# ID: svediakorp-gov84
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1660
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 105,649
# sentences: 4,114
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


r
SVERIGES
RIDDERSKAPS OCH ADELS
RIKSDAGS-PROTOKOLL
ÅTTONDE DELEN
1C5C50
SENARE RIKSDAGEN
STOCKHOLM
IVAR HAEGGSTRÖM*? BOKTRYCKERI
1886.
V  J
Pris: 3 kronor.
RIDDERSKAPETS OCH ADELNS
RIKSDAGSPROTOKOLL.
SVERIGES
RIDDERSKAPS OCH ADELS
RIKSDAGS-PROTOKOLL
ÅTTONDE DELEN
1660
SENARE RIKSDAGEN
STOCKHOLM
IVAR HJEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI
1886.
o
Åttonde delen af Ridderskapets och Adelns Protokoll
utlemnas härmed till allmänheten, och är samma plan vid
redigeringen följd, som vid de fyra närmast föregående
delarna af dessa Protokoll.
Sjelfva Protokollet är helt och hållet af den vid
Riksdagens början tillsatte Riddarhus-Sekreteraren Schillerfelts
hand, men större delen af bilagorna äro okollationerade
copior, hvilka vid jemförelse med originalen i Riksarchivet
hafva erfordrat en mängd rättelser.
Enligt uppdrag af Riddarhus-Direktionen är äfven
denna del redigerad af undertecknad.
Stockholm i September 1886,
Bernh. Taube.
Innehållsförteckning.
Riksdagen i Stockholm år 1660.
Sid.
Protokoll
1.
Bil. A. Kongl. Maj:ts Första Proposition
155.
» B. Statssekreteraren Edy. Ehrenstéens relation till Ständerna om
fäderneslandets tillstånd sedan sista riksdagen i Göteborg... 164.
» C. Adelns första projekt till påminnelser vid Regeringsformen 189.
» D. Samtliga Ständernas påminnelser vid Drottning Christinas
memorial
197.
» E. Allmogens d:o vid d:o
201.
i F. Kongl. Regeringens projekt till Regeringsform
202.
» G. Utdrag nr Adelns påminnelser vid d:o  213.
» H. Matrikel öfver närvarande Adel  215.
» I. Adelns inlemnade påminnelser vid projektet till Regeringsform
220.
» K. Adelns begäran att under Konungens minderårighet få hafva
jus approbandi och improbandi vid tillsättandet af de fem
riksembetena  231.
» L. Några ledamöters reservation emot näst föregående skrift ... 234.
» M. D:o af Bogislaus Philip von Chemnitz  234.
» N. Promemoria angående påminnelser vid Regeringsformen  236.
» O. Kongl. Maj:ts Andra Proposition
237.
» P. Kongl. Maj:ts projekt till Ordning om Charta Sigillata  244.
» Q. Adelns betänkande öfver några punkter af Regeringsformen 248.
» R. Adelns ytterligare påminnelser vid d:o  250.
j> S. D:o vid d:o och Riksdagsbeslutet
252.
» T. Förteckning på dem af Adeln, som vid Konung Carl Gustafs
begrafning buro provinsernas fanor och ledde »dertill hörige»
hästar
253.
» U. Adelns Besvär
256.
» W. Rikets Ständers Beslut. Underskrifter  269.
» X. Adelns svar på Kongl. Majits Andra Proposition
272.
Bil. Y
» z
s Å
» Ä
» Ö
. Riddarhus-Direktionens inlaga till Adeln
Adelns påminnelser vid Biafskedet och resolutionen på Adelns
Besvär
Förteckning på ledamöter, hvilka anmält riksdagsförhindei...
. Introduktionslängd
. Förteckning på öfriga originalprotokollet bifogade, förut
tryckta eller mindre vigtiga handlingar
Rättelses
Sid. 218 rad. 14 står: Schröer, läs: Schrowe.
Sid.
285.
287.
288.
288.
289.
I. N. R. J. C.
Anni 1660 I si*ot oooll
hållet upå Richsdagen i Stockholm, som dher war förskreffwen
til den 21 Septembris. Och war Ridderskapets och Adelens
samniaukompst upå dheres nye Riddarehuus.
Anno 1660 (len 26 Septembris lät Hans Kongl. Maij:tt
på wahnligit sätt medh trompetter och puukor blåsa omkring
at alle Stenderne dagen dereffter skulle sig på richssahlen försambla,
at förnimma Kongl. Maij:tts Proposition.
Den 27 Septenibris komme Ridderskapet på nye Riddarhuset
om morgonen klockan 8 tilsammans, då Herr Landtmarskalken
wälborne Herr Peer Sparre Persson förmedelst
itt märkeligit tahl gaf tilkienna huruledes Richsens Enchiedrotning
medh samptlige den Kongl. Regeringen hafwe updragit
honom nu så wäl som sidst i Götheborg Landtmarskalkschargen,
den han ock medh underdånig wiirdnad hafwer emottagit,
tilbiudandes sig dherbredewidh at taga i acht hwadh som til
Ridderskapsens heeder och nytta kunde lända, förmodandes at
så sampt- som synnerligen wiste sig deremot tilbörligen comportera
och beqwäma.
Gaf sedan til förnimma huruledes för dette RiddarehuusSecreteraren
Kempenskiöldh genom sin schrifwelse hafwer sig
excuseradt för siukdomb och ålder icke längre kunna förwalta
denne Secreteraretiensten, fördenskuldh wille samptlige Ridderskapet
nu wara betänkte på någon Secreterare, som holle protocollet
och elliest toge i acht hwad den tiensten fodrade.
Komme således uthi consideration at nembnas: Cantherhielm,
Appelgrehn, unge Nils Tungel och Schillerfeldt. Och effter
vota uthwaldes Samuel Schillerfeldt, som ock då strax uthi
alles närwahru aflade effterfölliande eedh:
Jag Samuel Schillerfeldt swär widh Gudh och hans
helige Evangelium, at såssom dedh Höglofl. Richsens Ridderskap
och Adel, som til denne wälberammade Richsdag äre
förschrefne, hafwe behagat at wallia mig til dette Lofl. Riddarehuus
Secreterare, fördenskuldh belofwar iag mig samme
embete med all trooheet, uprichtigheet och flijt at förrätta,
eenkannerlig i tystheet hålla hwadh rådzslagswijs må talas eller
elliest mig förtroos; in summa mig så i allo motto förhålla,
4
1660.
som een edhsworen ehrlig Secreterare ägnar och bör, så ock
Riddarhuusordningen och min instruction förmår: Så sant mig
Gudh hielpe til lijf och siähl.
Herr Landtmarskalken förmante desslikest Ridderskapet
och Adelen at flitigt wara tilstädes.
Sedan gick man matriculens 1 och 2 classer igenom och
dem uthi dheres ordning noterade. Den 3 classen blef effter
den ordning, som the hafwa antingen allaredo sig angifwit eller
hereffter ankommandes warde och angifwe, förteknade.
Finge så budh at the skulle gå upp på richssahlen, som
the ock effter wahnlig ordning ginge genom trompetaregången
och lille båårgården inn för Hans Kongl. Maij:ts förmaak.
Sedan komme H. K. M:ts Hoffiunkare; dherpå fölgde Henr
Landtmarskalken; effter honom Richsens Ridderskap och Adel,
som här församblade wore, och så Sweriges Rijkes Rådh. Näst
dereffter gick Hans Kongl. Maij:tt, beledsagad af Her.Richsdrotzeten
Greff Peer Brahe.
Herr Schering Rosenhane anstälte på H. K. M:ts wägnar
tahlet til samptlige Richsens Stender, och igenom een märkelig
oration först tilbödh sine trogne männ och undersåtare
sin nådige helsning, ynnest och nådige benägenhet; deriempte
sig i nåder påminnandes huruledes the för kort tid sedan uthi
Götheborg wore tilsammans, hwadh ther passerade och the
öfwer Hans Sahl. Her faders dödzfall skildes ifrån hwarandre.
Nu endogk H. K. M:t nogsampt besinnar med hwad omkostnad
och beswär Richsens Stender på een så kort tijdh moste
komma til Richsdags, och fördenskuldh gerna förskont them
ined denne sammankompsten, icke dess mindre betrachtandes
tideraes beskaffenhet, såssom ock giorde commuuication med
Richsens Rådh huru högnödigt det wore widh så författade
saker intaga Richsens Stenders betänkiande; erkänner fördenskuldh
H. K. M:t med ynnest och behag at Stenderue hafwe
sig hörsambligen instält. Hans Kongl. Maij:tt wil förmoda at
Richsdagen uthan uppehåld må kunna förrättas, så at hwar
må snart få komma til resa hem til sitt, och dherhoos såssom
det nogsampt kunnigt öfwer alt det högstbeklagelige dödzfall,
som är skiedt medh Hans Sahl. Kongl. Maij:tt, och nu påbiudes
at han tilbörligen skal beledsagas til sin jordefärd och
hwilocammar; hwarföre och emedan Hans Maij:tt hafwer warit
een tapper Konung och om fäderneslandet giordt sig högt
meriteradt, så wäl som hoos uthlänske nationer wärfwadt itt
September.
5
stoort estime, at wij derföre oss deraf hafwe at congratulera,
fördenskuldh hafwer H. K. M:t den förtroenheet til sine trogne
män och undersåthare, samptlige Richsens Stender, at the på
det tienligeste hålle sig färdige sådan begrafningzact at biwista,
när the tilsagde blifwa; och emedan ibland denne olycka
är ock den tilslagen, at H. K. M:t nu regerande är omyndig,
och således Riket råkat uthan förswar; hwarföre effter Riket
icke kan wara uthan styrsel til dess H. K. M:t kommer til sin
mogne ålder, så hafwer H. K. M:t med Riksens Rådh funnit
[nödigt] häruthöfwer begära samptlige Richsens Stenders betänkiande
och sådant låthit författa uthi den Proposition, som
skal upläsas. H. K. M:t önskar til alt sådant helsosamme rådh
och al godh eenigheet Stenderne emellan. H. K. M:t förblifwer
samptlige Richsens Stender med al ynnest och nåde bewågen.
Propositionen blef så af Secreteraren Status Her Daniel
Behmer upläsen, och finnes sub bil. A.
Herr Landtmarskalken gratulerade med een wacker
oration H. K. Mits helssa och gode wälståndh, önskandes dher
til långwarig continuation; jembwel ock hugnade sig öfwer the
fridelige tiender medh republ. Polona, så ock Iveijssaren och
Churfursten af Brandenburg. Påminte oss nogsampt H. Sahl.
K. M:ts tapperheet at conservera roligheet uthi sit landh, med
innerlig önskan och fulkommelig tilförsicht at samme Kongl,
dygder inn opå H. K. M:t måge deriverade wara. Ridderskapet
och Adelen sig hörsamligen instelt effter K. M:ts påbudh
at förnimma hwadh H. K. M:t hade at proponera; och som
the sådant nogsampt hafwe intagit utaf upläsne Proposition,
skole dhe den företaga, öfwerläggia och med foderligeste gifwa
det swar, som dhe finne Kongl. Maijits tienst och fäderneslandzens
säkerhet likmätigt et quie cetera.
Episcopus Lincopensis M. Samuel Enander förde ordet
för Clero, och sade sig nogsampt [förstå] af hwadh wichtige
skähl H. K. M:t wore moverat at sammankalla samptlige Richsens
Stender; och fördenskuldh samptlige Prästerskapet sig
hörsamligen instält; tacka Gud, som ock sig frögdefult hugna
at få see H. K. M:t med helsa sittia på sin Sahl. Her faders
thron, önskade långwarachtigt Regemente och myckin lycka til
dhe hugnelige tiender om friden med Pohlen och dess interessenter
af huus Österrich och ChurBrandenburg. Skulle sig,
som det snarast kunde skie, i underdånigheet förklara på K.
Mits allemådigst meddelte Proposition. Exaggererandes hwadh
6
1660.
wälgerningar oss af Gudi wore tedde sedan senaste Richsdag
med den bekombne avantagieuse freden. Önskade K. M:t lycko
och alle Kongl, dygders tiltagande, och sidst recommenderade
Ståndet uthi H. K. M:ts wahnlige nåde etc.
Joban Prytz, Borgmestaren i Stockholm, talte för Borgerskapet;
förnimmer fäderneslandzens höga tarfwer, Regementzens
styrsel och Kongl. Maij:ts Sahl. Herr faders högstbeclagelige
frånfälle wara fulwichtige gode motiver til denne Stendernes
solenne sammankompst. Och som höge Öfwerheeten anstår
at biuda och befalla, altså hafwa the effterkommit dheres plicht
och skyldighet med deres hörsamblige inställande til denne
wälberammade almänne Richsdagh. Önskandes at Gud wille
uppehålla, som the ock hugneligen see H. K. M:t med sin k.
fru moder, Hennes Maj:tt Richsens Enchiedrotning, sampt Dheres
Excellentier af Richsens Regering och Råd wara widh godh
helsa, at den ock framgent continuera motte. Skulle ock the
af hans medel gerna afbidit en så hastigh sammankompst, som
dem långwägade faller beswärlig; men såssom itt så wichtigt
emergens är förhanden, wele the all mödo och flit hafwa ospard
at contribuera till det, som lender Kongl. Maij:tt och fäderneslandet
til trogen tienst och bijstånd; giörandes sig den otwifwelachtige
förhoppning at denne wälbegynte Richsdag [måtte få]
een lyckelig och godh endskap med sämia och eenigheet, derom
han K. M:t och samptlige Richsens Stender på Borgerskapsens
wägnar nogsampt om dheres plicht och gode intention wil
försäkra.
Böndernes Taleman, Matz Ingemunsson i ÖfwerNyble,
från Upland och Håtuna sochn, hugnade sig uthöfwer Kongl.
Maj:tts gode helsa och betackade at dhe widh dheres rättighet
at komma på Richsdagar blifwa behåldne. Önska det H. Kongl.
Maij:tt må lenge må wäl och föra itt roligit och gott Regemente
för Gudh och menniskior: recommenderade dheres Stånd
uthi H. K. Maj:ts och dhe gode Herrai'S nåde och gunst; äre
ock glade at friden är sluten med Polacken och Keijssaren;
förmode och gerna bedie at dhe fattige män kunde för uthskrifning
och uthlagor blifwa något lisade, effter dhe i förledne
krigstijder myckit hårdt utstådt hafwe. Wele alt hwadh möijeligit
är gerna göra sit til, som ock låtha sig föreläsa den öfwergifne
Propositionen och sedan med the andre Stenderne
öfwerläggia och gifwa itt underdånigt swar etc.
Togo så Hans K. M:t i hand, dhe som förde ordet.
September.
7
Effter desse förrättade ceremonier upå richssahlen gick
H. K. M:t effter wahnlig process uthi sit gemakh, och Ridderskapet
och Adelen uthi dheres ordning neder på Riddarhuset.
Kommandes dher nedre proponerade Her Landtmarskalken
at effter Richsens Rådz begäran itt uthskott af Ridderskapet
och Adelen motte deputeras, som klockan 4 effter
middagen skulle komma upp til Rådet och dher förnimma
hwad af them communiceres kunde. Blefwe altså nembde,
bredewidh Her Landtmarskalken:
Af 1 classen:
Greff Pontus, Her Gustaf Kurch,
Greff Gustaf Ochsenstierna, Her Claes Baneer,
Greff Steenberg, Her Eric Leijonhufudh.
Her Gustaf Sparre,
Af 2 classen:
H. Peer Flemming, H. Gustaf Peersson Natt och
H. Hans Kyhle, Dag,
H. Ulf Bonde, H. Axel Posse.
Af 3 classen:
Gustaf Drake, Öfwerste Gerfeldt,
Jonas Bure, Anders Appelbohm,
Jöran Stiernhielm, Eric Rosenhielm,
Öffwersten Johan Galle, GeneralMajor Danckwardt
Landzhöfdingen Johan Printz, Lillieströhm.
Herr Lars Flemming begärte at det motte protocolleras,
at utaf een slächt, eller the som äre allierade, uthi uthskott
icke mehr änn een borde gå.
Förbenembde uthskott tilsades prsecise klockan 4 at wara
tilstädes på Riddarhuset.
Dito effter middagen wore ofwanberörde uthskott effter
påbudet tilsammans och finge budh at the skulle sig til Rådet
förfoga, som the ock strax effterkomme.
När the komme dher inn forsamblades desslikest uthskott
af the andre Stenderne. Och förde Hans Excellentie Her
Richsdrotzeten ordet, medh försichtigt tahl remonstrerandes
desse tiders coniuncturer, huruledes fast alle potentater och
naboer opå denne Richsdag och dess aflopp hafwa itt wakande
8
1660.
öga, rådandes at man så i anseende dhertil som elliest H. M:t
Drotning Christina wore i negden och man inthet wäl weet
hwadh hon hafwer i sinnet, uthan någre discurser höras som
kunde gifwa efftertänkiande; Regeringen och Rådet hade genom
Leijonchrona först och sedan Her Richsrådet Laurentz
Linde försökt at kunna divertera resan härifrån, men hon
presserer och skyndar sig at komma hijt; fördenskuldh wore
högt af nöden, som ock rådeligit at Stenderne sökte sådant
förekomma med itt forderligit rådslag och eenhälligit concluso,
huruledes Regeringen uthi H. K. M:ts omyndige åhr til K. M:ts
och fäderneslandzens säkerheet med snareste motte blifwa satter,
så skulle alle widrige consilia få af missgynnare itt stort åtherslag;
giorde til den ende een ouverture om Regeringsformen
etc., rådandes til eenighet och alt det som kunde underbyggia
itt gott förtroende Stenderne emellan, påminnandes hwadh i
Götheborg må wara passerat uthi denne saak och at man med
snareste kunde med dette wärket komma til endskap. Om
Göthehorgiske wäsendet tinnes samptlige Stendernes och i synnerhet
Ridderskapets och Adelens förde consilia om det giorde
Testamentet och regementsens styrsel uthförligen sub datis Götheborg
på Richsdagen den 13, 14, 15, 16 och 17 Febr. Riddarhusets
protocoll här föregåendes.
Stendernes uthskickade hwar för sig, såssom Her Landtmarskalken
på Ridderskapsens och Adelens wägnar, betackade
Hennes Maij:tt med samptlige Regeringen och Rådet för den
oförtrutne mödo som the låtha påskina til Richsens styrsel och
alles wår wälferdh, med begäran at the icke wille derwidh
tröttas. The wille taga sådant ad referendum til deres medbroder
och sedan så öfwerläggia at alt skal lenda Kongl.
Maj:tt och fäderneslandet til tienst, säkerheet och Stendernes
frijheet, hwar för sig contesterandes at wela insistere dhe medel
och uthwägar, som tiena til inbördes eenigheet och gode
förtroende.
Ginge dermed samme affton hwar neder til sit, och Secreteraren
befaltes anslå at the komma tilsammans andre dagen
klockan 8 om morgonen, som ock skiedde.
Den 28 Septembris för middagen lät strax Carplain excusera
sig förmedelst opasslighet. Sammaledes ock Her Anders
Lilliehöök för någre bestelningar skuldh.
Ammiralitets betiente Her Major Clarck och Bähr ursäch
-
September.
9
tade sig och sine camerader at the för flottens uthrustning
icke kunne få wara tilstädes, som the wille. Det samme giorde
ock andre Collegiorum betiente, hwilke dheres tienster dageligen
upwachta skole och icke så stadigt få wara på Riddarhuset,
som the gerna wele.
Sedan proponerade Her Landtmarskalken 1) om den
giorde Proposition på richssalen. 2) om uthskottets förrättande
i afftons och ofwan berört är; huruledes Her Richsdrotzeten på
Hennes Maj:ts och samptlige Rådets wägnar 1. berättade om
H. M:ts Drotning Christinae reesa och ankompst, och huru the
hafwe sökt under wägen divertera henne widh denne tiden
härifrån, först genom Leijonchrona och sedan genom Her Richsrådet
Her Lorentz von der Linde. Men hon högeligen contesterat
sin gode intention så nu som tilförende emot sit käre
fäderneslandh och Hans Kongl. Maij:tt, bekenner stadigt sin
eatholiske religion, och at den inthet kan skada riket. Hafwer
ock i 5 åhr förr ann hon resignerade Regementet warit
catholisk, och då inthet tenterat, myckit mindre nu, dher hon
gifwer sig aldeles i wäre hender och hade hwarken munkar
eller jesuviter boos sig. 2. den ouverture som skiedde om Regeringsformen,
och huru högnödigt wore dess forderlige sluuth.
Då inkom Secret. Behmer medh helssning ifrån den Kongl.
Regeringen, så ock notification at emedan i afftons icke kunde
skie så widhlyfftig deduction som sig borde om Regeringen,
wore the sinnade at senda hijt någre af Richsens Rådh; och
fördenskuldh begiärte at the wille giöra itt uthskott, så at
Prästerskapet och Borgarne kunde wara dherhoos.
Effter någon discurs beslöts at testamentum moste nödwendigt
upläsas, effter månge wore, som det aldrig hördt eller
sedt hafwe och icke wore med nedre i Götheborg; skulle fördenskuld
anhållas derom, enär Richsens Rådh komma hijt
neder.
Sedan begiärade Herr Landtmarskalken at hwar uthi
sin classe wille nämpna sit uthskott, föregifwandes at emedan
hwar icke kunde nempna sig sielf, at då classerne nembne uhr
hwarandre; så at secunda nämpner af prima, och prima af
secunda; jembwäl ock at numerus impar af hwar classe observerades,
något starck (!).
Secunda classis nembde af 1 classe effterschrefne:
Greif Axel de la Gardie, Herr Johan Gyllenstierna,
Gref Thure Oxenstierna, Herr Anders Lilliehöök,
10
1660.
Herr Gustaf Kurck, Herr Henrich Flemming,
Herr Claes Cancer, Herr Jöran Sperling.
Herr Eric von der Linde,
Hehla secunda classis blifwer til uthskott.
Af 3:a classe:
Öffwersten Hans Mörner,
Ammiralen Claes Uggla,
Landzhöfdingen Claes Rolamb,
H. Jöran Stiernehielm,
Öffwerste Galle,
H. Underståthollaren Udde Ödla,
H. Landzhöfdingen Johan Printz,
GeneralMajor Danckwardt Lillieströhm,
Johan Stiernstråhle.
Imedlertidh ankom uthskott af Prästerne til at salutera
Ridderskapet och Adelen, inledsagade af 2 af Adel.
Deropå deputerades uthskott tilbakars til dem, Prästerne,
at salutera dem som wahnligit och tilbiuda communication,
som the giorde:
Af l:a classe:
Her Gabriel Kurck, Her Lars Flemming.
Af 2:a classe:
Ulf Bonde, Sewedh Ribbing.
Af 3:a classe:
Axel Ståhlarm, Claes Uggla.
Sammaledes uthskott at beneventera Borgarne:
Af l:a classe:
Her Johan Gyllenstierna, Her Hendrich Flemming.
Af 2 classen:
H. Hans Kyhle, H. Gustaf Peersson Natt och
Dag.
Af 3 classen:
Nils Cantherhielm, Erich Gyldenbring.
I det samme inkomme 6 af Borgerskapet, som beneventerade
Ridderskapet och Adelen, med offerter af mutuelle com
-
September.
11
municationer så hereffter som altidh tilförende, gratulerandes
them theres lyckelige ankompst med önskan af success opå
Richsdagen.
Sedan blef proponeradt upå RiddarhuusDirectorernes wägnar
om een tompt, som hörer Riddarhuset til, hwilken the tor
inedellösheet skuldh begära fåå sällia.
Dheropå giorde Mons:r Strijk inkast och wiste een copie
af Sahl. Konung Johans bref, sub dato Stockholm den 4 Junij
anno 1569, jemte een J. Grundels attest, daterat Stockholm den
3 Decemb. 1656, så ock een copie af een supplication til Deres
Excell. Richsens Rådh (jfr bil. Ö.), dermed at bewisa det
tompten hörer honom til. Widare taltes för den gången inthet
derom.
Församblade sig så uthskottet af Präster och Borgare, och
uthi dheres närwahru ankomme af Richsens Rådh Her Schering
Rosenhane, Her Steen Bielke, Herr Bengt Horn, Her Gustaf
Posse.
Her Schering gaf causam accessus et communicationis
tilkenna wara opå Hennes Maij:ts och Rådets wägnar förnimma
Stendernes sentiment om det som i afftons blef i Rådet proponerat
och discurrerat, effter som det förnembste ährende,
som proponerades på Richsdagen i Götheborg och af uthskott
widh endan dher tracterades, war om Richsens styrsel, hwilket
the begäre nu först företagas och debatteras motte, och sålunda
ytterligare komma til den ouverturen som är skiedd.
Fundainentet af det som Rådet upå består, af sielfwe Sahl.
Kongl. Maij:tts testamente, förmode Hennes Maij:tt och Richsens
Rådh at Stenderne icke annorlunda uptaga ann som det
i sig är: icke såssom något oföranderligit conclusum at obtrudera
Stenderne, uthan såssom Richsens Rådz embete är at råda
til det som nyttigt och gått är; derföre dher Ordines skulle
begära Richsens Rådz information och inrådh, effter the gerna
pläga sökia Richsens Rådz mening tilförende weeta hwarthenn
the uthi swåre ehrender inclinera, på det alt må skie iunctis
consiliis, samme intention hafwe the ock ännu at alt må skie
coniunctim, begärandes at Stenderne sig ju förr ju heller förklara
täcktes.
Her Landtmarskalken betackade Richsens Rådh för
den ähran at the komma här nedh och wele med them communicera.
The, som uthi Götheborg wore, förblifwe twifwelsuthan
widh den dher fattade och til Richsens Rådh sagde re
-
12
1660.
solution, williandes sådant låtha påminna sig och i det öfrige
med them som nu ankomhne äre communicera.
Greff Thure Oxenstierna twiflade om det må kallas itt
testamente, effter det war in agone mortis uprättat, som af
underschrifften nogsampt betygas och ögonskeenligen sees huru
vis morbi må hafwa sensus och handen occuperat.
Her Johan Gyllenstierna dubiterade om een Konung
må hafwa den machten at uprätta itt sådant testamente, emedan
det bäfwer vim obligandi äfwen som een lag, til hwilkes
giörande reqvireres consensus Ordinum friwillig effter det 4 Gap.
Kong.b. LL. §. 7.
Her Schering Rosenhane sade det inthet wara så, at
det kan slå omkull wår stååt eller så absurd, uthan propter
reverentiam föllia det, effter som det är med wår fundamentallag
compatibelt.
Greff Thure troor inthet at Fursten skal det begära.
Stiernhielm sade: Det är inthet strax een regula, at
dher een punct infirmeras, bör ock hehla testamentet ogillas,
uthan limiteras, effter in iudiciis gillas och praxis är at det
lagligit är stånde och olagligit återgånge. Hwadh som öfwer
leges fundamentales är, går tilbakars.
Greff Thure: Quod omnes tangit kan af Konungens agen
potentia inthet allena förrättas, uthan cum consensu Ordinum.
Subsume, ergo(!), Konung [Gustaf] I:s testamente giorde wåre
förfäder det, at theres barns beetar änn äre öhme derom.
Her Schering Rosenhane: Man bör inthet scrupulera
den Herrens disposition, som är godh; beropandes sig inn opå
M. Enandrum, hwadh han hafwer i denne saak at tala.
M. Enander excuserade sig inthet kunna swara häruthinnan
förr änn Ståndet får talas widh sigh emellan; begärandes
at the andre, som testamentet icke hördt hafwe, det motte
få höra läsas.
Herr Bengt Horn: Hennes Maij:ts och Richsens Rådz
intention wara at deducera hwadh i afftons så seent korteligen
taltes, och låtha them weta Richsens Rådz inclination.
Herr Schering Rosenhane sade sig inthet wela begära
theres endtelige decision at weeta, uthan per discursum allenast
förnimma, om Stendernes mening kommer öfwer eens
medh theres.
Episcopus begärte at taga dette til referendum med the
andre.
September.
13
Her Schering: Wij äre kombne at discurrera derom.
Doctor Brunnius: Det är eenigt med processen at alle
af Ståndet det först förnimme. Bör icke heller tilschrifwas
någon fåwiske, een sådan förordning af den Sahl. Herren, och
skönies annat af hans försichteligen förde Regemente; han är
meriterat at estimeras, så at itt så important ährende af alle
borde med all wiirdnad och heeder ihugkommas. Styrckte til
eenigheet och at icke någon blasme motte komma antingen på
den som testamentet giordt hafwer eller ock hwadh dheruthi
står.
Her Schering: Propositionen talar inthet om testamentet
uthan om Regeringen; kan den gå af effter testamentet, är
det gott; hwar ock icke wele wij öfwerläggia om andre expedient
och uthwägar.
Herr Steen Bielke: Riksens Rådh tager dette så ann,
at alt med eenighet och respect af Hans Sahl. Kongl. Maij:ts
förordning til fäderneslandzens säkerheet må berådslås och
uthslå.
Stenderne begärte blifwa deelachtige af testamentet och
respit at betänkia sig.
Richsens Rådh lofwade wela referera til H. K. M:t om
testamentet motte communiceras.
Herr Bengt Horn sade at dette presseres för Hennes
Maij:ts Drotning Christines ankompst, at Regeringen tilförende
måge wara satt. Försäkrandes samptligen Richsens Rådz intention
wara godh, som eendels angår tranqvillitatem patrise
et securitatem Regis minorennis.
Borgmestaren Prytz opå Borgerskapets wägnar tackade
Hennes K. M:t och Richsens Rådh för giorde ouverture af dheres
sentimens, så ock Dheres Excellentier at the af theres
Stånd och medel wore hijt til conference fodrade; uthskottet
hafwer öfwerlagt denne materien icke stort, uthan något lithet.
Loffwade som een ehrlig patriot wela seija sin mening, effter
han altidh prsetextus hafwer misshagat. Wille ock inthet gå
til någre disputer; betackandes Hennes Maij:tt och Richsens
Rådh för det consilio, at see upå Hans Kongl. Maij:ts säkerheet;
wele ock icke uptaga för någon resolution, uthan försäkre
samptlige Stenderne och Richsens Rådh dheres consilier
skole til ingen annan ende dirigeras änn allenast til Hans
Kongl. Maij:tts säkerheet och wår ägen frijheet.
Richsens Rådh tackade honom och wore dermed til fridz.
14
1660.
Wele alt sådant referera Hennes Kongl. Maij:tt och Richsens
Rådh samptligen.
Hwarmed hwar gick til sit, och Ridderskapet och Adelen
intimerades at komma tilsammans effter middagen klockan war 2.
Den 28 Septemb. effter middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans.
Då instälte sig GeneralMajoren Valentin von Meijer.
Sedan befaltes Secreteraren gå til Richsens Rådh, som
för middagen här wore, och förnimma af them om the kunne
få communication af Sahl. Konungens testamente, som för middagen
omtaltes; och kommandes på borgården mötte han Her
Schering Rosenhane, hwilken berättade sig hafwa talat medh
Hennes Maij:tt och Richsens Rådh derom, men Hennes Maij:tt
wille inthet gerna at dheraf skulle någon afschrifft meddelas,
wijsandes Secreteraren derom hoos Hennes M:t at anhålla. När
han dijt kom, fann han H. M:t och i underdånighet påminte
om samme instrumenti communication. Hennes Maij:tt tog det
strax upp uthur sit chatull, dher det låg wäl bewaradt, fick
honom det, högeligen prtecaverandes at derutaf ingen copia
motte tagas eller meddelas.
När Secreteraren kom igen blef testamentet strax upläsit,
och ingen copia togs deraf, uthan uthur Cantzliet ifrån Riddarhuset
hemptat och burit til Prästerne.
Dheropå voterades dherutöfwer och tertise classis votum
fördes af H. Rolamb.
Samptlige Ridderskapet och Adelen af 3 classe
1) generaliter förblifwe eenhälleligen dherwidh, hwadh i
Götheborg på sidste Richsdag beslöts och underschrefs.
2) in specie hwad dette widhkommer, erkenne the Sahl.
Kongl. Maij:tts disposition med högste respect uthi sit högste
wärde, men som den uthi alt icke är compatibel med Hans
Kongl. Maij:ts säkerheet och Stendernes frijheet, fördenskuldh
förblifwe widh förrige art af Regeringzform, at den [o: Regeringen]
besättes af Swenskom, inföddom mannom, Riddarom
och Swenom. Belofwe sig elliest Hans Furstl. Durchl. uthi alle
motto wele gå med all wurdnad tilhanda. Hwadh annat wore
uthi samme disposition författadt, blifwer beståendes icke såssom
af någon Kongl, disposition, uthan så wida det pröfwas
eenligit medh Kongl. Maj:ts säkerhet och Sweriges Rijkes
fundamentallagh. Praccavere det samma med Hennes Maij:tt
September.
15
Richsens EnchieDrotning, icke af dheres plicht eller Sahl. Konungens
disposition admitteras til Regeringen, uthan af dheres
frije wahl och i anseende af den hugnad the wele bewijsa H.
K. M:t uthi hennes store bedröfwelse och för hennes dygdesamme
comportementer skuldh, såssom ock på det hon må wara
itt witne uthöfwer dhe actioner, som föhres widh Regeringen.
Secunda och prima classis äre alle i samme mening, dherwidh
Ridderskapet och Adelen alle eenhälleligen förblifwe.
Den 29 Septemb. effter middagen förlofwades ÖfwersteLieutenanten
Wesenberg at resa til Mahrstrand effter sin fulmacht,
och skal intagas när andre blefwe intagne. Sammalunda
skole ock Commissarien Palmquist och Enefeldt frambdeles
blifwa introducerade.
Dito uplästes tertise classis votum om Sahl. Konungens
testamente och Richsens styrsel, steldt af Her Claes Rolamb;
det ock af samptlige Ridderskapet närwarandes så blef adproberat,
at ingen deremot mehra tala skal; och lyder så ord
ifrån ord, effter det som itt transsumpt uhr protocollo in eius
fidem af Herr Landtmarskalken skulle underschrifwas och til
Hennes Kongl. Maij:tt och Richsens Rådh öfwerlefreras:
Samptlige Ridderskapet och Adelen gilla och blifwe oryggeligen
först och i gemeen widh det som angående Kongl.
Maijdts provisional förordning af Ridderskapet och Adelen blef
uthi Götheborg beslutidt, schrifwit och underschriffwit, såssom
een saak, den sig på faste och gode skahl grundar; förklare
sig ock widare i synnerheet således, at såssom för denne tiden
dheres förnembste afseende är och bör wara, huru som Hans
Kongl. Maij:tt wår unge Konung och Arffurste uthi desse sine
omyndige åhr skal förestås och Rijket styras, så önskade the
inthet heller ann at kunna dherwidh giöra tilfyllest den respect
och wurdnad the draga til Hans Kongl. Maij:tt, höglofl.
uthi åminnelse, och hans sidste åstundan; men emedan the icke
finne den uthi alle sine clausuler compatibel med wår unge
Konungs säkerheet, Riksens rätt och Stendernes frijheet, begäre
the at Riket styres uthi Konungens omyndige åhr effter
den art utaf Regering, som brukades uthi Drotning Christin®
minorennitet, nembl. utaf dhe fem höge Embeten, beklädde af
inföddom Swenskom mannom af Riddarom och Sweenom, hwilke
Rijket styra medh Richsens Rådz råde, effter Sweriges Lag och
hwars och eens dheruthi begrepne rätt och rättigheet, hwilken
16
1660.
likmätigt the ock hegare göra the Högwälbome Herrar Richsens
Regering och Rådh widh sielfwe formens inrättande någre
nödige påminnelser. Men effter som Hans Furstl. Durchhts
persohn icke kan begripas under den nembde qvalitet af Riddare
eller Swen, uthan är Sweriges fundamentallagh emot, at
Furstl. persohner rådzembete, fast mehra Regeringen i Swerige
förestå; altså kunne the icke beiaka det Hans Durchl. dher til
antages, unnande honom elliest all ähra och respect. Skulle
nu widh fattande af Regeringen och Regementet något infalla,
som wore både Richsens wälståndh och derjempte Kongl. Maij:ts
provisional disposition jempnlikt, så såge the icke onödigt at
sådant sattes uthi sin effect och wärkan, dogk så, at det hwarken
inne- eller uthesluthes i krafft af något testamente, uthan
fuller at giöra Hans Sahl. Kongl. Maij:tt uthi dess åstundan
itt hörsambt nöije, men serdeles och förnembligast i anseende
at det är Sweriges fundamentallag, Kongl. Maij:ts säkerheet
och Richsens wälstånd likmätigt. Hwadh Hennes Maij:tt Richsens
Enchiedrotning angår, så ehuruwäl det icke bäfwer warit
brukeligit tilförende här uthi Swerige, at Enchiedrotningen
hafwer hafft in Senatu något votum, likwäl i anseende först
af den nådige och oförtrutne omwårdnad och kärlek, som
H. K. M:t om sit rike, wårt käre fäderneslandh, uthi sin lifstidh
dragit, så at han för dess wälståndh och upkompst skilde
sig widh all roo och hwijla; sedan och i anseende af Hennes
Maij:ts ägne dygdesamme och moderate sinne, hwarigenom man
röhner een särdeles älskan och benägenhet emot Rijket och
dess innbyggiare, så äre wij icke allenast wäl til fridz dermedh,
at Kongl. Maij:tt wår Sahl. Konung skier den förnöijelsen
på den, som han så högt elskadt, i det H. Maij:tt den
avantagen och förmännen uthi Senatu är defererad, uthan önske
och begäre at Hennes Maij:tt derwidh alt framgeent (så
lengie hon förblifwer uthi desse sine eensöriande wilkohr) continuerar
och warder handhafd, på det hon ock sielf kan spöria
och betyga om den trogne, oförsummelige och uprichtige försorg,
som Richsens Regering och Rådh drage om Hans Kongl.
Maijrtts och dess Rikes rätt och wälståndh. Dogk likwäl alt
dette sålunda til förstående, at det skier allena af Stendernes
ägit otwu[n]gne och frije wahl och begäran, med dette
betingande och förbehåldh, at här effter aldrig någon Konung
Stenderne sådant anmodar, fast mindre een Enchiedrotning
dette prsetenderer och som een rättigheet åstundar eller be
-
September.
17
gärer, uthan bruka sig här widh det 10 Cap. uthi Kong.b. LL.
til rättelse och förnöijelse. Och så myckit mehra til betyga
den oföränderlige och fast oryggelige intention at framhärda
uthi den trooheet och eedzplicht, som wij hafwe swurit Hans
Sahl. Kongl. Maij:tt och hans manlige brystarfwingar, dheruthinnan
wij ock til wår dödzstundh continuera wele och skole;
hwarföre förplichte wij oss änn yttermehra at wij uthi krafft
af tilförende giorde Arfföreening hwarken för wäre persohner
eller wäre effterkommande wele kasta wårt ögnemått til något
eventual wahl af någon annan persohn så länge denne wår
allernådigeste Konung eller hans echta mänlige lifserfwingar
äre i lifwet, fast mindre tåhla at sådant oss af någon annan
högre eller ringare wilkohr hwarken med upsååt, ord eller
gerningar föreslås, proponeres eller påbördas nu eller i tilkommande
tider.
Denne resolution, emedan han gick såssom itt swar sub
fide protocolli til Hennes Maij:tt och Richsens Rådh, finnes
den [in actis] (jfr bil. ().).
Sedan deputerades uthskott til Prästerskapet och Borgerskapet
uthi dette ehrende:
Af 1 classe:
Gref Gustaf Oxenstierna, Herr Gustaf Sparre,
Herr Johan Gyllenstierna, Herr Abraham Leijonhufudh.
Af 2 classe:
Herr Peer Flemming, Her Axel Posse.
Af 3 classe:
Her Claes Rolamb, Her Stiernhielm.
Deputati finge i commission at the med höflighet skulle
sondera dheres sentiment och låtha dem weeta wår provisional
resolution, huru wida den wore eenig medh theres meening.
Til den ende må the den schriffteligen upläsa, som den här
ofwan in protocollo är författad; sedan moste man med lämpa
sökia at få them på samme mening. Dher ock the icke wille
condescendera med oss uthi wår mening, hafwe the i commission
at yttra sig, det wij förblifwe widh den resolution, som
war fattad i Götheborg, och nu här är confirmerat, förbundne
af samme skähl at the icke kunne gå therifrån, som nu är
fattadt. The ock moste med swar maturera, effter Rådet dherpå
presserar.
2
18
1660.
När uthskottet kom tilbakars rapporterade the hwadh
widh conferencen med Prästerskapet war förelupit, effter Borgerskapet
icke wore uppe, uthan nedergångne; huruledes Prästerskapet
fuller mäst folie på at blifwa widh testamentet, såssom
det ock wore på Stendernes ansökiande giordt; Doctor
Eric Emporagrius wille ock dherhänn uttyda det ordet, som
brukes i K. M:ts testamente, provisional.
Deputati af Ridderskapet och Adelen remonstrerade Stendernes
ansökiande icke dherhän wara ansedt som wille the inducera
H. M:t at giöra något testamente och förordning om
Richsens styrsel, emedan Hans Maij:tt sielf satt dherwidh;
uthan det wore rätte förståndet, at såssom H. K. M:t wore
med store krig belastad och owist huru snart H. K. M:t komme
i riket, at på det fallet föresij Hans K. M:ts nu regerande
Konungs, sin Herr Sohns, tienlige education och upfostran til
alle Kongl, dygder. Dherhän det ordet provisional bör lempas
och förstås, saivo jure Regni et Ordinum, när itt så oförmodeligit
fall hende, som dy wärr då strax effter skiedt är.
Ther effter toge uthskottet afträde och Prästerskapet lofwade
genom uthskott gifwa dheres swar.
Den 30 Septemb, wore samptlige Ridderskapet och Adelen
tilsammans.
Så deputerades effterschrefne uthskott til Borgerskapet med
samme commission som ofwanberörde uthskott hade fått, som
wore hoos Prästerne:
Af 1 classen:
Greif Gustaf Oxenstierna, Her Anders Lilliehöök,
Her Jöran Gyllenstierna, Pler Jöran Sperling.
Af 2 classen:
Iler Peer Flemming, H. Sewedh Ribbing.
H. G. Peersson Natt och Dagh,
Af 3:die classen:
H. Claes Rolamb, H. Printz,
H. Stiernhielm, Gyllenbring.
Medh samma wore til Bönderne, som på Scholan hade
sin sammankompst, uthi dette ärende förordnade
Her Claes Rolamb, Her Printz.
September.
19
Wid den tiden hade Prästerskapet sit uthskott hoos Ridderskapet,
och förebrachte
1) Tackseijelse för flitig correspondence med dess Stånd
synnerlig sidste conference genom Ridderskapet och Adelens,
uthskott, som war hoos them.
2) At Ridderskapet hade drabbat det bäste måhlet, som
för H. K. M:t wår allernådigeste unge Konung och fäderneslandet
wore säkrast, förmeente fördenskuldh at alle Stenderne
skulle det samma gilla och krafftigt hålla.
3) Önskade the fast gerna at icke någon bookstaf hade
mått blifwa förandrad uthi den Sahl. Konungens ytterste willie
och testamente, helst dherföre at han af Stenderne i hehla fäderneslandet
hade giordt sig så högt meriteradt, at icke dheruthi
skulle eller borde öfwerskridas; dogk så wida at det sträfwade
emot Sweriges lag och statuter kunne the det eij bijfalla,
thy the wore af Hennes Maij:tt och Richsens Rådh giörligen
derom underwiste, och förmeente at Kongl. Maij:tt wår nådigste
Konung skulle stå säkrast med det som nu war belefwat
och slutidt.
4) Effter det går Hans Furstl. Durchkt någorledes under
ögonen, ty såge the för sit Stånd gierna, at högbemälte Furste
blefwe een wiss stat til underhåld giord, som kunde öfwereens
stemma med dess stånd och högheet; dogk icke at landet och
undersåtharne deraf något betungas motte, uthan elliest kunde
tagas dhertil af Richsens drätzel heller innkompst: men quantum
stöde them af dheres Ståndh icke til at nembna, uthan
hemsköte i underdånighet Hennes Maij:tt Drotningen och samptlige
Richsens Rådh.
5) Och som dheres tahl war något intricat, dy badh Herr
Landtmarskalken at the wille fatta det schriffteligen, hwar
af the hade med sig i förrådh ett upsatt, som D. Eric Emporagrius
upläste.
6) At frambdeles icke drages til något exempel den regering,
som Richsens EnchieDrotning nu hafwer.
Dermed toge the afträde och lofwade om 1 eller 14 tima
wela fatta sin schrifftelige cathegoriske mening och den det
Lofl. Ridderskapet communicera.
Denne conferencen med Prästerskapet protocollerade Jacob
Johansson in absentia Secretarij ad alias expeditiones.
Dereffter giorde Gref Gustaf Oxenstierna på uthskottets
wägnar, som war til Borgerskapet, relation om det som
20
1660.
passerat wore, hwilke wäl wore öfwereens med Ridderskapet,
allenast the icke kunde nembna the persohner, som dhe 5 Embeten
bekläda skulle.
Sedan refererade Her Rolamb huruledes Bönderne submitterade
sig i dette ehrende the andre Stendernes gottfinnande,
efftersom dem blef remonstrerat huruledes för Hans Kongl.
Maij:tt wore nyttigt at een wore i Regeringen, som hade qvalitet
af undersåthare och icke så när af högheet och blodzförwandtskap.
Historierne om sådant wäl til kenne, sade een part.
Noch uplästes för samptlige Ridderskapet och Adelen dheres
eenhällige votum, som dagen tilförende blef conciperat och
samtyckt; och effter såssom i Götheborg af Almogen blef offenteligen
sagdt och talat i Rådet, dheres afseende wara på
Hertig Adolph, dher denne Konungen skulle oförmodeligen
genom döden afgå; så emedan det är twert emot Arlföreeningen,
kan ock generera onde humeurer, när the hafwa afseende på
någon annan; hwarföre blef ock i swaret til Hennes Maj:t och
Regeringen subnecterat den clausulen, at ingen skulle hafwa
ögnemått på någon annan. Een dehl wore af den meeningen
det man skulle fatta i samma clausul, at ehoo som helst hemligen
eller uppenbarligen med ord, gerningar eller åthhäfwor
sådane discurser skulle föhra, den skulle straffas som een skelm
och förrädare, men blef sedan gott funnit at den clausulen så
affattades som den i bookstafwen står beskreffwen.
Sedan gick Her Landtmarskalken opp til Regeringen, och
kommandes tilbakars berättade at Regeringen wore tilfridz det
itt starkt uthskott skulle med resolutionen gå opp til Regeringen.
Dheropå skickades Fiscalen [Jacob Johansson] til Prästerskapet
at notificera det Ridderskapet går medh resolutionen upp
och förblifwa uthi alt widh det the them notificerat hafwe.
Blefwe altså nembde i dette ehrende til uthskott til den
Kongl. Regeringen, jempte Her Landtmarskalken:
Af 1 classen:
Gref Gustaf Oxenstierna, Her Gustaf Kurck,
Herr Johan Gyllenstierna, Her Lars Flemming,
Her Carl Sparre, Her Claes Baneer.
Af 2 classen:
Hans Kyhle, Gustaf Persson Natt och Dagh,
Ulf Bonde, Sewed Ribbing.
Oktober.
21
Af 3 classen:
Öffwerste Mörner, Öffwerste Gallen,
Claes Rolamb, Rosenbielm,
Stiernehielm, Axenhielm.
När the komme dher opp insinuerade Her Landtmarskalken
med een kostelig sermon samme swar1) och blef upläsit
1. Ridderskapets och Adelens, 2. Prästerskapsens och så
3. Borgerskapsens betänkiande om Regeringen.
Dereffter talte Richsdrotzeten och tackade Gudh at
Stenderne så enige wore uthi itt så important ährende, önskandes
som ock förmanandes änn ytterligare til alt gott förstånd,
så ock begärte at hwadh upläst wore motte inlefreras
uthi Canzliedt, som det ock på Ridderskapets och Adelens wägnar
lembnades dher qwarr då ginast. Påminte sig at Ridderskapet
wille dagen effter möta H. M:t Drotning Christina, som
då skulle komma inn.
Häropå befalte Her Landtmarskalken Secreteraren at
anslå til den 1 Octobris, at Ridderskapet och Adelen, så månge
som i staden wore, wille sig til häst inställe widh Riddarhuset
och i process möta H. M:t Drotning Christina. Det ock blef
effterkommit.
Den 1 Octobris klockan war 12 instälte sig härwarande
Ridderskap och Adel til häst, och fölgde Her Landtmarskalken
effter den ordning som wahnligit är på Riddarhuset, mötandes
Hennes Maij:tt strax ofwan skantzen. Hemptades uthi
H. K. M:ts wagn; samptlige Richsens Råd mötte i dheres wagnar,
hwilke effter wahnligit sätt kiörde i ordning; och Ridderskapet
och Adelen i stor myckenhet til häst dher framman före,
och så på slottet fördes, dher hon logerade.
Borgerskapet wore til häst och i sine gewähr gatun igenom.
Den 2 Octobris för middagen låthe excusere sig Gref
Gustaf Oxenstierna och H. Landzhöfdingen Graan för andre
bestelningar.
Blef proponeradt at utaf samptlige Ridderskapet och Adelen
motte nembnas itt uthskott, som skulle beneventera H. M:t
Drotning Christina:
') Se sid. 15.
22
1660.
Af 1 classen:
Her Jöran Gyllenstierna,
Her Gustaf Kurck, Her Eric von der Linde.
Af 2 classen:
Hans Kyhle,
Ulf Bonde, Sewed Ribbing.
Af 3 classen:
H. Öffw. Mörner, Gen.Major Danckwart Lillie
Ammiral
Ugla, ströhm.
Sedan påminte Her Landt mars kalken at emedan utbi
dberes öfwergifne swar til Hennes Maij:tt och Riksens Rådh
förbehålle sig Ridderskapet och Adelen widh Regementsformens
inrättande wele giöra någre påminnelser, fördenskuldh wille
hwar classis nembna sine til utbskott:
Af 1 classen:
Gref Axel | , . ,. Her Gustaf Kurck,
Gref Pontus j e a ar ie> IIer Eric von der Linde,
Her Joban Gyllenstierna, Her Hendrich Flemming.
Her Anders Lilliehöök,
Af 2 classen:
H. Peer Flemming. H. Axel Posse,
H. Hans Kyhle, H. Sewed Ribbing.
H. G. Persson Natt och Dagb,
Af 3 classen:
Hans Mörner, Anders Appelbobm,
Claes Ugla, Joban Graan,
Claes Rolamb, Danckwart Lillieströbm,
Jöran Stiernehielm, Jochim Scbuttenhielm,
Udde Ödla Anders Bohm.
Joban Printz,
Secreteraren Ebrenstein kom ifrån Hennes Kongl. M:t
och den Kongl. Regeringen, seijandes sig sender så til Ridderskapet
och Adelen som tbe andre Stenderne, at begära utbskott,
som tbe något starkt wille nembna, som kunde här på
Riddarhuset i morgon komma tilsammans, så skulle han them
något communicera. Resolveredes altså at ofwanberörde uthskott
skal blifwa och förstärkias med effterfölliande:
Oktober.
23
Af 1 classe:
Gref Gustaf Oxenstierna, Her Jöran Gyllenstierna,
Her Joban/Gyllenstierna, Her Jacob Spens.
Af 2 classe skal bela den classis wara.
Af 3 classe:
Drakenbielm och Sparrefeldt.
Dito insinuerade H. Wolmar, Renholdt Otto von Ungrar
H. M:ts Drotning Christinae bref, sub dato Stockholm den 27
Octob. 1653, copialiter, som war dberes Frijherrebref, begärandes
naturaliseres och intages i förste classen.
Blef så derom något discurrerat, och een debi wore uthi
den opinion at den, som icke bäfwer något godz eller feudum
i riket, han bör icke eller bafwa votum eller sessionem bär.
Somblige sade som antingen bägge eller ock een bade godz
antingen i Finland eller Liflandh.
Resolverades: När vidimationen skier på brefwet utaf Secreteraren,
och dbe, Ungrerne, sig utbi persobner inställe, så
skole dbe intagas. Skole elliest ock blifwa adverterade när
tidb blifwer at introduceras.
Hennes M:t Drotning Christina lät förmäla [at] utbskotet,
som til beneventeringen är offwan deputerad, skal effter middagen
få audience.
Dito uplästes Berthil Ruths supplication, som ligger ad
acta (jfr bil. Ö.). dberuthinnan han gifwer tilkenna at sedan
sahl. Carl Ruth och Enewald Ruth wore uthan manlige bröstarfwingar
döde, och inge närmare successorer til dess rum och
votum på Riddarhuset befinna, som han med bilagd genealogia
och attest af sahl. Richsrådet Her Eric Gyllenstierna och
Her Arfwid For bus sampt Petter Golia witz bewiser, änn bans
fader, han och bans bröder; så förmodar han det honom icke
må förwägras sine förfäders rätta ställe opå Riddarbusett effter
matriklen at intaga; inläggiandes een vidimerat copia af
Ruthernes skiöldebreef sub dato Stegeborg den 19 Junij 1559.
Hwarföre effter inthet inspråk deremot skiedde, ty tilläts honom
samme rumm förträda, medb förundran bwij han det icke
tilförende giordt hafwer.
Den 3 öctobris för middagen proponerade Herr Landtmarskalken
för det församblade stoore utbskottet Hennes
24
1660.
Maij:ts och Regeringens ehrende at communicera Stendernes
uthskott een relation (se bil. B.) om alle sakers tilstånd genom
Secretarium Status H. Ehrensteen; den han ock upläste,
och war mech ta lång; tog ock den med sig tilbakars.
Sedan war uthskott af Böndeme och saluterade Ridderskapet,
tackandes lör det at the med them rådslå och öfwerläggia
wele; begärte så her effter som här til itt gott tilträde
niutha; som ock at the gode herrar wille tala för dem hoos
höge Öfwerheeten 1) om den grufwelige accisen, som trycker
mehr sälliaren än kiöparen. 2) at måttet motte rättas och
dermed godh upsicht hållas, at den fattige icke motte effter
som nu skier dermed betungas. 3) at med uthskrifningen
motte lindras.
Dem tilsades al godh benägenhet, som ock nu som förr
communication och tilträde; lofwade ock wela dheres andragne
beswär hehörligen recommendera hoos höge Öffwerheten, så
wäl som elliest wara dem til bistånd, när the oss ålita.
Den 3 Octobris effter middagen war uthskottet tilsammans
om the påminnelser, som skulle giöras widh Regeringsformens
inrättande; då företogs den förre 1634 åhrs Regeringsform
och uplästes af Her Landtmarskalken.
Prsecaverades ock at hwadh nu här giörs skal ingen prrniudiceras
igenom, uthan skal med samptlige Ridderskapet och
Adelen blifwa communicerat, och stå hwar ock een frit sit sentiment
at seija. Jembwäl ock förmantes alle til tystheet och
hemligen hålla hwadh här talat blifwer och är af stort och
högt wärde; alle förplichtade sig dher til och tilböde sig at
afläggia eedh, som the ock den alle underschrifwa *).
Ad 1634 åhrs Regeringsform.
Ad art. 4. Regeringen bör ingen taga uthi Richsens Rådh,
uthan samptlige Richsens Rådhz wetskap och råde.
Ad art. 5. At Regeringen decernerer een wiss numerum på
Richsens Rådh, med Stendernes weetskap och communication.
Ad art. 7. Påminnes om Hofrätterne, at jurisdictionerne,
som nu multipliceres, icke motte confunderes med andres embeten,
uthan Hofrätterne uthi justitien exercere uthan intrång
dheres jurisdiction, som them med rätta bör etc.
’) Denna ed saknas, men deremot finnes den af följande dags utskott
underskrifna. Jfr bil. Ö.
Oktober.
25
Ad art. 8. At Hofrätterne the andre bestärkies med 2 af
Richsens [Rådh]: wälförstående Finlandh och Jönekiöping.
Item at Prseses uthi Jönekiöpings Hofrätt motte wara tilstädes.
Item at Assessorernes wahl skier effter rättegångsprocessens
innehåldh.
Desslikest påminnes om Revisionen icke motte blifwa een
ordinaria instantia: och at dhe, som temere litigera, motte
exemplariter affstraffas.
Ad art. 11. Om Ammiralitets hemman och dheres underhåldh.
Ad 12. Påminnes at Swenska employeras til affaires dustaf,
och the af Adel brukas i Cantzliedt.
Item at dhe 3 chargerne, såssom RichsTygmestare, RichsStalmestare
och RichsJägemestare, motte komma tilbakars under
Ridderskapet, som the tilförende hafwa warit; sampt i militien
Generalchargerne blifwa hoos dem, och strax een blifwer
Richsens Rådh motte qvittera them uthom Feltmarskalkschargen.
Ad 30. art. Önskade at den practiserades, och at när
Landzhöfdingen gior sin tienst och skyldighet, han då blefwe
maintenerad.
Ad 31. Det man begärer af Regeringen, at dhe Swenske
regimenterne motte blifwa hoos Swenske Adelen och besättias
med Swenske officerare.
Ad 37. At lagmanstingen motte hållas hwart åhr.
Ad 38. Är myckit at påminna, och angår Collegiernes
åhrlige reda och räkenskap, som the böra giöra.
Ad 44. Är ock något at seija uthi.
Ad 47. Är ock något at påminnas om naturaliseringen.
Ad 56. At Embetens wahl skier med Regeringen och Rådet
tilsammans.
Ad 59. Uthi hwad consideration Regeringen och Rådet
bör wara, dher om finnes uthi sielfwe påminnelserne N:o 2.
Ad art. 60. Om naturaliseringen och godzens bortskänkiande,
finnes desslikest uthi påminnelserne.
Ad 62. At alt hwad som slutes med Regeringen, Rådet
och Stenderne, det motte blifwa af Konungen hållit.
Sedan desse articler nu så korteligen wore igenomlupne
war förseent, och hwar förlofwades hem til sit til morgons.
26
1660.
Den 4 Octobris för middagen war samptlige Ridderskapet
tilsammans; då proponerade Herr Landtmarskalken at
ehuruwäl i går någre deputati wore tilsammans at öfwerläsa
Regeringsformen, men kunde inthet stort uthrätta, emedan
somblige hafwa låthit sig märkia prsejudicerade at the icke
wore nembde. Nu är witterligit wara wahnligit at sådane saker
altidh pläga tracteres igenom utbskott, at då hwar i sin
classe wille låtha weeta om the hade någon defience til dheres
persohner; explicerandes dherhoos, at sedan the projectet
hafwa giordt, wille the communicera med samptlige Ridderskapet,
som tilförende är sagt, och blifwer til deres widare
correction, med begiäran at the då wille authorisera dette uthskottet,
at hwadh desse giorde icke sedan motte tadlas, och
skal stå allom fritt sin censur dheruthöfwer sedan at gifwa.
Nembdes så af
1 classen:
Gref! Pontus de la Gardie,
Her Johan Gyllenstierna, Her Gustaf Kurck.
Af 2 classen:
Hans Kyhle,
G. Peersson Natt och Dagh, Sewed Ribbing.
Af 3 classen:
Claes Rolamb,
Jöran Stiernehielm, Johan Graan.
Alle classerne äre eenhelleligen tilfridz medh hwadh som
desse persohner (qui in juramento subscripsere) giöra; dogk
så, at sedan communiceres med samptlige Ridderskapet och
Adelen alt hwadh som passerat är, och them sedan står fritt
at läggia til eller ock taga dherifrån.
Företogs altså Regementsformen; och wore uthi den meningen,
at alle GeneralGouvernamenten motte afskaffas, dermed
staten kunde besparas, och i stellet andre qvalificerade
Swenske af Adel brukas.
Ad 4. At een slächt inthet mehr änn 3 til det högsta må
tagas i Rådet, af them som hafwa itt votum på Riddarhuset.
Eij eller enn fader bör dher sittia med 2 söhner, icke eller
mehr änn 2 bröder tillika.
Ad 5. Wore gott at een wiss numerus sattes och som
Richsens tarfwer kunne kräffia.
Oktober.
27
Ad 7. Efftersom om justitiewäsendet myckit är til påminna,
begäres at Regeringen nu deputerer någre wisse män
af Stenderne, som dherom öfwerläggia kunne.
Ad 12. At Swenske brukes widh Cantzliedt och Residentierne,
såssom ock Adelsmans barn komma dher til.
At Landzhöfdingar tages af Ridderskapet, dhe som dher
til äre capable, och inge Richsens Rådh böre wara Landzhöfdingar.
Hwadh H. K. M:ts education widhkommer är nödigt at
taga persohner af them, som äre födde af Swensk slächt, och
utaf Rådet een Gouverneur du Roy. Alle the, som äre närmast
om hans persohn i hans omyndige åhr, böre wara Swenske
och helst af Adel.
Ad art. 30. Efftersom Landzhöfdingarnes embete noga circumscriberes
til at göra redo och räkenskap, så begäre the at
the ock in prsemiis och honoribus måge mainteneres dereffter
uthi deres tilbörlige rang, som står i Regeringsformen näst effter
dhe 3 höge Embeten uthom R. Rådh.
Ad 38. Här widh är til påminna om Stendernes försäkring
at blifwa håldne widh lag och privilegier, huruledes at
Regeringen icke må blifwa för stoor, draga all macht och
myndighet ifrån Rådet och Stenderne til sig, eif eller dheres
macht och myndighet förminskas och wahnhedras; ty synes
wara af nöden någre förslag huruledes een sequivalent myndighet
med något temperamente kan sättias them emoot. Fördenskuldh
föreslås här 3 casus, som lätteligen kunne henda,
hwilke, när the rätt blifwe observerade, mästedels kunne förtaga
stort missförstånd, såssom
1) när een wore suffultus rationibus, och Regeringen wore
eens emot Rådet, at då den hade macht at provocera til samptlige
Rådet: och hwadh the samptligen slote, det skulle wara gilt.
2) I fall Rådet wore discrepant, då skulle Öffwerståthållaren
provocera til Regeringen och Rådet.
3) Dher Regeringen och Rådet giorde itt, droge all myndighet
til sig och sine, så tiente 1. at the åhrligen effter Regeringsformen
giorde reda och räkenskap. 2. at hwar 3:dje
åhr förschrefwes een almänn Richsdagh, och då borde skie een
uthförlig information af Regeringen och Rådet för Stenderne
af alt hwadh i medlertidh passerat wore, och då wara skyldige
at taga dhe påminnelser, som Stenderne af dheres frijheet
och rättigheet hafwa då giorde (!).
28
1660.
Dette alt finnes uthförligare uthi påminnelserne öfwergifne
art. 2 beschrifwit, ut infra docebitur et suo loco signabitur.
Een part urgerade at icke pluralitas votorum motte gälla
i Eidet. Item någre considerable beneficia och charger icke
dehlas utban Richsens Rådz råde, såssom ock Regeringen och
dess persohner borde wallias med Stendernes communication.
Bör ock i acht tagas huruledes i förtiden är olikt tilgångit med
embeternes utbdelande, och at persohnen bör proportioneras
effter embetswilkohren och icke embetet effter persohnen; och
at capable männ motte tagas så i civil som militarische tienster,
at Riket består af capable subiectis, som hafwe lagt sig
på at förstå den function som the bekläda skole, och det uthan
anseende til d. 1, 2 eller 3 classerne.
Innkom så på Hennes Maij:ts och Regeringens wägnar
Secreteraren Ehrensteen och förebråchte tu ting: 1) At
Ridderskapet och Adelen wille wara betänkte på the Danskes
af Adelen immatriculerande effter pacternes innehåldh; upläste
hwad dherom i Götheborg 1658 blef slutidt: och dette af
den orsaak at the til H. K. M:ts begrafning äre hijt förschrefne;
jembwäl ock gifwa deres betänkiande i samme ehrende
om Präster och Stappelstäderne. 2) At itt uthskott icke
myckit starkt wille effter middagen komma opp at förnimma
någet om H. M:ts Drotning Christinae wärff.
Dhertil deputerades jempte Her Landtmarskalken effterschrefne:
Af
1 classe:
Greif Axel de la Guardie, Herr Jöran Gyllenstierna.
Af 2 classe:
Hans Kyhle.
Af 3 classe:
Harald Ochse, Israel Lagerfeldt,
Jöran Stiernhielm, Eric Rosenholm.
Johan Graan,
Dito effter middagen ginge ofwanschrefne af uthskottet
upp til den Kongl. Regeringen, och tillika med uthskott af
Prästerskapet, Borgare och Bönder hörde sig föreläsas Drotning
Christinae ingifne proposition, som hon memorial kallar,
och deraf bekommit copie, som in actis finnes. (Jfr bil. Ö.)
Oktober.
29
Den 5 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen [tilsammansj. Då proponerades:
1) Om D. Jönses Terseri och Mester Hennings anbringande
om information på underskrifften af den schrifft hoos den
Kongl. Regeringen angående Richsens styrsel.
2) Uthskottets förrättande i går hoos Richsens Regering
och Råd, som angick Drotning Christinae värf til Rådet; då
uplästes samme memorial publice.
Dereffter discurrerades öffwer dette ehrendet och wore een
part i den meningen, at sedan hon haffwer trädt ifrån religionen,
den hon och hennes förfäder manligen hafwe förfächtadt,
så skulle Arfföreningen medhgifwa som hade hon underhållet
förbrutit och giort sig deraf förlustig: resolverades icke deste
mindre, at såssom Ubsala recess må hafwa sådant uphäfwit,
ty kunde Hennes M:t förschrefne underhåld icke wägras så
länge hon inthet machinerer emot Riket.
Sedan inkom uthskott af Borgerskapet, betackandes samptlige
Ridderskapet och Adelen för all betedd gunst widh förrige
Richsdagar, serdeles dhe communicationer, som Stenderne
emellen förtroligen pläga skie, försij sig ock i lika motto ännu
wederfahras; begärte sedan l:o) förnimma Ridderskapets och
Adelens sentiment om H. M:ts Drottning Christina wärff, såssom
ock pro 2:o) om den incorporation, som skie skulle med the
wundne lenderne af Dannemark, så ock justitieadministrationen.
Her Landtmarskalken mötte them [med] reciproque
helssning och contestation af wahnlig communication etc. Discurrerandes
obiter om incorporationen som berört är, och refererade
sig på hwadh i Götheborg 1658 uthi dette ehrende
wore passerat, och sedan uthi det andre ehrendet uptäkte
dheres mening at Ridderskapet och Adelen walle confirmera
Hennes Maij:tt hennes underhåldh, dogk så at hon icke hemligen
eller uppenbarligen uthsprider sin Papistiske religion, widh
förlust af sitt underhåldh.
Sedan the hade tagit afträde, voterades i dette ehrendet:
På 3:ise classis wägnar förde Her Rolamb votum:
1) Underhållet belangande hafwa the igenom Ubsala recess
inthet at seija emot.
2) Religionen hwad widhkommer, så är inthet mehr änn
skäligit at fäderneslandet derom försäkras, och at dette ehrende
committerades den Kongl. Regeringen och Richsens Rådh medh
Prästerskapet derom behörligen communicera.
30
1660.
2:da classis: Dher Hennes Maij:tt reser uhr landet hafwer
det inthet betänkiande, men blifwer bon inne, så moste
om religionen widare försäkras.
l:a classis disputerar Hennes M:t intbet underhållet, men
om religionen post abiurationem bäfwer mehra betänkiande.
Oppå dette sendes utbskott til Borgerskapet:
af 1 classe Her Lars Flemming,
af 2 classe Her Öffwersten Gustaf Horn,
af 3 classe H. Lagerfeldt,
at communicera them ofwanscbrefne votum.
Til Prästerne sendes inge förr ann tbe i dette ebrende
communicere medb oss.
Den 5 Octobris effter middagen proponerade Her Landtmarskalken
bwadb för middagen wore passerat, och fans
nödigt at någre beskickades til Prästerskapet, maturerandes
swaret, efftersom den Kongl. Regeringen och Rådet pressera
dheropå, såssom ock förmäla at ingen retracterer hwad i recessen
wore accorderat, schrifwit eller underschrifwit, förblif—
wandes widh theras förrige sentiment.
Blefwe til utbskott förordnade:
Af 1 classe:
Her Jöran Gyllenstierna, Her Sperling.
Af 3 classe:
Gustaf Pauli, Harald Ocbse.
Eric Slatte,
Sedan företogs Regeringsformen och blef pro memoria anteknadt
i sinom tidh at påminna om Richsdrotzetens och Marskens
embeter i förre och gamble tider, at tbe ock widh samme
myndighet borde conserveras.
Ad art. 44. At inge particuliere Mothén motte sammanscbrifwas,
uthan almänne Richsdagar när så pressant äbr.
Art. 47. Naturaliseringen moste limiteras, 1) at sådant
bör. skie med communication af Richsens Rådb, 2) at man
dermedb inthet nähr änn votum et sessionem, undantagandes
Richsens Rådz embetben och Landzböfdinge embeten, sampt directionen
af land och festningar; item Kongens education, til
hwilke charger den naturaliserade icke med rätta borde admitteres,
utban hans barn, som kunne skattas för inländske männ.
Oktober.
31
Ad art. 56. At missbruket må afskaffas, som i någre åbr
är practiserat utbi Richsens Rådz wälliande, at qvaliteten bör
commandera och lagen hafwa sin vigeur, at af Riddarom och
Swenom må wällias utban respect på classerne.
Ad art. 59. Hwad som stadgas af Regeringen, Rådet och
samptlige Stenderne, det bör bafwa crafft, och Konungen bör
sådant confirmera förr änn ban träder til Cbrono och Scepter.
Art. 60. Utbi Konungens omyndige åbr skal ingen nobiliteres
utban Stendernes wetskap, utban märkelige tienster af
literis et armis.
At rangen emellan tbe civil betiente effter embeterne må
hålles widh macht, och Regeringen med Rådet derom må förordna
uthi concurrentier af civil och militariscbe charger, såssom
ock at förtaga abuser uthi sessioner, at privilegierne må
observeras.
Utbi sielfwe Regeringen bör ock icke mehr wara änn een
af een släcbt.
Sedan inkom utbskottet ifrån Prästerskapet och berättade
at Prästerne begära 5 dagars dilation angående Drotning Christinae
wärf, emedan om religionen är een saak af stoor wichtighet
och consequence; wele igenom deres uthskott sammaledes
af den Kongl. Regeringen sökia dilation, helst emedan
Drottning Christina bäfwer i 8 åbr halft tidli at smida ihop
den schrifften och bon i 5 åbr warit catbolisk; kunne altså
på 2 timar icke precipitera sigh; wore een saak, som K. M:ts
och posteritetens säkerhet benger opå och icke kan i sådan
hastighet debatteres. Tilstode icke heller at precipitera sig
för wäre religionsförwandters skuldh i Tysklandh; hwilket om
wij giorde, så förorsakade wij itt båhl på wår religion; wore
ock i den mening at bennes underhäldh skulle blifwa i penninger
och icke i lender.
Den 8 Octobris för middagen war samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans; och proponerade åtber Her Landtmarskalken
om H. M:ts Drotning Christine wärff om underhållet,
derom the fuller wore eense, allenast om religionen
borde försäkras.
Her J. Gyllenstierna begärte at recessen motte upläsas,
som ock giordes af Her Landtmarskalken.
Om souverainiteten och independencen, at den mehra bin
-
32
1660.
der ann gifwer henne friheet; hinder henne så wida at hon
må agnoscera wår fundamentallagh.
Pacta höre servari, och om religionen moste blifwa een
serdeles clausula.
Her Gyllenstierna menar at recessen borde limiteres,
serdeles om guardiet.
Her Rolamb förblifwer widh förrige voto, och om religionen
lärer nu limiteres, sedan förändringen med hennes religion
är skiedd. Her Rolamb berättade ock om hennes ord,
at hon begärte med sit hoffolk allenast exercitium religionis,
offererandes sig at gifwa försäkring.
Gref Gustaf Oxenstierna meente at under hennes och
hoffolkets frijheet kunde myckit practiseras. Sådant wore obrukeligit,
at hafwa annat exercitium religionis. I Hennes Maij:tts
tidh hafwa först Ambassadeurer fädt tilståndh at haffwa dheres
exercitium religionis, men aldrig förr hafft det.
Her Jöran Gyllenstierna: Hon kan inthet hålla sin
försäkring, emedan den wore emot hennes religion och det hon
in abiuratione inn för Gudh swurit haffwer.
Gref Gustaf Oxenstierna förmeente wara een saak,
som rörde fundamentet af wår säkerheet och frijheet. Om
revenuerne och respecten disputerer ingen.
Tertia classis voterade genom H. Rolamb at the förblifwa
widh förrige voto, och at underhållet kunde inthet disputeras
henne, och at om religionen motte limiteras.
Her Johan, Her Jöran Gyllenstierna sampt Gref
Gustaf Oxenstierna begärte dilation at votera.
Proponerades om denne saak skal företagas förr än the
sättia sigh i postur, som det sig bör widh denne tiden.
H. Rolamb: Man kan giöra bäggies.
Gref G. Oxenstierna: Om man icke skulle tala medh
Rådet, at dette motte stå så lengie Regeringen blefwe inrättat
som sig bör.
H. Rolamb: Bäggie saker äre giörlige, emedan regeringssakerne
wore wisse persohner committerade.
Det wore ock ingen deremot at icke een sådan påminnelse
motte giöras i Rådet, effter inthet periculum är in mora.
Sedan uthi een sådan difference blef häruthinnan voteradt:
Om denne saken bör anstå eller ock nu slutas?
Tertia classis voterade och tinner saken af den beskaffenheet,
at the förblifwe widh förrige voto om underhållet.
Oktober.
33
2) såssom om religionen är itt reservatum, altså må den puncten
stå til dess the äre richtige medh the påminnelser, the äre
i wärket medh om Regeringen, helst effter the hafwe sådant
communicerat medh Prästerne och Borgarne.
