# ID: svediakorp-gov97
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1723
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 188,239
# sentences: 9,177
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


SVERIGES
RIDDERSIvAPS OCH ADELS
RIKSDAGS-PROTOKOLL
FRÅN OOH MED ÅR 1719
ANDRA DELEN
1733
FÖRSTA HÄFTET
STOCKHOLM, 187G. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Ijikasom vid närmast föregående riksmöten så är ock vid
1723 års riksdag Ridderskapets och Adelns protokoll fördt
och nedskrifvet af Riddarhus-Sekreteraren Jonas Wulfvenstierna,
sedermera Kammarråd och Friherre. Till följd af
hans sjukdomsförfall fick hans svåger Kongl. Sekreteraren
Anders Gyllenkrook den 26 Januari i uppdrag att fullgöra
hans åligganden och har fört protokollet från och med
denna dag till och med den 12 Mars, hvarefter Wulfvenstierna
åter har sjelf fattat det i pennan. På detta vikariat
beror en del olikheter både i stil och i stafningssätt. Gyllenkrook
tog före riksdagens slut här afsked och gick i Hertig
Carl Fredriks af Holstein tjenst, hos hvilken han blef
Kammarherre och Kabinetts-Sekreterare.
Vid utgifvandet af Adelns förhandlingar vid 1723 års
riksdag har samma plan af undertecknad följts, som legat
till grund för mitt förfärande vid offentliggörandet af 1719
och 1720 års Riddarhusprotokoll.
Stockholm i Maj 1876.
F. V. Montan.
RIDDEESKAPETS OCH ADELIS
PROTOKOLL
VID RIKSDAGEN I STOCKHOLM
Ar 1733.
Anno 1723 den 17 Januari lät Hans Kongl. Maij-.t med
Pukor och Trumpeter utblåsa Riksdagen ock befalla, det Ständerne,
hvar på sin behörige ort, sig angifva skulle. I föllje
deraf månde Ridderskapet ock Adelen samma dag, så vähl
som den 18 och 19 låta anteckna sine namn på Riddarhuset
hoos Riddarhuus-Secreteraren.
Den 21 Januari
infunno sig Ridderskapet ock Adelen efter förut skiedt anslag
uppe i stora Riddarhuus-sahlen, då listan på dem som församblade
voro uplästes, ock hvar ock en derefter intog sit rum.
Sedan framsteg Riddarhuus-Directeuren, Baron ock Landshöfdingen
Hr Ernest Creutz, hvilken nu sitter såsom Fullmäcktig
för Gref Brahes Familia, ock uppå Hans Excellences
Grefve Carl Gyllen$tiernas vägnar, som förer Presidium vid
Riddarhuus-Directionen, beneventerade han Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen sålunda:
Högvälborne, Välborne, Högädle ock Välbördige, Sveriges
Rikes Samtelige Höglåflige Ridderskap ock Adel.
Det häfver Hans Kongl. Maij:t i Nåder behagat, enligit
Regerings-Formen, låta sammankalla Riksens Höglåfl. Ständer,
ock ehuruvähl det är til beklaga, at Hans Excellence RiksRådet
ock Praesidenten, Högvälborne Hr Grefve Carl Gyllenstierna,
såsom derjämte den första Directeuren af Riddarhuset,
för dess långvarige opasslighet, ey förmår uti egen Person
sig infinna, Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen at beneventera,
ärkiänner jag dock det för särdeles heder ock förmån, at jag
vid detta tilfälle icke allenast får förmäla vählbemälte Herres
tiänsthörsamme hälsning, utan ock med de öfrige mine Hrr
medbroder ock Riddarliuus-Directeurer får den ähran at betyga
Adelns Protokoll 1723. ^
2
1723 den 21 Januari.
vår stora fägnad öfver det Höglåfl. Ridderskapets ock Adelens
lyckelige ankomst, samt derhos uti ödmiukhet förklara den
stora vördnad ock högacktning jag beständigt hos mig hyser.
Yij hafva desse framflutne Riksdagar fort våra rådslag
under ett svårt och blodigt krig, mästa delen uti de afsickter,
at sättja oss uti god författning emot våra då varande mäcktige
Fiender. Nu hafvom vij orsak troinnerligen tacka den
store Guden, som behagat omsider benåda oss, om icke med
en fördelacktig, dock länge efterlängtad önskelig fred.
Derigenom är vårt antahl förökt med månge förståndige
ock högförtiänte män ock medbroder, hvilka vij härtill uti et
svårt ock långvarigt Fångenskap måst sakna, men nu få vij
öfver deras förlåssning ock lyckelige hemkomst oss fägna, ock
med dem uti inbördes förtrogen vänskap ock enighet om vårt
förfallna Rikes ophielpande öfverläggia. Til en god bygnad
måste aldraförst anläggias god grund; den samma hafva vij
förmedelst vår Nådige Konungs ophöijelse uppå den Kongl.
Thronen, tillika med derbredevid giorde nyttige ock hälsosamme
Förordningar om Regements-styrelsen, författat; Altså, när vij
uppå desse fasta grundpelare med klokhet ock förstånd försickteligen
opbyggia vårt Rijke, hafvom vij igenom dens Högstes
bijstånd ock välsignelse at förmoda lyckelig framgång
ock deruppå fölljande välmåga. Sielfva afvunden, som altid
söker nederrifva, hvad kloka och förenade händer opbyggia,
måste stanna uti en bestört förundran öfver sin förgäfves använde
möda, til at sönderbryta det berget, som med Enighetens
band är omgiordat. Yij kunna då med äfven så stor frimodighet
emotstå våra afvundsmäns ock illvilljares försök, som
vij tillika med vårt kiära Fädernesland lätteligen skulle kunna
förfalla uti vår förra macktlöshet, der vij, för någre andre afsickter,
skulle låta den nu, Gudi låf, förknippade samdräckt- ock
enigheten på något sätt oroas eller brytas, ock således låta våra
motståndare deraf få tilfälle til sin fördel, ock med vår skada,
om icke förderf, at profitera; men tvärt om, när vij med samdräcktigt
tålamod arbete på vårt kiära Fäderneslands opkomst,
lära vij förmedelst den Högstes bijstånd deraf röna bättre fruckt
ock nytta, än de, hvilka oss den så dyrt förvärfvade friheten
missunna, ock giärna torde önska, på et eller annat sätt, om
icke aldeles förstöra, dock åtminstone at oroa.
Ock som til desse ährenders företagande aldraförst synes
nödigt at förse oss med en skickelig Landt-Marskalck; ty un
-
Välkornsttal. Val af Landtmarskalk.
3
derställes det Höglåfl. Ridderskapets ock Adelens höggunstige
ompröfvande, när de behaga det våhlet sig at företaga.
Härefter begiärte en del af Ridderskapet ock Adelen,
at Landt-Marskalken måtte nu välljas. Men andre sade det
vara för seent, efter som klåckan vore nu et.
Hr O delström praecaverade, at de, som gåt bårt ock ey
vore tilstädes, måtte sedan få gifva in sine vota.
Ock som Ridderskapet ock Adelen var i skilgacktig
mening, om Landt-Marskalks-vahlet nu skie skulle eller ey;
så sade
Hr Ernest Creutz, det han vore anbefalt at föreställa,
om icke de skulle i dag behaga företaga Landt-Marskalcks-vahlet.
Härtill ropades: Ja, ock föll pluraliteten derpå, at det nu
skie måtte; Altså begiärtes, at någre visse måtte förordnas
at taga emot voterings-sedlarne.
Desse voro:
Gref Charl Emil Lewenhaupt. Hr Carl Wilhelm Krassou.
Friherre Thure Horn. Hr Gustaf Palmfelt.
Hr Steen Arfwidson. Hr Bernhard Cederholm.
Friherre Bror Rålamb hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
huru vida de, som stå sub reatu, kunna komma at votera med
Ridderskapet ock Adelen til Landt-Marskalcks-vahlet.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig enhälleligen,
at de som stå sub reatu böra afhålla sig ifrån voteringen.
Ock som Friherre von Essen begiärte, at man måtte
nämna dem, sorn man härmed menar; så sades af
Friherre Wrede, at han kunde nämna en som heter
Mannercreutz, hvilken dock ey är här på Riddarhuset intagen.
Derefter företogs voteringen, ock annoterades de, som
absentes vore, men innan sedlarne uptoges, ropades de up, som
under voteringen sig absenterat, då de, som åter upkommit,
gingo fram ock gofvo in sine vota.
Sedan frågade Gref Leijonhufwud, om man icke nu finge
öpna sedlarne ock räkna vota.
Hvartil som Ridderskapet ock Adelen samtyckte, så
skiedde samma.
Ock som et votum var för Hans Excellence Gref Horn,
så sade
Friherre Eric Sparre, at Hans Excellence Gref Horn
har intet åstundat at blifva Landt-Marskalck, utan rädt sina
vänner dertil, at de måtte falla på någon annan skickelig man.
1723 den 21 Januari.
Tå man räknat vota, befans pluraliteten vara för Praesidenten
Baron Lagerberg, som efter voterings-listan fåt tre
hundrade åttatijo sex vota.
Therefter holt Hr Baron Ernest Creutz, på Ridderskapets
ock Adelens vägnar, fölljande tal til Hr Landt-Marskalken.
Högvälborne Hr Baron ock President.
Vid det nu öfverståndne Landt-Marskalcks-vahlet, häfver
Hr Baron ock Prsesidenten nogsamt ärfarit den goda tancka
Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen om dess capacitet, ock det
stora förtroende til dess redelighet, de til Hr Baron ock Presidenten
draga.(!)
Godt omdömme ock förtroende kunna ey hafvas, der icke
redeligheten med capaciteten igenom sielfva giärningarne förut
går, ock dertil anledning gifver; ock at desse delar hos Hr
Baron ock Presidenten sig befinna, är så oemotsäijeligit, som
värckan deraf det samma intygar, ock således håller(!) oanständigt,
att med något vidare utförande giöra Hr Barons ock
Presidentens bekanta modestie dermed något misshag.
Jag.hafver således den ähran, uppå Höglåfl. Ridderskapets
ock Adelens vägnar, til Hr Baron ock Prsesidenten, nu vår
utkårade Landtmarskalk, med mycken felicitation at öfverlefverera
denne Landtmarskalcks-stafven, önskandes honom til
det mödosamma arbetet allskiöns lycka, framgång ock välsignelse
uti alla dhe måhl ock vichtige ährender, som Hr Landtmarskalken
til Kongl. Maij:ts ock vårt kiära Fäderneslands
bästa sig företagandes varder.
De ährender, som vid denna nu ingångne Riksdagen komma
til öfvervägande at företagas, äro sannerlig af den vicht,
ock angelägenhet, at vårt kiära Fäderneslands vählfärd, opkomst
ock deruppå fölljande sälla tilständ förnämligast beror(!).
Ridderskapet ock Adelen lärer dervid ey underlåta uppå
alt sätt at understödja Hr Landtmarskalkens möda ock med
et fullkomligit förtroende uti alla stycken gå honom tilhanda,
ock dermedelst giöra Hr Landtmarskalckens besvär så mycket
lättare, ock försättja dess Person icke allenast uti stort anseende,
utan ock befästa Hr Landtmarskalckens ähreminne uti
stadigvarande ihågkommelse.
Härpå steg Landtmarskalken fram til sin stohl, tog
Stafven och holt följande tahl:
Tal till och af Landtmarskm. Deputation till Kongl. Maj:t. 5
S. T.
Det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen är jag på det högsta
förplicktad för den gunst, bevågenhet ock förtroende, det
Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen emot mig behagat vijsa med
kallelsen ock våhlet til Landtmarskalcks-Embetet. Jag tilstår
giärna, at många af det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen til
denna Beställning så skickelige och skickeligare hade varit än
jag, men jag cederar intet giärna, at någon samma förrättning
med mera zele til det allmänna bästas befrämjande förrätta
skulle. Det är väl sant, at .mit ringa pund, mine krämpor
med mera hafva satt mått ock måhl för min förmåga. Men
för min villia ock nijt för det allmänna bästa är, Gudi låf,
än intet mått eller måhl satt; lärer ock aldrig, så länge jag
lefver, satt blifva. Jag har fuller detta Embetet intet förmodat;
Men som det behagat det Höglåfl. Ridderskapet och
Adelen mig af benägenhet ock förtroende dertill kalla, så upock
antager jag samma kallelse med all hörsam och tienstl.
tacksamhet, som en skickelse af Gud, hvilken jag ock anropar
om dess Nåd ock bijstånd til samma Embetes tilbörlige utförande.
Jag drager i öfrigit det hörsamme ock tiänstl. förtroende
til det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen, som mig harti]
kallat, det de komma mig til hielp med deras mogna påminnelser,
uti hvad de finna lända til det allmänna bästas befrämjande.
Gud låte nu denne Riksdag i en vällsignad stund begynt
vara, en lyckelig framgång hafva ock et för det allmänna
bästa nyttigt ock hälsosamt slut vinna, hvilket säkerligen är
at förmoda, då alla enskylte afsickter a sijdo sättias, ock en
inbördes Enighet tager det allmänna bästas befrämjande til
ädamåhl ock ögnamärcke. Hvarti! den högste Guden gifve sin
milderijka Nåd ock välsignelse!
Sedan äskade Hr Landtmarskalken lind, ock hemstälte
Ridderskapets ock Adelens godtfinnande, huruvida de behaga,
at hail sjelf skall till Kongl. Maij:t upgå, eller en Deputation,
ock i underdånighet berätta Kongl. Maij:t, huru Landtmarskalksvahlet
utslagit.
Ridderskapet ock Adelen förente sig derom, at en Deputation
af 12 Personer skulle nu, som vid förra Riksdagen
skiedde, gå up til Hans Kongl. Maij:t, ock Hr Landtmarskalken
sedermera giöra sin underdånige upvacktning.
6
1723 den 22 Januari.
Uti samma Deputation utnämdes:
För Gref Brahe
Friherre Ernest Joli. Creutz.
Gref Carl Emilius Lewenhaupt.
Friherre Wrangel.
Friherre Rålamb.
Friherre Cederhielm.
Hr Silfwersparre.
Hr Grubb.
Hr Lagerfelt.
Hr Ornstedt.
Hr Tigerclou.
Hr Enanderhielrn.
Hr Zander.
Desse gingo up til Hans Kongl. Maiy.t uti förberörde
ährende, ock skilgdes Ridderskapet ock Adelen dermed åt.
Den 22 Januari.
Före middagen.
Hr Landtmarskalken berättade, at Deputation, som i
går var uppe hoos Hans Kongl. Maij:t, at notificera Landtmarskalksvahlet,
kom tilbaka, sedan Ridderskapet ock Adelen
voro nedgångne af Riddarehuset, ock betygade, det Hans Maij:t
mycket nådigt uptagit Ridderskapets ock Adelens giorde vahl.
Sade ock derhoos, at han jämvähl sielf varit uppe ock aflagt
sin underdånige upvacktning, ock at Hans Maij:t i lika måtto
då med ali nåd ock ynnest ansedt det, som skiedt var. Derjämte
hade Hans Maij:t utlåtit sig, at han klåckan 10 vil
gifva Ridderskapets ock Adelens Deputerade Audience, som ä
Ståndets vägnar komma at gå up, til at giöra upvacktningen,
ock var Hans Maij:t af den meningen, att Ständerne om Torsdagen
kunde komma up på Rikssalen: dock kan man, sade Hr
Landtmarskalken, ey vetta, om det då skie kan, emedan om
Onsdagen infaller Hennes Maijrts Födelsedag.
Ridderskapet ock Adelen fägnade sig deröfver, at Hans
Maij:t så nådigt uptagit deras giorde Landtmarskalcks-vahl.
Sedan bad Hr Landtmarskalken, at Ridderskapet ock
Adelen ville utnämna dem, som skola gå up til Hans Kongl.
Maij:t, så vähl som ock til Hennes Maij:t Dråttningen, ock å
Ridderskapets ock Adelens vägnar giöra en underdånig upvacktning.
Deputationer till Kongl. Maj:t och till de andra Stånden. 7
Härtill utnämdes:
Gref Douglas.
Gref Wachtmeister.
Gref Spens.
Gref Mörner.
Gref Creutz.
Friherre Conrad Sparre.
Friherre Liwen.
Friherre Scheding.
Friherre Marderfelt.
Friherre CederCreutz.
Friherre Stiernstedt.
Friherre Bengt Horn.
Friherre Cnorring.
Hr Sparre af Rossvijk.
Hr Carpelan.
Hr Silfwersparre.
Hr Krusbiörn.
Hr Jägerhorn.
Hr Stiernstråhle.
Hr Bildt.
Hr Cronman.
Hr Gripenstierna.
Hr Gyllenkrook.
Hr Hägerflycht.
Hr Cedercrantz.
Hr Hammarberg.
Hr Cederberg.
Hr Freudenfelt.
Hr Hielmborg.
Hr Adlermarck.
Hr Loos.
Hr von Seth.
Hr Ladau.
Hr Boneauschiöld.
Hr Panso.
Hr Lagerborg.
Hr von Hökerstedt.
Hr von Carlheim.
Hr Rosin(!)
Hr Dalman.
Derefter utnämndes et Utskått, at efter middagen gå til
Präste- ock Bårgare-Stånden
För Gref Gustaf Cronhielm
Friherre Hamilton.
För Gref Henning Horn
Hr Stael von Holstein.
Friherre Gustaf Horn
af Kankas.
Friherre Dugval.
ock hälsa på dem.
Hr Silfwersparre.
Hr Tigerclou.
Hr Ankar crantz.
Hr Stierncrona.
Hr von Walker.
Hr von Brömsen.
Hr Lagerholm.
Hr Lindenstedt.
Nembligen:
I lika måtto utnämdes fölljande at gå til Bonde-Ståndet.
Nembligen:
Hr Gegerfelt.
Hr Silfwerberg.
Hr Swanfelt.
Hr von Post.
Hr Åkerhielm.
Gref Gustaf Bonde.
Gref Dolma.
Friherre Stuvart.
Friherre v. Hylten.
Hr Barnekou.
Tiv iPlsTia /)!irrt
TT 1» D /vin -h /v M/l
8
1723 den 22 Januari.
Håf-Intendenten Gref Tessin kom ned ifrån Kongl. Maij:t
ock berättade, at förslag vore giordt, huru många på den sidan,
som Ridderskapet och Adelen plägar sittia, uppe uti Rikssahlen
kunna berymma sig, ock at allenast rum voro för 400
Personer, begiärandes at Ridderskapet ock Adelen ville taga i
betänkande, huru man sig härvijd förhålla skulle.
Hr L andtmarskalken: Detta äro obehagelige tijdender
at proponera. Ridderskapet ock Adelen behagade utlåta sig,
huru detta skall hielpas, antingen at livar tridie af hvartera
bänken skall absentera sig, eller om de behaga förklara sig,
som villia godvilligt blifva bärta.
Sedan de sorlat häröfver någon stund, bad Hr Landtmarskalken,
at de ville betänka sig til eftermiddagen, emedan
han med Deputationen skulle nu gå up til Hans KongL
Maijri.
Hr Landtmarskalken geck altså up med them af Ridderskapet
ock Adelen, som thertil deputerade voro, ock holt
hoos Hans Kongl. Maij:t fölljande tahl:
Hos Eders Kongl. Maij:t aflägger Ridderskapet ock Adelen
en underdånig tacksäijelse för Eders Kongl. Maij:ts Nådige
Kallelse til denne Riksens Ständers allmänne sammankomst.
I underdånigt föllie af samma Nådige Kallelse har Ridderskapet
ock Adelen sig nu instält, ock funnit deras plickt ock
skyldighet aldraförst fordra, at hoos Eders Kongl. Maij:t giöra
deras underdånige upvacktning, ock genom oss betyga deras
stora glädie ock hiertans fägnad deröfver, at. de see ock finna
Eders Kongl. Maij:t, deras ock alles vår Allernådigste Konung
ock Öfverhet, vijd god hälsa ock vällmåga, den Ridderskapet
ock Adelen af alt hierta önska, at den högste Guden täcktes
giöra beständig ock långvarachtig; Ock föröke Eders Kongl.
Maij:ts åhr til ähro, til Eders Kongl. Maij:ts ock Riksens
Ständers, såsom tvenne ting, hvars nytta ock fromma aldrig
åtskillias bör, välgång, förkofring ock lycksalighet. Ock som
Ridderskapet ock Adelen tillika med de öfrige Riksens Ständer
nu hafva den Nåden ock sällheten af Gud, som dem i 26 åhr
ey vederfaren är, nembl. at de få hålla deras Riksdag i fred,
så önska de så mycket mer af hiertat, at denne Riksdag måtte
i en vällsignad stund begynnas, en lyckelig framgång vinna,
ock med et för de tvenne inseparable ting, Konung ock Stän
-
Landtmarskalkens helsningstal till DD. MM. 9
der, nyttigt ock hälsosamt slut ändas. Ridderskapet ock Adelen
hemställer i Eders Kongl. Maij:ts Nådigste behag at utnämna
dagen, då Eders Kongl. Maij:t Nådigst befaller, at Riksens
Ständer på Riksdagen upkomma skohla, hvilket Ridderskapet
ock Adelen för sin del beder underdånigst ju förr ju
hellre skie måtte. I öfrigit innesluta sig Ridderskapet ock
Adelen i Eders Kongl. Maij:ts milda nåd ock oföränderliga
ynnest, den Ridderskapet ock Adelen med all underdånig kiärlek,
vördnad ock trohet erkiännandes varda.
Hans Kongl. Maij:t fägnade sig theröfver, at Ridderskapet
och Adelen voro vähl ankomne, önskade them inbördes
Enighet, ock försäkrade at Hans Maij:t sielf skulle bijdraga
thertill. Gaf ock Landtmarskalken en skrift til svar uppå
thenne Ridderskapets ock Adelens felicitation.
Sedan förfogade sig Hr Landtmarskalken med Deputationen
til Hennes Maij:t Drottningen, ock giorde hoos Hennes
Maij:t å Ridderskapets ock Adelens vägnar upvachtningen sålunda:
Som
Ridderskapet ock Adelen efter Hans Maij ris allernådigste
befallning sig til denne Riksens Ständers allmänne
sammankomst nu infunnit, så häfver Ridderskapet ock Adelen
af dageligen tiltagande underdånig kiärlek ock vördnad för
Eders Kongl. Maijri med största nöije velat fullgiöra deras
första underdånige plickt ock skyldighet, at hoos Eders Kongl.
Maijri giöra deras underdånige upvacktning, ock igenom oss
betyga deras hiertans fägnad ock glädie deröfver, at de finna
Eders Kongl. Maijri vid god hälsa ock välstånd. De erkiänna
sig hafva så mycket större orsak af hiertat önska, at Eders
Kongl. Maijris hälsa ock vällmåga måtte af den högste Guden
styrckas ock dess åhr förökas, til Eders Kongl. Maijris ock
hela Rijkets nöije, glädie ock lycksalighet, som Ridderskapet
ock Adelen altijd haft mer än andre sig hierteligen at fägna
ock hugna af Eders Kongl. Maijris milda nåd ock oföränderliga
ynnest. Ridderskapets ock Adelens underdånige erkiäntzlo
deremot är så diupt intryckt ock fästad i deras hiertan, at de
nu ock framgent aldrig lära förgiäta deras underdåniga skyldighets
ock hörsamhets offer, med innerligit ock hierteligit önskande
om den högste Gudens beskydd öfver en så Gudfrucktig,
mild, nådig ock from Drottning ock kiärlig Landsens Moder,
som af hiertat alla vähl, men ingen illa vill, som med Nåd
ock mildhet alla fägnar, hvarföre Eders Kongl. Maijri af Rid
-
10
1723 den 22 Januari.
derskapet ock Adelen intil deras yttersta underdånigst älskad
ock vördad varda skall.
Hennes Maij:t Drottningen betygade sin fägnad öfver
Ridderskapets ock Adelens lyckelige ankomst, ock önskade et
fägnesamt slut på denne Riksdagen.
Medan Hr Landtmarskalken var uppe med Deputation hoos
Deras Maijestäter, utnämdes
För Gref Brahe Hr von Post.
Friherre Ernest Joh. Creutz. Hr Cronström ock
Gref Tessin. Hr Adelcrantz
at gå up i Rikssahlen ock se efter, huru många som sig ther
berymma kunde.
Hr Landtmarskalken kom nu med Deputation tilbaka
ock uprepade så vähl innehållet af thess underdånige tahl til
Theras Maijestäter, som ock Theras Maijestäters nådige svar
therpå, och berättade derhoos, at Hans Maij:t gifvit honom en
skrift til svar på Ridderskapets ock Adelens felicitation. Ock
som den lärer frögda hvar ock en redelig Patriots hierta; Så
frågade Hr Landtmarskalken, om icke den nu kan upläsas.
Ridderskapet ock Adelen begiärte at få höra samma
skrift, och derpå blef den upläsen, så lydande:
Kongl. Maij:ts Tahl till det Lofl. Ridderskapet.
Det är Kongl. Maij:t ett stort nöije, at Riksens Ständer
til den utskrefne Riksdagsterminen så villigt och endrächtigt
sig hafva instält, och gifver det Kongl. Maij:t ett otvifvelachtigt
hopp, at denne sammankomst til Rikets nytta lärer
aflöpa.
Kongl. Maij:t liar denne gången hijtkallat Riksens Ständer
med dem at öfverlägga åtskillige angelägne ährender, ländande
til Kongl. Maij:ts och deras välfärd och säkerhet: Kongl. Maij:t
säger til Dess och deras välfärd och säkerhet, efter som Kongl.
Maij:ts och deras interesse så noga är sammanknippat, [att detl
omöijel. kan vara åtskilt, och bör ei heller af n[ågon] redelig
Patriot åtskillias.
Kongl. Maij:t måste likväl beklaga, och går Kongl. Maij:t
mycket til sinnes, at här skall finnas folck, som med all flijt
söka at stifta missförstånd Öfverhet och Undersåtare emellan,
i det de icke allenast [updikta] åtskilnad emellan Roijalister och
Konungens skrift till Adeln uppläses.
11
Patrioter, [utan ock] utsprida, det vore Kongl. Maij:t sinnad
at [åter] införa Souverainetäten.
Hvad det förra angår, så contesterar Kongl. Maij:t högel.,
at Kongl. Maij:t inga andra Roijalister kiänner eller vill kiänna,
än redelige Patrioter, och bör hvar redelig Patriot vara god
Roijalist, så framt det fasta band skall bestå, som är och bör
vara Öfverhet och Undersåtare emellan.
Angående Souverainetätens införande, så är det en uppenbar
calomnie och osanning. Ty först hafva Riksens Ständer
' fullkomligen at trygga sig vid Kongl. Maij:ts dem gifne Försäkring
och dyra Eed, hvilka Hans Maij:t aldrig tänker bryta.
Sedan utvisa nogsamt Kongl. Maij:ts härtils förde actioner,
huru öhrn Hans Maij:t har varit at hålla denne dess Riksens
Ständer gifne Försäkring och svurne Eed, i det Kongl. Maij:t
heller har velat giordt för litet, i fruchtan at något skulle skie
emot Regerings-Formen, än at trachta efter ett oomskränckt
Välde.
Kongl. Maij:t åstundan sannerligen intet annat, än at det
Kongl. Väldet måtte lämnas oförkränckt uti dess fulla macht
och myndighet, hvilket och så Riksens Ständer hafva påtagit
sig med trogen ömhet, nijt, försorg och omvårdnad at handhafva,
försvara och styrka.
Kungl. Maij:t drager fördenskull den nådige tilförsicht til
Riksens Ständer, at de såsom redelige Svänske män aldrig
lära tåla ibland sig sådane illvillige, som både mundt- och
skrifteligen sådan osanning utsprida, och därigenom söka at
förstöra den inbördes enighet och förtrolighet, som bör vara
mellan Öfverhet och Undersåtare; hvilket lärer lända Riksens
Ständer til odödeligit beröm utom lands, och derjemte hafva
den nytta med sig, at uthrikes machter lära [förnya] den förra
reflexion på Sveriges vänskap, [i stället] de nu undfly vår Alli—
ance, i anseende til den stora oenighet, som ibland Oss alt för
mycket har tagit öfverhanden, och at här intet kan hemligit
hållas, hvad som hemligit hållas bör, på det sätt som sakerne
nu handteras.
Kongl. Maij:t har ett öfver måttan stort förtroende til Riksens
Ständers goda hiertelag emot Hans Maij:t. Kongl. Maij:t
är ochså försäkrad, at de hafva samma förtroende til Hans
Maij:t. Lätt Oss fördenskull intet lemna skadelige factioner
rum at störa detta inbördes förtroende, utan lät Oss med samnad
Råd arbeta på Vår välfärd och säkerhet.
12
1723 den 22 Januari.
Kongl. Maij:t är beredd at emottaga alla de goda råd,
som Hans Maij:t dertil kunna vid handen gifvas, och skall altid
med särdeles nådigt välbehag dem uptaga.
Med Landmarskalks-vahlet är Kongl. Maij:t helt väl förnöijgd,
eftersom en man dertil är uthvald, til hvilken Hans
Maij:t jemväl har ett stort förtroende, emedan Kongl. Maij:t
är försäkrad, at han med förstånd och redelighet lärer arbeta
til det allmänna bästa.
För det öfrige är Kongl. Maij:ts trogne önskan, at Riksens
Ständer väl måtte besinna, at ett Rike, som med sig sielf
är oense, intet kan bestå, och at de fördenskull uti sämja och
enighet måtte begynna, fortsättia och sluta denna deras sammankomst,
så at den måtte lända Riket til gloire, heder och
välstånd.
Friedrich.
Hr Lan dt mar skalken: Som jag giort aftahl med de
andre Ständen, at de kl. 4 skicka sine Utskått hijt ock hälsa
på Ridderskapet ock Adelen, så ville Ridderskapet ock Adelen
nu utnämna 8 stycken, som taga emot de andra Ståndens
Utskått.
Härtill utnämdes:
Gref Polus. Hr Silfwersparre.
Friherre Wrangel af Ludenliof. Hr AnkarCrantz.
Hr Lillie. Hr von Utfall ock
Hr Swanfelt. Hr Lillienstam.
Hr Lan dt mar skalken tilsade, at Ridderskapet ock
Adelen måste i morgon, då Hennes Maij:ts födelsedag infaller,
såsom ock då man går på Rikssahlen, hafva brokota kläder.
At felicitera Hennes Maij:t Drottningen dess Födelsedag
nämdes:
Gref Wasaborg. För Gref Arwed Horn
Gref Torstenson. Hr Lars Bentzelstierna.
Gref Nils Gyllenstierna. Gref Salomon Cronhielm.
Gref Posse. Friherre Horn.
Konungens skrift till Adeln. Beputationer utses. 13
Friherre Banéer.
Hr
Hammarhielm.
Friherre Creutz.
Hr
Hammarberg.
Friherre Hamilton.
Hr
von Strokirch.
Friherre Taube.
Hr
Meijerhelm.
Friherre Lagercrona.
Hr
von Brandt.
Friherre Palmqvist.
Hi-
von Goeding.
Friherre von Hyltéen.
rn-
Stobée.
Friherre Bennet.
Hr
Wilhelm v. Utfall.
Hr Boije af Genås.
Hr
von Bocken.
Hr Strijk.
Hr
Wilsdorf.
Hr Gyllenclou.
Hr
Palmhielm.
Hr Lagerfelt.
Hr
Cederstråhle.
Hr Behr(l)
Hr
Rudenschiöld.
Hr Kaulbars.
Hr
von Roland.
Hr Ornstedt.
Hr
Bielkenhielm.
Hr Gustaf Funek.
/Hr
Olivencrona.
Hr Ehrenschiöld.
Hr
Liagersparre.
Hr Joli. Fred. Schantz.
Hr Landtmarskalken bad, at Ridderskapet ock Adelen
ville åter samlas' här på Riddarhuset kl. half 4 eftermiddagen,
ock gaf nu dimission.
Hr Dideron begiärte, at sorn i går taltes derom, at någre
voro, som hafva svåra actioner, ock stå sub reatu, det de
måtte nu utnämnas.
Atskillige sade, at detta tilkommer Fiscalen at observera.
Ock skilgdes så Ridderskapet ock Adelen härmed nu åt.
Den 22 Januari a meridie.
Ankom Prästerskapets Utskått, ock emottogs af förberörde
Deputerade.
Biskoppen Nordlind förde ordet sålunda:
Högvälborne Hr Baron, President ock Landtmarskalck.
Högvälborne ock Välborne samtel. af Riksens Ridderskap ock
Adel.
At contestera ock betyga sin fägnad ock glädie så vähl
öfver Eders Excellences som Höglåfl. Ridderskapets ock Adelens
vällmågo äro vij Deputerade ifrån Prästerskapet ankomne, försäkrandes
at deras högsta fägnad är ock blifva skall til at
höra Ridderskapet ock Adelen, som är Rijkets prydnad samt
14
1723 den 22 Januari'
Landets heder ock försvar, vara med hälsa ock sundhet församblade.
Derjämte, som ifrån alla Riksens ändar efter Konungens
påbud, som grundar sig på Regeringsformen, Riksens
Ständer äre sammankomne til at öfverlägga om Riksens angelägenheter,
hvarvid nödigt är, at endrächtighet och samdrächtighet
sökes; Så försäkrar Prästeståndet at bidraga til enighet,
samt at frambära det i liuset, som länder til Kongl. Maij:ts
ock Fäderneslandets nytta ock fromma, sättiandes å sijdo all
egen nytta, hvilket då de giöra, hoppas de, at Högloft. Ridderskapet
ock Adelen lära så mycket mer draga förtroende til
Präste-Ståndet ock them therutinnan bijträda, som Ridderskapet
ock Adelen för Kongl. Maij:ts ock Rijkets tiänst altijd
vijsat sin redebogenhet. Yij lyfta händer med hierta til Gud,
at han ville välsigna värcket, at vij må hafva på slutet hugnad
ock glädie deraf. Ock inneslutom oss uti Ridderskapets ock
Adelens gunstige minne ock bevågenhet!
Hr Landtmarskalken svarade derpå sålunda:
Ridderskapet ock Adelen uptager ock anser den lyckönskning
ock hälssning, det Ehrevyrdige Präste-Ståndet behagat genom et
så ansenligit Utskått förmäla, som et prof af det Ehrevyrdige
Präste-Ståndets vänskap ock förtroende; hvaremot Ridderskapet
ock Adelen med all vänskap, förtroende ock Enighet vid
alla tillfällen det Ehrevyrdige Präste-Ståndet lärer bemöta.
Ridderskapet ock Adelen fägnar sig ock öfver det Ehrevördige
Präste-Ståndets ankomst, goda hälsa ock vällmågo, hvilket
Ridderskapet ock Adelen genom deras Deputerade vijdare betyga
lärer. Emedlertijd behaga de Hög- ock Ehrevyrdige Herrar
Deputerade förmäla Ridderskapets ock Adelens flijtige
hälssning ock beständige vänskap til det Ehrevördige PrästeStåndet.
Sedan afträdde Prästerskapets Utskått, beledsagat af dem,
som Utskåttet emottog.
Bårgerskapets Utskått inkom, ock emottogs på samma sätt
som Prästerskapets.
Borgmästaren Tellander förde ordet på detta sättet:
Hoos Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen har det Låfl.
Bårgare-Ståndet sändt oss til at betyga ock förklara dess besynnerliga
fägnad deröfver, at Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen
äro med hälsa ock sundhet sammankomne; varandes vår ödmiuke
begiäran, at de sådant uptaga ville, såsom flytande af
et troget hierta. Ock som ährenderne äre af en stoor viclit,
Helsnings-Deputationer emellan Stånden.
sorn vid denne Riksdagen komma at förhandlas, så önskar Borgerskapet,
at alt måtte afslutas Guds Namn til Åhra, Kongl.
Maij:t till nytta och behag, samt Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen tillika med de andre Riksens Ständer til gagn ock
fromma. Sluteligen recommenderade han Borgerskapet uti
Ridderskapets ock Adelens gunst ock benägenhet.
Hr Landtmarskalken svarade Bårgare-Ståndets Deputerade
på fölljande sätt:
Ridderskapet ock Adelen tackar mycket för den hälssning
ock lyckönskan, som det Låfl. Bårgare-Ståndet behagat til
Ridderskapet ock Adelen förmäla. Ridderskapet ock Adelen
lärer deremot ey heller underlåta genom deras Utskått det
Låfl. Bårgare-Ståndet til deras ankomst, goda hälsa ock välmågo
at lyckönska, ock derhoos försäkra om Ridderskapets ock
Adelens benägenhet til at städze med det Låfl. Borgare-Ståndet
underhålla ali god Enighet ock förtrolighet. Emedlertijd behagade
det högdt:de Utskåttet förmäla Ridderskapets ock
Adelens flitige hälssning til det Låfl. Borgare-Ståndet.
Derefter afträdde Borgare-Ståndets Utskått, beledsagat
på samma sätt, som det emottogs.
Bonde-Ståndets Utskått ankom, ock blef äfven behörigen
emottagit.
Talmannen sielf förde therföre sålunda ordet:
Det Högloft. Ridderskapet ock Adelen hälsar Bondeståndet
ödmiukeligen ock fägnar sig öfver Ridderskapets ock Adelens
vällmågo. Önskar ock, at alla de ährender, som vid denne
Riksdag komma at företagas, måtte så afslutne blifva, at det
måtte lända Gudi til ähra, Kongl. Maij:t ock Fäderneslandet
til nytta ock gagn. Bondeståndet försäkrar Ridderskapet ock
Adelen om all hörsamhet ock lydno uti alt, hvad som någonsin
skie kan ock sig giöra låter.
Hr Landtmarskalken svarade dem sålunda:
Ridderskapet ock Adelen tackar Bonde-Ståndet för dess
lyckönskning, hälssning ock höflighet. Ridderskapet ock Adelen
lära eck med sine Deputerade önska Bonde-Ståndet lycka til
deras ankomst ock goda hälsa, samt til denne Riksdag. Det
Redelige Bonde-Ståndet kan derhoos vara försäkrat, at Ridderskapet
ock Adelen, så mycket någonsin hoos dem står, lärer
sökia Bonde-Ståndet vid alla tilfällen med råd ock dåd at
understödia, ock deras bästa som sit egit sökia befordra.
16
1723 den 23 Januari.
Hvilket I, redelige danneman, kunna Edre medbroder berätta
ock dem från Ridderskapet ock Adelen flitigt hälsa.
Sedan afträdde Bonde-Ståndets Utskått, beledsagat på
samma sätt som det emottogs.
Derpå gingo Deputationerne, som före middagen utnämdes,
til de andre Stånden.
Ock någon stund therefter kom Gref Bonde tilbaka
ifrån Bonde-Ståndet, ock sade, at Bönderne tackade för den
beskickningen Ridderskapet ock Adelen giort til dem.
Hr Hugo Hamilton kom ock äfvenväl tilbaka ifrån
Präste- ock Bårgare-Stånden ock sade, at Prästerskapet ock
Bårgare-Ståndet tackat ödmiukeligen för den ähran dem är
vederfaren, ock hafva utlåtit sig at aldrig villia underlåta at
contribuera til det, som länder Rijket til gagn ock bästa. Derjämte
har Bårgare-Ståndet mycket tackat derföre, at Ridderskapet
ock Adelen låfvat sökia at uprätta handel ock vandel
i Rijket.
Den 23 Januari.
Hr Landtmarskalken berättade, at han varit oppe på
Rikssahlen hoos Riks-Rådet ock Ofverste-Marskalken Gref
Tessin ock sedt efter, hvad rum der voro, hafvandes funnit,
at 550 personer på Ridderskapets ock Adelens sijda kunna
berymmas.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om icke Deputation,
sorn går til Dråttningen at felicitera Hennes Maij:t dess
födelsedag, jämvähl bör gå til Hans Kongl. Maij:t, som uti
sin Gemåhls välgång största del tager.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bijfallit.
Derefter uplästes Kongl. Maij:ts tal til Ridderskapet ock
Adelen, efter det i går icke vähl hördes öfver hela Riddarhuset.
Hr Åkerhielm begiärte, at svar derpå gifvas måtte.
Ridderskapet ock Adelen voro af den mening, at ceremonierne
måste först gå för sig, ock Proposition på Sahlen
emottagas: derefter kan sedan, när skriften kommer at besvaras,
en Deputation deröfver förordnas.
De, som Deputerade blifvit at gå upp til Hennes Maiy.t
Dråttningen ock felicitera Hennes Maij:t dess Födelsedag, upropades,
ock gick Hr Landtmarskalken med dem up på Slåttet,
Lyckönskan till Drottningen och Konungen.
17
hvarest Hr Landtmarskalken til Hennes Maij:t Dråttningen
holt fölljande tahl:
Uppå denne för hela Rijket ock alle dess Inbyggiare fägnesamma
ock frögdefulla Eders Kongl. Maij:ts Födelsedag har
Ridderskapet ock Adelen med största nöije ock glädie velat
fullgiöra deras underdånige plickt ock skyldighet, at til den
samma ock alle Eders Kongl. Maij:ts tilbaka talde åhr Eders
Kongl. Maij:t i underdånighet lyckönska ock gratulera. Hvartil
Ridderskapet ock Adelen ärkiänner underdånigst sig så mycket
större orsak hafva, som Ridderskapet ock Adelen altijd haft
sig at glädia, fägna ock hugna mer än andra af Eders Kongl.
Maij:ts milda Nåd ock oföränderlige ynnest; Hvilken som den
har sin fasta grund uti en sann Gudfrucktighet, som rätta
kiällan tillden Konungzliga Nåden ock mildheten; Så önskar
Ridderskapet ock Adelen af alt hierta, at som tilbaka lagde
största dellien af Eders Kongl. Maij:ts åhr varit besvärlige,
orolige ock Krigzåhr, det den högste Guden nu hädanefter
täcktes Eders Kongl. Maij:t vid god hälsa ock välgång beskydda
ock bevara uti fast flere Glädie- ock Fredsåhr, så at
Eders Kongl. Maij:ts lifstijd förläuges, Eders Kongl. Maij:ts
hälsa ock krafter styrckas, Eders Kongl. Maijits nöije formeras,
Eders Kongl. Maij:ts glädie ock all välsignelse förökas
til Eders Kongl. Maij:ts ock hela Rijkets samt alla dess Inbyggiares
nöije, glädie ock fromma.
När detta Utskåttet kom tilbaka på Riddarhuset, berättade
Hr Landtmarskalken för Ridderskapet ock Adelen, at lian
med de Deputerade varit uppe hoos Hennes Maij:t, aflagt
Ridderskapets ock Adelens lyckönskning til Hennes Maij:ts
födelsedag, samt betygat deras fägnad, ock önskat Hennes
Maij:t hällsa ock vällmåga, ock att Hennes Maij:t tackat Ridderskapet
ock Adelen, som tager så stor del i Hennes Maijits
vällmågo.
Sedan sade Hr Landtmarskalken, at han med Deputation
äfvenvähl varit hoos Hans Maijit. Ock som Hans Maijit
har med Riksens Ständer en gemensam dehl uti denne Ridderskapets
ock Adelens hiertelige önskan; Så har Hr Landtmarskalken
med Deputation, efter Ridderskapets ock Adelens
plickt ock skyldighet, til denne glädiedagen Hans Kongl. Maijit
i underdånighet lijka gratulerat; Hafvandes Hans Maijit betygat,
huru Nådigt lian alt sådant ansåg. Ock således vore
Adelns Protokoll 1723. 2
18
1723 den 24 Januari.
nu det förrättat, livad Hr Landtmarskalken ock Deputationen
anförtrodt varit.
Ammiralen Baron Carl Wachtmeister lät uhrsäckta, att lian
för sin opasslighet nu i dag ey kunde komma upp, ock begiärte,
at dess pollet måtte gifvas til Hr Carl Mauritz Lilliehök.
Ifrån Hans Maij:t kommo tvenne Hofjunkare, som emottogos
af sex Deputerade.
HåQunkaren Cederhielm sade, at Hans Kongl. Maij:t
låter i Nåder hallsa Ridderskapet ock Adelen ock låter antyda
deni, at sorn til alt det, hvilket skall vinna et godt slut, måste
Gudz Nåd ock hielp anropas, så låter Hans Maij:t invitera
Ridderskapet ock Adelen til at först gå i morgon i Kyrkian
kl. 9, ock sedan på Rikssahlen.
Hr Landtmarskalken bad them anmälda Ridderskapets
ock Adelens underdånige hälssning ock berätta, at Ridderskapet
ock Adelen skall med all underdånighet efterkomma, hvad
Kongl. Maij:t behagat befalla.
Thermed afträdde Håfjunkarne, beledsagade på samma
sätt, som the emottogos.
Hr Landtmarskalken: Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen
har nu hördt, at Ridderskapet ock Adelen skall kl. 9 gå up i
Kyrkian; altså samblas de här kl. half 8.
Ock skilgdes så nu åt.
Deu 24 Januari.
Hr Landtmarsk alken proponerade, om icke Ridderskapet
ock Adelen skulle vara nögde at folljas åt up til Gudztiänsten,
ock de som ey få rum i fyrkanten blifva i Drabante-sahlen;
Jämvähl efter ey flere än 623 få rum i Rikssahlen, om icke
de, som der ey berymmas kunna, villia gå i Konungens rum
innan för Rikssahlen.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig vara dermed
nögde.
Hr Conrad Ribbing lät uhrsäckta sig, at han denna gången
ey kunde infinna sig.
När klåckan var half 9, gingo Ridderskapet ock Adelen,
hafvandes sin Landtmarskalk fram för sig, upp efter vanligheten
til Gudztiänsten på Slåttet, ock sedan på Riks-Sahlen,
Riksdagen öppnas på Rikssalen.
19
hvarest alt tillgick, som vanligit är. Ock då alt var der förrättat,
trädde Ridderskapet ock Adelen åter ned på Riddarhuset.
När de voro komne neder, betygade samtelige Ridderskapet
ock Adelen sin applausum deröfver, at Hr Landtmarskalken
så vähl fört sit tahl på Rikssahlen.
Hr Landtmarskalken tackade dem deremot, som låto
sig sådant så vähl behaga.
Hr Landtmarskalkens tahl finnes B. 1 N:o 7.
Hr Landtmarskalken: Som kl. är nu 2, så kan nu
intet mer i dag skie, utan om Lögerdagen komma vij tillsammans,
ock skall då giöras anslag.
Protocoll hållit på Riddarhuus-Sahlen yijd Ridderskapets
ock Adelens sammankomst den 26 Januari 1723.
Hr Landmarskalcken proponerade, om icke under Secreteraren
Wulfwenstiärnas siukdomb Gyllenkrook kunde föra
protocollet ock förrätta des vices.
Blef resolverat ja.
Hr Landmarskalcken berättade, att emedan de öfrige
Standens Tahlemän varit hoos honom ock sagt, att som de förra
Ricksdagarne sa länge blifvit uthdragne medelst så månge supliquer
ock remisser, så proponerade han, om icke, att vinna
tiden, en Deputation kunde förordnas, som skiärskådade, hvilka
saker äro Riksdagsärender; ock uplästes ett af Hr Landmarskalcken
därtill författat project, som så lydde:
Som de öfrige Tahlemän sig redan beklagat, det de förra
Ricksdagarne till 5 a 6 manader blifvit uthdragne, som mehrendels
härrört däraf, at sä manga, ja 5, 6 a 700 suppliquer
ock memorialer blifvit ingifne, däraf största dehlén ey varit
Ricksdagssaker, utan hört anten till Dombstolar, Excecutorer,
Collegier, eller ock till andra orter ock instantier, så på det
nu på denna Ricksdagen tiden ey frucktlöst aflöpa må, ock de
rätta ock angelägna Riksdagsärender ey måge blifva uppehållne
eller oafgiorde lembnade, så hafva Tahlemännen af de
andra Standen varit af den mening, att nu straxt ock i början
af Ricksdagen måtte sättias en Deputation, bestående af 12
utaf Ridderskapet ock Adelen ock 6 af hvardera af de öfrige
20
1723 den 26 Januari.
Stånden, hvarunder ock Bondeståndet begripes, som jemte alla
4 Ståndens Tahlemän träda tillsammans ock företaga alt, hvad
i Stånden ingifves, ock skillia Ricksdagsärenderne ifrån de
andra måhlén, hvilcka senare till sina orter ock instantier remitteras
till afhielpande. Hvarvijd observeras, att om någre
besvärade sig anten öfver Rådet, Hofrätterne, Collegierne eller
Excecutorerne in genere, att det är ett Ricksdagsärende, som jemte
de andre Ricksdagssysslorne sedan efter deras angelägenhet
fördelas till sina vissa Deputationer, således att de angelägnaste
sysslor först företagas, ock de mindre angelägne sedan
alt efter hand. Alla Ståndens Secreterare tyckes här höra
vara tillstädes ock upsättia hvar för sitt Stånd listor, till
hvilcken Deputation hvart ock ett måhl, som från hvart ock
ett Stånd inkommit, blifver förvijst att utharbetas, eller om
det ey är ett Ricksdagsärende, hvart det blifvit remitterat;
Hvilcka listor sedan in pleno i hvart Stånd upläsas. Skulle
någon skilliacktighet blifva ibland denna Deputations ledamöter,
om ett ärende vore ett Ricksdagsmåhl eller ey, så kommer
det in pleno i alla Stånden att refereras; om 3 Stånd förklara
det för Ricksdagsärende, så förvijsas det till utharbetande
till den Deputation, dijt det måhlet hörer. Denna Deputationen
kunde så länge Ricksdagen vahrar sittia 1 å 2 gånger
om veckan, ock fördela de dessemellan inkomne memorialer
ock ärender. Denna Deputationen kommer ock att projectera
till Ståndens approbation, huru starck hvar Deputation, som
Ricksdagsärenderne utharbeta skohla, skall blifva, efter de bäst
veta af de inkomne skrifter, om Deputations-arbetet blifver
mehr eller mindre.
Detta project, sedan det tre gånger varit upläst, meddeltes
sedan åth Ridderskapet ock Adelen, att sielfva igenomläsa ock
det i öfvervägande taga, då Hr Landmarskalcken frågade,
om det vore ett Ricksdagsärende, där någon skulle sig besvära
öfver Dommare ock Excecutorer.
Imedlertid propouerade Hr Landmarskalcken, om icke
till Riddarhuus-Ordningens öfverseende ock inrättande en Deputation
straxt kunde förordnas, — hvartill svarades ja; — då sedermera
en Riksdagsordning kunde företagas, hvarom de öfrige
Ståndens Tahlemän redan med honom hade tält.
Sedan frågade Hr Landmarskalcken, om denna Deputation
skulle bestå af 12 eller 24 Personer.
Svarades: 24.
Deputation öfver Riddarlius-Ordningen utses. 21
Till Ricksdagsordningen förordnas en Deputation af 18 af
Adelen ock 18 af de öfrige Stånden, dock att af de samma,
som hafva att giöra med Riddarhuusordningen, också tages de
Deputerade till Ricksdagsordningen.
Hr Landmarskalcken proponerade, om icke de öfrige
Stånden skulle om detta averteras genom en Deputation.
Svarades: ja; dock blef detta af Hr Landmarskalcken sielf
sedan bestält ock berättat till en af Präste-Ståndet, som kom
upp till Hr Landmarskalcken.
Angående methoden till uthnämbnandet ock välljandet af
denna Deputation, så uplästes den 8 § af den pa förra Ricksdagen
projecterade Interims-Riddarhuus-Ordningen; ock fastän
några proponerade, att till denna Deputationen skulle förordnas
Electores, som den 16 § i samma Förordning föreskrifver, blef
dock resolverat, att det skulle blifva vijd den 8 §, ock den
methoden nu föllias, till des man kunde i den nu till uprättande
Riddarhuus-Ordningen fastställa en viss methode till
slika Deputationers välliande.
Därpå skred man straxt till lottningen, men som därvijd
fants, att allenast 1 Grefve ock 7 Friherrar blefvo Deputati,
protesterade Grefvarne däremoth, ock i synnerhet
Gref Carl Gyllenborg, som påstod, att i föllie af Iuterims-Riddarhuusordningen,
ett lika antahl Grefvar ock Friherrar
borde vällias, eller till denne Deputation 4 Grefvar ock
4 Friherrar; men
Hr General-Lieutenant Silfverhielm samt några andra
disputerade däremoth ock sade, att det borde förblifva vijd den
redan giorde lottning.
Hvarom som man icke kunde komma öfverens, blef resolverat,
att Grefvarne ock Friherrarne skulle votera därom, nemligen
om antahlet af Grefvar ock Frijherrar skall vijd lottningar
vara lika stort eller ey, ock da formerade till voteringen
Hr Landmarskalcken desse 2:ne alternativer:
1. Den som vill, att det skall i Deputationen vara halfparten
Grefvar ock halfparten Friherrar, skrifver på sin sedel: ja, men
2. Den som vill, att Grefvar ock Friherrar tillhopa een
om hvar skola låtta, ock låtten till Deputation träffa, hvem
han kan, skrifver: nej.
Under detta frågade Hr Gref Tessin, om icke nu utan
vijdare klander skulle förblifva vid hvad som pluraliteten i
voteringen faststälte.
22
1723 den 26 Januari.
Ock därtill svarades: ja, dock att det nu allenast, ock till
desse Deputationer på det sättet skulle skee, till dess Riddarliuusordningen
kan blifva färdig, ock då en viss niethode faststäld.
Sedermera geck voteringen för sig, ock blef därefter af 88
ja emot 39 nej faststält, att det skulle blifva halfparten Grefvar
ock Friherrar, ock således blefvo till denna Deputationen nämbde
4 Grefvar, 4 Friherrar ock 16 Adelsmän, nemligen:
Af Grefvarne:
Hr Gref Brahe, fullmäcktig Hr Gref Arfved Horn,
Hr Landzhöfding Creutz. fullmäcktig Herr Assessor
Hr Gref Carl Gyllenstiärna, full- Benzelstiårna.
mäcktig Hr Assessor Plan. Hr Gref Tessin.
Af Friherrarne:
Hr General-Lieutnant Baner. Hr Lagman Broman.
Hr Gref Vellingk. Hr Landzhöfding CederCreutz.
Af Adelen:
Hr Cammarråd Wattrang. Hr Cantzlieråd Cederström.
Hr Öfverst Gyllenkloo. Hr Lagermarck.
Hr Grundelstiårna. Hr Regerings-Råd Hielmborg.
Hr Capitaine Palmfelt. Hr Regerings-Råd Sandberg.
Hr Commercie-Råd Silvius. Hr Secretaire Lindstedt.
Hr Secretaire Plan. Hr Lagman Rosenstolpe.
Hr Statssecreter. Ehrenstrahl. Hr Secretaire Estenberg.
Hr Öfverst-L. LagerCrantz. Hr Gener.-Audit. RidderCreutz.
Ock blef resolverat, att desse med första skulle sammanträda.
Hr Landmarskaleken proponerade, att hvar ock en,
som angående Riddarhuusordningen något hade att påminna,
kunde det giöra hoos denna nu förordnade Deputationen.
Hr Landtmarskalcken frågade ock hemstälte till Ridderskapet
ock Adelen, om icke Deputationen till Ricksdagsärendernes
skärskådande nu kunde också nämbnas, ock deras
faciendum om Måndag den 28 Januarij regleras.
Svarades: ja.
Yijdare, om icke härvijd, som vid förra Deputationen, lika
proportion Grefvar ock Friherrar emellan kunde observeras,
samt om icke, som denna Deputation kommer att bestå utaf
18 af Ridderskapet ock Adelen, 3 Grefvar, 3 Friherrar ock
12 af Adelen kunde nämbnas.
Svarades: ja.
Urskilnings-Deputation väljes.
23
Ock således blef efter samma methode, som till förra
Deputationen, också till denna Deputationen öfver Ricksdagsärenderne
nämbde:
Af Grefvarne:
Hr Gref Posse. Hr Gref Ijillienstedt, fullmäcktig
Hr Gref Carl Gyllenborg. Hr Öfverst Rålamb.
Af Friherrarne:
Hr Cammarråd Claes Rålamb. Hr vice President Tegner.
Hr Gen.-Lieut. Gustaf Horn.
Af Adelen:
Hr Öfverst-Lieut. Falckenberg. Hr Assessor Carl Ludvig
Hr Ryttmästaren Åkerhielm. Schantz.
Hr Commissarien Schantz. Hr Öfver-Direct. Ehrenpreus.
Hr Assessor Wattrang. Hr Cantzlieråd Bunge.
Hr Cammarherre Gripenstiärna. Hr Secretaire Celsing.
Hr Assessor Adlerberg. Hr Generaladjutanten Panso.
Hr Olof Cronstedt.
Yijdare proponerade Hr Landmarskalcken, om icke
en Deputation skulle förordnas ock nu straxt nämbnas at ransaka
öfver dem, som stå sub reatu, ock huruvijda sådane kunne
hafva säte ock stämma på Riddarhuset, varandes Hr Landmarskalcken
därom af åthskillige påmint ock anmodad, kunnandes
6 å 8 Deputati efter des tycke därtill vara nog.
Härpå blef resolverat ja, men att denna Deputation skulle
bestå af 2 Grefvar, 2 Friherrar ock 8 af Adelen, nemi. 12
Personer in alles.
Hr Krigs-Råd Åkerhielm sade, att de borde allenast
considereras ey böra hafva säte ock stämma, som redan äro
dömbde, eller stått något nesligit straff, ock icke de som äro
anklagade, efter man om desses skuld eller oskuld ey kan
vara säker, ock på det sättet mången oskyldig komma att lida.
Hr Landmarskalcken svarade, att alt sådant kommer
att skiärskådas af dem, som till denna Deputationen blifva
nämbde, ock blefvo till denna Deputation valde:
Af Grefvarne:
Hr Gref Axel Spens. Hr Gref Magnus Stenbock för
Hr Gref Salomon Cronhielm.
Af Friherrarne:
Hr Fabian Wrede. Hr Gen.-Major Hummerhielm,
fullm. Major G. R. Köhler.
24
1723 den 26 och 28 Januari.
Af Adelen:
Hr Wilh. M. von Post. Hr Assessor Schantz.
Hr Langman, fullmäcktig Hr Hofjunkaren Transchöld.
Hr Adlerstedt. Hr Lagman J. Enanderhiélm.
Hr Öfverst Daniel Bildt. Hr Generalauditeuren L.
Hr Assessor Er. Ehrenhielm. Dahlman.
Extractum protocolli som gafs Deputation finnes ad finem
protocolli.
Hr Landmarskalcken frågade, om icke Ridderskapet
ock Adelen behagade om Måndag klockan 8 åter komma tillsammans,
då man ville företaga en Deputations förordnande,
som kunde skiärskåda, om nu, som på de förra Ricksdagarne,
ett Secret Uthskott eller en Secret Deputation skall förordnas,
ock hvad saker där böre företagas, ock hvilka de saker äro,
som för tystheten skull ey gärna in pleno kunna eller böra
företagas ock afgiöras: äfvenväl kunde ock då förordnas en
Deputation, som kunde företaga Ridderskapets ock Adelens
samt de öfrige Ståndens privilegier, ock de differencers afgiörande,
som på Ricksdagarne 1719 ock 1720 ey blifvit afgiorde,
på det att ett godt förstånd ock förtroende Stånden emellan
må kunna bibehållas. I lika måtto mente ock Hr Landmarskalcken,
att ock då en Introductions-Deputation kunde förordnas.
Sidst berättade Hr Landmarskalcken, att som nästkommande
Måndag eller den 28 Januarii Hans Durchktz Land
Grefvens
af Hessen Cassel nambnsdag infaller, all sorg den
dagen aflägges.
Ock dermed skildes Ridderskapet ock Adelen den dagen
åth, efter klockan redan var öfver half ett, befallandes
Hr Landmarskalcken, att anslag skulle giöras för
Ridderskapet ock Adelen till Måndags mårgon klockan 8.
Den 28 Januari 1723.
Hr Landmarskalcken sade: Som all oordning hindrar,
men en god ordning på Riddarehuset befordrar sakernes skyndsamme
expedierande, så hemställes det Lofl. Ridderskapet ock
Adelen, om icke den på förra Ricksdagen faststälte InterimsRiddarehuus-Ordningen
finge nu upläsas, ock hvad ordningen
Flere Deputationer föreslås.
25
angår, noga efterlefvas, till dess den nu under händer varande
Riddarhuus-Ordningen blifver färdig.
Ock som Hr Landmarskalcken var något hees, uplästes
Interims-Riddarhuus-Ordningen af Lagman Cederholm;
Ock då frågade Hr Landmarskalcken sedan, om den
nu imedlertid skulle observeras.
Ock blef därtill af alla samtyckt.
Vidare proponerade Hr Landmarskalcken ock det 2
gånger å rad, att som Ricksdagsärenderne uti någre 20 Deputationer
komma att fördelas, ock den ena Deputations syssla
fordrar en helt annan kundskap än den andra, som först ett
Secret Uthskått eller Deputation, som allenast svarar på Kongl.
Maij:ts Secrete Proposition ock alt hvad Uthrikes saker angår,
jemväl ock öfver Statsvärcket, som ock öfverseer Bancosakerne,
samt Annéens, Fästningarnes ock Flåttans tillstånd ock förbättring,
men intet mehr företager; 2:o een Deputation att
efter den 15 § i Regerings-Formen eftersee, huru deras Exceliencier
Ricksens Råd stält deras rådslag, ock till den ändan
igenomsee alla Rådsprotocollerne; 3:o en Justitie-Deputation,
4:o en Cammar-, Oeconomie- ock Huusdiciplins-Deputation,
5:o en Commercie-Deputation, 6:o en Deputation öfver Bergsvärcken,
7:o en Deputation om myntets afslående eller stående,
som det nu är, 8:o en Deputation öfver en reserve Cassa till
Arméens rörande när behöfves, 9:o een Deputation att afgiöra
differentierna Stånden emellan, 10:o en Deputation öfver Tullarne,
ll:o en Deputation öfver regale ock intet regale giäll
efter Regeringsformen, 12:o en Deputation öfver skogarne i
Riket, 13:o en Deputation att öfversee Collegiernas instructioner,
14:o en Deputation till Ständernes Contoir ock all
Ricksens giäld; — [o: Ock som till] så desse ock flere sådane
Deputationer, där de genom låttande af een af hvar banck
uthtoges, torde låtten falla på sådane subjecta, som fuller till
andra sakers utharbetande vore tiänlige, men uti den proponerade
Deputations-sysslan aldeles ingen eller ringa kundskap
häfver, så hemställes det Högloft. Ridderskapet ock Adelen,
om icke för det allmenna bästas befrämiande bäst ock rådeligast
vore, att desse ock flere sådane Deputationer uthtoges
per electores, till dess Riddarehuus-Ordningen blir färdig, lika
som det härtills skedt med Secrete Uthskottets välliande, nemligen
att en af hvar bänck träda tillsammans neder i lilla sahlen
ock vällia 12 electores, hvilcka 12 sedan in pleno aflägga Eed,
26
1723 den 28 Januari.
att de skola vallia sådne subjecta till hvar Deputation, som de
på sitt Samvete förmena vara skickeligast till den proponerade
Deputations utharbetande.
Ridderskapet ock Adelen vore med denne proposition
aldeles nögde; dock vore somblige af den tancken, att det skulle
tills i morgon upskiutas, att få däröfver betänka sig.
Hr Landzhöfding Hylten: Projectet om Electores är
mycket godt vid Deputationerne; dock mente han, att i
puncten om Ståndens differentier det ey kunde practiceras,
emedan vijd den saken några af hvar Province borde vara
Deputerade, i anseende till hvar Provinces därvijd hafvande
intresse, frågandes därföre, om icke till den puncten Deputerade
borde tagas utur Provincierne, eller ock, om Electores ock härvijd
skohla brukas, de icke skohla vara förbundne att vällja
Deputerade utur Provincierne.
På detta blef ey något vist resolverat.
Hr Landzhöfding Hylten proponerade, att både Hr Landtmarskalckens
project till Deputationerne, Riddarhuus-Ordningen,
listor på de redan nämbde Deputationer, samt andra publique
skrifter altid borde ligga på bordet för allas åsyn.
Hvilcket blef bifallit.
Hr Landm ar skalcken proponerade, om icke Ridderskapet
ock Adelen ville tills i mårgon betänka sig, om de ville
hafva ett Secret Utskott eller Secret Deputation, samt hvad
des faciendum bör vara, varandes den omständighet därvijd at
i ackt taga, att om det blir en Secret Deputation, lära Bönderne
ock villia vara med, hvarom deras Tahleman sig redan
emoth Hr Landmarskalcken uthlåtit. De andre Stånden äro
alla af den mening, att det bör vara ett Secret Uthskott, ock
där företagas allenast sådane saker, som nödvändigt måste
hållas tyste ock hemblige. Denna proposition uprepade Hr
Landmarskalcken 3 gånger.
Hvarpå äntligen blef resolverat, att det skulle blifva ock
heta ett Secret Uthskott.
Hr Landmarskalcken frågade, om icke nu straxt en
Deputation kunde nämbnas, som satte sig vijd Landmarskalcksbordet
ock straxt upsatte en instruction för Secrete Uthskottet,
samt reglerade hvad saker där borde företagas ock afhandlas.
Hr Landzhöfding Creutz mente, att detta bäst kunde
skee, om de Deputerade däröfver komrno i mårgon tillsammans
G. F. Rothliebs memorial om Riksråds fullmäktige. 2(
neder i sahlen, efter sådant så straxt ey vähl kunde låta
sig giöra.
Hr General-Lieutnant Silfverhielm: De, som varit i
förra Secrete Uthskottet, böra ey vällias.
Men Gref Charles Emile Leijonhufvud protesterade
däremoth, efter de som ärligit folck ey borde vara suspecte.
Hr Landmarskalcken frågade, om icke till denna Deputation
öfver Secrete Utskottets instruction nu 2 Grefvar, 2
Friherrar ock 8 af Adelen kunde nämbnas.
Svarades: ja.
Hr Landmarskalcken: När denna Deputation blir
nämbd ock sedan satt sig, så kan hvar ock en, som något har
att påminna vid instructions upsättiande, anmähla sig hoos
Deputation, som bör i dag efter middagen neder i sahlen träda
tillsammans.
Det blef resolverat, att Hr Landmarskalcken ock skulle
vara med i denna Deputation.
Hr Ofver-Directeuren Ehrenpreus bad, att Hr Landmarskalcken
ville bijvista ey allenast denna, utan alla andra
Deputationer.
Hvilcket Hr Landmarskalcken lofvade, så mycket tijden
honom det kunde tillåta.
Sedan uplästes Assessor Rotliebs Memorial, B. 1 N:o8, om de,
som äro Fullmäcktige för Ricks-Råds-personer, böra hafva säte
ock stämma på Riddarhuset, ock om de kunna sittia i Secrete
Uthskottet ock andra Deputationer, deräst Rådets gärningar
skohla skiärskådas, med mehra, som sielfva Memorialet innehåller
:
Odmiukt Memorial.
Uti Regeringsformen finnes på åtskilliga ställen, men i
synnerheet uti den 45 § vara beslutit, at Ständerne vijd deras
sammankomst böra efterfråga, huru Rijksens Råd stält sina
Rådslag till Kongl. Maij:tz goda nöje, Rijkets upkomst, vältrefnad
och förkåfring, och sig sielfva till välförtient heder
och beröm. Till föllie deraf, så väl som efter den 14 §:s lydelse
i bemälte Regeringsform äro Rijksens Råd förbundne at
vara Rijksens Ständer ansvarige, och giöra hvar för sig redo
för deras rådslag, votering och förhållande.
Det Höglåfl. Ridderskapets och Adelens höga och mogna
ompröfvande underkastas fördenskuld, huruvijda Kongl. Maij:tz
28
1V23 den 28 Januari.
och Rijksens Råd, i anseende till det dem åliggande redogiörandet,
kunna antingen sielfva, eller, som lärer vara sak samma,
genom sina fullmäcktige, äga säte och stämma på Riddarhuset.
Åtminstone vill det ej giärna rijma sig, at den, som
skall giöra redo och värkel. står i ansvar, får tillijka både
undersökia och dömma om en så beskaffad sin egen giärning
och förhållande.
Atskillige sådane ärender kunna uti den secreta och andra
Deputationer förekomma, hvaröfver Rijksens Råd torde behöfva
at giöra Ständerne redo.
I förra tijder har det intet varit Rijks-Råden tillåtit
säte och stämma, utan förbiudes sådant med tydelige ord i
Riddarhuus-Ordningen af år 1626.
Att nu förtiga andra flere skiäl och omständigheeter tyckes
oförgripel., det Ryksens Råd ei kunna hafva säte på Riddarhuset
annorledes, än som Högstsalig Konung Gustaf
Adolphs utgifhe Riddarhuus-Ordning i des 16 § förmår,
nembl. ther ike på Konungens vägnar något med Ridder skåpet
hafva at handla, men ingen stämma efterlåtes them.
Gustaf Frederic Rothlieb.
Hr General-Fälttygmästaren Hamilthon [sade], att då
ey heller Landzhöfdingar ock andra, som borde giöra redo ock
räkning, kunde hafva säte ock stämma.
Hr Landzhöfding Hylten [svarade], att han ock en dehl
andra vore af den mening, att man härvid kunde taga den medelväg,
att när Rådets gärningar komma att skiärskådas, böre
Rådets Fullmäcktige stiga upp.
Assessor Rotlieb: Ständerne hafva ju bekräftat Rege
ringsformen,
som bjuder att Rådet skohla giöra reda ock räkning:
ock huru kunna då deras Fullmäcktige sittia på Riddarhuset?
Beropandes sig på 1626 ahrs Ricksdagsprotocoll, som
skola dem uthestänga ifrån säte ock stämma därsammastädes.
Hr Landzhöfding Creutz [sade], att när Rådets gärningar
torehafvas, böra deras Fullmäcktige ey hafva votum, men sorn en
Deputation öfver Sekrete Utskottets instruktion. 29
sådan Fullmäcktig ey sitter på Riddarhuset för ett Ricks-Råd,
för det att han är Ricks-Råd, utan för des famille ock egendomb,
så tyckes vara obilligt, om han i saker, som beträffa
famillen ock egendommen, skulle mista sitt votum, derföre att
han är Ricks-Råd.
Ock blef resolverat, att i den Deputationen, som skall
ransaka Rådets gärningar, Ricks-Rådens Fullmäcktige ey skohla
blifva tagne ock nämbde till Deputerade, men för öfrigit blef
i denna saken ingen ting vist beslutit.
Till Deputation öfver Secrete Uthskottets instruction blefvo
igenom lottning fölliande af Ridderskapet ock Adelen nämbde,
nemligen:
Af Grefvar:
Gref Arfved Horn, fullmäcktig Gref Carl Gyllenborg.
Hr Benzelstiärna.
Friherrar:
Friherre Conrad Ribbing. Friherre Hylten.
Af Adelen:
Hr de Géer. Hr StiernCrona Samuel.
Hr Ornstedt, som cederade sin Hr Rosenadler.
Sedel till Hr Cederström. Hr Baar.
Hr Hammarberg. Hr Nordencreutz.
Hr Strömner.
Hr Landmarskalcken frågade, om desse nu nämbde
Personer sielfva skulle vara Deputati, eller om de skulle allenast
vällia andra Deputatos.
Ock därtill svarades enhelleligen, att de sielfva skulle blifva
Deputati.
Då bad Hr Landmarskalcken, att de i dag klockan 4
ville komma tillsammans i Secrete Uthskotts-Sahlen, då ville
han ock vara tillstädes, samt imedlertid därom låta avertera
de andra Stånden.
Hr Lagman Grönhagen bad, at ingen Deputatus måtte
få cedera sin Sedel åth någon annan.
Hr Landzhöfding Hylten svarade, att på förleden Ricksdag
sådant altid varit vahnligit ock tillåtit, när det skedt publice.
Hr Landmarskalcken frågade, om hädanefter skall
blifva en lag, att ingen skall få cedera sin Sedel.
Svarades ja: men i fall någon det ville giöra, skulle
bäncken komma öfverens om en annan i dess ställe, ock det
publice tillkännagifva.
30
1723 den 28 Januari.
Vijdare frågades, om de, som förra Ricksdagen varit i
Secrete Uthskottet, skola få sittia i detta, ock om electores få
till detta Secrete Uthskott nämbna någon af dem, hälst Hr
Landmarskalcken arnar i mårgon företaga välliandet af deni,
som skola sittia i detta Secrete Utliskott.
Hr de Geer kom fram ock sade, att han för postens skull
måste gå bort, ock att det skulle säijas, det han vore för ett
fritt vahl.
Hr Fält-Tygmästaren Hamilthon sade, att som Ridderskapet
ock Adelen intet villia, att någon af dem, som suttit i
förra Secrete Uthskottet, skola vara i detta, frågade han hvarföre,
ock att de borde säija orsakerne därtill.
Hvartill Gref Carl Gyllenborg lade, hvarföre Ridderskapet
ock Adelen ville kasta en sådan biarne på sina medbroder,
där dock man lärer få see, att de öfrige Stånden ey
lära giöra sådant.
Härom taltes Ridderskapet ock Adelen ungefär 1/i timma
vijd, ock som de ey kommo öfverens, sade
Hr Landmarskalcken, det han frucktade, att några
ey ännu rätt begripit rätta meningen af detta, som vore, att
meningen af detta måhl intet går derpå uth, att man till Secrete
Uthskottet i åhr skall just taga alla de Personer, som
suttit i det förra Secrete Uthskottet, utan rätta frågan för
denna gången blir, om Electorernes tancka ock vahl skulle nu
falla på några Personer af dem, som förr varit Secrete Uthskotts
ledamöter, huru vijda det må vara lofgifvit, ock Electores
således hafva ett fritt vahl på sitt samvete ock sin aflagde
dyra Eed. Detta proponerades 2:ne gånger.
Sedermera frågade Hr Landmarskalcken, om nu som
förra Ricksdagarne antahlet till Secrete Uthskottet skall blifva
50 Personer af Ridderskapet ock Adelen.
Men Hr Lagman Grönhagen frågade, om den qvsestion
angående det förra Secrete Uthskotts Ledamöternes capacitet
att nu kunna sittia i detta vore afgiord.
Ock som några sig stötte på det ordet capacitet, anmodade
de Hr Landmarskalcken, att Hr Grönhagen skulle
komma fram ock säija, hvad han hade att proponera.
När han kom fram, sade han, att han ock någre andre
gärna ville, att fram för annat först måtte fastställas, om ock
huruvijda de, som varit i förra Secrete Uthskottet, ock nu
kunna sittia i detta.
1720 års Sekrete utskotts ledamöter få ej omväljas. 31
Sorn man nu härom ey kunde komma öfverens, ock mäste
dehlén begärte att man öfver detta skulle votera, blef voteringen
resolverad; Ock då formerade Hr Landmarskalcken
qveestionen på detta sättet:
De som villia att någre af dem, som förleden Ricksdag
suttit i Secrete Uthskottet, kunna ock i åhr af electores dertill
nämbnas ock antagas, ock således blifva för electores ett
fritt vahl, skrifva på voterings-Sedelen: ja. Men de, som intet
villia, att någon skall tagas af dem, som förleden Ricksdag
vore i Secrete Uthskottet, skrifva: nej.
Dock proponerade Hr Landmarskalcken föruth, om
icke, innan man skrede till votering, några Deputerade kunde
förordnas, som straxt ock tills i mårgon kunde angående denna
^saken upsättia rationes pro et contra, som kunde gifva anledning
till närmare eftertänckande, eller om man straxt skulle
votera.
Hr Öfverst Stobée kom fram ock bad att, i föllie af den
nu nyss upläsne Riddarhuus-Ordning, denna saken måtte up
skiutas
tills i mårgon.
Ock uplästes af samma Ordning den 11 §, som biuder att
inga angelägne saker straxt skole afslutas, utan åthminstone
natten öfver lembnas oafgiorde.
Hr Landmarskalcken frågade ännu en gång, om man
denne saken ville hafva utharbetat med skahl mot ock med.
Men blef med nej besvarat af de mästa, som påstodo
votering.
Hr Landmarskalcken sade, att han ey annat kunnat
giöra, än påminna, hvad som stöde i Riddarhuus-Ordningen,
frågandes, om man i dag eller mårgon skulle votera.
Svarades: i dag; Ock så skred man till votering, igenom
hvilcken blef faststält medelst 244 nej emoth 214 ja, att uti
detta Secrete Uthskottet ingen af dem skall vällias, som suttit
i Secrete Uthskottet på sidsta Ricksdagen.
Cantzlie-Råd Wrangel: Efter Ridderskapet ock Adelen
funnit godt att således distinguera sina ledamöter, så bad han,
att de ock ville nämbna någre, som kunde blifva deras anklagare,
som suttit i sidsta Secrete Uthskottet.
Ock därmed skildes Ridderskapet ock Adelen åth den
dagen, efter klockan var redan öfver ett, blifvandes tillsagdt,
/
32 1723 den 29 Januari.
att Ridderskapet ock Adelen skulle i mårgon komina tillsammans
klockan 8, hvartill ock anslag straxt blef giort, som ock
att den Deputation, som hålles hoos Gref Spens om dem, som
kunna finnas stå sub reatu, skulle i dag klockan 4 komma
tillsammans i Gref Spens huus.
Den 29 Januari 1723 Förmiddagen.
Hr Landmarskalcken förestälte, att som Deputationen
öfver dem, som stå sub reatu, begärt ett Extractum Protocolli
sig till rättelse, så har han det intet velat låta uthgifva,
förr än han det föredragit Ridderskapet ock Adelen,
hemställandes Ridderskapet ock Adelen, om ey i berörde extract
af Protocollet kunde inflyta, att Deputation ock skall
ransaka, huru vijda, de som äro i främmande Herrskapers tjenst,
böra äga säte ock stämma på Riddarhuset.
Detta biföls, samt resolverades, att Deputationen också
skulle den saken afgiöra; ock derpå uplästes det omrörde
Extractum protocolli, som approberades, samt sedermera tillställtes
Hr Gref Spens.
Hr Landmarskalcken: Cantzlieråd Rosenadler förfrågar,
om han får tillstånd att låta trycka de skrifter, som åthskillige
skrifvit om myntet, oeconomica ock andra saker.
Först svarades, att sådane skrifter forst skulle in pleno
upläsas.
Men då Gref Carl Gyllenborg sade, att Censor Libroruin
har sina reglor ock instruction för sig, som honom förbiuder
att låta trycka något, som vore emoth Religionen, vår Regeringsform,
bonos mores ock någon ärlig man, då
resolverades, att om Censor librorum dervid ingen ting har
att påminna, de då kunna tryckas, efter man har den goda
opinion till Censor librorum, att han ey något lärer låta trycka,
som strider emoth dess instruction ock de honom föreskrefne
reglor, samt att för långt tijden skulle dragas uth, om alla
sådane saker skulle föruth in pleno föredragas ock afgiöras.
Ock påininte Hr Gref Carl Gyllenborg härvijd, att han
ändå ingenting får låta trycka, som icke igenomsees af CantzlieCollegio.
Assessor Plan mente, att det vore efventyrligit, om några
skrifter angående myntet skulle tryckas ock publique giöras.
Beslut om Riksrådens fullmägtige.
33
Hr Landmarskalcken frågade, om man icke ville taga
en af hvar bänck att vällia Electores till Secrete Uthskottets
nämbnande, ock berättade att de öfrige Stånden vore af den
mening, att Secrete Uthskottet skall vara 100 Personer starckt.
Ock uplästes 10 § i Riddar eimus-Ordningen angående
methoden till Electorernes ock Secrete Uthskottets välliande.
Yijdare berättade Hr Landmarskalcken, att Deputationen
öfver instruction för Secrete Uthskottet varit i går tillsammans,
att däröfver deliberera, men ey kommit till något
sluth, efter Borgareståndet ey kommit tillstädes: dock skulle
Deputationen i eftermiddag åter sammankomma ock söka att
tills i mårgon reglera ock projectera bemälte instruction.
Hr Krigs-Råd Åkerhielm frågade, om icke, innan man
skrede till detta vahl, först qvaestionen om Ricks-Rådens säte
ock stämma borde debatteras.
Hvilcket ock Assessor Rotlieb påstod, med begäran att
dess Memorial åter måtte upläsas.
Hr Landmarskalcken ville låta upläsa, hvad som angående
den saken passerat vijd de förra Ricksdagarne samt
1626 ahrs Riddarhuusordning.
Men det fans intet nödigt, utan Hr Landzhöfding Hylten
holt före, att som han trodde ingen hade den tancken att aldeles
sluta Rådet ifrån säte ock stämma på Riddarehuset,
bäst vore, att Rådets fullmäcktige ey finge votum i de saker,
hvarest Rådets gärningar komma att skiärskådas, men väl i
alla andra.
Hvartill alla enhelleligen samtyckte, så att i denna saken
fölliande resolution uthföll, att Rådets fullmäcktige ey borde
eller skulle hafva säte ock stämma i de saker, som kunna angå
Rådets gärningar ock förhållande, eller i de Deputationer, som
komma att ransaka och skiärskåda Ricksens Råds förhållande,
men väl i alla andra måhl, som ey angå Ricks-Råds Embetets
actioner.
Under detta kom Assessor Rotlieb fram ock sade, att
General-Adjutant Kulbars hotat ock knytt näfven åth honom,
ock begärte satisfaction samt Ridderskapets ock Adelens uthslag
ock protection.
Hvarpå resolverades, att Fiscalen härvijd skulle giöra sin
tienst ock bruka de laglige vägar, på det att alt ordentligen
ock utan buller måtte tillgå.
Adelns Protokoll 1723. ^
34
1723 den 29 Januari.
Sedan uplästes listan på dem, som varit i sidsta Secrete
Uthskott. B. 1 N:o 9.
Ock uthtogs sedermera af hvar banck en Deputerad, som
gingo neder i Secrete Uthskotts-sahlen, att efter Riddarhusordningen
uthvällia 12 Electores, blifvandes de tillsagde att
ey skillias åth, innan de förrättat våhlet.
Desse Deputerade vore fölliande af Ridderskapet ock Adelen,
nemi.:
af bäncken N:o 1 Gref Charl E. Lewenhaupt.
» » 2 Gref Carl G. Tessin.
» » 3 Gref Liewen, fullm. Gref [Gustaf] Gyllenborg.
» » 4 Friherre Johan Baner.
» » 5 Friherre Claes Rålamb.
» » 6 Friherre Trotzig, [fullm. Gref Joh. Gyllenborg].
» » 7 Friherre Gen. Lieut. ./. C. Strömfelt.
» » 8, 9 Friherre Carl Bildstein.
» » 10 Friherre Bengt Horn.
» »11 Friherre J. R. Trautvetter.
» »12 Hr Carl G. Ulfsparre.
» »13 Hr Carl Lillie.
» » 14 Hr P. Silfversparre.
» » 15 Hr Thomsson.
» »16 Hr Carl M. De la vall.
» » 17, 18 Hr J. F. v. Didron.
» 19 Hr 1 .oren Ekenb rg.
» » 20 Hr Carl Friedrich v. Schantz.
» » 21 Hr L. von Nummers,
o » 22 Hr Georg C. Rosenmuller.
» » 23 Hr G. Cronström.
» » 24 Hr Carl Gripenstierna.
» » 25 Hr Arfwed Hägerflycht.
» » 26 Hr Carl Lilliestierna.
» » 27 Hr S. J. Wennerstedt.
» » 28 Hr Lagercrantz.
» » 29 Hr Carl von Grooth.
» » 30 Hr Nils Noordenliielm.
» »31 Hr Gustaf Benzelstierna för Hr Strömmer.
» » 32 Hr von Scheffer.
» » 33 Hr M. Stiernroos.
» » 34 Hr Johan C. Silfversparre.
» » 35 Hr Jacob Lagerstedt.
Val af bänkman.
35
N:o
36
Hr
Johan de Frietzcky.
))
37
Hr
Tho. Wadenstierna.
»
38
Hr
Magnus Ljungfelt.
))
39
Hr
G. Gadde.
»
40
Hr
P. Hederhielm.
n
41
Hr
E. (Adelström.
42
Hr
Carl Ridderstolpe.
»
43
Hr
A. Folcker.
»
44
Hr
Drufwa.
»
45
Hr
Carl von Carlson.
»
46
Hr
A. Adelhielm.
»
47
Hr
Carl Blixenstråle.
»
48
Hr
Olof Rudbeck.
■»
49
Hr
L. Ehrenstam.
»
50
Hr
Olof RidderCreutz.
»
51
Hr
Sv. v. Drake.
»
52
Hr
Gudm. Adlerbeth.
Under det att desse Deputerade nu voro nedre, proponerade
Hr Landmarskalcken, att som god ordning befrämiar sakernas
skyndsamma bedrifvande ock oordning hindrar, om icke
då det Höglofiige Ridderskapet ock Adelen ville, att den, som
ey sutte stilla på sitt ställe, skulle böta en Ducat, kunnandes
hvar ock en, som något har att proponera, komma fram ock
säija sin mening.
Hvilcket blef enhelleligen af det Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen samtyckt ock bijfallit.
General-Fält-Tygmästaren Hamilthon påminte, att som
han ey varit med i sidsta Secrete Uthskott, borde han i anseende
till välliandet ey komma i samma consideration, som
de andra, hvilcka där varit.
Hr Landmarskalcken påminte, att i föllie af Riddarehuusordningen
ingen måste gå bort, förr än de Deputerade
kommit upp igen ock Electores aflagt sin Eed, på det att alt
måtte ordenteligen tillgå.
Hr Landzhöfding Creutz hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om man icke ville bedia Hr Landmarskalcken, att dess vackra
tahl till Hans Kongl. Maij:t på Rickssahlen måtte få tryckas.
Ock därtill blef enhelleligen samtyckt, påtagandes sig Hr
Landzhöfding Creutz att på Riddarhusets omkostnad låta det
trycka ock till Ridderskapet ock Adelen sedan uthdela.
36
1723 den 29 Januari.
Det giordes ock den begäran, att man skulle anmoda Hans
Excellence Gref Horn, att dess tahl äfven måtte tryckas, men
så fants betänckeligt att giöra de däri anförde momenta så
allmänt kunnige. Men att bedia Hans Excellence Gref Horn, att
dess Landmarskalcks talil på sidsta Ricksdag måtte få tryckas,
det påtog sig Landzhöfding Creutz att giöra.
Efter ungefär IV2 timmes förlopp kommo de Deputerade
upp igen, ock berättade, att de till Electores af Secrete Uthskottet
valt ock nämbt fölliande ock på N:o 10 uptecknade
Personer. Nemi.:
Gref Brahe, fullmäcktig
Landzhöfding Creutz.
Gref Charl Emil Lewenhaupt.
Friherre Conrad Ribbing.
Friherre StiernCrona.
Hr Daniel Bildt.
Hr Erich G. EhrenCrona.
Desse 12 aliade sedan den vanlige Eeden B. 1 N:o 11,
som föruth för hela Ridderskapet ock Adel en uplästes ock
af dem approberades.
Därpå trädde desse 12 Electores straxt neder i sahlen att
företaga välliandet af Secrete Uthskottets ledamöter, påminnandes
Hr
Landmarskalcken dem att utan interruption förrätta
våhlet.
Blifvandes ock beslutit, att Electores, om de ville, af sig
sielfve ock kunde vallia ledamöter till Secrete Uthskottet.
Ock som klockan var redan öfver 12, frågade Hr Landmarskalcken
om, under det att Electorerne med våhlet vore
sysselsatta, Ridderskapet ock Adelen ville gå hem ock komma
igen klockan 3 efter måltiden, eller ock vänta, till dess våhlet
vore förrättat.
Som härpå svarades, att Ridderskapet ock Adelen ville
gå hem ock komma igen klockan 3, skildes de åth, då Landmarskalcken
befallte, att anslaget skulle giöras till klockan 3.
Den 29 Januari 1723. Efter middagen.
Klockan 3 kommo åter Ridderskapet ock Adelen tillsammans,
ock klockan 5 upkommo Electorerne, bediandes om uhrsäckt,
att de något länge drögt, men de hade ey förr kunnat
Hr Sani. Åkerhielm.
Hr O. Cederström.
Hr Bernh. Cederholm.
Hr L. C. Stobée.
Hr Carl von Carlson.
Hr Olof RidderCreutz.
Val af Elektorer och af Sekret Utskott.
37
blifva färdige. De berättade, att fölliande Personer vore af
dem nämbde till ledamöter af Secrete Uthskottet, uhrsäcktandes,
om de ey alla just vore efter matrickeln upförde, samt
ingåfvo på dem en af dem underskrefven specification N:o 12. De
af Electorerne till Secrete Uthskottet nämbde Personer äro desse:
Gref Carl Hans Wachtmeister. Carl De Geer.
Gref Nils Gyllenstierna.
Gref A a:el Spens.
Gref Arwed Horn, fullmäcktig
Lars Benzelstierna.
Gref Carl G. Tessin.
Gref FL lind. Horn, fullmäcktig
G. B. Stael von Holstein.
Gref Lillienstedt, fullmäcktig
Broor Rålamb.
Gref II. v. Fersen, fullmäcktig
Gabriel Ribbing.
[Frih. Bielke af Korpo, fullm.]
Friherre Josias Cederhielm.
Friherre Gustaf Horn.
Friherre Johan Baner.
Friherre Carl Gustaf Creutz.
Generalen Frih. Hugo Johan
Hamilton.
Friherre Jacob Cronstedt.
Friherre Samuel von Hylten.
Frih erie Wilh. Bennet.
Friherre Claes Rålamb.
af Adeln:
Hr Sten Arfvidsson.
Hr Christian Barnekov.
Malthe Rammel.
[Kruus af Edeby, fullm.]
Cammarråd Carl H.
Watrangli.
Gustaf A. lagerfeldt.
[Bräkenhielm, fullm.]
Axel Gyllenkrok.
Daniel Bildt.
Nils Ehrenschiöld.
Hindrich Hammarberg.
Gustaf Palmfelt.
Cantzlieråd J. H. von Kochen.
Gabriel von Seth.
Johan Bergenstierna.
Wilhelm Lindenstedt.
Anders Folcker.
Carl von Carlson.
Olof Nordenstråle.
Johan Rosenstolpe.
Carl Blixenstr&le.
Anders Svab.
Albrecht LindCreutz.
Johan Christian von Bahr.
Jacob ven Hökerstedt.
Lars Ehrenstam.
Olof RidderCreutz.
Gen. Aud. Lars Dalman.
Erland B. v. Cameen.
Gustaf Celsing.
Olof Sandberg.
Anders Fegerstierna.
Lars Adlerrnarck.
Nils Lagerstolpe.
I mårgon, som är den 30 Januarii, bad Hr Landmarskalcken
att Ridderskapet ock Adelen ville prsecise klockan
8 komma tillsammans, då man arnar företaga en Deputations
förordnande till differencernes afgiörande Stånden emellan.
Ock därmed skildes de åth, ock blef anslag giort tills i
mårgon klockan 8.
38
1723 den 30 Januari.
Den 30 Januari 1723.
Hr Landmarskalcken hemstälte till Ridderskapet ock
Adelen, om icke Deputationen till Privilegiernes ock differenciernes
Stånden emellan skärskådande i dag kunde uthnämbnas,
ock uplästes listan på dem som förre Ricksdagen varit i den
Deputation.
Hr Landzhöfdingen Hylten påminte, att till denna Deputation
borde tagas Deputerade uthur Provincierne.
Öfverst Didron sade, att de, som redan sutto i Deputationer,
ey borde sittia i flere.
Hr Landz m ar sk al eken frågade, om de Deputerade till
denna Deputation skulle tagas uhr provincierna, eller af samtelige
Ridderskapet ock Adelen.
Ock uplästes Hr PalmCreutz .Memorial N:o om denna
saken, bediandes Hr Landmarskalcken att Ridderskapet
ock Adelen ville tahlas vijd, på hvad sätt denna Deputation
skall skee.
Frågades, om detta Memorial skall remitteras till Deputation
om Riddarhuus-Ordningen, hvilcket ock blef samtyckt att
det skärskåda ock däruthur hämta, hvad de tycka.
Uplästes åter puncten i protokollet om böterne för dem,
som ey sittia på sina ställen.
Hr Ehren preus sade att det vore rätt, men frågade,
om man intet skulle få lof, att gå ock tahla med någon, som
man hade att giöra med, ock den man utom Riddarhuset ey
kunde altid igenfinna.
Svarades: neij.
Hr Landmarskalcken: Denna lagen förstås således,
att den först häfver sin kraft, sedan Landmarskalcken slagit
i bordet ock vill proponera nå’got, men icke dess emellan,
emedan Ridderskapet ock Adelen mäste tahla ock raisonnera sins
emellan om de proponerade måhlén.
Ock därmed var Ridderskapet ock Adelen nögde.
Hr Landmarskalcken frågade, om Ridderskapet ock
Adelen betänckt sig angående Deputationen till Privilegiernes
ock Ståndens differentiers afgiörande.
Svarades, att denna Deputationen skulle tagas uhr provincierne,
dock allenast för denna gången ock uti denna saken.
Deputerade ur provinserna öfver privilegierna. 39
Denna Deputationen har förra Ricksdagen bestått af 24
Personer af Ridderskapet ock Adelen, ock nu projecterade Hr
Landmarskalcken denna Deputation.
Men därvijd påminte Hr Landzhöfding Ribbing att i
Scaraborg vore mera Frälse än i Wessmanland, ock därföre
borde uhr Scaraborg flere Deputerade tagas än uhr Wessmanland.
<
Det påmintes, att i projectet åthskillige provincier ey vore
nämbde, som Kopparbergs Lahn etc., ock holts före att, fast
i dem föga eller intet Frälse vore, borde de dock för sina
Privilegier ock andra förefallande omständigheter också i denna
Deputationen hafva sine Deputerade.
Hvartill Hr Landmarskalcken svarade, att det tycktes
vara billigt, ock konune i denna Deputationen intet därpå an,
att den just blir 24 Personer, utan kunde den väl blifva starckare,
på det alla provincier kunde få hafva där sina Deputerade.
Hvilcket bifölls af Ridderskapet ock Adelen.
Assessor Rotlieb påminte, att i Calmare låhn vore mycket
Frälse.
Änteligen blef resolverat, att till denna Deputation skulle
tagas Deputerade uhr provincierne på fölliande sätt. Nemi.:
Stockholms Lälin
2.
Utur Skåne, Halland ock
Upsala Län
2.
Blekingen ock Bohus 7.
Sörmanland
2.
» Åbo Låhn
2.
Östergötland
2.
•> Nyland
2.
Wessmanland
1.
.> Nyslotts Låhn
1.
Nerike
2.
» Westernorland  1 •
Scaraborgs Lån,,.
... 2.
» Westerbotten  1-
Elfsborgs Län . .
2.
Kopparbergs Län 1.
Jönköpings Lån
2.
Österbotten
L
Cronobergs Lån
1.
» Gottland
1.
Calmare
2.
37.
Så att denna Deputation kommer att bestå af 37 Personer
af Ridderskapet ock Adelen, kunnandes nu provincierna sammanträda
ock sins emellan öfverens komma om desse Deputerade
; dock som man gärna sage, att detta ju förr ju heller
blefve reglerat, vore väl, om de än i dag kunde sig därom
förena, på det Deputationens nämbnande kunde i mårgon för
sig gå.
40
1723 den 30 Januari.
Hr Landmarskalcken mente, att bäst vore, om hvar
province härom hoos sin Landzhöfdinge sammankommo.
Hvilcket biföls.
Hr Landzhöfding Creutz: Som han hörer, att Ridderskapet
ock Adelen uhr provincierne villia i eftermiddag om detta
ärendet sammankomma, hvar province hoos sin Landzhöfdinge,
ock han klockan 4 måste vara i Deputationen öfver RiddarehuusOrdningen,
bad han, att Ridderskapet ock Adelen utur Ostergöttland
ville komma ihop hoos General-Lieutenant Ribbing.
Hvartill de samtyckte. Ock upsköts således Deputationens
nämbnande tills i mårgon.
General-Lieutenant Silfverhielm ock flere andra bådo,
att Hr Landmarskalcken ville låta upropa Ridderskapet ock
Adelen utaf hvar province, på det man kunde veta, hvilcka
ock huru många de vore.
Hr Landmarskalcken proponerade, att när i middag
Ridderskapet ock Adelen skulle skillias åth, ville han föruth
låta upropa Ridderskapet ock Adelen efter provincierne i sin
ordning, som Stockholms Lähn först ock sedan de öfrige provincier
gradatim, på det de då hvar province för sig kunde
föllias åth, ock då sins emellan förena sig både om rummet
ock tiden till deras sammankomst, samt om deras Deputerade.
Sedermera uplästes projectet, B. 1 N:o 15, till Secrete Uthskottets
inntruction, såsom ock Eden, N:o , hvarvijd
Assessor Rotlieb påminte, att som detta vore en angelägen
sak, som noga ock moget öfvervägande behöfde, man ey
borde eller kunde förhasta sig, hvarföre han mente bäst vara
att detta project kunde åthminstone en 3 dagar lembnas på
bordet för allas ögon, så att hvar ock en kunde det läsa,
skiärskåda, ock hafva tijd ock rådrum att därvijd sina påminnelser
giöra.
Hvilcket af Ridderskapet ock Adelen bifölls.
Ock sade Hr Landmarskalcken, att både projectet ock
Eden skulle lembnas på bordet, så länge Ridderskapet ock
Adelen behagade.
Hr Landmarskalcken frågade, om icke fölliande Deputationer
tyckas vara nödige, samt proponerade, att det Högloft.
Ridderskapet ock Adelen ville sig uthlåta, om de, när de
blifva resolverade, skola uthtagas per Electores, eller på hvad
sätt det skall skee.
Beslut om val af Deputationer.
41
Den l:sta Deputationen, sade Hr Landmarskalcken,
lärer blifva en Deputation till Rådsprotocollernes igenomseende,
förmenandes, att denna Deputationen borde bestå af 24
Personer af Ridderskapet ock Adelen.
Men Assessor Rotlieb mente, att det borde blifva 50 af
Ridderskapet ock Adelen.
Att denna Deputationen skulle skee ock nämbnas, resolverades
enhälleligen af Ridderskapet ock Adelen, ock att den
skulle blifva 24 Personer starck af Ridderskapet ock Adelen.
Den 2:dra Deputation är en Justitise-Deputation om Förordningars
ock därtill hörande sakers igenomseende, frågandes,
huru starck den skulle blifva.
Deputationen Lief resolverat, ock att den skulle bestå af
24 af Ridderskapet ock Adelen.
3:o. Een Cammar ock Oeconomie Deputation, som ock
kunde företaga sig en Huusdiciplins ock Tiänstehions-Ordnings
inrättande.
Landzhöfding Creutz: Hvad Tiänstehions-Ordningen an
går,
sä hade han därtill insänt ett project, bediandes, att det
samma, ock hvad ännu andra kunna hafva påmint, måtte nu
ock af Deputationen skiärskådas.
Secretaire Boneauschöld kom fram ock berättade, att
Tiänstehions-Ordningen redan vore utharbetad.
Hr Landmarskalcken frågade, huru starck denna Deputation
skulle blifva.
I förstone holts före, att 12 af Ridderskapet ock Adelen
vore nog; men så påmintes, att 12 lärer vara för litet, efter, hvad
i synnerhet Huusdiciplins- ock Tiänstehions-Ordningen vijdkommer,
hvart ock ett lähn lärer också villia hafva där sina
Deputerade.
Gref Olof Gyllenborg mente, att 12 af Ridderskapet
ock Adelen vore nog till sakernas utharbetande, kunnandes
hvar ock en giöra sina påminnelser därvijd, samt hvar ock
en vara efterlåtit att bijvista ock vara tillstädes med i denna
Deputation.
Men det svarades, att sådant skulle mehr hindra än befrämia
sakernas skyndsamma afgiörande.
Hr Landmarskalcken bad, att Ridderskapet ock Adelen
ville härom tahlas vijd, samt om till denna Deputation skulle
tagas en af hvar provincie, eller ock 12 eller mera af Ridderskapet
ock Adelen, förmenandes att Huusdiciplins- ock Tiänste
-
42
1723 den 30 Januari.
hions-Ordningens inrättande bäst kunde bedrifvas af den Deputation,
som är förordnad till Privilegiernes ock Ståndens
differencers afgiörande, hälst sorn den Deputationen kommer
att bestå utaf Deputerade från provincierne, som om de saker,
ock hvad i hvart Lähn practiceras, läre kunna gifva bästa
kundskap.
Härtills samtycktes enhälleligen, samt att Cammar- ock
Oeconomie-Deputation skulle bestå af 24 Personer.
Det påmintes att, när i den Deputation, som Ståndens
differencer skall afgiöra, Huusdiciplins- ock Tiänstehions-Ordningen
företages, en Adelsman frän Stockholm borde vara med.
4:o. En Commercie-Deputation, som ock, för den nära
combination commercien häfver med Bergsvärcken ock Tullarne,
kunde sig Bergs- ock Tullsakerne tillika företaga, frågandes
Hr Landmarskalcken, huru starck denna Deputation skall
blifva.
Assessor Bergenstiärna ock flere andra påminte, att
Bergsvärcken vore af så stoor importance, att de väl behöfde
en särskild Deputation.
Hr Landmarskalcken: Kanskee den i förstone kunde
blifva å part, ock sedan, för des nära gemenskap med Commercien,
på slutet combineras med Deputationen, som kommer
att förordnas öfver Commercien ock Tullarne.
Gref Bonde mente, att 12 af Ridderskapet ock Adelen
kunde förordnas till Bergs-Deputationen ock 12 till Commercien
ock Tullsakerne.
Änteligen blef resolverat, att Bergs-Deputationen skall bestå
af 12 af Ridderskapet ock Adelen, men Deputation öfver
Commercien ock Tullsakerne af 24, skolandes desse 2:ne Deputationer
sedan stöta tillsammans.
Ofver-Directeuren Ehrenpreus förbehöll sig vijd protocollet
att tills i mårgon villia skrifteligen inkomma med hvad
han härvijd kunde hafva att påminna, efter om han det nu
munteligen skulle giöra, skulle det allenast förorsaka buller ock
disputer, samt draga uth tiden.
Hr Landmarskalcken frågade, om, ock i hvilcka Deputationer
Bönderne skola vara med, efter de redan gifvit att
förstå, att de praetenderade vara med i Deputationen öfver
Rådsprotocollerne.
Ock som Ridderskapet ock Adelen sade dertill: ne*)',
anförde
Beslut om böndernes deltagande i Deputationer.
Gref Carl Gyllenborg, att man häri skulle see sig noga
före: det vore nog, att man finge dem uhr Secrete Uthskottet;
troendes, att det lärer vara omöyeligit att kunna sluta dem
utur de öfrige Deputationer.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelén behaga
betäncka sig tills i mårgon, i hvilcka Deputationer Bönderne
skola vara med, samt om de skola vara tillstädes i Deputation
öfver Rådsprotocollen, hvarifrån de öfrige Tahlemän
hafva ment, att Bönderne ey böra uthslutas. Utur JustitiaeDeputation
läre de ock ey heller kunna uthslutas, efter de på
sidsta Ricksdagen ock varit med i den samma.
Änteligen blef straxt utan inkast enhelleligen resolverat,
att Bönderne kunna vara med i alla Deputationer utom Secrete
Uthskottet.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelen behagade
ock betäncka sig tills i mårgon, om vahlen till Deputationerne
skola skee per Electores, eller huru de elliest behaga.
5:o. En Deputation i föllie af Regeringsformen till Collegiernes,
Landzhöfdingarnes, någre lade till: ock Ofverstarnes
instructioners öfverseende ock reglerande.
Vijd detta tillfälle påminte Assessor Rotlieb, att samma
Deputation ock kunde skiärskåda Cantzlie-Ordningen, om den
kanske i ett eller annat mähl borde rättas ock ändras.
Gref Carl Gyllenborg svarade, att denna Deputation
kommer allenast att företaga de på förra Ricksdagen oafgiorde
instructioner, men icke de, som redan äro afgiorde, varandes
Cantzlie-Ordningen på förra Ricksdagen faststäld, så att man
därpå nu intet mera borde tahla.
Assessor Rotlieb sade, att fast Cantzlie-Ordningen redan
på förra Ricksdag vore faststäld, kunde dock lagstiftaren, som
vore Ricksens Ständer, den samma ändra, om däruti något
funnes, som behöfde ändring, hvilcket han holt före, att ock
denna Deputationen borde skiärskåda.
Hr Lilliestiärna bad att Assessor Rotliebs påstående
måtte föras till protocoll.
Hr Landmarskalcken frågade, om denna Deputation
skall bestå af 12 eller 24.
Blef resolverat 24 af Ridderskapet ock Adelen.
Vijdare ock, om Electores till Deputations-vahlen skulle
blifva 12 eller 24.
44
1723 den 30 Januari.
6:o. Noch blef en Krigsdeputation af 24 af Ridderskapet
ock Adelen resolverat att öfversee Krigsbefälets besvär.
Hr Ammiral Baron Wachtmeister sade sig i mårgon
villia ingifva ett Memorial om nödvändigheten till en Ammiralitets-Deputation.
Hr Landmarskalcken frågade, om icke, efter som i
Regeringsformen biudes, att en Deputation skall förordnas om
de regale ock intet regale gäll samt Jus Patronatus, de sakerne
kunde förrättas af Justitiae-Deputation, emedan därvijd
ey lärer vara mycket att syssla, som de måhlén redan äro mycket
väl utharbetade.
Hr Landmarskalcken: Här äro några, som villia in
troduceras;
frågandes, om det bör skee nu vijd början af Riksdagen
eller vijd slutet.
Svarades: nu straxt ock i början.
Om då Introductions-Deputation skall nämbnas nu?
Svarades: ja.
Hr Landmarskalcken: I mårgon skall man få veta
nambnen på dem, som sig angifvit.
Ammiral Wachtmeister kom fram ock hade sitt Memorial
färdigt, bediandes att det måtte upläsas, hvilcket ock straxt
skedde. Vide B. 1 N:o 19.
Hr Landmarskalcken bad, att Ridderskapet ock Adelen
ville på detta betäncka sig tills i mårgon.
Ammiral Wachtmeister sade, att han intet kunde see,
att de saker, hvarom han skrifvit, böra vara tyste, kunnandes
en hvar därvijd inkomma med sitt betänckande ock sina påminnelser.
Gref Olof Gyllenborg mente, att en AmmiralitetsDeputation
borde förordnas.
Det bijföllo Gref Wachtmeister ock Ammiral Örnfelt.
Hr Landmarskalcken: Lätt oss så därom, som om
tienliga subjecta därtill, betäncka oss tills i mårgon.
Hr Landmarskalcken bad sedan Ridderskapet ock
Adelen af provincierne hvar efter andra föllias åth uth, ock
talas vijd om sina Deputerade till Deputation angående Ståndens
differentier.
Ock därmed skildes Ridderskapet ock Adelen den dagen
åth, då Hr Landmarskalcken dem ansade att i mårgon kl.
8 åter komma tillsammans, hvartill ock anslag blef giort.
Deputation öfver privilegier och Tjänstehjonsordnmg. 45
Den 31 Januari.
Hr Landmarskalcken proponerade, om icke Ridderskapet
ock Adelen ville nämbna sina Deputerade till Deputation öfver
Privilegierne ock differencerne Stånden emellan, som ock kommer
att reglera Huusdiciplins- ock Tiånstehions-Ordningen.
Svarades: ja, ock blefvo till denna Deputationen nämbde:
från Stockholms Låhn
Gref Olof Gyllenborg.
Justitiae-Cantzler Stiern Crone.
Upsala Lähn
Öfverste Mauritz Posse.
Öfverst-L. Falckenberg.
Sörmanland
Landzhöfding Ribbing.
Lagman Adelstiårna.
Östergöttland
Landzh. Cederhielm.
Gustaf Oxenstiårna.
Wessmanland
Landzh. CederCreutz.
Nerike ock Vermland
Lillieström.
Svedenstiärna.
Scaraborgs Lähn
Cammarherr Eric Sparre.
Öfverst-L. Tisensten.
Elfsborgs Län
Öfverst Stael.
Öfverst TAllie.
Jönköpings Län
Gen.-Lieut. Silfverhielm.
Lagman Hederhielm.
Cronobergs Län
Öfverst Boije.
Calmare Län
Landzh. Fletvood.
från Malmöhuus Län
Trolle.
Palm Creutz.
Christianstad Län
Landzh. Hylten eller
Hr Rammel.
Baron Sten Coijet.
Bohus Lähn
Öfverst Bildt.
Halland
Häradshöfd. Weili.
Blekingen
Gref Wachtmeister eller
Secretaire Lindstedt.
Äbo Län
Carplan.
Sandelhielm.
Nyland
Öfverst-L. Cedersparre.
Camerer Sandelhielm.
Wester Norland
Lagman Cederhielm.
Westerbotten
Landzh. Grundel.
Kopparbergs Län
Assessor Stab.
Österbotten
Landzh. von Essen.
Nyslotts Län
Cap. Wrede.
Gottland
46
1723 den 31 Januari.
Sedermera uplästes Öfver-Directeuren Ehrenpreus Memorial
om Deputation öfver Tallarne, vide N:o
Ock uprepeterade Hr Landmarskalcken korteligen innehållet
af bemälte Memorial, hemställandes Ridderskapet ock
Adelen, om det skulle blifva efter förslaget, ock om den begärte
Deputation skulle förordnas.
Svarades: ja, ock att den skulle blifva 12 Personer starck,
kommandes sedan denna Deputationen att på slutet combineras
med Commercie- ock Bergsdeputationerne.
Hr Landmarskalcken: Denna saken kommer nu där
före
att ventileras, efter Kongl. Maij:t anbefalt Collegierne att
sammanträda ock öfverlägga, om Tullarne skola bortarrenderas
eller ey, frågandes därföre, om med Tulldeputations förordnande
man skulle låta anstå, till dess Collegiernes betänckande
vore färdigt.
Hr Stierncrona sade, att därmed tijden alt för länge
uthdrages, utan att bäst vore, att det nu skedde.
Hr Hökerstedt sade, att Collegiernes betänckande är
nu mästadehls färdigt, ock att det i nästa session skulle justeras.
Hr Ehrenpreus sade, att det vore honom aldeles intet
emoth, det Collegiernes betänckande kommo till Deputation,
bediandes att en viss termin måtte föreläggas till dess färdig
giörande.
Gref Olof Gyllenborg: Hr Ehrenpreus syns villia beskylla
den förra Deputationen öfver Tullarne, som hade de i
denna saken varit vårdslöse, men contrarium kan nogsamt bevijsas
af deras därvijd giorde arbete: saken vore af dem remitterat
till sidsta Secrete Uthskottet, ock hvarföre den där
ey blifvit afgiord, viste han intet.
Hr Ehrenpreus sade, att han aldrig tänckt eller ärnat
beskylla Deputationen för något, som af dess Memorial nogsamt
kan sees, ock för öfrigit hade han aldrig vetat, att den saken
blifvit remitterat till Secrete Uthskottet.
Hr Ehrenpreus bad, att Ridderskapet ock Adelen ville
anmoda Hr Landmarskalcken att sielf sittia med i denna Deputationen,
efter han bäst hade sig desse ock därtill hörande
omständigheter bekant.
Hr Landmarskalcken anmodades därom af Ridderskapet
ock Adelen.
HvilcketHrLandmarskalckenocksål åfvade att villia giöra.
Tvist mellan Assessor Rothlieb och Gen.-Adj. Kaulbars. 47
Sedermera uplästes General-Adjutant Kulbars Memorial
om des med Assessor Rotlieb hafvande missförstånd, vide B. 1
N:o 20.
Ock då bad Hr Landmarskalcken, att Assessor Rotlieb
ville häröfver yttra sin mening.
Det han ock giorde på fölliande sätt: Utan att missbruka
det Höglofl. Ridderskapets ock Adelens tålamod, anhåller jag
i största ödmiukhet att få tala några ord. Jag har med största
alteration ock grämelse måst förspörja, huru man torde
villia mig tilläggia, som skulle iag vara anstiftad ock förmådd
af någon annan till det Memorial, iag sidstl. Måndags hade
den ähran hoos det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen att insinuera.
Jag betygar inför Gud, som pröfvar hjertan ock murar,
att iag ingifvit samma Memorial, intet till den ändan att
därmed behaga eller misshaga någon menniskia, mindre att
iag af någon eller något därtill blifvit på något sätt bevekt,
än af min patrioske skyldighet ock Samvetes plicht. Ock emedan
iag således till mitt nambn ock välfärd lätteligen kunde
lijda, om en sådan misstancke ock omdömme ey blifver uthur
vägen rögd; Ty nödgas iag förklara den, eho han ock vara
må, för en äreskändare ock calomniant, som söker beskylla
mig, att iag af någon annan orsak än egen patriotsk drift
upsatt ock inlefvererat bemälte Memorial, till des han gitter
mig sådant påtyga. Men tilltror sig någon kunna annat mig
öfverbevisa, han träde nu fram, hvarom iag inständigt påminner.
Imedlertijd, som iag inför min Gud ock mit Samvete
härutinnan är aldeles oskyldig, så att iag på den sidsta stora
Ricksdagen om mit oskuld i detta måhl med frimodighet inför
alla Konungars Konung vill bestå, så hoppas iag, hvarom iag
i största underdån-ödmiukhet anhåller, att niuta det Höglofl.
Ridderskapets ock Adelens samt Eders Exellences Hr Landmarskalckens
protection ock försvar emoth alt, hvad nu eller
framdeles emellan Ricksdagarne torde villia mig påföras.
Härpå svarades af alla enhelleligen: ja.
Yijdare fortfor Hr Assessor Rotlieb: I kraft af vår fundamentale
Lag ock Regeringsform, hvilcken iag tillika med alla
andra trogne Ricksens Ständer vijd Gud ock på hans heliga
Evangelium besvurit, är ingen härpå Riddarhuset betagit att
munteligen eller skrifteligen gifva sina tanckar om Regeringen
ock det allmenna väsendet tillkänna, så framt det intet rörer
om någon anledning till den skadelige Souverainiteten, hvilcken
48
1723 den 31 Januari.
vij så dyrt ock enhelleligen afsvurit. Men att i största ödmiukhet
berätta egenteliga orsaken till mehromtalte mit Memorial,
så består den endast därutinnan, att som 2:ne af Deras
Exellencer Herrar Ricksens Råds Fullmäcktige sidstl. Ricksdag
vore i det Secrete Uthskottet, därest lickväl Herrar Ricksens
Råds actioner på vist sätt mehr eller mindre förekomma, ock
Regeringsformen uthtryckeligen förplicktar Ricksens Råd att
stå i ansvar för sina rådslag; Altså fant iag mig dermedelst
af ett patriotiskt upsåth föranlåten att ingifva ofvannämbde
Memorial, till att därigenom kunna vijd förestående vahl till
Secrete Uthskottet hindra ock förekomma, att ingen af Herrar
Ricksens Råds fullmäcktige måtte blifva vald ock tagen till
ledamoth därsammastädes, hvilcket sielfva orden i mit Memorial,
nemligen i anseende till det Ricksens Råd åliggande redogiörande
nogsamt betyda, som iag ock ännu för min dehl påstår
ey ske måtte: varandes jemväl uti föreskrefne orden af
Memorialet sielfva exceptionen i anseende till Herrar Ricksens
Råds famille begripelig nog, som iag ock förklarar aldrig den
mening med mit Memorial haft, att icke Herrar Ricksens Råd
genom sina fullmäcktige på familiens vägnar uti sådane ärender
kunna äga säte ock stämma på Riddarhuset, som på intet
sätt mehr eller mindre angå deras höga Embetes förvaltning.
Ock ansedt denna min rätta mening uti Memorialet blef i förstone
af åthskilliga vederbörande helt annorledes uptagen ock
förtydd, så funno de sig icke dess mindre uppå min däröfver
då straxt giorde vederläggning, ock hoppas att de äfven nu
äro öfvertygade, att iag uti intet annat förstånd ock med en
sådan exception Memorialet insinuerat.
Hvad för öfrigit anbelangar det af Hr General-Adjutanten
Kulbars emoth mig brukade hoot, hvilcket han genom sin hoos
det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen i dag ingifne supplique
söker med okunnigheten af det Svenska tungomåhlet att enskylla,
så näst det iag aflägger min underdån-ödmiuka tacksägelse
för det nådige ock bevågne tålamod Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen behagat redan vijsa emoth mig, förorsakas
iag ännu något litet uppehålla det Höglofl. Ridderskapet ock
Adelen med min ödmiuka berättelse, huru som Hr GeneralAdjutanten
Kulbars i förgår straxt vijd min upkomst här på
Riddarehuset, ock under det iag aflefvererade ett bref till Hr
Generalen-Baron Hamilton, nionde med åthskillige hotelser af
Deras Exellencier Hrr Ricksens Råds onåd ock flere termer
Tvisten mellan Rothlieb och Kaulbars bilägges.
49
mig anfalla, förkastandes mig melirbemälte mit Memorial.
Hvaruppå iag ey kunde undgå att låta honom förstå, att iag
intet frucktar för hvad iag skrifvit eller tält i det ärendet,
utan bad honom hålla mig förskont för sådane uthlåtelser.
Men en stund eller något därefter, då Hr Krigsråd Åkerhielm
påminte om votering, ock iag föranlåten af mina Herrar bänckeCamrater
trädde fram till Hr Landmarskalcken ock Hr Landzhöfding
Creutz, kom Hr General-Adjutanten Kulbars till mig
uti en mycket oanständig ijfver ock knytte nafven för mig,
men orden han i det samma fälte, som vore anstötelige nog,
kan iag ey väl erindra mig, beropandes mig härvijd på deras
uthsago, som detta Hr General-Adjutanten Kidbars förhållande
sedt hafva. Nu ehuru väl iag intet annat af bemälte Hr
General-Adjutants åthäfvor kunnat sluta, än att han således
som iag då straxt giorde mitt påstående till protocollet velat
mig bemöta, dock lickvist, som han ey allenast munteligen utan
ock skrifteligen så hoos mig som det Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen förklarat ock betygat uti intet sådant upsåth hafva
mig tilltalt eller mening haft att villia mig på något sätt hota;
Altså ock emedan iag intet kan vara betiänt med hans ofärd,
ey heller vill stå därefter; Ty skulle iag uppå en sådan Hr
General-Adjutantens emot mig giorde förklaring ey ogärna see,
om straffet kunde för honom lindras ock öfversees; dock vill
ock understår iag mig intet härutinnan på något sätt att dispensera,
utan lemnar det ena med det andra till det Höglofl.
Ridderskapets ock Adelens enskylte ompröfvande, såsom en
sak, hvilcken dem inte tmindre än mig angår, huru det Höglofl.
Ridderskapet ock Adelen därmed behagar föranstalta.
Hr Landmarskalcken frågade, huru med denna saken
skulle förfaras, om den skulle poursuiveras, eller om Ridderskapet
ock Adelen ville vara nögde att saken skulle biläggas,
sedan Hr Kidbars sig nu förklarat, att han ey giort, hvad som
skedt vore, af någon illvillia emoth Hr Rotlieb, ock Hr Rotlieb
sig förklarat, att han med Hr Kulbars så muntelige sorn
skriftelige declaration vore tillfreds, ock han gärna sage, att
Hr Kulbars i lindrigaste måtto ansåges.
Svarades att bäst vore, det saken sålunda bilades; hvilket
ock skedde.
Generalerne Hamilton ock Cronman kommo fram ock
sade, att i går, när om Krigs-Deputation blifvit tält, Hr Rytt
A
Adelns
Protokoll 1723.
50
1723 den 31 Januari.
mästar Sparrschöld protesterat däremoth, att ingen General
skulle i berörde Deputation få sittia, frågandes därföre, af
hvad orsak han det giort, ock hvad lian hade emoth Generalerne.
Hr Ryttmästaren Sparrschöld kom fram ock declarerade,
att han det sagt i den mening, att ingen General eller någon
annan, som suttit i Krigs-Commissionen, skulle få sittia med
i denna Deputation, efter de då blefvo dommare i sin egen
saak; detta påstode han ännu, ock förmodade, att ingen kunde
hafva något att säija därpå, att han som en Adelsman på
Riddarehuset också sade sin mening, framgifvandes ett Memorial,
det han bad måtte upläsas.
Hvilcket ock skedde, vide Nio .1 lika måtto uplästes
Major Hederscliiölds Memorial angående samma sak, N:o
Hr Ryttmästar Åkerhielm kom fram ock sade, det ingen
af de Generaler, som suttit i Krigs-Commission, borde deputeras
till den nu till nämbnande Krigs-Deputation, efter de
elliest tycktes blifva dommare i sin egen saak, kunnandes han
för sin dehl ey finna, att denna placering kunde blifva beståendes,
efter den rörde så många brafve Officerare: men om
det Högloft. Ridderskapet ock Adelen funno godt samma placering
att gilla, ville han, om de så behagade, vara den första,
som skulle nedläggia sin tienst ock tacka dem för den tijden,
han haft den ähran att tiana dem.
Hr Landmarskalcken frågade, om icke, på det alt
måtte ordenteligen tillgå, bäst vore att Krigs-Commissions inkomne
berättelse först i Stånden uplästes, ock om Ridderskapetock
Adelen så behagade, kunde det skee i mårgon.
Svarades: Ja.
Hr Landmarskalcken frågade ännu vijdare, om KrigsCommissions
berättelse skall läsas upp in pleno, eller om det
skulle skee i den tillförordnande Krigs-Deputation.
Efter något disputerande, blef änteligen resolverat, att
det skulle skee in pleno, ock därpå uplästes relationen.
När det var skedt, sade Hr Landmarskalcken: Nu
kan Ridderskapet ock Adelen remittera detta, hvart de behaga,
ock till Krigs-Deputation taga, hvilcka de sielfva villia; hvarken
han eller någon af de Generaler, som suttit i KrigsCommission,
begärte få komma i denna Deputation, ock om
Ridderskapet ock Adelen så behagade, kunde denna Deputation
Om Krigs- och Placerings-deputationer. Val af bänkman. 51
kallas en Placerings-Deputation, som inga andra saker skulle
sig företaga, änn placeringen vijd Regemente, samt dessutan
en Krigs-Deputation förordnas, som alla andra besvär skiärskådar.
Härtill svarades ja, ock blef resolverat, att både en Placerings-
ock en Krigs-Deputation hvardera af 24 skulle förordnas.
Yijdare blef faststält, att i Placerings-Deputationen ingen
skulle komma att sittia, som varit i Krigs-Commission, ey
heller någon Chef af Regementerne, som ingifvit förslagen, ey
heller någon, som har att söka eller klaga, kunnandes i denna
Placerings-Deputationen hvar ock en ingifva sina Memorialer
ock besvär, placeringen angående, men i Krigs-Deputationen,
hvad som elliest Krigs-saker angår.
Hr Landmarskalcken frågade, om nu icke hvar ock
en bänck behagade nämbna en Deputerad att vallia Electores
till tienlige subjecters välliande till alla desse Deputationer,
ock det på det sättet, som 16 § i Riddarhuus-ordningen vijd
handen gifver.
Hr General-Lieutenant Silfverhielm mente, att desse
Electores bäst kunde tagas uhr provincierne, äfven som det
skedt vijd Deputationen för Ständernes privilegiers öfverseende,
men
Hr Landmarskalcken holt före att detta så mycket
mindre kunde skee, som 7 provincier i Riket inga Fullmäcktige
härpå Riddarehuset hade.
Assessor Rotlieb [frågade], om icke de af bänckarne
kunde sins emellan ock af sig sielf uthvällia Deputerade till
hvar Deputation.
Men blef resolverat, att det skulle blifva efter 16 § i
Riddarehuus-Ordningen.
Som 11 Deputationer af desse nu till välliande Electorer
skohla uthnämbnas, frågade Hr Landmarskalcken, om icke
nödigt vore, att Electorerne blifva 24.
Svarades: Ja.
De till Electorernes välliande uthnämbde Personer vore
fölliande:
Af bäncken N:o 1. Gref Bengt Stenbock.
» » 2. Gref Arfvid Posse.
» » 3. Gref Magnus Stenbock.
» » 4. Frih. E. M. Ulfsvarre.
52
1723 den 21 Januari.
Af bäncken N:o 5. Frih. Wilh. Taube.
8 8 6. Frih. Evert Taube Ammiraln.
» i. Frih. G. A. Stackelberg.
» 8, 9. Frih. Carl Johan Stiernstedt.
» 10. Frih. Michael Törnflycht.
» 11. Frih. Joli. Christoph, v. During.
8 » 12. Hr Barnekov.
8 8 13. Hr Joh. Gyllencreutz.
8 8 14. Hr Lorentz Jac. Adler stedt.
8 8 15. Hr Otto Flemingli.
8 » 16. Hr Zar-s Åkerhielm.
» 17, 18. Hr Z. P. v. Didron.
8 8 19- Hr Carl Printzenschiöld.
8 » 20. Hr Carl Morath.
» 21. Hr Z. J. Wattrangh Assessoren.
* * 22. Hr Carl Hederschiöldh.
8 » 23. Hr Schönfelt.
» 24. Hr Strömbo
8 » 25. Hr Ehrenstrahl.
8 » 26. Hr CederCrantz.
8 »27. Hr ,Z /. Pfeif.
8 » 28. Hr Hind. Hammarberg.
8 8 29. Hr P. Mannerstedt.
8 8 30. Hr Freudenfeldt.
8 » 31. Hr Tungelfelt.
8 8 32. Hr row Weinbergh.
8 8 33. Hr JZ J. Stiernroos.
8 8 34. Hr Carl G. Wennerstedt.
8 8 35. Hr Z. C'. Stobée.
8 8 36. Hr Pehr Mannerstedt.
8 8 37. Hr Lud. Manderström.
8 8 38. Hr (?. Rotlilöben.
8 8 39. Hr Hammarfelt.
8 8 40. Hr A7, von Baumgarten.
8 8 41. Hr H. Ulfhielm.
8 8 42. Hr 6r. Ruthensparre.
8 8 43. Hr Z. Fröbergh.
8 8 44. Hr Otto Reinholdt landau.
» 4o. Hr /Z JiZ von Seidenberg.
8 8 46. Hr O/o/1 Nordenstråle.
8 8 47. Hr Magnus Bielkenhielm.
Beslut om Amiralitets-deputation. Val af elektorer. 53
Af bäncken N:o 48. Hr J. von Hökerstedt.
» » 49. Hr Olof Estenberg.
» » 50. Hr C. Törneblad.
» » 51. Hr Christian Ridder schiöld.
» » 52. Hr B. A. von Burguer.
När desse vore nedgångne, uplästes ock approberades Electorernes
Eed.
Hr Landmarskalcken: I går påmintes, om en Am
miralitets-Deputation,
hvarföre han frågade, om den skulle skee,
ock huru starck den skulle vara. Ammiralitets-Deputationer
blef resolverat, ock att den skulle bestå af 12 utaf Ridderskapet
ock Adelen.
Hr Landmarskalcken: Som de till Electorernes väll
jande
uthnämbde ock nedgångne Personer ey lare så snart
blifva färdige, ock tiden väl uthdrages sent in på aftonen,
mente Hr Landmarskalcken bäst vara, att Ridderskapet ock
Adelen nu, efter det redan vore middag, skildes åth, ock kommo
ihopa igen i mårgon precise kl. 8, villiandes han imedlertid
pita försegla ock hoos sig behålla Electorernes vahl, som vijd
Ridderskapets ock Adelens sammankomst i mårgon kunde
öppnas.
Som alla härmed voro nögde, skildes de den dagen åth,
ock blef befalt, att anslag skulle giöras tills i mårgon klockan 8.
Den 1 Februari 1723.
Hr Landmarskalcken berättade, att de, som i går varit
deputerade till Electorernes välliande af de Elifva Deputationer,
honom i går aftons tillsänt en af dem underskrefven
ock förseglad lista på de af dem nämbde Electorer, hvilcken
Hr Landmarskalcken i samtl. Ridderskapets ock Adelens närvaro
upbröth, ock vore desse Electorer fölliande, vide N:o 21.
Grefvar.
1. För Gref Brahe
Landzh. Baron Creutz.
2. Gref Charl Emil lewen
haupt.
3. Gref Carl G. Bielke.
4. Gref Gustaf Bonde.
Friherrar.
1. Gustaf Horn.
2. Carl H. Wachtmeister.
3. Conrad Ribbing.
4. Michael Törnflycht.
Adelen.
1. Sten Arfvidsson.
54
1723 den 1 Februari.
2. Christian Barnekov. 10. Olof Cederström.
3. Carl de Geer. 11. Er. G. EhrenCrona.
4. Johan Fridrich v. Didron. 12. Hindrich Hammarberg.
5. Jochim Aminoff. 13. Gustaf Gadde.
6. Gustaf Friedrich Rothlieb. 14. Eorentz Christopher Stobée.
7. Cammarråd Carl IVatrangli. 15. Bernhard Cederholm.
8. Daniel Bildt. 16. Olof Nordenstråle.
9. Samuel Åkerhielm.
Sedan Eeden för desse Electorer till Ridderskapets ock
Adelens approbation blifvit upläst ock af Ridderskapet ock
Adelen approberad,
proponerade Hr Landmarskalken några momenta, som
vijd electionen till Deputationerne af Electorerne borde observeras.
Nemi. 1. om icke Electorerne borde observera, att till
ingen Deputation tree af en släckt tages.
Ock resolverades därpå, att till ingen Deputation skall
tagas 3 bröder eller svågrar.
2. Ey heller någon af dem, som äro nämbde till Secrete
Uthskottet.
3. Af dem, som äro uthsedde till Deputationen öfver privilegierne
ock Ståndens differencers afhielpande, ock i Ricksdags-
ärendernes skilliande, kunna till Deputationerne tagas ett
ock annat till någon Deputation tiänligit subjectum, efter desse
ey just så stadigt komma att sittia.
4. I Placerings-Deputation tages ingen af dem, som suttit
Krigs-Commission, ey heller de, som ingifvit förslagen ock
placerings-listorne, äfvenväl icke de, som hafva att klaga ock
besvära sig, icke heller någon tienstgörande Officerare.
5. Som till Tullsakernas utharbetande har varit en af
hvart Collegio, så få de samma icke tagas till Tull-Deputationen.
Men de af Collegierne, som till samma sakers utharbetande
ey varit nämbde ock brukade, få så därtill som [till]
de andra Deputationerne nämbnas.
6. Till Deputationen öfver Rådsprotocollen får ingen Ricksrådsfullmäcktig
tagas.
7. Uti Deputationerne, som angå Collegierne, får i hvar
Deputation tagas 1 eller 2, men ey däröfver, hvilcka bästa
kundskapen om det Deputationen updragne ärendet gifva kunna.
Desse momenta underskref Hr Landmarskalcken, ock
tillställte dem åth Electorerne tillika med listor på alla dem,
i
Instruktion för elektorerne.
55
sorn förr suttit i några af sådane här ofvan nämbde Commissioner,
som ock en lista på Secrete Uthskottet.
Sedan uplästes återigen Electorernes Eed ock blef den så
inrättad, som N:o 22 uthvisar, ock därpå aflade Electorerne
sin Eed efter formuläret.
Härvijd påminte Assessor Rotlieb, om vijd electionen proportion
af Grefvar ock Friherrar skulle observeras.
Svarades: Ja, så långt det räcker; ock därpå gingo Electorerne
neder i Sahlen att företaga sig Deputationernes nämbnande.
Hr Landmarskalcken frågade, om icke, efter Electorerne
omöijeligen läre i dag hinna med alla Deputationers
nämbnande, de Deputationer, som de i dag nämbna, kunde
honom i afton förseglade tillställas, ock om Måndag in pleno
upbrytas.
Svarades: Ja.
Yijdare, efter som i mårgon är helgedag, om de ändå
skola i mårgon continuera med Deputationernes välliande, eller
om dé därmed skola låta anstå till Måndagen.
Resolverades, att det skall anstå tills om Måndag.
Annu sade Hr Landmarskalcken, att hvem som häfver
något memorial eller betänckande, han gifve det åth Landmarskalcken
eller åth Secreteraren, på det sådane af Deputationen
öfver Ricksdagsärenderne må kunna skillias, ock sedan
efter hvar saks beskaffenhet remitteras till vederbörande Deputation
afgiörande.
Hvilcket blef af Ridderskapet ock Adelen enhelleligen
bifallit.
Hr Landmarskalcken: Secrete Uthskottets instruction
borde väl i dag företagas, men som så många nu äro borta,
lärer det väl skola upskiutas: ock om någon därvijd hade något
att påminna, behagade han därtill inkomma med sina påminnelser.
Ock därmed skildes Ridderskapet ock Adelen den dagen
åth, befallandes Hr Landmarskalcken att det skulle anslås,
det Ridderskapet ock Adelen om Måndag kl. 8 åter komma
tillsammans.
56
1723 den 4 Februari.
Den 4 Februarii 1723.
Hi Lan d in ar sk al ck en: Som de andra Stånden träget
påminna, att så Secrete Uthskottet, som de andra Deputationei
snart må komma att sittia, så hemställes Ridderskapet
ock Adelen, om icke nu projectet till Instruction för Secretc
Uthskottet kunde upläsas ock ajousteras.
Hvartill sedan Ridderskapet ock Adelen samtyckt, blef
sielfva projectet upläst:
Project til Instruction för Riksens Högloft. Ständers
Secrete Utskått.
l:o. Till detta Secrete Utskåttet förordnas efter vanligheten
50 af det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen, 25 af det
Högvördige Prästerskapet samt äfven 25 af det Låfl. BårgareStåndet.
2:o. Desses giöromål blifver upptaga, skiärskåda, utarbeta
och afgiöra alla de ährender, som beröra PredzvårcJcet, Alliancer
med Främmande Potentater, med mera, som angår de
Utländske Affairerne, så framt theribland icke finnas sådanne
måhl, hvilka Secrete Utskåttet til sin säkerhet, ock utan at
kräncka tystheten, som härvid för ali ting bör helig hållas,
pröfvar kunna (böra) til samtel. Ständerne refereras.
3:o. Hörer under detta Utskåttet alt det, som länder til
.statsvärckets öfverseende, i sa matto, at hvad Riksens inkomst
och utgift vidkommer, samt brist eller öfverskått i Staten, det
blifver såsom ährender, hvilke aldeles böra tyste hållas, här
öfvervägat. Men hvad Personel Statens formerande eller indragande,
lönernes förlmijande eller förminskande, samt förslag
til fyllnad, der någon brist i Staten sig yppa skulle, beträffar,
så kan (skall) sådant till plenum refereras, ock der skiärskådas,
innan det varder afgiordt.
4:o. Hit hörer äfvenväl alt det, som angår Arméens, Flåttans
ock Magazinernes tillstånd, therus styrckio, providerande
ock förbättrande, såsom måhl, the ther fordra tysthet ock med
Statsvärcket äro förknippade. Men the ährender, som finnas af
then beskaffenhet, at Secrete Utskåttet kan dem til sin större
säkerhet referera til Ständerne, de företagas ock ventileras in.
pleno, innan deröfver något slutes.
Förslag till instruktion för sekrete utskottet. 57
5:o. Såsom the, hvilka blifvit förordnade at liquidera med
Riksens Ständers Banco öfver den skuld, hvarföre Riket dersammastädes
häftar, förnimmas hafva sit arbete färdigt; Altså
kommer ock det uti Secrete Utskåttet at öfverses, och hvad
sielfva Summan vidkommer att aldeles hålla tyst. Men såsom
åthskillige förfrågningar dervid torde förekomma angående skuldfordringarne,
härflytande så väl ifrån Hennes Maij:tz EnkieDråttningens
tijd, som andre, så kunna ock de vara af så åtskillig
natur, at de särdeles i anseende til sielfva Summan dels
böra vara under tysthet, dels ock at dhe i anseende til andre
omständigheter, berörande relationer, bevijs ock betänckiande,
till plenum kunna refereras, hvilket Secrete Utskåttet fördenskull
i ackt tager ock åthskillier. Sammaledes hörer Ständernes
Contoir under Secrete Utskåttets öfverseende, dock således
at det som ey fordrar en högnödig tysthet varder refererat
til plenum.
6:o. Ock aldenstund til bättre uplysning om Fredzvärcket
ock de Utrikes affairerne thet är nödigt at hafva RådzProtocollerne
vid handen; Ty kommer Secrete Utskåttet dem
samma at igenomse, allenast hvad näst (de uti 2 §) berörde
ährender angår, men intet vidare, efter som en viss Deputation
förordnas til bemälte Protocollers öfverseende i det öfriga,
hvilken Deputation ej får sig befatta med de Protocoller, sotn
angå de ährender, hvilka i denne puncten finnas nämde, ock
röra Fredsvärcket samt de Utrikes affairerne.
7:o. Alle desse måhl, som nu uprepade äro, tilkommer
Secrete Utskåttet at afhandla; men deremot blifver Secrete
Utskåttet aldeles förbiudit at befatta sig med andre ährender,
än de som nu upräknade äro, med mindre Stånden finna nödigt
någre flere til dess uptagan- och afgiörande remittera.
8:o. Som ock Secrete Utskåttet ey heller skall gifva anledning,
mycket mindre sielf understå sig i ringaste måtton
ändra eller rubba (uttyda) den faststälte Regerings formen,
såsom vår en gäng vedertagne fundamental Lag,
9:o Och på det altsammans med vederbörlig tysthet må
kunna af handlas; Ty böra de, som til detta Utskåttet deputerade
blifva, förbinda sig till tysthet igenom den vanliga Eden;
Ock skall den, som något utsprider, hvilket lönt vara bör, förklaras
för infam och ovärdig at vidare bivista någre Rådslag
eller bekläda någon tiänst i Rijket.
58
1723 den 4 Februari.
Då ock tillika Hr Rolands påminnelser ock betånckande,
N:o uplästes, blifvandes i anledning däraf resolverat:
l:o. Att antahlet af Secrete Uthskottet ey behöfde nämbnas,
utan att det uti Ricksdags-Förordningen skulle fastställas.
2:o. I den andra puncten skall införas, det Secrete Uthskottets
Ledamöter vijd högsta ansvar förplicktas, att ey förbigå,
tysta ock nederläggia den ringaste fehlacktighet, ehvad
nambn den hafva kan, utan hvar ock en bör umgälla sitt begåhgne
brått efter omständigheterne med tillbörlig näpst ock
straff.
3. Vijd den tredie puncten var intet att observera.
4. Vijd den fjerde puncten ock vijd tillfälle af de därvijd
af Hr Roland giorde påminnelser upläste
Hr Landm ar skalcken, hvad i Kongl. Maij:ts generale
proposition är anfört angående Ammiralitetet ock Sion ock
Defensions-värcket, förmenandes att till Secrete Uthskottet
borde höra sielfva Ammiralitets-Staten, de gamla skepps reparation
ock magazinernes tillstånd, men till en fram bettre
till förordnande Defensions-Deputation, hvad som hörer till
Flåttans force, storlek ock förbättrande samt nya skepps
byggande, men att denna Defensions-Deputation ey kunde
komma att förordnas eller sittia, förr än General-Major Löven
ock Landzhöfding Friesenheim hit kommo, om som Defensionsvärcket
i Finland kunde gifva bästa kundskap.
Ammiral Ernschöld: Hvad Flåttans tillstånd angår, så
bör sådant komma till Secrete Uthskottet.
Gref Wachtmeister mente, att en sådan DefensionsDeputation
nu straxt kunde förordnas, ock innan den sig företager
Generale Defensions-värcket, afgiöra Ammiralitets-värcket.
Ammiral Ehrenschöld sade, att hvad gamla skeppens
reparation, ordinarie magazinerne samt halfva entreprenaden
[angick], borde det också höra till Secrete Uthskottet, men nya
skepps byggande jemte hela Defensions-värcket borde höra till
Defensions-Deputation.
Gref Wachtmeister: Denna Deputation måste ock afgiöra,
hvarest Flåttan ock Collegium bör vara, anten här eller
i CarlsCrona.
ti
Anteligen blef resolverat, att hvad angår sielfva Ammiralitets-Staten,
ock hvad som tyst hållas bör, så måste det
komma till Secrete Uthskottet, men förbättringen af Flåttan
etz. hörer till den å part tillförordnande Defensions-Deputation.
Beslut rörande instruktion för sekrete utskottet. 59
5:o. Vijd den 5:te puncten påminnes, att vijd Ständernes
Comtoir tyckes intet måhl så hemligit vara, att icke det allom
kan kunnigt blifva ock till plenum refereras.
Hvarpå blef resolverat, att hvad generalia af Cronans gäld
vidkommer, så måsté den hållas tyst ock i Secrete Uthskottet
ventileras, men beträffande specialia, så böra de komma till
plenum.
6. Vijd den 6:te puncten var intet [att] påminna.
7. Den 7:de puncten skall således ändras, ock tillsättias:
Skulle Secrete Uthskottet utom detta förbud gå vijdare med andra
ärenders uptagande, staude därföre till svårt ansvar, ock
vare alt, hvad de i dy måhl giöra ock låta, af intet värde.
8. Vijd den 8:de puncten var intet att påminna.
9. Vid denna punct påminnes, att hvart Stånd bör i
Secrete Uthskottet hafva sin Secreterare med sig till protocollets
förande.
Hr Landmarskalcken: Förr har aldrig i Secrete Uthskottet
varit någon mehr än RiddarehuusTSecreteraren, men
som nu Wulfvenstiärna vore siuk, hemstälte han till Ridderskapet
ock Adelen, om icke Borgerskapets Notarius Torpadius
kunde i Secrete Uthskottet föra protocollet, ock Gyllenkrook i
Deputation om Rådsprotocollen.
Några påminte vijd detta tillfälle, att det vore mycket
nödigt, det protocollet i Secrete Uthskottet hvar mårgon efter
uplästes ock ajousterades.
Hr Assessor Plan: Det lärer vara ganska svårt, efter
Secrete Uthskottet sitter både förr ock eftermiddagarne.
Gref Dolma påstod, att ey mehr än en Secreterare borde
vara med i Secrete Uthskottet, ock påmintes, att den samma
änteligen bör vara af Riddarehuset, föreslåendes därtill Hr
Carlson, Seth eller Hr Adlerbeth, hvilcka alla tree sittia i
Secrete Uthskottet.
Hr Landmarskalcken frågade, om man icke därtill
kunde begära Secreteraren Groth, hvilcket enhelleligen bifölls,
samt att i Secrete Uthskottet ey bör vara mehr än en Secreterare,
ock den af Adelen.
Sedermera uplästes Baron Gustaf Oxenstiårnas påminnelser
öfver Projectet till Instruction för Secrete btliskottet, vide
N:o ; ock blef i anledning däraf fölliande resolverat:
l:o. Att uti Instruction bör sättias, i stället för kan ock
kunna, skall ock skohla. samt att Secrete Uthskottet skall in
-
60
1723 den 4 Februari.
jungeras att sig edeligen förplickta, att de för plenum intet
annat skola döllia, än det som ey kan giöras publict, utan
att skämma affairen, eller skada det allmenna bästa.
2. Att summan af Ricksens inkomst ock uthgift samt
bristen i staten väl borde cacheras, men special-staterne, som
i Secrete Uthskottet projecteras, giöras publiqve.
Ock som Hr Landmarskalcken frågade, hvarest StatsContoirets
relationer skulle upläsas,
svarades: in pleno, dock med det förbehåll, att alla summor
så af Ricksens inkomst ock uthgift, som speciale staterne
borde uthelämbnas, kunnandes bemälte relationer således blifva
liggandes öppne på bordet för allas ögon.
Några påminte vijd detta tillfälle, att man väl kunde in
pleno upgifva uthgiften ock brijsten i staten, men så holts det
för betänckeligit, emedan på d^t sättet man snart också kunde
få veta inkomsten.
3:o. Blef resolverat, att Banquens fordringar hoos Cronan
borde hållas tyste ock höra till Secrete Uthskottet, men hvad
Banqvens tillstånd för öfrigit angår, så bör därtill, när därom
påminnes, en å part Deputation förordnas, hafvandes nu allenast,
som sagt är, Secrete Uthskottet att giöra med Cronans
gäld hoos Banqven.
4. Hvad denna punct om magazinerne angår, så discourerades
mycket därom, om det skulle höra till Secrete Uthskottet
eller till plenum.
Somblige sade, att om det med dem stöde väl till, borde
man det ey cachera, men väl om det med dem stöde illa till,
hvarpå svarades, att på det sättet får man snart veta, när
illa tillstår.
Andra sade, att hvad som fordras till magazinerne bör
vara publiqvt, men bristen bör döllias ock höra till Secrete
Uthskottet.
Hr Land marskalcken frågade, om då magazinerne skola
gå in pleno.
Hr Hylten: På det sättet få de främmande veta deras
tillstånd; lätt oss i denna saken väl betäncka oss, hållandes
han före, att hvad magazinerne anginge, vore det en ting, som
borde höra till Secrete Uthskottet.
Gref O. Gyllenborg: De främmande få det väl ändå
veta.
Beslut om instruktion för sekrete utskottet.
61
Hr Hylten: Åthminstone villie vij intet gifva tillfälle
därtill.
Anteligen blef resolverat ock faststälc, att de ordinarie
magaziner skulle höra till Secrete Uthskottet, men förrådsmagazinerne
för tillkommande tijder till den Generale Defensions-Deputation.
5:o. Hvad Ständernes Comtoir angår, så blir det efter
projectet vijd Secrete Uthskottet, så att Summan af Ricksens
gäld ey blir uppenbar.
6:o. I anledning af Hr Oxens ti är nas påminnelse ock
giorde difference emellan de Uthrikes saker, som äro förbij,
ock de som äro in fieri,
blef resolverat, att alla redan slutne Freds-protocoller ock
negociationer skulle läsas ock skiärskådas af den Deputation,
som kommer att nämbnas till Råds-protocollernes igenom seende,
men hvad de Uthrikes saker angå, som äro in fieri, ock
hvilcka böra hållas tyste, så höra de till Secrete Uthskottet.
7:o. I den 7:de puncten uthelembnas den clausul om flere
Sysslors remitterande till Secrete Uthskottet, ock inryckes ännu
efter de orden: än de som nu upräknade äro: eller, under hvad
förevändning ock pretexte det vara må, några flere affairer under
deras secrete deliberation ock afgiörande draga.
8:o. I den 8:de puncten skall tillsättias om RegeringsFormen,
att de den ey heller få i någon minsta dehl förklara
eller uthtyda, utan i alla stycken blifva efter bokstafven, ock
det ey allena i Regerings-Formen, utan ock i alla andra af
Ständerne fastställte ock uthgifne Förordningar.
9:o. Efter alla desse förändringar kommer nu Eden för
Secrete Uthskottet att regleras.
Hr Landmarskalcken proponerade, det han i eftermiddag
ärnade kalla Deputation öfver Secrete Uthskottets
Instruction tillsammans, ock i föllie af ofvananförde vijd projectet
giorde påminnelser ock ändringar ännu i dag inrätta ock
reglera Instruction för Secrete Uthskottet.
Hvarmed Ridderskapet ock Adelen vore aldeles nögde.
Hr Landmarskalcken hemställte till Ridderskapet och
Adelen, om icke den samma Deputation, som suttit öfver
Secrete Uthskottets Instruction, också kunde projectera en Instruction
för den Deputation, som kommer att sittia öfver
Ilåds-protocollen, hvartill Ridderskapet ock Adelen samtyckte.
62
1723 den 4 Februari.
Hr Landzhöfdingen Grundel frågade, om de, som äro
fullmäcktige ock sittia i Secrete Uthskottet, få tahla om för
deras principaler, hvad där passerar.
Svarades: Ney.
Hr Landmarskalcken berättade, att Biskopen Norlind
varit hoos honom ock på Prästerskapets vägnar anhållit, att
efter som de äro så fåå, Ridderskapet ock Adelen allenast behagade
till Deputationen öfver Privilegierne ock dilferencerna
Stånden emellan nämbna en deputerad af hvar province, hemställandes
fördenskull Hr Landmarskalcken till Ridderskapet
ock Adelen, om den af Ridderskapet ock Adelen uhr provincierne
härtill nämbde Deputation behagade sammanträda ock
giöra af sig ett litet uthskott att eftersee, hvad differencer
Stånden emellan kunna vara, ock hvaruti de bestå: kanskee
de äro ey så många ock vijdlyftiga, som man tror; men hvad
Tiänstehjons-Ordningen angår, så måste väl därtill en af hvar
province vara.
Härpå blef enhelleligen resolverat, att det skulle utan ändring
förblifva vijd den redan nämbde Deputationen.
Hr Oxenstiärna frågade, om de som ey hafva säte ock
stämma på Riddarehuset, som Landzhöfding Fletvood, få vara.
med i denna Deputation.
Härpå föll ingen viss resolution.
Sedan inkom till Ridderskapet ock Adelen ett förseglat
bref, det Hr Landmarskalcken in pleno upbröth, ock befan
det vara ifrån en vijd nambn Ramfelt, som för tiufnad blifvit
dömbd till Marstrand, frågandes, efter man ey viste, hvad
sådant bref kunde angå, ock efter det komme ifrån en sådan
person, om det skulle upläsas eller ey.
Ock blef resolverat, att 1 Grefve, 1 Friherre ock 2 Adelsmän
skulle gå neder ock det föruth läsa, på det man då kunde
få veta, om det borde upläsas eller ey.
Desse gingo då neder, ock när de åter upkommo, berättade
de, att denna Ramfelt klagade öfver orätt.
Blef resolverat, att brefvet skulle upläsas, hvilcket ock
skedde, blifvandes det sedan remitterat till den till uthnämbnande
J u s t it i se -Deputation.
Hr Landzhöfding Grundel kom fram ock ville berätta,,
huru med denna Ramfelt sammanhänger, men det fans ey nödigt,
utan att brefvet skulle remitteras till Jutitise-Deputation.
Sedan ankom en Deputation ifrån de öfrige tre Stånden,
ock förde Hr Biskopen Norlind tahlet således:
De andra stånden protestera mot Deputationernes talrikhet. 63
Desse tree Stånden äro föranlåtne hoos det Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen att andraga, huru som desse tre Stånden
finna, det de äro alt för få, att rätteligen kunna besättia de
af Ridderskapet ock Adelen denominerade Deputationer, ock
att de därföre gärna skulle see ock önska, att desse Deputationer
kunde på något sätt förminskas, ock någre Deputationer
combineras ock sammansmältas.
Hr Landmarskalcken svarade, att Ridderskapet ock
Adelen skulle taga detta i öfvervägande ock låta dem i eftermiddag
få svar.
Sedermera ock när desse Deputationer voro bortgångne,
uprepeterade Hr Landmarskalcken, hvad Biskop Norlind
anbrackt.
Ock blef resolverat, att Deputationen öfver Ricksdagsärenderne
skulle i mårgon sammanträda, att då med de andra
Stånden detta jämcka ock sedan altsannnans till plenum referera.
Men det blef dock faststält, att Deputation öfver Rådsprotocollen
blir allena, äfven som ock Placerings-Deputation blifver allena.
Sedermera proponerade Hr Landmarskalcken, om icke
en Deputation åter borde gå till de andra Stånden, att berätta
dem, det Adeln sig gärna med dem i alt conformerar, samt
att därföre Deputation öfver Ricksdags-ärenderne skulle i mårgon
kl. 8 komma tillsammans att tillsee, hvilcka Deputationer
nödvändigt fordras, ock hvilcka kunna combineras.
2:o. Om Deputation till dilferencernes afgiörande är hoos
de öfrige Stånden nämbd, kunna de träda tillsammans, när de
behaga.
Men Ridderskapet ock Adelen förblefvo vijd den redan
af dem nämbde Deputation, hvarföre de ey kunde gå.
3:o. Bör Deputation öfver Råds-protocollen vara allena,
äfven som ock Placerings-Deputation.
Till denne beskickning till de andra Stånden blefvo upnämbde:
Gref
Dolma. Hr Celsing.
Friherre Fletwood. Hr Adler stedt.
Hr Werdenhoff. Hr Gyllengrijp.
Hr Ammiralen Wachtmeister bad,• att AmmiralitetsDeputation
måtte blifva allena för dess angelägenhet skull.
Hr Landzhöfding Creutz. General-Major Arfvidson.
Ammiral Wachtmeister. Öfverst Gadde
64
1723 den 4 Februari.
upkommo med listan på Deputationen till jRådsprotocollen, bediandes
om uhrsäckt, att det så länge drögt: ock kunde ingen
troo, hvad svårigheter de vijd denna electionen funno. Denna
Deputation bestod af fölliande Personer, vide N:o 23:
Af Grefvar.
För Gref Brahe Friherre Ernst Joli. Creutz.
Gref Carl U. Torstenson.
Gref Gustaf Bonde.
Gref Bengt Stenbock.
Friherrar.
Frih. Johan Hogliusen.
Frih. Johan Carlson Strömfelt.
Frih. Germund Cederhielm.
Frih. Gustaf Rålamb, fulmäcktig för StiernCrantz.
Adelen.
Hr Gothard Strijk.
Hr Carl Törnskiöldh.
Hr Eric Cederhielm, fulmäcktig för Wernschöld.
Hr J. F. v. Didron.
Hr David Silvius.
Hr Lagerhielm.
Hr Olof Cederström.
Hr Major Carl von Kochen, fulmäcktig för Tunderfelt.
Hr Nils Noordenhielrn.
Hr Cederstedt.
Hr L. C. Stobée.
Hr ./. Enanderhielm.
Hr Bernhard Cederholm.
Hr Adam Leijell Hindrickson.
Hr Joli. Cederbielke.
Hr S. Blomfelt.
Hr Landmarskalcken: I mårgon blir ingen samman
komst,
efter Deputationen öfver Ricksdags-ärenderne kommer
tillsammans att med de andra Stånden jämnka Deputationerne,
men i öfvermårgon behagade åter Ridderskapet ock Adelen
åter komma kl. 8 tillsammans.
Deputationer: tider och rum till deras sammankomster. 65
Den 6 Februarii 1723.
Hr Landmarskalcken berättade, det de af Ridderskapet
ock Adelen som äro förordnade till Deputationen öfver
Ricksdags-ärenderne, hade i går varit tillsammans ock med de
öfrige Stånden till pleni approbation reglerat så Deputationerne,
som tiden ock rummet till deras sammankomster, ock det på
fölliande sätt, nemligen:
Om Måndagen Förmiddagen:
Secrete Uthskottet.
Gammar- ock OeconomieDeputation.
Tisdagen: Deputation öfver
differencernes afhielpande.
Commercie-Deputation.
Placerings-Deputation.
Onsdagen: Deputation öfver
Rådsprotocollen.
Krigs-Deputation.
Torsdagen: Secrete Uthskottet.
Gammar- ock OeconomieDeputation.
Fredagen: Deputation öfver
differencernes afhielpande.
Commercie-Deputation.
Placering s-Deputation.
Lördagen: Deputation öfver
Rådsprotocollen.
Krig s-Deputation.
Rummen till desse Deputationers sammankomster äro fölliande
:
1. Secrete Uthskottet på sitt vanliga ställe.
2. Deputation öfver Rådsprotocollen i Cammaren vijd
Secrete Uthskottet.
3. Placering s-Deputation i Krigsrätts-Sahlen i KrigsCollegio.
4. Cammar- ock Oeconomie-Deputation i ReductionsSahlen.
Adelns Protokoll 1723. 5
Eftermiddagen:
Secrete Uthskottet.
Ammiralitets-Deputation.
Secrete Uthskottet.
Justitiai-Deputation.
Deputation öfver Ricksdagsärenderne.
Deputation öfver Cöllegiernes
ock Landzhöfd. Instt'uctioner,
Secrete Uthskottet.
A mmiralitets-Deputation.
Secrete Uthskottet.
Ju stitice- Deputation.
Deputation öfver Cöllegiernes
ock Landzliöfdingarnes Instructioner.
66
1723 den G Februari.
5. Commercie-Deputation på Rådstugun.
6. Krigs-Deputation i Krigs-Collegii-Sahlen.
7. Deputation öfver differencernes afliielpande i Secrete
Uthskotts-Sahlen.
8. Ammiralitets-Deputation i Ständernes Commissions' rum.
9. Deputation öfver Ricksdags-ärenderne i Secrete Uthskotts-Sahlen.
10. Justitiai-Deputation i stora Riddarehuus-Sahlen.
11. Deputation öfver Collegiernes Instructioner i lilla
Cammaren vijd Secrete Uthskottet.
Detta alt blef enhelleligen af Ridderskapet ock Adelen
bifallit, ock resolverat, att det vijd detta projectet skulle förblifva.
Hr Landmarskalcken: I Deputationen i går är också,
dock till Ridderskapets ock Adelens approbation faststält, att
Commercie-, Tull- ock Bergs-Deputationerne skulle blifva en
Deputation, bestående af 24 af Ridderskapet ock Adelen, dock
så att 8 däraf taga sig före Commercie-sakerne, 8 Bergssakerne
ock 8 Tull-sakerne samt, sedan altsammans är utharbetat,
åter sammanstöta ock combineras.
Detta blef också af Ridderskapet ock Adelen bifallit
ock approberat.
Hr Landmarskalcken: När Ridderskapet ock Adelen
in pleno komma tillsammans, cessera den dagen alla Deputationer
ock Collegier, på det hela Ståndet må kunna vara tillsammans.
Hr Ofver-Directeuren Ehren preus frågade, där någon
skulle behöfva att plenum sammankommer, om lian då får addressera
sig till Hr Landmarskalcken sådant att begära.
