ungefär hvar fjerde
person, skulle hans debiteringsskyldighet komma att omfatta 15,000 nummer
i uppbördsboken med tillhörande debetsedlar och skatter) vitten ser.
Såsom ersättning för debiteringen i öfrigt torde lämpligen kunna bestämmas
sex kronor för hundra uppbördsboksnummer eller sex öre för hvarje.
Genom anstäldt prof hav nemligen utrönts, att en vid arbetet van person
utan öfveransträngning dagligen kan medhinna minst 100 nummer, jemte
debetsedlarne och qvittenserna, samt således för dagen förtjena sex kronor,
en enligt komiterades åsigt lämplig ersättning för ifrågavarande slags arbete.
Då landtbefolkningen inom riket beräknas till 3,628,876 personer,
motsvarande 907,219 debiteringsnummer, deraf ordinarie debiteringsförrätt-aren
på Gotland komme att utan särskild ersättning svara för 11,965
och dessa tjensteman i de 23 öfrige länen för 345,000 nummer, komme
85
återstående debiteringen att omfatta omkring 550,250 nummer och således
taga i anspråk en kostnad af 33,015 kr. utöfver lönerna till de ordinarie
tj eu stena ännen.
Nuvarande debetsedelslösen utgår med 3 öre för hvarje sedel, som
icke öfverstiger 7 kr., med 12 öre för debetsedel å högre belopp till och
med 75 kr. och med 50 öre för debetsedel, hvars belopp är högre än
75 kr.; och enligt derom meddelade uppgifter utgjorde summan af den
debetsedelslösen, som i medeltal under åren 1863—1872 tillfallit häradsskrifvarne,
43,515 kr. 99 öre och för år 1873, 52,691 kr. 19 öre, Indika
summoi fördelade på 907,219 uppbördsboksnummer gör i förra fallet 4,8
öre och i det senare 5,8 öre för hvardera.
Beräknas lönen för andre länsbokhållare!!, såsom komiterade föreslagit,
till 2,400 kr., således tillsammans för alla länen till 57,600 kr.,
och kostnaden för den debitering, som öfverskjuter dessa tjenstemäns arbete-’
skyldighet, till ofvannämnda belopp af 33,015 kr., så komme hela ifrågavarande
debiteringskostnad att uppgå till 90,615 kr., då likväl icke tagits
i betraktande, att nämnde tjensteman skulle komma att användas för hvarjehanda
andra arbeten, än debiteringen. Jemföres sistberörda summa med
de årsinkomster, samtliga häradsskrifvarne under tioårsperioden 1863_
1872 i medeltal af staten åtnjutit, utgörande 308,218 kr. 57 öre, så visar
sig, att genom den af komiterade föreslagna anordning af debiteringsgöromålen
eu årlig besparing af omkring 217,203 kr. skulle åstadkommas.
Med upphörandet al lösen för de debetsedlar, som utfärdas för land!- Ersättning
SÄE’ mäSVäfra,“‘ ei ,olikhet \ ^kattmuge» skall uppkomma, £ "tis
debetsedelslösen upphora äfven mom städerna; men då det icke skäligen städerna.
kan ifrågasättas, att sådant sker med mindre en motsvarande ersättning
beredes de tjensteman, hvilka debiteringen af kronoutskylderna inom städerna
åligger, så torde det tillhöra komiterade att jemväl härom sig yttra.
Genom att förvandla debetsedelslösen till en skatt, som inginge till
statsverket, och hvarmed debiteringskostnaderna kunde bestridas, skulle
förändringen visserligen blifva minst märkbar såväl för staten som för de
skattskyldige. Men då det icke kan vara med billighet förenligt att affordra
den skattskyldige betalning för det han underrättas om beloppet
af sina utskylder, hafva komiterade ansett sig icke böra föreslå en så beskaffad
skatt, deraf inkomsten för öfrigt skulle komma att uppgå till ett
jemförelsevis obetydligt belopp.
Om deremot ersättningen för debiteringen af kronoskatterna inom
städerna bestämdes efter enahanda grund, som här ofvan blifvit föreslagen
foi landet, eller med 6 öre för hvarje debetsedel, hvilket komiterade för
sm del anse lämpligast, skulle, på sätt bilagan Lill. G. utvisar, denna
86
Nuvarande,
stadg anden.
ersättning komma att inom de flesta städerna ungefär motsvara nu varande
debetsedel slöseri och tillsammans uppgå till omkring 10,433 kr. För bestridandet
af denna utgift torde i sådan händelse ett särskild! förslagsanslag
å nämnde belopp å riksstat»™ sjunde hufvudtitel böra uppföras.
Upphävden och redovisningen.
Al Inränna utskylderna.
För uppbärandet af de allmänna utskylderna hålles numera årligen
endast cn uppbördsstämma, nemligen under Januari—Mars eller i särskilda
fall under förra hälften af April. Senast fjorton dagar före den
till uppbördens företagande bestämda tid skola magistraterna, och kronofogdarnc
hos Kongl. Majds befallningshafvande anmäla samt inom vederbörande
församlingar kungöra de för hvar och en församling utsatta uppbördsdagav
samt de ställen, belägna inom området för stämman, hvarest
uppbörden skall förrättas, och den ordning, som dervid kommer att iakttagas;
och skola häradsskrifvarnc vid uppbördsstämmorna vara närvarande
för annoterande! af uppbördsmännens qvittenser.
Inom åtta dagar efter sista uppbördsstämma!» skall liäradsskrifvaren
till Kongl. Maj-.ts befallningshafvande afgifva rapport om beloppen af de
influtna skatterna eller så kallade uppbördsextrakt, äfvensom månatligen
insända dylika extrakt öfver medel, som efter uppbördsstämmorne inbetalas,
för hvithet ändamål kronofogdarnes qvittenser jemväl å dessa inbetalningar
böra för häradsskrifvaren uppvisas. Uppbördsmedlen höra af
kronofogden till landtränteri et insändas, de vid uppbördsstämmorna influtna
inom fjorton dagar derefter och hvad som sedermera inbetales. vid hvarje
månads slut. Kronouppbörden för städerna skall levereras, i de städer
der ränterierna finnas inom åtta dagar och i de öfriga inom. tretio dagar
från den tid af en månad, hvarinom uppbördsextrakt^, enligt 1739 års
uppbördsreglemente, böra vara af magistraterna till landskontoren ingifna;
och är i äldre författningar magistraterna derjemte ålagdt att vid hvarje
månads slut insända förslag på hvad som . af resterande kronoinedel bör
utgå, hvad deraf influtit och hvad som är innestaende.
Restantierna skola af uppbördsmännen vara indrifna före den 1 Maj,
sa framt ej laga hinder derför mött, Har utmätning. måst ske, skola
pantlistor upprättas; och, i händelse den skattskyldige icke finnes inom
uppbörds»mumie!, skall uppbördsmännen före nämnda tid hafva hot. Kongl.
Maj:ts befallningshafvande begärt handräckning för medlens uttagande.
Vid specialräkningames afgifvande den 15 Maj, skola restantierna bestyrkas
medelst behörigen verificerade restlängder, som varit till granskning
företedda vid kommunalstämmor. För tiden emellan den 30 April
87
och 31 Augusti skall särskild restantieredogörelse afgifvas under September.
-Dessutom är, såsom ytterligare kontroll å uppbördsmannen, föreskrifna
sa kallade restransakningar eller särskilda undersökningar af landshöfdingarne
inom orterna till utrönande, huruvida uppbördsmännens restantieuppgifter
öfverensstämma med verkliga förhållandena.
Att dessa uppbördskontroller, ehuru medförande stort besvär och Nuvarande
betydliga kostnader, likväl äro högst ofullständiga, är lätt i ögon fallande. !TtomiIZ
De förorsaka besvär och kostnader icke blott för liäradsskrifvarne, hvilka ^es förslag
endast i detta ändamål måste bevista alla uppbördsstämmorna inom fögderiet,
utan äfven för skattskyldig, som efter stämman till uppbördsmannen
inbetalar sina utskylder, enär han måste särskildt besöka häradsskrifvaren
för att erhålla hans annotationsbevis å qvitto!, som derförutan icke
är ovilkorligen giltigt. Dessutom motsvara dessa kontrollåtgärder icke
do dei med alsedda ändamål, i händelse kronofogden och häradsskrifvaren
gemensamt göra sig skyldiga till brottsligt förhållande i uppbördsväg,
hvarpå.i äldre tider exempel icke saknats. De föreskrifna månatliga uppbördsextrakterna
torde numera i allmänhet icke afgifvas, af orsak, att
fogdarnes efter uppbördsstämmorna afgifna qvittenser sällan uppvisas för
häradsskrifvarne; och hvad beträffar den kontroll, som skulle ligga i restlängdens
uppläsande å kommunalstämma, så torde äfven den vara utan
synnerlig betydelse och denna åtgärd numera betraktas såsom eu blott
formalitet.
Konnterades redan omförmäldta förslag att använda stämplade skatteqvittenser
såsom kontroll å uppbörden innefattar icke någon obepröfvad
nyhet, ty detta sätt att kontrollera uppbördsmännen har redan länge varit
användt i Stockholm och der befunnits motsvara sitt ändamål. Det lemnai
tillfälle till kontroll vid hvilken tid som helst, och kontrollen är derjemte
sådan, att den kan utöfvas utan besök på stället och att den gör
restransakningar obehöfliga.
Utom de. förändringar, som blefve en följd af det redovisningssätt
medelst månatliga uppbördssapporter, som komiterade föreslagit, hafva i
öfrig! icke några väsentliga förändringar blifvit ifrågasatte i afseende på
uppbörden och redovisningen af de allmänna utskylderna. Skälen för de
förändrade detalj bestämmelser, som förekomma i förslaget till uppbördsreglemente,
äro angifna i de till detta förslag hörande motiv.
Sakörena.
Da böter hafva den dubbla egenskapen att vara straff och tillika Svårigheter
inkomst, _ som skall i kronoräkenskaperna redovisas, så följer deraf, att t/l
verkställigheten af straffet och indrifningen af bötesmedlen sammanfalla, adlande
bestämmelser
88
Af detta förhållande härflyta flera olägenheter och svårigheter vid ordnandet
af denna del af uppbörds- och redovisningsväsendet, i det uppbörden
blir beroende af hvad lag och författningar stadga, rörande verkställighet
af straff, och vilkoren för denna verkställighet i flera hänseenden
betingas af rättegångsordningen.
De angående indrifning och redovisning af böter nu gällande stadganden
äro i flera afseenden ofullständiga och obestämda, hvilket gör deras
tillämpning svår och i många fall osäker och vacklande. Det är isynnerhet
i tvänne afseenden, som detta menliga förhållande förekommer; det
ena har sin grund i ofullständigheten af de stadgande^ som angå ordningen
för bötesstraffs verkställande, och det andra i beskaffenheten af nuvarande
bestämmelser om sättet för böters redovisning.
Då saköreslängden i allmänhet blir den handling, enligt hvilken
bötesstraff skall verkställas, och denna längd, enligt gällande föreskrift, bör
upptaga alla å dömda böter, utan afseende derå, om det beslut, hvarigenom
böterna ålagts, vunnit laga kraft eller icke, sa möter genast vid emottagande!
af saköreslängden den svårighet för exekutor, att han icke utan
särskilda förfrågningar kan få sig bekant, hvilka böter genast ma uttagas
och hvilka bötesbeslut i följd af besvärsrätten icke må verkställas. Intill
sista tiden torde likväl i allmänhet så tillgått, att exekutorn, utan föregående
efterforskningar i berörde hänseende, sä fort som möjligt till verkställighet
expedierat extrakt af saköreslängden under förutsättning, att,
derest den sakfälde, då krafvel hos honom anstäldes, icke styrkte, att
bötesbeslutet blifvit öfverklagadt, något dröjsmål med verkställigheten icke
heller finge ega rum. Denna uppfattning hade sin grund i bestämmelserna
i kammarkollegii cirkulärbref den 18 Juni 1779 samt Kongl. skräfvel
sen till kammarrätten den 21 December 1850, af hvilka det förra
innehöll föreskrift för Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, för vinnande
af nödig upplysning, huruvida de för hvarje län balanserade bötesmedel
verkligen berodde på öfverdomstolarnes åtgärd eller icke, infordra, genom
magistraterna i städerna och uppbördsmännen å landet, inom förelagd tid
af sex veckor från den dag, de sakfälde blefvo derom tillsagde, antingen
öfverrätternas befrielseutslag för böterna eller ock intyg, att besvären icke
hunnit afgöra^, samt att i de fall, da sadant icke inom den förelagda
liden fullgjordes, böterna genast utsöka; och det senare, med upphäfvande
af kammarkollegii berörde föreskrift, stadgar, att den, som af underrätt
blifvit fäld till böter och deröfver i högre rätt klagat samt diariibevis
derom företett, icke vidare åligger att, intilldess öfverrätten utfärdat utslag
i målet, flera sådana bevis utlösa och hos exekutor förete. Dessa föreskrifter
afse emellertid endast det fall, att den sakfälde sjelf öfverklaga!
89
bötesbeslutet; men då verkställigheten icke heller lärer få ega ruin i det
fall, att beslutet i följd af aklagares eller malsegares besvär är på öfverrätts
pröfning beroende eller då detsamma är af beskaffenhet att böra
öfverklagas i sammanhang med talan mot hufvudsakliga utslaget i målet,
i hvilka fall det icke lärer tillhöra den sakfälde att förete bevisning,
huruvida beslutet vunnit laga kraft eller icke; så har, efter det på senare
tiden exekutorernas uppmärksamhet blifvit härpå fästad, uppstått
större tveksamhet än tillförene i afseende på bötesbesluts verkställ i o-het
på grund af saköreslängd.
De olägenheter, som för öfrigt förekomma vid redovisandet af bötesmedel
hafva hufvudsakligen sin grund deri, att saköreslängdernas summor
blifva i räkenskaperna uppdebiterade utan afseende derå, om besluten,
hvarigenom böterna äro ålagde, vunnit laga kraft eller icke, och sedermera,
da beslutet öfverklagats, maste balanseras i räkenskaperne, ofta under
flera år innan laga kraft egande utslag slutligen erhålles. Häraf blir
eu följd, att saköresredogörelserna ständigt äro belastade med stora balanser,
som. skola verificeras, och att r estförteckningar ne följaktligen blifva
öfver höfvan vidlyftiga.
_Afhjelpande!; af dessa olägenheter hafva komiterade tänkt sig kunna Hufvudgrun
lämpligen ske derigenom,
döma för ko
att saköreslängderna upprättas så fullständigt, att deri upptagas alla slag til/ny
hufvudsakliga omständigheter, som sjelfva bötesbeslliten innehålla, jemte författnin9
underrättelse, om och hvilka åtgärder, som, innan längden expedierades, *5 Ä
vidtagits för deri anteckna^, besluts Inringande till verkställighet;
visning af
att i de fall, då beslut, hvarigenom böter eller vite ålagts, skall sa,ltuaL
öfverklagas i sammanhang med talan i hufvudsaken, sakörena antecknas
i längden först för den dag, då slutliga utslaget i målet meddelas;
att på det exekutorer och uppbördsman, utan behof af förfrågan,
må erhålla kännedom om de besvär, som öfver bötesbeslut blifvit anförda,
för att derefter kunna rätta sina åtgärder, — öfverrätt och annan
öfverordnad myndighet för hvarje månad, derunder mål, hvari sakören
äro ådörnda, genom vad eller besvär dit inkommit, å dessa mål upprätta
förteckning, som genom allmän kungörelse publiceras;
att på grund af dessa uppgifter å inkomna besvär i bötesmål uppbördmannen
i sin räkenskap under afkortningstitel affär alla böter, hvarom
beslutet gjorts beroende af högre rätts eller myndighets pröfning; och
att den öfverordnade myndigheten såväl i det fall, att bötesbeslutet
i sin . helhet eller delvis fastställes, som äfven då målet icke varder till
pröfning upptaget eller i afseende på böterna pröfvadt, i sin saköreslängd
12
90
Nuvarande
länsräken
skapen.
antecknar böterna, på det desamma å nyo må blifva i räkenskaperna påförda.
Enligt föreskrifterna i Ivongl. kungörelsen den 29 Januari 1861,
angående indrifning och redovisning af böter, skola saköreslängderna, med
undantag af häradsrätternas, utskrifvas i tvänne exemplar, det ena halfårsvis
för verkställigheten och det andra efter hvarje års slut för att biläggas
räkenskaperna. Denna dubbla expedition af saköreslängderna är i
sjelfva verket öfverflödig, då, på sätt för häradsrätt är stadgadt, samma
längd, som aflemnas för verkställighet, äfven kan biläggas såsom räkenskapsverifikation.
I sådant fall bör likväl, för kontrollen dera, att alla i
längderna upptagna sakören varda uppdebiterade, hvarje domstol och myndighet,
hvars längd skall länsvis expedieras, efter utgången af hvarje år
aflemna uppgift på saköreslängdens slutsumma och huru stor del deraf
bör af hvarje uppbördsman redovisas, eller, då sakören icke blifvit ådömda
under tid, som för saköreslängds aflemnande är stadgad, särskild
anmälan derom.
Såsom vilkor för afskrifning af böter, ådömda personer, hvilka icke
kunna anträffas, gäller för närvarande, att de sakfälda blifvit efterlyste;
och skall sådan efterlysning ega rum ej blott inom det län, der medlen
höra redovisas, utan äfven inom öfriga delar af riket. Först sedan sex
månader förflutit från det efterlysningen beviljades skall, derest hvarken
medlen influtit eller kunskap vunnits om de bötfäldas vistelseorter, uppbördsmannen
hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande göra framställning om
medlens afskrifning. Denna föreskrift, som från äldre författningar blifvit
införd i Kongl. kungörelsen den 19 December 1855, har visat sig i allo
overksam för det ändamål, som dermed åsyftas. "V id detta allmänt erkända
förhållande och då efterlysningarne derjemte föranleda dryga kostnader
för kungörelsernas tryckning och vålla hinder i redovisningen,
anse komiterade sig böra föreslå upphörandet af ifrågavarande bestämmelser.
För närmare kännedom om det sätt, hvarpå komiterade ansett redovisningsväsendet
i denna del böra ordnas, torde komiterade fa hänvisa till
hosföljande förslag till förordning om indrifning och redovisning af sakören
med tillhörande motiv.
Räkenskapen.
Den nuvarande länsräkenskapen eller s. k. landsboken afgifves för
år och är grundad på specialräkningar för fögderier och städer, landtränteriets
specialräkning, räkningar öfver kronans vågförda bergseffekter
samt särskilda redogörelser för stämpelpappers-uppbörden, bränvinstillverk
-
91
nings-afgiften och utestående undsättningslån. De förstnämnda eller specialräkningarne
för fögderier och stäcler afse hufvudsakligen att redovisa den
allmänna skatteuppbörden. De afslutas för den 30 April samt påföra
skatterna för näst föregående aret, hvad räntan och tionden angår, med
hela jordbokssumman och således icke endast den i uppbördsboken debiterade
delen deraf, hvarefter i kredit åter aflores hvad deraf är anordnad!,
med angifvande af hufvudtitel och anslag. För öfrigt afföras såsom leverering
de till landtränteriet och öfriga vederbörande under nämnde år levererade
medel, då deremot levereringarne under följande året, eller det,
hvarunder skatterna inbetalas, upptagas i utgående balansen, på sätt här
nedan vidare omförmäles. Landtränteriets specialräkning omfattar kalenderår
och har sin hufvudsakliga betydelse såsom utgiftsräkning för länet.
Innehållande särskild! konto ej blott för statsmedel, utan äfven för hvarje
annat, slag af medel, som till ränteriet ingå, upptager den såsom inkomster
den till ränteriet direkt levererade uppbörd, men den indirekta uppbörden
endast såsom levereringar från de särskilda uppbördsmännen, i hvilkas
egna räkningar denna uppbörd är såsom inkomst påförd och verificerad;
hvarjemte såsom remisser påföras kassaförstärkningar från statskontoret in. in.
Utgifterna afföras i den män de utbetalas, de af statsmedel dels efter hufvudtitel
och anslag i riksstaten, dels »utom riksstat» och dels enligt extra
statsregleringen, hvarjemte upptagas, såsom remisser och levereringar från
ränteriet, sådana utbetalningar, som icke äro att till »utgifter» hänföra.
Ränteriets specialräkning åtföljes af »sammandrag af landtränteriets utgifter
enligt och utom riksstaten samt enligt extra statsregleringen», utvisande dels
huru utgifterna varit anvisade, endera i länsstäten eller af statskontoret eller
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, och dels huru de blifvit under året
utbetalda eller ock vid årets slut varit återstående, jemte besparingarne.
Land sboken afgifves inom den 31 Oktober och har till ändamål att på
sådant sätt redovisa länsuppbörden och utgifterna, att posterna derifrån
kunna omedelbart införas i rikshufvudboken. Jemte kapitalkonto samt inoch
utgående balansredogörelser, innehåller landsboken särskilda räkningar
dels för inkomster, afkortningar, utgifter och remisser, dels för landtränteriet,
metallvagar, stämpelpappersförsäljningsmän, bränvinstillverkare och
låntagare och dels för de särskilda skatte- eller uppbördstitlarne.
Det sätt, hvarpå länsuppbörden och utgifterna i denna räkenskap
redovisas, synes vara föga tillfredsställande, ehvad man fäster sig vid tiden,
som den omfattar, eller uppställningen af densamma. Derigenom att den
utgör en års-redogörelse, som afgifves först under nästföljande årets höst,
kommer granskningen deraf att försenas, såväl den granskning, hvilken
tillhör kammarrätten, som äfven och i synnerhet statsrevisionen. Detta
92
Förslag, angående
skatternas
uppta
gande ett år
senare i riks
staten och rä
kenskaperna.
galler företrädesvis utgifterna, hvilkas granskning i revisionskontoren börjar
först mot slutet af sist nämnda år, sedan landsboken fullständigt inkommit,
samt, enär riksboksslutskontoret sedermera behöfver tid för räkenskapsposternas
upptagande i rikshufvudboken och dennas afslutande, först ett
år senare kan företagas af statens revisorer.
Vidare kan med skäl anmärkas, att räkenskapen icke tydligt angifver
för hvilket år — skatteår!, som sammanfaller med kalenderåret,
eller uppbördsåret, som räknas från och med den 1 Maj, — städernas
och fögderiernas specialräkningar redovisa, Då nemligen formuläret för
ifrågavarande räkenskap, hvilket förutsätter redovisning för år 1867,
under titel ((balans till år 1868», upptager utestående kronouppbörd, menas
dermed den uppbörd, som var utestående den 31 December 1867;
och likväl redovisas i balansen ytterligare för åtskilligt, som i afseende
på denna så kallade »utestående uppbörd» passerat intill den 1 Maj 1868,
— en oegentlighet, som ingalunda- bidrager till reda och klarhet i räkenskapen.
Genom den föreskrifna uppställningen af räkningen tvingas derjemte
uppbördsmannen att der uppdebit-era skatterna för år 1867, ehuru
dessa först följande året till betalning förfalla och den uppbördsorder, på
grund hvaraf uppdebiteringen skall ske, ej utfärdas förrän i början af sistnämnda
år. Denna uppställning af räkningen, deri sålunda tvänne års
skatter redovisas, dock för intetdera årets fullständigt, är föranledd deraf,
att i riksstaten för hvarje år upptagas såsom inkomster samma årS skatter,
hvilka följaktligen måste ingå äfven i räkenskaperna för året, ehuru, såsom
nyss är antydt-, i uppbördsförfattningarne saknas all anledning till deras
uppdebiterande förrän i följande årets räkenskaper. Då derjemte under
titeln »balans till år 1868; utestående uppbörd» endast upptagas levereringarne
från den 1 Januari till den 1 Maj 1868 jemte den sistnämnde
dag utestående uppbörd, men icke hvad som under samma tid blifvit afkortadt-,
hvilket under titeln »afkortning» tinnes särskilt affördt, såsom
hade sådant passerat redan år 1867; så företer räkningen i denna del
en uppenbar oriktighet. Afkortning å denna uppbörd bär naturligtvis ej
kunnat ega rum redan före den tid, medlen tagits till uppbörd och de
undersökningar, som böra föregå afkortande!, blifvit verkstälda; också utvisa
afkortningsbevisen, att afkortningarne i sjelfva verket egt rum först
under och efter uppbördsmötena.
För åvägabringande af reda i dessa afseende!!, är nödvändigt, såvida
länsräkenskapen fortfarande skall kunna omedelbart läggas till grund för
riksbokslutet, att riksstaten kommer att såsom inkomster upptaga skatterna
" för det år, då de förfalla och inflyta, och icke, såsom nu sker, för det år,
de anses vara de skattskyldige påförda. Sådant är angeläget redan af
93
deri anledning, att riksstaten, efter dess nuvarande uppställning, är i och
för sig omöjlig att efterlefva, då, för bestridande af utgifterna under året,
den anvisar medel, som inflyta först under det derpå följande. Också
skulle det icke vara möjligt för statskontoret att å rätta tider bestrida
riksstatsutgifterna, såframt detta embetsverk icke hade andra medel att
härtill använda, intilldess skatterna följande året inflyta. Dessa för statskontoret
disponibla medel bestå dels af statsverkets s. k. grundfond, utgörande
besparingar från äldre tider, och dels af reservationer och öfverskott
å diverse anslag.
1 den till 1874 års Riksdag aflåtna nådiga proposition, angående
statsverkets tillstånd och behof, föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen att, för
beredande af öfvergång till det förfaringssätt, att i riksstaten alltid uppfördes
den bevillning, som inflöte under det år, för hvithet riksstaten uppgjordes
—, hvarigenom ej allenast åtskilliga olägenheter skulle undvikas,
utan äfven vinnas ökad åskådlighet i bokföringen och möjlighet att tidigare
afsluta densamma, — den del af statsfyllnadssumman för år 1874, hvilken
såsom bevillning för samma år vore upptagen till 2,700,000 kronor,
måtte ersättas med motsvarande belopp af öfverskotten på statsverkets inkomster
för år 1873, och att Riksdagen derefter måtte åtaga sig samma bevillning
att, under namn af allmänna bevillningen för år 1875, intagas bland
statsverkets inkomster för detta år. Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse
den 21 Maj sistl. år till svar härå meddelat, att då det af Kongl. Maj:t
antydda förfaringssätt möjligen kunde föranleda olika uppfattning i sådana
kommunala förhållanden, som af bevillningen vore beroende, äfvensom
medföra åtskilliga olägenheter vid bevillningens taxering, debitering och
uppbörd, hvartill komme att i allt fall de föreslagna förändringarne syntes
icke kunna medföra några synnerliga fördelar, sålänge mantalspenningarne
samt ordinarie räntan och tionden fortfarande inginge under året
näst efter det, för hvilket dessa skattemedel enligt stat vore för utgifternas
bestridande påräknade, Riksdagen, som ansett det framstälda förslaget
förutsätta så genomgripande förändringer i nu gällande föreskrifter angående
bevillningens taxering, debitering och uppbörd samt möjligen äfven
sjelfva redovisningen, att frågan först i sammanhang med framställandet
af ett fullständigt förslag i dessa ämnen torde böra komma under öfvervägande,
funnit ifrågavarande förslag icke böra bifallas utan beslutat, att
det belopp, 2,700,000 kronor, af öfverskotten å statsverkets inkomster för
år 1873, som Kongl. Maj:t afsett att utbytas mot den i statsfyllnadssumman
för 1874 inräknade allmänna bevillningen för sistnämnda år, i
stället borde beräknas såsom en tillgång för riksgäldskontoret; så har
Kongl. Maj:t, enligt till komiterade ankommen skrifvelse från chefen för
94
Utbetalandet
af ersättningarne
för indragna
ränteoch
tiondeanslag
in. m.
finansdepartementet den 29 Maj sist!, år, anbefalt komiterade att inkomma
med dels underdånigt utlåtande, rörande frågan om allmänna bevillningens
upptagande i riksstaten och statsverkets räkenskaper för det år, bevillningen
inflyter, och icke, såsom nu sker, för det näst föregående året,
dels ock med underdånigt förslag till de förändringar i bevillningsstadgan
och de åtgärder i öfrigt, hvilka för genomförandet af en sådan förändring
kunde erfordras.
Under förutsättning, att samtlige de statsinkomster, som äro beräknade
att vid kronouppbördsstämmorna inflyta, varda, såsom i afseende på
allmänna bevillningen blifvit ifrågasatt, upptagna i riksstaten för det år,
hvarunder de ingå, och att någon förändring i afseende på året, för hvilket
skatterna anses utgå, och efter hvilket de äfven benämnas, icke egen
rum, kunna komiterade, af de skäl, som redan äro anförda, icke annat än
biträda ifrågavarande förslag. Genom en sådan, för reda i bokföringen
högst angelägen åtgärd vållades icke någon rubbning i de nuvarande uppbörds-
och redovisningsförhållandena. Skatterna komine att ingå för samma
år, å samma tider och till samma belopp, som eljest. Den förutsätter ingen
ändring af gällande författningar och kan icke föranleda de af Riksdagen
befarade olägenheter, ty förändringen komme i sjelfva verket att
bestå endast i en bokföringsåtgärd, i det skatterna blefve i räkenskaperna
uppdebiterade ett år senare eller samma år, för hvars utgifter de äro afsedda;
och då inkomsterna till oförminskade belopp och på oförändrade
tider inginge till statskontoret, förändrades ej deraf i ringaste mån detta
embetsverk förmåga att bestrida utgifterna i enahanda ordning, som förut.
Den hufvudsakligaste förändringen komme att bestå deri, att en Riksdag
komme att besluta bevillningen och en annan att för statsbehofven disponera
densamma. — A riksstatens inkomstsida komme åtgärden att medföra
den förändring, att utur riksstaten för öfvergångsåret skatterna för
samma år blefve uteslutna och i stället der upptagen statsverkets grundfond
jemte eu förhöjd statsfyllnadssumma, och att i följande riksstater
skatterna intoges för det år, under hvilket de komme att inflyta.
Med frågan om inkomsternas beräknade sammanhänger en i viss
mån deraf beroende utgiftsfråga. I de för hvarje år beräknade inkomster
af räntan och ti onden ingå indelningarne, hvarjemte för samma år
belöpande ersättningar för indragna ränte- och tiondeanslag skola af samma-
inkomster bestridas. Derest nu hvarje års ränta och tionde komme
att upptagas såsom inkomster för det näst följande året, så måste intilldess
förändring eger rum i nuvarande sättet för ersättningarnes utbetalning,
omförmälta indelningar och ersättningar —, hvilka tillkomma vederbörande
indelningshafvare och ersättningstagare för löpande året, ehuru
95
de deraf komma i åtnjutande först under näst följande år — äfvenledes beräknas
såsom utgifter i sist nämnda års stat. En förändring i tiden för utbetalandet
af ersättningarne för indragna rånte- och tionde-anslag synes emellertid
vara af billigheten påkallad. Då nemligen tjenstemäns löner i allmänhet
utgå under det ar, för hvithet de belöpa, synes enahanda förmån
höra tjenstemännen tillgodokomma äfven i afseende på de, såsom lön, dem
tillkommande ersättningar för indragne ränte- och tionde-anslag. Sålänge
lönen var indelt och utgick i de anslagna räntorna, var det naturligt, att,
i afseende på tiden för deras utbekommande, löntagarnes rätt var beroende
af räntegifvarnes betalningsskyldighet; men sedan räntorna blifvit
indragna till statsverket, som i stället lemnar ersättning till löntagarne,
finnes icke längre något i sådana förhållanden grundad! skäl att fördröja
utbetalningen af dessa löner, i den mån de blifva intjenta; och, der ersättningen
utgår efter de genom 1869 års förordning eu gång för alla bestämda
värden, kunde den ock utanordnas qvartaliter eller samtidigt med
lönerna i allmänhet. I de fall, dä ersättningen utgår efter markegång, kunde
visserligen ersättningen för de 3:ne första qvartalen äfven utanordnas efter omförmälda
bestämda värden och slutliqvid för året, sedan markegången blifvit
satt och uträkningarne verkstälda, uppgöras vid uträkningen af fjerde qvartalet,
då, i händelse markegången blifvit högre, än de fasta priserna, löntagare11
erhölle fyllnaden och, om den blefve lägre, afdrag egde rum; men lämpligast
torde dock vara att åt dem, för hvilka ersättningen bör beräknas
efter markegång, utbetalningen af hela beloppet sker på en gång i December,
äfvensom att hvad i detta afseende medgifves för löntagare äfven
kommer att gälla för öfrige ersättningstagare. Koinme ersättningarne sålunda
framdeles att utbetalas till vederbörande under det år, för hvithet
de belöpa, blefve nuvarande ordningen för deras beräknande och upptagande
i räkenskaperna för samma ar mera berättigad än för närvarande,
då riksstaten upptager dem såsom utgifter ett år tidigare, än de författningsenligt
kunna utbetalas.
Huru förändringen af skatternas upptagande i riksstaten skulle, derest
den ifrågakommit vid uppgörandet af riksstaten för år 1875, inverkat
på deri förekommande summor, utvisa formulären N:ris 46 och 47, af hvilka
det förra förutsätter, att från utgifterna blifvit ~ afräknade såväl qvarstående
ränte- och tionde-indelningar, som äfven ersättningen för sådana indelningar,
hvilka upphört; och det senare, att från utgifterna afräknats
endast de förra eller ännu qvarvarande indelningar. I komiterades förslag
till formulär för länsräkenskapen har man emellertid inskränkt sig
till sådan förändring i nuvarande ordningen för utbetalandet af ersättnin
-
96
gar för indragne rånte- och tiondeanslag, att de belopp, hvilka för närvarande
utgå med hälften i Februari och med andra hälften i Maj, i
stället skulle utbetalas den 15 Mars, under hvilken dag de ersättningsbelopp,
som under uppbördsstämmorna blifvit utbetaldta, äfven skulle
komma att formelt anordnas, och samtliga ersättningarne sålunda kunna
i räkenskaperna samtidigt afföras. För att underlätta det i flera lån högst
besvärliga uträkningsarbetet, borde, efter komiterades åsigt, a landskontoret
föras en »liggare)) eller längd a samtliga sa beskaffade ersättningar med
utförda värden efter 1869 års författningspris, från hvilka man sedermera
hade att utgå vid uträkningarne för hvarje år. — Förslag till berörda
liggare äfvensom de för verificerandet af ifrågavarande utgifter erforderliga
förteckningar äro upprättade och intagna bland formulären under
N:ris 48—51.
Om försel-
1 sammanhang härmed hafva komiterade, enär det synes olämpligt
ninenfch att> sedan bestridandet af alla statsutgifterna, med undantag endast af erbeglrifiiings-
sättningen för mistad rätt till forsellön och begrafningshjelpen till sterb''hjdpni.
^us, numera blifvit från riksgäldskontoret till statskontoret öfver fly ttadt,
dessa utgifter fortfarande anvisas till utgående från förstnämnda verk, ansett
sig" böra hemställa, dels att det anslag, som för närvarande utgår
från riksgäldskontoret för mistad rätt till forsellön, ma varda fördeladt
på de särskilda hufvudtitlar och anslag i riksstaten, dit det enligt sin beskaffenhet
hör, för att utanordna^ och utbetalas tillsammans med ersättningarne
för indragne rånte- och kronotionde-anslag, och dels att ett särskilt
förslagsanslag anvisas under riksstatens nionde hufvudtitel till bestridande
af begrafningshjelpen.
Om förän-
Det nu brukliga sättet att, vid utgifternas afförande efter riksstat,
ställnin^af åberopa hufvudtitel och anslag med fullständigt anförande af anslagets
riksstaten. ändamål efter ordalydelsen i riksstaten, förorsakar mycken, onödig skrifning;
jemte vidlyftighet i annotationsböcker och räkenskaper, da, i händelse
anslagen vore i riksstaten numrerade, det vore tillräckligt att
uppgifva numret å hufvudtiteln och anslaget. Enär en sådan, lätt utförbar
förenkling komme att medföra väsentliga fördelar i nämnda afseende,
hafva komiterade tillämpat den i formulären till de nya räkenskaperna
och för sådant ändamål uppgjort förslag till en sådan uppställning
af riksstaten, att anslagens numrering kunnat verkställas (Formulär N:o 52).
Denna uppställning, hvarigenom endast en kolumn blefve för anslagssummorna
behöflig, komme derjemte att bereda en lättare öfversigt af anslagens
beskaffenhet och i allmänhet göra riksstaten mera lättfattlig för en
hvar, som behöfde deraf taga kännedom.
97
Att genom förändring i tider och sätt för de allmänna räkenskapernas
afgifvande bereda tillfälle till deras tidigare revision, har redan
länge varit ett önskningsmål, ehuru, till följd af de undersökningar, som
måst föregå och i anseende till frågans stora omfattning, några direkta
åtgärder i sådant afseende icke ännu blifvit vidtagna. På det emellertid
länsräkenskaperna icke må lägga hinder i vägen för denna angelägna
reform och, i hvarje händelse, den fördel må vinnas, att länsräkenskapen
så skyndsamt som möjligt blifver föremål för revision i kammarrätten,
hafva komiterade ansett sig böra föreslå, att den nuvarande års-räkenskapen
må utbytas mot månacfe-redogörelser, hvillca, hvad inkomsterna angå,
hufvudsakligen grundade på månads-rapporter från magistrater och kronofogdar,
skulle, behörigen verificerade, redan nästföljande månad ingå till
statskontoret och, sedan de der varit begagnade för noteringarne i bokslutskontoret,
aflemnas till kammarrätten. Till en sådan länsräkenskap hafva
fullständiga formulär blifvit af komiterade uppgjorda; och till dessa jemte
särskildt förslag till kungörelse, angående länsräkenskapen, torde komiterade
fa hänvisa i stället för att i detalj redogöra för, huru komiterade
tänkt sig ordnandet af denna del af redovisningsväsendet. Deremot torde
här böra angifvas de allmänna grunder, som dervid blifvit följda, äfvensom
de mål, komiterade derigenom velat vinna.
Allmänna inkomst- och utgifteråkningen, hvilken skulle komma att utgöra
hufvudräkningen för länet, afser, att såväl inkomster som utgifter
må, så snart de blifva till beloppen kände och till betalning förfallna, i
räkning upptagas, för att månatligen redovisas, inkomsterna såsom i länskassan
influtna, afkortade eller vid månadens slut oredovisade, och utgifterna
såsom verkstälda eller vid månadens slut återstående. Denna räkning skulle
komma att grundas dels å landskontorets annotationsböcker och dels å
uppbördsmännens månadsrapporter; och då dessa senare komme att stanna
i landskontoret, blefve länsstyrelsens redogörelse primär-räkningen för länet.
Med afseende på beskaffenheten af vissa medel och tiderna, då de inflyta,
måste dock från dessa allmänna grunder göras åtskilliga undantag. Sådane
medel äro:
Do) Bergsverhstionden. För denna inkomst skulle enligt komiterades
förslag komma att afgifvas års-räkenskap för länet, men mmmds-rapporter
från metallvågarne, — en anordning, som har sin grund i de om levereringen
och redovisningen af denna tionde gällande föreskrifter;
2:o) Kronans sakören. Enligt komiterades förslag skulle under denna
titel i länsredogörelsen ingå endast kronans saköresandelar i den mån de
inflyta. Deremot skulle uppbördsmännens rapporter, månatligen afgifna,
innehålla verificerad redogörelse för samtliga sakörena och, tillika med
13
Föreslagen
förändring i
räkenskapssättet
i och
för tidigare
revision.
98
sammandragsråkning, åtfölja länsräkningen, för att lemna tillfälle till
granskning af saköresredovisningen i dess helhet;
3:o) Kontrollstämpélmedlen. Med afseende på det sätt, hvarpå redogörelsen
för dessa medel skall verificeras, hafva komiterade föreslagit bibehållande
af «rs-räkning för desamma.
4:o) Stämpelpapper smedlen. Nuvarande ordningen och sättet för redovisandet
af stämpelpapperet och försäljningsmedlen hafva i förslaget till
den nya räkenskapen blifvit hufvudsakligen bibehållna.
5:o) BränvinstillverJmingsafgiften. Inflytande avgifter skulle komma
att i länsredogörclsen ingå endast såsom kassa-poster och återbetaldta öfverskott
å levererade afgifter der afföras såsom godtgjorda öfverlevereringar.
Jemte årsräkning öfver afgifterna skulle månatligen, i den mån tillverkning
afslutades och slutliqvid derför egde rum, deröfver afgifvas redogörelse
medelst utdrag af den med tillverkarne förda vidräkningslängd, hvithet
utdrag med tillhörande tillverkningsjournaler skulle under nästföljande
månad insändas till statskontoret. Ändamålet härmed vore, att revisionskontoret
i allmänhet måtte, omedelbart efter slutet af hvarje tillverkningstur,
erhålla tillgång till den dervid förda journal, äfvensom uppgift,
huru belöpande afgifter blifvit liqviderade;
6:o) HvitbetssockertillverJcningsafgiften. Redogörelsen skulle omfatta
kalenderår, och inbctalningarne således komma att i månadsredogörelsen
ingå endast såsom kassaposter; och
7:o) Bevillningen efter III Art. lätt. E. F. G. och II Äfven för
dessa medel, likasom för qvittensblanketterna till bevillning af utländska
handlande och handelsexpediter samt för kortkonvolut, äro föreslagne årsredogörelser,
enär månatlig redovisning för dessa, till beloppen i allmänhet
obetydliga medel icke vore behöflig eller ens lämplig.
Dessutom skulle för de medel, länsstyrelserna uppbära och de utgifter,
som af dem bestridas för de centrala förvaltningsmyndigheternas räkning,
afgifvas särskilda månadsredogörelser med samma uppställning, som
allmänna inkomst- och utgiftsräkningen, och dessa redogörelser samtidigt
med sistnämnda räkning ingå till statskontoret för att derifrån tillställas
vederbörande. Ändamålet härmed vore, icke allenast att bokslutslcontoret
måtte ega tillgång till dessa redogörelser, utan äfven att samtliga liqviderna
emellan länsstyrelserna och nämnda myndigheter måtte blifva verkstälda
genom statskontoret. För närvarande åligger länsstyrelserna att
för den inom länen verkstälda uppbörd äfvensom för de bestridda utgifterna
redovisa direkte till eu hvar, för hvilkens räkning sådant skett,
hvithet naturligtvis har till följd mycken skriftvexling jemte penningsändning
fram och åter. Detta sätt att besörja förvaltningsmyndigheternas
99
uppdrag föranleder dessutom dertill, att deras medel till betydliga belopp
finnas kringspridda i ränterierna såsom förskottsmedel i och för hvarjehanda
ändamål. Dä nu de centrala myndigheterna hafva sina hufvudliqvider
med statskontoret, der deras anslag tillhandahållas dem, så hafva
komiterade ansett det vara med god ordning öfverensstämmande, att äfven
de liqvider, som blifva eu följd af länsstyrelsernas befattning med
deras medel, blefve i statskontoret ombesörjda. Sålunda skulle länsstyrelserna
af omhänderhafvande medel bestrida ifrågavarande myndigheters utgifter,
hvilka sedermera skulle i statskontoret påföras samma myndigheter
i räkning, likasom deras inkomster från länen skulle i statskontoret dem
tillgodoföras; och då länskassan saknade medel för förekommande utgifter,
skulle kassaförstärkningar reqvirera^ endast från statskontoret. Då
denna ordning förutsätter, att utgifterna blefve formelt anordnade och i räkningarne
med förvaltningsmyndigheterna upptagne, med angifvande af det
anslag, hvarje så beskaffad utgift körnare att belasta, så skulle genom nu
föreslagna liqvidationssätt komma att afskaffa^ det nuvarande, länge öfverldagade
förskottsväsende, som försvårar kännedomen af anslagens ställning.
Redan enligt nu gällande föreskrifter tillhör det länsstyrelsen att
formelt eller till afföring å vederbörliga anslag anordna icke allenast fixa
eller i länsstaterna till beloppen bestämda utgifter, såsom löner, pensioner
nr. in. utan äfven hvarjehanda utgifter, hvilkas belopp icke kunna på förhand
bestämmas. Men jemte dessa förekomma hos länsstyrelserna eu
mängd utbetalningar, som ske förskottsvis, och för hvilka länsstyrelserna
sedermera års-, halfårs- eller qvartalsvis afgifva ersättningsreqvisitioner till
vederbörande. I anseende till svårigheten att under sådane förhållanden
utröna verkliga ställningen af ett anslag, enär detta kan visa stor behållning,
ehuru detsamma förskottsvis redan tagits i anspråk, har, i följd af
statsrevisorernas deremot gjorda anmärkningar, Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 10 Maj 1871 framhållit de af ett sådant betalningssätt härflytande
olägenheter samt hemstält, att sådane åtgärder måtte vidtagas, att
allmänna medel icke af någon embetsmyndighet varda, utom i fall af
tvingande nödvändighet, såsom förskott utanordnade, och att, då sådant
sker, medlen måtte, med iakttagande af behörig kontroll å förskottens redovisning,
afföras å vederbörligt anslag, der sådant funnes att tillgå eller å
särskild^ derför upplagd! konto uppföras. Hufvudsyftet med denna framställning
komme ostridigt att vinnas genom den af komiterade i förevarande
afseende föreslagna anordning; och något äfventyr blefve icke förenadt med
en så beskaffad utvidgning af länsstyrelsens befogenhet att formelt anordna
utgifterna, då vederbörande omedelbart derefter komme i tillfälle att
pröfva hvarje utgift och förordna om rättelse, derest misstag egt rum.
Upphörandet
af för skottsanordningar.
100
Minskning i
Komiterades förslag i denna del afser derjemte, dels att, i likhet
nas bestyr för nied fångvårdsstyrelsen, de öfriga centrala myndigheterna skulle uppgöra
de centrala och meddela länsstyrelserna specialstater, enligt hvilka utgifterna kunde
myndig- bestridas, och dels att länsstyrelserna måtte varda befriade från de förhetema.
yaltningsbestyr, med åtföljande redovisningsskyldighet för dessa myndigheter,
som länsstyrelserna för närvarande åligga, men hvilka med lika
eller större fördel kunna ombesörjas af de samma myndigheter underlydande
tjensteman inom länen.
Härmed afses i främsta rummet länsstyrelsernas förhållande till
skogsstyrelsen, hvilken visserligen redan nu genom sina tjensteman i
orterna besörjer den egentliga skogsförvaltningen men likväl fortfarande
tager i anspråk biträde af länsstyrelserna ej blott vid försäljningen
af skogsprodukter, utan äfven för inkomsternas redovisning till vederbörande.
Sålänge skogarnes förvaltning ålåg länsstyrelserna och desse
följaktligen allt jemt måste följa lagstiftningen härom i alla dess delar
äfvensom föreskrifva och öfvervaka de anordningar, som i denna lagstiftning
hade sin grund, kunde man hos länsstyrelserna förutsätta nödig sakkännedom
rörande denna förvaltningsdetalj; men sedan de blifvit från
densamma i öfriga delar befriade och numera icke ens erhålla kännedom
om de förvaltningsföreskrifter, som från skogsstyrelsen till tjenstemännen
utgå, så torde länsstyrelsernas återstående befattning med skogsförvaltningen
böra upphöra samt försäljningsbestyren blifva uteslutande beroende
på skogstjenstemännen och bokföringen af inkomsterna verkställas i skogsstyrelsen.
För länsstyrelserna skulle likväl komma att qvarstå skyldigheten
dels att i länskassan mottaga försäljningsmedlen och efter skogsstyrelsens
föreskrifter tillhandahålla vederbörande deras tillhöriga andelar
deraf och dels att, då köpare försummade att i rätt tid inbetala sådana
medel, på yrkande af vederbörande skogstjensteman lemna handräckning
för deras uttagande; och borde, efter komiterades åsigt, med försäljningen
och liqviden sålunda tillgå, att auktionskungörelsen, utfärdad af skogsstyrelsen
eller vederbörande tjensteman, publicerades af länsstyrelsen;
att auktionen förrättades af nämnde tjensteman, under kontroll af den
person, skogsstyrelsen eller, på dennas begäran, länsstyrelsen dertill förordnade;
att bland köpevilkoren inginge den bestämmelse, att köparen
skulle i länskassan inbetala köpeskillingen; samt att för öfvervakandet af
betalningsskyldighetens behöriga fullgörande vederbörande skogstjenstemän
skulle från landskontoren månatligen erhålla uppgifter på de under nästföregående
månad der verkstälda inbetalningar.
Beträffande de bestyr, som länsstyrelserna för närvarande hafva att
utföra för arméförvaltningen, bestående i upphandlingar, försäljningar och
101
hvarjehanda utbetalningar, så torde äfven dessa till ej obetydlig del kunna
och böra öfverflyttas på provianteringsdirektioner in. fl., som utgöra organer
för detta embetsverks bestyr i orterna. De medel, Indika för närvarande
öfversändas till länsstyrelserna, för att i mån af behof tillhandahållas
provianterings- och bekiädnadsdirektioner in. fl., synas numera böra
till dessas omedelbara disposition öfverlemnas, sedan utväg icke längre
saknas för medlens behöriga förvarande genom deras insättande i bankinrättning.
Då för öfrigt länsstyrelsens befattning med dessa medel inskränker
sig till utbetalningar efter anvisningar af direktionerna, utan
någon länsstyrelserna dervid åliggande pröfningsskyldighet, så förorsakar
den nu varande förvaltningen af dessa medel med deraf följande redovisningsskyldighet
endast ett onödigt, men ganska betydligt besvär för
landskontoren.
För att finnas att tillgå vid räkenskapsgranskningen, torde, genom
embetsverkens försorg, afskrifter af deras stater böra tagas och bifogas lemnande till
deras räkenskaper, då de till kammarrätten afleinnas; likasom ock från tcammarrätstatskontoret
borde dit meddelas afskrifter af de stater med supplement,
som till länen öfversändas.
Den form, komiterade föreslajrit för länsräkenskapen förutsätter att
^gagnan
,
0
o .
f
de aj tryckta
till denna komme, i sa vidsträckt omfattning som möjligt, att användas räkenskapst-ryckta
blanketter. Dels skulle sådant befordra reda och ordning samt blanketter.
förhindra afvikelser från den bestämda räkenskapsformen, och dels minskades
derigenom den qvantitativa arbetstillökning, som blefve en följd
af räkenskapens förändring från års- till månadsredogörelse.
Förvaltningen af länshassan.
Genom nådigt cirkulär den 26 Aug. 1878 har, i anledning af Riksdagens
derom gjorda underdåniga framställning, Kong! Maj:t förordnat, att
i de fall, der ej andra stadganden finnas derom meddelade, allmänna
verks och inrättningars kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga behållningar
skola, der sådant utan väsentlig olägenhet kan ega rum, uti
bankinrättning på depositions- eller vipp- och afskrifningsräkning insättas
och endast vid behof derifrån uttagas.
Huruvida meningen är, att denna föreskrift skall tillämpas äfven
på ränteriernas behållningar, framgår ej tydligt af innehållet; men
att sådant kan och bör ske, synes komiterade obestridligt. Det i 1855
års landshöfdinge-instruktion föreskrifna sätt att förvara ränteriets medel,
nemligen att de skola inläggas i ränteriets kassakista under tre olika lås
med särskild nyckel till hvardera, och dessa nycklar innehafvas, eu af
räntmästaren, en af landskamreraren och en af den magistratsperson, som
Om länskassans
förvarande.
102
Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill utser —, synes komiterade i flera
afseenden olämplig. Dels blifva medlen derigenom undandragna allmänna
rörelsen, dels äro de underkastade risker af stöld och eldskada, och dels
föranleder detta förvaringssätt, enär räntmästarens särskilda kassa af högst
8,000 kronor för de dagliga utgifterna är alldeles otillräcklig, ständiga inläggningar
i och uttagningar ur kassakistan, hvarvid landskamreraren och
den magistratsperson, som innehar tredje nycklen, måste tillstädeskomma.
I anseende till de olägenheter, som äro en följd af föreskriften om
sättet för tredje ränterinycklens förvarande, har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Kristianstads län i underdånigt memorial af den 20 November
1872 gjort framställning om sådan ändring i ofvannämnde instruktion,
att ordet »magistratsperson)) blefve utbytt mot »person», eller ock, derest
sådan ändring ansåges ej lämplig, om särskild! berättigande för Kongl.
Maj:ts bemälde befallningshafvande att förordna lämplig person äfven utom
magistraten att förvara en af nycklarne till såväl ränteri-kassan som
stämpelpappersförrådet; och har, efter det Kongl. Maj:ts öfrige befallningshafvande
blifvit deröfver hörda samt statskontoret sig jemväl yttrat, handlingarne
blifvit till komiterade öfverlemnade, med nådig befallning att
i ärendet afgifva underdånigt utlåtande.
I betraktande deraf,
att till kassan inflytande medel icke borde der qvarblifva till större
belopp, än som för utgifternas bestridande under närmaste tiden blefve
behöflig!, utan öfverskotten efter hand insändas till statskontoret, som,
efter hvad ofvan är omförmäldt, skulle komma dels att uppgöra liqviderna
med de centrala myndigheter, för hvilkas räkning länsstyrelsen hade
att ombesörja uppbörd eller utgifter, och dels vid förekommande behof,
lemna länskassan erforderliga förstärkningar;
att de för utgifterna behöfliga medel, med undantag af den dagliga
kassan för löpande utgifter, blefve säkrare förvarade och lättare tillgänglige
i bankinrättning än i ränteriets kassakista;
att de belopp, som länsstyrelserna för sådant ändamål behöfde hafva
i bankinrättning innestående, blefve olika i olika län;
och att räntmästarens dagliga kassa i hvarje händelse behöfver ökas,
om det med densamma afsedda ändamål skall vinnas;
hafva komiterade i sitt förslag till kungörelse, angående länsräkenskapen
och förvaltningen af länskassan, intagit bestämmelser, som gå derpå
ut: att de medel, som icke vore behöfliga för bestridandet af förestående
utgifter, skulle insändas till statskontoret; att den dagliga kassan
måtte ökas till 5,000 kronor; att på upp- och afskrifningsräkning i bankinrättning
borde insättas de öfver skjutande kassamedlen, dock icke till
103
högre belopp, än som för länet blifvit i sådant afseende bestämdt; och
att återstoden af dessa medel skulle, intilldess de afsända^, jemte värdehandlingarne,
inläggas i förvaringsrummet för hufvudkassan under tre lås
med olika nycklar, som borde innehafva^ den ena af kassören, den andra
af landskamreraren och den 3:dje af en magistratsperson eller annan person,
som länsstyrelsen dertill förordnade.
Genom sistberörda bestämmelse afhjelptes den af länsstyrelsen i
Kristianstad öfverklagade olägenhet, och föreskriften om tredje ränterinyckelns
förvarande blefve bragt till hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hvad, i afseende på förvarandet af tredje nyckeln till stämpelpappersförrådet,
redan är stadgadt.
Såsom ofvan är närnndt, redovisas för närvarande utgifterna i ränteriräkningen
och blifva å vederbörliga titlar der affärda först i den mån utbetalningarne
ega rum. Komiterade hafva deremot föreslagit, att, så snart en
utgift blifvit till beloppet känd och till betalning förfallen, utgiftsorder
utan afvaktan af fordringsegarens begäran skall utfärdas och till kassören
aflemnas samt utgiften genast derefter i räkning afföras. På detta sätt
komme kassaräkningen att blifva högst enkel och revisionen af utbetalningarne
att, skiljas från prof ningen af utgifterna, hvilken senare kan och bör
för sig gå, utan afseende derå, om utgiftsbeloppen blifvit utbetaldta eller
icke. Genom en sådan anordning komme samtlige qvittenserna och således
äfven de a utbetalningarne för de centrala förvaltningsmyndigheterna
att ingå till kammarrätten, dit hela kontrollen å kassautbetalningarne
blefve förlagd.
färdigt komiterades förslag skulle omföring af medel från en till
annan titel ske genom kassan, pa grund af särskild s. k. omföringsorder.
Likaledes skulle, da utfärdad utgiftsorder af en eller annan anledning behöfde
ändras för nedsättning i beloppet, sådant äfven ske genom order till
kassören om det öfverskjutande beloppets afföring å vederbörlig titel och
påföring åter under samma titel, hvilket borde ske samtidigt, Att sådana
omföringar skulle komma att ske genom order till kassören och icke genom
eu enkel bokföringsatgärd, har sin grund i den form för räkenskapen,
som komiterade föreslagit.
Såväl utgifts- som omföringsordcr skulle utfärdas å blanketter enligt
bestämda formulär, närmast i likhet med vanliga bankanvisningar, med
uppgift på dels personen, till hvilken utbetalningen skulle ske, dels beloppet
och dels de medel eller det anslag, derå utgiften blifvit affärd.
Då utgiftsorder således kunde med största lätthet och nästan ögonblickligen
utfärdas, bereddes derigenom möjlighet att meddela särskild order å
hvarje utgift, hvilket åter blefve af vigt, om månadsredogörelserna skulle
Utgifts- och
omföringsorder.
104
öfversändandet
af tjenstemännens
lönn''.
Kontroller (
länskassan.
kunna fullständigt verificera^; ty att, såsom nu ofta sker, upptaga flera
utgifter å samma anordning, hvarigenom förhindras afföringen af verkställa
utbetalningar, tills samtliga utgiftsposterna å anordningen blifvit
bestridda, kunde naturligtvis icke utan olägenhet fortfara, sedan det månatliga
redovisningssättet blifvit infördt.
Genom remiss den 25 sist!. September har Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande
af en af t. f. häradsskrifvaren H. R. Winter gjord underdånig
ansökning om rätt för landstatstjenstemännen att genom ränteriet
få sina löner sig kostnadsfritt tillsända, anbefalt komiterade att taga
denna fråga i öfvervägande i sammanhang med fullgörandet af det komiterade
lemnade uppdrag.
Då tjenstemännens anspråk att få sina löner, arfvoden o. d. kostnadsfritt
sig tillsända, synes komiterade vara grundadt pa billighet och
inom flera län redan vunnit behörigt afseende, sa hafva komiterade ansett
sig böra, i sammanhang med föreskrifter om ordningen för sådane
medels utbetalningar i allmänhet, föreslå den bestämmelse, att tjensteman
inom länet, som sådant önskar, ma ega att, mot insändande till länsstyrelsen
af sitt särskilda qvitto å sådan fordran, derefter få beloppet med
länsstyrelsens embetspost sig tillsändt.
Till de nuvarande kontrollerna å ränterikassan hafva komiterade
ansett höra komma en ytterligare, nemligen dagrapporter angående kassans
ställning. Sådana förekomma redan nu i flera län och torde pröfvas
nödvändiga, om landshöfding och landskamrerare skola kunna utöfva noggrann
tillsyn å kassörens penningeuppbörd. I afseende på inventeringarne
af kassan, hafva komiterade dels funnit angeläget, att närmare blefve
stadgadt, huru desamma böra verkställas och dels ansett nuvarande föreskrifterna
om extra inventeringar böra sa ändras, att sadana må, men icke
ovilkorligen skola förrättas, samt att statskontoret — och icke, såsom nu
är stadgadt, presidenterna i kammarkollegium, statskontoret och kammarrätten
— skulle ega, jemte länsstyrelsen, förordna om sådan förrättning.
105
C. Särskilda förslag till lagförändringar.
1. Kongl. cirkulärbref! till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
den 22 December 1831.
Uti § 36 af nu gällande landshöfdingeinstruktion finnes intagen den
tran ofvannämnda cirkulärbref hemtade föreskrift, att sökande till landssekreterare-,
landskamrerare-, landträntmästare-, länsnotarie-, länsbokhållare-,
kronofogde-, häradsskrifvare-, länsmans- och magasinsförvaltaretjenster äfvensom
till befattningar vid skogs- och jägeristaten skola, för att kunna dertill
utnämnas eller förordnas, vid ansökningen foga skriftlig, så kallad
ackords-afsägelse.
Sådana förbindelser, hvilka torde hafva varit behöfliga vid den tid,
anförda stadgande utfärdades, synas dock icke vidare vara erforderliga,
sedan det oskick, man afsett att dermed förebygga, numera upphört.
Komiterade hafva derföre ansett berörda cirkulärbref böra upphäfvas i
hvad det föreskrifver aflemnande af ackordsafsägelse och i följd deraf
tran sitt förslag till instruktion för länsstyrelserna uteslutit omförmälda
löresknlt. 2
2. Författningarne angående skattläggning.
Enligt gällande författningar skall skattläggning verkställas af följande
personer,, nemligen: kronofogden, som tillser att kronans och det
allmännas rätt iakttages, häradsskrifvaren, som författar de nödiga uträk
-
14
106
ningarne och förvandlingarne, landtmätaren, som å karta affattar och till
beskaffenheten beskrifver egorna, samt slutligen två nämndemän, hvilka
jemte landtmätaren verkställa graderingen.
Då den öfver förrättningen uppsatta handling eller skattläggningsinstrumentet
skall, till utrönande huruvida kronans rätt blifvit behörigen
iakttagen, granskas såväl å landskontoret som i kammarkollegium, synes
kronofogdens befattning såsom kronoombud vid sådan förrättning kunna
för framtiden upphöra och häradsskrifvarnes åligganden dervid öfverflyttas
på kronofogdarne. Skulle dock kronofogdens och häradsskrifvarens nuvarande
bestyr vid skattläggning anses böra fortfarande utöfvas af särskilda
personer, torde det fa ankomma pa vederbörande länsstyrelse att vid
hvarje tillfälle förordna lämplig person att häradsskrifvarens åligganden
dervid fullgöra.
3. Bevillningsstadgan.
Denna författning innehåller, som bekant är, särskilda bestämmelser,
angående uppbörd, afkortning och redovisning af den allmänna bevillningen.
Då emellertid de under denna benämning förekommande inkomsttitlar,
med få undantag, skola debiteras, uppbäras och redovisas i sammanhang
med de öfriga kronoutskylderna, hafva dessa stadganden eller
motsvarande sådana bort införas i uppbördsreglementet och följaktligen
uteslutas från bevillningsförordningen. Dessa stadganden äro följande: § 70
mom. 3 samt §§ 77, 80, 81, 82, 83, 85, 86, 87 och 89. Derjemte hafva
några stadganden, som egentligen tillhöra andra författningar, med hvilka
komiterade måst taga befattning, blifvit från bevillningsstadgan dit inflyttade,
nemligen § 19 mom. 2 och senare delen af § 23 till kungörelsen,
angående gåfvo-, testaments-, fideikomiss- och arfsbevillningens erläggande;
§ 22, 6:o) till kungörelsen, angående mantalsskrifningen i riket;
samt § 90 och § 92, Do) till kungörelsen, angående länsräkenskapen,
hvarjemte första punkten af § 23 blifvit flyttad till § 15; och torde
slutligen, med hänsyn till hvad komiterades särskilda förslag i dit hörande
delar innehålla, följande bestämmelser böra från bevillningsstadgan uteslutas,
utan att i annan författning upptagas, nemligen: §§84 och 88,
§ 92, 2:o) och § 93.
De förändringar i sak, som komiterade funnit sig böra föreslå i
ofvan nämnda stadga, äro följande:
107
i § 17 att bevillningen efter 3:dje Art. litt. F. måtte upphöra för
landet, med undantag af köpingarne. — Enligt fögderiräkenskaperna för år
1873 utgjorde sammanräknade beloppet af bevillningen för konserter och
dramatiska eller andra föreställningar för landsbygden 235 kr. 50 öre.
För att verificera en så obetydlig statsinkomst skola samtliga kronolänsmännen
och polistjenstemännen i köpingarne två gånger årligen till länsstyrelserna
skriftligen uppgifva, huru många föreställningar af nämnda
beskaffenhet blifvit under halfåret gifna inom distriktet eller köpingen
eller, om någon sådan ej förekommit, sådant anmäla. Antalet af dessa
rapporter uppgår således årligen till mer än ett tusen. Komme nu länsmanstjensterna
att indragas, skulle länsmännens anmälningsskyldighet
åligga fjerdingsmännen och rapporternas antal — äfven förutsatt att
endast en anmälan årligen behöfde ega rum — komma att uppgå till mer
än 2,000. I betraktande häraf och då större delen af så beskaffade bevillningsafgifter,
som af kronofogdarne redovisas, utan tvifvel blifvit
erlagde för föreställningar, som varit gifna i köpingar, så att afgifterna
för öfriga landsbygden sannolikt ej uppgå till mer än några tiotal kronor
årligen, hafva koiniterade ansett sig böra föreslå upphörandet af ifrågavarande
bevillning utom för föreställningar i städer och köpingar. Besväret
med uppbörden och redovisningen af denna slags bevillning, som
under ofvan nämnda år utgjorde i Stockholms stad 1,131 och i öfriga
delar af riket 1,659 kr., eller tillsammans 2,790 kr., synes visserligen
koiniterade innefatta giltigt skäl för att afskaffa hela denna bevillning
eller ock, såsom förhållandet är i Danmark, öfverlemna densamma åt
kommunerna; men då frågan i denna utsträckning icke torde få betraktas
endast från redovisningens synpunkt, har komiterades ändringsförslag blifvit
inskränkt till den omfattning, som ofvan är angifven;
i § 24 (nya § 23) att, enär koiniterade här nedan föreslå den
förändring i nu varande ordningen för fastighetstaxeringen, att allmän
omtaxering af fast egendom skall ega rum endast hvart femte år och
upprättandet af nya taxeringslängder öfver fast egendom till nämnde år
inskränkas, de i denna § omförmälta uppgifter om lagfart ocli hypoteksvärdering
böra aflemnas endast de år, då sådan omtaxering skall verkställas;
i § 30 (nya § 29) att bevillningsberedningarne endast skola föreslå
fastighetsvärdena och beloppen af inkomster af kapital och arbete men
deremot icke beräkna eller i längderna utföra den derför belöpande bevillning,
hvilket utgör eu onödig tillökning i beredningarnes arbete, då
sådant ändock skall verkställas af taxeringskomitéerna;
i § 36 (nya § 35) att för de år, då allmän taxering af den fasta
egendomen ej bör ega rum, nya längder å fastighetsbevillningen icke skola
108
upprättas, utan, på sätt förslagen till formulär för dessa längder utvisa,
derunder förekommande ändringar i fastighetstaxeringen upptagas i förändringsextrakter.
Derigenom vunnes en betydlig besparing i arbete för
såväl de tjensteman och taxeringsmyndigheter, som hafva att upprätta
längderna, som vederbörande revisorer;
i samma § att mantalslängden bör till ordföranden i bevillningsberedningen
aflemnas inom Mars månads utgång i stället för medlet
af April. — Då i början af denna § är föreskrifvet, att längderna för
bevillningstaxeringen skola aflemnas inom först nämnda tid, synes mantalslängden
då äfven böra medfölja, helst beredningen den förutan ej
kan börja sitt arbete;
i § 48 (nya § 47) att af taxeringskomitéens beslut föranledda anteckningar
i taxeringslängden skola verkställas under komitéens kontroll,
på landet af kronofogden--. Dessa anteckningar, som för närvarande
åli esa häradsskrifvaren, kunna verkställas antingen af komitéens ordförande
eller af kronofogden under komitéens kontroll. Då komiterade ansett sig
böra föreslå det senare alternativet, har sådant skett af den anledning,
att kronofogden dels är mest van vid så beskaffad! arbete och dels, i
egenskapen af protokollsförare, bäst i tillfälle att med full noggrannhet
verkställa detsamma;
i § 52 (nya § 51) om uteslutande af stadgandet, att, i händelse
taxeringskomité vid granskning af mantalslängderna skulle finna, att någon
fått sig utskylder ålagda, från hvilkas utgörande han, i anseende till sin
nödstälda och utblottade belägenhet, bort frikallas, komitéen skall deri
meddela rättelse. — Sedan komiterade i förslaget till mantalsskrifningsförordning
intagit stadgande!!, som afse, att redan i mantalslängderna få
såsom skattfria upptagna alla personer, som på grund af fattigdom böra
befrias från erläggande af personliga utskylder, har ifrågavarande stadgande
ansetts böra från bevillningsstadgan uteslutas dels såsom mindre
behöflig! och dels af det skäl, att debiteringen af dessa afgifter i uppbördsboken
redan bör vara till väsentlig del verkstäld vid tiden för taxeringskomitéernas
sammanträden, hvaraf följer, att, derest komitéerna skulle
fortfarande medgifva slik befrielse, sådant komme att föranleda ändringar
i uppbördsboken och afbrott i densammas nummerföljd. Någon olägenhet
af den föreslagna förändringen kan för öfrigt ej uppstå, då en hvar, för
hvilken befrielse kunnat ifrågakomma, deraf kan komma i åtnjutande på
grund af vederbörande utmätningsmäns intyg om bristande tillgång;
i § 57 (nya § 56) dels att de bevillningsafgifter, hvilkas belopp
icke äro af taxering beroende, böra för landet debiteras af vederbörande
109
tjensteman å landskontoret, och dels att taxeringskomités skyldighet att
granska längderna öfver dessa afgifter skulle upphöra. — I förra afseende!
är förändringen en följd af den föreslagna öfverflyttningen af debiteringen
i allmänhet till landskontoren; och upphörandet af komitéens ifrågavarande
granskningsskyldighet torde hafva sitt berättigande i den af''"erfarenheten
visade obehöfligheten af en sådan åtgärd:
O
O
7
i § 58 (nya § 57) att taxeringsprotokoll och längder, jemte tillhörande
handlingar, skola minst tre veckor före pröfningskomitéens sammanträde
till länsstyrelsen insändas. — Ändringen afser å ena sidan, att
vederbörande tjensteman må erhålla så långt rådrum som möjligt för
protokollens och längdernas afskrifning, och, å den andra, att dessa handlingar
likväl i tillräckligt god tid före pröfningskomitéens sammanträde
må blifva tillgängliga å landskontoret;
i § 60 (nya § 59) att pröfningskomitéerna, utom den för Stockholms
stad, skola sammanträda i September månad. — För närvarande
kunna dessa komitéers sammanträden utsättas till September eller Oktober;
men då det är af vigt för debiteringsarbetets jemna och oafbrutna gång,
att pröfningskoinitéernas arbeten varda så tidigt som möjligt verkstälda,
och sådant utan olägenhet bör kunna ske redan i September, har en ovilkorlig
föreskrift om nämnde komitéers sammanträdande under sistnämnda
månad ansetts af nöden;
i § 63 (nya § 62) att besvär till pröfningskomitéen skola till länsstyrelsen
ingifvas sist innan klockan 12 å åttonde dagen före den, då
komitéen sammanträder, eller, om åttonde dagen är helgedag, å nästföljande
dag. — Ändringen afser endast att gifva större tydlighet och bestämdhet
åt nu varande stadgandet, angående berörde fatalietid;
i § 75 (nya § 74) att kronoombudet hos pröfningskomitéen äfvensom
i allmänhet landsstatstjensteman, som är skyldig att i och för tjensten
närvara vid taxeringsförrättning eller att till taxeringsmyndighet
aflemna uppgifter, icke vidare skall ega att derför åtnjuta särskild ersättning
eller vedergällning af den för slika kostnaders bestridande anslagna
bevillningsprocent. — Denna förändring af § följer af komiterades
förslag, att samtliga landsstatstjenstemännen må sättas på fasta löner och
rättigheten till sportler således för dem upphöra;
§ 88 är utesluten med afseende på innehållet i 55 och 56 §§ i
konkurslagen.
Derjemte har i § 7 af instruktionen för taxeringsförrältningarne blifva
föreslaget, att allmän taxering af fastighetsvärdena skall ega rum
endast hvart femte i stället för hvart tredje år. — Denna utsträckning af
no
tiden, hvarunder fastighetsvärdena i allmänhet må blifva oförändrade, har
sitt föranledande icke endast i den besparing af arbete, som derigenom
blefve beredd, i det nya längder för fastighetstaxeringen icke behöfde
upprättas oftare än hvart femte år, utan derjemte i det af erfarenheten
bestyrkta förhållande, att fastighetsvärdena i allmänhet icke undergå så
hastiga förändringar, att omtaxering hvart tredje ar behöfver verkställas.
4. Kongl. kungörelsen den 11 December 1811, rörande kontrollen
å bevillningsafgifter för testamenten m. in.
I sammanhang med komiterades förslag till förändradt sätt för redovisandet
af gåfvo-, testaments-, fideikomiss- och arfsbevillningen har en
deraf föranledd omarbetning af ofvannämnda kungörelse blifvit verkstäld
och dit införda dels bestämmelserna i kungörelsen den 13 Februari 1863
och dels de föreskrifter om sättet för erläggandet af fideikoiniss-bevillningen,
som förekomma i bevillningsstadgan. Någon hufvudsaklig ° ändring i
nu gällande föreskrifter har härvid icke ifrågakommit, men från författningen
hafva blifvit uteslutna stadgandena om uppbördsmännens och landskontorens
rätt till provision å sådane medel.
5. Kungörelsen, angående stämpelpappersafgiften.
I särskild! förslag till kungörelse, om upphörande af landsstats!) enstemans
rätt till expeditionslösen, provisioner, uppbördsprocent och andelar af
sakören, är föreslaget, att sedan, med inträdandet af den nya ordningen
för nämnde tjenstemäns aflöning, rättigheten till extra inkomster för dem
upphört, expeditionslösen jemte det i Kongl. förordningen den 30 November
1855 stadgade försäljningsarfvode skall förvandlas i stämpelpapper,
och de andelar af sakören, som nu tillkomma sådan tjensteman, tillfalla
kronan. Med anledning dels häraf och dels af den föreslagna nya ordningen
för länsräkenskapens afgifvande, hafva komiterade funnit sig böra
föreslå följande ändringar och tillägg i Kongl. kungörelsen, angående stämpélpappersaf''giften,
den 2 Oktober 1874, nemligen:
in
i § 5 mom. 2, att expedition, som utfärdas af länsstyrelse eller
tjensteman vid landsstaten, skall, utöfver det stämpelpapper, hvarmed
sådan expedition nu belägges, förses med stämpel, motsvarande dels den
lösen, som expeditionshafvande enligt nu gällande stadganden eger för
sådan expedition beräkna, och dels, beträffande köpeskillingsliqvid för
utmätningsvis försald fastighet a landet, det arfvode, som enligt ofvan
nämnda förordning för närvarande utgår för auktionsförrättningen, köpeskillingens
indrifvande och liqvidens upprättande;
i § 8, 2:o), att embets- och tjensteman, som ombesörjer makulering
af stämpelpapper å ingifna handlingar, är berättigad till särskild ersättr
ning derför endast i det fall, att han eger uppbära expeditionslösen;
§ ^ b b. oj, att räkenskaperna öfver stämpelpapperet och försäljningsmedlen
för länen skola afgifvas i öfverensstämmelse med föreskrifterna i
kungörelsen, angående länsräkenskapen;
och samma § 3:o), att halfårsinventeringen den 30 Juni af stämpelpappersförrådet,
såsom obehöflig, må upphöra.
De af komiterade här ofvan gjorda framställningar i ämnen, som icke
förekomma i de af komiterade afgifna författningsförslag, äro följande:
1 :o) angående förändrad ordning för flyttandes kyrkoskrifning (sid.
2:o) om förändring i nuvarande ordningen för markegångssättningen
(sid. SO);
& &
3:o) i fråga om kapitationsskatternas upphörande (sid. 81 och 82);
4:o) om skyldighet för kommunerna att sjelfva ombesörja debiteringen
och uppbörden af sina enskilda medel (sid. 82);
5:o) om granskning af redogörelserna för häradsmedlen (sid. 82
84);
6:o) om ersättning för verkställandet af den del utaf skattedebiteringen,
som icke komine att åligga vederbörande länsbokhållare (sid. 84
* 86);
7.o) om kronoskatternas upptagande ett ar senare än för närvarande
i riksstaten och räkenskaperna (sid. 92—94);
8:o) om sättet för utbetalandet af ersättningarne för indragna ränteocli
tionde-anslag (sid. 94—96);
112
9:o) om förändring i nuvarande ordningen för bestridandet af utgifterna
för mistad rätt till forsellön samt begrafningshjelp till sterbhus
(sid. 96);
10:o) om förändrad uppställning af riksstaten (sid. 96);
ll:o) om minskning i länsstyrelsernas bestyr för de centrala förvaltningsmyndigheterna
(sid. 100 och 101);
12:o) om specialstaternas öfverlemnande till kammarrätten (sid. 101);
13:o) om begagnande af tryckta räkenskapsblanketter (sid. 101);
14:o) om upphäfvande af föreskriften om aflemnande af s. k. ackordsafsägelse
(sid. 105); och
15:o) om besörjandet af häradsskrifvarnes bestyr vid skattläggningar
(sid. 105 och 106).
113
Förslag
till instruktion för länsstyrelserna i riket.
Art. I.
Om länsstyrelsernas sammansättning.
§ 1.
Styrelsen och förvaltningen af hvarje höfdingedöme eller län inom
riket ut of vas af en myndighet, som under benämning länsstyrelse utgöres
af en landshöfding, såsom ordförande, samt en landssekreterare och en
landskamrerare, såsom ledamöter och tillika föredragande af de ärenden
som hos länsstyrelsen förekomma.
Motsvarande
§§ i 1855 års
instruktion:
§ 1-
§ 2.
Hos länsstyrelsen skola på särskilda afdelningar, landskansliet och
landskontoret, vara anstälda följande tjensteman, nemligen:
a landskansliet, för hvilken afdelning landssekreteraren är chef: en
eller, der behofvet sa krafvel'', två länsnotarier, en registrator, som tillika
ar aktuarie, och en eller flera landskansli sfer, efter göromålens mängd; samt
a landskontoret, för hvilken afdelning landskamreraren är chef* två
länsbokhållare, eu länskassör och eu eller, der göromålen så fordra! två
landskontonster.
S 6.
15
114
Art. II.
Om tillsättande och förordnande af emhets- och tjensteman vid
länsstyrelse, äfvensom om tjenstledighet och afsked för dem.
§ 38: 1.
§ B
Mom.
1. Landshöfding utnämnes, förordnas och entledigas af Konungen,
enligt hvad regeringsformen derom stadgar.
& Mom. 2. Landshöfding vare tillåtet att för enskilda angelägenheter
årligen två gånger, hvardera gången under högst fjorton dagar,'' åtnjuta
frihet från embetets utöfning och derunder vistas utom länet, hvarom häri
likväl hvarje gång ledigheten begagnas skall hos chefen för civil-departementet
göra anmälan; men önskar landshöfding ytterligare tjenstledighet,
bör underdånig ansökning derom till Kongl. Maj:t insändas. Blifver landshöfding
af sjukdom under längre tid hindrad att embetet utöfva, skall
förhållandet till Kongl. Maj:t anmälas.
Mom. 1. Landssekreterare och landskamrerare utnämnas af Kongl.
Maj:t efter förslag, som det åligger länsstyrelsen att, sedan inträffad ledighet
blifvit behörigen kungjord och ansökningstiden till ända gått, upprätta,
och, jemte ansökningshandlingarne, till Kongl. Maj:t insända.
Mom. 2. Tjenstledighet för landssekreterare och landskamrerare
må länsstyrelsen, då omständigheter och behof det påkalla, bevilja för
högst sex veckor. Åstunda,s längre tids ledighet, beror beviljandet deraf
på Kongl. Maj:ts pröfning; börande underdånig ansökning derom mgitvas
till länsstyrelsen, som densamma jemte eget underdånigt yttrande till
Kongl. Maj:t öfverlemnar.
Mom. 3. Afsked sökes af landssekreterare och landskamrerare hos
Kongl. Maj:t, hvarvid enahanda ordning iakttages, som i näst föregående
mom. är stadgad.
Mom. 4. Då landssekreterare- eller landskamrerare-embete varder
ledigt eller i följd af innehafvarens sjukdom eller af annan orsak, vikarie
erfordras, förordne länsstyrelsen behörig och skicklig person att embetet
förrätta; dock när vakans uppstått eller förordnande för längre tid än sex
veckor eljest påkallas, endast intilldess Kongl. Maj:t i ämnet meddelat beslut.
115
§ 5.
§ 35: 2.
§ 38: 3.
Mom. 1. Länsnotarie, länsregistrator, landskanslist, länsbokhållare,
länskassör och landskontorist antagas af länsstyrelsen, sedan, hvad länsnotarie-,
länsregistrators-, länsbokhållare- och länskassörstjensterna beträffar,
ledigheten blifvit behörigen kungjord. Behöfliga extra ordinarie tjensteman
äfvensom de till uppassning vid länsstyrelsen bestämda vaktbetjente
eger länsstyrelsen jemväl anställa.
Mom. 2. Angående tjenstledighet och afsked för tjensteman eller
vaktbetjent, som omförmäles i näst föregående inom., samt förordnande
af behörig person att tjensten bestrida, tillhör länsstyrelsen att besluta.
Mom. 1. Utnämnd eller förordnad landshöfding, som icke redan
förut i egenskap af civil embets- eller tjensteman aflagt embets- och
tjenste-ed, skall, innan han i utöfning af embetet inträder, i närvaro af
de till länsstyrelsen hörande embets- och tjensteman aflägga tro- och
huldhets- samt embets-ed. Sådan ed, skriftligen uppsatt och egenhändigt
underskrifven, skall landshöfding omedelbart derefter till civil-departementet
insända.
Mom. 2. Likaledes skall styrelseledamot samt hos länsstyrelsen anstäld
tjensteman och vaktbetjent, såväl ordinarie som tillförordnad, hvilken
icke förut såsom civil embets- eller tjensteman sådant fullgjort, innan han
i utöfningen af embetet eller tjensten inträder, inför länsstyrelsen aflägga
tro- och huldhets- samt tjenste-ed; deröfver bevis bör fullmakten eller
förordnandet åtecknas.
Da landshöfding blifvit utnämd eller förordnad och i utöfningen af
sitt embete inträdt, äfvensom då han från embetet afgått, skall kungörelse
derom inom länet utfärdas. Enahanda kungörande bör ega rum, då någon
af länsstyrelsens ledamöter eller tjensteman blifvit utnämnd, förordnad
eller erhållit afsked, och förändringen är sådan, att den bör komma
till länets invånares kännedom.
§ 6.
§ 34.
§ 7.
§ 34.
§ 41.
116
Art. III.
Om länsstyrelses åligganden och befogenhet.
§ 55.
§ 8.
§ 64.
Mom. 1. I sin embetsutöfning ställe sig länsstyrelse till efterrättelse
ej mindre föreskrifterna i denna instruktion, än äfven hvad lag och allmänna
författningar stadga samt Kong! Maj:t finner godt särskilt förordna
i fråga om länets styrelse och förvaltning.
Mom. 2. I ekonomi- och polismål af allmän beskaffenhet eger mot
landshöfding eller styrelse-ledamot jäf ej rum derföre, att han, med afseende
på sin enskilda samhällsställning, har i saken del; men eljest gälle,
i fråga om jäf mot honom, hvad allmänna lagen stadgar angående jäf
mot domare.
Mom. 1. Länsstyrelse, hvilken har att till rikets öfver-rätter, kollegier
och öfriga offentliga myndigheter afgifva de utlåtanden och lemna
det embetsbiträde, som af dem äskas och på länsstyrelsen ankomma, eger
å sin sida att hos embetsverk, domstolar samt embets- och tjensteman erhålla
den laga handräckning och embetsåtgärd, hvaraf länsstyrelsen för
fullgörandet af sina åligganden kan vara i behof.
Mom. 2. Under länsstyrelse lyda, för utförandet af dess bud och
befallningar samt verkställandet af de genom allmänna stadganden och
särskilda instruktioner för en hvar bestämda åligganden, magistrater, kronofogdar,
fogdefullmäktige och fjerdingsmän; hvarjemte äfven andra för
uppbörd och kontroll samt allmän ordning och polistillsyn inom länet
anstälda personer och myndigheter, till tjenstgöring derstädes förordnade
tjensteman vid landtmäteriet och justeringsverket, jägeri- och salpetersjuderitjenstemän,
i allmän tjenst varande läkare samt föreståndare och
tjensteman vid allmänna anstalter för lielsovård, fattigvård och fångvård
äro, på sätt och i den ordning, författningar och särskilda reglementen
närmare utstaka, länsstyrelsen hörsamhet skyldige.
117
§ io.
Det åligger länsstyrelsen ombestyra, att alla till allmän efterlefnad
, utfärdade lagar, författningar och påbud varda inom länet i behörig ordning
kungjorda.
Länsstyrelse bör i allt hvad pa den beror tillse, att stadgandena
till upprätthållandet af religionens och den allmänna gudstjenstens helgd
samt befrämjandet af. sedlighet och uppfostran behörigen iakttagas, samt,
om något deremot stridande sig tilldrager, derom underrätta vederbörande
stiftsstyrelse äfvensom vidtaga de laga åtgärder och lemna den embetshandräckning,
som, till afhjelpande af missbruk och oordningar i nämnde
hänseenden, pa länsstyrelsen ankomma; börande äfven, derest omständigheterna
dertill föranleda, länsstyrelsen till Kong! Maj:t om förhållandet
göra underdånig anmälan.
§ 12.
Förehafves något, som innefattar stämpling mot riket, konungen,
konungahuset, riksstyrelse, som i de fall grundlagen utsätter i konungens
ställe regeringen förer, eller riksdagen eller ock i annan måtto är för
landsfriden menligt, åligger det länsstyrelsen att icke allenast hos Kongl.
Maj:t sadant utan dröjsmål anmäla, utan ock, till afvärjande deraf och
för de brottsligas befordrande till laga ansvar, vidtaga de åtgärder, som
omständigheterna påkalla och på länsstyrelsen ankomma.
§ 13-
Mom. 1. Länsstyrelsen, som utöfvar högsta polismyndigheten i länet,
bör hafva omsorgsfull vårdnad dera, att allmän ordning och säkerhet
upprätthållas samt, i händelse deremot bry tes, vidtaga erforderliga åtgärder;
egande. länsstyrelse att, för ordningens vidmakthållande, i sådana fall,
der ansvar icke är i lag bestämdt, stadga viten.
Mom. 2. Länsstyrelse tillhör äfven att egna noggrann uppmärksamhet
derå, att begångna brott blifva lagligen beifrade.
118
Mom. 1. I afseende på lagskipningens utöfvande vid underdomstolarne
i länet, bör länsstyrelsen öfvervaka,
l:o) att vederbörande domhafvande bo hvar inom sin domsaga och
sina embeten sjelfva utöfva, såvida ej annorlunda vederbörligen förordnats;
2:o) att häradsting på behörig tid och ort förrättas och tingsterminerna,
då de böra inom länet kungöras, varda hos länsstyrelsen anmälda;
3:o) att rådstufvurätterna sammanträda på de för dem bestämda
rättegångsdagar;
4:o) att domhafvande, då länsstyrelsen sådant äskar eller förhållandena
dertill eljest föranleda, håller urtima ting i brottmål samt sadana
syner och förrättningar i hushållsmål, som domare och nämnd tillhöra; °
5:o) att ransakning med häktad person utan obehörigt dröjsmål
företages;
6:o) att hvad som är stadgadt, rörande saköreslängders aflemnande,
behörigen iakttages; samt
7:o) att uppgifter, angående för brott dömda personer, i stadgad ordning
aflemnas.
Mom. 2. Länsstyrelsen eger dels anlita underdomstol att efter menigheters
hörande afgifva utlåtande i hushalsmal, dels att för utredning
af ärende, hvars pröfning på länsstyrelsen beror, fa vittnen inför sådan
domstol hörda, och dels att från underdomare erhålla embetsbevis eller
utdrag af protokoll eller afskrift af handling, när sadant för embetets
utöfning eller annat allmänt behof är för länsstyrelsen erforderligt; egande
landshöfdingen, då han dertill finner anledning, a embetets vägnar, öfvervara
underdomstolarnes förhandlingar.
Mom. 3. I händelse af försummelse med aflemnande! af saköreslängder,
redovisningar och andra handlingar eller sadana uppgifter, som
enligt uppbördsförfattningarne skola af domare afgifvas, ma länsstyrelsen
genom föreläggande af vite tillhålla vederbörande att fullgöra sina åligganden
härutinnan; men skulle underdomare eljest underlåta något af hvad
honom i ofvan omförmälda hänseenden åligger eller lagskipningen icke
ordentligen handhafvas eller domstolarnes arkiv icke behörigen vardas, bör
länsstyrelsen sådant hos vederbörande hofrätt anmäla.
§ 15-
Med iakttagande af hvad lag derom bjuder, eger länsstyrelse upptaga
och pröfva utsökningsmål.
119
§ 16.
§ 14.
Mom. 1. Länsstyrelse åligger att förordna om böters förvandling
och tillse, att utslag i brottmål i laga ordning till verkställighet befordras.
Då dödsdom skall verkställas, bestämmer länsstyrelsen tiden dei''för
och fogar anstalt om skarprättares inställelse samt om uppbådande af
manskap till den vakthållning, som anses nödig, hvarjemte kronofogde
förordnas att vid sådan exekution å landet föra befälet och tillse ordningens
upprätthållande. Sedan dödsstraff gått i fullbordan, skall länsstyrelsen
derom till Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse.
Mom. 2. Likaledes tillkommer det länsstyrelse, beträffande verkställighet
af domar och utslag i civila mål, att utöfva uppsigt deröfver,
att underexekutorerna skyndsamt fullgöra sina åligganden, att upptaga
och pröfva besvär öfver underexekutorernas verkställighetsåtgärder samt
att, enligt hvad derom är stadgadt, förrätta auktion å utmätt fastighet å
landet.
I frågor, rörande riksdagsmannaval och afsägelse af riksdagsmannauppdrag,
iakttage länsstyrelsen hvad till dess befattning lagligen hörer.
Mom. 1. I afseende på försvarsväsendet och den inom länet förlagda
krigsmakt, har länsstyrelsen, med iakttagande af hvad särskilda författningar
derom närmare stadga, följande rättigheter och skyldigheter:
1 :o) att, på befallning af Kongl. Maj:t och efter vederbörande militär-ehefs
reqvisition, genom kungörelse eller order till kronobetjeningen
meddela vederbörande rust- eller rotehållare befallning om indelt manskaps
uppbrott äfvensom, derest landsfrid hotas af in- eller utländskt
våld och till afvärjande deraf blifver nödigt att, utan afvaktan af Kongl.
Maj:ts nådiga befallning, krigsfolk uppbuda, i samråd med vederbörande
militär-befälhafvare derom förordna, då likväl underdånig anmälan om
förhållandet genast skall till Kongl. Maj:t insändas och erforderliga underrättelser
angränsande läns styrelser meddelas; egande länsstyrelsen jemväl
att, da vid andra tillfällen militär-handräckning finnes af nöden, sådan
hos vederbörande befälhafvare reqvirera och föreskrifter om dess uppbudande
meddela;
§ 17-
§ 15.
§ 18-
§ 18.
120
2:o) att, efter det vederbörande regements- eller korpsbefälhafvare
vid indelta kavalleriet eller infanteriet om behofvet gjort anmälan, förrätta
rekryterings- och remonteringsmöten, med rättighet att, derest sådant
möte hålles annorstädes än i residensstaden, förordna lämpliga personer
att landshöfdingens och protokollsförarens åligganden dervid fullgöra;
3:o) att låta inskrifva vid båtsmanshållet antagna rekryter;
4:o) att lemna vederbörande regements- och korps-chefer samt boställs-
och beklädnads-direktioner författningsenlig handräckning i hvad
till deras åligganden hörer;
5:o) att efter vederbörande regements- eller korps-chefs anmälan utfärda
kungörelse om ådermöten samt om liqvidationsmöten emellan rusteller
rotehållare och ryttare eller soldater;
6:o) att, då tvist uppstår emellan rust- eller rotehållare och indelt
manskap om deras inbördes rättigheter och skyldigheter i hvad med rustningen
eller ro teringen har gemenskap, i laga ordning skilja dem emellan;
7:o) att handlägga frågor om utbyte eller flyttning af ryttare, soldat-
och båtsmanstorp;
S:o) att föranstalta om inqvartering, förplägning, furagering, aflöning
och skjuts under truppers tåg samt om åtgärder för kronoeffekters forslande
;
9:o) att utfärda kungörelse om värfning, som, enligt behörigt tillstånd,
må i orten ega rum, äfvensom pröfva tvister om värfning samt om
indelta ryttares, soldaters och båtsmäns städslande;
10:o) att iakttaga hvad, enligt gällande stadganden, länsstyrelsen
åligger i fråga om beväringsskyldiges mönstring samt, efter hvad konungen
derom förordnar, uppbuda beväringsmanskapet till öfningsmöten och
tjenstgöring; och
ll:o) att tillse, att på de ställen, der militärstyrka är samlad, länets
inbyggare icke vållas någon skada eller hindras i sin handtering eller
näring eller på annat sätt förfördelas; vid utöfningen af hvilken tillsyn
det åligger vederbörande militärbefälhafvare att lemna länsstyrelsen biträde.
Mom. 2. Vid general-mönstring; med indelta arméen och båtsmans
o
Ö
hållet skall landshöf dingen närvara; men vid inträffande förfall må han
åt annan lämplig person uppdraga att förrättningen å sina vägnar öfvervara.
Mom. 3. I afseende på landshöfdings skyldighet att deltaga i indelt
regementes boställs-direktion, är särskildt stadgadt.
121
§ 19.
§ 22.
Beträffande statens ordinarie inkomst genom grundränta och tionde,
åligger det länsstyrelse:
1 :o) att vaka öfver, att jordeböcker blifva i stadgad ordning upprättade
och granskade, samt att behöriga anteckningar om förändringar
deri verkställas och årliga extrakter öfver dessa förändringar uppgöras;
2:o) att förordna om skattläggning, låta granska sådan förrättning
och utlåtande deröfver afgifva, äfvensom tillse, att icke genom obehörigt
dröjsmål med skattläggning förlust staten tillskyndas;
3:o) att pröfva frågor om förmedling och om återgång deraf samt
vidtaga de åtgärder, som af omständigheterna i slika fall påkallas; och
4:o) att till pröfning upptaga frågor om hemmans rätta mantal och
deras jemte lägenheters natur och ränta, om ödeshemmans och jords uppodlande
samt om afsöndring från hemman och bestämmande af afgäld
för afsöndrad lägenhet.
Länsstyrelsen aligger föranstalta om den årliga markegångssättningen
i enlighet med derom gällande föreskrifter.
I afseende på debiteringen och uppbörden af de allmänna utskylderna
inom länet, äfvensom af sådana för särskilda inrättningar eller ändamål
bestämda afgifter, hvilka böra af kronans under länsstyrelsen lydande
tjensteman och magistraterna uppbäras och redovisas, åligger länsstyrelse,
på sätt gällande författningar derom vidare stadga,
l:o) att meddela föreskrifter om mantalsskrifning och hvad som
rörer allmänna bevillningens uttaxerande;
2:o) att halla hand deröfver, att å rätta tider debitering verkställes,
uppbördsböcker författas och debetsedlar med tillhörande qvittenser utfärdas
;
3:o) att meddela order om upphörd af såväl debiterade utskylder
Som andra medel, hvilkas indrifning och redovisning stå under länsstyrelsens
inseende;
4:o) att hafva tillsyn derå, att vederbörande uppbördsman i stadgad
ordning indrifva och leverera till deras uppbörd hörande medel, samt att
föreskrifne uppbördsredogörelser å behöriga tider afgifvas; och
§ 20.
§ 22.
§ 21.
§ 23.
10
122
5:o) att till pröfning upptaga ej mindre besvär öfver mantalsskrifning
samt debitering och åtgärder för indrifning af sadana allmänna medel,
som af förenämnde uppbördsman böra uppbäras, än äfven frågor om
afkortning och afskrifning af dylika medel och om restitution deraf, da
de i statens kassor influtit, äfvensom de anmärkningar vid uppbördsredogörelserna,
som i landskontoret kunna förekomma.
0
''
§ 24.
§ 22.
I enlighet med de, angående förvaltningen af länskassan, särskildt
meddelade föreskrifter, åligger det länsstyrelsen
l:o) att utöfva kontroll å länskassörens uppbörd, äfvensom tillse, att
1
kassan befintliga handlingar hållas förtecknade samt väl vardas;
2:o) att då kassamedel böra i bankinrättning insättas, derom förordna
;
8;o) att ombesörja utbetalning ej mindre af de löner och öfriga
fordringar hos kronan, som vederbörande ega att från länsstyrelsens kassa
utbekomma, än äfven af sådane medel, som för embetsmyndigheters, menigheters
och enskilde personers räkning der innestå;
4:o) att förordna om utlemnandet af a) stämpelpapper, b) kortkonvolut,
c) blanketter till qvittenser för bevillning af utländske handlande
och handelsexpediter och d) handling, som kassören, a tjenstens vägnar,
till förvar i kassan emottagit; och
5:o) att öfvervaka, att kassajournalen och öfriga länsstyrelsen åliggande
räkenskaper varda efter faststälda formulär förda och a föreskrifna
tider afgifna.
§ 23.
Länsstyrelsen tillhör att förordna om inventering af kronofogdekontor,
äfvensom hålla hand deröfver, att sådana statens magasin och förråd
inom länet, hvilka icke äro under särskildt öfverinseende stälda, behörigen
vårdas och förvaltas samt att redovisning för desamma i föreskrifven
ordning afgifves.
§ 35.
§ 24.
Beträdes under länsstyrelsens inseende stäld uppbördsman med tillgrepp
eller förskingring af allmänna medel, eller förekommer brist vid
redovisning af uppbörd, som blifvit honom i denna hans egenskap anför
-
128
trodd, eller har vid dödsfall sådant förhållande yppats, tillhör länsstyrelsen
att, med iakttagande af hvad gällande författningar derom närmare
stadga, skyndsamt vidtaga nödiga åtgärder till bevarande af det allmännas
rätt samt om förhållandet och dessa åtgärder hos statskontoret och
kammarrätten göra anmälan, äfvensom ombesörja balansens utredning och
utslag deröfver meddela.
§ 25.
§ 26.
Om hushållningen med statens fasta egendomar inom länet, hvilka
icke äro under annan förvaltning stälda, åligger det länsstyrelsen att, med
iakttagande af hvad genom allmänna författningar eller annorledes derom
stadgas, hafva vård samt för sådant ändamål,
l:o) hålla hand deröfver, att byggnader med tillhörande inventarier
väl vårdas och underhållas, samt att kungsgårdar, kronohemman och lägenheter,
de må vara upplåtna åt tjensteman, åboer eller arrendatorer,
väl häfdas och underhållas samt vid sina egor och förmåner lagligen
skyddas och bibehållas, äfvensom att kronobetjeningen och vederbörande
i stad fullgöra hvad hvar och en af dem i detta afseende åligger; hvarvid
dock, beträffande militie-boställe, det ankommer på vederbörande regements-
eller korpschef samt, i fråga om ecklesiastik-boställe, vederbörande
stifts-styrelse eller kontraktsprost att påkalla länsstyrelsens medverkan,
när sådan erfordras;
2:o) tillse, att syner och ekonomiska besigtningar å dessa egendomar
i behörig tid och ordning förrättas, noga förvara dem rörande handlingar
samt, när arrendetid till ända går eller arrende-öfverlåtelse i fråga sättes,
vidtaga de åtgärder, som deraf påkallas;
3:o) antaga åboer å kronorusthåll samt å andra hemman och lägenheter
af krononatur, äfvensom afgöra tvister om företrädesrätt till sådant
åboskap;
4:o) pröfva frågor om odlingar å boställen, då tillstånd dertill bör
sökas, samt om besittnings- och frihetsår å odlingsmark;
5:o) förordna ombud att vid underdomstol utföra och bevaka kronans
rätt och talan i rättegångar, rörande sådana egendomar, hvarom här
är fråga, äfvensom vid husesyner å dem; börande länsstyrelsen tillse, att
kronans talan förvaras och föreskrifna åtgärder för dess fullföljd vidtagas
;
6:o) att iakttaga hvad enligt skiftesstadgan länsstyrelse åligger i
afseende på förening i rågångstvist, deri kronan för någon sin egendom
har del; och
124
7 :o) handlägga frågor om skattemannarätt till och skatteköp af hemman
och lägenheter utaf krono-natur.
§ 19.
§ 26.
§ 21.
§ 27''
I afseende på utgörandet af allmänna besvär, tillhör det länsstyrelse
att upptaga och pröfva eller eljest behörigen handlägga frågor, angående
l:o) rotering af jord, med åliggande för länsstyrelsen att tillse, det
olaglig befrielse derifrån icke åtnjutes, om utbyte af roteringsskyldighet
hemman och lägenheter emellan samt om uppodladt ödeshemmans andel
i rote, hvari det från ålder varit indeladt;
2:o) gästgifvaregårdars anläggning, flyttning och indragning, samt
reglering af skjutsen derstädes och skjutsningsskyldighetens ordentliga fullgörande;
3:o)
allmänna vägars, broars och färjors anläggning och underhåll;
4:o) skyldighet att på landet anskaffa och underhålla allmänna
platser samt byggnader med tillhörande inventarier;
5:o) ordnandet af presterskapets löner samt beloppet och beskaffenheten
af de presterskap och kyrkobetjente anslagna lönerättigheter;
6:o) handräckningsbiträden, hvarmed länets invånare å landet vid
särskildta tillfällen böra på kallelse tillhandagå;
7:o) fördelning af inqvartering samt kungs- och kronoskjutsbesvären;
och
8:o) lotshemmans skyldigheter och förmåner, boningsplatser för lotsar
samt lotsars lönerättigheter.
§ 29.
§ 27.
Länsstyrelse iakttage hvad i afseende på allmänna helsovården densamma
åligger och utöfve noggrann tillsyn deröfver, att hvad som är
stadgadt såväl angående lasaretts- och kurhus-anstalterna, hospitalen, barnmorskor,
vaccinationen och veterinär-väsendet, som till förekommande och
hämmande af smittosamma sjukdomar bland menniskor och djur, behörigen
iakttages, samt att vederbörande i stad och på landet jemväl i öfrigt
fullgöra sina åligganden i afseende på helsovården.
§ 30.
§ 28.
Mom. 1. Hvad fångvården angår, åligger länsstyrelse att, i öfverensstämmelse
med derom gifna föreskrifter, hafva inseende å ej mindre läns
-
125
fängelset och inom länet befintligt kronohäkte, än äfven stads- och häradsfängelse;
låta ombesörja fångars forslande; anställa förhör, der så erfordras,
med till länsfängelset inkomne, häktade personer; till vederbörande
insända fångförteckningar och uppgifter å bysatte personer; bestrida de
för fångvården nödiga utgifter samt vidtaga öfriga densamma rörande anordningar,
som på länsstyrelsen ankomma.
Mom. 2. I afseende på tillsyningsman vid kronohäkte och hans
förhållande till länsstyrelsen, lände till efterrättelse hvad derom särskildt
är stadgadt.
§ 29.
§ 16
§ 20
Beträffande allmänna hushållningen och de frågor, som dermed ega | ^
gemenskap, tillhör länsstyrelse:
l:o) att med uppmärksamhet följa de i orten öfliga näringars tillstånd
samt, i allt hvad på länsstyrelsen heror, söka befrämja deras utveckling
och förkofran;
2:o) att vidtaga de åtgärder, som enligt författningarne på länsstyrelsen
ankomma i fråga om ändring eller utrifning af vattenverk, som i
följd af uppdämning skadar jord eller hindrar dess odling, äfvensom'' i
andra frågor, rörande vattenaftappning i och för odlingsföretag;
3:o) att, der sådant påkallas, fördela kostnad för strömrensning;
4:o) att vidtaga författningsenliga åtgärder för fiskets vård och ändamålsenliga
utöfvande samt pröfva hit hörande frågor;
5:o) att tillse, det vederbörande fullgöra sina skyldigheter i allt
hvad som angår ej mindre öppen hållandet af strömmar, kungsådra, farleder
och hamnar, än äfven ordningen vid gästgifverier och skjutsstationer
med hvad i öfrigt för vägfarandes obehindrade fortkomst erfordras;
6:o) att då olyckshändelser genom vådeld, strandning eller sjönöd
inträffa, bereda den hjelp och i öfrigt vidtaga de åtgärder, som deraf
kunna påkallas och omständigheterna medgifva;
7:o) att iakttaga hvad i afseende på skogs- och jagtväsendet inom
länet på länsstyrelsen beror;
8:o) att i fråga om gränsreglering emellan härad eller socknar vidtaga
erforderliga åtgärder;
9:o) att upptaga och pröfva frågor om anläggande af nybyggen å
kronans mark;
10:o) att emottaga anmälanden om mjöl- och sågqvarnars anläggande
a landet, äfvensom pröfva ansökningar om dylika anläggningar i
de fall, då tillstånd dertill bör sökas;
126
ll:o) att vaka öfver, att icke annat, än rätt mynt samt behörigen
justerade mått och vigter, sådane de i riket faststälda äro, begagnas;
12:o) att efter härads-rätternas förslag fasställa taxor å hvad som
vid gästgifvaregårdar å landet bör resande till hända hållas, samt till
Kong! Maj:t insända förslag till taxor å hamn-, kanal-, bro- och färj-afgifter,
äfvensom att öfver sådana taxors efterlefnad utöfva tillsyn;
13:o) att, enligt hvad derom är stadgadt, emottaga och låta behörigen
anteckna anmälanden om idkande å landet af handel samt fabriks- och
handtverksrörelse, äfvensom i stadgad ordning handlägga frågor om rätt
för utländing att handel eller annat näringsfång inom riket utöfva;
ld:o) att till vederbörande embetsverk årligen ingifva förslag till
marknadsterminer;
15:o) att, i öfverensstämmelse med hvad derom särskildt är stadgadt,
handlägga frågor ej mindre rörande tillverkning af hvitbetssocker,
samt tillverkning och försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade,
spirituösa drycker, än äfven om rättighet att till förtäring på
stället försälja vin, öl, kaffe och andra icke spirituösa drycker;
16:o) att noga öfvervaka handhafvandet af hvad som är stadgadt,
rörande tillverkning, upplag, transport och försäljning af krut och andra
sprängämnen äfvensom eldfarliga oljor;
17:o) att meddela den pröfning och vidtaga de åtgärder, som enligt
författningarne, angående landsting, koinmunal-styrelse, kyrkostämma samt
kyrko- och skolråd i förekommande frågor åligga länsstyrelsen;
18:o) att, efter vederbörandes hörande, pröfva och, såvidt med lag
och laga stadgar är förenligt, fastställa såväl förslag till reglementen för
särskilda genom menighetsföreningar tillkomna stiftelser på landet, som
ock förslag till byggnads- och brandordningar samt reglementen för sparbanker
och auktionsverk i städerna; äfvensom att på lika sätt till pröfning
upptaga frågor om upphäfvande af eller ändring eller tillägg i dylika
reglementen och ordningar, äfven om de af Kong! Maj:t blifvit stadfästade;
19:o)
att i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter hafva allmän
uppsigt öfver landtmäteriet inom länet, utfärda förordnanden för
verkställande af landtmäteri-förrättningar, handlägga afvittrings- och storskiftesärenden
i de län, der sådana förekomma; låta anställa inventeringar
af ej mindre provinslandtmäteri-kontorets kartor, handlingar och inventarier,
än äfven öfriga hos landtmätare i länet befintliga, tjensterna tillhörande
kartor och handlingar samt i allmänhet meddela den handräckning
och vidtaga de åtgärder, som, i afseende på landtmäteriet inom länet, på
länsstyrelsen ankomma;
127
20:o) att handlägga fråga, angående understöd af allmänna medel
för afflyttning i följd af laga skifte;
21.o) att vaka öfver, att fattigvården inom länet i enlighet med
derom gällande stadganden behörigen handhafves, samt i afseende derå
vidtaga de åtgärder och meddela den pröfning, som länsstyrelsen författningsenligt
åligger;
22:o) att, i afseende på enskilda bankinrättningar och bolag, iakttaga
hvad, enligt särskilda stadganden eller reglementen, länsstyrelsen
åligger;
23:o) att vaka öfver postväsendet inom länet och, derest felaktigheter
i hvad dit hörer upptäckas, general-post-styrelsen derom skyndsamt
underrätta; samt
2f:o) att i de län, der statens åtagande att inlösa salpeter fortfar,
iakttaga hvad i afseende på salpetersjuderi till länsstyrelsens efterrättelse
finnes stadgadt.
§ 30.
§ 31; tf.
Länsstyrelse bör öfvervaka handhafvande! af föreskrifterna, angående
forntida minnesmärkens fredande och bevarande samt fornfynds hembjudande
till inlösen för statens räkning.
§ 31.
Enligt hvad särskilda författningar derom stadga, tillhör det länsstyrelse
l:o)
att utfärda resepass;
2:o) att förordna om försvarslösa personers behandling; och
3:o) aff vidtaga laga åtgärder, i fråga om tjenstehjons inställande i
tjenst.
§ 32.
Jemväl tillhör länsstyrelse att pröfva åtal för försummelse att till
beskattning anmäla hundkreatur inom de kommuner å landet, der sådan
beskattning eger rum.
§ 33.
^ Utom öfriga uppgifter och berättelser, som från länsstyrelse böra
till Kongl. Maj:t eller embetsmyndigheter ingå, skall
128
l:o) till chefen för civil-departementet skyndsamt göras anmälan om
tima.de
att störa allmän ordning och säkerhet, eller eljest äro af den märklighet
eller vigt, att de höra komma till Kongl. Maj:ts kännedom^
2:o) till statistiska centralbyrån afgifvas berättelse om årsväxten; och
3:o) till Kongl. Maj:t insändas femårsberättelse, angående länets
tillstånd.
§ 33: 1.
§ 34.
§ 38: 2.
§ 40: ~
Mom. 1. Tjenstledighet för kronofogde må länsstyrelsen bevilja
för högst tre månader. Astundas längre tids ledighet, beror beviljandet
deraf på Kongl. Maj:ts pröfning; börande underdånig ansökning derom ingifvas
till länsstyrelsen, som densamma jemte eget underdånigt yttrande
till Kongl. Maj:t öfverlemnar. Angående tillsättning af och afsked för
kronofogde samt förordnande om tjenstens upprätthållande under vakans
eller innehafvarens ledighet, galle till efterrättelse hvad i nämnde hänseenden
är stadgadt i § 4, rörande ledamot i länsstyrelse.
Mom. .2. Till kronofogdes fullmäktig förordna länsstyrelsen behörig
och lämplig person på förslag af kronofogden. Fråga om tjenstledighet
för fogde-fullmäktig skall, sedan kronofogden blifvit deröfver hörd,
äfvenledes af länsstyrelsen pröfvas. Då fogde-fullmäktig begär afsked eller
af kronofogden dertill anmäles, har länsstyrelsen att derom besluta, i förra
fallet likväl först sedan kronofogden blifvit hörd och sig yttrat särskild^
huruvida sökanden för emottagna uppbördsmedel behörigen redovisat. .
Mom. 3. Om tillsättning af samt tjenstledighet och afsked för fjerdingsman
är i stadgan angående fjerdingsmän föreskrifvet.
§ 35.
§ 35.
I öfverenssämmelse med särskilda författningar tillhör det länsstyrelse
att förordna såväl kontrollörer vid bränvinstillverkningen, tillsyningsman
vid bränvin snederlag och destilleringsverk samt uppsyningsman vid
hvitbetssockerfabriker som äfven försäljare af stämpladt papper.
Mom. 1. För återbesättande af ledigt borgmästare-embete skall länsstyrelsen,
sedan val i stadgad ordning egt rum, samt magistraten med
ansökningshandlingarne, valprotokollet och underdånigt förslag inkommit,
129
samtliga dessa handlingar till Kongl. Maj:t insända jemte eget underdånigt
yttrande, angående de föreslagnas lämplighet för embete! Vid fråga
om tjenstledighet för borgmästare och förordnande af vikarie, tillkommer
det länsstyrelsen att, med ansökningshandlingarnes insändande till vederbörande
hofrätt, utlåtande afgifva; men begär borgmästare afsked, skall
ansökningen derom med länsstyrelsens underdåniga yttrande till Kongl.
Maj:t öfverlemnas.
''
6 ’
Mom. 2. För kompetent person, som blifvit i behörig ordning utsedd
till radman eller magistratssekreterare, utlärde länsstyrelsen fullmakt.
Mom. 1. Da landsfiskalstjenst varder ledig, skall länsstyrelsen sådant
i stadgad ordning kungöra samt ansökningarne emottaga och till
justitie-kanslersembetet insända. Vid ledighet af stadsfiskalsbefattning tillhör
det länsstyrelsen att, sedan ledigheten blifvit af magistraten kungjord
samt dit ingifva ansökningshandlingar till länsstyrelsen inkommit, dessa
likaledes till justitie-kanslers-embetet öfverlemna; börande i beo-ge fallen
handlingarne atföljas af länsstyrelsens yttrande.
Mom. 2. Lands- och stadsfiskal eger länsstyrelsen bevilja högst sex
veckors tjenstledighet, derom justitie-kanslers-embetet genast bör underrättas;
men då fråga är om längre tjenstledighet eller sådan tjensteman
begär afsked, bör länsstyrelsen insända ansökningen jemte eget yttrande
till nämnda embete; skolande i fråga om tjenstledighet för stadsfiskal magistraten
lemnas tillfälle att sig yttra.
§ 38.
§55.
Länsdjurläkare antages af länsstyrelsen, sedan ledigheten varit behörigen
kungjord och yttrande af sundhetskollegium om sökandens kompetens
och skicklighet blifvit inhemtadt. Tjenstledighet för sådan tjensteman
äfvensom afsked eger likaledes länsstyrelsen att bevilja.
§ 39.
§ 35: 4, 9.
§ 38: G.
.
_ Mom- !■
1 afseende på tjenstledighet för provinsialläkare äfvensom § 4°''
tillsättande af samt tjenstledighet och afsked för tjensteman och betjente
vid fängelserna, förfares pa sått derom i särskilda instruktioner är stadgadt.
Mom. 2. Ordinarie och extra fånggevaldiger antagas af länsstyrelsen
äfvensom skarprättare i de län, der sådan bör vara anstäld. Frågor
tjenstledighet och afsked för dem pröfvas äfven af länsstyrelsen.
17
180
§ 35: 4.
§ 35: 5.
§ 36.
§ 39.
§ 40.
Beträffande vice kommissionslandtmätares antagande och anställande
till tjenstgöring inom länet, sådan tjenstemans befordran till kommissionslandtmätare
samt tjenstledighet för landtmätare och justerare, har länsstyrelsen
att iakttaga hvad derom särskildt är stadgadt.
§ 41.
Då ledigt embete eller tjenst skall besättas, men sökande dertill vid
ansökningstidens utgång sig icke anmält, skall, i de fall, da kungörandet
af ledigheten men icke tillsättningen tillkommer länsstyrelsen, kungörelse
ånyo utfärdas med utsättande af ny, lika lång ansökningstid, beräknad
från den dag, den förra gick till ända. Skulle icke heller under senare
ansökningstiden någon sökande sig anmäla, inberättas förhållandet till
Kongl. Maj:t eller den myndighet, som eger tjensten tillsätta. Derest slikt
förhållande inträffar vid ledighet af tjenst, som det tillhör länsstyrelsen
att besätta, ankomme på dess pröfning att efter omständigheterna förfara.
§ 42.
Mom. 1. Vid tillsättning af tjenst skall länsstyrelse endast fästa
afseende på de sökandes förtjenst och skicklighet.
Mom. 2. Tjensteköp eller så kalladt ackord för erhållande af embete
eller tjenst skall länsstyrelsen, i hvad på densamma beror, motverka
och förhindra.
§ 48.
Mom. 1. När länsstyrelse beviljar kronofogde, förste landtmätare,
justerare, styresman för fängelse, lands- eller stadsfiskal tjenstledighet, tillhör
det länsstyrelsen att i sammanhang dermed förordna behörig och lämplig
person att tjensten under tiden bestrida, hvarom, beträffande landsocli
stadsfiskalsvikariat, hos justitie-kanslersembetet göres anmälan; men då
någon af dessa tjenster blifvit vakant eller förordnande påkallas för längre
tid, än länsstyrelsen eger tjenstledighet bevilja, skall, med iakttagande
af hvad derom särskildt är stadgadt, dylikt förordnande meddelas endast
tilldess Ivongl. Maj:t eller vederbörande embetsmyndighet i frågan beslutat.
Mom. 2. Vikarie för fogde-fullmäktig förordnas af länsstyrelsen
efter anmälan och förslag af vederbörande kronofogde.
131
§ 44.
§37.
Mom. 1. Kronofogde, fogdefullmäktig, provinsial- och lasaretts-läkare,
landtmätare, justerare, styresman för fängelse, lands- och stadsfiskal samt
fånggevaldiger, som icke förut i egenskap af civil tjensteman aflagt tjensteed,
skall, innan han i tjensteutöfning inträder, inför länsstyrelsen aflägga
tro , huldhets- och tjensteed, hvarom bevis bör hans fullmakt eller
förordnande åtecknas.
Mom. 2. Sedan borgmästare, rådman eller magistratssekreterare inför
magistraten aflagt tro-, huldhets- och tjensteed, skall magistraten derom
göra anmälan hos länsstyrelsen.
Mom. 3. Ordningsman i stad eller köping, fjerdingsman, kontrollör
vid br än vinstillverkning, tillsyningsman vid bränvinsnederlag eller destilleringsverk,
så ock uppsyningsman vid hvitbetssockerfabrik aflägge sådan
ed inför länsstyrelsen, som dock i särskildta fall eger förordna, att
den må inför domstol i orten afläggas.
§ 45.
§ 4i.
Mom. 1. Då kronofogde eller fogde-fullmäktig blifvit utnämnd,
förordnad eller erhållit afsked, bör underrättelse derom i länskungörelserna
intagas.
Mom. 2. Enahanda kungörande bör ega rum, rörande fjerdingsmansbefattning,
som blifvit tillsatt.
§ 46.
§ 66.
Mom. 1. I afseende på kronofogde eller fogdefullmäktig, som i
tjensten sig förbryter eller gör sig skyldig till fel eller försummelse, galle
till efterrättelse hvad i § 70 för sådant förhållande af tjensteman hos
länsstyrelse stadgas, dervid kronofogde anses lika med länsnotarie och fullmäktig
lika med kanslist.
Mom. 2. Beträffande fånggevaldiger och skarprättare, då de i tjensten
felat, galle hvad i samma § stadgas, rörande vaktbetjent hos länsstyrelse.
§ 47.
Askar landsstatstjensteman eller betjent länsstyrelsens intyg om sitt
förhållande i tjensten, är länsstyrelsen skyldig sådant tjenstebetyg meddela.
1B2
§ 52.
§ 48.
öfver böter och viten, som af länsstyrelsen åläggas, skall föras längd
och denna till verkställighet expedieras, på sätt derom särskildt är stadgadt.
§ 54.
§ 49.
I föreskrifven ordning och efter stadgadt formulär skall länsstyrelsen
årligen afgifva arbetsredogörelse och lemna uppgift å afgjorda utsökningsmål.
§ 59-
§ 50.
I utslag och resolution, deröfver klagan föras må, skall behörig besvärshänvisning
meddelas. Vill någon klaga öfver beslut, som annorlunda
blifvit meddeladt och expedieradt, skall på skeende anmälan särskild anvisning
dertill lemnas.
§ 33.
§ 57.
Mom. 1. Landshöfding skall, då han är tillstädes, föra ordet:
ko) i sådana direktioner, komitéer och föreningar, uti hvilkas förhandlingar
han eger att å embetets vägnar deltaga;
2:o) vid sådana embetsförrättningar inom länet, som af honom gemensamt
med biskop, regementschef eller andra embetsman utföras;
3:o) vid allmän sammankomst med länets innevånare; och
4:o) i magistrat vid öfverläggning med invånare i stad.
Mom. 2. Då menighet inom länet, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga
befallning eller länsstyrelsens beslut, kallas att för öfverläggning i
allmänna angelägenheter inför landshöfdingen sammanträda, men han är
förhindrad att sammankomsten bevista, skall landssekreteraren eller i fråga,
som tillhör landskontorets handläggning, landskamreraren föra ordet; dock
må länsstyrelsen, då omständigheterna dertill föranleda, i detta fall förordna
särskild ordförande. Vid sådant sammanträde föres protokollet af
vederbörande länsnotarie eller länsbokhållare, derest icke länsstyrelsen förordnar
särskild protokollsförare; börande protokollet till länsstyrelsen aflemnas.
§ 51.
133
§ 52.
§ 56.
Mom. 1. Ärende, som rörer pastorat eller socken, tillhörande flera
län, behandlas af länsstyrelsen i det län, der i förra fallet moderförsamlingen
och i det senare socken-kyrkan är belägen, sedan likväl öfriga
vederbörande länsstyrelser lemnats tillfälle att i ärendet sig yttra.
Mom. 2. I fråga åter, som rörer menigheter inom flera län och är
af beskaffenhet att böra i hela sin omfattning på en gång pröfvas, såsom
der fråga är om allmänna vägars, broars och färjors anläggning och underhåll
m. m., skola länsstyrelserna i dessa län gemensamt besluta. Kunna
de icke om eu mening sig förena, skall ärendet för pröfning och afgörande
öfverlemnas till den embetsmyndighet, hvilken pröfningen af besvär
öfver länsstyrelses beslut i sådant mål tillhör.
Mom. 3. På sist berörda sätt förhålles äfven med ärende, som länsstyrelse
och annan myndighet hafva att gemensamt handlägga och pröfva,
men hvari de icke kunna om beslutet sig förena.
§ 53.
§53.
Mom. 1. I afseende på begagnandet af post- och telegraf-inrättning
eger länsstyrelse enahanda rättigheter, som tillkomma andra embetsverk
i riket.
Mom. 2. Da behofvet sådant påkallar, eger länsstyrelse reqvirera
extra post eller begagna express.
Art. IV.
Om arbetsordningen och ärendenas fördelning.
§ 54.
Mom. 1. Hos länsstyrelse förekommande ärenden handläggas dels
i plenum och dels på afdelningarne. De till landskansliet hörande föredragas
af landssekreteraren och de, som tillhöra landskontoret, af landskamreraren.
Ledamöterna deltaga i öfverläggningarne, men landshöfdingen
ensam tillkommer beslutanderätten, och anses ledamot, som icke låtit i
protokollet anteckna skiljaktig mening, hafva beslutet biträdt.
§ 2.
§ 3.
§ ^
§ 5.
134
Mom. 2. Under landshöfdinge-vakans äfvensom i allmänhet då landshöfding
icke är i embets-utöfning, handhafva^ pleni-ärendena af landssekreteraren
och landskamreraren gemensamt med samfäld ansvarighet
för besluten, men öfriga ärenden af afdelningarnes chefer hvar för sig.
Derunder må icke utöfvas länsstyrelsens rättighet att tillsätta tjensteman,
men väl fullmakt utfärdas för kompetent och behörigen utsedd rådman
eller magistratssekreterare, äfvensom fjerdingsman antagas.
Mom. 3. Uppstå under sådan gemensam pröfning af ärende, som i
nästföregående mom. omförmäles, skiljaktiga meningar ledamöterna emellan,
blifve den gällande och till expedition befordrad, som föredraganden
yttrat, och vare andra ledamoten fri från ansvarighet för beslutet, derest
lian låtit sin mening i protokollet anteckna.
Mom. 4. Har vid upprättandet af förslag till tjenst eller vid föredragning
af ärende, hvari beslut skall högre myndighets pröfning underställas
eller utlåtande till Kongl. Maj:t eller embetsmyndighet afgifvas,
ledamot till protokollet yttrat särskild mening, skall utdrag af protokollet
i denna del åtfölja den afgående expeditionen.
§ 55.
I plenum handläggas följande frågor, nemligen:
Do) om afgifvande af utlåtande, som af Kongl. Maj:t eller embetsverk
infordras i allmänt lagstiftningsärende eller länet enskildt rörande
förvaltnings- eller ekonomi-ärende, äfvensom förklaring eller utlåtande i
anledning af besvär öfver beslut, som af länsstyrelsen i plenum blifvit
fattadt;
2:o) om tillsättande af embete och tjenst samt tjenstledighet och afsked
för embets- och tjensteman och förordnande af vikarier;
3:o) om betyg, angående tjensteman^ förhållande i tjensten;
Do) om försummelse eller fel i tjensten af kronofogde, tjensteman,
fjerdingsman eller vaktbetjent;
5:o) om åtgärder i anledning af skriftlig anmärkning af landskontoret
vid granskning af räkenskaper och redogörelser;
6:o) om uppbördsbalans;
7:o) om extra inventeringar af kassan;
8:o) om utfärdande af anvisning å medel, som länsstyrelsen har i
bankinrättning innestående;
9:o) om fastställelse af reglementen;
10:o) om afgifvande af femårsberättelsen;
ll:o) om pröfning och godkännande af landstings beslut;
135
12.o) ärende, hvari beslutet skall högre myndighets profning underställas;
13:o)
ärende af den beskaffenhet, att det till en del tillhör den ena
och till en annan del den andra af länsstyrelsens afdelningar; och
14:o) ärende, om hvilket landshöfdingen, med hänseende till detsammas
omfattning och allmänna vigt, föreskrifver, att det skall i plenum
handläggas.
§ 56.
Utan _ föregången föredragning må, äfven då landshöfdingen är i
embetsutöfning, vederbörande ledamot låta till expedition befordra:
l:o) redogörelser och andra räkenskapshandlingar;
2:o) kommunikations- och remiss-resolutioner;
3:o) köpeskillingsliqvid, angående exekutivt försåld fastighet;
„ . 4:0) bevis> med undantag af tjenstgörings-, vederhäftighets- och tillståndsbevis;
5
ro) saköreslängder;
6:°) förhörsprotokoll och beslut, rörande häktad person;
7:°) order om verkställighet af utslag i brottmål, utom då fråga
är om verkställande af dödsstraff; och
n
8:o) fångförpassning.
§ 57.
Mom. 1. I pleni-ärende skall inneliggande exemplaret af expeditionen
underskrifvas af landshöfdingen och begge ledamöterna eller, i landshöfdingens
frånvaro, af ledamöterna, i begge fallen med kontrasignation,
efter målens beskaffenhet, af länsnotarie eller länsbokhållare. Utgående
expedition underskrifves endast af landshöfding eller i hans frånvaro af
vederbörande föredragande, efter kontrasignation af länsnotarie eller länsbokhållare.
Mom. 2. I de ärenden, som ledamöterna handlägga hvar för sig,
men med föredragningsskyldighet, då landshöfding är i embetsutöfning’
skola inneliggande exemplaren af expeditionerna underskrifvas af landshöfdingen
och föredraganden eller, då landshöfdingen är frånvarande, endast
af vederbörande ledamot samt i begge fallen kontra signeras af länsnotarie
eller länsbokhållare efter målens beskaffenhet. I afseende på underskrift
ä utgående expedition förhålles såsom i mom. 1 är föreskrifvet.
Mom. 3. Utgiftsorder och anvisning å bankinrättning undertecknas
af landshöfdingen och landskamreraren; men då landshöfding icke är i
186
embetsutöfning skall bankanvisning undertecknas af landssekreteraren ocli
landskamreraren samt utgiftsorder af landskamreraren, med kontrasignation
af förste länsbokhållaren. Omförings- samt upp- och afföringsorder
undertecknas på enahanda sätt af landskamreraren och nämnde länsbokhållare.
Mom. 4. Expedition, som omförmäles i nästföregående §, undertecknas
af vederbörande ledamot eller den tjensteman, som har att sådan
expedition utfärda.
Mom. 5. Protokoll underskrifves af den, som protokollet fört.
§ 47.
§ 58.
Mom. 1. Till länsstyrelsen ankommande bref skola, då särskilda
omständigheter icke föranleda undantag, öppnas i plenum å embetsrummet.
Mom. 2. Penningar och värdehandlingar, som i bref till länsstyrelsen
ankomma eller till de särskilda expeditionerna eljest inga, skola
genast antecknas, medel, som redovisas i länsräkenskapen, i derför upplagd
bok och öfriga medel jemte värdehandlingarne i särskilda böcker,
en för landskansliets och en för landskontorets expedition, samt genast
derefter i plenum öfverlemnas till kassören, som har att det emottagna
i nämnda böcker qvittera; och må medel icke af expeditionshafvande
qvittens. Köpeskilling äfvensom annat sådant belopp bör, då det icke
under närmaste tiden kommer att utbetalas, såsom depositionsmedel i
kassan insättas.
§ 48: 1.
§ 59.
Mom. 1. Alla mål och ärenden, som till länsstyrelsen inkomma,
skola genast antecknas i diarier, som, särskildt för ärendena å landskansli
och särskildt för dem å landskontoret, årligen upprättas. Sådant
diarium skall under hvarje af de deri förekommande titlar eller littera,
der sådan uppställning begagnas, men eljest för diariet i sin helhet, upptaga
ärendena i fortgående nummerföljd från årets början till dess slut,
med kortfattad redogörelse till tid och beskaffenhet för de åtgärder, som
blifvit vidtagne; och skall för hvarje ärende bibehållas det diarii-nummer,
hvarunder det först blifvit upptaget, intilldess ärendet, såsom bragt till
slut eller förfallet, kan afföras.
Mom. 2. Vid hvarje diarium skall fogas förteckning med kort
rubrik å de i nästföregående årets diarium antecknade mål och ärenden,
som vid årets slut voro oafgjorda och såsom sådana i arbetsredogörelsen
för samma år utbalanseras.
137
§ 60.
Ärendena skola med all möjlig skyndsamhet behandlas och till slut
bringas, hvarför det åligger styrelseledamöterna, hvardera i hvad honom
tillhör, att utan dröjsmål dem bereda och derefter, så fort ske kan, föredraga
samt ombesörja beslutens expedierande.
§ 61.
Vid sammanträde inför länsstyrelse, muntligt förhör, auktion eller
annan dylik förrättning, äfvensom då ledamot yttrat från fattadt beslut
skiljaktig mening, skall föras protokoll, hvilket, derest sådant icke genast
kan ske, ofördröjligen derefter justeras och med anteckning derom förses.
§ 62.
Länsstyrelses beslut, som icke är af beskaffenhet att böra genom
skrifvelse eller utgiftsorder meddelas, utfärdas antingen genom särskildt
utslag eller resolution i vanlig form eller ock, då omständigheterna det
medgifva, medelst anteckning å handlingarne. I utsökningsmål skall den
till grund för krafvet åberopade handling eller erforderliga delar deraf i
eller efter utslaget afskrifvas; börande i senare fallet afskriftens riktighet
bestyrkas af den, som utslaget kontrasignera!.
§ 63.
Diarier och koncept äfvensom författningssamlingar och öfriga handlingar,
med hvilka sådant lämpligen kan ifrågakomma, böra för hvarje år
inbindas och, jemte hvad till länsstyrelsens arkiv i öfrigt hör, väl vårdas
och förvaras; skolande öfver arkiv-handlingarne föras fullständig förteckning,
enligt hvilken inventering af arkivet anställes, då ombyte af
registrator eger rum eller omständigheterna eljest dertill föranleda.
§ 64.
Mani. 1. Till handläggning i landskanslist samt landssekreterarens
föredragning och expedition höra de ärenden, som omförmälas i:
§§ 10, 11, 12 och 13;
§ 14 med det undantag, som i nästföljande mom. omförmäles;
§ 15;
§ 16, utom hvad som angår böters uttagande på grund af saköreslängd;
18
§ 49.
§ 50.
§ 51.
§ 48: 3.
§ 42.
138
§ 17;
§ 18 med undantag af inom. 1 punkt 1 i afseende på indelt manskaps
uppfordring, punkt 4 i hvad den afser sådana ärenden, som enligt
särskilda föreskrifter tillhöra landskamrerare och landskontor, och punkt 8;
§ 23, om inventering å kronofogdekontor;
§ 24, utom hvad beträffar utredningen af kronans fordran;
§ 25 punkt 1 i hvad skogarne angår, samt punkt. 5 och 6;
§ 26 punkt. 2, 3, 4, 5 och 6;
§ 27;
§ 28, utom hvad angår dels anskaffning af förnödenheter för fängelserna,
sedan behofvet blifvit godkändt, och dels utbetalning af och
redovisning för medel i och för fångvårdens behof;
§ 29 punkt. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14 och 15, utom
frågor om tillverkning af hvitbetssocker och spirituösa drycker, punkt. 1 6,
17, 18, 19, 21, 22 och 23;
§§ 30, 31 och 32;
§ 33, utom upprättandet för femårsberättelsen af tabeller och sammandrag,
grundade på räkenskaper och handlingar, som i landskontoret
finnas att tillgå;
§§ 34, 36, 37, 38, 39, 40, 43, 44, 45 och 46;
§ 47 hvad angår tjenster, i fråga om hvilkas tillsättning landssekre
-
teraren eger föredragningsskyldighet; samt
§ 48, beträffande anteckning af böter och viten, som blifvit ålagda
på landssekreterarens föredragning;
jemte frågor om tillsättning och förordnande af samt tjenstledighet
och afsked för landskamrerare samt tjensteman och vaktbetjent vid landskansli,
äfvensom angående tjenstefel och försummelser af sådan tjensteman
och betjent.
Mom. 2. Till handläggning i landskontoret samt landskamrerarens
föredragning och expedition höra de ärenden, som omnämnas i:
§ 14 i afseende på infordrande af handlingar och påkallande af
åtgärder i ärenden, tillhörande landskontoret;
§ 16 hvad angår böters uttagande på grund af saköreslängd;
§ 18 mom. 1 punkt. 1 hvad angår indelt manskaps uppfordringtill
tjenstgöring, punkt. 4 i hvad den afser sådana ärenden, som enligt
särskilda föreskrifter tillhöra landskamrerare och landskontor, samt punkt. 8;
§§19 och 20;
§ 21 äfven i fråga om uttagande af kronoutskylder, som skola i
annat län redovisas;
§ 22;
139
§ 23, utom hvad angår inventering å kronofogdekontor;
§ 24 i hvad beträffar utredningen af kronans fordran;
§ 25 punkt. 1, utom hvad skogarne angår, samt punkt. 2, 3, 4 och 7;
§ 26 punkt. 1, 7 och 8;
§ 28 i hvad som rörer dels anskaffning af förnödenheter för fängelserna
och dels utbetalning af och redovisning för medel i och för fångvårdens
behof; hvaremot uppkommen fråga om hvad i berörda hänseenden
erfordras skall handläggas i landskansli et;
§ 29 punkt. 9, 10 och 15, beträffande frågor om tillverkning af
hvitbetssocker och spitituösa drycker, samt punkt. 20 och 24;
§ 33 punkt. 3 i hvad den afser upprättandet af tabeller och sammandrag,
grundade på landskontorets handlingar;
§ 35;
§ 47 hvad angår tjenster, i fråga om hvilkas tillsättning landskamreraren
har föredragningsskyldighet; samt
§ 48, beträffande anteckning af böter och viten, som blifvit ålagda
på landskamrerarens föredragning;
jemte ärenden, som röra tillsättning och förordnande af samt tjenstledighet
och afsked för landssekreterare samt tjensteman och vaktbetjent
vid landskontoret, äfvensom angående tjenstefel och försummelser af sådan
tjensteman och betjent.