2:da classis wil at the först communicera med Rådet och
Stenderne om bäggie puncterne.
l:ma classis är ock i samme mening, at påminnelse derom
skier hoos Rådet, och skiutha opp til dess Regeringen först
sattes.
Blef sedan nempt uthskott, som ginge til Rådet at begära
dilation, effter ingen Regering änn är satt, och til dess andre
wäre saker äre richtige, som förr äre proponerade, och är een
saak som toucherer hehla fäderneslandet:
Af 1 classe:
Her Gustaf Sparre, Her Eric Leijonhufudh.
Af 2 classe:
Hans Kyhle, Gustaf Persson Natt och Dagh.
Af 3 classe:
Erland Kafle, Udde Ödla.
Efftersom uthskottet skal gå dijt opp, så wil Her Lan dt -  marskalken weeta hwadh the skole tala.
Swarades: At giöra een underdånig påminnelse om icke
denne saken skal kunna anstå något bättre framm.
Her Gustaf Kurck: At den puncten om underhållit är
inthet skäligit at disputera, effter henderne förlängst äre dherunder.
Med religionen är een fast annor saak.
Greff Pontus och Her Eric Leijonhufud äre i samme
mening.
Her Gustaf Sparre: At man gior påminnelse om dilation,
effter det wore skäligit den at differera.
Her Kurck, Her Lars Fleming, Greff Stenberg: At
saken inthet bör dilationeres.
Her Gen.Major Wrangel: At man begärer dilation.
2:da classis blifwer widh sit förrige voto, at hoos Rådet
giöres påminnelse.
3:a classis. Her Rolamb sade sig wara eense quoad
materiam. Dette är status qusestionis: 1) Saaken är för 2
dagar sedan debatterat af störste hoopen af oss och een stoor
3
34
1660.
dehl i andra classen, är ock voteradt och votum communicerat
med Prästerne och Borgerskapet. När wij nu hegare dilation,
så är som saken ann inthet wore resolverat, som wij
det solenniter hafwe giordt. Skulle man gå til Richsens Rådh
och seija henne inthet wara resolverat, så giorde wij them til
osanningsmän som gå åstadh. 2) Hwad wårt votum angår,
hafwe wij uthi det eene om underhållet resolverat at wij inthet
kunne henne det med skiähl förwägra, effter alle skiähl
tilförende ähre debatterade. Religionen, af hwilken fahran
störst är i lengden, begäre wij af Richsens Rådh at the med
Prästerskapet wäl försäkre oss in hoc puncto om säkerheten i
religionen, reserverandes oss at Regeringen och Stenderne talas
widh dherom, och at dette ehrende upskiutes til framdeles
och inthet prostitueres oss uthi förre voto. Wij äre ock kombne
icke at giöra uthan unfå propositioner, opå hwilke wij böre
swara.
2:da classis blifwer widh förre voto och differerar til widare
Drotning Christin* försäkring.
Her Johan Gyllenstierna: Modus procedendi är in
thet
rätt, som är at gifwa sentiment om accessorio och gå
principale förbij.
Her Landt mars kalken: Mäste äre oense at uthskottet
går upp och begärer dilation.
Her Gustaf Kurck: Det är res pessimi exempli at gå
ifrån dedh, som tilförende een gång är voterat och slutidt.
Deropå gick det uthnembde uthskottet medh Her Landtmarskalken
opp til den Kongl. Regeringen och Richsens Rådh.
Den 8 Octobris effter middagen. Då war samptlige Ridderskapet
och Adelen opkallade och ifrån Prästerskapet ankom
M. Peer Steuchius med 5 andre Prästmänn, gifwandes
tilkänna Drotning Christinae petita och postulata, ogerna i dag
dem förnummit at Hennes Maij:tt här haffwer uprättadt itt
capell och aldeles exercerar icke för sig allena, uthan offenteligen
den Påwiske religionen, och som wij weete hwadh fahra
dherutaf kan oss öfwerkomma och dören öpnas til een saak,
som inthet så lätt kan, när hon blifwer inritad, afskaffas, derföre
synes bäst sådant nu i tidh at förekomma, efttersom det
ock synes som Ubsala recessen skulle liberera henne ilrån alt
tiltahl. Hon hafwer ock låthit sig förliuda, at effter een Ambassadeur
är fritt at exercera sin religion, så må hon hafwa
Oktober.
35
samma frijheet; och emedan det wore een annor respectus med
hennes exercitio och een Ambassadeurs, så wille dheres Stånd
communicera med Ridderskapet och Adelen, begärandes få
weeta dheres inrådh och betänkiande, hwadh häruthinnan wore
til giöra.
Her Landt marskalken på Ridder skåpets och Adelens
wägnar erkende med tacksamhet och wänskap den ähra at the
låtha sig här på Riddarhuset til communication öfwer itt så
angelägit ehrende finna. Hwad Hennes Maj:ts postulata widhkommer,
så äre the oss tillika proponerade, och hafwa tagit
them uthi noga betänkiande, men af innestående fahra, som
reprsesenteras, tagit them uthi mognare consideration. Om
capellet hade dhe tilförende icke wetat. Och såssom them
härom wore owitterligit, altså wele the talas widh dherom och
sedan communicera med Prästerskapet.
Uthskottet af Prästerne sade ock som them wore förekommit
som Hennes Maij:tt wille exercera religionen med öpne
dörar, hwilket wore fahrligit effter folket är nyfikne och lätteligen
kunne förföras; allegueraudes Örebro beslut de anno 1617.
Föredroge ock at wäre religionsförwandter skulle icke ringa
apprehendera denne sak, när the sådant förnumme och eenkannerlig
hölles på slottet.
Sedan repeterade Her Landtmarskalken Prästernes föredragande
om Drotning Christin* offentelige exercitier, föreslåendes
om man genom admonition til henne eller ock igenom
Richsens Rådh låthe förehålla henne dermed at afstå. Talte
ock om det uthskottet, sorn för middagen wore deputerade til
Richsens Rådh, at när the komme på slottet, så wore Richsens
Rådh nedhgå[n]gne.
Rolamb tykte gott at innehålla medh det förre uthskottet
och nu öfwerläggia hwadh Prästerne föredragit hafwe. Twikar
ock om Prästerne uthi alt wore underrättade. Skulle sådant
wara publiquement skiedt, är det nog efftertänkeligit.
Hon bör nu med swar patientera och wij fortfahra med påminnelserne
til Regeringsformen, effter hehla wår wälfärd hänger
här på. Drotning Kerstin ock är sensibel.
Her Landtmarskalken meente at man borde sådant
igenom deputatos notificera hoos Richsens Rådh, det man något
dermed patienterade, och i medlertidh the deputerade fortfahra
med hwad the under henderne hade om påminnelserne.
Hwaropå deputerades uthskott til Prästerne at notificera
36
1660.
dem at Richsens Ridderskap och Adel hegare någre dagars
dilation hoos Richsens Rådh:
Af 1 classe:
Herr Carl Sparre, Her Lars Flemming.
2 classe:
Arfwid Ifwarsson, Carl Peersson.
3 classe:
Jonas Bure, Landzhöfdingen Törneskiöldh.
Dhe skulle tacka them för giorde communication. 2) at
the om H. M:ts Drotning Christinae exercitio publico religionis
icke wore noga informerade, och effter saaken war af stoor
importance wele the på någre dagar taga henne i betänkiande
och til den ende wele gå opp til Richsens Rådh at begära dilation.
3) något patientere.
Kommandes derifrån tilbakars berättade the hwadh dher
wore passerat, at the intliet wele accommodera sig til dheres
mening, uthan wele förekomma exercitium religionis publicum,
dherföre the ock nu ginge til Richsens Rådh.
The som hafwa warit hoos den Kongl. Regeringen berättade
1) ehuruwäl the gerna hade defererat Ridderskapet och
Adelen i theres begäran, så emedan denne är een saak af den
wichtighet, som the gerna såge at Ridderskapet och Adelen
först förklarade sig uthöfwer1). Qui cito dat, bis dat. Prästerskapet
hafwa warit dheroppe och warit henne emot. Dheres
resolution wille the communicera med Ridderskapet i morgon.
Her Sewed Bååt hade kommit ifrån Drotning Christina
och berättadt sig wele reversera sig i denne saak så starkt
som the begärte.
Den 9 Octobris för middagen komme samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans på Riddarhuset klockan war 8;
och proponerade Her Landtmarskalken huruledes i går war
resolverat at Drotning Christinae saker skulle anstå, men effter
uthskottet förnam af Richsens Rådh at the gerna såge at wij
oss ju förr ju heller häruthöfwer förklarade, skulle wij giöra
oss dheropå betänkte.
Uthnembdes ock itt starkt uthskott til 50 eller 60 per
-
') Obs. att eftersats saknas.
Oktober. 37
sohner af Ridderskapet til at öfwersee projectet, som är skiedt
öfwer dhe påminnelser som skulle giöras om Regeringsformen.
Her Sewed Bååt bäfwer berättadt Drotning Christina tilbudit
at reversera sig så starkt som the begära. Desslikest
H. Rolamb sade sig tält widh Doctore Laurelio om Drotning
Christina, och hon för honom tilbudit sig gifwa itt starkt revers.
The irrade sig nu om altaret, skal ock hafwa beclagat
sig at dhe lede blasmer af Theologis i Tyskland, at the skulle
något sådant exercitium tilstädia.
Då kom ock budh ifrån Regeringen at Her Landtmarskalken
skulle komma opp til them.
Desse nämbdes at wara uthi ofwanberörde uthskott om
Regeringsformen:
Af 1 classen:
Her Eric Sparre i Grefwernes Her Gabriel Kurck,
ställe af Södermöhre, Her Lars Flemming,
Gref Stenberg, Her Rhenhoff Johan Ychsel,
Her Jöran Gyllenstierna, Her Hans Ulfsparre,
Her Jacob Spens, Her Johan Wrangel,
Her Gustaf Sparre, Her Jöran Sperling,
Her Carl Carlsson Sparre, Iler Öfw. Lieut. Leijonskiöldh.
Af 2 classen:
H. Peer Flemming, H. Gustaf Peersson,
H. Gustal Horn af Kankas, II. Linnardt Ribbing.
H. Arfwid Ifwarsson,
Af 3 classen:
Carl Sack, Anders Appelbohm,
Erland Kafle, Swen Strussberg,
Hans Mörner, Israel Lagerfeldt,
Gustaf Pauli, Lillieströhm Danckwardt,
Claes Uggla, Anders Munck,
Harald Ochse, Jochim Schiittenhielm,
Johan Galle, Anders Bohm,
Jacob Törneskiöldh, Axenhielm,
Eric Planting, Eric Rosenholm,
Johan Printz, Kils Burenskiöldh.
Jacob Johansson sendes medh swar til Borgerskapet af
dheres postulato.
38
1660.
Sedan kom Her Landtmarskalken ifrån den Kongl.
Regeringen ock berättade om deres giorde relation, huruledes
Prästerne kafwe warit dheroppe ock låtkit förnimma huruwida
tke hafwa in particulari inlåtkit sig med Drotning Ckristina
om religionen, dker hon hafwer brustit til tåhrar, ock när
Prästerne kafwa låtkit märckia sig at the icke wore sinnade
at disputera henne sitt underhåldh, som een gång wore slutidt,
kon lofwat emoot them, så wäl som emot Her Richsdrotzeten,
så starck revers, som the någon sinn hegare. Förmeente
sådant kunna skie igenom itt utkskot af samptlige Stenderne
tilkopa; ock tke wore sinnade tkeröfwer i morgon at communicera
med Stenderne. Prästerne ock kafwa tagit på sig at
stylisera reversen.
Her Landtmarskalk en berörde ock huruledes den Kongl.
Regeringen hafwer sagt at een starck inqvisition skal hållas
om them som äre borta. Böre ock effter Riddarkuusordningen
kotka, ock af H. Landzhöfdingen exeqveras. Sade ock at begrafningen
skulle skie den 28 kuius.
Sedan uplästes projectet af påminnelserne [til Regeringsformen]
(se bil. C.) för det stora uthskottet, och fanns gott
at tilsättias skulle, det tke 5 Embeten altidk här residera
skulle.
Item när ställen in Collegio vacera eller någon är siuk,
så skal den äldste in Collegio strax förträda stället.
Item om Regeringens respect ock rumm förbehålles altidh
Hans Furstl. Durchkt sin wahnlige rang, ock hermed icke menes
honom at prseiudicera såssom II. Kongl. M:ts faderbroder.
Her Lagerfeldt påminte in primo casu, om den påminnelsen
icke skulle gifwa een irring ibland Rådet.
H. Rolamb: At Rådet är medium emellan Regeringen
och Stenderne.
Her Ycksel påminte om förställen, at man icke något
statuerar, som offenderar alle Principes in Europa.
Her Jöran Gyllenstierna swarade sådant i Pohlen ock
Spanien wara brukeligit.
Ad 11 om nobiliterande, at ingen af annor orsaak än literis
et armis bör adlas.
Om intagande på Riddarhuset war Her Ycksels mening,
[at] när kan edocerar medh legal skiähl laga förfall, så må
han niutha sit breef til godo.
Ad 13. Her Ycksel exciperer emot förläningar, at dke
Oktober.
39
icke längre änn til dies vitse måge durera för stoore ock långe
förtienster.
Ad 8 angående naturaliseringen voterades om den 3 conditionen
dheruthi författad.
Af 3 classe, H. Rolamb: Generaliter kwad dker är conciperat
wele tke icke gå itt ord ifrån, effter som 1) är det
Sweriges lag lijkmätigt circumscriberat af dem som af sielfwe
naturen kafwa inplantadt kerleken til fäderneslandet. 2) dhe
andre officia äre af lika wilkohr. In exteris deest naturalis
inclinatio. 3) äre empkatiqve ord: 1. innfödde Swenske männ,
som kafwa jus civitatis. 2. inthet wara utklänsk, qui potest
accipere jus civitatis genom naturaliserande. 3. eij uthföddom,
kwilket är een defectus af naturaliseringen och icke må hafwa
tilträde til tke store Embeten kär i Swerige; men effter det
är en saak som kan chocquera någon, om een bene meriterad
excluderas skulle'). Detta är itt missförståndk och bör förstås
om Swerige och Finland; undantagandes Liflandh, Brehmen
och Pomern, ock at wäre privilegier grunda sig oppå det samma,
synes af 9 artic. i Riddarhuusordningen.
Secunda classis, H. Arfwid Ifwarsson: Effter H. Rolambs
skiähl äre krafftige, blifwa the dkerwidk at Swerige ock
Finlandh gouvernerus af Swenske infödde; utkom landz äre så
höga ckarger, at tke kunne få sitt nöije i Liflandh, Pomeren
och Brehmen.
Den 9 Oetobris effter middagen war det stoore uthskottet
församblat på Riddarhuset. Dijt komme ock Prästers, Borgares
och Bönders uthskott, at öfwerläggia om Drotning Christinae
wärf.
Herr Landtmarskalken betackade samptlige Stenderne,
som behaga at träda uthi wårt huus at öfwerläggia II. M:ts
Drotning Christinae postulata; dherutkinnan wij oss skäligen
wele beqwäma som H. K. M:ts och alles wår säkerhet må fodra.
Episcopus Lincopensis betackade samptlige Ridderskapet
och Adelen för dheres förtrolige communication med det
Ståndet, och at the blifwa fägnade. Kom så til rem och beropade
sig på recessen uthi denne handelen fattad i Ubsala
1654 och sedan den förändring som hon hafwer giordt i religion,
hwilket om the nu confirmerade moste the höra illa af
een och annan. Kär the häremot betrachte Hennes Maij:ts
') Obs. eftersats saknas.
40
1660.
mildheet widh Regementet, hennes förfäders meriter, hennesHer
fader hållit religionen widh macht, styrdt Riket wäl, dödde
för religionens skuld, seendes församblingens stoore förtryck af
the Påwiske, item Konung Carl den IX och Gustavus I, som
alt äre rooten til alt dette och libererat oss ifrån oppressione
tyrannica, uprättandes testamentet som alle successores obligera
skulle, derifrån likwäl hon nu är fallin; så skulle synas
något swårt om man aldeles ginge ifrån det föraccorderade
underhåldet; men at gå och confirmera den recessen in illo
puncto, håfve the stoore betänkiande, considererandes at hon
som lät den fatta satt i Regementet och ingen wiste at hon
war affallen, dher hon dogk anno 1644 och anno 1650 försäkrade
Stenderne at blifwa uthi den religionen, föruthan at
hon ock uthi den war döpt, så ock kort förr ann hon resignerade
Regementet i Ubsala och Stockholm begick Herrans Högwärdige
Nattwardh, at man på den tiden icke kunde twifla
om henne. Fördenskuldh ock nu begiäres at den må limiteres,
på det sådant icke må skada posteriteten. Exercitium religionis,
som hon begärer, så weet Gudh at dem gior i theres
Ståndh sådant hierteligen ondt, efftersom ock dette hoos dhe
eenfaldige kan förorsaka stoor förargelse; the ock blifwa uthförde
som the ingen religion achtade; the wore hwarken warme
eller kalle. Seer man på framfame Konungars recesser, så är
alt exercitium Papisticum förbudit, somblige gådt ifrån hufudet,
som hafwe sutit i civil eller ecclesiastique embeten derföre.
Sedan Arfföreeningen skiedde anno 1604, försäkringen i
Nykiöping och Örebro beslut oprättades, så hafwe wij warit
trygge. Fäderneslandet är sedan quoad cultivationem terrse et
mores myckit förbättrat, och är tekn til at Gudh haffwer handhafft
religionen; det ock gamble RichsCanzleren, som han war
itt oraculum, hade sagt, Uthi förrige tider, Konung Johans,
Konung Sigismundi, äre altidh funnits (!) nijtelskande män, som
hafwe tagit sig det wärffwet ann. Så wele ock the giöra.
Communicera derföre med Richsens Enchiedrottning och Regeringen,
och fördenskuld gerna wele sökia eendrächtig resolution
med the andre Ständeme, althenstund ock Swerige igenom
eenighet uthi religionen warit myckit lyckosambt; alleguerandes
Religionsstadgan anno 1655 uthgången; läggiandes
dhertil: Jag wil heller haffwa Gudh til wänn, änn låtha falla
hwadh som dhertil hörer, haffwer Salig Konungen sagdt. The
hafwa een godh meening och wele accommodera sig til itt slut
Oktober.
41
och måhl; williandes så gratificera Drotning Christina, at Gudz
försambling derigenom icke må lida mehn eller the höra sinistra
judicia. Om modo haffwa the hemstält den Kongl. Regeringen
medh Richsens Rådh at öffwerläggia. Och emedan
hon haffwer resolverat sig at leffwa och döö uthi den Papistiske
religionen, om då icke skulle wara betänkeligit at hon skulle
niutha dhe lenderne, eller ock the immediate medh all jurisdiction
motte komma under Hans Kongl. Maij:tt, och Drotning
Christina niutha capitalet och räntan deraf. Propter commercia,
quse intercedunt inter imperantes et subditos, kan snart
spargeras een widrig religion. 2) Oansedt han suspicerer inthet
gerna något ondt, så kan dogk myckit spelas dherunder om
hon lenderne skulle bekomma, fast änn recessen monde förbiuda
dem at pantsättia. Hwartil Caesar och Romana ecclesia
gerna skulle contribuera, sampt Elector Brandeburgicus och
Ecclesia Romana1)' In religione Pontificia månge godz ifrån
familierne kombne igenom testamenterande. Cui Regina addicta
et jurata est. Hwaraf kunde föllia krig och örlig, eller
ock lösa them igen.
Prytzen på Borgerskapets wägnar talte: Såssom den
materien samptlige Richsens [Stenders] uthskott är widh handen
gifwen af den Kongl. Regeringen, som ock importerar at
talas widh af och ann, och sökia eenhälligt och moget rådh
af samptlige Stenderne2)- Uthi sin schrifft söker hon twenne
ting: 1) At om underhållet recessen i Ubsala motte under
schrifwas.
2) Een apart försäkring af Stenderne, efftersom
hon sedermehra hafwer förandrat religionen. Quoad 1) så besinne
wij wäl Hennes Maij:tts milde Regemente, såssom ock
hempta längre tilbakars den Gustavianische familiens stoore
förtienster och oförtrutne flit at erhålla oss widh wår Christelige
religion, så kunde likwäl widh dette tilfälle och itt så importerligit
wärk the dher widh icke stanna eller nu icke med
flit vigilera til K. M:ts och fäderneslandzens wälfärdh och säkerheet;
på andre sijdan besinne the at på den tiden när recessen
giordes och bewilliades, war ingen witterligit at hon
skulle wara sinnad til träda ifrån sine förfäders och serdeles
fadrens Gudzdyrckan, den han medh sin blodh förseglat haffwer;
wele inthet gerna uthi det första göra henne något mehn,
men om modo är til betänkia om recessen simpliciter skulle
‘) Möjligen upprepadt genom misskrifning för »imperium Romanum».
2) Obs. satsen bristfällig.
42
1660.
ratificeras eller ock limiteras. Underhållet wele the inthet
wägra eller taga igen ordet som the een gång loffwat haffwe.
När hon får schriffteligit revers om sit underhåldh synes them
det andra wara itt öfverflödigt wärk. Hafwe ock inge andre
opinioner, änn een ånger och medlidande at hon har fallit
ifrån den sanna religionen. Wij uthi wårt Stånd uthi denne
puncto kunne icke göra henne någon försäkring. Wele gerna
heqwäma och underkasta sig serdeles Ridderskapsens betänkiande,
förmodandes them kunna finna det expedient, som denne
sakzens wichtigheet må likmätigt wara.
Böndernes Taleman sade: Hwad Hennes Maij:tt widhkommer,
kunne wij icke förwägrä underhållet; tyckie likwäl
illa at hon har wildt ifrån den religionen, som hennes Far har
stridt som een ehrlig Herre före; men at the igenom hwariehanda
sätt, gifftermåhl eller slikt, icke måge draga sig någon
olycko öffwer hufudet, det äre the eens med the andre Stånden,
hegärandes at det Lofl. Adels- och Riddareståndet dherom
wille arbeta etc.
Häropå trädde Her Landtmarskalken med Ridderskapet
och Adelen tilsammans afsides i cammaren och discurrerade
sig emellan. Sedan komme the inn och Her Landtmarskalken
betackade them samptlige för dheres communication, seijandes
Ridderskapet och Adelen om underhållet icke stort det Hennes
Maijrtt difficultera, uthan om modo som här discurreras
wore något större betänkiande.
I det samma sende Hennes Maj:tt Drotning Christina effter
Herr Landtmarskalken med begäran det han wille komma
opp til henne; det han ock strax giorde, och kommandes tilhakars
sade, at sedan han berättade samptlige Stendernes uthskott
här wore tilsammans, begärte hon det han wille recommendera
them hennes wärff. Hennes exercitium religionis skulle
hwarken publice eller privatim någon scandalisera. In ecclesiasticis
wille blifwa widh Swenske och tilbiuder sig på det
krafftigeste at reversera, allenast the wille den reversen schrifwa,
så ock underschrifwa.
Episcopus Lincopensis moverade: Om man skulle kunna
blifwa widh förre recess, så kunde thet inthet cum honore ecclesiae
bestå, at hon sitter i Rom och skal disponera om ecclesiasticis;
äfwen ock om det skulle wara de dignitate Regni at
hon in civilibus skulle disponera. Syntes gott at souverainiteten
blefwe hoos dem i Swerige med jurisdictione och dominio,
Oktober.
43
men reditus komme henne til godo, för hwilke Her Gouverneuren
giorde henne räkenskap före, skiutandes sådant under
samptlige Stendernes sampt Richsens Rådz mogne betänkiande.
Her Landtmarskalken föreslog såssom itt förslag, at
in ecclesiasticis persohnerne föresloges af Consistorijs, in civilibus
Richsens Rådh föreslå them, och hon motte dem confirmera.
Lincopensis: Wår säkerheet är dermedh icke noga conserverat.
Doctor Terserus: Hennes Farfader libererade olerum at
taga confirmation ifrån Rom. Finge icke hennes Gouverneur
sättia suse Principis embetsmänn? Elliest så står uthi recessen
itt olideligit ordh, som motte expungeras, at hon ingen bör
giöra räkenskap, hwilken exemption medh rätta bör limiteras.
Lincopensis: Om hon skiönt wore independent in civilibus,
in ecclesiasticis kan hon aldrig wara.
Prytz: Om iag saken rätt fattar, så skal Hennes Maj:ts
intention mehra wara ansedd til säkerheeten på underhållet,
änn högheeten, och såssom jura majestatis äre individua, så
må man sådant til wår och dhe wåres [säkerhet] dherom discurrera
och föreslå; och at hon niuther underhållet icke i
krafft af recessen, uthan den tractat, som nu uprättas; faller
ock dheropå at hennes Gouverneur upbär reditus, och superioritas
in ecclesiasticis et secularibus blifwer hoos Hans K. M:t,
och såssom den regula är infallibel: Hsereticis non conservandam
fidem, det man dogk om hennes persohn icke wil presumera,
synes honom gott at dette communicerades medh Richsens
Rådh.
Doctor Brunnius: Alle hafwa den hugen at wela accommodera
Hennes Maij:tt så myckit som giörligit och förswarligit
ähr.
Her Landtmarskalken: Såssom wij med god förnöijelse
hafwe förnummit af dheres märkelige tahl, at jura majestatis
böra blifwa altidh hoos Hans Kongl. Maij:tt och Chronan, men
reditus komma Hennes Maj:t Drottning Christina til goda, så
synes wij nu eenige. Ty hålles icke oskiäligit at wij gå 5 af
hwarf Ståndet at gifwa Richsens Rådh wår mening tilkemia,
effter Richsens Rådh fodra dheropå swar.
Episcopus Lincopensis sade tiden wara kostelig, och at
instrumentum, som skal uprättas, motte öfwersees af samptlige
Stenderne förr änn det confirmeras, på det man kunde på
-
44
1660.
minna hwad som behof des; nästan ångrandes hwadh som i
hastigheet giordes i Ubsala.
Slöts at dette schriffteligen skulle fattas til morgons, som
conceptet af dheres slut sub bil. D. finnes.
Bönderne begärte ock at Pddderskapet wele låtha fatta
theres mening, som kommer medh Ridderskapsens öffwereens,
och finnes sub bil. E.
Den 10 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans, repeterandes hwadh af Stendernes
uthskott i går passerade; wore någon, som hade i den
resolution at påminna, kan han seija.
På 3:se classis wägnar framsade Her GeneralMajor Linderot,
hållandes gott hwadh af uthskottet häruthinnan i går
wore giordt, finnandes skäligit at man communicerer det med
Richsens Rådh.
2 classis är i samma mening, at det först communiceres
med Richsens Rådh.
Her Landtmarskalk en begärte 3 motte nämpnas af
hwar classen til uthskott:
Af 1 classe:
Gref Steenberg, Her Claes Baner.
Her Gustaf Kurck,
Af 2 classe:
Peer Flemming, Linnardt Ribbing.
Gustaf Horn,
Af 3 classe:
Erland Kafle, Johan Printz,
Claes Rolamb, Israel Lagerfeldt.
Desse skole seija at jura majestatis altidh blifwa hoos
Chronan, och jus redituum sive fructuum percipiendorum kommer
Hennes M:t Drotning Christina til, at upbäras utaf een
Richsens Rådh, Swensk, som altidh skal wara hennes GeneralGouverneur.
Dito proponerade Her Landtmarskalken om den Riddarehuus
tompten >), som Directorerne föreslå at kunna sällias,
efftersom penningar behöfwes til byggningen, så frampt Ridderskapet
och Adelen så finne gott. Blef så eenhälleligen
') Jfr protokollet för den 28 Sept. sid. 11.
Oktober.
45
resolverat at den skulle sällias til den som mäst wille gifwa,
och dher någon af Ridderskapet wille den kiöpa, skulle den
wara för een annan närmast. Blef ock ihugkommit at Hans
Excell. Herr Christer Horn den kiöpa wille, hwilket Ridderskapet
och Adelen bewilliade.
Gick dermedh uthskottet upp til Hennes Maij:t och Richsens
Rådh. Kommandes dijt berättade 1) Her Landtmarskalken
at alle Stenderne hafwe warit uthskottswijs dagen
tilförende tilsammans och discurrerat öfwer den materien om
Drotning Christinae wärff, dher the effter håldne conferencier
omsijder eenhälleligen stannade widh the wyrdige herrars af
Prästerskapet giorde förslag, at Drottning Christina må niutha
sit underhåldh, som Hennes Maij:tt genom een infödd Swensk
herre af Richsens Rådh det tilställa skulle aldeles oförryckt,
så at räntorne af dhe henne uthfäste städer och provincier
skulle Hennes Maij:ts disposition på ofwanberörde sätt wara
underkastade. Dogk som säkerheeten håller öfwerwichten, ty
böre ock til den ende jura majestatis majora och minora in
ecclesiasticis et civilibus uthi samme städer och länder altidh
lyda och höra odeelade under Hans Kongl. Maij:tt och Chronan;
underkastandes alt sådant Hennes M:ts Richsens Enchiedrotnings
och Dheres Excelbrs Richsens Rådz mogne rådh och
gottfinnande, och dette för Richsens och alles wår säkerhet,
som i dette fall bör, som sagt är, hålla öffwerwichten.
2) talte Episcopus Line op ens is på Prästerskapsens wägnar
och repeterade som sådant förslag icke komme ifrån det
Ståndet allena, uthan wara itt eenhälligt afftahl i afftons at
dheres afskiedh skulle schriffteligen upsättias af hwart Ståndet,
hwilket skulle den Kongl. Regeringen öfwerlefreras; i det
öfrige wore eense med hwadh i sielfwe materien wore talat.
3) Prytzen för Borgerskapet sade them warit tilsammans
och omsider slutit at alt skulle submitteres den Kongl. Regeringens
mogne rådh och censur; giörandes i det öfrige itt medh
det som reda ofwanberört är quoad materiam ipsam.
Dheropå begärte Her Landtmarskalken at få swara
något opå Hans Ehrewyrdighets Biscopens tahl; sig hafwa quoad
materiam warit eense medh the andre Stenderne, men om modo
tagit ad referendum til samptlige Ridderskapets ankompst och
gottfinnande, hwilke medh störste dehlén, som af uthskottet i
afftons wore tilhopa, sammalunda folio på den mening at wij
skulle insistera den wahnlige seeden in consultationibus, at al
-
46
1660.
tidh först underkasta Richsens Rådz betänkiande och icke understå
sig dem något at föreschrifwa.
4) Talemannen för Bönderne gaf desslikest tilkenna det
Ståndet wara tilfridz medh the andre Stenderne, önskandes at
med hennes affall icke kunde förorsakas Riket och Stenderne
nu eller i framtiden någon olycka; hetroendes alt sådant Richsens
Rådh och Regering at öffwerläggia och förekomma i bäste
mottan.
Herr Richsdrotzeten på Hennes Maij:tts Enchiedrotningens
så ock samptlige Rådets wägnar tackade samptelige Stenderne
gunsteligen och wenligen för dheres mödo i denne saak
och gode inrådh, som the försporde wara an sedt til fäderneslandzens
säkerheet och nytta. Sade fuller at uthi orden kunde
wara een lithen difference emellan Ridderskapet och Prästerskapet,
den inthet hade stoort upå sig, men quoad rem ipsam
wore alle Stenderne eense; begärandes at sådant icke stort
skulle achtas, så ock at Stenderne lithet wille taga afträde;
som the ock giorde in anticameram. När alle Stenders uthskott
komme dher inn, begärte Episcopus offenteligen at Ridderskapet
och Adelen icke wille taga till onda, at något ordh
kom af honom för hastigt fram. Taltes så publice eller privatim
icke mehr derom. Deropå kom Secreteraren Clingstedt
och begärte at Landtmarskalken, Episcopus Lincopensis och
Prytzen skulle komma inn i Rådet, dhet the ock giorde; hwarest
annat icke blef förhandlat, ann effter H. M:t Drotning Christina
hafwer äskat uthskott af Ständerne, taltes dhe therom
widh, om dhe skulle gå dijt.
Sedan blef samptlige uthskottet inkalladt til Rådet, och
Her Richsdrotzeten proponerade at effter som rådeligast
wore på alle giörlige sätt accommodera Hennes Maij:tt Drotning
Christina, som minst för oss och wår säkerhet wore til befahra,
om man icke skulle finna någon medelwäg; föreslåendes såssom
til itt expedient, at Drotning Christina in ecclesiasticis aldeles
inthet skulle hafwa at disponera; men om giörligit wore at in
civilibus hennes Gouverneur skulle alt sådant beställa under
hennes nampn, och således hade umbram sine corpore, effter
som the regalia majora henne tilförenne icke tilhöra.
Härpå trädde Stendernes uthskott in anticameram tilsammans
och med åthskillige discurser öfwerlade pro et contra,
at the omsider samptligen ginge inn til Rådet och sade:
1) Herr Landtmarskalken å Ridderskapets och Adelens
Oktober.
47
uthskotts wägnar: At dette uthskott som här är (dogk uthan
prseiuditz af theres medbroder) finner gott at, det som föreslagit
är, Drotning Christinae betages all disposition in ecclesiasticis;
in civilibus äre the tilfridz at alt skier under Her
GeneralGouverneurens, såssom een infödd Swensk Riksens Rådz
disposition; allenast i embetens uthdeelande expedieras fulmachterne
af Her GeneralGouverneuren i hennes nampn, sampt annat
hwadh dheruthi skier.
2) Det samme ock Prästerne bewilliade, läggiandes dette
dhertil, at henne nu strax betages alt exercitium religionis
Catholicae Roman® privatum et publicum.
3) Prytzen på Borgerskapets wägnar sade häruthinnan
wara twenne ting at see opå: 1) Civiliteten och 2) res ipsa.
1) Civiliteten deferera the henne för månge motiver gerna och
fördenskuldh gerna unna henne sitt underhåldh; opprepandes
dhe stycken, som Stenderne komma öfwereens uthi, såssom
wore at hon in ecclesiasticis inthet hafwer at disponera; hennes
Gouverneur skulle wara een Swensk infödd af Richsens
Rådh; henne bestodes underhåldh. 2) men rem ipsam belangande
för sitt samwete skuldh, til alles wår och wäre effterkommandes
säkerheet, inthet annat kunde seija, änn at dheres
Ståndh funne gott at såssom hon recessen haffwer förbrutit,
så tyckes dem at man skulle see til, det hon med goda kunde
persvaderas jurisdictionen desslikest in civilibus at afstå.
4) Böndernes anförare sade sig giöra itt med the andre
Stenderne, skiöt alt til the gode herrar af Regeringen, effter
the inthet förstode sig dheropå, som han ock föga giorde, emedan
han nästan icke wiste hwadh han in realibus sielf talte
uthi een saak, som öfwergick hans och the andre hans medbröders
förståndh.
Beslöt så Her Richsdrotzeten på samptlige Regeringens
wägnar medh tackseijelse til Stenderne, och at the dagen thereffter
skulle bekomma Regeringens sentiment och swar i denne
saak.
Den 11 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans på Riddarhuset; då lät Her Landtmarskalken
excusera sig igenom Secreteraren, at han för infalne
siukdomb i Rådet i går inthet kan komma opp i dagk; begärte
at Her Jöran Gyllenstierna eller Her Gustaf Kurck wille
förträda hans ställe. Dheropå ginge samptlige Ridderskapet
48
1660.
och Adelén tilsammans och consulterade, slutandes at Secreteraren
skulle gå upp til Rådet och seija Landtmarskalkens ursächt
och deropå begära dilation til morgons; som han ock
giorde. När han kom tilbakars, sade han at den Kongl. Regeringen
tyckte illa wara at Her Landtmarskalken wore siuk;
wille låtha dermedh blifwa och anstå til morgons.
Den 12 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans, och voterades uthi Drottning Christinae
saak; hwar uthinnan alle 3 classerne wore eenige, at
hon hafwer dispositionen in civilibus genom een Swensk herre
infödd, af Richsens Rådh, som är Gouverneur, men in ecclesiasticis
betages henne all disposition. Modus procedendi committeres
Hennes Maij:tt och Richsens Regering.
Sendes ock Schillerfeldt opp til Rådet, at förnimma om
the skulle gå til Rådet eller til Drotning Kerstin, som hon har
begiärat. Han kom igen, seijandes sig til Rådet warit inkallat
och fädt til swar, at the må gå til henne, om hon så begärer.
Och dher the komma til tahls om religionen, skole the aldeles
afslå jurisdictionen in ecclesiasticis, såssom ock exercitium
publicum och privatum här i Rikedt.
Dheropå inkom Clingenstedt och berättade sig wara
skickat af den Kongl. Regeringen til seija, at sedan Schillerfeldt
war opp i Rådet hade the funnit gott at icke hasta rnedh
swaret på Generalpropositionen, förr änn Richsens Rådh wore
eenige om Regeringsformen.
Sedan gick Ridderskapet och Adelen, som på den 10 huius
stå schrefne, opp till H. M:t Drotning Christina; då Her Landtmarskalken
i begynnelsen excuserade at man i går inthet
kunde komma opp. Swarade hon, Drotning Christina, sig då
som nu inthet annat wela, änn recommendera sin saak hoos
dhe gode herrar af Ridderskapet och Adelen, til hwilke hon
hafwer itt så gott förtroende, som någon i weridén, ther af
dhe reda haffwe giordt proff, medh begäran at the icke wille
låtha förföra sig af Prästerne, som kanskie komma och urgera
på någre ting, [på] hwilke hon inthet kan ingå; medh flijt
recommenderandes at hon snart motte få swar och resolution.
Ifrån Drotning Christina gick uthskottet til Hennes Maj:tt
Richsens Enchiedrottning och samptlige Richsens Rådh, refererandes
hwadh hoos Drotning Christina wore passerat och här
ofwan är schrifwit, såssom ock gaf tilkenna alle classium vota
Oktober.
49
och Ridderskapets och Adelens enhällelige mening om Drotning
Christinae wärff, som dessi ikest här offwan är berördt,
quoad jurisdictionem in civilibus.
Richsdrotzeten tackade them på samptlige Regeringens
wägnar, så ock sade Hennes Maij:tt och Rådet wara nu i arbete
at fatta een sådan resolution, som Hans Kongl. Maij:ts
säkerhet och fäderneslandzens wälfärd wore likmätig, och så
snart den wore färdig skulle den samptlige Stenderne communiceras.
Den 12 Octobris effter middagen beslöts endteligen at
hwadh den actionen emellan Her Landtmarskalken och Greff
Gustaf Oxenstierna widhkommer, så är den aldeles dödad och
at ingendhere parten beskyller hwar annan.
Blef ock resolverat, at alt hwad i denne saak finnes i
protocollo, skal bliffwa expungeradt, undantagandes näst ofwanschrefne
slut, då ock Gref Gustafs inlagu i någres åsyn uphrendes
i cammaren.
Den 13 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans, så capita familiarum som extracapita.
Då repeterade Her Landtmarskalken hwadh hoos Drotning
Christina så ock den Kongl. Regeringen war passerat.
Och uplästes puncterne och påminnelserne (bil. C.) i samptlige
Ridderskapsens närwaru.
Då proponerade Greff Gustaf Jokansson Baneer kwilket
mehra wore til considerera, hans ståndh eller ock chargen,
alleguerandes patris et avorum merita in patriam etc.
Ad 13) påminte Gref Baneer och Gabriel Kurch om
dheres godz i Tyskland, som föräldrarne hafwe tungt och surt
förwärfwadt, eenkannerlig om Bärts, och bewilliades een intercession
dherom hoos den Kongl Regeringen, och derom införes
uthi particuliere beswären.
Dereffter inkom Secreteraren Daniel Behmer ifrån den
Kongl. Regeringen, hwilken lät helssa Ridderskapet och Adelen,
så ock förmälte at den Kongl. Regeringen hade under
hender änn itt wärk af observationer uthöfwer den förrige Regeringsformen,
som the wille communicera med samptlige Stenderne;
begärte at Ridderskapet och Adelen anten alle eller
igenom uthskott wille wara tilstädes, så skulle det blifwa them
50
1660.
meddelt; förklarade och uttydde dedh, at sådant är itt project
som förslagswijs af Regeringen är upsatt, icke så at den Kongl.
Regeringen endtligen wil bliffwa dherwidh, uthan [til] communication
med samptlige Stenderne.
Herr Landtmarskalken trädde med Ridderskapet och
Adelen till conference, och sedan på theres wägnar begärte at
thet motte inhållas med observationer til dess Ridderskapet
och Adelen får inlefrera sine påminnelser.
Sedan beslöts at det skulle skie uthskott til Präster och
Borgare, och begära at the komma hijt klockan är 2 effter
middagen. Nembdes så af
1 classen:
Her Johan Gyllenstierna, Her Gabriel Kurck.
2 classen:
H. Peer Flemming, H. Arfwid Ifwarsson.
H. Ulf Bonde,
3 classen:
Johan Ekeblad, Lilliechrona.
Noch itt uthskott, som skal wara här klockan är 2 effter
middagen, at upläsa wäre påminnelser om Regeringsformen:
Af 1 classen:
Gref Gustaf Oxenstierna, Her Gustaf Kurck,
Her Jöran Gyllenstierna, Iler Lars Flemming,
Iler Johan Gyllenstierna, Her Eric Leijonhufudh,
Her Eric Sparre, Her Öffwerste Yxkull.
Af 2 classen:
H. Peer Flemming, H. Arfwid Ifwarsson,
H. Hans Kyhle, H. Christer Boije.
H. Ulf Bonde.
Af 3 classen:
Carl Sack, Johan Munck,
Gustaf Cruus, Peer Hammarskiöldh,
Erland Kafle, Johan Graan,
Claes Ugla, Israel Lagerfeldt.
Claes Rolamb,
Sedan proponerade Her Landtmarskalken på sahl. Her
Kewenhiillers frus och erfwingars wägnar, at sahl. Her Kewen
-
Oktober.
51
hullers lijk skulle i morgon begrafwas, begärades at Ridderskapet
och Adelen wille wara det fölliachtig til sin lägersstadh.
Dheropå inkom een Cantzlieschrifware ifrån Regeringen
och begärte at Her Landtmarskalken wille komma opp til Regeringen,
effter som een utaf dhe andre Stenderne sammaledes
ock kommer dijt.
Sedan kom Her Landtmarskalken tilbakars och på
Regeringens wägnar refererade huruledes itt project wore fattadt
om någre observationer, som Secreteraren Behmer berörde;
så taltes med honom, Her Landtmarskalken, at the
skole haffwa frie hender så sedan som förr at föredraga dheres
påminnelser; the wille nu för tidens skuldh, som maturerar
myckit, taga det emot; och wore ingaledes theres mening
at betaga them theres frijheet uhr henderne.
Deropå kom Secretarius Behmer, hafwandes samme project
medh sig, och finnes in actis sub bil. F., begärandes at
det motte emottagas.
Herr Landtmarskalken på Ridderskapets och Adelens
wägnar begärte at Secreteraren wille taga afträde i cammaren.
Hwaropå samptlige Ridderskapet och Adelen blef proponerat
hans wärff, med begiäran the wille seija sin mening,
hwad han honom swara skulle.
Voterades i saaken af 3 classen. Her Rolamb: The wele
at Her Landtmarskalken remonstrerade Rådet, at effter the
see det Secreteraren är dermed nidkommen, så wele the med
wiirdnad thet emottaga, men begäre dherhoos at den Kongl.
Regeringen inthet wil taga någon förtörnelse at det emottages
med sådant förbehåld, at det inthet må läsas förr än det reservatum
effectueres, som den Kongl. Regeringen hafwer dem
tilsagt, at få gifwa inn theres nödige påminnelser.
2 classis: At projectet tages emot til dess det communiceres
med Stenderne, och wäre påminnelser först inlefreras.
1 classis: Taga det emot med ofwanberörde reservato, och
at wij få swar opå wårt project och påminnelser.
Dermed inkallades Secreteraren Behmer, och Her Landtmarskalken
sade: Ehuruwäl dhe hafwe förmodat at inge
flere propositioner skulle them påbördas, förr änn the hade
warit richtige med wäre påminnelser, erkenne icke dess mindre
deres skyldigheet at taga dette project emot, medh reservato
at wij det inthet företage, förr änn wij hafwe fått swar
opå wårt project.
52
1660.
Herr Behmer sade af sig sielf och uthan ordre, som een
tienare och elliest medel (!) här i Riddarhuset, at han inthet
kan see dherunder något liggia förborgat; tror ock at dher
een privatim wille läsa det igenom, eller någre få raader, så
skulle the inthet finna något dheruthi, som them prsejudicera
skulle, uthan snarare til äfwentyrs gifwa them lius uthi the
påminnelser, the kunne hafwa under hender; det wore ock een
brukelig form och methode, at alle propositioner komma ifrån
högre handhen. Regeringen wille ock inthet annullera hwadh
förr lofwat wore, uthan mehra stadfästa, at dette är itt understödh
i saaken.
Herr Landtmarskalken begärte at Secreteraren wille
uttyda alt i bäste mottan, som the hade med deras anhållande
een godh intention.
Sedan oplästes matrikulen, och dereffter tilsades Landzhöfdingerne
at the schrifwe starke bref til dheres Landzhöfdingedömmen,
at Adelen inställer sig uthan försummelse til
Hans Sahl. K. M:ts begrafningsact.
Befaltes anslåes til Måndagen at matrikulen opläses för
embeternes uthdelande widh begrafningsacten, så ock at weeta
hwars och eens charge.
Den IB Octobris effter middagen. Då war uthskottet
tilsammans. Ankomme så 2 Prästmänn at förnimma om the
hade fädt budh af den Kongl. Regeringen, hwar the skole
komma tilsammans at höra Richsens Rådz project. Gafs dem
eenhälligt swar, at Ridderskapet och Adelen hafwe begärat
dheres ankompst för wårt ägit project skuldh, det wij hafwa
fatta låthit.
Deputerades uthskott til Borgerskapet:
Af 1 classen Her Lars Flemming.
2 classen H. Arfwidh Ifwarsson.
3 classen H. Peer Hammarskiöldh.
Desse skulle seija Borgerskapet det wij wele communicera
med them wårt project af påminnelserne, som wij hafwe oss
förbehållit at giöra widh Regeringsformens inrättande, och oss
af den Kongl. Regeringen wore belofwadt.
Uthskottet kom tilbakars och berättade Borgerskapet wille
komma hijt at förnimma hwadh Ridderskapet och Adelen wille
med them communicera, effter the inthet wore upkallade til
den Kongl. Regeringen.
Oktober.
53
Kort dereffter instälte sig Prästers och Borgares uthskott.
Då uplästes projectet af påminnelserne, beståendes uthi 15
puncter.
Ad 1) Det ordet infödde Swenske meente Prytzen myckit
wäl meent och wäl borde observeras, om så kunde skie etc.
Ad 2) Dher som talas om Regeringens wahl, sade Doctor
Brunnius at det Ståndet drager sig undan, effter the
känna icke persohnerne.
Ad 10) påminte Prästerskapet om någre excesser, som skie
i sambqwemer af bröllop och begrafningar, med titulerande och
slikt. Hwaropå blef them swarat, at dher the sådant igenom
itt particulier uthskott eller schriffteligit upsatt wele gifwa tilkenna,
så skal sådant remedieras.
Item påminte Her Borgmestare Prytz: twenne compatible
tienster.
Prästerne begäre een copia af det, som upläsit blef; och
bewilliades, såssom ock skulle giöras itt extract at communiceras
när så behöfwes, och finnes bil. G.
Den 15 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans; och uplästes matrikulen, hwar
effter chargerne blefwe anteknade. (Se bil. H.)
Dereffter komme 4 Prästmen, betackandes för giorde communication
af projectet, hugnandes sig deraf, och begärte sielfwe
projectet, som ock bewilliades. Dermed innehöltz extractet.
Sade sig ock bekommit projectet af nye Regeringsformen, wele
giöra itt med dette Ståndet.
Uthnembdes så uthskott, som skole revidera dhe eenskylte
gravamina, som Ridderskapet och Adelen in particulari angå:
Af 1 classen:
Her Gustaf Kurck, Her Claes Baner,
Iler Lars Flemming, Her Ernest Creutz.
Af 2 classen:
II. Ulf Bonde, H. Arfwid Ifwarsson Natt och
H. G. Peersson Natt och Dag, Dag.
Af 3 classen:
Gustaf Pauli, Johan Graan,
Ernest Forbuss, Israel Lagerfeldt,
Johan Printz, Johan Axenhielm.
54
1660.
Den 15 Octobris effter middagen war ofwanschrefne uthskott
tilsammans; och företoge dheres beswär, ingifne til Kongl.
Maij:tt, glorwiirdigst i åminnelse, annis 1654 och 1655, dher
opå the inge resolutioner ännu bekommit, föruthan hwad in
Martio 1660 i Götheborg denne Kongl. Regeringen them meddelte;
och annoterades:
1) At Ridderskapet och Adelen få niutha dheres godz frije
för extraordinarie uthlagor til Chronan.
2) Få niutha förmedlingar effter privilegierne, när Adelsmannen
förmedlar hemmanet.
3) Om konungsådran och olaga dämbningar.
4) 1644 åhrs klädeordning reassumeras, confirmeras och
exeqveras, sampt andre leges sumptuarise uprättas.
5) At moderera tienstefolks löhn.
6) Absentes uthan laga ursächt motte plichta.
7) At Riddarhuusordningen blifwer hållen uthi den 8
puncten.
8) Om jurisdictionen i Gref- och Friherreskap.
Herr Graan förmäl te huruledes i Österbotn practiseras,
at Grefwen och Friherren exercerer jurisdictionen genom sin
betiente i Gref- och Friherreskap, men öfwer Cronones och
Adelens bönder Lagläsaren, som Grönan betahlar.
9) At een mann icke må bekläda Häradzhöfdinge, Underlagmans
och Assessoris embeten tillijka.
10) Klagas det Adelsmäns tienare få beskydd af rätterne,
när the anklagas för tiufwerij, som det wore handfångit godz.
11) Itereras den 3 puncten uthi 1655 åhrs gravaminibus.
12) Om jure patronatus.
13) Den 8 puncten uthi 1655 åhrs gravaminibus.
14) Den 1 puncten uthi postscripto om rooteringen på
ströögodz.
15) Den andre puncten i postscripto om knechterne.
16) Elucidation på 1655 åhrs Richsdagsbeslut.
17) At köparen må betala accijsen och icke sälliaren.
18) Om skutor i Finlandh etc.
Den 16 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans; och proponerades
1) At minorennes i så wichtige saker icke måge komma
på Riddarhuset; blef så eenhälleligen beslutit, at the, som icke
äre kombne til sine laga åhr, skole absentera sig.
Oktober.
55
2) Refererade Her Landtmarskalk en huruledes Rådet
sende neder til honom, at han med 2 af hwar classe skulle komma
dher opp; och effter Ridderskapet och Adelen wore dissiperade,
excuserade han med begäran at det motte anstå til i dag.
The swarade neij. Blef så han allena upkallad; och kommandes
i Rådet, hafwer Rådet tyckt illa wara at projectet på
observationerne uthöfwer Regeringsformen icke är emottagit;
läthe förmärckia sådant icke wara communiceradt them för
een lagh, uthan då som nu altidh hafwa frie hender at agera.
Optoge sådant owahnligit procedere för een despect, som inthet
Rådet, uthan Hans Kongl. Maij:tt wore wederfahren; skulle
ogierna see at så handterades på Riddarhuset, at det komme
på dhe extremiteterne, som för denne tiden icke tiana; at man
skulle gå på Riddarhuset och låtha votera och see hwem dher
til orsaken wore, effter sådant af någre particuliere persohner
må wara skiedt och i saken icke wore voterat. Richsens Rådh
begärte at the om them inge andre tankar fatta wille, ann at
the altidh meena dette Ståndet wäl, som theres söhner, slecht
och förwandter här sittie.
Sedan effter någre discurser at Ridderskapet och Adelen
hafwe i alle motto sigh wäl comporterat så här som i Götheborg,
blef voterat huruledes man sig dette antaga skal och
denne reprimanda behörligen möta.
Deropå inkom uthskott af Borgerskapet, Jacob Abrahamsson
Borgmestaren i Ubsala medh flere, och näst helsning och
tackseijelse för communication i gemehn, som i synnerhet dhe
puncter af påminnelserne, af hwilke the hafwa bekommit copie
och nu bar tilbakars; ginge så alle puncterne igenom:
1) Om educationen hafwa inthet til påminna.
2) Regeringens wahl. Hemskutit tilförende den Kongl.
Regeringen.
3) Om numero Senatorum, finne the ock skäligit, och är
dher på swarat i projectet af Regeringens observationer.
4) 5) 6) 7) Önske at dhertil komma motte och een revision
på Lagen kunde skie.
8) Finne nödigt och nyttigt.
9) Angår Ridderskapet och Adelen allena.
10) Finnes icke oskiäligit, uthan nödigt och nyttigt.
11) Angår Ridderskapet och Adelen, dheruthi Borgarne
inthet hafwe til seija.
56
1660.
12) Pröfwas sammaledes nödigt och nyttigt.
13) Een nödig punct och nyttig.
14) Een proportionerat betalning är skälig och nödig at
den må observeras.
15) Angår inthet dem.
16) Finne skäligit och nödigt, som ock Richsens Råd hafwa
detsamma påmint.
Önskandes til itt sluut at dette alt kunde winna een godh
fortgång och med nåder uptagas; betackandes för godh communication
etc.
Her Landtmarskalken betackade sammaledes them, och
gerna såge, som the af Prästerskapet hade bekommit anledning,
at dette kunde underschrifwas af samptlige Stenderne.
Effter Borgerskapets afträde företogs voteringen uthi ofwan
berörde ährende, som under deliberation war förr ann the
ankomme, nembl.
Af 3 dass. skulle gerna see at itt uthskott går til den
Kongl. Regeringen och förklarar sig 1) annat inthet meent,
än det som hörsame undersåthare wäl tienar, och 2) begära
dilation sampt anmoda at itt gott förståndh emellan Öfwerheten
och undersåtharne uthi dheres rättigheet motte conserveras
och erhållas.
Her Rolamb tilläde Ridderskapsens och Adelens intention
noga wisa, huruledes the i alle stycken sökia til at maintenera
H. K. M:ts respect och säkerheet, så ock conservera Richsens
Rådh uthi dheres tilbörlige heeder, och således såssom frije
Stender icke meritere een sådan reprimanda; samptligen fallandes
opå denne meeningen, sampt ock den motte nampngifwas,
som hafwer beswärat sig icke fädt votera, ressenterandes
dhe orden af hårde reprimander med hoot af extremiteter, och
icke anstår at senda slike ordh nider til itt frijtt Ståndh.
2 dass: At itt uthskott ginge upp at giöra relation huru
wida procederat wore, som ock begära som itt fritt Ståndh
mainteneres widh dheres rättighet.
1 dass. war i den mening at itt uthskott går upp och excuserar
oss, så ock bewisar oss bruka wår rätt och oss ingripes
uthi wäre privilegier; the wille sielfwe gå hijt och votera;
motte ock begära weeta hwilken sig bedagat hafwer dheruthöfwer
at han icke har fädt votera.
Nembdes så uthskott af hwar classe:
Oktober.
57
Af 1 dass:
Gref Steenberg, Her Gustaf Kurck,
Her Jöran ! . Her Eric Leiionhufudh,
Her Johan I Her öffwerste Ychsel,
Her Gustaf Sparre, Her Ernest Creutz.
Af 2 dass:
Hans Kyhle, Linnard [Ribbing?],
Ulf Bonde, Seved Ribbing,
Gustaf Horn, Christer Boije.
G. Persson Natt och Dag,
Af 3 dass:
Clas Ugla, Törneskiöld,
Clas Rolamb, Johan Graan,
Peer Hammarskiöld, Lagerfeldt.
Herr Landtmarskalken til samptlige Ridderskapsens
och Adelens större nöije repeterade, om dheres mening icke
således wore til förstå, den han i Rådet å dheres wägnar proponera
skulle, som han den schriffteligen hade fattat och dem
föreläste på effterfölliande sätt, och hans autographum finnes
ad acta (jfr bil. Ö.j:
När Ridderskapet blef remonstrerat och notificerat utaf
hwadh sätt, som iag blef tiltalt utaf Richsens Rådh, nembl.
at Ridderskapet hafwe despecterat Kongl. Maij:ts Proposition
och densamma icke welat igenomläsa, och detsamma är skiedt
igenom någre persohners angifwande på Riddarhuset och at
dherom aldrig blef hwarken proponerat eller voterat publice på
Riddarhuset; altså till at justificera oss, och at contrarie är
skiedt, och den dilation wij hafwe begiärt uthi samme saak är
icke skiedd utaf någon elack intention, uthan utaf förre actioner
kunne Richsens Råd nogsampt see, huru högt Konungens
respect och theres är utaf oss i acht tagen, så wäl uthi Götheborg
som nu; altså som the äre oskyldigt theruthinnan hårdt
tiltalte, altså begäre the at Richsens Rådh uthi consideration
utaf wår oskyldigheet, såssom ock utaf det, som wij altidh
hafwa dem hewijst, dhe wille ock oss tractera som itt fritt
Ståndh, och icke prejudicera oss uthi wäre privilegier med inquisition
utaf wäre votis på Riddarhuset, hwilken extremitet
58
1660.
Dheres Excellentier icke skulle wela tilbiuda det ringeste
Ståndh uthi Rikedt1).
Dette alle eenhälleligen samtychte, med begäran at dher
någon wore häremot, den wille stiga opp och seija sin mening;
det ingen gioi-de.
Här opå inkom H. Secreteraren Behmer ifrån H. M:t och
Regeringen om hegrafningsdagen, at the wille skynda sig medh
det, som blef them i Lögerdags öfwerskickat, effter the gerna
wille hålla den herammade och til een dehl uthschrefne dagen,
och månge ehrender dher til hörige ännu äre obeslutne.
Trädde så uthskottet upp til H. K. M:t och samptlige
Richsens Rådh, finge strax audience, och Her Landtmarskalk
en med wiirdning gaf Ridderskapsens och Adelens ofwanschrefne
meening tilkenna på det sätt, som schrifften innehåller;
huruledes han hafwer gifwit Ridderskapet och Adelen til
förnimma hwadh i Rådet medh honom i går wore passerat,
hwarföre the ock nu komma at förklara sin innocence etc.
Effter förrättadt tahl begärte å Regeringens wägnar Her Richsdrotzeten
at uthskottet wille taga afträde inn i cammaren;
som ock skiedde. Sedan innkommandes talte åter Her Richsdrotzeten,
at ehuruwäl dhe hade förmodadt at the nu skulle
komma medh swar på det project, som dhem i Lögerdags blef
communiceradt, så förnimme the dogk at the komma medh andre
saaker, som äre af stoor wichtigheet: Fördenskuld wil
Regeringen medh swaret låtha anstå, så kunne the flere af
Richsens Rådh, som nu äre borta, komma medh tilstädes.
När uthskottet war mäst uthgångit, ropades Herr Landtmarskalken
tilbakars, och låthe förmärkia illa wara uptagit hwadh
som här uthi skiedde; påminte sig icke heller om i Rådet
wore sagt och talat om någon inquisitione votorum, som ock
at Ridderskapsens swar allaredo wore gifwit. Her Landtmarskalken
tydeligen bewiste hwadh sagt wore, och han wore
skyldig Ridderskapet kungiöra hwadh in pleno Senatu sades;
wille ock taga inn för Gudh och på sit samwete så wara talat.
Hwad den ingifne schrifften belangar, wore den man itt extract
af protocollet, veriflcerat men allenast med Her Landtmarskalkens
nampn, och wore den af sådan beskaffenheet, at
dher til myckit kunde läggias, så ock tagas ifrån ännu. Skil
')
Den i protokollet intagna skrifvelsen har blifvit jemförd med och
rättad efter Landtmarskalkens egenhändiga concept, som finnes inbundet
bland bilagorna.
Oktober.
59
des så uthskottet åth, med afftahl at the effter middagen klockan
3 prsecise skulle komma tilsammans och samptlige Ridderskapet
och Adelen dher til anslås, som ock skiedde.
Ben 16 Octobris effter middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans på Riddarhuset; och blef det
projectet opläsit, som i Lögerdags sendes af Hennes Maij:tt och
samptlige Regeringen hijt neder, tagandes det sedan til widare
betänkiande til morgons; och förmantes flitigt instella sig, som
ock til klockan 8 anslåes.
Den 17 Octobris för middagen proponerade Herr Landtmarskalk
en för samptlige närwarande Ridderskap och Adel
1) At projectet, som wore kommit ifrån H. M:t och den
Kongl. Regeringen, i går wore upläsit och i dag skulle punctewijs
öfwerläggias, och til den ende om det icke bättre skulle
låtha giöra sig först igenom itt uthskott, som det öfwersåge,
något at tilsättia eller taga dherifrån, och sedan medh samptlige
Ridderskapet och Adelen öfwerläggia, förr änn det communiceras
medh den Kongl. Regeringen.
2) Om ÖffwerPostmestarens charge, hwilken mehr är itt
beneficium änn officium, om det då icke kunde strykas uth,
och the wille giffwa theres betänkiande dheruthöffwer.
3:a classis war delt i 2 meeninger: Een part meente det
skulle stå, effter puncterne allaredo wore communicerade medh
dhe andre Stenderne; den andre dehlén meente man skulle gå
det förbij.
2 classis: Effter det är itt beneficium mehra änn någon
charge, hwar opå man kan göra någon prsetension, så må det
så wara och strykas uth.
1 classis war i den mening at det skulle strykas uth.
Hwarföre ock per plura slöts at det skulle uthstrykas.
Sammaledes bewilliades itt uthskott som bäggie projecterne,
den Kongl. Regeringens och wårt, conferera skulle:
Af 1 dass:
Her Jöran Gyllenstierna,
Her Gustaf Sparre, Her Abraham Leijonhufudh.
Af 2 dass:
H. Peer Flemming,
H. Ulf Bonde, H. Arfwid Ifwarsson.
60
1660.
Af 3 classen:
Daniel Leijonstierna,
Johan Graan, Israel Lagerfeldt.
Den 17 Octobris för middagen företog det nembde uthskottet
tbe observationer widh Regeringsformens inrättande,
som den Kongl. Regeringen hafwer skickat på Riddarhuset;
discurrerandes först om exordio, at det blifwer widh förre Regeringsformens
företahl, och den blifwer augmenterad medb någre
påminnelser, men icke wela hafwa någon appendicem; såssom
ock rationes, som der inndragas at stabiliera Regeringsformen,
synes mebra kasta den omkull ann confirmera. Skridandes til
sielfwe puncteme:
1) Om religionen, adproberas den, så wida den kommer
öfwereens med wäre påminnelsers 6 punct.
2) om successionen äre alle eense effter Ricbsdagsbeslutet
i Götheborg 1660, så ock wårt ingifne extract uhr wårt protocoll
för någre dagar sedan til den Kongl. Regeringen.
3) adproberas, allenast tablet öfwer 40 icke må extenderas
med Ricbsens höga Embeten inclusive, i acbt tagandes
hwad i det öfrige utbi wår 3 punct förmäles.
5) begäres at det blifwer widh det som wahnligit är, hwilket
grundar sig på 1. förre Regeringsformen, 2. rättegångzordinantien,
3. rättegångsprocessen, på det reservata regia altidh
blifwa behåldne och the utbi dberes jure regio conserverade,
helst emedan slike innovationes widh denne tiden äre
periculosse, befruchtandes at sådant kunde prejudicera H. K.
Mits bögbeet och myndigheet widh major[enn]iteten.
Den 6) finnes gott och at i Abo skier sammaledes som i
wäre påminnelser är upsatt.
Den 7) angår CommercieCollegium, och wore något at tala.
Den 8) at påminnes om Directionen, så at manufacturer
måge befodras.
Den 9) om BergsCollegio är intbet at påminna, uthan at
så dher som utbi andre Collegier wisse Auscultanter förordnades.
Den 14) förblifwe widh wäre påminnelser, så wida desse
materier beröras, och at examina hållas hwart åhr med Collegierne,
så ock hwart tridie Ricbsdagar.
Den 15) förblifwe widh projectets innehåldh, så wida det
kommer öfwereens med wår art. 2.
Oktober.
61
Den 16) at för det ordet substitut införes: som stället
förträder.
Den 17) för alment mothe sättes Ricbsdagar.
Den 18) förblifwe widh den 8 puncten utbi wäre påminnelser.
Conceptet finnes in actis sub bil. I.
Ridderskapet och Adelen fann gott at förandra ofwans
c hr ef ne lil. C. opå dette sättet, efftersom den Kongl. Regeringens
project sub bil. F. ankom förr änn Ridderskapets och
Adelens påminnelser blefwe färdige, at dher på behörligen
motte swaras.
Herr Landtmarskalken proponerade om itt uthskott til
Prästerskapet och Borgarne, som skulle discurrera och sondera
om tbe communi nömme wille underschrifwa wårt swar på
projectet. Och nembdes dher til
Uhr 1 dass: Her Joban Gyllenstierna,
Her Claes Ulfsparre.
2 dass: Hans Kyhle,
Gustaf Peersson Natt och Dagb.
3 dass: Törneskiöldh,
Johan Printz.
Sedan kom budb genom Gustaf Qwickfeldt att itt uthskott
skulle komma opp til Rådet. Och nembdes dher til somblige
tbe i går wore, hwilke förstärktes medb flere nye:
Af 1 dass:
Gref Axel De la Gardie, Her Jöran Sperling,
Gref Gustaf Oxenstierna, Her Fabian Berndes,
Her Lars Flemming, Her Hammilthon,
Her Gustaf Ulfsparre, Her Scheding.
Af 2 dass:
H. Hans Kyhle, H. Linnard Ribbing,
II. Jöran Ulfsparre, H. Christer Boije.
Af 3 dass:
Öffwerste Gustaf Cruus, Anders Appelbohm,
Erland Kafle, Gen.Major Danckwardt Lillie
Carl
Scheding, ströhm,
Christofer Gyllengrijp, Wulfsberg,
Öffwerste Mörner, Jochim Schuttenhielm.
Öffwerste Anrepp,
62
1660.
När uthskottet war opkommit, gaf Richsdrotzeten Gref
Peer Brahe oppå Hennes Maij:ts och samptlige Regeringens
wägnar tilkenna, uthskottet til den ende wara upkalladt, at
få swar opå det sorn i går war proponeradt. Så oansedt Hennes
Maij:t och Dheres Excellentier icke hade förmodadt at the
så hårdt skulle hafwa talat och uptagit det som Rådet medh
Landtmarskalken hade dagen tilforende communicerat, emedan
det til den ende icke war giordt, uthan emedan alt war ansedt
at winna tiden, ty sende the Secreteraren Behmer dher
neder medh Senatens project, icke menandes dermedh at betaga
them tiden at giöra Ridderskapet och Adelen uthi theres
påminnelser något förfång, uthan at the derigenom skulle få
mehra lius, effter som wahnligit är at alle propositioner komma
ifrån höge Öffwerheeten; likwäl så kunna the nogsampt
tänkia sådan Ridderskapets och Adelens excusation icke komma
af någon illwillia at opponera sig emot det som länder til
befordring af K. M:ts interesse, som den Kongl. Regeringen i
dette fallet hafwer mäst intenderat och ansedt; ty wele the
ock gerna wara med sådant förskon te; begärandes at Ridderskapet
och Adelen icke wille hafwa om them, som i Rådet
sittie, sådane opinioner; hwilke ehuru the sittie i Rådet, så
äre the dogk uthom dhe ehrender Ridderskapsens respective
medhbröder, hafwandes sine bröder eller frendér, slächt och
förwandter sittiandes opå Riddarhusedt; och således medh them
itt communt interesse i saken hafwe, at the icke må hafwa
orsak dem uthi någon motto at beskylla. Betacke Ridderskapet
och Adelen, som altidh hafwe låthit see sin flijt och willie
at taga Kongl. Maij:ts och fäderneslandzens säkerheet i acht,
begärandes det the sådant alt framgeent giöra wille; och med
den inquisition, som wore omtalt, ingalunda ondt wara meent.
Herr Landtmarskalken med största modestie betackade
H. K. M:t och samptlige Richsens Rådh för betygad ynnest och
gunst, explicerandes wår intention ingalunda wara at offendera
någon, uthan så hereffter som härtil Ridderskapet och Adelen
altidh wara redebogne at låtha see, som the ock giörligen
kunne skönnia Ridderskapsens och Adelens ohuga [o: åhåga]
at laborera uppå det som lender til Kongl. Maj:ts säkerheet
och tienst, så ock det algemene bästa. Recommenderandes dette
Ståndet i gemeen, som hwar i synnerheet, med störste flijt i
Hennes Maij:ts och Regeringens gode ynnest.
Sedan begärte Richsdrotzeten at man skulle maturera
Oktober.
och skynda så myckit möijeligit wore med wäre saker, på det
at terminus prsefixus til begrafningen motte hållas; elliest moste
den suspenderas. Skulle ock det skie, så haffwe wäre fiender
och illwilliande dheropå itt wakande öga och giöra sig
hopp om någon division Stenderne emellan, som för denne tiden
tienar at hugna dem; dogk at the uthi itt så wichtigt
ehrende sigh icke öfwerijla. Det ock Her Landtmarskalken
på Ridderskapets och Adelens wägnar lofwade med flit wele
effterkomma. Richsens Rådh tilböde sig ock til conference
med Ridderskapet och Adelen, när them behagade, öfwer Regeringsformen
eller Regeringens project.
Ginge dermed nid på Riddarhuset, och blef afsagt det
uthskottet, som sitter öfwer projecterne, skal förstärckias til
efftermiddagen, at communicera med Präster och Borgare, af
effterfölliande persohner:
Uhr 1 classe:
Gref Steenberg, Her Sperling,
Her Johan Gyllenstierna, Her Ernest Creutz.
Her Lars Flemming,
Af 2 classe:
Hans Kyhle,
Linnardt Ribbing, Christer Boye.
Af 3 classe:
Carl Sack, Rosenhielm,
Carl Scheding, Werneskiöldh,
Törneskiöldh, Schyttenhielm.
Deropå befaltes Secreteraren gå til Präster- och Borgerskapet,
at förnimma om the i dag wille komma på Riddarhuset
at communicera med oss deres betänkiande öfwfer wårt
project; hwilke lofwade dagen dereffter komma neder och så
snart the blifwa mogne. Blef så den dagen effter middagen
ingen sammankompst.
Den 18 Octobris för middagen war dette uthskottet tilsammans,
och uplästes hwadh som af uthskottet om Regeringzprojectet
gott fans i går; discurrerandes något om OffwerPostmesters
chargen, dheruthöfwer tilforende finnes voterat wara.
Sedan påminte Her Landtmarskalken om den confe
-
64
1660.
renee med Richsens Rådh, effter the dher til hafwe gifwit anledning.
Dermed inkom Doctor Eric Brunnius med 6 andre
Prästmänn, och jempte tackseijelse för altidh plägad godh communication
[talade] om någre the påminnelser, som uthi förledne
Lögerdags uplästes. Upsattet wore them uthi hender
lefrerat, och therutaf sedt at the hafwe hedrat Prästeståndet,
see dedh wara itt wärck, som dels angår Riddareståndet, dels
ock andre Ståndh uthi rijket; dogk uthi något hwar punct
instrumentaliter medh them discreperade, och derföre uthi
månge stycken wäl Biscoperne och samptlige Prästerskapet
realiter consentere; men effter det plägar skie, at hwart Ståndh
swarar sielf, så wele ock the swara på H. M:ts och Regeringens
project, och theruthi införa hwadh them synes och the
finne gott, och när det bliffwer färdigt wele the communicera
medh Ridderskapet och Adelen, förr ann det lefreras uthi Cantzliedt.
Och dess uthan hade i betalning at seija och lofwa dem
wela taga i acht hwadh som lender til Hans Kongl. Maij:ts
rätt, Richsens säkerheet och hwart och itt Ståndz wälståndz
conservation, är det icke instrumentaliter, så skal det skie realiter,
och såssom orden äre talte, så skal ock wärket föllia.
Her Landtman skalken swarade, at ehuruwäl the hafwe
förmodat at alle Stenderne hade kunnat in hoc passu giort
itt instrumentum, så moste wij dogk contrarium förnimma.
Önske til förnimma hwilke the puncter wore, som inthet toucherade
alle Stånden.
Her Brunnius sade sig ingen commission widare hafwa
at conferera än nu sagt wore.
Imedlertidh komme med Her Borgmestaren Johan Prytz
någre til uthskott af Borgerskapet.
Her Landtmarskalken proponerade det samma för Borgerskapet;
och Borgmestaren Prytzen swarandes, betackade för
giorde communication, och sade sig hafwa instält opå Ridderskapzens
och Adelens uthskots begäran. Kunde ock så wara
som syntes det bäst at samptlige Stenderne swarade igenom
itt instrument; men emedan den Kongl. Regeringen hade sendt
itt serskilt exemplar til hwart Ståndet, syntes ock them tienligit
at hwart Stånd ock särskilt swarade, sedan the sig emellan
hade communicerat, tilbiudandes sig öfwer hwar punct af
wårt project at discurrera; excuserandes theres Ståndh at the
Oktober.
65
särskilt finne gott at ingifwa theres betänkiande, dogk communicative
tilförende med the andre Stenderne.
Brunnius: Consensus är wäl realis, men uthi itt instrumento
at författa ähre the different.
Begofwe så sig til discursen öfwer puncterne, them the
punctewijs föreläste:
Den 1) aldeles godh.
Den 2) om Regeringens wahl, hafwa the sig allaredo uthi
dheres förr ingifne swar betagit (!); Prästerskapet hafwandes
pro fundamento Regeringsformen och beslutet giordt 1634;
Stenderne hafwandes wäl jus consentiendi, adprobandi, subscribendi
et improbandi; men Reges eligendi effter jus Sueticum.