Hr Landmarskalcken: Sådant har altid varit van
ligit,
lärandes han vijd sådan händelse låta giöra anslag till
pleni sammankomst.
Hr Landzhöfding Creutz påminte, att som ibland de
öfrige ock nu upräknade Deputationer Deputation öfver Ricksdags-Ordningen
ey är nämbd, att ock en dag till dess sammankomst
måtte nämbnas.
Hr Land marskalcken: När den tiden kommer, att
den skall sittia, skall man ock få råd därföre.
Hr Landzhöfding Creutz bad, att de, som hafva något
att påminna eller gifva vijd handen angående RiddarehuusOrdningen,
behagade tills Måndagen ingifva sina memorialer
Val af Placerings-Deputation.
67
eller påminnelser i Deputation, som sitter öfver bemälte Riddarehuus-Ordnings
inrättande.
Hr Ehren preus mente, att nu som förr alla Suppliqver
först in pleno refereras. Men därpå svarade
Hr Landmarskalcken, att det vore omöijeligit, efter
sakerne vore nu så månge ock alt för lång tijd därmed skulle
uthdragas: utan Deputation öfver Ricksdagsärenderne bör dem
separera ock sedan remittera hvar sak till sin behörige Deputation,
hvarifrån den samma sedan kommer ad plenum.
Sedan uplästes listan på dem, som blifvit valde till Placerings-Deputation,
vide ock vore de fölliande:
Grefvar.
1. För Gref Carl Adolph Gyllenstiärna Cantzliråd Baron
Wrangel.
2. För Gref Sperling Friherre Gustaf Oxenstierna.
3. För Gref Claes Bonde Hof-Cantzler Gref Gyllenborg.
4. Grefve Ernest August Vellingk.
Friherrar.
1. Conrad Ribbing.
2. General-Adjutant Jöran Rosenhane.
3. Ofverst-Lieutenant Sten Coijet.
4. Ofverste Jöran Knorring.
Adelen.
1. Ofverst-Lieutenant Fridrich Trolle.
2. General-Adjutant Pehr Sparre.
3. Lagman Gyllencreutz.
4. Ryttmästar Svante Holtz.
5. Ofverst-Lieutenant Carl Cantersten.
6. Cammarherrn Carl Gripenstiärna.
7. Ofverst-Lieutenant von Essen.
8. Major CederCrantz.
9. Ofverst-Lieutenant Eric Odelström.
10. Major Ulfhielm.
11. Ofver-Commissarien Petter Drufva.
12. General-Krigs-Commissarien Drysell.
13. Ofverst-Lieutenant Willsdorph.
14. Secretaire Olof Estenberg.
15. Secretaire Soldan.
16. Secretaire Roland.
68
1723 den 6 Februari.
Landzhöfdingen Ribbing contesterade härvijd å sina ock
sina med-Electorers vägnar, att de vijd desses välliande giort
alt, hvad boos dem stått, förmodandes att Ridderskapet ock
Adelen därmed lärer vara nögde.
Hr Ehrenpreus kom fram ock begärte få tahla, ock då
honom, sådant vart efterlåtit, bad han, att Ridderskapet ock
Adelen ville vara så gunstige ock med tåhlamod höra honom.
Det Högloft. Ridderskapet ock Adelen, sade han vijdare, lärer
gunstigast erindra sig, huru som förledne Torsdags, då mitt memorial
uplästes, det samma enhelleligen ock till alla dehlar
blef approberat, så att öfver Tullsakerne en särskild Deputation
skulle förordnas, ock att inga af de Collegier, som mellan
Ricksdagarne med desse saker haft att giöra, skulle få därtill
nämbnas. Sedermera har iag fått höra, att dagen därefter,
nemligen i Fredags, då iag af andra sysslor occuperad ey kunde
komma hit upp, blifvit resolverat, att 1 å 2 af hvart Collegio
kunde få sittia i Deputationer, som angå deras sysslor, ock
att hvad denna Tull-Deputationen angår, de allenast skulle
därifrån utheslutas, som suttit i den Deputationen, som sedan
sidsta Ricksdag haft att öfversee Tullsakerne, men de andra
af Collegierne icke. I anledning af detta beder iag, att det
måtte få förblifva vijd den första resolutionen.
Efter detta ville väl Hr Ehrenpreus tahla något mehr,
men så bad åthskillige honom, att han måtte skrifteligen ingifva,
hvad han [hade att] säija.
Sedermera uprepeterade Hr Landmarskalcken korteligen
Hr Ehrenpreus petitum, hemställandes Ridderskapet ock
Adelen, huru de härutinnan förordna ville.
Ock blef fördenskull uhr protocollet upläst så väl Torsdags
som Fredags resolutionen, hvarpå Ridderskapet ock
A del en resolverade, att det skulle förblifva vijd den sidsta
eller Fredags resolutionen.
Projectet till Instruction för Secrete Uthskottet blef upläst,
hvarvijd Gref Olof Gyllenborg hade att påminna, att Secrete
Uthskottet intet skulle igenomsee de protocoller, som anginge
de saker, som redan vore passerade, efter de komma att igenomläsas
af den till Råds-protocollens öfverseende förordnade
Deputation, hvilcket redan vore resolverat, ock därifrån borde
man ey gå.
Hr Landmarskalcken sade, att omöijeligit vore kunna
dömma om tillkommande saker, om man icke finge see det
passerade.
Om Tull-Deputationen. Instruktion för Sekr. Utskottet. 69
Gref C. Gyllenborg påminte, att om intet särdeles
essentielt vore att påminna vijd hvad som resolverat vore,
borde man intet med några påminnelser inkomma, efter de
andra Stånden redan däröfver klaga, det vij alt för länge
uthdraga tiden.
General Baner sade, att den, som hade något att påminna,
borde det giöra föruth, men sedan en viss resolution
en gång vore tagen, borde ingen därpå få tahla, utan ett vist
straff på den läggas, som det understode sig att giöra, hvilcket
alla enhelleligen bijföllo.
Ammiralerne Örnfelt ock Taube mente, att gamla skepps
reparation ey behöfde någon tysthet, så att den saken väl
kunde komma till Ammiralitets-Deputation.
Sedermera uplästes projectet till Instruction för Deputation
öfver Råds-protocollen, så ock projectet till Eeden.
Lagman Cederhielm berättade, att en dehl bedt honom
fråga, ifrån hvilcken tijd Råds-protocollen skulle igenomläsas,
anten från Högst-Sahlig Kongl. Maij:ts död, eller ifrån den
sidsta Ricksdagen.
Detta hemstälte Hr Landmarskalcken till Ridderskapets
ock Adelens skiärskådande, ock sedan de härom talts något
vijd, blef enhelleligen beslutit, att Terminus a qvo skulle räknas
ifrån sidsta Ricksdagen, hvilcket också i instruction blef infort.
Afven påmintes, om icke Deputationen skulle, när så beliöfves,
ock det till uplysning i visse måhl dem nödigt vore,
få recourrera till de förra protocollen.
Svarades: Ja. Ock blef sedan äfvenledes i instruction
infört.
När Instruction således blifvit reglerat, uplästes den på
nytt igen, såsom ock Eden för denna Deputation:
Instruction, hvarefter Deputerade til Revision af Rådets
Protocoller hafva sig at rätta.
Såsom til föllie af Regeringz-Formens 45 § Ständerne
åligger at efterfråga, huru Riksens Råd sedan sednaste Riksdag
stält sine Rådslag til Kongl. Maij:tz goda nöije, Rikets
upkomst, vältrefnad ock förkåfring, ock sig sielfve til vählförtient
heder ock beröm; Altså hafva de af Ständerne nu Deputerade
til den ändan en fri tillgång til sielfva Protocollerne,
70
1723 den 6 Februari.
i anledning af hvilka Riksens Råd til föllie af RegeringzFormens
14 § äro förbundne at vara Riksens Ständer ansvarige
ock giöra hvar för sig redo för deras Rådslag, votering
ock förhållande: dock at ingen olyckelig utgång, som emot
deras votering, förmodan, tancka och på skiähl grundade mening
hända kan, dem må tilräknas, särdeles om värckställigheten
af goda Rådslag icke ärnåt sit påsyftade ändemåhl igenom
dess vållande, som det ålegat ock varit anbefalt utföra
ock förrätta. Uppå hvilken förut faststälde grund, der vid
förberörde Protocollernes genomseende
l:o.
denne Deputation emot förmodan skulle finna uti Rads-,
Revisions- ock Cabinets-Protocollerne, invärtes huushåldning
ock Styrelsen innom Riket angående, antingen något Rådslag
vara fördt eller ock något förelupit emot Regeringzformen,
Lag ock Förordningar, samt hvart ock et Ståndz eller enskylte
Personers Privilegier, Fri- ock rättigheter; så lärer den eller
de af Rådet ock vederbörande, som förmenas sådant råd gifvit,
eller ock elliest deruti någon dehl hafva, ey undandraga sig
det at förklara. Ock i fall Deputationen ändå der vid ey skulle
finna fullkomlig uplysning ock nöije, så hör sådant in pleno
refereras. Likaledes kommer denne Deputation at öfverse alla
Protocoller Utrikes angående, vare sig Fridzvärck, eller hvad
det ock vara må, som med främmande Mackter förelupit. Til
föllie hvaraf der
2:o.
måhlet rörer afhandlingar med Utrikes Mackter i någor
måtto; Så refererar Deputationen in pleno, at ett eller annat
mahl, som erfordrar all tysthet finnes: ock inhämtar så pleni
betänckande, på hvad ställe det til afgiöraude företagas skall.
Men
3:o.
Terminus a qvo til desse Protocollernes genomseende blifver,
likmätigt Regeringz-Formens 45 §:s anledning, ifrån senaste
Riksdag. Hvarvid dock Deputationen til sin uplysning intet
betages, utan aldeles lemnäs frij tilgång til alla sedan Högstsahl.
Hans Kongl. Maij:tz frånfälle håldne Protocoller.
Instruktion och ed för Deputation öfver Rådets protokoll. 71
4:o.
Så det förra sorn senare slagz måhlén angående, aflägger
Deputationen 6in tysthets Eed at skola hålla tyst, hvad de
sins emellan discourera ock raisonera, om måhlén måge in
pleno komma at företagas, eller ock intet. Skolandes den, som
något utsprider, hvilket lönt vara bör, förklaras för infam ock
ovärdig at vidare bivista någre Rådslag, eller någon tiänst i
Riket bekläda.
Ed för Deputerade till Revision af Rådets Protokoller.
Jag N. N. af Riksens Ständer utvald och förordnad, i
anledning af den faststälte Regeringz-formens 14 och 45 § och
därå grundade, nu meddelte Instruction, at öfverse Rådzprotocollen,
lofvar och svär vid Gud och hans heliga Evangelium,
at jag alt det, som i denne Deputationen af en eller annan
tält och discourerat varder, eller och skrifteligen andrages, vil
och skal intil min död uti en stadigvarande tysthet behålla,
så at jag sådant, hvarken directe eller indirecte, för hög eller
låg, inhemsk eller främmande på något uptänkeligit sätt skal
uppenbara eller vitterligen uppenbar*.åta vidare än Deputationen
öfverenskommer och Instructionen förmår, hvad utarbetat
blifver, Riksens Ständer at referera, då jag ej eller därutinnan
längre gå skal, än uti Deputationen beslutit och tillåtit
blifver. Därjämte vil och skal jag efter yttersta krafter både
för mig sielf så öfverlägga, samt i Deputationen, om hvad
ther proponeras, så rådgöra, at jag å sido sättia skal alt
anseende til någon rädhoga, gunst, gåfvor, befordran, eller
annan förmon för mig sielf, barn, släckt och anhörige, nu eller
i framtiden, på hvad sätt som någonsin uptänckas kan. Och
endast föra och bifalla sådanna rådslag, som jag efter mit bästa
samvete och skiärskådande finner lända Gudz namn til ähra,
Riket til välfärd, samt Sveriges Rikes Fundamental Lag och
hvars och ens fri- och rättigheters styrkjo och bibehållande. Detta
alt lofvar jag utan arga list oryggeligen hålla och efterkomma
så sant mig Gud hielpe til lif och siäl!
72
1723 den 6 Februari.
Ock blef då både Instruction ock Eeden enhelleligen gillad
ock approberad.
Hr Ofverste Didron frågade, efter som i instruction
står, att den som något uthsprider, som lönt hållas bör, skall
declareras för infame, om ock icke den, som frågar efter hvad
som där kunde passera, skulle förklaras för infame.
Härtill blef intet något svarat.
Secrete Instruction ock Eden approberades, vide B. 1 N:o 16.
Sedermera upbröts ett förseglat bref från en vijd nambn
Wilborn.
Ock frågade Hr Landmarskalcken, om med detta bref
skulle så förfaras, som med det förra ifrån Ramfelt, att en
Deputation nemligen skulle gå neder ock see, hvad det innehåller.
Härtill blef i förstone svarat: Ja.
Men sedan Hr General-Fält-Tygmästar Hamilton berättat,
att denna Wilborn vore en galen prest i Skåne, som klagade
öfver oförrät;
Blef resolverat, att brefvet skulle remitteras till JustitiseDeputationen.
Vijd detta tillfälle frågade Hr Landmarskalcken, om
icke de ville, att Vacktmästaren ock vackten ey skulle emothtaga
några bref, utan den, som något häfver att ingifva, måste
sig anmäla hos Landmarskalcken, då han kan släppas in ock
blifva qvar, till des man kan see, hvad brefvet eller memorialet
innehåller.
Hr Landmarskalcken: Det påminnes af några, att alla
memorialer, som ingifvas så hoos Adelen som de andra Stånden,
böra ingifvas till Landmarskalcken eller Talemannen, då
sådane memorialer sedermera igenomsees af Deputation öfver
Ricksdagsärenderne, som de samma efter sakens beskaffenhet
remitterar till sina rätta ock behörige Deputationer.
Detta blef enhelleligen af alla bifallit ock samtyckt.
Ofverste Silfversparres memorial uplästes ock remitterades
till Placerings-Deputationen.
Ryttmästaren Åkerhielm kom fram ock ingaf ett memorial,
underskrifva af honom ock 6 andra Officerare, såsom full—
mäcktige för 7 Regementer.
Vijd det att memorialet skulle upläsas, blef resolverat, att
det skulle remitteras till Placerings-Deputation.
Instruktion och ed för Sekrete Utskottet gillas.
Hr General-Fält-Tygmästaren Hamilthon frågade, om de
sorn uuderskrifvit detta memorial icke skulle tillspörjas, om
de detta giort med sina Chefs samtycke, eller om de det af
sig sielfva giort.
Medan härom åthskilligt raisonnerades, sade Hr Landmarskalcken,
att efter anslaget skulle Krigsbefählet där nedre
i Sahlen i dag kl. 3 infinna sig, sig anteckna låta ock vijsa
sina fullmackter.
Sedermera uplästes å nyo General-propositionen, ock när
det var bestält, bad Hr Landmarskalcken, att Electorerne
skulle gå neder ock continuera med electionen, säijandes för
öfrigit, att nu i dag vore ingen ting mehr att giöra, utan lofvade
att genom anslag låta Ridderskapet ock Adelen veta, när
de härnäst skulle komma in pleno tillsammans, ock därmed
skildes de den dagen åth.
Den 9 Februarii 1723.
Hr Landmarskalcken berättade, att nu Electorerne vore
färdige med vahlen af de uthnämbde Deputationerue, ock att
de tillstält honom listorne därpå uti ett förseglad Paqvet,
hvilcket, om Ridderskapet ock Adelen så behagade, han nu
upbryta ville.
Härtill samtyckte Ridderskapet ock Adelen, ock vore
de i hvar Deputation utlivalde Personer fölliande, nemligen:
I Deputation öfver Collegiernes oek Landzliöfding ars Instructioner,
vide B. 1 N:o 26:
Grefvar.
1. För Gref Gyllenstiårna af Ericksberg Friherre Erich Wrangel.
2. Gref Carl Bielke.
3. För Gref Gyllenstiårna af Steninge Hr Edward Plan.
4. Gref Olof Leijonstedt.
Friherrar.
1. Conrad Ribbing.
2. Michael Törnflycht.
3. Giöran Silfverhielm.
4. Rutger Fuchs.
Adelen.
Hr Carl Wattrang.
Hr Johan Cronman.
74
1723 den 9 Februari.
Hr Gustaf Funch.
Hr Elirenstrahl.
Hr Petter von Brobergen.
Hr Carl Fred. Tegenschöld.
Hr Samuel Åkerhielm.
Hr Silfverschöld.
Hr Sven Leijonmarck.
Hr Petter Danckioardt.
Hr Magnus Ljungfelt fullmäcktig för von Brunner
Hr Hindrich Bunge.
Hr Svante Ridderstråle.
Hr Christian König.
Hr Thomas Fehman.
Hr Petter Palm Creutz.
Till Justitia'-Jhputation. N:o 27:
Grefvar.
Charles Emile Lewenhaupt.
Edvard Plan fullmäcktig för Gref Carl Gyllenstiärna.
Carl August Dolma.
Gustaf Gyllenborg fullmäcktig för Gref TAeven.
Friherrar.
Petter Scheffer.
Ancel Eric Gyllenstiärna.
Otto Reinhold Strömfelt.
General-Lieutenant von Essen.
Adelen.
Hr Niclas Silfverschöld.
Hr Michael Strokirch.
Hr Carl Morath.
Ilr Petter Adlerheim.
Hr Johan Rosenadler.
Hr Abraham Adelhielm.
Hr Petter Hederhielm.
Hr Hugo Weili.
Hr Joli. Fred. Flach.
Hr Joli. Died. Grönhagen.
Hr Carl Ulrich Frölich.
Hr Gustaf Fredrich Rothlieb.
Hr Anders von Drake.
Hr Samuel Åkerhielm.
Instruktions-, Justitise-, Krigs- och Amiralitets-Deputationer. 75
Hr Gudmund Adlerbeth.
Hr Carl Lillienstiärna.
Till Krigs-Deputation. N:o 28:
Grefvar.
Charles Emile Lewenhaupt.
General-Fält-Tygmästaren Hamiltlion.
Rutger Barnekou.
General-Adjutanten Kulbars.
Friherrar.
General-Lieutenant ock Landzhöfding Palmgvist.
Ombudzråd Casten Feif.
General-Major Anders Koskull.
General-Major Michel Tornflyelit.
Adelen.
Hindrich Falckenberg.
Cammereraren Hederscliöld.
Mannerstedt.
Öfverst Gadde.
Assessor Bielkenliielni.
Öfverst Wallenstiårna.
General-Major Stiernstråle.
Krigzråd Reuterholm.
Cantzlieråd Brauner.
Assessor Ehrenhielm.
Stiernroos.
Secreterare!! Johan Pfeif.
Öfverste Ramse.
Öfverste Aminoff.
Adam Jacobson Heijell.
Abraham Adelhielm.
Till Amrniralitets-Deputation. N:o 29:
Grefvar.
Gref Carl Frölich.
För Gref Gustaf Cronhielm fullmäcktig Hugo Hamiltlion
F riherrar.
Johan Thegner.
Carl Cronstedt.
Adelen.
Hr Johan Carl Gerfelt.
Hr Erich ErenCrona.
76
1723 den 9 Februari.
Hr Paul Leijonsparre.
Hr Gustaf Rutensparre.
Hr Carl Ridderstolpe.
Hr Daniel WulfCrona.
Hr Daniel Lagersparre.
Camereraren Hr Sandelhielm.
Till Cornrnercie-Deputation. N:o30:
Grefvar.
Wilhelm Douglas.
Axel Reenstiärna.
Friherre.
Axel Gripenlnelm.
Adelen.
Hr Håkan Carlheim för Gyllenspetz.
Hr Christian König.
Hr Wilhelm von Utfall.
Hr Anders Cederflycht.
Hr Carl Hanson Törneblad.
Till Bergs-Deputation. N:o 31:
För Gref Strömberg Friherre Mauritz Posse.
Friherrar.
Jonas Ceder Creutz.
Otto Reinhold Strömfelt.
Adelen.
Hr Gustaf Cronström.
Hr Gustaf Funck.
Hr Strömner.
Hr Svedenborg.
Hr Jacob Mählman.
Till Tull-Deputation. N:o 32.
Gref Olof Gyllenborg.
Friherre Gabriel StiernCrona.
Adelen.
Hr Daniel Carnéen.
Hr Hero Daurer.
Hr Hindrich Bunge.
Hr Theodor AnkarCrona.
Hr Gustaf Boneauschöld.
Hr Elias von Walcker.
Kommerse-, Bergs-, Tull-, Kammar- o. Introd.-Deputationer.
Till Gammar- ock Oecenomie-Deputation. N:o 33:
Grefvar.
Arfvid Posse.
För Gref Axel Sparre Hr Herman Flemming.
Friherrar.
Erich Oxenstiärna.
Erich Sparre Pehrson.
Johan Gierta.
Olof Törnflycht.
Bengt Horn.
Jacob Grundel.
Adelen.
Hr Gabriel Falckenberg.
Hr Frantz Crusbiörn.
Hr Arfvid Hägerflycht.
Hr Sven Cederström fnllmäcktig för Dromel.
Hr Samuel Hammarberg fnllmäcktig för Qvickfelt.
Hr Michael von Strokirch.
Hr Magnus Lagerström.
Hr Ludvig Manderström.
Hr Cari Bilberg.
Hr Nils Adelstiärna
Hr Joli. Jacob von Döbeln.
Hr Johan von Walwijk.
Hr Petter Palm Creutz.
Hr Jacob Nordencreutz.
Hr Johan von Bratt.
Hr Mårten Sandelhielm.
Till Introductions-Deputation. N:o 34:
Grefvar.
Hans Mörner.
Magnus Stenbock för Gref Säl. Cronhielm.
Friherrar.
Carl Gustaf Hård.
Magnus Cronberg.
Adelen.
Hr Christopher Freudenfelt.
Hr Carl laudvig von Schantz.
Hr Peringschöld.
Hr Siöstiärna.
78
17*23 den 9 Februari.
Hr Hans Ehrenpreutz.
Hr Lennart Klinckowström.
Hr AdelCrantz.
Hr Christian Ernest Gunter.
Vijd denna Deputation kommer Hr Landmarskalcken ock
Riddarehuus-Directeurerne att vara tillstädes.
Hr Land mar skale ken: Elliest har Borgare-Ståndet
påmint, att som Commercie-sakerne äro af så stoor vickt, ock
därvijd mäst livar ock en stad häfver särskilte angelägenheter,
tycka de att Commercie-Deputation borde vara något starckare,
hemställandes till Ridderskapet ock Adelen, om icke den
Deputation kunde blifva något starckare.
Hr Ehren preus: Som Commercie-Deputation kommer
på sidstone att bestå af 24 Personer, kan han intet see, hvarföre
den skall blifva starckare.
Hr Landmarskalcken: Nij veth sielf, Hr Ehrenpreus,
som sitter med i Deputation öfver Ricksdags-ärenderne, att
Commercie-Deputation får mycket att syssla.
Hr Hökerstedt sade, att det är ganska nödigt.
Hr Landmarskalcken frågade, om Commercie-Deputation
då skall blifva 12 eller 24 af Ridderskapet ock Adelen.
Hr Justitise-Cantzler Stierncrona mente, att som denna
Deputation på slutet kommer att combineras med Bergs- ock
Tull-Deputationerne, 16 väl kunde vara nog.
Detta blef enhelleligen bifallit, ock resolverades att denna
Deputation skulle blifva 16 utaf Ridderskapet ock Adelen,
skolandes Electorerne träda tillsammans ock till CommercieDeputation
uthvällia ännu 8 tienliga subjecta.
Hr Landzhöfding Ribbing påminte, att Ofverst-Lieutenant
ron Essen, som är nämbd till Placerings-Deputation, sig därifrån
uhrsäcktat, emedan han skall hafva något att klaga;
sammaledes har ock Hr Holtz sig därifrån excuserat, emedan
han först sielf är mycket siuklig, ock sedan häfver en siuk
hustru.
Uppå detta blef resolverat, att Electorerne i desses ställe
skulle vällia 2:ne andra af Ridderskapet ock Adelen till Placerings-Deputation.
Sedermera anmältes en Deputation ifrån Borgare-Ståndet,
ock gingo 6 af Ridderskapet ock Adelen uth att dem möta.
Sedan de inkommit förde Hr Rådman Helda tahlet således:
Deputationer om Böndernes förslag ang. konungamakten 79
Hoos det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen anmäler Borgare-Ståndet
sin ödmiuke hälsning med berättelse, huru som
Bonde-Ståndet genom ett memorial påmint, om icke nu ibland
andra sysslor, som på denna Ricksdagen komma att ventileras
ock slutas, man ock icke skulle vara betänckt att tillägga
Hans Kongl. Maij:t mera mackt ock myndighet; Men som
Borgare-Ståndet funnit denna proposition af den vickt, att han
rörer Regerings-Formen ock Sveriges Fundamental-Lag, så
hafva de ock intet velat sig däröfver uthlåta, utan återskickat
till Bonde-Ståndet deras memorial, utan att gifva dem något
svar. Detta häfver Borgare-Ståndet ey underlåta velat det
Höglofl. Ridderskapet ock Adelen att communicera, med försäkran
att de hvarcken uti detta eller några andra måhl ville
det ringaste företaga, utan föruth plägat samråd med det
Höglofl. Ridderskapet ock Adelen.
Hr Landmarskalcken tackade för denna communication
ock för Borgare-Ståndets härutinnan viste förtroende emoth
Ridderskapet ock Adelen ock sade, att Ridderskapet ock Adelen
skulle taga detta i öfvervägande, ock sedan lembna Borgareståndet
deras svar.
Därmed geck Deputation sin väg.
Ock då uprepeterade Hr Landmarskalcken, hvad denna
Deputation haft att berätta, hemställandes till Ridderskapet
ock Adelen, om icke en Deputation borde gå till BorgareStåndet
ock tacka dem för denna communication samt för
deras till Ridderskapet ock Adelen viste förtroende, som ock
om icke samma Deputation kunde gifva Borgare-Ståndet svar
på det, som Ridderskapet ock Adelen resolverat angående förstärckningen
för Commercie-Deputation.
Detta blef enhelleligen med ja besvarat, blifvandes till
denna Deputation uthnämbde:
För Gref Brahe Landzhöfding Creutz.
Friherrar. Flemming.
Kurck.
Adelen. Hr Rutmsparre.
Hr Jägerhorn.
Hr Major von Kochen.
Hr Ofverst-Lieutenant von Essen.
Hr Brander...
Hr Rosenmöller.
80
1723 den 9 Februari.
Hr Adlerberg.
Hr Jok. Gabriel Gyllengrip.
Hr Landmarskalcken: Det har förr varit vanligit, att
dylika Deputationer altid finge skrifteligen med sig, hvad de
skulle säija, ock därifrån finge de i ringaste måtto ey gå.
Blifvandes nu resolverat, att de skulle säija, det Ridderskapet
ock Adelen låter flitigt hälsa det Lofl.'Borgare-Ståndet
ock försäkrar det Loll. Borgare-Ståndet om dess beständige förtroende,
ock därhoos flitigt tackar det Lofl. Borgare-Ståndet
för communication af hvad svar, det Lofl. Borgare-Ståndet
gifvit Bonde-Ståndet på dess hoos demingifne skrift, skolandes
Ridderskapet ock Adelen ey heller uti så angelägne saker, det
Lofl. Borgare-Ståndet oåthspordt ock ocommunicerat, ey något
företaga. I öfrigit låter Ridderskapet ock Adelen det Lofl.
Borgare-Ståndet veta, att Ridderskapet ock Adelen gärna fogat
si* till det Lofl. Borgare-Ståndets begäran, ock därföre i stället
för 8 af Ridderskapet ock Adelen till Commercie-Deputation,
Ridderskapet ock Adelen nu därtill utlinämbt 16, lärandes då
samma Deputation förmodeligen blifva nog, när Bergs- ock
Tull-Deputationerne därtill stöta. Häraf feck Deputationen ett
extractum protocolli, förfogandes sig därmed till BorgareStåndet.
Hr Landzhöfding Creutz: I dag har Deputation öfver
Rådsprotocollen för första gången varit tillsammans, dock ingen
ting annat företagit, än att den aflagt den dem förelagde Eden
samt låtit upläsa den dem föreskrefne instruction. Ock som
bemälte Deputation vijd ett så angelägit värck gärna skulle
see, om Hr Landmarskalcken, som kunde gifva dem en ock
annan nödig efterrättelse, också ville, när han häfver tijd vara
där med tillstädes, hälst de andra Ståndens Tahlemän sig där
äfvenledes infinna, ty hemställes det Lofl. Ridderskapet ock
Adelen, om de icke därom ville anmoda Hr Landmarskalcken.
Härtill samtycktes enhelleligen.
Hr Landmarskalcken sade, att som i den Deputationen
aflägges en så dyr Eed, så hade han ännu intet velat gå dit,
men efter Ridderskapet ock Adelen nu så åstunda, skall han
också sig i den samma infinna.
Hr Landmarskalcken frågade, om icke det vore Ridderskapets
ock Adelens villia att, när plenum kominer tillsammans,
uphöra den dagen alla Collegier ock Deputationer.
Svarades: Ja.
Om Deputation öfver Bådsprotokollen och Placerings-Dep. 81
Hr Landmarskalcken: Som både Secrete Uthskottet
ock Deputation öfver Rådsprotocollen giöra så dyr Eed, om
icke vackten kunde få stå i farstugun utanför förmaket, ock
ingen insläppa, som där icke hade att giöra.
Svarades äfvenledes: Ja.
Sedermera uplästes protocollet, som blifvit hullit den 7 Kajus
i Deputationen öfoer Ricksdags-ärenderne, vide prot.
Hr Landmarskalcken: Utom de här antecknade remisser
äro ock Kongl. Cammar- eller Civil-Expeditions secrete
Proposition remitterad efter sacksens beskaffenhet till sine behörige
Deputationer. Ock som en tvist är upkommen stappeln
angående emellan städerne Göteborg ock Uddevalla, lärer
man frambättre skola förordna en Deputation om stapeln.
Deputation, som varit hoos Borgareskapet kom tillbaka
ock berättade, att Borgareskapet låter hoos Ridderskapet ock
Adelen anmäla sin ödmiuka hälssning ock tackar för den dem
gifne communication, förklarandes att intet det ringaste villia
något företaga utan föruthplägad communication ock rådslag
med Ridderskapet ock Adelen.
Hr Landmarskalcken: Som nu i dag intet vijdare är
att påminna, kunna Yij nu skillias åth.
Atliskilliga påminte om en instruction för PlaceringsDeputation.
Hr Landmarskalcken: Om den skulle behöfvas, lärer
Placerings-Deputation därtill upsättia ett project.
Hr Ehrenborg ingaf ett memorial, ock bad att det måtte
nu upläsas.
Hr Landmarskalcken: Det är en gång resolverat, att
alla memorialer skola upläsas i Deputationen öfver Ricksdagsärenderne
ock där remitteras till den Deputation, dit måhlet
hörer, men så kan detta memorial nu straxt remitteras till
Placerings-Deputation, hvilcket ock skedde.
Därmed skildes för den gången Ridderskapet ock Adelen åth.
Uppå Hr Grefve Brahes vägnar Ernst Jolian Creutz.
E. Oxenstierna. N. Lilliehöök. Jacob Fleming.
Alla desse protocoller äro den 13 Febr. 1723 in pleno
uplästa ock approberade.
A. Gyllenkrook.
Adelns Protokoll 1723.
6
82
1723 den 13 Februari.
Tiånstl. Memorial. (B. 1. N:o 35)
Ibland alla andra saker, som på denna Riksdag tyckas
böra komma till öfvervägande at företagas, häfver menige Allmogen
af Bondeståndet intet annat äfvenväl kunnat förstå ock
finna, än det vore så väl rådeligit, som för hela Riket nödigt,
at man begiärte ock påstode, det Hans Kongl. Maij:t Yår
Allernådigste Konung måtte få äga ock hafva den Kongl, mackt
ock myndighet, som Sveriges forna framfarne Konungar haft
hafva efter Riksens uhråldrige gamla Lag ock stadgar. Dock
all Souverainitet ock Eenvålds välde aldeles ock til alla delar
härifrån undantagen, såsom en et Land ock Rike högst skadelig
ock aldeles fördärfvande, samt fördenskull med all god skiähl
ock fog afsvuren ock förbannad ting. Ock ehuruväl Vårt fattige
Stånd för sin dehl fallit på de oförgripelige tanckar, at
Regeringen ock de Riksens mackt ock styrcka åliggande saker
skulle härigenom sättias uti något bättre ock nyttigare anseende,
drift ock värckan; Så häfver dock Vårt Stånd härom
intet ännu velat eller kunnat något fastställa ock sluta, förr
än det, till ali god Enighets ock godt förtroendes underhållande,
först denna angelägna saken det Låfl. ock Högdtärade
Bårgare-Ståndets mognare ompröfvande ock godtfinnande härmed
bordt underkasta ock hemställa, med tiänstvänlig begiäran,
det behagade det Låfl. ock Högdtärade Bårgare-Ståndet
oss med det första ock forderligaste dess benägne svar ock
högt uplyste betänckande här öfver gifva ock meddela.
Stockholm den 6 Februarij 1723.
Uppå Bondeståndets vägnar
Johan Anderson
Taleman.
Dea 13 Februari 1723.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelen hal
lag
den ähran att berätta, att i förgårs förmiddag, när Secrete
Uthskottet var tillsammans, kom en Deputation ifrån Bondeståndet,
som igenom ett memorial anholt om säte ock stämma
i Secrete Uthskottet, ock om Ridderskapet ock Adelen så behagade,
kunde bemälte memorial N:o 36 nu här in pleno upläsas,
hvilcket ock skedde.
Böndemes memorial om konungamagten och del i Sekr. Utskottet. 83
Ödmiukt Memorial.
Det månde väl Rijksens Höglofl. Ständers Secrete Uthskott,
igenom en på 1720 åhrs Rijksdag d. 3 Julii omsider
uthfärdad Resolution, afslå och aldeles betaga Vårt fattige
Stånd at blifva bijbehållit vid Våra förfäders gambla rättighet
och stämma uti Rijksens Höglofl. Ständers Secrete Uthskott;
Emot hvilcken Resolution, den der aldrig någonsin blef
in pleno samtel. Stånden vederbörligen först till öfverseende
och approberande communicerad och föredragen, innan den faststältes
och uthgafs, — så vida Oss vitterligit är — som det
befinnes Vårt Stånd af samma skiähl och orsaker hafva blifvit
föranlåtit och nödsakat d. 9 Julii 1720, som var vid slutet af
Riksdagen, dess Reservations- eller förbehålds-skrift om sådan
rättighets åthniutande vid nästpåfölliande Rijksdag till mehrhögbemälte
Secrete Uthskott at ingifva; Altfördenskull, samt
till föllie af samma Reservation, hvilcken Yij Oss härmed uti
kraftigaste måtto åberopa, såsom och at undfly Yåre' hemmavarande
medbröders hårda tilltal och ansvar, är nu härmed
till detta förordnade Rijksens Höglofl. Ständers Secrete Uthskott
Yårt ödmiuka anhållan- och kraftiga påstående, at Yårt
Stånd uti detta måhl äfvenväl måtte få åthniuta och blifva
bijbehållit vid denne Yåre förfäders uppå 1627 åhrs Rijksdag
förvärfvade och åthniutne gambla rätt och rättighet, den Vij,
såsom deras efterkommande, intet veta Oss hafva på något
sätt förvärfvat eller giordt Oss förlustige af, utan Oss fast
mehra, såsom det 4:de Ståndet i Rijket, lemnäs obetagit till
at få vara med samt hafva Stämma uti Secrete Uthskottet,
så framt Vij skola bevillia och uthgiöra Contributioner, som
och underhålla alla Krigzrustningar, samt dhe derpå fölliande
förnödenheter, hvarjemte Yij och äfvenväl härmed försäkra,
det Vij, trädandes uti Yåre förfäders fotspår, Oss härvid, såsom
ährlige och redelige Svänska män, till Rijksens och det
allmänna bästas tienst, uprätthållande och förkåfring skola
förehålla, samt dessutan visa säkra och tillförlåteliga prof deraf,
at den vid detta värcket högst nödvändige tystheten intet med
Våra förfäder skall vara uthslåcknad och i grafven förvarad.
Stockholm den 11 Febr. 1723.
Uppå Bondeståndets vägnar
Johan Anderson
Taleman för Bondeståndet.
84
1723 den 13 Februari.
När memorialet var upläst, berättade Hr Landinarskalcken,
hura som Secrete Uthskottet har låtit extrahera
utur alla gamla Ricksdags-besluth, så före som med ock efter
1627, samt ock utur Archivo, hvad i denna saken till uplysning
tiäna kunde, hvilcket, om så behagades, nu äfvenledes
kunde upläsas, vide N:o 37, hälst som de andra Stånden också
i dag samma extract i deras pleno upläsa låta.
Detta Extract uplästes af Hr Landzhöfding Hylten, som
det sielf jämte de öfrige Deputerade upsatt.
När detta var upläst, sade Hr Landmarskalcken: Vijd
den deliberation, som 1627 holtz, ock på hvilcken Bondeståndet
sig nu beropar, fins att Borgerskapet ock Bondeståndet ey
varit med tillstädes, utan allenast Ridderskapet ock Adelen
samt Presteståndet; dock hafva 1629 både Borgare- ock Bondeståndet
detta besluth underskrifvit. Ja, det fins ock, att denna
saken i alla Stånden in pleno varit vijd sidsta Ricksdagen
ventilerad ock sluten, fast Bönderne det i sitt memorial neka,
ock uplästes Secrete Uthskottets då gifne resolution på Bondeståndets
då ingifne memorial om detta ärende, vide N:o 42.
Sedermera bad Hr Landmarskalcken, att Ridderskapet
ock Adelen sins emellan conferera ville, livad svar man nu
skulle gifva Bondeståndet på denna deras begäran; uprepeterandes
korteligen, hvad den förra Ricksdagen passerat.
Ock blef litet därefter af samtlige Ridderskapet ock
Ad elen beslutit, att nu som förr Bondeståndet ey skulle admitteras
i Secrete Uthskottet.
Hr Landmarskalcken: Att nu Bondeståndet desto
mehra öfvertyga om ofoget af detta deras påstående, kunde
man de nu andragne raisoner anföra i det svar, man dem
härpå skulle gifva, hvilcket svar Secrete Uthskottet till pleni
approbation kunde upsättia, villiandes Hr Landmarskalcken,
då det vore färdigt, låta giöra anslag till pleni sammankomst.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen enhelleligen
bifallit.
Hr Landzhöfding Hylten hemstälte Ridderskapet ock
Adelen, om man icke vijd detta tillfälle borde föreställa Bönderne
deras obetänckta förhållande medelst deras nu nyligen
boos Borgareståndet insinuerade memorial.
Härtill svarades: Ja, ock Hr Öfverst Rålamb lade ännu
till, att man hoos Bönderne borde efterfråga, hvem för dem
Om sekrete utskottet. Placerings- och Kommerse-deputation. 85
upsatt bemälte memorial, ock af hvem de därtill fått anledning.
Hr Landmarskalcken proponerade, om icke af denna
nu tagne resolution man borde gifva de andra 2:ne Stånden
dehl igenom en Deputation, hemställandes Ridderskapet ock
Adelen, om en sådan Deputation skall bestå af 12 eller 24.
Svarades: Ja, ock att Deputationen skulle blifva 24 Personer
starck.
Hr Landmarskalcken: Om ock icke 1 Grefve, 1 Fri
herre
ock 2 af Adelen kunde gå neder ock projectera tahlet,
som denna Deputation skulle på Ridderskapets ock Adelens
vägnar hålla till de andra 2:ne Stånden.
Svarades: Ja, ock gingo till den ändan neder:
Landzhöfding Creutz. Landzhöfding Hylten.
Öfverst-Lieutenant Essen. Hr Eric Cederhielm.
Sedermera uplästes listan på dem som af Electorerne blifvit
nämbde till Placerings-Deputation i von Essens ock Holtz
ställe, som sig excuserat, varandes de efter N:o fölliande:
Öfverst-Lieutenant Lagerborg. Capitainen Brander.
Likaledes listan N:o af dem som blifvit nämbde till
förstärckning af Commercie-Deputationen nemligen:
Friherrar:
Örnfelt. Carl G. Cederhielm, fullmäcktig
för Stael von Holstein.
Adelen:
von Döbeln. OliveCrona.
Lagerström. Klinckouström.
Gyllenbåtli. Nordenfelt.
Gref Carl Gyllenborg sade, att vijd Placerings-Deputation
önskas, att Secreteraren Seth må få sittia där med,
efter han har bästa kundskapen om denna saken, ock kan fördenskull
gifva den bästa uplysning.
Härtill svarades af en dehl: Ja, ock af en dehl: Neij.
Hr Landmarskalcken: Efter Ridderskapet ock Adelen
härutinnan ey äro enige, villia vij låta blifva honom, ock Deputationen
hielper sig sielf.
Friherre Coijet sade, att om Hr Seth ey får komma i
Placerings-Deputation, säijer han ock sig aldeles därifrån, emedan
han om den saken aldeles ingen kundskap häfver.
86
1723 den 13 Februari.
På detta blef ingen viss resolution gifven.
Sedermera uplästes protocollerne af pleno för d. 26, 28,
29, 30, 31 Jun., 1, 4, 6 ock 9 Febr. 1723, ock under det att
desse protocoll uplästes, påmintes, om af dem, som nu sittia
i Secrete Uthskottet, också få därtill tagas vijd nästa Ricksdag.
En delli svarade: Neij, men största dehlén sade, att det då
blir ett fritt vahl.
Hr General-Fält-Tygmästar Hamilthon: Antingen måste
af detta Secrete Uthskott ey tagas till det nästa, eller måste
man ock gifva raisoner, hvarföre de, som suttit i det förra på
sidste Ricksdagen, ey nu fä sittia i detta.
Ock som en dehl påminte, att detta kunde anstå, till dess
Riddarehuus-Ordningen blir färdig, ock då däri något vist förordnas
denna saken angående, blef också beslutit, att denna
saken ditintill skulle upskiutas.
Cantzlieråd Wrangel sade, att det vore väl, om Deputationen
öfver Collegiernes instructioner, som vore just satt på
2:ne Postdagar, nemligen Onsdags ock Lördags eftermiddagarne,
kunde på några andra dagar transporteras.
Hr Landmarskalcken svarade väl, att han härom villo
tahla med de öfrige Stånden; men så blef resolverat, att det
skulle förblifva vijd hvad en gång redan vore faststält.
Hr Landmarskalcken berättade, att Secreteraren Wulfven.
Ft är nn påmint, det han till Prästerskapet ock Borgareståndet
uthlänt den förliden Ricksdag projecterade Landzhöfdingeinstruction,
ock när han den af dem igenbegärt, hafva de honom
svarat, att de den samma till någon af det Lofl. Ridderskapet
ock Adelen lefvererat: beder altså han, att om någon
den fått, han den samma nu återställa behagade.
Vijdare sade Hr Landmarskalcken, att om Lördagseftermiddag
kommer Introductions-Deputation tillsammans att
sittia.
De som varit nedre ock projecterat tahlet till Fråste- ock
Borgarestånden, kommo upp och upläste det af dem därtill upsatta
project, vide N:o 38, ock lydde det sålunda:
Ridderskapet ock Adelen anmäler sin vänlige ock tienstlige
hälssning till det Högvyrdige Prästerskapet (till det Högtärade
ock Lofl. Borgareståndet).
Deputations tal till Preste- och Borgarestånden. 87
Ock har icke underlåta bort att förtroligen gifva vijd
handen, huru som Ridderskapet ock Adelen har hoos sig till
öfvervägande förehaft Bondeståndets nyligen till Secrete Uthskottet
ingifne memorial ock påstående att få äga säte ock
stämma uti alla Ricksdagars Secrete Uthskotter. Nu ehuruväl
Ridderskapet ock Adelen redan förliden Ricksdag tillika med
det Högvyrdige Prästerskapet, så väl som det Lofl. Borgareståndet
hafva hoos sig enhelleligen faststält den meningen,
att Bondeståndet uti Secrete Uthskottet icke kunde intagas
tvärt emoth alla tiders bruk ock prazin i Sverijes rike, utan
kunde de till Secrete Uthskotten upkallas, då något förekommer,
hvaröfver de höras böra, hvilcket besluth samtlige tre
Stånden då den 3 Julii 1720 igenom Secrete Uthskottet skrifteligen
uthfärda ock Bondeståndet, antyda latit; Sa har dock
Ridderskapet ock Adelen efter den ytterligare tillförlåteliga
kundskap, som på nuvarande Secrete Uthskottets anstalt utur
Archivo ock Ricksens handlingar blifvit inhämtad, samma ärende
å nyo hoos sig förehaft, men altz inga bevis funnit till Bondeståndets
tahlans bijfall, utan tvärt om athskilliga omständigheter
samt öfvertygande skiähl, livilcka styrcka Ridderskapet
ock Adelen uti sådan deras åhr 1720 fattade mening, nemligen
att aldeles afskiära Bondeståndet deras ogrundade påstående
i detta måhl, förväntandes häröfver tillbaka det N.
N. Ståndets uthlåtelse. Härjemte påminner sig Ridderskapet
ock Adelen det försök, som Bondeståndet nu nyligen
igenom ett till det Lofl. Borgerskapet ingifvit eftertänckeligit
memorial om förändring uti Rikets styrsell tvärt emoth
Yår stadfäste ock besvurne Regerings-Forms innehåll giordt
hafva. Ock som utaf slika ensidiga stämplingar många ock
jembväl de olycksaligste påfölgder för ögonen lysa, de där
ofelbart skulle störta Riket ock oss alla med Vara barn ock
efterkommande uti det aldrayttersta fördärfvet, förekommandes
det Ridderskapet ock Adelen mäckta sällsynt, att det nedrigste
ock minsta erfarenhet ägande Ståndet uti saker af sådan
oändelig vickt ock angelägenhet företaga sig rådslag förutan
de öfrige Ståndens vetskap, samt bruka därvijd sådane bijvägar,
som bekante äro; Altså äro Ridderskapet ock Adelen stadnade
uti desse faste oryggelige upsåth: l:o. Till att icke en foot
bred träda ifrån Regerings-Formen ock det, som till allas Var
samt Våra efterkommandes vällfärd så noga öfvervägat, så
nyttigt bepröfvat, så allmenneligen beslutit ock så dyrt med
88
1723 den 13 Februari.
Siäls Eede bekräftat är. Hvarifrån man så mycket mindre
orsak häfver till att afträda, som man fulleligen veth ock är
fullkomligen försäkrad, att slika omogne försök äro Hans Kongl.
Maij:t, Vår nu regerande milde, nådige, rättvise ock gudfrucktige
Konung högst obehagelige. Man veth sådant så väl af
Kongl. Försäkringens villkor, medelst hvilcka Regementet ock
Riket är antagit vordet, de där af Hans Kongl. Maij:tz egen
dyra mund ock hand med efterfölliande oskattbare Kongl, ord
äro uthförde vordne, nemligen: Altså skulle iag med särdeles
misshag ock onåde förspörja, dår någon emoth förmodan illa
betänckt skulle finnas ibland Ricksens inbyggare, liög eller låg,
inhemsk eller främmande, eho den vara må, som ville mig till
behag påstå eller föreslå häruti någon ändring eller tillskynda
mig större mackt ock myndighet, än ofvannämbde puncter förmå
ock innehålla. Man veth det ännu närmare ock nyligen utaf
Hans Kongl. Maijrtz på denna Ricksdag icke längesedan till
alla Ricksens Ständer insända skrift, upfyld med de aldra
härligaste, rättrådige, samvetsgranne till alla Sverijes Inbyggares
smak ock vällfärd syftande, samt således till denna oförliknelige
Konungens odödelige beröm ländande uthlåtelser, så
lydande, att Ricksens Ständer fullkomligen hade att tryggia sig
vijd Kongl. Ma>j:tz dem gifne Försäkring ock dyra Eed, livi7jken
Hans Kongl. Maij:t aldrig tåncker bryta. Fördenskull ock
2:o Ridderskapet ock Adelen förmena, att både Konungens
nöije, det de älska hiärteligen, fordrar, så väl som Ständernes
egen heder ock välgång kräfjer, att detta skadelige ock omogne
försök måtte närmare efterfrågas ock undersökias. Ridderskapet
ock Adelen, innan de företaga något vijdare, åstunda
härvijd vänligen det N. N. Ståndets redelige landsmans biträde
ock ofördröijelige svar, hvaremoth de vijd förefallande tillfällen
skola gifva alla uptänckelige ock öfvertygande proof af deras
oföränderlige vänskap samt aldrig upliörande välvillia ock broderlige
förtroende.
Detta blef af alla enhelleligen gillat ock approberat, ock
uthtogs till denna Deputation till Prästerskapet ock Borgerskapet
efterfölliande 24 Personer, nemligen:
Grefvar:
För Gref Brahe För Gref Duker Kaulbars.
Landzhöfding Creutz. För Gref E. Sparre
För Gref II. R. Horn Friherre Wrangel.
Stael von Holstein.
Deputation till Preste- och Borgarestånden.
89
Friherrar:
Gustaf Horn. During.
Hylten. Ungern.
Af Adelen:
Strik. Bårg.
Essen. Mannerstedt.
Hökerstedt. Stobée.
Cederholm. von Roland.
Palm Creutz. TigerClo.
Panso. Götenstiärna.
Kulbars. Ridderschantz.
Pfeif. Cederhielm Erich.
Därpå feck Deputationen originalet af tahlet ock gingo så
neder till Präste- ock Borgarestånden.
Imedlertid continuerades med upläsandet af Protocollerne
ända till d. 29 Jan. 1723 inclusive, ock som ingen därvijd
hade något att påminna, blefvo de approberade ock underskrefne
af Landzhöfding Creutz, Friherre Oxenstiårna, Hr Lilliehöök
ock Hr Flemming.
Hr Landmarskalcken ärnade väl låta upläsa Secrete proposition
ifrån Kongl. Inrikes Civil-Expedition, efter däri ey
några secretesser äro, men som den samma är något lång, och
tiden var mäst förbi, upskiöts den till nästa cession.
Relation ifrån Deputation öfver dem, som stå sub reatu,
uplästes, vide N:o 47, och när den var upläst, frågade
Hr Landmarskalcken, om nu Ridderskapet ock Adelen
till enighets ock förtrolighets bibehållande uti Ståndet ville
låta blifva vijd det, som Deputationen giort, eller om Ridderskapet
ock Adelen behagade, att Deputationen skulle gå vijdare.
Härpå blef enhelleligen resolverat, att det skulle förblifva
vijd Deputationens giorde betänckande, ock att man den saken
ey vijdare fullfollia skulle.
Hr Landmarskalcken sade, att af den förordnade
Ammiralitets-Deputation han blifvit anmodad att hemställa
Ridderskapet ock Adelen, om de icke skulle behaga, att en
vijd nambn Brase, som för detta varit Auditeur vijd Ammiralitetet,
kunde där i Deputationen få föra protocollet, efter
han förstår de saker ock har sig alla siötermer bekant, ock de
nndvo C+nnrlnTi (lövflll
90
1723 den 13 Februari.
Svarades; Ja, mea att han först aflägger Eed uti Deputationen.
Hr Adlerbeth inlefvererade ett memorial angående Riddarehuus-medlens
förvaltning, påståendes att det in pleno måtte
upläsas; men så blef beslutit, att det som alla andra memorialer
skulle gå till Deputation öfver Ricksdags-ärenderne.
Hr Landmarskalcken: Bergs-Deputation påminner ock
beder, att som Hr Bergsråd Cederstedt vore förordnad i Deputation
öfver Rådsprotocollen, ock Hr Strömner i BergsDeputation,
om de då icke kunde få så byta, att Hr Strömner
kommer i Deputation öfver Rådsprotocollen, ock Hr Cederstedt
för sin stora kundskap i Bergssaker få blifva i Bergs-Deputation.
Hvartill alla enlielleligen jakade.
Deputationen, som varit hoos Präste- ock Borgarestånden,
kom tillbaka ock berättade igenom Hr Landzhöfding Creutz,
som förde ordet, att de till ödmiukt föllie af Ridderskapets
ock Adelens befallning varit både hoos Präste- ock Borgarestånden
ock uthrättat, hvad af Ridderskapet ock Adelen dem
blifvit anbefalt. Prästeståndet låter anmäla sin respect ock
tackar för communication af den resolution Ridderskapet ock
Adelen tagit i anseende till Bondeståndets påstående att komma
i Secrete Uthskottet, som ock angående bemälte Bondestånds
nyligen till Borgareståndet insinuerade memorial. Hvad det
första måhlet anginge, så con formerar Prästerskapet sig aldeles
med Ridderskapet ock Adelen, ock angående det andra,
så hade de därom ingen fullkomlig kundskap, utan hade allenast
därom hört talas, dock lära de sig ock väl däruti med
Ridderskapet ock Adelen conformera, villiandes efter litet rådrum
ock samtahl sins emellan genom en Deputation låta Ridderskapet
ock Adelen veta deras svar.
Borgerskapet hafva äfven på lika sätt svarat, samt att de
också genom en Deputation ville låta veta svar. Bägge Stånden
hade begärt copia af det tahlet, som Deputationen hållit,
att sådant kunna lägga till sina protocoller, hvarpå Deputationen
dem svarat, att de inga copior med sig hade, men ville
det hemställa Ridderskapet ock Adelen, ey tviflandes att icke
Ridderskapet ock Adelen sådant gärna lärer bevillia.
Hr Landmarskalcken frågade, om de skulle få desse
begärte copior.
Ock därtill blef enlielleligen samtyckt af Ridderskapet
ock Adelen.
Deputation från Preste- och Borgarestånden.
91
Deputation från Prästeståndet anmältes, ock ginge 6 af
Ridderskapet ock Adelen uth att dem möta. När de inkommo,
förde Biskop Norlind tahlet sålunda (vide N:o 39): Det besynnerliga
förtroende, som det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen
genom sin mycket förnäma ock anseenlige Deputation
emot Prästerskapet behagat betyga, erkänner Prästerskapet
med skyldigste vördnad ock erkänslo; häfver ock haft hoos sig
tillförende uti öfvervägande, hvad som angår Bondeståndets
påstående, att komma till säte ock stämma uti Secrete Uthskottet,
ock i anledning af de utharbetade ock med Prästerskapet
communicerade skähl sig aldeles conformerat med de
tanckar, som det nu haft tillfälle af det Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen med fägnad att höra. Hvad det andra högvicktige
ärendet angår, beträffande Bondeståndets försök genom ett
memorial till det Lofl. Borgareståndet om någon ändring i
Regeringsformen, har Prästerskapet äfven orsak att berömma
det Höglofl. Ridderskapets ock Adelens både försicktighet ock
alfvarsamhet uti ett oförkränkt bibehållande af den faststälte
Regerings-Formen, såsom Yår fundamental lag, hvilcken, utan
fara af förgripelse så vähl emoth Kongl. Maij:tz dyra Försäkring,
ock Hans Maj:tz äfven vijd denna Ricksdagen skrifteligen till
samtl. Ständerne gifne nådige förklaring, som de därvijd giorde
dyre Eeder samt hela Rikets vällfärd, ey syns för tijden kunna
röras, ock fördenskull med det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen
jemväl därutinnan aldeles öfverensstämmer. Hvad i öfrigit
vidkommer methoden ock sättet till att rätta, hvad härvijd
föreluppit, förmodar Prästerskapet att få med Stånden vijdare
därom öfverlägga.
På samtl. Prästeståndets vägnar ock efter enhell. befallning:
Es. HasselJion.
Dan. Norlind. N. Wallerius.
David Lund. J. Moel.
H. Witte. J. Örling.
J. Linnerius. Theod. Junbeck.
E. Benzelius. J. Garvolius.
J. Nordberg. S. F. Corvin.
C. Livin. J. Aurelius.
Ljaur. Croning. J. Sarcovius.
J. Unge. J. Iser.
Ing. Helstadius. S. Bökman.
O. Nauclerus. J. Lind.
92
1723 den 13 Februari.
Härpå svarade Hr Landmarskalcken: Ridderskapet
ock Adelen tackar tienstligst det Högvyrdige Prästeståndet för
deras i desse måhl giorde förklaring, att de härutinnan med
Ridderskapet ock Adelen aldeles sig conformerar ock öfverensstämmer,
försäkrandes Ridderskapet ock Adelen det Högvyrdige
Prästeståndet om deras oföränderlige vänskap ock förtroende,
samt att Ridderskapet ock Adelen ingen ting lärer företaga
utan föruth plägat godt samråd med det Högvyrdige
Prästeståndet. För öfrigit bad Hr Landmarskalcken, att Deputationen
ville hoos Prästeståndet anmälda Ridderskapets ock
Adelens hälsning. Ock därmed geck denna Deputationen sin
väg, då straxt Deputationen från Borgerskapet anmältes, ock
af 6 af Ridderskapet ock Adelen emothtogs. När den var inkommen,
förde Hr Rådman Salan talet sålunda: Borgare
ståndet
anmäler hoos det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen sin
ödmiuke hälsning ock tackar för den communication Ridderskapet
ock Adelen behagat dem gifva af sin tagne resolution
på Bondeståndets proposition att komma i Secrete Utliskottet,
som ock den resolution Ridderskapet ock Adelen tagit i anseende
till Bondeståndets nyligen hoos Borgareståndet ingifne
memorial. Begge desse måhl häfver Borgareståndet tagit i
öfvervägande ock stadnat i det beslut att i det förra aldeles
conformera sig med Höglofl. Ridderskapet ock Adelen, jembväl
ock i det senare angående den proposition, som Bönderne hafva
giort genom sitt hoos Borgerskapet ingifne memorial, ock vill
däröfver än ytterligare skrifteligen förklara sina tanckar om
undersökningen.
Som Hr Landmarskalcken ey väl hörde Hr Rådman
Salan, frågade han honom, om icke hans mening vore att
Borgareståndet sig aldeles med Ridderskapet ock Adelen conformerar.
Ock då svarade Hr Borgmästaren Tellander ock någre
flere af Borgareståndets Deputation, att deras Stånd sig både
i första ock andra måhlet aldeles conformerar, men angående
undersökningen, så ville Borgareståndet därom skriftel. inkomma
med sina tanckar.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelen tackar
tienstl. för Borgareståndets beredvillighet att sålunda
conformera sig med Ridderskapet ock Adelen, försäkrandes om
Ridderskapets ock Adelens vänskap ock förtroende, samt att
Sekrete utskottets svar på Bondeståndets memorial. 93
Ridderskapet ock Adelen ingen ting lärer företaga utan plägad
communication med Borgareståndet, villiandes Ridderskapet ock
Adelen vänta Borgareståndets skriftelige tanckar, hvad undersökningen
beträffar.
Hr Landmarskalcken bad sluteligen, att Deputationen
ville hoos sitt Stånd anmäla Ridderskapets ock Adelens hälsning.
Ock därpå tog denna Deputation sitt afträde.
Hr Landmarskalcken: Får nu icke Secrete Uthskottet
projectera ett skrifteligit svar på Bondeståndets memorial, efter
det samma i Secrete Uthskottet är insinuerat, skolandes bemälte
project, när det blir färdigt, här in pleno till Ridderskapets
ock Adelens approbation blifva upläst. Till detta samtycktes
enhelleligen af Höglofl. Ridderskapet ock Adelen.
Hr Landmarskalcken: När projectet blifver färdigt,
skall iag låta giöra anslag till pleni sammankomst på en timme,
ock hvad undersökningen angår, anstår därmed, till des Borgareståndet,
därom inkommit med sine skriftelige tanckar.
Ock därmed skildes Ridderskapet ock Adelen den dagen
åth, efter klockan redan var öfver ett.
Charl Emil Lewenhaupt. Thure Horn.
C. G. Ulfsparre. Erich Mauritz Soop.
Den 16 Febr. 1723.
Hr Landmarskalcken: Det Höglofl. Ridderskapet ock
Adelen vill iag hafva den ähran att berätta, att i går eftermiddags,
då Secrete Uthskottet var tillsammans, kom en Deputation
från Bönderne upp ock påminte om svar på deras
ingifne memorial angående deras påstående att få komma in
i Secrete Uthskottet, ock som Secrete Uthskottet redan hade
projecterat bemälte dem tillgifvande svar, så underställes Ridderskapets
ock Adelens befallning, om det nu kunde få upläsas.
Ock då alla enhelleligen därtill samtyckte, blef det samma
upläst, vide N:o 41:
De tre til denne Riksdagen församblade Riksens Ständer,
Ridderskapet ock Adelen, Prästerskapet ock Bårgerskapet,
hafva, efter föregångit rådgiörande uti hvart et Stånd in pleno,
94
1723 den 16 Februari.
icke velat eller bordt underlåta at gifva samtelige til Riksdagen
församblade Bondeståndet efterfölliande skiälilige svar
ock efterrättelse uppå bemälte Bondestånds igenom deras Taleman
ock medfdlljande Deputation den 11 lugus til Secrete
Utskåttet ingifne ödmiuke memorial, hvarutinnan de åter förnya
ock uprepa det påstående, som de vid den nästledne Riksdagen
begynt hade, nemligen at få niuta säte ock stämma uti
Riksens Ständers Secrete Utskått vid Riksdagarne, hvilket påstående
blifvit dem då igenom skrifteligit svar af den 3 Juli
1720 afslagit; Ock nu yttermera af detta Secrete Utskåttet
härigenom förklaras i anledning af grundelige underrättelser,
hämtade utur alle tiders Riksdagzhandlingar i Sveriges Rike.
Datum Stockholm den 16 Februari Anno 1723.
Man hade orsak til förmoda, at Bondeståndet skulle hafva
tagit sig til tiänlig underrättelse det skriftelige svar, som bemälte
förre Secrete Utskått den 3 Juli 1720, härhoos bifogat, dem
så välment ock så tydeligen meddelat hade; Men emedan af
den nu ytterligare uprepade talan samt af någre Bondeståndets
memorialers utlåtelser väl kan märckias, at annorstädes ifrån
hoos Bondeståndet underrättelser inlöpa, af hvilka någre med
sakernes rätta sammanhang icke instämma, andre åter löpa
emot de låflige inrättningar, som i alla tider uti Sveriges Rike
ock bland dess Ständer, våre förfäder, varit vedertagne, samt
igenom en långlig ock nyttig häfd befåstade; Altså har man
icke velat låta sig falla besvärligit, at än ytterligare undervisa
Bondeståndet med den välmente ömhet, som de tre öfrige Stånden
för dem altid burit, samt framgent giärna bära ock bibehålla
villia.
Således måste man först angående det svar, som utur
Secrete Utskåttet den 3 Juli 1720 vardt meddelt, detta sälja:
l:o. At den berättelse, man har bibrackt Bondeståndet,
som skulle samma svar blifvit utfärdat förutan approbation af
sielfva de tre Stånden in pleno, den är aldeles ogrundad, emedan
af Protocollerne finnes, at ährendet har varit uti hvart et
Ståndz pleno föredragit, samt sålunda afhandlat ock beslutit,
som det utfärdade svaret innehåller.
2:o. Hvad ährendet i sig sielf vidkommer, hvarom elliest
Secrete Utskåts Resolutionen af den 3 Juli 1720 redan tydeligen
nog talar ock underrättar; Så vill man dock icke förbigå
än ytterligare till uplysning at förmäla, huruledes Bondeståndet,
eller deras Förfäder, så länge Sveriges Rike stått,
Svar på Bondeståndets memorial om del i Sekr. utskottet. 95
aldrig hafva, såsom Bondeståndets nylige memorial talar, förvärfvat
någon rätt ock rättighet, de hafva aldrig åtniutit någon
sådan gammal frihet at bivista de så enkannerligen kallade
Secrete Utskåtten, eller omrösta ock äga stämma uti de hemligaste
rådslagen. Bondeståndets Fullmäcktige äre ännu aldrig
någonsin blefne til någre Riksdagars Secrete Utskåtter kallade,
såsom röstägande ledamöter, men vähl understundom infordrade
vid visse måhl, såsom Contributioner, Giärder, Utskrifningar
ock Krigzrustningar. Sådant är klart ock oemotsäijeligit af
alle Sveriges Riksdagzhandlingar, både de skrefne, som uti
Archiverne förvaras, så väl som af de allmänneligen utkomne
ock tryckte, icke allenast före, utan ock efter 1627 åhrs Riksdags
Beslut, på hvilket sig Bondeståndet nu beropar. Tvärt
om finnes Riksdagsmöten i Sverige blifvit församblade ock
hällne, såsom åhren 1630 ock 1631 samt bägge Riksdagarne
åhret 1632, til hvilka aldeles inga af Bondeståndet blifvit inkallade,
gifvandes jämväl 1634 Ahrs Regeringz-Form i den 44
puncten tydeligen tilkiänna, at Riksens märckelige eller angelägnaste
ährender förutan Bondeståndets biträde af de tre
andre Stånden kunde samt borde företagas ock afhandlas;
Ock samma Regeringzform, som således förbigår Bondeståndet
ock dem till de märckelige Riksens ährender icke inkallar, den
är i alla sine puncter ock clausuler gillad ock bekräftad uti
1634 åhrs Riksdagz Beslut § 3, vid hvilken Riksdag Bondeståndet
hafva varit tilstädes, ock sielfve samma Beslut underskrifva.
Secrete Utskåts svaret af den 3 Juli 1720 häfver
redan så omständeligen anfördt alla skiähl ock tiders bruuk,
så at man skattar onödigt någre ytterligare exempel dervijd
at uprepa, ock det är så ricktigt ock sanfärdigt efter alla Acta
ock gammalt bruuk, så at man billigt förundrar sig, hvarifrån
sådanne oricktige underrättelser til Bondeståndet inlöpa. De
skiähl ock den mening, som utur merbemälte 1627 åhrs Riksdagz
Beslut samt af de dersammastädes til et Riksdagz Utskått
upnämde Bönder med sådant förment visshet vill hämtas,
den är slätt intet ricktigare, i dy de uti Riksdagz Beslutet
namngifne Personer af alla fyra Stånden intet finnes der antecknade
til den ändan, at de skulle sammanträda uti et sådant
Secret Utskått, som ordenteligen vid alle Riksdagar til de
hemlige Rådslagens företagande utvällias, samt vid Riksdagarnes
begynnelse altid utnämnes ock sammanträder, utan desse
voro visse förordnade Utskåtts Ständer eller en Extraordinair
96
1723 den 16 Februari.
Riksdagz Deputation, af Hans Kongl. Maij:t begiärd ock af
Ständerne bevilliad, då de voro färdige at ända Riksdagen
ock at skillias åt; det slutes nogsamt utaf de Personers uprepande
uti 1627 åhrs Riksdagz Beslut samt deras utnämnande
vid deras namn, hvilket namnens uprepande ju elliest
vid andre vanlige Secrete Utskåts välliande eller i de andre
Riksdags Besluter aldrig finnes eller varit brukeligit. Detta
är ock klart af alle tryckte Riksdagz Besluter, ock den derpå
fölljande, eller 1629 åhrs Riksdagz Beslut, kallar desse efter
1627 åhrs Riksdag qvarblefne Utskåts män Ständernes Deputerade.
Detta är ännu med klarare omständigheter at inhämta
utur bemälte 1627 åhrs Riksdagz Protocoller, hvarutinnan finnes,
at Konungen, då Riksdagen slöts ock Herredagzmännerne
foro til sine hemvister, påstod, at de til et sådant Utskått
valde ock af sine medbroder i samma åhrs Riksdagz Beslut
autoriserade Utskåttsmän, intet måtte resa bärt eller skillias
åth, innan de förevarande ährender kunde blifva til företagande
mogne ock afhandlade.
Man vill än yttermera til en närmare uplysning härhoos
utur Riksens Archivo bifoga en afskrift utaf det Betänkiande
ock Beslut, som samma 1627 åhrs Utskåtts Ständer Anno
1628 den 12 Januari författat hafva, hvarutur, såsom det
synes, hvad för et faciendum då har varit, samt hvad för slagz
märckelige Riksens ährender då hafva kommit till öfvervägande,
nembligen et för dören varande krig med Keysaren i Tyskland,
livartil Giärder, Utskrifningar ock Krigzrustningar behöfdes,
ock för hvilka orsaker jämväl visse af Bondeståndet blefvo utnämde
til at qvarblifva efter Riksdagen, ock biträda de öfrige
Utskåtts Ständerne; Altså pröfvar de öfrige trenne Stånden
nu skiäligit ock lära intet underlåta, enär framdeles slike händelser
ock angelägenheter om krigz begynnande kunna förefalla,
at då jämväl, äfven som åhr 1627 skiedt, höra Bondeståndet,
ock dervid gifva dem tilträde, samt således aldeles
bibehålla dem vid den åberopade förvärfvade rättigheten, hvilken
jämvähl enlig är med 1720 åhrs Regeringzform uti den 6
puncten. Man vill förbigå at nämna, det utur bemälte Rådslagz
Copia finnes, at ändå vid bemälte Rådslag om Tyska
kriget de til Utskåtts Ständer utnämde Bönderne icke hafva
varit tillstädes, eller det samma underskrifvit, utan hafva det
samma dock uti fölljande eller 1629 åhrs Riksdagz Beslut
jämte de andre Stånden confirmerat.
Deputationer till de andra Stånden.
97
Fördenskull ock i anseende til alle åfvanberörde skiähl
ock omständigheter blifver det hoos Riksens Ständer en faststäld
saak, at de nu icke villia härvid införa någon nyheet,
eller tillåta Bondeståndet at få inträde ock stämma uti Riksdagarnes
Secrete Utskåtter. Actum ut Supra.
På Ridderskapets ock Adelens vägnar
S. Lagerberg.
p. t. LandtMarskalck.
På Präste-Ståndets vägnar
Torst. Rudeen.
På Bårgare-Ståndets vägnar
J. Bunge.
När det var skedt, uprepeterade Hr Landmarskalcken
korteligen innehollet ock meningen af detta svar, samt ock orsaken
hvarföre Bönderne blifvit kallade Anno 1627 till ett så
kallat uthskotts-möte, nemligen att med dem conferera om
contribution ock giärder till uthförande af det då fastställte
Tyska Kriget.
Detta project blef sedermera enhelleligen approberat ock
gillat, blifvandes allenast ändrat, att i stället för Secrete Uthskottet
skulle sättias: de tre öfrige Ricksens Ständer.
Hr Landzhöfdingen Creutz: Yijd detta tillfälle har iag
den ähran att hemställa Ridderskapet ock Adelen, om ock icke
Secrete Utliskottet kunde få tillstånd att utharbeta ett project
till undersöknings-methoden i anseende till Böndernes hoos
Borgerskapet ingifne memorial; troendes han att ingen vore af
den tancken att för detta tilltahla Bondeståndet såsom ett
Stånd, utan att allenast få veta, hvilcken som kan vara roten
ock upliofvet därtill.
Till detta blef enhelleligen samtyckt, så att Secrete Uthskottet
skulle detta projectera till pleni vijdare approbation.
Hr Landmarskalcken: Det skall så skee, men utan
ordres har Secrete Utliskottet det intet torts giöra.
Adelns Protokoll 1723. '
98
1723 den 16 Februari.
Hr Landmarskalcken proponerade, om icke en Deputation
torde gå till de andra 2:ne Stånden ock dem om denna
saken avertera.
Svarades: Ja, ock blefvo till denna Deputation nämbde:
Gref Bonde. Hr Starenflycht.
Gref Polus. Hr Gadde.
Friherre Flemming. Hr Palmstiärna.
Friherre Köhler. Hr Cronstedt.
Hr Örnstedt. Hr von Kothen.
Hr Svanfelt. Hr Daurer.
Desse fingo ordres att föra sitt tahl således: Ricksén»
Ridderskap ock Adel anmäler sin vänlige hälsning hoos det
N. N. Ståndet, ock berättar därjemte, att de hoos sig in plena
upläsit den resolution, sorn Ricksens Ständers Secrete Uthskott
projecterat till svar på Bondeståndets ansökning om tillträde
uti Secrete Uthskottet, hvilcken aldeles approberad är, ock
fördenskull alla tre Tahlemännen lembnad att underskrifva,
ock Bondeståndet genom en Deputation af alla tree Stånden
att tillställa. Dessutan som utaf desse tre Stånden faststält
är, att det skulle undersökas angående den af Bondeståndet
till det Lofl. Borgareståndet ingifne skrift, så häfver Ridderskåpet
ock Adelen velat communicera det N. N. Ståndet, att
Ridderskapets ock Adelens mening aldrig är eller varit att
härföre tilltala hela Bondeståndet, utan dem så hädanefter som
härtills som medlemmar af Ricksens Ständer ansee, utan allenast
att få veta, hvem som uphofvet varit, ock första anledning
till förberörde skrift gifVit, hvilcken undersökning Ridderskapet
ock Adelen förmenar bäst skee kunna genom en Deputation
uhr Secrete Uthskottet, dock så att dess förrättning
sedan alla tre Stånden in pleno kommer att föredragas.
Ock därmed geck Deputation sin väg.
Uplästes Placerings-Deputations betänckande N:o 7 om
en viss fond till fast löhn för dem, som komma att stå på
exspectantielistan ock nu ey straxt kunna vijd Regementerne
emploijeras.
Hr Landmarskalcken: Härpå behagade nu Ridderskapet
ock Adelen något betäncka sig.
Men så kom Hr Ryttmästaren Åkerhielm straxt fram
ock sade, att först borde sielfva placeringen afgiöras, förme
-
Placerings-Deputationens exepektansförslag. 99
nandes att de, som hade värckel. tienst ock fullmackt, ey borde
komma på någon expectanzlista, samt sade att den af KrigsCommission
giorde placering vore emot Regeringsformen.
Hr Landmarskalcken: Här tahlas ey, om placeringen
skall stå eller ey, utan om man vill nu samtycka till någon
viss fond att aflöna dem som komma att stå på expectantielistan.
Som härom mycket disputerades, ock ingen viss resolution
kunde föllia, efter åthskillige icke rätt förstode PlaceringsDeputationens
betänckande; Ty frågade Hr Landmarskalcken
1. Som det ogiörligit är, att alla Officerare kunna placeras
till visse poster, så ehuru väl ännu intet faststält är, anten den
giorde placeringen skall stå, eller gå tillbakas ock ändras, så
blir dock säkert ock vist, på hvad sätt placeringen skee skall,
att en hoop Officerare öfverblifva; Ty frågas, om icke de
öfverblifvande Officerare skohla niuta half löhn, till des de
efter hand kunna emploijeras.
Härtill svarades enhelleligen: Ja.
2. Frågade Hr Landmarskalcken, om icke Deputationen
får lof att utharbeta methoden till desse öfverblifvande Officerares
löhnande, ock till hvad summa det sig bestiger, samt
det in pleno sedan föredraga.
Svarades äfvenledes: Ja.
Hr Landmarskalcken: Det påminnes, att som i dag
8 dagar till efter middagen alle Chefs af de ständige Regementerne
sammankomma här nedre i Sahlen att öfversee ock jämcka
Regementernes besvär, så anmodas de, som några sådane besvär
hafva, att de till den tijden sig därmed infinna.
Sedermera uplästes protocollet som den 13 hujus blifvit
hullit i Deputationen öfver Riksdag sär enderne. När det kom
till Professor Döbelns memorial ock förslag om skattehemman
etc., berättade Hr Landmarskalcken, att Deputationen hållit
före, att detta förslag för sin eftertänckelighet skull ey skulle
komma fram, samt att Bondeståndet därvijd påmint, att Hr
von Döbeln skulle förklara sig, huru han kommer att talila på
den i detta måhl faststälte förordning.
Som detta Hr von Döbelns förslag enhelleligen förkastades,
kom han sielf fram ock började explicera sin mening, bediandes
att en Deputation måtte förordnas, som desse af honom
vijd handen gifne förslag i noga öfvervägande toge, ock
100
1723 den 16 Februari.
då vore han säker, att man skulle finna, det dess förslag vore
af större vickt, än man sig det nu föreställte.
Härpå blef resolverat, att häröfver en Deputation frambättre
skulle förordnas.
Hr Landmarskalcken berättade, att Borgareståndet nu
låtit veta, det de ville nu straxt komma upp ock communicera
Ridderskapet ock Adelen sina tanckar om Böndernes påstående,
allenast Ridderskapet ock Adelen behagade blifva qvar
ock ey skillias åth.
D etta hemställte Hr L a n d m a r s k a 1 c k e n till Ridderskapets
ock Adelens goda behag ock godtfinnande.
Ock blef af Ridderskapet ock Adelen enhelleligen resolverat,
att de ville vänta, till dess Borgareståndets Deputation
komme upp.
Deputation, som varit hoos Prästerskapet ock Borgerskapet,
korn tillbaka ock berättade igenom Grefve Gustaf Bonde,
att Prästerskapet aflägger hoos Ridderskapet ock Adelen sin
skyldige tacksäijelse för det benägne förtroende Ridderskapet
ock Adelen behagade hafva till Prästeståndet, varandes de i
detta måhl, som vijd andra tillfällen, af samma tanckar som
Ridderskapet ock Adelen. Borgareståndet hafva aldeles svarat
på samma sätt, dock sagt, att de nu straxt ville igenom en
Deputation låta än vijdare Ridderskapet ock Adelen veta deras
tanckar så vijd det ena som andra.
Deputation från Borgareståndet anmältes, ock gingo 6 af
Ridderskapet ock Adelen dem att möta. När den var inkommen,
förde Rådman Leijel tahlet sålunda: Ridderskapet ock
Adelen har den 13 hujus behagat communicera Borgareståndet
2:ne puncter, den förra om Böndernes påstående att komma i
Secrete Uthskottet, ock den senare om deras proposition i anseende
till Rikets styrsel, hafvandes så om det ena som andra
skrifteligen författat sina tanckar; hvilcka Torpadius upläste
ock sålunda lydde, nemligen:
Borgareståndet har för detta munteligen yttrat sin tancka
öfver den af Högloflige Ridderskapet ock Adelen yttrade ock
med Borgareståndet communicerade mening, angående såväl
Bonde-Ståndets påstående att få niuta lika med de öfrige
Stånden stämma ock säte uti det Secrete Uthskottet, såsom
ock beträffande nästbemälte Stånds, igenom ett till detta Stån
-
Deputation från Borgareståndet.
101
det ingifvit memorial, giorde proposition om ändring uti Rikets
styrsel. Hvarvijd Borgerskapet förklarat sig vara af enahanda
mening med det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen uti
bägge desse förbemälte måhl, blifver ock därvijd oryggeligen
i så måtto, l:o att Bondeståndet aldeles får afslag uti dess
påstående om stämmas ock sätes niutande uti det Secrete Uthskottet,
aldenstund det svar ock uthslag, som de vijd Riksdagen
åhr 1720 däröfver bekommo, är både klart ock tydeligit,
såsom ock aldeles enligit med ock grundat på de acta
publica, hvilcka däruti åberopas, kunnandes så mycket mindre
däraf tagas något skiähl, mindre någon grund till rättighet
att äga stämma ock säte uti Secrete Uthskottet, att 1627 åhrs
Ricksdags besluth förmäler, det Bondeståndets fullmäcktige uti
det då till några hemligheters afhandlande uthnämbde ock förordnade
Ständernes Uthskott såsom medledamöter varit tillstädes,
som det ex actis är klart ock ovedersäijeligit, det bemälte
Uthskott var af en helt annan beskaffenhet, än det Secrete
Uthskottet, som nu vijd Ricksdagarne förordnas: det
förra var ett extraordinairt Ricksdags Uthskott eller Deputation,
af Hans Kongl. Maij:t begärd ock af Ständerne bevilliad, då
de voro färdige att ända Ricksdagen ock skillias ifrån hvarandra,
efter som Konungen syftade på det Tyska Krigets begynande,
ock nödige underrättelser ifrån uthrikes orter måste
inväntas, hvarföre han icke så länge ville uppehålla samtlige
Ståndens ledamöter, utan fan nödigt efter Ricksdagens sluth
qvarbehålla ett Uthskott af dem. De vijd senare Ricksdagar
förordnade Secrete Uthskott äro af en helt annan beskaffenhet,
ock varda under sielfva Ricksdagen uthnämbde ock till andra
ärenders afgörande inrättade, så att emellan desse Uthskotter
är alt för stort ock handgripeligit skilliefång. Hvartill äfven
kommer, att Bondeståndet icke finnes alt sedan den tijden
hafva varit uti några Secrete Uthskotter, ey heller förr än vijd
sidsta Ricksdagen yrckat ett sådant påstående; fördenskull ock
i anseende till alt sådant håller Borgerskapet före otienligit
vara att giöra ändring uti de öfrige Ståndens öfver detta påstående
vijd nästbenämbde Ricksdag efter moget öfvervägande
faststälte ock välgrundade sluth, utan är aldeles af den fasta
ock oryggelige meningen, att Bondeståndet ey må bevillias att
hafva uti Secrete Uthskottet någon stämma eller säte, men
när sådane ärender till afhandling förekomma, som af det vijd
1627 åhrs Ricksdag uthnämbde Uthskott ock Deputation före
-
102
1723 den 16 Februari.
hades, som var om ett Krigs begynnande, så lemnäs Bondeståndet
gärna stämma ock säte, särdeles ock emedan det är enligit
med Yår faststälte ock edeligen befästade Regeringsforms 6
ock 7 §§, så att Bondeståndet på det sättet värckeligen skall
få äga den rättighet, som de i anledning af 1627 åhrs Riksdags
besluth förmena sig tillkomma, det är, vara tillstädes, när
rådslag om Krigs begynnande företages.
2:o. Att efvenväl bifalla det Högloft. Ridderskapets ock
Adelens tan ekar, att icke en fot bredt villia träda ifrån Regerings-Formen,
till att giöra någon ändring uti Rikets styrsell,
dertill häfver Borgareståndet funnit så mycket större skähl,
som när de vijd ett så högvicktigt ärendes öfverläggande, hvaruppå
samtlige Ricksens Ständers frihet ock välfärd ouplöseligen
hänger, fört sig till sinnes den kraftige förbindelse ock
de härlige försäkrings ord, som Hans Kongl. Maij:t uti dess
Ständerne gifne nådige Försäkring låtit inflyta, så lydande:
altså skulle lag med särdeles misshag ock onåde förspörja, dår
någon emoth förmodan så illa betänckt skulle finnas ibland
Ricksens inbyggare, hög eller låg, inhemsk eller främmande, eho
den vara må, som ville mig till behag påstå eller föreslå häruti
någon ändring eller tillskynda mig större mackt ock myndighet
än ofvannämbde puncter förmå ock innehålla; hvilcket Hans
Kongl. Maij:t uti sin till samtlige Ständerne vijd Ricksdagens
begynnelse öfverlefvererade nådige skrift än ytterligare sålunda
förklarat, att Ricksens Ständer fullkomligen hade att trygga
sig vijd Kongl. Maij:tz dem gifne Försäkring ock dyra Eed,
hvilcka Hans Kongl. Maij:t aldrig täncker bryta: så häfver
ock Borgerskapet i anledning af alt sådant till att undvika att
falla i Hans Kongl. Maij:tz förklarade misshag ock onåde emoth
den, som ville föreslå någon ändring uti Hans Kongl. Maij:tz
dyra Försäkring, icke ens velat lystra till det försök, som därom
blifvit giort, utan håller sig fast ock oryggeligen vijd det,
som en gång allmenneligen är slutit ock så dyrt med SiälsEede
har blifvit bekräftat, väl betänckandes, att det gifver
ett Rike både styrcka. ock anseende, när det, som efter moget
öfvervägande varder faststält ock slutit, sedan hålles heligt
ock obrotzligen efterlefves. Sidst beträffande den undersökning,
som det Högloft. Ridderskapet ock Adelen håller före böra
skee Öfver det försök, som Bondeståndet i detta måhl giort
häfver, så kan väl icke nekas, att ju hvar ock en, som söker
undergrefva ock förstöra grundvahlarne till Ständernes frihet
Borgareståndets utlåtande.
103
ock försvaga de förmurar, som Ständerne författat ock fast-stält
till sin tryg- ock säkerhet emoth ett skadeligit Envålds
Regemente, är i högsta matto straffbart, sa att det ingalunda
bör lemnäs opåtalt ock ostraffat. Dock aldenstund en sådan
proposition, som nu förmält är, kommer ifrån ett helt Stånd
uppå en allmen Ricksdag, förestält allenast radslagsvijs att inhämta
des medbröders goda samråd däröfver; Ty håller ock
Borgareståndet före, att det är ganska betänckeligit att härom
anställa någon undersökning, emedan sådant skulle kräncka
den fri- ock rättighet, som fria Ständer vijd allmenne Ricksdagar
äga böre, att proponera hvad de tycka nödigt ock angelägit
vara, hvilcket skulle draga med sig en fast eftertänckelig
påfölgd, förutan det att intet Stånd kan därföre tilltalas, att
dess förslag af dem som mera uplyste äro blifver ogillat ock
förkastat: hvarföre ock Borgareståndet är af den meningen att
man i detta måhlet bör mycket ömt ock valirsamt umgå, ock
särdeles så laga, att man med en undersöknings anställande
ey må förbryta sig emoth Ständernes sanskyldige frihet ock
den rättighet, som hvart ock ett Stand äger ock äga bör att
föreställa sine oförgripelige tanckar. Men skulle man ock finna
att någon utom Bondeståndets Fullmäcktige sökt eller söker
betiäna sig af bemälte enfaldige Stånd, till att i värcket ställa
sådane anslag, som i ringaste måtto rubba Ständernes fri- ock
rättigheter, eller på något eftersinneligit sätt syfta pa någon
ändring däruti, så är Borgerskapets faste mening, att en sadan
utan alt skonsmåhl genast tages för hufvudet ock efter öfvertygande
af sitt brott, sig till välförtiänt straff ock androm till
skräck ock varnagel, afstraffas.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelen tackar
det Loft. Borgareståndet för det de således behagat conformera
sig med Ridderskapet ock Adelen, erkännandes sådant med all
erkänslo, skolandes Ridderskapet ock Adelen än vijdare förklara
sig om sättet till undersökningen; imedlertid behagade
Deputationen anmälda Ridderskapets ock Adelens flitige hälsning
till det Loft. Borgareståndet.
Ock därmed tog Deputationen sitt afträde.
Sedermera uprepade korteligen Hr Landmarskalcken,
hvad denna Deputationen anbrackt; hemställandes Ridderskapet
ock Adelen, om de icke, innan de sig. vijdare härom yttra,
ville låta communicera sina tanckar med Prästerskapet.
104
1723 den 22 och 23 Februari.
Hvartill enlielleligen blef samtyckt. Ock som klockan redan
var öfver ett, skildes Ridderskapet ock Adelen den gången åth.
Upå Gref De la gärdis vägnar S. Arfvidsson.
Per Gustaf Pfeif. Christer Boije.
A. P. Gyllenstierna.
Den 22 Februarii 1723.
Protoeollerne af d. lä ock 16 Febr. uplästes ock approberades,
samt underskrefs af 4 af Ridderskapet ock Adelen.
Hr Öfverste Didron protesterade emoth det byte, som
vore skedt med Hr Strömmer ock Hr Cederstedt, säijandes det
han för sin dehl holle före, att det borde förblifva vijd Electorernes
vahl, som aflagt en så dyr Eed.
Sedan uplästes Civil Inrikes Expeditions Secrete Proposition.
När den var upläst, frågade Hr Landinarskalcken, om
nu hvart måhl af den samma finge remitteras, hvar sak till
sin behörige Deputation.
Svarades: Ja.
Hr Öfverst Didron bad, att det skulle paminnas om flere
dagar för Deputationen af Rådsprotocollen, efter de elliest ey
kunna hinna uth därmed innan Rickdagens sluth.
Hr Landmarskalcken: Som man funnit att för 16 ock
flere åhr tillbaka Charta sigillata importerat 16 å 20000 Dal.
S:mt, men nu i desse senare åhr ey så mycket, som erfordras
till betiäntemes aflönande, så hemställes Ridderskapet ock
Adelen, om den saken får remitteras till Justitiae-Deputation,
emedan på Kongl. Maij:tz befallning Collegierne den saken
redan utharbetat.
Härtill samtyckte Ridderskapet ock Adelen enhelleligen.
Hr Landzhöfding Creutz: På Ridderskapets ock Adelens
befallning har iag låtit trycka Hr Landmarskalckens vackra
tahl, hemställandes, om Ridderskapet ock Adelen behagade, att
exemplar däraf nu här straxt uthdeltes, eller om det skulle
skee nedre i Camererarens Cammare.
Svarades att bäst vore, att det skedde häruppe.
Ock därmed deltes detta tahl uth ibland Ridderskapet
ock Adelen, som sedan allesammans skildes för den gången åth.
Svar på Böndernes memorial om konungamagten. 105
t
Den 23 Februarii 1723.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelen har
iag den ähran att berätta, att Bönderne genom en Deputation
låtit påminna Borgareståndet om svar på deras boos Borgareståndet
ingifne memorial. Som nu alla tre de öfrige Stånden
så enhelleligen faststält, att ingen ändring skall eller bör skee
i Regeringsformen, så hafva de ock ment, att alla tre Stånden
kunde dem genom en Deputation så låta svara, som i Secrete
Uthskottet är vordet projecterat, ock nu om så behagades
kunde upläsas, hvilcket ock skedde, ock lydde detta project
sålunda som follier, ock elliest N:o 43 kan sees:
De tree Ricksens Ständer, af Adel-, Präste- ock Borgarestånden,
hafva näst en vän- ock välvillig hälssning till det
redelige Bondeståndet icke kunnat underlåta, att yttra emoth
detsamma deras nitälskande samhällige tanckar uti ett högvicktigt
ärende, som rörer Ricksens vallfärd ock bestånd, förmodandes
att som denna beskickning häfver det allmenna bästa,
samt en oförkränckt ock inbördes sämia under alla Ständerne
till sitt ändamåhl, så lärer ey heller det redelige Bondeståndet
undandraga sig, uti lika välsint hiertelag ock sorgfällighet för
allas härunder beroende gemensamma nytta ock välgång, att
taga härutinnan med dess välmenande medständer enahanda
råd ock mått, på det de vidrigt sinnade elliest icke måge undfå
lägenhet ibland Oss att uthströö ogräs till någras söndring,
samt allas däraf flytande ofärd ock undergång, hvilcken den
altzvåldige Guden täcktes i nåder medelst sin allvisa styrelse
afvända, samt ingiuta i allas hiertan sin förståndz ock enighets
anda till uplysning ock kiärlig förbindelse.
De tre ofvanbemälte Stånden hafva fått anledning till
denna välmente föreställning af ett eftertänckeligit memorial,
som det ärbara Bondeståndet nyligen, angående någon förändring
uti Rikets styrsel, har ingifvit till det Loflige Borgarståndet,
hvaraf detta funnit sig föranlåtit ock förplicktat att
gifva de öfrige medständerne förtroligen dehl.
Efter sakens flitige ock mogne öfvervägande dem emellan,
hafva de befunnit bemälte memorial ock det däruti giorde förslaget
af sådan vickt ock egenskap, att hela Ricksens vallfärd
däraf kunde komma att ställas på ett vågspehl.
106
1723 den 23 Februari.
Vijd sådan beskaffenhet hafva desse tree Stånden tyckt
sig höra, utaf särdeles förtroende till Bondeståndet, förmoda,
att dess mening lärer uti berörde måhl hafva varit bättre, än
påfölgden skulle blifva, om, efter orden ock förslaget, en ändring
uti det väl inrättade Regementz-väsendet blefve bevilliad
ock företagen. Man har däraf tillfälle att troo, det någon
annan, kanske utom det redelige Bondeståndet, af oförsicktighet
eller illvillia lärer hafva sökt att förleda det samma till
sådane steg ock uthlåtelser, hvartill det icke väl kunnat begripa
antingen grunden eller ändamåhlet. Ty när det således
föreslåer att tillägga Konungen den mackt ock myndighet, som
forna Sverijes Konungar efter Ricksens gambla lag ock stadgar
hafva ägt ock öfvat, så lärer det ärbara Bondeståndet intet
hafva rätt eftertänckt ock besinnat, huru som äfven tillförne,
genom någras dels smickrande, dels vrånga uthtydelser öfver
gambla Lagens förstånd, sådane stadgar månde åstadkommas,
hvarmedelst vägen blef banad till den oomskränckte Souverainiteten,
ock den samma, för hvilcken nu betygas så mycken
fasa ock leda, småningom upbrackt ock befäst. Att därmed
således är tillgångit, skönies klarligen utaf 1680 ock 1682 åhrs
besluth, bref ock handlingar.
På samma sätt skulle ock nu dörren till den fördärfveliga
Envåldsmackten snarligen kunna yppnas, i fall saken under
ett så fagert Lagsens skeen förmåtte bringas uti lika gångn
ock farvatten, som på den tijden därtill nyttiades. Man kastade
då under Ständerne ett slikt äpple till tvedräckt ock
irring; ock ehuru skönt ock smakeligit det månde uthmålas
till anseendet, så äro lickväl tänderne därefter blefne mäckta
ömme ock svidande. Detta diupa såret är ännu icke väl til—
läkt ock helat, utan monde en runn tijd så upfräta både kött
ock märg, att hela kroppen än ligger däraf i värck ock vanmäcktighet,
så att riket nu ey heller kunde försänckas i svårare
efventyr ock öde, än genom dess uprifvande å nyo. Hvart
Stånd för sig lärer däraf nogsamt hafva rönt ock kiänt sina
margfaldiga besvär ock hårt tryckande påfölgder, hvilckas
åtancka allena borde giöra en hvar både afskräckt ock vahrsam.
Härjemte lärer hoos det redelige Bondeståndet ock allom
ännu vara i friskt minne, hurusom på näst förveckne Ricksdagar
Ricksens Ständer äfven därföre pröfvat rådeligit att
stifta en Fundaméntallag ock Regeringsforme, efter som man
af bedröfvelig erfarenhet hade lärt uti den åberopade uhr
-
Svar på Bondeståndets memorial om rikets styrsel. 107
åldrige Lagen icke vara lagde nog starcka gräntzor ock bommar
emoth den högst skadelige Souverainitetens återinförande.
Att nu mera giöra något ensidigt försök emoth det, som således
välberådt är vordet beslutit ock stadgat, vore icke allenast
i sig sielf farligit ock förgripeligit, utan har man ock så
mycket mera orsak att misstro ock ackta sig för dem, hvilcka
gifva därtill anledning, som de ey annat därunder torde söka,
än att befrämia deras egna egennyttige afsickter, medelst en
sådan ändring, hvaraf de väl kunde hafva att vänta enskylt
fördehl, men Riket den obotelige skadan, att om dess förmur
ock dike emoth envålds-styrelsen en gång kommo att igenom
brytas af en sådan trängande vattuflod, torde han rifva vijdare
omkring ock uthbreda sig med häftigare kraft, än att den
* samma sedan med någon damlucka stöde att hämma ock tillstoppa.
Yij hafva nyss kommit att få någon fruckt ock smak af
den ädla ock hälsosamma friheten, men vorde icke allenast
råkandes i slätt omdömme ock anseende hoos främmande mackter
ock grannar, om det, som på en Ricksdag med förstånd
ock beröm blifvit faststält, åter på den andra nästfölliande
blefve ändrat ock omkullkastat, utan skulle jembväl hela Sverijes
Rikes roo ock välfärd sättias i fahra, där man således
vacklade af ock an i obeständighet, eller började rubba ock
stöta öfverända de besluth ock författningar, hvilcka, näst
Guds mäcktiga hägn ock beskydd, värckeligen böra ansees,
samt med all sorgfällig nijt omstängias ock förvaras, såsom
fåstningsvärck ock grundpelare till Ständernes inbördes enighet
ock trefnad, så väl som till den sälla, allmenna ock enskylte,
Fäderneslandets fri- ock säkerhet.
Fördenskull äro ock desse tre Stånden stadnade uti det
fasta oryggelige upsåth, att icke en foth bred träda ifrån Regeringsformen
ock det, som däruti till allas vår samt våre
efterkommandes vallfärd ock trygghet så noga öfvervägat, så
nyttigt bepröfvat, så allmenneligen beslutit ock så dyrt med
Siäls-Eede bekräftat är. Som man alt därföre icke kan eller
bör härifrån afträda, så är man ock fullkomligen försäkrad,
att ett slikt afvikande ey heller kunde vara Hans Kongl. Maij:t
Vår Allernådigste Konung behageligit, hälst när man förer sig
till sinnes den kraftige förbindelse ock de härlige tillsäijesord,
som Hans Kongl. Maij:t, Vår milda ock rättvijsa Konung, uti
dess Ständerne gifne för nådige Försäkring låtit inflyta: altså
108
1723 den 23 Februari.
skulle iag med särdeles misshag ock onåde förspörja, där någon
emoth förmodan sä illa betänckt skulle finnas ibland Ricksens
inbyggare, hög eller låg, inhemsk eller främmande, eho den
vara må, som ville mig till behag påstå eller föreslå häruti någon
ändring, eller tillskynda mig större rnackt ock myndighet
än ofvannåmbde puncter förmå ock innehålla, hvarmed Hans
Kongl. Maij:tz Ständerne vijd begynnelsen af påstående Ricks*-  dag öfverlefvererade nådige skrift aldeles instämmer uti sådane
ord, nemligen: att Ricksens Ständer fullkomligen hade att trygga
sig vijd Kongl. Maij:tz dem gifne Försäkring ock dyra Fed,
hvilcka Hans Kongl. Maij:t aldrig täncker bryta, hvarföre vij
ock äro skyldige Hans Kongl. Maij:t att hierteligen älska,
allerödmiukast vörda ock everdeligen beprisa.
Ofvan anförde omständigheter ock skiähl äro alla så klara
ock bindige, att desse tree Stånden ey annars kunna af det
redelige Bondeståndets trogne nijt ock åhuga för Ricksens bästa
förvänta, än att efter deras närmare öfvervägande det lärer
finna sig vara aldeles öfvertygat, om den för Oss, Väre barn
ock efterkommande högst skadelige påfölgden, som den i memorialet
giorde propositionen ofelbart skulle af sig föda; giö—
randes man sig fast försäkrad, att det ärbara Bondeståndet
lärer fördenskull icke allenast hata ock förkasta alla de far
liga
försök ock stämplingar, som någon illvilliande åter hädan
efter torde villia anbringa; utan ock till proof af des ofärgade
upricktighet med all redelig allvarsamhet afvisa ock fordersamt
uptäcka dem, af hvad Stånd ock villckor de vara måge,
som det redelige Bondeståndet till efventyrs nu kan hafva förmärckt
eller framdeles förmärcka umgås med slika grufvelige
påfund ock förslag, till deras förledande ock allment fördärf,
besynnerligen som-ock Ricksens stadgar förklara den, sorn till
Regeringsformens uphäfvunde ock förändrande något hemligen
eller uppenbarligen förehafva ock stämpla skulle, för den allmenna
säkerhetens fiende, den där ansees ock afstraffus bör såsom
en ifrån Fäderneslandet afsöndrad ledarnoth ock Ricksens
förrädare.
Alt derföre, redelige dannemän, låtom oss såsom oskilliacktige
medlemmar i en kropp, såsom en man, en siäl ock ett
hierta, endräckteligen samråda samt bibehålla ock förvara de
grundvahlar ock förmurar, som till Vår frihets försvar emoth
ett högst fördärfveligit ock afsvurit Envålds-regemente, en gång
Deputation till de andra Stånden.
109
lagde ock dyrt stadfästade blifvit, så att de aldrig måge rörde
ock rubbade varda, utan faste ock oryggelige stånda.
Uti öfrigit försäkra ock desse tree Stånden det redelige
Bondeståndet om en beständig vällvillia ock benägen handräckning
i alla förefallande måhl, ock för den dehl de taga
uti des välmågo, önska öfver det samma Guds milda hägn
ock välsignelse, till alsköns välgång, frijd ock förnöijelig sammanlefnad.
Hr Landmarskalcken: Ar det nu Ridderskapets ock
Adelens behag, ock detta project approberas, så kunde nu straxt
en Deputation af 2 Grefvar, 2 Friherrar ock 8 Adelsmän uthtagas,
som stiga upp till de andra 2:ne Stånden* ock dem berätta,
att Ridderskapet ock Adelen detta project approberat,
kunnandes den samma Deputation också tillika med de andra
Ståndens Deputerade, som redan hvar i sitt Stånd äro till
reds, gå till Bönderne ock gifva dem så mundt- som skrifte
ligen
detta svaret.
Projectet blef enhelleligen approberat, samt Hr Landmarskalckens
proposition aldeles bifallen, blifvandes till denna
Deputation nämbde:
Grefvar: för Gref Brahe Landshöfding Creutz.
Gref Nils Gyllenstiäma.
Friherrar: Gustaf Horn.
Josias Cederhielm.
Adelen: Hr Lilliehök.
Strick.
Silfversparre.
von Kochen.
Ridder schantz.
Essen.
Thomeson.
Lagerhielm.
Denna Deputation feck ordres att ey allenast munteligen
gifva Bönderne det här ofvantill anförde svaret, utan ock tillställa
dem däraf ett af Hr Landmarskalcken ock de andra
tvänne Ståndens Tahlemän underskrifvit exemplar, hvarmed
denna Deputation geck bort.
Hr Landmarskalcken: Placerings-Deputation påminner,
om det icke vore Ridderskapet ock Adelen behageligit, att efter
som i bemälte Deputation åthskilligt tahlas ock raisonneras,
110
1723 den 23 Februari.
bemälte Deputation giorde en tysthets Eed, hvilcket de öfrige
tre Stånden äfvenledes för godt funnit.
Svarades: Ja.
Sedan uplästes ett af berörde Deputation därtill projecterat
formulär N:o 8, som approberades, sedan ordet af handlande
blifvit uthelembnat.
Gref Spens påminte, att det vore väl, om ock i Eeden
blefve infört, att Deputationen skulle giöra häruti efter sitt
samvete.
Ryttmästaren Åkerhielm: Det vore nödigt, att de föruth
finge en instruction, på det de måtte veta, hvad deras giöromåhl
vore, ock man elliest ey begynte, därest man skulle sluta,
anförandes Hr Åkerhielm, att de borde skiärskåda, om det
vore Riket nyttigt, att de, som hade fullmackter på sina beställningar,
skulle efter Krigs-Commissions giorde placering gå
ifrån sina beställningar, utan att hafva dem förvärckat, med
mera. Han talte ey för sig, utan för så månge andra brafva
Officerare, som således miste sina tiänster, påståendes än ytterligare,
att Deputation måtte få en instruction.
Hr Landmarskalcken: Är det icke Ridderskapets ock
Adelens villie, att Deputationen, utan att decidera något, skall
allenast vijd handen gifva, om placeringen bör stå eller ey,
ock därtill upsättia rationes moth ock med.
Svarades enhelleligen: Ja.
Hr Coijet bad, att Hr Åkerhielm skulle vijsa, på hvad
sätt då de fångne förbrutit sina tiänster.
Hr Åkerhielm: Det hafva de aldeles intet giordt.
Hr Landzhöfding Ribbing sade, att Deputationen nogsamt
lärer ackta sig före att i denna saken något decidera;
de hade nu varit 3 å 4 gånger tillsammans utan att ännu
veta, hvad härvijd kan vara att giöra. Hade Hr Åkerhielm
sedan något att straffa Deputationen, vore då tijd nog att därpå
klaga.
Hr Åkerhielm: Man har till Deputation alt för stort
förtroende att öfver den sig villia besvära.
Eeden approberades, vide N:o
Major Stiernstedt kom fram ock presenterade ett memorial,
bediandes, att det här in pleno måtte upläsas.
Men så blef resolverat, att det, som redan beslutit vore,
skulle äfven som alla andra memorialer upläsas i Deputation
Ed för Placerings-Deputation. Deputation om Riddarhusmedlen. lil
öfver Ricksdagsärenderne ock därifrån till vederbörande Deputation
remitteras.
Gref Frölich sade, att det vore billigt, att alla memorialer
uplästes här in pleno, menandes att man därtill kunde
taga en viss dag om veckan.
Hr Landmarskalcken: Det går aldrig an, ty i Depu
tationen
hinna de intet en gång därmed, varandes redan nu
så stoor myckenhet memorialer inkomne.
Resolverades enhelleligen, att det skulle blifva vijd det,
som redan en gång vore faststält.
Sedermera uplästes protocollerne, som blifvit håldne i Deputation
öfver Riksdagsår enderne ända till den 20 Februari
inclusive.
När det kom till Hr Adlerbeths memorial om Generalauditeurs-beställningen
ock Auditeurs-beställningen vijd Guardiet,
bad han, att det ock måtte remitteras till JustitiaeDeputation,
hvartill bifölls. Han påstod äfven, att des memorial
om förvaltningen af Riddarhuus-medlen måtte upläsas,
men det blef afslagit; dock blef resolverat, att till öfverseende
af Riddarhuus-medlens förvaltning skulle nu straxt en
Deputation af 12 af Ridderskapet ock Adelen förordnas.
Deputationen, som varit hoos Bönderne, kom tillbaka ock
sade, att de efter befallning varit först hoos Prästerskapet ock
Borgerskapet ock sedan conjunctim hoos Bönderne, ock dem så
mundteligen som skrifteligen gifvit det svar, som de haft ordres
att dem gifva, hafvandes Bönderne tackat för Ridderskapets
ock Adelens förtroende.
Hr Creutz: Som i Deputation öfver Rådsprotocollen ar
betet
är mycket vijdlyftigt, nemligen 18 stora folianter, ock de
för dem uthsatte dagar aldeles däremoth ey svara, hafvandes
han uthräcknat, att på det sättet de ey på 68 veckor hinna att
endast igenomläsa protocollerne, hvilcket han nu till den än
den
berättade, på det Deputation måtte vara utan ansvar, proponerandes,
om de icke kunde få taga flere dagar i veckan
samt därom sins emellan med de öfrige Stånden jämcka ock
öfverens komma.
Hvartill svarades enhelleligen: Ja, ock därmed skildes
Ridderskapet ock Adelen den dagen åth.
Å. A. Wasahourg. Axell G. Kurck.
Barnekov. Lenardh Hårdh.
112
1723 den 4 Mars.
Den 4 Marti 1723.
Hr Landmarskalcken: Som den af Ricksens Ständer
förordnade Cammar- ock Oeconomie-Deputation insinuerat 2:ne
memorial, ty hemställes det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen
om de nu icke böra här upläsas.
Härtill svarades: Ja.
Ock därpå uplästes först Cammar- och Oeconomie-Deputationens
Memorial af den 28 Fehr., vide N:o , innehållandes,
att som man funnit, att det medelst skatträttighetens försälliande
efter värdie påsyftade ändamåhl ey blifvit obtinerat,
utan tvärt om Riket däraf tagit en stoor ock obotelig skada
med mehra, om nu icke rådeligit vore att med skattebrefvens
extraderande innehålla, till des Ständerne, efter inkommit Deputationens
betänckande, kunna finna godt att slikt skatteköp
efter värdie antingen att confirmera eller förändra, med mehra,
som memorialet innehåller.
När detta var upläst, uprepeterade Hr Landmarskalcken
korteligen innehållet af detta memorial, säijandes: frågan blifver
nu, om icke Cammar-Collegium skall få befallning att innehålla
med alla skattebrefs extraderande, till des CammarDeputation
inkommit med sitt uthlofvade betänckande om denna
saken.
Resolverades enhelleligen, att Cammar-Collegium skall få
ordres att med skattekiöpe-brefvens extraderande till vijdare
innehålla.
Hr Landzhöfding Hylten: Jag kan icke underlåta det
Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen att berätta, det Böndeme
ey fått denna bevillning af Ständerne, utan genom en resolution,
den de af Hennes Maij:t uthvärckat, gåendes detta skatteköp
alt för vijda, ja så långt, att i dess Lähn hafva ofrälsnes
män varit så dierfve, att de velat köpa sielfva Kongsgårdarne,
hvilcket han dem dock altid afslagit, fast än de hoos honom
därom anhållit, ja ock honom därföre penningar budit.
Baron Oxenstiärna: Cammar- ock Oeconomie-Deputa
tion
lärer om alt detta inkomma med sitt oförgripelige betänckande.
Sedan uplästes Cammar-JJepvtationens memorial af d. 25
Febr., vide N:o , däruti bemälte Deputation hemställer, på
Deputationernas uppgift. Defensions-deputation. 113
hvad rum Ricksens Regalier med den stora rubinen samt 2:ne
svärd, hvilcka alt sedan 1719 Hennes Maij:t Drottningen hoos
sig haft, skola förvaras.
Resolverades enhelleligen, att de skola efter gambla vahnan
giömmas ock förvaras i Kongl. Ränte-Cammaren, blifvandes
härmed Cammar-Råden anbefalte, att hoos Hennes Maij:t
i underdånighet anhålla, det Hennes Maij:t ville efterlåta, att
desse Regalier med rubinen ock svärden måtte få förvaras på
des behörige rum i Ränte-Cammaren, då de sedan med vanliga
Ceremonier berörde Regalier, rubin ock svärd återhämta
samt till Ränte-Cammaren upbära, om hvilcket alt de sedermera
hafva att giöra sin berättelse hoos Ricksens Ständer.
Hr Landmarskalcken: Här äro åthskillige påminnelser
från Deputationerne, om de nemligen, utom det att de i de
förefallande måhlén upsättia skälen moth ock med, också få
lof att därjemte yttra sina tanckar ock mening.
Svarades enhelleligen ja, ock att Deputationerne, sedan
de upsatt skiälen moth ock med, också skola yttra sin mening
ock betänckande.
Hr Landmarskalcken: Som tijden länge uthdrages
med General-Major Lövens ock Landzhöfding Frisenheims Utkomst,
ock de, efter de inkombne berättelser, kanske ey ännu
på några vecko’- låre Utkomma, ock som lickväl högst angelägit
är, att Defensions-Deputationen ju förr ju heller kommer
att sittia, ty hemställes Ridderskapets ock Adelens eget godtfinnande,
om icke bäst vore, att berörde Defensions-Deputation
nu straxt uthnämbdes ock förordnades.
Hvartill Ridderskapet ock Adelen samteligen samtyckte.
Hr Landmarskalcken: Denna Deputation bör bestå
af Generaler, Landzliöfdingar ock andre förfarne män, efter
den kommer att ventilera mycket angelägne saker, som om
reserve-cassan ock annat, hemställandes därföre det Höglofl.
Ridderskapet ock Adelen, om våhlet till denna Deputation skall
skee genom nya electorer, eller om Ridderskapet ock Adelen
vill efterlåta Secrete ITthskottet att på sin Eed projectera till
pleni approbation dem, som de förmena till denna Deputation
vara tienligast ock skickeligast.
Det blef godt funnit, att Sefcrete Uthskottet projecterar
denna Deputation, dock till pleni approbation.
Adelns Protokoll 1723. ®
114
1723 den 4 Mars.
Hr Landmarskalcken: Får det blifva ett fritt vahl,
så att man kan taga till denna Deputation sådane Personer,
som redan sittia i andra Deputationer.
Svarades: Ja, de måge ock sittia, hvarest de villia.
n m
Hr Landmarskalcken: Annu kan man intet determi
nera
något vist antahl till denna Deputation, men så måste
man låta det ankomma på Secrete Uthskottets Eed.
Hvilcket äfvenledes bijfölls.
Hr Landmarskalcken: Här menas, att desse saker väl
kunde ventileras i Secrete Uthskottet, men det går intet an.
Hr Landmarskalcken: Efter de andra Stånden nu äro
in pleno tillsammans, skulle icke Ridderskapet ock Adelen behaga,
att Yij genom en Deputation gåfvo de andra Stånden
dehl af de resolutioner, som Yij nu i desse 3 måhl tagit.
Svarades: Ja.
Ock blefvo till denna Deputationen nämbde:
Grefve Olof Gyllenborg.
Friherre Oxenstiårna.
Af Adelen Hr Oxe.
Hr Skytte.
Hr Flemming.
Hr Svinhufvud.
Hr Landmarskalcken: Utom dess är af Kongl. Slotz
Cantzliet
angifvit, att åthskillige Herredagsmän skola sig villia
undandraga sin giälds betalning, under förevändning, att de
äro Herredagsmän, ock därföre ey höra under någon anmaning
ock excecution, så länge Ricksdagen vahrar; så är nu frågan,
om en sådan Herredagsmän ey bör clarera sin skuld ock undergå
laga excecution, hvilcket till Ridderskapets ock Adelens
eget ompröfvande liemställes.
Resolverades, att ingen, han vare sig Herredagsmän eller
elliest, kan eller bör sig undandraga sin skuld att clarera eller
undergå laga excecution, dock så, att ingen som är Herredagsman
bör beläggas med personel arrest för giäld ock skuld, så
länge Ricksdagen vahrar.
Af denna resolution skall ock de andra 3 Stånden få communication.
IJeputation, som skulle gå till de andra 3 Stånden, feck
befallning att således föra sitt tahl som föllier.
Mut. Mut. till Prästerskapet, Borgerskapet ock Bönderne.
Herredagsinäns arrest. Deputation till andra stånden. 115
S. T.
l:o. Som Cammar- ock Oeconomie-Deputation är hoos
Ridderskapet ock Adelen inkommen med memorial ock förfrågning,
om icke Cammar-Collegium skulle antydas, att innehålla
med alla skattekiöpebrefs uthfärdande, till dess Cammarock
Oeconomie-Deputation inkommer med sitt betänckande till
Ständernes ändtelige afgiörande, huru med skatterättens försälliande
hädanefter förhållas skall, så har Ridderskapet ock
Adelen härtill bevilliat, att Cammar-Collegium härom antydas
skulle att med skattekiöpebrefvens uthfärdande till vijdare
innehålla.
2:o. Likaledes är ock Cammar-Deputation inkommen med
memorial, att Regalierne ey äro efter förra tijders vahnlighet
i Ränte-Cammaren, utan skole vara hoos Hennes Maij:t Drottningen
i förvahr, hvarföre Ridderskapet ock Adelen tycker för
sin dehl, att alla Regalierne, tillika med den stora Rubinen
ock hvad mera uti Cammar-Deputationens memorial anföres,
tillkommer Cammarråden att hoos Hennes Maij:t i all underdånighet
anhålla, att desse Regalier må med vanlige ceremonier
återhämtas ock förvaras å des behörige rum uti RänteCammaren,
ock att Cammarråden sedan härom, när de sådant
bestält, giöra deras berättelse till Ricksens Ständer.
3:o. Som af Slotz-Cantzliet gifves vijd handen, att någre
Herredagsmän skola sig villia undandraga sin giäldz ock
skulds betalning, föregifvandes sig intet höra under någon anmaning
ock excecution, så länge Ricksdagen påstår ock de
Herredagsmän äro, så tycker Ridderskapet ock Adelen för sin
dehl, det ingen, han vare sig Herredagsmän eller elliest, kan
eller bör sig undandraga sin skuld att clarera eller undergå
laga excecution: dock så, att ingen som är Herredagsmän bör
beläggas med personel arrest för giäld ock skuld, så länge
Ricksdagen påstår.
4:o. Ridderskapet ock Adelen lemnar för sin dehl till
Secrete Uthskottet, att uthnämbna ock projectera till pleni
fastställande de tiänligaste subjecta, som kunna finnas till den
högst angelegne Defensions-Deputation.
Ock därmed geck Deputationen sin väg.
Protocollen af d. 21 ock 23 Febr. uplästes ock approberades
samt underskrefs af fyra af Ridderskapet ock Adelen.
Sedermera kom Deputation tillbaka ock berättade, att de
varit hoos de andre 3 Stånden ock hoos dem efterkommit, livad
116
1723 den 4 Mars.
Ridderskapet ock Adelen befalt: alla 3 Stånden låta anmälda
hoos Ridderskapet ock Adelen sin hälsning ock respect samt
tacka för den dem meddelte communication af Ridderskapet
ock Adelens tagne resolutioner, lärandes de, hvart Stånd för
sig, rätt nu genom en Deputation låta Ridderskapet ock Adelen
veta deras tanckar.
Hr Landmarskalcken: Som Chefs af Regementerne
begära att få träda i mårgon tillsammans om sina besvärs
jämkande, så har iag intet bort underlåta att låta Ridderskapet
ock Adelen sådant veta.
Protocollerne håldne i Deputation öfver Ricksdagsärenderne
af d. 23, 27 Febr. ock 1 Martti uplästes.
Item uplästes Ständernes Commissions berättelse.
Deputation från Bönderne lätt sig anmäla, ock när den
var inkommen, berättade Tahlemannen, att Bondeståndet
tagit i noga öfvervägande de 3 måhlén, som Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen dem communicerat, ock hvad det första
målilet om skattebrefven angår, så trygga de sig aldeles vijd
1719 åhrs resolution, påståendes att med skattebrefvens extraderande
måtte continueras. Men hvad det andra ock tredie
måhlén beträffar, om Regalierne ock Härredagsmännens gälds
betalning, så conformeia de sig aldeles därutinnan med det
Höglofl. Ridderskapet ock Adelen.
Hr Landmarskalcken tackade Bondeståndet för denna
deras förklaring, ock bad Deputationen anmäla Ridderskapets
ock Adelens hälsning hoos Bondeståndet.
Deputationen afträdde.
Deputation från Prästerskapet ankom, ock förde Biskopen
Brauner tahlet sålunda:
S. T.
Det Höglofl. Ridderskapets ock Adelens förklarade benägenhet
ock gunstige förtroende, genom meddelande af des fattade
tanckar öfver några i dag förehafde ärender, har Prästeståndet
nu som tillförne orsak med skyldig heder ock vördnad
att bemöta, fågnar sig ock billigt att i berörde måhl hafva
förnummit det Höglofl. Ridderskapets ock Adelens uthlåtelse
aldeles instämma med de tanckar, uti hvilcka Prästeståndet
vijd samma ärenders förehafvande tillförne har stadnat, ock
fördenskull det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen nu tillbaka
denna underrättelse skyldigast meddelar.
Deputationer från ofrälse stånden.
117
1. Häfver Prästeståndet bijfalt Ricksens Ständers väl förordnade
Gammar- ock Oeconomie-Deputations betänckande, att
med skattebrefs extraderande må härefter innehållas, till des
Ricksens Ständer få tillfälle om hvad därtill höra kan sig
vijdare att uthlåta.
2. Finner äfven Prästeståndet bäst ock emoth allavådelige
händelser tryggast, att Ricksens Ständers Regalier med
den stora rubinen blifva efter förra vanligheten ock gammal
loflig plägsed i Kongl. Ränt-Cammaren förvarade, ock att fördenskull
det må sökas att bringas uti forderlig värckställighet.
3. Håller Prästeståndet före, att en Herredagsman ey
bör under varande Ricksdag för någon fordrings skull med
personel arrest beläggas, men att dock honom kan antydas,
det han efter Ricksdagen ey må bortresa, förr än han sina
creditorer förnögt, om elliest skulden blifvit här under varande
Rickdag giord.
4. Pröfvar Prästeståndet aldeles godt, att i Secrete Uthskottet
blifva habile Personer till den högst nödige DefensionsDeputationen
uthnämbde, ock fördenskull med det Höglofl.
Ridderskapet ock Adelen så härutinnan som i de förra måhlén
med all fägnad ock förtrolighet sig conformerar.
Hr Landmarskalcken tackade det vyrdige Prästeståndet
för denna deras förtrolighet, ock att de så behagat conformera
sig med Ridderskapet ock Adelen, bediandes att Deputationen
ville hoos det vyrdige Prästeståndet anmähla Ridderskapets
ock Adelens vänlige hälsning.
Deputationen afträdde.
Een Deputation från Borgareståndet ankom, ock förde
Notarien Torpadius tahlet således, som föllier:
S. T.
Borgerskapet låter hoos det Höglofl. Ridderskapet ock
Adelen anmähla sin ödmiuka hälsning, ock tackar öfvermåttan
för den dehl Ridderskapet ock Adelen behagat dem gifva af
de resolutioner det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen tagit uti
de 4 efterfölliande måhl, hafvandes Borgareståndet icke velat
underlåta, att äfvenledes communicera det Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen sine uti desse måhl fattade beslutli, nemligen:
l:o. Håller Borgareståndet betänckeligit att låta förbiuda
kiöpebrefvens extraderande utur Kongl. Cammar-Collegio
uppå de skatteköp, hvilcka i anledning af resolutionerne, som
118
1723 den 4 Mars.
vijd de 2:ne sidsta Ricksdagarne därom gifne äro, blifvit bevilliade,
ock till föllie hvaraf penningarne till Publicuin redan
äro lefvererade.
Men är däremoth af den meningen, att de ansökningar,
som hädan efter giöras om skatteköp, böra så länge afslås,
intill dess Ständerne med hvarandra fått öfverlägga ock samrådas,
huru med skatteköpen härefter bör förhållas.
2:o. Att Regalierne måge förvaras på sitt vanlige ställe
uti Ränte-Cammaren under Cammar-Collegii förvahr ock upsickt,
det bifaller Borgerskapet så mycket mera, som det är
ett gammalt lofligt bruk.
3:o. Håller Borgareståndet före, att en gäldbunden Herredagsman
kan sökas för den skuld, som giord är för Riksdagen,
likmätigt Lag ock processen in foro domicilii, om han
bofast är; men för den geld, som under påstående Ricksdag
giöres, sökes han här in loco, dock så att han ey må beläggas
med någon personel arrest.
4:o. Gifver Borgareståndet sitt bifall ock samtycke därtill,
att Secrete Uthskottet ina uthnämbna Deputerade till den
högst angelägne Deputationen, som kommer att förordnas angående
Defensionsvärcket.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelen tackar
det Lofl. Borgareståndet för det de i det mästa behagat conformera
sig med Ridderskapet ock Adelen, ock hvad det måhl
angår, hvaruti Borgareståndet ifrån Ridderskapet ock Adelen
äro skilliacktige, däröfver vill Ridderskapet ock Adelen vidare
låta veta sina tanckar; imedlertid behagade Deputationen anmäla
hoos sitt Stånd Ridderskapets ock Adelens hälsning.
Deputationen afträdde.
Hr Landmarskalcken uprepeterade korteligen, hvad
denna Deputationen sagt, samt att Borgareståndet sig med
Ridderskapet ock Adelen aldeles conformerar uti de 3 puncter
om Regalierne, gäldens betalning ock Defensions-Deputations
uthnämbnande af Secrete Uthskottet, men att angående
skattebrefven äro de skilliacktige ifrån Ridderskapet ock Adelen
i så måtto, att de hålla före, att de skattebref, som redan äro
resolverade, ock hvarpå penningarne äro lefvererade, böra extraderas,
men inga vijdare skatteköp hädan efter tillåtas, förr än
Ständerne något vist besluth om den saken fattat. Ock som nu i
så måtto Ricksens Ständers tanckar äro skilliacktige, nemligen
Om skatteköp. Adelns privilegier och gods.
Ridderskapet ock Adelen samt Prästerskapet af den mening,
att inga skattebref skola extraderas tills vijdare Ständernes
godtfinnande, men Borgerskapet ock Bönderne af helt contraire
mening, ty hemställes, om icke denna saken ibland de tre
Stånden kunde i Secrete Uthskåttet få ventileras ock skiärskådas,
då man torde komma närmare öfverens.
Härtill gaf Ridderskapet ock Adelen enhelleligen sitt
samtycke, dock att intet något vist fastställes, det först refereras
in pleno(!)
Baron Oxenstiärna: Borgareskapet har intet rätt uptagit
qvsestionen; frågan är intet, om de redan faststälte ock
resolverade skatteköp skola stå eller gå tillbaka, utan allenast,
om icke med skattebrefvens extraderande kan innehållas, till
des Gammar- ock Oeconomie-Deputationen om denna saken
kan yttra sina tanckar.
Sedan frågade Hr Landmarskalcken, om man skall
vijdare upläsa Ständernes Commissions berättelse, efter den är
mycket vijdlyftig, nemligen 42 arck lång, eller om man får extrahera
den ock remittera den till sina behörige Deputationer;
ock om icke Ridderskapet ock Adelen skulle behaga, att efter
den ey allenast innehåller Cammarsaker ock räkningar, utan
ock Justitisesaker, att då Cammarsakerne remitteras till Cammar-Deputationen,
ock Justitiiesakerne till Jutitiue-Deputationen.
Hvilcket blef bijfallit.
Men Hr Cantzlieråd Cederström holt före, att hela denna
relation borde gå till Secrete Uthskottet, efter som den mycket
handlar om uthrikes saker, ock därmed skildes Ridderskapet
ock Adelen för den gången åth.
George Oxenstierna. Claes Fleming.
M. Ramel. N. Sandelhielm.
Den 8 Marti 1723.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelen har
iag den ähran att tienstl. berätta, det Deputationen öfver
differencerne Stånden emellan så vijda kommit, att de med de
26 första puncter uti Adelens privilegier merendels äro färdige,
men som vijd den 27 puncten de ey kunnat komma öfverens,
120
1723 den 8 Mars.
hafva de af sig förordnat en liten Deputation, som de måhlén
i öfvervägande taga skulle. Denna Deputation har ock giort
ett project, på hvad sätt bemälte 27 punct skulle hädan efter
inrättas, hvilcket project här nu kunde upläsas, om så behagas.
Ock som Bönderne aldeles påstå att få köpa frälsehemman,
hemställes Ridderskapet ock Adelen, om icke nu straxt en
Deputation kunde gå till Prästerskapet ock Borgareståndet,
ock med dem om detta projectet conferera, samt aldeles förklara
att Ridderskapet ock Adelen intet äro sinnade att accordera
Bönderne den af dem påstådde rättighet att köpa frälsegods.
Projectet till denna 57 puncten uplästes, ock det 2:ne gånger
å rad.
Hr Landmarskalcken: Det begäres intet, att Ridderskapet
ock Adelen skall häröfver decidera något vist, innan
därom med de andra 2:ne Stånden blifvit confererat, utan allenast
att nu positivement uthlåta sig, om de villia efterlåta
Bönderne den begärte frihet att köpa frälsehemman.
Landzhöfding Creutz sade, att som i den lilla Deputationen
Bönderne aldeles påstått att få köpa frälsehemman, är
man där fallen på de tanckar, att därom med de andra 2:ne
Stånden genom en Deputation handla.
Hr Landmarskalcken: Blir det allenast faststält hoos
Prästerskapet ock Borgerskapet, så faller det sedan så mycket
lättare att härifrån excludera Bönderne.
Ridderskapet ock Adelen beslöto enhelleligen, att Bönderne
aldeles intet skulle efterlåtas att få köpa eller besittia
några frälsegods; samtyckte ock, att en Deputation skulle gå
till Prästerskapet ock Borgerskapet, att om alt detta med dem
conferera ock öfverenskomma.
Hr Landmarskalcken bad att härmed hålles tyst, till
dess svar ankommer ifrån de andra bägge Stånden, begärandes
man nu intet att något häröfver skall decideras.
Hofrättsråd Silfverschöld påminte, att om publiqvehuus
i projectet måtte nämbnas. Hvilcket biföls ock infördes.
Hr Landmarskalcken: Får man nu icke till denna
Deputationen taga sådane Personer, som sittia med i Deputationen
öfver Differencerne, efter de om alt detta hafva bästa
kundskapen samt veta hela sammanhanget?
Svarades: Ja.
Deputation till prester och borgare. Defensions-deputation. 121
Blifvandes således till denna Deputationen nämbde:
Hr Landzhöfding Creutz. Lagman Hederhielm.
Hr Landzhöfding Cederhielm. Hr Palm Creutz.
Ofverste Bildt. Häradzhöfding Welli.
Hr Landmarskalcken: Efter Ridderskapets ock Adelens
befallning häfver Secrete Uthskottet till den högst angelägne
Defensions-Deputationen uthvaldt fölliande Personer, videN:o ,
nemligen:
Af Ridderskapet ock Adelen:
Cavallerie:
General Creutz. Gen.-Lieut. Gustaf Horn.
General Hamilton. Gen.-Lieut. Gyllenstiärna.
Gen.-Lieut. Strömfelt. Gen.-Major Anders Koskull.
Gen.-Lieut. Silfverhielm.
Infanterie:
Gen.-Fält-Tygmästare Hugo Gen.-Major Thure Horn.
Hamrnilton. Gen.-Major Sten Arfvidson.
Gen.-Lieut. Ribbing. Gen.-Major Tegenschöld.
Gen.-Lieut. Gyllenkrook. Gen.-Lieut. Cronman.
Gen.-Major Fuchs.
Ammiralitetet:
Amm. Gref Wachtmeister. * Ammiral Örnfelt.
Amni. Baron Wachtmeister. Ammiral Elirenschöld.
Fortification:
Ofverste Stobée.
Artilleriet:
Gen.-Lieut. Cronstedt. Öfverste von Post.
Landzhöfdingar:
Gen.-Lieut. Palmqvist. Landzh. Conrad Ribbing.
Prästerskapet:
Biskop Norlind. Probsten Zerlachius.
Biskop Lund. Probsten J^evin.
Doctor Molin. Probsten Strömmer.
Kyrckioherden Norberg. Probsten Liungbeck.
122
1723 den 8 Mars.
Probsten Garvolius.
Kyrckioherden Bökman.
Kvrckioherden Blanksius.
Magister Plantin.
Borgerskapet:
Handelsman Spalding.
Handelsman Lampa.
Borgmästar Ekeborn.
Borgm. Tellander.
Borgin. Ebeltoft.
Handelsman Carl Merten.
Borgm. Palmborg.
Borgm. Bölenius.
Borgm. Wetter.
Rådman Borling.
Borgm. Tavonius.
Borgm. Tjenberg.
Af Bondeståndet 12 Personer.
Denna Deputation bijvista alla Ståndens Talilemän ock,
därest Deputationen behöfver någon underrättelse från Collegierne,
så böra så väl Ledamöterne som Betiänterne vijd Collegierne
infinna sig uti Deputationen ock gifva all åstundad
uplysning, äfven ock Landzhöfdingarne ock Ofverstarne, när
det behöfves.
. Hr Landmarskalcken: Här hoos är ock i Secrete Uthskottet
den påminnelsen giord, att när Generalmajor Löven
ock Landzhöfding Frisenheim, som om Finland hafva bästa
kundskap, hitkomma, skola de ock sittia med i denna Deputation.
Såsom ock Landzhöfding Psilander.
Dagarne till denna Deputationen blifva Onsdags- ock
Lördagsförmiddagarne.
Hr Landmarskalcken: Får det nu blifva vijd det, som
Secrete Uthskottet härutinnan giordt, ock får nu icke den Deputation,
som går till Prästerskapet ock Borgerskapet, communicera
detta med Bönderne samt dem ansäija att utaf sitt
Stånd uthsee 12 Personer till denna Defensions-Deputationen?
Till detta gaf Ridderskapet ock Adelen aldeles sitt
samtycke samt approberade aldeles de af Secrete Uthskottet
ilthnämbde Personer.
Hr Landmarskalcken: Herrar Cammarråden, som på
Ricksens Ständers befallning upvacktat Hennes Maij:t angående
Regalierne, hafva dem också erhållit, samt på sitt vanliga
ställe i Ränt-Cammaren upbrackt, varandes desse Regalier i
godt, ja bättre stånd, än de för detta varit.
Cammar-Råd Hägerflyckt kom fram ock berättade, att
han ock de öfrige Cammar-Råden varit hoos Deras Kongl.
Maij:ter angående Regalierne, hafvandes de bemälte Regalier i
Om regalierna. Tacksägelse-deputation till DD. MM. 123
Kongl. Ränte-Cammaren upbrackt, samt dem till ett anseenligit
förbättrade funnit. Vijd hvilcket tillfälle Hans Kongl.
Maij:t honom anbefalt Ricksens Ständer att berätta, att sorn
några elaka menniskior uthspridt, som vore en dehl af desse
Regalier försatte, så skulle Hans Kongl. Maij:t i nåder gärna
see, att Ricksens Ständer ville sådane obetänckte ock arga
menniskior efterspana, samt exemplariter afstraffa låta.
Hr Landmarskalcken: Jag har sielf varit i dag i
Ränte-Cammaren ock sedt desse Regalier, samt dem i fullkombligit
godt stånd funnit. Skulle nu icke Ridderskapet ock
Adelen behaga, att alla Stånden genom en Deputation giorde
hoos Deras Kongl. Maipter deras underdånige upvacktning,
samt hoos Deras Kongl. Maij:ter en underdånig Tacksägelse
aflade för den nådige omsorg Deras Kongl. Maij:ter om desse
Regalier haft, samt att man skulle låta efterspana baneman
till ett sådant argt ock ogrundadt ryckte, ock kunde till den
ändan Justitiae-Cantzleren få befallning, att låta genom alla Fiscaler
undersöka ock efterspana detta.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen enhelleligen
bijfallit.
Ock sade Öfverst Didron, att om man intet skulle få
hanemannen igen, borde den samma för en skelm ock infame
declareras, hvilcket alla enhelleligen bejakade.
Proponerades, örn icke ett prijs af 1000 Ducater kunde
uthsättias för den, som uptäcker baneman.
Härtill svarades: Ja, ock bör utom dess hvar ärlig patriot
en sådan angifva.
Yijdare, om icke den som sagt detta för Hans Kongl. Maij:t
borde säija sin man, ock så man efter man.
Svarades: Ja.
Hr Landmarskalcken: Får ock icke den till de andra
Stånden uthnämbde Deputationen jemte det förra också berätta
detta, samt att de skola få veta, när Deputationen som
skall upvackta Deras Kongl. Maij Jer därtill får timma, kunnandes
de imedlertid uthnämbna sina Deputerade därtill.
Härtill blef enhelleligen samtyckt, ock sedan Deputationen
om alt detta fått behörige ordres, tog den samma sitt afträde.
Som under detta Hr Landmarskalcken anmodat Hr
General-Adjutanten Freudenfelt att upvackta Deras Kongl.
Maij:ter ock begära för Deputationen en timma till audience;
124
1723 den 8 Mars.
kom han nu tillbaka ock sade, att kl. 4 skulle Deputationen
vara välkommen.
Detta feck Riddarliuus-Fiscalen ordres att berätta de andra
Stånden samt dem bedia att till kl. 3 sända sina Deputerade
hit på Riddarehuset, då de allesammans skulle föllias
åth till Deras Kongl. Maij:ter. Éen liten Deputation geck neder
att upsättia det underdåniga tahl, Hr Landmarskalcken ock
Deputationen skulle hålla till Deras Kongl. Maipter.
Hr Landmarskalcken: Som Cammar- ock OeconomieDeputationen
berättar, att 2:ne af dess Ledamöter, nemi. Hr
Wallvik ock Hr Sanderhielin äro blefne siuka, så att de icke
kunna bijvista sessionerne, ty hemställer bemälte Deputation
det Högloft. Ridderskapet ock Adelen, om icke i desses ställe
Friherre Tegner ock Hr Enanderhielm kunde få tagas, eller
om det skall ske per Electores.
Resolverades, att detta skall skee igenom Electorerne, som
till den ändan hafva att i mårgon träda tillsammans, ock uthvällia
2:ne skickelige Personer till Cammar- ock OeconomieDeputationen.
Uplästes Capitaine Anton Willielm Andersons supplique
N:o 51, däruti han anhåller, att honom af Riddarehuset ett
attestatum måtte meddelas, det han är af Andersonska famillen.
Hvilcket honom bevilliades.
Sedan uplästes Secreteraren Triewalds supplique, samt
Kongl. Maij:ts remiss därpå, vide N:o , att fä blifva nobiliterad.
Frågan är nu, sade Hr Landmarskalcken, hvarest
denna ock andra dylika ansökningar skall ventileras, antingen
i Deputation öfver Riddarhuusordningen, eller om en ä part
Deputation af alla Ständerna skall häröfver förordnas.
Härom taltes Ridderskapet ock Adelen något vijd, ock
stadnade änteligen i det besluth, att, som efter Hr Landmarskalckens
uthsago, åthskillige sådane måhl skola vara inkoinne,
bör Deputationen öfver Riddarehusordningen då denna ock de
andra ansökningarne noga öfverväga, samt sedan inkomma till
plenum med sitt betänckande, som då vijdare lärer sig yttra.
Äfvenledes som åthskillige af främmande Adelige familier,
som Mech, Bergh ock Schwerin etz. anhålla att blifva här
naturaliserade, så skall ock bemälte Deputation härom inkomma
med sitt betänckande till plenum.
Om naturalisationer och introductioner. 125
Protocollet af den 4 Martii 1723 uplästes ock approberades,
samt underskrefs efter vanligheten af 4 af Högloft. Ridderskapet
ock Adelen.
Item Protocollet öfver Ricksdagsårenderne af d. 5 Martii.
Hr Landmarskalcken: Sidst blef väl faststäldt, att
Ständernes Commissions berättelse skulle remitteras per extracta,
en dehl till Cammar- ock en dehl till Justitiae-Deputation,
men så hemställes Ridderskapet ock Adelen, om icke af
desse 2:ne Deputationer någre fåå deputerade kunde tagas,
som conjunctim denna berättelse sig företogo.
Härtill bejakade samtlige Ridderskapet ock Adelen.
Hr Landmarskalcken: Här äro några, som på denna
Ricksdag åstunda att blifva introducerade, nemligen Ofverste
Axel Roos ock Hr Isac Cronström som Friherrar, samt Hrr
Kalitin, IJielm, Tallberg ock Lövenhult som Adelsmän. Som
desse alt clarerat, hvad som till betalda är, så hemställes det
Högloft. Ridderskapet ock Adelen, om de nu icke kunde här
på Riddarehuset intagas.
Svarades: Ja.
Hr Landmarskalcken: Efter vanligheten pläga de af
några af Ridderskapet ock Adelen emothtagas, hvilcket ock
skedde.
När de inkommo, holt Hr Landmarskalcken till dem
ett litet tahl, sålunda lydande, att som Kongl. Maij:t i anseende
till deras förtienster benådat dem med adeligit sköld
ock vapn, så fägnar sig ock Ridderskapet ock Adelen att få sådane
brafva ock meriterade män i sin societet, önskandes dem
därtill mycken lycka.
Lagman Cederholm, såsom fullmäcktig för Öfverste Roos,
tackade på bemälte Öfverstes samt de andras vägnar för den
ähran Ridderskapet ock Adelen behagade dem giöra att antaga
dem till medlemmar i sitt Stånd, försäkrandes att de sådant
med all tacksamhet erkänna.
Därpå feck hvar ock en sin pollet ock intogs på sina
ställen.
Sedan uplästes ett extract af Kongl. Maij:ts Secrete proposition
angående Krigsväsendet.
Vijdare uplästes projectet N:o till det tahl, som Hr
Landmarskalcken ock den Deputationen, som skall gå till De
-
126
1723 den 8 Mars.
ras Kongl. Maij:ter, kommer att hålla, hvilcket blef approberat
ock sålunda lydde, nemligen:
Det nådige bijfall, som Eders Kongl. Maij:t allernådigst
behagat gifva Ricksens underdånige ansökning, att Ricksens
Regalier, efter den i uhråldrige tijder brukelige sedvahna, måtte
uti Ricksens Skatt-Cammare förvaras, erkänna Ricksens Ständer
med ali underdånig vördnad ock Tacksäijelse.
Eders Kongl. Maij:t bedie Vij underdånigst att vara därom
i nåder försäkrad, att dess trogne undersåtare, Ricksens Ständer,
till sådan deras underdånige ansökning ey haft annan
anledning, än det, som därom i Secrete Propositionen är vordet
förmält, ey heller därvijd annat afseende, än att taga i
ackt det så här i Riket som annorstädes brukelige förvarings
sätt uti Ricksens Skatt-Cammare. Ock såsom Eders Kongl.
Maij:t icke mindre vijd detta tillfälle, än vijd alla andra Ricksens
rätt ock vallfärd rörande ärender, bevisat en nådig ömhet
ock omvårdnad, så äro Vij ock äfven genom detta nådeprofvet
uti Vår undersåtelige Devotion så mycket mehra stärckte
ock förbundne, som förbemälte Ricksens Regalier under en
nådig värd ock säkerhet med en ansenlig omkostnad finnes
vara förbättrade. Men som Vij således äro på ena sidan till
en oskrymtad underdånig fägnad upväckte, så bedröfvar det ock
Ricksens Ständer däremoth å den andra liierteligen, att ett
skiändeligit ryckte skall vara uthbrackt ock Eders Kongl.
Maij:t för öronen kommit, som skulle någon dehl af samma Ricksens
skatt ey vara uti beliåld. Detta ogrundade, falske ock
högst förgripelige tahl har gådt Ricksens Ständer så högt till
sinnes, att de intet högre önska, än att kunna uppspana rätta
uphofsmannen ock draga honom under dess välförtiänte straif,
till hvilcken ända Ricksens Ständer icke allenast hafva ansagt
Justitise-Cantzleren att låta sådant genom alla Fiscaler undersöka
ock efterfråga, utan jembväl för sin dehl åth den, som
en eller flere sådaiie straffbare försmädare kan uptäcka, hafva
uthfåst en summa af 1000 Ducater, hvarjemte Ricksens Ständer
i underdånighet önska, om Eders Kongl. Maij:t allernådigst
skulle täckas meddela dem någon anledning af dess härom
undfångne kundskap, att så medelst kunna leda saken närmare
till dess första uphof ock uhrsprung.
I öfrigit anförtroo sig Riksens Ständer uti Eders Kongl.
Maij:ts beständige ock vanlige höga Kongl, nåd ock ynnest
med underdånigste försäkran att alltid hafva förvarad uti deras
Tacksägelse-deputation och tal till DD. MM.
127
hiertan den uppricktige kärlek ock trohet, som öfverträffar ali
annan skatt ock rikedomb ock everdeligen ey skall kunna förloras.
Hr Landmarskalcken frågade, huru starck denna Deputationen
skulle blifva, antingen af 12 eller 18 Personer, ock
som det svarades 18, bad Hr Landmarskalcken att Ridderskapet
ock Adelen då desse 18 behagade uthnämbna.
Till denna Deputation blefvo nämbde:
Grefvar:
Douglas. Duker.
Dolma.
Friherrar:
Josias Cederhielm. För Stael von Holstein
Claes Rålamb. Carl Cederhielm.
Adelen:
Hr Gadde. Mannerstedt.
Silfversparre. Carlheim.
Krusbiörn. Anckar Crantz.
Delawall. Hökerstedt.
Fritski. Celsing.
Ridder schantz. Ridderstråle.
Hr Landmarskalcken bad, att denna Deputation ville
klockan 3 vara här i Sahlen tillstädes i svarta kläder.
Deputation, som varit hoos de andra Stånden, kom tillbaka,
ock förde Hr Landzhöfding Creutz tahlet sålunda:
På Ridderskapets ock Adelens befallning håfve Vij varit
hoos de öfrige 3 Stånden. Prästerskapet ock Borgareskapet
låta hoos det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen anmäla sin
ödmiuke ock tienstlige hälsning ock tackar för Ridderskapets
ock Adelens benägenhet ock förtroende att med dem villia
öfverläggia om Bondeståndets påstående att under frälsemanna
rätt få köpa ock besittia frälsegods, låfvandes att straxt genom
Deputationer låta meddela Ridderskapet ock Adelen sitt
svar häruppå. Det upsatte projectet till den 27 § i Ridderskapets
ock Adelens privilegier är ock för dem vordet upläst,
ock är jembväl hoos dem orden publiqve huus i projectet blefne
tillsatte, ock hvad elliest projectet anginge, så kunde det jämkas
i Deputationen öfver differencerne, hvaröfver de ock rättnu
vijdare ville uthlåta sig.
128
1723 den 8 Mars.
Med det andra måhlet om våhlet till Defensions-Deputationen
äro de aldeles nögde.
3:o. Hafva de ock berättat de andra Stånden, att Regalierne
ock stora rubinen äro förde på sitt vanlige ställe, där
de i alla tijder varit, hafvandes de ock äfvenväl gifvit dem
vijd handen, att Regalierne, under den tijden, de varit hoos
Hennes Kongl. Maij:t blifvit anseenligen förbättrade, ey allenast
med kostbahre Jouveler, utan ock putzade ock rengiorde,
ock som Ridderskapet ock Adelen varit betänckte, att det vore
billigt att genom en Deputation tacka Deras Kongl. Maij:ter
för den omvårdnad, Deras Kongl. Maij:ter om desse Regalier
haft, så förmodade Ridderskapet ock Adelen, att sådant intet
lärer vara de andra Stånden emoth, utan till en sådan Deputation
uthsee sina deputerade, som i dag kl. 3 kunde vara på
Riddarhuset ock därifrån föllia Ridderskapets ock Adelens deputerade
till Kongl. Maij:t, hvartill de aldeles samtyckt.
Detta Hr Landzhöfding Creutz tahl blef därigenom interromperadt,
att en Deputation från Prästerskapet sig anmälte.
Då den var inkommen, förde Biskop Norlind tahlet sålunda
:
För en så gunstig ock benägen communication, som Ridderskapet
ock Adelen behagat i dag gifva Prästeståndet, tackar
Prästeståndet ödmiukast, ock hvad den projecterade 27 §
i Adelige Privilegierne angår, så skulle Prästeståndet gärna
see, om därmed kunde hafvas anstånd, till des Deputationen
öfver differencerne ännu en gång varit tillsammans ock denna
saken ventilerat; men så vore väl, om dock imedlertid man
ville fara fort med det öfrige.
2:o. År ock Prästeståndet aldeles väl tillfreds med de af
Secrete Uthskottet till Defensions-Deputationen uthvalde Personer.
3:o. Tackar ock Prästeståndet för communication ock efterrättelse,
att Ricksens Regalier äro förde på sitt vanlige ställe,
täncker ock med sorg uppå det ogrundade rycktet, som någon
arg ock ogudacktig menniskia uthspridt, som skulle en dehl
af desse Ricksens Regalier ey vara tillstädes, önskandes högeligen,
att banemannen till en sådan osanning kunde ertappas,
förklarandes honom imedlertijd för ovärdig att vara ock kallas
någon redlig undersåtare. Ock som Prästeståndet hålla högst
billigt att för detta aflägga deras underdånige Tacksäijelse
Deputationer från de andra Stånden.
129
hoos Deras Kongl. Maij fler, så äro de ock aldeles enige därmed,
att en Deputation till den änden upsändes till Deras
Kongl. Maijfler, skolandes Prästeståndets Deputerade infinna
sig kl. 3 här på Riddarehuset.
Sluteligen recommenderar Prästeståndet sig i Ridderskapets
ock Adelens benägne förtroende ock upricktige vänskap.
Hr Landmarskalcken: Hvad Prästeståndet så i det
ena som andra andragit, skall blifva Ridderskapet ock Adelen
föredragit, hafvandes Ridderskapet ock Adelen uthsatt ett prijs
af 1000 Ducater för den, som kunde ertappa ock angifva banemannen
till denna grofva osanning; för öfrigit behagade Deputationen
hoos sitt Stånd anmähla Ridderskapets ock Adelens
vänlige hälsning.
Deputationen tog afträde.
Deputationen ifrån Borgareståndet anmälte sig, ock då
den inkom, förde Borgmästaren i Norköping tahlet ock sade:
Hoos det Högloft. Ridderskapet ock Adelen anmäler Borgerskapet
sin ödmiuke hälsning ock tackar för god communication
af den projecterade 27 § af Adelige privilegierne samt om
Bondeståndets påstående att villia köpa frälsegods. Borgerskapet
begärer om någon dilation att sig häröfver vijdare betäncka,
då de med första härom lära yttra sine tanckar, samt
dem det Högloft. Ridderskapet ock Adelen tillkännagifva.
2:o. År Borgerskapet aldeles nögde med de af Secrete Uthskottet
till Defensions-Deputation uthnämbde Personer.
3:o. Tackar ock Borgerskapet för den dem gifne efterrättelsen,
att Ricksens Regalier nu äro förde på sitt vanlige ställe,
bijfallandes aldeles Ridderskapets ock Adelens tancka ock upsåth
att genom en Deputation låta tacka Deras Kongl. Maijfler
för deras om desse Regalier hafde stora omvårdnad, förklarandes
banemannen till det uthkomna falske ock skändelige
ryckte för infame, samt hålla äfven före att Justituc-Cantzlern
bör få ordres att igenom Fiscalerne låta den samma efterspana.
Hr Landmarskalcken: Ridderskapet ock Adelen tackar
det Loft. Borgareståndet för denna deras uthlåtelse, skolandes
hvad Deputationen anbrackt blifva Ridderskapet ock Adelen
föredragit; imedlertid behagade Deputationen hoos sitt Stånd
anmäla Ridderskapets ock Adelens hälsning, samt berätta att
Ridderskapet ock Adelen uthsatt en recömpence af 1000 Du
Adelns
Protokoll 1723. ®
130
1723 den 12 Mars.
cater för den, som denna banemannen kunde ertappa ock angifva.
Deputationen afträdde.
Sorn desse Deputationer redan anbrackt det svar, sorn Hr
Landzhöfding Creutz hade att berätta ifrån dem, holt han
onödigt att vijdare därom tahla, berättandes allenast, att Deputationeit
varit boos Bondeståndet ock hoos dem uthrättat
hvad de i befallning haft:
Bönderne hafva sig mycket fägnat däröfver att Regalierne
vore i godt stånd förde på deras vanlige ställe, ock få så väl
i anseende till Deputationen till deras Kongl. Maipter som ock
till det öfrige aldeles conformera sig med Ridderskapet ock
Adelen samt de andra bägge Stånden; för det andra hafva de
ock varit mycket nögde med de af Secrete Uthskottet uthvalde
Deputerade till Defensions-Deputation, samt lofvat att också
straxt därtill villia uthnämbna 12 af sitt Ständ.
Hr Landinarskalcken: I dag är intet något mera,
som iag kunde hafva den ähran det Högloft. Ridderskapet ock
Adelen att föredraga.
Och därmed skildes Ridderskapet ock Adelen den dagen
åth.
Den 12 Marti 1723.
Hr Landmarskalcken: Efter Ridderskapets ock Adelens
befallning, har iag, tillika med den af de andra Stånden
uthnämbde Deputationen, förb Fredags giordt vår underdånige
upvacktning hoos Hans Kongl. Maij:t samt Hennes Kongl.
Maij:t Drottningen, samt hoos bägge Deras Kongl. Maij:ter
aflagt Ricksens Ständers underdånige tacksägelse, för det deras
Kongl. Maij:ter ey allenast nådigst behagat lembna Ricksens
Regalier med den stora Rubinen, att förvaras på des vanlige
ställe i Kongl. Ränte-Cammaren, utan ock att bemälte Regalier
så anseenligen blifvit förbättrade under den tijd, de varit
i Hennes Kongl. Maij:tz gömmo. Deras Kongl. Maij:ter svarade
väl då munteligen hvar för sig, men som Deras Kongl.
Maij:ter i går mig tillsänt bemälte deras svar skrifteligen, så
kunde det nu här upläsas, om Ridderskapet ock Adelen så
skulle behaga.
Konungens och Drottningens svar. 131
Däruppå uplästes Hans Kongl. Maij:tz svar N:o 49, som
sålunda lydde:
Det är Oss mycket behageligit, att Ricksens Ständer betyga
deras underdånige fägnad så väl öfver Vårt nådige bifall,
hvarigenom Ricksens Regalier äro lembnade till det förvar,
hvilcket tillförne varit brukeligit, såsom ock att samma
Regalier nu finnas till ett anseenligit af Hennes Kongl. Maij:t
Vår Högtälskelige Gemåhl förökte ock förbättrade.
Ricksens Ständer kunna däraf nogsamt skönia, att så väl
Vårt, som Hennes Kongl. Maij:tz Vår högtälskelige Gemåhls
upricktige ock oföränderlige upsåth är, att heldre förmera Ricksens
förmåner, än dem på något sätt förringa eller förminska.
Hvarföre Vij ock icke kunnat utan högsta missnöije förnimma
de calumnier, hvilcka äro uthspridde, som skulle Vij förskingrat
ock pantsatt Ricksens Klenodier. Nöden har Gudi lof intet
varit så stoor, att Vij till Ricksens nödtorfter behöft gripa till
sådane medel, ock- till Vårt eget behof håfve Vij aldrig kunnat
täncka, eller varda tänckandes på så oanständige uthvägar;
fördenskull gior det Oss så mycket mera ondt, att, då Vij på
alt giörligit sätt, med Kongl, nåd ock ynnest, sökt att tillbinda
Oss alla Väre trogne undersåtares hiertan ock sinnen,
lickväl skall finnas uti Vårt rike sådane otacksamme ock vahnartige
menniskior, hvilcka, förgätne af deras undersåtelige plickt
ock skyldighet, understå sig att blamera deras Konung, ock
genom updicktade osanningar söka att stifta alt missförstånd
emellan dess Öfverhet ock Ricksens Ständer, hvilcket intet
allenast vijd detta, utan ock vijd flere tillfällen är handgripeligen
att aftaga.
Vij tVifle ingalunda, det läre Ricksens Ständer vijd sädane
omständigheter öppna ögonen att see, hvad fördärfvelige
afsickter ett så dierft ock dristigt, till Vår största vahnheder
upfunnit värck förehafver.
Ock såsom Vår ock Ricksens heder äro så förknippade,
att Vij för Ricksens vällfärd hafva giärna ospardt Vårt lijf
ock blod, ock tage Vårt största nöije uti det, som kan lända
Ricksens Ständer till hugnad ock glädie, samt conservation af
deras rättigheter ock privilegier, så finne Vij ock ett nådigt
välbehag uti den ifver ock zele, Ricksens Ständer förklarat
medelst den fastställte undersökning samt det uthsatte prijset
af 1000 Ducater till deras upspaning, som äro uphofsmän af
sådane grofve förbrytelser, hvartill Vij ock lägge 10000 Du
-
132
1723 den 12 Mars.
caters belöning för den, som uti förberörde måhl eller elliest
kan uptäcka några fördärfvelige stämplingar, hvilcka på något
sätt röra Vårt ock Våra trogne undersåtares oskilliacktige interesse
ock upricktige förtroende. Ock såsom Yij äre nogsamt
försäkrade, att sådane ock dylike påfunder intet kunna vinna
deras påsyftade ändamåhl till någon kallsinnighet emellan Oss
ock Ricksens Ständer, hvilcka vijd alla tillfällen vijsa det
gambla Svenska hiertelaget ock högst berömmelige trohet emoth
sin Öfverhet, så kunna ock Ricksens Ständer så mycket snarare
igenfinna dem, som till sådane förgripelser varit uphofsmän,
då hvar ock en sig påminner, hvilcka de äro, som igenom
deras skaddige persvasioner söka att draga Ricksens
Ständers hiertan ock kiärlek ifrån Oss, då Yij lickväl vijd
alla tillfällen intet högre önska, än att uti fred ock roo ock
alt godt förstånd lefva med Ricksens Ständer ock alla Våre
trogne undersåtare.
Sedermera uplästes Hennes Maij:t Drottningens svar N:o 50,
som så lydde:
Hennes Maij:t är kiärt, att Ricksens Ständer funnit Regalierne
vara förbättrade, ock har Hennes Maij:t behållit dem
hoos sig, emedan såsom Hennes Maij:tz Fru Fadermoder äfven
giordt det samma under den tijden, då dess Sahl. Herre Högst
Sahl. Konung Carl Gustaf var uti det Polska kriget. Men
aldenstund Ricksens Ständer behagat, att de skulle bäras till
sitt vanlige rum att förvaras, ty har ock Hennes Maij:t låtit
det värckställas. Ock är Hennes Maij:t försäkrad, att så säkre
Regalierne nu äro uti Ständernes förvar, så säker är ock Hennes
Maij:t sielf för sin Person hoos Ständerne.
Hr Landmarskalcken: Elliest har Hans Kongl. Maij:t
befalt Secreteraren Iserhielm gå hit neder ock först för Ridderskapet
ock Adelen samt sedan för de andra Ricksens Ständer
upläsa det memorial, som Ofverste Stael ingifvit hoos
Ständerne, ock hvilcket af Deputationen öfver Ricksdagsärenderne
blifvit remitteradt till den af Ricksens Ständer förordnade
Krigs-Deputation, såsom ock det i Kongl. Senaten däröfver
hällne •protocoll.
Sielfva Memorialet tillika med Rådsprotokollet uplästes.
Hr Landmarskalcken: Nu blifver frågan, huru ock
hvarest denna saken skall afgiöras, antingen af någon af de
förordnade Ständernes Deputationer, eller ock om saken skall
Öfverste Staél och hans memorial.
133
gå till Hofrätten, bediandes att Ridderskapet ock Adelen ville
något därom tahlas vijd.
Hr Öfverste Stael kom fram ock bad, att han något
måtte få tahla, ock när han därtill fått tillstånd, sade han,
att det honom hierteligen grämer, det hans Kongl. Maij:t så
onådigt uptagit, hvad han i sitt memorial skrifvit. Bevare
mig Gud, sade han, det iag ens skulle hafva haft tancka att
beskylla Hans Kongl. Maij:t för något, contesterandes högeligen
att han det aldrig tänckt, hvilket också af dess memorial
kan sees; han har allena vänt sig till Ständerne, att relative
vijsa, huru illa ock tvärt emoth dess förskyllan han af
någre visse blifvit handtcrat, ock det har han giort, på det
Ständerne skulle see dess oskuld, förmodandes att han som
en Adelsman, ock den där har ägendomb här i landet, får
klaga sin nöd. Som iag nu således, sade han än vijdare, aldeles
vänt mig till Ricksens Ständer, så beder iag, att ock de
samme måtte mitt memorial skiärskåda ock därom decidera,
protesterandes iag aldeles så väl emoth det redan nämbde
General-Krigsförhör, som emoth all annan dombstohl.