Mom. 3. Öfverenskomma landssekreterare och landskamrerare om
någon jemkning i ofvanstående fördelning af göromålen, må det bero af
landshöfdingen att, om så finnes lämpligt, sådan medgifva. Förekommer
ärende af den beskaffenhet, att tydlig föreskrift saknas till ledning för
bedömandet, huruvida det bör å landskansli eller landskontoret behandlas,
eger landshöfdingen att, efter de vid omförmälda fördelning följda
grunder, derom förordna. Ärende, som till en del tillhör den ena och
till en annan del den andra af länsstyrelsens afdelningar, skall, der sådant
lämpligen kan ske, i sin helhet handläggas å den afdelning, dit ärendet
hufvudsakligen hör.
§ 65.
Landshöfdingen, som är Kongl. Maj:t ansvarig för länets styrelse och
förvaltning, bör hafva tid och möda osparda för befrämjandet af allt
hvad till länets välstånd hör, samt icke blott utöfva noggrann tillsyn
öfver embetsärendenas jemna gång, utan äfven sjelf taga den del i ärendenas
omedelbara behandling, som tid och omständigheter medgifva.
140
8 58.
§ 66.
§ 61.
§ 6S''
Mom. 1. Landssekreteraren åligger, utom hvad derom redan i det
föregående af denna instruktion är bestämdt:
l:o) att tillse, att de å landskansli anstälda tjensteman behörigen
fullgöra sina skyldigheter, och att alla till nämnda afdelning hörande
göromål blifva med ordning och skyndsamhet bestridda;
2:6) att hafva tillsyn å de i länsfängelset förvarade fångars vård
och behandling;
3:o) att vid förhinder för landshöfdingen förrätta kassainventeringarne;
4:o)
att, då landskansliets expedition tillhörande medel eller värdehandlingar
böra från kassan afsändas eller utlemnas, derå meddela kassören
skriftlig uppgift samt utöfva tillsyn derå, att slika remisser och utbetalningar
behörigen verkställas; samt
5:o) att vaka öfver, att Rapportör, uppgifter och andra handlingar,
som på bestämda tider böra till landskansliet ingå eller särskildt blifvit
infordrade, utan obehörigt dröjsmål insändas.
Mom. 2. Länsnotarie tillhör:
l:o) att vara protokollsförande hos länsstyrelsen, då protokoll erfordras
i ärende, som tillhör landskansliets behandling, äfvensom vid rekryterings-
och remonteringsmöten;
2:o) att kontrasignera från nämnda afdelning utgående expeditioner,
utom i de fall, som i § 55 omförmälas, och således ansvara för den
utgående expeditionens öfverensstämmelse med det inneliggande exemplaret.
deraf;
3:o) att granska inkommande exekutionsdiarier;
4:o) att i öfrigt efter länsstyrelsens föreskrift biträda vid de till
landskansliet hörande göromål; och
5:o) att vid landssekreterarens förhinder, då. ej annorlunda förordnas,
hans embete förrätta.
I de län, der tvänne länsnotarie!’ äro anstälde, skall andre länsnotarien
biträda vid de embetsgöromål, som af landssekreteraren honom
anförtros, och vid första länsnotarie^ förhinder i hans tjensteåligganden
inträda.
Mom. 3. Begistratorn åligger:
l:o) att emottaga ansökningar, besvärsskrifter och andra handlingar,
som till länsstyrelsen ingifvas, ombesörja och ansvara för alla diariernas
ordentliga förande, dervid han, då göromålen det fordra, eger att genom
141
länsstyrelsens försorg erhålla behöflig! biträde, samt om händer hafva och
vårda arkivet, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som
i berörda hänseenden af länsstyrelsen honom meddelas;
2:o) att i länsnotariens frånvaro eller då han förrättar landssekreterareembetet,
fullgöra dennes skyldighet att föra protokoll, granska exekutionsdiarier
och kontrasignera från kansliet utgående expeditioner;
3:o) att upprätta länsstyrelsens arbetsredogörelser och föreskrifna
uppgifter, angående afgjorda utsökningsmål; och
4:o) att, i den mån dessa åligganden dertill lemna tillfälle, efter
länsstyrelsens anvisning deltaga äfven i andra göromål å landskansli.
Mom. 4. Landskanslist verkställer de göromål å landskansliet, som
af landssekreteraren honom föreläggas.
§ 59.
§ 60.
§ 62.
Mom. 1. Landskamreraren åligger, utom hvad derom redan i det § 63■
föregående af denna instruktion är bestämdt:
l:o) att tillse, att de å landskontoret anstälda tjensteman behörigen
fullgöra sina skyldigheter, och att alla till nämnda afdelning hörande
göromål blifva med ordning och skyndsamhet bestridda;
2:o) att utöfva närmaste kontroll å kassörens uppbörd;
3:o) att föra kontrollängd öfver inbetalningarne i kassan samt meddela
annotationsbevis å länska ssörens ({vittenser;
4:o) att då landskontorets expedition tillhörande medel eller värdehandlingar
böra från kassan afsändas eller utlemnas, derå meddela kassören
skriftlig uppgift samt utöfva tillsyn, att slika remisser och utbetalningar
behörigen verkställas;
5:o) att hålla noggrann tillsyn derå, att uppbördsmännen och redogörarne
inom länet å rätta tider och i stadgad ordning uppbära och
leverera till deras uppbörd hörande medel, derför afgifva föreskrifna
redogörelser och i öfrigt fullgöra hvad dem i förevarande hänseende,
åligger;
6:o) att likaledes hafva inseende derå, att för uppbördsmännen i
länet alltid finnes stäld behörig säkerhet, samt att, då sådan säkerhet utgöres
af borgen, erforderliga upplysningar om löftesmännens vederhäftighet
årligen infordras;
7:o) att hafva tillsyn å efterlefnaden af hvad som är stadgadt,
rörande vården och förvaltningen af kronans egendomar, i hvad länsstyrelsens
åtgärd tillhör, och särskild! derå-, att de hos länsstyrelsen för
-
142
varade borgensförbindelser för arrenden behörigen förnyas och åtgärder
för egeridomarnes utarrendering å rätta tider vidtagas; och
8:o) att vaka öfver, att rapporter, uppgifter och andra handlingar,
som på bestämda tider skola till landskontoret ingå eller särskildt blifvit
infordrade, utan obehörigt dröjsmål insändas.
Mom. 2. Länsbokhållarne åligga följande göromål, nemligen:
förste Imsbokhållaren
l:o) att vara protokollsförande hos länsstyrelsen, då protokoll erfordras
i ärende, som tillhör landskontorets behandling;
2:o) att kontrasignera från nämnda afdelning utgående expeditioner,
utom i de fall, som i § 55 omförmälas, och således ansvara för den
utgående expeditionens öfverensstämmelse med det inneliggande exemplaret
deraf;
3:o) att afgifva memorial, då det allmännas rätt och talan skall
genom landskontoret utföras hos länsstyrelsen, äfvensom att afgifva utlåtande
i de fall, då länsstyrelsen sådant länsbokhållare!! affordrar;
4:o) att verkställa den vid landskontoret förekommande revision
samt afgifva anmärkningar eller annat yttrande, hvartill granskningen
föranleder;
5:o) att efter formulär föra annotationsböcker öfver inkomster och
utgifter, utskrifva förekommande utgifts- och omföringsorder samt öfver
dem föra förteckningar;
6:o) att upprätta landskontorets räkenskaper och redogörelser, med
undantag af dem, som, enligt hvad här nedan stadgas, åligga andre länsbokhållaren
och kassören; och
7:o) att vid landskamrerarens förhinder, då ej annorlunda förordnas,
hans embete förrätta ; samt
andre länsbokliållaren
l:o) att medelst uppbördsböckers och uppbördslängders upprättande
samt debetsedlars och skatteqvittensers utfärdande verkställa debiteringen
af de allmänna utskylder, som af kronofogdarne i länet böra uppbäras,
med rättighet för honom att genom länsstyrelsens försorg dervid erhålla
det arbetsbiträde, som af behofvet påkallas;
2:o) att i länets jordebok samt tionde-, roterings- och andra längder,
som angå skatter och onera, verkställa de anteckningar, som varda
anbefalda;
3:o) att uträkna ej allenast den ersättning, som tillkommer vederbörande
för indragne ränte- och tiondeanslag, utan äfven roteringsbidrag
143
och andra sadana tillskott och ersättningar, äfvensom upprätta de längder
och räkenskapshandlingar, som i afseende härå äro eller varda föreskrifna;
4:o) att lemna de räkenskapsverifikationer, som på landskontoret
ankomma och skola grundas på jordeboken, uppbördsböckerna samt mantals-
och taxeringslängderna;
5:o) att vidtaga föreskrifna åtgärder för redovisningen af utskylder,
inom länet paförda personer, som å skattskrifningsorterna icke kunnat anträffas,
och öfver dylika restmedel föra räkning; och
6:o) att likaledes föra räkning öfver propriebalanser;
åliggande det länsbokhållarne att efter länsstyrelsens föreskrift biträda
jemväl vid öfriga till landskontoret hörande göromål.
Mom. 3. Till länskassörs befattning hörer:
l:o) att emottaga och i föreskrifven ordning förvara alla medel,
som till länsstyrelsen inkomma eller till kassan omedelbart ino-å:
o ''
2:o) att af kassamedlen verkställa utbetalningar och remisser dels
enligt länsstyrelsens utgiftsorder och dels, beträffande medel, som tillhöra
landskansliets och landskontorets expeditioner, efter skriftliga anvisningar,
i förra fallet af landssekreteraren och i det senare af landskamreraren;
_ ''^:p) öfver in- och utbetalningarne föra räkningar samt afgifva
redovisningar och rapporter på sätt och å tider, som derför äro stadgade;
4:o) att på uppbörd emottaga och i föreskrifven ordning förvara
äfvensom, då sådant bör ske, utlemna eller afsända för länets behof afsedt
stämpelpapper, kortkonvolut och sådane qvittensblanketter, som omförmälas
i § 22, samt derför redovisa; och
5:o) att varda de handlingar, som till förvar i kassan aflemnas och
öfver dem föra förtecknins;
o hvarförutan kassören är skyldig att jemväl i öfrigt deltaga i göromålen
å landskontoret efter länsstyrelsens föreskrift.
Mom. 4. Landskontorist verkställer de göromål å landskontoret, som
af landskamreraren honom föreläggas.
§ 68.
En hvar af de till länsstyrelsen hörande embets- och tjenstemän är
ansvarig för den embets- eller tjensteåtgärd, som han vidtagit, och den
expedition, som han till följd af tjenstepligt utfärdat.
144
Art. Y.
Om ansvar å embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid länsstyrelserna
för fel och försummelser i tjensten.
§ 65.
§ 69.
§ 66.
Mom. 1. Landshöfding eller styrelseledamot, som deltagit i vrångt
eller lagstridigt beslut eller åsidosatt honom åliggande skyldigheter eller
eljest i embetets utöfning sig felaktigt förhållit, tilltalas af vederbörande
allmän åklagare inför hofrätt eller kammarrätten, efter målets
beskaffenhet.
Mom. 2. Underlåter länsstyrelse att vidtaga åtgärd eller lemna
embetshandräckning, som någon af rikets öfverrätter eller kollegier lagligen
äskat, må samma myndighet, derest efter påminnelser rättelse icke
följer, söka genom vite från 25 till högst 100 kronor tillhålla länsstyrelsen
att sin skyldighet fullgöra; men om försummelsen ändock fortfar,
anmäles förhållandet hos Kongl. Maj:t. Annan embetsmyndighet, så ock
tjensteman, som eger anlita länsstyrelsens embetsbiträde, bör, derest länsstyrelsen
försummar sin skyldighet i nämnda hänseende, förhållandet hos
justitiekanslersembetet anmäla.
§ 66.
§ 70.
§ 67.
Förbrytelse, fel eller försummelse i tjensten af någon bland de hos
länsstyrelse anstälda tjensteman eller vaktbetjente åtalas vid allmän domstol,
hvarvid länsstyrelsen eger att, i händelse omständigheterna det påkalla,
under tiden afhålla den tilltalade från tjenstens utöfning; dock må
vid förseelse eller försummelse af ringare beskaffenhet länsstyrelsen söka
åstadkomma rättelse genom att förelägga den felaktige eller försumlige
vite och honom dertill fälla, eller ådöma honom böter, motsvarande högst
en månads lön, eller honom från tjenst och lön under högst tre månader
skilja. Landskanslist eller landskontorist så ock vaktbetjent, som visar en
fortfarande opålitlighet eller begår tjenstefel af den beskaffenhet, att länsstyrelse
finner sig icke vidare kunna för honom hysa förtroende, eger
styrelsen från tjensten alldeles skilja.
145
Öfvergångsstadgande.
§ 71.
I afseende på tjenstledighet och afsked för landträntmästare och
häradsskrifvare samt vikariat för dessa tjensteman, galle till efterrättelse
hvad som är stadgadt, rörande tjenstledighet och vikariat för länskassör.
Angående tjenstledighet och afsked för länsman och förordnande om vikariat
vid länsmanstjenst, eger länsstyrelsen förordna,.
Motiv.
Uti det underdåniga betänkandet hafva komiterade framstäf de
skäl och grunder, på hvilka förslaget till ny tjenstereglering inom landsstaten
hvilar, och dervid haft tillfälle att redogöra jemväl för de af den
allmänna organisationsplanen påkallade förändringar inom länsstyrelserna
och deraf betingade föreskrifter i instruktionen för desamma, hvadan här
endast återstår att lemna en redogörelse för motiven till sådane, af komiterade
föreslagna förändringar i nu gällande landshöfdingeinstruktion, som
icke sta i omedelbart sammanhang med nämnda organisationsplan.
Der förändringarne äro föranledda af författningar, som utkommit
efter berörda instruktions utfärdande eller inskränka sig till redaktionsförändringar,
har någon särskild redogörelse derför icke ansetts erforderlig.
Vid grupperingen af författningens stadganden hafva komiterade
sökt åstadkomma en efter ärendenas inre sammanhang mera lämpad uppställning,
än den 1855 års instruktion företer, hvarigenom ordningsföljden
af stadgandena måst betydligt ändras.
§ I
Då
den centrala, förvaltande myndigheten inom hvarje län eller,
enligt ordalydelsen i regeringsformen, »höfdingedöme» eger i det närmaste
samma befogenhet och verksamhet, ehvad landshöfdingen personligen deltager
i förvaltningen eller ej, hafva komiterade, vid sådant förhållande
19
146
och enär tillfälliga personalförändringar inom ett embetsverk icke innebära
giltig grund till förändring i detsammas benämning, ansett ifrågavarande
myndighet böra i båda ömförmälda fall erhålla enahanda benämning;
och hafva de nuvarande beteckningarne »Kong! Maj:ts befallningshafvande))
och »landshöfdingeembete)) blifvit utbytta mot »länsstyrelse)),
hvilken benämning, redan nu nästan allmänt begagnad, synts bäst
uttrycka denna myndighets karakter och verksamhet.
§ 2.
Enär första vilkoret för en god ordning jemte skyndsamhet vid
ärendenas behandling är, att diarierna föras med erforderlig noggrannhet,
samt dessas betydelse jemväl framgår deraf, att de ligga till grund för
de årliga arbetsredogörelserna och således utgöra den egentliga kontrollen
öfver det sätt, hvarpå expeditionen blifvit af vederbörande tjensteman ombesörjd,
torde vigten af en noggrann diariiföring redan i och för sig utgöra
ett tillräckligt skäl för anställandet af en registrator hos länsstyrelsen.
Men fördelen deraf visar sig jemväl, då man tager i betraktande,
att gränserna emellan kansliets och kontorets verksamhet äro högst obestämda,
och att ärenden ofta förekomma å den ena afdelningen, som stå
i det närmaste sammanhang med dem, som tillhöra den andra, hvaraf följer,
att många ärenden icke kunna med tillbörlig fullständighet handläggas,
med mindre föredraganden äfven eger sig bekant hvad å andra afdelningen
i sådant ärende förekommit. I § 54 af instruktionen hafva
komiterade föreslagit, att under landshöfdingens frånvaro alla ärenden, med
undantag af dem, som borde i plenum behandlas, skulle endast a vederbörande
afdelning handläggas. Med införandet af denna ordning blefve
det af stort gagn, att registreringen skedde gemensamt för begge afdelningarne,
enär sambandet dem emellan derigenom komme att ytterligare
befrämjas. Komiterade hafva emellertid med anställandet af en examinerad
registrator vid länsstyrelsen äfven åsyftat att fylla en annan lucka
i den närvarande organisationen. I de län, der göromålens mängd icke
påkallat behofvet af eu extra länsnotarie, har nemligen vid de tillfällen,
då landssekreteraren eller länsnotarien af någon anledning varit hindrad
från tjenstgöring, expeditionens jemna och oafbrutna gång varit beroende
på endast eu behörig tjenstemans arbetskraft. Skulle emellertid den af
komiterade föreslagna arbetsordning blifva antagen, måste både landssekreteraren,
såsom föredragande, och länsnotarien, såsom protokollsförare
och kontrasignant, dagligen vara tillstädes å kansliet, och det blefve derföre
angeläget, att inom embetsverket funnes att tillgå en tjensteman, som,
147
da länsnotarie]! inträdde i landssekreterarens tjensteutöfning eller af annan
orsak vore förhindrad att utöfva sin befattning, kunde fullgöra hans berörda
tjenståligganden.
Det med registratorsbefattningen lätt förenliga bestyret att hafva
tillsyn och vård öfver arkivet torde jemväl böra anförtros åt registratorn.
Länskassören blefve icke en ny eller ytterligare tjensteman hos länsstyrelsen
utan komme att efterträda landträntmästare^ hvars göromål,
dock betydligt förenklade och förminskade, han komme att öfvertaga;
hvarjemte honom skulle åligga skyldigheten att biträda äfven vid öfriga
göromål å kontoret.
Andre länsbokhållarens anställning blefve en nödvändig följd af
häradsskrifvaretjensternas indragning och landskontorets öfvertagande af
sistnämnde tjenstemäns befattning med skattedebiteringen.
Med upphörandet af landssekreterarnes och landskamrerarnes nuvarande
rätt till inkomst af sportler, måste deras skyldighet att aflöna de
biträden, som utöfver i stat upptagna tjensteman blefve erforderliga för
ärendenas behöriga handläggning, äfven upphöra. Häraf blefve en följd,
att i de större länen måste anställas ökadt antal ordinarie tjensteman; och
utvisa de af komiterade uppgjorda förslagen till lönestater, i hvilka län
en sådan tillökning ansetts behöflig;.
ö
o
§§ 4 och 5.
Den hufvudsakligaste förändring, komiterade föreslagit i afseende på
ordningen för tillsättandet af tjenstemännen vid länsstyrelserna, består deri,
att kassören skulle komma att antagas af länsstyrelsen. Med hänsyn till
den ansvarighet för kassaförvaltningen, som åligger länsstyrelsen, torde
nemligen billigheten fordra, att styrelsen sjelf får antaga sin kassör.
Komiterade, som anse kammarkollegii och statskontorets nuvarande
befattning med frågor om landskamrerares och kronofogdes utnämnande,
förordnande, permitterande och afskedande utan olägenhet kunna upphöra,
hafva af sådan anledning föreslagit, att handlingarne i dylika mål skola
direkte till Kongl. Maj:t insändas. Stadgandet härom, hvad kronofogde
beträffar, förekommer i § 34 mom. 1.
Enligt nu gällande instruktion eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande
rätt att bevilja landssekreterare och landskamrerare tjenstledighet
under högst en månad. Det torde vara obestridligt, att dessa till daglig
tjenstgöring förpligtade tjensteman årligen äro i behof af någon tjenstledighet,
ungefär motsvarande den semester, som tillkommer ledamöter
och tjensteman i åtskilliga andra embetsverk; men tiden för eu sådan ledighet
torde i hvarje särskildt fall böra bero på pröfning af länsstyrelsen
148
och synes, för att i allmänhet motsvara behofvet af hvila, böra något utsträckas
öfver den i gällande instruktion medgifna, hvadan komiterade föreslagit,
att länsstyrelsen må ega rättighet att bevilja landssekreterare och
landskamrerare ledighet under en tid af sex veckor.
§ 14-
Länsstyrelsens nuvarande skyldighet att öfvervaka, det »häradsrätternas
och stadsdomstolarnes arkiv i god ordning förvaras med deröfver
upprättade förteckningar», förutsätter, att inventeringar af dessa arkiv tid
efter annan skola af länsstyrelserna företagas. Då emellertid denna kontroll,
som i allmänhet icke lärer utöfvas, påtagligen är öfverflödig, så
länge enahanda undersökningar anställas af justitiekansler!! och justitieombudsmannen,
hafva komiterade utbytt berörda föreskrift emot den, att,
i händelse kändt blefve, att domstolarnes arkiv icke behörigen vårdades,
länsstyrelsen ålåge att sådant hos vederbörande hofrätt anmäla.
§ 17-
Med afseende å det numera betydligt utvecklade kommunikationsväsendet
inom landet, har den i § 15 af nu gällande instruktion förekommande
föreskrift för länsstyrelsen att vidtaga erforderliga åtgärder för
riksdagsmäns obehindrade fortkomst under resor till och från riksmöte
ansetts icke böra i ny instruktion inflyta.
§ 22.
I afseende å motiven till de här föreslagna bestämmelser, torde endast
höra hänvisas till komiterades förslag till författning, angående länsräkenskapen
och förvaltningen af länskassan.
§ 29.
Då länsstyrelsernas förutvarande åliggande att öfvervaka användandet
af städernas allmänna medel, anslag och donationsjord äfvensom att utöfva
kontroll å förvaltningen af kyrkors, undervisningsverks och fromma
stiftelsers tillhörigheter och inkomster torde få anses hafva upphört med
utfärdandet af kongl. förordningarne, angående kommunalstyrelse i stad
samt om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd, samt häradenas rätt till
149
sakören i det närmaste upphört, hafva stadgande^ i § 31 inom. 11 och
18 i nu gällande instruktion blifvit från den föreslagna nya uteslutna.
§ 34.
Komiterade, som enligt hvad ofvan vid § 4 är omförmäldt, ansett
kammarkollegii och statskontorets befattning med frågor om kronofogdars
utnämnande, förordnande, permitterande och afskedande höra upphöra,
hafva, med anledning deraf och på det icke Kongl. Maj:t må allt för ofta
blifva besvärad med sådana frågor, föreslagit den utsträckning af länsstyrelsens
permitteringsrätt för dessa tjensteman, att ledighet för dem skulle
af länsstyrelsen kunna beviljas under tre månader.
I anseende dertill, att fogdefullmäktigen, såsom kronofogdens biträde,
skulle ej allenast å kronofogdens vägnar utföra göromål, för hvilka ansvaret
komme att hvila å den senare, utan äfven vistas i hans hus och
der hafva sitt underhåll, hvarjemte fullmäktigen i vissa afseenden komme
att utöfva en sjelfständig verksamhet, hafva komiterade ansett, å ena sidan,
att icke någon skulle kunna antagas till fullmäktig utan att vara
af kronofogden dertill föreslagen, men, å den andra, att antagningen borde
ske af länsstyrelsen, hvilken det jemväl skulle tillhöra att afgöra frågor
om fullmäktigs permitterande och afskedande.
§ 37.
Den tjenstledighet, som länsstyrelsen för närvarande eger för en tid
af en månad bevilja lands- och stadsfiskal, hafva komiterade, i enlighet
med hvad uti § 4 är föreskrifvet i fråga om landssekreterare och landskamrerare,
ansett jemväl kunna utsträckas till sex veckor.
§ 42.
Från mom. 2 af denna § är utesluten den i § 36 af gällande
instruktion intagna föreskrift, att sökande till landssekreterare-, landskamrcrare-,
landträntmästare-, länsnotarie-, länsbokhållare-, kronofogde-, häradsskrifvare-,
länsmans- och magasinsförvaltaretjenster äfvensom förvaltande
personalen vid skogs- och jägeristaten skola aflemna skriftlig s. k. ackordsafsägelse.
Skälet härtill har redan i betänkandet blifvit anfördt.
§ 49.
Från denna § har blifvit utesluten föreskriften i nu gällande instruktionens
54 §, att länsstyrelsen skall hvart tredje år meddela »uppgift an
-
150
gående förhållandet med lagsökningar samt i hvad mån de till- eller aftaga».
Sådan uppgift synes nemligen öfverflödig, då länsstyrelsen årligen
skall afgifva fullständig arbetsredogörelse jemte uppgift på afgjorda skuldfordringsmål.
§ 51.
I 2:dra mom. af denna § är föreslaget, att vid sammanträde med
menighet inom länet vederbörande styrelseledamot skulle, då landshöfdingen
vore hindrad, föra ordet, dock med rättighet för länsstyrelsen att,
derest omständigheterna dertill föranledde, förordna särskild ordförande.
Denna föreskrift motiveras af antagandet, att föredraganden bör, näst
landshöfdingen, vara mest förtrogen med det vid sammanträdet förekommande
ärende och således äfven i allmänhet mest lämplig att i landshöfdingens
frånvaro vid sådant sammanträde föra ordet.
§ 52.
Genom förslaget i mom. 2, att ärende, som deri omförmäles, skall, då
länsstyrelserna icke kunna om en mening sig förena., »till pröfning och
afgörande öfverlemnas till den embetsmyndighet, hvilken pröfningen af
besvär öfver länsstyrelsens beslut i sådant mål tillhör», hafva komiterade
åsyftat att undanrödja den praxis, som, till följd af den mindre tydliga
föreskriften i 56 § 2:a stycket af nu gällande instruktion, utbildat sig vid
behandling af dylik fråga. Då nemligen två länsstyrelser i ärende af omförmälda
beskaffenhet stadnat i olika meningar och underställning till följd
deraf egt rum, har kammarkollegium, till hvars handläggning dessa ärenden
höra, icke meddelat utslag i målet på sätt af de allmänna domstolarne
i understälda mål iakttages, utan endast, med handlingarnes återställande
gifvit vederbörande länsstyrelse föreskrift, i öfverensstämmelse
med hvilken af de understälda meningarne länsstyrelsernas gemensamma
utslag skulle expedieras. Häraf har blifvit en följd, att den ena länsstyrelsen
sålunda nödgats såsom sitt underskrifva ett beslut, som stått i strid
mot dess uppfattning om hvad i föreliggande fall varit rätt och lagligt.
Men icke nog dermed, att den tid, som åtgått för en sådan skriftvexling
och den deraf föranledda ytterligare expedition, gagnlöst blifvit förspild, då
klagan öfver sådant beslut vanligen fullföljts, utan kollegium har derigenom
försatts i den ovanliga ställning att, när dylik klagan inkommit, nödgas
pröfva besvär öfver beslut, som blifvit i öfverensstämmelse med kollega
egen föreskrift utfärdadt. Då nu komiterade ansett understälda mål af
förevarande beskaffenhet både för vinnande af tid och till beredande af
151
enkelhet vid expeditionen, lämpligast böra behandlas på fullkomligt enahanda
sätt, som vanliga besvärsmål, och att således den myndighet, som
eger att det underställa målet till behandling upptaga, skall, sedan vederbörande
lemnats tillfälle att sig yttra och föra all den klagan öfver de
understälda besluten, hvartill de finna anledning, företaga målet till fullständig
pröfning och deri meddela slutligt utslag, hvaröfver besvär sedan
finge anföras i vanlig ordning, hafva komiterade gifvit ifrågavarande mom.
sådan lydelse, som öfverensstämmer med berörda uppfattning om dylika
ärendens lagenliga behandling.
§ 54.
Om samtliga de hos länsstyrelsen till afgörande förekommande mål
och ärenden skulle i länsstyrelsens plenum föredragas, skulle sådant icke
kunna ske utan på bekostnad af den skyndsamhet i expeditionen, som
företrädesvis vid en länsstyrelse är önskvärd. Komiterade hafva derför
ansett pleniärendena böra inskränkas till ärenden af allmännare vigt och
betydelse, samt att öfriga frågor, hvilka mera uteslutande taga fack-kunskaper
i anspråk, böra fortfarande, såsom hittills, endast inför ordföranden
föredragas. Såsom en följd häraf hafva komiterade föreslagit, att, då
landshöfdingen är frånvarande eller landshöfdinge-embetet vakant, endast
pleniärenden skulle af landssekreteraren och landskamreraren gemensamt
under samfäld ansvarighet handhafvas, men att öfriga ärenden eller de
egentliga specialfragorna skulle behandlas utaf afdelningarnes chefer hvar
för sig. Landssekreterares och landskamrerares skyldighet att under
landshöfdingens frånvaro eller vid hans laga förfall med gemensam ansvarighet
. utöfva länsstyrelsen, synes komiterade innefatta en stor obillio--  het; ty i anseende till omöjligheten för chefen å ena af delningen, fullt
sysselsatt som han är med egna göromål, att taga kännedom om alla de
ärenden, som a andra afdelningen förekomma, tvingas han sålunda att
utan föregående granskning af handlingarnes innehåll underskrifva de honom
förelagda expeditioner och med detsamma ikläda sig ansvarighet för
en mängd beslut, om hvilkas lagenlighet han är oviss — ja, om°hvilkas
innehall han ofta saknar all kännedom. Det kan icke vara öfverensstämmande
_ med det allmännas fördel och är ej heller staten värdigt, att en
anordning^ fortfar, som endast gifver skenet af trygghet men icke någon
verklig sådan, och hvarigenom tjensteman betungas med skyldigheter,
hvilka det icke^ stär i deras makt att på ett fullt redbart sätt fullgöra.
Om derför en sådan gemensam ansvarighet för landssekreteraren och landskamreraren
skall fortfara, är det nödvändigt, dels att den inskränkes till
ett mindi e antal ärenden i allmänhet sadana, som äro af vigt för hela
152
länet eller innefatta ämnen, som beröra begge afdelningarne —, och dels
att cheferna alltid, således äfven då landshöfdingen sjelf är i embetsutöfning,
deltaga i pröfningen af dessa ärenden, enär det eljest blefve för den
chef, till hvars afdelning ett ärende icke hörde, hardt nära omöjligt att,
utan en för ärendenas jemna gång menlig tidsutdrägt, fullständigt sätta
sig in i ett sådant, mera vidlyftigt ärende.
§ 55.
Med tillämpning af den under nästföregående § angifna grund, hafva
komiterade i förevarande § upptagit de frågor, som borde i plenum handläggas.
Men då ärende möjligen kunde förekomma, som, ehuru icke hänförligt
till någon af de i denna § särskilt omförmälda frågor, likväl vore
af beskaffenhet att böra såsom pleniärende behandlas, hafva komiterade i
§:s sista mom. inrymt ett stadgande, som berättigar landshöfdingen att i
hvarje särskildt fall förordna om sådan behandling af ärenden utaf större
omfattning eller allmän vigt.
§ 56.
Ehuru nu gällande instruktion föreskrifver, att alla utgående expeditioner
skola underskrifvas antingen af landshöfdingen och vederbörande
föredragande eller ock å landshöfdinge-embetets vägnar af båda afdelningarnes
chefer, ett expeditionssätt, som naturligtvis förutsätter föregående
föredragning, torde likväl temligen allmän praxis varä, att kommunikationsresolutioner
och andra sådana expeditioner endast af föredraganden underskrifvas.
Det torde ock vara lika obehöflig!, som det är för en skyndsam
expedition hinderligt, att åt ärendenas beredning egnas samma formella
behandling, som är erforderlig vid deras slutliga afgörande; och då de
ärenden, som i förevarande § omförmälas, redan nu i allmänhet torde,
äfven då landshöfdingen är i embetsutöfning, expedieras utan föregående
föredragning, synes någon olägenhet icke vara att befara af det föreslagna
stadgandet," hvithet endast gifver laglighet åt ett förfarande, som redan
länge egt rum.
§ 57.
De här föreslagna, förändrade föreskrifter, angående sättet för undertecknandet
af länsstyrelsens expeditioner, hafva sin grund uti komiterades
förslag till förändring i länsstyrelsens organisation. Då det inneliggande
exemplaret af hvarje expedition är att betrakta såsom hufvuclhandlingen,
lärer den också böra undertecknas af dem, hvilka deltagit i det beslut
eller den åtgärd, expeditionen rörer. Att landssekreteraren befrias från
skyldigheten att i landshöfdingens frånvaro underteckna utgiftsorder, synes
vara billigt, da lian omöjligt skulle kunna medhinna att taga sådan kännedom
om denna vidlyftiga detalj, att hans namnteckning å ordern erhölle
någon betydelse. Om deremot förste länsbokhållaren, som måste vara väl
hemmastadd med dessa ärenden, vore skyldig att under landshöfdingens
frånvaro jemte landskamreraren underteckna utgiftsorderna, bereddes utan
tvifvel derigenom större trygghet i afseende på utgiftens laglighet. För
uttagandet af medel från bankinrättning skulle alltid fordras landshöfdingens
eller landssekreterarens namn jemte landskamrerarens, af skäl, dels
att de förra borde ega kännedom om de stora förändringar i kassan, som
oftast blefve följder af medels uttagande från bank, och dels att beslutet
om uttagningen ej behöfde föregås af annan pröfning än den, huruvida
kassan för tillfället vore i behof af förstärkning, hvarom upplysning lätt
kunde erhållas af sista dagrapporten eller af kassajournalen.
Orsaken hvarföre benämningen »anordning» blifvit, utbytt mot »utgiftsorder»
är angifven i den del af betänkandet, som rörer den föreslagna
länsräkenskapen.
§ 58.
Enligt nu gällande instruktion (§ 47) skola penningemedel, som i
bref till länsstyrelsen ankomma och icke tillhöra ränteriets uppbörd, aflemnas
till vederbörande föredragande, för att i behörig ordning expedieras;
dock eger landshöfdingen, i fall han så för godt finner, föreskrifva, att
äfven sådana medel skola i ränteriet förvaras, intill dess de skola afsändas
eller utlemnas. Chefernas åliggande att emottaga och förvara till länsstyrelsen
sålunda ingående penningemedel gör dem för närvarande till
uppbördsman, hvarmed ock följer skyldigheten att ställa uppbördsborgen
eller annan föreskrifven säkerhet. Men enär, på sätt redan nu i åtskilliga
län eger rum, så beskaffade penningemedel med större fördel och säkerhet
skulle kunna förvaras i kassan, än om de fortfarande förblefve i vederbörande
tjensteman enskilda förvar, hafva komiterade föreslagit en ovilkorlig
föreskrift om medlens emottagande af kassören, jemte den bestämmelsen,
att vissa sådana medel skulle, då de icke under närmaste tiden
komme att utbetalas, i kassan levereras såsom depositionsmedel. Huru
komiterade för öfrigt tänkt sig redovisandet af dessa medel framgår af
hvad derom föreskrifves dels i §§ 66 och 67 af instruktionsförslaget och
dels i förslaget till kungörelse, angående länsräkenskapen och förvaltningen
af länskassan.
20
§ 59.
Den här föreslagna tillåtelsen, att diarium må föras efter littera, är
af vigt isynnerhet vid diariiföring af skuldfordringsmål i de större länen.
Att utöfver de diarier, arbetsredogörelser och balansförteckningar, som äro
föreskri fila, föra särskilda expeditionsförteckningar med tillhörande register,
hafva komiterade ansett obehöfligt och derföre uteslutit det i nuvarande
instruktion (§ 48 mom. 2) härom förekommande stadgande.
§ 64.
Den nuvarande fördelningen af ärendena mellan kansli och kontor
hafva komiterade hufvudsakligen bibehållit, endast med några få förändringar,
föranledda af ärendenas beskaffenhet. Sålunda är föreslaget, att
till landskansli, som handlägger frågor om indelt manskaps städslande
och inskrifning af båtsinansrekryter, skall höra, jemte skyldigheten att
utfärda kungörelser om ådermöten samt om liqvidationsmöten emellan
rust- eller rotehållare och ryttare eller soldater, handläggningen af tvister
emellan rust- eller rotehållare och indelt manskap om deras inbördes rättigheter
och skyldigheter äfvensom frågor om utbyte eller flyttning af
manskapets tjenstetorp; men att deremot å landskontoret skola handläggas
ärenden, som angå dels uttagandet af böter på grund af saköreslängd,
äfven då sådant skall ske i följd af handräckningsbegäran från annat län,
och dels angående anläggande af nybyggen å kronans mark.
§ 67.
De i nu gällande instruktion förekommande stadgande^ angående
vården af ränterikassan, hafva, med de förändringar, komiterade ansett
sig böra föreslå, blifvit intagna i kungörelsen om länsräkenskapen och
förvaltningen af länskassan.
§ 68.
Något bestämdt stadgande derom, att hvarje tjensteman, som verkstält
ett honom enligt instruktionen åliggande arbete, är derför ansvarig,
finnes icke i nu gällande instruktion; men ett dylikt stadgande hafva
komiterade ansett icke böra uti instruktionen saknas.
§ 69.
I nuvarande instruktion är forum för åtalandet af landssekreterares
och landskamrerares tjenstefel olika, allt efter som dessa blifvit begångna
under det bemälde embetsman i landshöfdingens ställe utöfvat landshöfdinge-embetet
eller vid annat tillfälle. Enär likväl, äfven då landshöfdingen
är närvarande och ensam beslutar, föredraganden med honom delar
ansvaret för beslutens laglighet, såvida han icke till protokollet yttrat
skiljaktig mening, synes berörda olikhet sakna skälig grund. Af sådan
anledning och med afseende jemväl å den förändrade ställning inom länsstyrelsen,
föredragandena, enligt komiterades förslag, skulle komma att
intaga, hafva komiterade ansett ledamöterna inom länsstyrelsen böra för
tjenstefel ställas under tilltal vid samma domstol, derunder ordföranden
hör; i och med hvilken förändring landshöfdingens nuvarande rätt att i
vissa fall suspendera landssekreterare och landskamrerare ansetts böra
upphöra.
156
Förslag
till instruktion för kronofogdarne och deras fullmäktige.
Allmänt stadgande.
§ 1.
I hvarje fögderi skall finnas anstälcl en kronofogde och i allmänhet
eu fogdefullmäktig. Hvad kronofogde och hans fullmäktig i tjensten
åligger, stadgas i denna instruktion; men angående dessa tjensteman tillsättning
samt beviljande af tjenstledighet och afsked för dem äfvensom
tjensternas uppehållande under vakans eller innehafvarnes tjenstledighet,
stadgas i instruktionen för länsstyrelserna.
Kronofogdes rätt till biträde vid tjensteutöfningen.
§ 2.
Mom. 1. Till biträde vid tjenstegöromålens utförande eger kronofogde
begagna dels å kronofogdekontoret anstäld fullmäktig och dels
honom underlydande fjerdingsman, enligt särskild, för dessa kommunaltjenstemän
utfärdad instruktion.
Mom. 2. Likaledes är kronofogde berättigad att påkalla biträde
af nämndemän vid utmätningar och andra allmänna förrättningar, deruti
dessa skola deltaga, af skjutsrättare, väg-, bro- och snöplogsfogdar vid de
bestyr, dem tillhöra, samt af andra för allmän ordning och polistillsyn
anstälda personer, såsom tillsynings-, ordnings- och ålderman.
157
Hvad kronofogde i och för tjensten åligger.
§ 3.
Monn. 1. Kronofogde skall vara boende inom sitt fögderi å ort,
som han sjelf eger bestämma, endast den icke är för tjenstens behöriga
fullgörande olämplig.
Mom. 2. Då kronofogde anträder resa från sitt hem, skall han,
savidt möjligt är, föranstalta, att i hans bostad upplysning finnes att tillgå,
hvarest han må kunna anträffas.
§
Mom. 1. Kronofogde står under vederbörande länsstyrelses lydnad
och liar att, vid tjenstens utöfning, med iakttagande af hvad i sådant afseende
finnes stadgadt, ställa sig nämnda styrelses bud och befallningar
till behörig efterrättelse; men honom åligger derjemte att, äfven utan
länsstyrelsens särskilda föreskrift, lemna embetsmyndigheter, embets- och
tjensteman, presterskapet och enskilda personer den handräckning, som
med lag och allmänna författningar öfverensstämmer och på honom
ankommer.
Mom. 2. Kronofogde tillhör ombestyra, att alla till allmän efterlefnad
utfärdade författningar äfvensom länsstyrelsens kungörelser varda,
omedelbart efter det de kommit honom tillhanda, i behörig ordning till
uppläsande i kyrkorna befordrade.
§ 5.
Mom. 1. Kronofogde åligger att hafva noggrann uppsigt derå, att
allmän ordning och säkerhet inom fögderiet upprätthållas, samt lagligen
beifra sådana derstädes begångna lagöfverträdelser, som höra under allmän
aklagares åtal; börande vid tillfälle, då större folksamling inom fögderiet
är att förvänta, kronofogden å samlingsstället sig infinna, derest sådant
för ordningens upprätthållande kan anses nödigt.
Mom. 2. Kronofogde åligger ock föranstalta om personers häktande,
då sådant lagligen bör ske, samt de häktades inställande för domstol eller
införpassande till vederbörligt häkte.
158
Mani. 3. Förefaller'' inom fögderiet något, som, med anledning af
stadgandena i §§ 11, 12, 13, 14 samt § 18 mom. 1 punkt. 11 och
§ 29 punkt. 11 af instruktionen för länsstyrelserna, bör komma till
länsstyrelsens kännedom, skall kronofogden sådant derstädes ofördröjligen
anmäla.
§ 6.
Äktenskap, som skall ingås inför borgerlig myndighet på landet,
bör, enligt hvad derom särskildt är stadgadt, afslutas inför kronofogde.
§ 7-''
Då ordinarie ting infaller inom fögderiet, skall kronofogden eller
fogdefullmäktigen vid rätten sig inställa för att i hvad till deras tjenst
hörer rätten tillhandagå. Der flera fögderier höra till samma tingslag,
må vederbörande kronofogdar med domaren öfverenskomma om fördelningen
af denna tjenstgöringsskyldighet.
§ 8.
Mom. 1. Utslag i brottmål har kronofogden att i laga ordning
bringa till verkställighet. Vid fullbordan af dödsdom skall han närvara
med nödigt manskap, uppbådadt från hemmansinnehafvare i häradet.
Mom. 2. Domar och utslag i civila mål skola af kronofogden till
laga verkställighet befordras, öfver dylika verkställiglietsåtgärder skall
han, på sätt derom är stadgadt, föra särskildt diarium och deraf hvar
tredje månad till länsstyrelsen insända bestyrkt utdrag.
§ 9.
Mom. 1. Ett exemplar af jordeboken skall förvaras å kronofogdekontoret
och förekommande jordeboksförändringar, enligt länsstyrelsens
föreskrifter, deri af kronofogden noggrant antecknas. Han skall ock i
stadgad ordning afgifva extrakter öfver dessa förändringar äfvensom upprätta
ny jordebok för fögderiet, då föreskrift derom meddelas.
o
Mom. 2. A kronofogdekontoret skall jemväl finnas att tillgå ett
exemplar af såväl mantals- som bevillningstaxeringslängderna.
§ 10.
_ Kronofogde åligger hafva uppmärksamhet å handhafvandet af förlattmngarne
om rotering af jord, så att olaglig befrielse derifrån icke må
ega rum eller utbyte deraf obehörigen verkställas; börande han derför
(a sadant upptäckes, äfvensom då ny- eller ödeshemmans uppskattande
till rotering bor förekomma, derom hos länsstyrelsen göra anmälan och
enligt dess föreskrifter nödiga åtgärder vidtaga
§ 11.
I afseende på försvarsväsendet tillhör det kronofogde:
1;°) att meddela vederbörande rust- och rotehållare order om indelt
manskaps uppbrott, äfvensom besörja uppbåd af krigsfolk, då sådant af
lansstyrelsen honom anbefalles;
åt 2:°] af 1"s!crifva1 båtsmansrekrytér i de fall, då, enligt särskild föreskritt,
sadant pa kronobetjeningen ankommer 5
m 3:0) att efter förordnande af länsstyrelsen förrätta syner å ryttare-,
soldat- och batsmanstorp samt, i afseende på verkställigheten af dervid
foreskrifna byggnads- eller reparationsarbeten, iakttaga hvad på kronofogilen
lagligen ankommer;
1
6
Ko) att föranstalta om beväringsmanskaps inställande till mönstrinooc
i vapenöfning äfvensom sjelf närvara vid mönstringarne af förnleriets
beväringsmanskap; och
°
5:o) betjena vid truppers tåg och inqvartering.
§ 12.
Mom. 1 Beträffande statens ordinarie inkomst af grundränta och
tionde inom fogderiet, åligger det kronofogde att, jemte öfvervakande af
det allmannas rått härutinnan, hos länsstyrelsen anmäla:
. r 1:0) ?a01 .naS''ofc fal1 de friheter öfverskridas, som i dessa1 hänseenden
lagligen ma atnjutas;
1
2:o) då hemman eller lägenhet råkar i ödesmål;
3:o) da frihets-år till ända gå eller jord eljest bör skattläggas; och
4:oj da skäl till förmedlings återgång yppas.
Mom. 2. Kronofogde tillhör, då han af länsstyrelsen dertill förordnas,
att med vederbörligt biträde förrätta skattläggning.
160
Mom. 3. I afseende på prisuppgifter till grund för den årliga
markegångssättningen, iakttage kronofogde hvad, jemlik! derom gällande
föreskrifter, på honom ankommer.
§ 13.
Med iakttagande af hvad i nedannämnda afseenden särskild! finnes
stadgadt, åligger kronofogde:
l:o) att förrätta mantalsskrifningarne inom fögderiet;
2:o) att utskrifva förteckningar å beväringsmanskapet;
3:o) att vidtaga förberedande åtgärder för bevillningstaxeringen inom
fögderiet och vid taxeringsförrättningarne närvara för det ändamål,
som i gällande bevillningsstadga omförmäles; och
4:o) upprätta röstlängd till prestval.
§ 14-
Mom. 1. Kronofogde åligger att, i öfverensstämmelse med derom
gällande föreskrifter, uppbära och redovisa ej mindre de allmänna utskylder
och afgifter inom fögderiet, som enligt meddelade uppbördsorder
skola vid kronouppbördsstämmorna eller eljest af honom uppbäras, än
äfven medel, hvilka på grund af allmänna författningar böra utan särskilda
uppbördsorder af honom uppbäras och redovisas.
Mom. 2. Kronofogde iakttage det allmännas rätt i afseende pa
statens tillfälliga inkomster af danaarf m. m., äfvensom hvad honom lagligen
åligger för att i konkurs eller i anledning af utfärdad årsstämning
kronans fordran bevaka.
§ 15.
Mom. 1. I afseende på statens fasta egendomar, de må vara upplåtna
åt tjensteman, åboer eller arrendatorer, åligger det kronofogde att
hos länsstyrelsen anmäla:
1 :o) då någon befinnes obehörigen besitta eller bruka sådan egendom
eller innehafva förläning utöfver den derför medgifna tid;
2:o) då brukare af sådan egendom gör sig skyldig till vanhäfd eller
annan vanvård, eller vidtager olagliga och för egendomen skadliga åtgärder,
eller derå tillåter egoinkräktning; och
3:o) då inom fögderiet boende löftesman för arrende af dylik egendom
dör eller hans vederhäftighet upphör.
161
Mom. 2. Efter särskilda förordnanden har kronofogde dels att förrätta
syner och ekonomiska besigtningar å statens fasta egendomar och
dels att bevaka kronans rätt och utföra dess talan i rättegångar och vid
allmänna förrättningar, som röra egendom af ifrågavarande beskaffenhet.
§ 16.
Kronofogde tillkommer att, i öfverensstämmelse med gällande författningar
eller af länsstyrelsen meddelade föreskrifter:
l:o) vaka öfver, att vederbörande behörigen fullgöra de extra ordinarie
onera, som afse gästgifveriers inrättande och uppehållande samt
skjutsningsskyldighetens utgörande derstädes; anläggande och underhållande
af allmänna vägar, broar och färjor, äfvensom sådana allmänna byggnader
och för särskildta behof erforderliga platser, som genom menigheters försorg
böra anskaffas och underhållas; samt allmänna vägars öppenhållande
vintertiden och bildande af derför erforderliga snöploglag; börande kronofogde,
der så erfordras, nödiga förslag i berörda hänseenden uppgöra;
2:6) förrätta föreskrift^ vägsyner inom fögderiet; och
3:o) uppbuda till kungs- och kronoskjuts.
§ 17-
Kronofogde skall, i hvad på honom ankommer, vaka öfver behörigt
handhafvande af gällande författningar om allmänna helsovården samt
hvad som skall iakttagas, då smittosam sjukdom uppkommer bland menniskor
eller djur; skolande kronofogde, när sådan sjukdom utbryter, förhållandet
till länsstyrelsen skyndsamt inberätta.
§ 18.
Hvad fångvården angår, åligger det kronofogde att hafva tillsyn
öfver häradshäkte med tillhörande inventarier, ombesörja, der förvarade
fångars vård och underhåll, af allmänna medel förskjuta de derför och
för fångforslingen inom fögderiet förefallande utgifter samt upprätta och
till länsstyrelsen insända fånglistor.
§ 19.
Mom. 1. I afseende på allmänna hushållningen och de ärenden,
som dermed ega gemenskap, tillhör det kronofogde:
21
162
l:o) att med uppmärksamhet följa de i orten öfliga näringars tillstånd
och, då för deras utveckling och förkofran någon åtgärd från statens
sida anses behöflig, derom hos länsstyrelsen göra framställning;
2:o) att vaka öfver efterlefnaden inom fögderiet ej mindre af författningarne,
rörande handels, fabrikers och handtverks idkande, utöfvandet
af jagt och fiske, öppenhållandet af strömmar, kungsådra, farleder och
hamnar samt ordningen vid gästgifveri ernå, än äfven af gällande taxor å
kanal-, hamn-, bro- och färjpenningar samt hvad vid gästgifvaregårdar bör
resande tillhandahållas; och
3:o) att, i hvad på honom beror, iakttaga gällande föreskrifter angående
fattigvården.
Mom. 2. Derest i de hänseenden, som i 2:dra och 3:dje punkterna
af näst föregående mom. omförmälas, oordningar eller olagligheter förefalla,
äfvensom då olyckshändelse genom eldskada, strandning eller sjönöd
inträffar, skall kronofogden skyndsamt bereda den rättelse och hjelp, som
på honom ankommer; börande, hvad särskildt gästgifverierna angår, kronofogde
före hvarje månads början tillställa gästgifvarne inom fögderiet dagböcker
att under månaden begagnas och omedelbart derefter återställas,
samt vid besök å dessa gästgifvaregårdar i dagböckerna anteckna, om och
hvad dervid må vara att anmärka; äfvensom, då klagomål finnes antecknadt
eller annan anledning förekommit, att oordning egt rum, om förhållandet
skyndsamt anställa undersökning och protokollet deröfver bifoga,
då dagboken till länsstyrelsen insändes.
§ 20.
Efterlefnaden af gällande stadganden, rörande forntida minnesmärkens
fredande och fornfynds hembjudande till staten, skall kronofogde
öfvervaka.
§ 21.
Kronofogde iakttage jemväl hvad enligt legostadgan och författningarne
om försvarslösa personers behandling honom åligger.
§ 22.
Utom öfriga uppgifter och berättelser, som från kronofogde böra
till länsstyrelsen ingå, skall berättelse af honom dit insändas:
163
l:o) om hvarje tilldragelse inom fögderiet af den märklighet eller
vigt, att den bör komma till länsstyrelsens kännedom;
2:o) om årsväxten; och
3:o) om tillståndet inom fögderiet, då länsstyrelsens femårsberättelse
skall afgifvas.
§ 23.
Mom. 1. Då fogdefullmäktig eller fjerdingsman inom fögderiet dör
eller blifver till tjenstgöring oförmögen, skall kronofogden sådant utan
dröjsmål hos länsstyrelsen anmäla.
Mom. 2. Vid fjerdingsmans inträde i tjenst eller afgång derifrån
skola till befattningen hörande handlingar af kronofogden inventeras och
ett exemplar af inventeringsinstrumentet till förvar å kronofogdekontoret
iidäggas.
§ 24.
Visar fogdefullmäktig eller fjerdingsman tredska eller försummelse
i utöfningen af tjensten, eller gör någon af dem sig skyldig till tjenstefel,
anmäle kronofogden förhållandet hos länsstyrelsen.
§ 25.
Mom. 1. Utom det exekutionsdiarium, hvarom i § 8 mom. 2 stadgas,
skall å kronofogdekontoret föras särskildt diarium öfver bref och
andra tjenstehandlingar, som till kronofogden ankomma, och deri antecknas
de åtgärder, som i hvarje ärende vidtagas; börande de allmänna författningarne,
länskungörelserna och koncepten efter hvarje års utgång
inbindas.
Mom. 2. Då kronofogde sin tjenst till- eller afträda'', skall inventering
af kontorets handlingar förrättas, derom länsstyrelsen förordnar;
och stånde den afträdande i laga ansvarighet för hvad af kronofogdearkivet
under hans tjenstetid kan vara förskingradt.
§ 26.
Förekommer i afseende på kronofogdes tjensteutöfning något, hvarom
icke genom denna instruktion eller annorledes finnes stadgadt, bör han
hos länsstyrelsen begära nödiga föreskrifter, men emellertid vidtaga sådana
åtgärder, som förhållandena kunna påkalla.
164
Fogdefullmäktigs tjensteåligganden.
§ 27.
Mom. 1. Kronofogdes fullmäktig åligger:
l:o) att biträda vid göromålen på kontoret, med skyldighet att, vid
sjukdomsförfall för kronofogden äfvensom under hans bortovaro i tjensteärenden,
på eget ansvar ombesörja den expedition, som under tiden förekommer;
dock skall, om sjukdomsförfall! fortfar längre tid än åtta dagar,
förhållandet inberättas till länsstyrelsen, som om tjenstens vidare uppehållande
förordnar;
2:o) att, då förhinder för kronofogden uppstår, utföra dennes tjensteåtal
vid domstol och fullgöra hvad honom, såsom kronoombud, i särskildta
fall tillhör;
3:o) att jemte kronofogden hafva noggrann uppsigt derå, att allmän
ordning och säkerhet inom fögderiet upprätthallas; egande fullmäktig, i
fråga om anställande af åtal och förordnande om häktning, lika befogenhet
med kronofogde;
4:o) att under resor i fögderiet utöfva enahanda tillsyn som kronofogde
i afseende på allmänna ekonomi- och politiförhållanden derstädes; samt
5:o) att, efter order af kronofogden:
a)
till laga verkställighet befordra beslut i brottmål samt domar
och utslag i civila mål;
b)
medelst utmätning eller annorledes lagligen indrifva sådana staten
eller kommuner tillhöriga medel, som handräckningsvis böra uttagas;
c)
föranstalta om beväringsmanskaps inställande till mönstring och
vapenöfning samt betjena vid truppers tåg och inqvartering;
d)
förrätta syner å ryttare-, soldat- och båtsmanstorp; och
e)
verkställa inventering af fjerdingsmans tjenstehandlingar.
Mom. 2. Då kronofogde med döden afgår, skall fullmäktig derom
genast göra anmälan hos länsstyrelsen samt uppehålla kronofogdetjensten,
till dess länsstyrelsen i afseende derpå sitt beslut meddelat.
Mom. 3. Fogdefullmäktig ställe sig i öfrigt till efterrättelse de
föreskrifter i tjensten, hans förmän honom meddela.
165
Kronofogdes och fogdefullmäktigs ansvarighet.
§ 28.
Mom. 1. Kronofogde stånde uppbördsmannaansvar efter lag för all
den uppbörd af allmänna eller enskildes medel, som i tjensten blifvit
honom anförtrodd; skolande för uppbörden städse vara stäld sådan säkerhet,
som författningarne föreskrifva. Beträffande försummelse och tjenstefel
af kronofogde, finnes derom stadgadt i instruktionen för länsstyrelserna.
Mom. 2. För de medel, fogdefullmäktig i tjensten emottager, stånde
jemväl han i uppbördsmanna-ansvar, dock utan att sådant må förringa
kronofogdens ersättningsskyldighet.
166
Förslag
till ny fögderi-indelning i riket*).
1. Stockholms län.
Nya Fögderier.
Dom-
sagans
ordnings-
nummer.
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
lista J
2:dra j
3:dje J
4:de j
5:te
6:te J
7:de j
8:de
9:de j
Sollentuna härad och tingslag ..................
Färentuna
d:o
d:o
..................
Danderyds skepps- och tingslag ...............
Vallentuna härad och tingslag ..................
Seminghundra d:o
d:o
..................
Erlinghundra d:o
d:o
..................
Långhundra härad och tingslag..................
Sjuhundra
d:o
d:o ..................
Närdinghundra härad och tingslag ............
Väddö och Häfverö skepps- och tingslag......
Frösakers härad och tingslag ..................
Lyhundra härad och tingslag.....................
Bro och Vätö skepps- och tingslag............
Frötuna och Länna d:o
d:o ............
Åkers skepps- och tingslag........................
Vermdö
d:o
d:o ........................
Sotholms härad och tingslag.....................
Svartlösa tingslag .................................
Öknebo
d:o
..................................
1,9
1,8
2,1
1.5
2,1
2.6
3.6
2,2
5.7
2,6
2,3
1,1
3
2.7
3.8
5,1
3,5
| 5,8
j 6,2
5.8
8,3
8.8
j 6,4
J 6,5
7,8
J 8,6
4,894
5,653
5,067
3,334
4,728
6,259
6,461
4,213
8,317
6,333
5,054
3,877
6,620
4,171
7,536
9,374
6,650
115,614
114,321
10,674
14,650
13,156
J 15,551
J 11,707
13,017
j 16,024
3:dje
4:de
4:de |
2:draj
lista
lista
2: dra
3:dje
5:te
5:te
S:a
—
64,2
—
124,714
Anm. Under förutsättning, att komiterades förslag till reglering af landsstatstjensterna
icke komme att godkännas, har länsstyrelsen hemstält, att, hvad detta län beträffar, för fögderiindelningen
måtte läggas till grund den reglering, som genom Kgl. Br. d. 10 September 1869
blifvit faststäld. För den händelse åter, att komiterades berörda förslag skulle komma att vinna
*) Uppgjordt med ledning dels af statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1870, beträffande läns-,
härads-, tingslags- och sockenindelningen samt folkmängden inom riket, och dels, hvad arealen angår, af August Hahrs
och T. A. von Mentzers kartverk samt den förres statistiska tablå.
167
afseende, bär länsstyrelsen mot den föreslagna fögderi-indelningen gjort följande anmärkningar1)
att vissa fögderier komme att blifva allt för stora; 2) att i förslaget ej blifvit tillämpad grundsatsen
att domsagor och fögderier, så vidt möjligt, borde sammanfalla; och 3) att de 3:ne närmast
hu vudstaden belägna fögderierna, ehuru genom denna belägenhet de besvärligaste, likväl skulle till
folkmängden blifva de största.
Dessa anmärkningar hafva emellertid icke kunnat föranleda komiterade att ändra sitt försåg
då, beträffande lista och 3:dje anmärkningspunkterna, fögderierna inom Stockholms län icke
skulle komma .att blifva större, utan snarare mindre, särdeles hvad folkmängden beträffar, än i
flertalet af de ofnga länen; samt i fråga om 2:dra anmärkningspunkten, domsagorna verkligen blifvit
jemn! delade på fögderier, utom hvad beträffar 3:dje fögderiet, hvilket komme att tillhöra två
domsagor, — eu olägenhet, som här likasom på flera andra ställen icke kunnat undvikas och i
hvarje fall ej blefve större, än den, som för närvarande är en följd af ett och samma länsmansdistnkts
delning på 2:ne domsagor.
168
2. Upsala län.
Nya
Fögderie
r.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
lista
Håbo härad och tingslag...........................
]3ro
d:o
clio ......-.................-
2,3
2
j 4,3
4,716
2,757
7,473
2:dra
2:dra
Trögds härad och tingslag........................
3,9
2,4
6,3
8,826
5,679
j 14,505
2: dra
T, amin da härad nedi tiinffslaff ...............
1,8
)
4,891
i
3:dje
2,8
6,8
5,000
13,684
3:dje
j 3:dje j
TTUp.råhp.rs d:o
d:o
2,2
3,793
RäJingfi. härad och tingslag
.........
1,2
I
3,810
i
4:de
1,2
5,4
3,360
12,537
lista 1
3
5,367
Raskt) härad och tingslag ..................
2,3
4,200
12,112
I 3:dje j
5:te
Olands tingslag
....................
3,1
5,4
7,912
[ lista |
Films np.h Dannpmora tingslag ..............
2,7
) 7,4
4,659
i 11,152
lista
6:te
Löfstu tingslag
.............................
4,7
6,493
Tierps tingslag
.........................
3,7
1
6,283
|
7:de
Vendels d:o
....................
0,5
8,9
2,692
15,738
lista
Vestlands och Elfharleby d:o ...............
4,7
6,763
)
S:a
—
44,5
—
87,201
1
Anm. Länsstyrelsens förslag att, med afseende å den hastiga folkökningen i de föreslagna
6;te och 7:de fögderierna, fördela dessa på 3:ne, hafva komiterade icke kunnat biträda. De länsdelar,
som dessa bägge fögderier skulle komma att omfatta, egde visserligen vid slutet af år 1873
resp. 11,223 och 16,746 invånare, och befolkningen hade således sedan 1870 ökats med resp. 71
och 1,008 invånare; men skulle denna tillökning, som kan vara endast tillfällig, komma att fortgå,
synes ett ökadt behof af tjensteman lämpligen kunna afhjelpas genom anställandet af två fogdefullmäktige
i hvardera fögderiet.
169
3. Södermanlands län.
Nya Fögderi
e r.
Dom-
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
lista
Jönåkers härad och tingslag.....
8,6
1
16,081
1 :sta
2:dra j
Rond härad och tingslag
6,7
3.6
5.7
4.3
6
3.4
3
3,9
12,606
6,273
10,869
7,062
13,473
9,129
7,537
7,718
Hölebo d:o
d:o
10,3
j 18,879
lista
3:dje J
4:de
5:te I
af Oppunda härad och tingslag: Ö. Vingåkers,
Julita och Österåkers socknar samt V. Ving-  åkers till detta län hörande socknedel .. .
af Oppunda härad, återstoden
Villåttinge härad och tingslag
Daga
d:o
d:o
1
5,3
7,1
10
15,838
16,147
17,931
lista
lista
1 lista)
j 2:dra j
2 alra
6:te I
Öster-Bele änne härad och tingslag
Vester-Rekarne
d:o
d:o
9,4
22,602
7:de j
Selebo härad och tingslag ........
Åkers
d:o
d:o
6,9
15,255
2: dra
1
S:a
—
57,5 j
—
122,733
Anm. Vid ofvanstående förslag har länsstyrelsen endast anmärkt, att olägenheter kunde
uppstå deraf, att 5:te fögderiet, eller det som komme att bestå af Villåttinge och Daga härader,
tillhörde länets begge domsagor.
00
170
4. Östergötlands län.
Nya Fögderier.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
lista
af Kindci härad och tingslag: Hägerstads, Op-  peby, Kettilstads, Tjärstads och Vårdnäs sock-  nar, den del af Dalhems socken, som tillhör
detta län, och Atvids till Kinda härad hö-  rande socknedel
_
......................
—
5,2
—
8,642
lista
2:dra
3:dje
af TT'')rida härad återstod Fn
. ..................
_
7,6
—
11,491
lista
Vdrp. härå fl noll ti rissla o*
......................
_
8,5
—
9,454
lista
Vfillr.phn härad och tingslag...................
2
5,3
8,090
} 18,439
5:te
4:de I
8,3
10,349
fyiillhp.rns härad och t,inpåla,g ....................
2,4
4,9
7,743
16,056
15:te |
5:te
2,5
8,313
|7:dej
4:de
Aleprhn härad och t,i Tipsi ap
...................
1,2
j 3,7
4,744
| 13,510
6;te
2,5
8,766
7:de
"Bct-fiJc&Jciwdä härad oeh tingslag............_.....
—
4,8
—-
14,335
4:de
Khn/rhiw.ds härad neh tinp^slap*
_ __...........
2,7
5,716
8:de
af HammarMnds tingslag:
Skinberga och
Mogata socknar, Börrums kapell samt de
delar af V. Husby, Drothems och Yxnerums
2,9
j 5,6
6,737
12,453
8:de
1
nf TTnm/ninrhinds till erq] a,or. återstoden .........
_
5,8
8,749
{12,029
8:de
9:de
Sd.pnphnrnfi sVärP*årds tinp*sla,2r _
...............
_
3,280
1
2,1
5,2
5,586
12,541
2:dra
10:de 1
(istlnnrls
d-o och tinPsla.P'' .................
3,1
6,955
Jlråhn härad noll tinp^slap*
2,9
|
5,902
i
ll:te
Memmings härad
_ .......................
1,3
5,7
3,712
15,001
2:dra
1,5
5,387
|
12:te
13:de
14:de
15:de
[
Vikingp tingslap*
.....................
8,4
—
13,698
6:te
_
7
—
12,432
6:te
Aska härad neh tingslag
... .................
_
3,4
—
18,314
7 ide
Ciästrings härad och tingslag
—
5,5
—
12,861
3:dje
T,y si/n.rj a härad och tinpslap
...............
3,8
j 4,7
11,908
116,488
13:dje |
16:de
Dahls
d:o
d:o
.....................
0,9
4,580
| 7ide |
S:a
-
91,3
—
|217,744
Anm. Länsstyrelsen bär icke haft något mot den föreslagna indelningen att eiinia.
171
5. Jönköpings län.
Nya Fögderier.
Dom
-
Ordnings
nummer.
Om fattnin
g
-
1 reta
2:dra
3:dje
4:de
5:te
öde
7:de
8:de
9: de
10:de
Mo härad och tingslag ...........................
af Tveta d:o d:o Ljungarums, Jerstorps, Bankeryds,
Bogberga, Barnarps, Månsarps och
Sandseryds socknar samt Angerdshestra till
Tveta härad hörande socknedel.
af Tveta härad, återstoden........................
Wista härad och tingslag ........................
Norra Wedbo härad och tingslag...............
Södra Wedbo härad och tingslag ...............
Östra härad och tingslag _________________________
af Westra härad och tingslag: Sandsjö, Wallsjö,
Wrigstad, Svennarnms, Bringetofta, Ljunga
och Hylletofta socknar samt de delar af Malmbäcks,
Ödestuga, Ålmsåkra, Näfvelsjö, Tofteryds
och Byarums socknar, som tillhöra detta
härad.
af Westra härad, återstoden ......................
Östbo härad och tingslag ________________________
af Westbo härad och tingslag: Unnaryds, Gälundtofta,
Långaryds, Färgaryds, Hestra, Gryteryds,
Bolmsjö, Dannäs, Tanuåkers, Ås och
Kållersta socknar samt den till detta län hörande
del af Femsjö socken,
af Westbo härad, återstoden .....................
Areal
qvadr.mil.
6.5
3.6
6
3,1
10.1
| 9G
8,6
9,8
10,9
8,6
7,7
13,3
7,4
11,5
Folkmängd den 31
December 1870
8,455
6,842
10,721
8,530
15,297
19,251
16,755
14,605
22,100
14,926
15,168
20,740
13,578
13,098
sagans
ordnings
nummer.
4:de
4:de
5:te
5:te
2: dr a
l:sta
l:sta
3:dje
3:dje
3:die
Anm. Länsstyrelsen har uppgjort ett annat indelningsförslag, enligt hvilket fögderi-antalet
skulle blifva 13, eller tre flera än komiterade föreslagit, en tillökning, som komiterade anse för
den närmaste framtiden icke vara af behofvet påkallad.
173
6. Kronobergs län.
Nya Fögderie
r.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
lista
Kinnevälds härad och tingslag ..................
af Kong a härad och tingslag: Hemmesjö, Tig-
—
8,3
—
20,040
2:dra
naby, Nöbbele, Ö. Thorsås, Elmeboda, Lin-
2:dra
neryds, Sandsjö, Wäckelsångs, Tingsås och
Uråsa socknar samt den till detta härad hö-
—
9,1
—
23,171
lista
8:dje
rande del Wexiö landsförsamling.
af Konga härad, återstoden .....................
af Uppviddinge härad och tingslag: Helleberga
5,0
10,5
9,382
16,810
lista
och Ekeberga socknar jemte den hit hörande
delen af Ålgutsboda socken.
1 5,6
1
7,428
''
4:de
af Uppviddinge härad, återstoden _______________
—
12,8
—
15,324
lista
Norrviddinge härad och tingslag ...............
af Allbo härad tingslag: Lekaryds, Aringsås,
].,
9,143
20,006
2:dra
5:te
Hjortsberga, Qvenneberga, Slätthögs, Mistelås,
Moeda, Örs och Härslöfs socknar samt den
4,7
10,863
''
hithörande delen af Aneboda socken.
6:te
af Allbo härad och tingslag, återstoden.........
af Sunnerbo härad och tingslag: Hvittaryds,
—
9,1
—
18,660
2:dra
7: de
Berga, Dörarps, Hallsjö, Ryssby, Tutaryds,
Agunnaryds, Odensjö, Lidhults, Annerstads,
Angelstads, Ljungby, Känna och Ljunga sock-  nar samt den till detta län hörande delen af
—
11,9
—
19,246
3:dje
Femsjö socken.
8:de
af Sunnerbo härad och tingslag, återstoden’...
—
11,3
—
21,885
3:dje
S:a
—
82,1
—
155,142
Anm. Ett af länsstyrelsen insändt motförslag, som upptager elfva fögderier för länet, hafva
komiterade icke kunnat biträda, utan att frångå de vid indelningen i öfrigt följda grunder. Några
af länsstyrelsen föreslagna jemkningar i komiterades ursprungliga förslag hafva deremot här ofvan
blifvit iakttagna.
7. Kalmar län.
Nya Fögderi
3 r.
Dom-
sagans
ordnings-
Ordnings-
Omfattning.
Areal
Folkmängd den 31
nummer.
qvadratmil.
December 1870.
nummer.
lista
af Norra Tjusts härad och tingslag: Gärdse-  rums, likna, Eds, Edskapell, Truserums och
Hannäs socknar jemte Yxnerums till detta län
9
15,210
lista
2:dra
3:dje
hörande socknedel.
af Norra Tjusts härad, återstoden.........
af Södra Tjusts härad och tingslag: Hallinge-  berg, Odensvi och Gamleby socknar,
af Södra Tjusts härad, återstoden.........
3,6
1 3,6
j 7,2
8
7,245
6,980
114,225
13,939
lista
lista
4:de
Sevede härad och tingslag................
—
9
_
14,679
3:die
5:te
Tunaläns härad och tingslag........
—
6,9
_
13,062
3:die
6:te
Aspelands härad och tingslag ____
—
9,2
_
13,893
2:dra
7:de
Hanbörds härad och tingslag................
—
10,8
_
16,871
2: dra
8:de
Stranda härad och tingslag .............
—
5,5
_
13,769
4:de
9: de
Norra Möre härad och tingslag .....
—
6,6
_
15,776
4:de
10:de
af Södra Möre härad och tingslag: Madesjö
med Nybro och Oskars socknar samt Wisse-  fjerda till detta län hörande socknedel och
6,3
15,648
5:te
ll:te
den del af Kristvalla socken, som tillhör S.
Möre härad.
af Södra Möre härad: Arby, Arby kapell,
Hagby, Mortorp, Ljungby, S:t Sigfrids kapell,
4,4
14,486
5:te
12:te
Hossmo, Halltorps och Våxtorps socknar,
af Södra Möre härad, återstoden...........
4,3
14,239
5:te
13:de
Ölands Norra Mots tingslag..............
—
5,7
_
20''l35
6:te
Hide
Ölands Södra Mots tingslag...............
—
6
—
17,663
6:te
S:a j
-1
98,8 |
—
213,595
Anm. Enär länsstyrelsen upplyst, att folklynnet, den ekonomiska ställningen in. fl. förhållanden
i Södra Möre härad göra det angeläget, att detta härad delas i 3:ne, i stället för af komité™1^
ursprungligen föreslagna 2:ne fögderier, hafva komiterade ansett sig böra biträda omstående,
af länsstyrelsen föreslagna delning af nämnde härad.
1 74:
8. Gotlands län.
Nya Fogde r i c
r.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
lista
af Norra härad och tingslag: Visby norra
landsförsamling, Endre, Hejdeby, Föle, Lok-  rumme, Veskinds, Bro, Martebo, Lumme-  lunda, Stenkyrka, Tingstäde, Athems, Boge,
Hangvars, Halls, Lärbro, Hellvi, Butbe, Fle-  ninge, Bunge, Färs (med gotska sandön),
Hejnum, Bäl, Källunge, Wallstena, Gotbem,
Norrlanda och Hörsne (med Bara) socknar.
—
11,2
—
15,458
2:dra
2:dra
af Norra härad och tingslag, återstoden ......
af Södra härad och tingslag: Stenhumla, Ve-  sterhejde, Träkumla, Wall, Hogräns, Atling-  bo, Visby södra landsförsamling, Eskelhems,
Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarns, Hejde,
Väte, Klinte och Fröjels socknar.
4,3
3,8
8,1
7,718
8,670
16,388
2: dra
lista
3:dje
af Södra härad, återstoden........................
—
7,9
—
16,015
lista
S:a
-
27,2
47,861
Anm. Några mindre förändringar i komiterades ursprungliga förslag, hvilka länsstyrelsen
påyrkat för vinnande af »en jemnare och lämpligare fördelning med hänsyn till pastoratens belägenhet
och befolkningens antal», hafva komiterade funnit sig böra biträda och således i ofvan stående,
förändrade förslag iakttagit.
175
9. Blekinge län.
Nya Fögderier.
Dom-
sagans
ordnings-
nummer.
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den .31
December 1870.
lista
2:dra
3:dje
4:de
5:te
Östra härad och tingslag, utom Eödeby socken
af Östra härad, Eödeby socken
af Medelstads härad och tingslag: Fridlefstads,
Sillhöfda, Tvings, Eringsboda och Nettraby
socknar.
af Medelstads härad, återstoden
Bränne härad och tingslag .
Listers härad och tingslag
1,1
J 4,6
4,5
5.7
4,1
5.8
5,0
4,135
15,056
20,684
19,191
17,186
21,174
24,220
3:dje
3:dje ]
1
4:de |
4:de
2 alra
lista
S:a
—
25,7
—
102,455
Anm. Yid komiterades förslag bar länsstyrelsen endast gjort den anmärkning, att, genom
Rödeby sockens förläggande till andra fögderiet, kronofogden skulle komma att uppvakta vid tvenne
häradsrätter, hvilkas sammanträden börjas samtidigt; men denna olägenhet, som blefve utan synnerlig
betydenhet, då fogdefullmäktigen, enligt förslaget till kronofogdeinstruktion, komme att erhålla lika
befogenhet med kronofogden i afseende på åtals utförande, kan icke undanrödjas utan att det lämpliga
förhållandet i afseende å areal och folkmängd de båda fögderierna emellan varder rubbadt.
176
10. Kristianstads län.
Nya Fögderie
r.
Dom-
sagans
Ordnings-
Omfattning.
Areal
Folkmängd den 31
ordnings-
nummer.
qvadratmil.
December 1870.
nummer.
ls:ta
Bjäre härad och tingslag ........................
af Norra Åsbo härad och tingslag: Östra Ljung-
1
2,5
7,687
16,874
5:te
2:dra
by, Kellna, Össjö, Tosjö, Munka Ljungby,
och Tostorps socknar.
j 1,9
4,4
21,702
öde
Södra Åsbo härad och tingslag..................
2,5
14,015
öde
3:dje
af Norra Asbo härad, återstoden ---------------
—
7,2
—
17,587
4:de
af Westra Göinge härad och tingslag: Wankif-  va, Finja, Hölja, Röke, Åkarps, Wittsjö, Wis-  seltofta, Verums och Farstorps socknar samt
6,8
15,225
4:de
Torups och Fagerhults till detta härad hö-  rande socknedelar.
4:de
5:te
af Westra Göinge härad, återstoden............
—
5,7
—
17,671
6:te
af Östra Göinge härad och tingslag: Hästveda,
Broby, Emitslöfs, Knislinge, Qviinge, Gryts,
Färlöfs och Strö socknar samt Hjersås till
—
3,6
—
12,461
2: dra
detta härad hörande socknedel.
7: de
af Östra Göinge härad och tingslag, återstoden.
—
6
—
13,902
2:dra
8:de
Willands härad och tingslag....................
_
6,8
5,6
—
23,123
2 alra
9:de
Gärds härad och tingslag
.........
_
_
23,435
3:dje
Albo härad och tingslag...........................
2,6
1,7
J 4,3
11,776
| 22,956
| 3:dje \
10:de |
Jerrestads d:o
d:o ..........................
11,180
| lista j
inte
Inqelstads härad och tingslag.....................
3,6
25,712
lista
S:a
—
56,4
—
210,648 |
Anm. Länsstyrelsen har uttalat den önskan, att länet måtte delas i flera fögderier, än de
11, som komiterade föreslagit, hvarigenom olikheten i såväl areal som folkmängd fögderierna emellan
kunde utjemnas; men då länsstyrelsen icke antydt, huru sådant borde ske, samt de föreslagna
fögderierna, jemforda med flera sådana inom andra län, synas icke blifva öfver måttan besvärliga,
har den föreslagna indelningen blifvit oförändrad, med undantag af en mindre jemkning vid delningen
af östra Gömge härad.
177
11. Malmöhus lan.
N
y a Fögderier.
Ordnings
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
Dom
sagans
ordnings
nummer.
lista
2: dra
3:dje
4:de
5:te
6:te
7:de
8:de
af Luggude härad och tingslag: Allerums, Fleninge,
Höganäs, Wäsby, Wjkens, Brunnby med
Arils kapell, Farhults, Jonstorps, Wälinge och
Kattarps socknar samt Broby och Ströfvelstorps
till detta län hörande socknedelar.
af Luggude härad, återstoden_____________________
Rönnebergs härad och tingslag..................
af Onsjö härad och tingslag: Kjells Nöbbelöf,
Torrlösa, Skräflinge, Asks, Billinge och Hallaröds
socknar, Konga och Köstånga till detta
län hörande socknedelar samt de till Onsjö
härad hörande delame af Annelöfs, Kågeröds
och Munkarps socknar.
af Onsjö härad, återstoden________________________
Harjagers härad och tingslag.....................
af Torna härad och tingslag: Silfåkra, Refvinge,
Hardeberga, Sandby, Igellösa, V. Odarslöfs,
Stäfvie, Lackalänga, St. Petersklosters,
Nöbbelöfs, Hoby, Håstads, Borgeby, Stångby,
TV allkärra, Hellerstads, Dalby, Bonderups,
Fjälie, Flädje, Bjellerups och St. Råby socknar,
Lunds landsförsamling och Gårdstånga
till detta härad hörande socknedel.
af Torna härad, återstoden........................
Bara härad och tingslag................
Oxie härad och tingslag.............
Skytts härad och tingslag ........................
af Wemmenhögs härad: Simlinge och Grönby
socknar samt den hit hörande delen af Anderlöfs
socken.
1,9
1,9
1,1
1,8
1,1
2,4
1,9
0,3
Transport
2,3
—
22,186
4:de
3,2
_
18,427
4:de
12,826
3,8
9,208
22,034
3:dje
j 2,9
8,313
14,368
j 22,686
3:dje
3
—
17,912
5:te
) 3,5
6,116
15,939
j 22,055
5:te
2,1
—
18,647
lista
)
15,889
|
| lista
j 2,2
2,755
j 18,644
J 6:te
23
—
162,591
23
178
Transport
—
23
—
162,591
9:de
af Wemmenhögs härad, återstoden...............
—
3,4
—
22,622
6:te
Ljunits härad och tingslag........................
0,8
1
8,440
|
6:te
10:de
Herrestads härad och tingslag, utom Tranås och
2
15,042
Tryde socknar ....................................
1,2
|
6,602
1
j 6:te
af Herrestads härad: Tranås och Tryde socknar
af Färs härad och tingslag: Brandstads, Åsums,
0,3
3,9
2,139
20,139
| 2:dra
ll:te
Löfvestads, Wanstads, Tolånga, Ilstorps, Rö-  dinge, Ramsåsa, Freninge, Wållsjö, Långaröds
och Söfde socknar.
3,6
18,000
af Färs härad, återstoden
.............
1,5
7,807
af Frosta härad och tingslag: Harlösa, Ham-
3,4
17,983
2:dra
12:te
marlunda, Strö, Skarhults, Gudmundstorps,
Hurfva, Holmby och Skeglinge socknar samt
Gårdstänga, Borrlunda och V. Sallerups till
1,9
10,176
detta härad hörande soeknedelar.
13:de
af Frosta härad, återstoden........................
—
4,4
—
16,344
2:dra
S:a
—
40,1
—
254,721
Anm. Kongl. Maj:ts befallningshafvande i detta län har yttrat den åsigt, att det vore
angelägnare, att de nya fögderierna saminanfölle med häradsindelningen, än att de sins emellan
blefve möjligast lika till folkmängd och areal; men då det motförslag, som länsstyrelsen i sådant
afseende uppgjort, ej fullt genomför denna grufldsats, samt folknumren efter detsamma skulle i de
särskilda fögderierna blifva högst olika, såsom vexlande mellan 12,826 och 26,520, hafva komiterade
hufvudsakligen vidblifvit sitt förslag och endast vidtagit en mindre jemkning emellan 10:de
och ll:te fögderierna, med anledning af Tranås och Tryde socknars belägenhet.
179
12. Hallands län.
Nya Fögderi
e r.
Dom-
sagans
ordnings-
Ordnings-
Areal
Folkmängd den 31
nummer.
qvadratmil.
December 1870.
nummer.
lista
Holts härad och tingslag ...............
8,2
18,798
lista
2:dra
Tönnersjö d:o
d:o
6,1
5
10,953
12,582
11,650
Halmstads d:o
d:o
...........
}ll,l
J 23,535
lista
Arstads
d:o
d:o
............
5,4
1
3:dje
af Faur ds härad: Gällareds och Gunnarps sock-
8,2
| 21,723
2:dra
nedelar samt Ljungby, Alfshögs, Vinbergs,
Stafsinge och Morups socknar.
J 2,8
10,073
4:de
af Faurås härad, återstoden ...................
3,1
J 6,8
5,691
20,350
2:dra
Himble härad och tingslag.............
Vislce
d:o
d:o ..........
3.7
1.8
1 1 0
14^659
8,071
|
j
5:te
af Fjäre härad: Örmevalla, Landa, Frillesås,
3,1
12,887
3:dje
Gällinge och Idala socknar.
I 1, rf
4,816
1
6:te
af Fjäre härad, återstoden....................
—
4,9
—
18,525
3:dje
Sia
—
42,3
—
115,818
Anm. Länsstyrelsen har i sitt afgifna yttrande hufvudsakligen sysselsatt sig med frågan
om kronofogde- och länsmanstjensternas sammanslagning, hvilken länsstyrelsen funnit sig höra''afstyrka,
men tillagt, att, om den ifrågasatta förändringen komme att genomföras, det, »med afseende
på både arealen, polisuppsigtens handhafvande, åklagarekallets utöfvande, utsöknings- och
handräckningsväsendet och de nya kronofogdarnes öfriga tjensteåligganden, vore för göromålens
ordentliga skötande med drift och omtanke vida lämpligare att inom detta län ännu mer än komiterade
föreslagit minska tjenstgöringsdistrikten och att således dela länet i 8 distrikt i stället för
6, så att hvart och ett af länets 8 härader komme att utgöra ett fögderi»; men komiterade hafva
funnit berörda anmärkning icke böra föranleda till annan förändring i det uppgjorda förslaget, än
att fögderierna till sin omfattning blifvit jemkade efter tingslagsindelningen.
,180
13. Göteborgs och Bohus län.
Nya Fögderier.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
lista
Askims härad och tingslag .....................
Säfvedals d:o
d:o
...............
1.7
2,4
0,4
1,6
2,2
j 1,9
1,1
1,9
1.8
I4’1
11,926
6,519
3,163
7,838
9,950
7,047
4,837
6,227
5,747
8,670
11,630
18,445
lista
2:dra
Östra Hisings härad ..............................
Vestra Hisings d:o ..............................
} 2
11,001
lista
3:clje
4: de
Inlands södre härad och tingslag...............
af Inlands nordre härad och tingslag: Sol-  berga, Holtä, Jörlanda och Spekeröds sock-  nar.
af Inlands nordre härad, återstoden............
Inlands Fräkne härad och tingslag............
Inlands Torpe
d:o
d:o ............
j 4,1
j 4,8
j 16,997
| 16,811
2.-dra
2:dra
5:te
6:te j
Tjörns härad .......................................
Östra Orusts härad ..............................
1,6
1,3
8,756
3:dje
3:dje
Vestra Orusts d:o
........................
1,9
j 3,5
J 20,300
7: de
Lane härad och tingslag ........................
3,5
11,695
5:te
5: te
Sotenäs härad......................................
1,1
7,040
7,841
8:de j
Stångenäs d:o ....................................
1,1
2,8
14,881
9:de j
Sörbygdens härad .................................
2,6
4,9
6,325
7,523
8,478
5,317
J 13,848
5:te
Tunge d:o
.......................__
2,4
10:ae I
Qville härad och tingslag .....................
Bullarens d:o
d:o
.....................
1,9
3,3
5,2
j 13,795
4: de
ll:te
Tanums härad och tingslag .....................
3.1
4.1
9,722
10,093
4:de
12:te
Wette härad och tingslag ........................
4:de
S:a
43,4
| —
166,344
|
Anm. Den föreslagna fördelningen af Askims, Säfvedals ock begge Hisings häradena på 2:ne
fögderier, har länsstyrelsen icke funnit lämplig med afseende på den olikhet, som skulle uppkomma
dessa fögderier emellan så till areal som folkmängd; hvarförutan anmärkts: emot de föreslagna 3:dje
och 4:de fögderierna, att tingslags- och pastoratsindelningen ej blifvit följd; emot förenandet af
Stångenäs och Sotenäs härad till ett fögderi, att lokala förhållanden vissa tider af året försvåra
samfärdseln mellan dessa begge härad; emot det föreslagna'' 9:de fögderiet, att äfven här kommunikationen
emellan olika delar af fögderiet eller emellan Tunge och Sörbygdens härad blefve svår i
följd deraf, att dessa härad förenades af endast en väg och denna i sydligaste delen af Tunge
härad. Komiterade hafva ej funnit dessa anmärkningar vara af den vigt, att den föreslagna indelningen,
hvad nämnda fögderier angår, bort frånträdas, då den blifvit uppgjord efter samma grunder,
som följts vid de öfriga länens indelning, och sfi beqväm, som de lokala förhållandena medgifvit.
Deremot hafva komiterade, med anledning af hvad länsstyrelsen anfört i afseende på fördelningen
af Wette, Tanums, Qville och Bullarens härad, funnit sig böra ändra denna sålunda, att
dessa härad komme att utgöra tre fögderier i stället för förut föreslagna endast 2:ne.
14. Elfsborgs län.
Nya Fögderi
e r.
Dom-
Ordnings-
Areal
Folkmängd den 31
ordnings-
nummer.
qvadratmil.
December 1870.
nummer.
lista
Vane
härad och tingslag ...............
3,6
1
15,360
2: dra
2:dra J
Hjerpe härad och tingslag ..................
1,9
1.3
4.3
3.3
5,885
5,827
12,189
8,101
Flundre
d:o
d:o
3,2
1 11,712
2:dra
3:dje J
A le
härad och tingslag ..................
)
j 7,6
Vätte-
clio
d:o ...........
20,290
4:de
4:de
Kuttings härad och tingslag .................
18,763
11,679
12,733
12,231
4:de
5:te
5:te
3:dje
5:te
G-äsene härad och tingslag ........
5.3
4.3
5,7
6:te
As
härad och tingslag ..............
7: de
Bedvägs härad och tingslag ............
af Kinds härad och tingslag: Sexdräga, Ljus-
8:de
hulls, Roasjö, Hillareds, Länghems, Dannicke,
Månstads, Åsarps, Gällstads, Grönahögs, Säms,
Finnekulla, Marbäcks, Dalstorps, Hulareds,
Ölsremma, Ljungsarps och Nittorps socknar,
Unnaryds till detta län hörande socknedel
—
8,2
—
16,308
3:dje
och den del af Tvärreds socken, som tillhör
Kinds härad.
9:de
af Kinds härad, återstoden.......
11,2
15,599
3:dje
af Marks härad och tingslag: Torestorps, Elle-
10:de
kulla, Kungsäters, Gunnarsjö, Grimmareds,
Karl Gustafs, Istorps, Öxnevalla, Horreds,
Berghems, Hajoms, Surteby, Kattunga, Fot-  skäls och Tostareds socknar samt Öxabäcks
—
6,3
—
16,738
lista
till Marks härad hörande socknedel.
11 :te
af Marks härad, återstoden ..........
6,1
_
17,790
lista
12:te {
Bollehjgds härad och tingslag .........
Vedens
d:o
d:o
3,3
3,7
} 7
6,427
8,055
J 14,482
lista
13:de
af Sundals härad och tingslag: Bolstads, Ge-
4,3
15,752
6:te
stads, Frändefors, Brålanda och Ryrs socknar.
| ~
—
14:de |
af Sundals härad, återstoden ..
Nordals härad och tingslag ......
0,8
3,5
J 4,3
3,680
10,729
j 14,409
6:te
15:de
Valbo härad och tingslag ... .
—
6,2
13,950
6:te
Transport |
—
90,2
—
227,796
182
16:de
17:de
Transport
af Wedbo härad och tingslag: Eölanda, Gesä-  ters, Eds, Töftedals, Nössemarks, Håbols och
—
90,2
7,8
7,6
—
227,796
13,318
13,669
7-de
Torrskogs socknar samt Råggärds och Ler-  dals till detta härad hörande socknedelar.
af Wedbo härad, återstoden .....................
7:de
18:de
Tössbo härad och tingslag........................
—
4,9
—
11,706
7:de
S:a
—
110,6
—
266,489
Anm. Länsstyrelsen har föreslagit, att Wäne härad, som har »mycken lös befolkning»,
måtte delas till två fögderier; att det föreslagna 3:dje fögderiet, med afseende på den stora befolkningen
och granskapet med Göteborg, äfven matte fördelas pa två fögderier; att likaledes Kullings
härad måtte komma att utgöra 2:ne fögderier, i anseende till der ofta förekommande lagöfverträdelser;
att Kinds härad, med en rörlig befolkning af mer än 32,000 invånare, måtte delas till tre
fögderier; att af ungefär enahanda skäl Marks härad äfven måtte fördelas på tre fögderier; att, i
anseende till den mängd exekutionsärenden och polismål, som förekomma i Sundals härad, detta
måtte delas till 2:ne fögderier, och icke, såsom komiterade föreslagit, en del deraf läggas till Nordals
härad, helst genom denna anordning kronofogdens tjenstgöring skulle blifva försvårad; och
slutligen att Wedbo härad, med afseende på dess stora utsträckning, måtte delas till 3:ne fögderier.
Då de för detta län af komiterade föreslagna fögderier hvarken till areal eller folknummer
skulle komma att blifva större, än öfriga föreslagna af medelstorlek, hafva komiterade funnit sig
icke kunna fästa afseende vid länsstyrelsens ifrågavarande framställning, hvarigenom fögderiernas
antal inom länet skulle ökas med sju och sålunda blifva 25 i stället för 18.
183
15. Skaraborgs län.
Nya Fögderi
e r.
Dom-
sagans
ordnings-
Ordnings-
Areal
Folkmängd den 31
qvadratmil.
December 1870.
nummer.
lista
Rofva tingslag...........
6
14,504
14,663
20,376
12,004
18,917
6:te
6:te
7:de
7:de
4:de
2:dra
Hasslerörs tingslag..
.
4,3
8
2,6
5,6
3:dje
Valla tingslag........
4:de
Rinnebergs tingslag .
5:te
Kåkinds härad och tingslag
6:te J
Rimbo tingslag
5,5
2
13,978
6,501
Leaby clio med Frökinds härad ....
(*7,5
j 20,479
5:te
7:de
Slättängs tingslag ..
6,2
3,4
13,959
11,121
5:te
4:de
8:de
Gudhems härad och tingslag
Vilske härad och tingslag
2,3
6,443
9:de
af Skånings härad och tingslag: Jungs, Fyr-  unga, Öttums, Vänga, Edsvara och Qvä-
4,4
14,006
3:dje
mans socknar samt Tråvads, Ufvereds, Skär-  stads och Hellums till Skånings härad hö-  rande socknedelar.
2,1
7,563
10:de j
af Skånings härad, återstoden
2,6
} 4,4
10,454
16,839
3:dje
Valle härad och tingslag____
1,8
6,385
ll:te
Kinnefjerdings härad och tingslag
Finne d:o och d:o
1,9
3,3
! 5,2
8,198
12,105
20,303
2:dra
12:te
13:de J
Kållands härad och tingslag
Ase härad.......
4,2
15,471
2:dra
2,1
2,3
2^o
7,686
9,568
12,563
6,948
Viste d:o ..
j 4,4
17,254
lista
Hide
Bänne härad......
Laske d:o .....
1,9
4,8
19,511
lista
1 1
Sia |
1
7! |
229,407|
Anm. Med anledning af livad länsstyrelsen anmärkt mot komiterades ursprungliga förslag
till fögderi-indelning inom detta län, har ofvan stående, nya förslag blifvit uppgjordt, deri tingslagsindelningen
i möjligaste måtto blifvit iakttagen, ehuru sådant till någon del måst ske på bekostnad
af fögderiernas likhet till areal och folkmängd.
184
16. Vermlands län.
Nya Fögderier.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
lista j
Karlstads härad och tingslag.....................
2.3
4.4
j 6,7
10,197
7,482
J 17,679
2:dra
2:dra
3:dje
4:de J
5:te
6:te j
7:de
8:de
9:de
10:de
ll:te
12:te
1
Näs härad och tingslag __________________________
6,4
_
15,299
3:dje
Gillbergs härad och tingslag''.....................
af Nordmarks härad och tingslag: Silleruds,
Blomskogs, Trankils och Silbodals socknar...
eif NovdwAvkA härad, återstod fin _ ..........
r
10,3
7.6
9.6
—
18,357
10,278
13,472
3:dje
3:dje
3:dje
af Jösse härad och tingslag: Kola, Eda, Ny
och Gnnnarskogs socknar samt Bogens kapell
af Jösse härad, återstoden
..........
i
i-
7.5
8.6
—
17,179
17,153
5:te
5:te
Frylc.sd.nl,
_
9,7
_
26,550
4:de
Fryksdals öfre tingslag ...........................
_
10,4
—
15,655
4:de
Tllfdals nedre tingslag
.....................
_
16,7
—
17,517
6:te
Elfdals öfre tingslag .......................
_
18,3
—
10,250
6:te
Fe.rnehn härad och tingslag .....................
_
14,4
—
19,780
lista
Olme. härad och fängsla,g
....................
3,7
6,510
lista
13:de
Visnums d:o
d:o
....................
4
I 7,7
10,110
16,620
Nyp.d.s härad och tingslag
.....................
1,2
5,3
6,649
15,743
( 6:te |
14:de
Väst
d:o
d:o ........................
4,1
9,094
[ lista j
15:de
Kits härad och tingslag ........................
7,3
—
17,464
2:dra
S:a
146,5 |
248,996
Anm. Länsstyrelsen har icke haft något emot den föreslagna indelningen att erinra.
185
17. Örebro län.
Nya Fögderier.
Dom-
sagans
ordnings-
nummer.
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
lista
2:dra
3:dje
4:de
5:te
6:te
7: de
8:de
9:de
10:de
Örebro härad och tingslag........................
Glanshammars d:o och d:o...........
Askers härad och
tingslag........................
Sköllersta d:o och d:o....................
Rumla härad och
tingslag
Hardemo d:o och
d:o....................... ...
Sundbo härad och tingslag........................
Grimstens d:o och d:o..............................
Edsbergs härad och tingslag.....................
Karlskoga d:o och d:o
Grythytte och Reliefors d:o och d:o............
Nora och Hjulsjö d:o och d:o
af Lindes och Ramsbergs tingslag: Ramsbergs
länsdel.
Nya Kopparberget.................................
af Lindes och Ramsbergs tingslag: Lindes
landsförsamlings del.
Fellingsbro härad och tingslag ..................
Sia"
5.1
3.2
3.5
4.4
2,9
0,8
5.6
2.5
8.3
7,9
3.7
8,1
7.4
6.5
8,2
8.8
9,4
8,3
76,6
14,694
7,622
10,061
11,343
13,107
2,783
10,880
6,289
4,544
7,688
8,291
9,244
22,316
21,404
15,890
17,169
14,351
12,290
8,046
13,348
12,232
17,535
154,581
2:dra
2:dra
lista
lista
lista
4:de
4:de
4:de
3:dje
3:dje
Ajim-. Med frånträdande af sitt ursprungliga förslag till fögderi-indelning i detta län, hafva
komiterade biträdt ofvanstående, uppgjordt af länsstyrelsen med iakttagande af den i Kono-1. brefvet
den 21 Oktober 1870 stadgade häradsindelningen.
24
186
18. Westmanlands län.
Nya F ö g d
eris
r.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
1,9
1
4,514
i
lista j
1,7
5
3,973
11,505
lista
1,1
3.018
)
1
2:dra
3:dje
4:de
6,1
—
13,617
lista
_
6,8
—
17,586
2:dra
Skinnskattebergs härads och tingslag''............
6,2
6,5
2,7
j 12,7
6,688
9,143
j 15,831
1 2:dral
| 3:d.ie |
} 6,3
4,403
} 11,709
3:dje
5:te
3,6
7,306
6:te j
Öfver Tjurbo härad och tingslag ...............
6
3,8
9,8
8,985
6,752
15,737
4:de
5,5
J 8,9
7,131
j 13,217
4:de
7:de
Thor stund dio och d:o_ .............................
3,4
6,086
S:a
—
55,6
—
99,202 |
Anm. Äfven inom detta län hav länsstyrelsen uppgjort ett motförslag till fögderiindelnmg.
Detta, grundadt på delningen af hvardera af länets fyra domsagor till två fögderier, hafva komiterade
ansett sig böra biträda, med det undantag, att Skinnskattebergs och Norbergs härad icke, såsom
länsstyrelsen föreslagit, delats till 2:ne fögderier, utan sammanslagits till ett, ehuru detta sålunda
komme att tillhöra två domsagor.
187
19. Kopparbergs län.
Nya Fögderier.
Dom-
sagans
Ordnings-
Omfattning.
Areal
Folkmängd den 31
ordnings-
nummer.
qvadratmil.
December 1870.
nummer.
lista |
Svärdsjö tingslag .................................
Sundborns d:o
.................................
11,7
1,5
3
13,2
7,452
1,920
3,324
J 9,372
3:dje
2:dra J
Kopparbergs och Aspeboda tingslag............
Thorsånqs clio.......................................
j17,l
| 7,196
3:dje
0.5
13, G
1,8
3,7
1,108
2,764
3,659
5,715
Wika, Knifsa och Hosjö d:o.....................
3:dje {
Stora Skedevi tingslag ...........................
Husbv
d:o
.........................
j 5,5
j 9,374
2:dra
4: de
Följare härad och tingslag ....................
_
_
10,285
| 10,176
2i d ra
5:te j
Hedemora och Garpenbergs tingslag .........
Säters
d:o
.............
3
1
14
8,299
1,877
7,451
5,327
2:dra
6:te |
NorbärJces tingslag................................
Söderbärkes d:o .............................. _
J
j 9,4
| 12,778
4: de
7:de
Grangärdes tingslag ..............................
—
8,1
9,962
4: de
8:de
Stora Tima och Gustafs tingslag...............
—
4,6
—
13,470
3;dje
(
Gagnefs tingslag....................................
3,6
7,390
|
9:de
af Leksands, Als och Bjur sås d:o: Als och
J 5,7
12,752
i :sta
1
Bjursås socknar....................................
2,1
5,862
10:de
af Leksands, Als och Bjursås tingslag, åter-
stoden .............................................
—
9,5
—
13,115
lista
ll:te
af Näs, Terna och Flöda tingslag: Nås, Säfs-
näs och Flöda socknar..................:........
—
12,8
—
8,490
4:de
af Nås, Terna och Flöda tingslag: Jerna socken
6,4
3,402
12:te
af Malungs, Lima och Äppelbo tingslag: Ytter
Malung med Tyngsjö kapell samt Äppelbo
29,1
6,853
4:de
socken .............................................
22,7
3,451
af Malungs, Lima och Äppelbo tingslag: Lima,
13: de
Transtrands och Öfver Malungs socknar samt
Öje kapell.-........................................
i “
21,1
—
8,549
4:de
14:de
Elfdals tingslag ....................................
20,1
J 57,6
3,964
j 5,238
lista
Sårna och dåre d:o ..............................
37,5
1,274
Transport
—
205
—
137,610
188
Transport
—
205
—
137,610
Or sa tingslag .......................................
22,9
4,616
1
af Mora, Sofia Magdalena och Wenjans d:o:
28 q
6 587
1: stift
Wåmhus kapell och Lillherdals till detta län
hörande socknedel.................................
6
1,971
16:de
af Mora, Sofia Magdalena och Wenjans tings-
lag, återstoden....................................
—
18,6
—
10,945
lista
17:de
Rättviks och Ore tingslag.........*..............
—
18,6
—
12,526
1 istft
S:a
—
271,1
—
167,668
Anm. Komiterade hafva biträdt hvad länsstyrelsen föreslagit, rörande indelningen af Lima,
Transtrands och Äppelbo tingslag samt Jerna sockens förflyttning från 11 :te till 12:te fögderiet,
men vidhålla i öfrigt sitt förslag, deri fögderi- och tingslagsindelningarne sammanfalla, hvilket ej
blefve förhållandet enligt länsstyrelsens.
189
20. Gefleborgs län.
Nya Fögderi*
2 r.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
1
Hedersunda och Ö. Fernebo tingslag .........
7,4
j
7,628
j
lista
af Ofvansjö, Thor såkers och År sunda d:o:
13,2
15,390
lista
Thorsåkers och Årsunda socknar...............
af Ofvansjö, Thorsåkers och Arsunda tings-
5,8
1
7,762
2:dra !
lag, återstoden........................
6,1
7,1
} 13,2
8,654
7,973
J 16,627
lista
Ilille och Walbo tingslag ........................
3:dje
Ugglebo och Ilamrånge tingslag ...............
—
12,1
—
9,157
lista
4:de j
Ilanebo tingslag ....................................
Bollnäs d:o ..............................
7,2
7,9
| 15,1
6,812
7,247
j 14,059
4.de
5:te
Norr ala tingslag....................................
7,3
10,531
4:de
6:te
Alfta tingslag .......................................
—
17,4
—
9,063
4:de
7:de j
Arbrå tingslag........................................
Jerfsö d:o ..................................
5,3
6,6
3,6
6,9
1 11,8
4,139
5,387
4,416
7,595
j 9,526
3:dje
8:de j
Enångers tingslag .................................
Forsa
d:o ...............................
J
| 10,5
j 12,011
2:dra
9:de
Bergsjö tingslag....................................
12,3
10,705
2:dra
10:de
Delsbo
d:o ...................................
_
11,2
_
8,721
9,907
2:dra
ll:to
Ljusdals clio ....................................
44,8
3:dje
S:a
—
169,2
—
125,697
Anm. Länsstyrelsen, som förklarat sig anse den föreslagna indelningen i allmänhet lämplig,
har likväl hemstält, dels att ett par socknedelar måtte till andra fögderier öfverflyttas, och dels
att Ljusdals tingslag måtte delas till två fögderier; men då genom nämnda socknedelars öfverflyttning
rubbning skulle uppstå i den öfverensstämmelse emellan länets judiciela och administrativa indelning,
som komiterades förslag afser att bibehålla, och genom Ljusdals tingslags delning till två
fögderier, hvardera af dessa skulle erhålla en allt för ringa folkmängd, hafva komiterade funnit sig
böra vidhålla sitt förslag. Öfver länsstyrelsens jemväl gjorda framställning om öfverflyttning till
Dpsala län af den Gefleborgs län tillhörande delen af Söderfors socken, lärer det ej tillkomma komiterade
att sig yttra.
tf
190
21. Wester Norrlands län.
Nya Fogde r i e
r.
Dom-
sagans
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
ordnings-
nummer.
i
3
j 13,7
3,578
J 11,776
1 .cifo
lista
10,7
8,198
l.Sba
2:dra
3:dje {
''Torrtq +,inpåla,P*
.. ..........-..................
25,2
10,108
lista
Selångers tingslag —
-
............
2,9
11,2
} 14,1
3,403
5,289
J 8,692
lista
RhnvM tillöka,p*
___ .............................
1,2
j 7,6
6,633
j 12,183
4:de
6,4
5,550
JL.blld
Stfihrn. t,inpåla,P*
.............................
4,8
{ 8,4
7,254
11,792
5:te
3,6
4,538
a
7inf.på. f,inpåla,P*
_ ............................
12,6
15,3
7,855
| 12,973
6:te
2,8
5,118
4.CUd
7:de j
8:de
Sollefteå tingslag utom Junsele socken.........
af Ramsele d:o: Helgums socken ...............
af Ramsele tingslag, återstoden..................
17
4.4
36
5.4
35,9
21.4
41.4
9.808
1.809
7,164
1,630
11,617
j 8,794
2:dra
2:dra
|
af Nätra tingslag: Sidensjö, Skorpeds och Anund-
sin srwdmar
..........................-......
J 39,6
7,651
j 11,055
J 14,322
3:dje
3:dje
9:de
(
af Själevads d:o: Mo och Björna socknar......
eif tf/»nlpmrf<? f,inpåla,p*. återstoden ...............
3.7
2.8
3,404
4,593
10:de
6,3
j 0) r
9,729
(
(
5
| 8,3
6,731
| 10,871
3:dje
ll:te
af Nätra
d:o: Nätra socken..................
3,3
4,140
S:a
—
204,l| —
124,183 |
Anm. Med frånträdande af sitt ursprungliga förslag till fögderi-indelning, hafva komiterade
ansett sig böra biträda ofvanstående, som, med afseende på åtskilliga lokala förhållanden, blifvit af
länsstyrelsen uppgjordt.
191
22. Jemt lands län.
Nya Fögderi
e r.
Dom-
sagans
ordnings-
nummer.
Ordnings-
nummer.
Omfattning.
Areal
qvadratmil.
Folkmängd den 31
December 1870.
lista |
Ref sunds tingslag .................................
22,2
27
4,535
8,346
lista
Brunflo
d:o
.................................
4,8
3,811
2:dra
Ragunda tingslag .................................
—
29,9
—
7,906
lista
3:dje
Hammerdals tingslag..............................
—
81,6
—
8,135
lista
4: de
Liths tingslag .......................................
—
42,r
—
6,938
lista
5:te j
Offer dals tingslag .................................
23,2
28,1
5,526
9,283
lista
Rödöns
d:o
.................................
4,9
3,757
6:te
Underåkers tingslag ..............................
—
67,6
—
5,714
2:dra
Sunne tingslag ....................................
1,7
2,463
7:de
Ovilcens d:o
....................................
11,5
21,7
2,777
7,039
2:dra
Hallens d:o
....................................
8,5
1,799
8:de |
Hackås och Näs tingslag —..........„.........
4,5
25
2,099
6,587
2 alra
Bergs
d:o
20,5
4,488
9:de
Svegs tingslag.......................................
—
50,5
—
5,390
2:dra
10:de
Ilede tingslag .......................................
—
58,5
—
3,408
2:dra
S:a
—
432,6
—
68,746
Anm. Från länsstyrelsens sida har någon ändring i förslaget ej blifvit ifrågasatt.
192
28. Vesterbottens län.
Nya Fögderier.
Dom-
sagans
Areal
Folkinäne
d den 31
ordnings-
nummer.
0 in f a 11 n i n g.
qvadratmil.
December 1870.
nummer.
Nordmalings tingslag..............................
—
J 22,3
6,006
| 8,715
lista
Bjurholms
d:o ............-.................
—
2,709
af Umeå tingslag: Umeå landsförsamling med
i
2: fira
Hörnefors och Strömbäcks bruk samt Holm-
'')
—
11,027
lista
1
sunds kapell.
1
o.ölin 1
af - Umeå tingslag: Yännäs socken...............
'')
2,927
J 6 991
1 :st,a
■j.ctje |
Beg erfors tingslag ---------------------------------
23,5
61,8
4,064
1
af Umeå tingslag: Säfvars socknedel och Holmö
!■)
3,197
i
lista |
4:de j
kapell.
i
8,340
Bygdeå tingslag .................................
7,8
5,143
1
3:die J
Ny såfra tingslag ........................-........
2,5
} 7
2,903
| 6,727
3:dje
Lö fång ers
eko ................................-
4,5
3,824
6:te
Burträsks tingslag .................................
—
21,3
—
6,092
8:dje
j
af Skellefteå tingslag: Skellefteå landsförsam-
1
7: de
ling med Ytterstfors bruk samt Skellefteå
2)
j
—
18,402
2:dra
{
stad och Burträsks socknedel.
1
61,9
af Skellefteå tingslag, återstoden ...............
2)
i
4,484
| 5,380
2:dra
af Arvidsjaurs lappmark: Malå kapell---------
—
—
896
af Lycksele lappmarks tingslag: Lycksele soc-
1 n
5,293
lista
J • (It
|
ken, Norsjö socknedel och Örträsks kapell.
i }
230
10:de
af Lycksele lappmark, återstoden ...............
2)
j
—
3,757
lista
1 1 -to 1
af Åsele lappmark: Vilhelmina, Dorothea samt
1 1 2 3)
1
3 069
lista
1 X . Iit5 |
Tåsjö och Anundsjö länsdelar.
1 j
113
12:te
af Åsele lappmark, återstoden ..................
s)
|
—
5,401
lista
S:a
—
517,3
“) -
89,194
Anm. Komiterade hafva iakttagit åtskilliga af länsstyrelsen äskade ändringar i det ursprungliga
förslaget, då dessa, enligt länsstyrelsens yttrande, betingas af kommunikationsleder in. fl. lokala
förhållanden.
1)
Arealen af hela Umeå tingslag uppgifves vara 30,5 qvadratmil; men uppgift på de särskilda socknarnes
arealer saknas.
2)
Närmare uppgift på arealerna saknas.
3)
Tillkommer arealen af Mala kapellförsamling, upptagen i summan för Norrbottens län.
193
24. Norrbottens län.
Nya Fögderi
e r.
Dom-
Ordnings-
Omfattning.
Areal
Folkmängd den 31
ordnings-
qvadratmii.
December 1870.
nummer.
l:sta
Piteå tingslag
_
41,9
13,914
lista
2: r]ra J
Neder-Luleå tingslag
—
1
8,702
)
Öfver-Luleå d:o
_
[ 30,4
7,230
15,932
lista
3:dje
Påneå
tingslag ...
—
19,5
—
6,094
lista
4:de J
Neder-Kalix d:o
—
7,522
|
Öfver-Kalix d:o
—
3,544
11,066
2:dra
5:te j
Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag
—
5,124
i
Ofver-Torneå tingslag
—
131,8
4,365
9,489
2:dra
6:te |
Pajala
d:o
—
3,233
i
Korpilombolo d:o
—
1,096
4,329
2:dra
7-de |
Juckasjärvi lappmark
113,5
|
1,783
i
Enontehis
d:o
52,1
165,6
1,364
3,147
2: dra
8:de
Gellivare lappmark .
—
169,9
—
2,691
lista
9:de
Joclmocks lappmark ..
—
157
—
1,983
lista
10-de j
Arvidsjaurs lappmark
—
2,473
i
Arjeplouas
d:o
—
211,9
1,234
3,707
*)
S:a
— |
934 * 2)|
— |
72,352
Anm. Länsstyrelsen lian understöd! den föreslagna indelningen.
’) Tillhöra i judicielt hänseende Vesterbottens län.
2) Häri inbegripen arealen af Mala kapell, som tillhör Vesterbottens län.
25
194
Förslag
till stadga, angående fjerdingsmän.
Grunderna för fjerdmgsiuaus-mrättniugen.
§ I
Inom
rikets landskommuner skola finnas anstälcla fjerdingsmän med
de åligganden, som i denna stadga äro bestämda.
00
7
CJ
§ 2.
Mom. 1. Socken skall i allmänhet utgöra fjerdingsmans tjenstedistrikt;
men större socken bör till två eller flera distrikt fördelas, och
två eller flera, hvarandra angränsande, mindre socknar inom samma fögderi
kunna till ett sådant distrikt förenas.
Mom. 2. Förslag till fjerdingsmans-distrikt inom fögderiet skall af
kronofogden afgifvas till länsstyrelsen, hvilken, sedan vederbörande kommuner
blifvit öfver förslaget hörda samt landstinget sig i. frågan yttrat,
bestämmer distrikten efter de i mom. 1 stadgade grunder.
§ 3.
Fjerdingsman skall vara försedd med fast lön, lämpad efter distriktets
storlek och besvärlighet; börande lönerna, hvilka utgå efter den för
kommunalutskylder i allmänhet stadgade grund, till beloppen föreslås och
bestämmas i sammanhang med frågan om distrikten.
§
1
det fall, då landstinget och länsstyrelsen äro af skiljaktiga meningar
i afseende på tjenstedistriktens omfattning eller lönernas belopp,
skall frågan hemställas till Kong! Maj:ts nådiga pröfning.
§ 5.
Uppstår fråga om förändring af redan bestämdt tjensteområde eller
faststäldt lönebelopp, skall den behandlas i den ordning, som i §§ 2, 3
och 4 är föreskrifven.
195
Huru fjerdingsman antages och entledigas, samt om
tjenstledighet och vikarie för fjerdingsman.
§ 6.
För att kunna antagas till fjerdingsman erfordras, att sökanden är
välfrejdad samt gjort sig känd för ordentlighet och pålitlighet; att han
uppnått myndig ålder samt sjelf råder öfver sig och sitt gods; att han
eger förmåga att i skrift redigt uttrycka sig på svenska språket jemte
färdighet att räkna i enkla och brutna tal; och att han eger försvarlig
kännedom af kommunalförfattningarne jemte de delar af allmänna lagen
med tillhörande författningar, som angå ärenden, hörande till fjerdingsmans
tjensteåligganden.
§ 7.
Då fjerdingsmansbefattning skall tillsättas, har vederbörande kronofogde
att i fögderiets samtliga kyrkor låta kungöra ledigheten, med tillkännagifvande,
att sökande skall inom trettio dagar derefter till kronofogden
ingifva sin till länsstyrelsen stälda ansökning, åtföljd af ej mindre
bevis, att han vid förhör inför kronofogde inom länet visat sig ega erforderliga
insigter i de uti nästföregående § omförmälda ämnen, än äfven
de andre handlingar, hvarmed han vill visa sin lämplighet för befattningen.
Sedan ansökningstiden tilländagått, infordrar kronofogden från den
eller de kommunalnämnder, som vederbör, yttrande angående sökandernes
lämplighet och inbördes företräde samt insänder detsamma jemte ansökningshandlingarna
och eget utlåtande till länsstyrelsen.
Mom. 2. För den bland kompetente sökande, som för befattningen
finnes företrädesvis lämplig, skall länsstyrelsen utfärda fullmakt, klar
under ansökningstiden icke någon sökande sig anmält, eller finner länsstyrelsen
icke någon af dem, som till tjensten sig anmält, vara dertill
kompetent, skall befattningen i ofvan stadgade ordning ånyo kungöras
ledig.
§ 3.
Mom. 1. Då fjerdingsmansbefattning varder ledig eller i följd af
innehafvarens sjukdom eller af annan orsak vikarie erfordras, förordnar länsstyrelsen,
efter förslag af kronofogden, lämplig person att tjensten under
tiden bestrida. Fjerdingsmans ansökning om tjenstledighet eller afsked
ingifves till kronofogden, som har att densamma jemte eget yttrande deröfver
till länsstyrelsen öfversända.
196
Mom. 2. Den person, som förordnas att fjerdingsmansbefattning
under uppkommen ledighet bestrida, är berättigad att derunder åtnjuta de
löneförmåner, som befattningen åtfölja. År emellan fjerdingsman och hans
vikarie aftal icke träffadt om ersättning för tjenstens bestridande under
innehafvarens tjenstledighet, eger länsstyrelsen bestämma, huru stor del
af lönen bör vikarien tillkomma.
Om fjerdingsmans åligganden.
§ 9.
Mom. 1. Fjerdingsman står under länsstyrelsens samt vederbörande
kronofogdes och fogdefullmäktigs lydnad. Han skall vara boende inom
sitt tjensteområde samt bör med drift och nit fullgöra allt hvad honom
i tjensten åligger.
Mom. 2. Till fjerdingsmans tjensteåligganden hörer:
Do) att utöfva noggrann tillsyn derå, att allmän ordning och säkerhet
inom distriktet upprätthållas, samt, i händelse anslag eller förbrytelse
deremot förekomma, berättelse derom till kronofogden skyndsamt insända,
men derest sådan öfverträdelse af lag och allmänna stadganden upptäckts,
som utgör föremål för allmän åklagares beifran, derom anställa undersökning
och det dervid förda protokollet till kronofogden ofördröjligen
insända; egande jemväl fjerdingsman att, der sådant brott blifvit föröfvadt,
att gemingsmannen derför lagligen häktas må, anhålla den, som för brottet
är skäligen misstänkt, och utan dröjsmål inställa honom hos vederbörande
kronofogde eller fogdefullmäktig, som förordnar, huruvida den
anhållne skall i häkte insättas;
2:o) att, då sådant af förman honom skriftligen anbefalles, verkställa
häktning och ombesörja den häktades inställande inför rätta eller
afsändande till fängelse;
3:o) att anställa laga ransakan efter tjufgods, såväl då förman det
anbefaller, som äfven då enskild person äskar sådan tjensteåtgärd;
Do) att, beträffande betlares, försvarslösas och allmänt efterlysta
personers behandling, noga iakttaga hvad författningarne stadga;
5:o) att egna särskild och noggrann uppmärksamhet å sådan lös
befolkning, som med arbete eller af annan orsak tillfälligtvis uppehåller
sig inom tjensteområdet; börande fjerdingsman i afseende å dessa personer
göra sig noga underrättad om deras sysselsättning och föregående lefnadsförhållanden;
-
197
6:o) att i händelse död menniska träffas ute å mark, eller eljest dödsfall
förekommer i förening med ovanliga förhållanden, derom anställa
vederbörlig undersökning och till kronofogden afgifva berättelse, äfvensom
lemna den handräckning, som af omständigheterna påkallas;
7:o) att efter vederbörandes uppdrag delgifva stämningar i brottmål,
kalla nämnd till urtima ting in. fl. allmänna förrättningar och verkställa
andra, det allmännas eller kommunens tjenst rörande kallelser och kommunikationer;
8:o)
att tillse, det vägar, broar och färjor hållas i ordning, äfvensom
att vintervägar utstakas; börande, i händelse fjerdingsmans anmaning om
befintliga bristers afhjelpande af vederbörande icke efterkommes, förhållandet
hos kronofogden skyndsamt anmälas;
9:o) att öfvervälta ordningen vid gästgifverierna inom tjensteområdet,
samt, då skäl till anmärkning dervid förekommer, om förhållandet underrätta
kronofogden;
10:o) att, då smittosam sjukdom bland menniskor och djur utbryter,
eller andra olyckor, såsom vådeld, vattuflöde, strandning m. m., inträffa,
icke allenast skyndsamt inberätta förhållandet till kronofogden, utan äfven
sjelf lemna den hjelp och handräckning, som af omständigheterna påkallas
och kunna åstadkommas;
ll:o) att uppbuda till kungs- och kronoskjuts;
•
12:o) att biträda vid beväringsmanskaps uppbudande och sammandragning
till mönstring eller vapenöfning;
13:o) att, då sådant honom anbefalles, åtfölja truppmarcher samt
transporter för kronans räkning, äfvensom biträda vid inqvartering;
14:o) att tillhandahålla de skattskyldige debetsedlarne å deras kronoutskylder
;
15:o) att, för meddelande af upplysningar och erforderlig handräckning,
närvara vid mantalsskrifningar och kronouppbördsstäinmor, äfvensom
tillstädeskomma och öfvervaka ordningen vid andra tillfällen, då större
folksamlingar ega rum;
16:o) att efter kronofogdens order indrifva sådana allmänna eller
kommunen tillhöriga medel, som skola handräckningsvis uttagas, äfvensom
att, då kommunalnämnd inom tjenstedistriktet, med öfverlemnande af
behörigen styrkt restlängd, honom derom anlitar, lemna omedelbar handräckning
för indrifningen af kommunalutskylder och prestlöne-medel, som
vid uppbördsstämma lemnats oguldna; skolande i dessa fall fjerdingsman,
derest betalning vid anfordran icke erlägges af den restskyldige, genast
verkställa utmätning och instrument deröfver eller pantlista ofördröjligen
till kronofogden insända; och
198
17:o) att biträda exekutor vid verkställighet af domar och utslag,
äfvensom sjelf ombesörja sådan verkställighet, då han af länsstyrelsen
dertill förordnas.
Mom. 3. Under tjensteutöfning skall fjerdingsman vara försedd med
synligt tjenstetecken.
§ 10.
Öfver de tjenstår rörande bref och öfriga handlingar, som till fjerdingsman
ankomma, skall han föra diarium och deri anteckna de åtgärder,
hvartill desamma föranledt.
Om fjerdingsmans ansvarighet.
§ 11-
För medel, som fjerdingsman i och för tjensten omhänderfår, stånde
han uppbördsmanna-ansvar efter lag, utan att sådant likväl förminskar
kronofogdens ersättningsskyldighet i afseende på de medel, hvilkas indrifning
af denne blifvit honom anbefald.
§ 12.
För tredska eller försummelse i tjensten eger länsstyrelsen att, då
förseelsen icke är sådan, att bestraffningen må kunna vid varning bero,
ådöma fjerdingsman böter, motsvarande högst en månads lön, eller skilja
honom från tjenst och lön under högst tre månader, eller ock, då hans
förhållande i tjensten är sådant, att länsstyrelsen finner sig icke vidare
kunna för honom ega förtroende, honom från befattningen alldeles skilja.
Har förbrytelse blifvit begången, eller är fråga om skadeersättning, skjutes
målet under domstols pröfning.
§ 13.
Då fjerdingsman sin tjenst till- eller afträder, skall inventering af
tjenstehandlingarne förrättas, på sätt instruktionen för kronofogdar derom
stadgar; och vare afträdaren ansvarig för hvad deraf genom hans vanvård
eller försummelse kan vara förskingradt.
199
Förslag
till kungörelse, angående vilkoren för anställning i tjenst
inom landsstaten.
Med ändring af de bestämmelser, Kongl. kungörelsen den 12 Maj
1865, angående förändrade vilkor lör anställning i statens civila embetsbefattningar,
derom innehåller, varder, i fråga om vilkoren för vinnande af anställning
såsom tjensteman inom landsstaten, härigenom stadgadt, som följer:
§ 1.
Mom. 1. För att kunna uppföras å underdånigt förslag till landssekreterare
eller antagas till länsnotarie, fordras att hafva aflagt sådan akademisk
examen, som bereder tillträde till rättegångsverken, och för att
blifva föreslagen till landskamrerare eller antagen till förste länsbokhållare
fordras att hafva aflagt enahanda examen eller ock examen till Kongl.
Maj ds kansli.
Mom. 2. För anställning såsom andre länsbokhållare, länsregistrator,
länskassör, kronofogde eller fogdefullmäktig erfordras, derest sökanden icke
aflagt någon af förenämnda akademiska examina, sådan embetsexamen,
som i nästföljande § omförmäles.
Mom. 3. Till landskanslister och landskontorister kunna jemväl oexaminerade
personer antagas.
§ 2.
Mom. 1. Embetsexamen, som bereder tillträde till de i § 1 mom.
2 omförmälda tjenster, skall afläggas inför särskild examenskommission,
bestående af en embets- eller tjensteman i statskontoret eller kammarrätten,
eu landssekreterare, en landskamrerare och en universitetslärare inom någon
af de juridiska fakulteterna. Kommissionens ledamöter förordnas af Kongl.
Maj:t, som äfven bestämmer tider och ställen för kommissionens sammanträden.
Mom. 2. Rättighet att undergå ifrågavarande examen tillkommer
endast den, som vid afgångsexamen från högre elementarläroverk blifvit
200
godkänd och derefter minst 2:ne år biträdt vid göromålen hos länsstyrelse,
domare eller kronofogde.
Mom. 3. Examensämnena äro följande: svenska stats-, civil- och
kriminalrätten med rättegångsordningarne, de delar af administrativa rätten,
som angå beskattningsväsendet och kommunalförvaltningen, samt den bokföringsmetod,
som användes för statsräkenskaperna; kommande närmare
bestämmelser härom att meddelas i särskild instruktion för examenskommissionen.
§ 3.
Mom. 1. För anställning såsom kronofogde erfordras, utom föreskrifven
examen, att under minst 2:ne år hafva, efter behörigt förordnande,
tjenstgjort såsom fogdefullmäktig och minst ett år deltagit i göromålen
å landskansli eller landskontor.
Mom. 2. Sökande till landskamrerare- eller förste länsbokhållarebefattning
äfvensom den sökande till andre länsbokhållare-, länskassörs-,
kronofogde- och fogdefullmäktigs-befattning, som icke aflagt sådan examen
som i § 2 omförmäles, är skyldig att vid sin ansökan foga intyg om
egande kännedom om statsräkenskapsväsendet; och eger eu hvar, som
undergått examen till rättegångsverken eller Kongl. Maj:ts kansli, att
särskild! i detta ämne blifva pröfvad af ofvannäinnda examenskommission.
§ 4.
Hvad som är stadgadt i afseende på befordran till civil embetsbefattning
i allmänhet skall i tillämpliga delar gälla till efterrättelse i
befordringsfrågor äfven inom landsstaten.
§ 5.
Mom. 1. Denna kungörelse länder icke till upphäfvande eller minskning
af den behörighet till anställning och befordran inom landsstaten, som
genom fullgörande af hittills gillande föreskrifter är förvärfvad.
Mom. 2. Under tiden intilldess den nya landsstatsorganisationen
blifvit fullständigt genomförd, ega i tjenst varande häradsskrifvare och
länsmän ansökningsrätt till andre länsbokhållare-, länsregistrators-, länskassörs-,
kronofogde- och fogdefullmäktig-befattningar.
201
Förslag
till förordning, angående sättet och ordningen för genomförandet
af den nya organisationen af tjensterna
inom landsstaten.
§ l.
Mom, 1. Länsstyrelsernas verksamhet, sådan den blifvit genom den
för dem denna dag faststälda nådiga instruktion bestämd, skall, oberoende
af tjensteregleringens fullständiga genomförande för landsstaten i öfrigt
vidtaga med början af nästkommande år.
Mom. 2. För tillsättande saväl af de i hvarje läns lönestat upptagna
nya tjenstebefattningar hos länsstyrelserna, med undantag af länskassörstjensterna,
om hvilka i nästföljande mom. förmäles, som äfven af de äldre
embeten och tjenster vid länsstyrelserna, hvilka i den nya regleringen bibehållas,
men nu äro lediga eller endast på förordnande tills vidare bestridas,
hafva länsstyrelserna att ofördröjligen vidtaga de åtgärder, som på
dem ankomma.
L
Mom. 3. Länskassörer anställas i den mån, nuvarande landträntmästare
afgå^ från sina. tjenster; skolande räntmästare, så länge han i
tj ensten qvarstår, mot åtnjutande af de löneförmåner, öfvergångsstaten för
honom upptager, i tjensteutöfningen ställa sig till efterrättelse hvad för
länskassör är eller varder stadgadt.
§ 2.
Mom. 1. Häradsskrifvare- och länsmanstjensterna skola indrao-as,
de, som nu äro lediga eller på förordnande tills vidare bestridas, vid °
ars slut och de öfriga i man af nuvarande innehafvarnes afgång. Innehafvaren
af sådan tjenst bibehålies vid sin nuvarande tjenstgöringsskyldighet
med den inskränkning, hvartill den nu faststälda tjensteregleringen
26
202
kan föranleda, men med skyldighet för länsman att, da han dertill förordnas,
jemväl verkställa mantalsskrifningarne inom sitt distrikt; egande
häradsskrifvare och länsman, så länge de i sina tjenster qvarstå, uppbära
de löneförmåner, som öfvergångsstaten för dem upptager.
Mom. 2. Då häradsskrifvare dör eller från tjensten annorledes afgår,
vare kronofogde, skyldig att från och med början af nästföljande kalenderår
öfvertaga den del af häradsskrifvaregöromålen, som, enligt den nya
instruktionen för kronofogdarne, dem tillhör; egande vederbörande länsstyrelse
att, der sådant pröfvas nödigt, förordna om göromålens uppehållande,
intill dess sådan öfverflyttning kan ega rum.
Mom. 3. Vid länsmans död eller afgång från tjensten, eger länsstyrelsen,
intilldess lagen om den nya fögderi-indelningen, beträffande det
fögderi, inom hvithet länsmansdistriktet är beläget, träder i kraft, förordna
om tjenstens uppehållande, derest icke förhållandena gorå det lämpligare
att, med länsmanstj enstens indragning, en fullmäktig i stället varder hos
vederbörande kronofogde anstäld.
§ 3.
Mom. 1. Införandet af den nya fögderi-indelningen med deraf följande
omreglering af kronofogdetjensterna må försiggå delvis inom hvarje
län, så snart sådana förhållanden inträda, att utgifterna för landsstatstjensterna
inom länet icke blifva genom förändringen större än de, som i den
nu faststälda öfvergångsstaten äro beräknade; hvarom likväl_ underdånig
framställning bör i hvarje särskildt fall göras hos Kongl. Maj:t.
Mom. 2. Innehafvare af kronofogdetjenst äfvensom tjensteman, som
i följd af Kongl. cirkuläret den 7 Mars 1873 på förordnande tillsvidare
bestrider sådan tjenst, skall, då den nya fögderiorganisationen inträder,
i förra fallet bibehållas vid och i det senare utnämnas till tjensten
inom det nya fögderi, der han är boende. Önskar han förflyttning till
annat fögderi, som helt och hållet eller till någon del tillhört det gamla
föo-deriet, hvarom länsstyrelsen bör lemna honom tillfälle att inom viss
förelagd tid sig yttra, skall länsstyrelsen frågan derom till Kongl. Maj:ts
pröfning öfverlemna.
Mom. 3. Derest vid omregleringen af fögderi, länsmansdistrikt varder
på två af de nya fögderierna fördeladt, skall länsman i sadant distrikt
lyda under den kronofogde, till hvars tjensteområde större antalet af distriktets
befolkning hör, och hans tjenstgöring till denna del inskränkas.
203
§ 4.
Mom. 1. Länsstyrelsen inom hvarje län åligger att ofördröjligen
sammankalla fögderiernas alla ordinarie tjensteman för utrönande, huruvida
genom tjensteman förflyttning, der sådan af honom medgifves, till
annan landsstatsbefattning, hvartill han kan utnämnas, den nya fögderiorganisationen
må kunna skyndsammare genomföras; börande framställning,
hvartill dylik förhandling föranleder, jemte protokollet vid sammanträdet,
till chefen för civildepartementet insändas.
Mom. 2. Vid fråga om sådan förflyttning, som i nästföregående
mom. omförmäles, må den transportsökande utan föregående ansökningstid
och förslag till den nya tjensten utnämnas.
204
Förslag
till förordning, angående grunderna för arfvodesberäkning vid
tillfälliga förordnanden inom landsstaten.
Med ändring af de i Kong]., cirkuläret den 1 Februari 1867
faststälda grunder för arfvodesberäkning vid tillfälliga förordnanden inom
landsstaten---— — — — — — — — — — — — förordna,
att de med vissa tjenstebefattningar inom landsstaten förenade tjenstgöringspenningar
skola tillfalla den, som tjensten förrättar; dock att såsom
undantag härifrån må gälla:
l:o) att landssekreterare, landskamrerare och kronofogde, som jemte
lön åtnjuta tjenstgöringspenningar, ega att, under en fortgående tjenstledighet
af högst sex veckor årligen, oafkortad! uppbära med tjensterna
förenade tjenstgöringspenningar;
2:o) att annan innehafvare af tjenst, hvarmed tjenstgöringspenningar
äro förenade, med undantag af länsmän, likaledes må under enahanda
ledighet af högst en månad hvarje år, åtnjuta samma förmån i afseende
å tjenstgöringspenningar, som enligt nästföregående punkt är landssekreterare
m. fl. medgifven; och
3:o) att då tjenstledighet till följd af sjukdom eller allmänt uppdrag,
i förra fallet dock endast under en tid af två månader, äfvensom då vikariat
icke ifrågakommer för längre tid än fjorton dagar, afdrag å tjenstgöringspenningar
för tjenstens innehafvare icke eger rum;
Träffas, i det fall, att tjenstgöringspenningar skola enligt förestående
stadganden af tjenstens innehafvare till vikarien afstås, dem emellan öfverenskommelse
angående * den senares godtgörelse för tjensteutöfningen, må
sådant aftal, sedan detsamma hos länsstyrelsen blifvit anmäldt, lända till
efterrättelse.
Då vid tjenstledighet i de fall, som omförmälas i l:sta och 2:dra
punkterna, den underordnade tjensteman, som enligt instruktionerna för
205
länsstyrelserna och för kronofogdarne är pligtig att tjensten uppehålla, icke
är i tillfälle att sadant fullgöra, äfvensom i de fall, då innehafvare af
embete eller tjenst är på grund af föreskriften i 3:dje punkten berättigad
att vid ledighet för sjukdom eller allmänt uppdrag bibehållas vid åtnjutandet
af tjenstgöringspenningar, skall ersättning af allmänna medel till
vikarien utgå till ett tjenstgöringspenningarne motsvarande belopp.