Jura majestatis wore ock kräselige. Således hwadh electionen
belangar äre the finaliter icke eense; dogk wore thet gott om
man den kunde nåh. The hafwa sig, som sagt är, uthi dheres
schrifft det jus betagit. Elliest och när om Furstens persohn
in Senatu blef proponeradt, sades at hwadh annat uthi
Sahl. K. M:ts testamente författadt wore, skulle hafwa sin krafft
och effterkommas. Hwadh det öfrige widhkommer uthi samme
punct blifwe wij widh uthi alle clausulis, dher opå the hade
gifwit dheres swar. Det öfrige blifwer oförandrat; eij heller
hafwa the skähl dher til. Her Schering Rosenhane hade ibland
annat sagt uthi itt uthskott: Om icke Hans Maij:tt hade
nembt them, så hade wij til äfwentyrs most nembna them.
När persohnerne nembnas, så wele the ock gifwa dheres betänkiande.
Borgmestaren sade deres Stånd hafwa skutit subjecterne
under den Kongl. Regeringen pro hoc tempore; hafwa ock derom
annorledes icke beslutit; kunne ock sådant icke röra.
Brodinus: Prästerne wele wäl usurpera det jus och
inthet gifwa det ifrån sig; allenast för denne gången til desse
persohner samtykt, emot hwilke the hafwa inge skähl, och
Hans Sahl. Kongl. Maij:ts authoritet står häruthi.
Kunde således inthetdhere Ståndet inlåtha sig uthi denne
puncten, emedan dheruthinnan är någon kräseligheet.
Den 3) är hehl godh. Prästerne förmeente om för statens
skuldh och Riket kunde tåhla at 30 Richsens Rådh wore.
Den 4) wele dheruthinnan giöra hwadh dheres Ståndh
angår. D. Brunnius moverade allenast om den clausulen:
Om dhe fremmande; beropandes sig opå huruledes Sahl.
Hans Kongl. Maij:tt Konung Gustaf Adolph hade swarat een
5
66
1660.
gång, tå han hade blifwit om sådant anmodat: At the gripa
honom inthet lithet i Regementet, at föreschrifwa honom etc.
Elliest wore alt wäl påmint.
Den 5) angår dette Ståndet allena.
Den 6) ähr feen godh påminnelse.
Den 7) Prästerskapet det med glädie hegare. Borgmestaren
sade derom wara påmint i Götheborg.
Den 8) om Möten, sade Borgmestaren: När så presserar.
Men D. Brunnius tyckte som man icke skulle afbedia provincial
mothén.
Den 9) är ock godh.
Den 10) skattades för een högönskelig påminnelse.
Den 11) om nobiliterande, sade Borgmestaren wäl wara
påmint. Men Prästerskapet begärade blifwa widh gamble Regeringsformen,
dher som sådant fdrbiudes.
Den 12) om löhningarnes deputerande holle the för nödigt.
Den 13) holle the ock myckit nödig. Och Prästerne lade
dette härtil: Uthi alt det, som ännu är behållit.
Den 14) ock myckit gott, och härflyter af een Christelig
kärlek.
Den 15) angår Ridderskapet allena.
Den 16) synes häruthinnan betaga Konungen sin myndighet,
och wille inthet widare sådant skulle hafwa vim obligandi,
änn sub minorennitate.
Prästerskapet scrupulerade något på det ordet fundamental
lag, til hwilken Rex och subditi böre consentera, och nu
är Rex minorennis; kunne derföre inthet finna sigh dheruthi,
uthan wele blifwa widh 1634 åhrs beslut och dess ordeförmer,
det skal hafwa laga krafft, uttydandes det sub minorennitate
allenast; honom hafwa swurit förr änn han föddes och sedan
hyllat honom uthi Götheborg, williandes ock her effter hans
rätt förwahrat. Refererandes sig inn opå hwadh anno 1649
Hennes Maij:tt Drotning Christina swarade sahl. Her Johan
Berndes, thå han sade til henne: E. K. M:t moste inthet bekymbra
sig om futuris temporibus. Hon gaf til swars: Jag
weet wäl hwadh J peeka på. J meena Regementsformen. J
mena min Faar. Kan skie han såg aldrig een radh dher uthi.
Hwad denne Hans Sahl. Kongl. Maij:tt tänkte, såge wij på
hwadh han giorde kort förr änn han agoniserade.
Här blef swarat: Distingvendum esse inter legem condendam,
et conditam roborandam.
Oktober.
67
Prytzen begärade sedan medh Ridderskapet och Adelen
så ock Prästerskapet communicera om the puncter Drotningen
och Rådet sende hijt.
Brunnius sade: När wij få öfwerläggia oss emellan, så
wele wij giöra det samma.
Her Landtmarskalken betackade bägges Stånden, och
dhe vexlade tackseijelser tilbakars. Prästerskapet tackade för
uprichtighet, slöt med önskning at then Helige Ande wille dirigera
och regera wärket, at wij äre unum corpus och una anima etc.
Sedan proponerade Herr Landtmarskalken at uthskottet
motte gå upp til Rådet och medh them communicera, och
seija sig inthet förr kunna komma tilwäga med theres swar,
emedan Stenderne ännu begäre widare communication medh
Ridderskapet; och således begäre dilation.
När wij komme på wägen, så war Senatus dissolverad,
och hwar gick hem til sit.
Befaltes anslås til klockan 3 effter middagen prascise, at
samptlige Ridderskapet och Adelen skulle wara flitigt tilsammans.
[Den 18 Octobris] effter middagen war samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans. Herr Landtmarskalken proponerade
hwadh medh uthskottet af Präster- och Borgerskapet
wore passerat och ofwan berört är. Sedan emedan det plägar
wara sedwanligit, det man plägar communicera medh Richsens
Rådh, at itt uthskott går upp och excuserar det wij icke hafwe
brukat för denne gången den gambla processen, som är at
communicera först med them, förr änn the andre Stenderne,
och at dette nu inthet skier af något misstroende, uthan at
hålla godh förtrogenheet medh Rådet; hwilket allom wäl behagade.
Nembdes så uthskott:
Af 1 dass:
Her Gabriel Kurck, Her Abraham Leijonhufudh,
Her Lars Flemming, Her Nils Kagg.
Af 2 dass:
Hans Kyhle, Christer Boye.
Nils Nilsson Natt och Dag,
Af 3 dass:
Carl Scheding, Törneskiöldh,
Christoffer Gyllengrijp, Eric Rosenhielm.
Pappegoye,
68
1660.
Gick altså dette uthskott opp til Senatum, och Her Landtmarskalken
förebrachte på ofwan berörde sätt.
Herr Richsdrotzeten, effter innbemptat rådb med Richsens
Rådb, som tilstädes wore, begiärade tbe wille giöra afträde
inn i Rådhcammaren, som wij ock giorde. Blefwe så
innkallade, och Her Richsdrotzeten tackade samptlige Ridderskapet
för den excusen tbe aflagt hafwa; gaf them likwäl til
förnimma, at ehuruwäl tbe för tiden sittie dber triplici nömme:
1. Regering i Kongl. Maij:ts stelle, 2. Rådzpersohner,
representere dbe 3. Ridders- och Adelsmänn uthi så motto,
bafwandes med them, som på Riddarhuset sittie och tillika
medb them agera, causam communem, och såssom det är icke
emot bwart annat at handhafwa Kongl. Maij:ts rätt och wår
algemene wälfärdh taga i acbt; ställe fördenskuldb dberbänn
bwadh Ridderskapet och Adelen häruthinnan behaga til giöra.
Herr Landtmarskalken swarade: Ridderskapsens och
Adelens intention ingalunda wara at separera sig ifrån Dheres
Excellentier Ricbsens Rådb, utban medb hörsamheet gerna
wela gå them tilbanda.
Herr Richsdrotzeten begärte å Rådets wägnar at the
wille skynda sig medb swaret på projectet.
Herr Landtmarskalken å Ridderskapets och Adelens
wägnar lofwade dermedb at maturera så myckit som möijeligit
wore.
Sedan öfwerantwardade Her Richsdrotzeten til Her Landtmarskalken
det som samptlige Stenderne hafwe bemskutit til
Ricbsens Rådb uthi Hennes Maij:tts Drotning Christinae saak
at resolvera (jfr bil. ö.), det ock med veneration emottogs,
och ginge dermed af slottet, och uthskottet skildes åtb, undantagandes
Herr Landtmarskalken och Secreteraren ginge på
Riddarhuset tilbakars, at öfwerläggia på bwadh sätt bäst kunde
tilsammans fattas swaret på Richsens Rådz project medb wåre
påminnelses puncter, och finnes sub bil. I.
Den 19 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans, och upreppades hwadh i Rådet
wore passerat.
Sedan uplästes conceptet på swaret, som skulle gifwas til
Regeringens project, och finnes in actis sub bil. G. och I.
Och medan det lästes inkom Borgmestaren i Ubsala Jacob
Abrahamsson medh 4 andre, samptlige uthskott ifrån Bor
-
Oktober.
69
gerskapet, och föredroge at effter som det drifwes opå swar
om Regeringsformens förändring eller tilökning, så wele tbe
gerna, förr änn the något wist sluta, pläga dheres betänkiande
medb tbe andre Stenderne; begärer förnimma huru wida Ridderskapet
och Adelen wore kombne och om tbe bade swarat
dheropå; föreslåendes at alle Stendernes uthskott kunde komma
tilsammans förr änn the något slutba, dher ock oss behagade
wij wille nembna huru starkt, rumb och tidb dbertil;
berörandes korteligen hwadh uthi slutet står, at det wore betänkeligit
at det skulle blifwa een fundamental lagh; begärte
blifwa widh 1634 åhrs ordeform, at hafwa laga krafft.
Talte ock 2) om Ricbsdrotzetens embete, huru betänkeligen
dedb wore 1. föra GeneralDirectorium öfwer justitiewäsendet,
bwilket synes them mörkt och dbe icke förstå. 2. At een
Ricbsdrotzet skal presidera, så kunde det wara justitien til
befodring; men det är betänkeligit bwaruthi det presidium
skal bestå.
3) Om Commercie- och BergsCollegio tycktes dheres Ståndb
betänkeligit om dbe nu så skulle stadgas, effter tbe synas superflua
och kunna igenom andre Collegier förrättas, och [äro]
Riket til större becostnad.
Herr Landtmarskalken betackade för godh communication,
wele ock uptaga sådant med tacksamhet; så snart som
Ridderskapet något hafwa slutit, wele tbe låtha dem sådant
förnimma.
Effter uthskottets afträde voterades uthi den 5 puncten,
som berörer om Ricbsdrotzetens prsesidio.
3:;e classis votum förde Her Landzhöfdingen Rolamb på
dette sättet: Så myckit han bade begripit, så wore the alle
af dbe tankar, at the considerera Ricbsdrotzetens embete icke
som det nu är eller ock för någre åbr tilbakars warit hafwer,
utban som det af hedenhöös är skattat. Det skal wara anno
1394 inrättat och exercerat tribunitiam potestatem. Sedan är
dette embete med Marsk och Cantzler förökt, och upfunnit at
Drotzén skulle föbra ordet, at påminna Konungen om hans
plicht. Tbe andre, som Marsken medb Richsens styrckio, skulle
bifalla honom, dber Konungen wille icke rätta sig; bwilken
ock borde balancera Konungens högheet emot Stendernes frijheet,
at Konungen den icke missbruka skulle. Och wore the
således uthi den meningen, at samme Drotzens myndigheet ock
nu dberhänn reduceras skulle. Finne ock skäligit at Drotzén
70
1660.
hafwer den curam, at justitien rätt må administreras, hafwandes
inspectionen och curam, men icke directionen, eij heller
prsesiderar i Hofrätterne; effter såssom honom då borde stå
upp, när sakerne komme för Revisionen, dem han biwista borde.
Samme inspection sträcker sig til alle Hofrätterne. Och presidium
uthi Revisionen förblifwer hoos samptlige Regeringen
durante minorennitate.
2:se classis votum uttalade Arfwid Ifwarsson, hwilke
tycke likt at Richsdrotzen må hafwa den myndigheet, som han
må af ålder hafwa hafft, och orimmeligit at han alle instantierne
skulle haffwa hoos sig; finne sålunda skäligit det han hafwer
inspectionen, men icke directionen, uthan den bliffwer hoos
samptlige Regeringen.
1 classen, dher colligerade Her Eric Sparre vota, hwilke
blifwe widh förre Regeringsform och den fattade resolutionen
af uthskottet. Somblige meente at man skulle sökia förklaring
utaf den Kongl. Regeringen, huru wida den myndigheeten skulle
sträckia sig; under sig discurrerandes dheruthöffwer.
Sedan voterades ock om ÖffwerPostmestare chargen, som
aldrig har warit någon Richscharge, uthan itt beneficium af
K. M:t.
3:a classis blifwer dherwidh at det ock skal sättias iblandh
the andre chargerne, dogk uthom Rådet.
2 classis är i samme mening.
1 classis: At på tiensten sattes een wiss löhn, och hwadh
öffwerskute hemfölle Chronan.
Item befaltes protocolleras at den, som uthan laga ursächt
är borta, skal gifwa 1 Ducat. Den ock laglig ursächt hade och
förfall, skulle sig excusera låtha. Somblige folie på 1 Rdr.
Sedan uplästes hwadh om Drotning Christina är af den
Kongl. Regeringen resolveradt (jfr bil. O.); och deremot ingen
hade at tahla.
Blef desslikest alfwarligen tilsagdt, som elliest någre resor
tilförende påmint, at alle af härwarande Ridderskap och
Adel skulle sig angifwa hoos Secreteraren til nampn och charger,
effter Herr RichsMarskalkens begäran och påfodran, på
det han dereffter kunde lämpa tiensterne widh Hans Kongl.
Maij:ts jordefärdh. Hwar ock icke the det giöre, så imputere
sig sielfwe, om the få någre embeter, som the icke benöijas
medh.
Oktober.
71
Deropå framkom Secreteraren Nils Skunck och å H. K.
M:ts sampt den Kongl. Regeringens wägnar proponerade at
någre af 2 och 3 classerne wille sittia öfwer een revisions saak:
honom swarades Ridderskapet och Adelen nu uthi fast angelägnare
ehrender wara occuperade.
Sedan uthnembdes uthskott, som effter middagen skulle
communicera medh the andre Stendernes uthskott:
Af 1 dass:
Gref Gustaf Oxenstierna, Herr Gustaf Kurck,
Gref Steenberg, Herr Lars Flemming,
Herr Jöran |„ Herr Hans Ulfsparre,
Herr Johan I GJllenstierna’ Herr Ernest Creutz.
Herr Öffwerste Jacob Spens,
Af 2 dass:
Hans Kyhle, Gustaf Horn,
Jöran Ulfsparre, Nils Nilsson Natt och Dagh,
Linnardt! „ , Axel Posse.
Ulf I n ’
Af 3 dass:
Carl Scheding, Jacob Törneskiöldh,
Christopher Gyllengrijp, Johan Printz,
Gustaf Pauli, Israel Lagerfeldt,
Claes Rolamb, Johan Werneskiöldh.
Herr Lars Flemming begiärte at det protocolleras motte,
at her näst wij komma tilsammans, så skal dedh tahlas om
fierdeparten, som skal gifwas til Chronan.
Den 19 Octobris effter middagen. Offwanbemelte uthskott
kom tilsammans och beskickade Secreteraren til Borgerskapet
om the wille komma til itt eensidigt conference, eller
ock om the wille conferera medh the andre Stenderne: efftersom
Ridderskapet och Adelen wore tilfridz dermedh, medh
hwilketthera dhem behagade. Om them sådant behagade,
kunde the sådant Prästerne notificera.
Kort dher opå komme twenne utaf Borgerskapet och sade
Secretario, det han wille föredraga Ridderskapet och Adelen,
dem hafwa sendt til Prästerskapet, och the excuserat sig icke
kunna blifwa färdige medh conferencen förr änn til morgons.
TTtVisknHpt nf Ridderskanet, och Adelen lät swara them. siff
72
1660.
wara beredde at lefrera swar til den Kongl. Regeringen; wille
dogk wenta effter conferencen med the andre Stenderne först
til morgons klockan 9. Behagade då dhe andre Stenderne
prmcise sig inställa, såge the gerna.
Den 20 Octobris för middagen war ofwanbemelte uthskott
tilsammans på Riddarhuset; och komme twenne Prästmän
at begära conference, hwilket dem bewilliades. Instälte
sig altså af Präster, Borgare och Bönder uthskott. Af Prästerne
wore M. Enander, Episcopi Scarensis, Aboensis, Brunnius,
Superintendens från Gottlandh medh 10 andre. Af Borgarne:
Borgmestaren Prytz medh 9 andre; och Bönder.
Förr änn conferencen angick inkom Referendarius Gustaf
Qwickfeldt ifrån den Kongl. Regeringen och begärte at een af
hwart Ståndet wille medh Landtmarskalken komma upp til
Regeringen och Rådet. Hwilket the ock effterkomme.
När the komme dijt, sade Regeringen at förr änn Richsdagen
skrider til enda, är af nöden at Regeringen ähr satt
som sig bör, fördenskuldh emedan Richsens Rådh hafwa den
machten at wällia Regering, wele the nu skrida dher til, hwilket
uthskottet wille notificera dheres medbroder, och effter
middagen skulle the få weeta dhe persohner, hwilke the wällia,
försäkrandes them wele wällia them som the icke skulle hafwa
at seija emoot. The wele wällia Richsmarskens persohn, hwilken
Rikzrådet och ingen annan kommer widh; och at Riket
med honom wäl skal wara betiänt, hoppas at dhe godhe herrar
ock wäl skole med honom wara tilfridz och gifwa theres
applausum dhertil. The wille effter middagen medh itt uthskott
komma här opp, så skole the få förnimma hwilke the wore.
Med denne proposition komme uthskoten tilbakars på Riddarhuset,
discurrerandes något lithet uthöffwer denne materien,
medh slutande jus electionis wara penes Senatum, men approbandi,
consentiendi vel dissentiendi hoos Ordines, och sådant
effter Riddarhusets protocoll hållit öfwer denne qusestionen
anno 1634.
Skrede sedan til sielfwe Regeringsprojectet, och först dess
proemium. Dhe skähl, som dher allegueras, synas helt böra
uthslutas, effter dhe mehra synas infringera änn roborera, helst
ock, sade Enander, emedan om authore dubiteras, och Drotning
Christina det sielfwer sagt, Regeringsformen ock exspirerade
när Drotning Christina först trädde til Regementet anno
Oktober.
73
1644, hwilken hon hwarken då eller sedermehra widh chröningen
anno 1650 confirmerade eller adproberade.
Borgmestaren Prytz: Ingången synes inthet så stort behöfwas
på dette sättet att styliseras, uthan blifwa widh the formalia,
som stå uthi 1634 åhrs Richsdagsbeslut: at den må hafwa
laga krafft.
Enander: Alle förändringar hafwa någon suspicion medh
sig; fördenskuldh synes rådeligit at man icke starkare obligerar
sig änn man kan stå til swars när så kan påfodras och
Hans Maij:tt kommer til sine åhr, beropandes sig på hwadh
som anno 1644 är skiedt.
Företoge sedan dhe andre puncterne, såssom
1) om religionen. Prästerne [sade] at religionsstadgan må
hållas widh macht.
2) är inthet at tala uthi.
3) påminna om det kunde besparas. Mena om 30 persohner
wore i Rådet, kunde det wara nog, dogk desse som nu
dher äre icke utheslutas. När the andre chargerne komme
dher ifrån, som uthi Ridderskapsens och Adelens påminnelser
mentioneras, så kunne Richsrådzembeterne til tahlet förminskas.
4) hafwa inthet at påminna.
5) om Richsdrotzetens embete. Och skulle the gerna weta
til hwadh ende den directionen skulle förståås. Uthi dette
wore trenne ting at considerera: 1. Directionen, 2. Revisionen,
hwilket är betänkeligit, och derföre tyktes bäst at bliffwa widh
det gambla och som warit haffwer. 3. Prsesidentskapet, hwilket
the wäl kunde tåhla, och kan icke så stort importera emot
dhe andre; det är fuller sant at dhe som trättosamme äre sökie
altidh Richsdrotzeten, och således kunne förorsaka missförståndh
emellan the andre Hoffrätterne. Skulle han ock
wara een universalis Inspector justitise, kunde thet propter inductionem
af the andre Collegierne gifwa någon ombrage. Elliest
uthi Konungens omyndige åhr föhrer Hennes Maij:tt Enchiedrotningen
presidium och Her RichsCantzleren viceprsesidium
när Revisionen hålles, och i Cantzliedt och Senatu.
Herr Rolamb meente at man effter som i förre tider hafwer
warit, man ock mehra skulle authorisera honom.
Enander: Om det ock nu skulle wara tidh. Kunde
hafwa sine skähl, allenast Konungen wore fullmyndig.
Brunnius: Det är een proprietas och egentelig beskaf
-
74
1660.
fenheet af det embetet, at Richsdrotzeten påminner när något
är påminnelse wärdt och justitien icke winner så sin gång.
Borgmestaren Prytz: Dhe twenne membra blifwa som dhe
förr hafwa warit; är ock een proprietas, som föllier sielfwa
Drotzets embetet, och onödigt derom at tala. Det 3. hafwer
sine gode skahl och står til dheres gode behagh.
Beslöts at justitien motte för all ting wäl beställas och at
the som sittie widh justitien motte wara oberychtade persohner.
Herr Landtmarskalken: Ridderskapet äre ock nästan
i samme mening at Richsdrotzeten skulle hafwa curam; men
hwadh som skulle slutas, moste skie collegialiter.
6) Prästerne sade: Det är wäl betänkt, elliest hade ock
dhe tänkt det at påminna; såssom ock at den Dorptiske Hoffrätten
inrättades som sig borde, när kriget wore ändadt.
7) om CommercieCollegio. Excuserade sig Prästerne, effter
the förstå sig icke myckit på handel och wandel. Om
fundationen uthi förre Regeringens, Hennes Maij:ts Drotning
Christin* och Sahlig Konungens tider; om det skal wara absolut
eller dependens, kunne the icke fatta, uthan hemställe
sådant dhe gode herrar af Borgerskapet, som det mäst synes
angå. Befinnes ock det Collegium wara nyttigt, påminne the
allenast at andre änn the af Adel måge sättias dher i, eenkannerlig
stoore kiöpmänn, sorn hafwa stoor credit och föhra
gode correspondencier. Dher ock sådane persohner komme i
consideration, skulle the mehra läggia sig på traficquer och
correspondencier. Wore gott at monopolia afskaffades och
Compagnierne dherutaf icke hade sin protection och styrckia.
Hade ock dette Collegium ogagn, så wore det bättre at det
aldrig wore til. Enskyllandes sig at the wore inge Handelsmänn,
discurrere allenast sådant effter betalning uthan någors
prsejuditz.
Sammaledes excuserade sig Borgmestaren Prytz det han
wore ingen Handelsman, moste likwäl effter betalning seija
Borgerskapets mening uthan någors prsejuditz. Borgerskapet
påminne sig rnedh wurdnad, huruledes detta anno 1637 och
the fölliande tider, så ock i Sahl. Konungens tidh hade wunnit
sin fortgång, men aldrig på någon almänne Richsdag kommit
i consideration förr änn nu, tyckiandes det wara helt onödigt
at entia (!) multipliceras prseter necessitatem och förorsaka
confusion uthi jurisdictionerne. Nyttigare wore at Chronones
rentor bespardes på sådant fall och mesnagerades. Likare
Oktober.
75
wore at itt Handels- och BergsGille uprättades, som statis
temporibus komme tilsammans och öfwerlade huru handel och
skiepsbygnad fortsattes. På sådant sätt kunde dhe bäggies
wäl läggias under the gamble Collegierne, som äre Cammaren
och Ammiralitetet. Skulle det ock blifwa itt gille, tyckte
the wara trösteligit at the män brukades dher til, som hade
derom kunskap och wore theruthi förfarne, wahne med wexlar
och slikt; tyckte altså at desse Collegier sub minorennitate wäl
kunde uphöra. Borgerskapet desslikest seija at the icke weete
hwarigenom commercierne under warande Collegio monde wara
kombne uthi floor; Borgerskapet lärer ock aldrig schrifwa under
een sådan stadga, så frampt TiäruCompagniedt icke affskaffas.
Prästerskapet alle medh een munn ropade at dedh motte
afskaffas.
Bönderne sade det samma, och dhe af Norlanden klaga
at dherigenom saltet för dem stegras; hafwa dherutaf skada,
effter det kan proufitera få och skada många, men wele dogk
icke tala emot Konungen.
Prytzen begärte om förlåtelse det han moste tahla något
högt, kan skie, och sådant opå sine medbröders wägnar.
Her Lagerfeldt, at giöra någon uplysning uthi saken,
berättade huruledes 1) HandelsCollegiumet anno 1651 wore af
samptlige Stenderne antagit, öfwerlagt och circumscriberat;
sampt ock anno 1654 dheropå uthi Hans Sahl. Kongl. M:ts
Försäkring samme Collegium innfördt. Om nyttan wille han
heller een annan änn han skulle referera, beropandes sig dheropå
huruledes uthi sidste feijgd emot Dannemark dette Collegium
hafwer försträkt 50 örlogsskiepp och at commercierne
wore uthi floor. Wore ock någre irringar, som gi’averade staten,
giorde honom ondt. Contesterandes Gudh och them som
Richsdagarne hafwe biwistadt, det han alt det befodrat hafwer,
som tienar til Richsens nytta och hwars och eens fördehl.
Skulle det ock nyttigare befinnas publico, at det inthet wore,
wille han i denne stund underschrifwa at det afginge. Monopolia
så lenge han dher warit haffwer och widh hwar Richsdag
wore klagat uthöfwer; meente sig effter privilegier!* dem
hafwa så myckit som möijeligit afhulpit.
Prytzen sade sig inthet mena SaltCompagnierne.
Bonden sade: När the fremmande förde oss salt och
wahrur, så finge wij gott kiöp.
76
1660.
Prytz: Rosenholm är Director i TobaksCompagniedt, Assessor
uthi CommercieCollegio, så ock Borgmestare i Stockholm,
hwilken likwäl borde tala för Borgerskapet. Compagnierne
igenom tractaten medh Hollendarne, som giordes i Helsingöhr,
falla utaf sig sielf.
M. Enander: När een skuta kommer inn til städerne,
så går Borgmestaren eller Borgaren och kiöper hehla lasten,
schrifwer så at ingen skal komma dijt, så lenge han får consummera
dhe wahrurne, sätter så prijs dheropå som han sielf
wil; huru skal sådant remedieras?
Prytz: Om städerne wäl wore inrättade, nog hafwa skieppen
ändå kunna blifwit bygde, fast CommercieCollegiumet aldrig
hade warit. Skulle ock desse Collegier wara så necessaires,
at då hwar effter sin capacitet uthan afseende af Adel
eller Oädel dher til hade tilträde och dherwidh brukades.
10) Här om är af Ridderskapet wäl påmint, och at Postwäsendet
af någon mindre man motte dirigeras, och resten af
den inkompsten, som öfwerskiuter belöhningar och dess tarfwer,
motte komma til Chronan; discurrerades ock om ock det
skal komma öfwer eens medh dignitate senatoria, men effter
det är itt regale, som Konungen råder gifwa hwem honom behagar,
så äre wij dherom eense.
Prästerne påminte at Landzhöfdingerne böre bijwista rätterne
och at man håller hand öfwer them som instantierne biwista
och äre ehrlige domare; det kan ock inthet nödigare
wara och talas, änn at justitien, som tirmerar Konungens thron,
wäl blifwer inrättat och redresserat. Eenkannerlig widh dette
tilfälle kom på discours om then oreda som förorsakas utaf
Tullbetiente, som ingen justitie wele agnoscera. Beclageligit
är at den ordningen genom förhögningar och nye ordres förandras,
som för 2 åhr skiedde i Götheborg, hwarigenom lätteligen
motte blifwa uproor i landet och tumult.
D. Brunnius: Så wida iag hafwer hördt, så förnimmer
iag samptlige Stenderne wara i den mening at kunna förwechsla
tullfriheeten uthi itt wist; holle ock rådeligit at giöra
deruthöfwer een påminnelse, såssom ock Chronan nyttigare at
dhe stora löhningarne afdroges och undersåtharne alle gofwe
een uthlaga, fast den änn skulle wara något större.
Prytzen sade sådant inthet gå ann, uthan det wore önskeligit
om man kunde det erhålla, at Tullbetiente effter 1649
åhrs Richsdagzbeslut underkastades ordinarie justiee.
Oktober.
77
Lincopensis: At selliaren icke motte graveras medh
accijsen.
Aboensis rådde at alle holle eens til afbedia den dubble
Tullen.
Lincopensis påminte det uthi the små städerne motte
lisas med mantalspenningarne för månge fattiges skuld, som
derigenom lide nödh. Man moste inthet binda munnen til för
the fattige.
Toge thermedh afträde, beroopandes sig opå hwadh som
i the förrige påminnelserne om Kongl. Maij:ts education är
förmält. Jembwäl ock at justitien och serdeles Hofrätterne
måge wäl beställas medh belöhningar så wäl som persohnerne:
Önskandes at den deputation ju förr ju heller må wärkställig
giöras, hwarom wij uthi wäre påminnelsers 7:de punct mentionere.
Borgmestaren concluderade sammaledes så wäl som
Bonden cum gratiarum actione.
HerrLandtmarskalken complimenterade hwarthere Ståndet
tilbakars.
Befaltes anslåes at samptlige Ridderskapet och Adelen
prsecise och medh flijt instälte sig på Riddarhuset kl. 2 effter
middagen.
Den 20 Octobris effter middagen wore samptlige Ridderskapet
härwarande tilsammans; och proponerade Her Landtmarskalken
hwadh Richsdrotzeten å Hennes Maij:tts och den
Kongl. Regeringens wägnar i Rådet för middagen hade proponerat
Stendernes uthskott, om notification at the wele skrida
til Regeringswahlet etc., efftersom the sustinerade at Richsens
Rådh stodh til at wällia Regeringen; förestälte derföre Herr
Landtmarskalken den frågan: At när the få budh at komma
opp i Rådet at förnimma om persohnerne, om wåhlet alleredo
wore förrättadt och skiedt; huru wij skulle kunna fatta een
så ferm resolution at wij icke kunde gå therifrån?
Fördenskuld förmantes hwar och [en] at seija sin mening,
och den som wore in contraria opinione, at deschargera sin
conscience, den wille låtha sådant weeta; wore ock uthkommit
uthi itt fult tahl och roop, som Adelen icke wore sig emellan
eenig, och för denne tiden icke tienar.
Uplästes sedan uhr Riddarhuusets protocollo, som är hollit
1634 den 8 Julij ad punct. 3) at när höge Embetsmän
78
1660.
skole wallias och tagas, at det må skie med Richsens Stenders
jaa och samtyckie. Jembwäl ock hwadh uthi samme åhrs
Richsdagzbeslut uthi denne materien finnes infördt.
Blef så voteradt.
3:a classis holt sig widh det som i förre protocollet finnes.
Sammaledes ock dhe andre classerne. Alle uthi 3:a classe
wore eenhällige, sättiandes upp alle dheres finger at dhe så
meente, at Stendernes rätt verserade uthi det wåhlet.
Sedan inkom Secreteraren Nils Skunck och tilspordes
om hans sentiment; hwilken gaf til swars at dette wore betänkeligit,
emedan dhe andre Ständerne wore upp i Rådet
och mundtligen öfwergofwe den saken uthi Rådets hender. Det
som är een slutin saak, Gud beware mig sådant at disputera,
dogk opå tilfrågan kan han icke bärga det uthi samwetet honom
tycker. Konungen bäfwer ju macht at wällia Richsens
Rådh, och Regeringen hafwer den machten som een Konung;
låther sig gerna rätta uthi det som slutit är tilförende.
Remonstrerades honom huru alt war passerat uthi förre
tider, och uplästes protocollet, som i denne materien anno 1634
holtz.
Skuncken hade hördt seijas at altidh Richsens Rådh
hafwa wahlt utaf dheres medel.
Honom swarades: Wäl af sit medel; allenast the det giöra
medh Stendernes adprobation.
Herr Landtmarskalken förestälte någre qumstioner, som
här infalla, såssom 1) om Rådet föreslå persohnerne och wij
skole taga det ad referendum? 2) om the sustinera at Richsens
Rådh böre wällia, och det skal stå dherwidh? 3) eller
ock om the gofwe tidh til klockan 3 eller 4 at taga til referendum?
Ridderskapet wille meddela dheres betänkiande, huru
härwidh hållas skal, at icke uthskottet egredierer fines mandati.
I fall dhe wele obtrudera oss någon, om wij skole seija
at det pnejudicerer wäre frijheeter. Discurrerades altså deröfwer,
och frågas aff Regeringen 1) om det bör uptagas som
een saak at communicera Ridderskapet, eller ock 2) een concluderat
saak, som inthet wore til tahla opå? Si prius, så är
det gott. Sin hoc et tanquam conclusum. Om man eo casu
icke skulle låtha märkia det wara een saak, som man inthet
hade förmodadt, uthan altidh trodt oss blifwa communicerat
förr änn det wore slutet, at wij hade kunnat taga den til referendum
hoos wåre medbroder; således refererandes oss på
Oktober.
79
wårt protocoll hållit anno 1634, så ock dess åhrs Richsdagzbeslut,
medh begäran at mainteneras widh wår frijheet.
Dette repeterade Herr Landtmarskalken och medh itt
gott maneer giorde påminnelse af wår rätt och frijheet, deducerat
af ofwanschrefne protocoll och beslut, och det öfrige
wille taga ad referendum; och sådant skulle skie af Landtmarskalken
och ingen annan. Hwilket allom wäl behagade.
Sedan utnämbdes af hwar classe här til uthskott:
Af 1 classen:
Gref Gustaf Oxenstierna,
Gref Lillie,
Gref Steenberg,
Herr Jöran Gyllenstierna,
Herr Johan Gyllenstierna,
Herr Jacob Spens,
Herr Gustaf Sparre,
Herr Gustaf Kurck,
Herr Lars Flemming,
Herr Abraham Leijonhufud.
Herr Gener.Lieut. Eric Cruse,
Herr Ernest Creutz.
Hans Kyhle,
Jöran Ulfsparre,
Linnardt I
Philip Bonde,
Ulf I
Gustaf Horn,
Carl Sackh,
Gustaf Cruus,
Hans Mörner,
Gustaf Pauli,
Claes Ugla,
Claes Rolamb,
Af 2 classen:
Gustaf Peersssonl
Carl Peersson, Natt och Dag,
Nils Nilsson,
Axel Posse,
Sewed och ]
Linnardt
Ribbing.
Af 3 classen:
Peer Hammarskiöldh,
Jacob Törneskiöldh,
William Philip,
Johan Printz,
Eric Rosenhielm,
Israel Lagerfeldt.
Dette utskott trädde opp til Rådet, och kommandes tilbakars
refererade för samptlige Ridderskapet hwadh i Rådet war
passerat om wåhlet, och at Greif Lars Kagg wore Richsens
Marsk, den ock stodh uthi sit ställe, dhe andre effter Konungens
testamente såssom infödde af Rådet, nembl. Gref Magnus
Richsens Cantzler och Her Herman Flemming (då frånwarandes)
RichsSkatmestare; Her Richsdrotzeten Gref Peer Brahe,
förandes ordet i Rådet, förmodade at Richsens Stender således
läthe sig behaga hwadh giort wore.
80
1660.
Herr Landtmarskalken frågade om så aldeles wore
conclusum, så at the widare icke motte hafwa något til seija.
Swarades det så wara giordt, oell the låthe sig behaga;
hade the något emot theres persohner, stöde them fritt at tala.
Präster och Borgare wore med det som giordt wore wäl
tilfridz, helst emedan Sahl. Hans Kongl. Maij:ts testamente dermedh
honorerades.
Herr Landtmarskalken med störste höflighet inwende
och sade Ridderskapet och Adelen dette oförmodeligen något
förekomma, och kunna wäl wara tilfridz, dher sådant icke lupe
emot Stendernes frijheet, allegerandes hwadh anno 1634 wore
observerat och ofwan är förmält, såssom ock communicatis
consiliis medh uthskottet cathegorice sade sig uthi alle motto
honorera den Sahl. K. M:ts actioner, men i krafft af testamentet,
så wida Stendernes frijheet dheruthinnan infringerades,
icke kunde sådant tillåtha.
Rådet lät uthskotten gå inn i Rådhcammaren, och effter
hållen deliberation kallade them inn; uprepandes hwadh tilförende
talat wore och at med dette inthet mentes någons rätt
och frihet at betagas. The wiste ock häropå ingen lag; uthan
dher the förmeente dem något skie til prsejuditz eller hade
emot någons persohn at tala, stöde them fritt etc.
Herr Landtmarskalken excuserade och sade at the
wela dette taga ad referendum til deres medbroder, som nu
äre på Riddarhuset.
Effter denne giorde relation worde the något hwar häpne
och läthe sig fremmadt förekomma at the hörde det Gref Kagg
stodh allaredo uthi sitt ställe. Och i det samma kom neder
ifrån Rådet Secreteraren Behmer å Dheres Excellentiers wägnar,
begärandes at the wille något lithet hlifwa tilsammans,
effter som någre af Richsens Rådh strax lare komma hijt neder
at communicera medh Ridderskapet.
Sedan continuerade Her Landtmarskalken om dheres
giorde påminnelse, huruledes modus procedendi contrarierar
Regeringens giorde lofwen, wårt ägit ingifne reservato uhr protocollet
och 1634 åhrs Richsdagsbeslut med dess åhrs håldne
protocoll, som alt in Senatu är remonstrerat; repeterandes någre
reesor och befrågandes om icke så wore dheres eenhällige
mening, hwilke the samptligen bejakade således wara dheres
endtlige mening och resolution, dherwidh the ock ännu bestå.
Härwidh innkomme Herr RichsAmmiralen Gref Carl Gu
-
Oktober.
81
staf Wrangel, Herr Gustaf Bielke, Herr Schering Rosenhane,
Herr Carl Mörner, Gref Nils Brahe.
Herr Schering begynte tahlet: Såssom the gode herrar,
som wore uthskott, förnumme huruledes den Kongl. Regeringen
funne gott at notificera them om RichsMarskens wahl, at dhe
gode herrar wille gifwa deres adplausum, som wahnligit plägar
wara, medh förmodan at the opå Hans Kongl. Maij:ts wägnar
skulle låtha behaga sig hwadh giordt wore; men emedan
i discursen af Her Landtmarskalken något föredrogs, som in
modo procedendi som sig bör icke aldeles wore tilgångit, uthan
the så ock Stenderne förbijgångne; så är för gott funnit och
belefwat at närwarande af Richsens Rådh komme här neder
och dheruthöfwer communicerade, på det alt uthi godh förtrolighet
effter som meent är motte afgå. Det förnembste war
om modo procedendi, huruledes annorledes wore passerat änn
protocollerne förmäla. Fördenskuldh at wijsa at Richsens Rådh
och Regering hafwe inthet något nytt giordt häruthinnan, uthan
effterfölgt hwadh tilförende wore practiserat, så hafwe the låthit
upslå och sig föreläsa uthur det protocollo, som finnes
uthi Richsens Archivo och anno 1634 uthi Nykiöping uthi
samme denne casu föröfwat, när Richsdrotzetens och RichsSkatmestare
embeten vacerade, och blef i Rådet, uthan någon
Stendernes disput, dette debatteradt och öfwer dhesse twenne
Embeten voterat, effter som vota här på Riddarhuset särskilt
blefwe upläsne; och uthi Richsens protocollo dhersammestädes
finnes at Rådet, som wore tilstädes, hade hafft budh til Landtmarskalken,
Ridderskapet och Adelen, Bisperne och Borgmestarne,
och sådant om desse 2 persohners wahl notificerat hwad
giordt wore. Dheropå finnes Herr Landtmarskalken Herr Lars
Sparre hafwa betackat Rådet för godh communication och
dhermedh acquiesceradt. Sammaledes ock Prästerne och Borgerskapet
å sin sijdo giordt. Altså och emedan quaestio war
om protocollet, uplästes icke allenast som berört är Richsens
Archivi, uthan jembwäl Riddarhusets protocoll; och således
Rådet funnit säkrast, som ock Konungens rätt likmätigt, nu
annorledes i denne saak icke förfahra, änn tilförende i slikt
fäll finnes giordt wara; begärandes at dhe gode herrar af
Ridderskapet icke annorledes wille sådane Rådets actioner uptaga
eller uttyda, änn the uthi sig sielfwe ähre.
Herr Landtmarskalken betackade Dheres Excellentier,
som hafwa hernodt sig at komma här neder; och ehuruwäl wij
6
82
1660.
hade förmodat at Dheres Excellentier skulle hafwa hafft reflexion
opå det, som i Götheborg af Ridderskapet och Adelen
wore passerat, så wäl som hwadh här utaf dem wore skiedt,
at the bäfwe understådt sig at disputera een så stoor Konungs
testamente och giordt sig förhatelige hoos den Fursti. familien
så wäl som the andre Stenderne, hwarigenom wij hade tänkt
mainteneras uthi wår rätt, serdeles at wij ock äre förtröstade
at få uthi slike ehrender och widh Regeringens inrättande
giöra wäre påminnelser: likwäl effter wij förnimme det oss sådant
icke står fridt, skatte wij icke annars änn at wij äre här
onödige.
Herr Schering: At giöra påminnelse widh Regeringens
inrättande, det är eder icke betaget, uthan til den ende projectet
tilhanda sendt at öfwersee etc. Een annan saak är det
om vocation på persohnerne; dheruthinnan Rådet nödgas taga
på Hans Kongl. Maij:tts wägnar dess rätt i acht.
Herr Landtmarskalken: Åhre wij adhiberade at uthstöta
Hertig Adolph, så motte wij ock wäl adhiberas til persohnernes
frijwillige vocation; men effter wij äre förbigångne,
wele wij heller begära at få absentera oss och hwar reesa hem
til sit, änn at blifwa itt åthlöije för andre, at wij hafwe pousseradt
den saak, uthi hwilken wij icke äre attenderade.
Herr Schering begärte at Archivi protocoll motte wijsas;
the wille ock höra wårt protocoll.
Herr Landtmarskalken: Det är nu onödigt at läsa
protocollen, sedan som persohnerne allaredo ähre satte.
Oplästes Archivi protocoll. Och fans dher notabelt at uthi
Doctoris Johannis Bothvidi oration, när han gratulerade dhe
twenne höge vacerande Embeters election aff Rådet, uti superius
dictum, finnes desse ord stå: så wida dedh inthet
Ståndh prsejudicerar.
Her Landtmarskalken: Hade wij jus improbandi,
hwarföre ock icke jus adprobandi.
Herr Schering: Dhe få probera adsensum. Hafwa the
något emot dheres persohner, så står them fritt at tahla.
Herr Bielke: Om slike förändringar, dher 2 eller 20
persohner skole administrera Riket, det bör Stenderne weeta,
men icke om persohnernes wahl.
Herr Landtmarskalken: Ridderskapet begäre at dhe
motte dimitteras.
Oktober.
83
Rådet swarade: Wij hoppas at dhe det icke giöra, och
the skola bära upp itt sådant budh.
Her Schering: The hafwa sig altidh wäl comporteradt,
förmode at the det ock ännu giöre.
Herr Landtmarskalken: Wij hafwe om annat oss icke
beflitadt, änn det som länder til Hans Kongl. Maij:ts och fäderneslandzens
wälfärdh.
Uplästes ock 1634 åhrs Richsdagsbeslut, at Regeringen
blef af Stenderne walder.
Herr Gustaf Bielke: Wore det så at modus regendi
komme i consideration, dheruthinnan haffwe Stenderne at tala,
men persohnerne böre wällias utaf Rådet. Det är fuller om
een sådan friheet discurrerat på Riddarhuset, men icke practiserat
sedan.
Herr Landtmarskalken: Hade Stenderne hafft rätt då
til at tahla, så haffwa the ock nu. Wij begäre dimission.
Her Schering och Her Bielke: Dhe wele icke anmoda
oss at bära sådane tiender; kan man draga något exempel
fram, eller ock bewisa at något wore peccerat, så gore the wäl.
Herr Landtmarskalken: Wij äre tilfrågade uthi dedh
swåreste; så hade wij förmodadt i dette at blifwa tilfrågade.
Dermedh toge Richsens Rådh afträde, medh förmaning til
inbördes eenigheet och itt gott förståndh; the wille sig häruthinnan
wäl betänkia.
Sedan fans gott at hwadh i dag wore talat, skulle conciperas
uthi een schrifft til morgons klockan 10. Her Landtmarskalken
lofwade det at concipera. Befaltes anslåes til morgons
widh itt stort bothe tilgiörandes. Och den som icke
komme skulle botha 10 Richsdaler.
Den 21 Octobris klockan 10 förmiddagen, Söndag, wore
samptlige Ridderskapet och Adelen tilsammans på Riddarhuset.
Då begärtes at Secreterarne i Cantzliedt wille sig absentera.
Her Land tmarskalken excuserade at han något har
drögt, effter Hennes Maij:tt Enchiedrotningen hade sendt budh
effter honom.
Dheropå oplästes Her Landtmarskalkens concept opå det
som dagen tilförende blef talat. Hwilket befaltes reenschrifwas
och finnes sub bil. K. in actis.
Herr Landtmarskalken recapitulerade ock hwadh i går
war passerat, effter nu äre flere tilstädes.
84
1660.
Sedan inkomme Herr Gustaf Bonde och Greff Bengt Oxenstierna,
uthsende af Rådet.
Herr Gustaf Bonde: Hennes Maij:tt och samptlige Richsens
Rådh beklaga högeligen at den act, som i går passerade,
inthet så wore uttydd, som den är meent, effter det war een
saak, som wij skulle wara eense om; allenast itt missförstånd
oss emellan är kommit in processu. Och effter någre af Richsens
Rådh hafwe i afftons warit här neder och medh eder,
gode herrar utaf Ridderskapet, derom discurrerat, så förmäte
fuller icke heller wij oss mehra kunna uthrätta änn the, uthan
likwäl för den kärleek, som the drage för Hans Kongl. M:t
wår allernådigeste Konung och Herre, så ock wårt käre fäderneslandh,
haffwe tagit sig opå at komma här neder och uttyda
theres actioner, så at dhe gode herrar af Ridderskapet
skulle få al god satisfaction, begärandes at the icke wille fatta
någon annan opinion änn [at] the af den fahra, som är af dette
wärket, äre hijt kombne det at stilla. The wille discurrera
icke som Richsens Rådh, uthan som Riddersmän. J wille man
seija hwadh J begäre, så skal det snart blifwa gott.
Herr Landtmarskalken, communicatis consiliis med Ridderskapet,
betackade them för dheres heder och store mödo
at komma här neder. Och effter det begärades weeta wår begäran;
ty beropade han sig på samptlige dheres troheet emot
Hans Kongl. Maij:t, allgemene bästa, fädernesland/ens wälfärdh
sampt dheres betänkiande dirigerat til Hans Kongl. Maij:tt,
huruledes the ock för denne Konungens och Richsens säkerhet
icke hafwe kunnat förstå til det giorde Hans Sahl. Kongl.
Maij:tz testamente, det ock dheres som Ständers rätt och frijheet
toucherar, beropandes sig på dheres först ingifne extract
uhr protocollet; derföre dhe ock leffwat i den förmodan, at
uthi dette ehrende dem nästan immediate icke motte imponeras
hwadh oss haffwer bort först proponeras. Hafwe J jus
prsesentandi, så haffwe wij jus adprobandi.
Her Gustaf Bonde: The hafwa nogsampt funnit Ridderskapsens
resolutioner warit dirigerade til fäderneslandzens
säkerheet och theres ägon frijheet. Rådets meening ock aldrig
hafwer warit at göra något, som lupe deremot, eller ock opponera
sig dheres wälmeente gottfinnande; förandes them til sinnes,
huruledes Rådet widh alt, som passerat wore, med them
hade warit eense och hafft gott biståndh, såssom 1) wid propositionen
om Hertigen. 2) dheres påminnelser. 3) Regeringz
-
Oktober.
85
formens inrättande; då communicerat projectet effter Riket icke
kunde regeras uthan een wiss form och Stenderne dheruthi
hafwa stoor macht at påminna. Hwar om lofwades det wij
skulle blifwa eense förr änn wij komme på richssahlen. 4) Regeringswahlet,
när det skiedde notificerades derom, effter som
orsakerne til hasta dermed, at Hertig Adolph hade schrifwit
dem til derom; befahrade altså at något skulle dröija med
Embeternes tilsättiande, effter periculum war in mora. Hwarföre
sendes effter capita af alle Stenderne, och dem sades at
the med wåhlet fortfahra wille; hwarutaf skönies huru the
edert samtycke åstunde, så wäl som af annat, som i går och
afftons passerade dherwidh. Förmantes ock det hwarken uthföres
eller illa uttydes, hwadh som här i god mening och upsåth
talas.
Herr Landtmarskalken: Wij hafwe af tidzens coniuncturer
nogsampt pröfwat at dermedh matureras skulle. Men til
moram äre J sielfwe af Richsens Rådh orsaken, i ty at när
fast angelägnare ehrender borde consulteras öfwer, proponerade
J strax Drotning Christinae saker och wärff, som uppehölle oss
i 10 eller 12 dagar; repeterandes hwad i går war passerat
och huru hwar electus stodh i sit ställe; warandes således itt
conclusum at wårt betänkiande således synes här til widare
onödigt.
Her Gustaf Bonde: Det står eder til at applaudera,
eller ock föreslå någon annan.
Her Landtmarskalken beropade sig opå 1634 åhrs beslut;
såssom J defererade oss jus improbandi, skulle J åthminstonne
defereradt oss jus adprobandi.
Her Rolamb: Jus approbandi supponit jus improbandi.
Her Gustaf Bonde: Dhe wore satte hwar i sit ställe,
och Kaggen gick sielf strax dhertil. Inthet kunde wij tagan
i armen och dragan uhr rummet. Hwem badh honom gådt
dijt. Icke heller hafwe wij sagt at wij hafwe bedit honom gå
dijt. Begärte the wille betänkia sig, effter een sådan poinct
wore capahel at kasta heela Rijket öffwer enda.
Her Landtmarskalken: Wij tala för wår frijheet och
icke til någon sådan enda.
Her Rolamb: Eders Excellentier hafwe förnummit uthi
alle wäre actioner at dhe hafwe zyfftat til Kongl. Maij:ts och
Richsens säkerhet, jemhwäl ock wår ägen friheet, at wij icke
hade welat förmodat det oss skulle betagas at consentera til
86
1660.
dhe persohner, som oss regera skole; sökiandes stedze det adfection
och gott förtroende Stenderne emellan motte styrckias;
och alt hvad som wore skiedt, är at oss må lembnas wår frijheet
at seija wår meening, si non applaudendo, uthan seija
wårt betenkiande, och at wij måge bafwa wårt frije votum förbehållit.
Her Gustaf Bonde: Dette är een saak, som är considerabel
af mig allena at tala, effter iag derom bäfwer ingen
commission. J tilstå ju Rådet likwäl at wällia.
Her Rolamb: Jus prsesentandi.
Her Gustaf Bonde: Det derogerar Rådet, effter persobnerne
af Richsens Rådz medel skole wällias; berörde ock
om protocollen ut supra.
Her Joban Gyllenstierna: Wij tala intbet om persobnerne,
utban jure et modo eligendi. Regeringsformen kann
ock ann inthet binda oss som een lag; kan ock icke den, så
kan ock icke heller protocollet det giöra.
Her Gustaf Bonde: Dette är een poinct, som iag intbet
troor kan meritera exitum. J bäfwe begiärt dimission;
bwadb det importerar, kan man wäl tänkia.
Her Gustaf Bonde: Gref Magnus och Her Flemming
hade Sahl. Konungens fulmachter uthbekommit.
Ridderskapet swarade: Hertig Adolph bade ock fulmacbt.
Her Gustaf Bonde önskade sådane consiba motte fattas,
som bålla wårt käre fädernesland uprätt, såssom ock at tbe
wille så dirigera consiberne, at wij kunne leffwa och boo i
Swerige.
Her Rolamb: När wij bäfwe wår frijbeet öpen, så hade
man intbet stoort til seija.
Togo så Richsens Råd wabnligit afskiedb, och i det samme
frågades bwad satisfaction tbe sökte. Dbe swarade: den
satisfaction sökie wij, at det intbet är conclusum som i går
giordes, uthan slå oss persohner före. Intbet kunne wij annars
få wår frijheet igen, och wäre ord kunne wij icke heller
taga igen, som wij i går sade.
Sedan refererade Her Landtmarskalken hwad Hennes
Maij:tt Encbiedrotningen bade sagt, effter bon bade sendt effter
honom, föregifwandes utbi bwad fahra wij hade satt Riket
med dette brouilleriedt, begärandes det Ridderskapet och Adelen
wille betänkia sig at hon wore enokia och bennes sohn itt
barn och omyndig; bon wille sökia at tiena Ridderskapet igen,
Oktober.
87
såssom ock recommendera sådant sin Herr Sohn widh bans
myndige åbr.
Dereffter uplästes oppå Ridderskapets och Adelens begäran
bwadb af Herr Landtmarskalken i går blef conciperat.
Sedan frågades om tbe alle wore utbi den meningen, som
dheruthi författades. Alle roopade Jaa, undantagandes Stiern
bielm,
som sade at een part wore utbi den meeningen at det
kunde lindras eller ock sendas itt utbskott först at förnimma
Richsens Rådz betänkiande; discurrerandes uppå bwadb sätt
det skulle lefreras; slutandes at det skulle lefwereras genom
Herr Landtmarskalken och itt starkt utbskott; dogk at dberwidb
inthet skulle discurreras, utban alt tagas ad referendum.
Och nembdes til utbskott aff
1 dass:
Greff Cönigsmarck, Herr Gustaf Sparre,
Greff Steenberger, Herr Fabian Berndes.
2 dass:
H. Nils Lilliehöök, H. Gustaf Horn,
H. Philip Bonde, H. Axel Posse.
3 dass:
H. Erland Kafle, H. Christopher Gyllengrijp,
H. Carl Scheding, H. Peer Hierta.
Dermedh skildes Ridderskapet, jempte tilseijelse at the
alle samptligen effter middagen skulle wara tilstädes, widh 10
Rdrs bother den som sig absenterade.
Deli 21 Octobris effter afftonsången wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans och öffwerlade medh störste
flijt hwadb för middagen bades för bender, om den schrifft
som skulle tilstellas Richsens Rådh; och wore någre utbi contraire
mening, hwilke ock schriffteligen med ägne bender dheres
meningar upsatte, helst effter Richsens Rådb bäfwe bär
warit och sådant dissuaderat. Dberes nampn finnes in actis
sub bil. L.
Herr Landtmarskalken sade: Den som wil tabla för
sin frihet, den gör wäl; hållandes gott at bwar seijer sin mening,
och den in contraria opinione wore sådant schriffteligen
upsatte sit nampn, som skiedt är, och hwariom och een stodh
fritt och öpet, eller ock räkte upp fingren; som skiedde.
88
1660.
Herr Ernest Creutz gaf sin mening uthförligare på dette
sättet tilkenna: Om iag annat skulle seija, ann at J, gode
herrar, medh dexteritet edre saker bäfwe igenomgångit, så
wore det een ting, som iag illa kunde uthföra. Men effter så
wäl är giordt, haffwer han fuller inthet at tala eller påminna;
dogk emedan dette är itt fritt Ilidda rhuus, kan iag icke förtaga
hwadh iag boos mig hafwer fattadt, medh begäran at
dedh inthet illa motte uttydas. Jag kommer öffwereens medh
eder, gode herrar, at oss är för när skiedt in modo procedendi
och electione. Men uthi medicin tyckes mig förfahras
hårdt (altidh edre, gode herrars, resolutioner oförkrenckte),
helst emedan Richsens Rådh hade budit sig til afhandling; så
wore gott at wij icke uthsloge the medel, som dhertil tiena,
til at förtaga all jalousie; tyckiandes gott at wij offererade oss
at förnimma huru the wille remediera hwadh nu skiedt wore
och at det fördes uthi itt publicum instrumentum, så ock hwadh
för denne gången wore giordt skulle icke dragas in consequentiam,
uthan häreffter slike wahl skie cum consensu Ordinum;
dette haffwer til påminna; i det öfrige obligerer sig til
taciturnitatem, cum excusatione at han inthet hafwer kunnat
räckia opp fingren.
Bogislaus von Chemnitz inlade sit betänkiande schriffteligen,
och finnes in actis sub bil. M.
Dhe andre af Ridderskapet persisterade uthi dheres fattade
resolution, och dermedh gick ofwannembde uthskott på
slottet, icke finnandes Rådet dher tilsammans. Gick så Her
Landtmarskalken til H. M:t Enchiedrotningen, som hafwer
sendt effter honom, och war hennes ehrende inthet annat änn
recommendera alle ehrender, at the til Hans Kongl. Maij:tts
säkerheet och inbördes eenigheet lända motte.
Dermedh befältes anslås til dagen effter, som ock skiedde.
Den 22 Octobris för middagen. Då war uthskottet, som
dagen tilförende war nembdt, jempte een godh dehl af Ridderskapet
tilsammans på Riddarhuset, och ginge strax Her
Landtmarskalken med uthskottet upp til Regeringen och lefrerade
den schrifft, som dagen tilförende war belefwat och slutit
om. Herr Landtmarskalken sade, at sedan uthskottet hade
tagit ad referendum hwadh widh electionen här in Senatu war
passerat i Lögerdags, haffwa samptlige Ridderskapet och Adelen
fattat dheres betänkiande schrifiteligen, med begäran at
Oktober.
89
dhet wäl må uptagas; contesterandes som ock försäkrandes
Hennes Maij:tt sampt Dheres Excellentier dheres intention inthet
annat wara änn sökia det som lender Hans Kongl. Maij:tt
och fäderneslandet til tiänst.
Regeringen begärte at dhe wille bliffwa tilsammans, på
det the kunde communicera medh them, om något förefölle at
conferera här uthöffwer.
Ginge så tilbakars på Riddarhuset och refererade hwadh
passerat war. Och när tiden leedh öfwer klockan 12, skildes
the åth, slutandes at samptlige Ridderskapet och Adelen skulle
widh 10 Rdrs bother wara tilsammans effter middagen klockan
2 prmcise. Hwaropå ock anslaget skiedde.
Den 22 Octobris effter "middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans.
Då ankomme utaf Richsens Rådh Dheres Excellentier Herr
Gustaf Bonde, Greif Tott, Greff Bengt Oxenstierna, Gref Nils
Brahe, och näst helssning ifrån den Kongl. Regeringen berättade
them hafwa den inlagde schrifften igenomläsit, hwaruthinnan
den principaliste dheres begäran står, at under warande
Hans Kongl. Maij:tts minorennitet the måge haffwa jus adprobandi
et improbandi circa electionem af Regeringspersohnerne,
och res ännu motte wara integra, hwadh reda skiedt wore.
Hwarföre the öfwerlagt dette och see at Ridderskapsens mening
icke är discrepant ifrån theres. Dhe ock sagt dheres
mening om RiksMarskens persohn; hwilket ock änn står Ridderskapet
frit, at the måge änn widare gifwa sit betänkiande
om honom.
Herr Landtmarskalken: Ridderskapet och Adelen erkenne
medh störste wiirdning denne Kongl. Regeringens behagelige
resolution, betackandes närwarande för dheres mödo,
heder och flit at contribuera til dheres Ståndz frihet och rätt,
så ock samptlige Richsens Rådh, som så wäl hafwe uptagit
wår schrifft, och at wår begäran är funnin skählig; hwilket
så när- som frånwarandes af Ridderskapet och Adelen icke
ringa skal frögda; jembwäl ock dhe andre af Stenderne, när
sådant med them må communiceres.
Her Gustaf Bonde lät märkia schrifften med godh humeur
wara optagen; zyfftandes dherhänn at godh eenigheet å
alle sidor må conserveras; seijandes: Wij lare gerna göra itt
medh them.
90
1660.
Dhe toge dermedh afträde, och Her Landtmarskalken recommenderade
Ståndet och saken som sig borde på wahnligit
sätt etc.
Sedan discurrerades och voterades i denne saak: 1) Om
Marsken Gref Lars Kagg. 2) Hwadh wij om dhe andre mena,
Cantzleren och RikzSkattmestaren. Rikzens Rådh gåå the twenne
chargerne förbij, eifter Cantzleren och Skattmestaren hafwa
dheres fulmachter af Sahl. Konungen. Blef altså discurrerat
om dhe skulle separera desse saaker.
Separeras the, så approberes tacite testamentum, ifrån
hwilket wij tilförende hafwa gångit. Blef så härom voteradt,
och 3:se classis votum colligerade Claes Rolamb, hwilken
sade sig hafwa tält med alle af den classen, och äre the myckit
glade at the få dheres frie votum utaf Richsens Rådh, och på
förestälte frågepuncter sware således: 1) Hwadh Marsken widhkommer,
den äre the myckit glade åth. The haa elliest tänkt
på honom. Önske honom til embetet lycka. Förundre sig at
ingen proposition är skiedd mehr änn om den eene. Hållandes
före at alle 3 Embeten äre vacante; påminnandes sig hwadh
om testamentet så i Götheborg som här är passerat. 2) Dhe
fulmachterne, som omrördes, kunne inthet conservera them
dherwidh: 1. Ty först grundar den sig på testamentet, och
såssorn fundamentum faller, så faller ock dhet, som dherpå
bygges. 2. Såssom Hertigen inthet kan af fulmachten conserveras,
så kunne eij eller the andres fulmachter widare gälla.
Begäre således sammalunda om dhe andre seija dheres votum.
2:da classis är i samme mening.
l:se classis votum gafs schriffteligen på dette sättet: At
wij icke kunne cathegorice swara til Marskens embetes wahl,
ehuruwäl wij emot Gref Kaggs persohn inthet haffwe eller begäre
seija, förr änn Hennes Kongl. Maij:tt och Dheres Excellentier
Richsens Rådh behaga föreslå oss dheres tankar om
alle 3 Embeten tillika, emedan wij hålla alle tree Embeten lika
vacant, utaf dhe skähl och orsaker, som wij äre wederreda at
optäkia Hennes Maij:tt och Dheres Excellentier när som the
det behaga.
Effter vota wore icke myckit different, swarade H. Rolamb:
Han för sin persohn finner den procedeuren, som l:a
classis faller opå, wara hehl skählig.
Nembdes altså uthskott, som skulle gå upp til Hennes
Maij:tt och Regeringen; och uplästes först dheres mening schriff
-
Oktober.
91
teligen, som l:se classis votum här ofwan står beschrifwit; eenhelleligen
warandes uthi den meening, at ingen af desse charger
skulle nempnas widh nampn eenskylt, uthan alle trenne tillika:
Af 1 classen:
Gref Pontus de la Gardie, Herr Göstaf Kurck,
Herr Jöran Gyllenstierna, Herr Berendt Taube.
Herr Carl Sparre,
Af 2 classen:
Nils Lilliehöök, Carl Peersson,
Ulf Bonde, Lennardt Ribbing.
Gustaf Horn,
Af 3 classen:
Gustaf Cruus, Hans Mörner,
Carl Scheding, Israel Lagerfeldt.
När uthskottet kom upp, betackade Her Landtmarskalken
på Ridderskapets och Adelens wägnar Hennes Maij:tt och
den Kongl. Regeringen för den gode resolution, som til Ridderskapet
ankom opå dheres underdånige supplication medh
theres Excellentier af Richsens Rådh; komme nu hijt at contestera
dheres skyldighet emot Kongl. Maij:tt och samptlige
Rådet, medh begäran at dhet icke illa må uptagas at the effter
dheres Ståndz frihet och opå unfångne resolution icke kunna
skrida til RichsMarskens wahl förr änn alle 3 vacante blifwa
tillika nembde.
Her Richsdrotzeten swarade: Hwadh anginge dhe andre
twenne persohnerne, så blifwa the såssom infödde herrar
af Richsens Rådh widh theres unfångne fulmachter af Sahl.
Hans Kongl. Maij:tt, effter högstbemälte Kongl. Maij:tts testamente.
Herr Landtmarskalken, effter plägad communication
medh uthskottet, sade cathegorice dem icke kunna blifwa widh
eller gilla det testamentet. Hwadh med Hennes Maij:tt wore
passerat, är skiedt af wår frie willie och icke effter något testamente.
Dhe andre desslikest ex eo capite, at the hafwa fulmachter,
kunna icke heller komma dher til uthan Stendernes
friwillige samtycke, effter som Hertig Adolph desslikest hade
fulmacht och dheropå icke heller komme til RichsMarsks chargen.
Widh dette talades tycktes Hennes Maij:tt såssom fälla
tåhrar.
92
1660.
Omsider proponerades Gref Kagg til RichsMarsk, Gref
Magnus til RichsCantzler och Her Herman Flemming til RichsSkatmestare.
Dhermed tog uthskottet afträde och wille taga dette ad
referendum och sedan dheruthöfwer gifwa dheres betänkiande.
Kommandes tilbakars refererade Her Lan dt marskalken
hwadh som war förelupit; slutandes at i morgon klockan 8
praecise skulle alle capita familiarum och the som sittie uthi
andres ställen komma tilsammans widh 10 Richsdalers bother.
Extra capita finge lof at wara hemma. Dheropå blef anslaget.
Den 23 Octobris lör middagen klockan 8 instälte sig
samptlige närwarande Ridderskap och Adel effter aftahlet och
anslaget i afftons, at företaga dhe vacante 3 chargernes och
dhertil nembde persohners wahl, öfwerläggiandes först och i
begynnelsen på hwadh sätt det häst skulle kunna förrättas.
Upräknades altså effter matriculen på närwarande Ridderskap
och Adel alle capita familiarum. Dernäst befans denne modus
skäligast, at Secreteraren förfärdigade för hwar och een frenne
sedlar, och på hwar sedel skulle hwar och een gifwa sit votum
affirmativum eller negativum med Ja eller Neij schriffteligen
tilkenna opå dens persohn, som förestältes i wåhlet, och
den framläggia när vota colligerades. Dheropå framropades
hwar och een at emottaga desse sedlar.
Sedan framstälte Her Landtmarskalken
1) At til Riksens Marsk wore nembder Greff Lars Kagg,
med begäran det hwar och een på een sin sedel wille igenom
itt friwilligt Jaa eller Neij gifwa sit betänkiande tilkenna. När
the dhermed wore färdige, colligerades hwar classis vota uthi
een hatt, och alle 3 hattarne sattes hwar för sig på bordet,
och hwar satt uthi sit ordentelige rum och säthe. Dereffter
ransakade Her Landtmarskalken effter Riddarhuusordningen
först 3:se classis vota, och Secreteraren adnoterade affirmativa
och negativa hwar för sigh. Fick altså Greff Kagg
affirmativa af 3:a classe 136 och inthet negativum.
Af 2 classen 10 affirmativa och inthet negativum.
Af 1 classe 45 affirmativa och inthet negativum.
2) Sedan proponerade åter Her Landtmarskalken til
RichsCantzler Greff Magnum Gabrielem de la Gardie, med
begäran at the sammaledes behagade på samme sätt och een
lycht zedel gifwa om hans persohn dheres betänkiande; och
Oktober.
93
procederades dermed äfwen som med votis öfwer Gref Lars
Kagges är skiedt. När då Her Landtmarskalken öpnade sedlarne,
befunnes af
3:a glasse 136 affirmativa och inthet negativum.
2:a classe 10 affirmativa och inthet negativum.
l:a classe 45 affirmativa och inthet negativum.
3) Nembdes til RichsSkatmestare utaf Her Landtmarskalken:
Herr Hermann Flemming, och blef dermed på lika
sätt förfahrit äfwen som med voterande är skiedt på dhe twenne
förrige. Och widh Her Landtmarskalken öpnade the förslutne
och tilsammans wicklade sedlarne, befunnes
af 3:a classe: affirmativa  16
negativa
120
af 2:a classe: affirmativa  2
negativa
1
af l:a classe: affirmativa  5
negativa
38.
Af alle classerne: Summa affirmativa  23>
negativa
165.
Sedan uthnembdes uthskott, som skulle gå upp til Rådet
och seija huru vota wore falne, såssom ock begära förslag opå
een annan persohn til RichsSkatmestare, effter så månge in
contrarium finnas emot Herr Herman Flemming:
Af 1 dass:
Greff Ludwigk, Herr Claes Baner,
Gref Gustaf Johansson Baneer, Herr Eric Cruse,
Herr Johan Gyllenstierna, Herr Johan Wrangel.
Herr Gustaf Kurck,
Af 2 dass:
Nils Lilliehöök, Gustaf Peersson,
Hans Kyhle, Sewed Ribbing,
Ulf Bonde, Christer Boije.
Af 3 dass:
Carl Sack, Claes Rolamb,
Gustaf Cruus, Stiernehielm,
Erland Kafle, Johan Printz,
Hans Mörner, Israel Lagerfeldt.
Hwilket ock blef effterkommit, och sedan befaltes anslåes
til effter middagen klockan 2.
94
1660.
Den 23 Octobris effter middagen war ofwanschrefne uthskott
medh samptlige härwarande Ridderskap och Adel tilsammans.
Och gafs tilkenna huruledes man igenom particuliere
discurser hade hördt uthi staden som Prästerskapet 4) hafwa
uttydt at det wij giöra, så är som wij wille kasta omkull alle
the persohner, som stå i Konungens testamente, och hehle testamentet
medh. 2) The hafwa begifwit sig dheres rätt til
Regeringswahlet; och wår intention wara at the inthet Stånd
mehra i Riket wara skulle. 3) Förtrutit at itt uthskott af
them hafwer warit här widh dören och icke sluppit inn. Fördenskuldh
effterschrefne anteknades til uthskott til dem:
Af 1 classe: Herr Jöran Gyllenstierna,
Herr Fabian Berndes.
Af 2 classe: H. Jöran Ulfsparre,
H. Linnardt Ribbing.
Af 3 classe: H. VicePrses. Johan Munck,
H. Landzhöfd. Johan Graan,
och desse skulle ursächta at the oss owettandes hade warit
här widh dören, och sökia godh intelligence medh them. Det
the ock giorde.
Strax wårt uthskott kom tilbakars, fölgde dheropå til uthskott
af them Doctor Jöns, Biskop i Aboo, medh någre flere,
hwilken, näst gratulation för altidh plägad godh communication,
tackade Gudh för godh eenigheet, begärandes at Ridderskapet
och Adelen dherutlii continuera wele, til dess wij kunne
eenhälleligen winna een önskelig uthgång opå alt; och nu begärer
communication om någre ehrender, som ännu icke aldeles
äre slutne om Drotning Christinae wärf, synnerlig angående
recessen och religionen uthi underhåldzlenderne. Sökte derom
tilfälle at tala igenom det uthskott, som här war; men förnimmandes
Ridderskapet och Adelen medh wichtigare ehrender
wara occuperade, ginge the tilbakars; och icke deste mindre
wore til communication derom medh någre utaf Rådet;
och war 1) det förnembste, at religionen icke lider inpass uthi
hennes underhåldzländer. 2) at jurisdictio ecclesiastica et secularis
icke motte divideras, quia majestas est indivisibilis.
Herr Landtmarskalken tackade för giorde conference,
excuserandes at wij icke det ringeste wiste utaf dhe gode herrars
af Prästerskapet uthskickade etc. Kunde ock Ridderskapet
och Adelen uthi ofwanberörde ehrender inthet hafwa något
at endra uthi det, som Regeringen hafwer låthit them
Oktober.
95
communicera. Uptäckiandes huru såssom Ridderskapet och
Adelen genom itt uthskott wille låtha Richsens Rådh förnimma
theres swar opå den denomination, som är giord af dhe 3 vacante
Embeterne.
Prästerne recommenderade theres Ståndh och toge affträde.
Sidst nembdes uthskott, som tillijka medh Herr Landtmarskalken
skulle i morgon bittida gratulera RichsMarsken och
RichsCantzleren:
Af 1 classen: Her Gustaf Sparre,
Her Fabian Berndes.
Af 2 classen: Nils Lilliehöök,
Gustaf Horn.
Af 3 classen: Peer Andersson Linderoht,
Ernest Forbus.
Skildes dermedh åth, och tilsades, som ock anslogs, at
wara här på Riddarhuset tilstädes i morgon klockan 8 prsecise
widh 10 Rdrs bother.
Den 24 Octobris för middagen. Medan Ridderskapet
och Adelen sig, klockan war 8, uppå Riddarhusedt församblade,
war ofwanbenembde uthskott och gratulerade Gref Kagg såssom
Marsk och Greif Magno såssom Richsens Cantzler. Kommandes
tilbakars refererade Her Landtmarskalken hwadh
widh gratulationernes afläggiande war förelupit och huru wäl
bäggie dheres greflige Excellentier desse visiter hafwe uptagit,
med store försäkringar at wela contribuera alt hwadh möijeligit
är til Kongl. Maj:ts och fäderneslandzens wälfårdh, som
ock i synnerhet dette Ståndets heder etc.
Sedan proponerades utaf Her Landtmarskalken at itt
uthskott skulle gå först til Prästerskapet och sedan medh [til]
Borgarne och communicera om Her Herman Flemmings persohn;
och deputerades:
af 1 classen Herr Johan Gyllenstierna,
2 classen H. Nils Lilliehöök,
3 classen H. Claes Rolamb,
H. Lagerfeldt,
medh sonderande at the til dheres Ståndz friheet sökte til re
dressera
hwadh the haffwe efftergifwit, och at testamentum
defuncti Regis inthet rördes.