Hr General-Lieutenant Silfverhjelm svarade, att i anseende
till Hr Öfverste Staels meriters examinerande, ock om
Hr Öfversten med sitt föranstaltande försvarat Elfsborg, borde
det förblifva vijd det af Hans Kongl. Maij:t redan nämbde
Krigsförhör, hvilcket han menar intet kan vara Hr Öfversten
emoth. Jag har, sade Hr Gen.-Lieut. vijdare, fört commando
där, ock därföre rörer det mig.
Härom discourerades mycket, utan att något vist conclusum
blef tagit.
Därföre sade Hr Landmarskalcken: Här äro 2:ne qvsestioner
att afgiöra, först, som Hans Maij:t med Rådet, till
Öfverste Staels meriters examinerande, nämbt ett GeneralKrigsförhör
af några vissa Generaler ock Öfverstar, om det
får blifva därvijd.
2:o. Den andra qvasstion är om sielfva saken, som Hans
Maj:t förklarat röra Hans Maj:t sielf, så är nu frågan hvart
det måhlet skall gå.
Till denna senare qvaestion svarades enhelleligen, att det
hörde Ricksens Ständer allena till, ock eij till någon dombstohl,
men till den första qvestion blef intet vist svar gifvit,
efter meningarne vore skilliacktige, utan discourerades länge
därom pro et contra, då änteligen
134
1723 den 12 Mars.
Hr Landmarskalcken sade: Sorn nu faststält är, att
sielfva raåhlet skall gå till Ricksens Ständer, så hemställes
Ridderskapets ock Adelens godtfinnande, hvarest ock af hvilcka
den andra qvrestionen, nemi. om Hr Ofverste Staels meriters
examinerande, skall uptagas ock skiärskådas, antingen af Ständerne
sielfva, eller af de redan af Hans Maij:t nämbde Herrar
Generaler ock Officerare.
Härtill svarades af en dehl, att det också hörde Ständerne
sielfva till, ock af en dehl, att det horde gå till det nämbde
Krigsförhöret.
Hr Justitise-Cantzlern Stierncrona: Ilär äro 2:ne särskilte
qvasstioner, nemi. först om Öfverste Staels meriters examinerande,
ock sedan om sielfva memorialet, som Hans Maij:t
förklarat röra sig sielf, varandes nu frågan, om alt detta skal!
gå till Ricksens Ständer, eller sin laga gång likmätigt lag ock
förordningar.
Hr Statssecreteraren Cederhielm: Hvar redlig ock trogen
Svensk undersåtare bör ömma ock ijfra, hvad Hans Kongl.
Maij:t Vår Allernådigste Konung på något sätt kan röra ock
kräncka. Skulle det i detta måhl vara skedt, är billigt, att
man ock häfver den tancken om Ricksens Ständer, att de läre
därutinnan vijsa all behörig nijt ock alfvarsamhet.
Ock som å den ena sijdan ingen Ricksens Medlem bör
eller kan betagas, att inkomma hoos Ricksens Ständer med
sine förmente besvär, så är jembväl å den andra det en dehl
af deras frij- ock rättighet att företaga, undersöka ock afhielpa
sådane till dem ingifne ärender, efter beskaffenheten. Att
gifva denna rätten uhr händerne ätli andra, vore visserligen
emot det fog ock den ordning, som under dem, på allmenna
Ricksdagar, uti behörige Deputationer bör tagas i ackt ock
bibehållas. Sorn fördenskull Hans Kongl. Maij:t kan vara försäkrad
om Ständernes undersåtelige kärlek för dess höge
Person ock redelige ijfver för rättvisan, så skulle däremoth
gå dem högeligen "till hiertat, om Hans Kongl. Maij:t icke
skulle hafva till dem det nådige förtroende, att de härutinnan
eij gifva något Collegio eller annat samfund efter, i den jemna
väg ock alfvarlige nijt, som vijd detta ock alla andra tillfällen
bör gifvas å daga.
Hr Krigsråd Åkerhielm kom fram ock säde, det vore
ingen redlig Svensk som någonsin ville framhafva något emoth
Tvist om Staels sak.
135
Vår frihet, ock om det, som Hans Maij:t proponerat, skulle
i ringaste måtto touchera den samma, skulle iag vara däremoth
så mycket som någon annan, men som iag eij kan
finna att igenom Hans Maij:ts proposition något slikt intenderas,
så håller iag för min dehl före, att man borde hafva
den complaisance för Hans Kongl. Maij:t ock dertill samtycka,
ock att låta det dervid förblifva.
Hr Statssecreteraren Cederhielm: Utur rådsprotocollet
har iag intet hört ock förstått, att Hans Kongl. Maij:t egenteligen
begärer något annat, ann att saken skulle undersökas,
ock att Hans Kongl. Maij:t så väl som alla Ricksråden stanna
på slutet i den meningen, att hon skall till den ändan lembnas
till Ständernes betämjande. Jag förnimmer ock nu af Hr
Justi tise-Cantzlern, som varit i Råd-Cammaren tillstädes, att
det icke vore Hans Kongl. Maij:t på något sätt emoth, att
saken af Ständerne undersöktes ock afgiordes. Ock som det
jemväl hörer till deras frij- ock rättighet att behörigen afhielpa
de inkombne besvären, så vore ock mäckta bedröfveligit,
om de eij stöde i den omtanckan, att villia giöra alla
den rätt, ock Hans Kongl. Maij:t det nöije, som någon annan.
Härom discourerades länge pro et contra, utan att något
vist besluth blef tagit, påståendes en dehl, att Öfverste Staels
meriters skärskådande hörde Ständerne till, en dehl åter, att
det borde gå till det af Hans Kongl. Maij:t nämbde Krigsförhör.
Hr Landmarskalcken: Som den första qvsestionen,
nemi. om sielfva måhlet är afgiord, att den hörer Ständerne
till, så frågar iag ännu en'gång, ock därpå begärer iag tienstl.
ett vist ock positift svar, om nemi. Hr Ofverste Staels meriter
skola examineras af de utaf Hans Kongl. Maij:t uthnämbde
Herrar Generaler ock Officerare, eller ock om den saken.skall
gå till den Deputation af Ständerne, som kommer att ransaka
sielfva hufvudsaken.
Somblige svarade: till General-Krigsförhöret, somblige:
till Deputationen af Ständerne.
Hr Landmarskalcken: Som Vij nu härutinnan äro af
skilliacktige meningar, ock Riddarehuusordningen förmår, att
i sådant fall, ock där man eij kan komma öfverens, bör man
skrida till votering, så hemställes det Högloft. Ridderskapet
ock Adelen, om de behagade votera i denna saken.
Svarades med ja ock neij.
136
1723 den 12 Mars.
Hr Landmarskalcken proponerade återigen, om qvsestionen
angående Ofverste Staels meriter skall gå till Krigsförhöret
eller till Ständerne.
Svarades nu som förr af somblige: till Ständerne, af
somblige: till Krigsförhöret.
Hr Öfverste Didron: Anbelangande sielfva memorialet,
så måste det afgiöras af Ständerne, efter det af dem redan
är vordet remitterat till sitt forum; men hvad meriterne angår,
så skulle han hålla före, ock om han vore i Hr Öfverste
Staels ställe, skulle det vara honom kärt, om de blefvo examinerade
af Generaler ock Officerare, efter de därom bättre
kunna dämma, än Präster, Borgare ock Bönder.
Hr Öfverst-Lieutenant De la Walle: Sielfva crimen går
till Ständerne, men den andra qvaestion till Krigsförhöret.
Hr Öfverste Stael: Som Hr Öfverst-Lieutenant De la
Walle sagt, att jag begått något crime, så påstår iag, att iag
därföre af honom måtte få satisfaction, ock att han därföre
skall blifva min Mann.
Hr Öfverst-Lieutenant De la Walle förklarade, att han
det så eij ment, eij heller ville han påtaga sig det att soutenera.
Hr Landmarskalcken: Som Yij härutinnan eij kunna
komma öfverens, hemställer iag det Höglofl. Ridderskapet ock
Adelen, om de icke skulle behaga genom en Deputation låta
förnimma hoos Hans Kongl. Maij:t, om eij Hans Maij:t skulle
vilha lembna hela saken till Ständerne.
Härpå svarades eij något positift.
Vijdare proponerade Hr Landmarskalcken, om man
då skulle communicera detta med de andra Stånden, ock först
förnimma deras tanckar, innan här något vist slutes.
Hr Öfverste Stobée: Innan Vij communicera något med
de andra Stånden, måste Yij först här hafva stadnat i ett
vist besluth. Ock därtill gåfvo största dehlén sitt samtycke.
Sedan frågade Hr Öfverste Stobée Justitiae-Cantzleren
StiernCrona, huru han kommit att föredraga i Rådet en sak,
som hörde till Ricksens Ständers decision, ock hvilcken hoos
dem är incaminerad, underkastandes det Ricksens Ständers
vijdare skiärskådande.
Hr Justit ise-Cantzlern svarade, att han det giordt på
Hans Kongl. Maij:ts befallning i sittiande Råd, ock som Hr
Justitiekansler:! Stierncronas uppträdande. 137
Öfverste Stobée påstår, att iag giordt detta obefogat, vill iag
berätta hela sakens sammanhang, på det sådant eij måtte giöra
någon impression.
När Hans Kongl. Maij:t förleden Torsdags kom in uti Rådet,
hade Hans Maij:t med sig ett förseglat paquet. Det befallte
Hans Maij:t mig upbryta. Däri låg Hr Öfverste Staels
memorial, ock det feck iag ordres af Hans Maij:t ock Rådet
att föredraga. Vijdare har iag intet med denna saken att giöra.
Hr Öfverste Stobée: Hr Justitise-Cantzlern hade då därvidh
åthminstone bort giöra sina Embetes påminnelser ock
säija, att det vore en sak, som vore hoos Ständerne ingifven
ock hörde dem till. Detta har Hr Justitise-Cantzlern eij giordt,
utan tvärtom, som uhr Råds-protocollet finnes, så godt som
formerat action emoth Hr Öfverste Stael.
Hr Öfverste Rolamb: Som Hr Justitise-Cantzlern här
vijd
eij förrättat, hvad honom ålegat, så bör han därföre tilltalas.
Detta biföls af en stoor dehl.
Som en dehl af Ridderskapet ock Adelen eij sutto på sina
ställen, bad Hr Landmarskalcken, att hvar ock en ville
taga sin platz, frågandes, om det icke vore Ridderskapets ock
Adelens behag, att den i dy måhl giorde förordning borde
efterlefvas, ock Ducaten tagas af den, som eij blifver sitti—
andes på sitt ställe.
Detta blef enhelleligen bifallit, ock feck Fiscalen ordres att
giöra sin tienst.
Sedan proponerade å Hr Landmarskalckens vägnar Hr
Stats-Secreteraren Cederhielm:
l:o. Angående meriterne, om Ridderskapet ock Adelen
icke skulle behaga, att de af Hans Kongl. Maij:t nämbde Herrar
Generaler ock Officerare träda med Krigs-Deputation tillsammans
ock dem examinera.
2:o. Beträffande sielfva saken, att Krigs- öck JustitiaeDeputationerne
träda däröfver tillsammans ock den examinera.
Detta senare besvarades enhelleligen med ja, men till det
förra svarade några, att de af Kongl. Maij:t nämbde Herrar
Officerare allena borde därvijd brukas, ock de mäste, att det
borde jembväl skiutas till Deputationerne.
138 1723 den 12 Mars.
Hr Ofverste Stael: Jag har en gång gifvit min sak i
Ständernes händer; därvijd förblifver iag ock samt protesterar
emoth ali Krigsrätt eller annan Commission, ock det intet af
räddhåga, ty iag frucktar ingen ting, efter iag veth mig intet
illa hafva giordt.
Hr Cap. Biörnberg sade, att om nu en Commission skall
sättias öfver detta memorial, så kunde det ock hädanefter lätteligen
skee öfver alla memorialer, som hoos Ständerne ingifvas.
Hr Cap. Borgh sade, att hela denna saken med meriter
ock alt annat hörde Ständerne till, ock af den meningen vore
en stoor dehl af Ridderskapet oék Adelen.
Som sedan på discoursen kom, om icke en Officerares meriter
bättre kunde skiärskådas af Generaler ock Officerare,
som sådane saker förstode, änn af Ständerne;
Sade Gref Magnus Stenbock: Jag kan icke see, hvarföre
eij Ofverste Staels meriter skola kunna af Ständerne examineras,
hälst som Ständerne af sig sielfva förordnat en Placerings-Deputation,
som om så många andre brafve Officerares
meriter komma att jugera.
Hr General-Lieutenant Silfverhielm påstod, att meriternes
skiärskådande borde gå till de nämbde Herrar Generaler
ock Officerare, eller ock att likmätigt RiddarehuusOrdningen
därom skulle voteras.
Af denna mening vore ock General-Lieutenant Essen,
Öfverst Silfversparre, Hr Freudenfelt ock några andre,
men Gref Lewenhaupt, Hamilton ock During ock de
andra svarade, att man i desse saker, som röra Vår frihet,
icke ens bör låta komma till votering.
Hr Landmarskalcken: Skall då hela saken gå till
Justitia;- ock Krigs-Deputationerne?
Härpå föll intet något säkert svar.
Hr Statssecreteraren Cederhielm propouerade åter å Hr
Landmarskalckens vägnar, att som man härutinnan intet kan
komma öfverens, om icke bäst vore att sända en Deputation
till Hans Kongl. Maij:t ock i underdånighet förfråga sig, om
icke Hans Kongl. Maij:t nådigst skulle behaga, att Öfverste
Staels meriters skiärskådande kunde också gå till Ständerne.
Hr General-Fält-Tygmästaren Hamilton sade: Ehuruväl
det nästan kan vara lika mycket, hvarest denna saken företages
♦
Fortsatt tvist, örn votering bör ske.
139
ock afgiöres, dock lickväl böre Vij intet, hvarcken i detta eller
andra måhl, gifva det ringaste efter af Vår frihet, eller tåhla
att den på något sätt underkastas. Ock som Hans Kongl.
Maij:t Sielf remitterat detta till Ständerne, af hvilcka Hans
Kongl. Maij:t kan ock bör förvänta ali justiee ock undersåtelig
trohet, kunnandes ock Hans Kongl. Maij:ts höghet samt höga
Kongl, respect aldrig komma i bättre ock säkrare händer än
hoos Ständerne; ty är iag af den mening, att utan vijdare
förfrågan hela denna saken blifver hoos Ständerne.
Största dellien bijföllo Hr General-Fält-Tygmästarens yttrade
mening, ock sade Gref Spens, att om General-Fält-Tygmästarens
mening uhr protocollet uplästes, skulle alla falla på
den tancken. *
Hr Öfverste Silfversparre mente, att de af Hans Kongl.
Maij:t nämbde Herrar Officerare kunde tillika med PlaceringsDeputationen
träda tillsammans ock denna saken examinera.
Men därtill svarades aldeles neij.
General-Lieutenant Silfverhielm påstod åter votering,
säijandes, att när en allenast begärer votering i en sak, bör
den likmätigt Riddareliuusordningen skee, samt bad att Riddarehuusordningen
måtte upläsas, det åthskillige andra ock
påstode, säijandes att de eij ännu vore rätt väl kunnige om
den förordningen, men så protesterades af en stoor myckenhet
både emoth votering ock Ordningens upläsande
Men
som General-Lieutenanterne Silfverhielm ock Essen
samt flere andra ännu påstode votering, ock att RiddarehuusOrdningen
skulle upläsas, blef änteligen efter mycket tvistande
den 12 ock 13 §:ne deraf upläste.
Hr General-Lieutenant Silfverhielm ock Essen sade,
att om de eij få votering, ville de aldeles gå sin väg, ock varandes
General-Lieutenant Essen på vägen att gå bort, men
kom tillbaka.
Hr Cannnarråd Rålamb: Såsom General-Lieutenanten
Silfverhielm påstår votering i denna sak, så bör han ock vijsa,
uppå hvad fundament han grundar denna sin proposition, emedan
den samma uti detta måhl aldeles strider emoth Ricksens
Ständers välfångne frijliet .ock rättighet.
Hr Öfverste Stael: Jag har en gång vänt mig till Ständerne,
ock därföre påstår ock beder iag, att hela min sak
måtte af Ständerne uptagas ock afgiöras.
Härtill svarades ja.
140
1723 den 12 Marg.
Hr Landmarskalcken: Skall nu således liela denna
saken cam toto effectu gå till Ständerne?
Svarades ja.
Vijdare får den ock euin toto effectu remitteras till Justitia-
ock Krigs-Deputationerne?
Svarades äfvenledes ja.
Detta oacktadt, påstod dock General-Lieutenant Silfverhielm
ock de förra votering.
Hr Öfverste Stael: Som iag vänt mig till Ständerne,
ock min sak är redan vorden af Deputationen öfver Ricksdagsärenderne
remitterad till Krigs-Deputation, huru kan man
nu votera därom, sedan saken kommit till sitt rätta forum?
Svarades: det blir som resolverat är, ock hela saken går
till Justitia- ock Krigs-Deputationerne.
Hr Landmarskalcken: Efter nu således faststält är,
att hela denna saken skall gå till Justitia- ock Krigs-Deputationerne,
får nu en Deputation gå till de andra Stånden ock
berätta dem denna nu tagne resolutionen?
Svarades ja.
Hr General-Lieutenant Silfverhielm påstod, att desse
hägge Krigs- ock Justitise-Deputationer, som nu komma att
sittia öfver denna saak, skulle aflägga den vanliga DommareEeden.
Detta bijföls.
Öfverste Stael påstod, att så denna som alla de andra
Deputationerne skulle aflägga tysthets-Eed, öfver hvad där
passerade ock discourerades.
Biföls äfvenledes.
Till denna Deputation, som skall gå till de andra Stånden
blefvo nämbde:
Grefvar:
1. Charles E. Lewenhaupt.
2. för Gref Cronhielm
General-Fält-Tygmästaren
Hamilton.
Friherrar:
3. During.
4. Wrede.
Adelen:
5. von Essen.
6. Carlheim.
7. A dier stedt.
. 8. Silfversparre.
9. Gyllengrip.
10. Rotlieb.
11. Svinhufvud.
12. Thomson.
Deputation utses och afsändes. Motionstid m. m. 141
Hr Landmarskalcken: Innan denna Deputation går
bort, vill iag hemställa det Högloft. Ridderskapet ock Adelen,
om ock icke denna Deputationen kunde tillika få några andra
Commissioner till de andra Stånden, hvilcka dock först här in
pleno skola decideras, efter som Secrete Uthskottet deras full—
komblige värckställande eij understått sig att sig antaga, såsom
hvartill det efter des instruetion eij finner sig authorizerat.
l:o. Som så väl allmogen i Finland, som Landzhöfding
Yxkull hoos Hans Kongl. Maij:t anhållit, att de i anseende
till den stora brist, som där på spanmåhl är, kunde nu snart
med någon spanmåhl härifrån försees til! födo ock uthsäde,
så hemställes det Högloft. Ridderskapet ock Adelen, om icke
Secrete Uthskottet kunde få tillstånd att härvijd så föranstalta,
som de det finna bäst, både till Kongl. Maij:tz ock
Rikets tienst samt den fattige Allmogens lijsa ock understöd.
Bevilliades.
2:o. Som nu pesten i Franckrike aldeles uphört, så att
därifrån ingen fara mehr är för någon smitta, Yij lickväl ännu
hafva Vår pestpostering vijd Göteborg, som mycket skall gravera
handeln, ty hemställes det Höglofl. Ridderskapet ock
Adelen, om icke Secrete Uthskottet kunde efterlåtas att härvijd
föranstalta, som de det för Rikets bästa ock säkerhet
nyttigast finna, antingen att aldeles uphäfva pestposteringen
vijd Göteborg, eller ock låta den ännu blifva qvarståendes,
hvaröfver de vijdare läre rådslå ock deliberera.
Bevilliades.
Cautzlieråd Wrangel: Cantzlie-Coilegium är härom med
sitt underdånige betänckande inkommit, hållandes efventyrligit
att så hastigt uphäfva posteringen vijd Göteborg, hälst
nu vijd forsta öppet vatten, då en hoop besmittade vahror
lätteligen kunde liitföras.
Hr Landmarskalcken: Alt detta lärer Secrete Uthskottet
taga i consideration.
3:o. Som så stoor myckenhet memorialer inkomma, att
omöijeligit lärer vara dem alla på denna Ricksdag att afgiöra;
ty hemställes Ridderskapet ock Adelen, om icke en termin
kunde sättias, nemligen till d. 1 Aprill, innom livi leken alle
suppliqver skole emothtagas, men eij sedan, dock härunder
allenast förståendes private ansökningar, men ingalunda pu
-
142 1723 den 12 Mars.
bliqve, eij heller Kongl. Maij:ts remisser, eller de som från finska
orterne komma, såsom ock icke heller sådane suppliqver,
som höra till någon af de förordnade Deputationer.
Bifölls äfvenledes.
Hr Landin ar skalcke n: Får icke Deputationen berätta
alt detta för de öfrige Stånden?
Svarades ja.
Ock feck således Deputationen ordres att för de andra
Stånden detta referera ock begära deras utlilåtelser öfver nedanstående
4 puncter:
l:o. Angående Ofverste Staels saak, som Ridderskapet
ock Adelén resolverat skulle gå cum toto effectu till Krigsock
Justitise-Deputationerne.
2:o. Om spanmåhlen till uthsäde ock föda för Allmogen
i Finland, som Ridderskapet ock Adelen lembnat till Secrete
Uthskottets föranstaltande.
3:o. Om pestposteringen vijd Göteborg, som Ridderskapet
ock Adelen äfven lemnat till Secrete Uthskottets omsorg.
4:o. Om private memorialer ock suppliqver, som Ridderskarpet
ock Adelen resolverat eij längre skola emothtagas än
till d. 1 Aprill.
Gref Olof Gyllenborg påstod, att om examinerandet
af Ofverste Staels meriter ock, hvarest det skulle skee, borde
voteras.
Svarades neij, efter den saken redan vore afgiord.
Men så reserverade sig General-Lieutenanterne Silfverhielm
ock Essen, samt Öfverst Silfversparre, Hr Freidenfelt
ock Hr Adlerstedt, att de ännu påstå votering,
samt att ingen Deputatien borde gå till de andra Stånden,,
förr än alla vore enige.
De 4 puncterne, som Deputationen skulle få med sig till
de andra Stånden, ock hvilcka här ofvanför äro anförde, uplästes,
ock protesterade emoth den första puncten General
Lieutenanterne
Silfverhielm ock Essen samt Öfverste
Silfversparre ock Hr Adlerstedt, säijandes, att de däri
eij vore enige, säijandes, att dess förinnan ingen Deputation
borde afgå, påståendes votering.
Hr Ryttmästar Åkerhielm påstod ock det samma.
Hr Öfverste Silfversparre sade, att fast han låtit anteckna
sig att villia gå med till de andra Stånden, ville han
dock nu intet gå därefter, ock sade, att han blefve tillbaka.
Deputationer från Borgarståndet.
143
Hr General-Fält-Tygmästar Hamilton: Skall Deputationen
förrätta sin Commission?
Svarades ja.
Ock därmed geck han ock Deputationen bort.
Sedan Deputation var bortgången, sade Hr Landzhöfding
Creutz: Efter Ridderskapets ock Adelens befallning hafva
Electorerne varit tillsammans att i stället för Hr Wallwik ock
Sandelhielm, som äro siuka, uthvällia 2:ne andra skickelige
Personer till Cammar- ock Oeconomie-Deputationen. Hvad
nu Hr Sandelhielm angår, så hafva Vij ingen valt i hans ställe,
emedan han nu är frisk igen, men i Hr Walhviks ställe håfve
Vij uthvalt vice Precidenten Tegner, förmodandes, att Ridder---  skåpet ock Adelen sådant lärer approbera.
Svarades ja.
Een Deputation från Borgareståndet ankom, ock förde Hr
Rådman Helda tahlet sålunda:
Hoos det Högloft. Ridderskapet ock Adelen anmäler Borgerskapet
sin ödmiuke hälsning, hafvandes eij underlåta velat,
att i anseende till Bondeståndets påstående om frälsegods, ock
hvarom Ridderskapet ock Adelen åstunda veta Borgareståndets
tancka, så lembnas Ridderskapet ock Adelen detta till svars,
att Borgareståndet finner skiäligt med det Högloft. Ridderskapet
ock Adelen sig däruti att förena, så att Bondeståndet
ock de ringare Landsbetiänterne eij måge kiöpa frälse gods.
Men hvad den 27 punkten i Adelige privilegierne i synnerhet
angår, så förbehåller sig Borgareståndet den samma med de
öfrige respective Stånden att reglera samt därjemte kraftigt
sig reserverar, att ingen ofrälses man, som igenom laga fång
redan kommit ock nu sitter i värckelig possession af något
frälsegods, af hvad natur ock beskaffenhet det 'vara må, skall
därutur depossideras, utan oqvald ock oturberad niuta sin laga
possession till godo. För öfrigit recommenderar sig Borgareståndet
i Högloft. Ridderskapets ock Adelens vanlige vänskap
ock förtroende.
Hr Lan dm ar skal eken: Hvad Borgareståndet anbrackt,
skall blifva Ridderskapet ock Adelen föredragit, bediandes, att
Deputationen ville hoos sitt Stånd anmähla Ridderskapets ock
Adelens hälsning.
Deputationen afträdde.
Litet därefter ankom åter en Deputation ifrån Borgareståndet,
ock förde Rådman Leijel tahlet sålunda:
144
1723 den 12 Mars.
Borgareståndet låter hoos det Höglofl. Ridderskapet ock
Adelen anmähla sin ödmiuke hälsning ock tackar för den dem
gifne benägne ocl* förtrolige communication af 4 hoqs Ridderskapet
ock Adelen i dag tagne ock faststälte resolutioner, hafvandes
Borgareståndet updragit denna Deputation det Höglofl.
Ridderskapet ock Adelen att berätta, det de desse 4 puncter
i noga öfvervägande tagit ■samt stadnat i det besluth att härutinnan
conformera sig med Ridderskapet ock Adelen, så att
l:o Ofverste Staels memorial cum toto effectu remitteras till
Krigs- ock Justitise-Deputationerne.
2:o. Att Secrete Uthskottet föranstaltar om spanmåhls
förskaffande till Finland.
3:o. Att Secrete Uthskottet ventilerar ock afgiörer om
pestposteringen vijd Göteborg ock
4:o bijfalla de väl den uthsatte terminen till suppliqvers
emothtagande, men skulle dock gärna see, att den kunde prolongeras
till d. 15 Aprill.
För öfrigit tackade han ännu en gång för det benägne
förtroende, Ridderskapet ock Adelen häfver till Borgareståndet,
samt recommenderade Borgareståndet i Ridderskapets ock
Adelens beständige vänskap.
Hr Landmarskalcken: Hvad Deputationen andragit,
skall behörigen blifva det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen
föredragit, tackandes för den enighet ock förtrolighet, som
Borgareståndet härutinnan vijsat, samt bad, att Deputationen
ville hoos sitt Stånd anmähla Ridderskapets ock Adelens
hälsning.
Deputationen afträdde.
Deputationen, som varit hoos de andra Stånden, kom tillbaka,
ock berättade General-Fält-Tygmästaren Ha mil t hon,
att Deputationen varit hoos de andra Stånden, säijandes att
Prästerskapet låter ödmiukeligen tacka det Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen för de dem communicerade 4 puncter, conformerandes
sig härutinnan aldeles med Höglofl. Ridderskapet
ock Adelen, så att l:o Ofverste Staels hela saak ock memorial
går till Justitias- ock Krigs-Deputationerne, item att Secrete
Uthskottet får tillstånd att föranstalta om spanmåhls afsändande
till Finland, ock om pestposteringens uphäfvande
vijd Göteborg, samt att sedan d. 1 Aprill inga private suppli<1
ver må emothtagas. För öfrigit låter Prästerskapet giöra
Betänkande om placeringen och om skatterätts försäljande. 145
sin uhrsäckt, att de icke genom en Deputation låta besvara
det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen, efter det redan vore så
sent emoth middagen, förmodandes, att Ridderskapet ock Adelen
eij lärer reflectera på detta Ceremoniell.
Hvad Borgerskapet svarat, sade vijdare General-FältTygmästaren,
lärer deras egen Deputation hafva anbrackt,
ock hafva Bönderne lofvat att inkomma om alt med svar till
det Höglofl. Ridderskapet ock Adelen, hafvandes Ofverste
Staels memorial dem redan blifvit communicerat.
Hr Landmarskalcken: Som nu Prästerskapet ock
Borgerskapet således sig med oss- conformerat, så är nu alt
detta ricktigt, men som Borgerskapet därvijd dock åstunda,
att i anseende till suppliqvernes emothtagande terminen må
förlängas till d. 15 Aprill, hvilcket är en saak af eij särdeles
stort värde; ty är min tienstlige förfrågan, om icke Secrete
Utskottet kan få tillstånd, att detta afgiöra med Borgerskapet.
Svarades ja.
Ock som intet mera var att proponera, samt klockan redan
öfver ett, skildes Ridderskapet ock Adelen den gången åth.
Den 26 Marti.
Trädde Riddarhuus-Secreteraren Wulfwenstierna, som nu
kommit till hälsan igen, åter til Protocollet.
Hr Län dt marskalken berättade, at åtskillige memorialer
voro inkomne, så vähl ifrån Placerings- sorn CammarDeputation,
ock hemstälte Ridderskapets ock Adelens behag,
om icke de kunde nu upläsas, samt sedan lemnäs på Riddarhuusbordet
ett pär dagar, mer eller mindre, at den, som behagar,
får läsa dem, ock derefter må kunna skridas til votering,
hvarigenom man undgår alla disputer.
Ock som Ridderskapet ock Adelen förente sig derom, blef
Deputationens betånkiande om Placeringen Ridderskapet ock
Adelen föreläset, af innehåld, at de fläste af Deputationens
ledamöter för sin del befinna, det 1722 åhrs placering, sorn
skiedt, sedan största delen af de i Ryssland fångne Herrar
Officerare hemkommit, har icke mindre varit för Riket oumgiängelig,
än 1719 åhrs placering, ock at Deputationen inga
Adelns
Protokoll 1723. 16
146
1723 den 26 Mars.
lunda anstå vill, til at ogilla Hans Kongl. Maij:ts med Råds
Råde, uppå Kongl. Krigs-Cominissionens betänckande, fattade
resolution til en placering, såsom grundande sig på 1719 ahrs
placering: mindre at beskylla Hans Kongl. Maij:t ock Rådet,
at något i det måhlet blifvit af dem förordnat, som ey varit
Riket nyttigt ock gagneligit. Kommandes sedermera at skiärskådas,
huruvida Hans Maij:ts ock Rådets helsosamma intention
blifvit vid Placeringen efter hvars ock ens meriter exeqverad
ock i värcket stäld, ock hvad i så måtto felat är at
o o • • • • "
behörigen rättas, pa det hvar ock en ina skie justitie. Afvenvähl
tilstå de fläste af Deputationen, at det tagne fundamentet
vid placeringen, efter hvars ock ens meriter, är det säkraste
expedient, hvarigenom Riket kan behålla så många tappre
ock väll meriterade Officerare, så väl af de hemkomne, som
elliest afgångne. Hvilka Rijket elliest till sin stora skada ock
afsaknad aldeles skulle mista, ock utom en placering icke
mäcktar eonservera, utan med en alt för stor penningesumma,
som intet skulle kunna åstadkommas. Dock har Deputationen
underkastat alt detta Riksens Höglåfl. Ständers mogna ompröfvande
ock decision, hafvandes ey kunnat skrida til något
slut uti denna saken, hvarken hvad meriter rätteligen heta
bör, eller hvad någon in particulari kan vara för när skiedt,
innan Deputationen förut fått öfver förberörde måhl en ren
lag ock förklaring til sin efterrättelse, så at Deputation må
kunna vetta, om någon placering eller så kallad flyttning skall
skie eller ey. Som alt vidlyftigare läsas kan af N:o
Sedan frågade Hr Landtmarskalk en, om detta Placerings-Deputationens
betänckiande skulle än vidare läsas op.
Hvartil Ridderskapet ock Adelen svarade, at det ey
behöfdes nu mera upläsas, utan kunde läggas här uppå Riddarhuusbordet
til nästkommande Fredag.
Härefter uplästes Gammar- ock Oeconomie-Deputationens
betänckande om Skatterättiglieters försålliande. Hvarutinnan
berörde Deputation utnämner icke allenast hvilke hemman ock
lägenheter, som Deputation tycker hädanefter til skatte, med
Cronones ock publici fördel, kunna försällias, samt föreslår
en viss method dertill, utan ock upräknar de hemman ock lägenheter,
som Deputationen förmenar ey böra till skatte föryttras,
hvarom vidare läses N:o
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock
Adelen, om icke detta Cammar- ock Oeconomie-Deputationens
Memorialer om tulltaxan samt om rasp- och spinn-hus. 147
betänckiande äfven kan ligga på Riddarhuusbordet til Fredagen,
så at det läsas kan af den som sådant behagar.
Hvilket bifallit blef.
Friherre von Hylten giorde härvid den påminnelsen, at
han ibland de lägenheter, som Deputation uprepat intet böra
sällias til skatte, ey har hördt Giästgifverien nämnas. Men
som det sades at uti berörde betänckiande äfven vore inryckt
om Giästgifvare-gardarne, att de ey måge sällias til Skatte,
så fann Hr Landzhöfdingen onödigt at giöra någon vidare påminnelse
derom.
Yttermera gafHr Landtmarskalken tilkiänna, a t Cornmercie-
ock Tull-Deputationerne ingifvit et extractum protocolli,
ock lät så upläsa berörde extract af det uti desse Deputationer
den 15 Marti sidstlidne håldne protocoll, angående
Tulltaxans förändrande, ock huru vida bemälte Deputationer nu
till vidare reglerande kunna företaga berörde Tulltaxa. Hvilket
finnes N:o
Sedermera proponerade Hr Landtmarskalken, om icke
samma extract lika med de förre memorialen får lemnäs på
Riddarhuusbordet.
Hvilket bejakat blef.
Hr Landtmarskalken sade vidare, at här vore et memorial
ifrån Cornmercie-Depntation angående et Rassp- ock
Spinnlmus inrättande, ock altså blef berörde memorial N:o
upläsit, hvarutinnan Deputation föreslår, at til berörde Rasspock
Spinnliuus, samt nödige materiers ock värcktygs inkiöpande
måtte användas icke allenast de 60,690 Dal. Knit, som
af den utaf Kongl. Maij:t til någre förelupne spels ock dobbels
ransakande ock afdömmande intet längesedan förordnade
Rätts den 9 Marti i detta åhr afsagde dom, i förmågo af
Kongl. Maijrtz allmänt publicerade Placat af den 12 November
1719, ock dess sedermera den 5 December samma åhr utfärdade
förklaring, för confiseable ehrkiände äro, utan ock andre
vid slike tilfällen härefter fallande medel til detta nödige
värckets inrättande ock upliielpande indragas ock användas.
Hr Reichel begiärte, at som vederbörande emoth åfvannämde
dom andragit sine besvär uti Kongl. Maij:tz JustitiaeRevision,
det måtte emedlertid med executionen anstå, til dess
slut i saken derstädes blifver.
148
1723 deri 26 Mars.
Det blef godt funnit, at berörde memorial skall läggas på
Riddarhuusbordet för dem, som behaga att läsa det, att Ridderskapet
ock Adelen sedermera sig häröfver utlåta kunna.
Hr Landtmarskalken: Efter Ridderskapets ock Adelens
samt de öfrige Ståndens godtfinnande, har Secrete Utskåttet
varit omtänckt, huru Allmogen i Finland måtte kunna
hielpas med Spannemåhl, ock derom låtit upgå et underdånigt
memorial til Kongl. Maij:t af det innehåld, som Ridderskapet
ock Adelen af memorialet förnimma täcktes.
Derpå uplästes samma Memorial ock finnes N:o
Jämväl uplästes det Memorialet, som ifrån Secrete Utskåttet
uppgått til Kongl. Maij:t, at Åhland måtte blifva understödt
utur Stockholms magazin med 450 Tunnor Korn, på
det sättet, att invånarne samma Spannemåhl betala med veed,
som vidare läsas kan N:o .
Desse Secrete Utskåttets anstalter låto Ridderskapet
ock Adelen sig behaga.
Sedermera uplästes til en del extracterne af de inkornne
memorialerne ock Uhrskillnings-Deputations derpå utfärdade
remisser, vid hvilka intet var att påminna.
Härefter föredrog Hr Landtmarskalken Ridderskapet
ock Adelen, huru som man kommit öfverens derom med de
andre Ståndens Taleman, at inga private ansökningar eller
memorialer skola emottagas efter den 13 Aprill; men väl sådanne
memorialer, som angå de til Deputationerne remitterade
ährender.
Ock som ifrån Justities-Deputation den påminnelsen giordes,
det åtskillige måhl der förekomma som fordra tysthet,
jämväl berörde Deputation til den ändan projecterat en Eed
för Deputations ledamöter, så uplästes samma Eed.
Ock frågades af Hr Landtmarskalken, om den bifalles.
Hvartil svarades ja.
Hr Landtmarskalken frågade, om vidare skall continueras
med extracternes upläsande af de -inkomne memoriaierne,
samt Uhrskillnings-Deputations remisser, säijandes derhoos,
at den som elliest åstundar vetta, hvart dess memorial
remitterat är, kan derom få besked af Secreteraren.
Ridderskapet ock Adelen höllö före det vara alt nog,
enär vederbörande en sådan underrättelse erhålla, hvart de
-
Urekilningsdeputations remisser. Riddarhus-ordningen. 149
ras memorialer remitterade blefvit, ock skilgdes denna gången
åt.
Ren 29 Marti.
Hr Landtmarskalken: Här är et memorial af Gref
Olof Gyllenborg, som har varit hoos Deputation öfver Riksdagzährenderne,
ock som det angår Ridderskapet ock Adelen allena,
så kommer det nu här att upläsas.
Derpå uplästes berörde memorial, af innehåld, at det i
anledning af interims antagne Riddarhuus-Ordningen, en gång
för alla, måtte blifva fastst ält at oryggeligen hållas, det ingen
saak af dén minsta vickt ock conseqvence må på samma stunden
den proponeras ock så tillika afgiöras, mindre igenom
något roop ock skrik afslutas, då någon contradiction finnes,
utan efter föregången ordentelig föreställning af sakens rätta
sammanhang, med skiählen mot ock med, en, två eller flere
dagars råderum lemnäs, efter de omrörde måhlens beskaffenhet
ock angelägenhet, at taga altsammans uti behörigt öfvervägande,
ock sedan igenom en formel votering afslutas. Kunnandes
til sakernas skyndesamma drift flere qvaestioner på en
gång proponeras, ock sedan efter giörligheten decideras, på
ofvannämde sätt ock methode, så at hvad således emot sjelfva
den nu faststälte Interims-Riddarhuus-Ordningen kunde hädanefter
företagas, måtte hållas för en oafgiord sak, som förblifver
utan det ringaste värde ock efterfölgd; men deremot
noga i ackt tagas, hvad förbemälte Interims-Riddarhuus-Ordning
tydeligen förmähler uti den 7, 4, 11, 12 ock 13 §§:ne.
Så at hvar ock en uti Riddarhuset må äga en noga ock full—
kommelig kundskap om alt, hvad som förehafves ock beslutes,
ock aldrig någon votering förhindras, hvilken icke strider emot
våra grundpelare af den allmänna säkerheten ock friheten, ey
heller må någon förmenas at låta upläsa de rum ock ställen,
som allegeras af lag ock förordningar, i ty at det är ibland
de största ock ädlaste kiännetecken af vår rätta frihet, att
hvar ock en må obehindrat ock fritt säija ock utföra sina
tanckar, ock ingen någon mening påtvingas ock påbördas, innan
pluraliteten derutinnan genom votering fullkommeligen deciderat.
Friherre Ernest Creutz: Detta memorial är rätt väl
upsatt, men der desidereras allenast et ord, at nembl. Regeringz
-
150
1723 den 29 Mars.
Formen nämnes der, hvarest står, det ingen votering förhindras
må, hvilken icke strider emot våre grundpelare af den
allmänna säkerheten ock friheten.
Gref Olof Gyllenborg sade sig med de orden allmänna
grundpelare förstå Regeringzformen.
Det blef altså godt funnit, at aldrig någon votering förhindras
må, hvilken icke strider emot våra grundpelare af
den allmänna säkerheten ock friheten samt Fundamental-Lagen
ock Regeringzformen, då den begiäres.
Sedan uplästes Hr Rosenmöllers memorial angående voteringar
på Riddarhuset uti sådanne måhl, som ey strida emot
Regeringzformen ock Ständernes frihet, jämväl om god oivL
ningz hållande, samt et vite för den som deremot handlar,
hvarom memorialet vidlyftigare läses N:o
Så uplästes ock Hr Samuel Akerhielms memorial, äfven
angående votering ock ordningz hållande på Riddarhuset, hvilket
finnes N:o
Gref Tessin sade sig intet vetta at någon blifvit nekad
votering.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke förberörde 3:ne memorialer kunna gå til Deputation
öfver Riddarlmus-Ordningen, at derutur kan hämtas
hvad nyttigt pröfvas.
Detta blef bifallit.
Sedan berättade Hr Landtmarskalken, at 2:ne memorialer
angående placeringen voro inkomne, ock gaf derpå fram
Gref Olof Gyllenborgs memorial, som uplästes ock finnes N:o .
Vid det at berörde memorial uplästes, gafs tilkiänna, at
en Deputation ifrån Präst- ock B år g are-Stånden var förhanden,
ock altså frågade Hr Landtmarskalken, om icke berörde
Deputation må admitteras.
Hvilket bejakades.
Imedlertid uphörde man med Gref Gyllenborgs memorials
upläsande, ock trädde några af Ridderskapet ock Adelen ut,
som på vanligit sätt emottogo denna Deputation.
Biskoppen Brauner förde ordet S. T. sålunda: Tvenne
Stånds, nembligen Präste- ock Bårgare- Ståndens Deputerade vijsa
sig här hoos Eders Excellence ock Höglåflige Ridderskapet ock
Adelen, föranlåtne dertil af et slut de sin emilian kommit öfverens
om. Ock som de giärna åstunda, det deras allmänna
Deputation från prester och borgare om besvärsutskott. 151
besvär måtte komma at företagas uti en Deputation af Ständerne;
Så har jag det slut, som de giordt, at communicera
med Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen, ock begiär den friheten
at upläsa samma skrift.
Läste så up Skriften, som finnes N:o 53 ock går derpå ut,
at en Deputation af samtelige Ständerne måtte förordnas, som
til utarbetan- ock skiärskådande företager ey allenast alla de
måhl af Ståndens allmänna besvär, som til Kongl. Collegierne
ock Landzhöfdingarne remitterade blifvit; utan också skiärskådar
ock utarbetar de ährender, som Ständerne i gemen vid
den nu påstående Riksdagen kunna finna sig föranlåtne at
andraga.
Hr Landtmarskalken svarade härpå, at hvad den
Högdtärade Deputation har behagat förmäla, det skall blifva
hoos Ridderskapet ock Adelen öfverlagt, ock hvad slut Ridderskapet
ock Adelen stannar uti, desse 2:ne Stånden sedermera
kundgiordt. Imedlertid behagade de Deputerade anmäla
hoos sine Stånd Ridderskapets ock Adelens vän- ock flitige
hälsning.
Deputation begiärte vidare at denna deras begäran måtte
vinna et gunstigt bifall hoos Ridderskapet ock Adelen, ock berättade
at de fuller hafva före placeringen, men tvifla om man
dermed i dag lärer komma till slut. Afträdde så, beledsagad
af dem utaf Ridderskapet ock Adelen, som Deputationen
emottogo.
Sedan continuerades med Gref Olof Gyllenborgs memorials
upläsande angående placeringen.
Ock som Gref Carl Gustaf Frölich i samma sak ingifvit
et memorial, så blef det äfvenväl upläsit, hvilket finnes N:o .
Sedermera uplästes Hr Gothard Strijks memorial, som hail
nu ingaf, angående placeringen.
Jämväl Hr Lars Akerhielms memorial, samt Hr Gynterfelts
N:o
Ock sidst slutet af Kongl. Maiy.tz proposition angående
det som i Krigzvåsendet sedan sidsta Riksdag sig tilldragit,
hvarutinnan Kongl. Maij:t gifver i Nåder tilkiänna, huru som
efterfölliande frågor blifvit af Kongl. Maij:t i sittiande Råd
til öfvervägande ock decision företagne, nembligen: l:o. Om
alla de Officerare, som sutto vid ständige ock ordinarie Poster
vid Landt- ock Garnizons-Regementerne, skulle bli dervid ock
152
1723 den 29 Mars.
alle de, som stadt vid de indragne Regementerne, eller sådanne
ställen vid de ständige Regementen, som varit på värfvad foot,
aldeles afgå, fast än de hafva lika eller större meriter ock
skickelighet. 2:o. Om de i Ryssland fångne Officerare, som
inga ständige platzer hafva, ey skola nu efter möijeligheten
indragas, eller om de aldeles skola gås förbij. 3:o. Om Generals-Personer
, Regementets-Officerare, General-Adjutanter
ock flere, som på extra staten stått, nu ey skola indragas ock
emploijeras efter deras meriter ock skickelighet, eller om de
aldeles skola afgå, fast än vid de ständige Landt- ock Garnizons-Regementer
finnas de, som mindre meriter hafva. 4:o.
Om icke bättre ock billigare vore, at hvar ock en, efter dess
merit i Kongl. Maij:ts ock Rikets tiänst, samt hvars ock ens
skickelighet, befordrades til en viss poste, ock de, som dervid
sittia ock äre af mindre merite ock skickelighet, låta sig nöja
med caracteren ock mindre lön, hvartil syntes anledning vara
af Riksens Ständers memorial på Riksdagen 1719, KrigzCollegii
ock Generalitetets betänckande, ock derpå Hennes
Kongl. May:ts Drotningens bref til alla Regementer af den
22 Maii 1719; ock at Kongl. Maij:t med Råds Råde detta
senare i nåder bifallit ock faststält. Hafvandes i föllje deraf
utfärdat dess nådige Constitutorial för Krigs-Commissionen at
sammanträda ock öfverlägga, på hvad sätt Officerarnes placering
vid Regementerne bäst måtte kunna skie, så at både de
ducktigaste af de från fångenskapen hemkommande Officerare,
såsom ock de tiänstgiörande någorlunda måtte blifva accomoderade,
samt huru sådanne Officerare, som icke kunna placeras,
måge stå at hielpas. Til underdånigt föllie hvaraf bemälte
Commission sig ock detta vidlyfiige ock besvärlige värcket
företagit, ock dermed fortfarit, samt förrättat placeringen vid
de fläste Regementer, efter den vid handen gifne methoden
ock erhåldne resolutioner, som af bemälte Commissions egne
underdånige berättelser inhämtas kan.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke desse memorialer
kunna gå till Placerings-Deputation, at der efterses må,
om de giöra någon ändring i Deputations betänckiaude, ock
således de andre Stånden få häraf communication.
Friherre Stiernstedt begiärte at slut i denna saken skie
måtte, efter som elliest tiden drages ut, ock sidst skall blifvit
faststält at den nu skulle afgiöras.
Kongl. Propositionen om krigsväsendet och placeringen. 153
Gref Olof Gyllenborg: Till att bibehålla all enighet
ock harmonie, tyckes bäst at samtelige Riksens Ständer, efter
deras giorde tilsäijelse at contribuera til de fångne Officerares
underhåld, må först utnämna, huru mycket de kunna ock villia
gie. När det är faststält, så nämner man 6 st. af hvardera
meningen, angående placeringen, hvilka de siälfva utvällia, som
träda tilsammans ock söka at bilägga saken, så at det blifver
en förening ock förlikning af, då på bägge sidor kan eftergifvas,
ock sålunda intet kan säijas vara emot lag, det som
är å begge sidor samtyckt.
Oacktat detta af Gref Olof Gyllenborg gifne förslaget,
påstods votering.
Hr Cederström päminte, at som saken vore delicat, så
borde man betänckia sig på hvad som man liördt af de upläsne
memorialen, ock saken gå tilbaka til Placerings-Deputation.
Hr Landtmarskalken: Efter uti de upläsne memorialen
talas om en fond för Officerarne som hielpas skola, så
måste iag tiänstligen berätta, at det intet än är afgiordt med
de andre Stånden om fonden; ock at de hemkomnas halfva
lön, som de finge vid sin hemkomst utur fångenskapet, steg
ungefährlig til tre tunnor gull.
Gref Carl Emil Leijonhufwud hemstälte Ridderskapet
ock Adelen, om icke det skulle vara bäst låta dem, som suttit
i Deputation, säija, hvad skiähl som kunna vara emot Gref
Gyllenborgs ock Gref Frölichs memorialer, som äre emot placeringen.
Ock som en del af Ridderskapet ock Adelen begiärte
at Herrar Deputerade af Placerings-Deputation ville häröfver
yttra sig, så sade
Gref Carl Gyllenborg: Vi lära intet kunna påminna
oss alt hvad memorialen innehålla, ock lära hafva svårighet
at så straxt svara härpå; men det kan man säija, at til en
så stor fond lära de 3 andre Stånden omöijelig samtyckia.
Gref Olof Gyllenborg: Det är en gång bevilliat, at
Ständerne skola contribuera til fonden; ,men huru mycket de
skola contribuera, deröfver skola de höras.
Gref Carl Gyllenborg: Då det projectet giordes, at
en viss fond skulle utfinnas för deng som satte blifva på expectantslistan,
vijste vij dem i vår Deputation, at bördan, på
154
1723 den 29 Mars.
sådant sätt sorn då projecterades, intet skulle blifva för stor;
men komma vij fram med en odrägelig summa, så samtycka
de andre Stånden intet dertill.
Hr Landt marskalken frågade, om de andre Stånden
skola liöras häröfver.
Dertil ropades af en del ja, ock af en del neij.
Såsom någre gofvo anledning dertil, at Friherre Conrad
Ribbing som är i Placerings-Deputation måtte blifva hörd, så
yttrade
Friherre Conrad Ribbing sig sålunda, at PlaceringsDeputationens
tancka ock mening var då, at de, som komma
at upföras på expectantslistan, skola kunnat uphielpas med
Siuttije Tusende dal. Silfvermynt. Nu giöres likväl här position
af Gref Olof Gyllenborg at Tvåhundrade Tusende dahlér
Silfvermynt erfordras. Det kunde ock intet vara så stor difference;
men man har hördt af Hr Landtmarskalken, at halfva
lönen för de hemkomne utur fångenskapen har stigit til 300,000
dal. Silfvermynt. När vij lägga härtill de månge andre Seconder
ock meriterade män af de hemmavarande, som äfven
hielpas måste, så lärer summan stiga til 400,000 dal. Silfvermynt,
ock hela Sveriges Rikes Contribution går allenast til 5
tunnor gull. Ar altså frågan, om Ständerne, som jämväl böra
täncka på Rikets uprättande, kunna gie så stort öfverskått
til Officerarnes underhållande. Det tviflar iag på, de andre
Stånden lära samtyckia til. Gref Olof Gyllenborgs memorial
lemnar jag i sit värde, men jag tror han lärer giordt sin räkning
utan värd. Bedraga dem, villia vij intet. Ty då skulle
de hafva orsak at klaga ock sucka öfver oss.
Gref Olof Gyllenborg mente at dess calculation skulle
hafva god grund nog, ock at han ey giordt sin räkning utan
värd.
Hr Lars Åkerhielm: Detta är en Generar Saak. Of
ticerarne
hafva alla tiänt Rijket, ock altså tro vij at Riket
lärer belöna dem alla, så at lasten ey må stanna på Officerarne
allena, helst efter den ene medtiänaren intet bör påläggas
allena at recompensera den andras välförhållande. Nälen
Ryttmästare blir tillbakasatt til Lieutenants lön, så mister
han 150 dal. Silfvermynt; deremot mista de intet, som blifva
vid sine tjänster bibehåldne. År det då en lijkhet emellan
Officerarne? Gud vet, om tilbakaflyttningen gior någon kiärlek.
Om hvar ock en contribuerar något til de tiänstlöse Offiee
-
Voteringar om placeringen.
155
rame, så mista vij intet alt det som milicen kan gie, alt hvad
Präster ock Civil-Staterne kunna gie. Som elliest skier, om
en sådan rubbning öfver alt kommer at för sig gå, ock ofehlbart
skie bör i de andre Staterne, så framt vid milicen sålunda
nu förfaras skall. När milicen gier 10:de penningen af
sin indelning, gior det een tunna gull. Om Civil-Staten gier
mindre, ock hvar Präst gier 4 styfver af hvart mantal, så blir
väl fonden tilräckelig, ock så kan man sätta 30 Officerare til
hvart Regemente, ock låta Landzhöfdingen med någre Officerare
examinera deras meriter, som underhallas skola med samma
fond. Jag skall giärna gifva mit dertill, ock altid vara för
det allmänna bästa.
Såsom en stor del af Ridd er skåpet ock Adelen begiärte
votering, så sade
Hr Lars Åkerhielm: Samtelige Ridderskap ock Adel!
Vij skrida intet til någon votering, så länge vij hafva moyen
at förnöija våra med-Cammerater, utan påstå at denna saken
må remitteras tilbaka til Placerings-Deputation, at Deputation
öfver den föreslagne fonden, ock hvad mera de upläsna memorialen
innehålla, må komma in med sitt betänckiande.
Häremot ropades af en del ja, ock af en del neij.
Hr Landtmarskalken frågade fördenskull, om i dag
skall uti denne saken voteras eller ey.
Men sorlet var så stort, at man ey hörde utaf hvad tanckar
Ridderskapet ock Adelen var.
Hr Lars Åkerhielm sade sig villia giöra allenast 2:ne
frågor, nembl. om icke de memorialer, hvilka upläsne blifvit,
ock äre så vidlyftige, at man intet kunnat fatta alle de derutinnan
andragne skiählen, skola remitteras til PlaceringsDeputation,
ock sedan, om icke Deputationen innom 8 dagar
skall komma in med sitt betänckande deröfver.
Friherre von Ungern Sternberg frågade Hr Åkerhielm,
om han vill at de utur fångenskapen hemkomne skola vara
mer utan bröd, än han ock alle andre.
Ånteligen, ock emedan Ridderskapet ock Adelen sig ey
förena kunde derom, huruvida nu straxt i hufvudsaken, placeringen
angående, voteras skulle eller ey, så skredo de til
votering öfver denna qvsestion, da sex stycken af Ridderskapet
ock Adelen trädde fram til bordet at sambla vota, ock vota
utfölle affirmativa 304, negativa 190, som af N:o54sees kan.
156 1723 den 30 Mars.
Derefter sattes qvaestionen up, hvaröfver i sielfva hufvudsaken
voteras skulle, ock sedan den var justerad, skedde deröfver
votering, då vota negativa folie 145, ock igenom 387
röster blef slutit, at det af Kongl. Maij:t med Råds Råde faststälte
fundamentet til en placering vid Regementerne efter
meriter ock förtiänster skall blifva stående, samt den i föllie
deraf utaf Kongl. Krigz-Commissionen giorde placering blifva
orubbad. Dock at hvar ock en particulier, som kan hafva orsak
at klaga det honom är för när skiedt, åtniuter justiee,
ock derutinnan en skiälig ändring, innan Ständerne skillias åt,
som af N:o 55 vidare ses kan.
När denne qvmstionen således afgiord var, sade Hr Landtmarskalken,
at i dag vore nu intet mer at giöra, utan ville
Ridderskapet ock Adelen i morgon åter komma tilsammans at
afgiöra de andre tre ährenderne, som ifrån Cammar- ock
Commercie-Deputationerne inkommit. Ock skilgdes så Ridderskapet
ock Adelen nu åt.
Den 30 Marti.
Hr Landtmarskalken: Det Högloft. Ridderskapet ock
Adelen lärer hafva hördt af den proposition, som Präste- ock
Bårgare-Stånden i går giorde, at de 2:ne Ståndens begiäran
är, det deras allmänne besvär måtte i en Deputation företagas
ock afgiöras. Ock på det Ridderskapet ock Adelen må så
mycket bättre fatta innehållet deraf, vill jag låta läsa up deras
då ingifne memorial.
Derpå blef berörde memorial upläsit, som finnes N:o 53.
Hr Landtmarskalken: Om det Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen skulle behaga bifalla det förslaget, så kunde Deputation
öfver Differentierne berörde besvär företaga, efter
som i den Deputation äre af Ridderskapet ock Adelen någre
utur hvarje Province, ock berörde Deputations ledamöter, af
det som vid Privilegierne blifver ventilerat, kunna hafva sig
bäst bekant, hvad det ena Ståndet eller det andra röra kan,
på hvilken händelse .dem särskilte timar dertill lemnäs kunna.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Hr Landtmarskalken: Här giöres den påminnelsen,
at fast än de 2:ne Stånden begiärt allenast, at deras allmänne
besvär måtte företagas uti en Deputation af Ständerne, så
Deputation till andra stånden om placering och besvär. 157
skola icke desto mindre de enskylte besvären äfven på sådant
sätt öfverses, helst efter man funnit i Uhrskillningz-Deputation,
at resolutioner äre utfallne vid förra Riksdagarne, som strida
emot hvarandra; ock altså frågas, om icke de enskylte besvären
också få tagas före i berörde Deputation.
Detta blef jämväl af samtel. Ridderskapet ock Adelen
samtyckt.
Sedan påmintes, om icke Landzhöfdingarne, som i samma
Deputation äre, sig afhålla böra, då någre besvär emot dem
anföras.
Hvilket äfven blef bifallet.
Hr Landtmarskalken hemstälte sedermera Ridderskapet
-ock Adelen, om icke efter vanligheten Ridderskapet ock Adelen
villja låta advertera de andre Stånden, i hvad slut Ridderskapet
ock Adelen stannat om placeringen, ock derhos dem
vid handen gifva, at Ridderskapet ock Adelen samtyckt dertil
at Ståndens så allmänne som enskylte besvär måge företagas
i åfvannämde Deputation. Ock som Ridderskapet ock Adelen
funno godt at så skie borde, så blefvo folljande utnämde
at gå til de andre Stånden nembl.:
För Gref De la Gardie Hr Bernehau.
Hr Pfeif. Hr Strijk.
Gref Gyllenborg Hr Swanfelt.
för Gref Clas Bonde. Hr Biörnberg.
•Gref Tessin. Hr Ehrenborg.
Friherre Anders Koskul. Hr Sparscliiöld.
Hr Ulfsparre. Hr Palmhielm.
Ock gafs dem skrifteligen, hvad de Stånden föredraga
-skulle.
Friherre von Hylten påminte at, om Konungens Embetsman
hafva at klaga öfver någon af dem, som sittia i Deputation,
det måtte de, öfver hvilka klagas, då äfven absentera sig.
Hvilket bifallit blef, lydandes det som med de andre Stånden
communiceras skulle sålunda:
Ridderskapet ock Adelen låter förmäla sin vänlige hälsning
hos det Ehrevördige Präste-Ståndet, (mut. mutandis til de
andre Stånden) ock har härmedelst velat med dem cominunicera
det slut som Ridderskapet ock Adelen i går stannat
uti, angående placeringen: at nembl. det af Kongl. Maij:t med
Råds Råde faststälte fundamentet til en placering vid Rege
-
158
1723 den 30 Mars.
raenterne, efter meriter ock förtiänster, skal blifva ståendes,
samt den i föllie deraf utaf Kongl. Krigz-Commissionen giorde
placering blifva orubbad, dock at livar ock en particulier, som
han hafva orsak at klaga, det honom är för när skiedt, åtniuter
justiee, ock derutinnan en skiälig ändring, innan Ständerne
skiliias åt. Ock som det Arevyrdige Präste-Ståndet förmodeligen
lärer haft denna saken före äfven i dess Stånd, så
, förväntar Ridderskapet ock Adelen at få förnimma, af hvad
tanckar det Arevyrdige Präste-Ståndet härutinnan är.
Härhoos är oss ock anbefalt at äfven gifva det Arevyrdige
Präste-Ståndet vid handen, at Ridderskapet ock Adelen
förenat sig derom, at så väl de allmänne som de enskylte
Ståndens besvär måge uti en Deputation af Riksens Ständer
företagas ock til afslutande utarbetas; tyckandes Ridderskapet
ock Adelen at detta bäst kan skie uti den Deputation, som
förordnad blefvit öfver Ståndens differencier, ock at Talemän,
nen sin emellan öfverlägga, huru vida särskilte timar härtil
tagas kunde. Dock at de uti denna Deputation varande ledamöter
sig derifrån afhålla, så länge de besvär förehafvas,
hvilka emot dem andragas.
På samma sätt mutatis mutandis blef ock Deputationen anmodat
at giöra denne föreställningen hoos Bårgareståndet.
Men som Bondeståndet intet skrifvit under memorialet angående
Ståndens besvärs företagande uti en Deputation af Ständerne,
så skulle, hvad som derom här förmäles, hoos BondeStåndet
intet omröras, utan allenast berättas, i hvad slut
Ridderskapet ock Adelen öfver placeringen stannat.
Derpå gick Deputation til de andre Stånden, at lemna
dem förberörde communication.
Sedan berättade Hr Landtmarskalken, att vid Cammarock
Economie-Deputation» betänckiande om Skatterättigheters
försälliande voro någre påminnelser inkomne, ock lät altså upläsa
berörde Deputations betänckiande. Jämväl Hr Elirenpreutzes
påminnelser deröfver, som finnas N:o
Men som Deputationen kom tilbaka, hvilken varit hoos
de andre Stånden, så stannade man med desse påminnelsers
upläsande. Ock giorde Gref Tessin den berättelsen, at Deputation
har, i anledning af Ridderskapets ock Adelens befallning,
varit hoos Präste-, Bårgare- ock Bonde-Stånden, jämväl
at alla 3 Stånden låtit förmäla sin hörsammaste hälsning
ock tackat för det förtroende Ridderskapet ock Adelen betygat
Om skatterättigheters försäljande.
159
emot dem medelst den dem gifne communication igenom en så
ansenlig Deputation. Präste- ock Bårgare-Stånden sade sig
straxt villia gifva svar på de begge dem meddelta målen.
Hvad Bonde-Ståndet vidkommer, hvilket Deputation ey gaf
någon del af det, som angeck Ståndens besvär, utan allenast
om Placeringen, så sade berörde Stånd sig hafva så väl Piacerings-Deputations
betänckiande, som åtskillige hoos dem inkomne
memorialer igenomläset, ock vara i värcket begrepet
att upsättia en skrift, hvarmed de hoos Ridderskapet ock Adelen
villia inkomma. Sidst sade Hr Grefven, at Präste- ock
Bårgare-Stånden utlåtit sig, at de intet tvifla det Ridderskapet
ock Adelen ju skola vara nögda med deras svar angående
Placeringen.
Friherre Bror Rålamb påminte, at som här nämnes, det
någre memorialer hoos Bonde-Ståndet inkommit, af hvilke de
andre Stånden ey fått del, det måtte fördenskul, emedan
desse memorialer ey gått sin rätta gång, härefter frågas.
Dock blef härutinnan icke något vidare tilgiordt, utan
continuerades med Hr Ehrenpreutzes memorials upläsande.
Derefter uplästes Hr von Hökerstedts memorial, äfven om
skatterättigheters försälliande. Jämväl Hr Gustaf Billbergs
memorial, samma sak angående.
Hr Landtmarskalken: Som så åtskillige memorialer
äre ingifne, som torde giöra ändring uti Gammar- ock Oeconomie-Deputationens
betänckiande angående visse hemman ock
lägenheters försälliande till skatte, så hemställer jag HöglåfL
Ridderskapet ock Adelen, om icke de må gå til Deputationen,
ock Deputation uptaga skiälilen mot ock med, samt då höra
Cammar- ock Bergz-Collegierne. Jag fann i relation, sorn
Stats-Contoiret 1697 ingifvit, at Högst Sal. Hans Maij:t Konung
Carl den XI låtit lösa in skatterättigheter för någre
Tunnor Gull, ock altså måste man see efter, hvad skiähl dertil
varit, at de då inlöste blifvit, i det stället de nu åter sällias
bårt, ock kanske för mycket ringare. Deputation kan altså,
som sagt är, höra Cammar- ock Bergz-Collegierne, ock blifver
första qvsestion, om Skatterättigheter skola sällias ifrån Cronall
ock publico, samt således den andre frågan, hvilka hemman
ock lägenheter til skatte försällias böra.
Ridderskapet ock Adelen gofvo til denna Hr Landtmarskalkens
proposition sit bifal.
160
1723 den 30 Mars.
Friherre Bennet påminte derom at man skulle höra dem,
som handlat sig Skatterättigheter til, hvad de dem kåstat,
ock mente, at intet alt lärer kommit Cronan till godo.
Friherre Erich Oxenstierna sade, att Cammar- ock
Oeconomie-Deputation lärer vähl vara nögd dermed, at Collegierne
blifva hörde efter Hr Landtmarskalkens proposition:
men som de med månge remisser äro öfverhopade, lärer gå
långsamt dermed, innan man kan få deras utlåtelse.
Hr Landtmarskalken: Deputation kan remittera hvart
ock et måhl til det Collegium, dit det hörer, ock på sådant
sätt lärer deras betänckande snart kunna erhållas.
Hr Landtmarskalken: Förleden Tijsdag var et me
morial
före om Tulltaxan, ock som påminnelser dervid äro nu
inkomne, så komma de nu at upläsas.
Derpå uplästes et extract utur Commercie- ock Tullia
eputationernes Protocoll af den 15 sistlidne Marti, hvarutinnan
icke allenast berättas, det vid 1719 ålirs Tulltaxas företagande
til öfverseende den frågan upkommit, om berörde
Tulltaxa nu til vidare reglerande kan företagas, sedan Riksens
Ständer på förledne Riksdag, då de med samma ährende ey
kommo til slut, hafva igenom et underdånigt memorial begiärt,
at Kongl. Maij:t ville deröfver höra sine Collegier, samt sedan
med Råds Råde det samma afgiöra, ock sådant värckeligen
skiedt är; utan ock åstundas Ständernes utlåtelse, huru vida
en således af Ständerne på sidsta Riksdag afgiord sak må så
hastigt ock så kort tijd derefter, uppå de handlandes begiäran,
som dervid tyckas tala i sin egen sak, til reglerande företagas.
Sedan begynte man at upläsa Hr von Hökerstedts memorial
denne saken angående;
Men som ifrån Präste-Ståndet ankom en Deputation, så
uphördes med läsningen, ock trädde någre af Ridderskapet ock
Adelen ut, at möta Prästerskapets Deputerade, hvilke när de
inkommo, förde Biskoppen Nordlind ordet S. T., ock upläste
af papperet fölliande:
Med skyldig heder ock vördnad bör Prästeståndet bemöta
det gunstige förtroende, som det Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen genom sin förnäma Deputation tecktes betyga. Häfver
ock nu tilfälle at förklara sin hugnad deröfver, at Prästerskapet
fått sålunda förnimma, det Höglåfl. Ridderskapet ock
Om tulltaxans reglerande.
161
Adelen hafva, stadnat uti samma slut ock tanckar angående
Officerarnes placering vid Regementerne, som Prästerskapet
efter föregångit öfverläggande treffat, ock derutinnan Placerings-Deputationens
betänckiande bifallit.
Sammaledes optager Prästerskapet med skyldig tacksägelse,
at Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen behagat sig gunstigast
derutinnan conformera, at Ståndens besvär måge komma
under en Deputations uptagande ock afgiörande, ock at det
må skie af den, som nu häfver Privilegierne under händer,
ock således de först komma at afhielpas. I öfirigit är oss äfven
anbefalt, det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen vid detta
tilfållet att föredraga, at Presterskapet hoos sig förehaft, ock
för sin del bifallit Commercie-Deputationens betänckande til
medels upbringande för et Rassp- ock Spinnehuus. 2:o. Cammarock
Oeconomie-Deputations betänckande, at Anders Gabriel
Duhre får tilträda Ultuna Ladugård; meir hvad hans sökte
privilegium angår, at det kan komma til sina vilkor, under
vidare skiärskådande. 3:o. Ett anmält förslag til en Svensk
Bibels tryckande utom lands i regal octav, at det såsom et
Gudeligit ock nyttigt värck under de upgifne vilkor må varda
befrämjat. 4:o. Sidst har ock Prästerskapet förehaft ett ifrån
Commercie- ock Tull-Deputationerne meddelt Extractum protocolli,
angående ändring i Tulltaxan, ock funnit för sin del
bäst vara, at bemälte Deputationer först gifva öfver detta
måhl sit betänckiande, förr än Prästerskapet kan deröfver vidare
sig yttra.
Hr Landtmarskalken svarade härpå sålunda: Ridderskapet
ock Adelen ehrkiänna med all tacksamhet, at det Årevyrdige
Prästeståndet stannat i samina slut som Ridderskapet
ock Adelen angående placeringen. Hvad det andra måhlet
angår, at Ståndens besvär måtte uptagas ock afgiöras af den
Deputation, som är förordnad öfver Privilegierne, då berörde
Deputation kommit med samma Privilegier til slut, så är Ridderskapet
ock Adelen af enahanda tancka härutinnan med det
Ahrevyrdige Präste-Ståndet. De öfrige puncterne, utom hvad
tulltaxan angår, har Ridderskapet ock Adelen ännu intet haft
före, utan då sådant skiedt, vil Ridderskapet ock Adelen der
n
öfver
communicera sina tanckar med det Ahrevyrdige Prästerskapet.
Emedlertid låter Ridderskapet ock Adelen förmäla
sin vänlige helsning hoos det Ahrevyrdige Prästerskapet.
Adelns Protokoll 1723. **
162
1723 den 30 Mars.
Prästerskapets Deputerade afträdde, beledsagade af dem
utaf Ridderskapet ock Adelen, som dem emottogo.
Ifrån B år g are-Ståndet ankom i lika måtto en Deputation,
som behörigen emottogs.
Rådman Sal an förde ordet S. T. sålunda: Bårgare-Ståndet
låter anmähla sin hörsammaste tiänst ock respect, ock tackar
derföre at Ridderskapet ock Adelen haft det förtroende til
Bårgare-Ståndet, ock communicerat med dem några puncter,
hvaröfver Bårgare-Ståndet stannat uti det slut som protocollet
innehåller, hvilket Ståndets Secretarius kommer at upläsa.
Derpå läste Secreteraren Torpadius up det koos BårgareStåndet
hällne protocoll, innehållandes det at
l:o. Borgare-Ståndet har igenomläsit alla de memorialer
ock skrifter, som ingifne äro, angående placeringen, samt noga
öfvervägat de anförde skiählen mot ock med, ock enteligen
stannat uti desse tanckar, at Borgare-Ståndet för sin del håller
före, at det af Hans Kongl. Maij:t med Råds Råde faststälte
fundament til en placering vid Regementerne efter meriter
ock förtiänster skall blifva fast ståendes, ock den plan,
som dertil är föreslagen af Kongl. Krigs-Commissionen, ock
sedermera af Hans Kongl. Maij:t gillad, bör orubbad blifva,
dock at hvar ock en particulier, som finner sig hafva orsak
at klaga, det honom vid den giorde placeringen är skiedt för
när, åtniuter rätt ock rättvisa, ock således ärhåller derutinnan
en rättvijs ändring. Förbehållandes Bårgare-Ståndet sig at
utföra sin mening vidare skrifteligen.
2:o. Såsom den förordnade Commercie-Deputationen medelst
dess memorial af den 22 liujus föreslagit til et Rasspock
Spinnehuus inrättande ock vid mackt hållande, at så väl
de 60,690 dal. kmt måtte dertil användas, hvilka igenom den
Extraordinarie Rättens dom af den 9 Marti innevarande åhl-,
som af Hans Kongl. Maij:t blifvit förordnad at ransaka ock
döma öfver någon förelupen spel ock dobbel, äro i förmågo af
Kongl. Maij:tz Förordningar förklarade för confiscable, såsom
ock at de vid slike tilfällen hädan efter fallande medel äfven
dertill måtte anslagne ock indragne varda; Altså, ock ehuruväl
Kongl. Maij:tz til spel ock dobbels hämmande utgifne förordningar
förklara, at de penningar, som förspelte ock dobblade
varda, skola halfparten Hospitalet ock den andra halfparten
angifvaren tilfalla; Så har likväl Borgareståndet funnit skiäligt
Deputationer från andra stånden.
163
för sin del därtil samtyckia, at den andel, som Hospitalet, til
föllie af högstbemälte Förordningar, hemfalla borde, så väl af
de redan för confiscable ärkiände 60,960 Dal. kmt, hvilka någre
Herrar Ofverstar äro pålagde at återbetala, såsom ock de medel,
hvilka vid slika tilfällen hädanefter här i Stockholm falla
kunna, måge til et Rassp- ock Spinnehuus inrättande ock vid
mackt hållande anslås ock indragas, särdeles som Hospitalet
utom dess har sina vissa inkomster, ock de på förberörde sätt
förbrutne medel ändå til pios usus ock de fattigas underhållande
uti Rassp- ock Spinnehuset lika fullt använde varda.
Men hvad angifvarens andel vidkommer, så har Borgare-Ståndet
icke finna kunnat, at deröfver utan hans goda villia, ja
ock samtycke, må disponeras.
3:o. Aldenstund det är Borgare-Ståndet vid handen gifvit,
huru såsom en hedervärd ock Gudfructig man tilbiuder
sig at villia uplägga Bibelen på Svenska uti regal octav format
på godt papper, villiandes sedan icke allenast sälja exemplaret
oinbundit för fem marck Smt, samt inbundit uti Franskt band
ock förgylt för 2 Dal. Smt, utan äfvenväl förära til den Svänska
Församblingen uti America 200 exemplar, allenast honom
lämnas frihet at låta den samma trycka utom lands, aldenstund
tryckarelönen här inrikes kommer alt för mycket at
kåsta, så at exemplaret eljest för sådant värde, som af honom
tilbiudes, på långt när eij kan försäljas; Fördenskul ock emedan
et så berömmeligit upsåt länder til den stora Gudens
Alira, Hans heliga ords ock Församblings utspridande ock förkåfring,
i det månge fattige därmedelst bekomma tilfälle för
et så ganska billigt pris at skaffa sig Bibelen, ock således
jämväl fä lägenhet alt mer ock mer uti sin Christendom at
uplysas ock förkofras: Fördenskull har Bårgare-Ståndet i anseende
til alt sådant intet annat kunnat, än både berömma et
så Christeligit förehafvande, såsom ock för sin del til beforr
dran deraf gifva sitt bifall ock samtycke därtill, at bemälte man
må låta Bibelen utom landz tryckas. Allenast han drager den
försorg, at han blifver tryckt efter den Svänska öfversedde
Bibelen i alla delar rent ock oförändrat, samt sedan här i landet
försällies för det utfästa priset.
4:o. Såsom Riksens Höglåfl. Ständers förordnade Commercie-
ock Tull-Deputationer, uti deras Extracto protocolli
af den 15 hujus, anfördt, huru såsom, då de varit i värcket
begrepne at continuera med 1719 ahrs Tull-Taxas öfverseende
164
1723 den 30 Mars.
ock reglerande, den frågan är upkommen, om Deputationerne
måge kunna dermed vidare fortfara, sedan Riksens Ständer
igenom et vid sidsta Riksdag öfvergifvit underdånigt memorial
begiärt, att emedan de siälfve icke haft tijd ock råderum, för
andre högst angelägne sysslor skuld, at yttra sig deröfver,
Hans Kongl. Maij:t då täcktes, så väl hvad Tull-Taxan [angår,]
som någre andre samma gång nämde ährender, med Råds Råde
afgiöra, hvilket Hans Kongl. Mai.j:t sedermera, efter inhämtat
betänckiande däröfver ifrån vederbörande Collegier, ock så redan
skall hafva värckstält; Hvarföre Deputationerne til samtelige
Ständernes bepröfvande in pleno hemstält, huru vida
ett således af Ständerne på sidsta Riksdag afgiordt^ måhl nu
så hastigt ock så kårt tijd derefter, uppå de handlandes begiäran,
som därvid skola tyckas tala i sin egen sak, kan til
förändring företagas, i synnerhet som intet allenast Collegierne,
utan ock Stockholms Stads magistrat ock handlande Borgerskapet
dervid skola förut blifvit hörde; Så har Borgare-Ståndet
öfver denne förestälte frågan sig sålunda utlåtit, at förutan
det den omförmälte Tull-Taxan ännu icke är utkommen eller
publicerad, än mindre af Ständerne för en allmän lag vorden
vedertagen ock ärkländ, så skall det äfvenväl befinnas, at uti
den af Riksens samtelige Ständer antagne ock med liflig Eed
så dyrt befåstade Regerings-Formens 4 § uttryckeligen är stadgat
ock förordnat, at der Hans Kongl. Maij.t til Rikets oumgiängeliga
välfärd skulle behöfva emilian Riksdagarne några
stadgai-, reglementer ock förordningar med Riksens Råds Råde
at giöra, så böra de vid Ständernes nästa sammankomst öfverses,
ock ordenteligen antagas, där de af någon allmän ock
ständig lag skola äga någon kraft ock värckan: dertil med
har Hans Kongl. Maij:t uti dess Ständerne gifne nådigste Försäkrings
6 punct förklarat, at Riksens samtelige Ständer äro
macktägande nu ock framdeles at giöra sådanne beslut, stadgar
ock förordningar om sig ock Riket, som de pröfva tiänlige
til det allmänna bästa, samt deras säll- ock trygghet;
Hvartil äfven kommer, at denna Tull-Taxan vid sidsta Riksdag
ey blifvit öfversedd af Ständerne, mindre då afgiord, vedertagen
eller ärkiänd; Ständerne icke heller, uti sit då öfvergifne
ock nu åberopade memorial, angående Tull-Taxans ock
flere ährenders afgiörande, afsagt sig den förmån ock rättighet,
som de uti förberörde §§ sig förbehållit, nembl. at öfverse
de förordningar, som emilian Riksdagarne giorde varda, sär
-
De andra ståndens svar om placeringen, tulltaxan m. m. 165
deles som sielfva tidsens omständigheter giöra, at Lag ock
förordningar måste understundom förändras; Ock fördenskull
skall så mycket nödigare vara, at merberörde Tull-Taxa til
öfverseende ock reglerande nu må företagas, som det behagelige
tidernes omskifte sedan Ständernes sidsta sammanvaro,
ock då de handlande dervid hördes, är jämväl infallit, at man
nu häfver at hugna sig af freden, då andre mått uti handelen
än under krigsåhren tagas måste; Hvilket alt vid Tull-Taxans
reglerande skall komma at i ackt tagas, den der, alt såsom
handelen sig anlåter ock skickar, skall rättas, ändras ock förbättras;
Hvarföre ock Bårgare-Ståndet är af den tanckan i
anledning af de nu uprepade omständigheter, at Tull-Taxan
både kan ock bör öfverses, ock at de handlande, som uti Commercie-Deputationen
varit tilstädes, så mycket mindre kunna
sägas här tala uti sin egen sak, som de nu äro Ständer, ock
icke mindre än de öfrige respective med-Ständerne hysa ömhet
för det allmänna bästa, samt hafva på Hans Kongl. Maij:tz
ock Rikets, det kiära Fäderneslandets gagn, välfärd, upkomst
ock förkåfring sit fasta ock oföränderliga ögnamärcke.
Hr Landtmarskalken svarade härpå prasmisso titulo
sålunda: At det Högdtärade Låflige Bårgare-Ståndet behagat
conformera sig med Ridderskapet ock Adelen angående Officerarnes
placering, erkiänner Ridderskapet ock Adelen med alt
förtroende ock vänskap. Hvad de öfrige puncterne angår, så
emedan de äre nu under deliberation hoos Ridderskapet ock Adelen,
så skall Borgareståndet få del af det slut som Ridderskapet
ock Adelen stannar uti. Imedlertid behagade de förmäla
Ridderskapets ock Adelens vänlige hälsning hoos det
Låfl. Bårgare-Ståndet, ock försäkra dem om all förtrolighet.
Bårgare-Ståndets Deputerade afträdde, beledsagade af
Ridderskapets ock Adelens ledamöter, som dem emottogo.
Ifrån Bondeståndet inkom en Deputation, som emottogs af
någre af Ridderskapet ock Adelen. Taleman förde ordet,
prsem. titulo, sägandes: Det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen
hälsas af Bondeståndet ödmiukelig. Bondeståndet har låtit
sig föreläsa Deputations memorial öfver placeringen ock tagit
i betänckande deras utlåtelse, äfvenledes någre memorialer som
inkommit i Bondeståndet af någre andre, ock stannat i sådanne
tanckar ock slut, som de skrifteligen författat. Gaf
derpå fram samma Skriftelige slut, så lydande:
166
1723 den 30 Mars.
Bondeståndet häfver låtit sig föreläsas icke allenast den
Höglåfl. Placerings-Deputationens inkomne Memorial, utan ock
någre andre placerings-affairen med ock mot angående memorialer,
ock efter et deras noga samhäliigt öfvervägande för
godt funnit, at det af Hans Kongl. Maij:t med Råds Råde
faststälte Fundament til en placering vid Regementerne, efter
meriter ock förtjänster, både kan ock bör nu mera blifva ståendes,
samt at den i föllie deraf af Kongl. Krigz-Commissionen
giorde placering skall blifva orubbad, dock at hvar ock
en particulier, som kan hafva orsak at klaga, det honom vid
den skiedde placeringen är för när skiedt, åtniuter rätt ock
rättvisa, samt derutinnan erhåller en skiählig ändring af den
nu förordnade Placerings-Deputationen, innan Ständerne skil—
lias åt, ock slut blifver uppå denne Riksdag, så at hvar ock
en omsider må vederbörligen tilfreds ställas ock contenteras.
Hr Landtmarskalken tackade å Ridderskapets ock
Adelens vägnar Bondeståndet, som stannat uti enahanda slut
med Ridderskapet ock Adelen angående placeringen, ock bad
at de ville hälsa sine medbroder.
Bönderne recommenderade sig i Ridderskapets ock Adelens
gunstige åtancka, ock befalte Ridderskapet ock Adelen
Gud den aldrahögste samt afträdde.
i Sedan uplästes Hr von Hökerstedts Memorial eller påminnelse
angående Tulltaxans ändring. Ock sade han vidare,
at som han märkt, lärer den sökte ändringen i tulltaxan mäst
syfta på Spannemåhls-tullen: men hvad Spannemåhls-tullen
angår, så är den så stäld, at när Spannemåhlen giäller under
12 Dal. Kmt tunnan, skall betalas 25 procent i tull, hvilket
icke allenast skiähligt är, i anseende til det förhögde myntet,
utan ock derföre, at der tullen minskas, när så god tijd är,
så skulle Spannemåhlen i landet intet kunna hållas i prijs,
men stiger Spannemåhlen öfver 12 til 18 Dal., så betalas i
tull allenast 6 procent, på det at, när dyr tijd är, Spannemåhls-prijset
må igenom tullens lindring falla. Icke dess mindre
påstår Bårgerskapet, at en ständig tull på Spannemåhlen
sättias må, nembligen allenast 6 procent.
Hr Lan dt marskalken: Det är en sak, som kommer i
Commercie- ock Tull-Deputationerne at ventileras, om det skall
vara 6 eller 8 procent, mer eller mindre, ock är här nu intet
in qvaestione; utan det är frågan, efter Ständerne 1720 begiärte,
at Kongl. Maij:t med Rådet ville reglera tull-taxan, ock Kongl.
Om tulltaxan. Ultuna kungsladugård.
167
Maij:t lagdt handen dervid, om det skall considereras som en
sak, som afgiord är, ock af Ständerne nu ey bör ändras, eller
om Commercie- ock Tull-Deputationerne få reglera tull-taxan.
Hr Hökerstedt: Om Tulltaxan vore faststäld, så kunde
Ständerne ändå ändra henne, efter som tiderne ock tilfället
är, ock dervid har man intet at påminna.
Hr Landtmarskalken: Här är frågan, om Commercieock
Tull-Deputationerne få frie händer til at reglera tultaxan,
efter tidernes beskaffenhet, ock som det finnes lända Kongl.
Maij:t ock Riket til gagn ock nytta.
Detta blef bifallit, ock Deputationerne härutinnan frie
händer således lenlnade. Hvarmed Ridderskapet ock Adelen
för denna gången skilgdes åt.
Den 9 April.
Hr Landtmarskalken berättade, at et memorial ifrån
Cammar- ock Oeconomie-Deputation angående Ultuna Kongzladugård
vore inkommit. Samma memorial uplästes, varandes
härhoos allegerat, hvarutinnan Deputation faller på de tanckar,
at berörde Ladugård til Anders Gabriel Buhre uppå arrende
bör uplåtas, til dess Laboratorii inrättande dersammastädes
ock ungdomens undervisning uti hvarjehanda matematiske
inventioner. I lika måtto uplästes General-Lieutenanten
ock Landzhöfdingen Cronbergs påminnelse dervid, af innehåld,
at som Secrete Utskåttet vid 1720 åhrs Riksdag funnit för
skiähligt, det Landzhöfdingarne böra förses med tiänlige boställen,
der som de samme stå uti Höfdingedömen at finnas,
så har Kongl. Maij:t med Råds Råde in Februario 1721 Allernådigst
resolverat, at Doctor Molin, som haft Ultuna Ladugård
uti förpantning, skulle taga sin utlagde Panteskilling
igen, ock afträda berörde Ladugård til Hr General-Lieutenanten
ock Landzhöfdingen; hvarefter den Hr General-Lieutenanten ock
Landzhöfdingen til Landzhöfdinge-boställe anslagen blefvit, med
de vilkor, at också derifrån til Kongl. Maijitz Stall-Stat et
partie Höö åhrligen skulle lefvereras; Ock som denne Buhre
skall lagdt sig mehr uppå mecaniqven än åkerbruk, så håller
Hr General-Lieutenanten ock Landzhöfdingen före, at för B lihrén
kunde byggas et huus, ock gifvas honom penningar til löhn
ock underhåld, eller han blifva här i Stockholm at öfva sine
168
1723 den 9 April.
matematiske vettenskaper, hvarest finnes en hop ungdom, som
deraf profitera kunna.
Sedan detta var upläst, bad Hr Lan d tinar skalken, at
Ridderskapet ock Adelen ville talas vid om denna saken, antingen
det skall blifva vid Deputations betänckande eller gå
tilbaka til Deputation, at de skiählen, som Hr General-Lieutenanten
ock Landzliöfdingen Cronberg andragit, kunna der tagas
i öfvervägande.
Friherre Hugo Hamilton: Proposition at Duhr ens matematiske
vettenskaper böra uphielpas är god, men man får
intet taga bort en annans egendomb.
Friherre Silfwerhielm: Om Doctor Molin har nu haft
Ultuna, så har ingen tält om det.
Hr Landt marskalken hemstälte Ridderskapet ock
Adelen, om icke denna saken kan gå tilbaka til Deputation,
i anseende til General-Lieutenanten ock Landzhöfdingen Grönbergs
memorial som inkommit är, ock der tilses, hvad ändring
det kan giöra i Deputations förra betänckiande.
Een stor dehl af Ridderskapet ock Adelen höllö före,
at det borde förblifva vid Deputations betänckiande. Men andre
voro af den meningen, at saken borde gå tilbaka til Deputation
igen. Ock som meningarne voro således skilgacktige,
frågade
Hr Landtmarskaiken, om Deputations betänckande
skall läggas på Riddarhusbordet några dagar, så väl som General-Lieutenanten
ock Landzhöfdingen Cronbergs memorial,
dock detta senare först communiceras med de andre Stånden.
Detta tycktes största dehlén af Ridderskapet ock Adelen
bifalla, men änteligen blef beslutit, at General-Lieutenanten
ock Landzhöfdingen Cronbergs memorial skulle remitteras
til Cammar- ock Oeconomie-Deputation at der tägas i öfvervägande,
sedan det förut blefvit communiceradt med Bårgareock
Bondestånden, som ey heller ännu giordt slut i denne
saken.
Hr Landtmarskalken: Hans Maij:t har gifvit på Justitiffi-Cancellerens
underdånige förfrågan en resolution, huru
förhållas skall med execution öfver Soldater ock Ryttare af
indelte Regementerne, när de för deras brått ock förseelser af
Tingz-Rätterne til kropsplickt blifva dömde, emedan det af
Officerarne är påståt, at desse, i anledning af 1719 åhrs
Om Vadstena krigsmanshusafgift. Pestreglementet. 169
Qvarter-Ordnings 15 § ock 1720 åhrs Resolutions på Krigsbefählets
besvär 16 §, skola böra vid Regementerne afstraflås.
Samma resolution är af Justitise-Deputation öfversedd, ock har
dervid intet varit at påminna.
Derpå uplästes högstbemälte Kongl. Maij:tz resolution.
Hr Landtmarskalken: Denne resolution måste fuller
också communiceras med de andre Stånden, ock sedan läggas
här på bordet.
Detta blef bifallit.
Friherre Silfwerhielm holt före, at Profossen kunde
skickas til Tingzrätten at giöra executionen, när någon Ryttare
eller Soldat blifver dömd til kropsplikt; men häröfver
blef nu ey vidare resolverat, än förbemält är.
Sedan uplästes Krigz-Collegii underdånige skrifvelse til
Kongl. Maij:t af den 22 Decemb. sidstledne, hvarutinnan välbemälte
Collegium hemställer til Kongl. Maij:tz nådige förklaring,
om icke 1689 åhrs förordning, angående Vadstena
Krigzmanshuus-afgiften, sålunda bör förstås, at Enkior ock
omyndige barn måge allenaste slippa med en Dal. Smt til
Vadstena Krigzmanshuus; men myndige Söner ock försörgde
Döttrar ock Mågar, samt fiermare i släckten, som någon Rustningz-Rättighet
kan tilfalla genom arfsrät til monderingen ock
Skatte-rättigheten, betala två Dahl. Smt; hvilket måhl, som
Kongl. Maij:t med Riksens Ständer communicerat, ock det af
Uhrskillningz-Deputation til Krigz-Deputation remitterat blifvit,
samt sidstberörde Deputation med sit betänckande nu inkommit,
så blef det i lika måtto upläsit, varandes KrigzDeputations
mening, at som högstbemälte Kongl. Förordning
tydeligen ock utan exception förmår, at Barnen, som rusta efter
föräldrar, böra derföre erläggia til Krigzmanshuset en Dal.
Smt, så skulle det synas bäst ock säkrast vara, at i det måhlet
förblifva vid sielfva förordningen; men at fiermare arfvingar
i sidolinien skola gifva två Dal. Smt, ock när en sådan Rustningz-rättighet
genom Testamente eller gåfvo någon skulle tilfalla,
den, som et sådant testamente eller gåfva får, derföre
gifva 4 Dal. Smt til Krigsmanshuset ock de månge Rikets
nu varande förlamade Krigzmäns understöd ock hielp i deras
beträngda tilstånd.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga giöra med denna saken, säijandes at den är
170
1723 den 9 April
väl intet af särdeles conseqvence: dock kanske Deputations
betänckande skal likväl lemnäs här några dagar på bordet.
Men som Ridderskapet ock Adelen funno Deputations betänckande
vara på goda skiähl grundat, så blef det af Ridderskapet
ock Adelen nu approberat, at Vadstena Krigzmanshus-afgiften
sålunda hädanefter betalas bör.
Hr Landtmarskalken: Förra gången taltes om, at
Secrete Utskåttet skulle få utlåta sig angående de i Pestreglementet
tagne praecautioner emot Pesten, huru vida de
skulle genast uphäfvas, eller ännu någon tijd continuera; Ock
som Pästen uphördt, ock Pest-placaten der ute äre uphäfne,
så fick Secrete Utskåttet då äfven val tilstånd at utlåta sig
deröfver. I föllie deraf har Secrete Utskåttet infordrat Cancellie—Collegii
ock Commercie-Collegii betänckande, hvilke dermed
inkommit, ock Secrete Utskåttet föredragne blefvit, som
dervid ey baft något at påminna.
Friherre Hugo Hamilton: Det klagas deröfver, at et
skiep skall vara uppehållit ock intet kommit in, som ey anländt
ifrån någon misstänkt ort, hafvandes haft sill inne; hvaremot
säijes at andre, som kommit ifrån misstänkte orter, skola
vara insläpte.
Hr Hökerstedt sade, at anstalt vore giord, at ingen
skulle blifva uppehållen.
Derpå uplästes Kongl. Cancellie- ock Cornmercie-Collegiernes
angående Pest-reglementets uphäfvande til Secrete Utskåttet ingifne
betänckande, hvarutinnan välbemälte Collegier gifva vid
handen, at i stället för de härtils påbudne vilkor, samt hvad
angående quarantains hållandet ock certificaters anskaffande
uti Kongl. Maijrtz förra Nådige Förordning, hvilken allenast
til vidare blefvit giord, föreskrifvit är, kunde nu en Allmän
ock General Förordning giöras, hvarigenom den förre således
ändras, at handelen ock siöfarten åter sättes uti en fri ock
obehindrad gång, ock at alla skiep ock fahrtyg, som komma
ifrån Frankerike ock dess vid Medelhafvet eller Västersiön belägne
Provincier, måge, äfven som alle ifrån andre orter, kuster
ock hambnar kommande skiepp ock fahrtyg, frith få inlöpa
i de svänske hamnarne; dock med den åtskillnad, i anseende
til varorne, at fuller de, som ingen smitta äro underkastade,
måge tillåtas, ifrån hvad ort de ock komma, men med de fahrtyg,
som äro ifrån .sådanne orter i Frankerike, hvilka varit besmittade,
brukas någon försicktighet til vidare.
Just.-Dep. begär utdrag ur rådsprotokollen. Borgaredeputation. 171
Sedan sade Hr Landtmarskalken, at denne saken har
efter Ridderskapets ock Adelens befallning blefvit i Secrete
Utskåttet företagen, ock at Secrete Utskåttet har intet haft
at påminna vid detta betänckandet, utan tyckt at en sadan
förordning kunde gå ut, men som decision ey hörer til Secrete
Utskåttet, så lärer Ridderskapet ock Adelen behaga utlåta sig
häröfver.
Ridderskapet ock Adelen gåfvo dertil sit samtycke,
at berörde förordning må utfärdas om Pest-reglementets uphäfvande.
Vidare föredrog Hr Landtmarskalken Ridderskapet
ock Adelen, huru som Justitise-Deputation har ingifvit et memorial
ock begiärt extract utur Råds-Protocollen i visse måhl,
när de sådant nödigt finna, ock altså blef Justitice-Depntations
memorial upläset.
Derefter sade Hr Landtmarskalken, at Deputation begiär
intet sielfva Råds-Protocollen, utan allenast extracter
utur dem.
Friherre Ernest Creutz: Vij som äre i Secrete-Deputation
hafva här til dagz intet kunnat gifva ut någre extracter
för vår Eed skull. Ock om vij skola gie ut något, så kunna
vij intet repondera mer än för oss sjelfva. Men om Ridderskapet
ock Adelen förordnar, at slike extracter til JustitiaeDeputation
gifvas skola, lärer var Deputation rätta sig derefter.
Ridderskapet ock Adelen funno skiähligt, at JustitiseDeputation
bör få extracter af Rådz-Protocollen, när sådant
begiäres ock Deputation dem nödige häfver.
Sedermera uplästes et memorial ifrån B erg z- Deputation,
angående Falu ock Avestas Kåpparvårcks förseende med nödige
kohl, hvarom memorialet vidlyftigare handlar.
Hr Landtmarskalken: Detta är ett pressent ährende,
som snart måste afhielpas; dock hemställes Haglåfl. Ridderskapet
ock Adelen, om icke memorialet kan lemnäs på bordet,
så at den som behagar får läsa det ock kan giöra sine påminnelser
dervijd, efter detta är mycket angelägit ährende.
Detta blef bifallit.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation, hvilken på vanligit
sätt emottogs.
■172
1723 den 9 April.
Borgmästaren ifrån Giötlieborg Tellander förde ordet,
ock, sedan han aflagt Borgare-Ståndets hörsamma hälsning,
upläste fölljande af papperet, så lydande:
Det är bekant at qvasstionen om stora Siötullarnes antingen
för arrenderande eller förvaltning uti den förordnade
Tull-Deputationen en tid bart åt är pro et contra ventilerad
vorden, villiandes väl Ståndet förmoda, at detta angelägne ock
vicktige ährendet icke förr till ultimat slut af de Höglåfl.
Riksens Ständer befordrad varder, innan Commercie-, Tull- ock
Bergz-Deputationerne det först conjunctim öfverlagt, ock med
deras betänckiande til alle Ståndens plenum inkommit, hvarest,
sedan det noga skiärskådat ock pröfvat varder, Höglåfl.
Riksens Ständer då med samnade råd lära falla på den mening,
som för Kongl. Maij:t ock det allmänna bästa nyttigast
ock säkrast pröfvas; likväl såsom thetta angelägne måhl i
synnerhet rörer Borgerskapets välgång, så har dock det Låfl.
Borgare-Ståndet funnit nödigt, at genom desse sine Deputerade
hoos det Höglåfl. Ridderskapet hörsammast påminna ock begiära,
at i fall dess utlåtelse ock betänckiande öfver detta
ährendet skulle af någon särskilt Deputation äskas, det behagade
det Höglåfl. Ridderskapet icke förr deröfver lemna dess
cathegoriske svar ock fastställande, innan härmed, som ofvanförmält,
procederat blifvit. Giörandes Bårgare-Ståndet sig så
mycket mera försäkrat om väsentelige profver af det Höglåfl.
Ridderskapets benägne handräckning ock biträde i detta vicktige
måhl, som det enkannerligen Bårgerskapets ock Städernes
välgång in specie rörer, hvilken justiee ock benägenhet
Bårgare-Ståndet med all reciproqve tiänst ock bistånd vid alla
goda tilfällen hörsamskyldigst bemötandes varder.
Hr Landtmarskalken svarade sålunda: at hvad det
Låfl. Bårgare-Ståndet andragit, det skall blifva Ridderskapet
ock Adelen föredragit, ock huru Ridderskapet ock Adelen deröfver
sig utlåter, skall sedan det Låfl. Bårgare-Ståndet communiceras.
Imedlertid behagade Herrar Deputerade försäkra
det Låfl. Bårgare-Ståndet om Ridderskapets ock Adelens goda
förtroende.
Deputation afträdde, beledsagad på samma sätt som den
emottogs.
Hr Landtmarskalken uprepade, hvad Bårgerskapets
Deputerade andragit, at nembligen Commercie- ock BergzDeputationerne
måtte sammanträda med Tull-Deputation, ock
Om bibelns tryckning. Ecklesiastik Deputation. 173
inkomma med deras gemensamme betänckiande, huruvida Tullarne
skola bårtarrenderas eller ställas under betiäning, men
dessförinnan uti berörde sak intet slut giöras.
Ock som tilförende blefvit slutit, at de 3 Deputationerne,
nembligen Bergz-, Commercie ock Tull-Deputationerne skola träda
tilsamman, när de utarbetat saken, så blef än vidare faststält,
at så skie skulle, ock sådant de andre Stånden notificeras.
Biskoppen Swedbergs memorial uplästes, hvarutinnan han
gifver tilkiänna, at en Gudelig man, efter et Gudi giordt löfte,
vill låta trycka vår Svenska Bibel utomlands i regal octav på
godt papper med god ock läslig styl, dock utan register, ock
försällian för fem Marck Smt exemplaret, ock thessutan förähra
et ansenligit partie til America, som läses af N:o 56.
Hr Stats-Secreteraren Cederhielm läste derjämte up
någre påminnelser som han upsat, hvilka gå derpå ut, at en
Ecclesiastique Deputation måtte blifva utnämd, som icke allenast
detta, utan flere andre måhl, kyrkioväsendet berörande,
uptaga må, som ses af N:o .
Hr Landtmarskalken: Hvad angår denna Bibelens
tryckande utomlandz, så har Prästerskapet ock Bårgerskapet
fuller utlåtit sig deröfver ock det bifallit. Men som dem intet
kunna vara bekante de skiählen, hvilke Stats-Secreteraren Cederhielm
anfördt, så lemnäs til Ridderskapet ock Adelen, om
icke detta kan gå til berörde Ecclesiastique Deputation, helst
Taleman, Biskoppen Rndéen påmint derom, at en sådan
Deputation förordnas måtte, ock Prästerskapet lära i dag
komma til oss med et Utskåt ock än vidare begiära det
samma.
Hr Landtmarskalken frågade fördenskul, om icke en
sådan Ecclesiastiqve Deputation må sättias, ock af Ridderskapet
ock Adelen dertil 12 Personer nämnas.
Detta blef enhälleligen bifallit; inen likväl Personerne
denna gången ey utnämde.
Hr Landtmarskalken: Här är et memorial af Landzhöfdingen
ock General-Lieutenanten Palmqvist, angående fri
Påst för Stådernes Magistrater, hvaröfver Kongl. CancellieCollegii
betänckiande inhämtat är. Samma ährende har blefvit
föredragit i Secrete Utskåttet. Men som det är en sak som
ey hörer dit, så kommer den här at företagas.
Altså uplästes berörde Memorial samt Kongl. CancellieCollegii
betänckiande, ock resolverades, att det lägges här på
174
1723 den 9 April.
bordet, at Ridderskapet ock Adelén det läsa, ock sig derpå
betänckia må. Imedlertid communiceras det med de andre
Stånden.
Hr Landtmarskalken berättade sedan, at nu vore påminnelser
inkomne vid Commercie-Deputations betänekiande,
som förra gången lästes up, angående de igenom spel vundne
penningars anslående til rassp- ock spinhuset.
Förberörde påminnelser uplästes ock begripes uti Öfverstarnes
Reichels ock Dyrings memorial, hvarutinnan de anhålla,
at som de besvärat sig öfver Commissionens dom uti Kongl.
Maij:tz Justitite-Revision, det måtte dem benificia juris et processus
förunnas, ock härutinnan ey något resolveras, innan saken
der är finaliter afgiord.
Hr Landtmarskalken: Prästerskapet ock Borgerskapet
har fuller utlåtit sig i denna saken. Huru behaga Ridderskapet
ock Adelen nu giöra härmed?
Friherre Creutz: Så vida saken är angifven i Kongl.
Justiti;e-Revision, så måste fuller härmed anstå.
Hr Landtmarskalken: Som denne saken ligger uti
Kongl. Maij:tz Justitise-Revision, så frågas, om icke man der
kan yrcka på slut, ock Ridderskapet ock Adelen sedan efter
helgen deröfver sig utlåta.
Detta blef godt funnit at så skie måtte, ock RevisionsSecreteraren
EhrenCrona antydt at straxt efter helgen denna,
saken til slut förebringa.
Hr Landtmarskalken: Hr Ofverste-Lieutenant Oller,
som har haft den stora olyckan, at han mist sin syn, har
lagdt in et memorial ock begiärt få resa ut at låta curera sig,
ock anhållit om resepenningar dertil. Secrete Utskåttet har
intet kunnat utlåta sig deröfver, men likväl velat recommendera
denne hans ansökning hoos alle Stånden, ock efter han
skal hafva dräng med sig, som skal skiöta honom, samt kommer
att vara ute et helt åhr, så har Secrete Utskåttet tyckt,
at han ey ringare kan niuta, än 1,000 R:dr Banco.
Derpå uplästes det Extractum protocolli som Secrete Utskåttet
till plenum upgifvit, ock blef bevilliat, at Hr OfversteLieutenanten
Oller til denne sin resa skulle bekomma Etttusende
R:dr Banco.
Friherre Bror Rålamb ingaf et memorial som uplästes,
hvarutinnan han påminner derom, at Justitia-Cancellern intet
inkommit med någon relation om sine Embetes förrrättningar.
Carl XII:s historia. Deputationer utses.
175
Hr EhrenCrona: Om Justitias-Cancellerns siukdom ey
varit, så lärer han redan inkommit dermed, ty han är dermed
färdig ock vill siel!’ hafva den ähran at ingifva den hoos
Ständerne.
Hr Landtmarskalken: Elliest giöres en påminnelse,
at de som hafva någon underrättelse, som tiänar til Konung
Carl den XILtes lefvernes Historia, at de ville gifva Cancellie-Rådet
Rosenadler part deraf, som samma Historia kommer
at sammanskrifva.
Gref Carl Gyllenborg: Vid sidsta Riksdag blef be
slutit,
at de som fölgt Hans Kongl. Maij:t skulle sammanträda
ock gifva vid handen, hvad de viste om Sahl. Konungens actioner
ock förrättningar. Ock som Cancellie-Rådet Rosenadler
har påtagit sig at sammanskrifva den stora Konungens Historia,
håppas man, at Ridderskapet ock Adelen lära vara villiga
at gå honom derutinnan med all nödig underrättelse tilhanda.
För öfrigit berättade Hr Grefven, at Cancellie-Rådet Hermelin
har tid efter annan skickat hem en Journal: Men som den är
förkommen, har Cancellie-Collegium velat proponera, om intet
något prsemium eller belöning kunde utsättias för den, som
kan skaffa samma Journal igen.
Ock ehuruväl at en del tyckte det et vist prsemium borde
derföre utfästas, så blef dock denna gången ey någon viss
resolution härutinnan.
Sedan blef godt funnit, at en Deputation skulle gå til de
andre Stånden ock notificera dem, i hvad slut Ridderskapet
ock Adelen stannat i de älirender som afgiorde blefvit, hvartil
utnämdes:
Friherre Bror Rålamb Hr Pfeif.
för Gref Lillienstedt. Hr Diurklou.
Friherre Köhler. Hr Drufwa.
Utskåttet afträdde. Men då det gåt bort, giordes den på
minnelsen,
at Öfverst Rålambs memorial måtte föllia med til
de andre Stånden. Ock altså sändes det efter Hr Öfversten,
som var med i Utskåttet til de andre Stånden.
Hr Landtmarskalken: Efter 4:de dag Påsk är Kongl.
Maij:tz Födelsedag, ock Ständerne då böra gå up til Hans
Kongl. Maij:t så väl som til Dråttningen, at aflägga Ständernes
underdånige gratulation til Hans Maij:tz Födelsedag, så måste
176
1723 den 9 April
en Deputation dertil utnämnas. Skulle Konungen ey komma
hem, går samma Deputation till Dråttningen.
Härtil utnämdes:
Gref Carl Emil Lewenhaupt. Hr Swanfelt.
Gref MBjerfelt, Hr Jacob v. Kaulbars.
Fulm. Rutg. v. Bernekou. Hr Erich Lillieberg.
Gref Duker, Hr Gustaf Funck.
Fulm. Hr v. Kaulbars. Hr Ehrenschiöld.
Gref Clas Bonde, Hr Fägerstierna.
Fulm. Gref Carl Gyllenborg. Hr Wennerstedt.
Gref Creutz, Hr Ridder schantz.
Fulm. Hr Gustaf Creutz. Hr Hammarberg.
Frih. Thure Horn. Hr von Schantz.
Frih. Leijonhufwud. Hr Frölich.
Frih. Kruse af Ferckou. Hr Stobée.
Frih. Sten Coijet. Hr von Seth.
Frih. von Hylten. Hr Celsing.
Hr Hård. Hr Borg.
Hr Fredrich Trolle. Hr Dimborg.
Hr Herman Brand. Hr Nordenfelt.
Hr Ernest Creutz: Det har varit åtskillige som giort
mig, såsom Riddarhus-Directeur, den ähran ock tält med mig,
samt begiärt, at de skrifterne, som blefvit växlade emellan
Stånden, måtte tryckas. Jag understår mig väl intet til at
låta trycka något, men är det deras befallning, skall det skie.
Ridderskapet ock Adelen samtyckte dertil, at berörde
skrifter måtte tryckas.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om Secrete Utskåttet
får utnämna visse Deputerade öfver Banco-värcket utur
berörde Utskåt, eller om de skola tagas utom Secrete Utskåttet,
sägandes derhos, at fuller förr vanligit varit, det BancoDeputation
blefvit i Secrete Utskåttet vald ock af berörde
Utskåts ledamöter: men som Secrete Utskåttet nu har sin
Instruction, har det ey kunnat giöra något härutinnan, innan
det sig förfVågat.
Ridderskapet ock Adelen gåfvo dertil deras bifall, at
denne Deputation öfver Banco-värcket må tagas utur Secrete
Utskåttet, då man jämväl undgår at taga uti samma Deputation
någre af Bonde-Ståndet, efter inga Bönder äre i Secrete
Utskåttet.
Bankodeputation. Introduktioner. Wredes donation. 177
Hr Landtmarskalken gaf tilkiänna, at här vore fyra
stycken, sorn begiära blifva introducerade, hvilke också hafva
ehrlagt afgifterne, ock frågade om icke de nu få intagas.
Ock som Ridderskapet ock A del en dertil samtyckte,
så ginge 4 stycken af Ridderskapet ock Adelen emot dem,
som intagas skulle, hvilke voro nembl.:
Hr Segerstierna. Hr Adlerstråhle.
Hr Stråhlenhielm. Hr von Browald.
Ock då de kommo fram, trädde Hr Landtmarskalken
emot dem med Stafven i handen för bordzändan, ock holt til
dem detta kårta tahl, sålunda lydande:
Som Hans Maij:t, i Nådigt afseende på de gode Herrars
meriter, har behagat benåda dem med Adelskap, så önskar
man dem dertil mycken lycka, ock at de måtte finna uti detta
Ståndet sit nöije; bad dem sedan intaga de rum, som dem anviste
blifva. '
Deremot aflade de intagne sin tacksägelse, ock ginge på
sine ställen.
Hr Landtmarskalken: Här giöres ifrån PlaceringsDeputation
påminnelse derom, at de måtte få flere dagar i
veckan; får jag låf dertil, vill jag öfverlägga med de andre
Ståndens talemän, om icke de kunde få alla dagar i veckan
vara tillsamman.
Ridderskapet ock Ade 1 en samtyckte dertil, at Hr Landtmarskalken
måtte få reglera detta på förberörde sätt.
Sedan sade Hr Landtmarskalken, at ifrån DefensionsDeputation
giöres den påminnelsen, at Ammiralen Taube måtte
få tagas i samma Deputation, efter han esomoftast der höras
måste för denna Esqvadern skull. Hvilket blef bevilliat.
Såsom Hans Kongl. Maij:tz födelsedag nu infaller 4:de
dag påsk, så låfvade Hr Landtmarskalken at 3:die dagen
låta giöra anslag, när den utnämde Deputation skall komma
tilsamman at gå up til håfvet.
Friherre Fabian Wrede an drog, huru som Konung Carl
den IX skiänckt ock förunt dess Farfaders Fader, Säl. Hr
Hindrich Wredes manlige bröstarfvingar til evärdelig egendom
någre godz i Lifland saint Finland, för det han salverat Konungens
lijf med förlust af sit egit, hvilke godz äre af de senare
Sveriges Konungar confirmerade, ock imellan Hr Hindrich
Adelns Protokoll 1723. 12
178
1723 den 24 April.
Wredes 2 söner, Casper ock Carl Wrede fördelte, då de sig
förbundet at hålla hvarandra skadeslöse, deräst något anspråk
skulle skie på någon theras egendom; men då deras fader
Fabian Carlson var på sine resor, är hans lått till mästa dehlén
af Cronan indragen, ock deremot Gref Fabian Caspersons
del orubbad lemnad. Ock ehuruväl Hr Fabian Carlson vid
sin hemkomst icke allenast erhölt Konung Carl den XI:tes
stadfästelsebref uppå den rest, som ännu var ograverad, bestående
af 600 Dal. Smtz Ränta, utan ock fick den Nådige til—
säijelse at blifva med någon ny Nåd ock gåfva, när Fäderneslandets
tilstånd det tålte, emedan de indragne godsen vore på
militien indelte, hugkommen; Hvilken confirmation Konung
Carl den XII:te ock så bekräftat; Dock som sådant ey
skiedt, ock dess Barn nu råkat i slätt tilstånd, varandes 600
Dal. Smts Ranta af deras afledne Faders Creditorer seqvestrerade,
så anhålla de, at Riksens Ständer, som om berörde
donation äga disponera, måtte förordna, at en räkning emellan
dem ock Hr Fabian Carlsons söner skie måtte, ock denna saken
i Justitise-Deputation examineras.
Det blef godt funnit, at denna saken skall remitteras til
Justitise-Deputation, at berörde Deputation må deröfver inkomma
med sit betänckiande.
Sedan uplästes det af Hr Gyllenkrok den 8 Marti håldne
Protocoll, hvarvid intet var at påminna. Jämväl giordes en begynnelse
med det Protocollets upläsande, som den 12 ejusdem
hållit är. Men som Deputation kom tilbaka, som varit hos de
andre Stånden, ophördes med upläsningen.
Hvarefter Deputation anmälte de andre Ståndens respect
ock berättade, at de tackat för den dem gifne communication.
Men som det vore så vidlyftige ährender, så hafva de begiärt
at dem måtte lemnäs litet råderum, villiandes efter Helgen inkomma
med sin utlåtelse. Memorialerne hafva Prästerskapet
behållit ock låfvat sända dem til de andre Stånden, som deraf
äfven åstunda dehl.
Den 24 April.
Sedan Hr Landtmarskalken gifvit tilkiänna, det åtskillige
memorialer ifrån de utnämde Deputationerne vore nu
inkomne, så
Bordläggningar. Placeringsdeputations rätt och magt. 179
Uplästes först den öfver Defensions-vårcket förordnade
Deputations memorial angående en Besparingz-Cassas inrättande
vid Cavallerie- ock Dragone-Regementerne, så väl som ock de
dertil giorde förslag, hvilke finnas N:o
Hr Landtmarskalken: Som detta är en sak af stor
angelägenhet, så vill jag hafva hemstält Höglåfl. Ridderskapets
ock Adelens godtfinnande, om icke desse documenter kunna
ligga i 8 dagar här på bordet, at hvilken af Ridderskapet ock
Adelen som behagar kan få alla dagar efter middagarne kl. 3
läsa dem, ock giöra sine påminnelser dervid.
Detta blef bifallit.
Hr Landtmarskalken: Efter jag fåt höra, at främmande
gå hit up ock läsa papperen, så kan Fiscalen, om
Ridderskapet ock Adelen så behagar, sittia vid bordet, då desse
papperen liggia här, ock hafva inseende derpå at ingen annan,
än den som vederbör, må läsa dem. Skulle ock någon af
Ridderskapet ock Adelen märckia någon främmande vara här
uppe, då ville den gifva sådant tilkiänna.
Detta samtycktes, ock fans godt at polletterne skola upvisas,
då de gå in at läsa papperen, samt vackt ställas för
dörren, at ingen främmande må sig här insmyga.
Sedan uplästes Bergz-, Commercie-, ock Tull-D eputationernes
Betänckiande, N:o , att Stycken ock AmmunitionsSorter
måge utföras utrikes, undantagandes sådanne, som Kongl.
Krigz-Collegium til Cronones tiänst beställer.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapets ock Adelens
godtfinnande, om icke det någre dagar får ligga på bordet
för dem, som något hafva dervid at påminna.
Hvilket bejakades.
Hr von Hökerstedt: Här äro åtskilliga, som hafva gevähr
ock klingor at skieppa ut, ock som det är en nobiliterad
vara, så häfver Collegium tyckt, at den utskieppningen kan
tillåtas.
Vidare uplästes Placerings-Deputations memorial, N:o ,
af innehåld, att i fall Ständerne behaga befalla, det PlaceringsDeputationen
de inkomne klagomålilen afgiöra skall, så undandrager
vähl Deputationen sig sådant intet, utan erbiuder sig
fast mera at förut aflägga, hvad domare-Eed som Riksens
Ständer Deputationen behaga föreskrifva, allenast at hvad af
Deputationen sedermera derutinnan giordt varder intet må blifva
180
1723 den 24 April.
underkastat någon biarne eller vidare censur, aldenstund, när
man således förrättat detta värcket på sin Eed ock samvete
efter yttersta förstånd, ingen tyckes til något högre kunna
obligeras: Men som en domare aldrig bör döma, der han om
facto ey är säkert underrättad; Fördenskul anhåller Deputationen,
det Riksens Ständer täcktes gifva deni säkra vittnen,
som om hvar ock en Officerares merit, der någon disput förefaller,
Deputation på deras Eed underrätta kunna. Ock hemställer
fördenskul Riksens Ständers välbehag, om icke Deputation
må undfå Riksens Höglåfl. Ständers gunstige ordres
at utvällia två Generaler, två General-Lieutenanter, två General-Majorer,
två Öfverstar, två Ofverst-Lieutenanter, två Majorer,
ock två Capitainer eller Ryttmästare, som stadigt bivista
Deputationen, ock sedan de i Deputationen aflagt både
tysthets- ock vittnes-Eed, på Deputations begiäran vittna om
hvars ock ens merits rätta sanfårdigliet, på det at Deputations
ledamöter med trygt samvete må kunna förrätta detta deras
domare-Embete. Skulle ock någon casus förefalla, hvarom
desse vittnen ey voro underrättade, förbehåller Deputation sig
at få upkalla ett eller annat beskiedeligit vittne, som då om
meriterne kunde vara informerat, ock efter aflagd Eed på
samma sätt derom vittna.
Hr Landtmarskalken frågade sedan, huru Ridderskapet
ock Adelen behaga härmed, uprepandes Deputations begiäran,
at Deputation måtte få utvällia två Generaler, två GeneralLieutenanter,
två General-Majorer, två Öfverstar, två ÖfversteLieutenanter,
två Majorer, två Capitainer eller Ryttmästare,
efter det är Deputation elliest ogiörligit at decidera om meriterne.
Hr Silfwer spar re holt före, att Deputation kunde föreslå
desse Generalerne til Pleni approbation, ock at visse region,
hvad meriter heta bör, måtte upsättias.
Ock som någre höllö före, at fyra af hvardera åfvannämde
Caracters blifva måtte i denne Deputation;
Så proponerade Hr Landtmarskalken det samma, men
fick här utinnan intet bifall.
Hr Landtmarskalken: Som Deputation ändå måste
kalla up Generaler ock Öfverstar, at underrätta sig om Officerarne
vid hvart Regemente; Så tycka en del, at så många
som Deputation utnämt kunde vara nog, efter de blifva 14 til
antalet.
Kammar- och Ekonomi-Deputationens memorial. 181
Hr Gripenstierna sade, at alle ey lära hafva förståt
Deputations Memorial rätt, at nembl. de Officerare, som Deputation
adjungerade blifva, ey hafva votum.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke Memorialet får ,
ligga på bordet ock Deputation til nästa sammankomst utnämna
de begiärte Generalerne ock Officerarne.
Och ehuruväl en stor del af Ridderskapet ock Ädelen
vore af den meningen; dock som andre giorde deremot sine
påminnelser;
Sade Hr Landtmarskalken: Här vore en del af de
tanckar, at det skulle vara bättre, at Generalerne, som suttit
öfver Officerarnes placering, skulle giöra Eed, ock sedan afgiöra
ock rätta, hvad som rättas borde, efter de hafva bästa
kundskapen om Officerarne ock hvad meriter heta böra, dock
at det skier med Ständernes Deputerades approbation.
Men detta blef ey heller bifallit.
Ånteligen resolverades, at Placerings-Deputations Memorial
skall läggas på bordet til nästa sammankomst, at Ridderskapet
ock Adelen sig deröfver i medlertid betäncka måge.
Härefter uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations memorial
angående den vid Fittia Giästgifvare-gård belägne broens
upbyggande, hvilket Deputation för de anförde skiähl skull
håller före böra skie med Cronans medel, ock deremot upbäras
brotull, som på andre ställen brukeligit är. Hvaröfver
resolverades, at samma memorial skulle communiceras med
Prästerskapet, ock sedan läggas här på bordet til vidare öfvervägande.
Sedan uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations betänckande
öfver Camereraren Hadelius ansökning, angående
Skaf terättigheten uppå Cronohemmanet Hi ellinge i Jönkiöpingz
Lähn.
Hr Landtmarskalken: Detta ährendet är fuller intet
af någon stor vicht, utan tyckes straxt kunna afgiöras, ock
som Kongl. Maij:t den 20 Febr. 1722 resolverat, at Landtjägaren
Wernick bör bibehållas vid skatträttigheten af berörde
hemman, ock Deputations mening är, at Camereraren Hadelin
i dess begiäran ey kan vilfaras, utan snarare bör hafva tilta!
derföre, så tyckes Deputations betänckande kunna bifallas.
Ridderskapet ock Adelen conformerade sig med förberörde
Deputations betänckiande, at Landtjägaren Wernick
bör bibehållas vid skatterättigheten af detta hemmanet.
182
1723 den 24 April.
Friherre Erich Oxenstierna förestälte, at om intet
Fittia bro blir bygd på detta sättet, sorn Deputation uti dess
betänckiande föreslagit, så lärer det intet kunna skie, efter det
elliest faller Allmogen för svårt.
Yttermera uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations
betänckiande, at Stadz-Feltskiären Runnou i Giötheborg måtte
blifva vid berörde beställning confirmerad ock derföre niuta
den åhrlige lönen af 200 Dal. Sint.
Hr Landtmarskalken: Huru behagar Ridderskapet ock
Adelen härmed giöra? Bårgerskapet de säga fuller, at det är
Stadens enskylte medel, hvaraf han lönes, men det är et helt
Härad Staden underlagt, ock frågan blifver, om Städernes Stater
kunna öfver 1696 ahrs Stat för höij as.
Ridderskapet ock Adelen funno godt, at Memorialet
skulle läggas på bordet, at hvar ock en kan giöra dervid sine
påminnelser til nästa sammankomst.
Sedermera uplästes Camrnar- ock Oeconomice-Deputations
betänckiande öfver någre bönders i Upsala och Örebyhus Lähn
samt Tierps Sockn giorde ansökning, at den å de på deras
ägor belägne Sqvalte-Qvarnar härtils ålagde SpannemåhlsRänta
in natura måtte hädanefter med 3 Dal. Sint tunnan
efter Cronovärdering uti penningar få betalas, eller ock de aldeles
ödeläggas ock utrifvas. Hvilken begiäran Deputation,
enligit med Kgl. Cammar-Collegii betänckande af d. 9 Martii
sidstlidne, funnit strida emot Kongl. Maij:ts förkl. öfver 1684
ahrs reglemente, ock fördenskul ey kunnat styrckia dertil at
Riksens Ständer den bifalla måtte.
Hr Landtmarskalken: Detta memorialet är fuller intet
af någon viclit, at det bör här på bordet ligga, utan som Böndernes
begiäran sträfvar tvärt emot reglementet för milicen,
så tyckes Deputations betänckiande kunna bifallas.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig vara af enahanda
tancka med Deputation.
Härefter uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations betänckiande
utöfver Allmogens i Bohus lahn ock Sunneviken
giorde ansökning, at få hielp til Qvistrums bros ock Giästgifvaregårdz
byggnad. Ock som Deputation fallit på den meningen,
at der bropenningar betalas böra, så resolverades, at
detta memorial skall läggas på bordet, ock communiceras med
de andre Stånden til vidare.
Efterspaningar och premier. Schlippenbachs gods. 183
Friherre Wrede sade sig hafva något at påminna vid
protocollet, som vid sidsta Ridderskapets ock Adelens försambling
justerades, at nembligen, efter i berörde protocoll är faststält,
det Justitim-Cancellern ock Fiscalerne skola låta inqvirera
ock efterspana uphofsman til det utbrackte rycktet Regalierne
angående, ock derhos en viss summa faststäld blef
för den, sorn baneman uptäckia kunde, det måtte fördenskul
detta vid Riksdagens slut uphäfvas, på det efter Riksdagen
ingen oskyldigt må blifva angrepen.
Derpå upläste Hr Gyllenkrok Protocollet, som i samma
sak hållit är.
Hr Landtmarskalken: Jag tog ey annorlunda Hr Wredes
tal, än at en viss tijd måtte sättias, inom hvilken banemannen
må utspanas, ock det innom Riksdagens slut.
I anledning deraf föllo en del på den meningen, at om
banemannen ehrtappas vid denne Riksdagen, skall han afstraffas
innan Riksdagens slut, men ertappas han sedan Riksdagen
är sluten, får han ey antastas eller afstraffas, innan vid nästa
Riksdag.
Hvilken mening sedermera af Ridderskapet ock Adelen
blef bifallen.
Sedan påmintes angående den, som inrådt Bondeståndet
til at inkomma med sit memorial til Bårgareståndet, at äfvenså
dermed förhållas måtte.
Som äfven blef bifallit, ock sättes samma praemium der
å, som utlåfvat är för den, som banemannen i det förra måhlet
uptäckia kan.
Hr Landtmarskalken uprepade detta ännu en gång,
ock blef samma enhälleligen bifallit, samt theröfver Extractum
protocolli N:o 58 utfärdat.
Friherre von Hylten: Detta bör giöras allmänt kunnigt.
Hr Landtmarskalken: Här äre 3:ne Memorialer angående
Städerne Carlstads, Christinehamns ock Vennersborgs
Stater; de kunna läggas på bordet, ty tiden går elliest bärt
för oss, om de skulle läsas up.
Detta blef bifallet.
Friherre Bror Rålamb påminte derom, at Ecclesiastiqve
Deputation måtte utnämnas.
Hr Landtmarskalken sade, at man ey skall glömma
det.
184 1723 den 24 April.
Sedan uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations betänkande,
angående stora Kåpparbergzlagens ansökning at få
med Kongl. Maij:t ock Cronan ingå et byte af den besparde
Afradz-Spannemåhlen, som i Vessmanland faller, hvilken Bergzlagen
begiärar emot jämngod säd ock lika måhl at här i Stockholms
magaziner få inlefverera.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke detta betänckande kan ligga på bordet til vidare
öfvervägande, ock communiceras imedlertid med Prästerskapet.
Hvilket bifallit blef.
Vidare uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations betänkande
öfver Fru Catharina, Lagerqvists ansökning, at få besittia
et hennes fader, framledne Lagmannen Lagerqvist, donerat
Skattehemman Ilundelsta i Södermanland ock Fårs
Sockn, beläget under Frälsemannarätt ock skattfritt för utlagor.
Hvilket betänckande blef af Ridderskapet ock Adelen
bifallit.
Hr Landtmarskalken berättade, at Ofverste Schlippenback
vore hitkommen ifrån Liifland at sökia ut, hvad han har
at fordra, för det han igenom Reduction mist af Kymmenegård,
så väl som en förpantning, hvilken igenom liqvidation blefvit
indragen, hvarföre han nu fordrar panteskillingen ock de bårtmiste
Räntorne. Ock som det kommer derpå an, at en Deputation
sättes, som förstår sig på Lifländske rätten, ock huru
vida der är communio bonorum, för bakräntorne skull af godzet;
Sä har Secrete Utskåttet tyckt, att man skulle proponera
detta in pleno; Ock om Ridderskapet ock Adelen så behagar,
kunna härtil brukas Hr Landzhöfdingen Strömfelt, Lagman
Enanderhielm, Ståthållaren Strokirck, ock någre Cammarkarlar
dem adjungeras. Rådet har hördt Hr Strokirck ock Hr Enanderhielm
öfver denne saken, men de hafva varit skilgacktige;
ock som Öfversten Schlippenback har redan varit här en tid,
ock det kunde skada våra, som i Lifland sökia sin egendom
igen, om han blifver här uppehållen; Så vore väl, denne Deputation
ju förr ju heldre satte sig.
Gref Fersen, som nyligen kommit der ute ifrån, bestyrckte
det, at våre der ute komma at lida igenom det at
Lifländarne, som hafva här at sökia, blifva uppehäldne. Ock
som de, hvilka Svänske undersåtare nu äre, äga de störste
Embetens besättande med infödde män.
185
godzén i Lifland, men tiden är mästedelen förfluten, innom
hvilken de böra der ute få igen sine godz; Så, ifall man skulle
giöra här någre svårigheter för de få Lifländare, som här
hafva at fordra, så lida våre derigenom. Sidst sade Hr Grefven,
at han der promt blefvit expedierat, ock önskade at hälsa
måtte skie Öfversten Schlippenback.
Utom de förre nämdes til denne Deputation Öfversten
Morath, Hr von Eccard, Hr Wattrang, Hr Hägerflycht samt
Hr Assessoren Plan. Ock blifva af de andre Stånden fyra af
hvardera Ståndet i denna Deputation.
Härefter uplästes et extract utur Secrete Utskåttets Protocoll
hållit cl. 23 Aprill, hvarutinnan Riksens Ständers ompröfvande
hemställes: l:o Om icke til Rikets gagn ock trygghet
lända skulle, såsom ock med dess gamla lag ock nyare stadgar
enligit vara, at de närmast om Hans Kongl. Maij:ts Person,
Håf ock Hufvudstad vistande Troupper, Drabanter ock LijfRegementer
til häst ock fot, så vähl som Skiepsflåttan ock
alle angelägne Påster ock Embeten, i synnerhet vijd gräutzorne,
ey blifva besatte ock förvaltade af andre, än infödde
Svänske Män, ock sådanne, som iklädt sig lika egenskap;
jämvähl therom projecteras en Förordning. 2:do. Ifall thetta
bifalles, föreslås, at man måtte begiära af Kongl. Maij:t, at
the ledige varande eller blifvande angelägne tiänster så länge
lemnäs obesatte, til dess Instructionerne blifva färdige, ock
Ständerne hinna inkomma med theras underdånige betänkande,
huru et eller annat derefter kan komma uti inrättningen at
lämpas.
Hr Landtmarskalken: Frågan är, om Secrete Utskåttet
får frihet at projectera en sådan Förordning.
Ridderskapet ock Adelen gåfvo härtill sitt bijfall.
Justitia;-Deputations Betänkande uplästes, angående de 200
Dal. Sint, som Hans Kongl. Maij:t i nåder behagat tilslå
Riks-Rådet Gref Creutz, såsom President i Abo Håf-Rätt, til
hushyra af Konungens Sakören, som under Abo Håf-Rätts
Jurisdiction falla. Varandes Deputations mening, at Konungz
Sakören som öfrig är, sedan the utgifter therifrån afgåt, hvilka
likmätigt Kongl. Förordningarne skola til fångars förtäring ock
underhåld användas, bör tilfalia välbemälte Håf-Rätt, ock thesse
200 Dal. Sint til liuushyra för Prsesidenten icke theraf tagas,
utan af andre publiqve medel Hr Prsesidenten i Staten anslås,
tå han vid Håf-Rätten är tilstädes, in til thess huset för ho
-
186
1723 den 24 April.
nom reparerat blifver, at han, lijka som thess Antesessorer,
kan bo huusfritt.
Ridderskapet ock Adelen bijföllo tiletta JustitiffiDeputations
betänkande.
Hr Landtmarskalken: Förra gången, då Ridderskapet
ock Adelen var tilsamman, blef Bergz-Deputations Memorial
upläsit angående Falu ock Avestads kåpparvärcks fournerande
med kohl, ock vardt det då lemnat på bordet, at de, som behagade,
kunde giöra sine påminnelser dervid. Nu som Hr
Schönström med et memorial samma sak angående inkommit,
så villia vij företaga denna saken.
Derpå uplästes Bergz-Deputations memorial, samt Hr Alh.
Schönströms påminnelser, hvarutinnan han föreslår, at en Commission
måtte hållas, som undersöker om orsakerne til kåhl—
bristen, ock den samma med vederbörlig Instruction af Riksens
Ständer förses: hemställandes Riksens Ständers bepröfvande,
om icke samma Commission l:o bör taga til fundament det
som 1689 faststält ock slutit är, samt 2:do ingen förplicktas
at taga lösen för sin välfångne egendom, emot sin villia ock
goda samtycke; ock 3:o Oster- ock Väster-Bergzlagen vid
samma förrättning, om de nödigt pröfva, hafva 2:ne Fullmäcktige
dervid til hands, sä vähl som Fahlu Bergzlag; 4:o at
Commissionen intet förrättar någon undersökning, utan på de
orter, hvaröfver accurate Cartor redan äro tagne eller häröfver
tagne blifva, ock 5:o at Commissionens förrättning vid nästa
Riksdag må af Stäuderne öfversees ock ratificeras.
Landzliöfdingen uti Kåpparbergz lähn Hr Strömfelt:
De påminnelser, som Bergz-Deputation giort til kohlbristens
afhielpande vid Falun ock Avesta, äro af den viclit, at hela
värcket lider, om de icke blifva värckstälte för medium Maij,
hälst emedan kohlningen elliest stadnar. Ock hvad Hr Schönströms
memorial angår, så lärer han ey vara derom underrättad,
at en undersökning redan skiedt, hvarifrån bristen på
kohlen härrörer. Det förstås ock af sig sielf, at ingen Commission
sättes, som ey får sin Instruction. Den förra Commissionen,
som Anno 1687 holts, var ock instruerad. Ar sedermera
någon, som förmenar sig hafva blifvit prsejudicerad
vid Commissionen, så kan han vid nästa Riksdag sig deröfver
besvära.
Hr Landtmarskalken: Instruction bör Commissionen
hafva, ock dermed kan Commission förses af Kongl. Maij:t,
Bergsdeputations mern. om Falu och Avestas kol. 187
sedan vederbörande Collegier deröfver hörde blifvit, men med
kohlningen kan intet anstånd hafvas. Yij hafva mistat 84,000
Dal. på Kåppar-Räntan, ock altså bör sörjas för de värcken.
Hr Bergenstierna: Skulle Cartor uprättas öfver sko
garne,
innan Commission kommer at gå för sig* så ginge det
för långt ut på tijden med samma Commissions anställande;
de kunna sedan giöras.
Bergz-Deputationens memorial lästes å nyo op, ock efter
Hr Landtmarskalkens begiäran trädde Asessorerne Bergenstierna
ock Sicab fram at höras öfver hvar ock en punct i synnerhet.
Uti l:a punden underställer Deputation Ständernes mogne
bepröfvande, om icke the skulle behaga at förmå Hans Kongl.
Maij:t til at igenom öpet bref eller påbud föreställa Allmogen
ther å orten, huru högt angeläget Kåpparbergz-värckets upprätthållande
är, ock huru deras plickt ock nytta åligger, at
vid en så svår kohlbrist sättia til både yttersta krafter ock all
åhåga, at rädda värcket ifrån en elliest förestående undergång.
Yijd denne puncten var intet at påminna, utan blef den
af Ridderskapet ock Adelen bijfallen.
§ 2. At Kongl. Maij:ts Placat af den 4 December 1722
om missbruks afskaffande til liemmansskogarnes conservation
jämvähl må lämpas ock dragas til Avesta Bruk, så at så vähl
de Järnvärck, hvilka innom By, Folkierna, Grytnäs ock Hedemora
Socknar äro belägna, som de hvilka dertil gräntza, ock
finnas öfverträda deras privilegier ock resolutioner, samt deremot
undan Avesta bruk tilhandla sig sådanne skatte- ock sallie—
kohl, som elliest böra gå dit, af de hemmans åboer, hvilka
uti ofvanbemälte sockner boende äro, första gången för hvar
stig komma at böta 1,000 Dal. Sint, ock när de åter andra
gången med en sådan förbuden handel beträdas, blifva utdömde
ock vara sine Bruks-privilegier förlustige.
Hr Bergenstierna: Det skier ingen prajjudice, då han
niuter den frihet, som privilegierne för dess värck honom förunna.
Hr Landtmarskalken: Så vida inga påminnelser här
vid
giorde äro, oansedt memorialet legat här så länge på bordet;
så kan denna § fastställas.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bijfallit.
Hr Biörnberg: Folkiärna ock By Socknar äro utmattade,
ock kunna intet för det priset, nembligen 10 marck Knit, lefverera
kohlen.
188 1723 den 24 April.
Hr Swab sade, at med Bergzlagen voro åhr 1698 Contract
slutit, hvad Allmogen skall hafva för kohlen.
Hr Landzhöfdingen Strömfelt: De som liggia kring
Fahlun, de hafva Contract; men de som ligga kring Avesta,
hafva intet Contract.
Hr Biörnberg: Icke dess mindre har man velat på
lägga
dem kring Avesta at föra sine sällie-kohl dijt för et
vist prijs.
Hr Lan dt marskalk en: Skåttek ohlen lefvereras efter
Contractet, ock derom är ingen disput. Men derom är disputen,
om Avesta eller Järnvärcken skola få sällie-kohlen. Frågade,
huru man skall medla detta dem emellan.
Hr Bergenstierna: När Allmogen icke får föra sällie
kohlen
annorstädes än til Kåpparvärcken, så är saken hulpen.
Hr Biörnberg: Skall då bonden intet få mer för stigen
af sälliekohlen?
Hr Swab: Man har ökt på ifrån 7 til 10 marck Kopparmynt.
Hr Landtmarskalken: Här är ingen qvestion angå
ende
afradzkohlen, utan om sällie-kohlen. Nu har vähl Fahlun
ock Avesta ingen mackt at pålägga någon at kohla til salu.
Men här frågas, om icke de, som villia kohla ti! salu, skola
föra kohlen til Kåpparvärcken, ock intet förr få sällia deraf
till Järnvärcken, innan Kåpparvärcken fått sin fyllnad.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen faststält.
Hr Biörnberg: När Kåpparvärcken betala så vähl kohlen,
som Järnvärcken, så få Kåpparvärcken vähl kohl.
Hr Landtmarskalken: Förr än Kåpparvärcken skola
hafva brist på kohl, så måste Järnvärcken gå ut.
3 § af Bergz-Deputations memorial handlade derom, at
en Commission med biträde af Hr Landzhöfdingen i orten ock
tvenne Kongl. Bergz-Collegii ledamöter måtte, äfven som det
1687 skiedde, förordnas ock af Kongl. Maij:t begiäras, som
vid de omkring Falu Bergzlag ock Avesta bruk belägne ock
praejudicerlige Järnvärcken noga ransakar, hvad tillgång på
skog de der belägne masugnar ock hamrar äga, om någon
skogztract emot Förordningarna sedan åhr 1687 tillkiöpt ock til
Bergzlagens förfång acqvirerad är; huru järntillvärckningen i
proportion af skogen behöfver minskas, ock hvilka af sådanne
Järnvärck finnas, som för tijden sielfve ringa eller ingen skog
Städernas postfrihet. Exekution af soldaters straff. 189
äga, utan til större delen drifva deras värck med kiöpekohl,
ock i det afseende synes böra utgå; item hvad Bergzlagen at
lösa af Järnvärcken kunde sig åtaga.
Härvid uplästes åter Hr Schönströms memorial.
Hr Landtmarskalken: Som det är Bergz-Collegii
syssla at hafva inseende öfver Bergzbruken, så tyckes mig, at
Bergz-Collegium kan projectera Instruction, ock denne Commission
ju förr ju hällre gå för sig, efter som elliest skogarne
blifva ruinerade. Dock bör Bergz-Collegium taga i öfvervägande
Hr Schönströms memorial vid Instructions upsättiande
för Commissionen.
Detta blef bifallit.
Hr Swab: Skola skogarne tagas af, så går det för långt
på tijden ut med Commissionen.
Hr Landtmarskalken: Hvad det förbehållet angår,
som Hr Schönström giort, at den, som finner sig missnögd med
Commissionens förrättning, må vid nästa Riksdag få tala derpå;
så kan sådant icke någon betagas.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig vara af samma
tancka.
Sedan uplästes 'Kongl. Cancellie-Collegii Memorial angående
åtskillige Städers Magistraters giorde ansökning om Pästfrihets
åtniutande. Yttrandes Kongl. Cancellie-Collegium sig,
at Magistraterne ingen breffrihet nu mera än som i förra tijder
må efterlåtas vijdare, än hvad upbuds ock inteckningars insändande
til Kongl. Håf-Rätterne vidkommer.
Någre af Ridderskapet ock Adelen vore af den mening,
at Magistraterne borde äfvenvähl lemnäs Påstfrihet för
the bref ock ransakningar, som angå criminalmål.
Ridderskapet ock Adelen bijföll Kongl. CancellieCollegii
betänkande, at Magistraterne ingen annan Påstfrihet
må förunnas, än then the liärtils haft ock Kongl. CancellieCollegii
Memorial innehåller, kunnandes Magistraterne, som bo
i residencerne, deräst Landzhöfdingarne äro, ingifva förberörde
sine bref hoos Landzhöfdingen, ock the uti thess fribrefs-book
annoteras; men i the andre Städerne Påstporto af stadsens
medel förskiutas, ock ersättning sökas uti Kongl. CancellieCollegio.
Hr Landtmarskalken: Här lemnades på bordet förra
gången Kongl. Maij:ts resolution af den 14 December 1722
190
1723 den 24 April.
uppå Justitise-Cancelleren Stierncronas förfrågan, huru förhållas
skall med executionen öfver Soldaterne af de indelte
Regementerne, när de för deras brått ock förseelser afTingzRätterne
til Kråps-plickt blifva dömde; hafvandes Hans Kongl.
Maij:t derutinnan stadgat, at the efter Förklaringen af d. 25
febr. 1681 afstraftas skola; i föllie hvaraf, ta någon Soldat
vyd Landz-Rätterne blifver dömder at slita rijs vijd pålen på
Tingzplatzerne, executionen kommer at förrättas af RegementsGevaldigern;
men dömmes någon till gatulåpp, så skier executionen
på vederbörlig ort ock ställe af allmogen, ock icke
vid Regementet af soldaterne.
Friherre Wrede: Huru skall då Officeraren hålla sin
Straffbook, om execution intet skier vid Regementet, eller Officeraren
får communication deraf ifrån Häradzhöfdingen.
Högstbemälte Kongl. Maij:ts resolution uppå JustitimCancellerens
förfrågan uplästes, sa vähl sorn ock Förklaringen
af d. 25 Febr. 1681.
Hr Landtm arskal ken: Justitiae-Deputation har härvid
intet haft at påminna utan hemstält Riksens Ständer, om
icke högstbemälte resolution kunde till stadfästelse ock publication
befordras; men uti Krigz-Deputation förnimmes KrigzBefählet
hafva inkommit med sine påminnelser vid högbemälte
Kongl, resolution; Altså frågas, om icke man bör låta detta
ährendet hvijla, til dess Krigz-Deputation sig deröfver yttrat.
Ridder skåpet ock Adelen stannade häröfver i thetta
slut, at såsom Krigz-Befahlet inlagt uti Krigz-Deputation påminnelser
vid Kongl. Maij:ts d. 14 December sidstlidne gifne
resolution uppå Justitise-Cancellerens underdånige förfrågan, så
bör emedlertijd themia saken hvijla, til dess Krigz-Deputation
med sit betänkande til Riksens Ständer inkommit.
Sedan föredrog Hr Landtmarskalken, huru som arbetet,
sä vähl uti Secrete Ltskåttet, som Deputationerne, mycket
theraf hindras, at Ledamöterne icke komma prsecise til—
samman.
Ock blef af Ridderskapet ock Adelen faststält, at
man icke thess mindre må begynna med arbetet, fast än alle
icke äro församblade. Hafvandes den som bärta är at skylla
sig sielf.
Hr Hugo Hamilton: De allmänna sakerne kunde lida
derigenom, om de blefvo af alt för få afgiorde; lät oss heller
Böter för sen ankomst. Deputation. Stuvarts arrest. 191
sätta straff på den, som en half tijma efter anslaget ey infinner
sig.
Ridderskapet ock Adelen höllö före, at den, som sitter
i 2:ne Deputationer, bör förskonas för böter, då han är i
en annan Deputation, ock at den som ey kommer tilstädes en
half tijma efter anslaget, utan sig absenterar, bör böta en
Plåt.
Härvid påmintes, at för Ridderskapet ock Adelen in pleno
måtte sättas samma vijte, om de en half tijma efter anslaget
sig på Riddarhuset icke infinna; jämvähl at the, som stå på
gången, måtte vara til samma böter förfallne.
Friherre Eric Oxenstierna sade, at alla ledamöterne
uti Deputationerne icke kunna vara altid församblade, emedan
Deputationerne giort af sine ledamöter små Utskått till sakernes
utarbetande, ock Utskåtten ofta hafva angelägnare arbete
före, än i Deputation förefaller.
Efter något discourerande härom, stannade Ridderskapet
ock Adelen i thet slut, at Deputationerne sielfve böra förena
sig om et vijte för dem,, som ey prsecise, eller högst en half
tijma efter den på anslaget utsatte tijden sig infinner.
Ock såsom thet blef godtfunnit, at en Deputation skulle
gå till de andre Stånden, at kundgiöra dem om the ährender,
som Ridderskapet ock Adelen förehaft, så blefvo dertill utnämde:
För
Gref Fersen Hr Irwing.
Frih. Gabr. Ribbing. Hr Siegroth.
För Gref Meijerfelt Hr Printzenschiöld.
Hr Rutger v. Bernekou. Hr Schantz.
Frih. Bengt Horn. Hr Stobée.
Frih. During. Hr v. Eccard.
Hr Ramse. Hr Lindenstedt.
Thesse gingo nu til de andre respective Stånden, ock gafs
them en sådan förteckning at communicera med Stånden, som
finnes N:o
Hr Landtmarskalken berättade, at Justitise-RevisionsSecreteraren
EhrenCrona har, efter Riks-Rådets ock OfversteMarskalkens
Hr Gref Tessins begiäran, gifvit tilkiänna, at
Cammarherren Baron Stuvart blifvit tagen i arrest, för en reconventions-process’
skull, sorn Capitain Feif emot honom uti
Kongl. Bårg-Rätten instituerat; hafvandes Hr EhrenCrona vid
192
1723 den 24 April.
samma tilfälle sagt, det Krigz-Rätten aldeles befriat Feifen
ifrån Stuvartz ährerörige beskyllningar, samt ansedt måhlet för
duel. Och som Feifen sedermera af Öfverste-Marskalken Gref
Tessin begiärt arrest på Stuvart, samt Bårg-Rätten, til hvilken
Gref "Tessin förvijst Feifen, ansedt måhlet af sådan beskaffenhet,
at arresten ey vägras kunde; Så har Ilr Riks-Rådet ock
Öfverste-Marskalken Gref Tessin samma arrest bevilliat.
Atskillige af Ridderskapet ock Adelen tyckte, at detta
stridde emot Reg ering zfor mens 46 §, ock fördenskull blef samma
§ Ridderskapet ock Adelen förelåsen, af thetta innehåld:
Ey bör någon Herredagzman inmanas uti häcktelse, der icke
lian beträdes med särdeles grofva förgripelser, hvarom Ständerne
genast behörig kundskap gifves.
Gref Carl Gyllenborg: I Engeland kan ingen Parlaments-herre
tagas i arrest, innan Parlamentet derom fått notiiication,
ock gifvit dertil sitt tilstånd.
Såsom et stort sorl i Riddarhuset upväxte theröfver, at
Friherre Stuvart, som sin Families Säte ock Stämma vid Riksdagen
bekläder, har blifvit tagen i arrest, innan man gifvit
Ridderskapet ock Adelen therom tilkiänna;
Så hemstälte Hr Landtmarskalken Ridderskapet ock
Adelen, om icke Öfver-Bårg-Rättens Protocoll får hämtas hijt,
ock saken sedan tagas i närmare öfvervägande.
Friherre Palmqvist sade, at merita causse å Stuvartens
sijda ännu intet blifvit företagne, ock at dommen icke talar
om något duels måhl. Hvarföre vore frågan, om han bör förut
tagas i arrest, eller om han icke bör, emot personel caution,
åtminstonne slippa utur arresten.
Friherre Wrede: Jag har suttit i Deputation, som blef
förordnad öfver dem, som stå sub reatu. Der har man stannat
i den meningen, at ingen kunde afhållas ifrån Riddarhuset,
med mindre dom fallit i saken. I Stuvarts sak är vähl Capitain
Feif befriad, men Cammarherren Stuvart ännu ey fäld
eller dömd.
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke JustitiseDeputation
matte träda tilhopa, ock taga protocollen för sig i
denna saken.
Men häremot ropades, at Stuvart bör ställas på frij fot,
ock få försvara sig.
Emedlertid, som man sökte efter Revisions-Secreteraren
EhrenCrona, berättade Hr Landtmarskalken, at Defensions
-
Kammarherren Baron Stuvarts arrrest. 193
Deputation hade vähl discourerat om Adelsfanan, men ey kunnat
giöra något dertil, innan man fått förnimma Ridderskapets
ock Adelens mening härom. Det vore altså nu frågan, om
icke de af Ridderskapet ock Adelen, som sitta i samma Deputation,
få se efter, hvad besparing som vid Adelsfanan giöras
kan. Ock om Ridderskapet ock Adelen vill i stället för
Adels-Monderingens underhållande gifva en skiählig penning.
Ridderskapet ock Adelen gofvo sit samtycke dertil,
at et sådant project giöras må.
Hr EhrenCrona kom nu fram, ock uppå tilfrågan berättade,
at saken emellan Baron Stuvart ock Capitain Feif
intet gåt igenom Revisions-Secreterarnes Expedition, utan General-Auditeuren
har föredragit den qvrestionen om foro, samt
fåt derpå resolution. Men då Spele- eller Dobblare-saken
förehades i Justitiae-Revision, har Riks-Rådet ock ÖfversteMarskalken
Gref Tessin berättat, at han ey kunnat undgå at
låta taga Baron Stuvart i arrest; dock som Regeringz-Formen
förmår, at ingen Riksdagzman skall tagas i arrest utan Ständernes
vetskap, så har Hans Exellence hedt honom giöra den
berättelsen, ock han therom tält med Hr Landtmarskalken:
mera hade han intet at säija härom.
När som det frågades af Ridderskapet ock Adelen,
hvilken som skulle beställa derom at Stuvart må slippa utur
arresten;
Så sade Hr Landtmarskalken: Efter Ridderskapet ock
Adelen behagat fastställa, at Baron Stuvart skall slippa utur
arresten; så skall vähl jag beställa derom.
Hr Åkerhielm mente, at Stuvart borde ställa personel
caution.
Men Ridderskapet ock Adelen utlåto sig, at han bör
först restitueras på fri fot, ock sedan saken gå sin gång lagligen.
Friherre Oxenstierna gaf tilkiänna, at Cammarherren
Eric Sparre, som varit uti Cammar- ock Oeconomie-Deputation,
måste resa härifrån, ock begiärte i dess ställe å Deputntions
vägnar Lagman Stedt.
Ock aldenstund Ridderskapet ock Adelen gofvo dertil
sit samtycke, så blef fölljande Extractum Protoeolli til Deputation
therom utfärdat:
Såsom Baron ock Cammarherren Hr Eric Sparre, hvilken
uti Riksens Ständers Cammar- ock Oeconomise-Deputation
Adelns Protokoll 172.1. ^
194
1723 den 25 April.
varit en Ledamot, har för dess angelägenheter skull måst resa
neder til Yästergiötland; Altså har Ridderskapet ock Adelen,
til berörde Deputations förstärckande igen, utsedt ock förordnat
Lagmannen Välborne Hr Niclas Stedt, som fördenskull
kommer uti denna Deputation at sig infinna.
Den 25 April.
Hr Landtm ar skalken berättade för Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen, huru som i går, när Ridderskapet ock Adelen
skilgdes åt, ock han skulle gå neder af Riddarhuset, Hr
Assessoren Bielkenhielm, Slåtz-Fogden von Drake ock några
flere kommit til honom ock sagt, det de ey hört, hvad här
framme blifvit tält ock slutit om Cammarherren Stuvarts arrest,
varandes missnögde med den resolution, som fallit om
arrestens relaxation. Men som Hr Landtmarskalken intet vill
hafva del i någon disordre, ey eller kan tåla, at någon skall
förekasta honom, som skulle han intet hafva låtit saken gå
sin rätta gång; sa har han fördenskull nu kallat Ridderskapet
ock Adelen tilhopa, at de häröfver måge vidare yttra sig.
Befalte så, at General-Krigz-Rättens emellan Capitain Feif
ock Cammarherren Stuvart falte dom, som nu var til hands,
skulle läsas up, på det Ridderskapet ock Adelen deraf måtte
få så mycket bättre kundskap om saken.
Hr Bielkenhielm kom fram ock begiärte få tala, ock
altså fördrögdes med dommens upläsande, säijande at han i
går, med flere, fant sig föranlåten at tala med Hr Landtmarskalken
om den resolution man tagit uti Hr Stuvartz sak,
hvaröfver han ock de öfrige på sidste bänkarne ey blifvit
hörde eller fät sig utlåta, emedan de ey kunnat höra alt, hvad
Hr Landtmarskalken proponerat, hvilket deraf kommit, at Riddarhuus-Ordningen
intet efterlefves, utan en myckenhet stå på
gången ock gå af ock an: de hade vähl hört Hr Landtmar
skalken
giöra den proposition, at saken måtte remitteras til
Justitias-Deputation, ock jämvähl at sedermera blifvit ropat ja,
men hvartil viste de intet, ey heller hafva de fåt liud, fäst
än de derom anhallit. Hvad Cammarherren Stuvartz arrest
angår, så vore mycket til at dervid considerera, den 46 § i
Regeringzformen vore intet med, utan emot honom, ock han
kan ey vara fri för arrest, enär han giort sådan giärning, som
Krigsrättens dom mellan Kapten Feif och Stuvart. 195
fordrar arrest; här vore jämvähl dom i saken fallen, ock Capitain
Feif derutinnan fri giord för Hr Stuvarts beskyllningar,
samt honom reeonvention lenmad. För öfrigit påstod Hr Assessoren,
at som Ridderskapet ock Adelen nu vore en kråp ock
alle lika berättigade at säija sin mening, det måtte så vähl
de der nedre på bänkarne, som de här framme, altid höras,
efter som ingen vill tåla något förackt.
Hr Landtmarskalken uprepade, hvad Hr Assessoren
Bielkenhielm anfört, ock huru som han begiärt, at emedan
Ridderskapet ock Adelen är en kråp, det måtte allom af them
den friheten lemnäs, at fritt få säija sin mening, ock alle oordningar
hämmas.
Hr Bielkenhielm påminte vidare, at hvar ock en, när
Landtmarskalken slår med klubban i bordet, måtte sättia sig
på sit ställe, ock intet föras in i protocollet, såsom afslutit,
hvilket icke öfver alt är godtfunnit. Gick så til sit rum igen.
Sedermera uplästes Gen.-Krigz-Rättens dom uti saken
emellan Capitain Feif ock Cammarherren Stuvart, hvarutinnan
Capitain Feif icke allenast befrias ifrån de ährerörige beskylningar,
som Stuvart honom tillagt, utan ock lemnäs behörig
reeonvention.
Hr Landtmarskalken: Rätta frågan blir nu, om Bårgrätten
har varit befogad at taga Cammarherren Stuvart, såsom
varande Herredagzman, i arrest, innan Bårgrätten gifvit Ridderskapet
ock Adelen derom tilkiänna.
Såsom Ridderskapet ock Adelen voro uti skilgacktige
meningar härom, altså uplästes 46 § af Regeringzformen, hvarest
stadgas, at ingen Herredagzman bör inmanas uti häcktelse,
der han icke beträdes med särdeles grofva förgripelser, hvarom
Ständerne genast behörig kundskap gifves.
I anledning häraf, påstod en del af Ridderskapet ock
Adelen, at Cammarherren Stuvart ey bort arresteras, förr än
Ständerne fåt notice derom.
Friherre Silfverhielm: Har Bårgrätten giort något emot
Regeringzformen, så må Bårgrätten derföre svara, men Stuvart
bör icke desto mindre sittia i arresten.
Hr Stedt: Saken är för Riksdagen angifven hos dom
maren,
ock som Hr Stuvart således underkastat sig dommaren,
så bör saken gå sina lagliga vägar.
196
1723 den 25 April.
Men som en del påstod, at Ridderskapet ock Adelen borde
pröfva, om arresten här kan hafva rum, i anseende dertil at
Stuvart är Herredagzman;
Så läste Hr Laudtmarskalken sielf up de sidste orden
af 46 § i Regeringzformen, ock sade at frågan blefve i anledning
häraf, om förgripelserne äro så grofve, at Stuvart bordt
tagas i arrest.
Härtil svarades af en del ney, ock af en del ja.
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke denne saken,
hvarutinnan Ridderskapet ock Adelen äro dissentientes,
måtte gå til Justitiae-Deputation, ock berörde Deputation om
Lögerdagen komma in med sit betänkande.
Hr Stedt: Cammarherren Stuvart har haft benificium
juris et processus, ock kunnat hos Kongl. Maij:t besvära sig
öfver General-Krigz-Rättens dom.
Friherre Carl Gustaf Cederhielm: Stuvart har andragit
sine besvär hos Kongl. Maij:t, men vij äre ey så mycket
angelägne om Stuvart, som fast mera om vår frihet ock
vår Regeringzform, hvilken förmår, at en Herredagzman ey må
tagas i arrest.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke detta får gå til
Justitise-Deputation.
Häremot ropades af somlige ja, men af somblige neij.
Hr Åkerhielm: Hvad hafva Ständerne härmed at giöra,
får icke Bårgrätten examinera detta, ock giöra härutinnan,
hvad justicen likmätigt är?
Friherre Silfverhielm: Stuvart är med rätta satt i
arrest, ty det äro grofva beskyllningar han tillagt Feif en; men
Bårgrätten har bort gifva Landtmarskalken samt Ridderskapet
ock Adelen härom tilkiänna.