Då landskanslist, landskontorist eller fogdefullmäktig, i hvilkas aflöning
tjenstgöringspenningar ej ingå, beviljas tjenstledighet för sjukdom,
äfvensom derest, vid tillfälle då någon af dem, till följd af föreskrifterna
i gällande instruktioner, uppehåller öfverordnad tjenst, vikarie för honom
skulle pröfvas behöflig, skall arfvode likaledes af allmänna medel
utgå, till vikarie för landskanslist och landskontorist med ett belopp,
som motsvarar de för länsregistrator i stat upptagna tjenstgöringspenningar,
och för fogdefullmäktig till en hans lön motsvarande summa, dock att vid
tjenstledighet för sjukdom sådant arfvode ej må utgå för längre tid än
två månader.
Erhåller hos länsstyrelsen anstäld vaktmästare för sjukdom tjenstledighet,
och finnes vikarie för honom under tiden behöflig, må ersättning
till vikarien äfvenledes af allmänna medel utgå till ett mot halfva lönen
svarande belopp, dock ej för längre tid än två månader.
Vid tjenstledighet eller inträffande sjukdomsförfall för häradsskrifvare
och länsmän äfvensom för de kronofogdar, i hvilkas aflöning boställe
ingar, galle under öfvergångstiden hvad i fråga om arfvode åt vikarie för
sådan tjensteman finnes uti ofvanberörda nådiga cirkulär stadgadt, fortfarande
till efterrättelse.
När arfvoden skola, enligt hvad sålunda blifvit förordnadt, af allmänna
medel utgå, må framställning om ersättningen göras hos statskontoret,
som efter anstäld granskning beloppet utbetalar.
206
Förslag
till förordning, angående landsstatstjenstemäns och fjerdingsmäns
rätt till rese- och traktaments-ersättning.
Med upphäfvande af nu gällande föreskrifter i nedan omförmäldta
ämnen, varder härigenom stadgadt:
l:o) Ledamot i länsstyrelse äfvensom hos länsstyrelse anstäld tjensteman
eger vid sammanträde eller annan tjensteförrättning utom residensstaden
tillgodonjuta rese- och traktamentsersättning enligt resereglemente!
2:o) Vid förrättning i statens ärende inom tjenstgöringsdistriktet eger
fögderitjensteman ej rätt till rese- och traktamentsersättning, hvaremot sådan
ersättning enligt resereglementet honom tillkommer, da förrättningen eger
rum för menighet, korporation, allmänt verk eller inrättning. För värdering,
utmätning, qvarstad eller andra dylika förrättningar i enskilda
mål eger fögderitjensteman beräkna ersättning dels, i stället för traktamente,
med tre kronor för utmätning och värdering af fastighet, deraf två
kronor beräknas för värderingen, samt med en krona för annan förrättning,
och dels, då resa ifrågakomma'', för skjutslega efter en häst; dock
att, när flera sådana förrättningar verkställas under samma resa, resekostnaden
bör fördelas emellan samtlige förrättningarne i förhållande till förrättningsställenas
afstånd från förrättningsmannens hemvist. Vid tjensteresa
utom, distriktet på grund af särskildt förordnande är fögderitjensteman berättigad
till rese- och traktamentsersättning enligt resereglementet, hvarvid
ersättningen beräknas för resan från hans bostad och dit åter. Ersättning
för förrättning, som fogdefullmäktig utan särskildt förordnande verkställer,
tillfaller kronofogden, hvilken har att bestrida fullmäktigens kostnad i
och för resan.
207
3:o) Fjerdingsman är berättigad till ersättning efter enahanda grunder
som fögderitjensteman; dock att ersättning för förrättning i enskildt mål
till honom utgår med endast 50 öre.
4:o) För biträde vid förrättning i enskildt mål eger den biträdande
personen beräkna lika ersättning som fjerdingsman. Nämndeman, som biträder
vid värdering af utmätt fastighet, är berättigad till ersättning med
en krona för hvarje sådan förrättning.
5:o) Rese- och traktamentsersättning, som utgår efter resereglementet,
beräknas för fögderitjensteman efter 7:de och för fjerdingsman efter 8:de
klassen i reglementet.
208
Förslag
till förordning, angående man tåls skr ilning en i riket.
Allmänna bestämmelser.
§ I
Mom.
1. Hvarje svensk undersåte äfvensom inom riket bosatt utländing
skall, utom i de fall, hvarom i nästföljande två mom. förmäles,
för kalenderår mantalsskrifvas genom att uppföras i derför afsedd längd,
som i enlighet med bifogade formulär N:o 1 upprättas särskildt för hvarje
kommun.
Mani. 2. Svensk undersåte, som öfvergifvit riket och bosatt sig å
utländsk ort, skall, på sätt i § 18 mom. 1 stadgas, från mantalsskrifning
uteslutas.
Mom. 3. Utländing, som endast i följd af anställning i främmande
makts tjenst är här i riket boende, skall ej mantalsskrifvas, ej heller hans
familj eller utländska betjening.
§ 2-
Med kommun förstås i denna förordning a) stad; b) socken å landet
eller, der socken tillhör flera fögderier, fögderidel af socken; och c) landsdel,
som med stad är förenad till en församling.
Om tid och. ställe för mantalsskrifnings förrättande samt
distriktet och förrättningsmannen.
§ 8.
Mom. 1. Mantalsskrifning skall årligen för det nästkommande året
kommunvis förrättas emellan den 15 November och den 15 December å
209
ställe, beläget inom kommunen; dock må, der det tinnes lämpligt, flera
till samma fögderi hörande landskommuner förenas till ett mantalsskrifningsdistrikt
med gemensamt förrättningsställe inom distriktet.
Mom. 2. Mantalsskrifning i stad med egen uppbördsförvaltning
skall förrättas under magistratens inseende af den magistratsperson eller
tjensteman, hvilken åligger debiteringen af kronoutskylderna. Å landet
och i stad, der magistrat ej finnes, skall den förrättas af kronofogden;
egande likväl länsstyrelsen att på framställning af magistrat eller kronofogde
annan förrättningsman förordna.
Om utsättande och kungörande af förrättningen.
§ 4.
Länsstyrelsen tillhör att efter förslag, som magistrater och kronofogdar
skola uppgöra och före September månads utgång till länsstyrelsen
insända, bestämma distrikten å landet jemte tid och ställe för hvarje förrättning
samt derom utfärda kungörelse, hvilken, innefattande fullständig
underrättelse om hvad länets invånare enligt denna förordning åligger att
iakttaga, äfvensom om den för försummelse att fullgöra dessa åligganden
stadgade påföljd, bör före den 15 Oktober uppläsas i kyrkorna och
derefter finnas att tillgå på uppgifvet ställe inom hvarje kommun.
Om rätt mantalsskrifningsort.
§ 5.
Mom. 1. Med de undantag, som i nästföljande § omförmälas, skall
en hvar mantalsskrifvas, der han, efter de vid mantalsskrifningsförrättningen
kända förhållanden, under mantalsåret eller större delen deraf kommer
att hafva sitt bo och hemvist. Om förändring af mantalsskrifningsort i
följd af flyttningsanmälan, som hos pastor sker efter förrättningen stadgas
i § 22.
Mom. 2. Mantalsskrifningsorten må icke för någon förändras endast
af den anledning, att han tillfälligtvis är borta från hemorten; således icke
för sjöman, som är stadd på sjöresa, eller för kronoarbetskarl eller fånge
eller för den, som i och för tillfälligt arbete, idkande af studier eller åtnjutande
af sjukvård å annan ort sig uppehåller.
27
210
§ 6.
Mani. 1. Svensk undersåte, som är i rikets tjenst å utländsk ort
anstäld, skall med sin familj och svenska betjening mantalsskrifvas i Stockholm
och S:t Nikolai församling.
Mom. 2. Fattighjon äfvensom den, hvilken för hustru eller minderårigt
barn åtnjuter understöd, skall upptagas i mantalslängden för den
kommun, af hvilken understödet åtnjutes.
Om husförhörslängdens fullständigande i och. för mantalsskrifningen.
§ 7.
Mom. 1. Då, enligt § 16 mom. 1, husförhörslängden skall tjena
till ledning vid mantalsskrifningen, böra i hvarje församlings husförhörslängd,
i öfverensstämmelse med de för sådan längds förande gällande föreskrifter,
före förrättningen vara fullständigt antecknade alla under löpande
året i afseende på såväl församlingens egna medlemmar som inom densammas
område boende främmande trosbekännare timade förändringar, om
Indika längden bör innehålla upplysning.
Mom. 2. Det åligger dels innehafvare af fast egendom eller den
hans ställe företräder att, derest bostad inom egendomen upplåtes åt person,
som från annan församling inflyttar, inom fjorton dagar efter inflyttningen
derom underrätta pastor, och dels en hvar, som till församlingen inflyttat
att inom samma tid till pastor aflemna flyttningsbevis för sig och dem,
som honom medfölja.; skolande husbonde hålla hand deröfver, att flyttningsbetyg
för tjenstehjon, som från annan församling kommit i hans
tjenst, varder i rätt tid aflemnadt.
§ 8.
Mom. 1. För fullständigandet af anteckningarne i husförhörslängden
böra de mantalsuppgifter, som föreskrifvas i §§ 10, 11 och 12, före hvarje
mantalsskrifning inom kommunen vara, tillgängliga för pastor, och för
sådant ändamål årligen emellan den 31 Oktober och mantalsskrifningsdagen
till honom aflemnas eller insändas i enlighet med de föreskrifter i
afseende på områden samt tider och aflemningsställen, som pastor meddelar
och låter före den 15 i nämnda månad i kyrkorna kungöra; börande
dessa uppgifter, ordnade efter husförhörslängden, sedermera vid mantalsskrifningsförrättningen
af pastor eller den, hans ställe dervid företräder,
till förrättningsmannen öfverlemnas.
211
Mom. 2. I stad och köping skola uppgifterna för de inom samma
gård boende personer genom föranstaltande af gårdens egare insamlas och
till pastor aflemnas.
Mom. 3. Uppgift, som endast afser namn, födelsetid, hemvist och
yrke, må mindre skrifkunnig muntligen meddela.
§ 9.
Mom. 1. Genom vederbörande chefers föranstaltande skall under
Oktober månad till pastor aflemnas uppgift till för- och tillnamn samt
födelseår och födelsedag å värfvadt krigsmanskap i garnisonsort samt de
vid kronans varf och verkstäder anstälda ständiga arbetare; och bör för
de sistnämnda jemväl uppgifvas yrket eller anställningens beskaffenhet.
Mom. 2. Vederbörande sjömanshusdirektion åligger att före den 9
November meddela uppgift på sådana under ett år, räknadt till den 1 i
samma månad, vid sjömanshuset påmönstrade fartygsbefälhafvare och sjömän,
som icke äro i någon församling i riket kyrkoskrifna; börande uppgifterna
inom förstnämnde tid insändas till pastor i den församling, fartygsbefälhafvaren
eller sjömannen senast tillhört.
Mom. 3. Stations- eller kompanichef vid kronoarbetskorpsen samt
direktör eller bevakningsbefälhafvare vid straff- eller arbetsfängelse skall
årligen före den 9 November, angående en hvar i korpsen eller fängelset
inom ett år, räknadt till den 1 i samma månad, för undergående af straffarbete,
fängelse eller allmänt arbete intagen och den B1 Oktober i rullorna
qvarstående person, till pastor i den församling, kronoarbetskarlen eller
fången tillhör, insända uppgift å hans för- och tillnamn, födelseår och
födelsedag, anledningen till hans intagande i korpsen eller fängelset, dagen,
då han ditkom, och den, då straff- eller arbetstiden går till ända, äfvensom
hans senast i mantalslängd upptagna bostad inom församlingen.
Mom. 4. Arbetsgivare eller arbetsföreståndare, som hos sig sysselsätter
andra arbetare, än de af honom lagstadda eller i arbetsorten eljest
mantalsskrifna, skall årligen meddela skriftliga, kommunvis efter hvarje
arbetares senaste kyrkoskrifningsort uppgjorda förteckningar å alla den 31
Oktober hos honom anstälda dylika arbetare, med uppgift på deras föroch
tillnamn, födelseår och födelsedag jemte sista bostaden inom kyrkoskrifningsorten,
samt dessa, förteckningar före den 9 November till vederbörande
kronofogde eller magistrat aflemna för att till pastorsembetena
i kyrkoskrifningsorterna öfversändas; åliggande det kronofogdar och magistrater
att öfvervälla efterlefnaden af denna föreskrift.
212
Om uppgifter till mantalslängd^!!.
§ 10.
I den ordning, som i § 8 är stadgad, skall eu hvar, som ej hos
annan mantalsskrifves, till mantalslängden för den kommun, der han bör
mantalsskrifvas, för det nästföljande året meddela uppgift, hvilken, i öfverensstämmelse
med bifogade formulär N:o 2 bör innehålla:
l:o) för- och tillnamn, födelseår och födelsedag samt hemvist och
yrke för honom sjelf och en hvar, som tillhör hans hushåll eller af annan
anledning skall hos honom inom kommunen mantalsskrifvas, med anteckning
tillika af sista mantalsskrifningsstället för den, som för löpande året
är annorstädes inom samma kommun antecknad;
2:o) namn och mantalsskrifningsort för sådana hos honom, då uppgiften
meddelas, vistande personer, som icke böra inom kommunen mantalsskrifvas;
3:o)
den fasta egendom, han inom kommunen eger, besitter eller
brukar, och den rörelse, han der idkar, så ock den tjenst, allmän eller
enskild, som han innehar;
4:o) namn och hemvist för de personer, hvilka, boende å honom tillhörig
fastighet inom kommunen eller anstälda vid rörelse, som af honom
der idkas, äro pligtiga att särskilda inantalsuppgifter meddela;
5:o) beloppet af den årliga afgäld eller hyra, som erlägges för af
honom utarrenderad fastighet eller uthyrd lägenhet inom kommunen;
6:o) fartyg, som af honom eges, eller för hvithet han är hufvudredare,
dess lästetal och byggnadsmateriel samt drifkraften af derå anbragt
ångmaskin, äfvensom namnet å befälhafvaren och dennes mantalsskrifningsort;
7
ro) den fasta egendom, som han eger, besitter eller brukar, och
den rörelse, han idkar inom annan kommun än den, hvarest häri mantalsskrifves;
skolande för rörelse, som af honom idkas inom derå kommuner,
tillika uppgifvas den kommun, der de för rörelsen gemensamma
räkenskaperna föras.
§ 11.
Den, som eger, besitter eller brukar fast egendom eller idkar rörelse
inom annan kommun än den, der han mantalsskrifves, skall jemväl till
mantalslängden för den förra kommunen derom lemna uppgift i den ord
-
213
ning, som i § 8 är stadgad; börande i öfverensstämmelse med ofvannämnda
formulär N:o 2, sålunda uppgifvas: l:o) egendomen eller rörelsen med
tillhörande personal, på sätt i lista och 4:de punkterna af näst föregående §
är stadgadt; 2:o) der egendomen eller lägenhet derå är utarrenderad eller
uthyrd, arliga arrendet eller hyran; och 3:o) derest den rörelse, han inom
kommunen idkar, delvis utöfvas äfven inom andra kommuner, dessa senare
och särskildt den, der de för rörelsen gemensamma räkenskaperna föras.
§ 12.
Hvad här ofvan blifvit stadgadt, rörande fastighetsegare och idkare
af rörelse, gäller i tillämpliga delar äfven för myndigheter, allmänna inrättningars
föreståndare, bolagsstyrelser, förmyndare in. fl., som vårda och
förvalta annans egendom; börande för rörelse, som af bolag idkas inom
flera kommuner, uppgifvas den kommun, der bolagsstyrelsen har sitt säte,
eller, om särskild styrelse ej finnes, der de för rörelsen gemensamma
räkenskaperna föras.
§ 13.
o
A landet skall fjerdingsman och i stad stadsexekutor årligen i September,
enligt bifogade formulär N:o 3, upprätta och till vederbörande
kommunalstyrelse aflemna förteckning å personer, som i följd af fattigdom
anses vara urståndsätta att personliga utskylder erlägga. Sålunda gjord
framställning äfvensom de ansökningar om befrielse från slika utskylder,
som af fattige inom kommunen till kommunalstyrelsen ingifvits, skola af
styrelsen sa tidigt pröfvas, att besluten före Oktober månads slut kunna
insändas till mantalsskrifningsförrättaren, hvarom styrelsens ordförande har
att besörja; och skola handlingarne vid mantalsskrifningen finnas att tillgå
och derefter mantalslängden biläggas.
Om förberedande af mantalslängden.
§ H.
För att underlätta och påskynda mantalsskrifning å landet, skall
kronofogde förut hafva uppgjort med ofvannämnda formulär N:o 1 öfverensstämmande
förslag till mantalslängd, deri alla hemman och lägenheter,
verk och inrättningar inom kommunen jemte deras egare och innehafvare
skola vara införda efter sista mantalslängden, såvida icke, enligt hvad
214
kändt är, några förhållanden i afseende derå sedan sista mantalsskrifnmgen
undergått förändring; börande härvid iakttagas, dels att hemmanens och
lägenheternas namn införas i alfabetisk ordning och, omedelbart efter hvarje
hemman och dess brukningsdelar, dit hörande torp och lägenheter samt
derå befintliga verk och inrättningar, och dels att derefter lemnas tillräckligt
utrymme för de ytterligare anteckningar, som vid förrättningen,
på grund af då först tillgängliga uppgifter, skola verkställas.
Om förrättningen.
§ 15.
Mom, 1. Vid mantalsskrifning skola, jemte förrättningsmannen,
närvara: pastor eller, om han är hindrad, någon af honom förordnad,
dertill lämplig person, helst annan inom församlingen tjenstgörande prest,
der sådan finnes; vederbörande stadsfiskal vid förrättning i stad och vid
förrättning å landet distriktets fjerdingsman; samt ett eller flera kommunalombud,
utsedda af den myndighet, som utöfvar kommunens beslutanderätt.
Kommer ej mantalsskrifvaren tillstädes inom tre timmar efter den,
då, enligt kungörelsen, förrättningen bort börja, skall denna uppskjutas,
och anmäle pastor förhållandet hos länsstyrelsen. Derest pastor eller ombud
för honom icke inom nämnda tid tillstädeskommer, uppskjutes likaledes
förrättningen, i hvilket fall enahanda anmälningsskyldighet åligger
mantalsskrifvaren. Då mantalsskrifning sålunda blifvit mstäld, skall länsstyrelsen
ofördröjligen utsätta och kungöra ny tid för densammas förrättande.
Kommunalombuds uteblifvande må icke föranleda till förrättning
gens inställande.
.
Mom. ,2. En hvar, hvilken rätt af mantalsskrifnmgen är beroende,
eger för bevakandet deraf förrättningen öfvervara, och den, som enligt denna
förordning åligger lemna mantalsuppgift, men icke kunnat densamma förut
meddela, skall senast vid förrättningstillfället sådant fullgöra.
§ 16-
Mom. 1. Vid mantalsskrifningen, hvilken skall grundas på mantalsuppgifterna,
följes liusförhörslängden, som för sådant ändamål bör finnas
att tillgå, och från hvilken pastor eller hans ombud har att, tall jemförelse
med nämnde uppgifter, meddela förrättningsmannen alla mantalsskrifningen
rörande upplysningar, som derifrån kunna liemtas; skolande
215
jemväl öfriga vid förrättningen närvarande personer, en hvar efter den
kännedom, han eger om förhållandena inom kommunen, tillhandagå förrättningsmannen
med sådana upplysningar, hvarigenom de med mantalsskrifningen
afsedda syftemål må säkert och fullständigt vinnas.
Mom. 2. Vid den mantalsskrifning inom kommunen, som först inträffar
efter det någon, som derstädes bör mantalsskrifvas, erhållit karaktersfullmakt,
eller efter det person, hvilken åligger utgörande af karaktersbevillning,
till kommunen inflyttat, skall af honom afl em nas, för att mantalslängden
biläggas, bestyrkt afskrift af fullmakten med derå tecknadt
behörigt intyg om beloppet af det stämplade papper, hvarmed fullmakten
är belagd.
§ 17-
Mom. 1. I den mån sådant icke redan förut skett på grund af
föreskrifterna i § 14, skola under mantalsskrifningsförrättning å landet i
mantalslängden antecknas dels till namn, födelseår och yrke, alla de personer,
som inom kommunen böra mantalsskrifvas, och dels de förhållanden i öfrig!,
hvarom mantalsuppgifterna innehålla upplysning, med angifvande såväl af
de personer, hvilka blifvit befriade från erläggande af personliga utskylder,
som äfven af de beväringsskyldiga inom kommunen, allt på sätt formuläret
till mantalsskrifningslängd utvisar; börande medlem af kommunen,
som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskild! antecknas.
Mom. 2. Mantalslängd för stad skall upprättas efter enahanda grunder,
som den för landskommun, med iakttagande, att i sådan längd skola
upptagas qvarteren samt, i stället för hemman och brukningsdelar, gårdarnes
och stadsjordarnes nummer och namn efter tomte- och jordeboken.
§ 13.
Mom. 1. Från mantalsskrifning inom kommunen må icke någon af
de i förra mantalslängden upptagne personer uteslutas, utom den som med
döden afgått, eller öfvergifvet riket och bosatt sig å utländsk ort, eller,
efter att hafva uttagit flyttningsbetyg från församlingen, till annan kommun
redan afflyttat, eller vid förrättningen styrker, att han för kommande
året blifvit mantalsskrifven inom annan kommun, eller att han, enligt de
för rätt mantalsskrifningsort bestämda grunder, hör inom annan kommun
mantalsskrifvas; dock skall i senare fallet ett dupplettexemplar af den
mantalsuppgift, som det åligger honom att i nya mantalsskrifningsorten
meddela, aflemnas till förrättningsmannen, hvilken, om nämnde ort är belägen
utom staden eller fögderiet, har att uppgiften till vederbörande man
-
216
talsskrifvare öfversända; börande, derest den, som sålunda blifvit a förra
mantalsskrifningsstället från mantalslängden utesluten, icke å inflyttningsorten
aflemnar stadgad uppgift, anteckningarna om honom i mantalslängden
för sistnämnda ort af dervarande mantalsskrifvare verkställas på grund
af den sålunda erhållna uppgiften.
Mom. 2. Befinnes under förrättningen, att någon, som för löpande
året är mantalsskrifven inom kommunen, derifrån till annan känd ort inom
riket sig begifvit, utan att hafva iakttagit hvad som för afflyttning och
mantalsskrifning annorstädes är stadgadt, skall han i mantalslängden qvarstå,
och vistelseorten der antecknas. Är vistelseorten icke känd, skall, om anledning
förefinnes, att bortovaron är endast tillfällig, han likaledes i längden
qvarstå, men i motsatt fall derifrån uteslutas och upptagas a en, enligt
bifogade formulär, Nio 4, upprättad särskild förteckning, hvilken,
underskrifven af förrättningsmannen och pastor, mantalslängden bilägges,
och deraf en afskrift sedermera af kronofogden eller magistraten skall
tillställas vederbörande fjerdingsman eller stadsfiskal för antecknandet af
de upplysningar om sådan person, som intill nästa mantalsskrifning kunna
erhållas. Den, som under ett år varit å sådan förteckning upptagen, skall,
derest kännedom om hans vistelseort icke derunder vunnits, från vidare
anteckning inom kommunen uteslutas.
§ 19-
Det åligger vederbörande mantalsskrifvare att meddela hvarandra
underrättelser om sådana, vid mantalsskrifning upplysta eller af dem eljest
kända förhållanden, som tjena till förebyggande deraf, att någon varder
från mantalsskrifning obehörigen utesluten eller pa mer än ett ställe samtidigt
mantalsskrifven; börande, derest mantalsskrifvarne emellan skiljaktiga
meningar uppstå, hvarest någon bör vara mantalsskrifven, fragan hemställas0
till pröfning af länsstyrelsen i det län, der den ifrågasatta nya
mantalsskrifningsorten är belägen; och skall sådan person under tiden i
förra mantalslängden qvarstå.
§ 20.
Hvarje vid mantalsskrifningsförrättning förekommande fråga skall af
förrättningsmannen afgöras, och anteckning i mantalslängden i öfverensstämmelse
dermed ske, med öppen rättighet för den, som frågan i något
afseende rörer, att i beslutet söka ändring hos länsstyrelsen, öfver länsstyrelsens
beslut må besvär anföras i kammarrätten inom 30 dagar från
det klaganden af beslutet erhållit del.
217
§ 21.
Sedan alla vid förrättningen förekommande ärenden blifvit behörigen
handlagde, och mantalslängden af slutats, skall denna undertecknas
af förråttningsmannen, pastor eller hans ombud och vederbörande kommunalombud.
Om tillägg till mantalslängd samt huru längden skall utskrifvas,
kommunens medlemmar för granskning tillhandahållas
och slutligen till vederbörande aflemnas.
§ 22.
För att, såsom tillägg till mantalslängden, denna bifogas, skall fullständig
förteckning, enligt formuläret N:o 5, på alla efter mantalsskrifningen
och intill arets slut i församlingen födde och döde af pastor före
den 15 nästföljande Januari tillställas vederbörande magistrat eller kronofogde.
^ Har under nämnde tid, eller emellan mantalsskrifningen och årets
slut, någon inom församlingen mantalsskrifven person anmält sig att derifrån
till annan uppgifva, inrikes ort afflytta, skall pastor i utflyttningsorten
upptaga honom a sin berörda förteckning och om flyttningen tillika
underrätta pastor i inflyttningsorten, på det den flyttande jemväl å
sistnämnde pastors förteckning ma blifva upptagen. Flyttning, som efter
mantalsarets ingång anmäles, föranleder ej förändring i mantalsskrifningen
för samma år.
§ 23.
Af hvarje kommuns mantalslängd skall, så fort sig göra låter, ett
exemplar utskrifvas och af mantalsskrifvaren bestyrkas i afseende på likheten
med hufvudskriften. Denna senare skall derefter tillställas pastor,
hvilken har att inom 8 dagar densamma granska och dervid förekommande
anmärkningar anteckna efteråt i längden, hvilken omedelbart derefter
bör öfverlemnas, i stad till magistraten och för landskommun till
kommunalstämmans ordförande; och åligger det magistraten eller bemälde
ordförande att nästa Söndag derefter låta i kyrkan kungöra, att längden
undei nästföljande fjorton dagar finnes a uppgifvet. ställe inom kommunen
tillgänglig för granskning, samt att en hvar, som i der antecknad åtgärd
vill vinna ändring, bör derom skriftligen vända sig till länsstyrelsen. Så
snart nämnda tid till ända lupit, skall längden, försedd med bevis, att
28
218
den i sagde ordning varit för granskning tillgänglig, genast återställas till
mantalsskrifvare!!, som har att i längden göra de anteckningar, hvartill
pastors anmärkningar föranleda.
§ 24.
Mom, 1. Af det i § 22 omförmälda tillägg till mantalslängd för
landskommun skall kronofogden taga en afskrift, för att dupplettexemplaret
af längden biläggas; och sedan de å nämnde tillägg förekommande uppgifter
blifvit å sina behöriga ställen i begge exemplaren af längden antecknade,
skall hufvudskriften äfvensom öfriga mantalsskrifningen inom
samma kommun rörande handlingar, mantalsuppgifterna behörigen numrerade,
utan dröjsmål till länsstyrelsen insändas; börande insändandet af
längderna ske efter hand, som de blifva färdiga, och, der sådant är jnöjlio-t,
början dermed göras redan under senare hälften af Januari månad.
Afskriften af såväl mantalslängden som tillägget skall förvaras å kronofogdekontoret,
men, i och för bevillningstaxeringen, under derför erforderlig
tid tillhandahållas kommunens taxeringsmyndigheter i den ordning,
bevillningsstadgan föreskrifver.
Mom. 2. I stad åligger det magistraten att öfvervaka, det mantalslängden
varder på enahanda sätt fullständigad och hållen stadens taxeringsmyndigheter
tillhanda. Minst fjorton dagar före pröfningskomitéens
sammanträde skola hufvudskrifterna af längden och tillägget med tillhörande
handlingar, uppgifterna behörigen numrerade, till länsstyrelsen insändas,
hvaremot afskrifterna af längden och tillägget förblifva under
magistratens vård.
Om främmande trosbekäimares åliggande i afseende på
mantalsskrifning.
§ 25.
Hvad i denna förordning stadgas om aflemnande af mantalsuppgifter
och flyttningsbetyg gäller i tillämpliga delar äfven för sadane främmande
trosbekännare, som icke upptagas i den församlings kyrkobok,
inom hvars område de äro boende; och tillkommer deras församlingsföreståndare
enahanda befattning i afseende på mantalsskrifning, som enligt
denna förordning åligger svenska kyrkans presterskap.
219
Om påföljd för underlåtenhet att fullgöra förordningens föreskrifter.
§ 26.
Mom. 1. Underlåter mantalsskrifvare, pastor, stadsfiskal eller annan
tjensteman hvad honom enligt denna förordning åligger, ansvare derför
efter allmän lag; ankommande dock i hvarje fall på länsstyrelsens pröfning,
huruvida, med afseende på försummelsens beskaffenhet och dervid
förekomne omständigheter, åtal skall anställas eller icke. Försummelse af
fjerdingsman i nämnde hänseende skall anmälas hos länsstyrelsen, som
eger i anledning deraf besluta.
Mom. 2. Försummar den, som har att aflemna flyttningsbevis,
detta åliggande, eller underlåter enskild person eller sådan vederbörande,
som i § 12 omförmäles, att i stadgad tid och ordning meddela uppgift
efter denna förordning, bör på anmälan af pastor eller mantalsskrifvaren
betyget eller uppgiften honom affordras, om det är å landet, af fjerdingsmannen
och i stad af stadsfiskalen. Tredskas han, skall fjerdingsmannen
eller stadsfiskalen anmäla förhållandet hos länsstyrelsen, som har att genom
vite tillhålla den försumlige att sin skyldighet fullgöra. För besvär och
kostnader vid infordrandet af berörde betyg och uppgifter eger fjerdingsmannen
eller stadsfiskalen undfå godtgörelse med en krona af hvarje
sådan uppgiftsskyldig.
Om rese-ersättning för inställelse vid mantalsskrifning.
§ 27.
Pastor eller ombud för honom, som i följd af denna förordnings
föreskrift inställer sig å förrättningsställe, beläget utom pastoratet, eger
att för resan från sitt hemvist och åter äfvensom för förrättningen undfå
rese- och traktamentsersättning af allmänna medel efter 6:te klassen i resereglementet.
Fjerdingsman och kommunalombud, som i och för mantalsskrifningen
måst inställa sig, den förre utom sitt distrikt och det senare
utom kommunen, äro jemväl berättigade till slik ersättning, som beräknas
efter nämnde reglementes 8:de klass.
220
U ndantagss tackande.
§ 28.
Vid mantalsskrifning inom städerna Stockholm och Göteborg gälla
ofvanstående stadganden, angående rätt mantalsskrifningsort och beskaffenheten
af de uppgifter, som böra lemnas i och för mantalsskrifningen; men
i öfrigt komma de för dessa städer i ämnet särskildt meddelade föreskrifter
att tjena till efterrättelse.
§ 29.
Vid tillämpningen af denna förordning inom Vesterbottens och Norrbottens
Lappmarker gäller till efterrättelse:
bo) att för mantalsskrifnings förrättande tiden må utsättas emellan
den 15 November och årets slut;
2:o) att länsstyrelsens kungörelse om förrättningen skall minst tre
gånger derförinnan i kyrkan uppläsas, der behofvet sådant kräfver, äfven
å lappska eller finska språket eller å begge dessa språk;
3:o) att vederbörande lapplänsmän eller rotmästare böra förrättningen
öfvervara;
bo) att till mantalsskrifningen skall uppgifvas och i mantalslängden
antecknas hvarje persons nationalitet;
5:o) att de så kallade Renlapparne eller den del af Lappbefolkningen,
som kringflyttar utan stadiga boningsplatser, skola stam- eller
by vis mantalsskrifvas; och
6:o) att den i § 20 stadgade besvärstid utsträckes till 45 dagar.
Denna förordning skall tillämpas första gången vid mantalsskrifningen
för år
, vid hvilken tid träda ur kraft Kongl. förordningarne
den 20 Juli 1861, angående mantals- och skattskrifningarnes förrättande,
och den 9 November 1866, angående mantalsskrifning eller folkräkning
inom Vester- och Norrbottens lappmarker.
221
Motiv.
I stället för benämningen mantals- och skattskrifning, har såväl i rubriken
som öfverallt i texten blifvit användt det kortare och vanligen
begagnade uttrycket mantalsskrifning, helst någon missuppfattning af förrättningens
beskaffenhet och ändamål ej kan vara att deraf befara.
I en författning, som så allmänt bör vara känd och så ofta behöfver
begagnas som förordningen om mantalsskrifning, böra bestämmelserna vara
så ordnade, att de med lätthet kunna återfinnas; och hafva de derför blifvit
gruppvis sammanförda och hvarje grupps allmänna innehåll före densamma
angifvet.
§ I
I
denna § har föreslagits dels en förut saknad bestämning, hvaruti
mantalsskrifningen består, och dels allmänna föreskrifter, om h vilka'' böra
mantalsskrifvas; och då svensk undersåte, som i rikets tjenst å utländsk
ort är anstäld, lärer böra mantalsskrifvas äfven i det fall, att han icke åtnjuter
aflöning af allmänna medel, så har den i mantalsskrifningskomitéens
förslag förekommande inskränkning i berörde hänseende blifvit utesluten.
§ 2.
Då ordet kommun, som förekommer på flera ställen i förordningen,
icke der har i alla afseenden samma betydelse, som i kommunalförfattningarne,
har en närmare bestämning af hvad dermed här förstås ansetts
behöflig.
§ 3.
Den allmänna mantalsskrifningstiden har blifvit inskränkt till en
månad, i ändamål, att längderna så tidigt som möjligt må blifva färdiga
och komma debiteringsförrättarne tillhanda. Då de nya fögderierna i allmänhet
skulle komma att blifva betydligt mindre än de nu varande, böra
ock mantalsskrifningsförrättningarne kunna på kortare tid än för närvarande
medhinnas.
222
§ 5.
Mom. 1. I § B inom. 1 af 1861 års mantalsskrifningsförordning
stadgas, att »en hvar skall mantals- och skattskrifvas, der han har, eller,
i följd af sitt vistande, bör anses hafva sitt bo och hemvist». Mantalsskrifningskomitéen
har i sitt förslag upptagit ett stadgande af ungefär enahanda
innehåll, men derjemte dels ansett hemvistet vid mantalsskrifningstiden
höra bestämma mantalsskrifningsorten, och dels uteslutit det i 1861
års förordning förekommande tillägg, att den, hvilken till eller före nästa
fardag kommer att flytta till annat, mantalsskrifningsdistrikt, för att öfvertaga
gård, lägenhet eller rörelse, eller för att inträda i utöfning af tjenstebefattning,
bör der mantalsskrifvas tillika med de personer, som honom
dit medfölja.
Skilnaden emellan nämnda förslag och nu gällande bestämmelser om
rätt mantalsskrifningsort är således högst väsentlig, enär de senare afse
att i allmänhet bereda en hvar tillfälle till mantalsskrifning, der han under
större delen af mantalsåret kommer att vistas, men förslaget deremot
bestämmer hemvistet vid mantalsskrifningstiden såsom afgörande i fråga
om mantalsskrifningsorten.
Då mantalsskrifningen icke. endast har folkräkningen till ändamål,
utan derjemte, såsom mantalsskrifningskomitéen sjelf anmärker, åsyftar
»dels att tjena till ledning vid utkräfvande! af vissa medborgerliga förpligtelse!'',
och dels att utgöra vilkor för utöfningen af vissa medborgerliga
rättigheter», så är det ock af vigt, att bestämmelserna om mantalsskrifningsorten
afse icke blott folkräkningens tillförlitlighet, utan äfven, hvad
som är ännu vigtigare, att bereda den bästa möjliga anordning för fullgörandet
af de medborgerliga åliggandena och utöfvandet af de medborgerliga
rättigheterna. Detta sker ej genom att, såsom mantalsskrifningskomitéen
föreslår, bestämma hemvistet vid mantalsskrifningstiden, utan fastmer
hemvistet eller bostaden under mantalsåret såsom allmän grund för
mantalsskrifningen. Vid sådant förhållande och då denna grund under
tillämpningen af nu gällande lag är bepröfvad och befunnen tillfredsställande,
synes ej vara skäl att frånträda den, utan endast tydligare, än för
närvarande är fallet, angifva densamma. Enär nemligen, genom uppställningen
af ofvannämnda mom. i 1861 års förordning, grundsatsen, att en
hvar bör mantalsskrifvas, der han under mantalsåret kommer att hafva
sitt hemvist, blifvit, så att säga, bortskymd deraf, att den förekommer såsom
ett undantag från den föregående, något sväfvande bestämmelsen om
rätt mantalsskrifningsort, så hafva komiterade ansett nämnda grundsats
böra såsom regel upptagas och i sådant afseende föreslagit den lydelse af
223
stadgandet, att »en hvar skall mantalsskrifvas der han, efter de vid mantalsskrifningsförrättningen
kända förhållanden, under mantalsåret eller större
delen deraf kommer att hafva sitt bo och hemvist». Den sålunda tydligen
angifna allmänna grunden lemnar dem, som hafva att tillämpa författningen,
bestämd anvisning af den riktning, i hvilken tillämpningen i hvarje
särskild! fall bör gå, nemligen att genom en hvars mantalsskrifning, der
han komme att hafva sin bostad under mantalsåret eller större delen deraf,
bereda honom bästa tillfället att utöfva de rättigheter och fullgöra de förbindelser,
som pa ett eller annat sätt är o af mantalsskrifningen beroende.
§§ 7 och 8.
Med bibehållande af nu gällande bestämmelser, som åsyfta att bereda
pastor tillfälle att under loppet af året fullständiga husförhörslängden,
allt efter som inflyttningarne ega rum, hafva koiniterade tillika upptagit
mantalsskrifningskomitéens förslag, att mantalsuppgifterna böra före mantalsskrifningen
aflemnas till pastor, på det att husförhörslängden derförinnan
må vinna ytterligare fullständighet och tillförlitlighet samt i möjligaste
måtto komma att öfverensstämma med mantalslängden. Då husförhörslängden
sålunda komme att föras i enahanda ordning, som hittills,
och icke, såsom följden torde blifva af mantalsskrifningskomitéens förslag
i denna del, uteslutande grundas på mantalsuppgifterna, så lärer giltigheten
af kammarrättens emot det föreslagna sättet för uppgifternas aflemnande
framstälda anmärkningar upphöra.
I 3:dje mom. af § 8 föreslås det stadgande, att mindre skrifkunnig
må muntligen meddela uppgift, som endast afser namn, födelsetid, hemvist
och yrke. Det torde nemligen tillhöra en hvar, som eger eller brukar
fastighet, idkar yrke eller innehar tjenst, att derom lemna skriftlig
uppgift, helst sådan jemväl för taxeringsmyndigheterna kan vara behöflig,
hvaremot uppgift, som endast afser namn, födelsetid, yrke och hemvist,
bör, enär sadant utan olägenhet kan ske, af mindre skrifkunnig fortfarande
kunna muntligen meddelas.
§ 9.
Mom. 4. I likhet med kammarrätten anse koiniterade föreskrifter
i det här angifna syfte vara af behofvet påkallade. Angelägenheten deraf,
att vederbörande pastorer ega kännedom om den tillfälligtvis bortavistande
arbetarebefolkningens vistelseorter, är så tydlig, att den icke torde behöfva
särskild! framhållas.
224
§§ 10, 11 och 12.
Deri af mantalsskrifningskomitéen föreslagna bestämmelse, att, da en
rörelse idkas delvis inom flera kommuner, å mantal suppgiften bör angifvas
stället, der styrelsen har sitt säte, eller, om särskild styrelse ej finnes,
der de för rörelsen gemensamma räkenskaperna föras, hafva komiterade
bibehållit, enär det kan vara af vigt för taxeringsmyndigheterna att derom
ega kännedom.
§ 13-
Föreskriften i denna § afser att förekomma, att, såsom för närvarande
sker, en mängd personer blifva påförda mantalspenningar och personlig
skyddsafgift, ehuru man på förhand känner, att de för fattigdom
icke kunna erlägga några utskylder. Debiteringen är i alla dessa fall förspild
möda, — men icke blott debiteringen, utan äfven alla de åtgärder,
som måste vidtagas, innan de påförda medlen åter blifva afkortade. I
Kongl. förordn. den 24 April 1863, angående mantalspenningarnes utgörande,
stadgas visserligen, att från skyldigheten att erlägga denna skatt
äro undantagane, bland andra, de som åtnjuta fattigunderstöd, äfvensom de,
hvilka enligt vederbörande kommunalstyrelses intyg böra för fattigdom
eller sjuklighet befrias; men så länge styrelsen saknar fullständig uppgift
på sådana fattige, kan den henne i förevarande afseende åliggande pröfningsskyldighet
endast ofullständigt fullgöras. Om deremot, såsom komiterade
här föreslagit, styrelsen af de underexekutorer, hvilka indrifningen
af skatter åligger, erhölle fullständiga uppgifter eller förteckningar å alla
dem, som veterligen vore oförmögna att personliga utskylder erlägga,
skulle styrelsen kunna utöfva den henne tillkommande befrielserätt på
sådant sätt, att ej blott debiteringsbesväret minskades, utan äfven en mängd
af de nu förekommande, isynnerhet på landet särdeles besvärliga undersökningarne
blefve obehöflige.
§ 16.
Mom. 2. Den i § 22 af bevillningsstadgan förekommande bestämmelse
om karaktersfullmakts uppvisande vid mantalsskrifning eller bevillningsberedning
har blifvit hit inflyttad, dock efter uteslutande af senare
alternativet, eller att uppvisandet kan ske äfven inför bevillningsberedn
i ngen. Då påförandet af karaktersbevillning är en debiterings- och icke
en taxerings-åtgärd, lärer uppvisandet ovilkorligen böra ske vid mantalsskrifningen
och icke hos bevillningsberedningen, hvilken myndighet icke
har med debiteringen att skaffa.
225
§§ 18 och 19.
Dessa tvänne §§ innehålla delvis nya bestämmelser till förekommande
deiaf, att någon ma blifva från mantalsskrifning obehörigen utesluten
eller pa flera ställen samtidigt mantalsskrifven. De nya bestämmelserna
åro dels den i § 18 mom. 1 förekommande, att i det fall då
någon vid mantalsskrifningsförrättning styrker, att lian, enligt de för rätt
mantalsskrifningsort bestämda grunder, bär inom annan kommun mantalsskrifvas,
ehuru sadant da ännu icke skett, sådan person skall, för att blifva
flan längden i förra mantalsskrifningsorten utesluten, till förrättningsmannen
derstädes aflemna ett exemplar af sin mantalsuppgift för att, på sätt
i detta inom. vidare stadgas, läggas till grund för mantalsskrifningen å
uppgift™ inflyttningsorten, i händelse annan uppgift der skulle uteblifva;
och dels stadgandet i § 19, att vederbörande mantalsskrifvare skola kommunicera
sig med hvarandra i bit börande frågor, jemte bestämmelsen om
Hvilken länsstyrelse det tillhör att afgöra dervid uppkommande skiljaktiga
meningar.
§ 20.
S°m. något giltigt skäl icke lärer förefinnas för inskränkandet af
mantalsskrifningsförrättarens befogenhet att i första hand afgöra alla vid
förrättningen förekommande mantalsskrifningsfrågor, och det torde tillhöra
en hvar, som ett sadant beslut rörer, att, i händelse af missnöje, deröfver
sjelf föra klagan,^sa hafva komiterade, med uteslutande af bestämmelserna
i 9 § af 1861 års förordning, i stället föreslagit de föreskrifter, som i
berörda afseende ansetts nödiga.
I fråga om olämpligheten af protokolls förande vid förrättningen,
instämma komiterade uti kammarrättens yttrande.
§ 22.
På det ^person, hvilken på grund af pastors här omförmälda uppgift
blifver från mantalslängden affärd, icke må, genom underlåtenhet att
å inflyttningsorten i rätt tid aflemna sitt flyttningsbetyg, varda från mantalsskrifning
utesluten, har här blifvit föreskrifvet, att pastor skall i sådana,
säkert .sällan förekommande fall om förhållandet omedelbart underrätta
pastor i inflyttningsorten.
§ 25.
Bestämmelsen i denna § har blifvit formulerad med särskild hänsyn
29
226
till innehållet af §§ 8 och 19 i Kongl. förordningen, angående främmande
trosbekännare och deras religionsöfning, den 81 Oktober 1873.
§ 26.
De i 1861 års förordning förekommande bötesbestämmelser hafva
från ifrågavarande förslag blifvit uteslutna af skäl, att, hvad beträffar
tjenstemans försummelse att fullgöra hvad honom i och för tjensten i förevarande
afseende åligger, allmän lag derom innehaller straffpåföljd, och
hvad enskild person vidkommer, underlåtenhet att i rätt tid aflemna bevis
eller meddela uppgift, icke bör betraktas såsom brottsligt förhållande,
derå bötesansvar skall följa; men deremot synes i detta fall den försumlige
böra, såsom komiterade ock föreslagit, till den person, som affordrar
honom beviset eller uppgiften, utgifva skälig ersättning för sålunda förorsakade
kostnader och besvär. Denna förändring torde vara. desto mer
berättigad, som redan för närvarande de s. k. mantalsskrifningsböterna
icke äro böter i vanlig bemärkelse, utan böra, om, till följd af bristande
tillgångar, de icke kunna uttagas, afskrifvas och icke, såsom andra böter,
förvandlas.
227
Förslag
till reglemente för debitering, uppbörd och redovisning af de
allmänna utskylder, hvilka vid kronouppbördsstämmorna
skola erläggas.
Om debiteringen.
§ I
Mom.
1. Debiteringen af de allmänna utskylder, som vid kronouppbördsstämma
böra erläggas, skall verkställas, för landet och för stad,
der magistrat ej finnes, af vederbörande tjensteman å landskontoren, samt
för stad med egen uppbördsförvaltning af magistraten eller, der särskild
tjensteman dertill finnes förordnad, af denne under magistratens inseende
och på dess ansvar.
Mom. 2. Debiteringen skall grundas på jordebok, tionde- och rusttjenstlängder,
markegångstaxor, mantals- och bevillningstaxeringslängder,
äfvensom särskilda uppgifter af verk och inrättningar eller embets- och
tjensteman, allt i enlighet med hvad för hvarje slags utskyld derom är
eller varder stadgadt.
§ 2.
Mom. 1. Ifrågavarande utskylder skola de skattskyldige årligen
påföras i uppbördsböcker, hvilka, stads- och socknevis upprättade, höra, i
öfverensstämmelse med bifogade formulär N:o 1, innehålla följande, dels
för debiteringen och dels för uppbörden och redovisningen erforderliga
kolumner, nemligen:
Do) för nummer, i fortlöpande följd, å alla de debetsedlar, som för
medlemmar inom staden eller socknen skola utfärdas;
228
2:6) för införande, hvad landet beträffar, af hemmans och lägenheters
namn, nummer och brukningsdelar, samt för stad af qvarter och
fastighetsnummer;
3:o) för den skattskyldiges namn samt yrke eller titel;
4:o) för antalet personer, särskildt af mankön och särskildt af qvinkön,
som böra erlägga personliga utskylder;
5:o) för såväl de särskilda slagen af utskylder — utom hvad beträffar
de personliga, livilka sammanföras i en kolumn under benämning
personliga utskylder, •— som äfven utskyldernas summa;
6:o) för införande af de belopp, som a) vid uppbördsstämma inbetalas,
afkortas och restföras; b) efter uppbördsstämmas slut och intill den
1 Juni inbetalas, afkortas och till åtgärd af länsstyrelsen öfverlemna s,
samt c) den 1 Juni inom uppbördsområdet utestå; och
7:o) för särskilda anteckningar.
Mom. 2. Uppbördsbok skall uppsummeras, med utförande å hvarje
sida af transportsummorna; börande uppbördsböckerna stads- och fögderivis
i ett eller flera band sammanhäftas, och, der fögderi omfattar mer än en
socken, sammandrag upprättas öfver uppbördsböckernas slutsummor.
Mom. 3. Jemte uppbördsboken må särskilda uppbördslängcler utfärdas,
då länsstyrelsen finner sådana erforderliga.
§ 3.
o
Å skattskyldigs utskylder skall för hvarje år åt honom utfärdas
debetsedel, hvilken, i enlighet med formuläret N:o 2, bör innehålla ej
mindre allt hvad uppbördsboken under rubriken debitering för honom upptager,
med angifvande af det fastighetsvärde och inkomstbelopp, hvarefter
bevillning efter 2:dra art. i bevillningsstadgan blifvit i uppbördsboken
under debetsedlens nnmmer honom påförd, än äfven de underrättelser för
de skattskyldige, som i formuläret finnas intagna.
§
Särskild debetsedel skall utfärdas för en hvar skattskyldig, hvilken
ålegat meddela uppgift till sista mantalsskrifningen inom kommunen, äfvensom
för annan medlem af samma kommun, derest bevillning efter
2:dra art. i bevillningsstadgan blifvit honom påförd. Då flera fastigheter
egas af samma person, bör särskild debetsedel utfärdas för hvardera
fastigheten.
229
§ 5.
Mom. 1. För att tillställas de skattskyldige, då de utskylderna erlägga,
skola af vederbörande debiteringsförrättare utskrifvas särskilda skatteqvittenser
eller betalningsbevis, hvilka, i enlighet med formuläret N:o 3,
skola innehålla:
l:o) samma nummer, som förekommer å den motsvarande debetsedeln
;
2:o) uppgift å län och socken eller stad, äfvensom det år, för hvilket
utskylderna äro påförda;
3:o) debetsedelns slutsumma; och
4-:o) underrättelse om den indrifningsafgift, som jemte utskylderna
må uttagas, derest inbetalningen blifvit å uppbördsstämman försummad.
Mom. 2. fekatteqvittens skall förses med stämpel, på sätt i § 7 stadgas.
§ 6.
Mom. 1. Då mantalslängd kommit debiteringsförrättaren till hända,
skall debiteringen utan dröjsmål företagas, dels medelst ifyllande af de kolumner
i uppbördsbok en, hvilka omförmälas i § 2 mom. 1 punkt. 1—4, äfvensom
införande af de utskylder, hvilka icke bero af taxering eller markegång,
och dels medelst utskrifvande af debetsedlar och skatteqvittenser i
de delar, sadant kan ske; hvarefter och sedan taxerings- och pröfningskomitéernas
förrättningar afslutats, bevillningsafgifterna och, då markegangen
blifvit satt och pröfvad, de deraf beroende utskylder ofördröjligen
böra i uppbördsböckerna och debetsedlarne införas.
Mom. 2. Uppbördsböckerna skola i den mån de afslutas och senast
före årets utgång till länsstyrelsen aflemnas eller insändas tillika med de
till dem hörande skatteqvittenser, dessa senare stads- eller socknevis sammanhäftade.
§ 7.
Mom. 1. Uppbördsböckerna och skatteqvittenserna skola, sedan de
blifvit med hvarandra till summorna noga jemförda, i god tid före uppbördsmötenas
början af länsstyrelsen till uppbördsmännen afsändas, uppbördsböckerna
med uppbördsorder försedda och skatteqvittenserna behörigen
stämplade.
Mom. 2. Uppbördsorderna må ej utfärdas före ingången af det år,
derunder utskylderna skola erläggas.
230
Mom. 3. Skatteqvittensernas stämpling skall verkställas å landskontoret
under landskamrerarens inseende och på hans ansvar, medelst
stamp, som af statskontoret anskaffas och af landskamreraren förvaras.
§ 8.
- Mom. 1 Debetsedlarne skola af vederbörande debiteringsförrättare
till magistrater och kronofogdar aflemnas så tidigt, att genom dessas försorg
de må kunna de skattskyldiga tillhandahållas senast fjorton dagar
före uppbördsmötets början; och åligger magistrater och kronofogdar dels
att genom kungörelser underrätta de skattskyldiga om tid och ort för
debetsedlarnes afhemtning, med uppgift på den eller de personer inom
kommunen, genom hvilka de varda utlemnade, och dels att meddela länsstyrelsen
underrättelse om den för hvarje kommun sålunda bestämda tid.
Mom. 2. De debetsedlar, hvilka icke före uppbördsstämmans början
blifvit afhemtade, skola till uppbördsmannen återställas.
§ 9-
Mani. 1. Besvär öfver påföring af utskyld, hvars belopp icke blifvit
af taxerings- eller pröfningskomité bestämdt, kunna hos vederbörande
länsstyrelse anföras inom trettio dagar efter den, da, pa sätt i nästföregående
§ sägs, den skatteskyldige egt att sin debetsedel erhålla. Atnöjes klaganden
ej med länsstyrelsens i anledning af besvären meddelade beslut,
eger han att, inom trettio dagar efter deraf erhållen del, sin klagan i
kammarrätten fullfölja; börande ej mindre länsstyrelsens än kammarrättens
beslut i dylika mål klaganden kostnadsfritt tillhandahållas.
Mom. 2. Huru ändring må sökas i taxerings- och pröfningskomitéernas
beslut föreskrifves i gällande bevillningsstadga.
Mom. 3. Besvär i debiterings- och taxeringsfrågor må ej uppehålla
uppbörden af hvad genom öfverklagade åtgärden blifvit den skattskyldige
påfördt; hvaremot klagande, som vinner nedsättning i eller befrielse från
honom påförda utskylder, eger att kostnadsfritt återbekomma hvad han
för mycket erlagt.
Om uppbörden.
§ io.
Mom. 1. Den allmänna kronouppbörden skall årligen under tiden
emellan den 20 Januari och Februari månads slut förrättas, å landet och
231
i stad, der magistrat ej finnes, af vederbörande kronofogde, samt i stad
med egen uppbördsförvaltning af magistraten eller, der särskild tjensteman
dertill finnes förordnad, af denne under magistratens inseende och på dess
ansvar; åliggande det en hvar kronofogde och magistrat att senast fjorton
dagar före uppbördens början dels inom hvarje socken i fögderiet och
församling i stad kungöra tid och ställe för uppbörden derstädes samt
hvad de skattskyldige i afseende på utskyldernas erläggande hafva att
iakttaga, och dels om de sålunda utsatta tider och ställen länsstyrelsen
underrätta.
Mom. 2. Uppbördsstämmorna skola hållas stads- och socknevis,
saframt icke länsstyrelsen, hvad landet beträffar, annorlunda förordnar.
§ 11-
Vid uppbördsstämma skola närvara, å landet vederbörande fjerdingsman
och i stad en polistjensteman.
§ 12.
Vid utskylders inbetalning må användas:
l:o) svenskt mynt;
2:o) sedlar, utfärdade af riksbanken;
3:o) utländskt mynt, som enligt gällande konventioner utgör lagligt
betalningsmedel i riket eller eljest medgifvits till emottagande i statens
uppbörd; och
4:o) under vilkor, som särskild! varda stadgade, sedlar, utfärdade af
enskilda bankinrättningar, hvilka äro af Kongl. Maj:t oktrojerade.
I afseende på emottagande! i kronouppbörden af räntekupong, tillhörande
statsobligation, gälle hvad derom är eller kan varda särskild! stadgadt.
§ 13.
Vid uppbördsstämma skall debetsedelns hela belopp på en gång
erläggas och inbetalningen i uppbördsboken genast antecknas jemte afkortningen,
då sådan egt rum; hvarförutom till den skattskyldige skall
aflemnas det till hans debetsedel hörande qvitto eller betalningsbevis,
sedan detta blifvit försedt med datum och uppbördsmannens underskrift
jemte anteckning om den afkortning, som kan hafva egt rum.
232
§ 14.
Underlåter skattskyldig att sina utskylder i föreskrifven tid och ordning
inbetala, skall lian till den person, som verkställer indrifningen, utgifva
ersättning derför, beräknad efter tre öre för hvarje full krona af
debetsedelns slutsumma, dock med minst tio öre.
Om ansvarighet för kronoutskylder» betalning.
§ 15-
Mom. 1. Husbonde och arbetsgivare vare ansvarig för betalning
af de vid mantalsskrifningstiden hos honom, enligt behörig uppgift, sysselsatte
tjenstehjons och arbetares personella utskylder, mot rättighet för husbonden
eller arbetsgivaren att å den skattskyldiges aflöning eller arbetsförtjenst
ett motsvarande belopp innehålla.
Mom. 2. Huru fast egendom svarar för de utskylder, som deraf
böra utgå, stadgas i allmän lag.
Mom. 3. I hvilket fall afgäld af lägenhet, som för alltid eller viss
tid blifvit från hemman afsöndrad, må af kronans uppbördsman upp- n
bäras, är särskildt stadgadt,
Om indrifning af restantierna.
§ 16.
Mom. 1. Kronofogde och magistrat åligger att medelst utmätning
och det i mät tagna godsets försäljning skyndsamt ombesörja indrifningen
af sådana, vid uppbördsstämma restförda utskylder, som utestå hos personer,
boende inom uppbördsområdet, eller ock för sådant ändamål, under
eget uppbördsmanna-ansvar, påkalla underlydande exekutionsbetjents biträde.
Mom. 2. Då den restskyldige icke är boende inom uppbördsområdet
och utväg saknas för utskyldernas utbekommande derstädes, skall uppbördsmannen
ärendet till länsstyrelsens åtgärd öfverlemna och i sådant
afseende dit insända dels den restskyldiges debetsedel eller för honom utfärdadt
särskildt uppbördsboks-utdrag jemte skatteqvittenset, dels intyg af
vederbörande utmätningsman och pastor samt ordförande i kommunalnäind,
rörande hans flyttning och vistelseort, och dels bevis af utmätnings
-
233
man, att den restskyldige icke inom uppbördsområdet efterlemnat tillgångar
till utskyldernas gäldande, och att annan person icke är för desamma
ansvarig. Länsstyrelsen har derefter att genom landskontoret ombesörja
ifrågavarande restantier indrifning och redovisning.
t rf •f^+nT i''5'' i För 1lt^ende af utskylder, påförda person, hvars egendom
bliivit till konkurs afträdd eller å hvars borgenärer årsstämning blifvit
utfardad, skall uppbördsmannen i den ort, der konkurs- eller proklamamalet
är anhängig!, utan särskild! bemyndigande anställa bevakning
. Ma°™. 4 Utskylder, som efter uppbördsstämman och intill °den 1
dum inflyta eller afkortas, äfvensom sådana, hvilkas indrifning varder under
samma tid till länsstyrelsen öfverlemnad, skola i uppbördsbokens dertill
afsedda kolumner af uppbördsmannen införas; och, sedan de nämnde da«-  mom uppbördsområdet utestående utskylder äfvenledes blifvit i sin kolumn
in orda, skola samtliga dessa kolumner uppsummeras samt uppbördsbokens
afdelning för uppbörden och redovisningen afslutas och underskrifvas.
§ 17-
Skatteqvittens, som i och för utskylders indrifning till utmätningsman
öfverlemnats, skall ovilkorligen återställas, då hinder mött för uttagandet
af debetsedelns fulla belopp; börande, då endast en del af beloppet
*u™iat uttagfi utmätningsmannen derå utfärda särskild! qvitto, äfvensom
förhållandet a skatteqvittenset anteckna.
§ 18.
Om hvad vid utmätning för kronoutskylder
i allmän lag och särskilda författningar.
undantagas bör, stadgas
§ 19.
Besvär öfver utmätning eller annan, för indrifning af utskylder vidtagen
åtgärd ma af den skattskyldige anföras i den ordning, som för besvär
öfver sådan exekutiv åtgärd i allmänhet är stadgad.
Om redovisningen.
§ 20.
Mom. 1. Inom åtta dagar efter det uppbördsmötena afslutats, skall
uppbördsmannen med allmänna posten under assurans till länsstyrelsen
30
234
insända de influtna uppbördsmedlen samt, i händelse reversal för deras
leverering på behöriga titlar då icke hunnit upprättas, sist inom fjorton
dagar derefter sådana insända.
Mom. 2. Vid samma tillfälle, som uppbördsmedlen insändas, skola
alla efter uppbördsstämman qvarblifna skatteqvittenser öfverlemnas till
länsstyrelsen i och för kontrollen a den uppgifna uppbördssummans riktighet;
börande likväl dessa qvittenser, så snart ske kan, till uppbördsmannen
återsändas.
§ 21.
Mom. 1. Restmedel, som bero på magistraters och kronofogdars
redovisning, skola, i den man de inflyta, i ofvan stadgad ordning till länsstyrelsen
insändas jemte behöriga reversal.
Mom. 2. På indrifning genom landskontoret beroende restmedel
skola i slutet af den månad, derunder de influtit, behörigen levereras enligt
reversal, som af vederbörande länsbokhållare upprättas.
o
7
§ 22.
Öfver uppbörden skola kronofogdar och magistrater månatligen till
länsstyrelsen afgifva redogörelser, sa upprättade och verificerade, som i
Komd. kungörelsen af denna dag, angående länsräkenskapen och förvaltningen
af länskassan, derom är stadgadt; och öfver de restmedel, hvilkas
redovisning åliggei’ landskontoret, skall derstädes föras sådan räkning, som
i nämnda kungörelse föreskrifves.
Om afkortning och afskrifning.
§ 23.
Mom. 1. I vederbörande redogörares räkningar ma, utan särskildt
tillstånd, följande utskylder afkortas, nemligen:
l:o) personliga utskylder för den, som aflidit före den 1 Maj det
år, för hvilket afgifterna blifvit honom påförda, äfvensom de enahanda
utskylder, som genom oriktig debitering blifvit till för högt belopp paförda;
2
ro) den del af bevillning för lön, pension eller annan dylik inkomst,
som, der inkomsten genom dödsfall, afsked eller af annan orsak under
årets lopp upphört, för tiden derifrån till årets slut belöper; och
3:o) utskylder, till hvilkas gäldande utmätningsgild tillgång saknas.
2B5
Mom. 2. För fast egendom belöpande utskylder må ej afkortas.
§ 24.
Mom. 1. Utskylder, som omförmälas i § 16 mom. 2, skola, då den
skattskyldige icke kan anträffas och annan person icke är för dem ansvarig,
i vederbörande länsbokhållares redogörelse afskrifva-s, dock först
efter det länsstyrelsen dertill leinnat tillstånd; skolande för sådant ändamål
nämnde tjensteman om medlens afskrifning hos länsstyrelsen göra skriftlig
framställning och dervid foga de bevis, hvarpå beslutet om afskrifningen
skall grundas.
Mom. 2. Då afskrifning enligt nästföregående mom. blifvit beviljad,
qvarstår det oaktadt den bortflyttades betalningsskyldighet; börande, i
händelse han sedermera anträffas, de obetalda utskylderna åter i räkenskapen
påföras, för att uttagas och levereras eller eljest behörigen redovisas.
§ 25.
Bevis, som åberopas till grund för afkortning eller afskrifning af
allmänna utskylder, skall vara utfärdadt: af pastor i fråga om dödsfall;
af utmätningsman om bristande betalningsförmåga; och af såväl utmätningsman
som pastor och ordförande i kommunalnämnd, angående skattskyldig
persons bortflyttning och vistelseort.
Om restitution.
§ 26.
Mom. 1. Ansökning om återbekommande af utskylder, hvilka skattskyldig
erlagt, men anser hafva blifvit honom obehörigen påförda, skall,
för att kunna till pröfning upptagas, till vederbörande länsstyrelse ingifvas
inom två år efter utgången af det år, för hvilket utskylderna blifvit påförda.
Öfver länsstyrelsens i sådant ärende meddelade beslut, hvilket, för
såvidt restitution blifvit beviljad, skall kammarrättens pröfning underställas,
eger den missnöjde att i nämnde rätt sig besvära inom trettio
dagar efter det han af beslutet undfått del. Utskylder, hvilka varda till
återlyftning medgifna, skola till vederbörande kostnadsfritt utbetalas.
Mom. 2. Ej må restitution af utskylder medgifvas i de fall, då
skattskyldig, för att vinna rättelse i debiterings- eller taxeringsåtgärd, bort
men underlåtit besvär öfver sådan åtgärd anföra.
236
Om eftertraf af utskylder.
§ 27.
För utskylder, som vid räkenskapsgranskningen befinnas vara från
debitering obehörigen uteslutna eller till för ringa belopp påförda, är den
skattskyldige fortfarande ansvarig; dock skall vid talans förlust ej mindre
krafvet vara honom i stadgad ordning delgifvet inom två år efter utgången
af det år, för hvilket utskylderna belöpa, än äfven utslag i målet vara
meddeladt och den skattskyldige kungsord! inom ytterligare två år, räknade
från det krafvet hos honom anstäldes.
Om ansvarighet för debiteringen, uppbörden och redovisningen af
de allmänna utskylderna.
§ 28.
Underlåter debiteringsförrättare, uppbördsman eller redogörare hvad
honom enligt detta reglemente åligger, eller gör han sig skyldig till brott
eller förseelse vid utskylders påförande, uttagande eller redovisande, skall
han derför anses efter allmän lag.
§ 29.
Mom. 1. Har kronofogde levererat mindre, än han uppburit, eller
varder leverering af honom obehörigen fördröjd, skall länsstyrelsen förelägga
honom att inom viss tid sin skyldighet härutinnan fullgöra. Försittes
denna tid eller förekommer skälig anledning, att kronofogde oredligt
sig förhållit, skall länsstyrelsen icke allenast skyndsamt föranstalta om
inventering hos honom, samt med qvarstad belägga så stor del af hans
egendom, som mot bristen svarar, utan äfven, derest omständigheterna
dertill föranleda, tills vidare skilja honom från tjenstens utöfning eller
låta honom i häkte inmana. Yppas brist först efter kronofogdes död,
skall, i sammanhang med inventerings anställande, hans efterlemnade egendom
till erforderlig del beläggas med qvarstad, intill dess balansen blifvit
utredd och bristen godtgjord. Om slik balans och de i anledning deraf
vidtagna åtgärder skall länsstyrelsen utan dröjsmål statskontoret och kam
-
237
marrätten underrätta. I afseende på sådant balansmåls behandling i öfrigt
länder till efterrättelse hvad om handläggning af dylika mål i allmänhet
finnes stadgadt.
Mom. 2. Då länsstyrelse förordnar om sådan inventering hos kronofogde,
som i näst föregående mom. sägs, skall föreskrift jemväl meddelas
om inventeringens omfattning och sättet för densammas verkställande.
Mom. 3. Hvad om kronofogde här sagdt är, gäller i tillämpliga
delar äfven hvad magistrat angår.
Allmänna bestämmelser.
§30.
Hvad i detta reglemente är stadgadt angående socken, gäller äfven
för tögdendel af socken.
§ 31.
Besvärstid, som i § 9 och § 26 mom. 1 sägs, vare för Vesterbottens
och JNorrbottens lappmarker fyratiofem dagar.
§ 32.
I afseende på debitering, uppbörd och redovisning af kronoutskylder
skola, jemte detta reglemente, till fortfarande efterrättelse lända de särskilda
stadganden, hvilka hittills varit gällande och icke stå i strid med
detta reglemente eller de under denna dag utfärdade instruktioner och
uppbördsväsendet rörande, författningar; skolande reglementet tillämpas
vid debitering, uppbörd och redovisning af
års kronoutskylder,
samt derefter framgent; dock icke för Stockholms stad, i fråga om hvars
uppbördsväsende särskilda stadganden äro gällande.
Motiv.
§ I
Mom.
1. I afseende på stadgandet om debiteringens verkställande
för landet, få komiterade hänvisa till den del af betänkandet, hvarest
föreslås indragning af häradsskrifvaretjensterna och öfverflyttande till landskontoren
af den häradsskrifvarne nu åliggande befattning med debiteringen
af de allmänna utskylderna. Anledning att till landskontoren jemväl
öfverflytta den sedan äldre tider magistraterna åliggande skyldighet att
ombesörja och ansvara för enahanda debitering för städerna, synes deremot
icke vara för hand, helst i en måhända ej aflägsen framtid debiteringen
äfvensom uppbörden af kronoutskylderna torde kunna anförtros äfven
landskommunerna, hvilka redan nu utan svårighet ombesörja debitering
och uppbörd af egna skattemedel.
§ 2.
Mom. 1. Komiterade hafva i denna § föreslagit, för närvarande
saknade, bestämmelser om uppbördsböckernas uppställning eller form.
Sådana bestämmelser blefve i och med antagandet af komiterades förslag
desto mer af behofvet påkallade, som komiterade afsett att uti uppbördsboken
erhålla en på kolumner uppstäld hufvudräkning med debet och
kredit för hvarje skattskyldig. Genom summering af särskilda kolumner
skulle erhållas afsilning såväl straxt, efter uppbördsstämma!! som vid den
tid, restantierna anses böra vara indrifna.
Mom. 3. Då de uppgifter, som skola läggas till grund för debiteringen
af vakansafgifterna, sällan inkomma så tidigt, att denna debitering
kan ske i uppbördsböckerna, måste särskilda uppbördslängder derå
utfärdas. Jemväl för andra utskylder, hvilkas debitering ifrågakommer
efter det uppbördsböckerna blifvit afslutade, kunna sådana längder blifva
erforderliga.
§ 4.
Uti 82 § af gällande bevillningsstadga förekommer förbud mot utfärdande
af flera än en debetsedel »för de, skattskyldig inom samma taxe
-
239
ringsdistrikt åliggande bevillningsafgifter», såframt icke, hvad beträffar
egare af flera fastigheter, denne sjelf önskar erhålla särskild debetsedel
för hvardera fastigheten. Då emellertid skyldigheten att å samma debetsedel
upptaga flera fastigheter medför svårighet att tillämpa den i 81 §
af nämnde stadga förekommande, af komiterade bibehållna föreskrift, att
debetsedeln skall innehålla taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom
distriktet belägna fasta egendom jemte beloppet af den deraf utgående
bevillning, samt, i och med upphörandet af debetssedelslösen, anledning till
sådant förbud icke längre torde förefinnas, hafva komiterade icke tvekat
föreslå det ovilkorliga stadgande, att åt egare af flera fastigheter skall
utfärdas särskild debetsedel för hvardera.
§ B.
På sätt i betänkandet redan är nämn dt, hafva komiterade upptagit
1847 års skattekomités, i sammanhang med då väckt fråga om häradsskrifvaretjensternas
indragning, framstälda förslag om användande af stämplade
skatteqvittenser till kontroll å uppbörden; och då fördelen af detta
sätt att utöfva nämnda kontroll är lika för stad, som för landet, hafva
komiterade ansett något undantag för städerna icke böra i förevarande
afseende ega rum.
§ 6.
Mom. 1. Då, enligt komiterades förslag, den häradsskrifvarne inom
hvarje län nu åliggande debiteringsskyldighet skulle, efter att hafva blifvit
till landskontoret öfverflyttad, komma att öfvertagas af en der anstäld
tjensteman, hvilken, försedd med erforderliga biträden, skulle hafva att
ombesörja och ansvara för hela debiteringsarbetet, blefve det af stor vigt, att
detta, såvidt möjligt vore, jemnt fördelades på och oafbrutet fortginge under
hela året. Denna § innehåller anvisning och föreskrift i nämnda hänseende
ej blott till rättelse för debiteringsförrättaren, utan äfven med afseende å
den kontroll öfver arbetets jemna och oafbrutna gång, som komme att åligga
landskamreraren. Uti förslaget till mantalsskrifningsförordning förekomma
bestämmelser, som afse att göra mantalslängderna så tidigt som möjligt
hvarje år tillgängliga för debiteringsförrättarne, och genom den i bevillningsstadgan
föreslagna tillbakaflyttning af tiden för pröfningskomitéernas sammanträden,
skulle nämnde tjensteman beredas ytterligare tillfälle till arbetets
jemna och oafbrutna utförande. Då räntan och tionden numera utgå med
bestämda penningebelopp, komme den sena tiden för markegångssättningen
icke att vålla något hinder i debiteringen men väl, såsom komiterade an
-
240
norstädes visat, svårigheter vid uträkningen af vakansafgifter och ersättningar
till vederbörande för indragne rånte- och tionde-anslag.
Mom. 2. Bestämmelsen, att skatteqvittenserna skola vara sammanhäftade,
afser deras säkrare förvarande, än om de utlemnades lösa. För
att kunna med lätthet lösgöras, då de skola utlemnas, torde de böra på
förhand vara genomstungna.
§ 7.
Mom. 1. Föreskriften i 1739 års uppbördsreglemente om uppbördsbokens
genomdragning och förseende med länsstyrelsens sigill är utesluten,
af skäl, dels att en sådan säkerhetsåtgärd hädanefter, mera än förr, torde
blifva öfverflödig, och dels att den genomdragna tråden genom nötning
ofta sönderslites, skadar boken och är hinderlig vid dennas begagnande.
Mom. 2. Enligt förslaget till kungörelse om länsräkenskapen, böra
medel, som beordras till uppbörd, af uppbördsmannen påföras i räkning
för den dag, då uppbördsordern är utfärdad. På det sådant ej må ske
före ingången af det år, i hvars räkenskaper medlen böra redovisas, har
stadgandet i detta mom. tillkommit.
§ io.
Mom. 1. Tiden för uppbördsstämmornas hållande är för närvarande
bestämd till Januari—Mars, under medgifvande af ytterligare anstånd till
medlet af April, då särskilda anledningar dertill förekomma. Den af komiterade
här föreslagna förkortning af nämnda tid afser, att uppbördsmedlen
må kunna under Februari eller början af Mars vara i länskassan
inlevererade, — således ungefär samtidigt af alla uppbördsmännen, och att
åtgärder må i god tid kunna vidtagas för restantiernas indrifning.
§ 12.
4:o) Redan för närvarande emottagas nästan allmänt privatbankssedlar
i kronouppbörden, och det skulle otvifvelaktigt förorsaka stor olägenhet,
isynnerhet å landet, om det förvägrades de skattskyldige att vid utskyldernas
inbetalning använda dylika sedlar. Då sådant emellertid icke
är lagligen medgifvet, innefattar dessa sedlars mottagande i kronans uppbörd
i sjelfva verket en olaglighet, som kan medföra betänkliga följder
för uppbördsmannen, enär det belopp, hvartill, vid inventering af hans
kassa, der befintliga privatbankssedlar uppginge, icke kunde anses annorledes
än såsom propriebalans. Med den strängare kontroll, som från statens
241
sida numera utöfvas å de enskilda bankerna, torde det allmänna löpa föga
eller ingen fara genom att till emottagande i kronouppbörden medgifva
sedlar, utfärdade af sådana enskilda banker, som äro af Kong!. Maj:t
oktrojerade; och skulle äfven någon förlust derigenom uppkomma, vore
det utan tvifvel med billighet öfverensstämmande, att statsverket finge
vidkännas densamma, och icke uppbördsmannen. Af dessa skäl och i betraktande
jemväl deraf, att, enligt gällande föreskrifter, enskilda bankers
vexlar redan länge användts vid öfver sändandet af statens medel, och att
sådana medel i vissa fall äfven kunna i enskilda banker insättas, hafva
komiterade ansett sig böra föreslå det i denna punkt förekommande stadgande,
att sedlar, utfärdade af enskilda, af Kongl. Maj:t oktrojerade bankinrättningar
må få användas vid inbetalning af allmänna utskylder till
staten. Under förutsättning, att vissa vilkor likväl måste fästas vid ett
sådant medgifvande, är i det föreslagna stadgandet hänvisadt till särskilda
föreskrifter derom.
§ 13.
Då skattskyldig erhållit sin debetsedel och tid för utskyldernas inbetalning
blifvit i laga ordning utsatt, borde icke kunna ifrågakomma
annat, än att skatten, såsom en förfallen skuld, skulle vid uppbördsstämman
till fulla beloppet erläggas; men enär af skattskyldig stundom ifrågasattes
såsom en rättighet att få göra afbetalning å skattebeloppet och
sådant någon gång jemväl medgifves af uppbördsmannen, torde en bestämd
föreskrift till förekommande häraf vara behöflig. Det är klart, att
en sådan afbetalningsrätt icke bör kunna medgifvas, med mindre den blir
lagstadgad och gällande för alla skattskyldige; men i och med detsamma
så skedde, skulle besväret med uppbörden blifva mångdubbladt och kontrollen
deröfver försvårad. Af dessa skäl och då erfarenheten icke ådagalagt
behofvet af någon förändring i förevarande hänseende, vare sig genom
hållande af flera uppbördsstämmor eller genom annan anordning för
utskyldernas inbetalning delvis, hafva komiterade, med bibehållande af
den nuvarande ordningen, föreslagit stadgandet, att vid uppbördsstämman
hela skattebeloppet skall på en gång erläggas.
Derest afkortning vid stämman egde rum i följd af dödsfall eller
dubbel debitering, borde afkortade beloppet antecknas å skatteqvittenset
och detta derefter till den skattskyldige utlemnas, helst i förevarande fall,
då liqviden skedde vid offentlig förrättning och afkortningen genast blefve
äfven i uppbördsboken antecknad, något underslef icke gerna kunde ega
rum. Förekomme åter afkortning vid annat tillfälle torde, på sätt i §
31
242
17 stadgas, skatteqvittenset icke böra utlemnas, utan särskildt qvitto meddelas,
och det förra, försedt med anteckning om afkortning^, till vederbörande
återställas, för att såsom afkortningsverifikation användas.
§ 14-
För underlåtenhet att vid uppbördsstämman betala sina utskylder
är den skattskyldige för närvarande underkastad bötespåföljd. Efter att
från äldre tider hafva utgått med bestämdt belopp af tre mark sint eller
12 sk. banko, utan afseende på debetsedelns summa, skola sådana böter,
i jemlikt, Kongl. kungörelsen den 15 Juni 1841, numera beräknas efter
följande grunder:
för belopp t. o. m. 3 kronor med .................. 12 öre.
»
»
derutöfver t. o. in. 6 kr............. 25 )>
»
»
»
»
18 kr............. 87
»
»
»
)>
»
37 kr.
50 öre 50
»
»
»
))
»
75
kr............. 1
kr.
»
»
»
)•
150
kr.............
1:
50.
»
»
»
»
300
kr.............
3:
—
samt för utskylder, öfverstigande 300 kr. med 4: 50; och tillfalla af
dessa s. k. stämmoböter en tredjedel uppbördsmannen och de två tredje*
delarne socknens fattiga.
Vid mer än ett tillfälle har varit ifrågasatt, huruvida stämmoböterna
motsvara det med dem afsedda ändamål, och under tiden från och med
år 1830 till och med år 1836 voro de, angående utgifvande! af sådana
böter, utfärdade författningar utan gällande kraft. Genom Kongl. brefvet
till statskontoret den 8 December 1836 återupplifvades föreskrifterna derom,
i afsigt att dymedelst motverka betalningsförsummelser å uppbördsstämmorna,
hvilka försummelser ansågos komma att tilltaga i följd af den
i samma Kongl. bref meddelade föreskrift, att kronoutskylderna skulle
från och med år 1837 erläggas vid endast en uppbördsstämma i stället
för, såsom förut egt rum, vid tvänne sådana. Beloppet, 12 sk. banko,
blef emellertid oförändradt intill dess 1841 års kungörelse derutinnan
gjorde ändring.
Att någon påföljd för försummelse i förevarande afseende bör finnas
bestämd, torde vara ostridigt; men att denna påföljd skall bestå i böter,
synes komiterade hvarken nödvändigt eller ens lämpligt. Den, som försummar
att å bestämd tid erlägga sina kronoutskylder, kan lika litet anses
hafva gjort sig skyldig till någon förbrytelse, som annan gäldenär, hvilken
underlåter att å förfallodagen betala sin skuld, och hau bör således
243
icke heller åläggas böter derför; men enär dylika försummelser vålla kostnader
och besvär för dem, hvilka restantiernas indrifning åligger, är det
billigt, att den försumlige derför utgifver skälig ersättning. Om denna
ersättningsskyldighet tillika skall blifva ett verksamt medel mot betalningsförsummelser,
måste den bestämmas till viss procent af debetsedelns
belopp, och denna procent sättas så pass högt, att den skattskyldige icke
genom medlens ränteafkastning under tiden emellan uppbördsstämman och
indrifningen, erhåller en premie för sin tredska. Derest, såsom lcomiterade
föreslå, lägsta beloppet af ersättningen sättes till tio öre, men denna
för öfrigt bestämmes till tre procent af debetsedlens slutsumma, — motsvarande
således, om uppskofvet beräknas till omkring 2 månader, aderton
procent efter helt år, — torde påföljden i allmänhet blifva verksam
i förenämnde syfte. Beräkningsgrunden för de nuvarande stämmoböterna
göra dessa deremot alldeles olämpliga, enär i alla de fall, då skattebeloppet
är sa högt, att den skattskyldige under tiden kan derå draga ränta
till högre belopp, än 4 kr. BO öre, dröjsmålet, böterna oaktadt, medför
vinst. För öfrigt lärer den beräkningsgrund för böter icke kunna anses
rättvis, enligt hvilken böterna utgöra en jemförelsevis hög procent å skattebelopp,
som representera små eller medelmåttiga tillgångar, men deremot
en allt mindre procent i den mån skatten antyder större förmögenhetsvilkor.
Ofvannämnda, af komiterade föreslagna ersättning skulle, under benämning
indrifningsafgift, odelad tillfalla den, som verkställer indrifningen,
och hvilken derigenom, att ersättningen utginge med belopp, som stundom
under- och stundom öfverstege hans verkliga kostnader, skulle efter medelberäkning
blifva skäligen godtgjord för indrifningsbesväret. Genom en
sådan anordning vunnes derjemte den fördel, att ersättningen icke behöfdes,
såsom stämmoböterna, ingå i kronoräkenskaperna.
§ 15-
Mom. 1. Den här intagna bestämmelse förekommer under § 87 i
gällande bevillningsstadga.
§ 16.
Mom. 1 och 2. För närvarande åligger magistrat och kronofogde
skyldighet att afgifva slutlig redovisning för alla i uppbördsboken förekommande
skattebelopp, utan afseende derå, om den skattskyldige är inom
uppbördsområdet befintlig eller icke. Detta åliggande, såvidt det afser
244
redovisandet af utskyld er, påförda personer, som vid tiden för utskyldernas
indrifning icke finnas inom området, vållar mycken skriftvexling och
fördröjer redovisningen. På sätt förslaget till kungörelse angående länsräkenskapen
med tillhörande formulär visar, kan redovisningen för sådana
rester, såsom föga besvärlig, lämpligen öfverflyttas till landskontoret, som
omedelbart bör kunna ombesörja infordrandet och redovisandet af medlen
lika väl, som det, i egenskap af mellanhand, i allt fall nu besväras med
remisser derom fram och åter. När den restskyldige icke finnes inom
uppbördsområdet, och utväg saknas att derstädes utbekomma de honom
påförde utskylder, bör uppbördsmannen ega att göra sig qvitt ärendet
genom att öfverlemna det till länsstyrelsen för vidare åtgärd, samt i och
med detsamma afskrifva beloppet i sin räkenskap. Vederbörande tjensteman
hos länsstyrelsen bör derefter, på sätt i denna och efterföljande § 21
stadgas, ombesörja medlens indrifning och slutliga redovisning. Härigenom
vunnes dels den fördel, att uppbördsmännens redogörelser vid slutet af
året i allmänhet kunde vara restfria, och dels besparing i tid och arbete,
då inflytande medel sålunda blefve omedelbart levererade, i stället för att,
såsom för närvarande sker, af länsstyrelsen sändas till uppbördsmannen
och af denne åter till ränteriet.
Mom. 4. På det vid den afslutning af uppbördsbokens kreditsafdelning,
som i detta mom. föreskrifves, så få belopp som möjligt må
behöfva restföras, har tiden för afslutningen ansetts böra utsträckas till den
1 Juni, hvarefter, enligt förslaget till kungörelse om länsräkenskapen,
uppbördsboken borde till länsstyrelsen återsändas. En särskild anledning
till denna förlängning af tiden för uppbördsredovisningen är den, att,
medan skatteqvittenserna, på sätt i § 20 mom. 2 föreskrifves, äro aflemnade
till länsstyrelsen för kontrollen å uppbörden, uppbördsmannen är
förhindrad att företaga indrifningen af restantierna.
§ 17-
I afseende å detta stadgande, hänvisas till hvad derom blifvit anfördt
i sammanhang med motiveringen af 13 §.
§ 20.
Då det är af vigt, att de vid uppbördsstämmorna influtna medel
så snart som möjligt varda till länsstyrelserna insända, men deremot utan
vidare betydelse, om något dröjsmål sedermera eger rum med den formella
levereringen, hvilken ej kan verkställas, förrän uppbördsmannen hunnit
245
beräkna, huru mycket som belöper på hvarje skattetitel, har här blifvit
stadgadt, att medlens insändande skall ske inom 8 dagar efter uppbördsmötenas
slut. Under tiden tills levereringen sker skulle enligt föreskrifter,
meddelade i förslaget till kungörelse om länsräkenskapen och länskassans
förvaltning, medlen vara på deposition i nämnda kassa innestående.
Mom. 2. Den här stadgade åtgärd är en nödvändig följd af det
med skatteqvittenserna afsedda ändamål, nemligen att tjena till kontroll
å uppbördsmannens uppgift, om hvad vid stämmorna influtit.
§ 21.
Mom, 1. Erfarenheten visar, att en föreskrift i här angifna syfte
är behöflig, ty af få uppbördsman verkställes levereringen af restmedlen
i den mån de inflyta. Då för öfrigt ett af ändamålen med de af komiterade
föreslagna månatliga redogörelser eller rapporter från uppbördsmännen
just är att bereda tillfälle till noggrannare kontroll derå, att inflytande
uppbördsmedel varda utan obehörigt dröjsmål levererade, har ett
bestämdt stadgande derom ansetts här vara på sin plats.
Mom. 2. I detta mom. omnämnda restmedel torde, på sätt i kungörelsen
om länsräkenskapen föreslås, böra, i den mån de ingå, insättas i
kassan jemte andra till länsstyrelsen ankommande s. k. expeditionsmedel,
men levereringen deraf å titlar ega rum endast en gång hvarje månad,
såsom här blifvit föreslaget.
§ 28.
De i bevillningsstadgans 89 § förekommande stadganden, angående
afkortning af bevillning, hafva, såsom tillämpliga på äfven andra kronoutskylder,
blifvit hit inflyttade, med tillägg af en ytterligare afkortningsanledning,
nemligen oriktig debitering.
§ 24.
Nu gällande föreskrift om skyldighet för länsstyrelse, då den medgifver
sådan afskrifning, som i denna § omförmäles, att underställa beslutet
derom kammarrättens pröfning, hafva komiterade uteslutit. Då,
enligt komiterades förslag, räkenskaperna med verifikationer — och således
äfven afskrifningsbeslutet med tillhörande handlingar — skulle komma
att månatligen ingå till statskontoret och derifrån aflemnas till kammarrätten,
blefve sist nämnda myndighet såmedelst i tillfälle att, omedel
-
246
bart efter det afskrifningen egt rum, låta densamma granskas. Befunnes
dervid, att något belopp blifvit obehörigen afskrifvet, bereddes lättast rättelse
medelst föreskrift om beloppets uppdebitering å nyo i nästa månadsräkning.
Kammarrätten undsluppe sålunda pröfningen af de många
underställningsmålen i afskrifningsfrågor; och alla de belopp, som för närvarande
måste balanseras under den tid, afskrifningsbeslutet beror på kammarrättens
pröfning, kunde afskrifvas omedelbart efter det länsstyrelsen
dertill lemna# tillstånd, hvarigenom restförteckningarne komme att betydligen
minskas.
§ 26.
Mom. 1. Preskriptionstiden i de fall, hvarom detta mom. handlar,
är för närvarande tre år, räknade från betalningsdagen. Då efter
längre tids förlopp det stundom kan blifva svårt att visa, hvilken dag
betalningen erlagts, hafva komiterade i stället föreslagit en preskriptionstid
af två år, räknade från utgången af det år, för hvilket utskylderna
blifvit påförda.
Mom. 2. Denna bestämmelse framgår af hvad som är stadgadt om
tid och sätt för vinnande af ändring i debiterings- eller taxeringsåtgärd,
hvilka stadganden blefve utan betydelse, derest den, som försutit tiden
för besvärs anförande, kunde i restitutionsväg få debiterings- eller taxeringsåtgärden
bringad under pröfning.
§ 27.
Komiterade hafva i denna § föreslagit bestämmelser om det allmännas
rätt till efterkraf af utskylder hos skattskyldig i det fall, att sådane
blifvit vid debiteringen obehörigen uteslutna eller till för ringa belopp
påförda. Med afseende på den af komiterade föreslagna förändring
i tider ocli sätt för räkenskapernas afgifvande och ingående till kammarrätten,
har preskriptionstiden för slikt efterkraf ansetts böra inskränkas
från tre till två år efter utgången af det, för hvilket utskylderna blifvit
påförda. Ifrågavarande preskriptiontid blefve sålunda lika med den, som
i näst föregående <§ är föreslagen i fråga om skattskyldigs rätt till restitution.
247
§ 28.
Då strafflagen innehåller bestämmelser, som ega tillämplighet på
förekommande frågor om ansvar å och ersättning af tjensteman, hvilken,
io egenskap af debiteringsförrättare, uppbördsman eller redogörare, underlåter.
sin tjenstepligt, eller gör sig skyldig till brott eller förseelse, lära
särskilda, stadganden härom ej erfordras; och torde den ansvarsskyldighet,
som, .enligt nu gällande författningar, åligger redogörare i händelse kronan,
i följd af deras försummelse att i behörig tid och ordning anställa s. k.
reservationskraf, skulle komma att lida förlust, böra upphöra i och med
inträdandet af den ordning för debiteringen, uppbörden och redovisningen,
som komiterade föreslagit.
§ 29.
De här föreslagna bestämmelser om åtgärder, som böra vidtagas, i
händelse af uppbördsbrist eller obehörigen fördröjd leverering af uppbördsmedel,
torde hufvudsakligen öfverensstämma med den behandling af dylika
frågor, som, med tillämpning af nu gällande, i flera äldre författningar
kringspridda stadganden, för närvarande eger rum.
248
Förslag
till förordning, angående indrifning och redovisning
af sakören.
Om anteckning af sakören.
§ I
Mom.
1. Sakören, som af domstol eller annan embetsmyndighet
åläggas, skola upptagas i särskild längd, upprättad i enlighet med föreskrifterna
i näst följande mom., med iakttagande likväl, att sakören, ådömda
genom utslag, som hlifvit högre rätts pröfning understäldt, i underdomstols
saköreslängd icke antecknas, äfvensom att, derest mål, som genom
vad, besvär eller i följd af underställning till öfverrätt inkommit, icke
varder derstädes upptaget eller i afseende på de af underrätten i målet
ådömda sakören pröfvadt, i sådant mål ådömda sakören ändock böra, så
framt de upptagits å sådan förteckning, som nedan i § 5 omförmäles, i
öfverrättens saköreslängd antecknas.
Mom. 2. Saköreslängd skall upprättas i enlighet med bifogade formulär,
N:o 1, samt utvisa: dagen då sakörena blifvit ålagda; målets nummer
eller paragraf i domboken eller protokollet; den sakfäldes, målsegarens
och åklagarens namn och hemvist; förbrytelsen, för hvilken och det lagstadgande,
enligt hvilket sakörena ålagts, deras belopp och i särskilda
kolumner utförda fördelning, der sådan eger rum; samt hvad i öfrigt kan
vara nödigt till upplysning, om hvem som till sakörena är berättigad och
det belopp, honom tillkommer. I längden skall derjemte antecknas dels,
i det fall, då talan mot bötesbeslutet skall fullföljas genom vad, huruvida
sådant blifvit erlagdt eller icke, och dels, derest åtgärd redan är vidtagen
249
för beslutets bringande till verkställighet, beskaffenheten af denna åtgärd
och tiden, då den vidtogs. Är den, som pliktfälles, häktad, eller dömes
han genom samma utslag till böter och fängelse eller straffarbete, skall
äfven sadant i saköreslångden antecknas. I öfverordnad myndighets saköreslängd
skall, der målet från underordnad myndighet inkommit, denna
myndighet tillika uppgifvas, äfvensom i de fall, då böterna blifvit nedsatta
eller borgen för dem stäld, anteckning derom göras.
Mom. 3. Böter och viten, ådömda genom beslut, som ej särskildt
må öfverklagas, skola i saköreslängd upptagas för den dag, då slutligt
utslag i målet meddelas; börande likväl beslutets datum tillika uppgifvas.
Mom. 4. Med sakören i denna författning förstås ej allenast böter
och viten, utan äfven gods, som blifvit dömdt förbrutet, och allmänna
afgifter, som i följd af åtalad förbrytelse blifvit den tilltalade till utgifvande
ådömda.
§ 2.
Häradsrätts saköreslängd skall omfatta tiden från slutet af ett lagtima
ting till slutet af det näst derpå följande, men alla öfriga saköreslängder
helt kalenderår.
Om aflemnande af saköreslängd.
§ 3.
Mom. 1. Med de undantag, som nedan i denna § omförmälas,
skola alla saköreslängder för fjerdedels år utskrifvas länsvis efter de sakfäldas
hemvist eller, der omständigheterna dertill föranleda,'' efter belägenheten
af den ort, der den myndighet, som först i målet dömt, har sitt
säte, och utdragen af längderna under Januari, April, Juli och Oktober
månader aflemnas till vederbörande länsstyrelser, för att uppbördsmännen
tillställas.
Mom. 2. Häradsrätts saköreslängd skall, efter hvad derom i lag
och författningar är föreskri fvet, afgifvas till Kronans uppbördsman, hvarvid,
der tingslaget tillhör flera uppbördsdistrikt, iakttages, att särskild
längd efter de sakfäldes hemvist inom tingslaget bör för hvartdera di
32
-
I
250
striktet utskrifvas, och att sakören, ådömde den, som är boende utom
tingslaget, upptagas å längden för det distrikt, inom hvilket tingsstaden
är belägen.
Mom. 3. Rådstufvurätts och poliskammares saköreslängder skola
till magistraten för verkställighet aflemnas för hvarje fjerdedels år före
utgången af nästföljande månad; skolande magistrats egen saköreslängd
å samma tider utskrifvas och till verkställighet expedieras. För Stockholms
stad galle, i afseende å stället för saköreslängds aflemnande, hvad
härom särskildt är stadgadt.
Mom. 4. Krigsrätts saköreslängd skall årligen under Januari månad
insändas till krigshofrätten; och sistnämnda rätts saköreslängd afgifves till
kammarrätten i den ordning, § 12 mom. 2 stadgar.
Mom. 5. Högsta domstolens längd, i hvad den upptager sakören,
som blifvit ådömda i krigsrättsmål, skall inom utgången af Januari
månad för hela nästföregående året till krigshofrätten aflemnas.
Mom. 6. Sakören, som blifvit ådömda för brott mot tullförfattningarne,
skola å de saköreslängds-utdrag, som enligt föreskrifterna i denna
§ för verkställighet aflemnas, inom linien upptagas; och förhålles med indrifning
af sådana sakören på sätt derom är särskildt stadgadt.
Mom. 7. Saköreslängd, som i denna § omförmäles, äfvensom utdrag
af sådan längd skall vara summerad och af vederbörande expeditionshafvande
till riktigheten bestyrkt.
§ 4.
Domstolar och embetsmyndigheter, som ega ådöma böter, med
undantag af dem, som i mom. 2, 3 och 4 af näst föregående § ornförmälas,
skola årligen i Januari månad meddela kammarrätten uppgift på
slutsummorna i sina saköreslängder för näst förflutna året — efter afdrag
af der förekommande böter för brott mot tullförfattningarne —, äfvensom
huru stor del af sakörena upptagits å hvarje länsutdrag, der längden
blifvit länsvis expedierad. Har någon af de domstolar och embetsmyndigheter,
som ega ådöma böter, icke under tid, som i § 2 sägs, sådana
ålagt, varde anmälan derom gjord, af häradsrätt, rådstufvurätt, poliskammare
och krigsdomstol inom den tid och å den ort, som för saköreslängds
afgifvande är stadgad, af magistrat inom samma tid hos länsstyrelsen
och af öfriga domstolar och myndigheter hos kammarrätten
under Januari månad.
251
Om uppgifter till ledning vid verkställighet af bötesbeslut.
§ 5.
öfverordnad myndighet åligger att för hvarje månad, derunder mål,
hvari sakören äro ådömda, genom vad eller besvär dit inkommit, å dessa mål
upprätta förteckning enligt bifogade formulär, N:o 2, och densamma inom
den 15 i nästföljande månad insända till justitiekanslersembetet, som har
att före månadens utgång samtliga sålunda inkomna förteckningar upptaga
i allmän kungörelse, deraf nödigt antal exemplar bör afiemnas till kammarrätten
äfvensom öfversändas till samtlige länsstyrelserna till deras
egen efterrättelse och för att vederbörande uppbördsman tillställas; skolande
kungörelserna förses med nummer i fortlöpande följd för hvarje år.
Om indrifning af sakören.
§ 6.
Mom. 1. Magistrat och kronofogde åligger, efter mottagandet af
saköreslängd, som i § 3 omförmäles, att till uppbörd och redovisning
genast påföra sig medlen samt, derest målet, hvari sakörena ådömts, icke
dragits under högre rätts eller myndighets pröfning, vidtaga, laga åtgärder
för deras skyndsamma indrifvande. Aro sakörena ej nedsatta, och saknas
utmätningsgild tillgång hos den bötfälde äfvensom, der borgen är för
sakörena stäld, hos löftesman, förfares på sätt om bötesförvandling och
verkställighet af förvandlingsstralf är stadgadt.
Mom. 2. I den räkning, der medel enligt saköreslängd tagas till
uppbörd, skall förbrutet dömdt gods, som i samma längd förekommer,
jemväl antecknas, samt i redogörelserna ut- och inbalanseras, intilldess
godset blifvit behörigen redovisadt.
§ 7.
Då sakfäld person från uppbördsdistriktet afflyttat, utan att hafva
erlagt honom ådömda sakören, och utväg saknas för deras uttagande inom
distriktet, skall exekutor söka förskaffa sig kännedom om den sakfäldes
252
vistelseort och, derest uppgift erhålles å sådan inom riket, i föreskrifven
ordning begära handräckning för sakörenas uttagande. Kan den sakfälde
ej anträffas, skola, så framt icke sakörena höra och kunna hos löftesman
uttagas, desamma anmälas till afskrifning i den ordning, § 10 stadgar.
Om le ver eringen.
§ 8.
Mom. 1. Sakören, med undantag af dem, som i § 8 mom. 4, 5
och 6 omförmälas, skola, i den mån de ingå, af uppbördsmannen levereras,
de andelar, som tillkomma Kronan och sådana offentliga förvaltningsmyndigheter
och fonder, hvilkas medel i länsräkenskapen redovisas,
till länskassan och öfriga till dem, som dessa medel tillkomma. Sakören,
hvilkas egare ej kan anträffas, skola till hans disposition i nämnda
kassa nedsättas.
Mom. 2. Af krigsrätt ådömde, kronan tillkommande sakören skola
i sammanhang med redovisningen till krigshofrätten aflemnas, för att
jemte dem, som hos nämnda rätt erläggas, inom den i § 12 mom. 2
stadgade tid till statskontoret levereras. Öfrige sakören, som krigsrätt
ålagt, skola, i den mån de ingå, till vederbörande levereras.
Om afkortning och afskrifning af sakören.
§ 9.
Följande sakören må utan särskildt tillstånd i uppbördsmannens
redogörelse under afkortningstitel afföras, nemligen:
■
l:o) sådana afgifter, som i § 1 mom. 4 omförmälas, äfvensom böter,
ålagda enligt bevillningsstadgan, då tillgång hos den sakfälde saknas till
deras gäldande;
2:o) böter och viten, % hvilka den bötfälde undergått förvandlingsstraff;
3:o)
böter och viten, då, i följd af den bötfäldes död, straffet enligt
strafflagen förfallit; och
4:o) sakören, upptagna å de i § 5 oinförmälda förteckningar.
253
§ 10.
Afskrifningsanmälan, som i § 7 omförmäles, skall af uppbördsmannen
skriftligen göras hos länsstyrelsen, som, derest de för indrifningen föreskrifne
åtgärder blifvit behörigen vidtagne, eger afskrifningen bevilja, med
dervid fästadt vilkor, att, i händelse den sakfälde framdeles anträffas, sakörena
åter skola, såvida icke preskription dem åkommit, i räkenskaperna
påföras, för att indrifvas och levereras eller eljest behörigen redovisas.
§ Il
Bevis,
som åberopas till grund för afkortning eller afskrifning af
sakören, skall vara utfärdadt, angående bristande betalningsförmåga, af
vederbörande utmätningsman; angående sakfäld persons bortflyttning och
vistelseort, af såväl utmätningsmannen som pastor och ordförande i kommunalnämd;
om undergånget förvandlingsstraff af vederbörande fängelseföreståndare;
och om dödsfall af pastor.
Om räkenskaps afgifvande.
§ 12-
Mom. 1. Sakören, ådömda för brott mot tullförfattningarne, x-edovisas
i tullverkets räkenskaper, efter hvad derom särskildt är stadgadt.
Mom. 2. Då krigsrätts saköreslängd jemte derstädes influtne, Kronan
tillkommande sakören, enligt föreskrifterna i § 3 mom. 4 och § 8
mom. 2, till krigshofrätten insändas, skall krigsrätten bifoga behörigen
verifieerad årsredogörelse för sakörena. Enahanda redogörelse skall krigshofrätten
upprätta öfver ej mindre de sakören, som blifvit derstädes
ådömda, än äfven dem, hvilka högsta domstolen i krigsrättsmål ålagt,
och redogörelsen, med bilagda saköreslängder och åtföljd af sammandragsräkning
öfver samtliga krigsrätternas sakören, före Mars månads utgång
till kammarrätten aflemna.
Mom. 3. Öfriga sakören, hvarom i § 1 förmäles, skola redovisas
dels i länsräkenskapen, på sätt den derom denna dag utfärdade nådiga
kungörelse föreskrifver, och dels, hvad Stockholms stad angår, i öfverståthållareembetets
räkenskaper.
254
I
Allmänna bestämmelser.
§ 13-
Hvad om länsstyrelse i denna förordning sägs, skall jemväl ega
tillämpning å öfverståthållareembetet.
§ H.
Denna förordning skall lända till efterrättelse från och med år
och komma följaktligen vid samma tid att träda ur kraft kungörelserna
af den 19 December 1855 och den 4 Oktober 1861 i hvad de röra
böters uttagande hos personer, som från skattskrifningsorterna afflyttat,
samt kungörelserna den 29 Januari 1861 och den 27 December 1878,
angående indrifning och redovisning af böter, äfvensom alla öfriga bestämmelser,
som mot här gifna föreskrifter äro stridande.
Motiv.
§ I
Mom.
1 och 2. Skälen för de här föreslagna bestämmelser, i hvad
de äro skiljaktiga från de nu gällande, rörande de böter, som i hvarje
myndighets saköreslängd böra upptagas, och de öfriga anteckningar, som
längden bör innehålla, äro i betänkandet redan anförda.
Mom. 3. Sålänge de böter och viten, som här omförmälas, upptagas
i saköreslängd för den dag, de blifvit ålagda, kan svårligen förekommas,
att åtgärder i otid vidtagas för deras indrifvande, hvilket ofta
sker, innan ens tiden inträdt för ändrings sökande; hvartill kommer
den stora olägenhet, att sakörena måste under längre tid balanseras i
räkenskaperna. Till förekommande häraf, har blifvit föreslaget, att sådana
255
sakören skola i saköreslängd upptagas först för den dag, då slutligt utslag
i målet meddelas.
Mom. 4. Komiterade hafva ansett här böra intagas för närvarande
saknad bestämmelse derom, att jemväl förbrutet dömdt gods och allmänna
afgifter, som i följd af åtalad förbrytelse blifvit den tilltalade till utgifvande
ådömda, skola anses såsom sakören, de der böra i saköreslängd
upptagas, för att redovisas i enahanda ordning, som böter och viten.
§ 3.
I afseende på tiden för saköreslängds expedierande för verkställighet
samt stället för sakörenas redovisning, har blifvit föreslaget:
att häradsrätts saköreslängd skall till verkställighet befordras och
sakörena redovisas i förut stadgad ordning, dock med tillägg af nya bestämmelser
för de fall, då tingslaget tillhör flera uppbördsdistrikt, eller
den tilltalade är boende utom tingslaget;
att radstufvurätts, poliskammares och magistrats sakören äfvenledes
skola redovisas i samma ordning, som för närvarande, men tiderna för
längdernas expedierande förändras, nemligen från hälft till fjerdedels år;
att krigshofrätten fortfarande skall redovisa böter i krigsrättsmål,
för hvilket ändamål dit böra årligen insändas ej blott krigsrätternas saköreslängder,
utan äfven högsta domstolens längd, i hvad den upptager
sakören, ådömda i krigsrättsmål;
att sakören, ådömda för brott mot tullförfattningarne, skola redovisas
i den ordning, som derför är särskildt stadgad, hvadan sådana böter
höra i de saköreslängder, som aflemnas för verkställighet, endast inom
linien upptagas; samt
att öfriga saköreslängder skola för fjerdedels år utskrifvas länsvis efter
de sakfäldas hemvist eller, der omständigheterna dertill föranleda, efter belägenheten
af den ort, der den myndighet har sitt säte, som först i målet dömt.
Med dessa, delvis nya bestämmelser afses att åstadkomma ej mindre
skyndsammare verkställighet af bötesbesluten, än äfven större enhet och
öfverensstämmelse i sättet för saköreslängdernas expedierande, än för närvarande
ega rum, hvilket senare är af vigt särskildt i och för revisionen
af saköresredovisningen.
§ 4.
Motivet för bestämmelserna i förra delen af denna § är redan angifvet
i betänkandet.
256
§ 5.
Ändamålet med de i denna § föreskrifna förteckningar är äfvenledes
uppgifvet i betänkandet. Då de äro af behofvet i hög grad påkallade
ej blott vid fråga om sakörenas uttagande, utan äfven för redovisningen,
torde den möda, som tages i anspråk i och för upprättandet
deraf, icke få utgöra hinder för deras anbefallande. Derest i hvarje utskrifvet
protokoll eller utslag, der sakören finnas ådömda, antingen antecknades
ordet > sakören» i marginalen på det ställe, der bötesbelopp förekomme,
eller ock omedelbart efter slutliga utslaget lemnades specifik uppgift
på alla i målet ådömda sakören, hvilken senare åtgärd ej kunde blifva
synnerligen besvärlig, då domaren vid målets slutliga afgörande ändock
måste genomgå allt hvad i målet förekommit; så bereddes derigenom tillfälle
för vederbörande tjensteman hos öfvermyndigheten att meddela dessa
månadsförteckningar utan att behöfva genomläsa protokollen i hvarje mål;
och utfärdandet af förteckningarne skulle sålunda komma att taga i anspråk
föga mer tid, än meddelandet af den mängd diariibevis och öfriga
upplysningar, som i förevarande afseende nu utgå från öfverrätterna, men
sedermera icke blefve erforderliga. Med hänsyn till förteckningarnes ändamål,
torde justitiekanslersembetet vara rätt myndighet att hålla hand
öfver deras afgifvande i föreskrifven ordning och ombesörja deras promulgerande.
§ 8.
Mom. 2. Den här föreslagna föreskrift, att Kronan tillkommande
sakören, som af krigsrätt blifvit ådömda, skola i sammanhang med redogörelsen
insändas till krigshofrätten, afser att bereda större enkelhet och
reda i redovisandet af dessa medel, äfvensom lättare granskning af sjelfva
redovisningen, än förhållandet skulle blifva, derest de levererades till länskassorna
och således komme att ingå i länsstyrelsernas räkenskaper.
§ 9.
Då sakören icke kunna anses såsom vederbörandes fordringar, förrän
det beslut, hvarigenom de ålagts, vunnit laga kraft, borde de följaktligen
icke heller derförinnan i räkenskaperna uppdebiteras; men enär en sådan
ordning för sakörens upptagande i räkning skulle föranleda flera olägenheter,
särskildt vid kontrollen derå, att inga saköresmedel blifvit från
257
redovisning obehörigen uteslutna, hafva komiterade bibehållit nu gällande
föreskrifter, att saköreslängdernas belopp skola i räkenskaperna påföras
utan afseende _ derå, om besluten vunnit laga kraft eller icke. Deremot
torde böra afkorta» hvarje saköresbelopp, hvars giltighet gjorts beroende
på högre myndighets pröfning; och då det är omöjligt att på förhand
eller före målets slutliga pröfning beräkna den verkan, anförda besvär
kunna i afseende på böterna komma att medföra, blefve det nödigt föreskrifva,
att sakörena i alla sådana mål skulle upptagas å de i §°8 omförmälda
förteckningar och följaktligen af kortas, men sedermera, derest
de till hela beloppet eller någon del deraf blefve af öfvermyndigheten
ålagda, enligt dennas saköreslängd i räkenskaperna åter påföras.
i
33
258
Förslag
till kungörelse, angående länsräkenskapen och förvaltningen
af länskassan.
Om magistraters och kronofogdars räkenskaper.
§ I
Öfver
den magistrater och kronofogdar anförtrodda uppbörd skola
föras och i nedan stadgad ordning afgifvas följande räkenskaper, nemligen:
uppbördsredogörélse;
redogörelse för erhållna förskottsmedel;
saköresredogörélse; och
redogörelse för bevillning af gåfva, testamente, fideikomiss och arf;
hvarjemte magistrat åligger att afgifva:
redogörelse dels för bevillning af utländske handlande och handelsexpediter
och dels för emottagna blanketter till gvittenser för sådan bevillning,
redogörelse för bevillning af utländingar för konserter och dramatiska
eller andra föreställningar ;
räkning öfver kronans vågförda bergseffekter; samt
räkning öfver kontröllstämpélmedlen.
§ 2.
Mom. 1. TJppbördsredogörélsen skall, enligt formuläret N:o 1, vara
uppstäld på kolumner för hvarje särskild! slags medel, som magistrat
eller kronofogde, på grund af utfärdade uppbördsorder eller eljest, har
att redovisa. Den skall afslutas för sista dagen i hvarje manad; hvarefter
259
i början af följande månad ett verificeradt dupplettexemplar till länsstyrelsen
insändes så tidigt, att det senast den tionde kan vara till nämnda
myndighet inkommet.
Mom. 2. I uppbördsredogörelsen skall uppbördsmannen påföra sig,
jemte balansen från sista redogörelsen, beloppen af de till hans uppbörd
beordrade eller eljest på hans uppbörd och redovisning beroende medel,
samt afföra hvad deraf blifvit afkortadt, levereradt och, i följd af den betalningsskyldiges
afflyttning från uppbördsområdet, till åtgärd af länsstyrelsen
öfverlemnadt; och slutligen utbalansera den vid månadens slut oredovisade
uppbörden.
Mom. 3. Till uppbörd beordrade medel skola, der sådant kan ske,
i räkningen uppdebiteras för den dag, uppbördsordern är utfärdad. Påföres
belopp under annan dag, skall uppbördsorderns datum särskildt uppgifvas.
Belopp, som uppdebiteras utan särskild uppbördsorder, skall behörigen
verificeras.
Mom. 4. Samtliga afkortningar, som under månaden förekommit,
skola under den sista dagen deraf på en gång i redogörelsen afföras.
öfver afkortningsbeloppen skall upprättas och räkenskapsextrakten vidfogas
längd enligt formuläret N:o 1 a), verificerad med behöriga bevis
om afkortningsorsaken, på sätt derom i uppbördsreglementet stadgas.
Mom. 5. I räkningen skola levererade medel i allmänhet afföras
under den dag, de blifvit qvitterade. Då levereradt belopp å annan tid
afföres, skall levereringsdagen särskildt uppgifvas.
Mom. 6. Uppbördsmedel, som i följd af den skattskyldiges bortflyttning
blifvit öfverlemnade till åtgärd af länsstyrelsen, skola sista dagen
i månaden i redogörelsen afföras; börande, vid insändandet, denna åtföljas
såväl af förteckning å dessa medel enligt formuläret N:o 1 b), som äfven,
pa sätt i uppbördsreglementet stadgas, af tillhörande skatteqvittenser jemte
bevis om afflyttningen.
Mom. 7. Med redogörelsen för Maj böra åtfölja ej mindre uppbördsböckerna,
än äfven längd enligt formuläret N:o 1 c) å de vid nämnda
månads slut för uppbördsområdet oredovisade medel, äfvensom, till bestyrkande
af denna längd, pantlistor eller andra intyg af vederbörande utmätningsmän
om anledningen till hvarje restföring; och bör restlängden, sedan
den vid granskning af redogörelsen blifvit begagnad, till uppbördsmannen
återställas. I de fall, då ännu i December oredovisade belopp förekomma,
skall redogörelsen åtföljas af verificerad restlängd enligt formuläret
N:o 1 d).
260
§ 3.
Mom. 1. I förskottsredogörelsen skall, såsom formuläret N:o 2 utvisar,
månatligen redovisas såväl den ordinarie för skottskassa, hvarmed
länsstyrelsen funnit nödigt förse magistrat eller kronofogde för bestridandet
af, å obestämda tider förekommande, utgifter, hvilka genom magistrat
eller kronofogde böra besörjas, som äfven hvarje särskildt förskott, som
för bestridandet af viss större utgift varder från länsstyrelsens kassa magistrat
eller kronofogde lemnadt; skolande, såsom formuläret antyder, förskottsredogörelsen
afgifvas i sammanhang med uppbördsredogörelsen.
Mom. 2.
1 afseende på ordinarie förskott iakttages: att i redogörel
sen
inbalanseras dels sammanräknade beloppet af inneliggande qvittenser
å sådana utbetalningar, som ännu icke blifvit till ersättning anmälda, och
dels kontanta behållningen från sista redogörelsen; att till redovisning
uppdebiteras såväl under månaden erhållen godtgörelse enligt afgifna reqvisitioner,
som äfven belopp, hvilket i anledning af anmärkning vid sådan
reqvisition blifvit vid utgiftsordernS utfärdande af draget; att såsom utgifter
afföras beloppen af de under månaden till länsstyrelsen insända ersättningsreqvisitioner;
och att utgående balansen redogör för hvad vid månadens
slut är oredovisadt på enahanda sätt, som i afseende på den ingående
balansen är stadgadt; och skall, då ersättningsreqvisition åberopas, alltid
uppgifvas densammas datum.
Mom. 3. För redovisandet af särskildt förskott gäller hvad i nästföregående
inom. är stadgadt, med iakttagande derjemte, att förskottets å
utgiftsordern utsatta\ordningsnummer skall uppgifvas, såväl då förskottet
påföres, som äfven då deraf bestridda utgifter eller verkstälda återlevereringar
i räkningen afföras.
§ 4.
Mom. 1. Saköresredogörelsen skall, enligt formuläret N:o 3, vara
uppstäld på kolumner , och redovisa såväl Kronans som öfriga vederbörandes
andelar af sakören. I likhet med hvad om uppbördsräkningen är
föreskrifvet, skall denna redogörelse månatligen afslutas, och månadsextrakt
af densamma å de tider, som i § 2 mom. 1 äro stadgade, till länsstyrelsen
insändas.
Mom. 2. Uppbördsmannen skall i denna räkning påföra sig dels
de vid sista månadens slut oredovisade sakören och dels, med angifvande
261
af den myndighet, som dem ådömt, alla de sakören, hvilkas uppbörd och
redovisning blifvit af länsstyrelsen honom anbefalde, samt afföra hvad deraf
blifvit till afskrifning medgifvet, afkortadt och levereradt; skolande vid
manadens slut oredovisade sakören till nästa månadsredogörelse utbalanseras.
Mani. 3. Sakörena uppdébiteras, der så ske kan, för den dag uppbördsordern
är utfärdad. Påföres belopp under annan dag, skall uppbördsorderns
datum särskildt uppgifvas.
o
Mom. 4. A afkortande och afskrida sakören skall upprättas och
redogörelsen biläggas förteckning enligt formuläret N:o 3 a,), verificerad,
livad afkortning ar ne angår, med sådana bevis, som i förordningen om sakörens
indrifning och redovisning äro föreskrifna, och, beträffande afskrifningarne,
med beslutet derom jemte de i ärendet pröfvade handlingarne.
Mom. 5. A levererade och deponerade sakören skall likaledes vid
månadsräkningen fogas förteckning, hvilken, upprättad enligt formuläret
N:o 3 b), bör verificeras, i fråga om levereringar, som ske till annan vederbörande
än länskassan, med behöriga qvittenser och, beträffande depositioner,
med afskrifter af depositionsbevisen.
Mom. 6. Då belopp skall afföras i saköresräkningen, bör sådant
ske, om det är leverering till eller deposition i länskassan, under den dag,
qvittenset är utfärdadt, men om det är afskrifning, afkortning eller leverering
till annan vederbörande än länskassan, under sista dagen i månaden,
på sätt angående afkortadt skattebelopp är stadgadt,
Mom. 7. Vid årets slut oredovisade sakören skola bestyrkas medelst
förteckning enligt formuläret N:o 3 c), derå för hvarje post böra finnas
antecknade de för indrifningen vidtagna åtgärder.
§ 5.
Redogörelser för bevillning Do) af utländske handlande och handelsexpediter,
2:o) af utländingar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar
och 3:o) af gåfva, testamente, fideikomiss och arf skola årligen
afgifvas och till länsstyrelsen insändas på samma gång, som uppbördsredogörelsen
för December ingår. De skola upprättas i enlighet med
formulären N:ris 4, 5 och 6 samt verificeras på sätt derom stadgas i kungörelsen,
angående gåfvo-, testaments-, fideikomiss- och arfsbevillningens
erläggande; börande redogörelsen för bevillning af utländske handlande
och handelsexpediter omfatta jemväl mottagna blanketter till qvittenser
för sådan bevillning, och redogörelsen för bevillning af gåfva, testamente,
262
fideikomiss och arf åtföljas af förteckning öfver de å dessa bevillningsafgifter
afleinnade förbindelser.
§ 6.
Räkningen öfver kronans vågförda bergseffekter, uppstäbl på kolumner
för hvarje till vågen inkommet persedelslag, skall månatligen och samtidigt
med uppbördsredogörelsen afgifvas samt, enligt formuläret N:o 7, upptaga,
i debet, behållningen från sista månaden jemte hvarje under månaden tillkommen
levereringspost med uppgift på tillverkningsstället, och, i kredit,
likalades med angifvande af tillverkningsstället, hvad som under månaden
blifvit till annan våg afsändt eller eljest utlemnadt, jemte qvarliggande
behållningen vid månadens slut.
§ 7.
Räkningen öfver kontrollstämpélmedlen afgifves för år samtidigt med
uppbördsredogörelsen för December och i enlighet med formuläret N:o 8.
Den skall upptaga, i debet, dels oredovisade uppbörden vid årets början
och dels årets upphörd, bestyrkt med stämplingsprotokollen och arbetsböckerna,
samt i kredit dels, under titel utgift, stämplingsarfvodet, dels
levereringarne till länskassan under året och dels beloppet af den vid
årets slut oredovisade uppbörden.
Om redogörelser af stämpclpappersförsäljningsmän och öfrige vederbörande,
som på kredit emottagit stämpelpapper.
§ 8.
Mom. 1. För stämpelpapper, som af embetsverk, embetsman eller
särskild! antagne försäljningsman på kredit emottagits, äfvensom för inflytande
försäljningsmedel skola vederbörande afgifva drsredogörelser enligt
formuläret N:o 9. Uti redogörelsen för stämpelpapperet skall redogöraren
påföra sig, jemte behållningen från föregående året, det stämpelpapper,
som under redogörelseåret blifvit till honom utlemnadt, samt afföra hvad
som i följd af makulering blifvit till afskrifning medgifvet, hvad som
263
försalts och till länets stämpelpappersförråd återlevererats, äfvensom till
nästa räkning ^balansera behållningen. — I redogörelsen för försäljningsmedlen
skall uppdebiteras, jemte behållningen från föregående året, försäljningssumman
under redogörelsearet och afföras dels försäljningsprovisionen
och dels behörigen verkstälda levereringar, samt slutligen behållningen
utföras.
Mom. 2. Ifrågavarande redogörelser skola före den 15 Januari till
länsstyrelsen insändas, verificerade, afskrifning en af makuleradt stämpelpapper
med sjelfva det makulerade papperet jemte länsstyrelsens resolution, hvarigenom
afskrifningen medgifvits, och behållningarne af såväl stämpelpapper
som försäljningsmedel med vederbörliga inventeringsinstrument.
Om länsstyrelsernas räkenskaper.
§ 9.
Följande räkenskaper skola af vederbörande tjensteman å landskontoren
föras och i nedan stadgad ordning afgifvas, nemligen:
restredogörelse för bortflyttades utskylder;
redogörelse för proprie-balanser;
kassajournal;
journal öfver stämpelpappers förr ädel;
journal öfver förrådet af blanketter till qvittenser för bevillning af utländske
handlande och handdsexpediter;
journal öfver förrådet af kortkonvolut;
annotationsböcker öfver inkomster och utgifter;
kontrollängd öfver inbetalningar till kassan;
förteckningar å utgifts- och omföringsorder;
uppbörds- och utgiftsredogörelse för länet;
redogörelse för bergverkstionde;
redogörelse för sakören;
annotationsbok eller kontrollängd öfver inkommet och utlemnadt stämpelpapper
jemte räkningar med för säljningsmännen;
redogörelse för stämpelpapper och stämpelpapper sfer säljning smedel;
redogörelse för bränvimtillverkningsafgiften jemte vidräkningslängder eller
liqvider med bränvinstillverkare;
redogörelse för hvitbetssockertillverkningsafgiften;
264
sammandragsredogörelser för bevillning l:o) af utländske handlande och
handelsexpedit^'', 2:o) af utländingar för konserter och dramatiska diet andni
föreställningar, och 3:o) af gåfva, testamente, fideikomiss och arf;
redogörelse för kortstämpélafgiften; samt
sammandrag sräkning öfver kontrollstämpélmedlen;
hvarjemte med de centrala förvaltningsmyndigheter samt enskilda myndigheter
och personer, för hvilka länsstyrelsen uppbär medel eller bestrider
utgifter, skola föras särskilda räkningar i den ordning, här nedan stadgas
eller eljest är eller varder föreskrifvet.
§ 10.
Mom. 1. Bestredogörelsen för de allmänna utskylder, som enligt 16
§ inom. 2 i uppbördsreglementet öfverlemnas till länsstyrelsen för vidare
åtgärd, skall föras i öfverensstämmelse med formuläret N:o 10, med afplritning
den sista dagen i hvarje månad, samt upptaga, i debet, dels hvad
som är oredovisadt från sista månaden och dels beloppen af de särskilda
utskylder, som under månaden blifvit i fögderiernas och städernas uppbördsredogörelser
under nämnda titel affärda, och i kredit, hvad som under
månaden blifvit levereradt i länskassan, afkortadt och till afskrifning medgifvet;
skolande de under månaden kontant influtna medlen den sista dagen
deraf behörigen levereras, och afkortningsbeloppen för månaden då
jemväl på en gångs i räkningen afföras.
Mom. 2. Längd öfver utskylder, som under månaden blifvit afkoriade
och afskrida, skall, jemte afskrifningsbeslutet med tillhörande handlingar,
af vederbörande tjensteman aflemnas inom den J 0:de i nästföljande
månad. Derest belopp finnas oredovisade vid årets slut, skall restlängd
upprättas och inom den 10:de nästföljande Januari aflemnas. Vid upprättandet
af dessa afkortnings- och restlängder, hvilka skola bestyrkas pa
sätt i § 2 mom. 4 och 7 finnes stadgadt, böra följas formulären N:o 1 a och d.
§ 11.
jRedogörelsen för propriebalanser skall föras i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den i nästföregående § omförmälda restredogörelse, på sätt
formuläret N:o 11 utvisar. Då i denna redogörelse ett belopp afskrifves,
skall behörigheten dertill med vederbörlig resolution styrkas; börande utredning
af propriebalanserna vid årets slut åtfölja länsredogörelsen för December
månad.
265
§ 12.
Mom. 1, Kassajournalen skall föras i enlighet med formuläret N:o
1,2. och innehålla särskilda kolumner, i debet: a) för reversalets eller omför
mgsorderas ordningsnummer; b) för levereringsdagen; c) för namnet å
den person, af hvilken eller för hvars räkning levereringen blifvit verkställig
d) för levererings- eller påföringstiteln; och e) för levererings- eller
omföringsbeloppet; samt i kredit: a) för utgifts- eller omföringsorderns
nummer; b) för utbetalningsdagen; c) för namnet å den person, för hvilken
utgiftsordern är utfärdad; d) för utgifts- eller afföringstiteln; och e) för
utgifts- eller omföringsbeloppet. Omföring, hvarigenom belopp under en
titel afitöres och under en annan påföres i kassaräkningen, äfvensom sådan
af- och påföring, hvarigenom, till rättelse af en beordrad utgift, belopp
under samma titel i nämnda räkning af- och påföres, skall ega rum under
den dag, ordern derom blifvit utfärdad. Kassajournalen afslutas den sista
elgfna dagen i hvarje manad med utförande af behållningen hos kassören,
äfvensom, inom luden, af hvad kassan kan hafva i bank på upp- och afskrifningsräkning
innestående. Inbetalningarne verificeras medelst reversal
och utbetalningarne, i den ordning de blifvit verkstälda, medelst behörigen
qvitterade utgiftsorder.
°
Mom. 2. Vid den kassainventering, som i § 38 omförmäles, skall
ett utsknfvet exemplar af kassajournalen, jemte dertill hörande verifikationer,
finnas att tillgå och omedelbart derefter till statskontoret insändas,
oaknas qvitto å utgiftspost, som enligt föreskrift blifvit från kassan afsänd,
skall detsamma biläggas nästföljande månads extrakt, hvarom anteckning
i extrakten för begge månaderna bör ske, på sätt formuläret för Januari
och februari utvisar.
§ 13.
Journalen öfver stämpelpappersförrådet skall omfatta kalenderår och
uppställas på kolumner för de särskilda slagen och valörerna enligt formuläret
N:o 13. Kassören skall deri påföra sig. jemte behållningen från
föregående räkningen, hvad till förrådet under året blifvit från statskontoret
remitteradt och af försäljningsman återlevereradt, samt, med biläggande
af o behöriga qvittenser, afföra hvad enligt länsstyrelsens order blifvit
från förrådet utlemna*;; hvarjemte räkningen skall upptaga den vid årets
slut i förrådet befintliga behållning, verificerad med behörigt inventerings
iinstrument.
Ifrågavarande journal skall årligen före den 15:de Januari
anemnas.
34
266
§ 14.
Journalen öfver förrådet af blanketter till gvittenser för bevillning af
utländske handlande och handelsexpedit er uppgöres för år i enlighet med
formuläret N:o 14 och hufvudsakligen efter samma grunder, som journalen
öfver stämpelpappersförrådet. Om tiden för aflemnande! af denna redogörelse
gäller hvad i näst föregående § är stadgadt.
§ 15.
Journalen öfver förrådet af kortkonvolut, upprättad i öfverensstämmelse
med formuläret N:o 15, skall omfatta kalenderår och afgifvas före den
15:de Januari det följande året.
§ 16.
Mom. 1. Landskontorots annotationsböcker för inkomster och utgifter
skola, på sätt formulären N:ris 16 och 17 utvisa, vara uppstälda. pa kolumner
för alla månaderna, af året för införande dels af (lag, då medel
uppdebiteras, inbetalningar till kassan ega rum samt utgifts- och oinföringsorder
utfärdas, dels af nummer å såväl reversal som utgifts- och omföringsorder,
och dels af uppdebiterings-, inbetalnings-, utgifts-, och omförings-belopp.
— Annotationsboken för inkomster skall innehålla två afdelningar,
den ena för uppdebiterandet af de inkomster eller kapitalposter,
som, enligt hvad nedan i § 18 mom. 2, 2:o) stadgas, böra i länsstyrelsens
månadsredogörelse uti kolumnen för uppdebiterade medel i edovisas, och
den andra för alla påföringar i kassajournalen, vare sig i följd af levereringar
eller om föringsorder. I afdelningen för uppdebiterade medel^ skola
under sina behöriga inkomsttitlar införas: a) de kapitalposter, hvarå uppbördsorder
till vederbörande redogörare utfärdas, hvilken uppdebitering
bör ske under uppbördsorderns datum; b) sadana i uppbördsmännens räkningar
förekommande kapitalposter, som utan särskilda order der tagits
tulluppbörd, och hvilka böra i annotationsboken uppdebiteras för de dagar,
uppdebiteringen i månadsräkningen skett; och c) under den sista dagen i
hvarje månad summan af sådana under samma manad förekommande
kassainbetalningar och omföringar, hvilka till sin beskaffenhet äro kapitalposter,
men icke kunna hänföras till dem, som omförmälas under litt. a
och b. _ I afdelningen för påföringar i kassaräkningen skola, likaledes
under sina behöriga inkomsttitlar, införas alla inbetalningar till kassan
och öfriga poster, som i kassaräkningen böra påföras, med angifvande af
267
numret å hvarje reversal och omföringsorder, dagen, då inbetalningen egde
rum eller omföringsordern utfärdades, samt namnet å den, af hvilken eller
för hvars räkning inbetalningen skett. Vid hvarje månads slut skola de
i månadens kolumn inom hvardera afdelningen antecknade poster, såsom
formuläret utvisar, summeras för att i länsstyrelsens månadsredogörelse
införas. — I annotationsboken för utgifter skola under sina behöriga titlar
införas alla utgifts- och omföringsorder, med angifvande af namnet å den,
för hvilken utgiftsordern är utfärdad, utgiftens beskaffenhet och de författningar
m. in., med stöd hvaraf den blifvit beslutad, samt orderns
nummer, datum och belopp; och gäller i afseende på kolumnernas uppsummering
enahanda stadgande som för inkomstboken.
Mom. 2. För kontroll å kassan skall öfver inbetalningarne föras
särskild längd, i enlighet med formuläret N:o 18.
§ 17-
Öfver utgifts- och omföringsorder, hvilka böra utfärdas å tryckta blanketter
enligt formulären N:ris 19 och 20, skola, på sätt dessa formulär
jemväl utvisa, föras för år fortlöpande, med transportsummor försedda
förteckningar, deri böra antecknas orderns nummer, datum och belopp samt
namnen å dem, som ordern underskrifvit, med angifvande derjemte för
utgiftsorder af namnet å. den, för hvilken ordern är utfärdad, äfvensom
den sida i utgiftsboken, der beloppet blifvit under sin titel affbrdt, samt
för omföringsorder af de sidor i utgifts- och inkomstböckerna, der beloppet
blifvit både af- och påfördt.
§ 18-
Mom. 1. Allmänna inkomst- och utgiftsräkningen för länet skall i enlighet
med formuläret N:o 21 månatligen redovisa, ä ena, sidan: de allmänna
utskylderna och statsverkets öfriga inkomster jemte allmänna fonders,
centrala embetsmyndigheters och enskildas medel, med upptagande i
särskilda kolumner dels, såsom debets-poster, hvad vid månadens början var
oredovisadt och såsom inkomst under månaden blifvit uppdebiteradt jemte
möjligen förekommande öfverlevereringar, och dels, såsom kredits-poster, ej
mindre hvad som under månaden blifvit till länskassan levereradt eller
afkortadt, derunder jemväl inbegripna levereringar af städernas andelar af
bränvinsminuthandels- och utskänkningsmedel, än äfven hvad som vid månadens
slut var oredovisadt; och å andra sidan: utgifterna, såväl de efter riksstat,
som de för allmänna fonder, verk och inrättningar, äfvensom för en
-
268
skilda myndigheter och personer bestridda, med utförande i derför bestämda
kolumner af dels återstående utgifter vid månadens början och
beloppen af de till utgift under månaden beordrade medel, och dels de af
kassan under månaden infriade utgiftsorder samt återstående utgifterna
vid månadens slut.
Mom. 2. I afseende på redovisningen af inkomsterna länder till
efterrättelse:
l:o) att under titel »balans från förra månadem skall dels i kassakolumnen
införas behållningen bos kassören vid månadens början och dels
upptagas, inom linien, såväl den del af kassabebållningen, som i bankinrättning
fans innestående, som äfven utlemnade, på redovisning beroende
förskottsmedel; att under titel till uppbörd och redovisning skola upptagas:
A) i räkning med statskontoret dels inkomsterna enligt riksstat, dels,
såsom hufvudtitlarnes uppbördsmedel, de inkomster, som böra komma utgiftsanslag
till godo, och dels allmänna fonders medel, äfvensom öfveråriga
depositioner, odlingslån och remisser från räntekammaren; B) enligt,
särskilda räkningar med centrala förvaltningsmyndigheter, såsom fångvårdsstyrelsen,
arméförvaltningen, förvaltningen af sjöärendena, styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader, öfverintendentsembetet, skogsstyrelsen
och sundhetskollegium, de dessa myndigheter tillhörande medel, livilkas
uppbörd och redovisning det åligger länsstyrelsen att ombesörja; C) i räkning
med enskilda, myndigheter och personer, dem tillhöriga medel, livilkas
uppbörd och redovisning likaledes tillhöra länsstyrelsen, äfvensom å bankräkning
lyftade medel; D) clepositionsmedel och E) inbetalda förskottsmedel;
samt att under titel balans till nästa månad, inom linien upptagas dels befintliga
öfverlevereringar och dels länskassans skulder till enskilde för deras
o
o
der innestående medel, derunder jemväl depositioner inbegripas.
2:o) att i kolumnen för uppdebiterade medel skola, med undantag af
sakören och sådana medel, för hvilka, enligt hvad här nedan stadgas, årsräkningar
böra afgifvas, införas såväl de allmänna utskylder, som under
månaden blifvit af länsstyrelsen beordrade till uppbörd eller i uppbördsmännens
redogörelser för månaden eljest uppdebiterats, som äfven sådana
under månaden i kassan influtna eller i kassaräkningen eljest påförda medel,
hvilka, såsom i annan räkning icke uppdebiterade och redovisade, äro
att anse såsom kapitalposter; skolande de uppdebiterade medlen verificeras,
på sätt formulären N:o 21 litt. a—v och N:ris 22—27 utvisa;
3:o) att i kolumnen för afkortade medel skola upptagas icke blott
de belopp, som på grund af gällande uppbördsreglemente eller eljest i
behörig ordning blifvit afkortade och afskrift, utan äfven medel, hvilka,
i likhet med städernas andelar af bränvinsminuthandels- och utskänknings
-
269
afgiften, annorstädes än i kassan blifvit levererade; skolande för verificerandet
af afkortande och afskrifna belopp vid månadsredogörelsen fogas, af
behöriga bevis atföljda, ofvan i § 2 inom. \ och § 10 inom. 2 omförmälda
afkortningslängder med deröfver upprättadt sammandrag enligt formuläret
N:o 21 x;
8
4:o) att de belopp, som införas i kolumnen för oredovisade vid månadens
slut, skola, hvad redogörelsen för December månad angår, verificeras
med vederbörande redogörares i § 2 mom. 7, § 10 mom. 2 och § 11
omförmälda rostlängder, jemte sammandrag deröfver enligt formuläret N:o
21 y; samt
5:o) att i Anssakolumnen skall införas hvad under månaden blifvit dels
till kassan inbetaldt och dels eljest på grund af särskilda order i kassaräkningen
pafördt; skolande summan af de i denna kolumn införda poster
alltid öfverensstämma med kassajournalens slutsumma.