Kom så uthskottet, berättandes hwadh som wore passerat
hoos 1) Prästerskapet, hwilke swårligen kunde taga tilbakars
96
1660.
hwadh the een gång innför den Kongl. Regeringen bewilliat
hade. 2) Rorgarne holle ock wäl swårt at taga tilbakars hwadh
som redo wore så gott som bewilliat, slöthe dermedh at the
skulle falla på dhe tankar, som wore medh oss eenige.
Herr Landtmarskalken proponerade om icke wore rådeligit
det han ginge uppå slottet och en particulier talte medh
een af Richsens Rådh och låthe them weeta hwadh Prästerne
och Borgarne hade swarat, och begära det Rådet wille disponera
them till raison och at remonstrera faran, som kunde
föllia dheraf att the för een persohn skuldh så stort opiniastrera
wille. Hwilket ock gott befans, och Her Landtmarskalken
dheropå gick til Rådet. Han kom tilbakars, sade een af Richsens
Rådh hafwa sagt rådeligit wara at skicka någre til Bönderne
och tala med them, at the ock på wäre tankar komma
motte. Deputerades altså til Bönderne:
uhr 2 classen Her Hans Kyhle.
3 classen Ider Rolamb,
Her Leijonstierna.
Sedan ujflästes och öfwersåges dhe påminnelser, som skulle
lefreras til Hennes Maij:tt och den Kongl. Regeringen.
Dheropå nembdes til uthskott dhe som skulle föllia Herr
Landtmarskalken at öfwerlefrera påminnelserne:
Uhr 1 classen:
Her Göran Gyllenstierna, Her Fabian Berndes,
Her Eric Cruse, Her Georg Fletwodh.
2 classen:
Nils Lilliehöök, Linnardt Bonde,
Hans Kyhle, Gustaf Horn.
3 classen:
Erland Kafle, Peer Hammarskiöldh,
Johan Munck, Johan Graan.
När wij komme dijt talte Herr Landtmarskalken medh
iteration af den store försorg, som Hennes Maij:tt medh Rådet
drager til fäderneslandzens och det algemene bästa, ihugkom
sådant medh tackseijelse och lefrerade papperet til Hennes
Maij:tt, som papperet emottogh. RichsCantzleren Gref Magnus
swarade ock på Hennes Maij:ts och Rådets wägnar, betackade
respective nådeligen och wenligen Ridderskapet och
Adelen för deres oförtrutne store flijt etc., och såssom dher
-
Oktober.
97
uthi twifwelsuthan lärer finnas wara det, som lender Hans
Kongl. M:t och fäderneslandet til troheet och gagn, så skole
the sådant öfwersee etc.
Den 25 öctobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen på Riddarhuset; och effter Präster- och
Borgerskapets uthskott effter dheres anhållande förwäntes, fans
ock gott igenom itt uthskott at conferera medh them. Dhe
andre ginge hwar til sit, och desse deputerades:
Af 1 classen:
Gref Ludwigk, Her Gustaf Kurck,
Gref Steenberg, Her Abraham Leijonhufudh,
Her Jöran I „ ,. Her Öffwerste Ychsel,
Her Johan I Her Eric Crane.
Her Gustaf Sparre,
Af 2 classen:
H. Ulf Bonde, H. Christer Boije.
H. Linnardt Ribbing,
Af 3 classen:
H. Carl Sack, H. Peer Hammarskiöldh,
H. Gustaf Cruus, H. Johan Printz,
H. Carl Scheding, H. Daniel Leijonstierna,
H. Christoffer Gyllengrijp, H. Israel Lagerfeldt.
H. Claes Rolamb,
Inkom altså uthskotten af Präster- och Borgerskapet: Doctor
Eric Emporagrius medh 8 Prästmän; Jacob Abrahamsson,
Borgmestaren i Ubsala, med 8 Borgare.
Doctor Eric complimenterade i förstonne, som wahnligit
plägar wara, och sedan berörde huruledes någre uthskickade
i går från Ridderskapet och Adelen hade warit hoos them och
tält om den act, som i Lögerdags passerade, och at Ridderskapet
och Adelen hafwa derom gifwit theres betänkiande,
RichsMarsken och RichsCantzleren angående, theres persohner
adproberandes; men om Her Herman Flemmings persohn droge
betänkiande, serdeles för hans stoore opassligheet skuldh, hwarutaf
affairerne utaf hans cura kunde lida mehn; önskandes at
[af] Stenderne ock det rummet medh eenigheet också kunde
föresees. Här opå är fölgdt at Hennes Maij:tt och Regeringen
hafwe i går fodrat uthskott ifrån them, och dher förnummit
7
98
1660.
at Ridderskapet och Adelen hafwe giordt slike påminnelser
om det embetet och den dhertil nembde persohnen; hwarigenom
Richsens Rådh äre förorsakade at fodra dhe andre Stenderne
til sig. Och efftersåssom sådant är föreluppit, hafwa
the uthi dheres Ståndli icke annat kunnat giöra, ann widh een
sådan gifwen occasion skulle taga sig oppå at giöra communication
medh Ridderskapet och Adelen; komme således at tilbiuda
dheres conference i dette ehrendet, recommenderandes
således Ståndet som ock ehrendet uthi wahnlig gunst och benägenheet;
continuerandes med sit tahl widare på dette sättet:
Det är icke uthan at wij haffwe skattat dette för een oförmodelig
ting, at man widare skulle hafwa orsak at betänkia sig
härom; refererandes sig på förste communicationen medh Richsens
Rådh, när det taltes om Hans Furstl. Durchht, at alt det
öfrige uthi Hans Kongl. Maij:ts testamente skulle bliffwa ståendes;
men aldenstund saaken är af stoor wichtigheet och
Riddareståndet bäfwer bewårdat sig dherom, cum salute et
tranquillitate publica helsosambligen at förwahra Richsens och
Stendernes rättigheet och gemene bästes wälståndh, hwilket
ock icke wore allenast itt politiskt wärk, uthan det är ock itt
Gudz wärck at man sådant uthan passioner gior och uthförer,
inthet annat förebringandes, änn hwadh som länder til Gudz
nampns ähra, Konungens tryggheet och säkerheet sampt Stendernes
usurperade rätt; och til at drifwa itt så stoort wärk,
så äre the uthsende at få nogare information i saken, både
för samweten skuldh, som elliest dess tryggare wissheet, hwarföre
och af hwadh considerationer man skulle icke trygt kunna
taga den persohnen til sådane saker. Fördenskuldh at salvera
oss i denne mottan nu och frambdeles, synes nödigt at man
wiste dhe förnembste orsakerne, huruledes salus publica härigenom
skulle periclitera. Dher ock så wore, at wij såge publicum
något lida, så wore det oförswarligit för eens persohn
giöra något stort wäsende; effter som uthi dette möthet är
Konungens och fäderneslandzens wälfärdh och säkerheet dedh
förnembste måhlet, at man moste consulera bono publico. Een
orsak är fuller Hans Excellenties siukdomb, och ähr af een
swag complexion, hwilket alt kan inthet wara uthan hinder,
synnerlig in rebus arduis; kan dogk den blotta orsaken wäl
ersättias på annat sätt och bonum publicum kan det tolerera
och tåhla; och således kan den orsaken icke contentera dheres
samweet, at the kunne gå ifrån det som the så schrifft
-
Oktober.
99
som mundteligen hafwa giordt och bewilliadt; fördenskuldh
begärade at orsakerne motte dem indigiteras, si non in totum
dogk in tantum, recommenderandes dheres Stånd och ehrende
och förwente dheropå Ridderskapets och Adelens resolution.
Borgmestaren i Ubsala Jacob Abrahamsson: Såssom
wij af Borgerskapet (at winna tiden sättie nu tackseijelsen tilbakars)
förnimme wäl hwad af D. Emporagrio är refereradt
om sielfwe saken, hwarföre wij ähre kombne tilsammans, går
man sådant förbij; och begäre wij af wårt medel at blifwa informerade
häruthinnan, effter saken är oss swår, Ridderskapet
och Adelen desslikest bättre kunne penetrera om den höge
herrens qvaliteter och hwarföre honom effter Hans Sahl. Kongl.
Maij:ts förordning må förwägras at komma til det embetet, så
wille the taga sådant ad referendum til dheres medbroder.
Dermedh togh uthskottet af Ridderskapet och Adelen afträde
inn i Secreterarens cammar och dher berådslogo hwadh
häropå swaras skulle, och fans gott at blifwa in generalibus
och inthet penetrera uthi eens eller annors vota och dess rationes;
hans siukdomb wore det förnembste etc. Ginge dermedh
inn, och Herr Landtmarskalken betackade häggies
Stenderne för theres gode förtroende, offererandes sig så nu
som her effter til all wenlig communication. At bruka det
ordh oförmodeligen, så skulle det wara een oförmodelig
ting för oss at endra något uthi det som essentielt wore til
Regeringen, men som för några dagar sedan desse 3 persohner
af Hennes Maij:tt och den Kongl. Regeringen blefwe til
dhe nembde charger föreslagne, dem at adprobera eller improbera,
haffwe wij låthit votera dherutöfwer effter RiddarhuusOrdningen;
mentionerade så, huru vota wore lupne schriffteligen
och offwan är berördt; nu kunne wij inthet annat see
änn dette är Gudz försyn och skickelse etc. Hwadh dhe skähl
belangar, som the begäre weeta, så wore det een odieux materies
at fråga hwar och een dherom. Uthi godt förtroende
äre dhe 2 adproherade, men den tridie twifwelsuthan fömembligast
för hans siukdomb skuldh förbijgången. Wårt ögnemått
är dherhän dirigerat, at salus publica må blifwa conserverad,
och hwad wårt Stånd hafwer voteradt, ähr inthet dhe andre
Stånden til något prsejuditz.
Doctor Eric betackar at Riddareståndet med gunst, tålemodh
och heder hafwe behagadt at discurrera, och ehuruwäl
the wore instruerade at nåh närmare information i saken, som
100
1660.
kunde befodra sielfwe wärket och eeuigheeten; likawäl effter
Riddareståndet finner betänkeligit widare at swara, wele the
referera hwadh the hafwe förnummit hoos theres medcollegas;
sig stedze om Riddareståndets benägenheet försäkrandes.
Herr Landtmarskalken: Det är itt starkt skahl, at
man bäfwer misstroende til eens kraffter.
Rolamb: At the wille närmare uthlåtha sig, huru siukdomen
kunde remedieras, effter dette embetet reqvirerer een
helsosam mann; argumenterandes af eenhälligheeten i voterande;
naturå morbi at han är lagder siuk och för den [skuld]
inaccessibilis; fördenskuld kan vicariaten icke större wara, ann
han nu ähr.
D. Eric: Dher man skulle skrida utkom dhe skranker,
som honom äre committerade, kunde man kan skie finna något
til seija; men effter det inthet är honom committeradt, så
låther man dher widh och i sit warde, emedan Gudz försyn
är underlig. Dhe wele taga. hwad talat är ad referendum;
dogk dher Riddareståndet wille bona fide communicera them,
så skulle the weta nyttia det på bäste sättet.
JacobAbrahamsson: Dhe af Borgareståndet wele hafwa
sig förbehållit jus adprobandi et improbandi, men som denne
dispositionen om Her Flemming är godh funnen af Öffwerheeten
1) i anseende til testamentet, 2) Richsens Rådz betänkiande;
så hafwa the af dheres medel icke sedt hwad man emot denne
persohnen hafwa kunde; fördenskuldh wille the informera sig
derom, effter kan skie det thor frågas i framtiden dereffter,
antingen af Hans Kongl. Maij:t eller ock honom, och effter
skähl, hwilke wij icke weete, så tarfwe wij them på dette sättet
at effterfråga.
Rolamb: Wij kunne inthet närmare uthlåtha oss, ann
at wij för wäre persohner hålle honom dher til incapahel.
Gudh styre oss medh sin Helige Ande, sade Doctor Erick,
och dermedh toge bäggie Stånden afträde.
Dereffter kom uthskott ifrån Bönderne, och näst helsning
ursächtade at the i afftons wore inthet alle tilhoopa af dem,
när uthskottet härifrån war hoos them; i synnerheet wele weta
hwadh orsak dhertil skulle wara, at den fempte persohnen uthi
Sahl. Konungens testamente icke kan komma dher til; införde
ock itt ord om Regeringsformen, sed inepte; och effter the sådant
inthet förstå, skiutha the det ehrendet til dhe gode herrar
af Ridderskapet och Adelen.
Oktober.
101
Herr Landtmarskalken tackade them för theres wälmeente
communication och sade at den herren är een siuklig
herre til itt så högt embete.
Bonden swarade: Nådige herrar, wij blifwe widh edert
rådh.
Them blef remonstreradt natura morbi, at den är continuerlig
och inthet interruptus.
Pro exitu sade Böndernes Tahlemann, at wele rådhslås
och sedan gifwa oss swar.
Gick därmed uthskottet hwar til sit, och befaltes at anslås
til effter middagen at samptlige Ridderskapet och Adelen
kommer tilsammans på Riddarhuset klockan 3.
Den 25 Octobris effter middagen, när Ridderskapet och
Adelen wore församblade, refererade Her Landtmarskalken
hwadh med Prästers, Borgares och Bönders uthskott war passerat
och hwad swar dem war gifwit, alt effter som ofwan til
står beskrefwit. Sedan öfwersågs gravamina particularia, dem
Secreteraren befaltes sättia i ordning.
Den 26 Octobris för middagen, när Ridderskapet och
Adelen war församblat, kom Secreteraren Behmer ifrån Regeringen
och begärte at the för middagen wille wara tilsammans
och giöra hwad the hafwa för hender; och at effter middagen
the bredewidh andre uthskott af Stenderne komma opp
til Rådet, dogk icke starckt. Deropå nembdes til samme uthskott,
bredewidh Herr Landtmarskalken:
Af 1 classe:
Greeff Ludwigk, Herr Claes Baner,
Herr Johan Gyllenstierna, Herr Ernest Creutz.
Herr Gustaf Kurck,
Af 2 classe:
H. Nils Lilliehöök, H. Arfwid Ifwarsson Natt och
H. Ulf Bonde, Dag,
H. G. Peersson Natt och Dag, H. Nils Posse.
Af 3 classe:
H. Erland Kafle, H. Johan Printz,
H. Claes Rolamb, TI. Israel Lagerfeldt.
H. Peer Hammarskiöld!!,
102
1660.
Sedan inkom itt uthskott af Borgerskapet medh Borgmestaren
Johan Prytz sampt andre, begynte at berömma Riddareståndet
för åthskillige gode tesmoignager, betackandes för
gode communicationer så nu som i förledne Ricbsdagar; kom
så til rem om RicksSkatmestarestället, och lätbe förstå dberes
resolution derom; affärdigade utaf samptlige Borgerskapet, och
näst tackseijelse ursäckta moram propter materia; gravitatem.
Och äre omsider kombne til itt slut. The bade gerna önskat
at det utbi itt och annat bade kunnat blifwit widh det som
Sahl. Konungen giorde, och således låtha exercitium juris
adprobandi et improbandi, men effter denne saken är igenom
Hermes Maij:tt och samptlige Regeringen gifwen ad deliberandum,
och haffwe the skridit til vota persobn ifrån persobn,
och vota alle gångne mäst eenhälleligen emot. Dbe skulle
gerna önskat at dbe bade fallet på den förnehme herren, men
som the sittie hwar på itt fritt wahl och tahl, och hwar weet
1 sit samwete sine skabl och motiver, så äre vota gångne som
nu är sagt, och förmodeligen til Hans Kongl. Maijits och fäderneslandzens
tienst etc.
Herr Landtmarskalken betackade myckit flitigt, och
effter the bafwa förstådt nu som altidb tilförende dette Ståndets
gode förtrogenheet, så contestere the i lika motto ännu
och framgeent det samma, påminnandes den oföränderlige upricbtigbet,
som the hafwe betygat och änn betyga skole för
Kongl. Maij:tts och fäderneslandzens wälfärd; jembwäl ock det
gode upsååt at sökia al godh och förtrolig wenskap med the
andre Stenderne; och som the i dette fallet kunne skönie Gudz
gudommelige serdeles försyn, så hoppas the ock wisserligen at
det skal lenda Hans gudommelige nampn til abra, Hans K.
M:t och fäderneslandet til tienst etc.; pro conclusione tilböd
al förtrolig communication.
Dereffter komme Bönderne inn och effter aflagd helsning
sade at effter Her Herman Flemming är gammal och siuklig,
så remittere dbe dette ebrende til Hennes Maij:tt, Richsens Rådb
så ock Ridderskapet och Adelen, som dette alt bättre förstå.
Hwarmedh the skildtes åtb, och befaltes anslåes til klockan
2 effter middagen at ofwanscbrefne uthskott kommer tilstädes.
Den 26 Octobris effter middagen klockan 2 instälte sig
utbskottet och ginge opp til Regeringen, finnandes för sig i
lille Rådbcammaren någre af Regeringen och Rådet; toge så
Oktober.
103
för sig och läste igenom the påminnelser, som Ridderskapet
och Adelen ingifwit bäfwer. När wij komme inn wore af dbe
andre Stånden 9 Präster och 8 Borgare. Gref Magnus begynte
tablet om dette wärket och serdeles dref at alt med
eenighet må aflöpa etc. Talte om metbodo, antingen den af
alle Richsens Stender tillika eller hwart Ståndb för sig handlas
skulle. Så emedan Regeringsformen angår alle Ståndb, så
bör ock det ehrendet af alle tracteras. Det skulle fuller temmelig
maturera -wärket, om alt tillika tracterades.
Togs så Regeringsprojectet medh Stendernes påminnelser
före. Wore ock icke meningen nu utbi alt, som discurreras
uthöffwer, strax begära swar, efftersom något kan förefalla
som kan beböfwas at tagas til referendum boos hwart och itt
Ståndbz medcolleger.
Discurrerades så om prsefationen eller ingången.
Orsakerne til denne, som nu utbi projectet finnes, är at
Regeringzformen de anno 1634 skulle wara som den nu är,
allenast man nu effter denne tidz omstendigheeter och dess
nödhtorfft giorde itt additamentum.
Educationen bör noga i acht tagas och den cura committeras
tutoribus; på dem ankommer det ock at föresee det Hans
K. M:t aff capable subjectis warder upwacbtad. Mann skal
ock tilsee at man tempore minorennitatis icke binder eenom
Konung henderne.
Komme så at discurreras uthöfwer the casibus, som uthi
samme punct mentioneres, såssom 1) Regeringzwahlet motte
skie in minorennitate medh Stendernes antagne communication
och betänckiande; hwilket Regeringen fann skäbligit och practiserligit.
2) Om Hertigens session och Regeringens autboritet
holtz ock skäblig. 3) Hwadb dhe andre casus angår ibland
Regeringen, så hålles den förste practiserlig; den andre meente
Gref Magnus kunna gifwa någon causam dissensus emellan den
Kongl. Regeringen och Rådet, och måste winläggias at eenigheet
emellan Regeringen och Rådet conserveres; offta ock kunde
benda at res wore eadem, oansedt modus perveniendi ad rem
kunde wara diversus.
Taltes ock om, at dher Hennes Maijrtt Enchiedrotningen,
som medh 2 votis prsesiderer, wore borta eller siuker, så skulle
res expedieres och underscbrifwas af them som wore tilstädes,
och alt hafwa lika krafft nu och i framtiden, som bade H. M:t
det underscbrifwit eller warit tilstädes.
104
1660.
Dette alt lofwade uthskottet wela taga ad referendum hoos
theres medhbröder.
Den 3 casus innehåller 1) Collegiernes examen hwart åhr,
det fann Regeringen mechta gott och nyttigt, dher the elliest
för andre affaires åhrligen kunne hinna. 2) At hwart tridie
åhr uthschrifwes och hålles Richsdag, wore ock skähligit, såssom
ock 3) icke mindre skähligit at Stenderne hafwa dheres
friheet på Richsdagar påminna hwadh lag wore likmätigt; hwilket
ock plägar observeras; såssom ock at communicera Stenderne
wid theres ankompst förloppet af hwadh emellan Richsdagarne
må passerat wara. Och effter bewillningarne gemenligen
skie på wisse åhr, så moste man dereffter, så wäl som
urgentem necessitatem lämpa tiden. Hwilket alt hemställes
Rådet.
Om Richsdagarnes uthschrifning tog uthskottet widare ad
referendum.
Föreföll sedan een widhlyfftig discurs om CornmercieCollegio
och monopoliernes, serdeles TiäruCompagniets afskaffande;
hwaruthinnan Borgmestaren Prytz, näst excusation at han på
samptlige sit medels medbroder (!) moste uthtala sanningen, gaf
tilkenna theres eenhällige begäran wara at CommercieCollegium
afskaffades så wäl som TiäruCompagniet, som märkeligen
skal i synnerheet skada the Finske städerne. Wore ock Chronan
nyttigare at medlen til dess Collegii widhmachthållande
indroges och til bättre usus anwendes. Alt dette widhlyfftigt
deducerandes etc.
Herr Lagerfeldt, vice Prseses i CommercieCollegio, swarade
1) uprepandes Collegii förste inrättande uthi Hennes Maij:ts
Drotning Christin* tidh, sedan Sahl. K. M:t Konung Carls confirmation
etc. 2) om persohnerne, dem effter twenne Konungars
behag och kallelse förordnade; seijandes: Non est htereditas
mea.
Borgmestaren Prytz meente almänne nyttan wara det
måhl man skulle zyffta effter, och fördenskuldh wäl kunna
förandras effter tiderne och uthan förgripande emot det som
förr giordt wore; dogk til den Kongl. Regeringens gode behag
och gottfinnande. Tyckte nyttigt at itt kiöpmansgille uprättades
och dher sutte klooke kiöpmän som holle gode correspondencer,
och desse skulle ingen löhn hafwa; wille ock H. K.
M:t och den Kongl. Regeringen at dette Collegium skulle bestå,
at det då besattes medh the persohner, som wore förfarne
Oktober.
105
kiöpmän, som handelen af grunden förstodo, jembwäl ock dermedh
undwika jurisdictionernes confusion.
Herr Lagerfeldt: 1) Ingen confusio jurisdictionum kan
häri skie, när hwar blifwer widh sitt. Men hwadh 2) om persohnerne
kan af Herr Borgmestaren påminnas, är icke oskäligt
at någre af theres Ståndh dherwidh brukas til Assessores
och at af Stapelstäderne wisse förordnades, som per deputationem
kunde afhielpa dhe irringar, som synes kunna wara i wägen.
3) At alle monopolia, såssom Riket skadelige, motte afskaffas.
Herr Schering Rosenhane beswärade sig at Collegium
bäfwer uthwärkat sig alt för ampel fulmacht och afskurit ÖfwerStåthållareembetet
myckit, såssom inspectionen öfwer förmynderskap
och slikt etc., frågandes Herr Lagerfeldt, at effter
the hade een sådan instruction, hwadh dhe då i saken alt sedan
hade tilgiordt?
Gref Magnus: Det wore betänkeligit at sluta uhr Regeringsformen
det Collegium, som i twenne Kongars tidh hafwer
städt, 2) ähr confirmerat, och 3) dher Hans K. M:t komme
til sine myndige åhr, huru han det skulle optaga, at det
wore uphäfwit. Tyktes fördenskuld gott at abusus motte tolli
och Collegium stå uthi dess rätta bruuk.
Prytz gaf förslag at instructionen communicerades alle
Ständer och sedan dherutöfwer voterades, at the hnge gifwa
deres frije votum.
Sedan kom det til BergzCollegiumet, och remonstrerade
Her Richsrådet Her Eric Flemming dess Collegii fundation och
nödtorft, som icke ringa contribuerar til Richsens inlcompster
genom den mödo och flit, som Collegium dher om anwender.
Tilsades ock een copie af deductionen medh instructionerne
til hwart Ståndh at öfwerlefreras.
. Prästerne giorde den tilläggningen, at ock ofrelsesmän til
slike tienster motte adhiberas, såssom ock at auscultera.
Ad 10) Gref Magnus: Det är skäligit. Om det elliest
nu så skie kan.
Om flere tienster och belöningar, sade Greff Magnus:
Det bör wara, men om det nu strax skie kan, det står til betänkia.
Han får inthet mehl' ann een Richsens Rådz löhn,
fast han är General, uthan han är uthi itt wärkeligit employ.
Uthskottet tage ad referendum.
106
1660.
RichsTygmestare bör wara innom Rådet til landz; den ock
bör wara hemma i Rikedt.
Rangen med hwad annat uthi ceremonialibus, icke infattas
uthi Regeringsformen, och böre någre sättias dheruthöfwer;
men togs i betänkiande om det skulle kunna skie til hegrafningen
eller widh lägenheet. Richsens Rådh lofwade giöra så
myckit som möijeligit wore och the kunna hinna,
11, 12, 13) äre alle enige om.
14) Påminnelsen om naturaliseringen sub minorennitate
Regis är hehl godh. Item at jus nobilitandi skier medh Richsens
Rådz råde. Belöningarne skole så myckit som möijeligit
är föllia och Richsens Regering och Råd derom öfwerläggia.
Item at een proportional betalning skier etc.
Regeringen sade at sine prsemiis et poenis kan inthet Regemente
föhras; och dher Regeringen sådant skulle betagas,
wiste hon icke huru hon skulle kunna afbördas the beswär,
som the nu äre uthi.
Bornholm kunde inthet afstås af Dano för den satisfaction
han hafwer lofwadt och Hannibal Sehestedt hafwer slutit för
8500 tunnor hårdt korn, at ophandlas godz af Adelen i Skåne,
och at the immediate motte komma Chronan til.
Hwar tunna hårdt korn kostar 50 Riksdaler.
Hwad annat discurrerades om pantegodzen och mehra at
communicera med Ständerne, om Ryssen och slikt, skulle genom
uthskott skie; och hwadh man widare ihugkomme, taga
hwart Ståndh hoos sine collegas til referendum och sedan giöra
widare påminnelse derom (se bil. N.).
Den 27 Octobris war samptlige Ridderskapet och Adelen
tilsammans. Då inkom Biscopen i Åbo Doctor Jöns Elai
Terserus medh itt uthskott, angående propositionen om RichsSkatmestarens
persohn och i synnerhet Her Herman Flemming,
excuserandes moram, effter det är een wichtig saak uthi
anseende til Hans Sahl. K. M:ts testamente, som the i Götheborg
och här hafwa bedit sig til, undantagandes Hans Furstl.
Durchbts persohn, och hade han, Her Fleming, Kongl. Maij:ts
fulmacht, som ock Richsens Rådz consens at testamentet skulle
i det öfrige hestå, undantagandes hwad fundamentallagen wore
emot; men the noga hafwa öfwerlagt at för tiden inthet är
nyttigare änn eenigheet Stenderne emellan, så hafwa the een
-
Oktober.
107
hälleligen belefwat at häruthinnan om Skatmestarewahlet göra
itt medh the andre Stenderne.
Herr Landtmarskalkenpå samptlige Ridderskapets och
Adelens wägnar betackade them storligen och med tacksamheet
erkende denne theres angenehme förklaring. Argumenta
til dheres swar och afskiedh wore itt godt förtroende och een
beständig wänskap Ständerne emellan.
Sedan refererade Herr Landtmarskalk en hwadh i Rådet
war passerat, at Prästerne hafwa warit dheroppe och disponerade
til godt förståndh. Item at Rådet örkiade på swar.
Toges så puncterne före: 1) Ingången hemställes Richsens
Rådh den at stylisera effter theres behagh. 2) At Regeringsformen
sträcker sig allenast sub tempore minorennitatis. 3)
Om Enckiedrotningens nampn bör stå i Richsdagsbesluten eller
ingången på Regeringsformen?
Härom voterades. 3 classis: Een dehl meente at det skulle
blifwa widh det som förr hafwer warit: Wij effterschrefne
Sweriges Rikes Rådh och Stender etc. Somblige meena at
man skal see effter uthi recesserne, huruledes det hafwer warit
brulceligit uthi gamble Drotning Christinae tidh.
2 classis: Som gammalt och fort(!) hafwer warit.
1 classis: At hennes nampn skulle sättias dijt.
Beslöts så at Secreteraren til Måndagen skulle hoos Her
Rosenhanen eller i Cantzlie och Archivo weeta huru i Drotning
Christinae, Caroli IX Drotnings tidh är hullit.
Den 29 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans på Riddarhuset; och förelästes
Ruyters supplication (jfr bil. Ö.) at han motte genom intercession
niutha borgen.
Resolutio: När uthskottet går opp, wille det för honom
intercedera.
Sedan beslöts at inscriptio bör skie effter wahnligit sätt,
dherom Richsens Rådh bäst weete beskiedh, efftersom Secreteraren
derom inthet wist hafwer kunnat erfahra.
Sedan discurrerades uthöfwer rangen.
1 classis af Grefwarne förklarade sig denne dheres praetension
icke böra förstås om barn, uthan om them som til
dheres myndige åhr kombne ähre.
Dhe af Friherrarne hegare få dheres Ståndh effter privilegiera
lika så wäl som Grefwarne.
108
1660.
3:a classis gör detsamma och håller sig widh den 26 puncten
uthi RiddarhuusOrdningen.
Secunda classis wil inthet separeras ifrån Frijherrarne,
prmtenderandes samma rättigheet som dhe.
3 classis begärer mainteneras widh den 26 puncten, som
sagt är, seijandes at effter the participera af oneribus, så wele
tbe äfwen ock uthi honoribus respecteres af theres embeten
som andre.
1 classis af Friherrarne: Emedan Baronatus är een titulus
dignitatis et honoris, inn opå them transfererad af framfarne
Konungar, altså begäre ock Frijherrarne at them inthet prsejudicium
skier; effter the sittia i samme classen, så begäre the
ock at niuta samme rätt och friheet som Grefwarne.
Sedan inkom Secreteraren Behmer, den Andre Proposition
at inlefrera sub bil. O., jempte Ordningen af Charta Sigillata
sub bil. P., med begäran at Ridderskapet och Adelen
wille sig så snart som skie kunde förklara dheruthöffwer.
Deropå företogs den qumstionen, huruledes den Kongl. Regeringen
kunde regera uthan distributione prsemiorum et poenarum,
och angick dette förnembligast 1) jus nobilitandi och
2) godz och andre donationer etc.
Störste dehlén wore i den meningen at slike jura under
minorenniteten skulle inthet exerceres, uthan alt besparas Konungen
och Chronan; serdeles alle the godz, som hemfalla af
iierdeparten eller elliest, inthet bortskenkias, uthan til Chronans
tarfwer förwahras, på det deraf, så wäl som andre räntor,
löhningarne richtigt kunde betalas.
Bäremot war Her Gustaf Kurck, effter han finner denne
resolution prejudicera wårt Ståndh och derföre icke kan consentera
dher til, uthan nu af pluralitate votorum motte öfwer
stämmas. Uthi samme mening war ock Her GeneralLieutenanten
Her Eric Cruus.
Sedan oplästes Kongl. Maij:tts Andre Proposition, som Secreteraren
Daniel Behmer öfwergaf, jemte stadgan om Charta
Sigillata; och uthnembdes effterschrefne utbskott, som desse
saker öfwersee skulle och sedan meddeela samptlige Ridderskapet
och Adelen theres betänkiande öfwer dess contenta:
Af 1 classe:
Herr Jöran Gyllenstierna, Herr Lars Flemming,
Herr Gustaf Sparre, Herr Eric Cruse,
Herr Gustaf Kurck, Herr Ernest Creutz.
Oktober.
109
Af 2 classe:
H. Nils Lilliehöök,
H. Linnardt Ribbing,
H. Peer Flemming,
H. Gustaf Peersson,
H. Ulf Bonde,
H. Nils Nilsson.
Af 3 classe:
H. Gustaf Pauli,
H. Anders Appelbohm,
H. Johan Munck,
H. Israel Lagerfeldt,
H. Jöran Stiernhielm,
H. Jochim Schiittenhielm.
Sedan befaltes anslåes til klockan 3 effter middagen.
Den 29 Octobris effter middagen. Dito war ofwanschrefne
uthskott tilsammans och lät opläsa kwadh tilförende war resolverat
och nu på papperet satt, at öfwerlefreres den Kongl.
Regeringen. Finge så budh af Richsens Rådh, at the wålle
komma opp; dedh the ock giorde; och när the komme i Rådhcammaren
oplästes conceptet af Regeringsformen på det sätt
som widh förledne conferencier den 26 om afftonen och den
27 hujus om morgonen blef påmint (bil. N.).
Effter Prästers och Borgares afträde oplästes Ridderskapsens
och Adelens betänkiande öfwer the pune ter, som the toge
ad referendum, och finnes sub bil. Q. Hwilket stembde öfwereens
medh Richsens Rådz project, undantagandes 1) dhe Richschargerne,
som nu icke kunde practiseras at taga them ifrån
Richsens Rådh och gifwa them strax til Ridderskapet och Adelen,
som til dem kunne wara capable, emedan sådant wore at
betaga Konungen sin myndigheet, som antingen reda hafwer
confererat, eller ock kommandes til sine åhr och Regemente
funne gott således eller annorlunda at förordna; icke deste
mindre tilsade Richsens Rådh at sub minorennitate skulle det
så practiseras, när the andre, som dem nu hafwa, på giörligit
sätt them qvittera. 2) Rangen fann Her RichsCantzleren sammaledes
för tiden impractiserlig, och holt före wara een saak
som förorsakade stoor oenigheet, effter fullmyndige Konungar
den eij hafwa kunnat åstadhkomma. Uthskottet bestodh dheropå
at på embeterne motte skie een rang och ordning; hwilket
ock tyktes ankomma beswhrligit; blef också deropå inthet
endteligit sluut. Ridderskapet och Adelen recommenderade
bäggie desse ehrender i bäste mottan at blifwa ihugkombne.
Ginge dermed neder, och Her Lancltmarskalken befalte anslåes
til morgons klockan 8.
110
1660.
Den 30 Oetobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans på Riddarhuset, då Her Landtmarskalken
i begynnelsen berättade hwadh in Senatu war
passerat och ofwan förmält ähr.
Sedan voterades om dhe Richstiänsterne, som bero res
uthi den 5 puncten af det betänkiande, som Ridderskapet och
Adelen i går ingåfwe.
3 classis: The hafwa begärat hwadh til dheres Ståndz
heder och prydnad kan wara; fördenskuldh när the nåh den
intentionen och icke intendere dermedh någon at affrontere,
så äre the wäl til fridz at dhe, som them hafwa, måge blifwa
accommoderade.
Den 2 och 1 classerne wore ock dermedh til fridz.
Sedan taltes om rangen och dheruthi af classerne voterades.
3 classis votum förde Her Rolamb: Ähr i desse tankar,
som the hafwe grundat sine skahl på een så fast grund, som
ähre theres privilegier; hwarföre the ock sig dherwidh fäst
hålle. Och effter the ähre eenige uthi sielfwe saaken; och ähre
the ock i processen sig like, at the recommendere sådant den
Konungzlige Regeringen at dheres rätt må tagas i acht; och
efftersom dher til fodres tidh, så begäres at sådant må skie til
näste sammankompst, at ingen i sin heeder blifwer prsejudicerat.
2:dse classis votum uttalade Her Nils Lilliehöök, och
funderar sig på hwadh som i går blef sagdt och den 26 puncten
uthi RiddarhuusOrdningen med hwadh dheruthi förmäles
at chargerne uthom Riddarehuset böre attenderas, och een endskap
i saken motte blifwa, med begäran at mainteneras widh
Adelige privilegier.
Greff Gustaf Baneer beder at the gode herrar betänkia
sig förr änn the til något wist skrida, effter Grefwarne hålla
sig til dheres förfäders rätt och framfarne Konungars förundte
Greflige privilegier, såssom ock den eminence, som för det
Ståndet i hehla weridén är brukeligit.
Her Rolamb: Wij tänkie ingen hermedh at chocquera,
uthan begäre mainteneres widh Adelige privilegier.
Greffwe Pontus de la Gardie förfrågade om han hafwer
bortgifwidt dheres Greflige frijheet, i den han tänker at
leffwa och döö, emedan det är sagdt, som hade han den efftergifwidt;
förfrågandes om han privatim och publice icke hade
protesteradt förr än nu, när puncterne conciperades? Medh
Oktober.
lil
Adelens befrämiande i theres privilegier aldrig tänkte gifwa
bort theres Ståndz frijheet. Skiuther det inn under K. M:t
och Richsens Rådh.
Classis l:se Frijherre votum för Frijherrarne förde Her
Johan Gyllenstierna, och å theres wägnar begärer förbliffwa
widh Adelige privilegier och den 26 puncten uthi RiddarhuusOrdningen,
att uthom Riddarhuset eij steinman, uthan chargen
och embeten motte komma uthi consideration.
Her Greff Gustaf Baner föreslog at ingen minorennis
Greffwe skulle sittia öfwer någon charge af consideration, undantagandes
een Cornet. Hafwer ock aldrig hördt den qusestionen
tilförende moveres förr änn på denne Richsdagen.
Greffwarne (Greff Pontus, Greff Cönigsmarck, Greff Steenberg)
protestere icke emot Adelige privilegier, uthan så wida
dedh prsejudicerer dheres Greflige Ståndh. Skiuthe sigh ock
inn under Hans Kongl. Maij:tt och Richsens Rådh, at mainteneras
widh den digniteten, som af framfarne Konungar är dem
confererad; stridandes för jure regali och Hans K. M:ts respect.
Sedan nembdes uthskott at gå til Rådet medh hwadh som
ofwan til voteradt är, och finnes schriffteligen författadt sub
bil. R.
I detsamme kom Secreteraren Behmer medh projectet af
Regeringsformens additament, som i afftons uplästes, hwilket
strax af Her Landtmarskalken blef upläsit.
Til uthskott nembdes desse:
Af 1 classe Greff Gustaf Baneer,
Herr Gustaf Sparre.
Af 2 classe H. Nils Lilliehöök,
H. Hans Kyhle.
Af 3 classe Johan Munck,
Jacob Duwalt.
Föruthan hwadh ofwanbemelt är, skal dette uthskott hoos
Richsens Rådh begära dilation medh swar på Andre Propositionen
något lithet; jembwäl ock få ingifwa particuliere Beswären
effter begrafningen.
Den 30 Oetobris effter middagen kom uthskottet tilsammans,
och berättade Herr Landtmarskalken sig hafwa genom
een Cancellist fädt budh af den Kongl. Regeringen, det
han medh itt uthskott wille komma upp effter middagen och
tillika medh the andre Stendernes uthskott förnimma hwad
112
1660.
som af Rådet proponeras kunde. Ginge så ofwanschrefne uthskott,
medh någre flere som komme tilstädes, som wore Her
Johan Gyllenstierna, Her Sack, Herr Rolamb etc., opp; och
när wij komme dijt, stöde Präster och Borgare i discursen om
dhe Skånische och Blekingens städers incorporerande, effter
som någre allaredo wore kombne. Bisperne sade sig dheruthi
icke wäl kunna tala om Biscopens i Londén ställe, effter som
the i saken wore interesserade, beropade sig likwäl på den
ordning på Stifften, som i Lagbooken, Konungzbalkens Landzl.
1 cap. står, och således wille sluta lika som han borde stå
effter Aboo stifft. Borgarne underkastade sig Hennes Kongl.
Maij:tz och Dheres Excellentiers Richsens Rådz behag och gottfinnande,
beropandes sig inn opå Hennes Maij:ts Drotning Christinae
förordning häruthinnan giord anno 1647, hwareffter stappelstäderne
böre hafwa rumm näst hoos wäre stappelstäder,
och då sattes Wijssby fram för Fahlun, dereffter ock Halmstadh
kommer.
Sedan proponerade Greif Magnus RichsCantzleren, at
Stenderne wille gifwa theres betänkiande om RichsSkattmestarerummet,
som dedh i framtiden kan förswaras.
Herr Landtmarskalken begärte at förblifwa widh det
som han å Ridderskapsens och Adelens wägnar tilförende häruthinnan
hafwer gifwidt tilkenna.
Prästerne och å theres wägnar M. Enander, som gick
widt omkring, sade sig medh sine medhbröder gerna hafwa
sedt at det hade blifwit widh Sahl. Kongl. Maij:ts förordning
och testamente om Herr Herman Flemming; men sedan the
annorledes äre informerade, giöra the medh dhe andre Stenderne
itt.
Borgmestaren Prytz å Borgerskapets wägnar sade om
dette ehrende ibland them wara voteradt, och vota alle eenhälleligen
fallit emot Her Herman Flemming; och therföre begärte
at någon annan persohn motte föreslåes. Hafwer tänkt
at exercitium juris adprobandi eller improbandi för denne gången
hade mådt hwila, men för infallne remonstrationer sedermehra
af Hennes Maij:tt och Richsens Rådh hafwa the skridit
til vota.
RichsCantzleren å Hennes Maij:tts och Rådets wägnar
sade Stenderne skulle derom bekomma swar.
Herr RichsCantzleren proponerade sedan om Stendernes
uthskott til Hans Furstl. Durchkt Hertig Adolph, som här
Oktober.
113
wore ankommen, medh uthskott af Richsens Rådh, at gå til
honom och berätta hwadh här passerat wore, hwilke skulle i
morgon klockan 8 wara här på slottedt.
Tog dermedh Ridderskapet och Adelens uthskott afträde
uhr Senatu och ginge inn uthi den lille Rådcammaren; och
sedan dhe andre Stenderne, så wäl som Hennes Maij:tt Enckiedrotningen
och med henne störste dehlén af Rådet, wore gångne
uhr Senatu, komme i Rådhcammaren til Ridderskapsens och
Adelens dherwarande uthskott deputati på förrige dagar af
Richsens Rådh, som wore Greif Magnus, Her Sewed Bååt, Her
Gustaf Bielke, Her Gustaf Bonde, Herr Schering Rosenhane,
Greif Tott, Her Eric Flemming, Her Steen Bielke.
Lät så Her Landtmarskalken upläsa hwadh Ridderskapet
och Adelen til projectet af Regeringsformen [hafwa] at
påminna, och finnes sub dicto bil. E., och war Richsens Rådz
swar sålunda fattadt, såssom
1) At Richschargerne, som dher nembnes, effterhanden och
icke nu strax dragas ifrån them af Richsens Rådh, som them nu
hafwa; hwarmedh Richsens Rådh wore wäl til fridz; ytterligare
loffwandes, at så snart the blifwa lööse, skal sådant observeras.
2) Til rangen sade RichsCantzleren Gref Magnus de
la Gardie, at nu för tiden wore för månge considerationer
skuld fast omöijeligit at practisera och i wärket ställa, wille
likwäl innan näste Richsdagh see til at alle abusus kunde corrigeras
och alle til fridz ställas. Kunde Richsens Rådh giöra
något til saaken (det som dogk ingen Konung tilförende har
giordt) och sättia på chargerne itt wist mått och warde, som
fuller är alt för swårt och neppligen kan skie uthan wederwertigheet,
serdeles i concurrentier af Civil- och Militairische
charger, wille the giöra all sin flit.
Herr Johan Gyllenstierna sade Greffwarne de facto et
non jure haffwa tilägnadt sigh det jus.
Herr RichsCantzleren swarade, at sådant icke motte
seijas, som wore Konungzlig högheet för när sagt.
Herr Gyllenstierna swarade sig seija och tala effter alles
eenhällelige munn och meening på Riddarehusedt.
RichsCantzleren regererade;- Neppligen läre alle Ridderskapet
och Adelen seija det, at sådant är skiedt de facto.
Gref Gustaf Johansson Baneer itererade den protest,
som war på Riddarhusedt skiedd, och finnes in protocollo och
votis här ofwanföre.
114
1660.
Träddes sedan, effter någon discours af oell ann emellan
något hwar uthi denne materien om rangen, til dlie andre påminnelserne,
som uplästes, öfwer Regeringsformens project:
1) Om den 2 puncten fann Richsens Rådh een heel godh
påminnelse wara, som skiedde om det eventualwåhlet; holle
derföre [före] at det wäl bör stå in voto, men icke bland the
giorde påminnelser i Regeringsformen.
2) Hwadh som påmintes til den 8 puncten om dhe 3
Richschargerne, och hwad annat mehra i wår punct förmäles,
togo the upp för gott.
3) Item hwadh til den 10 noteres, funne the icke heller
oskiäligit at Landzhöfdingerne förskonas medh Fougde nampnet.
4) At förändringar måge skie til förbättring swarades: At
det förstår sig det; wore så gott at det står dhe 3 åhren.
Til äfwentyrs kunde tiderne så foga sig, at när 3 åhr wore
förbij, det Regeringen snarare skulle begiära han wille blifwa
qwarr, änn taga sit afskiedh, om det elliest är någon godh
karr. Det kan ock sådan tienst och ohrt wara, at när een
godh karr hafwer dher warit i 3 åhr, så skulle han gerna begära
dimission derifrån.
5) Effter Ridderskapet och Adelen begäre at uthi den 12
puncten för lähnswijs insättias förlähningswijs, och för
Regementet wore fahrligit at man icke så wäl skulle hafwa
macht at distribuera praemia som poenas, så wele the låtha
komma dheropå ann, så wida det wore giörligit, dogk at sådant
förstås in minorennitate. Dhe af Ridderskapet och Adelen
hade ock inthet at förundra, dher the något solliciterade,
at the medh slik theres begäran bliffwa mötte.
Til den 6 uthwiser sielfwe Regeringsformen.
Den 31 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans på Riddarhusedt.
Då uthnembdes uthskott til Hertig Adolph, efftersom i afftons
blef af Rådet proponeradt:
Af 1 classe Her Jöran Gyllenstierna,
Her Gustaf Kurck.
Af 2 classe H. Ulf Bonde,
H. Gustaf Peersson.
Af 3 classe H. Gustaf Pauli,
II. Öffwersten Willam Philip.
Her Landtmarskalken medh dette uthskottet ginge först
Oktober.
115
allena upp at beneventera Hans Furstl. Durchkt och sedan
dherifrån begofwe sig i förmachet in för Senatu, dher uthskotten
af Präster och Borgare samblade sig. Dereffter komme
Her Schering Rosenhane, Herr Eric Sparre, Her Knut Kurck
och Her Gustaf Posse, deputati af Richsens Rådh, och toge
med sig deputatos af dhe 3 Stenderne och ginge upp til Hans
Furstl. Durchkt. När the komme i trapporne funne the gott
at associera sig itt uthskott af Almogen och Bönderne. Sende
så RiddarhuusSecreteraren effter them, hwilken när han til
them kom på dheres gille uthi Scholan på Riddareholmen och
notificerade them om Richsens Rådz och the andre Stendernes
begäran, genom itt uthskott at wara them fölliachtige til Hans
Furstl. Durchkt, betackade the ödmiukeligen at dem den ähran
skiedde och the wore wärdige håldne at få wara medh. Folgde
så dheres Talemann opp medh itt stort uthskott af dheres medel
och funne dhe andre af Richsens Rådh och Stendernes deputatos
spasserandes på Richssahlen. Dermedh trädde the alle
tilsammans til Hans Furstl. Durchkt, dher han på slottedt logerade.
När the komme inn emot wänstre Fyrkanten mötte
Hans Furstl. Durchkt them i den långe gången långt ifrån doren
och handtog dem alle ifrån den frembste til den sidste;
trädde så igenom Fyrkanten inn i cammaren dernäst innan före
med Fursten alle Stendernes uthskott, och Her Schering Rosenhane
förde ordet, begynnandes så: At Hennes Maij:tt EnchieDrotningen
och Richsens Rådh tilbiude Hans Furstl. Durchkt
sin wenlige benägenheet och tiänst; funne sedan theres skyldigheet
likmätigt at, såssom han wore Hans Kongl. Maij:ts
Herr Faderbroder, så wille the gifwa honom part af hwadh
som på dhenne Richsdag skiedt wore; berättade så, at Stenderne
hafwe funnit gott at föllia den förrige Regeringsformen,
at Regementet jempte Hennes Maij:tt Enchiedrotningen skulle
föhras af dhe femb Embeten, Richsdrotzeten, RichsMarsken,
RichsAmmiralen, RichsCantzleren och RichsSkattmestaren; och
som sådant war ansedt til Hans Kongl. Maij:ts och fäderneslandzens
wälfärdh, wele Stenderne förmoda det skulle Hans
Furstl. Durchkt sådant behaga. I hwadh motto Hennes Maij:t
och den Kongl. Regeringen kunde gå Hans Furstl. Durchkt tilhanda,
skulle the med all ähra och tienst det giöra etc.
Hans Furstl. Durchlit swarade meckta wackert, och lät
sig behaga hwadh som til Kongl. Maij:ts och fäderneslandsens
wälfärdh eenhälleligen wore skiedt; recommenderandes til Sten
-
116
1660.
derne samptligen det förtroende, som the wiste at Hans Sahl.
K. M:t Konungen drog til hans persohn. Och som hans interesse
war så förknippat medh Konungens, som war af een
Fader och een Moder medh honom, huru wida han quoad tutelam
eller ock i arfskapets deelning in patrimonialibus hade
at tala, effter han förnimmer dheruthinnan skie een distinction,
och huru wida sådant skulle extenderas'), wille [med] all flit
contribuera til Konungens och sitt fäderneslandz wälfärdh.
Her Schering sade sig ingen widare commission hafwa,
uthan contesterade all hug och willia på alle görlige sätt medh
heder och wiirdnadt at gå Hans Furstl. Durchld tilhanda.
Wore något annat, så tilbödh han sig per deputatos å Rådets
och Hans Furstl. Durchhts wägnar at negotiera.
Handtoges så alle samptligen til adieu som i begynnelsen,
och Hans Furstl. Durchht folgde Stendernes uthskott så långt
tilbakars i långe gången; och Stendernes uthskott folgde Richsens
Rådh på Richssahlen; dher toge the afskiedh, och hwar
gick til sitt.
Den 31 Octobris effter middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen församblade på Riddarhuset.
Då kom Biscopen i Wiborg med itt uthskott af Prästerskapet
och begärte communication 1) om den Andre Propositionen.
2) Richsdagsbeslutet.
Sedan Her Landtmarskalken hade dette proponerat för
Ridderskapet och Adelen, förestälte han om icke wore rådeligit
at, effter wij ann derom icke wore eense, at då någre af
hwar classe deputerades, som desse saaker öfwersåge och sedan
för samptlige Ridderskapet dheruthöfwer sade theres betänkiande.
Hwilket ock gott befans.
I medier tidh kom budh ifrån den Kongl. Regeringen, at
itt uthskott utaf Ridderskapet och Adelen skulle komma opp om
RichsSkatmestarewahlet. Deropå uthnembdes 4 af hwar classe:
Af 1 classen:
Greif Axel de la Gardie, Herr Abraham Leijonhufudh,
Herr Lars Flemming, Herr Ernest Creutz.
Af 2 classen:
H. Nils Lilliehöök, IL Carl Peersson,
H. Ulf Bonde, H. Christer Boije.
') Obs. mellansatserna otydliga.
Oktober.
117
Af 3 classen:
H. Erland Kafle, H. Claes Rolamb,
H. Hans Mörner, H. Peer Hammarskiöldh.
Dette uthskott folgde Herr Landtmarskalken opp til Rådet,
och kommandes dijt tillika medh uthskott af Präster- och
Borgerskapet, förde Her RichsCantzleren ordet och sade
at Her Gustaf Bonde war effter vota in Senatu dher til kommen.
The wille fördenskuldh hwar boos sine medbroder sådant
öfwerläggia och gifwa them strax dheruthöfwer swar.
Deputati näst tackseijelse hwar för sitt Ståndh toge dette
ad deliberandum och lofwade swar.
Dette berättade Her Landtmarskalken när han kom
på Riddarhuset så passerat wara, och dermed skreds strax til
vota med zedlar, aldeles på sätt och wijs som tilförende på
den 23 hujus för middagen om the andre vacerande höge Embeten
tilgick, och fick Her Gustaf Bonde effterschrefne vota
til RichsSkatmestere:
Af 3 classe: Affirmativa
58,
negativa  14.
Af 2 och 1 classerne: Affirmativa  37,
negativum
1.
Häropå nembdes uthskott at communicere om dhesse suffragiis
om Her Gustaf Bondes persohn, huru the wore, falne,
medh Präster och Borgare, och wore af
1 classen Her Jöran Gyllenstierna,
2 classen Her Axel Posse,
3 classen H. Jacob Duwall.
Noch nembdes uthskott at gå til H. Maij:tt och Richsens
Rådh, at communicera huru vota om Her Gustaf Bonde wore
laine:
Af 1 dass:
Greif Ludwigk, G. Steenberg,
H. Volmar Wrangel i Gref Her Gustaf Sparre,
Wrangels ställe. Her Eric Leijonhufudh.
Af 2 dass:
H. Nils Lilliehöök, H. Carl Peersson,
H. Peer Flemming, H. Linnardt Ribbing.
H. Ulf Bonde.
118
1660.
Af 3 dass:
H. Hans Mörner, H. Johan Printz,
H. Claes Rolamb, H. Eric Rosenhielm.
H. Peer Hammarskiöldh.
Blef altså Her Gustaf Bonde cum omnium Ordinum acclamatione
RichsSkatmestare declaratus in Senatu, och uthskottet,
kommandes tilbakars, deputerades at gratulera honom, äfwen
som skiedde medh Feldtherren och RichsCantzleren.
Sedan discurrerade och voterade classerne uthöfwer det
ehrende, som någre resor tilförende war proponerat, angående
rangen, och eenhälleligen beslöts, them wäl hugna sig uthöfwer
Herr RichsCantzlerens swar, gifwit til uthskottet i afftons, at
sådane abiiser til nästkommande Richsdag skulle corrigeras,
men dher sådant icke skiedde, wele the då som nu hafwa sig
förbehållit dherå effter RiddarhuusOrdningens 26 punct at tala,
dher som förmäles at uthom Riddarhusedt chargerne och icke
stemman uthi sambqwämer, gående och sittiande bör attenderas.
Och til större säkerhet begäre at dette motte uthi
Richsens protocoll infattas och een afschrifft dheruthur hijt til
Riddarhusets förwahrning meddelas.
Den 1 Novembris för middagen war een dehl af det,
som ofwanschrifwit står, widlyffteligen på ofwanberörde sätt
discurrerat, och sedan belefwat at det uthskott, som den 29
Octobris för middagen blef nemdt at öfwersee den Andre Propositionen,
skulle klockan 3 sig inställa.
Dito den 1 Novembris effter middagen vore uthskotten
tilsammans; och emedan det uthskottet, som til Prästerne och
Borgame här ofwan til uthkoradt icke war tilstädes, ty nembdes
i stället:
Af 1 classe Her Ernest Creutz.
Af 2 classe H. Peer Flemming.
Af 3 classe H. Eric Rosenholm.
Sedan gick det andre uthskottet inn i Secreterarens cammare
at öfwersee den Andre Propositionen, hvilken punct ifrån
punct blef upläsen.
I. Puncten angår Reductionen. Theres betänkiande war:
1) At wij förbliffwe widh 1655 åhrs Richsdagsbeslut och
då giorde Kongl. Stadga dheruthöfwer, så wida den in sånö
suo sensu står beskrefwen.
November.
119
2) At inge eenskylte resolutioner måge tagas, uthan det
som mörkt är interpreteres cum consensu Ordinum.
3) At wij för fierdedelen icke längre måge betala änn dhe
3 åhren, som äre betalte.
4) Om dhe öde finnes in privatis.
5) At man för dhe fierdeparter, som kunne liggia opå
omistandes ohrter, och man hafwer behållit och icke äre tiltalte
om, det man dherföre icke må graveras.
6) At alle uthwärkade resolutioner måtte oss wijsas.
Och fans här widh desslikest gott at Berling, Clöfwer
sköldh
och Nilss Ersson Rosenfeldt skulle wara tilstädes, när
slike saker hafwas för händer.
II. Om medlen, så kunne kraffterne inthet förmå mehra
at draga änn som här til är bewilliadt. Kunde någre medel
optänkias, wele the gerna meddela theres consilium.
Hwad som widare uthi desse eller flere puncter är discurrerat
eller bewilliat, det finnes af sielfwe swaret häropå gifwit,
som tilstältes den Kongl. Regeringen, effter som conceptet
jembkades effter dheres eenhällelige påminnelser, gottfinnande
och opsatt.
Den 2 Novembris för middagen nembdes uthskott, som
skulle gratulera Her Gustaf Bonde til RichsSkatmestare chargen,
effter det förre uthskottet inthet hafwer fädt lägenhet det
at göra. Blefwe så, jempte Her Landtmarskalken, effterskrefne
förordnade at gå dher hann:
Af 1 classen Greff Ludwigk,
Herr Jöran Gyllenstierna.
2 classen Her Nils Lilliehöök,
Her Hans Kyhle.
3 classen H. Hans Mörner,
H. Claes Rolamb.
När the kommo tilbakars proponerade Herr Landtmarskalken
om icke 2 motte gå til Bönderne och underrätta
them hwadh medh RichsSkatmestare embetet wore passerat;
fans sedan gott at Secreteraren allena skulle gå til them, som
han ock giorde, berättandes them hwadh häruthinnan wore
passerat, och at Richsens Ridderskap och Adel bäfwe welat
låthit them sådant wara communicerat, hvilket the medh tackseijelse
och wUrdnad erkende.
Sedan uplästes La Chapelles supplication (jfr bil. ()■),
120
1660.
och beslöts at effterschrefne uthskott wille gå til elen Kongl.
Regeringen och på samptlige Riclderskapzens och Adelens wägnar
intercedera för Majoren La Chapelle, at han som een meriterat
godh soldat uthi dette sit förseende med Skräddareskrån
motte tagas til nåder,etc.:
Af 1 classe:
Gref Asel Lillie, Herr Gustaf Kurck,
Herr Jöran Gyllenstierna, Pierr Ernest Creutz.
Af 2 classe:
H. Nils Nilsson, H. Gabriel Falkenberg.
H. Christer Boye,
Af 3 classe:
H. Erland Kafle, H. Törneskiöldh,
H. Claes Rolamb, II. Johan Printz.
Sedan proponerades om introducendis, som wore medh
Adelige privilegier försedde, och öfwerlästes listan på them
som sig angifwit hafwe och theres bref insinueradt, dhe ock i
morgon skulle tilseijas sig at angifwa och inställa.
Baroner von Ungern; dheres bref är af den 27 Octob.
1653, war een copie, och befaltes Secreteraren den collationera
medh sielfwe conceptet, som fans i Cantzliedt, effter originalet
icke war widh handen; som ock skiedde.
Sedan voterades om Bertil Nilson Schytte motte få
förträda sins broders, Håkan Nilsons Skyttes [ställe], Schytternes
af Sätra; hwilket ock hans broder, Rentemestaren Carl
Nilsson Schytte begärte. Och wore desse skähl för Bertil Nilsson,
at han war een tapper soldat, hade Drotning Christinae
bref. Dogk per plura endtligen stannade, at så han som broderen
Carl skulle föllia dheres brefs data, hwilket ock närmast
öfwereens stämmer med privilegierne.
Item beslöts at GeneralLieutenanten Krus och GeneralMajor
Wrangel skulle gå effter theres brefs data.
Doctor Duriez skulle wisa sit bref til morgons.
Johan Andres Stuart begärte introduceras effter Drotning
Christinae legitimationsbref, daterat Stockholm den 22
Febr. 1652, som supplicationen ad acta (jfr bil. Ö.) uthwisar.
Faderbroderen Johan Stuart anholt ock om det samma;
blef dogk introduetionen afslagen, och han effter Drotning Chri
-
November.
121
stinae bref niute godzén det bäste han kan, men icke komma
här inn på Riddarhusedt.
Johan Stuur anholt om det samma, och resolverades det
han skulle sådant sökia hoos höge Öffwerheeten, hwarföre han
ock tilbakars bekom sin supplication.
Befaltes så anslås til effter middagen; hwilket ock skiedde.
Den 2 Novembris effter middagen. Strax Ridderskapet
och Adelen wore församblade, kom itt uthskott ifrån Borgerskapet,
med begiäran at effter såssom projectet af Richsdagsbeslutet
wore them communicerat och the icke finne något
dheruthi at påminna, så wele the förfråga sig allenast:
1) Om uthi dette beslut bör införas hwadh som uthi den
Andre Propositionen om reduetionen förmäles.
2) Tycktes dem at Hans Furstl. Durchhts persohn borde
i Richsdagsbeslutet nembnas och inföhras, efftersom han är
1. een Furstl. persohn, och 2. Konungens Farbroder, hwilket
the ock uthi dheres swar hafwa påmint.
Dermedh inkom Her Landtmarskalken, betackade them
för godh communication, wille taga det til referendum hoos
samptlige Ridderskapet och Adelen, och sedan the öfwerlagt
hafwa, gifwa them dheropå swar.
Sedan läste the Regeringsformen och additamentum igenom,
och funne dherwidh at påminna som bil. S. uthwisar.
Dereffter kom Doctor Jöns, Biscop i Abo, med uthskott
af Prästerskapet, och påminte äfwensom Borgerskapets uthskott
at Hertig Adolphs persohn motte inföhras uthi Richsdagsbeslutedt.
Her Landtmarskalken optog dheres communication med
tackseijelse, och wille sådant sig emellan öfwerläggia och sedan
genom itt uthskott låtha elem theres mening dheruthöfwer
förnimma.
När the hafwa giordt afträde, discurrerades först om dette
Prästernes och Borgarnes wärff angående Hertig Adolph, och
sedan voterades:
3 classis haffwer öfwerlagdt dette ehrende och skulle gerna
see at på alle giörlige sätt honom kunde skie satisfaction, men
kunne inthet see at sådant kan skie uthan hans, Hertigens,
eller Ständernes prsejuditz: 1) Ex intuitu til dhe bestelte chargerne
wele the honom dermed icke förtreta. 2) Opå all dödelig
hendelse haffwa opå hans persohn een reflexion, wore
122
1660.
emot wår plicht, som wij äre skyldige wår Konung, och för
dette utlii Ridderskapets och Adelens förste swar tilförende
är gifwit, at inthet ögnemått hafwa på någon annan etc. 3)
Qua Faderbroder, motte man tilsee och consentiera til någon
åhrlig pension så stoor som Riket kan tåhla; ad exemplum
som skiedde medh hans Her Fader, hwilken anno 1634 icke
heller blef införder uthi Richsdagsbeslutet.
2:da classis är af samme mening, at man hwarken i tahl
eller Richsdagzbeslutet införer hans persohn.
1 classis är ock af samme mening, så at på hwilketdhere
sättet det är, som ofwanbemält står, så är det betänkeligit.
Sedan nembdes uthskott, som dette Ridderskapsens och
Adelens betänkiande hoos Präster och Borgare notificera skulle.
Blef desslikest itt uthskott nembdt, liwilke Richsdagsbeslutet
igenomläsa skulle:
Af 1 classe Herr Johan Gyllenstierna,
Herr Ychsel.
2 classe Herr Ulf Bonde,
Herr Gustaf Peersson.
3 classe Herr Claes Rolamb,
H. Israel Lagerfeldt.
Hwilket ock bleff effterkommit.
Toge dermed samptlige Ridderskapet och Adelen afträde,
och befaltes til morgons klockan 8 prsecise anslåes at the
medh flit [sigj inställa skulle.
Den 3 Novembris för middagen instälte sig samptlige
Ridderskapet och Adelen; och introducerades effterschrefne:
Baronerne von Ungern-Sternberger, trenne.
Gerhard von Schrowe. Adlad den 24 Julij 1650, och
efiter han continuerligen haffwer warit uthi Chronones krigstienster,
skal niuta sit rum effter brefwet.
Johan von Hartwigk. Adlad den 16 Junij 1651, gaf
orsakerne til sin absentiam at han icke är introducerad tilförende,
och bewilliades honom rummet effter brefwets datum,
allenast han liberaliter skulle contribuera til Riddarehuset, och
blef nembdt 50 Rdr.
Robbert Lichton, Major, bewilliades introduceras och
taga rumm effter det bref han hafwer bekommit utaf Hennes
Maij:tt Drottning Christina sub dato Stockholm den 28 Octob.
1652.
November.
123
Berthil Nilsson Skytte af Hommetorp, discurrerades
widhlyfftigt och endtligen slöts, at han icke skulle träda i sin
broders ställe, som är Skyttarnes af Sätra, uthan at han förträder
rummet effter brefwets datum, som är den 29 Junij 1648.
Doctor Peder Winstrup, Biscop i Lunden, bewilliades
niutha brefwets datum den 28 April 1658.
Doctor Duriez bewilliades frembste rummet af them, som
nu introduceres, är nobiliterad den 15 Aug. 1651.
Vice Ammiral Siöleijon, dictus Köchs. Adlad den 28
Febr. 1660.
Gustaf Palmquist. Adlad 1 Martij 1660.
Isac Enefeldt. Adlad 1 Martij 1660.
Johan Wäsenberg. Adlad den 25 Sept. 1660.
Jonas Gyllenspetz, ÖfwersteLieutenant. Adlad den 23
Octob. anno 1660.
Om Majoren Månestierna blef ock discurrerat.
Jochim och Herman von Liebsdorffer. Adlade den
20 Jan. 1652. Propter negligentiam declareres plichtige effter
privilegierne at taga dette rummet.
Ulfskiölder. Ibland andre, som introducerades, så insinuerade
ÖfwersteLieutenanten för Wässgöthe Regementet til
häst, Edle och wälbördige Peer Hierta någre documenter (jfr
bil. Ö.) och föredrogh huruledes een gammal Adelig familie
af dhe Ulfskiölder wore igenom fattigdomb af sig kombne,
at the icke hafwa kunnat låthit sig här på Riddarhuset immatriculeras;
nu wore een af them een Cornet och i Chronones
wärkelige tienst, den ock een broder hafwer, och the
sin genealogie och Adelige ursprung wise medh gode mäns
bewijs verificerad, och hegare derföre nu här ibland andre at
incorporeras; så emedan slächtlinierne den eene war af ofwanbemelte
ÖfwersteLieut. Peer Hierta, så ock Anders Linnarsson
Swenske becräfftat at den wore af fordomb Gouverneuren sahl.
Anders Erichson Hästehufudh tagen uhr gamble Cantzliedt i
theres närwahru; den andre af the Edle och wälbördige Johan
Gyldensting och Gustaf Örnewinge verificerad; sedan ock
med hand och signete bewitnade Herr Landzhöfdingen, Edle
och wTälbördige Johan Printz, at Nils Hansson på Simonstorp,
denne Hans Bengtssons faarfader, war allestädes hållen och
helsad för een ehrlig Adelsmann och ägde til hustru Fru Carin
Pappegoije; såssom Edle och wälbördige Gustaf Erichsson Roos
det samme på sine någre och 60 åhrs ålder betygade sig eij
124
1660.
annat weeta ann at Cornetten Brynte Nilsson Ulfskiöld wore
af een Adelig stämma häikominen och ursprungen, och at hans
äldre nogsampt hafwa warit honom bekandte; hwilket ock
Högwälborne Greif Ludwigk af Ratzeborg nu närwarandes och
mundteligen becräfftade sig aldrig annat hafwa hördt eller förnummit
ann at denne slächt af Ulfskiölder för Frelses- och
Adelsmänn altidh hafwa warit håldne; fördenskuldh så i anseende
af alt dette, som ock at ingen war som häremot hade
at seija, ty intogs denne slächt af Ulfskiölder här på Riddarhuset,
som andre Adelsmänn här i Riket at hafwa sit rum
och stämma.
Gref Stenberg, I begärte at niutha det rum
Her Eric Cruse, effter det sätt som the
Her Gen.Major Johan Wrangel) hafwa unfångit Lähn.
Sedan proponerades för samptlige Ridderskapet och Adelen
om den dispiiten emellan Her Flemmingarne af Laijs
och Her Eric Cruse, angående prsecedentien dem emellan;
bäggie tedde dheres skiähl fram. Herr Flemmingarnes supplication
linnes (jfr bil. ().). Herr Flemmingarne berope sig på
Hennes Maij:ts Drotning Christinae bref. Herr Eric Cruse protesterade
(säger han) deremot strax i Ubsala förr ann the toge
Lähnet. Altså submitterade the sig bäggie parterne under
Ridderskapsens censur. Då resolverade samptlige närwarande
Ridderskap och Adel at the skulle gå effter dheres brefs data
och RiddarhuusOrdningen. Herr Flemming protesterade och
wil submittera dette den Kongl. Regeringens decision. Her
Eric Cruse reprotesterer at förblifwa widh Ridderskapets och
Adelens häruthinnan giorde uthslag.
Sedan blef proponeradt hwad Her Schering Rosenhane
om Appelman schrifwit och proponerat hafwer, och effter
vota resolverades at han icke motte lidas på Riddarhuset.
Noch uplästes Johan Stuarts supplication (jfr bil. Ö.),
hwaröfwer discurrerades, och honom hans petitum at komma
på Riddarhuset afslogs. Han må sittia och niutha Drottning
Christinae bref så. ock godzén det bäst han kan, men icke propter
exemplum komma inn på Riddarhuset.
Johan Stuur supplicerade at intagas på Riddarhuset,
effter han wore af Sturerne och sig i krig förhållit wäl. Han
remitterades til höge Öffwerheeten derom at sökia.
Ankomme så listerne ifrån Richsmarskalken opå the embeten,
som widh K. Maj:ts likprocess brukas skulle; hwilke
November.
125
uplästes och wore uthi månge classer fördelte, af them som
Hans Maij:tt, Hennes Maij:tt Enckiedrotningen, Sahl. Konungens
lik bahra och upwachta skulle, item bära fahner och
leeda hästarne; men emedan snart ingen persohn som upsatt
war, som icke förwechslades och i den hastigheeten icke kunde
upskrifwas, föruthan den designation, som man med stor mödo
bekom på dem som Provinciernes fahner bära och dher til
liörige hästar leeda skulle och här linnes sub bil. T.1). Resten
af processen linnes af det, som Her Richsmarskalken hafwer
lofwat skola tryckias.
Uthöfwer desse lister, som Her Richsmarskalken hafwer
upsatt, blef på Riddarhuset een hård disput;' och frågade Her
Rolamb eliter hwad fundament denne förordning wore gimder,
effter honom syntes een neesa at een annan skulle bära
landzfahnan och han tiänte i och för landskapet. Och flere
påminte sig det samma. Her Rolamb argumenterade som wore
een nesa för honom, som är Landzhöfding i Upland, at bära
falman af någon provineie, som wore ringare. Hwilket Her
Ernest Creutz med månge flere förtykte, upreppandes wackre
mäns longlige tienster, i synnerheet at Her Lars Flemming för
7 åhr sedan hade warit i Upland Landzhöfdinge och Her Rolamb
nu nys dher til kommen. Här öfwer komme the om afftonen
hoos den Kongl. Regeringen til förhör, som då satt i
Kongl. RäckningeCammaren, hwilken sökte them at förlika.
Ridderskapet och Adelen syntes bäst at den, som något
hafwer at tala, lian må gå til Richsmarskalken.
Koni så budh ifrån den Kongl. Regeringen och Richsens
Rådh, at uthskott strax skulle komma opp til Rådet förr ann
the gå på Richssahlen, och deputeredes af
1 dass:
Greff Ludwigk Leijonhufudh, Herr Gustaf Kurck,
Greif Pontus de la Gardie, Herr Claes Baner.
Herr Johan Gyllenstierna,
Af 2 dass:
H. Nils Lilliehöök, H. Gustaf Peersson,
H. Hans Kyhle, H. Axel Posse.
IL Ulf Bonde,
’) Obs. meningen bristfällig.
126
1660.
Af 3 dass:
H. Erland Kafle, H. Claes Uggla,
H. Axel Ståhlarm, H. Ernest Forbus.
H. Carl Sölfwersparre,
När uthskottet kom tilbakars, berättade the hwad passerat
wore om ordningen i embeterne, så ock maturationen med flit
at bedra Kongl. Maij:tts process til sins Her Faders jordefärdh.
Dereffter komme något hwar, som ofwanberördt är, uthi
ordeskipte om ordningen at betiäna officia, som Her Richsmarskalken
opsatt haffwer, ocb begärte eenhälleligen at ingen
motte prsejudiceras i processen, uthan som tbe alle wore sinnade
sin Sahl. Herres och Konungs jordefärd hwar effter sin
ytterste förmågo at hedra och upwachta, så begära the ock
få gå effter matriklen och RiddarhuusOrdningen; och dher sådant
icke skier, at då den Kongl. Regeringen motte dheruthöffwer
ordinera och dheropå giffwa uthslag.
Dheropå uplästes- matriklen, och hwar uthi sit rumm och
ordning upginge först til förmaket för Hans Kongl. Maijrtt igenom
Trompetaregången, och när Hans Maij:t war färdig, ginge
effter wahnligit sätt för Hans Kongl. Maij:tt inn opp uthi Stoore
Richssahlen, dher the andre Richsens Ständer af Präster, Borgare
och Bönder wore församblade, tå ock the femb Richsens
Embeten (som bekläddes af Hennes Maij:t Richsens Enckiedrotning(I),
Richsdrotzeten Gref Peer Brahe, RichsMarsk och
Feltherren Gref Lars Kagg, RichsAmmiralen Gref Carl Gustaf
Wrangel, RichsCautzleren Gref Magnus Gabriel de la Gardie,
RichsSkatmestaren Her Gustaf Bonde) toge dheres wahnlige
rumm och ställe; dernäst samptlige Richsens Rådh.
Och hade Her RichsCantzleren Gref Magnus een härlig
och märkelig oration, dermed han Richsdagen beslöt, gratulerandes
H. K. M:t öfwer det eenhällelige beslut, som wore giordt;
hwilket Secretarius Status Daniel Behmer upläste.
Sedan folgde deropå med theres tahl Her Landtmarskalken
Her Peer Sparre Peersson på Ridderskapzens och Adelens
wägnar, M. Enander på Prästernes wägnar, Johan Prytz
på Borgerskapzens wägnar, och på Bondernes wägnar war Taleman
Matz Ingemunson i ÖfwerNybbla; således Richsdagen
publice på Richssahlen beslutandes.