Hr Edvard Plan: Mig tyckes, at när saken blir re
mitterad
til Justitise-Deputation, så lärer samma Deputation,
som jag mig föreställer, likvähl ey annat kunna säija, än at
besvären öfver General-Krigz-Rättens dom böra ingifvas i
Justitiee-Revision, ock de där afgiöras. Men livad anbelangar
den disputen, som här nu är, hurulunda Ständerne bör gifvas
notification vid en sådan händelse som denne är; Så emedan
i Riksdagz-Ordningen är godt tilfälle at explicera sådant; ty
kan det där bäst skie, efter alla ey finna detta så klart i Regeringzformen.
Men ät elliest explicera Regeringzformen för
detta speciale mählet skull, det är betänkeligit.
Stuvarts sak hänskjutes till Justitie-Revision. 197
Gref Carl Gyllenborg utlät sig, at det vore qvestion,
om Stuvart bordt arresteras såsom varande Herredagzman, innan
Ständerne fåt vetta deraf, läste derpå up 46 § i Regeringzformen,
ock sade, at här blefve frågan, om notification,
som Ständerne gifvas bör, har anseende antingen på häcktelset
eller förgripelsen. Ock som relativum altid hörer til det sidsta,
så vore Hr Grefvens mening, at när någon Herredagzman beträdes
med grofva förgripelser, så bör derom gifvas Ständerne
tilkiänna, innan han tages i arrest.
Hr Åkerhielm talte vähl något häremot.
Men för sårlet skull kunde det ey höras til Protocollet,
utan ropades emot hans tal: ney, ney, ney.
Friherre von Hylten trädde fram ock begiärte, at som
ingen fallit Hr Bielkenhielm i talet, det måtte han nu äfven
få liud, ock ingen falla in uti dess tahl. Sade sedan, at här
voro 2:ne måhl uti Hr Stuvarts sak at considerera, nembligen
inmaningen ock hans förgripelse. Hvad inmaningen angår, så
vore det Ridderskapets ock Adelens syssla at pröfva, om dermed
är rätt procederat; men hvad förgripelsen vidkommer, så
hörde det måhlet under dommaren. Ock som Regeringzformen
förmår, at ingen Herredagzman skall inmanas uti häcktelse,
der icke han beträdes med särdeles grofva förgripelser, hvarom
Ständerne genast behörig kundskap gifvas skall; men detta ey
skiedt, så har Bårg-Rätten således förhastat sig, i det BårgRätten
icke sagt Ridderskapet ock Adelen härom til.
Hr Landzhöfdingen vill för sin del ey tillåta, at man skall
gå ifrån Regeringzformen, ock det vore klart, i anseende til
den således skiedde inmaningen, at Stuvart bör slippa utur
arresten, men om han dagen efter skall gå in igen, deröfver
får dommaren utlåta sig, sedan Ridderskapet ock Adelen nu
fåt kundskap om saken. Regeringzformen rapporterar sig på
Adelige Privilegierne; de innehålla, at ingen Adelsman får inmanas,
förr än han til någon grof missgiärning, dermed han
lif, ähra ock godz efter Lagen förvärckat häfver, öfvertygad,
lagvunnen ock dömder är. Bad sedan, at Ridderskapet ock
Adelen ville sörja för sin frihet ock rättighet, ock upläste så
sielfva orden af Adelige Privilegierne, säijandes sluteligen, at
Cammarherren Stuvart bör vara dömd, innan han kan sättias
in, ock oansedt Capitain Feif voro befriad ifrån Stuvarts beskylning,
så voro dock Stuvart ännu icke dömd.
198
1723 den 25 April.
Hr Hökerstedt: Ridderskapet ock Adelen lärer merendels
vara ense, at denna saken bör gå til Justitise-Revision.
Hr Arnold von Burguer: Han bör först släppas utur
arresten, ock sedan Ridderskapet ock Adelen samtyckt dertil,
at saken får gå sin laga gång, kan lagligen med honom förfaras.
Hr Lillienberg: Aldenstund Baron Stuvart besvärat
sig öfver arresten, som han bordt giöra i Justitise-Revision,
så komma sådanne besvär icke här at uptagas.
Häremot ropades neij.
Hr Ehrencrona kom fram ock sade, at åtskillige af
Ridderskapet ock Adelen hafva bedt honom föredraga deras
mening vara, at saken må gå til Justitise-Deputation, hvars
faciendum blifva skall at pröfva, l:o om execution ock processen
är ricktig, ock 2:do om här är causa arresti framdeles;
dock at emedlertijd, ock in til des Justitise-Deputation ingifvit
sit betänkande, Stuvart blifver sittiande i arresten.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Sedan frågades, om Cammarherren Stuvart kan slippa på
personel caution utur arresten.
Hr Lillienberg: Som detta dess brått är emot 30 Cap.
Konungz B. L. L., så bör han ey slippa ut på caution.
I anledning af förberörde Ridderskapets ock Adelens resolution
utfärdades et sådant extractum protocolli, under detta
dato:
S. D. Berättade Hr Landtmarskalken, at Justitise-RevisionsSecreteraren
Hr Erencrona har efter Hr Riks-Rådets ock
Ofverste-Marskalkens Gref Tessins begiäran gifvit tilkiänna,
at Cammarherren Baron Stuvart blefvit tagen i arrest för en
reconventions-proces skull, som Hr Capitain Feif emot honom
uti Kongl. Borg-Rätten instituerat. Ock som 46 § uti Regeringzformen
förmår, at ingen Herredagzman skall inmanas i
häcktelse, der han icke beträdes med särdeles grofva förgripelser,
hvarom Ständerne gienast gifves behörig kundskap;
Så har Ridderskapet ock Adelen, så vida som berörde Camin
arherre icke allenast är en ledamot af Ståndet, utan ock på
denna Riksdagen sin Families säte ock stämma förer, ey undgå
k unnat at giöra sig underrättad om denna saken, hafvandes
fördenskull velat inhämta Riksens Ständers Justitise-Deputation
s betänkande, huruvida l:o den dervid af Kongl. BårgRätten
brukade processen ock execution, medelst arrestens ho
-
Placeringsdeputations memorial. Frölichs påminnelser. 199
norn åläggande, är ricktig eller ey, ock om 2:o laglige orsaker
dertil äre, at berörde arrest vidare skall hafva bestånd. Hvaröfver
Ridderskapet ock Adelen förväntar Deputations välgrundade
betänkiande, på det saken åter in pleno måtte kunna
företagas. Hvarföre imedlertid af de andre Stånden, jämte
det dem häraf notifikation gifves, också begiäres, at de sine
Deputerade uti berörde Deputation ville upsända, ock låta dem
med Ridderskapets ock Adelens häröfver sammanträda.
Den 27 April.
Hr Landtmarskalken: Förleden Onsdag, då Ridderskapet
ock Adelen var tilsamman, lästes här up et Memorial
ifrån Placerings-Deputation; deröfver äre nu påminnelser inkomne,
ock om Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen behaga, kan
Memorialet ock samma påminnelser upläsas, samt deröfver nu
resolveras.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Ock altså uplästes berörde Memorial samt Gref Frölichs
påminnelser dervid, hvarutinnan Hr Grefven anförer, l:o huru
som de uti Placerings-Deputation af Präste-, Bårgare- ock
Bonde-Stånden förebära sin okunnighet uti de måhl, som vid
Placeringen egenteligen komma at skiärskådas, ock jämvähl
Ridderskapets ock Adelens ledamöter i berörde Deputation tilstå,
at de ey kunna på den grund de hafva agera för fulkomlige
dommare, derföre Hr Grefven hemställer Ridderskapet ock
Adelen, om icke hvart Stånd för sig må utnämna någre dem
bekante förfarne Generals-Personer, Dommare ock Samvetsmän
af Ridderskapet ock Adelen, som bäst äro derutinnan
kunnoge, ock kunna dess ställe vederbörligen förträda; jämvähl
2:o en vederbörlig Ed ock Instruction för dem, som således
förordnade blifva, upsättias; dock 3:o Deputation ey lemnäs
en så absolut auctoritet, at dess förrättning ey må blifva
underkastad någon vidare censur; ock hvad 4:o det förslaget
anbelangar, som Placerings-Deputation gifvit om Deputations
förstärckande igenom åtskillige Generaler ock Officerare, samt
den vittnes-Eden som projecteras, så är honom en sådan process
obekant, ock förstår han ey annorlunda, än at ingen kan
tillåtas at giöra dess vittnes-Ed, förr än den klagande fåt til—
Fälle at sig utlåta, om han emot vittnet laga jäf äger eller
200 1723 den 27 April.
icke, hvilket igenom den projecterade methoden ey skall erhållas;
5:o ock sidst finner Hr Grefven tysthets-Eden vara
onödig, emedan ingen bör tala innom lyckta dörrar något förklenligit
om sin jämChristen, om hvilket Hr Grefvens Memorial
vidare förmäler.
Sedan bad Hr L and t mar skalken, at Ridderskapet ock
Adelen ville härom talas vid.
Friherre Conrad Ribbing begiärte, at han måtte få
explicera, hvad Placerings-Deputations mening varit.
Hr Landtmarskalken äskade förthenskull åt honom liud.
Friherre Conrad Ribbing sade, at hvad de öfrige Ståndens
ledamöters föreburne okunnighet, tlierom Gref Frölich i
dess Memorial förmäler, angår, så är det intet deras mening,
som skulle de vara så okunnoge, at de icke kunna dömma i
denna saken, när de få rätta Statuin qvsestionis, utan de villia
hafva nöijacktig underrättelse om hvars ock ens meriter, innan
de kunna utlåta sig, ock förthenskul har Deputationen begiärt
någre Generaler ock Officerare, som en sådan underrättelse
meddela kunna.
Friherre Hugo Hamilthon: Om Deputation intet har
sådanne Officerare vid handen, the ther kunna gifva Deputation
underrättelse, så kan Deputation intet dömma i saken, utan
såsom en drömande.
Friherre Conrad Ribbing: Vidare påminner Gref Frölid
i det skola vara oskiäligt, at admittera något vittne, utan
at den, som vittnesmåhlet angår, må få giöra sina jäf emot
samma vittne. Men så måste jag berätta, det vår tanka varit
sådan, at så fort vij gåt igenom hvart ock et Regimente, ärna
vy låta slå an, ock kalla up dem som dertil höra ock sådant
angår, på det de måge få tala för sig, samt producera sino
vittnen ock skiähl.
Hr Landtmarskalken uprepade detta, säijandes, at proposition
blifver nu, om icke Placerings-Deputation, enär något
Regemente skall företagas, må få slå an, ock vederbörande
komma in ock andraga sine besvär, samt dem bestyrcka med
sine vittnen; jämvähl Deputationen lemnäs frihet at upkalla,
hvilke Deputationen vill ock dessutan nödigt finner at höra i
saken; dock at berörde vittnen ock the, som således skola
höras, först aflägga sin Ed.
Härtil ropades af Ridderskapet ock Adelen ja, ock
blef altså forberörde proposition af them bifallen.
Beslut om Placeringsdeputationens magt. 201
«
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om icke Deputation
må få utvällja de Generalerne ock Officerarne, som Deputation
begiärt måtte bivista Placerings-Deputation, ock om
icke the böra både tysthets- ock vittnes-Eden aflägga, samt
berätta, hvad dem kan vitterligit vara om hvars ock ens meriter,
ock hvilka meriter de tycka äga prseferancen, jämvähl
om icke Deputation therpå sedan må dömma; dock att Deputation
aflägger förut dommare-Eden, innan den skrider til
denna processen.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Friherre Conrad Ribbing: Gref Frölich menar, at Deputation
intet skall äga at dömma, anseendes Personerne therutinnan
för particuliere; men Deputation består af Ständernes
ledamöter. Ock om Deputation ey skulle dömma härom, så
lemnar jag Högloft. Ridderskapet ock Adelen at eftertänkia,
huru denna saken då skulle blifva afgiord, om hvar Officerare
skulle få gå up ock besvära sig in pleno hos Stånden.
Hr Ridderstråle: Deputation bör hafva den pouvoiren
til at dömma, ock det Deputation gior bör blifva faststående
ock aldrig ändras.
Härtil ropades ja, men ney allenast af några få.
Hr Landtmarskalken frågade yttermera, om samtelige
Ridderskapet ock Adelen voro ense, at det skall blifva vid det
som Deputation gior.
Ock som Ridderskapet ock Adelen enhälleligen härtil
svarade ja;
Så hemstälte Hr Landtmarskalken fördenskul Ridderskapet
ock Adelen, om en Deputation nu får skickas til de
andre Stånden, at notificera dem, uti hvad slut Ridderskapet
ock Adelen stannat.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen samtyckt.
Dock som den påminnelsen härvid giordes, at i fall någon til—
tror sig, at han kan bevisa sig vara uppenbar orätt skiedd
vid Placerings-Deputation, at honom då må vara sådant tillåtit
at giöra, med det äfventyr, at han, derest samma ey bevisas
kan, må komma til Marstrand; Så blef beslutit, at den,
som vil klaga, må det giöra, såsom de male administrata et
de negata Justitia, på sit äfventyr, ock undergå det straff,
som Lag ock Förordningar therom innehålla, i fall han succumberar.
202 1723 den 27 April.
Gref Magnus Stenbock frågade, oni de begiärte Generalerne
ock Officerarne skola i Placerings-Deputation hafva
votum.
Hvartil svarades ney.
Sedan utnämdes et utslcått, som gå skulle til de andre
respective Stånden, ock blefvo dertil deputerade:
För Gref Brahe Hr JJideron.
Frih. Ernest J. Creutz. Hr Tetengren.
Frih. Thure Horn. Hr Meijerhelm.
Hr Rosenqvist.
Så vart ock godt funnit, at uti ett Extracto Protocolli skulle
sammanfattas det slut, som Ridderskapet ock Adelen Placeringen
angående nu stannat uti, ock samma medgifvas Deputationen,
at communicera med de andre Stånden, hvilket
Secreteraren i föllje häraf upsatte ock Ridderskapet ock Adelen
föreläste, då det behörigen approberades, så lydande:
Samma dag förente Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen sig
derom, det Herrar Officerarnes Placering på sådant sätt afgiöras
må, at Deputation, som deröfver förordnad är, skall aflägga
donnnare-Ed, ock de af berörde Deputation begiärte
Herrar Officerarne, til underrättelses meddelande, Deputationen
medgifvas, hvilka äfven Ed aflägga skola. Sedan när något
Regemente företagas skall, måste igenom offenteligit anslag
vid Krigz-Collegium sådant kundgiöras, då hvar ock en frihet
lemnäs, sine besvär at andraga ock sine vittnen at producera,
hvilka på Ed afhöras böra, ock enär Deputationen desse hördt,
jämvähl flere, ock ehvem som Deputation finner nödigt at höra,
giort sin edelige berättelse, samt de Deputationen til underrättelsers
meddelande medgifne Generaler ock Officerare, uppå
sin förut aflagde vittnes-Ed, så vida dem kunnogt är, underrättat
Deputationen om de examinerades förhållande ock meriter,
har Deputation för sig allena at afgiöra saken. Hvad
således slutes skall blifva fast ock oryggeligit stående, så framt
icke någon boos Riksens samtel. Ständer de male administrata
et de negata Justitia klaga kan, då en sådan det på
egit äfventyr giöra må, ock i fall han succumberar, efter Lag
ock Förordningar, i så måtto utgifne, afstraffas bör. Ock som
Deputation förut aflagt sin tysthets-Ed, det jämvähl angelägit
är, at af de Herrar Generaler ock Officerare, hvilka Deputation
til underrättelsers meddelande medgifvas eller upkallas,
Deputation afsändes. Utskeppning af ammunition. 203
det tyst hållas må, hvarom de kunna i Deputation tilfrågade
blifva; Så skola de derjämte aflägga samma tysthets-Ed, som
Deputation redan giort.
Justitiae-Cancellern Stierncronas relation, angående dess
Embetes förrättningar, uplästes, ock remitterades till JustitiseDeputation
at igenomses, vid hvilket tilfälle Deputation lemnäs
communication af Råds-Protocollen.
Sedan geck Utskåttet til de andre Stånden, at med them
communicera förberörde Extractum Protocolli, ock jämvähl
Justitise-Cancellerns relation om thess Embetes förrättning, så
väl som ock huru Ridderskapet ock Adelen öfver berörde relation
sig utlåtit.
Hr Landtmarskalken berättade, at Hr Assessoren von
Hökerstedt ingifvit några påminnelser vid Bergz-, Commercieock
Tull-Deputationernes Memorial om frij utskiepning af JärnStycken
ock Ammunitions-sorter, ock lät altså upläsa Hr von
Hökerstedts Memorial, hvarutinnan han anförer åtskillige skiähl,
til bestvrckiande deraf, at utskiepningen af Järnstycken ock
annor Ammunition ey bör inskränkas.
Hr Landtmarskalken: Här är tilförende inlagt et Memorial
om styckehandelen, hvilket är remitterat til KrigzDeputation,
ock altså tyckes denna saken böra lemnäs oafsluten,
til dess Krigz-Deputation inkommit med sin utlåtelse
derom.
Hr von Hökerstedt: Assessoren Adelhielm har ingifvit
samma memorial, ock derutinnan intet annat andragit, än at
Styckehandelen varit et Regale, ock blifvit drefven ifrån 1655
til 1674 för Cronans räkning.
Hr Adelhielm: Jag har intet påståt, om Styckehan
delen
skall vara under Cronan eller ey, utan jag har allenast
angifvit, at Styckehandelen varit et Regale, men på hvad sät
ändringen skiedt, har jag intet funnit.
Hr Landtmarskalken: Efter Styckehandelen är en
angelägen sak, som importerar Cronan ansenligit, så måste vij
se efter, hvad grund varit til ändringen.
Hr Conrad Ribbing: I Håf-Rätten mins jag en sak
var före, hvaraf man såg, at Cronan mycket litet avancerat på
Styckehandelen.
Hr von Hökerstedt: Detta kan lemnäs, til des KrigzDeputation
inkommit med sit Betänkande; men emedan det är
204
1723 den 27 April.
angelägit, at de Stycken som det Ostindiske Compagniet bestält
hos Hr De Geer få gå bort härifrån, så torde Riksens
Ständer, efter som Krigz-Collegium blifvit häröfver hördt ock
intet haft at påminna härvid, finna godt at bevillia Hr De Geer
samma utskiepning.
I anledning häraf resolverades, at Hr De Geer den begiärte
utskiepningen til de af Välborne Hr De Geer utaf Ostindiske
Compagniet betingade Styckens utförande bevillias må,
helst efter Kongl. Krigz-Collegium intet haft dervid at påminna,
ock desse Styckenen äre ogattelige ock obrukelige här
lioos oss, dock communiceras detta med de öfrige respective
Stånden; men huru vida någon general utskiepning af Stycken
kan tillåtas, derom kan Ridderskapet ock Adelen sig ey utlåta,
innan Krigz-Deputation med sit Betänkande häröfver inkommit,
til hvilken Hr Assessoren A delhielms Memorial, samma
ährende berörande, remitterat är, ock nu et af Hr Assessoren
von Hökerstedt inkommit äfven remitteras.
Hr Adelhielm sade, at Hr De Geer icke kan komma
under något förbud, efter dess Förfäder haft särskilt Privilegium
på sit Styckebruk.
Sedan föredrog Hr Landtmarskalken Ridderskapet
ock Adelen, huru som de andre Stånden lemnat honom några
puncter at proponera för Ridderskapet ock Adelen. Ock som
Hr Landtmarskalken intet tviflade, at ju Ridderskapet ock
Adelen giärna lärer söka at underhålla en god harmonie Stånden
imellan, så bad Hr Landtmarskalken, at Ridderskapet ock
Adelen nu ville öfver hvar punct särskilt sig utlåta.
Derpå uplästes berörde puncter. Ock hvad den Esta §
angår, at ingen ting måtte företagas eller remitteras til någon
Deputation, innan Stånden fåt deraf communication; Så blef
af Ridderskapet ock Adelen godt funnit, det ingen sak, så framt
den ey angår Ståndet enskylt, må af något Stånd företagas,
som ey gåt igenom Uhrskilgningz-Deputationen; men i fall något
ährende oförmodeligen skulle komma at företagas i något Stånd,
at det då med de öfrige respective Stånden communiceras
skall, innan det til någon Deputation remitteras.
2:o. Beträffande den andra puncten, at alle Deputationer
måtte uphöra, när Stånden komma tilsammans in pleno: Så är
den i alla delar af Ridderskapet ock Adelen bifallen.
3:o. Begiära de öfrige Stånden, at tilräckelige afskrifter
måtte meddelas hvart ock et Stånd af alt det, som in Pleno
Beslut om arbetsordningen.
205
kommer at föredragas. Detta har Ridderskapet ock Adelen
funnit lända til befordran af ährendernes skyndesammare afgiörande,
ock fördenskull samtyckt dertill, at de, som föra protocollen,
måge antaga någre, som med renskrifvande gå Deputationerne
tilhanda, hvilke för hvart sexterne kunna sedermera
af extra utgifts-medelen, efter framtedt bevijs om deras
giorde arbete, niuta sin betalning.
Vidkommande den fjerde påminnelsen, som de andre Stånden
giort, bestående derutinnan, at Deputationerne måtte på
de dagar hållas, som en gång förordnat är, ock däruti, utan
föregångit öfverenskommande Stånden emellan, ey skie någon
ändring;
Så förklarade Ridderskapet ock Adelen sig äfvenvähl
vara af enahanda tanka med de öfrige Stånden, at nembligen
alle Deputationerne måste blifva på sine vanlige dagar til—
samman; dock tyckte Ridderskapet ock Adelen för sin del, at
icke allenast den Secrete Deputation öfver Råds-Protocollen,
utan ock Placerings-Deputation böra dageligen continuera med
sit arbete, utom de tider, då Stånden in pleno äre tilhopa,
ock lemnade til Hr Landtmarskalken at sig härom med de
andre Stånden förena, hvarefter Talemännen hvar uti sit Stånd
berätta lära, huru dem imellan blifver öfverens kommit. Hvilket
utur protocollet, til at communiceras med de öfrige respective
Stånden, extraderades. I anledning af det som vid den 3:die
puncten blifvit resolverat, är til Kongl. Stats-Contoiret under
detta dato et sådant Extractum protocolli utfärdat:
Såsom tilräckelige afskrifter böra meddelas hvart ock et
Stånd af alt det, som in pleno kommer at föredragas, at så
medelst ährenderne til skyndesammare afgiörande måge kunna
befordras; ock det faststält är, at de, som föra Protocollen uti
Deputationerne, måge antaga någre, som med renskrifvande gå
Deputationerne tilhanda, äfven som ock här vid Riddarhuset,
hvarest arbetet sammanstöter, någre til renskrifvande brukas,
samt alle thesse derföre sexternetals eller för hvarje dag niuta
betalning af extra utgifts-medlen, efter framtedt bevijs af den,
som förer Presidium i hvarje Deputation, eller af RiddarehuusSecreteraren
för desse senare, om deras giorde arbete; Altsä
låter Kongl. Stats-Contoiret, hvad som i så måtto reqvireras,
af ofvannämde extra medel emot behörigt qvittence afföllja.
Hr Ernest Creutz kom med Deputationen tilbaka ifrån
de andre Stånden, ock berättade, at han varit boos de tre
206
1723 den 8 Maj.
andre Stånden, ock meddelt dem det extractum Protocolli,
som Deputationen medgafs, angående Herrar Officerarnes Placering,
säijandes vidare, at Prästerskapet låto förmähla deras
hörsamma ock vördesamma tacksäijelse för det goda förtroende
Ridderskapet ock Adelen behagat emot them betyga. För
öfrigit, hvad thet slutet angår, som Ridderskapet ock Adelen
uti theras Extracto Protocolli fattat samma sak angående; så
låfvade Prästerskapet med första skohla thet företaga ock deröfver
inkomma med sin utlåtelse. Bårgare-Ståndet hafva ock
på lika sätt utlåtit sig. Bondeståndet ärkiände med särdeles
vördnad det gunstige förtroende, som Ridderskapet ock Adelen
emot them betygat, de hafva ock haft samma ährende före
hos sig, ock stannat i lika slut, som Ridderskapet ock Adelen
behagat giöra. Men som de voro osäkre, om Ridderskapet ock
Adelen blefvo så länge tilsamman, at the kunde sådant igenom
sin Deputation tilkiänna gifva, så begiärte de, at i fall
de ey skulle hinna hit med sin Deputation, det vij ville berätta
deras utlåtelse i detta måhlet. Det andra ährendet, som
jag med Ridderskapets ock Adelens Deputerade hade at föredraga
de andre Stånden, angeck Justitise-Cancellerns relation,
hvilken jag äfven tilböd mig at villja til dem lemna; men som
de redan hade fått hvar sit exemplar, tog jag Ridderskapets
ock Adelens tilbaka.
Sedan sade Hr Landtmarskalken, at här voro en angelägen
sak, nembligen angående Besparingz-Cassan vid Regementerne,
ock frågade, om icke alle Rusthållarne måge komma
up på Riddarhuset at läsa det projectet, som dertil giort är,
ock the sedan träda tilsamman, samt förena sig derom.
Såsom detta af Ridderskapet ock Adelen blef bifallit,
så resolverades, at anslag giöras skulle för Rusthållarne til
den lista Maj efter Predikan, ock skilgdes så Ridderskapet
ock Adelen i dag åt.
Den 8 Maj.
Hr Landtmarskalken: Här är et extractum protocolli
ifrån Secrete Utskåttet angående en Notarius i Ständernes
Contoir, Dahléen vid namn, hoos hvilken äre fundne åtskillige
papper, anstötelige emot Regeringzformen ock vår FundamentalLag,
hvarföre Secrete Utskåttet blefvit föranlåtit at taga honom
Högmålet om Dahléen, Osthof, m. fl.
207
i arrest, så väl som någre andre, hvilket lärer finnas af berörde
Extracto Protocolli.
Derpå uplästes samma extract, hvarutinnan Secrete Utskåttet
gier tilkiänna, huru som det fåt förnimma, at hoos
Notarien i Ständernes Contoir Dahléen skulle finnas någre
Memorialer ock utkast, hvarigenom skolat sökas at undergräfva
Grundpelarne af vår frihet, tvärt emot den dyrt besvurne Regeringzformen,
ock at sedan vid undersökningen åtskillige sådanne
papper ock projecter hoos bemälte Dahléen äre fundne,
hvaraf Secrete Utskåttet blefvit föranlåtit at ey allenast låta
taga honom i arrest, utan ock, medan någre flere vid undersökningen
blefvit namngifne, såsom deruti delacktige, nembl.
Commissarien Osthof, Capitain Prång ock en vid namn Wickström,
at äfven giöra sig försäkrat om deras personer. Ock
som Secrete Utskåttet detta samtelige Riksens Ständer berätta
bordt, så hemställer det ock derjämte Riksens HöglåfL
Ständer, om icke en Commission af alla fyra Stånden måtte
förordnas, som denne saken undersöker, ock efter Riksens Fundamental-Lag
ock Förordningar afdömer.
Hr Landtmarskalken: Secrete Utskåttet har projec
terat
någre til denne Commissions förrättning, om Ridderskapet
ock Adelen behaga at de skola brukas, eller någre andre.
Läste så up listan, hvarpå Hr Landzhöfdingen Cederhielm
var upförd til at föra Prtesidium, ock til bisittiare äre nämde:
Hr Cederbielke. Hr Blixenstråhle.
Hr Nordenstrahl. Hr von Hökerstedt,
Hr Rosenstolpe. Hr Dalman Lars.
Men til Actor Hr RidderCreutz, kunnandes til Protocollets
förande någon af Håf-Rätts-Notarierne brukas.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig nögde med
berörde förslag ock Commissions anställande.
Friherre v. Hylten: Här äre någre af de tanckar, at
som mången kan gifva uplysning i saken, så bör hvar ock en
hafva i Commissionen tilträde, när han begiär af Commission
låf dertil, ock få gå in, samt höra på hvad der skier, då
nembl., när Commission intet vill vara inom lyckta dörar.
Hr Landtmarskalken: Skulle Commission finna sådant
nödigt, lärer den komma in med sin förfrågning härom.
Hr Landtmarskalken berättade sedan, at här vore
ännu et Extract utur Secrete Utskåttets protocoll, angående
208
1723 den 8 Maj.
2:ne högvicktige måhl, ock gaf så fram berörde Eatracturn
protocolli, hvilket uplästes, innehållandes, huru som 2:ne högvicktige
måhl äre af Kongl. Maij:t med Råds Råde sände til
Secrete Utskåttet, hvilke fuller til hufvudfrågorne kunna ock
böra uti pleno giöras kunnige, men derjämte äre af den egenskap,
at visse dervid förekommande omständigheter ock skiälil
måste hållas tyste. Det ena angår Keysare-Titlen, som Czaren
begiärar, det andra beträlfar Hertigens af Hollstens giorde
ansökning at undfå Kongl. Höghets Tittul. Secrete Utskåttet
hemställer fördenskul til pleni godtfinnande, hvarest desse angelägne
ährender skola företagas ock utarbetas, ock om icke
desse måhlén äro af den beskaffenhet, at Bondeståndet jämväl
dertil bör kallas.
Hr Landtmarskalken bad, at Ridderskapet ock Adelen
ville talas vid om desse saker, hvarest de skola företagas, ock
huru de villia at de skola utarbetas.
Sedan Ridderskapet ock Adelen en stund talts vid härom,
frågade Hr Landtmarskalken, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga giöra med desse högvicktige saker, antingen
de skola gå til Secrete Utskåttet eller någon annan Deputation.
Ridderskapet ock Adelen utlåto sig, at de höllö före,
det begge desse måhlén böra gå til Secrete Utskåttet.
Hr Landtmarskalken: Yij fråga intet derefter i Se
crete
Utskåttet, ty vij hafva der ändå arbete nog, men skola
de gå dijt, så måste Bönderne vara derhoos.
Ridderskapet ock Adelen samtyckte dertil, at af Bönderne
skola vara visse Deputerade öfver begge desse måhlén.
Hr Landtmarskalken: Desse saker äre af den be
skaffenhet,
at intet skiählen mot ock med kunna giöras publiqve,
men slutet, hvarutinnan Secrete Utskåttet stannar, skall
refereras Ridderskapet ock Adelen.
Friherre Conrad Ribbing: Som Bönderne böra vara
med öfver desse måhlén, som til Secrete Utskåttet nu remitterade
äre, så måste det ey kallas Secret Utskåt, på det Bönderne
ey måge giöra sig någon prsetension framdeles at vara
med i Secrete Utskåttet.
Hr Landtmarskalken: Då desse sakerne förehafvas,
kunna vij sittia här uppe i Sahlen ock kallas Secret Deputation.
Stor Sekret Deputation. Brand- och politiordning. 209
o
Hr Åkerhielm begiärte få höra Kongl. Maij:tz remisser
til Secrete Utskåttet i desse måhlén.
Hr Landtmarskalken sade, at det vore allenast protocoll
ock discourser, som ey kunna läsas up, men i sielfva
protocollet är remissen. Desse saker hafva varit före uti Rådet,
ock vij vetta, at Ministrerne hafva memorialer at gifva
in derom. Rådet har ock utlåtit sig öfver berörde saker, derföre
kan sådant här ey upläsas; men memorialen, som inkommit
angående Hertigen, kunna läsas up.
Härtil svarades ja.
Hr Cronberg: 1720 är denne qvaestion om Hertigen
afgiord.
Hr Landtmarskalken: Begge sakerne äre förut ventilerade,
förledit åhr om Keysare-titulen, ock 1720 om Hertigen.
Secrete Utskåttet lärer taga alt sådant i öfvervägande.
Friherre Hamilton: Här är nu intet qvaestion sådan,
at vij skola anföra rationes pro et contra; utan frågan är nu,
hvem som skall se öfver saken.
Hr Cronberg mente, at en annan Deputation måtte förordnas
deröfver.
Men häremot ropades ney ock sades, at det bör gå til Secrete
Utskåttet, som redan faststält är.
Derpå befalte Hr Landtmarskalken, at Hr Basewitz
memorialer skulle hämtas up.
Hr Landtmarskalken: Medan vij vänta på mernorialerne
i Hertigens sak, har jag at berätta, at Hr GeneralMajor
Törnflycht beklagat sig öfver den slätta anstalt, som
här är ock han erfarit vid eldsvådan; derföre har man tenckt
at proponera, om icke en Brand- ock Politie-Ordning kan giöras
för alle Städer i Riket. Detta har i Senaten blefvit omtalt,
ock da har man ment, at Gref Tessin kunde adjungera
sig hvem han behagar ock projectera desse förordningar, dock
at de sedan föredragas Stånden in pleno. I medlertid ville
hvar ock en gifva in sine påminnelser, som något nyttigt har
dervid at gifva vid handen.
Detta blef bifallit.
Gref Axel Spens: Skulle man icke sättia en Deputation,
som ser öfver, huru de Brand-Ordningar äre efterlefvade,
som vij hafva?
Adelns Protokoll 1723. 14
210
1723 den 8 Maj.
Hr Landtmarskalken uprepade detta, ock hemstälte
Ridderskapet ock Adelen, om icke samma Commission, som
projecterar Brandordningen, äfven måtte få in commissis at
efterse, hvarföre de förre Brandordningar icke blefvit exseqverade.
Hvartil svarades ja.
Gref Spens begiärte, at en annan Deputation härtil utnämnas
måtte.
Friherre Hugo Hamilton: I går kom en Jungfru, Lander
benämd, i mit huus; när hon spasserade förbi Brunkebärg, såg
hon en karl steg up på et torftak, ock vid samma tilfälle observerade
hon, at under takfoten var en bunt af halm ock blår,
så at det lärer vara skiälmstycke, ock altså böra desse höras
häröfver, hvem som sat dit sådant.
Friherre Ernest Creutz: Hvart ock et huus har til
förende
varit förset med sine brandtyg, men nu äre här inga
sådanne saker, ock ingen som kan giöra dem.
JHr Landtmarskalken: Här påminnes, at Gref Tessin
med de flere må projectera Brandordningen, men at det hör
vara en apart Deputation, som förrättar förberörde undersökning.
Ridderskapet ock Adelen gåfvo härtil sit bifall.
Friherre Leijenhufwud begiärte, at Deputation straxt
måtte blifva utnämd, som inqvirerar derom, hos hvilken fehlet
består.
Men som de andre Stånden först häröfver höras måste,
kunde det denna gången ey skie.
Hr Landtmarskalken gaf vidare tilkiänna, at Cammarock
Oeconomie- Deputation inkommit med dess ytterligare betånckiande
angående Ultuna Ladugärd, hvilket uplästes; hvarutinnan
Deputation berättar sig intet funnit någre skiähl uti
General-Lieutenanten ock Landzhöfdingen Grönbergs til Deputation
remitterade memorial, som giöra någon ändring uti Deputations
förra betänckiande; utan förblifver dervid, at Ultuna
Ladugård, på sådant sätt som derutinnan förmähles, bör uplåtas
Anders Gabriel Dure til et laboratorii mathemat. oeconomici
inrättande.
Friherre Cronberg: Jag hade intet behöft taga tilbaka
min Panteskilling, om icke jag fåt den låfven, at jag skulle
få det til Boställe, hvilket Hans Maij:t i sittiande Råd til—
sade mig.
Ultuna ladugård. Bref från Geb.-rådet Bassewitz. 211
Svarades, at ingen kan neka Cronan til at lösa in sine
förpantningar.
Friherre Cronberg begiärte votering.
Hr Landtmarskalken: Som denna saken 2:ne gånger
varit före, ock Deputation inkommit med ett ytterligare memorial,
samt säger sig ey kunna gå ifrån sit förra betänkiande,
ock saken är utsat til Riksens Ständers afgiörande; Så
är frågan, om det skall blifva vid Deputations betänckiande.
Härtil svarades allmänt ja.
Sedan uplästes Holstenske Geheime-Radet Basewitz memorial
af d. ^ April sidstlidne angående höghetstitulen.
Hr Landtmarskalken berättade, at berörde GeheimeRåd
sedermera har gifvit in et memorial, hvilket äfven uplästes,
daterat d. T'2 Maij sidstl.
Hr Landtmarskalken: Denna saken har förledit åhr
varit i Rådet före, ock der blefvit slutit, at detta vore en sak,
som hörer Riksens Ständer til. Sedan äre deröfver håldne
vidlyftige protocoll, som man tykt intet kunna här in pleno
tagas före. Nu kom vacktmästaren in, ock berättade at en
betiänt vore ifrån Geheime-Rådet Basewitz, ock altså sände
jag Cancellie-Rådet von Kocken ut at tala med honom, då han
sade sig hafva et bref ifrån Hertigen. Fördenskul frågas, om
det skall tagas emot, eller ey.
Det fans godt at brefvet skulle tagas emot.
Derpå geck Hr von Kocken ut.
Gref Carl Gyllenborg kom fram ock sade, at alle sådanne
bref böra gå til Kongl. Maij:t, ock ingen fremmande
Minister får addressera sig til Ständerne, utan til Konungen,
ock Hans Maij:t remitterar det sedan til Ständerne.
Hr von Kocken kom in med brefvet, som var volant
förseglat. Ock som en del af Ridderskapet ock Adelen höllö
före at det ey bör här upläsas, blef utanskriften upläsen, som
var til Ridderskapet ock Adelen stäld.
Ock som det sades, at Ständerne förra Riksdagen hade
emottagit et bref ifrån Hertigen, så blef Riddarhus-Secreteraren
härom tilspord, som äfven sådant besannade, hvilket Hr
Landtmarskalken för Ridderskapet ock Adelen berättade.
Hr Adlerbeth: kore icke bäst at någre läste igenom
detta bref, som förr ock 1720 skiedde?
Derpå uplästes af 1720 ålirs protocoll hvad i den saken
blefvit tilgiordt.
212
1723 den 8 Maj.
Hr von Post: Denna saken är af en hel annan beskaffenhet,
ty 1720 hade Ständerne redan befattat sig med saken;
Ock som Rcgeringzformen formår, at Kongl. Maij:t skall regera
efter lagen, ock Ständerne uti Regeringzformen ey förbehållit
sig någon sådan correspondence, så bör Hertigens bref
gå til Kongl. Maij:t.
Friherre Bror Rålamb: Som här är det fundament, at
Hans Maij:t remitterar hela saken til Riksens Ständer, så
tycker jag at detta brefvet kan här upläsas, helst efter Ständerne
ey lära antaga sig mer än de böra.
Friherre Hugo Hamilton: Det tyckes vara underligit,
öm lagstiftaren, som är öfver, ock ey under lagen, ey skulle
kunna låta upläsa brefvet för sig, helst intet skadeligit förmenas
vara deruti.
Hr von Post: Här praesummeras intet, at något skall
vara skadeligit i brefvet, utan påstås allenast, at formaliteten
måste observeras.
Friherre von Schwerin ock flere sade, at på sådant
sätt, om Bestuschof kommer med något bref, så lärer man
äfven skola taga emot det.
Hr Landtm ar skalken: Basewitz Secreterare står ock
väntar här utanföre, ock frågan är, om brefvet skal läsas up,
eller gifvas honom igen.
Een del begiärte at det skulle läsas up; andre sade ney
dertill.
Hr Hammarberg: Detta angår alla fyra Stånden, altså
bör det communiceras med de andre Stånden.
Men detta blef ey bifallit.
Hr Lilliestierna sade, at processen vore sådan, atnar
något blefvit här upläsit, så communiceras det först med de
andre Stånden.
Detta sades vara rätta processen.
Friherre von Hylten: Jag vet ingen lag ellert Regeringzformen
något ställe, hvarest vij begifvit oss, at vij ey
måge höra ock läsa, hvad som hoos oss inkommer.
Hr Enanderhielm: Det skulle binda liänderne på oss,
om vij intet skulle hafva den friheten at läsa et bref, hvad
skulle vij då kunna pretendera för frihet i andra måhl? Bevare
oss Gud före at skicka brefvet tilbaka, det bör oförgriplig
läsas up, sedan kan det communiceras med de andre
Bref från Hertig Carl Fredrik af Holstein. 213
Stånden, ock derefter vijsas Kongl. Maij:t. ock således Ridderskapet
ock Adelen conservera sin egen frihet.
Härtil ropades med starckt rop ja.
Hr Landtmarskalken: På det vij må hafva processen
ren, ock ingen må skylla mig, frågas, om det skall voteras.
Svarades ney.
Friherre Hugo Hamilton: Om vij votera, så votera vij
öfver vår egen frihet.
Svarades, at ingen votering bör skie, ock den som ey vill
höra det, får gå ut.
Ridderskapet ock Adelen begiärte, at det måtte läsas
up.
Altså blef Hertigens bref af d. 26 Febr. sidstlidne upläsit,
hvarutinnan Hertigen betygar sin fägnad öfver Ridderskapets
ock Adelens lyckelige sammankomst, jämte en trogen
lyckönskan til den erhåldne Fredens rolige ock långvarige åtniutande,
med dess ymnige fruckter ock förmåner, til ersättning
af alle Krigets besvärligheter. Önskar Ridderskapet ock
Adelen lycka ock välsignelse til deras deliberationers lyckelige
värckställande ock fägnesamma åtniutande. Försäkrar at de
ansenlige förluster på Föräldrar, folck ock land, som Hans
Durchkt i detta kriget för Sveriges Rike så oskyldigt vidkännas
måste, skola honom ey afhålla, Sveriges Rikes välgång
ock nöije innerligen at önska, ock at befordra, hvad som til
dess befrämjande ock frihets bibehållande lända kan, så mycket
i dess mackt står. Ock sidst gior sig så mycket mer
försäkrad om lika redebogen benägenhet ock ömhet af Ridderskapet
ock Adelen om sin välfärd ock fördel, nu ock i framtiden,
som Hans Durchkt å sin sida vid alle tilfällen utvisa
vill, at det höga Svänska blodet, hvaraf han har den lyckan
at härstamma, oacktat alla tidernes förändring hoos honom
aldrig förändras kan, utan fast mera tiltaga ock lysa skall
genom särdeles affection ock upriektighet, hvarom brefvet vidlyftigare
läses N:o 61.
Sedan brefvet var upläst, frågade Hr Landtmarskalken,
om icke man får communicera de andre Stånden detta brefvet,
som kommit til Ridderskapet ock Adelen, hvaremot de andre
Stånden lära gifva Ridderskapet ock Adelen communication af
de brefven, som kommit til dem, ock sedan kunna de alla sändas
up til Kongl. Maij:t.
Detta blef enhälleligen bifallit.
214
1723 den 8 Maj.
Hr Landt marskalken begiärte, at en Deputation måtte
utnämnas til at gå til de andre Stånden. Dertil deputerades:
Frih. Hugo Hamilton Hr Hammarfelt.
för Gref Cronhielm. Hr Borneman.
Frih. Thure Horn. Hr von Burguer.
Hr Lillienberg.
Desse skola communicera med de andre Stånden
l:o Basewitz 2:ne ingifne memorialer, ock berätta, i hvad
slut Ridderskapet ock Adelen häröfver stannat, så väl som
ock angående den begiärte Keijsaretituln för Czaren;
2:o at Ridderskapet ock Adelen bifallit undersökningen
om Dahléen ock de flere; jämväl
3:o at Hans Excellence Gref Tessin lemnäs frihet at adjungera
sig hvem han behagar, til at projectera en Brandordning
ock en Politieordning, hvarvid begiäres at den, som har
något at dervid gifva vid handen, ville det giöra;
4:o om icke en Deputation af någre få Personer skall utnämnas,
at undersöka, hvarföre den förra Brandordningen ey
blefvit efterlefvad.
5:o. Gafs detta Utskåt at communicera med de andre
Stånden Hertigens bref. Ock som de andre Stånden äfven
lära fåt bref ifrån Hans Durchlauchtighet, skulle Utskåttet begiära
för Ridderskapet ock Adelen part af de til de andre
Stånden ankomne brefven, ock förklara at Ridderskapets ock
Adelens mening är det, at de sedan sändas up til Kongl.
Maijrt at läsas.
Härmed geck nu Deputation bärt til de andre Stånden.
Hr Land t m ars kalken: Får det icke gifvas et Ex
tractum
protocolli til de andre Stånden angående Ultuna Ladugård?
Dertil
svarades ja, ock finnes samma N:o
Hr Cronberg begiärte votering, på det han ey må hetas
hafva gifvit bart något såsom Landzhöfdinge för Successoren.
Men häremot sades, at saken redan vore afsluten, ock at
Präste- ock Bargare-Stånden jämväl utlåtit sig ock bifallit
Deputations betänckiande.
Sedan uplästes Justities-Deputations betänckiande angående
Ofver-Jägmästarne Samuel Hammarbergs ock Johmi Pettersons
samt Holtz-fursten Petter Pihls ock Heyderidarens
Anders Rietlis insinuerade memorialer ock klagomåhl, at de
Deputation afsändes. Öfverste Lundeblad. 215
förras hafde beställningar til en del blifvit indragne, ock de
senares helt ock hållit dem ifrån tagne, förmedelst det Hr
Öfversten Lorentz Lundeblad, i anledning af sit ingifne förslag
till bemälte tiänsters delning, utvärckat sig Öfverjägmästarebeställning
uti Skåne, hvaröfver Justitiae-Deputation sig sålunda
utlåtit, at berörde Deputation oförgripelig tyfcker med
sielfva rättvisan enligit vara, det Öfverjägmästarne Samuel
Hammarberg ock Johan Petterson samt Holtzfursten Petter
Pihl ock Heijderidaren Anders Biet böra sine förre hafde tiänster
ock districter värckeligen åter tilträda, ock dervid efter
sine derå undfångne Fullmackter ock confirmationer bibehaldne
blifva, som vidlyftigare läses af Nio
Hr Öfversten Lundeblad: Jag har ingifvit et memo
rial,
som ey til et ord är omrört i Deputations betänckiande,
ock altså beder jag, at en annan Deputation må taga det före,
helst efter Lagman Hederhielm, som varit referent, är släckt
med dem. Afskiedet är mig oförmodelig tilkommit, ock Hammarberg
har sine fulla 600 Dal. Sint ock är således ograverad.
Fördenskul tyckes, at Hans Maij:t kunnat hafva den pouvoiren
ock gifva den districten til hvem han velat, emedan begge districterne
ey kunna bestyras af en man.
Hr Lilliestierna: Justitiae-Deputation har med största
vahrsamhet handterat denna saken, ock så väl tagit Hr Öfverstens
skiälil, som de klagandes i behörig cousideration.
Hr Enanderhielm: Det vore en sällsam procedure, om
man skulle sättia en ny Deputation öfver den andra. JustitueDeputation
har funnit de fundamenter, som de klagande andragit,
så klara, så at Hr Öfversten dem ey kunnat förlägga,
ock altså är derpå fölgt det resultatum som skiedt, at de böra
sättias i sine tiänster, som derutur satte blefvit.
Hr Stedt: Om sådanne insimulationer få tilläggas De
putationerne,
så lärer hvar undandraga sig at vara i någon
Deputation.
Hr Lilliestierna: Yi hafva i Justitiae-Deputation fölgt
acta et probata.
Hr Lundeblad sade, at han begiärt allenast et annat
utskåt utur Justitiae-Deputation måtte taga saken å nyo före.
Hr Stedt: Om detta procedere får brukas, lärer ingen
kunna sittia i någon Deputation, ty Hr Öfversten begiärte, at
en annan Deputation måtte sättias öfver denne Deputations
förrättning.
216 1723 den 8 Maj.
Hr Gref Leijenhufwud begiärte, at Fiscalen matte få
vara tilstädes ock observera, hvad som talas anstöteligit.
Ilr Hederhielm: Sedan saken blef utdelt til mit ut
arbetande,
ock jag hade min relation färdig, kom Öfversten
in ock hegiärte se en skrift som Hammarberg lagt in, hvaruti
Hr Öfversten mente, det Hammarberg rördt honom til sin
honeur. Derpå resolverades at Öfversten skulle få läsa den,
som han ock giorde. Sedan hörde man intet af Hr Öfversten,
utan då saken var upläst ock refererad, kom Öfversten in med
en skrift. Men som deruti intet var något essentielt skiähl,
så brydde Deputation sig ey derom.
Hr Landtmarskalken: Efter Öfversten Lundeblad påminner
ock säger, at hans memorial ey är anfördt i JustitiseDeputations
betänckiande, så hemställes Ridderskapet ock
Adelen, om icke Öfverstens memorial kan läsas up, ock sedan
Deputations, så får man se, om det gior någon ändring at
saken skall gå tilbaka til Deputation eller ey.
Ock som detta blef bifallit, så uplästes Hr Öfversten
Lundeblads förberörde memorial.
Hr Landtmarskalken: Om Ridderskapet ock Adelen
behaga, kan Justitise-Deputationens betänckiande ännu upläsas.
Friherre Strömfelt: De skiählen som Hr Öfversten Lundeblad
anfördt, at han behöfde ock borde hafva et brödstycke,
samt at tiänsten kunde delas, det har Deputationen ey kunnat
uptaga, såsom et måhl til dem ey hörande; men qvaestion, som
Justitiae-Deputation utlåtit sig öfver, är denne, om nembligen
någre tiänster kunna separeras imellan Riksdagarne, ock den,
som försvarligen gior sin tiänst, derifrån afsättias.
Friherre Creutz: Som jag hörde, at i memorialet narn
des,
det Heijderidaren Kieth också är ifrån sin tiänst satt, så
har jag ey bordt underlåta at erhindra det, at samma karl är
en gammal man, ock tror at Gref Bonde lärer ock gifva honom
det vittnesbörd, at han är en braf karl, men som han för
Hr Öfversten Lundeblads accommodement skul mist sin tiänst
ock nu ingen Hejderidare i Östergötland är, så händer derigenom,
at när någon inqvisition skal skie, så har jag ingen
at hålla mig til; intet kan heller en Öfverjägmästare mäta ut
timmer ock förrätta andre dylike sysslor. Jag går intet i detaille
af denne saken, men säger at en Landtjägare är aldeles
omistelig i Östergötland.
Justitie-Deputationens betänkande emot Lundeblad gillas. 217
Hr Landtmarskalken: Här är rätta qvaestion, om någon,
som försvarligen gior sit Embete, skall utan Ständemes
samtycke få sättias utur sin tiänst.
Friherre von Hylten: Som desse Personer varit i mit
Höfdingedöme, så kan jag betyga, at förr än Hr Öfversten
Lundeblad kom til beställningen, har jag ingen oreda funnit,
som Hr Öfversten sig påberopar hafva förut varit i Hammarbergs
tijd. Ey heller har jag sedt något särdeles som Öfversten
Lundeblad giort, men månge memorialer liar jag fåt af
honom, hvaraf jag har haft besvär nog. Hvad sielfva saken
angår, så äro igenom Hr Öfverstens förvållande 2:ne flytte
ock 2:ne aldeles afsatte, der likväl uti Regeringzformen står,
at ingen skal sättias utur dess tiänst eller flyttas emot dess
villie, så länge han tiänsten skickeligen förestår. Holtzförsten
Petter Pihl, som är en ibland de aldeles afsatte, är en braf
ock älirlig man. Derföre är min tanka, at långt ifrån det at
Justitise-Deputation, som är af Hr Öfversten angrepen ock
lärer sådant sjelf ressentera, efter Hr Öfverstens angifvande,
skolat giordt emot honom för mycket, så tyckes mig at den
har giordt för litet, ock lindrigt nog, i det den intet utlåtit
sig, huru sådant anses bör, at detta emot Regeringzformen
igenom hans förvållande är til väga bräckt.
Hr Lundeblad: Mine upqvistningar skola utvisa, hvad
jag har giort, ock hvad handräckning jag niutit, kan ock visas.
Hr Landzhöfdingen är släckt med Hammarberg.
Friherre v. Hylten: Ingen släckt hielper i sådanne måhl,
ock Holtzförsten Pihl är intet min släckt.
Hr Landtmarskalken: Frågan är, om någon skallutan
Riksens Ständers samtycke stötas ifrån sin tiänst, som den
försvarligen gior.
Svarades allmänt ney.
Friherre v. Hylten: Utan Hr Liundeblad bör tiltalas.
Friherre Hård: Hvad Hr Lundeblad säger sig hafva
giordt, det kan jag bevittna, at Hr Hammarberg ock så giordt
alt det samma, förr än Hr lindeblad kom dit, ock at Hr
Hammarberg sin tiänst väll förestådt.
Gref Fersen: Det är alt för ledsamt, när någon gior
efter sitt Samvete i Deputationerne, at man då skal blifva
angrepen derföre.
218
1723 den 8 Maj.
Hr Enanderhielm: Det bör icke allenast blifva vid
Justitiffi-Deputationens betänckiande, utan ock ressenteras, om
någon gior emot Regeringzformen emellan Riksdagarne.
Hr Lundeblad: Skulle jag intet få behålla denna tiän
sten,
så beder jag, at Ridderskapet ock Adelen ville betänckia
min fattigdom ock ey låta mig gå at tigga.
Ridderskapet ock Adelen låfvade villia sökia hans
conservation.
Hr Bielkenhielm: Den som söker något, kan ey så
mycket förtänckas, utan fast mera den, som expedierar sådant.
Friherre v. Hylten: Gode Herrar ock Bröder. Jag be
der
eder at I tagen i betänckande, at aldrig sådanne saker
mera må skie här efteråt, utan lagen så, at hvar ock en kan
vara trygg ock säker, när vij skiljas åt. Det lärer af actis
befinnas, at Stats-Commissionen tält deremot. Skulle någon
upsåteligen hafva hulpet eller rädt til sådant, som emot Regeringzformen
gior en annan skada, så borde han aldrig tiäna
Sveriges Rike.
Friherre v. Hylten: Hr Bielkenhielm har tält väl, ock
den som föredrager, bör giöra sine påminnelser, då han är utan
skuld.
Hr v. Carlson: Cancelliet bör föredraga det som in
kommer,
ehvad det är, ock det står ey någon Secreterare an
at vägra föredraga det honom gifves, så framt han vill vara
utan ansvar.
Hr Lundeblad trädde fram ock ursäcktade, om något
ord emot Deputation vore utfallit, sägandes at det intet varit
hans mening at gripa någon an, utan allenast tala i dess sak,
hvarföre han begiärte at sådant ey måtte vidrigt ansedt
blifva.
Hr Landtmarskalken gaf sedan fram Generalens Carl
Gustaf Kruses memorial, ock sade at det varit i UhrskillningzDeputation
före, men som det hörde til plenum, så blef det
hijt remitterat.
Derpå uplästes berörde memorial N:o , hvarutinnan Hr
Generalen besvärar sig öfver Öfversten Gref Frölichs förhållande,
ock begiär at en Commission af Riksens Ständer deröfver
förordnas måtte, som honom til justiee befordrar. Afven
uplästes Fullmackterne för Hr Generalen Kruse, samt Gref
Frölichs bref til Hr Generalen, så väl som ock Kongl. KrigzCollegii
underdånige skrifvelse til Kongl. Maij:t af den ,
Frölichs och Kruses sak. Deputation återkommer. 219
hvarutinnan Krigz-Collegium förfrågar sig, hvem Öfverstelönen
vid Yästgiöte Cavalleriet åtniuta skall, antingen Generalen
Kruse eller Öfversten Gref Frölich. I lika måtto uplästes
Kongl. Maif.tz nådige remiss derå, hvarmedelst Kongl. Maij:t
remitterar samina ährende til Riksens Ständer.
Deputation kom tilbaka ifrån de andre Stånden, ock sade
Friherre Hugo Hamilton, at alle tre Stånden anmält deras
ödmiuke ock hörsamme respect til Ridderskapet ock Adelen
samt tackat för den ähran ock förtroende, som Ridderskapet
ock Adelen dem visat: de hafva låfvat det de villia öfverlägga
desse ährender ock gifva svar; Hertigens bref hafva de funnit
godt böra visas Hans Kongl. Maij:t, ock äre upläste i hvart
Stånd.
Hr Landtmarskalken: Prästerskapet skickar hit nu
straxt, ock hafva ment, at Talemännen efter middagen kunde
sambla brefven ock gå up til Hans Kongl. Maij:t.
Hr Landtmarskalken frågade fördenskul, om Ridderskapet
ock Adelen behagade så låta skie, eller om en annan
Deputation skall gå up ock låta Konungen läsa dem.
Ridderskapet ock Adelen resolverade, at Talemännen
skola gå up til Hans Kongl. Maij:t med berörde bref.
Härvid berättades, at de tre Stånden begiärt copior af
Basewitz memorialer, hvilke dem bevilliades.
Gref Frölich: . Som General Kruse nu inlagt et memorial,
hvarutinnan han på åtskilligt sätt beskyller mig, så begiär
jag communication deraf, at jag må få förklara mig, så
kan Ridderskapet ock Adelen sedan remittera det hvart de
behaga.
Ridderskapet ock Adelen funno skiäligt, at Hr Grefven
bör få af berörde memorial communication.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke de andre Stånden
böra först få communication af memorialet, ock dem gifvas
notice, at detta sedan skal lemnäs Gref Frölich til förklaring.
Detta bejakades.
Hr Landtmarskalken: Uti Cammar- ock OeconomiaeDeputation
äre 2:ne barta, nembligen Hr Strokirch, som är sat
i Deputation öfver Schlippenbaks sak samt dess utan mycket
siuklig, at han ey altid kan vara tilstädes; men Professor Döbel
är aldeles bårtrest utan låf. Nu påminnes af Deputation,
at de må få 2:ne i stället igen, hvartil Deputation föreslår
Assessor Adlerbeth ock Häradzhöfdingen Lagerqvist.
220 1723 den 8 Maj.
Ridderskapet ock Ade 1 en förklarade sig dermed nögde,
at Assessoren Adlerbeth ock Häradzhöfdingen Lagerqvist komma
at förstärcka berörde Cammar- ock Oeconomise-Deputation
ock för öfrigit tyckte Ridderskapet ock Adelen det vara oanständigt,
at Hr von Döbel rest bart utan låf, hvarföre ock
faststält blef, at ingen som sitter i någon Deputation skall
resa bårt utan låf.
Sedan berättade Hr Landtmarskalken, at för någre
dagar sedan vore hitkomne Kongl. Maiy.tz resolutioner på Riddershapets
och Adelens besvär, som vid 1719 ock 1720 ahrs
Riksdagar blifvit ingifne: men som de vore vidlyftige, så blefvo
de ey upläsne, utan fans godt at de läggas på bordet, at den
som behagar kan få läsa dem.
Hr Landtmarskalken gaf sedan fram Cammar- ock
Oeconomice-Deputations memorial, angående et Compagnies inrättande
til at fournera denne Staden med veed ock kohl,
hvilket uplästes, ock finnes N:o
Ifrån Bondeståndet kom et Utskåt, som behörigen emottogs,
ock då det inkom, förde Tale mannen ordet sålunda:
Bondeståndet låter tiänst- ock ödmiukelig hälsa Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen ock tackar för communication, som Ridderskapet
ock Adelen dem gifvit. Bondeståndet skall taga i
öfvervägande de propositioner, som Ridderskapet ock Adelen
giort, men som tiden nu i dag är förliden, ock dertil för kort,
begiär Bondeståndet tid ock råderum. Imedlertid har Bondeståndet
velat lemna svar på någre andre saker, som Ridderskapet
ock Adelen med dem communicerat, ock gaf så fram
berörde svar.
Hr Landtmarskalken tackade Bondeståndet för deras
gifne svar ock låfvade, at det skulle blifva Ridderskapet ock
Adelen föredragit.
Böndernes Utskåt recommenderade sit Stånd i Ridderskapets
ock Adelens gunstige benägenhet ock afträdde.
Sedan uplästes Bondeståndets svar, hvarutinnan Bondeståndet
förklarar sig:
l:o. Angående de til Rassp- ock Spinhus inrättande här
i Staden föreslagne medel, at Ståndet finner för sin del vara
bäst ock rådeligit, at desse penningar, i brist af andre publiqve
medel, kunde anslås til fattige, förlammade ock utur
fångenskapen hemkomne Officerares ock Soldaters underhåld
ock förnödenhet, så långt de kunna förslå ock tilräcka.
Bes. på Adelns besvär 1719 och 1720. Dep. fr. Bondeståndet. 221
2:o. At Justitiae-Deputationen måtte få en fri tilgång
eller extracter utur Rådz-Protocollerne til uplysning uti de
måhl ock ährender, som allaredan blifvit eller hädanefter varda
til välbemälte Justitiae-Deputation hänvijste, dertil finner Bondeståndet
skiäligt at gifva sitt bifall ock samtycke.
3:o. Den af Hans Kongl. Malj:t den 14 December 1722
utfärdade resolution uppå Justitiae-Cancellerens Högvälborne
Baron Hr G. StiernCronas memorial, angående Ryttares ock
Soldaters afstraffande för de brått de i Landzorterne begå, då
de ligga hemma i landet hoos deras Rotar ock Rusthållare,
bifaller Allmogen i alla dehlar, med ödmiuk anhållan, at den
samma måtte genom trycket utkomma. Sammaledes
4:o. Bifalles af Bondeståndet Högloft. Kongl. Cancellieock
Commercie-Collegiernes betänckande, angående de emot
Pästen tagne prsecautioner; såsom ock
5:o. Högloft. Krigs-Deputationens gifne betänckande, angående
Krigzmanshuus-Rättigheten af erfde, testementerade
ock skiänckte Rusthåld. Uti lika måtto
6:o. Bifaller Bondeståndet Höglåfl. Kongl. CancellieCollegii
den 27 sidstlidne Marti gifne betänckande, at Magistraterne
ey nu mehra än som i förra tider någon breffrihet
må efterlåtas, vidare än hvad upbuds ock inteckningars insändande
til Kongl. Håf-Rätterne vidkommer.
7:o. At den Ecclesiastiqve Deputation, som nu lärer vara
nödig at förordnas, må ibland annat utlåta sig om Bibeltryckandet
utom landz, dertil vill Bondeståndet hafva gifvit
dess bifall.
8:o. Till uplysning vid Högst Sahl. Hans Kongl. Maij:tz
Glorvördigst i åminnelse Konung Carl den XII:tes Historia,
häfver Bondeståndet intet något at meddela, anhållandes dock
ödmiukelig, at samma Historia måtte en gång ock ju förr ju
häller i dagzliuset framkomma.
9:o. Angående Riksens tiänsters bårtgifvande til inge
andre än infödde redelige Svänske män, derutinnan bifaller
Bondeståndet det Höglåfl. Secrete Utskåttets gifne förslag ock
betänckande.
10:o. Beträffande frihet at få utskieppa de här i landet
gutne järnstycken, som ock tilvärckade ammunitions-sorter;
Så finner väl Bondeståndet för sin del, at de järnstycken ock
ammunitions-sorter, som härtils äro gutne ock förfärdigade,
måge emot behörig tulls erläggande utskieppas; dock at dermed
222
1723 den 8 Maj.
sedermera innehålles, ock i dess ställe slås Stångjärn ock giutes
grytor, samt tilvärckas annat högtnödigt smide.
11 :o. Angående den Höglåfl. Gammar- ock OeconomiaeDeputations
memorialer om Ultuna Ladugård så häfver Bondeståndet
funnit denne saken af sådan beskaffenhet, at det sig
intet vidare med den samma kan befatta, än lämna detta
ährendet til Hans Kongl. Maij:tz allernådigste välbehag, at
om denne Ladugård så disponera ock föranstalta, som Hans
Kongl. Maij:t i nåder bäst behagar, ock han för publicum bäst
ock gagneligit pröfvar.
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke Cammarock
Oeconomiae-Deputations betänckande angående Ved- ock
Kohl-Compagniet kan läggas här på bordet för dem som behaga
läsa det. Hvilket bifallit blef.
Såsom Hr von Döbel rest bärt utan låf, altså begiärtes
af Commercie-Deputation någon annan i stället igen.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke det kan ställas
fast, at när någon vill resa bårt, skall den gifva sig an i Deputation,
ock hemstälte, om Deputation då skall projectera
andre, eller Electoreme vällia dem. Men som en Deputation
ifrån Prästerskapet ankom, blef härutinnan ey något slutit.
Prästerskapets Deputation emottogs efter vanligheten, ock
då den inkom, förde Biskoppen Swedberg ordet sägandestHos
det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen låter vårt Stånd anmäla
sin tiänstl. ock hörsamma hälsning, ock såsom Ståndet haft
någre puncter til communication ock deröfver utlåtit sig; så
begiäres tiänstl., at de måtte få upläsas.
Derpå läste Notarien up et memorial, hvarutinnan Prästerskapet
bifaller:
l:o. Cammar-Deputations betänckiande om en StadsFältskiärs
löhn i Giötheborg.
2:o. Dito angående Cammereraren Hadelins ansökning at
få kiöpa Cronohemmanet Hillinge til Skatte.
3:o. Dito angående Fru Catharina Lagerqvists anhållande
om frihet på et förläningzhemman.
4:o. Dito angående Böndernes i Olirbyhuus Lähn ock
Tierp Sockn ansökning at få betala Räntan af en uppå theras
ägor belägen Skvalte-qvarn med penningar efter Crono-värdering.
5:o. Krigz-Deputations betänckiande angående Krigzmanshusets
inkomster.
Suppleanter i Deputationer. Dep. fr. Presteståndet. 223
6:o. Ährendet angående communication af Rådz-Proto
collerne
til Justitise-Deputation.
7:o. Ährendet angående angelägne Embetens ock tiänsters
besättiande med infödde Svenske män.
8:o. Cammar-Deputations betänckiande, angående then
sökte hielpen til Qvistrums broos byggnad.
9:o. Ährendet angående blinda Ofverste-Lieutenanten
Ollers undsättiande.
10:o. Justitise-Deputations betänckiande, at ey saköresmedlen
måge användas til hushyra för Prsesidenten vid Äbo
Håf-Rätt.
ll:o. Placerings-Deputations betänckiande angående methoden
vid värckställandet af Herrar Officerarnes placering vid
Regementerne, hvarvid är allenast at påminna, at thet, som
Deputationen afgiör, kommer af Hans Maij:t genom nådige
Fullmackters meddelande at confirmeras.
12:o. At Hr Carl De Géer får utskieppa sina stycken,
men at thet icke drages til exempel, at någon general utskieppning
af stycken eller andre ammunitions-sorter tillåtes,
utan at thet är en ting, hvaröfver Krigz- ock CommercieCollegierne
synas först böra höras.
13:o. At Soldater, när de liggia hemma vid sina rotar,
måtte stå under vederbörande domstolar i orterne, ock ey annorlunda
med them procederas, utan när the stå under flygande
fahna.
14:o. ,Tustitise-Deputations betänckiande angående Hammarbergs
ock the fleres conserverande vid sine tiänster.
Så upläste ock Prästerskapets Deputerade fölljande ährender,
hvilka Ståndet vähl något betänkt, men dock til vidare
öfvervägande upskutit, hvaröfver de vid annat tilfalle sina
tanckar yttra ville; såsom
l:o. Defensions-Deputations betänckiande ock förslag til
en förrådzcassas inrättande vid the ständige Cavallerie-Regementerne.
2:o. Cammai-Deputations betänckiande angående kohlbristen
för Fahlu grufva ock Ahvestad.
3:o. Dito om Fribrefs-böcker för någre Norrländske
städer.
4:o. Dito om tilökningar uppå löhnerne för Vennersborgs,
Carlstads ock Christinehamns Städers Magistrats-Personer
ock andre Betiänte.
224
1723 den 8 Maj.
5:o. Dito om then sökte hjelpen til Fittia broos byggnad; ock
6:o. Dito om Fahlu Kopparbergzlagz ansökning at få
byta til sig 1500 Tunnor afradz-spannemåhl i Yässmanneland.
Hr Landt marskalk en: Som det Arevyrdige PrästeStåndet
merendels kommit öfverens med Ridderskapet ock
Adelen, så ehrkiänner Ridderskapet ock Adelen sådant med
all vänlig redebogenhet ock förtroende, ock låter för öfrigit
anmäla sin vänlige hälsning hoos det Arevyrdige PrästeStåndet.
Prästerskapet recommenderade sig ock afträdde.
Hr Landtmarskalken proponerade sedan den frågan,
om Electorerne skola vällia i stället andre för dem i Deputationerne
som resa bårt, eller om Deputationerne få gifva förslag
på någre, dock at den, sorn vill resa aldeles bårt, gifver
sig an hoos Deputation ock begiär tilstånd til at resa.
Ridderskapet ock Adelen funno det fuller billigt, at
hvar ock en som vill resa bårt bör begiära låf dertil i Deputation;
men huru andre skola vällias i stället, blef denne gången
ey faststält.
Friherre O tt o R. S tr öm fe 11 begiärte, at det måtte komma
til ricktighet med det memorial, som angår Fahlu kopparbergs
förseende med kohl, ock som lian hördt at Prästerskapet differerat
det ährendet, vill han vara utan ansvar, om Riket lider
derigenom at samma ey blir expedierat.
Det blef godt funnit, at et extractum protocolli skulle gifvas
de andre Stånden härom.
Afven påmintes, at et extractum protocolli måtte gå til
de andre Stånden angående dem som äre tagne i arrest.
Ifrån Borgare-Ståndet ankom en Deputation, som behörigen
emottogs.
Bargmästaren Ekebom förde ordet S. T.: Bårgerskapet
låter anmäla deras ödmiuke ock vyrdesamme helsning. Ock
som Ridderskapet ock Adelen communicerat Bårgare-Ståndet
någre puncter l:o angående Czarens påstådde Keysare-tittul,
2:o angående Hertigens af Holsten begiärte Kongl. Höghets
tittut, så har Bårgare-Ståndet sådant i öfvervägande tagit ock
i alla måtto conformerat sig med Ridderskapet ock Adelen, så
at desse måhlén måge i Secrete Utskåttet uptagas. Det 3:die
angående Dahléens affair, så har ock Bårgareståndet faststält, at
en Commission öfver honom ock de flere sättias bör, ock utsedt
dertil 4 Deputerade, hafvandes således Bårgareståndet
Konungens svar rörande Hertigens bref. 225
giordt ett med Ridderskapet ock Adelen, som det ock försäkrar
at i öfrigit intet steg gå ifrån det, som kan lända til
Kongl. Maij:tz ock Rikets bästa.
Hr Landtmarskalken tackade Bårgareståndet, sorn
behagat conformera sig med Ridderskapet ock Adelen.
Ock så afträdde Borgerskapets Deputerade. Ock skilgdes
Ridderskapet ock Adelen nu åt.
Den 11 Maj.
Hr L andt mar skalken berättade, at här vore et memorial
af D efensions-Deputation, ock befalte at det skulle upläsas.
Berörde memorial uplästes, angående magazinernes försörjande
här i Riket på sådant sätt, att hvad i siötullen bör
betalas för spannemåhl, som utifrån inkommer, måtte ehrläggas
i spannemåhl.
Hr Landtmarskalken: Om det behagar Höglåfl. Rid
derskapet
ock Adelen, kan det blifva liggande på bordet för
dem, som åstunda läsa det.
Hr Hökerstedt hemstälte Ridderskapet ock Adelen, om
icke en copia kunde communiceras med Commercie-Collegio.
Men som Commercie-Collegii ledamöter hafva här frihet
at läsa det, tycktes det vara alt nog.
Hvilket Hr Landtmarskalken också än vidare förestälte.
Hr Stedt begiärte, at som förslaget vore helt godt, det
måtte denna saken straxt afgiöras.
Hr Landtmarskalken holt före, at efter de andre Stånden
hafva lika lydande exemplar, så måste man afbida, om
någre påminnelser, samma angående, inkomma.
Hvarvid ock denna saken kom at bero.
Hr Landtmarskalken: Elljest har jag tiänstligen at
berätta, at efter Riksens Ständers befallning voro Talemännen
uppe hoos Hans Maij:t med Hertigens bref. Alle brefven vore
lika lydande, ock Hans Maij:t svarade oss sålunda:
Hans Maij:t uptager för en särdeles prof af Ständernes
underdånige kiärlek ock förtroende, at de med Hans Maij:t
communicerat Hertigens bref, hvarvid Hans Maij:t sade sig ey
Adelns Protokoll 1723.
226
1723 den 11 Maj.
vidare hafva at anföra, än hvad Hans Maij:t redan andragit.
Hans Maij:t sade sig skola Riksens Ständer ved alle tilfällen
visa sin nåd ock kiärlek, ock aldrig skola eller vela begiära
något, sorn strider emot Sveriges Lag, Regeringzform ock hvars
ock ens frihet, utan hvarje Stånds Privilegier häldre förbättra
än förkorta, hvilket Hans Maij:t så i sielfva värcket visa skall,
så at, som ordspråket lyder, värcket skall prisa mästaren, ock
derföre hefalte ock begiärte Hans Maij:t i Nåder, at alle suspicioner
ock misstanckar måtte nu hädanefter aldeles uphöra
ock förkastas. Som Hans Maij:t ock vid dess Devotions begående
för några dagar sedan hoos sig ock fast heslutet at
aldrig mehr på sådant täncka.
Ridderskapet ock Adelen betygade sin fägnad ock
erkiände med underdånighet, at Hans Maij:t så Nådigt behagat
utlåta sig. Hvilket än vidare betygades med händernes
hopklappande.
Hr Lan dt mars kalken: Här är et memorial ifrån Riksens
Ständers Comrnission, som förordnades at undersöka om
de förarresterades förhållande.
Derpå uplästes samma memorial B, II. N:o 48.
Jämväl extract af Riksens Ständers Commissions protocoll,
hvarutinnan förmähles, huru som Dalkarlen Lars Erikson ock
Vingåkersboen Olof Larsson, som af Bonde-Standet äre förordnade
at sittia uti denne Comrnission, hafva med hårda ock
anstötelige ord tält emot Regeringzformen, som vidlyftigare
läsas kan af samma extract B. II. N:o 49.
Hr Landtmarskalken: Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen behaga nu talas vid, huru man skall giöra med denne
saken. Uti Regeringzformens 46 § står, at ingen Herredagzman
skall inmanas uti häcktelse, där han icke beträdes med
särdeles grofva förgripelser. Nu blir frågan, om icke desse
äre särdeles grofva förgripelser.
Dertil svarades enhälleligen ja.
Hr Landtmarskalken upläste sedan företalet til Regeringzformen,
hvarest Ständerne förbinda sig på egne ock
deras hemma varande medbröders vägnar til Regeringzformens
noga ock skyldige efterlefnad, samt förklara den för Riksens
förrädare, som til dess uphäfvande ock förändrande något hemligen
eller uppenbarligen förehafva ock stämpla skulle.
Sedan sade Hr Landtmarskalken, det denna Dalkarlen
berättas hafva suttit förr en gång på Smediegården.
Meddelanden om grundlagsbrott af två bönder. 227
I medlertid projecterade Secreteraren, hvad som uti denna
saken de andre Stånden föredragas skulle, efter som discourserne
folie af Ridderskapet ock Adelen, at det för Ridderskapet
ock Adelen sedan upläsas måtte, då Ridderskapet ock
Adelen derefter så mycket lättare kunde stanna uti et vist
slut. Hvilket enär Secreteraren färdigt giordt, blef det upläsit
ock behörigen justerat samt approberat, så lydandes:
Ridderskapet ock Adelen låter förmäla sin flitige ock vänlige
hälsning til det Årevyrdige Präste-Ståndet m. m. Ock
som Riksens Ständers Comrnission igenom et extractum protocolli
kundgiordt Riksens Ständer, at Dalkarlen Lars Erikson
ock Vingåkersboen Olof Larsson, då de skulle taga sit tilträde
i Comrnission, hafva med hårda ock högst förgripeliga ord tält
emot Regeringz-Formen, ock den förkasta velat, som af Kongl.
Maij:t ock Sveriges Rikes Ständer för en Fundamental-Lag
antagen ock besvuren är; Altså har Ridderskapet ock Adelen
för sin del tyckt, at desse Herredagzmän i så måtto en så
grof förgripelse hafva begåt, at de ey kunna niuta den säkerhet
ock frihet, sorn 46 § i Regeringzformen innehåller, utan
härmedelst för det Årevyrdige Präste-Ståndet m. m. declarera
velat, at deras slut är, at dessas brått ock grofva förgripelser
böra remitteras til förberörde Riksens Ständers Comrnission,
at dermed efter Sveriges Rikes Fundamental-Lag ock Regeringzform
förfaras må, ock saken derefter vederbörligen afdömas.
På hvilken händelse, ock som Ridderskapet ock Adelen
med all säkerhet förmodar, at de öfrige Stånden detta bifalla
böra, besynnerlig som de öfrige af Bondeståndet i Commissionen
berömmeligen förklarat sig, at Ståndet ingen del här
uti häfver, ey heller taga lärer; Så finner Ridderskapet ock
Adelen nödigt, at ifrån vederbörande Landzhöfdingar til orten
bref afgå, det andre Herredagzmän i deras ställe måtte utvällias,
ock desse nu bråtzlige befundne tvenne Bönder nu
straxt ock utan ringaste upskåf inmanas i häcktelse.
Yttermera projecterades et tal til Bonde-Ståndet af detta
innehåld:
De närvarande Deputerade utaf de tre Riksens Ständer
förmäla de tre Ståndens vänlige hälsning til det Redelige
Bonde-Ståndet, ock gifva tilkiänna, huru som Ständernes nyligen
förordnade Comrnission öfver någre personers befundne
ock uptäckte grofve bråttmåhl emot Regeringzformen hafva
insändt et extractum protocolli, hvaraf befinnes, at ibland de
223
1723 den 11 Maj.
af det Redelige Bondeståndet utnämde fyra ledamöter til denne
högvicktige Commission tvänne sig hafva vägrat giöra domareEden
efter Regeringzformen, samt derjämte med några anstötelige
utlåtelser sig förgått emot samma Regeringzform, hvilken
efter dess lydelse i förtalet förklaras för en Riksens Fundamental-Lag,
af Riksens Ständer för sig ock deras hemma varande
medbroder besvuren, af Hans Kongl. Maij:t vedertagen
ock med Eed bekräftad, jämväl nu nyligen under påstående
Riksdag så af Hans Kongl. Maij:t sorn sielfva Ständerne några
gånger befästad. Så sällsamt ock bedröfveligit som det nu
förekommer de tre Riksens Stånd, at tvenne så obetäncksamme
män ibland det Redelige Bonde-Ståndet sig hafva befunnit,
så angenämt ock beliageligit förekommer också, at det märkies
af de tvenne öfrige Bonde-Ståndets ledamöters förde tal
uti Commission, som ad protocollum finnes, det detta Redelige
Bonde-Ståndet, som Stånden anse för sine trogne landsmän
ock redelige medbroder, intet skola hafva gifvit ofvanbemälte
tvenne förmätne Bönder befallning at uti Commissionen någre
sådanne utlåtelser å Bonde-Ståndets vägnar at yttra. Hvilke
detta Redelige Bonde-Ståndets utlåtelse ock försäkran desse
tre Stånden igenom denne Deputation hafva velat nu sielfve
af det Redelige välmenande Bonde-Ståndet förnimma, til det
förtroendets stadfästande, som emellan alla Riksens inbyggiare
bör vara til vår allmänna välfärd.
An vidare skulle Deputation proponera :
l:o. At Bondeståndet måtte skiuta de tvenne bråtzlige
utur sit Stånd, såsom ovärdige at vara Herredagzmän ock niuta
det beskydd, som Regeringzformens 46 § elliest Herredagzmän
tillägger. Jämväl
2:o. At i föllie af samma punct, så väl som ock efter
ingångens lydelse til Regeringzformen, de för en sådan grof
ock högst straffbar förgripelse, den de upsåteligen under varande
Riksdag begått hafva, straxt inmanas, ock af den nu
förordnade Riksens Ständers Commission dömmas, samt tvenne
andre i stället för desse uti Commissionen förordnas.
3:o. At et bref om desses brått til Landzorterne, hvarifrån
de befullmäcktigade äre, afgår, ock andre Herredagzmän
hitsändas.
4:o. At om ibland de andre Stånden någre skulle befinnas,
som häruti någon dehl äga ock sig dermed bråtzlige
Deputation afsändes om böndernes brott. 229
giordt, så vele desse Stånden sådanne sielfve låta gripa ock
dem efter lagsens stränghet anse låta.
Hr Landtmarskalken: Om Prästerskapet ock BårgareStåndet
blifva enige med Ridderskapets ock Adelens tancka,
men Bönderne ey skulle conformera sig med oss, så frågas,
om icke vij då få taga de tvenne bråtzlige Bönderne i arrest,
Ridderskapet ock Adelen höllö före, at de då böra
inmanas. Ock blef jämväl slutit, at Bönderne sägas skulle,
det Ridderskapet ock Adelen intet går ifrån hvarandra, innan
de få svar af Bondeståndet.
Hr Landtmarskalken: I fall Bondeståndet skulle säga,
det torde vara någon af de andre Stånden, sorn häfver del
häri, så frågas, om icke Deputation får svara, at vij lära förfara
äfven så med dem.
Detta bejakades af Ridderskapet ock Adelen.
Härefter utnämdes Deputation til de andre Stånden,
nembl.:
Frih. Ernest Creutz
Hi-
Swanfelt.
för Gref Brahe.
ldr
Rothlieb.
Gref Charl Emil Levenhaupt.
Hr
Örnstedt.
Gref Fersen,
Hr
StiernCrantz.
fulm. för Gref Oxenstierna.
Hr
Ridder schantz.
Gref Duker,
Hr
Hammarberg.
fulm. Hr Kaulbars.
Hi-
Frietzky.
Gref Eric Sparre,
ldr
Stobée.
fulm. Frih. Wrangel.
Hr
Ridderstråhle.
Frih. Thure Horn.
Hr
Ladau.
Frih. Giöran Rosenhane.
Hr
Adelhielm.
Frih. Sten Coijet.
Hi-
Lagerborg.
Frih. von Hylten.
ldr
von Strömborg.
Frih. v. Dyring.
Hr
Gustaf Lagermarck
frih. Otto R. Strömfelt.
för Wagenfelt.
Hr Hård.
Hr Ingelotz.
Hr Trolle.
Ock gick så Deputation til de andre Stånden.
Hr Landtmarskalken berättade, at fyra af Prästerskapet
i dag kommit til honom ock begiärt, at som en Präst
blefvit död, hvilken varit Herredagzmän, det ville Ridderskapet
ock Adelen, så många som sådant lägligit falla kan, vid
begrafningen sig infinna.
230
1723 den 11 Maj.
Ridderskapet ock Adelen utlåto sig, at de villia, så
många sorn tid dertil hafva, sig inställa.
Ifrån Bårgareståndet ankom en Deputation, för hvilken
Rådman Salan förde ordet S. T. til Landtmarskalken samt
Ridderskapet ock Adelen sålunda:
Bårgare-Ståndet låter anmäla sin hörsamma tiänst ock
respect, ock tackar Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen för den
communication Ridderskapet ock Adelen gifvit Bårgare-Ståndet
af någre puncter, hvaröfver som Ridderskapet ock Adelen gifvit
sit utlåtande tilkiänna, så har ock Bårgare-Ståndet författat
sina tanckar, som af Protocollet kommer at upläsas.
Derpå upläste Secreterare!! Torpadius Bårgerskapets
utlåtelse öfver de med dem communicerade puncter, nembl.:
l:o. Beträffande General-Lieutenanten ock Landzhöfdingen
Grönbergs memorial angående Ultuna Ladugård, med Kongl.
Maij:tz bref samma Ladugård angående af d. 14 Februari
1721, så är det af Bårgare-Ståndet bifallit, som hoosfölljande
Extractum Protocolli N:o utvisar.
2:o. Kongl. Maij:tz resolution på Justitiee-Cancellern
StiernCronas underdånige förfrågan, angående ryttares ock knecktars
afstraffande, af den 14 December 1722 har Bårgerskapet
på sådant sätt bifallit, som Extractum Protocolli N:o vid
handen gifver.
3:o. Det måhlet angående de emot Pesten tagne praecautioner
är redan afgiort, som den derom utgångne förordningen
intygar.
4:o. Krigz-Deputations betänckiande, angående Krigzmanshuus-rättigheten
af erfde, testementerade ock skiänckte
Rusthåld, har Bårgareståndet aldeles bifallit.
5:o. Justitise-Deputations memorial at få extracter utur
Rådz-Protocollen i de saker, som Deputation har dem nödige,
är i lika måtto af Bårgare-Ståndet bifallit.
6:o. Öfver Bergz-Deputations betänckiande, angående nödige
kohl til Fahlu Kopparvärck, har Bårgare-Ståndet stannat
i sådant slut, som af närgående Extracto Protocolli N:o sees
kan. Sammaledes
7:o likmätigt hoosgående Extractum Protocolli N:o
öfver Kongl. Cancellie-Collegii betänckande angående den af
visse Magistrater begiärte Påstfriheten. Ock hvad
Deputation från Borgarståndet. 231
8:o angår de 1000 Rdr Banco, som Öfverste-Lieutenant
v. Öller bevilliade äro, så är häröfver resolution redan expedierat.
9:o. Ar i Ståndet proponerat, at den, som har kundskap
om ett ock annat som kan inflyta uti den Historien, som
Cancellie-Rådet Rosenadler kommer at sammanskrifva öfver
Konung Carl den XILtes lefvernes beskrifning, ville sådant
angifva.
10:o. Förb lifver Bårgare-Ståndet vid den mening, hvarutinnan
Ståndet sig yttrat öfver Bibelens tryckande utornlandz.
ll:o. Angående penningarne til Rassp- ock Spinhuset, så
förblifver sammaledes Bårgare-Ståndet vid sin derom för detta
giorde utlåtelse.
12:o. Vidkommande Hr Öfverste Rälambs memorial, så
emedan Hr Justitise-Cancelleren nu ingifvit den åstundade berättelsen,
så kan den i hvarje Ståndz pleno föredragas.
13:o. Beträffande Bergz-, Commercie- ock Tull-Deputationernes
betänckande angående Styckens försälliande, så har
Bårgare-Ståndet aldeles bifallit Ridderskapets ock Adelens
mening derom.
14:o. Ilar Bårgare-Ståndet bifallit Cammar- ock Oeconomia:-Deputations
Memorial l:o om Vennersborgs, 2:o Christinaehamns
ock 3:o Carlstads Fullmäcktiges ansökning om
förbättring på deras stat ock löningar.
15:o. Öfver Secrete Utskåttets Extractum Protocolli, angående
angelägne tiänsters besättiande af infödde Svenske
män, har Bårgare-Ståndet författat sin mening uti hoosgående
Extracto Protocolli.
16:o. Angående Placerings-Deputations Memorial om de
meriternes examinerande, när någon tvistighet därom emilian
Officerarne yppas; Så finnes Bårgare-Ståndets mening uti dess
Extracto Protocolli N:o
l7:o. Häfver Bårgare-Ståndet utnämnt sine Deputerade
öfver Hr Öfverste Schlippenbachs ansökning.
18:o. Vidkommande det, at de, som sittia i Deputationerne,
skola vid vijte infinna sig inom en half tima ifrån anslaget,
så tycker Bårgare-Ståndet, at man så mycket mindre
kan föreläggia sine medel något vijte, sorn merendels hvar ock
en af dem til åtskillige Deputationers bivistande äro förordnade,
hvilka Deputationer på en tid understundom infalla så,
232
1723 den 11 Maj.
at det blifver dem ogiörligit at blifva tilstädes på alla ställen,
utan mäste ömsa, alt som tiden ock lägenheten kan medgifva.
Härhos gaf Bårgare-Standet tilkiänna, at Bondeståndet
giordt fölljande propositioner:
l:o. At Bårgare-Ståndet ey måtte yttra sina tan ekar angående
en Reserve-Cassas uprättande, innan Bondeståndet fått
lemna sin mening deröfver ock den samma med detta Ståndet
communicerat, samt dess råd derutinnan inhämtat, hvilket
Bårgare-Ståndet bifallit.
2:o. Om icke det bör efterfrågas, hvarutaf den stora rest,
som af utlagorne i landet skall innestå ock sig bestiga til 30
Tunnor guld, månde härröra, ock uti hvilka lähner sådan rest
innestår; hvilket äfven af Bårgareståndet är bifallit.
3:o. Om icke äfven är nödigt at efterfråga, hvartil Riksens
medel de senare åhren, särdeles sedan sidsta Riksdag
blifvit använde, hvaröfver Bårgareståndet gifvit Bondeståndet
til at förstå, det för medlen giöres i gemen redo vid Riksens
Ständers Deputation, som förehafver Statsvärcket.
4:o. Om icke man borde fråga efter, hvarest Riksens
1 latta sig uppehållit den tiden, då landet ock Städerne uti
Skiärgärden blefvo upbrände, hvilken proposition Bårgareståndet
bifallit.
o:o. At efterfrågas må, på hvad sätt Gref von der Nath
ock Secreteraren Ekelef kommit ut på fria fotter; samt
6:o. Hvad nytta Ständernes Commission skaffat sedan
sidsta Riksdag, ock huru med de saker sammanhänger, som
under dess öfvervägande ock bepröfvande lemnade blefvit,
hvarutinnan Bårgare-Ståndet äfven Bondeståndet bifallit.
Vidare proponerades Ridderskapet ock Adelen af BårgareStåndets
Deputerade fölljande, som af papperet uplästes, nembligen:
Aldenstund
så margfaldige memorialer dageligen inkomma
ifrån de förordnade Deputationerne med betänckande öfver de
til deras öfvervägande remitterade ährender, så at man omöjeligen
hinner med in pleno dem samma öfverväga, med mindre
vissa dagar om veckan til Pleni sammankomst utsätties, ock
det atminstonne 2:ne dagar i hvarje vecka; Fördenskul hemställes
til de öfrige respective Ståndens bepröfvande, om icke
tvenne visse dagar i veckan därtil måge utsedde varda.
Dessutan ock emedan de Deputationer, som skickas Stånden
emellan til at notificera hvart ock et Ståndz tanckar öfver
Borgarståndets förslag om arbetsordningen m. m. 233
de ifrån Deputationerne inkomne ock utarbetade måhlén, mycken
tidspillan förorsaka; Ty tycker Bårgare-Ståndet för sin
dehl, at det vore til tidens besparande bäst, at Stånden yttrade
sine meningar i alla sådanne måhl igenom extracta protocolli,
men i andre angelägne ährender kunna Deputationer
skie efter vanligheten; hemställandes dock sådant til de öfrige
respective Ståndens vidare ompröfvande.
Hr Landtmarskalken: Som det Låfl. Bårgare-Ståndet
merendels har conformerat sig med Ridderskapet ock Adelen,
så ärkiänner Ridderskapet ock Adelen det med all tacksamhet.
De öfrige puncterne skola blifva Ridderskapet ock Adelen föredragne,
ock slutet Bårgareståndet kundgiordt; i medlertid behagade
de förmäla Ridderskapets ock Adelens helsning hoos
det Låfl. Bårgare-Ståndet. I öfrigit så lärer Ridderskapet
ock Adelen aldeles vara nögdt, at igenom extracta protocolli
communiceras Stånden, hvad som afhandlas.
Härmed afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
Hr Landtmarskalken bad, at Ridderskapet ock Adelen
ville infinna sig vid den afledne Probstens begrafning, helst
der de ansenligaste af Ridderskapet ock Adelen kunde dervid
vara tilstädes, ju mera skulle det öka harmonien ock förtroendet
hoos Ståndet.
Hr Landtmarskalken berättade, at Hr General-Lieutenanten
Cronberg gifvit ännu in et memorial angående Ultuna
Ladugård, ock frågade om det skulle läsas up.
Ridderskapet ock Adelen höllö sådant onödigt, efter
saken redan af tre Stånd är sluten.
Friherre Cronberg: Det är et project at contentera
Duhren, om Ridderskapet ock Adelen villia höra det.
Bärtil svarades ney.
Hr Landtmarskalken proponerade, huru som Secrete
Utskåttet ock Secrete Deputation hafva i många saker nödigt
at conferera med hvarandra, ock hemstälte fördenskul Ridderskapet
ock Adelen, om icke Secrete Utskåttet ock berörde
Deputation måge träda tilsammans när så behöfves, helst de
giordt begge tysthets-Eed.
Ridderskapet ock Adelen gåfvo bärtil sit bifall, ock
blef godt funnit, at detta med de öfrige respective Stånden
communiceras skall, at de häröfver jämväl sig yttra måge.
Såsom Friherre Cronberg begiärt, at dess memorial måtte
få upläsas, men det honom nekades, så läste Hr Land t mar
-
234
1723 den 11 Maj.
skal ken igenom memorialet ock refererade innehållet, at
nembligen Hr General-Lieutenanten fuller anbringar derutinnan,
at Ultuna intet varit Landzhöfdinge-Boställe, men så
har et annat, som heter Yålsunda, varit Landzhöfdingeboställe,
som Gref Gyllenborgs arfvingar nu hafva. Derhos utlåter
General-Lieutenanten sig, at han vill gifva höet til Stallstaten
ock Durén 700 Dal. Smt i lön.
Ridder skåpet ock Adelen förkastade detta Hr GeneralLieutenantens
tilbud.
Hr Landtmarskalken: Som de, livilke hafva Rust
håld,
vore för 8 dagar sedan tilsamman, ock någre varit hoos
mig ock begiärt, at alla Rusthållare måtte träda tilsamman;
Altså frågas, om icke alle Ståndens Rusthållare måge träda
tilsammans kl. 3 eftermiddagen om Onsdagen.
Detta blef godt funnit, men sedan sattes termin til Torsdagen
förmiddagen, då Ståndz-Personerne äfven dertil kallas;
dock at alt sedan kommer til Ständerne.
Hvilket af Ridder skåpet ock Adelen bifallit blef.
Hr Landtmarskalken berättade, at Gref Frölich gier
tilkiänna, at den uti Arn miralitets-Deputation förordnade Capitain
Gärfelt vill resa hårt, ock som samma Deputation mäst
giordt ifrån sig, så frågas, om han icke får låf at resa bårt.
Ridderskapet ock Adelen samtyckte dertil, at bemälte
Capitain får resa härifrån.
Sedan berättade Friherre Oxenstierna, at RiddarliusSecreteraren
begiärt tilbaka Häradzhöfdingen Wellis memorial
om Båtzmans-indelningen ifrån Cammar- ock OeconomiaeDeputation,
efter den saken skal företagas i Defensions-Deputation.
Men som Cammar- ock Oeconomise-Deputation, emedan
berörde memorial en gång vore til dem remitterat, ey kan
ifrån Deputation utgifva det, med mindre dem lemnäs et extractum
protocolli; så månde
Hr Landtmarskalken befalla fördenskul, at et sådant
extractum protocolli skulle berörde Deputation gifvas.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation för hvilken Taleman
nen sielf förde ordet, sägandes:
Det Hoglaft. Ridderskapet ock Adelen hälsas af Sveriges
Rikes här deputerade Bondestånd ödmiukast. Uti Februari
månad månde Bondeståndet gie in et memorial, hvarutinnan
Bondeståndet yttrat sig om en förfrågning, hvarpå de tre
Bondeståndets klagomål öfver ett memorials tryckning. 235
Stånden gifvit Bonde-Ståndet svar, med hvilket Bondeståndet
varit väl förnögt, men som samma svar blifvit tryckt, ock
intet varit brukeligit, at det kommit på trycket, hvad som det
ena Ståndet påmint hoos det andra, utan hvad alla Stånden
beslutit; ock Bondeståndet altså finner sig derigenom något
vara för när skiedt, jämväl detta varit i Aviserne, som kommit
utifrån, så frågas ödmiukeligen, om sådant skiedt med
samtelige Ridderskapets ock Adelens villia.
Hr Landtmarskalken sade, at Ridderskapet ock Adelen
skulle talas vid om det som Bondeståndet proponerat, ock bad
dem i medlertid hälsa sine medbroder.
Bondeståndets Deputerade afträdde.
Hr Landtmarskalken uprepade detta, ock erhindrade
Ridderskapet ock Adelen, huru här blef resolverat at det skulle
tryckas, ock berättade at Hr Landzhöfdingen Creutz, sedan
härtil således blifvit resolverat, har påmint derom, ock at sådant
blefvit värckstält: men som Hr Landtmarskalken märckt
Bondeståndets missnöije deröfver, har han låtit taga exemplaren
af trycket ock innehålla dem.
Gref Dohna sade, at man lät trycka detta svaret för
den orsaken skull, at det befans vara tryckt på andre språk,
mycket vitieust; ock altså ville man, til at desabusera sådant,
låta det komma ut på Svenska, at hvar ock en måtte i landzorterne
fa rätta sammanhanget deraf.
Uplästes Justitice-Deputations betänckande angående Lagmans-
ock General-Auditeureu Fröliclis hoos Kongl. Maij:t
insinuerade memorial, at de liärtils vid Kongl. Maij:tz Armée,
uti angifne måhl, brukade öfver- eller underförhören, hvilke uti
Förordningen om General- ock Regements-Krigz-Rätter ingen
grund äga, kunde så väl derföre, som andre af honom anförde
orsaker afskaffas, ock i det stället alle förekommande criminele
måhl, lika som vid andre domstolar skier, af en Undereller
Regements-Rätt måge ransakas ock afdömmas, undantagandes
de måhl, hvilka efter förordningarne til GeneralKrigz-Rättens
dom höra, ock sedan ransakningen af RegementsRätten
är fullbordad, dit böra remitteras; hvilket JustitiseDeputation
bifallit, dock så at den vid Kongl. Maij:tz Lijfgardie
efter reglementet af den 7 October 1695 förordnade
Capitains-Rätten jämväl blir ståeudes, til den uti högstbemälte
Reglemente anbefalte ransakningens förrättande, samt
de mindre måhlens förlikande ock afhielpande, hvarved altid
236
1723 den 11 Maj.
domare-Eden aflägges; men öfver sådanne ährender, som til
General-Krigz-Rättens cognition ock domb höra, mäste ransakningen
immediate utaf Regemens-Krigz-Rätten anställas.
Ridderskapet ock Adelen funno godt, at berörde Deputations
betänckiande skulle läggas på bordet til vidare.
I lika måtto uplästes Justities-Deputations memorial angående
17 särskilte måhl, som ifrån Kongl. Giöta Håfrätt inkommit.
Ock resolverades, at berörde memorial skulle lemnäs
på bordet för dem, som behaga läsa det.
Hr Landtmarskalken berättade, at han blefvit inviterat
af 2:ne Präster til at komma i sorgehuset, ock bad derföre
at någre af Ridderskapet ock Adelen ville vara honom
fölgacktige.
Sedan berättade Hr Landtmarskalken, at CommercieDeputation
har begiärt Commendeuren Ridderstolpe uti Prophessor
Döbels ställe, som rest bårt.
Hetta blef bifallit.
Hr Landtmarskalken sade, at General-Lieutenant
Cronman gier tilkiänna, det han til bevakande af sin välfärd
fått Hans Maij:tz permission at resa öfver til Lifland; ock
som Hr General-Lieutenanten sitter i Hefensions-Deputation,
så frågas, om icke han lika fult kan få resa här ifrån.
Ridderskapet ock Adelen gåfvo til Hr GeneralLieutenantens
afresa sitt samtycke.
Sedan berättade Hr Landtmarskalken, at lian til [at] befordra
Instructionerne för Collegierne til slut har giort anslag
til kl. 2 efter middagen, ock vill då sig dervid infinna.
Derefter uplästes et betänkande ifrån Ammiralitets-Deputation,
som går derpå ut, at de updragne galleierne böra bringas
i sion igen, för alle vådelige händelser skull, ock med tiärade
pressenningar förvaras, men i medlertid starckare vackt
der hållas; jämväl at vraken i hamnen uptagas måtte.
Hr Landtmarskalken: Denne saken kom först före i
Secrete Utskåttet, hvarest giordes et litet Utskåt, som gaf
sitt betänckiande; men som det ey var Secrete Utskåttets faciendum
at resolvera häröfver, så remitterades det til Ammiralitets-Deputation.
Som nu Ammiralitets-Deputation stannat
i samma slut, ock Ammiralitets-Collegii ledamöter äfven äre
enige härom, så frågas, om icke det får blifva vid Deputations
betänckiande.
Memorialer från Justitie- och Amiralitets-Deputation. 237
Detta bejakades.
Hr Landtmarskalken: General-Lieutenant Zulicli be
rättar,
at lian fåt Kongl. Maij:tz tilstånd at resa öfver till
Liffland, ock fördenskul begiär han Ridderskapets ock Adelens
samtycke dertil.
Detta blef Hr General-Lieutenanten bevilliat.
Sedan uplästes Assessoren Ehrenpreutz memorial angående
den disputen, som är emellan Uddevalla ock Giötheborg. Ock
som det i början af Riksdagen blef faststält, at denna saken
skulle afgiöras, hälst den är af Kongl. Maij:t remitterad til
Ständerne, men ingen Deputation är ledig, så frågade
Hr Landtmarskalken, om icke, så snart någre ledamöter
af de andre Stånden blifva ledige ifrån någon Deputation,
berörde sak då kan företagas, ock äfven af Ridderskapet
ock Adelen igenom Electorerne uti berörde Deputation någre
utnämnas.
Det blef godt funnit, at så skie skulle.
Gammar- ock Oeconomice-Deputations betänckande uplästes,
om Skallgång på öen Tiörn, at ordres afgå måtte til vederbörande
Landzhöfdinge, at lian befaller de närmaste JägerijBetiänte
at flitigt anställa ock hålla skallgång så på denna
öen som på Orost.
Hvilket approberat blef.
Ifrån Deputation, som gick til de andre Stånden, kom Hr
Adlerstedt, då
Hr Landtmarskalken sade, at de Deputerade låta berätta,
det de äre hos Borgareståndet, ock at Prästerne hafva
fölgt med Ridderskapets ock Adelens Deputerade til Borgareståndet;
men som de andre Stånden ey villia gå vidare först,
än fråga, om Bondeståndet vill taga del af de bråtzligas förgripelse,
ock Ridderskapets ock Adelens Deputerade påstå, at
de bråtzlige böra tagas i arrest, så frågas icke allenast, om
Ridderskapet ock Adelen behaga at alle tre Stånden skola först
föllias åt ock gå til Bonde-Ståndet, samt förnimma af dem,
om Bondeståndet vill taga del deraf, utan om icke Ridderskapet
ock Adelen vill blifva tilhopa, til dess saken blir afgiord.
Dock vore nu någre af Deputation gångne tilbaka til
Prästerskapet at förmå dem til at samtycka til arresten;
men i fall de ey dertil skulle kunna förmås, så vore frågan,
om icke Deputation måtte gå til Bönderne med den första
238
1723 den 11 Maj.
frågan, ock Stånden blifva tillsamman at sedan afgiöra den
andra frågan.
Detta blef bifallit, ock Deputation det svaret tilbaka
gifvit.
Omsider kom Deputation tilbaka ifrån de andre Stånden,
ock giorde Friherre Ernest Creutz fölljande berättelse, sägandes:
Efter
Ridderskapets ock Adelens gunstige befallning har
Deputation varit hos de tre Stånden, dock har härmed kommit
at dragas litet ut på tiden af det tilfället, at Prästerskapet
intet ändå låtit för sig läsa det extractum protocolli, som
Commission til dem afskickat, ock Bårgareståndet fuller upläst
det, men intet delibererat deröfver. Dessutan har hos Prästerskapet
ock Bårgare-Ståndet infallit et ock annat betänckande,
hvaröfver fordrades vidare raisonering ock samtal. Dock omsider,
efter plägat samråd, har Prästerskapet ock Bårgareståndet
sig i alla måtto enhälleligen förenat om det slut, som
Ridderskapet ock Adelen behagat fastställa. I föllie hvaraf
de också straxt utnämde sine Deputerade, som conjungerade
sig med oss ock ginge til Bondeståndet. Hvarvid, til ödmiukt
föllje af Hr Landtmarskalkens samt Ridderskapets ock Adelens
befallning, vij opläste Kongl. Maij:tz Svar på Hertigens bref
ock Kongl. Maij:tz Nådige utlåtelse deröfver. Sedermera begiärte
jag på Deputations vägnar, at som de 2 Bönderne ifrån
Dahlarne ock Vingåker, sorn sig på et så förgripeligit sätt
försett, måtte taga afträde, emedan vij hade något angående
deras Personer med Ståndet at conferera ock öfverlägga om.
Hvilket ock genast blef bevilliat, hvarföre de ock togo afträde.
Sedan upläste Hr Landzhöfdingen Hylten puncterne som författade
blefvit, ock derefter begiärtes Bonde-Ståndets utlåtelse.
Hvaruppå Bonde-Ståndets Taleman sig yttrade, at deras Stånd
aldeles intet togo den minsta del uti de eftertänkelige förbrytelser,
som de två Bönderne i går giordt, villia ey heller deri
vara delacktige eller taga dem i sit beskydd, utan betygade
et missnöije at sådant skiedt, sägandes sig hafva utnämt två
andre i Commissionen, af hvilka de förmente Commissionen
skulle finna et godt nöije. Bad derjämte, at Riksens Ständers
Deputerade ey ville hafva om Bondeståndet någon sådan tancka,
at de i minsta måtto villia skrida ifrån Sveriges lag ock vår
besvurne Regeringzform. Elliest recommenderade de sig uti
Höglåfl. Ridderskapets ock Adelens gunst ock bevågenhet, ock
Deputations berättelse om böndernes arrestering. 239
för öfrigit sade de sig villia äfvenväl om alt detta inlägga vid
Ständernes Commission sin skriftelige utlåtelse, som kan der
läggas ad acta.
Derpå som desse tvenne Bönder blefvit utskutne utur BondeStåndet
ock aldeles intet tagne i beskydd, utan deras gierning
ogillad; Så hafva desse, nembligen Ridderskapets, Prästerskapets
ock Städernes Deputerade i anledning deraf låtit taga
desse tvenne Bönder i arrest, helst tilfållet gafs, då de månde
komma ut. Hafvandes Bönderne hänstött dem til Ständernes
Commission at dömas.
Friherre v. Hylten: De andre begge Stånden hade vij
nog at giöra med, de vore i siälfva satzen med oss ense, at
vij skulle fölljas åt til Bonde-Ståndet ock fråga, om de toge
dehl i de bråtzligas förgripelser, men ville intet, at vi skulle
sluta eller skrida til värcket at taga dem i arrest. Dock lade
Landzhöfdingen Strömfelt här til största vickten, i det han
sade, at det ey hielper oss at giöra det ena steget, om vij ey
giöra det andra, ock at om de fara bärt, kunde Fahlu Grufva
löpa fara at blifva förderfvad. Det bräckte dem äntelig til
betänckande, fast de hadde redan satt up et annat tahl til
Bonde-Ståndet, som var lämpeligare, ock Prästerskapet ock
Borgareståndet således detta slutit hos sig. Men när våre
föreställningar konimo, ock vij säga månde, at de ey kunde
giöra det första steget, med mindre de giöra det andra, så
betänkte de sig ock resolverade til arresten.
Såsom desse tvenne Bönder fördes under arrest up til corps
de Garde vid Slättet, så giordes den anstalt, at de skulle föras
på Norre Malm.
Hr Landtmarskalken tackade Deputation för god beställning.
Friherre Creutz berättade vidare, at Deputation efter
befallning har giort den declaration, at om någon af Ridderskapet
ock Adelen skulle finnas med slike förgripelser, så ville
Ridderskapet ock Adelen intet taga honom i beskydd, utan
skiuta honom ut ifrån sig.
Detta sades af Ridderskapet ock Adelen vara rätt.
Friherre Ernest Creutz: De andre Stånden förklarade
sig i lika måtto, at om någon sådan funnes i deras Stånd, at
de äfven så med honom förfara ville.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke Hans Maij:t bör adverteras om det som nu skiedt,
240
1723 den 11 Maj.
men som Hans Maij:t ey är hemma, om icke Rådet i medlertid
derom må få kundskap, ock Grefve Horn til den ändan
kalla dem tilsamman ock låta dem detta vetta.
Detta fans godt.
Hr Landt marskal k en frågade vidare, om icke, til at
bibehålla en god harmonie med Bonde-Ståndet, Ridderskapet
ock Adelen skulle behaga skicka en Deputation til Bondeståndet
ock tacka dem för det steget de nu giort.
Detta blef bifallit, ock deputerades här til:
Gref Carl Gyllenborg. Hr Knut Sparre.
Gref Spens. Hr Löscher von Hischfelt.
Friherre Ribbing. Hr Wennerstedt.
Friherre Josias Cederhielm. Hr Sinclair.
Friherre Bengt Horn. Hr Irwing.
Hr Barneckou. Hr von Brömsen.
Sedermera justerades talet, som Deputation skall föra til
Bonde-Ståndet, hvilket approberades, så lydande:
Såsom Ridderskapet ock Adelen med besynnerlig fägnad
förnummit, at Bondeståndet häfver icke allenast misshagat det
förgripeliga tahl, som tvenne ibland dem nyligen uti den förordnade
Commissiouen fört emot Rijkets Fundamental-Lag ock
Regeringzforme, utan ock straxt bevijst dervid det redeliga
upsåt ock alfvar, at de sådanne orolige ock skaddige medlemmar
icke längre velat uti deras samqväm tåla; altså, ock
emedan vij om ingen ting böra vara ömare, än om de grundfästen,
hvaruppå hela Rikets välfärd beror; Ty har Ridderskapet
ock Adelen ey velat underlåta at utan upskåf förklara
dess särdeles erkiäntzlo ock det nöije, som hvar ärlig man
öfver sådant Bonde-Ståndets förhållande fattat; som ock derjämte
försäkra, at Ridderskapet ock Adelen skola deremot
altid ock vid alla tilfällen gifva det Redeliga Bondeståndet
värckelige ock märckelige prof af deras inbördes kiärlek, välvillia
ock bevågenhet, samt med all sorgfällighet söka BondeStåndets
gagn ock bästa, med den åhuga ock nijt, som trogne,
redelige ock ömsinte medlemmar i en Regementskropp ägnar
ock anstår.
Friherre v. Hylten berättade, at Bondeståndet intet just
vettat deraf, at de tvenne Bönderne toges i arrest, utan som de
tre andre Stånden dertil resolverat, så skiedde sådant, ock vore
nu nödigt, at det muuteligen säges Bondeståndet.
Deputation till Bondeståndet. Ständernas kommission. 241
Det blef fördenskul berörde Deputation, som til Bondeståndet
gå skulle, anförtrodt at härom underrätta BondeStåndet.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke han får låta
berätta Bondeståndet, at någre exemplar af de tre Ståndens svar
på Bondeståndets memorial äre utkomne emot Ridderskapets
ock Adelens villia, ock at Ridderskapet ock Adelen vill låta
indraga dem.
Men Ridderskapet ock Adelen ville, det nu härom ey
talas skulle, utan allenast sägas dem, at de i det måhlet skola
få nöijacktigt svar här näst.
Ock som bud kom, at Bondeståndet var skilgt åt, gick
Deputation nu ey bårt, utan upskiöts dermed til kl. 4.
Hr Landtmarskalken: Behagar Ridderskapet ock Adelen,
at desse förarresterade Bönder skola vara under Gardesvackten,
likväl åtskilgde, så at ingen får tala med dem, ey
heller de få bleck ock papper at skrifva med?
Härtil svarades ja.
Hr Landtmarskalken: Efter Hans Maij:t intet är
hemma, ock det är angelägit at detta rapporteras Hans Maij:t;
så frågas, om icke Hr Landzhöfdingen Creutz, som varit med
i Deputation hoos de andre Stånden, ock jämväl Landzhöfdingarne
Cederhielm ock Strömfelt, ifrån hvilkas Lähn de arresterade
Bönderne äre, kunna gå til Gref Horn ock begiära,
at Rådet kallas tilhopa ock ordres expedieras, at om någon i
orten vill taga del häraf, at en sådan må tagas för hufvudet,
på det, enär Hans Maij:t hemkommer, bref härom må gå ut
ifrån Hans Maij:t ock i dess höga namn.
Detta blef bifallit, ock blef godt funnit, att ock så Talemännen
af de andre Stånden skola härom notificeras.
Sidst påmintes derom, at som för få vore af Ridderskapet
ock Adelen i Ständernes Commission emot de andre Stånden,
det måtte berörde Commission förstärckas af Lagmannen Cederholm
ock Assessoren Adlermarck eller Assessor Adlerbet,
ock aldenstund Ridderskapet ock Adelen fann nödigt at förstärcka
antalet af Ridderskapets ock Adelens ledamöter uti
den Commission, som den 8 sidstledne Maij förordnades, så
at utom Baron ock Landzhöfdingen Cederhielm, som förer presidium,
måtte vara åtta bisittiare i samma Commission af
Ridderskapet ock Adelen; Altså blefve af Ridderskapet ock
Adelns Protokoll 1723. 16
242
1723 den 15 Maj.
Adelen här til utnämde Assessoren Hr Lars Adlermarck ock
Lagmannen Hr Bernhard Cederholm, i föllie hvaraf de uti berörde
Commission komma at taga tilträde, ock i alla delar
efter det Commissionen förberörde den 8 sidstledne Maij meddelte
Constitutorium sig at förhålla, hvilket ock utur Protocollet
til berörde uti Riksens Ständers Commission nu constituerade
ledamöter extraderades.
Heil 15 Maj.
Hr Landtmarskalken lät upläsa det här in pleno den
8 Maij sidstledne håldne protocoll, medan Ridderskapet ock
Adelen, som nu ey kommit så starcka som vederbordt tilsammans,
för den orsak skul, at de i natt af den olyckelige branden,
som angripit Sitse Jacobs kyrckia, blefvo oroade, måtte
samblas, då de saker som angelägnare äro komma at upläsas.
Sedan berörde protocoll var upläsit, sade
Friherre Conrad Ribbing: Efter här talas derom i
protocollet, at ingen skall resa bårt, som sitter i Deputation,
utan låf, så emedan Sparren aldrig varit hoos oss i PlaceringsDeputation,
ock Gref Weiling blefvit död; Ty frågas, om någre
andre skola vällias, eller om det är nog af de 22 utaf Ridderskapet
ock Adelen, som der nu äro.
Hr Landtmarskalken uprepade detta.
Ock som, i fall någre i stället skulle utnämnas, de då
behöfva tid ock råderum at informera sig om berörde saker
ock det således torde hindra Deputation at fara fort med sin
förrättning, så förklarade Ridderskapet ock Adelen sig, at
de vore af den meningen, at desse två ledige rummen i Placerings-Deputation
ey behöfde besättias.
Vidare giorde Hr Ofverste Did eron vid det upläste protocollet
den påminnelsen, at som uti protocollet nämnes derom,
at inge andre än Svenske måtte komma til Gardiet, LijfRegementet
ock någre flere Regementer, det måtte fördenskul
detta tydeligare expliceras.
Hr Landtmarskalken underrättade Hr Öfversten, at
det vore samtyckt, at en förordning härom skall upsättias,
ock derutinnan kommer at förklaras, hvilke som äre Svenske
eller lika gemenskap med dem äga.
Instruktioner. Privilegier och besvär. 243
För öfrigit giordes vid det den 8 Maij håldne ock nu upläsne
protocollet inge påminnelser.
Bergz-Collegii Instruction uplästes, ock sedan proponerade
Hr Landtmarskalken, om icke denne Instruction kan
läggas på bordet, så at hvar ock en kan giöra sine påminnelser
dervid.
Affirmat.
Derjämte berättade Hr Landtmarskalken, at Deputation
som suttit öfver Instructionerne vore af de tanckar, at
Instructionerne skola gifvas ut ock practiceras til nästa Riksdag,
men ey helt ock hållit fastställas, förr än man då får se,
om dervid är något at förbättra eller ändra.
Derefter berättade Hr Landtmarskalken, at Deputation
öfver differentierne har set öfver Adelige Privilegierne, ock
äfven gåt igenom Prästerskapets privilegier, samt har nu före
Bårgerskapets Allmänna Besvär. Ock som Ridderskapet ock
Adelen böra först höra sine privilegier sig föreläsas, innan de
gå til samtelige de andre Stånden, så ville Hr Landtmarskalken
nu låta läsa up adelige privilegierne, äfven som ock Prästerskapet
låta hoos sig upläsa deras privilegier.
Ridderskapets ock Adelens privilegier blefvo fördenskul för
Ridderskapet ock Adelen nu upläste ock lades på bordet, at
hvar kan giöra sine påminnelser.
Hr Landtmarskalken: Här är et Extractum protocolli
ifrån Secrete Htskåttet af den 6 Maij sidstledne. Hans
Maij:t sände til Secrete Utskåttet ock lät vetta, at Hans Maij:t
vil sig tilbyta Råmansö af Fru Catharina von Rosenfelt ock
gifva derföre annat vederlag i Södermanland, nembligen Strands
Säterij med flere deromkring belägne hemman. De andre
Stånden i Secrete Htskåttet tyckte, at det kunde skie, efter
det som Hans Maij:t sig tilbyter blir Crono, ock det som Cronan
gier igen blir frelse, ock således Cronan häraf ingen afsaknad
häfver.
Berörde Extractum protocolli uplästes, ock förklarade Ridderskapet
ock Adelen sig, at de för sin del til detta bytet
samtyckte, hvarefter det med de andre Stånden communicerades.
Hr Landtmarskalken berättade, at Hr Silfwerschiöld
begiärt på 14 dagar at få resa på landet, jämväl at Justitia;-  Deputation i dess ställe föreslagit Hr Wadenstierna ock Lagman
Stedt. Men som Hr Stedt var occuperad i Cammar- ock
244
1723 den 15 Maj.
Oeconomie-Deputation, så blef Hr Wallenstierna förordnad uti
Justitia?'Deputation efter Hr Silfwerschiöld.
Sedan förordnades:
Hr Cronström. Hr Bielkenhielm.
Hr Enanderhielm. Hr Nordencreutz ock
Hr Erenadler. Hr Lagersparre
til at undersöka, huruvida den förra Brandordningen är efterlefvad,
ock resolverades, att detta äfven med de andre Stånden
skall communiceras.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, som behörigen
emottogs.
Doctor Molin förde ordet S. T. sålunda: Hoos Höglåfl.
Ridderskapet ock Adelen låter Prästerskapet anmäla sin ödmiuka
ock hörsamme respect ock tillika aflägger en ödmiuk
tacksäijelse för den benägenhet, som Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen bevijst en Prästerskapets afledne medbroder. De
utfästa sig deremot med all skyldig vördnad sådant at erkiänna
skola, ock sedan vid hvarjehanda tilfällen det vedergiöra.
Hr Landtmarskalken svarade härpå: At det Arevyrdige
Prästerskapet så benägit behaga uptaga den skyldighet,
som Ridderskapet ock Adelen bevisat en af Ahrevyrdige Prästerskapets
ledamöter, erkiänner Ridderskapet ock Adelen med
all tacksäijelse, ock försäkrar at icke allenast vid sådanne,
utan helst önskeligare tillfälle skola giärna vijsa sin redebogenhet
ock vänskap.
Prästerskapets Deputerade afträdde.
Sedan sade Hr Landtmarskalken, at denne Deputation
hade allenast at tacka Ridderskapet ock Adelen för den gunst
ock benägenhet, som Ridderskapet ock Adelen bevisat en af
Prästerskapets ledamöter ock Herredagzmän, hvars jordefärd
Ridderskapet ock Adelen förleden Söndag bivistat.
Derefter uplästes Bergz-Deputations betänckiande angående
Häradzhöfdingen Stridsbergs ansökning, hvarutinnnan berörde
Deputation hemställer til Riksens Ständers benägna ompröfvande,
om icke afledne Häradzhöfdingen Stridsbergs Sterbhus
Interessenter kunde för de förflutne åhrens hammarskatt ock
contributioners balance af 1677 Dal. Smt, som hamrarne legat
öde, aldeles befrias; dock at detta intet måtte dragas til exempel
för någon annan. Men hvad angår Sterbhuus-Interessen
-
Bondeståndets memorial med klagomål.
245
ternes ansökning, at niuta prolongation af de förra frihetsåhren
ock at få transportera den ena hammaren til et beqvämare
ställe; Så är det en sak, hvaröfver interessenterne synas
böra anmäla sig uti Kongl. Bergz-Collegio, som lärer deruti
förordna efter omständigheterne ock som med Kongl. Maij:tz
Bergzordning enligit är.
Hr Landtmarskalken: Som denne saken intet är af
särdeles conseqvence ock Bergz-Deputation den väl utarbetat,
så frågas, om icke det kan blifva vid dess betänckande.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen samtyckt.
Hr Bernekau begiärte låf at resa bårt. Hvilket honom
bevilliades, helst han i sit ställe befullmäcktigat OfverstLieutenant
Taube.
Härmed så skilgdes Ridderskapet ock Adelen i dag åt.
Den 18 Maj.
Hr Landtmarskalken gaf fram et underdånigt memorial,
som Bondeståndet inlagt hoos Kongl. Maij:t, hvilket Hans
Maij:t remitterat til Ständerne, ock uplästes Kongl. Maij-.tz
remiss på berörde memorial, hvarmedelst Kongl. Maij:t remitterar
det til samtelige Riksens Ständer, at i vänlighet ock förtrolighet
sielfva sins emellan härom öfver ens komma.
Sedan uplästes memorialet B. II. N:o 52, hvarutinnan, efter
aflagd berättelse om det som passerade, då Deputation var
uppe hos Bonde-Ståndet ifrån de tre andre Stånden ock talte
med dem om Dalkarlens ock Vingåkersboens förgripelser,
Bondeståndet besvärar sig icke allenast deröfver, at berörde
Herredagzmän blefvit tagne i arrest, utan at deras Stånd blefvit
tillspordt om arresten; utan ock förklarar sit missnöije
deröfver, at det svaret, som Bondeståndet af de tre Stånden på
et dess memorial gafs, blefvit tryckt, hvilket Bondeståndet
beder måtte efterfrågat ock rättat blifva.
Hr Landtmarskalken berättade, att här vore projecterat
et svar derpå till Bondeståndet, som kan communiceras
med de andre Stånden ock sedan lemnäs Bondeståndet.
Berörde projecterade svar uplästes, ock finnes B. II. N:o 53.
Hr Landtmarskalken: Om vid detta svaret intet är
at påminna, så hemställes Ridderskapet ock Adelen, om icke
det kan communiceras med Prästerskapet ock Bårgare-Ståndet
246
1723 den 18 Maj.
ock sedan en Deputation ifrån alla tre Stånden gå till Bönderne.
Detta blef bifallit, ock utnämdes af Ridderskapet ock
Adelen at gå til de andre Stånden:
Gref Gustaf Bonde. Hr Sincklair.
Gref Axel Spens. Hr Gripenmarck.
Frih. Josias Cederhielm. Hr Ridder schantz.
Frih. von Hylten. Hr Blommenschiöld.
Hr von Weidenheim. Hr von Scheffer.
Hr I)e la Wall. Hr von Böwenheim.
Sedan uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations betänckande
om Jordebokens inrättande ock räkenskapernes förkårtande,
ock resolverades, at det skulle läggas på bordet för
dem som behaga läsa samma.
Äfven uplästes Krigz-Deputations betänckande angående
Auditeurernes bibehållande nu i fredstiden til correspondencens
förande vid Regementerne. Hvilket Krigz-Deputation håller
före på det sättet kunna skie, at Munsterskrifvare-löningarne
under Lif-Compagniet måge bestås Auditeurerne jämte the tvenne
them af Krigz-Collegio förslagzvijs bevilliade Munsterskrifvarelöner,
så at the måge hafva åhrligen tre Munsterskrifvarelöner
eller indelningar at åtniuta. The öfrige Munsterskrifvare komma
at betiäna två Compagnier hvardera, men Majoren får en Munsterskrifvare
allena, som honom ständigt betiäna kan.
Hr Landtmarskalken: Saken är intet af stor conse
qvence,
utan frågas, om Deputations betänckande bifalles eller
ey.
Ridderskapet ock Adelen approberade forberörde Deputations
betänckande.
Friherre Silfverhielm: Om vid Lijf-Compagniet skulle
vara en slätare Munsterskrifvare, så frågas, om icke den kan
transporteras til något annat Compagnie.
Detta sades kunna skie.
Hr Ramse begiärte, at memorialet måtte läggas på bordet,
på det hvar ock en finge giöra sine påminnelser dervid.
Hr Landtmarskalken frågade fördenskul, om så skie
skulle, eller om denna saken, som har varit i Krigz-Collegio
ock i Krigz-Deputation före, kan bifallas.
Ridderskapet ock Adelen biföllo i alla delar KrigzDeputationens
betänckande, ock höllö onödigt at memorialet
skulle vidare läggas på bordet.
Regementsauditörer. Öfverste v. Scheidings ersättning. 247
Cammar- ock Oeconomiac-Deputationens betänckande uplästes,
angående Öfversten Wolmar von Scheidings ansökning
at niuta ersättning för sine i Saxen bårtmiste Stam- ock
Lähnegods Welcko ock Starckowitz, såsom repressalier för Leuisingske
godzets i Stettinske districtet til Kongl. Maij:t ock
Cronan caducerande i Pommern ifrån Grefvar Flemingarne.
Hvaröfver Deputation stannat i det betänckande, at det Christeligit
synes, at förunna Öfversten Scheiding uti dess stora
nöd ock trångmåhl åtminstonne de 2018 Rdr 40 f sk. som influtit
i Kongl. Maij:tz Cassa af det Flemingske godzet Leuising,
som Kongl. Maij:t låtit caducera, helst Konung August
deremot inrymt Flemingarne Öfverste Scheidings godz i Saxen.
Hr Landtmarskalken: Huru behagar Ridderskapet
ock Adelen utlåta sig häröfver? Saken är af den beskafienhet,
at Öfverste Scheiding har et godz i Saxen, det har Konung
August caducerat ock gifvit til Gref Fleming, ock Gref
Fleming hade et godz i Pommern, så lät Hans Maij:t caducera
samma Flemingske godz ock indraga räntan deraf. Nu
frågas, om Öfverste Scheiding bör få den räntan, som i Kongl.
Maij:tz Cassa influtit?
Gref Dona mente, at efter Scheiding intet varit i Svensk
tiänst, så borde Scheiding gå til det forum saken hörer under
ock sökia sit godz igen.
Gref Fersen: Som Scheiding ey mindre är en under
såtare
af Sverige, än Fleming af Konung August, ock Konung
August caducerat Scheidings godz ock gifvit det til
Flemmingen, men vår Konung caducerat Flemingens godz, ock
låtit upbära räntan för sig, så är intet mer än billigt, at
Scheiding får den räntan igen, som i Konungens Cassa influtit,
til ersättning emot det, som Flemingen af Scheidings
godz niutit.
Hr Landtmarskalken frågade, om det skall blifva vid
Deputations betänckande.
Ridderskapet ock Adelen gofvo dertill sitt bifall.
Sedan uplästes et extract utur Commercie-Deputations protocoll,
hvarutinnan Deputation icke allenast funnit billigt, at
de af Handelsman i Visby Math. Osterman utexeqverade 60
Dal. Smt böra vid det der inrättade gillet ock för dess incorpation
uti berörde gille förblifva, utan ock för ohemult andragit
besvär emot Hr Landzhöfdingen Psilander pålagt honom
Osterman at betala til Hospitalet dessutan 60 Dal. Smt.
248 1723 den 18 Maj.
Ock blef detta Deputations betänkande af Ridderskapet
ock Adelen enhälleligen gillat.
Friherre Wrede: För någon tid sedan månde jag begiära
Ridderskapets ock Adelens remiss til Justitise-Deputation,
men som Justitise-Deputation säger, at de intet lära kunna
afsluta saken, utan de få befallning dertil, så begiärar jag, at
Deputation cum toto effectu måtte få afgiöra saken.
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke Deputation
bör först komma in med sit betänckande.
Ridderskapet ock Adelen funno godt, at så skie bör.
Regeringz-Rådet Neugebauers memorial til Riksens Ständer
uplästes, hvarutinnan han anhåller om emploij ock understöd
i sitt slätta tilstånd.
Hr Landtmarskalken: Huru behagar Ridderskapet
ock Adelen utlåta sig om detta memorialet? Man har intet
vetat vid Uhrskillningz-Deputation, hvart man skulle remittera
det, utan tyckt, at det borde gå til plenum, efter RegeringzRådet
ingifvit lika lydande til alle Stånden.
Ridderskapet ock Adelen remitterade det til Secrete
Utskåttet.
Sedan blef ock i Hr von Strokirchs ställe Hr Gyllenbåt
förordnad i Commercie-Deputation, ock uti Hr Akerhielms ställe,
efter han vil resa bårt, Hr Lillienberg.
Ifrån Cammar- ock Oeconomise-Deputation begiärtes i
stället för General-Lieutenant Hierta Notarien Ruth, som bevilliades.
Härefter begynte man upläsa Cammar-Collegii Instruction,
men som Deputation kom tilbaka ifrån de andre Stånden, uphörde
man med upläsningen, ock sade
Gref Gustaf Bonde: Efter Ridderskapets ock Adelens
befallning, har Deputation varit hoos de andre Stånden, nembligen
först hos Prästerskapet, hvarest skriften uplästes, som
Deputation medgafs. Prästerskapet tackade på det högsta för
gunstig ock förtrolig communication, ock sedan de hördt skriften,
begiärte de råderum at talas vid; då tog Deputation afträde,
ock gick neder i kyrckian. I medlertid var en Deputation
ifrån Bårgare-Ståndet ock en ifrån Bondeståndet hoos
Prästerskapet, ock då de gåt bårt, kallades Ridderskapets ock
Adelens Deputerade up, ock begiärte Prästerskapet at skriften
åter upläsas måtte. Derpå blef Prästerskapet enige med Ridder
-
Deputation återvänder. Strik och Silfversparre. 249
skåpet ock Adelen, ock ehuruväl de hade vid någre ord i skriften
at påminna, dock conformerade de sig med Ridderskapet ock
Adelen, ock budo oss gå til Bårgare-Ståndet förut, så ville de sedan
komma til oss der. Yij gingo altså til Borgar-Ståndet, som
svarade oss, näst tacksäijelse för communication, at de ville
igenom en Deputation lemna Ridderskapet ock Adelen sin utlåtelse.
Ock som vij frågade, när Ridderskapet ock Adelen
kan få deras utlåtelse, så ville de kl. 12 låta oss vetta, om
det kunde i dag eller ey skie. Yij giorde dem åtskillige remonstrationer,
men de blefvo vid sit slut, ock lade dertil, at
efter Ridderskapet ock Adelen haft tid at ventilera saken hoos
sig, så begiärte de ock tid ock råderum ock behöllo skriften.
Hr Landtmarskalken uprepade hvad Gref Bonde sagt,
ock väntade Ridderskapet ock Adelen sedermera på BårgareStåndets
utlåtelse.
Hr Ofverste Striks memorial uplästes, hvarutinnan, i anseende
dertil at Ofverste-Lieutenants-indelningen vid Yessmanlandz
Infanteriet ledig blefvit, ock han derom hoos Hans
Kongl. Maij:t supplicerat, men än ingen resolution erhållit, han
nu ödmiukelig anhåller, at Riksens Ständer tecktes hoos Hans
Kongl. Maij:t för honom intercedera, at ingen annan må vid
samma vacance från annat Regemente giöra honom någon prejudice
eller intrång.
Hr Silfversparre: Hans Maij:t har varit så nådig
ock låfvat mig för mine långlige ock trogne tiänster, at jag
skulle blifva med den påsten hugkommen, ock som Öfversten
Strik beropar sig på sine meriter, så ber jag at få gifva in
mine meriter, hvilke äre mycket större än Öfversten Striks.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig, at de höllö
före at detta bör gå til Placerings-Deputation, som är anförtrodt
at undersöka om Herrar Officerarnes meriter.
Hr Silfversparre mente at detta intet hörde til Placerings-Deputation,
utan det kommer Hans Maij:t til, efter
Regeringzformen at gifva bårt sådanne tiänster, när vacance
blifver.
Men Ridderskapet ock Adelen förblef vid sin förra
utlåtelse, ock remitterade detta til Placerings-Deputation.
Hr Landtmarskalken: Här sades i begynnelsen af
Riksdagen, at en Deputation skulle sättias öfver Skogarne i
Riket. Nu som Cammar-Deputation mäst giort ifrån sig ge
-
250
1723 den 18 Maj.
neralvärcket, så frågas, om icke Cammar-Deputation får taga
den saken för sig.
Detta blef bifallit.
Hr Landtm ar skalken: Hr Enanderhielm, som sitter i
Deputation öfver Öfverste Schlippenbachs sak, begiär at blifva
licentierad ifrån den Deputation, sorn är utnämd at se efter,
kuru den förra Brandordningen är exeqverad. Ock altså frågas,
om icke Hr Lagman Fehman kan förordnas i denne Deputation
i stället för Hr Enanderhielm.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bejakat.
Hr Landtmarskalken: I dag 8 dagar sedan blef resolverat,
at Hrr Landzhöfdingarne Creutz ock Strömfelt skulle
berätta Hans Excellence Riks-Rådet Gref Horn, hvad som passerat
uti de förarresterade böndernes sak, ock altså lära de
nu villia giöra sin berättelse, huru de sin commission förrättat.
Friherre Ernest Creutz: Hvad det angår, som Hr Landtmarskalken
behagat berätta, så lärer Ridderskapet ock Adelen
erhindra sig, at det blef resolverat, at Hans Excellence Gref
Horn skulle få underrättelse om det som blefvit tilgiordt i berörde
sak, på det Hans Excellence måtte kunna communicera
det med Deras Excellencier, efter Hans Maij:t ey var hemma.
Til den ändan var Hr Landzhöfdingen Strömfelt ock jag boos
Gref Horn, då Hans Excellence sade, at han straxt ville kalla
Rådet tilhopa, ock befalte oss vara då tilstädes. Vij iufunno
oss fördenskul der uppe så väl som ock Hr Landzhöfdingen
Cederhielm, ock då vij klefve inkallade i Rådet, hvarest Hans
Maij:t, som imedlertid kommit hem, också var uppe, giorde
man för Hans Kongl. Maij:t en underdånig berättelse om det
som passerat så om det ena som andra. Derpå approberade
Hans Maij:t det som var beslutit, ock lät gå sit nådige bref
til Landzhöfdingarne Cederhielm ock Strömfelt, at utse andre
Herredagzmän. Hans Maij:t förundrade sig deröfver, huru
desse brätzlige förgåt sig emot Regeringzformen, ock slöt sålunda,
at Hans Maij:t aldrig täncker annat än blifva vid Regeringzformen,
ock om allenast vore två Stånd för Regeringsformen,
så ville Hans Maij:t vara af samma tancka med dem.
Ridderskapet ock Adelen betygade häröfver sin stora
fägnad, ock det äfven med händernes hoopklappande.
Friherre Bror Rålamb holt före, at en Deputation af
Riksens Ständer borde gå up til Kongl. Maij:t, som ey allena
aflägger sin vördsammaste tacksamhet emot Hans Maij:tz nå
-
Kommgens förklaring om bönderne. Skogsdeputation. 251
digste utlåtelse, utan ock betygar deras underdånigste fägnad
öfver Hans Maij:tz så öpne hiertelag ock ömhet för Fäderneslandsens
rättmätige frihet ock dess grundpelares vid mackt
hållande, hvarigenom knuten af det bandet med Hans Maij:tz
nåd ock rättvisa samt undersåtarnes oförfalskade kiärlek ock
diupaste vördnad ey allena fästes, utan ock således förblifver
ouplöselig til Hans Maij:tz odödelige beröm ock Rikets vältrefnad
ock varacktige lustre.
Men som Ridderskapet ock Adelen intet ville giöra
något steg utom de andre Stånden, kom dermed nu at bero.
Friherre Oxenstierna förestälte, at Cammar- ock Oeconomise-Deputation
ey lärer hinna med Skogzsakerne, efter
berörde Deputation än häfver nog at giöra.
Hr Landtmarskalken proponerade fördenskul, om icke
et Utskåt härtil kan giöras af de andre Deputationerne, ock
utaf Cammar-, Bergz- ock Ammiralitets- samt CommercieDeputationerne
tagas tvenne af Ridderskapet ock Adelen utur
hvardera Deputation, at de ju förr ju heldre kunna företaga
hvad som skogarne angår.
Ock som detta bifallit blef samt befaltes communiceras
med de andre Stånden, så sändes til dem et Extract utur
protocollet, så lydande:
Såsom Ridderskapet ock Adelen för sin del nödigt ehrackta,
at en Deputation förordnas må, hvilken så väl Kongl.
Collegiernes betänckande angående skogarnes conservation, som
hvad mera inkomma kan, samma mål angående, sig ju förr ju
heldre företaga må; altså har Ridderskapet ock Adelen tyckt,
at detta sig bäst på det sättet giöra låter, at visse personer
dertil uttagas, sådanne som dertil skickelige äre, utur Cammarock
Oeconomiaa- samt Bergz-, Ammiralitets- ock CommercieDeputationerne,
så at Ridderskapet ock Adelen uti berörde
Skogz-Deputation måtte blifva åtta Personer utom de andre
Ståndens Deputerade, hvilket Ridderskapet ock Adelen med
de öfrige respective Stånden, til god befordran af denne angelägne
saken, härmedelst communicera velat.
Hr Stobée begiärte, at man hos de andre Stånden måtte
påminna om Ecclesiastiqve Deputationens utnämnande.
Hr Landtmarskalken frågade, om man icke får sända
til de andre Stånden ock förnimma, om de faststält berörde
Deputation.
Ridderskapet ock Adelen samtyckte härtil.
252
1723 den 22 Maj.
Ifrån Bårg are-Ståndet kom bud, at Ståndet ey kunde nu
i dag lemna Ridderskapet. ock Adelen dess utlåtelse öfver den
med Bårgare-Ståndet communicerade skriften.
Ock altså lät Hr Landtmarskalken Bondeståndet vetta,
att de ey behöfde blifva i dag längre tilsammans.
Ock dermed skilgdes Ridderskapet ock Ädelen åt.
Den 22 Maj.
Hr Landtmarskalken lät continuera med Cammar-Collegii
Instructions upläsande ifrån den puncten, hvarvid man sidst
stadnade.
Sedan bad Hr Landtmarskalken at de, som hafva at
giöra några påminnelser vid Cammar-Collegii Instruction, ville
dermed inkomma til Lögerdagen, säijandes derjämte, at Deputationens
mening vore, det Instructionerne intet skola fastställas
förr än nästa Riksdag, men i medlertid practiceras, på
det man må se, icke allenast huru de i värcket kunna ställas
ock efterlefvas, utan ock om något sedermera är dervid at
förbättra.
Hr Adelhielm tyckte tiden vara för kort til Lögerdagen.
Hr Landtmarskalken läste derpå up utur et dess pro
memoria någre puncter, hemställandes Ridderskapets ock Adelens
godtfinnande, om icke uti berörde Instruction införas
borde, at Cammar-Collegium vid Riksdagarne skall upgifva: l:o
huru många ödeshemman äro; 2:o huru många ödeshemman
sedan torra Riksdagen blifvit uptagne; 3:o huru mycket revenuen
til- eller aftagit; 4:o huru stora balancer äro i Lähnen,
ock af hvad orsak de kommit at innestå; 5:o om några Rååock
Rörs-friheter, eller hvad det vara må, sedan sidsta Riksdag
igengifne äro, ock ifrån Cronan til Privatos bårtgåt.
Ock som Ridderskapet ock A de len biföll Hr Landtmarskalken
härutinnan, at detta i bemälte Instruction införas
skulle;
Altså tog Hr Palm creutz, såsom varande en ledamot
uti Instructions-Deputationen, Cammar-Collegii Instruction til
sig, at draga härom försårg.
Sedan uplästes Hr Landzhöfdingen Cederhielms på Ständernes
Commissions vägnar ingifne berättelse om det som til
-
Kammarkollegii instruktion. Högmålet om bönderne. 253
giort blifvit uti saken angående de förarresterade Böndernes
förgripelse. Jämvähl uplästes et extract af berörde Commissions
Protocoll hvarutinnan förmäles, at Actor Officiosus påstådt,
det Lars Erickson ock Olof Larsson, i föllje af Regeringzformens
klara ock tydeliga innehåld, såsom ifrån Fäderneslandet
afsöndrade ledamöter ock Riksens Förrädare måtte
anses, dömmas ock afstraffas. Hvaröfver berörde Lars Erickson
ock Olof Larsson sig munteligen förklarat, som Protocollet
utvisar.
Hr Landtmarskalken: Böndernes förklaring, som här
påberopas, är för dem ey justerad, ock derföre har den icke
kunnat nu inflyta i detta extracto Protocolli. Imedlertid är
en skrift inkominen til Ridderskapet ock Adelen ifrån ÖfverSillians
district i Dalarne, ock til Hans Kongl. Maij:t har
äfven en fölgt, hvarmed Hr Landzhöfdingen Strömfelt gåt up
til Kongl. Maij:t.
Bemälte Skrift til Ridderskapet ock Adelen uplästes, hvarutinnan
almogen i förberörde district förklara, det de af Lars
Ericksons dristiga ock oanständiga expressioner eller tilgrep
emot Regeringzformen så mycket mindre någon den ringaste
delacktighet taga villia, som de hvarcken igenom Fulmackt
ock Instruction eller särskilte ingifvelser honom slikt anförtrodt,
utan tvert emot samma på det högsta detestera ock för
kasta; villiandes skudda ifrån sig, barn ock efterkommande
alle de attentata ock gudlöse ingrep, som han emot Regeringzformen
straffbart tilbudit.
Hr Landtmarskalken: Det Protocollet, som Landz
Secreteraren
der uppe i Dalarne hållit ock här omtalas, tog
Landzhöfdingen Strömfelt med sig up til Hans Maij:t, hvarifrån
vij sedan lära få det hijt neder til oss.
Såsom Ridderskapet ock Adelen funno godt aflemna
de andre respective Stånden communication af förberörde ifrån
allmogen i Öfver-Silljans district inkomne skriftelige utlåtelse
;
Altså sändes Riddarhuus-Fiscalen thermed til the andre
Stånden.
Hr Landtmarskalken gaf tilkiänna, det Hr Öfversten
Gref Frölich var inkommen med sin förklaring öfver General
Krus besvärsskrift.
Ock dy blef dess Förklaring upläsen, varande stil at finna
254
1723 den 22 Maj.
Hr Landtmarskalken förestälte sedan, huru som Generalen
Kruse har begiärt, at en å part Commission theröfver
förordnas måtte, men Öfversten Gref Frölich anhållit, at det
måtte skiutas til Justitise-Deputationen. Frågade så, huru
Ridderskapet ock Adelen härmed behaga giöra.
Gref Frölich förklarade sig vara lika nögd, hvart det
remitteras, allenast honom lemnäs en ren process.
Gref Spens: Hvad Regimentet angår, hvem det hafva
skall, det går til Placerings-Deputation.
Friherre Kruse: Som jag i mit memorial anhållit, atén
å part Commission förordnas må öfver den tort, Gref Frölich
mig giort, så beder jag ödmiukeligen, at detta mig måtte bevilljas,
ock Commissionen ofördröijeligen må för sig gå.
Hr Landtmarskalken: Här påminnes, at detta bör gå
til Justitise-Heputation, men det öfriga, hvad Regimentet angår,
til Placerings-Deputation.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen samtyckt.
Men Gref Frölich sade, at detta senare ey hörer til
Placeringen, efter Hans Maij:t resolverat, at General Kruse
skall få pension.
Icke desto mindre blef Ridderskapet ock Adelen vid
sin förra mening, at det af Generalen Kruse incaminerade
måhlet, hvaröfver Gref Frölich sig förklarat, skall gå til Justitiae-Deputationen;
men det öfriga, hvem Regimentet hafva
skall ock meriterne angående, til Placerings-Deputation.
Gref Frölich: Placerings-Deputation har intet in com
missis
at taga up annat än de klagomåhl, som inkommit öfver
den sidst skiedde flyttningen vid Regimenterne. Men som
Kongl. Maij:t har återkallat den Fullmackt, som han gifvit
Generalen Kruse på Västgiöte Cavalleriet ock lemnat mig
Regimentet, hafvandes i nåder förordnat, at Generalen Kruse
skal få pension; altså ock emedan ingen flytning i detta måhlet
skiedt, ty hörer detta ey under Placeringen.
Hr Landtmarskalken: Efter denna saken, berörande
den tort som Generalen Kruse klagar sig vara tilfogad vid
General-Mönstringen, skall gå til Justitiaj-Deputationen; så
frågas, om Justitise-Doputation skall dömma i saken, eller
gifva sit betänckande, som i Hammarbergs sak skiedde.
Ridderskapet ock Adelen förklarade, at Deputation
bör allenast gifva sit betänckande i saken.
Kruse, Frölich, Bennet. Sekreta Deputations memorial. 255
Såsom Gref Frölich påstod, at det af Ridderskapet ock
Adelen ey vore slutit, at hvad Regimentet angår skall gå til
Placerings-Deputation;
Så frågade Hr Landtmarskalken vidare therom.
Ock blef af Ridderskapet ock Adelen faststält, at det
bör gå til Placerings-Deputation.
Friherre Erich Wrangel sade, at om det skall gå dijt,
så måste Placerings-Deputation hafva andre reglor, än den för
detta fåt, hälst emedan Deputation intet annat fåt in commissis,
än at afgiöra de klagomål, som inkommit emot KrigzCommissionens
förrättning.
Ridderskapet ock Adelen blef, oacktat denne påminnelsen,
vid sin förra resolution, at detta måhlet skal gå til
Placerings-Deputation, ock i fall Deputationen finner nödigt
at förfråga sig, lärer den då komma in med sin förfrågning
hoos Riksens Ständer.
Friherre Bennet reserverade sig ock flere andre af Hrr
Generalerne all rätt, i fall General Kruse ey skulle få behålla
Regimentet, förmenandes Hr General-Majoren Bennet sig ock
flere andre, ibland hvilke voro General-Majoren Lövenstierna,
som förr haft Västgiöte Cavalleriet, hafva större rätt dertil,
i anseende til giorde tiänster ock meriter, ock at han aldrig
uteblifvit, ther han haft ordres ock kunnat giöra någon tiänst.
Hvarvid Hr General-Majoren nämde therom, at Öfversten Gref
Frölich ey varit 1710 vid actionen i Skåne.
Härutaf upväcktes et missförstånd emellan General-Majoren
Bennet ock Öfversten Gref Frölich; dock kunde man icke observera
vid Protocollet, hvad som egenteligen dem emellan
passerade.
Sedan uplästes Secrete Deputations memorial, hvarutinnan
berörde Deputation gier tilkiänna, at den vid Rådz-Protocollernes
igenomläsande giort någre anmärckningar, som man
höllö före kunna remitteras til de öfrige Deputationernes vidare
öfvervägande ock utarbetande: men som Secrete Deputation
ey underståt sig samma måhl til berörde Deputationer
at öfversända, innan man först härtil ärhållit samtelige Riksens
Ständers samtycke; så har Secrete Deputation dymedelst
hemstält Ständernes ompröfvande, huru vida berörde anmärckningar
äro af den vicht ock egenskap, at de med Deputationerne,
som uti memorialerne nämnas, måge communiceras.
256
1723 den 22 Maj.
Derpå blefve samma memorialer upläste, nembligen:
l:o. Secrete Deputations Memorial til AmmiralitetsDeputation.
2:o. Secrete Deputations Memorial til Krigz-Deputation.
3:o. Secrete Deputations Memorial til Carnmar- ock Oeconomice-Deputation.
4:o. Secrete Deputations Memorial til Justitia}-Deputation.
5:o. Secrete Deputations Memorial til Uhrskilgningz-Deputation,
uti hvilket äfven påminnes derom, at en Deputation må
förordnas til at undersöka, huru Vadstena Krigzmanshuussamt
de öfrige Fattighuusmedlen blifvit använde ock disponerade.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke Ridderskapet
ock Adelen behaga, at desse memorialer få gå til sine Deputationer,
dit de höra. Ock som Krigz-Deputation redan halföre
hvad Krigzmanshuus-Cassan angår, så kan undersökningen
om Krigzmanshuus-medlen der beqvämligast skie.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit, dock
at sådant communiceras med de andre Stånden.
Hr v. Hökerstedt: Uti Secrete Deputationens memorial
röres icke allenast om Krigzmanshuusmedelen, utan också
om Hospitals- ock Fattighuusmedel, ock om dem kan KrigzDeputation
sig ey utlåta.
Ridderskapet ock Adelen resolverade, at denne undersökningen
om Hospitals- ock Fattighuusmedelen skall skie af
Cammar- ock Oeconomise-Deputationen.
Hr v. Hökerstedt holt före, at Commercie-Deputation
äfven borde deröfver höras.
Men sådant blef ey approberat.
Hr v. Hökerstedt: Då bör ey allenast ses öfver räk
ningarne
som förde äro, utan ock tilses, huru medelen härefter
skola disponeras. Ock altså tyckes detta kunna bäst
skie af Cammar- ock Oeconomi®- samt Commercie-Deputationerne.
Friherre Ernest Creutz: När första undersökningen
skiedt i Cammar- ock Oeconomiaa-Deputation, huru medlen
härtils blifvit disponerade, ock samma Deputation finner nödigt
höra Commercie-Deputation, hvad anstalt härefter fogas skall,
så kan sådant skie.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Strijk och Silfversparre. Kammardeputations memorial. 257
Hr Gothard Strijk begynte härefter sålunda at tala:
Jag har i ödmiukhet at berätta Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen,
af hvilkens krop jag en trogen ledamot är, at såsom Hr
Öfversten Silfwersparre ved vår sidsta sammanvarelse här in
pleno coram protocollo sade, det hans meriter vijda öfverstege
mina, ock han utan all tvifvel lärer derom så väl hoos vår
nådige Öfverhet, som de öfrige Höglåfl. Riksens Ständer äfven
det samma utsagt, då mine meriter i så måtto skulle synas
böra mycket ringa anses; hvarföre jag uti största ödmiukhet
betackar Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen för deras gunstige
bejakande, det sådanne hans meriters tillika med de minas jämförande
skulle ved den af Höglåfl. Riksens Ständer förordnade
Placerings-Deputation igenomsees ock skiärskådas; håppas
altså, det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen täcktes gunstigast
så laga, det bemälte Deputation finge straxt communication
deraf, på det et sådant förhör måtte på det aldra nogaste
företagas. Om detta beder jag så mycket mer, som elliest
min houeur ock reputation skulle komma at lida, ock et sådant
tahl kunde förorsaka, at så vähl Hans Kongl. Maij:t som
samteliga Riksens Ständer i dy måhl skulle om min conduite
ock redeliga förhållande et tvifvelsmåhl fatta. Bad sedan, at
detta til Protocollet föras måtte.
Härtil svarades af en dehl, at Placerings-Deputation lärer
considerera hvars ock ens meriter som sig bör.
Hr Landtmarskalken: Efter Cammar- ock OeconomiseDeputations
Betänkande om Jordebokens inrättande ock Räkenskapernes
förkårtande har legat en tijd på Bordet, men inga
påminnelser äre derom inkomne; Altså frågas, om Ridderskapet
ock Adelen nu villia utlåta sig deröfver, eller om det
skall liggia längre på bordet.
Hr Landshöfdingen Strömfelt sade, at detta project
intet är lämpeligit til Kopparbergs lähn, ock förbehölt sig at
få inkomma med et memorial derom.
Ridderskapet ock Adelen funno godt, at förberörde
Betänkande bör ännu liggia på bordet til Lögerdagen.
Cammar- ock Oeconomice-Deputations Memorial om hemmanens
klyfvande i Wärmeland ock de til Norrige sig sträckande
ägor samt Finnarnes derstädes öfvade missbruk på
skogarne uplästes, ock befaltes läggas på bordet, at hvar ock
en dertill kan hafva tilträde, at närmare informera sig om den
saken.
Adelns Protokoll 1723. 11
258
1723 den 22 Maj.
Derefter förelästes Ridderskapet ock Adelen Cammar- och
Oeconomice-Deputations Betänkande uppå Öfversten Ramses memorial,
angående ödeshemman, brandstod ock allmänne vägar.
Ridderskapet ock Adelen gillade i alla delar Deputations
Betänkande, hvilket vidare läsas kan.
Ifrån Borgare-ftåndet kom en Deputation, för hvilken
Rådman Salan förde ordet S. Tit. sålunda:
Bårgare-Ståndet låter anmäla sin ödmiuka respect, ock
tackar Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen, som behagat communicera
med dem et project til svar uppå det underdånige
memorial, som Bonde-Ståndet inlagt hos Hans Kongl. Maij:t,
angående de 2:ne Böndernes förarresterande, med hvilket svar
Ridderskapet ock Adelen har tyckt at någre Deputerade af
alla tre Stånden skulle träda til Bondeståndet. Ock som
Bårgare-Ståndet tagit det i öfvervägande, samt funnit dervid
något at påminna, så har det giort et utkast til et annat svar,
ock underkastar det Ridderskapets ock Adelens mognare öfvervägande.
Derpå läste Secreteraren Torpadius up först BårgareStåndets
utlåtelse i denna saken, så lydande:
Borgare-Ståndet har tagit i noga öfvervägande så vähl
innehållet af det memorial, hvilket hos Hans Kongl. Maij:t vår
allernådigste Konung Bondeståndet uti all underdånighet ingifvit,
såsom ock med innerlig fägnad ock glädie utaf Hans
Kongl. Maij:ts deruppå gifne allernådigste remis inhämtat, det
Hans Kongl. Maij:ts nådigste villia är, at den irring, som utaf
de 2:ne Böndernes inmaning uti arrest upkommit, måtte Bönderne
emellan i förtrolig- ock vänlighet bilagd blifva.
Nu ehuruväl Bårgare-Ståndet uti ofvanbemälte irring så
mycket mindre del kan hafva, som Ståndet aldeles ingen
kundskap haft af den anstalt, som dervid brukades, när benämde
Bönder i arrest inmantes, särdeles som den skiedde
emot det Stånden emellan giorde aftal, bestående derutinnan,
at jämte de andre puncter, som efter öfverenskommande då
proponeras borde, äfven skulle Bonde-Ståndet föreställas, at
merberörde Bönder måtte tagas i förvar, hvilket likvähl blifvit
förbijgängit. Icke desto mindre, ock emedan Ståndet har
sit endaste ock förnämsta ögnamärcke derpå, så vähl at Hans
Kongl. Maij:t härutinnan må skie et behageligit nöije, såsom
ock at enighet, vänskap ock förtroende Stånden emellan må
bibehållas ock oföränderligt fastställas, såsom det fasta ock
Deputation från Borgarståndet. Bördsplakatet. 259
oryggeliga bandet, hvaruppå hela Rikets välfärd, styrcka ock
anseende förknippade sammanhänga; ock Ståndet för sin del
håller före vara angelägit, at Bondeståndet måtte på tiänligit
sätt tilfreds ställas, så framt det nu omrörde hälsosamma ändemåhlet
elliest skall kunna vinnas ock ytterligare oreda förekommas;
Fördenskul är ock Ståndet redeboget at efter yttersta
förstånd, krafter ock förmågo söka sådant bearbeta ock
åstadkomma, på det inbördes heder, vänskap, förtroende ock
samdräckt måge varda uprättade ock framgient vid mackt
håldne. Ock tycker Ståndet för sin del, at det beqväm- ock
tiänligast skie kunde, om en sådan förestälning til det Arbara
Bondeståndet skiedde, som härhos fölljande utkast innehåller,
på hvilken händelse, der det hos Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen vunne bifall, Ståndet äfven är vederredo, at gemensamt
med de andre respective Ståndens deputerade låta visse
af sine medel träda til Bonde-Ståndet ock giöra berörde föreställning,
hvarigenom förbemälte påsyftade ändemåhl torde
kunna erhållas. Hvilket Ståndet fördenskul uti et upricktigt
förtroende ey underlåta kunnat, at med det Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen communicera ock dess närmare öfverläggande
hemställa, förmodandes at Ståndets upricktiga upsåt
med benägen välvillia lärer uptagas.
Sedan upläste bemälte Secreterare Torpadius det til BondeStåndet
projecterade svaret, hvilket finnes B. II N:o 56.
Hr Landt marskalken: Hvad de Högdtärade Herrar
Deputerade behagat föredraga, skall blifva Ridderskapet ock
Adelen förestält, ock tviflar man intet på, at ju Ridderskapet
ock Adelen lärer conformera sig med det Låfl. Bårgare-Ståndet.
Imedlertid behaga de förmäla Ridderskapets ock Adelens flitige
hälssning hoos det Låflige Bårgare-Ståndet.
Härmed afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
Sedan uplästes Justitiai-Deputations Memorial, angående
den af någre Herrar ock Män begiärte ändringen uti det vid
sidsta Riksdag utgångne Bördes-Placatets 6 ock 7 §§, i anseende
til de ifrån fångenskapen hemkomne. Ock resolverades,
at samma skall läggas på Riddarhuusbordet, at hvar ock en af
Ridderskapet ock Adelen får läsa detta memorialet.
Hr Lilliestierna: Jag har den ähran at berätta, det
Justitise-Deputations ledamöter intet varit ense härutinnan, ock
är äfven ibland dissentientes. Intet vill jag, at Bördes-Placatet
skall rubbas, utan limiteras, i anseende til de hemkomne
260
1723 den 22 Maj.
Officerarne, som tilbrackt sin lefnads tijd uti et svårt fångenskap,
ock intet liaft tilfälle at disponera om sin egendom, eiler
fåt vetta hvad bemma skiedt; tyckes altså mig, at när de
kunna bevisa, det de ey haft eller kunnat få kundskap om
den försålde egendomen, så böra de få börda igen den, dock
ey längre än til Syskonnebarn, ock tror jag at de lära vara
få, som kunna på det sättet börda.
Hr Bielkenhielm: Det är betänkeligit at ändra det som
sidsta Riksdagen faststält är.