Mom. 3. Beträffande den del af räkningen, som afser att redovisa
utgifterna, skall iakttagas:
Bosatt under titel »balans från förra månaden» inom linien upptages
utgående balansen från sista inånadsredogörelsens inkomstsida; att
under titel »till utgift och ornering beordrade» skola upptagas: A) i räkning
med statskontoret dels riksstatsutgifterna under vederbörliga hufvudtitlar,
dels utgifterna för de allmänna fonderna samt af odlingslån, och
dels remisser till räntekammaren; B) enligt särskilda räkningar med vederbörande
centrala förvaltningsmyndigheter, de för hvarje sådan myndighet bestridda^
utgifter; C) i räkning med enskilda myndigheter och personer, utgifterna
å dem tillhöriga medel, äfvensom hvad till insättning ä bankräkning
beordras; D) utgifter å depositionsmeälen; anvisade förskottsmedel och F)
utgifter till godtgörande af uppkomna öfverlevereringar; samt att under
titel »balans till nästa månad» skall dels i kassakolumnen införas behållningen
hos kassören vid månadens slut och dels inom linien upptagas såväl
den del af kassan, som då finnes i bankinrättning innestående, som äfven
oredovisade förskottsmedel;
2:o) att i kolumnen för »till utgift och amf öring beordrade» skola införras
alla under manaden utfärdade utgifts- och omföringsorder; börande,
på sätt formuläret N:o 21 z utvisar, dessa verificeras medelst utdrag ur
annotationsboken för utgifter samt med vederbörliga handlingar bestyrkas;
3.o) att alla oinlösta utgiftsorder skola upptagas i kolumnerna för
*återstående utgifter vid månadens början» eller »slut» samt förteckning, upprättad
enligt formuläret N:o 21 å, åtfölja December månads redogörelse
ö ver dem, som vid arets slut hos kassören qvarligga oqvitterade; samt
270
4:o) att i /i''ff,ssfl]volumnen skola affär as alla under manaden saväl infriade
utgiftsorder som till omföring beordrade belopp.
Mom. 4. Redogörelserna för Mars, Juni, September och December
månader höra åtföljas af förteckningar öfver besparing änne å de enligt vederbörande
stater med supplement anvisade penningeanslag, enligt formuläret
N:o 21 ä, hvarjemte vid December månadsredogörelse bör fogas särskild
besparings förteckning å de enligt stat anvisade boställsräntor, oindelta spanmålsanslag
samt ersättningar för indragna rånte- och tionde-anslag, upprättad
enligt formuläret N:o 21 ö.
Mom. 5. Med redogörelsen för December månad skola åtfölja: a)
specifikation å de vid årets slut inom linien balanserade skulder med tillhörande
årsredovisning för depositionsmedlen, enligt formuläret N:o 21 aa; b)
förteckning å förskott, oersatte vid årets slut, enligt formuläret N:o 21 ab;
och c) Markegångstaxa för sista året jemte kungörelse om densammas pröfning
i kammarkollegium.
Mom. 6. Allmänna inkomst- och utgiftsräkningen för länet skall,
med tillhörande bilagor, till statskontoret insändas inom utgången af manaden
näst efter den, för hvilken redovisning afgifves.
§ 19-
Med inkomst- och utgiftsräkningen, då den till statskontoret insändes,
skola- åtfölja, efter formulären N:ris 22—27 upprättade, behörigen verificerade
räkningar med de i hufvudstaden befintliga centrala förvaltningsmyndigheter,
för hvilka länsstyrelsen under manaden uppburit medel eller bestridt
utgifter, och hvilka räkningar genom statskontorets försorg komma
att vederbörande tillställas.
§ 20.
Mom. 1. Redogörelsen för bergverkstionden, som årligen inom utgången
af Januari månad bör afgifvas och till statskontoret insändas, skall
redovisa all kronan inom länet tillkommande tionde af bergseflekter samt
i enlighet med formuläret N:o 28 innefatta: a) särskilda räkningar för
hvarje persedelslag; b) räkning med hvar och en af metallvåg arne inom länet;
c) räkningar öfver den tionde, som blifva dels med penningar efter visst pris
löst och dels å auktion försåld; och d) slutsammandrag.
Mom. 2. Persedelräkning arne skola i debet, med angifvande af tillverkningsstället,
grunderna för tiondens debitering och hela den tillverkning,
hvarå tionden beräknas, till redovisning upptaga tionde-qvantiteterna
samt i kredit redovisa dessa qvantiteter såsom remitterade till mynt- och
271
kontrollverken eller metallvåg utom länet, eller levererade till våg inom
länet, eller med penningar efter visst pris lösta, eller å auktion försålda;
spolande dessa räkningar verificeras, debetposterna med behöriga tillverkmngsuppgifter
samt de under titlarne remisser och å auktion försålda
effekter förekommande kreditsposter medelst qvittenser och auktionsprotokoll.
Mom. 3. Vågräkning änne skola efter magistraternas månadsredogörelser
redovisa dels vid årets början qvarliggande och dels under årets
lopp af tiondeskyldige inom länet levererade, äfvensom från annan metallvåg
inkomna effekter, med uppgift, huru uppbörden blifvit till vederbörande
utlemnad eller afsänd.
Mom. 4. I räkningen öfver den bergverkstionde, som blifvit med
pennmgar läst eller å auktion försåld, skola, särskilt för hvarje persedelslag,
i debet påföras de under året lösta eller försålda qvantiteter, med
angifvande af auktionsvilkoren och utförande af värdena å de särskilda
posterna, samt i kredit dels afföras levereringar till länskassan och dels till
nästa räkning utbalanseras hvad af försäljningsbeloppen vid årets utgång
återstod oguldet.
ö °
Mom. 5. Sammandraget öfver räkenskapen skall, såsom formuläret
närmare angifver, visa, å ena sidan, till såväl slag och qvantiteter som
värden, behållningen från förra året af såväl på metallvåg inom länet
qvarliggande, som under föregående år försåld, på liqvid beroende tionde,
länsuppbörden för året samt derunder från metallvåg utom länet ankomna
remisser; och å andra sidan, likaledes till slag, qvantiteter och värden,
hvad som blifvit remitteradt till mynt- och kontrollverken och till metallvåg
utom länet, hvad som, efter skedd försäljning, hvarje månad blifvit
genom leverering till länskassan liqvideradt och hvad som vid årets slut
dels qvarligger å länets metallvågar och dels, efter försäljning, är på liqvid
beroende; börande för de fall, då effekter in natura antingen under året
levererats till inrättning utom länet, eller vid årets slut finnas å våg qvarliggande,
sammandraget förses med särskild kolumn, deri efter räkningens
insändande till statskontoret, värdena å dessa effekter må införas.
§ 21.
Mom. 1. Öfver alla sakören, som, enligt hvad derom är stadgadt,
höra i länsräkenskaperna redovisas, skall länsstyrelsen månatligen för föregående
månad afgifva fullständig redogörelse enligt formuläret N:o 29.
1 redogörelsens debet skola dels upptagas beloppen af de sakören, som i
de särskilda fögderierna och städerna inom länet vid slutet af sista månaden
voro oredovisade, och dels uppdebiteras beloppen af de särskilda
272
saköreslängdsextrakt, som, enligt § 5 mom. 1 i förordningen om indrifning
och redovisning af sakören, under månaden blifvit till verkställighet beordrade;
och skola i kredit, med angifvande af uppbördsområdena, afföras:
a) hvad, enligt länsstyrelsens medgifvande, under månaden afskrifvits; b)
hvad derunder blifvit afkortadt; c) hvad enligt företedda behöriga qvittenser
blifvit till länskassan eller andra vederbörande under månaden levereradt,
med uppgift, hvad angår levereringarne till kassan, huru stor
del deraf tillkommer kronan och de allmänna fonder, hvilkas medelförvaltning
åligger statskontoret; samt d) belopp, som, på grund af föreskriften
i § 8 af nämnda förordning, blifvit under månaden i kassan deponeradt;
skolande de vid månadens slut oredovisade sakörena utbalanseras,
med uppgift å den del, som på hvarje uppbördsområde belöper.
Mom. 2. Länsredogörelsen för sakören, hvilken till statskontoret insändes
samtidigt med månadsredogörelsen för inkomster och utgifter, skall
åtföljas af magistraters och kronofogdars saköresräkningar, upprättade och
verificerade i den ordning, som i § 4 är stadgad.
§ 22.
Mom. 1. Öfver stämpelpapper suppbörden skola föras dels kontrollängd,
upprättad i öfverensstämmelse med den enligt § 13 kassören åliggande
förrådsjournal (formuläret N:o 13), och dels särskilda räkningar med försäljning
smännen, enligt formuläret N:o 30.
Mom. 2. Fullständig årsredogörelse för stämpelpappersuppbörden och
försäljningsmedlen, utgörande ett sammandrag af kassörens och försäljningsmännens
redogörelser, men tillika redovisande stämpelmedel, som, på grund
af § 8 mom. 6 i stämpelpappersförordningen, blifvit direkt i kassan levererade,
skall, enligt formuläret N:o 31, under Januari månad afgifvas och
till statskontoret insändas, åtföljd af länskassörens och för sälj ning smännens
redogörelser, upprättade och verificerade i den ordning, som i §§ 8 och
13 stadgas.
§ 23.
Mom. 1. Vidråkningslängd med bränvinstillverkare skall uppgöras
för hvarje månad, derunder slutliqvid för sådan tillverkning egt rum, och
före utgången af den dernäst följande till statskontoret insändas, åtföljd
af tillverkningsjonrnalerna. Sådan längd skall i enlighet med formuläret
N:o 32 visa, huru såväl tillverkningen egt rum, som den derför belöpande
afgiften blifvit erlagd, samt upptaga alla de tillverkare, med hvilka
273
slutliqvider blifvit under månaden uppgjorda; skolande för tillverkning,
som börjat under föregående året, uppgifvas hvad af tillverkningsbeloppet
och afgiften för hvardera året belöper.
Mom. 2. Räkningen öfver tillverJcningsaf''giften skall omfatta kalenderår
och, såsom formuläret N:o 33 visar, upptaga: i debet, dels, såsom balans
från föregående året, statsverkets fordran för oguldna afgifter, som
för sistnämnda års tillverkning belöpa, dels, såsom inkomst, de för tillverkningen
under redovisningsåret belöpande afgifter, dels såsom godtgjorda
öfverlevereringar summan för hvarje månad af de afgifter, för hvilkas
återbetalning utgiftsorder utfärdats, dels ock, såsom balans till nästföljande
året, statsverkets skuld vid årsskiftet ej mindre för afgifter, efter slutad
tillverkning beroende på utgiftsorder, än äfven för afgift, förskottsvis erlagd
för nästkommande års tillverkning; och i kredit, dels, såsom balans
från föregående året, statsverkets enahanda skulder vid detta års slut, dels
summan af de under hvarje månad af tillverkare till länskassan verkstälda
levereringar och dels, såsom balans till nästföljande året, statsverkets
fordran vid årsskiftet för oguldna afgifter; skolande ifrågavarande räkning,
hvilken årligen under Januari månad bör till statskontoret insändas, dervid
åtföljas af en, enligt formuläret N:o 34 upprättad, summarisk redogörelse
för tillverkningen och afgiften för det år, räkningen afser.
§ 24.
Redogörelsen för limtbetssockertillverkningsafgiften afgifves för år under
Januari månad det följande året och skall, enligt formuläret N:o 35, i debet
^balansera fordringarne från föregående år och såsom uppbörd upptaga
summan af afgifterna, som belöpa för tillverkningen under året, samt i
kredit visa summan för månad af levereringarne till länskassan samt statsverkets
till nästföljande år utbalanserade fordran. Såsom verifikationer till
den uppdebiterade uppbörden skola biläggas, af vederbörande öfverkontrollör
bestyrkta utdrag af vågjournalerna med deröfver upprättadt sammandrag
enligt formuläret N:o 36, utvisande qvantiterna af de under de
särskilda månaderna vid hvarje fabrik afverkade betor.
§ 25.
Mom. 1. Sammandragsredogörelsen för blanketter till qvittenser för
bevillning af utländske bandi ande och handel sexpediter och derför belöpande
bevillning saf gifter skall upprättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
redogörelsen för stämpelpapperet och stämpelpappersafgiften, på sätt for
35
-
274
mulären N:ris 37 och 38 utvisa. De afgifvas för år under Januari månad
och böra, då de till statskontoret insändas, vara åtföljda af förrådsjournalen
och magistraternas redogörelser för året.
Mom. 2. Sammandragsredogörelse för bevillning af utländingar för
konserter och dramatiska eller andra föreställningar afgifves, enligt formuläret
N:o 39, likaledes för år under Januari och bör vid insändandet åtföljas
af magistraternas redogörelser för samma år.
Mom. 3. Sammandragsredogörélser för bevillning af gåfva, testamente,
fideikomiss och arf äfvensom för derå utfärdade betalningsförbindelser upprättas
enligt formulären N:ris 40 och 41 samt afgifvas årligen under Januari
månad.
§ 26.
Redogörelse för kortstämpélafgiften, upprättad i enlighet med formuläret
N:o 42, afgifves i enahanda ordning, som i nästföregående § är stadgad,
och bör åtföljas af förrådsjournalen.
§ 27.
Sammandragsråkningen öfver kontroll stämpelmedlen skall, såsom formuläret
N:o 43 visar, för en hvar af länets städer upptaga: i debet, oredovisad
uppbörd vid årets början, inkomsterna under året och derunder möjligen
uppkommen öfverleverering samt, i kredit, dels öfverleverering vid
årets början, dels under året bestridda utgifter och till länskassan verkstälda
levereringar och dels vid årets slut oredovisad uppbörd.
§ 28.
Mom. 1. Med bankinrättning samt enskilda myndigheter och personer
äfvensom öfver depositioner och förskott skall under årets lopp, enligt formuläret
N:o 44, föras afräkning sbok, uti hvilken, för vinnande af daglig
öfversigt af hvarje räknings ställning, alla in- och utbetalningar genast
böra annoteras; och skall denna afräkningsbok för årets sista dag afslutas
med öfverförande till ny räkning af balanserna vid årets slut.
Mom. 2. Öfver riddarhusmedlen samt bränvinsminuthandels- och utskänkningsmedlen
skola årligen inom Februari månads utgång redogörelser
upprättas, hvilka, behörigen verificerade, böra för förstnämnda medel insändas
direkte till riddarhusdirektionen och för de sednare till länets
landsting afgifvas; kommande för uppbörden och utgifterna af dessa och
275
öfriga, enskilda myndigheter och personer tillhörande medel, vid månadsredogörelsens
insändande till statskontoret, andra än de vid kassajournalen
fogade verifikationshandlingar icke att erfordras.
§ 29.
Dagligen, så snart uthetalningarne från kassan upphört, skall länskassören
öfver kassans ställning till landskamreraren aflemna, enligt formuläret
N:o 45 upprättad, rapport.
Om kassaförvaltningen.
§ 30.
Länskassören, hvilken åligger att för sin uppbörd ställa borgen eller
annan laga säkerhet, skall''till upphörd och redovisning emottaga;
l:o) alla till allmänna kassan ingående medel, eller sådana, som det
åligger länsstyrelsen att i länsräkenskapen redovisa;
2:o) expeditionsmedlen eller de medel, som tillhöra landskansli^
och landskontorets expeditioner;
3:o) hufvudförrådet för länet af a) stämpelpapper, b) blanketter till
qvittenser för bevillning af utländske handlande och handelsexpediter och
c) kortkonvolut; och
4:o) värdehandlingar, såväl dem, som tillhöra landskansli- och landskontors-expeditionerna,
som sådana, hvilka böra förblifva under länsstyrelsens
vård.
§ 31.
Vid inbetalning till länskassan må användas mynt, sedlar och räntekuponger
af de slag, som enligt § 13 i uppbördsreglementet få mottagas
i den allmänna skatteuppbörden, äfvensom sådana postremissvexlar, som
omförinälas i kungörelsen den 3 Juli 1863.
§ 32.
Mom. 1. Medel, som tillhöra allmänna kassan, skola vid inlevereringen
åtföljas af dubbelreversal, af hvilka det ena qvarstannar hos kassören
och det andra återställes till den, som verkstält inbetalningen, sedan
det blifvit försedt med kassörens qvitto jemte landskamrerarens intyg, att
276
inbetalningen blifvit behörigen annoterad; börande sådan annotation ske
såväl af länsbokhållaren i inkomstboken, som af landskamreraren i den
särskilda kontroll-längd, som i § 16 mom. 2 finnes föreskrifven.
Mom. 2. Då medel, tillhörande allmänna kassan, i bref till länsstyrelsen
ankomma, skola de af kassören qvittens i derföre afsedd anteckningsbok,
på sätt i instruktionen för länsstyrelserna derom stadgas. På
enahanda sätt skall kassören jemväl qvittera inkommande expeditionsmedel
och de expeditionerna tillhörande värdehandlingar. A medel, som till
länsstyrelsen ingå, gäller endast länskassörens qvitto; börande, då särskildt
qvitto å expeditionsmedel utfärdas, detsamma vara försedt med annotationsbevis
af vederbörande expeditionshafvande.
Mom. 3. Då stämpelpapper, kortkonvolut och sådana qvittensblanketter,
som i § 29 omförmälas, äfvensom värdehandlingar, som böra qvarstanna
i kassörens vård, af honom emottagas, skall å ena exemplaret af
det dubbelreversal, som bör åtfölja jemväl sådan leverering, kassören meddela
qvitto, hvilket, förrän det till vederbörande aflemnas eller afsändes,
bör i den derför afsedda räkenskapsbok antecknas och med landskamrerarens
annotationsbevis förses.
§ 33.
Mom. 1. Allmänna kassan tillhörande medel, som icke erfordras
för bestridandet af förestående, på länsstyrelsens åtgärd ankommande utbetalningar,
skola insändas till statskontoret, genom hvars försorg liqvid uppgöres
med öfriga i hufvudstaden befintliga embetsverk och myndigheter,
för hvilkas räkning länsstyrelsen uppbär medel eller verkställer utbetalningar.
Mom. 2. Erfordras åter medel till kassans förstärkande, har länsstyrelsen
att derom hos statskontoret göra anmälan.
Mom. 3. Af allmänna kassan må ett belopp af högst 5,000 kronor
finnas under kassörens omedelbara vård för bestridandet af de dagliga
utgifterna. På upp- och afskrifningsräkning i bankinrättning böra insättas
denna kassa tillhöriga medel, som för dagen icke äro erforderliga, dock
ej till högre belopp, än som för länet blifvit bestämdt, öfriga allmänna
kassan tillhöriga medel, äfvensom de värdehandlingar, som böra förblifva
under länsstyrelsens vård, skola i hufvudkassan förvaras under tre lås med
olika nycklar, som innehafvas, en af landskamreraren, en af kassören och
den tredje af eu magistratsledamot eller annan person, som länsstyrelsen
dertill förordnar.
277
Mom. 4. Expeditionsmedlem, äfvensom expeditionerna tillhörande
värdehandlingar skola förvaras i hufvudkassan eller handkassan, eftersom
länsstyrelsen derom förordnar.
§ 34.
Mom. 1. Då medel skola i bankinrättning insättas, skall utgiftsorder
å beloppet utfärdas; och sedan insättningen egt rum, hvithet bör ske
samma dag utgiftsordern utfärdats, skall bankens qvitto ordern biläggas.
Mom. 2. Anvisning å länsstyrelsens upp- och afskrifningsräkning
skall ställas på kassören, som har att medlen samma dag uppbära, utan
rätt att anvisningen å annan öfverlåta; skolande för hvarje månad, derunder
sådana bankanvisningar utfärdats, kassajournalen biläggas en af
landskamreraren underskrifven uppgift å de utfärdade anvisningarne till
datum, nummer och belopp.
§ 35.
Mom. 1. Ej må medel från allmänna kassan afsändas eller eljest
utlemnas utan efter order af länsstyrelsen. Sådan utgiftsorder, hvilken
bör utfärdas i enlighet med föreskriften i § 17, skall till kassören direkt
aflemnas och må ej, utom då i särskildt fall länsstyrelsen så förordnar,
från kassan utlemnas.
o
Mom. 2. A löner och andra fordringar hos Kronan, som vederbörande
ega att i länskassan utbekomma, skall länsstyrelsen, så snart de blifvit
till beloppen kända och till betalning förfallna, utfärda utgiftsorder å
kassan. Tjensteman, som sådant önskar, eger att, mot insändande till
länsstyrelsen af särskildt qvitto å honom tillkommande lön, arfvode eller
dylik fordran, få beloppet med embetsposten sig tillsändt; skolande medlen
afsändas af kassören, till hvilken nämnda qvitto må aflemnas, först då han
med postbevis styrker, att beloppet blifvit behörigen afsändt.
Mom. 3. Då embetsmyndighet, menighet eller enskild person, som
eger medel inne.1 täende i allmänna kassan, är berättigad att dem lyfta
och sig dertill anmäler, eller sådana medel skola till vederbörande afsändas,
skall länsstyrelsen enahanda utgiftsorder utfärda. Äfvenledes skall
skriftlig order ut ärdas, då i kassan nedsatt värdehandling skall derifrån
utlemnas.
Mom. 4. Di expeditionsmedel och expeditionerna tillhöriga värdehandlingar
skola afsändas, bör sådant verkställas af kassören efter skriftlig
uppgift, som meddelas honom af den styrelseledamot, till hvars expedition
medlen eller Jtiandlingarne höra.
278
§ 30.
Mom. 1. Då medel skola från kassan till annan ort afsändas, hviket
bör ske med allmänna posten, skall, med beloppets assurerande, brefvet
öppet inlcmnas å vederbörande postanstalt och bevis tagas öfver innehållet.
Medel, som tillställas myndigheter och andra vederbörande i residensstaden,
skola genast vid emottagandet qvitteras i särskild qvittensbok; börande
bevis och qvittenser öfver afsända och utbetalda medel noga förvaras och
vid anfordran uppvisas för en hvar, som å kassan eger inseende.
Mom. 2. Vid de tillfällen, då penningeremisser böra åtföljas af
penningeförteckning och reversal, skall kassören dessa handlingar utskrifva
och till vederbörande styrelseledamot aflemna.
§ 37.
Alla omföringar af medel, äfvensom upp- och afföringar, skola ske
genom kassan, och särskilda order för sådant ändamål utfärdas i enlighet
med formulären N:o 20 a och b.
§ 38-
Sedan, på sätt i § 12 mom. 1 föreskrifves, kassajournalen blifvit
den sista helgfria dagen i månaden afslutad, skall å första derpåföljande
helgfria dag kassan inventeras i närvaro af de personer, som omhänderhafva
nycklarne till de lås, hvarunder hufvudkassan förvaras. Vid sådan
inventering, hvilken skall verkställas af landshöfdingen eller, i hans frånvaro,
af landssekreteraren, skall tillses:
l:o) att kassören i kassajournalen rätt påfört sig behållningen vid
näst föregående inventering;
2:o) att i räkningen blifvit uppdebiterade alla under månaden influtna
medel, för hvilket ändamål landskamrerarens kontroll-längd bör
företes;
3:o) att alla utbetalningar äro med behörigen utfärdade och af vederbörande
qvittande utgiftsorder verificerade eller, der qvittenser å afsända
medel icke ingått, med postbevis bestyrkta;
Do) att alla, på grund af omförings- eller upp- och afföringsorder,
i kassajournalens kredit alförda belopp blifvit å debetsidan påförda;
5:o) att i kassan finnes att tillgå behållningen ej blott af de medel,
som redovisas i kassajournalen, utan äfven af expeditionsmedlen, om behållningen
af livilka Senare medel styrelseledamöterna hafva att lemna
uppgift, hvardera för sin afdelning; samt
279
6:o) att alla värdehandlingar i oskadadt skick äro i kassan befintligen,
börande det utskrifna exemplaret af kassajournalen för månaden efter
slutad inventering förses med bevis, huru förrättningen i nämnda hänseenden
utfallit, och detta bevis undertecknas af den, som inventeringen förrättat,
och öfrige vederbörande, som densamma öfvervarit.
§ 39.
Huru det under länsstyrelsens vård befintliga stämpelpapper skall
förvaras och inventering deraf ske, är särskildt stadgadt; och böra vid de
tillfällen, då sådan inventering förrättas, jemväl de i § BO mom. 3 omförmälda
qvittensblanketter och kortkonvolut uppräknas samt särskilda
bevis öfver behållningen af förrättningsmannen länsstyrelsen meddelas.
§ 40.
Efter länsstyrelsens förordnande, äfvensom då statskontoret finner
sådant nödigt, kunna extra inventeringar af kassörens uppbörd verkställas;
skolande i senare fallet statskontoret förordna förrättningsman och meddela
de särskilda föreskrifter om verkställigheten, som kunna erfordras.
Allmänna stadganden.
§ 41.
Utöfver de bestämmelser om ordningen vid länsräkenskapens afgifvande,
som i denna kungörelse blifvit meddelade, hafva, vid formulärens
tillämpning, vederbörande att iakttaga de särskilda anvisningar, som å dessa
formulär finnas antecknade.
§ 42.
De räkenskapshandlingar, hvilkas utfärdande, enligt denna kungörelse
åligger landskontoret, skola af vederbörande tjensteman till landskamreraren
aflemnas senast två dagar före den, då dessa handlingar böra
från länsstyrelsen afsändas.
§ 43.
Då räkenskaper från länsstyrelse insändas till statskontoret, skola de
åtföljas af dupplett-reversal, derå räkningarne till antal och rubriker böra
vara uppgifna.
280
§ 44.
Vederbörande tjensteman å landskontoren skola öfvervaka: att de
redogörelser och öfriga räkenskapshandlingar, som enligt denna kungörelse
höra till länsstyrelsen afgifvas, å derför bestämda tider inkomma och äro
med formulären öfverensstämmande; att ingående balanserna äro rätt upptagna
och hvad till uppbörd beordrats behörigen uppdebiteradt; att
affärda, poster äro i föreskrifven ordning verificerade; samt att redogörelserna
och deras bilagor äro rätt summerade och med transportsummor
försedda; skolande, derest anledning till anmärkning i någon af dessa
delar yppas, vederbörande länsbokhållare derom göra anmälan hos länsstyrelsen,
hvilken, då fråga är om uteblifven räkenskapshandling, skall,
med föreläggande af viss kort tid och vite, tillhålla vederbörande att sin
skyldighet fullgöra samt öfver dröjsmålet afgifva förklaring, men då anmärkningen
afser felaktighet i räkenskap, har att, efter vederbörandes hörande,
anmärkningen pröfva och beslut meddela.
281
Förslag
till ändringar i bevillningsstadgan.
D) Bevillning af bankbolag med sedelutgifningsrätt.
§ 15-
Enskild bank, som — — — — sedelbelopp. Ifrågavarande bevillning
skall påföras och erläggas i den stad, der banken är inrättad
eller har sitt hufvudkontor.
E) Bevillning af utländske handlande och handels expediter.
§ 16.
Utländing, som — — — — handel stadga.
Den utländing, som — — — de fattiga.
Ifrågavarande bevillningsmedel skola, under titel: »Bevillning af utländske
handlande och handelsexpediter», af uppbördsmannen, efter hand
som de inflyta, i länskassan levereras; och skall derför, likasom för qvittensblankett-erna,
afgifvas redovisning i den ordning, som i kungörelsen
om länsräkenskapen är stadgad.
Hvad i denna — — — — produkter.
36
282
F) Bevillning af utländingar för konserter och dramatiska eller
andra föreställningar.
§ 17-
Utländsk man — — — — tre riksdaler och i annan stad eller
köping inom riket — — — — bevis, i stad från stadsfiskalen och i
köping från vederbörande polistjensteman, om — — — — meddelas.
Till kontroll — — — — i köping vederbörande polistjensteman
att, efter — — — — anmäla. Med redovisningen af ifrågavarande
bevillning förhålles på sätt derom stadgas i kungörelsen om länsräkenskapen.
§ 19.
Vid utgörande — — — — domarens pröfning.
I afseende på kontrollen af ifrågavarande bevillnings vederbörliga
beräkning, erläggande och redovisande iakttages hvad i derom särskild!
utfärdad författning är stadgadt.
§ 22.
l:o) För fullmakter — — — — riksmynt.
2:o) För fullmakter — — — — utgöras.
3:o) Den, som — — — — karaktersbevillning.
4:o) Den, som — — — — ingen bevillning.
5:o) Undfår någon---— karaktersbevillning.
283
Föreskrifter, angående allmänna bevillningens påförande,
uppbörd, afkortning och redovisning.
A) Uppgifter rörande fast egendoms värde samt beloppet af hvarje
skattskyldigs inkomster.
§ 23.
Till upplysning — — — — böra följande officiela uppgifter
meddelas, nemligen:
A) Årligen före den 15 Mars,
l:o) af styrelserna öfver — — — — meddelades;
2:o) af statsdepartement — — — — underkastadt; och
3:o) af städernas magistrater — — — — uppgifter.
B) Före den 15 Mars det år, då allmän fastighetsvärdering hör ega rum,
l:o) af hvar och en stadsdomstol — — — — å hvilka lagfart
blifvit beviljad under tiden från och med det år, då sista uppgiften meddelades,
till slutet af året näst före det, derunder sådan fastighetsvärdering
bör ske, äfvensom angående — — — — undantagsförmåner; och
2:o) af hvarje — — — — uppskattningsvärdet å hvar och en
egendom, som i samma liypoteksinrättning blifvit till belåning anmäld
under tiden från och med det år, då sista uppgiften meddelades, till slutet
af året näst före det, derunder den allmänna fastighetsvärderingen bör
ega rum.
§§ 24—28 (nuvarande §§ 25—29).
284
§ 29.
De inom hvarje — — — — utgöras, föreslå sådant värde eller
inkomstbelopp. Uti Stockholm — — — — sammanslås.
§§ 30 och 31 (nuvarande §§31 och 32).
§ 32.
På det bevillningsberedningens — — — — förordningen angående
mantalsskrifningen i riket jemte den del — — — — begagnas.
§§ 33 och 34 (nuvarande §§ 34 och 35).
§ 35.
Till bevillningsberedningens ordförande hör å landet kronofogden
och i stad — — — — föreslås, eller för de år, då allmän taxering af
den fasta egendomen ej bör ega ruin, blanketter till längder öfver förändringarne
i nämnda taxering. Dessutom böra — — — — tjensteman.
I öfverensstämmelse — — — — och senast inom Mars månads
utgång tillställas ordföranden i ortens bevillningsberedning.
Beslut — — — — tillkallas.
Derest — — — — aflemna^.
Ordförande — — — — förekommer.
§§ 36—41 (nuvarande §§ 37—42).
§ 42.
Efter dertill af städernas magistrater och kronofogdarne för det
löpande året — — — — sammanträden. Vid denna tidsbestämmelse
bör afses, att på landet vederbörande kronofogde må kunna — — —
— afslutade.
Inom — — — — ekonomikollegium.
285
§§ 48—46 (nuvarande §§ 44—47).
§ 47.
''
Under taxeringskomitéens — — — — bevillningstaxeringarne.
o
O
o
Protokollet hos — — — — i taxeringslängden verkställas under
koinitéens kontroll, på landet af kronofogden och i stad — — — —
tillhandagå.
Skulle kronoombudet — — — — intagas.
§ 48.
Har kronofogde eller annan person — — — — påkalla.
§§49 och 50 (nuvarande §§50 och 51).
§ 51.
. Taxeringskomitéen — — — — de anmärkningar, som vid längdernas
granskning förekommit. Skulle härvid visa sig, att någon utan
giltiga skäl blifvit från kronoutskylder befriad, eger taxeringskomitéen
— — — — intagas.
§§ 52—54 (nuvarande §§ 58—55).
§ 55.
Justeringen af — — — — äro utskrifna, bör i stad protokollet
aflemnas — — — — komité.
§ 56.
De i denna bevillningsstadga föreskrifna afgifter, livilkas belopp icke
äro af taxering beroende, böra för landet af vederbörande tjensteman å
landskontoret och för stad af debiteringsförrättaren i särskild längd upptagas
och till beloppen utföras.
286
§ 57.
Minst tre veckor, före pröfningskomitéens sammanträde skola — —
— — vederbörande kronofogde och i stad — — — — öfverskridas.
§ 58 (nuvarande § 59).
§ 59.
För att granska — — — — i länets residensstad under September
månad samt i — — — — innefatta.
§§ 60 och 61 (nuvarande §§61 och 62).
§ 62.
Senast innan klockan tolf å åttonde dagen före den, då pröfningskomitéen
sammanträder, eller, om åttonde dagen är helgedag, å •nästföljande
dag bör skattskyldig, som — — — — erinras.
§§ 68—68 (nuvarande §§ 64—69).
§ 69.
öfver pröfningskomitéens beslut — — — — afgöras.
Derest till följd — — — — innehåller.
§§ 70—73 (nuvarande §§ 71—74).
§ 74.
t
Do) Till kostnader — -  föringen och andra anteckningar
—
— samt arfvode!! för protokolls
-
— — — följande år. Landsstats
-
287
tjensteman, som i och för tjensten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning
eller till taxeringsmyndighet aflemna föreskrifna uppgifter,
eger icke att derför åtnjuta sådan ersättning eller vedergällning.
2:o) Angående det — — — — vanlig ordning utbetalas från
länskassan och med — — — — redovisas.
3:o) Till de i — — — — fördelning.
4 ro) Den i §§ 40 och 68 bestämda — — — — utbetalas, för
löner från länskassan och för —---af statskontoret.
§75 (nuvarande § 76).
§§76 och 77 (nuvarande §§78 och 79).
§ 78.
I afseende på debitering, uppbörd och redovisning af den allmänna
bevillningen, skall i alla de delar, hvarom särskilda föreskrifter i denna
stadga icke förekomma, gälla till efterrättelse hvad om debitering, uppbörd
och redovisning af kronoutskylderna i allmänhet är stadgadt.
§ 79.
Sedan länens allmänna inkomst- och utgiftsräkningar för Januari
månad till statskontoret ingått, skall öfver de vid samma räkningar fogade
sammandrag öfver nästföregående årets allmänna bevillning slutsammandrag
för hela riket i nämnde embetsverk upprättas, för att genom dess
försorg från trycket utgifvas och med allmänna tidningarne utdelas.
§ 80 (nuvarande § 94).
288
Förslag
till ändring uti instruktionen för taxeringsförrättningarne vid
de under allmänna bevillningen inbegripna och af taxering
beroende afgifters föreslående och fastställande.
§ 7.
Det verkliga värde — — — — oförändradt under fem ar; börande
efter utfärdandet af denna instruktion sådan allmän uppskattning
icke ega rum förr än under 1880, derefter år 1885 och sa vidare.
Har under tiden — — — — prof vas.
(För öfrigt bör såväl i bevillningsstadgan som i instruktionen benämningen
Kongl. Mcij:ts befallningshafvande utbytas mot länsstyrelse.)
289
Förslag
till kungörelse, angående gåfvo-, testaments-, fideikomiss- och
arfs-bevillningens erläggande.
§ i
Mom.
1. Derinom undfått gåfva, testamente eller arf derför bevillning
skall erläggas, åligger att till Kronans vederbörande uppbördsman
antingen i den ort, der personen, som gåfvobrefvet utfärdat, testamentet
gi vi elier^ arfvet lemnat, varit senast mantalsskrifven, eller ock i den
ort, der gåfvo-, testaments- eller arftagaren sjelf är boende, mot qvitto
inbetala den bevillningsafgift, som för gåfvan, arfvet eller den testamenterade
egendomen belöper, eller ock aflemna i såväl hufvudskrift som afskrift
sm med borgen försedda förbindelse att, så snart lian kommit i åtnjutande
af gafvan, testamentet eller arfvet, afgiften erlägga: skolande
uppbördsmannen på afskriften af förbindelsen meddela bevis, att han hufvudskriften
emottagit.
i vr -M°T'' f 0mförmälda bevis elleD 1 det fall, då afgiften genast
blifvft erlagd, ^ qvittens^ derå skall bifogas, då gåfvobrefvet, testamentet
eller bouppteckningen ingifves till domaren, hvilken vid emottagandet af
sådan handling har att hålla hand öfver, att föreskriften i föregående
mom bhfvit behörigen iakttagen. Då bouppteckning inlemnas förseglad,
skaft för sadant ändamål å omslaget finnas tecknadt intyg af boupptecknmgsmannen
om beloppet af den bevillningsafgift, som bör erläggas.
Mom. 3. Derest förbindelse å afgiften blifvit utfärdad, skall hos
den uppbördsman, som förbindelsen till förvar emottagit, inbetalningen
ske antingen kontant eller genom bevis, att medlen blifvit för uppbördsmannens
rakning till länsstyrelsens kassa inlevererade; hvaremellertid och
mtill dess sådant skeft, den, som förbindelsen utgifvit, åligger att årligen
under December månad hos uppbördsmannen behörigen styrka, att han
37
290
icke kommit i åtnjutande af gåfvan, testamentet eller arfvet, äfvensom
beskaffenheten af det hinder, som derför möter. Underlåtes sådant, anmäle
uppbördsmannen förhållandet hos länsstyrelsen, som, efter omständigheterna,
antingen tillhåller den försumlige att sin skyldighet fullgöra eller
ock förordnar om afgiftens uttagande.
§ 2.
Då fideikomiss öfvergår till person, som är skyldig att derför erlägga
bevillning, bör denne, inom ett år från det han fideikommisset tillträda
till uppbördsmannen antingen i den ort, der fideikommisset finnes,
eller i den, der han sjelf är boende, mot qvitto inbetala bevillningsafgiften
eller, derest tvist om fideikommissrätten uppstått, mot bevis aflemna
sin med borgen försedda förbindelse att erlägga afgiften senast inom ett
år efter det tvisten till hans förmån blifvit genom laga kraftegande beslut
afgjord. Underlåter han att sådant fullgöra, bote tio procent af bevillningens
belopp, hvilka böter tillfalla Kronan.
§ 3.
Borgen, som i föregående tvenne §§ omförmäles, eger uppbördsmannen
att till vederhäftigheten pröfva.
§ 4.
Underdomstol åligger att årligen under Januari manad till saväl
hofrätten som länsstyrelsen i orten öfversända förteckningar å de under
nästförflutna året till domstolen ingifva gåfvobref, testamenten och bouppteckningar,
för hvilka bevillning bör utgöras; och skola dessa förteckningar
jemväl innehålla uppgift a de uppbördsman, som emottagit de a
bevillningen utfärdade förbindelserna. Skulle a sådan, till länsstyrelse inkommen
förteckning förekomma uppbördsman, hörande till annat län, bör
länsstyrelsen af förteckningen till erforderlig del taga afskrift och denna
öfversända till styrelsen i nämnda län. Det exemplar af förteckningen,
som insändes till hofrätten, skall åtföljas af de i § 1 mom. 2 omförmälda
bevis.
§ 5.
Under Juli månad skola hofrätterna till statskontoret insända förteckningar
på de under nästföregångna aret omedelbart dit ingifna testa
-
291
menten och bouppteckningar, för hvilka bevillningsafgift bör erläggas,
jemte uppbördsrnännens i afseende å samma afgifter utgifna bevis och
qvittenser.
§ 6.
Om åliggande för uppbördsmännen att årligen till länsstyrelsen insända
redogörelse ej mindre för de uppburna bevillningsmedlen än äfven
för betalningsförbindelserna stadgas i den, angående länsräkenskapen, denna
dag utfärdade nådiga kungörelse.
292
Förslag
till kungörelse om upphörande af landsstatstjenstemans rätt
till expeditionslösen, provisioner, uppbördsprocent
och andelar af sakören.
l:o) Den rätt till expeditionslösen samt arfvode och godtgörelse
för utmätnings- med flera förrättningar, som enligt expeditionstaxan den
30 November 1855 och förordningen af samma dag, angående arfvode
för auktion å utmätt fastighet å landet samt godtgörelse till förrättningsmän
för besigtnings-, värderings- och utmätningsförrättningar i enskilda
mål m. m., för närvarande tillkommer expeditionshafvande vid länsstyrelserna
och öfriga till landsstaten hörande tjensteman, skall med år
upphöra; kommande expedition, som af länsstyrelse eller landsstatstjensteman
derefter utfärdas, att i stället förses med stämpelpapper, motsvarande
nämnde lösen och arfvode, på sätt kungörelsen, angående stämpelpappersafgiften,
derom närmare stadgar.
2:o) Vid samma tid skall jemväl upphöra nämnda tjensteinäns rätt
till inkomster af uppbördsprocenter, provisioner och sakören; skolande de
andelar af sakören, som enligt författningarne nu tillkomma sådan tjensteman,
derefter tillfalla Kronan; och
3:o) Landsstatstjensteman, för hvilken den nya löneregleringen föranleder
minskning i inkomster, skall, såvida han icke, enligt sin fullmakt
eller konstitutorial, är skyldig att underkasta sig berörda lönereglering,
åtnjuta ersättning till belopp, som motsvarar hvad hans behållna inkomster
i medeltal under de tio sistförfluten åren öfverstigit den nya aflöningen.
298
Förslag
till ändringar i Kong!, kungörelsen, angående stämpelpappersafgiften
samt hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör
iakttagas, den 2 Oktober 1874.
Mom. 2. Utöfver hvad här ofvan är stadgadt, rörande stämpel å
handlingar, som utgifvas, skola nedannämnda expeditioner förses med särskild
stämpel, beräknad sålunda:
l:o) för expeditioner af domare eller underdomstol å landet, då de mot
lösen utfärdas:
Afskrifter.
2:o) för expedition af länsstyrelse eller tjensteman vid landsstaten:
Stämpelpapper, motsvarande dels den lösen, som, enligt nu gällande
stadganden, expeditionshafvande eger för sådan expedition beräkna, och
dels, beträffande köpeskillingsliqvid för utmätningsvis försåld fastighet å
landet, det arfvode, som enligt Kongl. förordningen den 30 November
1855, för närvarande utgår för auktionsförrättningen, köpeskillingens indrifvande
och liqvidens upprättande.
§ 8.
2 ro) Domare -— — — — emot rättighet för honom, derest han
eger uppbära expeditionslösen, att för makuleringen af hvarje sådan stämpel
beräkna sig----stämpeln.
294
§ 13.
2:o) Angående de räkenskaper öfver stämpelpapperet och försäljningsmedlen,
som landskontoren böra afgifva, stadgas i Kong! kungörelsen
om länsräkenskapen. Försäljningsmännens — — — — utgång, vid vite
af 25 öre för hvarje Överskjutande dag, öfverlemnas till statskontoret, som
— — — — öfverlemnas.
3:o) Förrådet — — — — inventeras den siste dagen i December
månad och instrumentet deröfver med årsräkningen till statskontoret
insändas.
4:o) Allmänna tillsynen — — — — stadgad.
(För öfrigt böra benämningarne Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
landtränteri och landträntmästare utbytas mot länsstyrelse, länskassa och
länskassör).
Förslag till aflöningsstater.
296
Tjenstgö-
Lön.
ringspett-
håll.
Summa.
1. Stockholms län.
Landssekreteraren...........
5,000
_
2,500
7,500
Länsnotarien.....
1,800
—
900
—
—
—
2,700
_
Registrator!.......
1,600
—
800
_
_
_
2,400
_
Landska nslisten ____
1,200
—
_
_
_
_
1,200
_
Landskamreraren .
5,000
—
2,500
_
_
_
7,500
_
l:ste länsbokhållare!! ............
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
d:o
1.600
—
800
—
—
—
2,400
-
Länskassören. _ .......
1,800
—
900
—
_
—
2.700
_
Landskontoristen ...
1,200
—
_
_
_
_
1,200
_
Landsgevaldigern ............
630
—
—
_
_
_
630
_
1 vaktmästare ____________
600
—
—
—
--
—
600
—
1
d:o
______
600
—
—
—
—
—
600
—
1 extra d:o
______
350
—
—
—
■—
—
350
—
Sgr
23,180
—
9,300
—
—
—
32,480
—
Kronofogden i lista fögderiet
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 2:dra
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 3:dje
»
3,000
—
1.000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 4:de
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 5:te
»
3,000
—
1,000
—
500
--
4,500
—
Dito
i 6:te
«
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 7:de
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 8:de
x>
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 9:de
»
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
2 fullmäktige.
11 fogdefullmäktige å 400 kronor
4,400
—
—
—
—
—
4,400
—
Summa
54,580
—
18,300
—
4,400
-|
77,280
___
297
2. Upsala län.
Landssekreterare:!..........
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
håll.
Summa.
5,000
1,500
6,500
Länsnotarie!!...........
1,800
—
900
—
—
—
2,700
_
Registratorn.............
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskanslisten .. ..
1,200
_
—
—
—
—
1,200
_
Landskamreraren ____
5,000
—
1,500
—
—
—
6,500
_
l:ste länsbokhållare!!
1,800
—
900
—
—
—
2,700
_
2:dre
eko
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassören....... .
1,800
—
900
—
—
—
2,700
_
Landskontor] sten _____
1,200
—
—
—
—
____
1,200
_
1 vaktmästare........
600
—
—
—
—
—
600
_
1
dito
________
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
Kronofogden i lista fögderiet......
22,800
3,000
—
7,300
1,000
—
400
—
30,100
4,400
—
Dito
i 2:dra
»
_______
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 3:dje
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 4:de
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 5:te
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6:te
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 7:de
))
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
7 fogdefullmäktige å
400
kronor
2,800
—
—
—
—
—
2,800
—
Summa
46,600
—
14,300
—
3,000
—
63,900
—
38
298
Tjenstgö-
Lön.
ringspett-
håll.
summa.
ningar.
3. Södermanlands län.
Landssekreteraren.....................
5,000
—
2,000
—
—
—
7,000
—
Länsnotarien...........................
L.800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registratorn...........................
'' 1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskanslisten _____________________
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Landskamreraren .....................
5,000
—
2,000
—
•—
—
7,000
—
l:ste länsbokhållaren .............—
1,800
—
900
—
•—
—
2,700
—
2:dre
dito
.............
1,600
-—
800
—
•—•
—
2,400
—
Länskassören...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Landskontoristen ..................- - -
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
1 yaktmästare ........................
600
•—
—
—
—
—
600
—
1
dito
.........................
600
—
—
—
—
—■
600
—
Sgr
22,200
—
8,300
—
—
—
30,500
—
Kronofogden i lista fögderiet......
3,000
—
1,000
—
500
■-
4,500
—
Dito
i 2:dra
»
......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 3:dje
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 4:de
»
......
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 5:te
»
------
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 6:te
»
......
3,000
—
1,000
—
800
—
4,800
—
2 fullmäktige.
Dito
i 7:de
»
______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
8 fogdefullmäktige å 400 kronor
3,200
—
—
—
—
—
3,200
—
Summa
46,400
—
15,300
—
3,900
| 65,600
—
299
4. Östergötlands län.
Landssekreteraren............
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
håll.
Summa.
5,000
3,000
8,000
Länsnotarie!!......................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registrator!!..................
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
2 landskansli ster å 1,200 kronor
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
Landskamreraren.....................
5,000
—
3.000
—
—
—
8,000
_
1:sfce länsbokhållaren _____________
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
dito
...............
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
L änskassören........ ...................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2 landskontorister å 1,200 kronor
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
1 vaktmästare __......................
600
—
—
—
—
--
600
—
1
dito
........................
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
24,600
—
10,300
—
—
—
34,900
—
Kronofogden i lista fogderiet......
3,000
—
1,000
—
400
_
4,400
_
Dito
i 2:dra
»
... ..
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 3:dje
»
......
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 4:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 5:te
x> ......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6:te
»
.....
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 7:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 8:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 9:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 10:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i ll:te
»
______
3,000
—
1.000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 12:te
»
______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 13:de
»
______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 14:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 15:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 16:de
»
______
3,000
—
1.000
—
400
—
4,400
—
16 fogdefullmäktige ä 400 kronor
6,400
—
—
—
—
—
6,400
—
Summa
79,000
—
26,300
—
6,800
—
112,100
—
300
Tjenstgö-
Lön.
ringspen-
håll.
dumma.
5. Jönköpings län.
Landssekreteraren.....................
5,000
—
2,500
—
—
—
7,500
—
Länsnotarien___________________________
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registrator!!___________________________
1,600
—
800
—
■—
—
2,400
—
Landskanslist^________________________
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Landskamreraren_____________________
5,000
—
2,500
—
—
—
7,500
—
l:ste länsbokhållaren ...............
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
dito
---------------
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassören...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Landskontoristen---------------------
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
1 vaktmästare ........................
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
________________________
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
________________________
600
—
—
—
—
—
600
—•
Sgr
22,800
—
9,300
—
—
—
32,100
—
Kronofogden i lista fögderi et......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 2:dra
»
______
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 3:dje
»
------
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 4:de
»
......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 5:te
»
______
3,000
—
1,000
—
800
—
4,800
—
2 fullmäktige.
Dito
i 6:te
»
------
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 7:de
»
______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 8:de
»
______
3,000
—
1,000
—
900
—
4,900
—
2 fullmäktige.
Dito
i 9:de
»
......
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 10:de
»
______
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
12 fogdefullmäktige ä 400 kronor
4,800
—
—
—
—
—
4,800
—
Summa
57,600
—
19,300
—| 6,100
—
83,000
—
301
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
båll.
Summa.
5,000
2,500
7.500
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
1,200
—
—
-—
—
—
1,200
—
5,000
—
2,500
—
—
—
7,500
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
_
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
600
—
—.
—
—
—
600
—
600
—
—
—
—
—
600
—
22,200
—
9,300
—
—
—
31,500
—
3,000
—
"1,000
—
700
___
4,700
_
3,000
—
1,000
—
800
—
4,800
--
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
800
—
4,800
—
3.000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
800
—
4,800
—
4,800
—
—
—-
—
—
4.800
—
51,0 Oo|
—
17,300
—
5,50o|
—
73,800
—
6. Kronobergs län.
Landssekreteraren_____
Länsnotarie^..........
Registratorn...........
Landskanslis ten. .......
Landskamreraren_____
l:ste länsbokhållare!!
2:dre dito
Länskassören___________
Landskontoristen.....
1 vaktmästare ........
1 dito .........
Sgr
Kronofogden i
lista fögderiet.
Dito
i
2:dra
»
Dito
i
3:dje
»
Dito
i
4:de
»
Dito
i
5:te
»
Dito
i
6:te
»
Dito
i
7:de
B
Dito
i
8:de
»
12 fogdefullmäktige å
O
o
tumma
2 fullmäktige,
dito
2 fullmäktige.
2 fullmäktige.
302
7. Kalmar län.
Landssekreteraren.....................
l:ste länsnotarien.....................
2:dra
dito
Registrator!!.............-.............
2 landskanslister å 1,200 kronor
Landskamreraren..........-..........
l:ste länsbokhållaren ...............
2:dre
dito
L änskassören................-..........
2 landskontorister å 1,200 kronor
1 vaktmästare ........................
1
dito
..................-.....
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
Ull.
Summa.
5,000
1,800
1.400
1,600
2.400
5,000
1,800
1,600
1,800
2,400
600
600
—
3,000
900
700
800
3,000
900
800
900
—
—
—
8,000
2,700
2,100
2,400
2,400
8,000
2,700
2,400
2,700
2,400
600
600
—
Sgr
26,000
—
11,000
—
—
—-
37,000
—
Kronofogden i l:sta fögderiet......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 2:dra
» ______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 3:dje
» ......
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 4:de
» ______
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 5:te
» ......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6:te
» ......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 7 :de
)) ______
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 8:de
» ......
3,000
—
1,000
—
400
4,400
—
Dito
i 9:de
» ......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 10:de
» ......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i ll:te
» _______
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 12:te
» ......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 13:de
» ______
3,000
—
1,000
•—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 14:de
» ......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
15 fogdefullmäktige
å 400 kronor
6,000
—
—
—
—
6,000
—
Summa
74,000
1 25,000
—
| 6,800
|-
105,800
—
8. Gotlands län.
Landssekreteraren.
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Koniors-
håll.
Summa
5,000
1,500
6,500
Länsnotarie^,.
1,800
—
900
_
_
_
2,700
Registratorn .
1,600
—
800
_
_
_
2,400
Landskansli ten..
1,200
_
_
_
1,200
Landskamreraren
5.000
—
1,500
_
_
_
6,500
l:ste länsbokhållaren
1,800
—
900
_
_
_
2,700
2:dre
dito
1,600
—
800
_
__
.
2,400
Länskassören.....
1,800
—
900
_
_
2,700
Landskontoristen .
1,200
_
_
_
_
1,200
1 vaktmästare ......
600
—
_
_
_
_
600
1
dito
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
22,200
—
7,300
—
—
—
29,500
—
Kronofogden i lista fögderiet
3,000
_
1.000
600
4,600
Dito
i 2:dra
»
3,000
—
1,000
—
500
_
4,500
_
Dito
i 3: dj e
»
3,000
—
1.000
—
500
_
4,500
_
3 fogdefullmäktige å 400 kronor
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Summa
32,400
-|
10,300
1,600
—
44,300
—
304
Tjenstgö
-
Lön,
ringspen
håll.
Summa.
9. Blekinge län.
ningar.
Landssekreteraren.....................
5,000
—
1,500
—
—
—
6,500
—
Länsnotarien...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registratorn.........................-
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskanslisten........................
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Landskamreraren ---------------------
5,000
—
1,500
—
—
—
6,500
—
l:ste länsbokhållaren .............—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
d:o
...............
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Län skassören...................-.......
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Landskontoristen ..................- - -
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
1 vaktmästare ........................
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
........................
600
■—
—
—
—
—
600
—
Sgr
22,200
—
7,300
—
—
—
29,500
—
Kronofogden i lista fögderiet------
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 2 alra
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 3:dje
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 4:de
»
------
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 5:te
»
------
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
dito
8 fogdefullmäktige ä 400 kronor
3,200
—
—
—
—
—
3,200
—
Summa
40,400
12,300
—
| 2,600
—
55,300
—
305
10 ICri stinn stor! s T än
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
håll.
Summa.
Landssekreteraren
5,000
1,800
1,600
2,400
5,000
1,800
1,600
1,800
2,400
600
600
3,000
900
800
3,000
900
800
900
8,000
2,700
2,400
2,400
8,000
2,700
2,400
2,700
2,400
600
600
Länsnotarie!!...
Registrator!!_________
2 land skanslister å
Landskamreraren
l:ste länsbokhållaren
1,200 kronor
—
—
—
—
—
2:dre
dito
Länskassören.....
2 landskontorister å
1 vaktmästare _______
1,200 kronor
—
—
—-
—-
-
1
dito
Sgr
24,600
—
10,300
—
—
—
34,900
—
Kronofogden i
1 :sta
Dito
i
2:dra
Dito
i
3:dje
Dito
i
4:de
Dito
i
5:te
Dito
i
6:te
Dito
i
7:de
Dito
i
8:de
Dito
i
9:de
Dito
i 10:de
Dito
i ll:te
16 fogdefullmäktige
fögderiet______
» ......
» ......
» ......
» _____
))
»
»
» ______
»
» ____
ä 400 kronor
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
6.400
—
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
—
400
600
500
400
400
400
400
600
600
600
600
—
4,400
4,600
4,500
4,400
4,400
4,400
4.400
4,600
4,600
4,600
4,600
6.400
—
2 fullmäktige.
2 fullmäktige,
dito
dito
dito
Summa
64,000
—
21,300
—
5,500
—
90,800
—
39
306
-------
Tjenstgo
“
Kontors-
Lön.
ringspeu
-
håll
summa.
ningar.
11. Malmöhus län.
Landssekreteraren.....................
5,000
—
3,000
—
—
—
8,000
—
l:ste länsnotarie!!.....................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
dito
.....................
1,400
—
700
—
—
—
2,100
—
Registrator!! ---------------------------
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
2 landskanslist^! å 1.200 kronor
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
Landskamreraren.....................
5,000
—
3,000
—
—
—
8,000
—
l:ste länsbokhållare!! ...............
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
dito
---------------
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassören...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2 landskontorister å 1,200 kronor
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
1 vaktmästare ........................
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
________________________
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
26,000
—
11,000
—
—
—
37,000
—
Kronofogden i lista fögderiet......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 2:dra
»
......
3,000
—
1.000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 3:dje
»
......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 4:de
»
......
3.000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
dito
Dito
i 5:te
»
------
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6:te
»
------
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 7: de
»
------
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 8:de
»
------
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 9:de
»
------
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 10:de
»
------
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i ll:te
»
......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 12: te
»
------
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 1 Hide
)>
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
19 fogdefullmäktige å 400 kronor
7,600
—
—
—
—
7,600
—
Summa
72,600
—
24,000
1-
6,400
|l03,000
—
307
Tj rasig
)-
Lön.
rmgspen-
håll.
summa.
ningar
12. Hallands län.
Landssekreteraren.............-.......
5,000
—
1,500
—
—
—
6,500
—
Länsnotarien...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registratorn___________________________
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskanslisten.........................
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Landskamreraren ___________________--
5,000
—
1,500
—■
—
—
6,500
—
l:ste länsbokhållaren _______________
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2: dre
dito
-..............
1,600
—■
800
■—
■—
—
2,400
—
Länskassören-------------------------
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Landskontoristen _____________________
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
1 vaktmästare........................
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
------------------------
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
22,200
—
7,300
—
—
—
29,500
—
Kronofogden i lista fögderiet......
3,000
_
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 2:dra
»
------
3,000
—
1,000
—
800
—
4,800
—
2 fullmäktige.
Dito
i 3:dje
»
------
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
dito
Dito
i -fide
»
......
3,000
—
1,000
—■
600
—
4,600
—
dito
Dito
i 5:te
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6:te
»
------
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
9 fogdefullmäktige å 400 kronor
3,600
—
—
—
■—
—
3,600
—
Summa
43,800
—
13,300
—
3,400
—
60,500
—
308
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
håll.
Summa.
5,000
3,000
8,000
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,400
—
700
—
—
—
2,100
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
2,400
—
■—
—
—
—
2,400
—
5,000
—
3,000
—
—
—
8,000
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
600
—
—
—
—
—
600
—
600
—
—
—
—
—
600
—
26,000
—
11,000
—
—
—
37,000
—
3,000
—
1,000
—
600
__
4,600
_
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3.000
—
1.000
—
400
—
4,400
—
5,600
—
—
—
—
—
5,600
—
67,600
—
23,000
5,100
—
95,700
—
13. Göteborgs och Bohus län.
Landssekreteraren.
l:ste länsnotarie^
2: dre dito
Registratorn.......
landskanslister å 1,200 kronor
Landskamreraren .....................
l:ste länsbokliållaren _______________
2:dre dito
_______________
Länskassören...........................
2 landskontorister ä 1,200 kronor
1 vaktmästare ________________________
1 dito ________________________
Sgr
Kronofogden
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
l:sta fögderiet.
2: dra
3:die
4:de
5:te
6:te
7:de
8:de
9:de
10:de
ll:te
12:te
14 fogdefullmäktige å
»
»
»
»
»
»
»
»
»
B
B
400
kronor
Summa
2 fullmäktige.
2 fullmäktige.
14. Elfsborgs län.
Landssekreteraren.....................
1
:ste länsnotarien.....................
2:dre dito ___________________
Registrator!!___________________________
2
]andskanslister å 1,200 kronor
Landskamreraren.....................
l:ste länsbokhållaren ...............
2:dre dito
...........
Länskassören__________________________
2 landskontorist^- å 1,200 kronor
1 vaktmästare ........................
1 dito .........................
Kronofogden
i 1 :sta fögderiet
Dito
i 2 alra
)>
Dito
i 8:dje
»
Dito
i 4:de
»
Dito
i 5: te
»
Dito
i fete
»
Dito
i 7:de
»
Dito
i 8:de
»
Dito
i 9:de
»
Dito
i 10:de
»
Dito
i ll:te
»
Dito
i 12:te
»
Dito
i 18:de
»
Dito
i 14:de
))
Dito
i 15:de
»
Dito
i 16:de
»
Dito
i 17 :de
))
Dito
i 18:de
))
19 fogdefullmäktige å 400 kronor
Summa
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
h&ll.
Summa.
5,000
3,000
8,000
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,400
—
700
—
—
—
2,100
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
5,000
—
3,000
—
—
—
8,000
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
600
—
—
—
—
—
600
—
600
—
—
—
—
—
600
—
26,000
—
11,000
—
—
—
37,000
—
3,000
—
1,000
—
400
__
4,400
_
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
•—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4.600
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
•-
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
500
■--
4,500
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
7,600
—
—
—
—
—
7,600
—
87,600
—
29,000
—
8,200
—||l24,800
—
BIO
............
Tjenstgö-
Lön.
ringspen-
håll.
Summa.
mngar.
15. Skaraborg.? län.
Landssekreterare]!.....................
5,000
—
3,000
—
—
—
8,000
—
Länsnotarie]!...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registratorn ...........................
1,600
—
800
—
—
—
2.400
—
2 1 andskanslister å 1.200 kronor
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
Landskamreraren---------------------
5,000
—
3,000
—
—
—
8,000
—
l:ste länsbokhållare!! ...............
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2: dre
dito
.........-.....
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassören...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2 landskontorister å 1,200 kronor
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
1 vaktmästare -----------------------
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
________________________
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
24,600
—
10,300
—
—
—
34,900
—
Kronofogden i lista fögderiet......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 2alra
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 3:dje
»
......
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
2 fullmäktige.
Dito
i 4:de
»
------
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 5:te
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6: te
»
......
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
•—
2 fullmäktige.
Dito
i 7:de
»
------
3,000
—
1,000
•—
400
—
4,400
—
Dito
i 8:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 9:de
»
------
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 10:de
»
------
3.000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i ll:te
»
......
3,000
•—
1,000
—
600
—
4.600
—
2 fullmäktige.
Dito
i 12:te
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 13:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 14:de
»
------
3,000
•—
1,000
—
400
—
4,400
—
17 fogdefullmäktige å 400 kronor
6,800
—
—
—
—
—
6,800
—
Summa
73,400
—
24,300
—
6,400
—
104,100
311
Tjenstgö-
Lön.
Tungspen-
håll.
Summa.
18. Vermlands län.
mngar
Landssekreteraren.....................
5,000
—
3,000
—
—
.--
8,000
—
l:ste länsnotarien.....................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
dito
.....................
1,400
—
700
—
—
—
2,100
—
Registr atorn...........................
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
2 landskanslister a 1,200 kronor
2,400
—
—
—
-—
—
2,400
—
Landskamreraren .....................
5,000
—
3,000
—
—
—
8,000
—
l:ste länsbokhållaren ...............
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
dito
...............
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassören...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2 landskontorister å 1,200 kronor
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
1 vaktmästare ________________________
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
........................
600
—
—
—
—
—
600
—
ggr
26,000
—
11,000
—
—
—
37,000
—
Kronofogden i lista fögderiet......
3,000
—
1,000
—
400
__
4,400
—
Dito
i 2:dra
»
______
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 3:dje
»
......
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 4:de
»
______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 5:te
»
......
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 6:te
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 7: de
»
______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 8:de
»
______
3,000
—
1,000
—
800
—
4,800
—
2 fullmäktige.
Dito
i 9:de
»
______
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 10:de
»
......
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
Dito
i ll:te
»
______
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
Dito
i 12:te
»
______
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
Dito
i 13:de
»
......
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i Hide
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 15:de
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
16 fogdefullmäktige å 400 kronor
6,400
—
—
—
—
—
6,400
—
Summa
77,400
—
26,000
—
8,300
—
111,700
—
312
Tjenstgö-
Lön.
ringspen-
Summa
.
nmgar
17. Örebro län.
Landssekreteraren.....................
5,000
—
2,500
_
_
_
7,500
—
Länsnotarien___________________________
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registratorn...........................
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskanslisten........................
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Landskamreraren .....................
5,000
—
2,500
—
—
—
7,500
—
l:ste länsbokhållare!! ...............
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
dito
...............
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassör en.. .........................
1,800
—
900
—
—
—
2.700
—
Landskontoristen .....................
1.200
—
—
—
—
—
1,200
—
1 vaktmästare ________________________
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
________________________
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
22,200
—
9,300
—
—
—
31,500
—
Kronofogden i lista fögderi et......
3,000
_
1,000
_
700
__
4,700
_
2 fullmäktige.
Dito
i 2:dra
»
______
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
dito
Dito
i 3:dje
»
______
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 4:de
»
______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 5:te
»
______
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 6:te
»
______
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 7:de
»
......
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 8:de
»
......
3,000
--
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 9:de
»
......
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i Udde
»
______
3.000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
12 fogdefullmäktige å 400 kronor
4,800
—
—
—
—
—
4,800
—
Summa
57,000
—
19,300
—
5,100
—
81,400
—
313
18. Vestmanlands län.
Landssekreteraren.....................
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
håll.
Summa.
5,000
1,500
6,500
Länsnotarien..........
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registratorn..........
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskanslisten_______
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Landskamreraren____
v,
5,000
—
1,500
—
—
—
6,500
—
l:ste länsbokhållaren
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
dito
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassören..........
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Landskontoristen ____
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
1 vaktmästare .......
600
—
—
—
—
—
600
—
1
dito
.......
600
—
—
—
—
—
600
—
Kronofogden i lista
Sgr
fögderiet______
22,200
3,000
—
7,300
1,000
—
400
—
29,500
4,400
—
Dito
i 2:dra
x>
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 8:dje
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 4:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 5:te
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6:te
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 7:de
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
7 fogdefullmäktige å 400
kronor
2,800
—
—
—
—
—
2,800
—
Summa
46,000
—
14,300
—
3,200
—
63,500
—
40
814
19. Kopparbergs län.
Landssekreteraren.................
Länsnotarien_______________________
Registr atoni.......................
Landskanslisten____________________
Landskamreraren_________________
l:ste länsbokhållaren ...........
2: dre
dito
...........
Länskassör en..........._ _ _.........
Landskontoristen .................
1 vaktmästare ....................
1 d:o ....................
•onofogden
Sgr
i lista fögderiet ...
Dito
i 2:dra
»
Dito
i 3:dje
»
Dito
i 4:de
»
Dito
i 5:te
»
Dito
i inte
)>
Dito
i 7:de
))
Dito
i 8:de
»
Dito
i 9:de
))
Dito
i 10:de
»
Dito
i ll:te
»
Dito
i 12:te
D
Dito
i 13:de
y>
Dito
i 14:de
»
Dito
i 15:de
»
Dito
i 16:de
»
Dito
i 17:de
»
fogdefullmäktige å
400 kronor
Summa
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
håll.
Summa.
5,000
2,500
7.500
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
5,000
—
2,500
—
—
—
7,500
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
600
—
—
—
—
—
600
—
600
—
—
—
—
—
600
—
22,200
—
9,300
—
—
—
31,500
—
3,000
_
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—•
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
-—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3.000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
6,800
—
—
—
—
—
6,800
—
80,000
—
26,300
—
8,800
—
115,100
—
315
20. Gefleborgs län.
Landssekreteraren................
Länsnotarie^..___________________
Registr atorn......................
Landskanslisten...................
Landskamreraren _____________
l:ste länsbokhållaren __________
2:dre
d:o
Länskassören......................
Landskontoristen................
1 vaktmästare ...................
1 d:o ...................
Kronofogden
i
Sgr
lista fögderiet ...
Dito
i
2: dra
»
Dito
i
3:dje
»
Dito
i
4:cle
))
Dito
i
5:te
»
Dito
i
6:te
»
Dito
i
7:de
))
Dito
i
8:de
Dito
i
9:de
)>
Dito
i
10:de
»
Dito
i
Hide
»
11 fogdefullmäktige ä
400 kronor
Summa
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
håll.
Summa.
5,000
2,500
7,500
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
5,000
—
2,500
—
—
—
7.500
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
600
—
•-
—
—
—
600
—
600
—
—
—
—
—
600
—
22,200
—
9,300
—
—
—
31,500
—
3,000
—
1,000
—
600
_
4,600
_
3,000
—■
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
•—
1,000
—
400
—
4,400
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
-T
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
4,400
—
—
—
—
—
4,400
—
59,600
~i
20,300
1
6,100,
-1
86,000
-1
316
21. Vesternorrlands län.
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
håll.
Summa.
Landssekreteraren_____________________
5,000
2,000
7,000
Länsnotarie!!...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Registratorn...........................
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskanslisten........................
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Landskamreraren.....................
5,000
—
2,000
—
—
—
7,000
—
l:ste länsbokhållaren _______________
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
d:o
_______________
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassören...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Landskontoristen .....................
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
1 vaktmästare ........................
600
—
—
—
—
—
600
—
1
d:o
........................
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
22,200
—
8,300
—
—
—
30,500
—
Kronofogden i lista fögderiet ...
3,000
_
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 2:dra
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 3:dje
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 4:de
b
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 5:te
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6:te
»
3,000
—
1,000
—
60JO
—
4,600
—
Dito
i 7:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 8:de
b
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 9:de
b
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 10:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i ll:te
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
11 fogdefullmäktige ä 400 kronor
4,400
—
—
—
—
—
4,400
—
Summa
59,600
—
19,300
—
6,000
—
84,900
—
317
22. Jemtlands län.
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kontors-
häll.
Summa.
Landssekreteraren.....................
5,000
1,500
_
6,500
Länsnotarien...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Regi stratorn ...........................
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskanslist^:....................—
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
Landskamreraren.....................
5,000
—
1,500
—
—
—
6,500
—
l:ste länsbokhållaren ...............
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
2:dre
d:o
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Länskassören........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
—
Landskontoristen .....................
1,200
—
—
—
—
—
1,200
—
1 vaktmästare ........................
600
—
—
—
—
—
600
—
1
d:o
........................
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
22,200
—
7,300
—
—
—
29,500
—
Kronofogden i lista fögderiet ...
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 2:dra
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 3:dje
»
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
—
Dito
i 4:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 5:te
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 6:te
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 7:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 8:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 9:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 10:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
10 fogdefullmäktige ä 400 kronor
4,000
—
—
—
—
—
4,000
—
Summa
56,200
—
17,300
—
6,100
79,60o|—
318
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
Kontors-
håll.
Sumnu
.
23. Vesterbottens län.
nmgar
Landssekreteraren.....................
5,000
1,500
6,500
Länsnotarie!!...........................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
_
Registratorn........................
1,600
—
800
—
—
—
2,400
—
Landskontoristen ..................
1,200
—
—
—
—
—
1,200
_
Landskamreraren ...................
5,000
—
1,500
—
—
_
6,500
_
1 :ste länsbokhållaren _. _..........
1,800
—
900
—
—
—
2,700
_
2:dre
dito
...............
1,600
—
800
—
—
_
2,400
_
Länskassören......................
1,800
—
900
—
—
—
2,700
_
Landskontoristen .................
1,200
—
—
—
_
_
1,200
_
1 vaktmästare ........................
600
—
—
—
—
_
600
_
1
dito
........................
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
22,200
—
7,300
—
—
—
29,500
—
Kronofogden i lista fögderiet ...
3,000
_
1,000
_
600
_
4,600
_
Dito
i 2:dra
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 3:dje
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 4:de
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
—
Dito
i 5:te
»
3,000
—
1,000
—
400
—
4,400
—
Dito
i 6:te
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 7:de
»
3,000
—
1,000
—
600
--
4,600
—
Dito
i 8:de
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 9:de
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 10:de
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
_
Dito
i ll:te
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
Dito
i 12:te
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
—
12 fogdefullmäktige å 400 kronor
4,800
—
—
—
—
—
4,800
—
Summa
63,000
-|
19,300,
-1
6,400
-
88,700
—
319
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
Kontors-
ban
Summa.
24. Norrbottens län.
ningar
Landssekreteraren._
5,000
1,500
6,500
Länsnotarien........
1,800
—
900
_
_
_
2,700
_
Registratorn ...
1,600
—
800
_
_
_
2,400
Landskanslisten.
1,200
_
_
_
_
_
1,200
Landskamreraren
5,000
—
1,500
_
_
_
6,500
_
l:ste länsbokhållare!!
1,800
—
900
_
_
_
2,700
_
2:dre
dito
1,600
—
800
_
_
_
2,400
Länskassören............
1,800
—
900
_
_
_
2,700
Landskontoristen .
1,200
_
_
_
_
1,200
1 vaktmästare ......
600
—
_
_
_
_
600
1
dito
600
—
—
—
—
—
600
—
Sgr
22,200
—
7,300
—
—
—
29,500
—
Kronofogden i lista fögderiet ...
3,000
_
1,000
600
4,600
Dito
i 2:dra
»
3,000
—
1,000
—
700
—
4,700
_
Dito
i 3:dje
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
_
Dito
i 4:de
»
3,000
—
1,000
—
600
_
4,600
_
Dito
i 5:te
»
3,000
—
1,000
—
600
—
4,600
_
Dito
i 6:te
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
_
Dito
i 7:de
»
3,000
—
1,000
—
500
—
4,500
_
Dito
i 8:de
»
3,000
—
1,000
—
500
_
4,500
_
Dito
i 9:de
»
3,000
—
1,000
—
500
_
4,500
_
Dito
i 10:de
»
3,000
—
1,000
—
500
_
4,500
_
8 fogdefullmäktige å 400 kronor
3,200
—
—
—
—
—
3,200
—
Summa
55,400
17,300
-|
5,500
—
78,200
—
Ingen
d:o
fullnog.
d:o
Förslag till öfvergångsstater.
322
Bos
t ä
1
1 e
n.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Afkast
Summa.
1. Stockholms län.
ning.
_
_
_
_
_
__
_
_
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden i Sollentuna fögderi .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Långhundra d:o ........................
Vennesta ............
2
5/
'' 8
100
—
140
—
240
—
»
i Frösåkers d:o...........................
Eke ..................
1
l
147
—
144
—
291
—
»
i Lyhundra d:o...........................
Enehy ...............
1, 2
1
161
—
348
—
609
—
1, 2
1
167
—
437
—
604
—
_
_
_
—
—
—
Expeditionskronofogden i Färentuna härad .........
Troxhammar ......
4, 6
17,
258
—
404
—
662
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Långhundra d:o ..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Lyhundra d:o .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
Länsmannen i Sollentuna härad........................
Ursvik ...............
5
7s
71
—
354
—
425
—
»
i Vallentuna d:o...........................
Hassla ...............
2
i
177
—
266
—
443
—
»
i Danderyds skeppslag ..................
Rinkaby ............
3
7,
33
—
147
—
180
—
»
i Färentuna härad........................
Väsby ...............
3
7«
ISO
—
156
—
286
—
»
i Långhundra d:o ........................
Lundby...............
3
i
155
—
62
—
217
—
»
i Seminghundra d:o .....................
Bergby...............
2
i
146
—
15
—
161
—
»
i Erlinghundra d:o......................
Tollsta...............
1
V4
112
—
9
—
121
—
»
i Frösåkers härads södra distrikt......
Sanda ...............
5
*/.
140
88
114
12
255
—
5
7,
59
—
68
—
127
—
»
i Närdinghundra härad..................
Bärbv ...............
5
7,
62
—
140
—
202
—
»
i Lvhundra d:o ...........................
Hagård...............
1
3A
91
—
130
—
221
—
»
i Sjuhundra d:o...........................
Stortjärn ............
1
7,
153
—
97
—
250
—
»
i Bro skeppslag...........................
Ösby..................
3
7S
62
—
60
—
122
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
»
i Frötuna d:o..............................
Kålsnacka .........
1
7<
85
—
60
—
145
—
»
i Vermdö d:o norra distrikt............
Ny varp...............
1
7,
52
—
136
—
188
—
_
—
—
—
—
—
—
—
»
i Sotholms härads norra d:o............
Mulsta...............
1
7,
69
—
193
—
262
—
»
i d:o södra d:o ...........................
Tyrved ...............
2
7'',
—
50
132
50
133
—
.....a..................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Oknebo d:o..............................
Neder Rumla ......
1
7,
100
—
232
—
332
—
»
i Långhundra d:o ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
2,531
38
3,844 62
6,376
—
323
0
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Resepen-
ningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
5,000
_
2,500
2,336
9,836
9,836
1,800
—
900
—
—
—
2,012
—
4,712
—
4,712
—
16,380
_
6,900
__
_
_
_
22,280
22,280
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
2,229
—
—
—
300
—
536
—
3,065
—
3,305
—
2,171
—
—
—
300
—
117
—
2,618
—
2,909
—
1,960
—
—
—
300
—
269
—
2,529
—
3,038
—
2,039
—
—
—
300
—
256
—
2,695
—
3,199
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
Tillförordnad.
338
—
—
—
—
—
108
—
116
—
1,108
—
1,912
—
—
—
—
—
729
—
2,611
—
2,641
—
2,032
—
—
—
—
—
565
—
2,597
—
2,597
—
1,910
—
—
—
—
—
657
—
2,597
—
2,597
—
1,965
—
—
—
—
—
639
—
2,604
—
2,601
—
2,023
—
—
—
—
—
528
—
2,551
—
2,551
—
1,820
—
—
—
—
—
991
—
2,811
—
2,811
—
275
—
—
—
50
—
115
—
470
—
895
—
257
—
—
—
50
—
44
—
351
—
791
—
520
—
—
—
50
—
380
—
950
—
1,130
—
411
—
—
—
50
—
80
—
541
—
830
—
183
—
—
—
50
—
131
—
664
—
881
—
539
—
—
—
SO
—
150
—
739
—
900
—
699
—
—
—
50
—
147
—
796
—
917
—
415
—
—
—
50
—
223
—
718
—
973
—
573
—
—
—
50
—
147
—
770
—
897
—
498
—
—
—
50
—
116
—
661
—
866
—
179
—
—
—
50
—
124
—
653
—
871
—
150
—
—
—
50
—
90
—
590
—
810
—
578
—
—
—
50
—
112
—
770
—
892
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Tillförordnad.
655
—
—
—
50
—
128
—
733
—
878
—
512
—
—
—
50
—
65
—
627
—
815
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
138
—
—
—
50
—
331
—
819
—
1,081
—
567
—
—
—
50
—
47
—
661
—
797
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
Tillförordnad.
368
—
—
—
50
—
10
—
428
—
760
—
1,000
__
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
63,159
—
13,800
-
2,700
12,273
-1
91,932
—
98,308
—
324
O
Bos
t ä
1 l
n.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Summa.
2. Upsala län.
ning
85
85
_
_
_
_
85
_
85
—
Landträntmästare!! .......................................
—
—
—
—
63
—
63
—
Öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landstatstjenstemännen ...........................
—
—
—
—
—
Kronofogden i gamla l:a fögderiet ..................
—
—
—
—
—
—
»
i nya
l:a d:o...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
_
_
_
_
_
_
_
Vallbv ...............
1
v,
72
_
179
_
251
_
_
_
—
—
Häradsskrifvaren i gamla l:a fögderiet...............
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i nya
l:a d:o .....................
Hesslinge............
2
7*
99
—
201
—
300
—
—.
—
—
—
—
—
——
—
_
_
_
_
_
_
—
—
»
i d:o
4:e d:o .....................
Vallby ...............
2
7,
72
—
179
—
251
—
»
i d:o
5:e d:o .....................
Slef..................
5
i
88
—
285
—
373
—
Länsmannen i Håbo härad..............................
Bählby...............
1
7«
100
—
254
—
354
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
—
—
_
__
_
_
_
_
—
—
»
i åtta socknar af Trögds d:o .........
Grillby...............
3
i
152
—
304
—
466
—
»
i Lagunda d:0
...........................
St. Bärby............
1
7,
95
—
210
—
305
—
»
i Hagunda d:o —.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Ulleråkers d:o...........................
Hällby ...............
1
7„
118
—
158
—
276
—
_
_
—
—
—
—
—
—
»
i Vaksal a d:o..............................
Berga ...............
3
7S
133
—
197
—
330
—
»
i Rasbo d:o.................................
Skeke ...............
3
V.
119
—
172
—
291
—
11
V,
88
—
146
—
234
—
»
i Vendels d:o..............................
Thorsmyra .........
2
v;
75
—
115
—
190
—
»
i Elfkarleby d:o...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
--
—
—
»
i Nornnda härad ........................
Jersta ...............
4
7,
107
—
121
—
228
—
2
1
139
—
340
—
379
—
»
i Dannemora tingslag ..................
—
—
—
—
»
i Löfsta d:o ...............................
Skjerplinge .........
6
7S
62
—
81
—
143
—
Summa
—
—
1,519
—
3,076
—
4,594
—
325
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Resepen-  . ningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
4,915
_
1,500
_
_
_
2,767
9,182
9,267
4,915
—
.1,500
—
—
—
—
—
6,415
—
6,500
1,737
—
900
—
—
—
857
—
3,494
—
3,557
—
11,000
_
3,400
_
_
_
_
_
14,400
_
14,400
—
—
—
Under indragning.
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
283
—
—
—
4,283
—
4,283
—
2,208
—
—
—
300
—
266
—
2,774
—
3,025
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
Under indragning.
1,491
—
—
—
—
—
449
—
1,940
—
2,240
—
2,062
—
—
—
—
—
432
—
2,494
—
2,494
—
2,096
—
—
—
—
—
437
—
2,533
—
2,533
—
1,412
—
—
—
—
—
640
—
2,052
—
2,303
—
1,333
—
—
—
—
—
542
—
1,875
—
2,248
—
346
—
—
—
50
—
9
—
405
—
759
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Vakant.
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
244
—
—
—
50
—
no
—
404
—
860
—
395
—
—
—
50
—
145
—
590
—
895
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
424
—
—
—
50
—
137
—
611
—
887
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
370
—
—
—
50
—
77
—
497
—
827
—
409
—
—
—
50
—
41
—
500
—
791
—
466
—
—
—
50
—
164
—
680
—
914
—
610
—
—
—
50
—
65
—
625
—
815
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Vakant.
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
472
—
—
—
50
—
137
—
659
—
887
—
321
—
—
—
50
—
244
—
615
—
994
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
Vakant.
567
—
—
50
—
475
—
1,082
-
1,225
—
67,683
—
15,300
—
2,033
—
7,994
—
83,010
-|
87,604
—
826
B o s t ä 1
e n.
3. Södermanlands län.
Landskamreraren..........................................
Landträntmästare!! .......................................
Öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
Kronofogden
i Jönåkers
fögderi.......................
»
i
Oppunda
d:o ...........................
»
i Rekarnes d:o ...........................
»
i Åkers d:o ..............................
Häradsskrifvaren
i
Jönåkers
fögderi..................
»
i
Oppunda
d:o .....................
»
i Rekarnes d:o .....................
»
i
Åkers d:o...........................
Länsmannen i Jönåkers härad ........................
»
i
Rönö d:o.................................
» i Hölebo d:o ..............................
»
i Oppunda härads vestra distrikt......
»
i d:o d:o östra d:o .....................
»
i d:o d:o mellersta d:o..................
»
i Villåttinge härad...... .................
» i Öster Rekarne d:o .....................
» i Vester Rekarne d:o.....................
»
Åkers d:o .................................
»
Daga
d:o....................................
»
Selebo d:o
.................................
Summa
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Afkast-
ning.
Summa.
(Ählsta m. Spelbagen
|Ö. Kungsladugården
2
7,
1''
‘4
! -
—
1,135
—
1,216
—
0. Kungsladugården
V,
10
660
670
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vik ..................
1
1
119
—
232
—
351
—
Årby..................
1
7,
121
—
113
—
237
—
Qvarnberga .........
1
7.
97
—
701
—
801
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Spånga...............
1
V,
68
—
132
—
200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Ullevi ...............
1
i
156
—
115
—
301
—
Hammarby .........
1
7,
109
—
112
—
251
—
Aby ..................
2
i
226
—
1,271
—
1,500
—
Sköldnäs ............
1
i
122
—
108
—
230
—
Lundby...............
1
7,
SO
—
120
—
200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Malma m. Slagkärret
1
i
127
121
—
251
—
Ilimmelsända ......
2
7.
61
—
77
—
in
—
Berga ...............
1
17,
136
—
699
—
835
—
—
—
—
—
—
—
—
—
St. Mälby .........
1
7.
130
—
300
—
130
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,677
—
5,965
—
7,611
—
327
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
Resepen-
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
ningar
sportler.
summarum.
3,754
—
2,000
—
—
—
—
—
5,754
_
7,000
_
1,130
—
900
—
—
799
—
2,829
—
3,499
—
15,400
_
5,400
_
_
_
20,800
20,800
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
2,071
—
—
—
300
—
128
—
2,499
—
2,850
—
2,232
—
—
—
207
—
220
—
2,659
—
2,896
—
1,663
—
—
—
300
—
201
—
2,164
—
2,965
—
1,792
—
—
—
—
—
854
—
2,646
—
2,646
—
1,179
—
—
—
—
—
902
—
2,081
—
2,281
—
1,925
—
—
—
—
—
722
—
2,647
—
2,647
—
1,869
—
—
—
—
—
756
—
2,625
—
2,625
—
399
—
—
—
50
—
303
—
752
—
1,053
—
449
—
—
—
50
—
162
—
661
—
912
—
—
—
—
—
50
—
3
—
53
—
1,553
—
470
—
—
—
50
—
270
—
790
—
1,020
—
600
—
—
—
50
—
116
—
666
—
866
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Tillförordnad.
449
—
—
—
50
—
159
—
658
—
909
—
559
—
—
—
50
—
—
—
609
—
750
—
—
—
—
—
50
—
28
—
78
—
913
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Tillförorduad.
270
—
—
—
50
—
118
—
438
—
868
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Tillförordnad.
42,111
—
10,800
—
1,557
—
5,741
—
60,209
-!
67,853
—
328
4. Östergötlands län.
Landskamreraren..........................................
Landträntmästare!! .......................................
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
Kronofogden i Kinda och Ydre häraders fögderi...
»
i Gullbergs m. fl. d:o d:o...............
»
i Åkerbo m. fl. d:o d-.o..................
»
i Hammarkinds och Skärkinds d:o d:o
»
i Finspåuga m. fl. d:o d:o ............
»
i Lösings m. fl. d:o d:o ...............
»
i Göstrings och Vifolka d:o d*o ......
»
i Lysings m. fl. d:o d:o ...............
Häradsskrifvaren i Kinda och Ydre häraders fögd.
»
i Gullbergs m. fl. d:o d:o.........
»
i Åkerbo m. fl. d:o d:o............
»
i Hammarkinds och Skärkinds d:o
»
i Finspånga m. fl. d:o d:o.........
»
i Lösings m. fl. d:o d:o............
»
i Göstrings och Yifolka d:0 d:o
»
i Lysings m. 11. d:o d:o............
Länsmannen i Ydre härads norra distrikt............
»
i d:o d:o södra d:o .....................
»
i Kinda härads norra distrikt .........
»
i d-.o d:o södra d:o .....................
»
i Gullbergs härad ........................
»
i
Bobergs d:o..............................
«
i
Valkebo d:o..............................
»
i Åkerbo d:o ..............................
»
i Bankekinds d:o ........................
»
i
Hanekinds d:o...........................
»
i
Hammarkinds
härads
vestra
distrikt
»
i d:o d:o östra d:o........................
»
i Skärkinds härad ........................
»
i
Risinge, Vänga
och
Hellestads
s:nar
»
i Regna och Skedvi d:o..................
»
i Tjellmo tingslag........................
Trspt
B
0 s
t ä
1
1 e u.
Namn.
N:0.
Mtl.
Ränta.
Afkast-
ning.
Summa.
_
12 —
693 —
705 —
—
—
6 —
264 —
269 —
Drättinge............
4
1
84 —
417 —
501 —
Gustad, Pihlg.......
4
1
145 —
465 —
610 —
(Bökesta ............
(Löningsjord.........
2
7,
124 —
697 —
721 —
Flämmestad.........
X
V,
87 —
200 —
287 —
—
—
- -
—
—
0. Helgestad ......
1
X
171 —
290 —
461 —
Vederstad............
5
7,
128 —
205 —
333 —
—
—
- -
—
—
Aska, Storg..........
3
i
93 —
368 —
451 —
—
—
- -
—
—
(Stratomta............
(Löningsjord.........
1
7,
-
87 —
399 —
486 —
Varby ...............
2
7,
137 —
555 —
692 —
Einta ...............
(V. Helgestad ......
{ samt kronofisket
| Kungslotten......
1
1
7S
i
2 —
163 —
330 —
349 —
332 —
512 —
Marstad ............
8
i
147 —
518 —
665 —
Skogsby ............
1
i
130 —
323 —
453 —
Bestorp ............
1
7.
52 —
416 —
468 —
—
—
- -
—
—
Aska, Mellang.......
1
7,
40 —
210 —
250 —
(Norra Rothult......
(och Ilumpen......
2
7«
7»
-
50 —
401 —
451 —
Sjögesta ............
7
i
210 —
490 —
700 —
Boberg...............
1
7S
96 —
223 —
319 —
L. Greby ............
—
''/i
94 —
238 —
332 —
Stratomta............
2
i
187 —
314 —
501 —
Unnerstad............
2
7»
102 —
350 —
452 —
Anestad ............
—
i
205 —
654 —
859 —
(Husby ...............
i samt Mörtenkärr
4
7.
381 —
472 —
Sjögerum............
1
7,
84 —
442 —
526 —
Brännestad .........
2
1U
62 —
238 —
300 —
Skånstorp............
3
i
83 —
218 —
301 —
IVistiuge ............
| och Rudsjöäng —
2
7b
1 31 -
75 —
106 —
Uud ..................
X
7»
67 —
351 —
408 —
-
2,959 |—|
10,964| —
| 13,923|—
329
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Småpen-
ningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
4,295
_
3,000
_
7,295
8,000
1,631
900
—
—
—
3,236
—
5,667
—
5,936
—
17,800
_
6,400
_
24,200
24,200
1,916
—
—
—
300
—
235
—
2,451
—
2,952
—
1,716
—
—
—
300
—
442
—
2,458
—
3,068
—
1,641
—
—
—
300
—
412
—
2,353
—
3,074
—
2,134
—
—
—
300
—
221
—
2,655
—
2,942
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
Vakant.
1,952
—
—
—
300
—
292
—
2,544
—
3,005
—
2,008
—
—
—
300
—
449
—
2,757
—
3,090
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
1,091
615
—
1,706
2,157
—
Tillförordnad.
1,006
—
—
—
—
—
675
—
1,681
—
2,167
—
911
—
—
—
—
—
727
—
1,638
—
2,330
—
1,137
—
—
—
—
—
963
—
2,100
—
2,432
—
1,136
—
—
—
—
—
754
—
1,890
—
2,402
—
900
—
—
—
—
_
721
_
1,621
_
2,286
_
956
—
—
—
—
—
971
—
1,927
—
2,380
—
232
—
—
—
50
—
107
—
389
—
857
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
Tillförordnad.
450
—
—
—
50
—
66
—
666
—
816
—
249
—
—
—
50
—
80
—
379
—
830
—
—
—
—
—
50
—
63
—
113
—
813
—
381
—
—
—
50
—
in
—
542
—
861
—
368
—
—
—
50
—
113
—
531
—
863
—
199
—
—
—
50
—
67
—
316
—
817
—
248
—
—
—
50
—
127
—
426
—
877
—
—
—
—
—
50
—
47
—
97
—
956
—
228
—
—
—
50
—
189
—
467
—
939
—
174
—
—
—
60
—
72
—
296
—
822
—
400
—
—
—
50
—
64
—
514
—
814
—
399
—
—
—
50
—
347
—
796
—
1,097
—
594
—
—
—
50
—
112
—
756
—
862
—
292
—
—
—
50
—
no
—
452
—
860
—
1 63,344
|-
| 12,800
|-
3,160
12,388
|-
| 81,682
| 95,605
—
42
330
i Bräbo härad ..
i Memmings d:o
i Lösings d:o.....
i Östkinds d:o
i Björkekinds d:o
Göstrings d:o
Vifolka d:o ...
i Lysings d:o...
i Dals d:o
Aska härads södra del
d:o d:o norra d:o .....
Motala d:o ...............
Trop t
Summa
s t
1 1
Namn.
N:0.
Mtl.
Ränta.
Afkast-
ning.
Summa.
2,959
10,964
13,923
Döfyestad............
1
7,
66
—
312
—
378
—
Thorlunda .........
1
1
146
—
474
—
620
—
Tomby...............
3, 4
v v
/4>
/ 2
127
169
296
med Sylten.........
—
—
Bossgård ............
3
1
samt Finn el. Hök-
194
—
253
—
447
—
torpet o. Sqvätten
—
—
Blackstad ............
3
1
med tillhörande an-
del i allmännings-
264
—
245
—
509
—
kärret Bomossen o.
Kruskopptorp
—
—
fRyckelsby med i * 3/n af
2
1
185
_
205
__
390
_
ibm qvarn och sag
—
—
Viby..................
14
7.
84
—
248
—
332
—
Norrö ...............
1
i
194
—
635
—
829
—
Herrestad............
10
7«
131
—
284
—
415
—
Rocklanda .........
5
i
137
—
226
—
363
—
—
—
4,481
—
14,015
•—
18,502
—
Lön.
Tjenstgö-  ringspen-  n in gar.
Reseper
ningar
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
63,344
_
12,800
3,150
_
12,388
81,682
95,605
322
—
—
—
60
—
199
—
571
—
949
—
80
—
—
—
BO
—
59
—
189
—
809
—
404
—
--
—
BO
—
112
—
566
—
862
—
253
—
—
—
BO
—
136
—
439
—
886
—
191
—
—
—
BO
—
58
—
299
—
808
—
310
—
—
—
BO
_
143
—
503
_
893
_
368
—
—
—
BO
—
256
—
673
—
1,005
—
—
—
—
—
50
—
285
—
335
—
1,164
—
285
—
—
—
50
—
63
—
398
—
813
—
337
—
—
—
50
—
44
—
431
—
794
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
67,894
—
13,800
—
3,650
—
13,742
—
89,086
-
107,588
__
332
Bos
t ä
1
1 e
n.
5. Jönköpings län.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Afkasl
ning.
-
Summa.
Öfrige
vid länsstyrelsen anstälde tjensteinän samt
vaktbetjeningen, enligt förslaget till aflöningsstat
Kronofogden i Tveta m. fl. häraders fögderi.........
R als torp ............
1
i
64
—
386
—
450
—
»
i Norra och Södra Vedbo d:o d:o ...
Fogdeholm .........
1
v,
79
—
172
—
251
—
»
»
»
»
Häradsskrifvaren i Tveta m. fl. häraders d:o ......
Drifseryd, Sorg. ...
1
i
102
—
299
—
401
—
»
i Ostra härads d:o..................
Kolshult ............
1
v.
43
—
375
—
418
_
»
i Vestbo d:o d:o.....................
Albo, Sorg..........
3
v,
45
—
105
—
150
—
Länsmannen i Tveta härads slottsdistrikt............
Eskilstorp, Norrg.
3
7,
73
—
378
—
451
—
)>
i d:o d:o östra distrikt..................
Rönjane, Kronog____
1
7,
45
—
330
—
375
—
»
i Vista d:o landtdistrikt..................
Reaby, Smedg.......
3
Va
50
—
550
—
600
—
»
i Visingsö distrikt........................
Lyckan ...............
1
1
82
—
318
—
400
—
»
i Mo härad................................
St. Bosarp .........
1
7.
85
—
306
—
391
—
»
i Norra Vedbo härads lista distrikt...
Mada, Osterg.......
1
7,
85
—
316
—
401
—
»
i d:o d:o 2:dra d:o........................
St. Isaryd, Sorg____
4
VT
56
—
205
—
261
—
„
_
__
„
»
Uplanda Kronog____
3
40
210
250
j,
Ekekuila, Lilleg. ...
3
V2
41
259
300
__
»
»
»
w
Hultsjö, Bergag. ...
3
46
184
230
n
_
_
_
____
___
»
»
n
»
»
Fällinge, Brunnsg.
8
%
39
no
149
»
_
_
_
_
_
_
_
_
Summa
—
—
975
—
4,503
—
5,478
—
338
Tjenstgö
ringspen
niugar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa
summarum.
Summa.
3,729
1,986
4,265
fl sportelinkomsten är inräknadt personligt löne|
tillägg, 200 kronor.
Tillförordnad.
1,301
2,557
2,670
sportelersättningen är inräknadt personligt
lönetillägg, 41 kr. 79 öre.
sportelersättningen är inräknadt personligt
lönetillägg, 200 kronor.
1,500
1,000
1,000
Vakant.
1,000
384
Bos
t ä
1 1 «
n.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Afkast-
Summa.
6. Kronobergs län.
ning
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen, enligt förslaget till aflöningsstat
för land8statstjenstemännen...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
_
__
_
_
_
_
_
»
i Uppvidinge d:o ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
_
_
_
Häradsskrifvaren i Konga fögderi.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Uppvidinge d:o ..................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Kinnevalds och Norrvidinge d:o
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
»
i Uppvidinge d:o öfva d:o...............
Galtabäck, Fösingsg.
1
V,
32
—
143
—
175
—
_
_
_
_
_
_
_
»
i Kinnevalds d:o öfra d:o...............
Iläringtorp .........
1
V,
54
—
146
—
200
—
»
i d:o d:o nedra d:o .....................
Sånnahult, Lilleg.
1
v.
56
—
300
—
366
—
_
_
_
_
_
_
_
»
i Allbo härads norra distrikt .........
Eskås, Norreg.......
2
V,
44
—
156
—
200
—
_
_
_
_
_
_
_
»
i d:o d:o sydöstra d:o ..................
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
»
i d:o d:o norra d:o .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
186
—
745
—
931
—
83 5
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
Resepen-
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
ningar.
sportler.
summarum.
5,000
_
2,500
_
_
_
7,939
15,439
15,439
1,800
900
—
—
—
756
—
3,456
—
3,456
—
15,400
_
5,900
_
_
_
21,300
21.300
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
174
—
—
—
4,174
—
4,174
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4.300
—
4,300
—
1,938
—
—
—
—
—
770
—
2.708
—
2.708
—
2,032
—
—
—
—
—
536
—
2,568
—
2.568
—
1,965
—
—
—
—
—
607
—
2,572
—
2,572
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vakant.
1,823
—
—
—
—
—
1,095
—
2,918
—
2,918
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
525
—
—
—
50
—
218
—
793
—
968
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
500
—
—
—
BO
—
102
—
652
—
852
—
344
—
—
—
BO
—
309
—
703
—
1,069
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
500
—
—
—
50
—
311
—
861
—
1,061
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—I
1,500
—
1,000
—
500
~
—
—|
—
—
1,500
—|
1,500
—
59,827 |
-1
20,800
-1
1,574 |
-|
12,643 |
-|
94,844
-
95,775
—
336
7. Kalmar län.
Landssekreteraren .......................................
Landträntmästare!! .......................................
Öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän samt
vaktbetjeningen, enligt förslaget till aflönings
stat
för landsstatstjenstemännen.....................
Kronofogden i Tjusts härads fögderi..................
» i Sefvedes och Tunaläns häraders d:o
»
i Aspelands och Hanbörds d:o d:o ...
»
i Norra Möre och Stranda d:o d:o...
» i Södra Möre härads d:o...............
m i Ölands norra mot .....................
» södra d:o
Häradsskrifvaren i Tjusts härads fögderi ............
»
i Sefvedes och Tunaläns häraders d:o
»
i Aspelands och Hanbörds d:o d:o
»
i Norra Möre och Stranda d:o d:o
»
i Södra Möre härads d:o .........
»
i Ölands norra mot..................
»
i »
södra d:o..................
Länsmannen i Dalhems in. fl. socknar...............
» i Lotta socken ...........................
» i Odensvi d:o..............................
» i Hjorteds in. fl. socknar...............
» i Tunaläns härad ........................
» i Södra Vi m. fl. socknar..............
» i Vimmerby m. 11. d:o ..................
» i Mörlunda m. 11. d:o ..................
» i Virserums m. 11. d:o ..................
» i Högsby m. fl. d:o .....................
» i Fagerhults m. fl. d:o ..................
» i Stranda härads norra distrikt ......
» i »
» södra d:o ............
»
i
Ryssby
m.
fl. socknar..................
»
i
Dörby
m.
fl. d:o........................
»
i
Torsås
socken...........................
»
i
Söderåkra
d:o...........................
» i Hagby ra. fl. socknar..................
»
i Ljungby m. fl. d:o.....................
»
i Madesjö m. fl. d:o.....................
» i Vissefjerda socken .....................
» i Åkerbo härad ...........................
i Slättebo d:o...
i Runstens d:o
i Möckleby d:o
i Algutsrums d:o
i Gräsgårds d:o ...
Summa
B o s t
lien.
Namn.
Eldslösa
Näfra
Södra Bäck —
Lilla Brunneby.
Resmo ..........
Plittorp
Bo atorp
Lilla Vickleby .
Nelhammar —
Fästad ..........
Plittorp
Djurstorp .
Mörlunda.
Virserum .
Tärnshult.
Hvitemåla
Rockneby ..
Hagebytorp
(Hagelstad.
(Frönäs —
(Norra Näsby
(Bläsinge .....
(Carlevi........
(Qvigerölle.....
Bredinge .....
N:o.
1
2, 3
2
Mtl.
Ränta.
3 A
7,
7„
7,
7,
7,
7,
7,
7c
7.
Via
7.
7.
7,c
105
81
123
22
75
159
68
19
24
44
43
47
58
73
47
66
57
42
37
—
1.190
63
Afkast
ning.
Summa.
345
407
445
581
237
384
334
81
1,456
631
257
353
202
302
156
144
266
168
245
225
37
450
488
568
603
312
543
402
100
1,480
675
300
400
260
375
205
63 7,219 |37
145
332
225
287
262
8,410 |
837
Lön.
Tjenst-
görings-
penningar.
Ilese-
penningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
5,000
3,000
6,576
14,576
14,576
1,800
—
900
—
—
—
1,101
—
3,801
—
3,801
—
•
19,200
7,100
_
26,300
26,300
1,971
—
—
—
300
—
487
—
2,758
—
3,208
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
1,990
—
—
—
300
—
499
—
2,789
—
3,277
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1 000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
1,923
—
—
150
—
145
—
2,218
—
2,786
—
2,049
—
—
—
—
—
986
—
3,035
—
3,035
_
975
—
—
—
—
—
839
—-
1.814
—
2,417
—
1,839
—
—
—
—
—
799
—
2,638
—
2,638
—
1,318
—
—
—
—
—
643
—
1,961
—
2,273
—
Tillförordnad.
2,020
—
—
—
—
—
620
—
2,640
—
2,640
—
1,204
—
—
—
—
—
566
—
1,770
—
2,313
—
298
—
—
—
50
—
506
—
854
—
1.256
—
600
—
—
—
50
—
411
—
1,061
—
1,161
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
11
—
—
—
50
—
272
—
333
—
1,813
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
25
—
—
—
50
—
71
—
146
—
821
—
400
—
—
—
50
—
355
—
805
—
1,105
—
300
—
—
—
50
—
556
—
906
—
1,306
—
1,000
—
500
—
—
—
450
—
1,950
—
1,950
—
440
—
—
—
50
-
291
—
781
—
1,041
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
325
—
—
—
50
—
409
—
784
—
1,159
—
497
—
—
—
so
—
559
—
1,106
—
1,309
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
''
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,600
—
1,000
—
500
—
—
~
—
—
1,500
—
1,500
—
555
—
—
—
so
—
227
—
832
—
977
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
368
—
—
—
50
—
293
—
711
—
1,043
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
475
—
—
—
50
—
74
—
599
—
824
—
413
—
—
—
50
—
112
—
575
—
862
—
438
—
—
—
50
—
in
—
599
—
861
—
71,434
—
21,500
2,650
| 17,958
-
| 113,542
—
121,952
-
.
43
338
Bos
t ä
1 1
n.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Afkasl
Summa.
8. Gotlands län.
ning.
Landskamreraren..........................................
Slottsbetning ......
3
_
_
25
29
75
so
_
_
__
_
_
_
_
__
_
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen, enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden i Norra fögderiet ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
>’
i Södra d:o...........................
Rangsarfve .........
8
1 /
i 2
38
—
151
—
189
—
_
_
_
_
_
_
_
>►
i Bala ocli Lina d:o .....................
Riddare...............
10
7,
51
—
102
—
153
—
»
i Halla och Kräcklinge d:o ............
Tjengvede............
4
7.
5G
—
145
—
201
_
_
_
»
i G rott! i n ge och Hoburgs d:o .........
—
—
—
—
—
—
—
—
Samma
1
—
|
145
25
427
75
573
—
839
Lön.
Tjeust-
görings-
penningar.
Rese-
penningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
4,970
_
1,500
_
6,470
6,500
1,800
—
900
—
—
*-
31
—
2,731
—
2,731
—
15,400
_
4,900
_
__
_
20,300
_
20,300
3,000
—
1,000
—
282
—
—
—
4,282
—
4,282
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
1,942
—
—
—
—
—
752
—
2,694
—
2,694
—
1,421
—
—
—
—
—
849
—
2,270
—
2,459
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
547
—
—
—
50
—
—
—
597
—
750
—
499
—
—
—
50
—
25
—
574
—
775
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
40,579
—
13,300
—
682
—
1,657
—
56,218
—
56,791
—
340
Bos
t ä
1
1 c
Ii.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Summa.
9. Blekinge län.
Ullig.
_
__
_
_
_
_
_
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen, enligt forslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen.................... ......
—
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden i Ostra och Medelstads häraders fögderi
—
—
—
—
—
—
—?
—
_
_
_
_
_
_
_
__
Länsmannen i Kristianopels distrikt..................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Rödeby d:o..............................
91
v,
6
28
299
72
306
—
»
i Hjortsberga d:o ........................
Kärragården.........
77
2/
/ 3
8
44
209
56
218
—
»
i Ronneby d:o ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Hoby d:o.................................
—
—
—
—
—
—
—
—
72
V,
8
83
361
17
370
—
Möllekulla .........
13
v2
8
14
399
86
408
_
»
i Jemshögs d:o ...........................
Summa
—
—
81
69
1,270
31
1,302
—
841
Lön.
Tjeust-
görings-
penningar.
Rese-
Ersättning
.
tor raistade
penningar.
,,
1
°
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
1,800 —
900 —
—
—
1,588 —
4,288 —
4,288 —
20,400 —
6,400 —
—
— — —
26,800 —
26,800 —
3,000 —
1,000 —
300
— — —
4,300
4,300 —
3,000 —
1,000 —
300
— — —
4,300 —
4,300 — Tillförordnad.
1,575 —
— —
—
— 1,111 —
2,686 —
2,686 —
1,506 —
— —
—
—
876 —
2.382
2,382 —
1.000 —
500 —
—
— — —
1,500 --
1,500
1,000 —
500 —
—
— — —
1,500 —
1,500 —
394 —
— —
50
—
403 —
847 —
1,153 —
482 —
— —
50
— 162 —
694
912 —
1,000 —
500 —
—
_ — —
1,500
1,500 —
1,000 —
500 —
—
— — —
1,500
1,500 —
330 —
— —
50
—
324 —
704 —
1,074 —
292 —
— —
50
—
257 —
599 —
1,007 —
1,000 —
500 —
—
— — —
1,500 —
1,500 —
37,779 —
11,800 —
800
|—
4,721 —
55,100 —
56,402 —
342
Boställe u.
10. Kristianstads län.
Namn.
N:o. Mtl.
Ränta.
Afkast
ning.
Summa.
Landssekreteraren .......................................
Landskamreraren..........................................
Landträntmästaren .......................................
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän samt
vaktbetjeningen, enligt förslaget till aflöniugsstat
för landsstatstjenstemäunen...........................
—
—
—
—
—
—
Kronofogden
i Norra Asbo in. 11. häraders fögderi
—
—
—
—
— —
—
»
i Ostra och Vestra Göinge d:o d:o...
—
—
—
—
— —
—
»
i Villands, Gerds och Albo d:o d:o...
—
—
—
—
—
—
»
i Ingelstads och Jerrestads d:o d:o...
—
—
—
—
— —
—
Häradsskrifvareu i Norra Asbo in. 11. d:o d:o......
—
—
—
—
—
—
»>
i Ostra och Vestra Göinge d:o d:o
—
—
—
-r-
—
—
»
i Villands, Gerds och Albo d:o d:o
—
—
—
—
—
—
»
i Ingelstads och Jerrestads d:o d:o
—
—
—
—
— —
—
Länsmannen
i Orkelljunga distrikt ..................
—
—
—
—
—
—
»
i Riseberga d:o ...........................
—
—
—
—
—
—
»
i Höja d:o .................................
—
—
—
—
— —
—
»
i Förslöfs d:o..............................
—
—
—
—
—
—
»
i Ossjö d:o.................................
—
—
—
—
— —
—
»
i Gråmanstorps d:o .....................
Nybygget ............
1
2/
'' 3
13
03
299 97
313
»
i Vinlöfs d:o ..............................
—
—
—
—
— —
—
»
i Brönnestads d:o ........................
—
—
—
—
—
—
»
i Stoby d:o..,..............................
—
—
—
—
—
—
i Akarps d:o ..............................
—
--
—
—
— —
—
|Ilonjarum med l)uf-
»
i Ousby d:o ..............................
vekulla qvarn och
2
3 /
U
55
05
292 95
348
( stamp...............
»
i Broby d:o ..............................
—
—
—
—
— —
—•
»
i Färlöfs d:o ..............................
—
—
—
—
— —
—
»
i Näsums d:o..............................
—
—
—
—
— —
—
»
i Fjelkiuge d:o ...........................
—
—
—
—
—
»
i Oppmanna d:o...........................
—
—
—
—
— —
—
»
i Va d:o....................................
Öllsjö ...............
7
1 /
! i
12
97
323 03
336
»
i Espehults d:o ...........................
Borräkra ............
3
1/
‘ 4
7
23
162 77
170
»
i Efveröds d:o ...........................
Arröd ...............
3
9/
1 16
12
82
105 18
118
»
i Albo d:o .................................
—
—
—
— —
—
>»
i Hammenhögs d-.o .....................
—
—
—
—
—
—
»
i Löderups d:o ...........................
—
—
—
—
—
—
i Jerrestads d:o...........................
—
—
—
—
—
101 10 1,183 90 1,285 j
*
Summa
343
Lön.
Tjenst- Pese-
Ersättning
görings-
. för mistade Summa.
°
. ° penningar.
,,
penningar. 1
°
sportler.
Summa
summarum.
5,000
3,000
6,275
14,275
14,275
5,000
—
3,000
—
—
—
1,788
—
9,788
9,788
—
1,800
—
900
—
—
—
4,590
—
7,290
—
7,290
—
12,800
3,400
_
_
_
_
16,200
_
16,200
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4.300
—
3,000
—
1,000
—
200
—
—
—
4,200
—
4,200
—
1,536
—
—
—
—
—
1,335
—
2,871
—
2,871
—
1,499
—
—
—
—
—
1,146
—
2,645
2,645
—
1,237
—
—
—
—
—
1,601
—
2,838
—
2,838
—
1,774
—
—
—
—
—
1,055
—
2,829
—
2,829
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500''
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
387
—
—
—
50
—
234
—
671
984
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
352
—
—
—
50
—
204
—
606
—
954
—
1,000
_
500
_
_
_
—
_
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
364
—
—
—
50
—
47
—
461
—
797
—
530
—
—
—
50
—
253
—
833
1,003
—
582
—
—
—
50
—
118
—
750
—
868
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
1,600
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
62,861
—
23,300
|-
1,350
|-
18,646
—
106,157
-II
107,442
—
Tillförordnad.
344
B 0 8
t ä
Namn.
N:o.
Mtl.
11. Malmöhus län.
Landträntmästare» ..................................
_
_
Öfrige vid
länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vnktbetjeningen, enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjensteinännen......................
—
—
Kronofogden
i Oxie m. 11. häraders fögderi____
Vallby ...............
12
1
»
i Luggude härads d-.o .............
Fjerrestad............
11
2 /
/ 3
»
i Rönnebergs m. fl. häraders d:o.
—
—
»
i Torna och Bara d:o d:o .......
—
—
»
i Frosta och Färs d:o d:o .......
—
—
»
i Ljunits och Herrestads d:o d:o.
—
—
lläradsskrifvaren i Oxie m. fl. d:o d:o..........
V. Yemmenhög ...
16
1
»
i Luggude härads d:o..........
Viarp ...............
4
V,
»
i Rönnebergs in. fl. häraders
d:o
—
—
»>
i Torna och Bara d:o d:o —
—
—
»
i Frosta och Färs d:o d:o —
—
—
»
i Ljunits och Ilerrestads d:o
d:o
—
—
Länsmannen
i Oxie härads norra distrikt.......
—
—
»
i d:o
d:o södra d:o .......
Änne- och Allekärr
—
—
»
i Skvtts d:o vestra d:o .......
St. Hammar.........
14
7,
»
i d:o d:o östra
d:o .......
—
»
i Vemmenhögs d:o vestra d:o ____
Ö. Torp ............
8
7 4
»
i
d:o
d:o östra d:0 —
—
»
i Torna d:o vestra d:o .............
—
—
»
i d:o d:o östra d:o .............
—
—
»
i Bara d:o vestra d:o .............
—
—
»
i d:o d:o östra d:o .............
—
—
»
i Harjagers härad ...................
—
__
»
i Luggude härads vestra distrikt .
—
—
»
i
d:o
d:o mellersta d:o .
—
—
»
i
d:o
d:o östra d:o.......
—
—
»
i
d:o
d:o norra d:o.......
—
—
»
i Onsjö
d:o norra d:o.......
Sonnarp ............
10
V,
»
i d:o
d:o södra d:o.......
Reslöf ...............
28
7,
»
i Rönnebergs härad ................
ITerslöv ............
3
"A.
»
i Frosta härads vestra distrikt —
Slagstorp ............
3
V.
M
i d:0
d:o östra
d:o —
—
»
i Färs
d:o norra
d:o —
—
—
»
i d:o
d:o södra
d:o —
—
—
»
i Ljunits härad ......................
S. Vallösa .........
4
*A
»
i Herrestads d:o......................
Lilla Köpinge ......
2
i
»
på ön Hven .........................
—
—•
lien.
Ränta
20 61
17 61
12 11
9 81
1 69
5 42
9 44
8 63
7 67
14
9
6 60
12 69
18 86
144 03
Summa
34:5
Lön.
Tjenst-
görings-
löse-
penning
ar.
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
1,800
penning
900
ar.
sportle
2,630
r.
5,330
summaru
5,330
m.
24,200
__
10,100
_
_
_
_
34,300
34,300
781
—
—
—
232
—
459
—
1,472
—
2,993
—
2,088
—
—
—
300
—
513
—
2,901
—
3,234
—
3,000
—
1,000
—
205
—
—
—
4,205
—
4,205
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
277
—
—
—
4,277
—
4,277
—
395
—
—
—
—
—
1,711
—
2,106
—
2,493
—
1,066
—
—
—
—
—
1,336
—
2,402
—
2,762
—
1,631
—
—
—
—
—
1,273
—
2,904
—
2,904
—
1,624
—
—
—
—
—
1,417
—
3,041
—
3,041
—
1,575
—
—
—
—
—
1,716
—
3,291
—
3,291
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
__.
1,500
_
609
—
—
—
60
—
116
—
775
—
866
—
463
—
—
—
50
—
104
—
617
—
854
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
684
—
—
—
50
—
70
—
704
—
820
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
466
—
—
—
BO
—
19
—
535
—
769
—
617
—
—
—
SO
—
80
—
747
—
830
—
386
—
—
—
BO
—
175
—
611
—
925
—
394
—
—
—
BO
—
218
—
662
—
968
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
133
41
—
—
50
—
218
—
401
41
968
—
237
18
—
—
50
—
42
—
329
18
792
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
67,049
59
23,000
2,064
—
12,093
-!
104,210
59|
109,222
-
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Vakant.
44
Boställen.
346
12. Hallands län.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Afkas''
ning.
Summa.
33
33
_
_
_
_
39
_
39
_
_
_
_
_
_
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen, enligt förslaget till allöningsstat
_
_
_
_
__
_
_
_
»
i Varbergs d:o ...........................
Fastorp...............
3
1
17
—
433
—
450
—
_
_
_
_
_
—
—
—
_
_
_
_
_
_
—
—
_
_
_
_
_
_
_
—
_
_
_
_
_
_
__
—
_
_
_
_
_
_
_
—
5
7„
48
_
252
—
300
—
_
_
_
—
—
»
i d:o
d:o södra d:o
.........
—
—
—
-
—
—
—
Summa
| -
65
757
822
—
847
Lön.
Tjenst-
görings-
penningar.
Rese-
penningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
4,967
_
1,600
_
_
6,558
13,025
13,058
4,961
—
1,600
—
—
—
—
—
6,461
—
6,500
_
1,800
900
—
—
613
—
3,313
—
3,313
—
10,400
—
3,400
_
_
_
13,800
13,800
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
2,010
—
—
—
260
—
486
—
2,746
—
3,196
—
3,000
—
1,000
—
220
—
—
4,220
—
4,220
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,897
—
—
—
—
—
961
—
2,858
—
2,858
—
1,948
—
—
—
—
—
847
—
2,795
—
2,795
—
1,901
—
—
—
—
—
851
—
2,752
—
2,752
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
--
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
400
—
—
—
50
—
215
—
665
—
965
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
49,284
15,300
-
1,120
—
10,531
—
76,235
__
77,057
—
Tillförordnad.
Tillförordnad.
348
B
o s
t ä
1
1 e
n.
Namn.
N:r.
Mtl.
Ränta.
Afkast
Summa.
13. Göteborgs och Bohus län.
wug.
Landträntmästare!! .......................................
—
—
—
—
—
—
—
—
Öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
—
—
—
—
—
—
--
—
Kronofogden i Göteborgs fögderi .....................
Askim, Knapegården
—
1
161
—
939
—
1,100
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1
15
—
485
—
500
—
»
i Sunnervikens d-.o........................
Torp..................
—-
1
21
—
501
—
522
—
—
1
28
—
1,495
—
1,523
—
Häradsskrifvaren i Göteborgs d:o .....................
Angås ...............
—
7,
94
—
806
—
900
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Oroust och Tjörns d:o............
Beleteröd............
—
i
13
—
4S7
—-
600
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
i
27
—
975
—
1,002
—
Länsmannen i Hisings härad...........................
Tofter ...............
—
7*
13
—
460
—
473
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
_
i
16
_
450
—
466
—
Skålldaf ............
_
7«
11
_
439
—
450
—
_
i
17
—
410
—
427
—
»
i d:o Torpe d:o .....................
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
»
i Stångenäs d:o..........................
Öfre Lyse............
—
7,
15
—
734
—
749
—
»
i Tunge d:o ..............................
Tyft..................
—
7,
9
—
612
—
621
»
i Sörbygdens d:o ........................
Nedre Hellesäter...
—
i
13
—
748
—
761
—
_
_
_
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
»
i Qville d:o ..............................
Q,ville, Mellangård
—
7,
16
—
284
—
300
—
_
i
17
—
283
—
30C
—
_
i
20
_
550
—
570
—
_
i
14
_
736
—
750
—
»
i d:o vestra d:o .....................
Ihleborg ............
—
i
15
—
585
—
600
—
»
i Tjörns distrikt...........................
Höga ...............
—
i
16
—
734
—
750
—
Summa
—
| -
|
551
—| 12,713
|-
13,264
—
349
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
Resepen-
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
5,000
ningar
3,000
ningar
sporre
9,007
17,007
sura mani
17,007
m.
1,800
900
—
—
—
1,343
—
4,043
—
4,043
—
19,200
_
7,100
_
_
_
_
26,300
26,300
1,610
—
—
—
200
—
415
—
2,231
—
3,331
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
1,944
—
—
—
300
—
297
—
2,641
—
3,041
—
1,912
—
—
—
223
—
779
—
2,914
—
3,436
—
920
—
—
—
300
—
616
—
1,836
—
3,359
—
787
—
—
—
—
—
1,240
—
2,027
—
2,927
—
1,804
—
—
—
—
—
734
—
2,538
—
2,538
—
1,070
—
—
—
—
—
643
—
1,713
—
2,213
—
1,716
—
—
—
—
—
775
—
2,491
—
2,491
—
650
—
—
—
—
—
817
—
1,367
—
2,369
—
227
—
—
—
50
—
210
—
487
—
960
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
234
—
—
—
50
—
157
—
441
—
907
—
250
—
—
—
50
—
614
—
814
—
1,264
—
273
—
—
—
50
—
131
—
464
—
881
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
—
—
—
50
—
313
—
363
—
1,112
—
79
—
—
—
60
—
229
—
358
—
979
—
2
—
—
—
60
—
272
—
324
—
1,085
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
400
—
—
—
50
—
470
—
920
—
1,220
—
400
—
—
—
50
—
177
—
627
—
927
—
130
—
—
—
60
—
402
—
582
—
'' 1,152
—
—
—
—
—
60
—
152
—
202
—
952
—
100
—
—
—
50
—
369
—
619
—
1,119
—
—
—
—
—
50
—
296
—
346
—
1,096
—
61,414
—
16,000
—
1,973
—
20,358
—
89,745
—
103,009
—
V akant.
I sportelersättningen är inräknadt personligt
| lönetillägg, 123 kronor.
Tillförordnad. I
I sportelersättningen är inräknadt personligt
| lönetillägg, 44 kronor 11 öre.
350
14. Elfsborgs län.
Landträntmästare!! .......................................
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän samt
vaktbetj eningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
Kronofogden i Väne fögderi ...........................
» i Kullings d:o ...........................
» i Marks d:o ..............................
i Kinds d:o
»
i Sundals d:o....................
»
i Vedbo d:o ....................
Häradsskrifvaren i Väne fögderi..............
»
i Kullings d:o..............
»
i Marks d:o ..............
»
i Kinds d:o................
»
i Sundals d:0 ..............
»
i Vedbo d:o................
Länsmannen i Väne härad, Tunhems gäll.
»
d:o d:o Vassända d:o ..
» i Bjerke härad ................
»
i Flundre d:o...................
» i Ale d:o ......................
i Vettle d:o ---
i Kullings d:o
i Gäseneds d:o
i As d:o.........
i Marks härads lista distrikt
d:o
d;o 2:dra d:o .
i d:o d:o 3:dje d:o .
i Bollebygds härad .......
i Vedens d:o .....................
i Redvägs härad, södra delen
i d:o d:o norra delen
i Kinds härads södra del......
i d:o d:o vestra del.........
i d:o d:o norra del.........
i Sundals d:o södra del, Frendefors gäll
i d:o d:o norra del, Bolstads d:o
i Nordals härad...........................
i Valbo d:o, Högsäters gäll............
i d:o d:o, Fergelanda d:o............
i Vedbo härads vestra distrikt.........
i d:o d:o östra d:o...............
i Tössbo härad ...........................
i Kullings d:o ...........................
i Trollhättans distrikt ..................
Summa
B
0 8
t ä
1
1 e
n.
Namn.
N:r.
Mtl.
Ränta.
Afkast
-
Summa.
ning.
__
_
_
_
_
Fagerlid ...............
1
7-
59
—
300
—
359
—
(Bulläng, Pelle Bengtsg.
5
7„
)
Jlbm, Storegården......
6
7,
S 7
—
207
—
294
—
(Ibm, Kronogården ...
7
7«
''
1
1
70
_
432
_
502
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
Bragnum, Storegården
1
7,
59
—
142
—
201
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
Hedetorpet ............
1
7,
21
—
129
—
150
—
Fråstad, Arvidsgården
5
7,
63
—
313
—
376
—
Billingedal, Berggård.
1
7,
84
—
394
—
478
—
jLextorp, Sörgården ...
3
7,
J 93
407
500
(Yttersta, JNohlgården
5
7,
1
7»
i
50
_
151
—
201
—
Grude, Berggården ...
4
79
—
22
—
101
—
Ulfvared ...............
1
7,
31
—
53
—
84
—
(Grundbo ...............
2
7S
| 80
83
163
iNackersjö...............
1
V4
(Kullen ..................
1
7,
72
j 73
153
226
(Letsarebygd............
1
~~
Kråkered ...............
1
74
77
—
50
—
127
Aslätt ..................
1
%
72
—
29
—
101
—
(Liared, Bockgård. med
(Prestryd och qvarn...
1 i * 3
7,
41
—
104
—
145
—
1
7,
1
66
in
jHullegärde ............
1
7,
Iiestra ..................
1
7 2
48
—
152
—
200
—
4
1
77
_
59
_
136
—
Bön .....................
i
1
81
—
460
—
541
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
__
_
_
Ullerön..................
i
1
75
—
226
—
301
—
Näs .....................
i
7,
32
—
76
—
108
—
—
—
—
|—
—
—
—
—
—
—
1,407
3,998
-
5,405
|-
351
Lön.
1,800
21,200
3,000
1,972
3,000
2,138
3,000
1,957
1,600
1,622
1,121
1,781
550
1,000
321
222
200
199
599
616
537
171
573
1,000
599
1,000
555
589
500
561
159
1,000
1,000
1,000
1,000
399
1,000
592
1,000
61,712
Tjenstgö-
ringspen-
Resepen-
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
ningar
Ullig dl
sportler.
summarum.
—
900
—
759
—
3,459
—
3,459
—
—
10,100
_
_
_
34,300
34,300
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
—
—
—
300
—
673
—
2,945
—
3,304
—
1,000
—
185
—
—
—
4,185
—
4,185
—
—
—
—
206
—
313
—
2,657
—
2,951
—
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
_
—
300
—
535
—
2,792
—
3,294
—
—
—
—
—
—
1,683
—
3,183
_
3,183
i
—
—
—
—
—
1,475
—
3,097
—
3,097
—
—
—
—
—
—
1,263
—
2,384
—
2,685
—
—
—
1,112
—
2,893
—
2,893
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
50
—
153
—
753
—
903
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
—
—
50
—
264
—
638
—
1,014
—
—
—
—
60
—
107
—
379
—
857
—
—
—
—
50
—
106
—
356
—
856
—
—
—
—
50
—
371
—
920
—
1,121
_
—
—
—
50
—
118
—
767
—
SOS
—
—
—
—
50
—
195
—
861
—
945
—
—
—
—
50
—
81
—
668
—
831
—
—
—
—
50
—
260
—
784
—
1,010
—
—
—
—
50
—
467
—
1,090
—
1,217
_
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
—
—
50
—
278
—
927
—
1,028
_
—
500
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
—
50
—
25
—
630
—
775
—
—
—
—
60
—
139
—
778
—
889
—
—
—
—
50
—
235
—
785
—
985
_
—
—
—
50
—
115
—
729
—
865
—
—
—
50
—
266
—
476
—
1,016
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
so
—
386
—
835
—
1,136
—
500
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
50
—
442
—
1,084
—
1,192
_
500
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
—
—
204
204
—
204
—
18,600
2,491
—
11,925
-1
97,658
—
103,063
—
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Tillförordnad.
352
15. Skaraborgs län.
Landssekreteraren .......................................
Landträntmästare!! ...........-...........................
Öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslag till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen
Kronofogden
Norra Vadsbo fögderi
Södra Vadsbo d:o -----
Sköfde d:0 ..............
Vartofta d:o ...........
Skara d:o ..............
Barne d:o ..............
Lidköpings d:o
Häradsskrifvare!! i Norra Vadsbo fögderi .
Södra Vadsbo d:o —
Sköfde d:o .............
Vartofta d:o.............
Skara d:o................
i Barne d:o................
Lidköpings d:o..........
Länsmannen
i Hasselrörs tingslag
i Hofva d:o .........................
i Valla tingslags vestra distrikt -
i d:o d:o östra d:o .......
i d:o, Mölltorps socken..........
i Binnebergs tingslag .............
i Kåkinds bärads öfre distrikt —
i d:o d:o nedså d:o......
i Valle härad............-............
i Gudhems härads östra distrikt .
i d:o d:o vestra d:o —
i Dimbo tingslags öfra distrikt---.
i d:o d:o nedså d:o.......
i Slättängs d:o vestra d:o — ■
i d:o d:o östra d:o.......
i Frökinds härad ...................
i Finne d:o ........................
i Skånings härads norra distrikt .
d:o
d:o södra d:o.
i Laske härad
i Vilske d-.o ........................
i Barne d:o -.......................
i Viste d:o...........................
i Åse d:o ...................-.......
i Kållands härads södra distrikt
i d:o d:o norra d:o......
i Kinnefjerdings härad ............
B o
Namn.
Karleby
Stenstorp, Frälsegården
Slöta, Bygården .........
Gällqvist .........-.......
Sörbv
Loringa, Grefgården.
Kyrkobol .............
Österberga, Nolgården...
Hofva, Vestergården......
Mackeltorp, Skattegården
Hofstena, Mellangärden
Ingelstorp, Mellangärden
Stenum, Stommen ......
Segerstad, Erik Bengtsg.
Backabo, Thorbjörnsg.-.
Hångsdala, Trädgården—
Baltack, Backgården......
Vättack, Kungsgården —
Kämparp ..................
Hässja, Vestergården ...
Månstorp..................
Pattorp, Bengtsgården—
jKullen ................-
Onsberg ...............
Lundby..................
Ibm, Håkan Jonsgård...
Marka, Stommen......
Vara, Stommen ......
Askrum, Germundsgården
Thun, Hagen -.......
Noleby..................
Husaby, Nils Rasegården
Summa |
ställen.
N:r.
Mtl.
Ränta.
Afkast
ning.
Summa
.
_
—
—
—
—
—
_
_
3 & 6
1V,
2
—
805
—
807
—
_
—
—
—
—
—
—
—
8
1
64
—
421
—
485
G
1
83
—
204
—
287
—
1
7,
Öl
—
153
—
204
—
_
—
—
—
—
—
—
1
1
no
—
116
—
226
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
--
—
6
7*
GG
—
409
—
475
2
l
94
—
157
—
251
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
1
v4
56
—
260
—
316
6
7 4
5
—
233
—
238
2
7,
68
—
549
—
617
—
—
I
_
_
4
7„
27
—
48
_
75
2
7Z
43
—
271
—
314
3
7,
57
—
143
—
200
15
7*
46
—
151
—
197
5
7*
—
—
240
—
240
16
7S
42
—
108
—
150
10
7,
62
—
179
—
241
2
7,
50
—
93
—
143
_
72
34
—
266
—
300
2
74
60
—
80
—
140
1
72
50
—
250
—
300
2
7,
40
—
227
—
267
1
1
7i«
7l6
j 40
—
50
—
90
6
5
2
72
7,
7,
j 87
61
—
87
95
—
174
156
9
''1,
67
131
—
188
1
i
82
195
277
2
7S
64
60
114
_
—
—
—
—
1
i
118
133
251
4
''It
67
109
1-
166
| -
| -
| 1,666
1-
| 6,223
| 7,889
353
Lön.
Tjenstgö-
rinesnen-
Resepen
Ersättning
för inistade
Summa.
Summa
5,000
ningar.
—
3,000
ningar.
sportler
4,787
12,787
summarui
12,787
n.
1,800
—
900
—
—
—
2,250
—
4,950
—
4,950
—
17,800
—
6,400
_
_
_
24,200
_
24,200
_
1,618
- -
—
248
—
284
—
2,150
—
2,957
—
3,000
— 1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
1,809
— —
—
144
—
460
—
2,413
—
2,898
—
2,013
— —
—
300
—
546
—
2,859
—
3,146
—
1,961
— —
—
290
—
399
—
2,650
~
2,854
—
3,000
— 1,000
—
213
—
—
—
4,213
—
4,213
—
1,972
— —
—
300
—
551
—
2,823
—
3,049
—
1,904
— —
—
—
—
760
—
2,664
—
2,664
—
1,904
— —
—
—
—
815
—
2,719
—
2,719
—
1,084
— —
—
—
—
1,001
—
2,085
—
2,560
—
1,236
— —
—
—
—
1,074
—
2,310
—
2,561
—
1,790
— —
—
—
—
1,149
—
2,939
—
2,939
—
384
_ _
_
50
—
269
—
703
—
1,019
—
462
— —
—
60
—
166
—
678
—
916
—
83
— —
—
50
—
62
—
195
—
812
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
— 600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
625
- -
—
50
—
154
—
829
—
904
—
386
- -
—
50
—
133
—
569
—
883
—
500
- -
—
50
—
200
—
750
—
950
—
503
- -
—
50
—
173
—
726
—
923
—
460
- -
—
50
—
108
—
618
—
858
—
550
- -
—
50
—
62
—
662
—
812
—
459
- -
—
50
—
146
—
655
—
896
—
557
- -
—
50
—
199
—
806
—
949
—
400
— -
—
50
—
54
—
504
—
804
—
560
- -
—
60
—
143
—
753
—
893
—
400
- -
—
50
—
51
—
501
—
801
—
433
— —
—
50
—
43
—
526
—
793
—
610
— —
—
50
—
141
—
801
—
891
—
526
__ _
—
50
—
—
—
576
—
750
—
544
- -
—
50
—
92
—
686
—
842
—
512
- -
—
50
—
166
—
728
--
916
—
423
- -
—
50
—
312
—
785
—
1,062
—
586
- -
—
50
—
283
—
919
—
1,033
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
1,500
—
449
- -
—
50
—
85
—
584
835
—
534
— —
—
50
—
96
680
846
—
62,837
|—| 14,300
|-
2,945
U
17,214
1-
|
97,296
| 105,185
1-
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Vakant.
45
854
B 0
9
t ä
1
1 e
n.
Namn.
N:r.
Mtl.
Ränta.
Afkast-
Summa.
16. fermlands län.
ning
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden i Oster-Sysslets fögderi ..................
Södra Yee............
1
1
116
—
320
—
436
_
_
_
_
_
_
_
»
i Mellan-Sysslets d:o.....................
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
_
__
_
1
1
in
_
187
298
_
_
Häradsskrifvaren i Oster-Sysslets fögderi ............
........................
—
—
—
—
~
—
—
»
i Norr-Sysslets d:o..................
—
—
—
—
—
—
—
»
i Mellan-Sysslets clio...............
—
—
—
—
—
—
—
1
v,
48
—
122
—
170
1
v,
44
_
145
_
189
_
_
Länsmannen i Väse och Ölme härader...............
Karingerud .........
1
V,
62
—
76
—
128
»
i Yisnums härad ........................
Sommerstad.........
1
1
118
—
601
—
719
»
i Filipstads bergslag.....................