Ann opläste Her Schering Rosenhane på Richssahlen
Hennes Maij:ts Richsens EnckieDrotningens eedh sampt dhe 5
Regeringsherrarnes, som ofwanbenembde äre, schrifftelige eeder.
November.
127
Desse effterschrefne af Richsens Rådh giorde ock sin mundtelige
eedh:
Greff Bengt Oxenstierna, Herr Eric Flemming,
Gref Schlippenbach, Herr Steen Bielke,
Herr Gustaf Soop, Herr Henrich Horn,
Herr Bengt Horn, Herr Claes Stiernesköldh.
Herr Laurentz Creutz,
Deropå gaf Hans K. M:t handen til Landtmarskalken och
dhe andre Stendernes Talemänn och anförare.
Sedan folgde Ridderskapet och Adelen Hans Kongl. Maij:tt
uthi dheres wahnlige ordning til sit gemach, och ginge så neder
til Ridderhuset samptligen, hwarest Her Landtmarskalken
medh flit förmante them sig i godh tidh i morgon effter anslaget
inställa, så ock hedra och upwachta Sahl. K. M:ts likprocess,
effter den ordre och embete, som hwar och een tildelt
blefwe. Uthnembdes ock effterschrefne til uthskott at gå
opp til den Kongl. Regeringen om den rangen, som i processen
hållas skulle, såssom ock föredraga den difference som
häruthi wore upkommen emellan Her Ernest Creutz och Herr
Claes Rolamb, som ofwanberört är:
Af 1 classen:
Greff Ludwigk Leijonhufudh, Herr Claes Baner,
Herr Jöran Gyllenstierna, Herr Eric Cruse,
Herr Eric Sparre, Herr Ernest Creutz.
Af 2 classen:
H. Knut Lilliehöök, H. Ulf Bonde,
H. Hans Kyhle, H. Gustaf Horn af Kanckas,
H. Gustaf Johansson Ulfsparre, H. G. Peersson Natt och Dagh.
Af 3 classen:
H. Gustaf C ruus, H. Claes Rolamb,
IL Hans Mörner, H. Johan Munck,
H. Claes Uggla, H. Öffwersten Johan Galle.
H. Harald Ochse,
När the kommo inn opå slottet wore the tilsammans neder
i RäkningeCammaren, och föredroges ofwanbemelte ehrender.
Regeringen förmante them til eenighet och at the wele sig
sielfwe som bäst kan skickas föreene tillika medh Her Richsmarskalken;
hwarföre ock befaltes RiddarhuusSecreteraren at
han derom hoos Richsmarskalken upwachta skulle. Om affto
-
128
1660.
nen klockan emellan 9 och 10 fick Secreteraren ordre det han
med Her Richsrådet och Öfwermarskalken Her Wilhelm Taube
derom andre morgonen communicera och öfwerläggia skulle.
Den T Novembris för middagen innstälte sig effter anslaget
i godh tidh oppå Riddarhuset samptlige Ridderskapet
och Adelen uthi een anseenlig myckenheet, effter den lista
som ad acta finnes, förnembligast under sig öfwerläggiandes
om den ordning, som widh processen brukas skulle, och ehuruväl
Secreteraren boos Her Tauben upwachtadt bäfwer, så wore
dhe med hans förordning änndå icke til fridz; uthan sedan
the effter matrikelen på Riddarehuset wore upropade och hwar
i sin ordning tillika medh Herr Landtmarskalken gångne på
Richssahlen, brachte Herr Landtmarskalken medh Richsmarskalken
them uthi den ordning, som the nu ad acta finnes, och
skiedde thet med stort beswär.
Deropå sendes Ridderskapsens och Adelens Secreterare nedher
på båhrgården, dher fahnerne och hästarne stodo, at opläsa
och tillika med Herr Richsmarskalken förordna hwar til
sin tiänst, hvilket med stort beswär skiedde, innan man fick
them, som hästarne leda skulle. Medan dette förrättades folgde
Ridderskapet och Adelen Hans Kongl. Maij:tt, Hennes Maij:tt
Richsens Enckiedrotning, Drotning Christina, Hertig Adolph,
den Kongl. Regeringen och samptlige Richsens Rådh neder i
slotzkyrckian, dher Herr Gustaf Posse på Svenska parenterade
öfwer Hans Sahl. K. M:t. När den orationen war öfwerendad
begynte processen effter förordningen gå i skymningen
widh fackler, och wahrade then öfwer 2 klocketijmar, förr ann
the komme i kyrckian, dher M. Samuel Enander holt likpredikan,
och texten war af 2 Tim. cap. 4 vers. 8 et 9.
När omsider långt inn opå natten begrafningen war förrättad
wore Stenderne budne til een stor måltidh, den i åthskillige
rum på slottet war tilredder. Och wore the dermed
i någre dagar behindrade, at inge sammankompster blefwe.
\
Den 6 No venibris befalte Iler Landtmarskalken at anslå
til den 7 at Ridderskapet och Adelen sig flitigt inställa skulle.
Den 7 Novembris för middagen komme ganska få tilsammans,
och inthet tänkwärdigt uthrättades, uthan occuperades
mäst med Richsdagsbeslutets och Additamentets af Regeringsformen
underskrifwande.
November.
129
Då förlofwades Bengt Rosenbielke at reesa hemm. Och
befaltes Secreteraren slå ann til morgons klockan 8 fliteligen
at komma tilstädes.
Den 8 Novembris för middagen, när Ridderskapet och
Adelen hade sig försambladt, proponerade Herr Landtmarskalken
effter den Kongl. Regeringens begiäran, at itt uthskott
af 12 persohner skulle uthnembnas, hwilke persohner så
skulle wara qvalificerade, at the kunde hålla secret hwadh
som taltes. Jembwäl at the motte få fulmacht af dhe andre,
at det skulle blifva ratum, hwadh the giorde.
Til den proposition, at contribuera til den förbrände Narfwiske
kyrckian, resolverades at dermedh skulle bestå til dess
the starkare komme tilsammans.
Afsades ock at the, som uthan loff wore afreeste, skulle
botha 50 D:r s:mt, såssom ock uthwärkas af höge Öffwerheeten
straff opå them, som sig uthan laga ursäckt aldeles hafwe
absenterat.
Sedan reeste Her Landtmarskalken opå samptlige Ridderskapetz
och Adelens begäran opp til den Kongl. Regeringen,
at begära det the sielfwe wele upsättia uthskott, som
Sahl. Konungen giorde anno 1655, 1658, så ock 1660 i Götheborg.
När han kom tilbakars berättade han at den Kongl. Regeringen
befalte them sielfwe uthwällia uthskott til 30 persohner,
och wore effterschrefne:
Af 1 classen:
Greff Axel de la Gardie i Bra- Herr Gustaf Kurck,
hernes ställe, Herr Lars Flemming,
Greff Ludwigk Leijonhufud af Herr Claes Baner,
Ratzeborg, Herr Abraham Leijonlmfudh,
Herr Jöran Gyllenstierna, Herr Johan Wrangel,
Herr Johan Gyllenstierna, Herr Jöran Sperling,
Herr Gustaf Sparre, Herr Ernest Creutz,
Herr Anders Lilliehöök, Herr Georg Fletwod.
Af 2 classen:
H. Nils Lilliehöök, H. Gustaf Peersson Natt och
H. Peer Flemming, Dag,
H. Hans Kyhle, H. Carl Peersson Natt och Dag.
II. Ulf Bonde,
o
130
1660.
Af 3 classen:
H. Carl Sack,
H. Carl Lilliechrona,
H. Gustaf Cruus,
H. David Gyldenclou,
H. Carl Scheding,
H. Johan Printz,
H. Hans Mörner,
H. Simon Rosenberg,
H. Claes Rolamb,
H. Johan Graan,
H. Mannerskiöldh,
H. Israel Lagerfeldt,
H. Peer Hammarskiöldh,
H. Anders Munck,
H. Johan Galle,
H. Danckwardt Lillieströhm,
H. Jacob Törneskiöldh,
H. William Barclay.
Befaltes at anslåes til effter middagen, at samptlige Ridderskapet
och Adelen komma tilsammans widh 10 Rdr bother
klockan 2.
Den 8 Novembris effter middagen, när samptlige Ridderskapet
och Adelen wore tilsammans, proponerade Herr Landtmarskalken
1)
At i morgon wille hwar pro discretione contribuera til
den Narfwische kyrckian.
2) Bewilliades at Bertil Nilsson Schytte skulle nu intagas
och niutha sit ställe effter Adelsbrefwets datum, som är
den 29 Junij anno 1648, effter supplicationen (jfr bil. 0.).
Härmed afträdde Ridderskapet och Adelen, och dess ofwanschrefne
utskått gick upp till den Kongl. Regeringen och
Richsens Rådh.
Dher förde Her RichsCantzleren ordet, och wore ther
deputati sammaledes af dhe andre Stenderne. Och blef proponerat
om det Moscovitische wäsendet, at dher han icke wille
giöra fridh innan armistitium löper til enda, hwadh man då
skal giöra; remonstrerandes dherhoos tilståndet i Pohlen. Och
förmantes alle til tystheet i dette ehrendet.
Effter någon discurs tilsammans toge uthskottet dette ad
referendum et deliberandum med theres medbroder, och sedan
wele gifwa den Kongl. Regeringen häropå swar.
Dito uplästes Berthil Ruths supplication, insinuerad den
7 hujus (jfr bil. O.), men blef inthet resolverat.
Befaltes at anslås til morgon dereffter klockan 8.
Den 9 Novembris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen tilsammans at underschrifwa Richsdagsbeslutet.
November.
131
Dito hemförlofwades Her Öffwersten William Philp och
Bengt Lilliestielke.
I det [samma] kom Secreteraren af Staten Everdt Ehrensteen
medh recessen uthöffwer Hennes Maij:ts Drotning Christinae
saker och ehrender. Hwilken blef upläsen, och excuserades
at han för denne gången icke kunde underskrifwas.
Sedan proponerade Her Landtmarskalken om den Narfwiske
kyrckian, med begäran at dhe, effter som i går blef afftahlt,
wille contribuera til den Narfwische kyrckian; som ock
skiedde, och fick så den gången 136 Rdr.
Sedan uplästes det stoora uthskottet, och the andre finge
dimission til morgons klockan 7 prsecise widh stort bothe.
För blef så uthskottet tilsammans at discurrera om det
Ryssische wäsendet, som i afftons war hoos Rådet proponerat.
Johan Graan begärte weeta om Ryssen hade brutit det
slutne armistitium, som på een kort tidh allenast war belefwat
och slutit.
Resp. Dette är status qiuestionis: Om Ryssen icke wil
fahra fort i fridztankar til dess och innan armistitium aldeles
exspirerer, hwad man då giöra skal?
Sedan the hafwe omröstadt, slöts eeiihälleligen at man
skulle, tillika medh tractaterne medh Ryssen, fahra fort medh
alliancen i Pohlen, så lagandes at man altidh hade frie hender.
Och dette skulle genom itt uthskott notificeres Präster
och Borgare. Blefwe så nembde:
Af 1 classe Herr Ernest Creutz,
Herr Georg Fletwodh.
2 classe Her Gustaf Peersson Natt och Dag,
Her Carl Peersson Natt och Dag.
3 classe H. Öffwersten Peer Mannerskiöldh.
H. Öfwersten Peer Hammarskiöldh.
Resten af dette stoore uthskåttet skulle prsecise inställa
sig här på Riddarhuset klockan 2 effter middagen at öfwersee
the eenskylte gravamina.
Anslogs så at resten sig inställa skulle klockan 2.
Den 9 Novembris effter middagen berättade Her Ernest
Creutz det swar, som han med dhe flere af uthskottet hoos
Präster och Borgare bekommit, huruledes at widh denne tidz
beskaffenheet bäst syntes at Rådet amplectere til at sökia fre
-
132
1660.
den medh Ryssen, at incaminera och befodra tractaterne, och
i medlertidh icke underlåtha at förknippa sig medh Pohlen.
Her Lincopensis swarade lika så: Wij finne saken af
den swårheet, at the icke weeta hwadh the swara. Men freden
önska the; wille endtligen skiutha sådant Hennes Maij:tt
och den Kongl. Regeringen i hender, at giöra häruthinnan
hwadh the til Kongl. Maij:ts och fäderneslandzens nytta finna
bäst.
Borgerskapet hafwe ock omsider fattat saaken på det sättet
såssom wij, at wij sökie til förbinda oss med rep. Polona
och altidh see til at wij hafwe frije hender.
Sedan kom Qwickfelt och på Kongl. Maij:tts och den
Kongl. Regeringens wägnar [sade] at för dette förfall, som the
märkie wara af desse consultationer uthi itt så wichtigt ehrende,
ingen conference är hållen.
Secreteraren befaltes upsättia dhe mundtlige som schriffteligen
ingifne gravamina, som Ridderskapet och Adelen dageligen
dags mehr och mehr inkomma medh, och sättia them
uthi ordning, och finnes in actis sub bil. U.
Den 10 Novembris för middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen församblade; och ginge någre af det
stoore uthskottet medh swar opp til den Kongl. Regeringen
om det Muscowitische wäsendet, som tilförende är förmält och
beslutit war; då ock uthskott af the andre Stenderne wore
dher ock.
I medier tidh sköts til den Narfwische kyrckian af them,
som i går wore borta, 11 Richsdaler och een tijomarks plåther;
så at summan af det, som Ridderskapet och Adelen til
den kyrckian .coutribuerat bäfwer, belopp sig opå 147 Richsdaler
och fyra daler kopparmynt, effter den revers och qvittanz,
som Consistorij Narvensis Notarius Johannes Broman
dheropå gifwit hafwer (jfr bil. Ö.).
Sedan perorerade opå Riddarhuset den unge Gyllenadler,
Episcopi Lincopensis sohn, och parenterade öfwer Sahl. H. K.
M:ts dödh, åthniutandes een wacker intimation utaf Iler Landtmarskalken
Her Per Sparre Peersson.
Den 10 Novembris effter middagen trädde tilsammans
medh Ridderskapsens och Adelens uthskott dhe andre Stendernes
af Präster och Borgare; dijt ock af H. K. M:t och den
November.
133
Kongl. Regeringen beskickades Secretarius Status Ehrensteen,
communicerandes det project, som blef opsatt öfwer det Moscowitische
wäsendet').
När dedh war upläsit, sade Her Landtmarskalken å
Ridderskapets och Adelens wägnar, at the inthet desiderera
dheruthinnan, uthan i alt wore medh theres gifne swar conform,
och således wille the det underschrifwa.
M. Enander, Episcopus Lincopensis: The för dheres
Ståndh see inthet wara annoterat och conciperat af det som
upläst är, annat [än] det aftalt wore. Allenast när friden icke
kan erhållas, så wil nervus rerum gerendarum wara widh handen.
Påminner således at the ähre af förrige krigen uthblottade,
at the icke mehra kunna graveras med annat och serdeles
gravamine, som the icke wore ferendo. The wele förmoda
at Hennes Maj:tt och den Kongl. Regeringen alt så modererandes
warde, at undersåtharne icke uthöfwer theres förmåga motte
graveras. Och talar han sådant, emedan det är af samptlige
Collegio begärat at sådant motte påminnas.
Borgmestaren Johan Prytz på Borgerskapets wägnar hafwer
fuller inthet at tala, efftersom hans votum så war som
det är upläsit; allenast emedan dette är itt secret wärck, som
icke hör communiceras medh flere änn the i uthskottet ähre,
så hafwer icke Collegium uthan uthskottet påmint at dhe icke
motte graveras medh någon uthlagu, som the icke med dheres
collegis hafwe först communicerat uthöffwer, til hwilken
the ock icke wore mechtige at bewillia. Dhe för sine persohner
opsättie gerna lijf, blodh och godz för Gudz nampns ähra
så ock Hans Kongl. Maij:ts och fäderneslandzens wälfärdh.
Blef ock något discurrerat uthöfwer den clausulen upsättia
lif och blodh, om ock den skulle uthi dette instrumento
insättas, emedan wij dessuthan sådant wore skyldige effter
wår edzplicht för H. K. M:t och fäderneslandet at giöra.
Den 12 Novembris wore samptlige Ridderskapet och Adelen
församblade; då ock HoffCantzlerens H. Tungels supplication
inlagd den 9 hujus (jfr bil. Ö.j emot Berthil Ruth [uplästes],
då ock Her Presidenten uthi Abo Hoffrätt sampt Jonas Bure
och flere beswärade sig at Bertil Ruht wore kommen öfwer
them, seijandes hans fader och bröder wara köpmänn och
oädel; hwarföre blef afsagdt at the på alle sidor til näste
’) Förklaringen tryckt hos Stiernman, Riksd. o. Möt. Besl. II. 1368.
134
1660.
Richsdag skulle skaffa sig härom beskedh; då skulle i denne
saak blifwa determinerad! hwadh skäligit wore, och Bertil
Ruht i medier tidb skulle absentera sig ifrån Riddarhuset.
Dito introducerades ÖffwersteLieutenantenEric Dahlberg.
Sedan företogs additamentum på Regeringsformen; och
föruthan hwadh derom tilförende wore påmint, begärte dhe at
uthi den 12 puncten motte tilsättias at alt går effter Sweriges
lag.
Noch ibidem om godzén, at the icke motte ifrån Chronan
abalieneras.
Ibidem om naturaliseringen, at det ordet strax motte tagas
uth.
Item at dher, som om godzén mentioneras, Liffland ock
motte inföhras.
Då protesterade Gref Pontus, och meente een stoor dehl
medh honom, såssom Gref Ludwigk och Her GeneralLieut.
Eric Cruse, at wij inthet skulle begära (scilicet om godsens
alienation), det oss och hele Ståndet lände til prajuditz.
Deremot meente andre, at dher sådant icke införes, skulle
wäl någre blifwa beneficerade och somblige ock inthet niutha,
så wore det bäst at Chronones godz, som uthi Kongl. Maij:tts
minorennitet kunde komma til Chronan, at the blifwa orörde
til Hans Kongl. Maij:ts myndige åhr, och i medier tidh dhe
betiänte dherutaf belöhnas.
När Her Landtmarskalken ankom, påminte han härom
och at itt uthskott motte gå härom til den Kongl. Regeringen,
at sådant motte infattas uthi bijafskedet, och blefwe nembde af
1 classen:
Greff Pontus, Her Anders Lilliehöök,
Her Jöran Gyllenstierna, Her Lars Flemming.
Her Gustaf Sparre,
2 classen:
Her Nils Lilliehöök.
3 classen:
H. Erland Kafle, H. Johan Munck,
H. Gustaf Pauli, H. Törneskiöldh,
H. Harald Ochse, H. Carl Ruyter.
När the komme dher opp, finge dhe tala medh Greff
Magno, hwilken meente at Regementet neppligen kunde föhras
November.
135
uthan distributione så wäl prsemiorum som poenarum. Widare
blef derom inthet den gången.
Den 13 Novembris effter middagen proponerade Herr
Landtmarskalken om itt uthskott opp til den Kongl. Regeringen.
I medier tidh skulle privata gravamina upläsas.
Deputerades altså af
1 classen:
Greff Pontus, Herr Lars Flemming,
Herr Jöran Gyllenstierna, Herr Abraham Leijonhufudh,
Herr Kewenliiiller, Herr Hendrich Flemming.
2 classen:
H. Cnuut Lillie, II. Carl Peersson.
H. Gustaf Peersson,
3 classen:
H. Gustaf C ruus, H. Peer Hammarskiöldh,
H. Harald Ochse, H. Anrepp,
H. Peer Hierta, H. Lindeberg.
Sedan uplästes particuliere beswärspuncterne. Och emedan
the uplästes och corrigerades hwad som tienligit uthi dem
befans, när det kom til den puncten, som angår rangen, upsteeg
Greff Ludwigk af Ratzeborg och fogeligen påminte dhe
gode herrar af Ridderskapet och Adelen, som tilstädes wore,
huruledes alle bäfwe uthi förledne tider eendrächteligen och
roligen lefwat tilsammans som systrar och bröder, och ingen
weetat af dhe dispiiter, som nu onödigt föhras på bahnen,
weetandes them af GrefweStåndet uthi ingen motto mehra niutha
förmånn ann uthi prsece[d]ancen, som i all weridén är brukelig.
Dher ock någre abiiser wore igenom barn inkombne,
kunde och skulle alt corrigeras. Dermedh wore the, som sådant
örkiade och då tilstädes, mehrendels til fridz.
Hwad unge Gref Gabriel Oxenstierna Thuresson något
nesligen framstälte och sade sig inthet wela deferera någon
Landzhöfdinge förstället, weet man icke om det meriterer stå
i protocollet, emedan honom nogsampt tilfyllest reprocherades
äfwen så gott, at han först skulle blifwa een karl och reesa
dijt blykuhlorne wancka först, förr ann han sådant barnsligen
tahlar. Han förmeente sine förfäders meriter wara så stoore
och gode, at han ock medh rätta den digniteten kunde pra
-
136
1660.
tendera, som framfarne Konungar them kaffwe förundt. Det
sades honom at han skulle sig betänkia hwad han om een så
förnehm charge talade, emedan ock hans herr fader samme
charge förträdt hafwer etc.
Häropå kom uthskottet tilbakars och Her Landtmarskalk
en refererade hwadh i Rådet wore passerat:
I. Om Hennes Maij:ts Enckiedrotningens Lifgedinge och
donationer. 2) Donation på store (?) kopparräntan. 3) Donation
i Brehmen. 4) At Wadhstena wore uthi Sahl. Konungens lifstidh
tilbytt af Hertig Adolph emot Sahl. Hans Kongl. Maij:ts
arfwegodz. Dette begärer Hennes Maij:tt at Stenderne confirmera
wele, äfwen som the förrige anno 1655 confirmerade åhre;
hwilket the andre Stenderne ock bewilliat hafwe.
II. Om godzens förpantning sade den Kongl. Regeringen
at the wore uthi wärket at skicka åthskillige Ambassadeurs
til andre Konungar och potentater, såssom Franckrijke, Ryssland,
Pohlen, Dannemarck etc., hwartil stoore penningar behöfwas
och inge äre til fångs, om the sådane medel icke til
gripa
skulle. Hwarföre dette ock bewilliades.
III. At gahrkopparen wore uthi ingen valör, wore orsaken
at köpmän hafwa stulit uth kopparmynt och derigenom
köpt ett skeppundh koppar 10 daler ringare ann gahrkopparen;
föreslåendes at man skulle slå 6 daler silfwermynts plåthar
och andre af den valeur så myckit ringare, at tullen
kunde af det samme indragas.
IV. Huruledes 70,000 Richsdaler wore uthsende til satisfactionspenningar
för den afdanckade militien, och ann flere
dageligen inkomma at sollicitera, som ögonskeenligen kan sees,
och at bruka dhe andre regementerne behöfwes itt stort underhåldh,
proponerandes at Ridderskapet och Adelen, af sin
försporde gode adfection til fäderneslandzens bästa, wille the
500 hästar här i landet inqvartera. Hwaruthöfwer alle af Ridderskapet
och Adelen wore eense, effter som uthräknadt wore
icke mehr änn een ryttare af 30 bönder skulle underhållas;
dogk så at alt går wäl och richtigt til, sampt ock alle the
excesser, som spörias af them föröfwas, submitteres Landzoch
Stadzlagh.
Sedan uplästes Hennes Maij:ts Drotning Christina} bref och
recommendation för Appelman, sub dato Stockholms slott den
13 hujus (jfr bil. Ö.), at han må blifwa introducerad på
Riddarehuset.
November.
137
Discurrerades altså öfwer denne saaken, och fans icke
sufficiente skähl at stengia honom ifrån introductionen för det
at han hafwer belägrat een Adelsjungfru, emedan 1) han derföre
hafwer plichtat och förlikt saken i den Kongl. Hoffrätten.
2) är han ock sedan adlader af Sahl. Hans Kongl. Maij:tt;
men effter såssom han beskylles af Her Schering Rosenhane
för lögn och bedrägerij, så kan han inthet tåhlas på Riddarhuset,
inn til dess han gifwer Ridderskapet och Adelen deropå
een nöijachtig satisfaction.
Den 14 No vern b ris wore samptlige Ridderskapet och
Adelen tilsammans; och uplästes swaret opå Hans Kongl.
Maij:ts Andre Proposition. Och som det uplästes inkom uthskott
ifrån PrästeStåndet, M. Nicolaus Nycopensis medh 5 andre
Präster, och begärte weeta Ridderskapets och Adelens
mening om godzens förpantande, som i afftons blef omtalt i
Rådet medh Stendernes dher warande uthskott; och blef them
swaradt som i afftons af Ridderskapet och Adelen blef slutit
och här ofwan är förmält.
Sedan discurrerades om myntningen.
Her Lagerfeldt meente den böra rätta sig effter det prijs
som man weet wara uthom lafldz. Och som kopparen är een
stoor revenue här i Riket, så syntes wara gott at den rudis
materia blefwe här i landet uparbetadt antingen i mynt eller
andre sorter.
Lagerfeldt: När kopparen giäller lithet dheruthe, så
moste wij låtha hammaren stanna här hemma, til dess at kopparen
uthom landz kan upstijga.
Blef ock almänt påmint at Richsdaleren motte afslås til
4 daler stycket, fembmarckstyckerne äfwen så myckit och 1
ducat giälla 8 daler kopparmynt, at wij icke förminske estimationen
af wäre ägne wahrur och deremot förhöije them som
komma uthan effter.
Her Lagerfeldt: Effter som Riket är angeläget om medel,
så tyckes högnödigt wara at hielpa tilstoppa medellössheeten
på dette sättet: 1) at the, som sittie widh directionen af
hammaren, altidh motte hafwa theres reflexion på det priset,
som kopparen kan giälla uthom landz; jembwäl 2) at såssom
kopparen är wäl itt gott, men dherhoos itt beswärligit mynt,
at ock medel motte upfinnas huruledes lätt mynt motte dragas
hijt inn i landet.
138
1660.
Blef desslikest påmint, at alle contracter motte skie och
inrättas effter kopparmynt; så ock at obligationer böra emottagas
til betalnings när the tilbiudas.
Slöts hermedh denne gången och befaltes wara tilstädes
klockan 3 effter middagen.
Dito insinuerade Berthil Buuth sin supplication till samptlige
Ridderskapet och Adelen emot Her HoffCantzleren Tungel
(jfr bil. O.) jempte twenne documenter, som är een copie af
hans supplication till Hans Kongl. Maij:tt Sahl. hoos Gudh i
åminnelse, så ock K. M:ts breef til Her Schering Rosenhane at
formera een Commissorialrätt, jempte designation af dhe persohner
som uhr Collegierne dher til brukas skulle.
Den IT Novembris effter middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen församblade på Riddarhuset, och blefwe
af Professoris Ravij uthi Ubsala pratande discurser förhindrade
något at företaga, emedan han wille öfwertala dem sätt at betala
sin skuld medh jordh, och hans förslag hölles mehra löije
änn skähl wärde. Befaltes komma igen dagen dereffter klockan
7, och dher til anslås, som ock blef effterkommit.
Den 15 Novembris för middagen, när samptlige Ridderskapet
och Adelen hade sig församblat, uplästes swaret på den
Andre Propositionen.
I det samme kommer ifrån Borgerskapet deputerade, Jacob
Abrahamsson Borgmestaren i Ubsala medh någre flere af
samme medel, och communicerade medh Ridderskapet och Adelen
om den inqvarteerningen, som den 13 hujus om afftonen i
Rådet blef omtalt, och swarades them hwadh häruthinnan
samme affton af Ridderskapet och Adelen blef slutit och ofwan
schrifwit är på samma dato effter middagen.
Dito pröponerade Her Landtmarskalken huruledes Edle
och wälbördige Her Hägerstierna hafwer gifwit tilkenna det
han uthi Götheborg, när dher skiedde introductionen med någre
som ähre nobiliterade wordne, är han äfwen på den dagen
af sin wahnlige siukdomb hindrader bleffwen, at han den
introductionen icke kunde biwista; fördenskuldh begärer at få
niutha det rum och ställe framför dem, som då intoges och
äre effter honom nobiliterade. Hwarföre och emedan hans
siukdomb war witterlig och hans skiöldebref långt tilförende
meddelat, ty befans skäligit at han motte sit rum förträda, och
bewilliades at han ock i matriklen dereffter inföhras skulle.
November.
139
Item nembdes uthskott at blifwa qwarr at fodra beskedh
på wäre gravamina, som ock antaga Riddarhuus räkningarne:
Af 1 classen:
Greff Pontus de la Gardie,
Herr Johan Gyllenstierna,
Herr Gustaf Sparre,
Herr Anders Lilliehöök,
Herr Gustaf Kurck,
Herr Lars Flemming,
Herr Eric Leijonhufudh,
Herr Jöran Sperling,
Herr Ernest Creutz,
Herr Georg Fletwodh.
Af 2 classen:
Hehla den classis.
Af 3 classen:
H. Claes Rolamb,
H. Peer Hammarskiöld!!,
H. Jöran Stiernehielm,
H. Udde Ödla,
H. Jacob Törneskiöldh,
H. Löweling,
H. Simon Rosenberg,
H. Lars Örnestierna,
H. Schiittehielm,
H. Anders Bohm,
H. Major Lichton,
H. Axehielm,
H. Eric Klöfwerskiöldh,
H. Nils Burenskiöldh,
H. Eric Dahlberg.
Den 16 Novembris insinuerade Appelman sin schrifftelige
förklaring emot Hans Excell. Her Schering Rosenhane
(jfr bil. Ö.), effter Ridderskapets och Adelens häruthöfwer fattade
resolution på den 13 hujus effter middagen.
Widare förhandlades den gången icke stort.
Den 16 Novembris effter middagen wore samptlige Ridderskapet
och Adelen församblade på Riddarhusedt, och discurrerades
utöfwer Charta Si gillat a; til den ende sendes
uthskott til Präster och Borgare om samme ehrende:
Af 1 dass: Herr Johan Gyllenstierna,
Herr Lars Flemming.
2 dass: Herr Ulf Bonde,
Herr Linnardt Ribbing.
3 dass: H. Gyllengriip,
H. Lagerfeldt,
hwilke skole communicera projectet af den Andre Propositionen.
Nock nembdes uthskott, som skulle gå opp til Rådet och
den Kongl. Regeringen at bära upp instrumenta af Richsdags
-
140
1660.
beslutet, additamentet på Regeringzformen, så ock Hennes
Maij:tz Drotning Christinae recess, af närwarande Ridderskap
och Adelen underschrefne; och blefwe deputerade
af 1 classen: Her Gustaf Sparre,
Her Ernest Creutz.
2 classen: H. Gustaf Peersson Natt och Dagk,
H. Nils Nilsson Natt och Dagh.
3 classen: H. Rolamb,
H. Stiernehielm.
Kommandes opp til den Kongl. Regeringen och Rådet,
tackade Her Landtm ar skalken medh een wacker sermon
Hennes Maj:tt, Regeringen och Rådet för sin osparde mödo, häfd
til Hans Kongl. Maij:ts och Richsens säkerheet etc. Hugnade
sig öfwer den eenigheet, som alle Stenderne haffwe härtil contribuerat,
och så wida wore kommet, at the nu underschrefne
instrumenta af Richsdagsbeslutet sub bil. W., additamentet af
Regeringsformen (jfr bil. O.), jembwäl ock Hennes M:ts Drotning
Christina? recess') här in originali inlefrerades. Hwilke
Secreteraren Schillerfeldt effter betalning bahr inn til H. Secreteraren
Behmer tillika medh swaret opå Kongl. Maij:ts Andre
Proposition (se bil. X.), förbehållandes dette Ståndet så
wida at bewillia til Chartse Sigillatse förordning til näste Richsdagh,
så frampt all dispositio kommer til Hoffrätten i Stockholm
allena och icke til RenteCammaren.
Sedan giordes itt uthskott af Richsens Rådh, hwilke tillika
medh närwarande Stendernes uthskott af Ridderskap och Adel,
Präster, Borgare och Bönder folgdes til Hennes Maij:tt Drotning
Christina och tilstälte henne recessen in originali, som
af samptelige Stenderne war confirmerat.
När nu denne war henne behörligen öfwerantwardat och
hon med tackseijelse emottagit, begynte hon contestera emot
dette Riket och dess undersåthare een stoor adfection och benägenhet,
efftersom ock Hennes Maij:tt hafwer förfarit af dem
medan hon war widh Regementet al hörsamhet och lydno,
williandes sig ock häreffter i bästa motto haffwa at tilförsee,
med hwad mehra hon kunde pro conciliatione benevolentise
hijt och dijt tala. Öfwergaf så een schrifft til närwarande
Riksens Rådh, och så een lika lydande til Ider Landtmarskalken
sampt the andre trenne Stendernes anförare, hwilken in
-
') Tryckt hos Stiernman, Riksd. o. Möt. Besl. 2: 1367.
November.
141
thet lästes förr ann wij komme tilbakars til den Kongl. Regeringen,
som ändå uthi Rådet wore tilsammans. Blef så relation
giordt af det, som boos högbemelte Hennes Maij:t Drotning
Christina war passerat, och dermed samme schrifft in
pleno Senatu och praesentia deputatorum upläsin, och wore
alle exemplaria eenhelleligen och lika lydandes; då den icke
uthan alles consternation spordes wara een starck protest om
sin rätt til succession til Rijket, den hon sig bewahrar effter
denne Konungens dödh etc. Alle förundrade sig hwadan sådane
consilia motte härkomma, effter såssom alt sådant widh
abdicationen i Ubsala anno 1654 nogsampt wore ihugkommit
och förafskedadt. Gissades nog effter hwilken faber et author
hujus consilij motte wara. Een part meente Appelman, een
part Davidsson, som ock wissast syntes wara, emedan den skulle
wara med hans hand schrefwen i Hamburg; hwilket ock Appelman
sedermehra säges indigiterat. Summan war det, at
hwilken som befunnes af Hans Kongl. Maj:ts undersåthare
hafwa coopererat eller häreffter cooperera uthi slike consilijs,
han skulle blifwa itt hufudh stäkre. Storligen ock förmantes
närwarande uthskott at hålla dette secret för sig sielfwe och
icke låtha dette tahlet uthspridas ibland folket, som för denne
tiden ingalunda tiänar. Togs altså ingen copie dheraf och
communicerades til deputatos Ordinum, uthan i hast allenast
een som förwahrades uthi Richsens Archivo, och RichsAmmiralen
med RichsCantzleren sampt någre af Richsens Rådh sampt
Stendernes uthskott strax ginge til Hennes Maj:tt Drotning
Christina och lefrerade henne hwar för sig tilbakars i henderne.
Hon wille wäl icke gerna det giöra, uthan omsider tog den til
sig. Et vox faucihus hsesit, seijandes: Den som dhen hafwer
uthgifwit och ähr author til, skal wäl i sin tidh den förswara.
Hwar til Her RichsAmmiralén ganska heroice och frimodigt
swarade, tagandes mössan i handen: I Herrans nampn, skal
det endteligen dher til, ju förr ju heller. Hon bodh den til
RichsCantzleren tilbakars, hwilket han alfwarsambligen wägrade,
påminnandes henne hwad i Ubsala och sedermehra Stenderne
emellan wore slutit, dehorterandes henne ifrån slike fahrlige
consilia. Ginge dermedh sampteligen neder til Hennes
Maij:tt och den Kongl. Regeringen in Senatum, och då så wäl
som fölliande dagar consulterade huru denne wichtige saken
skulle företagas och wäl aflöpa motte. Een deel meente at
man skulle detinera henne sub honesta incarceratione; een
142
1660.
part annorledes. Omsider instämbde alle dheruthi hwad här
nedan finnes passerat på den 19 lorjus.
Den 17 Novembris, när samptlige Ridderskapet och
Adelen wore församblade, voterades om den tompten, som Her
Christer Horn och Canterstens fru twistade om.
3 classis fattar saken af den beskaffenheet, at the inthet
kunne häruthi votera, uthan den saken bör slitas för lag och
rätta.
2 classis: Ehwem som bewiser sig hafwa jus vicinitatis
eller ock sitter i possessionen, den skal behålla den.
1 classis: Posito at the hade macht at sällia henne, hwilket
ännu icke är bewist, så hafwa the likwäl icke observerat
solemnia juris, såssom uthi alle contracter äre nödige, såssom
1) hwarken med bref eller beskickande hembudit Her Christer
Horn, som bewisligit är. 2) inthet kiöp med bref och segel
uprättat, mindre den ringeste penning dheropå betalt. 3) sådant
icke med winn och witne giordt, som lagen fodrar. 4) så
hafwer Her Christer Horn jus vicinitatis framför någon annan.
Hwad the seija om betalningen, som skulle Her Canthersten
den för recompence behålla, så är den för stoor, emedan den
går öfwer 700 Richsdaler. Ty hålle the dette för nult, effter
som alt lagligit stånde och olagligit återgånge; sådant icke
eller må wara skiedt med the andre Directorernes wetskap,
som det bör wara.
Sedan förstärcktes uthskottet, som i alftons war, medh flere
persohner, och ginge opp til den Kongl. Regeringen widare at
öfwerläggia det ehrendet om Drotning Christinae inlagde schrifft.
Den 19 Novembris underschrefs samptlige Sweriges Rikes
Stenders förklaring eller reprotest emot Hennes M:ts Drotning
Christinae schrifft, insinuerat den 16 hujus (jfr bil. O.).
Hwarmed under samme dato föllier H. M:ts Drotning Christinae
revers, ad acta (jfr bil. O.).
Den 22 Novembris wore Ridderskapet och Adelen tilsammans
på Riddarhuset, så månge i staden wore. Då komme
uthaf Dheres Excellentier Richsens Rådh deputerade, Her
Schering Rosenhane och Her Gustaf Posse, at communicera
medh samptlige Ridderskapet och Adelen om Bijafskedet, dherwidh
Her Schering påminte så hwadh derom uthi Richsdags
-
November.
143
beslutet förmäles, som elliest hwadh i desse dagar wore passerat
medh Hennes M:t Drottning Christina, och bör med samptlige
Ridderskapet och Adelen communiceras; til den ende the
ock nu ankombne wore.
1) Wijstes Drotning Christinae revers, den ock af henne
underschrefwen war (jfr bil. Ö.), daterat 19 Novembris sidstledne,
och sedan uplästes. Deropå
2) uplästes Biafskedet, som det conciperat war (jfr bil. Ö.J.
Ad art. 2 begärte på samptlige Ridderskapets och Adelens
wägnar Her Johan Gyllenstierna at det motte upläsas nu
och dhe taga det ad referendum så ock consultandum sig emellan,
så wille the gifwa sedan Regeringen och Richsens Rådh
theres betänkiande tilkenna.
Her Gustaf Posse sade at dheres ankompst war man at
winna tiden och til at facilitera wärket, begärte at wij samptligen
i theres närwahru discurrera täktes öfwer hwar och een
punct.
Omsider sades eenhälleligen at uthi denne puncten wore
inthet til påminnas, uthan alle dhermed wäl til fridz.
Ad art. 4. Dhen, som hafwer godzén, skal wara närmast
dem at förpanta til sig.
Ad art. 5. Dispositionen öfwer Charta Sigillata blifwer
hoos Hofrätterne allena.
Ad 7. När een insätter swårt mynt i Banco, moste det
medh swårt betalas.
Ad 8. Andre nyttige med.
Ad 9. Att alt skal refereras til Cantzliedt.
Saakörerne moste komma til Riddarehuset, och Fiscalen
moste dherpå gifwa acht.
Sedan förmante Richsens Rådh samptlige Ridderskapet och
Adelen til eenigheet, och när the komme i landzenderne styrkia
alt til godo, och the som elliest hwar widh sitt förmå myckit,
alt ondt förekomma, och dher något wore, i tidh gifwa den
Kongl. Regeringen sådant tilkenna; lofwandes at gravamina
skole afhielpas och deres resolution til morgons reenskrifwas,
eller så snart det kan skie. Toge dermed afträde.
Beslöts sedan at samptlige Ridderskapet och Adelen, som
här äre, skole sig i morgon här inställa på Riddarhuset prsecise
klockan är 8, at företaga någre högnödige ehrender, som
böre resolveras förr ann the skillias åth, och serdeles om Riddarhus
sakerne.
144
1660.
Den 23 Novembris klockan 8 wore samptlige Ridderskapet
och Adelén som sagt war tilsammans. Då proponerade
Her Landtmarskalken
1) Om Anders Soleblom, som på sidste Richsdagh i Götheborg
per sententiam blef pålagt til näste Richsdagh absentera
sig från Riddarhuset för det parlemente i Götheborg honom
och Drakenhielm emellan förehades; och wore alle eenhälleligen
til fridz at han nu må förträda sit förre rum och
ställe, effter som han derföre sachta nog må hafwa plichtat.
Som han ock sigh dheropå strax instelte.
2) Introducerades Gyllenpamp och Kempenfeldt at
taga sitt rum effter dheres brefs data, medh det förbehåld at
dher den Kongl. Regeringen behagar at dhe Norriske Adelsmänn,
Dahlepijhlar widh nampn, nu skole introduceres, så
skole the Norrische hafwa förträde.
3) Oplästes Appelmans förklarning (jfr bil. O.) emot Her
Schering Rosenhanes inlagde schrifft. Deropå resolverades at
denne schrifft bör communiceres medh Her Schering Rosenhane,
at han sig förklarar och afbördar dhe beskylningar som
dheruthi finnas, och det ju förr ju heller.
4) Proponerade Herr Landtmarskalken om Charta Sigillata.
Då discurrerades om det samme, och wore een stoor
dehl uthi den mening, at den aldeles skulle komma under
Hofrättens disposition; een dehl wore af den meningen, at Hofrätten
antoge een Camererare, som derföre giorde reda och
räkenskap; voterades fördenskuldh på effterfölliande sätt:
Tertia classis. Dess votum förde Her Lagerfeldt, och
sade sig annorlunda icke hafwa förstådt, änn alla wara eense
om intentionen, at denne bewillning wore ansedd til Hofrätternes
underhåldh (grep dermedh Commissarien Simon Rosenberg
honom någre resor i tahlet). Men dernäst är considerera
om modo och praxi, och troor iag at wij blifwa eense, at
stemplingen skier i Cammaren in praesentia utaf bägge Collegierne,
een uhr Hofrätten och een af Cammaren, och HofrätsCamereraren
tager sedan emot papperet och penningarne derföre
at giöra redo och räkenskap. Hwad sedan öfrigit wore
när Hofrätterne wore aflöhnte så wäl som betiente och omkostnad,
som opgår för Charta Sigillata, så begärer soldatescan
at resten motte til förlammade och arme soldater employeres.
Secunda classis är i samme mening.
November.
145
Prima classis sammaledes.
Taltes ock något derom at secreten skulle i Hofrätten förwahras,
så ock stemplingen dber skie.
Påmintes sedan derom utaf Her Landtmarskalken, om
någon wore, som hade deremot at seija. Så war der ingen,
som deremot tala wille, eij eller talte. Hwaropå uthnembdes
uthskott, som jempte Her Landtmarskalken skulle gå til den
Kongl. Regeringen och seija Ridderskapzens och Adelens ofwanbeschrefne
conclusum om Charta Sigillata:
Af 1 classe Her Johan Gyllenstierna,
Her Lars Flemming.
2 classe H. Ulf Bonde,
H. Gustaf Peersson.
3 classe H. Öfwerste Peer Hammarskiöldh,
H. Ståthållaren Udde Ödla.
Noch nembdes uthskott, som medh Präster- och Borgerskapet
om samme ehrende, nembl. Charta Sigillata communicera
skulle:
Af 1 classe Her Ernest Creutz.
2 classe Her Nils Nilsson.
3 classe H. Israel Lagerfeldt.
Den 23 Nov. inlefrerade Majoren Lilliebielke sitt attestatum
(jfr bil. Ö.J. Så emedan man för tiden ingen beskied af
matrikel eller protocollen derom kan finna, ty kan han icke
eller nu få beskied; hwarföre dher thå framdeles kan upsökias,
skal honom hans rätt wara behållen.
Den 24 No ve mbris wore samptlige Ridderskapet och
Adelen tilsammans intimerade at underschrifwa Bijafskedet.
Och i det [samme] kom ock Hans Excell. Her RichsSkattmestaren
Her Gustaf Bonde inn för Riddarhuus sakernes skuldh
at communicera medh Ridderskapet och Adelen, hwarföre ock
sendes effter Richsrådet Her Claes Stierneskiöldh, som ock Director
war. I det samme befaltes Secreteraren lefrera från sig
protocollet och dher til hörige acter, förr änn han skils ifrån
Riddarhuset; såssom ock Herr Landtmarskalken på samptlige
Ridderskapsens wägnar [skulle] schrifwa til Lindegreen, at han
ifrån sig lefrerar Götheborgs protocollet.
Inn kom så Hans Excell. Her Claes Stierneskiöldh.
Herr Landtmarskalken betackade närwarande Richsens
Rådh och samptlige Directorerne, som honorera Ridderskapet
10
146
1660.
och Adelen medh dheres communication och närwahrelse, som
elliest den osparde flit, möde och arbete, som the anwende för
samptlige Ridderskapet och Ådelen, serdeles den anseenlige
bygning som för ögonen står och under hender liaffwes; låthandes
upläsa dhe puncter, som dhe gode herrarne Directorerne
hafwe ingifwa låthit och finnes under bil. Y., angående
I. Riddarhuus byggningen och dher til hörige medel.
Hans Excellence Her RichsSkattmestaren giorde här
uthöfwer
een uthförlig remonstration uthöfwer dess capital och
store uthgiffter, föreställandes inkompsterne wara af treggiehanda
wilkohr, såssom
1) lahn te penningar på interesse,
2) frijwilleligen förährade och
3) härkommande af den hewilliade contributionen,
hemställandes nu samptlige Ridderskapet och Adelen at öfwerläggia
huruledes desse medel som bäst och forderligast til Riddarhusets
byggnadt kunde upbringas; låthandes derjempte förstå
hwadh för inwendningar dheruthinnan plägar wara eller
ock kunna skie, såssom eenkannerlig at offta qvittanzierne icke
giöra tilfyllest. Lars Arfwesson hafwer, så längie han dher
widh waritt, hållit richtige böcker; och måge ankomma oppå
hans förswar. Men uthi Johan Larssons böcker finnes een
stoor confusion; enckian ock icke stå nu at tiltahla, effter hon
på Richsdagen i Ubsala 1654 hafwer bekommit qvittanz. Det
är ock underligit at Adelen icke sielf praesentere dheres qvittanzier,
eller ock förskicke dem til Landzhöfdingerne.
Discurrerades så häruthöfwer widhlöffteligen något hwar.
Her Gustaf Kurckh sade: Här har warit itt stort capital.
Her Lars Flemming: At man får weeta hwart capitalet
är tagit wägen.
Her Jöran Gyllenstierna gaf förslag at wisse räkningar
på skulden skulle öfwersendas til hwar Landzhöfdinge, at
han den sedan kunde exequera; eller ock giöra derom til Her
Directorerne den berättelse, som honom gifwes; och deropå
förwenta Her Directorernes swar.
Derhän inclinerade störste dehlens meningar.
II. Inscriptionen på Riddarhuset och La Valees desiderier
hemstältes förnembligast Directorernes gottfinnaode; någre mentionerade
om communication derom medh Gripenhielm, som i
Götheborg skal wara berördt, men uthi det håldne protocoll
finner iag derom inthet wara berördt.
November.
147
III. Är om interesset, som difficulteres som offtast.
Derom uplästes Her Landtmarskalkens Her Eric Flem
mings
(som nu är Richsens Rådh) bref af Stockholm den 30
April anno 1655.
Interesset effter resolutionen är slagit til capital, der effter
sahl. Herr RichsCantzleren Gref Axel Oxenstierna betalt
hafwer, och inga flere det giordt. Somblige disputerade således,
at effter det sålunda är resolverat, så motte det antingen
allom öfwergå, eller ock the, som uthgifwit hade, refunderes
hwad öfwer gifwit wore.
Sades ock at Commissarierne Eric Johansson Clöffwersköldh
och Nilss Erichsson Rosenfeldt äre satte öfwer böckeme.
ÖffwersteLieutenanten Peer Hierta förehrachte huruledes
hans fader hade gifwit penningar til Riddarhuset för 20 åhr
sedan. Nu kommer Fiscalen och prsetenderar interesse på det
som betalt är. Så swarade Her RichsSkatmestaren, at
dher han nu betalar samma skuldh, så kan han blifwa frij.
Resolutio: At dhe uthlänte penningarne utaf Ridderhusets
medel böre medh interesse betalas, och the förährte penningar
och contributioner moste innan itt halfft åhr betalas, och
dher the då innan den termin icke betalas och afläggias, så
skole dhe samma wara forplichtade at erläggia interesse effter
det dato.
IV. Hwadh om den puncten discurrerades weet Secretarius
inthet, som då war uthe.
V1). Proponerades för Ridderskapet om een continuell
Secreterare wore nödig widh Riddarhuset, eller om man den
samma bruka skulle så offta Richsdag wore, och kunde man
dherigenom bespara Riddarhusets medel.
Een stoor deel befunne nödigt at hafwa een stadigwarande
Secretarium, på det at han emellan Richsdagarne kunde informera
sig om alle documenter och acter, som angå Ridderskapet.
Slöts endteligen at een ordinarius Secretarius altidh skulle
wara widh Riddarhuset och åhrligen uthi löhn hafwa etthundrade
Richsdaler och hwar Richsdagh treehundrade Richsdaler,
och det samma begynnas nu widh denne Richsdagh.
Föruthan Directionen utaf Richsens Rådh begäre ock Rid
-
') Marginalanteckning: Dette är protocollerat med Her Landtmarskalkens
agen hand.
148
1660.
derskapet och Adelen at een utaf hwar classe motte dher til
deputeras.
Hwadh som secretissima äre, bör Secretarius icke hafwa
i sine gömor. Protocollen utaf dhe förre Richsdagarne såssom
ock matriklen öfwerlefreres honom.
Cammereraren är ock aldeles nödig effter Ridderskapzens
betänkiande.
Fiscalen befunne tbe beel onödig, af orsaak at man kan
schrifwa Landsböfdingerne til om dhe samme, som äre skyldige,
och at han låtber upfordra uthi sit Landzböfdingedömme
skulden effter den specification, som honom ifrån Directorerne
öfwerskickas.
At Fiscalen skal sig med medlen beblanda, tyckes inthet,
utban at ban invigilerer på dhe samma,, som infringere Adelige
privilegier eller något dheremot peccere, och at man effter
billigheeten något gofwe utaf böterne.
Beslöts at Fiscalen skal wara provisionaliter til näste Richsdagh,
och i medier tidb skal han upkräffia alle förähringar
til Riddarhuset, såssom ock contributioner och utblänte penningar;
och dberföre skal ban hafwa tuhundrade Ricbsdaler
och tertiam partem utaf alle bother.
På uthlänte så wäl som försträkte penningarne finnes resolutionen
ofwan til art. III.
Resolutio: At alle the, som ännu inthet hafwe förähradt
något til Riddarhuset, så ähre the samme förobligerade det
ännu at giöra effter sin lägenheet.
Det som Directorerne hafwa uthlänt, böre the ock swara
före, och skaffa samme medel igien eller sielf betala dem.
Samptlige Ridderskapet och Adelen bofinne rådhsampt at
man skal supplicera til Öffwerheeten om koppar til taaket på
Riddarhusedt i betalning för det som Riddarhuset bäfwer länt
åth Ammiralitetet!).
Sedan giorde Herr RichsSkattmestaren een relation
om den Riddarhuus tompten, som Her Henrich Horn och sahl.
Cantherstens fru stöde uthi dispute uthöfwer, huruledes af
förrige protocoller nogsampt wore til seendes hwad Directorerne
om tompterne hafwe proponerat, såssom ock hwad resolverat
wore; men kunde icke draga sig til minnes huru hon,
Canterstens fru, wore uthi possession kommen.
‘) Marginalanteckning: Här til protocollerade Her Landtraarskalken
med agen hand.
November.
149
Her Stierneskiöld med H. Lagerfeldt effter protocollet låthit
hembiuda hoos een och annan. Men med Canthersten
förewetter det så, som allom är witterligit, at anno 1655 wore
Cantersten förtrodde någre ehrender, som Ridderhuset anginge
och wore högt angelägne at sökia confirmation opå; så sade
sahl. gamble RichsCantzleren Gref Axel til Canthersteen, at
dher han kunde skaffa confirmationerne, hade han at förwänta
een discretion, serdeles om bötherne til Hospitalet etc.
Her RichsSkatmestaren sade rem wara in integro.
Her Stierneskiöldh sade sahl. Cantherstens fru wara
kommen i possession af tompten i hans frånwahru. Hwij kiöpte
hon icke henne?
Lagerfeldt hafwer af Her Stierneskiöld begärat attest om
gåfwan, men Her Stierneskiöld nekat dher til.
Leijonberg inlefrerade om denne tompten sin swägerskas,
fru Anna Olivecrantzes supplication.
Uplästes så fru Anna Olivecrantzes supplication om samme
tompt, och ligger ad acta (jfr bil. (>.).
Toge så Her Landtmarskalken (o: RichsSkatmestaren), Lagerfeldt
och Leijonberg afträde, och voterades.
3 dass. Her Harn mar skiol dh: Hwadh samptlige Directorerne
hafwa giordt, det skal stå; men thet the eenhälleligen
icke hafwa giordt, det förfaller.
Axehielm: Denne saak bör gå til lag och rätta.
Leijonstierna: När som voteras uthi slike qusestioner,
så kommer den distinctio i consideration, inter jus confinij et
vicinitatis, naboerätt och widerboanderätt, effter det 9 Cap.
B. B. Stl. § 2 ad fin., och hafwe någrannar icke jus confinij,
uthan vicinitatis; och confinij the som boo e regione eller e
diametro. Denne distinction kan ock icke reciproceras. Ubi
enim via publica intercedit, non est confinium. Origo juris
confinij kommer af jure servitutum. Natura juris retractus är af
jure vicinitatis, dher the äre lika när. När ock disputeres om
servitutibus, som hero e diametro eller e regione, så bör den
hafwa det jus propter servitutes.
Den 2 qusestionen är om titulo possessorio, antingen den
är skiedd titulo lucrativo eller oneroso. Hwaruthinnan bör betrachtes
at den är skiedd när Her Stierneskiöldh icke war tilstädes,
och således om alt dette häst för lag och rätt uthföhras
bör.
150
1660.
Her RicksSkatmestaren: Vim legis begäre Ridderskapet
icke at prejudicera. Men det är een saak, som inthet är
skiedd medh wårt samtyckie. Borde ock een Adelsmann af
sig sielf prestera den operam Riddarhuset til godo uthan någon
recognition, som går til samptlige Ridderskapets bästa.
Föll så dber opå at res wore ännu in integro, och effter wij
äre skyldige at sökia Ilidderbusets bästa, så är bans mening,
at den mäst wil gifwa, må ock behålla tompten, saivo jure
tertij, som behagar gå til lag och rätta.
Leijonstierna: Quaestio blifwer då om reis promittendi,
och om een Director må något kunna giöra och sluta uthan
tbe andres tilståndh, och slöts negative, med mindre the inthet
wore så när stadde.
Herr RicksSkatmestaren: Det moste skie collegialiter,
icke af een in particulari; absens han mister sit votum,
och inthet bör något abalieneres uthan samptliges weetskap.
Jag wil aldrig begära at vendicera mig den rätten allena.
Alle blefwe widh Her Gustaf Bondes sentiment om jure
vicinitatis; och fördenskuld eenhälleligen resolverades, som ock
strax publice oplästes:
Resolutio: Res är ännu in integro, och tompten kommer
under Riddarhuset tilbakars; den som mäst gifwer, han skal
behålla tompten; den som ock dermedh icke är til fridz, sökie
lag och rätt det bäst han kan och gitter.
Her Lagerfeldt sade: Det må så wara, dogk uthan förklenering
af hans heeder; det ock eenhelleligen bejakades.
Herr RichsSkatmestaren berörde om sit bref sub dato
Stockholm 23 Octob. 1660 (jfr bil. ().), som han schrifwit hafwer
om dimission ifrån Riddarhusedts Directionen för andre
sine tiensters skuld, ehuruwäl han tilbiuder sig at tiena det
Loll. Ridderskapet, jempte begäran at någre motte förordnas,
som öfwersee räkningarne.
Her Landtmarskalken opå samptlige Ridderskapsens
och Adelens wägnar betackade Her RichsSkatmestaren för sin
möde och arbete, och begärade han änn inthet wille derwidh
tröttas, uthan änn widare continuera.
Her Gustaf Bonde sade at sådant skulle wäl styrckia
honom at continuera, jembwäl ock det gode bistånd han bäfwer
af dhe andre Directoreme; men tycktes icke wara uthan tahl,
om man icke skulle wijsa hwad som skiedt wore.
Her Lagerfeldt sade: Om Her RichsSkatmestaren dra
-
November.
151
ger sig ifrån Directionen, så wille han sammaledes giöra det
samma.
Änn begärade Her Landtmarskalken at Her RichsSkatmestaren
behagade deruthi continuera och icke mit uthi
arbetet studza.
Her RichsSkatmestaren begärte at Camererarens räkningar
blifwa öfwersedde.
Herr Landtmarskalken lofwade itt uthskott.
Dito uplästes Fiscalens Jacob Johanssons supplication emot
Herr HoffCantzleren, Edle och wälbördige H. Nils Tungel, angående
hans bråt emot privilegiernes innehåld, som han i förtidh,
under frieriedt med denne sin hustru, henne må hafwa
häfdadt och med henne barn afladt, effter som supplicationen
actis bifogad (jfr bil. Ö.) medh mehra uthwisar. Sedan afträdde
dhe Högwälborne Herrar Richsens Rådh Directorerne,
och i det samma kom Jacob Johansson tilbakars, protesterandes
och begärandes det Secreteraren wille föra til protocollet
at unge Nils Tungel honom för een skelm beskylte. Secreteraren
frågade Tungel hwarföre han honom beskylte. Swarade:
Een lögnare. Herr Landtmarskalken med flere betygade [honom]
för een ehrebunden skelm. Jacob sade til honom, Tungel,
at han skal wara een skielm til dess han honom bewiser.
Dito introducerades Rosenklinga, och dher han pratenderar
rum effter brefwets datum, på näste Richsdag få disputera
sin rätt på sätet, som han bäst gitter och kan.
Noell intoges sammaledes dhe Norriske af Adel, Linnardt
och Anders Jönsöhner Dahlepijhlar, hwilke genom dheres
schrifftelige fulmacht, gifwin til Anders Linnarsohn Swenske
sub dato Röstrop den 1 Septemb. 1660 och ad acta finnes
(jfr bil. Ö.), at presentera dheres skiöldebref, som the ock
sammaledes ad acta finnas in originali af Kong Christian och
Kongh Friderich i Danmarck gifne, begärte at komma på
Riddarhuset, hwilket ock effter tagen resolution aff Kongl.
Maij:tt och den Kongl. Regeringen utöfwer dette ährende bewilliades,
at the skole effter theres brefs presentatum, som
war den 3 Novembris, niutha dheres rum och ställe på Riddarhuset,
framför dem som då intoges.
Dito resolverades opå Carl Nilsson Skyttes supplication
(jfr bil. ().), at han niuther sit rum effter sköldebrefwet
1651 den 8 Aug.
152
1660.
Tilsades Secreteraren det han går til Her Schering Rosenhane,
at han schriffwer under den schrifften han uthan nampn
ingifwit hafwer emot Appelman; som ock tilsäger Appelman at
han wijsar Hofrättens resolution uthi saken emellan Her Schering
och sig.
Den 25 och 26 [Novembris] underschrefwes instrumenta,
Regeringzformen, Richsdagzbeslutet och Biafskedet.
Den 27 Novembris wore samptlige Ridderskapet och
Adelen tilsammans för middagen.
Då bewilliade Herr Landtmarskalken medh Ridderskapet
och Adelen at Her Ulf Bonde skulle få igen Her Schering
Rosenhanes ounderschrifne chartecq emot Appelman tilbakars;
som han ock den strax til sig tog.
Sedan uplästes Wälbördige Nils Tungels den äldres, så ock
Fiscalens Jacob Johanssons schriffter emot hwar andre, som
the finnas (jfr bil. Ö.) bijfogade, så ock Nilss Tungels den
yngres in particulari saak företogs; och sedan af då närwarande
samptlige Ridderskapet och Adelen eenhälleligen resolverades:
At Jacob Johansson removeres hermedh ifrån sin tienst här på
Riddarehusedt, och pålägges honom at clarera sine räkningar
här på Riddarhuset; befinner han sig linderat, uthföre det in
foro competenti det häst han kan och gitter.
Sedan begärte Nils Tungel den yngre, at hans saak
motte justificeras, hwadh Jacob Johansson emot honom sade i
Lögerdags. Och erkendes Jacobs reprotest af innelagde documentis
för null och nichtig. Deremot Tungel (scilicet denne
Nils den yngre) befriades för hans beskyllningar.
Oplästes desslikest Jacob Johanssons supplication emot
Herr Linnard Ribbing inlagder.
Her Ribbing protesterade sig inthet wela swara honom,
effter han i dag är giord til een ehrelöös man.
Blef så Appelman solennit er af Her Landtmarskalken
introducerad; giorde så Appelman til Her Landtmarskalken
och samptlige Ridderskapet een wacker tackseijelse och sermon.
Dernäst oplästes Kongl. Maij:tts ankombne resolution och
förklarning opå Ridderskapsens och Adelens ingifne Beswärs
puncter, sub dato Stockholm den 26 Novemb. anno 1660, och
finnes här ad acta (jfr bil. O.).
Sedan resolverades at man änn skulle öfwergifwa een
schrifft på någre puncter, som inthet finnes uthi den genom
-
November.
153
läsne resolutionen, och Ridderskapet och Adelen likawist uthi
sine gravaminibus nödwendigt hafwa giordt påminnelse om,
såssom
1) at man effter den anledning, som Bijafskedet gifwer,
om alle the påminnelser som om Reductionen äre giorde, at
wij försäkras dem simplement at få åthniuta.
2) at Frelsesmän motte förwalta Häradzhöfdingstiensteme.
3) at the sielfwe framför någon annan måge få löösa och
förpanta dheres fjerdepart.
4) at dette alt motte wärkställigt giöras til näste Richsdagh,
efftersom schrifften häruthöfwer fattad ad acta ligger
sub bil. Z. til H. K. M:t.
Tog altså Her Landtmarskalken Her Peer Sparre Persson
sit afskiedh utaf samptlige Ridderskapet och Adelen medh
een kostelig sermon, dheruthinnan han gaf tilkenna huruledes
H. K. Mit och den Kongl. Regeringen hafwa anförtrodt honom
Landtmarskalks chargen upå denne nu wälfulendade Richsdag
at förträda; och fördenskuldh tackade Gudh at alt så wäl til
K. Mits och algemene bästa är medh sämia och eendrächt af
lupit;
önskandes dheruthinnan al widare framgång; betackade
desslikest samptlige Ridderskapet och Adelen för alt gott biståndh,
med begäran at såssom han gerna hafwer beflitat sig
på alle görlige sätt at tiena samptlige Ridderskapet och Adelen
til goda, och dhertil anwendt al förmåge och flit; denne
charge ock reqvirerar een fulkommelig mann; altså wille the
i gemen, som hwar i synnerhet, excusera och wäl uttyda hans
actioner, dher han alle icke så til behag hafwer emot sin willie
och upsåt kunnat wara.
Och nembdes 6, som i morgon skulle med Her Landtmarskalken
bära up Bijafskedet underskrefwit:
Af 1 classen Her Jöran Gyllenstierna,
Her Claes Baneer.
Af 2 classen H. Nils Lilliehöök,
H. Claes Baneer (o: Flemming).
Af 3 classen Udde Ödla,
Jöran Stiernehielm.
Her Linnardt Ribbing lofwades Jacob Johanssons supplication
och documenter emot sig, i morgon at lefreras tilbakars.
Desse schriffter uttog Jacob Johansson emot sin revers
(jfr bil. ().).
154
1660.
Och förordnades uthom Rådet til Riddarhuusedts Föreståndare
och Directorer:
Af 3 classen H. Lagerfeldt.
Af 2 classen H. Gustaf Persson Natt och Dagh.
Af 1 classen Her Peer Sparre Peersohn, pro tempore Landtmarskalk.
Den 28 Novembris församblade sig Her Landtmarskalken
med ofwanberörde uthskott, öfwerlefrerandes H. K. M:t
och den Kongl. Regeringen instrumentet aff Bijafskedet, och
med herligit tahl aflade Landtmarskalks staffwen, gratulerandes
at denne Richsdag så wäl och eendrächtigt til Kongl.
Maij:ts och fäderneslandzens märkelige tienst är aflöpen, önskandes
K. M:t och Regeringen longlig helsa och w ålgång etc.
Dermed reste hwar hem til sit.
Soli deo Gloria.
Horum comitiorum tinis!
Bil. A.1)
Kongl. Maij:tz
wår allernådigste Konungz och Arfförstes Proposition
till Rijksens Ständer, widh denne almenne Rijkzdagh
försambladhe, att noga hetrachta och effter
Hans Kongl. Maij:tz samt fäderneslandzens tarf och
anlägenheet förklara. Gifwin i Stockholm den 27
Septembris anno 1660.
Hans Kongl. Maij:t holler billigdt före, dedh Rijksens Ständer
icke kan wara obekant medh hwadh ijfwer och Kongl,
sorgfeldigheet Hans Kongl. Maij:tz högdtähradhe käre Her fadhers,
christ- och glorwyrdigst i åminnelsse, i dess lijfztidh hafwer
sökt och efftertrachtadt alle görlige medel och uthwägar
till dämpa och uthsläckia dhe gräselige krigh, som H. S. M:t
för fäderneslandzens wTälferdh och säkerheet bäfwer måst emot
den eene naboen effter den andre föra och uthstå, effter som
H. S. M:t der till icke allenast bäfwer anwändt hele forcen
af dess wapn, uthan ock dels genom wänner och bundzförwanter,
dels genom egne uthskickadhe och Commissarier stedze
der hän bearbetat, jämwäl omsider der till sådan grund lagdt,
som H. S. M:tz höghloflige fredlige opsåth war enligh samt
icke ringa hafwer der på sedermehre bygde tractater och fredzhandlingar
främiat och befodrat, så att hwar ehrligh man, som
om consiliernes rätte beskaffenheet hafwer kundskap och icke
medh någon wederwertig inbillningh eller waldh är befengdh
och intagin, icke skall kunna annars döma, än H. Sahl. M:t
under sielfwe örligen och dheras hefftigste låga till roligheetz
erhollande höghwijsligen hafwa syfftat och merkelige framstegh
tillsatt. Ilwilket alt såsom IL Sahl. M:t Ständerne i nästförwrechne
Rijkzdagh i Giötheborg omstend- och uthförligen haf
-
') (Prot. sid. 5.) Jemförd med och rättad efter originalet i Riksarchivet.
156
1660.
wer låtit wijsa och see, så är declh för denne gången onödigdt
widare att här opreppas och förtellias. Allenast detta hafwer
H. K. M:t skattat widh denne lägenheet böra ihogkommas, att
såsom H. K. M:t hafwer genom Gudz nådhe och wälsignelse
trädt i H. S. M:tz trohn samt dess Rijke och Regemente antagit;
så hafwer H. K. M:t högstbemelte dess Sahl. Her fadhers
måhl achtadt icke allena så höghlofligit, uthan ock så important
och oomgiengeligit, att H. K. M:t intet hafwer hollit anlägnare
och kärare, än strax och uthan all drögzmåhl dedh
samma understödia och fortsättia. Hwarföre H. K. M:t genast
läth afgå till dess bundzförwanter och dheras uthskickadhe
kundgiörning der om, samt alle dess Commissarier och förnehme
män och tiänare hådhe medh tiänlige instructioner och
fullmachter, såsom ock elliest medh sådane befallningar försedde,
att H. K. M:t ju kunde förmodha derpå något fruchtbarligit
uthslagh. Detta H. K. M:tz förehafwande hafwer Gudh
den högste så wälsignat samt medh den werkan och frucht
bekrönt, att ehuruwäl H. K. M:t och dess stat då syntes swäfwa
uthi stor fahra och wäsendet hadhe ett bistert uthseende, i
dedh att henderne wörö icke allena fast månge och mechtige,
uthan ock alle till H. K. M:tz och fäderneslandzens skadha
och förderf förbittradhe och sammanknippadhe, H. K. M:tz
wapn der emot mechta ifrå hwar andre strödde och afmattadhe,
H. K. M:t sielf, för dess Kongl, persohn, stadd uthi unge
och omyndige åhr, dess Regering ändå icke noghsampt fattat
och stabilierat, H. K. M:tz Her faders store respect, medh
hwilken H. S. M:t icke lijten skreck i dess hender injagadhe,
genom döden förswunnen och afgången, H. K. M:tz bundzförwanter
och dhe, som underhandlare skulle wara i saken, icke
uthi opsåten aldeles föreente, till förtiga flere beswär, som H.
K. M:t då mötte och här icke kunne läghligen berättas: Så
är icke deste mindre, detta alt oachtadt, genom Gudz krafftige
bijståndh och milde wälsignelse derpå fölgdt, att först Kongen
och Respubliquen i Pohlen den 23 Aprilis, effter gamble stilen,
uthi Oliwa ingick och slöt medh H. K. M:t en ewigwarande
fredh, cederandes och efftergifwandes icke allenast den pretention
och dhet inspråk, som han tillförende hafwer på Rijket
giordt och som offtast örkiat, uthan ock den provincien Lijflandh
till en ewerdeligh egendom under H. K. M:t och Sweriges
Rijke. Hwar medh altså den twisten och controversien,
som i så månge åhr hafwer warat, myckin förbittring natio
-
Bilagor.
157
nerne emellan opbracht samt icke ringa blodzuthgiutelsse förorsakat,
omsider är bijlagdh, slättad och aldeles afrögdh, jämwäl
der hoos lijkwäl H. K. M:t och Chronan erhollit ofwanberörde
provincie, Rijket och fäderneslandet till fördehl, nytta
och förmehringh. Derhoos, effterdy så wäl Keijssarn som Churförsten
af Brandeburg hafwe låtit mer kia sigh för höghbemelte
Konungz och Rijkes skuldh hafwa H. K. M:tz Sahl. Her
fadher fiendtligen angripit, så blefwo ock dhe deruthi begrepne
och mäst quittera alt dhet, som dhe i warande feigde hadhe
inkrechtat och fått hand emellan, :hwar medh dhe ock sammaledes
till fredh och eenigheet ähre förlijkte och affundne.
Kort der effter, nembl. den 27 Maij, blef ock tractaten emellan
H. K. M:t och Kongen i Danmark bracht till sin fullbordan
och ändskap, så att ock den potentaten en ewig fredh
medh H. K. M:t hafwer ingått, effterlåtandes och cederandes
H. K. M:t och Rijket, Skåne, Blekinge, Hallandh och Bahuushihn,
att beholla till ewigwarande tider, hwilke provincier och
landskaper, som dhe bådhe för dheras belägenheeter och andre
considerationer icke ringa tiäne H. K. M:t till förmåhn,
säkerheet och nytta; så ähre dhe så myckit dyrbarare till att
werdera, som dhe genom förberörde tractat och fredzsluth å nyo
H. K. M:t och Sweriges Chrono äre bekräfftade, stadfäste och
till ewerdeligh possession oklandrade förklarade, som detta alt,
medh mehre, uthi sielfwe pacterne och fredzinstrumenterne till
sielfwe conditionerne och wilkoren kan uthförligare sees och
förnimmas af dhem, som dher till lust hafwe, efttersom alle
bemelte sluut äre publicerade och af trycket uthgångne.
Hans Kongl. M:t hafwer uthan dess, till Rijksens mehre
styrkia och fromma, medh dhe öfrige dess grannar, dels underhollit,
dels förnyat, dels ock hollit wägen öpen till naboligh
wänskap, förtroende och förlijkningh. Kongen i Frankrijke,
den altidh hafwer låtit förmerkia dess stadige och oförändrade
benägenheet till H. Iv. M:tz och dess Rijkes wälgång, jämwäl
fäst berömligen sigh tedt och bewist uthi H. K. M:tz och fäderneslandzens
store beswär och wederwertigheeter, bijspringandes
H. K. M:t medh dess högt giellande autoritet och respect
hoos H. K. M:tz naboer och grannar sampt dess Ministrers
trogne och flitige underhandlande och medharbetande
till H. K. M:tz fördhel och interesse, hafwer H. K. M:t altidh
handtherat som dess förnehme wän och bundzförwandt, som
H. K. M:t ock medh honom än står uthi ali godh förtrogen
-
158
1660.
heet och arnar altidh den pläga och continuera. Kongen i
Engelandh, warandes nyligen till dess Rijke igenkommen,
hafwer ock låthit emot H. K. M:tz tiänare, som der åhre, all
nabowänligh bewågenheet spöria. Alt derföre H. K. M:t ock så
myckit heller honom tänker medh lijka förtrogenheet och wänskap
bemöta, som den potentatens interesse i myckit medh H.
K. M:tz är eense och lijkmätigdt. Medh dhe Herrar Generalstaterne
af dhe föreenadhe Neder landen äre för detta någre
irringar och wederwertigheeter passerade: Män såsom dhe till
en stor dehl äre wuxne af H. K. M:tz fienders opreetande och
förorsakande, så ähre dhe ock wordne bijlagdhe något för än
Danske feigden wardt ändat och uthslächt, att H. K. M:t altså
sammaledes här effter förmodhar medh dhem naboligh roo,
wänskap och eenigheet kunna byggia och underholla. Medh
Musko witen hafwer H. K. M:t ock fuller sökt alle billige och
tilldrägelige medel att komma till eenigheet och fredzsluth,
doch icke än nått deruthi något nöje, emädan H. K. M:t hoos
honom in till denne tidh icke hafwer kunnat erfahra till en
ehrbar och oprichtig forlijkningh något rätt alfwar, står altså
derhän hwadh H. K. M:t hoos densamme potentaten hafwer
till förwänta, efftersom Wallisariske stilleståndet än böhr wahra
ett åhr, om han dedh obrutit warder hollandes och till sin
termin behörligen achtandes. I medier tidh underlåther H. K.