Ridderskapet ock Adelen befalte, at JustitiaB-Deputations
betänkande skall läggas på bordet, at hvar ock en må
deraf få närmare härom giöra sig underrättad.
Hr Landtmarskalken: Det blef omtalt i begynnelsen
af Riksdagen, at en Deputation skulle uptaga differentierne
imellan Uddevalla ock Vennersborg samt Giötheborg. Nu frågas,
om af Secrete Deputation, som snart giort ifrån sig, får
tagas ledamöter härtill, eller om andre dertil skola brukas.
Friherre Ernest Creutz: Fast vij lycktat at läsa RådzProtocollen
i Secrete Deputation, så hafva vij dock nu at
giöra våra remarqver, ock kunna intet påtaga oss flere sysslor.
Hr Landtmarskalken: Det kunde allenast tagas någre
Personer utur samma Deputation, ock är nu qvaestio an, om
icke en Deputation öfver desse differentier emellan berörde
Städer samt Wärmelands Bergzlag skall förordnas. Börandes
ledamöterne, som dervid brukas skola, förstå det värcket.
Ridderskapet ock Adelen biföIlo Hr Landtmarskalken,
at en sådan Deputation förordnas måtte.
Friherre Rålamb: Efter Hr Landtmarskalken haft den
godheten ock proponerat, at en Deputation förordnas måtte, til
at undersöka om fattigmedelen, så vore väl, om en Deputation
jämväl förordnades, til at undersöka om Collect-penningarne
som blifvit samblade til Fångarne, som suttit i Ryssland, efter
man hördt, at vackert blifvit samblat, men vij fåt ringa hielp.
Hr Landtmarskalken berättade, at räkningarne vore
giorde för de penningar, ock sade, at et vist rum kan utses,
hvarest räkningarne kunna läggas, at hvar kan gå ock se efter,
om han fåt de penningarne eller ey.
Friherre Rålamb: Man kan ey vetta, om alla penningarne
som samblade blefvit äro i samma räkningar uptagne, ey
heller kan man finna deraf, huru de äre utremitterade.
Protokollsutdrag afgår. Bergskollegii instruktion. 261
Ridderskapet ock Adelen resolverade, at Cammarock
Oeconomise-Deputation skall undersöka, om penningarne
som äro samblade til Fångarne äre härifrån remitterade, kunnandes
af räkningarne efterses, om Officerarne fåt hvad som
är til dem utremitterat.
Derpå afgick et Extractum Protocolli til de andre Stånden,
så lydande:
Samma dag förklarade Ridderskapet ock Adelen sig, at
de hålla nödigt, det
l:o en undersökning om Hospitals- ock Fattighuusmedelen
anställas må af Cammar- ock Oeconomise-Deputation, samt berörde
Deputation til den ändan lemnäs frihet, enär så nödigt
finnes, at deröfver höra Commercie-Deputation. Jämvähl
2:o at en Deputation til Differentiernes afgiörande imellan
Giötheborg ock Uddevalla samt Wermelands Bergzlag nu förordnas
må. Såsom ock
3:o at Riksens Ständers Cammar- ock Oeconomise-Deputation
må undersöka, huru vida penningarne, som äre samblade
under krigztiden för Fångarne i Ryssland, blefvit ricktigt utremitterade.
Hvilket med de öfrige respective Stånden communicerat
blifver, förväntandes Ridderskapet ock Adelen deras utlåtelse
häröfver.
Uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande
angående Ofverstl. Patric Thomsons ansökning, at antingen
emot jämngodt vederlag få utbyta, eller emot Båtsmäns prsesterande
bruka Munkegården i Halland, som tilförende varit
dess Ryttmästare-boställe, ock approberades.
Sedan upplästes de Påminnelser ne, som vid Bergz-CoUegii
Instruction Assessoren Swedenborg funnit sig föranlåten at giöra
deraf, at uti berörde Instruction Kåppar- ock Silfvervälcken
til Kongl. Bergz-Collegii försorg, såsom ädlare ock dyrbarare,
mycket högt recommenderas fram för Järnvärcken, varandes
Assessorens mening, at Collegium intet må giöra någon skillnad
ock särskilt reflexion på det ena värcket mer, än på det
andra, i det afseende, at dess metall ädlare är, utan hafva afseende
på värckens merite ock importance för publicum.
Hr Bergenstierna: Det har aldrig varit tankan, at
Bergz-Collegium skulle draga så försorg för Kåppar- ock Silf—
vervärcken, at man derigenom skulle ruinera några Järnvärck
262
1723 den 25 Maj.
sorn kunna vara importantaré för publicum, utan man bör
sörja för begge delarne, ock mäst för det som största nyttan
skaffar.
Den 25 Maj.
Hr Landtmarskalken lät upläsa et memorial ifrån Defensions-Deputation,
angående hvad besparing vid Infanteriet
giöras kan til en publiqve Cassa, ock frågade sedan, om icke
detta memorialet må läggas på Riddarhuus-bordet, at de af
Ridderskapet ock Adelen, som åstunda sielfva at läsa det,
kunna få dertil tilträde.
Gref Spens: Jag kan intet finna, huru Defensions
Deputation
utarbetat detta, at man, då vij hafva våra fiender
på alla sidor kring om oss, vill förminska milicen. Jag kan
intet annat finna, än at härunder måtte vara en annan visée.
Såsom Hr Grefvens påminnelse fans vara något anstötelig,
så bad
Hr Landtmarskalken, at Hr Grefven ville gifva skrifteligen
in, huru hans mening härutinnan vore.
Det blef godt funnit, at memorialet skulle läggas på bordet,
at hvar får gie in sine påminnelser dervid.
Sedan uplästes Herredagzmännens ifrån Skåne ock Malrnöhuus
låhn inlagde memorial, at Malmöhuus ock Christianstads
lähn måtte läggas åter tilsamman. Jämvähl uplästes 38 § i
Regeringzformen, hvarest begge desse lähnen äro separerade
ifrån hvarannan.
Hr Sten Coijet sade, at de skiälilen som MalmöhusBönderne
bruka vore allenast praetexter, ock mente at detta
vore et tilfälle, som desse Bönder sökte, til at giöra vidare
ingrep i Regeringzformen.
Såsom thenne förberörde Malmöhuus Herredagzmäns begiäran
fans vara stridande emot Regeringzformens 38 § ock
den derutinnan ey utan skiähl giorde inrätning; Så kunde
Ridderskapet ock Adelen them icke bifalla, utan aldeles
förkastade, til förekommande theraf, at icke något ingrep uti
Regeringzformen skie måtte.
Hr Landt marskalken: Förleden Onsdag, då Ridder
skapet
ock Adelen var tilhopa, kom Bårgerskapet hit med en
Skånska länen. Svar till Bondeståndet. 263
skrift eller project til et svar, som de tyckt man kunde gifva
Bondeståndet; nu vilja vij höra det oss föreläsas.
Derpå uplästes samma projecterade svar:
Sedan de tree Stånden, Ridderskapet och Adelen, Prästeoch
Borgare-Ståndet blifvit underrättade utaf dhe Memorial,
som hoos Hans Kongl. Maij:t dhet Ahrbara Bondeståndet i
underdånigheet ingifvit, hvarigienom Ståndet förklarat sitt missnöije
deröfver, att tvenne deras Medbroder och Herredagzmän,
Lars Eriksson ifrån Kopparbergz län och Olof Larsson ifrån
Södermanland, äro tagne i förvar, utan att det Ahrbara
Bondeståndet skall förut gifvit sitt samtycke till dheras häftande,
medelst hvilket Ståndet förmenar sig vara förnär skiedt
uti dess tillständiga fri- och rättiglieet; Så hafva och dessa
tree Stånden så mycket mindre velat fördröija att gifva en
sannfärdig och ofärgat uplysning om altsammans, som dhe nogsamt
äro försäkrade, att det Ahrbara Bondeståndet deraf finnandes
varder det oförfalskade upsåt, som Stånden hyst och
hysa att bibehålla vänskap, inhyrdes kiärlek och förtroende
med det Redel. Bondeståndet, uti hvilket upsåt de ochså försäkra
oföränderligen framhärda.
Det Ahrbara Bondeståndet behagade fördenskull sig påminna,
huruledes den af Riksens Högloft. Ständer förordnade
Commissionen, som har att undersöka och dömma öfver den
arresterade Notarien Dahlens samt någre andres förseelse, gaf
gienom ett Extractum Protocolli samtl. Ständerne vid handen,
huru oanständigt ofvannämde Danneman, Lars Eriksson och
Olof Larsson sig vid Commissionen upfördt, dit de af det
Ahrbara Bondeståndet såsom medlemmar voro förordnade, samt
huru eftertenke- och förgripel. de sig ytrat öfver den stadgade
och så dyrt med siäls Eede befästade Regeringzformen, så att
bemälte Commission deraf blifvit föranlåten att sådant alt till
samtl. Ständerne hemställa. Hvaruppå, som detta angick några
af de Ahrbara Bondeståudetz vid Rikzdagen befullmäktigade
medledamöter ock Herredagzmän, desse tre Ståndens Deputerade
förfogade sig til det Ahrbara Bondeståndet, i tankar att
öfverlägga med dem såsom sine Elskelige Medbroder, så väl
ehuru vida de togo någon del uti ofvannämde Lars Erikssons
och Olof Larssons upförande, såsom och på hvad sätt man
tienligest kunde giöra sig om bemälte Personer försäkrad, så
att de hvarken måtte hafva, lägenhet att komma undan, ey
eller att pläga samråd med någre andre illvilliande, hvilka till
264
1723 den 25 Maj.
äfven tyrs giöra sig vinning, att fiska i grumlott vatn, oell fördenskull
kunde söka tillfälle, att kunna upväcka missförstånd
och oenighet Stånden emilian, samt till den ändan torde inblåsa
till dem några skadel. rådslag, undauflychter och stämplingar.
Hvar vid och emedan man med största glädje och fägnad
förnimma mande, att det Arbara och Redek Bondeståndet,
upväekta af den i Svänska Blodet inplantade gamla redeligheten,
samt drifvit af en berömvärd osmak för sjelfzvåld och
nit öfver missgiärningar, likasom förekomm desse Stånden och
gienast förklarade, att det Ärbare Bondeståndet hvarken ville,
kunde eller borde taga någon del uti merberörde Bönders upförande,
utan lingö de sielfva sådant sitt förhållande inför
Commissionen försvara och förklara; Hvilket Ståndet uti sitt
hoos Hans Kongl. Maij:t ingifne underdånigste Memorial än
yterligare uprepa, hvarigienom som berörde bönder aldeles
lembnades uti Justitiens händer, och deras förseelse redan vore
igienom förberörde Extractum Protocolli kunnige, och af dem
tillstådde och erkiände, så tycktes vara öfverflödigt att vidare
conferera om arresten, såsom den der af sig sielf uppå sådanne
förgripelser föilia borde.
Ty ehuruväl 46 § uti Regeringzformen säger, att ingen
Herredagzman må inmanas uti häktelse, så förklarar han sig
likväl sielf med de följande orden sålunda: Der icke han be
tr
ädes med särdeles grof va förgripelser, hvartill sielfve rubriquen
af Regeringzformen läggas kan, som nogsamt utvisar, huru den
som den samma förkastar bör ansedd blifva, så att i föllie
deraf oftabemälte Lars Eriksson och Olof Larsson hvarken af
Regeringzformen, eij heller af den allmänna Lagen mera kunde
äga något beskydd till befrielse ifrån arrest, som uppå slika
förgripelser nödvändigt föllia måste, så framt rättvisan och
dess handhafvare, lagen, eij skulle eluderad blifva, och dörrar
samt fönster ey öpnas tor okynne, sjelfzvåld och missgiärningar.
Det är väl icke utan, att man ju hade kunnat vidare öfverlägga
med det Åhrbara Bondeståndet om oftabemälte bönders
häftande, som Ståndens tankar i förstone voro, men icke
uptagit dess berömmel. svar såsom ett ja ock samtycke iemväl
till sielfva inmaningen i häktelse, sedan berörde bönder
vore skutna till Commissionens laga undersökning, i anseende
hvartill man hållit före vara onödigt, att vidare nembna an
den sak, den man tog å det Ärbare Bondeståndets sida för
aldeles samtykt och afgiort, hvilket dock ingalunda skulle
Deputation sändes med svar till Bondeståndet. 265
f»
skiedt, om man kunnat sig föreställa, att det Åhrbara Bondeståndet
deraf skulle fattat något missnöije. Nu emedan detta
sig så i sanning förhåller, som uprepat är, och Ståndens tankar
ey annorlunda varit, än att det Ährbara Bondeståndet, med
detsamma, som det förklarade sig aldeles intet vilia, kunna
eller böra taga någon del i oftabemälte Lars Erikssons och
Olof Larssons förgripelser, äfven då gaf sitt ja och samtycke
till deras inmaning uti arresten, som deruppå oundgängel.
föllia måste, och man till bibehållande af den allmänna säkerheten
nödvändigt borde giöra sig om deras Personer försäkrade;
ty förmoda dessa tre Stånden, att som det Åhrbare
Bondeståndet af alt detta nogsamt funnit, det Ståndens tankar
aldrig varit att härmedelst på något sätt giöra det Arbare
Bondeståndet förnär, mycket mindre att i någon måtto rubba
det Ståndetz vid allmänna Riksdagar ägande fri- och rättigheter,
så försäkra sig ock Stånden deremot, at det Åhrbara
Bondeståndet lärer i anseende till alla dessa skiäl och uprepade
omständigheter äfven öfvertygas, att man härutinnan allenast
tagit de mått vid handen, som rättvisan och nödvändigheten
anvist, och man förmodat vara enlige med Ståndetz
egne tankar, men ingalunda syftat på något, sorn kunde lända
det till obehag och missnöije, kunnandes det Arbare Bondeståndet
i det öfriga giärna sig fullkomeligen förvissa, det desse
tre Stånden i alla förefallande gemensamma ärender altid skola
låta sig vara angelägit att bibehålla och pläga med det Redek
Bondeståndet beständig enighet, trogne samråd och godt förtroende.
Sedan sade Hr Landtmarskalken, at om Ridderskapet
ock Adelen behaga, at denne föreställningen må giöras til
Bonde-Ståndet, så äro Prästerskapet ock Bårgare-Ståndet nöijde
at föllja med til berörde Bondestånd.
Ock aldenstund Ridderskapet ock Adelen förklarade
sig dermed vara tilfrids, så utnämdes fölljande, at först gå til
de tvenne andre Stånden ock sedan til Bondeståndet, nembligen:
För Gref Brahe Hr Coijet.
Frih. Ernest Johan Creutz. Hr Georg Didr. v. Essen.
Gref Posse. Hr Gripenmarck.
Frih. Gustaf Horn. Hr Mannerstedt.
Erih. Gripenhielm. Hr von Weinberg.
För Hr Weidenheim Hr Carl Fredr. Brandt.
Fulm. Hr Dan. Ehrenadler. Hr Woltemat.
266
1723 den 25 Maj.
Hr Landtmarskalken: Nu blir frågan, om icke jämte
den förestälningen, som nu uplästes, bör giöras Bondeståndet
en annan föreställning, angående den tryckte skriften.
Ock som detta äfven blef godt funnit, så lästes det up,
som therom upsat var, hvilket finnes N:o .
Hr Ehrenstrahl: Om vij beropa oss på Aviserne, så
kan Bondeståndet vederlägga det, efter som det 14 dagar efter
åt först kom i Aviserne.
Men häremot sades, at det förr var tryckt i Aviserne.
Hr Adlerbeth: Det kan intet skada at det läses up,
medan de andre Stånden äro inne hos Bondeståndet.
Hr Landtmarskalken: Som Präste- ock Bårgare
Stånden
säija sig ey vetta deraf, att skriften trycktes, så frågas,
om icke Landzhöfdingen Creutz bör säija dem, at man nu äfven
vill gifva Bönderne svar om den tryckta skriften; villia de
då blifva inne, när det läses up hoos Bönderne, kunna de giöra
det, hvar ock icke, få de gå ut.
Ridderskapet ock A de len samtyckte at så skie må.
Ock derpå ginge nu Ridderskapets ock Adelens Deputerade
bårt, at förrätta det dem committerat var.
Gref Spens förklarade sig, at som han märckt det någre
vidrigt uptagit, det han, dä Defensions-Deputations project til
en Besparings-Cassa uplästes, sade sig ey begripa deras visée,
som villia desse tider giöra en indragning vid Milicen, så har
han skolat explicera sig, det hans tancka intet varit at tillägga
någon dermed hafva elakt upsåt, utan trodde han, det de hade
et godt afseende dermed, fast än han ey kunde finna sig deruti.
Uplästes et af Hr Cronström ingifvit memorial, ock resolverades,
at det communiceras med Bergz- ock CommercieDeputationerne,
dit ährendet som det omrörer ifrån DifferentiseDeputation
blefvit remitterat.
Derefter uplästes Krigz- Deputations Betänkande, at Rusthåld
måge gå i giälds betalning, ock Debitorens Creditorer,
eller Cautionister fa, efter mätis manna ordom ock laga värdie,
tilträda den fallide opbördsmannens eller giäldenärens Rusthåld,
så vida vederbörande Landzhöfdinge ock Ofverste honom för
tiänlig Rusthållare erkiänna kunna.
Betänkandet approberades; dock så, at sedan värderingen
skiedt, sälljes Rustningzrätten ock munderingen til den mäst
biudande, ock kiöparen sätter caution för munderingens underhållande.
Finsk kommission. Jordeboken och räntepersedlarne. 267
Herredagsmannens ifrån Stora Savolax, Esaim Dahlqvists
memorial uplästes, hvarutinnan han berättar, huru som han
ock flere ifrån Nyslots ock Kymmenegårds lähn hitkomne
Herredagzmän för någon tijd sedan anhållit derom, at i anseende
til landets alt för stora älände ock utmattade tilstånd
måtte förordnas en rättvijs Commission, som ock beser beskaffenheten
deraf, ock intager alla de klagomåhl, landet kan
vara nödtvungit in för höga Ofverheten i underdånighet at
andraga, föreslåendes de nu dertil Öfversten ock Commendanten
Christopher Freudenfelt, General-Auditeuren Gyllenbåth, Borgmästaren
Wittstock ock Esaias Dahlqvist samt Hindrich Markusson,
med begiäran, at de med en alfvarsam Instruction förses
måtte.
Hr Landtmarskalken: Här äro åtskillige memorialer
inkomne, ock landet skall vara mycket prässat ock ruinerat;
altså begiära de en Commission dit. Kanskie vij gå säkraste
vägen, om vij låta detta gå til Cammar- ock OeconomiseDeputation,
ock höra deras utlåtelse deröfver, helst ibland
dem, som til Commissionsledamöter begiärte äro, ingen Cammarkarl
är?
Friherre Oxenstierna mente, at detta ey hörer til Cammar-
ock Oeconomise-Deputation.
Men så förblef det dock vid förberörde resolution, ock
befaltes at Landshöfdingen Frisenheims skrift skulle läggias
derhoos.
Hr Landtmarskalken förestälte Ridderskapet ock Adelen,
huru som Cammar- ock Oeconomiee-Deputations Betänkande
om Jordebokens inrättande ock Räntepertzedlernes sammanslående
til en viss penningesumma i ond ock god tijd
samt de vidlyftige räkenskapernes förkårtande har legat 8
dagar eller mer på bordet, men inge påminnelser dervid inkommit.
Friherre Cederhielm: Landshöfdingen Strömfelt har förbehållit
sig at få giöra någre påminnelser dervid.
Hr Fritzki sade, at Lagman Stedt äfven vill komma in
med sine påminnelser.
Hr Landtmarskalken: Det Landzhöfdingen Strömfelt
har at påminna rörer intet generale värcket. Befalte så, at
berörde Cammar- ock Oeconomice-Deputations betånkiande skulle
upläsas.
268
1723 den 25 Maj.
Derpå uplästes berörde Betänkande, ock som vid slutet af
1 § Deputationen sig yttrat, att den funnit nödigt, til förekommande
af oricktighet eller underslef i Landzorterne af
Cron-Betiänterne vid upbörden efter marckgången, at marckgångstaxorne
åhrligen kunna uti hvart lahn tryckas, der Landzhöfdingen
residerar, hvarjom ock enom til efterrättelse; så
hemstälte
Hr Landtmarskalken Ridderskapets ock Adelens godtfinnande,
om icke taxorne för de lähn, uti hvilka inga Tryck
äro, kunna tryckas i nästa lähn, der Tryck är.
Men som Friherre Ribbing giorde den påminnelsen, at
taxorne då ey kunna komma ut förr än i Februari månad, så
resolverades, at marckgångstaxorne skola tryckas åhrligen
uti hvart lähn, der Landshöfdingen residerar, så framt der är
något Tryck, men elliest skrefne tijdigt utgifvas, at hvar ock
en kan hafva deraf säker efterrättelse.
Vid 2 § påmintes allenast, at ey i alla orter finnes öretahl
på hemmanen.
Såsom et utskått kom ifrån de tre andre Stånden, så stannade
man nu härvid, ock blef berörde Deputation emottagen
ock behörigen inlåten.
Biskop Brauner förde ordet sålunda:
Högvälborne Hr Baron, President ock Landtmarskalck!
Högvälborne Herrar Grefvar ock Friherrar, samt Välborne
Herrar af Sveriges Höglåfl. Ridderskap ock Adel! Jag är,
Hög- ock Välborne Herrar, anmodad vorden, så af mit som
de andre tvenne Stånden, at begiära få den ähran til at visa
mig med de öfrige som mig fölgacktige äro af bemälte andre
Stånd, ock notificera hvad som i desse tre Stånden är förafskiedat
ock godt funnit; ock som man skrifteligen sådant författat,
så täcktes de Hög- ock Välborne Herrarne gunstigt
åhöra det samma.
Derpå uplästes en i de tre Ståndens namn författad skrift,
så lydande:
Aldenstund Riksens Ständer, af Präste-, Bårgare- ock
Bonde-Ståndet, igenom de så kallade Stockholmiske relationes
curiosse under N:o 18 blifvit underrättade, at Höglåfl. Ridderskapets
ock Adelens samt Prästerskapets ock Bårgare-Ståndets
svar uppå Bonde-Ståndets vid påstående Riksdag ingifne memorial,
angående någon ändring uti Rikets nu varande styrssel,
är vordet igenom trycket almänneligen kundgiort, ock et exem
-
Deputation med protest från de andra stånden. 269
plar deraf utaf Bonde-Ståndet hos Präste- ock Bårgare-Ståndet
upvijst, så häfver ock detta, så oförmodeligit som det förspordes,
så sälsamt ock eftertänkeligit Stånden förekommit,
emedan et slikt Document utan föregången communication ock
af Stånden til tryckandet gifvit samtycke är vordet igenom
trycket publicerat; Fördenskul ock emedan inge Beslut ock
föreningar, eller andre acta publica, som vid Riksdagarne af
Ständerne författas ock förafskiedas, böra utgifvas eller almänt
kunnoge giöras, med mindre vederbörande Stånd förut derom
öfverens kommit, ock til sådant gifvit sit ja ock samtycke,
ock det likvähl tvert deremot nu månde befinnas, at et publiqvt
Document, som bär titul af Ständernes Beslut, utan
desse Ståndens minne ock vetskap är igenom trycket utgångit;
Ty blifva ock desse Stånden föranlåtne, til förekommande af
den skadeliga påfölgd, som et slikt exempel nu eller i framtiden
kunde draga med sig, at härmedelst begiära ock påstå
först, at hos Boktryckaren måtte efterfrågas, huru bemälte
Document kommit at tryckas ock exemplaren kringspridas,
innan Stånden deraf fåt del ock om sådant öfverens kommit;
dernäst, at alle exemplaren åter igen måtte infordras. Sidst
ock emedan ett publiqvt Document är således tryckt utan
desse Ståndens vetskap ock bifall; Alt derföre protestera
desse try Stånden medelst detta deremot qvam solennissime,
ock på det kraftigaste reservera ock förbehålla, at sådant
livarcken nu eller i framtiden skall dragas til exempel, mindre
involvera något, som kan lända desse Stånden uti deras tilständige
fri- ock rättigheter til prsejudice eller förfång i någor
måtto. Til hvilken ända dessa Stånden ock så härigenom
förklara, at der slikt emot förmodan hädanefter skie skulle,
det då skall såsom ogiort ock aldeles kraftlöst ansedt varda.
Hvarföre ock desse Stånden tiänst- ock vänligen begiära, at
det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen behagade låta denne
förklaring ock giorde förbehåld uti deras Protocoll inflyta, äfven
som desse Stånden, hvar uti sit protocoll det redan infört
hafva.
Sedan bad Hr Biskoppen, at Hans Excellence ock de öfrige
Hög- ock Välborne Herrarne täcktes anhöra, hvad de än vidare
hadde att föredraga. Ock derpå uplästes efterföljande:
Ock aldenstund det är ganska angelägit, at sedan alla
Stånden yttrat sina tanckar öfver de in pleno förestälte Propositioner
samt elliest ifrån de förorduade Deputationerne in
-
270
1723 den 25 Maj.
komne memorialer ock betänckande, sielfva Expeditionen skier
ordenteligen ock enligit med de flästas meningar, ock det som
i anledning deraf beslutit är; Altfördenskul äro Stånden af den
tanckan, på det alt må kunna så mycket redigare tilgå, at
någre visse af livart Stånd förordnade träda tilsammans at
öfverse de svar, som Stånden ifrån sig gifvit, ock, der någon
skilgacktighet deruti finnes, då jämka dem tilsammans, rättandes
Expeditionen derefter, hvilken i anledning deraf upsättes,
ock sedan af de Deputerade justeras samt underskrifves
af Ståndens Taleman, hvaraf et underskrifvit exemplar til
hvart ock et Stånd lefvereras, innan Expeditionen utgifves;
börandes den Expedition, som annorledes skier, hållas för ensidig
ock utan all värckan. Hvilket Stånden förmoda det
Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen äfven lärer bifalla. Dessutan,
som desse Stånden för detta gifvit sit samtycke dertil,
ock för sine delar fastställ, at Bibelen måtte tryckas på Svensko
utomlands, för de skiähl skull som då blefvo anförde, ock
det yrckas på svar ock änteligit utlåtande derutinnan; Altså
äro desse try Stånden aldeles ense derom, at Expeditionen om
Ståndens dertil gifne samtycke måtte ofördröijeligen til Hans
Kongl. Maij:t i största underdånighet insänd varda.
Hr Landtmarskalken svarade derpå, efter aflagd titul,
sålunda, at hvad Herrar Deputerade anfört, det skall blifva
Ridderskapet ock Adelen föredragit, ock Ridderskapets ock
Adelens utlåtelse med de andre Stånden communicerat; emedlertid
behagade Herrar Deputerade anmäla Ridderskapets ock
Adelens flitige hälsning hoos hvar sit Stånd.
Härmed afträdde de tre andre Ståndens Deputerade.
Sedan sade Hr Landtmarskalken, at hvad den sidsta
begiäran angår, at visse Deputerade måge förordnas til at se
öfver Expeditionerne ock giöra de projecter som fordras, så
lärer Ridderskapet ock Adelen förmodeligen derutinnan conformera
sig med de tre andre Stånden.
Ock som Ridderskapet ock Adelen fant godt, at en
Deputation til Expeditionernes justerande förordnas måtte, så
blefvo af Ridderskapet ock Adelen dertil utvalde:
Hr Landzhöfdingen Baron Otto R. Strömfelt.
Utur Kgl. Svea Håf-Rät Håf-Räts-Rådet Rosenstolpe.
Utur Krigz-Collegio Krigz-Rådet Reuterholm.
Utur Ammiralitets-Collegio Secreteraren Lindenstedt.
Expeditionsdeputation tillsättes. Dep. från Bondeståndet. 271
Utur Cancellie-Collegio Cantzelij-Rådet Cederström.
Utur Cammar-Collegio Cammar-Rådet Wattrang.
Utur Bergz-Collegio Assessor Bergenstierna.
Utur Commercie-Collegio Commercie-Rådet Silvius.
Utur Cammar-Revision Assessor Adelhielm.
Friherre Ernest Creutz kom tilbaka med Ridderskapets
ock Adelens utskått ock sade, at Prästerskapet ock BårgareStåndet
låto förmäla deras ödmiuka ock hörsamma hälsning
ock tackade för det förtroende, som Ridderskapet ock Adelen
betygat dem, ock äfven för communication af förestälningen,
som til Bondeståndet giöras skulle; vid hvilken som de intet
hade at påminna, så tolgde deras Deputerade med til Bondeståndet,
ock blef den Bonde-Ståndet föreläsen. Hvarefter
Bondeståndet lät förmäla deras ödmiuka hälsning ock tackade
för efterrättelsen ock svaret, men kunde för öfrigit sig ey utlåta,
utan ville vid vårt afträde låta upläsa vår skrift. De
beklagade, at deras Taleman var siuk, ock recommenderade sig
i Ridderskapets ock Adelens benägenhet. Den andra skriften,
angående det at man låtit trycka svaret, som gafs Bondeståndet
på deras påstående om ändring i Rikets Styrssel, lästes
ock up hos Bondeståndet, dock ey förr än de andre Ståndens
Deputerade voro utgångne, efter det var en sak, som geck allenast
Ridderskapet ock Adelen an.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, hvilken efter aflagd
ödiniuk ock tiänstlig hälsning sade, at sorn Bonde-Ståndets
skyldighet var at communicera thess utlåtelser öfver någre
memorialer, som til Bondeståndet ifrån Deputationerne inkommit,
så hade de at ingifva berörde utlåtelser. Gaf så fram
samma svar ock utlåtelse, bestående af efterfölljande puncter:
1. Att Bondeståndet bifaller uti alla delar DefensionsDeputations
välgrundade memorial ock betänkande af den 8
sistledne Maij, at procenten af Siötullen för inkommande
Spannemåhl må hädanefter ärläggas in natura efter TullTaxan.
2. Lemnar Bondeståndet dess bifall til Justitise-Deputations
Betänkande, angående Ofver-Jägmästarne S. Hammarberg
ock J. Petterson samt Holtz-Fursten Petter Pihl ock
Häijderidaren A. Bieth, så at de i föllie deraf måtte anträda
deras bestälningar igen.
3. Beträffande Bergz-Deputationens Memorial ock Betänkande,
angående Fahlu ock Avestads kåpparvärcks för
-
272
1723 den 25 Maj.
seende med tilräckelige kohl, så bifaller Bondeståndet så vida
den första puncten, som almogen får en så drägelig taxa på
kohlen, at den dermed kan vara belåten; såsom ock den 2:dra
puncten, allenast at det utsatte 1000:de Dal. Smts vijtet til
något mindre summa modereras. Ock hvad den 3:die puncten
angår, så är Bondeståndet enige, at den inrättas på det sättet,
som Ridderskapet ock Adelen sig derom hafva yttrat ock utlåtit,
allenast at Hr Albrecht Schönströms inlagde memorial om
Commissionens förrätning, ock de derutinnan giorde påminnelser
blifva dervid i ackt tagne ock observerade.
4. Bifaller Bondeståndet i alla delar Bergz-Deputations
Memorial ock Betänckande, angående de 2:ne ödelagde ock afledne
Häradzhöfdingen Stridsbergs Sterbhuus tilhörige Stångjärns-hambrar,
Högfors ock Gårdsiö.
5. Bifaller sammaledes Bondeståndet Cammar- ock Oeconomise-Deputationens
Memorialer ock derutinnan gifne Betänckande,
angående tilökningen ock förbättran på lönen för
Wännersborgs, Christinsehamns ock Carlstads Städers Magistrater
ock Betiänte; såsom ock Betänkandet angående StadsFältskiärens
i Giötheborg, Johon Rönnous bibehållande vid
berörde dess beställning, emot den åhrlige 200 Dal. Silfvermynts
löhnens åtniutande.
6. I lika måtto bifalles af Bondeståndet bemälte Cammarock
Oeconomise-Deputations Betänkande öfver Cammereraren
Hadelius giorde ansökning om Skatterättigheten ock dess inlösen
af Cronohemmanet Hillinge i Jönkiöpings lähn.
7. Gifver Bondeståndet sit samtycke dertil, at en Deputation
må förordnas, hvilken så vähl Kongl. Collegiernes Betänckande
angående skogarnes conservation, som hvad mera
inkomma kan, samma måhl angående, sig ju förr ju hällre
företaga må.
8. Ock ehuru vähl Bondeståndet tilförende yttrat sig öfver
Biskoppens Hr Doctor Swedbergs begiäran, angående Bibelens
tryckande utom lands, at Ecclesiastiqve Deputation
kunde ibland annat äfven utlåta sig öfver samma ährende;
dock som det lärer ankomma på tiden, innan berörde Ecclesiastiqve
Deputation kan blifva förordnad; Så häfver Ståndet
nu sedermera fallit på de tanckar at gifva bifall till Bibelens
tryckande ock upläggande utom lands, allenast at den med ren
ock något grof styl aftryckes.
Bondeståndets meddelanden. Cruses och Frölichs sak. 273
9. Ock hvad Herredagsmännernes ifrån Malmöhuus lähn,
Jöns Larssons, Måns Trulssons ock Isac Larssons memorial
af den 13 Marti 1723 angår, berörande Christianstads lähns
sammanslående til Malmö lähn igen, som af forna tider varit,
kan Bondeståndet intet utlåta sig öfver, oansedt det väl finner
sådant tor Riket vara nyttigt, innan de andre respective Stånden
sig om samma måhl yttrat ock utlåtit.
Hr Landtmarskalken: Som det Redelige Bonde-Ståndet
merendels uti desse måhlén conformerat sig med Ridderskapet
ock Adelen, så uptager Ridderskapet ock Adelen det
med all välvillia, ock ville det Redelige Bondeståndets Deputerade
förmäla Ridderskapets ock Adelens flitige hälsning hoos
det Redelige Bonde-Ståndet.
Dermed afträdde Bonde-Ståndets Utskått.
Hr General Cruses memorial uplästes, hvarutinnan han
anhaller, at Riksens Ständer täcktes Justitiaj-Deputation, dit
hans memorial, angående den honom af Öfversten Gref Frölich
tilfogade tort ock oförrätt, blifvit remitterat, höggunstigast beordra,
at samma sak fulkomligen afgiöra, på det tiden ey för
långt ma utdragas, om något betänkande derutinnan först skie
skulle. Kunnandes Justitise-Deputation äfven så vähl som någon
annan domstohl samma sak behörigen afsluta.
Hr Landtmarskalken: Hr Generalen begiärar, at Justitise-Deputation
måtte få dömma af saken.
Hr Rothlieb: Ständerne kunna intet giöra sig til en
domstohl, ock sadant bör intet skie utan comnrunication med
de andre Stånden. Vij hafva updragit Judicaturen til Kongl.
Maij:t ock domstolarne.
Härtil svarades, at Ständerne äre högsta dommare.
Hr Hökerstedt: Det tyckes at denna saken angående
commendo bör remitteras til General-Krigz-Rätt.
Hr Celsing: Ständernes rätt är at giöra lag, at för
klara
lag, men intet at dömma.
Friherre Palmqvist: Hvar ock en Deputation är dom
för,
när han får ordres at dömma.
Gref Frölich förklarade sig, at det är honom lika mycket,
om Justitise-Deputation gifver sit betänckande eller afgiör
saken.
Hr Landtmarskalken frågade, om Justitise-Deputation
skall då afgiöra denna saken.
Adelns Protokoll 1723. 18
274
1723 den 25 Maj.
Svarades ja.
Lan dt marskalken: Här var proponerat för en tijd sedan,
huru Bibelen måtte få tryckas utomlands; ock som de tre
andre Stånden utlåtit sig, at den kan tryckas utom lands, så
frågas, om Ridderskapet ock Adelen äfven samtycker dertil.
Ridder skap et ock Adelen gåfvo härtil sit bijfall.
Sedan berättade Hr Landtmarskalken, at Prästerskapet
har frågat, om icke de få inlefverera deras enskylte besvär hos
Kongl. Maij:t.
Ock blef af Ridderskapet ock Adelen godt funnit, at
så skie må.
Men Hr von Weinberg holt före, at så vähl Prästerskapets
som de andre Ståndens enskylte Besvär böra gå til
Ständerne.
Dock underrättade
Hr Landtmarskalken honom derom, at de enskylte
Besvären gå til Kongl. Maij:t ock Rådet, ock äfven Bondeståndets
allmänne Besvär, men så hafva Secreterarne vid expeditionerne
fåt ordres at communicera med de andre Stånden
de puncter som dem angår, hvarom man ock tält med Deras
Excellencer, som sittia deröfver.
Sedan begiärte Hr Landtmarskalken, at Deputationerne,
til hvilka blefvit remitterade någre puncter af DifferentiseDeputation,
ville dem företaga ock meddela theröfver sit betänckande.
Derpå uplästes 11 § af Allmogens Besvär, ock approberades
den i Differentite-Deputation projecterade resolution, at
Almogen i Finland, hos hvilka de åhr 1721 af Ryssarne
giorde pålagor återstå, måge för bemälte restantier aldeles
förskonas, samt hvad i kläder ock elliest af dem kan vara utpantat
ock ey ännu försålt eller inlöst är, til ägaren restitueras;
såsom ock, at hvad af de Ryske pålagorne för de
förre åhren kan återstå, nu mera af almogen ey må utfordras.
Gammar- ock Oeconomice-Deputations memorial uplästes,
angående Öfver-Directeuren Nordencreutzes memorial, at til
förekommande af kåstsamme jordeträtor i framtiden accurate
geometriske chartor giöras måtte öfver alla lägenheter i Riket,
hvilka ännu icke äro afmätte. Projecterandes dertil en Dal.
kåppermynts afgift af livart mantahl, så länge refningen
påstår.
Behandlingen af Ståndens besvär.
275
Såsom detta förslaget ankommer uppå en bevillning ock
afgift ock meriterar tagas i nogare öfvervägande, så resolverades,
at berörde memorial skall läggas på Riddarhuusbordet,
så at Ridderskapet ock Adelen kunna derom närmare informera
sig.
Hr AV eili sade, at det vore en stor afsaknad för Cronan,
om en sådan refning skulle skie, efter hela hemman då skulle
blifva halfva, ock Cronan derpå komma at mista.
Hr Ehrencronas påminnelser vid Justitice-Deputations betånckande
öfver de ifrån Giötha Håf-Rätt inkomne Justitisemålil
uplästes, ock befaltes til vidare öfvervägande läggas på
Riddarhuusbordet.
Den 28 Maj.
Hr Landtmarskalken: Det Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen har jag tiänstligen at berätta, at i går kl. half 7 sände
Hans Maij:t efter mig, ock befalte at jag skulle komma up.
När jag kom up, fant hoos Hans Kongl. Maij:t jag för mig
Hans Excellence Ofver-Ståthållaren, som i underdånighet föredrog
Hans Maij:t, at Kongl. Håf-Räts-Fiscalen vore til Hr
Ofver-Ståthållaren kommen ock berättat, det en rencontre ock
duell vöre förelupen emellan Hr General-Major Bennet ock
Herr Öfversten Gref Frölich, begiärandes Fiscalen Hr ÖfverStåthållarens
Embetes assistence, hvarom Hr Öfver-Ståthållaren
sig i underdånighet hos Hans Maij:t förfrågade, efter de
begge voro Herredagzmän, ock befalte Hans Maij:t Hr Landtmarskalken
at deröfver yttra sina tanckar ock mening. Hr
Landtmarskalken har derpå i underdånighet svarat, at han ey
kunde vetta, huru Riksens Ständer, som Lagstiftare, explicerade
de orden i den 46 § i Regeringz-Formen: Ey heller bör
någon Herredagzman inmanas uti håcktelse, där icke han betrådes
med särdeles grofva förgripelser. Om nu Riksens Ständer
anse duell under desse särdeles grofva förgripelser, det
sade Hr Landtmarskalken sig intet kunna så säkert vetta,
utan som alle Stånden i dag klåckan 8 uti hvar sit pleno
sammankomma, så ville Hr Landtmarskalken sådant i alle
Stånden berätta låta ock explication häröfver begiära.
Derpå läste Hr Landtmarskalken up 46 § af RegeringzFormen,
innehållandes, at ingen Herredagzman bör inmanas
276
1723 den 28 Maj.
uti häcktelse, der icke han beträdes med särdeles grofva förgripelser.
Friherre Hugo Hamilton: Grofva forgripelser praesum
merar
jag syfta på det som angår lif ock gods. Man är säker
om dessas personer, ock de kunna vara på fri fot, til dess
man får se, om saken meriterar arrest eller ey.
Hr Bernekou: Efter det rörer min svåger General-Major
Bennet, som nu ey är tilstädes, så måste jag vetta, hvem som
gifvit saken an.
Friherre Cederhielm: Ingen kan på ett blått ryckte
sättia dem i arrest.
Hr Lan dt marskalken berättade, at Håf-Räts-Fiscalen
ingifvit et memorial, ock lät så upläsa det, sa lydande, som
det finnes N:o
Friherre Bennet, som nu var inkommen, sade, at efter
detta är en sak som angår honom ock Gref Frölich, ock
hvarcken han eller Gref Frölich klagat, utan Fiscalen, så bad
lian, at Riksens Ständer ville förordna en Deputation, som undersöker
saken.
Gref Frölich utlät sig, at saken kunde gå til Forum.
Hr Landtmarskalken: Här blir frågan, om de orden i
Regeringzformen: Ey heller bör någon Herredagzman inmanas
uti häcktelse, der icke han beträdes med särdeles grofva förgripelser;
kunna skydda desse begge Herrarne ifrån arrest, ock
om detta skall anses för en särdeles grof förgripelse ock af
den beskaffenhet, at General-Major Bennet ock Öfversten Gref
Frölich, såsom varande Herredagzmän, böra förut, ock innan
ransakning ock dom i saken ågåt, arresteras.
Härtil svarades ney.
Hr Landtmarskalken: Uti den 5 § i Adelige Privilegierne
af åhr 1719, så vähl som de nu projecterade äre, står,
at ingen Adelsman skal blifva fängslader ock inmanter, förr
än han til någon grof missgiärning, dermed han lif, ähra ock
gods efter lagen förvärckat häfver, öfvertygad, lagvunnen ock
dömder är, ock altså förklaras der, hvilka grofve missgiärningar
äro. Men är giärningen icke så grof eller lifssak, ock likväl
af svårt utseende, står der, at den skyldige må ställa
personel eller reel borgen för sig, dock utom de måhl som
Duels-Placatet röra.
Derpå läste Hr Landtmarskalken up berörde § i Privilegierne,
ock sade at detta förstås utom Riksdagen, men nu
Bennets och Frölichs duell. Deputation afsändes. 277
vore frågan, om denna saken bör gå til en Commission af
Riksens Ständer at der afgiöras, efter det är en sak, som är
skied på en almen Riksdag emellan tvenne Herredagzmän.
Några ropade ja, en del ney.
Hr Hamilton: Staels sak ock Böndernes sak remitte
rades
til Ständernes afgiörande.
Hr Celsing: Under Riksdagen bör en Herredagzman
hafva frihet at sättia caution, efter det annars skulle hafva
elak conseqvence med sig; men sielfva måhlet bör gå til forum,
efter Ständerne hafva lemnat judicaturen til Kongl. Maij:t ock
domstolarne.
Hr Landtmarskalken: Frågan blir, om denna sakern
skall afgiöras af en Commission af Riksens Ständer.
Svarades ömsom ja ock ömsom ney.
Friherre Bennet: Emedan Fiscalen har gifvit an denna
saken hoos Riksens Ständer, så förmodar jag, at Riksens
Ständer lära hafva den gunsten för mig ock låta afgiöra den
af en Deputation eller Commission af Riksens Ständer.
Härtil svarades ännu ömsom ja ock ömsom ney.
Ånteligen ropades ja, utom en röst som svarade ney.
Derpå satte Secreteraren up et extractum protocolli, så
lydande:
Sedan Hr Landtmarskalken icke allenast berättat, hvad
som i går uppe hoos Hans Kongl. Maij:t passerat, hvaraf de
öfrige respective Stånden redan fåt communication, utan ock
låtit Ridderskapet ock Adelen föreläsa det memorial, som HåfRäts-Advocat-Fiscalen
Välb:de Nils Wester ingifvit, så vähl
som ock 46 § utur Regeringzformen, af innehåld, at ingen
Herredagzman bör inmanas uti häcktelse, der han icke beträdes
med särdeles grofva forgripelser, förestälte Hr Landtmarskalken
den frågan, om den af Håf-Räts-Advocat-Fiscalen
angifne saken imellan General-Majoren Bennet ock Öfversten
Gref Frölich bör anses för en särdeles grof förgripelse ock af
den beskaffenhet, at berörde General-Major ock Öfverste, såsom
varande Herredagsmän, böra förut, ock innan ransakning
ock dom i saken ågåt, arresteras. Ock som så vähl uti 1719
ahrs Adelige Privilegier, som det nu giorde project til Privilegier
för Ridderskapet ock Adelen tydeligen förklaras, hvad
grof missgiärning är, nembligen et sådant brått, hvarmed efter
lagen lijf, ähra ock gods förvärckas, men denne saken icke af
Håf-Räts-Advocat-Fiscalen för något så groft brått angifven
278
1723 den 28 Maj.
är, utan fast mera uti dess memorial omröres om säkerheten
på desse Herrar Officerarne; Fördenskul, ock som det så
mycket mindre är til at förmoda, det någon af dem afvika
lärer, som de begge ansenlig egendom i Riket äga ock bofaste
män äre; det jämvähl, som uti berörde 5 § af Adelige Privilegierne
stadgat är, at uti Duelsmåhl ingen bårgen tillåtas bör,
härtil ey applicabelt är, efter det sådanne måill angår, som
icke vid Riksdagarne, då Herredagsmännen en större säkerhet
efter ofvannämde 46 § i Regeringzformen äga, utan utom Riksdagarne
skier; Ty stannade Ridderskapet ock Adelen uti det
slut, at ingen arrest i detta måhlet innan föregången undersökning
ock dom kan hafva rum, ock at til befordran af et
skyndesamt slut i denna saken, som imellan desse tvenne Herredagsmän
på en allmän Riksdag sig tildragit, den må af en
Commission utaf samtelige Riksens Ständer straxt uptagas ock
afgiöras.
Ock sändes så en Deputation til de andre Stånden, nembligen:
Gref
Bengt Stenbock. Hr von Weinberg.
Frih. Anckar stier na. Hr Wallensten.
Hr Leijonflycht. Hr Gyllenskruf.
Straxt derefter kom Gref Stenbock tilbaka med Deputa
tion,
ock sade at Deputation hade på Höglåfl. Ridderskapets
ock Adelens befalning varit hoos de tre andre Stånden, ock
alle de förklarat sig at igenom sine Deputerade villia gifva
svar på det som dem blifvit proponerat.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, för hvilken Biskoppen
Nordlind förde ordet sålunda:
Högvälborne Hr Baron, President ock Landtmarskalk!
Hög- ock Välborne Herrar Grefvar, Baroner ock samtelige af
Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen! Det Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen har giort Prästerskapet den ähran ock beskickat
dem i dag med en Deputation angående den rancontre, som
förelupit emellan General-Major Bennet ock Öfversten Gref
Frölich. Vårt Stånd beklagar, at de skolat förfallit i sådan
duel, ock kunna ey annat finna, än at det är en sak, som
kommer at anses ibland grofva förgripelser, som 46 § i Regeringsformen
omtalar; ock hvad forum angår, så emedan det
intet under sielfva Riksdags-sysslorne skiedt, ock Ständerne
Deputationen från de andra stånden.
279
med sysslor nog äre öfverhopade, så tycker Präste-Ståndet,
at det må remitteras til vederbörligit forum.
Hr Landtmarskalken besvarade dem, ock derpå afträdde
Prästerskapets Deputerade.
Derefter kom ifrån Bårgersleapet et Utskått, för hvilket
Bårgmästaren Lotigius förde ordet, säijandes, at BårgareStåndet
låter anmäla sin ödmiuka hälsning, ock har på fölljande
sät velat lemna sin utlåtelse angående det emellan Högvälborne
Baron ock General-Majoren Bennet ock Öfversten Gref
Frölich förelupne duelsmåhlet. Läste så up samma af papperet,
så lydande:
Bårgare-Ståndet har tagit i noga öfvervägande det af
Advocat-Fiscalen uti Svea Håf-Rät Hr Nils Wester angifne
mål, angående en emellan General-Majoren Högvälborne Hr
Baron Bennet ock Öfversten Högvälborne Hr Grefve Frölich
förelupen duell. Ock aldenstund så väl Duels-Placatet såsom
ock Kongl. Maij:ts deröfver gifne Förklaring tydeligen innehålla,
at de som på något sät med hvarandra duellera skola
ovägerligen träda i arrest, ock sedan plickta efter öfvertygande,
som Förordningen påbiuder; hafvandes Hans Kongl.
Maij:t så högt ansedt duelsmåhl, så at det jämvähl är förbudit,
at ey någon skal understå sig at fälla för dem, som med
duel beträdas, någon förbön; I anseende til hvilket alt Ståndet
ey annat finna kan, än at slike duelsmåhl böra anses för
så stora förgripelser, hvilka med arrest böra beläggas, särdeles
som utan sielfva duelsmålet herredagsfriden jämvähl
tyckes vara bruten; Hvarföre håller Ståndet före, at de som
under Riksdagarne med dueller sig förse icke kunna niuta
något beskydd af den 46 § uti Regeringzformen, til befrielse
ifrån arresten, hvilken lagen i detta måhlet så strängeligen
dicterar, utan at härmed efter Förordningarne bör förfaras, ock
om det angifna måhlet på vederbörlig ort ofördröijeligen undersökas,
på det den skadelige påfölgd, som det kunde draga
med sig, i fall de som duellera skulle under Riksdagarne undgå
arresten, således må kunna förekommas ock afböijas; kunnandes
sådanne måhl uptagas ock afgiöras på behörige ställen,
emedan ordinarie domstolarne böra under, äfven som utom
Riksdagarne öfva sin embetes myndighet.
Hr Landtmarskalken svarade derpå, at det Låfl. Bårgare-Ståndets
utlåtelse skal blifva Ridderskapet ock Adelen
280
1723 den 28 Maj.
föredragit, ock bad Herrar Deputerade anmäla Ridderskapets
ock Adelens vänlige hälsning hoos det Låfl. Bårgare-Ståndet.
Bårgerskapets Utskåt afträdde.
Ifrån Bondeståndet kom et Utskått. Ock sedan Bonden
hos det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen aflagt Bondeståndets
ödmiuke hälsning, sade han, at Bondeståndet har förehaft et
memorial, som blefvit Bondeståndet tilskickat, angående en
duel emellan General-Major Bennet ock Öfversten Gref Frölich,
hvilket Bondeståndet i öfvervägande tagit, äfven et memorial
af Haf-Räts-Fiscalen, hafvandes stannat i sådant slut,
at som denna förgripelsen sig tildragit uppå en öppen allmän
Riksdag, ock Riksdags-freden blefvit bruten medelst en uppenbarlig
begången duell; Så kan Bondeståndet intet annat för
sin del se ock finna, än ju mervälbemälte Hr General-Major ock
Ofverste öfverdragit sig den laga medfart, som Duels-Placatet
förmår ock innehåller, hvarföre ock Bondeståndets enhällige
mening ock tancka är, at Hr General-Majoren Bennet ock Öfversten
Hr Grefve Frölich, likmätigt Advocat-Fiscalen Westers
uppå Duels-Placatet sig grundande påstående, måtte häftas,
ock sedan med undersökningen ock afdömmandet aldeles förfaras
efter Duels-Placatet, hälst som detta icke tyckes kunna
dragas til någon Riksdagz-sak.
Hr Landtmarskalken sade dem, at innehållet af theras
memorial skall blifva Ridderskapet ock Adelen föredragit, ock
bad at de ville hälsa sit Stånd från Ridderskapet ock Adelen.
Talemannen recommenderade Bonde-Ståndet i Ridderskapets
ock Adelens gunstige åtancka ock afträdde.
Bondeståndets utlåtelse härom uplästes, som finnes N:o .
Hr Landtmarskalken: Som nu tre Stånd varit af enahanda
tancka, at nembligen Hr General-Majoren Bennet ock
Öfversten Gref Frölich icke kunna undgå arresten, så är min
skyldighet at låta advertera Slåts-Cancelliet härom.
Friherre Cederhielm: Undersökningen bör först skie,
ty den oskyldige kan intet lida med den skyldige. Stånden
hafva vähl sagt, at de skola tagas i arrest, men terminen
dertil är intet satt.
Gref Fersen: Som detta rörer väre privilegier, ock de
andre Stånden tyckas tämmeligen gripa deruti, så böra vij
fuller aldrig bryta vår lag, men ey heller förgifva något af våra
privilegier.
Beslut om Bennets och Frölichs arrest.
281
Friherre Eric Wrangel: Efter privilegierne så, der
någon grof missgiärning skier, ock Banemannen tages å färsk
giärning eller å flyende fote, får han antastas ock inmanas,
elliest intet.
Gref Fersen: Yij hafva utaf förfarenhet, huru de andre
Stånden äre mycket noga, om Ridderskapet ock Adelen gior
det endaste steg, som syftar emot theras privilegier, men nu
komma de ock villia giöra et sådant ingrep uti väre privilegier.
Detta tyckes at vij intet böra tåla.
Hr Landtmarskalken: Detta är en så granlagad sak,
sedan de tre Stånden förklarat detta strida emot Regeringzformen,
at om vi skulle söka at hindra förberörde arrest ock
opponera oss, kan det fördärfva hela Riksdagen.
Gref Fersen: Yij böra alla syfta derpå, at vår Riksdag
må vähl slutas, men likväl kunna vij med vänlige remonstrationer
gå til de andre Stånden ock giöra dem härom en förestälning.
Ridderskapet ock Adelen holt detta intet rådeligit.
Friherre Bennet: Efter jag hörer, at denna saken gior
så mycket allarme imellan Stånden, så vil jag hellre gå i arrest;
men ber likväl, at Riksens Ständer ville tillåta, at jag
får sittia i mit huus; ock som jag är oskyldig, så ber jag så
mycket mer derom, ock at saken må befordras til slut. Tog
derpå afträde ifrån Riddarhuset.
Hr Landtmarskalken frågade, om han icke nu får
skicka til Öfver-Ståthållaren ock låta honom vetta, at intet
ligger honom i vägen at giöra sit embete.
Friherre Wrangel mente, at General-Major Törnflycht
bör få ordres om arresten, ock detta ey gå til Öfver-Ståthållaren,
efter de ey komma at sittia under Stadzvachten.
Secreteraren vid Slåts-Cancelliet Herr Standaerhielm
berättade, at ingen Adelsman har suttit under Stadsvachten,
utan under Gardet, ock at detta icke dess mindre hörer til
Öfver-Ståthållare-Embetet.
Hr Landtmarskalken: Jag ponerar, det jag ey vil
tro, at Gref Frölich, som nu säijes intet finnas igen, har gåt
durch, så torde Ridderskapet ock Adelen få skuld derföre,
som dröijer så länge.
Hr Landtmarskalken: Nu är frågan, om icke Öfver
Ståthållaren
har fria händer.
282
1723 den 29 Maj.
Ridderskapet ock Adelen påminte derom, att desse
Herrar Officerare måtte få sittia i arrest uti sine qvarter.
Derpå fick Secreteraren Standaerhielm ordres at gå til
Öfver-Ståthållaren, ock derjämte betyga, at Ridderskapets ock
Adelens önskan vore, at de måtte få sittia i sine logementer,
■hvilket ey synes sträfva emot Duels-Placatet.
Hr Did eron begiärte, at detta måtte föras til protocollet,
at på detta sättet kan mången Riksdagsman råka i
olägenhet, om han blifver öfverfallen af någon. Pneeaverade,
at ingen utan ransakning må tagas i arrest.
Efter Hr Landtmarskalkens betalning gafs et sådant extract,
under detta dato, utur protocollet til Hr Secreteraren
Standaerhielm:
Sedan Riksens Ständer förklarat, at den 46 § i 1720 åhrs
Regeringzform intet kan ligga Hr Riks-Rådet, Feltmarskalken
ock Öfver-Ståthållaren Grefve Gustaf Adam Taube i vägen
til at, Lag ock Förordningar likmätigt, meddela Advocat-Fiscalen
uti Kongl. Ilåf-Rätten Välb:de Nils Wester dess Embetes
assistence uti den angifne Duels-saken imellan Hr GeneralMajoren
Baron Bennet ock Öfversten Gref Frölich; Så blef
Secreteraren Standaerhielm anförtrodt, at jämte RiddarhuusFiscalen
Treffenhielm gå til Herr Riks-Rådet, Feltmarskalken
ock Öfver-Ståthållaren, ock sådant honom kundgiöra. Hvarjämte
de hade at betyga, det Ridderskapet ock Adelen gierna
se skulle, det, enär arresten demanderas, desse Herrar Officerare
måtte få sittia uti sine logementer, til dess ransakning i
saken ågångit, helst sådant intet synes sträfva emot den 6 §
uti 1682 åhrs Duelsplacat.
Den 29 Maj.
Såsom Ryttmästaren Sparschiöld trägit anholt derom,
at et dess memorial måtte Ridderskapet ock Adelen föreläsas
;
Så proponerade Hr Landtmarskalken detta för Ridderskapet
ock Adelen.
Ock blef Kongl. Maiy.ts remis derå samt sedan berörde
memorial upläsit, hvarutinnan Hr Ryttmästaren andrager sine
meriter ock berättar, huru som han, sedan en ock annan gåt
honom förbij, efter et med Ryttmästaren Frölich med Kongl.
Ryttmästarne Sparrskiöld och Frölich. Adelns Privilegier. 283
consence träffat accord om Vassbo Compagniet under Västgiöte
Cavallerie, har betalt til Rytmästaren Frölich 1,000 Rdr; ock
som han skulle vara alt för olyckelig, om han nu vid placeringen
mister detta Compagniet, så begiär han, at han måtte
bibehållas vid samma Compagnie, men elliest få af Frölich
igen sine til honom betalte 1,000 Rdr.
Hr Landtmarskalken: Det blir frågan, om denna sa
ken
kan in pleno uptagas, ty den har intet varit i någon Deputation,
ey heller har Regementet ännu varit före i PlaceringsDeputation,
ock altså vet man intet huru der går. Ock hvad
de 1,000 Rdrne angår, så kan man här intet resolvera deröfver,
ty Frölich bör höras.
Hr Sparschiöld beropade sig på contractet med Rytmästaren
Frölich ock mente, at enär det upvisas, skal Rytmästaren
Frölich ey behöfva höras.
Hr Landtmarskalken: Här är et contract uprättat
emellan Hr Sparschiöld ock Frölich. Skulle man resolvera deröfver,
så skier det Frölich ohördan; det vet jag intet om det
kan gå an.
Ridderskapet ock Adelen sade, at det ey kan skie.
Men som Hr Sparschiöld trägit anholt derom, at Ridderskapet
ock Adelen ville resolvera häröfver;
Så berättade Hr Landtmarskalken, at Sparschiöld påstår,
det Ridderskapet ock Adelen ville utlåta sig häröfver.
Ridderskapet ock A del en förklarade sig, at de härmed
sig ey befatta kunna, helst efter det som placeringen angår
är cura toto effectu remitterat til Placerings-Deputation;
ock hvad anbelangar de 1,000 Rdrne, huru vida han dem af
Frölich må igen bekomma, i fal han ey behåller sin påst, så
kunde det lagligen dem imellan afgiöras.
Ifrån den 9 til 20 § lästes Adelige Privilegierne up, ock
blefvo berörde §§ rättade i conceptet efter the påminnelser som
nu giordes.
Hr Fehman ock Leyel begiärte, at de måtte vid Adelige
Privilegierne få giöra sine påminnelser, hälst de hadde et
ock annat at andraga, i synnerhet beträffande den rätt, som
Ridderskapet tilkommer at gifva sine Bruksarbetare uti betalning
vahror samt at föra sit järn med egne skutor ock handla
med främmande.
Hvilket dem bevilljades.
284
1723 den 29 Maj.
Sedan uplästes Hr Landshöfdingen Cederhielms missive,
hvarutinnan han berättar, at Commissionen afgiort saken angående
Lars Erickson ifrån Kåpparbergs Lahn ock Mora Sockn
samt Olof Larsson ifrån Södermanland ock Vingåkers Sockn.
Jämvähl uplästes den öfver dem fälte dommen af detta
dato, hvarutinnan Lars Erickson för det han med högst straffbare
ord ock utlatelser smädeligen förkastat Regeringzformen,
dömmes til en månads fängelse vid vatten ock bröd ock til
tre ahrs arbete i Marstrand; men Olof Larsson til 14 dagars
fängelse vid vatten ock bröd, ock tillika med Lars Erickson
förklaras ovärdig at såsom Herredagsman komma til någon
Riksdag (B. II N:o 61, 62).
Hr Landtmarskalken berättade, at en skrift vore inkommen
ifrån de tvenne Härader, som haft denne Lars Erickson
til Herredagsman, ock at lika lydande gåt til Kongl.
Maij:t.
Berörde skrift uplästes, ock finnes N:o ; dock föll nu
ingen resolution härpå.
Sedan continuerades med Adelige Privilegiernes upläsande
til den 25 §.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, för hvilken Biskåppen
Nordlind förde ordet, berättandes, at så vähl Bondesom
Bargare-Standet haft hos deni i dag sine Deputerade beträffande
de sakfälte bönderne, ock så mycket Prästerskapet
märckt, önska berörde Stånd at få en lindring för dem i deras
straff: dock har Prästerskapet intet velat yttra sig, innan de
fåt förnimma det Höglåfl. Ridderskapets ock Adelens behag
härutinnan.
Hr Lan dt mar skalken tackade dem för communication
häraf ock den emot Ridderskapet ock Adelen betygade förtroligheten,
låfvade skola häröfver inhämta Ridderskapets ock
Adelens utlåtelse, ock deraf sedan gifva Prästerskapet dehl.
Prästerskapets Deputerade recommenderade sig uti Ridderskapets
ock Adelens vanlige gunst ock bevågenhet, ock afträdde.
Sedan föredrog Hr Landtmarskalken Ridderskapet ock
Adelen det som Prästerskapets Deputation berättade, at nembligen
så vähl ifrån Bonde- som Bårgareståndet varit hos dem
utskickade, at förnimma Prästerskapets tancka ock mening,
om icke man skulle villja förmå Stånden til at giöra en lindring
uti det straffet, som de tvenne sakfälte Bönderne blifvit
Dom öfver L. Eriksson och O. Larsson och dess lindring. 285
pådömt; men som Prästerskapet intet velat yttra sig innan de
först bordt Ridderskapets ock Adelens mening härom, så bad
Hr Landtmarskalken, att Ridderskapet ock Adelen nu ville
härom utlåta sig.
Friherre Conrad Ribbing holt före, at Ridderskapet
ock Adelen borde först visa sin genereusité, ock föreslog, at
man i stället för en månads fängelse på vatten ock bröd skulle
lindra det til 14 dagar, ock äfven så förkorta tiden af theras
fängelse i Marstrand. Ock som the hafva barn, kunde barnen
få 100 eller 2 å 300 Dal. kåpparmynt.
Hr Landtmarskalken: Här menar en del, at man
skulle skicka en Deputation til Prästerskapet ock tacka dem,
för det de sändt til oss ock notificerat oss hvad de andre
Stånden andragit, samt låta dem vetta, at vij vid nästa sammankomst
vela utlåta oss deröfver. I medlertid, sade Hr
Landtmarskalken, få vij tala med de andre Stånden i Secrete
Utskåttet ock i Deputationerne, ock höra någorlunda deras
tankar.
Detta blef bifallit, ock derpå gick en Deputation til de
andre Stånden, nembligen:
Gref Bonde. Hr Danckwardt.
Frih. Stiernstedt. Hr Celsing.
Hr von Gerten. Hr Adlerbeth.
Den 31 Maj in Pleno.
Hr Landtmarskalken: Det Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen lärer sidst förnummit af Deputation, som var här ifrån
Prästerskapet, at de andre Stånden tyckias inclinera til lindring
uti straffet för de af Ständernes Commission dömde
Bönderne; derföre vil jag förnimma, huru Ridderskapet ock
Adelen nu behaga härmed giöra.
Friherre Creutz: Efter Prästerskapet har skickat en
Deputation ock låtit vetta, at Bårgare-Ståndet ock Bondeståndet
inclinera til lindring; så ehuruvähl sant är, at Bårgareståndet
ock Bönderne intet giort någon beskickning til Ridderskapet
ock Adelen, dock underställer jag Ridderskapet ock Adelen,
om icke man bör skicka en Deputation til Präste-Standet ock
giöra en act de generosité, ock lemna til Bondeståndet at
286
1723 den 31 Maj.
giöra uti denna saken som de finna bäst, men likvähl med
vissa betingade vilkor, at om någon härefter skulle komma
fram med sådanne saker, som strida emot Regeringzformen
ock vår frihet, at den då blifver exemplariter straffad.
Hr Landtmarskalken berättade, at et project til en
sådan förestälning vore upsat, ock lät derpå upläsas samma.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om Ridderskapet
ock Adelen hadde något at påminna härvid, eller om detta
får communiceras med Prästerskapet ock Bårgerskapet, ock
ifrån desse tre Stånden sedan gå til Bondeståndet en Deputation.
Ridderskapet ock Adelen höllö före, at man ey behöfde
sända någon Deputation härom til Borgareståndet, efter
de ey gifvit Ridderskapet ock Adelen communication af Bondeståndets
proposition.
Ock som det förr upläsne projectet til någre ord jämkadt
blef, så uplästes det å nyo ock approberades, så lydande som
det finnes B. II N:o 63, 64.
Derpå gick Deputation til Prästerskapet, nembligen:
Gref Fersen. Hr Ridder schiöld.
Frih. Coijet. Hr von Strömborg.
Hr Sparre. Hr Ingelotz.
Sedan Uplästes det sorn återstod af Adelige Privilegierne,
ifrån den 24 §.
Ock som Ridderskapet ock Adelen intet ville, at
Rusthåld eller Rotar skola rubbas, så ströks den meningen
ut, som i 25 § innehölt det, at Frälset som under Cronan redan
kommit skulle gå tilbaka, hvarföre ock de efterfölljande orden:
dock så, at under påstående krig Rotar ock Rusthållen ey
måtte rubbas, funnos vara onödige.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation, ock förde Rådmannen
Helledaij ordet S. T. sålunda:
Hos det Höglafl. Ridderskapet ock Adelen later BårgareStåndet
förmäla sin hörsamma respect, ock derjämte berätta,
at Bårgare-Ståndet haft före den dommen, som Riksens Ständers
Commission fält öfver de tvenne Bönderne, hvilka tält
emot Regeringzformen. Ock ehuruvähl Commissionen hemstält
Riksens Ständer, hvad reflexion pa förbönen, som almogen i
några socknar i Dalarne för Dars Frickson fält, giöra måtte:
Så har dock Borgare-Ståndet intet velat fatta något slut här
-
Adelns Privilegier. Kammarkollegii instruktion. 287
utinnan, innan de fått den lyckan ock ähran at communicera
detta med Höglafl. Ridderskapet ock Adelen. Läste derpå up,
hvad hos Borgerskapet skrifteligen upsat var. Ock sade, at
Bårgare-Ståndet är på den tanckan at lindra straffet för dem,
så i anseende til förbönen, som til deras barn, men har intet
kunnat yttra sig, innan det om sielfva sättet conferera fåt med
Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen.
Hr Landtmarskalken svarade derpå, at Ridderskapet
ock Adelen lärer intet underlåta at communicera med BorgareStåndet
sina tanckar.
Derpå afträdde Bårgerskapets Deputation.
Sedan uprepade Hr Landtmarskalken, hvad BargareStåndets
Deputerade anbrackt, at nembligen de ey velat yttra
sig om den fälte dommen öfver de tvenne Herredagsmännen,
som sig förgripit, innan de fåt förnimma Ridderskapets ock
Adelens mening härom. Ock som Bårgare-Ståndet giort Ridderskapet
ock Adelen den höflighet, så fragade Hr Landtmarskalken,
om icke Ridderskapets ock Adelens Deputation får
nu äfven gå til Bårgare-Ståndet.
Detta blef bifallit.
Sedan continuerades med Adelige Privilegiernes upläsande
ifrån den 25 § til slutet.
Vid 29 § ock den meningen, som i Adelige Privilegierne
befans vara införd, at nembligen Lägersmannen skall taga den
adelige Jungfrun til äckta, som han lägrar, resolverades, at
Justitiffi-Deputations betänkande först häröfver skall inhämtas.
32 § uplästes, angående dem som gå utur Riket til främmande
Herskaper.
Dervid sade Hr Landtmarskalken, at det vore frågan,
om den, som är födder i Sverige ock de Provincier, som vij
hafva igen, han må gå hvart han gå vill, kan blifva fry sin
Ed; men en annan fråga vore det om de som äre födde uti
de bårtgångne Provincierne ock blifvit frije från sin Ed igenom
landets cession ifrån Sveriges Crono.
Ridderskapet ock Adelen funno godt, at häröfver bör
infordras Justitim-Deputations ock äfven Svea Haf-Räts betänkande.
Derefter uplästes utur den för Kongl. Cammar-Collegio
projecterade Instruction 1 ock 2 §§, ock äfven Ammiralitetets
påminnelser vid berörde 2 §, af innehald, at Ekeskogaine särdeles
i Calmare Lähn, Småland ock Blekingen, sorn äro igenom
288
1723 den 31 Maj.
åtskillige Kongel. Bref ock rescripter satte under Kgl. Ammiralitets-Collegii
disposition til Flåttans förnödenhet, böra eximeras
ifrån Cammar-Collegii handhafvande, ock nu som förr
til Ammiralitets-Collegii omsårg lemnäs. Ock som skogarne,
hvilka ey höra under Bergsvärcken, stå under Cammar-Collegium,
men Ammiralitets-Collegio intet är betagit at låta sielf
fälla hvad af Ekeskogarne behöfves, allenast Landshöfdingen
derom får communication, ock de gifva beskied derom til Cammar-Collegium;
Så proponerade Hr Landtmarskalken, om
icke i anseende dertil, så vähl som ock at Räkenskaperne gå
til Cammar-Collegium, ock at Eket i Räkenskaperne uptages,
Cammar-Collegium må hafva öfver Ekeskogarne upsicht, ock
utsyning skie af Landzhöfdingen.
Ridderskapet ock A del en resolverade, at det skall
förblifva som vanligit varit, at Ammiralitets-Collegium håller
hand öfver Ekeskogarne, som til Flåttans behof anslagne äro,
samt corresponderar med Cammar-Collegium: men är något
missbruk, bör Cammar-Collegium hafva mackt at tala derpå.
Vid 5 § ock the orden: Förthenskul håfve ingen upbördsman
mackt efter tre åhrs förlop, adde: ifrån thet åhrets slut,
för hvilket räntan eller upbörden beräknas, at påtala eller utfordra
någon restantie etz.
Vid 7 §: då böra, adde: här i Staden varande Collegier
träda tilsammans.
ll:te §: Sammaledes måste Cammar-Collegium draga försorg,
at kåpparmyntningen blifver fortsatt ock befrämjad; adde:
samt plåtarne rätt skrotade.
In fine 12 § adde: ock at til den ändan icke någon til
mått ock vigts justerande förr antagas må, innan den behörigen
examinerad är.
Deputation kom tilbaka ifrån Präste- ock Bårgare-Stånden,
ock anmälte Gref Fersen Prästerskapets ock BårgareStåndets
hälsning, säijandes derhos, at de tackade för communication
ock låfvade taga saken före ock gifva svar:
imedlertijd hlefvo de surprinerade, när de finge höra Ridderskapets
ock Adelens utlåtelse.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, ock förde Biskoppen
Nordlind ordet S. T. sålunda:
In för det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen är denne Deputation
ifrån Präste-Ståndet ankommen, aldraförst til at för
-
Deputationer från Preste- och Borgare- samt till Bondestånden. 289
klara dess skyldiga vyrdnad ock fägnad öfver det förtroende
dem vistes, ock sedan hvad de tvenne Böndernes förseende ock
deras dombs lindring angår, så kan jag väl icke neka, at ju i
vårt Stånd varit en ock annan tancka, huru man dermed skulle
förfara, men som man funnit det medlet, som Ridderskapet ock
Adelen tagit, vara det bästa, så har Prästerskapet äfven conformerat
sig dermed.
Hr Landtmarskalken: At det Ahrevyrdige Prästerskapet
behagat conformera sig med Ridderskapets ock Adelens
mening, optager Ridderskapet ock Adelen med särdeles nöije
ock lärer städze sökia at underhålla et godt förtroende med
det Ahrevyrdige Prästerskapet.
Prästerskapets Deputerade afträdde.
Ifrån B år g are-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Rådmannen Helledaj förde ordet, säijande:
Bårgare-Ståndet hembär Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen
icke allenast skyldig tacksägelse för dess förnäma beskickning,
utan uptager ock med vyrdnad, at Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen behagat gifva dem del af hvad tanckar Ridderskapet
ock Adelen stannat uti, angående leuteration för de bråtslige
Bönderne. Ock som Bårgare-Ståndet anser mera et förtroende
imellan Stånden, än annat, så har Bårgare-Ståndet conformerat
sig med Ridderskapet ock Adelen ock har allenast velat förnimma
sättet, huru detta skall föredragas Bondeståndet.
Hr Landtmarskalken tackade Bårgare-Ståndet, som behagat
lemna Ridderskapet ock Adelen sin utlåtelse, ock sade,
at Ridderskapets ock Adelens mening vore at sända en Deputation
til Bonde-Ståndet med et litet tal derom.
Helledaj berättade, at Bårgare-Ståndet varit af samma
tancka, afträdde ock försäkrade at altid söka at vyrdesammast
underhålla en harmonie med Ridderskapet ock Adelén.
Hr Landtmarskalken uprepade hvad Präste- ock Bårgare-Ståndens
Deputerade föredragit, ock hemstälte Ridderskapet
ock Adelén, om icke en Deputation kan gå til de andre
Stånden ock låta dem höra den förestälningen, som man härom
täncker giöra Bondeståndet.
Detta blef bifallit.
Sedan uplästes ock justerades talet til Bondeståndet ock
approberades, så lydande som det finnes N:o
Adelns Protokoll 1723. 19
290
1723 den 1 Juni.
Therefter deputerades fölljande til de andre Stånden,
nembligen:
Gref v. Fersen.
Gref Duker.
Frih. Stiernstedt.
Frih. During.
Hr Thomson.
Hr Irving.
Hr Grubbe.
Hr De la Wall.
Hr Werdenliof.
Hr Ehrenhielm.
Hr Erenschiöld.
Hr Ridder schiöld.
Den 1 Juni.
Hr Landtmarskalken föredrog Ridderskapet ock Adelen,
at Gref Fersen, som var i går med Deputation hos de andre
Stånden, ville nu aflägga sin berättelse therom.
Gref Fersen: Jag bör ey lemna obemält, det jag var
hos alla tre Stånden, ock först hoos Prästerskapet, hvarest i
stället för det stod i proposition, som til Bönderne giöras skulle:
straffet, tilsattes: ådömde straffet. Sedan voro vij ock hos
Bårgare-Ståndet; der påmintes, at man i stället för vederstyggelig
giärning skulle sättia: grof giärning. Ock så fölgdes vij
alle åt til Bönderne, hvarest förestälningen som til Bönderne
giöras skulle af papperet uplästes. Bönderne tycktes vara
mycket nögde dermed, ock funno vij äfven Präste- ock Bår
gare-Stånden
vara villige at skrifva under samma, som hoos
Ridderskapet ock Adelen upsattes til Präste- ock Bårgare
Stånden
samt til Bondeståndet. Ytterst låfvade Bönderne
komma med en Deputation til oss.
Hr Landtmarskalken befalte, medan Ridderskapet ock
Adelen väntar på Deputation, at upläsas skulle några §§ af
Camrnar-Collegii Instruction.
16 ock 17 §§ uplästes. Jämvähl Hr Nordencreutzes memorial,
hvarutinnan han påminner, at uti Kgl. Cammar-Collegii
Instruction måtte införas, det inge skatläggningar angående
byten eller förmedlingar, som den 16 ock 17 §§ innehålla, måtte
af Kongl. Cammar-Collegio fastställas ock approberas, innan
de äro först communicerade med Landtmäterij-Contoiret ock
der jämförde med chartorne samt på det nogaste examinerade,
om ock de uti alt hafva sin ricktighet efter instruction ock
skattläggningz-methoden. 2:o. Anhåller han, at så de extra
ordinarie som ordinarie Landtmätarne måtte få Kongl. Maij:ts
Kammarkollegii instruktion. Dep. från Bondeståndet. 291
Fulmackt, emedan Ständerne vid 1720 åhrs Riksdag uti sit
memorial, som therom til Kongl. Maij:t upgick, ingen åtskilnad
giort. Ock 3:o påminner han, at Fortifications-Contoiret
icke tilkommer at föreslå Öfver-Directeuren vid LandtmäterijContoiret;
som med mera af sielfva memorialet läses N:o .
Hr Landtmarskalken: Nordencreutzes position är, at
inga skatläggningar böra i byten ock förmedlingar fastställas,
innan chartan ock skatläggningen är reviderad i LandtmäterijContoiret.
Men det är ovanligit, ty sedan refningen är skied,
så komma Häradshöfdingen, Häradsskrifvaren ock Häradsfogden
at förrätta skattlägningen, ock skulle den gå til Landtmäterij-Contoiret,
så blefve der en ny instance; dessutan är
Landtmätaren i orten edsvuren.
Hr Cederhielm: När Landtmätaren är approberad i
Contoiret, hvarföre skall då hans charta examineras?
Hr Landtmarskalken: De hafva skatlägningz-methoden
at rätta sig efter; skulle man låta refningen sedan gå til
Landtmäterij-Contoiret, så vore det at multiplicera entia präster
necessitatem.
Ridderskapet ock Adelen holt det vara onödigt, at
chartorne skola gå til Landtmäterij-Contoiret, sedan således,
som förut sagt är, blefvit procederat.
Hr Landtmarskalken: Hvad den 2 § i Hr Nordencreutzes
memorial angår, at de extra ordinarie Landtmätarne
måge få Fulmackt lika med de ordinarie, så lärer vara bäst,
efter de hafva en tiänst, at så de förra, som de senare, få
Fulmackt af Kongl. Maij:t.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Hvad vidare blef påmint ock gillat, infördes straxt i sielfva
conceptet till berörde instruction.
Ifrån B onde-Ståndet kom en Deputation, för hvilken Talemannen
Johan Andersson förde ordet sålunda: Det Höglåfl.
Ridderskapet ock Adelen hälsas af Bondeståndet aldra ödmiukast
ock vänligast. Ock som det Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen hafva behagat tillika med de två andre Stånden genom
en Deputation förklara, at de lemna til Bondeståndets egit
skiärskådande ock lindrande den dommen, som Commissionen
fält öfver Bönderne Olof Earsson ock Lars Erickson; Så betackar
Bondeståndet det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen ock
har tagit det måhlet i öfvervägande, såsom ock i anledning af
den Christeliga kiärleken stannat i detta slut.
292
1723 den 1 Juni.
Gaf derpå fram Bondeståndets skriftelige utlåtelse, så lydande
:
Pro memoria.
Aldenstund det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen, Högvördige
Präste-Ståndet ock det Högdt:de Bårgare-Ståndet igenom
deras ock de andre begge respective Ståndens i går til
Bondeståndet utskickade Deputerade låtit det samma förstå, at
sedan det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen så vähl som det
Högvördige Präste-Ståndet ock Högt:de Bårgare-Ståndet hade
i öfvervägande tagit, huru vida det straff, som Riksens Höglåfl.
Ständers förordnade Commission uti dess den 29 sidstledne
Maij afsagde domb funnit skiähligt, at för detta Herredagzmännerne
Lars Erickson ifrån Dahlarne ock Olof Larsson
ifrån Södermanland för deras begångne svåra förgripelser borde
undergå, någon lindring tåla kunde; så hade det Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen jämte de andre begge respective Stånden,
til at betyga et säkert prof af beständig välvillja ock
oföränderlig benägenhet emot Bondeståndet, förklarat, at desse
ofvannämde sakfälte Bönders straff til vårt Stånds frija lindrande
lemnäs, alt som det behagar förordna ock påläggia,
dock at aldrig sådant i något Stånd må dragas til exempel,
eller ock någon förbön hädan efter få giälla för sådanne öfverträdare,
som emot Riksens fundamentallag ock grundpelare
af Riksens ock dess inbyggiares välfärd sig förbryta; Fördenskull
ock emedan vårt Stånd med mycken vördnad ock högacktning
en sådan det Höglåfl. Ridderskapets ock Adelens, så
vähl som det Högvördige Präste-Ståndets ock det Högdt:de
Bårgare-Ståndets betygade välvillja, förtroende ock benägenhet
uti detta måhl ärkiänner ock uptager; Ty hafvom vij ofvan
högstbemälte Riksens Höglåfl. Ständers Commissions öfver
Liars Erickson ock Olof Larsson fälte domb oss nu å nyo
föreläsas låtit, ock efter denne sakens noga öfvervägande, til
alla dess omständigheter, pröfvat skiähligt ock billigt oss öfver
den samma således yttra ock utlåta, at det Bönderne Lars
Erickson ock Olof Ifarsson ådömde straffet må för dem i så
måtto lindras, at den förra med fiorton dagars, ock den senare
med åtta dagars fängelse vid vatten ock bröd vähl förtient
afstraffas; hvarjämte de sedan sig hoos alla respective Stånden
böra inställa, at der icke allenast erkiänna deras brått
ock felacktighet, utan ock aflägga en skyldig tacksägelse för
undfångit lindrigt näpst ock straff; Hvilket Hans Exellence
Böndernas straff. Ecklesiastika Deputation. 293
Högvälborne Hr Baron, Praesidenten ock Landtmarskalken
täcktes til behörig värckställighet komma låta. Stockholm den
1 Juni anno 1723.
På Bonde-Ståndets vägnar
Johan Andersson.
Sedan begiärte Bondeståndets Deputation, at Hr Landtmarskalken
ville sörja derföre, at execution häraf må blifva
värckstäld.
Hr Landtmarskalken: Redelige ock Beskiedelige Danneman!
At det Redelige Bondeståndet så vähl uptagit Ridderskapets
ock Adelens samt de andre Ståndens tancka, ärkiänner
Ridderskapet ock Adelen med all bevågenhet. Ock
som Bondeståndet updragit mig värckställigheten häraf, så
skall jag derom beställa; emedlertid behaga de hälsa sine
medbroder.
Böndernes Deputerade recommenderade sig i Ridderskapets
ock Adelens gunstiga åtancka, ock afträdde.
Om Ecclesiastiqve Deputationens förordnande påmintes.
Hr Landtmarskalken: Ecclesiastiqve Deputation kan
intet slutas under Riksdagen; altså frågas, om icke sådanne
Personer kunna tagas dertill, som äro här i staden boende?
Detta blef bifallit, ock resolverades at valet giöres af
Electorerne.
I föllje häraf utfärdades et sådant Extractum Protocolli:
Extract af Protocollet hållit hoos Höglåfl. Ridderskapet
ock Adelen på Riddarhuset.
S. D. resolverades, at som Riksens Höglåfl. Ständer funnit
nödigt, det en Deputation öfver Ecclesiastiqve ährenderne
förordnas bör; Så hafva Herrar Electores af Ridderskapet ock
Adelen at sammanträda ock utvällja af Ridderskapet ock
Adelen til berörde Deputation sexton Personer, som de finna
skickelige ock tiänlige til at handtera ock bedrifva slike angelägne
ährender. Kunnandes vid detta tiifället äfven de tålf af
Ridderskapet ock Adelen utvälljas, som komma at biträda de
öfrige respective Ståndens Deputerade öfver de imellan Giötheborg
å den ena, samt Uddevalla ock Värmelands Bergzlag å
den andra sidan upvuxne stridigheter, angående den af Uddevalla
erhåldne stapelstads-rättigheten. Hvarvid Herrar Electorerne
lära tilse, at sådanne härtil valde blifva, som icke på
något sätt tilförne interessera uti saken.
294 1723 den 7 Juni.
Hr Landt mar skalken önskade Ridderskapet ock Adelen
en god Pingesthelg.
Ock så skilgdes Ridderskapet ock Adelen åt til efter helgen.
Den 7 Juni in Pleno.
Hr Landtmarskalken lät continuera med Cammar-Collegii
Instructions upläsande ifrån 19 §, vid hvilken uplästes
Hr Nordencreutzes påminnelser, at Cammar-Collegium må föreslå
Öfver-Directeuren vid Landtmäterij-Contoiret, utan at Fortifications-Contoiret
blandar sig therutinnan.
Hr Landtmarskalken: Hvad de Extraordinarie Landtmätarne
angår, så blef sidst resolverat, at de få Fulmackt af
Kongl. Maij:t; men nu frågas om Öfver-Directeuren.
Ridderskapet ock Adelen resolverade, at Öfver-Directeuren
bör föreslås af Cammar-Collegio allena.
Vid 20 § uplästes Erenpreutzes påminnelser, at Inspectorerne
ock Tullnärerne vid Stora Siötullen måge af Kongl.
Maij:t få Fulmackt, likmätigt 40 § i Regeringzformen ock
Kongl. Brefvet dat. Liungby den 4 December 1679.
Afven uplästes Kongl. Commercie-Collegii påminnelser,
hvarutinnan Commercie-Collegium påstår sig tilkomma at föreslå
hos Kongl. Maij:t de Siötuls-Betiänte, som Kongl. Maij:t
befulmäcktigar, men at sielf förordna de öfrige, som CammarCollegium
i Instruction nu vill tilläggas.
Hr Landtmarskalken: Denne disput har varit före vid
förra Riksdagen, ock då blefvit ventilerat; äfven nu i Instructions-Deputation,
ock der har man fallit på den tanckan, at
sådant bör tilkomma Cammar-Collegio, i föllje af desse orden
uti 30 § i Regeringsformen: Stora Siötullen med dess upbörd
ock beräknande, jämte Småtullarne ock Accisen, höra jämvähl
under vederbörande Öfver-Directeurs skiötzel ock förvaltande
til Cammar-Collegii upsicht ock omvårdnad, hvarest för vederbörande
Tullnärer ock Upbördsmän Fullmackter utfärdas, ock
för Kongl. Maij:t all tilbörlig erfordrad säkerhet sökes.
Ridderskapet ock Adelen tyckte, at § vore klar i Regeringzformen.
Hr Landtmarskalken: Hvad Öfver-Directeuren Eren
preutzes
påminnelser angår, så lärer intet meningen vara, at
Kammar- och Ekonomi-Deputations memorial. 295
de sorn fåt fulmackter af Konungen skola nu få fulmackter af
Collegio.
Hr Landtmarskalken: De Siötuls-Betiänte, som för
åhl- 1680 fåt Kongl. Maij:ts fulmackter, Risätter Kongl. Maij:t
äfven hädanefter, men de som ey förr åhr 1680 fåt Kongl.
Maij:ts, de få nu Cammar-Collegii fulmackt.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Sedan uplästes Cammar- och Oeconomie-Deputations betänkande
angående en undersökning om de gambla til ock med
1718 innestående ballancernes undersökande ock til ricktighet
bringande; som finnes N:o
Hr Landtmarskalken: Desse påminnelser kunna gå
tilbaka til Cammar- ock Oeconomie-Deputation tillika med det
bihanget, som vid Cammar-Collegii Instruction fölljer, at tilses
må, om det gior ändring uti detta betänkandet.
Friherre Thegner: Cammar- ock Oeconomise-Deputa
tions
betänkande angår allenast de äldre åhren.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke påminnelserne vid Cammar-Collegii Instruction
kunna communiceras med de andre Stånden, ock Instruction
sedan skrifvas reen.
Ridderskapet ock Adelen gaf härtil sit bifall.
Frih. Ernest Creutz sade sig intet hafva bordt underlåta
at gifva Ridderskapet ock Adelen vid handen, det Hans
Exellence Gref Carl Gyllenstierna, som varit Directeur här
vid Riddarhuset, är med döden afgången. Ock som altid vanligit
varit, at en Riks-Råd varit första Directeuren vid Riddarhuset,
så har han bordt hemställa Ridderskapets ock Adelens
godtfinnande, om icke de under sin här varelse skulle
villja besättia samma ledige ställe.
Hr Rothlieb: När Riddarhuusordningen kommer före,
kan sådant då regleras.
Hr Landtmarskalken: Riksdagzordningen måste gå
förut, ock dessförinnan kan ey Riddarhuusordningen giöras.
Men om Onsdag kunna vij få fram Riksdagzordningen.
Frih. Baner begiärte, at Deputation öfver Riksdagzordningen
då måtte få komma förut tilsamman, innan den här
upläses.
Cammar- ock Oeconomice-Deputations betänkande om Brotullen
vid Fittia uplästes, ock blef samma betänkande appro
-
296
1723 den 7 Juni.
berat, så at Brotullen der anlägges, at bron deraf kan byggas
ock framdeles underhållas.
Afven uplästes Commercie-Deputations memorial af den
22 Marti 1723 om Rassp- ock Spinhuset, ock at dertill anslås
måtte de igenom dom den 19 Marti sidstledne för confiscable
förklarade spelpenningar samt hvad elljest i så måtto falla kan.
Hr Landtmarskalken berättade derhos, at de andre
Stånden hafva bifallit detta betänkandet. Ock som RevisionsSecreteraren
Erencrona berättat, at berörde dom vore approberad
i Kongl. Justitise-Re vision, så frågas, huru Ridderskapet
ock Adelen behaga at härmed blifva skall.
Ridderskapet ock Adelen biföllo betänkandet.
Hr Landtmarskalken erhindrade likvähl härvid, at
Borgerskapet utlåtit sig, det Fiscalens del borde vara honom
förbehållen, ock frågade, om icke Beslagarens rätt bör vara
honom förbehållen.
Hr Weili: Har han proprio motu drifvit saken eller efter
befallning? — ty derimellan är en distinction.
Det blef godt funnit, at Fiscalen får sin andel.
Härefter uplästes Cammar- ock Oeconornie-Deputations Betänkiande,
at vid Qvistrums bro, som för fiendens skull blefvit
afbränd, måtte anläggas brotull til broens underhållande framdeles,
at Sunnerviken, som broen bygt ock icke kan therföre
få ersätning, må i framtiden theremot finna lisa.
Frih. Conrad Ribbing: Om vij lägga et sådant fundament
til broarnes byggande, så blir vid nästa Riksdag alt för
många sollicitationer, ock på slutet får man ey resa 1j mijhl,
förr än man har en ström, ock måste gifva ut 6 eller 7 Rdr
för liten resa nog. Hvarföre skall almogen ey bygga ock underhålla
sina broar nu som förr efter lag?
Hr Landtmarskalken: 1827 Dal. Smt har upgåt til
Broens ock Giästgifvaregårdens upbyggande. Broen är igenom
marchen upbränd; men som det är drägeligare at brotullen
allenast så länge varar, til dess omkåstnaden på brobyggnaden
blir betalt; altså är frågan, om icke der får läggas an brotull,
til dess berörde omkåstnad på broens upbyggande är betalt,
ock bron sedan underhållas af allmogen. Berättade derhos, at
Präste- ock Bårgare-Stånden hafva simpliciter bifallit förslaget.
Ridderskapet ock Adelen biföllo det af Hr Landtmarskalken
gifne förslaget.
Brobyggnader. Löneförbättring åt magistratspersoner. 297
Hr Landtmarskalken berättade, at elljest 50,000 Dal.
Smt äre utgifne til broar, ock sade, at om almogen ey underhåller
broarne, så gå stora penningar bärt för Cronan.
Friherre Conrad Ribbing holt före, at man för conseqvencen
skull borde remonstrera de andre Stånden, at sådanne
brotullar ey kunna anläggas, utan häldre i lähnen giöras et
sammanskått härtill.
Hr Landtmarskalken förestälte Ridderskapet ock Adelen
denne påminnelsen.
Ock resolverades, at en förestälning härom giöres til de
andre Stånden.
Sedan föredrog Hr Landtmarskalken Ridderskapet ock
Adelen, hvad tilökning som Christinsehamn, Carlstad ock Vennersborgs
Magistrater ock Betiänte sökia på sin löningzstat;
ock thervid uplästes Rådmannens ifrån Vennersborg Michael
Walmans memorial, hvarutinnan han protesterar emot den tilökning,
som Bårgmästaren Lénberg söker uti staten för sig ock
Magistrats-Personerne dersammastädes, hälst samma så mycket
mer skall gravera Bårgerskapet, som dertil ingen fond vara
skall, utan Borgmästaren föreslår dertil tomtören ock landerijpenningar,
som 1680 afskaffade blefvit.
Hr Strokirck tyckte, at Walman har skiähl til sin protest,
ock sade, at om staten förhöijes, så lära omkåstningarne förhöijas
på järnet, som föres ifrån Vennersborg til Giötheborg, ock
således stannar en gravation deraf på Vermelands bruksidkare.
Hr Landtmarskalken: Som alle Betiänte måste rätta
sig efter 1696 åhrs stat, så frågas, om icke Magistraterne borde
äfven så vara nögde dermed, men de beropa sig, sade Hr
Landtmarskalken, derpå at Städernes medel höra Städerne til,
ock icke Cronan.
Friherre Strömfelt: Ju mera de öka staten, ju mera
lida de publiqve bygningarne, som af stadsens medel underhållas
måste.
Friherre Eric Oxenstierna: Cammar- ock OeconomieDeputation
har prsecaverat, at tilökningen intet skall tagas af
det som behöfves til publiqve byggningarne.
Friherre Tegner: Cammar- ock Oeconomise-Deputation
har tagit det pro rato, at det är Städernes invånares consens,
at staten skall ökas, men nu vises annat.
Friherre Erich Wrangel: Bårgmästarne hafva bordt
hafva Borgarnes i städerne föreskrift.
298
1723 den 7 Juni.
Ridderskapet ock Adelen biföllo berörde staters förhögning,
sa vida Bårgerskapet i Städerne, som kiänna lasten
deraf, sielfve äre nögde dermed; hvarföre måste, utom de i
Cammar- ock Oeconomise-Deputations betänkiande redan tagne
prsecautioner, vederbörande städers Bårgerskap, så framt sådant
ey redan skiedt, deröfver höras, innan staterne utfärdas,
på det ingen förhögning för Magistraterne ock Betiänte utom
Bårgerskapets samtycke bevilljas må, til förminskning af Stadsens
medel. Varandes det nödigt, at sådant skier förut, efter
som elljest Magistraten obligerar Borgerskapet til at giöra
hvad de villja, när de hafva fåt staten.
Friherre Conrad Ribbing: Skulle Städerne få dispo
nera
så fritt om medelen, så skulle de kunna få taga öfverskåttet,
som är af medelen i vissa städer.
Hr Rothlieb: Denne, som ifrån Vennersborg talar, är
en Herredagsman, ock altså talar han i Borgerskapets namn,
ock fördenskul är onödigt at höra vidare Borgerskapet.
Hr Hökerstedt: Landshöfdingen Fock har ock skrifvit
Kongl. Maij:t til, at Borgmästaren intet bör få tilökning.
Hr Landtmarskalken föredrog Ridderskapet ock Adelen,
huru som Borgmästaren Halenius ifrån Falun therom gior
ansökning, at Stora Kåpparbergzlagen måtte få ingå et byte
med Cronan, samt få den besparde afrads-spannemåhlen som
i Bergzlagen faller, emot det at Bergslagen lefvererar här i
Staden till Cronones Magaziner jämgod säd ock lika måhl.
Vid denne ansökningen sade Hr Landtmarskalken, at CammarCollegium
ock Stats-Contoiret, som theröfver hörde blifvit,
intet haft at påminna, såsom ock at then af Bårgare-Ståndet
blifvit bifallen, ock at berörde spanuemåhl i Vesteråhs lähn
skall stiga til 1000 tunnor.
Derpå uplästes Cammar- ock Oeconomie-Deputations Betänkande
i denna saken, N:o , af innehåld, at det för Cronan
skall vara fördelacktigast, at antingen låta föra spannemahlen
hit til Stockholm, eller ock till den ort innom lagsagun,
hvarest den dyrast kan föryttras, då Cronan kan för
lindrigare prijs kiöpa ock få här spannemåhl; men om Bönderno
sielfva villja lösa spannemåhlen hemma efter dyraste
priset, håller Deputation före, at de dertil måge vara närmast.
Landshöfdingen i Falun Friherre Otto Strömfelt: Jag
tvifiar intet derpå, at ju Ridderskapet ock Adelen lära sökia
Byte mellan Kronan och Kopparbergslagen rör. spanmål. 299
at soulagera Bergzmännen, som med så stort släp skaffa Riket
en stor skatt utur jorden. Ar missväxt eller visse omständigheter,
at almogen bör få lösa sin afrad, så missunnar Bergzlagen
dem det ey; men elljest så begiär Bergzlagen at få byta
til sig afraden, när den måste föras hit til magazinerne. Hvad
vägen angår til Falun, som almogen frucktar före, så är den
ey längre än hit. Ofver måttet hafva de klagat, men det är
nu rättat ock missbruken böra skaffas af.
Friherrar Eric Oxenstierna ock Horn sade, at förs selen
graverar almogen.
Friherre O. Strömfelt: Om detta intet stadigt kan
skie, så kan det understundom skie.
Friherre Eric Wrangel: Man bör considerera, om den
olägenheten, som en hvar kan deraf hafva, icke öfverväges af
den publiqve nyttan.
Friherre Strömfelt: Om Kåppar-Bergzlagen ey blifver
soulagerad, så går värcket under.
Friherre Eric Oxenstierna: Almogen i Vesterås lähn
har siövägen hit til Stockholm ock god väg, men til Falun
är esom oftast meenföre.
Hr Landtmarskalken: Almogen är skyldig föra spannemåhlen
innom lagsagun, ock Falun är innom lagsagun. Om
Bergzlagen vill kiöpa den, ock Cronan kan mista den, kan
Bergzlagen skrifva Cammar-Collegium ock Stats-Contoiret
derom til.
Hr Landtmarskalken: Här gifves det förslaget, at
som allmogen är rädd för Bergzlagen, så kan Bergzlagen skrifva
til Cammar-Collegium, Stats-Contoiret ock Krigz-Collegium,
ock de sluta Contract med Bergzlagen eller Bergz-Collegio å
thess vägnar, ock lemnäs Bergzlagen 1000 t:r eller något;
ock då lärer bonden ey fruckta så mycket derföre, efter han
ey har at giöra med Bergzlagen.
Friherre Strömfelt: Allenast Bergzlagen får byta ock
ey kiöpa för högsta priset; emedan spannemåhlen skall ändå
lefvereras här i magazinerne, ock Bergzlagen vill skaffa här
spannemåhl i stället igen.
Ridderskapet ock Adelen biföllo Hr Landtmarskalkens
förslag i detta rnåhlet.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock
Adelen, om icke Hr Landshöfdingen Creutz med någon annan
kunde å Ridderskapets ock Adelens vägnar skickas at condo
-
300
1723 den 7 Juni.
lera sårgen hos Gref Carl Gyllen stier nas Enkie-Grefvinna, efter
Hans Excellence varit Directeur vid Riddarhuset.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit, ock
Hr Landshöfdingen Creutz ock Friherre von Hylten härom
anmodade.
Hr Palmcreutz påminte, om icke man borde tänkia på,
huru icke allenast Prsesidentskapet bör besättjas, som nu igenom
Hans Excellences Gref Gyllenstiernas död ledigt blifvit i HåfRätten,
utan ock Prsesidentskapet i Stats-Contoiret.
Friherre Johan Banér yttrade sig dervid, att det komme
Riksens Ständer til at giöra förslaget, ock hade man prrejudicatum
i det som med Hr Landtmarskalken 1720 skiedde.
Hr Rothlieb: Det som skiedde med Landtmarskalken
Lagerberg, det var intet i så beskaffad sak. Dessutan
vetta vij, at Hans Maij:t har sat Gref Gustaf Bonde till Prsesidentskapet
i Bergz-Collegio. Ock som qvsestionen är vicktig,
så vilja vij taga detta ad deliberandum.
Friherre von Hylten: Vij hafva ricktigt prsejudicat nog,
at Ständerne lagt handen här vid, när Landtmarskalken kom
til Stats-Contoiret.
Friherre Ernest Creutz: Hvad den qvsestionen beträffar,
som blef proponerad angående Prsesidentskapet i Svea HåfRätt
ock Stats-Contoiret, så tyckes dervid böra komma i consideration,
hvad vår Regeringzform i 12 § innehåller. Ock
sedan hafva vij det klart, att när Landtmarskalken blef Prsesident
i Stats-Contoiret, så föreslog Ständerne Hr Landtmarskalken
til Prsesident dersammastädes, honom allena ock
ingen annan. Hvilket jag kan så mycket mera påminna, som
jag då dervid brukades. Hertil med, när Landtmarskalken
sökte komma til Giöta Håf-Rätt, så finner man af Råds-Procollerne,
at den saken blef upskuten, til dess Ständerne skulle
komma tillsamman, ock at Hans Kongl. Maij:t intet velat gifva
Hr Landtmarskalken imedlertid Fulmackt derpå. Som vij nu
redan exercerat detta en gång, ock Hans Maij:t skutit saken
til Ständerne, så kan jag intet finna något tvifvelsmål}!, at ju
Ständerne måge nämna dem, som de finna skickelige til Praesidentskapen.
Hr Landtmarskalken: Hvad mig angår, så, när jag
begiärte få komma til Giöta Håf-Rätt, fick jag en försäkring
at, så snart Hans Maij:t vid Riksens Ständers sammankomst
Om Ständernas rätt att nämna Presidenter.
301
utsedt en Successor i mit ställe til Stats-Contoiret, så skulle
jag få Hans Maij:ts nådige Fulmackt.
Friherre Ernest Creutz: Hvad vij läsit i Råds-Protocollerne,
bör jag vähl just intet säija; men som detta är en
bekant sak, så kan jag berätta, at der är så infördt, at
saken skulle hvila, til dess Ständerne kommo tilsamman. I
den 40 § af Regeringsformen står, at Hans Maij:t ifrån Ofverstar
till Feltmarskalker förgifver bestälningarne med Råds
Råde. Ock som i vår frånvaru Råden äre våre Fulmäcktige,
samt de äga föredraga Hans Kongl. Maij:t de Personer, som
til berörde angelägne embeten böra komma i consideration,
så fölljer, at när Ständerne äre sielfve närvarande, så böra de
giöra förslaget.
Hr Rothlieb: Så vida Ständerne icke gjort en sådan
förklaring, at Riks-Rådens embete skall hvila, när Ständerne
äre samman, så kunna Ständerne ey befatta sig härmed. Atminstonne
meriterar detta nogare ompröfvande, ock underkastar
jag Ridderskapet ock Adelen, om icke detta bör tagas i närmare
öfvervägande, ock lemnäs oss råderum at betänkia oss
häröfver.
Derpå blef efter begiäran den 12, 18 och 40 §§ i Regeringzformen
upläsne.
Ock sedan Ridderskapet ock Adelen härom något
talts vid, stannade en del uti den meningen, at en Deputation
skulle sändas til de andre Stånden, at notificera dem, det
denna saken varit här före.
Gref Carl Gyllenborg proponerade, om icke denna saken
skulle kunna remitteras till Secrete Utskåttet ock Secrete
Deputationen, at der tagas i öfvervägande.
Hr Rothlieb holt före, at den ey borde gå dit.
Gref Carl Gyllenborg itererade vidare sin proposition,
säijandes: Min oförgripelige tancka är, att denne saken remitteras
til Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation, efter
som en del hålla före, at Regeringzformen är klar, ock somblige
at den är mörck, ock rätta förståndet af Regeringzformen
fördenskul sökas måste; dock at saken sedan kommer
in pleno före.
Detta blef bifallit.
Hr Landtmarskalken uprepade detta vidare, då det
yttermera blef bifallit, ock fölljande Extractum Protocolli til
de andra Stånden afsändt:
302
1723 den 12 Juni.
Extract af Protocollet hållit på Riddarhuset hos Höglåfl.
Ridderskapet ock Adelen.
Vid det tilfälle at genom framledne Riks-Rådets Hr Grefve
Carl Gyllenstiernas dödelige frånfälle kom at talas om Prmsidentskapets
besättjande uti Svea Håf-Rätt, ock huru vida til
föllje af Regeringzformen ock Kongl. Maij:ts Försäkringzskrift
Riksens Ständer med något förslag til Prassidentskapens besättjande
äga hos Kongl. Maijrt at inkomma; Så blef, i anledning
deraf at någre utaf Ridderskapet ock Adelen förmente,
det man aldraförst med de öfrige respective Stånden
skulle förena sig om rätta förståndet i detta måhlet, för godt
funnit, at denne saken remitteras til Secrete Utskåttet samt
Secrete Deputationen, at dersammastädes utarbetas. Hvarefter
deras mening ock utlåtande sedan til plenum kommer at refereras.
Sedan uplästes den förordnade Deputationens Betänkande
angående Öfverste Schlippenbacks sak. Ock vardt godt funnit,
at det skulle läggas på bordet, til vidare öfverseende.
Den 12 Juni in Pleno.
Hr Landtmarskalken berättade, att Bihangel, som sidst
fölgde vid Cammar-Collegii Instruction, vore ändrat efter de
påminnelser som derom inkommit. I anledning deraf uplästes
berörde bihang ock approberades.
Sedan blef Riksdagsordningen upläsen ock lagder på
bordet til Lögerdagen, at hvar må se ock läsa den.
Hr Landt m ar skalken förestälte, at i Deputation öfver
Riksdagsordningen vore giort et project, at af hvartdera af
de andre Stånden ey ringare antalil kan komma til Riksdagarne
än 100 Personer, om alle Deputationerne skola blifva
besatte, ock sade at det blir en fråga, om hädan efter en af
hvar familia utaf Adelen skall komma til Riksdagarne, eller
de per Deputatos agera.
Dock blef häröfver icke något resolverat.
Derefter uplästes Bergz-Collegii Instruction.
Vid 3 § påminte Hr Bergenstierna, at som BergzCollegii
sysslor fordra särdeles vettenskap, så borde den in
-
Bergskollegii instruktion. Prestdep. om pliktpallen. 303
förde meningen om Magistrats-Personers befordrande i BergzCollegio
tagas ut.
Men som der står, at Bergz-Collegium skall pröfva deras
skickelighet, så holt man före, at dc;n meningen kunde blifva
stående.
Vid 7 § erhindrade Hr Bergenstierna, att BergzCollegium
til driften, så hädanefter som för detta, bör hafva
omsårgen ock inspectionen öfver metal-manufacturvärcken;
men om vahrans debit corresponderas med Commercie-Collegio.
Hr Hökerstedt: De Manufacturvärcken, som ligga vid
sådanne strömmar ock skogar, som äre i Bergzlagen, kommer
Bergz-Collegium til at hafva omsårg om; men alle andre Manufacturvärck
höra under Commercie-Collegio. Ock elljest är
intet at påminna vid Instruction. Commercie-Collegium bör
hafva de andre under sin vård för skogarne skull.
Hr Bergenstierna: För skogarne skull kan dem sadant
ey tilkomma, ty det sträfvar emot 1649 åhrs Bergzordning,
som innehåller, at Bergmästarne böra hafva inseende öfver
skogarne. Bergs-Collegium har bräckt up åtskillige Manufacturvärck;
hvarföre skola de nu läggas til Commercie-Collegium?
Friherre Conrad Ribbing: Rademakeriet i Eskilstuna,
hvarunder sorterar det?
Hr Bergenstierna: Det har Bergz-Collegium intet tagit
sig af, efter det ligger i staden, ock arbetsfolcket sorterar under
Stads-Jurisdiction.
Hr Bergenstierna sade vidare, at Regeringzformen
vore tydelig, ock innehölle jämvähl, at hvartdera Collegium
skall skiöta sit värck. Ock som Manufactoristerne elliest
dömmas vid Bergztingen, så föll jer ju, at saken bör derifrån devolvera
til Bergz-Collegium.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapets ock Adelens
godtfinnande, om Manufacturvärcken i Järn ock Stål,
eller Mineralierne, utom Bergzlagen belägne, skola stå under
Bergz-Collegium, efter som, enär det kommer imellan handtvärckarne
disput, saken afgiöres af Bärgmästaren, ock den
sedan ifrån honom icke kan gå til Commercie-Collegium.
Men som en Deputation ifrån Prästerskapet lät anmäla
sig, så kom Ridderskapet ock Adelen ey att utlåta sig häröfver.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, för hvilken Biskoppen
Lund förde ordet, säijandes S. T., at Prästerskapet
304
1723 den 12 Juni.
liar i anledning af det, at Justitice-Deputation inkommit med
sit betänkande, angående Plicktepallens afskaffande, ock at
deruti är något eftertänckeligit infördt, velat hos Höglåfl.
Ridderskapet ock Adelen gifva sine tanckar tilkiänna, samt
sig förbehålla, at tydeligare derom få inkomma.
Derpå lästes up, hvad skrifteligen upsat var, som finnes
N:o
Sedan bad Hr Biskoppen, at det måtte komma uti et
Christeligit ock billigt betänckande.
Hr Landt mar skalken: Hvad det Högerevyrdige Prästerskapet
behagat andraga, skall blifva Ridderskapet ock
Adelen föredragit, ock det slut, som Ridderskapet ock Adelen
stannar uti, med det Högerevyrdige Prästerskapet communicerat.
Imedlertid ber Ridderskapet ock Adelen, at Prästerskapets
Deputerade villia anmäla hos deras Stånd Ridderskapets
ock Adelens flitige hälsning.
Biskoppen Lund sade elljest, at Prästerskapet conformerat
sig med Ridderskapets ock Adelens utlåtelse angående Prsesidentskapen.
Ock derpå afträdde Deputation.
Vidare uptogs den qvajstion, om Manufactur-, Metal- ock
Mineralvärcken skola stå under Bergz- eller Commercie-Collegii
vård ock skiötzel, ock resolverades, at Manufacturvärcken, antingen
de ligga innom eller utom Bergzlagen, skola höra under
Bergz-Collegium; men at Commercie-Collegium skulle sörja
för debiten.
Hr Hökerstedt påminte, at Manufacturvärcken utom
Bergzlagen måtte stå under Commercic-Collegio.
Men deremot ropades ney. Ock förblef det således vid
förberörde resolution.
Vid 11 § påminte Friherre Strömfelt, at om förlagen i
Bergzlagen bör liqvideras hos Landshöfdingen, ock holt före
at det bör blifva vid 1696 åhrs förordning.
Men Hr Bergenstierna sade den vara 1700 så ändrad,
at Bårgmästarne låta liqvidera Förlagsmännen imellan.
Ock som det sades, at almogen begiärt at det må blifva
vid 1696 åhrs Förordning, ock at det ährendet blefvit remitterat
til Bergz-Deputation; så inrättades meningen så, at
Bergz-Collegium skall ställa sig de Förordningar, som redan
giorde äre eller härefter giöras kunna, til underdånig efterrättelse.
Bergskollegii instruktion. Spannmålstull. 305
Vid 13 § berättade Hr Landtmarskalk en, at en tract,
Skalmyre benämd, hvarpå äro 4 torp, skall vara lagd til
Hargs Bruk, emot 15 Dal. Smt skogsöre, af 3/4:dels mihls
längd, ock samma torp skola hafva skattat 20 Dal. Smt til
Malsättra by; Altså måste intet skogsören så lindras, at de
äre ringare än räntan.
Hr Bergenstierna sade, at Bergz-Collegium intet disponerat
om torppen.
Hr Fehman: Man bör intet se så mycket på desse
skogzören, utan på den nyttan bruket tilbringar Riket.
Hr Palmqvist: Under de skogzören, som de betala,
taga de sig tilfälle at inkräckta byars fiske ock ägor.
Det blef fördenskul godt funnit, at härom skulle giöras
et bihang vid Instructionen, eller thetta uti sielfva Instructionen
införas.
Vid de fölljande §§:ne var intet att påminna.
Hr Landtm ar skalken berättade, at D efensions-Deputation*
betänkande om Siötullens erläggande för utländsk spannemåhl
med spannemåhl in natura legat en månad på bordet,
ock bad at Ridderskapet ock Adelen nu ville utlåta sig deröfver;
säijandes derhos, at Prästerskapet ock Bondeståndet
hafva bifallit det, men Bårgerskapet giort svårighet dervid.
Betänkandet uplästes, så vähl som ock Hr Hökerstedts
memorial samma angående, hvarutinnan han råder dertil, at
Tullen må betalas med penningar, ock rijtorr råg derföre upkiöpas.
Hr Landtmarskalken: Här giöres de objectioner ibland
andre, at vår spannemåhl intet kan förvaras, ock altså skall
vara bättre låta kiöpa up spannemåhl til magazinerne af den
som kommer ifrån Lifland. Men skulle man lita derpå, så
kan det gå så som i åhr, at ey en tunna kommer derifrån. Sedan
säijes, at om procenten tages in natura i spannemåhl, så
lärer ey betalas någon tull för den som Konungen får. Dock
när procenten tages af hela påsten, så har ju Cronan fåt sin
rättighet; men deremot säijes åter, at om Cronan tager först
af sit, så lida de handlande, i det en dehl kan på båtten hafva
tagit skada, ock den efterstå spannemåhlen lärer ey heller
Kongen villja hafva. Blifver qva3stio an faststäld, kan sedan
de modo öfverläggas.
Hr Hökerstedt: Den spannemåhlen, som i Tullen
faller, spisar intet til magazinerne.
Adelns Protokoll 1723. —^
306
1723 den 12 Juni.
Hr Lan dt marskalk en: Vij behöfva 12000 Tunnor
til Garnisonerne.
Hr Hökerstedt: Huru skall den conserveras?
Hr von Soldan sade, at den vähl skall kunna conserveras.
Hr Landtmarskalken bad, at Ridderskapet ock Adelen
ville utlåta sig häröfver.
Det blef godt funnit, at Tullprocenten skall in natura ehrläggas
af all utifrån inkommande spannemåhl.
Sedan uplästes et extract af den större Secrete Deputations
protocoll, angående den af Czaren åstundade Keysare- ock
den af Hertigen i Holsten begiärte Kongl. Höghets-titulen, hvilken
sak berörde Deputation berättar sig hafva noga öfvervägat;
men at för Stånden in pleno förebringa både sammanhanget,
beskaifenheten ock inkasten jämte skiählen mot ock med, håller
Deputationen mäckta betänckeligit, emedan de starckaste ock
bindigaste skiählen äro af sådan natur, at de för den anbefalte
tystheten skull omöijeligen kunna uppenbart andragas. Men
aldenstund Deputation efter desse ährenders mogna öfverläggande
enhälligt befunnit dem begge af den egenskap, at
Hans Maij:t ey kan afrådas, til all vänlig förtrolighets bibehållande,
at meddela åfvanberörde titlar; ock detta vähl befogat
åter kan i underdånighet hänskiutas til Kongl. Maij:t
med Råds Råde sådant att värckställa efter vanligheten ock
i den ordning, som vid utrikes afhandlingar bör i ackt tagas,
samt med de vilkor ock förbehåld, som Kongl. Maij:t å sin
ock Rikets vägnar behörigen lärer kunna giöra, til förvaring
af begges tilständige rätt, heder ock säkerhet; Så har Deputation,
innan dess underdånige berättelse härom til Kongl.
Maij:t afgår, theröfver velat inhämta Ständernes tancka ock
bifall; äfven som ock Deputation Ständernes godtfinnande hemställer,
om icke nu, som på sidsta Riksdag, Hans Kongl. Maij:t
i underdånighet bör anmodas att i Nåder inryckia uti dess
bref til Hertigen af Holsten, hvad sorn kan tiäna til svar på
den skrifvelse, hvarmed han åter denna gången behagat hedra
Riksens Ständer.
Ock på det hvar ock en så mycket bättre måtte fatta
innehållet deraf, blef det å nyo upläsit.
Derefter bad Hr Landtmarskalken, at Ridderskapet
ock Adelen ville talas härom vid.
Som de ock giorde. Ock då de en god stund med hvarannan
härom talat;
St. Sekr. Dep:ns utlåtande i Rysk-Holsteinska målet. 307
Frågade Hr Landtmarskalken, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig, säijandes at de 125 Personer, som
i Deputation deröfver varit, hafva förklarat, det skiählen mot
ock med ey kunna anföras, men tagit de prsecautioner, som
de bordt ock kunnat taga på sin Siäls salighet. Det vore
fördenskull nu frågan, om icke detta får gå til Kongl. Maij:t
ock Rådet, såsom andre utrikes saker.
En stor del af Ridderskapet ock Adelen sade dertil ja.
Hr von Roland mente, at Kongl. Maij:t sedan kunde
låta vetta, hvad derpå blifver resolverat.
Hr Landtmarskalken frågade, om då detta sedan skall
gå til plenum.
Men dertil svarades ney.
Hr Freudenfelt proponerade, om icke det vore bäst at
man lemnade Hans Maij:t i Rådet til at decidera detta.
General-Felt-Tygmästaren Hr Hugo Hamilton: Mine
vänner här hos mig äro af den oförgripelige meningen, at et
bifall til Czarens ock Hertigens begiäran är det bästa expedient
til at underhålla den vänskap, som vid desse conjuncturer
för oss nödig är med desse Herskaper.
Hr Landtmarskalken: Här giöres den generale frågan,
om Ridderskapet ock Adelen bifaller det Extractum Protocolli
som upläset är.
Detta blef besvarat med ja. Ock sades at Ridderskapet
ock Adelen bifaller det i alla delar.
Hr Landtmarskalken: Det kan jag säija, utan at
bryta min Ed, som jag i Deputation giort, at ingen i hela
Deputation varit dissentiens.
Svarades, at man då så mycket säkrare kan blifva vid
Deputations betänkande.
Frih. Joh. Carlson Strömfelt: Här äro 2:ne qvsestio
ner,
nembligen, l:o om det skall remitteras til Hans Kongl.
Maijt såsom en afgiord sak, eller om 2:do Kongl. Maijt skall
afgiöra detta.
Härtil svarades, at det förblifver vid Extracti Protocolli
lydelse.
Hr von Roland begiärte at denna saken måtte upskiutas,
ock sade, at hela Europa kastar sine ögon på oss,
hvarföre man bör betänkia sig. Tyckte elljest fuller vähl vara,
at detta går til Kongl. Maijt ock Rådet, men at Konungen
308
1723 den 12 Juni.
sedan communicerar med Ständerne, i hvad slut Kongl. Maij:t
med Rådet stannar.
Frih. Cronberg: Efter detta är en så angelägen sak,
skulle icke Ridderskapet ock Adelen behaga, at det ligger til
Lögerdagen på bordet?
Häremot svarades, at det ey behöfdes längre upskiutas.
Hr Brander: Emedan samtelige Riksens Ständer hafva
remitterat begge frågorne til Stora Secrete Deputation ock
utvalt skickelige män til at undersöka måhlén; de jämvähl
funnit, at desse titlar Czaren ock Hertigen accorderas böra;
Så håller man före, at man detta billigt bifalla kan ock bör,
såsom ländande til Riksens välfärds ock säkerhets befrämjande.
Hr von Post: Efter saken är af den beskaffenheten, at
Ständerne blefvit föranlåtne at remittera den till berörde Deputation,
ock Deputation fallit på den tanckan, at den bör
hållas för en hemlig sak ock gå til Kongl. Maij:t ock Rådet,
så är frågan, om den nu bör anses som en afgiord sak eller ey.
Svarades, at det blir vid det, som Extractum Protocolli
innehåller.
Hr Brander: Som Hans Maij:t remitterat detta til Stän
dernas
afgiörande, så måste det blifva vid Ständernas utlåtelse.
Hr Land t marskalken lät å nyo läsa up Extractet af
Protocollet, ock bad dem sielf noga observera alt, efter han ey
finge raisonera deröfver emot sin Ed.
General-Felt-Tygmästaren Hr Hugo Hamilton: Skiählen
pro et contra har Secrete Deputation vähl öfvervägat ock
intet funnit skiähl at afråda härifrån, utan fast mera at råda
härtill.
Hr Ehrenstrahl: Skulle man intet finna nödigt at
höra Rådets tanckar häröfver, til at förbehålla Kongl. Maij:t
ock Riket all säkerhet?
Gref Fersen: De som afråda dessa saker ock vänska
pens
bibehållande med Ryssland, de borde gifva förslag til at
bringa up 30 orlogsskiep ock 10 milioner at afvärja Rikets
skada, sorn deraf föllja kan.
Hr Ehrenstrahl svarade, at en sådan soumission liielper
oss intet; ty när Ryssen får A, vil han hafva B dertil.
Hr Landtm ar skalken sade, at hvart ord vore öfverlagt
samt med betänkande infördt uti Deputations Extracto Protocolli,
ock frågade, om det får blifva vid Deputations betänkande.
Czarens Kejsare-, Carl Fredriks Kongl. Höghetstitel. 309
Ridderskapet ock Adelen svarade bärtil ja.
Hr von Post frågade, hvad säkerhet man skall få, at
Riket härigenom ey skall komma at lida.
Men häremot ropades, at saken vore afgiord, ock sades
derhos, at Deputationen lärer uti dess berättelse til Kongl.
Maij:t anföra, med hvad förbehåld desse titlar bevilljas, til
förvaring af Kongl. Maij:ts ock Rikets rätt, heder ock säkerhet.
Hr Landtmarskalken skred altså til et annat ährende,
ock sade at han hadde tiänstligen at berätta, det han i går
aftons fick bud ifrån Hans Maij:t.
Dock som det ropades der nedre på bänckarne, stannade
Hr Landtmarskalken med denna sin proposition.
Ock begynte Hr Lilliestierna at tala, säijandes, at när
han som en ährlig man påminner något, så reserverar han sig,
at han må blifva tagen i beskydd, ock intet varda med tvetydiga
ord ock oanständige åthäfvor öfverfallen: han talte efter
dess begrep om sakerne, men hoppas at uti redeligit hiertelag
ingen skall surpassera honom. Reserverade sig, at om han
sådanne eqvivoqve ord retorqverar, at det ey må ligga honom
i vägen.
Hr Landtmarskalken bad, at man måtte med höflighet
bemöta hvarannan. Ock berättade sedan, at Hans Maij:t
befalt Hr Landtmarskalken komma up i dag kl. 7 med de öfrige
Talemännen, ock at Hans Maij:t, när de kommit up, sagt,
det Hans Maij:t hördt, det man haft före om Praesidentskapen,
hvarföre hade Hans Maij:t några anmärckningar dervid.
Ock som Hr Landtmarskalken ville låta läsa up dem, men
de ey voro underskrefne, sade en dehl af Ridderskapet ock
Adelen, at de ey kunde derföre läsas up.
Hr Landtmarskalken berättade, at desse blifvit lika
lydande gifne til alle de andre Stånden, ock erhindrade, at
Prästerskap i dag med sin Deputation förklarat, at proposition
angående Prsesidentskapen bör gå til Secrete Utskåttet ock
Secrete Deputation. Hans Maij:t, sade Hr Landtmarskalken,
hadde elljest utlåtit sig, at han på sin sida vill hålla Regeringzformen,
ock håppas at Ständerne å sin sida lära giöra
det samma.
Hr Sten Arwidson påstod, at detta såsom et ounderskrifvit
document ey bör, för conseqvencen skull, läsas up.
310
1723 den 12 Juni,
Dock blefvo förberörde Hans Maij:ts anmärckningar änteligen
upläste, N:o 124.
Hr Land t mar skalken uprepade yttermera, hvad Prästerskapet
svarat, at nembligen de villja låta detta gå til Secrete
Utskåttet ock Secrete Deputation.
Hr Rothlieb sade sig finna det vara betänckeligit, at
Hans Maij:ts påminnelser skola gå under någon Deputations
chritiqve, utan vore nog, at Secrete Utskåttet ock Secrete
Deputation kommo in med sit betänkiande, då Hans Maij:ts
påminnelser sedan vidare kunna tagas i consideration.
Gref Wachtmeister: Assessor Rothlieb beskyller Secrete
Utskåttet ock Secrete Deputation, at de chriticera öfver
Kongl. Maij:ts skrift; det måste han bevisa.
Hr Rothlieb: Efter här talas på det ordet chritiqve, så
förstår jag det ordet chritiqve så, at om Kongl. Maij:ts skrift
skulle gå til Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation, så
skulle de ju säija sine tankar öfver Kongl. Maij:ts påminnelser,
ock det håller jag före ey böra skie; annorlunda är intet min
mening.
Gref Wacht meister: Om han annorlunda skulle förstå
det ordet chritiqve, så förklarar jag honom för en . ..
Hr Cederström: 1719 ock 1720 remitterades både
Drotningens ock Konungens skrifter til Secrete Deputation angående
Riksens styrelse; hvarföre skal då denna ey kunna gå
til Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation?
Hr Bi elke nhi elin sade, at han ock de andre der nedre
på bänckarne tyckia, at Hans Maij:ts påminnelser äre så conforme
med Regeringzformen, at de behöfva intet gå vidare.
Häremot ropades ney.
Hr Lilliestierna: Vid sidsta sammankomsten var tvifvelsmåhl
om Regeringzformens rätta förstånd. Ock som Ständerne
competerar at förklara den, så böra skiählen mot ock med
tagas i öfvervägande.
Hr Lin den stedt: Yij äro utskickade af de nedersta
bänckarne, som finna oss förfördelade derutinnan, at Hr Bielkenhielm
utlåtit sig på alles våra vägnar, der likvähl vij intet
äro af enahanda tanckar med honom.
Hr Blixen stråle kom fram til bordet, ock sade at han
äfven vore derom anmodad at gifva samma tilkiänna.
Hr Lillienstierna: Yij böra intet den ena dagen kasta
öfver ända det vij en gång resolverat, ock som vij sidst fast
-
Konungens skrift om presidentskapen. 311
stälte solenniter, at saken skulle gå til Secrete Utskåttet ock
Secrete Deputation, så bör det blifva dervid.
Dertil svarades, at så vore rätt.
Hr Bielkenhielm kom äfven nu fram, ock bad at de
skulle tilfrågas der nedre, om icke de vore af enahanda tanckar
med honom. Ock sade, at han intet tält för alle, utan på
någras vägnar. Imedlertijd holle han före, at inge sådanne
alfairer böra komma til Secrete Utskåttet, efter det dertil ey
vore deputeradt.
Frih. von Hylten sade: Det säijes der nedre, at der var
icke en, som bedt Herr Bielkenhielm tala.
Hr Bielkenhielm svarade derpå sålunda, at Hr Landshöfdingen
hadde ey der nedre at giöra.
Hr Landtmarskalken: Frågan blir då den, om icke
Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation får komma in öfver
den förra frågan med sit betänckande.
Detta sades vara en afgiord sak.
Hr Rothlieb: Men ey öfver Konungens påminnelser.
Hr Bielkenhielm begiärte at voteras skulle, ock sedan
at Konungens skrift ey måtte censureras.
Gref David Frölich: Som Gref Wachtmeister sagt, at
denne skriften bör hållas för et charteqve, så ber jag, at det
må föras i protocollet.
Hr von Post frågade, om Hr Bielkenhielms utlåtelse vore
införd, hvilken han sade vara bifallen, ock vore han af samma
mening, at man borde blifva vid 12 ock 40 §:ne i Regeringzformen,
som äre klara, ock at tiänsterne derefter böra förgifvas.
Häremot sades, at Hr Bielkenhielm ey vunnit bifall.
Hr von Post: Mine oförgripelige tanckar äre, at detta,
såsom Hr Bielkenhielm sade, bör blifva vid 12 ock 40 §:ne i
Regeringzformen angående tiänsternes bårtgifvande.
Svarades, at Ständerne nu äga föreslå Konungen personerne,
som i tlieras frånvaru Rådet elljest giöra.
Hr von Post begiärte votering.
Men blef contradicerad, ock sades at det redan vore faststält,
at denna saken skall gå til Secrete Utskåttet ock Secrete
Deputation.
Hr Lilliestierna. Så vida så var vid förra sammankomsten
slutit ock det är en faststäld sak, at det som afgiort
är ey skall åter rifvas up, så bör det blifva dervid; varandes
312
1723 den 12 Juni.
då tijd nog at votera, när Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation
komma in med sit betänkiande.
Hr Lilliestierna sade vidare: Här säijes fuller, at
denna saken är intet afgiord, men så vida jag sidst fattade,
blef saken afgiord.
Gref Wachtmeister förklarade sig, at han aldrig varit
så obetänksam ock sagdt, det Hans Maij:ts skrift skulle hållas
för et charteqve, ey heller skall någon kunna honom det bevisa;
men i discoursen som föll, om denna saken skulle remitteras
til Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation, så hade
han sagt, at den skriften, så vida hon ey vore underskrefven
eller contrasignerad, ey heller med Konungens egen hand skrifven,
så kunde den ey hållas för annat- än et charteqve ock
borde ey här hafva blifvit upläsen, hälst Hans Kongl. Maij:t
förklarat sig i talet til Hr Landtmarskalken, at aldrig villja
ingifva något, som ey vore i sittjande Råd föredragit, ock Hr
Grefven sig ey annat kan påminna, än här uppe på Riddarhuset
blefvit aftalt, det ey något skulle emottagas, som vore
ounderskrifvit, Hans Maij:t ock alt för nådig är at villja uttyda
emot Ständernes tancka ock mening Regeringzformen, som
Ständerne allena tilhörer at förklara.
Atskillige sade, at den skriften ey heller vore stäld i
Konungens namn, utan sålunda, som vore den af någon annan
upsat ock gifven Hans Maij:t, hvarefter Hans Maij:t communicerat
den med Ständerne.
Hr Landtmarskalken frågade, om saken skall gå til
Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation.
Dertil svarades ja.
Aldenstund det sedan sades, at den första saken om tit—
larne ey vore afgiord, sä frågade Hr Landtmarskalken, om
det skulle anstå til i morgon härmed.
Men häremot ropades ney, ock sades at saken vore fullkommeligen
afgiord.
Hr von Brandt: Aldenstund mäste delen af Ridder
skapet
ock Adelen bifallit Deputations betänkande i titulatursaken,
så ber jag at det må blifva dervid. Ock hvad den
frågan om Praesidentskapen angår, så blef den förra gången
remitterad til Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation, ock
fast än det säijes, at de varit då för svaga tilstädes, så skylle
de sig sielfva som gåt bärt, ock blifve vid det som giort är.
Tvist mellan Wachtmeister och Frölich. Bevilning. 313
Derpå lästes det up af protocollet, som passerat imellan
Gref Frölich ock Gref Wachtmeister.
Ock sade en dehl af Ridderskapet ock Adelen, at
Gref Wachtmeister hadde rätt.
Gref Fersen: Yij äre alle Riddersmän, ock frågas, om,
enär man talar et ord i hastighet, någon då skall få bringa
det för Hans Kongl. Maij:t ock fiscalisera på sine medbroder.
Detta sades ey böra skie.
Vidare utlät Gref Wachtmeister sig, at han, när det
omtränger, väl skall visa så stor trohet för Hans Kongl. Maij:t,
som Gref Frölich.
Gref Frölich sade, at man bör tala med vördnad om sin
Konung.
Härvid sades, at skriften, som Gref Wachtmeister tält om,
intet kan vara Kongl. Maij:ts, efter den intet kan accordera
med Hans Kongl. Maij:t, ty Gref Carl Gyllenstierna kallas der
Excellence, ock mera sådant.
Den 13 Juni in Pleno.
Hr Landtmarskalken lät giöra sin ulirsäckt, at han ey
kunde nu i tijd komma up, emedan han med de andre Talemännen
måste resa efter Kongl. Maij:ts befalning til Carlberg.
Imedlertid uplästes den projecterade Tiånstehions-Ordningen
ock Taxan, huru mycket de i hvarje Province skola få i
lön. Hvilke Documenter sedan lades på bordet til vidare.
Som Hr Landtmarskalken kom nu tilbaka ifrån Carlberg,
så lät han upläsa et Extractum Protocolli af Secrete Utskåttets,
hvarutinnan Secrete Utskåttet gier tilkiänna, at en
brist af några Tunnor guld blir i Staten, hvartil ingen til—
gång finnes, med mindre Ständerne icke för detta ock de föll—
jande åhren til nästa Riksdag samtyckia til en allmän contributions
utgiörande på samma sät som 1720, dock durchtougzgiärden
undantagen; ock hemställer Riksens Ständers ompröfvande,
antingen de til en slik contribution behaga at bevillja,
eller om de pröfva något annat expedient til Statens fylnad
tildrägeligare vara at vid handen taga.
Sedan föreslog Hr Landtmarskalken, om icke en liten
Deputation kunde häröfver utnämnas, nembligen tolf af Rid
-
314
1723 den 13 Juni.
derskapet ock Adelen. Ock som Electorerne komma tilsamman
efter middagen, så frågades, om då desse skola utvälljas.
Det blef godt funnit, at om Contribution skall företagas i
Differentie-Deputation, hvarest sittia Deputerade ifrån alle
Provincierne.
Derefter uplästes Deputations Betänckande uti Öfverste
Schlippenbäcks sak.
Hr Landtmar skal ken: Utaf detta betänkandet lärer
Ridderskapet ock Adelen förnummit, at hvad Kymmenegård
anbelangar, så sitter Hr Öfverste Schlippenback ock hans medarfvingar
i possession deraf; men hvad bakräntorne angår, som
Hr Öfversten fordrar, sä har fuller en uträkning blifvit giord
på 28,159 Rdr, dock är den summan sedermera förminskad.
Hr Öfversten har jämvähl först klagat deröfver, at Kymenegård
ey blifvit honom inrymd, men sedan har han fåt vetta, at
den vore restituerad til dess svåger, altså kommer den § intet
vidare at afgiöras. Dessutan har han 2:o fordrat ränta in
natura, som skall brista, hvilken Deputation til 150 Dal. 14 :
11 /5 P:l' Smts Ränta utsatt, ock haller före at han, likmätigt
Fredstractaten med bortmiste räntorne ock deras interesse, på
samma sätt som utbetalningen af okiöpte räntor Kongl. Maij:t
ock Cronan är beräknad, må bekomma. 3:o Fordrar han för
båitilliste räntor i Lifland förberörde 28,159 Rdr, men Deputation
har funnit, at honom ey mer än 9,350 Rdr derföre bör
bestås. Ock altså frågas, om icke det får blifva vid Deputations
betänkande, hälst efter denna saken noga är examinerad
ock äfven har förut varit i Rådet tore ock blifvit remitterad
til Riksens Ständer.
Ridderskapet ock Adelen biföllo Deputations Betänkande,
ock funno godt, at svaret härom til Kongl. Maijit må
sättjas up i berörde Deputation, som örn sakens sammanhang
bästa kundskapen äger.
Hr Landtmarskalken berättade, at Kongl. Maij:t
något för kl. 6 sändt til honom, at han ock de andre Talemänuen
skulle komma ut til Carlberg. När de dit kommit,
har Hennes Maij:t Drotningen kommit in ock gifvit dem et
bref, hvarpå utanskriften lyder: Til samtelige Fyra Stånden i
gemen, ingen utesluten. Detta Hennes Maij:ts bref läste Hr
Landtmarskalken sielf up, så lydande:
Jag häfver den fasta förtröstan til Höglåfliga Ständerna,
hvilke mig all kiärlek ock trohet hafva bevijst ved min Re
-
Konungens och Drottningens Bref till Ständerna. 315
gering, det de aldrig lära giöra något, som kunde vara mig
missliageligit, som jämvähl Hans Maij:t Min kiäre Gemål. Ock
som Jag förnummit, det man kunde vähl gifva Hertigen af
Holsten titeln utaf Kongl. Höghet; Altså declarerar Jag härmed,
at det dertil nu ock aldrig consenteras kan, ity suiten
däraf är alt för priejudicerlig, som för detta Riket i framtiden
kunde vara, ock jag med Min Gemål Konungen icke villja
vara skyldiga til den olyckan, som dem en gång månde tilstöta.
Ock uti hvad anseende sättia vij oss hos andra Nationer
igenom dylika procedurer? Vij förmoda ock, at undersåtarne
ey tänkia sättia någon Prsetendent jämte Oss, som
altid oroade dem ock Oss med allahanda intriguer. Hvilket
alt kan införas uti Riks-Protocollet, det mit hierta alt för ömt
är för Riket, ock altså giärna afböijer all olycka som häraf
flyta kan; lemnandes i öfrighet alt under Gudomlig styrelse,
hvarmed Jag sluter, ock är oföränderlig deras vällvilligste
Drotning.
Carlberg.
Den 12 Junij 1723.
Ulrica Eleonora.
Sedan sade Hr Landtmarskalken, at jämvähl Hans
Kongl. Maijit gifvit Talemännen et Bref, som Hr Landtmarskalken
också upläste, af detta innehåld:
Kongl. Maij:t har mycket ogiärna förnummit, huru som
den välmente Nådige förestälning, som Kongl. Maij:t i går
med egen hand, fast än ounderskrefven, aflefvererat, at Riksens
Ständer föredragas, angående Prsesidentskapernes förgifvande,
af någon obetänkt på Riddarhuus-sahlen blifvit förolämpat,
som vore det en blott charteqve. Men med ännu större
sinnesrörelse erfahrer Kongl. Maij:t, at oacktat Kongl. Maij:t
ännu icke ärhållit det ringaste beskied uppå flere dess til
Riksens Ständers Secrete Utskått gifne förestälningar, angående
den af Hertigen af Holsten begiärte Kongl. Höghets
tituln, dermed dock, utan ringaste förutgången communication
med Kongl. Maij:t, så vida är kommit, at denne saken i går
offenteligen på Riddarhuset blifvit proponerat.
Kongl. Maij:t älskar sit Rike ock undersåtare fast högre,
än at Kongl. Maij:t med stillatigande skulle låta sådant förbigå,
ock icke uppenbarligen härmedelst tilkiänna gifva, det
Kongl. Maij:t aldrig tilsagt Hertigen af Hålsten Kongel. Hög
-
316
1723 den 13 Juni.
hets tituln, ock at alt hvad som derom är utspridt är ogrundat,
ock vill fördenskul härmed nådeligen ock på det eftertryckeligaste
hafva anmodat de respective Ståndens Herrar
Talemän, at de hvar för sig, på Kongl. Maij:ts vägnar, förmå
hvar ock en i sit Stånd, samt sig alle derutinnan med hvar
annan förena, at uti denna saken, angående Kongel. Höghets
tituln för Hertigen, af otidig frucktan icke giöra något, hvaraf
Sveriges Rike samt de ock deras efterkommande kunna med
tiden, ock kan hända alt för sent, kiänna en skiählig ånger,
utan vähl öfverväga de vichtige skiähl, som Kongl. Maij:t
länge sedan uti Secrete Utskåttet, ock som ofvanförmält obesvarat
är, deremot ingifvit.
Kongel. Maij:t förser sig til Riksens Ständer, at de för
den trohet de svurit Kongl. Maij:t ock dess älskelige Gemåhl
lära å sin sida aldrig gifva anledning, eller samtyckia til något,
som i så måtto kan lända Riket til äfventyr ock meen, utan
fast mera med lijf ock blod, efter dess Eed ock kiärlek för
Svänska Nation, afvärja ock föreböija alt, hvad som meenligit
emot Rikets heder, frihet ock säkerhet nu ock i tilkommande
tider kan bringas på bahnen ock påsyftas.
Friedrich.
Derhos har Hans Maij:t gifvit en copia til hvartdera Ståndet
af et bref, som General Diemer skrifvit til Franska Residenten
Hr Campredon i Pettersburg, hvilket först på Fransöska
uplästes, ock sedan på Svänska, hvarpå det ifrån Fransöskan
var öfversatt, ock finnes N:o
Hr Landtmarskalken sade, at de andre Stånden fåt
lika lydande af alle brefven.
Friherre Hugo Hamilton: Det vore mycket vähl, om
man kunde visa, at detta intet hade någon skada med sig, men
jag vill visa, at et afslag är skadeligit.
Hr Landtmarskalken bad, at Ridderskapet ock Adelen
ville taga denna saken i noga betänkande, efter den angår oss
ock väre efterkommande, ock önskade at man måtte härutinnan
träffa det bästa rådet.
Friherre Hamilton: Til hvad ända är saken kommen
til Ständerne?
Hr Landtmarskalken: Saken är af Kongel. Maij:t
med Råds Råde remitterad til Ständerne, ock i sielfva Protocollet
är remissen.
General Diemers inblandning och bref. 317
Ock på det at samtelige Ridderskapet ock Adelen måtte
så mycket bättre erhindra sig hvad som i denna saken passerat,
så lät Hr Landtmarskalken upläsa extract utur Protocollet,
hållit i Secrete Utskåttet den 7 Maij, hvarmedelst denna
saken blefvit Ridderskapet ock Adelen den 8 Maij sidstledne
föredragen.
Sedan påminte Hr Landtmarskalken Ridderskapet ock
Adelen, huru som derpå blefvit resolverat, at 25 Personer af
Bönderne skulle tagas härtill, ock saken utarbetas i en Secret
Deputation.
Ock såsom det begiärtes, at remissen ifrån Kongl. Maij:t
måtte läsas up, så fick Secreteraren Groth betalning at hämta
up Råds-Protocollet, hvarutinnan berörde remis finnes.
Friherre von Hylten yttrade sig härvid sålunda: Det
är en örn ock angelägen sak vij hafva under händer, ock är
rådeligit vij betänka oss vähl. På ena sidan är vår, väre
barns ock efterkonnnanders välstånd; på andra sidan yttrar
sig Ofverhetens nöije i en sak, som vij funnit nödvändig i Deputationen.
Förut ock preablement måste jag säija, at i Deputation
icke en varit oense eller dissentiens. Vij hafva der
gåt med långsamhet igenom alt, så at intet är dervid at påminna,
ock hafva så mycket som skie kunnat sökt äfven at
giöra Öfverheten nöije. Dock likvähl, ock oansedt Öfverheten
kan hafva förtroende til dem, som suttit i denne Deputation,
ock vij varit så öma om Ofverhetens nöije; så torde likvähl
vara nödigt at taga ännu någon tijd til denne sakens öfverläggande,
dock ey alt för lång, ty länge kan saken ey dväljas,
emedan här äre drifvande orsaker; men på det man må kunna
komma till bättre lius, jämvähl Öfverheten få sit nöije, så vill
jag föreslå detta expedient: låtom Deputation ju förr ju heldre
träda åter tilsamman, ock någre dertil af hvart Stånd utnämnas,
eller at Öfverheten sielf utnämner dem, som träda til
oss, ock så villja vij med dem öfverväga alt, at alt tvifvelsmåhl
kan blifva betagit.
Friherre Hamilton: Det bör skie under Edsplickt.
Friherre von Hylten: Det prsecaverar jag, at de böra
giöra samma Ed, som Deputation giort,
Friherre Ernest Creutz: Hvad den proposition angår,
som Hr Landshöfdingen Hylten giort, så finner jag det expedientet
rätt godt; men skall en förstärckning utnämnas, så
318
1723 den 13 Juni.
tycker jag, at hvart Stånd nu som elljest utvälljer sielfve sine
Deputerade.
Härvid ropade en dehl ja, ock en del ney.
Hr Hammarberg mente, at Deputation som handterat
saken borde giöra en underdånig remonstration til Konungen.
Hr Landtmarskalken: Yij hafva varit 125 i Deputation
öfver denne saken, ock jag vill önska de ville taga ut
dubbelt så stort antahl ännu dertil, at antingen de måtte öfvertyga
oss, eller vij dem, om icke vår mening är ricktig
ock rätt.
Det sades, at Regeringzformen derigenom brytes, om
Konungen välljer Deputerade til at biträda Ständerne, emedan
Hans Kongl. Maij:t ey bör blanda sig uti Ständernes deliberationer;
men
Friherre Hylten sade, at detta vore en casus extraordinarius.
Friherre Ernest Creutz: Qvestion är sådan, at här
proponeras til et expedient, at man skulle ännu utse någre
Personer til at conjungeras med den förra Deputation, at giöra
sig kunnige om de andragne skiählen mot ock med, ock sedan
det berättas för Ridderskapét ock Adelen, i hvad slut de samtelige
stanna. Skulle nu detta bifallas, så frågas, om Ridderskapet
ock Adelen icke böra utvällja de Personer som skola
adjungeras Deputation, eller om Håfvet skall giöra det.
Til detta senare ropades ney, ney.
Friherre Ernest Creutz: Jag kan intet annat än med
häpenhet höra, at en Deputation skall sättjas öfver den andras
förrätning, ock menar det vara intet brukeligit, utan förorsaka
stor jalousie ock oreda.
Häremot ropades, utan at man höra kunde af hvad mening
Ridderskapet ock Adelen egenteligen var.
Hr General Creutz: Det är svårt at sittja i någon Deputation,
om andre skola skiärskåda vårt faciendum. Ock på
det sättet vill ingen gå i någon Deputation.
Sades, at meningen ey vore sådan, at desse som blifva
Deputation adjungerade skola censurera den förra Deputations
förrätning.
Friherre Joh. Baner: Om detta skier, så lärer så skie
med flere Deputationer, som i synnerhet placeringen, ock då
blir aldrig slut på sakerne. Derföre då Ridderskapet ock
Adelen valt en gång Deputerade, ock visat sit förtroende til
Fråga om ny sekret deputation och rådets hörande. 319
dem, så bör det blifva dervid. Ridderskapet ock Adelen har
med godt ock moget betänkande slutit, at hvad en gång giort
är, skall blifva dervid. Altså, låt oss blifva vid det Deputation
gjort.
Härtil ropades ömsom ney ock ömsom ja.
Derpå upplästes den 46 § i Regerings-Formen.
Friherre Hugo Hamilton: Kunna ej 125 afgiöra saken,
så kunna ej heller 200 eller flere det giöra.
Sedan upplästes också 9 § i Kongl. Maij:ts Försäkring.
Friherre Hugo Hamilton: Lät oss blifva vid det som
giort är; Hans Maijt är alt för nådig at gå ifrån sin Försäkring.
Jämvähl uplästes 6 §.
Friherre Wrede talte derpå, at Envoyén Diemer meherät
sig i våra affairer, ock holt före, at han borde få befalning
resa härifrån.
Hr Gynter begiärte, at Secrete Utskåttet måtte gifva
Ridderskapet ock Adelen bättre uplysning om Diemers Förhållande
här i Riket.
Flere andre insisterade detta, at den stora Secrete Deputation
måtte taga den saken, Diemers förhållande angående,
äfvenvälil före, at sådant måtte rättas.
Hr Cederholm: Emedan Ridderskapet ock Adelen tänka
på expedient til at komma ifrån den förra saken, så har jag
tyckt, at man kunde kalla Riksens Råd hit neder ock öfverlägga
therom med dem.
Friherre E. Creutz: Detta är intet nytt, så har det
skiedt 1719 ock 1720.
Friherre von Hylten: Det expedientet är godt; men
efter här ligger et Document, som visar, huru Diemer har
blandat sig i våra affairer, ock vij funnit det också i Secrete
Deputation, så påminner jag, om icke då Deputation bör få
resolution, huru man skal bära sig åt med honom, ock han
anses, samt sådant i framtiden förekommas.
Men härpå blef intet resolverat, utan förblef det vid det
som förut faststält är.
Hr Landtmarskalken: En del menar, at så vähl Rå
det,
som Secrete Deputation skulle träda til den förra Deputation
öfver denna saken, berörande Keysare- ock Kongl.
Höghets-titulen.
Frih. E. Creutz: Jag lemnar hvad underrättelse man
kunnat finna i Råds-Protocollen. Men det kan jag säija, at
320
1723 den 13 Juni.
vij träget ock hela dagen arbetat denna tiden, ock nu skola
vy arbeta ut vårt värck, hvartill fordras tyd. Altså, skulle
vij af Secrete Deputation stöta til den större Deputation, så
skulle vij mycket hindras derigenom.
Svarades, at det kan snart vara afgiort.
Friherre Ernest Creutz: All underrättelse utur proto
collen
kan man lika fult meddela, så at hvad underrättelse
den stora Deputation begiär, skall dem ey felas.
Hr Landtmarskalken: Frågan blir då, om Rådet skall
träda tilhopa med den stora Deputation, ock saken der med
Rådet vidare öfverläggas, samt slutet sedan in Pleno berättas.
Detta hlef af Ridderskapet ock Adelen bifallit, ock resolverades,
at detta de andre Stånden kundgiöras skulle.
Til den ändan sattes skrifteligen up, hvad dem föredragas
skulle.
Gref Wachtmeister: Det står i Hans Maij:ts bref,
som i dag ankommit, at en obetänksam kallat Hans Maijt:s
skrift, som förra gången uplästes, et charteqve. Nu skall väl
ingen visa, at jag kallat någon Konungens skrift et charteqve,
utan det ounderskrefne papperet, som här uplästes, ock om
någon annat mig eftersäger, håller jag den ey för någon ährlig
karl. Dock tilstår jag, at så vida Hans Maij:t med egen hand
gifvit det til Landtmarskalken, så har jag giort illa, at jag
så utlåtit mig, ock kunnat låtit blifva det; ock derföre för jag
ut til Hans Maij:t ock explicerade mig, samt bad Hans Maij:t
det ey med onåde uptaga, då Hans Maij:t i nåder förklarade
sig, at han intet ville tänka derpå. Icke desto mindre, som
Hans Maij:t kallar detta en obetänksamhet, men jag icke i
annat anseende, än dertil at skriften ey var underskrifven, ey
heller så stäld, som vore den ifrån Hans Maij:t, ock Hans
Maij:t låfvat, at ey gifva oss något, som ey vore underskrifvit
ock i sittiande Råd föredragit, kallade den et charteqve; så
är jag nu här ock afbidar, huru Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen behaga med mig giöra ock detta anse.
Ridderskapet ock Adelen uhrsäcktade, hvad af Hr
Grefven i så måtto i går talat blef, ock tyckte illa vara at
det rapporteras för Ofverheten, som här i hastigheten kan
talat blifva.
Sedan utnämdes de som skulle gå til de andre Stånden,
nembligen:
Beslut om Bysk-Holsteinska ärendet.
321
Gref Gyllenborg. Ilr v. Kaulbars.
Friherre Ribbing. Hr De la Wall.
Hr Sten Arwidson. Hr von Essen.
Ock uplästes hvad til de andre Stånden upsat var, så
lydande:
Hos Ridderskapet ock Adelen är så vähl Hans Maij:ts
Konungens, som Hennes Maij:ts Drotningens i dag til Landtmarskalken
ock lika lydande til de öfrige Talemännen lefvererade
bref ock skrifter, angående Hertigens af Holstein begiärte
Kongl. Höghets titul, jämte et pä Fransyska ock Svän
ska
skrifvit bref från Veste råhs af den 24 September 1722,
upläste. Ock har Ridderskapet ock Adelen för sin del stannat
i de tanckar, at uti den större utnämde Secrete Deputation
begiäres ock nedkallas samtelige Deras Excellencer Riks-Råden,
för hvilka alle, samma sak angående documenter, skrifter ock
hvad mer finnas kan upläsas, ock saken med Deras Excellencer
öfverläggas, ock sedan in pleno berättas, om någon ändring
deruti bör skie.
Hr Stobé påminte, at äfven om Diemer införas måtte
i det sorn går til de andre Stånden.
Hr Landtmarskalken frågade, om nu skall talas härom
just vid detta tilfället, ock hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke det kunde skie en annan gång. En del begiärte, at
härom äfven nu måtte införas; men dock i egard af Kongl.
Maij:ts egen höga Person, ock at Diemer är ifrån Kongl.
Maij:ts Herr fader, blef slutit at detta nu skulle gås förbij.
Deputation gick nu til de andre Stånden.
Friherre Wrede begiärte, at det måtte prsecaveras, at
ingen må rapportera för Ofverheten, hvad här passerar, ock
sade, det bör hållas för infamt.
Detta sades kunna föras in i Riksdagzordningen, ock blef
elljest af en dehl emotsagdt.
Gref David Frölich frågade, om Capitain Wrede mente
honom, ock sade at han imedlertid håller före, at det anstår
hvar ock en redelig undersåte at säya Kongl. Maij:t, hvad som
honom angar, ock at den som det ey gior kan hållas för infam.
Hr Landtmarskalken sökte at förekomma desse discourser
ock sade, at man nästkommande Lögerdag vill taga
före Riksdagzordningen ock då tala om detta, Ock lät altså
nu Ridderskapet ock Adelen skilljas åt, hälst också klåckan
redan var öfver 12.
Adelns Protokoll 1723.
21
Presterskapets Privilegier.
323
Den 18 Juni in pleno.
Prästernes Privilegier uplästes.
Ock vid första §, hvarest talas om libro concordia?, utlät
Ridderskapet ock Adelen sig, at de hålla före, det desse
orden böra utgå: hvilken bok hos oss, såsom åtskillige väre
Religionsförvanter, pro normali et symbolico erkiännes.
Uti 4 § holt Ridderskapet ock Adelen före, at Prästerskapet
i Skåne allenast generaliter confirmeras vid sine
rättigheter sålunda: Yi vele ock hafva i nåder til Präster
skapet
confirmerad ali tijonde, som de härtils åtniutit, samt
theras Pastoralier ock rättigheter, så at the skola af vederbörande
ricktigt utgiöras efter den Förordning, som giord
blifver.
9 §: dock med Församblingens vetskap, ransakan ock
Tingz-Rättens laga tilstånd; adde: samt Landshöfdingens ock
Cammar-Collegii approbation.
Vid 10 § påmintes, at den meningen bör gå ut, som innehåller,
att ther någon kiöpt någon Prästs Skattehemman
sedan 1675 ifrån Cronan, skall sådant gå tilbaka, ock kiöparen
få af Cronan sine penningar.
Äfven holt Ridderskapet ock Adelen bättre vara, at
man ey nämner therom, det Privilegierne blefvit af Stånden
öfversedde, utan sätter: at Stånden sig om them förenat, hvarefter
conceptet rättat blef.
11 § in fine adde: dock uti Skåne, Halland, Blekingen
ock Bohuus lähn patrono, der jus patronatus är, dess rätt.
förbehållen.
Vid 15 § påmintes, at Scholseordningen äfven skall öfverses.
16 §: hvarest han äger; adde: eller äga får, jus patronatus.
17 §: hvilke hvarcken å embetes vägnar, eller såsom patroni;
adde: eller Församblingens ledamöter, til theras befordran,
äga rät at bidraga.
Vid 18 § påminte Hr Landshöfdingen Strömfelt, at på
detta sättet som § nu vore inrättad hadde Konungen mindre
mackt vid de regale gälden, än en Privat som äger Jus Patronatus;
ock mente at Församblingen, der gäldet är regalt,
Adelns Protokoll 1723. 22
324
1723 den 18 Juni.
sänder sin vocation til Landzhöfdingen, ock at lian sedan sänder
den in originali til Hans Kongl. Maij:t.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke § kunde så inrättas, at Församllingen i regale
giäll skall sända et exemplar af vocation til Landzhöfdingen
ock et til Consistorium, ock the begge sedan sända samma
vocationer til Hans Maij:t oförändrade.
Detta fant Ridderskapet ock Adelen vara bäst, ock
derefter ändrades §.
Yid 20 § påmintes, at det bättre passade sig at stå i
Kyrkiolagen, än i Prästernes Privilegier, at Ridderskapet ock
Adelen skola med sit folck infinna sig i Kyrkian, ther the på
landet bo.
22 §: Uti eller sedan efteråt; bör stå: uti Embetet eller
för dess Embetes värckelige förrätningz skull etz. Skall efter
sakens omständigheter; bör stå: efter hvar ock en saks beskaffenhet
ock omständighet; undergå antingen thet straff, som
thet 31 Cap. Kb. L.L. förmår; adde: eller andre laga stadgar
ock Förordningar, hvilke til hvart ock et måhl pröfvas lämpelige,
innehålla.
23 §: eller ther så omtränger; adde: ock nödigt finnes;
Landshöfdingens vidare efterfrågan.
Lider Soclcneprästen; adde: eller the ther tilstädes varande
församblingens äldste ock föreståndare etz.
In fine: Therest någon äger; adde: eller äga får, jus patronatus
etz.
24 §: förr än han til någon grof missgiärning lagligen
skyldig befunnen ock öfvertygad är, eller vederbörande Dornmare
eller Executor pröfvar saken vara af sådan beskaffenhet,
at han om dess person bör giöra sig försäkrad.
Paulo infra: at vara tilstädes vid sakens ransakande ock
afdömande; excludatur: ock afdömmande.
Såsom en Deputation lät sig anmäla ifrån Eårgare-Ståndet,
så stannade man nu med Präste-Privilegiernes upläsande.
Ifrån Bärgerskapet kom en Deputation, som hälsade ock
förmälte hoos Ridderskapet ock Adelen Bårgare-Ståndets hör•
samma ock ödiniuka respect. Ock som en hoop saker til Kongl.
Collegierne äre remitterade, som ey blifvit afgiorde, tvifvels
utan derföre, at Collegiernes ledamöter äre hindrade uti Deputationerne
vid Riksdagsährenderne, så anholt Bårgare-Ståndet,
Rådets utlåtelse om Czarens Kejsartitel m. m.
325
at de ordres afgå måtte til Collegierne, at de afgiöra de hos
dem inkomne sakerne, ock at ledamöterne blifva ifrån Deputationerne
entledigade.
Hr Landtmarskalken svarade dem derpå, at sådant
skulle blifva Ridderskapet ock Adelen föredragit, ock deras
utlåtelse det Lafl. Bårgare-Ståndet communicerat.