—
—
—
—
—
—
»
i Nyeds härad och Alsters socken ...
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
__
_
_
_
_
]
v,
33
_
117
_
150
»
i Karlstads tingslag .....................
Solberg...............
1
1
122
—
683
—
705
_
—
—
—
—
—
—
2
v,
_
25
89
75
90
_
_
_
_
_
_
_
__
_
_
_
__
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
»
i Näs härad ..............................
—
—
—-
—
—
—
—
Summa
—
—
644
26
2,240
75
2,885
Lön.
Tjenstgö-
rinerspen-
Resepen-
Ersättn ng
för mistade
Summa.
Summa
1,800
_
ningar
900
_
ningar
_
sportle
550
3,250
_
su mm äril
3,250
m.
24,200
10,100
_
34,300
34,300
2,010
—
—
—
300
—
474
—
2.784
—
3.220
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
207
—
—
—
4,207
—
4,207
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
2,164
—
—
—
300
—
672
—
3,136
—
3,434
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
1,554
—
—
—
—
—
1,199
—
2,753
—
2,753
—
1,827
—
—
—
—
—
959
—
2,786
—
2,786
—
1,143
—
—
—
—
—
1,270
—
2,413
—
2,583
—
1,411
—
—
—
—
—
1,343
—
2,754
—
2,943
—
1,950
—
—
—
—
—
647
—
2,597
—
2,597
—
572
—
—
—
50
—
116
—
738
—
866
—
—
—
—
—
50
—
22
—
72
—
791
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
550
—
—
—
50
—
47
—
647
—
797
—
—
—
—
—
50
—
120
—
170
—
875
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
610
—
—
—
50
—
179
—
839
—
929
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
63,791
—
21,000
1,957
—
7,598
—
94,346
—
97,231
■-
Vakant.
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Tillförordnad.
356
Boställe n.
Namn.
N:r.
Mtl.
Ränta.
Afkast-
Summa.
17. Örebro län.
nmg.
Landssekreteraren .......................................
—
—
—
—
68
—
68
Landskamreraren..........................................
—
—
—
—
50
—
50
Landträntmästaren .......................................
—
—
—
—
72
—
72
Öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen ........................
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden
i Öster-Nerikes fögderi..................
Ätters ta med qvarn
7
1
117
—
570
—
687
»
i Vester-Nerikes d:o.....................
Kärra ...............
1
1
78
—
524
—
602
»
i Nora d:o.................................
—
—
—
—
—
—
—
»
i Lindes d:o ..............................
........................
—
—
—
—
—
—
—
Häradsskrifvaren i Öster-Nerikes fögderi ............
—
—
—
—
—
—
—
»
i Vester-Nerikes d:o ...............
Ybby..................
2
1
87
—
382
—
469
»
i Nora d:o ...........................
........................
—
—
—
—
—
—
—
»
i Lindes d:o ........................
........................
—
—
—
—
—
—
—
Länsmannen
i Örebro härads vestra distrikt.........
........................
—
—
—
—
—
—
—
))
i d:o
d:0 östra d:o...............
Eker..................
5
7,
59
—
241
—
300
))
i Glanshammars härad ..................
—
—
—
—
—
—
»
i Askers d:o ..............................
Välja ...............
3
i
91
—
150
—
241
»
i Skällerstads d:o ........................
Arla..................
1
7»
68
—
232
—
300
-
»
i Eellingsbro d:o ........................
—
—
—
—
—
—
—
))
i Hardemo d:o ...........................
Rumla ...............
4
7,
49
—
251
—
300
»
i Lerbäcks och Hallbergs socknar ...
—
—
—
—
—
—
—
»
i Edsbergs härads östra distrikt ......
Knista ...............
2
i
79
—
327
—
406
)>
i
d:o
d:o vestra d:o .........
—
—
—
—
—
—
—
))
i Grimstens härad........................
Ybby..................
1
x
87
—
314
—
401
—
,)
i Sundho d:o..............................
—
—
—
—
—
—
—
»
i Nora och Hjulsjö bergslag............
—
—
—
—
—
—
—
—
)>
i Lindes och Ramsbergs d:o............
—
—
—
—
—
—
—
—
))
i Grythytte och Hellefors d:o .........
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Nya Kopparbergs d:o..................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Karlskoga härad........................
Storängen............
X
7*
28
—
422
—
450
—
Snmma
—
—
743
—
3,603
4,346
—
357
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
Resepen-
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
4,932
ningar
2,500
ningar
sportle
3,166
\
10,598
smnmaru
10,666
m.
4,950
—
2,500
—
—
—
—
—
7,450
—
7,500
—
1,728
900
—
—
—
967
—
3,595
—
3,667
—
10,400
_
3,400
_
_
_
_
13,800
13,800
1,713
—
—
—
300
—
169
—
2,182
—
2,869
—
1,814
—
—
—
300
—
543
—
2,667
—
3,259
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
279
—
—
—
4,279
—
4,279
—
1,326
—
—
—
—
—
1,351
—
2,677
—
2,677
—
910
—
—
—
—
—
1,281
—
2,191
—
2,660
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,890
—
—
—
—
—
816
—
2,706
—
2,706
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
-
1,500
—
400
—
—
—
50
—
206
—
656
—
956
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
459
—
—
—
50
—
240
—
749
—
990
—
400
—
—
—
50
—
192
—
642
—
942
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
400
—
—
—
50
—
143
—
593
—
S93
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
294
—
—
—
50
—
69
—
413
—
819
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1.500
—
299
—
—
—
50
—
118
—
467
—
868
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
250
—
—
—
50
—
273
—
573
—
1,023
—
48,165
—
16,300
1,529
-
9,534
—
75,528
-
79,874
—
Tillförordnad.
Tillförordnad.
D:o
858
Boställen.
18. Yestmanlands län.
Landträntmästare!! .......................................
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
Kronofogden i Vesterås fögderi........................
»
i Kungsörs d:o ...........................
»
i Bergslags d:o...........................
» i Salbergs d:o ...........................
» i Väsby d:o ..............................
Häradsskrifvaren i Vesterås d:o........................
»
i Kungsörs d:o
»
Länsmannen i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
»
i
i Bergslags d:o .....................
i Salbergs d:o........................
i Väsby d:o...........................
Norrbo härads norra distrikt.........
d:o d:o södra d:o ............
Tuhundra d:o ...........................
Siende d:o ..............................
Strömsholms l:sta distrikt............
d:o 2:dra d:o ...............
Kungsörs lista d:o.....................
d:o
2:dra d:o.....................
d:o
3:dje d:o.....................
Skinskattebergs härad..................
Vagnsbro d:o ...........................
Norbergs d:o ...........................
Sala och Norrby socknar ............
Kerna, Rumla och Kila d:o .........
Möklinta socken........................
Våla och Harbo socknar ............
Nora socken ...........................
Vester Löfsta, Enåkers och Huddunge
socknar........................
Torstuna härad ........................
Hvittinge socken........................
Ramnäs och Sura socknar............
Simtuna härad...........................
Ytter Tjurbo d:o........................
Summa
Namn.
N:r.
Mtl.
Ränta
Afkast-
—
—
—
—
ning.
—
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Andersbo med en utjord
1
Va
45
—
17
—
Ostanbro —...........
3
1
154
—
447
—
Sösta ..................
2
1
209
—
154
—
—
—
—
—
—
—
Jolmesta ...............
2
V
84
—
82
—
Högby ..................
1
1
153
—
106
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Aspa.....................
5
1
145
—
112
—
—
—
—
—
—
—
—
- .
—
—
—
—
Laggarbo ...............
1
V.
19
—
144
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tyskebo ...............
1
v.
28
—
22
—
—
—
—
—
—
—
Kullarbo ...............
1
1
93
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
930
—
1,084
—
359
Tjenstgö-
ringspen-
Resepen-
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
ningar.
sportler.
summarum.
—
900
—
—
—
342
—
3,042
—
3,042
—
—
6,400
—
_
_
_
26,800
26,800
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
_
—
1,000
—
300
—
—
—
4.300
—
4,300
_
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
—
1,000
—
197
—
—
—
4,197
—
4,197
—
Vakant.
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
—
—
—
—
—
735
—
2,750
2,750
—
—
—
—
—
—
899
—
2,888
_
2,888
11 sportelersättningen är inräknadt personligt
| lönetillskott, 150 kr.
—
—
—
—
—
534
—
2,563
—
2,563
—
—
—
—
—
—
728
—
2,334
—
2,396
—
—
—
—
—
—
503
—
1,683
—
2.284
—
—
—
—
50
—
32
—
419
—
782
—
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Tillförordnad.
—
—
—
50
—
52
—
636
—
802
—
—
—
—
50
—
20
—
511
—
770
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1.500
—
—
—
—
50
—
31
—
524
—
781
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Tillförordnad.
—
—
—
50
—
50
—
637
—
800
—
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
—
—
50
—
22
—
722
—
772
—
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
—
—
—
50
—
68
—
725
—
818
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
_
1,500
_
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
—
500
—
—
—
—
—
1,500
~
1,500
—
—
20,300
—
1,747
—
4,016
—
91,631
—
93,645
—
360
Boställe n.
19. Kopparbergs län.
Namn.
N:r.
Mtl.
Ränta.
Afkast
ning.
-
Summa.
_
—
—
—
—
—
—
—
Öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
_
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
Länsmannen i Kopparbergs och Aspeboda socknar
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
--
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
»
i Gustafs d:o och Stora Tima socken
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
51
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 -
—
—
—
Summa
—
1 -
1 -
|-
1 61
1 51
361
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
llesepen-
ningar.
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
ningar
sportler.
summarum.
5,000
_
2,500
3,105 —
10.605
10,605
1,800
900
—
— —
488 —
3,188
—
3,188
—
15,400
_
5,900
_
_ _
21,300
21,300
3,000
—
1,000
—
2G0 —
—
4,260
—
4,260
—
3,000
—
1,000
—
150 —
—
4,150
—
4,150
—
3,000
—
1,000
—
226 —
—
4,226
—
4,226
—
3,000
—
1,000
—
142 —
—
4,142
—
4,142
—
3,000
—
1,000
—
300 —
- -
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
158 —
—
4,158
—
4,158
—
3,000
—
1,000
—
300 —
—
4,300
—
4,300
—
2,019
- -
558 —
2,577
—
2,577
—
2,148
i
_
- -
594 —
2,742
—
2,742
—
2,011
—
—
—
- -
491 —
2,502
—
2,502
—
2,023
—
—
—
—
467 —
2,490
—
2,490
—
2,191
—
—
—
- -
404 —
2,595
—
2,595
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
- -
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
- -
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1.500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
- -
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
- -
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
- -
- -
1,500
_
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
- -
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
- -
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
- -
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
- -
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
- -
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
- -
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
600
—
- -
- -
1,600
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
949
—
500
—
- -
—
1,449
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
- -
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1.500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1.600
—
1,000
—
500
—
~ -
---
1,500
—
1,500
—
88,541
—
33,800
—
1,536 —
6,107 —
129,984
-II
130,035
—
Tillförordnad.
d:o
46
362
20. Gefleborgs län.
Landssekreterare!!..........................................
Landträntmästaren ............... .......................
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
Kronofogden i Gestriklands fögderi ..................
» i södra Helsinglands d:o ...............
»
i norra Helsinglands d:o ...............
»
i vestra Helsinglands d:o...............
Häradsskrifvaren i Gestriklands fögderi...............
»
i södra Helsinglands d:o .........
»
i norra Helsinglands d:o .........
»
i vestra Helsinglands d:o .........
Länsmannen i Hedesunda socken .....................
» i Arsunda d:o ...........................
» i Thorsåkers d:o ........................
» i Ofvansjö d:o ...........................
»
i Fernebo d:o..............................
»
i Ugglebo d:o..............................
» i Hille d:o .................................
» i Hamrånge d:o...........................
» i Valbo d:o.................................
» i Skogs d:o ..............................
« i Hanebo och Segerstads socknar......
» i Norrala och Trönö d:o ...............
»
i
Söderdala socken........................
»>
i Mo och Regnsjö socknar ............
»
i Arbrå och Underviks d:o ............
» i Jerfsö socken ...........................
» i Bollnäs d:o..............................
»
i
Alfta d:o.................................
»
i
Ofvanåkers d:o ........................
»
i
Enångers och Njutångers socknar.--
» i Tuna och Idenårs d:o ...............
» i Forsa och Högs d:o ..................
» i Högsta och Ilsbo d:o..................
* » i Hamrångers och Jättendals d:o......
» i Gnarps socken ...........................
» i Bergsjö och Hassela socknar.........
» i Norrbo och Bjuråkers d:o............
»
i
Delsbo socken...........................
»
i
Ljusdals d:o ...........................
»
i
Färila d:o ..............................
»
i
Loos d:o .................................
B o
t
a
1 e n.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Afkast
ning.
Summa.
Summa
363
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
Resepen-
Ersättning
för mistade
Summa
Summa
summarum.
5,000
mngar
2,500
sportler
2,140
9,640
9,640
1,800
—
900
—
—
—
736
—
3,436
—
3,436
15,400
5,900
_
21,300
_
21,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4.300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
— Tillförordnad.
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
1,741
—
—
—
—
—
1,181
—
2,922
—
2,922
—
1,840
—
—
—
—
—
890
—
2,730
—
2,730
—
2,036
—
—
—
—
—
653
—
2,689
—
2,689
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
— Tillförordnad
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
70,817
—
28,800
—
1,200
—
6,600
106,417
|-
| 106,417
1-
364
21. Westernorrlands län.
Landssekreteraren..........................................
Landträntmästaren .......................................
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
Kronofogden i Medelpads fögderi .....................
»
i Södra Ångermanlands öfra d:o ......
»
i d:o o d:o
nedra d:o ...
» i Norra Ångermanlands fögderi ......
Häradsskrifvaren i Medelpads d:o .....................
»
i
Södra
Ångermanlands
öfra d:o...
M
i
d:o
d:o
nedra d:o
»
i
Norra
Ångermanlands
d:o ......
Länsmannen i Njurunda distrikt .....................
» i Luna d:o.................................
» i Torps d:o ..............................
» i Borgsjö d:o..............................
» i Selåugers d:o ...........................
» i Indals d:o ..............................
» i Sköns d:o.................................
» i Ljustorps d:o ...........................
»
i Säbrå d:o.................................
» i Gudmundrå d:o ........................
»
i Nora d:o .................................
» i Thorsåkers d:o ........................
»
i Boteå d:o................................
» i Sollefteå d:o ...........................
» i Resele d:o ..............................
» i Helgums d:o ...........................
» i Ramsele socken ........................
» i Bodums och Fjellsjö socknar ______
» i Nordiugrå distrikt .....................
» i Ullångers d:o ...........................
»
i Nätra d:o.................................
» i Själevads d:o ...........................
Arnäs d:o.................................
Anuudsjö d:o
i
i
i Grundsunda d:o
i Sidensjö d:o
i Junsele........
i Stöde d:o_____
i Tåssjö d:o ..
Summa
Namn.
N:o.
Mtl.
1 1
Ränta.
Afkast
ning.
Summa.
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Resepen-
ningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
5,000
_
2,000
_
_
1,292
8,292
8,292
1,800
—
900
—
—
—
741
—
3,441
—
3,441
—
15,400
_
5,400
_
_
_
_
20,800
20.800
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
109
—
—
—
4,109
—
4,109
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4.300
—
Tillförordnad.
3,000
—
1,000
—
206
—
—
—
4,206
—
4,206
—
Tillförordnad.
1,823
—
—
—
—
—
1,159
—
2,982
—
2,982
—
2,065
—
—
—
—
—
696
—
2,761
—
2,761
—
2,000
—
—
—
—
—
1,090
—
3,090
—
3,090
—
1,910
—
—
—
—
—
992
—
2,902
—
2,902
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1.500
—
1.000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1.500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
Tillförordnad.
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Tillförordnad.
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Tillförordnad.
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Dito.
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
Dito.
70,998
—
26,800
915
—
5,970
104,683
—
104,683
—
366
Boställen
22. Jemtlands län.
Namn.
N:o.
Mtl.
Ränta.
Afkast-
ning.
Summa.
Landssekreteraren..........................................
Landträntmästaren .......................................
—
—
—
—
—
—
—
—
Ofrige vid länsstyrelsen anstälde tjenstemän samt
vaktbetjeningen enligt förslaget till aflöningsstct
för landsstatstjenstemännen...........................
Kronofogden
i norra fögderiet ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i södra d:o.................................
)>
i Herjeådalens fögderi ..................
........................
Häradsskrifvaren i norra fögderiet.....................
Söre..................
3
1
—
—
40
—
40
—
»
i södra d:o ...........................
»
i Herjeådalens fögderi ............
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsmannen
i Ragunda och Stuguns socknar samt
Borgvattnets kapell ...............
—
—
—
—
—
—
—
»
i Fors, Hällesjö och Håssjö socknar
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Refsunds och Bodsjö d:o ............
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Sundsjö ock Bräcke d:o samt Ny-
hems kapell........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Hackas och Näs socknar ............
—
—
—
—
—
—
—
—
n
i Liths, Kyrkas och Häggen ås d:o ...
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Hammerdals socken ..................
—
—
—
—
—
—
—
—
))
i Ströms, Alanäsets och Frostvikens s:r
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Snnne tingslag ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Hallens d:o..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
)>
i Bergs socken och Asarnes kapell ...
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Klöfsjö och Rätans socknar .........
........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i 0vikens tingslag........................
—
—
—
—
—
—
—
—
)>
i Undersakers och Ahre socknar......
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Kalls och Mörsills d:o ...............
........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Offerdals socken ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Alsens och Mattmars socknar ......
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Rödöns tingslag ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Brunflo d:o..............................
»
i Fölinge socken ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Svegs d:o.................................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Vede d:o .................................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Lillherdals d:o...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Tännäs d:o ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Högdals d:o..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
- | -
—
40
—
40
—
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Resepen-
ningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa.
summarum.
6,000
1,600
1,636
8,136
8,136
1,800
—
900
—
—
—
156
—
2,856
—
2,856
—
16,400
4,900
_
20,300
_
20,300
_
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
175
—
—
—
4,175
—
4,175
—
1,644
—
—
—
—
—
661
—
2,305
—
2,345
—
1,973
—
—
—
—
—
676
—
2,649
—
2,649
—
2,113
—
—
—
—
—
309
—
2,422
—
2,422
—
1,000
_
600
_
_
_
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
_
600
_
_
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,6.00
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
''-
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1.500
—
1,000
—
500
_
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,600
—
61,930
—
22,800
—
775
—
3,438
—
88,943
—
88,983
—
Tillförordnad.
Tillförordnad.
Vakant.
368
Boställen.
23. Westerbottens län.
Landssekreteraren..........................................
Landträntmästaren .......................................
Ofrige vid länsstyrelsen
austälde tjenstemän
samt
vaktbetjeningen enligt
förslaget
tiil
aflöningsstat
för landsstatstjenstemännen...........................
Kronofogden i första fögderiet ........................
»
i andra d:o ..............................
n
i Westerbottens läns lappmarker......
Häradsskrifvaren i första
fögderiet.....................
»
i andra
d:o ...........................
Länsmannen i Nordmalings socken ..................
» i Bjurholms d:o...........................
» i Umeå södra distrikt ..................
»
i d:o norra d:o ........................
»
i
Degerfors socken........................
»
i
Bygdeå d:o .............................
M
i
Skellefteå södra
distrikt...............
n
i d:o norra
d:o ..................
»
i Burträsks socken........................
»
i
Löfångers d:o ...........................
»
i
Säfvar d:o ..............................
»
i
Wännäs d:o..............................
i Norsjö d:o ..............
i Nysätra d:o..............
i Lycksele södra distrikt
i d:o norra d:o.....
i Stensele socken ........
i Sorsele d:o ..............
i Asele d:o.................
i Wilhelmina d:o ........
i Uorothea d:o ...........
i Bredrika d:o ...........
i Jörns kapellförsamling
Summa
Afkast
ning.
Namn,
Ränta.
Summa.
369
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
Resepen-
ningar.
Ersättning
för mistade
Summa.
Summa
ningar.
sportler.
summarum.
5,000
—
1,600
_
_
4,397
10,897
10,897
1,800
900
■
—
170
—
2,870
—
2,870
—
15,400
—
4,900
_
_
_
20,300
20,300
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
_
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
__
4,300
_
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
Tillförordnad.
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillförordnad.
1,958
—
—
—
—
—
852
—
2,810
■-
2,810
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
283
—
1,783
_
1,783
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
_
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
59
—
1,559
—
1,559
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
__
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
1,500
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
—
1,600
—
1,500
_
1,000
—
500
—
—
—
1,500
—
1,600
_
1,000
500
—
—
—
1,500
1,500
56,158
-1
21,800 |
-1
900
5,761
—
84,619 |
-1
84,619
47
370
B
0 s
t ä
1
1 e
n.
24.
Norrbottens län.
Namn.
N:0.
Mtl.
Ränta.
Afkast
ning.
Summa.
_
_
—
Öfrige vid länsstyrelsen anstälde tjensteman samt
v aktbetj eningen enligt förslaget till aflöningsstat
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
• T 1.0
I
•
—
—
—
—
—
—
—
—
IlalaUos&lUY
UUU i. iilUVy« *-\j
±
----
----------
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsmannen
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
___ | -
—
1 -
1-
1 -
1-
1 -
1-
Ti''
Lön.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Resepen-
ningar.
Ersättning
för mistade
sportler.
Summa.
Summa
summarum.
1,800
—
900
—
—
—
85
—
2,785
—
2,785
—
20,400
_
6,400
_
_
_
26,800
26,800
3,000
—
1,000
—
227
—
—
—
4,227
—
4,227
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
3,000
—
1,000
—
296
—
—
—
4,296
—
4,296
—
3,000
—
1,000
—
300
—
—
—
4,300
—
4,300
—
2,160
—
—
—
—
—
443
—
2,603
—
2,603
—
2,160
—
—
—
—
—
293
—
2,453
—
2,453
—
2,073
—
—
—
—
—
358
—
2,431
—
2,431
—
1,000
—
600
—
—
—
—
_
1,500
_
1,500
z
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
600
—
—
—
—
—
1,500
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,500
—
1,000
—
500
—
—
—
—
—
1,600
—
1,600
—
57,693
—
19,800
1,123
—
1,179
-|
79,695
—fl 79,695 |—
Tillförordnad.
373
Protokoll, hållet hos komiterade för afgifvande af
underdånigt betänkande och förslag i fråga om förändrad
reglering af de till landsstaten hörande tjenstår och lönerna
för desamma m. in. vid sammanträde den 31
Januari 1875.
S. D. Da nu till behandling företogs Kongl. Maj:ts nådiga remiss
af den 16 Juni nästlidet år å förslag till förordning om mantalsskrifning^
förrättande m. in., afgifvet den 7 December 1872 af dertill i
nåder förordnade komiterade, jemte kammarrättens deröfver den 11 December
1873 afgifna underdåniga utlåtande, tillkännagaf herr kammarrättsrådet
och riddaren B. A Ekström, att han, som, i sin egenskap af
ledamot i nämnda embetsverk, derstädes deltagit uti behandlingen af berörde
ärende och jemväl underskrift det underdåniga utlåtandet, af sådan
anledning fann sig förhindrad att deltaga i komiterades beslut, rörande
omförmäla frågor, men väl vore villig att öfvervara öfverläggningarne
och derunder med upplysningar tillhandagå.
Som ofvan.
In fidem
John Stuart.
874
Protokoll, hållet hos komiterade för afgifvande af
underdånigt betänkande och förslag i fråga om förändrad
reglering af de till landsstaten hörande fenster och lönerna
för desamma m. m. vid sammanträde den 13 Oktober
1875.
S. D. Vid slutlig handläggning af samtlige de ärenden, deri det, till
följd af nådigst meddelade uppdrag, ålegat komiterade att afgifva underdåniga
utlåtanden, anmäldes följande reservationer:
Af herr kronofogden N. A. Wimarson och herr landssekreteraren och
riddaren G. E. Varenius:
l:o) vid förslaget till förordning, angående mantalsskrifningen i riket.
Den i § 2 intagna definition på begreppet kommun enligt denna
författning kunna vi icke gilla. Ofullständig till sitt innehåll, synes den,
äfven fullständigad, icke uppfylla något praktiskt ändamål. Att definitionen,
så vidt dermed åsyftas att lemna en uttömmande redogörelse för
alla de former, under hvilka den kamerala kommunen i verkligheten förekommer,
till sitt innehåll är ytterst ofullständig, lärer en hvar, som om
förhållandena på landet i detta hänseende icke eger noggrannare kännedom,
lätt kunna öfvertyga sig genom granskning af de vid statistiska
byråns folkmängdstabeller för 1870 fogade anmärkningar; och ordet kommun,
när detsamma i förslaget till nämnda författning förekommer, betecknar
understundom äfven någonting annat, än berörda definition angifver.
Något verkligt praktiskt ändamål kunna vi ej finna, att en definition
af ifrågavarande beskaffenhet uppfyller. Sådan den nu förekommer, gifver
den ingalunda något klart och tydligt begrepp om den kamerala kommunens
betydelse, hvithet väl egentligen borde utgöra ändamålet med dess
uppställning, och lemnar följaktligen ej heller den ringaste ledning för
bedömande af den kamerala kommunens omfattning i hvarje särskildt fall,
i hvilket hänseende endast de i orterna befintliga mantalslängder och
jordeböcker kunna lemna tillförlitliga upplysningar. Den får icke heller
så förstås, som skulle ordet kommun, då detsamma i författningen förekommer,
uteslutande beteckna den kamerala komunen, enär t. ex. uttrycket
375
kommun i förslagets 13 § maste fattas i en annan mening, eller afse det
samhälle, som representeras å kommunalstämma. Visserligen skulle man
kunna tänka sig äfven ett annat ändamål med förevarande stadgande,
nemligen att dermed på en gång bortsopa alla de å landet förekommande
kamerala oregelbundenheter, som icke kunna under den uppstälda beskrifningen
hänföras; men en sådan förändring i den närvarande kamerala
indelningen lärer icke kunna tillvägabringas, med mindre jemväl vederbörande
kommuner fått tillfälle att i frågan sig yttra, och angelägenheten
att få förslagets öfriga delar så skyndsamt som möjligt pröfvade torde
icke medgifva en så omfattande och tidsödande beredning. Vi frukta
visserligen icke, att någon, som med tillämpningen af förevarande förslag
till förordning, om det blifver till lag antaget, någonsin skall låta förvilla
sig af den anmärkta paragrafens innehåll utan lemna detsamma
såsom betydelselöst Titan uppmärksamhet, men ett stadgande af dylik beskaffenhet
lärer icke kunna försvara sin plats i en allmän författning och
vi anse derföre berörda § böra ur förslaget utgå.
2:o) vid förslaget till förordning, angående indrifning och redovisning
af sakören.
Da enligt nu gällande föreskrifter, angående redovisning af sakören,
de böter och viten, som till följd af besvär eller vad emot underrätts beslut
icke kunna uttagas, skola i räkenskaperna balanseras, till dess verkställighet.
af beslutet kan ega rum eller detsamma blifvit genom laga kraft
egande utslag upphäfdt, och dylika balanser stundom under flera år få
qvarstå i räkenskaperna, men det vore tydligt, att en betydlig lättnad och
förenkling i denna redovisning skulle vinnas, derest sakören af nyssnämnda
beskaffenhet finge ur räkenskaperna afkortas, har komitéen, då något hinder
i de angående verkställighet af straff’ gällande föreskrifter icke syntes förefinnas
för vidtagandet af en sådan åtgärd, upptagit det derom framstälda
förslaget under förutsättning, att en fullständigare redogörelse, än nu eger
rum, kom att meddelas af öfverrätterna i deras saköreslängder för alla
böter och viten, som hos dem förekomma, på det de afkortade böterna,
derest de af öfverrätten faststäldes ellerj underrätts beslut om desamma
lemnades utan pröfning, åter måtte varda i räkenskaperna uppdebiterade.
För att det åsyftade ändamålet skulle kunna vinnas blefve det emellertid
nödvändigt, att vederbörande redogörare eller exekutor skyndsamt erhölle
kännedom derom, huruvida hinder för verkställighet af beslut, hvarigenom
sakören ådömts, mötte af anförda besvär eller fullföljdt vad. Af sådan
anledning har komitéen uti § 5 af förevarande förslag intagit det stadgande,
att öfverrätter skola för hvarje månad, derunder mål, hvari sakören
äro ådömda, genom vad eller besvär dit inkommit, å dessa mål upp
-
376
rätta förteckning enligt uppgjordt formulär och densamma inom den 15 i
nästföljande månad insända till justitiekanslersembetet, som hade att före
månadens utgång upptaga de inkomna förteckningarne i allmän kungörelse
och deraf till vederbörande distribuera erfordeliga exemplar. De af kornitéen
sålunda föreslagna åtgärder skulle visserligen kunna uppfylla det med
dem åsyftade ändamålet, men tvifvelsutan taga mera tid och arbete i anspråk,
än som erforderligt är, och dessutom vålla längre tidsutdrägt med
verkställigheten af beslut utaf ifrågavarande beskaffenhet, då någon verkställighet
i allmänhet icke kunde ega rum, innan exekutor emottaga ifrågavarande
kungörelser, och således i de flesta fall först sedan nära tre månader
förflutit efter beslutets meddelande. Det torde dock vara alldeles
ovedersägligt, att de bevis, som erfordras för afkortningen af ådömde sakören,
kunna skyndsammare och utan införandet af nya åligganden för vederbörande
myndigheter erhållas. Enligt gällande föreskrifter åligger det
den, som blifvit till böter eller viten fälb, att, så vida han vill förhindra
beslutets verkställande, förete bevis, att han hos vederbörande högre myndighet
mot beslutet fullföljt talan. Har åter allmänna åklagaren, som
enligt det af komitéen uppgjorda förslag till tjenstereglering tillika är i
första hand redogörare för medel af omförmälda beskaffenhet, öfver dylikt
beslut anfört besvär, skall han säkert, utan att sadant ens behöf\er såsom
en ovilkorlig skyldighet honom föreläggas, icke underlåta att förse sig
med behörigt diarii-bevis, då han genom biläggande deraf får i räkenskaperna
afkorta de genom det öfverklagade beslutet ådömda sakörena
och sålunda ådagalägga laglig anledning till sin underlåtenhet att verkställa
beslutet. I alla de mål, deri böter eller viten blifvit ådömda, och
hvari målsegare icke fört talan, skulle således verkställighet af beslutet
kunna ske omedelbart efter det tiden för ändringssökande gatt till ända,
eller ännu hastigare, derest den bötfälde med beslutet förklarar sig nöjd
och åklagaren ej heller har anledning att fullfölja målet i högre rätt.
Endast i de jemförelsevis få fall, der malsegares rätt är i fråga, blefve det
nödvändigt för exekutor att, för vidtag ande af afkortning, genom skriftvexling
med vederbörande myndighet förskaffa sig bevis, att malsegaren
dragit målet under högre myndighets pröfning. Denna skriftvexling blefve
dock för hvarje exekutor af mycket ringa betydenhet och de öfverordnade
myndigheterna blefve icke besvärade med andra åligganden, än de som
nu tillhöra dem, att nemligen angående inkomne mål meddela diariibevis.
Det har visserligen inom komitéen antagits, att derest de öfverordnade
myndigheterna binge sig ålagdt att utfärda ifrågavarande förteckningar,
expedierandet af diarii-bevis i de mål, för hvilka förteckningarne
redogöra, i stället kom att upphöra, men då det ligger inom möjlighetens
377
område, att ett inkommet mål, deri böter eller viten blifvit ådömde, genom
förbiseende från förteckningen uteslutes, lärer den bötfälde, derest lian
med visshet skall kunna freda sig mot verkställighet af beslutet, i allt
fall icke böra underlåta att förse sig med diarii-bevis.
Hvad särskildt städerna angår, så ombesörjes visserligen verkställigheten
af utslag och redovisningen af ådömda sakören utaf särskilda, magistraten
underlydande tjensteman, men då dessa bestyr utföras under
magistratens inseende och i regeln på dess ansvar, bör det icke möta någon
nämnvärd svårighet att, då afkortning kan af ifrågavarande anledning
ifrågakomma, bilägga räkenskapen en bestyrkt afskrift af det diarii-bevis,
hvarmed exekutor måste vara försedd, för att kunna uppehålla med verkställigheten
af bötesbeslut, sedan tiden för ändringssökande gått till ända.
På de af oss nu anförda hufvudsakliga skal anse vi, att § 5 i förevarande
förslag bör uteslutas och § 9 mom. 3 i stället erhålla ungefär
följande lydelse:
»Böter och viten, då med behörigt diarii-bevis styrkes, att talan
emot det beslut, hvarigenom sakörena äro vordne ådömde, blifvit hos vederbörande
öfverordnade myndighet inom föreskrifven tid fullföljd, eller
straffet till följd af den bötfäldes död är enligt strafflagen förfallet..)''
Fjerde mom. af denna § skulle följaktligen utgå.
Af herr landssekreteraren och riddaren C. E. Varenius:
l:o) vid förslaget till instruktion för länsstyrelserna i rilxt:
Uti § 52 mom. 1 är i likhet med föreskriften i nu gällande instruktion
föreslagit följande stadgande:
»Ärende som rörer pastorat eller socken, tillhörande liera län, behandlas
af länsstyrelsen i det län, der i förra fallet moderförsamlingen
och i det senare sockenkyrkan är belägen, sedan likväl öfrige vederbörande
länsstyrelser lemnats tillfälle att i ärendet sig yttra.»
Då likväl socken, uppfattad vare sig såsom borgelig kommun eller
kyilcligt samhälle, icke kan i den mening vara mellan olika län delad,
att å kommunal- eller kyrkostämma förekommande ärende skulle genom
besvär eller underställning kunna göras till föremål för tvenne eller flera
länsstyrelsers omedelbara handläggning, och gällande kommunallagar ej
heller gifva anledning till dylikt förfaringssätt, anser jag att ordet »socken»
bör från åberopade § och mom. utgå och stadgandet följaktligen erhålla
följande förändrade lydelse:
»Ärende, som rörer pastorat, tillhörande flera län, behandlas af
länsstyrelsen i det län, der moderförsamlingen är belägen, sedan» etc.
48
378
2:o) vid förslaget till lönereglering:
Lika med komitéens öfrige ledamöter anser jag, att aflöningen för
landssekreterare och landskamererare bör delas i lön och tjenstgöringspenningar,
samt att lönerna skola utgå med lika belopp för alla landssekreterare
och landskamererare, medan tjenstgöringspenningarne deremot bestämmas
olika efter tjensternas besvärlighet. Då likväl det sätt, hvarpå denna
senare, vid den nyligen genomförda löneregleringen för häradshöfdingarne
jemväl antagna, grundsats blifvit af komitéen tillämpad, ingalunda synes
mig tillfredsställande, har jag funnit mig föranlåten, att emot komitéens
förslag i denna del anmäla reservation.
Att godtycklighet i någon mån gör sig gällande vid uppgörandet
af hvarje förslag till lönereglering lärer icke kunna undvikas, men komitéen
synes mig vid bestämmandet af lönestater för landssekreterare och
landskamererare hafva, oaktadt fullt lika säkra grunder för bedömandet
af de särskilda tjensternas besvärlighet för komitéen funnits att tillgå, som
de, hvilka i det hänseendet gjorts gällande vid regleringen af häradshöfdingarnes
löner, inskridit så långt på godtycklighetens område, att den
nyssnämnda, till rättvisa och billighet syftande, grundsatsen derigenom
blifvit på ett betänkligt sätt rubbad.
För bestämmandet af tjenstgöringspenningarnes särskilda belopp har
komitéen fördelat länen efter folkmängden i vissa klasser, men en sådan
fördelning med en fullkomligt godtycklig begränsning mellan klasserna,
hvilar uppenbarligen på ett mycket rörligt plan. Det är visserligen obestridligt,
att folkmängden utgör en ingalunda ovigtig faktor vid bedömandet
af de ifrågavarande tjensternas större eller mindre besvärlighet, men
äfven andra omständigheter, såsom förmögenhetsställning, folklynne, beskaffenheten
af den industriella verksamheten inom hvarje ort m. m., utöfva
ett ganska betydligt inflytande på göromålen hos länsstyrelserna och
företrädesvis å kanslisidan. Resultatet af dessa särskilda, faktorers inflytande
kan inhemtas endast utaf länsstyrelsernas årliga arbetsredogörelser,
deraf afskrifter för åren 1862—1871 blifvit infordrade och såsom bilaga
åtfölja komitéens betänkande. Mot dessa arbetsredogörelser kan väl anmärkas,
att vid målens upptagande under de i formulären förekommande
särskilda rubriker, olika uppfattning påtagligen gjort sig gällande, då t. ex.
uppgifterna om det betydligt öfvervägande antalet ekonomimål, som skola
hafva förekommit i landskanslierna i Kronobergs och Örebro län, icke
torde kunna annorlunda förklaras, än att i redogörelserna för dessa län
under rubriken »ekonomimål» hänförts en del sådane ärenden, som i redogörelserna
för andra län upptagits under annan rubrik, men denna omständighet
synes mig desto mindre kunna förringa dessa redogörelsers värde
879
såsom gradmätare på arbetet i dess helhet, som det må vara antagligt,
att svårare och lättare mål ingå i ungefär samma förhållanden i alla länen,
då hvardera af länsstyrelsernas afdelningar tagas i betraktande hvar
för sig. Vid jemförelse åter de båda afdelningarne emellan möter visserligen
någon svårighet för bedömandet med hänseende till den olika arten
af göromål, som å dem förekomma, men utom det att det icke torde vara
någon nämnvärd skilnad de båda afdelningarne emellan i proportionen af
svårare och enklare mål, är det emellertid alldeles uppenbart, att innevånareantalet
ensamt icke förmår lemna någon grund för bedömandet af
landssekreterare- och landskamererarebefattningarnes olika besvärlighet i
samma län; och att landssekreteraretjensterne, med undantag för ett län,
nemligen Södermanlands, taga mera tid och omtanka i anspråk än landskamererarebefattningarne,
då länsstyrelsens båda afdelningar i samma län
jemföras med hvarandra, lärer vara ett temligen allmänt kändt förhållande.
De skäl komitéen anfört i syfte att ådagalägga olämpligheten deraf,
att vid bestämmandet af tjenstgöringspenningarnes belopp fästa något afseende
å arbetsprodukten, sådan den i arbetsredogörelserna visar sig, äro
för mig ingalunda öfvertygande och torde näppeligen påkalla någon särskild
vederläggning. Af särskild anledning vill jag dock fästa uppmärksamheten
vid komitéens erinran, att sedan landssekreterare och landskamererare
sig till biträde erhållit kansli och kontor, hvilkas tjenstepersonal
aflönas af staten, det vore olämpligt att lägga samtlige tjenstemännens
arbetsprodukt till grund för chefernas aflöning. Ett sådant förfarande,
hvilket jag för min del icke skulle ogilla, då det större kansliet eller vidlyftigare
kontoret utan tvifvel påkallar mera tid och uppmärksamhet vid
tillsynen öfver göromålens behöriga gång, har likväl mig veterligen icke
blifvit inom komitéen ifrågasatt. Jemte komitéens förslag har icke något
annat alternativt förslag blifvit framstäldt, än det jag ansett mig böra
framlägga. Vid uppgörandet af detta förslag har jag endast tagit i beräkning
de afgjorda målen, och då det torde böra antagas, att alla dessa
mål blifvit af vederbörande afdelningars chefer föredragne, samt det lärer
vara obestridligt, att det hufvudsakliga ansvaret för besluten, der reservation
icke egt rum, hvilar på vederbörande föredragande, förlorar komitéens
berörda erinran uppenbarligen all betydelse i nu för handen varande
fråga. Men denna erinran lemnar mig en osökt anledning att fästa uppmärksamheten
vid ett förhållande, som vid löneregleringen torde böra beaktas.
Det förefaller mig nemligen mycket sannolikt, att efter införandet
af fasta löner för landssekreterarne det icke skall dröja synnerligen länge,
innan förhållandena måste föranleda till framställningar om anställandet
380
af ytterligare eu föredragande ledamot å landskanslierna i de större länen.
Att redan nu derom framkomma med något förslag har likväl icke synts
mig lämpligt, innan det visar sig, hvad verkan på göromålens handläggning
och möjligheten att få dessa lika vigtiga som besvärliga befattningar
med fullt lämpliga tjensteman besatta, den föreslagna löneregleringen,
derest den varder antagen, kan komma att utöfva, helst jag dessutom tror,
att de af mig befarade verkningarne af denna reglering skulle i någon
mån förekommas, derest, jemte den föreslagna fasta lönen, åt landssekreterare
anvisas en viss procent af den lösen, som för det stämplade papper,
hvarmed expeditionerna komma att förses, inflyter, och denna procent
tilltages så hög, att den icke blott betäcker utgifterna för de flere arbetsbiträden,
som utöfver de i stat upptagne i de större och medelstora länen
otvifvelaktigt erfordras, och hvarom jag här nedan vill vidare yttra
mig, utan äfven lemnar någon om ock ringa godtgörelse för det mera
ansträngande arbete, som tages i anspråk, då göromålen växa till en större
mängd. Vid betraktande deraf, att en icke obetydlig del af de inkomster,
som enligt de derå inkomna uppgifterna i medeltal tillfallit landssekreterarebefattningarne,
genom regleringen frångå dem för att komma
den allmänna löneregleringen till godo, synes ett sådant anspråk icke vara
obilligt, och för visso skulle en sådan anordning lända till institutionens
fromma.
De påtagliga orättvisor, hvartill komitéens ifrågavarande förslag enligt
min uppfattning leder, ådagalägga ock den otillfredsställande grund,
hvarpå detsamma hvilar. I Göteborgs och Bohus län t. ex., der å landskansli
de afgjorda målens antal efter medelberäkning utgjort 9,887 stycken,
har med afseende på antalet innevånare inom länet landssekreterarens
sammanräknade löneinkomster föreslagits till 8,000 kronor och landskamereraren,
oaktadt de å landskontoret afgjorda målens antal efter enahanda
beräkning endast uppgå till 2,532 nummer, äfven med hänseende
uteslutande till invånareantalet, ansetts böra erhålla lika höga löneförmåner.
Jemföres åter landskamererarebefattningen i samma län med landssekreteriatet
i Kronobergs län, för hvilket lön- och tjenstgöringspenningar
äro sammanräknadt föreslagne till 7,500 kronor, ehuru de å landskansliet
i sistnämnda län afgjorda målens antal uppgått till 7,752 nummer, visar
det sig, att löneförmånerna skulle komma att stå i ett omvändt förhållande
till dessa tjensters olika besvärlighet, ty livilka befogade anmärkningar
än må kunna framställas emot de afgifna arbetsredogörelserna,
torde det dock icke kunna bestridas, att den senare tjenstebefattningen är
besvärligare än den förra.
I likhet med hvad vid regleringen af häradshöfdingarnes löneför
-
381
maner egt rum, anser jag att vid bestämmandet af tjenstgöringspenningarnes
belopp, såväl innevånareantalet som arbetsmängden böra för vinnande
af största möjliga billighet och rättvisa tagas i beräkning, helst
denna del af aflöningsförmånerna är afsedd att i vissa fall utgöra vikariatsarfvode
och äfven derför bör vara lämpad efter det med tjenstens utöfning
förenade arbete och ansvar; och då någon annan gradmätare på
arbetsmängden hos länsstyrelsernas särskilda afdelningar icke finnes att
tillgå, än de från dem inkomne arbetsredogörelser, hvilkas förmenta ©tillförlitlighet
i nämnda hänseende komitéen ingalunda lyckats ådagalägga,
har jag icke tvekat att för berörda ändamål använda dessa redogörelser.
Yäl har komitéen anmärkt, att den stora tillökningen i göromål å landskontoren,
som blefve eu följd af härådsskrifvaretjensternas indragning,
gjorde det omöjligt att efter de nuvarande förhållandena beräkna landskamererarebefattningarnes
besvärlighet för framtiden. Men da häradsskrifvaretjensternas
indragning i det hänseendet icke medför någon annan verkan,
än att den kontroll, som det åligger landskamererare att utöfva öfver
debiteringens behöriga verkställande, blir lättare att handhafva, då debiteringen
utföres a landskontoret af dertill anstälde, sjelfve ansvarige tjensteman,
på samma gång den nu förekommande brefvexling©!! med häradsskrifvarne
upphör, och det sätt, hvarpå landskamererarens verksamhet, enligt
komitéens förslag till instruktion för länsstyrelserna, i öfrigt blifvit
ordnad, otvifvelaktigt leder till större beqvämlighet och mindre ansvar vid
tjenstens utöfning, än som för närvarande är förhållandet, lärer det åtminstone
icke kunna anses innebära någon orättvisa mot dessa tjensteman, att
vid beräkning af tjenstgöringspenningar för dem arbetsmängden, sådan den
hittills visat sig, lägges till grund. Vid sådant förhållande har jag icke
af komitéens berörda anmärkning kunnat rubbas i min öfvertygelse om
lämpligheten deraf, att äfven i fråga om landskamererare låta de inkomna
arbetsredogörelserna ingå såsom en faktor vid tjenstgöringspenningarnes
beräkning.
Då emellertid något afsevärdt arbete icke kan anses hafva blifvit
af föredragandena nedlagdt på sådane inkomne mål och ärenden, Indika
icke blifvit föremål för någon hufvudsaklig pröfning, har jag endast tagit
medeltalet af de afgjorda målens antal i beräkning. Den egentliga lönen
har jag desto hellre ansett böra sättas 500 kronor lägre än komitéen föreslagit,
eller till lika belopp med det, hvilket blifvit faststäldt för häradshöfdingarne,
som tjenstgöringspenningarne eljest kunde blifva för sitt förut
angifna ändamål otillräckliga, och tjenstemännens pensioner på indragningsstat
i allt fall kunna, oberoende af lönernas belopp, regleras i öfverensstämmelse
med komitéens derom afgifna förslag.
382
De båda faktorer, hvilka jag sålunda ansett böra ingå i beräkningen
af tjenstgöringspenningarne, har jag i fråga om landssekreterarne trott böra
utöfva ungefär lika stort inflytande, möjligen med någon obetydlig öfvervigt
för innevånareantalet. Af sådan anledning har jag beräknat 8 kronor
för hvarje 1,000-tal innevånare och 20 kronor för hvarje 100:de af
afgjorda mål, hvarigenom det resultat uppnåtts, att af tjenstgöringspenningarnes
sammanräknade belopp, 33,120 kronor tillkommit för innevånareantalet
och 30,640 kronor för afgjorda mål. 1 )å för beräkningen af landskamererarnes
tjenstgöringspenningar naturligtvis bibehållits samma värdesiffror,
har dervid, enär de afgjorda målens antal är betydligt färre i
landskontoren än vid landskansli, innevånareantalet erhållit större öfvervigt
och förslaget således, i hvad det nyssnämnde tjensteman angår, mera
närmat sig komitéens. I öfrigt har iakttagits, att för alla landssekreterarne
och de landskamererarebefattningar, för hvilka löneinkomsterna i nu gällande
stat äro upptagne till 4,000 kronor eller derutöfver, tjenstgöringspenningarne
icke satts lägre, än till 1,500 kronor, men ej heller högre än
till 3,500 kronor, hvaremot i fråga om de landskamererarebeställningar,
för hvilka berörde stat upptager löneförmånerna till endast 3,500 kronor
jag trott minimibeloppet icke böra bestämmas högre än till 1,000 kronor,
samt att slutsumman inom berörda gränser alltid utjemnats till närmast
liggande hundradetal. Af härvid fogade bilagor N:ris 1 och 2 inhemtas
närmare resultaten af dessa beräkningar och de löneförmåner, som jag på
grund deraf ansett böra för hvardera af ifrågavarande tjenstebefattningar
fastställas. Det enligt komitéens förslag erforderliga anslag skulle derigenom
komma att minskas med 5,700 kronor för landssekreterarne och
med 20,400 kronor för landskamererarne.
I afseende på sättet för bekostandet af de arbetsbiträden, som jemte
den i staten upptagna personalen å landskanslierna kunde blifva erforderlige,
har komitéen yttrat, att då göromålen å något ställe tillfälligtvis så
ökades, att det blefve omöjligt för ordinarie tjenstemännen att i rätt tid
medhinna deras handläggning, personalen finge tillökas för den tid sådant
vore behöflig! Af komitéens yttrande i öfrigt synes framgå, att pröfningen
af behofvet af ökadt arbetsbiträde i hvarje fall skulle bero på Kong!
Maj:t, och deraf torde ock då få dragas den slutsats, att arfvodesbeloppet
skulle i sammanhang med pröfningen af sådant behof bestämmas och utgå
af expensmedlen. Hvad komitéen sålunda föreslagit kan jag ingalunda
biträda. Det är visserligen sant, att komitéen vid uppgörandet af sitt
förslag till tjenstereglering uppstäldt den regel, att å landskanslierna skulle
anställas sa, stor tjenstepersonal, som vore erforderlig för att under normala
förhållanden medhinna alla der förekommande göromål. Men då
383
hvarje försök att pa förhand med noggrannhet beräkna och lämpa ai’betskraften
efter det verkliga behofvet å hvarje landskansli, visserligen skulle
misslyckas, har komitéen nödgats inskränka sig till att indela länen efter
deras storlek och besvärlighet i några få klasser och föreslå, anställandet
af lika stor personal inom hvarje klass. Då nu personalen, så godt sig
göra latit, beräknats efter det antagna lägsta behofvet inom klassen, måste
ock deraf blifva en gifven följd, att denna personal, med den olikhet i
göromål, som äfven inom hvarje klass förefinnes, jemväl under normala
förhållanden blir i en del län otillräcklig. Det blefve således icke alltid,
såsom komitéen antagit, fråga om att fylla ett endast tillfälligt behof, då
anställandet af extra biträden i flera län sannolikt kom att blifva eu fortgående
nödvändighet, och pröfningen af det verkliga behofvet, i den ordning
komitéen synes afse, skulle utan tvifvel möta ganska stora, svårigheter.
Att en sådan anordning skulle leda till besparing för statsverket
är rätt svårt att afgöra, och ett dylikt antagande, hvarpå komitéen hufvudsakligen
grundat sitt förslag i denna del, torde vara föga öfverensstämmande
med den uppfattning, som i likartade frågor hittills gjort sig
••ill
^
Ql
o
gällande.
I olikhet med komiteen tror jag det vara mera betryggande för
statsverket, att för ifrågavarande ändamål anvisas en viss procent af de
för expeditionerna inflytande stämpelpappersmedel. Det möter visserligen
någon svårighet att på förhand med full noggrannhet beräkna den procent,
som för ändamalet kan erfordras, helst de af landssekreterarne meddelade
uppgifter å deras kostnader för extra biträden äro af beskaffenhet, att icke
lemna någon säker ledning för bedömandet; men då nu ifrågasatta inkomst
icke blefve att betrakta såsom eu löneförmån, utan hufvudsakligen kom
att utgöra ersättning för omkostnader i tjensten, ligger det i sakens natur,
att en jemkning deri kunde företagas, när helst erfarenheten visade behofvet
deraf.
Af nyssantydda anledning har jag vid beräkningen af den procent,
som för ifrågavarande ändamål borde föreslås, uteslutande tagit i betraktande
Vermlands län, der de förhållanden, som på denna fråga inverka,
nogsamt äro mig bekanta. År 1870, då de å landskansliet i nämnda län
afgjorda målens antal närmade sig medeltalet, voro å kansliet anstälde en
extra länsnotarie, tre extra landskanslister och två renskrifvare med ständig
sysselsättning för kansliets räkning. Enligt det af komitéen uppgjorda
förslag till tjenstereglering skulle å detta kansli komma att anställas: två
länsnotarier, en länsregistrator, med skyldighet likväl att föra äfven landskontorets
diarier, och två kanslister. Under vanliga förhållanden skulle
således med förutsättning att länsregistratorn från landskontoret erhölle det
884
biträde, som otvifvelaktigt kom att erfordras för registreringen af dit hörande
handlingar, a landskansli! behöfva att anställas en extra kanslist
och två renskrifvare, hvilka vanligen äfven uppsätta utslag i sådane skuldfordringsinål,
deri förklaring ej inkommit. I arfvode till en extra landskanslist
och ersättning för renskrift utbetaltes förenämnde år tillsammans
1.(170 kronor 8 öre. Då likväl kanslisten aflönades med endast G0 kronor
i månaden och renskrifningen verkstäldes för 25 öre arket, men anspråken
på godtgörelse sedermera betydligt stegrats, torde samma arbete
nu fordra eu med 837, % förhöjd utgift, som således skulle uppgå till
2,226 kronor 70 öre. Inkomsten af lösen för samma år inberäknadt afgiften
för stämpladt papper, uppgick till 13,117 kronor 16 öre. Tjugu
procent deraf skulle utgöra i jemnadt tal 2,620 kronor och således lemna
ett öfverskott af nära 400 kronor, en godtgörelse som, i likhet med hvad
vid genomförandet af likartad lönereglering i Norge medgifvits de förut
sportelaflönade tjenstemännen, skäligen torde böra tillkomma landssekreteraren
för det ingalunda ringa arbete och ansvar, som kommer att drabba
honom till följd af utbytet af lösen mot stämpladt papper. Det är visserligen
möjligt, att förhållandena i eu del andra län kunna gestalta sig
ogynsammare för landssekreterarne, men det synes mig dock, som skulle
ifrågavarande embetsman i allmänhet kunna utan alltför stor risk åtaga
sig att emot åtnjutande af 20 % af inflytande afgifter för det stämplade
papper, hvarmed expeditionerna skulle komma att förses, bestrida kostnaderna,
för de extra, arbetsbiträden, som för uppsättning och utskrifning af den
å kansliet förekommande expedition kunde erfordras. Ofrige omkostnader i
tjensten, såsom för skrifmaterialier, tryckning och inbindning, värme- och
lyshållning m. in., anser jag deremot böra af expensmedlen gäldas.
Vid uppgörandet af förslag till lönereglering för kronofogdarne
hafva komitéens ledamöter blifvit ense derom, att löneförmånerna skulle
för alla dessa tjensteman sättas lika, men godtgörelsen för kontorshållet
deremot, med hänsigt till fögderiernas folkmängd och utsträckning, lämpas
efter den verkliga kostnaden, så vidt densamma kunde beräknas. Då
emellertid komitéen ansett tjenstgöringspenningarne för landssekreterare
och landskamererare böra bestämmas efter tjensternas olika besvärlighet,
och komitéens öfrige ledamöter för bedömande häraf funnit tillfyllest att
taga hänsyn endast till innevånareantalet i de särskilda länen, vill det
synas, som consequensen bort fordra, att tjenstgöringspenningarne äfven
för kronofogdarne föreslagits till olika belopp i förhållande till folkmängden.
Då jag för min del lika litet i afseende å kronofogdarne, som beträffande
landssekreterare och landskamererare, anser innevånareantalet ensamt
kunna utgöra eu tillräcklig ledning för reglering af tjenstgörings
-
385
pennmgarne efter tjensternas olika besvärlighet, och annan objectiv grund
för en sådan åtgärd i fråga om kronofogdarne saknas, har jag af sådan
anledning funnit mig höra biträda komitéens förslag i denna del.
Bil. till
Landss. Varenii
reservation.
N:o 1,
Tabell,
utvisande, jemte grunderna för beräkningen af tjenstgöringspenningar,
de för landssekreterare i riket föreslagna lönestater.
Län
Antal innevånare år 1873.
I medeltal afgjorda mål
åren 1862—1871.
Tjenstgöringspenningar ef-  ter 8 kr. för hvarje 1000:de
innevånare och 20 kr. för
hvarje 100:de af afgjorda
mål.
Föreslagna löneförmåner.
Fast lön.
Tjenstgö-
rings-
penningar.
Summa.
Stockholms . .
133,552
5,105
2,081
1,500
2,500
7,000
Upsala.....
102,629
3,803
1,576
—
1,500
—
1,600
_
6,100
_
Södermanlands.
138,696
2,601
1,621
—
4,500
—
1,600
_
6,100
____
Östergötlands .
261,891
7,919
3,668
—
1,500
—
3,500
_
8,000
_
Jönköpings. . .
181,210
6,350
2,732
—
1,500
—
2,700
_
7,200
_
Kronobergs . .
162,233
7,752
2,836
—
4,500
—
2,800
_
7,300
_
Kalmar.....
236,911
8,126
3,568
—
4,500
—
3,500
_
8,000
_
Gotlands ....
51,281
2,376
892
—
4,500
—
1,500
_
6,000
_
Blekinge ....
129,521
6,210
2,272
—
1,500
—
2,300
_
6,800
_
Kristianstads .
227,008
6,780
3,156
1,500
—
3.200
_
7,700
_
Malmö.....
326,909
10,919
4.780
—
4,500
—
3,500
_
8,000
_
Hallands ....
130,008
6,197
2,320
—
4.500
—
2,300
_
6,800
_
Göteborgs . . .
239,587
9,887
3,872
—
1,500
—
3,500
_
8,000
_
Elfsborgs . . .
283,692
13,809
5,021
—
1,500
—
3.500
_
8,000
_
Skaraborgs . .
219,089
7,193
3,172
—
1,500
—
3,500
_
8,000
_
Yermlands . . .
265,027
8,116
3.800
—
4,500
—
3,500
_
8,000
_
Örebro.....
171,893
6,225
2,632
—
1,500
—
2,600
_
7,100
_
W estmanlands.
119,485
1,298
1,792
—
1,500
—
1,800
_
6,300
_
Kopparbergs . .
181,258
6,219
2,688
—
4,500
—
2,700
_
7,200
_
Gefleborgs . . .
157,196
5,232
2,296
—
1,500
--.
2,300
_
6,800
_
Vesternorrlands
113,611
6,069
2,311
—
1,500
—
2,300
_
6,800
__
Jemtlands . . .
73,593
3,377
1.241
—
1,500
—
1,500
_
6,000
_
Vesterbottens .
96,081
1,185
1,688
—
4,500
—
1,600
_
6,100
_
Norrbottens . .
80,350
1,337
1,500
—
1,500
—
1,500
—
6,000
—
Summa
63,760
108,000
—
61,300
—
169,300
—
>
g
g:
pr
3''
Crq
85
I anseende till den
högre lefnadskostnaden
ha tjenstgöringapenningarne
ökats till 2,500 kr.
49
386
Bil. till
Landss. Varenii
reservation.
NlO 2,
Tabell,
utvisande, jemte grunderna för beräkningen af tjenstgöring spenningar,
de för landskamererarne i riket föreslagna löneförmåner.
>
HH
tr1 ti* e+-
ct-
P
a. 3 ce
2
Föreslagna löneförmåner.
§ g
er+-
39
>
CD
t-L P
§3 s?
5''
g
P:
Län
3
P
1 ??
3 ilo a-
g; CD g. %
05
Ej
SB.ff §
03
CD
SJ
Tienstgi
P7*
2.
1—1
00
orda i
1871.
5’
39
P
Fast lön.
rings-
penningar.
Summa.
09
P
oo
3
pjolpj
CD
P H. CD
1 ‘
(I anseende till den
Stockholms . .
133,552
3,012
1,664
—
4,500
_
2,000
_
6,500
I högre lefnadskost-  | naden hatjenstgö-
Upsala.....
102,629
1,148
1,036
—
4,500
—
1,500
—
6,000
—
I ringspenningarne
[ ökats till 2,000 kr.
Södermanlands.
138,696
3,630
1,824
—
4,500
—
1,800
—
6,300
—
Östergötlands .
261,891
2,536
2.588
—
4,500
—
2,600
—
7,100
—
Jönköpings. . .
184,210
2,884
2,032
—
4,500
—
2,000
—
6,500
—
Kronobergs . .
162,233
2,727
1,836
—
4,500
—
1,800
—
6,300
—
Kalmar.....
236,914
2,267
2.328
—
4,500
—
2,300
—
6,800
—
Gotlands ....
54,284
501
532
__
4,600
—
1,000
—
5,500
—
Blekinge ....
129,521
1,259
1,272
—
4,500
—
1,500
—
6,000
—
Kristianstads .
227,008
1,633
2,136
—
4,500
—
2,100
—
6,600
—
Malmö.....
325,909
6,909
3,980
—
4,500
—
3,500
—
8,000
—
Hallands ....
130,008
2,706
1,580
—
4,500
—
1,600
—
6,100
—
Göteborgs . . .
239,587
2,532
2,412
—
4,500
—
2,400
—
6,900
—
Elfsborgs. . . .
283,692
4,412
3.144
~
4,500
—
3,100
—
7,600
—
Skaraborgs. . .
249,089
4,653
2,912
—
4,500
—
2,900
—
7,400
—
Vermlands . . .
265,027
2,460
2,600
—
4,500
—
2,600
—
7,100
—
Örebro.....
174,893
1,897
1,752
—
4,500
—
1,800
—
6,300
—
Vestmanlands .
119,485
2,456
1,432
—
4,500
—
1,500
—
6,000
—
Kopparbergs . .
181,258
2,692
1,968
—
4,500
—
2,000
—
6,500
—
Gefleborgs . . .
157,196
4,047
2,056
—
4,500
—
2,100
—
6,600
—
Vesternorrlands
143.614
1,851
1,504
—
4,500
—
1,500
—
6,000
—
Jemtlands . . .
73,593
558
684
—
4,500
—
1,000
—
5,500
—
Vesterbottens .
96,084
1,462
1,048
—
4,500
—
1,000
—
5,500
—
Norrbottens . .
80,350
2,248
1,080
—
4,500
—
1,100
—
5,600
—
Summa j
45,400
—
108,000
—
46,700
—
154,700
-
387
Af herr landskamreraren och riddaren 0. B. Hammar:
l:o) i fråga om polisväsendet å landet.
Komiterade hafva i betänkandet uttalat den åsigt, att någon verklig
förbättring af anstalterna för ordningens upprätthållande på landet,
äfven med betydliga kostnader, svårligen kan åstadkommas, med mindre
ett varmare intresse för och närmare deltagande uti den allmänna ordningens
bevarande gör sig gällande hos folket och framför allt hos kommunernas
styrelser. Då detta förhållande icke lärer kunna bestridas, och det
är tydligt, att en enda polisman icke kan inom en hel kommun utan
biträde upprätthålla den allmänna ordningen, är det, enligt min åsigt, af
största vigt att, i sammanhang med antagandet af komiterades förslag,
rörande polisvården å landet, kommunerna varder genom allmän författning
ålagdt att vidtaga lämpliga anordningar för ordningens upprätthållande
och särskild! att lemna vederbörande tjensteman och polismän nödig
handräckning och understöd i nämnda afseende. Med anledning häraf får
jag underdånigst föreslå, att allmän föreskrift må varda utfärdad derom,
att hvarje kommun åligger upprätta och till fastställelse af vederbörande länsstyrelse
anmäla reglementariska bestämmelser, om kommunens deltagande i allmänna
ordningens upprätthållande och särskildt om den handräckning, kommunen
vid förefallande behof skall i sådant ändamål lemna polistjensteman
och fjerdingsman.
2:o) vid förslaget till förordning, angående sättet och, ordningen för
genomförandet af den nya organisationen af tjensterna vid landsstaten.
För min del anser jag en ytterligare § (i ordningen den 4:de) böra
i denna förordning inflyta, af innehåll, dels att i fögderi, der, i följd af
föreskriften i mom. 3 af § 3, länsmans tjenstgöring sskyldighet inom en del
af hans distrikt upphört, länsstyrelsen eger, derest behofvet sådant kräfver,
anställa en fogdefullmäktig, och dels att i fögderi, för hvithet staten upptager
två fullmäktige, den andre af dess tjenstemän icke må antagas, förrän samtlige
länsmanstfensterna derstädes blifva lediga.
3:o) vid lånestater na.
Som jag icke kunnat finna något giltigt skäl för att, såsom de uppgjorda
förslagen till lönestater innehålla, sätta lönerna för andra gradens
tjenstemän hos länstyrelserna till olika belopp, nemligen 2,700 kr. för
förste länsnotarien, förste länsbokhållaren och kassören, 2,400 kr. för andre
388
länsbokhållare!! och registratorn samt 2,100 kr. för andre länsnotarie^
och jag tillika anser det vara af synnerlig vigt, att samtliga dessa tjensteman
erhålla ålderstillägg, af skal, dels att lönebelopp, som för sådan
tjensteman kan vara tillräckligt, då han vid unga år tillträder sin befattning,
icke längre är det, då han vid äldre år har familj att försörja, och
dels att det icke är antagligt, att alla dessa tjensteman kunna befordras
till högre tjenster; har jag icke kunnat biträda komiterades förslag i denna
del, utan får underdånigst föreslå: att lönerna vid samtlige tjensterna i
andra graden lios länsstyrelserna må bestämmas till lika belopp eller till 2,400
kr; att detta belopp må ökas efter fem års tjenstgöring i nämnde tjenstegrad,
med 500 kr. och efter ytterligare 5 års sådan tjenstgöring med lika summa;
att tjenstgöringspenningarne, äfven der ålderstillägg eger rum, må för tjensteman
inom denna grad beräknas till 800 kr, samt att för nuvarande länsnotarie
och länsbokhållare, äfvensom för i tjenst varande häradsskrifvare och
länsman, som utnämnes till någon af ifrågavarande tjenster, den tid, han innehaft
sin tjenst på ordinarie stat, må tagas i beräkning vid fråga om hans
rätt till ålderstillägg.
4:o) vid förslaget till förordning, angående grunderna för arfvodesberäkning
vid tillfälliga förordnanden inom landsstaten.
Att landsstatstjensteman skulle erhålla kostnadsfri tjenstledighet ej
blott under en fortgående tid af sex veckor för landssekreterare, landskamrerare
och kronofogde samt en månad för annan tjensteman årligen,
utan derutöfver så ofta ledigheten icke begagnades längre tid än fjorton
dagar, synes mig alldeles olämpligt. Sådan rätt till ledighet skulle nemligen
kunna bli allt för betungande för de underordnade tjenstemännen
jemte det, att den otvifvelaktigt komme att störande inverka på ärendenas
jemna och säkra gång. Jag hnner mig således icke kunna biträda den
del af förslaget, som innehåller, att »då vikariat icke ifrågakommer för
längre tid än fjorton dagar, afdrag å tjenstgöringspenningar för tjenstens
innehafvare icke eger rum.»
5:o) Vid förslaget till uppbördsreglemente.
Vid uppgörandet af detta förslag hafva koiniterade sökt sammanfatta
och dit införa alla de bestämmelser, som ansetts röra debiteringen,
uppbörden och redovisningen af de allmänna utskylderna, utom beträffande
bestämmelsen om hvad som ej må tagas i mät för utskylders gäldande,
hvarom i stället (§ 18) hänvisats till »allmän lag och särskilda författningar.
» Då det desto mindre torde vara skäl att från uppbördsreglementet
utesluta sådan, ostridigt dit hörande bestämmelse, som de äldre
389
härom gällande stadgande!! (Kongl. kung. d. 5 December 1792 och Kongl.
hrefv. d. 20 Februari 1794) äro otydliga och föga tidsenligt, har jag för
min del ansett denna § böra innehålla bestämda föreskrifter i ämnet; och
tillåter jag mig att i sådant afseende föreslå följande lydelse af §:n:
Ej
må i mät för utskylders gäldande tagas nödiga gång- eller sängkläder för den
skattskyldige, hans hustru eller oförsörjda barn; ej husgeråd eller redskap,
som för dem eller deras näring är oumbärligt, ej heller af det förråd, som
i huset finnes, hvad till hans och hans husfolks underhäll under en half månads
Hd erfordras.
6:o) vid förslaget till förordning, angående indrifning och redovisning
af sakören.
Med afseende å stadgandet i 2 kap. 11 § i strafflagen, att fängelse
vid vatten och bröd ej må ega rum för den, som yngre är, än aderton
år, synes det mig vara af vigt, att af domaren utrönes och i saköreslängden
antecknas den sakfäldes ålder, då denna är under aderton år,
emedan eljest kan inträffa, att person, som inforslats till häktet för undergående
af dylik bestraffning, måste, om han uppgifver sig vara under
denna ålder, åter lösgifvas, medan upplysning derom infordras. Likaledes
är det af vigt för exekutor att känna hvad, i sammanhang med böters
ådömande kan vara föreskrifvet i afseende på tiden för besvärs anförande
öfver beslutet. Föreskrifter om skyldighet för vederbörande att härom
göra anteckningar i saköreslängd, synes mig alltså böra inflyta i 2:dra
mom. af förslagets lista §, och detta mom. således erhålla följande lydelse:
Saköreslängd skall — — — och åklagarens namn och hemvist, äfvensom den
förstnämndes ålder, om denna är under 18 år, förbrytelsen---till
kommer.
1 längden skall derjemte antecknas dels hvad i sammanhang med
böternas ådömande kan vara föreskrifvet, rörande tiden för besvärs anförande,
dels, i det fall — — — derom göras.
S. 1). Herrar komiterade åtskiljdes, efter det öfverenskoinmet blifvit,
att nytt sammanträde å annan dag skulle ega rum för justerande och underskrifvande
af de underdåniga skrivelser, som komiterade denna dag beslutat
i de till deras yttranden nådigst remitterade särskilda ärenden.
Som ofvan.
In fidem
John Stuart.
Bilaga Litt. A.
Summarisk uppgift på mål och ärenden, som under åren 1862—1871 till
handläggning förekommit hos länsstyrelserna i riket.
l:o å Landskanslierna.
Stockholms län.
År 1862
» 1863 ......................
•» 1864........................
» 1863
» 1866 ........................
» T 867
» 1868 .......................
» 1869
» I870 .......................
» 1871 ......................
Inkomna mål och ärenden, dels nya
och dels af enskild part fullföljda.
Afgjorda mål och ärenden.
Skuld-  fri rdr i ngs-  mål.
Ekonomi-
och
politimål.
Öfriga
ärenden.
Summa.
Skuld-
fordrings-
mål.
Ekonomi-
och
politimål.
Öfriga
ärenden.
Summa.
1,449
1,678
1,985
2,614
2,587
3,633
3,949
2,922
2,222
1,171
931
1,469
1,433
1,336
5,329
1,474
1,566
1,219
1,239
1,431
2,236
2,104
1,985
2,171
2,268
2,358
2,756
2.559
2.560
2,034
4,616
5,251
5,403
6,121
6,184
7,465
8,271
6,700
6,021
4,636
953
1,023
1,242
i,573
1,604
2,237
2,512
1,803
1,425
722
938
1,402
5,393
1,284
1,315
1,402
1,522
1,170
1,213
1,338
2,219
2,094
2,009
2,583
2,216
2,361
2,719
2,610
2,551
2,054
4,070
4,519
4,644
5,040
5,135
6,000
6,753
5,583
5,189
4,114
Summa
24,210
53,427
23,031
60,668
15,054
12,977
23,016
51,047
Således i medeltal.........
2,421
1,343
2,303
6,067
1,505
1,298
2,302
5,105
Upsala län.
År 1862 ........................
2,696
367
1,007
4,070
1,576
287
996
2,859
» 1863 ....................
3,128
362
1,119
4,609
1,717
291
1,097
3,105
» 1864
4,594
359
1,160
6,113
2,452
295
5,577
3,924
» 1865
4,364
403
1,107
5,874
2,383
343
1,096
3,822
» 1866
4,463
417
1,226
6,106
2,424
339
5,233
3,996
» 1867 ........................
5,759
487
1,347
7,593
3,227
381
1,319
4,927
» 1868 .......................
4,930
679
1,427
7,036
2,713
607
1,476
4,796
» 1869 ........................
3,807
613
1,276
5,696
2,043
516
1,264
3,823
» 1870 ........................
3457
670
1,356
54 83
1,608
573
‘,349
3,530
» 1871 ......................
2,284
66 0
1,481
4,425
1,217
562
i,474
3,253
Summa
39,182
5,oi7
12,506
56,705
21,360
4,194
12,481
38,035
Således i medeltal.........
3,918
502
1,251
5,671
2,136
419
1,248
3,803
Södermanlands län.
År 1862 ........................
» 1863 ......................
» 1864 ........................
» 1865 ......................
» 1866 ........................
» 1867 ........................
» 1868 ........................
» 1869 ........................
» 1870 ........................
» 1871 .......................
1,001
1,107
1,632
1,569
2,227
2,493
1,967
i,79i
1,098
801
1,117
39i
333
443
294
3i9
799
1,220
id34
i,i97
843
1,700
1,738
1,485
1,681
i,775
1,228
1473
754
855
2,961
3d98
3,703
3,497
4,202
4,587
3,994
4,184
2,986
2,853
5i5
643
725
746
1,228
1,202
1,205
936
542
435
798
380
290
343
258
291
786
956
917
904
833
i,47i
1,481
i,3S2
1,465
1,522
1,140
1,109
736
832
2,146
2,494
2,496
2,441
2,951
3,oi5
3d3i
3,001
2,195
2,171
Summa
15,686
7,247
13,232
36,165
8,177
5,923
n,94i
26,041
Således i medeltal.........
1,569
725
1,323
3,6i7
818
592
1,194
2,604
Östergötlands län.
År 1862 ........................
2,711
971
6,025
9,707
1,582
9i3
5,989
8,484
» 1863 ........................
3,749
539
4,210
8,498
2,312
5i7
4,127
6,956
» 1864 ........................
5Å4S
401
4,425
10,674
3,704
363
4,363
8,430
» 1865 .......................
5,438
369
4,401
10,208
3,532
346
4,4H
8,292
» 1866 ........................
4,609
727
4,328
9,664
2,767
601
4,312
7,680
» 1867 ......................
4,523
834
4,984
10,341
2,621
726
4,9° 5
8,252
» 1868
....................
5,283
687
5,683
11,653
2,958
625
5,706
9,289
» 1869 ........................
5d54
637
6,080
11,871
3,066
59i
6,016
9,673
;> 1870 .....................
2,847
506
4,849
8,202
1,641
447
4,811
6,899
» 1871 ........................
1,649
494
3,862
6,005
938
432
3,864
5,234
Summa
41,811
6,165
48,847
96,823
25,121
5,56i
48,507
79,189
Således i medeltal..........
4,181
616
4,885
9,682
2,512
556
4,851
7,919
Jönköpings län.
År 1862 .......................
2,39i
537
2,340
5,268
1,274
464
2,319
4P57
» 1863 .......................
3,5i6
809
2,321
6,646
1,890
74i
2,321
4,952
» 1864 .......................
6,305
732
2,676
9,7i3
3,592
625
2,650
6,867
» 1865 ........................
7,192
1,040
2,748
10,980
4,000
898
2,724
7,622
* 1866 ...................
6,272
745
2,967
9,984
3,4i7
668
2,986
7,071
» 1867
....................
6,713
888
2,725
10,326
3,733
790
2,696
7,219
» 1868 .....................
6,537
963
3,108
10,608
3,938
S28
3,024
7,790
» 1869 ........................
6,045
1,048
3,5o6
10,599
3,400
956
3,467
7,823
» 1870 ........................
3,499
901
2,636
7,036
1,845
882
2,546
5,273
» 1871 ......................
4785
996
2,948
5,729
880
982
2,970
4,832
Summa
50,255
8,659
271375
86,889
27,969
7Å34
27,703
63,506
Således i medeltal .......
5,026
866
2,797
8,689
2,797
783
2,770
6,350
Bil. Litt. A.
Kronobergs län.
År 1862
;> 1863
» 1864 .......................
» T S65
» 1866
» [ 867
» 1868
» 1869 ........................
» 1870
» 1871 ....................
3 >936
7,071
11,450
10,272
8,380
7^51
8,180
7,387
3,796
1,972
9354
1,651
1,855
9799
i,774
2,296
2,096
2,355
1,920
1,569
1,886
1,824
1,835
2,507
2,413
2,447
2,625
2,924
2,418
2,264
7,176
10,546
15,140
14,578
12,567
12,594
12,901
12,666
8434
5,805
2,249
3,324
6,086
5,660
4,290
4,i 61
4,061
3,963
i,95i
920
i,354
1,520
1,716
1,716
1,696
2,183
2,009
2,240
1,826
1,488
1,908
i,793
1,834
2,496
2,408
2,436
2,629
2,905
2,444
2,253
5,5n
6,637
9,636
9,872
8,394
8,780
8,699
9,108
6,221
4,661
Summa
70,295
18,669
23443
112,107
36,665
17,748
23,106
77,519
Således i medeltal.........
7,030
1,867
2,3H
11,211
3,666
1,775
2,311
7,752
Kalmar län.
År 1862
3,836
827
2,069
6,732
1,823
686
2,048
4,557
» 1863 ....................
5,823
786
2,971
9,580
2,671
634
2,941
6,246
» 1864 .....................
9,335
869
3,4i7
13,621
2,868
700
3,384
6,952
» 1865 ...... ................
8,925
847
4,261
14,033
4,007
549
4,230
8,786
» 1S66 .....................
8,593
1,193
3,959
13,745
3,877
659
3,956
S492
» 1867 .......................
8,990
1,324
44 47
14,461
4,106
1,130
4,105
9,34i
» 1868 .....................
11,299
1,418
5,063
17,780
5,433
1,259
4,998
11,690
1869 ......................
11,694
1,74.0
5,693
19,127
5,7i2
1,525
5,703
12,940
* 5870 .......................
6,336
1,316
4,998
12,650
2,255
1,030
4,957
8,242
» 187! ....................
2,832
1,115
4,804
8,751
1,292
889
4Å33
7,014
Summa
77,663
ii,435
41,382
130,480
34,044
9,061
41,155
84,260
Således i medeltal ........
7,766
1,144
4,138
13,048
3,404
906
4,116
8,426
Gotlands län.
År 1862
1,568
219
539
2,326
729
176
550
9455
» 1863 .....................
1,637
136
594
2,367
745
117
593
i,455
» 1864
.........
3,631
159
660
4,450
i,578
143
663
2,384
» 1865 ....................
4,314
255
637
5,206
2,058
225
624
2,907
» 1866 ........................
4,017
224
645
4,886
i,79i
194
636
2,621
» 1867 .......................
3,544
353
7H
4,6n
1,729
318
697
2,744
» 1868 ........................
4,423
21]
752
5,386
2,311
180
761
3,252
» 1869 .......................
3,99i
287
806
5,084
1,852
252
807
2,911
» 1870 ..............4.........
2,557
363
770
3,690
1,172
318
781
2,271
» 1871 .......................
1,368
357
756
2,481
624
357
774
i,755
Summa
31,050
2,564
6,873
40,487
14,589
2,280
6,886
23,755
Således i medeltal.........
3,io5
256
687
4,048
i,459
228
6S9
2,376
Blekinge län.
År 1862 ....................
» 1863 .......................
» 1S64 .......................
» 1865 ,....................
» 1866 ......................
» 1867
..................
» 1868 .......................
» 186g .......................
» 1870 .......................
» 1871 ........................
4,211
6,520
9,048
8,342
7,895
7,992
6,944
6,596
3,611
2,464
289
376
310
355
348
488
671
59i
574
477
i,753
1,607
1,877
2,016
2,290
2,445
2,518
2,591
2,188
2,352
6,253
8,503
11,235
10,713
io,533
10,925
10433
9,778
6,373
5493
2,335
3,865
5434
5421
4649
4,753
4444
3,49i
1,940
1,349
269
376
267
332
340
385
493
407
470
456
1,766
1,630
1,885
2,023
2,291
2,383
2,547
2,523
2 477
2,325
4,370
5,871
7,286
7,476
7,550
7,52i
7484
6,421
4,587
443°
Summa
63,623
4,479
21,637
89,739
37,051
3,795
21,550
62,396
Således i medeltal........
6,362
448
2,164
8,974
3,705
380
2455
6,240
Kristianstads län.
År 1862
....................
8,940
983
2,784
12.707
3,586
789
2,745
7420
» 1863 .....................
10,129
984
3,206
14,319
4,288
836
3,206
8,330
» 1864 .......................
8,180
1,087
3442
12,409
3,534
804
3471
7,509
» 1865 .....................
7,032
935
2,825
10,792
2,379
764
2,834
5,977
» 1866 .......................
7,881
991
3456
12,128
2,847
786
3,259
6,892
» 1S67 ......................
8,592
1,385
3,483
13,460
3,355
1,116
3,467
7,938
» 1868 .......................
8,086
1,295
3,552
12,933
3,038
1,085
3,523
7,646
» 1869 .....................
5,368
1,052
3415
9,835
2,028
9i5
3,425
6,368
» 1S70 ......................
3,094
1,004
3,324
7,422
1448
843
3,339
5,330
» 1871 .......................
2,050
977
3404
6431
761
868
3,076
4,705
Summa
69,352
10,693
32,091
112,136
26,964
8,806
32,045
67,815
Således i medeltal......
6,935
1,069
3,209
11,213
2,696
881
3,204
6,781
Malmöhus län.
År 1862 ..................
6,884
667
4418
11,669
4,061
487
4,104
8,652
» 1863 ...................
9,860
804
4,431
15095
6,283
646
4,428
ii,357
» 1864 .....................
10,772
1,146
4,701
16,619
6,344
1,018
4,728
12,090
» 1865 ......................
9,789
999
4,407
15495
5,703
854
4,392
10,949
» 1866 ....................
8,032
1,027
4,686
13,745
4Å35
831
4,687
10453
» 1867 ........................
8,461
1,262
5,689
15,412
4,894
937
5,692
11,523
» 1868 .....................
10,501
1,527
6,323
18,351
6,016
1435
6,339
13,490
» 1869 .....................
8,759
1,284
6,358
16,401
4,563
1,055
6,356
n,974
» 1870 ........................
5,367
1,251
5-909
12,527
2,887
963
5,890
9,740
» 1871 ........................
3,592
1,082
6,395
11,069
2,021
835
6,403
9,259
Summa
82,017
11,049
53,oi7
146,083
47,407
8,761
53,oi9
109,187
Således i medeltal........
8,202
1,105
5,301
14,608
4,74i
876
5,302
10,919
Bil. Litt. A.
Hallands län,
År 1862 .......................
» 1863 .......................
» 1864 ........................
» 1865 .......................
» 1866 .......................
» 1867 .......................
» 1868 ........................
» 1869 .......................
» ]S70 ........................
» 1871 .......................
7,208
8,877
9,319
7,879
7,334
7,896
6,475
7458
4,4i9
2,253
232
479
487
296
376
419
524
542
354
338
2,648
2,543
2,605
2,660
2,673
2,803
2,743
2,934
2,518
2,39i
10,088
11,899
12,411
10,835
10,383
11,118
9,742
10,634
7,291
4,982
3,867
4,576
4,735
3,924
3,801
4,246
3,300
3,55i
2.067
1.068
173
366
397
212
329
347
346
367
272
269
2,673
2,525
2,593
2,682
2,677
2,788
2,762
2,944
2,511
2,407
6,713
7,467
7,725
6,818
6,807
7,38i
6,408
6,862
4,850
3,744
Summa
68,818
4P47
26,518
99,383
35435
3P78
26,562
64,775
Således i medeltal.........
6,882
404
2,652
9,938
3,5i3
308
2,656
6,477
Göteborgs län,
År 1862 .......................
7,626
823
3,285
u,734
4,667
766
3,268
8,701
» 1863 ........................
7,839
768
3,778
12,385
4,782
640
3,749
9471
» T 864 .......................
11,420
866
3,694
15,980
6,596
816
3,698
11,110
» 1865 ........................
8,179
888
4,454
i3,52i
4,767
787
4,403
9,957
» 1866 ........................
5,696
1,077
4,409
11,182
3453
982
4,463
8,598
» 1867
...................
7,852
1,228
4,738
13,818
4,296
1,095
4,749
10,140
» 1868 .......................
8,848
i,449
5,063
15,360
4,826
i,376
5,035
11,237
» 1869 .......................
8,858
1,707
5,590
16,155
4,721
i,558
5,556
h,835
» 1870 .......................
5,76i
6352
5,443
12,556
3,704
1,289
5,509
10,502
» 1871 .......................
2,955
1,004
5479
9638
1,446
971
5697
7,614
Summa
75,034
11,162
45,633
131,829
42,958
10,280
45,627
98,865
Således i medeltal.........
7,504
1,116
4,563
13,183
4,296
1,028
4,563
9,887
Elfsborgs län,
År 1862 ........................
9,803
747
6,320
16,870
5,299
708
6,264
12,271
» 1863 .......................
h,558
804
6,292
18,654
6,315
686
6,312
I3,3i3
» 1864 .......................
14,955
703
6,413
22,071
8,615
616
6,400
15,631
» 1865 .......................
i3,4ii
688
7,096
21,195
74 4i
631
7432
14,904
» 1866 .....................
10,814
785
7,324
18,923
5,434
730
7,3u
13,475
» 1867 ....................
io,579
1,05c
7,053
18,682
6,233
1,087
7,028
14,348
» 1868 ......................
12,609
1,152
7,63c
21,391
6,090
1,171
7,609
14,870
» 1869 .......................
12,982
1,071
7,472
21,525
6,632
1,067
7,53i
15,230
» 1870 ......................
8,808
932
7,362
17,102
4,9i4
929
7,36i
13,204
» 1871 ....................
5,067
841
7,046
12,954
2,935
851
7,053
10,839
Summa
110,58c
8,773
70,008
189,367
59,608
8,476
70,001
138,085
Således i medeltal.......
11,059
877
7,001
18,937
5,961
848
7,00c
13,809
Skaraborgs län,
År t 862
» 1863
» 1864
» 1865
» 1866 .....................
» 1867
> 1868
»
186g
» 1870
» 1871
6,15?
7.725
12,054
10,409
8,257
8,012
10,026
9,418
6,427
2,950
i,5M
i,599
1,521
1,625
1,590
1,635
i,595
6399
1,586
1,565
3,oi3
2,89c
2,936
3,746
3,798
3,736
3,890
3,43i
3,4H
3,334
10,685
12,214
16,511
15,778
13,645
13,383
I5,5n
14,248
11,424
7,849
2,509
3,246
4,761
5,043
3,825
3,598
4,202
3,938
2,637
1,180
474
539
555
839
562
537
522
543
592
526
3,054
2,942
2,982
3,686
3,757
3,82c
3,851
3,395
3,48o
3,339
6,037
6,727
8,298
9,568
8,144
7,955
8,575
7,876
6,709
5,045
Summa
81,436
15,627
34,i85
131,248
34,939
5,689
34,306
74,934
Således i medeltal.........
8,144
1,563
3,4i8
13,125
3,494
569
3,430
7,493
Vennlands län.
År t 862
9,258
736
2,065
12,059
4,406
701
2,050
7457
» 1863
7,588
756
2,307
10,651
2,969
730
2,317
6,016
» 1864
10,273
648
2,590
13,511
4,H3
620
2,573
7,306
» 1865 .......................
10,721
990
2,475
14,186
4,612
938
2,447
7,997
;> 1866 ......................
13.072
1693
2,681
161,946
5,677
i,i57
2,697
9,53''
» 1867 .......................
16,417
1,288
2,742
20,447
6,976
1,180
2,7i5
10,871
» 1868 ...................
17,408
i,53i
3453
22,092
7,293
i,457
3446
11,896
» 1869
12,203
i,554
3635
16,892
5,182
1,486
3,123
9,79i
» 1870
7,580
1,464
2 ''l''??
12,266
3,H4
i,4i5
3,357
7,886
» 1871
46 55
1,261
2,970
8,386
i,855
1,170
2,980
6,005
Summa
108,675
11,421
27,340
147,436
46,197
10,854
27,405
84,456
Således i medeltal.........
10,868
1,142
2,734
14,744
4,620
1,085
2,741
8,446
Örebro län,
År 1862
2,403
i,49i
1,967
5,861
1,146
1,452
i,930
4,528
» 1863
2,841
1,546
1,678
6,065
'',653
1,511
1,644
4,808
» 1864......................
4,141
1,486
2,390
8,017
2,089
i,47S
2,382
5,946
> 1865 .....................
4,838
1,581
2,480
8,899
2,462
i,55o
2,455
6,467
» 1866
4,490
1,969
2,573
9,032
2,237
0960
2,559
6,756
» 1867 ......................
6,042
1,972
2,569
10,583
2,855
i,948
2,544
7,347
» r 868
6,377
i,949
3,m
ii,437
2,890
1,893
3,ii3
7,896
» 1869 ......................
4,788
6936
2,943
9,667
2,187
1,904
2,93i
7,022
» 1870 .....
2,908
1,668
2,920
7,496
1,222
1,649
2,938
5,809
» 1871
1,769
1,831
3,167
6,767
711
1,788
3475
5,674
Summa
40,597
17,429
25,798
83,824
19,452
17,13°
25,671
62,253
Således i medeltal........
4,060
1,743
2,580
8,383
i,945
i,7i3
2,567
6,225)
\
Bil. Litt. A.
Yestmanlands län.
År 1862 ........................
» 1863 ........ ..............
» 1864 ..................
» 1865 .......................
» 1866 ......................
» 1867 ......................
» 1868 ......................
» 1869 ......................
» 1870 ........................
» 1871 .......................
2,339
2,252
2,777
3,053
3,483
4d45
4,549
3,379
2,517
1,249
262
244
255
251
187
290
244
213
252
325
2,249
2,385
2,257
2,045
2,512
2,707
3,027
2,527
4,469
2,385
4,850
4,881
5,289
5,349
6,182
7,142
7,820
6,119
7,238
3,959
1,141
1,116
9473
1,523
1,683
2450
2,107
1,644
1,170
611
215
178
202
185
148
197
153
155
199
252
2,265
2,366
2,261
2,084
2,475
2,587
3,099
2,454
4,532
2,352
3,621
3,660
3,936
3,792
4,306
4,934
5,359
4,253
5,901
3,2i5
Summa
29,743
2,523
26,563
58,829
14,618
i,S84
26,475
42,977
Således i medeltal.........
2,974
252
2,656
5,882
1,462
188
2,648
4,298
Kopparbergs län.
År 1862 .......................
4,031
620
2,346
6,997
1,441
460
2,316
4,217
» 1863 .......................
4,308
670
2,445
7,423
1,760
532
2,420
4,712
» 1864 .......................
5,08 8
793
2,544
8,425
1,982
664
2,57i
5,217
» 1865 .....................
6,544
698
2,789
10,031
2,221
603
2,790
5,614
» 1866 .......................
9,oi3
603
2,935
12,551
3,637
540
2,967
7,i44
» 1867 .......................
12,192
645
3,087
15,924
5,291
522
3,oi5
8,828
» 1868 .......................
10,859
726
3,447
15,032
4,815
620
3,452
8,887
» 1869 ......................
6,758
810
3,243
10,811
2,668
703
3,228
6,599
» 1870 ................ .....
5,529
775
3,323
9,627
2439
643
3,3i5
6,097
» 1871 ......................
2,876
748
3d40
6,764
M45
587
3d49
4,881
Summa
67,198
7,088
29,299
103,585
27,099
5,874
29,223
62,196
Således i medeltal........
6,720
709
2,930
io,359
2,710
587
2,922
6,219
Gefleborgs län.
År 1862 ......................
3,637
55o
1,709
5,896
1,464
461
1,685
3,610
» 1863 ......................
3,803
530
1,830
6,163
1,564
485
i,637
3,686
» 1864 ........................
4,049
598
1,869
6,516
1,679
546
i,7i4
3,939
» 1865 ........................
5,7H
506
2,089
8,309
2,413
458
i,9i5
4,786
» 1866 .....................
7,577
651
2,226
10,454
3,100
488
1,998
5,586
» 1867 ........................
10,523
748
2,227
13,498
4,906
634
2,001
7,54i
» 1868 ..
8,657
1,054
2,834
12,545
4453
860
2,588
7,601
» 1869 ........................
5,493
803
2,852
9,148
2,456
678
2,716
5,850
» 1870 .......................
3,553
764
2,55i
6,868
1,701
7i4
2,368
4,783
» 1871 ..................
2,949
869
3,095
6,913
1,262
805
2,870
4,937
Summa
55,955
7,073
23,282
86,310
24,698
6,129
21,492
52,319
Således i medeltal.........
5,596
707
2,328
8,631
2,470
613
2,149
5,232
Vesternorrlands län,
År 1862 .......................
» 1863 .......................
» 1864 ........................
» 1865 ........................
» 1866 ........................
» 1867 .......................
» 1868 .......................
» 1869 .......................
» 1870 ........................
» 1871 ......................
3.771
5,081
6,597
8,541
10,665
12,285
10,499
6,045
4,735
3,40i
642
789
847
577
631
700
733
865
898
782
1,478
1,916
2,127
i,54i
2,183
2,584
2,825
2,691
3,004
2,652
5,891
7,786
9,57i
10,659
13,479
15,569
I4P57
9,601
8,637
6,835
1.614
2,178
2,983
4,058
5,164
5,512
4,787
2,768
2,206
1.615
507
590
738
486
5i4
5i3
543
650
734
599
i,499
1,895
2,136
1,568
2475
2,511
2,796
2,408
2,636
2,309
3,620
4,663
5,857
6,112
7,853
8,536
8,126
5,826
5,576
4,523
Summa
71,620
7,464
23,001
102,085
32,885
5,874
2i,933
60,692
Således i medeltal.........
7,162
746
2,300
10,208
3,289
587
2493
6,069
Jemtlands län,
År 1862 .......................
2,124
940
494
3,558
747
611
459
1,817
» 1863 .......................
3,043
946
'' 561
4,550
1,150
614
561
2,325
» 1864 ........................
4,216
825
651
5,692
1,840
55o
607
2,997
» 1865 .......................
5,442
863
606
6,911
2,767
5H
583
3,864
» 1866 .......................
5,892
983
624
7,499
2,903
636
605
4444
» 1867 .............
7,3oi
929
759
8,989
3,646
640
672
4,958
» 1868 ......................
5,522
1,024
862
7,408
3,108
675
699
4,482
» 1869 ........................
3,606
892
1,047
5,545
1,888
703
837
3,428
» 1870 .......................
3,288
894
939
5,121
6944
700
798
3,442
» 1871 .......................
1,843
736
884
3,463
977
575
760
2,312
Summa
42,277
9,032
7,427
58,736
20,970
6,218
6,581
33,769
Således i medeltal.........
4,228
903
743
5,874
2,097
622
658
3,377
Yesterbottens län,
År 1862 .....................
2,505
6757
605
4,867
688
i,47i
617
2,776
» 1863 .......................
4,072
1,500
842
6,414
1,219
1,206
847
3,272
» 1864 .......................
5,960
1,430
1,031
8,521
1,980
1,317
1,020
4,3i7
» 1865 .......................
7,338
1,128
1,271
9,737
2,626
1,062
1,252
4,940
» i 866 ........................
7,168
484
1,291
8,943
2,454
412
1,293
44 59
» 1867 ...
11,855
503
6745
14,103
4,943
411
i,739
7,093
» 1868 ........................
7,693
618
1,815
10,126
3,203
445
1,810
5,458
» 1869 ......................
4,813
567
i,3S9
6,739
i,737
444
i,348
3,529
» 1870 .......................
4,743
5i3
1,409
■ 6,665
1,480
436
1,425
3,34i
» 1871 ........................
3,582
532
1,423
5,537
1,072
455
1,441
2,968
Summa
59,729
9432
12,791
81,652
21,402
7,659
12,792
46853
Således i medeltal........
5,973
9i3
1,279
8,165
2,140
766
1,279
4,185
Bil. Litt. A.
Norrbottens län.
År 1862 ........................
» 1863
» 1864 ......................
» 1865
» 1866...................Å.
» 1867 .....................
» 1868.......................
» 1869 ........................
» 1870 ........................
» 1871 ........................
1.330
1,683
2,822
3453
3,990
4,i75
4,501
2,913
2,856
2,513
2,221
1,990
2,077
2,010
59i
543
467
523
45i
357
1,886
2,130
2,449
2,799
3,007
2.660
1.661
2,263
2433
2,356
5437
5,803
7,348
8,262
7,588
7,378
6,629
5,699
5,440
5,226
5i9
477
1,043
1,178
4444
1,780
2,036
1,182
896
652
1,816
1,705
1,798
1,461
375
429
283
382
330
256
1,899
2434
2,434
2,808
3,003
2,628
i,7i5
2,244
2,110
2,353
4,234
4,3i6
5475
5,447
4,822
4,837
4,034
3,808
3,336
3,261
Summa
30,236
11,230
23,344
64,810
11,207
8,835
23,328
43,370
Således ’i medeltal.........
3,024
1,123
2,334
6,481
1,121
883
2,333
4,337
2:o å Landskontoren.
Stockholms län.
År 1862
251
2,515
2,766
—
238
2,519
2,757
» 1863 ......................
279
2,763
3,042
—
274
2,765
3P39
» 1864 ........................
—
230
2,687
2,917
—
227
2,692
2,919
» 1865 ........................
210
2,789
2,999
205
2,792
2,997
» 1866 ........................
—
219
2,845
3,064
—
205
2,859
3,064
» 1867 ........................
—
197
2,788
2,985
—
180
2,768
2,948
» 1868 .......................
—
176
3432
3,308
—
170
3435
3,305
» 1869 .......................
—
235
3,096]
3431
—
209
3,104
3,3i3
» [870 ........................
—--
179
2,763
2,942
—
r 56
2,759
2,915
» 1871 ......................
—
181
2,767
2,948
—
141
2,718
2,859
Summa
—
2457
28,145
30,302
—
2,005
28,111
30,116
Således i medeltal.........
—
216
2,814
3,030
—
201
2,811
3,012
Upsala län.
År 1862
—
1,032
125
1457
—
1,027
122
1,149
» 1863 .....................
719
299
1,018
—
714
296
1,010
» 1864 ........................
—
691
268
959
—
689
267
956
» 1865 .......................
720
303
1,023
—
730
3i3
1,043
» 1866 ........................
—
724
357
1,081
—
729
357
1,086
» 1867 ........................
—
719
404
1,123
706
407
1,113
» 1868 .......................
—
777
405
1,182
—
738
392
1,130
» 1869 ........................
—
1,006
420
1,426
—
1,014
400
1,414
» 1870 ........................
—
774
496
1,270
—
779
500
1,279
•» 1871 .......................
—
849
448
1,297
—
867
438
1,305
Summa
—
8,011
3,525
h,536
—
7,993
3,492
11,485
Således i medeltal........
—
801
353
1454
—
799
349
1,148
2
Södermanlands län.
År 1862 ........................
» 1863 .......................
» 1864 ........................
» 1865 .......................
» 1866 ........................
» 1867 ........................
» 1868 ........................
» 1869 ........................
» 1870 ........................
» 1871 ......................
11
9
10
8
7
9
7
10
13
10
192
203
206
196
213
133
214
202
158
172
2,940
2,827
3,267
3.393
3,362
3,350
3,567
3,957
3,401
4,305
3443
3,039
3,483
3,597
3,582
3,492
3,788
4,169
3,572
4,487
11
9
10
8
7
8
8
10
13
10
183
187
201
199
198
135
196
218
151
162
2,928
2,833
3,266
3,405
3,363
3,354
3,559
3,96i
3,397
4,3i3
3,122
3,029
3,477
3,612
3,568
3,497
3,763
4,189
3,56i
4,485
Summa
94
1,889
34,369
36,352
94
1,830
34,379
36,303
Således i medeltal.........
9
189
3,437
3,635
9
183
3,438
3,630
Östergötlands län.
År 1862
................
—
478
i,773
2,251
—
455
i,752
2,207
» 1863 ........................
—
544
i,939
2,483
—
528
i,938
2,466
» 1864 ....................
—
443
2,002
2,445
—
45i
i,997
2,448
5> l86S .....................
—7—
47i
2,118
2,589
—
446
2,125
2,57i
» 1866 ........................
—
430
2,203
2,633
—
423
2,140
2,563
» 1867 ......................
—
468
2,074
2,542
—
448
2,152
2,600
» 1868 ........................
461
2,032
2,493
—
449
2,016
2,465
» 1869 ........................
—
477
2,253
2,730
—
468
2,258
2,726
» 1870 ........................
532
2,184
2,716
530
2,189
2,719
» 1871 ........................
—
574
2,042
2,616
—
557
2,034
2,591
Summa
4,878
20,620
25,498
—
4,755
20,601
25,356
Således i medeltal.........
488
2,062
2,550
——
476
2,060
2,536
Jönköpings län.
År 1862 .......................
—
566
i,759
2,325
—
537
i,730
2,267
» 1863 ..
—
689
1,907
2,596
—
663
1,911
2,574
» 1864 .......................
—
906
2,005
2,911
—
881
1,978
2,859
» 1865 ........................
—
894
2,115
3,009
—
873
2,109
2,982
» 1866 .......................
—
1,102
2,289
3,39i
1,049
2,308
3,357
» 1867 .......................
—
1,072
2,144
3,216
——
i,055
2431
3,186
» 1868 .......................
——
880
2,150
3,030
—
840
2447
2,987
» 1869 ........................
— —
922
2,057
2,979
—
892
2,023
2,915
» 1870 ........................
—
730
2,059
2,789
—
698
2,014
2,712
» 1871 ......................
——
686
2,261
2,947
—
679
2,319
2,998
Summa
—
8,447
20,746
29493
—
8,167
20,670
28,837
Således i medeltal.........
—
845
2,074
2,919
—
817
2,067
2,884
Bil. Litt. A.
Kronobergs län.
År 1862 .......................
» 1863 .......................
» 1864.......................
» 1865 .......................
» 1866 .......................
» 1867
.................
» 1868 ........................
» 1869 ........................
» 1870 ........................
» 1871 ... ....................
——
236
206
316
246
245
255
241
208
206
129
6905
1,876
2,325
2,515
2,721
2,652
2,884
2,721
2,711
2,780
2,141
2,082
2,641
2,761
2,966
2,907
3425
2,929
2,917
2,909
—
213
186
298
253
245
234
227
193
199
141
1,879
1,901
2,322
2,504
2,73i
2,649
2,888
2,720
2,714
2,772
2,092
2,087
2,620
2,757
2,976
2,883
3,n5
2,913
2,913
2,913
Summa
—
2,288
25,090
27,378
—
2,189
25,080
27,269
Således i medeltal.........
—
229
2,509
2,738
—
219
2,508
2,727
Kalmar län.
År 1862
—
191
1,296
1,487
—
142
1,299
1,441
» 1863 .......................
—
188
1,273
1,461
—
145
1,283
1,428
» 1864 .....................
—
151
1,136
1,287
—
128
1,113
1,241
» 1865 .......................
—
225
1,406
1,631
—
152
1,468
1,620
» 1866 ........................
•--
203
1,291
i,494
—
161
1,291
1,452
» 1867 ........................
—
290
i,347
1,637
—
265
1,326
i,59i
» 1868 ........................
—
246
i,3i9
1,565
--.
207
1,329
i,536
» 1869 ........................
—
344
3,292
3,636
—
310
3,298
3,608
» 1870 ........................
—
572
2,981
3,553
—
572
3,oii
3,583
» 1871 ........................
—
io3Ö
3,83i
5,167
—
1,338
3,833
5,i7i
Summa
—
3.746
19,172
22,918
—
3,420
19,251
22,671
Således i medeltal.........
—
375
i,9i7
2,292
342
1,925
2,267
Gotlands län.
År 1862 .......................
—
253
291
544
—
248
284
532
» 1863 ........................
—
266
263
529
—
262
266
528
» 1864 .......................
—
229
254
483
224
248
472
» 1865 .....................
—
266
165
43i
266
159
425
» 1866 ........................
—
129
367
496
—
128
367
495
» 1867 .......................
—
150
357
507
—
147
350
497
» 1868 ........................
—
248
329
577
233
338
57i
» 1869 .......................
—
258
244
502
—
260
223
483
» 1870 ........................
—_
110
368
478
—
ii5
367
482
» 1871 ........................
—
151
369
520
—
142
382
524
Summa
—
2,060
3,007
5,067
—
2,025
2,984
5,009
Således i medeltal.........
—
206
301
507
—
203
298
501
Blekinge län,
År 1862 ....................
—
227
998
1,225
—
231
963
1,194
» 1863 .......................
—
320
1,042
1,362
—
304
1,048
'',352
» 1864 ........................
—
348
1,065
1,413
—
328
1,037
1,365
» 1865 ....................
—
359
985
i,344
—
368
976
i,344
» 1866 .......................
—
337
914
1,251
—
324
903
1,227
» 1867 ........................
— -
264
1,000
1,264
280
943
1,223
» 1868 .......................
—
289
999
1,288
292
903
1495
» 1869 ........................
—
278
1,025
1,303
—
253
958
1,211
» 1870 ........................
—
237
955
1,192
—
246
980
1,226
» 1871 .......................
—
312
1,022
i,334
•--
3i 1
945
1,256
Summa
—
2,971
10,005
12,976
—
2,937
9,656
''2,593
Således i medeltal........
——
297
1,001
1,298
—
294
965
i,259
Kristianstads län.
År 1862 ........................
—
312
1,285
i,597
—
290
1,266
i,556
» 1863 ......................
—
269
1,244
i,5i3
—
274
1,242
i,5''6
» 1864 .......................
—
288
1,586
1,874
——
2 77
1,585
1,862
» 1865 .......................
—
294
1,387
1,681
—
267
i,39o
i,657
» 1866 ........................
256
i,335
i,59i
269
i,334
1,603
» 1867 ........................
—
223
i,3i5
1,538
—
235
i,332
1,567
» 1868 ........................
—
259
i,358
1,617
253
1,356
1,609
» 1869 ........................
—
253
i,37o
1,623
—
244
i,376
1,620
» 1870 ......................
—
244
1,285
1,529
—
237
1,284
1,521
» 1871 .......................
—
436
1,383
1,819
—
442
1,381
1,823
Summa
—
2,834
13,548
16,382
—
00
OO
oT
13,546
i6,334
Således i medeltal.........
—
283
i,355
1,638
—
279
'',354
i,633
Malmöhus län.
År 1862
—
2,291
3,387
5,678
—
2,258
3,36o
5,618
» 1863 ......................
—
2,363
3,826
6,189
—
2,343
3,789
6,132
» 1864 .......................
2,345
3,826
6,171
—
2,304
3,805
6,109
» 1865 ........................
—
2,749
4,132
6,881
2,689
4,127
6,816
» 1866 .......................
—
2,975
4,635
7,610
—
2,943
4,590
7,533
» 1867 .......................
—
3,120
4,237
7,357
—
3,087
4,292
7,379
» 1868 ........................
—
3,112
4445
7,257
—
3,037
4445
7,182
» 1869 .....................
—
3459
4,090
7,249
—
3454
4,104
7,258
» 1870 ........................
—
3,084
3,869
6,953
3,002
3,854
6,856
» 1871 ........................
—
4,043
4,203
8,246
---
4,008
4499
8,207
Summa
—
29,241
40,350
69,591
—
28,825
40,265
69,090
Således i medeltal...''......
—
2,924
4,035
6,959
—
2,882
4,027
6,909
Bil. Litt. A.
Hallands län,
År
1862........................
—
1,207
1,492
2,699
—
1,169
1,504
2,673
»
1863 .......................
—
1,178
1,506
2,684
—
1,118
1,481
2,599
»
1864........................
—
1.633
1,544
3477
—
1,470
i,535
3,005
»
1865
—
1,422
i,493
2,915
--X..
9343
1,509
2,852
»
1866 .
—
1,256
i,530
2,786
1,290
i,531
2,821
»
1867 .........
—
1,160
1,798
2,958
---
1,206
i,794
3,000
»
1868 ........................
—
1,127
1,489
2,616
—
1,094
i,495
2,589
»
1869 .......................
—
1.037
1,380
2,417
—
1,001
i,378
2,379
»
1870 ........................
—
1,024
1,506
2,530
—
982
1,517
2,499
»
1871 .......................
—
1,132
i,537
2,669
—
1,114
1,528
2,642
Summa
---
12,176
15,275
27,45i
—
11,787
15,272
27,059
Således i medeltal.........
—
1,218
1,527
2,745
—
1479
1,527
2,706
Göteborgs län,
o
År
1862 ...
—
256
4936
2,192
211
1,927
2,138
»
1863 ........................
250
i,95i
2,201
—
272
1,956
2,228
»
1864.......................
—
276
2,176
2,452
282
2,108
2,390
»
1865 ........................
—
153
2,160
2,313
—
162
2,247
2,409
»
1866 .
—
169
2,095
2,264
—
159
2,052
2,211
»
1867
—
157
2,218
2,375
143
2,251
2,394
»
1868.......................
—
200
2,350
2,550
—
191
2,305
2,496
»
1869........
171
2,883
3,054
—
160
2,830
2,990
»
1870......
—
127
2,875
3,002
131
2,857
2,988
1871 .......................
—
171
2,788
2,959
—
174
2,902
3,076
Summa
—
1,930
23,432
25,362
—
1,885
23,435
25,320
Således i medeltal.........
193
2,343
2,536
—
189
2,343
2,532
Elfsborgs län,
År
1862 .
—
368
4434
4,502
—
365
4,ii7
4,482
»
1863 .......................
—
294
4474
4,468
—
273
4,184
4,457
»
1864 ...
—
245
4,051
4,296
—
215
4,056
4,271
»
1865 ........................
—
204
4,070
4,274
—
180
4,076
4,256
»
1866......................
—
152
4447
4299
—
115
4438
4,253
»
1867.......................
—
IS»
4,268
4,426
—•—
147
4,271
4,418
»
1868.......................
—
153
4,528
4,681
—
136
4,536
4,672
»
1869........................
—
172
4,513
4,685
•--
143
4,509
4,652
»
1870......................
—
T 65
4,184
4,349
—
139
4,182
4,32i
»
1871 ......................
—
165
4,196
4,36i
—
148
4,188
4,336
Summa
—
2,076
42,265
44,34i
—
1,861
42,257
44,118
Således i medeltal.........
—
208
4,226
4,434
—
186
4,226
4,412
Skaraborgs län.
År 1862 .......................
» 1863 .......................
» 1864 ........................
» 1865 .......................
» 1866 .....................
» 1867 .....................
» r 868 .......................
» 1869 .......................
» 1870 ........................
» 1871 ........................
—
773
604
498
578
595
503
563
575
646
549
4,869
4.900
4,972
5,205
5,393
4,906
2.900
2,440
2,516
2,826
5,642
5,504
5,470
5,783
5,988
5,409
3,463
3,oi5
3,162
3,375
—
693
600
495
521
606
493
54i
569
624
525
4,824
4.892
4,960
5476
5,428
4.893
2,891
2,425
2,528
2,841
5,5i7
5,492
5,455
5,697
6,034
5,386
3,432
2,994
3452
. 3,366
Summa
—
5,884
40,927
46,811
—
5,667
40,858
46,525
Således i medeltal.........
—
588
4,093
4,681
—
567
4,086
4,653
Vermlands län.
År 1862 ....................
___
858
1,068
1,926
—
850
1,078
1,928
» 1863 .......................
—
879
i,i57
2,036
—
859
1,167
2,026
» 1864 ..
—
—-
—
—
—
—
—
» 1865 ........................
—
1,109
1,330
2,439
—
1,104
1,322
2,426
» 1866 ....................
—
1,105
6479
2,584
—
1,056
1,487
2,543
» 1867 .......................
—
1,013
1,563
2,576
—
995
i,55o
2,545
» 1868 .......................
—
1,033
1,500
2,533
—
1,015
1,489
2,504
» 1869 ..................
—
1,142
1,642
2,784
—
1,141
1,648
2,789
» 1870 ......................
—
1,041
1,679
2,720
—
1,035
1,698
2,733
» 1871 ........................
—
1,091
1,568
2,659
—
1,091
1,560
2,651
Summa
—
9,271
12,986
22,257
—
9,146
12,999
22,145
Således i medeltal.........
—
1,030
i,443
2,473
—
1,016
i,444
2,460
Örebro län.
År 1862 .......................
—
328
M31
i,459
——
324
i,i75
i,499
» 1863 ..
—
441
1443
1,584
—
409
1,149
i,558
» 1864 .......................
—
208
1,309
i,5i7
—
269
1,308
i,577
» 1865 .....................
—
675
1,105
1,780
—
596
I431
1,727
» 1866 .....................
—
i,053
1,030
2,083
—
1,078
1,024
2,102
» 1867 ......................
—
1,104
915
2,019
—
1,115
930
2,045
» 1868 ........................
—
57i
6375
1,946
—
585
6373
1,958
» 1869 .......................
—
640
1,582
2,222
—
632
1,569
2,201
» 1870 .......................
—
1,208
943
2,151
—
1,210
935
2,145
» 1871 ........................
—
926
1,222
2,148
—
927
i,235
2,162
Summa
74 54
n,755
18,909
—
7445
11,829
18,974
Således i medeltal.........
—
7i5
1,176
1,891
—
714
1,183
1,897
Bil. Lift. A.
Vestmanlands län,
o
År 1862 ........................
1,080
907
1,987
—
1,079
955
2,034
» 1863 ........................
—
1,111
95i
2,062
—
1,095
883
1,978
» 1864 ........................
—
1,299
1,009
2,308
—
1,292
943
2,235
» 1865 ........................
—
i,3io
1,050
2,360
—
1,306
1,120
2,426
» 1866 .......................
—
i,350
1,161
2,511
——
i,337
1,156
2,493
» 1867 ........................
—
1,360
1,285
2,645
—
i,3S2
1,309
2,661
» 1868 ...................
—
i,4i3
i,29S
2,708
—
i,395
1,303
2,698
» 1869 ......................
—
1,405
1,170
2,575
—
1,408
1,180
2,588
» 1870 ........................
—
1,419
1,300
2,719
—
1,412
1,297
2,709
» 1871 .......................
—
i,444
1,284
2,728
—
1,413
1,313
2,726
Summa
---
I3d9i
11,412
24,603
—
13,089
11,459
24,548
Således i medeltal.........
—
i,3i9
1,141
2,460
—
1,309
1,146
2,455
Kopparbergs län.
År 1862 ........................
—
132
1,989
2,121
—
101
1,981
2,082
» 1863 .......................
—
181
2,105
2,286
—
152
2,101
2,253
» 1864 ...........
—
192
2,333
2,525
—
184
2,342
2,526
» 1865 ......................
—
209
2,598
2,807
—
213
2,548
2,761
» 1866 ........................
—
175
2,506
2,681
—
152
2,518
2,670
» 1867 .......................
—
178
2,695
2,873
—
169
2,685
2,854
» 1868 ........................
—
in
2,765
2,876
—
93
2,740
2,833
» 1869 .......................
—
i33
2,824
2,957
—
114
2,843
2,957
» 1870......................
—
134
2,881
3,oi5
—
140
2,883
3,023
» 1871 ........................
—
124
2,856
2,980
-—
113
2,844
2,957
Summa
—
1,569
25,552
27,121
—
i,43i
25,485
26,916
Således i medeltal........
—
i57
2,555
2,712
—
143
2,549
2,692
Gefleborgs län,
År 1862 ......................
—
1,640
id37
2,777
---
1,639
id33
2,772
» 1863 . .
—
i,95i
1,008
2,959
—
2,064
976
3,040
» 1864 .............
—
2,384
1,132
3,5i6
—
2,370
1,097
3,467
» 1865 ........................
—
2,394
1,273
3,667
2,361
1,296
3,657
» 1866 ........................
—
2,611
1,423
4,034
—
2,645
i,473
4,118
» 1867 .......................
—
2,553
1,640
4d93
—
2,501
1,424
3,925
» 1868 ........................
—
2,901
1,672
4,573
——
2,892
1,652
4,544
» 1869 ........................
—
2,598
1,768
4,366
—
2,625
i,735
4,360
» 1870 ........................
—
2,418
2,718
5d36
2,428
2,401
4,829
» 1871 .....................
--r-
2,122
3,5i3
5,635
—
2,122
3,635
5,757
Summa
23,572
17,284
40,856
—
23,647
16,822
40,469
Således i medeltal.........
—
2,357
1,728
4,085
—
2,365
1,682
4,047
Vesternorrlands län.
År 1862 ........................
649
1,097
1,746
—
543
1,099
1,642
» 1863 .......................
—
5i9
I.I97
1,716
—-—
425
1,190
1,615
» 1864 ........................
—
566
1,301
1,867
-----
480
1,296
1,776
» 1865 ........................
—
493
1,308
1,801
—
432
1,305
i,737
» 1866 ........................
—
409
1,033
i,442
—
299
1,031
1,330
» 1867 .......................
—
404
1,075
i,479
■----
326
1,058
1,384
» 1868 ........................
—
644
1,465
2,109
614
i,472
2,086
» 1869 .......................
—
695
i,745
2,440
—
59i
1,761
2,352
» 1870 ........................
—
605
1,700
2,305
566
1,699
2,265
» 1871 .......................
—
562
1,796
2,358
527
i,798
2,325
Summa
—
5.546
13,717
19,263
---
4,803
13,709
18,512
Således i medeltal.........
—
554
i,3 72
1,926
—
480
i,37i
1,851
Jemtlands län.
År 1862 .......................
—
298
656
954
—
274
490
764
» 1863 ........................
—■—
232
603
835
—
197
45i
648
» 1864 ........................
—
200
683
883
—
136
430
5 66
» 1865 ........................
—
132
732
864
—
131
345
476
» 1866 .......................
—
100
831
93i
—
105
401
506
» 1867 .......................
—
107
742
849
—
89
465
554
» 1868 .....................
—
117
722
839
—
111
368
479
» 1869 ........................
—
151
740
891
—
136
360
496
» 1870 ......................
—
i53
746
899
—
131
4i7
548
» 1871 .......................
—
129
722
851
—
ii5
429
544
Summa
—
1,619
7d77
8,796
—
1,425
4,156
5,58i
Således i medeltal.........
—
162
718
880
—
142
416
558
Vesterbottens län.
År 1862 ..............
—
1,016
651
1,667
—
712
650
1,362
» 1863 .......................
—
725
691
1,416
—
553
702
i,255
» 1864 .......................
—
740
653
i,393
—
542
643
1,185
» 1865 .......................
■--
660
613
i,273
—
5i8
614
1,132
» 1866 ........................
—
886
732
1,618
—
679
722
1,401
» 1867 ....................
—
754
7i5
1,469
---
597
696
1,293
» 1868 .......................
618
842
1,460
—
534
812
i,346
» 1869 ......................
—
862
833
1,695
—
7i7
847
1,564
» 1870 .......................
——
984
940
1,924
—
867
936
1,803
» l87i ........................
---
1.334
i,i36
2,470
—
i,i39
1,138
2,277
Summa
8.579
7,806
16,385
—
6,858
7,760
14,618
Således i medeltal.........
—
858
781
1,639
—
686
776
1,462
JBU. Litt. A.
Norrbottens län.
År 1862 ......................
---
764
1,258
2,022
—
7H
1,272
1,986
» 1863 ......................
—
694
9435
2,129
633
1,426
2,059
» i864
...............
—
599
1,396
i,995
:--
575
1,401
1,976
» 1865 .......................
—
491
1.409
1,900
—
463
1,406
1,869
» 1866 ...................
—
527
1.707
2,234
—
495
1,677
2,172
» 1867 ........................
—
454
1,804
2,258
—
430
i,79i
2,221
» 1868 .......................
—
445
9979
2,424
—
401
2,001
2,402
» 1869 ......................
—
527
2,066
2,593
—
498
2,083
2,581
» 1870 ........................
—
601
i,9i3
2,514
—
567
i,9“
2,478
» 1871 ........................
---
798
9993
2,791
—
757
1,981
2,738
Summa
—
5,900
16,960
22,860
—
5,533
16,949
22,482
Således i medeltal.........
——
590
0696
2,286
—
553
1,695
2,248
3
Sammandrag öfver de i förestående
Inkomna mål och ärenden, dels nj a,
dels af enskild part fullföljda.
Afgjorda mål och ärenden.
! andckanclieiena
Skuld-
fordrings*
mål.
Ekonomi*
och
politimål.
Öfriga
ärenden.
Summa.
Skuld-
fordrings-
mål.
Ekonomi*
och
politimål.
Ofri sa
ärenden.
Summa.
Elfsborgs
län ......
11,059
877
7,001
18,937
5,961
848
7,000
13,809
Vermlands
» ......
10,868
1,142
2,734
14,744
4,620
1,085
2,741
8,446
Malmöhus
» ......
8,202
1,105
5,301
14,608
4,741
876
5,302
10,919
Göteborgs
» ......
7,504
1,116
4,563
13483
4,296
1,028
4,563
9,887
Skaraborgs
» ......
8,144
1,563
3,418
13,125
3,494
569
3,430
7,493
Kalmar
» ......
7,766
1,144
4,138
13,048
3,404
906
4,116
8,426
Kristianstads
» ......
6,935
1,069
3,209
11,213
2,696
881
3,204
6,781
Kronobergs
» ......
7,030
1,867
2,314
11,211
3,666
1,775
2,311
7,752
Kopparbergs
» ......
6,720
709
2,930
10,359
2,710
587
2,922
6,219
Vesternorrlands
> ......
7,162
746
2,300
10,208
3,289
587
2493
6,069
Hallands
» ......
6,882
404
2,652
9,938
3,513
308
2,656
6477
Östergötlands
» .....
4,181
616
4,885
9,682
2,512
556
4,851
7,919
Blekinge
» ......
6,362
448
2,164
8,974
3,705
380
2,155
6,240
Jönköpings
» ......
5,026
866
2,797
8,689
2,797
783
2,770
6.350
Gefleborgs
» ......
5,596
707
2,328
8,631
2,470
613
2,149
5,232
Örebro
» ......
4,060
i,743
2,580
8,383
1,945
1,713
2,567
6,225
Vesterbottens
» ......
5,973
9i3
1,279
8,165
2,140
766
1,279
4,185
Norrbottens
» ......
3,024
1,123
2-334
6,481
1,121
883
2,333
4,337
Stockholms
» ......
2,421
i,343
2,303
6,067
1,505
15298
2,302
5405
Vestmanlands
» .......
2,974
252
2,656
CO
CO
1-0
1,462
188
2,648
4,298
Jemtlands
» ......
4,228
903
743
5,874
2,097
622
658
3,377
Upsala
» ______
3,918
502
1,251
5,671
2,136
419
1,248
3,803
Gotlands
» ......
3405
256
687
4,048
1,459
228
689
2,376
Södermanlands
» ......
1,569
725
1,323
3,617
818
592
1,194
2,604
Summa
140,709
22,139
67,890
230,738
68,557
18,491
67,281
154,329
summariska uppgift upptagne medeltal.
Landskontoren.
Inkomne mål och ärenden, dels nya,
dels af enskild part fullföljda.
Afgjorda mål och ärenden.
Skuld-
fordrings-
mål.
Ekonomi-
och
politimål.
Öfriga
ärenden;
Summa.
Skuld-
fordrings-
mål.
Ekonomi-
och
politimål.
Öfriga
ärenden.
Summa.
Malmöhus
län ......
__
2,924
4,035
6,959
2,882
4,027
6,909
Skaraborgs
» ......
—
588
4,093
4,681
—
567
4,086
4,653
Elfsborgs
» ......
——
208
4,226
4,434
—
186
4,226
4,412
Gefleborgs
» ......
—
2,357
1,728
4,085
—
2,365
1,682
4,047
Södermanlands
» ......
9
189
3,437
3,635
9
183
3,438
3,630
Stockholms
» ......
—
216
2,814
3,030
—
201
2,811
3,012
Jönköpings
» ......
845
2,074
2,919
817
2,067
2,884
Hallands
» ......
—
1,218
1,527
2,745
—
1479
1,527
2,706
Kronobergs
» ......
—
229
2,509
2,738
—
219
2,508
2,727
Kopparbergs
» ......
—
157
2,555
2,712
—
143
2,549
2,692
Östergötlands
» .....
488
2,062
2,550
—
476
2,060
2,536
Göteborgs
> ......
—
193
2,343
2,536
—
189
2,343
2,532
Vermlands
» ......
—
1,030
1,443
2,473
—
1,016
1,444
2,460
Vestmanlands
» ......
1,319
1,141
2,460
—
1,309
1,146
2,455
Kalmar
» ......
—
375
1,917
2,292
—
342
1,925
2,267
Norrbottens
» ......
—
59°
1,696
2,286
—
553
1,695
2,248
Vesternorrlands
» ......
—
554
1,372
1,926
—
480
1,371
1,851
Örebro
» ......
—
7i5
1,176
1,891
—
714
1,183
1,897
Vesterbottens
» ......
—
858
781
1,639!
—
686
776
1,462
Kristianstads
» ......
—
283
1,355
1,638
—
279
1,354
1,633
Blekinge
» ......
—
2 97
1,001
1,298
294
965
1,259
Upsala
» ......
—
801
353
1,154
—
799
349
1,148
Jemtlands
» ......
—
162
718
880
142
416
558
Gotlands
» ......
—
206
301
507
203
298
501
Summa
9
16,802
46,657
634681
9
16,224
46,246
62,479
Bil. Litt. B.
Uppgift
på landsstatstj ens temännens löneförmåner
i medeltal
under åren 1863-1872.
*
Stockholms län.
Landssekreteraren.........................
Landskamreraren
Landträntmästare!!
Länsnotarien..................................
Länsbokhållaren...........................
Landskanslisten
Landskontoristen
Kronofogden i Sollentuna fögderi
» i Långhundra eko
»
i
Frösåkers
»
i
Lyhundra
»
i
Åkers
»
i
Sotholms
Expeditionskronofogden
(ko ..............
eko .............
eko
eko .............
Färentuna härad
Häraclsskrifvaren i
Sollentuna
fögderi
»
i
Långhundra
eko
»
i
Frösåkers
eko
»
i
lyhundra
eko
»
i
Åkers
eko
»
i
Sotholms
eko
Länsmannen i
Sollentuna härad
»
i
Vallentuna eko .......................
»
i
Dancleryds skeppslag
»
i
Färentuna härad
»
i
Långhundra eko ....................
»
i
Seminghundra d:o
»
i
Erlinghundra d:o
»
i Frösåkers härads södra distrikt
*
i d:o
eko norra eko
»
i
Närdinghundra härad.................
»
i
Lyhundra
eko
»
i
»
i
eko
»
»
»
»
y>
»
Sjuhundra
Bro skeppslag
i Väddö eko
i Åkers eko
i Frötu na eko
i Vermdö skeppslags norra distrikt
i eko
eko
södra d:o
i Sotholms härads norra eko
i d:o eko södra eko
i S vartlösa härad..............................
i Öknebo eko
i Långhundra eko
Summa
td
o
*
p:
B
P
P
p
B. |
B* a
a<;
j
*< er*
S g
ro p:
<-i
;
g ''
B. 0
q? §■*
-H
s
3
ro hrj
CD
0
^ CD
^ B.*
1'' f
, >
p 0
SL (=-  £
CT)
P
P=
B S
g CP
B CD
P*
O: ^
CtT p
pa c3-  >-» P
Bu ^
«T 00
p"* er1
fl O:
ro
1
Ersättning för
—
—
—
—
2,952
—
48
| —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,232
—
50
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
1,852
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
750
1,000
Z
—
—
--
—
•-
—
-—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,759
—
51
—
—
—
95
94
—
—
IOO
—
140
—
2,180
—
49
—
—
■-
33
23
—
—
147
—
144
—
2,154
—
17
—
21
25
10
66
—
_
161
—
348
—
1,928
—
32
—
67
.30
—
—
—
—
167
—
437
—
2,008
—
31
—
92
60
3i
34
—
—
151
—
427
—
2,019
—
47
—
12
77
30
lS
—
—.
258
—
404
—
338
—
—
—
2
66
—
—
_
—
—
—
—
i,S86
—
26
—
220
49
—
—
—
—
—
—
—
—
2,009
—
23
—
31
92
—
—
—
—
■—-
—
—
—
i,93i
—
9
—
68
35
—
—
—
—
—
—
—
—
1,950
—
15
—
5i
5o
—
—
—
—
—
—
—
2,012
—
11
—
30
32
—
—
—
—
—
—
--
—
i,797
—
23
—
102
25
—
—
—
—
71
—
354
—
275
—
—
—
145
—
—
-—
—
—
177
—
266
—
257
—
—
—
44
4i
—
—
—
_
33
—
147
—
516
—
4
—
211
45
—
—
169
—
130
—
156
—
413
—
I
—
45
5o
—
—
35
—
iSS
—
62
—
483
—
—
—
131
25
—
—
—
146
—
15
—
539
—
—
—
123
14
—
—
27
—
112
88
9
—
598
—
1
—
147
20
—
—
—
140
114
I 2
443
—
2
—
159
16
—
—
54
—
59
—
68
—
573
—
—
—
122
14
—
—
14
—
62
—
140
—
496
—
2
—
96
—
—
20
—
9i
—
130
—
478
—
I
—
95
53
—
—
28
—
153
—
97
—
45o
—
—
—
89
58
—
—
—
—
62
--
60
—
577
—
1
—
128
6
—
—
—
—
848
--
2
—
133
54
—
—
—
—
35
—
5i
—
613
—
I
—
55
19
—
—
7
—
85
—
60
—
554
—
I
—
IOO
89
—
—
21
—
52
—
136
—
5ii
—
1
—
56
28
—
—
9
—
■-
—
—
—
850
•—
—•
107
5°
--
—
14
—
69
—
193
—
436
—
2
—
139
71
—
—
191
—
—
5°
132
So
567
—
_
—
46
53
—
—
—
239
—
235
—
226
—
—
—
197
61
—
—
144
—
IOO
—
232
—
367
—
1
—
10
—
—
—
—
—
—
-1
—
850
— 1
—
—
19
43
—
—
—
—
2,956
38 |
4,557 1
62 |
47,677 1
-1
481
-i
3,106
5i 1
201 |
35
745
— |
jfUkm
ci
Allmänna
bevillningen.
Brandstods-
medel.
O:
s %
ro eii
g- 2.
T-1 3*
eg
W
s I
ro —i
BL B.
eg
Bränvins-
rotevakans-
afgifter.
Båtsmans- och
Exekutiva
auktioner.
hrj
3
ro fsT"
Pj CD
b-1 Pr1
B
• ro
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,837
85
—
—
294
93
—
—
—
—
363
1
2
!9
—
—
—
—
*—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
_
12
5°
—
—
—
—
121
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
_
73
50
85
26
T
78
—
—
—
—
164
30
16
82
51
60
56
24
I
67
—
—
—
—
65
69
15
68
62
60
52
83
—
—
—
—
—
—
8
72
20
47
67
—*
50
I I
—
47
—
—
—
26
22
38
20
90
77
JO
52
92
I
—
—
—
—
—
23
25
20
I
—
—
84
16
I
35
—
—
—
—
67
19
28
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
93
7
—
—
110
50
85
81
3
99
—
—
—
—
16
82
73
50
56
24
1
76
—•
—
—
—
—
—
17
44
80
—
49
35
—
—
—
—
—
—
—
—
20
48
75
—
51
39
—
47
—
—
—
—
—
—
21
—
73
—
52
92
I
2
—
—
—
—
—
—
20
1
112
—
86
33
2
34
—
—
—
—
—
—
31
2 I
—
—
—
_
__
_
_
___
_
_
''
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— 1
—
— 1
—
—
—
—
—
—
—■
-2-
1463
23
763 1
56 |
151
851
484!
1
21
45 |
2,282
45
249
8
Bil. Lift. B. 1
o c
to.
p
c 0
V
i
JL
O XX
0 X*
SJ
g 2. p
O 3 ^
-t er? ^
iti
ro
0-
C/3
Fångvårds-
medlen.
Hästvakans-
afgiften.
er*
2 S,
ro er*
Oj 0:
ro B.
a o
• eg
6
0
0
b~>
w P
0 0
ro Oj
Oj
2 3*
r eg
Man tals-
pennin garn e.
B 0
p
Oj a
0 »
K Oj
>
H
en
p |
>-*a Oj
eg Oj
Os p
0 å-  P O
C*
_ ro
g sn
ep p:
Oj Pj
2 5
.
Oj
SJ
O
i?
po
w GG
b p
ep
& 0
2 ro
Skogsförsälj-
ningsmedlen.
Stämpel-
papp ers-  medlen.
r h
< en
“ P
2. 3
0 ro
er? 0
ro <t+-
0 T
ro"1 ■a;
2* rf
er?
£ C:
O O
ro ro
& ro
ro er?
W
£*
0
0
0
ro
Sr*
ro
O
3
^
e/3
re
ro
t?
as o''
ro
ro
jj-
•
P
Oj
_ P3
§. g
z. §"
2 gr
0: s?
2 p
Oj
ro
2.
p
er?
ro
_
*-j ro
1
- 5
££
ro"
a* ro o:
^ 5^ g
3 0 2^
2
^
T>
jZ
O
3
O"*
0:
g 8
P Oj
ro
_ ^3
g! &
ro 71*
a
•
0
a
V
O
g
P
__
__
_
_
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,369
136
3°
66
11,207
6,221
ib
84
37
5°
—
—
—
—
I
s
17
86
—
—
204
102
42
2 I
—
—
—
—
4
4
20
19
7
59
1,872
1,862
34
34
iS
83
—
—
—
—
—
—
—
—
862
74
--
—
—
—
—
4,718
750
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
74
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
119
5°
1,259
500
74
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—■
__
_
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
18
IS
5
34
52
81
2
49
33
—
—
—
—
I
60
19
13
14
64
8S
—
—
—
—
—
—
—
24
20
2
4
98
51
85
193
27
25
68
52
2
3
2
2
14
40
2
5°
17°
11
66
48
70
13
—
—-
436
82
18
66
5°
—
—
62
383
43
110
31
43
90
40
92
3,587
3,742
2,766
2,95°
2,999
24
92
64
35
5i
—
—
6
32
23
9
74
!7
2
57
70
—
—
—
=
_
19
90
—
79
_
—
—
—
—
—
—
4
—
—
15
47
—
—
5i
88
—
—
187
3°
248
—
12
37
70
5o
2,952
i,295
2,772
37
73
13
_
_
—
—
18
15
37
56
9
10
20
I I
108
89
45
94
—
—
I
ÖO
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
97
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
258
342
82
42
108
So
60
55
2,699
2,675
46
59
—
—
6
28
5
23
10
10
32
23
8
8
3
12
68
17
86
58
115
109
103
163
57
28
18
55
—
—
—
19
13
19
92
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
78
59
18
E
_
7
34
58
3S2
200
364
5°
26
5
5o
20
240
97
2,689
2,651
3,027
852
778
54
8
67
99
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,080
45
—
—
—
z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
73
13
4i
—
—
__
_
837
904
6.3
66
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
93
—
—
z
9°5
867
7
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~~
_
_
_
100
—
—
—
10
—
1,023
16
_
_
_
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
83
—
—
10
42
890
816
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
32
90
—
—
—
—
856
43
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
_
13
9°
—
—
—
—•
803
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
iS
5°
—
—
2
—
857
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
121
20
40
5
—
—
s
83
1,104
788
94
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
----
__
_
6
—
827
89
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■ "
—
__
_
__
—
—
—
765
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
—
—
"
_
_
—
—
—
—
I
—
972
5°
—
-.