M:t intet, så till att än widare efftertrachta skiälige uthwägar
att komma medh honom uthur kriget, som ock, der han der
till ingalunda will förstå samt alle ehrbahre tillbodh slår i
wädret, då möta honom som dedh wederböhr samt medh dhe
medel som Gudh hafwer gifwit H. K. M:t widh handen, icke
twiflandes om Gudz nådige bijståndh och understödh uthi H.
K. M:tz rättferdige sak och hans oskiählige försökningar. H. K.
M:t will elliest framdeles genom en serskildh relation och berättelsse
låtha Ständerne underrättas om hwadh mehre particulariteter
i consilierne kunne wara förelupne och passerade, och
här icke kunne så beqwemligen till alle omstender beskrifwas.
Såsom nu H. K. M:t sätter uthom alt twifwel, deth denne
Gudz store nådhe och wälsignelsse, som H. K. M:t och fäderneslandet
är wederfaren, ju warder förorsakandes hoos Ständerne
en merkeligh hugnadh deröfwer att den godhe Gudh
under sitt beklagelige straff, hwar medh han hafwer techts
hemsökia H. K. M:t och fäderneslandet genom H. K. M:tz älskelige
k. Her fadhers, christ- och höghlofligst i åtänckiande,
Bilagor.
159
oförmodelige hädanryckiande, besynnerligen uthi dedh tillfället,
när H. Sahl. Maij:t såsom en incomparabel hielte, både i krigz
och fredz handterande och regering, mäst syntes omistelig,
sättiandes H. K. M:t och fäderneslandet således uthi ett mechta
bedröfweligit uthseende och tillståndh, som kort tillförende är
ihoghkommit; hafwer icke deste mindre der jempte, och såsom
mitt i sin wrede, tedt och opwist ofehlbahre prober af dess
faderlige waksamheet och försorg öfwer H. K. M:tz och fäderneslandzens
wälferdh, skydd och wälsignelsse, i dedh Hans
Gudomelige mildheet icke allenast alt sedhan hafwer förwarat
H. K. M:tz wapn till landz och siös ifrå olyckor och undergång,
samt hollit dhem oskadde och oprätte emot dess månge
och starke fiender och wederwertige, hwilke alle hafwe sökt
på alle görlige sätt skada och tryckia H. K. M:t samt fäderneslandet
alt ondt tillskynda, uthan ock, fast emot hele werldens
förmodan, undt och förlänt H. K. M:t en så hastig, doch
ehrbar och nyttigh fredh medh störste deelen af berörde fiender
och wederwertige, hwarigenom så wäl Rijket hafwer undkommit
myckin blodzuthgiutelsse, fahra och osäkerheet, jämwäl
i dess ställe nådt stillheet, förtroende och roo medh demsamme,
såsom ock landzens inbyggiare igenbekommit dheras
handel och nähring, att hwar och een i dess kallelsse och
handthering hafwer fredens godha och frucht till förmodha:
Altså kan ock H. K. M:t höghförnuffteligen aftaga, dedh ju,
om icke alle Ständerne, hälst dhe, som om sakernes beskaffenheet
kunna hafwa noga wetskap, lijkwäl någre, i synnerheet
dhe, som kunne hafwa dheras hemwister något fierran ifrå
hofwet och icke ähre om wäsendet omstendeligen underwiste,
skole döma detta möte till någon tidh kunnat hafwa tillåthit
anståndh, och altså dhe heller hafwa warit till bättre fram
derifrå förskonte, emädan förwekne Rijkzdagh, som icke längre
än sedan i wårås ändades, kan någon afsaknadh på medel
att stoffera sigh medh hafwa hoos een och annan förorsakat,
dem man widh fredens lyckelige emellankompst twifwelsuthan
hadhe giordt sigh hopp om att kunna något igenhemta och
ersättia, besynnerligen effterdy störste fahran ifrå uthländsk
krigzmacht derigenom synes nederdempdh och afskaffadh, jämwäl
således deraf ingen forderligh Ständernes sammanfordran
oomgiengeligh. Så ändoch H. K. M:t sådane och flere considerationer
icke hafwe warit obekante, som H. K. M:t ock hwars
och ens af dess trogne mäns och undersåthares enskylte olä
-
160
1660.
genheeter och hinder elliest' gierna tager i nådigdt åtänkiande,
lijkwäl såsom H. K. M:t wäl kan weta och afftaga, dhet H. K.
M:tz illwillige H. K. M:t en sådhan lycka och förmåhn ogierna
förunne, och fördenskuldh icke förgiäthe att undergrafwa densamme
och hemödhe sigh att bringa H. K. M:t i fahra och
osäkerheet; Altså låther H. K. M:t billigdt eij siunka dess Kongl,
åhoga om dess stats styrkia och förwarande, så att hoos dhem,
som wele medh onde stämplingar omgå, tillfallet der till icke
må favoriseras och öpnas, och fördenskuldh, i betrachtande af
dess wilkor och Rijketz närwarande publique tillståndh, hafwer
H. K. M:t skattat höghnödigdt resolvera till denne Rijkzdagz berammande
och sättia ofwantalde motiver å part, samt för denne
gången låtha dhem hwijla under hufwudhwerketz mogne iakttagande,
oppassande och anfodran. Hwarföre såsom H. K. M:t
medh nådhe förmerker Ständernes hörsamme infinnande och
sammankompst, så är dhet H. K. M:t ock liufft till ehrfahra, dhet
Gudh alzwåldigh hafwer dhem samt- och synnerligen medh hälsa
och sundheet hijt förhulpit, jämwäl uthi alle landzändar så wäl
inbördes sämia och eenigheet förlänt, som åhrswexten mildeligen
wälsignat, Rijket till styrkia samt inbyggiarne till fromma,
båthnadh och förkofringh, efftersom H. K. M:t ock icke twiflar
att den ergetzligheet, som Rijksens trogne Ständer, såsom
ehrlige patrioter, män och undersåthare fätte, så wäl af den
treffadhe freden, som ock af nästtalde dheras och landzens
lycksaligheetz mogne besinnande, skall noghsampt meritera att
ställa den saknadh i förgätenheet, som en och annan till efwentyrs
i synnerheet kan skatta sigh wederfahras af detta forderlige
hijtresande. Der näst aldenstundh H. K. M:t, warandes
så wäl medh uthrijkes som medh innerligh roo och tryggheet
af Gudh wälsignadt, som nu är berördt, icke obilligdt
nyttiar en sådan tidz beqwemheet till den sohnlige plichts och
wyrdnadz beprydande, som H. K. M:t dess höghsahl. k. Her
fadhers, glorwyrdigst i åminnelse, nampn pröfwar enlicht och
tillbörligit: Hwarföre såsom H. K. M:t skiäligen besinnar dhen
Sahl. Herrens kropp och lekamen intet wara tiänligare än
att den uthan långh tidz förspillande befodras till sitt hwilorum
och medh wahnlige uthi wårt k. fädherneslandh ceremonier
beledsagas till dess graf och lägerstadh; altså hafwer H.
K. M:t achtadt rådeligit der medh fortfara och samma jordeferdh
låtha förrättas mädan siögarne ähre öpne, åhrsens tidh
till landzresor heqwemmast, och dhet manskap, som der widh
Bilagor.
161
pröfwas nödigdt, bådhe till häst och foot, medh landzens minste
olägenheet och saknadh kan bringas ihop och stå tillsamman,
hwilket ärende, emädan dhet effter fäderneslandzens af
ålder härbrachte bruk och sedwahna uthi Ständernes närwaro
altidh plägar skee och förehafwas; så hafwer ock H. K. M:t
icke mindre kunnat giöra, än samme berömlige pläghsedh bewijsa
sitt behörlige nöje, efftersom H. K. M:t uthan dess icke
drager i något twifwel, dhet dess trogne män och undersåther,
i betrachtande af H. Sahl. M:tz höge och Kongl, meriter och
wälgierningar, så wäl emot Rijket och fädherneslandet i gemehn,
som ock emot hwar och en af dhem i synnerheet, skole
icke allenast holla sigh plichtige denne ytterste H. S. M:tz tiänst
eij försittia, uthan ock under den bedröfwelsse och saknadh,
som dhe hafwe undfått af detta beklagelige dödzfallet, skatta
för en förnehm ähra och tröst, densamme uthan seenheet och
onödigdt drögzmåhl få bijwista, jämwäl således uthan fahra af
någon öfwerfallande krigzmacht eller oförmodeligh fiende, uthi
tryggheet och fredh en så dygdigh och i alla måtto högst
önskeligh Konung thee och bewijsa dheras oförtrutne, skyldige
och beredhwillighe tacksamheet, icke allenast medh en stadighwarande
ihoghkommelsse och ährebödigh wyrdhnadh, hwilken
ock uthan dess af dhem och dheras efterkommande bör öfwerwara
så länge weridén står och Gudh unnar fädherneslandet
dess oförwirradhe stat och warelsse, uthan ock besynnerlighen
widh H. S. M:tz begrafningh medh dheras närwahrelsse och
sielfwe ceremoniernes behörlige effterkommande. Sedan, aldenstundh
tiden och lägenheeten icke medgaf, widh sidste Rijkzdagh
uthi Giötheborg, att fatta någon fast och oföranderligh
Regeringh uthi H. K. M:tz unge och omyndige åhr, jämwäl
att behörligen skiärskåda, erörtra och förklara alt hwadh widh
en sådan händelsse kunde falla i betrachtande öfwer H. K.
M:tz och Rijketz anlägenheet, wälferdh, trygg- och säkerheet,
uthan, som bekant är, då, för den tidz beskaffenheet, allenast
en interimsregeringh blef inrättat, som eij längre än till H. K.
M:tz högtähradhe k. Her faders, christ- och höghlofligst i åminnelsse,
jordeferd skulle wara och hafwa sin vigor: Hwarföre
effterdy Gudh den högste nu hafwer undt och förlänt H. K.
M:t nöjachtigt tillfälle att taga detta högtnödige ärendet i mogit
öfwerläggiande och consideration, så hafwer H. K. M:t skattat
dhet en sak, som icke gierna tohl något långdt opskof,
uthan hafwer pröfwat rådeligt, att dhet ju förr ju heller når
il
162
1660.
sin fullkomblige ändskap och richtigheet. Alt derföre hafwer
H. K. M:t funnit gott widh detta allmenne Mötet denne materien
ihoghkomma och deröfwer Ständernes trogne inrådh och
betänkiande inhempta, medh nådhig förmodan, att såsom dhe
wete sielfwe hufwudhwerket derpå beroo och grundas samt så
wäl H. K. M:tz som heele fäderneslandzens wälferdh till en
stor dhel deraf hängia, så wardhe dhe ock dhet så skiärskådandes
och förklarandes, som dheras plicht fodrar sampt hwars
och ens eget wälståndh kräfwer och betarfwar. Hwar widh
H. K. M:t billigdt Rijksens Ständer anbefaller att komma ihogh,
huruledes den endrechtigheet och samia, som här till hafwer
warat så wäl i sielfwe Regeringen som emellan samptlige Ständerne,
hafwer förorsakat hoos andre Potentater och Respubliquer,
ja fast hoos hele weridén, den respect och dhet anseende,
att H. K. M:tz consilier och förehafwande derigenom ganska
merkeligen äre wordne understödde och befrämiadhe, som sielfwe
werket och uthgången kan dhet betyga. Nu är dhet intet
twifwel, dhet ju samme Potentater och Respubliquer, så wäl
som berörde hele ehrbare weridén, widh detta tillfället effterlystrar
och afmerker huru detta mötet och besynnerligen detta
höga ährendet, om H. K. M:tz och Rijksens förestående och
Regeringh, warder aflöpandes. Går dhet medh gott förtroende
och inbördes enigheet af, så står H. K. M:t i den ofehlbahre
förhopning, dhet Gudh hafwer H. K. M:t och Rijket all önskeligh
lycksaligheet beskiärt; i synnerheet hafwer man då till
förmodha, dhet alle H. K. M:tz naboer, så wäl wänner som
owänner, warde derpå dragandes reflexion; dhe, fattandes deraf
lust och willie till icke allenast continuera, uthan ock förbättra
dheras wänskap; desse, att icke allenast afskreckias ifrå dheras
fahrlige practiquer och till efwentyrs förehafwande arge
rådhslagh emot H. K. M:t och fäderneslandet, uthan ock länkia
sigh till fredlige tankar och lämna H. K. M:t och Rijket
dess roo och säkerheet. Män der werket, dedh Gudh doch
nådeligen afwände och H. K. M:t ingalunda will förmoda, efftersom
H. K. M:t ett fast annat förtroende till Rijksens Ständers
bekände dexteritet och godhe opsåt otwifwelachteligen drager
och derom sigh fasteligen försäkrar, skulle falla till ett widrigit
uthslagh, då hemskiuther II. K. M:t Ständerne till besinna
hwadh för en farligh effterfölgdh der på skulle stå till befruchta.
Hwilket såsom dhet bådhe skulle förorsaka, så hoos
Gudh den högste som hoos H. K. M:t widh dess angående,
Bilagor.
163
mogne, dhem Gudh gifwe lycklige åhr samt sielfwe posteriteten
ett hårdt answar för dhem, som till sådant orådh wore
roten och orsaken, så skullé dhet ock i lengden föda af sigh,
att så wäl H. K. M:tz och hele fädherneslandzens, som hwars
och ens i synnerheet wälferdh derigenom worde förswinnandes
samt all Rijksens respect och autoritet falla och uthsläckias,
IP. K. M:tz wänner till sorg och afsaknadh, män henderne till
gledie och styfningh i dheras ondska och farlige rådhslagh,
till förtiga att den rätte Evangeliske religion samt Gudz rätte
försambling och kyrkia, dhen uthi fäderneslandet här till hafwer
nuthit sin önskelige hemwist och stödh, der af merkeligen
skulle skadas och bringas i störste fahra och olägenheet. H.
K. M:t förtror alt derföre, dhet Rijksens Ständer sådant alt
wäl och noga öfwerwäge samt ju icke tillstädie dhet någon
twedrechts anda må dhem förföra och till skadelige rådh förleda,
uthan att eenigheets och godh inbördes kerlekz lius dhem
wijsar och styrer till alt dedh, som H. K. M:t, Rijket och Ständerne
sielfwe är hälsosampt och fruchtbarligit. H. K. M:t önskar
dher hoos innerligen att alt måtte nå sådant uthslagh,
dhet hele weridén må see och erfara, at- Gudh hafwer beskiärt
och förlänt H. K. M:t ett lyckligit Regemente och samtlige
Rijksens Ständer medh hele fädherneslandet under H. K. M:t
en önskeligh wälgångh, tryggheet och wälsignelsse.
I dhet öfrige, hwadh mehre kan wara Rijket och Regementet
anlägit och widh denne tidh tarfwas att komma i betänkiande,
dhet will H. K. M:t Ständerne communicera, sedan
detta föreskrefne wäl är betrachtadt och sluthit. H. K.
Maij:t är och förblifwer Rijksens Ständer medh all Kongl,
gunst och nådhe bewågen. Actum ut supra.
Uppå högstbem:te H. K. M:tz respec
tive
wår Elskelige k. Her Sohns, så ock
allernådigste Konungz och Herres wägnar
HEDEWIG ELEONORA.
Ber Brahe, Magnus Gabriel De La Gardie.
Greffwe till Wissingsbårg.
Axell Lillie. Gustavus Bielke. S. Rosenhane.
Gustaff Baner. Gustavus Bonnde.
Gabriel Oxenstierna, Carolus Mauritius Lewenhaupt,
Comes in Korsholm et Wasa. Comes in Rasburgh et Falkensten.
164 1660.
Arfuidus Forbus. C. Tott.
Bengt Oxenstierna.
Christoph Carl Schlippenbach.
Jahan Rosenhane. Nicolaus Brahe.
Bengt Horn. Claudius Sternschiöldh.
Canutus Kurck. Gustaff Posse.
Lorentz Creutz.
C. Bielkenstierna.
Erick Flemingh.
Sten Bielke.
Hennrich Horn.
Schuanthe S. Baner.
Jöran Flemingh.
Daniel Behmer.
Bil. B.
Relation om fäderneslandetz tillståndh, hwilcken
den 3 Octobris 1660 på Ridder huset i Stockholm
dhe 3 förnämste Ständernes Uthskått förelästes1).
Hans Kongl. Maij:tt, wår allernådigste Konung och Herre,
betackar nådeligen samptlige Rijkzens Ständer, dess trogne
undersåthare, för det att dhe på Hans Maijctz nådigste befallning
icke allenast hafwe sig godwilligen och hörsamligen till
denne Rijkzdagh welat innställa och straxt widh dess förste
annkompst låfwat Hans Maij:tz Sahl. Herr fader (hele titelen),
fordom wår allernådigste Konung och Herre, glorwyrdigst i
åminnelsse, den underdånigste trooheet och kärligheet, så ock
den yttersta wördnadt och ähra, att willia bijwista Hans S.
Kgl. Maij:tz tillstundande jordefärd, så ock att wijdare bethe
den hörsamheet, medh hwilcken the Hans Kgl. M:t, wår allernådigste
nu regei-ande Konung och Herre, förplichtade ähre,
uthan ock een så vigoureux resolution öfwer det, som Swäriges
styrelsse och säkerheet kan anngå, desslijkest hafwa welat
fatta; så emädan dessföruthan höge och wichtige fäderneslandet
och Rijkzens wällfärd anngående ährender i detta Rijkzens
Mothe warde förefallandes, om hwilcke Rijkzens Ständers underdånigsté
innrådande och samtycke desslijkes kunna blifwa
') (Prot. sid. 24.) Tryckt efter Riksregistraturet, jemfördt med Ehrensteens
egenhändiga concept bland Riksdagsacta i Riksarchivet.
Bilagor.
165
fordrade; så hafwer Kgl. Maij:t tillförende dess trogne undersåthare
medh uthförligare deduction nådigst welat närmare
oppteckia hwadh som sigh i Rijkzsens handlingar är förelupet,
sedan the senast uthi Giötheborg hafwa sig infunnit, och hwadh
för apparence och kännemärcken man om tillkommande ting
kan hämpta hoos omliggiande grannar och stater; ty såssom
högstbemelte Hans Kgl. Maij:tz Sahl. Herr fader, fordom wår
allernådigste Konung och Herre, högstloflig i åminnelsse, straxt
effter sitt Regementz anträdande blef inwecklat i det blodige
och nu öfwer 70 åhr medh Pohlen förde krijget, som sedermehra
in på månge andre nationer iembnwäl flechtat är men
nu igenom Gudz bijståndh terminerat och till ända bracht, så
hafwer ock högstbemelte Sahl. Kgl. Maij:t på åthschillige tijder,
men eenkannerligen widh den sidst håldne Rijkzdagh i
Giötheborg, alle sådane krijgzbegynnelsser och oppwext, förlopp
och beschaffenheet, så anngående the der widh förde wapnen
som consilierne och rådhslagen, Swäriges Rijkes Ständer, Kgl.
Maij:tz trogne undersåthare, summarie förtällia och förehålla
låtit. Hwilket exempel till föllie Kgl. M:t, wår allernådigste
nu regierande Konung och Herre, det samma hafwer welat
giöra, Rijkzens Ständer der medh så mycket bättre och närmare
att informera om sakernes uthseende och fäderneslandets
tillståndh på een och annan orth, på thet att the Rijkzens och
fäderneslandetz angelegenheeter måge kunna så mycket diupsinnigare
och richtigare efftertänkia och hugsa, och uppå detta
allmänne Mothe och Rijkzdagh iembnwäl uthi uthlendsche saker,
som them kunna blifwa förestelte, the rådh påfinna och
meddela, som till fäderneslandetz nytta kunna nu och framdeles
lyckeligen uthslå. Rijkzens Ständer, som i förbemelte
Rijkzdag förnumme uthi hwadh fahrligheet Rijket swäfwade och
medh huru store fiender det war belagt, äre storligen att berömma,
att the, oachtandes alt beswär som them elliest öfwer -  hängde, hafwe som gode patrioter framför alt prmfererat den
kärleek, som the wörö thess faderneslandh skyldige, låfwandes
Hans Sahl. Kgl. M:t widh dess lijfztijdh att willia contribuera
allt det till Rijkzens förswar och opprätthållande, som the uthi
sijne kraffter och förmågo kunde komma till wäga. Och är
intet twifwel, att om Hans Sahl. Kgl. Maij:t hade blefwet af
Gudh medh längre lijf begåfwat, som war een så förståndig,
så försichtig och så vaillant och frijmodig, så flijtig och arbetsam
Herre, hafwandes så trogne och bereddwillige undersåthare,
166
1660.
och hwar och een af dess Ständer och undersåthare i sin stadh
och willkor hade medh Hans M:t frijmodeligen och beständigt
coopererat, att der af änteligen hade uthslagit een önskelig
och fäderneslandet helssosam och roolig frucht. Men ware
det Gudi klagat, att hielten uthi landet emoth all förhoppning
föll och lades på båhr förr än hans åhr syntes wara mogne
och förr än han the stora wärck, som han till een stoor deel
hade igenom arbetat, kunde till ändskap bringa. Doch hafwer
den gode Guden, genom hwilcken Konungarne regiera och
Regementen opprätt hållas, fast än Konungar och Herrar, som
äre icke annat än ett låån, affalla, ögonskeenligen låtit see,
att han Swärige fuller straffar som sijne barn, men ännu icke
förkastar, uthan håller dem opprätt, på thet wij schole lähra
att Konungar gifwes ofwan effter och att wij icke schole sättia
wårt hopp på menniskior, uthan på sigh, som är alles Konungars
Konung.
Denne store och nådefulle Guden, ehuru wähl han hafwer
een så dygdesam och vaillant Konung Swärige betagit, så hafwer
han doch handlat der medh som een helssosam läkiare,
hwilcken för store och fahrlige såår hafwer läkiedom i förrådh.
Hans Gudomelige Maijestet hafwer intet lembnadt den Swänsche
Konungens thron ledig, uthan substituerat nu regierande
wår allernådigste Konung och Herre, som pä sin Herr faders
stool, ehuruwäl i sijne späde åhr, är trädder och uppstijgen,
der öfwer Swäriges Rijkes Ständer senast i Giötheborg iblandh
dheres perplexiteet och sorg hafwa sig någorlunda kunnat trösta
och hugna. Det är intet uthan att mycket feelas och desidereras
i Hans Kongl. Maij:tz ållder och den styrckio, som
af Regenter fordras, men som läkiedommar icke strax af begynnelssen
så krafftige ähre, att the helssan altidh kunna fullkomligen
och in momento restituera, uthan fordras der till
tijdh och rådrum, lijkwäl såssom blomstren på trähn betyda
sommar och liufligheet, och tillseija framdeles frucht och nytta,
så gifwer Hans M:t, wår allernådigste unge Konung, Swäriges
innbyggiare godh förhoppning att medh tijden skola detta
wårt såår förmedelst Hans Kgl. Maij:tz åhr och tillwext heela
och lindra. I medier tijdh så hafwer man den alldrehögste
innerligen att tacka, att widh ett så oförmodeligit och högstbeklageligit
fall Rijkzens Ständer tillsamman wore uthi det
allmänne Mothe och Rijkzdagh, som senast i Giötheborg ändades,
hwarest the hafwe widh een så högstbeklagelig(!) Her
-
Bilagor.
167
res dödh kunnat iemnföra och hämta rådh och tröst af hwar
andre, hwilcke ock hafwa sigh ett serdeles beröm förwärfwat,
i det the widh sådant oförmodeligit och sorgeliget tillfälle och
widh Rijkzens så store widlyfftigheet icke hafwe moodet och
händerne siunka låtit, uthan medh samme ijfwer och beredwilligheet,
som the af begynnelssen hafwa mött Hans Kgl. M:tz
Sahl. Herr fader, framgeent continuerat och altså grijpet Hans
Kongl. M:t, wår allernådigste Herre och Konung, uthi sijne
späde åhr och effter dess Sahl. Herr faders dödh under armerne,
på det att icke allenast heemstaten schulle sigh i gott
schick sättia, uthan ock det fredzwärck, som sedermehra der
på genom Gudz wällsignelsse fölgdt är, måtte änteligen resultera
och uthwärckas, eller ock krijget emoth Henderne medh
vigeur fortsettias.
Swäriges Rijkes Ständer, som senast i Giötheborg tillstädes
wore, föra sig till efwentyrs i minnet huruledes, iempte
den tå reciterade uthförligare deductionen om krijgzaffairerne,
desslijkest förehöltz om fredztractaterne, hwilcke Hans Sahl.
Kgl. Maij:tt altidh och mitt i krijgzlågan hafwer föreslaagit,
och huru wijda Hans Sahl. Kgl. M:t tå der medh war avancerat
och kommin. Ty genom Hans Sahl. Kgl. Maij:tz store
försorg är fredzwärcket så i Danmark som Pohlen incaminerat
och således på wägen bracht, att Legaterne, som till fredzwärcket
wore förordnade, kunde på the conditioner, som nu
wärcket stadnat är, lijkwäl sluta, och hele weridén och fast
alle opassioneracle Potentater hafwa tå reda mädan Konungen
lefde Hans M:tz conditioner billige måst pröfwa och för dess
skähligheet skull sijne Ministrer befallat der uthi att cooperera.
Uppå sådane af mehrhögstbemelte Kgl. M:t lagde fundament
och grundwahl, så ock det som reda så medh Danmark som
medh Pohlen arbetat war, är Hennes Kongl. Maijrtt Enkiedrottningen
medh theras Ex. Ex. Rijkzens Rådh wijdare fortfarne,
och huruwäl deriblandh äre store difficulteter fundne,
som denne tijdh hafwa synts fast oöfwerwinnelige, så hafwa
lijkwäl Hennes M:t och theras Excellencier Rijkzens Rådh, förmedelst
dhe PI. H. Legaternes, så i Pohlen som Danmark, loflige
conduite, allt sådant genom Gudz medhwärckan och wälsignelsse
enteligen uthfördt, så att freden på heggie sijdor,
fast emoth all förhoppning och mennsklig tancka, åther [är]
igenkalladh, ja een sådan fredh, som eenkannerlig för denne
tijdh är Swäriges Rijke helssosam, reputerlig och nyttig funnin.
168
1660.
Ty hwadh fredzslutet medh Pohlen anbelangar kan man
ögonskeenligen see, att det medh Gudz handh och Legaternes
försichtige conduite fördt är. När wij pläge capable wara wäre
hender medh wapnen att trängia, tå händer thet fuller att the
om fredh låta sig förliuda, elliest hafwer fuller den ondsko sig
lengie hoos dem så innrotat emoth Swärige, at the uthan kufning
och förtryck intet schulle till billigheet sig beqwämma.
Nu war den Swänske macht, för the starke hender annorstädes,
i Pohlen så förswagat, att henden på the orther intet behöfde
stort fruchta sigh, och twärt emoth the Swänskes tillständig
som comprehenderades i ganska få städer och fästningar
i Pryssen och Churlandk, till det twång redigerat, att
fastän den Pohlniske, Keijserlige och Brandeburgische macht,
som doch till månge grader war the Swänske thär öfwerlägen,
icke hade der till welat öfwa wapnen, tå hade hungersnödh
capable warit the Swänske guarnisonerne uthur städer och
fästningar att uthdrijfwa och hendens discretion underkasta.
Widh sådant tillståndh hafwer Gudh lijkwäl fast emoth alles
förmodan så lagat, att man hafwer erhållit een reputerlig
fredh, antingen derföre att the allierade icke nogsampt hwar
andra trodde och therföre emällan sig faverade diverse och
åthschillige oppsåth och jalousier, eller ock att the Swänsche
hafwa medh sijne fiender på twänne orther tillijka handla låtit,
och fördenskull den eene parten måst fruchta att förekomna
as medh slutet af then andre, och försummandes occasionen
på sig allena skynda the Swänsches macht och under lasten
fassna; eller ock att widh Hans S. Kgl. M:tz lijfztijdh fredzwärcket
medh så många interessenter så wijda avancerat war,
att nu föga ting återstodh, som kunde ett så helssosampt arbete
wijdare hindra; eller ock att Pohlen, så lenge det stodh
i wapnschiffte medh Swärige, wäl judicerade sigh icke kunna
befrijas [från] Österrijkes machinationer, eij heller kunna Muschowiten,
som på Pohlen tyngde, giöra ett behörligit moothståndh.
Huru här medh beschaffat war, så hafwa ju Pohlerne
fattat een fast resolution att förlijka sig een gång medh Swärige,
terminerandes den blodige quaestion som nu lengie warat
hafwer, och det medh sådant alfwar, att ther the allierade
icke hafwa sig der till beqwäma welat, tå Pohlen allena hade
till slutet resolverat, hwar medh ock dess allierade, Keijsaren
och Brandeburg, hafwe måst instemma, slutandes freden iembnwäl
alle tillijka, och det således:
Bilagor.
169
Att hwadh Pohlnische twisten anbelangar den alldeles är
upphäfwen och i stället igen een ewig fredh och wänskap
emällan Swärige och Pohlen opprättat. Den titul, som Pohlen
här till på Swäriges Rijke fördt och prtetenderat hafwer,
schall numehra uthplånas och hwarcken den wijdare emoth
Swärige brukas eller någon prsetension på detta Rijket eller
något der i eller der under belägne provincier eller godz förebäras.
Heele det Lijfflandh, som för detta krijgh allenast under
stilleståndz conditioner hafwer hördt till Swärige, schall
här effter till ewige dagar thär under lyda, så att dess nampn
i Kgl. Maij:tz titel reeda comprehenderas och föres. Dessföruthan
äre dhe Evangelisclie i Pryssen till dheras för detta krijget
willkor, så in ecclesiasticis som politicis, restituerade och
numehra commercierne i ett fullkomligen roligt ståndh och säker
öfning igen revocerade, sampt hwadh mehra slutit är och
af sielfwe pacterne kan ersees.
Desslijkess är ock freden emellan Swärige på den eena och
Keijsaren och Churfursten aff Brandeburg på den andra
sijdan i samme instrument slutin således, att hwadh Swärige
igenom den Ossnabriigische och Mönstersche freden i Tyschland
tillstås, schall ock ännu i vigeur af samma tractat Swäriges
Chrona wederfahras, och thär på bewilliat och belefwat
att alle the orther, som af the Keijserlige eller Chur-Brandeburgsche
i Pommern, Mechlenburg eller Hollsten och Slesswijg
wore occuperade, schulle till een wiss tijdh evacueras och alldeles
qvitteras.
Såssom nu denne freden icke kunde widh sådant fäderneslandetz
tillståndh wara uthan hugnelig [effect], så hafwer ock
Hans Kgl. Maij:tt, wår allernådigste Herre och Konung, i tenor
alf pacterne låtit i tijdh dess ratificationer in forma conventa
öfwersändas, hwilckes commutation emoth wedersijdans
något är fuller af een och annan invention opschuten, men
doch genom Pohlernes opprichtigheet, som theras ratification
uthan någon difficultet och oppschof färdige holle, äre ock the
Keijserlige och Chur-Brandeburgische till commutation och
uthwexling skredne.
Sammaledes hafwer ock Gudh Hans M:t och fredztractaten
på denne sijdan emoth Danmark och the Föreente Nederland
en wälsiguadt. Kgl. Maij:tz trogne undersåthare, Rijkzens
Ständer, förnummo senast hwar på ungefehr det häfftade tå
Hans Sahl. Kgl. M:t, fordom wår allernådigste Konung och
170
1660.
Herre, lefde, nembligen på Trondhem, Bornholm och Guineesche
Compagnietz prsetension, hwilcke fienden oryggeligen yrckiade
att Hans Sahl. Kgl. Maij:tt schulle cedera, men Hans
Sahl. Kgl. Maij:tt der emoth beständigt påstodh att kunna behålla,
hwilcket ock Hans Maij:t för sitt aflijdande så wijda
brachte hoos the andre wäre wänner, Frankrijke och Engellandh,
att Hans Maij:tz demandes af dem gillades, som the
thar wore funderade, och hafwa begynt medh Hans Maij:tz
Minister i Nederlandh cooperera, att thär Hans Maijrtt schulle
cedera Trondhem, tå ett sequivalent wederlagh måtte igengifwas.
Hans Sahl. Kgl. Maij:t medh dess considerable person
och authoritet, så hoos fienden som hoos wäre wänner och arméen,
hade till efwentyrs kunnat så bryta sig igenom till det
måhlet, som Hans Kgl. Maij:tt syfftade, der lijfztijden hade
wäret. Men sedan Kgl. M:t blef detta Rijket och ifrån ett så
stoort wärck oförmodeligen bortrychter och ingen Capiteen sedan
mehra för handen war, som een sådan last mächtade draga
och bahra, hafwer man måst sig schicka i tijden och fuller
medh wapnen alt det giöra, som naturen och sielfwe raisonen
af krijget, ja ock necessiteten sielf dicterade, men lijkwäl,
emädan Konungen och hielten war nederlagd, måst sökia alla
the wägar, som till freden förde, till minstonne een deel fiender
af skulldrorna lätta. Och det fördenskull effter ock samptlige
Rijkzens Ständer, som senast i Giötheborg tillsammans
wore, så i gemen som genom ett uthskått der på idkesamligen
yrckiade, fattandes der öfwer een resolution, som innehölt
wisse conditioner, hwilcke närwarande Rijkzens Regiering hadde
i fredzwärcket att föllia. Här uppå höghbemelte Regiering
hafwer, effter som tijden och beschaffenheten hafwer inrådt,
åthschillige ordres till Legaterne låtit afgå, ju thär hän syfftandes
att freden skulle nåås, hwilcket ock Legaterne så hafwe
effterlefwat, att huruwäl månge difficulteter så i sielfwe conditionernes
erhållande som wederpartemes och mediatorernes
åthschillige emällan sig opsåth och der på fölgde twist och
oenigheet infallne ähre, the lijkwäl medh Legaternes wijse
conduite och försichtigheet äre öfwerwundne och een reputerlig
fredh åther till Swärige förwärfwadt, således att, föruthan
the Swänsches genom Sundet fahrande skepz frijheet, the förnähme
gambla Swäriges provincier, Skåne, Hallandh och Bleking
medh öen Hween och thär ofwanpå Boohuus Lahn sampt
Borneholm, eller derföre ett sequivalent wederlagh i Skånische
Bilagor.
171
godzén, Kgl. Maij:t och Swäriges Chrono till ewige dagar cederade
äre. Huru Swäriges gräntzer medh förberörde provincier
icke allenast förwidgas uthan ock winna aff Oster- och
Wästersiöen och the thär widh liggiande hampner een märckelig
förmuur, det lembnas alle rättsinnige Swänske att betänckia.
Een stoor Gudz nåde och serdeles försyn är detta,
att tå Swärige war medh så månge fiender belagdt, aff hwilcke
hwar och een icke allenast Swärige synes wuxin, uthan ock
mycket öfwerw'ägande, och wij der ofwan på förlorade wår
Konung, den store hielten, som torde medh frijmodigheet träda
för the sijne i marckene, aff hwilkens afgångs kundskap henden
fattade högre modh och begynte gå medh fredztanckarne
på een och annan orth bakwärtz, uppehållandes tractaten den
eene weckan effter den andre uthan att komma till conference
och amputerandes een och annan tillförende förtröstad fördeel
sedan Konungens dödh sporder blef, så hafwer samma tractat
lijkwähl drabbat det uthslagh, som wij nu bordt hafwe och
hwaröfwer wij oss billigt fröjgda. Alle Swäuske hafwa sannerligen
orsak sigh att glädia öfwer een sådan Gudz försyn
och mildheet i detta fallet, som uthi sådant tillståndh gifwer
ett kännemärke att detta Rijke aff honom icke förlätes, uthan
genom dess stareke arm icke allenast uppehälles uthan ock
medh så store och fruchtbahre landh förmehres. Ty det som
förre Konungar hafwe öfwer 300 åhr efftertrachtat, att ofwanberörde
provincier som dess rätte fäderne schulle till Swärige
igen kunna vindiceras, och doch fåfengt der på arbetat, det
är nu genom Hans Sahl. Kgl. M:t, fordom Swäriges Konung,
Konung Carl Gustafs Avapn och den aff Hans Maij:tt för sin
dödh wäl incaminerade tractat postliminio igenhemptat och
medh Swäriges Rijke ewerdeligen incorporerat. Högstbemelte
Konungs memorie och åminnelsse böör thärföre stoor wara i
Swärige, och dess förtienster påläggia dem, som nu lefwe och
här effter kommandes warde, ett tacksampt hierta och ijfwer
och alfwar, sådane till fäderneslandet förwärfwade conquester
medh rådh och dådh att maintenera och erhålla.
Det är icke uthan att ock Bornholm i een Bijrecess Kgl.
Maij:tt och Swäriges Chrono tillfallit är, men att Konungen i
Danmark der iempte åhr och dagz respijt betingat bäfwer att
försökia här widh Swänsche hoffet, om icke Bornholm, som
han par reputation et per leges conscientiae et fidei icke kunde
så lätteligen låta afgå, måtte emoth ett iembngott wederlagh
172
1660.
få behålla. Hwar på högstbemelte Konung hafwer ock Kgl.
M:t, wår allernådigste Herre, medh een Legat bescbickat, naboewänligen
annmodandes Hans Kgl. Maij:tt till Swärige behagade
Hans M:t i Danmarck och dess arfwingar medh ett sådant
bythe att willfahra. Och huruwäl man hafwer dragit betänckiande
widh desse tijder sådant byte att ingå, i betrachtande
af Kgl. M:tz omyndige åhr, så ock sielfwe bens considerable
situation och mehra, som der widh kunde infalla, lijkwäl
och emädan Konungen i Danmarck der på så wäl widh
tractaten som sedermehra dref förmedelst mediatorernes intercession,
allegerandes detta wara det förste Konungen i Danmarck
ombodo, sedan freden och wänskapen redintegrerades,
som doch ingen skada till Swärige medh sigh förde; Hans
Maij:t, wår allernådigste Herre, ock för gott funnit hade någre
af Adelens godz i Skåne der medh för Chronan att inlösa och
altså effter handen rensa den provincien aff uthländingar och
henne igen medh Swänscht folck besättia; fördenschull hafwer
man consenterat och bewilliat att Bornholm åth Konungen i
Danmarck må cederas, doch för lijka räntande adelige godz i
Skåne. Denne accord om sielfwe bytet och den summa derföre
och hwarest hon schall igengifwas, är här i Stockholm
slutin och sedermehra ratificationen der på inkommin. Hwarpå
hafwer Kgl. Maij:t befullmechtigat Feldtmarschalcken och
GeneralGouverneuren öfwer Skåne, Hallandh och Bleking, Grefwe
Gustaf Otto Stenbock, att tractera medh the Dansche Commissarierne
om sielfwe godzens belägenheter, som till wederlagh
för Bornholm schole anslås och the Swänske innrymmas,
så att man nu förwänter hwadh der uthi wijdare blifwer förrättat.
Hwadh Generalstaterne af the Föreenade Neder landen
widkommer, så hafwa fuller Rijkzsens Ständer, som på senaste
Rijkzdagh tillstädes wörö, medh mehra förnummit genom hwadh
occasion man medh den Republiquen war råkader i wapneschifften
och huru Kgl. M:t att lyffta dem ifrån armerne hafwer
dem elucidationen på Flbingsche tractaten accorderat, så
ock een amnestie puncht opprättat och beslutit, doch eventualiter
och på thet fallet, att när freden medh Danmarck wore
sluten, tå detta schulle först i effect bringas.
Hans Sahl. Kgl. Maij:tz intention war på den tijden att
kunna här medh winna dee Föreente Provincierne, när the
såge sigh obtinera dheres måhl, och altså förmå dem att giöra
Bilagor.
173
een ände på denne krijgzflam i Danmarck, den dhe lade ollio
till, och befordra the Swänskes saak till rättmätige conditioner;
men så hafwer thetta consilium lijtet uthrättat för den
missgunst, som Nederlandh till detta Rijkes wällstånd och flor
fattadt hade, uthan twärt emoth på lyktenne och tå freden
medh Danmarck stodh på slutet och Generalstaterne desslijkess
ett schriffteligit armistitium medh Swärige något tillförende
inngådt hade, äre 10 Swänsche örlogzskepp, som ifrån Landzcrona
till Stockholm sub fide publica wore uthlupne, af dess
flotta arresterade och oppehåldne, så att man icke allenast
sub fide amnestise bäfwer måst erfahra een stoor otroo, uthan
ock fast på andre wägar måst freden medh Danmarck sökia,
doch enteligen ehuru medh beswärligheet der medh till ände
kommit, tå ock Hollenderne hafwa sigh der till adapterat och
freden desslijkes emoth tagit. I medier tijdh är effecten af
förbemelte förlijkning utheblifwen och så lenge in suspenso till
dess Dansche freden wardt ratificerat, effter hwilckens fullkomligheet
Generalstaterne sin Legat hijt sände, förmedelst
hwilken på allt det, som reda accorderat war, ratificationerne
commuterade och uthwexlade ähre, och thär på fredhen och
eenigheten medh bemelte Föreente Provincierne igen reducerat,
commercier, handell och wandell medh den staten åther
upprättat och på frij footh satt. Hwar på den Hollendsche
machten, så till lands som till siöss, hwilken i denna krijgztijdh
Danmarck een så märckelig hielp och bijståndh giordt
hafwer, är till Nederland åther hemgången, och alt på alle
sijdor satt i ett roligt ståndh igen.
Af allt detta kunna fuller Swäriges Rijkes Ständer någorlunda
fatta huruledes Rijkzsens grannars och omliggiande Potentaters
och Republiquers wäsende, serdeles the som här hafwe
nyligen fiender warit, äre till reconciliation brachte, så ock
huru Swäriges rijkes interesse der widh är observerat wordet,
men så synes än wijdare icke öfwerflödigt att Rijkzsens Ständer
blifwa något närmare underwijste, huru effter fredzslutet
een och annan hafwer sig comporterat och hwadh man kan
effter adparencen fatta för tanka om theras intention framdeles.
Hwadh huuset Osterrijke anbelangar, så huruwäl man
föga annat kan gissa eller prsesupponera, än ehwart the seglet
fijrandes warde, the lijkwäl på sijne gamble maximer warde
fortfahrandes och tillijka medh thet Spansche Regementet under
174
1660.
prsetext af zele alf Catholische religionen och altså under
Påfwens faveur opprätta sigh een monarchie uthi Europa till
den Evangelische lährans och månge andre staters och serdeles
the Protesterandes frijhetz nadeel och förtryck, helst emädan
man seer samme maximer och wägar ännu effter freden
af dem trampas, som lenge sedan af dem bahnade åhre, i det
att man söker transferera och till efwentyrs der medh disponera
Deputationsconventen i Frankfurt, så ock draga the medh
allience sammanbundne städer i Tyschlandh och serdeles the,
som medh Chronorne Swärige och Frankrijke till Rommersche
rijketz tranquilliteet och Ossnabrugische fredens conservation
interesserade åhre, ifrån hwar andre och till Osterrijkes consilier,
såendes thär iempte uth på ett och annat hörne missförståndh
och twister, att hålla gemiiterne i oenigheet och sig
wägen öpen till quereel när så tillfälle och machten inråder;
såssom ock i resgård af thet, hwarest Swärige eenkannerligen
interesserar och concurrerar, will nu spörias att licenten widh
Mechlenburgische hampnerne, som förmedelst Ossnabrugische
slutet Swäriges Chrono i alle dess och Pommersche hamnar
och stränder ewerdeligen är cederat, under allehanda pnetext
begynner disputeras och åfwugt interpreteras; hwaruppå uthan
twifwel Chur-Brandeburg i resgård af Hinter-Pommern warder
desslijkes sig beskådandes, såssom i saak den fast af lijka natur
är, lijkwäl och emädan Keijsaren tillijka medh Pohlen och
Churfursten af Brandenburg hafwe uthi Olive sub fide publica
slutit freden, och the orther, som i Pommern eller Mechlenburg
kunna wara occuperade, låfwat Swäriges Chrona restituera,
och the controversier, som ratione Pohlen och Brandeburg
kunna wara oppstegne, alldeles assopieradt och å nyo medh een
paragrapho confirmerat den Miinstersche och Ossnabriiggische
freden, remitterandes till Imperij Romani et pacis Germanie®
leges alle controversier sine armorum strepitu thär att decideras;
Keijsaren ock berättas att hafwa emoth Turcken bekommit
något att divertera sig medh; ty will man förmoda och
sigh förhoppning giöra, så af fide publica som Osterrijkes occupationer,
att kunna wänskapen på then sijdan mechtig blifwa
och den uthfäste rooligheeten åthniuta.
Medh Brandeburg hafwer det sig ock sammaledes, att
troligen Churfurstens stat sådan nu är att han freden och hwijlan
skall behöfwa, ehuru wäl till dato han så wäl som Keijssaren
medh evacuationen så i Pommern som Schlesswig-Holl
-
Bilagor.
175
stein icke allenast trainerat och uppschutit hafwer, uthan ock,
efwen som Mechlenburg och Rostockerne, den licent och tull,
som Kgl. M:t och Swäriges Chrona förmedelst Ossnabrugische
och Miinstersche pacterne äre ad littora et portus Pommeranise
et Megapoleos till ewige dagar cederade och sedan medh
yttermehra special tractat och longo usu nyttiade wordne, begynner
disputera och altså det jus, som Swäriges Rijke genom
så solennell tractat concederat är, söker att enervera och omkull
kasta; lijkwäl och emädan man förspörier af den Herren
något accommodement och att guarnisonerne i Pommern, ehuru
långdt effter sagdan dagh, begynne evacueras, måste man afbijda
huru det kan dem succedera och hwadh der under wijdare
sökies. Uthan all twifwel så tenteras detta emoth så
starke pacter af högre hands influence och som sagdt är förmodeligen
medh Keijsarens tillskyndan, att hafwa tillfälle genom
andre att trängia Swärige ifrån dess förwärfwade rätter
och conquester i Tyschlandh, när så tijden och andre omstendigheeter
inråda, helst emädan Keijsaren reda hafwer till stadens
Rostocks faveur förordnadt twänne Furstlige Executionscommissarier,
att trängia Chronan ifrån dess rättigheet i Mechlenburg
och att hindra dess nytta af licente-tächten dersammastädes.
Doch ehuru det är, så måste man icke precipitera
sig till belli rationes och förhijgå amicable och fredelige wägar,
uthan förlåta sigh på publicam fidem och the swårigheter
som kunna infalla först sökia att bijleggia in Imperij dictis et
publicis consiliis medh schähl och raison, hwilcke Swärige uthi
instrumento pacis och sielfwe equiteten icke fehlas, och i det
öfrige wara waakande och stå på sin egen guardie, att kraffteligen
emoth taga hwadh som kan förebäras. För hwilken
schull och till att behålla den publique freden i Tyschlandh
och thär i comprehenderade rättigheeter, K. M:t åther hafwer
på någre åhr låtit förlängia den allience, som [Swerige] för tu
åhr sedan medh Chronan Frankerijke och någre Chur- och
Furstar widh Rheinen ratione Brehmen, Verden och Wissmar
hafwer ingådt, och emädan Pommern i samme allience författat
war eventualiter och i fall det Pohlnische krijget schulle
Redeligen uthslå, ty är ock bemelte Pommern effter freden nu
i samme prolongation iemwäl includerat. Hans Kgl. Maij:t
warder ock än wijdare medh andre wänner sökiandes the bandh
och författningar, som till Swäriges wänskap och det gemene
förswar kunne lämpas. Ty till den ände hafwer man sigh om
-
176
1660.
beflijtat bibehålla wänskapen medh Frankerijke ocb försökia
medh det rijket ett närmare förbundk, så för Tyscbe fredens
conservation som andre högnödige considerationer, helst emädan
man i förre tijden och under warande krijgh i Tyschlandh
ståendes i nähra och trolig allience och förstånd medh det
rijket, hafwer altidh een så stoor frucht och nytta på begge
sijdor undfått och erfarit, som bekant är.
Det är icke uthan att Frankerijke nu een långh tijdh
hafwer icke så stoor effect spöria låtit af den gamble alliencen
och wänskapen, icke allenast att det medh fast inga eller ganscha
ringa subsidier hafwer Swärige widh dess i någre åhr så
store last welat tillhanda gå, eenkannerligen sedan huset Österrijke
åther hafwer emoth instrumentum pacis wändt åth Swärige
sijne wapen, i lrwilcken resgård Swärige hafwer förstådt
att Frankrijke wore till sitt bijståndh förmedelst Ossnabriigische
pacterne förplichtat, uthan ock widh senaste Frankfurter
Keijserlige waal hafwer det Swäriges partie så gott som förlåtit,
när som det som bäst wille synas medh the Swänsche
communi consilio till Tysche fredens och the uthi pacterne
slutne rättigheeters maintien att agera, och sin articul å part
slutit, sleppandes Swärige allena i sticket, tå lijkwäl begge
Chronorne hadde ett commun interesse och een gemeen klagan
emoth Osterrijke. Dessföruthan så är nu een så estroit
wänskap emellan det rijket och Spanien oprettat och medh
connubij sacris stadfästat, att den som förståår dee begge rijkens
interessen och deet haat, som thee nationerne pläga förföllia
hwar andra medh, måste sigh deröfwer förundra och icke
orimligen den tancka formera, att Frankerijke hereffter måtte
willia pläga andre maximer och föra nya aviser och till äfwentyrs
sökia att invertera facen och beskaffenheeten aff Europse
her till förde lopp. Men så kan man ock der emoth icke förtaga
att bemelte rijke hafwer till närwarandhe Europse rooligheet,
och sigh derföre så i gemeen, men eenkannerligen
emot Swerige, meriterat giordt, i det att hafwandes inträdt i
alliance medh någre Tyske Chur- och Furstar, hwaruthi ock
Swerige ratione Brehmen, Vehrden, Wissmar och numeera
Pommeren, som tillförende sades, är interesserat, hafwer till
minstonne gvaranterat freeden i Romerske rijket på den sijdan
som wetter åht Frankrike, och medh een slijk alliance tillsamman
hållit sinnen på een godh deel aff dee Tyske Fursterne,
som elliest, ther the icke hafwa Chronorne att stödia
Bilagor.
177
sigh widh, för deras mångfalldigheet och åthskiliige interessen
divertera på åthskiliige wägar och dragas ifrån salutari proposito
in transversum, helst när Osterrijkes Keijsserlige nu
lenge förde authoritet, macht, fruchtan, penningar och corruption
något rum gifwes, det som letteligen skeer när thee icke
foveras aff Chronorne Swerige och Frankerijke, och bindes sin
emilian medh wisse bandh och conditioner, ehuruwähl man
doch under warande alliancewärk nogsampt seer huru mycket
Osterrijkes konster förmå. Ty under warande samme alliance
hafwer straxt Churfursten aff Trier och sedan Biskopen aff
Mönster låtit sigh efter sluutet ifrå ratificationen afleeda, och
numeera förmärker man att Chur-Cölln, som samma alliance
i begynnelssen slutit och ratificerat hafwer och i desse åhren
tillijka medh Chur-Maintz så ijfrigdt för Tyske freeden och
frijheeten arbetat, icke allenast genom dess Minister wid Keijsserl.
hofwet hafwer in diversum agerat, utan ock nu widh ofwanbemelte
alliances renovation föreslagit nye conditioner för
sin quota, som annat uthseende icke kan hafwa, än att han
söker att lossa sigh ifrån alliancen och eludera det bandh,
som till Romerske rijkzens rooligheet och Tyske freedens conservation
intenderat ähr. Denne Franckerijkes godhe correspondence
medh Swerige hafwer derföre i så måtto warit mycket
nyttigh, att hon hafwer stärkt bemelte Tyske Chur- och
Furstar uthi een godh intention till Romerske rijkzens och den
Westphalische freedens maintien, och hållit them så tillsammans,
att ehuruwähl så månges interessen i denne sammanbindning
hafwa icke stora tecken kunnat gifwa om wapnens
och defensionens krafft och efftertryck, der någon tung last
hade påkommit, lijkwähl hafwa Sweriges fijender uthi desse
tijder måst draga dherpå reflexion och the landh, som aff alliancen
participera, medh respect ansee och fast orörde låtit
liggia.
Dessförutan hafwer sigh ock Frankerijke för det gemeene
bästa sålunda förklarat, att då det i sanningh besporde att
Hans Sal. Kongl. Maij:tt, fordom wår allernådigste Ivonungh
och Herre, hafwer burit een sincer inclination för freedens
herskaffande, och Keijsaren icke allenast sielff freeden averserade,
utan giorde en sådan Kongl. Maij:tz åstundan otroligh
och freeden både Pohlen och Brandenburgh desslijkest osmakeligh,
hafwer Frankerijke icke allenast beteet sin wänskap, låtandes
sin Ambassadeur i Pohlen med alfwar till freeden coo
12
-
176
1660.
beflijtat bibehålla wänskapen medk Frankerijke ocb försökia
medh det rijket ett närmare förbundb, så för Tysche fredens
conservation som andre högnödige considerationer, helst emädan
man i förre tijden och under warande krijgh i Tyschlandh
ståendes i nähra och trolig allience och förstånd medh det
rijket, hafwer altidh een så stoor frucht och nytta på begge
sijdor undfått och erfarit, som bekant är.
Det är icke uthan att Frankerijke nu een långh tijdh
hafwer icke så stoor effect spöria låtit af den gamble alliencen
och wänskapen, icke allenast att det medh fast inga eller ganscha
ringa subsidier hafwer Swärige widh dess i någre åhr så
store last welat tillhanda gå, eenkannerligen sedan huset Österrike
åther hafwer emoth instrumentum pacis wändt åth Swärige
sijne wapen, i hwilcken resgård Swärige hafwer förstådt
att Frankrike wore till sitt bijståndh förmedelst Ossnabriigische
pacterne förplichtat, uthan ock widh senaste Frankfurter
Keijserlige waal hafwer det Swäriges partie så gott som förlåtit,
när som det som bäst wille synas medb the Swänsche
communi consilio till Tysche fredens och the uthi pacterne
slutne rättigheeters maintien att agera, och sin articul å part
slutit, sleppandes Swärige allena i sticket, tå lijkwäl begge
Chronorne hadde ett commun interesse och een gemeen klagan
emoth Österrijke. Dessföruthan så är nu een så estroit
wänskap emellan det rijket och Spanien oprettat och medh
connubij sacris stadfästat, att den som förståår dee begge rijkens
interessen och deet haat, som thee nationerne pläga förföUia
hwar andra medh, måste sigh deröfwer förundra och icke
orimligen den tancka formera, att Frankerijke hereffter måtte
willia pläga andre maximer och lora nya aviser och till äfwentyrs
sökia att invertera facen och beskaffenheeten alf Europse
ber till förde lopp. Men så kan man ock der emoth icke förtijga
att bemelte rijke hafwer till närwarandhe Europre rooligheet,
och sigh derföre så i gemeen, men eenkannerligen
emot Swerige, meriterat giordt, i det att hafwandes inträdt i
alliance medh någre Tyske Chur- och Furstar, hwaruthi ock
Swerige ratione Brehmen, Vehrden, Wissmar och numeera
Pommeren, som tillförende sades, är interesserat, hafwer till
minstonne gvaranterat freeden i Romerske rijket på den sijdan
som wetter åht Frankrike, och medh een slijk alliance tillsamman
hållit sinnen på een godh deel alf dee Tyske Fursterne,
som elliest, ther the icke hafwa Chronorne att stödia
Bilagor.
177
sigh widh, för deras mångfalldigheet och åthskillige interessen
divertera på åthskillige \vägar och dragas ifrån salutari proposito
in transversum, helst när Österrijkes Keijsserlige nu
lenge förde authoritet, macht, fruchtan, penningar och corruption
något rum gifwes, det som letteligen skeer när thee icke
foveras alf Chronorne Swerige och Frankerijke, och bindes sin
emilian medh wasse bandh och conditioner, ehunrwähl man
doch under warande alliancewärk nogsampt seer huru mycket
Österrijkes konster förmå. Ty under warande samme alliance
hafwer straxt Churfursten alf Trier och sedan Biskopen alf
Munster låtit sigh efter sluutet ifrå ratificationen afleeda, och
numeera förmärker man att Chur-Cölln, som samma alliance
i begynnelssen slutit och ratificerat hafw'er och i desse åhren
tillijka medh Chur-Maintz så ijfrigdt för Tyske freeden och
frijheeten arbetat, icke allenast genom dess Minister wid Keijsserl.
hofvet hafwer in diversum agerat, utan ock nu widh ofwanbemelte
alliances renovation föreslagit nye conditioner för
sin quota, som annat uthseende icke kan hafwa, än att han
söker att lossa sigh ifrån alliancen och eludera det bandh,
som till Romerske rijkzens rooligheet och Tyske freedens conservation
intenderat ähr. Denne Franckerijkes godhe correspondence
medh Swerige hafwer derföre i så måtto warit mycket
nyttigh, att hon hafwer stärkt bemelte Tyske Chur- och
Furstar uthi een godh intention till Romerske rijkzens och den
Westphalische freedens maintien, och hållit them så tillsammans,
att ehuruwälil så månges interessen i denne sammanbindning
hafwa icke stora tecken kunnat gifwra om wapnens
och defensionens krafft och eftertryck, der någon tung last
hade påkommit, lijkwähl hafwa Sveriges fijender uthi desse
tijder måst draga dherpå reflexion och the landh, som alf alliancen
participera, medh respect ansee och fast orörde låtit
liggia.
Dessförutan hafwrer sigh ock Frankerijke för det gemeene
bästa sålunda förklarat, att då det i sanningli besporde att
Hans Sal. Kongl. Maij:tt, fordom wrår allernådigste Konungh
och Herre, hafwer burit een sincer inclination för freedens
herskaffande, och Keijsaren icke allenast sielff freeden averserade,
utan giorde en sådan Kongl. Maij:tz åstundan otroligh
och freeden både Pohlen och Brandenburgh desslijkest osmakeligh,
hafwer Frankerijke icke allenast beteet sin wTänskap, låtandes
sin Ambassadeur i Pohlen med alfwar till freeden coo
12
-
178
1660.
perera, utan ock anwände all flijth att Pohlen, som nu war
temmeligen tillmökt och begynte hucka sigh under Österrijkes
discretion, måtte quavis ratione rätta sigh igen och separeras
ifrån huset Österrijke, på det att det husedt icke måtte medh
een så stark nation och Konungerijke till Europa fruchtan
och frijheetz kränckelsse framdeles förökas och corroboreras.
Hwilket emedan det icke skee kunde utan igenom freeden
medh Swerige, ty hafwer det der på så mycket flijtigare och
uprichtigare låtit arbeta.
Och som Keijssaren medh krijget opiniastrerade och wande
döfwe öron till freedz propositioner, och Frankerijke hade medh
Spanien freeden slutit, tå hafwer det för freedens befordran
widh Olive vigoureusare begynt att agera, således att Konungen
i Franckerijke hafwer emot Kongl. Maij:tz Legat widh det
hoffwet, Biörneklow, medh een skriffteligh och vigoureux declaration,
afl' Konungen sielff underskrifwin, förklarat icke allenast
Tyske Ständerne orimligen uthtyda instrumentum pacis
Germanicse, i dhet the fuller en kraftigh gvarantie afl publica;
pacis legibus bestå, men een eller någre den icke skylldige
wara att prestera, utan sådant röra och angå heela Romerske
rijket, men effter som medh een slijk interpretation gvarantien
och försäkringen afl Tyske freeden förwandlas i een chimére
och fåfengio; hwarföre hafwer Frankerijke på sin sijda samma
guarantie bättre extenderat och så uthtydt, att hwar och een,
som ther interesserar, på alla tillfälle skulle wara förplichtadt
densamme att prestera, förklarandes H. M:tt sielf rotunde,
att H. Mitt wore förplichtadt publicam Germania: pacem och
alle der uthi comprehenderade conditioner att maintenera.
Och emedan Konungen numeera, effter den medh Spanien treffade
freden, tryggeligare föll på detta att kasta tanckarne,
hafwandes H. Mitt icke allenast skrijfwit till åtskilliga afl'
Romex-ske rijkzens Förstår, förmanandes dem som i krijget interesserade
att affstå ifrån sine attentater, men dee andre att
instämma medh Franckerijke till Tyske freedens förswar, utan
ock medh een express till Wiennske hoffwet förmanat Keijssaren
till freedlige tanckar, brukandes ock effter förbemelte
freedh huusedt Spaniens cooperation att förmå honom der till
så mycket snarare, men anecterade ock derhoos hoot och undseijelsser,
att i fall Keijssaren och Brandenburg icke wille her
medh affstå och lenkia sigh till freeden, tå Konungen i Frankerijke
sådant icke annars kunne uptaga än för een contraven
-
Bilagor.
179
tion alf Tyske freeden, och derföre sin armee, som han till
den ände medh stoor omkostnadh inom sitt rijkes grentzer
uppehölt, så ock all annan hielp, som H. Mitt medh sitt rijke
kunde åstadh komma, wille Sweriges rijke hålla tillhanda; befallandes
tillijka sin Minister i Frankfurth, att dher likformigt
tala til Deputationen och elliest the allierade Chur- och Förstår
förmana, hwar medh sin qvota at hålla sigh deslijkes färdige,
på dhet om Keijsaren eller Brandenburg skulle the i confoederationen
comprehenderade landh anrora, man dhem medh
all macht och tilbörligen kunde emottaga. Dhenne Franckrijkes
declaration skiedde äfwen tå, när H. Sal. Kongl. Maijitt,
fordom wår allernådigste Konung, medh dödhen afskildes,
hwilkens frånfälle doch icke hafwer förandrat Konungens i
Franckrijke gode intention, uthan såsom Konunger och Furstar
ähro dödelige, så förklarade högbemelte Konung i Franckrijke,
att the interessen som stater förbinda skole wara odödelige
och han therföre sin gifne förklaring medh större ijfwer
änn någonsin förr wille werckställa, i fall Keijsaren och
Brandeburgh icke wille till fredhen låta sigh länckia.
Föruthan detta så hafwer ock dhen Fransöske Legaten här
widh Danske grentzen icke ringa ijfwer tesmoignerat för Swerige
och at befordra detta nu genom Gudz bijståndh till ända
brachte fredzwercket.
Swerige hafwer fuller sigh dhen förhoppning giordt, att
för dhen wänskap desse begge rijken uthi ett gemeent interesse
böre sammanknippas medh, kunna bekomma een anseende
summa penninger, att understödia the store uthgiffter, som
på Swerige denna tidhen medh afdanckningen och conservation
af milicen hafwer warit påbördat, såsom ock Kongl. Mitt
dher om förmedelst dess Legat Biörneklou hafwer låtet anhålla,
wijsandes huru ock Frankrijkes interesse dher i bestodh,
att Swerige icke desarmerades och stogo blott till dhe illwilliandes
discretion, men man hafwer ther widh denne tidh föreburit
allehanda excuser, nu medh RänteKammarens effter kriget
ledigheet, Konungens gifftermåhl, hofwetz store reesor
kring rijket, armeens afdanckning och Konungens broders för
handen warande gifftermåhl, hwilket alt hafwer fordrat och
änn fordrar så store depenser, att möijeligit icke är för denna
tidh Swerige medh penningar gratilicera.
Sålunda hafwer nu Franckrijke i nyligste tidh och sedan
Riksens Stender senast tillsammans wörö agerat, och så är
180
1660.
dhet beskaffat för denne tidk emellan Swerige och dhet rijket.
Man måste fuller bekienna att Frankerijke synes icke hafwa
warit för Swerige så brinnande som förr, och till äfwentyrs
kan man eij heller sedan dhen fredhen, som i S. Jean de Liitz
werckstält är, göra sigh så myckit store promisser och faste
tädan; lijkwäl och emedan samma impulsive orsaker icke nu
ähre, som tilförende warit hafwer, att gåå Swerige så effective
medh penninger tillhanda, enähr dhet gemeena interesset, som
rijken och stater, när the rätt föras, hwar andre förbinda, rätt
considereras, kan man ock till een godh deel Franckrijke uhrsächta
och förmoda att dhet likwäll uthi sine gamble maximer
warder förfahrandes, såsom ock H. M:tt warder dher på acht
gifwandes, att hwadh sorn fäderneslandetz wällferdh kan för
denne tidh och framdeles fordra, ther på hålles wakande ögon
och sigh tijderne och the innfallande coniuncturer betiener och
beqwemer.
Hwadh Engelandh anbelangar, så är dhet rijket fuller så
belägit och till sin heemstat så wäll som uthi gemeene wäsendet
beskaffat och bör af sådane maximer föras, att dhet medh
Swerige dhen säkraste wänskapen pläga kunde, emedan desse
twenne rijken så långt ifrån hwar andre situerade äro, att the
sällan hwar andre skada och reeta, men doch af dhen natur
på begge sijdor och ther hoos liggande grannar, att the hwar
andre mykit gagna kunde. Ähr ock intet twifwel att om Konungen
och dhe, som warda ther sittiandes widh rooret, wilia
eller kunna sana consilia fatta, dhet rijket ju warder sigh till
Sweriges wänskap länckiandes. Men så hafwer dhen nationen
nu så lenge medh inbördes oroo warit turberat att, såsom skee
plägar i innerlig oenigheet, dher hemma som offtast hafwer
städt i oreeda och dher medh måst uthlendske staatssaker
förgiäta; ja huru stor macht dhet rijket elliest hafwer, så är
dhet lijkwäll kommit genom sin innerlige oroo een tidh bortåth
i ringa respect, så att ganska fåå uthlendske hafwa weetat
hwem ther medh säkerheet förestodh regementet eller medh
hwem man skulle ther tractera, och fördenskull på lychtenne
liten reflexion dher på kunnat göra uthi saker, som dhet gemeena
wäsendet toucherade. Dheras innerlige een gångh opwuxne
owäsende hafwer ock gifwit uthlendskt folck lägenheet
dheras consilier att confundera och corrumpera, att fast någre
äro fundne wordne, som hafwa hafft för dhet gemeena bästa
Bilagor.
181
helsosamma tanckar, så hafwa the doch för andras corruption
icke något gott kunnat åstadh komma.
Nu ähr sedermehra genom Gudz underlige disposition Konungen
åther medh stoor frögd i landet innkommen, dher till
för liten tidh ringa apparence synter ähr. Och hafwer dhen
Högste i dhet exemplet så wäll som andre rijken för denna
tidh wijst, att Konungar, som genom honom regera, äro ock
under hans protection och omsorgh, så at dheras saak, ehuru
hon anfechtas och synes under tidhen bestå i desperate grader,
lijkwäll genom Gudz macht, fast emoot menneskligit förnufft,
oprättes och bestädies.
Så emedan widh denne Konungs restitution månge Potentater
och Konunger förorsakade wordne ähre att tesmoignera
emoot honom sin glädie och gratulation, så hafwer ock Kongl.
Maij:tt, wår allernådigste Konung och Herre, förmedelst sin i
Engelandh Abgesanter, Frisendorff, det samma göra låtet, repeterandes
iemwäll dhen gamble wenskap, som begge rijkerue
och dess förrige Konunger hafwa medh största nytta och frucht
emellan sigh plägat, tilbiudandes H. M:tt i exempel af dess
antecessorer så mykit krafftigare dhen här effter att cultivera,
som H. M:tt nu öfwer högbemelte Konungz revocation sigh
innerligen frögdar; hwarpå ock mehrhögbemelte Konung af
Engelandh hafwer medh alle Kongl, expressioner testificerat
sin inclination och wänskap emoot dhet gemeene Evangeliske
wäsendet, så att, så wijda man ännu kan fatta af hans affairer,
warder han sigh förmodeligen porterandes till sin staatz
och dess medh uthlendske nationer rätta interesse, gifwandes
altså Swerige godh förhoppningh om all trogen wänskap och
correspondence. Hwadh här uthi wijdare kan eller bör förrettas,
dhet warder K. M:tt fuller wändandes ögonen opå, och
dhet, som för Rijksens bästa kan nyttigt skattas, i noga acht
tagandes.
Uthi hwadh terminis och tilståndh Sweriges rijke består
medh Tzaren af Moschou, der om hafwa Rijksens Ständer af
förrige relationer hördt och elliest till äfwentyrs af andre ohrter
informerade ähro. Dhet blifwer snart tu åhr sedan Sahl.
Kongl. M:tz Legater hafwa medh honom slutet try åhrs stilleståndh,
af hwilken tidh twå deelerne fast törflutne ähro, så
att effter något mehr änn ett åhrs förlopp, om han ingen större
inclination här effter änn här till betygar till fredhen, man
icke annat änn krigh och wapnskiffte åther tädan måste för
-
182
1660.
moda. Ty ehuru then nationen hafwer offta medh een hoop
contestationer framkommit, hwilket ock nu nyligen förmedelst
bref skiedt ähr, så är doch litet eller intet i effecten dher på
fölgdt, och måste man billigt stå an, hwadh dhen listige och
arge nationen står at troo, till dess een synligare realiteet här
elfter i fredznegocio warder sigh teendes. Troligen är dhet,
at såsom nu een tidh långh een omätelig ambition hafwer bestijgit
Storförsterne af Moschou, hwilken ock denne regerande
Storförste hafwer iemwäll förmådt, när Sal. Kgl. Maij:tt i dhet
Pohlske kriget inweefwat war, att uthan någon rättin ätigh orsaak
oförmodeligen infalla på Kgl. M:tz och Sweriges rijkes
landh och provincier, Finn-, Est-, Lif- och Ingermanlandh,
dhem medh grufwelige mordh, brandh och tyrannij at förhärla,
hafwandes ock dhen successen uthi Sweriges swåre tidh, tå
Kgl. Maij:tt medh så månge fiender belädes, att occupera någre
ohrter, bemelte Storfurste ock wddh sådane maximer till
äfwentyrs will förblifwa och, såsom han tilförende hafwer sin
macht till the store hafwen i weridén, mare Caspicum och
Wästersiön widh Archangel, uthsträckt, han ock medh sådan
ambition omgår att nästa sigh desslikest widh Östersiön, icke
igengifwandes dhe ohrter, sorn han medh wåldh och högsta
orätt hafwer sigh bemächtigat, mindre tänckia på någon satisfaction
för tilfogat tort och skada. Ja, om man skall noga
öfwerwäga hans comportemente, så seer dhet så uth, lijka som
skulle han till fredh medh Swerige föga lust hafwa. Ty huruwäll
han offta samman kommen är och låtet esclatera för weridén
som wörö han mächta till fredh benägen, lijkwäl hafwer
han medh een och annan tergiversation esloignerat sigh ifrån
raisonable conditioner, ja offta, att undwijka congresser, undwijkit
och declinerat the bestembde och bewilliade tractatz
platzer, föreslåendes och emottagandes nye inkastade åter fåfenge
beswär, protestationer och ceremonier att dröija tidhen,
och tå man skulle synas komma at angripa wercket, tå åther
skiltz åth, uthan något at förrätta. Och huruwäl stilleståndz
fördraget är slutet under begge principalers ratification, så
hafwer Storfursten det samma ännu icke welat ratificera, oachtande
at K. M:tz ratification lenge hafwer warit tilhanda och
dess Gesandter buden att emoottagas. Det är ock uthi pacterne
bewiliat att een GrentzeCommission skulle hållas, hwareffter
grentzerne under warande stilleståndh, att undfly missförståndh,
skulle rättas. Så ehuruwäl K. M:tt sine Commissa
-
Bilagor.
183
ider tilhanda hafft hafwer, lijkwäll hafwer man icke kunnat
till dato wederdeelen förmå, att han effter pacterne skulle sigh
skicka och conformera; uthan dess föruthan hampa och lijn
sampt andre uthur Rysslandh och Littowen kommande wahrur
hafwer han hemmat och commercierne studzat, Kongl. M:tz och
fäderneslandzens undersåthare till stor skada.
Och fast han så obenägen sigh skickar och anlåter, så
drager han lijkwäl icke sky att w-ältra skullen på Swerige och
tesmoiguera all disaffection, warandes ock dhe Ryske Gesandterne
så ifrån congressen och Swenske Legaterne seenast skilde,
at ringa hopp lembnadt är till willig igenkompst, mindre någon
fredztractat. Man hafwer ock nyligen spordt, att han lönligen
skall öfwer Archangel hafwa een Envoyé till Danmarck
afsendt, twifwelsuthan at styrckia dhet lijket i ondsko och
något negociera, som Kgl. M:tt och fäderneslandet kan wara
skadeligit, så att man af alt thetta ringa apparence till fredzdisposition
uthsee kan, uthan fast mehra tro att tädan icke
annars änn krigzflam står att befahra. huruwäll K. M:tt, icke
wiliandes i något manquera, som kan till fredens restitution
föra, hafwer icke allenast twenne Legater dher stedze tilhanda.
uthan ock nu i wercket RikzRådet och Gouverneuren öfwer
Estlandh tilbaka att affärda, att wara tilhanda om någon
occasion til fredens befordring will sigh öpna och framtee.