Deputation afträdde.
Ock Hr Landtmarskalken uprepade samma Bårgerskapets
proposition ock sade, at hvad Betiänterne i HåfRätten
angår, så kunna de vähl vara med i Deputationerne,
äfven så Cancellie-Collegii ock Commercie-Collegii Betiänter,
efter der är et så stort antahl vid de Collegierne qvar. Til
Haf-Rätten ock Cancellie-Collegium sade Hr Landtmarskalken
at ock få remisser voro, jämvähl at ledamöterne komma om
mornarne ändock tilhopa dersammastädes: men i CammarCollegio
kan Danckwardt ock Hägerflycht blifva i Collegio qvar.
Afven kan Hr Silvius licentieras ifrån Secrete Deputation,
utom de dagarne då Ridderskapet ock Adelen är in pleno.
Hr Landtmarskalken satte sielf skrifteligen up, huru
härmed hållas skall, som finnes N:o
Hr Landtmarskalken: Efter Ridderskapets ock Adelens
befalning samt de öfrige Ståndens samtycke, har den
större Secrete Deputation opkallat til sig Riks-Råden ock med
dem öfverlagt de tvenne måhlén, angående Czarens Keysaretitnl
ock Hertigens Höghets-titul. Alla Documenter ock handlingar
äre för dem upläsne, ock Deras Excellencier hafva sig så
utlåtit, som nu upläsas kan.
Derpå uplästes Deras Excellencers utlåtelse, hvilken man
för dess angelägenhet funnit nödig at här ord ifrån ord införa,
så lydande:
Såsom Vij samtelige här tilstädes varande Kongl. Maij:ts
ock Riksens Råd hafva uppå Höglåfl. Riksens Ständers godtfinnande
ock anmodan bijträdt deras förordnade Större Secrete
Deputation, til at med den samma taga i öfvervägande de
tvenne dijt hänförvijste högvichtige ährenden, angående den
af Hans Czariske Maij:t astundade Keysare- ock af Hertigen
i Hallsten begiärte Kongl. Höghets-titulen; altså äro uti vår
sammanvara, ifrån klackan 9 om morgonen inemot 9 på aftonen
idag, alla dertil hörige skrifter, Protocoller, håldne Rådslag
ock opsatte betänckiande med skiählen mot ock med op
-
326
1723 den 18 Juni.
läste, samt moget betracktade ock öfverlagde; kunnandes vij
på vare Samveten ock dyra aflagde Eder härmed sanfårdeligen
betyga, at desse granlagade måhl ock alla dervid sammanstötande
mångfaldige omständigheter äre af Deputationen med
sådan flijt optagne ock utarbetade; Deras Kongl. Maij:ters
vår Allernådigste Konungz ock Dråtningz höga rätt ock myndighet
med sådan undersåtelig vördnad, tro ock ömhet behiertad
ock förvarad; Rijkets ock vårt kiära Fäderneslands
välfärd, roo ock rättigheter med sådan trogen nijt ock omsårg
begrundade ock ompålade i närvarande tiders skick ock beskaffenhet
i anseende til det in- ock utrikes värcket, samt andre
vederbörande mackters tilstånd, ögnamärcke ock förfatningar,
jämte säkraste vägen til de hälsosamme nabovänlige
förtroligheters underhållande, med sådan varsam sorgfällighet
vählgrundat nagelfarne ock anvijste, samt de vid alt detta
högstnödige tysthetsreglorne så redeligen ock bekymmersamt
påsyftade ock fölgde, at vij ey annars kunnat än både gifva
til samma Deputationens betänkiande, råd ock mått, i alla
delar, vårt fulkomlige ock samliällige bifall, som ock billigt
förmoda, om sakerne vore af den egenskap, att de kunde allment
opläsas ock föredragas, det en hvar deraf skulle finna
ock sit opartiska vitnesbörd meddela, at härutinnan ingen ting
är vordet förglömt ock utelemnat, som bordt ihågkommas ock
i ackt tagas, til at främja ock befästa, hägna ock omstängia
Öfverhetens ock Rikets heder, rätt ock fördel i alla måtto,
jämte Ständernes frij- ock rättigheter, samt Sveriges Fundamentallag
ock Stadgar oförkränkte. Til yttermera visso håfve
vij detta med egne händers underskrift så fast ock kraftigt
velat förklara, som hade vij sjelfva Deputations Betänkiande i
berörde tvenne måhl tillika med den samma värckeligen undertecknat.
Stockholm den 15 Juni T723.
Arwed Horn. M. J. De la Gardie.
Mauritz Wellingh. Hen. Bud. Horn.
Gustaf Cronhielm. J. Lillienstedt.
Nicod. Tessin. Hans Hindr. von Liewen.
C. G. Duker. Claes Sparre.
Gust. Ad. Taube. Johan Creutz.
Hr Landtmarskalken: Utom dess har jag at berätta,
det Deras Excellencer, innan vij begynte at läsa något för De
-
Beslut och Deputation. Eckles. Deputation.
327
ras Excellencer, aflade en lika lydande Eed, som Deputation
aflagt.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om det får blifva
vid det betänkandet, som den Större Secrete Deputation upsatt.
Härtil svarades ja, utan at någon det emotsade.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om en Deputation
skall gå til de andre Stånden ock notificera dem Ridderskapets
ock Adelens resolution uti desse tvenne vicktige måhlén.
Hvilket biföls, ock utnämdes dertil:
För Gref Brahe
Frih. Ernest Creutz.
Gref Carl Bielke.
Frih. Bengt Horn.
Frih. von Hylten.
Adelen: För Kruse
Hr Hamilton.
Hr Coijet.
Hr von Essen.
Hr Lagerhielm.
Hr Leijonflycht.
Hr Stobée.
Hr Wilsdorf.
Hr von Seidenberg.
Denne Deputation fick också i commission at gifva Bårgare-Ståndet
svar på deras proposition ock låta vetta, hvilka
af Collegiernes ledamöter som äro ifrån Deputationerne licentierade
ock komma at vara uppe i Collegierne at afhielpa de
til dem remitterade saker.
Sedan uplästes listan på dem som til Ecclesiastiqve Deputation
blifvit utnämde, hvilka voro:
Gref Gustaf Bönde.
Gref Carl Gyllenborg
för Gref Clas Bonde.
Gref v. Dohna.
Frih. Josias Cederhielm
för Bielkar af Korpo.
Frih. Conrad Ribbing.
Frih. Dan. Niclas von Höpken.
Hr Rothlieb.
Hr Silvius.
Hr Erencrona.
Hr Wulfwenstierna.
Hr Olof Cederström.
Hr von Kocken.
Hr Enanderhielm.
Hr Rosenadler.
Hr Ehrenstam.
Hr Dalman.
Jämvähl uplästes listan på de Deputerade, som komma at
företaga saken imellan Giötheborg ock Uddevalla, hvartil föll—
jande voro utnämde, nembligen:
328
1723 den 18 Juni.
För Gref Brahe Hr Lars Åkerhielm
Frih. Ernest Creutz. för Rutenschiöld.
Gref Fersen. Hr Daniel Bildt.
Frih. Otto Reinhold Strömfelt. Hr Edvard Plan.
Frih. Ceder Creutz. Hr Ehrenstråle.
Frih. Eric Cederhielm Hr Albrecht Schönström.
för Wernschiöld. Hr Svante Ridderstråhle.
Hr Olof Bentzelstierna.
Friherre Erich Wrangel påminte derom, at om Reductionen
nu måtte företagas, ock de som igenom den samma
lidit förhielpas til sin rätt.
Hr von Post begiärte, at en Deputation måtte utnämnas
theröfver.
Men Hr Landtmarskalken sade, at de andre Stånden
måste först höras häröfver.
Friherre Eric Wrangel sade, at det skulle giöra en alt
för stor confusion, om detta skulle skjutas up til en annan
Riksdag.
Hr Landtmarskalken: Det lärer ingen vara af den
tanckan, ock det skall vähl talas om; men vij- måste intet gå
de andre Stånden förbij.
Hr Wadenstierna begiärte, at forum determineras måste
för dem, som efter förra Reductions-Stadgarne ock Resolutionerne
villja vinna sit igen.
Hr Landtmarskalken sade, at det kan vähl skie innan
Riksdagens slut.
Sedan continuerades med Pråsternes Privilegiers upläsande
ifrån den 25 §. Ock resolverades, at uti berörde Privilegier
införas skulle, at Ridderskapets ock Adelens Barn äfven
må blifva Präster, ock de som träda i det Ståndet niuta
Präste-Ståndets Privilegier, men deras Barn, som utur samma
Stånd träda, behålla ock niuta thet Adelige Ståndets friheter
ock rättigheter oförkränkte.
Sedan påmintes, at Prästerne ey måtte hålla krogar vid
Kyrkian eller advocera vid Ting ock stämmor; men som det
ey hörde til privilegierne, kunde det ey i them införas.
Hr Landtmarskalken lät lägga fram på bordet Commercie-Deputations
Betänkande:
l:o Huru vida främmande kan förbiudas at med theras
fahrtyg införa andra än theras egne lands producter.
Deputationers betänkanden. Deput. från medstånden. 329
2:o Angående Skieps-Clarerarne, at de ey måge drifva
handel eller reda i Skiep.
3:o Angående Nederlagzfriheten.
4:o Angående Svenska Fahrtygens hel- ock hallfriheter.
5:o Angående Stora Siötullens förvaltande eller förarrenderande.
Derefter inkom ock uplästes Prästerskapets svar angående
Cammar- ock Oeconomiae-Deputations betänkande berörande
Cronans besparde afrad i Vessmanland, hvilket Prästerskapet
aldeles bifallit.
2:o Angående Malmö ock Christianstads lähns sammanläggande,
hvilket Prästerskapet finner löpa emot then delning
af lähnen, som i Regeringzformen är stadgad, ock ey villja nu
låta giöra sig.
Vidare lemnades på bordet Cammar- ock Oeconomice-Deputations
Betänkande om Jägmästaren Birckholtz förslag till
skadediurens utödande.
D:o angående Stallmästaren Wiebels memorial om Stuteriers
inrättande.
Sedan begynte man at upläsa projectet til 1681 åhrs förnyade
Förordning angående Prästerskapets rättigheter.
Vid samma tilfalle kom ifrån Prästerskapet en Deputation,
för hvilken Biskoppen Brauner förde ordet, säijandes:
Högvälborne Hr Baron, Landtmarskalk ock Prsesident, Högvälborne
Herrar Grefvar ock Friherrar, Välborne Herrar af
Samtelige Ridderskapet ock Adelen! Den ansenlige beskickning,
som Ridderskapet ock Adelen nyligst behagat giöra til
Prästerskapet, har föranlåtit vårt Stånd at affärda någre af
vårt Stånd ock yttra vårt utlåtande.
Derpå lästes sådant skrifteligen up. Hvarutinnan Prästerskapet
l:o bifaller, hvad uti den Stora Secrete Deputation
blefvit afhandlat om Czarens Keysare- ock Hertigens Höghetstitlar;
ock 2:o conformerar sig med Ridderskapet ock BårgareStåndet,
at dhe af Collegiernes ledamöter, som Hr Landtmarskalken
på dess upsats nämnt, måge blifva qvar i Collegierne
til ährendernes afhielpande dersammastädes.
Hr Landtmarskalken besvarade dem således: Hög
vyrdige
ock Ahrevyrdige Herrar Deputerade! At Prästerskapet
behagat bifalla förberörde betänkande, det ärkiänner Ridderskapet
ock Adelen med all vänskap ock förtroende. Bad
330
1723 den 18 Juni.
dem för öfrigit förmäla hos Prästeståndet Ridderskapets ock
Adelens vänlige hälsning.
Deputation afträdde.
Friherre Creutz ock Ridderskapets ock Adelens Deputerade
kommo tilbaka ifrån de andre Stånden.
Friherre Ernest Creutz sade, at efter Hr Landtmarskalkens
ock Ridderskapets ock Adelens betalning har Deputation
varit hos de tre andre Stånden, hvilka alla låto förmäla
sin ödmiuka hälsning. Hvad Prästerskapets utlåtelse
varit, lärer Ridderskapet ock Adelen redan inhämtat af dess
här varande Deputation. Bårgare-Ståndet låfvade skicka sine
Deputerade rätt straxt hit, ock Bonde-Ståndet tackade för
Ridderskapets ock Adelens utlåtelse i de tvenne måhlén, men
berättade, at de intet hint med at afgiöra ock sluta den saken,
utan låfvade komma hit, då de det giort, ock då gifva svar,
ock som måhlet är angelägit, villja de så öfverlägga saken, at
de med en mun ock en anda kunna utlåta sig deröfver.
Vidare sade Friherre Creutz, at Borgerskapet tackade
äfven derföre, at Ridderskapet ock Adelen velat conformera
sig med dem, at Collegiernes ledamöter måtte tilhålla UnderBetiänterne,
såsom Cammererarne, at med all skyndésamhet
utarbeta sakerne, som til dem äro remitterade. Utom dess
giorde de den påminnelsen, at man måtte tala med Landshöfdingarne,
at om något vore til dem remitterat, at de ville
komma in dermed, så at sakerne kunde nu vid Riksdagen
blifva afhulpne.
Ridderskapet ock Adelen biföllo, at så skie måtte.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation. Rådman Leijel
förde ordet, säijandes: Hos Höglåfl. Ridderskapet ock
Adelen låter Bårgare-Ståndet anmäla sin ödmiuka respect ock
helsning. De hafva i dag haft före de två angelägne ock
granlaga målen, som i Stora Secrete Deputation utarbetade
äro, angående Czarens ock Hertigens titlar. Ock som BårgareStåndet
håller före, at saken är väll utarbetad i den Stora
Secrete Deputation, ock Deras Excellencer äfven funnit detsamma
samt bifallit Deputations betänkande; så har ock Bårgare-Ståndet
aldeles bifallit Stora Secrete Deputations betänkiande,
begge desse måhlén berörande.
Hr Landtmarskalken tackade Bårgare-Ståndet forsin
utlåtelse ock berättade, at Ridderskapet ock Adelen bifallit
Förordning om Presterskapets rättigheter. 331
Bårgare-Ståndets påminnelse angående det, at Cammererarne
ock Landzhöfdingarne måtte antydas at komma in med svar
uti det som deras betänkande desidereras.
Deputation afträdde.
Hr Landtmarskalken berättade, at Båtsmans-indelningen
i Halland vore remitterad til Defensions-Deputation. Men
som derutinnan äre några måhl, som röra Cammarvärcket, så
har man tyckt, at 4 af Cammar- ock .Oeconomite-Deputation,
4 af Ammiralitets-Deputation, ock 4 af Defensions-Deputation
kunde förordnas til at utarbeta den saken.
Detta blef bifallit.
Gref David Frölich gaf in skrifteligen angående det,
som imellan honom ock Friherre Wrede passerat, ock begiärte
at det måtte upläsas.
Men som Ridderskapet ock Adelen skilgdes nu åt, kunde
det ey skie.
Den 19 Juni in pleno.
Så.som man i går ey hinte läsa ut 1681 åhrs Förordning,
så continuerades nu dermed, ock hvad som påmintes ändrades
straxt i sielfva conceptet til Förordningen.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, för hvilken Talem
ann en förde ordet sålunda:
Det Höglåfliga Ridderskapet ock Adelen hälsar BondeStåndet
tiänst-ödmiukeligen ock vänligen. Bondeståndet har
låtit sig föreläsas Stora Secrete Deputations betänkande öfver
Ofverhetens skrifvelse samt Herrar Riks-Rådeus betänkiande
angående titlarne, som Czaren ock Hertigen begiärt, ock tagit
alt i betänkande, ock finner alt vara så vähl grundat, at de
hafva intet dervid at påminna, utan gifva til berörde Deputations
betänkande sit bifall, önskandes at det måtte vara
skiedt i en god ock välsignad stund. Recommenderade sig
sidst uti Ridderskapetz ock Adelens bevågenhet.
Hr Landtmarskalken tackade Bondeståndet, som gifvit
svar, ock önskade i lika måtto, at det nu måtte vara skiedt
i en lycklig ock välsignad stund, ock berättade at Ridderskapet
ock Adelen uppå Bårgare-Ståndets proposition bevilljat,
at Collegiernes ledamöter så vähl som Landshöfdingarne måtte
332
1723 den 19 Juni,
företaga ock afgiöra de til dem remitterade besvär ock ährender.
Talemannen sade, at Bårgare-Ståndet äfven giort samma
proposition hos dem.
Ock så afträdde Bondeståndets Deputerade.
Ur Landt marskalken berättade, at tvenne Deputerade
ifrån Prästerne varit här ock bedt, at 1681 ahrs Förordning
ey må fastställas, innan Prästerskapet inkommit med sine påminnelser.
Derefter uplästes P iscalen Treffenlnelms memorial om dem
som intet suttit pa sine säten, medan Riksdags-sakerne på
Riddarhuset blefvit ventilerade; såsom ock at ingen må läna
bärt sin pollet, ock at Ridderskapet ock Adelen må lemnäs
råderum til at betänkia sig öfver de propositioner som skie.
Ridderskapet ock Adelen remitterade begge de senare
§§:ne til Deputation öfver Riddarhuus-Ordningen.
Sedan uplästes Commercie-Collegii Instruction, hvilken
kommer til nästa Riksdag at fastställas ock efterlefvas, at man
må se, huru vida den framdeles kan practiceras. Dock lemnäs
den på bordet, om någon skulle halva något dervid at påminna.
Landshöfdingen Strömfelt påminte, om den icke borde
tryckas. Men derpå föll ingen resolution, utan sade
Hr Landtmarskalken, at så i denne som de öfrige
Instructionerne några vissa puncter vähl lära komma til allas
efterrättelse at tryckas: dock kommer sådant, at med de öfrige
Stånden öfverläggas.
Ofver-Jägmästaren Birckholtz memorial om skadediurens
utödande uplästes.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig, säijandes, at det gior en stor summa,
ungefärligen af 60000 Dal. S:mt åhrligen, som Hr Birckholtz
begiär: ock ther thetta bevillias honom, frågas, om icke Jagtetygen
böra lemnäs i hvart härad.
Hr Ridderstråle: Om Öfver-Jägmästaren kan gifva
oss någon försäkring, at han kan prestera prestanda, så vore
det en sak.
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke detta kunde
anstå til öfvermårgon, at man måtte få höra, huru Bönderne
utlåta sig, helst efter det säjes, at de af Bönderne, som äro
Om officerares placering vid jägeristaten. 333
i Cammar- ock Oeconomiae-Deputation, skolat varit villige at
accordera med Birckholtz: men så skall dock i Allmogens Besvär
något om skallgången vara infördt.
Det blef resolverat, at härmed anstår til öfvermorgon.
Sedan uplästes Placerings-Deputations memorial, om icke
tiänstlöse Officerare kunde empoijeras under Jägeristaten.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig häröfver: meningen är, at som en
del Jägerijbetiänte varit drängar tilförende, ock de kunna bättre
bärga sig utan tiänst, så frågas, om icke Officerare kunde dermed
hjelpas.
Ridderskapet ock Adelen biföllo, at sådanne Heyderijdare-bestälningar,
hvilka ey äre besatte förut med någre
Officerare, eller sådanne, som antingen hafva varit Officerare
ock äga meriter eller elljest beklädt hederlige tiänster, utan
varit drängar, böra lemnäs til vählmeriterade Officerare.
Hr Åkerhielm: I Västergötland äre Jägerij-Betiänte,
som icke ens kunna skiuta, utan bättre fånga flugor, de hafva
likvähl 200 Dal. S:mt i lön. År icke det bättre at Officerare
få sådant?
Hr Adlerbeth: En ringa betiänt bör ey mindre än den
större niuta lag ock Regeringzformen til godo; är någon inhabil,
så sät af honom efter lag ock dom, men elljest får man
ey så taga tiänsten af dem.
Hr Adlerbeth: Det är bekant, at til Justitiae-Deputa
tion
åtskillige måhl äre inkomne, ock at någre blefvit insatte
igen i sine tiänster. Så länge de ey äre öfverbevijste at de
äre inhabile, så lät dem niuta lag ock Regeringzformen til
godo, fast de äre ringa betiänte. Detta är ock utom milicen
ock har aldrig varit blandat med Officerarnes affair.
Hr Coijet utlät sig, at lian holle detta mycket billigt, at
fattige Officerare, som slitit ondt ock upoffrat sin tijd uti
Konungens tiänst, måtte härmed accomoderas; dock intet någon
Officerare, som dervid redan sitter, flyttas.
Hr Lilliestierna: Jag är af den mening, at ingen Officerare,
som väl tiänt, kunde liielpas med en sådan bestälning,
som någre släta karlar innehafva; men det reserverar
jag, at meriten bör vara endaste ögnamärcket i PlaceringsDeputation,
ock at detta ey drages til civilstaten.
En del sade, at man ey tänkt sådant, andre bemötte sådant
med löije.
334
1723 den 19 Juni.
Hr Landtmarskalken frågade, om detta kunde ligga
på bordet til härnäst odeciderat. Men det svarades, at detta
vore en afgiord sak.
Hr Landtmarskalken: Som memorialet är så generalt,
så bör Placerings-Heputation tydeligare yttra sig, huru deras
mening är, ock om de, som sittia med Kongens Fulmackter
vid den staten, få rubbas.
Svarades, at de som sittja med Kongens Fulmackter böra
ey rubbas.
Hr Generalen Creutz: Allenast den som tiänsten har
är capabel, ty då bör han ey sättias af för sin ringa härkomst
skull; men en del äre odugelige, andre äre tilsatte för egit interesse
skull, ock de kunna gå af; altså borde skie en ransakning
så öfver dem som Officerarne.
Hr Åkerhielm: Heyderidarne kunna gå til skougvack
tare,
ock då kunna de, om de gitta skiuta skadediur, förtiäna
sig så mycket mer. Om Officerarne komma härtil, så kunna
de vid Norje giöra god tiänst.
Gref David Frölichs memorial uplästes, at Baron Wrede
må tilhållas förklara sig, om han på något sätt mente honom,
då han utlät sig, at den som rapporterar något för Hans Kongl.
Maij:t af det, som här på Riddarhuset talas eller passerar,
borde hållas för infam; underkastandes Hr Grefven Ridderskapets
ock Adelens ompröfvande, huru vida Baron Wredes
proposition bör hållas för at vara anständig ock skiählig, med
mera, som ses N:o
Friherre Wrede: Som Gref Frölich har begiärt, at jag
skulle förklara mig för alles vår säkerhet skull, ock ey för
min allena, så vill jag i ödmiukhet fråga, om Ridderskapet
ock Adelen befaller, at jag skall förklara mig häröfver.
Svarades, at det ey behöfves.
Gref Frölich: Det går hela Ridderskapet ock Adelen
an, ock efter det är proposition til en ny lag, så är ju nödigt
at det fastställes, om det skall blifva en lag imellan Ridderskapet
ock Adelen.
Gref Leijonhufwud: Det är intet vackert, om någon
rapporterar något.
Hr Didron: Alding må någon här på Riddarhuset tala
emot sin Kong, men skulle några ord falla imellan fyra ögon
i hastighet, så bör aldrig någon löpa dermed.
Tvist mellan Frölich och Wrede. Reduktion.
335
Hr Kaulbars: Jag täncker mig sittja vid min vän, ock
säijer et ord; skulle någon bringa fram sådant, så gior han
ey vähl.
Hr Landtmarskalken: När Riddarliuus-ock RiksdagsOrdningarne
tagas före, kan hvad tiänligit pröfvas at härom
stadga derutinnan införas.
Uplästes den til Ständernes Commissions värcks öfverseende
förordnade Deputations memorial, at en särskilt Deputation
förordnas måtte til at undersöka om alla priser, som
under kriget upbrackte blefvit, ock höra de vid Riksdagen här
varande Flaggmän ock Ammiralitets-Betiänte til nödig uplysningz
inhämtande i den saken.
Hr Landtmarskalken: Detta är en högnödig under
sökning,
ock Ständernes Commission har skrifvit så vähl til
Collegierne som landsorterne, men aldrig fåt någon underrättelse
derom. Nu gier Deputation det betänkande, at Flaggmännen
ock Ammiralitets-Betiänterne måtte höras, som äro här
vid Riksdagen.
Hr Hökerstedt: Det är underligit, at räkningen ey
skall finnas igen; hon har varit i Cammar-Collegio ock jämvähl
i Slåts-Cancelliet, ty de hafva vid auction bårgat ut en
del af prijsgodset, såsom til Laurin.
Hr Landtmarskalken: Frågan blir, om Deputation får
utnämnas at undersöka om denna saken nu, medan Flaggmännen
tilhopa äro.
Detta blef bifallit.
Hr Landtmarskalken: Det måste fuller vara 12 af
Ridderskapet ock Adelen ock 6 af hvartdera de andre Stånden,
ock valet skie af Electorerne.
Ridderskapet ock Adelen gaf äfvenvähl sit samtycke
härtil, ock resolverades, at Electores hafva at sammanträda
ock utvällja 12 Personer af Ridderskapet ock Adelen til denna
inqvisitions förrätningen, jämte de andre respective Ståndens
Deputerade, som utnämde blifva.
Hr von Post begiärte, at äfven den Deputation måtte
utnämnas vid samma tillfälle, sorn skall undersöka om Reductionsvärcket.
Men härpå föll ingen resolution.
336
1723 den 21 Juni.
Den 21 Juni in pleno.
Begynte man upläsa Justitice-Deputations Betänkande öfver
Giöta Håf-Räts memorial, men upskiöts, till dess RevisionsSecreteraren
Hr Erencrona kommer neder.
Sedan uplästes den förordnade Cammar- ock Oeconomicesamt
Bergz- ock Comrnercie-Deputationernes ledamöters Betänkande,
at Kåpparslagare-Embetet ey må lemnäs frihet, at tull—
frit få sig vid Avesta tilhandla så mycken kappar de åstunda,
utan de therföre betala tullen, ock i priset på sin arbetade
vara, som de til salu hålla, inräkna samma tull.
Hr Landtmarskalken uprepade innehållet af Betänkandet
ock underrättade Ridderskapet ock Adelen, at CammarCollegium,
Cammar-Revision ock Stats-Contoiret giort sine påminnelser
emot samma tullfrihets åtniutande, ock at Deputationen
äfven fallit på de tanckar, at den friheten bör uphäfvas.
Friherre Conrad Ribbing: Under titul af nobiliterad
vara så bruka kåpparslagarne at räkna sine stora kåpparkietlar,
hvilka de allenast nagla ihop, ock sådant kan intet
räknas för en nobiliterad vara.
Hr Landtmarskalken frågade, om Deputations betänkande
blifver bifallit.
Härtil svarades enhälleligen ja.
Sedan uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande,
angående Påstvagnarnes inrättande här i Riket.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga at utlåta sig härom.
Ock som ingen resolution härpå föll, hemstälte Hr Landtmarskalken
Ridderskapet ock Adelen, om icke betänkandet
kan ligga en dag eller två på bordet, at Ridderskapet ock
Adelen får betänkia sig ock höra huru Allmogen finner detta.
Detta blef bifallit.
Hr Landtmarskalken: Här är et memorial ifrån Hans
Excellence Gref Tessin ock dem som skulle sättia up BrandOrdningen.
Det villja vij nu låta läsa up.
Derpå uplästes Gref Tessins memorial, N:o , jämvähl
Allegaterne.
Deputationers betänkanden. Bennet. Osthof. 337
Hr Landtmarskalken: Det torde vara bäst låta ligga
detta på bordet, ock imedlertid communicera det med de andre
Stånden.
Ridderskapet ock Adelen samtyckte at så skie skulle.
General-Major Bennets memorial uplästes, hvarutinnan han
beder at, som denne saken rörer tvenne Herredagsmän ock
har sit uhrsprung af det som här på Riddarhuset passerat,
det måtte honom meddelas et promotorial, at ransakningen
ifrån Stads-Rätten til Kongel. Håf-Rätten måtte blifva insänd,
ock saken fulkomligen afgiord innan Riksdagens slut.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen finna detta, ock sade, at General-Majoren begiär allenast
promotorial, at ransakningen måtte blifva insänd til Kongel.
Håf-Rätten, ock saken der afgiord innan Riksdagens slut.
Ridderskapet ock Adelen remitterade samma til Kongel.
Håf-Rätten, som härmed efter lag ock förordningar förfarer
ock så lagar, at et skyndesamt slut, innan Riksdagen til
ända löper, föllja må.
Denna Ridderskapets ock Adelens resolution communicerades
med de tre andre Stånden, ock förklarade de sig vara
af enahanda tancka.
Secrete Deputations Betänkande om Commissarien Osthofs
förgripelser uplästes.
Hr Landtmarskalken: Man har tänkt lemna detta til
Ständernes Commission, som blefvit förordnad öfver Dahlins
ock de Heres sak; men som Osthofs lärer intet kunna afgiöras
vid Riksdagen, så frågas, om icke någre sådanne Personer, som
här i staden bo, kunde utnämnas, som efter Riksdagen afgiöra
samma sak. Ty til Håf-Rätten kan den ey gå, efter deruti
finnes åtskillige främmande correspondencer.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen godt funnit.
Hr Landtmarskalken berättade, at här vore inkommit
et memorial ifrån någre af Deputationens ledamöter öfver Biksdagz-Ordningen,
ock befalte at det skulle läsas up.
Berörde memorial uplästes, af innehåld, at Ridderskapet
ock Adelen hädanefter måtte såsom de andre Stånden agera
per Deputatos vid Riksdagarne, som af N:o vidare läses.
Sedan bad Hr Landtmarskalken, at Ridderskapet ock
Adelen ville taga detta i öfvervägande, ock så häröfver som
om Riksdagsordningen inkomma med sine påminnelser.
338
1723 den 21 Juni.
Uplästes Commercie-Deputations Betänkande, at de främmande
måtte förbiudas med sine skiep hitföra andre varor än
sine lands producter.
Hr Landtmarskalken deducerade detta, samt hvad Riket
igenom frackterne då vinner. Dock som tilräckelige fahrtyg
nu ey vara kunna at hämta ifrån utrikes orter alla varor,
så skulle Commercie-Collegium gifva Kongl. Maij:t tilkiänna,
när tijd är at giöra et sådant förbud.
Betänkandet approberades af Ridderskapet ock Adelen.
Friherre Örnfelt: Der står, at Commercie-Collegium
skall vara ansvarigt, om det förhastar sig dermed, men om
det försummar at gifva detta tilkiänna hos Kongl. Maij:t, bör
det ock då vara ansvarigt?
Sades at detta fölljer af sig sielft.
Friherre Hamilton: Månne det ey är til befara, at de
främmande lära förbiuda oss at föra vårt järn ock varor til
dem, om vij giöra et sådant förbud.
Friherre Örnfelt: De hafva sielfve förbudit det förut,
at ingen skall til dem föra andre än sine lands producter.
Hr Landtmarskalken: Om vij så taga til i fahrkåstar,
som vij nu giort, så skola vij intet behöfva de främmandes.
Sedan uplästes Commercie-Deputations Betänkande, at
Skiepsclarerarne måtte förbiudas all handel ock at reda uti
skiepp ock fahrkostar.
Hr Landtmarskalken: Man har funnit, at genom det
Skieps-Clarerarne haft del i skiepp, så äre många lurendrägerier
passerade.
Detta Betänkandet blef af Ridderskapet ock Adelen
aldeles bifallit.
Hr v. Roland: På Auctionen böra Auctions-Betiänterne
ey heller få handla.
Detta sades vid annat tilfälle kunna observeras.
Derefter uplästes Justities-Deputations Betänkande öfver
Kongl. Giöta Håf-Råts påminnelser.
Vid 1 § utlät Hr Plan sig, at om Sollicitants-Placatet
observerades, ock ingen inhibision skier på laga kraft vundne
dommar ock resolutioner, utan de gå til execution, så äro inga
depositioner nödige.
Hr Landtmarskalken: Det är rätt; ock om någon är
missnögd med en dom, har den at gå ordinaria via.
Kommerse- och Justitie-Dep:nas betänkanden. 339
Hr Erencrona: Mit oförgripelige betänkande är detta,
lika med Hr Plan, at när en har intet ordinaria via sökt revision,
så bör dommen gå til execution, ock altså bör man
ackta sig, at intet hvar ock en, som Justitire-Deputations Betänkande
lika som tyckes gifva anledning til, får promiscue
besvära sig, utan den som vill besvära sig, han måste gå ordinaria
via.
Hr Enanderhielm: An om det är et mere processuale
?
Hr Plan: Det har giort mycket hinder i execution ock
sakerne, at de fåt löpa med processual qvsestioner. Derföre
har Högst Sahl. Hans Maij:t helsosamt i 1718 åhrs Placat
förordnat, at processualia skola föllja hufvudsaken åt; altså om
i processen är någon för när skiedt, så fölljer den qvsestion
hufvudsaken åt, ock får alt pröfvas på slutet.
Hr Landtmarskalken: Hvad processualia angår, så är
derom intet nämnt i Justitise-Deputations Betänkande, utan
derföre är bäst låta det blifva vid 1718 åhrs Förordning.
Hr xldlerbeth sade, at Justitise-Deputations tancka är,
at qvo ad processuale skulle man få gå til Revision, utan att
ordinaria via det giöra.
Men de som suttit uti Justitiae-Deputation sade, at ingen
inhibition skulle skie i det som dömt är.
Detta sades vara rätt, men hvad processualia angår, så
förblifver dermed efter 1718 åhrs Förordning.
Hr Adlerbeth: Det kan hända, at man lider mer ige
nom
processen, än om man förlorade hela saken.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sin mening vara,
at execution ey bör inhiberas uppå laga kraftvundne dommar,
ock at Kongl. Maij:ts Revision ey annorlunda än via ordinaria
sökas ock erhållas må.
Hr Coijet talte om en gammal dom angående en väg.
Men som denna saken ey hörde til Riksens Ständer, blef
härpå ey något svarat.
Vid detta blef godt funnit, hvad revisionssökandet angår,
at dermed bör förblifva efter Revisions-Stadgan, ock at på en
laga kraftvunnen dom bör ingen execution inhiberas, fast än
Parten anförde någon qvserelam nullitatis.
Hr Landtmarskalken berättade, at ifrån Bondeståndet
voro hitskickade de tvenne Bönderne, som suttit på vatten ock
Adelns Protokoll 1723. “
340
1723 den 21 Juni.
bröd för sit förseende, at nu, efter som det står uti Böndernes
utlåtelse, ehrkiänna sin förseelse ock tacka för lindrigt
straff. Frågade, om icke de kunna släppas in.
Derpå insläptes de. Ock då de kommo fram, tackade de
Ridderskapet ock Adelen för så nådigt ock lindrigt straff ock
bådo, at Ridderskapet ock Adelen intet ville täncka på detta
mer, ock hvad de tält af missförstånd ock förseende.
Hr Landtmarskalken bad dem taga sig hädanefter til
vara för slike förgripelser.
Bönderne afträdde.
Sedan continuerades med Justitia-Deputations Betänkande
öfver Giöta Håf-Räts Memorial.
Vid 2 § resolverades, at Sollicitants-Placatet skulle öfverses
ock expedient sökias, at ingen må gå vederbörande domstolar
ock Håf-Rätt förbij, hvilket Justitiae-Deputation kommer
at taga före ock sådant expedient söka, projecterandes plickt
för den, som skrifver för almogen i sådanne saker.
Hvad den 3 § angår, at Parterne ey måge fordra af hvar
andre Juramentum calumnias, så blef samma Betänkande bifallit;
men i fall enthera parten vill begiära, at dess vederpart
må aflägga Juramentum calumnias, kan han en sådan sin begiäran
hos dommaren angifva, som då pröfvar, om det nödvändigt
är, utan at vara skyldig at bifalla det, eller at derigenom
något upskof i processen tillåtes. Ock som revisionsEderue
nu aldeles blifva afskaffade, så bör öfver Förordningen
angående them, som temere litigera, en alfvarsam hand hållas,
ock derutinnan intet dispenseras; icke heller expenserne eftergifvas
ock compenseras, utan efter Bårgerskapets påminnelser
de skiählige ock bevijslige expenserne den vinnande parten
bestås. Kommandes, likmätigt Bårgerskapets påminnelse vid
denne 3 §, äfven att uteslutas, hvad om straffets determinerande
för dommaren, som häremot gior, uti Justitise-Deputations
Betänkande finnes.
Vid 4 § approberades Justitise-Deputations Betänkande.
Vid 5 § approberades Justitise-Deputations Betänkande,
at Under- ock Ofver-Rätternes domrnar så inrättas, at först
införes rationes dubitandi, ock straxt decidendi, nembligen de
fastaste, hvaruppå dommen sig grundar; men när underrätternes
dommar simpliciter confirmeras, behöfves ey rationes anföras.
Justitie-Deputationen. Göta Hofrätt. 341
Ock beträffande Justitice-Revisions dommar, så, ändock
Hr Revisions-Secreteraren Erencrona anfördt åtskillige påminnelser
häremot, som uplästes N:o , blef dock resolverat, at
äfven rationes sententite uti högbemälte Revisions dommar införas
skohle, när Kongl. Justitiae-Revision går ifrån Håf-Rätsdommen,
men elljest intet.
Gref Salomon Cronhielms memorial uplästes, huru vida han
må få resa til Sätra brun, at therutur sökia sin hälsa. Ock
var theremot intet at påminna.
Sedan lät Hr Riks-Rådet, Feltmarskalken ock OfverStåthållaren
Högvälborne Grefve Gustaf Adam Taube tillika
med denne Stadsens Låflige Magistrat begiära, l:o at den upsatte
Byggningz-Ordningen för denne staden måtte til någon
Commissions eller Deputations afgiörande lemnäs; jämvähl 2:o
at Riksens Ständer imedlertid ville sig utlåta, om icke det
fattige folcket, som lidit skada vid branden, måtte i medlertid
tillåtas at bygga på sina tomter trähus med tegel- ock torftak,
efter förra förordningar, til dess den nya Byggningz-Ordningen
utkommer.
Ock som Ridderskapet ock Adelen icke allenast giärna
se, det berörde Byggningz-Ordning ju förr ju heldre måtte
komma at utgå, utan ock befinna, det de ey kunna med någon
säkerhet, innan en viss dessein med stadsens byggnad tagen
är, om förberörde byggnad på Södermalm sig utlåta; Fördenskul
höllö Ridderskapet ock Adelen för bäst vara, at berörde
Byggningz-Ordning remitteras til Deputation, som anförtrodt
är at upsättia Brand-Ordningen, at der ju förr ju
heldre öfverses, ock sedan föredragas Riksens samtelige Ständer
til fastställande. Hvilket med de öfrige respective Stånden
communicerat blifver.
Den 22 Juni.
Continuerades med Justities-Deputations Betänkande öfver
Giöta Håfräts Memorial, ock uplästes den 6 §, beträffande
Jordetvister imellan Crono-, Skatte- ock Frälsebönder, ock
blef til Justiti*-Deputations Betänkande infördt denna meningen:
dock hafva Actores officiosi vid slika sakers utförande
at härutinnan noga rätta sig efter Regeringzformens 23 §:s
tydelige innehåld. Härhos blef ock godt funnit, at innehållet
342
1723 den 22 Juni.
af Justitim-Deputations betänkande i denne § skulle observeras
i Landzhöfdinge-Instruction.
7 §, angående jordetvisters afhielpande Cronohemman
imellan ock om husesyner, blef järn vähl approberad.
8 §, at 1684 ahrs Stadga eller förbud emot Skattehemmans
delande ock beboende af flere än fyra åboer ey må uphäfvas,
blef jämvähl af Ridderskapet ock Adelen gillad.
Vid O § uplästes Hr Erencronas påminnelse, ock fick Justitue-Deputations
Betänkande bifall, at hvar ock en må tillåtit
vara at få betiäna sine vänner uti processer ock andre
angelägenheter såsom Fulmäcktig, utan at dertil begiära specielt
tilstånd af Kongl. Maij:t, med mera som sielfva § innehåller.
Dock fan Ridderskapet ock Adelen nödigt, at acktas
bör, l:o det ingen som Cronans upbörd häfver dertill brukas;
2:o måste den, som vil låta sig braka i sådant fall, dertil sökia
vederbörande Collegiers, Landshöfdinges, eller andre Förmäns
tilstånd, under hvilka han hörer, som pröfva, huru vida
sådant kan skie utan försummelse af hans embetes syslor;
3:o skall hans embetes hinder ey anses för något laga förfall
uti processen ock sakens obehindrade låpp in för Dommaren;
4:o måste en sådan, der lian sig förser, vara almen lag ock
lika straff underkastad som andre Advocater.
Ofver den 10 § blef nu ey resolverat, utan förbidar man
Skogz-Deputations vidare utlåtande om samma måhl.
Vid 11 § fan Ridderskapet ock Adelen, i anseende
så til de af Hr Erencrona som flere anförde skiähl, at tiufvar
ey kunna sättias på gallejer til arbete, utan i det stället holt
Ridderskapet ock Adelen före, at de kunna brukas i Ammiralitets-smidiorne
på Skiepsholmarne ock vid skiepsvärfven.
12 § angående Skarprättarnes afbetalning. Denne saken
skiutes til Kongl. Maij:ts Justitim-Revision, som öfversel- de
förra härom utgångne Förordningar ock dem jämkar ock inrättar
så, at et vist reglemente härom må utkomma.
Ofver 13 § har Justitise-Deputation sig ännu ey utlåtit.
14 §. Angående tiden til domböckernes ingifvande uti
Kongl. Håf-Rätten, blef Justitim-Deputations Betänkande approberat.
Vid 15 § blef Justitiae-Deputations Betänkande gillat, ock
resolverades derhos, at såsom i 1669 åhrs Förmyndare-Ordningz
4 § generaliter stadgas, at Inventarier vid timande döds
-
Justitie- och Kaminar-Deputationernas betänkanden. 343
fall uprättas skolila, så bör ock sådant af alla Stånd observeras,
ock den efterlefvande makan, som sådant utan laga förfall
försummar, ock ey värckställer innom tre eller högst sex
månaders tijd, håfve förbrutit til arfvingarne helften af sin
andehl ock giftorätt uti boet. Aliggandes den öfverlefvande
makan, at altid under Eds plickt bekräfta ock underskrifva
berörde Inventarij ricktighet, efter boets beskaffenhet vid dödsfallet.
Med det öfrige anstår, til dess Lag-Commissions arbete
blifver hämtat hijt uppå Riddarhuset.
10 § remitteras til Differentise-Deputation.
17 §. Angående forum för Vexel- ock Siöräts-saker, upskiutes,
til dess Commercie-Collegii Instruction inkommer ock
företages, då ock kommer at öfverläggas, hvarest om landtkiöp
dömmas skall.
Sedan uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande
angående hemmans klyfvande i Värmeland ock de
in til Norje sig sträckiande ägor, samt Finnarnes therstädes
öfvade missbruk på skogarne.
Ock blef berörde Betänkande af Ridderskapet ock
Adelen gillat, så i anseende til det förra som senare målet;
allenast giordes den limitation berörande Torpen, som Finnarne
under sig hafva, at de skola utrifvas, så vida de något bergzbruk
til meen ligga.
Derefter hemstälte Hr Landtmarskalken Ridderskapet
ock Adelen, om icke, i anseende dertil at Hennes Maij:t Dråtningen
skrifvit Ständerne til, Ridderskapet ock Adelen finna
anständigt at svara derpå, ock svaret bör afgå ifrån Ständerne
til Hennes Maij:t.
Hvarjämte Hr Landtmarskalken berättade, at Hans
Maij:t i dag, då Talemännen varit uppe ock gifvit öfver svaret
til Kongl. Maij:t uti Titulatur-saken, har förklarat sig aldrig
villja gå ifrån det, som Ständerne finna nyttigt för Kongl.
Maij:t ock Riket.
Ridderskapet ock A del en fägnade sig mycket öfver
Hans Maij:ts nådige utlåtelse ock faststälte, at et underdånigt
svar til Hennes Maij:t Dråtningen bör upgå ock samma i Stora
Secx-ete Deputation upsättias.
344
1723 den 25 och 26 Juni.
Den 25 Juni.
Tiänstehions-Ordningen uplästes til justering.
Men som ifrån Bondeståndet kom en Deputation, måste
man thermed stanna.
Bonde-Ståndets Deputerade kommo in, ock Tale mannen
förde ordet sålunda: Bondeståndet helsar ödmiuk-, tiänst- ock
hörsammast, ock har företagit Cammar- ock Oeconomiae-Deputations
Betänkande angående skatterättigheterne. Ock som det
merendels rörer Bondeståndet, så har Bondeståndet funnit nödigt
at upsättia några anmärckningar deröfver, med ödmiuk
begiäran, at Ridderskapet ock Adelen ville taga i betänckiande,
hvad som nödigt ock nyttigt vara kan. Recommenderade sig
i Ridderskapets ock Adelens gunst nu som förr, ock gaf fram
Bondeståndets Memorial, som finnes N:o
Hr Landtmarskalk en svarade dem, at hvad de föredragit
skulle blifva för Ridderskapet ock Adelen proponerat,
ock Ridderskapets ock Adelens utlåtelse derpå föllja.
Bondeståndets Deputerade afträdde.
Sedan continuerades med Tiänstehions-Ordningen, ock rättades
projectet efter de påminnelser, som nu giordes. Afven
uplästes Taxan angående tiänstefolckets lön ock approberades.
Allenast blef dervid erhindrat, at det, som nu för alla Provincierne
är sammandragit uti en taxa, bör separeras, så at tiänstefolket
ey måge få vetta, det uti en dehl landsorter bestås
större lön, ock deraf fatta håg at begifva sig dijt, som största
lönen vanckar.
Den 26 Juni.
Företog Hr Lan dt marskalken Cammar-ock OeconorniaiDeputations
Betänkande angående Skatterättigheterne, ock uplästes
först Bondeståndets Memorial, som i går inkom, hvarutinnan
Bondeståndet påstår, l:o at Almogen hädanefter som
härtils må blifva vid deras uppå 1719 ock 1720 åhrs Riksdagar
förvärfvade samt uppå all billighet ock rätvisa sig grundande
resolutioner, Cronoskatteräts inlösen angående, handhafd
ock bibehållen, ock 2:o at Cronohemmanen måge sälljas til
skatte, samt 3:o åboen vara dertil framför andre berättigad,
Bondeståndet och skatterättigheterna.
345
såsom ock 4:o at försälgningen ey må skie igenom auction,
utan efter en laga ock skiählig värdering.
I anledning häraf proponerade Hr Landtmarskalken
den qvasstion, om Cronohemmanen härefter måge säljas til
Skatte.
Ock blef derpå resolverat, at Cronohemmanen i Sverige
måge sälljas till Skatte, de undantagandes, som i betänkandet
eximeras; men i Finland få de ey sälljas, innan landet kommer
i stånd, emedan de eljest skulle ey kåsta stort, så framt
försälgningen skulle skie efter värdie; men villja de kiöpa efter
det fundament, som kan tagas af räntan, så kan sådant dem
ey förmenas.
Derefter uplästes Kongl. Cammar-Collegii Memorial af den
6 Maij sidstledne angående Skattekiöpen.
Sedan giorde Hr Landtmarskalken den frågan, om
hemman som sälljas til Skatte skola värderas, ock värdiet
tagas til fundament, berättandes, at man dervid funnit en stor
vidlyftighet ock at värdiet gemenligen ey stigit högt; eller om
de skola gå til auction, emot hvilket senare Almogen protesterar.
Härvid höllö en del före, at det vore bäst at försälgningen
skiedde efter värdie. Dock blef ey något vist deröfver
resolverat.
Friherre Eric Oxenstierna sade, at som han vid det
tilfället, då det lästes up om en taxa för Skattebrefven som
expedieras, hade nämt derom, at Cammererarne tagit å part
betalning för Skattebrefven, så ville han nu förklara sig, at
han mente Hadelin, ock sade, at öfver honom mycket klagas.
Hr Stedt berättade, at vid hans Commission vore angifvit,
det Bönderne för skattelösen sat in Caroliner ock goda
penningar, men hafva dock intet fåt ut skattebrefven, oacktat
de giordt åhrlige depenser derpå.
Hr Danckwardt begiärte, at speciales casus måtte nämnas,
ock hvilke som öfvat egennyttighet dervid.
Hr Landtmarskalken: Efter det klagas, så frågas, om
Landshöfdingarne skola giöra undersökning härom.
Detta blef bifallit.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om Skatterättigheterne
skola hädanefter sälljas efter värdering, i anledning af
Resolutionerne på Almogens Besvär, så vähl som Reglementet
för Ständernes Contoir, ock hvad fond til värdiet skall tagas:
346
1723 den 26 Juni.
säijandes, at som et hemman 3 åhr ligger öde, innan det blir
skattevrak, ock sedan tages up på några frihetsåhr, så kunde
visse åhrs ränta tagas til fundament vid värderingen.
Friherre Ernest Creutz mente, at räntan intet kan så
just tagas til fundament, efter det ena hemmanet kan bära
sin ränta, ock et annat intet.
Hr Fägerstierna var af samma mening ock sade, at
commoditeterne giöra hemmanet mer eller mindre begiärligt;
tog exempel af skiärgårdzhemmanen, som ey ränta mer än 8
Dal. Smt ock kunna kåsta 1000 Dal. Kåpparmynt at lösa til
Skatte.
Hr Landtmarskalken: Efter det af Riksens Ständer
vid förra Riksdagarne faststält är, at Skattekiöpen skola skie
efter värdering, så menar man, at intet hemman skall under 4
ahrs ränta böra värderas, men vähl deröfver ock til det pris,
som värderingzmännerne finna det kunna stiga til; dock extenderas
detta intet til det som skiedt är, utan hvad som här
efter skier.
Böndernes Memorial uplästes å nyo.
Sedan hemstälte Hr Stedt Ridderskapets ock Adelens
bepröfvande, om icke man af de orden, som finnes i Bondeståndets
memorials 4 §, kunde taga sig anledning ock fastställa,
at Skatterättigheterne skulle allenast til åboerne af de
hemman försälljas efter värdie, hvars Förfäder man efter man
dem besuttit ock deras svett ock blod derpå nederlagt, men
de öfrige försälljas på auction. Talte sedan derpå, at Landshöfdingarne
förlänga frihetsåhren på ödeshemmanen.
Men häröfver föll nu ingen resolution, utan detta utsattes
til vidare. Imedlertijd ville man conferera med de andre Stånden
härom.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation. Ock förde
Bårgmästaren Ekebohm ordet prsem. tit. sålunda: Alden
stund
de til Riksens Höglåfl. Ständers plena ifrån Bergz-,
Commercie- ock Tull-Deputationerne inkomne Betänkande, angående
Stora Siötullens förvaltande, nederlagzfriheten, hel- ock
ofriheten, samt de främmandes hijtförande af andre än deras
egne lands producter, äre alle högt angelägne ährender; ty har
Bårgare-Ståndet icke kunnat underlåta at ödmiukeligen ärhindra
det Höglafl. Ridderskapet ock Adelen, huru angelägit
för Riksens tiänst ock Commercien skull det synes vara, at
desse ährender med fordersammaste kunna blifva afgiorde, hälst
Borgarståndet, Handels- och Tull-Deputationerna. 347
hvad Stora Siötullens förvaltande beträffar, emedan, huru det
ährendet uti Ståndens pleno kan utslå, likvähl på bägge händelserne
mycket återstår, som, sedan qvsestio an blifvit sluten,
under Ständernes sammanvaro vid närvarande Riksdag kommer
vidare at företagas, skiärskådas ock afgiöras, hvilket dessförinnan
intet kan skie. Hvarföre Bårgare-Ståndet, hvars välfärd
desse ährender i synnerhet rörer, ödmiukeligen förmodar,
at härutinnan ju förr dess häldre få vetta Höglåfl. Ridderskapets
ock Adelens beliagelige utlåtande. Hvarmed BårgareStåndet
recommenderar sig uti Höglåfl. Ridderskapets ock
Adelens bevågna förtroende ock vänskap.
Hr Landtmarskalken: Det Låfl. Bårgare-Ståndets andragande
skall blifva Ridderskapet ock Adelen föredragit; de
målen lära ock i dag eller vid nästa session blifva företagne.
Bårgare-Ståndets Deputerade afträdde.
I anledning af denne påminnelsen upskiöts deliberation om
Skattekiöpen, ock uplästes Commercie- ock Tull-Deputationernes
gemensamme Betänkande om nederlagzfriheten N:o
Hr Hökerstedt var af den meningen, at alle Stapelstäderne
ey borde niuta nederlagsfriheten, ock sade at förr ey
varit så practicabelt, som Deputation nu vill hafva det. Nederlagsfriheten
skall ey heller på det sättet kunna nyttias, ty
nederlagsfriheten har det afseendet, at varorne skola få upläggas
ock sedan föras utrikes; men nu vet man, at vij intet
hafva så många fahrkostar, som vij kunna föra hit med hvad
som behöfves, mindre at föra något utrikes med; altså tyckes
denne begiäran, at alle Stapelstäderne måtte få nederlagsfriheten,
egenteligen hafva sit afseende på lurendrägeri], hvarigenom
Konungen mister sin Tull, eller åtminstonne ey får den
i rättan tijd. Sade at detta lärer ansenligen förkorta Cronones
revenue.
Hr Landtmarskalken: Det har varit Deputations af
seende,
at här måtte komma in en qvantitet af spannemåhl
ock andre vahror i landet, ock dyrheten förekommas. Vij
kunna låta det stå til nästa Riksdag.
Hr Hökerstedt: Den åsatte Tullen hindrar intet va
rornes
tilförsel, utan tilförslen rättar sig efter handelens conjonctur.
Jag befarar alt för många lurendrägerier.
Hr Landtmarskalken: Här star, at Magistraten skall
hafva en nyckel, ock Tullbetiänten den andre, til at förekomma
348
1723 den 26 Juni.
lurendrägerier. Sade vidare, at här äro visse städer som hafva
nederlagsfrihet, men de tvinga de andre ock sälja sine vahror
så dyrt de behaga. Den tullen, som Konungen mister det ena
åhret, den ersättes tiodubbelt igenom bättre kiöp i landet.
Nederlagsfriheten animerar ock de små städerue at ställa sin
seglation til Levanten ock Cadix etz., ock således ökes seglation.
Hr Cederholm: Om nederlagsfriheten skulle bevilljas,
så bör sättjas caution för Tullen. Det har likvähl den svårigheten,
at någon del kan practiceras ut ock blifva lacache.
Men härtil svarades, at varan ligger Cronan til säkerhet
för Tullen.
Hr Landtmarskalken: Detta Betänkandet går derpå
ut, at de handlande skola med egne skiep hämta varorne, ock
altså, hafva de intet egne skiepp, så niuta de intet denna friheten.
Sedan Ridder skap et ock Adelen någon stund härom
med hvarannan discourerat, blef Betänkandet approberat.
Sedan uplästes Commercie-Deputations Betänkande om belock
halffriheten för svänske skiep ock fahrkåstar.
Hr Landtmarskalken: När 16 procent betalas af ofria,
så betalas 12 af halffrij ock 8 af helfrij. Berättade at Ståndens
Deputerade gåt in partes. Ridderskapets ock Adelens
Deputerades tancka är, at de sorn gå ock hämta varorne utur
första handen böra niuta helfriheten. En del af Prästerskapets
Deputerade hafva varit af samma tancka; men de andre
så vähl som pluraliteten af Bårgare-Ståndets Deputerade ock
samtelige Bondeståndets hålla före, at helfriheten bör lemnäs
större ock mindre fahrtyg, som gå til utrikes orter, änskiönt
de taga vahrorne utur andra handen.
Ridderskapet ock Adelen conformerade sig med then
meningen, som theras Deputerade uti Commercie-Deputationen
fallit uppå ock med goda skiäl bestyrckt, at nembligen alla
the böra niuta helfriheten, som
l:o äro svenska på craveel inrikes bygde skiepp, större eller
mindre, utan restriction til lästetalet vid inkommandet, på alla
vahror i gemeen, som utom Canalen hämtas utur första handen.
Sammaledes
2:o på Vijner, Brännevijn, Vijnättickia, Bladtobak, Salt
ock allehanda Victualievahror jämte alla de flere vahror utur
första handen i Oster- eller Vester-Siön;
Stora sjötullen. Nederlags-, hel- och halffriheter. 349
3:o at alla Svänske skiepp, större eller mindre, vid utgåendet
ock med sig hafvande de här fallande metaller samt
andra Svänska Stapelvahror, samma hela friheten förunnas.
Men deremot at alla de skiepp, större eller mindre, utan
anseende til lästetahlet, som hämta vahrorne så i Väster- som
Oster-Siön utur andra handen, böra allenast åtniuta halffriheten,
ock det för efterfölljande skiähl ock orsaker skull: emedan
det ändamåhlet, som Deputationerne härvid endast hafva,
nembligen skiepsbyggeriernes ock seglationens uphielpande, derigenom,
om sådanne skiepp ock så hela friheten åtniuta skulle,
mera skulle blifva hindrade, än befrämjas, landet med en hop
odugelige vahror öfverhopas, ock Cronans inkomster mycket
förminskas, samt Riket aldeles af sådanne skiepp utblåttas,
som vid infallande krigztider til nödige transporter kunna vara
tiänlige, der dock afseendet är, at de frackter, som elljest
skulle komma utlänningen til goda, blifva uti Svenska undersåtarnes
egen pung.
Friherre Eric Wrangel påminte derom, at man måtte
låta Prästerskapet vetta, i hvad tancka Ridderskapet ock Adelen
stannat.
Hvilket van bifall.
Hr Landtmarskalken: Den bör hafva helfrihet, som
går til Levanten ock hämtar utur första handen, så får en då
bästa kiöpet; men skulle de få helfrihet, som gå til Lybeck,
så skulle det ruinera vår handel.
Gref Duglas ock någre flere sändes til de andre Stånden
at berätta, huru om nederlagsfriheten ock hel- ock halffriheten
vore slutit hos Ridderskapet ock Adelén.
Sedan uplästes Bergz-, Commercie- ock Tull-Deputationernes
gemensamma Betänkiande angående Stora Siötullens
förvaltning, innehållandes det, at pluraliteten fallit på den meningen,
at Siötullarne böra förblifva under betiäning til nästa
Riksdag.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig härom.
Ridderskapet ock Adelen begiärte, at betänkandet
måtte ligga ännu några dagar på bordet,
Hr Hökerstedt påminte derom, at Collegiernes betänkande
måtte läsas up, ty Deputation har tagit saken så, som
hadde Collegierne skolat revocera sin mening; men det är intet
så.
350
1723 den 27 Juni.
Friherre Hamilton: Vij hafva sedt hvad Betiäningen
dragit, lät oss nu probera hvad arrendet drager til nästa
Riksdag.
Friherre Cederhielm: Projecterne, sorn Hr Ehrenpreutz
giort til at förekomma lurendrägerien, äro ogiörlige, ock som
Hr Elirenpreutz säger, at det är conditio sine qva non, ock at
lurendrägerien elljest ey kunna hämmas, om intet hans projecter
vinna bifall, så kan Cronan ingen säkerhet hafva, at
tullen skall importera det han låfvar. Hr Ehrenpreutz vill
blifva souverain öfver Betiänterne, ock hans anstalter skulle
kåsta mer än vinsten är. Ehrenpreutzes arrende importerade
mindre än elljest, ock Cronan hadde ey mer än 5 T:r gull.
Såsom denna saken är mycket angelägen, ock Ridderskapet
ock Adelen ville hafva mera tijd at betänkia sig på, så
skiöts den up til Fredagen.
Electorerne anmodades träda nu neder ock vällja dem, som
skola vara i Deputation öfver priserne. Ock skilgdes Ridderskapet
ock Adelen nu på Riddarhuset i dag åt.
Den 27 Juni in pleno.
Continuerades med Cammar- ock Oeconomice-Deputations
Betänkandes upläsande angående Skattekiöpen.
Dervid inföll den qvestion, om på Rusthålds-Säterien vid
skattekiöpet Säterijsfriheten bör beräknas.
Ock resolverades, at som inge Cronones Räntor kunna
sälljas, så kan ey heller Säteriesfriheten sälljas vid Skattekiöpen
; men sielfva fundus säljes allenast, ock niuter Säterijsfriheten,
så länge deraf praesteras Rustningen; varandes Säterijsfriheten
til förbättring på Rusthållet bevilljad.
Vid den 5 § om Kongzgårdarne upläste Hr Stedt et
memorial, at Kongs- ock Ladugårdarne måtte säljas til skatte.
Dock som man förnummit, at i Cammar- ock OeconomiaeDeputation
skall vara under deliberation, om de under perpetuel
arrende försälljas måtte, så upskiöts denne sak, til dess
Cammar- ock Oeconomiae-Deputation kommit in med sit betänkande
i berörde måhl.
Hr Dane k ward t: Vid sidsta session skall Baron Oxenstierna
hafva sagt, at skatterättigheterne blefvit sålde under
värdiet; men som han ey utlåtit sig, om han tilvitte Cammar
-
Kammar-Deputationen. Skatteköpen. 351
Collegium någon efterlåtenhet, så begiärte Cammar-Råd Danckwardt,
at Baron Oxenstierna nu måtte explicera sig.
Friherre Oxenstierna sade, at han intet tilvit CammarCollegium
något, utan sagt at talet gåt, det Cammar-Collegium
giort ofta ändring i Skattekiöpen, hvartil de kunnat haft sine
raisoner. Frågade för öfrigit, om Ridderskapet ock Adelen
funnit honom talat något, hvarföre han skall vara CammarCollegium
ansvarig.
Detta blef besvarat med ney.
Hr Stedt bad, at undersökningen måtte skie, så får man
sedan se, huru alt tilgåt.
Friherre Cederhielm begiärte, at äfven måtte undersökas,
huru vid Reduction tilgåt.
Hr Danckwardt: Cammar-Collegium har aldrig minskat,
men vähl förhögt summan öfver värdiet, ock det til Konungens
interesse.
Hr von Baumgart sade, at han budit mer än åboerne
1719 för Skatterättigheten af et hemman.
Hr Danckwardt: Skattebrefvet var ey utkommit, innan
Förordningen kom ut 1719, som tilläde åboerne prseferencen.
Hr von Baumgart: Det var Cammar-Collegii försummelse
orsaken til.
Hr Danckwardt: Förlåt iney det Hr Ofverste!
Sedan uplästes det utur bemälte 5 §, som angår Byringe
ock Lindholmen. Jämvähl Commissarien Clewes memorial,
hvarutinnan han anhåller at blifva maintinerad vid sit Skattekiöp
å Byringe ock Lindholmen, som han nu rustar före.
Hr Landtmarskalken frågade, huru det skall blifva
härmed, ock uprepade Cammar- ock Oeconomias-Deputations
skiähl, hvarföre Deputation håller före, at detta Skattekiöpet
bör uphäfvas, nembligen l:o efter Konung Carl den XI 1694
eximerat desse lägenheter ifrån indelningen; 2:o är härtil en
kåstelig skog, jämvähl 3:o en vilbana, ock 4:o ligga de Malmö
på 21/i mijhl när, så at Fästningen af skogen kan hafva understöd;
5:o förmår 1719 åhrs Resolution på Almogens Besvär,
at om emot Förordningarne något vid Skattekiöpen passerat,
skulle sådant såsom olagligit rättas.
Hr Hökerstedt: Det är svårt at rubba hvad som gåt
sine ordentelige vägar.
352
1723 den 27 Juni.
Hr Landtmarskalken: Det är betänkeligare at låta
honom få behålla dem, när han kan sälja skog för hela summan
til Malmö, som han gifvit för Skatterättigheterne.
Hr Stedt: Om en privat har en Fulmäcktig ock gier
honom ordres at sälja et gods, men förbiuder honom at sälja
et hemman derunder, men Fulmäcktigen likvist säljer samma,
skall han då intet hafva jus retractus? Sammalunda bör ock
Cronan här äga den rätten.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bejakat.
Hr Lindcreutz påstog, det Cammar-Collegium intet blefvit
förbudit at sälja Byringe ock Lindholmen til skatte, icke
eller haft skiähl at vägra Skattekiöpet, efter Cronan derigenom
fåt penningar, ock desse lägenheter ey kunna anses för
Kongsgårdar. Sade ock, at dertil är ingen annan skog än
book- ock ekeskog, hvilken Clewen ey får disponera.
Hr Landtmarskalken: Byringe ock Lindholmen äre
Rusthåld, dervid kunna de kan skie förblifva, men frågan är,
om skatterättigheten derpå skal säljas.
Hr Stedt: Byringe ock Lindholmen blefvo Rusthåld, då
en del andre afmattade gingo ut. Nu äro de för sig komne
ock kan skie villia rusta igen; altså kan Byringe ock Lindholmen
gå ut ifrån Rusthåld igen.
Hr Landtmarskalken frågade, om skattekiöpet på desse
lägenheter skall gå tilbaka ock uphäfvas.
En del ropade ja, en del ney.
Hr Örnfelt: Har det varit förbudit at sälja dem, så är
det en sak, men har det intet varit förbudit, hvarföre skal
det gå tilbaka igen?
Hr Landtmarskalken berättade, at Gref Carl Gyllenstiernas
Grefvinna skickat hijt up ock hedt, at Ridderskapet
ock Adelen ville giöra hennes Herre den yttersta ähretiänsten
ock bivista Sahl. Hans Excellences begrafning i Riddarholmskyrckian
nästkommande Söndag.
Ridderskapet ock Adelen betygade sin estime för Sahl.
Hans Excellence ock låfvade att då villja infinna sig vid dess
begrafning.
Hr Landtmarskalken: Som Cammar-Deputation ock
Cammar-Collegium stå in contradictoriis, om det varit förbudit
at sälja Byringe ock Lindholmen til skatte, så frågas, om icke
de böra visa å båda sidor sine skiähl.
Kungsgårdar. Gästgifverier. Besittningsrätter. 353
Det blef godt funnit, at så skie skulle, men huru vida
Kongz- ock Ladugårdarne skola sälljas til Skatte eller ey, det
upskiöts, til Deputation kommit yttermera in med sit betänkande
härom.
Sedan yppade sig den qvsestion, om de Cronohemman, som
til Kongz- ock Ladugårdarnes hägn ock nytta omistelige äre,
kunna sälljas.
Ock resolverades, at de måge säljas, allenast det föres in
i Skattebrefvet, at de ingalunda derigenom blifva löse ock frie
ifrån all den plickt ock skyldighet, som de tilförende varit
förbundne til.
Friherre von Hylten mente, at det ey i Skåne lärer
kunna gå an, efter der är et olijka hofverij.
Men häremot sades, at äfven detta der kan gå an, när
de intet få undraga sig hvad de förr giort.
Beträffande Cronc-Giästgifverien ock Påsthemmanen.
Hr v. Stedt upläste af sit memorial, hvad han om desse
hemmanen anfördt.
Gref Carl Gyllenborg begiärte, at Cancellie-Rådet
Bunge om Påsthemmanen måtte blifva hörd, ock sade, at goda
skiähl lära vara dertil, at de ey måtte blifva sålde.
I anledning häraf resolverades, at Cancellie-Collegium ock
Påst-Betiänte häröfver höras skohla.
Friherre Eric Wrangel utlät sig, hvad giästgifverien angår,
det han holle före, at Landshöfdingen sedan ey har den
disposition deröfver, at han kan hålla giästgifvaren til sin skyldighet,
när giästgifvaregården är såld til Skatte ock Giästgifvaren
ey kan derifrån sättias, om han eftersätter sin skyldighet.
Hr Landtmarskalken uprepade Cammar-Collegii mening
här om.
Ock resolverades, at giästgifverien under en sådan cautel
skola sälljas till skatte, som Cammar-Collegium anfördt, at
nembligen Landshöfdingen skall äga lika mackt som förr, i
fall giästgifvaren icke behörigen förestår giästgifveriet, at sättia
honom derifrån, ock han mista sin skatterättighet, om han ey
fullgiör sin skyldighet vid giästgifveriet. Skolandes giästgifvaren
vara närmast til at lösa giästgifvaregården til skatte
vid Skattekiöpet.
Vidkommande Academi®-, Gymnasiers, Scholars, Kyrkiors
ock Hospitalers hemman, så höllö Ridderskapet ock A de
-
354
1723 den 27 Juni.
len före, at de kunna sälljas; dock observeras de i Cammarock
Oeconomim-Deputations Betänkande tagne prsecautioner,
så vähl som hvad Präste-Privilegiernes 5 § ock CammarCollegii
Memorial pag. 42 innehålla. Ock måste räntan ey
förminskas eller förringas igenom förmedling eller skatlägning,
utan snarare förbättras.
Hr Landtmarskalken: Som de hemman, hvilka Academien
har, äro af två slag, en del frälse, en del Crono, så
frågas, om kiöpeskillingen skall falla Grönan eller Academien
ock Scholan til.
Svarades, at penningarne borde falla dem til, som berörde
hemman under frälsefrihet innehafva ock benådningen fåt.
Friherre Eric Oxenstierna bejakade detta äfvenvähl,
hälst efter Cronohemmanen äre äfven donerade under frälse til
desse publiqve värcken.
Hr Stedt upläste sit memorial om Besitningzråtter, at de
måtte indragas, som til andre försålde äro.
Ock resolverades, at som Besitningzrätter äre donationer,
så kan ingen utan specielt tilstånd sälja Besitningsrätten. Ock
emedan en del missbruk äre härvid passerade, ty hafva Landshöfdingarne
at derom undersöka, ock at i alla delar rätta sig
efter besitningzbrefven.
Vidare blef godt funnit, at om någon disput skulle upkomma
imellan Rusthållaren ock den som har Augmentshemmanet
på besitning, så skall den som har besitningzrätten äga
prseferencen til at lösa thet til Skatte.
Sedan proponerade Hr Landtmarskalken, i anledning
af Deputations Betänkande, den qvestion, huru vida, ther någon
kunde återvinna sin egendom, som reducerad är ock i
medlertid blefvit såld til Skatte, en sådan Skatteman då bör
taga sin lösen igen. Ock sade Hr Landtmarskalken, at den
position står fast, at hemmanet bör restitueras i samma stand
som Frälsemannen det mist.
Hr Stedt: Det säijes intet, at de skola hafva igen det
de mist, utan om någon skulle få igen något hemman, så bör
han få hemmanet igen af sådan natur, som det honom ifrångick.
Hr Celsing: På det sättet lider fides publica, ock kan
ingen med säkerhet handla med Cronan om någon Skatterättighet.
Reduktion. Undersökning om donationer. 355
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke § kunde
hielpas sålunda: at om någon skulle återvinna något Frälsehemman,
ock det imedlertijd blefvit sålt til Skatte, då skall
Grönan vara skyldig at inlösa Skatterättigheten antingen med
penningar eller vederlag, ock åboen få sittia orubbad, til dess
han blir förnögd; dock at Indelningzvärcket aldeles blifver
orubbat, så at Rusthållaren bibehålies vid sin possession, men
Frälsemannen då tager vederlag, i fall at det honom ifrångångne
är indelt til Rusthåld, ock at den som får hemmanet
igen förnöijer Skattemannen för dess melioration.
Hr Palmfelt begiärte, at detta måtte hafvas anstånd
med, til dess reductionsvärcket blir reglerat, hälst häraf någon
uttydning framdeles kunde dragas emot Ständernes tancka,
ock detta vidare extenderas än det sig bör.
Hr Celsing påstog, at åboen må hafva våhlet at antingen
fordra penningar af Cronan eller jord in natura, innan
han går utur sin possession, efter han är bonse fidei possessor
ock Cronan bör hemula, på samma sät som en privat, sit
kiöp.
En del af Ridderskapet ock Adelen påstogo, at det
måtte blifva vid Deputations betänkande.
Hr Blomfelt: Såsom Cammar-Collegium intet förståt
denne §, som Cammar- ock Oeconomi se-D e p ut ati o n härom inryckt,
så frågas, om icke Cammar-Collegium bör häröfver utlåta
sig.
Hr Palmfelt: Detta är et accessorium; bör icke principal
först afgiöras, nembligen reductionsvärcket regleras
förut?
Såsom Ridderskapet ock Adelen icke kunde härom
förena sig, så resolverades, at denne § gås förbij, til härnäst
Ridderskapet ock Adelen kommer tilhopa.
Sedan hemstältes Ridderskapet ock Adelen, om en undersökning
skall skie, huru de til pios usus skiänkte capitaler
uti reda penningar, gods ock gårdar här i staden, samt andre
lägenheter, jämte interesserne, så vähl efter billigheten, som
ock efter gifvarens villja ock förordning äro vordne administrerade.
Gref Carl Gyllenborg: Cancellie-Collegium fick befalning
derom vid sista Riksdag, ock har redan lagt handen
dervid.
Adelns Protokoll 1723.
356
1723 den 27 Juni.
Hr Landtmarskalken: När en sådan donation skier
til pios usus, så böra conditionerne hållas ock donationsbrefven
tagas til fundament.
Friherre Strömfelt: Donationsbrefven kunna intet al tid
tagas til fundament, ty en del äre reducerade ock igengifne;
altså beror det nu på Cronans ock Riksens Ständers disposition,
såsom Hwitfeldts stipendium.
Hr Landtmarskalken: Här frågas, om icke det, som
gifvit är til Academier, Gymnasier ock Scholar, kan lemnäs til
Cancellie-Collegii undersökning, men Kyrkiors, Barnhuus, Hospitalers
ock de til fångarne samlade Collecter antingen til
Cammar-Revision eller til en inqvisition.
Ridderskapet ock Adelen höllö före, at om Academiers,
Gymnasiers ock Scholars donationer bör Kongl. Cancellie-Collegium
undersökia, men det öfriga ock det, som elljest
til pios usus kan gifvit vara, gå til Cammar-Revision; Skolandes
the, af hvilka härom beskied fordras, vara skyldige at
skyndesamst svara ock gie handteckning både til CancellieCollegium
ock Cammar-Revision, såsom ock Cancellie-Collegium
ock Cammar-Revision vid nästa Riksdag inkomma med
sin berättelse om hvad som tilgiort är i denna saken.
Hr Landtmarskalken frågade l:o, om icke inqvisition
är nödig.
Hvilket blef af Ridderskapet ock Adelen bejakat.
2:o frågade Hr Landtmarskalken, om inqvisition skall
skie i orterna eller här uppe.
Gref Gyllenborg: Det vore bäst en viss Commission
sattes, som kunde correspondera med vederbörande. CancellieCollegium
har hållit på et helt åhrs tijd at correspondera, ock
ännu intet fåt slut på det; men om en Deputation blifver af
Ständerne förordnad, så har den större authoritet.
Men detta förblef vid Ridderskapets ock Adelens föregående
resolution.
Sedan uplästes Bergz-Collegii Memorial angående Bergzlagshemmanens
försälljande til Skatte. Ock deducerade Hr
Assessoren Bergenstierna munteligen innehållet af Collegii
memorial, ock hvad skiähl som format Collegium at styrckia dertil,
at med Bergzmanshemmanen må så härefter, som härtil
förblifva, så at Bergzmannen intet tvingas at kiöpa dem til
skatte, ey eller at de igenom auction upbiudes, utan der nå
-
Bergslagshemmans säljande lill skatte. 357
gon Bergzman sielf skulle villja til Skatte inlösa det hemmanet
han bebor, at sådant må honom efterlåtas efter laga
värdering, som härtils skiedt.
I anledning häraf proponerade Hr Landtmarskalken,
l:o om någon utom Bergzmans-Ståndet bör få kiöpa skatte i
Bergzlagen.
Hvartil Ridderskapet ock Adelen svarade ney.
2:o. Frågas, om icke de skatterättigheter, som i Bergzlagen
sälljes, böra efter värdie ock Collegii ompröfvande säll—
jas, ock ey efter öfverbod.
Ridderskapet ock Adelen funno bäst vara, at de säll—
jas efter värdie, för de af Bergz-Collegio andragne skiählen
skull.
3:o. Frågades, om något Cronohemman vore utom Bergzlagen,
ock det läge någon grufva eller et bruk til styrckia,
om icke efter Kongel. Cammar-Collegii Memorial bruket bör
vara närmast dertil.
Ridderskapet ock A del en suspenderade sine tankar
om denne 7 § til härnäst.
Sedan lästes up listan på dem, som äre utnämde til at
inqvirera öfver priserne, nembligen:
Gref Charles Emilie Leijen- Hr Stobée.
hufwud. Hr Stedt.
Gref Duglas. Hr Cederholm.
Frih. Carl Leijenhufwud. Hr Felman.
Frih. Carl Gustaf Cederhielm. Hr Boneauschiöld.
Hr Plan. Hr Adlerbeth.
Hr Erencrona.
Den 3 Juli in pleno.
Hr Landtmarskalken berättade, at här vore et Memorial
ifrån Defensions-Deputation, ock lät så upläsa samma,
innehållandes på hvad sätt spannemåhlen, hvarmed tullen clareras,
skall ifrån Skieppen ock Fahrkåstarne emottagas.
Ock blef samma bifallit: men som i Stockholm Tulfbetiänterne
äro mycket sysselsatte, så måste altid en af MagazinsBetiänte
uppassa ock emottaga af Tullnären uträkningarne.
Derefter uplästes et extractum protocolli ifrån Secrete Utskättet
af den 7 Juni, hvarutinnan Secrete Utskåttet gier til
-
/
358 1723 den 3 Juli.
kiänna, at til Statens fylnad fattas ännu några tunnor guld,
ock beder at Riksens Ständer ville vara förtänkte derpå, at
skaffa medel härtil, antingen igenom en lika contribution, som
de förledne åhren, eller på något annat sätt.
Hr Landtmarskalken: Detta angår just intet Ridder
skapet
ock Adelen eller Prästerskapet, utan Secrete Utskåttet
har måst giöra denne påminnelsen, emedan Bårgerskapet ock
Bondeståndet upskutit denna saken ifrån den ena tiden til den
andra, ock innan Contributionerne blifva utskrefne ock incasserade,
går långt ut på tiden.
Hr Landtmarskalken berättade sedan, at här vore et
bref, som ifråu Defensions-Deputation skall gå up til Kongl.
Maij:t, angående Vekelax; men Deputation har tyckt för sin
säkerhet vara bäst, at det in plenis först upläses.
Altså uplästes samma, ock var innehållet deraf, at til
Vekelax befästande måtte nu straxt anslås af de Ryska medelen
40000 Dal. Silfvermynt, ock 10000 Dal. Smt til Artilleriet;
ock at ordres til vederbörande afgå, at de 400 man, som der
ligga på arbete, få 6 öre Smt hvar gemen för hvarje arbetsdag,
ock 4 öre Smt för de dagar som de ey arbeta.
Ridderskapet ock Adelen gåfvo härtil sit bifall.
Justitice-Deputations Betänkande uplästes, angående General-Major
von Beckerns anförde besvär theröfver, at Garnizons-Regimentet
i Strahlsund blefvit ifrån honom tagit ock
gifvit til General-Lieutenanten Trautvetter.
Hr Landtmarskalken berättade, at memorialet först
varit remitterat ifrån Uhrskilgningz-Deputation til PlaceringsDeputation,
men at General-Majoren Beckern sedermera dragit
detta måhlet til Justitiae-Deputation.
Dessutan berättade Hr Landtmarskalken, at GeneralLieutenant
Trautvetters Auditeur begiärt blifva hörd i JustitiseDeputation;
men som han intet haft Fullmackt, har han intet
blefvit der admitterad. Dock har han nu Fulmackt, ock ingifvit
åtskillige memorialer.
Hr Lilliestierna: General-Lieutenant Trautvetters på
stående
har varit före i Justitiae-Deputation; men som detta
är intet en qvsestion imellan privatos, utan qvaestion är, om
General-Major Beckern med rätta mist sit Regimente eller ey,
ock om någon kan sättjas ifrån sin tiänst, så länge han den
försvarligen förmår giöra, så är det en Justi tiae-sak.
Vekelax befästande. Strålsunds regemente. 359
Hr Landtmarskalken förestälte, om icke saken kunde
gå til Placerings-Deputation, ock der begge parterne höras,
hvarest också vitnen tilkallas, ock alt behörigen afgiör!.
Men härpå föll ingen resolution.
Hr von Hökerstedt: Huru vida General-Major Beckern
bordt imellan Riksdagen sättias ifrån sin tiänst, tyckes mig
höra til J ustitiae-Deputation. Men om General-Major Beckern
eller Trautvetter skall hafva Regimentet här efteråt, det är en
sak som går til Placeringen.
Hr Landtmarskalken frågade, om det skal blifva vid
Justitice-Deputations betänkande, eller gå til PlaceringsDeputation.
Men som Ridderskapet ock Adelen härom sig ey förena
kunde, sade
Hr Landtmarskalken: Här är disput om Regementet,
ock det är frågan, om det är en Justitiae-sak, eller skall gå
til Placerings-Deputation.
En del ropade: til Placeringen; en del sade, at det hördt
til Justitiae-Deputation.
Hr von Hökerstedt: Som jag hörer, at detta varit i
Krigz-Commissionen, ock Krigz-Commission upfördt GeneralMajor
von Beckern til afskied, så håller jag före, at detta bör
gå til Placeringen.
Hr Bildstein: Halfva Regimentet hörer mig til, ock jag
reserverar mig min rätt.
Hr Skog: Hvarföre har General-Majoren ey förr anmält
sig?
Hr Bildstein: Jag har ingen disput med Hr Ofverste
Lieutenant
Skog, utan påstår, at saken bör gå til Placeringen.
Hr Landtmarskalken berättade, at General-Major Beckern
blefvit remitterad til Placeringen, äfven General-Lieutenant
Trautvetters memorial, så vähl som Ofverste Bildsteins;
men General-Major Beckern har lagt in en suppliqve ock begiärt,
at saken måtte gå til Justitiae-Deputation, ock derpå är
hans sak blefven remitterad til Justitiae-Deputation.
Hr Palmfelt gaf det förslaget, at som en del af memorialen,
som angå Regimentet, ligga qvar i Placeringen, så
kunde Justitiae- ock Placerings-Deputationerne träda tilsamman
häröfver.
360
1723 den 3 Juli.
Hr Assessor Cederhielm holt före, at Justitiae-Deputation
bordt undersöka, om processen varit rätt eller ey, at
General-Major Beckern blefvit afsat ifrån Regimentet.
Hr Landtmarskalken sade, at detta är et praqjudicat
för alla Officerare, som blefvit flytte.
Gref Lewenhaupt: Saken bör sättjas i förra stånd,
ock Placerings-Deputation afgiör sedan, hvem som skall hafva
Regimentet.
Detta proponerade Hr Gref Lewenhaupt åter igen ock
holt före, at General-Lieutenant Trauivetter bör gå först til
sit commendantskap, men Beckern ock Bildstein til hvar sin
Battaillon.
Hr Didron: Detta är allenast et ceremoniel, saken kommer
ändå i placeringen at afgiöras.
Hr Landtmarskalken: Kan skie Placerings-Deputation
redan afgiort, hvilken som skall hafva Regimentet, derför måste
vij ackta oss, at vij intet giöra något, som strider emot hvart -  annat.
Hr Swanfelt: Det är samma sak med mig, Regimentet
står ännu ock jag har fåt afskied, men Ofverste Ållonberg har
Regimentet, ock saken är remitterad til placeringen.
Hr Lilliestierna begiärte at Råds-Protocollet måtte
blifva upläsit, så får man se, huru saken hänger tilhopa.
Hr Landtmarskalken: Så framt intet plan skall rub
bas,
som vij tagit hafva, så måste det gå til placeringen.
Härtil svarades ja. Icke dess mindre kom detta på talet
igen.
Hr Landtmarskalken sade, at Swanfelt ock Lundeblad
ock flere andre begiära at slippa placeringen ock få gå til
Justitise-Deputation.
Men andre sade, at desse varit i Krigz-Commission, men
von Beckern intet.
Hr Lilliestierna hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke Råds-Protocollet kan upläsas in pleno, säijandes, att
efter saken ey i Krigz-Commission varit före, så kan den ey
gå till Placeringen, utan lärer man vähl finna saksens sammanhang
här, ock at Justitise-Deputation fölgt lagen ock Regeringzformen.
Krigz-Commissions ock Placerings-Deputations ledamöter
efterskickades, ock då de kommo up, berättade Hr Landtmarskalken,
huru General-Major Beckerns memorial, Bild
-
Tvist mellan generalerne v. Beckern och Trautvetter. 361
steins ock Trautvetters voro remitterade til Placerings-Deputation,
ock at derpå General-Major Beckern kommit in ock begiärt,
at hans måtte remitteras til Justitise-Deputation, som
ock skiedt. Jämvähl at i Justitise-Deputation Trautvetters
Auditeur å dess vägnar begiärt at blifva hörd; men som han
intet hadde Fullmackt, så är han ey admitterad. Nu vore här
frågan, om icke hvad Regementet angår hörer til Placeringen.
Detta besvarades med ja af en dehl, men andre mente,
at som saken varit före i Justitise-Deputation, så kunde den
ey gå till placeringen.
Hr Landtmarskalken: Här är samma sak med Gref
Frölich ock Generalen Cruse: det som angår Regimentet gick
til Placeringen, men det andra remitterade vij til JustitiseDeputation.
Hr Skog: Det är frågan, om intet General-Major von
Beckern skiedt orätt.
Hr Landtmarskalken: Det har Justitise-Deputation
sagt; men skulle sådanne saker tagas up i Justitise-Deputation,
skulle alla Officerarne gå ifrån Placeringen til Justitise-Deputation.
Hr von Beckern: Krusen sat intet i possession af Re
gementet,
men jag sat i possession af Regementet.
Anteligen stannade detta deruti, efter Hr Landtmarskalkens
förslag, at, hvad som passerat med General-Major von
Beckern i Rådet eller elljest, skall intet ligga honom i vägen,
utan saken cum toto effectu gå til Placerings-Deputation.
Hr Skog begiärte, at General-Major von Beckern först
måtte sättjas i possession af Regementet.
Hr Weili: Saken bör först sättias i förra stånd.
Hr Hammarberg begiärte, at Placerings-Deputation måtte
få communication af Råds-Protocollet.
Detta bevilljades.
Hr Landtmarskalken uprepade frågan, ock ropades ja
härtil.
Friherre Hugo Hamilthon var af samma mening, at
General-Major von Beckern bör considereras såsom i possession
af Regementet.
Friherre Ernest Creutz: Intet ligger Hr General-Major
von Beckern i vägen af alt hvad som passerat, men i PlaceringsDeputation,
der skiärskådas hvars ock ens meriter.
362
1723 den 3 Juli.
Hr Landtmarskalken: Här äre tre stridande parter;
altså är frågan, om Justitise-Deputation har hördt Bildstein
ock Trautvetter.
Dertil sades ney.
Andre frågade, huru man då vil fastställa Justitiae-Deputations
Betänkande.
Hr Landtmarskalken: Här äro någre som mena, at
man skulle sättia General-Majoren i sit förra stånd, ock at
saken sedan går til Placerings-Deputation, at Deputation på
Eed ock Samvete afgiör detta.
Detta blef bifallit.
Hr Cederholm: Hvad angår Regementet, det går til
Placeringen, men först bör General-Major von Beckern sättias
i förra stånd.
Härtil ropades ja.
Ock som äfven påstogs, at General-Major von Beckern
borde niuta sin lön, sade
Hr Landtmarskalken: Här säijes, at i fall GeneralMajor
v. Beckern skall niuta lön ifrån den tiden han sattes
ifrån Regimentet, huru skall det då blifva med General Kruse
ock alle de andre afsatte?
Hr Swan felt påminte, at han måtte få tilträda sit Regemente,
ock äfven få niuta lön lika så.
Härtil svarades, at hvarcken General-Major von Beckern
eller de andre kunna niuta lön, utan den som giordt tiänsten.
Hr Lilliestierna beropade sig på Justitiae-Deputations
Betänkande ock sade, at General-Major v. Beckern bör anses
såsom den der bordt sittia vid tiänsten.
Hr Landtmarskalken: Får det blifva dervid, at Hr
General-Majoren sättes in til sit Regemente, ock at saken går
sedan cum toto effectu til Placerings-Deputation?
Hr Skog hemstälte Ridderskapet ock Adelen, om icke
General-Major Beckern, som giort åtskillige depencer ock fördt
sin familia öfver, bör niuta lönen.
Hr Landtmarskalken proponerade detta ock sade, at
då måtte skie samma med alle andre.
Härtil svarades, at han ey kan niuta lönen.
Gref Lewenhaupt: Här anföres, at detta skall vara
et prsejudicat för de andre, ock at de lära taga sig tilfälle at
draga sig undan Placeringen ock gå til Justitiaa-Deputation.
Justitie- och Placerings-Deputationernas kompetens. 363
Men detta kan intet vara prsejudicat för dem, ty denne saken
har intet varit i Stora Commission, men de andras hafva der
varit före. Ar det rät, at General-Majoren v. Beckern skall
sättjas i tiänsten, så bör han ock niuta lönen.
Friherre Hugo Hamilthon: År han olaglig satt ifrån
Regementet, så hör han niuta de vilkor som en Ofverste.
Härtil svarades ja.
Friherre von Hylten påstod, at detta intet måtte komma
på Cronans depence.
Såsom Hr Öfverste-Lieutenant Skoug är General-Major
von Beckerns måg, ock påminnelse emot honom giordes, sade
Hr Landtmarskalken, at det giöres den påminnelse, att
enär någon sak förehafves, böra de som sådant angår sig absentera.
Ridderskapet ock Adelen fan detta böra skie hädanefter.
Hr Plan: Det kan intet vara billigt, at den som giort
tiänsten skall betala lönen tilbaka.
Ock som Ridderskapet ock Adelen härutinnan voro
ännu differente, så månde
Gref Carl Gyllenborg ock flere begiära, at den qvaestion
om lönen måtte anstå, til hufvudsaken i PlaceringsDeputation
blefvit afgiord.
Hvilket blef bifallit.
Friherre von Hylten förklarade sig vidare ock sade, at
hans mening är intet, at General-Lieutenant Trautvetter skall
betala lönen tilbaka, utan at Cronan aldrig bör graveras med
dubla löner.
Detta sades ey böra skie.
Gref Carl Gyllenborg förklarade sig, at han höllö före,
at qvestion voro afgiord, at von Beckern skall niuta lön; men
hvar han skall få den, det anstår, til dess hufvudsaken blir
afgiord.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke det får anstå
hvad lönen angår, til dess Placerings-Deputation afgiort saken.
Hvartil svarades ja; men en del voro ändå här emot.
Dock stannade det härvid.
I föllje af det som nu i denne saken slutit blef, upsatte
Secreteraren fölljande Extractum Protocolli, at gå til communication
med de andre Stånden.
364
1723 den 3 Juli.
S. D. resolverades uppå Justitiae-Deputations Betänkande,
beträffande General-Majoren von Beckerns andragne klagan, at
han ifrån sit anförtrodde Infanterie-Regemente, som i Garnizon
til Strålsunds besätning blefvit öfverfördt, emot sin villja ock
utan laga dom samt någon sin förbrytelse sat blefvit; det bör
General-Majoren Välborne Hr Johan Wilhelm von Beckern
sättias i förra stånd, ock om bättre rätt til Regementet afgiöras
vid Placerings-Deputation, dit denna saken icke allenast
igenom Uhrskilgningz-Deputation den 16 Februari sidstledne
remitterades, ändock den sedermera uppå Hr GeneralMajorens
uti berörde Deputation inlagde memorial ock begiäran
til Justitise-Deputation förvijst blefvit; utan ock Hr General-Lieutenanten
Trautvetters ock General-Majoren Bildsteins
memorialer, samma Regemente angående, längst för detta ifrån
Uhrskilgningz-Deputation äre remitterade ock uti PlaceringsDeputation
qvarbehåldne, at tagas i behörig consideration.
Hvarvid Riksens Ständers Placerings-Deputation uppå Ed ock
Samvete härmed förfara lärer. Kommandes, sedan hufvudsaken
afsluten är, at afgiöras, huru Hr General-Majoren för
den tiden han ifrån Regementet sat varit må lön niuta. Hvilket
med de öfrige respective Stånden communicerat blifver.
Sedan uplästes Secrete Utskåttets ock Secrete Deputations
Extractum Protocolli, at Ammiralitets-Fiscalen må hafva frihet
at tiltala vice Ammiralen Baron Carl Siöblad för de af honom
i Lesund försatte Fregatterne, utan at Kongl. Maijrts befrielsebref
skall ligga Fiscalen i vägen.
Friherre Ernest Creutz: Det Betänkandet, som Fi
scalen
vid Ammiralitetet gifvit in, det har Secrete Deputation
fordrat neder til sig, ock lära de som deröfver suttit hafva
sedt, huru Ammiralitets-Fiscalen visat sig hafva causam agendi,
såsom ock huru Riket ledit igenom vice Ammiralens förhållande,
så i anseende til Fregatterne, som manskapet ock annat
mera.
Hr Carl Gust. Cederhielm: Det skulle vara betänkeligit
at ställa vice Ammiralen under fiscalisk action, om
han giort det i god intention ock at gripa an sin fiende.
friherre Ernest Creutz: Vij hafva intet utan uppå
stora omständigheter yttrat oss sålunda. Ock så vida saken
är intet afgiord vid Ammiralitets-Rätten, så hafva vij intet
kunnat förtiga detta.
Om åtal mot vice amiralen Siöblad.
365
Ammiralen Carl Wachtmeister sade, at han ingen
betalning fåt at gie berättelse derom, ey heller kan han det
giöra.
Friherre Ernest Creutz: Om vice Ammiralen Siöblad
intet funnit sig skyldig, hvarföre har han då kommit in med
suppliqve ock begiärt tilgift?
Friherre Hugo Harn il thon: Har icke varit tid nog at
bedia om nåd, då saken varit afgiord?
Hr Cederhielm: Han har velat undvika Fiscalens til
tahl.
Friherre Hugo Hamilton: En Feltmarskalk ställes un
der
Fiscalens åtahl för sit commendo, hvarföre kan icke det
här skie?
Friherre Ernest Creutz: Det är ock til at considerera,
den dechargen som han producerar är uppå en suppliqve, som
Siöblad har särskilt hos Hans Maij:t ingifvit, ock är fuller
skrifteligen med Hans Maij:ts egen hand, men intet namn under,
ey eller datum. Sedan, när saken kom från Ammiralitetet
til Rådet, så har Rådet i anseende til Hans Maij:ts decharge
lemnat saken så länge, ock således är den indecis.
Friherre Hugo Hamilton mente, at man skulle nu föredraga
Kongl. Maij:t de skiählen som man funnit, ock höra om
Kongl. Maij:t vil, at inqvisition skall gå för sig, eller låta honom
niuta sin nåd.
Detta proponerade Hr General-Felt-Tygmästaren förRidderskapet
ock Adelen, men blef ey bifallit.
Friherre Ernest Creutz: Cronan har kommit mycket
härigenom at lida; har jag en god sak, så frucktar jag intet
för Fiscalens påstående, ty rätt blir ändå rätt.
Hr Lagercrona: Hvar ock en bör hålla det för et be
neficium
at få visa sin oskuld.
Hr Landtmarskalken frågade, om saken skall gå til
sit rätta forum ock der afgiöras eller ey.
Det blef godt funnit, at saken skall gå til sit forum ock
der afgiöras.
Hr Lilliestierna: Som Ridderskapet ock Adelen med
största justiee resolverat häröfver, så är billigt, at alla Fiscaler
få ordres at giöra sit embete ock anklaga dem, som til
siös ock lands eftersat något af sin skyldighet, ock i så måtto
förorsakat Riket någon skada.
Härtil ropades ja.
366
1723 den 3 Juli.
Hr Lilliestierna: Jag talar detta af en patriotisk nijt,
ock så vida sorn månge olyckor gåt öfver oss, så vore vähl
at eftersöka, om något skiedt igenom ens eller annans försummelse.
Friherre Creutz: Yid 1720 ahrs Riksdag blef GeneralLieutenant
Strömfelt utnämd at förrätta en undersökning, ock
derom har varit åtskillige gånger discourerat i Rådet; men
åtskillige hinder hafva legat i vägen, förutan at GeneralLieutenant
Strömfelt varit bärta, så at detta intet kunnat gå
för sig.
Hr Landtmarskalken: I Giötheborg var Ammiralen
Gref Wachtmeister på Commission; men som Fienden då kom
hit, ock Officerarne behöfdes här, måste Commission stanna;
dock påstå nu alla Stånden, at med Commissionerne må continueras.
Ridd erskap et ock Adelen förklarade sig ock härutinnan
vara ense med de andre Stånden.
Friherre Creutz: Den saken har varit före i Secrete
Deputation angående Commissionernes reassumerande, ock der
har man sedt, at de äre utan skuld, som dem förrätta skolat,
men at det har varit andre hinder, ock vij lära komma in med
et memorial derom.
Hr Landtmarskalken: Nu äre Stånden enige, at Personerne
vid Riksdagen skola utnämnas dertill.
Detta blef äfven af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Sedan uplästes Secrete Deputations Exlractum Protocolli,
angående huru vida Riksens Ständer tyckias kunna befatta
sig med the i Kongl. Justitise-Revision afdömde sakerne, när
besvär emot Justitise-Revisions dommar anföres.
Hr Landtmarskalken: Som detta är af en stor vicht,
så kan betänkandet läggas på bordet.
Friherre Hugo Hamilthon: Justitias-Revision är högsta
Rätt, ock derutöfver ingen annan dom än Guds allena; hvarföre
skal man då provocera derifrån?
Hr Fegerstierna: I detta betänkandet står, at Revisions-Secreterarne
skola giöra en rotulum i saken. Det är
efter Cancellie-Ordningen skiedt; men intet har den blefvit
utgifven til parterne, utan för dem upläsen, så at om de haft
något at påminna, hafva de fåt giöra det.
Ridderskapet ock Adelen begiärte, at Betänkandet
måtte läggas på bordet för dem som behaga närmare se på det.
Justitie-Revision. Rådet och dess divisioner.
367
Sedan uplästes Secrete Deputations memorial, hvarutinnan
berörde Deputation gifver tilkiänna, at den af Råds-Protocollen
funnit, huruledes åtskillige af Herrar Riksens Råd, en dels af
hög ålder, en dels af svår ock långlig siukdom, en dels ock
af sine andre embetes bestälningar i Collegier ock Gouvernementer
samt anbefalte Commissioner, blefvit förhindrade Riksens
almänne vårdande ährender at bivista; hvarföre de närvarande
endels måst upskiuta med vichtige sakers afgiörande,
endels ock måst träda utur den ena Divisionen i den andra,
hvarigenom den 14 § i Regeringzformen frucktlös giöres.
Friherre Ernest Creutz: Man har fåt anledning härtil,
efter som ingen dag varit, efter protocollernes lydelse, som
icke någon af Deras Excellencier varit antingen opasslig eller
vid andre expeditioner, ock derigenom har man ofta måst vänta,
innan man fåt någon af Deras Excellencer ifrån de andre
ställen til sig. Ock sorn detta har förorsakat en svårighet vid
sakernes afgiörande, så har man ey bordt förtiga detta.
Hr Fägerstierna: Det är nu snart två åhr, som Råden
intet varit i tvenne Divisioner.
Derpå uplästes Gref Spens memorial, at Rådet ock Prsesidentskapen
i Collegierne måtte vara så besatte, at Riksens
angelägne sysslor, som der förekomma, behörigen skiötas kunna.
Hvarjämte som en förteckning fölgde på Riks-Råden, at antalet
af dem ock deras tilstånd så mycket bättre må kunna
tagas i consideration, så blef ock den äfvenvähl upläsen.
Hr Landtmarskalken utlät sig dervid, at man giort
bättre man intet bilagt berörde förteckning.
Den 4 Juli in Pleno.
Uplästes det författade Projectet til Förordningen angående
friheter ock förmåner, hvilka alle de i gemen hafva at
niuta, som Metall samt Mineralstrek ock nyttige Bergzarter
upfinna, angifva ock i gång bringa.
I lika måtto blef Gammar- ock Oeconomice- samt BergzDeputationernes
påminnelser dervid upläste.
Ock giorde Ridderskapet ock Adelen dervid folljande
anmärckningar: l:o at som uti Förordningens l:sta § allenast
6 frihetsåhr för uptagaren utsatte äro, ock det för publico en
större afsaknad vara skulle, om slike underjordiske skatter
368
1723 den 4 Juli.
lemnäs fördolde liggande, än förunna berörde uptagare någon
längre frihet, at såmedelst desto mer upmuntra hvar ock en
til at uptaga slike Bergzbruk; så håller Ridderskapet ock Adelen,
för desse ock de flere skiähl, som uti Cammar- ock Oeconomise-Deputations
betänkande anförde äre, det för billigt,
at den, som uptager slike nyttige värck, nije frihetsåhr i första
början förunnas böra.
Pag. 7 står: utan förklare i nåder, at med det ordet regale
hvarcken är förståt eller annorlunda förstås bör. Ridderskapet
ock Adelen tycker, at meningen så inrättas bör:
utan förklare, at med det ordet regale hädanefter ey annorlunda
förstås bör.
Pag. 8 finnes i sielfva projectet understruket, hvad Ridderskapet
ock Adelen hålla före böra uteslutas, hvaremot in
margine är infördt det, som tyckes böra åter igen införas.
Pag. 9 synes detta böra tilläggas, som finnes tilskrifvit,
at jordäganden skall ock niuta fritt för alla omkåstningar en
procent af utbytet, som deraf falla kan, likmätigt den meningen,
som föregår ock utstruken är i sielfva projectet.
An vidare införes pag. 9, i stället för sex, nije frihetsåhr.
Pag. 12: Skall för sig, sin hustru ock barn, adde: barn
efter barn.
Pag. 13 in fine, art. 4: äfven vara fri för sig ock sine
söner; tyckes böra sättias: hemmastadde söner.
Pag. 14 håller Ridderskapet ock Adelen före böra observeras
Deputationernes betänkande, så at den, som finner på
gullmalm, saltbrunnar eller saltbärg, bör få participera til helften
i berörde värck.
Sedan uplästes Cammar- ock Oeconomice-Beputations Betänkande,
angående Tröske-Machinen, som Hr Polheim inventerat,
hvarå sökes Privilegium.
Hr Landtmarskalken frågade, om Betänkandet blifver
approberat.
Hr Bilberg: Om någon annan hittar på någre machi
ner,
så bör detta privilegium intet ligga honom i vägen.
Hr Landtmarskalken: Det står i betänkandet, at
den som kan hitta på någon annan machin får då privilegium
derpå.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig giärna se, at
någon sådan machin kunde bringas i gång, hvarigenom landt
-
Bergsbruken. Bergsmans- och posthemman. 369
mannen uti dess svåra arbete vid tröskningen kunde lättad
blifva, ock approberade betänkandet, at privilegium härå meddelas
må.
Bergz-Collegii Memorial af den 24 Maij 1723 uplästes,
angående Gref Fredrich Gyllenborgs ansökning om limitation
i 1664 åhrs Förordning. Men som detta ey rörde Skattekiöpen,
så utlät Ridderskapet ock Adelen sig nu icke deröfver.
Bergz-Collegii Memorial uplästes å nyo, beträffande huru
vida Bergzmanshemman måge sälljas til skatte. Ock som förra
gången ey blef afgiort, om Grufve- ock Bruksidkare böra hafva
prasferencen at kiöpa Cronohemmanen til Skatte, som dem til
lägenhet vara kunna, så blef nu häröfver resolverat, ock praeferencen
dem tillagd på de hemman, som för detta äre lagde
under theras Bruk, likmätigt Cammar-Collegii Betänkande,
hvilket approberades.
Härvid giorde Hr Stedt en berättelse, huru som sådant
igenom åtskillige Kongel. Förordningar voro faststält.
Betänkandet approberades, som vidare läsas kan N:o
Sedan upläste Hr Stedt af sit memorial, at CammarCollegium
skall sålt undan någre bruk sådanne hemman.
Hr Landtmarskalken: Om någon skulle hafva at klaga,
så kan han i Kongl. Cammar-Collegio ock Bergz-Collegio gifva
sig an, som väl lära observera förordningarne.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig vara ense
med Hr Landtmarskalken.
Sedan proponerades, om icke, när Skattehemman sälljes
utom börd, hembod då skie bör efter 1684 åhrs placat, ock
Cammar-Collegium, när hemmanet ligger der som bergvärck
äro, först har at communicera sådant med Bergz-Collegio, innan
till saken något sluteligen afgiöres, ock, så framt Cronan
ey har hemmanet nödigt, inlösningzrätten transporteras på den
Bruksidkaren, till hvilkens värck åboens kohlning varit anslagen,
alt efter som Cammar-Collegii Betänkande härom lyder.
Ridderskapet o.ck Adelen funno detta billigt ock til
publici tiänst ländande, hvarföre de ock gillade CammarCollegii
Betänkande i detta fallet. Dock föres detta så in vid
expedition, at intet Bondeståndet derigenom stötes för hufvudet.
Sedan förekom den qveestion, huru vida Påsthemmanen
måge sälljas til skatte.
370
1723 den 4 Juli.
Hr Stedt mente at de kunde sälljas, allenast at i Skattebrefven
införes at, om Bonden ey fullgiör sin skyldighet, han
då går qvitt sin skatterättighet.
Hr Landtmarskalken uprepade detta ock frågade, om
de få sälljas til Skatte, med betingning i Skattebrefvet, at så
framt Påstbonden felar i påstföringen, skall han då blifva
skatterättigheten qvitt.
Detta van bifall.
Hr Öfver-Directeuren Bunge var häremot ock sade, at
han då intet kan svara för påstföringen, at den skall gå ricktigt;
bad derhos, at Cancellie-Collegium måtte höras.
Hr Landtmarskalken proponerade, om Skattekiöpen
skola ske antingen efter värdie, som Bönderne påstå, eller efter
högsta budet, likmätigt Cammar- ock Oeconomise-Deputations
Betänkande, eller efter första budet, som Cammar-Collegium
håller före.
Dock föll härpå ingen resolution, efter som en Deputation
ifrån Bårgareståndet lät sig anmäla.
B år g are-Ståndets Deputerade kommo in, anmälte hos Ridderskapet
ock Adelen i ödmiukhet Bårgare-Ståndets tiänstvänliga
ock hörsamma hälsning ock berättade, at Ståndet gif—
vit dem i commission at föredraga Ridderskapet ock Adelen
fölljande skrift, hvilken uplästes, så lydande:
Såsom denne så länge påstående Riksens Höglåfl. Ständers
almenne sammankomst kommit ey allenast at dragas
lengre ut på tiden, än man i första början kunnat sig föreställa,
utan ock efter all lijknelse torde ännu fordra en rund
tijd, innan den kan komma till slut ock ändskap, landet til
en stor gravation, som sina Fulmäcktige så lång tijd måste
här å orten uppehålla; altså har Bårgare-Ståndet för sin del
ey undgå kunnat, at til de öfrige respective Ståndens närmare
öfvervägande hemställa, om icke dem skulle behaga med hvar
andra öfverlägga, på hvad sät Riksdagen må kunna förkårtas,
utan at det almenna värcket må komma dervid at lida, de
almenne riksvårdande ährenderne att lemnäs oafgiorde, eller
igenom mindre nödige måhl uppehållas.
2:o. Ock emedan hvad Stora Siötullens förvaltande vidkommer
är äfven et högst angelägit måhl, ty päminnes ock
så aldrahörsammast om dess skyndesamma afslutande.
Hr Landtmarskalken: Hvad det Låfl. Bårgare-Ståndet
andragit skall blifva Ridderskapet ock Adelen förestält, ock
Om skatteköpen.
371
derpå svar föllja. Imedlertid behaga de förmäla Ridderskapets
ock Adelens hälsning hos sine medbroder.
Den förra qvasstionen togs åter up af Hr Landtmarskalken,
ock frågade Hr Landtmarskalken, om Skattekiöpen
skola skie efter värdie, ock då tagas en sådan proportion, at
man lägger sex åhrs ränta til grund vid värdiet, på det lusten
kan förgå bonden til at kiöpa Skatte; dock at de hemman,
som äre af bättre vilkor, så högt värderas, som de kunna
pröfvas vara mera värde.
Hr Weili: Stånds-Personerne hafva ofta anmält sig til
at kiöpa Skatte, ock bonden suttit stilla, men sedan har bonden
kommit fram ock giort alt til intet, ock så hafva de andre
luppit efter näsan.
Såsom en del af Ridderskapet ock Adelen mente bäst
vara, at Cronohemmanen säljes på auction till Skatte, så
frågade
Hr Landtmarskalken, om det skall blifva dervid, at
Cronohemmanen, som säljes til skatte skola först värderas ock
sedan auctioneras.
Detta blef godt funnit böra skie, helst efter 1719 åhrs
resolutionfer] på Almogens besvär voro utvärckade utom Ständernes
communication ock utan at Cammar-Collegium blef
hördt: hörandes Cronones rätt intet vara sämbre än någon privats
til at bringa ut sin egendom til det högsta.
Vidare frågades, om åboen vill gie så mycket som högsta
budet är vid auction, om han icke då bör hafva prseferencen.
Hr von Kocken ock Lindenstedt sade, at någre bedt
dem giöra en förestälning til Ridderskapet ock Adelen.
Hr von Kocken sade: Som åtskillige angelägne qvse
stioner
äro ännu at afgiöra med Bondeståndet, så skulle man
tycka, at man borde bruka försichtighet uti de måhl som man
nu har för händer.
Hr Lindenstedt itererade det samma ock sade, at bonden
har ändå resolution för sig at få sittia odrifven, så länge
han vähl brukar sit hemman, ock altså kan man nu intet drifva
detta angående Skattekiöpen så högt.
Friherre Otto Strömfelt, Hr Palm fel t ock flere andre
voro af samma tanckar, at det må blifva efter värdie, ock
åboen derefter få lösa hemmanet, hvilket han åbor, til skatte.
Adelns Protolwll, 1723. 25
372
» 1723 den 4 Juli.
Friherre Otto Strömfelt: Detta är en angelägen sak,
ock Bondeståndet anser den för den angelägnaste; de säga at
detta förminskar mycket deras rättigheter; bad at Ridderskapet
ock Adelen ey ville spänna bogan för högt, så at Bönderne
må komma på den tankan, som ville man giöra dem
omöijeligit at få kiöpa något hemman mera til skatte.
Derpå uplästes Bondeståndets Memorial, ock änteligen
resolverades, at som de för detta försålde hemmanen
blefvit alt för ringa värderade, ja ofta icke så högt, som et
ahrs ränta sig bestigit, der likvähl hemmanet måste ligga tre
åhr öde, innan det blir skattevrak, ock Cronan får Skatterättigheten
deraf, ey til at förtiga at någre ahrs frihet fordras
til dess uphielpande; altså skall fuller åboen få lösa det efter
värdiet, men dervid tages sex ahrs ränta til fundament, så at
intet hemman derunder må värderas, men elljest, efter belägenheten
ock beskaffenheten, til hvad det deröfver kan stiga.
Skulle åboen ey villja therföre lösa det, utan andre begiära
kiöpa det til Skatte, skall det då gå til auction. Ock på det
at åboen ey må lösa det åt någon annan än för sig sielf, skall
han med Ed intyga, at han löser det åt sig ock ingen annan.
Hr Adlerbeth: I fall något hemman behöfver förut förmedlas,
bör icke då räntan, som efter förmedlingen blifver
ständig, tagas til fundament?
Detta blef gillat, ock införes sålunda: efter den räntan
som är på hemmanet eller satt varder.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke åboen, han må
vara af hvad stånd han kan, bör niuta lika rätt härutinnan.
Ridderskapet ock Adelen höllö före, at ingen åtskilnad
giöras bör.
Vidare proponerade Hr Landtmarskalken, om icke alt
hvad som redan giort är bör blifva dervid.
Detta blef äfven hos Ridderskapet ock Adelen faststält,
ock de som sat in penningarne blifva bibehålne dervid,
ock bref gifves ut til dem.
I anledning häraf expedierades fölljande Extractum protocolli
til communication med de andre Stånden:
S. D. Resolverades af Ridderskapet ock Adelen, det skola
Skattebrefven, som redan upsatte äre, i gemeen ock utan anseende,
om åboen är af Bondeståndet eller ey, extraderas; jämvähl
de ännu ey förfärdigade skyndesambligen expedieras, sä
Protokollsutdrag om skatteköpen. 373
vida värderingen ågången är, penningarne derefter insatte äre,
ock alt lagligen dermed tilgåt, efter de härtils brukelige Förordningarne;
emedan, i fall uti Skattekiöpen någon ändring
skie skulle, sådant ey til den förflutne tiden ock de kiöpen,
som redan skiedde äre, extenderas kan eller bör. Dock blifver
detta med de öfriga respective Stånden communicerat, at häröfver
deras utlåtelse ock godtfinnande inhämtas må.
Hr Landtmarskalken hemstälte vidare Ridderskapet
ock Adelen, huru vida efter Bonde-Ståndets memorial en inqvisition
skall skie i orterne, om vid värderingarne af de härtils
försålde Cronohemmanen någon egennytta, flathet eller
nachlässighet blefvit föröfvad.
Detta blef bifallit, men de modo får man komma öfverens
om.
Dock resolverades sedermera, at undersökningen då skall
skie, när speciales casus gifves an, om någon egennyttighet
passerat vid skattekiöpen.
För öfrigit biföllo Ridderskapet ock Adelen Cammarock
Oeconomiae-Deputations betänkande, at til Skatte försälljas
måge alle de uti 2 § upräknade hemmanen; dock hvad
hästehemmanen angår, skier sådant med det förbehåld, at de
giöra de dagzvärcken, som de förr giort, efter hvarje orts beskaffenhet.
Beträffande Rusthållen, så blef ock så godt funnit, at de
til Skatte försäljas måge efter värdie, dock til ingen annan än
Rusthållaren, likmätigt Kongl. Maij:ts bref af den 26 Marti
1702. Afven komma ock Augments-hemmanen at sälljas til
skatte, ock Rusthållaren at vara dertil närmast, då det ligger
Rusthållet til styrckio, men elljest åboen. I lika måtto finner
Ridderskapet ock Adelen, at Reserve-hemmanen kunna
säljas til Skatte, emedan räntan allenast til visse usus vid
Regementet anslagen, men hemmanet elljest icke disponerat
är. Ock ehuru vähl Prästebolils-Stomnarne ey komma at til
Skatte försälljas, så måste dock under denna exemtion ey dragas
de hemman, som långt ifrån Prästebolen belägne äro ock
i Knecktehåll stå, utan de till Skatte försälljas, så vida icke
de, i brist af Cappellansbohl, kunna komma at uplåtas Cappellanerne,
emot räntans ehrläggande til Kyrkioherden. Sammalunda
blifva til Skatte försålde Besitningzhemmanen, dock til
ingen annan, så länge besitningzrätten varar, än til den, som
med berörde besitningsrätt är benådad.
374
1723 den 5 Juli.
Hr Landtmarskalken proponerade hvad Bårgare-Ståndet
andragit, at man nembligen måtte vara omtänckt til at
giöra slut på Riksdagen, ock kemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke den Secrete Deputation kan företaga detta.
Ridderskapet ock Adelen voro härmed aldeles förnögde.
Den 5 Juli in pleno.
Uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande
angående Krigzmanshuushemmanens försälljande til Skatte,
ock at skattelösen theraf, som Wadstena KrigzmanshuusDirecteuren
Hr Reuterholm påstår, böra tilfalla Krigsmansliuset,
så för de som försålde äro, som för dem hvilka hädan efter
sälljas kunna.
Hr Landtmarskalken: Man ser af detta Betänkandet,
at så vähl Cammar- ock Oeconomise-Deputation som Hr Reuterholm
hålla före, at Krigzmanshuushemmanen kunna til Skatte
försälljas; men den åtskilnad är här allenast, at Reuterholm
begiär, at de penningarne som influtit måtte återställas Krigzmanshuset;
men Deputation säger dertil ney, ock at allenast
penningarne för dem, som hädanefter säljes, skola tilfalla
Krigzmanshuset. Frågade, om icke det kan blifva vid Depu■tations
Betänkande.
Ridderskapet ock Adelen gillade i alla delar Cammarock
Oeconomias-Deputations Betänkande.
Sedan blef Cammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande,
angående Danvijks-hemmanens försälljande til Skatte,
Ridderskapet ock Adelen föredragit; varandes Deputation af
den tancka, at desse igenom auction försälljas böra.
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke Academiers,
Gymnasiers, Scholars, Kyrckiors, Krigzmanshuus ock Hospitalers
hemman, under hvilke senare Danvijkens begripes, måge
til Skatte försälljas, enär vederbörande Consistorier ock Föreståndare,
som disposition deröfver anförtrodd är, sådant åstunda
ock nyttigt finna; dock at de communicera det med CammarCollegio,
ock hemmanen igenom auction försäljas, såsom ock
at penningarne falla berörde värck til, samt at åboen, i fall
han vil gifva det som högsta budet på auction blifver, då är
närmast at kiöpa det.
Skatteköpen. Frölichs och Bennets tvist.
375
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit, ock
skall det på vederbörandes ansvar ankomma, om de bårtsällja
något desse värcken til skada.
Hr Crusbiörn var af samma tanka, ock lade detta bärtil,
at fundationerne eller donationsbrefven äfven böra observeras.
Hvilket jämvähl af Ridderskapet ock Adelen van
bifall.
Secrete Utskåttets Extractum Protocolli af den 29 Juni ock
1 Juli uplästes, angående the förbrände S:taB Catharinas ock
S:tae Jacobs kyrckiors kåppars förmyntande til plåtar, utan
Crono-tull ock slagskatt, som gior 80 Dal. Smt för hvart
Skieppund. Som vidlyftigare läses af N:o
Hr Landtmarskalken: Som detta är en sak, som
Secrete Utskåttet intet kunnat afgiöra, så har Secrete Utskåttet
velat referera detta in pleno, at förnimma Ståndens
utlåtelse härom.
Ridderskapet ock Adelen approberade Secrete Utskåttets
Betänkande, ock önskade at kyrkiorne kunde ännu få
någon mera hielp.
Hr Coijet frågade, om de intet kunde få någre gambla
stycken.
Hr Landtmarskalken sade, at man skulle se derefter
i Secrete Utskåttet.
Ofverstens Gref Carl Frölichs Memorial uplästes, at saken
imellan honom ock General-Majoren Bennet uti Svea HåfRätt
icke måtte summario processu ock innom slutne dörrar
afgiöras, hvarunder jus partis verserar, utan för öpne dörrar
ageras, til partis lsesas satisfaction.
Hr Landtmarskalken: Som saken är remitterad til
Kongel. Håf-Rätten, så lära de vähl observera lag ock processen.
Hr Coijet sade, at saken bör skyndesammast afgiöras.
Hr Plan: Aldenstund General-Major Bennets Memorial
är bifallit, ock af Ridderskapet ock Adelen godtfunnit, at saken
skall afgiöras innan Riksdagens slut, så följer, at saken
summario processu skall afgiöras.
Gref David Frölich begiärte, at hans bror måtte få
niuta lag ock process samt förordningarne til godo.
Hr Plan: At saken afgiöres summario processu, är ju
lagligit.
376
1723 dea 5 Juli.
Hr Landtmarskalken föredrog Ridderskapet ock Adeler),
at Gref Frölich begiär niuta lag ock förordningar til godo,
förmenandes Hr Landtmarskalken, at ingen lärer vara deremot.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig intet vara
deremot, men sade derhos, at summario processu niutes äfven
lag ock förordningar til godo.
Sedan uplästes af Cammar- ock Oeconomice-Deputations
Betänkande, samt Cammar-Collegii Memorial, hvad methode i
Skattekiöpen fölljas skall, ock resolverades, at i fall någon,
som ey är åbo, vil kiöpa något hemman til skatte, får den
äfven begiära värdering å hemmanet; vil åboen sedan hålla
den summan, så är han närmast, elljest går hemmanet til auction,
ock det budet får Cammar-Collegium ey ändra; men när
det sälljes efter värdie, så äger Cammar-Collegium pröfva, om
värdiet är rätt.
Såsom åtskillige fel i värderingarne passerat, ock derigenom
skattekiöpen uppehålne, så blef ock resolverat, at värderingzmännen
böra så värdera de hemmanen, som til skatte
sälljes, at de både för Kongl. Maij:t, Riksens Ständer ock
parten kunna vara ansvarige.
Hvad skogen angår, ock huru vida skattemannen den nyttia
må, derom kommer i nya Skogsordningen at förmälas.
Härefter uplästes Cammar-Collegii svar på Cammar- ock
Oeconomice-Deputations Betänkande angående Byringe ock Lindholmen.
Hr Landtmarskalken förestälte sedan Ridderskapet
ock Adelen, at Cammar-Collegium är deremot, at Byringe ock
Lindholmen skola retraheras, men at Cammar- ock OeconomiaeDeputation
vore af den meningen, at det borde skie.
Hr Stedt begiärte, at Gouverneurens bref måtte läsas
up, ock äfven Skattebrefven; Cammar- ock Oeconomias-Deputation
säger intet, at Rusthållen skola indragas, utan om Rusthållen
skulle indragas, så ligger skatterättigheten Konungen i
vägen, at Konungen sedermera ey kan disponera derom efter
godtyckio. Sade vidare, at Kongl. Maij:t har 1694 förbehållit
sig visse lägenheter i Skåne, hvaribland Lindholmen har varit,
som var då bårdt arrenderat.
Hr Palmcreutz: Det brefvet, som gåt ifrån Kongl.
Maij:t til Gouverneuren, det har gåt Cammar-Collegium förbi,
ock altså vet intet Cammar-Collegium deraf. Men som Kongl.
Byringe och Lindholmen.
377
Maij:t har 1705 lernnat de behåldne lägenheterne i Skåne til
förbättring af Rusthållen ock Indelning, så är i så måtto uti
1694 åhrs bref en ändring giord.
Friherre Koskul sade, at Indelningen ey bör rubbas, ock
at härvid lärer vara enskylte afsickter.
Åtskillige sade, at som desse lägenheter äro lagligen satte
til Skatte, så bör kiöpet intet rubbas, helst det skulle hafva
för stor conseqvence at undersöka, om Cronan vid alle slutne
contracter något lidit.
Andre åter höllö före, at kiöparen bör bli orubbad, ock
Cammar-Collegium vara Konungens man ock ansvarig, om
Cronan lidit.
Hr Stedt: Vij hafva allenast conditionelt understält Riksens
Ständer saken.
Hr Landtmarskalken frågade, om det skal blifva vid
Cammar- ock Oeconomiae-Deputations betänkande eller ey.
Men härpå föll intet egenteligit svar.
Hr Stedt: Yore det et ordinairt ock confirmerat Rust
håld,
så vore det en sak.
Hr Palmqvist: Om det kan tåla flere Ryttare, så bör
det taga på sig dem, men intet bör skattekiöpet uprifvas. Skogen
ock ållonen har Cronan sig förbehållne.
Hr Landtmarskalken: Här säges, at detta Byringe ock
Lindholmen äro indelte 1710 til interims-Rusthåld, ock at de,
sorn då voro Rusthåld ock ginge ut, de äre nu komne i stånd
igen, hvarföre Byringe ock Lindholmen skola kunna mistas
ifrån Indelningen. Hr Gripenstierna, som har mist det, säger,
at han är så när til at kiöpa det til Skatte, som någon annan.
Altså frågas, om det får gå til Deputation tilbaka, at alt sådant
må tagas i consideration.
Hr Stobée: Clewen är bonae fidei possessor; skal han
gå derifrån, så borde så gå med alle andre.
Hr Carl Gust. Cederhielm: Cammar-Collegium har
intet haft mackt at sälja det til skatte; hvad som olagligit
skiedt, bör återgå.
Hr Landtmarskalken: Som i går Bårgare-Ståndet påminte,
at man måtte tänka på utvägar til Riksdagens förkortande,
ock faststält blef, at den Secrete Deputation skulle
träda tilsamman deröfver, så frågas, om icke Secrete Utskåttet
deröfver kunde ock så träda med dem i den Mindre Secrete
378
1723 den 5 Juli.
Deputation tilsainman, ock vij fa skicka en Deputation derom
til de andre Standen ock förnimma häröfver deras mening.
Detta approberades, ock utnämdes dertil:
Friherre Wrede. Hr Ankarcrantz.
Friherre Köhler. Hr Gust. Schantz.
Hr Anderson. Hr Lagerborg.
Rytmästaren af det Compagniet, hvarunder för Byringe
ock Lindholmen rustas, Hr Ridderschiöld giorde fölljande
berättelse, at Hans Excelience Gref Stenbock 1710 vid munstringen
sat sex Ryttare vid Compagniet, ock sade derhos, at
om Munteringarne skulle transporteras på de förra Rusthållen
igen, så vore Byringe ock Lindholmen Grönan behåldne.
Hr Danckwardt sade, at hemmanen räcka intet til i
Skåne, så at Indelningen kan få sin fylnad.
Friherre Oxenstierna: Om de gamla Rusthållen skulle
för Kongl. Maij:ts interesse skull dragas åter in till Rusthåld
under Indelningen, så lågo skatterätten Cronan i vägen på
Byringe ock Lindholmen.
Hr L an dt mar sk alk e n: Hvad Rusthållet angår, så kan
det afgiöras vid Commissionen i orten, men nu är frågan, om
skatterättigheten skall dragas in til Cronan, ock skattekiöpet
uphäfvas eller ey.
Friherre von Hylten: Denna omständigheten kan jag
äfven berätta, at då en viss man begiärte kiöpa Ingelstad,
som är Kongzgård i mit Lähn belägen, til Skatte, remitterade
Cammar-Collegium hans begiäran til mig, at jag deröfver mig
utlåta skulle; men som jag såg, at det intet var lagligit, aldenstund
1/19 ahrs resolution allenast angår Bondeståndet,
ock mig tycktes, at Cronones Sätegårdar ey böra säljas til
skatte, sa lät jag det stanna. Ty om han fåt skatterättigheten,
så kunde han sedan kommit ock velat byta ut det ifrån
Cronan.
Hr Danckwardt: Det fölljer intet, ock Ingelstad är
Rusthald; det var ey heller nagra ordres, utan en remis, som
gick til Hr Landshöfdingen.
Hr Landt marskalken fragade, om skattekiöpet skall stå.
Härtil svarades af en del ja, ock af en del ney.
Friherre von Hylten sade, at det bör stå, som är skiedt
med Bondehemmanen, men intet Kongzgårdarne säljas til
Skatte.
Leputationer om riksdagens förkortande.
379
Hr Lan dt marskalken: Efter de intet komma öfver
ens,
så få vij votera i morgon.
Ridderskapet ock Adelen sade, at de ville nu straxt
votera härom.
Hr Lars Åkerhielm: Konungens Ombudsman borde
höras
häröfver.
Hr Fehman: Såsom Ridderskapet ock Adelen villja
skrida til votering, så är nödigt at afgiöras, huru vida Byringe
ock Lindholmen de äro abalienable eller intet, ock om de ära
mistelige eller intet ifrån Cronan.
Svarades ney, ock af en del ja.
Hr Fehman: Om egendommen är omistelig, så är ju
handlat om det, som intet varit in commercio, men är egendomen
intet omistelig, ock Cronan finnes lidit skada, då kommer
först at frågas, hvem som skall ehrsättia Cronan skadan,
ock kiöpet bör stå; bad at den som är häremot ville träda
fram ock gifva sine skiähl tilkiänna.
Hr Dalman: Det är nog, at Hr Lagman låtit föra sin
mening til protocollet.
Deputation kom ifrån de andre Stånden. Ock berättade
Friherre Wrede, at Deputation har uppå befalning förestält
de andre Stånden Ridderskapets ock Adelens tankar angående
Riksdagens förkårtande, at nembligen Secrete Deputation ock
Secrete Utskåttet måtte träda deröfver tilsammans, hvarmed
de voro vähl nögde ock låfvade vidare gifva svar igenom sine
Deputerade.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, ock förde Biskoppen
Brauner ordet saivo titulo sålunda:
Den ähran ock hedern, Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen
visat Präste-Ståndet medelst afskickning af en Deputation til
berörde Stånd, uptager Prästeståndet med skyldig ährevördnad.
Ock som samma Deputation hade det at anbringa, at
Riksdagen måtte bringas til et önskeligit slut, ock den saken
företagas i den Större ock Mindre Secrete Deputationerne, så
häfver Präste-Ståndet bordt förklara, at det finner sig helt
väll ock förnögdt dermed, ock funnit sig förplicktat at sådant
igenom en Deputation låta Ridderskapet ock Adelen förstå.
Hr Landtmarskalken sade, at Ridderskapets ock Adelens
mening varit, at den Större Secrete Deputation ock den
Mindre Secrete Deputation skulle träda tilsamman härom, ock
880
1723 den 5 och 6 Juli.
bad dem förmäla Ridderskapets ock Adelens hälsning hos det
Högährevyrdige Präste-Ståndet.
Prästerskapets Deputerade afträdde.
Friherre Eric Wrangel: Som en votering intet kan
decidera denne saken, berörande Byringe ock Lindholmen, ock
de andre Stånden torde hafva afgiort saken, så är frågan, om
icke de andre Stånden först kunde höras häröfver.
Bärtil svarades, at Ridderskapet ock Adelen ey behöfver
rätta sig efter de andre Stånden.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, för hvilken T alein
ann en förde ordet, som helsade ock tackade för Ridderskapets
ock Adelens beskickning samt utlåtelse, at den Större
Secrete Deputation måtte sammanträda ock tilse, huru Riksdagen
måtte bringas til slut, hvilket Bondeståndet har tagit i
öfvervägande ock bifallit.
Hr Landtmarskalken tackade Bondeståndet ock sade,
at den Större Secrete Deputation samt den Mindre skola sammanträda
häröfver.
Talemannen sade Bondeståndet vara dermed nögt, ock
afträdde.
Ifrån Bårgareståndet kom en Deputation, för hvilken Bårgmästaren
Lenberg förde ordet sålunda: Hos Höglåfl. Rid
derskapet
ock Adelen anmäler Bårgareståndet sin vördsamma
helsning ock tackar för det gunstiga betänkande, som dem
blefvit lemnat, angående sammanträde af Stora Secrete Deputation
ock Secrete Utskåttet til Riksdagsährendernes skyndesamma
afgiörande, ock bifaller det i alla delar. Derhos berättade
han, at pluraliteten i Bårgareståndet har stannat i det
slut, at Skåne skulle kunna sammandragas til et lähn nu som
förr.
Hr Landtmarskalken tackade derföre, at Bårgareståndet
gifvit svar, ock sade at det skal blifva Ridderskapet ock
Adelen föredragit, det de här förebrackt; ock underrättade
Bårgareståndets Deputerade, at Ridderskapets ock Adelens
mening varit, at Större Secrete Deputation, som består af alla
Ståndens ledamöter, samt Mindre Secrete Deputation måtte
sammanträda om Riksdagens förkårtande.
Bårgare-Ståndets Deputerade sade Bårgare-Ståndet vara
-dermed ense, ock afträdde.
Sedan berättade Hr Landtmarskalken, at Bårgareståndet
anmält, det Bårgareståndet conformerat sig med Ridder
-
Sammansatt Sekret Deputation. Wilborns besvär. 381
skåpet ock Adelen angående Större ock Mindre Secrete Deputationernes
sammanträdande til Riksdagens förkortande;
jämvähl at de för öfrigit anmälte om Skånes sammanslående,
som Hr Landtmarskalken sade vara tvärt emot Regeringsformen.
Derefter företogs voteringen, ock föllo allenast etthundrade
ock tjugu vota för den meningen, at Skattekiöpet
om Byringe ock Lindholmen skulle stå, men tvåhundrade elfva
voro af den meningen, at Skattekiöpet skulle intet blifva bestående,
som vidare ses kan af voteringslistan.
Ock skilgdes så Ridderskapet ock Adelen denna dagen åt.
Den 6 Juli in pleno.
Uplästes Justitice-Deputationens Betänkande öfver de af
Rectore Scholae uti Landscrona Joachim Wilborn anförde besvär
theröfver, at han åhr l’Tl'7' den 17 Juli blef af Consistorio
i Lund afsat ifrån dess tiänst ock sedermera, oacktat Giöta
Håf-Rätt utfärdat sit promotorial til Consistorium, ey kunnat
i tiänsten insat blifva; hemställandes Justitiae-Deputation Ständernes
bepröfvande, om icke i anseende til de i Betänkandet
anförde skiähl Wilborn bör i dess tiänst först insätjas efter
Håf-Rättens resolution, hvarutur Wilborn igenom en orät berättelse
är depossiderad, innan Håf-Rättens resolution blefvit
uphäfven, ock sedan Håf-Rätten få befalning at straxt förordna
en oväldig Commission, som de emot Wilborn angifne
klagemåhl ransakar ock dömmer, ock tillika uptager ock efterser,
hvad skiähligen kan anföras emot Consistorii förfarande, hvarvid
någon Actor officiosus borde vara tilstädes; ock at Commission
sedan dess förrätning til Håf-Rätten under öfverseende
ock afgiörande insänder.
Förberörde Justitiae-Deputations Betänkande blef af Ridderskapet
ock Adelen gillat ock bifallit.
Sedan uplästes Commercie-Deputations Betänkande angående
Tobaksplanteringen här i Riket N:o
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke en underrättelse
borde utgå, huru plantagen skie skall.
Detta blef äfven som ock Betänkandet bifallit.
Friherre Thegner: Städerne borde giöra en begynnelse
härmed, efter Städerne hafva god ock mycken gödsel.
382
1723 den 5 Juli.
Hr Hökerstedt sade, at Commercie-Collegium har sit
besynnerliga afseende på Städerne.
Yttermera uplästes Commercie-Deputations Betänkande angående
Glasbruket på Kongsholmen, at det vid sine åhr 1676
undfångne Privilegier måtte til nästa Riksdag handhafvas, ock
främmande glasinförsel förbiudas.
Hr Landtmarskalken: I fall Glasbruks-Interessen
terne
skola bibehållas vid sine Privilegier, som tyckes hafva
sin goda grund, så böra de intet stegra priset på glasen.
Hr Hökerstedt: Commercie-Collegium vill intet för
biuda
någon vahra utifrån, utan vill igenom tullen så ballancera
priset, at de här kunna arbeta med sin nytta; men skulle
införselen förbiudas, så stegras priset. De utländske glasen
svara intet emot våra til godheten, men som et godt glas går
så snart sönder som et sämbre, så kiöpa de nu häldre af främmande,
men när de här på glasbruket sälja för lindrigare prijs,
så kiöpa de häldre här.
Friherre Thegner sade, at de främmande föra in utan
tull, ock at tullen vore nu förminskad emot förra taxan. Bad
at glasbruket måtte blifva maintinerat vid sine Privilegier, ock
sade at med böckerne skall kunna bevisas, at Interessenterne
arbetat med skada; elljest villja de låta det i morgon falla
ock nederläggas.
Hr Palmqvist: Hvartil tiana Manufacturerne oss, när
vij intet kunna få prijs på vahran, ock ey heller föda en myckenhet
af folck, som vid detta värcket ey skier?
Hr Thegner sade, at i pesten dödde 50 personer dervid.
Hr Landtmarskalken: Det tyckes, at man bör uphielpa
våra Manufacturer, dock så, at dyrheten förekommes; derföre
frågas nu, om införselen utifrån skall förbiudas.
Detta blef med ney besvarat.
Hr Landtmarskalken: Om man skulle förhöija tullen,
så säijes, at derigenom kan ballancen ey hållas, efter de stiäla
in glasen utan tull.
Hr Erenstrahl: I ofredstiden hafva vij intet fåt glas
in, ock kunnat ändå hielpa oss; de främmande rätta sig efter
det priset, som här i landet är. Teglet giäller här nu 100
Dal., det Hållendska kastar 66 Dal., men det är mindre ock
går en half gång mera til, ock altså är deras så dyrt som
vårt.
Tobaks- och glastillverkningen. Eckles. Dep. 383
Hr Landtmarskalken frågade, huru härmed skal blifva;
en del mena at införselen ey skall förbiudas, utan tullen höjas,
til dess väre kunna sälja för lika kiöp som utlänningen,
då förbudet skie kunde; ock säijes at Skånska glasbruket skall
sällja för lika prijs som de Bömiske sälljas.
Hr Weili: Det drifves der nedre med frucktbar skog af
eek ock book, ock är således et kåstbart värck.
Hr Landtmarskalken: Här proponeras, om icke man
til nästa Riksdag kan säija, at främmande glas få föras in,
men at tullen sättes så hög för dem, at våre här med någon
avance arbeta kunna; men skulle man finna vid nästa Riksdag,
at man kan förbiuda all införsel, så kan det då skie.
Men som vice Praesidenten Thegner betygade, at han
ock de öfrige Interessenterne häldre ville lägga neder glasbruket,
proponerade
Hr Landtmarskalken, om icke man skulle låta glasbruket
blifva vid sine Privilegier, ock förbjuda införseln til
nästa Riksdag.
Dock som Ridderskapet ock Adelen intet blef ense,
så upskiöts detta måhlet til härnäst.
Gref David Frölich begiärte at få ut resolution på det
memorial, som dess broder ingifvit i saken emot General-Major
Bennet, helst samma sak nu skall afgiöras, emedan Riksdagen
påstår, ock kunde elljest derigenom komma at utdragas, om
han berörde resolution ey få kan.
Men som den saken redan är remitterad til Svea HåfRäts
afgiörande, föll härpå ey annat svar.
Comrnercie- ock. Tul-Deputationernes Betänkande uplästes,
om Stora Siötullens förvaltning; varandes berörde Deputationer
af den meningen, at Siötullarne nu som förr förblifva under
betiäning, åtminstonne til nästa Riksdag, ock at derutinnan
utom Ständernes vetskap ock godtfinnande ingen ändring skie
må, på det Ständerne må kunna se, huru mycket Stora Siötullen
hädanefter kan åhrligen importera, ock Kongel. Maij:t
sielf nyttia denna inkomsten, som åhrligen mer ock mer til—
taga lärer.
Sedan uplästes Hr von Utfals Memorial, at Stora Siötullen
förarrenderas borde, hvilket han med många skiähl sökt
at bestyrckia.
Afven uplästes Collegiernes Betänkande för Arrendet, N:o
384
1723 den 6 och 9 Juli.
Hr Hökerstedt sade, at efter den calculation, som Cammereraren
Elis upgifvit, så har Tul-Contoiren 90000 Dal. Smt
mindre importerat under Ofver-Directeuren Ehrenpreutzes arrendeålir,
än elljest.
Hr Landtmarskalken: Ofver-Directeuren har fuller
gifvit in et betänkande, huru lurendrägerierne skola hämmas;
men det har ey kunnat ventileras, innan det blifver faststält,
om Stora Siötullarne skola stå under betiäning eller ey. Jag
måste berätta, det jag af actis finner, at Prästerskapet bifallit
Deputations betänkande, at Stora Siötullarne skola stå
under betiäning; Bårgare-Ståndet är intet at tvifla på, at de
ju äre af samma tancka. Dock i fall de skola stå under betiäning,
kan det allenast skie til nästa Riksdag, så at man
kan se, hvad Stora Siötullarne importera; men vij villja icke
desto mindre utlåta oss, huru vij finna detta.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation, som anmälte
Bårgare-Ståndets ödmiuke ock förtrolige helsning, med begiäran,
at som Stånden deröfver kommit öfverens, at en Ecclesiastiqve
Deputation skall blifva förordnad, ock den Stora Deputation
i dag skal träda tilsammans, det ville Ridderskapet
ock Adelen vid det til tället vara derom då förtänkte, huru
Ecclesiastiqve Deputation måtte taga sin begynnelse ock vidare
continuation.
Hr Landtmarskalken svarade dem ock sade, at hvad
de föredragit skal blifva Ridderskapet ock Adelen förestält,
ock Bårgare-Ståndet deröfver svar gifvit.
Bårgareståndets Deputerade afträdde.
Sedan berättade Hr Landt marskalken för Ridderskapet
ock Adelen Bårgareståndets proposition.
Ock som Ridderskapet ock Adelen biföll BårgareStåndets
begiäran, så nämdes en Deputation, at gå til Bårgerskapet
ock lemna dem det svaret, at Ridderskapet ock Adelen
conformerat sig med dem.
De Deputerade voro:
Gref Frölich. Hr Stedt.
Frih. Fabian Wrede. Hr Lindenstedt.
Hr von Scheffer. Hr von Walker.
Friherre Cederhielm begiärte, at Deputation måtte äfven
gå til Bönderne ock låta dem vetta, at Skåne ey kan
sammanläggas, efter det strider emot Regeringzformen.
Stora sjötullens förvaltning. Magister Norman.
385
Det blef beslutit, at Deputation går allenast til BårgareStåndet,
som sidst var hos Ridderskapet ock Adelen.
Ock som Ridderskapet ock Adelen ey kunde förena
sig om Siötullarnes förblifvande under betiäning eller förarrenderande,
så skreds til votering i denna qvestion, hvarefter,
sedan vota blifvit räknade, befans ethundrade femtijo tre för
arrendet, ock tvåhundrade en vara för betiäningen. Som vidare
af voteringslistan finnas kan.
Härmed slöts nu sessionen i dag.
Den 9 Juli in pleno.
Uplästes Justitice-Deputations Betänkande angående Lectorn
Magister Sven Norman, som til Kyrkioherde uti Botkyrkia
ock Salhems församling blefvit förordnad; varandes Deputations
mening, at Magister Norman må förunnas den sökte
Commission i orten, hvilken har at uptaga ock afgiöra de måhl,
som emot honom af Församblingens ledamöter angifves, ock
at han imedlertijd ock så länge må blifva bibehållen vid be—
stälningen efter dess erhåldne Fulmackt, til dess han är lagligen
öfvertygad ock dömd.
Hr Landtmarskalken berättade, at Prästerskapet utlåtit
sig i denna saken, ock bifallit Betänkandet, at Commissionen
må skie ock imedlertid med honom förblifva efter Kyrkiolagen,
som vore tydelig ock klar.
Friherre Johan Baner sade, at han kommit dijt emot
Församblingens vilja, ock har svåra saker på sig, vore ock
uppå Församblingens påstående removerad.
Ridderskapet ock Adelen resolverade, at Commission
efter Justitire-Deputations Betänkande skall anställas; men at
i öfrigit förblifver vid Kyrkiolagen, ock han suspenderas ifrån
tiänsten, til dess saken blir afgiord, lika sorn Prästerskapet
sig utlåtit.
Riksdags-Ordningen uplästes til justering.
Dervid lät Ridderskapet ock Adelen sig föreläsas de anmårckningar,
som öfver Riksdags-Ordningen giorde blefvit ock
förehafde äro uti Deputation öfver samma Ordning, ock blef
derpå annoterat, hvad som i consideration komma borde.
1 § approberades i Riksdags-Ordningen.
386
1723 den 9 Juli.
2 § post verba: Konungen äger adde: med Råds Råde
utskrifva Riksdagen etz. I öfrigit approberades §.
3 § blef oek approberad.
4 § går denna meningen ut: antingen sielfve eller igenom
deras laga Fulmäcktige.
Yid 5 § förestälte Hr Landtmarskalken, om vid Konungavalen
de främmande Ministrerne böra afhålla sig ifrån
Staden.
Ridderskapet ock Adelen funno säkrast, at dem anvises
med deras familier ock betiänte någon viss ort ifrån
Stockholm, hvarest de vara måge, medan Konungavalet skier.
Jämvähl at inge främmande Ministrer i landet inlåtas måge,
innan Konungavalet för sig gåt.
Hr Coijet hemstälte Ridderskapet ock Adelen, om en,
sorn är i något annat Herskaps tiänst, bör vid samma tilfälle
få vara med i Konungavalet.
Detta sades kunna afgiöras i Riddarhuus-Ordningen.
Hr Coijet: Om främmande Ministrerne skola uppehålla
sig annorstädes, hvarföre skola då de admitteras, som äro i
främmande Herskapers tiänst? Då är det förra fåfängt.
Friherre von Hylten sade, at Hr Coijet har goda skiähl;
ty om et främmande Herskap skickar en Svänsk Officerare
hem med några Tunnor Gull, hvad skulle han icke kunna uträtta
för buller vid sådant tillfälle.
Hr Plan: I Deputation öfver Riddarhus-Ordningen har
den puncten varit före, ock der har man tyckt, at dhe, som
ey flyt sit bo, kunna intet uteslutas ifrån sine säten på Riddarhuset,
men likvähl ey admitteras til secrete rådslag, hvaribland
Konungavahlet lärer vara, som fuller först secret utarbetas,
innan det publice tages före.
Hr Landtmarskalken frågade, om Svänske män, som
äre i främmande Herrars tiänst, skola afhålla sig ifrån Konungavalet.
Ridderskapet ock Adelen höllö säkrast vara, at sådanne
härifrån afhålla sig.
Ock blef altså § derefter rättad.
Hr Brandt: Här frågas, om en Adelsman, som ingen
fast egendom äger, kan ock hafva votum i Konungavalet.
Dertil svarades ja, efter som ärlighet ock förstånd kan
finnas så väl hos den, som hos dem hvilka äro possessionati;
Adelns och de andra ståndens representationssätt. 387
ock de som ey äro, de kunna sedan blifva possessionati; derföre
bör ingen uteslutas, som ey är i fremmande Herskaps
tiänst.
Hr Lilliestierna sade, at om sådanne qvsestioner förekomma,
så lärer det förorsaka mycken split ock oenighet i
Riddarhuset.
Öfver 6 § resolverades, at uti hvart Stånd regleras, huru
många Herredagsmän ifrån hvarje ort ock Stånd komma skola
til Riksdagen.
7 § uplästes, ock dervid inföll den qvaestionen, om Ridderskapet
ock Adelen ville, likmätigt de inkomne memorialerne,
agera per Deputatos, såsom de andre Stånden, eller komma
mangrant, en af hvar familia.
Ock som Ridderskapet ock Adelen ey kunde förena
sig härom, så förbehöllo de sig sin frihet at giöra härutinnan,
sorn de finna bäst sin räkning, ock alt efter som Riksdagssysslorne
kunna fordra deras presence.
Vidare påmintes vid samma §, at Städernes Herredagsmän
böra vara af Bårgerskapet; men så blef likvähl meningen så ändrad
: Städerne äga ock deras fria val at välja till Fulmäcktige
af deras Stånd, hvilka the thertil skickeligast finna.
Vid 8 ock 9 §§:ne skiedde ingen ändring.
10 § fans godt, at ingen bör blifva Landtmarskalk eller
Taleman, som icke infödd Svensk man är; jämvähl at de böra
aflägga en Eed, innan de sit embete tilträda.
11 §. Secreteraren för Bonde-Ståndet bör hålla et ricktigt
protocoll öfver alt det som afhandlas, ock giöra sine påminnelser
vid det som emot Regeringssättet ock Riksens Fundamental-Lag
kan försökas, hvilket uti Protocollet införas
ock för Ståndet upläsas bör. Afven böra ock alle skrifter,
som vid Riksdagen inkomma, vara underskrefne.
Vid 12 § proponerades, om Råden skola vara i sin
drächt, efter Hans Maij:t är uti sin Kongel. habit, ock detta
är en sollen act.
Ridderskapet ock Adelen höllö före, at det skulle
vara en luster för Riket, ock fans det godt. Men för öfrigit
holts det onödigt at binda Talemännen til någon viss drächt,
som icke utan depense aflöpa kunde, utom andre skiähl som
anfördes. Men så blef likvähl resolverat, at för Landtmarskal
Adelns
Protokoll 1723.
388
1723 den 10 Juli.
kens dörr skulle vara vacht, dock at detta intet införes i
Riksdagsordningen.
Friherre von Hylten proponerade, om icke Landtmarskalken
bör kallas Excellence, til at så mycket mera distinguera
honom.
Detta holts onödigt at resolvera öfver.
Vid 13 § uplästes the theröfver giorde anmärckningar.
Ock blef thet bifallit, at intet bör komma in till Ständerne
ifrån Kongl. Maij:t, som icke är underskrifvit ock contrasignerat.
Vid denne 13 § påminte ock Hr Feli maji, at Consistorierne
äfven måtte komma in til Håf-Rätterne med sine domböcker,
hälst åtskillige saker af stor conseqvence äre befundne
illa vara handterade, ock sådant kunde förekommas, om någon
ser Consistorierne på fingeren.
Hr Stedt: Det händer ofta, at Consistorierne komma in
med sine betänkande, ock mången har derpå sat hufvudet til;
kan skie, om protocollet kommit in, så hadde en fåt se, huru
dervid gåt til.
Ock ehuruvähl Ridderskapet ock Adelen holt detta
vara billigt, at Consistorierne sända in sine protocoller, dock
tyckte man, at detta ey kan föras in i Riksdags-Ordningen,
utan resolverades, at Justitias-Deputation öfverlägger de modo,
hvarest berörde Protocoller skola öfverses.
Hvad som i öfrigit ändrat blef, finnes af sielfva conceptet
til Riksdagsordningen.
Den 10 Juli.
Uplästes Justities-.Deputationens Betänkande angående Friherre
Fabian Wredes ansökning om ärsätning för någre genom
Reduction bårtmiste godsräntor på den donation, som Konung
Carl den IX:DE til dess farfaders fader, Rytmästaren frarnledne
Hr Hindric Wredes Ankiefru ock arfvingar åhr 1608
gifvit ock förlänt; hvilken ersätning Hr Capitain Wrede af
sine sysslingar, afledne Baronens ock Ofverste-Lieutenantens
Hr Gustaf Jolian Wredes söner, i anledning af et imellan
Hr Caspar Wrede ock Hr Carl Hindric Wrede för berörde
Hr Hindric Wredes söner den 18 Juni 1646 uprättat contract,
påstår ock fordrar; Vai-andes Justitiae-Deputationens tancka
Wredeska donationen. Brandordning. 389
ock mening, at denne saken ankommer uppå Riksens Ständers
förklaring ock utlåtande, helst efter Konung Carl DEN XLtes
bref af åhr 1683 tydeligen förmår, at Ständerne då på Riksdagen
hafva skattat Konung Carl DEN IX:des donation för
Sahl. Hindric Wredes Ankiefru ock dess manlige bröstarfvingar
för en dyrt kiöpt ock så välfången gåfva ock egendom,
at den borde vai'a frij för alt jäf ock återkallelse; I follje
hvaraf Riksens Ständer nu icke heller skola kunna anse Konung
Carl den XLtes ock XILtes utgifne försäkringsbref på
then andel af berörde donation, som Hr Gustaf Johan Wredes
söner ännu innehafva, för någre nya benådningai-, utan för confirmations-
ock stadfästelsebi’ef på Högstbemälte Konung Carl
DEN IX:des donation, emedan sjelfva brefven med klare ock
tydelige ord sådant vid handen gifva. Ock derföre skohla af
de ännu efter Reductionen behåldne gods ock räntor begge
grenarne af framledne Henric Wredes familia, nembligen Hr
Caspar Wredes ock Hr Carl Wredes manlige bröstarfvingar, i
förmågo af sjelfva donationsbrefvet af den 21 Juli 1608, böra(!)
lika nytta ock förmån hafva ock åtniuta. Men hvad för öfrigit
dem emellan kan vara tvistigt ock stridigt, uptages ock afgiöres
forderligast i vederbörligit foro, så framt de dei’om elljest
i godo icke kunna åsämjas.
Hr Landtmarskalken frågade sedan Ridderskapet ock
Adelen, huru de finna denna saken, ock underrättade Ridderskapet
ock Adelen derom, at den delacktigheten, som
JustitiaB-Deputationen tyckt Baron Fabian Wrede ock dess
broder böra äga uti de donationsgods, som Konung Carl
den IX:de gifvit hans farfaders fadei’, ey sträcker sig längre
än til de godsen, som deras sysslingar sittia i possession af.
Derefter uplästes et Extract af Riksens Ständers Comrnissions
Frotocoll, hållit den 1 Juli sidstledne, att Rytmästaren
Rosin, som emot Commissions förbåd rest ifrån staden,
måtte igenom tiänlige medel hit fifrskaffas.
Hr Landtmarskalken sade, at Rytmästaren Rosin ey
gifvit sig an eller sagt til om sin afresa, ock altså vill Commissionen
upkalla Herrar Landshöfdingarne ock anmoda dem härom;
men som alle Landshöfdingarne ey äro vid Riksdagen,
så lärer Commissionen låta afgå bref til dem, som ey äre här.
Hr Adlerbet holt detta billigt, emedan Rytmästaren
Rosin emot förbud rest bårt.
390
1723 den 10 Juli.
Ridderskapet ock Adelen hadde vid den anstalt,
som Commissionen arnar giöra om Rytmästar Rosius hitförskaffande,
intet at påminna.
Hans Excellences Gref Tessins Memorial om Brandordningen
uplästes, hvarutinnan Hans Excellence recommenderar
Riksens Ständer at sörja för thess execution. Jämväl uplästes
allegaterne thertill.
Hr Landtmarskalken: Detta kommer mäst an derpå,
om man kan upfinna en fond at löna Betiänterne med, ock
til den ändan projecteras, at husrummen böra upgifvas ock
taxeras, ock sådant måste först skie. Altså frågas, om publication
må skie, at hvar ock en gifver up sine husrum efter projectet.
Detta fans godt, at en publication härom skie må.
Gref Carl Gyllenborg upläste, huru publication må
skie af hans Excellences Gref Tessins Memorial, ock hemstälte
Ridderskapet ock Adelen, om icke den må tryckas.
Hvilket äfven fans nödigt.
Hr Hökerstedt mente, at Magistraten kunde skicka
omkring visse Personer at skrifva up rummen uti hvart
qvarter.
Detta blef bifallit, ock at äfven de publiqve husen upskrifvas;
kunnandes publication skie, at visse personer komma,
som annotera rummen.
I anledning af det, som nu blef resolverat, skrefs fölljaude
Resolution på Gref Tessins Memorial:
Såsom detta projectets värckställighet derpå beror, at en
viss fond til Betiänternes aflöning utfinnes, samt til den ändan
huusrummen, som komma at taxeras, böra upskrifvas; Så
stannade Ridderskapet ock Adelen i denne meningen, at en
sådan upskrifning först skie bör igenom visse ifrån Magistraten
utskickade, så öfver de publiqve som private husen, hvarföre
en publication giöres, at visse personer i så måtto komma
at gå omkring; villjandes Ridderskapet ock Adelen sedermera
om Betiänternes giöromåhl ock Instruktionerne sig utlåta;
dock blifver detta med de öfrige respective Stånden communicerat.
Stockholm ut supra.
Friherre Wrangel påminte derom, at forum måtte utnämnas,
hvarest de gambla byten skola afgiöras.
Hr Palmereutz: General-Major Sten Arfvidson har ingifvit
et memorial, at en särskilt Commission måtte antagas
at afsluta de byten, som för 1680 skiedde äro. Ock som
Byten af gods. Riksdagsordningen §§ 13—23. 391
Gammar- ock Oeconomiaa-Deputation utarbetat den saken ock
snart kommer in med sit betänkande, så får vid samma til—
fälle talas om Reductions- ock Liqvidations-värcket.
Hr C rusbiörn påminte äfven derom, at de Reductionssakerne,
som sidst upskutne blefvo, måtte afgiöras, ock til
den ändan en Deputation sättjas.
Hr Landtmarskalken: Jag har berättat förut, at Deputation,
som deröfver förordnades på sidsta Riksdagen, har
gåt igenom 38 folianter, ock sat Donationerne i et värck,
ock okiöpte Räntor i et annat, Frälse ock Ladugårdarne i
det tredie, ock Hospitals ock Kyrkiors gods i det fiärde;
men som Landshöfdingen Creutz blef af Ridderskapet ock
Adelen anmodad at bevaka deras interesse, ock Skåningarne
förbehöllo sig at hafva sin Fullmäcktig dervid, hvilken senare
likvähl ey infunnit sig, så har man communicerat detta arbetet
med Landshöfdingen Creutz', han har ock kommit in för
några veckor sedan med sin utlåtelse. Den som läser detta
arbetet kan snart finna hvad rätt är. I synnerhet hafva
vij remarqverat, at någre hafva bydt med Cron an ock hafva
upgifvit ograverade gods til vederlag, men at sedermera bytet
för indelningen skull blefvit uphäfvit, ock at Cronan behållit
begge delarne, med någre andre dylike måhl. Men det säger
jag förut, at desse acter böra hållas secrete, efter som de
elljest kunde sättia stor oenighet mellan Stånden. Ock som
Hr Landtmarskalken låfvade, at Ridderskapet ock Adelen
skulle närmare härom blifva underrättadt, så blef detta denna
gången ey vidare omtalat.
Sedan continuerades med Riksdags-Ordningen, ifrån den
13 § inclusive, ock uplästes thervid så vähl Secrete Beputations
Memorial angående Kongl Justitise-Revisions-dommarnes ändring
af Ständerne, som ock den uti Deputation öfver Riksdags-Ordningen
projecterade §.
Therefter discourerades, om Revisionsdommarne kunna
af Ständerne uphäfvas.
Friherre Oxenstierna: Här talas i det upläsne projectet
om Revisionsdommar imellan private personer; men om det
är imellan publicum ock privatos, då tilkommer Ständerne at
efterse, om Cronan lidit.
Friherre von Hylten: Cronan bör vid lag ock rätt ock
i contracter anses som en privat.
392
1723 den 10 Juli.