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
,
_
_
—
—
—
—
1,030
71
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
_
_
_
_
—
—
746
53
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
_
_
—
—
1,041
61
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-*
—
—
~
_
_
_
—
—
—
—
710
—
* ''
z
I
z
_
_
_
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
66
—
—
—
897
9
37
5°
12
60
MS
16
65
72
689
97
306
63
12
78
16
31
8
39
7
59
3,734
68
l6
31
10
46
337
70
10
6
359
37
862
74
1,326
75
1,866
5
7,812
b6
82,324
94
«
%
IT p sa la län.
«*
C
§-
(i
0
u-i
«
®
C-
CO p- SS
p;: ce in
<rt-
''
P
3
©
O c-»-
dq *“
O hrj
££ C?
qq !»
cö —
-3
3
0
g, P
CD~ ^
mistade bötes-
andelar.
Ersättning för
1-
1
T7
0
ce
O
Zl
£
0
dq ''
CO K_
<
r*"
do £
2 sa
B s
CO 2
£2 co''
g O
•
P--
2 cn
et cL
CD £
• dq
w
O g
CO* 2.
dq
2 tel
5^ co
C. ^
0 s
CO
~ P
B °J
cL ^
g 0
0
g
!r
0
rq
<
ci.
ep
dq
0
CD
*
i
— P
CO Pj
P-<
O i*
•s dq
Landssekreteraren.......
—
—
85
—
1,867
—
48
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
236
32
Landskamreraren ...........................
—
—
85
—
3-47
—
72
—
—
—
—
—
—
—
98
5°
—
—
—
—
842
63
—
—
—
—
12
50
—
—
—
54
Landträntmästaren
—
—
63
—
2,031
—
22
—
—
—
—
—
—
—
27
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
50
—
—
—
54
Länsnotarien
_
_
_
75°
_
_
_
—
_
_
_
_
_
—
_
_
_
_
—
_
_
—
_
_
_
_
_
Länsbokhållare!! .
_
—
_
—
1,000
—
26
75
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Landskanslisten
_
_
_
_
500
_
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
_
_
—
—
_
__
—
—
—
—
—
_
—
_
Landskontoristen............
—
—
—
—
500
—
Kronofogden i gamla l:a fögderiet.................................
■—
—
—
2435
—
47
—-
—
—
6
98
—
—
20
—
53
49
—
40
—
—
•
—
5
2 I
—
—
—
—
—
—
»
i nya
l:a
d:o .................................
—
—
2,737
—
34
—
7
S7
18
92
12
—
25
—
42
18
—
28
—
—
12
41
7
23
—
—
—
32
—
—
»
i d:o
2:a
d:o .................................
—
2,724
—
41
—
—
—
27
62
—
—
32
81
63
7i
—
54
—
—
l6
94
14
6
—
—
8
68
—
»
i d:o 3:e
d:o .................................
-
—
2,695
—
51
—
—
—
3i
39
—
—
93
—
56
2 I
—
6l
—
—
32
2S
6
99
—
—
1
3°
—
—
»
i d:o 4:e
eko .................................
72
—
179
2457
—
51
—
50
65
23
94
—
—
26
35
58
70
1
1
—
—
4
5o
12
94
—
—
I
5°
—
35
»
i d:o
5:e
d:o ...................
—
—
—
2,708
—
42
—
49
ÖO
5
20
—
—
12 I
25
52
78
—
—
—
—
—
—
I I
24
—
—
—
—
—
—
Häradsskrifvaren i gamla l:a d:o .................................
■—
—
—
L454
—
21
—
23
90
—
—
—
95
50
61
5°
—
12
—
—
—
—
10
42
—
—
—
—
—
—
»
i nya l:a d:o .................................
99
—
201
—
L473
—
18
—
—
—
—
—
—
—
95
40
50
18
—
28
—
—
—
—
14
46
—
—
—
—
—
32
»
i eko 2:a d:o .................................
—
—
—
—
2,043
—
19
—
—
—
—
—
—
—
io7
—
58
48
—
40
—
—
—
—
16
78
—
—
5
63
—
24
»
i d:o 3:e d:o .................................
—
—
—
—
2,075
—
21
—
—
—
—
—
—
—
IOO
5°
62
82
—
61
—
—
—
—
I3
98
—
—
I
30
—
—
»
i eko 4:o d:o ...............................
72
— ■
179
—
L39I
—
21
—
2
78
—
—
—
—
112
50
69
70
I
6
—
—
—
—
25
88
—
—
3
25
—
53
»
i eko
5:e d:o
88
- 1
285
—
1,313
—
20
—
—
—
—
—
—
—
112
—
56
l6
—
—
—
—
—
—
18
72
—
—
—
—
—
—
1 Länsmannen i Håbo härad.............................................
IOO
— 1
254
—
343
—
0
5
—
9
14
»
i Bro d:o .................................
131
21 I
—
357
—
I
—
8
96
—
—
»
i 5 socknar af Trögds härad......
IOO
|
219
—
381
—
—
—
53
78
»
i Asunda härad ...
—
--
—
—
847
—
—
20
2 I
»
i 8 socknar af Trögds härad..........
152
r
- :4
304
—
244
—
—
53
85
—
—
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Lagunda härad ........................
95
-
210
—
393
—
2
—
144
59
»
i Hagunda eko .......................................
133
—
263
—
298
—
1
—
18
79
—
—
7
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Ulleräkers eko .......................................
I I»
—
158
—
416
—
8
—
91
2 1
—
—
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Bälinge d:o .......................................
12®
-J
79
—
498
—
0
—
52
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Vaksala eko .......................................
13k
—
197
—
362
—
8
•—•
65
59
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Rasbo
eko .......................................
lig
—
172
—
408
—
T
—
41
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Tierps socken .......................................
788
—
146
—
464
—
2
—
144
47
t
»
i Vendels eko ......................................
7 5
—
115
—
508
—
2
—
65
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Elfkarleby d:o .......................................
/ 62
—
104
—
533
—
I
—
149
65
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Tolfta och Vesslands socknar................
—
—
—
847
—
3
—
40
60
»
i Norunda härad .......................................
107
—
121
—
470
—
2
—
116
8
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Olands
eko ......................................./
139
—
240
—
321
—
—
—
149
91
—
94
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Dannemora tingslag..............................j..
—
—
—
850
—
—
87
5i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Löfsta
clio ...............................
* 62
—
81
—
555
—
2
—
474
93
—
Sumtnå
2,070
3,951
— |
43,895
570
—
1,922
98 |
114
5
24 7
—
1,093
Si
685
91
5
37
842
63
302
45
157 1
9i
25
—
21
98
2
52
Bil. Lift. B. 2.
O c
il
t:
IT O
i s»
i
0 jtJL 0 nr
2 = 7''a
2 >>
S ''T1
OQ TT
B 0
cb ZL
Cj 3
CB
s ^
fe-1
C:
O
P p.
Ö?
^ P5
Q tr1
er*
_ 0
0 p;
& P-
3 P
gj
3 V-
CB 2IS
& CB
S fS"
B. &
(JO 0
c2 eg
0
£:
&. £5
ST
3 p
CB »"B
0 2
3 en
zn
(B
ST H2
§. 1
s p
s 0
33
=
<B g*
P p:
cET B
CB 3*
r eg
eg
CB ''~«j
sf °å
lönereg] eri nys-
medel.
0
b
CB
CB —
Pj ~
CB
’
ce
CB
a 3
g §
ep S-  er p
CB
eg
er
c
03 JJ
s. |
ep
CB O
eg
eg
Tingshus-
kassemedlen.
CB
g
«•
p
allen inkomst
tjensteförrätt-
ar i ex ek. och
a enskilda mål.
2 CB
| |
ce
_
_
_
__
__
__
__
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
_
_
__
—
_
—
—
—
—
—.
_
__
__
—
—
—
9,550
76
11,587
8
—
—
93
S8
4
35
—
—
31
8
—
—
694
62
12
80
16S
68
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
207
5
5,570
63
—
—
46
92
—
—
—
—
28
38
—
—
69S
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
624
62
—
—
—
—
3
—
3,557
750
1,026
60
75
—
—
—
—
—
19
1
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
66
37
500
500
2,336
3
—
—
—
—
—
25
5
11
—
—
I I
68
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
I
—
—
95
70
3,021
5
—
—
—
—
—
62
■3
0
19
—■
—
53
28
—
—
—
—
—
8
54
6
57
—
—
I
17
—
—
—
—
—
26
—
—
178
65
—
—
232
5°
3,4i4
14
—
—
—
—
—
14
4
5
—
—
11
62
—
—
I
76
4
7
—
—
—
—
—
—
124
55
—
—
137
5°
3,251
47
—
—
—
—
—
—
3
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
—•
—
159
25
2,801
73
—
—
—
—
—
—
92
—
—
27
9S
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
73
—
—
—
—
—
—
—
—
148
—
ii5
5
3442
75
58
77
—
—
—
!9
I
39
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
ÖO
25
—
1.902
41
62
I
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
236
40
54
90
2,305
21
72
42
—
—
—
64
I
65
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
235
90
16
40
2,577
54
59
86
—
—
—
14
3
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
76
4
14
—
66
—
—
—
—
—
—
225
61
50
—
2,620
63
111
25
—
—
—
—
•—
—
8
70
—
—
3
90
4
—
—
—
—
—
—
—
350
I I
62
60
2,419
26
96
6l
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
19
20
40
95
40
283
14
50
—
2,322
739
728
753
890
63
54
91
78
Öl
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
809
85
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
__
37
24
20
ÖO
_
z
z
8S1
750
79
39
—
*
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
28
52
96
5
—
—
6
97
852
787
828
17
49
59
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
=
—
=
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
75
75
20
■ —
—
20
—
816
939
765
952
912
837
943
937
1474
2 3
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
103
22
30
15
—
—
—
—
4T
95
75
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
%
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
91
51
93
460
92
140
80
6
78
24
I
59
46
104
56
i,393
I
12
89
168
6S
8
54
6
57
8
70
4
69
22
86
4
66
—
26
624
62
817
84
1,479
76
10,653
5
71,910
27
Södermanlands län.
Landssekreteraren..............................................................................
L andskamrer ar en ..............................................................................
Landträntmästare!! ...........................................................................
Länsnotarie!!.....................................................v................................
Länsbokhållare!!................................................................................
Landskanslisten .................................................................................
Landskontoristen .............................................................................
Kronofogden i Jönåkers fögderi ....................................................
»
i Öppna da
d:o
....................................................
»
i Rekarnes d:o ....................................................
»
i Åkers
d:o ......................................................
Häradsskrifvare!! i Jönåkers fögderi ................................................
»
i Oppunda d:o ...............................................
»
i Rekarnes d:o ...............................................
»
i Åkers
d:o ................................................
Länsmannen i Jönåkers härad .........................................................
»
i Rönö
d:o .........................................................
»
i
Hölebo
d:o .........................................................
»
i Oppunda liärads vestra distrikt ..............................
»
i
d:o
d:o östra
d:o
..............................
»
i d:o
d:o mellersta d:o
.............................
»
i
yillåttinge härad..................................................
»
i Österrekarnes d:o ...................................................
»
i Vesterrekarnes d:o ...................................................
»
i Åkers
d:o ..................................................
»
i
Daga
d:o ...................................................
O
©
09 1
_
er
g t-
•-s<r*-©:
©
©
53^
H
09
Å
T
S
3;
c
3
r-
O
ef
© Hrj
O
$»= 7n
3
“
5* 5’
09
£
CD
—
P- CU
% 3-
©
•
35
CD
35:
>>
© B
— Ou
3 re
g, HT
O:
O
er ..
©: cl K
©
jj-
^ 3
3
P-, CD
-3
» 5*
<>9
Allmänna
bevillningen.
td
3 sä
© B
eu eu
©
(Tr-
es 0
•
Cu
a
td
S-S b
B ='' B*
*
09
"
„ ? tt
^
O
p;
£;
5
© 3. 2*
P S g
09
1
_A_
32 f
tc
= 5 S
°3. 5 |
3! ä S
CD
B
3 0 *
*-■ B
p5 CD O
1
0
©■*
V
0
Exekutive
auktioner.
>
ÅL 0 xx
3 °
©
P-< ST
g O
'' ©
111
111
IO
119
124
97
68
156
109
226
122
80
127
64
136
96
130
108
—
IJ35
LI35
660
232
113
704
132
145
142
1,274
108
120
124
77
699
318
300
296
—
L4I3
2,280
1,585
750
1,000
500
500
2,687
2,036
2,190
1,634
L774
1,164
1,906
1,850
399
449
470
500
850
449
556
285
270
296
—
29
44
22
38
35
42
29
18
15
19
19
3
1
—
4
9
22
6
190
90
192
88
74
7
7i
3i
67
63
8
71
56
57
68
10
23
27
9i
41
22
54
6
72
66
68
79
90
63
66
26
49
74
28
34
36
—
221
69
69
68
68
203
203
167
167
75
75
75
25
40
40
40
40
60
79
5i
55
60
79
5i
56
55
25
72
i5
55
25
72
i5
2
5
2
5
54
62
17
43
54
61
17
42
363
—
4
I
9
29
73
73
461
34
70
33
3
11
1
7
JO
29
9
7i
66
22
81
15
19
IO
IO
46
57
30
31
—
42
22
30
54
25
65
83
62
Summa
L994
—
7,7H
27,793
—
3H
— 1
789
4i
125
85
4661 —
1,239
IO
494
34
17
50
3g31 — 1
6
84
622
88
221
83
\
Bil. Litf. B.
o c li
provisio u. e r
A
Remisslage.
Behållen inkomst
af tjensteförrätt-
ningar i exekutiva
oeh andra enskilda
mai.
Debetsedels-
lösen.
i
t=i
cT «
re
•
C*
S u in in a.
Fångvårds-
m edlen.
0? Sb]
Ib *-
p «
Krono-
brefbärings-
medlen.
Landstings-
medlcn.
Mantals-
penningarne.
Mötes-
kostnads-
medlen.
Riddarhus-
afgiften.
Skogs-
försäljnings-
medlen.
Stämpel-
pappers-
medlen.
Testaments-
bevillningen.
Tidnings-
stämplings-
afgiften.
Presterskapets
lönereglerings-
medel.
Skjuts-
en treprenad-  medlen.
3
« s
£
cT rf
3 *+■
Extra
uppbörd.
21
I
I
1 II II 1 1 1 1 1 1 1 ! g3 II i £ 1 1 1 1 1 1 1 t 1
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 II vo vo 1 1 “vo 1 1 1 1 1 1 1
M l l l l l S M 1 l ^ " l | l | | | | il | M M
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 5 o£ 1 £ o£ 1 1 1 1 1 1 1 1
! ! 1 i 1 1 1 1 I- 1 1 1 1 W s s. 1 »s »i 1 1 1 1 1 1 1
—
51
45
46
52
68
46
52
1 1 1 Ii 1 1 1 1 1 1 £3^2 8 1 1 1 1 1 II 1 1 1 1 1
►H N *-<
6O
48
5°
1 1 1 II 1 1 1 1 II 1 1 1 1 1 1 1 1 1 II 1 1 td? 1
1 II i I 1 II 1 1 1 1 1 1 1 II 1 1 1 II 1 1
1
1 1 i 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ~ 1 1 U 1 1 1 v, 1 1 1 I
9s
96
16
42
83
96
16
42
83
10
49
54
94
1 1 1 1 1 1 II 1 1 II 1 1 1 II 1 1 1 1 I 1 1
1
1 SS, 1 II 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
1 1 1 1 1 1 II 1 1 1 1 1 1 1 U
1 1 1 1 1 s, 1
18
5i
16
60
62
36
3
4
7
3
4
7
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 st 1 gg st 1 gg 1 1 1 1 1. 1 1
1 1 1 1 1 1 1 II ! 1 1 1 v, 1 1 U 1 1 1 1 II 1 1 1
34
34
I I 1 1 1 1 1 1 1 * 1 1 1 ^ 1 II 1 II 1 1 1 1 II 1
2 I
21
I
I
67
67
1111 ii 111111111111111 ii 1 £ 1 i
94
20
2
50
72
50
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 s m 1 1 1 1 1 1 1
402
412
364
410
1 II 1 1 1 1 II 1 1 1 sS SS ''S 1 1 1 1 1 | II | li
3,009
164
IO
46
25
27
50
50
50
50
22
8
3
12
54
67
5
35
5°
3°
5o
6.158
5.159
3,499
750
1,017
500
500
3,088
2,683
2,785
2.757
2.758
2,43i
2,763
2,734
1,003
861
i,553
970
815
899
930
750
863
707
817
767
64
IO
2 I
98
55
59
56
I I
2
7S
79
75
21
86
23
90
91
23
7 7
9i
25
—
115
53
74
97
3160
632 | S8
127
99 1
*41 72
60148
1,310
881
39
451
621361
31
92
14 68
18
42
3
34
515
94
195
12
1,590
79
3,528
9i
50,528
43
Östergötlands län.
Landssekreteraren____
Landskamererare!! ____
Landträndtmästaren.
Länsnotarien..........
Länsbokhållare!! ____
Landskanslisten.......
Landskontoristen ____
Kronofogden
i Kinda och Ydre häraders fögderi ...
»
i Gullhergs in. fl.
d:o
d:o ......
»
i Åkerbo m. fl.
d:o
d:o......
»
i Hammarkinds och Skärkinds d:o d:o
»
i
Finsponga m.
fl.
d:o
d:o ______
»
i
Lösings m. 11.
d:o
d:o ______
»
i Göstrings och Vifolka d:o d:o
»
i
Lysings m. 11.
d:o
d:o
Häradsskrifyaren i Kinda och Ydre häraders fögderi
»
i Gullbergs m. fl. d:o
d:o
»
i Åkerbo in. fl. d:o
d:o
»
i
Hammarkinds
och
Skärkinds d:o
»
i
Finsponga m.
fl.
d:o
d:o
»
i
Lösings m. fl.
d:o
d:o
»
i
Göstrings och
Yifolka d:o
d:o
»
i
Lysings in. fl.
d:o
d:o
Länsmannen i Ydre härads norra distrikt............
»
i d:o d:o södra d:o ............
» i Kinda härads norra distrikt .........
»
i d:o d:o södra d:o _________
» i Gullbergs härad...........................
» i Bobergs d:o ...........................
»
1 Valkebo d:o ...........................
»
i Åkerbo d:o ...........................
» i Bankekinds d:o ........................
» i Hanekinds d:o ........................
»
i
Iiammarkinds härads
vestra
distrikt
»
i d:o
d:o östra d:o
»
i
Skärkinds härad...........................
»
i
Bisinge, Vänga och
Hellestads
s:nar
»
i Segna och Skedvi socknar ____________
» i Tjellmo tingslag...........................
» i Bråbo härad ........................
»
i
Memmings d:o .....................
» i Lösings d:o ........................
»
i
Östkinds d:o ........................
» i Björkekinds d:o ........................
» i Göstrings d:o ........................
» i Vifolka d:o ........................
» i Lysings d:o ........................
» i Dals
d:o ........................
» i Aska härads södra del..................
» i d:o d:o norra d:o..................
» i Motala distrikt ...........................
Summa
tö
0
CO
p:
*
Ce:
SS
P
Boställs-
afkastning.
boställs- och
hyresers ätt-
ling.
Lön samt
Forsellöns-
ersättning.
Andelar af
sakören.
stämmoböter.
Andelar af
Ersättning för
mistade bötes-
andelar.
7
_
396
_
1,614
_
50
12
—
693
—
2,394
—
68
—
—
—
—
—
_
_
5
—
264
—
1 ?3 73
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
_ —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
_
_
_
S4
—
417
—
1,884
—
32
—
—
—
20
20
_
_
145
—
465
—
1,604
—
52
—
—
—
13
70
—
—
124
—
597
—
1,591
—
5°
—
5
—
—
—
—
87
—
200
—
2,085
—
49
—
—
26
Si
—
—
54
—
331
—
1,993
—
17
—
—
—
34
60
—
—
171
—
290
—
1,909
—
43
—
1
50
65
93
—
—
12S
—
205
—
1,966
—
42
—
35
20
39
57
—
—
—
—
—
—
2,66S
—
49
—
—
—
129
53
—
—
93
—
358
—
1,076
—
15
—
—
—
—
—
—
152
—
699
—
763
—
25
—
—
—
—
_
—
—
§7
—
399
—
9S1
—
25
—
—
—
—
—
—
—
137
—
555
—
S90
—
21
—
—
—
—
—
—
—
2
—
33°
—
I, I 14
—
23
—
46
70
—
—
—
—
163
—
349
—
1,122
—
14
—
24
S3
—
—
—
—
147
—
518
—
S7S
—
22
—
—
—
—
—
—
130
—
323
—
936
—
20
—
—
—
—
—
—
—
52
—
416
—
231
—
I
—
106
54
—
—
—
—
850
—
—
—
65
46
—
—
—
—
40
—
210
—
449
—
I
—
66
13
—
—
—
—
50
—
401
—
24S
—
I
—
So
—
—
—
—
210
—
490
—
—
—
—
—
39
75
—
—
23
—
96
—
223
—
378
—
3
—
70
52
—
—
35
—
94
—
23S
—
364
—
4
—
57
67
—
—
55
—
1S7
—
314
—
199
—
—
—
66
69
—
—
—
102
—
350
—
245
—
3
—
III
5i
—
—
15
—
205
—
654
—
—
—
—
—
47
l6
91
—
381
—
226
—
2
—
IOI
6
—
—
s4
—
S4
—
442
—
173
—
1
—
4S
75
—
—
23
—
62
—
23S
—
39S
—
2
—
42
—
—
22
—
83
—
21S
—
399
—
—
—
206
3
—
—
141
31
—
75
—
592
—
2
—
64
79
—
—
47
—
57
—
351
—
291
—
1
—
79
54
'' —
—
30
—
66
—
312
—
320
—
2
—
125
38
—
—
74
—
146
—
474
—
80
—
—
—
43
l6
—
—
14
—
127
—
169
—
402
—
2
—
68
24
—
—
44
—
194
—
253
—
253
—
—
—
79
75
—
—
56
—
264
—
245
—
191
—
—
—
42
78
—
—
15
—
185
—
205
—
310
—
—
—
68
57
—
—
74
_
84
—
24S
—
365
—
3
—
168
S6
—
—
79
__
194
—
635
—
—
—
—
—
142
—
—
—
*43
—
131
—
2S4
—
2S4
—
1
—
63
34
—
—
—
137
—
226
—
333
—
4
—
19
34
—
—
25
—
—
—
—
—
S50
—
—
—
114 [
23
—
—
74
—
—
— 1
— 1
—
850
— 1
— 1
—
55 1
30 1
—
—
SS
—
4,700
-1
15,441
—
40,932 |
-1
676
—
2,357
78 |
330
34
1,161
— I
-Ä- 3T f -V O d e 33.
B 3
B
S"
er?
440
342
5°
47
6o
79
79
42
47
83
90
94
121
121
185
§5
94
166
5°
5 &
2,233
§3 I 24
a
2,703
2,703
14
32
2,388
Oj
203
57
6S
126
43
79
20
44
17
22
17
15
21
11
21
29
36
22
31
38
46
22
21
29
■ ~
14
3,070 | 9 j 404 I 57
Bil. Litt. B. 4
O
0
33.
P
3~
O
•w i
s
L 0 n e r
g *
ET4
Expeditions-
lösen.
medlen.
Fångvårds-
Mastvakans-
afgifterna.
banngs-
medlen.
Kronobref-
Landstings-
medlen.
Mantalspen-
ningar^.
nadsmed-
len.
Möteskost-
afgiften.
Riddarhus-
medlen.
EL
3"1
ro
eu
hf
Skogsförsälj-
ningsmedlen.
Stämpelpap-
persmedlen.
Testaments-
bevillningen.
prestlöneregle-
ringsmedlen.
Biskops- och
Skjutsmedlen.
Tingshus-
medel.
Remisslage.
Behållen in-  >mst af tjen-  teförrättnin-  ir i exek. och
idra enskilda
mål.
Debetsedels-
lösen.
Summa.
9,850
_
14,305
44
25
—
—
—
—
—
54
25
—
—
169
6
—
—
2
37
—
—
1,686
.38
65
67
520
—
8,847
12
25
—
—
—
—
—
54
22
—
—
84
53
—
—
2
37
—
—
1,685
78
2,470
17
—
—
—
—
—
—
5,990
7
93
750
1,35°
500
43
j—
—
7
—
500
—
—
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
—
—
—
—
—
—
5
5
41
50
2,669
24
—
132
69
—
—
1
Si
—
—
—
—
—
40
—
—
18
17
—
—
—
54
6
73
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
2,799
71
—
141
48
—
—
1
95
—
—
—
—
—
58
—
—
29
78
—
—
29
74
4
38
—
—
7
Si
—
—
37
72
—
—
85
90
2,844
8
—
43
30
42
2
7
2,657
40
—
—
33
68
—
—
3
46
—
—
—
—
—
55
—
—
—
—
—
—
7
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
2,733
88
—
—
54
3
2
69
2
46
—
—
—
—
—
25
—
—
21
84
—
—
—
48
3
60
—
—
—
—
—
—
68
97
—
—
62
10
2,794
58
t—
—
124
65
8
84
1
43
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
38
90
—
—
25
—
—
—
—
—
22
33
—
—
S3
45
2,869
43
—
150
75
15
90
3
17
—
15 7
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
IOO
—
—
—
5°
—
3,460
84
t-
—
I I
20
—
—
—
—
136
5°
325
87
51
—
2,194
23
—
44
23
—
—
2
7i
n5
97
—
—
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
6
73
—
—
—
—
—
—
—
—
344
20
1S9
30
2,461
55
—
47
20
—
—
3
67
134
47
—
—
—
55
—
—
—
—
—
—
—
—
6
39
—
—
—
—
—
—
—
—
317
43
52
—
2,210
—
—
—
14
24
—
—
4
I
130
99
39
344
I
115
37
2.372
So
—
—
I I
44
—
—
4
84
183
53
—
—
—
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Öl
—
—
—
—
—
—
—
—
379
52
154
SS
2,484
86
-
—
iS
—
I
94
2
5o
95
45
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
3
61
—
—
—
—
—
—
35
16
353
40
176
85
2,468
7
—
41
55
8
84
2
15
104
98
50
323
s4
155
37
2,368
IO
—
5°
35
—
—
6
7
165
54
474
43
110
—
2,415
915
806
25
46
54
!—
—
—
73
97
—
—
—
—
S40
IO
_
_
_
_
_
__
_
_
_
_
_
_
_
__
__
_
_
_
_
_
_
_
_
3S
25
_
S18
787
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5°
—
—
—
5
—
860
812
52
67
—
70
102
766
S96
1,008
69
6l
—
5°
_
—
_
_
66
-
—
22
69
—
—
4
25
912
—
771
75
—
—
764
—
68
20
—
—
—
—
1,115
23
22
7°
—
—
—
—
834
49
24
91
—
—
—
—
834
45
47
50
950
£n6
3»
66
—
812
24
—
57
32
—
—
—
—
893
7
—
30
45
—
—
—
—
78S
23
—
77
70
—
—
—
—
920
27
-
—
156
22
—
—
7
47
1,111
55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
_
_
1,524
772
34
22
36
20
I
—
_
7 66
1,074
34
43
32
12
—
—
—
—
1,025
42
50
—
952
79
38
21
148
70
1,067
43
253
59
13
25
4
74
227
36
3,372
l6
1
149
54
32
5
75
—
7
81
2,470
17
1,691
76
2,862
70
11,771
44
99,236
93
—
—
A. 1*
±
■v 0
ÖL 0 XX
.—i
Cfl
c-
ce hr
C: C-: hh
Jönköpings län.
Ui
p:
V
=T
3 3T
qq •
04
“•
*
C:
3
a’ c
—• c?
04 w
C: E
g 5
C- E.
re
1 1 i
Allmänna
bevilluingen.
O:
3 w
h #
re 7Z.
3 c
* ^
B <P
re g
eu
3* B.
r 0*
Oq
tö
<
Exekutive
auktioner.
Folkskole-
medlen.
3 g*
ÉL <»
re"
? eu
to
q? 5"
3» £L
« xf
B g
cn
Landssekreteraren.................
—
—
—
__
1,981
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5.
—
—
740
56
—
—
—
—
—
—
Landskamreraren .................
—
—
—
—
3L94
—
24
—
—
—
—
—
—
—
210
—
—
—
395
61
—
—
—
—
50
—
—
—
Landträntmästaren ..............
—
—
—
—
L975
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsnotarie!!...
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsbokhållaren...................
—
—
—
—
1.0*00
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskanslisten ....................
—
—
—
—
5*00
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskontoristeu ................
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
Kronofogden i
Tveta m. fl. häraders fögderi ...................................
64
—
386
—
1,970
—
14
—
—
—
10
85
—
—
62
s
—
4
—
—
31
95
13
32
—
—
19
23
»
i
Norra och Södra Vedbo häraders fögderi..................
79
—
172
—
TI95
—
11
—
—
—
14
3°
IO
—
44
63
—
34
—
—
197
3S
15
77
—
—
89
—
»
i
Ostra härads fögderi ..................................................
—
—
0,732
—
11
—
11
35
24
59
—
—
40
3
—
81
—
—
157
39
8
97
—
—
2 I
»
i
Vestra d:o
d:o ..................................................
—
—
—
—
2,690
—
13
—
—
—
i7
23
—
—
118
70
I
38
—
—
97
7°
16
71
—
—
99
57
»
i
Östbo d:o
d:o ..................................................
55
—
215
—
2,165
—
10
—
—
—
12
22
—
—
37
SS
2
42
—
—
98
26
9
2 I
—
—
32
24
»
i
Vestbo d:o
d:o .................................................
97
—
90
—
2,270
—
10
—
—
—
15
92
—
—
51
63
I
47
—
—
69
25
11
68
—
—
7
28
Häradsskrifvare!! i Tveta m.
fl, häraders fögderi ..............................
102
—
299
—
i,i37
—
IO
—
5
22
—
—
—
—
173
7 1
—
4
—
—
—
—
44
97
—
—
6
41
»
i Norra och Södra Vedbo häraders fögderi ........
66
—
189
—
1,286
—
5
—
33
60
—
—
—
—
170
77
—
34
—
—
—
—
42
67
—
—
—
—
»
i Östra härads fögderi ..........................................
43
—
375
—
1,296
—
5
—
4
s?
—
—
—
—
127
IO
—
83
—
—
—
—
26
96
—
—
29
74
»
i Vestra d:o
eko .............................................
—
—
—
I.9I3
—
5
—
—
—
—
—
—
173
4
I
38
—
—
—
—
33
43
—
—
33
2 I
»
i Ostbo d
:o
d:o ............................................
—
—
—
—
2.028
—
6
—
—
—
—
—
—
—
109
97
2
92
—
—
—
—
30
67
—
—
I I
81
»
i Vestbo d:o
d:o ............................................
45
—
105
—
1.507
—
10
—
—
—
—
—
—
—
141
9
I
39
—
—
—
—
35
—
—
—
2
43
Länsmannen i
Tveta härads slottsdistrikt........................................
73
—
378
—
249
—
—
—
IOI
57
—
—
20
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o
östra distrikt .......................................
45
—
330
—
324
—
I
—
61
65
—
—
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
Vista
d:o
landtdistrikt.........................................
50
—
550
—
99
—
1
—
52
89
—
—
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
Visingsö distrikt............................................................
82
—
318
—
299
—
i
—
3
5°
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
Mo härad ....
85
—
306
—
309
—
—
—
87
7°
—
—
57
—
—
—
—
—
—
—
38
—
—
—
—
—
—
—
»
i
Norra Vedbo härads l:a distrikt................................
85
—
316
—
299
—
—
—
78
67
—
—
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
»
i
d:o
d:o 2:a d:o ..............................
56
—
205
—
439
—
—
—
47
2
—
—
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o o:e d:o ................................
—
—
—
—
850
—
—
—
84
19
—
—
67
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
Södra Vedbo
d:o norra d:o .................................
—
—
—
—
850
—
—
—
73
7
—
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o södra d:o ................................
—
—
—
—
850
—
—
—
128
63
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
»
i
Östra härads
l:a distrikt .........................................
40
—
210
—
450
—
—
—
79
IO
—
—
87
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o
2:a
d:o ..........................................
4i
—
259
—
400
—
—
—
56
19
—
—
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o
3:e
d:o ..........................................
—
—
—
—
849
—
1
—
83
52
—
—
59
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
Vestra d:o
vestra d:o ..........................................
—
—
—
—
850
—
—
—
125
9S
—
—
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
»
i
d:o d:o
norra d:o ..........................................
—
—
—
—
849
—
1
—
206
75
—
—
88
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o d:o
östra d:o .........................................
46
—
184
—
470
—
—
—
179
6
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
Östbo d:o
norra d:o ..........................................
61
—
194
—
445
—
—
—
64
6l
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o d:o
mellan- d:o .........................................
—
—
—
—
850
—
—
—
120
S3
—
—
151
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o d:o
södra d:o ........................................
—
—
—
—
850
—
—
—
74
3°
—
—
103
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
\ estbo d:o
1:a
d:o .........................................
—
—
—
—
849
—
I
—
72
98
—
—
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o d:o
2:a
d:o ..........................................
—
—
—
—
850
—
—
—
21
3i
—
—
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o d:o
3:e
d:o ..........................................
39
—
110
—
55i
—
—
—
70
SS
—
—
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*
i
d:o d:o
4:e
d:o ..........................................
—
—
—
—
850
—
—
—
144
7
—
—
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
1.254
1 5d9i
46,672
—
172
2,073 16
95
I I
1493
1 1,460163
13
36
395
6l
1,430
49
289
36
50
—
331
13
Bil. Litt. B. 5
Ix
3?
ä
5
21
5
IS
7
4
5
83
3 5, w
(t C
P< P= O
56
5
4
59
17
T*
D
93
75
22
76
93
75
3 3
Iö 41
56
116|75
5 I 5
170
158
101
141
103
132
807
3i5
157
8
54
94|
472
— 54
64
40
34
10
54
64
19
34
31
t-t
B £L
p as
o ‘P
P- rs
Pj rs 3
91
1,124
1,124
62
1 I 87
6 ] 99 | 2,248
10
79
d? 3
243
Pi C
re- ZT
— c
ä- En
c oq
33
70 I 26 j 63 i 243
70
2
21
200
41
79
200
4
2
8
3 I 16 I 701
23 I 99
441I79
Remisslage.
åt tjensteforratt-
ningar i exekutiva
och andra enskilda
mål.
0
3
?r
0
3
t?
C:
C3
§ |
fc=i
cT <?
CD
—
*
O*
U1
_
—
—
—
—
—
10,496
36
13,236
92
—
—
—
—
—
—
626
85
6,103
63
4^
1 ^
1 CO
28
—
—
—
—
—
—
3,73°
7
5
_
_
_
_
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
_
_
_
__
_
_
30
—
500
2,627
96
—
—
—
—
—
—
124
5°
2,894
34
—
—
140
80
—
—
122
ÖO
3,344
27
—
—
—
—
—
—
17
65
3,080
69
—
—
89
86
—
—
302
65
3467
79
—
—
132
93
—
—
144
43
2,962
34
—
—
—
—
378
48
150
—
2,694
—
—
—
—
—
354
—
I9O
—
2,502
41
—
—
—
—
2 77
—
297
—
2,596
—
—
—
—
—
310
24
93
20
2,703
67
—
—
—
—
146
37
102
—
2,541
56
—
—
—
—
265
52
221
—
2,484
97
—
—
131
45
—•
—
1
90
954
92
—
—
172
90
—
—
—
—
971
55
—
—
—
—
—
—
—
821
68
—
—
126
—
—
—
—
—
835
5°
—
—
500
—
—
—
26
—
1,608
70
—
—
45
—
—
—
—
—
870
67
—
—
66
20
—
—
0
55
840
77
—
—
103
—
—
—
11
20
1,115
39
—
—
—
—
—
—
—
—
951
7
—
—
—
—
—
—
—
—
1,020
63
—
—
35
40
—
—
—
—
901
5o
—
—
—
—
—
—
5
75
819
94
—
—
98
5°
—
—
3
IO
1,094
I 2
—
—
538
33
—
—
—
—
1,568
31
—
—
45
—
—
—
—
—
1,189
75
—
—
—
—
—
—
—
—
929
6
—
—
256
65
—
—
—
—
1,038
26
147
i5
—
—
—
—
1,268
98
—
—
95
20
—
—
—
—
1,122
5°
—
—
—
—
—
8
60
976
5S
—
—
70
—
—
—
—
—
968
31
—
—
42
S5
—
—
—
—
857
73
—
—
—
—
—
—
—
1,038
7
1 458
128
CO
0>
| 22
1 i,73i
1 61
1 12,977
34
1
83,184
1 59
v_
b
<d
oi e
u
Kronobergs län.
O
Ce
P
P
f O
qq
« %
0
2*
1 p
s" 0 ®
qq ~
re hr
ce 0
0
qq ®
iVndelar af
sakören.
(Vilde!ar af
Ämmoböter.
P ert-  B g
g- re''
sf g: (
g
< ^
£5
5 S
irq 3
C:
5 g.
re £_!■
re
P=
<
B <"
re 2
re a
B
qq
£:
5*
a hr
EL *
re_
O* B
re <
r* p
B o"
jL £
g 3
* re
hr
re 130
B-> <3
<T 2
cL
a p
d? 5
a?
ré
B 2
Landssekreteraren......................................................................................
—
—
—
—
1,420
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,177
92
—
—
—
—
—
—
Landskamreraren .......................................................................................
—
—
—
—
3.264
—
19
—
—
—
—
—
—
—
250
—
—
—
439
36
—
—
—
—
37
5°
—
—
Landträntmästaren ...................................................................................
—
—
—
—
2,217
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
•—
—
—
—
—
—
—
—
Länsnotarie!!
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsbokhållare!!.........................................................................................
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
127
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskanslisten ........................................................................................
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskontoristen.........................................................................................
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
60
Kronofogden
i Konga fögderi.....................................................................
—
—
—
—
2,741
—
13
—
28
45
23
69
—
—
36
31
—
60
—
—
150
32
13
S2
—
—
—
—
»
i Uppvidinge d:o ..................................................................
—
—
—
—
2,762
—
—
—
—
—
21
97
—
—
25
17
—
—
—
—
10
76
9
32
—
—
5
46
»
i Kinnevalds och Norrvidinge d:o .......................................
—
—
—
—
2,752
—
11
—
8
!9
84
95
18
—
32
70
—
31
—
—
104
51
12
72
—
—
—
26
»
i Allbo
d:o .....................................................................
—
—
—
—
2,742
—
9
—
9
76
160
72
—
—
30
75
2
81
—
—
■93
8
12
SS
—
—
13
20
i Sunnerbo d:o .....................................................................
—
—
—
—
2,712
—
14
—
146
—
—
—
—
—
40
IO
I
83
—
—
304
18
18
5
—
—
33
79
Häradsskrifvare!! i Konga fögderi..........................................................
—
—
—
—
L933
—
5
—
—
—
—
—
—
—
109
96
—
56
—
—
—
—
38
20
—
—
—
—
»
i Uppvidinge d:o ........................................................
—
—
—
—
2,027
—
5
—
—
—
—
—
—
—
75
5°
—
—
—
—
—
—
27
96
—
—
1
82
»
i Kinnevalds och Norrvidinge d:o ..............................
—
—
—
—
L959
—
6
—
3
77
—
—
—
—
100
4
—
23
—
—
—
—
38
17
—
—
—
70
»
i Allbo
d:o ...........................................................
—
—
—
—
1,981
—
6
—
20
—
—
—
—
—
92
25
2
Si
—
—
—
—
38
65
—
—
13
20
»
i Sunnerbo d:o ............................................................
—
—
—
1,817
—
6
—
—
—
—
—
—
—
121
54
—
—
—
—
—
—
53
SS
—
—
33
79
Länsmannen
i Konga härads södra distrikt.............................................
—
—
—
850
—
—
—
157
75
—
—
i57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o norra d:o .............................................
—
—
—
—
850
—
—
—
94
77
—
—
138
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o östra d:o ............................................
—
—
—
—
850
—
—
—
135
32
—
—
86
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Uppvidinge härads öfra d:o ............................................
32
—
143
—
525
—
—
—
79
l6
—
—
139
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o mellersta d:o .......................................
—
—
—
—
850
—
—
—
83
—
—
—
132
—
—
—
—
—
—
—
62
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o Hedra
d:o .......................................
—
—
—
—
850
—
—
—
84
84
—
—
108
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Kinnevalds d:o öfra
d:o .......................................
54
—
146
—
500
—
—
—
35
36
—
—
55
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o nedra
d:o ......................................
56
—
300
—
344
—
—
—
185
64
—
—
108
—
—
—
—
—
—
—
13
5o
—
—
—
—
—
—
»
i Norrvidinge härad...............................................................
—
—
—
850
—
—
—
125
14
—
—
49
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Allbo härads norra distrikt ............................................
44
—
156
—
500
—
—
—
203
Si
—
—
107
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i (bo
d:o mellersta (bo .............................................
—
—
850
—
—
—
102
43
—
—
—
—•
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o södra
d:o ..........................................
—
—
—
—
850
—
—
—
134
—
—
—
73
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Sunnerbo härads södra d:o .............................................
—
—
—
—
850
—
—
—
143
33
—
—■
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
(bo
d:o östra d:o ............................................
—
—
—
—
850
—
•—
—
205
87
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
cbo
d:o sydöstra distrikt ....................................
—
—
—
—
850
—
—
—
149
6g
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
a:o
d:o vestra
d:o ...................................
—
—
—
—
850
—
■—
—
74
ÖO
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
y>
i d:o
d:o norra
d:o ....................................
—
—
—
—
850
—
—
—
138
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
186
745
45,996
—
112
—
2,349
32
291
33
1,218
—
1,041
32
9
15
493
96
1,916
27
263
65
37
50
102
22 -
Bil. Litt. B. 6
o c 33. p r o ■c i.
i o
Ä
-3 2, W
fti C" -i
a- p: 0
sf §• 0
• eg 1
— ^
fB
re £*
r3 eg
1 S
P
eg s*
re
ö c
D
>
■H
D:
Sa -
ä? £
ciT å"
_
_
__.
_
—
—
—
—
—
—
12
84
—
—
75
ÖO
—
—
—
—
14
7S
—
—
37
79
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—''
—
—
_
z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
S8
12
23
—
—
—
—
—
43
9
47
8
So
—
—
—
—
—
24
13
7
11
42
—
—
—
—
—
46
10
25
15
99
—
—
—
—
—
39
17
14
15
I
—
—
—
—
—
—
16
35
17
44
150
49
—
—
—
43
9
5i
13
20
106
18
—
—
—
24
13
7
17
24
133
98
—
—
—
46
10
25
15
99
131
14
—
—
—
39
17
29
23
9i
184
28
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
z
z
z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
—
—
■—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
130
2 S
I-H
00
85
1 706
1 7
1 113
1 39
I 3
4
22 ce
2 ST
12
12
796
798
Tidnings-
stämplings-
afgiften.
Kurhus-
medlen.
5 p
ce $£
ÖT pf
bostads.
medlen.
Läkare-
It
Q E3
eg
Vagel elain ga-
rn edlen.
_ cL
~ re
P
re
98
76
92
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
66
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
3i
-
—
35
68
—
—
11
14
5
96
9
62
I
45
—
—
—
25
64
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
32
19
—
—
6
14
—
—
—
—
—
—
—
—
31
73
—
—
—
28
—
—
—
—
7
68
—
—
—
44
74
54
7°
—
—
—
—
35
14
—
—
—
•—
—
35
68
—
13
47
16
44
9
62
I
84
—
—
—
25
64
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
S2
19
—
—
6
14
90
—
—
—
1
35
—
—
—
31
78
—
—
—
94
—
—
—
—
10
97
—
—
—
44
69
—
—
—
—
—
—
35
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
Z
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
—
z
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
_
.—
_-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
64
1
76
92
w
vo
ro
67
1
54
I 7°
38
In
|
112
40
89
152
23
2 9
94
£3
re
3
pä"
03
1
g,
0Q
P P
re ~ £
& | |
p V
3 0 &
pa O, ^
re
9?
cT re_
re
c; ea
in
p
_
_
—
—
—
—
16,303
7
18,912
99
—
—
—
—
—
—
747
3°
5,732
41
383
53
—
—
—
—
—
—
3,492
98
—
—
—
—
—
—
—
—
750
—
_
—
—
—
—
—
—
—
1,127
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
554
60
—
—
—
—
—
—
187
20
3,285
9
_
—
—
—
—
—
iS
40
2,897
23
—
—
72
—
—
—
286
40
3,446
67
—
—
—
—
—
40
90
3,189
41
—
—
—
—
—
—
679
22
4,i is
90
—
—
—
—
347
76
160
87
2,857
11
—
—
—
—
236
22
116
60
2,644
87
—
—
—
—
293
12
75
35
2,770
8l
—
—
—
—
336
27
89
S2
2,788
28
—
—
—
—
5i5
26
240
—
3,092
?s
—
—
—
—
—
—
—
1,164
75
—
—
—
—
—
—
9
14
1,091
91
—
—
—
—
—
—
5
5°
1,076
82
—
—
6l
—
—
—
—
—
979
16
—
—
—
—
—
—
—
—
1,127
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,042
84
—
—
47
—
--
—
11
20
848
56
—
—
149
—
—
—
2
—
1,158
14
—
—
98
17
—
—
5
—
1,127
31
—
—
114
85
—
—
—
—
1,125
66
—
—
138
90
—
—
—
—
1,091
33
—
—
238
—
—
—
—
—
1,295
—
—
—
624
70
—
—
32
3°
1,698
33
—
—
520
5
—
—
—
—
1,575
92
—
—
488
91
—
—
—
—
1,488
ÖO
—
—
345
—
—
—
—
1,269
60
—
—
159
55
—
—
—
—
1447199
383
53
3P57
13 i 1,728
163
1 19,009
1 97
1
82,467
I 5
25 | 66
1.5941 47
15 I 6I
Kalmar län.
Landssekreteraren..
Landskamreraren ..
Landträntmästare! i
Länsnotarie!!...........
Länsbokhållare!! ..
Landskanslisten .....
Landskontoristen
Kronofogden
Häradsskrifvare!!
Länsmannen
Tjusts härads fögderi...............................
Sefvedes och Tunaläns häraders d:o
Aspelands och Handbörds eko d:o
Norra Möre och Stranda d:o d:o
Södra Möre härads d:o
Ölands norra mot
d:u södra d:o
Tjusts härads fögderi
Sefvedes och Tunaläns häraders eko
Aspelands och Handbörds d:o
d:o
Norra Möre och Stranda d:o
d:o
Södra Möre härads d:o
Ölands norra mot
d:o södra d:o
Dalhems m. fl. socknar...........................
Lotta socken ..........................................
Ödens vi d:o ..........................................
Hjorteds m. fl. socknar............................
Tunaläns härad........................................
Södra Vi m. fl. socknar
Vimmerby in. fl. d:o
Mörlunda ni. fl. d:o
Virserum in. fl. d:o
Högsby in. fl. d:o
Fagerhults in. fl. d:o
Stranda härads norra distrikt
d:o d:o södra eko
Ryssby m. fl. socknar
Dörby in. fl. d:o
Torsås socken..........................................
Söderåkra d:o.........................................
Hagby in. fl. socknar...............................
Ljungby in. fl. d:o
Madesjö m. fl. d:o
Vissefjerda socken....................................
Åkerbo härad.........................................
Slättebo eko ....................;''..................
Runstens eko ........................................
Möckleby eko
Algutsrums d:o
Gräsgårds eko ........................................
C
aT
P*:
P
CO
qq 1
3
C -T
q- ce
CD ^
S C
a’ 2=
qq CÖ
1 I
CD ^
P CD
C P*
O: **
mistade hötes-
andelar.
q
A. 32
IT -xr 0
Öl. 0
% ^
Ciq 5
CD p
P
CD P
P-< Pj
CD c*
P C
g f
& "S*
CD £•
P P
* qq
p T
0
2
CD P
p 5*
Crq
EF
<
SL C
qs. 0
II
P cö
_;d
0
P
£L x
C* p
CD 5*
r* ss
—
—
—
—
1,550
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
718
IO
—
—
—
—
3,049
—
31
—
—
—
—
—
—
204
20
—
—
—
—
650
45
4
74
—
—
—
—
—
1,758
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
107
90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
105
—
345
—
1,958
—
13
—
I
90
58
50
—
—
120
—
I 12
40
—
81
—
—
—
—
22
5°
—
—
—
—
2,758
—
16
—
19
5
49
93
20
—
8.5
—
55
8
—
7 2
—
—
—
—
48
95
—
—
—
—
2,800
—
—
—
6
94
68
3
—
—
86
35
80
7
—
67
—
—
—
—
180
6x
81
—
407
—
1,978
—
12
—
55
71
89
77
—
—
90
22
79
22
2
13
—
—
—
—
88
3°
—
5°
403
5°
2,036
—
16
—
5
75
218
95
—
—
104
—
89
34
I
54
—
—
—
—
131
67
—
—
—
—
2,782
—
IO
—
—
—
37
72
—
—
90
50
46
89
5
25
—
—
—
—
26
64
123
—
445
—
1,914
—
9
—
—
—
7
I I
*—
—
70
—
112
84
—
—
—
—
—
—
17
99
—
—
—
—
2,043
—
6
—
—
—
—
—
—
—
228
80
162
87
—
82
—
—
—
--
22
—
58i
—
967
—
8
—
—
—
—
—
—
—
174
I
63
9
—
72
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,839
—
—
—
—
—
—
—
—
—
174
37
85
69
—
66
—
—
—
—
—
—
75
—
237
—
1,310
—
8
—
—
—
—
—
—
—
i74
2
110
73
2
13
—
—
—
—
—
—
9
—
441
—
1,038
—
5
—
—
—
—
—
•—
—
202
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,015
—
5
—
—
—
—
—
—
—
155
60
93
78
5
24
—
—
—
—
—
—
159
—
384
—
1,200
—
4
—
—
—
•-
—
—
—
123
90
92
41
2
99
—
—
—
—
—
—
68
—
334
—
29S
—
—
—
286
33
—
—
220
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
81
—
600
—
—
—
253
53
—
—
157
—
—
—
—
—
—
_
_
_
• _
_
_
__
—
—
—
—
S50
—
—
—
128
74
—
—
62
—
--
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
•-
—
151
—
—
—
47
—
—
—
—
—
—
_
—
_
_
_
_
_
24
—
1,456
—
11
—
—
—
136
61
—
—
135
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
S50
—
—
—•
149
58
—
—
95
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
—
631
—
25
—
—
—
3i
75
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
—
257
—
400
—
—
—
196
51
•—
—
146
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
—
353
—
300
—
—
—
390
—
—
—
161
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—-
—
588
76
—
—
483
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58
—
202
—
440
—
—
—
203
65
—
—
87
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
205
99
—
—
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
73
—
302
—
325
—
—
—
232
38
—
—
177
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
—
156
—
497
—
—
—
280
29
—
—
279
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45
—
99
—
556
—
—
—
122
29
—
—
100
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
—
—
—
148
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
—
—
--
—
—
--
—
—
—
_
_
_
—
_
—
_
_
_
—
63
144
37
555
—
—
—
96
48
—
—
98
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
403
—
279
—
—
—■
81
61
4
17
166
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
342
—
42
—
204
—
454
—
—
—
100
—
—
—
180
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
84
20
—
—
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
66
—
266
—
368
—
—
—
137
74
—
—
155
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
108
14
—
—
90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
103
s
—
—
138
--
—
—
_
_
_
_
_
__
_
—
_
_
57
—
16S
—
475
—
—
—
—
—
—
74
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
42
—
245
—
413
—
—
—
—
—
—
—
112
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
—
225
—
438
—
—
—
37
60
2
27
71
—
—
Summa
L305
13
8,769
87
50,679
—
172
—
4495
Öl
536145
3,542
—
2,214
1,184
41
23
6S
650
45
4
74
1,576
76
Bil Litt. B. 7,
O C ll
I- O
3.
i o n o r
21
XI
18
12
19
14
9
58
35
37
34
2 6
19
9S
S9
86
53
54
i9
95
78
7i
17
48
320
50
69
22
S7
50!
69
91
97
1 !69 i 95|48 j 323 I 3
,
1 ?
P= C
2 ^
| »
É
B C g
s ^
g SL S
aZ
2 S?
jjf t"
°| |
0 S:
Tjq 1
ep
“ ''jq
<5
''
P
—
—
34
66
_
_.
92
8
—
I I
65
—
—
—
—
34
66
—
—
46
4
—
—
11
65
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
2 I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
_
25
So
—
—
--
—
—
14
—
—
2
—
6
13
39
77
11
18
72
S5
__
_
___
_
_
31
23
—
—
6
iS
2S
85
10
90
22
96
—
—
—
—
—
43
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
62
—
—
—
—
—
—
—
—
291
57
—
—
14
56
—!
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
5°
39
r3
220;
66
—
—
—
14
--
—
—
6
39
i/
59
x35 !
77
—
--
—
31
—
—
14
63
iS
85
1761
64
—
—
—
23
—
—
—
10
9°
3i
—
156’
44
•-
—
—
43
—
—
—
—
—
—
226
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
94
101
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
69
83
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
_
—
__
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
1 ‘
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
_
I
__
__
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,284 68
1,284 68
1,100133 | i3s ! 12 i 6143 j
23 i 3C
310I7<
2,569! 40
44
12
10
68
42
53
189
77
689 47
5? x- 2:
67]63|
189
771
689(47,
—
—
—
—
18,301
55
20,587
65
—
—
—
—
118
33
5,765
24
—
—
—
—
—
—
3,835
5°
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
1,112
I I
—
—
—
—
—
—
500
—
__
—
—
—
—
—
523
13 j
—
—
—
—
200
—
3,083
61
—
—
—
—
187
70
3,277
”1
116
25
—
—
299
56
3V"09
/
54
—
—
—
173
—
34 57
5°
2,475
—
—
—
I90
83
5,703
14
—
—
—
236
—
3,555
73 |
—
—
—
—
50
—
2,772
5° I
—
%
37i
22
142
—
3,313
89 j
—
—
285
68
242
55
2,540
6 !
—
—
334
97
112
38
2,795
-o;
-
—
301
I
9
—
2,460
37 j
_
—
381
—
—
—
2,302
—
—
327
44
30
—
2,781
56
--
—
327
70
27
50
2,441
10
200
—
—
—
—
1,406
33
200
—
—
—
—
—
1,310
53
20
—
—
—
5
—
1,065
74
140
—
—
—
—
l,l88
—
208
33
—
—
—
—
1,970
94
92
7°
—
—
—
—
I,l87
28
44
25
—
—
—
—
815
—
127
IO
—
—
12
35
I,l8l
96
76
—
—
—
5
--
1,332
—
132
—
—
—
28
15
2,081
9i
no
—
—
—
—
—
1,100
65
11
33
—
—
4
33
1,115
65
243
68
—
—
—
—
1,353
6
1,072
53
—
—
—
—
2,331
82
—
—
—
—
—
—
922
29
256
25
—
—
—
—
1,254
25
—
—
—
—
850
—
33*5
—
—
—
33
—
1,263
4S
328
62
—
—
81
37
1,703
77
370
—
—
—
30
—
1,380
—
188
3°
—
—
30
8
1,210
58
95
60
—
—
—
—
1,088
34
7°
—
—
—
—
1,118
U
55
70
—
-—
—
1,146
78
—
—
—
—
774
—
—
—
—
812
—
810
87
7,023
| 64 |
2,32c
1 2
j 20,549
1 ös
| 110,741
84
OS
er
CO
er1 ^
0
3 m
Z g t-i
re
^ 0
ce Er
pi >
3 p
C: C?
er
<-*3
p
i ce
re p: Z.
h ? s
3- ^
C" £L.
0 re
g- s
s» 3 3:
0
5. r-K
P- « C
1 £
B S «
a. Si a
Gotlands län.
1-
qq “
s 0
3
“• O
O-
ciq
qq ce
s
re ^
r*
i P B
aq 0
P *
1—• 0
<
0
5* 5''
• eg «>
Landssekreteraren.......................................................................
_
_
985
15
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
Landskamreraren .......................................................................
—
25
29
75
3,246
—
24
—
—■
—
—
—
—
—
63
—
—
—
| Landträntmästare!! ....................................................................
—
—
—
—
2,190
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 Länsnotarie!!...............................................................................
—
—
—
—
75o
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
1 Länsbokhållare!!...........................................................................
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
| Landskanslist^ ...........................................................................
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i Landskontoristen ........................................................................
—
—
—
—
500
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
j Kronofogden i norra fögderiet ...................................................
—
—
—
—
2,745
—
10
—■
—
—
23
69
—
—
64
—
—
81
»
i södra
eko
..................................................
—
—
—
—
2,743
—
12
—
109
—
—
—
—
—
64
—
—
99
i Häradsskrifvaren i norra fögderiet.............................................
—
—
—
—
B937
—
5
—
—
—
—
—
—
—
97
J3
—
Si
»
i södra
eko .............................................
38
—
151
—
1,414
—
7
—
—
—
—
—
—
—
97
13
I
54
Länsmannen i Endre och Dede
tingslag.............................
—
—
—
847
—
0
0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Bro och Lummelunds d:o ..............................
.—
—
—
—
848
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Rute och Forsa
d:o ..............................
—
—
—
—
846
—
4
—
87
60
—
—
65
—
—
—
—
—
»
i Bäls och Lina
d:o ..............................
51
—
102
—
544
—
0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
;>
i Halla och Kräcklinge d:o ..............................
56
—
145
—
496
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Stenkumla och Banda d:o ............................
—
—
—
845
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
» ■
i Hejde och Fardhems
d:o ..............................
—
—
—
—
847
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Habblinge och Hemse d:o ..............................
—
—
—
—
848
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Rurgs och Gärda
d:o .............................
—
—
—
849
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Gröttlinge och Hoburgs d:o ..............................
—
—
—
848
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
i 145
25
!
427
! 75
|
25,828
I
i
IOI
—
196
160
23
! 69
65
i-
!
385
i 26
4
i5
A- r f v o cl e
1 S g:
re j~. p*
3 3
p S
152
40
152 j40
3°
3 I 3° I
2 sa
99
8
13
3°
120 j 99
Bil. Litt. B. 8.
Remisslage.
af tjensteförrätt-
t
ningar i exekutiva
''
och andra enskilda
mål.
)
SO
3
3
ö
_ CT
©:
P 1
er
ce
X
ce'' 3j
C5
5o83
m
3
p
6,482
3°
—
—
—
—
—
—
150
—
4,140
43
193
43
—
—
—
—
—
—
2-737
19
—
—
—
—
—
—
■--
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
374
75
3,291
39
—
—
—
—
—
—
212
50
3,188
29
—
—
—
—
410
57
125
—
2,757
70
—
—
—
—
463
5i
154
37
2,514
31
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
166
55
—
—
—
—
1,016
55
—
—
245
—
—
—
22
20
1,269
80
—
—
240
—
—
—
—
—
940
—
—
—
76
—
—
—
25
—
801
—
—
—
10
5o
—
—
—
—
860
5°
—
—
17
14
—
—
—
—
S75
68
—
—•
3
60
—
—
—
—
853
60
—
—
—
—
—
—
—
S63
i5
—
6
—
—
—
—
—
856 -
—
193
43
764
79
874
8
6,446
82
37,047
89
o c lx
Å
22
23
22
25
3 §°
2 5’ 0
13
7
13
7
10
10
15
16
na
132
g- ce
El i*f
t_. O
13
92
2 b S:
n> z:
£ ^ S
347
347
42
B p: 2=.
cg*e 3 g
P11
-
87
94
p
s
05 »
12
6
12
6
94 I48|
25
41
34
64
49!
250 [33
— I 69 I
16
92
694
83
42
87 ! 94
36
94
Blekinge län.
Landssekreteraren ...
Landskamreraren ...
Landträntmästaren
Länsnotarie!!............
Länsbokhållare!!......
Landskanslisten ......
Landskontoristen ...
Kronofogden i Östra och Medelstads häraders fögderi
» i Bräkne och Listers d:o
Häradsskrifvaren i Östra och Medelstads
»
i Bräkne och Listers
Länsmannen
i Kristianopels distrikt
»
i Rödeby
d:o
»
i Tvings
d:o
»
i Hjortsberga
d:o
»
i Ronneby
d:o
»
i Hoby
d:o
»
i Asarums
d:o
»
i Gammalstorps
d:o
»
i Jemshögs
d:o
häraders fögderi
d:o d:o
Summa
te
O
Ei
p:
P
Boställs-
afkastning.
er1
Andelar af
sakören.
Andelar af
stämmoböter.
Ersättning
för mislade
bötesandelar.
—
ar f -*7
0
d 0
H3L
•ställs- och
yresersätt-
ning.
Lön samt
Allmänna
bevillningen.
0 il
p-
0
2.
s =
*
te
5.
5‘
3 te te
ra 2 p:
& *- 2
r o 2.
F S* s
Cg 1
rotevakans-
afgifterna.
Båtsmans- noll
Exekutive
auktioner.
—
—
—
—
1,000
—
—.
—
—
_
_
_
_
881
I
—
—
—
—
3.410
—
—
—
—■
—
—
—
171
—
—
—
1,964
68
13
29
—
—
—
—
2,365
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
_
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
__
_
_
_
_
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
__
_
__
—
—
—
—
2,741
—
13
85
107
23
—
—
75
—
4
61
—
—
—
_
357
s
ro
6i
359
39
2,060
—
17
70
161
54
— ''
■ —
75
—■
3
91
—
—
.—
—
350
2
—
—
—
—
1,575
—
—
—
—
—
—
—
291
85
4
61
—
—
—
—
_
—
—
—
—
1,506
—
—
—
—
—
—
—
232
67
3
91
—
—
_
_
_
_
—
—
—
850
—
388
73
—
—
52
—
—
_
_
_
_
_
—
— •
—
850
—
226
49
—
—
127
—
—
—
—
—
—
—
—
_
56
5°
6
28
2 99
72
394
—
180
21
—
—
i34
—
—
—
—
—
—
—
—
_
37
30
8
44
209
56
482
—
56
71
—
—
ios
—
—
--
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
850
—
115
2S
—
—
89
—
—
—
—
—
—
—
—
_
155
5°
—
—
—
—
830
—
155
83
—
—
107
—
—
—
—
—
—
—
_
_
77
3°
8
83
361
17
330
—
181
14
—
—
113
—
—
—
—
—
—
—
_
_
8
14
399
86
292
—
143
2 1
—
—
79
—
—
—
—
—
_
—
_
__
_
_
—
—
—
—
850
—
221
38
—
—
100
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
94
—
42
3°
1,629
70
23,155
—
1,700
53
268
77
906
-
1-0
CO
52
17
4
1,964
68
13
29
2,008
71
Bil. Litt. B. 9.
o c 3a.
30 3.’ o TLT i E3 i o
O x-
&,
Remisslage.
Behållen inkomst
af tjenstefÖrrätt-
ningar i exekutiva
och andra enskilda
mål.
Debetsedcls-
lösen.
CO
Folkskole-
medlen.
h?
3 5°
2 er?
.—1 <
0 C*3
r cL
Krono-
brefbärings-
mcdlen.
tr*
p
B B
ffi Qw
2 5''
■ r-g
O
3
2
crq £T
p d
1— ce
B
''
CD
s CO
p §~
Stämpel-
pappers-
medlen.
Testaments-
bevillningen.
Tidnings-
stäinplings-
afgiften.
Extra
uppbörd.
5? cz
%
~ c*
p
|| 11 1 1 1 ''ro N KS 1 1 1 II 1 1 1 1
| | | | | | | 1 1 1 1 1 1 1 1 1
So
—
] 1 | | | I 1 SKSK11 1 1 1 1 1 1 1
2
1
2
I
1 ^ 1 1 1 1 K s 1 1 11 1 1 1 1 1
53
53
88
55
62
74
1 1 1 1 1 ! i 11 ‘å^5si 1 1 1 1 1 1 1
26
62
—
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 it 1
673
673
1 | | ! 1 1 1 1 1 1 1 1 II i 1 1 0 ? 1
3
77
123
28
138
—
1,249
31
665
90
420
731
80
949
38s
1
329
5°
55
24
10
342
273
93
51
12,236
400
1,053
76
190
157
43
5i
39
22
30
35
28
35
90
60
10
3°
90
5°
14,117
6,814
4,292
750
1,000
500
500
4,580
3,846
2,837
2,493
1,380
1,722
1,834
941
2,198
1,601
1,024
957
1,622
36
57
87
So
6
56
93
73
99
16
7i
32
3
14
21
98
189
20
So
—
172
| 6
67
85
489
1 88
1
- 185
i,347
20
1
3
177
123
128
138
—
1,249 131
1
3,653
39
|
616
1441 14,363
65
55-oi6
42
Kristianstads län.
Landssekreteraren...............................................................................
C
in
53
53 g
in
qö ''
Landskamreraren .............................................................................
—
—
—
—
Landträntmästare!! ...........................................................................
—
--
—
—
Länsnotarie!!.......................................................................................
—
—
—
—
Länsbokhållare!!................................................................................
—
—
—
—
Landskanslisten .................................................................................
—
—
—
—
Landskontorist^!..........d....................................................................
—
—
—
—
Kronofogden i Norra Åsbo in. fl.
häraders fögderi...............
—
—
—
—
»
i Östra och Vestra Göinge d:o
d:o ...............
—
—
—
—
»
i Villands, Gerds och Albo eko
d:o ...............
—
—
—
—
»
i Ingelstads och Jerrestads d:o
eko ...............
—
—
—
—
Häradsskrifvaren i Norra Åsbo in. fl.
häraders fögderi.........
—
—
—
—
»
i Östra och Vestra Göinge d:o
d:o .........
—
—
—
—
»
i Villands, Gerds och Albo d:o
eko .........
—
—
—
—
»
i Ingelstads och Jerrestads d:o
d:o .........
—
—
—
—
Länsmannen i Örkelljunga distrikt...................................................
—
—
—
—
»
i Pdseberga
eko ...................................................
—
—
—
—
»
i Höja
eko ...................................................
»
i Förslöfs
eko ...................................................
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i össjö
eko ...................................................
—
—
—
—
;>
i Gråmanstorps d:o .................................................
13
3
299
97
»
i Vinslöfs
eko ...................................................
—
—
—
—
»
i Brönnestads d:o ...................................................
—
—
—
—
»
i Stoby
d:o ...................................................
—
—
—
—
»
i Åkarps
eko ...................................................
—
—
—
»
i Ousby
eko ...................................................
55
5
292
95
»
i Broby
eko ...................................................
—
—
—
—
»
i Färlöfs
eko ...................................................
—
—
—
—
»
i Näsums
eko ..................................................
—
—
—
—
»
i Fjelkinge
eko ...................................................
—
—
—
—
»
i Oppmanna
eko ...................................................
—
—
323
—
»
i Wä
eko ...................................................
12
97
3
»
i Esphults
eko ...................................................
12
82
105
iS
»
i Efveröds
eko ...................................................
7
23
162
77
»
i Albo härad ...............................................................
6
70
97
30
»
i Hammenhögs distrikt................................................
—
—
—
—
»
i Löderups
eko
—
—
746
—
»
i Jerrestads
eko ................................................
—
—
—
—
Summa
107
So
2,027
20
.Ä- s7 f o «3L © m.
3
!
t?
tz: m in
<rt- 1
53
CE =-!-
o5 -
CE kr
in £
J5--
£5
ciq Tn
>
g: §;
s %
p:
J>■
3 CE
rr1
Q ^
53
53:
5 5j Er
£ » s.
r tv"
I c?
0 ts-
aQ ö
5 p
O;
ce Eii
CE
~ C3
|| |:
CT5 “
in
Eg, O
qs. 5
CE
P Cfc
O
P fc=j
0"
CE <*
CE
cp S
Q g"
•
CE
2 aq
<
CE *2°
r éL.
1,594
67
_
_
_
__
—
—
_
—
--
—
—
—
—
—
—
687
5°
—
—
—
—
2,915
—
100
—
—
—
—
—
—
—
150
—
—
—
4,987
s
—■
—
—
—•
—
—
50
2,007
—
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
75°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
2,688
__
_
__
19
20
28
47
—
—
50
—
5
33
—•
—
—
—
147
76
33
47
—
—
2.600
—
_
—
6
79
93
20
—
—
50
—
7
86
—
—
6
29
l68
4
22
17
—
—
2,541
—
—
—
106
5
49
38
169
—
52
5°
2
94
—
—
5
50
11S
29
37
I 2
—
—
2.686
—
-
—
82
29
—
—
36
5°
1
86
—
—
5
92
46
65
20
96
—
—
1,536
—
—
—
16
15
—
—
—
—
2 77
69
5
33
—
—
—
—
—
—
66
94
—
—
1.499
—
—
—
—
—
—
—
—
—
261
91
7
86
—
—
—
—
—
—
45
54
—
1,237
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3i7
82
2
96
—
—
—
—
—
—
73
8
—■
9774
—
—
—
—
—
—
—
—
—
213
35
1
86
—
—
—
—
—
—
4i
93
—
—
S50
—
—
—
94
13
—
—
53
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
158
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
-.
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
S50
—
—
—
85
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-*
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
337
—
—
—
109
69
—
—
109
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
197
41
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
78
850
—
—
—
58
6
—
—
70
—
—
—
—
—
—
—
—
31
850
—
—
—
162
40
—
—
90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
850
—
—
—
106
56
—
—
St
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
65
—
-.
''
352
—
—
—
111
iS
—
—
44
—
—
—
—
—
—
—•
-—
—
31
62
850
—
—
—
130
§3
—
—
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
28
850
—
—
—
59
42
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
15
97
850
—
—
—
22
88
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*-
31
850
—
—
—
56
—
—
—
25
—
—
—
—
—
—
—''
"
850
—
—
—
161
75
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
24
70
364
—
—
—
46
7i
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
582
—
—
—
87
85
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
•
''
530
—
—
—
125
92
—
—
127
—
—
—
—
—
—
—
“
596
—
—
—
126
29
—
—
65
—
—
—
—
—
—
—
■-
850
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
7°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
850
—
—
1 -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
1 —
42,238 | —
211
—
2,201
I 2
1 171
5
1 1,045
—
1,409
77
l 36
—
! 4,987
8
1 17
71
i L390
24
34i
2 1
1 50
1“
Bil, Lit.t. B. 10
<0 G
ii.
^»»•OTT-S.ssi
<0
jL2l
05
zr
ék,
e 2. p
1—.
~
—
i-H
0: *-Z
P P eST.
po
7/
ce
= • O
qq 2
— £-  Qj ^
o
p
2 c.
r rjq
2
5 tr*1
| 1
Q
2 0 ^
0 2- ^
cp - X:
0
p C
CD
tzr
_ ce
5
p
cd
6
cd
g Q
Skogsförsälj-
ni 11 gs medlen.
a *-3 ce
ö P
& £3
§
o4 2 ^
3 di 0
® o3
5. 3
s 0
crq =_
g EjT
P p:
2 3''
r oq
rq
0
= et
et oq
£L ^
qq
å
cd
Q
3 0
CP £-  et Oj
P
C5
0 er1
CP O:
CD -t
oT*
X
c 0
et
OQ
OQ rf
dq
CD
ensteförriitt-
r i exek. och
enskilda mål.
(t
3“
0
__, ér
C:
ft
5 O
CD
C:
CD
3 3?
p
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
17,042
60
19,391
IO
—
—
18
31
—
—
766
9
—
—
5
65
—
—
MS 8
I
36
63
215
24
—
—
—
—
151
40
—
—
—
—
—
—
—
—
1,709
82
12,563
23
—
—
18
31
—
—
383
5
—
—
5
65
—
—
1,458
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,391
92
—
—
—
—
—
—
7,307
750
1,000
94
62
81
19
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Si
—
—
2
S
—
—
—
—
—
—
—
—
30
16
—
—
414
50
500
500
3,503
68
36
61
13
I 2
—
—
—
—
1
40
—
—
—
—
—
—
—
89
—
—
—
—
2
ÖO
78
70
—
—
—
—
100
—
—
—
618
So
3,806
47
41
I
14
*1
/
—
—
—
—
1
—
—
—
5
55
—
—
6
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
•—•
—
—
479
3°
3,728
78
—
—
I I
35
—
—
—
—
—
l6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
375
—
3,366
69
62
79
28
46
287
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
504
—
245
—
3,03!
57
36
7
19
54
291
64
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
\
—
—
—
—
—
—
—
484
96
99
92
2,746
44
54
20
28
28
317
75
—
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
83
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
534
34
428
5°
2,995
76
—
—
17
7
183
5o
—
—
—
—
—
—
79
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
356
27
300
10
45
20
—
2,887
1,007
1,053
949
98
13
40
—
—
—
—
—
—
—
=
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
142
115
30
70
_
—
7
15
26
25
13
So
10
943
850
933
1,233
1,170
1,245
3 6
69
59
76
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
99
75
—
—
17
70
1,202
66
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
63
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
116
58
—
—
15
So
1,020
81
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
69
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
70
1,0 66
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
65
—
—
11
70
i,oi 8
74
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
17°
20
—
—
7
—
1,081
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
140
—
—
—
—
—
1,071
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
5°
—
—
17
5o
1,153
746
45
7i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
74
40
—
—
5
So
817
1,027
897
85
32
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
200
IO
—
—
50
60
—
—
—
—
900
1,076
850
IO
293
49
187
ÖO
I,o8o
2
1,149
14
3
56
11
3°
87
27
2,916
2
46
40
215
24
4
99
2
ÖO
230
10
200
IO
3-391
92
1,512
24
1,879
57
21,956
54
91,401
28 1
\
-—----* ---------------\
, %
'' ^
r_
A.
t?
r ~sj-
Z>
d 0
2X
•
4
C
■
L-
2
g
—5 ^
cd ce
i-1
''r ^
p: P-
«>
E®.
C.
—
Malmöhus lan.
HT
Oq *
ce
£
1 S
5. 0 ~
r± cL
C:
JL
P
2 SB.
B ce
0 sf
C:
CD
5 p ^
1» I
2 g Oq
£ 3?
3.
2. p:
B B
OQ B
s?
t-j ce
B P-
CD eHB
Bj b
CD,
e5:
s 3
CD 5
P_i >7*
O B^
»s
B
O
P rf
OQ* <
H£ p
CD p
po
3
p
£ K
HL, X
“ CD
HT. p?
O B
hr
3 £L
CD
Pj c»,
$ O,
1
CD ce
1
eg
1
D
“5
r- p
''7
Landssekreteraren.............................................................................
—
—
—
—
380
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Landskamreraren ..........................................................................
—
—
—
—
2-535
—
—
—
—
—
—
—
240
—
—
—
1,651
93
20
54
—
—
—
—
Landträntmästaren ....................................................................
—
—
—
—
L 7°9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsnotarie!!
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsbokhållare!!..........................................................................
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
245
—
—
—
53
48
—
—
-—
—
—
—
Landskanslisten .........................................................................
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-:
—
—
Landskontoristen ......................................................................
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden
i Oxie in. fl. häraders fögderi .................................
20
6i
1.500
35
781
—
15
25
6S
iS
—
—
222
3
40
—
9
59
, L8
69
38
21
»
i Luggude härads
d:o ......................
■#É*f
ÖL
/“ 3L5
39
2,088
—
—
—
36
31
14
—
156
—
2
84
—
—
—
2
23
19
I 2
»
i Rönnebergs in. fl. häraders fögderi
........
w
—
2,692
—
2
93
30
24
—
145
—
4
63
—
—
2
62
85
42
26
93
»
i Torna och Bara
d:o
d:o .......................
. .<... .....
f -
—
—
—
2,660
—
72
S
59
94
—
—
158
—
1
98
—
—
—
—
20
—
16
42
»
i Frosta och Färs
d:o
d,:o ...................
—
—
—
—
2,671
—
56
57
94
44
—
—
157
—
2
75
—
—
7
95
38
43
33
77
»
i Liunits och Herrestads d:o
d:o
..........;.........
—
—
—
—
2,730
—
—
—
22
33
—
—
90
—
—
90
—
—
4
99
—
9
42
Häradsskrifvare!! i Oxie m. fl. häraders fögderi.................s...........
12
I I
374
S9
395
—
—
—
—
—
—
—
676
50
3
40
—
—
—
—
87
8
»
i Luggude härads
d:o ..................\.......
9
81
350
J9
1,066
—
77
57
—
—
—
—
479
2
84
—
—
—
—
—
—
57
36
»
i Rönnebergs in. 11. häraders fögderi ..........V.,,..
—
—
1,631
—
78
94
—
—
—
—
441
87
6
ÖO
—
—
—
—
—
—
62
S2
»
i Torna och Bara
d:o
d:o
—
—
—
—
1,624
—
1
37
—
—
—
—
470
5°
2
iS
—
—
—
—
—
—
65
63
»
i Frosta och Färs
d:o
d:o ..............
—
—
—
—
L57S
—
—
—
—
—
—
470
5°
2
74
—
—
—
—
--
—
67
54
»
i Ljunits och Herrestads d:o
d:o ...............
—
—
—
—
2,020
—
—
—
—
—
—
—
278
—
95
—
—
—
—
—
—
19
44
Länsmaimen
i Oxie härads norra distrikt.....................................
—
—
—
—
850
—
56
90
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
33
31
»
i d:o
d:o södra d:o ....................................
I
69
89
31
609
—
5i
90
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
38
—
—
»
i Skytts härads vestra distrikt.................................
5
42
231
58
463
—
68
58
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
93
—
—
»
i d:o
d:o östra
d:0
...............................
—
—
—
850
—
107
78
—
—
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
90
ÖO
—
—
»
i Vemmenhögs härads vestra distrikt ......................
9
44
106
56
584
—
58
5i
—
—
11
—
—
»
i
d:o
d:o östra
d:o .......................
—
—
—
850
—
102
9i
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I I
65
—
--
»
i Torna härads vestra distrikt .....................
—
—
—
—
850
—
77
62
—
—
105
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o östra
d:o ......................
--
—
—
—
850
—
206
34
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Bara härads vestra distrikt .................................
—
—
—
—
850
—
73
9i
—
—
55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o östra
d:o # ........................
—
—
—
—
850
—
50
64
—
—
100
—
—
—
—
—
-_
—
—
—
14
3
—
—
»
i Harjagers härad....................................
—
—
—
--
850
—
i?1
47
—
—
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
5°
—
—
»
i Luggude härads vestra distrikt......................
—
—
—
—
850
—
240
18
—
—
194
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o mellersta d:o ............
T"*5
—
—
—-
850
—
143
92
—
—
207
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o östra
d:0 ................................
—
t ~
—
850
—
90
83
—
—
63
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o norra
d:0 ......... ...........
—
—
—
850
—
202
40
—
—
279
--
—
—
—
—
—
t-
—
—
—
—
--
—
»
i Onsjö härads norra distrikt .......................
8
53
225
47
4 66
—
3
75
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
70
—
—
»
i d:o
d:o södra d:o .......
7
67
75
33
617
—
54
20
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i Rönnebergs härad............................................
14
9
2 99
91
386
—
90
49
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
»
i Frosta härads vestra distrikt.................
5
60
300
40
394
—
in
25
—
—
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
91
—
—
»
i d:o
d:o östra
d:o
—
—
—
850
—
307
56
—
—
128
—
—
—
—
—
—
—
—
—
78
25
—
—
»
i Färs
d:o norra d:o ..............
—
—
—
—
850
—
220
—
—
—
150
—
—
—
■ -
—
—
—
—
—
82
5
—
—
/ '' »
i d:o
d:o södra d:o .................
—
—
--
—
850
—
I99
70
—
—
82
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
5°
—
—
l
»
i Ljunits härad...........................................................
12
59
554
—
133
41
I4I
17
—
—
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
69
—
—
»
i Herrestads d:o ........................................................
18
S6
443
96
237
18
39
55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
»
på om- Hse!n*?\..........................................................
—
—
—
850
—
8
4
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''/
r
Summa
144
3
4,867
38
46,796
59
3,184
31
3H
44
1,767
_
4,229
37
35
21
1,710
41
45
69
S63
27
503
54
*■ /
/
dill. Litt. 21. 11
O o
13
P
r
0 -xr
i s i
0
XX
0
x-
å
_____
p a „
E. 5- 4
Ti Oq
C/2
hrj.
B 3°
cs oq
<
o 2°
B gj
Krono-
brefbärings-
mctllcn.
Landstings-
medlen.
Mantals-
penningarne.
Mötes-
kostnads-
medlen.
p £
d? SI
^ p
cd sr
Stämpel-
pappers-
medlen.
Testaments-
bevillningen.
Tidnings-
stämplings-
afgiften.
Biskops- och
prestlönereg-
leringsmedlen.
Lunds döm-
kyld om ed el.
Löflingska
donations-
medlen.
Malmö f. d.
barnhusmedel.
Extra
uppbörd.
c
3.
P
CJQ
O
_ 4 CD
g ^ g
PT
cd"
£ £ ?
p •
s 0 g:
|o «. r
D
Z
2
C! CD
CO Z?
CD £
— CD
CD
Cfc
0? n
CD
P
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
18,988
60
19,368
ÖO
SO
—
—
—
56
46
47
5
—
—
87
38
76
58
—
_
m n
1 co co
C4 (N
rf rf
45
46
32
35
sos
22
—
—
50
—
10
—
25
—
237
71
1,300
l6
—
—
—
—
550
850
—
8,627
5,386
1,600
43
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
1,298
4S
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
__
—
—
—
—
332
—
832
—
—
—
—
—,
—
—
_
___
__
_
_
_
—
—
—
—
—
SOS
—
—
—
47
79
50
30
70
16
—
—
—
—
—
17
—
—
I
41
95
I
85
17
47
—
—
—
—
—
—
63
76
=
20
16
So
—
—
121
300
156
43
39
2,869
3,ii5
3,257
iS
33
48
—
—
28
20
10
40
28
29
32
10
76
45
42
43
47
22
39
31
s
24
95
83
332
269
225
240
2s
75
47
5
—
—
—
15
57
17
23
23
—
—
—
73
43
—
! 1 1 Ii 1 1 I
9
37
30
17
19
37
94
12
83
46
89
12
INI!
4o
60
4
—
—
—
—
—
—
—
—
982
Zs
40
34
599
406
339
47i
482
27
69
17
95
372
257
50
IOO
IOO
l8l
2 22
486
70
40
so
4,486
3,424
2,949
2,674
2,864
3,029
3,188
3,406
3
9i
8
4
62
27
5
9i
—
—
8
26
48
is
59
46
272
109
79
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
153
25
131
36
200
z
2,823
1,113
73
46
—
—
—
—
—
--
—
—
_
._
_
_
_
120
—
—
15
(—
936
28
—
—
—
—
—
—
•
_
_
_
—
—
75
66
—
—
13
10
879
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
___
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
140
117
55
55
75
95
—
—
28
20
35
90
1,264
769
1,126
1,088
28
51
2 I
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
67
20
5
_
—
—
—
1,142
1,045
54
96
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
226
—
—
‘
27
25
1,041
1,326
92
97
Z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
167
82
35
—
--
66
6
22
i,5i7
1,288
75
95
—
—
—
—
—
--"
—
_
__
_
—
—
—
—
—
—
—
9i
So
—
—
—
So
1,096
43
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
156
60
—
—
6
—
i,494
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
200
5°
_
_
3
10
5°
735
980
45
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
300
168
20
—
—
56
58
20
i,i75
1,086
49
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' ''
_
_
_
28
—
—
—
5
—
1,396
81
—
—
—
—
—
---
—
_
_
___
—
—
—
—
—
—
—
66
66
1,368
71
—
—
—
—
—
”—''
■
__
_
__
8
IO
—
—
.32
IO
1,190
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
-
—
80
5°
—
—
19
40
998
76
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
50
6
70
—
—
79i
87S
55
74
So
—
104
55
555
I 89
1,449
49
126
34
I
52
4,564
191
35
I 87
810
7
|
210
94
157
7
10
—
1
25
1“
1 301
147
1,300
16
1
3,436 | 43
1
2,430
| 44
!
23,712
80
103,441
J9
Hallands län.
Landssekreteraren............................
Landskamreraren ............................
Land träntmiistareii...........................
Länsnotarien.....................................
Länsbokhållare!!...............................
Landskanslisten ...............................
Landskontoristen...............................
Kronofogden i Laholms fögderi.......
» i Halmstads d:o ......
» i Yarbergs d:o .......
» i Fjäre d:o .......
Häradsskrifvaren i Laholms fögderi
Länsmannen
i Halmstads d:o
i Varbergs d:o
i Fjäre d:o
Laholms fögderis norra distrikt...
d:o
södra
d:o
d:o
mellersta d:o
distrikt
d:o
mellersta
d:o
d:o
norra
d:o
Varbergs fögderis mellersta
d:o
d:o
norra
d:o
d:o
södra
d:o
Fjäre härads norra distrikt............
d:o södra d:o
Halmstads fögderis södra
Summa
tö
*< er
u9l
37
f V
O
cl 0
XX
c
P
Andelar af
sakören.
c*- K,
p:
P
p 0"
B
qq “
23:
CD
<-*■ '' P
S~ 0
3
ciq ~
OD
0
Si
gx IT
— • O:
qq m
Lndel&r af
immoböter.
Ersättning
ör mistade
itesandelar.
Allmänna
bevillningen.
Brandstods-
medlen.
försäljnings-
medlen.
?
3’
Bränvins-
tillverkuings-
medlen.
Båtsmans- och
rotevakans-
afgifterna.
—
—
33
—
1,478
_
6
_
_
—
—
39
_
3439
2,260
_
I I
—
—
—
—
—
256
49
—
—
—
—
233
52
US
16
--
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
___
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
71
—
—
_
_
_
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
__
_
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
50
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
2,74i
—
10
—
8
S2
32
56
—
—
82
j
6S
2
I 2
_
_
—
—
—
—
2,755
—
2
—
27
35
41
87
12
—
81
89
3
So
1
65
_
17
—
433
—
1,996
—
14
—
60
—
92
43
—
—
79
60
5
5o
1
6
_
_
_
___
—
—
—
—
2,750
—
12
—
43
31
27
—
—
88
58
3
55
—
77
—
_
_
_
—
—
—
—
1,919
—
3
—
—
—•
—
—
—
—
121
So
3
68
2
15
_
_
_
_
71
—
379
—
1,145
—
2
—
9
2
—
—
—
—
117
So
3
81
1
ÖO
_
_
—
—
—
—
1,942
—
6
—
19
20
—
—
—
—
114
80
5
5°
I
6
_
—
—
—
—
1,899
—
2
—
—
—
—
—
—
—•
120
43
3
55
—
77
—
_
_
_
—
—
—
—
S50
—
—
—
50
42
—
—
21
—
—
_
_
—
—
—
—
850
—
—
—
68
93
—
—
—
—
—
_
_
_
38
—
87
—
575
—
—
—
86
5i
—
—
103
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
850
—
—
—
94
79
—
—
51
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
_
—
—
—
—
850
—
—
—
103
84
—
—
51
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
—
—
850
—
—
—
101
53
—
—
60
—
—
—
—
_
__
__
_
52
—
248
—
400
—
—
—
121
5°
—
—
—
—
—
—
—
_1_
__
_
_
48
—
252
—
400
—
—
—
97
26
—
66
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
850
—
—
—
108
37
—
—
27
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
850
—■
—•
—
160
36
—
—
—
—
—
__
__
_
_
_
—
—
—
—
850
—
—
—
100
S
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
_
_
226 |
-1
L47i I
—
35449 1
— |
68 | —|
1,218
41
1981
13
39i
~l
1,170
89 |
331
7
11
18 |
233
52 1
1151
16
Bil Litt, B. 12.
O o
ii
p r 0 -v 3
Si ±
0
n
0 r
å/
—
—
.........
Remisslage.
af tjensteförrätt-
ningar i exekutiva
och andra enskilda
mål.
Behållen inkomst
Debetsedels-
lösen.
Expeditions-
lösen.
S u m m a.
Exekutive
auktioner.
Folkskole-
medlen.
Fångvårds-
medlen.
Krono-
brefbärings-
medlen.
Landstings-
medlen.
Mantals-
penningarne.
Sahlgrenska
sjukhus-
medlen.
otampel-
pappers-
medlen.
Testaments-
bevillningen.
Tidnings-
etämplings-
afgiften.
Fångvaktare-1
medlen.
Läkare-
bostads-
medlen.
372
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
13,477
So
15,367
19
■
—
—
—
25
5°
—
—
5
7
— .
—
76
99
629
52
18
—
295
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,061
27
6,205
10
—
12
—
—
—
5
6
—
—
29
45
616
13
—
—
—
—
—
—
—
—
422
60
—
—
—
—
1
40
3,347
14
—
_ .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,071
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
63
37
18
87
—
—
18
7
10
19
—
—
2
74
—
—
—
—
—
—
400
—
jjw
3>393
42
70
23
20
85
—
—
24
74
11
63
—
—
9
30
—
—
1
62
—
—
—
—
—
—
—
—
417
17
—
—
712
25
4,193
35
66
20
18
53
—
—
15
76
6
95
—■
—
23
86
—
—
—
—
—
—
—
—
5
90
—
—
55
So
—
—
246
So
3,078
39
44
92
17
96
—
—
21
76
9
74
—
—
3
44
—
—
8
95
—
—
6
—
—
—
—
—
225
—
—
—
308
17
3,592
54
33
IO
—
—
18
7
15
42
163
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
421
69
73
30
2,779
71
42
73
—
24
74
17
44
165
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
416
s9
250
—
2,646
57
—
32
33
—
—
15
76
10
62
140
83
13
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
407
20
163
90
2,872
57
35
92
—
21
76
14
Öl
155
44
—
—
—•
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
367
67
207
2,840
iS
14
70
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
So
952
92
■
—
—
918
93
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
899
5i
■
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■f
130
72
—
—
40
—
1,166
5i
—
—
1,004
84
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,011
53
32
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45
—
—
—
11
—
910
4
32
5°
87
5°
—
—
!9
—
1,002
26
21
—
—
—
—
—
—
—•
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
79
5°
—
—
7
So
1,093
67
~
•—
—
—
—
—''
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
21
67
—■
—
—
—
1,032
3
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
ÖO
—
—
—
—
962
68
717
35 I
225
29
37
50
160
66
106
73
625
31
159
i5
1,245
65
28
57
295
S
18
—
5
90
422
60
1,074
96
1,613
45
17,006
49
64,128
55
Göteborgs och Bohus län.
Landssekreteraren..................................................
Landskamreraren ...................................................
Landträntmästare!! ...............................................
Länsnotarien...........................................................
Länsbokhållaren.....................................................
Landskanslisten ...................................................
Landskontoristen.....................................................
Kronofogden i Göteborgs fögderi...........................
» i Inlands d:o ...........................
» i Orousts och Tjörns fögderi............
»
i Sunnervikens
d:o ............
» i Norrvikens
d:o ............
I Häradsskrifvare!! i Göteborgs fögderi ..................
»
i Inlands d:o ..................
»
i Orousts och Tjörns fögderi ...
»
i Sunnervikens
d:o
I
»
i Norrvikens
d:o
Länsmannen i Hisings härad.................................
» i Åskhus d:o .................................
»
i
Säfvedals
östra härad
»
i
d:o
vestra d:o
»
i
Inlands
södre d:o
»
i
d:0
nordre d:o
»
i
d:o
Fräkne d:o
»
i
d:o
Torpe d:o
»
i
Sotenäs
d:o
»
i
Stångenäs
d:o
»
i
Tunge
d:o
»
i
Sörbygdens
d:o
»
i
Lane härads vestra
distrikt.
»
i
d:o d:o östra
d:o
»
i
Vette härad.........................
»
i
Qville d:o .........................
»
i
Bullarens härad...................
»
i
Tanums d:o ...................
»
i Orousts östra distrikt..........
»
i eko vestra d:o ........
»
i
Tjörns distrikt......................
td
O
_ty*
P
rr i?
g §
®
g
ir*
i
1
§:
52:
ep
ce
c*-
1
P
ersättni
0
-i
5 £
CD KW
p:
1
fn.
3
qq ”
g 0 B
3‘ SL
oq
3
•3
33
C:
CD
qq
—
—■
—
—
6g 1
2,909
1,843
750
1,000
500
500
1,600
—
1
1 ^
1
1 U-l
—
—
—
—
—
161
—
939
—
—
16
—
15
91
213
35
—
—
—
—
2,736
—
—
—
—
67
54
So
15
—
485
—
L944
—
—
—
—
—
30
Si
21
—
5oi
—
1,912
—
—
—
3
35
45
93
28
—
L495
—
920
—
—
—
34
96
112
98
94
—
806
—
779
1,804
1,070
—
s
—
—
—
—
—
13
—
487
—
—
—
—
25
95
—
—
—
—
—
—
1,716
—
—
—
25
42
—
—
27
—
975
—
SSo
—
—
—
12
i5
—
—
13
—
460
—
226
—
I
—
111
82
—
—
—
—
—
—
844
—
6
—
195
74
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
201
42
—
—
—
—
—
—
849
—
I
—
245
37
16
—
450
—
234
—
—
—
122
29
—
—
11
—
439
—
250
—
—•
—
225
40
—
—
17
—
410
—
273
—
—
—
107
68
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
159
86
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
383
33
—
—
iS
—
734
—
—
—
—
—
205
47
—
—
9
—
612
—
79
—
—
—
186
64
—
—
13
—
748
—
2
—
—
—
149
26
—
—
—
—
—
—
S50
—
—
—
99
61
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
33
92
—
—
16
—
—
—
850
—
—
—
274
29
—
—
—
284
—
400
—
—
—
290
I I
—
—
i7
—
283
—
400
—
—
—
164
92
—
—
20
—
550
—
130
—
—
—
23 6
55
—
—
14
—
736
—
—
—
—
—
120
97
—
—
iS
—
5S5
—
100
—
—
—
345
55
—
—
16
—
734
—
—
—
—
—
220
67
—
—
Summa
55i
—-
12,713
—
32,111
—
134
—
4499
28
457
S7
3
teä
_é5u 3T f
''57'' O
rf
O
32L
istade bötes-
andelar.
p:
oq
O:
CD s-  < ^
1 5
p:
uq E3
CD c:
3
W
B 1
^ g''
CD e-t-
''r~‘ 0
O:
0 Éi
Pj ''g1
cd SL
^ C§
<
1
I I
& &
a 5
3 5*
CR
td
<5
5*
® d
Cfq cd
n* <
IT
3 P
P ce
Ö3
po
3
p
0
CD .
e w
C. ?r
C 3
CD tj*
hd
3 <L
p-, F
3 1
* *■?
3 b°
« dq
<
CD &30
P Ou
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,868
80
—
—
—
—
—
—
557
52
—
—
—
—
90
10
45
54
—
—
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
222
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
103
5°
84
4
13
22
—
—
—
—
—
—
16
44
—
—
—
—
90
49
59
8
—
69
—
—
5
75
209
3S
23
t-9
—
—
11
—
92
92
35
54
1
35
—
—
—
—
96
54
19
15
—
—
—
—
98
66
62
45
2
7
—
—
1
i5
326
27
l6
72
—
—
—
—
9i
—
70
81
I
ÖO
—
—
—
—
—
—
25
7
—
—
—
—
354
22
84
4
13
22
—
—
—
—
—
—
OO
91
—
—
—
—
276
17
52
62
—
72
—
—
9
20
—
—
46
20
—
—
—
—
309
23
35
55
I
35
—
—
—
—
—
—
33
29
—
—
—
—
3i5
4s
65
89
2
7
—
—
1
15
—
—
55
51
—
—
—
—
3i9
I 2
70
81
I
ÖO
—
—
—
—
—
—
37
68
—
—
79
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
62
—
—
—
—
212
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—•
—•
—
—
—
*-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
240
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
108
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
-—
—
—
—■
—
180
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
132
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
90
—
—
—
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
956
—
2,830! 37
620
83
37
89
90
10
62
79
2,828
26
339
l6
50
Bil. Litt. B. 13.
<o c:
ii
3
p>
37 O
i ss
i
0 XX
O 37
åt,
s
! Personligt löne-
O ^
°:
0 SS
C- r4
O
Uj
eg ^
So dq
P-.
''
DJ
Remisslage.
| af tjensteförrätt-
■ ningar i exek. och
andra enskilda mål.
I
0
1 Behållen inkomst
C
CD
C:
3
P 1
CD.
C/2
3
SO
stipendii-
m edlen.
eu''
£
ce
rr
So
JLAUOI/V
afgiften.
H
1
S i
cd er
CD B.
~ eg
W
c
0
B 2
CD &I
o->
CD
? eg
1 g.
5. S9
a =s
''g »
ce
Vr
3 g
CL. Ej"
p |L
C:
CD
1
Riddarhus-
afgiften.
Stämpel-
pappers-
medlen.
Testam eu ts-
bevillningen.
stämplings-
afgiften.
H3
£
ep
Lingsliushyre-
medlen.
3 ^
CD S
CD 5
C/2
1 1
0
~
S —•
eg
kött och hyres-
ersättning.
Expeditions-
lösen.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
___
_
20,044
27
22,611
7
—
—
—
—
—
—
36
60
—
—
So
42
—
—
1,741
5°
30
49
821
99
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
220
6,678
l6
478
3°
z
30
27
40
40
—■
1,741
5°
—
—
—
—
—
—
95
94
—
—
—
—
—
—
418
57
—
—
—
—
—
—
4,647
98
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
_
_
_
75°
1,222
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
14
5
56
43
48
—
—
—
—
*—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
68
85
3,280
56
3
98
—
—
—
—
27
79
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
150
—
—
—
3 So
ÖO
3,742
42
18
i5
—•
—
11
92
16
26
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
20
—
—
63
90
2,855
74
33
93
—
—
4i
69
25
99
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
22
5°
301
65
3,416
42
—■
—
—
—
16
88
20
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
375
—
—
—
375
—
3,566
95
—
—
—
48
8
22
67
41
224
r9
560
12
88
—
3,148
4
—
—
—
—
—
—
43
69
173
I I
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
175
3°
100
—
2,681
I
—
—
—
—
—
■-
24
40
148
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
118
93
39
3°
2,3H
25
—
—
—
—
—
—
37
5
201
89
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
205
70
23
3°
2,649
52
—
—
—
—
16
88
30
14
161
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
193
39
129
78
2,524
So
—
—
—
—
—
—
—1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
201
27
—
—
3
i5
1,110
86
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—•
—
—
—
—
328
75
—
—
—
—
1,586
49
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i,45i
42
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
—
—
—
5
25
1,220
Ö2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24S
40
—
—
—
—
1,105
69
—
.
,
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
775
—
—
—
20
—
1,989
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
II
76
—
—
—
—
—
—
195
—
—
—
23
33
1,037
77
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
—
—
—
—
—
1,085
86
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
—
—
6333
33
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
50
—
—
17
So
1,122
22
—
—
—
—*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
117
17
—
—
25
—
1,045
81
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
123
—
—
—
—
—
290
5°
—
—
—
—
1,325
76
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
99
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,049
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
64
50
—
—
i5
—
963
42
—~*
—
—
‘
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
283
30
—
—
—
—
i,5i5
59
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
204
83
—
—
—
—
i,374
94
''
*
—
—
—
—
—
—
—:
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
12
—
976
92
>
---
.
—
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
20
—
—
18
90
1,142
55
''
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
71
—
—
—
—
—-
972
97
"
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
231
45
—
—
—
—
1,300
—
''
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-*
—
—
—
44
I I
—
—
—
—
400
—
—
—
—
—
i,445
7S
534
36
-
62
101
15
403
28
908
69
120
S2
42
3,483
30
94
821
99
22
5°
95
94
11
76
266
69
400
—
418
57
4,412
7
1,253
44
21,974
78
93,242
57
---------------------------------------------------------------
—
—
--------—
''
z- i
■\r
0 cä. 0
CE/
p
ce Lrj
p: t*
Elfsborgs län.
p:
p 0
09
”
| g g:
&
1 P
0 g
09 ^
ce 0
09 ce
0:
5 s
Z P-/
P CE
g, P
2 *
p £7 p:
IH.
ce
er
5 fc
09 P
0 p
0
—
CP Pj
—> ce
CE
C:
CE
CE •—
P P
•
09
7
Z ce p:
éj
%
<5 2. *■''*
09
“
qs. p
<
rf p
O
P S
0
CE
pT ce’
O* P
CE P*
r* p
2 cJ
ce
CD 3
• ep
Landssekreteraren..............................................................
—
—
—
—
1,199
—
16
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskamreraren ..............................................................
—
—
—
—
2,885
—
24
—
—
—
—
—
—
—
352
So
—
—
—
—
519
90
7
--
—
—
—
—
Landträntmästare!! ............................................................
—
—
—
—
L577
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsnotarien
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsbokhållaren.................................................................
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
101
95
—
—
Landskanslisten ...............................................................
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskontoristen..................................................................
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden
i Vane fögderi...
112
—
649
—
1,636
—
16
—
—
—
—
—
—
—
74
18
96;65
I
37
—
—
—
--
196
54
31
56
»
i Kullings d:o
59
—
300
—
L95o
—
22
—
—
—
117
72
—
—
48
14
Il6
31
1
5
—
—
—
—
117
12
2 7
37
»
i Marks d:o
—
—
—
2,722
—
17
—
—
—
160
78
—
—
56
46
133
66
3
11
—
—
—
—
3°8
13
35
60
»
i Kinds d:o
87
—
207
—
2,125
—
13
—
—
—
87
—
—
—
68
I I
IOI
60
2
35
—
—
—
—
25
5°
32
13
»
i Sundals d:o
79
—
462
—
1,902
—
14
—
—
—
67
60
2
—
79
5o
91
46
1
72
—
--
—
—
329
92
29
37
»
i Vedbo d:o
70
—
432
—
L943
—
14
—
—
—
71
86
—
—
40
76
4°
98
—
74
—
—
—
—
—
—
23
77
Häradsskrifv
aren i Vane fögderi
—
—
—
2,085
—
16
—
18
—
—
—
—
—
3 66
97
90
22
I
26
—
--
—
—
—
—
So
13
»
i Kullings d:o
—
—
—
—
1,589
—
11
—
—
—
—
—
—
—
321
30
116
31
1
90
—
—
—
—
—
—
54
75
»
i Marks d:o
—
—
—
—
1,612
—
10
—
72
57
—
—
—
—
270
l6
120
7°
3
42
—
—
—
—
—
—
65
80
»
i Kinds d:o
59
—
142
—
1,110
—
11
—
32
20
—
—
—
—
253
70
98
—
2
33
—
—
—
—
—
—
58
93
»
i Sundals d:o
—
—
—
1,771
—
10
—
15
55
—
—
—
—
318
5i
91
46
I
72
—
—
—
—
—
—
58
74
»
i Vedbo d:o
—
—
—
—
1,803
—
7
—
38
65
—
—
—
—
220
76
40
98
—
51
—
—
—
—
—
—
47
54
Länsmannen
i Vane härad, Tunhems gäll. .
64
—
536
—
IOO
—
—
37
33
—
—
Öl
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o,
Vassända d:o ..
21
—
129
—
549
—-
1
—
24
33
—
—
80
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
35
3°
—
—
»
i Bjärke härad..............................
114
—
112
—
474
—
—
—
50
3
55
—
—
—
—
—
—
»
i Flundre d:o ..
63
—
313
—
324
—
—
—
165
45
—
—
99
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Ale
d:o ..
84
—
394
—
221
—
1
—
106
85
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Vättle
d:o
93
—
407
—
200
—
—
—
IOO
q6
5
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Kullings d:o
50
—
I5I
—
498
—
1
—
212
72
—
—
158
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Gäseneds d:o
79
—
22
—
599
—
—
—
25
—
—
—
84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
»
i As
d:o .
3i
—
53
—
615
—
I
—
86
38
—
—
79
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Marks härads l:a distrikt .
80
—
83
—
537
—
—
—
81
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
2:a d:o
73
—
153
—
474
—
—
—
133
70
—
—
109
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
63
--*
»
i
d:o
3:e d:o
........
77
—
50
—
573
—
—
—
114
13
—
—
338
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
7
»
i Bollebygds härad ......................................
—
—
—
849
—
1
—
146
3S
—
—
199
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Vedens
d:o .......................................
72
—
29
—
599
—
—
—
230
79
—
—
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Redvägs
d:o, södra delen ..................
56
—
279
—
365
—
—
—
49
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o, norra delen
4i
—
104
—
555
—
—
—
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Kinds härads södra del...
55
—
56
—
■ 589
—
—
—
IOO
5°
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''
»
i
d:o
vestra del
48
—
152
—
499
—
I
—
141
83
—
—
93
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
norra del .
77
—
59
—
564
—
—
—
US
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
»
i Sundals härads södra del, Frendefors gäll
81
—
460
—
159
—
—
—
178
56
—
—
87
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
»
i
d:o
norra d:o, Bolstads d:o
—
—
—
—
850
—
—
—
157
18
—
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Nordals härad,...
—
—
—
—
849
—
1
—
225
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
So
—
»
i Valbo
d:o, Högsäters gäll..................
61
—
330
—
309
—
—•
—
TV
73
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''
»
i d:o
d:o, Fergelanda d:o.....................
—
—
—
—
850
—
—
—
68
72
—
—
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Vedbo härads vestra distrikt...
75
—
226
—
399
—
—
—
151
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-:
—
234
ÖO
»
i
d:o
östra
d:o
--
—
—
849
—
I
—
308
i5
—
—
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
7
—
»
i Tössho härad ..
32
—
76
—
591
—
I
—
291
64
—
—
57
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
67
5
"
»
i Kullings d:o
—
—
850
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
»
i Trollhättans distrikt....................................
—
—
—
—
—
—
—
—
75
—
—
—
129
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
L893
—
6,366
—
45,549
218
3,678
i5
509
97
1,890
—
2,573
1,138
33
21
48
519
90
7
—
L452
43
515
6
Bil. Litt. B. 14.
50
So
xx
r»
3T
0>
-^7“
L ts ± g> aa.
O
x-
Sb
Hästvakans-
afgiften.
S CD
Cj p: 0
g 5* 0
^ ag 1
i-i
B s
CD P-J
cd n-  ? *
1 %
| |
CD
Mötes-
kostnads-
medlen.
lliddarhus-
afgiften.
Salpeter-
medlen.
5. ££
11
CD
p-> 5
cd4 El
3 «-j"
3 Ha
£ » ^
n
''
% g3
“ cs
c 3
3 CD
ITC 3
= f
Tidnings-
s täln pl ilig s-
afgiften.
medlen.
reglerings-
Prestlöne-
Extra
uppbörds-
medel.
cd
3_
CTQ
CD
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
_
26
44
—
-''
186
Sq
—
—
—
7
—
—
1,172
38
3
56
71
85
—
—
—
—
613
—
—
—
—
—
—
29
38
—
—
93
47
—
—
—
—
—
—
1,167
2Ö
—
—
—
—
—
—
—
—
49
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—.
—
—
—
-.
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
37
—
—
24
46
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
31
—
—
I
69
—
—
—
—
—
64
67
—
—
14
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
21
40
29
78
12
88
—
—
—
—
•—
—
—•
—
—
—■
—
—
I
37
—
—
—
—
195
43
—
50
I 2
26
6 7
11
87
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
—
—
—
17
83
12
S
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
—
12
67
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
I
—
—
35
93
248
S
—
—
—
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
38
—
—
—
—
—
21
55
—
—
14
19
234
S6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
''
—
9
S6
—
—
20
37
272
64
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''
—
16
79
28
19
17
82
244
71
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
96
26
—
—
—
—
—
—
—
18
13
233
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
12
77
201
93
Z
_
z
4
_
_
_
_
_
_
_
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
68
67
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
-,
—
__
—
_
__
—
_.
_
_
z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
IO
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
z
_
__
_
Z
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Z
_
—
239
27
166
92
263
27
i,43S
78
1
349
3
—
77
—
i 7
1
19
| I
1 2,339
64
1
5
I 24
1
71
185
1
7
7
1
345
1 69
613
49
af tjensteförrätt-
ningar i exek. och
Behållen inkomst
CD
O:
CD
CD CD
CD
I'' &
&
»
—
—
—
—
20,366
17
21,5811
17
—
—
—
—
869
41
6,169
—
—
—
—
—
—
—
3,488
ÖO
—
—
—
—
—
—
75o
—
—
—
—
—
—
—
1,101
95
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
500
—
78
2
—
—
491
17
3,442
S
188
40
—
—
323
95
3,350
I
34i
34
—
—
1,002
37
5,041
3i
33
—
—
—
80
—
3,004
35
307
70
—
—
907
35
4,303
53
—
—
—
—
421
90
3,07i
72
—
—
636
22
222
60
3,798
23
70
3°
675
19
328
—
3,438
35
—
658
78
187
55
3,303
85
—
—
ÖI2
90
100
—
2,883
83
—
—
450
—
92
50
.
3,061
17
61
9
467
28
277
20
3478
75
93
40
—
—
—
—
891
73
164
90
—
—
13
So
1,018
33
35
—
—
—
—
840
3
26
70
—
—
—
—
991
15
156
5°
—
—
—
—
963
35
291
—
—
—
—
—
1,096
97
—
—
—
--
—
—
1,070
72
45
—
—
—
r*
D
—
889
—
65
—
—
—
30
—
988
38
100
—
—
—
—
—
881
5°
353
34
—
—
2
—
1,382
34
284
—
—
—
—
—
i,45i
20
448
5°
—
—
—
—
1,643
88
—
—
—
—
—
—
977
79
—
—
—
—
—
—
749
7
168
—
—
—
—
—
893
—
—
—
—
—
—
—
839
5°
—
—
—
—
—
—
934
83
_
—
—
—
—
—
S15
5o
131
—
—
—
—
—
1,096
56
69
—
—
—
—
—
1,114
18
216
—
—
—
17
5°
9338
ÖO
349
—
—
—
—
—
i,i55
73
142
—
—
—
—
—
1,103
72
79 2
40
—
—
—
—
1,878
60
—
—
—
—
—
1,276
22
—
—
—
—
7
20
1,141
90
8
—
—
—
7
—
9i5
—
23
60
•—
—
—
—
227
60
,042
19
1
3,500
1 37
25,752
67
106,534
28
te
c
{=
•■T i"
re
"er,
Ei
£ 2
2. « £S
&
5:
Skaraborgs län.
5
99
—
99
5* So
crq ''
« i *
g: 0
TT- 3
S»
3
— ■
<*}
Landssekreteraren....................................................................
—
—
—
—
1,194
—
17
Landskamreraren .....................................................................
—
—
—
—
2,895
■_
3°
Landträntmästare!! ..................................................................
—
—
—
—
1,914
_
10
Länsnotarien
—
—
—
_
750
_
_
Länsbokhållare!!.......................................................................
—
—
—
_
1,000
_
_
Landskanslisten .......................................................................
—
—
—
__
500
_
___
Landskontoristen........................................................................
—
—
—
_
500
_
_
Kronofogden
i Norra Vadsbo fögderi ....................................
2
—
805
—
L599
—
19
»
i Södra d:o
d:o ....................................
—
—
—
—
2,725
—
i Sköfde
d:o ...................................
64
—
421
—
1,784
—
25
»
i Vartofta
d:o ....................................
83
—
204
—
L999
—
14
»
i Skara
d:o ...................................
51
—
153
—
L945
—
16
i Barne
d:o ..............................
—
—
—
2,510
—
—
»
i Lidköpings
d:o ....................................
no
—
116
—
i,957
—
15
Häradsskrifvaren i Norra Vadsbo fögderi ..............................
—
—
—
—
1,897
_
7
i Södra d:o
d:o ..............................
—
—
—
1,904
—
»
i Sköfde
d:o ..............................
66
—
409
—
1,074
—
10
»
i Vartofta
d:o .............................
94
—
157
—
1,227
—
9
»
i Skara
d:o
—
—
—
1,846
—
16
»
i Barne
d:o ..............................
—
—•
—
—
1,790
—
—
i Lidköpings
d:o ........................
i°5
—
46
—
1,336
—
7
Länsmannen
i Hasslerörs tingslag ........................................
56
—
260
—
384
—
»
i Rofva
d:o
.....................................
5
—
233
—
460
_
2
i Valla tingslags vestra distrikt ........................
68
—
549
—
83
—
—
»
i d:o
d:o
östra
d:o
—
—
_
850
_
_
»
i d:o. Mölltorps socken................................
—
—
—
—
850
—
—
»
i Binnebergs tingslag......................................
39
—
296
—
364
_
i
»
i Kåkinds härads öfra distrikt......................
27
—
48
—
625
__
—
i d:o
d:o nedra (ko ........................
43
—
271
—
386
—
—
»
i Valle härad......................................................
57
—
143
—
499
—
1
»
i Gudhems härads östra distrikt...................
46
—
151
—
502
—
1
»
i
d:o
d:o vestra d:o
—
240
_
460
_
—
»
i Dimbo tingslags öfra distrikt..........................
42
—
108
—
549
—
1
»
i d:o
(ko
nedra d:o
62
—
179
_
459
_
—
»
i Slättängs d:o
vestra d:o ...........................
So
—
93
—
557
—
—
»
i
(ko d:o
östra (ko ...........................
34
—
266
—
400
—
—
»
i Frökinds härad ................
60
--
80
_
560
_
_
»
i Kinne
d:o ................................................
50
—
250
—
400
_
—
»
i Skånings härads norra distrikt........................
40
—
22 7
—
433
—
—
»
i
d:o
d:o södra d:o
40
—
50
_
610
_
—
»
i Laske härad.....................................................
87
—
87
_
526
_
_
»
i Vilske d:o ..............................
61
—
95
—.
543
_
1
►
i Barne d:o ......................................
57
—
131
—
5n
—
I
»
i Viste d:o ......................................................
82
—
195
—
423
—
—
i Ase
(ko .................
54
—
60
—
585
__
I
y>
i Kållands härads södra distrikt........................
—
—
850
_
»
i
d:o
d:o norra d:o
118
_
133
_
449
_
_
»
i Kinnefjerdings härad ......................................
57
—
109
—
533
—
I
Summa
1,810
—
6,565
—
48,197
1-0
0
Cd
1
* Åtnjuter dessutom af kommendantskassan på Karlsborg 50 kr., kronorättarelön.
A. r f
o d e n
Andelar af
sakören.
Andelar af
tämmoböter.
för mistade
lötesandelar.
Ersättning
Allmänna
bevillningen.
Brandstods-
medlen.
försälj nings-
medleu.
Bränvins-
tillverknings- i
medlen.
te
95:
3
<5
rotevakans-
afgifterna.
Båtsmans- och
Exekutive
auktioner.
Folkskole-
medlen.
B
® 3
SL*»
cT p°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
77 2
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
300
—
—
—
—
—
1,884
3°
3
82
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
-—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
40
41
—
—
55
41
63
18
2
11
—
—
—
56
10
83
17
40
—
—
—
—
—
32
44
—
—
61
15
88
80
3
22
—
—
—
66
152
32
19
39
—
—
—
—
—
33
16
—
—
60
—
82
39
I
97
—
—
—
72
18
74
—.
—
—
—
—
58
24
—
—
66
—
81
14
—
63
—
—
—
40
17
20
—
—
—
—
—
37
—
—
—
5o
56
112
3i
I
47
—
—
—
—
53
33
24
71
—
—
—
—
—
36
87
—
—
67
59
126
66
—
2 I
—
—
—
26
3
4
22
69
—
—.
—
—
—
32
62
—
—
74
94
144
47
—
24
—
—
—
57
13
17
19
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
166
23
63
17
2
I I
—
—
—
!9
34
81
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
185
17
70
90
2
5
—
—
—
20
—
—
34
87
—
—
—
—
—
—
—
—
—
167
22
82
39
1
97
—
—
—
72
—
—
37
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
185
62
81
14
—
63
—
—
—
—
—
—
39
94
—
—
—
—
—
—
—
—
—
H7
5°
92
60
I
41
—
—
—
—
—
—
39
73
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
202
78
126
66
—
13
—
—
—’
25
—
—
45
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
226
45
144
47
—
24
—
—
—
57
—
—
38
45
—
—
—
“3
49
—
—
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
64
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
166
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
62
18
*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
_
_
—
62]
74
—
—
52
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
65!
70
—
—
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
u6
95
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
59''
93
—
—
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
32
87
—
—
_
—
—
60
84
—
—
72
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
148
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
5°
—
—
—
—
—
103
92
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
5°
—
—
—
—
—
55
20
—
49
51
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
_
_
_
_
—
46
84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
—
—
113
3
—
—
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
149
60
—
—
49
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
53
93
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
113
74
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
62
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
96
56
—
—•
44
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
67
37
—
—
25
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
93
9
—.
—
73
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
_
_
—
221
89
—
—
68
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
17
5°
__
__
_
—
80
40
—
—
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
_
—
72
90
—
—
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
—
—-
39
25
—
—
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
__
_
_
—
_
_
—
43
37
—
—
53
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,135
20
271
23
1,080
—
2,016
62
1,360
28
18
39
1,884
3°
8
52
1,223
84
412
94
50
—
Bil. Litt. B. 15.
o c lx
p
17 O
X7
X JS
L O
XX
O 37
—.......-
--- -
Remisslage.
|
Behållen inkomst
af tjensteförrätt-
ningar i exekutiva
och andra enskilda
mål.
Debetsedels-
lösen.
Expeditions-
lösen.
ce
tf
tf
tf
tf
tf c
SL
§
a
.
Hästvakans-
afgifterna.
Jagtkasse-
medlen.
brefbärings-
medlen.
Krono-
Landstings-
inedlen.
Mantals-
penuingarna.
kostnads-
medlen.
Mötes-
Riddarhus-
afgiften.
Salpeter-
medlen.
Skogsförsälj-
ningsmedlen.
pappers-
medlen.
f.
3
Testarn ents-
bevillningen.
stämplings-
afgiften.
Tidnings-
reglerings-
medlen.
Prestlöne-
Skott-
penningar.
Extra upp-
bördsmedel.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,032
67
16,016
I I
74
20
10
85
—
—
15
72
—
—
166
85
—
—
—
48
—
—
1,307
32
13
10
99
87
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,200
8,041
51
~
—
15
72
—
—
83
43
—
—
—
49
—
—
1,307
32
1,624
29
—
—
—
—
—■
—
4,965
25
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
*—
—
—
—
—
1,000
—
~~
~~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
H
14
3
13
—
—
—
—
8
76
—
—
—
—
—
53
—
—
124
25
—
—
I
32
—
—
—
75
9
84
8
93
_
_
__
_
z
46
42
500
2,832
97
12
58
33
92
—
—
—
—
13
28
—
—
—
—
—
61
—
—
49
59
27
64
21
56
—
—
—
—
34
60
38
68
—
—
—
—
—
—
102
58
3,418
2
17
20
164
2
—
—
11
62
8
28
—
—
—
—
—
46
—
1
25
—
—•
—
15
—
—
—
49
6
54
—
—
—
—
—
—
—
199
5
2,900
4
32
73
58
—
—
7
84
10
8
—
—
—
—
—
—
—
—
32
23
—
—
—
53
—
—
6
2 1
7
3
—
—
—
—
167
65
—
—
274
44
3448
9
Ii9
60
153
14
—
—
24
90
14
33
—
—
—
—
—
27
—
—
3
65
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
72
49
—
—
—
—
—
—
100
2,933
2
7
86
98
42
—
—
19
34
11
5
—
—
—
—
—
21
—
—
4
25
—
—
—
—
—
—
7
37
—
—
—
—
—
—
—
—
117
_
3,°32
82
11
10
53
66
—
—
35
ÖO
12
77
—
—
—
—
—
52
—
—
250
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
125
—
2,972
26
4
15
I
5
—
—
—
—
13
13
150
73
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
75
6
6
8
93
—
—
—
—
354
57
85
—
2,795
6
5
27
11
17
7
20
—
—
12
62
155
58
—
—
—
2 I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
340
42
120
—
2,849
66
54
67
—
''
11
62
12
38
154
20
—
—
—
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49
11
72
—
—
—
—
IO
ÖO
427
76
194
5°
2,727
17
24
63
—
■
—
—
—
175
67
—
—
—
64
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
516
90
170
ÖO
2,682
77
23
58
55
10
—
—
19
86
9
37
138
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
14
45
89
—
—
—
—
505
18
170
—
3,122
72
7
85
32
81
—
—
19
34
16
29
170
79
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
37
—
—
—
—
—
—
541
98
200
—
3,161
82
11
9
17
88
—,
—
35
60
19
i5
180
68
—
—
—
5i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
535
90
150
—
2,854
99
—
—
293
65
—
—
33
20
1,261
51
"
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
866
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
17
—
—
—
—
797
35
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
3°
—
—
—
—
988
4*
''
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
959
70
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—-
—
—
76
25
—
—
—
—
929
20
"
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59
—
—
—
6
So
912
60
—
—
—
—-
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
867
s4
—
—
—
—
—
—
—
—
148
25
—
—
—
—
1,048
—
■
11
80
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
972
92
*
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
ÖO
—
—
I
7°
829
99
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
761
84
“
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
•-
—
—
—
—
—
—
—
846
3
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
898
ÖO
''
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''—
—
—
—
—
—
58
IO
—
—
—
—
812
3
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
45
59
—
—
—
—
•888
33
-
''
—
—
■—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
195
—
—
—
—
—
946
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
123
75
—
—
—
—
866
37
—
—
—
—
—
—*—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
840
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
700
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' —
—
—
—
—
—
79 2
37
—
—
—
866
9
''
.
—
—
23
94
77
5°
—
—
5
—
1,113
83
—
—
—
—
—
146
43
982
83
"
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
955
90
785
25
796
37
310
94
777
18
18
5
221
46
192
93
1,125
65
250
28
5
2
—
97
612
2
2,642
28
36
92
99
87
23
43
87
93
174192
1,624
29
1,458
I I
3,222
71
17,366
96
97,490
24
—
—
-
37
f
TT" 0 eJ. 0
22.
1
P
=2 tÖ
g g
vs c-*
(i åt
££ 0
>
rL sL
C:
An dela
stämmol
g ^
HL ^
cT ®
er-
3 >
tö
g
ce
P=.
Ö
B “
^
ce ® P"
- tö
C
k 1" 1
p:
3 ce
g* c
O: ^
2 g: r«
•— p:
Pj c-j
&
''77!'' "Z
& i 7
rc p p
Termlands län.
P
oq ■
it
och
ling.
ce
i
B 0"
P
eg
P b"
ÖQ
CO
B
p
*
r5 c 1
ce 0
Landssekreteraren
, .
...
..............................................................
_
_
_
_
1,460
_
10
_
—
—
___
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskamreraren
...
..........................................................................
—
—
—
—
3:093
—
18
—
—
—
—
—
—
—
367
50
—
—
—
—
83
94
4
25
Landträntmästare!!
...............................................................
—
—
—
—
i>910
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsnotarien
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsbokhållaren
....................................................................................
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskanslisten .............................................................................................
—
—
—-
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskontoristen ...........................................................................................
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden
i Öster Sysslets fögderi
...... .........................
116
—
320
—
2,000
—
10
—
—
—
40
32
—
—
77
60
236
9
—
36
—
—
—
—
»
i Norr
d:o
d:o
..................................................
—
—
—
—
2,764
—
—
—
—
—
73
90
—
—
81
IO
83
5°
—
43
—
—
—
—
»
i Mellan d:o
d:o
........................................................
—
—
—
—
2,736
—
12
—
—
3°
56
62
—
—
60
40
160
87
1
8
—
—
—
—
»
i Vester d:o
d:o ...............................................................
X 12
—
564
—
1,761
—
11
—
95
26
93
50
—
—
79
40
135
5
2
55
—
—
—
—
»
i Söder d:o
d:o ...............................................................
111
—
187
—
2,152
—
12
—
—
25
132
28
—
—
74
80
173
95
I
98
—
—
—
—
»
i Nordmarks
d:o .............. ..........................
—
—
—
2,762
—
—
—
—
—
143
39
—
—
60
—
36
63
—
6
—
—
—
—
Häradsskrifvaren i Öster Sysslets fögderi .........................................................
•—
—
—
—
L549
—
5
—
—
—
—
—
—
—
211
6
236
9
—
45
—
—
—
—
»
i Norr
d:o
d:o ....... ......................
—
—
—
—
1,827
—
—
—
84
15
—
—
—
—
191
70
86
44
—
48
—
—
—
—
»
i Mellan d:o
d:o ........................................................
88
—
413
—
953
—
5
—
—
—
—
—
—
—
151
70
160
87
—
67
—
—
—
—
»
i Vester d:o
d:o
. ...
............................
48
—
122
—
1,138
—
5
—
—
—
—
--
—
—
200
70
135
5
2
55
—
—
—
—
»
i Söder d:o
d:o ....................................................
44
—
i45
—
1,406
—
5
—
155
72
—
—
—
—
189
66
173
95
1
98
—
—
—
—
»
i Nordmarks
d:o
.
.................
—
—
—
—
1,950
—
—
—
—
—
—
—
—
—
141
40
32
33
—
—
—
—
—
—
Länsmannen
i Vase och Ölme härader ................................................
52
—
76
—
572
—
—
—
89
25
—
—
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Visnums härad ................................................................
i iS
—
601
—
—
—
—
—
21
72
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Filipstads bergslag ...................................................................
—
—
—
—
850
—
—
—
205
24
—
—
i35
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
»
i Nyeds härad och Alsters socken...........................................
—
—
—
—
850
—
—
—
—
—
—
—
51
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Elfdals öfre tingslag
.............................................
—
—
—
—
845
—
5
—
360
48
—
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o nedre eko ...............................................................
—
—
—
—
848
—
2
—
487
75
—
—
142
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Fryksdals öfre d:o
..........................................................
—
—
—
—
850
—
—
—
4L5
39
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Kils härad
............ ..........................
—
—
—
—
848
—
2
—
149
83
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Grums d:o
.......................................................................
33
—
117
—
550
—
—
—
46
5i
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Karlstads tingslag .....................................................................
122
—-
583
—
—
—
—
—
84
86
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Jösse härads vestra distrikt .............................................
—
—
—
—
850
—
—
—
222
85
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i d:o
d:o östra
d:o
..................................................
—
25
89
75
610
—
—
—
179
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Fryksdals nedre tingslag ....................................................
—
—
—
849
—
1
—
556
43
—
—
»
i Gillbergs härad....................................................................
—
—
—
—
849
—
1
—
338
3
■—
—
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Nordmarks härads öfra distrikt
......................
—
—
—
—
849
—
1
—
246
3°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
d:o nedra d:o
.
..........................
—
—
—
—
849
—
1
—
295
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Näs härad
....... ........................
—
—
—
—
849
—
1
—
282
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
844
25
3>2I7
75
44,129
—
114
—
4,3i6
9i
540
I
492
—
i,893
2
1,650
82
12
59
83
94
4
25
Bil. Litt. B. 16.
O o
Xr
3P
r
O V 1
i <Q n
O
32
Å
•
P g
£ ö
w* o,
3
hrj
5 5
er
3 rf
W
-* £
3 JgJ
rf. p
3 r
eo 2L
p 5?
rf ii
ce
sr
s *2
C/7
« 4 p*
[f H
s, et
-3. ce
ce
rrf5 5
1-3
p":
- 1355
3 er
et 7<
et ►—
rf* rf
er? Irf
r-
0
et
8''
rf
et
r
«
3
P
& 2
rf
rf”
et
er
C: et
et 5®
Expedit
lösei
ce
o <*
? p
Si %
2 0
7" a
et £°
Ct) —-  S 3
• eg
0
0
& Tf
et Z
r eg
ÖQ IT
so £—
et
s 1
rf c
•
ce
et —
• eg
0
eg
P CD
aq s
CD
Tf
rf" 3*
rf rJQ
eg
cl, er?
a a-  3 SO
g-
O
et
r
1 l1
et et
ep r
rf” a<?''
0
et
sr
p
Cjq
et
& £
P rf 3
3 0 Ee
p s- ^
nkomst
r p-,
et
l
r
852
64
—
—
—
—
—
—
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
__
_
_
_
_
_
_
12,662
23
14,984
S7
—
—
—
—
37
5°
—
—
13
20
—
—
94
47
—
—
—
—
977
76
6
Si
33
78
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
195
72
4)92 5
93
—
—
—
—
—
—
—
—
13
20
—
—
47
22
—
—
—
—
978
16
307
86
—
—
—
—
—
—
3)263
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
92
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
—
—
1,009
500
92
s9
47
30
7
—
—
12
87
I
23
—
—
—
—
—
Öl
32
68
—
z
9
66
_
—
_
_
_
—
_
_
—
223
7°
500
3,200
66
—
—
19
SS
—
—
32
15
9
I
—
—
—
—
—
7
—
94
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
280
25
—
—
402
17
3,747
40
105
3°
30
74
—
—
6
35
I
70
—
—
—
—
—
35
22
5S
—
—
—
32
—
—
* -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
264
70
3,459
3i
57
60
34
4i
—
—
10
43
13
89
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
44
31
—
—
—
—
228
4
—
—
342
55
3)585
34
no
20
24
54
—
—
14
32
8
40
—
—
—
—
—
38
2
IO
—
—
—
24
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
350
65
3,356
9
125
9
12
34
—
—
—
—
2
33
—
—
—
—
—
—
18
95
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
173
80
—
—
342
45
3,677
4
—
—
60
15
—
—
—
—
1
85
373
5°
—
—
—
6l
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
464
32
150
—
3,052
35
—
—
54
28
—
—
—
—
3
70
299
35
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
282
88
100
So
2,930
86
—
—
30
74
—
—
—
—
2
54
238
83
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
338
48
269
46
2,652
64
—
—
81
ÖO
—
—
—
—
21
56
410
49
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
518
6
138
47
2,821
83
—
—
73
62
—
—
—
—
12
60
364
r3
—
—
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
489
84
141
5o
3,203
38
1
43
26
I 2
—
—
—
5
41
156
99
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
135
83
308
72
40
—
2,660
95i
97
5i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
3
33
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
83
33
—
—
58
34
740
i,335
901
1,380
72
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
118
86
—
—
13
41
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
1,503
75
—
—
—
—
'' -
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
200
5o
—
—
30
—
1,524
89
357
63
—
—
—
—
i,357
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
109
60
—
—
—
—
856
I I
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
226
459
458
So
—
—
—
—
1,060
IÖ31
i,337
66
87
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
200
—
—
—
25
—
1,631
43,
9
14
—
271
3°
—
—
—
—
1,505
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
200
—
—
—
—
—
1,296
3°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
260
So
—
—
—
—
1,405
—
61
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
507
—
—
—
—
1,701
70
1,412
19
00
$
49
37
5°
85
I 2
no
62
i)§43
29
141
69
7
45
Bo
58
i)955
92
17
3
33
78
44
31
32
307
86
4,295
12
2,402
30
15,751
i5
86,303
26
Örebro län.
Landssekreteraren......................................
Landskamreraren ......................................
Landträntmästare!! ....................................
Länsnotarien................................................
Länsbokhållaren.........................................
Landskanslisten ..........................................
Landskontoristen........................................
Kronofogden i Öster-Nerikes fögderi.........
» i Vester-Nerikes d:o .........
» i Nora
d:o .........
» i Lindes
d:o .........
Häradsskrifvaren i Öster-Nerikes fögderi...
Länsmannen
i Vester-Nerikes
i Nora
i Lindes
Örebro härads
d:o d:o
Glanshammars
Askers
Skällerstads
Fellingsbro
Hardemo
d:o
d:o ........
d:o ........
vestra distrikt
d:o
östra
härad
d:o
d:o
d:o
d:o
Lerbäcks och Hallbergs socknar
Edsbergs härads östra distrikt...
d:o d:o vestra eko
Grimstens härad ........................
Sundbo d:o ........................
Nora och Hjulsjö bergslag ...
Lindes och Ramsbergs d:o
Grythytte och Hellefors d:o
Nya Kopparbergs
Karlskoga härad
d:o
Summa
w
c
er
SS
t 2
qq ''
c-
ce C
P-- £•
£L
0:
qq er.
Andelar af
sakören.
Andelar af
stämmoböter.
Ersättning för j
mistade bötes-
andelar.
x-
f -c-
O
Ci 0
21
1 P
aq ~
Allmänna
bevillningen.
5:
11
2 c
försälj nings-  medlcn.
Bränvins-
tillverk nings-  medlen;
wti
<
3*
—
—
68
—
i(744
_
10
_
_
_
_
_
_
—
—
50
—
3*363
—
16
—
—
—
—
—
—
—
202
5°
—
—
—
—
551
59
—
—
72
—
2,002
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
202
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
--
—
50
—
—•
—
—
—
—
—
ii 7
—
570
—
1,702
—
11
—
—
—
15
36
—
—
142
3
108
83
1
42
—
—
78
—
524
—
1,804
—
10
—
2
30
31
42
-----
—
139
75
95
92
2
7S
—
—
—
—•
—
—
2,739
—
12
—
—
—
27
92
—
—
112
60
66
6
—
—
—
—
—
—
—
—
2,765
—
3
—
3
32
42
20
—
—
112
60
68
56
2
39
—
—
64
—
292
—
1,021
—
5
—
99
15
—
—
—
—
213
5
108
83
I
42
—
—
87
—
382
—
908
—
2
—
. 45
95
—
—
—
—
180
96
IO
2
78
—
—
16
—
130
—
L347
—
5
—
44
5
—
—
—
—
175
55
66
6
—
—
—
—
—
—
—
1,890
—
—
—
59
72
—
—
—
—
172
80
7i
9
2
39
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
28
83
—
—
43
—
—
—
—
—
—
59
—
241
—
399
—
I
—
126
12
—
—
60
—
—
—-
—
—
—
_
—_
—
—
—
—
—
848
—
2
—
84
7
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9i
—
150
—
459
—
—
—
121
40
—
—
84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
68
—
232
—
400
—
—
—
118
73
—
—
73
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
37
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49
—
251
—
400
—
—
—
96
59
3
44
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
110
33
—
—
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
79
—
327
—
294
—
—
—
38
61
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
37
I I
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
87
—
3i4
—
299
—
—
—
73
—
—
—
45
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
1x8
—
363
219
—
—
—
84
58
—
—
51
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
214
99
—
—
l6l
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
133
I I
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
164
87
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
237
70
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
—
422
—
249
—
1
—
268
40
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
!