Konungariket Pohlen bäfwer fuller effter dhen senaste
uthi Olive slutne fredhen bekommit lägenheet at draga sin
macht tilhopa och resistera denne nu mehra medh Swerige
gemeene fiende, berättas desslijkes att hafwa reda hafft dhen
lycka at hafwa slagit dhen Ryska Generalen Gowanskij uthur
feldtet och honom inn i Rysslandh förfölgdt, men så besitter
Ryssen lijkwäl änn festningerne, och omskiönt Pohlen skulle
samma fiende medh sin macht hindra att icke rådhrum willnes
offenteligen öfwerträda the medh Swerige oprättade stilleståndz
fördragh, så resterar doch af samma wapnehwilo icke
så långh tidh, och till at befara står dhet, om Pohlen faller
Moschou förskräckelig, som dhen nationen gemeenligen och
ögonskenligen sitt mood mäter af moot- och medgången, att
tå letteligen een fredh måtte der emellan förorsakas, och så
Ryssen effter wapnehwilans ände falla Swerige medh heela sin
macht så mykit swårare. Ty hwadh fredztractaten emellan
Pohlen och Moschou anbelangar, så lärer Keijsaren till dess
befodran alt contribuera dhet som han kommer åth, att en
-
184
1660.
gagera Moschowitens så mykit större macht på Swerige. Ty
huset Österrijke, som icke lärer esgarera af sin gambla wäg,
syfftandes till ett absolut regemente i Tysklandh, till dess friheets
och the Protesterandes undergångh, hafwer nu lenge
pröfwat att Swerige fast dhet eendesta rijket ähr, som medh
macht och modh hafwer dess dessein i krigh och fredztractater
traverserat, och förthenskull gerna tijt uth machinera skall,
att Sweriges macht må annorstädes occuperas och uthmattas,
på dhet det opsåth, som Österrijke i Tysklandh hafwer, måtte
uthan offension och hinder kunna werckstellas.
Att sådane machinationer föras, är intet twifwel, ty huruwäl
kriget och wapnen ophöra, så cessera doch icke consilierne,
och fördenskull wånder man icke obilligt sinnen derpå, att
kunna opwexande fahror i begynnelsen förekomma.
Föruthan detta så är at betenckia, att om Pohlen kan
victorisera öfwer Ryssen, dhet tå till äfwentyrs kan sigh åter
till sin förre staatz erhållande förhielpa och dher medh förmå
Ryssen till fredztanckar, them Pohlen tå warder wisserligen
emoottagandes som dhet rijke, hwilket nu medh freden bäst
är betient, så lärer tå först Ryssen blifwa capable på Swerige
sin macht at kasta; men dher sådant icke skeer i Pohlen,
hwilket ock ännu swårt synes, och Pohlen, som genom desse
åhrs krigh så af månge och stareke fiender som allierades
krigznmchter är temmeligen tillmöökt och uthmattat, måtte
lör nödh skull och Moschowitens påträngiande macht änn wijdare
sökia Österrijkes hielp, så att dhet på dhen mäste bestå,
helst när nu regerande Konungh kunde afgå och hädan skilias,
tå är att befara att Österrijke warder sigh i Pohlen så
nästandes, att ingen tingh mehra nogh krafftig är dhet tädan
att skilia; och hwadh tå för fahra öfwer Swerige och dess
provincier, så ock commercier och friheet i Östersiön hängiandes
worde, när Österrijke är herre i Pohlen och medh sin
stora macht härskar widh detta haiwet, dhet kan hwar och
een förnufltig fatta; fördenskull wörö fuller dhet bästa medlet
lör Swerige, att emedan Swerige och Pohlen hafwa för denne
tidh een commun fiende, Moschou, och hafwa desslijkest orsaak
at befara Österrijkes consilier, tå Swerige sine consilier
och actioner tijt lempar, att Pohlen måtte stå oprätt.
Man kan ännu icke så wist judicera om tilkommande
tingh, men lijkt är det, att dhe stoore Keijsarens apparater
emoot Turcken äro een spegelfechtning, att dher igenom för
-
Bilagor.
185
må Tyske Ständerne till Turckenskatt och fåå locera sine
troupper i theras landh, men re vera reflectera på sådant
Pohlniskt werck och att insidiera och syffta på ett sådant
welde framdeles, som det kan göra sig hopp om i Pohlen, om
thet medh samma rijke står i allience och förmår ther stabiliera
sine consilier. Ty så lenge denne Pohlske Konung lefwer,
finnes till äfwentyrs lägenheet, så igenom Drottningen i
Pohlen, som Franckrijke, sådane anslagh at förekomma, men
ther han skulle afgå och rijket komma till interregnum, wörö
dhet befarandes at dhet icke widare blefwe sigh sielft mächtigt,
mindre capabelt Österrijkes consilier at hämpna, förthenskull
pålägger sielfwa nöden Swerige at wända till sådane desseiner
ögonen, och medan tidh är tillsee att fäderneslandet
icke framdeeles må der af taga ofärdh och skada.
Widh alle sådane consilier och förehafwande kan man af
alle inkommande informationer och breff ögonskeenligen märckia
och aftaga, at wäre illwilliande reflectera på wårt tilstånd
här hemma. The weeta wäll hwadh stööt Rijket hafwer bekommit
igenom den store och dhem förskräckelige hieltens,
K. Carl Gustaffs afgångh. Wapnen, som Rijket hafwa nu i
månge åhr förwärfwat lioos dhem och omliggiande nationer
stoor authoriteet, förmehna the skola spelas Swerige uthur
händeren medh denne universelle freden och altså sättias uthan
all consideration; the hoppas ock att det krigzfolck, som kan
wara behållit, faller Rijket medh tidhen swårare änn armeers
underhåldh uthi krigh. Dessföruthan judicera the Sweriges
heemstaat och kraffter genom så swåre krigh wara temmeligen
till manskap och medell medtagne; dhem är ock bekandt,
att Hans Sahl. Maij:tt hafwer wedh sin afgång lempnat Regementet
under een ung och änn omyndig Son, hwilkens Regemente
genom andre måste föras och föreståås; the weeta ock
fuller at här till förde Regeringh hafwer warit och är allenast
provisional, at consilierne, tanckarne och upsåthen i landet,
ehuru the wilia synas syffta till ett måhl, nembligen Kongl.
M:tz unge åhr till säkerheet och fäderneslandet till welferdh,
så wörö the likwäll emellan sigh ännu icke aldeles de modo
eense, hoppandes altså widh denne Rikzdagh någon oreeda i
rådhslagen och Regieringen, hwilke the sig kunna till dheras
proposita betiäna. Ty om här hemma skulle innfalla någon
oeenigheet och willewalla, wörö sedan wäre fiender lätt den
samme att fomentera, såsom the Påfweske uthan all twifwel
186
1660.
medk ett oell annat deeras instrument sökia, och så uthan
stor omkostnat och macht eliminera Swerige ifrån dess förnähme
och herlige provincier, som thet hafwer under så tappre
Konunger och Capitener på andre och denne sijdan om haffwet
tijdh eflter tijdh förwerfwat, och tå bekomma lägenheet,
som the lenge hafwa hootat medh, och nu förmode att redigera
åther the Swenske till sine gamble klippor och bergzskrefwor.
Uppå sådanne wäre heemsaker liustra och lura wisserligen
Pujksens illwilliande, så att den seenheet och drögzmåhl
Österrijke och Brandeborg här till hafwer wijst till evacuationen
af the i kriget intagne platzer, som nu efter pacterne
borde wara qvitterade; dheras controversier, som the
deels sigh förbehålla i Tysklandh, deels oppfinna och genom
andre fomentera låta, synes syffta dijt uth, att tidhen må dröijas
och winnås, the nyttia landet för sin soldatesca och i medier
tidh förmärckia medh hwadh lörtroligheet Sweriges Ständer
i sådan coniunctur medh hwar andra i detta Mothe kunna
omgåås och huru Rikzdagen kan termineras, på det om här
hemma oreeda upwuxe, the måtte hafwa sigh förbehållen pretext
at anfalla Sweriges provincier uthan möda och mootståndh.
Sammaledes är det icke uthan consideration och åtenckiande
at Konungen i Danmark iemwäll effter freden och tå
the Swenske hafwa evacuerat fästningerne i hans landh och
öijar, afdanckat eller på denna sidan öfwerdragit sin soldatesca,
och tå Danmarck elliest ingen fiende hafwer, doch likwäl wärfwar
och undfår krigzfolck, hållandes sig i fast bettre postur
til krigs i freden änn under warande krigh. Sådant gifwer
något efftertänckiande och, dhet Gudh medh nåde afwände
(hwilket man ock icke uthan horrore bör eller kan nämbna),
att Riksens Ständer skulle emellan sigh icke sammanstämma,
uthan medh onödig och widrig contention gifwa dem illwilliande
opsååt, tidh och tilfälle; uthi hwadh tahra skulle tå the nye
förwerfwade provincier råka, som ännu deels icke hafwa kunnat
kierleken emoot Swerige låta rootas och fästas, icke heller
deponera sin förre Öfwerheets åminnelse, helst der the för närwarande
tidz tilståndh måste stoor tyngd och beswär under
det nya Regementet lijda; huru skulle fuller sådane undersåtare,
så wäll the som boo i städerne, så som ock the som
landet besittia, wara till modz, och medh hwadh benägenheet
skulle the emoottaga Sweriges fiender, ther the anfölle, om
Bilagor.
187
publica consilia här ifrån hoffwet och hufwudet icke medh
eenigheet och eftertryck kunde föras och fortsättias. Provincierne
äro ock medh någre regementer belagde, som desslijkest
icke töre wara i alt tilfredz, och huruwäll man sigh gior om
them den bäste förhoppning, så considereras likwäll billigt at
dhe äro fremmande.
Hwarföre och emedan på denne Rikzdag fäderneslandetz
antingen wälferd eller obeståndh hänger och verserar, och
H. K. M:tt, wår allernådigste Herre och Konung, sådant betrachtandes
hafwer för gott funnit närwarande Riksens Ständer
at förskrifwa och sammankalla, ty hugnar sigh högstbemelte
Kongl. Maij:tt, så ock Riksens Ständer, dess trogne undersåtare,
nådigst betackar för den skyldige troo- och hörsamheet
the betyga, icke allenast sigh underdånigst at inställa,
tesmoignerandes dermedh den medfödde underdånigste beständige
devotion dhe bära emoot theras Konung och den omsorg
dhe draga för Riksens wälferdh, uthan ock i een så wichtig
punct, som reeda proponerat, öfwerlagd och beswarat ähr, sigh
så eenigt uthlåta, görandes dher medh widh närwarande Rikzdag
een så helsosam begynnelse, at man iemwäll om alt det
öfriga genom Gudz bijståndh kan ett wist hopp fatta.
Hans Kongl. Maij:tt, som fuller i sine omyndige åhr änn
stadder är, lijkwäll af Gudh försedder medh så wijse sine och
Riksens Rädh och höge Embetzmän, hwilke för Rijksens wälferdh
medh flijt och trooheet, uthan förtrutenheet och tröttheet
waka och arbeta, lefwer fullkombligen i den förhoppning,
at ther Riksens Ständer, dess trogne undersåthare, sigh föresättia
Kongl. Maij:tz och Riksens säkerheet och wälferdh, och
deriempte medh hwar andre omgåås såsom lemmar i een kropp
och siömänn i ett skiep, medh raison och skahl, förtroligen
och wenligen, och medh desse snören pröfwa dheras rådhslagh
och syffta alle till ett så hälsosampt måhl, tå alt wäll skall
aflöpa och lyckeligen uthslå.
Ty när publicum consilium, Regering och hwad der af
dependerar, ähr hemma rätt fattat, som medh eftertryck kan
werckställas, och man icke försummar then avantage, som
förekommer i det gemena bästa, i anseende af omkringliggiande
nationer, grannar och wänner, så är Swerige capabelt at stå
på sigh sielfft och icke behöfwer sine illwilliande at fruchta,
warandes ännu genom Gudz biståndh medh rådh och förfarit
manskap, medh höge och nedrige officerare, medh wärn, macht
och allehanda nödtorft så försedt, at det wäll kan och förstår
onde stemplinger at förebyggia och uppenbahr wåldh medh
wåldh förmår at styra.
Detta är allenast lijka som begynnelsen och ändan på
Riksens lycksaligheet,! at man i denne Rikzdagh förer helsosamma
och skiähge consilier, och at för all ting Ständerne
medh inbördes eenigheet och kierligheet, höfligheet och gott
förtroende hwar andra mötha och undfå. Och såsom H. M:tt,
wår allernådigste Herre och Konung, till dhem som nu hijt
kompne äro at deliberera och rådslå om the saker, som antingen
reeda proponerade äro eller änn widare blifwa communicerade,
det nådigste förtroende drager, att the sigh medh
all moderation acquitterandes och förhållandes warde; så förhoppas
ock H. K. M:tt, at the sin rådh näst Gtidz nampns
ähra beqwämma till närwarande tidh och Kongl. Maij:tz sampt
fäderneslandets säkerheet och wälferdh nu och framdeles. Och
är detta, som H. K. M:tt hafwer för gott funnit Riksens Ständer,
dess trogne undersåthare, prseliminariter nådigst at förestella
låta, på dhet the, fattandes någorlunda affairernes beskaffenheet
så af heemstaten som af omliggiande grannar, måge
sigh så mykit bettre, när dhem här effter det öfriga proponerat
blifwer, i wercket finna och dheras betänckiande dher till
adaptera.
H. K. M:tt önskar dhem i det öfriga af Gudz gudommeliga
mildheet wälsignelse till dheras wälmeente rådhslag i detta
stora Riksens Mothe, och i det öfriga förblifwer H. K. M:tt
Riksens Ständer, dess trogne undersåthare, sampt- och synnerligen
medh all Kongl, ynnest och nåde bewågen.
Edward Ehrensteen.
Bilagor.
189
Bil. C.1)
Adelns första projekt till påminnelser vid förslaget till
Beg ering sform.
Effter såssom samptlige Sweriges Ridderskap och Adel
uthi sit underdånige betänkiande, ingifwit til den Kongl. Regeringen
angående Regementsformen uthi Hans Kongl. Maij:ts
minorennitet, der ibland annat mentionera om någre nödige påminnelser,
som the begärte at giöra widh sielfwe formens inrättande,
och altså betrachta wij icke mindre Hans Kongl.
Maij:ts wår allernådigeste Konungz högheet och hans sampt
fäderneslandzens säkerheet, uthan jembwäl ock hwart och eens
Ståndz i gemeen, så wäl som hwars och eens i synnerheet
wähl- och obestånd wara til förwänta; ty hafwa ock samptlige
Sweriges Ridderskap och Adel, så i anseende af alt sådant,
som eenkannerlig widh dette tilfälle besinnat framfarne tiders
förlopp och the emergentier, som inn- eller uthrijkes tildragne
åhre, hwilke betiäne them til itt märkeligit effterdömme, medh
så myckit större flijt, achtsamheet och försichtigheet at öfwerläggia
the stycken, som til Regementets rättrådige och beständige
styrelse tarfwas, som al dheras wälfärdh, frij- och
tryggheet theropå hänger. Hugne sig först och frembst, och
såssom af itt fast kännemärke til all godh framgång och omsider
itt önskeligit uthslag, at Stenderne så eendrächteligen
hafwa stembt öfwer eens om sielfwe Regeringen. Onske som
the ock förmode, at alt hwadh dherwidh hänger medh jembnlijk
samia kan främias och i sin tidh beslutas. Eenkannerligen
begäre på dedh ödmiukeligeste at Hennes Maij:tt och den
samptlige Kongl. Regeringen icke til onda förmärkie hwadh
som the til ded algemene bästa och inbördes säkerheet af
dheras Ståndz frijheet och itt wälmeent upsååt i underdånigheet
hafwa til högbemelte Proposition funnit tienligit at beswara
och dherbredewidh föredraga.
Såssom nu grundwahlen til ded Regemente, som uthi Hans
Kongl. Maij:tts wår allernådigeste Konungs omyndige åhr föh
')
(Prot. sid. 38.) Detta ursprungliga projekt är försedt med några
marginalanteckningar och öfverstrykningar, men dessa ändringsförslag
hafva icke ansetts behöfva anmärkas.
190 1660.
ras skal, må wara lagder uthi den författade Regeringsformen,
som anno 1634 opå Richsdagen här i Stockholm, uthi Hans
Sahl. Kongl. Maij:ts Konung Gustaf Adolphs den Andres och
Stoores glorwiirdigst i åminnelses begrafning, samptlige Stenderne
blef communicerad och publicerad; dheropå itt gott och
nyttigt prooff är skiedt under Hennes Maij:tts Drotning Christin®
minorennitet; altså hafwe wij den oss företagit och igenomläsit,
och dherwidh funnit nödigt någre momenta til beröra,
som effter den anledning af den Kongl. Regeringens oss
öfwergifne project förnembligast angå Hans Kongl. Maij:tt och
Regementzens styrelse uthi dess omyndige åhr, Regeringspersohnerne
sielfwe, Richsens Rådh, så ock Stenderne i gemeen;
och sidst bijfoge någre eenskylte beswär som dette Ståndet in
particulari eller någre persohner kunne tryckia.
1) Först Hans Kongl. Maij:tt hwadh widhkommer, så hegare
samptlige Ridderskapet och Adelen, at the persohner,
som til Hans Maij:tts education och hoff adhiberes och hans
persohn närmast opwachta skole, måge wara infödde Swenske;
i synnerheet finne nödigt at een Richsens Rådh och infödd
Swensk herre motte Hans Kongl. Maij:tt föreställas i qualitet
af Gouverneur; sedan the andre hwar effter sit wilkohr; på
ded man må wara om sådan art af folk försäkrat, af hwilkes
impressioner Hans Maij:tt må upfödas, Riket och undersåtherne
til fromma.
2) Sedhan och emedan den Kongl. Regeringen nu består
af Hennes Kongl. Maij:tt Richsens Enchiedrotning medh the
femb persohner, som the femb högste Embeten bekläde, således
alle sex tilsammans nu een, wår Konung och Herre, uthi
sine omyndige åhr representere, så begäre wij at dheres wahl
nu och frambdeles inn til Hans Kongl. Maij:tts myndige åhr
må skie medh Stendernes communication och antagne betänkiande,
såssom ock altidh blifwa håldne uthi sin tilbörlige respect
och myndigheet, både uthi Hans Kongl. Maij:ts minorennitet
och medan the den Kongl. Regeringen wärkeligen förträde,
som elliest sedan Hans Kongl. Maij:tt genom Gudz nåde
widh sine myndige åhr sielf warder Regementet antagandes,
conservera them uthi sin tilbörlige heder och wiirdning, så at
fremmande Furstar eller dheres Afgesandter, kommandes hijt
inn i Rijket, icke måge för the femb högste Embeten taga sit
förträde, Riket och desse Embeten til neesa. Här under icke
bör förstås Hans Furstl. Durchl. Hertig Adolphs persohn, uthan
Bilagor.
191
hermedh per expression Hans Furstl. Durchlrt, såssom Hans
Kongl. Maij:ts wår allernådigste Konungs Herr Faderbroder,
förbehålles hans wahnlige rum och ställe. Såge helst at desse
5 högste Embeten altidh residerade här i Stockholm, och när
någon af them anten råkar uthi oförmodelig siukdomb sig absentera
eller ock genom Gudz försyn må wandra all werldennes
wägen igenom itt dödeligit frånfälle, at då den äldste, som
i ded Collegio sitter, må föhra directoriumet och med the andre
förrätta sakerne i Collegio, så länge Prseses är siuk eller
borta, eller ock på all oförmodelig dödelig hendelse til näste
Richsdag, på hwilken den dödes afgång tillika med förslag af
den Kongl. Regeringen och Richsens Rådh på någon annan
successorem i ded vacerande Regeringsstället må communiceras
medh samptlige Richsens Stender. Här bredewidh och
ehuru wij annorledes icke wele förmoda, änn at ju alle the,
som den Kongl. Regeringen bekläde, ähre eens til sinnes, hafwandes
alle itt ögnefäste inn opå Hans Kongl. Maij:tts wår
allernådigeste unge Konungs nytta, rätt och säkerheet, erhålle
Richsens Rådh widh sin tilbörlige heder och myndigheet, så
ock conservere samptlige Richsens Stender widh dheres rätt,
frijheet och privilegier; icke dess mindre, när wij besinne menniskeligit
tilståndh, art och wilkohr, hwilke alle ähre underkastade,
sampt den infödde begiärligheeten at draga sigh mehr
och mehr upp, och fortsättia sin och dhe sines lycka och framsteeg
så myckit giörligit kan wara, förelöpa ibland the klokeste
i weridén sådane interesses, som offta ded algemene bästa
förwirra, ja ock studza; fördenskuldh på ded Regeringens authoritet
eij må öfwer lag sig sträckia til förhöij- eller förminskning,
uthan af Richsens Råd och samptlige Richsens Stender
hållas i sin wiirdning, och regementssakerne altidh wara i sin
rätte obehindrade gång; ty bör man all befahrade oheel förmedelst
mogne rådh och betingande i tidh förekomma och sig
emot alle oförmodelige hendelser bewahra. Wele altså den
Kongl. Regeringen wij tienst- och ödmiukeligen föredraga effterfölliande
casus, som oss tyckias regementsbördan märkeligen
kunna understödia, så ock förknippa alle undersåthares
sinnen medh Offwerheeten och dem som å dess wägnar hafwa
til biuda och befalla. Man sätter fuller ded gerna för itt fast
principio at desse orden införas: at den Kongl. Regeringen
warder alting, som är af importance, styrandes och regerandes
medh Richsens Rådz råde, och dheruthinnan anten inn
192
1660.
om Regeringen sielf, eller ock iblandk Rådet, förfahrandes effter
pluralitatem votorum, så kunde likwäl hända sig, at utki
någre ehrender Regeringen under sig sielfwe blefwe skilliachtige,
och som man weet plägar skie, offta een kan hafwa goda
och fullwichtige skahl, men dogk moste af numero votorum
öfwerstemmas, hwarföre dher ock sådant ibland den Kongl. Regeringen
kunde hända, och een af them vore, som i een saak
til Hans Kongl. Maij:ts och fäderneslandzens gagn och säkerheet
wiste til förebringa så stoore och gode skähl, hwilke han
funne så krafftige, at han i sit samvete icke kunde af andre
motiver öfwertalas; tycker Ridderskapet och Adelen icke ogiörligit
at den samme, een eller flere, som genom pluralitatem votorum
i den Kongl. Regeringen moste wijka, medh rätta borde
hafwa fogh at provocera til samptlige Rådet, och hwadh då
the eenhälleligen och per plura slöthe, ded skulle wara fast
och ratum. Nu motte ded sig ock tildraga, at den Kongl.
Regeringen wore sins emellan eense uthi een saak, som the
icke funne nödig at communiceras medh Rådet, och Richsens
Rådh sådant förnimmandes dogk befunne saaken af een eller
annan consideration efftertänkelig; på hvilket fall Ridderskapet
och Adelen hegare at den älste af Richsens Rådh, som
näste rummet effter ordningen besitter effter them 5 högste
Embeten och är tilstädes, må kalla tilsammans Rådet, föreställa
sakzens wichtigheet medh dher til hörige skähl, och så endtlig,
effter vota af Regeringen och Richsens Rådh tilhopa, den decidera
och sluta, oachtadt hwadh tilförende dheruthinnan tilgiordt
wore. Såssom nu elliest Regeringsformen innehåller at
Collegierne åhrligen böre göra räkenskap sig emellan; altså
pröfwe wij sådant icke allenast nyttigt, uthan emedan dette
sällan eller ock aldeles icke må wara practiserat wordet, at
då ded käreffter må ställas i wärket, uthi närwahru af samptlige
Richsens Rådh. Hwarwidh Stenderne hafwa til betänkia,
hurulunda the skulle försäkras, dher Richsens Regering och
Rådh eendrächteligen giorde itt, droge all myndigheet til sig
och the sine, Stenderne oåthsporde och ohörde. Slikt at hämma,
wore dheres oförgripelige betänkiande, at såssom sagt är
åhrligen giordes räkenskap af Collegierne på sätt och wijs,
som Regeringsformen derom ordnar; och dherhoos hvart tridie
åhr förschrifwes een Richsdagh, jiå hvilken icke allenast
skulle skie een noga information för Stenderne hwadh af Richsens
Regering och Rådh i förledne åhren wore passerat och
Bilagor.
193
slutidt, uthan jembwäl ock icke låthe sig fremmande förekomma,
at Richsens Stender af sin uhråldrige frijheet och
wählhärbrachte rättigheet något kunde hafwa skäligen och
effter lag til påminna, som the antaga moste.
3) Til Richsens Rådz tilbörlige heder och myndigheet
skattas ock ded wara, at den Kongl. Regeringen dhertil ingen
må taga uthan samptlige Richsens Rådz råde, weetskap och
wahl, när något ställe vacerer och tarfven så fodrar. Här
widh wij ock gerna påminne och begäre, at den Kongl. Regeringen
medh Richsens Rådh behagade til öfwerläggia Richsens
nödhtorifter och dereffter proportionera itt wist tahl, uthöfwer
hwilket Richsens Rådz embeten icke skulle komma.
Hwar widh dette förnembligast bör observeras, at utaf een
schlächt, som på Riddarhuset föhrer itt votum, inthet mehr
änn trenne til dedh högste måge tagas i Rådet. Icke bör
medh skiähl een fader dher sittia medh tvenne solmer, eij
eller mehr änn twenne bröder tillika; såssom ock at i sielfwe
Regeringen icke wil skicka sig mehra wara änn een af een
schlächt; i like motte icke mehr änn twenne bröder uthi itt
Collegio tilsammans.
4) Begäre desslikest samptlige Ridderskap och Adel flijtoch
ödmiukeligen, at så i Richsens Rådz wälliande som andre
embetens uthdeelande så i civil som militairische tienster, ded
the uthan anseende til classerne eller familierne måge effter
persohnernes qualiteter och förtienster blifwa ihugkombne, så
at persohnen må jembkas effter embetet och icke embetet sökia
persohnen, på ded at ähra och dygd må wara uthi sit
rätta värde och alle dereffter sträfva, sampt the, som niutha
eenehanda privilegier, i deeres krafft participera utaf sielfwe
fruchten. Item at the, som i sine tienster sittie, icke måge
remo veras uthan skähl och laga domb; jembwäl ock dher någre
qualificerade finnas, eij eller slutas ifrån framsteegh. Eenkannerlig
begäre the at infödde Svenske af Adel motte employeras
til affaires d’estat i Cantzliedt och widh residentierne;
såssom ock the Swenske regementerne besättias medh Swenske
Officerare, så mycket som giörligit är, uthan prsejuditz af the
fremmande, som qualificerade äre och kunna allaredo dherunder
giort sig meriterade.
5) Widh dette tilfälle ihugkommer desslikest Ridderskapet
och Adelen huruledes på någon tidh chargerne af RichsTygmestare,
RichsStalmestare, RichsJägemestare, Prsesidentskaper
13
194
1660.
på the ohrter, som icke Richsens Rådh äre Assessores; GeneralGouverneurs
och Generalcharger; item ÖfwerCammarherre,
ÖfwerMarskalk, Öfwerste af guardie, ÖfwerPostmestare hafva
dragits under Richsens Rådh allena, ther the likwäl tilförende
mäst altidh äre beklädde wordne af Ridderskapet och Adelen
uthom Rådet. Begäre at the så i desse som andre civil- och
militairische tienster icke måge blifwa uthslutne; i synnerheet
at Generalcharger lembnas dem uthom Rådet, föruthan Feldtmarskalk,
så at när een igenom laga kallelse worde uphögder
til dignitatem senatoriam, han då motte Generalchargen qvittera.
Skulle ock ded gemene bästa wara nyttigt, at een Richsens
Rådh icke förträdde öfwer een charge föruthan Richsens
Rådz embete; dherom wij ock anmode at så motte skie och
hållas, såssom ock icke heller någon annan Adelsman mehra
bör hafwa änn twenne tienster til ded högste, som kunna wara
compatible medh hwar andre, af hwilke han hafwer sin särskilte
upbördh.
6) Supplicere, at dher någon af them för hwariehanda orsak,
motgång eller förtryck, funne gott sin lycka boos andre
potentater och republiquer at försökia, at honom slikt motte
förunnas uthan intrång på hans godz, hustru, barn eller folck,
hwilke Adelige privilegier, rätt och rättigheeter som andre
Ridders- och Adelsmän i Riket obehindrade niutha motte; allenast
bör een sådan tienst icke extenderes til Kongl. Maij:ts
och Cronans wärkelige fiender. Så at ingen Ridders- eller
Adelsman må fördrista sig at tiena emot sin Konung och fädernesland]!
uthan förlust af godz och ägendomb, som lag förmår.
Skulle ock någor falla ifrån wår gudztienst och sanne
religion, skal sammaledes wara underkastadt the sträf, som
Örebro recess så wäl som 1655 åhrs Religionsstadga innehålle.
7) Om Justitiewäsendet är myckit at påminna, som här
inthet kan införas, fördenskuldh begäres at den Kongl. Regeringen
behagade at deputera någre wisse persohner af hwart
Ståndet, som trädde tilsammans ju förr ju heller, at öfwerläggia
hwadh dheruthi wore högnödigt och huruledes den bäst
kunde redresseras. Dette är nu allenast at ihugkomma, at
Ridderskapet och Adelen tyckie gott och nödigt at Hofrätterne,
men serdeles Jönekiöping, förstärkes med twenne Richsens Rådh,
som altidh biwiste sessionerne, förnembligast derföre at dess
jurisdiction är ökader medh flere provinciers af Skåne, Blekingen
och Båhuus Lähns underläggiande.
Bilagor.
195
8) Pröfwe sammaledes nyttigt at dher dess wichtigare ehrender
icke pressere, då löke någre particuliere Mothén, uthan
almänne Richsdagar måge förschrifwas.
9) Effter man märker någre missbruk föllia utaf naturaliserningen,
som skier på Riddarhuset, tyckes skäligit at den limiteres
på dette sätt: 1) At ingen må naturaliseras nu eller
i tilkommande tider, uthan medh Rikzens Rådz råde, minne
och weetskap, 2) at dermedh inthet mehra erhålles änn blotta
sitt äget votum, och 3) icke admitteres dheropå strax til Richsens
importante embeten och bestälningar, som är at blifwa
Landzhöfding eller få direction öfwer festningar, eij eller brukes
widh Hans Kongl. Maij:ts education, mindre blifwa Richsens
Rådh; uthan dens barn, som naturaliseres och boo här i
landet, böre effter lag skattas för infödde Swenske männ och
niutha dhe förmånner, som privilegierne them indulgere. Fördenskuldh
och såssom wij icke finne lag lijkmätigt at the, som
naturaliseres, strax uphöijes til Riksens Rådz wiirdning, altså
begäre wij ock at den icke allena blifwer widh Riddareståndet,
som någre tider tilbakars mästedels skiedt är, uthan dher
til tages coniunctim af Riddarom och Swenom, likmätigt Sweriges
lags uttryckeliga förschrifning, så at dherwidh inthet afseende
af skyldskap, wänskap eller annat må giälla, uthan allena
ded af trooheet, ehrligheet, förståndh, alfwarsamheet och
förtienst.
10) Til at hålla hwart och itt embete uthi sin heder och
wärde, som elliest til at förtaga missförstånd Stendeme emellan,
begäres at den Kongl. Regeringen medh Richsens Rådh täktes
giöra een förordning emellan dhe civil betiente, at den eene
icke kastade sig i den andres rum och ställe, som alt för myckit
skier; på ded hwart och itt embete må skattas effter sit
egentelige wärde, och at hwar och een icke effter sit säthe på
Riddarhuset, uthan dheruthom uthi gående och sittiande i alle
samqwämer hedras effter sit embete; jembwäl ock motte i acht
tagas huru embeten i concurrentier af civil och militairische
charger wore til considereres. Och är dette så myckit högnödigare,
som dette angår alle Ståndh, och itt yppigt medel
at stiffta itt gott förståndh gemiietherne emellan, som ded elliest
är dygd och ähra lijkmätigt.
11) At jus nobilitandi ju må wara itt regale och högste
Öfwerheeten allena tilkomma, eller ock dem, som den förträde,
är ingen som twikar; icke dess mindre begäre wij at sådant
196
1660.
må skie under Hans Kongl. Maij:ts minorennitet medh Richsens
Rådz råde. I lijka motto til förståendes om them, som
til Greff- eller Frijherrar uphöijas böre.
12) Begäres desslikest at til alle embeten een wiss löhn
må deputeras, som bwar må erligen kunna leffvva utaf och
dereffter giöra sin stååt, den ock richtigt åhrligen kan falla,
at man medh owisse och ogiörlige stoore förslag icke må beswäras,
som offta skie plägar.
13) Oansedt fuller inthet Regemente kan bestå, som icke
tarfwar at beneficera wäl förtiente mann och tiänare, begäres
icke dess mindre at dheruthi må skie een moderation, så at
inthet ifrån Chronan må alieneras, som dher til hörer af the
förwärfwade provincier, eenkannerlig at the godz i Skåne, Blekingen
och Båhuus til Chronones nödtorffter och guarnisonernes
underhåldh måge förwahras. Sammaledes när Hennes
Maijrts Drotning Christina; underhåldz länder warde i sinom
tidh Kongl. Maij:tt och Chronan hemfallandes, the då til dess
nytta oförrykte måge blifwa. Dher ock någre godz een eller
annan för giorde tienster eller wisse försträkningar skulle komma
i consideration at delas, the då icke donations- uthan förlähningswijs
inrymbdes, så at the widh tilfälle kunde komma til
Chronan igen. Ded samma ock om Liflandh och the caduker,
som igenom Polnische pacta falne äre, wore til förståendes.
14) Föruthan dette alt, bör icke heller förgätas, at emedan
Chronan sticker uthi een stoor giäld, förmedelst desse
swåre krigen, som hon i månge åhr tilbakars hafwer fördt
emot åthskillige fiender; hwarföre syntes wara af nöden at, när
den skal betalas, icke skier på een gång til een allena, uthan
proportionaliter något hwar gång til dem som pröfwes tarfweligste
och redeste försträkningar och tienster hafwa giordt.
15) Sidst, såssom på någre Richsdagar tilbakars Ridderskapets
och Adelens ingifne beswär icke alle äre resolverade
blefne; altså supplicere wij ännu yttermehre at the motte nu
reassumerade och, med the wij in particulari bifogandes warde,
effter skäligheeten til een godh förklaring afhulpne warde.
Dette är som Sweriges Ridderskap och Adel hafwe funnit
icke mindre nödigt änn nyttigt widh Regeringzformens inrättande
i underdånighet at påminna; jempte ödmiuk begäran at
ded med ogunst icke ansees och uptages, effter ded är i den
gode mening och upsååt skiedt, icke af någon vanitet eller
förmätenheet något at inno vera eller gripa uthi ded man icke
Bilagor.
197
hade fog at tala, uthan af den frijheet man på Richsdagar
hafwer och i synnerheet widh regementsförändringar sine nödtorffter
andraga til fäderneslandzens säkerheet och ded algemene
bäste.
När nu Regeringsformen på dette sättet wore öfwersedd,
renoverad och inrättad, begäre the at den uthi alle clausulis
motte strax wärkställig giöras och sedan oföränderlig af samptlige
Richsens Stender confirmeras, den ock för een stadig lag
observeras bör, hwilken den Kongl. Regeringen medh Richsens
Rådh altid under Konungarnes minorennitet eller regementsförändringar
föllia, som ock Konungarne sielfwe, förr änn the
Chrona och Scepter antaga, stadfästa och becräffta moste.
Jembwäl ock hwadh annat på ofwanberörde sätt utaf den
Kongl. Regeringen med Richsens Rådh och samptlige Stendernes
inrådh och betänkiande wore skiedt, uthi alle motto
nu och i tilkommande tider oryggeligen bör fast och gilt förblifwa,
så at Hans Maij:tt och fölliande Konungar ded samme
äge ratificera och becräffta.
.*
Bil. D.1)
Samptlige Stendernes swar opå Hennes Maij:ts
Drotning Christina; wärf, memorialswijs ingifwit til
samptlige Richsens Råd2).
Huruledes Hennes Kongl. Maij:tt Drotning Christina hafwer
strax effter sin ankompst hijt inn i staden behagadt låtha
inn för Hennes Kgl. Maij:t Richsens Enchiedrotning och samptlige
Richsens Rådh och för den Kongl. Regeringen föredraga
sine eenskylte wärf angående authentiserningen af den recess
som i Ubsala anno 1654 widh Hennes Maij:ts abdication ifrån
Regementet med samptlige Stendernes eenhällige underschrifwande
wore oprättad til högbemelte Hennes Maij:ts underhåldh;
ded hafwe samptlige Richsens Stender så utaf Hans grefl. Ex
’)
(Prot. sid. 44.) Detta concept har blifvit skadadt och till följd
deraf är texten på ett par ställen oläslig.
2) Sekreterarens anmärkning: Dette är inthet afgångit.
198
1660.
celhs Her Richsdrotzetens giorde proposition å Hennes Maij:ts
Richsens Enchiedrotnings och samptlige Rådets vägnar til alle
Stendernes uthskott, sorn i Rådet wore tilhopa effter middagen
på den 4 kujus, som elliest den schrifftelige memorial, högbemelte
Hennes Maij:t Drotning Christina til samptlige Rådet
inlefrerat hafwer och Stenderne copialiter tilstält är, nogsampt
förnummit och intagit; Invar opå är fölgt at alle Richsens härvarande
Stender så coniunctim som hwart Ståndh för sig opå
den giorde communication af samptlige Regeringen med störste
flit dageligen hafwe besoignerat och öfwerlagt huru the på
bäste och säkreste wijs med itt mogit betänkiande kunde uthi
een så wichtig och Riket fast angelägen saak i underdånighet
gå den Kongl. Regeringen opå giorde communication underdånigst
tilhanda, som elliest giöra H. M:t Drotning Christinae
itt behageligit nöije; men såssom under wahrande consultationer
jempte infalne åtkskillige andre tankar, hafwer ock H.
M:t sielf förorsakat itt icke lithet efftertänkeligit emergens med
sit offentelige exercitio af den Påfwische religionen, til hvilken
hon är affallen, och så på resan genom Riket som elliest här
uthi denne Kongl, residentie staden och Kongl, slottet mångom
til förargelse spöries at öfwa, föruthom hwad annat wore til
aftaga uthur samme Hennes M:ts til Richsens Rådh öfwergifne
memorial, dher man uthi orden noga scrupulera skulle; hvarutaf
ökas hoos allom dess mehra fahran, som den i lengden
är af ded uthseende, som den Hans Kongl. Maij:tt, oss och
wäre efterkommande wore capabel i grund at evertera och
förgiöra, der den i tidh och med moget rådh icke mötes, hindras
och förekommes; altså och ehuruväl wij icke gerna sättia
til Hennes Maij:tts persohn någon diffidation som skulle H. M:t
försåteligen sit och alles wårt käre fädernesland mera
alle sincretioner och försäkringar som giöres
Riket och sitt höga wiirde, som wij
wele förmoda . . . uthi den infödde naturaliserade fromheeten,
hwilken wij med innerlig veneration påminne oss af ded milde
Regemente, som Hennes Maij:tt förde när H. Maij:t widh Chronan
och Sceptren satt; så at i slike åtankar ingen brist hoos
oss skal finnas uthi een sannskyldig wiirdning til H. M:ts persohn,
hvarigenom så wäl som dhe dyrebare förtienster och
outhseijelige wälgerningar, hvilke Hennes M:tts förfäder glorwiirdigst
i åminnelse hoos oss och all wår posteritet (om hvilke
at beröra vore för långt och allom the äre hoos oss, ung och
Bilagor.
199
gammal här i Riket, som then heele ehrebare weridén nogsampt
kunnige och i frisk ihugkommelse) och hon sielf medan
hon regerade och för religionen manligen stridde til alles skräck
och förundran bewisat hafwer, äre wij gerna redebogne at förunna
H. M:t sit underhåldh, som dher om elliest schriffteligen
i Ubsala är capitulerat och förafskedat wordet. Betager oss
icke dess mindre wår höge åstundan det affal, som H. M:t
Drotning Christina giordt hafwer ifrån den rätta gudztiensten,
uthi hwilken hon igenom doop och Christendomb är inympat,
til hwilken hon sig med eedh hafwer förbundit på sin Chröningzfest
anno 1650, och för hwilken hennes förfäder swåre
blodbadh uthståt hafva, at wij uthi dess betrachtande och i
synnerhet til K. M:ts och alles wår wälfärdh och säkerhet
uthan turbation och befahrade undergång i andeligt och werldzligit
Regemente inthet aldeles kunde förstå til Ubsala recesses
ordformige confirmation, helst emedan man på den tiden icke
eens wille tänkia sådant om H. M:t, som nu sedermehra oss
ganska oförmodeligen är kungiordt och uppenbart, ded ock så
krafftigt skattas, at ded nödwendigt bör förandre den tilförende
ingångne och slutne contract, såssom een saak, den nu ex postfacto
är ogiörlig uthi alle clausulis at praestera och löper snörrätt
emot Gudz rene ord och wår fundamentallag, emot hwilke inge
contracter böre ingås, uthan sua natura icke böra eller kunna
bestå, uthan dissolveres. Impossibilium quippe nulla est obligatio.
Stanna fördenskuldh samptlige Stenderne uthi den oförgripelige
mening, som the ock hålla för rådeligit, at ehuruväl the låtha
henne sin samweetsfrihet och religions independence, låtha ock
alt sådant komma på hennes ägit försvar inn för den aldrahögste
Gudh, som alt weet och ransakar, aldrabäst ock är
kunnigt af hwad orsak den förändringen må wara skiedd, antingen
någon vanitet eller nijtelskan, som föregifwes; lika wist
må Hennes Maij:tt Drotning Christina väl niutha sit underhåldh
af dhe uthi recessen nembde städer och provincier, som
Hennes M:t af dess Gouverneur såssom een Swensk herre af
Richsens Rådh bör lefreres, men jurisdictionen cum omni superioritate
in ecclesiasticis et civilibus såssom itt summse potestatis
individuum altidh sortera under Hans Kongl. Maij:t
och Cronan Swerige, effter som ded så myckit tryg- och säkrare
ad evitandas confusiones in ecclesia et politia må wara
någre persohner under skeen af
at giöra resor til Påfwesätet i Rom, derifrån wij med swåre
200
1660.
krig och store bekostnader af Hennes M:ts förfäder och een
dehl henne sielf äre löste. Hwarföre på ded wår reene och
wäl grundade religion och Gudz försambling icke må lida igenom
hwariehanda Påfwische stemplingar något mehn, eller ock
andre wäre religionsförwandter, hwar the äre stadde, derigenom
förargas, som såge wij widh slike anfåchtningar igenom
fingren, hafwandes inthet widare uthseende uthi dette ehrende,
som til förste anblickande förekommer såssom af ringa warde,
men dogk hafwer sit uhrsprung af rundare ögon, dher the oppliusna;
Hennes Maij:tt desslikest, såssom den Påfwische kyrkian
med eedh, hug och sinne tilgedahn, eij annat står in effectu
til giöra ann i crafft af giorde abiuration plantera och fortsättia
den Catholische läran och oss Evangelische såssom kättare
exstirpera och uthfräta, så frampt H. M:t wil hålla sin
eedh; ty begäre samptlige Richsens Stender ganska flitigt och
ödmiukeligen at H:s M:t Richzens Enchiedrotningen med samptlige
Richsens Rådh och Regeringen behaga obeswärade draga
den försorg huru widh instrumenti formaliserande och författning
in puncto religionis alt bäst må clausuleras och limiteras,
såssom the ock til den ende föreslå ofwantalde medel til räntors
upbördh, om Hennes Maij:tt Drotning Christina förmodeligen
igenom Richsens Rådz och den Kongl. Regeringens motiver
icke står dher hän at disponera; wij ock icke kunna see
henne dhermed något skie til korta, som Hennes M:t eij eller
widh så beskaffade saker med rätta må uthi desse territoriis
eller provinciis een sådan independence pretendera, som sträfwer
[emot] wår beschrefne f[un]d[amen]tallagh, recesser, Kongl,
försäkringar, arfföreningar och den algemene wår säkerhet.
Dette wij til Kongl. Maij:tts, Rikets och alles wår säkerhet
och trygghet hafwe gott funnit den Kongl. Regeringen i underdånighet
at föredraga, med ödmiuk bön at alt för goda optages,
som wij dermed inthet annat intendere änn inbördes
sämia och conservation; uthi alt annat icke undandraga oss
med al wiirdnad i alle giörlige saaker at gå Hennes M:t
Drotning Christina ödmiukeligen tilhanda1).
') Tillägg i marginalen: Funné ock Rikzens Regering något giörligare
expedient, äre Ridderskapet och Adelen dermed wäl tilfridz.
Bilagor.
201
Bil. E.1)
Allmogens betänkande om Drottning Christinas memorial-).
Gemene man af Almogen och Bondeståndet betacka dhe
hög- och wälborne herrar af Riddarståndet, så ock dhe andre
Ständerne, at the ock blifwa deelachtige af itt så högwichtigt
berådhslag, som nu hafwes för händer, om ded som Hennes
Maij:tt Drotning Christina hafwer öfwergifwit til den Kongl.
Regeringen angående H. M:ts underhåldh. Så kunne fuller
inthet heller the förwägra Hennes M:t sit underhåldh; tyckie
myckit illa wara at hon har wikit ifrån den religion, som hennes
Faar har stridt som een ehrlig Herre före, och deröfwer
blef också dödh. Befahra fördenskuldh at med samme religionsförändring
skal dragas wårt fäderneslandh någon fahra
öfwer hufwudet, den the gerna önska blifwa i tidh förekommen.
Kunde til äfwentyrs hon igenom gifftermåhl eller andre
underhandlingar antingen föhra krig eller den Påfwische tron
och wilfahrelser inn i Riket, mångom til förargelse och endtelig
til siälames undergång; wele fördenskuldh wara eense med
hwadh som the andre Stenderne sluta, och serdeles blifwa
widh ded, som the wyrdige herrar af Prästeståndet wäl och
märkeligen hafwa talat häruthinnan, som ock bedie at dhe
gode herrar af Riddarståndet wele ock arbeta dher på, at al
olycka må hindras och afstyras. The giöra med the andre
Stånden gerna så häruthi som alt annat itt.
’) Prot. sid. 44.
J) Sekreterarens anmärkning: Dette är effter protocollet affattadt
och upläset, men afgick icke schriffteligen så wäl som det andre (bil. D.).
202
1660.
Bil. F.
Kongl. Regeringens projekt till Regeringsform>).
Wij efterskrefne Sveriges Rijkes Rådh och Stender, Grefvar,
Frijherrar, Biskopar, Ridderskap och Adell, Prästerskap,
Krigsbefehl, Borgerskap och menige Allmoge, som till denne
allmenne Rijksdagh hafva varit kallade och församblade, så
för oss sielfve som fullmächtige giorde af alle landzändar,
giöre vitterligit, att såsom vij iblandh andre vichtige ährender
håfve oss för ögonen stalt vårt kiäre fäderneslands närvarande
tillståndh och eenkannerligh huru Rijket ähr råkat
utan styrelsse och regeringh uthaf een fullmyndigh Konung,
dher af förorsakat, att dlien aldrahögste Gudh nu i förleden
vinter häfver behagat till sig kalla och ifrån oss affordra
dhen Stormechtigste Högborne Furste och Herre, Her Carl
Gustaf, Sveriges, Giötes och Wendes Konung, Storfurste till
Finlandh, Hertig uti Skåne, Estlandh, Lijflandh, Carelen, Bremen,
Verden, Stetin-Pomern, Cassuben och Wenden, Furste till
Rugen, Herre öfwer Ingermanlandh och Wissmar, så ock Pfaltzgrefve
wedh Rein i Beijren, till Jiilich, Clewe och Bergen Iiertigh,
fordom vår allernådigste Konungh och Herre, och wij nogsampt
kunna besinna, att Hans Sahl. Kongl. Maij:tts efterlåtne
eendeste Son och arfvinge, dhen Stormechtigste Högborne Furste
och Herre, Her Carl, Sveriges, Giötes och Wendes Konung
och Arffurste, Storfurste till Finlandh, Hertigh uti Skåne, Estlandh,
Lijflandh, Carelen, Bremen, Verden, Stettin-Pomern, Cassuben
och Wenden, Furste till Rugen, Herre öfwer Ingermanlandh
och Wissmar; så ock Pfaltzgrefwe wedh Rein i Beijern,
till Julich, Cleve och Bergen Hertigh, vår nådigste Konungh
och Arffurste, i desse sina späde och omyndige åhr icke kan
nu förmå i egen persohn regementet förestå och dhen swåra
regeringsbördan sigh uppå taga, Rijket doch lijkqwähl i medier
tijdh icke kan wara uthan regering och styrelsse; ty håfve wij
uthaf een underdånigh plicht och hörsamheet, som wij H. Kongl.
Maijrtt medh ähre förbundne, och uthaf dhen kiärlek och
') (Prot. sid. 51.) Jemförd med en annan copia bland Riksarchivets
Riksdagsacta.
Bilagor.
203
omwårdnat wij draga till fäderneslandsens wählstånd warit
bekymbrade och omtänckte, huruledes Rijket i desse Hans
Kongl. Maij:ts omyndige åhr skäligen måtte blifva regerat och
förestått, så att Hans Kongl. Maij:ts rätt och högheet i allo
måtto kunde blifva oförkränckt, styrckt och befrämiat, undersåtarne
hvar i sitt ståndh wedh Sveriges lagh och stadgar,
hwars och eens rätt och privilegier behåldne och försvarade,
och hela fäderneslandet så inom des gräntzor i fredh och roligheet
efter lofligit bruk och sedwänio regerat, såsom ock ifrån
all uthländsk macht beskyddat och förvarat.
Och såsom wij öfwer detta vichtige ährendet haffwa warit
i een förtrolig communication medh hvar andra, hört och
öfwerlagt hwars och eens skiäbl och betänckiande, deröfver
berådslagit och delibererat, och omsijder uthaf ett moget och
wälbetänckt rådh och i godh eenigheet och förstånd inbördes
för gott funnit och beslutit, att Rijket och regementet skall i
desse Hans Konunglige Maij:tts omyndige åhr och i Hans
Kongl. Maijrts nampn föras och föreståås utliaff Hennes Maijrtt
vår nådige Enckiedrottningh och dhe fem Rijksens Embeten,
som ähr Drottset, Marsch, Ammiral, Cantzler och Skattmestare,
efter dhen modelle och form, som uppå Rijksdagen åhr 1634
bleff inrättat och bewilliat, och som dhen här effter wijdare
blifwer explicerat och förklarat; till hvilken vår fattade resolution
oss hafva bevekt efterfölliande skiäl och motiver,
såsom:
Först, aldenstundh bemelte Regeringsform ähr uthaf een
fullmyndigh och högtberömligh Konungh, Konungh Gustaf
Adolph, höglofligh i åminnelsse, aldraförst inventerat och påfunnen,
hvilkens höga förståndh och uplyssningh i Rijksens tarf
och wählstånd och stora meriter emot fäderneslandet aldrigh
nogsampt ähro till att berömma, så att wij och wår posteritet
propter reverentiam authoris hafva dhen så mycket mehra
att skatta och sestimera.
Till dhet andra, ähr dhen samma wisligen och wähl författade
ordningh uthaf samptelige Rijksens Ständer uppå dhen
allmenne Rijksdagh som hölls i Stockholm åhr 1634 reviderat,
öfwersedd och efter då närvarande tijdher lämpat och enteligh
gillat och ehrkendt för een Rijksens lagh och stadga, som
oryggeligh och wedh straff tillgörandes skulle hållas och observeras
i alla tijdher.
Till dhet tredie, wij hafwe ock strax dher uppå pröfwat
204
1660.
och befunnit att regementet, som efter bemelte form blef inrättat
och i Hennes Maij:ts Drottning Christin® omyndige
åhr af des förmyndare fört och förestått, ähr lyckeligit, berömmeligit
och wähl uthfört och aflupit, så att wij medh hugnadt
kunna dhet ihugkomma, och deras nampn, som wedh
dhet wärket sutte, medh godh skähl ähre att berömma.
Till dhet hårde, hafwe ock där på fölliande twenne Konungar
och Regenter dhen samma aldrigh ogillat och uphäfwit,
uthan fast mehra wedh giorde försäkringh emot Ständerna
och Konungsligh eedh på dheras kröningh swurit och lofwat
att hålla Sweriges lagh och stadgar, iblandh liwilke dhenne
Regementsform bäfwer warit dhen fundamentaleste och dher
under begripen, såsom aldrigh någon dher emoth hafwer exciperat.
Till dhet fämte, thet ähr i sielfwe wärket befunnit, att så
wäbl Hennes Maij:tt Drottningh Christina i sin regements tijdli,
som ock fordom wår allernådigste Konungh Carl Gustaff haff-wer
fört regementet efter samma wijs och sätt, och brukat
sigh tilhanda dhe Embeten, högre och ringare, och dhe Collegier,
som i bemelte ordinancie ähre beskrefne, hwar efter i
regementet berömmeligen och wähl är tilgångit.
För hwilke skiähl och orsaker wij ähre bewekte samma
Regementsform fram för alle andre förslagh, som till en regerings
inrättande kunde förekomma, att amplectera och uthwällia,
och fördenskull rådeligit hålla, såsom wij ock här medh
aff gott och wälbetänckt modh, uthan nödh, twångh eller räddhåga,
bewillia, åstunda och begära, att icke allenast regementet
wedh dhenna tijdhen efter förrige bewilliade Regeringsform
må föras och förestås, uthan ock att oftabemelte form och
ordinancie må här efter och framgeent blifwa hållen och achtat
för een Rijksens fundamental lagh och stadga, aldeles såsom
Rijksens Ständer uppå Riksdagen åhr 1634 henne derföre
uptagit och ährkent hafwa.
Doch såsom tijderna ähro ombyteliga och bringa förändringar
medh sigh i alla ährender, och ingen tingh så wähl
och försichtigt kan wara meent och stadgat, som icke medh
tijdernas förlop förändras, och fördenskull rättas och lämpas
måste, derföre emedhan wij hafwe befunnit att dhenna förberörde
stadga och ordningh i några nödwendige stycken efter
desse tijders närwarande tillståndh någon förändring behöfwer,
jemwähl ock någon wijdare explication uti dhet som
Bilagor.
205
kan föda något missförståndh uthaf sigh; ty hafwe wij bemelte
ordningh för oss tagit, alla puncter igenom gått, flijtigt
öfwerwägat och desse effterfölliande påminnelsser der öfwer
giort, dhem wij ock framdeles för lijka kraft och wärde hålla
willia, såsom om sielfwe Regementsformen ofwan till ähr förmält.
1.
Hwadh dhen förste puncten wedkommer, om Religionens
oföränderlige reenheet i wårt kiäre fäderneslandh och dher
under hörande provincier, så blifwer dhen i allo måtto kraftigh
och gill, och hålla wij desförutan rådeligit till att så
mycket bettre förwara oss wedh inträngande af fremmande
religions exercitier, att dhe förrige öfwer detta måhl giorde
stadgar, såsom eenkannerligh dhen uti Örebro anno 1617 och
dhen i Stockholm anno 1655, måtte tilbörligen hållas och exeqveras,
och att dhen, som af een annan religion ähr, icke måtte
göra sigh något hopp till regementet eller i dhe förnemste
Rijksens Embeten att blifwa brukat.
2.
Hwadh i dhen andra puncten om successionen till Rijket
förmäles, så blifwer dhet här medh aldeles förandratt och
successionen inrättat efter samptelige Rijksens Ständers eenhellelige
förklaringh och bewillningh, som ähr skedt 1649 och
1650 in uppå fordom wår allernådigste Konungh och des
manlige brystarfwingar, så lenge någon aff dhen linien och
slächten öfrig ähr, såsom dhet yttermehra på sidst håldne
Rijksdagh i Götheborg detta innewarande åhr af samptelige
Rijksens Ständer om dhen Stormechtige Högborne Furste och
Herre, Ider Carl, wår unge Konung och Arffurste och des
fölliande manlige brystarfwingar ähr uthtydt och förklaratt.
Fördenskull blifwer här med dödat och upphäfwit, hwad som
i denna ordinancien på åthskillige orter om Fröken och Konung
Gustaf Adolphs afföda ähr förmält.
o
O.
Hwadh som i dhen fiärde och fempte puncten förmäldes
om Rijksens Råds Embete och wissa tahl, så ähr skäligit och
lagen sampt Konungarnas eedh och försäkring lijkmätigt, att
Konungen hafwer sigh Rijksens Rådh tillhanda och deras rådh
och tienst i Rijksens ährender brukar, och dhem med Rijk
-
1660.
sens Råds wetskap och samptycke antager och uthwällier.
Men ehuru wähl ordinancien förmähler att dhe skohla wara
25 uti tahlet, hefinnes doch Rijksens tienster, land och provincier
sedermehra så wara tillökade, att wedh så ringa tahl
icke kan förblifwa, fördenskull står uti Konungens behagh flere
till sitt och Rijksens Rådh att bruka och antaga, allenast att
tahlet icke måtte stiga öfwer 40 och Cronan med större stat
beswäras; men uti Konungens omyndige åhr och för d henne
tijdhen skulle uti theras ställen, som framdeles afgå, inge flere
antagas, än dhe som nödwändigt och efter tiensternas beskaffenheet
behöfwas.
4.
Sammaledes ähr ock mycket wähl betänckt och rådsampt,
att dhe förnemste Rijksens Collegia, som åhre Hofrätten, Krigsrådet,
Ammiralitetet, Cantzeliet och RäkningeKammaren, blifwa
wedh sitt ståndh och wyrde, och med dher till hörige personer,
af Swenske infödde män af Sweriges Ridderskap och Adell
efter ordinanciens lydelsse besatte, och att dhe förnämste Rijksens
ährender genom samma Collegier drifwas och expedieras,
doch så att dhet ena icke faller dhet andra i sitt embete, eller
att något af dhet som algement ähr tillmäter sigh att willia
allena förrätta eller frånwarandes och extra Collegium något
expediera, som dhem sampteligen ihopa eller ett Collegium tillhörer,
uthan att Collegia blifwa tillhopa i Stockholm och i
Presidentens frånwaro af des substitut och älste i Collegio
dirigeras efter hwart och ett Collegii sährskilte instruction och
såsom dhet till een dehl i dhenna ordinantiens siunde, ottonde,
tijonde, elfte, tolffte, trettende, fiortende, femtende, sextende och
siuttende punct finnes beskrefwet.
5.
Doch hwadh Hofrätterna weedkommer, hafwa wij för gott
funnit att göra dhen förandringh, att ehuru wähl Drotzetens
embete af ålder hafwer warit och än ähr, under Konungens
högsta myndigheet, att wårda sigh om justitiens tilbörliga lopp
och administration i Rijket, fördenskull han ock förträder
Konungens ställe och förer directionen i Konungens nembdh
och högsta domb; doch emedan bemelte Konungens nembd
sedan ähr fördelt uti 4 Hofrätter, och Drotzeten ähr förbehållen
presidentien i Stockholms Hoffrätt allena, ty synes råd
-
Bilagor.
207
sampt och tilbörligit att honom förtroos öfwerinspectionen och
general directionen öfwer justi t ige wäsendet på alla orther,
doch så att hwar och een Hofrätt och andre Rätter blifwa uti
sitt wanlige lopp och rättegångsprocesser oförkränckte, allenast
att Drotzeten them sampteligen när behöfwes rådher, fremier
och befordrar, och dher hän seer att een lijkheet i alla Hoffrätter
kan blifwa observerat, fördenskull han der om rapporter
in för Konungen hafwer att andraga och hans resolution dhen
ene så wähl som dhen andre notificera, och dess emellan, när
Konungen icke tillstädes ähr, bör honom hans ställe i revisions
rätten förträdha, och alla ifrån andra Hofrätter under
revisionen ankommande saker med samptelige Rijksens Rådh
uptaga och genom entelig domb afhiälpa, doch så att presidencen
för denne tijdhen blifwer Hennes Maij:t Enckiedrottningen
förbehållen. Och emedan han altså icke hinner och förmår
dageligen att prsesidera i Stockholms Hofrätt, synnerligh
dhe tijdher, som Konung omyndiger ähr, då een stoor dehl af
regementsbördan honom åligger och ifrån dhet embetes bewijstande
drager; ty på dhet justitien dher med icke måtte
lijda meen och Hofrätten, som uthan Prsesident wore någon
förkleningh, ähr gott och rådsampt befunnit, att een serdeles
Prsesident af Rijksens Rådh blifwer förordnat, som ordinarie
prsesiderar i samma Hofrätt, såsom i Jönecöpingh och andra
Hofrätter i Rijket practiceras.
6.
Sammaledes ähr kommit i consideration huruledes Götha
Rijket nu mehra ähr förwidgat och åthskillige stora provincier
lagde under Göta Rijkets Hofrätt i Jönecöpingh, hwarföre dhet
höfwes, så för respect och hedren skull, såsom till att sublevera
arbetet, som nu så mycket mehra tillfaller, att hemelte
Hofrätt i Jönecöpingh blifwer afl twenne Rijksens Rådh förutan
Prsesidenten hedrat och besatt, hwilka wed alla occasioner,
tillijka medh dhe andre Assessorer, comparera och Rätten
bewijsta skohla. Jemwähl ock ähr gott funnit, att jempte Presidenten
i Åbo Hofrätt blifwa ock twenne af Rijksens Rådh
honom till Assessorer adiungerade.
7.
Förutan desse ofwanberörde fem höga Rijksens Collegia
ähro ock sedhan och aldraförst i Drottningh Christinae omyn
-
208
1660.
dige åhr twenne andre nyttige Collegia tilkombne och inrättade,
såsom ähr Handels- och Bergs-Collegium, hwilka såsom
dhe befinnas att giöra Cronan och Rijket ett merckeligit gagn,
så böra dhe ock blifwa beståndande och lefwa efter dhe instructioner,
dhem eendels gifne och här efter gifwas skohle,
doch att dhe icke i någon motto turbera dhe andra Embeten
och deras plicht, som i denna ordinancien tillförende finnes
beskrefne.
8.
Handels-Collegium består af een Prsesident och een Besittare,
begge af Rijksens Rådh, een vice President och twenne
Assessorer af Adell, hafwandes till hielp een Secreterare, een
Cammererare, een Advocat-Fiscal, een Actuarium med des Skrifware.
Detta Collegii embete består förnembligen dher uti, att
seglation, handell och wandell excoleras, tilltager och florerar,
och alle dher till tienlige medell uptänckias och befordras
sampt alle dher emot löpande hinder betages och afwärias,
alt till Konungens tienst, Rijksens och des inwånares, besynnerlig
städernas wählstånd och förkofringh; såsom detta alt
och hela dhet Collegii egentelige embete och förwaltning skall
i een serdeeles instruction beskrefwen och ifrån andra embetens
förra bruk och förrättande särskillias.
9.
General Bergs-Collegii embete och des plicht består af
twenne Rijksens Rådh, af hwilkiom dhen ena ähr President,
och sedhan fem Assessorer af Adell, hwar ibland äro Landshöfdingen
wed stora Kopperberget, Landshöfdingen öfwer Närckie
och Wermeland, och Landshöfdingen öfwer Wessmanland
och Sahleberget, Bergmestaren sampt 2 Auscultanter af Adell,
som om Bergslagen göra sigh informerade och capable. Ther
till komma een Secreterare medh een Skrifware, een Cammererare
med twå Skrifware, een Fiscal, een Notarius och een
Actuarius. Och skall till detta Collegium höra att hafwa inspection
och upsicht öfwer Rijksens Bergslager, som nu ähre
eller framdeles komma kunde, så att dhe till Kongl. Maij:ts
tienst och undersåtarnas näring och förkofring må excolerade
och befrämiade warda; såsom detta alt uti Bergsordningar och
instructioner dhels allereda ähr beskrefwit och här efter wedlyftigare
kan wara specificerat.
Bilagor.
209
10.
Dhe fyra Rijksens Embeten, som äre RijksMarskalck, RijksTygmestare,
RijksStallmestare och RijksJägemästare, blifwe wed
dhen wyrdnat och sine embeten, som dhe i dhen 18, 19, 20,
21 och 22 punct i Regementsformen finnas beskrefne, och
dher något jäf eller irring dhem emellan kunde förefalla, så
skall dhem, hwar och een, een special instruction blifwa meddelat,
hwar efter den ene och dhen andre i sine embeten hafwa
sigh att rätta.
11.
Dhet samma ähr ock med ÖfwerStåtthållarens embete till
förståendes, att dhen, som dhet bekläder, rättar sig efter dhet
som i dhen 24 punct förmähles och den special instruction
honom deröfwer kan tillkomma.
12.
Landzregeringen finnes i dhen 23, 25, 26, 27, 28, 29
och 30 punct wijsligen och wähl beskrefwen, och önske wij att
dhen samma således och der efter föras och inrättas kunde,
hafwe doch nödigt ehrachtat desse efterfölliande påminnelser
deröfwer att göra:
1. Hwad Landshöfdingedömens indelning och residence
wedkommer, så finna wij att detta intet så noga kan hållas
och observeras, uthan står till Konungens och Regeringens
godhtyckie, efter statens trångsmåhl och tijdernes förändring,
att noga dem samma contrahera, förmehra eller förandra.
2. Emedan ock i dhen 25 [puncten] förmähles, huru
Landshöfdingar böre hafwa inspection och upsicht öfwer justities
rätta lopp och administration, att Lagmän och Häradshöfdingarna
sampt Borgmestare och Rådh i städerne göra sine
embeten, och om der öfwer någon irringh them emellan undertiden
finnes wara opkommen, ty hafwe wij detta så wijda
welat explicera och uthtyda, att Landshöfdingen bör efter sin
instructions lydelsse bewijsta ordinarie Landstingen på landet,
icke såsom een Dommare, uthan på Konungens wägnar tillsee,
att alt med skick och ordningh tillgår, tagandes Konungens
rätt och höghet der så behöfwes i acht, fordra criminal saker
till dom, och öfwer dhem så wähl som civil saker, dher han
implorerat warder, förrätta execution. Fördenskull bör Häll
-
210
1660.
radshöfdingen, när tingstijderna efter lagh för handen åhre,
communicera med Landshöfdingen förr än tingen lyses, att dhe
med begges deras beqwämligheet anställas kunna, så att dhe
igenom dhen eenes eller dhen andres wållande icke blifwa öfwer
laga tijdh upskutne eller nederlagde; finnes ock Lagman
eller Häradshöfding försuinmeligh att hålla sine tingstijmar,
och justitien der med till någors förfångh nederligger och dhet
efter åthwarningh icke botas, tå äger Landshöfdingen sådant
dhen Kongl. Hofrätten tilkenna gifwa.
Uti städerne och på rådstufwerne höör Konungens Fougde
efter lagh sittia uti domb, doch efter Landshöfdingen ähr dhen
ypperste Konungens Fougde, ty bör honom dhen rätten icke
betagas, att han uti wichtige saker icke må träda uppå rådstufwen,
så uti dömmande som till att fordra andre stadsens
ährender, som till deras wählfärd, cultur och gode ordningar
hörer, och till theras räkenskapers clarering och richtigheet,
undantagandes dhe städer som igenom special Kongl, privilegier
derifrån ähre befrijade.
13.
Wij hålla ock dhen förordningh, som i dhen 30 puncten
beskrifwes, mycket hälsosam och rådeligh, att Landshöfdingsdömmen
och Slotzhopmanskapen wara allenast i 3 åhr, med
mindre Konungen sielf dhem wijdare prolongerar, och att dhe
efter samma punct, såsom ock efter dhen 36 och 37, göra reda
och räkenskap på tijd, orth och ställen, som wederbör och
beskrifwit linnes, och att dhe sig ifrån sine residence och
Landshöfdingsdömme icke så ofta och frijwilligt absentera, wed
dhen åthwarning som dhen 35 puncten uthwijser.
14.
Hwad i dhe öfrige puncterne förmäles om militiens till
häst och foot indelningh i landzänderne, dheras embete och
underhåld, Collegiernes och Hofrätternes examen och räkenskap,
huru förhållas skall i Konungens siukdom, när- och
frånwaru, huru Mothén och Rijksdager skole anställas, fremmande
naturalizeras, om betiäntes plicht, löhn och underhåldh,
huru General-Gouverneurer, Feldtherrar och Ammiraler skola
sigh förhålla och lefwa tilhopa, sådant alt hafwe wij betrachtat
och mycket skäligt och rådsampt befunnit, och intet heller
åstunda, än att dhet således hållas och efterkommas kunde.
Bilagor.
211
Doch hwad dhe fem Rijksens Embetsman och dheras Collegiers
åhrlige examen wedkommer, påminne wij oss huruledes
på Riksdagen 1638 blef tagit i consideration dhet swåre och
idkelige regementsarbete, som bemelte fem Embetsman åligger,
synnerligh wedh tå warande krigstijder och wedlyftiga wäsende,
och dher dhe fördenskull icke så just kunna hålla samma
ordningh och hwart åhr räkenskapen afläggia, att sådant icke
skulle dhem framdeles illa uthtydas, fördenskull wij ock wed
samme caution och mening ännu förblifwa.
15.
Hwad sielfwa Regeringen wedkommer i Konungens siukdom,
frånwaro eller omyndige åhr, som ifrån den 52 puncten
i wår ordinantie och in till ändan finnes beskrefwen, så kunna
wij den samma icke ogilla, uthan fast mehra såsom een försichtig
och wällförfattat ordning skatta och confirmera. Doch
ehuru wähl wij för denne tijdhen hafwe dher ifrån trädt, som
i begynnelsen ähr förmält, i thy att H. M. Enckedrottningen,
wår allernådigste Konungs Fru Moder, blifwer tillijka med dhe
fem höga Embeten till Regeringen admitterat, så skall doch
sådant inthet lända thenne Regeringsformen till någon förkränckelsse
eller till något exempel i framtijden. För dhet
öfriga ähr wår eenhellelige mening och besluth att, uti nu
warande Kongl. Maij:ts omyndige åhr, Regementet föres uti
Hans Kongl. Maij:ts Ivonungli Carls nampn, och att Rijksens
Enkedrottning tillijka med Rijksens Drotzet, Marsch, Admiral,
Cantzler och Skattemästare förträda förmynderskapet för
H. K. M. och förestå administrationen af Rijket så lenge och
in till des H. K. M. wedh sin mogne ålder thet sielf filtrader,
fördenskull i medier tijdh hafwa dhe att föra directionen
utaf wärket, såsom uti Hennes Maij:ts Drottningh Christinae
omyndige åhr skedde; så förståendes, att dhe Rijket regera
och förestå, och altingh stadga och sluta med Rijksens Råds
rådh efter Sweriges lagh, laga stadgar och privilegier, hafwandes
sitt förnemste afseende på Rijksens wählstånd och förkofringli,
Konungens rätt, högheet och myndigheet, och hwart
och ett Stånds rättigheet och privilegier, och samptelige undersåtarnes
wählfärdh, såsom dhe in för Gudh, Hans K. M.
och samptelige Rijksens Ständer wela till swars wara och de
med lifligh eedh in för Rijksens Ständer nu närwarande wehle
bekräffta.
212
1660.
16.
Och ändock desse förenämbde personer, som ähr Rijksens
Änckedrottningh och dhe fem höga Rijksens Embetsman, regeringen
således i Konungens nampn föra och alt hwad som
i Konungens nampn uthgår medh sine hender sielfwe eller i
dheras frånwaru genom deras substituter och dhe äldste i Collegierna
undertekna, så hör dhet doch icke annorleedes skee
än provisionaliter till Konungens angående regering och confirmation,
undantagande då dhe med dheras, som efter lag
och stadgar wederbör, rådh och samtyckie förorsakas att tractera,
resolvera och sluta fredh, förbund, correspondence med
naboor, grannar, Herrar, Republiquer och Städer på Konungens
och Rijksens wägnar, hwilket Konungen, då han till sine
åhr och mogenheet kommer, äger alt sielf att ratificera och
bekräfta.
17.
Sammaledes hwad som på ett allment Ständernes Möte
blifwer beslutit, hafwe sin laga kraft in till des dhet samma
uppå ett slijcht möte och med Ständernes bewillning uthaf
Konungen blifwer ratificerat eller uphäfwit.
18. ^
Fördenskull där ährender af sådan wichtigheet förefalla,
som Regeringen med theras af Rijksens Rådh, som närwarande
ähre, inrådande icke understå sigh att expediera, då måge
dhe, om så behöfwes, bruka dhe fem Collegiers, som i Stockholm
ordinarie residera, rådh och betänckiande i saken, eller
ock der man nödigt funne att communicera med ett uthskått
af Ständerna, då hafwer Regeringen macht att sammankalla
afl Ridderskapet twenne af hwar Lagsagu, så ock Bisperne och
Superintendenterne af Swerigie och Finland, sampt een fullmechtig
aff Stockholm, Ubsala, Götheborg, Norcöping, Abo och
Wiborg, alt efter dhen 44 och 58 punctens lydelse.
19.
Hwadh öfrigit i wår förehafde Regeringsform och ordinancie
finnes, som i dhenna wår förklarningh icke blifwer berört
eller förandrat, dhet samma behåller sin förrige krafft och
vigeur aldeles oföranderligit.
Bilagor.
213
Bil. G.1)
Extract af dhe puncter, som Ridderskapet och
Adelen hafwa opsatt för påminnelser til Regeringsformens
inrättande.
1) At Hans Kongl. Maij:ts wår unge Konungs education
förrättes af Swenske; i synnerheet Hans Maij:t föreställes een
Swensk infödder herre af Richsens Råd i qualitet af Gouverneur,
och the andre, som til H. M:ts hoff adhiberes, desslikest
skole wara Swänske.
2) Regeringen består af Hennes Kongl. M:t Richsens Enchiedrotning
och dhe 5 högste Embeten, som begäres at wällias
med Stendernes antagne betänkiande. Desse Embeten altidh
wara uthi sin respect, anten the uthi K. M:ts minorennitet
äre i fult exercitio eller ock K. M:t antager Regementet,
så at ingen fremmande Furste eller dess Abgesandter må taga
för them förträde. Dher under Hans Furstl. Durchl. Hertig
Adolph icke förstås, uthan exempteres per expressum såssom
K. M:ts Herr Faderbroder. Och skole desse 5 Embeten altidh
residera i Stockholm. När een är siuk eller afgår igenom döden,
skal den äldste i Collegio föra directoriumet til näste
Richsdagh, då Stenderne om vacantien skole communiceres.