Hr Wadenstierna hemstälte Ridderskapets ock Adelens
gunstige ompröfvande, om icke denne qvsestion bör närmare tagas
i öfvervägande, emedan detta är en sak af conseqvence, ock
i fall händerne på Ständerne så bindas skulle, at de ey måtte
ändra Revisionsdommarne, om någon lidit derigenom orät, mente
han at sådant öfver ända kastade Ständernes frihet.
Hr Lilliestierna var af samma tanka ock holt före, at
■Ständerne kunna uti meritis äfven ändra Justitise-Revisionsdommarne.
Friherre Cederhielm sade, at Secrete Deputation hållit
det mycket betänckeligit, om Ständerne skulle giöra någon ändring
uti Revisionsdommarne; ock har tyckt, at et sådant
expedient kunde tagas härutinnan, at i fall Ständerne funno
någon hafva lidit orät, kunde dess sak åter förvisas til Justitim-Revision,
at der å nyo uptagas.
Men som Ridderskapet ock Adelen äfven funno detta
betänckeligit, ock fast bättre at låta det förblifva vid den öfver
Riksdagz-Ordningen förordnade Deputations project, så blef
det å nyo upläsit, ock med någre ord rättat samt i alla delar
gillat, som det nu följer: I lika måtto böra Ständerne undersöka,
huru vid Justitise-Revision lag ock rätt i gemeen blifvit
skippad, ock i synnerhet at hvar ock en fåt niuta sina beneficia
juris et processus oförkränckte, utom hvilka måhl, förutan
hvad någons särskilte person emot Regeringzformen kan vara
för när skiedt, inge stridige qvsestiones juris uti saker, hvarå
dommar utfalne äro, skola uptagas, utan bör vid Konungens
dommar ock resolutioner i sådanne måhl förblifva; dock at,
der någon skulle finnas utaf Justitiae-Revisionens ledamöter,
eller de som sakerne föredraga, hafva emot Eed ock deras
embetes plickt upsåteligen handlat, må den derföre således
i ansvar stånda, som Regeringzformen förmår ock innehåller,
samt vara skyldig at ehrsättia den lidande alt skadestånd,
men dommen lika fult behålla sin kraft.
I öfrigit blef ock godt funnit, at i föllje af Secrete Depu
tations
betänckande rotuli actorum böra med parterne uti Kongl.
Maij:ts Justitise-Revision communiceras ock af dem underskrifvas.
Hr Lilliestierna berättade, at åtskillige måhl voro inkomne
til Justitise-Deputation, som för detta i Justitise-Revision
blefvit afgiorde, hvilka skola vara af den beskaffenhet
både qvo ad processum et qvo ad merita, at Ständernes rät
-
Domars revision. Resolutioner. Ständernas frihet. Rådet. 393
visa ey tillåter lemna dem i det stånd som de nu äro; varandes
han af den mening, at det bör tagas i consideration,
at Ständerne nu giort en bättre ordning för Justitise -Revision,
ock at denne lagen, som nu giöres, ey kan extenderas til the
förra måhlén, med hvilka icke skall gåt så snörrät til.
Hr Cederholm: Sådanne måhl har Secrete Deputation
hållit före böra refereras Kongl. Maij:t ock Rådet ock å nyo
uptagas i Justitiae-Revision.
Hr Lillistierna: Under de inkomne sakerne beror äfven
Cronans ock publici rätt, om hvilken Ständerne böra låta sig
vårda, ock denne lagen, som nu giöres, kan ey äga kraft,
innan Förordningen giord är.
Hr Blomfelt begiärte, at Justitise-Deputation måtte
få komma in med sit betänkande ock intet slutas förut.
Hr Rammel: Här talas om saker, sorn för 46 a 47 åhr
äre afdömde.
Hr Wadenstierna sade, at uti Ulfeltska saken hafva
Creditorerne 1693 ock 1696 tält derpå.
Ante ligen stannade Ridderskapet ock Adelen i det
slut, at Justitiag-Deputation skall komma in med sit betänkande,
huru vida de i Justitise-Revision afgiorde, men nu i
Justitiae-Deputation anhängige giorde sakerne efter Regeringzformen
få uptagas eller ey.
Vidare blef vid den 13 § i Riksdags-Ordningen tillagt,
at inge Resolutioner måge utfärdas uppå Ståndens Besvär,
som icke äro enige med Ständernes betänkande.
Item at, såsom det ey ringa mackt der å ligger, at Riksens
Råd, Collegier, Consistoriel-, Embetsman ock Dommare blifva
håldne uti sin tilbörliga heder ock för hvarjehanda oförskylte
tillmålen i beskydd tagne; Så må ingen sig understå, på oanständigt
vijs, munt- eller skrifteligen någon af dem angripa,
utan sine klagomåhl med fog ock beskiedelighet förebringa.
Vid 16 § tillägges: hvarföre sådant memorial, som af
flere än en är underskrifvit, ey må emottagas, med mindre
det komme ifrån något Collegio eller societet, ock det deras
sysslor ock angelägenheter angår.
Vitet, som i slutet af § omröres, fastställes uti Stånden
vid hvarje Riksdag,
Vid 20 § tillägges: Skulle vid et eller annat tilfälle Ständerne
finna nödigt, at hos Hans Maij:t giöra någre muntelige
förestälningar, eller ock gifva munteligit svar uti någon sak,
394
1723 den 13 Juli.
som Riksens styrsel, allmänne välfärd eller livart ock et Stånd
särskilt berörer, så bör sådant skie uti sittiande Råd.
Yttermera blef uppå de inkomne påminnelserne vid Riksdagz-Ordningen
sålunda resolverat, som på dem skrifvit finnes,
ock godt funnit, l:o at ingen efter Riksdagarne må molesteras
för det, som passerat på Riksdagen, om icke det af Ständerne
är befalt; jämvähl 2:o at inge Regementer måge under varande
Riksdag sammankallas, mycket mindre marchera, eller någre
commenderingar skie til siös eller lands, utom Riksens Ständers
vetskap ock samtycke.
Justities- ock Krigz-Deputations Extractum protocolli af
den 8 Juli sidstledne uplästes, at de måtte infinna sig praecise
kl. 9, som äro förordnade i Deputation öfver Öfverstens
Hr Stael von Holsteins sak.
Och blefvo Ridderskapets ock Adelens ledamöter af Hr
Landtmarskalken härom tilsagde.
Derefter uplästes Öfverstens Gref Spens Memorial, hvarutinnan
föreställes, huru nödvändigt det är, at Riksens Råd
måtte blifva förstärckt.
Ock stannade Ridderskapet ock Adelen i det slut,
at samma memorial kan remitteras til Riksens Ständers Secrete
Deputation, på det välbemälte Deputation med sit betänkande
häröfver inkomma må.
Såsom Hr Assessoren Silfwerschiöld ock Hr ÖfversteLieutenant
Crusbiörn, den förra för sine embetes ock den senare
för sine egne angelägenheter skull måste resa härifrån,
ock deras rum uti Deputationerne böra åter igen besättias;
Altså blef General-Auditeuren Dalman förordnad i JustitiaDeputation
efter Assessoren Silfwerschiöld, ock Häradshöfdingen
Hr Hugo Weili uti Cammar- ock Oeconomise-Deputation
efter Hr Öfverste-Lieutenanten Krusbiörn.
Den 13 Juli.
Hr Landtmarskalken förestälte Ridderskapet ock
Adelen, at ifrån Justitise-Deputation vore et Betänkande inkommit
öfver Capitain Leijonflychts ock Lieutenant Kylenstiernas
ansökningar at få äckta theras syskonebarn.
Ock blef samma Betänkande upläst, varandes thess innehåld
thetta, at Justitise-Deputation intet hinder finner ligga
Biksdagsordningen. Presterskapets privilegier §§ 1—14. 395
berörde Capitain ock Lieutenant i vägen, at ju the kunna vilfaras
uti deras anhållande; tyckandes Justitise-Deputation än
vidare, at med syskonebarns äcktenskap, som deras kiärlek i
dygd ock ärbarhet begynna, må förfaras efter 1680 åhrs Förordning,
ock Öfverheten hädanefter som för thetta therutinnan
dispensera.
Hr Landtmarskalken frågade sedan, om icke det kan
blifva vid detta Justitise-Deputations Betänkande.
Ock som Ridderskapet ock Adelen funno JustitiseDeputations
Betänkande på goda skiähl grundat, så blef ock
thet gillat ock approberat.
Sedan uplästes den 23 § i Riksdagsordningen, hvarvid
man förra sessionen stannade. Ock blef godt funnit, at införas
skulle i denne §, at om någon efter Riksdagen för sin förrätning
uti Riksdagsährenderne på våldsamt sätt angripes, så
skall sådant med Edsöres plickt afstraffas. Afvenvähl blef
thet, som i conceptet finnes tillagt til 23 §, approberat ock
gillat.
Uti 24 § är infördt, at Riksdagen ey längre påstå skall,
än högst tre månader, som äfven blef af Ridderskapet ock
Adelen bifallit.
Uti 25 ock sidsta § skiedde ock en liten ändring, som af
conceptet ses.
Såsom en ock annan ändring skiedt uti Prästerskapets
Privilegier, så blefvo the nu å nyo Ridderskapet ock Adelen
til justering föreläsne.
Afven uplästes Hr Lindenstedts Memorial.
Ock ehuruvähl at en del af Ridderskapet ock Adelen
voro af den mening, at Prästerskapet nu mera ey bör kallas
något Andeligit Stånd, utan Läro- eller Prediko-Ståndet; så
blef dock til enighetens bibehållande ock för närvarande conjuncturer
godt funnit, at låta Präste-Ståndet här i Privilegierne
behålla det pradicat af andelig; dock med det förbehåld,
at theraf ey dragés någon conseqvence.
Hr Stedt begiärte, at Hr Lindenstedts memorial måtte
communiceras med Ecclesiastiqve Deputation, som lärer taga
samma i behörig consideration.
1 §. Aldenstund Prästerskapet har begifvit sig therutinnan,
at then meningen uti thenna §, hvarigenom Formula
Concordia förklaras pro normali et symbolico libro, må utelemnas;
Fördenskul blef samma mening utstruken.
396
1723 den 13 Juli.
Vidare giordes then påminnelsen, at handtvärckare afreformerte
religionen måtte admitteras ock få hafva här i Riket
sin Gudstiänst; dock kunde detta i Prästerskapets Privilegier
icke införas. Ock ther Riksens Ständer skulle finna för godt,
at under någon religionsfrihet admittera them, så måste them
visse orter anvisas.
3 §. Addatur in fine: aldeles efter brefvens innehåld.
6 §■ Vij vele ock unna ock efterlåta til Församlingarnas
ock Gudstiänstens vid mackt hållande the små; addatur: kyrkan
tilhörige hemman, etz.
9 § in fine et post verba: hvad billigt pröfvas kan; addatur
: efter Församblingens bemedlande ock afgiörande them
emellan.
10 §. Såsom arfi, kiöp ock byten skulle derigenom rubbas,
om slike hemman, hvilke för detta kommit ifrån Cronan til
Ridderskapet ock Adelen, skulle af Prästerskapet få återlösas;
Altså håller Ridderskapet ock Adelen före, at denne § så
inrättas bör, at den ey vidare extenderas, än för tilkommande
tid ock hädanefter, så framt den meningen, som härom uti
berörde § finnes, ey skulle kunna aldeles utelemnas.
Hvad frihet Prästernes egne huus ock gårdar i Städerne
äga böra, lenina Ridderskapet ock Adelen til Präste- ock
Bårgare-Ståndens egit öfverens kommande, ock suspenderar
emedlertid sine tankar.
Vid 11,12 ock 13 §§:ne var nu mera intet at påminna, ock
stannade man nu vid den 14 § för andre angelägne ährender
skull, som företagas måste.
Sedan uplästes et extract utur Protocollet hållit uti the
Större oek Mindre Secrete Deputationerne den 11 sidstledne
Juli, på hvad sät Riksdagen kunde förkortas, hvilket Deputationerne
hålla före bäst kunna skie, om l:o Hr Landtmarskalken
ock Talemännen komma hvar dag öfverens om de
saker, som företagas skola, ock dem tillika i Stånden föredraga,
hvilka på Lit. A specificerade finnas ock oundvikeligen måste
afgiöras innan Riksdagens slut; samt 2:o de på Lit. B upförde
ährenderne upskiutas til en annan Riksdag; ock 3:o de på
Lit. C et D antecknade hemställas til Hans Kongl. Maij:ts afgiörande
efter Regeringzformen, eller förvisas til sin behörige
ort. Men som 4:o en del saker, hvilka på Lit. E annoterade
finnas, äro af den beskaffenhet, at de vähl icke kunna anses
Om riksdagens förkortande. Stor Deputation. 397
för allmänne Riksvårdande ährender, dock likväl befinnas af
den vicht ock värde, at de böra af Ständerne afgiöras, men
sådant uti Ståndens Plenis ey skie kan; Så hemställes Riksens
Ständers godtfinnande, om icke desse saker kunde hänskiutas
til en starck Deputation af alla fyra Stånden, som
sammanträder, emellan sig öfverlägger ock straxt sluteligen
dem afgiör, eller ock til vederbörlig ort förvijsar.
Hr Landt mar skalken uprepade innehållet häraf ock
sade, at man ärnade den ena dagen vara in pleno, ock den
andra dagen uti den starcka Deputation, hvilken kunde bestå
af den Secrete Deputation ock någre ledamöter utur hvarthera
the andre Deputationerne.
Gref Leij enhufwud: De måhlén som utarbetade äre
tyckes kunna afgiöras nu vid Riksdagen.
Hr Landtmarskalken sade detta kunna skie på förberörde
sät, ock läste så up en lista pa antalet af dem man
tyckt kunna tagas utur de andre Deputationerne; men hvilke
personer sorn uti den starcka Deputationen brukas skola, hernstälte
Hr Landtmarskalken til Ridderskapets ock Adelens egit
godtfinnande.
Friherre Ernest Creutz berättade, at Secrete Deputationen
voro så vida avancerad med sit arbete, at Råds-Protocollen
äro igenomläsne, observationerne öfversedde ock anmärckningarne
extraderade, så at det nu berodde uppå vederbörandes
förklaring, hvarefter Deputation lärer komma in med sin
berättelse til plenum. Men härtils har det ey kunnat skie,
emedan, som sagt är, de ey kommit in med sine förklaringar.
Hr Landtmarskalken: Först måste qvaestio an afgiöras,
om Ridderskapet ock Adelen finna för godt at förkorta Riksdagen
på det föreslagne sättet, då Plenum en dag kommer at
vara, den andra dagen Secrete Utskåttet ock den starcka Deputation
hvarthera för sig, dock utarbetas ey sakerne i berörde
Deputation, utan sedan the äro utarbetade i de Deputationerne,
hvarest the nu anhängige äro, gå the til den starcka
Deputationen, at ther afslutas. Ther ock någre måhl på specificationerne
vore förbigångne, kunna the ännu opföras.
Hr Feif sade, at ährenderne intet voro rät rangerade
efter theras vicht ock värde.
Hr Gust. Palm felt ock någre andre påminte derom, at
Deputation, som suttit öfver Reductions- ock Liqvidations
-
398
1723 den 13 Juli.
värcken, måtte komma in med sin berättelse, ock äfven Landshöfdingen
Creutz påminnelse Ridderskapet ock Adelen föredragas,
efter som dessförinnan ingen Commission öfver Reductions-
ock Liqvidationsvärcket skall kunna förordnas.
Hr Lan d tm ar sk alken fragade, om Ridderskapet ock
Adelen behaga samtycka til en sådan starck Deputation, som
föreslagen är.
Hr von Hökerstedt holt före, at man skulle förena sig
med de andre Stånden ock afgiöra, hvad sorn afgiöras kan på
en månad, ock sedan i Januari månad komma hijt igen.
Men häremot ropades ney.
Anteligen upskiöts denna saken til nästa sammankomst,
ock resolverades, at projectet ock listorne lemnäs på bordet.
Derefter uplästes et Extract af det uti Secrete Utskåttet
ock Secrete Deputation den 11 hujus håldne Protocollet, hvarutinnan
til samtelige Ständernes förordnande hemställes, om
icke en förestälning til Hans Maij:t angående Caracterers hämmande
ock subordinationens handhafvande efter förra Förordningar,
med mera, som sielfva Extractet innehåller, giöras måtte.
Ridderskapet ock Adelen funno detta billigt, ock höllö
före vara bäst, at en Förordning härom projecteras i Secrete
Utskåttet ock Secrete Deputation.
Hr v. Hökerstedt påminte, at vid avancementer bör i
ackt tagas, at ingen efter Caracteren, utan efter den lön han
står på staten före, må befordras.
Ridderskapet ock Adelen lät sig föredragas et Extract af
jprotocollet, hållet den 9 sidstledne hujus uti Justitia}- samt
Cammar- ock Oeconomi(E-TJeputationernes utskätt, angående den
i Halland emot Legations-Rådet von Creutz förde processen,
hvilken sak hålles före ey böra allmänt giöras kunnog, utan
utskåttet föreslår kunna remitteras til Secrete Utskåttet.
Ock resolverades, at för sakens secretes skulle den remitteras
til Secrete Utskåttet.
Friherre Silfverhielm frågade, om de utur fångenskapen
hemkomne böra förstås under det ifrån Secrete Utskåttet
ock Secrete Deputation upläsne Extractum Protocolli,
i fall Placerings-Deputation ey skulle afgiöra det, som hos
Krigz-Commissionen är inkommit.
Hr Landtmarskalken sade, at de äre eximerade, ock
det kan i Rrigs-Commissionen observeras.
Hr Bengt von Burguer begiärte, at Officerarne vid
Drabanterne ey måtte dervid blifva förgiätne.
Krigsdeputation. Staéls och Marschalks mål. 399
Friherre Silfverhielm ock någre flere sade, at inge andre
til Krigz-Commission varit remitterade, än de utur fångenskapet
hemkomne.
Hr Landtmarskalken lät upläsa et Extract utur Justitia}-
ock Krigz-Deputationernes protocoll, huru vida dem må
vara tillåtit at få edeligen afhöra de vitnen, som åberopas uti
saken berörande Hr Öfversten Stael von Holstein, ock frågade
sedan, om vitnen skola afhöras i Justitise-Deputation eller i
Håf-Rätten.
Hr Lilliestierna: Hr Öfversten Stael von Holstein be
ropade
sig på någre, som skulle kunna intyga om hans förhållande
vid Elfsbårg, dem har Deputation tyckt böra aflägga
sin Eed; men at de skola afhöras annorstädes än i Deputation,
kan jag ey finna.
Hr Landtmarskalken bad, at Ridderskapet ock Adelen
ville utlåta sig, om berörde vitnen få afhöras i JustitiaeDeputation.
Ock blef samma af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
General-Major Marschalks Memorial uplästes, hvarutinnan
han anhåller om föreskrift til Kongl. Maij:t at få emploij, så
vähl i anseende til dess giorde underdånige tiänster, som ock
dertil, at han är en född vasal af Riket, hvarföre han ock anhållit
om den ähran at blifva naturaliserad.
Ridderskapet ock Adelen remitterade det målet berörande
naturalisation til Deputation öfver Riksdagz-Ordningen;
men öfver den begiärte föreskriften blef ey något resolverat,
efter man ey vet, huru vida igenom Placeringen för Hr
General-Majoren kan blifva något rum.
Hr Hammarberg begiärte låf at resa bårt.
Men som han är förordnad uti Deputation öfver Statsvärcket,
giordes honom härutinnan någon svårighet; dock blef
honom hans begiäran änteligen bevilljad.
Den 15 Juli.
Cammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande uplästes,
angående Stads-Feltskiären i Giötheborg Johan Rönnous ansökning
at blifva vid berörde bestälning confirmerad ock derföre
niuta den åhrlige lönen af 200 Dal. Silfvermynt, hvilken
på Riksdagen 1719 blefvit indragen. Ock aldenstund l:ohög
-
400
1723 den 15 Juli.
nödigt vara skall, at en Stads-Fältskiär är i Giötheborg, ock
2:o dess aflöning skier af stadsens enskylte medel, så at sådant
icke det ringaste afgå Cronans ingiälder, så tycker Deputation,
at Rönnou bör vid bestälningen ock lönen af 200
Dal. Silfvermynt confirmerad blifva, hvarpå han åhr 1716 fåt
Konungens Fulmackt.
Hr Landtmarskalken berättade, at Betänkandet vore
bifallit af de tre andre Stånden. Ock ehuruvähl visse revenuer
ifrån Cronan äre staden anslagne, nembligen Säfvedals
Härad, så at det ey kan säijas vara stadsens enskylte medel;
dock som en Fältskiär der skall vara nödig ock de tre andre
Stånden bifallit, at han skall föras på staten, så hemstälte
Hr Landtmarskalken Ridderskapet ock Adelen, om icke det
äfven här bifallas kunde.
Ridderskapet ock Adelen gåfvo sit bifall till förberörde
Deputations Betänkande.
Sedan blef Gammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande
Ridderskapet ock Adelen föreläsit, angående et Compagnies
inrättande af ved ock kohl här i Stockholm, emot
visse betingade privilegier, såsom ock B år g er skåpets påminnelse
dervid: varandes Deputations tancka ock mening, at et sådant
Compagnie utan Kongl. Håfvets ock Stadsens skada ey skall
kunna inrättas, efter som, der et slikt Compagnie kommo at
inrättas, skulle icke allenast Håfvet ock Staden komma derigenom
mycket at lida, utan ock sielfva handelen uti sin til—
börlige frihet hindras; hvarföre Deputation håller nyttigare vara,
at bifalla Ofver-Ståthållarens ock Magistratens samt SlåtsFogdens
gifne förslag, så at den Förordningen af den 12 October
förledit åhr må förnyas, ock 5 § dertil ökas ock tilläggas,
som berörde Betänkande vidare innehåller.
Friherre Eric Oxenstierna: Om et sådant Compagnie
inrättades, så skulle bonden på det sättet tvingas at för halfva
priset sälja sin ved, ock Compagniet deraf profitera, så ock
derigenom många lurendrägerier skie.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke Betänkandet kan simpliciter approberas.
Hvartil svarades ja.
Krigs-Deputations Betänkande uplästes, at indelningen för
the tvenne Skånske Regementerne må behörigen öfverses ock
afslutas. Hvilket Deputation håller före kunna bäst skie, om
Krigz- ock Cammar-Collegierne få befalning at nu vid Riks
-
Indelningen i Skåne. Krigsrätterna. 401
dagen, tå Landshöfdingarne ock Ofverstarne äre här närvarande,
träda tilsamman, så vähl til at utse visse Commissarier
til indelningens förrättande, som ock til at författa thertil en
Instruction för berörde Commissarier.
Hr Landtmarskalken: Detta Betänckandet är bifallit
i de tre andre Stånden ock är hos Ridderskapet ock Adelen
äfven förut upläsit, då man holt detta betänkeligit, efter som
hemmanen i Skåne nu mycket äro ruinerade ock, om en refning
skie skulle i den situation landet nu är, mycken afgång
torde för Cronan derigenom skie; men efter de andre Stånden
bifallit det, så måste fuller detta skie.
Friherre von Hylten: Skal indelning skie i Skåne, så
mäste refning skie, ock som hemmanen äre nu illa medfarne,
så lider Cronan derigenom.
Hr Gabriel Ribbing: Om något af indelningen blir
öde för oss, så niuta vij intet derföre.
Hr Landtmarskalken: Yillja de taga hemmanen som
de stå i Cronans Jordebok, så är ingen svårighet, men villja
de hafva afskafning, så mister Cronan.
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke Deputations
Betänkande kan bifallas; dock at med refningen intet
hafves afseende på tilståndet hvari hemmanen nu äre, ock thet
ödesmåhl hvaruti the råkat, utan på det stånd de kunna bringas
uti; hemställandes Ridderskapet ock Adelen, om icke det
kunde föras in en sådan reservation i protocollet, ock samma
observeras i Instruction för Indelnings- Commissarierne.
Hr Weili: Igenom den refningen mister Cronan alt för
mycket, så at hälften går bärt af räntan, ock i stället för hela
blifver allenast halfva Regementen
Hr Landtmarskalken: Detta är en granlaga sak. Bohus
lahn lärer äfven begiära det samma.
Friherre Fabian Wrede: Så snart detta bevilljas, så
påstå de i Finland äfven det samma, ty de hafva lidit der
mer ock hafva der mindre indelning.
Sedan härom blefvit discourerat, blef godtfunnit, at fölljande
Extractum Protocolli til de andre respective Stånden
afgå skulle:
S. D. Uplästes den förordnade Krigz-Deputationens betänkande
angående indelningens fulkommelige afslutande för
de tvenne Skånska Cavallerie-Regementerne. Ock ehuruvähl
Ridderskapet ock Adelen giärna sedt at härmed kunnat anstå,
402
1723 den 15 Juli.
til dess de der i landet öde liggande hemmanen blefvit uphulpne,
på det vid Ref- ock Skatläggningen icke någon ansenlig
afgång ock förminskning för Kongl. Maij:t ock Cronan
blifva måtte; dock som de andre respective Stånden funnit för
godt at bifalla Deputations Betänkande ock låta bringa samma
Indelning til behörigt slut; Så har Ridderskapet ock Adelen
deras bepröfvande hemställa velat, om icke uti Instructionen,
som för Indelningz-Commissionen kommer at upsättias, det inryckas
kunde, at så mycket möijeligit är den förra ock uti
Cronans Jordebok stående Räntan på de nu varande Odeshemmanen
må tagas til fundament; men, i fall någon ny Refock
Skattläggning skie skulle, at då intet afseende på ödesmåhlet
vid Skatläggningen liafves, utan på det ständ sorn hemmanet
kan bringas uti, ock det fördenskul så högt skattlagdt
blifva, som det finnes kunna stå ock svara före, enär det åter
igen i fult bruk kommit.
Uplästes Justitia;-Deputations Betänkande angående General-Auditeuren
Frölichs memorial om de härtils vid Kongl.
Maij:ts Annee brukade öfver- ock underförhörens afskaffande,
hvilka uti Förordningen om General- ock Regements-KrigsRätterne
ingen grund äga.
Hr Landt mar skalken berättade, at de andre Stånden
bifallit Deputations Betänkande.
Hr Stobée: Det kan förblifva vid Krigz-Artiklarne.
Hr Landt marskalken frågade, om Betänkandet bifalles.
Hvartil svarades ja.
Sedan continuerades med Prästeprivilegiernes justering ifrån
den 14 §, ock tillädes vid ändan af berörde § efter Hr Landshöfdingen
von Hyltena påminnelse desse orden: Men uti Skåne,
Halland, Blekingen ock Bohuus lähn förblifver uti åfvanbemälte
måhl efter gammal värdighet (!)
Vid 18 § biföls den meningen, som in margine på conceptet
införd finnes, så lydande: Tå skall Församblingen träda
tilsamman ock utvälja trenne dertil skickelige ock för lärdom
ock lefverne dem bekante Personer, helst af dem som tiäna i
Academier, Gymnasier ock Scholar, så ock vid vår Håf- ock
Krigsstat, ock på them insända sit förslag, så vähl til Landshöfdingen
som Consistorium; hvilke, utan at thervid något ändra,
hafva i underdånighet sådanne original-förslag til oss at
Presterskapets Privilegier §§ 14—21. 403
inskicka, med bifogade theras påminnelser, hvarefter vij antingen
en af the föreslagne, eller then vij elljest finne thertil
skickelig ock tiänlig vara, i anseende til vår vid regale giäll
ägande rätt, förordna ock tilsättia vele.
Hr Erencrona: Generalitet’ är vid Präste-Privilegierne
at påminna, at som en Ecclesiastiqve Deputation är förordnad,
så bör intet här införas, som kan binda Deputation händerne
uti ceremonierne.
Vid 21 § påmintes, at man borde conferera med Prästerskapet,
om icke de store pastoraterne skulle kunna delas.
Ock ehuruvähl Präste-Ståndets Privilegier nu blefvit til
slutet för Ridderskapet ock Adelen upläsne ock af Ridderskapet
ock Adelen justerade, så blef dock godt funnit, at de
ey utgifvas skölda eller expedieras, innan de andre Stånden
giort slut med Ridderskapets ock Adelens Privilegier.
Derefter frågade Hr Landtmarskalken, huru Ridderskapet
ock Adelen behaga utlåta sig om Riksdagens förkårtande,
ock lät å nyo upläsa extractet utur den Större ock
Mindre Secrete Deputations protocoll hållit den 11 sidstledne
hujus.
Hr Landtmarskalken bad at Ridderskapet ock Adelen
ville utlåta sig härom, ock sade att de öfrige Stånden lära
vänta derpå, huru Ridderskapet ock Adelen sig utlåter.
Hr Erenliiehn gaf fram et memorial, hvilket uplästes,
hvarutinnan han för sin del aldeles ogillar den projecterade
starcka Deputationen til ährendernes afgiörande, ock håller
före, at Riksdagen antingen på några månader upskjutes,
sedan Deputationernes inkomne utarbetade betänkande äro
merendels sluteligen afgiorde, eller ock at med Riksdagen
efter vanligit sätt ock vijs vidare på en gång nu fortfares.
Hr Landtmarskalken: Det vore til önska, man kunde
finna det bästa medelet, som tiänar til vårt ändemåhl.
Friherre Hugo Hamilton: Det synes helt nödigt, at
Riksens angelägne ährender, som utarbetade äro, afgiöras ock
afslutas ock intet skintås up.
Sedan Ridderskapet ock Adelen härom en god stund
talts vid, ock af discoursen förmärktes, at pluraliteten intet
ville samtycka til en sådan starck Deputations förordnande,
som projecterad blifvit, yttrade
27
Adelns Protoholl 1723.
404
1723 den 15 Juli.
Gref Carl Gyllenborg sig sålunda: Min oförgripelige
tancka är, at Ridderskapet ock Adelen låta å nyo gå igenom
listorne ock se efter, hvilka saker som skola nu ofelbart afgiöras,
ock at man sedan afgiör dem in pleno, men de andre sakerne,
som tåla någon tijd, kunna utarbetas af en Deputation, dock
intet afslutas, ock Ständerne in Januario komma hit igen, at
då afgiöra berörde utarbetade saker. Sammalunda kunna ock
de saker, som ey äro Riksdags-ährender, utan böra af
Konungen ock Rådet eller Collegierne afgiöras, förvisas straxt dit.
Hr von Hökerstedt: Jag finner Gref Gyllenborgs project
vara godt, at visse Deputerade måge öfverse specifikationerne,
om icke en del saker intet äre Riksdagz-Åhrender ock kunna
i Råd ock Collegierne afgiöras. Ty jag har sedt på den listan
Lit. E, som innehåller 110 ärender, ock funnit at hälften
deraf ey äro Riksdagsärender, utan kunna af Rådet ock Collegierne
afgiöras ock sedan refereras Ständerne vid nästa
Riksdag. En del säija vähl, at efter Deputationerne lagt
handen vid dem, så skall ingen annan än Ständerne kunna
afgiöra dem, men så blir frågan, om de just derför skola vara
Riksdagzährender. Ty skola alla de vara Riksdagzärender,
som äre komne til Deputationerne, så hinner man ey afgiöra
dem på lång tijd.
Gref Gyllenborg bad, i fall man ey aggreerar detta,
at Ridderskapet ock Adelen ville föreslå något annat expedient,
ock sade at man ser, det folcket bli ledsne vid arbetet, hvarföre
i Deputationerne komma allenast 8 å 10 tilsamman.
Kunde man finna på något annat expedient, så gör man pu
blicum
en stor tiänst dermed.
Hr Lilliestierna holt före, at de som upsat listorne
sammanträda igen ock tilse, hvad ährender som vid Riksdagen
böra afgiöras, dock inge andre än de som äro rät Riksdagzährender;
2:o mente han at de, som skola i den omrörde Deputation
efter Riksdagen utarbeta sakerne, böra tagas utur
hvarje Deputation; ock 3:o at samma Landtmarskalk ock
samma Deputerade komma til nästa Riksdag igen.
Ifrån Dårgerskapei kom en Deputation, för hvilken Bårgmästaren
Lenberg förde ordet S. T., säijandes:
Til Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen låter Bårgare-Ståndet
anmäla en vördsam hälsning ock i lika måtto gier tilkänna,
at Bårgare-Ståndet har förehaft et förslag til Riksdagens förkortande
medelst en starck Deputations förordnande, som en
Dep. från Borgarståndet. Stor Dep. förkastas. 405
stor del af ährenderne afsluta måtte. Men samma förslag
tycker Bårgareståndet vara betänkeligit at bifalla, ock menar
sakerne kunna afslutas på sådant sätt som vanligit varit.
Hr Lan dt marskalken: Det som Bårgare-Ståndet föredragit
skall blifva Ridderskapet ock Adelen förestält, ock Ridderskapets
ock Adelens svar Bårgare-Ståndet communicerat.
Dermed afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
Hr Landt mar skalk en berättade, hvad Bårgareståndets
Deputation förebrackt, ock frågade, om man skulle beskicka
de andre Stånden ock låta vetta, at Ridderskapet ock Adelen
äfven hälst ser det, at listorne ifrån Deputationerne infordras
på de til dem remitterade måhlén, ock at i den Större ock
Mindre Secrete Deputationerne utsättes de måhl, som äre
värkelige Riksdagsährender, ock de öfrige gå til Kongl. Maij:t
ock Rådet samt Collegierne. Men skulle de ey villja detta,
då föreslås dem, at en liten Deputation må sättas til at utarbeta
de öfrige sakerne, ock at Ständerne sedan på en viss
tid komma åter hijt tilbaka igen.
Hr Adlerbeth mente, at vid desse måhlens åtskilljande
borde vara någre tilstädes utur hvarje Deputation.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Hr Landtmarskalk en upläste en del angelägne måhl
af listan Lit. E; ock sedan sade Hr Landtmarskalken, at
hvad den starcka Deputation angår, som man tänckt at förordna
til en delli sakers afslutande, så lära vij vara enige
derutinnan, at den ey blir af; såsom ock at vij svara de andre
Stånden, at Ridderskapet ock Adelen vill giärna blifva tilsamman
til dess Riksdagzärenderne blifvit afgiorde: Hvarföre
visse af Deputationerne kunde träda tilsamman med Secrete Utskåttet,
nembligen två af hvar Deputation utaf Adelen ock en
af hvartdera de andre Stånden, eller ock någre deputeras af
Secrete Utskåttet, til at skillja ährenderne åt.
Hr Åkerhielm holt före, at den stora Deputation förkastas
; 2:o belangande det, at Ständerne komma igen i
vinter, så frågas, om de andre Stånden kunna tala at komma
hit igen, ock 3:o om icke sådant föllo Ridderskapet ock Adelen
alt för besvärligit. Derföre tyckte han bäst vara, l:o at Talemännen
träda tilsamman ock taga någre til sig, ock utsättia
de sakerne, som afgiöras skohla. Til hvilken ända Stånden
in pleno alla förmiddagar böra komma tilsamman, men 2:o
efter middagarne kunde Deputationerne arbeta; ock 3:o borde
man komma förr tilhopa om mornarne.
406
1723 den 15 Juli.
Hr Landtmars k alicen berättade, at Doctor Bentzelius
varit här, ock af honom har Hr Landtmarskalken hördt, at
Prästerskapet villja på någre månader resa bärt ock komma
sedan igen.
Hr Landtmarskalken proponerade fordenskul, om icke
man får skicka til de andre Stånden ock låta vetta, l:o at
Ridderskapet ock Adelen bifallit Bårgare-Ståndet, at den starcka
Deputation ey blir af; 2:o at Ridderskapet ock Adelen vill
blifva tilhopa, til dess de angelägnaste ährenderne blifvit afgiorde;
ock 3:o att visse Deputerade komma tilsamman i morgon
ock skillja samt sortera måhlén. Sedan får man de modo
öfverlägga, ock om vij skola åter komma tilhopa i vinter.
I medlertid, medan det upsattes, som de andre Stånden
i berörde måhl föredragas skulle, blefvo de introducerade,
som sidst inskrefne blefvit, nembligen:
Hr von Conov. Hr von Erenheim.
Hr Wigelstierna. Hr E. Ehrenfelt.
Hr von Seli eiven.
Derefter justerades den Förestålningen, som til de andre
Stånden giöras skulle, hvilken approberades, så lydande:
Ridderskapet ock Adelen låter förmäla sin vän- ock flitige
hälsning hos N. N. Ock som det Låfl. Bårgare-Ståndet igenom
en Deputation gifvit Ridderskapet ock Adelen vid handen,
det berörde Stånd tycker vara betänkeligit at på det föreslagne
sättet igenom en starck Deputation afgiöra en del
ährender, hafvandes sig utlåtit, det de hålla före det böra
skie på sådant sät, som vanligit varit; Altså ock emedan Ridderskapet
ock Adelen härutinnan conformerat sig med det
Låfl. Bårgare-Ståndet, har Ridderskapet ock Adelen ey underlåta
bordt at sådant N. N. berätta, jern vähl derjämte hemställa
det N. N., om icke fem af hvarje Deputation, nembligen
två af Adelen ock en af hvartdera de andre Stånden kunde
i morgon kl. 7 med visse Deputerade af Secrete Utskattet
sammanträda ock tilse, hvad ährender som ouudvikeligen böra
vid Riksdagen ock innan dess slut afgiöras, ock hvilka til
Kongl. Maij:t ock Rådet eller vederbörande Collegier ock Embetsman
remitteras skola; til hvilken ända de ifrån Deputationerne
inkomne listorne suppleras böra med de måhlén,
som nu äre derpå förbigångne ock utelemnade.
Sedan det skiedt, ock ährenderne således behörigen separerade
äre, kan beqvämligast i Stånden öfvermorgon öfverläggas,
Dep. med föreställning till ofr. stånden. Walraves postvagnar. 407
huru de Riksdagsährender, som nu ey kunna blifva slutne, skola
utarbetas ock afgiöras, antingen at en liten Deputation lemnäs
qvar, som deni utarbetar, eller om de in statu qvo lemnäs
skola, ock de samma ledamöter, som nu vid Riksdagen varit,
in Januario eller någon annan tijd återkomma, dem at utarbeta
ock afgiöra.
Sedan utnämdes ock afskickades af Ridderskapet
ock A del en til de andre Stånden fölljande, nembligen:
Gref Carl Gyllenborg. Hr Frisenheim.
Frih. Fleming. Hr Götherhielm.
Hr Wernberg. Hr Bielleenhielm.
Cammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande uplästes,
om de for- ock påstvagnar Directeuren Walrave täncker inrätta,
til hvilkas forthielpande han anhåller, at någre visse hållliästar
anslås må.
Derjämte berättade Hr Landtmarskalken, uti hvad
slut Almogen stannat, at nembligen Directeuren Walrave, som
åtagit sig samt erhållit privilegium at til de resandes fortskaffande
inrätta samt hålla påst- ock forvagnar på dess egen
bekostnad, må sielf anskaffa ock underhålla egne hästar dertil,
utan at angripa någre hålskiutzhästar.
Friherre Otto Strömfelt holt före, at detta kunde
remitteras til Landshöfdingarne, efter han trodde, at uti en
del orter almogen skulle finna derutinnan lisa.
Hr Landtmarskalken: Vill almogen giöra det godvilligt,
så vore det en sak.
Ridderskapet ock Adelen stannade i det slut, at
Directeuren Walrave må skaffa sig sielf hästar, ock halskiutzen
ey rubbas.
Hr Adlerbeth påminte derom, at så månge af Ridderskapet
ock Adelen gåt bårt af Riddarhuset.
Hr Landtmarskalken tyckte illa vara at så skier, ock
bad at de ville vara tillstädes vid deliberationerne.
Sedan uplästes Justitiae-Deputations Betänkande angående
Jägmästaren Hårst ock Hr Lennart Hård, at det inuehald,
at som Konung Carl den XII updragit Hårst Jägmästaretiänsten
i Västergötland, med lönen ock flere förmåner dervid,
som dess antecessor haft, ock Horst samma bestälning i elfva
ahrs tijd förestådt, men ännu icke finnes vara lagligen öfvertygad
om något embetesfehl; så bör Hårst bibehållas vid Jägmästaretiänsten
uti Västergiötland ock dervid niuta den lönen,
408
1723 den 15 Juli.
boställe ock flere förmåner, som dess antecessor Snolski innehaft
ock Borst sielf nyttiat, innan Hårds Fulmackt 1719 utföll.
Hr Lan dt mars kalken underrättade Ridderskapet ock
Adelen therom, at Prästerskapet äfven har sålunda utlåtit
sig ock bifallit Justitiae-Deputations Betänkande; det samma
har ock Bårgare-Ståndet giort. Ock som Bårgare-Ståndet
giort dervid en påminnelse ännu, så upläste Hr Landtmarskalken,
huru Bårgare-Ståndet sig utlåtit.
Hr Tis ens t en sade, at han inlagt på Pro vincens vägnar
Besvär emot Horsten, som lära sättia honom på sidan, ock
begiärte at med saken imedlertid anstå måtte.
Hr Lilliestierna: Den förra, så vida han ey är dömd,
bör sättias i tiänsten, men om han går af, så bör för den
respecten, man häfver för Kongl. Fulmackten, Harden då få
tiänsten i stället.
Frih. Otto Strömfelt: Hårdén har intet sielf sökt tiänsten,
innan de Deputerade ifrån Provincen gifvit anledning
dertil ock 1719 klagat på Horsten.
Hr Landtmarskalken: Det är bekant, at Härden har
tiänt hela kriget, men man får intet derföre stöta den andra
ifrån tiänsten utan lag ock dom.
Ridderskapet ock A de len förklarade sig, at Horsten
bör sättias i tiänsten, ock sedan dömmas, om han törsedt sig.
Justitice-Deputations Betänkande uplästes, angående Lagman
Lilliegrens ansökningar, hvaröfver berörde Deputation sig utlåtit,
l:o at Hr Lagmannen den begiärte fria skiutzningen ey
kan bevilljas, utan bör han låta sig åtnöija med den lön
dess antecessorer haft. 2:o Beträffande den ena cappen spannemåhl,
sorn han förmenar Lagmans-Rätten böra niuta til
underhåld öfver de fyra som i Finland til Tingz-Rätternes
underhåld bevilljade äro; så enär den åberopade Kongl, resolutionen
upvises, förmenar Deputationen, at Hans Maij:t lärer
låta honom i nåder det undfå, hvartil han i förmågo deraf
berättigad är. 3:o Anser Deputation det för skiäligt, at Lagmans-Tingz-Rätternes
stämningar, domar ock resolutioner
hädanefter böra lika betalas som vid Rådstugu-Rätterne.
4:o Beträffande Lagmäunernes hågkommelse med bättre vilkor
ock befordring, så lärer Kongl. Maij:t allernådigst låta dem skie
justiee efter Regeringz-Formen. 5:o Om Lagmans-Nämdens
förminskande til sju personer har ,1 u s t i t i ;e-D o p u ta t i o n hållit
onödigt at sig utlåta eller thermed besvära Riksens Ständer.
Horst och Hård. Liljegren. Irwing. Bilberg. Duhre. 409
Ridderskapet ock Adelen biföllo berörde Betänkande
i alla delar.
Så blef ock et Betänkande ifrån Krigz-Deputation Ridderskapet
ock Adelen föreläsit, angående Irwingarnes ansökning,
at antingen få til allodialfrälse Hässleby uti Närike,
som theras farfader, frambledne Ofverst-Lieutenant Irwing
varit ägare af, men sedermera blefvit reducerat ock
åhr 1695 til Rusthåld indelt, samt kommit uti en bondes
possession för Rusthåld, eller ock therföre prsestera rustning
; uti hvilken begiäran Deputation, för the andragne skiähl
skull, tyckt them ey kunna vilfaras.
Tiletta Betänkandet blef af Ridderskapet ock Adelen
bifallit.
Gref Carl Gyllenborg kom tilbaka med Deputation
ifrån de andre Stånden ock sade, at de tre andre Stånden
anmäla sin ödmiuke ock hörsamme hälsning ock tacka för
communicatiou, samt conformera sig med Ridderskapet ock
Adelen, begiärte afskrifter af den förestälningen, som til dem
skedde om Riksdagens förkortande.
Den 16 Juli
Hr Landtmarskalken berättade, at et Memorial vore
inkommit ifrån Justities-Deputation angående de Besvär, som Rytmästaren
Bilberg anfördt emot General-Majoren Lövenstierna.
Berörde Memorial uplästes, af innehåld, at thenna saken
in för vederbörande dommare utföras bör, dock at dommaren
får alfvarsamme ordres at så föranstalta, at saken likmätigt Lag
ock Förordningar fordersammast blifver afgiord, ock fåfänga
undanflyckter til den rätsökandes förtryck icke tillåtes; samt
Justitiffi-Cantzleren anbefalles at hålla alfvarsam hand deröfver,
at detta, så vähl som andre dylike måhl, måtte til skyndesammaste
slut befordras,
Hr Landtmarskalken frågade, om icke det kan blifva
vid Deputations betänkande.
Hvilket Ridderskapet ock Adelen bejakade.
Cammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande uplästes
öfver Duhrens memorial, angående nödig handräckning uti
förekommande måhl vid Ultuna Ladugård samt protection för
hinder ock intrång, som honom skie kunde, med mera.
410
1723 den 16 Juli.
Hvaröfver Deputation sig således yttrat, at hans Laboratorium
Mathematico-Oeconomicum bör emellan Riksdagarne stå under
samtelige Kongl. Collegiernes inseende, ock de räckia honom
handen uti alt, hvad han til det värckets befordran ock upkomst
ansökandes varder. Men Cainmar-Collegium äger pröfva, hvad
Buhre kan blifva skyldig vid General-Lieutenant Grönbergs
afträde at til honom betala, sedan Husesyns-Ordningen vederbörligen
är observerad. Ock i öfrigit förblifver efter vanligheten,
at almogen uti andetiden giöra dagsvärcken emot betalning
til Ladugården, ock det vid 40 Mark Smts vite för dem,
som dertil skyldige finnas ock sådant eftersättja. Hvarvid
General-Lieutenanten ock Landshöfdingen har att räckia Buhre
handen, ock Buhre för öfrigit at hålla sig till Kongl. Cammar-Collegium.
Skulle ock någon vid detta Laborator» uprättande
ock fördrifvande vara Buhre hinderlig, så skall en
sådan in för Ständerne vara ansvarig ock vederbörligen ansedd
blifva.
Ridderskapet ock Adelen biföllo detta Cammar- ock
Oeconomise-Deputations betänkande; dock när Buhre niuter på
samma sät ock vilkor dagzvärcken af almogen, som dess antecessorer
hafva niutit, kan almogen dermed ey ytterligare betungas;
hvaremot ock almogen vid det satte vijtet ey bör eftersätta
sin skyldighet, utan för betalning giöra efter vanligheten
dagzvärcken til Ladugården.
Derefter uplästes Cammar- ock Oeconomice-Beputations
Betänkande öfver Jordebokens inrättande, Räntepertzedlernes
sammanslående til en viss summa i ond ock god tijd samt de
vidlyftige räkenskapernes förkortande. Jämvähl uplästes Borgerskapets
påminnelser dervid.
Ock som Bårgare-Ståndet vid 1 § giort den anmärckningen,
at ingen åtskilnad giöras bör imellan de nya ock
gambla skattehemmanen vid Räntans utbetalande, så yttrade
Hr Rudenhielm sig, at han holt detta så mycket mera
billigt, som en del nykiöpte skatte hafva förr varit gambla
skatte, ock sedan blifvit Crono, hvarföre det skulle kunna
synas vara orät, om de nykiöpte skulle slippa med et lindrigare
prijs på spannemålen.
I anledning häraf uplästes 2 § af 1719 ahrs Resolution
på Almogens Besvär, hvarutinnan de nykiöpte skattehemmanen
tillåtes at få lösa spannemåhlen å 3 Dal. Smt tunnan.
Kammardepms bet:de om jordeboken och räntpersedlarna. 411
Hr Landshöfdingen Cederhielm berättade, at denne resolution
l:o vore utvärckad utom de öfrige Ståndens communication;
2:o hadde man tagit 1684 åhrs Reglemente för milicen
til grund, utan anseende dertil, at spannemåhlen desse
tider stigit til et fast högre prijs än då, ock at bonden efter
lagen ock Riksdags-Besluterne är skyldig at betala sine utlagor
in natura, eller efter marckgången.
Denne qvestion upskiöts til härnäst, at man får taga
detta i närmare öfvervägande; men i öfrigit blef denna 1 § uti
Betänkandet approberad.
I lika måtto biföllo Ridderskapet ock Adelen den 2
ock 3 §§:ne; sammaledes den 4:de §, helst efter Ridderskapet
ock Adelen tyckte det gå för långt ut på tiden, om PertzedelJordeboken
efter Bårgerskapets påminnelse skulle allenast hvart
10:de åhl- uprättas.
5 § approberades.
6 § äfven så; men Hr Weil i påminte, at förmedlingarne
borde i en column observeras.
Ock i anledning theraf resolverades, at uti then Jordeboken,
sorn hvart 6:te åhr uprättas, skola alla förmedlingar
ock ändringar, med dag ock datum när de skedt, vederbörligen
observeras.
7 § approberas, men uti den Jordeboken, som hvart 6:te
åhr uprättas, kommer alt sådant at observeras, som efter denne
§ i den åhrlige Jordeboken utelemnas.
Vid 8 § var intet at påminna. Ey heller giordes vid det,
som Deputationen andragit om räkenskapsmethoden, någon
påminnelse, utan blef af Ridderskapet ock Ad elen resolverat,
at en viss Tijondesätning giöras må i de orter, der
ingen är inrättad, helst efter, der säden räknas, almogen ofta
hindras at i rättan tijd, ock då väderleken det kräfver, at införa
säden, ock äfven månge underslef vid räkningen förelöpa.
Hr Weili påminte, at tijonden då ey måtte sättas för
högt.
Hr Landtmarskalken: Hvad methoden til Tijonde
sätningen
angår, så är bäst, at Cammar- ock OeconomiseDeputation
kommer in derom med sit betänkande til Ständerne.
Hr Landshöfdingen Creutz holt före, at i Östergiötland
borde Tijondesätningen öfverses ock lindras.
Men häröfver blef intet resolverat.
412
1723 den 16 Juli.
För öfrigit finnes af sielfva conceptet, hvad ändringar
som vid 1 ock 3 §:ne, berörande de utsatte terminer til upbörden,
efter hvarje landsorts beskaffenhet, hos Ridderskapet
ock Adelen giorde blefvit.
Sedan förekom den qvaestion, när Crono-Fogdarne få exeqvera
ut räntan. Ock resolverades, at när termin är förbij,
innom hvilken räntan skall vara betalt, så får Fougden giöra
execution på samma ränta; men på tre åhr bör Fougden intet
låta någon rest stå inne, räknande ifrån det åhrets slut som
resten blir; utan ther samma rest ey utgå kan, bör afskrifning
derpå sökias; ock i anledning häraf rättades conceptet
therefter.
Hr Landtmarskalken proponerade sedan, huru nykiöpte
Skattet ock Cronohemman skola betala sin afrad, ock sade,
hvad åtskilnad nu derutinnan är, at nembligen det nya Skattet
slipper med 3 Dal. Sint tunnan, men det gamla Skattet måste
betala efter marckgången.
Frih. Cederhielm: Det nya Skattet har ifrån början,
då thesse Skattekiöpen togo sin begynnelse, jämvähl ifrån
1700 til 1719, betalt efter marckgången, men då utvärckade
de sig den resolution, at de skulle slippa med 3 Dal. Sint
tunnan.
Hr Palmcreutz: Den nya Skattebonden bör betala afraden
eller spannemåhlen in natura, efter i Skattebrefvet är
prsecaverat, at han skall utgiöra, hvad han förr utgiort.
Ridderskapet ock Adelen suspenderade sine tankar
häröfver til här näst.
Additamentet til 12 ock 13 §§ vid Bergs-Collegii Instruction
uplästes ock approberades.
Hr Nordencreutz begiärte, at Bergz-Collegii-Landtmätarne
måtte stå under Landtniäterij-Contoiret ock giöra dervid
redo för sit arbete, helst sorn lian bör af specialchartor
giöra en generalcharta, ock Bergz-Collegium intet kan examinera
sådant.
Hr Bergenstierna mente, at Collegii ledamöter in mathesi
vähl så mycket kunna vara kunnoge, at de kunna finna,
om landtmätaren giort sit arbete rätt; dessutan har BergzCollegium
bästa kundskapen örn skogarne i Riket.
Hr Nordencreutz upläste utur dess memorial, hvad
Bergz-Collegii Landtmätares syssla är.
Bergskollegium. Lancltmätarne. Arrende af laxfiske. 413
Hr Bergenstierna: Landtmätaren är under Bergz
Collegium
en betiänt, ock har fåt sin Fulmackt at vara der
landtmätare; hvad han skal giöra, det lärer Bergz-Collegium
hafva inseende på; men at hail skulle dragas derifrån, eller
sittia här ock i Landtmätare-Contoiret giöra arbete, det hinner
han intet, mindre kan han bo här, han har allenast 200
Dal. Smt ock är ey heller här nyttig; i Bergzlagen är hans
förrätning. Hvad nu varande Bergz-Collegii-Landtmätaren
Skröder angår, så måste jag berätta, at i Sahl. Konungens tid
skrefs ut til Konungen om honom, ock då blef han utan laga
domb afsatt ifrån sin tiänst; men sedan fick lian tiänsten igen,
då den andra Landtmätaren, sorn koni i hans ställe, dog.
Hr Nordencreutz: Han bör giöra redo för sit arbete
vid Landtniäterij-Contoiret.
Hr Bergenstierna: Hr Ofver-Directeuren kan se öfver
hans chartor ock få deni ifrån Bergz-Collegio.
Hr L andt marskalken: Han kan bo i Bergzlagen, ock
när hans arbete kommer hit, kan han vid Landtniäterij-Contoiret
giöra redo för sit arbete, ock Contoiret giöra sine påminnelser
vid chartorne.
Hr Bielkenhielm: Det är billigt, at han får bo i orten,
men chartorne revideras i Landtniäterij-Contoiret.
Detta blef bifallit, ock Diarium ingifver han uti Landtmäterij-Contoiret
öfver dess förrättade åhrsarbete, jämte det
han et lika lydande til Bergz-Collegium insänder.
Sedan uplästes Gammar- ock Oeconomiee-Deputations Betänkande
öfver Rusthållarnes uti Alseda sockn, Ostra Härad
ock Jönkiöpingz Lähn ingifne klagomåhl, angående et Cronolaxfiske
uti Amme åå, som medelst Härads-Fogden Kielrnans
af Kongl. Bergz-Collegio utvärckade privilegio deni blifvit afhändt
ock betagit; varandes Deputations mening, at Rusthållarne
såsom jordägare böra vara närmast at få af Cronall arrendera
samma laxfiske, såsom det af ålder varit, innan Kleiman
deni derutur bräckt.
Hvilket Betänkande, såsom enligit nied 38 § uti 1720 ålirs
Resolution på Almogens Besvär, Ridderskapet ock Adelén
gillade.
Sedan taltes om Öfver-Jägmästaren Bircklioltz förslag til
at utöda skadediuren.
Ock resolverades, at det lemnäs til hvart ock et Lähn at
accordera med berörde Öfver-Jägmästare.
414
1723 den 16 Juli.
Justitice-Deputations Betänkande uplästes, angående den
sökte ändringen uti 1720 åhrs Bördes-Förordning.
Hr Landt marskalken uprepade innehållet af JustitiseDeputations
betänkande.
Hr Lilliestierna påminte, at 1720 åhrs Bördes-Förordning
borde limiteras, hvarom han förra gången, då betänkandet
uplästes, sig yttra månde.
Hr Landt marskalken upläste Prästerskapets ock Bårgerskapets
samt Bonde-Ståndets Extracta Protocolli, hvarutinnan
de bifallit Justitire-Deputations betänkande, icke vill—
jandes tillåta någon ändring eller limitation uti berörde Bördesplacat.
Hr Ridderschantz beklagade sig deröfver, at han ock
flere andre mycket komma härigenom at lida.
Frih. Cederhielm junior deducerade vidare innehållet af
Justitiffi-Deputations betänkande, ock ville thermed visa, at
Bördesrätten efter förra lagen ey kunnat stricto jure så vidt
dragas.
Frih. Fleming tyckte illa vara, at de tre andre Stånden
giort härutinnan slut, innan Ridderskapet ock Adelen utlåtit
sig häröfver.
Frih. Hamilton: Om man så skall blifva handterad,
må ingen gå i fält.
Hr Ridderschantz hemstälte, huru svårt det lärer blifva
at ga i fält, ock med hvad kiärlek man skall kunna tiana sitFädernesland;
helst deras egendom är bårtsåld, ock de intet få
här hemma, ey heller vill man hielpa dem igen til sin egendom,
som är försatt ock försqvackrad.
Hr Lilliestierna bad, at man intet ville hålla honom
för vara i denna saken interesserad, ock sade, at här vore på
ena sidan en at tre Stand faststäld sak, ock på andra sidan
at considerera, hvad svårigheter de fångne utståt, samt de
raisoner de anfördt. Til at finna et temperament, holt han
töre, at man skulle giöra en remonstration hos de andre Stånden,
at de ville limitera Bördes-Förordningen allenast i detta
fallet för dem, som fångne varit.
Hr Landtmarskalken: Här äre tvenne måhl, som Betänkandet
innehåller. Hvad det angår, om någon Officerares
fasta egendom är försåld utom hans ordres ock vetskap, så
hindrar intet Bördes-Placatet honom at tala derpå; men den
andra frågan är, om de utur fångenskapet hemkomne skola få
Jägmästar Birckholtz. Bördsförordningen. 415
börda ock inlösa, hvad deras syskonnebarn ock närmare släckt
sålt.
Härtil ropades af en del ja, ock af en del ney.
Hr Bielkenhielm: Bördes-Placatet har lemnat de omyndige
at sökia sine Förmyndare, ock de frånvarande at sökia
sine Fulmäcktige, om de försummat deras rätt, ock alt sådant
har 1720 blefvit af samtelige Stånden noga öfvervägat; altså
vill det nu ey anstå et Stånd at kasta öfver ända, hvad de
andre Stånden faststält.
Som Ridderskapet ock Adelen icke kunde förena sig
härom, så upskiöts denna saken til i morgon, då Hr Landtmarskalken
vill låta härom votera; dock ropade en del, at
härom ey bör voteras, efter de tre andre Stånden redan giort
slut i sakejp. Andre åter begiärte votering, ock det äfven
i dag.
Men emedan större delen af Ridderskapet ock Adelen
protesterade deremot, at votering ey nu skie måtte, efter tiden
var förbij, så lemnades detta til härnäst.
Den 17 Juli in pleno.
Såsom Riddarhuus-Secreteraren utur de inkomne Betänkande
ock det, som hos Ridderskapet ock Adelen blefvit resolverat
om Skattekiöpen, har utdragit det, som uti Förordningen
therom kommer at inflyta, at samma med de öfrige Stånden
må communiceradt blifva, altså uplästes det, så lydande:
Sedan Ridderskapet ock Adelen sig föreläsa låtit de betänkanden
ock handlingar, som ifrån Cammar- ock OeconomiseDeputation
inkommit, så vähl som Kongl. Cammar- ock BergzCollegiernes
Memorialer, skattekiöpen angående, stannade Ridderskapet
ock Adelen i fölljande mening ock slut, at til skatte
försälljas måge:
l:o Alle Cronan immediate behåldne hemman, så vähl
som ock de på Militiae- ock Landtstaten indelte löningzliemman,
jämvähl hästehemman, ock deribland ock så de, som för dagzvärcken
nödige äre under de Kongzgårdar, som til Boställen
eller Rusthåld anslagne äro; dock med det förbehåld, at utaf
slike hästehemman sedermera utgiöres de dagzvärcken, som de
förr, efter hvarje orts beskaffenhet, til berörde boställe eller
416
1723 den 17 Juli.
Rusthåld utgiort, ock at sådant uti skattebrefven, som derpå
utfärdas, tydeligen införes.
Jämvähl håller Ridderskapet ock Adelen före, at til skatte
säljas kunna alle fördelshemman, Cronoutjordar, uhrfiellar, ängar,
skatlagde torp, som Kneckte-, Båtzmans- samt Rusthåld
ey underlagde äro. Såsom ock reserve-hemman, emedan räntan
allenast til visse usus vid Regementet anslagen är. Äfvenvähl
de Cronohemman, som til Kongs- ock Ladugårdarnes hägn
ock nytta omistelige äro, dock på sådant sätt, at kiöparen
ingalunda derigenom blifver lös ock fri ifrån all den plickt
ock skyldighet, som hemmanet tilförende varit underkastat.
Sammalunda Påsthemmanen, med de vilkor, at kiöparen
intet må eftersättia något af sin skyldighet vid påstföringen
ock det, hvartil han förut förbunden varit, så vida han icke
vil gå sin Skatterättighet qvitt.
Så finner ock Ridderskapet ock Adelen med Cammar- ock
Oeconomise-Deputation, att til Skatte försälljas måge de hemman,
hvaraf Prästerskapet til förbättring af theras svaga vilkor,
eller i brist af fylnad uti herbergen ock tijonde, räntan
allenast, utan flere förmåners ock friheters åtniutande, upbära,
ock uti knecktehåld indelte äro, så framt de ey i brist af
Cappellansbohl kunna komma at uplåtas Cappelanen emot
räntans erläggande til Kyrkioherden.
Ock ehuruvähl åboerne, af hvad Stånd de ock äre, uppå
alla förberörde hemman, då de vid infallande tvifvelsmåhl med
Eed erhålla, at de lösa hemmanen åt sig ock ingen annan,
bör lemnäs prseferencen til at kiöpa dem til Skatte, efter laga
värdie, hvarom vidare handlat blifver, men der de det ey villja
eller gitta, då andre, som Skatterättigheterne derå til kiöps
begiära, at igenom auction dem sig tilhandla, på sådant sät,
som här efteråt förmäles; Så synes dock vid de än återstående
Cronohemmanens försäljande til Skatte, på de orter, hvarest
någre Bergsbruk samt Manufactur- ock Hainmarvärck äro inrättade,
det böra i ackt tagas, likmätigt utgångne Kongl. Förordningar,
at til samma värcks desto bättre bestånd, hvarigenom
Riket en stor förmån ock nytta tilflyter, prseferencen
fram för alle, så åboen som främmande, bör lemnäs åt den
Bruksägaren, hvilkens värck åboen med sin kohlning antingen
varit van at betiäna, eller tilförende befinnes efter vederbörlig
disposition varit förlagd til, samt Kongl. Bergz-Collegium skulle
ytterligare pröfva derifrån vara omisteligit.
Skåttek öpsförordning.
417
2:o Hvad Rusthållen angår, så förfares med dem efter
Högst Sahl. Hans Kongl. Maij:ts Konung Carl den XII:tes
bref af den 26 Marti 1702, så at Rusthållaren, ock ingen annan,
får, enär ha» derom ansökning gior, på sielfva Rustningsstammen,
sig Skatterättigheten tilhandia, ock det efter skiedcl
värdering.
3:o Vidkommande Augmentshemmanen, så är Ridderskapet
ock Adelen af den meningen, at Rusthållaren bör vara
närmast at kiöpa de honom til augment anslagne hemman, så
vida han sådant åstundar ock de befinnas lända Rusthållet til
styrckio. I annor händelse äger åboen bästa rätten; men om
han ey heller vill eller kan det giöra, ock någon annan sig
anmäler, då komma sådane Augments-hemman igenom auction
til den mäst biudande at försälljas.
4:o Kunna ock Giästgifvaregårdarne, som äro Crone, åt
Giästgifvarne efter värdie, men eljest den, som lösen prsestera
vill efter högsta bud uppå auction, til skatte försäljas, med
den condition, at Herrar Landshöfdingarne öfver sådanne Giästgifverier
skola äga lika mackt som tilförende, då de voro
Crono, nembligen at der den Giästgifvaren, som intet behörigen
förestår giästgifveriet, sättes derifrån ock går sin Skatterättighet
qvitt, då Giästgifveriet til en annan, som kan prsestera
prestanda, uplåtes.
5:o Beträffande Bergzmanshemmanen, så emedan för
Bergzlagens conservation åboerne uppå slike hemman igenom
Kongel. Förordningarne äre försäkrade at, man efter man,
niuta på dem en ständig besitningzrätt, ock odrefne samt orubbade
dem få bebo, så länge de förmå Bergzbruket jämte hemmanet
försvarligen ock rätteligen drifva ock vid mackt hålla,
samt til Cronan dess deraf gående rättighet utgiöra; Ty bör
det ock hädan efter som härtils förblifva med Bergzmanshemmanen,
så at Bergzmannen intet tvingas må dem til skatte
kiöpa, utan der någon Bergzman sielf skulle vilja til skatte
inlösa det hemmanet han bebor, blifver det honom efter värdering
efterlåtit, så vida han befinnes vara en drifvande ock
flitig Bergzman.
6:o Academise-, Gymnasiers, Scholars, Kyrkiors, Krigzmanshuus
ock Hospitalers hemman, som ey så när intil belägne
äro, at de publiqve husen någon understöd til deras upräthållande
deraf hafva kunna, måge til skatte försäljas, enär
vederbörande Consistorier ock föreståndare, som dispositionen
418
1723 den 17 Juli.
deröfver anförtrodd är, sådant åstunda ock nyttigt finna; dock
at sådant skier med Kongl. Cammar-Collegii vettenskap ock
samtycke samt til nytta ock förbättring, ock at räntan ey förminskas
eller förringas igenom förmedling eller skatlägning,
utan snarare förbättras, jämvähl at kiöpeskillingen Academien,
Gymnasio, Scliolan, Kyrkian, Krigzmanshuset eller Hospitalet
tilfaller, som hemmanet anslagit är, samt til deras nytta ock
gagn emploijeras, ock efter möijeligheten giöres frucktbar. Blifvandes
desse hemmanen igenom auction til den mäst biudande
försålde, men åboen likvähl dertil närmast, enär han det gifva
vill, som en annan högst budit. Så skall det ock uppå vederbörandes
ansvar ankomma, om de antingen bårtsällja något,
som kan vara förberörde publiqve värck til skada, eller hemmanen
medelst et sådant Skattekiöp förvärras, ock kiöpeskillingen
ey til dess rätta bruk ock ändemåhl använd samt behörigen
emploijerad varder.
7:o De hemman, hvarpå någon blifvit benådad med besitningzrätt,
kunna jämvähl til skatte försälljas, dock til ingen
annan, så länge besitningzrätten varar, än til den, som med
berörde besitningsrätt är benådad.
Men hvad efterfölljande hemman anbelangar, så finner
Ridderskapet ock Adelen, at til Skatte icke kunna försälljas:
l:o Alla Boställen, så vähl på Ecclesiastiqve som Civilock
Militairstaten indelte, eller som hädanefter indelas kunna.
2:o Alla Benefici*-hemman.
3:o Alla mensalier ock Prästebohls-Ståmmer, som til Prästebohlens
förbättring ock styrckio anslagne, saint oindelte ock
när intil berörde Prästebohl belägne äro.
4:o Kunna uti Finland inge hemman försälljas til Skatte,
innan Frihets-åhren til ända lupit ock hemmanen kommit i
bruk ock stånd igen; med mindre kiöparen den räntan, hvarföre
det står i Cronones räkenskaper, det inlösa vill, utan at
begiära förmedling på räntan, derföre at hemmanet i krigztiden
ruinerat blefvit.
Beträffande methoden, huru med åfvannämde Skattekiöp
förfaras skall, så håller Ridderskapet ock Adelen före, at den,
som skatterättigheten kiöpa vill, bör anmäla sig hos Landshöfdingen
i orten, på det Landshöfdingen må kunna pröfva,
huru vida den begiärte Cronolägenheten är af den beskaffenhet,
at den efter Förordningarne kan försälljas. I sådan händelse
beordrar Landshöfdingen, som Cronans interesse vid
Skatteköpsförorduing.
419
skattekiöpen noga har at bevaka, vederbörande värderingzmän
sielfva värderingen behörigen in loco at förrätta. Ock som
det befinnes, at en del hemman äre för en alt för ringa summa
sålde til Skatte, ja oftare för mindre än et åhrs ränta, der
likvähl, innan et Skattehemman igenom skattevrak blir Crono,
det måste ligga tre åhr öde, ock Cronan så väl berörde tre
åhrs ränta, som äfven för frihetsåhren, hvilka gifvas til hemmanets
uprättelse, kommer at vara i mistning; Ty håller Ridderskapet
ock Adelen före, at intet hemman, som til skatte
sälljas skall, ringare än til den summan, som sex åhrs ränta
befinnes stiga til, efter den räntan, som antingen hemmanet
nu i Cronones räkenskaper står före eller sat blifver, bör värderas,
men vähl therutöfver, ock så högt som det efter belägenheten
ock hemmanens godhet finnes kunna svara före;
skolandes värderingzmännen så med värderingen förfara, som
de måge vara Kongl. Maij:t, Riksens Ständer ock kiöparen
derföre ansvarige.
Sedan läses samma värdering up på Häradstinget, at man
må förnimma, om dervid något är at påminna, ock der sådant
ey finnas skulle, då sändes den til Landshöfdingen, at af
Lands-Cammereraren vidare skiärskådas, hvarefter, sedan kiöpeskillingen
i Landt-Ränteriet är betalt, upskickas värderingzinstrumentet
ock qvittencet på kiöpeskillingen samt Landshöfdingens
Betänkande til Kongl. Cammar-Collegium, som närmare
skiärskådar, huru vida härmed efter Förordningen rätteligen
är procederat, samt om hemmanet eller lägenheten af
sådan natur är, at det kunnat försälljas, då skattebrefvet derå
utfärdas. Men med de skatterättigheter, som på auction komma
at försälljas, hvarom förut förmält är, måste sålunda förhållas,
at sedan värderingen på behörig ort lagligen förrättad är, ock
vid samma tilfälle pröfvat, om åboen är berättigad at niuta af
kiöparen någon öfverbyggnad, med hvad mera som efter Husesyns-Ordningen
honom kommer at ersättias, bifogar Häradshöfdingen
jämte publicationen til nästfölljande Tingztermin en
lista på de skatterättigheter, som första tingzdagen igenom
auction skola försälljas, gifvandes derhos tilkiänna, til hvad
summa hvar ock en är vorden värderad; derefter försälljes på
ofvannämde tingzdag de värderade Skatterättigheter uppå offentelig
auction igenom upbud, på sätt ock vijs som vid alle
slike auctioner uti Riket brukeligit är, då värderingen första
Adelns Protokoll 1723.
420
1723 den 17 Juli.
insätningzsumman blifver, ock så sändes värderingen med utbiudningz-instrumentet
til Landshöfdingen, samt förhålles dermed
i öfrigit, som åfvan förmält är. Dock må Kongl. CammarCollegium,
sedan det infåt Landshöfdingens berättelse om
skattekiöpet, ock befunnit hemmanet vara af en sådan natur,
som i skattekiöp gå kunnat, jämvähl ock at methoden, som
nu föreskrifven blifver, dervid i alla delar är vorden i ackt
tagen, ey ändra eller rubba det uti orten lagligen skiedde kiöp,
utan den samma dervid förblifva låta, som högsta budet uti
orten hållit; blifvandes, sedan Kongl. Cammar-Collegium et
sådant kiöp med Skattebrefvets utgifvande stadfäst, ock dessförinnan
intet klander uti orten vid samma handel varit, ingen
vidare ändring deruti tillåten, mindre någon tilstadt, den samma
medelst nya skiähls förebringande at söka, det vare sig igenom
arfsrät, donation eller besitningzrätt, med hvad mera.
För öfrigit, ock när vederbörande ey äro här sielfve närvarande,
at de sine skattebref uttaga kunna, så böra sådanne
skattebref, högst . . månader efter inkommit Tingzbevijs ock
Landshöfdingens betänkande om Skattekiöpet, til landzorterne
afsändas ock der af Landzhöfdingen sielf uti Lands-Contoiret
til vederbörande utdelas eller afsändas; hvaremot kiöparen
för berörde skattebref 4 Dal. Silfvermynt kommer at betala,
som fördelas emellan Kongl. Cammar-Collegii-Cammereraren,
som brefvet expedierat, ock Lands-Cammereraren, så at hvardera
deraf helften bekommer.
Sidst, ock som det berättas, at någre egennyttigheter vid
skattekiöpen skola vara förelupne, så håller Ridderskapet ock
Adelen före, at när speciales casus upgifves, at då derom kan
skie en behörig undersökning. Ock som derhos Gammar- ock
Oeconomise-Deputation uti dess Betänkande af den 14 sidstledne
Marti hemstält Riksens Ständer, om icke nödigt vara
skulle, at en noga ock rätvijs undersökning anställas måtte,
om de til pios usus donerade Capitaler uti reda penningar,
gods ock gårdar, buus i städer samt andre lägenheter jämte
interesserne så vähl efter billigheten, som ock efter gifvarens
villja ock förordning härtils af vederbörande äro vordne administrerade,
hvarunder både Konghe ock Privatorum stipendia
vid Academierne komina at begripas; Så hafva ock Ridderskapet
ock Adelen tyckt, at hvad som angår slike til Academier,
Gymnasier ock Scholar gifne donationer, måtte undersökas ock
efterfrågas uti Kongl. Maij:ts ock Riksens Cancellie, men uti
Patronatsrätt till Borreby va. m. Häradsfogden Alander. 421
Kongl. Cammar-Revisionen det, som rörer Barnhuus, Hospitalers,
ock de til Fångarne samblade collecterne; hvarvid vederbörande,
af hvilke uti et eller annat måhl fordras beskied,
skola vara skyldige at til berörde Kongl. Collegier inkomma
skyndesammast med svar, ock äfven giöra härutinnan all nödig
handräckning, så at Riksens Ständer vid nästa Riksdag
måge om värckställigheten häraf få fulkommelig beskied ock
underrättelse.
Sedan gaf Hr Landtmarskalken fram et Betänkande
ifrån Justities-Deputation, angående Öfverst-Lieutenant Trolles
sökte jus patronatus til Borreby ock Löddekiöpinge kyrkior,
med dervid hängande förmåner; hvilket Betänkande uplästes,
af innehåld, at Hr Öfverste-Lieutenant Trolle bör samma förvärfvade
rät ock härligheter hädanefter ock til alla tider för
sig ock sine efterkommande oförryckt til godo niuta ock behålla.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig häröfver.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig derpå, at de
i alla delar gilla berörde Betänkande.
Derefter uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations
Betänkande angående de emot Häradsfougden i Jemtland Bertil
Alander anförde besvär. Jämvähl Kongl. Carnrnar-Collegii
Memorial härom.
Hr Landtmarskalken: Ifrån 1702 til 1709 hafva bönderne
lefvererat sine penningar til Alander i godt ock redbart
mynt, då de kiöpt något hemman til skatte; men nu föregifver
han, at han användt penningarne til durchtougs-marcherne,
som för 14 skattebref hoos honom insatte blefvit. Ock som
bönderne hafva ingen skuld, ty de hafva lefvererat penningarne
til honom, efter så vanligit varit, ock de haft alt för
lång väg til Landtränterijet, så frågade Hr Landtmarskalken,
om icke de böra få sine skattebref.
Frih. Hugo Hamilton: Ordres kommo, at för krigz
folket,
som skulle gå öfver til Norije, skulle negotieras gode
penningar, ty der gullo inga Myntetecken; men om Alander
tagit dertil desse penningar eller ey, det vet jag intet.
Hr Landtmarskalken: Bönderne tyckas böra få ut
skattebrefven, ty de hafva 50 å 60 milli til Landt-Ränteriet,
ock derföre hafva de lefvererat dem til Fogden; men en inqvisition
håller man före böra skie, hvarföre Alander intet
422
1723 den 17 Juli.
tagit up penningarne i sine räkenskaper, ock hura vida de
kommit Cronan til godo, helst bönderne hafva lefvererat goda
penningar.
Hr Weili: Om det har varit vanligit i den orten, at
Cronofogden tagit emot sådanne penningar, så böra de få
skattebrefven.
Detta sades hafva varit der vanligit, så at Fogden tagit
emot skattelösen.
Ridderskapet ock Adelen funno godt, at bönderne
måge få skattebrefven, ock inqvisition skie öfver Alander.
Ock i föllje häraf upsattes et sådant Extractum protocolli
til communication med de andre Stånden:
S. D. uplästes Riksens Ständers Cammar- ock OeconorniceDeputations
Betänkande angående Johan Anderssons ifrån
Jämteland inlagde besvär på en del almoges vägnar i Väster
Norlands Lähn ock Jämtelands Fögderij; hvarefter, ock sedan
Ridderskapet ock Adelen föreläsit blefvit Kongel. CamrnarCollegii
Memorial denne sak angående, stannade Ridderskapet
ock Adelen för sin del i det slut, at oansedt skattekiöpeskillingen
bordt i Landt-Ränteriet efter Förordningarne
insättias ock lefvereras, dock emedan Almogen der i orten,
som elljest bo 30, 40 å 50 milli ifrån Landt-Ränteriet,
hafva alt sedan 1702 til 1709 varit vane at lefverera til
Häradsfogden der a orten Bertil Alander deras skattekiöpeskillingar,
ock denne Alander jämvähl tilstår sig hafva
uti redbart mynt emottagit penningarne för de 14 st. skatterättigheterne;
hvarföre han först 1719 Myntetecken i LandtRänteriet
insat, föregifvandes sig til durchmarcher hafva användt
det redbara myntet; Ty böra Skattebrefven ey mindre
uppå berörde 14 skatterättigheter, än de öfrige, för hvilka
Alander goda penningar i Ränteriet inlefvererat, til vederbörande
extraderas, ock undersökning i orten skie, så vähl derom,
hvarföre Alander uti sine räkenskaper berörde skattemedel
ey uptagit, som ock huru vida de kommit Cronan til godo, på
det Kongl. Maij:t ock Cronan af Alander må ställas skadeslös;
Hvilket med de öfrige respective Stånden communiceras.
Cammar- ock Oeconomice- Deputation.? Betänkande öfver
Friherrinnans Fru Catharina Stiernhöks ansökning angående
thess skattekiöp på Husbyborgz Cronoqvarn uti Upland, Örebyhuus
Lähn ock Tijerp Sockn belägen, uplästes, så vähl som
Skatteköp af Husbyborgs kronoqvarn. 423
ock det bilagde Extractum Protocolli, innehållandes theras mening,
som varit af contrario voto.
Hr Erenhielm protesterade vähl deremot, ock beklagade,
at desse Herrar ock Män, som gåt ifrån pluraliteten, villja
låta dess svärmoder Friherrinnan Stiernhök blifva i mistningen,
der hon likvähl så länge varit både qvarnen ock sina penningar
qvitt, med mera han härvid anförde.
Men Ridderskapet ock Adelen funno skiäligt, at berörde
extractum protocolli borde äfven nu komma uti behörig
consideration.
Hr von Brobergen begiärte communication af Deputation
Betänkande, så ville han skrifteligen yttra sin mening
ock vidare visa, at Fru Stiernhök intet vore befogad til at kiöpa
Husbyborgz qvarn til Skatte.
Frih. E. Oxenstierna: När denna saken var före i
Deputation, hafva alla documenteme, samma angående, blifvit
infordrade ifrån Kongl. Cammar-Collegium, ock derefter är
relationen upsatter. Om Betänkandet har ock pluraliteten varit
enig, men några hafva varit af en annan mening ock påståt,
at Konungen intet haft rätt at sällia berörde lägenheter til
Skatte, efter som kiöpeskillingen ey blifvit de Leijoncroniske
arfvingarne restituerad, mindre meliorationen dem betalter; men
så framt man skulle ponera, at de gods, som Kongen intet
betalt tilbaka kiöpeskillingen före, icke skola kunna considereras
för rätt Crono eller af Cronan frit disponeras, skulle sådant
hafva en alt för stor conseqvence med sig.
Hr von Brobergen: Det måste stå fast, at alt, hvad
som är skiedt emot Riksdagz-Besluten, det är orät. Nu står
i 1655 åhrs beslut, at meliorationen skall betalas, när kiöpegodsen
inlösas; men som Leijoncroniske arfvingarne hvarcken
tåt betalning för melioration eller kiöpeskillingen, utan qvarnen
för indelningen skull blifvit indragen, ock dem under Rusthåld
lemnad, så hafva ju de en tacitam hypothecam uti berörde
qvarn, så at Fru Stiernhök ey kan få kiöpa den til Skatte.
Derpå uplästes å nyo den relation, som Cammar- ock
Oeconomiae-Deputation giort i denna saken, ock observerades
deraf, huru som framledne Landshöfdingen Hr Pehr Ribbing
gåt Cammar-Collegium förbij, ock bräckt Högst sahl. Hans
Kongl. Maij:t til at bevillja thetia Skattekiöp, jämvähl hvad
steg härutinnan elljest giorde blefvit, hvilke Ridderskapet ock
Adelen ey gilla kunde. Men besynnerlig förnam man ther af,
424
1723 den 17 Juli.
hura som Hr Gyllenstedt förbehållit the Leijoncroniske arfvingame
at lösa samma qvarn til skatte, therest then borde ock
kommo at försälljas, hvilket uti Kongl. Cammar-Collegio varit
tvistigt.
Hr Cederholm: Jag kan intet annat finna, än at Hans
Maij:ts resolution är för hastigt utvärckad, innan Kongl. CammarCollegium
blifvit hördt, ock mig synes, at Hr Gyllenstedt bör
vara närmast til at lösa qvarnen til skatte, för de skiählen
skull som in actis finnas.
Ifrån B år g are-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Bårgmästaren Stobéus förde ordet, säijandes:
Bårgerskapet låter anmäla sin ödmiuka ock förtroliga hälsning
hos Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen, ock har committerat
oss Deputerade at gifva vid handen, det Bårgare-Ståndet
har haft före Bergz- ock Commercie-Deputationernes inkomne
betänkande angående Bräde- ock Timmerhandelen samt masters
utskiepning, ock approberat samma betänkande; dock så,
at sorn Ekevärcket derunder intet är begrepit, så förblifver
det under sit förra förbud. Ock aldenstund detta är et Riksvårdande
ährende; Fördenskull anhåller Bårgare-Ståndet aldra
hörsammast, at det hos Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen äfvenvähl
måtte afgiort blifva.
Hr Landtmarskalken låfvade, at samma måhl skulle i
dag blifva företagit, ock bad Hrr Deputerade förmäla hos deras
Stånd Ridderskapets ock Adelens flitige hälsning.
Bårgerskapets Deputerade afträdde.
Sedan företogs åter saken beträffande Huusbyborgz qvarn.
Frih. Gabr. Ribbing: Fast min bror lagt handen der
vid,
hvartil han under Souverainitetstiden varit obligerad, i anseende
dertil at han måst skaffa Kongen penningar, så kan
jag likvähl säija, at jag ey annat finna kan, än at Gyllenstedt
ock de Leijoncroniske. arfvingarne, hvilke qvarnen mist, men
sedermera för henne rustat, böra hafva praeferencen.
Hr Landtmarskalken: Så vida ifrån Leijoncronas arfvingar
qvarnen är indragen, utan at de fåt lösen, ock samma
qvarn blifvit indelt til deras augment, de också vid Skattekiöpet
förbehållit sig sin rätt; så är frågan, om icke Leijonronas
arfvingar böra hafva praeferencen til at kiöpa denna
qvarn til Skatte.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Dep. från Borgarståndet om trähandeln. Horst och Hård. 425
Hr Landtmarskalken uprepade denne proposition å nyo.
tå then äfven af Ridderskapet ock Adelen blef bifallen.
Hr Erenhielm frågade, hura Fru Stiemhök skall få sin
kiöpeskilling, ock om icke hon bör fä igen sin kiöpeskilling af
Hr Gyllenstedt.
Härtil sade en del ja.
Hr Landtmarskalken: At hon bör hafva sin betalning,
det är klart, men bäst är at remittera detta til Kongl.
Cammar-Collegium, at Cammar-Collegium medierar dem emellan.
Härvid stannade nu denna saken.
Sedan uplästes Bergs- ock Commercie-Deputationernes Betänkande,
angående Bräd- ock Timmerhandelen, samt masters
utskieppan.
Hr Landtmarskalken frågade, om dervid vore något
af Commercie-Collegii ledamöter at påminna.
Hr von Hökerstedt: Aldeles intet, utan det är väl
grundat ock nyttigt.
Frih. Örnfelt: Om det skulle finnas svåra master, som
förr äre förbudne at utskieppas, måste de först Ammiralitetet
hembiudas, ock de, som utomlands ifrån komma, måste ock
vara under samma förbud som Ekevärcket.
Detta fans skiähligt.
Såsom i förgår så få voro tilsamman, när Justitia;-Deputation»
Betänkande imellan Jägmästaren Horst ock Hr Lennart
Hård uplästes, så blef uppå Hr Hårds begiäran efter Ridderskapets
ock Adelens godtfinnande det åter igen upläsit.
Jämvähl Hr Tisenstens Memorial, som äfven af Biskoppen
Svedberg ock Probsten Figreus underskrifvit var.
Hr von Baumgarten: Horst skrifver, at han 1676 har
kommit i tiänst, men jag vet at han har tiänt hos Axel l.ejonhnfwud
för Poike, ock 1701 koni han i Konungens tiänst.
Hr Landtmarskalken frågade, om berörde memorial
varit i .1 u s t i ti ae -Deputation.
Hr Weili sade dertill ja.
Hr Weili: Kan skie Ridderskapet ock Adelen intet hört
sielfva relation. Hor sten har suttit 11 ahr vid sin tiänst, han
har giort sin tiänst ock niutit sin lön, är derifrån af ingen
lag ock rätt dömd. Saken har ock varit i Kongl. CammarCollegio
före, ock Cammar-Collegium har utlåtit sig, at Horst
borde vid tiänsten bibehållas.
426
1723 den 17 Juli.
Frih. Adolph Wrangel: Som i Justitim-Deputation en
del af ledamöterne aflagt sin Eed, hvilka sittia vid DommareEmbeten,
men andre ingen dommare-Eed aflagt, så håller jag
före, at den, som har der saker, mycket kan der risqvera;
hvarföre borde de, som der sittia, afläggia sin Eed. Jag lemnar
för öfrigit Justitim-Deputation i sit goda värde.
Frih. Strömfelt: Justitim-Deputation har intet annat
kunnat taga före, än den qvaestionen, om en, som sitter i någon
tiänst, på annat sät kan sättias derutur, än dömmas derifrån.
Ock som Justitiae-Deputation intet haft fria händer til at jämföra,
hvilken skickeligast är til bestälningen, Hård eller Hårst,
så har Justitiae-Deputation ey vidare gå kunnat, utan det kommer
plenum til.
Hr Landt marskalken: Här berättas, at denne Horst
har ingen Fulmackt på Öfver-Jägmästaretiänsten, men han
har likvähl Fulmackt at komma i Snolskis ställe, ock Snolski
var Ofver-Jägmästare. Altså vore nu frågan, hvilken som skal
niuta lönen. Men aldenstund Horst, om han är så felacktig
som angifves, då lärer gå ifrån tiänsten, så frågas, om icke
Horst må blifva vid tiänsten, til dess han blir dömd derifrån.
Detta blef bifallit, ock resolverades, at de emot Horst
angifne måhl skola uptagas i behörigt foro ock skyndesammast
afgiöras; men der han skulle gå af ifrån tiänsten, då önskar
Ridderskapet ock Adelen, at Hr Lennart Hård må blifva
vid den honom af Drotningen updragne Öfver-Jägmästaretiänsten
conserverad.
Hr Weili: Som Horst intet undandragit sig ansvar, utan
Fiscalen blefvit fäld til 20 Dal. Smts böter, för det han ey
sisterat sig emot honom, så bör saken fuller lagligen afgiöras,
men Horst imedlertid maintineras vid Åmbetet.
Hr Weili itererade sit påstående, att Horst måtte åter
sättias i Embetet igen.
Detta van bifall.
Hr Hård had, at Ridderskapet ock Adelen ville ha godhet
för honom, som 1699 geck ifrån Sverige, ock aldrig sedan
varit i Riket; utan lika som hans förfäder tiänt Riket troligen
ock vähl, sa har ock han äfven det giort, ock klädt blodige
skiortor i fält; han anhölle nu therom, at en opartijsk dommare
måtte utnämnas til klagemählens afgiörande emot Horst,
Om afsked, pensioner och ackorder.
427
ock at han, Hård, måtte blifva conserverad vid den tiänsten,
som Dråtningen honom gifvit.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke saken angående
Horsts angifne förseelse bör befordras til et skyndesamt ock
lagligit afgiörande.
Harti! svarades ja.
Hr Åkerhielm: Efter Horst skall sätjas i sin tiänst,
ock inqvisition skie, så frågas, om icke Hr Hård imedlertid
kan niuta lön för Öfver-Jägmästare, ock giöra tiänst derföre.
Samtelige Ridderskapet ock Adelen stannade i det
slut, at som Horst intet har Fulmackt på Öfver-Jägmästaretiänst,
utan Hårdén, så bör Horst behålla sin Jägmästaretiänst,
lön ock boställe, til dess han blir dömd derifrån; kommandes
saken til skyndesamt afgiörande at remitteras til behörigt forum;
men Hård gior Öfver-Jägmästaretiänsten ock tilträder
lönen ock bostället, i fall denne Horst blir dömd derifrån, eller
elljest afgår.
Denne resolution blef för Ridderskapet ock A del en upläsen
ock aldeles gillad, ock i föllje häraf upsattes fölljande
Extractum. protocolli, at communiceras med de andre Stånden:
Sedan Ridderskapet ock Adelen låtit sig föreläsas Riksens
Ständers Justitise-Deputations betänkande uti saken imellan
Jägmästaren Gustaf Horst ock Öfver-Jägmästaren L^ennart
Hård, angående Jägemästare-Embetet i Västergiötland samt
dess lön ock flere förmåner, stannade Ridderskapet ock Adelen
i det slut, at Jägemästaren Horst bör behålla sin Jägemästaretiänst,
lön ock boställe, til dess han blir dömd derifrån,
som ock de emot honom angifne måhl til behörigt forum remitteras
at skyndesammast afgiöras; dock som Horst har allenast
Fulmackt på Jägmästarebestälningen, men Hennes Kongl.
Maij:t Drotningen åhr 1719 förordnat Hr Lennart Hård at
vara Öfver-Jägmästare i berörde landsort, så håller Ridderskapet
ock Adelen före, at Hr Lennart Hård tilkommer at
giöra Öfver-Jägmästaretiänsten dersammastädes: hafvandes han
at tilträda lönen ock bostället, i fall åftanämde Horst blifver
dömd derifrån, eller elljest afgår.
Sedan uplästes Secrete Utskåttets Extractum protocolli af
den 5 Juli sidstledne, at inge transactioner eller afhandlingar
hädanefter måge skie om någre bestäluingar till statens gravation
ock tertii prsejudice, utan enär någon för ålderdom ock
bräckelighet omöijelig förmår sin tiänst längre at bestrida, ock
428
1723 den 18 Juli.
således antingen får eller begiär afskied, bör en sådan tilläggas
et vist i pension ock underhåld efter Förordningarne; men
den, som honom succedera!- ock tiänsten förrättar, niute lönen
efter staten.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig vara af samma
tancka med Secrete Utskåttet, ock i föllje häraf bör den, som
ey förmår tiana, hafva pension, men den, som gior tiänsten,
niuta den på staten bestådde lönen.
Hr Palmcreutz ock Hr Adlerbeth påminte derom, at
ingen måtte få sälja bårt sine tiänster eller cedera dem för
svågerlag ock skyldskap skull, ock sade at mången meriterad
kommit derigenom at lida ock stå tilbaka.
Detta van äfven bifall.
För öfrigit resolverades, at Förordningen härom må projecteras
uti Secrete Utskåttet.
Hr Coijet giorde derom påminnelse, at Rådet förstärckas
måtte ock Praesidentskapen besättias; men så blef dock til den
saken för denna gången ey vidare tilgiort.
Hr Palmcreutz: Det är frågan, hvad han skall niuta
i pension, sorn för ålderdom skull får eller tager afskied.
Härtil svarades, at det vore Förordningarne likmätigt, at
han bör niuta half lön.
Hr Landtmarskalken: Det är tilförende på Riksda
garne
1719 ock 1720 utsatt, huru stor pension skall vara.
Skall det kastas öfver ända, så måste det tagas här ordenteligen
före, ock dä får man se, hvad gravation sådant b lifver
för Cronan.
I anledning häraf förklarade Ridderskapet ock Adelen
sig, at det borde förblifva vid det, som 1719 ock 1720 om
pensionerne voro förordnat.
Den 18 Juli in pleno.
Berättade Hr Landtmarskalken, at det vore et Memorial
ifrån Gammar- ock Oeconoinice-Deputation inkommit, angående
den ansökning, som Hr von Utfal giort, at få vid Götheborg
ock den så kallade gambla Elfsborgz Ladugård tilhandla
sig en utmarck, til en Sågeqvarns uprättande derstädes,
som drifves med väder.
Finlands boskapsutförsel. Bes. på Allmogens besvär. 429
Ock sedan berörde memorial var upläsit, frågade Hr Lan dtmarskalken,
huru Ridderskapet ock Adelen finna denna saken;
säijandes, at det lärer ingen svårighet vara, at ju honom
sådant kan bevilljas, efter som saken är i Cammar-Collegium
utarbetad, ock Deputation funnit den både nödig ock nyttig.
Ridderskapet ock Adelen gillade i alla delar berörde
Betänkande.
Sedan uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande
angående boskaps utförsel ifrån Finland ock Aland,
hvilken Landshöfdingen von Yxkull anhållit måtte förbiudas;
varandes berörde Deputations tancka ock mening, at det bör
förblifva vid Kongl. Maij:ts Resolution af den 23 Octob. 1722,
så at ingen må der få handla up creatur ock dem hit öfver
bringa, men vähl til salu hit föra sin egen afvel, efter som de
här kunna få dem bättre betalte än i Finland, ock almogens
i Skiärgårdarne frija seglation ock handel med deras egen
afvel ey bör för dem inskränkias.
Hr Landtmarskalken: Som Åland ligger närmare til
Sverige, så kunna de komma hijt, när de hafva att sälja någre
creatur, ock äfven att kiöpa boskap, när de sådant tarfva.
Men giöra vij förbud, så kan skie det går som det gått i
Skåne, at boskapen dör bort.
Ridderskapet ock Adelen approberade Cammar- ock
Oeconomice-Deputations betänkande.
Uplästes Krigz-Deputations Betänkande angående husesyners
förättande på Officers-boställen.
Frih. Strömfelt begiärte, at det måtte ligga på bordet,
efter dervid vore åtskilligt at påminna, ock sade at en åtskilnad
borde giöras imellan en oeconomisk besichtning ock de
ordinarie husesynerne.
Det blef fördenskul godt funnit, at detta lägges på bordet
til vidare.
Hr von Baumgarten besvärade sig deröfver, at han af
Landzhöfdingen Tömflycht intet tät ut någre husesyner vid
dess Regemente, ey heller öfver Engzholm.
De hvilke Deras Excellencier Herrar Riks-Råden,
som sittia öfver Besvären, communicerat med de öfrige Ständerne
af Almogens Alimenne Besvär, uplästes.
Jämvähl uplästes de öfver samma §§ i Diferentie-Deputationen
projecterade resolutioner
-
430
1723 den 18 Juli.
Vid 19 § fans godt, at Landshöfdingarne ock Öfverstarne
i Krigz-Collegio träda tilsamman at tilse, hvilke soldater som
äre jordägande ock böra slippa krigztiänsten.
Hr Palmcreutz frågade, om icke de, hvilke sedermera,
ock sedan de blefvit skrefne til soldater, fåt ärfva någon
skattejord, böra äfven slippa krigztiänsten.
Hr Landtmarskalken: Det förra måste först fulgiöras,
ock detta anstå, til man får se, huru vida sådant kan skie,
utan at Regimenterne therigenom ruineras.
Hr Landtmarskalken proponerade, om icke någre af
Ridderskapet ock Adelen ville vara dervid tilstädes i KrigzCollegio.
I föllje af det, som häröfver resolverat blef, upsattes ock
extraderades understående til de andre Stånden:
S. D. uplästes 19 § af Almogens Allmänne Besvär, hvarutinnan
de anhålla at få alle jordägande Giärningzmän, Postock
Sockne-Soldater löse ifrån Krigztiänsten. Ock som almogen
derom vid förra Riksdagen fåt af Hans Kongl. Maij:t en
nådig förtröstning; Så håller Ridderskapet ock Adelen före,
at samma bör på sådant sät bringas til en behörig värckställighet,
at Kongl. Krigz-Collegium later nästkommande Måndag
upkalla Öfverstarne af Gardiet, Artilleriet ock General-Major
Horm Regemente, samt tillika vederbörande Landshöfdingar
ock visse dertil Deputerade af Almogen, ock då igenomgår de
listorne, som välbemälte Collegium ifrån landsorterne inbekommit,
samt fogar den anstalt, at de, som i föllje af 1720
åhrs resolution böra lösgifva», ock vid hvilke ifrån landsorterne
eller af Kongl. Krigz-Collegio ock Landzhöfdingarne
ey något är at påminna, straxt måtte lösgifvas; men der vid
någre, som på listan upförde äro, vore något at erhindra, at
då först om sådanne behörigen undersökes: kommandes likaledes
at förhållas med de öfrige värfvade Regementerne.
Vid 22 § påminte Hr Wattrang, at ehuruvähl Indelningzvärcket
ey bör rubbas secundum qvantum et qvale, dock om
någon lägenhet lågo en Stad eller Manufacturvärck til handa,
ock derföre kan gifvas vederlag uti samma Compagnie, hvilket
kan åter sättias i stället igen, så bör et sådant byte tillåtas,
äfven som härtils sådant varit förr tillåteligit.
Hr Landtmarskalken: I fall någre Manufactur- ock
Bergvärck upfinnes, ock någre indelte hemman vore nödige dertil,
så mena en del, at sådant byte måtte vid Riksdagen begiäras.
Utlåtande och öfverläggning om Riksdagens af kortande. 431
Såsom Hr Landtmarskalken nu ville föreställa, hvad
som Riksdagens förkortande angå kunde, så stannade man
vid 23 § i Almogens Besvär.
Sedan uplästes Protocolet hållet uti Afkortnings-Deputation,
såsom ock listan TÄt. A på de ährender, som vid Riksdagen,
innan Ständerne skilljas åt, böra afgiöras. Ock sorn
Deputation hållit före, at med Båtsmanshållets reglerande i
Halland kunde anstå til här näst, så begiärte
Hr Weil i, at som det vore et högst angelägit måhl, ock
Ridderskapet ock Adelen länt sine öron til så månge private
måhl, det de nu ville äfven läna sine öron til hans Memorialer,
efter det står 50,000 Dal. Sint inne i länet derigenom
i confusion.
Frih. Oxenstierna sade, at den saken varit i Cammarock
Oeconomise-Deputation före, men igenom hvarjehanda inkast
så har man dermed ey kommit til slut.
Frih. Frie Wrangel: Här är på listan intet nämt om
Ecclesiastiqve Deputation, som redan är faststäld.
Hr von Hökerstedt: Man holt det onödigt, efter Deputation
är redan utnämd.
Frih. Conrad Ribbing: Jämte det at på listan Lit. A
förmäles, at placeringen skall slutas, så påminner jag, at äfven
bör afgiöras, hvad medel som Expectanterne skola få.
Frih. Baner påminte om Riddarhuus-Ordningen, at den
må bringas til slut.
Hr Landtmarska lken: Som den angår Ridderskapet ock
Adelen enskylt, så kan den ey föras på listan, utan kan ändå
afgiöras.
Härvid påmintes jämvähl, at det måtte blifva expedierat,
som i alla Stånden är resolverat ock afgiort.
Ock som det påmintes, at åtskillige private saker voro
upförde til at afgiöras innan Riksdagens slut;
Så sade Hr von Hökerstedt, at derunder likväl vore
något publiqt.
Hr Weil i begärte, at om Båtsmans-indelningen i Halland
afgiöras må, innan Ständerne skiljas åt, ock at hans memorial
måtte upläsas.
Frih. Johan Carlson Strömfelt påminte, at om uederlagzfriheten
i Wismar, som utarbetad är, ock mycket angelägit
finnes för berörde stad, måtte afgiöras.
432
1723 den 18 Juli.
Hr von Hökerstedt: Deputation har tyckt at detta, äfven
sorn om surplusen, [börjanstå med.
Frih. Conrad Ribbing: Det är sant, at för de andre
Stånden är detta commod, at de få resa bart ock komma igen,
då de åter få penningar af sine medbroder, men huru detta
för Ridderskapet ock Adelen skall gå an, vet jag intet; mig
kåstar detta alt för mycket. Jag är rädd, at vij komma sedan
så få igen, at vij intet tycka mycket om detta förslaget.
Frih. von Hylten: Vij hafva nog i Deputationerne
kastat tanckarne derpå; men de andre Stånden villja intet
blifva här längre.
Hr von Hökerstedt: Prästerne påstoge i första början,
at intet flere saker skulle utsättias til afgiörande, än sorn på
fiorton dagar kunde afgiöras.
Frih. Otto Strömfelt: Det är vist, att Prästerne hafva
enhälleligen påståt at få resa hem; men sedan Almogen påstoge
at få sine Besvär afgiorde, så ville de andre hafva sit
afgiort. Nu hafva vij kundskap om sakerne; upskiutes Riksdagen,
så förlora vij samma kundskap, ock omkåstnaden är
dubbel för oss.
Hr Palmcreutz: Det är angelägit, at sakerne afgiöres,
innan vij skiljas åt, elljest upkomma nya tvistigheter.
Hr von Hökerstedt mente, at Riksdagen skulle snart
bringas til slut, om man separerar de sakerne derifrån, som
intet äre Riksdagsärender.
Hr Palmcreutz begärte, at en Deputation måtte gå til
de andre Stånden ock notificera dem, at Ridderskapet ock
Adelen vil hafva sine Privilegier ock Besvär afgiorde.
Frih. Rålamb var af samma tancka, at en Deputation
måtte gå til de andre Stånden ock föreställa dem, at Ständerne
måtte blifva tilsamman ock afgiöra de angelägnaste
sakerne.
Vid detta Rifallet kom ifrån Rådet påminnelse, at Seglations-Ordningen
ock flere angelägne mål måtte blifva afgiorde,
som Deras Excellencer begiärt måtte blifva til slut bräckte.
Hr Landtmarskalken: Här menar en del, at vij
skulle skicka en Deputation ock proponera de andre Stånden,
at vij villja straxt afgiöra de sakerne, som på Lit. A upförde
äro, ock at Deputationen imedlertid träder tilsamman ock skiuter
ut de målen, som kunna gå til Kongl. Maij:t ock Rådet
eller Collegierne; Ty som här äre så angelägne saker som
Beslut och Deputation om Biksdagens afkortande. 433
böra afgiöras, särdeles om oeconomien i Finland, hvarifrån
en del af almogen har gåt öfver til Ryssen, såsom ock om
seglationen ock flere saker, så få vij ey så brått afbryta Riksdagen.
Vij kunna komma alla dagar in pleno, ock då kan man
på 3 eller 4 veckor väl sluta Riksdagen.
Såsom Ridderskapet ock Adelen biföll detta, såsändes
en Deputation til de andre Stånden, nembligen:
Gref Gust. Bonde. Hr Stedt.
Gref Duker. Hr Linnerhielm.
Frih. Törnflycht. Hr Panso.
Frih. von Hylten. Hr Lagerberg.
Hr Ankarcrantz. Hr von Hökerstedt.
Hr Brandt. Hr Welli.
Derhos sattes skrifteligen up, hvad de andre Stånden
föredragas skulle, hvilket approberat blef, så lydande:
Riksens Ridderskap ock Adel häfver i noga öfvervägande
tagit, huru vida Riksdagen nu kunde afkortas, ock många
angelägna ährender utsättias til en ny Ständernes sammankomst
någre månader härefter. Til den ändan häfver Ridderskapet
ock Adelen låtit sig föreläsas tliet Protocollet, som uti
den til ährendernes öfverseende ock åtskilljande förordnade
Deputation varit hållit, ock de dervid bifogade förteckingar i
öfvervägande haft.
Riksens Ridderskap ock Adel, som til utgifterne kiänner
största tyngden af en långvarande Riksdag, hade giärna önskat,
at ährenderne kunnat bringas til et godt ock fägnesamt slut,
ock en hvar, til sine enskylte angelägenheters skiötzel eller
Embetes förvaltande, fåt begifva sig til sin landsort ock sit
hemvist. Men som denna Riksdagen är den första efter den
återstälte freden, på hvilken hela Rikets huushåldning ock almänna
oeconomie, som under souverainitetstiden ock et långsamt
utståndet krig lidit hvarjehanda, om ey obotelige, dock
hårda anstöter, skall sättias i sit rätta stånd igen ock förmedelst
hälsosamma förfatningar på en säker, god ock tordelacktig
fot inrättas; Så häfver tijd ock råderum dertil så
mycket mera erfordrats, som ährenderne varit mångfaldige ock
af stor vicht. Nu ehuruvähl Ridderskapet ock Adelen kunde
synas största orsak hafva at längta ock åstunda få slippa de besvär,
hvilka fram för andra detta Ståndet måste vidkännas; Så
sätter dock Ridderskapet ock Adelen giärna all enskylt olägenhet
ock en svår kiänning af stora utgifter i anseende til
434
1723 den 18 Juli.
Riketz allmänna välfärd ock säkerhet å sido, ock rättar sit
endaste ögnemärcke uppå den för Fäderneslandet så högt omträngande
skyndesamma uprättelses åstadkommande. Hvilket
ändemåhl som Ridderskapet ock Adelen med all åhåga, ömhet
ock nijt sig föresatt, så håller Ridderskapet ock Adelen
det för ytterst äfventyrligit, fahrligt ock högst skadeligt Riksdagen
nu under dess fulla gång, ock då ährenderne så vida
äro brachte, at afbryta, ock efter några månader å nyo at begynna.
Ty l:o har aldrig en sådan Riksdags uphäfvande
varit brukelig, att Rikets inbyggiare ock menige man sig söndrat
åt, utan at något Riksdagsslut kunnat fägna de hemma
varande med kundskap af det, som til deras välfärd ock
förmån varit åtgiort; 2:o skulle många stora angelägenheter i
landsorterne tvert af uti deras nödiga rörelse stadna; 3:o är
i anseende til sielfva ährenderne det så vida kommit, at uti
Deputationerne det mästa af viclit redan är utarbetat, ock
ännu uti friskt minne, hvaremot vid återkomsten några månader
skulle behöfvas, innan åter Ständeme hinte så vida, som
hvarest de nu vid upskiutandet ärna stanna; Villjandes
man olägenheten af reseomkostningar, skiutzer ock andre
olägenheter, som vid en sådan separation erfordras, giärna
onämt ock oomtalt lemna.
Ridderskapet ock Adelen förmenar fördenskul, at när en afkortning
skier ännu vid nogare öfverseende af de nu under händer
varande Riksdagzährender, til hvilka inga nya ock flere
skola emottagas, samt hvad til Kongl. Maij:t ock Rådet, så
ock vederbörande Collegier ock Embetsmän hörer, genast dijt
blifver remitterat, men hvad anstånd hafva kan, til nästa
Riksdag lämnas, så lära de öfrige almänne saker, sedan de
uti Deputationerne nästan til slut äro bräckte, innan kort
tijd blifva afgiorde. Så at Ridderskapet ock Adelen för sin
del helre åstundar at ännu använda någre få veckor til et
fulkomligit slut på Riksdagen, som förmodeligen med god ock
hälsosam nytta snart erhållas kan, än at nu lemna alt så
godt som ogiort, ock efter någon tijd åter begynna det på
sidsta slutet stående ock til fulbordan för Rikets välfärd högst
nödige värcket; hvarutinnan Ridderskapet ock Adelen de andre
respective Ståndens goda bijträde ock gemensamma bearbetande
sig föreställer ock förmodar.
I medlertid, medan Deputationen var hos de andre Stånden,
uplästes Bergz-Deputation» Betänkiande öfver de af Fältskiären
Deputationer från de ofrälse stånden. 43o
Grösman anförde besvär, huushåldningen i Fahlu Bergzlag
angående.
Dock blef samma nu ey afgiort.
Gref Gustaf Bonde kom med Deputation tilbaka ifrån
de andre Stånden ock sade: Efter betalning hafva vij varit
hoos de tre andre Stånden. De tackade tiänstligen för Ridderskapets
ock Adelens beskickning, ock låtvade taga propositionen
i öfvervägande, samt gifva Ridderskapet ock Adelen
svar igenom sine Deputationer.
Härmed slöts nu sessionen in pleno i dag.
Den 19 Juli in pleno.
Hr Landtmarskalken lät upläsa af Almogens Besvär den
23 §, hvarvid man förra gången stannade, ock äfven de fölljande,
ock hvad som påmintes rättades straxt i conceptet, som in
actis finnes.
Ifrån Borgare-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Rådman Helledaij förde ordet sålunda:
S. T. Hoos Högloft. Ridderskapet ock Adelen aflägger
Bårgare-Ståndet sin hörsamma respect ock hälsning, jämte
tacksägelse för det gunstige förtroende, som Ridderskapet ock
Adelen behagat visa Bärgare-Ståndet medelst dem gifven
communication om Riksdagens continuerande til Riksdagsährendernes
afgiörande. Bårgare-Standet har tagit samma i öfvervägande,
ock eliuruvähl dem möt manga svårigheter, så hafva
de dock conformerat sig med Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen,
dock at de angelägnaste sakerne afgiöras allenast ock at de öfrige,
som kunna gå till Kongl. Maij:t ock Rådet eller Collegierne,
dit skiutas. Imedlertid continuerar Borgerskapet med de ährendernas
afgiörande, som stå på listan Lit. A, ock den lilla
Deputation skilljer de öfrige ährenderne åt.
Hr Landtmarskalken tackade Borgare-Ståndet för det
de behagat härutinnan conformera sig med Ridderskapet ock
Adelen, ock dermed afträdde Borgerskapets Deputerade.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, för hvilken Talemannen
förde ordet, säijandes:
Bondeståndet låter tiänst- ock vänligen hälsa Höglåfl Ridderskapet
ock Adelen, som i går låtit Bondeståndet vetta,
29
Adelns Protokoll 1723.
436
1723 den 19 Juli.
uti hvad tanckar Ridderskapet ock Adelen stannat om Riksdagens
continuerande. Bondeståndet har haft det före, ock ehuru
vähl Bondeståndet tycker sig lida i sin huushåldning, dock,
i anseende til ährendernes angelägenhet, så har Bondeståndet
intet annat kunnat än bifalla Ridderskapets ock Adelens mening
at fortfara med de aldra angelägnaste ock sedan befordra
de öfrige ährender til sin behöriga ort.
Hr Lan dt mar skal ken: At Bondeståndet velat preferera
det al nienna bästa för sit enskylta, ärkiänner Ridderskapet
ock Adelen med all välvillja. Bad dem för öfrigit hälsa
sine medbroder.
Bönderne recommenderade sig ock afträdde.
Vid 76 § i Almogens Besvär om Finska Almogens seglation
gjorde Hr Palmquist den förfrågningen, om Brädehandelen
måtte derunder komma at förstås, ock Bonden få
föra öfver sin tilvärckning, säijandes, at om det skier, blifva
Städerne ruinerade.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, för hvilken Biskoppen
Norlind förde ordet ock ingaf fölljande svar, som
han af papperet upläste, så lydande: Präste-Ståndet skulle
alt för giärna se, at Riksdagen ordenteligen kunde slutas,
innan Ständerne nu skilljas at; ock ehuru vij nu snart siu månader
hafva måst försumma våra Embeten ock huushåll hemma
ock här på en kostsam ort utblåtta oss af medel ock hälsa,
skulle vij dock ännu intet undandraga oss någon tijd at qvarblifva,
om något hopp vore, at alt kunde afgiöras med then
inbördes kiärlek ock enighet, som bör vara emellan ledamöter
i en borgerlig kropp, ock är then endaste förmuren ock grundfästet
til vår frihet. Men som dageliga förfarenheten ock enkannerligen
thesse til ährendernes afkortande använde sidsta
veckor nogsamt lära oss, huru långsamt med ärenderna til—
går, ock under then påstående hetan något, hvar blifva trötte;
ock en stor del af oss äro siuklige, hafva här ingen tijd eller
frihet til var hälsas skiötzel ock således med största fog
längta til våra huus ock hem; kunnandes ingen besväras
öfver sin förmåga; Altså är ock vår oförgripelige mening, at
en viss dag til Riksdagens slut inom 2 eller högst 3 veckor
prsecise fastställes ock ingalunda öfverskrides, innom hvilken
the oumgiängeligaste ährender, som äro om Contributionens
fastställande, Riksdags-Ordningens förfärdigande, the i siu månader
under skiärskådande hafde Privilegiers ock almänna Be
-
Res. på Allmogens besvär. Falu kopparverk. 437
svarens afgiörande etz. måtte genom Deputationer af någre få
utsökte, förståndige, rätsinnige ock sacktmodige män aldra fliteligast
utarbetas ock til plena refereras, at vij således, innan
vij skildes, något kunde hafva uträttat til Rikets tiänst ock
våre hemma varande medbröders fägnad, samt at Kongl. HåfRätten
ock Collegierne, som thenne tiden af Riksdagen varit
hindrade, måtte komma til sin syssla igen.
Hr Landtmarskalken: Hvad Prästerskapet har andragit,
skall blifva Ridderskapet ock Adelen förebrackt; bad
för öfrigit anmäla Ridderskapets ock Adelens hälsning hos Präste-Ståndet.
Deputation afträdde.
Sedan continuerades med Resolutioner nes upläsande på
Almogens Besvär, ock blefvo de approberade.
Derefter uplästes et extract utur Placerings-Deputations
protocoll af innehåld, at Major Ulfhielm begiärt låf at resa
bårt. Hvilket honom bevilljades.
Den 20 Juli in pleno.
Uplästes til justering den projecterade Resolution öfver
52 § af Almogens besvär, angående Advocater ock Procuratorer;
hvilken projecterade Resolution bifallen blef, så lydande
som den i conceptet finnes.
Afven uplästes 87 §. ock approberades den om Norska
liandelen upsatte Resolutionen.
Dervid påminte Hr Cedercreutz, at ey heller vijn måtte
tillåtas derifrån införas.
Hvilket approberades.
Sedan uplästes Krigz-Deputations Betänkande ock projecterade
Förordning om visitationer ock munteringars besichtningar.
Ock blef godt funnit, at den lemnäs på bordet.
Vidare continuerades med Bergz-Deputations Betänkandes
opläsande angående Grosmans andragne besvär öfver inrätningen
vid Falu kåpparvårck.
Sedan det var utläst, berättade Hr Landtmarskalken,
at Grösman med en annan man kommit ock gifvit honom en
skrift, hvilken likvähl intet vore något original.
438
1723 den 20 Juli.
Friherre Otto Strömfelt berättade, at den samma
mannen varit förra gången fax et tuba ock måst taga vid
inquisitionen 1720 igen sine ord.
Detta bestyrckte Hr Assessoren Leijel.
Friherre von Hylten holt före, at denne Grösman mycket
onödigt besvärat Ständerne, ock at alt består deri, at en ensam
man tadlat på alla inrätningarne. Deputation har funnit
hans tilmälen olaglige. Ock altså bör det remitteras til behörig
ort, at han derföre må anses.
Hr Fehman: Ar det original som inkommit, så måste
det läsas up.
Frih. Otto Strömfelt: Vij måste considerera, huru angelägit
Falu värck är. Jag finner mig föranlåten, såsom en
ledamot i Deputation ock äfven å Embetes vägnar, at giöra
en påminnelse. Hushålningen är der granlaga, ock interessen
differente. Vid förra inrätningen hadde vachterne alt för stora
förmåner; men 1720 var en Commission förordnad deröfver,
ock då blef denna inrätningen approberad; den är stadfäst af
Bergz-Collegio ock äfven af Kongl. Maij:t i Rådet. Nu kommer
likväl en man, en Fältskiär ock klandrar härpå: är det
inte betänkeligit at låta en sådan giöra så mycket allarm ock
passera fritt?
Hr Weili: Han har vändt sig til Ständerne ock klagat
öfver förra Commission; altså vore betänckeligit at straffa honom
derföre. Det är svårt at begripa denna saken för den, som
ey är kunnig i Bergzlagz-hushåldningen.
Hr Strömfelt: Han har intet klagat på förra Commission,
då skulle vähl Commission svarat honom.
Hr Bergenstierna: Det har Hr Weili rät uti, at det
är svårt at begripa den hushåldningen. Jag var AdvocatFiscal
ock gaf först an, hvad abuser dervid voro; nu är sådant
rättat. Saken är granlaga, ock betygar jag inför Gud, at om
Ridderskapet ock Adelen finner det annorlunda än jag sagt, at
jag aldrig vill niuta deras gunst. Det vore betänkeligit at
låta dem kasta öfver ända sådanne inrätningar. Den, som vil
klaga, bör gå ordinarie vägar ock til Collegium, emedan detta
äro sådanne saker, som inge andre kunna finna sig uti, än de,
som hafva om Bergvärck ock slika saker en god kundskap.
Derpå uplästes den skriften, som Hr Landtmarskalken
omtalte. Afven det protocollet, som i Falun hållit blefvit, angående
den skräck, som Grösman berättat Assessoren Swab
Grösman och Falu bergslag.
439
hafva injagat uti en del af Bergzmännen. I lika matto upplästes
en skrift, som Bergzlagen deremot hitskickat, oacktat de
ey vettat af denna förra, utan allenast hördt, at en Bergzman
rest liijt at klaga uti någre måhl.
Hr Landtmarskalken frågade, om Ridderskapet ock
Adelen villja straxt utlåta sig häröfver eller betänkia sig
härpå,
Ridderskapet ock Adelen sade, at de villja straxt
utlåta sig.
Hr Landtmarskalken frågade, om Deputations Betänkande
blir gillat.
Härtil svarades ja.
Hr Landtmarskalken: Skall Grösman fiscaliter anklagas?
Hr
Weili sade, at man håller före, at en Commission
bör gå dit up ock undersökia om klagomåhlen.
Ifrån Deputation, som sitter öfver Riksdagzährendernes
förkårtande kom et K.xtractum protocolli af detta dato, som
uplästes, hvarutinnan Deputation sig förfrågar, huru vida de
saker, som af Deputationerne äre utarbetade, men af Kongl.
Maij:t ock Rådet, eller Collegierne, Rätter ock Landshöfdingar
slutas ock afgiöras kunna, fä til sine visse fora remitteras,
eller nu skola vid Riksdagen afgiöras.
Hr Landtmarskalken hemstälte, om icke de kunna
hvart ock et til sin behöriga ort remitteras, dock at Deputationernes
Betänkande hållas tilbaka ock icke afgifvas, ock at
de mål, som i något pleno varit före, likväl hos de andre
Stånden måge afgiöras.
Detta blef bifallit.
Hr Landtmarskalken: Alle specificationerne komma
at upläsas in pleno, ock då kan hvar ock en få giöra sine påminnelser
dervid.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om i Grosinans
sak det får blifva vid Deputations Betänkande.
Hvartil svarades ja.
Hr Cederholm: Min oförgripelige mening i Grosmans
sak är, at Bergz-Deputations Betänkande in meritis aldeles
bifalles, emedan jag har det förtroende til Deputation, at alt
blifvit til Riksens bästa ock Bergzlagens uprätliållande i ackt
tagit, men at Grösman pä intet sät bör lida eller straffas, för
det han kastat sig i Ständernes armar ock der sine klagomål
440
1723 den 20 Juli.
ingifvit. Dock, skulle han igenom sit bref sökt at upvickla
almogen eller elljest begåt mycket myterij, så bör han derföre
vid en oväldig Commission dömmas.
Hr Fehman: Detta målet har en farlig consequence.
Man har en hoop enfaldig almoge der uppe; de postulater
som Grossman giort, de äre ju så noga examinerade af folck,
som man intet bör presumera villja giöra publico något til
skada. Der äre ju Commissioner förr håldne; en hoop oväldig
myckenhet blir upvicklad, det blir ondt at styra dem, ock i
en sådan landsort är det så mycket farligare, helst mycket
kan vågas, när desperation kommer dertil.
Gref Fersen: Der äre ju Commissioner håldne, ock Grufverätter
hållas ordinairt hos dem.
Hr Cederholm gaf skrifteligen in sin mening, som förut
finnes, ock uplästes, med hvilken en delli af Ridderskapet
ock Adelen sig conformerade.
Friherre von Hylten: Vill man sättia den satzen fast,
at den, sorn går til Ständerne ock ohemult klagar, intet skall
straffas, så blir aldrig någon säker, ock det är en farlig sats.
Deputation säger, at Grossman tält oombuden ock utan skiähl.
Nu hafva vij approberat Deputations Betänkande, skola vij
då intet giöra Grossman ansvarig för sit förhållande?
Hr Seulenberg frågade, om någon suttit i Deputation,
som tilförende varit i Commission.
Frih. Otto Strömfelt sade, at Hr Bengt von Burguev til—
vit Deputation, at Deputation giort orätt. Men efter man
intet söker sit, utan Cronans interesse, ock man blifver med
sådanne beskylningar angripen, så förhåppades han, at Ridderskapet
ock Adelen lärer sådant beifra.
Hr von Bur g u er protesterade deremot ock förklarade
sig, at han sagt, at Commisionen ey kunde nekas karlen,
efter han den påstår, ock då lärer man få se, om Deputation
giort honom rätt eller intet.
Frih. Strömfelt sade, at han ville med vitnen honom sådant
bevisa, ock at han tillagt Deputation förberörde beskyllning.
Hr La n dt marskalken frågade, om Deputations Betänkande
in meritis bifalles, ock huru Grossman då skall anses.
Hr Weili: Här säges, at någre af dem, som i Deputation
varit, lära lagt handen förut vid saken.
Barnhusets 40:dedel af kronobonden. Stuterier. 441
Hr Palm creutz: Det blir frågan, om de, som hafva
varit i Commission förut, hafva nu suttit i Deputation, ock
hvem som sat up betänkandet.
Hr Landtmarskalken: Deputations Betänkande är un
derskrifvit
af Deputations ledamöter, ehvem som ock det upsat.
Hr Palmcreutz frågade, om hela Deputation varit ense
om det betänkandet.
Frih. Strömfelt sade ja, at alle varit ense derom.
Frih. von Hylten: Det gior intet till saken, örn någon
varit dissentiens, ock om någon varit i Deputation, som suttit
i Commission, så gior det ey heller något til saken.
Hr Cronström sade, at alle i Deputation varit derom
ense.
Hr Weili: Det var intet många som förstogo det.
Gref von Fersen: Sedan af Electorerne Deputation är
vald, ock Deputation har haft alle acterne hos sig, med största
flit utarbetat saken ock gifvit sit betänkande om saken, så är
betänkeligit, at en enda man skal stå ock vräka hela Deputation.
Häröfver stannades i stort särl.
Ock som Ridderskapet ock Adelen sig ey förena kunde
härom, så frågade
Hr Landtmarskalken, om votering skie skulle.
Ridderskapet ock Adelen begiärte, at protocollet först
måtte upläsas. Som ock skiedde.
Sedan upsattes qvsestionerne skrifteligen, nembl. l:o om
Deputations Betänkande in meritis bifalles, eller om 2:o så
öfver det ena som det andra skall anställas en Commission i
orten; ock voterades så i denna saken.
Hvarefter sextijo sex röster befunnos allenast vara, som
biföllo Deputations Betänkiande in meritis, men tvåhundrade
för den meningen, at så öfver det ena, som det andra skall
anställas en Commission i orten, som af voteringslistan vidare
ses kan.
Den 22 Juli in pleuo.
Hr Landtmarskalken berättade, at här vore et Betänkande
ifrån Commercie-Beputation angående Svenska Agen
-
442
1723 den 22 Juli.
ten i Amsterdam Petter Balgueries ansökning at få reda uti
Svenska Skiep; hvilket uplästes, af innehåld, at berörde Agent
må tillåtas til en fiärdedehl at reda uti 3 eller 4 Svenska
Skiep, med andre Svenske infödde ock inrikes boende undersåtare,
emot dess edelige revers theröfver; dock at sådant ey
drages til exempel.
Ock blef samma Betänkande bifallit.
Sedan uplästes Cammur- ock Oeconomice- Deputations Betänkande
angående Barnhusets 40:dedels beräknande ock utmätande
af Cronotijonden. Ock resolverades, at Betänkandet
lägges på bordet samt at de derutinnan nämde Förordningarne
hämtas hit.
I lika måtto blef Gammar- ock Oeconomice-Deputations
Betänkande angående Håf-Stalmästaren Wiebels Memorial om
Stuteriers inrättande Ridderskapet ock Adelen föreläsit.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke detta Betänkandet
bör gå til Krigs-Deputation, at Krigs-Collegium samt
Generalerne ock Ofverstarne af Cavalleriet, som här äro, der
höras måtte.
Hvilket blef bifallit.
Derefter uplästes den för Comrnercie-Collegium projecterade
Instructionen.
Hr von Hökerstedt påminte dervid, at inrätningen af
2 Divisioner länder mera til sakernes utdragande. Ty om någon
sak skal utarbetas, så kan det intet skie af 3 eller 4
Personer, utan sedan man discourerat om saken i Collegio, så
lägger en allenast handen dervid, ock då kan den bäst sedan
föredragas in pleno, hällre än uti någon thera Division. Dessutan
fordrar inrätningen af 2 Divisioner mera omkåstningar,
flere Notarier ock flere rum.
Hr Palmcreutz: Ridderskapet ock Adelen lärer påminna
sig, at Instruction för en tid sedan blef här upläsen.
Ock ehuru vähl Kongl. Comrnercie-Collegium sedan fåt komma
in med sine påminnelser, så har dock Instructions-Deputation
intet kunnat gå ifrån sit Betänkande om Divisionernes inrättande.
Hr Landtmarskalken: Meningen lärer intet vara, at
Divisionerne skola afgiöra sakerne, utan allenast utarbeta dem;
ock då tyckes fördelningen befordra arbetet.
Instruktion för Kommersekollegium.
443
Detta sades vara rätta meningan af den projecterade Instruction.
Ock blef godt funnit, at ehuruvähl Collegii ledamöter
här uti 2:ne Divisioner fördelte äro, til ährendernes
skyndesammare utarbetande, så skall dock icke någonthera
Divisionen sådanne ährender afgiöra, ey heller sittia uti 2:ne
särskilta rum; utan när någon sak inkommer, som igenom dem
afgiöras skall, gifves den åt en af de ledamöterne til utarbetande,
som i den Division sitter, som domsakerne tildelt är.
Kommer åter en sak angående handelen, gifves den til en af
de ledamöterne, som handelssakerne tildelte äro. Lika sa
med de öfrige sakerne, hvilke sedan in pleno Collegio afgiöras.
Yid 15 § påmintes, at det intet bör stå i Instructionerne,
at inge ährender hos Kongl. Maij:t uptagas skola, sorn äro af
den beskaffenhet, at Collegierne dem efter Förordningarne ock
Instructionerne böra afgiöra. Ock som det fans vara otiänligit
at införa detta i Instructionerne, så ströks samma mening
nu utur 15 § af Commercie-Collegii Instruction.
För öfrigit blef den för Kongl. Comrnercie-Collegium projecterade
Instruction gillad.
Hr Weinberg påminte derom, at Commercie-Collegii ledamöter
måtte förbiudas at handla, efter de skola administrera
der justicen.
Hr von Hökerstedt sade, at sådant dem ey kan förmenas,
efter de, derigenom at de handla, få så mycket bättre
kundskap om commercen.
Hr Weinberg bad, at Ridderskapet ock Adelen ville taga
denne hans ödmiuka förestälning i öfvervägande, om Cornmercie-Collegii
ledamöter skola få handla.
Hr von Hökerstedt: På mit Samvete kan jag säija,
at om intet ledamöterne i Commercie-Collegio få handla, hvartil
de hafva igenom speciale Förordningar tilstånd, ock ther
the intet sielfva lägga handen vid, så kunna de intet hafva i
handelen ock Commercen den kundskap, som bör, efter sorn i
handelen äro dagelige changementer, ock man intet får elljest
vetta specialia; varandes deras skyldighet at balancera handelen
til publici ock privatorum interesse.
Hr Weili: En Commercie-Collegii betiänt synes böra
förstå handelen, innan han kommer in i Collegio.
Hr von Hökerstedt: Hur skall han lära den?
444
1723 den 22 Juli.
Gref Douglas mente, at de böra få negotiera, efter de
då af negocen ock practiquen kunna vetta, huru handelen sig
rättar, i det stället elljest correspondencen kostar 2 procent.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om de handlande häröfver höras skola,
Hr Silvius: Handelsordningen säger i sidsta §, at alle
Konungens Betiänte skola få handla, utom de som hafva Konungens
penningar om händer. Ock det är af förra Konungar
befalt, at ledamöterne i Commercio-Collegio skola handla.
Det blef godt funnit, at de handlande af Borgerskapet
häröfver höras skola,
Derefter uplästes Commercie-Collegii Memorial angående
de skiähl ock omständigheter, som skola styrckia til Växelock
Siörätssakernes bibehållande vid Commercie-Collegium.
Afven uplästes af Justities-Deputations Betänkande öfver
Giöta Håfräts Memorial hvad om Siöräts- ock Vexelsakerne
ock theras foro thersammastädes förmäles.
Hr Landtmarskalken sade, at Justitim-Deputations
Betänkiande gifver vid handen, at berörde Deputations tanckar
varit, at Vexel- ock Siörätssakerne måtte i Svea Rike gå til
Commercie-Collegium, men i de andre orterne til Håfrätterne.
Hr Plan: De kunna intet vara på den ena orten Com
merciesaker
ock på den andra Justitimsaker; dertil med inkomma
de just intet altid under vacancen, ock då äro äfven
residentes. Ock som Håf-Rätten består af två Divisioner, så
kan Haf-Rätten dömma två dommar, när Commercie-Collegium
dömmer en dom.
Hr Palm creutz: Bårgerskapet ifrån Göta ock Åbo
Haf-Rätter hafva påst åt, at Siöräts- ock Vexelsakerne måtte
gå til Håf-Rätterne, ock det har Instructions-Deputation funnit
billigt.
Hr von Hökerstedt: Commercie-Collegium lärer vara
gladt, om Riksens Ständer villja draga desse måhlén ifrån
Collegio, men de hafva den concurencen med commercen, at
de synas böra der afgiöras, ock Commercie-Collegium niuter
ock Siörätspenningarne, i anseende dertil at desse saker höra
under Commercie-Collegium. Hela Siölagen är intet practicabel
til närvarande tider, ey heller Vexel-Stadgan; derföre
hafva vij i Collegio gifvit in et nyt project dertil, ock vij måste
rätta oss efter coustume ock praxin, ock de skiählen äro, hvar
-
Vexel- och sjörättsmåls behandling af Kommersekoll. el. Hofr. 445
före de trafiquerande begiärt, at desse saker måtte läggas til
Commercie-Collegium. Villja Ständerne höra Bårgerskapet häröfver,
äre vij nögde dermed. Ifrån Giöta Riket hafva intet
mer än två eller tre saker hela åhret inkommit til Collegium;
altså kan ifrån den orten ey så mycket klagas; de kunna ock
skicka sine saker ock acter på påsten hijt, ock här äre Advocaterne
vane vid sådanne saker.
Hr Weili: Annat är at inrätta handelen, ock annat är
at dömma efter Lag ock Förordningar.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om de handlande skola häröfver höras.
Gref Dohn a: Som Ridderskapet ock Adelen äfven in
teressera
i handelen, så kunna vij nu utlåta oss häröfver.
Hr Plan: Häruti interessera främmande ock alle de,
som resa ut ock behöfva vexlar; altså ankommer detta icke
allena på Bårgerskapet.
Hr Silvius: Hela denna saken kommer af den före
stälning,
som Giöta Håf-Rätt 1720 giorde. Ock som bemälte
Håf-Rätt då giorde så många svårigheter härvid, så måste
man nu se efter, om någon besvärat sig öfver någon olägenhet,
eller huru Håf-Rätten kommit at taga sig deras talan an;
ty det tyckes som Håf-Rätten tagit sig en talan an i oträngde
måhl. Det berättas, at med sakerne i Giöta Håf-Rät skall
gå långsamt, så at en sak skall kunna ligga der länge; ock
som Håf-Rätten häfver fem månaders vacance, så måste med
sakerne dragas långt ut på tiden. Vexel- ock Siörätssakerne
hafva et noga sammanhang med Commercen, der kommer före
om liggedagar ock mera sådant, ock om Dommaren intet har
kundskap om slike saker, måste han då lita på partens berättelse.
För öfrigit beropade Hr Commercie-Rådet sig på företalet til
Siölagen, som skall tydeligen nog visa orsakerne, hvarföre
Vexel- ock Siörätssakerne böra höra under Kongl. CommercieCollegium.
Hr Biel k enh i elin: Commercie-Collegium kan ju giöra
sådanne Förordningar om handelen, som äre klare, så är sedan
ey svårt för Dommaren at dömma therefter. Nu villja de
handla, ock sielfva villja the dömma.
Hr Stedt: Hr Silvius sade, at Giöta Haf-Rätt tagit
sig an en talan i oträngde måhl, men jag vet intet, om någon
Privat är betagit at gifva Riksens Ständer tilkiänna, hvad
446
1723 den 22 Juli.
Folcket lider i landet, fast mera har Giöta Håf-Rät kunnat
det giöra. Jag vet ock det, at otrolige saker kommo in til
Giöta Håfrätt, som vij måste remittera ifrån oss til CommercieCollegium,
sedan desse saker blifvit dit förlagde. Under Commereie-Collegium
har man ock dragit landtkiöp, at slike måhl
äfven skola gå til Commercie-Collegium; men förr låta de, som
bo i Malmö ock der neder i landet, saken ligga, än de gå derifrån
ock hit up, ja flere saker äro sedan nederlagde än framförde.
Hr Silvius: De behöfva intet resa hit up, utan skicka
documenterne allenast hit, ock altså skier detta igenom correspondence;
här äre habile Advocater, som kunna föra ut sådanne
ock förstå främmande språk.
Hr Stedt: Det har ingen klagat öfver Advocaterne i
Jönkiöping.
Hr Palmcreutz: Det är ostridigt, at Finland har förmån
deråt, om de få taga dom i sådanne saker uti Håf-Rätten
dersammastädes, ock derföre hafva Städerne ifrån Finland ock
Skåne påståt det i Instructions-Deputation, at desse saker
måtte afgiöras i Håf-Rätterne.
Hr Stedt: Så ser man at det hafva varit de som klagat.
Hr von Hökerstedt begiärte at Bårgerskapet häröfver
höras måtte, ock sade at ingen klagat at han blefvit ohulpen
i Cominercie-Collegio.
Hr Stedt: Til det 2:dra, som Hr Silvius androg, at uti
Giöta Håf-Rät äre så månge oafgiorde saker, svarar jag, at
der lärer intet finnas så mänge oafgiorde saker, ock hvad vacancen,
sorn Håf-Rätten har, angår, så äre sex altid tilstädes
ock residentes.
Hr Silvius sade at det berättas så, at der skola vara
så månge saker oafgiorde.
Hr von Hökerstedt: Det synes at Hr Silvius haft
skiähl til det han sagt, hälst öfver 200 måhl kommo ifrån
Haf-Rätterne til Commercie-Collegium, när desse sakerne dit
lades, men intet ligger någon sådan sak i Commercie-Collegio
oafgiord.
Hr Lan d tm ars kalken: Frågan är, hvilket som är landet
ock de handlande nyttigare, antingen sakerne afgiöras i
Haf-Rätterne öfver alt, eller i Commercie-Collegio.
Härtil svarades: i Håf-Rätterne.
Adelsprivilegierna. Trädtillgången i Medelpad. 447
Hr Silvius: Commercie-Collegium har projecterat Siö
lagen,
ock altså kan det bäst dömma om sådanne saker; man
måste gå det ena åhret efter det andra, innan man får slut i
sakerne i Håf-Rätterne; ock huru villja de befatta sig med
sådanne saker, som de intet hafva grundelig kundskap om?
Altså är landet ock de handlande bättre betiänte dermed at
de sakerne afgiöras i Commercie-Collegio, hvarest de promt
kunna afhielpas.
Hr Land t mar skalken uprepade åter frågan, om alla
Siöräts- ock Vexelsakerne skola blifva vid Håf-Rätterne.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Sedan uplästes 29 ock 32 §§ af Adelige Privilegier ne, af
hvilka den förre til Justitiae-Deputation, ock den senare til
Kongl. Svea Håf-Rätt varit remitterade.
I lika måtto uplästes berörde Deputations ock Kongl. HåfRåts
Memorialer, ock blefvo desse §§ nu justerade, men som
Ridderskapet ock Adelen ey blef i alla delar om thetta ense,
så upskiöts det til härnäst.
Derefter uplästes Commercie-Deputations Extracturn Protocolli,
saint Öfver-Directeuren Erenpreutz Memorial at få resa
til sit Bruk Vedevåg, hvilket honom beviljades.
Den 24 Juli in pleno.
Uplästes et Extract utur Secrtie Utskåttets den 5 hujus
håldne protocoll, at en undersökning skie må, om icke ifrån
skogarne i Medelpad, på begge sidor om Tuna eif, så vähl
som ock ifrån Vekelax kan fås nyttigt trävärcke både för
Ammiralitetet ock til Riksens retourers förökande, ock berörde
Tuna eif så vähl som strömmen vid Vekelax giöras flåtbare.
Frih. Palmqvist sade, at Almogen äfven har begiärt hos
honom, det strömmen måtte giöras flåtbar, ock vore det en
stor skada för Riket, at skogen skall stå der ock skiämmas
bårt, ock intet kunna nyttias til Rikets tiänst.
Ridderskapet ock Adelen biföllo i alla delar Secrete
Utskåttets förestälning.
Hr von Hökerstedt: Vid Söderhamn skall äfven vara
skiön mastskog, ock vore vähl, at äfven derom kunde skie
en undersökning.
448
1723 den 24 Juli.
Hr Landtmarskalken föredrog Ridderskapet ock Adelen,
at Gammar- ock Oeconomias-Deputation begiär i stället
för Hr Grusbiörn ock Hammarberg, som rest bart, Hr Weili
ock Hr Binnerhielm.
Gref Leijenhufvud sade, at Hr Weili vore hindrad i
Justitim-Deputation.
Derefter uplästes de §§:ne af Bårgare-Ståndets Besvär,
hvaröfver Resolutionerne blefvit uti Differentise-Deputationen
utarbetade, nembligen:
1 §, hvilken vid slutet så inrättades: ock at den, som vinner
de Hästås röster, etz.
2 § utställes, ock giöres en general Förordning om nådåhr.
3 § approberades; ock vid slutet införes allenast denne
meningen: hvaremot Bårgerskapet likaledes åligger at låta alla
varor komma til Torg, ock intet giöra något landt- ock förkiöp,
vid det straff, som Lag ock Förordningarne förmå.
5 § approberades.
6 § blef i lika måtto gillad, ock termin til räkningarnes
reviderande utsat.
Vid 7 § påminte Frih. Strömfelt, at tilökningz-Tolagen
har förr intet blefvit betalt mer än i Stockholm ock Giötheborg;
men Commercie-Collegium skref Hans Maij:t til, at alla
Stapelstäderne måtte betala tilökningz-Tolagen til inqvarteringens
behof; ock der ingen inqvartering vore, der skulle de medelen
gå til de andre Städernes hielp, ock det öfrige insättias
i Konungens Cassa.
Ridderskapet ock Adelen remitterade denne § til Secrete
Utskåttet.
Den 8 § gick man förbij, efter Bergz-Collegium ey inkommit
med sin utlåtelse deröfver.
9 § approberas. 10 § äfven så.
11 § bifalles, ock tilses, at sådanne handtvärckare, som i
föllje häraf i Städerne inflytta, måtte få drifva sit handtvärck
ock handtering, ock på alt sätt blifva handhafde ock beskyddade.
Härvid påmintes äfven, at Brukshandtvärckarne böra eximeras,
ock intet obligeras at flytta in i Städerne.
12 § approberades. 13 § dito. Dock komma de vahror,
som ey til salu inkomma, intet emot ägarens villja at föras
på mätare- ock vägarehusen.
Bes. på Borgarståndets besvär. Grosmans sak. 449
Ofver 14 ock 15 §§ afbidas Commercie-Deputations Betänkande.
16 ock 17 §§ gå ut.
18 § approberas.
19 § går ut, ock projecteras en ny §.
Vid 20 § uplästes den projecterade Resolution.
Hr von Hökerstedt: Igenom det at räkenskaperne ey
öfverses, så äro 2 eller 3, som slå under sig altsammans.
Den projecterade Resolutionen approberades.
21 § approberades. 23 § approberades.
24 § utsattes til vidare.
Öfver den 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 ock 32 §§ förväntas
theras utlåtelse!-, til hvilka de remitterade blefvit.
33 §. Hr von Hökerstedt mente, at Bårgerskapets begiäran
i denne § har mäst sit afseende på Manufactoristerne,
ock at Commercie-Collegium intet måtte få lindra det contingent,
som dem pålägges. Men ther Collegium ey skulle få
taga dem under sit beskydd i sådant fall, håller han före, at
vid taxation måtte vara någre med af Manufactoristerne.
Detta blef bifallit, ock skola taxeringsmännen välljas af
samtelige Bårgerskapet.
34 §. I stället för det at här står, det reparation skall
skie af publici omkostnad, sättes, at reparation skall då skie,
efter som vid hvarje ort förr vanligit varit.
35 § om Politie- ock Oeconomise-Förordningarnes hopdragande
uti et värck biföls, ock kan, sedan thet öfversedt är,
tryckas med privilegio.
36 §. Ridderskapet ock Adelen tyckte, at slike förafskiedade
ock hemkomne Officerare, som sättia sig neder i
Städerne, böra gifva allenast et contingent til Staden, lika
som Ridderskapet ock Adelen för sin handel, ock icke undergå
onera realia et personalia.
I stället för 12 § i Skråordningen citeras, sättes uttryckeligen:
så framt de ey kunna blifva Frimästare.
Vidare kom man nu icke att igenomgå Städernes Besvär
denna gången.
Sedan uplästes et Memorial, som Ridderskapets ock Adelens
uti Bergz-Deputation förordnade Deputerade ingifvit, hvarutinnan
de besvära sig deröfver, at en ock annan ibland Ridderskapet
ock Adelen, då Grossmans besvär förehades, velat
450
1723 den 24 Juli.
draga deras oväldughet i tvifvelsmål, andre åter intet haft betänkande
at utropa dem för orätfärdige, oförståndige ock illvilljande,
der likvälil de gåt rena, rätta ock laga vägar. Hvarföre
de ock nu anhålla, at .1 u s ti ti te - samt Gammar- ock Oeconomiae-Deputationerne
måtte med Bergz-Deputationen få träda
tillsammans, ock öfverse det upsatte betänkandet, samt dervid
jämföra alla åberopade acter, protocoller ock handlingar. Ock
om der finnas skulle, at de saken annorledes förestält, än den
uti sig sielf är, eller at någre dertil varande nödige omständigheter
sökt förqväfjas, ock på annat sät med upsåt eller
partialitet varit felacktige, underkasta de sig ali hämnd. Men
elljest förmoda de at niuta hägn ock beskydd. Hvarjämte ock
Frih. Otto It. Strömfelt ock Frih. •Tonas Cedercreutz anmäla, at
de ey kunna yttermera infinna sig uti Bergz-Deputation.
Hr Landt marskalken: Här begiäres at Justitiae-samt
Cammar- ock Oeconomise-Deputationerne med Bergz-Deputation
måtte häröfver sammanträda.
Frih. Strömfelt contesterade, at han hvarcken för interesse
eller någon annan orsak skull har giort påminnelse om
det lian funnit lända til Falu kåpparvärcks befordran, utan
allenast för publici tiäiist skull, som honom om hiertat varit.
Ock skulle man nu vähl få se, hvad det slut gagna skulle,
som här tagit blefvit; särdeles frucktade han, at all lydna
skulle uphöra, ock huushåldningen råka nu i confusion, til dess
Commissionen komme dit up til orten. Ock ville han passera
för en osanningzman, om icke detta åhret blifver en ansenlig
brist på kohl, ock således mindre tilvärckning, hvar icke sådant
nu förekommes, så mycket skie kan.
Hr Landtmarskalken proponerade i anledning häraf,
om icke, när svar ifrån de andre Stånden inkommit, huru vida
Commissionen finnes der nödig, då bref bör afgå, at de förordningar
ock inrätningar, som giorde äro, skola efterlefvas,
til dess Commissionen kommer dit up, efter som folcket torde
elljest visa gensträfvoghet ock studsighet.
Detta blef bifallit.
Vidare frågade Hr Landtmarskalken, om de begiärte
Deputationerne skola träda tilsamman, ock öfverse BergzDeputations
gifne betänckande.
Frih. Strömfelt sade, at man allenast begiärt detta, til
at justificera Bergz-Deputation, ock at visa, at Deputation rätt
ock vähl handterat saken.
Bergsdeputations censur. Ständernas kommissions dom. 451
Hr von Hökerstedt: Man har samma förtroende til
Bergz-Deputation, som til de andre Deputationerne, ock det
vore betänkeligit låta en Deputations arbete censureras af andre
Deputationer.
Detta biföls, ock sades at ingen haft annan tancka om
Bergz-Deputation.
Hr Weili mente, at hvar ock en in pleno hadde frihet
at giöra sine påminnelser vid Deputationernes arbete.
Frih. Strömfelt: Det ehrkiänner man giärna, at plenum
äger censurera Deputationernes arbete; men det bedröfvar oss,
at man velat så uttyda det, som hade man varit härutinnan
partialisk; Hvarföre man begiärer nu, at berörde Deputationer
måtte träda tilsammans ock se efter, om icke Bergz-Deputation
grundat sig på Acter ock Protocoller, ock intet undanstuckit
något eller förbigåt det, sorn til sakens uplysning tiänt.
Ridder skåpet ock Adelen holt et sådant efterseende
aldeles onödigt, efter som man ingen sådan tanka kunde eller
borde hafva om Bergz-Deputation.
Dereftef uplästes Riksens Ständers förordnade Cornmissions
skrifvelse ock dom öfver Daléen, Capitain Anders Prange,
Commissarien Joli. Osthof samt förafskiedade G-ardies-Corporalen
Lars Wigström.
Dock yttrade Ridderskapet ock Adelen icke nu sin
mening häröfver. Men hvad Osthof angår, som Commission, i
anseende til flere sedermera sig yppade hans förseelser, lemnat
til ort ock ställe at lagligen dömmas, så utlät
Hr Landtmarskalken sig, at hvad Osthof vidkommer,
så är tilförende resolverat, at en särskilt Commission öfver
honom skulle sättias; dock som härmed gåt något ut på tiden,
så frågade Hr Landtmarskalken nu, om den saken kan gå til
Prise-Commissionen, säijandes at han har fördt correspondence
med Engeland, hvarom underrättelse behöfves utur Cancelliet.
Hr von Hökerstedt tyckte det vara bäst, at den går
til Prise-Commission.
Men andre mente at den ey hörde dit.
Hr Landtmarskalken bad, at Ridderskapet ock Adelen
ville utlåta sig, hvart saken skal taga vägen, på det at den
må kunna snart afgiöras, efter han suttit redan en tid inne.
Adelns Protokoll, 1723.
452
1723 den 24 Juli.
Hr von Hökerstedt: Efter denna saken ey kan afgiöras
innan Riksdagens slut, så menar jag den kunde gå til PriseDeputation.
Hr Fehman ock Frih. Creutz höllö före, at Ständernes
Commission måtte få afgiöra den, som redan lagt handen
dervid.
Hr von Hökerstedt projecterade, at Deputerade utur
Håf-Rätterne, Cancellie- ock Commercie-Collegierne utvälljas
måtte, jämvähl någre af Prästerne, som äro här i Staden, at
afgiöra denne saken.
Men som det begiärtes af Ständernes Commissions Ledamöter,
at intet decisum härutinnan giöras måtte, innan Ständernes
Commission fåt komma in med sine påminnelser, så
stannade det nu härvid.
Sedan uplästes Tull-Deputations Extractum Protocolli, af
detta dato, hvarutinnan Deputation först berättar, at CaminarCollegium
haft Cammereraren Elis uppe, ock tilsagt honom,
at han skulle upgifva de vacante Ofver-Betiänternes Paster
vid Stora Siötuls-Camrarne, tvifvels utan i tancka ock mening
at besättia samma; ock 2:o påminner derom, at med theras
besätjande mätte anstå, til dess Deputation kommit in med
sit betänkiande om Siötulsväsendet.
Hr Landtmarskalken: Frågan är då den, om de va
cante
Ofver-Betiäntes Bestälningar skola stå vacante, til dess
Tull-Deputation kommit in med sit Betänkande.
Härtil svarades ney, efter det hörer Cammar-Collegium til
at besättja dem.
Hr Landtmarskalken: Cammar-Collegii ledamöter ex
plicera
sig, at de til den ändan fordrat af Cammereraren Elis
beskied om de vacante Bestälningarne, at de måtte se, huru
med upbörden går. Ock detta har varit Cammar-Collegii
syssla.
Hr von Hökerstedt: Som det kommer Commercie
Collegium
til, at besättja de vacante Ofver-Betiäntes Bestälningar,
så bör dermed blifva efter de Förordningar, som giorde
äre, til dess ändring skiedt.
Hr Landtmarskalken: De sakerne, berörande lurendrägeriernes
hämmande ock om Tul-Betiänte, äro upförde på
listan Lit. A ock lära alt så snart blifva afgiorde, imedlertijd
har Cammar-Collegium haft rätt at fråga härefter.
Kammarkollegium och tullen. Stockholms Byggnadsordning. 453
Hr Seulenberg påminte derom, at om Riks-Rådens förstärckiande
ock Prsesidentskapens besättjande forst måtte afgiöras,
ock det ofördröijeligen företagas.
Gref B. Stenbock begiärte låf at resa öfver til Lifland;
ock som Secrete Deputation, hvarutinnan han varit en ledamot,
intet hadde dervid at påminna, blef honom sådant bevilljat.
Hr Eren hiel m, sem reser bärt, gaf tilkiänna, at han
tagit Hr Erencrona i sit ställe.
Den 26 Juli.
I
Justerades den meningen, som i Commercie-Collegii Instruction
blefvit införd om Divisionerne derstädes, ock var dervid
intet at påminna.
Sedan uplästes Byggningz-Ordningen för Stockholms Stad.
Dervid giorde General Creutz den påminnelsen, at Byggningz-Collegium
måtte hafva upsicht derpå, at i Embeterne
ey tages andre murmästare ock annat folck an, än de, som
förstå sit handtvärck, emedan mången kan komma på dem at
lida, som ock honom är händt på dess huus.
Vid 5 § i 2:dra Art. påminte Frih. Gabriel Ribbing,
at tomten, som lemnäs obebygd, väl må säljas, ock ägaren
derföre niuta penningarne, men intet utom dess dragas in til
Staden.
I 3 § vid slutet af 4 Art. står, at ingen skall antagas,
som icke af Embetet är duglig pröfvad; men som Embeterne
kunna blifva uphäfne, så tyckes böra sättias: som icke af vederbörande
är duglig befunnen.
Äfven uplästes de påminnelser, som voro giorde vid berörde
Bygningz-Ordning.
Frih. Tegner: Innan denne Förordning kan sättias fast,
bör giöras den anstalt, at tegel ock materialer kunna fås för
billigt pris.
Hr von Hökerstedt: Det hindrar mycket byggnaden,
at när en äger 1/6 eller I/J2:te-del, så vill han ey låta lösa
sig ut, ock altså har den, som bygga velat, intet fåt bygga
som sig bordt. Orsaken, hvarföre teglet är så dyrt ock äfven
bräderne, är at i anledning af det, som sidsta Riksdagen til
Commercie-Collegium utfärdat blef, sattes en taxa derpå, ock
454
1723 den 26 Juli.
sorn de, hvilka tilvärckade sådanne vahror, ey vore dermed
nögde, så låto de förfalla sine tegelbruk; men när taxan uphäfves,
så blifver större tilvärckning, ock myckenheten af vahran
gior godt kiöp.
Det blef godt funnit, at Byggningz-Ordningen med de
deröfver inkomne påminnelser skola läggas på bordet, at den
som behagar må hafva tilfälle at vidare öfverse dem.
Sedan ändrades 4 § i Pråste-Privilegierne, berörande 1681
åhrs Förordning, helst efter man förnummit, at Prästerskapet
varit mycket missnögde med §, som han varit projecterad.
Derefter lät Hr Land t mar skalk en föredraga Ridderskapet
ock Adelen de påminnelser Prästerskapet giort vid
Gammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande angående Räkenskapernes
förkortande, som i synnerhet gå therpå ut, at i
Jordeboken måtte giöras en särskilt column för alle Prsebende-,
Kyrkio-, Hospitals-, Präste- ock Biskopshemman, ock de under
en titul af Kyrkiogods begripas, likmätigt 8 § uti 1642 åhrs
Riksdags-Beslut, efter som thet skall vara betänkeligit at låta
thesse hemman dragas under titul af Crono.
Frih. E. Oxenstierna sade, at Prästerskapets Deputerade
i Cammar- ock Oeconomise-Deputation acqviescerat vid
Deputations Betänkande.
Frih. von Hylten: Det är intet hederligit eller gagne
ligit
för Adelen, at hvad som är kommit ifrån Adelen skall
sättjas under Crono titul. Man vet intet, hvad vänningar som
kunna komma, eller hvad nytta Adelen deraf hafva kan i
framtiden.
Hr Palmcreutz: Det skier bara för at spara den co
lumnen.
Frih. von Hylten: Det, som är kommit ifrån Adelen,
bör aldrig stå under Crono.
Ridderskapet ock Adelen höllö före, at i Jordeboken
en apart titul giöras bör för alle desse hemmanen, ock de
kallas donerade hemman till pios usus.
Vidare blef öfver Prästerskapets påminnelse vid 7 § resolverat,
at uti liggaren skulle införas de afhyste hemmanen,
på det at deras beskaffenhet ey måtte aldeles komma i mörcker.
J ämvähl uplästes B år g are-Ståndets uti dess Extracto Protocolli
af den 13 Juni sidstledne härom yttrade mening.
Sedan företogs den qvaestionen, om det nya Skattet skal
lika med det gambla Skattet betala räntan in natura, eller i
Kammardeputations betänkande om räkenskapernas afkortande. 455
brist deraf lösa spannemålen efter marckgången. Ock som
et oindelt Cronohemman bör betala sin ränta in natura eller
efter marckgången den lösa, så fans ock godt, at de indelte
ock skola betala lika med de oindelte. Dock sätter Landshöfdingen
markgången, huru mycket för spannemåhlen betalas
skall.
Hr L andtmarskalken: Här säges, at i Skåne sättes
marckgången ofta under Cronovärdering, ock det är frågan,
om det bör skie; men om så är, kan spannemåhlen tagas in
natura.
Hr Palmcreutz mente, at ingen marckgång blefvit sat
under Cronovärdering.
Frih. von Hylten sade, at marckgången ofta varit til 6
å 8 mark, ock under Cronovärderingen.
Hr Landtmarskalken: När marckgången går under
Cronovärdering, så behöfves då ingen marckgång, ty då kan
spannemåhlen tagas in natura, elljest lider Cronan.
Hr Palmcreutz: I Skåne hafva de intet annat än
Cronotijonden ock Kyrkiotijonden at betala in natura. Cronotijonden
går til magazinerne, ock Kyrkiotijonden är til Academien
disponerad.
Hr Adlerbeth mente, at en viss ock lindrig marckgång
å 4 Dal. Smt tunnan borde sättas för Cronobonden, när missväxt
är.
I föllje af det, som nu således resolverat blefvit, upsattes
et sådant Extractum Protocolli til communication med de andre
Stånden, som fölljer:
S. D. uplästes et Extract af det Låfl. Bårgare-Ståndets
den 13 Juni sidstledne hällne Protocoll, hvarutinnan det Låfl.
Bårgare-Ståndet vid Cammar- ock Oeconomim-Deputations
Betänkande angående Räkenskapernes afkårtande ock 1 § giort
de påminnelser, at l:o ingen skilnad giöras bör emellan de
gambla ock nya Skattehemmanen, emedan det befinnes, at
månge af de gambla Skattehemmanen äro sämre til vilkoren
än de nya, ock desse senare niutit, då de blefvo til Skatte
kiöpte, ny skattläggning ock förmedling, hvilket de förre icke
är vederfarit, hvarföre Bårgare-Ståndet förmenar de nya äfven
så vähl som de gambla böra betala räntan in natura; 2:o
håller Bårgare-Ståndet billigt, at emellan de indelte ock oindelte
Cronohemman bör vara äfven en likhet, ock räntan, enär
456
1723 den 26 Juli.
den ey utgå kan in natura, efter marckgången i lagsagun lösas;
efter som det elljest skulle blifva en stor olikhet imellan 2:ne
hemman, som liggia uti en By ock äro af lika godhet, i det
den ena fingo betala spannemålen med penningar, ock den andra
måste lefverera honom ut in natura, som mycken jalousie,
trätor ock oredor kunde upväckia.