941
—
4,388
—
34,402
—
85
2,230
I I
120
34
706
—
1,703
38
681
45
13
18
551
59
Bil. Litt. B. 17
o o
ii
13
37 O V ± JS
i 0
n
0 r
jk,
Remisslage.
&
3
3
3
& 3
^
w
Expeditions-
lösen.
Exekutiva
auktioner.
3 JL
s. sr
g r
■ cd
3
2 crc
0
2°
B cL
Kronobrefbä-
ringamedlen.
ra
1 a
| fr
CD
3 0
cd i£L
b
g
c g-1
&
O:
sf
0?
B
P 3
s SZ
CD JZ?
£j 0
3 CD
Skogsförsälj-
ningsmedlen.
Stämpel-
pappers-
medlen.
| g
— X
5. 3
B CD
J3 3
g f
p:
eg 3
g S*
r eg
Hd
31
3
z
ce
p g «•
g
p
k s £
tT* CD O:
3-i
y--1 >—
X •
g 0
|
po g, r
po
CD
X-
0
CD
er
°: s.
2
S
3
o-
CD
CO
B
971
70
_
_
_
_
_
_
_
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
_
9443
_
11,930
7°
—
—
—
—
37
5°
—
—
—
—
295
IO
—
—
—
22
—
—
891
8
40
90
544
IO
5,991
99
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
147
55
—
—
—
73
—
—
891
—
—
—
—
—
546
69
—
—
—
—
—
—
3,666
750
9374
500
97
121
79
—
—
—
—
—
—
50
—
29
Z
z
18
66
z
42
18
z
■
—
72
—
—
—
_
—
33
—
—
z
z
z
9
40
550
2,738
93
128
18
20
43
—
—
26
57
—
—
—•
—
—
54
—
—
23
8
—
—
—
39
—
—
—
—
50
—
—
—
215
—
3452
36
32
20
18
59
—
—
15
75
—
—
—
—
—
—
—
—
7
33
—
—
—
19
—
—
—
—
20
—
—•
—
30
—
3,081
64
76
90
20
98
—
—
10
61
—
—
—
—
—
34
—
—
5
72
—
—
—
53
—
—
—
—
20
—
—
—
10
—
3442
15
—
—
55
97
—
—
42
18
213
43
—
—■
—
72
—•
—
—•
—•
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
613
53
210
—
2,940
28
—
—
61
5i
—
—
26
71
231
Si
—
—
—
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
605
39
214
60
2,864
39
—
—
37
49
—
—
15
75
165
96
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
419
97
30
—
2,452
83
—
—
30
Öl
—
—
14
94
147
52
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
243
135
217
43
34
ios
50
91
45
22
118
90
60
388
13
45
19
35
40
50
2,822
933
1,148
1405
1458
935
921
948
1,008
818
998
863
857
1,347
994
1,111
1,305
1,114
65,538
95
ss
62
97
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5°
80
40
5°
—
—
7
10
3
50
06
68
83
33
61
51
58
99
11
4
1,213
41
39
264
24
37
5°
194
69
758
72
442
65
3
21
—
95
36
13
1,782
8
42
34
121
79
546
69
87
200
141
1,658
70
5°
50
2,027
2
5
5
10,586
5°
98
70
90
45
i
ts
O
P
£ w
** 0
tr*
2 0
Vestm.‘inlands län.
p:
3
P
p g
B. ''
0* ST
Oq ''
3 rf P:
5'' 0 3
aq 2
''
E! 0
c-*- O
3
p
3
P= ce
S‘ £
aq a
Landssekreteraren................................................................
1,775
52
Landskamreraren ...........................................................
—
—
—
_
3,256
—
69
_
Landträntmästaren .............................................................
—
—
—
—
1,913
—
24
_
Länsnotarien........................................................................
—
—
—
—
750
—
_
Länsbokhållaren......................................................................
—
—
_
—
1,000
_
_
_
Landskanslisten ..............................................................
—
—
—
_
500
_
_
_
Landskontoristen .........................................................
—
—
—
_
500
_
_
_
Kronofogden i Vesterås fögderi..........................................
—
—
—
—
2,690
—
43
—
;>
i Kungsörs d:o ............................................
—
—
—
—
2,664
—
30
_
»
i Bergslags d:o .............................................
—
—
—
—
2,762
—
20
—
;>
i Salbergs d:o .............................................
—
—
123
—
2,293
—
5i
—
»
i Väsby
d:o .............................................
—
—
—
—
2,688
—
52
—
Häradsskrifvaren i Vesterås fögderi ....................................
—
—
—
—-
1,996
—
19
—
»
i Kungsörs d:o ....................................
—
—
—
—
1,967
—
22
—
»
i Bergslags d:o ....................................
—
—
—
—
2,023
—
6
—
»
i Salbergs d:o ....................................
45
—
17
—
1,581
—
25
—
»
i Väsby
d:o .................................
154
—
447
—
1,160
—
20
—
Länsmannen i Norrbo härads norra distrikt........................
209
—
154
—
337
—
—
_
»
i d:o
d:o södra d:o ........................
—
—
—
846
—
4
_
»
i Tull undra härad.............................................
84
—
82
—
533
—
1
_
»
i Siende
d!o ..........................................
153
—
106
—
441
—
—
_
»
i Strömsholms härads l:a distrikt ..................
—
—
—
850
—
—
_
»
i
d:o
d:o 2:a d:o ..................
—
—
—
—
847
—
3
—
»
i Kungsörs
d:o l:a d:o ..................
145
—
112
—
443
—
—
»
i
d:o
d:o 2:a d:o ..................
—
—
—
—
847
—
3
—
»
i d:o
d:o 3:e d:o ..................
—
—
—
_
847
—
3
_
»
i Skinnskattebergs härad...............................
19
—
144
—
534
—
3
—
»
i Vagnsbro
d:o ............................
—
—
849
—
1
—
»
i Norbergs
d:o ......................
—
—
—
—
850
—
—
—
»
i Sala och Norrby socknar............................
—
—
—
—
847
_
3
_
»
i Ferna, Rumla och Kila d:o...........................
28
—
22
—
647
—
3
_
»
i Möklinta socken.....................................
—
_
_
_
847
_
3
_
»
i Våla och Harbo socknar..............................
93
—
—
—
603
—
4
_
»
i Nora socken...................................................
36
—
—
-—
662
_
2
_
»
i Vester-Löfsta, Enåkers o. Huddunge socknar
—
—
—
846
—
4
_
»
i Torstuna härad .............................................
—
—
—
—
847
_
3
_
»
i Hvittinge socken ........................................
-
—
—
—
848
—
2
_
»
i Ramnäs och Sura socknar ..........................
—
--
_
_
850
_
_
_
»
i Simtuna härad ..........................................
—
—
_
_
848
_
2
_
»
i Ytter-Tjurbo d:o.............................................
—
—
—
—
850
—
—
—
Summa
9661
-1
1,2071
-1
48437 1
-1
477
-1
ce
er ^
t=j
-A.
1-
X7- O
ci O
2X
00
3
EL eu
0: SL
p
CD "S
•
P
3
s
s
g-
O:
3
■D
3
-=
rf
p 3
3 E.
eu in
SL ET
p:
3_
5"
er
% >
3 3
5'' 5
3 1
n> ö
O:
3 rf
CD 53:
CL. cTT.
<T 5.
to
rf:
3
<
3 *3*
£2 ?r
re O
to
rf:
3
C
g £
2 =
3
^
3 O
n sr
eu
3 P°
i «s
Sj <
. ™
eg 3
3
555
3 O
eu
3
3
* eg
CD
F 3
aq
2
• ‘ er
*
3
• c
?
L
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
486
5°
_
—
—
—
—
—
—
163
85
—
—
—
—
358
9
_
_
-**
37
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
_
Z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
91
—
—
57
12
75
42
—
88
—
—
■ -
—
13
7
__
_
27
37
13
4
—
—
61
75
38
92
—
—
—
—
4
20
I I
45
—
—
—
65
16
44
—
—
58
92
50
93
3
34
—
—
—
12
25
—
—
30
—
IO
—
—
—
78
—
75
87
—
—
—
—
—
—-
29
20
—
—
4
20
16
58
—
—
45
ÖO
48
37
—
—
—
—
19
62
7
2 I
—
—
3
20
—
—
—
—
170
IO
66
35
1
3
—
—
—
—
23
7
—
—
10
65
—
—
—
—
185
25
38
92
—
—
—
—
—
—
22
So
—
—
—
—
—
—
—-
—
176
77
50
93
—
—
—
—
—
—
24
50
—
•—■
—
—
—
—
—
—
174
70
51
24
—
—
—
—
—
—
25
64
—
—
—
—
—
—
32
—
136
80
48
37
_
z
—
—
16
2
—
—
2
13
c
70
I
3°
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
=
—
—
—
—
—
—
—
—
--
_
—
—.
3
60
_
_
_
__
II
20
37
14
45
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
I
—
—
—
—
31
8
—
—
33
—
—
—
_
--
—
—
—
—
10
82
_
_
_
_
39
50
30
20
42
—
—
14
36
24
19
—
—
—
—
- -
—
=
—
—
=
=
=
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
46
—
—
—
—
0
17
64
2
53
—
_
—
—
_
—
_
_
—
_
_
_
z
_
_
15
30
—
70
49
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
39
17
47
29
8
26
11 1
25
75
65
48
97
20
3
2
2 1
58
55
15
13
19
9
11
—
-----
—
—
—
—•
—
3
—
—
—
—
—
515 1
I 1
97 i
J3 I
295 1
~!
1,308 1
86 |
545
32 I
5 1
25 |
358
9 1
5311
21 1
185
2! |
371
5°
Bil. Lift. B. 18.
O o
3a
13
r
O V
x m
i 0 xx
0
X"
å
Personligt
lönetillskott.
Remisslage.
Behållen inkomst
af tjensteförrätt-
ningar i exekutiva
och andra enskilda
mål.
Debetsedels-
lösen.
Expeditions-
lösen.
S u m m a.
Hästvakans-
afgiften.
Jagtkasse-
medlen.
brefbärings-
medlen.
Krono-
ir<
a t»
3 0
to Oj
C-, ca
cT
B a
• crq
Mantals-
penningarne.
kostnads-
medlen.
Mötes-
S* SJ
09 sb,
5? £?
CD &
0 B
ce
Salpeter-
medlen.
försäljnings-
medlen.
Skogs-
Ils
åi 1''
cd 2
0 2 £L
Testaments-
bevillningen.
lönereglerings-
medel.
Presterskapets
Extra
uppbörd.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
5-790
8,103
50
■
11
19
129
25
—
-*
7
12
—
—
541
75
14
31
165
75
4,753
81
‘
11
30
—
64
6s
—
—
—
—
—
—
541
75
—
—
—
—
—
—
—
—
498
6l
—
—
—
—
3,053
29
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
75°
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
4 6
29
—
—
—
—
9
23
—•
—
—
—
—
53
—
—
—
—
—
—
—
55
—
—
66
21
_
_
_
_
_
_
Z
Z
137
80
500
3,156
1
92
55
—
—
—
—
6
85
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
300
—
—
—
—
—
—
—
60
—
3,370
45
O
SO
—
—
7
21
—
—•
—
—
—
—
—
—
4
90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
2,963
44
8
56
—
—
—
—
9
84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
160
—
—
—
75
5o
2,943
97
67
65
—
—
—
—
4
65
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
86
ÖO
3,040
71
7
89
—■
—
—
—
12
67
87
58
—
—
—
54
—
—
•—
—•
—
—
—
—
2
66
124
37
—
—
-—
—
—
—
365
52
99
40
2,979
38
30
85
—
—
—
—
10
29
100
84
—
—
—
3i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
55
O
1-0
H-1
—
—
—
—
—
3:9
10
102
—
3,000
56
2
27
—
—
—
—
10
81
105
15
—
237
90
I I
43
2,648
76
8
41
4
68
—
—
6
71
no
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
61
—
—
—
—
—
—
—
305
42
128
60
2,544
97
22
55
—
—
—•
6
64
62
24
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
256
39
25
—
2,355
24
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
73
5°
—
—
837
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
8 77
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
So
—
—
12
70
785
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
30
—
—
—
8
—
750
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
89
92
—
—
—
—
943
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
80
—
—
—
1
75
958
58
4
80
730
So!
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
5o
93i
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1 2
904
S4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
i-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
-.
—
—
20
—
986
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
880
—.
64
20
—
—
i
5°
942
16
—
—
■
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
722
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
213
7
—
—
25
5°
1,108
74
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
115
65
—
—
3
—
883
65
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
40
—
—
--
—
766
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
75
—
—
5
—
912
5°
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
916
65
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
913
4s
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
85
—
—
—
—
886
37
878
35
5
—
892
3
293 [
82 |
4
68 |
321
-1
107
401
466138
ro
C\
88 |
2
J5
7
12 1
4
90
1,083
5°
14
86
2
66
352
13
450
—
00
G\
^t*
6l
1,050
14
00
33
6,806
95
67,821
9
Kopparbergs län.
Landssekreteraren
Landskamreraren ..
Landträntmästaren
Länsnotarien ........
Länsbokhållaren ..
Landskanslisten.....
Landskontoristen ..
Kronofogden
Kopparbergs fögderi
Näsgårds d:o
Säters
d:o
Nedan Siljans d:o •
Ofvan Siljans d:o
Yesterbergslags d:o
Yesterdals d:o
Häradsskrifvaren i Kopparbergs fögderi
Länsmannen
Näsgårds
d:o
Säters
d:o ..................
Nedan Siljans
d:o ..................
Ofvan Siljans
d:o ..................
Yesterbergslags
d:o ..................
Yesterdals
d:o ..................
Kopparbergs och och Aspeboda socknar
Stora Skedvi socken ...........................
Vika och Thorsångs socknar ...............
Svärdsjö socken ..............................
Snndborns
Hedemora
Husby
Garp enbergs
By
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
Folkerna och Grytnäs socknar ...............
Säters socken ....................................
Gustafs d:o och Stora Tuna d:o utom bron
d:o »
Gagnefs
Bjursås
Åls
Kättviks
Leksands
Ore
Mora
D:o D:o d:o - ofvan bron
socken
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
i Sofia Magdalena d:o.......
i Orsa
d:o ........
i Elfdals d:o .........
i Yenjans d:o .........
i Sårna
d:o .........
i Norrbärkes d:o .........
i Söderbärkes d:o .........
i Grangärdes d:o ..........
i Ludvika d:o ..........
i Flöda
d:o ..........
i Nås och Säfsnäs socknar .
i Jerna socken .............
i Äppelbo d:o .............
i Malugns d:o .............
i Lima d:o .............
Summa
P
B tel
i-*
*=
P Oj
|1‘
CD >-*i
ce O:
_
_
1,551
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
3,640
—
9
—
—
—
—
—
—
—
294
—
—
—
—
—
45
30
3
27
—
—
2,100
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
75°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
66
—
—
—
—
500
—
—*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—•*
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
2,794
—
—
—
22
98
35
6
—
—
36
75
113
80
—
45
—
—
—
—
—
—
2,791
—
—
—
—
—
12
50
—
—
30
—
114
3°
2
94
—
—
—
—
—
—
2,795
—
—
—
9
28
5
9i
—
—
26
90
102
I
5
69
—
—
—
—
—
—
2,793
—
—
.—
3
75
13
13
—
—
37
—
72
96
9
7
—
—
—
—
—
—
2,793
—
—
—
72
33
—
—
—
—
118
70
12
46
3
49
—
—
—
—
—
—
2,792
—
—
—
—
—
40
63
—
—
27
20
3S
98
2
51
—
—
—
—
—
—
2,795
—
—
—
1
So
—
—
—
—
68
48
29
72
I
13
—
—
—
—
—
—
2,019
—
—
—
—
—
—
—
—
—
124
IO
227
60
—
45
—
—
—
—
—
—
i,953
—
—
—
—
—
—
—
—
—
105
50
228
60
2
94
—
—
—
—
—
—
2,003
—
—
—
—
—
—
—
—
—
99
5°
204
2
5
3
—
—
—
—
—
—
2,148
—
—
—
—
—
—
—
—
—
95
—
145
93
9
7
—
—
—
—
—
—
2,01 I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
119
50
24
23
3
14
—
—
—
—
—
—
2,023
—
—
—
—
—
—
—
—
—
86
20
77
96
2
54
—
—
—
—
—
—
2,191
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Il6
—
59
45
I
13
—
—
—
—
—
—
S44
—
6
—
12
42
—
—
36
—
—
—
_
—
_
_
_
—
—
844
—
6
—
40
—
—
—
5
—
—
—
—
_
_
_
—
—
_
_
—
—
845
—
5
—
25
—
—
—
14
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
—
—
S39
—
11
—
86
70
—
—
27
—
_
—
—
_
_
_
_
_
_
_
—
—
848
—
2
—
Öl
84
—
—
2
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
S45
—
5
—
46
Öl
I
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
—
—
§4 5
—
5
—
17
90
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
848
—
2
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
S47
—
3
—
2S
—
—
—
—
—
..-
_
—
_
_
_
_
_
_
_
—
—
s46
—
4
—
129
78
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
—
—
S44
—
6
—
33
So
2
83
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
S44
—
6
—
2S
40
IO
5°
36
—
—
_
—
_
_
_
_
_
_
_
—
—
S44
—
6
—
29
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
S42
—
8
—
45
80
3
95
13
—
—
_
—
_
_
—
_
_
_
_
—
—
S46
—
4
—
68
S4
—
—
31
—
—
_
—
_
_
—
_
_
_
_
—
—
845
—
5
—
78
78
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
_
—
—
844
—
6
—
1S6
97
—
—
74
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
840
—
IO
—
275
Si
—
—
140
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
S46
—
4
—
160
25
—
—
37
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
843
—
7
—
760
57
—
—
94
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
847
—
3
—
I
66
—
—
14
—
—
—
_
—
_
_
_
_
_
_
—
—
S44
—
6
—
180
6l
7
5°
34
—
—
—
_
—
_
—
_
—
_
_
—
—
845
—
5
—
25
23
—
—
68
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
S40
—
4
—
155
75
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
—
846
—
3
—
144
59
—
—
12 I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
846
—
4
—
73
76
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
S46
—
4
—
14
S3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
846
—
4
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
S45
—
5
—
53
I I
—
—
—
—
—
—
_
_
—
_
_
_
_
_
—
—
845
—
5
—
158
73
1
24
59
—
—
—
—
—
—
—
■_
—
_
—
—
—
S43
—
7
—
163
24
5
44
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
845
—
5
—
320
9
2
83
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
845
—
5
—
170
97
5
92
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
S45
—
5
—
458
4i
7
13
5°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
845
—
5
—
310
99
9
97
89
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
—
73,570
—
190
—
4,464
l6
165
54
1,184
—
1,384
S3
1,452
2
49
58
60
96
3
27
c3L
W
td
p:
P
B4 3.
K* P
Båtsmans- och
rotevakans
afgifterna.
auktioner.
Bil. Litt B. 19.
O o h
4S7
26
23
68
4
—
42
59
12
57
48
79
56
l6
5
98
23
33
24
90
i5
2
3i
5
21
—
5
7
43
64
I
S7
IO
—
iS
—
6
30
54
87
20
12
87
55
20
89
5S
28
o
5?
1,191 [ 27
17
12
11
16
11
11
11
33
38
34
49
35
35
35
25
t-i
E3
o
42
42
25
25
7
3
10
14
6
9
3
11
10
16
21
9
H
5
35 05
ce ce
3 3!
=• 3
SJ
CD
3
o 3.,
t^CT5
P- g
p e
p-.
o: <
3
po CD P: i
§ T
ce
^ 2-  o “
'' B g
. CD
ce
ö
_ I
11,839
4i
13,877
67
_
_
10S
69
_
3i
—
—
—
—
613
66
8
8S
—
—
—
—
—
—
—
—
4,773
63
_
_
5S
IO
_
—
2S
—
—
613
35
—
—
356
43
—
—
—
—
—
—
3,2i3
67
750
—
—
—
—
—
—
—
1,015
66
—
—
—
500
—
500
—
—
—
—
—
143
85
3,198
89
—
—
—
—
5°
—
3,oi7
2
2
_
_
_
_
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
56
35
3,092
27
17
72
—
—
—
13
—
—
24
3°
—
—
73
85
3,076
1
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
129
5
3,r47
42
6
Si
—
—
83
35
3,012
29
—
—
—
—
253
—
3,164
55
25
—
—
229
44
78
62
2,852
65
56
7i
_
_
_
_
_
—
—
—
377
8
48
50
2,921
17
6
—
—
404
14
—
—
2,903
15
89
79
—
—
2S4
—
15
82
2,959
1
34
10
_
_
_
_
—
- ■
—
—
—
234
3S
—
—
2,57i
70
[30
46
—
—
204
82
42
60
2,616
81
[33
81
—
—
135
51
17
37
2,695
31
_
_
_
I I
2
—
—
l6
30
925
74
—
—
—
—
12
—
911
—
63
15
—
—
—
—
952
15
114
90
—
—
—
—
1,121
19
57
5°
—
—
IO
—
993
91
4S
75
—
—
6
—
1,001
15
_
_
_
_
_
_
—
44
35
—
—
—
—
941
25
77
90
—
—
—
—
927
9°
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
48
80
—
—
—
—
926
So
_
12 I
—
—
—
37
IO
1,194
4
_
IO
84
—
—
I
83
905
28
170
—
—
—
—
—
1,118
23
4
70
—
—
12
5°
896
78
75
95
—
—
11
80
1,025
40
_
I52
20
—
—
—
—
1,102
4
_
__
_
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
97S
78
8
40
1,134
39
i33
So
—
—
25
3°
1,455
96
1,047
25
11S
—
—
—
—
—
1,843
57
_
_
_
_
—
_
—
—
—
—
15
<83
—
—
—
—
881
49
_
_
_
_
_
_
—
—
—
_
—
—
—
—
72
1 81
—
—
—
—
1449
99
47
50
—
—
—
—
990
73
48
2
—
—
—
—
1,085
77
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
46
—
—
—
—
—
1,21 I
59
59
60
—
—
—
—
1,027
—
_
__
31
95
—
—
—
—
898
65
25
—
—
—
IO
—
900
—
44
! So
—
__
—
—
965
61
49
55
—
—
7
57
1,132
39
—
—
101
97
—
—
30
35
1,263
87
37
70
1,274
74
—
—
364
82
—
—
—
—
1,506
26
10
—
—
—
—
—
1,396
43
35°
19
—
—
—
-
1,668
43
006
138
| l66
79
| _
! 37
—
28
1 *7
72
1,227
| I
1 9
25
1 356
1 43
2,55i
71
1,869
37
I3,°5S
62
j 104,614
! 64
Gefleborffs län.
Landssekreteraren...........................
Landskamreraren ............................
Landträntmästaren...........................
Länsnotarie!!..................................
Länsbokhållare!!...............................
Landskanslisten .............................
Landskontoristen ............................
Kronofogden i Gestriklands fögderi
»
»
»
»
»
»
»
Mo och Regnsjö socknar
Årbrå och Undersviks d:o ..............
Jerfsö socken ...............................
Bollnäs d:o ...............................
Alfta d:o ................................
Ofvanåkers socken.........................
Enångers och Njutångers socknar
Tima och Idenors
d:o
Forssa och Högs
d:o
Rogsta och Ilsbo
d:o
Hamrångers och Jättendals d:o
Gnarps socken ...............................
Bergsjö och Hassela socknar........
Norrbo och Bjuråkers d:o ........
Delsbo socken................................
i Ljusdals d:o .................................
i Färila eko ................................
i Loos d:o ................................
»
i södra Helsinglands d:o .............................................
»
1 norra
O
O
»
i vestra
d:o
d:o .................................
Häradsskrifv
aren i Gestriklands fögderi .....................................
»
i södra
Helsinglands eko ....................................
»
i norra
d:o
d:o ...................................
»
i vestra
■
ö
O*
Ö
Länsmannen
i Hedesunda socken............................................
1 »
i Ärsunda
d:o ......................................................
»
i Thorsåkers
d:o ......................................................
»
i Ofvansjö
d:o .....................................................
»
i Fernebo
d:o ...................................................
»
i Ugglebo
d:o ......................................................
»
i Hille
d:o .................................
»
i Hamrånge
d:o ..................................
»
i Valbo
eko ...................................................;;;
»
i Skogs
(ko ...............................................
»
i Hanebo och Segerstads socknar ..............................
»
i Norrala och Trönö
d:o .............................
»
i Söderdala socken ......................................................
BS28
3,428
2,239
750
1,000
500
500
2,724
2,737
2,731
2,769
L735
1,902
1,832
2,036
849
849
849
849
849
S50
849
849
849
849
849
849
849
849
849
S49
849
849
849
849
849
S49
849
S49
849
849
849
849
849
849
850
Summa
54,732 —
11
20
6
13
17
L7
—
22
40
—
—
45
5
6
—
67
37
8
—
—
8
—
15
62
—
—
40
31
1
—
229
—
I
—
46
4
I
—
29
—
I
—
227
67
1
—
78
77
—
—
82
51
I
—
9
—
1
—
58
15
I
—
130
9i
1
—
274
33
I
—
25
I
—
162
36
I
—
210
24
I
—
99
—
I
—
84
I 2
1
—
160
68
I
j
—
239
34
I
—
252
65
I
—
290
17
I
—
115
16
I
—
110
5i
I
—
174
43
I
—
131
39
I
—
242
77
I
—
201
37
I
—
237
53
I
—
257
68
I
—
256
34
I
—
109
5
—
—
180
—
1351
—
4,895 1
92 |
■A. x- £ -er o <cä. e xi
s)
32
31
14
15
52
26
8
52
61
175
9
38
85
49
56
74
19
15
38
45
68
300
20
225
21
r°S
120
95
80
211
200
190
160
33
56
74
55
33
102
157
52
70
20
24
24
12
65
65
372 75
58
18
4
18
5
5
20
12
40
40
5i
19
28
34
70
38
3
18
88
42
85
34
70
33
87
18
88
133 i7
870
1,730 | 92 j 602 | 60 |
48
20
16
30
545
241 119
Bil Lift B- 20,
o o ii prov!
X O XX O X*
hrj
3
£°
2 CfQ
re-
P S-
_ p
3
3
C-,
re 3''
-ö eg
1 2
5. p
B 3
eg P~
re
_ ET1
3 O
re “j. ”
“pre
3
3
5, £
''Jx C-  P
3 p
ÖKOgS-
försäljnings-
medlen.
3 p
re *-p
►— 3
3
£5 re.
5 £
3 re
OQ 3
Tidnings-
stämplings-
afgiften.
_
_
_
_
__
_
_
_
_
_
—
___
—
—
—''
32
—
33
16
~
—
114
90
—
—
—
—
941
27
—
—
232
34
5
50
22
68
—
52
9i
_
-
■
800
65
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
33
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I I
—
—
—
—
—
43
—
—
—
—
12
27
—
—
—
—
—
7
79
41
—
—
—
—
—
—
—
—
5i
84
220
97
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
171
80
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
194
5i
—
—
—
9
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
18
41
106
57
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
98
- —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
50
196
69
693
85
167
81
56
183
39
i,74i
92
—
77
232
34
pa C:
co <
3 re
ep ^
5. p"
3 ?
75
150
34
150
8 | 75
334
312
So
80
312
39
39
—
—
—
—
9,728
4
11,639
79
—
—
—
—
468
58
5,602
90
—
—
—
—
—
—
3,467
88
—
—
—
—
—
—
/
1,225
70
—
—
—
—
50
—
550
—
—
—
—
—
—
—
521
87
17
40
—
—
398
—
3,389
33
312
80
—
—
—
—
3,477
76
—
—
—
—
299
85
3,421
47
18
—
—
—
63
75
36 54
27
-
—
604
85
77
—
36 19
52
—
—
469
90
70
3699
30
—
—
489
99
—
—
2,816
47
—
—
287
27
57
94
2,796
56
75
—
—
—
—
—
1,184
5°
101
82
—
—
—
—
1,018
61
75
—
—
—
—
—
955
5i
138
7°
—
—
19
So
1,248
2
41
90
—
—
I
IO
980
92
155
80
—
—
—
—
1647
14
23
67
—
—
—
—
943
67
21
—
—
—
—
—
929
83
150
—
—
—
—
—
1,309
36
i/3
67
—
—
—
—
1,298
—
20
—
—
—
5
—
909
—
97
So
—
—
—
—
1,168
56
735
29
—
—
18
90
1,911
43
—
—
—
—
—
—
949
—
—
—
—
—
—
—
934
85
75
—
—
—
—
—
1,138
—
170
90
—
—
—
—
1,287
62
—
—
—
—
—
—
850
—
47
70
—
•-
—
—
1,150
35
343
85
—
—
—
—
i,54i
44
—
—
—
—
—
—
1,039
70
—
__
—
—
—
—
980
5
—
—
—
—
—
—
1,025
70
39
2
—
—
—
—
1,035
73
59
55
—
—
16
57
1,212
4
45
—
—
—
—
—
1,098
70
—
—
—
—
—
—
1,234
84
—
—
—
—
—
—
1,110
90
68
75
—
—
—
—
1,248
74
26
—
—
—
—
—
9S7
62
—
—
—
—
I
5°
1,032
48
P33
62
1,852
I
11,276
3
83,995
13
—
.a
I*
■£ "''Cr
O
d 0
30-
Lön sa:
boställs-
lyresersät
O:
CD
ra hg
2 0
£1 2
3 ZZ
cn ^
p:
>■
2 Ca-.
B ra
Z
g It g
ra o- g.
sT c- =
ra-  rs N-  < £2
3* 5
to
3
53
ra C
c- P-
C:
3 J®.
ra zl
_2:
2L c
<5. «
CC
53o
3
53
z K
jk- hi
IL «
er. pr
Vester-Norrlands län.
B- O g.
5’ 3-
OQ
53
p-
ep «
4
cT
.* 0: ''
g
3 B''
s
2 s5
ra e-f
3 O
g-
CD —•
3
3
• er?
ce
i*
3 sr
i |
CO
O
ra
Sr-
B <r-  0 <■
•
53
Landssekreteraren................................................................................
2,171
—
—
—
40
—
—
—
—
—
CO
1-0
73
Landskamreraren .................................................................................
3459
—
—
—
56
—
—
—
—
—
—
—
296
—
79
24
11
40
4
70
—
—
Landträntmästaren .............................................................................
2,343
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
25
—
79
24
11
40
—
—
—
—
Länsnotarien
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
-T-
—
—
Länsbokhållare!!....................................................................................
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskanslisten ..................................................................................
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
, —
—
—
—
Landskontoristen .................................................................................
500
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
-*
—
—
—
—
Kronofogden
i Medelpads fögderi ......................................................
2,739
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
89
—
62
83
—
—
—
—
■2
—
»
i Södra Ångermanlands öfra d:o .................................
2,785
—
—
—
—
—
7
20
21
—
—
—
63
—
43
19
’
■—
—
—
»
i d:o
d:o
Hedra d:o .................................
2,766
—
—
—
iS
—
20
—
8
44
—
—
86
5°
76
22
1
71
—
—
—
—
»
i Norra Ångermanlands
d:o .................................
2,758
—
—
—
18
—
—
—
7
5°
—
—
87
—
30
—
—
—
—
—
—
—
Häradsskrifvaren i Medelpads fögderi ................................................
1,814
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
*54
—
63
6
—
—
—
—
—
—
»
i Södra Ångermanlands öfra eko..........................
2,065
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
116
5°
43
i 9
—
—
—
—
—
—
»
i d:o 0
d:o
Hedra d:o...........................
1,991
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
US
5°
74
11
—
—
—
—
—
—
»
i Norra Ångermanlands
eko...........................
1,901
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
*39
--
70
38
—
—
—
—
—
—
Länsmannen
i Njurunda distrikt.......................................................
836
—
13
—
I
—
59
IO
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Luna
d:o .........................................................
840
—
9
—
I
—
214
89
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
»
i Torps
d:o .........................................................
839
—
IO
—
1
—
234
98
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
48
90
»
i Borgsjö
d:o .....................................................
842
—
7
—
I
—
213
2 I
I
28
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
2
40
»
i Selångers d:o .........................................................
840
—
9
—
I
—
94
O
—
—
—
—
—
—
—
—
•--
—
—
—
5
5°
»
i Indals
d:o .........................................................
833
—
16
—
I
—
4U
72
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
95
»
i Sköns
d:o .........................................................
836
—
13
—
1
—
98
69
—
—
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i Ljustorps d:o .......................................................
825
—
24
—
I
—
126
23
—
—
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Säbrå
d:o ........................................................
836
—
13
—
I
—
2 77
5i
—
—
55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Griidmundrå d:o .........................................................
842
—
7
—
1
—
156
62
4
25
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
19
37
»
i Nora
d:o .........................................................
831
—
18
—
I
—
151
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
»
i Thorsåkers d:o .......................................................
831
—
18
—
I
—
196
97
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Boteå
d:o .........................................................
833
—
16
—
1
—
61
83
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
G
»
i Sollefteå d:o ........................................................
820
—
29
—
1
—
154
2 I
—
—
95
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Resele
d:o .........................................................
842
—
7
—
1
—
164
80
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
ÖO
»
i Helgums d:o .........................................................
844
—
6
—
—
—
US
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
82
»
i Ramsele socken ...........................................................
844
—
6
—
—
—
258
2
—
—
88
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
59
»
i Bodums, Fjellsjö och Tåsjö socknar...........................
S50
—
—
—
—
—
349
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Nordingrå distrikt.........................................................
837
—
12
—
1
—
276
79
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Ullångers d:o .......................................................
849
—
—
—
I
—
61
22
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Nätra
d:o .......................................................
839
—
10
—
1
—
272
58
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
»
i Själevads
d:o .........................................................
840
—
9
—
1
—
154
90
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
I
70
»
i Årnäs
d:o .........................................................
837
—
12
—
1
—
96
5°
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
11
.
»
i Anundsjö
d:o ......................................................
833
—
16
—•
I
—
29
2
—
—
—
—
--
J-
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Grundsunda d:o ........................................................
836
—
13
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
30
»
i Sidensjö
d:o ........................................................
837
—
12
—
1
—
60
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
1
5L3I4
—
305
! -
220
! -
CO
ro
34
1
42
47
391
1,214
5°
624
146
1
24
1 SI
4
I 7°
504
3
Bil. Litt. B. 21
O o
3a.
P
37
0 V
±
s ä 0 aa © i*
Å.
- -------
3 -  o, 3. &■
“ 3 *”
ca
''i ce
ce
fc=J
X
3 Sl
n rr
S 2=
ce er
3 |
1 2
z. so
|
!
aq
zl
I*
O:
n £•
ce
rr
3 1
£
J:
1 i
3
s
3.
CO
3
as
‘p
<£j".
pso
ö
S
tt
1—■
_
3- *
3
ce"
3
2
g.
3
—
3
i
—
ce
C-.
ce
CL.
O*
ce
c
3
2
c
•
ro
’
<
Zu
n
ärings
dlen.
0
0
IT 5*
. eg
ck It
55 zL
I CO
3
«
,
PS
3
S
0-
S 3*
• aq
c
eg
3
c 2 1,3
3 » JL
5. 3
3 re
er? s_
r eg
3’
eg
rr
3
3: »
er?
ce
• eo ce 0? 3
Ö ^ 1
S- £. 3: |
ce
Os
ce
5
SO
''
3
r*
•
?
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
10,109
5
12,578
7S
—
—
18
75
—
—
23
71
—
—
—
—
—
—
729
70
13
27
77
41
—
—
2
79
—
—
—
—
—
—
1,368
SO
6,140
77
—
—
18
75
—
—
23
71
—
—
—
—
—
—
7-9
70
—
—
—
—
—
—
2
79
293
29
—
—
—
—
—
—
3.546
750
T,OOO
SS
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
500
—
39
IO
—
—
—
—
19
59
—
—
—
8
7
68
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
7
2,995
35
IO
65
—
—
—
—
15
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
128
—
—
—
33
SO
3407
57
26
65
—
—
—
—
13
64
—
—
—
IO
—
—
—
—
—
—
—
—
9
43
10
Si
—
—
62
—
—
—
62
25
3461
75
20
So
—
—
—
—
IO
4i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
2,941
41
39
28
—
—
38
—
46
69
225
IO
—
7
—
—
—
—
114
4
630
IO
150
—
3.283
34
21
3i
—
---
—
—
15
61
96
92
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
260
33
3i5
70
166
5°
34QI
6
44
S7
—
—
—
—
27
42
188
89
—
—
—
....
—
—
—
—
—
—
12
81
21
So
—
—
—
—
597
24
145
So
3.271
44
3°
82
.
15
ÖO
175
69
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
557
26
120
—
3,018
909
1,281
75
10
89
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
--
—
—
—
—
—
-.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
ISO
10
—
—
—
—
1,263
95
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
213
50
—
—
—
—
1,280
39
''
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
65
5°
—
—
—
—
1,015
T9
—
■
—
—
—
—
—
12
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,292
3
''
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
—
—
—
—
1,049
69
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,013
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
627
10
—
—
—
—
1,809
Öl
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I98
—
—
—
—
—
1,228
24
■ —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
156
—
—
—
11
—
1,186
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
122
69
—
—
—
—
1,169
66
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
65
67
■ —
—
—
—
986
67
—
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
140
50
—
—
32
55
1,272
26
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
40
—
—
8
7°
1,072
5°
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
105
—
—
—
—
—
1464
82
*
■
■—"
—
—
—
-•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59
90
—
—
—
—
1,279
5i
—
—
—
—
15
70
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
1,214
90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
85
9
—
—
—
—
1,211
88
*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4i
—
—
—
—
—
961
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
67
—
—
—
—
1451
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
60
—
—
—
—
1,058
20
—
—
—
—
—
—
—
—
38
41
—
—
—
70
999
Öl
—
—
—
—
—
—
—
•-
94
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
879
96
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
104
3°
—
—
—
989
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
935
46
233
iS
37
5°
38
—
211
Öl
686
60
—
25
36
68
i>459
40
13
27
77
41
22
24
38
19
293
29
3.063
80
2,100
3°
12,236
22
79,573
95
Jemtlands län,
Landssekreteraren......................................................................................
Landskamreraren ......................................................................................
Landträntmästaren .................................................................................
Länsnotarie!!...............................................................................................
Länsbokhållare!!.......................................................................................
Landskanslisten .........................................................................................
Landskontoristen.........................................................................................
Kronofogden i norra fögderiet
»
i
södra d:o
»
i
Herjeådalens fögderi
Häradsskrifvare!! i norra fögderiet........................................................
»
i
södra d:o
»
i
Herjeådalens fögderi..................................................
Länsmannen i Ragunda och Stuguns socknar samt Borgvattnets kapell
» i Kors, Hällesjö och Håsjö socknar ...................................
» i Refsunds och Bodsjö
d:o
»
i
Sundsjö och Bräcke socknar samt Nyhems kapell
»
i
Hackås och Näs socknar...........................................
» i Litlis, Kyrkås och Häggenås d:o.......................................
»
i
Hammerdals socken..........................................
»
i
Ströms, Alanäsets och Frostvikens socknar
»
i
Sanne tingslag
»
i
Hallens d:o
»
i
Bergs socken och Åsarnes kapell
»
i
Klöfsjö och Rätans socknar
»
i
Ovikens tingslag
»
i
Undersåkers och Ahre socknar..........................................
»
i
Kalls och Mörsills d:o
»
i
Offerdals socken........................................................
» i Alsens och Mattmars socknar .......................................
» i Rödöns tingslag..................................................
»
i
Brunflo
eko
»
i
Fölinge
socken
»
i
Svegs
eko
»
i
Vede
d:o
»
i
Lillherdals d:o
»
i
Tännäs
d:o .....................................................
»
i
Högdals
d:o
c
g
fc*j
A.
X" t'' v
0»
d 0
ira.
EL i
3 2 M
CD
u*
p: U»
►-i
s*r x
P a
b" E
O p; £
<f g
p: a
?£ b
ndelar
sakören
3 =*
B O-
3 er,
g. g
O:
tade b<
andelar
p:
3''
Allmi
bevil In
tö
3 3
CD B
CLi B,
försälj
med
b3
qq ''
m ^
qq co
c»
Ds
b 3
oq p
2 p
CD
p 1
CD
B B
• qq
ce
—
—
1,600
1
—
—
—
—
—
—
—
—
-
__
—
—
3,333
—
—
—
—
—
—
—
—
—
115
40
—
—
—
—
—
—
2,309
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
1,000
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
58
7°
—
—
__
_
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
2,762
—
9
—
I
77
IO
So
—
—
50
9
41
29
—
88
—
—
2,760
—
9
--7
3
24
81
83
—
—
48
13
31
3°
—
—
—
—
2,774
—
18
—
9
10
—
—
—
—
35
7i
IO
9S
—
—
40
—
1,640
—
4
—
5
38
—
—
—
—
55
5°
41
29
—
38
—
—•
1,969
—
4
—
—
—
—
—
—
—
55
5i
31
25
—
—
—
2,113
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
7i
11
44
—
_
—
—
847
—
3
—
236
79
15
77
88
—
—
_
_
—
—
850
—
—
—
171
7
11
12
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
847
—
3
—
139
28
4
38
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
850
—
—
—
125
99
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
847
—
3
—
21
90
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
—
—
847
—
3
—
172
93
iS
22
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
847
—
3
—
57
7i
—
—
—
—
—
—
_
_
__
_
•—
—
850
—
—
—
82
5°
IO
50
—
—
—
—
_
_
_
—
—
847
—
3
—
22
5o
6
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
847
—
3
—
21
28
8
67
—
—
_
_
__
_
_
—
—
847
—
3
—
98
5
—
—
—
—
—
_
_
__
_
—
—
850
—
—
—
54
32
—
—
—
—
—
_
__
_
—
—
S47
—
3
—
6S
ö3
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
847
—
3
—
26
87
—
—
—
—
_
—
_
_
—
—
850
—
—
—
56
47
—
--
t-
—
—
—
_
_
_
_
—
—
847
—
3
—
59
22
—
—
—
—
__
_
_
_
—
—
850
—
—•
—
96
8
4
55
—
—
_
_
_
_
_
_
—
—
847
—
3
—
3i
18
—
—
—
—
_
_
_
—
—
850
—
—
—
114
42
17
67
—
—
—
—
__
_
_
_
—
—
850
—
—
—
96
85
4
89
—
—
—
_
_
_
__
_
—
—
850
—
—
—
153
9i
—
—
—
_
_
_
_
__
—
—
850
—
—
—
152
89
—
—
—
—
_
_
_
__
_
—
—
850
—
—
—
50
i5
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
850
—
—■
—
19
5°
—
—
—
—
—
_
_
_
__
_
—
—
849
- 1
1
—
76
84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
401
— j
45,223
-
81 |
—
2,223 |
82
194 |
40 |
88 |
-1
454 1
75
1671
55 |
1 |
26
Bil. Litt. B. 22.
O o
ii
pro
-*7- i
js
i 0
XX
0 X-
éh
...
—
—
5 E. ? B
3-
u_1
tillverknings-
medlen.
ce
So:
pä
Pä*
Exekutiva
auktioner.
Folksk ole-
in edlen.
Fångvårds-
medlen.
Landstings-
m edlen.
Mantals-
penningar^.
Mötes-
kostnads-
medlen.
Sö
p
1—1-3 CL,
crq eu
Cn p
eu
P g
Skogsförsälj-
ningsinedlen.
Stamp el-
pappers-
medlen.
uppbörds-
medel.
c:
(K
P
3= jo CL. • JO®
0 ^ g ~
5
« pä
E S « H..
£ SL 2: g-
B g g g
P s§- r “
CD
1—j er1
O:
CD
cd 22
m CD
r p-
CD
_ "PS
O:
CD
ce O-  CD — -
•
C
C/7
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,845
72
8,445
72
67
84
—
—
—
—
25
—
65
93
—
—
140
54
—
—
211
61
370
4
—
—
—
—
—
—
—
—
320
70
4,650
6
—
—
—
—
—
—
—
—
64
96
—
—
70
29
—
—
—
—
370
4
—
—
106
63
—
—
—
—
—
—
2,920
750
1,058
500
92
—
z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
—
—
Z
—
—
—
—
z
_
z
z
—
—
—
70
—
—
—
—
27
14
—-
—
102
128
14
91
—
—
—
—
—
10
40
I 2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2 77
161
ÖO
500
3,322
3,223
S3
51
■ ■
_
_
_
27
5°
Z
6
160
96
67
150
_
_
z
_
z
_
_
Z
_
_
_
_
_
449
89
76
5°
2,931
2,574
25
6l
—
—
—
—
36
4
—
—
195
3
150
—
—
—
—
2 I
—
—
—
—
73
75
—
—
—
—
450
40
20
—
2,985
19
—
—
—
—
8
So
—
—
10
45
ISO
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
82
—
—
—
—
123
79
—
—
2,454
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,190
56
—
—
27
11
41
49
59
JO
28
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
125
—
—
—
—
—
1,059
1,004
975
9J3
1,215
78
76
99
18
65
—
—
10
17
3
iS
69
8
5o
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
45
40
103
118
25
99
30
50
60
—
—
3
S
80
907
998
939
984
1,075
7i
38
25
25
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5°
—
—
—
—
944
.1,084
32
49
—
—
10
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
88
—
—
—
—
—
974
s?
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
90
—
—
—
—
967
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
5°
—
—
3
40
929
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
5°
—
—
—
1,005
ÖÖT
13
iS
93
—
—
SI
44
—
—
72
5o
—
—
3
90
1,109
—
I
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
ÖO
—
—
—
—
973
59
z
93
40
—
—
1,097
3i
89
10
—
—
9
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
25
—
—
10
25
939
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
869
5°
—
—
"
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
—
—
1,026
84
67
84
3i7
i5
99
48
25
—
735
5
450
—
210
83
—
31
251
73
740
8
74
57
106
63
1,082
55
1,024
8
7,727
87
61,386
95
sr
3
■J&.
32
±'' -er
O
dL 0
21
Yesterfeottens län.
«
S
c-1
Q
pl
2:
p:
ce
t»
e-t-
1
P
OQ ^
££ cd
qq OD
1 1
cd £
3
i ^
B cd
c
er* !£
C:
« *
5- -Er* c
CD . °
£
S £
CD
<
t*--
EU p:
te
CD X.
a-> v
CD ef
“ O
„ f w
& <
cd X. t-i»
^ oq <»
P
ce
er.
0 PS
CD
3
cT
c. SL
*
ep
Fångvårds-  in cell en.
Landssekreteraren.........................................................
1,581
_
19
_
__
_____
_
__
__
_
_
_
_
_
_
__
540
_
__
_
__
_
Landskamreraren ..........................................................
2,989
—
29
—
—
—
—
—
—
—
63
84
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
Landträntmästaren ......................................................
1,986
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsnotarien
750
—
—
—
.-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Länsbokhållaren..........................................................
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskanslisten .........................................................
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Landskontoristen...........................................................
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kronofogden
i lista fögderiet .....................................
2,753
—
16
—
—
—
53
97
—
—
120
5°
48
I
—
—
12
39
31
78
—
—
»
i 2: dra
d:o
.....................................
2,758
—
16
—
4
58
102
15
—
—
118
—
12
91
4
46
31
5°
20
2
—
—
»
i Vesterbottens läns lappmarker.............
2,500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
74
—
—
—
—
—
—
—
—
Häradsskrifvaren i lista fögderiet ..............................
L953
—
8
—
—
—
—
—
—
—
120
50
48
I
—
—
—
—
31
78
—
—
»
i 2:dra d:o
............................
1,950
—
8
—
—
—
—
—
—
—
118
—
12
9i
4
46
—
—
40
6
—
—
Länsmannen
i Nordmalings socken ............................
849
—
I
195
83
—
—
15
—
—
—
—
_
—
—
21
8
—
—
—
—
»
i Bjurholms
d:o ...........................
850
—
—
102
39
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
»
i Umeå södra distrikt ..........................
849
—
I
—
251
89
—
95
—
—
—
—
—
—
—
12
7i
—
—
—
—
»
i d:o norra d:o ...........................
849
—
I
—
358
45
—
528
—
—
—
—
—
—
—
47
28
—
—
—
—
»
i Degersfors socken
............................
850
—
—
—
23
5°
—
—
135
—
—
—
—
—
—
—
68
90
—
—
—
—
»
i Bygdeå
d:o
............................
849
—
I
—
216
79
2
40
396
—
—
—
—
—
—
—
93
78
—
—
—
—
»
i Skellefteå södra distrikt ......................
849
—
1
—
437
23
—
—
4i
—
—
—
—
—
—
—.
92
77
—
—
—
—
»
i
d:o
norra eko .....................
850
—
—
—
334
53
—
—
143
—
—
—
—
—
—
—
65
49
—
—
—
—
»
i Burträsks socken ..................................
849
—
I
—
22b
90
—
—
285
—
—
—
—
—
—
—
93
46
—
—
—
—
»
i Löfångers d:o ..................................
849
—
1
—
103
73
—
—
107
—
—
—
—
—
—
—
44
45
—
—
—
—
»
i Säfvar
d:o ..................................
850
—
—
—
75
3 2
—
—
56
—
—
—
—
—
—
—
86
70
—
—
—
—
»
i Vännäs
d:o ..................................
850
—
—
—
97
5i
—
—
177
—
—
—
—
—
—
—
14
58
—
—
—
—
»
i Norsjö
d:o .................................
850
—
—
—
137
5
—
—
H
—
—
—
—
—
—
—
9
59
—
—
—
—
i Nysätra
d:o .................................
850
—
—
—
76
36
—
—
48
—
—
—
—
—
—
—
27
69
—
—
—
—
»
i Lycksele södra distrikt........................
850
—
—
—
—
—
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i
d:o
norra clio .........................
850
—
—
—
122
22
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i Stensele socken .................................
850
—
—
—
95
53
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Sorsele
d:o ..................................
850
—
—
—
82
83
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
»
i Asele
d:o ...........................
850
—
—
—
37
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
65
—
—
—
—
»
i Wilhelmina d:o ...........................
850
—
—
—
170
54
—
.—
13
--
—
—
—
—
—
—
7
5°
—
—
—
—
»
i Dorothea d:o ................................
850
—
—
—
82
41
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
- ’
—
—
»
i Fredrika eko .......
850
—
—
—
37
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
3°
—
—
—
—
»
i Jörns kapellförsamling ........................
850
—
—
—
86
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
i5
—
—
—
—
Summa
40,763
—
116
—
3,358
59
158
52
2,151
—
540
84
154
58
8
92
i,318
97
123
64
25
Bil. Lift. B. 23.
O o
ii
p jt
O
■^7- i
&
i 0
21 e
r
ék,
S 2.
CD
fc-H
3 s
er eu
£j *L
CD d*
? eg
| g
3. 0
3 3
oq
{8 £u
i-i ce
CD
Mötes-
kostnads-
m edlen.
_ in
Ö P,
a «
g cd"
O:
3 g. CO
CD JL
il'' l
'' ^ ''
Stämpel-
pappers-
medlen.
Testarn ents-
bevill ningen.
p 1 tp.
°3. ® S-1
2 3 rjq
r aq co
3
®
CD *-<
P-. . JO
p 0q
eu
Lappmarks
ecklesiastik-
verks medel.
2 ts
O: sr
cL v
e**
cd
aq
p
P 3 Ä
1 |
® cd"
3 « Öl
3 0 Q
^ g- r
po
»
V
O
CD
O:
CD
2 «
r eu
CD
X
9= 2
0 sr
3 sr.
1 o7^ I
95
56
—
—
48
24
91
45
300
300
75
76
85
—
334
334
67
67
—
43
42
—
—
10
31
—
—
195
34
—
—
—
—
9,551
2,708
5
60
ÖO
70
11,776
6,567
2,891
75o
1,000
500
60
14
79
___
__
z
Z
_
_
_
_
_
__
_
_
z
_
_
_
_
_
_
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—-
—
_
_
_
_
—
—
_
-.
—
—
_
—
_
_
—
—*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
32
40
28
20
7 6
10
—
=
—
—
—
=
3
27
—
—
—•
18
21
90
133
69
—
—
206
4
68
1
—
—
307
106
50
80
91
92
345
312
171
90
3°
85
4,061
3,556
2,824
62
84
6l
00 1
^vo 1
44
16
ISO
150
E
_
—
__
—
—
_
_
E
—
—
—
—
_
—
—
—
206
4
68
4
—
_
so
73
37
504
503
20
33
185
76
16
119
25
85
3,335
2,928
1,172
1,132
1,305
1,843
61
21
J3
59
40
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
l7
95
59
5°
80
36
—
-
70
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
87
—
—
3
So
1,168
i,558
20
97
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
433
300
503
20
—
—
51
29
28
10
1,905
1,722
1,988
32
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
128
155
86
110
25
17
3°
i5
—
—
10
8
25
40
1,243
1,223
1,233
1,120
6S
J9
79
79
—
—
90
86
c
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
179
44
9i
S4
—
—
22
70
1,204
1,026
1,100
66
84
27
87
—
—
85
0
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
74
—
—
—
—
1,086
_
z
63
90
95
37
z
_
z
—
_
__
_
Z
_
z
Z
_
z
z
z
__
_
_
_
_
12
5°
1,009
983
28
IO
■
_
100
7i
14
■
_
_
_
40
Z
_
—
—
_
—
■
—
_
_
_
_
Z
52
76
31
32
_
_
1,193
1,079
75
87
—
—
59
1
—
—
—
—
1
79
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
So
i5
—
—
11
86
1,017
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
121
20
—
—
23
20
1,088
I I
256
17
946
12
73
36
601
51
90
46
66g
34
18
65
32
133
69
10
31
421
41
195
34
3423
S7
1,099
45
13,694
56
70,100
15
Norrbottens län,
Landssekreteraren.............................
Landskamreraren .............................
Landträntmästare!! ..........................
Länsnotarien......................................
Länsbokhällaren.................................
Landskanslisten ...............................
Landskontoristen .............................
Kronofogden i Luleå fögderi ............
»
i
Piteå
d:o
»
i
Kalix
d:o
»
i Torneå d:o ............
Häradsskrifvaren i
Luleå
fögderi......
»
i
Piteå
d:o
»
i
Kalix
d:o
»
i
Torneå
d:o
Länsmannen i Piteå södra distrikt...
»
i
d:o
norra
d:o
...
»
i
Neder
Luleå
socken...
»
i
Öfver
Luleå
d:o
...
»
i
Jockmocks lappmark
»
i
Råneå socken............
»
i
Neder Kalix socken...
»
i
Öfver Kalix
d:o
»
i
Gellivare lappmark ...
»
i
Neder Torneå socken
»
i
Öfver Torneå eko
»
i
Korpilombolo kapell
»
i
Pajala socken............
»
i
Juckasjärvi socken ...
>
i
Enontekis
d:o
»
i
Arjeplougs lappmark
»
i
Arvidsjaurs
d:o
Summa
I g g?
® ?• ö''
qÖ -
ce 0
O;
o5 5
1
%. 1
2 %
2.000
_
_
_
_
_
3,240
—
—
—
—
—
2,196
—
—
—
—
—
7So
—
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
3 OO
500
—
—
—
—
—
2.776
5°
16
—
200
—
2,792
5°
—
—
—
—
2,786
—
—
—
114
62
2-749
—
16
—
—
—
2,151
—
9
—
—
—
2.160
—
—
—
—
—
2,073
—
—
—
—
—
2,067
—
9
—
—
—
850
—
—
—
43
37
849
—
I
—
199
32
849
—
1
—
203
—
850
—
—
—
447
—
850
—
—
—
38
76
849
—
1
—
160
93
849
—
1
—
268
19
85c
—
—
—
36
93
850
—
—
—
25
i5
849
—
I
—
161
73
849
—
1
—
235
52
850
—
—
—
149
20
850
—
—
—
116
36
850
—
—
—
34
25
850
—
—-
—
7
40
850
—
—
—
45
2 I
850
—
—
—
35
IO
44,185
56
—
2,531
4
67
32
138
3
241
>
I I
72
98
ii
96
r
£
^7-
O
d 0
JUL
-ts
c-t.
_ tö .
cL ^
er 1:6
B. -
5 §
J:
EJ er
» 6 g?
°3. « s
5 go«
g. g
a 5;
a I
<_
P
2
?
aq
s3
et> s;
P-
pa 0
• eg
p s*
eg
P Z
3-
_
_
_
_
—
—
37
So
—
—
—
—
19
38
—
—
—
—
7
8
—
—
—
—
24
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
17
36
—
93
—
—
—
—
—
—
16
80
4
71
—
—
—
—
—
—
—
—
34
5°
16
79
—
57
—
—
—•
—
—
—
—
—
19
73
—
—
—
—
26
4
—
—
36
—
17
l6
—
93
—
—
—
—
—
—
3°
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
5o
16
78
—
57
—
—
—
—
—
—
—
—
19
73
—
—
—
—
—
—
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
35i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
560
—
225
68
114
26
0
0
—
43
58
26
4
z> o
p
EL X
2- n
O* tf
o B''
3a.
P 2*
B 0
0
3 0
0
"^7-
5.
E r-§
2 »
? p.
JS
i
O JUL G
M
— P
F5 05
ib
éb
CD
3 tX
—
3. P
3
3
p £
cd
3 0
CD ~
g |
•D
P ~-
g
Bi p
Salpeter-
medlen.
O:
I .1
c =. ''■*
• do.
''
605
52
—
—
—
—
—
—
—
_
_
__
_
__
—
—
—
—
—
—
11
IO
—
—
44
6
—
—
54
18
—
--
—
—
—
25
—
11
IO
—
z
22
z
■
—
54
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
__
_
Z
z
Z
--
—
—
—
—
—
—-
—
—
62
I I
5
71
—
—
17
62
—
—
—
—
—
—
—
—
_
57
--
—
—
—
—
7
33
—
—
—
—
—
—
—
—
105
8
52
5
53
—
—
5
25
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
4
65
—
—
4
i5
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
17
i5
—
—
26
58
150
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
97
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
88
—
—
7
88
150
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
13
95
—
—
6
2
150
—
—
—
—
—
—
—
—
35
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
78
17
—
—
—
—
—
—
—
7
8l
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
66
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
69
—
—
—
—
—
—
—
—
105
59
—
—
—
—
—
—
13
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
97
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
18
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
69
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
--
—
52
—
—
—
—
—
—
—
_
3
15
—
—
—
—
—
—
48
39
—
—*
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
108
94
—
—
—
—
—
898
53
63
87
25
—
97
3
967
4i
66
6
—
6
108
36
243
72
Bil. Litt. B. 24.
3 “3 C/D
3 >-3
C 2 3
3
CD
nastjagare-
sqvadrons-
fonds-medel.
tzj
0
cr*
O
fö
CD
3
do.
CD
| af tjensteförrätt-
ningar i exek. och
andra enskilda mål.
Behållen inkomst
CD
_ er-
3 0
CD
ce
5Z
S 11 m m a.
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
5,602
92
S,20S
44
291
6
—
—
—
—
—
—
—
—
648
45
4,346
3
291
6
—
—
lÖO
42
—
—
—
—
5
—
2,796
4
—
—
—
—
—
—
—
—
• —
—
—
—
. 750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
--
—
161
40
—
—
93
SO
3,443
54
—
—
—
—
—
—
68
—
—
—
113
—
3,i98
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
145
—
3>ii6
St
—
—
—
—
—
—
141
75
—
—
67
—
3,180
30
—
—
—
—
—
—
—
—
196
78
59
73
2,664
33
—
—
—
—
—
—
—
—
164
28
44
—
2,455
25
—
—
4
26
—
—
—
—
128
77
40
—
2,476
67
—
—
—
—
—
—
—
—
188
24
5
—
2,458
94
—
—
—
—
—
—
166
48
—
—
10
—
1,148
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,049
S2
—
—
—
—
—
105
—
—
—
—
—
1,233
—
—
—
—
—
—
—
101
—
—
—
—
—
1,502
—
—
—
—
—
—
—
102
50
—
__
—
—
1,069
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,027
74
—
—
—
—
—
—
69
§7
—
—
■ -
—
i,55o
72
—
—
—
—
—
—
50
—
—
—
25
—
1,031
4
—
—
—
—
—
—
50
So
—
—
—
—
1,031
24
—
—
—
—
—
—
295
5o
—
—
13
So
1,367
5
—
—
—
—
—
—
493
93
—
—
19
40
i,675
67
--
—
—
—
—
—
61
I I
—
—
—
—
1,078
79
—
—
—
—
—
—
231
5°
—
—
—
—
1497
86
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
—
—
1,053
60
—
—
—
—
—
—
14
IO
—
—
—
—
923
5o
—
—
—
—
—
—
10
45
—
—
—
—
965
97
—
—
46
40
•—
—
—
—
1,043
59
1
5S2
12
4
26
lÖO
42
2,269
49
678
7
6,892
10
61,043
6
Bil. litt. A.
L. R. K.
Formulär N:o 21 a.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
Fögderi.
Första
Andra
Andra
Socken.
N.
N.
N.
A. I räkning med Statskontoret
Ränta.
Jordebokssumma den 31 December 1873..........................................
deraf presternas utlagor.......................................... 104: 62
Tillkommet.
N. —; Enligt kammarkollegii utslag den 8 sistl. Augusti skall denna
lägenhet stå och svara för en ränta af ^ k:r råg, 7 k:r korn
och 23 öre i penningar, att, omsatta enligt kongl. förordningen
den 23 Juli 1869, årligen utgöras med........................ 3: 20
N. —; Dito dito 8 k:r råg, 8 k:r korn och 42 öre i penningar,
dito dito ............................................................... 3: 83
Sgr
Afgånget.
N. N:o 1. Sedan detta kronohemman, som varit länsmansboställe, indragits
till statsverket och blifvit på 20 års tid från den 14
sistl. Mars utarrenderat, afföres räntan.................................
Jordebokssumma den 31 December 1874..........................................
deraf presternas utlagor.......................................... 104: 62
Anordningssumma den 31 December 1873 ........................ 25,004: 52
deraf presternas utlagor ........................... 42: 16
Afgånget.
N. N:o 1. Ofvanstående ränta, som varit länsmannen i N.
distrikt på lön anordnad .....................................61: 40
Anordningssumma den 31 December 1874, enl. bilagda anordningsextrakt
deraf presternas utlagor ........................... 42: 16
Kronan behållen ränta för år i8t4
deraf presternas utlagor .....
Retroaktiv ränta för lägenheterna N
................................ 62: 46
och N. i N. socken af Första
fögderiet, enligt kammarkollegii ofvan åberopade utslag den 8
sistl. Augusti......................
Summa
Debiterad och till uppbörd beordrad:
i:sta fögderiet ............................................................ 18,424: 45
2:dra
d:o ............................-............................... 45,252: 52
N. stad ..................................................................... n: 37
88,671
88,678
88,617
24,943
63,674
14
63,688
63,688
77
03
So
40
40
28
06
34
34
N. landskontor den
Januari 1875.
Anm. Denna handling bör åtföljas af Jordeboksförändringsextrakt öfver egendomar enligt bifogade formulä r
N. N.
Länsbokhållare.
Till Bil. litt. A.
N:o 1.
L. K/a Ki
Till formulär N:o 21 a
N. län.
Anordningsextrakt öfver räntan den 31 December 1874.
Hufvudtitel
och anslag
enl. riksstat.
IV. 13
N. dragonregemente.
Bostadsboställcn...............
1,619: 57
968: 44
9>543: 20 12,131:
Utarrenderade boställen ..........
Rusthållsstamräntor ....................
21
V. 26
N. infanteriregemente.
Bostadsboställen.................
Utarrenderade boställen .......
I, 398:89
J, °6i: 14
2>46o.
°3
14,591
24
N. lotshemman .........................
fin
N.
d:o
....................................
15
78
Kronofogden i Första fögderiet, boställe.......
—
VI. 9
88: 76
— —
1,272:
310: 32
~ ~
57i:
75
09
» 13
N. gästgifveri .......................................
1,843
84
VII. 19
N. stad, af hemman, donerade staden............
VIII. 6
Kyrkoherden i N., boställe ..........................
182: 05
9/
Kapellanen i N., boställe.....................
ISO: 89
2,070:
OI
» IO
» 34
N. akademi, af egna hemman ....................
N. hospital,
d:o
............
52
» 38
N. kyrka..........................................
39
8,221
29
Anordning ssumma den 31 December 1874.....
N. landskontor den
Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
IV. 13
Formulär för 1875 och följande år:
Oförändradt från år 1874:
N. draeonreeemente....................................... t-t tit.
N. infanteriregemente.....................................
14,591
V. 26
Oförändradt från år 1874 .......................................
24
78
VI. 9
Dito
d:o
.......................
»
13
VII. 19
Anordningssumma den 31 December 1874 ........
Afgår: räntan af hemmanet N. i N. socken, hvilket
hemman, enligt länsstyrelsens utslag den 28 Sep-  tember 1874, från början af år 1875 upphört att
vara gästgifverihemman ......................
Anordningssumma den 31 December 1875...........
Oförändradt från år 1874 ...........................
571: 09
310: 32
77
1,533
285
52
VIII. 6
Dito
d:o
........................
» IO
Dito
d:o
...............
» 34
Dito
d:o
.......................
» 38
Dito
d:o
..........
j /
39
8,221
29
Anordningssumma den 31 December 18JS..........
24,632
80
N. landskontor den Januari 1876.
jy_
Länsbokhållare.
Till Bil. litt. A.
N:o 2.
L. R. K.
Till formulär N:o 21 a.
N. län.
Jordeboksförändrings-extrakt
öfver
Egendomar
för år 1874.
K
ron
0 -
g
e n-
O
O:
*-<
%
<
Under allmän disposition.
Socken.
B
cd
P
P
Pj
CD hi ''
P P lyl
p p S5
Boställen.
O
hri
<
CD
PV
mantal
3
P
P
P
^ CD P
cd
SO: g, ®
CD~ P
^ (R O
S’ P® o,
K
O)
B
B
fcH
p:
OQ
CD
P
P"
CD
g
B
p
p
P:
CKJ
CD
P
P"
CD
CD
P?
CD
<-l
CD*
O
P*
p:
•
ii -
p
CD
*-s
P
p
g
>
p
g
>
P
P
P
P
P
p__
p
P
t-1
P
P
P^
Vid 1873 års slut enligt jordeboken......
17197,
i437V4o
23
34
73
637*
3i
40
23V,
117
I
7
Tillkommet:
N.
N.
N. N:o 4 om 2/3 natt, deraf V3 mtl skatte
och V3 mtl krono. Enligt länsstyrel-  sens resol. den 21 sistl. Maj V6 skatte
N.
N.
N. N:o 1 om Va mtl krono, som varit
boställe för länsmannen i N. distrikt,
är nu indraget till statsverket och på
20 års tid från d. 14 Mars 1874 ut-  arrenderadt .................................
1
7»
Summa
1719 V2
14377,0
23
34
73
63%,
3i
41
247m
117
1
7
Afgångct:
N.
N.
N. N:o 4, från kronodelen af ofvannämnda
hemman till skatte köpta 1/6 mtl......
—
N.
N.
N. N:o i 5/s
se ofvan...............
—
—
—
—
1
v.
—
—
—
—
—
—
Säger
—
—
—
—
1
v.
—
—
—
—
—
—
Vid 1874 års slut enligt jordeboken......
I7191/t
14377,0
23
34
72
627,0
3i
41
24V„
117
I
7
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
domar.
Skatte-egendomar.
Frälse-egendomar.
Under
enskild disposition.
Boställen.
O
1 Verk
Boställen.
02
p:
CD
tö
po
O
/■>
P
co
O
0
3
co
V?
CD
CD*
Verk 1
Säterier.
Hemman.
Jordlägenheter
Fiskerier.
Verk o. inrättn.
£
cd
3
g
p
p
| Lägenheter.
Säterier.
Hemman.
Pj
p:
CfQ
CD
p
p3
CD
CD
s
CO
5*7*
CD
2.
CD
0. inrättningar.
Hemman.
I Lägenheter.
rier och ladu-
gårdar.
rörs- (insockne)
hemman.
P
CD
P*
CD
3
3
p
p
p:
CJ<5
CD
P
P-
CD
CD
d. inrättningar.
>
>
►>
>
!>
>
P>
>
>
>
>
>>
>
p
P
p
p
p
p
P
P
P
p
Hl
p
p
p
P
SS
SS
SS^
£L
SS
P
2-
p__
p
p
p
p
BL
S-.
p
—
—
4
•V.
34
I
12
I
V,
3
24
29 Ve
434
1
3°453/i20
Ve
109
4
33
4
2 V8
4
243
27923/2.
86
3° V8
1083
6675/e
442
IO
167
—
—
4
«v.
34
I
12
I
V,
3
24
29''/e
435
3°473/,20
109
4
38
4
2''/e
4
243
27923/24
86
3°Ve
1083
6675/e
442
IO
167
I
Ve
—
—
—
I
V„
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
*v„
34
I
12
I
v,
3I24
29l/6
435
304”/, 20
109
4
38| 4
*V.
4
243
2 7923/24
86
307/e
1083
667 Ve
442
10
167
Bil. litt. B.
L. R. K.
Formulär N:o 21 b.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
Fögderi.
Socken.
A. 1 räkning med Statskontoret
Tionde.
Jordebokssumma den 31 December 1873 ........................
22,669
79
Tillkommet.
Första
N.
N. Enligt kammarkollegi utslag den 8 sistl. Augusti skall
denna lägenhet svara för tionde af 1,84 k:a spanmål,
V2:ten råg och
korn, att, omsatta enligt kongl. för-  ordningen den 23 Juli 1869, årligen utgöras med
.....
39
Jordebokssumma den 31 December 1874 ........................
22,670
18
Anordningssumma den 31 December 1873......... 1,457: 68
Oförändrad den 31 December 1874, enligt bi-
lagda anordningsextrakt, N:o 1
_
___________
i,457
68
Kronan behållen tionde för år 1874 ...........................
2 1,21 2
5o
Bibeltrycksspanmål för dito:
Enligt bilagdt sammandrag öfver kyrkotionden, N:o 2......
324
5o
Retroaktiv tionde:
För lägenheten N. i N. socken af Första fögderiet, enligt
kammarkollegii ofvanåberopade utslag den 8 sistl. Aug.
78
Sgr
21,537
78
Skillnad, uppkommen vid debiteringen...........................
—
03
Summa
21,537
81
Debiterad och till uppbörd beordrad:
i:sta fögderiet.................................... 8,095: 97
2:dra d:o ............................................ 12,935:96
N. stad.................... .
505: 88
21,537
81
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Till bil. litt. B.
N:o 1.
L. R. K.
Till formulär N:o 21 b.
N. län.
Anordningsextrakt öfver kronotionde!! den 31 December 1874.
Hufvudtitel
-^-_--
och anslag enl.
riksstat.
IV. 13
%
N. dragonregemente.
Af utarrenderade boställen .....................
29:
11
Rustningsstammar ..............-.........-.....
93:
51
122:62
N. infanteriregemente.
Bostadsboställen...................................
20: 42
i43
04
VII.
19
N. stad donerade hemman........—.............
345
l6
VIII.
6
Af boställs- (annex- och mensal-) hemman.
Kyrkoherden i N.....-...........................
43:
25
D:o
i N---------------------------------
83:
53
Kapellanen i N.................-.................-
2:
09
D:o
i N------------------------------------
1:
82
Klockaren i K...................-----------------
3:
06
133:75
IO
N. akademi af egna hemman „.................
401:59
I 2
N. elementarläroverk af donerade hemman—
3°: 3°
34
N. hospital af egna hemman.-........-...........
137: °5
»
38
N. domkyrka
d:o
...................---
266: 79
969
48
Anordnings summa den 81 December 1874
i,457
68
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Formulär för 1875 och följande år, se formuläret för Anordningsextraktet öfver räntan.
Till bil. litt. B.
N:o 2.
Till Formulär N:o 21 b.
N. län.
Sammandrag öfver kyrkotionden för år 1874.
Efter tioårig medel-
Efter bestämda
och anslag
markegång för N. län.
pris.
enligt riks-
Kronor.
stat.
Råg
Korn
Råg
Korn
å 2,51 kr. prkft.
å 2,08 kr. prkft.
å
å
Summa enligt faststäld längd
1,900
—
4,100
13,297
—
Anordnad.
VIII. 6
Prostetunnor __ .
126
___
31
5
r.
_
__
__
381
78
Boställs-, annex- och mensal-
hemmans friheter ............
189
—
235
963
19
Sgr
315
—
266
5
—
—
—
—
D344
97
»
IO
N. akademi..............
400
_
800
2,668
» 12
N. elementarläroverk...........
17
4
17
4
—
—
—
__
79
87
)>
14
N. pedagogi...............
8
7
8
7
—
—
—
—
39
93
»
18
Barnmorskelöner _________ . .
25
2
88
2
—
—
—
—
246
71
» 34
N. lasarett..............
403
2
—
—
—
—
—
—
1,012
02
» 38
Kyrkornas behållna tionde......
700
—
2,800
—
—
—
—
—
w i
00 I
LO
—
Anordningssumma den 31 De-
cember 1874
1,869
5
3,98°
8
—
—
—
—
12,972
5°
Kronan behållen bibeltryclcs-
spanmål,
enligt fördelning (som bilägges)
3°
5
”9
2
—
—
—
—
324
So
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. C.
L. R. K.
Formulär N:o 21 c.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
A. I räkning med Statskontoret.
Arrendemedel.
Arrendeafgifter för år 1874, enligt bilagde förteckning N:o i:
För jord och fiske:
Penningar........................................................................
Persedlar:
Efter årsmarkegäng för N. län :
Råg 2,962,654 kft å 2,27............... 6,725: 22
Korn 2,962,654 » å i,94............... 5,747: 55
Hö 872 ctr å 1,87............... 1,630: 64
Efter tioårig medelmarkegång för N.
län :
Kåg 7,75°,s kft & 2,51..................
Korn 7,75°,5 » å 2,o8...............—
Efter särskilda pris:
Råg 47,25 kft å 2,40 ..................
Korn 47,25
» å 2,00 ..................
Hö 828 ctr efter ett pris, motsvarande
68/io5:delar af årsmarkegången
1,87, eller l,2i pr ctr............
>9,453: 76
[6,121: 04
113 40
94: 50
För skog:
Penningar.............................................................
Persedlar efter tioårig medelmarkegång för N. län:
Råg 3 kft
ä
2,SI..........................................
Korn 3
»
å
2,0s..........................................
Kontant Städja, enligt bilagda förteckning N:o 2:
Vid
utarrendering
af N.,
indraget
häradsskrifvareboställe
»
d:o
» N.,
d:o
länsmansboställe _________
Skillnad, uppkommen vid debiteringen.
i:sta fögderiet2:dra
d:o
3340: —
14,103: 41
35,574: 80
1,002: 74
1,210: 64
50,888: 85
54,028: 85
25: —
7: 53
6: 24
13: 77
38: 77
150: —
5o: —
Debiterade och till uppbörd beordrade:
N. landskontor den
Sgr
Summa
4,627: 09
49,640: 52
54,067
54,267
54,267
54,267
62
62
61
Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Anm. Särskild uppbördslängd å arrendemedlen bör upprättas, och räkning med qvitto (motsvarande
debetsedel och skatteqvittens) utfärdas å hvarje utarrenderad egendom.
L* Ri
Till bil. litt. G.
Till formulär
N:o l.
N.
Förteckning öfver de för Statsverkets räkning utarrenderade kungsgårdar, krono
-
Fögderi.
Socken.
Egendom
e n
8
Å r
i g
a
F
ö r
j 0
r c
0
h
Penningar.
Efter årsmarkegång för N. län.
P e r s e d -
Efter tioårig medelmarke-  gång för N. län.
Namn och egenskap.
N:r.
Lägen-
het.
Mantal.
Råg.
Korn.
Hö.
Råg
Korn
Hö.
N.
N.
N. kungsgård med underly-
dande ........................
I
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
693
—
693
N.
N.
N. kungsladugård ............
I
—
IO''/j
—
—
i,575
—
i,575
—
—
—
—
—
—
N.
N.
N. kronohemman ............
i, 2
—
i’/.
—
—
173
25
i73
25
N.
N.
N., indraget skogvaktarebo-
ställe ........................
3
V 2
125
125
N.
N.
N. kronoäng ..................
—
i
—
N.
N.
N., indraget kronofogdebo-
78
ställe ........................
2
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
78
b
5
N.
N.
N., d:o öfversteboställe vid
f. d. adelsfaneregementet...
I
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
581
5
58i
5
—
N.
N.
Ni,d:o häradsskrifvareboställe
4
—
7,
—
—
—
—
—
—
—
—
85
85
N.
N.
N., laxfiske.....................
—
i
—
Soo
—
—
—
—
—
N.
N.
N., indraget skogvaktarebo-
ställe ........................
5
—
7.
12
N.
N.
N., d:o militieboställe.........
3
—
7,
213
—
—
—
—
—
—
—
45
—
45
—
--
—
N.
N.
N., d:o landtmätareboställe...
3
—
7a
—
—
—
—
—
—
—
—
150
—
150
—
—
—
N.
N.
N., d:o militieboställe.........
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
261
5
26l
5
—
—
N.
N.
N., d:o predikantboställe ...
2
—
V„
N.
N.
N., d:o profossboställe ......
6
—
7,
200
—
»
))
))
» ______
Summa
—
28
4967l23
3,140
|-
| 2,962)654! 2,962
1
N
ce
vp
7,75°) 5
7,75o
5
—
—
K.
N:o 21 c
län.
hemman och andra kronolägenheter jemte arrendeinkomsterna deraf för år 1874.
a r r e
ndebeloppe t.
fiske.
1 ar.
För skog.
Efter särskilda pris.
Råg.
47
Korn.
828
25 47
47125
25
Hö.
25
47|25|828|—
Persedlar efter
tioårig mcdelmarkegång
för
N. län.
Rag.
Korn.
Summa
penningar
och persedelvärde.
3,180
6,630
729
598
1,675
360
2,669
403
800
75
94
55
419
688
1,200 28
207
90
Arrendetidens
början.
858 >7,
847
851
slut.
Arrendekontraktets
dato
Anteckningar.
1888 14/;
1877 »
1881 »
857 28/s
846 27„
1850»/»
788 ''7,1888*7.
1868 »
870
»
871
»
1869 »
871 »
867 »
874 ''7;
1890 »
89I »
1877 »
891 »
1889 »
:887 »
1894
1788*7,
1868*7!
1869*7,
870 »/„
» 7,
» 27,
1868*7,
1870*7,
1866 7.
187337,
_-
[Utarrenderadtai länsstyrelsen på uppsägning irån
midfastan år 1871, enl. kongl. brefvet den lz/9
1868. Skogshushållningsplan faststäld den 5/«
i872.
Af arrendebeloppet 1,188 ctr hö skola 360 ctr levereras
in natura till hofstallet i Stockholm
samt återstående 828 ctr, jemlikt kongl. brefvet
den , lösas med ^/j^:delar af årsmarkegångsvärdet.
Skogshushållningsplan faststäld den 3%oi873-
(Enligt kontraktet åligger arrendatorn att, sedan
I skogshushållningsplan blifvit faststäld, erlägga
I ett årligt skogsarrende af 25 kronor. Skogs(
hushållningsplanen ännu ej faststäld.
/Bostället utarrenderas af boställsdirektionen
I som uppbär halfva arrendet.
Arrendet erlägges af nuvarande arrendatorn med
109 kft råg och 109 kft korn; och för återstående
41 kft råg och 41 kft korn äro löftesmämnen
för förre arrendatorn, som blifvit från
arrenderätten skiljd, skyldige att ansvara under
5 års tid från midfastan år 1871.
Arrendet erlägges för de första 10 åren med mot
stående belopp; derefter med 285 kft råg och
285 kft korn årligen.
Af detta boställe disponeras hälften af N. rege
mentes boställsdirektion, som utarrenderar
hemmanet och uppbär halfva arrendet. Arrendet
utgår efter länets medelmarkegång för de
5 sista åren å 2,40 pr kft råg och 2 kr. pr
x kft korn.
/Förra arrendet utgjorde 37,5 kft råg och 37,5
kft korn.
25 —I 3
54,o67|6i|
— I —
|
—
N. landskontor den
Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Socken.
L. R. K.
Till bil. litt. C.
Till formuläret N:o 21 c.
N:o 2-
N. län.
Förteckning å Statens och allmänna inrättningars egendomar
den 31 December 1874.
N.
N.
N.
Egendomens namn och föremålet, hvartill
den är disponerad.
A. Till utarrendering för
statsverkets räkning.
Enligt förteckningen N:o 1............
N.
B. Till speciella statsverks-  utgifter disponerade.
Första hufvudtiteln.
Af kongl. familjen disponerade.
N. lustslott.........................
N. hofstalläng ..................
I
K. djurgård .......................
1
»
Fjerde hufvudtiteln.
__
N.
Sjette hufvudtiteln.
Landsstaten i N. län.
Häradsskrifvarebostället N..........
_
N.
Länsmansbostället N.............
_ 1
Åttonde hufvudtiteln.
Kleresistaten.
0. s. v.
Sgr
Summa
Mantal
28
4961/i;
Anteckningar om dispositionen och dermed
inträffade förändringar.
78"Vlls
Enligt kammarkollegii arrendekontrakt den
för statsverkets räkning utarrenderadt på 20
års tid från d. "/3 1875 emut ett årligt
arrende af 85 kft råg och 85 kft korn
samt kontant städja att vid tillträdet erläggas
med 150 kronor.
Enligt kammarkollegi arrendekontrakt den
för statsverkets räkning utarrenderadt på
20 år från den I4/3 1875 emot ett årligt
arrende af 25 kft råg och 25 kft korn
samt kontant städja att vid tillträdet ermed
5° kronor.
7 128”/,,
N. landskontor den
Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. D.
Formulär N:o 21 d.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
A. I räkning med Statskontoret
Mantalspenningar för år 1874.
i3,8oi mankön å 40 öre, enligt bilagda längder med sammandrag.........
13,648 qvinkön å 20
»
eko
Summa
Debiterade och till uppbörd beordrade.
lista fögderiet ---------------------------------------------------------- 4)76s: 6o
2.dia
d:o ------------------------------------------------------------- 3,086: 40
N. stad ________________________________________________________.
3gg. _
5,520
2,729
8,250
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K
Bil. litt. E.
Formulär N:o 21 e.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
■<*
CD
Rusthåll å
och 47>25
47,25 kft råg
kft korn.
A. 1 räkning med Statskontoret.
►i
Efter års-  markegång för
N. län.
Efter tioårig
medelmarke-  gång för N.län.
Åt gitt.
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål för
år 1874.
Summa den 31 December 1873 —......—..........
Oförändrad under år 1874.
—
7
IO
För 7 nummer efter årsmarkegång för N. län:
Råg 33°,75 kft å 2,27.................—- 75°: So
Korn 240.7^ » å 1,94--------------------- 64i: 65
_
—
i,392
45
För 10 nummer efter tioårig medelmarkegång för
N. län:
Råg 472,5 kft å 2,51 .......-........-- i,l85: 97
Korn 472,5
» å 2,08 ----------------- 982: 80
2,168
77
Sgr
—
—
—
3,5^1
22
Skillnad, uppkommen vid'' debiteringen---------------
—
—
—
—
02
Summa
—
—
3,561
24
Debiterad och till uppbörd beordrad:
—
3,56r
24
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. A.
L. R. K.
Formulär N:o 21 f.
N. län.
Uppdebiterade medel i Februari månad år 1875.
A. I räkning med Statskontoret.
Tillfälliga rotevakansafgifter för år 1874.
N. regemente.
Fritiden 42 dygn; afgiften 5 kronor för år.
Enligt Cliefsembetets bilagda uppgift:
781 vakansdagar................................................
N. regemente.
Fritiden 3 månader; afgiften 7,50 kronor för år.
Enligt Cliefsembetets bilagda uppgift:
1,657 vakansdagar ...........................................
Båtsmanshållet.
Enligt bilagda uträkning af flottans räkenskapskontor____
Summa
10
70
34
05
49
7 5
94
5°
Debiterade och till uppbörd beordrade:
i:sta fögderiet
2:dra d:o
44: 75
49= 7 5
94 5
N. landskontor den Februari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
34
L. R. K.
Bil. litt. F.
Formulär N:o 21 g.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
<1
K 0
t a 1
A. 1 räkning med Statskontoret.
Vakansafgifter af nyroterad jord för år 1874.
Summa den 31 December 1873 ....................................
Tillkommer:
Enligt kammarkollegii utslag den 2 sistlidne Juli, som den
16 Oktober är af Iiongl. Maj:t faststäldt, skall s/4 ratt
kronoskatte N:o 2 N. i N. socken, som med år 1873 upp-  kört att vara gästgifveri hemman, svara för..................
’l
‘A
Efter in-  delnings-  grund.
Efter ro-  terings-  grund.
Afgift.
—
00
9 V32
v4
Summa den 31 December 1874____________________________________
—
OO
9”/32
För 9n/32 rotar å 96,44 kr. för hel rote........................
—
—
—
901
11
»
00
» å 00
d:o
........................
—
—
—
OO
—
Sgr
—
—
—
901
11
Skillnad, uppkommen vid debiteringen...........................
—
—
—
—
02
Summa
—
—
—
901
13
Debiterade och till uppbörd beordrade:
lista fögderiet ............................................. 486: 73
2idra
d:o
............................................. 414: 40
901
13
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt.
L. R. K.
Formulär N:o 21 h.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari manad år 1875.
A. i räkning med Statskontoret.
Rotevakansafgift af insockne frälsehemman i Halland
för år 1874.
Summa den 31 December 1873 ...........................-.............-
Oförändrad under år 1874.
Verif.-
| N:r.
Rotar.
Afgift.
—
000,000
För 000,000 rotar å 00,00 kr. för liel rote ..............................
—
—
00,000
00
Skillnad} uppkommen vid debiteringen .................................
—
—
—
00
Summa
—
—
00,000
00
Debiterad och till uppbörd beordrad:
i:sta fögderiet................................................... 0,000: 00.
2 alra
d:o
..................................-.....-.......... 0,000:00.
00,000
00
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Ii. R. K.
Formulär N:o 21 i.
Bil. litt. G.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
A. 1 räkning med Statskontoret.
y. <3
^ CD
••
’l
Rotar.
Afgift.
Vakansafgifter af bergslag för år 1874.
Summa den 31 December 1873 ..........................................
Oförändrad under 1874.
—
1h1459
37^504
För 37||-g| rotar å 67,26 kr. för hel rote------------------------------
—
—
2,531
2 I
-r
—
—
°3
Summa
—
—
2,531
24
Debiterade och till uppbörd beordrade:
2:dra fögderiet ---------------------------------------------------------------
—
—
2,531
24
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. H.
L. R. K.
Formulär N:o 21 k.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
A. 1 räkning med Statskontoret.
Trosspassevolansafgift för år 1874.
Summa den 31 December 1873
* s
r1 s;
*i
Rusthåll.
Afgift.
—
58
275
5°
Oförändrad under år 1874.
För ^8 nummer å 4.7 "1 kr. .
—
—
Debiterad och till uppbörd beordrad:
rista lödderiet.....................
2=<lra d:o ............................................ 209-
275
5°
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
länsbokhållare.
L> Ra Ka
Bil. litt. B.
Formulär N:o 21 1.
N. län.
Uppdebiterade medel i Februari månad år 1875.
A. 1 räkning med Statskontoret.
Båtsmansvakansafgift för år 1874.
Enligt bilagda uträkning från Kong! flottans räkenskapskontor:
N. stad...................
—
89
IO
N. landskontor den Februari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Bil. litt. I.
Formulär N:o 21 m.
N. lan.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
A. 1 räkning med Statskontoret.
Extra uppbörd.
464
65
Observationsmedel till statskontorets disposition:
N. N. enligt kammarrättens utslag den ....................................
_
5
Skatterättsmedel:
N. N. för N:o 4, V6
N. i N. socken...................................-
—
26
—
Revisionsskillingar:
Advokatfiskalen N. N. för 4:de qvartalet 1874 ..............................
—
1,000
—
Intressemedel:
N. N. enligt N. banks räntebesked för år 1874 och bilagda afskrift af
32°
Diverse:
N. N., köpeskillingen för en magasinsbyggnad ..............................
196
Summa
—
2,01 I
65
N landskontor den 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L, R. K.
Bil. litt. K.
Formulär N:o 21 n.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari manad år 1875.
A. I räkning med Statskontoret.
Allmän bevillning enligt Art. I och II samt III litt. A, B, 0, D,
och I för är 1874.
Art. I.
Personlig skyddsafgift.
13,801 mankön å 40 öre_______________________________________ 5,520: 40.
i3,648 q vinkön å 20 » _______________________________________ 2,729: 60.
27,449 personer ..................................................................
Art. II.
A)
För fast egendom, enligt förteckningen N:o 1:
Jordbruksfastighet................................. 10,417: 01.
Annan fastighet  -------------------------------- 3,»43: 97- 14,260: 94.
B)
För inkomst af kapital eller arbete, enligt förteckningen
N:o 2.................................................... 18,716: 63.
Art. III.
Ä)
För
frälseegendomar, enligt
förteckningen
N:o
3...
3,611:
43.
B)
»
post- och lotshemman, d:o
d:o
»
4...
6:
—
C)
))
rättighet till skogsfång d:o
d:o
»
5...--—
B)
»
sedelutgifningsrätt af enskilda banker, d:o
d:o»
6...--—
I) » karaktersfullmakter, enligt förteckningen »
7...
92: 25.
Summa
Debiterad och till uppbörd beordrad:
i:sta fögderiet.............................................................. 22,724: 83.
2: dr a
d:o ............................................................ 18,873: 52.
N. stad .....................................................:........... 3,338: 90.
,250
32,977
3,709
44,937
44,937
57
68
25
25
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Till bil. litt. K.
Ko 1.
L. R. K.
Till formulär N:o 21 n.
N. län.
Allmän bevillning enl. art. II. A.) för fast egendom år 1874.
ti
P:
P
09
Uppskattadt värde
Faststäld bevillning
ct>
p
ce
Ö
å jordbruks-  fastighet.
å annan
fastighet.
Summa.
för
jordbruks-
fastighet.
för
annan
fastighet.
Summa.
Första fögderiet.
3,886,400
_
756,600
_
4,643,100
—
1,165
92
378
3°
1,544
22
N. d:o m. fl...................
—
—
Summa
_
19,372,300
3,763,300
—
23,i35,6oo
—
5,811
69
1,881
65
7,693
34
Andra fögderiet.
_
__
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
N. eko m. fl...................
—
—
—
—
—
—
—
Summa
_
14,976,000
—
2,107,600
—
17,083,000
—
4,492
80
1,053
80
5,546
60
N. stad..............................
375,000
_
1,817,000
—
2,192,000
—
112
50
908
5°
1,021
—
Summa för N. län
—
34,723,3°°
|-
7,687,900]—
42,41 I,20o| —
10,416
99
3,843
95
114,260)94
Till bil. litt. K.
L. R. K.
Till formulär N:o 21 n
N:o 2.
N. län.
Allmän bevillning
enl. art. II. B.) för inkomst af kapital eller arbete för år 1874.
Pagina
i taxeringslängden.
U
ce
K
a
t t a d
i
n k 0 m s
t.
Medgifvet afdrag enl.
8:de § i bevillnings-
stadgan.
Antagen
beskattningsbar in-  komst.
ci-
as
<
S Hrj
g p
S* S-
OQ
CO rf;
p tL
r-ti rv,
CIQ.
|-fä
af kapital.
af rörelse,
näring eller
yrke.
af allmän
tjenstebefatt-  ning.
af enskild
tjenstebefatt-  ning.
Summa.
Föräta fögderiet.
N. socken ............
—
—
_
_
Summa
—
140,825
—
470,758
—
283,191
—
195,285
—
1,090,059
—
312,900
—
777,159
_
7,771
59
Andra fögderiet.
N. socken ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
257,810
—
507,303
—
210,334
—
155,967
—
1,131,414
—
228,900
_
902,514
_
9,025
14
N. stad..................
—
21,706
—
230,094
—
56,790
—
15,700
—
324,290
—
132,300
—
l9l,99°
_
1,919
90
Summa för N. län
—
420,341
—
1,208,155
—
550,315
-1
366,952
—
2,545,763
—
674,100
—
1,871,663!
—
18,71 ö| 63
Till bil. litt. K.
L. R. K,
N:o 3.
Till formulär N:o 21 n.
N. län.
Allmän bevillning enl. art. III. A.) för frälseegendomar för år 1874.
Summa den 31 December 1873
Enl. etc.
Tillkommet.
Tillsammans
Afgånget.
Enl. etc____________________________________
Summa den 31 December 1874 ..
12,038,1
3,611 43
Debiterade och till uppbörd beordrade.
2,415: 63
1,195: 80
lista fögderiet
2:dra d:o
3,611
43
35
Till bil. litt. K.
L. R. K,
N:o 4.
Till formulär N:o 21 n.
N. län.
Allmän bevillning
enl. art. III. B.) för post- och lotshemman för år 1874.
W
P; % hj
p 2! tT
era sj-oq
eu 2 ä*
s
. p
p
<1
a 3. O
P ö sa
'' era
1
p
p*
era
Summa den 31 December 1873 ............
Tillkommet.
"Enl. pff*,.
.
......
Tillsammans
Afgånget.
Enl. etc...........................................
Summa den 31 December 1874 .........
2
6
—
Debiterade och till uppbörd beordrade i
lista fögderiet.
Till bil. litt. K.
L. R. K
N:o 5.
Till formulär N:o 21 n.
N. län.
Allmän bevillning
enl. art. III. C.) för rättighet till skogsfång för år 1874.
Summa den 31 December 1873 ........................ ..............
Tillkommet.
Enl. etc.........................................-..........................
Tillsammans
Afgänget.
Bni. etc.....-...............................-................................
Summa den 31 December 187i ....................................
Debiterade och till uppbörd beordrade.
i:sta fögderiet ............................................................
2:dra d:o ............................................................
L. R>. K.
Till bil. litt. K.
Till formulär N:o 21 n.
N:o 6.
N. län.
eu
p:
hj
ö £ p
sr eg
e tt H
eu
2. 0
p 5 p
'' er?
s" B
Allmän bevillning
enl. art. III. D.) af bankbolag med sedelutgifningsrätt för år 1874.
Verifika-
tions-N:o.
Högsta be-  loppet af ute-  löpande bank-  sedlar.
Afgift.
0,000,000
0,000
00
Debiterade och till uppbörd beordrade.
N. stad........................................................ .........
Till bil. litt. K.
L. R. K,
N:o 7.
Till formulär N:o 21 n.
N. län.
Allmän bevillning
enl. art. III. I.) för karaktersfullmakter för år 1874.
Stämpelafgift
å fullmakt, utfärdad
Afgift.
före
år 1842.
efter
år 1842.
6
36
36
—
4
5°
__
_
300
_
30
_
—
—
333
IO
33
31
—
—
36
—
4
S°
—
—
—
—
72
67
_
_
77
34
7
73
—
—
118
S°
I I
§5
—
—
—
—
r9
58
—
—
—
—
92
25
Första fögderiet.
N. socken.
Prosten N. N.__________________________________''........................
Hofkanireraren N. N.................................................
N. socken.
Öfversten N. N. ......................................................
Advokatfiskal N. N_____________________________________
Hofjägmästare!! N. N. _____________________________________________
Sgr
Andra fögderiet.
N. socken.
Underlöjtnanten N. N..............................................
N. socken.
Kaptenen N. N.......................................................
Sgr
N. stad.
Summa
Bil. litt. L.
L. R. K.
Formulär N:o 21 o.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
Hufvudtitel
och anslag
enl. riksstat.
A) 1 räkning med Statskontoret.
Hufvudtitlarnes uppbördsmedel.
VI. 9 a
Besparad boställsränta.
För Mars—December 1874 efter Häradsskrifvaren i N. fög-
deri N. N., som afled den 22 Febr. nämnda år .........
—
297
Si
» 32
N. N., 1874 års hyresmedel för N. karantänsinrättning------
—
40
—
Summa
—
337
Si
N. landskontor den
Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Bil. litt.
Formulär N:o 21 p.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
A) I räkning med Statskontoret.
Norrbottens hästj ägaresqvadrons fonds medel.
Vakansafgifter för år 1874.
Första fögderiet.
För 243/g rotar å , enl. kong!, brefvet den 16 Mars 1847,.. 0,000
Andra fögderiet.
För 9o5/8 rotar å , enl. kong!, brefvet den 14 Nov. 1846... 0,000
Efter afdrag af:
Beklädnadsbidrag enl. Kongl. kungörelsen den 23 Mars 1858:
Första fögderiet för 2 43/8 rotar a
Andra d:o
9°s/8
» ä
000
000
Summa
JSf. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. M.
L. R. K.
Formulär N:o 21 q.
N. län.
Uppgift på de vid 1875 års början utestående undsättningslån med
deras förfallotider.
Fögderi.
Socken.
Att återbetalas
vid uppbördsstämma
Summa.
är 1875.
år 1876.
är 1877.
Första
N., enligt kong! brefvet den ------
N., d:o
d:o
den ______
Summa
Debiterade och till uppbörd beordrade:
rista fögderiet ............... 333: 34
2:dra
d:o
—...........
Sgr 333: 34
166
166
67
67
166
166
67
67
166
166
66
66
500
5°°
—
333
34
333
34
333
32
1,000
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt.
L. R. K.
Formulär N:o 21 r.
N. län.
Uppdebiterade medel i
månad år
A. 1 rakning med Statskontoret.
Drottningholms broars arrendemedel.
Årrendeaf''gifter för år i8jf:
Enligt kontrakt den
För tiden etc...................................-.....................—
0,000
Debiterade och till uppbörd beordrade i
fögderiet.
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Enligt detta formulär upprättas äfven debitering shandlingen för Älmare Stälces bros arrendemedel.
Bil. litt. N.
L. R. K.
Formulär N:o 21 s.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
A. I räkning med Statskontoret.
Presterskapets löneregleringsfonds medel.
Arrendeafgifter för år 1874, enligt bilagda förteckning:
linning ar__________________________________________________________
Persedlar:
572:
Efter årsmarkegång för N. län:
Råg
113,4
kft å
2: 27 __________ 257:
42
Korn
113,4
»
1: 94 _________ 220:
—
Smör 2 ctr å 66: — .......__ 132: •— 609: 42
Efter tioårig medelmarkegång för N. län:
Råg
87,5 kft å 2:
51 ......  219:
62
Korn
87,5
»
2:
08 ____________ 182:
— AOT.
a,
D
_ 4oi- 02 1,011: 04
Skilnad uppkommen vid debiteringen_______________________________________
Debiterade och till uppbörd beordrade:
1 :sta fögderiet .......................................
Sgr
1 ■>5^3: 03
Vederlagsspanmål:
Intressemedel:
Ii5^3
1,583
04
o 1
°3
N. landskontor den Januari 1875.
Summa —
1,583
03
N. N.
Länsbokhållare.
Debiteringshandlingen för Biskopslöneregleringsfondens medel upprättas äfven enligt detta formulär.
Till bil. litt. N.
L. R. K.
Till Formulär N:o 21 s.
L. Ra
Till formulär
N.
Förteckning öfver de för Presterskapets löneregleringsfonds räkning
Fögderi.
Socken.
Hemmanets och lägenhetens
Pennin-
gar.
Årliga arrende-
Pel
Efter årsmarkegång förN. län.
Namn in. m.
N:r.
Mtl.
Råg.
Korn.
Smör.
Första
N.
N., kommiuistersboställe......
I
7,
200
_
63
__
63
—
2
—
»
N.
N,
d:o
......
4
I
342
»
N.
N., annexhemman...............
6
V,
3°
—
5°
4
5°
4
—
—
Summa
—
2
572
—
113
4
113
4
2
—
K.
N:o 21 s.
län.
utarrenderade hemman m. m., jemte arrendeinkomsterna deraf för år 1874.
beloppet.
sedlar.
Summa
penningar
och
persedel-
värde.
Arrendetidens
Arrende-
kontraktets
datum.
v
Anteckningar.
Efter tioårig medelmarkegång
för N. län.
Råg.
Korn.
Smör.
början.
slut.
_
_
_
_
_
_
597
23
1858
7.
1888
v.
1857
20 /
/10
87
5
87
5
—
—
743
62
1869
V.
1889
V.
1868
20 /
''12
242
18
i859
7.
»
v.
W
OO
Ln
00
SO /
'' 9
87
5
87
5
—
—
1,583
03
—
—
—
—
—
—
Bil. litt.
L. R. K.
Formulär N:o 21 t.
N. län.
Uppdebiterade medel i
månad år 1875.
A. I räkning med Statskontoret.
Elfdals pastorats regleringsfonds medel.
Arrendeafgifter för år 1874.........................................................
—
OO
—
För säljning smedel ...................................................................
—
00
—
Summa
Debiterade och till uppbörd beordrade i
fögderiet.
—
000
—
N. landskontor den 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bilaga litt. O.
L. R. K.
Formulär N:o 21 u.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
A. 1 räkning med Statskontoret.
Vadstena krigsmanshusfonds medel.
Äldre medel:
Arrendemedel för år
Böter:
Nyare medel:
Skatter ättsmedel:
N. N. för N:o 4, V* mtl N. i N. socken
00: 00
00: 00
Summa
00
00
1 56
1 56
N. landskontor den
Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. P.
L. R. K.
Formulär N:o 21 v.
N. län.
Uppgift på de vid 1875 års början utestående lån af allmänna medel till beredande af
odlingsföretag m. m.
Fögderi.
Socken.
Företagets namn och beskaffenhet.
O
L å n e
S
Uppbördsstäm-  ma, då låne-  afbetalningen
Betalningsbeloppet
1
SJ
utbetal-
ningsdag.
ursprung-  liga be-  lopp.
återstod d.
v, 1875.
börjar.
slutar.
årliga.
sista året.
Vid 1875
års uppb.-  stämmor.
Första
N.
Utdikning af N". myr ____________
_
1856
• 9
1440
_
175
64
1862
1876
20
60
44
**5
20
»
N.
O
ti
O
Q
—
»
600
—
73
19
»
»
48
—
25
*9
48
—
»
N.
Sänkning af N. sjö _______________
—
1855
»
375
—
15
74
1861
1875
3°
—
*5
74
15
74
Summa
—
—
—
—
—
264
57
—
—
—
—
—
—
178
94
Debiterade och till uppbörd
beordrade:
lista fögderiet............ 178: 94
2idra
d:o ............
Sgr 178: 94
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. Q.
L. R. K.
Formulär N:o 21 x
N. län.
Sammandrag öfver allmänna utskylder, afkortade i Januari månad år 1875.
f
p:
P
CJQ
Qj
Mantals-
pennin-
Allmän
bevill-
Riddar-
hus-
minuth.- o.
utskänkn.-
Summa.
P
►i
gar
ning.
medel.
medel.
N. stad ...............................................................
17
20
20
20
5
_
_
_
42
20
Restredogörelsen för bortflyttades utskylder—...........
Redogörelsen för proprie balanser ...........................
60
~
60
1
20
Summa
—
17
80
20
80
5
—
—
—
43
40
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Februari månad.
Första fögderiet ...................................................
—
4i
So
43
80
IO
—
—
—
95
ÖO
_
55
20
81
81
—
—
—
—
137
OI
N. stad ...............................................................
—
12
80
29
80
5
—
—
—
47
60
Restredogörelsen för bortflyttades utskylder...............
—
I
20
I
20
—
—
—
—
2
40
Summa
—
111
—
156
61
15
—
—
—
282
61
Mars månad.
_
35
20
50
20
—
—
—
—
85
40
06
—
39
7
20
51
—
—
—
—
90
26
N. stad ..............................................................
—
80
20
80
—
—
—
—
28
60
Summa
—
82
20
122
06
—
—
—
—
204
26
April månad.
Första fögderiet ...................................................
—
11
80
17
30
—
—
—
—
29
IO
_
2
80
5
25
—
—
—
—
8
05
_
_
_
_
_
*) 1,950
_
L950
2
Restredogörelsen för bortflyttades utskylder...............
—
—
80
I
80
—
—
—
60
Summa
—
15
40
24
35
—
—
1,950
—
1,989
75
Maj månad.
Restredogörelsen för bortflyttades utskylder...............
—
I
80
I
80
—
—
—
—
3
60
Juni månad.
Restredogörelsen för bortflyttades utskylder...............
—
3
—
4
—
—
—
—
—
7
—
Augusti månad.
Restredogörelsen för bortflyttades utskylder...............
—
60
—
60
—
-
—
I
20
Oktober månad.
_
*)I,95°
_
1,950
2
_
Restredogörelsen för bortflyttades utskylder...............
—
—
80
I
80
—
—
—
60
Summa
—
—
80
I
80
—
—
1,950
—
1,952
60
November månad.
Restredogörelsen för bortflyttades utskylder...............
—
IO
80
34
80
—
—
—
—
45
60
) Levererade till stadens kassa.
Bil. litt.
L. R. K.
Formulär N:o 21 j.
N. län.
Sammandrag öfver oredovisade uppbördsmedel och proprie balanser
den 31 December 1875.
Mantals-
penningar.
Allmän
bevillning.
Ri d dårhus-  medel.
Summa.
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
_
_
—
—
•—
—
—
—
—
—
4
60
22
60
—
—
27
20
4 |öo
2 2
60
—
—
27
20
Längdens
Oredovisade uppbördsmedel.
Beroende på panters försäljning:
Första fögderiet .........................
Andra d:o ........................
N. stad..____________________________________
gr
Inhiberade samt på utslag och leonkursutredning
beroende:
Första fögderiet .................................
Andra d:o .................................
N. stad.............................................
Sgr
Beroende på handräckning för bortflyttade
personer:
Landskontorets restredogörelse ...............
Sgr oredovisade uppbördsmedel
Proprie balanser:
Landskontorets redogörelse.
Summa
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt.
L. R. K.
Formulär N:o 21 z
N. län.
Till utgift och omföring beordrade medel under Mars månad år 1875.
Hufvud
titel ocl
anslagen
riks-stat
Orderns
n:r och
datum.
A. I räkning med Statskontoret.
Orderns
belopp.
Summa
för
anslaget.
<!
CD
Ordern under-  skrifven af:
Ordinarie riksstatsutgifter.
Häradshöfd. i N. domsaga, N. N., lön och tjenstg.-penningar
II. 7 a.
107,
1,500
N. N. & N. N.
,07,
Dito
i N. d:o N. N.,
d:o
2,000
—
3,500
—
N. N. & N. N.
» 16
155/
/12
Kronofogden N. N., förskjuten ersättning till vittnen i
116
0. S. V.
brottmål, enl.....................................................
15
116
15
Summa för hufvudtiteln
—
—
3,616
15
IV. 13 c.
159 /
Löningsdirektionen vid N. kavalleriregemente...............
12,992
60
160/
'' 15
D:o
vid N. infanteriregemente...............
4,488
38
/ 12
Rusthållare!! N:o 20 vid N. sqvadron af N. kavall.-regm:te
256
27
173/
Dito
N:o 8 » N.
d:o
N.
d:o
108
—
174 /
/15
Dito
N:o 9 » N.
d:o
N.
d:o
70
85
A.
Enligt omföringsordern N:o 2 till Förskott B. Ersättarn-
3,863
gar för indragna rånte- och tiondeanslag..................
13
21,779
23
Summa för hufvudtiteln
—
21,779
23
VI. 6
,07,
Förste landtmätaren N. N., lön ..............................
450
—
450
_
» 9 a.
I07,
Landssekreteraren N. N........................................
1,750
—
107,
u7i
1,750
—
625
_
117,
Registrator^ N. N..............................................
625
—
“7i
"7,
625
—
Förste länsbokhållare N. N..................................
025
—
“7,
Andre
d:o
N. N..................................
625
—
115/
Landskanslisten N„ N...........................................
300
—
“7,
Landskontoristen N. N...........................................
300
—
"7,
"7,
”7,
150
—
Dito
N. N............................................
150
_
Kronofogden i Data fögderiet, N. N.........................
1,000
—
127,
12 7,
1,000
—
Fogdefullmäktigen i i:sta fögderiet, N. N...................
125
—
127,
Dito
i 2:dra
d:o
N. N...................
125
—
9,775
—
»
9 c.
161/
''15
Sterbhuset efter Landshöfdingen N. N., för Jan.—Okt. 1874
8,414
93
A.
Enligt omföringsordern N:o 6 till Hufvudtitlarnes upp-
1,682
bördsmedel VI. 9 a.........................................
98
10,097
91
»
13 C.
A.
Enligt dito N:o 2 till Förskott B. Ersättningar för in-
dragna rånte- och tiondeanslag ...........................
102
04
04
37
» 151.
A.
Enligt d:o d:o d:o d:o..........................................
9
37
9
» —
—
Af besparingarne å landshöfdingelönerna:
127i
Landshöfdingen N. N., lönefyllnad...........................
67
5°
67
So
Summa för hufvudtiteln
—
—
20,501
82
VII. 19 c.
162 /
''15
Drätselkammaren i N. stad ....................................
86
49
86
49
* 23
157„
Brännerikontrollören N. N., arfvode ........................
Il6
—
“7.
Dito
N. N., d:o
....................
I l6
_
176/
Bränneri vittnet N. N. vid N. bränneri .....................
37
5°
154 /
/ 9
Dito
N. N. » N. d:o
.....................
37
50
307
Summa för hufvudtiteln
—
—
393
49
Orderns
belopp.
Summa
föi-
anslaget.
1,496
26
1.944
OÖ
153
07
3,593
39
629
35
630
—
1,259
35
8,950
8,95°
872
99
950
—
1,822
99
242
39
242
39
3,355
83
3,355
83
2,137
5°
2,137
5°
950
-
95°
448
87
190
55
639
42
—
—
22,950
87
10
33
10
33
20
66
25c
—
225
475
—
495
66
ap O
vin. 6 c.
12 b.
*
14 c,
*
34 c,
*
351
» 37
» 38 c
IX. II a,
166 /
/ 1 5
/,.
167
/
/ 16
168
/
/1S
169
/
/ 15
170
/
/ 1 £
171/
/1E
/>,
125A
N. domkapitel ...................................................
Enligt omföringsordern N:o 2 till Förskott B. Ersättningar
för indragna rånte- och tiondeanslag ...............
Dito d:o N:o 7 till Presterskapets löneregleringsfond ...
Professor N. N. vid N. akademi..............................
Handlanden N. N., för levererad löningsspanmål
fessorerne N. N., N. N. och N. N. vid N.
enligt hilagda auktionsprotokoll .................
Rektor N. N. för N. högre elementarläroverk
Rektor N. N., lön för första qvartalet 1
till Proakademi,
Lektor
N. N.,
d:o
729
57
Dito
N. N„
d:0
720
39
Dito
N. N.,
d:o
597
11
Dito
N. N.,
d:o
625
—
Dito
N. N.,
d:o
500
—
Dito
N. N.,
d:o
500
—
Dito
N. N.,
d:o
500
—
Dito
N. N.,
d:o
500
—
Adjunkten N. N.,
d:o
375
—
et cetera
Rektor N. N., ersättning för N. högre elementarläroverk
anslagen, till statsverket indragen ränta och tionde ...
Enligt omföringsordern N:o 8 till Hufvudtitlarnes uppbördsmedel
Vill. 12 a. sjunde lektorslönen anslagen,
till statsverket indragen tionde..............................
Pedagogen N. N. vid N. pedagogi ...........................
Direktionen för N. hospital....................................
Dito för Stockholms stora barnhus..................
Kongl. serafimerordensgillet för N. f. d. barnhus .........
N. domkyrkoråd...................................................
Enligt omföringsordern N:o 2 till Förskott B. Ersättningar
för indragna rånte- och tiondeanslag .........
Summa för hufvudtiteln
4:de titeln:
f. d. s alp eter sjuder istaten:
Förre salpetersjuderiverkmästaren N. N., pension
Dito
N. N., d:o
Sgr
9:de titeln:
Benejicier och benådningar åt embets- och tjenstemän:
Förre fängelsedirektören N. N...................
af större eller mindre del af lönen:
Förre kommissionslandtmätaren N. N....
Ordern underskrifven
af:
N. N. & N. N.
N. N. & N. N.
37
L. R. K.
Formulär N:o 21 å.
Bil. litt.
N. län.
Uppgift på de i räkning med Statskontoret utfärdade utgiftsorder, som
qvarlågo oinlösta den 31 December 1875.
Orderns
Hufvudtitel
och anslag.
Order, utfärdad för:
Belopp.
Anteckningar.
Datum.
N:r.
i87S 7„
464
II. 7 a.
Nämnden i N. härad...... 73: 59
B
B
467
—
D:o
i N. d:o ______ 18: 60
» I0/12
529
» 13
N. N......................... 210: —
302
19
B
»/,
173
IV. 13 c.
Rusthållaren N:o 8 vidN. sqvadron
af N. kavalleriregemente.........
108
—
»
27
" '' 12
538
VI. 36
N. N.....................................
58
75
» *7»
536
VII. 23
N. N.....................................
3°
—
» V»
492
vin. 6 b.
Kontraktsprosten N. N. ............
28
92
» Vis
495
IX. 11 a. tit. 4
Förre salpetersjuderiverkmästaren
N. N__________________________________
IO
33
Summa
538
19
Vid räkningen med de öfriga centrala förvaltningsmyndigheterna för December bör
lika beskaffad förteckning öfver, för deras räkning utfärdade, vid årets slut oinlösta, qvarliggande
utgiftsorder bifogas.
L. R. K
Formulär N:o 21 ä.
N. län.
Förteckning öfver besparingar å de enligt Statskontorets stat med
supplement anvisade penningeanslag för qvartalet år 187 .
Hufvud-
Årligt
belopp.
Bespa-
titel och
anslag.
radt be-  lopp.
Anteckningar.
II. 7 a- —
3.5°°
Efter assessor N. N., som afled d. och d. efterträddes
_
» »
112
50
Efter häradshöfdingen i N. domsaga N. N., som afled d.
» 13 —
22
—
Sedan länsmannen i N. distrikt af N. fögderi d. blifvit
afsatt, besparas ersättningen för
månad...............
—
—
VI. 4......
2,400
Efter bergmästaren N. N., som afled d. etc................
“
Utgiftsorder å hela qvar-
» 6......
1,800
Efter förste landtmätaren N. N., som afled d. ock efter
hvilken tjensten ännu ej blifvit återbesatt, besparas lönen
för
månad...................................................
—
—
talsbeloppet utfärdad,
innan ännu dödsfallet
var kändt. — Det bespa-  rade beloppet bar genom
upp- och afföringsorder
af den
för anslaget
» 9 a____
7,000
—
Efter landskamreraren N. N., som erhöll afsked d. och
uppdebiterats.
d. efterträddes af N. N., besparas lönen för månad...
—
—
» » ...
1,475
—
Efter häradsskrifvaren i N. fögderi N. N., som afled d.
För den besparade bo-
och efter hvilken tjensten blifvit indragen, besparas lönen
ställsräntan kommer att
för månad ......................................................
—
—
redovisas uti December
månads särskilda be-
» » ...
850
—
Sedan länsmannen i N. distrikt af N. fögderi N. N. d.
blifvit afsatt, besparas etc.....................................
sparingsförteckning.
» Bespa-
ringarne å
För den besparade delen
landshöf-
270
—
Efter landsböfdingen N. N., som afled d. och d. i em-
af den landsböfdingen
dingelö-  nerna ...
betet efterträddes af N. N., besparas lönefyllnaden för
på lön anslagna ersätt-  ning för indragne räntor
redovisas uti December
månads särskilda för-
Vill. 6 a.
400
—
Efter konsistorieamanuensen N. N., som afled d. och
teckning.
d. efterträddes af N. N., etc...............................
—
—
» 12 a.
5,000
—
Efter lektor N. N., som erhöll afsked d. och efter hvilken
tjensten ännu är obesatt, besparas för månad:
af lönen .......................................
af den personella lönetillökningen.........
Hufvud-
Ärligt
belopp.
Bespa-
titelns
anslag.
radt be-  lopp.
Anteckningar.
Utgiftsorder är, enl. rek-
Vill. 12 a.
1,500
—
Efter adjunkten JN. JN., som afled d. och d. efterträddes
tors reqvisition utfärdad
af N. N., besparas för månad:
å hela qvartalsbeloppet;
af lön ..........................................
men har den besparade
af den personella lönetillökningen.........
delen d. till länskassan
återlevererats.
)) »
1,000
—
Efter d:o N. N., som d. i Maj tillträdde N. pastorat, be-
» »
1,000
_
Sedan lektor N. N. d. förordnats att under 5 år vara
rektor vid N. elementarläroverk, kommer under tiden
» 14 a.
1,000
—
Efter N. N., som d. I Maj tillträdde N. pastorat, be-
» 15 a.
3,ooo
_
Efter N. N., som afled d. och d. efterträddes af N. N.,
_
IX. n a.
tit. 4.
Blesserade öfver- och underofficerare:
450
—
Efter f. d. öfverstelöjtnanten N. N., som afled d. , be-
sparas pensionen för
månad...........................
—
—
Understöd åt officerare m. fl., som deltagit i Sveriges
senaste krig:
220
—
Efter f. d. kaptenen N. N., som afled d. , besparas nn-
derstödet för månad.......................................
_
_
F. d. salpetersjuderistaten:
41
32
Efter verkmästaren N. N., som afled d. , etc..........
—
—
tit 6.
Landsstaten:
3
—
Efter kronofjerdingsmannen i N. socken N. N., som afled
d. , besparas etc...........................................
—
—
tit. 9.
Beneficier och benådningar:
För embets- och tjenstemän:
1,000
—
Sedan förre fängelsedirektören N. N. d. aflidit, etc.
—
—
För fruar, enkor och omyndiga barn:
500
—
Efter N. N:s enka, som afled d. , etc................
—
—
Embets- och tjenstemän, som erhållit afsked med bibe-
hållande af större eller mindre del af lönen:
2,000
—
Efter förre bäradsskrifvaren N. N., som afled d. , etc.
—
—
Summa
—
—
N. landskontor den Januari 187
.
N. N.
Länsbokhållare.
Iii Ri K.
Formulär N:o 21 ö.
N. län.
Förteckning öfver besparingar å de enligt Statskontorets stat anvisade
boställsräntor, oindelta spanmålsanslag samt ersättningar för
indragna rånte- och tiondeanslag under år 1874.
Hufvud-  titel och
anslag.
Bespa-  radt be-  lopp.
Anteckningar.
VI. 9 c.
Efter landshöfdingen N. N., som afled d. 4/i0 *^74 och d. 2%2
s. å. i embetet efterträddes af N. N., besparas ersättningen
för November och December, enl. bilagda uträkning .........
1,682
98
Beloppet omföres i länsredo-  görelsen för Mars månad 1875
från VI. 9 c) till VI. 9 a).
» » d.
Efter häradsskrifvaren i N. fögderi N. N., som afled d. 22 Febr.
1874, och efter hvilken tjensten blifvit indragen, besparas
boställsräntan för Mars—December, enligt hilagda uträkning
297
Beloppet uppdebiteras i läns-  redogörelsen för Januari må-  nad 1875 såsom hufvudtit-  larnes uppbördsmedel VI. 9 a).
VIII. 6 e.
Sedan pastoraliekonventionen för N. pastorat d.
tilländagå^,
kommer, enl. K. brefvet d. pastorn anslagen ränta och ve-  derlagsspanmål med forsellön icke vidare att anordnas utan
tillfaller presterskapets löneregleringsfond, utgörande för Maj
—December enligt bilagda uträkning ...........................
153
07
Beloppet omföres i länsredo-  görelsen för Mars månad 1875
från VIII. 6 c) till prester-  skapets löneregleringsfond.
)) ))
Sedan kyrkoherden i N. pastorat N. N. d.
aflidit, kommer,
enligt K. brefvet d. , nämnda kyrkoherdebeställning anslagen
behaglig tids förläningsspanmål att statsverket besparas, ut-  görande för Maj—December, enligt bilagda uträkning ......
79
80
Ersättningsanordningen i Mars
månad 1875 minskas med
motstående belopp.
» 12 b
Den 7:de lektorslönen vid N. elementarläroverk anslagna, till
statsverket indragna tionde med forsellön besparas för hela
året, enligt bilagda uträkning.......................................
950
Beloppet omföres i länsredo-  görelsen för Mars månad 1875
från VIII. 12 b) till VIII. 12 a).
Summa
3,163
36
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Formulär N:o 21 aa.
Bil. litt.
N. län.
Specifikation af de i månadsredogörelsen inom linien balanserade
skulder den 31 December 1875.
Depositioner, enligt bilagda årsredovisning .................................
5,599
78
Riddarhusmedel.....................................................................
—
—
Bränvinsminuthandels- och utskänkningsmedel..............................
—
—
Destilleringsafgift..................................................................
—
—
Summa
5,599
78
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K
Till formuläret N:o 21 aa.
Till bil. litt.
N. län.
Redovisning för depositionsmedlen år 1875.
Vid årets början in-
Under året lyftade el
er
nestående och under
året insatte.
till
öfveråriga depositio-  ner omförda.
Vid årets
slut inne-
a) Uppbördsmedel.
År, må-  nad och
dag.
Belopp.
O
O g
^ g
O- p
ep ^
Lyftade.
Om-
förda.
stående.
Kronofogden i 2;dra fögderiet N. N......................
1875 *7,
64,700
*7.
64,700
Dito
i I:sta
d:o N. N......................
»
7,
21,000
—
*72
21,000
—
—
_
_
_
Dito
i 2:dra
d:o N. N......................
■
7,
62,640
—
*7,
62,640
—
—
—
_
_
Dito
i lista
d:o N. N......................
„ 10 /
* / 2
38,590
—
20 /
/ 2
38,590
—
—
—
—
—
Sgr
186,930
—
186,930
—
—
—
—
—
b) Enskildes medel.
N. N., kostnadsersättning....................................
1863 >v.
25
_
*7.
25
5°
>
7;
5°
N. N., vittneserättning...........................
IS05 »/,
42
—
—
—
—
—
42
_
N. N., rättegångskostnader .................................
1866 2%
20
5°
—
—
—
—
—
20
5°
N. N„
d:o
...................
1867
•/,
.
N. N., anmärkningsmedel....................................
Kronofogden i lista fögderiet N. N., målsegareandel i
»
7.
142
58
—
—
—
—
—
142
58
sakören tillkommande N. N.........................
186S
3/6
1S70 “/,
10
455
N. N., köpeskilling för i beslag tagn-a skogseffekter ...
455
70
—
_
_
_
_
70
N. N., köpeskilling för exekutivt försålda hemmanet N.
1873 *7„
2,300
—
—
—
—
—
—
2,300
Kronofogden N. N., böter .....................
1S74 7«
>
7,
25
I 12
26/4
25
112
N. N., kostnadsersättning....................................
—
—
_
____
_
_
N. jernvägsaktiebolag, expropriationsmedel...............
• 10/12
1,500
—
—
—
—
—
1.500
—
N. N., strandvraksmedel ....................................
Kronofogden i lista fögderiet N. N., målsegareandel i
» "A,
1,000
—
—
—
—
—
—
1,000
—
sakören, tillkommande N. N............................
1875
5
—
—
_
_
_
_
5
_
N. N., kostnadsersättning och böter .....................
120
—
—
—
—
—
—
120
—
Sgr
5,8n
78
137
—
75
-
5.599
78
Summa
192,741
78
187,067
—
75
—
5,599
78
Obligationer m. m.
Länskassören N. N., i stället för uppbördsborgen, 5
Svenska statens 5 °/o obligationer............ ä nom.
1872 V,
2,300
—
—
—
—
—
2,300
—
Bil. litt.
L. R. K.
Formulär N:o 21 ab.
N. län.
Förteckning öfver oersatta förskott den 31 December 1875.
Datum.
A) Till bestridande af utgifter för statsverket.
Anteckningar.
1874
7,
•
7.
1875
27i
a)
Ordinarie.
Kronofogden i l:sta fögderiet N. N., återstod .....................
Dito
i 2:dra d:o N. N...................... 4°°: —
Dito
i d:o
d:o
d:o ..................... 200: —
b)
Särskilda.
Indelta arméens mardier och möten.
500
600
—
Beväringens mardier och möten.
Indelta arméens durchmarcher.
1875 7l2
Båtsmäns durchmarcher.
1,500
8 gr
2,600
—
B) Beroende på omföring till vederbörliga
utgiftstitlar.
C) Att ersättas af enskilda myndigheter
och personer.
Arméens pensionskassa.
Amiralitetskrigsmanskassan.
Folkskolelärares pensionsinrättning.
Fattigvårdssamhällen.
Kyrkolcassor.
Sgr
—
—
Summa
2,600
N. landskontor den Januari 1876.
N N.
Länsbokhållare.
It. R. K.
Formulär N:o 22.
3S
L. K,
Formulär
N. länsstyrelses räkning med Fångvårds
-
W •
p*
Oq
h~!
SL p
P r-tj
crq <
I
2
3
4
0
ce
o £
<<
£
o
cl
<<
£
O
hH
— a
L
Sfi
s. ^
er* _
O: B
,l~*. po
p SJ
a p
O
er*
ro
® B
0 2°
<rt- a
• p
Pj
O
p: CD
g r
tf E
CO p
g
a
P^
CD
CD
CD
CO
Pj
CD
p 2
II. 11 a
Löner och arfvoclen på ordinarie stål .........
A.
» b
Förplägning__________________________________________
Beklädnad
__________________________________
—
—
326
l6
—
—
326
l6
))
Sängkläder __________________________________________
Inventarier __________________________________________
Eldning och lysning ______________________________
Renhållning..........................................
Religionsvård .......................................
Sjukvård _____________________________________________
Bevakning
. .
............
300
3°°
Fångtransport _______________________________________
Fångars afgång ....................................
Generella förvaltningskostnader..................
Observati onsmedel __________________________________
Diverse inkomster _________________________________
N. fängelses besparingskassemedel_______________
II I 2
Observati onsmedel ............................_... -
B.
N. kronohäktes byggnads- och underhållsmedel
—
—
286
—
286
—
Summa
—
—
912
l6
286
—
626
16
Anm. Förteckningame och bilagorna till denna räkning böra upprättas särskild! för livartdera af ofvanstående
tvänne anslag, för att såsom verifikationer kunna biläggas fångvårdsstyrelsens särskilda redogörelser.
K.
N:o 22.
styrelsen för Januari månad år 1875.
Bilagans litt.
p ii
0<? <
I
2
3
4
till
2
till
3
idtitcl och an-
enl. riksstat.
gifter vid må-  nadens början.
V
n
5
0
ornering
beordrade.
Till utgift och
utgifter vid
månadens slut.
Återstående
p:
Tf
P Po
B
Cl
r+-
T>_
Q
II. 11 a
Löner och arfvoden på ordinarie stat ...
c.
» b
Förplägning .................................
Beklädnad ....................................
Sängkläder____________________________________
Inventarier ___________________________________
Eldning och lysning________________________
Renhållning ..
..............
297
OS
64
84
232
24
Religionsvård _________________________________
Sjukvård............................—.......
Bevakning .............................
152
288
16
1 5 2
288
16
»
Fångtransport ...............................
72
_
_
7 2
Fångars afgång ..............................
Straffexekutionskostnad_____________________
Generella förvaltningskostnader ..........
Durehmarchekostnader ______________________
Arfvoden till vikarier för tjensteman på
ordinarie stat.........................
II. 12
Underhållskostnader ------------------------
N. kronohäktes byggnads- och under-  hållsmedel
......................
Summa
—
—-
737
96
I 64
84
673
I 2
N. landskontor den
Februari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K,
Formulär N:o 22 a.
Bil. litt. A.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
B) ! räkning med Fångvårdsstyrelsen.
II. 11 a.
OO
II. 11 b. Förplägning.
N. stads drätselkammare, ersättning för underhåll i
länsfängelset af stadens fångar under år 1874 ... 326: 16
Bevakning.
N. städs drätselkammare, bidrag till aflöning af be-  vakningen vid nämnda fängelse under år 1874,
enl. Kong! brefvet den
............................ 300: ■—
626
16
Summa
—
626
16
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Formulär N:o 22 to.
Bil. litt. B.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
B) 1 räkning med Fångvårdsstyrelsen.
II. 12. Bidrag till underhåll af kronohäktet i IT. för år 1874.
i9o2/3 natt å 1,50 kr. pr mtl, jemlikt Kongl. brefvet d. ...
286
Debiterade och till uppbörd beordrade.
lista fögderiet------------------------------------------------ 286: —
N. landskontor den
1875.
N. N.
länsbokhållare.
Orderns nummer och
datum.
Hl. Kl
Bil. litt. 0.
Formulär
N.
Till utgift och omföring beordrade
Förslags
-
v,
24/
/ 3
25/
'' 8
26/
'' 8
27/
'' 9
28/
/ 9
34 /
B) ! räkning med Fångvårdsstyrelsen.
Kokerskan N. K., arfvode..........................................
Vaktmästaren N. N., lön 37,5Q; arfvode S,33; beklädnads
bidrag
4,17 —.....................................................
Vaktkonstapeln K. N., lön 33,33; beklädnadsersättning 4,00
Dito
N. N., d:o
d:o
Vaktqvinnan >T. K., lön 25,00; beklädnadsersättning 2,50
Handlanden N. K., för levererad proviant ..................
Slagtaren N. N.,
d:o
..................
Bagaren N. N.,
d:o
..................
Fånggevaldigern N. K., för bestridda fångtransporter ...
Dito
N.
N.,
d:o
Kronofogden N.
N.,
d:o
Dito" N.
N.,
d:o
Summa
•* II II
^oSu[sut? upun^St
Förplägning.
Beklädnad.
-
Sängkläder.
Inventarier.
Eldning och
lysning.
—
12
64
30
i.s 9
5°
84
54
20
—
II M 1 1 1 1 i 1 i I
—
—
—
—
—
—
297(08
K.
N:o 22 c.
län.
medel i Januari månad år 1875.
anslag
II. i i 1».
Ordern
underskrifven af:
5°
37
37
27
152
6
92
43
[6 288
72
5o
37
37
27
64
30
1S9
63
92
43
89
737 96
So
N. N. & X. N.
I):o
D:o
D:o
i ):o
0:0
0:0
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
d:o.
clio.
d:o.
d:o.
d:o.
d:o.
d:o.
d:o.
d:o.
d:o.
d:o.
N. landskontor den
1S75.
N. N.
Länsbokhållare
Formulär
N. länsstyrelses räkning med Armé
-
w
® w
ti:
p s,
I
2
3
4
CftJ
m 3
5
CD P-<
5-
• o
£
o- B
0
»-5
CD
►B
•B
P->
£
»g
O
CD
1—1
S P
1—1 of
r*.
K2 o
CD O
W B-1
*!2. p°
C5 B
b p
O
£
•CD
b- p50
5- p
• p
O
<J#
ce
^ B
W
g. P
• B
•
CD
B
ce
P
Pk.
CD
P
Pj
CD
Pj
CD
B
ce
P
Pj
CD
ce otc
P %
IV. 13 a
Kavalleri- och infanteri-regementena _________
» i5
Roteringsunderstöd .................................
»
42
Salpeteruppköp.......................................
A.
» 47
Durchmarchekostnader ...........................
—
—
15
—
—
—
15
—
B.
» 4S
Rese- och traktamentspenningar _______________
—
—
I
ÖO
—
—
I
ÖO
TV'' 31
Skarpskytt*''väsendet_________________________________
—
—
—
—
—
—
—
—-
Summa
—
-1
l6
ÖO
—
—
16
ÖO
A.nm. Förteckningarne och bilagorna till denna räkning böra upprättas särskildt för hvarje anslag, för att såsom
verifikationer kunna biläggas arméförvaltningens särskilda redovisningsräkningar.
K.
N:o 23.
förvaltningen för Januari månad år 1875.
Bilagans litt.
a
cd a
p
s
I
2
3
4
till
2
till
3
dtitel och an-
enl. riksstat.
Återstående ut-  gifter vid må-  nadens början.
omföring
beordrade.
H
rcT
-J»
O
O
Cr1
utgifter vid
månadens slut.
I Återstående
från
länskassan.
d
S-*
CD
P
£.
3*
jq
p
IV. 13 a
Kavalleri- och infanteri-regementena ...
» 15
Roteringsunderstöd...........................
» 42
Salpeteruppköp ____________________________
—
—
—
—
—
—
—
—
» 47
Durchmarchekostnader .....................
—
—
—
—
—
—■
—
—
C.
» 48
Rese- och traktamentspenningar .........
—
—
41
IO
—
—
41
IO
IV''. 31
Skarpskytteväsendet ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
41
IO
—
—
41
IO
N. landskontor den
Februari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
3?
L. R. K,
Bil. litt. A.
Formulär N:o 23 a.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
B) I räkning med Arméförvaltningen.
IY. 47. Observationsmedel.
N. N., enl. kammarrättens utslag den
i5
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Formulär N:o 23 b.
Bil. litt. B.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
B) i räkning med Årméförvaltningen.
IV. 48. Observationsmedel.
N. N., enl. kammarrättens utslag den
........................
—
I
ÖO
1875.
N. landskontor den
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K,
Bil. litt. C.
Formulär N:o 23 c.
N. län.
Till utgift och omföring beordrade medel i Januari månad år 1875.
Hufvudtitel
och anslag
enl. riksstat.
Orderns
N :r och datum.
Verifikations-
nnmmer.
Ordern
underskrifven af:
B) i räkning med Arméförvaltningen.
YL 48.
‘7
‘ 5
Majoren N. N., för syn å militieboställe ...
41
IO
—
N. N. & N. N.
it
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Le Re
Formulär
N. länsstyrelses räkning med Förvaltningen
W
p
cg
I-S,
a«3 <
p
I
2
3
4
p
ce
CD P
2-
‘ CD
P
0
cl
*"P
►P
<
p:
D
C. bH
EÖ P
k
2 1—1
o
CO o
CO £r*
mana
början
P<
O
Pu
CD
21
CD
CD g
rf"
S- P
D
D
<1
gl
g* i
JO
g. p
• p
1
CD
p
CO
P
eu
Q
P
P
CD
p
p
CD
J
2j
D
2 crq
ts *-i
V. 18
Durchmarchekostnader
)> 2 1
Rese- och traktamentspenningar...............
—
—
—
—
—
—
—
_
A.
B B
Båtsmansbeklädnads-ersättning, enl. Kongl.
förordningen den 22/12 1848 ......
—
—
3,9*9
IO
3,919
IO
—
—
»
B »
Båtsmansbeklädnads-ersättning, enl. Kongl.
förordningen den 28/5 1867 .........
—
—
4,616
62
4,616
62
—
—
» B
Tioårig båtsmansvakansafgift ..................
Summa
—
—
8,535
72
8,535
72
—
—
Anm. Förteckningarne och bilagorna till denna räkning böra upprättas särskilt för byarje anslag, för att såsom
verifikationer kunna biläggas förvaltningens af sjöärendena särskilda redovisningsräkningar.
K.
N:o 24.
af Sjöärendena för Januari månad år 1875.
Bilagans litt.
Durchmarchekostnader ............
Rese- och traktamentspenningar
Summa
N. landskontor den Februari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Ii. Ri K.
Bil. litt. A.
Formulär N:o 24 a.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
B) 1 rakning med Förvaltningen åt sjöärendena.
Båtsmansbeklädnadsersättning för år 1874.
Enl. bilagda uträkningar från Kongl. flottans räkenskapskontor:
Jemlikt Kongl. förordningen den 22 Dec. 1848:
rista fögderiet...................................................... 2,239: 65
2:dra
d:o
....................................-................. 1,679: 45
3,919
IO
Jemlikt Kongl. förordningen den 28 Maj 1867:
lista fögderiet ...............-......-............................... 2,638: 04
2idra d:o
..........................-.......................— 1,978: 58
4,616
62
Summa
—
8,535
72
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K,
Bil. litt.
Formulär N:o 24 b.
N. län.
Uppdebiterade medel i Februari månad år 1875.
B) i räkning med Förvaltningen af sjöärendena.
Tioårig båtsmansvakansafgift för år 1874.
Enl. bilagda uträkningar från Kongl. flottans räkenskapskontor:
lista fögderiet ........................................
2:dra d:o
.......................
4,882
1,626
5°
5°
Summa
—
6,5°9
—
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bilagans litt. till 2.
L. R
Formulär
N. länsstyrelses räkning med Öfverintendents
-
YII. 18
Byggnader och reparationer
g; o
; 3 3"
po O
'' P 2.
P ce
Cj p
Q Qj
P Q
& o
. 3
po O
P
P ce
P
Länsstyrelsens räkning med styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader upprättas enligt
detta formulär.
K.
N:o 25.
embetet för
månad år 1875
Bilagans litt.
Byggnader och reparationer
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
4ö
L. R. K,
Bil. litt.
Formulär N:o 25 a.
N. län.
Uppdebiterade medel i
månad år 1875.
B) I räkning med Öfverintendentsembetet.
VII. 18.
Landskontoret för försålda, kasserade inventarier ..............-
"N". "N"., "hyra. för
- __ ...............................
Summa
Debiteringshandlingen för styrelsens öfver allmänna väg- och vattenbyggnader medel upprättas
enligt detta formulär.
L. R. K,
Bil. litt.
Formulär N:o 25 b.
N. län.
Till utgift och omföring beordrade medel i
månad år 1875.
Hufvudtitel
och anslag
enl. riksstat.
Orderns N:r
och datum.
B) I räkning med Öfverintendents-
Verifikation s-  nummer.
Ordern
underskrifven af:
embete!.
VII. 18.
N. N. för reparation å landshöfdingeresi-  denset .......................................
N. N. & N. N.
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Formulär
N. länsstyrelses räkning med Skogs
-
tri
2L W
cT1
0*3
P
P P
OQ
»
p.
I
2
3
4
CD
&
p
cl
■-ö
&
O
ei-
£2 1—1
—1 P
0- M
2: B
CD
P-*
C» S
CD
pJ
& S-
till 2. J
K3 el
03
“
03
M
*13. po
p P
P g
• Pj
cd
p
CD
03*
P
Pj
CD
er*
CD*
c-i
P
Pj
CD
ö g°
• p
Pj
CD
P
O
03*
P
Pj
CD
^ P
03 P
co (jq
P p
P >~i
A.
Skogsmedel..................
__
2,800
B.
VII. 15 a.
Skogsväsendet....................
—
—
4
—
—
—
4
—
C.
» 15 k.
Till kronoskogarnes förvaltning och befräm-
jandet af skogsväsendet...................
—
500
—
Summa
—
—
4
—
—
—
3>3°4
—
Anm. Förteckningarne och bilagorna till denna räkning böra upprättas särskildt för hvarje anslag, för att
såsom verifikationer kunna biläggas skogsstyrelsens särskilda redovisningsräkningar.
K.
N:o 26.
styrelsen för Januari månad år 1875,
Bilagans litt.
Skogsväsendet................................
Till kronoskogarnes förvaltning ocli befrämjandet
af skogsväsendet............
VII. 15 a.
Summa
N. landskontor den Februari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Formulär N:o 26 a.
Bil. litt. A.
N. län.
Specifikation af inbetalningarne till kassan under Januari månad år 1875.
Dug.
B) i räkning med Skogsstyrelsen.
Slcogsmedel.
i:sta revieret:
7
Jägmästaren N. N...................................... .
610: —
20
Handlanden N. N................................... 1.200: —
1,810
—
2:dra revieret:
9
Jägmästaren N. N.............................................. 200: —
2 2
N. N.............................................. 700: —
99°
Summa
2,800
—
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. B.
I.. R. K.
Formulär N:o 26 b.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad är 1875.
B) I räkning med Skogsstyrelsen.
VII. 15 a. Observationsmedel:
N. N., enligt kammarrättens utslag den
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Ij. R. K.
Formulär N:o 26 c.
Bil. litt. G.
N. län.
Specifikation af inbetalningarne till kassan under Januari månad år 1875.
Dag.
B) 1 räkning med Skogsstyrelsen.
Reservationsanslaget (VII. 15 b) till kronoskogarnes förvaltning och
befrämjandet af skogsväsendet.
3:dje revieret.
9
Jägmästaren N. N. .................................................
5°°
—
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
1L« JEC#
.
Formulär M:o 26 d.
Bil. litt. D.
N. län.
Till utgift och ornering beordrade medel i Januari månad år 1875.
Hufvudtitel
och anslag
enligt riks-  stat.
Orderns N:r
och datum.
B) 1 räkning med Skogsstyrelsen.
<<
CD
’l
2;
Ordern under-  skrifven af
VII. 15 a.
Löner och arfvoden:
Jägmästaren i lista revieret N. N..........
Dito
i 2idra d:o N. N. .........
—
—
VII. 15 b.
28 /
/ 8
46 /
/ 21
Till kassaförstärkning:
lista revieret:
Jägmästaren N. N., enligt skogsstyrelsens
skrifvelse den
............... 100: —
Jägmästaren N.N., enligt skogs-  styrelsens skrifvelse den
... 200: —
300
N. N. & N. N.
N. N. & N. N.
47/
''21
2idra revieret:
Jägmästaren N. N., enligt skogsstyrelsens
skrifvelse den
...........................
3°°
N. N. & N. N.
Summa
600
—
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare,
Formulär
N. länsstyrelses räkning med Sundhets
-
Cd
2L W
P
aq
so
p p
aq r-h,
I
2
3
4
p
p &
<j
«'' £
£
O
hd
ha
£
O
Cfc
p
.. 0-
e-t-
2 o
g-
co ^
o-. B
e_5. P°
P P
a p
P^
O
<m
Cfc
ep
Cfc
ce g
a"1 po
5- p
• p
P-I
0
<J
CD
p p
ce 1—>
PT* g
to
s §
. 1
CD
P
P
Pj
CD
p
p->
CD
Cfc
p
CD
SO
Pj
Cfc
ce aq
p p
P hi
A.
II. 14.
Medikolegal besigtningar........................
—
—
57
—
—
—
57
—
Vill. 17 a.
Sundhetskollegium med medicinalstaten ______
—
—
—
—
—
—
—
—
B.
»
22.
Farsoters och smittosamma sjukdomars bo-
*
tande _____________________________________________
—
—
9
—
—
—
9
-
Summa
—
—
66
—
—
—
66
—
Anm. Förteckningarne och bilagorna till denna räkning böra upprättas särskildt för hvarje anslag, för att
såsom verifikationer kunna biläggas sundhetskollegii särskilda redogörelser.
K.
N:o 27.
kollegium för Januari månad år 1875.
Bilagans litt.
2L W
p c
c/q 5»
1
2
3
4
till
2
till
3
|&
c/q rT
2. °
** fa-  en ~
en
St P
tf
•
1
utgifter vid må-  nadens början.
0
Öl
Återstående
omföring
beordrade.
y
B*.
0
0
tf*
utgifter vid
månadens slut.
1 0
Återstående
från läns-  kassan.
cj
c?
CD
ET
3*
jq
p
c.
II. 14
Medikolegala besigtningar..................
—
—
27
5°
27
50
—
—
Vill. 17 a.
Sundhetskollegium med medicinalstaten
—
—
—
—
—
—
—
—
D.
»
22
Farsoters och smittosamma sjukdomars
botande ................................
160
40
20
88
139
^ 2
Summa
—
—
187
90
48
38
139
52
N. landskontor den Februari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
41
Bil. titt. A.
L. R. K.
Formulär M:o 27 a.
N. lem.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
B) 1 räkning med Sundhetskollegium.
II. 14. Observationsmedel:
N. N., enligt kammarrättens utslag d. ...........................
Obduktionskostnader*):
Landskamreraren N. N., ersättning för förskjutne kostnader vid
besigtningen å liket efter N. N. i N.„..............................—
42
Aterlevererade medel:
Provinsialläkaren K. In'', till honom d. 9 Januari 1875 för mycket
utanordnade....................................................................-
Summa 57
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
*) Der hinder möter för utbekommandet af ersättning för förskjutne kostnader för medikolegala besigtningar,
skola vederbörliga bevis och handlingar insändas direkte till sundhetskollegium.
Xla R. Ei
Formulär N:o 27 b.
Bil. litt. B.
N. län.
Uppdebiterade medel i Januari månad år 1875.
B) 1 räkning med Sundhetskollegium.
Vill. 22. Observationsmedel:
N. N., enligt kammarrättens utslag d.
........................
5
Åter lev erade medel:
Veterinären N. N., till honom d. 7 Januari 1875 för mycket
utanordnade
4
Summa
9
—
N. landskontor den
1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Bil. litt. C.
Xjo K» S£a
Formulär N:o 27 c.
N. län.
Till utgift och omföring beordrade medel i Januari månad 1875.
Hufvudtitel
och anslag
enligt riksstat.
Orderns N:r
och datum.
B) 1 rakning med Sundhetskollegsum.
<1
CD
>-i.
J-i»
Ordern under-  skrifven af
IT. 14
47
• 15
Provinsialläkaren N. N. för medikolegal be-  sigtning å etc.....................................
27
5°
N. N. & N. N.
N. landskontor den 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Xu R. KL»
Formulär N:o 27 d.
Bil. litt. Tf.
N. län.
Till utgift och omföring beordrade medel i Januari månad 1875.
Hufvudtitel
O O
0 2
ö-1 o->
^ CD
CD
och anslag
» s
enligt riksstat.
p
3 .?
• y-i
B) ! räkning med Sundhetskollegium.
Vill. 2 2
s%
Provinsialläkaren N. N. för resa etc..........
20
88
N. N. & N. N.
20/,
Veterinären N. N.
d:o
.........
3°
—
N. N. & N. N.
6S/ao
Apotekaren N. N.
d:o
_________
IO9
32
N. N. & N. N.
Summa
160
40
N. landskontor den 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Lo It. K.
Formulär N:o 28.
N. län.
Redogörelse
för
bergverkstionden
år 1875.
Silf
Månad.
CT>
Hf
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt i
skålpund.
Bag.
Debet.
Uppbörd:
►•+»
i
Hela till-  verkningen.
Tionde.
Januari
15
N. silfververk ...................................................
—
Välädel
6S
9587
2
2986
Summa
—
—
68
9587
2
2986
XSL O
<1
Cfc
f-J
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt
i centner.
Månad.
Dag.
Debet.
Uppbörd:
•k
Hela till-  verkningen.
Tionde.
Januari
IS
N. bruk, att levereras in natura till länets våg i N.
—
''/stipel
960
35
32
0117
i
»
O
rÖ
O
PÖ
0
»ö
—
V30:del
900
—
30
—
»
2>
N. d:o, att enligt Kong!, brefvet den
lösas
efter ett pris, som af statskontoret fastställes......
—
*) VG„:del
1,157
56
19
2927
*) Enligt Kongl. brefvet den
utgår tionden med V60;del
under 5 år från och med år 1872.
Summa
—
—
3,017
91
81
3044
S ~\r ^
f »
<1
ct>
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt
i centner.
Månad.
Dag.
Debet.
Uppbörd:
?
fil
Hela till-  verkningen.
Tionde.
Januari
15
N. bruk ...........................................................
—
Vindel
202
67
6
7557
»
N. d:o ............................................................
—
Vjo-del
6,696
86
223
"228667
Summa
—
—
6,899
53
229
984367
Vi»
<1
CD
*-t''
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt
i centner.
Månad.
Dag.
Debet.
Uppbörd:
J-*»
''k
Hela till-  verkningen.
Tionde.
Januari
15
N. bruk ............................................................
—
V„:del
3,204
66
106
822
Summa
—
—
3,204
66
106
822
V O 2*
Månad.
Dag.
Kredit.
Remisser :
Till mynt- och kontrollverken............................................................
Summa
<1
ro
r-i
Öl
Vigt i skålpund.
Mars
IP a
4
IT.
—
2
2986
2
2986
Månad.
Dag.
CD
Vigt i centner.
Kredit.
k
xV. meta liv äg .
Enligt magistratens bilagda rapport:
Februari
20
Leverering från N. bruk...................................................... 32,0117
—
»
22
»
» N. d:o ...................................................... 30,—
—
62
0117
Med penningar lösta bergseffekter:
Mars
2
N. bruks tionde,. enligt af statskontoret den
faststäldt pris 85,08 kr.
—
19
2927
Summa
—
81
3044
v e 1.
<
CD
Månad.
Dag.
Kredit.
k
Vigt i centner.
4 auktion försålda bergseffekter:
r*
Mars
14
Sålt till N. N................................................................... 6,7557
—
»
«
D:o N. N................................................................... 223,228667
—
229
984367
Summa
—
229
984367
triol.
Manat!
Kredit.
Å auktion försålda bergseffekter:
Sålt till N. N.........................
<1
CD
f*,
k
Vigt i centner.
—
106
822
—
106
822
Summa
Kronans
andel af
tillverkningen.
Vigt i centner.
Månad.
Hela tillverkningen.
Debet.
Tionde.
Uppbörd:
N. bruk
Januari
Summa
PST I O -
Månad.
Dag.
Debet.
Uppbörd:
<
CD
£
pl
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt i centner.
Hela till-  verkningen.
Tionde.
Januari
15
—
7so:del
00
IT»
08
17
269333
Summa
—
518
08
17
269333
IB 1
Manad.
Dag.
Debet.
Uppbörd:
<3
CD
l-S
J-t»
•k
pl
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt i centner.
Hela till-  verkningen.
Tionde.
Januari
15
—
Välädel
320
55
IO
685
Summa
—
320
55
IO
685
Gle
-
Månad.
Januari
Dag.
15
Debet.
Uppbörd:
N. bruk ............................................
2) Enligt Kgl. resolutionen d. utgår tionden
med Vindel under 5 år fr. o. in. år 1872.
Summa
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt i centner.
Hela till-  verkningen.
Tionde.
2) Y..:del
442
60
7
3767
—
442
60
7
3767
fars
Månad.
Dag
Kredit.
Å auktion försålda bergseffekter :
Mars
14
Sålt till N. N
D:o N. N.
Summa
<5
CD
|-S#
Vigt i centner.
►i
400
—
321
8667
—
721
8667
Kel.
Månad.
Dag.
Kredit.
<-
CD
''k
►i
Vigt i centner.
Mars
14
Å auktion försålda bergseffekter:
Sålt till N. N..................................................................................
—
17
269333
Summa
—
17
269333
y.
Månad.
Dag.
Kredit.
<1
CD
►■t
Vigt i centner.
Mars
14
Å auktion försålda bergseffekter :
Sålt till N. N..................................................................................
—
10
685
Summa
—
10
685
■t o.
Månad.
Dag.
Kredit.
Å auktion försålda bergseffekter:
Sålt till N. N..................................................................................
<
CD
►ti
£
►i
Vigt i centner.
Mars
14
—
7
3767
Summa
—
7
3767
42
& Iil M r
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt i centner.
Hela till-  verkningen.
Tionde.
V3o:del
631
68
21
056
—
631
68
21
056
Manad.
Januari
Dag.
15
Debet.
Uppbörd:
N. brak .
Summa
K. o
Kronans
andel af
tillverk-  ningen.
Vigt i centner.
Hela till-  verkningen.
Tionde.
V3o:del
13
71
—
457
—
13
71
—
457
Månad.
Januari
Dag.
15
Debet.
Uppbörd:
N. bruk .
t^t.
Månad.
Dag.
Vigt i centner.
Debet.
k
K
Koppar.
Nickel.
Kobolt.
Behållning:
Januari
I
Af N. bruks tillverkning..............................
—
50
25
—
—
—
—
42
Koppar:
Februari
20
32
0117
22
30
Kobolt:
Februari
15
Af N. bruks tillverkning..............................
—
—
—
—
—
—
457
Remisser :
Från N. metallvåg i N. län:
Mars
20
Af N. bruks tillverkning...........................
—
25
—
—
—
—
Summa
—
162
0117
—
—
1
057
sten,
Månad.
Dag.
Kredit.
<
CD
>-s
►i
Vigt i centner.
Mars
14
Å auktion försålda bergseffekter:
Sålt till N. N......................................................
—
21
056
Summa
—
21
056
boll
<1
CD
Månad.
Dag.
£
Vigt i centner.
Kredit.
k
N. metallvåg:
Enligt magistratens bilagda rapport.
Februari
15
Leverering från N. bruk ...............................................................
—
—
457
Summa
—
—
457
320 ©•t£tXX''V£ifiS»
Månad.
Dag.
CD
Vigt i centner.
Kredit.
k
►Tf
Koppar.
Nickel.
Kobolt.
Remisser:
Till Stockholms metallvåg, enligt statskontorets
skrifvelse den
:
April
2
Af N. bruks tillverkning........................
—
82
Öl T 7
—
—
—
—
i) N. metallvåg i N. län, enligt statskontorets
skrifvelse den
:
»
30
Af N. bruks tillverkning........................
—
5°
—
—
—
—
ÖO
Behållning:
Decemb.
31
Af N. bruks tillverkning..............................
—
30
—
—
—
—
457
Summa
—
162
OII7
—
—
I
057
Med. penningar lösta
Man ad
Mars
Debet.
Koppar:
N. bruks tionde 1912927 ctr, löste efter af statskontoret faststäldt pris,
85,08 kr. pr ctr ........................................................................
Summa
Kronor.
,641
1,641
40
40
Å auction försålda
<
CD
*-t
Månad.
Dag.
Debet.
å
Svafvel:
''
Mars
14
Till N. N. sålde 6,7557 ctr å 7,50 kr. med 4 mån. betaln.-anstånd
50: 67
_
>
»
» N. N. d:o 223,228667
d:o
d:o
............ 1,674: 22
—
1,724
89
Vitriol:
»
»
Till N. N. sålde 106,822 ctr å 20 kr. med 3 mån. betalningsanstånd.........
—
2,136
44
Rödfärg:
>
»
Till N. N. sålde 400,— ctr å 3,75 kr. med 3 mån. betaln.-anstånd 1,500: —
—
»
»
» N. N. d:o 321,8667
d:o
d:o
............ 1,207: —
—
2,707
—
Nickel:
»
»
Till N. N. sålde 17,269333 ctr å 130 kr. med 4 mån. betalningsanstånd......
—
2,245
OI
Bly:
»
>
Till N. N. sålde 10,685 ctr å 16,so kr. med 4 mån. betalningsanstånd......
—
176
30
Glete:
»
»
Till N. N. sålde 7,3667 ctr å 14 kr. med 4 mån. betalningsanstånd.........
—
103
27
Skärsten:
»
Till N. K. sålde 21,056 ctr å 3,50 kr. med 4 mån. betalningsanstånd ......
—
73
70
Summa
—
9,166
6l
toergseffeKter
O
O
Månad.
Dag.
Kredit.
Öl
►il
Kronor.
Levereringar till länslcassan:
Mars
2
N. N. levererat lösen för N. bruks koppartionde 19,2927 otr å 85,08 kr....
—
1,641
40
Summa
—
1,641
40
"bergseffeliter.
<1
CD
Månad.
Dag.
Kronor.
Kredit.
ö|
Leveringar till länslcassan:
Maj
28
N. N., betalning för å auktion inropade 106,822 ctr vitriol å 20 kr.............
—
2,136
44
Juni
10
N. N.,
d:o
d:o
321,8667 » rödfärg »
3,75»............
—
1,207
—
Juli
3
N. N.,
d:o
d:o
6,7557
» svafvel » 7,so »............
—
5°
67
>
11
N. N.,
d:o
d:o
223,228667» d:o
» d:o ...........
—
1,674
22
»
14
N. N.,
d:o
d:o
10,685
» bly
» 16,so»
176:30
—
7,3767 » glete » 14
”
103:27
—
21,056
» skärsten
3,50 »
73: 70
—
17,269333” nickel »130
» 2,245:01
—
2,598
28
»
24
N. N.,
d:o
d:o
400,—
» rödfärg »
3,75 »............
i,5oo
—
Behållning :
Decemb.
31
Till N. N. försålde 00 ctr
, förfallet till betalning den.....................
Summa
9,i66
6l
£l cl m ni sl 13.
V i
g 1
i
e n t n
r.
V ä r
l e
Silfver.
Koppar.
Svafvel.
Vitriol.
Rödfärg.
Nickel.
s
*<r
Glete.
Skärsten.
Kobolt.
å bergs-  effekter,
för hvilka
lösen eller
betalning
bos länsst.
erlägges.
•)
Balans från år 1874:
—
—
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
N. metallvåg.....................
—
—
Uppbörd:
—
022986
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Silfver, in natura...............
—
—
—
—
62
0117
Koppar, d:o ...............
—
—
—
—
19
2927
Dito, med penningar löst
1,641
40
—
—
—
—
—
—
229
984367
Svafvel, å auktion försåld...
1,724
89
—
—
—
—
—
—
—
—
106
822
Vitriol,
d:o
2,136
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
721
8667
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Rödfärg,
d:o
2,707
—
—
—
17
269333
Nickel,
d:o
2,245
OI
—
—
10
685
—
—
—
—
—
—
Bly,
d:o
176
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
3767
—
—
—
—
Glete,
d:o
103
27
—
—
056
Skärsten,
d:o
73
70
—
—
457
Kobolt, in natura...............
—
—
—
—
—
022986
81
3°44
229
984367
106
822
721
8667
17
269333
10
685
7
3767
21
056
—
457
Sgr
10,808
Öl
—
—
Remisser:
25
18
Från N. metallvåg i N. län
—
-
—
022986
181
3°44
229
984367
106
822
721
8667
17
269333
10
685
7
3767
21
056
1
057
Summa
10,808
OI
N. landskontor den * i
*) Värdena E de in natura levererade persedlar, Indika icke blifvit af länsstyrelsen försålde, införas i dessa kolumner genom vederbörande
i statskontoret,
ÖL 2? et s>
V i
g t
i
e n t n e r.
Värde
Silfver.
Koppar.
Svafvel.
Vitriol.
Rödfärg.
Nickel.
s
Glete.
Skärsten.
Kobolt.
å bergs-  effekter,
för hvilka
lösen eller
betalning
hos länsst.
erlägges.
*)
Remisser:
—
022986
Till mynt- och kontrollverken
—
—
—
—
82
0117
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
» Stockholms metallvåg ...
—
—
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
•> N. metallvåg i N. län ...
—
—
—
022986
132
0117
60
Sgr
—
—
Levereringar till länskassan:
—
—
19
2Q27
Under Mars månad...............
1,641
40
—
—
106
822
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
» Maj
d:o ...............
2,136
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
721
8667
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
» Juni d:o ...............
1,207
—
—
—
—
—
—
—
229
984367
—
—
—
—
17
269333
IO
685
7
3767
21
056
—
—
» Juli d:o ...............
5,823
17
—
—
—
—
19
2927
229
984367
106
822
721
8667
17
269333
10
685
7
3767
21
056
—
—
Sgr
10,808
OI
—
—
Balans till år 1816:
—
—
3°
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
457
N. metallvåg.....................
—
—
Å auktion försålda bergs-
effekter ........................
OO
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
457
Sgr
OO
—
—
022986
181
3044
229
984367
106
822
721
8667
17
269333
10
685
7
3767
21
056
1
057
Summa
10,808
OI
Januari 1876.
iV. JV.
länsbokhållare.
L. R. K,
Formulär N:o 29.
N. länsstyrelses saköresredogörelse för Januari månad år 1875.
Debet.
Oredovisade vid månadens början:
i:sta fögderiet.................. 373:
—
2:dra d:o .................. 192:
50
N. stad ........................... 538:
—
Uppdebiterade:
Enligt bifogade saköreslängdsextrakt:
Nio 1 af N. länsstyrelse
för 4:de qvartalet 1874
214: 50
Nio 2 af N. tingslag för
höstetinget år 1874...... 832: 50
Nio 3 af N. d:o d:o ...... 2,486: 50
Nio 4 af N. länsstyrelse
för 4:de qvart. 1874 ... ro: —
nemligen:
i:sta fögderiet 214: 50
2:dra d:o 2,3I9-'' —
N. stad......... ,
10: —
Kredit.
1,103
Afskrifna :
i:sta fögderiet.
2:dra d:o
50
Af kortade:
lista fögderiet.
2:dra d:o
N. stad..........
125: 50
27- 5° 153: —
72: —
80: —
r5: — 167: —
320
Levererade:
a) till länskassan:
Kro-
nan.
Vadstena
krigsmans-
huskassa.
Bevärings-  manskapets
invalid- ocli
pensions-  fond.
lista fögderiet
93
—
—
—
17
50
2:dra d:o
5
—
—
—
—
—
N. stad.........
212
—
—
—
—
—
Sgr
310
—
—
—
17
50
b) till diverse:
lista fögderiet ........................ 20: —
2:dra d:o ........................ 80: •— i00. _
427
5°
Summa
4,647
Deponerade i länskassan (enl. § 8 i saköresförordningen):
lista
fögderiet ................................................
Oredovisade vid månadens slut:
lista fögderiet.....................
2:dra d:o .....................
N. stad..............................
254: 5°
3,319: —
321: —
Summa
3,894 5°
4,647 —
N. landskontor den Februari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K,
Formulär N:o SO.
Räkning med Häradshöfdingen E. A. E. öfver på kredit (emot borgen å
3,000 kronor af N. N. och N. N., såsom för egen skuld) emottaget
stämpelpapper år 1875.
Debet.
Kredit.
Januari
i
Oredovisade:
Januari
7
Levererat till länskassan
2,464
24
F örsäljningsmedel.........
2,048
24
Mars
26
»
300
—
Till redovisning...............
Maj
6
))
O
O
vr>
7
416
125
_
Febr.
8
n
Juli
IO
»
1,500
—
24
))
125
—
13
n
2,375
300
05
Mars
26
n
Augusti
11
»
35°
—
Maj
Sept.
6
»
200
_
6
»
500
i,525
_
Juli
10
»
Oktober
I I
"
3,900
—
24
13
))
400
—
»
125
_
Augusti
17
»
200
11
»
345
—
Sept.
29
n
5,600
_
6
»
200
_
11
3,890
Nov.
I I
»
200
—
Oktober
28
»
250
_
13
»
410
166
17
»
Dec.
2
»
300
—
n
12
»
IOO
—
29
5,591
Nov.
27
»
10,000
_
17
»
75
200
_
19
»
31
Försäljningsprovision ......
O
00
62
28
170
Oredovisade:
Dee.
2
»
323
20
Stämpelpapper 49: 15
12
»
100
_
Försäljnings-
27
»
10,067
medel......... 1,707: 48
1,756
63
Summa
28,951
49
Summa
28,951
49
43
L. R. K,
Formulär W:o 30.
Räkning med Häradshöfdingen N. 0. öfver på kredit (emot borgen å
12,000 kronor af N. N. och N. N. s. f. e. s.) emöttaget stämpelpapper
år 1875.
Debet.
Kredit.
Januari
I
Oredovisade:
Januari
13
Levererat till länskassan
1,479
06
Stämpelpapper 2,943: 7c
Försäljnings-
medel ...... 1,479: °6
4,422
76
Febr.
Mars
April
5
7
10
»
»
1,000
800
1,200
—
Maj
6
»
1,000
—
i3
Till redovisning...............
9,056
30
Juni
9
»
1,000
—
Juli
IO
1,909
_
Juli
500
Oktober
26
1,998
_
Augusti
14
500
Dec.
31
Ersättning för $6 ark ma-  kuleradt papper............
I
68
Sept.
Oktober
7
7
»
»
1,200
800
Nov.
5
600
—
Dec.
15
1,400
—
31
Afskrifning af 56 makule-  rade 25-öres skrifstämp-  lar ...........................
14
_
«
Försäljningsprovision ......
621
19
•
«
Oredovisade:
Stämpelpapper 363: 30
Försäljnings-
medel ...... 4,9IO: I9
5,273
49
Summa
17,387
74
Summa
17,387
74
L. R. K,
Formulär N:o 30.
Rakning med Stämpelpappersförsäljningsmannen N. N. öfver på kredit
(emot borgen å 1,500 kronor af N. N. och N. N., s. f. e. s.) emottaget
stämpelpapper år 1875.
Debet.
Kredit.
Januari
I
Oredovisade:
Januari
12
Levererat till länskassan
734
20
Febr.
6
>
5°
—
Stämpelpapper... 399: 35
Mars
7
75
—
Försäljningsme-
del............... 734: 20
i,i33
55
April
It)
>
5°
Maj
II
25
—
27
Till redovisning...............
1,100
65
Juni
4
Levererat till länstörrådet
75
—
April
i7
»
15
—
6
Levererat till länskassan
5°
—
Juni
4
«
75
—
Juli
9
25
—
Augusti
7
»
i5
—
Augusti
I I
>
5o
—
18
7>
5o
—
Sept.
5
T>
75
~
Oktober
7
»
IOO
—
Nov.
IO
»
150
—
Dec.
14
»
50
—
31
Försäljningsprovision ......
45
34
Oredovisade:
Stämpelpapper... 446: 45
Försäljningsme-
del..............388: 21
834
66
Summa
2,389
Summa
2,389
^O
L> Ra
Formulär
N. länsstyrelses redo
-
D
e
För stämpelpapper.
Behållning
för år 1874.
Remisser.
Länsförrådet .............................
Häradshöfdingen
E. A.
E. med
borgen
å 3,000
kronor
Dito
N. C.
»
»
å 12,000
»
—
• * j / jj
2,943
399
70
35
uoj7 7°
Stämpelpappersförsäljningsmannen K. N. d:o d:o å 1,500 kronor
—
—
—
Summa
—
45,076
35
68,776
80
D e
-
Behållning från år 1874.
Upp-
För stämpelpappersförsäljningsmedel.
Oredovisad
uppbörd.
Proprie
balanser.
Summa.
Fors ål dt
stämpel-  papper.
Häradshöfdingen E. A. E..............
2,048
24
26,854
15,529
i,i33
Dito
N. C..........
06
20
1,479
734
70
55
Stämpelpappersförsäljningsmannen N. N.
734
Till länskassan direkt levererad stämpelafgift enligt §
i
stämpelpappersförordningen .
Summa
—
4,261
S°
—
—
4,261
5°
44,U7
35
N. landskontor den ■— Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
K.
N:o 31
görelse år 1875.
bet.
Kredit.
Påföringar.
Summa.
Afskrifning af
makuleradt
papper.
Fors ål dt
stämpelpapper.
Påföringar.
Behållning
till år 1876.
Summa.
75
26,903
12,963
i,255
25
3°
65
IJO,585
26,903
15,907
1,655
10
25
14
—
26,854
15,529
1,133
10
70
55
41,122
75
20
69,462
49
363
446
90
15
30
45
110,585
26,903
15,907
1,655
10
25
4i,i97
20
155,050
35
14
—
43,517
35
41,197
20
70,321
80
155,050
35
b e t.
bord.
Öfverleverering
vid 1875 års
slut.
Summa.
Ersättning
för makule-  radt papper.
Summ
a.
—
—
26,854
10
—
—
28,902
34
1
68
15,531
38
—
—
17,010
44
—
—
1,133
55
—
—
1,867
75
—
—
600
—
—
—
600
—
1
68
44,119
03
—
—
48,380
53
Kredit.
Öfverleverering
vid 1875 års
början.
Försäljnings-
provision.
Levereringar
till länskassan.
Behållning til
år 1876.
Summa.
Oredovisad
uppbörd.
Proprie
balanser.
Summa.
—
—
10
0
00
62
26,389
24
1,707
48
—
—
1,707
48
28,902
34
—
—
621
19
11,479
06
4,910
19
—
—
4,910
19
17,010
44
—
—
45
34
1,434
20
388
21
—
—
388
21
1,867
75
—
—
—
—
600
—
—
—
—
—
—
—
600
—
—
—
1,472
15
39,902
5°
7,005
88
—
—
7,005
88
48,380
53
L. R> IX»
Formulär N:o 32.
N. län.
Vidräkningslängd med bränvinstillverkare.
N:o 1 år 1875.
Slutliqvider, uppgjorda under Januari månad.
2 H
!>(iq
Tr* te
Tillverkningsstället.
Tillverkaren.
T i 1 1 -
Tiden enligt anmälan.
N.
N. N., godsegare
N. landskontor den 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
Vidräkningslängd N:o 2.
Slutliqvider, uppgjorda under Mars månad.
N. N., f. d. jägmästare
N. N., godsegare ........
N. N., kammarherre......
Vidräkningslängd N:o 3.
Slutliqvider, uppgjorda under Augusti månad.
N....................................................| N. N., godsegare .........
N....................................................| N. N., grosshandlare ....
Häraf belöper för år 1874
» » 1875
N.
Vidräkningslängd N:o 4.
Slutliqvider, uppgjorda under Oktober månad.
...................................| N. N., grosshandlare ....
Vidräkningslängd N:o 5.
Slutliqvider, uppgjorda under December månad.
N...................................................IN. Ni, godsegare ............
N.................................................... N. N., kammarherre.........
■Va 1874—•3 ’/i 2 1874
7, 1875—u/3 1875
7* » -7, »
7, » -7, »
Summa
1874-V. 1875
8/„ » -V. »
Summa
7, 1875—V10 i875
Va i875—''Va 1875
''Va » -7„ »
Summa
v e r k n
ingen.
L i
q
v i
d
e n.
Antal dygn.
Hela tillverknings-
beloppet i kannor.
Öfvertillverkning
i kannor.
Undertillverkning
i kannor.
D e
b
e t.
Kredit.
Belöpande afgifter
Till återbetal-
ning beordrad
afgift.
Summa.
Levererad
afgift.
å 80 öre
pr kanna.
å 25 öre
pr kanna.
å 10 kr.
pr 1,000
kannor.
Summa.
42
11,378,5
9,102
80
9,102
80
497
20
9,600
9,600
38
13,091,3
10,473
04
10,473
04
726
96
11,200
11,200
33
14,958,2
—
—
11,966
56
—
—
—
—
11,966
56
33
44
12,000
—
12,000
—
3°
9,086,!
—
—
7,268
88
—
—
—
—
7,268
88
31
12
7,300
—
7,300
—
—
37,i35,c
—
—
29,708
48
—
—
—
—
29,708
48
791
52
30,500
—
30,500
—
158
79,23i,x
63,384
88
50
63,434
88
63,434
88
63,434
88
144
29,261,8
—
—
23,409
44
—
—
80
—
23,489
44
30
56
23,520
—
23,520
—
—
108,492,9
—
—
86,794
32
—
—
130
—
86,924
32
39*
56
86,954
88
86,954
88
_
37,130,4
_
_
29,704
32
_
_
_
_
29,704
32
29,704
32
32,200
7i,36z,5
57,090
130
57,220
30
56
57,250
56
54,754
88
125
23,592,4
1,407,6
18,873
92
351
90
19,225
82
74
is
19,300
19,300
31
12,833,!
10,266
48
10,266
48
10,266
48
10,266
48
35
11,013,5
—
—
| 8,810
80
—
—
—
—
8,810
80
—
—
8,810
SO
8,810
80
—
23,846,6
—
—
19,077
28
—
—
—
—
19,077
28
—
19,077(28
19,077
28
44
L. R.
Formulär
N. länsstyrelses redogörelse för
Debet.
Balans från år 1874:
,
Fordringar:
Afgifter ä 80 öre pr kanna........................................
»
»25
»
b
........................................
»
bio kronor pr 1,000 kannor.........................
Upplärd:
Afgifter för tillverkning af 214,077,2 kannor å 80 öre ......
... 171,261: 76
»
b under till verkning af 1,407,6 b
å 25 b ______
351: 9°
b
b nederlag af 13,000 kannor å 10 kr. pr 1,000
k:r
130: —
171,743
66
Godtgjorda öfverlevereringar:
Under Januari månad...................................................
497: 20
b Mars
b ...................................................
791: 52
b Maj
b ...................................................
3°: 56
b Oktober b ...................................................
74: 18
i,393
46
Balans till år 1876:
Öfverlevereringar..........................................................
845: 76
Skulder......................................................................
U572
40
Summa
174,709
52
N. landskontor
K.
N:r 38.
bränvinstiHverkningsafgiften för år 1875.
Kredit.
Balans från år 1874:
Ofverlevereringar ......................-...................................... 497: 20
Skulder ..........................................- - -..........-------------- 2,495: 68
Leverering ar till länslcassan:
Under Januari månad........................-..........-................. 16,000: —
» Februari »
...............................-.....................- 3°,800: -—
b Mars
»
.....----------------------------------------------- 16,040: —
B April » —.........j.........................—-.......... 4iooo: —
»
Maj
»
11,884:
88
» Juni
»
_____________-.........-...................-.......---
4)°°°: —
» Juli
b -....................--------------------------------- 4,000: —
b
Augusti
B ......................
I4iS3o:
—
b September b .............................................-........ 3,3oo: "
b
Oktober
b ...................................................... 11,600:
—
b
November
b ----------
33i9oo:
—
b December b ............-................-............-........... 15■>277: 28
Balans till år 1876:
Fordringar:
Afgifter å 80 öre pr kanna............................................. 6,384: 48
b
å 25 b
b .............................................. — —
b
å 10 kronor pr 1,000 kannor........................... —• —
Summa
2,992
165,;
6,384
88
48
174,709
52
den Januari 1876.
N. N.
L änsb okhållare.
L. R.
Formulär
N.
Summarisk redogörelse för bränvinstillverkningen
Tillverkningen.
Statsverkets fordran vid
årets början.
Inkomster.
Summa.
Balans från år 1874
Uppgjorda slutliqvider:
-
För tillverkning, afslutad
under år 1874:
Enligt vidräkningslängden
N:o I ............
För d:o d:o under år
1875:
Enligt vidräkningsläng
den
N:o 2 ............
Enligt d:o N:o 3......
» 4......
Återstående
qvider:
slutli
-
För tillverkning, afslutad
under år 1875
N. N„
För d:o, oafslutad den
N. N.,
godsegare
N. N., f.
d. jägm:re
Summa
N. landskontor
K.
N:o 34.
län.
och tillverkningsafgiften är 1875.
q v i
d
e n.
1) e t.
K r
e
d i
t
tände förskottsmedel,
derå utgiftsorder under
året äro utfärdade.
H3
Statsverkets skuld vid årets slut.
Statsverkets skuld
början.
vid årets
Statsverkets
fordran vid årets
slut.
CD
Tf
B.
Q
CD
P
O:
CD
CO
p
Tillverkningen öf-
verskjutande för-
skottsmedel, derå
utgiftsorder skola
utfärdas.
tillverkning under
år 1876.
Förskottsmedel för
Summa.
Summa
Summarum.
Tillverkningen öf-
verskjutande för-
skottsmedel, derå
utgiftsorder skola
utfärdas.
Förskottsmedel för
tillverkning under
år 1875.
Summa.
Levereringar till
länskassan.
Afgift å 80 öre
pr kanna.
pr kanna.
s!
bo
Öl
O:
~s
CD
>■
I-*,
>1 OQ^
O1 £»-  O
O ^
O
§ 1
r* g
Summa.
Summa
Summarum.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
497
20
2,495
68
2,992
88
2,992
88
497
20
—
—
—
—
—
—
497
20
—
—
791
52
56
18
_
_
_
_
_
_
3°,5oo
57,25o
19,300
19,077
56
28
—
—
—
—
—
—
30,500
54,754
19,300
19,077
88
—
—
—
—
—
—
—
—
30,500
54,754
19,300
19,077
88
30
74
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
1 1
—
1 1
28
—
—
''tf''
CO
76
—
—
845
76
10,800
—
—
—
—
—
—
—
10,800
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10,800
—
/
24,884
48
—
—
—
—
—
—
18,500
—
6,384
48
—
—
—
—
6,384
48
24,884
48
—
—
—
—
726
64
726
64
12,400
—
—
—
—
—
—
—
12,400
—
—
—
—
—
—
—
—
12,400
-
1,393
46
845
7ö| 72ö|ö4
1,572
40
I 174,709
52
497
20
12,495)68
1 2,992
88
165,332
|i6
16,384
48
—
1-
—
—
16,384
|48
1 174,709
152
den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
IL» R. K«
Formulär N:o 85.
N. länsstyrelses redogörelse för livitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1875.
Debet.
Kredit.
Balans från år 1874:
Levereringar till länskassan:
Fordringar.................................
—
1,020
—
under Januari månad........
1,020: —
» Februari
»
.........
4,060: —
Uppbörd:
Tillverkningsafgifter:
För 216,146 ctr afverkade råa be-  tor, motsvarande I3,509,I2S *8
socker å is/5 öre pr 8 21,614: 60
i,930: —
1,040: —
1,020: —
I,o6o: —
1,237: IO
» April
»
........
» Maj
»
.........
» Juni
»
........
» Oktober
»
.........
Förhöjd afgift enl. 25
§ i Kongl. förordnin-  gen den 30 Maj 1873
oo; •—
21,614
60
» November »
.........
» December »
.........
3,475:70
3,810:
18,652
So
Balans till år 1876:
Fordringar (Tillverkningsafgifter för
December 1875)...........................
—
3,98i
80
Summa
—
22,634
60
Summa
—
22,634
60
N. landskontor den Januari Ig76.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K,
Formulär N:o 36.
N. län.
Sammandrag af utdragen ur vågjournalerna vid hvitbetssockertillverkningen
år 1875.
Verii
Afverkade råa
N. fabrik.
p
►i
betor i centn.
Januari in ån ad.. ...................................................................
_
24,200
_
Februari b
....... ...........................
_
Q.IOO
_
Mars
»
..................................................................
10,400
10,200
April
»
..................................................................
Maj
»
...................................................................
10,600
Oktober
b ..................................................................
22,300
24,600
23,318
134,718
November b .....................................................................
_
December b ....................................................................
__
Sgr
_
_
N. fabrik.
Januari månad....................................................................
l6,400
10,200
Februari b ..................................___....................
September b ...................................................................
12,371
12,457
O.S00
16,500
81,428
Oktober
b ...................................................................
November b .....................................................................
December b ...................................................................
Sgr
—
—
Summa
—
216,146
—
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Formulär N:o 37
N. län.
Sammandragsredogörelse för blanketter till qvittenser för bevillning
enligt art. III E. af utländske handlande och handelsexpediter för år 1875.
***
Antal
ce''
blanketter.
Debet.
Behållning från år 1874:
1
åt
å
ioo kr.
å
40 kr.
Länsförrådet...........................
—
I
10
N. stad.................................
—
2
2
Sgr
—
3
12
Remisser från Statskontoret:
Länsförrådet...........................
20
50
Summa
—
23
62
Antal
CD
►-b
blanketter.
Kredit.
it
‘4
k
å
100 kr.
40 kr.
Afskrifning:
N. stad.................................
—
I
1
Utfärdade qvittenser:
N. stad.................................
—
I
2
Behållning till år 1876:
Länsförrådet...........................
—
l6
56
N. stad.................................
—
5
3
Sgr
—
21
59
Summa
—
23
62
N. landskontor den
Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Formulär N:o 38.
N. län.
Sammandragsredogörelse för bevillning af utländske handlande och
handelsexpediter för år 1875.
Debet.
Kredit.
Balans från år 1874:
Levereringar till länskassan:
Oredovisade:
Under Mars månad...........................
—
100
—
_
_
_
_
40
_
Inkomster:
» Juli
»
...........................
—
40
—
Sgr
—
180
—
För utfärdade qvittenser:
Balans till år 1876:
_
180
_
Oredovisade:
N. stad.......................................
—
—
—
Summa
—
180
_
Summa
_
180
_
Januari 1876.
N. landskontor den
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K
Formulär N:o 39.
N. län.
Sammandragsredogörelse för bevillningsafgifter enligt art. III. F af
utländingar för konserter och dramatiska eller andra
föreställningar för år 1875.
Debet.
Kredit.
Balans från år 1874:
Levereringar till länskassan:
Oredovisade:
Under November månad.........
—
15
—
N. stad...........................
—
—
—
N. d:o ...........................
—
—
—
Balans till år 1S76:
Sgr
—
—
—
Inkomster:
Oredovisade:
N. stad ..............................
—
42
—
N. stad___________________________
—
27
—
N. d:o ______________________________
_
_
_
N. d:o ___________________________
_
_
_
Sgr
_
42
_
Sgr
_
27
—
Summa
_
42
_
Summa
_
42
_
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
45
L. R. K,
Formulär N:o 40.
N. län.
Bammandragsredogörelse för bevillningsafgifter enligt art. III. G af
gåfva, testamente, fideikomiss och arf för år 1875.
Afgifter.
Kredit.
Debet.
Levereringar till länskcissan:
Under Januari månad.......---
» Februari »
..........
» Augusti »
..........
Balans från år 1874:
Oredovisade:
lista fögderiet
W. stad.........
Balans till år 1876:
Inkomster :
Oredovisade:
rista fögderiet
N. stad.........
lista fögderiet
N. stad.........
Summa
Summa
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
Anm. Denna redogörelse bör åtföljas af de i § 4 af kungörelsen angående denna bevillnings erläggande omför,
mälda förteckningar.
L. R. K.
Formulär N:o 41
N. län.
Redogörelse för betalningsförbindelserna för bevillningsafgifter af gåfva,
testamente m. m. år 1875.
Debet.
Antal.
Kredit.
Antal.
Qvarliggande frän år 1874:
lista fögderiet ......................
........... 4.
Afskrifna:
lista fögderiet ....................
.......... 2.
.......... I.
N. stad...............................
.......... 2.
7
Inlösta:
3
Tillkomna:
lista fögderiet ......................
N. stad...............................
........... 2.
........... I.
3
lista fögderiet ....................
N. stad.............................
Qvarliggande till år 1876:
lista fögderiet ....................
.......... 2.
.......... I.
.......... 2.
.......... I.
3
N. stad.............................
.......... I.
_
Summa
IO
Summa
IO
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
L. IC*
Formulär Nio 42.
N. län.
Redogörelse för bevillningsafgifter enligt art. III. H för kortstämpling
för år 1875.
Debet.
Kredit.
Inkomster:
Levereringar till länskassan:
1,200 kortkonvolut å 75 öre...............
900
—
Under Juni månad ..............................
300
—
» November månad........................
600
—
Summa
900
Summa
900
—
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K
Formulär N:o 48.
N. län.
Sammandragsräkning öfver kontrollstämpelmedlen för år 1875.
Debet.
Balans från år 1874:
Oredovisad uppbörd:
N. stad ............ 100: 77.
N. d:o ..............
IOO
77
Inkomster:
N. stad ............... 135: 31.
N. d:o .................
135
3i
Balans till är 1876:
Öfverlevereringar:
N. stad ........................
—
—
—
Summa
236
08
Kredit.
Balans från år 1874:
Ofverle vereringar:
N. stad ..............
Utgifter:
N. stad
N. d:o
45: IO
-
45
Levereringar till länskassan:
N. stad ................ ioo: 77.
N. d:o .................
77
Balans till år 1876:
Oredovisad uppbörd:
N. stad ............
N. d:o ............
90: 21.
Summa
90
236
N. landskontor den Januari 1876.
N. N.
Länsbokhållare.
L. R. K.
Formulär N:o 44.
N. län.
Afr äkningsbok
år 1875.
Upp- och afskrifningsmedel i N. bank.
Nummer
å
ö
Anvisningen
Insättning
Uttag.
p
Eäntetal.
Datum.
ar.
r ordran.
OQ
« v
0 cj
underskrifven af:
P
p p
HJ
ao •<_
2 <»"
p 1
CD t”
3 S
P ce
iS75
60,000
I 70,000
72,000
40,000
450,000
60,000
_
—
—
__
_
30.000
34.000
36.000
40.000
45.000
20.000
—
2
7
4.000
2.000
_
__
_
_
5
2
7
21
_
_
31
37
4.000
5.000
_
__
_
_
I
_
IO
20
I
N.
N. & N. N..........
—
25,000
—
—
3
23
28
4S
52
69
75
89
103
7.000
3-500
5.000
16.000
_
__
_
27,000
30.500
35.500
51.500
54 500
_
5
135.000
274.500
106.500
309.000
436.000
444.500
_
_
9
7
_
__
_
_
3
_
_____
6
16
24
1
8
9,000
63,500
46,000
7
1
Mars ...............
2
N.
N. & N. N..........
—
17,500
—
—
46,000
145
9,000
—
—
—
55.000
25.000
_
13
715,000
75,000
15
3
N.
N. & N. N..........
—
30,000
—
—
3
18
177
181
4,000
4.000
6.000
6,000
_
__
_
29.000
33.000
39.000
45.000
49.000
29.000
_
5
4
145.000
132.000
195.000
1,260,000
98,000
23
27
_
__
_
_
182
_
__
__
5
28
192
214
_
30
2
4,000
_
__
_
_
2
Maj......-...........
4
N.
N. & N. N..........
—
20,000
—
—
29
841,000
J uni ...............
1
5
—
N.
N. & N. N..........
—
—
20,000
—
9,000
—
14
126,000
15
295
305
318
4,000
4.000
6.000
4.000
6.000
_
__
_
13.000
17.000
23.000
27.000
33.000
21.000
_
16 .
208.000
187.000
483.000
189.000
528.000
105.000
___
11
_
__
_
_
21
3
331
343
_
___
_
_
7
_
__
_
__
16
26
6
N.
N. & N. N..........
—
12,000
l8,000
—
—
5
1
7
_
N.
N. & N. N..........
__
_
_
3,000
_
31
93,000
401
20,000
_
__
_
23,000
_
4
92,000
6
8
N.
N Sr N N
15,000
5
4
412
4.000
6.000
11,000
12,000
48,000
2^2,000
15
29
6
413
416
424
458
14
__
_
29.000
41.000
49.000
_
7
203.000
287.000
441.000
12,000
_
__
_
7
13
8,000
__
_
9
22
9
—
N.
N. & N. N..........
—
—
25,000
—
24,000
—
5
120,000
27
I
461
4
124,000
December —,—
10
N.
N. & N. N..........
—
25,000
—
6,000
—
5
30,000
6
523
533
534
537
5.000
4.000
8.000
3.000
_
__
_
11,000
_
6
66.000
45.000
3
15
iS
23.000
26.000
3
69.000
234,000
48.000
9
27
11
N.
N. & N. N..........
—
10,000
—
16,000
—
3
Summa
203,500
—
217,500
—
—
‘)io,o82,5oo
Anm. Eu afskrift häraf bör åtfölja Januari månads länsredogörelse såsom verifikation till den i samma månad uppdebiterade
upp- och afskrifningsränta.
*) För att erhålla räntebeloppet för året delas räntetalets summa, om räntefoten är I °/0, med 36,000; 2 ®/0, med
>8,°^; 3 9/0, med 12,000 0. s. v.
Debet.
Riddarhusmedel.
Kredit.
Januari
27
Stadskassören N. N., levererat ......
25
Mars
IO
Remitterat till Riddarhusdirektionen
55
Februari
20
Kronofogden N. N.,
d:o
......
15
—
:>
24
Dito
N. N.,
d:o
......
15
—
Summa
55
Summa
55
Bränvinsminuthandels- och utskänkningsmedel.
April
3
Stadskassören N. N.,
levererat ......
1,300
___
Maj
7
Utbetalt till N. läns landsting.........
1.393
79
»
28
Kronofogden N. N.,
d:o
......
718
56
»
»
D:o
»
d:o
hushålln.sällskap
1.393
79
Maj
2
Dito
N. N„
b
0
0
40
IO
D:o
1.4^
84
Juni
28
Dito
N. N.,
d:o
......
146
68
D:0
» d:o
hushållu. sällskap
1,435
84
Oktober
4
Stadskassören N. N.,
(1:0 ......
0
0
ro
—
>
D:0
»> N. kommunalstyrelse ...
75
IO
»
28
Kronofogden N. N.,
d:0
......
1,182
So
>
D:o
» N.
d:0
161
—
Nov.
6
Dito
N. N..
d:o
......
2,600
—
D:0
» N.
d:o
85
90
»
D:o
» N.
d:o
in
25
D:o
» N.
d:o
m. fl.
4,155
63
Summa
10,248
14
Summa
10,248
14
Destilleringsafgift.
Januari
2
N. N., levererat ........................
125
____
Juni
8
Utbetalt till Tillsyningsmannen N. N.
65
_
December
3
D:o
»
d:o
N. N.
60
—
Summa
125
■ -
Summa
125
—
Depositioner.
Vid årets början
Under året lyftade eller
M. <1
» K
innestående och under
till »Öfveråriga
depositioner»
året
insätta.
omförda.
& g.
Datum.
Belopp.
Datum.
Lyftade.
Omförda.
pL, CO
® £
N. N., kostnadsersättning.....
................b)
1863
"A
25
—
28/
/ 2
—
—
25
—
—
—
N. N., böter ....................
1,
7,
5o
—
„
—
—
50
—
—
—
N. N., vittnesersättning .....
1865
27,
42
—
—
—
—
—
—
42
—
N. N., rättegångskostnader ..
1866
274
20
50
—
—
—
—
—
20
50
N. N.,
dio
........»
1867
V,
4
—
—
—
—
—
—
4
—
N. N., anmärkningsmedel.....
))
7.
142
58
—
—
—
—
—
142
58
Kronofogden i lista fögderiet N. N., målsegareandel
i sakören, tillkommande
N. N. .
1868
7
/ 6
IO
-
—
—
—
—
—
IO
—
N. N., köpeskilling för i beslag tagna
skogseffekter »
1870
25/
• 9
455
70
—
—
—
—
—
455
70
N. N.,
d:o
för exekut. försålda hemmanet N. »
1873
20 /
/12
2,300
—
—
—
—
—
—
2,300
—
Kronofogden N. N., böter ..
1874
7«
25
—
27<
25
—
—
—
—
—
N. N., kostnadsersättning.....
7,
112
—
*7»
112
—
—
—
—
—
N. jernvägsaktiebolag, expropriationsmedel ............ »
‘Vin
1,500
—
—
—
—
—
-
1,500
—
N. N., strandvraksmedel .....
,,
"A,
1,000
—
—
—
—
—
—
1,000
—
Kronofogden i lista fögderiet N. N., målsegareandel
i sakören, tillkommande
N. N. .
... »
1875
‘7,
5
—
—
—
—
—
—
5
—
Kronofogden i 2;dra fögderiet N. N., u
ppbördsmedel a)
>>
37i
64,700
—
24/
/ 2
64,700
—
—
—
—
—
Dito
i lista
d:o
N. N.,
d:o
»
>)
7
/ 2
21,000
—
20/
/ 2
21,000
—
—
—
—
—
Dito
i 2:dra
d:o
N. N.,
d:o
»
)>
7
/ 2
62,640
—
27*
62,640
—
—
—
—
—
Dito
i lista
d:o
N. N.,
d:o
»
))
■v,
38,590
—
272
38,590
—
—
—
—
—
N. N. kostnadsersättning och
böter —
................b)
>>
■7.
120
—
—
—
—
—
—
120
—
Summa
—
192,741178
—
187,067
—
75
—
5,599
78
Förskott.
Vid årets början oersatta och under året utgifna.
Datum.
1874
7,
1875
24A
.. 27,
»L
l2/2
Kronofogden i 2:dra fögderiet N. N. A. b. N-.o 2)
Till durchmarcher för N. båtsmanskompani
Kronofogden i lista fögderiet N. N. A. b. Nio 3)
Till durchmarcher för N. regemente............
5 >
/ 2
Kronofogden i lista fögderiet N. N. A. a) .........
Dito i 2:dra dio N. N. d.o .........
Dito i lista d:o N. N. d:o .........
Fånggevaldigern N. N., forslingskostnader C.) Till
ersättande af Fattigvårdsstyrelsen ..................
Kronofogden i lista fögderiet N. N. A. b. Nio 1)
Till durchmarcher för N. båtsmanskompani......
Kronofogden i 2;dra fögderiet N. N. A. b. Nio 4)
Till durchmarcher för N. regemente............
Kronofogden i lista fögderiet N. N., B.) Ersättningar
för indragna rånte- och tiondeanslag ...
Kronofogden i lista fögderiet N. N., B.) Ersättningar
för afskrida räntor af mjöl- och sågqvarnar
Kronofogden i lista fögderiet N. N., B.) Rote
jemkningsersättningar
................................
Kronofogden i lista fögderiet N. N., B.) Roterings
understöd.
..............................................
Kronofogden i 2;dra fögderiet N. N., B.) Ersättningar
för indragna rånte- och tiondeanslag.....
Kronofogden i 2:dra fögderiet N. N., B.) Ersättningar
för afskrifva räntor af mjöl- och sågqvarnar
Direktionen för folkskolelärares pensionsinrättning C)
Pensionsafgifter ...................................
Kronofogden i lista fögderiet N. N., A. b. Nio 5)
Till N. regementes gamla stams marcher till och
från mötena.........................................
Kronofogden i 2:dra fögderiet N. N., A. b. Nio 6)
Till N. regementes gamla stams marcher till och
från mötena.........................................
Transp.
Belopp.
800
400
200
9
600
400
400
300
4,361
82
3,247
538
1,747
72
3°S
75
Under året ersatta.
Da
tum.
16,663176
V
/ii
v.
''74
’V4
2G /
/ 3
«/
/ 6
V
/ 6
''Ve
V,
‘7
> 8
15/
/ 9
''7,
7,
2 Vs
29/
/{
''Ve
7,
*7.
*7i
Kronofogden N. N., återlevererat
N. N..............................................
Kronofogden N. N...............................
Stationsbefälh. i Karlskrona gen. landskont
Kronofogden N. N...............................
Kronofogden N. N...............................
Stationsbefälh. i Karlskrona gen. landskont.
Kronofogden N. N........................;......
Enl. omföringsordern Nio 10 från arméförvaltningen
IV.47
...........................
Kronofogden N. N...............................
Enl. omföringsordern Nio 9 från arméför
valtningen IV. 47
..........................
Enl. omföringsordern Nio 2 från div. titlar
Nio 3
från arméförvaltn.
IV. 13 b.
Nio 4 från arméförvaltn.
IV. 13 b.
Nio 5 från arméförvaltn.
IV. 15
Nio 2 från div. titlar
Nio 3 från arméförvaltn.
IV. 13 b.
Nio 11 från VIII. 15g.
d:o
d:o
dio
dio
dio
dio
landskon
-
Belopp.
landskon
-
»
»
Nio
12
»
»
»
N:0
13
»
»
»
Nio
14
»
»
»
Nio
15
»
»
»
Nio
16
»
»
»
Nio
17
»
Provianteringsdirektionen genom
toret................................
Provianteringsdirektionen genom
toret................................
Kronofogden N. N..................
Provianteringsdirektionen genom
toret................................
Provianteringsdirektionen genom
toret.............................................
Provianteringsdirektionen genom .landskontoret.
...........................................
Kronofogden N. N..............................
Provianteringsdirektionen genom landskontoret.
.............................................
Transp
landskon
-
landskon
-
9
83
504
12
83
316
20
380
46
253
4,361
3,247
538
1,747
75
50
5°
72
48
éo
16
64
64
454
9l:
25
609
30
Si
171
215
500
400
200
I5,563l76|| i,i°°
46
Vid årets början oersatta och under året utgifna.
Under året
ersätta.
O &
g
Datum.
Belopp.
Da-
tum.
•
Belopp.
££ 5T
P 2L
pT
vr>
oo
Transp.
Kronofogden i lista fögderiet N. N., A. b. N:o 7)
16,663
76
i 30/
Provianteringsdirektionen
genom
Transp.
landskon-
15,563
76
1,100
—
toret.......................
471
52
Till N. läns beväringsmanskaps marcher till och
16/
/ 7
Provianteringsdirektionen
genom
landskon-
från mötena.............................................
1,000
—
toret.......................
221
75
[
27/
/ 8
Kronofogden N. N.........
100
83
'' 8
Provianteringsdirektionen
genom
landskon-
22/
/ 6
toret.......................
205
90
Kronofogden i 2;dra fögderiet N. N., A. b. N:o 8)
Provianteringsdirektionen
genom
landskon-
>>
>5
toret.......................
2S6
50
Till N. läns beväringsmanskaps marcher till och
''7,
Provianteringsdirektionen
genom
landskon-
från mötena.......................................
600
—
toret.......................
136
60
_
24/s
35
Kronofogden i l:sta fögderiet N. N., A. b. N:o 9)
26 /
u
Provianteringsdirektionen
genom
landskon-
„
7,2
toret.......................
117
15
Till durchmarcher af båtsmän .....................
i.Soo
—
—
i,5°o
—
Summa
i9,763[76
Summa
17,163
76
2,600
-
L« Ri K*
Formulär N:o 45.
Kassarapport för den 1 Mars 1875.
--------
Allmänna
Expeditions-
medel.
medel.
Debet.
Behållning från förra rapporten.
4,976
08
4°5
20
På upp- och afskrifningsräkning i N. bank ............ 63,500 —
Inbetalningar.
Enligt bankanvisning N:o 2................................................
I7,S°°
—
3,ooo
Landskansliets expeditionsmedel ...................-....................-
—
—
31
75
Landskontorets
d:o
..........................................
OO
25
Summa
25,476
08
525
20
Kredit.
Utbetalningar.
Enligt utgiftsorder N:is 107—118,
123,
124,
127—139 och
19,582
l6
Landskansliets expeditionsmedel .......---------------------------.......-
—
70
—
Landskontorets
d:o
..........................................
3°°
Behållning till nästa rapport.
3,000
2,893
92
155
20
På upp- och afskrufning i N. bank........................ 46,000:
Summa
25,476
oE
525
(20
N. N.
Län8ka86Ör.
Riksstat
Formulär
Ordinarie.
Inkomster.
150,000: —
Kanta...................................................
Tionde ......................................................
Arrendemedel ..................................
Bergverkstionde .......................................
Mantalspenningar .......................................
Bötesmedel .........................................
Kayalleriregementenas hästvakansspanmål
Tillfälliga rotevakansafgifter ..............................
Vakansafgifter af nyroterad jord ...............................
Kotevakansafgift af insockne frälsehemman i Halland.........
Yakansafgifter af bergslag ..............................
Trosspassevolansafgift ................................
Båtsmansvakansafgift.................................
Kontrollstämpelmedel ........................ ’
,
_
Fyr- och botmedel..............................800,000:
-
.............................................................. i,i8o,000:
-
................................................-....... 14,000,000: —
........................................................ 1,000000:
—
Kronor.
J ernvägstrafikmedel
Skogsmedel
Extra upphöra.
234,632: 5o 17,409,632:50
Extra ordinarie eller bevillning ar:
Tullmedel.............................................
Postmedel................................................
Stämpelpappersmedel..............................................
BränvinstillYcrkningsafgift ...............................
Hyitbetssockertillverkningsafgift...........................
Allmän bevillning, beroende på taxering eller debitering.
Dito
direkte inflytande .........................
19,500,000
3.400.000
1.880.000
12,000,000
60,000
Statsfyllnadssumma.
186,000:
37,026,000: —
Bidrag från riksgäldskontoret
Brist.
Att betäckas med grundfonden
» ytterligare bidrag från riksgäldskontoret ................................. 1^348
4,985,638: 27
229: 23
Summa
54,435,632
7,110,798
6,333,867 50
50
67,880,298 | 20
N:o 46.
för år 1875 (öfvergångsåret).
Ordinarie.
Utgifter.
Kronor.
Första hu
Andra
Tredje
Fjerde
fvudtiteln
d:o
d:o
d:o
efter afdrag af indelt ränta samt
ersättning derför........................
3,340,400: —j
231: 54|
I 1,710,400: -1
Femte
d:o
efter afdrag af indelt ränta och tion-  de samt ersättning derför............
2,361,503: 5°)
4,459,ioo: —
Sjette
d:o
efter afdrag af indelt ränta samt er-  sättning derför ........................
..........................................v-
81,513: 98
11,591,500: —
efter afdrag af indelt ränta och tion-  de samt ersättning derför............
187,700: 87
Sjunde
d:o
efter afdrag af indelt ränta och tion-  de samt ersättning derför............
10,498,000: —
Åttonde
d:o
22,979:47
6,822,900: —
Nionde
d:o
efter afdrag af indelt ränta och tion-  de samt ersättning derför............
1,349,813: 7°
i,539,i35: —
efter afdrag af indelt ränta och tion-  de samt ersättning derför .........
1,756: 94
1,266,000: —
3,340,168: 46
609,365: —
9,348,896: 50
4,377,586: 02
11,403,799: 13
10,475,020: 53 .
5,473,°86: 3°
U537,378: 06 47,831,300:
Extra ordinarie:
Andra hufvudtiteln...
Fjerde
d:o
Femte
d:o
Sjette
d:o
Sjunde
d:o
Åttonde
d:o
Nionde
d:o
Utom hufvudtitlarne
556,669: 80
3,837,969:08
2,337,725: —
1,467,706: 50
205,891: 82
1,869,536: —
488,500: —
9,285,000: — 20,048,998: 20
67,880,298
20
Summa
67,880,298
Förestående brist uppkommer sålunda:
Genom framflyttning af skatternas debitering till Januari månad det år de förfalla och inflyta,
äro från inkomstberäkningen uteslutna följande belopp, neml.:
Ränta .......................................................................................... Kr.
Tionde .......................................................................................... »
Arrendemedel................................................................................. »
■
Bergyerkstionde...................................  »
Mantalspenningar .......................................................................  »
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .......................................... »
Tillfälliga rotevakaneafgifter ............................................................ »
Vakansafgifter af nyroterad jord ...................................................... »
Rotevakansafgift af utsookne frälsehemman i Halland........................... »
Vakansafgifter af bergslag .............................................................. »
Trosspassevolansafgift ..................................................................... »
Båtsmansvakansafgift........................................................................ »
Allmän bevillning, beräknad till .................................... 2,800,000: —
hvarifrån likväl, såsom icke på debitering beroende,
böra afgå c:a................................................... 186,000: —
„
4,501,500:
1,618,300:
451,200:
55,ooo:
575,ooo:
294,367:
7,5oo:
98,000:
20,000:
18,000:
26,500:
60,000:
2,614,000:
5°
Tillsammans Kr. 10,339,367: 50
Härifrån bör afräknas dels qvarvarande indelningar af räntor och tionde,
hvilkas. afföring under anordningstitel sker i sammanhang med debiteringen, och
dels ersättningen för till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag, hvilken
ersättning utbetalas antingen vid uppbördsstämmorna eller i Februari och Maj
månader året efter det, för hvilket densamma är beräknad, med tillsammans... Kr. 4,005,500: —
Återstår brist Kr.
6,333,867: 5°
Formulär N:o 47.
Riksstat
Formulär
Ordinarie:
Inkomster.
Kanta ...................................
Tionde .................................................
Arrendemedel........................................................
Bergverkstionde ..................................................
Mantalspenningar..................................................
Bötesmedel...........................................................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .................
Tillfälliga rotevakansafgifter...................................
Vakansafgifter af nyroterad jord .............................
Rotevakansafgift af insockne frälsehemman i Halland
Vakansafgifter af bergslag......................................
Trosspassevolansafgift............................................
Båtsmansvakansafgift ............................................
Kontrollstämpelmedel ............................................
Fyr- och båkmedel ...............................................
Telegrafmedel .....................................................
Jernvägstrafikmedel...............................................
Skogsmedel...........................................................
Extra uppbörd .....................................................
Extra ordinarie eller bevillningar:
Tullmedel ................................................................
Postmedel ................................................................
Stämpelpappersmedel .................................................
Bränvinstillverkningsafgift...........................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift ..................................
Allmän bevillning, beroende på taxering eller debitering.
Dito
direkte inflytande ............................
Bidrag från riksgäldskontoret
Statsfyllnadssumma.
1S0.000:
15,000: —
800,000: —
1,180,000: —
14,000,000: —
1,000,000: —
234,632:50
19,500,000: —
3,400,000: —-  1,880,000: —
12,000,000: —
60,000: —
17,409,632:50
Kronor.
186,000:
37,026,000: -
Brist.
Att betäckas med grundfonden ..................................................................... 4,985,638:27
”
» ytterligare bidrag från riksgäldskontoret................................. 3,768,205:24
Summa
54,435,632
7,110,798
8,753,843
70,300,274
5°
5i
1»
N:o 47.
för år 1875 (öfvergångsåret).
Utgifter.
Kronor.
Ordinarie:
Första hufvudtiteln..................
1,266,000: -
V
Andra
d:o
........................................
3,340,400: —
231: 54
efter afdrag af indelta räntor ......
3,340,168:46
Tredje
d:o
609,365: —
Fjerde
d:o
11,710,400: —
977,096: 23
efter afdrag af indelt ränta och ti-  onde ...................
10,733,303: 77
Femte
d:o
4,459,100: —
77,696: 99
11,591,500: —
64,158: 52
Sjette
d:o
efter afdrag af indelta räntor ......
•4,381,403:01
efter afdrag af indelt ränta och ti-  onde ...............................
”,527,341:48
Sjunde
d:o
10,498,000: —
11,263: 65
efter afdrag af indelt ränta och ti-  onde ........................
10,486,736:35
Åttonde
d:o
6,822,900: —
454,853: 18
efter afdrag af indelt ränta och ti-  onde ........................
6,368,046: 82
Nionde
d:o
...
1,539,135: —
223: 88
efter afdrag af indelt ränta .........
r,538,911: 12 qo,2^ 1.276: OI
Extra
ordinarie:
Andra hufvudtiteln........................
556,669: 80
3,837,969:08
Fjerde
Femte
d:o
d:o
Sjette
d:o
1,467,706: 50
205,891: 82
1,869,536: —
488,500: —
9,285,000: — 20,048,998: 20
Sjunde
d:o
Åttonde
d:o
Nionde
d:o
Utom hufvudtitlarne ..................
•i
70,300,274
21
Summa
70,300,274
21
Anmärkning.
Detta förslag till stat för det år, då den nya räkenskapsmetoden skulle börja tillämpas, visar,
jemfördt med den af senaste riksdag faststälda riksstat, en brist af...............................................’
8,753,843:51,
som uppkommer genom minskning i beräknade inkomster i följd af framflyttning af skatternas debite
ring,
(se specifikation å det altern. förslaget) ........................................................................... i°,339,367- 50
efter afdrag af minskning i utgifterna, motsvarande qvarstående indelningar af räntor och tionden......
U585^523: 99
Sgr 8,753,843: 51
47
Formulär N:o 48.
N. län.
Liggare
öfver
de på grund af Kong!, förordningen den 23 Juli 1869 till statsverket
indragna rånte- och tiondeanslag, för Indika godtgörelse
tillkommer indelningshafvare.
A) Enligt det i 1 § 1 mom. af samma förordning stadgade medelvärde pag. .
B)
»
årsmarkegångspris ------------------------------------------------------ Pag- •
C)
b
tioårigt medelmarkegångspris ---------------------------........... Pag- •
D)
b medelst leverering in natura-,......... . -..................... Pag- -
Formulär
A) Ersättningar enl. det i 1 § 1 mom. af Kongl. förord
-
Ersättning i
penningar,
P e
r «*
Utbetalningsstället.
Hufvudtitel och anslag, ersättnings-  tagare m. m.
gång.
slag och qvautiteter.
Penninge-
ränta. i
fl
Summa.
po
qcj S?
Kft
Korn.
Centner
Smör.
i:sta fögderiet och JV. socken
a) För länet.
Åttonde hufyudtiteln.
Kleresistaten.
Läningsräntor och vederlagsspan-  mål.
Pastor i N..................
I
Öl
Öl
6
3
6
3
Dito
d:o
'') Tillkommer år 1874:
Kaiiellanen i N..............
—
—
I
90
1
90
I I
9
I I
9
_
__
Summa för 8:de hufvudtiteln
—
-i
2
9i
2
9i|
18
2
18
2
—
N:o 48.
ningen den 23 Juli 1869 stadgade medelvärde.
s e
<1
1 a
r
n
e
8
Os O g
^ 2. o
<
p:
Q
3 r s
ä
t t n
i
n S
s y
ä r
d
e f
ö
r å
r
Anteckningar.
a» 3 »
*-* ’
* B
sos • JL
ö
M
WH
r* r*
1873
1874
00
1S76
1877
1878
1879
CO
00
0
188
1
1882
1869 års
medelvärde för länet.
Råg, pr kft...... 2:
35
Korn »
I:
90
Smör pr centu.... 54: 58
26
78
26
78
26
78
SO
58
—
~
5°
58
*) År 1874. Den kapellanen
i N. tillkommande veder-  lagsspanmal hitföres, enl.
77
36
—
—
77
36
I
|
|
|
. tran afdeln. C. pag.
l
Formulär
B) Ersättningar enligt
Utbetalningsstället.
Hufvudtitcl och anslag, ersättningstagare
m. m.
Ersättning i penningar,
oberoende af
markegång.
p
e
r -
slag 0
ch qvantiteter.
K P
W I-+5
SO:
>-<
P--
ft>
Penninge-
ränta.
Forsellön.
C/3
P
3
3
p
tö
po
(JQ
Kubikfot
Kubikfot
Korn.
Smör.
Centner
örordningen d.
^69 för länet.
ep
3
0
3
a) För länet:
Fjerde hufvudtiteln.
Kavalleri- och infanteriregemente.
N. infanteriregemente.
Länsstyrelsens kassa.........
Löningsspanmål åt lista korporalen
vid N. kompani .....................
—
—
2
Öl
2
6l
l6
3
16
3
—
—
69
28
» » .........
'') d:o St 2:dra d:0 vid N. d:o ......
—
—
2
02
2
02
12
6
12
6
—
—
53
55
» » .........
d:o St 3:dje d:o vid N. d:o .........
—
—
2
18
2
18
13
625
13
625
—
—
57
9i
Sgr
—
—
6
81
6
81
42
525
42
525
—
—
180
74
Afgår år 1874.
'') OfvanstSende spanmSlmedforseilön
—
—
2
02
2
02
12
6
12
6
—
—
53
55
Summa för 4:de hufvudtiteln
—
—
4I79I
4)
79I
29I925
29
925
—
—
127
19
N:o 48.
årsmarkegångspris.
(1
1 a r n
r u e 8
ersättningsvärden för år
00
CO
o
ning
i78
61
I25|98
I I
Ärsmarkegångsprisen för länet för åren
ro
CO
1874
1875
1876
1877
00
i879
1880
l88l
1882
2,30
1,90
2,2 7
1.94
Råg pr kft
Korn» »
Smör» ctr
öfver- eller understiga värdena enligt 1869 år*
förordning med
Råg pr kft
Korn»
»
Smör» ctr
—0,05
—0,08
+ 0,04
1) År 1874. Enligt ehefsembetets skrifvelse d.
kommer motstående spanmål att från och med 1874
öfverföras till afdelningen C pag.
Formulär
C) Ersättningar enligt tioårigt
Utbetalningsstället.
Hufvudtitel och anslag, ersättnings-  tagare m. in.
Ersättning i penningar,
oberoende af markegång.
P e
r -
slag och qvantiteter.
O: ^
So 3
^S.2
p
00 p p
<
p:
i-J
CL,
ce
ce
g,
G»
Pen-
ninge-
ränta.
Forsel-
lön.
Summa.
Kubikfot
Råg.
Kubikfot
Korn.
Centner
Smör.
a) För länet.
Fjerde hufvudtiteln.
Kavalleri- och infanteriregementena.
N. kavalleriregemente.
Länsstyrelsens kassa
........
Löningsräntor ........................
3,400
—
240
—
3,640
—
1,500
—
1.500
—
40
—
8,558
20
Augmentsräntor.
N. sqvadron.
lista fögderiet & N.
socken
Rusthåll N:o i..................
112
92
4
80
1 7
72
30
—
30
—
—
40
149
33
»
»
» » 2..................
60
—
6
38
66
38
39
9
39
9
—
40
191
40
»
»
“
»
3..................
56
44
8
22
64
66
5*
4
5*
4
—
06
221
72
n
»
»
»
4..................
74
Öl
8
I I
82
72
5o
7
50
7
—
29
231
30
»
N.
»
»
»
5..................
74
61
S
I I
82
72
50
7
50
7
—
29
231
30
»
»
» »6
74
62
8
I I
82
73
50
7
50
7
—
29
231
30
2:dra fögderiet & N.
socken
»
»
7..................
9
26
4
*9
*3
45
26
2
26
2
—
25
124
99
»
»
» » 8..................
24
4*
2
40
26
81
15
—
*5
—
—
20
74
67
»
N.
»
»
»
9..................
17
18
I
60
18
78
IO
—
10
—
—
10
47
96
»
»
»
» IO..................
56
44
8
22
64
66
51
4
5*
4
—
06
221
72
»
»
»
» II..................
56
44
8
22
64{66
5*
4
5*
4
—
06
221
72
Sgr N. sqvadron
616
93
68
36
685
29
427
4
427
4
2
40
1,947
4*
N. sqvadron.
luta fögderiet & N.
socken
Rusthållet N:o 20..................
89
IO
4
So
93
90
3°
—
30
—
—
40
149
33
»
»
»
»
21..................
41
14
6
21
47
35
38
8
38
s
—
5°
192
*9
»
N.
»
» » 22..................
40
—
4
*9
44
*9;
26
2
26
2
—
25
124
99
»
»
»
» 23..................
19
96
4
80
24
76
30
—
30
—
—
26
141
69
2:dra fögderiet & N.
socken
»
»
24..................
56
44
8
22
64
66
5*
4
5*
4
—
06
221
72
»
»
»)
» 25..................
41
59
4
—
45
59
25
—
25
—
—
3°
122
62
»
N.
»
»
»
26 ................
9
2 b
4
*9
*3
45
26
2
26
2
—
25
124
99
Sgr N. sqvadron
297
49
36
41
333
90
227
6
227
6
2
02
1,077
53
Sgr Augmentsräntor
914
42
104
77
r,ol9
*9
655
—
655
~
4
42
3,024
94
Sgr N. kavalleriregemente
4,3*4
42
344
77
4,659
*9
2,155
—
2,155
44
42
11,583
*4
N. infanteriregemente.
Länsstyrelseas kassa
Löningsräntor och tiondeanslag......
603
4*
1*3
32
716
73
708
294
708
294
5
3486
3,302
,8
Tillkommer år 1874.
»
*) Löningsspanmål åt 2:dra korpo-
ralen vid N. kompani ............
—
—
2
02
2
02
12
6
12
6
—
—
53
55
Sgr N. infanteriregemente
603
4*
115
34
718
75
720
894
720
894
5
34S6
3,355
73
Summa för 4:de hufvudtitetn
4,9*7
83
460
11
5,377
94
2,875
894
2,875
894
49
7686
14,938
87
Anm. Tillräckligt utrymme mellan hvarje särskild! anslag och anslagens utdelningar bör för skeende anteckningar lenmas.
N:o 48.
medelrnarkegångspris.
e (I 1 a r n e s
ersättningsvärden för år
1873.
00
*<r
-p*
9,302
60
9,352
ÖO
l6l
58
162
37
206
82
207
81
238
58
239
62
249
44
250
ÖO
249
44
250
ÖO
249
44
250
ÖO
135
04
135
68
80
79
81
19
5i
82
52
07
238
58
239
62
238
58
239
62
2,100
11
2,io9
78
l6l
58
162
37
207
90
208
94
135
04
135
68
153
OI
153
74
238
58
239
62
132
6l
133
25
135
04
i35
68
1.163
76
t,169
28
3,263
87
3,279
OÖ
12,566
47
12,631
66
3,564
19
3,58i
°3
_
_
57
83
—
—
3,638
86
—
—
16,270
52
''875-
[876.
1S77.
1878.
1879.
1880.
[881.
1882.
n g a
Tioåriga medelmariegångsprisen för länet för åren
Råg pr kft
Korn »
»
Smör » ctr
lS73
1874
1875
1876
1S77
1878
1S79
1880
l88l
l882
2,50
2,07
6l,I9
2,51
2,08
6l,69
öfver- eller understiga värdena enligt 1869 års
förordning med:
Råg pr kft
Korn »
»
Smör » ctr
+0,15
+0,17
+6,61
■+0,16
+0,18
+ 7>IT
*) År 1874. Enligt cliefsembetets skrifvelse d. hitföres
motstående spannmål från afdelningen B. pag.
48
Utbetalningsstället.
Hufvudtitel ock anslag, ersättnings-  tagare in. in.
Ersättning i
oberoende af
penningar,
markegång.
P e
r -
slag och qvantiteter.
O: ^
B
m g. 3
Sfs.
''P 0 x-  p.<S.
värde enl. i §1
Pen-
ninge-
ränta.
Forsel-
lön.
Summa.
Kubikfot
Räg.
Kubikfot
Korn.
Centner
Smör.
Sjette hufvudtiteln.
Landsstaterna i länen.
Länsstyrelsens kassa
]) Landshöfdingens löningsräntor ...
630
09
286
24
916
33
1,789
—
>,789
—
15
725
8,461
52
Gästgifvares friheter.
i:sta fögderiet & N.
socken
N. gästgifveri ...........................
9
56
—
58
10
14
3
64
3
64
—
056
18
53
»
»
N.
d:o
...........................
6
15
—
21
6
36
I
3
I
3
—
10
IO
98
2;dra fögderiet & N.
socken
N.
d:o
...........................
I I
79
—
58
12
37
3
64
3
64
—
056
18
53
»
N.
»
N.
d:o
...........................
8
38
—
21
s
59
I
3
1
3
—
10
IO
98
Sgr gästgifvares friheter
35
88
1
58
37
46
9
88
9
88
—
312
59
02
Färjor och färjekarlar.
lista fögderiet & N.
socken
Färjekarlen vid N. färja...............
9
37
—
—
9
37
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa för 6:te hufvudtiteln
675
34
287
82
963
l6
1,798
88
'',798
88
16
037
8,520
54
Sjunde hufvudtiteln.
Städers friheter.
19
7i
2
21
21
92
13
8
13
8
_
02
59
74
Åttonde hufvudtiteln.
Kieresistaten.
Prostetunnor.
I:sta fögderiet & N.
socken
Kontraktsprosten i N................
—
5
54
5
54
34
65
34
65
—
—
147
26
»
N.
»
»
» N................
—
—
4
03
4
°3
25
2
25
2
—
—
107
10
2:dra fögderiet & N.
socken
»
» N................
—
4
03
4
03
25
2
25
2
—
—
107
10
Sgr prostetunnor
—
—
13
60
i3
60
85
05
85
05
—
—
361
46
Löningsräntor och rederi a gssp anmäl.
lista fögderiet & N.
socken
Pastor i N............................
3
5i
7
62
I I
13
47
6
47
6
—
—
202
3°
»
»
2) K ap el lan eu i N...................
—
—
1
90
I
90
I I
9
11
9
—
—
5°
58
2;dra fögderiet & N.
socken
3) Pastor i N.........................
15
86
7
20
23
06
45
—
45
—
—
—
191
25
»
N.
)>
Kapellauen i N.........................
8
Öl
2
70
I I
31
l6
9
16
9
—
31
88
74
Sgr
27
98
19
42
47
40
12 I
4
121
4
—
31
532
87
2) Afgår: Kapellauen i N. anslagen
vederlagsspanmål. Se ofvan
—
—
1
90
I
90
I I
9
11
9
—
—
5°
58
Sgr löningsräntor och vederlagsspanmål
27
98
17
52
45
5°
109
5
109
5
—
31
482
29
Behaglig tids förläningsspanmäl.
lista fögderiet & N.
socken
Pastor i N............................
—
—
33
88
33
88
21 I
74
211
74
—
—
899
89
»
N.
d:o
4) D:o » N............................
—
4
03
4
°3
25
2
25
2
—
—
107
10
Sgr
_
—
37
9i
37
91
236
94
236
94
—
—
1,006
99
Afgår år 1874.
4) (^frånslående pastor i N. anslagne
—
4
03
4
°3
25
2
25
2
—
—
107
10
Sgr behaglig tids förläningsspanmål
—
—
33
88
33
88
21 I
74
211
74
—
—
899
89
Länsstyrelsens kassa
Prestenkorna i N. stift ...............
—
5°
40
50
4o!
315
002
315
002
—
—
1,338
76
Sgr kieresistaten
27 98
115
40
143
38;
721
292
721
292
—
31
3,082
40
Trpt
27(98
115
40
143
38]
721
292
721(292
—
31
3,082
40
sedlarnes
ersättningsvärden för år
Anteckningar.
1873-
1874.
'')
9,137
94
9,iSi
58
20
06
20
l6
12
OÖ
12
>3
20
06
20
16
12
OÖ
12
>3
64
24
64
OO 1
_
_
—
_
9,202
18
9,246
l6
64
29
64
57
15S
35
159
04
n5
16
”5
67
115
16
>i5
67
388
67
390
38
217
53
218
48
54
39
—
—
205
65
206
55
96
20
96
69
573
77
—
—
521
72
967
65
971
88
115
l6
1,082
81
—
—
971
88
1,439
56
>,445
86
—
—
3,329
84
—
—
3,329
84
1875.
[876.
1877.
[878.
1879-
1880.
1881.
1882.
'') År 1874. Landshöfding N. N. död den4/10, och N. N.
d. 20/i2 utnämnd till landshöfding. Af ersättningsbeloppet
anordnas 8414,93 kr. till N. N:s sterbhus och
återstoden 1682,98 omföres till Hufvudtitlarnes uppbördsmedel
VI. 9 a).
2)
År 1874. Motstående spanmål öfverföres, enligt ,
från och med år 1874 till afdelningen A. pag.
3)
Enligt kongl. brefvet d. skall motstående ränta och
vederlagsspanmål efter upphörandet af gällande pastoraliekonvention
icke vidare tillkomma pastor i N., utan
ingå till Presterskapets löneregleringsfond.
3)
År 1874. Enligt domkapitlets anmälan d. tilländagår
konventionen d. I Maj 1874; hvadan ersättningen
för nämnda år anordnas till pastorn med ''/3:del eller
76,54 och återstoden, i53,°7 kr., omföres till Presterskapets
löneregleringsfond.
4)
Enligt Kongl. brefvet d. kommer vid först inträffande
ombyte af kyrkoherde i N. ersättning för motstående anslag
icke vidare att utgå, utan skall besparas statsverket.
År 1874. Enligt domkapitlets anmälan d. afled
kyrkoherden N. N. d. , hvarföre af motstående ersättning
för år 1874 endast en tredjedel anordnas.
Ersättning i
penningar
P e
r -
Utbetalningsstället.
Hufvudtitel och anslag, ersättnings-  tagare m. in.
oberoende af
markegång.
slag och qvantiteter.
1 mom
förordn
<
p:
0
Pen-
ninge-
ränta.
Forsel-
lön.
Summa.
Kubikfot
ltåg.
Kubikfot
Korn.
Centner
Smör.
,. af kgl.
ingen d.
1869.
(%>
Trpt
27
98
115
40
143
3S
721
292
721
292
31
3.082
40
Länsstyrelsens kassa .........
Universiteten.
—professuren i N. .....................
142
33
13
98
156
3i
87
4
87
4
1
165
435
04
Länsstyrelsens kassa .........
Elementarläroverken.
N. elementarläroverk.
3:dje lektorslönen .....................
21
69
3
02
24
7!
18
9
iS
9
12
86
87
m
.........
lista
d:o
.....................
—
—
21
I I
21
I I
131
9075
131
9075
—
—
560
6l
n
.........
2;dra
d:o
.....................
—
—
4
30
4
3°
26
8545
26
8545
—
—
114
13
” .........
5) 7:de d:o
.....................
—
—
32
—
32
—
200
—
200
—
—
__
850
—
Sgr elementarläroverken
21
69
60
43
82
12
377
662
377
662
—
12
I,6l I
61
Länsstyrelsens kassa .........
Pedagogier och folkskolor.
N. pedagogi.
Rektorslönen ...........................
8
l6
s
16
51
03
51
03
216
88
» .........
Hospitals- och lasaretts underhåll:
N. hospital ..............................
120
06
107
227
06
668
7475
668
7475
96
2.894
57
» .........
Stockholms stora barnhus ............
—
—
72
—
72
—
45°
—
450
-
—
1,912
5o
»
Barnhusen i landsorterna:
N. f. d. barnhus........................
_
_
32
_
32
J
200
_
200
_
_
_
850
_
»
Kyrkors underhåll:
N. domkyrka ...........................
i5
12
15
12
94
5
94
5
401
62
i:sta fögderiet & N. socken
N. kyrka ................................1
—
—
4
03
4
°3j
25
2
25
2
—
—
107
IO
»
N. »
N. d:a .................................
3
52
2
27
5
79l
14
174
14
174
—
—
60
24
Sgr kyrkors underhåll
3
52
21
42
24
94
C/3
133
S74
—
—
568
96
Summa för 8:de hufvudtiteln
315M
43°|39
745197|| 2,69o|oo55
2,690
0055
2
555
11,571
96!
s e d 1 a r n
ersättningsvärden för år
1873.
1874.
—
—
3,329
84
470
7‘
473
04
93
7‘
94
‘5
602
82
605
46
122
73
‘23
26
914
—
918
—
‘.733
26
i,74o
87
233
22
234
23
3,“4
92
3,128
77
2,056
50
2,065
5o
914
—
918
-
43‘
86
433
75
“5
l6
“5
67
64
78
65
OÖ
611
80
614
48
-1-
12,504
73
i87S
-
1876.
1S77.
1878.
1879.
1880.
1882.
5) Enligt Kong! brefvet d. skull motstående odisponerade
lektorslön genom omföring godtgöras reservationsanslaget
för elementarläroverken Vill. 12 a).
Formulär
D) Ersättningar medelst
Utbetalningsstället.
Hufvud titel och anslag, ersättnings-  tagare m. m.
Ersättning i penningar,
oberoende af
markegång.
P e r -
slag och qyantiteter.
värde enligt I § 1
mom. af Kongl. för-  ordningen d. 23/7 1869.
Penninge-
ränta.
o
>-i
rv
Os
Summa.
Kubikfot
Råg.
Kubikfot
Korn.
Centner
Smör.
Länsstyrelsens kassa.........
»
» .........
Åttonde liufvudtitelu.
Universiteten.
—professuren i N...............................
—
D:o
»
..............................
—
D:0
»
..............................
Summa för 8:de hufvudtiteln
—
—
—
—
—
—
63
25
37
2
8
63
25
37
2
8
—
—
267
107
160
75
10
65
—
—
—
—
—
—
12C
—
126
—
—
—
535
50
N:o 48
leverering in natura.
Auktionsupphandlingspris för år
R&g pr kub.-fot
Korn»
»
N. N. utnämnd till professor d.
Formulär N:o 49.
N. län.
Förteckning på ersättningar för indragna rånte- och tiondeanslag, anvisade
att vid årets uppbördsstämmor inom Första fögderiet till indelningshafvare
utbetalas för år 1874.
Hufvud-  titel och
anslag enl.
riks-stat.
E r s ä 11 n i n g s t a g a r e m. m.
Ersätt-
nings-
belopp.
Qvitter as.
Vid upp-  börds-  stämma
ej lyftade.
N. socken.
IV. 13 c.
N. kavalleriregemente.
Augmentsräntor.
Rnsthållet N:o I vid N. sqvadron............
280
09
N. N.
»
»
2 i)
d:o
............
274
19
N. N.
»
»
3 n
d:0
............
3°4
28
N. N.
»
»
4 »
d:0
............
333
32
N. N.
»
» 20 » N. sqvadron............
256
27
256
27
»
»21 »
d:o
............
256
29
N. N.
Sgr
1,704
44
Sgr
256
27
VI. 13 c.
N. gästgifveri ........-.................................
30
3°
N. N.
N.
d:o
..................................-.......
18
49
N. N.
Sgr
48
79
» 15 b.
Färjekarlen vid N. färja ..............................
9
37
N. N.
VIII. 6 C.
Prostetunnor.
Kontraktsprosten i N...............................
164
CO
1-0
N. N.
Löningsräntor och vederlagsspanmål.
Pastor i N...................................-........
229
61
N. N.
Behaglig tids förläningsspanmål.
Pastor i N...........................................
1,005
76
N. N.
Sgr
E399
95
» 38 c.
N. kyrka ................................................
119
70
N. N.
N. socken.
IV. 13 0.
N. kavalleriregemente.
Augmentsräntor.
Rusthållet N:o 5.................................
333
32
N. N.
» » 6.................................
333
33
N. N.
»
» 22.................................
179
87
N. N.
»
» 23.................................
178
5o
N. N.
Sgr
1.025
02
VIII. 6 c.
Prostetunnor.
Kontraktsprosten i N...............................
119
70
N. N.
Löningsräntor och vederlagsspanmål.
Pastor i N...........................................
27
79
N. N.
Kapellanen i N.....................................
52
48
N. N.
Behaglig tids förläningsspanmål.
Sterbhuset efter Pastor N. N. i N. för Jan.—April
39
90
N. N.
Sgr
239
87
» 38 c.
N. kyrka ................................................
7o
1 ^
CO
N. N.
Summa
4.617I99
Summa
256
27
HufVud-  titel och
anslag enl.
riks-stat.
Ersättni
ngstagare m. m.
Ersätt-
nings-
belopp.
Qvitter as.
Vid upp-  börds-  stämma
ejlyftade.
Samman-
drag.
IV. 13 c.
N.
socken ..........
256
27
N.
d:o ..........
2,729
46
VI. 13 c.
N.
d:o .........
48
79
» IS b.
N.
d:o
.........
9
37
VIII. 6 c.
N.
d:o ..........
....................... L399: 95
N.
d:o ..........
1,639
82
» 38 c.
N.
d:o ..........
N.
d:o ..........
....................... 7°: 85
190
55
Summa
4,617
99
Summa
256)27
N. landskontor den Januari 1875.
N. N.
Länsbokhållare.
49
1
Formulär N:o 49
N. län.
Förteckning på ersättningar för indragna rånte- och tiondeanslag, anvisade
att vid årets uppbördsstämmor inom Andra fögderiet till indelningshafvare
utbetalas för år 1874.
Hufvud-  titel och
anslag enl.
riks-stat.
Ersättningstagare m. m.
Ersätt-
nings-
belopp.
Qvittera s.
Vid upp-  börds-  stämma
ej lyftade.
N. socken.
IV. 13 C.
N. kavalleriregemente.
Augmentsräntor.
Rusttfål]et N:o 7 vid N. sqvadron............
149
13
N. N.
108
_
u
» 24 » N. sqvadron............
3°4
28
N. N.
178
84
N. N. etc.
Sgr
740
25
Sgr
108
—
32
53
Vill. 6 c.
Prostetunnor.
119
70
N. socken.
IV. 13 c.
N. kavalleriregemente.
Augmentsräntor.
85
70
85
Itnstkållet N:o 9 vid N. sqvadron............
)>
» IO »
d:0
............
304
28
»
»II »
d:0
............
304
28
»
‘ » 26 » N. sqvadron............
149
1.3
Sgr
828
54
Sgr
70
85
VI. 13 c.
N. gästgifveri ..........................................
20
72
VIII. 6 c.
Löningsräntor och vederlagsspanmål.
Pastor i N. för Januari—April ..................
76
54
108
—
Sgr
184
54
Summa
1,926
28
Summa
178
85
Samman-
drag.
IV. 13 c.
N. socken ...................................... 74°: 25
.... 108: —
a-o
...... 828: 54
1,568
178
85
VI. 13 c.
N. d:o .................................... 32: 53
N. d:o .................................. 20: 72
53
25
VIII. 6 c.
N. d:o .................................— H9: 7°
N. d:o .................................... 184: 54
3°4
24
Summa
1,926
(28
Summa
178
85
Formulär N:o 50.
N. län.
Sammandrag af förteckningarne på ersättningar för indragna rånte- och
tiondeanslag, anvisade att vid årets uppbördsstämmor inom länet till
indelningshafvare utbetalas för år 1874.
Vid tipp-
Hufvudtitel
Ersättnings-
börds
ocli anslag
belojrp.
stämma
enl. riks-stat.
ej lyftade.
IY. 13 c.
Första fögderiet —...... 2,729: 46
........-......... 256: 27
Andra
d:o --------- i,568: 79
4,298
25
--------------- 178: 85
435
I 2
VI. 13 c.
Första fögderiet......... 48: 79
-
Andra
d:o .......--
53= 25
102
04
»
15 b.
Första
d:o ....................-
9
37
VIII. 6 c.
Första fögderiet--------- 1,639: 82
Andra
d:o ......... 3°4= 2 4
i,944
OÖ
»
38 c.
Första d:o ......... i9o: 55
Andra
d:o ---------
190
55
Summa
6,544
27
Summa
435
I 2
Anm. Förestående sammandrag upprättas, efter det samtlige förteckningarne till landskontoret inkommit;
och anordnas derefter den 15 Mars hvarje ar formelt alla vid uppbördsstämmorna inom länet
utbetalda ersättningar för indragna rånte- och tiondeanslag under sina behöriga anslag, på sätt
omföringsordern N:o 2 vid formuläret N:o 20 visar.
/
Formulär
N.
Sammandrag öfver ersättningar för indragna
Hufvudtitel
och
anslag
enligt
riks-stat.
IV. 13 c.
VI. 9 c.
13 c.
IS b
-
VII. 19 c.
N. kavalleriregenne, oförändradt fr. år 1873
N. infanteriregein:e, den 31 Dec. 1873...
Tillkommer och afgår år 18J4 '') ...
Sgr för N. infanteriregm:e d. 31 Dec. 1874
S:a för Fjerde hufvudtiteln d. 31 Dec. 1874
Oförändradt från år 1873-  D:o
d:o
D:0
d:0
S:a för Sjette hufvudtiteln d. 31 Dec. 1874
Oförändradt från år 1873.....................
Vill. 6 C.
Den 31 Dec. 1873 ............
Tillkommer och afgår år 1S74 2) ...
Sgr d. 31 Dec. 1874
» IO c.
Oförändradt från år 1873...................
» 12 b.
D:o
d:o
..................
» 14 c.
D:o
d:o
..................
» 34 e.
D:o
d:o
..................
» 35 h-
D:0
d:0
..................
» 37
D:o
d:o
..................
»
38 c.
D;o
d:o*
...............
S:a för åttonde hufvudtiteln d. 31 Dec. 1874
S:a för länet d. 31 Dec. 1874
Tillkommer.
VIII. 6 c.
Behaglig tids förläningsspanmål för Jan.—
April 1874....................
Anordningssumma för år 1874
Ersättning i penningar,
Slag och qvantiteter,
oberoende af markegång.
Enl. det i 1869
års förordn. stad-  gade medelpris
för N. län.
Enligt årsmarke-  gångspris för
N. län.
Enligt tioårig
För
N. län
Pennin-
Försel-
Kft
Kft
Kft
Kft
Kft
Kft
gerän
ta.
lön.
Råg.
Korn.
Råg.
Korn.
Råg.
Korn.
4,314
42
344
77
4,659
19
_
2,155
2,155
603
41
120
13
723
54
—
—
—
—
42
525
42
525
708
294
708
294
—
—
—
—
—
—
—12
6
—12
6
+ 12
6
+ 12
6
603
41
120
13
72.?
54
—
—
—
—
29
925
29
925
720
894
720
894
4,917
83
464
90
5,382
73
—
—
—
—
29
925
29
92.5
2,875
894
2,875
894
630
09
286
24
916
33
—
—
_
_
_
_
__
_
1,789
1,789
35
88
1
58
37
46
—
—
—
—
—
—
—
-r-
9
88
9
88
9
37
—
—
9
37
—
—
~
675
34
N>
C/7
82
963
l6
—
—
—
—
—
—
—
_
1,798
88
1,798
88
19
7i
2
21
21
92
—
—
—
—
—
—
—
_
13
8
13
8
27
98
122
34
150
32
6
3
6
3
—
—
—
_
758
392
758
392
- 4
°3
— 4
03
+ 11
9
+ 11
9
—
—
—
—
— 37
1
— 37
27
98
118
31
J
146129
18
2
18
2
—
—
—
—
721
292
721
292
142
33
13
98
156
3i
—
—
—
_
_
__
_
_
87
4
87
4
21
69
60
43
82
12
—
—
—
—
—
—
—
—
377
662
377
662
—
—
8
16
8
l6
—
—
—
—
—
—
—
—
51
°3
51
03
120
06
107
—
227
06
—
—
—
—
—''
—
—
668
7475
668
7475
72
72
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45o
—
45°
—
32
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
200
—
200
—
3
52
21
42
24
94
—
—
—
—
—
—
—
—
133
00
133
874
315
58
433
30
748
88
18
2
18
2
—
—
—
—
2,690
0055
2,6qo
OOS 5
5,928
46
1,188
23
7,116
69
18
2
18
2
29
925
29
925
7,378
5795
7,378
5795
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-|
—
—
_
—
rånte- och tiondeanslag jemte forsellön för år 1874.
1 a r n e s
att ersättas
Värde enl.
det i 1869
års förord-  ning stad-  gade me-  delpris för
länet.
Anordnadt
ersätt-
nings-
belopp.
medelmarkegångspris
In natura.
(distrikt).
För N. län (distrikt).
Sr
Dtr
nör.
Kft
Råg.
Kft
Korn.
Ctr
Smör.
Kft
Råg.
Kft
Korn.
44
42
11,583
h
17,290
85
5
3486
3,482
92
—
—
5
3486
3,482
92
4,488
38
49
7686
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
15,066
06
21,779
23
1 1 *
725
3*2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8,461
59
52
02
10,097
102
9
91
04
37
l6
037
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8,520
54
10,209
32
—
02
—
—
—
—
- —
—
—
—
—
—
59
74
86
49
—
31
3,266
107
86
10
—
—
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,159
76
3,553
49
I
165
96
126
126
970
1,611
216
2,894
1,912
850
568
54
61
88
57
50
96
1,259
1,822
242
3,355
2,137
950
639
35
99
39
83
5°
42
2
555
—
—
—
—
—
—
126
—
126
—
12,184
82
13,960
97
68
3806
126
126
35,831
l6
46,036
39
46,075
01 3
90
4
91
Anteckningar.
*) Motstående spanmål, anslagen 2:dra korporalen vid N. kompani, beräknas
från och med år 1874 efter medel markegång i stället för årsmarkegång.
— Se chefsembetets närlagda skrifvelse.
2) Tilläggsposterna utgöras af pastor i N. anslagen vederlagsspanmål,
derför ersättning från och med år 1874 utgår efter omsättningspris,
se bilagda skrifvelse
; de afgående posterna utgöras dels af
förenämnda spanmål och dels af behaglig tids förläningsspanmål 5oj4
kft, V2:ten råg och V2:ten korn, med forsellön 4,03 kr., anslagen pastor
i N. och efter siste innehafvare^ död d.
statsverket besparad.
Hela anslaget är frän länets liggare affördt, men för .Talman—April
1874 tillkommer sterbhuset efter N. N. eu tredjedel, som blifvit slutsumman
nedan tillagd.
3) Kontroll.
Ersättning i penningar, oberoende af markegång:
Penningeränta................................. 5,928: 46
Forsellön & tillsammans 14,853,409 kft råg
och korn ä 8 öre ........................ 1,188: 27
7 jjg.
Persedlar:
Enligt 1869 års markegångspris för N. län.
Råg
18,2 kft å
2; 35......... 42:
77
Korn
18,2 » »
I: 90......... 34:
58
77.
Enligt årsmarkegångspris för N. lån.
Råg
29,925 kft
å 2; 27...... 67:
93
Korn
29,925 »
» I: 94...... 58:
05
125: 98
Enligt tioårigt medelmarkegångspris för N. län.
Råg
7,378,5795
kft
å
2:
51
18,520:
23
Korn
7,378,5795
»
»
2;
08
15,347:
45
Smör
68,3806
ctr
»
6i;
69
4,218:
40
38,086;
08
In natura, enligt auktionsuppbandlingspris.
Råg
126 kft å
2; 82 ...... 355:
32
Korn
126 » »
2; 18 ...... 274:
68
g™.
„
-—-
°3°: — 38,919: 41
Summa 46,036: 14
Se anm. 2 härofvan.
N. landskontor den
Januari 1876.
Formulär N:o 52.
Riks-Stat
för år 1875
och intilldess nästa statsreglering vidtager.
Statsverkets inkomster.
Ordinarie.
Ränta, behållen.................................... 3,190,573:
06
indel t -----
1,310,926;
94
^q^qq;
—
Tionde, behållen .........
1,360,020:
48
indelt, krono- ......... 41,569: 39
kyrk°-.......- 2i^i7io; !3
258,279: 52 1,618,300: —
Arrendemedel,
Penningar...................
106,800:
—
Spannmål, 164,000 kft å 2 kr. ro öre ...
344,400:
-
Bergverkstionde....................................................
Mantalspenningar ..................................
575,000:
Bötesmedel............................................................ 180,000:
—
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, 140,175 kft å 2
kr. 10 öre.....................................
294,367:
50
Tillfälliga rotevakansafgifter ..................................
Vakansafgifter af nyroterad jord...............................
Rotevakansafgift af insockne frälsehemman i Halland____
Vakansafgifter af bergslag .....................................
Trosspassevolansafgift .........
26,500:
—
Båtsmansvakansafgift ............................................. 60,000:
—
Kontrollstämpelmedel ...........................................
Pyr- och båkmedel................................................... 800,000:
Telegrafmedel................................................
1,180,000:
—
Jernvägstrafikmedel ................................................14,000,000:
—
Skogsmedel............................................................ 1,000,000:
—
Extra uppbörd ...................................................... 234,632:
50
451,200:
5 5 ,ooo:
7,5°°: —
98,000: —
20,000: —
18,000:
15,ooo: —
Bevillningar.
Tullmedel ............................................................19,500,000:
—
Postmedel .........................................................  3,400,000:
—
Stämpelpappersmedel................
1,880,000:
—
Bränvinstillverkningsafgift ...........................  12,000,000:
•—
Hvitbetssooker-tillverkningsafgift................................. 60,000:
—
Allmän bevillning................................................... 2,800,000:
—
Bidrag från riksgäldskontor et
till bestridande af en del utaf motstående anslag till statens jernvägs
-
byggnader
Summa
25,135,000
39,640,000
7,110,798
71,885,798
Statsverkets utgifter.
Ordinarie.
Första
hufvudtiteln .
Andra
d:o
Tredje
d:o
Fjerde
d:o
Femte
eko
Sjette
d:o
Sjunde
(ko
Åttonde
<ko
Nionde
d:o
Extra ordinarie.
Andra
hufvudtiteln .
Fjerde
eko
Femte
eko
Sjette
eko
Sjunde
eko
Åttonde
(ko
Nionde
d:o
Utom hufvudtitlarne.
Anslag till statens jernvägsbyggnader
1,266,000: —
3,34°>40°: —
609,365: —
11,7x0,400: -—
4,459,Ioo: —
11,591,50°: —
10,498,000: —
6,822,900: —
i,539,!35: —
556,669: 80
3,837,969: 08
2,337,72S: —
1,467,706: 50
205,891: 82
1,869,536: —
488,500: —
Summa
51,836,800 —
10,763,998 20
9,285,000 —
71,885,798 20
5°
Ordinarie anslag
Första Hufvudtiteln.
Kong!, hof- och slotts-staterna.
Kongl. Hofstatsanslagen.
,
I. I.
Bestämdt anslag
Kongl. Maj:ts hofhållning........................... 800,000: —-
6.
dito
Kongl. hofstallets utfodring........................ 45,000: -—
9-
dito
Yed och kol för de Kongl. bofven............... 50,000: —
1,142,900
—
Kongl. slotten.
16.
dito
Strömsholms slott .................................... 3,ooo: —
123,100
_
Summa
1,266,000
—
Andra Hufvudtiteln.
Justitie-Departementet.
ii. i.
Bestämdt anslag
Departementschefen, justitie-statsministern ..................
18,500
—
Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:
7- a.
dito
Penningar............................................. 477,725: 58
» b.
Förslags-anslag
"Ersättning för indragna räntor.................. 44: 92
477:770
50
Fångars vård och underhåll:
11. a.
Bestämdt anslag
....................................... 238,270: —
» b.
Förslags-anslag
....................................................... 1,400,000: —
1,638,270
—
12.
Keservations-anslag
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten .............-
20,000
—
13-
Förslags-anslag
Ersättning till personer, menigheter eller allmänna in-
rättningar för dem genom nya strafflagens införande
frångångna bötesandelar..........................................
I I 1,000
—
r4-
dito
Meclico-legala besigtningar..........................................
12,000
—
l6.
dito
Ersättning till domare, vittnen och parter.....................
40,000
—
Summa
3,340,400
—
Tredje Hufvudtiteln.
Utrikes-Departementet.
Diplomatiska utgifter.
III. 1.
Bestämdt anslag
Departementschefen, statsministern för utrikes ären-
dona ................................................... 24,000: —
5-
dito
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 43,600: —•
443,365
—
Konsulsstaten.
8.
dito
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 9,000: —
160,000
—
Summa
609,365
—
Fjerde Hufvudtiteln.
Landtförsvars-Departementet.
IV. i.
Bestämdt anslag
Departementschefen.................................
17,000
—
Sgr
586,405
25
Indelta arméen.
• '' :
Kavalleri- och infanteri-regementena.
13- a.
Bestämdt anslag
Penningar .............................................
410,505: 84
b.
Förslags-anslag
Oindelt spannmål, 16,980,6 kft å 2,IO kr.......
35,659: 26
C.
dito
Ersättning för indragna räntor ock tionde
1,384,407: 27
d.
Indelt ränta ..........................................
957,119: 10
e.
d:o tionde .......................................
19,977: 13
2,807,668
ÖO
i5-
dito
Roteringsunderstöd .................................
12,500
—
Sgr
4,146,030
32
Värfvade arméen.
Lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens
exercis.
29. a.
Bestämdt anslag
Penningar .............................................
— 20,495: 74
b.
Förslags-anslag
Oindelt spanmål, 18,049,5 kft å 2,IO kr.......
- 37,903: 95
58,399
69
3i-
dito
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena......
800,000
—
Sgr
3,841,486
81
Beväringen.
Sgr
824,946
80
Materielen.
42.
Förslags-anslag
Salpeteruppköp.......................................
.................
110,000
—
Sgr
2,057,825
57
Diverse anslag.
47-
Keservations-anslag
Durchmarche-kostnader ...........................
8,000
_
48.
Förslags-anslag
Rese- och traktamentspenningar ...............
70,000
—
Sgr
253,705
25
Summa
I 1,710,400
—
Pj o
Femte Hufvudtiteln.
«
Sj öförsvars-Departementet.
Aflönings-stater.
V. t.
Bestämdt anslag
Departementschefen...................................................
15,000
—
Båtsmansindelningen, indelta räntor ...........................
81,053
98
8.
Förslags-anslag
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län an-
slagna räntor.........................................................
24,000
—
Sgr
L357,577
98
Materielen.
Sgr
1,164,909
42
Diverse anslag.
Sjövapnets öfningar.
18.
Beservations-anslag
Durchmarche-kostnader .............................................
20,000
—
21.
Förslags-anslag
Bese- och traktamentspenningar ... ..............................
15,000
—
Sgr
1,136,152
60
För handeln.
Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal.
26. a.
Beservations-anslag
Penningar................................................ 790,000: —
b.
Förslags-anslag
Ersättning för indragna räntor .................. 3: 75
Indelt ränta............................................. 456: 25
d.
Beservations-anslag
Till lifräddningsanstalterna å rikets kuster ...
10,000 —
800,460
—
Summa
4,459,100
—
Sjette Hufvudtiteln.
Civil-Departementet.
VI. 1.
Bestämdt anslag
Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kr...................
36,000
—
6.
dito
Landtmäteri-staten ...................................................
98,200
—
_ _ _ _ -
Landsstaterna i länen.
9. a.
dito
Penningar............................................. 1,108,752: 15
b.
Förslags-anslag
Oindelt spanmål, 7,164,5 kft å 2,10 kr....... 15,045: 45
C.
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde... 132,807: 44
d.
Indelt ränta.......................................... 30,706: 59
1,287,311
63
— — —
______
Gästgifvares friheter.
13. a
Bestämdt anslag
Penningar............................................. 1,039: 13
b
Förslags-anslag
Oindelt spanmål, 38^ kft å 2,IO kr............. 80: 01
C
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde
10,878: 83
d
Indelt ränta.......................................... 6,553: 49
18,551
46
VI. 14-
Reservations-anslag
Till lättnad i skjutsningstungan, der den genom entre-
prenad bestrides och är särdeles tryckande...............
175,000
—
Färjor och färjekarlar.
15- a.
Bestämdt anslag
Penningar .............................................. 5°: —
b.
Förslags-anslag
Ersättning för indragna räntor och tionde...... 194: 51
C.
Indelt ränta ............................................. 27: 35
271
86
Sgr
10,285,056
95
Jordbruket, handeln och näringarne.
18.
Reservations-anslag
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanä-
ringar..................................................................
172,400
—
Hästafvelns förbättrande.
21. a.
dito
I allmänhet ....................................-........ 58,55°: —
b.
Förslagsvis
Oindelt spanmål, 330,7 kft ä 2,IO kr............. 694: 47
C.
Reservations-anslag
Till prisbelöningar för hästar ..................... 35,000: —
94,244
47
Bgr
846,942
60
Diverse anslag.
28.
Förslags-anslag
Utflyttningshjelp efter skiften ....................................
110,000
—
32-
Förslagsansl. (högst)
Karantänsinrättningen på Känsö .................................
15,85°
—
35-
Förslags-anslag
Rese- och traktamentspenningar .................................
23,000
—
36.
dito
Skrifmaterialier och expenser, ved nr m......................
67,247
34
Sgr
459,5°°
45
Summa
11,591,500
—
Sjunde Hufvudtiteln.
Finans-Departementet.
VII. 1.
Bestämdt anslag
17,000
5-
Förslags-anslag
Stämpelpappersomkostnader .......................................
164,000
—
15. a
Bestämdt anslag
Skogsväsendet.......................................... 390,812: 97
b
Reservations-anslag
Till kronoskogarnes förvaltning och befräm-
jande af skogsväsendet i allmänhet .......1. 450,000: —
c
Indelt ränta............................................. 9°°: —
841.712
97
16.
Förslags-anslag
Till belöningar för rofdjurs dödande ...........................
12,000
18.
Reservations-anslag
Byggnader och reparationer .......................................
120,900
—
Städers friheter.
19. a
Förslags-anslag
Penningar ................................................ 21,705: 58
b
Oindelt spanmål, 509,6 kft å 2,IO kr............. 1,070: 16
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde...... 12,458: 17
d
Indelt ränta ............................................. 9,250: 78
d:o tionde............................................. 37°: 52
44,855
21
22.
dito
Mantalsskrifningsprovision..........................................
19,5°°
—
VII. 23.
Förslags-anslag
Kontroll å tillverkningsafgifter.................
400,000
-1
24.
dito
Restitutioner .........................................
25,000
—
25-
dito
Rese- och traktamentspenningar ..............
6,000
—
26.
dito
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser____
—
250,000''
—
Summa
10,498,000
—
Åttonde Hufvudtiteln.
Ecklesiastik-Departementet.
VIII. 1.
Bestämdt anslag
Departementschefen.................................
17,000
—
Kleresistaten.
6. a.
dito
Penningar.............................................
15,054:
06
b.
Förslags-anslag
Oindelt spanmål, 3,249 kft å 2,10 kr..........
6,823:
95
C.
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde
301,174:
37
a.
119,129:
d:o tionde, krono-............... 11,305: 41
kyrko-............... 13,926: 78
25,232:
19
467,413
58
Universiteten.
10. a.
Bestämdt anslag
Penningar.............................................
312.611:
28
b.
Förslags-anslag
Oindelt spanmål, 80,2 kft å 2,la kr..........
168:
42
C.
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde
94,870:
7°
a.
70,313:
d:o tionde, krono-............... 401: 59
kyrko-............... 29,159: 55
29,561:
14
507,524
77
Elementarläroverken.
12. a.
Reservations-anslag
Penningar.............................................
2,059,746:
44
b.
Förslags-anslag
Ersättning för indragna räntor och tionde
209,626:
33
6,382:
67
!
d.
kyrko- ............... 1.082: 55
1,287:
12
2,277,042
56
Pedagogier och folkskolor.
14. a.
Bestämdt anslag
Penningar.............................................
60,609:
85
b.
Förslags-anslag
Oindelt spanmål, 448,9''kft ä 2,IO kr..........
942:
69
C.
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde
6,746:
48
d.
4,328:
79
d:o tionde, krono- ............... —
27
kyrko- ............... 1,133: 58
1,133: 85
73,761
62
F olkundervisningen.
15. a.
Reservations-anslag
Seminarier för folkskolelärares bildande ...
173,650:
—
b.
dito
Stipendier för seminarii-elever..................
55,ooo:
—
C.
dito
Arfvoden och resekostnadsersättning åt folk-
skoleinspektörer .................................
65,000:
—-
d.
dito
Undervisningsmaterielen m. in. för folksko-
loma ................................................
10,000:
—
e.
Reservations-anslag
Understöd för högre folkskolor ...............
I 1,000:
—
f.
Förslags-anslag
Till befrämjande af folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste trakter bosatte
finn ar................................................
12,000:
—
g-
dito
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor ................................... .....
I,370,000:
—
1,696,650
—
VIII. 17.
Bestämdt anslag
Sundhetskollegium med medicinalstaten...........
322,400
__
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
18. a.
dito
Penningar............................................ 22,441-
b.
26,544
82
— —
- - - - -
- - - - - - - - - - - - -
_ _ _
22.
Förslags-anslag
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande ..
75,000
—
32.
dito
Fattigvården i allmänhet..................
35,000
— — —
- - - - -
- - - - - - - - - - - - _
_
Hospitalers och lasaretters underhåll.
34. a.
Bestämdt anslag
Penningar............................................. 7,804: 33
b.
Förslags-anslag
Oindelt spanmål, 70,9 kft å 2,IO kr............. 148: 89
c.
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde
92,963: 40
d.
e.
kyrk°- ...............3,339: —
4i382. g4
1 ‘6,397
17
Stora barnhuset i Stockholm.
35- a.
Bestämdt anslag
Penningar.......................................... 28,750: —
b.
F örslags-anslag
Ersättning för indragna räntor och tionde
42,930: 09
O
OO
•O
r~>
— — —
--- - - -
- - - - - - - - - - - - -
._ __ _
_
37-
Förslags-anslag
Barnhusen i landsorterna, ersättning för indragen tionde.
25,672
7‘
Kyrkors underhåll.
38. a.
Bestämdt anslag
Penningar ............................................. 6,721: 04
b.
Förslags-anslag
Oindelt spanmål, 988,8 kft å 2,IO kr.......... 2,076: 48
C.
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde 117,496: 78
d.
.......
Indelt ränta.......... .
8 754- g5
e.
d:o tionde, krono-............... 8,266: 06
kyi''k°-...............163,964: 85
172,230: 91
307,280
06
42.
Reservations-anslag
Extra utgifter ........................
15,000
—
Summa
6,822,900
—
Monde Hufvudtiteln.
Pensions- och indragningsstaterna.
A) Pensionsstaten.
Civilstatens pensionskassa.
IX. i.a.
Bestämdt anslag
Pensionsstaten för civila embets- och tjensteman............
37,500
—
Sgr
646,357
99
B) Allmänna indragningsstaten.
För diverse ändamål.
11. a.
Förslags-anslag
Penningar ........................................... 890,880: —-
b.
dito
Oindelt spanmål, 66,7 kft å 2,IO kr.......... 140: 07
c.
dito
Ersättning för indragna räntor och tionde
1,533: 06
d.
Indelta räntor....................................
223- 88
892,777
OI
Summa
‘,539,135 1
—
Extra ordinarie anslag.
1
Andra Hufvudtiteln.
Justitie-Departementet.
II.'' I.
Bestämdt anslag
Dyrtidstillägg för justitiekanslers-expeditionen...............
2,500
—
12.
dito
Till uppförande af ett nytt kronohäkte i Ystad ............
50,000
—
.Summa
556,669
80
Fjerde Hufvudtiteln.
Landtförsvars-Departementet.
IV.'' i.
Bestämdt anslag
Dyrtidstillägg för generalstaben .................................
21,960
—
3i-
dito
Till befrämjande af skarpskytteväsendet .....................
100,000
—
Summa
3,837,969
08
Femte Hufvudtiteln.
i
Sjöförsvars-Departementet.
V.'' I.
Bestämdt anslag
Dyrtidstillägg för förvaltningen af sjöärendena ............
5,060
—
Summa
2,337,725
—
Sjette Hufvudtiteln.
Civil-Departementet.
VI.'' I.
Bestämdt anslag
Dyrtidstillägg för kommerskollegium med bergsstaten ...
12,460
—
32-
dito
För anläggning af nya, samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar..................
200,000
—
Summa
1,467,706
5°
Sjunde Hufvudtiteln.
Finans-Departementet.
VII.'' i.
Bestämdt anslag
Dyrtidstillägg för kammarkollegium..............................
20,440
Summa
205,891
|S2
Åttonde Hufvudtiteln.
vin.'' i.
Bestämdt anslag
Ecklesiastik-Departementet.
Dyrtidstillägg för riksarkivet........................
3,520
10,000
24.
Förslags-anslag
Understöd åt folkhögskolor....................
—
Summa
1,869,536
—
Nionde Hufvudtiteln.
IX.'' 1.
Kreditiv
Pensionsstaten.
Arméens pensionskassa.
För upprätthållande af arméens pensionskassas egen pen-  sionering.....................
85,500
—
—"
—
— — — — —
— — — — — — — — — — — — —
—
Summa
488,500
—
Utom Hufvudtitlarne.
Anslag till statens jernvägsbyggnader.
Till uppförande af bostäder åt banvakter och stations-  betjente ................
285,000
Summa
9,285,000
—
5 i
B. St.
N län.
Formulär N:o 1.
Första fögderiet.
N. socken.
Bevillningstaxeringslängd öfver fast egendom
för år 1873.
Nummer å uppgift eller
annan bilaga.
Bevillningstaxeringslängd öfver fast egendom
Deri skattskyldige.
N. N. hemmansegare
N. #N. bruksegare ......
N. N. kapten.
N. N.
Taxeringskomitéens upps
nings- och bevillningssur
Enligt pröfningskomitéens beslut
Tillkommer.
....................
Summa
Älgar ...........................
Faststälda summor för socknen
Egendomen.
Hem-
mans
Officiel» uppgifter
Af bevillningsbered-  ningen föreslaget
värde
nummer.
mantal.
om senaste köpe-  skillingsbelopp.
0
g
&
0
£L
CD
p:
cL
Ct>
5*
q<5
om gällande brand-  försäkringsvärde.
—- • --
å jordbruksfastighet.
å annan fastighet.
N. säteri ...................
i
4
90,000
90,000
N. kronoskatte..............
2
7,
—
8,000
—
8,000
D:o bränneri................
—
—.
—
2,000
_
2,000
N. kronoskatte...........
V.
10,000
4,000
N. frälseskatte.........
2
V,
3,000
4,000
_
D:o krono-............
4
7,
—
—
2,000
_
N. stångjernsbruk............
—
30,000
—
—
_
0
b
0
0
D:o tegelbruk ...............
—
—
—
—
1,000
_
1,000
N. boställe.....................
3
I
—
—
—
25,000
D:0 mjölqvarn ...............
—
—
—
_
__
2,000
Frälseräntan af ''/2 mtl N.,
uppgående enl. sistl. års-
markegång till 130,35 ...
—
—
—
—
—
_„
2,605
N. stenkärlsfabrik .........
—
—
500
—
500
Summa
—
—
—
—
3,872,400
754,605
Ort och dag.
Bevillningsberedningen.
— ~
—
—
—
—
—
—
—
— —
—
—
—
—
—
—
- -
:
:
—
—
—
—
— —
—
—
—
—
_
_
Lika formulär för stad; börande af denna längd ett exemplar finnas å landskontoret och ett hos
i N. socken för år 1873
A f
faxe
r i n g « k 0 m i
t é e
n
§ i taxeringskomitéens protokoll.
Af pröfningsko-  mitéen beslutade
förändringar
§ i pröfningskomitéens protokoll.
A n t e e k 11 i n g a r.
åsatt
värde
påförd bevillning
-*1
p:
ro
ö
i afgifter.
5. jordbruks-  fastighet.
å annan
fastighet.
för jordbruks-
fastighet å 3 öre
för 100 kronor.
fastighet å 5 öre
för 100 kronor.
för annan
1
Summa.
Special
summa.
Hufvud-
summa.
Special
summa.
11
3 3
P P-.
90,000
År 1874 är bränneriet ute-
8,000
—*
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—*
—
—
—
slutet och öfrige värdena
—
98,000
—
2,000
29
40
1
—
30
40
—
—
—
—
—
ändrade.
8,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
9,000
2
70
17
4,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
År 1874 är tegelbruket ute-
2,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
slutet, men tillkomne en
—
—-
30,000
—
—
—
—
—
—
—
—
26,000
13
—
—
mjöl- och en sågqvarn.
—
14,000
1,000
31,000
4
20
15
5°
19
70
—
—
—
—
—
28,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
3,000
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
28,000
2,605
5,605
8
40
2
80
11
20
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
-
25
—
25
—
=
—
=
—
3,873,400
—
755,605
1,162
2
377
80
i,539
82
—
—
—
—
—
Ort och dag.
Taxeringskomitéen.
—
3,873,400
—
755,605
1,162
2
377
80
i,539
82
—
—
-
—
—
—
1,000
—
—
—
30
—
—
—
30
—
—
_
—-
—
—
3,874,400
—
755,605
1,162
32
377
so
i,54o
12
—
—
—
—
—
—
—
—
3,000
—
—
I
50
1
50
—
—
—
—
—
—
3,874,400
—
752,605
1,162
32
376
30
i,538
62
—
—
—
—
—
vederbörande magistrat eller kronofogde,
B,
N. län.
Formulär
Af pröfningskomitéen beslutade förändringar i taxerings
-
.Den skattskyldige.
Egendomen.
Hemmans
Af taxeringskomi-
nummer.
mantal.
uppskattadt
värde
påförd hevill-
a jordbruks-  fastighet.
1
å annan
fastighet.
för jordbruks-  fastighet å 3
öre för 100
kronor.
för annan
fastighet å 5
öre för 100
kronor.
N. so
N. N. bruksegare........
N. N. kapten ............
eken.
N. kronoskatte............
N. stångjern sbruk.........
N. mjölqvarn ............
I
7*
8,000
30,000
3,OOO
2
40
15
I
5°
Summa
Förhöjningen utgör.........
Minskningen »
..........
Summa
—
—
8.000
1.000
33,000
2
40
3°
16
5°
—
—
9,000
33,ooo
2
70
16
5°
st,
N:o 2.
längderna öfver fast egendom i första fögderiet för år 1873.
t é e u
Af p r ö
f n i n
3 k
0 in i t
é e
n
0!»
d~.
sT g:
ning
uppskatta^
värde
faststäld bevillning
h-
^ s?
a 3"
Cfc C->
2. 13.
£’ P
0Q CJQ
CD P
Anteckningar.
Summa.
å jordbruks-
fastighet.
å annan
fastighet.
fastighet å 3
öre för 100
kronor.
för jordbruks-
fastighet å 0
öre för 100
kronor.
för annan
Summa.
a
r-'' g
o
a
CD
ue antecknade
ingden pag.
2
*5
40
9,000
26,000
2
70
13
2
13
70
17
I
I
5°
—
4,000
—
—
2
—
2
—
18
I
18
90
9,000
30,000
2
70
15
—
17
70
—
—
_
3°
_
_
_
_
_
—
_
_
—
—
—
■—
3,000
—
—
I
5°
I
5°
—
—
i9
20
9,000
33,ooo
2
70
16
5°
J9
20
—
—
Nummer u uppgiften eller
annan bilaga.
N. län.
B.
Formulär
Af bevillningsberedningen föreslagna och af taxeringskomitéen beslutade för
-
I)en skattskyldige.
Egendomen.
Hemmans
Officiel uppgifter
nummer.
mantal.
om senaste kö-  peskillingsbelopp.
om hypoteksvär-  dering.
om gällande
brandförsäkrings-  värde.
N., hemmansegare
N. säteri..................
I
4
N. kronoskatte .........
2
V,
—
—
—
D:o bränneri ............
—
—
—
—
—
N., bruksegare......
N. tegelbruk..........
—
—
—
—
—
I):o mjölqvarn .........
—
—
—
—
—
I):o sågqvarn............
—
—
—
—
—
St.
N:o 3.
ändringar i bevillningstaxeringen af fast egendom i N. socken år 1874.
Af bevillmngsbered-  ningen föreslaget
värde
Af taxeringskomitéen
§ i taxeringskomitéens
protokoll.
Anteckningar.
å jordbruks-
fastighet.
å arman
fastighet.
åsatt
å jord-  bruksfa-  stighet.
värde
å annan
fastighet.
påförd
bevillning.
I 00,000
100,000
3°
4
Förhöjdt värde.
10,000
—
10,000
—
3
—
))
Dito.
—
—
—
—
—
—
»
Uteslutet.
—
—
—
—
—
5
Dito.
—
4,000
—
4,000
2
—
—
Tillkommen.
—
3,000
—
3,000
T
5°
—
Dito.
52
B
N. län.
Formulär
Af pröfningskomitéen faststälda förändringar i bevillnings
-
Den skattskyldige.
Egendomen.
Hemmans
Uppskattningsvärden
nummer.
mantal.
å jordbruksfastighet.
å annan
fastighet.
Special-
summa.
Hufvud-
summa.
Special-
summa.
Hufvud-
summa.
1873 års uppskattnings- ock bevillningssmnmor
—
—
—
3,874,400
—
752i6o5
Under år 1874 dels tillkomne och dels
förändrade fastighetsvärden.
N. N., hemmansegare
N. säteri...............—
I
4
100,000
—
—
—
N. kronoskatte.........
2
Va
10,000
I I 0,000
—
—
N. N., bruksegare______
N. mjölqvarn............
—
—
—
4,000
—
D:o sågqvarn............
—
—
—
3,ooo
7,000
Summa
—
—
—
3,984,400
—
759,605
Egendomar, för hviska 1873 års värden
och de derpå grundade af gifter affär as.
N. N., hemmansegare
N. säteri..................
I
4
90,000
—
—
—
N. kronoskatte.........
2
7,
8,000
—
—
—
D:o, en bränneribygnad
—
—
98,000
—
2,000
N. N., bruksegare......
N. tegelbruk............
—
—
—
—
—
1,000
Sgr
—
—
—
98,000
—
3,000
1874 års uppskattnings
- och bevillningssmnmor
—
—
3,886,400
—
756,605
st,
N:o 4.
taxeringen af fast egendom inom N. socken år 1874.
B evill nings af gifter
§ i pröfningskomitéens
protokoll.
Förändringarne antecknade
i 1873 års längd pag.
Öfrige anteckningar.
för jordbruks-
fastighet å 3 öre
för 100 kronor.
för annan
fastighet å 5 öre
för 100 kronor.
Summa.
1,162
32
376
3°
1,538
62
—
—
33
—
—
—
33
—
16
I
—
—
3
5°
3
5°
17
I
* ->19 5
32
379
80
i,S75
I 2
—
—
29
40
I
—
30
40
16
I
—
—
—
5°
—
50
—
I
29
40
1
5°
3°
90
—
—
1,165
92
378
3°
i,544
22
—
—
B. St.
N. län.
Formulär JSTro 5.
Taxeringslängd öfver den fasta egendom inom N. socken, för hvilken bevillning
enl. 2:dra art. icke erlägges, för år 1873.
Egaren eller
innehafvare!!.
Egendomen.
Hemmans
Af bevilln.beredn
föreslagna värden
Af taxeringskomitéen
bestämda värden.
Af pröfn.komitéen
faststälda värden.
Anteckningar.
nummer.
mantal.
cn
e i?
3 re
3 2.
O P
r* i
Hufvud-
summor.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
Q&>
>-3
>-t
O
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
§ i prat.
l:o Egendom, tillhörig staten:
N., arrendator...
N. kungsgård ...
i
5
50,000
—
60,000
—
—
—
—
—
D:o qvarn.........
—
—
20,000
70,000
25,000
85,000
—
—
85,000
—
Upplåten till landt-
bruksinsiitut.
N. kungsgård ...
—
—
—
200,000
—
200,000
—
—
200,000
—
Sgr
—
—
—
270,000
—
285,000
—
—
285,000
—
2:o Egendom, tillhörig menig-
heter
m. fl.:
N. socken.........
Kyrka ............
—
—
30,000
Dito .........
F olkskolebyggnad
—
—
5,000
Dito .........
Sockenmagasin...
—
—
1,000
Dito .........
Sockenstuga......
—
—
0
0
no
37,500
—
37,500
—
—
37,500
—
N. härad .........
Tingshus .........
—
—
—
2,000
—
2,000
—
—
2,000
—
N. län ............
N. landtbruks-
skola............
i
2
—
30,000
—
25,000
—
—
25,000
—
Sgr
—
—
—
69,500
—
64,500
-
—
64,500
—
Summa
—
—
—
339,500
—
349,500
—
—
349,500
—
Rättelser.
Del. I, sid. 9, rad. 14 nedifrån står: »stadskontoret» läs: statskontoret.
”
”
*
49,
”
19
uppifrån
»
»påaktade»
»
påaktad.
»
»
»
66,
»
12
nedifrån
»
»1,846,473»
»
1,845,474.
»
»
»
»
»
11
»
»
»2,124,462»
»
2,124,463.
» II, IT. It., Formulär N:o 1, sid. 3, rad. 4, 5 och 6 uppifrån står: »till länsstyrelsen öfverlemnade», läs:
till länsstyrelsens åtgärd öfverlemnade.
»
» L. It. K., Formulär N:o 12, sid. 2, rad. 4 uppifrån står: »3,000: —» läs: 30,000: —