Desse det Låfl. Bårgare-Ståndets påminnelser, såsom på
goda skiähl grundade, hafva Ridderskapet ock Adelen så mycket
mera funnit sig föranlåtne at bifalla, som l:o, hvad Skattehemmanen
angår, imellan det nya ock gambla Skattet alt in
til åhr 1719, då Almogen utvärckade sig en favorabel resolution
utom de andre Ståndens communication, ingen åtskillnad
uti räntans ehrläggande blefvit giord, ock den ey heller kan
eller bör hafva rum, helst 2:o, enär man rät noga vill anse det
ena ock andra, samt jämföra räntan uppå de gambla Skatteock
Cronohemmanen emot hvarandra, det då befinnes, at Skattebonden
väl med så hög ränta är graverad som Cronobonden,
efter som, ehuruvähl Skattebonden kan hafva en mindre spannemåhlsränta
än Cronobonden, denne senare deremot har vid
indelningarne, förmedelst de skiedde Ref- ock Skattläggningar,
bekommit lindring ock förmedling uti sin förra ock gambla
ränta, ock merendels til belften, som af Indelningz-Jordeboken
vidare är til seendes, men Skattebonden intet, så att den enas
vilkor således kan vara så goda som den andras. Hvarföre,
om de nya Skattehemmanen betala räntan efter marckgången,
som de gambla, kan man intet derföre säija, at de då mera
skulle graveras än de gambla Skattehemmanen. Utom dess
äro 3:o de så blefne skattlagde, at de den dem påförde räntan
uti pertzedler ock spannemåhl tåla kunna, elljest vore Skatläggningen
oricktig. 4:o Betala alla andra Cronohemman, som
oindelte äro, deras spannemåhl efter marckgången, ändock de
sammalunda hafva, lika som de indelte Cronobönder, en så
hög spannemåhlsränta, ock sålunda öfvergår sådant intet den
gambla Skattebonden allena, utan jämvähl alla andra oindelte
Cronohemman; hafvandes intet alle Skatte- ock Cronohemman
uti Jordeboksräntan spannemåhl på sig, ock således är emellan
Skatte ock Crono härutinnan på de mindre hemman ey
någon åtskillnad. Ock som 5:o, förmedelst de utfärdade Skattebrefven,
de nya Skattehemmanen uti alt hafva blefvit förklarade
som andre gambla Skatte, ock derigenom förvärfvat sig
en bättre förmån än förr, så at kiöparen icke allenast äger
Tjenstehjonsordningen. Sändebuds rang. Huswedel. 457
nu en fri disposition öfver slike hemman ock får sittia odrefven,
utan ock, i fall han kan förbättra sit hemman uti ägor
ock annat, sådant intet länder honom igenom någon Skatlägning
framdeles til last, hvilket han förr tåla måst, då hemmanet
var Crono, ock han icke sådant gagn af dess använde
melioration kunde bekomma, sorn nu; Fördenskul håller Ridderskapet
ock Adelen före, at de nya skattehemmanen, på andra
sidan, draga den förhögning af marckgången, som deras
förvärfvade skatterättighet, enär deraf räntan in natura ey
utgå kan, efter Kongl. Förordningar med sig förer, efter som
de derigenom ändå intet mer komma at graveras än andre
oindelte Crono. Hvilket 6:o så mycket billigare är, som en
del af de nykiöpte Skattehemmanen varit skatte ock igenom
skattevrak blefvit Crono, innan de åter blefvit til Skatte försålde,
samt 7:o uti sielfva Skattebrefven ingen sådan lindring
dem föraccorderad är, eller de ifrån räntans betalande in natura
befriade blefvit. Ock emedan Sveriges lag uti dess 5
Cap. K. Balk. L.L. ock ännu tydeligare Almogens Eed, som
vid Cröningar aflägges, förbinder Almogen at utgiöra alla utskylder,
ock dem flyttia ock föra; jämvähl 3 § i 1627 åhrs
biafskied samt månge andre Resolutioner ock Förordningar
innehålla, at enär Bonden dem ey in natura utgifva kan, at
han då dem efter marckgången betala måste; det jämväl oförnekeligit
är, at de indelte Cronohemman ingen större gravation
hafva än de oindelte, förutan flere skiähl, som här ofvan anförde
äro; Ty äro Ridderskapet ock Adelen äfven af den meningen,
beträffande Cronones Bönder, at så de indelte som de
oindelte böra gifva sin ränta in natura, ock om de det ey
giöra eller villja, då lösa den efter marckgången.
Sedan uplästes de andre Ståndens påminnelser vid Tiänstehions-Ordningen,
ock blef på dem in margine annoterat, hvad
deröfver hos Ridderskapet ock Adelen resolverades; jämväh
en del, så vähl som påminnelserne vid taxan remitterade till
Differentie-Deputationen.
I lika måtto uplästes Kongl. Cancellie-Collegii Memorial
om Rang ock Caracter för de utrikes varande Ministrerne,
hvilket varit före i Secrete Utskåttet, men blefvit hit til plenum
remitterat.
Hr Landt mar skalken uprepade innehållet deraf, at
nembligen Cancellie-Collegii förslag är, det utom MinisterCaracteren
extra ordinarie Envoijéerne, hvilka icke äro af
458
1723 den 26 Juli.
Militair-Staten, måtte niuta titul och rang af Caucellie-Råd,
ock Residenterne namn af Håf-Råd samt rang med CammarHerrar.
Hvarigenom de ey allenast utom lands blifva mera
ansedde, utan ock, i fall af rappel, niuta deras hedersställe.
Detta blef af Ridderskapet ock Adelen gillat.
Så uplästes ock Gammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande,
huru vida Commissarien i Hamburg, Barthold Huswedel,
må, i anseende til dess ballance, släppas på frij foot.
Äfven uplästes Gref Renstiernas påminnelse, l:o at promotorial
må honom gifvas ifrån Kongl. Maijrt til Keysaren, at
Huswedels sak ey må hos Keysaren uptagas, eller någon appellation
honom, som Svensk undersåtare är, tilstädjas; 2:o
At Renstierna må få ordres, huru han sig förhålla skall, i fall
appellationen Huswedel bevilljas, ock jämvähl medel til processens
drifvande förskiutas; 3:o At til Chur-Hannoverske
Regeringen bref afgå må, at Huswedel utlefvereras til dem,
som å Sveriges vägnar blifva förordnade honom at afhämta,
ock han föras til Stralsund eller någon annan Svänsk ort.
Hr Landtmarskalken: Den påminnelsen, som Gref Renstierna
gior, är nu emot Cammar- ock Oeconomiae-Deputations
Betänkande; Huswedel är nu i arrest; skulle han slippa ut, så
torde man intet få rätt på honom.
Gref Renstierna: Man har nu vunnit två dommar emot
honom, ock altså vore betänkeligit at släppa ut honom.
Hr Danckwardt: Cammar-Collegium har bifallit, at
man skulle sökia säkerhet om den mannen, ock det sändes til
Cammar- ock Oeconomiae-Deputation.
Hr Palmcreutz: Det kom, sedan Deputation giort sit
betänkande färdigt.
Hr Landtmarskalken: Han är på Svensk begiäran
arresterad i Hannover, ock altså lärer han vähl till oss utlefvereras.
Ridderskapet ock Adelen biföllo Residenten Gref
Renstiernas Memorial ock faststälte, at Huswedel, som redan
arresterad är, ock emot hvilken man vunnit tvenne dommar,
skall för större säkerhet hämtas til Wismar.
Sedermera blefvo til ledamöter uti Cammar- ock OeconomiceDeputation,
efter Hr Krusbiörn ock Hr Hammarberg, förordnade
Hr von Brobergen ock Hr Linnerhielm.
Presten Lagerlund. Res. på städernas besvär. 459
Den 27 Juli.
Uplästes et Memorial ifrån Placerings-Deputation om
tiänstlöse Krigz-Prästen Lagerlund, at han måtte få recommendation
at blifva befordrad til Wesby Pastorat i Skåne.
Hr Landtmarskalken berättade, at han varit hoos
Bårgerskapet ock fåt ett Extractum Protocolli, som uplästes.
Afven har han varit hoos Bonde-Ståndet, hvilket, så vida
Wesby Socknemän intet skulle vara deremot, detta bifallit;
hemställandes Hr Landtmarskalken Ridderskapet ock Adelen,
om icke detta kan gå til Placeringen, ock de skrifva för honom
till Kongl. Maij:t, efter som elljest Ständerne torde blifva
om alt för många recommendationer anmodade.
Detta blef bifallit, ock et sådant Extractum protocolli deröfver
utfärdat:
S. D. lät Ridderskapet ock Adelen sig föredraga Riksens
Höglåfl. Ständers Placerings-Deputations Memorial ock föreskrift
för Regements-Pastoren Hr Nils Lagerlund, at blifva
befordrad til det i Skåne ledige Pastoratet Wesby. Ock som
Ridderskapet ock Adelen giärna se, i afseende på de af Välbemälte
Deputation för honom andragne bevekande skiähl
skull, at han måtte blifva hulpen; Så vill Ridderskapet ock
Adelen hafva remitterat honom til Riksens Ständers PlaceringsDeputation,
att välbemälte Deputation för honom må til Hans
Kongl. Maij:t låta afgå en underdånig föreskrift.
Sedan uplästes et Extract af Justitice-Deputations Protocoll,
at Lagman Frölich måtte få resa på landet, ock blef i
dess ställe Hr Riddercreutz til ledamot uti J u s t i t i ;e - D e p u t a ti o n
förordnad.
Derefter continuerades med de projecterade Resolutionernes
upläsande på Ständernes Besvär, ifrån den 36 §, hvarvid man
den 24 hujus stannade.
37 § går ut, efter det ey kan förmenas Almogen at sälja
det de sielfva kunna tilvärcka, hvarom förut i den § är
infördt.
38 § approberas.
33 § lemnäs ute.
Ofver 40 § blef nu icke något resolverat.
Vid 47 § påmintes, at lös aska ey må föras ut, ock at
Cammar- samt Commercie-Collegierne deröfver höras måtte.
460
1723 den 27 Juli.
Uplästes Gammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande
om en viss tijonde afgifts inrättande, hvarest then ey liärtils
varit.
Hvilket Betänkande lades på bordet.
Justitice-Deputations Betänkande uplästes, angående the
besvär, som emot General-Lieutenanten ock Landshöfdingen
Cronberg anförde blefvit theröfver, at han skall icke allenast,
utom Magistratens ock Bårgerskapets förslag, tilsat Ciämnern
Anders Ubström til den efter Bårgmästaren Upstedts befordring
ledige blefne Rådmanstiänsten, utan ock sökia honom thervid
at bibehålla, med mera.
Afven uplästes Hr General-Lieutenantens ock Landshöfdingen
Grönbergs Memorial med dess Allegato.
Hr Land t marskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behagar utlåta sig häröfver, ock sade, at Hr GeneralLieutenant
Gronberg begiär, det denna saken måtte få gå til
Håf-Rätten, men .1 ustitiae-Deputation anser detta för at vara
et Riksdagzährende.
Hr Lilliestierna: Det kan jag säija förut, at den voteringen,
som Hr General-Lieutenanten ock Landshöfdingen
sig åberopar, den är tvärt emot Acta, ty sedan de förre blefvit
föreslagne, så har Ubström skaffat sig deras vota, som nämt
honom.
I lika måtto uplästes Ubströms Memorial.
Hr Lilliestierna: Mig tyckes här äro 2 qvsestioner.
Den ena angår Städernes frij- ock rättigheter; dervid hemställes
Ridderskapet ock Adelen, om icke det är et Riksdagzährende
at undersökia, huru vida Städerne vid sine Privilegier
blifva maintinerade, ock det kan ey gå til Håf-Rätten;
den andra frågan blijr, om Hr General-Lieutenanten begåt något
förseende, som efter Regeringzformen bör anses, ock det
bör gå til Håf-Rätten.
Frih. Cronberg sade, at han ey begåt något förseende,
ock hvem som varit Landshöfdinge, liadde giort det samma,
som han giordt, helst Konungens ock Stadsens tiänst derigenom
bättre blifvit befordrad, at Ubström fåt samma Rådmanstiänst.
Gref Gyllenborg: Efter Ubström begiär en Commission,
så vore det bäst at låta en Commission undersöka härom i
orten, ock då kunde Bårgerskapet blifva hörde häröfver.
Landshöfding Cronberg och Hådman Ubström.
461
Hr Landtmarskalken: Det är frågan, om desse Herredagsmännen
hafva Fulmackt at klaga i denna saken.
Hr Lilliestierna sade, at de hade Fulmackt in specie
uti denna saken.
Frih. Cronberg begiärte Commission, ock sade, at han
tyckte det Hr Lilliestierna ey bör tala i denne saken, efter
han haft at giöra dermed i Justitiae-Deputation ock varit der
referent.
Hr Lilliestierna sade, at om det finnes, at han iirtet
fölgt Acta, så vill han derföre vara ansvarig.
Hr Seulenberg bad, at den frågan giöras måtte, om det
skal blifva vid Deputations betänkande, efter som han mente,
at Ridderskapet ock Adelen nu voro härom ense.
Hr Landtmarskalken giorde fördenskul den frågan til
Ridderskapet ock Adelen, om det skall blifva vid Deputations
betänkande.
Härtil svarades ja.
Men Friherre Cronberg begiärte votering ock sade: Det
rörer alla andra Landshöfdingar; han hade så giort, som han
på sit Samvete för Gud ock Konungen samt Riksens Ständer
vill försvara.
Hr Stedt upläste 41 § af Regeringzformen ock sade,
at hvar ock en bör hafva beneficia juris et processus ock
blifva hörd, hvartil ock denna § i Regeringzformen gifver anledning.
Hr Stobée: Vår mening på desse bänkarne är, at hvad
det angår, om någon felack tighet är begången, så bör det afgiöras
i Håf-Rätten, men i öfrigit förblifva vid Justitise-Deputations
Betänkande.
Hr Stedt: Bägge målen äre inseparable; ty Hr Landsliöfdingens
felacktighet skall pröfvas deraf, om han rätt eller
orät satt til Ubström.
Hr Stedt sade vidare: Så länge en menniskia beropar
sig på sin oskuld ock ey är plene hörd, så bör han blifva
hörd. I Konung Carl den XII:TES tijd hafva dylika casus
blefvit remitterade til Håf-Rätten.
Gref D olina: Landshöfdingen Cronberg är i Deputa
tion
hörd.
Hr Stedt: Parterne i orten böra höras; äfven begiärte
han, at efter 41 § i Regeringsformen Hr Landshöfdingen Cron
-
462
1723 den 27 Juli.
berg måtte blifva hörd vid Håf-Rätten ock saken der få
afgiöras.
Hr Lilliestieröa: Fulmäcktige i Upsala hafva skaffat
in protocollet ifrån Rådstugan, ock deraf befinnes, huru med
voteringen för Ubström tilgåt.
Hr Cederholm holt före, at detta intet är något Riksdagsährende,
utan antingen bör gå til Kongl Maij:t eller til
Håf-Rätten.
Hr Lilliestierna: Först när vacancen existerade efter
lipstedt, så föreslog Magistraten ock Bårgerskapet 2:ne, ock
det var intet rätt, ty de hadde bordt föreslå 3:ne. Icke dess
mindre gaf Hr Landshöfdingen Ubström, som intet var pä
förslaget, fulmackt på tiänsten. Deröfver besvärade Magistraten
ock Bårgerskapet sig hos Kongl Maij:t. Hans Maij:t resolverade,
at tre skulle föreslås, ock Landshöfdingen en af dem til
tiänsten förordna, som af Magistraten ock Bårgerskapet föreslagne
blefvo. Sedan föreslogo de trenne; af dem tog Landshöfdingen
ingen, utan skref dem til ett tex-ribelt hotelsebref,
ock gick derefter up på Rådstugun ock sökte med Bårgmästaren
Starling at förmå dem til at falla på Ubström', men
som det ey kunde skie, så har Ubström hembligen sökt
sig vota. Ock ehuruvähl Hans Maij:t har sielfbefalt Landshöfdingen
det värckställa ock förordna en af dem til tiänsten,
som Magistraten ock Bårgerskapet föreslogo, så har
dock Hr Landshöfdingen sökt at bibehålla Ubström. Ingen
vore dömd ohörd i Justitixe-Deputation, utan Hr Landshöfdingen
vore der hörd ey mindre än de klagande.
Hr Lan dt mar skalken: Först bör fulmackten, som de
hafva at klaga här öfver, ock protocollet, som i Rådstugun
är hållit, tagas hijt.
Friherre Sten Coijet holt före, at en af de tre, som
föreslagne blefvit, bör efter Regeringzformen få tiänsten, ock
i öfrigit, om någon förbrytelse härvid skiedt, må det målet
gå tii Håf-Rätten.
Hr Lilliestierna: Advocat-Fiscalen kunde få setil, om
han har causam agendi.
Hr Landtmarskalken: Här säijes, at man skulle taga
det temperamentet, at låta Ubström gie sin Fulmackt tilbaka,
til dess härom blir undersökt, ock at saken i medlertid sätties
in statu qvo.
Detta sades vara rätt.
Sekr. Dep. om rådets förstärkande.
463
Hr Seulenbe rg var af den meningen, at Ubström intet
må få Rådmanstiänsten, utan en af de föreslagne.
Hr von Hökerstedt: Mig tyckes, at Ständernes faciendum
är at se på, huru vida något är skiedt emot Regeringzformen
ock Städernes Privilegier. Som det nu är befunnit,
at en Rådman är tilsat emot Städernes privilegier, ock det
som olagligit är bör återgå, så hör denne Ubström gå ifrån,
ock en af de föreslagne få tiänsten, samt det andra gå til
forum.
Hr Landtmarskalken: Frågan blir då denna, om Ubström
skall gifva tilbaka Fulmackten, ock en af de tre föreslagne
tagas til tiänsten.
Härtil svarades ja.
Ock oansedt någre yttrade sig, at det borde blifva vid
Justitise-Deputations betänkande, så hlef dock detta slutet, at
Ubström gifver Fulmackten ifrån sig, ock at en af de tre,
som Borgerskapet föreslagit, förordnas til Rådman, samt saken
remitteras til forum, at Advocat-Fiscalen må efterse, huru
vijda han finner sig hafva causam agendi emot General-Lieutenanten
ock Landshöfdingen Cronberg.
Hr Lilliestierna talte derpå, at Hr Landshöfdingen intet
fölgt Kongl. Maij:ts ordres.
Hr Weili: Om det står fast, som Hr Landtmarskalken
proponerade, at Ubström skall gie Fulmackten tilbaka, så bör
ingen undersökning vidare skie i orten:
Men härpå föll intet svar.
Sedan frågade Hr Palm creutz, hvarest Landshöfdingens
forum blifver.
Hvartil svarades: i Håf-Rätten.
Friherre Cederhielm junior: Ja, om Actor finner sig
hafva causam agendi.
Secrete Deputations Memorial om Rådets förstärckande uplästes.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig häröfver, ock sade, at nu frågas
allenast om qvsestio an, men intet om antalet eller med huru
många ledamöter Rådet skall förstärckas.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig, at de höllö
före, at Rådet bör förstärckas, för de af Deputationen anförde
orsaker skull. Ock i föllje häraf upsattes ett sådant Extractnm
protocolli til de andre Stånden :
464
1723 den 29 Juli.
S. D. uplästes Secrete Deputations Memorial om RiksRådens
förstärckande; Ock som Ridderskapet ock Adelen funno
de af berörde Deputation anförde skiähl ock orsaker dertil
vara så vichtige ock giällande, at en sådan förstärckning oumgiängeligen
för Kongl Maij:ts ock Rikets derunder verserande
interesse skull pröfvas böra skie; Så blef sådant af Ridderskapet
ock Adelen faststält ock bifallit, kommandes härmed
ju förr ju heldre at giöras en begynnelse, ock detta at bringas
til sin värckställighet, hvarföre detta med de öfrige respective
Stånden communicerat blifver.
Sedermera lät Ridderskapet ock Adelen sig föredragas
Commercie-Deputations Extractum Protocolli, at Nordenfelt måtte
efter dess ansökning blifva licentierad på någon tijd utur Commercie-Deputation.
Hvilket honom bevilljades.
Ock härmed skilgdes Ridderskapet ock Adelen i dag åt.
Den 29 Juli in pleno.
Uplästes Jägmästaren Schönbergs Memorial om skadediurens
utödande i dess district.
Hr Landtmarskalken frågade, om icke almogen må
höras häröfver, hälst i Gefleborgs lähn mäst utaf alt är Crono.
Hvilket om det bifalles, kan detta remitteras til Landshöfdingarne,
at de häröfver höra almogen, ock i fall almogen härtil
samtycka vill, må det ställas i värcket.
Detta blef bifallit.
Sedan uplästes Collegiernes underdånige skrifvelse til Kongl.
Maiy.t samt projectet til Förordningen, at det Danska myntet
här i Riket uti Cronones inkomster samt handel ock vandel ey
annorledes, eller til högre värde skall emottagas, än det samma
här för valvationen haft, nembl. en änkel Dansk Crona för 20
öre Smt, en dubbel Dansk Crona för 40 öre Sint, 16 Schilling
Dansk för 8 öre Smt, 12 Schilling Dansk för 6 öre Smt, 8
Schilling för 4 ock 2 Schilling för 1 öre Smt.
Krigz-Deputations Betänkande uplästes angående almogens
besvär i anseende til dagzvärcken, som almogen vid Kongzöhr
ock Strömsholm giöra måste.
Hr Landtmarskalken: Efter Cammar- ock OeconomiseDeputation
har under händer at utarbeta, huru med Kongs
-
Danska myntet. Gevärs införsel. Landtmätarne. 465
gårdarne hädanefter skall förhållas, så frågas, om icke detta
kan gå til Cammar- ock Oeconomie-Deputation.
Detta blef bifallit.
Krigz-Deputations Betänkande angående förbud på utrikes
skiut- ock sidogevärs införsel, så vähl som Kongl. Krigz-Collegii
Betänkande derom uplästes.
Hr Landtmarskalken: Det förstås fuller sådant gevähr,
som föres in at sälljas, men intet det, som en Officerare
eller någon annan kan föra in för sit egit behof.
Gref Bonde: Commis bör intet föras in, men förbiudes
införseln af fint gevähr, så blir det här alt för dyrt. Men om man
här kan giöra det för så godt kiöp, som utländningen kan sälja
det före, så kiöper man så giärna af det in- som utrikes giorda.
Hr Landtmarskalken proponerade, om det skulle förbiudas
til nästa Riksdag, då man får se, huru vida de kunna
här i landet giöra så godt gevär, ock sälja det för samma
pris, som utländningen.
Hr von Hökerstedt var deremot, at förbud skie måtte.
Hr Landtmarskalken: Man menar det vore betänkeligit
at förbiuda införslen, utan låta en underdånig remonstration
upgå til Kongl. Maij:t, at så framt gevärsmanufactorien kunna
visa vid nästa Riksdag, at de kunna giöra så godt gevär ock för så
godt prijs, at de igenom godheten ock priset kunna utestänga de
främmande, at Kongl. Maij:t då ville äfven tillåta dem at föra
ut gevär.
Det blef af Ridderskapet ock Adelen godt funnit, at
intet förbud giöres til nästa Riksdag, ock innan väre factorier
förbättrat sig så, at de kunna giöra så goda gevär ock för
så godt prijs som utrikes.
Sedan uplästes Instruction för Landtmätarne samt Cammar-
ock Oeconomice-Deputations Memorial dervid.
Ock ehuru vähl Cammar- ock Oeconomiee-Deputation projecterat,
at Landtmätarne skulle få rang under N:o 40 ock
Lands-Cammererarne samt Secrete rame flyttas högre up; dock
som det skulle prejudicera Gouvernements-Cammererarne, så
blef dervid, at Landtmätarne behålla den rang de förr haft.
Hr Nordencreutz sade at de ey haft någon rang förr.
Hr Landtmarskalken: Så kan det ock blifva härefter.
Hvarvid ock detta kom at bero.
Hr Landtmarskalken föredrog Ridderskapet ock Adelen,
huru som Almogen i Finland hafva begiärt prolongation
466
1723 den 29 Juli.
på frihetsåhren; men som hemmanen äro olika beskaffade, en
del behåldne, ock en del mer eller mindre ruinerade, ock således
en almen ock lika frihet dem ey kan bevilljas, så håller
man före, at åtminstonne någon kunde skickas härifrån, som
adjungerar sig någre der i orten, ock kommer in med sin berättelse
derom; jämvähl at Cammar-Collegium projecterar Instruction
för dem. Derhos berättade Hr Landtmarskalken, at
ock så deröfver klagas, at den ena undersåtaren under Ryska
tiden skolat förtryckt ock tagit af den andra et ock annat;
såsom ock öfver Cronobetiänterne. Ock som Almogen begiärt
dit en Commission, så har man uti Differentiae- ock äfven i
Contributions- samt Krigz-Deputationerne tyckt, at en sådan
Commission bör der hållas. Hvarföre vore nödigt at Instructioneme
sattes up af Krigz- ock Cammar-Collegierne för berörde
Commission.
Gref Bonde begiärte, at en man af authoritet må gå dit.
Hr Landtmarskalken: Krigz-Collegium ock CammarCollegium
kunna projectera Instruction ock äfven gifva förslag
på Personerne.
Det hlef godt funnit, at en eller två gå härifrån til hvart
län, ock at allmogen äfven må hafva dervid sine Fulmäcktige.
Ock i föllje här af upsattes fölljande Extractum Protocolli til
communication med de andre Stånden:
Aldenstund icke allenast åtskillige klagomåhl ifrån Finland
inkomne äre, så väll milicen som landtväsendet berörande,
ock Invånarne för den skul begiärt, at en Commission der
anställas måtte, utan ock den samma hålles der så mycket
nödigare vara, som de begiärte Frihetsåhren icke kunna vederbörande
bevilljas, innan vederbörligen undersökt blifver om
landets tilstånd, samt huru vida den ene orten mer eller
mindre kan vara ruinerad än den andra, hvarefter friheten
kommer at lämpas; Fördenskul, ock emedan Hrr Landshöfdingarne
berätta, at man ey kan giöra någon viss stat på
utlagorne, innan Commissionen dijt i orten kommer; Ty hafva
Ridderskapet ock Adelen stannat uti de tanckar, at två eller
tre dertil skickelige män härifrån til hvartdera länet i berörde
landsort afsändas böra, at der adjungera sig någi'e skickelige
Personer til berörde Commissions förrätning ock alle klagomåhls
uptagande, som der inkomma, Jämvähl at Kongl.
Krigz- ock Cammar-Collegierne ofördröjeligen hafva at sammanträda
ock projectera så vähl Instructionen för berörde
Instr. för landtmätarne. Osthof. Förordningars tryck. 467
Commission, som ock inkomma med förslag på dem, hvilka
berörde Collegier finna böra härifrån dijt förskickas, med hvad
mera de pröfva i denna saken nödigt ock nyttigt at påminna.
Dock komma frihetsåhren sedermera uppå den af Commissionen
skiedde undersökningen, ock dess betänkande, huru stor frihet
dem bevilljas må, at determineras af Kongl. Cammar-Collegio,
til Kongl. Maij:ts nådige approbation. Hvilket alt med de
öfrige respective Stånden communiceras.
Uplästes Stände,mes Commissions Memorial, at öfver den
saken berörande Commissarien Osiliof måtte forordnas en särskilt
Commission af sådanne Personer, som här i Staden stadigt
vistas, efter som med den saken längre på tiden tyckes
utgå, än at den under Riksdagen kan blifva afgiord. Ock som
det proponerades, at denna saken kunde gå til en CanceiiieRätt,
så påminte
Hr von Kocken, at Cancellie-Collegium intet har någon
judicatur öfver andre, än dem, som höra under Cancelliet.
Ock stannade det dervid, at en viss Commission häröfver
förordnas skulle, hvartil utnämdes:
Gref Gustaf Bonde. Hr E ars Dalman.
Hr Edvard Plan. Hr von Hökerstedt.
Hr Cederström.
Kommandes två af hvartdera de andre Stånden, jämvähl
af Bonde-Ståndet, om så behagas, at biträda thesse Ridderskapets
ock Adelens Herrar Deputerade.
Hr Landtmarskalken: I Secrete Utskåttet har blefvit
påmint, det de i orterne, när någre exemplar skickas neder,
måtte få den frihet, at därest tryck är, låta trycka der nedre,
så at intet mangel må blifva på exemplaren, ock det så mycket
mera, som påstpenningar kåstar den, som vill hafva sådanne
Förordningar, så mycket til at få dem neder, som priset
elljest är. Men sorn detta rörer Cancelliet, så har Secrete
Utskåttet begiärt häröfver Kongl. Cancellie-Collegii betänkiande,
som jämvähl inkommit är.
Derpå uplästes Cancellie-Collegii Memorial samma angående.
Ock som, i fall Förordningarne skulle tryckas om i orterne,
på det sättet blefvo en dubbel sätning, utom hvad skiähl
Kongl. Cancellie-Collegium anfördt; Så resolverades, at det
skall förblifva härmed efter Kongl. Cancellie-Collegii Betän
Adelns
Protokoll 1723. 6 i
468
1723 deu 29 Juli.
kiande, allenast at Cancellie-Collegium håller hand deröfver,
at Boktryckaren Werner skaffar nödige exemplar, ock intet är
för dyr på dem, jämvähl at de åhrligen dragas tilhopa uti en
Bok; men skulle komma klagomålil öfver Werner, bör lian
blifva denna sin frihet förlustig: åliggandes det Kongl. Cancellie-Collegio
at moderera priset på det som tryckes, ock at
så föranstalta, at priset tryckes på hvart placat, at kiöparen
kan se, hvad det kåstar.
Hr Landtmarskalken: Efter det förra gången blef
faststält, at Rådet förstärckas skulle, så frågas, om nu Electores
skola uttagas.
Detta blef bifallit.
Hr Landtmarskalken upläste den § af Regeringzformen,
som innehåller, huru Riks-Råden välljas skola, ock bad,
at Ridderskapet ock Adelen ville utlåta sig, huru de 24 skola
tagas ut, som å Ridderskapets ock Adelens vägnar skola giöra
valet.
Hr Weil i frågade, om qusestio an vore af de andre Stånden
afgiord.
Hr Landtmarskalken sade, at Prästerskapet gifvit svar,
ock mente, at Borgerskapet ock Bondeståndet voro äfven enige
härom.
Frih. Ernest Creutz: I Lögerdagz, när vij vore öfver
Riksdagzährenderne tilsamman, så sade Bårgmästaren Bunge,
at Secrete Deputations Betänkiande vore afgiort, ock qiuestio
an bifallen.
I medlertid, som de andre Stånden icke inkommit med
svar härom, så upskiöts denna saken til vidare.
Gammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande uplästes,
at de i Stockholms Lähn, Sollentuna Härad, Dandery Skiepslag,
samt å Wärmdön belägne Frälsehemman måtte slippa
bärga Diurgården.
Dervid uplästes jämvähl Bårgare- Ståndets utlåtelse häröfver
under den 5 Juli, hvarutinnan Bårgerskapet suspenderar
sina tanckar härom, til dess Academi»- ock Danvijksföreståndarne
hörde blefvit, efter som Deputations Betänkande innehåller,
at Academia.5- ock Danvikshemmanen ey kunna ifrån
detta arbete befrias.
Hr Landshöfdingen Törnflyckt sade, at Danviks-Föreståndarne
äre deröfver hörde.
Djurgårdens bärgande. Hvitfeldts stipendium.
469
Frih. E-. Creutz: Före kriget hafva Frälsebönderne intet
giort några dagzvärcken på Diurgården.
Hr Landtmarskalken: När kriget blef, ock manskapet
gåt ut, så blef i Rådet resolverat, at Bönderne skulle bärga
Diurgården; altså proponeras, om icke alle de hemmanen, som
äre af Frälse natur, böra slippa denne bergzlen, ock de andre
hemmanen bärga Diurgården; jämvähl at Gamisons-Regementerne
i Stockholm hielpa till, ock niuta nu som förr 8
styfver om dagen.
Detta blef bifallit; men som mycket få Cronohemman äre,
ock ey mer än 10 eller 12 förpantningzhemman, så i fall krig
blifver, ock intet manskap är at tilgå, så frågades, huru då
härmed blifva skall.
Ridderskapet ock Adelen resolverade, at i fredeliga
tider skall det blifva vid det, som sagt är, ock af betespenningarne
tagas til arbetsfolckets betalning, men huru dermed
förhållas skall i ofredelige tider, deröfver åstundas Cammarock
Oeconomiae-Deputations vidare utlåtelse.
Frih. Oxenstierna: Deputation kan intet lägga handen
mer dervid, ty hvem skall giöra arbetet?
Resolverades, at detta skal efterses i Kongl. CammarCollegio,
huru förr skiedt.
Frih. Mich. Törn flycht sade, at Gardiet intet bärgat
Diurgården, utan Upländningarne.
Som Ridderskapet ock Adelen ville härom närmare
blifva underrättadt, så resolverades, at så det ena som det
andra skulle efterses i Kongl. Cammar-Collegio.
Derefter uplästes Justities-Deputations Betänkande angående
Fru Margareta Witfelts stipendio, at det måtte hållas til
de usus oförryckt, hvartil testatrix det gifvit.
Hr Landtmarskalken: Som Justitise-Deputations Be
tänkande
tyckes vara aldeles enligit med fundatricis vilja, så
frågas, om det härmed bör förblifva efter Deputations Betänkande.
Detta blef bifallit; dock så framt theraf någon del eller
alt skulle vara hemfallit til Cronan, så förblifver det vid den
disposition, som Konungen theröfver giort häfver.
470
1723 den 1 Augusti.
Den 1 Augusti in pleno.
Ilr Land tm ar skal ken berättade, at et memorial vore
ifrån Commercie-Collegio inkommit, angående tilräckeligare lön
för Lijn- ock Hampevräkaren här i Stockholm, Weliam Jacob
Petre, at nembligen han måtte få, i stället för 1 öre Smt 4
öre Smt af Skieppundet, helften af kiöparen ock helften af
sälljaren.
Memorialet härom uplästes.
Ock sedan förestälte Hr Landtmarskalken, at man har
hållit onödigt at låta detta gå til någon Deputation, emedan
Bårgerskapet ock Commercie-Collegium äre hörde häröfver, ock
detta mäst rörer Bårgerskapet, som samtyckt til en sådan förhögning.
Berörde Memorial blef bifallit ock i alla delar af Ridderskapet
ock Adelen gillat.
I lika måtto uplästes Krigz-Deputations Betänkande, angående
Cornetten Forsbergs ansökning at fä behålla CornetsBostället
Brumma, som han på vissa frihetsåhr uptagit.
Hr Lillieström begiärte, at det måtte blifva liggande
på bordet, efter dervid vore at påminna, ock hans berättelse
intet är så införd i Krigz-Deputations betänkande, som den i
sig sielf varit.
Hvilket blef bifallit.
Derefter företogs den upsatte Förordningen eller Reglementet
angående Ryttare- ock Knecktemonder ing arnes visiterande
hos Rusthållarne ock Rotarne.
Hvilket af Ridderskapet ock Adelen gillat blef.
Gref Gust. Bonde berättade, at Hans Excellence Gref
liom skickat efter honom ock begiärt, at han ville andraga
för Riksens Ständer, huru som Hans Excellence hadde nödigt
för sin hälsa ock välfärd at resa bart på 14 dagar, men Hans
Excellence dock icke velat söka Hans Maij:ts tilstånd, innan
han fåt vetta, om detta är Ridderskapet ock Adelen behageligit;
hafvandes Hans Excellence i Secrete Utskåttet sådant
äfven anmält, hvilket härvid ey haft något at påminna, hälst
efter Hans Excellence giort den anstalt, at han på 24 timar
kan vara här igen, när hans närvarelse kan ehrfordras.
Om monderingar, tjensteindragningar, mynttecken. 471
Ridderskapet ock A del en gåfvo til Hans Excellences
resa sit bifall.
Bondeståndets Memorial uplästes.
Ock hvad l:o angår, at Mantals-Commissarie-Bestälningarne
måtte hädan efter indragas ock af Häradsskrifvarne förrättas;
Så resolverades, at berörde Mantals-CommissarieBestälningar
ey kunna med Cronans nytta indragas, hälst efter
Mantals-Commissariernes lön består af hvart 60:de Mantal, ock
han i anseende dertil drifver up antalet af Mantalen.
2:o. At de åhr 1716 tilsatte Båtsmans-Obmmendeurer
måtte afskaffas, ock theras bestälningar af Båtsmansskrifvarne
nu som förr under påkommande Båtzmansmarcher förvaltas.
Hr Landtmarskalken: Commendeurerne hafva ingen
annan lön, än Capitains lön.
Ock resolverades, at som Skrifvarne intet hafva den authoritet
at föra manskapet, ey heller Commendeurerne gravera
Staten, så kan Bondeståndets påminnelse ey bifallas.
3:o. At Fierdingzmännen måtte till helften reduceras,
dock at Herrar Landshöfdingarne först theröfver höras.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke man skulle proponera Almogen, det de ville påtaga
sig at giöra Fierdingzmanstiänsten, ty Fierdingzmännen
äro nödige, ock i de orter, der inge Fierdingsmän äre, så äre
flere Landsmän.
Hr von Hökerstedt holt före, at det bör blifva vid
vanligheten.
Anteligen blef denne § remitterad til Landshöfdingarne at
tilse, huru vida någon besparing härutinnan giöras kan.
4:o. Beträffande Munsterskrifvarnes indragande, så resolverades,
at såsom någre Munsterskrifvarelöner Auditeurerne
vid Regementerne äro anslagne, ock allenast någre få Mönsterskrifvare
conserverade, så kan ey någon vidare indragning på
them skie.
5:o om the månge Sockne-Ländsmännernes afskaffande;
Så fans godt, at det communiceras med Herrar Landshöfdingarne.
Secrete Utskottets Extractum Protocolli uplästes, at de
myntetecknen, som intet blefvit ompräglade til Kåppar-Runstycken,
måtte inom en viss termin inropas i de publique cassorne,
ock sedan genom en almän publication giöras gångbare
472
1723 den 1 Augusti.
til 1 öre knit stycket; jämvähl at dess utan 2:ne tunnor Gull
måtte til Runstycken af kapparen fönnyntas.
Hr Landtm arskal k en frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig härom, ock sade, at Collegierne ock
de handlande äre häröfver hörde. Man har väl giort den svårighet
härvid, at myntetecknen Cronan voro för lätta; men
det kan ey giöra öfver 12,000 Dal. Sint; theremot är publica
fides svårare, men när the komma ibland 5 eller 6 Tunnor
Guld, så giöra de ingen alteration, at the tlierföre behöfva
ompräglas.
Hr von Hökerstedt holt före, at ingen åtskilnad bör
giöras imellan thesse myntesorter, efter den i penningeräkningen
ey kan observeras.
Hr Landtmarskalken: I Finland begiära de skillie
mynt,
ock altså är så mycket nödigare at låta mynta skillie—
mynt.
Frih. Cederhielm: Det kan intet skada, allenast intet
stora summor blifva dermed betalte.
Hr Landtmarskalken: En påminnelse är dervid, at
den, som är skyldig, intet må' få betala stora summor dermed.
Härtil svarades, at derom är förr stadgat uti en Förordning.
Ifrån Stockholms Bårgerskap kom en Deputation, hvilken
behörigen emottogs, ock förde Rådman Sal an ordet, säijandes,
at hos Höglåfi. Ridderskapet ock Adelen hafva Deputerade af
Stockholms Stad ey undgå kunnat at anmäla et ödmiukt Memorial,
som de funnit sig föranlåtne at hos Höglåfi. Ridderskapet
ock Adelen insinuera, ock som samma innehåller et
angelägit måhl, så recommendera de det på det högsta.
Hr Landtmarskalken besvarade dem, at det skulle
blifva Ridderskapet ock Adelen föredragit, ock det slut, som
Ridderskapet ock Adelen stannar uti, med dem communicerat.
Dermed afträdde desse Deputerade.
Hr Landtmarskalken begynte åter tala om myntetecknens
indragande, ock sade at den sedelen, som Landshöfdingen
gier ut på myntetecknen, den skall giälla på samma
sät som 2 öres myntetecknen nu giälla.
Ock som Ridderskapet ock Adelen funno Secrete
Utskåttets uti förberörde Extracto Protocolli yttrade mening
på goda skiähl grundad, så blef berörde Extractum protocolli
af Ridderskapet ock Adelen bifallit.
Deputationer om voteringen i Borgarståndet. 473
Sedan uplästes Stockholms Stads Fulmåcktiges Memorial
ock anförde besvär öfver en stridighet, som i Bårgare-Ståndet
upkominit, at man velat räkna rösterne uti voteringar, icke
efter antalet af Personerne, utan allenast efter Städerne, så
at hvar Stad, men intet hvar Fullmäcktige, skulle äga votum.
På hvilket sätt Stockholm icke skulle få flera stämmor ock
röster, än någon af de minsta Städerne i Riket.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen finna denna saken, ock sade, at det är til beklaga, at
denne disputen upkommit, hvarigenom Riksdagsährenderne
hindras; Ock som nu siu månader äro förflutne, ock Stockholms
Stads Fullmäcktige haft votum et seSsionem i BårgareStåndet;
Så frågas, om vij icke kunna skicka til de andre
Stånden ock gifva tilkiänna, at Ridderskapet ock Adelen håller
före, att Stockholms Stads Fulmäcktige böra niuta samma
förmån härefter. Huru härmed framdeles förhållas skall, lemnäs,
i fall de ey sielfva komma öfverens derom, till Deputation
öfver Riksdagsordningen, hvarefter sådant sedan kommer at
afgiöras uti Ståudens plenis. Hvarjäinte Hr Landtmarskalken
berättade, at Städerne i Hålland hafva röster, efter som de
eontribuera til.
I anledning häraf sändes en Deputation til de andre Stånden,
nembligen Präste- ock Bondeståndet, at föredraga dem
Ridderskapets ock Adelens utlåtelse härom, hvilken dem skrifteligen
medgafs, på det desse tre Stånden sedermera måtte
kunna hos det Låfl. Bårgare-Ståndet förklara sin mening
härom.
De Deputerade voro:
Gref Dolma. Hr Printzenschöld.
Frih. Strömfelt. Hr von Scheffer.
Hr Bähr. Hr von Burguer.
General-Majoren Hr Carl Bildstein gaf tilkiänna, at
han fåt Kongl. Maij:ts låf at resa öfver til Lifland, ock förhåppades,
at Ridderskapet ock Adelen härvid intet lärer hafva
något at påminna.
Ridderskapet ock Adelen hade härvid intet at påminna,
utan önskade honom lycka på resan.
Uplästes Bondeståndets Talemans Johan Anderssons Memorial,
at en Commission ti! Väster-Norrland ock Jämteland
förordnas måtte, at skiärskåda ock afdämma de måhl ock äh
-
474
1723 den 1 Augusti.
render, sorn vid 1719 ock 1720 ahrs Riksdagar til en sådan
undersökning äro remitterade, eller inbyggiarne än vidare upgifvandes
varda.
Hvilket Memorial biet bifallit.
Sedan kom Deputation tilbakars, som varit hos Prästeock
Bonde-Stånden, ock sade, at Prästerskapet bedt at få
connnunication af det, som ifrån Ridderskapet ock Adelen skrifteligen
var upsatt, jämvähl at Bårgerskapets Deputerade då
nyss tilförende varit hos dem, ock at Prästerskapet funno
Ridderskapets ock Adelens mening vara väll öfverlagd, ock
låfvade gifva svar igenom en Deputation. Bondeståndet hafva
yttrat sig med samma termer.
Derefter uplästes projectet til en allmen ContributionsBevilning.
Vid 7 § påminte Hr Adlerbeth, at Contribution af dem
som hafva indelning bör betalas efter marckgången, ock icke
af räntan efter Cronovärdering, efter som alle Civile och värfvade
Regementer, som hafva penningelön, betala Contribution
af alt det de niuta.
Hr General Creutz sade, at de som hafva indelning
hafva mindre lön, ock derföre kunna de icke betala Contribution
efter marckgången, utan efter Cronovärderingen.
Ock som dessutan det skulle vara svårt at få et vist
qvantum, om Contribution efter Marckgången, hvilken sig åhlligen
förändrar, ehrläggias skulle, så blef denne § oförändrad.
Den 11 § ströks ut, emedan i Tiänstehionsordningen stadgas,
at inge sådanne Inhysesliion lidas skola, som här omtalas.
Vid 14 §, som nu blifver den 13, påminte Ammiralen
Wachtmeister, at Under-Officerarnes vederlikar af Siöstaten
måtte lika med de värfvade Regementerne vara fria för
Contribution, efter de stå på värfvad foot.
Men af sielfva conceptet finnes, huruledes denne § inrättad
blef.
Hr Skog erhindrade, at Under-Officerarne, som hafva allenast
40 Dal. Smt ock måste deraf kläda sig, ey kunna hinna
at gifva Contribution, säijandes, at detta blifver så mycket
svårare, som Påsterne blifvit med Ofver-Officerare besatte.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, för hvilken Biskop
Lund förde ordet sålunda:
Prästerskapet låter anmäla sin ödmiuka ock hörsamma
hälsning. Ock som Ridderskapet ock Adelen behagat commu
-
Kontributionsplakat. G. Cronhielms supplik. 475
nicera med dem et angelägit ährende angående den tvist, som
upkommit uti Bårgare-Ståndet, så har Prästerskapet velat efter
sin skyldighet ock låfven nu gifva svar ifrån sig.
Derpå lästes deras svar up af papperet, hvarutinnan de
conformera sig med Ridderskapet ock Adelen.
Hr Landtman skalken: Ridderskapet ock Adelen uptager
med särdeles förtroende, at Prästerskapet behagat bifalla
theras mening, ock låter förmäla theras hälsning til det Högock
Arevyrdige Prästeståndet.
För öfrigit blef projectet til Contributionsplacatet approbe
rat.
Gref Doll na holt före, at Stadge-Räntan emot Spannemåhls-Räntan,
som utgår in natura, borde jämkas. Men detta
kunde nu ey bifallas, efter man tagit det förra ContributionsPlacatet
til fundament.
Hr Coijet påminte, at gathuusmän måtte slippa Contribution,
efter som man mera af barmhärtighet unnat dem huus,
i anseende til den nytta man kan hafva af dem.
Härtil svarades, at Landshöfdingen har mackt at afskrifva,
hvad som för oförmögenhet skull ey kan utgå; men som Torpare
ock backstugur här uppe i landet äro intet frie, så kunde
gathusmännen ey heller i Skåne befrias ifrån Contribution.
Hans Excellence Gref Gustaf Cronhielms Memorial uplästes,
hvarutinnan Hans Excellence berättar, huru som Prsesidentskapen
uti Commercie- ock Cancellie-Collegierne, hvarå
han haft Fulmackt, hafva gåt honom ifrån utan någon thess
skuld eller förvållande; ock hemställer Riksens Ständer, at
nu på något sät redressera sådant, i anseende til den stora
tiänst han vid alla tilfällen giort Riket, så vähl sorn ock det
myckna arbete Hans Excellence haft i Kongl. Lag-Commission.
Men emedan en Deputation ifrån Bondeståndet ankom, så
kom ock med detta ährendet at imedlertid anstå.
Talemannen förde ordet ock sade, at Bondeståndet helsar
tiänst- ock hörsammast Ridderskapet ock Adelen, ock har
haft i öfvervägande det måhl, som Ridderskapet ock Adelen
låtit dem vetta. Ock som Bondeståndet funnit Ridderskapets
ock Adelens mening angående den uti Bårgare-Ståndet
upväxte tvistigheten vara vähl grundad, så har Bondeståndet
bifallit samma, ock kan denna tvistige saken vidare i Deputation
öfver Riksdagsordningen blifva afgiord.
476
1723 den 1 Augusti.
Hr Landtmarskalken tackade derföre at Bondeståndet
velat förena sig härutinnan med Ridderskapets ock Adelens
mening.
Bondeståndets Deputerade afträdde.
Derpå skickades Riddarhus-Fiscalen Treffenhielm til Bårgare-Ståndet
med begiäran, at Bårgare-Ståndet ville blifva
tilhopa, efter som en Deputation straxt skulle sändas til Bårgare-Ståndet
ifrån alla tre Stånden. Ock utnämdes uti berörde
Deputation af Ridderskapet ock Adelen:
Gref Gust. Bonde. Hr Hård.
Frih. Bildstein. Hr Schantz.
Hr Fleming. Hr Stedt.
Desse skulle adsociera sig Präste- ock Bondeståndens Deputerade
ock giöra hos Bårgare-Ståndet efterfölljande före
stålning:
Ridderskapet
ock Adelen, så vähl som Präste- ock Bondeståndet
hafva ogiärna förnummit, huru som, igenom en emellan
Stockholms Stads ock någre andre Städers Fullmäcktige uti
det Högdtärade Låfl. Bårgare-Ståndet upkommen tvistighet vid
omröstandet, de vårdande Riksens ährender uti bemälte Högdtärade
Bårgare-Stånd hafva kommit at lida något hinder ock
upskåf, hvilket Stockholms Stads Fulmäcktige nu igenom et
ingifvit Memorial bekymmersamt andragit, järn vähl til Ridderskapets
ock Adelens samt de öfrige tvänne Respective Ståndens
ompröfvande ock utslag hemstält hafva. Men som man
ännu icke häfver liördt de andre Städers Fulmäcktige, hvilka
med Stockholms Stad stå uti skilgacktig mening; Ty pröfva
desse Tre Stånden säkrast vara, at denne stridighet til et
ändteligit afgiörande hänvisas til Deputationen öfver Riksdagsordningen;
Men imedlertid finna de rätvijst, at Stockholms
Stads Fulmäcktige, som ifrån Riksdagens begynnelse räknade
ock framgient äro ansedde vordne, såsom det Högdtärade Låfl.
Bårgare-Ståndets ledamöter hvar för sig, de måge framgient
ock in til dess decisum vid Riksdagz-Ordningen genom Ständerne
giöres, nu i alla förefallande måhl innom Bårgare-Ståndet
niuta viritim hvar sit votum. Hvilket Expedient desse Tre
Stånden förmoda, at det Högdtärade Låfl. Bårgare-Ståndet lära
finna så mycket mera skiähligt, som detta länder til skyndesam
befordran af et önskeligit slut uppå denna redan så länge
påstådde Riksdagen, som elljest igenom denne qvsestion skulle
Föreställning och Dep. till Borgarståndet.
477
komma något på tiden at utdragas. Detta alt hafva desse
tre Stånden det Högdtärade Låfl. Bårgare-Ståndet ey kunnat
obemält lemna.
Sedan företogs åter Hans Excellences Gref Cronhielms Memorial.
Ock frågade Hr Landtmarskalken, huru Ridderskapet
ock Adelen behagar utlåta sig häröfver, säijandes, at det var
före på 1720 åhrs Riksdag om Praesidentskaperne.
Ridderskapet ock A del en begiärte fördenskul at få
höra af 1720 åhrs Protocoll, hvad då passerat.
Friherre Hugo Hamilton: Hans Excellence lefver uti
den förhåpning, at den orät eller tort, som honom skiedt,
måtte redresseras. Sättet har han intet nämnt. Atminstonne
lärer Ridderskapet ock Adelen finna, at han intet har begåt
något brått, hvarigenom han förvärckat sit Presidentskap.
Gref Wachtmeister: Det faller af sig sjelft, at Gref
Cronhielm kommit härigenom at lida.
Gref Gustaf Bonde kom med Deputation tilbaka ifrån
Bårgare-Ståndet ock sade: Efter befalning hafva vij varit hoos
Bårgare-Ståndet ock upläst skriften. Bårgmästaren Bunge tackade
för den mödan, Ridderskapet ock Adelen samt de andra
Stånden härvid haft, ock som de förnummit, i hvad tanckar
Ridderskapet ock Adelen med de två andre Stånden stannat,
så villja de låta det lända sig til efterrättelse i de saker,
som härefter afgiöras.
Sedan uplästes af 1720 åhrs Protocoll, hvad som passerat
i Hans Excellences Gref Gustaf Cronhielms sak.
Hvarefter Hr Landtmarskalken äfven föreläste Ridderskapet
ock Adelen slutet af Gref. Cronhielms supplique,
ock frågade så, huru Ridderskapet ock Adelen behaga härmed
giöra.
Hr Cederholm proponerade, om icke något expedient
kunde finnas til at contentera Hans Excellence; säijandes vidare,
at Svea Håf-Rätt vore nu vacant, ock at man kunde
gifva Hans Excellence det Prsesidentskapet. Men therest häröfver
nu straxt ey skulle kunna resolveras, kunde detta gå
til Justitise-Deputation, ock berörde Deputation komma tlieröfver
in med sit betänkiande.
Såsom tiden var nu förleden, ock Ridderskapet ock Adelen
sig häröfver ey yttra ville, bad Hr Landtmarskalken, at
Ridderskapet ock Adelen ville betänkia sig härpå til härnäst.
Ock skilgdes Ridderskapet ock Adelen så i dag åt.
478
1723 den 2 Augusti.
Ben 2 Augusti in pleno.
Uplästes Cammar- ock Oeconomice- samt Justitia- Deputationernes
Memorial angående Handelsmannens från Riga
Jakob Monikes betalning för giorde förskåtter.
Hvilket biföls ock remitterades til Secrete Utskåttet at
föranstalta om Monikes betalning.
I lika måtto uplästes Justitia;-Deputation.s- Betänkande
angående Michel Grnbs ock Riulimans ansökning om ändring uti
Ständernes Commissions dom, hvarmedelst de äro förklarade
skyldige at återbetala i goda penningar 2:ne påster, sorn de
undfåt på et slutit Contract om Cronstiernas Regementes
beklädande; varandes Deputations tancka, at berörde dom
bör blifva ständig, men de på denna gravation få korta den
fordring, som de kunna befinnas äga hos Cronan, härrörande
af en dylik sluten handel.
Hr Land t mars kalk en frågade, om de 2026 Dal. Sint,
hvarmed de äre graverade, få decourteras på deras fordring
hos Cronan, hvilken väl intet är liqviderad, men Ständernes
Commission likvähl tyckt vara ricktig, hvarföre Ständernes
Commission ey heller har velat låta exequera dem.
Hr von Hökerstedthölt vara betänkeligit at låta exeqvera
kiöpmännen, om de hafva at fordra; ock sade, at som Richman
redan är fallit, så torde intet vara hos honom annat at få.
Altså resolverades, at Cammar-Collegium innom en månad
skall liqvidera deras fordring, ock der den skulle blifva
ständig, får denne gravation derpå decourteras.
Sedan vardt Justitia-Deputations Memorial Ridderskapet
ock Adelen föreläsit, angående för detta Majoren Ramfelt, at
ehuru giärna man hade önskat, i anseende til Ramfelts förr
betygade välförhållande, det man kunnat finna någon utväg
til dess uprättelse, så äro likvähl en del af dess begångne brått
ock förseelser så neslige, at man håller betänkeligit, om icke
aldeles oanständigt, at lemna honom vidare tilträde på Riddarhuset;
dock skall sådant ey ligga dess barn i vägen, så
vida de sig om dygd ock ähra beflita.
Detta Betänkandet blef af Ridderskapet ock Adelen
bifallit.
Så blef ock Justitia;-Deputations Betänkande Ridderskapet
ock Adelen föredragit, angående Baron Sturnetz arrest, hvilken
berörde Deputation förklarar för ricktig ock laglig.
Ramfelt. Stuvart. Brahelund.
479
Hr Gustaf Funck begiärte, at Stuvartz Memorial måtte
läsas up.
Hr Lilliestierna sade, at det är i Justitiae-Deputation
upläsit, ock at Justitiae-Deputation icke dess mindre har stannat
i det upläsne betänckandet.
Hr Funck mente, at någre omständigheter vore at observera
uti berörde Memorial.
Hr Laudtmarskalken: De andre Stånden hafva intet
velat låta den saken komma til Justitiae-Deputation, utan
ville den skulle gå sin rätta gång til Bårg-Rätten. Här
var ock allenast frågan om arresten, huru vida han som en
Herredagzman borde arresteras, ock nu förklaras uti detta
betänkandet arresten vara likmätigt Regeringzformen skiedd;
ty arresten måste väl straxt gå för sig, men sedan notificeras
Talemännen eller Stånden, i fall de äre tilhopa.
Ock som inge vidare påminnelser härvid giordes, altså
stannade denne saken härvid.
Derefter uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations
Betänkande angående Bonden Olof Bengtsons i Botterstena uti
Skaraborgs Lähn ock Vassbo härad anhållan om ändring uti
dess Skattekiöp Nohlgården i Botterstena, som är upfördt för
et helt, men sökes blifva förmedladt til et halft hemman.
Hr Län dtmars k alken: Detta målet var vähl intet utset
at afgiöras, men efter det i 2 Stånd varit före, så måste det
fuller här också afgiöras.
Ridderskapet ock Adelen biföllo Cammar- ock Oeconomi®-Deputations
Betänkande, i föllje hvaraf detta hemmanet
kommer at stå för et helt hemman, som i förra tider.
Hr Landshöfdingen von Essen bevilljades uppå dess begiäran
at resa hem til orten, helst efter dess Fru är illa siuk.
Hr Laudtmarskalken lät nu upläsa Cammar- ock Oeconomice-Deputations
Betänkande angående Gref Abraham Brahes
ansökning om Brahelunds gårds ock tillydande torps återkommande,
samt de bårtmiste räntornes betalning med 6 procent
interesse.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen finna detta betänkandet, ock sade, at Gref Brahe varit
i mistningen af sin egendom 33 åhr.
Ridderskapet ock Adelen approberade Deputations
Betänkande, at Gref Brahe sättes i possession af Brahelunds
480 1723 den 2 Augusti.
gård ock tillydande lägenheter, likmätigt Kongl. CammarCollegii
resolution af den 5 December 1719.
Sedan uplästes Hr Clas Rålamhs Memorial, at de uti
Collegierne ock Stats-Contoiret befintlige Förordningar ock
General-Resolutioner, som äro uti souverainitetstiden utfärdade
ock hafva stor smak af envåldsstyrelsen, måtte igenom en dertil
förordnad Deputation öfverses ock revideras.
Hr Landtmarskalken sade, at detta har mäst sit afseende
på generale resolutionerne, hvaribland äfven är en, at om
et Regemente står på främmande botten, skall det intet hafva
rätt at fordra någon betalning för det, som samma ey kan få
der ute. Elliest är detta et vidlyftigt värck, hvarföre mente
Hr Landtmarskalken, at Collegierne kunde projectera det samma,
ock sedan gifva in sit arbete til Ständerne.
Friherre Ernest Creutz holt före, at utur hvart Collegio
visse ledamöter kunde tagas ock de träda tilsamman ock utarbeta
det til nästa Riksdag, då de intet hindras i Collegierne.
Hr Bergenstierna: Det är nödigt, at Collegierne arbeta
först ut detta, efter denna saken är af stor vicht.
Hr von Hökerstedt: Detta är bästa expedientet, ty
elljest skulle kunna skie en collision, efter resolutionerne uti
et eller annat kunna vara stridige.
Detta approberades. Ock imedlertid skola de resolutioner
hvila, som äro nu stridande emot detta Regeringzsättet; dock
böra de andre Stånden häröfver höras.
Öfversten Stobées Memorial uplästes.
Hr Landtmarskalken: Memorialet går fuller mäst
derpå ut, huru Hr Öfversten skall få någon ehrsättning för
sine expenser ock sin ledne skada. Hoos succumbenterne är
intet at taga; skulle något vara hos Osthof, så blir det vähl
qvarsat äfven för en annan sak; altså hemställes Ridderskapet
ock Adelen, om icke det kan gå til Secrete Utskåttet, ifall
Ridderskapet ock Adelen ey skulle vidja härom förena sig.
Friherre Ernest Creutz: Öfverste Stobée bör hållas
skadeslös, ock han kan intet nog recompenseras.
Hr Landtmarskalken proponerade, om hans Memorial
får gå til Secrete Utskåttet ock sedan föredragas Stånden
in pleno.
Detta blef bifallit.
Rålambs och Stobées memorial. Rangordning.
481
Hr Stobée aliade sin ödmiuke tacksägelse, at Ridderskapet
ock Adelen hans ansökning så gunstigt ock benägit
uptagit.
Gammar- ock Oeconomiai-Deputations Betänkande uplästes
angående framledne Landshöfdingens Johan Höghusens Enkiefrus
Helena Rothofs ansökning om panteskillingens igenbekommande
för Segerstad gård uti samma myntesort, som Hr
Landshöfdingen til Cronan utgifvit, men til henne 1717 i myntetecken
blefvit betalt.
Hr Landtmarskalken: Deputations Betänkande går
derpå ut, at Fru Hogliusen intet kan få gie Myntetecknen tilbaka,
ock niuta theremot ersättning; men som i pantebrefvet
står, at Hr Landshöfdingen skulle få Pante-Skillingen i samma
myntesort betalt, så är Deputations mening, at hon skal
niuta förhögningen på Carolinerne ock äfven lagen, som tilsammans
gior 1,626 Dal. Smt.
Detta blef bejakat, men som det syntes draga en stor
conseqvence med sig, så förmentes detta kunna lemnäs til
Justitiffi-Deputatkm, at få giöra sine påminnelser härvid.
Friherre Eric Oxenstierna holt före, at den ena Deputation
intet kan censurera den andras arbete.
Ock som Ridderskapet ock Adelen ey blef härom
ense; altså resolverades, at betänkandet skulle läggas på
bordet til vidare.
Hr Landtmarskalken upläste listan, hvilke dagar som
Deputationerne nu skola komma tilsamman, ock begiärte at
listorne, som ännu ute vore på de i Deputationerne anhängige
ährenderne, måtte insändas, efter de böra upläsas, ock de sakerne
inlefvereras, som skola gå up til Kongl. Maij:t med et
underdånigt Memorial. Ock som hvar ock en Deputation nu
vet, hvad ährender som skola afgiöras, så sade Hr Landtmarskalken,
at de måste intet taga andra saker före, ock bad at de
ville komma precise tilsamman.
Friherre Silfverhielm begiärte, atde andre Stånden måtte
tilsäijas at komma precise i Deputationerne, efter som elljest,
om ingen kommer af dem tilstädes, man icke dess mindre
vil fortfara i Deputationerne med sakernes afgiörande.
Detta blef bifallit.
Friherre Ernest Creutz sade, at Riksvärdien Pohl begiärt,
at en Instruction för honom måtte upsättias, efter Rikets
nytta mycket derpå skall bero.
482
1723 deri 2 Augusti.
Hr Landtmarskalken: Det är bäst låta dea Instruction
projecteras i vederbörligit Collegio.
I nstructions-Deputations Memorial uplästes angående deras
rang ock säten, sorn komma in uti Collegierne at blifva bisittare,
at de icke måge niuta innom Collegio större rang ock
hederssäte, än hvars ock ens ålder uti den sidsta bestälningen,
då han den värckeligen tilträder, honom kan tilläggia, sä at
ingen äldre Bisittare må genom någon senares högre eller äldre
Caracter pray lidi ceras ock ifrån sit säte längre tilbaka flyttias.
Dock at hvar ock en niuter utom Collegium sin heder ock förmån
efter Rangordningen. Ock at icke heller härunder begripes
den flytning ock omväxling, som af Konung Carl
DEN XILtes åhl' 1718 med Justitisetiänsterue giorde förändring
härkommit.
Hr Landtmarskalken frågade, om detta Memorialet
skall lemnäs på bordet, ock lät derjämte upläsa Hr Dm feas
Memorial.
Hr Erenschiöld: Vid Ammiralitetet var en bestälning
ledig, ock dit kom en vid namn Lorentz Girs; den samma
prsetenderade at få sittja öfver Cammereraren. Altså måste
Ammiralitetet skrifva Konungen derom til; hvarpå Kongl.
Mai,j:t resolverade, at fast än Girs hadde större rang, skulle
han dock i Collegio sitta under Cammereraren, men i lag
ock samqväm finge han sittia öfver honom.
Hr Palmcreutz: Frågan är, om han tiänt för den Caracteren
han har rang; har han tiänt för den Caracteren, sä
bör han niuta den til godo.
Hr von Hökerstedt berättade, hvad som liändt med
Hr Stierncrona ock Weslander, säijandes at Stierncrona varit
längre tiänstgörande, men Weslander äldre Caracteriserad;
icke dess mindre fick Stierncrona rangen, ock i Kongel:e brefvet
står, at äfven så vidare skie skulle med caracteriserade.
Hr Landtmarskalken sade, at redan två Stånd bifallit
Deputations Betänkande, at så hädanefter blifva må.
Men som Hr Adelhielm påminte, at Betänkandet äfven
sträckte sig til dem, som redan kommit in uti Collegierne,
helst efter der står, at den, som til bisittiare uti något Collegio
blefvit eller blefvo befordrad, icke bör niuta annat ställe, etz.;
Så upläste Hr Landtmarskalken de orden af Betänkandet,
ock frågade, huru dermed blifva skulle.
Finske dragonrusthållares besvär.
483
Men härpå föll nu ingen resolution, utan denna saken
upskiöts til härnäst.
Sedan uplästes Ständernes Commissions skrifvelse, så vähl
som dommen öfver för detta Felt-Auditeuren ock Secreteraren
Lars Brodzenius, hvilken sig uti förrädeliga stämplingar til
förstörande af Riksens Ständers frihet ock säkerhet har inblandat.
Ock som tiden nu var förleden, at Ridderskapet ock Adelen
i dag skulle skiljas åt, så blef i denna saken intet vidare
tilgiort.
Krigz-Deputations Extractum Protocolli uplästes, at Hr
Stiernros ey kan sig inställa i berörde Deputation, ock fördenskul
förordnades Hr Bengt von Burguer i dess ställe.
Den 5 Augusti.
Uplästes Commercie-Deputations Betänkande angående Fiskeriens
idkande i Öster- ock Yästersiön.
Hr Landtmarskalken: Detta tyckes vara en angelägen
sak, ock kunna bifallas, at Commercie-Collegium projecterar,
hvad friheter slike Fiskare kan förunnas.
Det blef godt funnit, at så skie måtte.
Krigz-Deputations Betänkande uplästes, angående Abo ock
Biörneborgs Lijf-Dragone-Rusthållares anförde Besvär igenom
Hr Secreteraren Lilliestierna.
Vid 1 §, angående den til landsorten destinerade Commission,
påminte Hr von Hökerstedt, at ingen af Landzbetiänterne
må dervid i Commissionen brukas, efter de interessera
häri. Ock blef för öfrigit bifallit, at de anförde klagomålen
skulle gå til Commissionen, som i orten kommer at
hållas, men Commissarierne utnämnas af Kongl. Krigz-Collegio
ock Cammar-Collegio, sedan de hördt Fulmäcktige ifrån the
landsorter, vid samma tilfälle som berörde Collegier sättia up
Instruction, hvilket skyndesammast skie bör, såsom ook i landet
en publication, at en Commission skall der hållen blifva.
2 § angående Dragonernes aflönande.
Hr Lilliestierna: Reglementet af 1680 håller jag före
vara betänkeligit at rubba; ty en Finsk dräng är nögd med
den lönen, som samma innehåller, fast de Svänska ey villja
Adelns Protokoll 1723. ^2
484
1723 den 5 Augusti.
vara nögde dermed. Ock som Dragonen derefter får 6 Dal.
Smt ock har frihet at gå i tiänst derjämte, så mente Hr
Lilliestierna vara häst at låta det dervid förblifva, som han
ock nu på Rusthållarnes vägnar förklarade sig ey kunna gå
ifrån det Contractet.
Hr Landtmarskalken: Det är sensibelt til at röra
reglementet, derföre kan skie man kan säija så: Ehuruväl man
finner at lönen är mycket liten, särdeles sedan myntet är förhögt,
ock all ting dyrare än tilförende; dock som Riksens
Ständer hålla betänkeligit at rubba reglementet, så förmoda
Riksens Ständer, at Rusthållarne lära förena sig om lönen
med deras Sväntiänare, så at de å begge sidor dermed kunna
utkomma.
Detta blef bifallit.
Ofver 3 § resolverades, at af Dragonerne 10 karlar måge
åhrligen släppas ifrån Regementet, ock först de, som hafva
här i Sverige hustrur ock barn, emot thet at Rusthållarne ersättia
samma afgång med uationelt manskap.
4 §. Hr Landtmarskalken holt före, at när landet
kommer sig före, så kunde Rusthållarne efterlåtas at hålla
mindre hästar, eller Regementet inrättas på Dragonefot, då
Rusthållarne kunde deremot betala något ut af Räntan til
Cronan.
Elljest blef Deputations betänkande öfver denne § gillat.
5 § approberades. Ock hvad visitationerne angår, så rättar
man sig efter den Förordningen, som therom nu utkommer.
6 §. Hr Landtmarskalken sade, at qusestio an, om
en Reserve-Cassa skall blifva, bör först afgiöras, ock sedan
de modo: men som Krigz-Deputation ey utlåtit sig härom, så
anstår nu med den saken til vidare; ock sade Hr Landtmarskalken,
at man vill härnäst taga före om Reserve-Cassorne,
at quaestio an kan blifva faststäld.
Ofver 7 §, berörande Rusthållarnes ansökning at blifva
hugnade med någon undsätning ock vederlag för then afgång
the hafva å sin berustade ränta igenom ödesmåhl;
Utlät Ridderskapet ock Adelen sig sålunda, at enär
på samma sät härmed förhålles i Finland som här i Sverige
med öde Rusthåld, så hafva Rusthållarne i Finland ey at
klaga; börande de der i detta fallet niuta samma frihet
som här.
I lika måtto blef godt funnit, att som alle Rusthållarne
i Finland fåt hästar ock full muntering af Konungen, så kan
Om Pommerske surplusen. Konsuler m. m. 485
dem ey tillåtas at sälja bårt liästarne, så länge de dugelige
äro, ock ey blefvit casserade. Ey heller kan någon refning
der skie, så länge hemmanen äro under frihet uptagne.
Hr Landtmarskalken berättade, at et Betänkande vore
ifrån Commercie-Deputation angående Pommerske surplusen.
Ock blef altså samma betänkande upläsit af innehåld, at
de Pommerske så vähl som de Svänske, hvilka på Pommern
handla, måtte befrias för surplusen af Stora Siötullen på Spannemåhl
ock Ull; dock ey andre än deras lands producter här
under dragas.
Hr Landtmarskalken frågade, om Riddefskapet ock
Adelen behaga nu straxt utlåta sig häröfver, eller om det skal
ligga pä bordet.
Härtil svarades, at det kan straxt afgiöras.
Hr Landtmarskalken: Detta är restringerat til Spannemåhl
ock Ull allenast, men villja de föra hit humbla eller
främmande vahror, sa mäste de betala Tull som andre.
Hr Celsing sade, at Wismar ock Pommern haft större
frihet i tullen på humblan än andre.
Hr von Eccard: Såsom på den ena sidan är mycket
skiähligt, at i 1669 ålirs resolution jus indigenatus är accorderad
de Pommerske, men de Pommerske deremot utvärckat
sig en resolution, at de Pommerske til alla tiänster der i landet
skola hafva prseferencen, så bör sådant remedieras.
Derpå uplästes Stockholms Bårgerskaps Memorial angående
Jus indigenatus ock berörande tiänsterne i Pommern.
Hr Landtmarskalken: Detta rörer intet det betänkandet,
som Commercie-Deputation inkommit med. Deras Privilegier
ock deras Jus indigenatus har man tyckt kunna gå
til Deputation öfver Pommerska staten, men som de handlande,
angående surplusens uphäfvande för Spannemålil ock
Ull, giöra ingen svårighet, altså tyckes det kunna blifva vid
Deputations Betänkande.
Hr von Eccard begiärte, athalis Memorial måtte få upläsas.
Men häremot sades, at samma hörde ey hit.
Hr Landtmarskalken frågade, örn Commercie-Deputatious
Betänkande angående surplusens uphäfvande på Spanneinahlen
ock Ullen bifalles, så at de slippa samina surplus.
Detta blef bifallit.
I lika måtto uplästes Commercie-Deputations Memorial om
Consuler på främmande orter, såsom i Bourdeaux, Livorno,
486 1723 den 5 Augusti.
Cadix ock Lissabon, ock at Consulen ock Agenten i Lissabon
V2 procent måtte bestås af varans värde, som den på Tullen
angifves, ock at Consulen för berörde Consulad må hålla sig
til vahran. Börandes de främmande, som befrackta Svenske
skiep, icke förplicktas at upvisa sine pass för Consulen. Ey
heller Consulerne i Bourdeaux ock London besvära de handlande
med någon afgift, med mera, som angående provision och
fracktpenningarnes incassering förmäles.
Hr Landtmarskalken: Som de handlande äre hörde
i Commercie-Deputation, så frågas, om det får blifva vid Deputations
Betänkande.
Hr von Hökerstedt liölt före, at de påminnelser, som
Cancelliet ock Commercie-Collegium giort, borde tagas i öfvervägande.
Frih. Örnfelt: Deputation har haft dem hos sig, men
de handlande hafva intet velat begifva sig dertil.
Hr von Hökerstedt: De innehålla, at Consulen i Lissabon
skall se efter, hvilka föra Svenska Flaggor, ock at de
handlande skola addressera sig til honom, ock han derföre
niuta sin provision, at lian betiänar dem.
Hr Landtmarskalken: Det kan ingen tvinga de handlande
til at betiäna sig af Consulen, om de det ey villja, ock
hvarföre skall man då obligera de handlande til en sådan afgift?
Frih.
Örnfelt sade, at en del af de handlande utlåtit
sig, at de villja aldeles vara af med honom, ock ville intet
accordera, hvad Collegierne projecterat. De andre hafva sagt,
at de intet ville vara obligerade til at bruka honom, utan om
lian går dem väll tilhanda, så bruka de honom, elljest intet.
Ridderskapet ock Adelen biföllo Commercie-Deputations
Betänkande.
Hr von Eccards Memorial uplästes, ock remitterades til
Deputation öfver de Pommerska affairerne.
Amrnir alltets-Deputations Betänckande uplästes öfver A111-  miralen Erenschiölds inkomne memorial, angående Ammiralitets-Krigzmanshuus-Cassans
medel.
Ock l:o biföls samina Betänkande, at för de 23,250 Dal.
Smt utfalne interessepenningar, som krigzmanshuset tilliörige
äro, må inlösas Läne Banco-Sedlar, ock desse penningar således
giöras frucktbare. Jämvähl
Amivalitetsmedel. Deputationer från prester och borgare. 487
2:o at hvart qvartal til Ammiralitets-General-Commissariatet
ingifves ifrån Stockholm förslag på armpenningarne, som
influtit vid Stora Siötullen. Ock
3:o at ballancerne i Ammiralitets-Krigzmanshushoken böra
af Ammiralitets-Cammar-Rätten afgiöras.
Hr Landtmarskalken: Man menar det vara bäst at
lemna, efter denne sidsta § i Deputations Betänkande, ballancerne
til Ammiralitets-Cammar-Rätten.
Hr Palm creutz holt före, at så med desse som de öfrige
ballancerne borde förhållas.
Hr Landtmarskalken: En del hafva ment, at en Commission
skulle hållas, som ransaka kunde om ballancerne; men
det skulle gå för långt ut på tiden, efter det kommer pä correspondence
ock förklaringar an.
Ridderskapet ock Adelen resolverade, at desse ballancer
gå til Ammiralitets-Cammar-Rätten, som innom nästa Riksdag
afgiör denna saken, ock då inkommer med sin berättelse
derom hos Riksens Ständer.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, för hvilken Biskoppen
Lund förde ordet, säijandes: Det är bekant, huru
som en tvist sig yppat om 1681 åhrs Förordning angående
Riksens Prästerskaps upbörd. Härom -är en annan gång öfverlagd
ock som Prästerskapet finner sig mycket besvärat, om
den skulle blifva faststäld, som den är projecterad; Så har
man varit omtänkt at förekomma sådant, ock velat ingifva et
ödmiukt Memorial härom hoos Riksens Ständer, ock det först
hos Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen, at detta med et moget
betänkande måtte blifva afhulpet, så at Guds ords tiänare ey
måtte komma at lida uti deras rättigheter. Härjämte berättade
Hr Biskoppen, at Prästerskapet ock ingifvit et lika lydande
hos Hans Kongl. Maij:t uti dess höga Senat.
Hr Landtmarskalken svarade Prästerskapets Deputerade
ock låfvade, at deras Memorial skulle komma i behörig
consideration.
Prästerskapets Deputerade afträdde.
Hr Landtmarskalken uprepade Prästerskapets förestälning
ock sade, at det giort några påminnelser vid 1681
åhrs Förordning.
En del af Ridderskapet ock Ade 1 en mente at Prästerskapets
Memorial ey behöfde upläsas, utan kunde gå til Differentiae-Deputation.
488
1723 den 5 Augusti.
Men änteligen blef thet upläsit, hvarefter thet sedan remitterades
til Differentise-Deputation, at detta der jämkas
måtte imellan Stånden.
Derefter uplästes de andre Ståndens utlåtelse om Gref
Tessins förslag, angående fonden til Politiens bätre inrätning
här i Staden. Ock som Stånden stannat i differente meningar,
så remitterades detta till Secrete Utskåttet, at der jämkas.
Sedan blef listan på ålirenderne, som skulle afgiöras eller
remitteras til sine behörige orter, Ridderskapet ock Adelen
förelåsen.
Ifrån B år g are-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Bårgmästaren Ebbeltoft förde ordet ock sade, at BårgareStåndet
öfver det Memorial, som Riksens Ständers Secrete
Deputation inkommit med, angående Riks-Rådens förstärkande,
häfver sig sålunda utlåta velat, som de nu hafva den
ähran at communicera med Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen.
Gaf therpå fram et Extract af Bårgare-Ståndets Protocoll af
innehåld, att förstärckningen bör skie med tvenne ledamöter,
ock at de tvenne som siuklige äre, nembligen Gref Stromberg
ock Gref Leijonstedt, böra få sin lön, men inga tractamentspenningar,
så länge de lefva.
Hr Landtmarskalken: Hvad det Låfl. Bårgare-Ståndet
behagat andraga, det skall blifva Ridderskapet ock Adelen
föredragit, ock ber Ridderskapet ock Adelen förmäla deras
flitige hälsning hos det Högdtärade Låfl. Bårgare-Ståndet.
Bårgare-Ståndets Deputerade afträdde.
Sedan uplästes det Eartracturn Protocolli, som Bårgerskapets
Deputerade ingofvo.
Ock yttrade Hr Landtmarskalken sig, at hvad antalet
angår, eller med huru många Personer Rådet skall förstärckas,
så har den qvsestion här ey varit moverad.
Derefter blef Prästerskapets Svar i samma sak upläst,
hvarutinnan Secrete Deputations Betänkande ock Rådets förstärckande
bifalles.
Frih. Hugo Hamilton: Det är ingen disput, at ju Rådet
bör förstärckas, men det blir qvsestio, huru de skola underhållas.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig om antalet. Dock medan Ridderskapet
ock Adelen måtte hafva råderum, at hos sig detta
Om rådets förstärkande.
489
närmare öfverlägga, lät Hr Landtmarskalken upläsa Ammiralitets-Deputations
Betänkande, att 2:ne Cronones Skiepp måtte
af Ammiralitets-Collegio utses til at convoijera CouferdieSkieppen.
Ock blef samma Betänkande bifallit, så vida convoijpenningarne
äro tilräckelige, efter som dertil intet bör tagas
af Cronans Cassa, eller något härutinnan vara Cronan til gravation.
Hr von Hökerstedt mente, at de medelen, som dertil
anslagne äre, lära vara tilräckelige.
Sedan uplästes slutet af Secrete Deputations Memorial,
angående Rådets för står ekande.
Hr Weil i mente det vore nog, om denne förstärckningen
skiedde allenast til nästa Riksdag, då man får se, huru vida
någon större förstärckning då nödig är.
Hr Bielkenhielm holt före, at man skulle förmå Deras
Excellencer af Riks-Råden, som äro Prsesidenter, at blifva vid
sine Råds-Embeten, ock taga särskilte Prasidenter til Collegierne.
Hr von Hökerstedt: Som intet äre mer än 11 å 12
af Deras Excellencer, som kunna giöra tiänst, ock nödigt är
at Rådet må i två Divisioner kunna giöra tiänst, så synes
billigt, at förstärckningen bör skie med fyra.
Hr Landtmarskalken: Medan Ridderskapet ock Ade
len
betänka sig om antalet, så frågas, huru de villja at de
skola välljas, ock om de villja taga ut Electorer ock låta valet
skie igenom dem.
Men som Ridderskapet ock Adelen sig ey heller härom
förena kunde, så upskiöts detta til härnäst.
Den 7 Augusti.
Uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations Memorial,
angående de af Kongl. Cammar-Revisionen deröfver giorde
observationer, at Lands- ock Jägerij-Betiänte uti Cronobergz
Lähn åhr 1715 upburit sin lön uti Hemmans-Räntor til 1,050
Dal. Smt, hvilka för Kongl. Maij:t ock Cronan innehållas bordt,
varandes deras begiäran at få ifrån sig gifva sine löningzsedlar.
490
1723 den 7 Augusti.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig, ock sade, at saken varit före i
Caramar-Revision, ock at Cammar-Revision tyckt, at de böra
befrias ifrån denna gravation ock få gie in sine löningzsedlar,
helst 1719 blefvit resolverat ock äfven 1720 faststält, at de
ringare Civil-Betiänte skulle få full lön, hvarföre vore nu så
mycket mindre någon svårighet härmed; dock som detta måhlet
är af Kongl. Maij:t remitterat til Riksens Ständer, så bad
Hr Landtmarskalken, at Ridderskapet ock Adelen ville utlåta
sig, om de finna godt at bifalla Deputations Betänkande.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig, at de finna
skiähligt at bifalla berörde Deputations Betänkande.
Derefter uplästes Justitice-Deputations Extractum protocolli,
så vähl som ock den öfver Ständernes Commissions arbete
förordnade Deputations, at Assessoren Rothlieb måtte få resa
bårt. Ock blef honom sådant bevilljat.
Sedan uplästes den öfver Ständernes Commissions arbete
förordnade Deputations Betänkande angående 1715, 16, 17 ock
1718 åhrens Contributions-Räkningars reviderande, ock at Revisorerne
50 Dal. Smt för hvar Bok måtte bestås af Observationsmedelen,
til hvilken ända ingen rescontrering emot
någre Cronofordringar bör tillåtas, eller therpå kårtas de observationspåster,
som upgifne blifva, utan the ricktigt betalas.
Hr Landtmarskalken: Huru behaga Ridderskapet ock
Adelen utlåta sig häröfver? Här står, at i fall någon befinnes
blifva skyldig, skall han intet få decourtera sådant på sin
Cronofordring, utan detta contant betala, ock det har mycket
til at säija; ty om en upbördsman skulle få korta något på
sin ballance, så skulle de ofta gripa an Konungens medel.
Frih. Creutz: De, som hafva upbörden, lära Landshöfdingarne
se på, at de intet få giöra sig mer betalte dess lön
än andre.
Hr Landtmarskalken: Yij villja lägga detta här til,
at om observation träffar upbördsmannen, så bör han intet få
kårta sina fordringar på sin ballance, men träffar det Cautionisten,
så kan han få kårta sådant.
Hr von Hökerstedt mente, at ey heller någon privat
bör få korta på sin balance sine fordringar, efter då hvar ock
en skulle draga på sig Cronoutskylder.
Hr Landtmarskalken: Träffar det upbördsman, så får
han intet decourtera sine fordringar derpå, men Cautionisterne
1715—18 års kontributions-räkningar.
491
kan sådant tillåtas; ther ock thetta träffar någon privat, som
har treskats ock intet betalt ut sine utlagor, så kan ingen
decourtation skie.
Detta blef bifallit.
Hr Landtmarskalken proponerade vidare, om icke Expensemedelen
til Contoirshyra, etz., bör af Ständernes Contoir
förskiutas, efter Contributionsrestantierne flyta dit in, ock intet
gå til Stats-Contoiret; men revisorerne niuta betalning af de
medel, som indrifvas.
Hvilket äfven vähl blef bifallit.
Commercie-Deputations Extractum Protocolli uplästes, at
Ofver-Commissarien Hr Anders Cederjlycht må få låf at resa
bårt. Hvilket honom bevilljades.
Derefter föredrogs Ridderskapet ock Adelen Cammar- ock
Oeconomice-Deputations Memorial, uppå Fulmäcktigens ifrån
Staden Falkenberg, Rådman Schults ansökning, at drängarne
i Halland ey måtte få gå til Skåne ock tröska.
Men som härom ey infördt fans uti Tiänstehionsordningen,
hvarom Deputations Betänkande förmäler, så skall ses
efter, huru vida något härom finnes i Almogens besvär, ock i
medlertid suspenderar Ridderskapet ock Adelen sin mening
härom.
Bergs-Deputations Memorial uplästes, angående Fru Gunborg
Erencreutz s ansökning om lindring i Contribution för dess
Bruk Ehrendahl uti Södermanland belägit.
Ridderskapet ock A del en biföllo Deputations Betänkande,
at härmed bör förblifva efter Kongl. Bergz-Collegii den
28 Martii sidstledne utfärdade resolution, hvarutinnan frun afslås
den begiärte eftergiften.
Uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations Memorial,
angående Fru Anna Christina Bååts ock Lagman Baron Sven
Ribbings ansökning, det Kränglan 2:ne halfva hemman, Skinnaretorp
V2 ock Skilnoratorp 1/4, belägne i Orebro Härad ock Långbro
Sockn, hvilka såsom kiöpegods til Cronan indragne blefvit,
måtte dem förunnas emot jämgodt vederlag i samma Låhn,
helst efter de af dem äga skatterättigheten.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga utlåta sig, ock sade, at hemmanen äre kiöpte
ifrån Cronan, men indragne för gravationer, ock skatterättigheten
pretendera de at äga derpå.
492 1723 den 7 Augusti.
Såsom Ridderskapet ock Adelen ville blifva underrättade
derom, huru vida något om et slikt måhl kan vara
stadgat i 1655 åhrs Stadga, så suspenderade de i medlertid
sine tanckar härom.
Sedan uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande
angående någre på Ofver-Directeuren Erenpreutz
giorde observationer, härrörande af dess Siötulsarrende, ifrån
hvilka han dock igenom Kongl. Maij:ts Justitise-Revisions dom
är befriad.
Ock som Ridderskapet ock Adelen faststält i Riksdagsordningen,
at Kongl. Maij:ts Justitite-Revisions dommar skola
in meritis blifva orubbade, så resolverades, at denna saken
skulle lemnäs äfven orörd.
Hr Landtmarskalken erhindrade dock detta härvid, at
det blefvit Justitiae-Deputation anförtrodt at inkomma med
sit Betänkande, huru vida de praeterito detta kan förstås.
I lika måtto uplästes den öfver Ständernes Commissions
arbete förordnade Deputations Memorial angående de af Gref
von der Nath anförde besvär emot Ständernes Commissions
domb, hvarmedelst han är förklarad skyldig at til Sveriges
Crona återgiälda 82,569 Dal. Silfvermt för thess öfver Riksens
revenuer förde administration.
Hr Landtmarskalken: Gref von der Nath har anfördt,
at han har til at prsetendera för sit Regemente, som intet är
liquiderat, ock deröfver vill Deputation vidare sig utlåta; men
nu frågas, om Ständernes Commissions dom bör blifva stående.
Hr Knorring: Lät honom få liquidera, ty man får intet
annat af honom.
Hr Landtmarskalken: Som han säkert lärer få at fordra
för Regementet, så är bäst at låta liquidera hans fordring, ock
sedan kan det rescontreras på dess skuld.
Hr Bielkenhielm: Det liquida bör intet blandas med
det illiquida. Lät honom eller hans Cautionister betala det
han nu är skyldig.
Hr von Hökerstedt mente, at man borde få beskied,
huru lian kommit utur Riket utan Caution.
Hr Landtmarskalken: Nu är frågan, om Ständernes
Commissions dom bör stå, eller intet; om det öfriga får sedan
talas.
Ridderskapet ock Adelen förklarade Ständernes Commissions
dom för giltig ock fast ståndande.
Von der Naths besvär. Dep. från bönderne. 493
Hr Landtmarskalken: Hvad hans fordring angår, så
måste den liquideras, ock lärer man äfven få beskied, huru
han kom utur Riket, ifrån Deputation, som öfver Ständernes
Commissions arbete är förordnad.
Friherre Hugo Hamilton: Det är nogsamt bekant
den skada, som Gref von der Nath tagit under den tiden
han var här arresterad til 17,000 Rdrs revenue. Ock som
här var honom låfvat 12,000 Rdr för sin Commission, så menar
man at hans fordring skulle kunna häfva denne gravation.
Men detta blef ey bifallit.
Hr Landtmarskalken: Skall man vänta ock intet utlåta
sig, innan Deputation kommer in med Betänkandet angående
hans fordran, ock huru han sluppit härifrån?
Hr von Hökerstedt: Detta är en sak för sig, huru
mycket han skal niuta i arfvodislön, ock vij tycka, at han ey
bör niuta mer än 15,000 Dal. Smt, som Commission beståt
honom. Ty vij hafva många Svänska, som haft äfven Konungens
försäkringar, men de hafva måst låta nöija sig med det,
som man funnit Riket kunnat tåla.
Andre sade, at von der Nath intet kunnat visa up något
document eller giltigt bevijs, at honom något vist låfvat blefvit.
Hr Bielkenhielm begiärte, at när et Memorial vore
upläst, det då måtte afgiöras, efter som elliest intet kan blifva
slut på Riksdagen; ock mente, at om Hr Landtmarskalken
giorde den qvaestion, om det skall blifva vid Deputations Betänkande
eller ey, at saken snart kan blifva afgjord.
Men som det begiärtes, at Gref von der Naths Memorial
måtte upläsas, så blef samma Memorial Ridderskapet ock
Adelen föreläsit.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, som efter vanligheten
emottogs. För hvilken T alem ann en förde ordet,
berättandes, at Bondeståndet hälsar Håglåfl. Ridderskapet ock
Adelen ock haft i öfvervägande Secrete Deputations Betänkande
angående Riks-Rådens förstärckande, ock tagit skiählen
mot ock med i öfvervägande, samt stannat i det slut, som
han skrifteligen öfvergaf. För öfrigit recommenderade Bönderne
sig uti Ridderskapets ock Adelens gunst ock välvillja.
Hr Landtmarskalken besvarade dem, ock tackade dem
för sig gifne svar.
Dermed afträdde Bondeståndets Deputerade.
494 1723 den 7 Augusti.
Sedermera företogs saken, berörande Gref von der Nath,
ock yttrade
Hr Bielkenhielm sig, at Gref von der Nath vähl har
suttit i arresten, men voro ännu icke fri dömd, hvilket först
borde skie; han kunde ock icke finna, hvarföre vij ock så nu
skola gifva honom penningar til, innan sådant skiedt.
Friherre Cederhielm: Gref von der Nath har varit
Giörtzes vicarius, ock så framt det finnes fel i Räkningarne,
så påstår Gref von der Nath, at vij böra hålla oss til Giörtzes
arfvingar.
Anteligen blef uppå Hr Landtm ar skalkens proposition
resolverat, at detta Memorialet skulle läggas på bordet,
at hvar ock en, som behagar, kan läsa det, så vähl som Ständernes
Commissions förklaring öfver von der Naths Memorial.
Sedan uplästes Bondeståndets Memorial angående RiksRådens
förstärkande med tvenne Personer.
Hr L an d t m arskalke n sade, at Ridderskapet ock Adelen
samt Prästerskapet ännu intet utlåtit sig om antalet.
Såsom Ridderskapet ock Adelen intet kommo öfverens,
om Rådet skulle blifva förstärckt med 2 eller 4, så fans
godt, at man skulle skrida til votering.
Sedermera frågade Hr Landtmarskalken, om Ridderskapet
ock Adelen finna skiäligt at låta det förblifva vid de
domarne, som fälte äro öfver Brodzenius ock Dalén samt de
flere interesserade.
Ock ehuruvähl at samma blef bifallit, ock det sades, at
en Deputation skulle gå til de andre Stånden;
Dock likvähl kom alt detta til at studsa, emedan Hr
Weil i påstog votering uti denne saken.
Anteligen förente Ridderskapet ock Adelen sig om
det förra målet, at Rådet allenast med två förstärkas måtte,
ock discourerades sedan om Electorernes utvälljande, då en
del voro af de tanckar, at de förra skulle giöra detta våhlet,
men andre höllö före, at nya Electores välljas måtte.
Af hvilken senare mening Hr Weil i äfven var.
Friherre Wrangel: Här är man af den meningen, at
processen blir efter förra vanligheten.
Hr Landtmarskalken: Då tages en af hvar bänck,
ock de utnämna 12 Personer, hvilka hafva at utvälja Electorerne,
som blifva 24 til antalet.
Val af bänkman och elektorer. Schlippenbachs sak. 495
Derpå utnämdes en af hvar bänk, ock blefvo de således
52 til antalet, som trädde neder i Secrete Utskåts-salen
til samina förrätnings värckställande.
I medlertid berättade Hr Landtmarskalken, at Deputation
öfver Schlippenbachs sak sat up et underdånigt Memorial
til Kongl. Maij:t, ock at ifrån Lifland vore komne åtskillige
bref, at alt der hvilar för de Svenske undersåtarne,
til des Schlippenback får här slut. Derföre har i Rådet blefvit
ventilerat, ock äfven i Secrete Utskåttet bifallit, at en
remonstration skall gå ut till Lifland om denna saken, ock
derutinnan visas, at Schlippenback här får, hvad han varit
berättigad til. Ock som de tre Stånden redan bifallit Deputations
Betänkande, jämvähl Bondeståndet i dag ofelbart lärer
yttra sig, så kan det sedermera skrifvas ut härom.
Det blef godt funnit, at så skie skulle, ock at äfven Ryska
Ministern deraf skall gifvas part.
Berörde Svar til Kongl. Maij:t uplästes.
Vid 2 § i sielfva Betänkandet påminte Hr Landshöfdingen
Strömfelt, at Deputation fuller intet så slutit, men sedan
Cammereraren von Brobergen kommit in med sin Räkning,
så hade man i Deputation derefter inrättat detta svaret til
Kongl. Maij:t.
Hr Landtmarskalken sade, at man nu har tänkt at
gripa sig an, ock betala de 9,000 Rdr, eller det som Schlippenback
har at fordra, på det at våre der ute måtte åter skie justiee.
Ock så snart Bondeståndet kommit in med sin utlåtelse,
kunde denna remonstration gå up till Kongl. Maij:t, ock sedan
skrifvas härom dit ut.
Ridderskapet ock Adelen biföllo Hr Landtmarskalkens
proposition, at så skie må, som Hr Landtmarskalken nu förestält.
Sedan de 52 af Ridderskapet ock Adelen utvalt 12 Deputerade,
som de 24 nämna skulle, hvilka valet göra böra, konnno
de up med listan på berörde Personer, ock i anledning häraf
framkallades the ock aflade sin Eed, nembl.:
Gref Charl Emil Leivenhaupt. Hr von Kocken.
Gref Spens. Hr Stobée.
Friherre Cedercreutz. Hr Cederholm.
Friherre Michael Törnflycht. Hr Lindenstedt.
Hr Strijk. Hr von Carlson.
Hr Silvius. Hr von Hökerstedt.
496
1723 den 8 August.
Men som Hr General Törnfiycht intet var tilstädes, så
skall han aflägga Eden i Utskåttet.
För öfrigit resolverades, at thesse, då de utvalt de 24,
skola försegla pacqvetet ock hålla cache, hvilka de valt, til
dess det öpnas i Ridderskapet ock Adelens närvara, efter som
Ridderskapet ock Adelen nu ey kunna afbida thetta valet»
sedan tiden til thenne sessionen i dag är förluppen.
Jämvähl blef godt funnit, at til de andre Stånden fölljande
Extractum protocolli afgå skulle:
S. D. Förente Ridderskapet ock Adelen sig derom, at
Riksens Råd med tvenne skickelige ock af Fäderneslandet
väll meriterade Herrar ock Män förstärckas må. Ock som
Ridderskapet ock Adelen förmodar, at de öfrige respective
Präste- ock Bårgare-Stånden lära ju förr ju heldre villja företaga
sielfva valet, så hafva ock Ridderskapet ock Adelen dertil
utnämnt sine Deputerade, som med de öfrige välbemälte >
Ståndens hafva at sammanträda uti berörde mål. Hvilket
Ridderskapet ock Adelen härmedelst med förenämde tvenne
respective Stånd communicera velat.
Den 8 Augusti.
Hr Landtmarskalken berättade, at de 12 af Ridderskapet
ock Adelen, som sidst utnämdes, hade lefvererat honom
under försegling listan på dem, som skola träda ihop med de
andre Ståndens Deputerade at vällja Råden, ock frågade sedan,
om berörde pacqvet skall öpnas, efter kan skie valet intet kan
i dag företagas, emedan Bårgare-Ståndet intet tagit ut sine
Electorer.
Såsom Ridderskapet ock Adelen höllö före, at valet
i dag skie bör, så sändes bud til de andre Stånden, at de
ville låta sine Deputerade komma hit neder kl. 10.
Hr A nekar crona gaf in et Memorial, ock påstod at
det måtte upläsas.
Som ock skiedde; hvilket gick derpå ut, at ibland de
2:ne Riks-Raden, som välljas skola, måtte vara en Siöman,
efter som af 27 § i Regeringzformen en bör af Siöstaten vara
i Rådet hos Kongl. Maij:t, då Gref Clas Sparre är i Carlscrona.
Om rådsvalen. Amiral Sparre.
497
Afven uplästes Bårgare-Ståndets utlåtelse om Riks-Bådens
val, hvaraf Hr Anckarcrona ville befästa sit påstående.
Ock som vid detta tilfället kom på discours, om icke
Hans Excellence Gref Claes Sparre kunde blifva häruppe hos
Kongl. Maij:t i Rådet, ock en annan Prsesident i Carlscrona
förordnas, helst Hans Excellence ey skall hafva Fulmackt på
Prsesidentskapet;
Så påminte Hr Lindenstedt, at 1719 har Commendo
blefvit Gref Sparre updragit. För det 2:dra är Ofver-Ammiralen
altid Prseses i Collegio. 3:o är lönen i Staten för honom
upförd som Råd ock Prsesident; ock altså vore Hans Excellence
så authoriserad i sit Collegio, som någon annan Prsesident
i the öfrige Collegierne.
Detta sades vara rätt, ock at Hans Excellence ey kan
flyttas ifrån Prsesidentskapet, med mindre det så skier med
de andre nu varande Riks-Rådeu, som äre Prsesidenter.
Hr Landtmarskalken: Den samma frågan, som Hr
Anckarcrona moverat, ventilerades 1719, när Rådsvalet då
skiedde, ock Gref Sparre ock Gref Liven toges til Råd.
Derpå berättade ltiddarhus-Secreteraren Wulfwenstierna,
at Gref Liven, som fört Directionen vid Cammarvärket i Carlscrona,
blef 1719 vid Rådsvalet ansedd såsom den der af
Siöstaten skulle uti Rådet kunna gifva Kongl. Maij:t nödig
uplysning om Flåttan.
Gref Wachtmeister: Gref L,iven har aldrig farit til
siös, men elljest var Hr Grefven af den meningen, at Gref
Sparre ey kan skilljas ifrån sit prsesidentskap.
Hr Weili mente, at en Prsesident borde vara vid Ammiralitetet
utom Rådet, efter som, om någon inquisition skulle
skie öfver dess förrätning, det då bättre rimar sig, at den
intet är af högsta Caracteren i Riket.
Hr Lilliestierna utlät sig, at Ständernes afseende med
Rådets förstärckande är, at sysslorne i Rådet uti tvenne
Divisioner måtte kunna fortdrifvas, ock holt före, at som
Gref Sparre bör vara i Rådet, så kunde en särskilt Prsesident
sättjas i Carlscrona.
Hr Anckarcrona: Gref Sparre är der Prsesident, ock
man kan ey betaga honom prsesidentskapet.
Hr Landshöfdingen Cederhielm: Aldenstund så månge
differentier upkomma, så menar man, at i anseende til de
498 1723 den 8 Augusti.
svara sysslor sorn Rådet har, såsom ock at bringa alt i bättre
ordning, det vara bästa expedientet at tilläggia Råden större
lön, ock giöra dem den proposition, at de då qvittera Prtesidentskapen.
Men denne proposition vann ey heller bifall.
Hr Bergenstierna: Det säijes at Öfver-Ammiralen
skall hafva Praesidentskapet, ock i anledning af Regeringzformen
böra blifva dervid, till han afgår; men det bör vara
fast, at han är President.
Hr Erenschiöld: Wachtmeister var 40 åhr Prseses, men
hade aldrig Fulmackt på Praesidentskapet, utan det fölljer
General-Ammirals-Embetet åt.
Hr Landtmarskalken hemstälte Ridderskapet ock Adelen,
om icke Hr Anckarcronas Memorial kan gå til Secrete
Utskåttet, ock der tagas i öfvervägande.
Hr Palm creutz: Det säijes, at när Gref Sparre sökte
1719 Praesidentskapet, fick han afslag.
Hr Lilliestierna: Skulle det skie någon ändring med
Deras Excellencer, som äre Praesidenter, så bör man in antecessum
fastställa, at de skola få niuta Praesidentstractamentet,
ock successoren låta nöija sig med förra lönen.
Men detta förslaget blef aldeles ogillat.
Derefter justerades Eden för Electorerne.
Sedan kom i deliberation, huru många välljas skola. Hvarvid
en del voro af den meningen, at allenast 3 först skulle
välljas; men andre ville at alla 6, som Kongl Maij:t praesenteras
skola, måtte utnämnas.
Hr Landtmarskalken: Får man icke säija, at de skola
rätta sig efter Regeringzformen?
Härtil svarades ja.
Men Friherre Silfverhielm mente, at alla 9 böra på
en gång nämnas.
Derpå uplästes listan på de 24, som til de 8 ledige
rummen 1719 utvaldes, ock upkom en stor disput derom, antingen
hegge vahlen skola skie på en gång, eller tvenne gånger,
ock förslaget giöras först til det ena rummet, ock sedan til
det andras besättiande.
Hr Ridderstråle sade, at 3 til hvartdera stället föreslås
böra.
Om rådsval medelst en eller flere omröstningar.
499
Hr Palm creutz: Det står intet i Regeringzformen, at
begge vahlen skola skie på en gång.
Hr Gref Leijonhufvud ock Hr Stobée kommo up ifrån
Deputation ock sade, at de vore upskickade ifrån Deputation
til at låta vetta, det de Deputerade ärna i dag intet vällja melån
til den ena Bestälningen, ock när Hans Maij:t tagit ut en
af de föreslagne, så villja de om Lögerdag träda tilhopa ock
då giöra det andra valet.
Frih. Silfverhielm mente det vore bäst at låta Deputation
vänta med valet, til dess Ridderskapet ock Adelen blifvit
enige härom.
Frih. Hugo Hamilton: Om valet sålunda skall skie,
at til det ena ledige stället först skall välljas, så taga de dem
sedan, som förra gången blefvo förkastade.
Frih. Bror Rålamb upläste § 8 af Regeringsformen, ock
holt före, at orden voro klare, förmenandes at man intet borde
giöra någon scrupel eller gå ifrån Regeringzformens klara ord,
emedan, om man gior någon öpning i Regeringzformen, det
har större efterfölgd med sig.
Frih. Silfverhielm frågade, om Ridderskapet ock Adelen
icke voro af den meningen, at låta Deputation vetta, i hvad
slut de stannat.
Men andre sade, at här vore intet slut giordt.
Frih. Rålamb holt före, at 3 böra föreslås, som hafva
uti inrikes ock oeeonomi:e saker god kundskap, ock 3, som om
utrikes saker äro kunnoge.
Såsom en del begiärte votering i denna saken;
Så utlät Frih. Joh. Carlson Strömfelt sig sålunda:
Innan vij til votering skrida, frågas, om, i fall pro negativo
decision utfölle, då de två, som stå på första förslaget ock
intet få Embetet, skola komma i nya valet.
Häremot ropade en del ney; andre sade, at det kommer
på Electorerne an, ock at man hadde sedan et fritt vahl.
Hr Skog: Efter de skola blifva sex som skola föreslås,
så är onödigt att giöra det på tvenne gånger.
Men häremot sades, at Electorerne böra hafva sit fria
vahl.
Hr Seulenberg sade, at det vore redan af de andre
Stånden faststält, at nu skall allenast skie et vahl, ock det
andra sedan om Lögerdagen.
Adelns Protokoll 1723.
500 1723 den 8 Augusti.
Frih. Hamilthon: Electorerne få intet gå ifrån hvar an
dra,
innan de afgiort saken; altså, om de villja svälta så länge,
så kunna de giöra det.
Derpå sattes qvasstionerne up. Men en del ville votera;
andre sade, at de andre begge Stånden redan afgiort saken.
Hr Tegenschiöld holt före, at det som General-Lieutenant
Strömfelt proponerade borde communiceras med de andre
Står.den.
Frih. Bildstein påminte vid Hr General-Lieutenant
Strömfelts proposition, at om en, som vid första valet ståt,
ock då intet kommit i consideration, just skulle uteslutas vid
det sidsta valet, så skulle det vara så stor heder, at han intet
då kommit på förslaget, som han kommit der.
Frih. Crassou: Framdeles vid annat tilfälle kunna de
komma i consideration.
Hr Landtmarskalken frågade, huru det skall blifva,
om det skall voteras.
Hr Lilliestierna: Det är onödigt at votera härom, ty
de andre Stånden hafva ju igenom Gref Leijonhufvud ock
Stobée berättat, at de vore af den meningen, at et vahl allenast
först skulle skie; ock altså är onödigt votera härom.
Hr Celsing: Detta kommer an på Regeringzformens
rätta förstånd, hvaruti alla fyra Stånden äga del at den förklara.
Hr Celsing: Skola vij intet votera uti en sak, som be
gynnes
af oss? Ock när den är deciderad hos oss, så böra
vij låta de andre Stånden vetta det.
Bärtil svarades, at nu vore det för sent, efter de andre
Stånden redan stannat i et vist slut.
Men häremot sades, at det vore Deputationens, men icke
Ståndens tancka, som Gref Leijenliufvud ock Stobée framfört.
Ock altså begiärte en del votering, men andre vore deremot.
Anteligen kommo de Deputerade up, då Gref L eije lili
ufvud berättade, at Deputation har valt til en bestälning
tre Personer, ock när Hans Maij:t tagit en af dem, så har
Deputation förbehållit sig ett fritt vahl til det senare rummet.
Frih. Eric Wrangel: Detta är så til förståendes, at
Deputation har sedan frihet at taga antingen af de i första
valet nämde, eller ock andre.
Landtmarskalken, C. Gyllenborg, J. Cederhielm riksråd. 501
Hr Blomfelt: Man har ju sagt, at tre skola välljas til
de inrikes, ock tre til de utrikes sakerne.
Hr Landtmarskalken frågade, om Höglåfl. Riddcrskapet
ock Adelen voro nögde med denne methoden, som Deputation
tagit.
Dertil ropades ja.
Hr Landtmarskalken frågade vidare, om förslaget får
läsas up.
Hvartil äfven svarades ja. Dock voro någre deremot.
Hr Landtmarskalken frågade ytterligare, om icke Deputation
uti sit vahl til det senare rummet har et frit vahl.
Dertil ropades sammalunda ja.
Hr Blomfelt sade, at Deputation intet kan föreskrifva
plenum någon lag.
Gref Leijenhufvud åstundar vetta, hvem som föreskrifvit
plenum lag.
Frih. Cederhielm ju nior bad Hr Blomfelt komma fram
ock explicera sig.
Hr Landtmarskalken uprepade samma fråga, om icke
Deputation i det senare valet har et frit vahl.
Hvartil svarades ja.
Gref Tessin: Det skulle vara svårt för Electorerne at
giöra et vahl, om de, när de vid det första valet utvalt dem,
som de på sin Eed ock Samvete finna skickeligast, skulle vid
det senare valet intet få taga af de förra.
Hr Landtmarskalken bad, at de, som voro häremot,
ville komma fram ock säija sin mening för protocollet.
Hr Blomfelt kom derpå fram ock sade, at han ock åtskillige
andre voro af den meningen, at som Gref Lewenhaupt
var uppe ock sade, at de andre Ståndens mening vore, at de
i dag til et Riks-Råds-Embete skulle välja tre Personer, ock
Hr Grefven af samtelige Ridderskapet ock Adelen fick tilstånd
dertil at de skulle välja tre Personer til et Rådsställe; altså
vele vij vetta ock höra, hvilke Personer de utvalt til det ena
Rådsstället, på det at plenum i föllje af Regeringzformen kan
gilla ock approbera de samma. Hvad de öfrige tre angår, som
skola föreslås til det andra Rådsstället, deröfver vill plenum
sedan utlåta sig, när de först hafva hördt de tre Personers
namn, som föreslagne äre til första Rådsstället.
502 1723 den 10 Augusti.
Hr Landtmarskalken frågade, om Deputation får hafva
vid det senare valet et fritt vahl.
llärtil ropades ja.
Hr Landtmarskalken förestälte vidare, om de måge
hafva et fritt vahl, ock på sin Eed ock Samvete sedermera få
taga, hvem de villja.
Hvilket äfven blef bejakat.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om listan får
läsas up.
Hvilket blef besvarat med ja.
Derpå lästes listan up, ock voro Hr Landtmarskalken, Hr
Håf-Cantzlern Gref Carl Gyllenborg ock Hr Stats-Secreteraren
Josias Cederhielm til Råds-F.mbetet föreslagne.
Detta valet blef af Ridderskapet ock Adelen bifallit
med händernes sammanklappande.
Den 10 Augusti in pleno.
Hr General-Majorens ock Landshöfdingen Fletwods Memorial
uplästes, at han måtte fä resa hem til sitt Lähn; hvilket
honom bevilljades.
I lika måtto uplästes Gouverneuren Hårds Memorial eller
förklaring pä Ofverstens Stobéi besvärsskrift, hvarutinnan Hr
Gouverneuren andrager, huru som han redan til Secrete Deputation
ingifvit alle de ordres, som han haft om Hr Ofverstens
Stobéi förarresterande, ock således icke brukat dervid
någon egenvillig myndighet; mindre skola Hr Gouverneurens
ordres, som han til vederbörande om arresten utfärdat, gifva
anledning til något våldsamt förfarande, eller theröfver kunnat
undersökias, efter Hr Öfversten sådant hos Gouverneuren ey
angifvit.
Det blef godt funnit, at detta Hr Gouverneurens Memorial
communiceras med de öfrige respective Stånden, ock sedan
afgifves til Secrete Utskåttet, dit Hr Öfverstens Stobéi Memorial
af Ridderskapet ock Adelen remitterat är.
Ammiralitets-Deputations Betänkande uplästes, angående
Kneckte- ock Båtsmanshålds-Contracternes upläggande på
Trycket, ock huru vida Kneckten eller Båtsmannen bör niuta
af Roten släpekläder, när han intet arbetar hos Bonden. Hvaröfver
Deputation sig yttrat, at säkrast är intet giöra någon
Hård och Stobée. Stockholms borgares tullfrihet.
503
ändring uti de förra Contracterne ock afhandlingarne, utan
låta dem efter deras klara ock tydeliga innehåld til alla delar
efterlefvas.
Hvilket af Ridderskapet ock Adelen bifallit blef.
Uplästes Commercie-Deputations Memorial öfver Stockholms
Stads Bårgerskaps ansökning om stora Siötulsfriheten
för någre åhr på de ifrån utrikes orter här inkommande
Byggningsmaterialier, såsom Mur- ock Taktegel samt
Fönsterglas; Jämvähl lilla Tulfriheten på de ifrån inläudske
orter ankommande varor af Taktegel, Kalek, Bräder, Bielkar
ock Timmer, at de som af vådelden ledit måtte så mycket
lättare kunna upbygga sine Huus, Bodar ock Magaziner: Varandes
Deputations mening, at ofvanberörde Tullfrihet på förenämde
specificerade Byggningsmaterialier, så vida de utomlands
ifrån inkommande införes på Svenska, men intet främmande
fahrty, på tre åhrs tijd kunde efterlåtas; dock Fönsterglas här
under icke förståndet, som mer til hela landets, än Stockholms
stads behof inforskrifves.
Ridderskapet ock Adelen biföllo i så måtto Commercie-Deputations
Betänckiande, at för dem, som det brändt
före här i Stockholm, måge berörde specificerade Byggningsmaterialier
tullfritt införas.
Cammar- ock Oeconomice-Deputations Betänkande uplästes,
angående Lars Kafles ansökning, at blifva befriad för den
caution han gåt uti för Regements-Skrifvaren Bengt Wolters.
Hr Landtmarskalken frågade, huru Ridderskapet ock
Adelen behaga, ock sade at man ey kan definiera något vist,
innan saken blir afgiord, helst ballancen intet vore utredd, at
man vetta kan, hvad Kafle bör svara til, eller hvad de öfrige
Cautionisterne komma at häfta före.
Ridderskapet ock Adelen biföllo Deputations Betänkande.
Krigz-Deputations Betänckande uplästes angående en General-Majoren
Gyllenpistols sterbhuus åkommen ballance för
upburne munteringsmedel vid Södra Skånska Cavalleriet, ock
den på sterbhusets egendom derföre ålagde seqvester.
Hr Landtmarskalken: Som denne prsetension hörer
egenteligen Rusthållarne til, ock de sin fordran cederat, så
frågas, om icke seqvestern derigenom cesserar.
504
1723 den 10 Augusti.
Ridderskapet ock A delen biföllo detta, för de af
Krigz-Deputation andragne skiähl. Ock i föllje häraf gick et
sådant Extractum protocolli til de andre Stånden.
S. D. Uplästes Krigz-Deputations Betänckande öfver Hr
General-Majoren Fuchs hos Riksens Ständer ingifne Memorial,
angående en å framledne Hr General-Majoren ock Landshöfdingen
Carl Gyllenpistolils sterbhuus åkommen gravation för munteringzmedel,
som sterbhuset söker at befrias före; Ock resolverades,
at then på sterbhusets egendom lagde seqvestern bör
uphäfvas, samt egendommen lemnäs til vederbörandes fria
disposition, för de skiähl skull, som uti berörde Deputations
Betänkande anförde äro, hvilket Ridderskapet ock Adelen gillat
ock bifallit. Dock förväntas häröfver de öfrige respective
Ståndens utlåtelse.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, huru Ridderskapet
ock Adelen behagade giöra med dommarne, som fälte äre öfver
Valén ock Brodzenius, ock om man icke måtte skicka en Deputation
til de andre Stånden, at berörde dommar kunde remitteras
til Ofver-Ståthållaren, på det de brotzlige dömde ey
måge hållas för länge i arrest..
Derpå lästes 7 § up af Kongl. Maij-.ts Försäkring ock förtalet
til Regeringzformen, samt den skriften, som gick til BondeStåndet,
när de två Bönderne sig förset, hvarutinnan Stånden
kommit öfverens, at ingen ändring i straffet vidare tillåtas
bör i sådanne måhl.
Hr Weili: Efter någre af Ridderskapet ock Adelen hafva
låtit förmärcka sitt missnöije deröfver, at, jag begiärte votering
i denna saken, då den förra gången var före, måste jag
säija, at min mening intet var, att intercedera för desse
Delinqventer, ey heller at beskylla Connnission för at hafva
skiärpat straffet; men som Riksdagen är snart til ända, ock
jag är en gammal domare, som bär en fasa för blodsutgjutelse,
der annat straff kan hafva rum, så vill jag håppas, at
Riksens Ständer ey lära sluta Riksdagen med blod, helst
Kongl. Maij:t aldrig sedt deras skrifter, eller ingåt uti deras
plan, mindre någon effect härpå fölgt.
Hr Lilliestierna: På min sida finner jag här et extra
ordinairt stort brått. Men som vid begge våre Riksdagar vankat
blod, så frågas, om vij nu med blod skola besegla vår frihet
äfven vid denna Riksdagen. Kunde man intet finna något
annat eqvivalent straff? Jag vet at största rätvijsa bör hafva
Om strafimildring för Dahlén och Brodzenius. 505
rum, men man vet intet sursen af denna saken, ock likvähl
hafva desse stannat för detta. Holt före, at en åtminstonne
kunde förskonas för lifsstraffet.
Hr Stobée mente man skulle höra de andre Stånden,
ock imedlertid vore fåfängt votera.
Men Ridderskapet ock A del en ville först yttra sig
härom.
Frih. von Hylten: Hvad den meningen vidkommer, at
vänta de andre Ståndens utlåtelse, så skickar det sig ey. Ty
l:o vill man intet låta dem komma förut til oss, ock 2.o är
nödigt, at Ridderskapet ock Adelen utlåta sig, efter de då visa
sig mera ömma om deras frihets handhafvande; altså tycker
jag, at vij böra först utlåta oss, men hurudant straffet skall
vara, lemnar jag til Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen.
Hr Brandt: Jag vet intet, huru vida man bör leuterera
desse meenedares ock landtförrädares domb, i synnerhet som
Brodzenius påstår ännu, at han giort intet ondt. 2:o beder
jag at den skriften, som gick til de andre Stånden, angående
de bråtzlige Herredagsmännens afstraffande, måtte läsas up.
Gref Fersen: När den mister lifvet, som såfver på si»
påst, ock den, som stiäl 100 Dal. Sint måste hängias, hvarföre
kunna nu icke desse exeqveras?
Härpå lästes åter up af Regeringsformen, Kongl. Maij-.ts
Försäkring ock den skriften, som om de bråtzlige Herredagsmännerne
gick til Bondeståndet,
Hr Weinberg holt före, at Dahlén borde slippa dödsstraffet,
men Brodzenius intet.
Sedan frågade Hr Landtmarskalken, uti hvad slut
Ridderskapet ock Adelen nu stanna,
Hr Pal mer entz: Det vore bäst skilja saken åt med
votering, efter vij intet komma öfverens härom.
Gref von Fersen mente, at ingen votering borde tillåtas,
efter som deras brått röra sielfva Regeringzformen.
Hr Palmcreutz: När vij examinera denna saken efter
Guds lag, så finna vij, at enär någon af Israeliterne har oroat
menighetens lag, så har han blefvit utdrifven ock stenad. Ock
altså är frågan, om vij kunna gå emot Regeringzformen. Försäkringzskriften
är så sträng, at Konungen, om han bryter deremot,
så är han lagen undergifven; mycket mera böra desse
straffas. Skulle man intet nu straffa desse, så få vij nästa
Riksdag flere sådanne.
t)(lö 1723 den 10 Augusti.
Hr Lilliestierna: Jag säijer nu, som jag sagt förr, at
Commission giort det de bordt giöra. De hafva fattat ock
anfördt alla skiählen så uti sin dom til detta straffet, at vij
intet äro i stånd at leuterera dommarne emot Regeringzformen.
Men det är klart, at den ena har felat mer än den andra, ock
haft större animum nocendi; altså frågas, om den, som intet
är befunnen med så upsåteligit framhärdande, kan niuta lindring.
Det angår blod, ock kunde kan skie finnas skiähl at
lindra den enas straff. Regeringzformen skier ock et nöije, om
en mister lifvet.
Hr Palm creutz: Bratten äre så grofve, at de begge
äre förklarade för Riksens förrädare. Men om vij låta saken
gå til votering, så få vij slut härutinnan.
Häremot ropades ney.
Hr Landtmarskalken frågade, om det får blifva vid de
afsagde dommarne.
Härtil ropades ja.
Hr Palmcreutz: Så framt Ridderskapet ock Adelen
intet villja votera, så hafva vij Regeringzformen, ock dervid
bör det förblifva.
Hr Landtmarskalken: Här säijes, at som deras brått
är remitterat til Ständernes Commission at på Eed ock Samvete
afdömmas, ock Commission på Ed ock Samvete dömt dem;
sä menar man, at man intet kan gå ifrån Commissions dom.
Härtil ropades ney, ock at det bör dervid förblifva.
Hr Landtmarskalken frågade, om man då får skicka
en Deputation til de andre Stånden ock låta dem vetta, i hvad
slut Ridderskapet ock Adelen stannat.
Härtil ropades ja.
Men som en del påstodo, at dommen måtte leutereras;
Så bad Hr Brandt, at de Herrarne måtte komma fram,
som villja hafva leuteration, ock visa, til hvad ända de villja
hafva sådant.
Hr Blomfelt: Jag vil på intet sät intercedera för någon
af dem, ty jag finner lagen klar uti Regeringsformen ock Försäkringen.
Ock Commission har intet kunnat annars dömma
utan efter bokstafven i lagen. Men jag finner ingenstädes i
Regeringzformen, at den betager Riksens Ständer deras inackt
til at leuterera efter omständigheterne. Jag finner ock af
dommarne, så mycket jag läsit dem, at hvad Brodzenius ock
Dahléns och Brodzenii suppliker.
507
Dälden angår, så är det åtskillnad imellan dem, i det at
Brodzenius har redan vid förra Riksdagen giort alt sit til, at
upvingla allmogen til at trängia sig in uti Secrete Utskåttet;
med alt det öfriga, har han giort så mycket hos honom ståt
at blifva premierminister hos Konungen, sökt til at öfvertala
Hans Maij:t at upsäija ock bryta dess Eed ock Försäkringskriften,
fast än Hans Maij:t intet giort någon reflection
derpå. Han har också framhärdat i sit upsåt ock, som det
förliudes, tackat för dommen, skolandes hafva sagt, at han
ville förklara sig hos Riksens Ständer, när han finge communication
deraf. Deremot har åter Dalén bedt om nåd ock
förklarat, det han af enfaldighet ock oförstånd låtit förleda
sig. Jag vet ock det, af det lilla jag omgåts med Dalén, at
han aldrig passerat för en rätt förståndig, utan för en sot
ock et fiåll hoos dem, som hafva kiänt honom; altså kan jag
ey samtycka til hans död; utan finna Riksens Ständer godt at
straffa honom med et eqvivalent straff ock taga samma messurer,
at det blifver efter deras upsåt rätt exeqverat, så lärer
det af ingen få något motstånd. Dixi et salvavi animam
meam.
Hr Brandt begiärte, at han skulle få fråga Hr Blomfelt
om något.
Hr Lilliestierna: Det är ovanligit, ock bör ingen få
giöi’a qvsestioner på någon, utan hvar ock en får säija sin
mening för protocollet.
Sedan frågades, om något Memorial ifrån Dalén vore inkommit.
Hr Landtmarskalken sade, at et Memorial vore inkommit
ifrån hans hustru; såsom ock et ifrån Brodzenius,
hvarutinnan han begiär communication af dommen, at han
må få förklara sig.
Derpå uplästes Daléns hustrus Memorial, at hennes man
måtte slippa dödsstraffet, helst han af andra blifvit förledd
härtil, ock ey af upsåt ock egen villja detta giort.
Såsom et Memorial var ifrån Dalén sielf inkommit, så
biet' thet äfven upläsit, hvarutinnan han beder om nåd ock
förskoning.
Sedan uplästes Brodzenii Supplique, hvarutinnan han
l:o begiär communication af dommen ock ransakningen, at
han måtte få förklara sig, 2:o anhåller om et lindrigare fängelse,
ock 3:o, i fall intet thera af Riksens Ständer blefvo honom
ÖOÖ 1723 den 10 Augusti.
efterlåtit, bönfaller lian om en nådig leuteration i denna saken
ock en Christmild uhrsäckt uti alt det, som anses vara anstöteligit.
Afven uplästes för detta Capitain Pranges Supplique, at
honom, såsom en främling 'ock i sakerne blind ock okunnig,
nåd vederfaras måtte, ock åtminstonne dess förr hafda ährliga
namn conserveras ock för offentelig infamie förskonas.
Hr Lilliestierna: Han är rätvijst'dömd,' ock bevare
oss Gud, om de främmande så skölda få blanda sig i våra
affairer; dock håller jag före, at han kunde visas utur Riket,
utan at hans namn slås på galgen.
Derpå uttogs en Deputation at gå til de andre Stånden,
ock sattes skrifteligen up den förestälningen til dem giöras
skulle.
Men som det ropades, at Ständerne äga leuterera dommarne,
så kom härmed at anstå.
Hr Carl von Kocken holt före, at man uti detta målet
intet måste visa någon otidig barmhärtighet, efter deras
malice varit så stor, at de velat skada vår frihet.
En del af Rid der skap et ock Adelen begiärte votering,
andre ville intet tillåta den, efter som det vore at votera
öfver Regeringz-Formen.
Hr Stobée: Såsom vid denne saken äre så åtskillige
meningar, så underställer jag Riksens Höglåfl. Ridderskap ock
Adel, om icke Ständernes Commission kan komma in med
sit Betänckiande, huru vida här är locus gratise eller ey.
Men häremot ropades ney.
Gref Fersen: Ar man icke öfvertygad, at de äro landsens
förädare?
Svarades ja.
Gref Fersen: Huru vill någon då interessera sig för
sådanne?
Hr Lilliestierna: Jag kan intet vetta, hvad detta är
för en process. Ständernes Commission har ju intet fåt den
myndigheten, at det skulle blifva vid deras dom, utan det är
ostridigt, at deras dom är vår ratification underkastad; altså
skola vij ju säija ja eller ney, ock örn dommen skal blifva
bestående, eller ey.
Härtil svarades, at Regeringzformen voro klar, huru de
skola afstraffas; ock altså bör här intet admitteras någon votering.
\
Deputation fråu borgarståndet.
509
Hr Stael: Sedan Ständerne en gång faststält det, at de
intet skrida ville en fot ifrån Regeringzformen, så frågar jag,
huru vij nu villja leuterera desse dommarne, utan at vika
ifrån Regeringzformen.
Hr Lilliestierna: Här har man den meningen på denne
sidan, at Brodzenius, som man sedt vara en arger fogel, bör
intet niuta någon nåd. Den andre är ock en landsförrädare,
men sättet til at straffa honom är man intet ense om, utan
man håller före, at som han bekiänt sin synd, så torde hans
straff kunna lindras.
Ifrån Bårgerskapet kom en Deputation, för hvilken Bårgmästaren
Stobéus förde ordet, säijandes: Bårgare-Ståndet låter
anmäla sin ödmiuka vördnad ock förtrolige helsning. Ock som
de tre Stånden med en förnäm Deputation behagat hedra
Bårgare-Såndet, ock gifvit dem communication af det betänkande,
som de stannat uti, angående den i Bårgare-Ståndet
upkomne qvaestionen om sättet til omröstandet, ock BorgareStåndet
intet förut erhållit communication af Stockholms Bårgerskaps
Deputerades inlagde Memorial, så utbeder sig Bårgerskapet
at fä andraga, hvad dem i så måtto angelägit är.
Läste derpå up et Memorial, af Bårgare-Ståndets Taleman
Bårgmästaren Bunge underskrifvit, som tinnes N:o , hvarutinnan
de öfrige Städernes Fulmäcktige besvära sig deröfver,
at de ey förut fåt part af Stockholms Deputerades ingifna Memorial,
ock nu begiära del deraf, så vähl som ock en afskrift
af den der öfver fälte resolution; och för öfrigit sökia at
vilja visa, det den upkomne qvsestion så varit beskaffad, at
den innom Ståndet rättas bordt ock kunnat, men at, i fall sådant
sig ey giöra låtit, de då ey hade bordt besvära Ridderskapet
ock Adelen samt de öfrige Stånden, innan högsta nöden
deras decision erfordrat, ock vederbörande förut pröfvat, at
alle raisonable försök innom Ståndet förgiäfves varit; hvarföre
merbemälte Städers samtelige Fulmäcktige förmoda, samt ock
derom hörsammast, tiänst- ock vänligen bedia, samt på det kraftigaste
sig här medelst reservera, det et sådant processuale
samt alt för hastigt giort steg hädanefter icke tillåtas, mindre
til exempel ock efterdöme dragas måtte.
Hr Landtmarskalk en: Högdtärade, Edle ock Välvise
Herrar Deputerade! Hvad Hrr Deputerade behagat föredraga
Ridderskapet ock Adelen, skall blifva för Ridderskapet ock
Adelen proponerat, ock sedan deras utlåtelse med det Låfl.
Bårgare-Ståndet communicerat.
510 1723 den 10 Augusti.
I i argare-S tån d e t s Deputerade afträdde.
Sedan företogs åter saken berörande Brodzenius ock Dalén,
ock frågade Hr Landtmarskalken, om någon limitation
skall giöras i Brodzenii dont.
Svarades ney.
"o
Vidare sade Hr Landtmarskalken: Ar någon, som
vill giöra någon förbön för Dalén!
Men som härpå intet svar föll, frågade Hr Landtmarskalken,
om någon vore, som ville, at Dalins dom skulle leutereras.
Hr Lilliestierna sade: Lät oss först votera, om leuteration
kan här hafva rum, så få vij sedan utlåta oss om
sättet, huru han skall afstraffas.
Gref Fersen: Om man leutererar dommen för Dalén,
så är det et prasjudicat i framtiden, ock vij gå emot det,
som alla Stånden kommit öfverens om.
Hr Lilliestierna beklagade sig deröfver, at man vill
så uttyda hans raisonementer, som vore han ingen god patriot.
Han happades likvähl hafva så förhållit sig vid Riksdagen, at
ingen borde hafva sådanne tanckar om honom, ock contesterade
at han talte efter sit bästa samvete.
Hr Landtmarskalken frågade, om man får notificera
de andre Stånden, at ingen pardon blir för Brodzenius.
Rid der skap et ock Adelen blefvo ey heller härom ense.
Gref Dolma begiärte, at de ville säija sin mening för
protocollet.
Men alt stannade i sårl.
Gref Fersen hemstälte Ridderskapets ock Adelens öfvervägande,
om man borde kasta det öfver ända, hvad Fyra
Stånd hafva beslutit för några veckor sedan.
Men som det enständigt begiärtes votering, så sändes bud
till de andre Stånden, at ingen Deputation nu kunde komma
til dem ifrån Ridderskapet ock Adelen.
Hr Landtmarskalken: Som någre säija, at det strider
emot Regeringzformen til at votera therom, huru vida desse
Delinqventers dommar kunna leutereras, så påstås at voteras
bör, om häri skall tillåtas votering eller ey.
Såsom thet blef godt funnit, at härom voteras skulle, så
sattes qvasstionerne up, ock folio Ethundradefiorton röster
för den meningen, at man måtte therom votera, huru vida
Dalens dom må leutereras; men de, som ville at sådant intet
Votering om Dahléns doms leuteration. Nådendal. 511
skulle dragas in qvsestione ock härom voteras, voro til antalet
Siuttijoåtta, som vidare af voteringslistan ses kan.
Ock som tiden nu var förleden, skilgdes Ridderskapet
ock Adelen i dag åt.
Den 12 Augusti in pleno.
Uplästes den öfver Ständernes Commissions arbete förordnade
Deputations Betänkande, at Handelsmannen Herinan
Didric Kook ey kan befrias at betala tilbaka de 9,300 Dal.
Smt i Plåtar, som Ständernes Commission igenom dess resolution
den 26 November 1719 honom pålagt.
Ock blef samma Betänkande af Ridderskapet ock
Adelen bifallit.
Derefter uplästes Commercie-Deputations Betänkande om den
en mihl ifrån Abo i Finland belägne Staden Nåendahl, at
med berörde Stad den medelväg tagas måtte, at honom dess
Stadsrättighet icke borde giöras förlustig, men dess handel
så vida inskränckas, at dess invånare icke måge idka någon
handel vidare, än allenast hvad som til de redan der inrättade
eller hädanefter anläggande fabriquers idkan ock drift
tiänar, ey heller flere victualier eller andre vahror upkiöpa,
än til invånarnes enskylte nödtorft fordras; men at med til—
värckade Manufactursorter af allehanda slag utan åtskilnad
dem en fri handel ock afsätning til så vähl alla Finska Städer
som hit öfver på Stockholm, efter förra vanligheten, förunnas
måtte.
Hvilket Betänckande af Ridderskapet ock Adelen
blef i alla delar gillat.
Sedermera uplästes den öfver Ständernes Commissions
arbete förordnade Deputations Betänkande angående huruvida
fatalierne måge them restitueras, som innom the utsatte
terminerne försummat at uti Ständernes Commission ingifva
Ständernes åhr 1718 utgifna obligationer.
Ock frågade Hr Landtmarskalken, huru Ridderskapet
ock Adelen behagade sig häröfver utlåta, säijandes, at de obligationer
som ännu utestå voro mycket få.
Vidare förestälte Hr Landtmarskalken, om icke det
vore bäst at ännu utsättia en ultimat termin.
Hr Cederholm holt det betänckeligit, ock tyckte häst
vara, at Ständernes Commission lemnäs häruti fria händer.
Efter något discourerande beslöts, at Commission eller
de, som deröfver komma at sittia, få härutinnan fria händer,
ock biföls altså Deputations Betänkande i alla delar.
Gammar- ock O economice-Deputations Betänckande uplästes,
at Fru Winblad måtte orubbad få behålla dess donation eller
godset Strand uti Södermanland, som elljest varit anslagit Fru
Rosenfelt til vederlag emot Rådmansöö.
Ock blef detta Deputations Betänkande aldeles bifallit.
I fö lije hvaraf Fru Caisa Rosenfelt bör få annat vederlag, som
hon också icke bör sättias utur possession af Rådmansöö,
innan hon fåt fulkomligit vederlag derföre.
Hr Landtmarskalken befalte nu, at upläsas skulle,
huru voteringen sidst utslog, efter som, innan den slöts, de
mäste voro bårtgångne.
Derpå uplästes berörde votering, hvarmedelst slutit blef,
at den qvaestion må företagas, huru vida leuteration kan skie i
Dahlens sak.
Men emedan Ridderskapet ock Adelen ey heller nu var
til något stort antal församblade, så upskiöts Dahlins sak, til
dess flere komma up.
Krigz- Collegii Memorial uplästes, at Saltpetter-Siudarne
måtte slippa Contribution. Ock blef samma efter Hr Landtmarskalkens
anledning remitterat til Contributions-Deputation
at der tagas i öfvervägande.
Rytmästaren Hr Lars Akerldelms Memorial uplästes, at
han måtte blifva bibehållen vid sit Compagnie.
Hr Landtmarskalken: Här ligger Placerings-Deputations
Betänkande; när vij blifva starckare, så kan det tagas
före.
En del af Ridderskapet ock Adelen höllö före, at
Hr Akerhielms Memorial bör hvila, til Placerings-Deputations
arbete tages före.
Hr Lars Åkerhielm begiärte liud ock sade, at det voro
en beklagelig sak för honom at man ey vill låta läsa up hans
Memorial; berättade sedan, huru han åhr 1716 fick först et skått
ock sedan ännu et skått, ock då han continuerade uti action,
ännu fick det 3:dje skåttet, ock at Hans Kongl. Maij:t derpå gifvit
honom Compagnie, at han skulle kunna giöra tiänst vid Cavalleriet,
efter han intet kunde tiäna vid Infanteriet. Nu
Lars Åkerhielm. Deputationer från borgarne.
513
vore det vähl så, at någre hadde flere tiänsteåhr; men i consideration
härtil, bad han ödmiukeligen, at han måtte blifva
bibehållen vid sit Compagnie, helst efter Krigz-Cominission ock
så utlåtit sig, at han til en recompense bör få behålla det,
efter han blefvit lam skuten i Konungens tiänst.
Hr von Hökerstedt: Man är af den tanckan, at Rytmästaren
Åkerhielm, som fåt sit Compagnie i recompense för
det han blefvit lam skuten, bör få behålla det.
Ridderskapet ock Adelen förklarade sig vara af
samma tancka.
Frih. Conrad Ribbing berättade, at Placerings-Deputation
har varit örn om Hr Åkerhielm. Men som Riksens
Ständer föreskrifvit dem en starck Eed, så hafva de intet
kunnat giöra härtil, men villja Riksens Ständer bibehålla honom
vid sit Compagnie, så är det dem kiärt.
Härtil ropades ja, ja, dock at detta ey drages til exempel.
Hr Didron holt före, at hvad som skier en, bör skie
en annan.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Rådman Sal an förde ordet, berättaudes, at hos Bårgare-Ståndet
hadde Bårgerskapet i Ystad stad andragit, huru som de
hafva haft ock vunnit en sak emot en Kiöpman benämnd
Battram, ock fåt dom på honom i Commercie-Collegio, men
samma dom vore sedan i Justitiae-Revision uphäfven ock ändrad,
Bårgerskapet ifrån Ystad ohördan. Hvarföre deras Fulmäcktig
sökt i Justitiae-Deputation at få denna saken före.
Men som Justitiae-Deputation intet velat taga den före, sä
vore Bårgare-Ståndets begiäran, at Ridderskapet ock Adelen
ville göra et med Bårgare-Ståndet, ock antyda Justitiae-Deputation,
at taga up samma sak. Ock som äfven en Bårgare
flyt bort, utan at betala afgiften til staden, men derpå ingen
lag är, huru den anses skall; så voro nödigt, at en Förordning
derom giordes, ock at derföre detta äfven måtte gå til JustitiaeDeputation.
Hr Landtmarskalken svarade dem. Ock sedan de
afträdt, uprepade han, hvad Bårgare-Ståndet proponerat.
Ock hvad Staden Ystads angelägenhet beträffar, som det
Högdtärade Låfl. Bårgare-Ståndet behagat recommendera; Så föll
Ridderskapet ock Adelen på den meningen, at JustitiaeDeputation
bör komma in med sin berättelse om sakens
beskaffenhet imellan berörde stad ock Battram; dock utan at
514
1723 den 12 Augusti.
deröfver gifva sit betänkande, innan Riksens Ständer sedermera
pröfvat, huru vida den saken kan i föllje af Regeringzformen
ock den projecterade Riksdags-Ordningens 13 §, som
på goda skiähl tyckes vara grundad, åter uptagas ock afgiöras.
Finnandes Ridderskapet ock Adelen äfven väll nödigt, at af
Hans Kongl. Maij:t med Råds Råde, sedan vederbörande Collegier
hörde blefvit, en Förordning giöras må, huru de anses
skola, som flytta bärt, utan at betala den andel, som de til
Städerne vid afflytningen ehrläggia måste.
Hr Ofverste Didron begiärte, at Placeringen måtte företagas,
pä det at en del, som här uppehålla sig derföre, måtte
komma bart.
1 anledning häraf frågade Hr L an d t m ar sk al k en, om
Placeringen, eller dommarne öfver Delinqventerne skola företagas.
Ock ehuru vähl at det ropades om Placeringen, så stannade
dock pluraliteten deruti, at berörde dommar måtte först
företagas.
Hr Lan dt m ar skalken: Efter nu faststält är, at det
må voteras, om dommarne måge leutereras, så frågas, i fäll
voteringen skulle så falla ut, at leuteration skall skie, hurudan
leuteration skall blifva, ock om icke detta bör straxt
också komma under votering.
Svarades ja, ock at Dahlén bör gå til Marstrand.
Hr Didron påstod, at Drängs namn ey måtte slås på
galgen.
En del af Ridderskapet ock Adelen conformerade
sig med Öfversten Didron i så måtto, at det måtte blifva vid
dommen i öfrigit, men Drängs namn ey slås på galgen.
Hr Landtmarskalken: I fall voteringen skulle falla
så ut, at dommen skall leutereras, kunde det icke då blifva
dervid, at Dahlén föres til Marstrand, ock står på alla tårgen
ock skiänunes? Eller skall han hafva brännemärke?
Härtil ropades af en del ney, ock af en del ja.
Hr Weili holt före, at han ey bör få brännemärcke.
Hr Landtmarskalken: Man menar at Dahlén bör gå
til Marstrand för alla sina dagar med halsjärn ock stå på
Torgen här ock i de Städerne som han far igenom, ock få
brännemärcke.
Men emot brännemärcket ropades, ock sades det vara
värre än sielfva döden.
Dahléns, Brodzenii och Pranges straff.
515
Hr Palmcreutz: Om honom skall skie någon nåd, at
han får behålla lifvet, så tyckes at han bör vara utmärckt.
Hr Landtmarskalken: Om vota skulle utfalla så, at
det blir leuteration, så är det då fast, at han går til Marstrand
för alla sina dagar?
Härtil svarades ja.
Hr Weili frågade, om det är vanligit, at de, som blifva
lifstidsfångar, pläga få brännemärcke.
Sades, at de, som i Stobéi sak blefvo dömde til Marstrand,
fingo brännemärcke.
Hr von Brandt: Här påminnes, at uti Stobéi sak, hvil
ken
en allenast angick, fingo tvenne brännemärcke; ock denne
saken angår hela Riket, hvarföre skall man då icke låta denne
få brännemärcke?
Ridderskapet ock Adelen stannade i det slut, oX Dahlén
skall i alla sina dagar utan någon nåd gå i Marstrand i
halsjärn, hvarpå utiiugges de orden: Riksens Förrädare, samt
dess dom upläsas så här i Staden på torget, som i alla Städer
han passerar til Marstrand, ock han stå på chavotte, ock dess
skrifter efter dommen upbrännas.
Hr Landtmarskalken berättade dommens innehåld öfver
Drang, at hans namn skulle slås på galgen.
Hvaremot ropades af en stor dehl ney, ney.
Ändteligen resolverades, at Drängen skall sittia fyra veckor
på vatten ock bröd, ock förvisas Riket, men ther han
kommer igen hit in i Riket, sättes han i Marstrand til lifstidsfånge,
ock dess skrifter brännes äfven up, som de andras.
Frih. Gyllenstierna påminte, at locus aggratiandi i öfrigit
ock vid andre händelser ey vara må.
Hr Coijet påstod detsamma, at härefter ingen leuteration
skie bör framdeles uti sådanne saker, som angå landtförrädare.
Sedan taltes om Rosin, om icke han borde på något sät
anses.
Hr Weili: Han bör niuta lag ock proces, ock blifva
först hörd ock dömd.
Andre sade, at han har tagit sak på bååk.
Hr von Hökerstedt: Hvad Rosin angår, så har Ständernes
Commission i början hördt honom, ock som det befans,
Adelns Protokoll 1723.
516
1723 den 12 Augusti.
at han blandat sig med Bönderne, så blef han förbuden at resa
utur Staden. Icke dess mindre har han rest bärt, At dömma
honom, innan saken blefvit ransakat, vore betänkeligit; derföre
håller man före vara bäst at förelägga honom en viss tijd til
at infinna sig, ock der han dertil ey inställer sig, kan man
förklara honom för infam ock taga neder hans vapen af Riddarhuset.
Detta sades vara rätt.
Hr Lilliestierna: Den grofvaste criminelist stämmes
först in, ock dömmes sedan. Så tyckes ock här böra skie,
ock at åtminstonne honom det beneficium processis förunnas
bör, at han stämmes per proclama, men sedan dömmes, ock
dommen exeqveras.
Hr Weili: Den saken bör gå til Håf-Rätten, ty Com
missionen
kan intet blifva så länge tilsamman.
Men häremot sades, at Ständernes Commission, som afgiör
Osthofs sak, kan giöra proclama ock dömma Rosin.
Derpå uplästes Memorialet til Hans Kotigl. Maij:t angående
Rådets för star okände, som i Expeditions-Deputation blefvit justerat,
hvilket approberades.
Ock som Expeditions-Deputation fallit på de tanckar, at
en Deputation skulle gå up dermed til Hans Kongl. Maigit,
som nu i Rådet var, så blef det äfven godt funnit, ock utnämdes
dertill:
För Gref Brahe Hr Strijk.
Frih. Ernest Joh. Creutz. Hr De la Wall.
För Frih. Stael von Holstein Hr Stobée.
Frih. Carl Gustaf Cederhielm. Hr Palmcreutz.
Ifrån Bå.rgare-Ståndet kom en Deputation. Bårg mästaren
ifrån Gefle förde ordet sålunda:
Hos Riksens Höglåfl. Ridderskap ock Adel förmäler Bårgare-Ståndet
sin skyldigste vyrdnad, hörsamhet ock förplicktelse;
hafvandes gifvit oss i betalning, til at ödmiukeligen recommendera
en angelägenhet hos Ridderskapet, ock Adelén.
Jag utbeder mig fördenskul den ähran at få det upläsa, ock
afbidar derå Håglåfl. Ridderskapets ock Adelens höggunstige
bifall ock betänckande.
Derpå läste Hr Bårgmästaren up påminnelserne vid 76 § af
Allmogens Besvär, angående Almogens seglation. Sade sedan,
at han hade i commission at jämvähl recommendera det hos
Höglåflige Ridderskapet ock Adelen, at Städerne, sorn påtagit
Deputationer till Kongl. Maj:t och de andre stånden. 517
sig tilöknings- ock inqvarterings-Tolagen, måtte den få behålla
efter 1720 åhrs resolution, som förklarar den för Städernes
enskylte medel. Bad för öfrigit, at Ridderskapet ock Adelen
ville taga detta i gunstig consideration, ock recommenderade sig
uti Ridderskapets ock Adelens gunstige åtancka, hvilket de
med all trogen tiänst bemöta skola.
Hr Landtmarskalken svarade dem härpå, ock så afträdde
Bårgare-Ståndets Deputerade.
Sedan upsattes et Extractum protoeolli om, Brodzenius,
Dahléen ock Prång, så lydande:
S. D. Stannade Ridderskapet ock Adelen uti fölljande
slut, at den öfver Brodzenius fälte Riksens Ständers Commissions
dom bör til sin execution ock värckställighet efter sielfva
innehållet remitteras til vederbörande Executor; men den domb,
som välbemälte Commission öfver Dahlén ock Prång fält, således
lindras, at Dahlén slås i halsjärn, hvarpå de orden:
Riksens förrädare uthugges, samt så här, sora i de städer
han vid nederförandet til Marstrand igenomfar, ställes på torget,
medan dess dom upläses, ock sedan föres til Marstrand,
at der utan någon nåds förväntande i alla sina lifsdagar förblifva.
Hvad Prång angår, så håller Ridderskapet ock Adelen
före, at han bör sittja en månad på vatten ock bröd, förvisas
landet, ock om han någonsin åter i landet inkommer, då fasttagas
ock sättjas såsom en lifstidsfånge i Marstrand; kommandes
alle thesse tre missdådares skrifter- efter dommens
innehåld at upbrännas. Hvilket alt Ridderskapet ock Adelen
med de. öfrige respective Stånden communicera velat.
Ock blef en Deputation afsänd til de andre Stånden,
nembligen:
Gref Tessin. Hr Löschern v. Hertzfelt.
Gref Dolma. Hr Lilliestierna.
Frih. Kruse. Hr Ridder schiöld.
Frih. von Schwerin. Hr von Weinberg.
Hr Snoilski. Hr Bonneauschiöld.
Hr Stiernstråle. Hr von Bradke.
Afvenvähl skickades til Hans Kongl. Maij:t de utnämde
Deputerade nu up i Rådet; dock skulle berörde Deputation associera
sig Präste- ock Bårgare-Ståndens Deputerade.
Uppå Hr Erencronas påminnelse giorde Hr Landtmarskalken
den proposition, om, i fall Rosin, sedan proclama är
utslagit, skulle begiära leyd, honom den då kan bevilljas.
518
1723 den 12 Augusti.
Hvaremot ropades af en delli ney.
Hr Landt mar skalken: Han eschapperar straffet, på
hvad sät det ock skier, men kommer han med leyd hit in, så
kan han, kan skie, uptäcka något iner, ock det tyckes vara
bättre.
Ridderskapet ock Adelen höllö före, at Rytmästar
Rosin bör få leyd, enär han hos Kongl. Maij:t derom i underdånighet
anhåller, ock visar sig vara på säker ort; ock detta
til den ändan, at han må få förklara sig, om han det gitter
giöra.
Derefter uplästes Placerings-Deputations Memorial eller
berättelse om thess förrätning. Ock upbröt Hr Landtmarskalken
med Ridderskapets ock Adelens consence det paqvet,
hvarutinnan Placerings-Deputations arbete låg.
Hr Stiernstedt: Efter Rytmästar Åkerhielm får be
hålla
sit Compagnie, så frågas, om icke den, som af PlaceringsDeputation
ditsatt är, må niuta full lön af Cassan, til dess
han blir emploijerad.
Det blef godt funnit, at han bör få det först vacante
Compagniet.
Deputation koni ned ifrån Kongl. Maij:t, då
Frih. Ernest Creutz giorde fölljande berättelse, säijandes:
Til ödmiukt föllje af Ridderskapets ock Adelens betalning har
Deputation förfogat sig til Kongl. Maij:t ock i underdånighet
öfvergifvit det underdånige memorial, som afgick ifrån Riksens
Ständer. Hans MaijA tog straxt samma Bref för sig, ock
lät läsa up det, ock ehuruvähl det var först ärnat, at vij skulle
träda af, så fingo vij dock blifva inne, ock Hans Maij:t förklarade
sig, at han fägnade sig rät mycket deröfver, at Riksens
Ständer giort et så godt vahl af sådanne personer, som
äre värde alla tre at sittia i Rådet, ock at Ständerne varit
omtänckte til at lindra Hans Maij:ts möda ock soin om Riket.
Sidst befalte Hans Maij:t oss gifva tilkiänna, at Hans Maij:t
önskade få dem alla tre i Rådet.
Hr Landtmarskalken tackade Deputation för den mödan
de haft.
Derpå afsändes en Deputation til de andre Stånden, ock
äfven til Bonde-Ståndet, som deröfver höras borde, at Hans
Maij:t begiärt trenne i Rådet, til dess förstärckning. Förklarandes
Ridderskapet ock Adelen sig, at de ville sedan taga
detta i betänkande.
Kongl. Maj:ts svar. Kosina lejd.
519
Hr Landtmarskalken frågade sedermera, huru Ridderskapet
ock Adelen behaga utlåta sig.
Ridderskapet ock A del en förklarade sig villja giöra
Kongl. Maij:ts Nådige villje härutinnan et nöije, så at alla tre,
som nämde äro på förslaget til det ena Riks-Råds-Embetet,
blifva Riks-Råd.
Hr Landtmarskalken: Får det då blifva dervid, at
til Hans Maij:ts Nådige villje säijes ja?
Härtil ropades ja.
Gref Tessin ock de med honom deputerade kommo tilbaka
ifrån de andre Stånden ock berättade, at de i föllje at
Ridderskapets ock Adelens betalning varit hos de andre Stånden,
ock communicerat dem det medgifne Extractum protocolli:
de hafva tackat för communication deraf, ock sagt at de
ändå intet haft före Ständernes Commissions dommar hos sig,
men när det skiedt, villja de communicera Ridderskapet ock
Adelen sit utlåtande. För öfrigit hafva de recommenderat sig
i Ridderskapets ock Adelens gunst ock bevågenhet.
Ifrån Hans Maij:t Konungen kom Stats-Secreteraren Barck
neder ock sade, at Hans Majit låter förmäla sin Nådige hälsning,
ock har befalt mig stiga hit neder, ock låta läsa up dess
nådige utlåtelse, angående de tre föreslagne til Riks-RådsEinbetet.
Derpå lästes här up Extract af Råds-Protocollet, hållit
på detta dato, så lydande:
Hans Kongl. Maij:t tackade nådigst, at Ständerne velat
vara betänkte, at igenom detta förslaget lindra Hans Maij:ts
Regementsbörda; Hans Maij:t funne deni, som föreslagne blifvit,
så värdige til Riks-Råds-Embetet, at Hans Maij:t önskade
at få behålla dem alla tre.
Ridderskapet ock Adelen betygade med händers hopklappande
sit underdåniga nöije häröfver, ock tackade underdånigst
för den nådige communication Hans Maij:t gifvit dem
häraf.
Sedan gick Hr Stats-Secreteraren til de andre Stånden,
ock blef anmodad at säija dem, at Ridderskapet ock Adelen
har bifallit detta.
Derpå gratulerade Ridderskapet ock Adelen Hr Landtmarskalken,
ock betygade sin fägnad deröfver, at Kongl. Maij:t
uphögt honom til Råds-Embetet.
520
1723 den 12 Augusti.
Hr Landtm arskal k en sade, at han aldrig kan tilfyllest
erkiänna all den godhet ock benägenhet, som Ridderskapet
ock Adelen, hvilka härtil contribuerat det mästa, hafva behagat
at visa honom. Ock fast än lyckan sat mål ock mått
för hans förmögenhet, så skall dock på dess intention ock
villja til at tiäna det almenna bästa samt Ridderskapet ock
Adelen ey någonsin mangla eller något måt kunna sättjas.
Vidare continuerades nu med Placerings-Deputations arbete,
ock uplästes listan för Lif-Regementet.
Sedan, efter meningarne eller de upsatte reglorne voro
lika på alle listorne, så lästes allenast up Officerarnes namn
vid Östgiöta Cavalleriet, äfven vid Calmare Regementet samt
Uplands Regementet.
Ock som Regementet blefvit General-Majoren ock Öfversten
Gref Gustaf Oxenstierna ifråntagit ock gifvit til GeneralMajoren
Otto Koskul, så inkom ifrån Gref Gustaf Oxenstierna
et Memorial, hvilket uplästes, hvarutinnan han ber at få communication
af det, som honom kan angå. Dock blef häröfver
nu ey resolverat, utan continuerades med de öfrige Regementernes
Placering slistors upläsande, nem bligen:
För Savolax Regementet, Gardiet, Norra Skånska Cavalleriet,
Västgöte-Dahls Infanteriet, Elfsborgs Infanteriet, Skaraborgs
Regementet, Carl Posses Regemente, Thure Horns Regemente,
Österbottens Infanterie, Jönkiöpings Infanteriet, Jämtelands
Infanteriet, Cronobergs lähns Infanteriet, Smålands Cavalleriet,
Södra Skånska Cavalleriet, Jämtelands Compagnie,
Södermanlands Infanteriet, Tavastehuus Regemente, Lijf-Dragonerne
ock Helsinge Infanteriet.
Deputation, som varit först boos de andre Stånden ock
sedan uppe hoos Hans Maij:t, kom tillbaka, ock aflade
Frih. Ernest Creutz sin berättelse therom, säijandes,
at Deputation har efter betalning varit hoos Prästerskapet ock
Bårgare-Ståndet, ock berättat dem Kongl. Maij:ts svar angående
Riks-Råds-Personerne; men Bonde-Ståndet har man intet
kunnat gifva häraf dehl, medan de voro skilde åt. Ock som
förbemälte Stånd förente sig med Ridderskapet ock Adelen,
så begåfvo Ridderskapets ock Adelens samt Präste- ock Bårgare-Ståndens
Deputerade sig up til Hans Maij:t ock berättade
det slut, hvarutinnan de tre Stånden stannat. Hvaröfver
Hans Kongl. Maij:t betygade en särdeles nåd, tackandes
derföre, at Ständerne så medelst velat lindra Hans Kongl.
Placerings-Deputationens förslag. 521
Maij:ts möda vid Regem en ts-Styrelsen, ock försäkrade at vidare
uti det, som Ständerne -finna godt, äfven villja giöra et
med dem, ock derutinnan instämma samt sådant värckställa.
Ridderskapet ock Adelen ärkiände detta med all underdånig
vördnad.
Vidare continuerades med Placering slistor nes upläsande,
för Västerbåttens Regementet, Kymmenegårds Infanteriet, Nylands
Regementet, Biörneborgs Infanteriet ock Bohus lähns
Dragone-Regementet.
Hr Didron beklagade sig, at han blefvit sat til ÖfversteLieutenants
expectance, hvilket ruinerade honom, efter han
vid Regementet blefvit af Kongl. Maijrt ock Krigs-Commission
til värckelig Öfverste-Lieutenant förordnad, ock det kåstat honom
2,000 Rdr. Mente at det skiedt honom härutinnan för
när uti Placerings-Deputation.
Hr E. von Roland sade at Placerings-Commission lärer
kunna bevisa, at det intet skiedt Hr Öfversten för när, ock
bad at sådant til protocoll föras måtte.
Derefter uplästes Placering slistan för Nerkes ock Värmelands
Regementet. I lika måtto för de andre Regementerne.
Hr von Utfall: Efter som Rytmästar Åkerhielm får
behålla sit Compagnie, så beder jag ödmiukelig, at derigenom
de andre vid Regementet ey måtte rubbas, utan Major Rotleben,
som i Placerings-Commission fåt Akerhielms Compagnie,
på annat sätt förnöijes.
Hr Landt mar skalken: Man har faststält, at den som
blir rubbad, skall få första Compagniet, hvarest det ock blir
vacant, ock de andre lära i Regementet ey blifva rubbade.
Öfverste Baumgarten begiärte ock fick tilstånd at resa
bårt.
Sedermera förelästes Ridderskapet ock Adelen generalexpectantslistan
på alle Herrar Officerarne, som, utom de vid
hvart Regimente upförde Expectanter, af Kongl. Krigs-Collegio
til Regementerne proportionaliter komma at delas; så vähl som
ock listan på någre Officerare till expectance, härflytande af
någre nyligen ankomne eller uptagne Officerare.
Afven uplästes listan på de Herrar Officerare, som Deputation
har funnit skiähligt at recommendera til pension.
Sammalunda listan på de Herrar Officerare, om hvilka
man ingen kundskap få kunnat; samt ock listan på dera, som
522
1723 den 12 Augusti.
tilförende fåt afskied, ock nu efter Placerings-Depntations slut
förblifva vid sine undfångne afskied.
Ock lemnades et exemplar af hvartdera på bordet för
them, som behaga thet se ock läsa.
Sidst bevilljades Hr HestsJco ock Hr Ramel låf at resa
bart.
Ock skilgdes Ridderskapet ock Adelen nu i dag åt.