At Regeringens så ock Rådets myndighet och heder, emot
Ständernes frihet, på alt oförmodeligit fäll måge balanceres,
proponeres trenne casus: 1) Ibland Regeringen, om een eller
flere ibland them öfwerstämbdes af numero votorum, och then
andre, som förmeente sig understöd af pondere och store skähl,
motte då få provocera til samptlige Rådet, som då motte gifwa
endtlig decision. 2) ähr, dher Regeringen wore eense och alt
Rådet different, på hwilket fäll syntes gott at den älste Senator,
som wore tilstädes uthom Regeringen, motte hafwa macht
sådant in Senatu proponera och tillika med Regeringen och
Rådet alt sluta i ded ehrende. 3) wore om Rådet med Regeringen
droge eense til Stendernes förfång och toge al myndighet
til sig. Sådant at förekomma, föreslås at åhrligen må skie
räkenskap af Collegierne effter förre Regeringsformen, så ock
') Prot, sid. 53.
214
1660.
hwart 3:dje åhr hållas Rikzdagh, då Stenderne om alt skole
informeres, och dem stå frit at takla hwad skahl och lag är
likmätigt.
3) Rikzens Rådh wallias med samptlige Richzens Rådz
weetskap, och at een wiss numerus motte determineres. Så
ock icke alt för månge af een slächt komme i Rådet, icke
heller mehr ann een af een slächt i Regeringen.
4) Embeten deles effter qualiteterne uthan anseende af
classer eller familier, så i civil som militairische charger, och
at Swenske Officerare må blifwa för dhe Swenske regimenter
så mykit som kan skie uthan pnejuditz af dhe fremmande som
meriterade äre.
5) At någre charger motte komma ifrån Richsens Rådh
och til Ridderskapet och Adelen igen, effter the een tidh hafwe
warit dherifrån, som ähre RichsTygmestare, RichsStalmestare,
RichsJägemestare, Generalcharger, GeneralGouverneurs, Prsesidentskaper,
dhe inge Richssens Rådh adsidere, ÖfwerMarskalk,
ÖfwerCammarkerre, Öfwerste af guardie, ÖfwerPostmestare.
Item at een Richsens [Rådh] inthet mehr ann een annor tienst
dherbredewidh hade, som ock icke heller een Adelsman.
6) Begäre the licentiam at tiena andre potentater och
republiker, dogk inthet them som äre actuelle fiender; och sådant
uthan förlust af dheres godz eller privilegier för hustru,
barn och folk. Den, som faller til een annan religion, är under
kastadt Örebro recess och religionstadgan giorder 1655.
7) Någre deputati begäras at öfwerläggia huru justitiewäsendet
som bäst motte redresseras.
8) Uthi wichtige orsaker och ehrender at försclirifwas
Richsdagar, och icke particuliere eller Provincialmöthen.
9) Limiteres naturaliseringen, at den icke må extenderäs
strax på honom, som naturaliseres, til dhe angelägneste embeten,
som är Landzhöfdinger, direction öfwer festningar, K.
M:ts education eller Richsens Rådh; uthan dhess barn, som
här boo, böre skattas för Swenske män och niutha privilegierne.
10) At een ordning motte giöras i embeten, at man i gående
och sittiande uthi hederlige sambquemer weet sitt rum
effter embetens wärde.
11) Jus nobilitandi sub minorennitate förblifwer hoos Regeringen
och Richsens Rådh.
12) Til alle tienster må assigneras een wiss löhn.
13) At uthi beneficiers uthdeelande må skie een modera
-
Bilagor.
215
tion; ded som alieneres må icke donations- uthan förläningswijs
inrymmas. Förbehålles Chronan dhe förwärfwade provincierne
af Skåne, Blekinge och Båhuus til guarnisonernes underhåldh,
såssom ock i sin tidh Drotning Christinae underhåldzlender;
med the förfalne caduker effter the Polnische pacta.
14) Cronones giäld proportionaliter betalas, effter som
tienster och försträkningar tarfweligast och redast måge wara
giorde.
15) Ridderskapets ingifne gravamina på förrige Richsdagar
at afhielpas.
16) När Regeringsformen så wore fattad skulle den observeras
för lag nu och i tilkommande tider.
Deropå föllier slutet stält på alt tilsammans.
Bil. H.1)
Effterschrefne af Ridderschap och Adel wore här
i Stockholm på Richsdagen, hållen anno 1660.
1 classis:
[Grefwar].
Gref Braher, i dess ställe Gref
Axell De la Guardie.
Gref Ludwig.
Gref Pontus De la Guardie.
Gref af Södermöhre, i des ställe
Her Erich Sparre.
Gref af Wasaburg, i dess ställe
Her Johan Gyllenstierna.
Gref af Ohrtala, i des ställe
Her Gabriel Kurck.
Gref Gustaf Oxenstierna.
Gref Thuro Oxenstierna.
Gref Gustaf Johanson Baner.
Gref Steenbockar, i des ställe
Her Claas Ulfsparre.
Gref Wrangel, i dess ställe
Her Volmar Wrangel.
Gref Otto Wilhelm von Cönigsmarck.
Gref Wittenbergh, i des ställe
Her Henrick Flemming.
Gref Potter, i des ställe Her
Abraham Leijonhufudh.
Gref Axell Lillie.
Gref Kagger, i stället Her Nilss
Kagg.
Gref Duglosser.
Gref Schlippenbach.
Gref Steenberger.
') Prot. sid. 53.
216
1660.
Frijherrar.
Her Erich Oxenstierna.
Her Christer Horn.
Her Jöran Gyllenstierna.
Her Nilss Bielke.
Her Gustaf Schytte.
Her Jacob Spens.
Her Kewenhiiller.
Her Gustaf Sparre.
Her Anders Lilliehöök.
Her Gustaf Kurck.
Her Lars Flemming.
Her Horner, i des ställe Her
Carl Ribbing.
Her Claes Baner.
Her Philip Stierneskiöldh.
Her Erich Leijonhufudh.
Her Jöran Kagg, i Kagger nes
ställe.
Her Rhenholt Johan Ychzsell.
Her Hans Wachtmester.
Her Berendt Taub.
Her Carl Mörner.
Her Hans Ulfsparre.
Her Jacob von der Linde.
Her Claes Flemming.
Her Linnardt Ribbing.
Her Erich Cruse.
Her Johan Wrangel.
Her Jöran Sperling.
Her Fabian Berndes.
Her Erich Staake.
Her Ernest Creutz.
Her Georg Fletword.
Her Ludwig Hamelthorn.
Her Augustin Leijonskiöldh.
Her Christof Scheding.
Her Hendrich Chronestierna.
Her Baron von Ungern Sternberger.
2 classis:
H:r Nilss Lilliehöök. H:r
H:r Peer Flemming. H:r
H:r Hans Kyhle. H:r
H:r Knut Lillie. H:r
H:r Sparrar af Rosswijk, i de- H:r
res stelle H:r Ulf Bonde. H:r
H:r Gustaf Ulfsparre. H:r
H:r Jöran Ulfsparre. H:r
Hans Akeson Soop.
Linnardt Bonde.
Gustaf Horn af Kankas.
G. Person Natt och Dagh.
Axel Posse.
Seved Ribbingh.
Christer Boije.
Gabriel Falkenberg.
3 classis:
Erich Carplain.
Siward Crus.
Hendrich Gyllenankar.
Bengt Rosenbielke.
Peer Ulf.
Carl Sack.
Gustaf Tawast.
Bengt Kagg.
Gustaf Cruus.
Erlandh Kafle.
Carl Scheding.
Lago Ychsell.
Johan Stierna.
Christoffer Wernstedt.
Bilagor.
217
Christoffer Gylleugrijp.
Axell Ståhlarm.
Peer Örneflycht.
Johan Adolph Stuart.
Gustaf Drake.
Hans Mörner.
Johan Dufwa.
Gustaf Pauli.
Erich Slatte.
Carl Sölfwersparre.
Johan Ekebladh.
Claes Ugla.
Haraldh Ochse.
Melchior Falkenberg.
Peer Linnarson Ulfsax.
Swante Rosenstråhle.
Swen Staake.
Nilss Stakelberg.
Claes Jägerhorn.
Claes Rolamb.
Bengt Lilliestielke.
Peer Hierta.
Bertil Ruuth.
Jonas Bure.
Axel Böllia.
Peer Mannerskiöldh.
Johan Munck.
Johan Pappegoija.
Peer Hammerskiöldh.
Mårten Cruusbiörn.
Swen Swart.
Johan Schalm.
Isach Swinehufudh.
Herman Sabel.
Gustaf Ryter.
Gustaf Lodh.
Linnardt Rootkirck.
Adam Schulman.
Gothard Strijk.
Magnus Olifwebladh.
Nilss Tungel.
Jöran Stiernehielm.
Anders Grönbergh.
Peer Hästeskoo.
Jöran Sabbel.
Johan Bäck.
Johan Galle.
Staffan Clingespår.
Linnardt Rosencrantz.
Tufwe Tufweson Hökeflycht.
Udde Ödla.
Bengt Linde.
Johan Witinghoff.
Christian Strömfeldt.
Michel Sölfwerarm.
Jacob Törneskiöldh.
Axell Örnehufudh.
Gustaf Anrepp.
Willam Philip.
Patrik Patkul.
Jacob Duwal.
Ernest Forbus.
Lillieström.
Sölfwerchrona.
Carl Lillieclirona.
Johan Löfweling.
Anders Linnarsson Swensk.
Jacob Nyman.
Erich Planting.
David Gyllenclou.
Jöran Zelow.
Jöns Lilliebielke.
De la Mott.
Johan Rosenschiöldh.
Nilss Appelgreen.
Louijs de Geer.
Zacharias Grijsback.
Gustaf Hiulhammar.
Johan Printz.
Thomas Gerfeldt.
Irfwing.
Petter Lofeldt.
218
1660.
Zacharias Sabbelfeldt.
Simon Rosenberg.
Abraham Chronehiort.
Anders Appelbobm.
Erich Rosenbielm.
Daniel Leijonstierna,
Johan Graan.
Peer Anderson Linderoobt.
Swen Strussbergb.
Israel Lagerfeldt.
Olof Bröstfeldt.
Joban Gyllenpistoel.
Claes Kugelhielm.
Gustaf Örnewinge.
Johan Wärneschiöldh.
Påhl Wudd.
Joban Drake.
Mårthen Blixenchrona.
Gustaf Lindeberg.
Arfvid Gyldener.
Samuel Kempenskiöldb.
Hans Ramswärdh.
Hermannus Klefwerfeldt.
Lillieströbm Danckwart.
Carl Swenson Sölfwermusquet.
Joban Ruthenfeldt.
Ludwijk Fritz.
Joban Weydenheimb.
Chemnitz.
Lars Hinderson Landzberg.
Lars Örnestierna.
Arfvid Diurfeldt.
Bartholomeus Wolfsperg.
Bertil Nilson Schytte.
Gerhard von Schaar.
Hans Klarek.
Joban Sparrefeldt.
Erich Teet Stiernecreutz.
Johan Didron.
Clerck.
Måns Brandeschiöldh.
Axel Wijnbladh.
Hartwig Nöding.
Sigroth.
Johan Bähr.
Jacob Makaleer.
Anders Munck.
Joban Billskiöldh.
Johan Stiernböök.
Lars Ekenberg.
Lars Lilbecrantz.
Daniel Behmer.
Jochim Schiittehielm.
Erich Pistolehielm.
Gerhard von Schröer.
Peer Ståhlhammar.
Gustaf Påhlman.
Jöns Ersson Sölfwerbrandt.
Axel Kewenbrinck.
Jost von Qvanten.
Wilhelm Drakenhielm.
Mathias Drakenstierna.
Carl Ryterskiöldh.
Johan von Hertwijk.
Anders Bohm.
Johan Gabrielson Sparfwenfeldt.
Samuel Schillerfeldt.
Lichton.
Johan Axehielm.
Mårten Månson Lindeström.
Petter Teet.
Laignier.
Lars Snäckenfeldt.
Willam Barclay.
Oluf Berling.
Carl Rosenstielke.
Johan Stiernstråhle.
Gustaf Gyllenpatron.
Johan Lagerchrona.
Erich Johanson Klöfwerskiöldh.
Bilagor.
Nilss Johanson Rosenflycht.
Matthias Lillieholm.
Nilss Cantherhielm.
De la Chap[elle].
Erich Rosenholm.
Oluf Strömskiöldh.
Johan Leijonchrona.
Erich Lagerqwist.
Johan Rosencröel.
Jonas Gyllencrantz.
Rising.
Daniel Uttermarck.
Silvius.
o
Åke Wrångh.
Johan von Beijer.
Jonas Palmgreen.
Nilss Ersson Rosenfeldt.
Plenigsskiöldh.
Johan Durel.
Henrich Wulfenclaw.
Johan Qwickelberg.
Johan Wattrang.
Anders Nilson Lillieqwist.
Nilss Burenskiöldh.
Jacob von Weicher.
Claes Edenberg.
Erich Gyllenbring.
Albrecht Swanenberg.
Beckerfeldt.
Rundeel.
Johan Kuulbars.
Börie Olsson Croneberg.
Ehrensteen.
Lenaeus.
Docter Peder Winstrup.
Gyllenadler.
Barckman Leijonberg.
Siöhielm.
Johan Palmstruck.
Joel Örnestedt.
Nilss Skunck.
Jonas Clingenstedt.
Jonas Öster lingh.
Hägerstierna.
Gripenhielm.
Siöleijon.
Gustaf Palmqwist.
Isach Enefelt.
Johan Wäsenberg.
Jonas Gyllenspets.
Jochim ) t -i t r
TT von Libsdorier.
Herman I
Rosenstielke.
Ulfskiöldh.
Erich Dahleberg.
Gyllenpamp.
Kempenfeldt.
Rosenclinga.
Carl Nilson Schytte.
Appelman.
220
1660.
Bil. I.1)
Ridderskapetz och Adelens sampt Krijgzbefählets
ödmiuke påminnellsser till Hennes Kongl. M:ttz och
samptlige Regeringens öfwergifne project om Regeringzformens
inrättande.
Effter såsom Hennes Kongl. M:tt Richssens Enkiedrottning
medh samptlige den Kongl. Regeringen hafwe ibland annat
märckeligen contesterat den stora åhåga, som the draga för
Hans Kongl. M:tt wår allernådigste unge Konung och Arffurste
sampt det algemene bästa, medh den communication, som
till samptlige Richssens Ständer är skiedd igenom det project
för någre dagar sedan blef öfwerlefwererat alf någre observationer,
för tijden nödige at tagas i acht widh Regeringzformens
inrättande, dirigerade inn opå den af samptlige Stenderne
öfwersedde Regeringzform anno 1634; hwarföre och emedan
Sweriges Rijkes Ridderskap och Adell till föllie af den Kongl.
Regeringens befallning, så ock efter dess underdånige skyldigheet
emoot högstbemelte Hans Kongl. M:tt och wårt käre fädernesland,
hafwe tagit dess Propositions contenta uti wederböhrligit
observants och eftertänkiande; jembwel ock fördt oss
till minnes det reservatum, som infördt blef uti det underdånige
betänkiande, som detta Ståndet månde ingifwa för få dagar
sedan till den Kongl. Regeringen angående Regementsformen
uthi mehrhögstbemelte Hans Kongl. M:ttz minorennitet,
och der widh begierte at giöra någre nödige påminnellsser
widh thess inrättande; altså betrachtandes at opå ett så
högt och stort wärk består icke mindre Hans Kongl. M:ts wår
allernådigste Ivonungz högheet och hans sampt fäderneslandssens
säkerheet, utan ock iembwäl hwart och eens Ståndz i gemeen,
så wäl som hwars och eens i synnerheet, wähl- och obestånd
wara till förwänta; ty hafwa ock samptelige Sweriges
Ridderschap och Adell, så i anseende af alt sådant, som eenkannerlig
widh detta tillfälle besinnat framfahrne tijders förlopp
och the emergentier, som inn- eller uthrijkes tilldragne
ähre; hwilke betiäna them till ett märckeligit efterdömme,
’) (Prot. sid. 68.) Jemförd med originalet i Riksarchivet.
Bilagor. 221
medh så mycket större flijt, achtsamheet och försichtigheet at
öfwerläggia the stycken, som till Regementets rättrådige och
beständige styrellsse tarfwas, som all theras wälfärdh, frij- och
tryggheet theropå henger. Hugne sig först och frembst, och
såsom af itt fast kännemerkie till all godh framgång och omsider
ett önskligit uthslag, at Stenderne så endrechteligen
hafwa stembt öfwereens om sielfwe Regeringen; önske som
the ock förmode, at alt hwadh der widh hänger medh iembnlijk
sämia kan främias och i sin tijdh beslutas; enkannerligen
begäre på det ödmiukeste at Hennes M:tt och den samptlige
Kongl. Regeringen icke till ondo förmärkie, hwad som the till
thet algemene bästa och inbördes säkerheet af deras Stånds
frijheet och et wälmeent opsåth i underdånighet hafwa till
högbemelte Proposition funnit tienligit at beswara och der
brede widh föredraga.
Såsom nu grundwahlen till det Regemente, som uti Hans
Kongl. Mats wår allernådigste Konungz omyndige åhr föhras
skall, må wara lagder uti den författade Regeringzformen, som
anno 1634 opå Richzdagen här i Stockholm uthi Hans Sahl.
Kongl. M:ts Konung Gustaf Adolphs den Andres och Stores,
glorwärdigst i åminnellsses, begrafning samptlige Stenderne
blef communicerat och publicerad; der på ett gott och nyttigt
prooff är skiedt under Hennes M:ts Drottning Christinae minorennitet;
altså hafwe wij den oss företagit och igenom läsit,
och der widh funnit nödigt någre momenta till beröra, som
efter den anledning af den Kongl. Regeringens oss öfwergifne
project förnembligast angå Hans Kongl. M:tt och Regementssens
styrelse uthi dess omyndige åhr, Regeringzpersohnerne
sielfwe, Richssens Rådh, så ock Stenderne i gemeen; och sist
bijfoge någre eenskylte beswär, som detta Ståndet in particulari
eller någre persohner kunne tryckia.
Till ingången eller företahlet på den Regeringzform, som
nu revideras och förnyas, hålla Ridderskapet och Adelen icke
oskäligt at den blifwer efter det sätt och innehåldh, som den
förrige af åhr 1634, hwilken sättes för ett rättesnöre nu at
föllia, såsom den allaredo är approberat; allenast at denne
förbättras medh någre påminnellsser, som tidsens förändring
kan förordsaka, så at ingen appendix wore nödig der widh at
giöras. Tyckies ock icke otienligit at dee 5 skiählen, som allegeres
till den förre Regeringzformens dess större authoriserande
af dess uphof, påbud, revision och prof, medh hwadh
222
1660.
meer der om förmäles, consulto kan förbijgås. Sedan sielfwe
res och punchterne hwad widkommer, som uti den Kongl. Regeringens
project finnas, är detta Ridderskapets och Adelens
sampt Krigzbefehlets oförgriplige sentiment.
l:o. Religionswäsendet böhr wara uti sin reenbeet obefläckiat
och befästat, effter den Augsburgische confessionen, Ubsäla
och andre concilia symbolica, sampt ock den ReligionsStadga
som är giord anno 1655 här i Stockholm; allenast at Örebro
Stadga 1617 icke må extendera sig öfwer den casum, när någon
träder ifrån wår och till een annan religion, emedan han
wore under någon annan Herre och Potentat i tiänst, på hwilket
fall han samma Örebro Stadga wore underkastadt; effter
som Ridderskapet och Adelen ock her med i underdånigheet
supplicere, at der någon af them för hwariehanda ordsaak,
mootgång eller förtryck funne godt sin lycka hoos andre Potentater
och Republiquer at försökia, at honom slijkt måtte
förunnas, utan intrång på hans gods, hustru, barn eller folk,
hwilke Adelige privilegier, rätt och rättigheeter som andre Ridders-
och Adellsmänn i Rijket obehindrade niuta måtte; allenast
bör een sådan tiänst icke extenderas till Kongl. M:tts och
Cronans wärckelige fijender; så at ingen Ridders- och Adelsman
må fördrista sig at tiäna emoot sin Konung och fädernesland
utan förlust af gods och ägendomb, som lag förmår,
såsom icke heller wijka ifrån wår religion widh thet straff,
som ofwanbemelte Örebro recess innehåller.
2:o. Successionen är kraftig effter 1649 och 1660 åhrs
allmenne Richzdagzbesluth, der widh wij ock i wår dödzstund
förblifwa och wij oss tillförende för någre dagar sedan skriffteligen,
medh ett extract af Protocollet om Regeringen fattat,
emoot Hans Kongl. M:tt och hans manliga ächta brystarfwingar
förklarade. Detta hafwe wij här widh till påminna om
Hans Kongl. M:ttz wår allernådigste unge Konungz och Herres
persohn och education, at wij hegare det dee persohner,
som till Hans M:tts education och hoff adhiberas och hans
persohn nermast opwachta skole, måge wara infödde Swenske;
i synnerheet finne nödigt at een Richssens Rådh och infödd
Swensk herre måtte Hans Kongl. M:tt föreställas i qualitet af
Gouverneur; sedan the andre hwar efter sitt wilkohr, på det
man må wara om sådan art af folk försäkrat, af hwilkes impressioner
Hans M:tt må upfödas, Rijket och undersåtherne
till fromma.
Bilagor.
223
3:o. Hwadh om Richssens Råds wahl, wärde, embete och
tahl förmäles, äre wij wäl tillfrijds medh; hegare at under de
40, dher mögeligit wore för Richssens tarfwer och inkomster
skull, the 5 högste Embeten der under inclusive måge förståås,
såsom ock at här widh må observeras, det utaf een slecht,
som på Ridderhuuset föhrer ett votum, intet mer än trenne
till det högste må tagas i Rådet. Icke bör medh skähl en
fader der sittia medh twenne söhner, eij heller mehr än twenne
bröder tillijka; såsom ock at i sielfwe Regeringen icke will
skicka sig mehra wara änn een af een slecht. I lijka motto
icke mehr än twenne bröder i itt Collegio tillsammans.
4:o. Till denne puncht är detta till påminna, at emedan
den Kongl. Regeringen nu består af Hennes Kongl. M:tt Richssens
Enkiedrottning medh the femb perssoner, som the femb
högste Embeten bekläda, således alle sex tillsammans nu een
wår Konung och Herre uthi sine omyndige åhr representere;
så begäre wij at deras wahl nu och framdeles in till Hans
Kongl. M:tts myndige åhr må skie medh Stendernes communication
och antagne betänkiande; såsom ock at the altijdh
blifwa hollne uti sin tillböhrliga respect och myndigheet, både
uti Hans Kongl. M:ts minorennitet och medan the then Kongl.
Regeringen wärckeligen förträde, som elliest sedan Hans Kongl.
M:tt genom Guds nåde widh sine myndige åhr sielf warder
Regementet antagandes, conservera them uti sin tillböhrlige heder
och wördning, så at fremmande Furstar eller theras Afgesanter,
kommandes hijt in i Rijket, icke måge för the femb
högste Embeten taga sitt förträde, Rijket och desse Embeten
till neesa; här under icke bör förståås Hans Furstl. Durchbt
Hertig Adolphz persson, utan her medh per expression Hans
Furstl. Durchbt, såsom Hans Kongl. M:ts wår allernådigste Konungz
Herr Faarbroder, förbehålles hans wahnlige rum och
ställe. Såge hälst at desse 5 högsta Embeten altijdh residerade
här i Stockholm. Och när någon af them anten råkar
uthi oförmodelig siukdomb sig absentera eller ock genom Guds
försyn må wandra all werldennes wägen igenom ett dödeligit
frånfälle, at då den äldste, som i det Collegio sitter, må föhra
directoriumet och medh the andre förrätta sakerne i Collegio,
så lenge Prseses är siuk eller borta, eller ock på all oförmodelig
dödelig händellsse till näste Richzdag, på hwilken den dödes
afgång, tillijka medh förslag af den Konungzlige Regeringen och
Richzens Rådh på någon annan successorem i det vacerande
224
1660.
Regeringz stället må communiceras medh samptlige Richssens
Ständer. Här brede wid, och ehuru wij annorledes icke wele
förmoda, än at ju alle the, som then Kongl. Regeringen bekläda,
äre eens till sinnes, hafwandes alle ett ögnefäste in opå
Hans Kongl. M:ts wår allernådigste unge Konungz nytta, rätt
och säkerheet, erhålle Richssens Rådh widh sin tillböhrlige heder
och myndigheet, så ock conservere samptlige Richssens
Ständer widh theras rätt, frijheet och privilegier; icke dess
mindre när wij besinne menniskligit tillståndh, art och wilkohr,
hwilke alle äre underkastade, sampt den infödde begährligheten
at draga sig mehr och mehr upp och fortsättia sin och
dee sines lycka och framstegh så mycket giörligit kan wara,
förelöpa ibland the klokeste i weridén sådane interesses, som
ofta det algemenne bästa förwirra, ja ock studssa; förthenskuld
på thet Regeringens authoritet eij må öfwer lag sig sträckia
till förhöij- eller förminskning, uthan af Richssens Rådh och
samptlige Richssens Stender hållas i sin wördning och Regements
sakerne altijdli må wara i sin rätte och obehindrade
gång; ty böhr man all befahrande oheel förmedelst mogne
rådh och betingande i tijdh förekomma och sig emoot alle
oförmodelige händellsser bewahra; wele altså den Kongl. Regeringen
wij tienst- och ödmiukeligen föredraga effterfölliande
casus, som oss tyckias regementsbördan märckeligen kunna
understödia, så ock förknippa alle undersåthares sinnen medh
Öfwerheeten och dem som å dess wägnar hafwa till biuda och
befalla. Man sätter fuller det gärna för et fast principio, at
den Kongl. Regeringen warder all ting, som är af importance,
styrandes och regerandes medh Richssens Råds rådhe, och derutinnan
anten inn om Regeringen sielf, eller ock ibland Rådet,
förfahrandes effter pluralitatem votorum, så kunde likwäl hända
sig, at uti någre ehrender Regeringen under sig sielfwe blefwe
skilliachtige, och som man weet plägar skie, ofta een kan
hafwa gode och fullwichtige skiähl, men doch måste af numero
votorum öfwerstemmas; hwarföre och der sådant ibland den
Kongl. Regeringen kunde hända och een af them wore som i
een saak till Hans Kongl. M:ts och fäderneslandssens gagn och
säkerheet wiste till förebringa så stoore och gode skähl, hwilke
han funne så krafftige, at han i sitt samwete af andre motiver
icke kunde öfwertalas, tycker Ridderskapet och Adelen icke
ogiörligit at den samme, een eller flere, som genom pluralitatem
votorum i den Kongl. Regeringen måste wijka, medh rätta
Bilagor.
225
borde hafwa fog at provocera till samptlige Rådet, och hwad
då the eenhälleligen slote, det skulle wara fast och ratum.
Nu måtte det sig ock tilldraga, at den Kongl. Regeringen wore
sins emilian eense uti een saak, som the icke funne nödig at
communiceras medh Rådet, och Richssens Rådh sådant förnimmandes
doch befunne saaken af een eller annan consideration
eftertenkelig, på hwilket fall Ridderskapet och Adelen begäre
at then äldste af Rådet, som näste rummet efter ordningen
besitter efter the femb högste Embeten och är tillstädes, må
kalla tillsammans Rådet, föreställa sakzens wichtigheet och der
till hörige skähl, och så entlig, effter vota af Regeringen och
Richssens Rådh tillhoopa, den decidera och sluta, oachtat
hwadh tillförende der utinnan tillgiort wore. Såsom nu elliest
Regeringzformen innehåller at Collegierne åhrligen böre göra
rächenschap sig emilian, altså pröfwe wij sådant icke allenast
nyttigt, utan emedan dätta sällan eller ock aldeles icke må wara
practicerat wordet, at det då her effter må ställas i wärket
uthi närwahru af samptlige Richssens Rådh. Hwar widh Stenderne
hafwe till betänckia, hurulunda the skulle försäkras, der
Richssens Regering och Rådh eendrächteligen giorde ett, droge
all myndigheet till sig och the sine, Stenderne oåtsporde och
ohörde. Slikt at hämma, wore deras oförgrijpelige betänkiande
at, såsom sagt är, åhrligen giordes rächenschap af Collegierne
på sätt och wijss, som Regeringzformen derom ordnar; och
der hoos hwart tredie åhr förskrifwas een Richzdag, på hwilken
icke allenast skulle skie een noga information för Stenderne
hwadh af Rijkssens Regering och Rådh i förledne åhren
wore passerat och slutit, utan iembwäl ock icke låta sig fremmande
förekomma at Richssens Ständer, af sin uhråldrige frijheet
och wählhärbrachte rättigheet, något kunde hafwa skähligen
och effter lag till påminna, som the antaga måste.
5:o. Såsom man förnimmer af den 5 punchten och der
hoos nogsampt kan ehrachta, at wid Kongl. M:ttz omyndige
åhr een stor deel af Regements bördan skall Richzdrottssen
åliggia, altså och ehuru wäl man gärna wille önska at Hans
Excellents der brede widh prsesiderade i Hofrätten i Stockholm,
såsom andre af the höge Embeten uti sine Collegier, som tillförende
wahnligit har warit och elliest är lijkformigt medh Rättegångz
ordinantzen så wäl som dess process; likawist effter den
Kongl. Regeringen bäfwer behagat låta komma opå förslagh,
at Hans Excellents lijsades och afbördades medh prsesidentien
226
1660.
i den Stockholmiske Hoffrätten, låther man derwidh ock bewända,
at een annan herre af Richssens Rådh förträder prsesidentien
der sammastädes, som det skier widh andre Hofrätter,
och Her Richzdrotzeten förblifwer widh Regeringen, hafwandes
der hoos general inspection öfwer alle Hofrätter och
justitien här i Rijket, doch så at den direction, som Konungen
tillkommer, förblifwer hoos samptlige Regeringen, så wid revisioner
som elliest the saker, som Konungenom förekomma böre,
justitien angående, och at inge domar eller resolutioner gillas,
ogillas, slutas eller expedieras, uthan collegialiter af samptlige
Regeringen och Richsens Rådh. Jämbwäl ock cursus justitise
på landh och i städer bäfwer sin wahnlige gång; Hoffrätterne
desslikest icke betages deras jurisdictioner medh dess fulle
exercitio och wahnliga sätt at referera för den Kongl. Regeringen
tillsammans medan minorermiteten wahrar, eij heller
Hans Excellents uti denne eller andre Hofrätter eller instantier
må hafwa sessionem eller votum; mindre här igenom slutas
wägen immediate at sökia Hans Kongl. Mitt eller ock den
Kongl. Regeringen, den som så behagar.
6:0. Ock hafwer denne sine gode skiähl; hwarföre och
emedan 0111 justitise wäsendet är mycket at påminna, som här
intet kan införas, fördenschull begäres at den Kongl. Regeringen
behagade at deputera någre wisse persohner af hwart
Ståndet, som trädde tillsammans ju förr ju heller at öfwerläggia
hwad der uti wore högnödigt och huruledes den bäst
kunde redresseras. Detta är nu allenast at ihugkomma, at
Ridderskapet och Adelen tyckie gott och nödigt at Hofrätterne,
men särdeles Jöneköping, förstärkes medh twenne Richssens
Rådh, som altijdh bijwiste cessionerne, förnembligast derföre
at jurisdiction är ökader medh flere provinciers af Skåhne,
Blekingh och Boohuus Lähns underläggiande.
7:o. Till denne är nu intet at tahla, emedan the Collegierne
af framfahrne Konungar äre inrättade och confirmerade;
den Kongl. Regeringen desslikest bäst är bekant hwadh the
profitera publico, som ock hwad Richssens drässel och inkomst
kan tåhla till deras aflöhningar.
8:0. Förutan det at CommercieCollegium drager försorg
för navigationen och handelen i Riket, så ock gerna borde hafwa
den qualitet af General CommercieCollegio, skulle det wara
icke mindre nödigt än nyttigt, att dem opdroges directionen
af manufacturerne, på thet at the, som Rijket mycket nyttige,
Bilagor.
227
så mycket mehr måtte tilltaga, såsom ock at denne punchten
clausuleras på samma sätt som BergzCollegiumet.
9:o. Effter som uti denne puncht tahlas om Auscultanter,
som göra sig capable till the tienster, som framdeles blifwa
ledige, så synes icke orådeligit at uti alle Collegier någre af
Adel wore som ausculterade, på thet när the till tienster skulle
adhiberas, då måtte förstå hwad embetssens plicht hade at
innebära, och uthi land och städer gingo så mycket bättre och
skickeligare till, så förschontes högste Öfwerheeten så wäl som
Collegierne medh the oändelige klagemåhl, som the nu ifrån
landzändarne hoopetals måtte emoot taga. Begäres desslikest
at the instructioner, som desse twenne Commercie- och BergzCollegio
månde wara eller ock skohle meddelas, måtte oss desslikest
communiceras.
10:o. Widh dette tillfälle ihugkommer desslikest Ridderskapet
och Adelen 1) Huruledes på någon tijdh chargerne af
RichsTygmästare, RichzStallmästare, RichzJägmästare, Prsesidentschaper
på the orter, som icke Richssens Rådh äre Assessores,
GeneralGouverneurs och Generalchargier, item ÖfwerCammarherre,
Öfwermarskalk, Öfwerste af guardie, ÖfwerPostmästare,
hafwa dragits under Richssens Rådh allena, ther the
likwäl tillförende mäst altijdh äre beklädde wordne af Ridderskapet
och Adelen uthom Rådet; begäre at the så i desse som
andre civil- och militairische tiänster icke måge blifwa uthslutne;
i synnerheet at Generalcharger lembnas dem uthom
Rådet, förutan Feldtmarskalk; så at när een igenom laga kallelse
worde uphögder till dignitatem Senatoriam, han då måtte
Generalchargien qvittera. Skulle ock det gemene bästa wara
nyttigt, at een Richssens Rådh icke förträdde öfwer en chargie,
förutan Richssens Råds embete; der om wij ock anmode
at så måtte skie och hållas, såsom ock icke heller någon annan
Adellssman mehre bör hafwa än twenne tienster till det
högste, som kunna wara compatible medh hwar annan, af
hwilke han hafwer sin särskilte upbördh. 2) Begäre desslikest
flijt- och ödmiukeligen, at så i Richsens Rådz wälliande som
andre embetens uthdeelande så i civil- som i militairische tienster,
ded the uthan anseende til classerne eller familierne måge
effter persohnernes qualiteter och förtienster blifwa ihugkombne,
så at persohnen må jembkas effter embetet och icke embetet
sökia persohnen, på ded at ähra och dygd må wara uthi sit
rätta wärde och alle dereffter sträffwa, sampt the, som niutha
228
1660.
eenehanda privilegier, i deres krafft participera utaf sielfwe
fruchten. Item at the, som i sine tienster sittie, icke måge
removeras uthan skahl och laga domb, medh mindre the blifwa
avangerade och sielfwe så wele; jembwäl ock dher någre qualificerade
finnas, eij eller slutas ifrån framsteeg. Eenkannerlig
hegare the at infödde Swenske af Adel motte employeres til
affaires d’Estat i Cantzliedt och widh residentierne; såssom ock
the Swenske regementerne besättias medh Swenske Officerare,
så myckit som giörligit ähr, uthan praejuditz af the fremmande,
som qualificerade äre och kunne allaredo dherunder giort
sig meriterade. 3) Såssom embeten icke allenast böre wara
bestälte af dher til qualificerade subiectis, uthan ock myndigheeten
meddelas af tilbörlig respect och heder; hwariöre til at
hålla hwart och itt embete uthi sit rätte warde, som elliest
til at förtaga missförståndh Stenderne emellan, begäres at den
Kongl. Regeringen medh Richsens Rådh täktes giöra een förordning
emellan dhe civil betiente, at den eene icke kastade
sig i den andres rum och ställe, som alt för myckit skier; på
ded hwart och itt embete må skattas effter sit egentelige wärde,
och at hwar och een icke effter sitt såthe på Riddarhusedt,
uthan dheruthom uthi gående och sittiande i alle sambqwämer
hedras effter sit embete; jembwäl ock motte i acht tagas huru
embeten i concurrentier af civil- och militairische charger wore
til considereres. Och är dette så myckit högnödigare, som
dette angår alle Ståndh och itt yppigt medel at stiffta itt gott
förståndh gemiietherne emellan, som ded elliest är dygd och
ähra lijkmätigt.
ll:o. Förblifwer widh hwadh der om förmäles uthi dher
allegerade puncht.
12:o. Hålles för nyttigt och hällsosampt, hwad af den
Kongl. Regeringen här widh är projecterat, så wäl som hwad
der om uthi sielfwe Regeringzformen beröres. Till den clausulen,
som berörer om Konungens Fougde i städerne, föhre
wij oss in opå Rättegångsordinantiens 6 punct, med begäran
at den altijdh må practiceras, så wida den städerne angår.
13:o. Heemställes den Kongl. Regeringen at öfwerläggia
huru sådant medh landhs och städers nytta må practiceras,
doch att sådan affordring, när Landzhöfdingerne pröfwas sig wäl
förhållit hafwa, må skie till förbättring. I det öfrige befinnes
alt skäligit.
Bilagor.
229
14:o. Berope sig Ridderskapet och Adelen på dhe ofwanskrefne
till een god deel giorde påminnellsser, undantagandes
1) hwad naturaliserningen widkommer, efter man märker medh
den föllia någre mijssbruuk, så tyckes skiäligit at den limiteras
på detta sätt: 1. At ingen må naturaliseras nu eller i tillkommande
tijder, utan medh Richssens Rådhz råde och goda minne
och weetschap, 2. at der medh intet mera ehrhålles än blotta
sitt egit votum, och 3. icke admitteras der opå strax till Richssens
importante embeten och beställningar, som är at blifwa
Landzhöfding eller få direction öfwer festningar; eij heller brukas
widh Hans Kongl. M:ttz education, mindre blifwa Richssens
Rådh, utan deras barn, som naturaliseras och boo här
i landet, böre efter lag skattas för infödde Swenske männ och
niuta dee förmånner som privilegierne dem indulgere; förthenskuld
och såsom wij icke finne lag lijkmätigt, at the som naturaliseras
strax uphöijas till Richssens Rådz wiirdning; altså
begäre wij ock at den icke allena blifwer widh Riddareståndet,
som någre tijder tillbakars mästedels skiedt är, utan der till
tages coniunctim af Riddarom och Swenom, lijkmätigt Sweriges
lagz uttryckelige förskrifning, så at intet afseende der widh
af skyllschap, wänskap eller annat må giella, utan allena det
af trooheet, ehrligheet, förstånd, alfwarsamheet och förtiänst.
2) At jus nobilitandi ju må wara itt regale och högste Öfwerheeten
allena kan tillkomma, eller ock dem som den förträda,
är ingen som twijkar; icke dess mindre begäre wij at sådant
må schie under Hans Kongl. M:tts minorennitet medh Richssens
Rådhz råde. I lijka måtto till förståendes om them, som
till Gref- eller Frijherrar uphöijas böre. 3) Begäres desslikest
at till alle embeten een wiss löhn må deputeras, som hwar
må ehrligen kunna lefwa utaf och der effter göra sin stååt,
den ock richtigt åhrligen kan falla, att man medh owisse och
ogiörlige store förslag icke må beswäras, som ofta skie plägar.
4) Oansedt fuller intet Regemente kan bestå, som icke tarfwar
at beneficera wälförtiente männ och tiänare, begäres icke
dess mindre at der uti må skie een moderation, så at intet
ifrån Chronan må alieneras, som der till hörer af dee förwärfwade
provincier, eenkannerlig at the gods i Skåhne, Blekingen
och Båhuus till Cronones nödtorfter och guarnizonernes underhåll
måge förwahras. Sammaledes när Hennes M:tts Drottning
Christinae underhåldsländer warde i sinom tijdh Kongl. M:t och
Grönan hemfallandes, the då till dess nytta oförrychte blifwa
230
1660.
måge. Der ock någre gods een eller annan för giorde tienster
eller wisse försträckningar skulle komma i consideration at
deelas, the då icke donations- utan förlähningzwijss inrymbdes,
så at the widh tillfälle kunde komma till Cronan igän. Det
samma ock om Lifland och the caduker, som igenom Polniske
pacta fallne äre, wore till förståendes. 5) Förutan dette alt
böhr icke heller förgätas, at emedan Chronan sticker uthi een
stoor giäld förmedelst desse swåre krijgen, som hon i månge
åhr tillbakars bäfwer fördt emoot åthskillige fijender, hwarföre
synes nödigt, at när den skall betahlas, icke skier på een gång
till een allena, utan proportionaliter något hwar gång till dem,
som pröfwas tarfweligste och redeste försträckningar och tienster
hafwa gior dt.
15:o. Om denne punct är desslikest tillförende berördt,
hwarwidh wij begäre at förblifwa.
16:o. Uthi denne punct begiäres at för det ordet substitut
må sättias: den som dett stället förträder.
17:o. För allmänne Stendernes mothe må sättias: allmenne
Richzdagar.
18:o. Der dess wichtigare ehrender icke pressera, begäres
at inge particuliere eller provincial mothén, utan allmenne
Richzdagar måge uthskrifwas.
19:o. Hålles för skähligit, såsom ock här brede widh begäres,
att när Regeringzformen på detta sättet wore öfwersedd,
renoverad och inrättad, begäre the at den uti alle clausulis
måtte straxt wärkställig giöras och sedan oföränderlig af samptlige
Richssens Ständer confirmeras, den ock för en stadig lag
observeras böhr, hwilken den Kongl. Regeringen medh Richssens
Rådh altijdh under Konungarnes minorennitet eller Regements
förändringar föllia, som ock Konungerne sielfwe, förr än
the Chrona och Scepter antaga, stadfästa och bekräfta måste;
jembwäl ock hwadh annat på ofwanberörde sätt utaf den Kongl.
Regeringen medh Richssens Rådh och samptlige Stendernes inrådh
och betänkiande wore skiedt uti alla måtto nu och i tillkommande
tijder oryggeligen böhr fast och gilt förblifwa, så
at Hans M:tt och fölliande Konungar det samma äga ratificera.
Sidst, såsom på någre Richzdagar tillbakars Ridderskapets
och Adelens ingifne beswär icke alle äre resolverade blefne,
altså supplicere wij ännu yttermehre, at the måtte nu reassumerade
och, medh the wij in particulari bijfogandes warde,
efter skähligheeten till een godh förklaring afhulpne warda.
Bilagor. 231
Detta är som Sweriges Ridderschap och Adell hafwe funnit
icke mindi’e nödigt än nyttigt widh Regeringzformens inrättande
i underdånigheet at påminna, jempte ödmiuk begäran,
at det medh ogunst icke wille ansees och optagas, effter
det är i den gode mening och opsåth skiedt, icke af någon
vanitet eller förmätenheet, något att innovera eller gripa uthi
det man icke hade fogh till att tahla, utan af den frijheet
man på Richzdagar bäfwer och i synnerheet widh Regements
förändringar sine nödhtorfter andraga till fäderneslandzens säkerheet
och det allgemene bästa.
På samptlige Ridderskap, Adell och
Krigzbefählss wägnar
Plu Spårre P:son,
Pro tempore Landmarskalk.
Bil. K.1)
Adelns begäran att under Konungens minderårighet få ega
jus approbandi och improbandi vid tillsättandet af de fem
RiJcsembetena.
Stoormechtige Drottning, Nådigeste Fru;
Höghwälborne Herrar, Sweriges Rijkes Högtbetrodde Rådh.
Såssom wij af Sweriges Ridderskap och Adel altidh och
widh alle tilfällen, men serdeles uthi Götheborg och på den
dersammastädes berammade och slutne Richsdag hafwe contesterat
och betygat den troo- och huldheet, som wij wår allernådigeste
Konung och Herre böre, såssom ock den fasta willia
och uprichtige sinceritet, som wij hafwe hafft at föresee medh
wäre ringa betänkiande ded algemene bästa; jembwäl ock uthi
alt hwadh som oss giörligit hafwer warit at bijfalla och contribuera
til Eders Kongl. Maij:tts höge respect och Eders Excellentiers
samptlige Richsens Rådz gode nöije och wiirdnad;
') (Prot. sid. 83.) Jemförd med oell rättad efter originalet i Riksarchivet.
232
1660.
altså och emedan desslikest nu på denne Richsdag oss är wordet
proponerat Hans Kongl. Maij:ts, fordomb wår allernådigeste
Konungs, numehra glorwiirdigst utki åminnelse, giorde disposition
om nu warande högstbemelte Hans Kongl. Maij:tts
wår allernådigeste Konungs och dess Rikes administration och
styrelse utbi hans minorennitet, tillika medh denomination utaf
tbe persobner, som Ricbsens Regering och tbe femb höge Embeten
förträda skulle; bwarföre bäfwe wij denne til oss giorde
proposition, i föllie utaf wår plicbt, utbi itt underdånigt och
ödmiukt betänkiande tagit; postponerandes dherhoos alle andre
considerationer och allenast sökt ded som för denne tiden
kunde lända til wår allernådigeste Konungs rätt och bögheet,
Eders Kongl. Maij:ts och samptlige Eders Excellentiers respect
och autboritets sampt Ricbsens och Stendernes frijheets erhållande.
Wij bäfwe satt afsijdes tbe considerationer, som af ded
Furstl. busedt eller ock månge andre kunde förekomma oss
efftertänkelige, och halft wårt eendeste ögnemärke inn opå
Hans Kongl. Maijits och Ricbsens bästa och säkerheet; giörandes
ock dermedb Eders Kongl. Maij:tt och Excellentier ded
nöije som Eders Kongl. Maij:tt och Excellentier utaf oss begiärt
bäfwe, såssom wårt extract uthur Protocollet, inlefreradt
til Eders Kongl. Maij:tt och Excellentier nogsampt skal uthwisa,
jempte een reserv och begiäran at oss widh sielfwe Regeringens
fattande motte tillåtas såssom itt fritt Ståndb at giöra
någre nödige påminnelser. Til denne wår begiäran bäfwer oss
anledning gifwit ded sluut, som giordes och stadgades anno
1634 bär i Stockholm, grundat inn opå dhe almänne Richsdagsbesluut,
som äre giorde åhr 1595 så ock 1602; förutban ded
at oss inthet mindre hafwer synts skäligit at begiära jus adbrobandi,
änn oss är defererat jus improbandi den persobnen,
som dogk war utaf een fullmyndig och medb högt förståndb
begåfwat Konung godii erkänd at förträda itt utaf dhe femb
höge Embeten uthi Sweriges Rijke. Och eburuwäl wij nogsamt
bade förmodat medh dette wårt comportement så hafwa
tilbanda gådt Eders Kongl. Maij:tt och Excellentier, at oss inthet
prsejudicerligit skulle bända, och icke imponeres dedh, som
wij wisserligen hade förmodadt oss skulle först proponeres och
communiceres, så förnimme wij dogk aldeles emot wårt hopp,
at dhe samme, som oss bäfwe utbi wäre föregångne actioner
contrarieradt, nu bäfwe een angenehm orsaak at frögda sig
uthöfwer ded som wårt Ståndh nu är bendt och mött. Wij
Bilagor.
233
begäre fuller ingalunda disputera dhe skäbl, som kunne hafwa
bracbt Eders Kongl. Maij:tt och Excellentier til desse consilier,
eij eller fatta dhe tankar at ded samme å desseing utaf
Eders Kongl. Maij:tt och Excellentier skiedt wore. Icke des
mindre såssom wij ögonskeenligen märckie, at denne modus
procedendi löper emot wår rättmätige frijheet, altså lefwe wij
ännu uthi den underdånige tilförsicbt, at Eders Kongl. Maij:tt
och Excellentier oss ännu effterlåthe ded frije jus adprobandi
et improbandi nu och utbi warande minorennitet, som wij medb
all skäbl bäfwe at påtahla, och at res ännu motte oss blifwa
integra. Men dber emot förmodan oss sådant intbet motte effterlåtbas,
utban dette skulle oss ännu häreffter påträngias, så
befinne wij wår närwarelse här widh denne Richsdag onödig,
när oss förtagit är at tala, gilla och ogilla, och wårt betänkiande
som frije Stender seija, önskandes heller på sådant fall
itt afträde ifrån sielfwe Ricbsdagen; dogk ingalunda undandrage
oss Hans Kongl. Maij:tts, fordomb Avår allernådigeste
Konungs och Herres jordefärdb at upwacbta och biwista, icke
såssom Stender, utban som trogne undersåthare emot Hans
Kongl. Maij:tt, denne wår allernådigeste regerande Konung;
dheruthi wij oföränderligen förbhfwe och dess höge interesse
och rättigbeeter icke utban medb lif och blodb skole förlåtha.
För ded öfrige förblifwandes
Eders Kongl. Maij:ts
och
Excellentiers
underdånige,
ödmiuke och tienstwillige tiänare.
Uppå samptlige Ridderskapets och Adelens
wägnar, enhällige begäran och willie.
Pår Sparre P:son,
Pro tempore Laudmarsltalk.
234
1660.
Bil. L.*)
Reservationer emot Adelns skrift angående dess jus approbandi
et improbandi.
The, som äre in contraria opinione, sckrifwa här sine
nampn.
Actum Stocholm på Ridderhuset den 21 Octob. 1660.
Abraham Gr. Leijonhuffudh maintenerar Riddarhusets rättighet,
män protesterar mot extremiteten.
Ernest J. Creutz tycker mitiora remedia wore til at tentera.
Lars Flemingh meintinerar Riddarhusets rettigheet, men protesterar
moot extremitet.
Arfvid Ifvarson ähr utaf! dhen mening som dhe åffwanskreffne.
Henrich Flemingh meintenerar Adelige privilegier och frihet,
men aldrigh consenterar extremiteten.
Bil. M.2)
Bogislaus Philip von Chemnitz' af styrkande af förslaget om
Riksdagens afbrytande.
Högwälborne, wälborne, wälbördige, respective nådighe,
godhe Herrar.
Jagh haffwer halft then ähran till at wara ett ledemoth af
thet högkloffligke Ridderhuset uthi tolff åhr och flijtigh besökt
alle Rijkzdagar, mehra såsom een fremmande, till at höra och
lära något, än till at votera sielffwen, uthan haffwer alltijdh
accommoderat migh till then kögklofflighe Ridderskapens mening
och resolution. Men effter migh tyckes at sakerna ståå
på rätt fahrlighe extremiteter, kan jagh icke underlåta till at
’) Prot. sid. 87.
J) Prot. sid. 88.
Bilagor. 235
uptäckia then högklofflighe Ridderskapen mijn eenfåldigh mening
och sentiment, och thet samma skriffteligken, effter jagh
intet talar expedite Swänsk.
Jagh förnimmer at man snart är resolverat til at abrumpera
Rijkzdagen på wår sijdho och till at gå re infecta ifrån
hwar annan. Sådant håller jagh för een högstfarligk tingh och
af irreparabel skadeligh conseqventz. Förty antiughen moste
Hennes Konungsk Maij:t wår allernådigste Drottningh och the
höghwälborne herrar, Sweriges Rijkes Rådh, similiter abrumpera
Rijkzdagen för wår separation skull, eller kan skee continuera
the honom medh the andre Ständer och göra een Besluth ther
uppå. Abrumpera the Rijkzdagen, råka wij och heela Sweriges
Rijke uthi een anarchi. Ty then InterimsRegeringen, som
i Göteborg bleff beleffwat, fåår medh Hans Konungsk Maij:tz,
wår allernådigste Konungs och Herres begraffningh een enda,
och then andra, ther man delibererar om, bliffwer intet gillat
eller stadtfästat. Hwadh nu anarchia för een skadeligh tingh
är, weetom wij alle, och behöffwer jagh intet mycket tala ther
om. Men opiniastrera the kanskee emoot os, continuera Rijkzdagen
medh the andre Ständer och göra een Besluth ther uppå
os föruthan, bliffwer thet icke bätre, uthan mycket wärre. Ty
om wij skolom wara underkastadt theras Besluth, bliffwer thet
res pessimi exempli, om the andre Ständer fåå then myndigheten
till at hålla Rijkzdagar och göra allmene RijkzdagsBesluth
föruthan Ridderskapet och Adelen, och bliffwa wij på thetta
sättet theras trälar, the wära herrar, och, ther wij härtill haffwe
warit caput, torste(!) wij wäl häreffter bliffwa cauda Ordinum.
Williom wij tå os dragha undhan theras Besluth, råka wij
medh them in dissidium apertum, och kan theraff (therföre os
then Alldrahögste bewara wille) oriri tumultus intestinus och
een sådant belli civilis eeldzlågha, som intet så snart kan uthsläckias,
när hon bliffwer een gångh uptändt.
Thetta considererandes är mijn eenfåldigh mening, at wij,
för Riksens och wår eghen wälfärdh skull, föra moderatiora
och icke sådana consilia, qv* ab initio qvidem lseta, sed postmodum
tractatu dura et eventu tristia sunt.
Men om ju then höghlofflighe Ridderskap och Adelen
oryggelighen beståå på förskreffne mening och resolution, bidder
jagh respective ödmiuklighen, undertiänst-, tiänst- och wänlighen,
at the intet willia förtänckia migh, at jagh begährar loff
till at absentera migh thenna gången ifrån Ridderhuset. Effter
236
1660.
såsom jag befinner uthi mitt samwett, at jagh intet kan interessera
uthi sådana consilier eller resolutioner, som kunna uthslå
ad perniciem patrise och ad perniciem antinghen af wårt
Ståndh eller ock af Rijksens Rådh, som lijkwäl äro capita,
columnse och ornamentum aff wårt Ståndh.
Önskar then höghlofflighe Ridderskap och Adelen salutaria
consilia till Rijksens bästa och wårt Ståndhs förkoffringh, förbliffwandes
theras
respective ödmiuk undertiänstoch
tiänstlighe tiänare
Bogislaf!' Philip von Chemnitz.
Bil. N.J)
Ad referendum hwadh som är at påminna widh
Regeringsformen, som oplästes den 26 om aftonen
och 27 Octobris 1660 om morgonen.
In 2:do casu. Om icke den wore een causa dissensionis
emellan Regeringen och Rådet. Tycktes bättre at RichsCantzleren
convocerade Rådet. Den som hafwer af Rådet at påminna
skal gå til RichsCantzleren, hwilken skal convocera
Rådet.
Ad casum 3:um. At Richsdagar hwar 3:die åhr endtligen
skulle förschrifwas. Toge ad referendum: åthminstonne hwar
3:die åhr.
Instructioner för Commercie- och BergzCollegio skole wisas.
Ad 10. Om Richsembeterne nu strax kunna tagas dem
ifrån, som dem hafwa. Önska gerna få dem. Begäres at the
andre likwäl contenteras.
Om Rangen föreslogs at the sielfwe skole projectera. Är
voterat om.
Om Regeringen skal kunna regera uthan distributione
prsemiorum et poenarum.
Relationen om Bornholm och dhe 8,500 tunnor hart korn.
’) Prof. sid. 106.
Bilagor.
237
Om Pantegodzen. At them skulle stå fritt at förpanta,
när the inge andre uthwägar weete. The wele hindra så mycket
the kunna, at ded blifwer til Cronans tarfwer, som förr är
resolverat. Bewillias til Cronones nödtorffter.
Itt lithet uthskott skal nembnas at förnimma Richsens
stat och wilkohr, som i tystheet bör hållas.
Ad 19. När Drotningen är siuk eller borta, huru wida
Regeringen bör expediera sakerne och dem underschrifwa. Dhe
5 underschrifft är lika så krafftig, lika som hade hon underschrifwit
medh.
Bil. O.1)
Kongl. Maij:tz
Andre Proposition till samptlige Rijksens närwarande
Ständer, angående några anläghne ärander, öfwer
hwillke H. K. M:t derass mogne rådh och betänckiande
åstundar. Gifwin i Stockholm den [29] Octobris
anno 1660.
I.
Såsom Rijksens Ständer weta sigh påminna, det åhr 1655,
på då warande Rijkzdagh här i Stockholm, een wiss summa
jordegodz bleeff reducerat till Chronan, och bemellte reduction
än icke hafwer nådt sin fullkomblige ändskap, uthan till een
stoor deel genom tillstötte hinder är worden opskuten och förlängd,
men därhooss lijkwähl hooss een och annan worden
wederwillie och klagemåhl underkastadt; så skulle II. K. M:t
gerna förnimma Ständernes mehningh där öfwer sampt förspöria
hwadh dhe wedh dhenne conjunctur skatte i det måhlet bäst
och rådeligst till resolvera och uthwällia.
II.
Ändoch H. K. M:t hafwer af Gudh den högste nådt den
store wällsighnellssen och lyckan, att H. K. M:t hafwer und
-
') Prot. sid, 108.
238
1660.
kommit åthskillige blodige och hefftige krijgh medh störste
dhelen aff dess grannar och naboer, jämwähl därigenom förmodar
i längden och medh tijden kunna bespara månge store
bekostningar, som där opå pläga anwändas och oppgåå; så
linner doch H. K. M:t nödigt optäckia Rijksens Ständer, hurusåsom
bemelte krijgh och örligh liaffwe förorsakat sådane uthgiffter,
som omöijehgen haffwe warit proportionerade emot
Rijksens dressell och inkompster, utan fast wijda dem öfwergådt.
Därhooss, emädan een sådhan swärm af så fremmande
som inländsk militie, som ifrån så månge orter tillijka, wedh
denne oförmodelige fredens hastige erhållande, sammankommer,
af hwillken een dehl haffwer måst affdanckas, een dehl behållas,
een dehl medh pensioner och wartepenningar affinnass,
men både den eene och den andre, fast inge undantagandes,
måst således förnöijas, att icke något owäsende eller någon
oboteligh ondh consequentie däraf kunde härröra, så kunne
Ständerne wähl besinna till sådant icke ringa medell och penningesumma
fodrass, alldenstund!» dhet innan så fåå månaders
förlopp fast ifrån alle gräntzer och nästan allt på een hoop,
som berördt ähr, kommer H. K. M:t på hallssen; till förtijga
det magaziner och garnisoner moste försees medh proviant,
klädhe, gewähr, kruth och lodh i det afgångnes ställe; alle,
så civil som militär betiente, hwillke här till hafwe mästedehls
måst hålla sigh oppe genom hopp och förmodan att fåå
dherass löhn wedh fredens lyckeliga sluth, kunne nu icke längre
medh sådane förhoppningar afspijsas, uthan moste således förnöijass
och undsättiass, att dhe kunne H. K. M:tz tienst opwachta
och förrätta sampt icke nödhgas den sättia tilbakars
för medellössheet och fattigdomb. Genom sådane och fieere
fast otålige uthgiffter kunne Ständerne förnuffteligen afftaga,
huruledes intraderne gåå sin kooss och doch icke tillräckie
till uthgiffterne; fördenskulld wille H. K. M:t gerna förnimma,
hwadh expedient och rådh Ständerne där till kunne medhdeela.
III.
Iblandh dhem, som uthi någre åhr icke hafwe kunnat
medh fullkomblige belöhningar accommoderas, äre dhe betiente
i Hoffrätterne icke till gåå förbij. Ty emedan den, som skall
sittia wedh justitiens förwalltande och administration, bordhe
billigt wara förseedd medh sådant salaido, som siellffwe kallets
erbahrheet är lijkmätigt; hwarföre hafwer H. K. M:t warit be
-
Bilagor.
239
tänckt på ett medell, benemdt Charta Sigillata eller inseglat
paper, som i andre wälbeställte respubliquer och landh brukeligit
är och hafwer medh gott nöije warit practicerat; fördenskull
wille H. K. M:t gerna där öfwer höra Ständernes mehning
och gottfinnande, i synnerheet om icke det skulle i fädernesslandet
kunna komma i bruuk, förnämbligen berörde Hoffrätter
till bijståndh och aflöningh, sampt till äffwentyrs medh
tijden flere Collegier till understödh och betahlningh.
IV.
Ständerne är ock nogh bekandt, hurusåsom uthi wårt k.
fädernesslandh alltijdh hafwer warit ett gammalt bruuk att
till Kongl, begrafningar bewillia och sammanskiuta een wiss
gierd eller hielp. Så alldenstundh H. K. M:tz högtäradhe k.
Her faders, christ- och höghloffligst i åminnellsse, begrafningh
och jordefärdh nu skall medh tiänlige ceremonier förrättas;
så förmodar H. K. M:t det Ständerne icke wägra förberördhe
sedhwahne bewijsa sitt tilbörlige nöije och H. K. M:t medh
een wahnligh Begrafningzgierd och hielp bijspringe.
V.
Såsom H. K. M:t görligen hafwer pröfwat den Wexelloch
Länebäncken, som H. K. M:tz högtärade Sal. Herr fader,
glorwärdigst i åminnellsse, här i Stockholm hafwer låtit
inrätta, märkelige nyttigheeter hafwa medh sigh braclit och
tillskyndat undersåtharne i Rijket, besynnerligen dhem, som
anten hafwe store bruuk och wärk under hender och till dherass
conservation, befordringh och fortsettiande hafwe hafft
penningar af nöden, eller ock elliest uthi den förlupne dyre
tijden på spanmåhl och andre partzeler hafwe lijdit någon
brist och icke haffwe warit stadde wedh medell, där medh
sådane hafwe warit till bekomma; till förtijga andre fast månge,
som till een eller annan nödtorfft på rede penningar hafwe
funnit sigh förläghne; så hafwer H. K. M:t skattat gott och
rådeligt ett så hällssosampt wärck uti allt giörligit understödia,
befrämja och favorisera. Men emedan någre saker der wedh
komme i betänckiande, öfwer hwillke H. K. M:t gerna skulle
Ständernes mehningh förspöria, så hafwer H. K. M:t bemelte
saker här hooss fogadt och wänter på dem ett forderligit, jämwäl
saksens beskaffenheet lijkmätigt swar: 1) Efftersom uti
Länebänckz privilegij 6 puncht förmäles, huruledes den, som
240
1660.
tager någre penningar uthur Bäncken, är skylldigh att effterlefwa
sin förskrifningh på underpanten och undergåå den execution,
som der fordrass; så ändoch H. K. M:t icke twiflar
dedh den, som sådane penningar will haffwa och anwända till
sin nytta, ju ock moste tåhla och hålla gott hwadh som där
skähligen är clausulerat till Benckens säkerheet, effter man
ock åffta nödhgass äfwen så hårde conditioner ingåå, der interesset
fordras fast högre och odrägeligare, än där skeer; icke
deste mindre, effter een sådan förskrifningh, såsom andre förordh,
tyckes medh sigh föra snällare execution än lagen, besynnerligen
å landet, hällst öfwer orörlige godz fordrar; hwarföre
håller H. K. Maij:t gott däröfwer Ständernes tanckar och
förklaringh inhämpta: I synnerheet att när den, som will emot
orörlige godz uti underpandt hafwa penningar uthur Bäncken,
hafwer af Häradzhöfdingen och Laghläsaren, under hans handh
och häradz signete, attest l:o att godzén höre honom till.
2:o att dhe icke äre tillförende pantsatte eller graveradhe.
3:o att räntan specificeras; om icke efter sådane . omständigheeter
Bäncken må hafwa praeferencen för andre creditorer
till capitaletz och interessetz richtige förnöijande, och hafwa
macht sådane godz abalienera och föryttra, jemwäl om icke
köparen må medh så godh rätt och ti tulo dem niuta och possidera,
som hade han dem sigh tillhandlat af ägaren siellff;
doch bördissmannen sin rättigheet uti lössn alldeles förbehållen.
Item om icke executoren wedh obligationernes framteende ofehlbart
måste wara befogat att räckia Bäncken handen och hålla
bemelte Bänckz således beskaffade documenter i dedh wärde,
som wore honom högste domhaffwandens sententz framwijst och
exhiberat. Item där något jordegodz till detta datum wore
Bäncken hypothecerat och anten förr eller sedan1) androm
pantsatt, om icke ett sådant publique wärk, som Bäncken ähr,
till sin creditz erhållande måtte niuta förmännen. 2) Effterdy
undertijden plägar twistass, till hwadh rätt dhe brunk och wärk,
som på bygden opsettiass, skohle sortera, så skattar H. K. M:t
i detta fallet (oprsejudicerat till hwadh forum i det öfrige dhe
samme determineras) dhem icke oskähligen till landzlagh höra,
så frampt dhe icke på någon stadz eenskyllte ägor äre opbygde;
will allenast erfahra, om Ständerne något synnerligit betänckiande
där wedh hafwe till påminna. 3) Uthi Wexell- och
’) De spärrade orden äro utstrukna, men finnas nti tvenne copior,
bilagda Presteståndets Protokoll (Riksarchivet).
Bilagor.
241
Länebanckens 1 puncht förmähles, att effter handén uti fleere
städer sådane Bäncker skohle inrättass; hwarföre wille H. K.
M:t gerna förnimma Ständernes mehningh om och på hwadh
fleere orter sådane Bancker eller Contoirer medh undersåtharnes
nytta och trefnadt stå till inrätta, sampt på hwadh sätt
dhe förmehne dhem kunna nåå behörligen credit och säkerheet.
4) Såsom Bancke privilegii öde puncht stadgar, att så
dhe fremmandes som inföddes penningar hwarken af EL K. M:t
och Chronan eller någon annan på ett eller annat sätt uti
WexellBänckerne medh arrest beläggias måge, mycket mindre
exequeras eller wedh infallande krigh medh een eller annan
Potentat eller Respublique confisceradhe blifwa skohle, så förmodar
H. K. M:t dedh Ständerne sådandt skohle finna oomgiengeligit,
så till Banckens conservation, som ock till att undfly
penningarnes heemlige afför- och förstickande, som wedh
sådane tillfällen plägar skee, när dhem fremmande icke är
tillåtit dem i Bancko salvera, där af lijkwähl fädernesslandet
icke ringa skadas och myntetz stegrande förorsakas. 5) Alldenstund
offta blifwer klagat, att barnegodz och -penningar
förkomma eller elliest illa hanteras, så hafwer Bäncken samtycht
att emottaga sådane barnepenningar å 3 pro cento, när
dhe omstendeligen bewijsass af sådan beskaffenheet wara, doch
så, att när förmyndarne kunne see bätre uthwägar, dee då
medh capital och interesse uthlefwereras, doch icke till dheras
egne gömor, uthan där penningarne kunne till profijt anläggias,
efftersom på sådandt fall ock fordras att bemelte förmyndare
3 månader föruth tillsäije och gifwe tillkenna dhem
wela penningarne affordra. H. K. M:t seer alltsså gerna dedh
Ständerne gifwe tillkänna, om dhe där uti finne något märkeligit
hinder eller inkast. 6) H. K. M:t skulle ock gerna see
att een Brandordningh motte författass, hwillken wähl allestädes
är nödigh, men besynnerligen i dhe städer, där Bancker
inrättass, på det att ock huus på nödhfall kunne komma i
underpandt, och således wedh hwars och eens nödh och1) fördeel
uthi Bänckerne tiena till bijståndh. Fördenskulld wille
H. K. M:t gerna att Stenderne sigh däröfwer för klare, som
ock låta förnimma, huruledes een sådan Brandordningh beqwämligen
wore till inrätta och observera. 7) Effter undertijden
penningar deponeras uti rätterne, så wähl i städerne
') De spärrade orden saknas i en copia, bilagd Presteståndets Protokoll.
16
242
1660.
som å landet, till saksens uthslagh, och där wedh undertijden
anten skeer att bemelte penningar förfaras eller medh stort
beswär kunne förwaras, så hafwer H. K. M:t icke hållit orådeligit
låta dhem, som wele settia sådane penningar in deposito
till rätta, dhem inlefwerera till nästa Banck, att där blifwa
ståendes till dess saken är uthfördt, då dhe falla under deras
disposition och förordning, som domen änteligen bijfaller; alltderföre
afwänter H. K. M:t här öfwer Ständernes sentimendt
och twiflar icke dedh dhe öfwer een så hällssosam saak förklare
sigh forderligen och till H. K. M:tz sampt fäderneslandzens
nöije och fördeehl.
VI.
Alldenstundh H. K. M:t är kommen i förfarenheet, huruledes
månge Statuter och Politie-ordningar af framfarne Konungar
effter tijdernes anledhningh och fäderneslandzens tarff äre
wordne fattadhe och uthgångne, hwillke sedermehra anten heelt
och hållit äre wordne nederlagde eller ock allenast till een
deel effterläffwade, men i det öfrige förgätne och lagde afsijdes;
hwarföre såsom där af irringar och confusioner uti ett
och annat äre inrijtade och än förorsakass; så hafwer H. K.
M:t erachtadt nödigt att wedh detta allmenne Mötet giöra där
om påminnellsse, på dhedh att dhedh, som tijderne eller omständerne
kunne hafwa bracht uti annat ståndli och willkor,
må warda kunnigt och ändrat, sampt det, som än är nyttigt
och hällssosampt till effterkommass, icke må liggia nedre,
uthan behörligen tagas i acht och nåå dess oförwirrade lopp.
Såsom l:o bleef anno 1644 uthi Rijkzdagen af Iiijksens Ständer
hällssosampt funnit, att öfwerflödh uti kläder, giestebudh,
begrafningar och andre tillfällen medh någon ordningh skulle
hemmass och kringskäras, jämwäl strax och till een begynnellsse
af Adelen och Ridderskapet der öfwer een ordinantie
sam ty ch t, den ock sedan någon tijdh bortåth noga bleef observerat,
men lijkwäl däreffter af hwarjehanda occasioner råkadt
uti forgätenheet; hwarföre såsom H. K. Maij:t skattar
Rijket och fädernesslandet tiäna till wällsighnellsse och styrkia,
dedh dess goda och ägodehlar icke opgåå i onödige speser
och allehanda öfwerflödh; så skattar H. K. M:t icke oskähligit,
dedh förberörde ordningh tages under hender, skiärskådes
och bekräfltes, jämwähl, om möijeligit wore, att ock dhe öfrige
Stånden i Rijket medh wisse skrancker och regler uti
Bilagor.
243
allehanda omkåstnader och yppigheeter wordo förseedda och
förwaradhe. 2:o. Andoch åffta är wordet wedh Rijkzdagar
klagat öfwer dhe oordningar, som skee uti krogars och tawerners
inrättande och wedh macht hållande, så i städerne som
å landet, så spörier H. K. M:t lijkwähl ogierna, att ännu missbruken
icke äre alle förtaghne, både städerne, landet och den
reesande mannen till nåhdehl, afsaknad! och skada; hwarföre
håller H. K. M:t nyttigt att ock där öfwer giöres något wist
och fördenskull icke ogierna skulle see att den ordningen, som
publicerades åhr 1651, blefwo öfwerseedd och å nyio uthgången,
jemwäl sedan observerat.
VII.
Emedan så wähl åfwantalde som deere statuter och ordningar,
hwillke lijkwähl i een godh intention äre beskrefne
och utan allt twifwell mycken frucht wordo medh sigh bringandes,
om dhe hade warit allt wähl tagne i acht och effterläfde,
mäst giöres onyttige, ja ock skadelige der aff, att dhe
icke rätt attenderas och handhafwes uti stadigh effterkompst
och execution; så hafwer H. K. M:t skattadt dedh een saak af
wärde, att man öfwerwäger på hwadh sätt och igenom hwadh
expedient dhe bäst kunne blifwa ohindrade och gåå för sigh
forth, hwaröfwer H. K. M:t Ständernes betänckiande och inrådh
afwänter.
VIII.
Såsom H. K. M:t gierna seer dess undersåthares goda nytta
och fördeel uti alle rättmätige och tilldrägelige saker, så skulle
H. K. M:t gerna förnimma, om icke Rijksens Ständer skulle
pröffwa gott, det H. K. M:t på beqwämlige ställen och tijder
läte påbiuda och anstella allmänne hästemarknader i Rijket,
på dedh att den, som medell hafwer, motte opwäckiass att låta
på des ägor inrättas och excoleras stuterijen, och den sedan,
som wedh occasioner wörö på godhe hästar förlägen, motte
weta dhem för betahlningh till finna och bekomma.
Desse åfwanskrefne punchter haffwer II. K. M:t pröfwat
gott för dhenne gången medhdeela Rijksens Ständer och förwänter
på dem ett forderligit och tiänligit swar. Förblifwer
i medier tijdh och alltijdh Ständerne medh Kongl, nåde och
gunst bewågen. Actum ut supra.
244
1660.
Bil. P.')
Kongl. Maij:tz
wår allernådigste Konungz och Herres Ordning och
Stadga om förseglat papper eller Charta Sigillata,
giordh på Rijkzdagen i Stockholm åhr 1660.
Wij Carl etc. etc. gore witterligit, att effter som wij gierna
åhre betänckte på alle giörlige uthwäghar att stoppa den medellössheet,
som någre samfällte åhrs beswär hafwe medbracht,
sampt ock huru wäre betiente uthi Collegierne måge uthan
landzens märckelige tunga och medh undersåthernes minsta
olägenheet kunna förhielpas till dheras aflöningar; hwarföre
såsom wij äre komne i förfarenheet dedh een arth alf inseglade
papper skole wara uthi andre wäll bestälte landh och
respubliquer anwände till een inkompst, så hafwe wij medh
wårt ellskelige RijkzRådz rådhe sampt Rijkzens Ständers bewillning
funnit icke oskiäligt berörde inseglade papper iämwäl
uthi wårt Kongerijke inrätta, så att där aff een inträda
kan samblas, berörde wäre tienare och hälst dem aff Hoffrätterne
till förnöijande och belöhning. Wij hafwe fördenskuld
stadgat och slutit, att der medh så skall förhollas och procederas
som föllier:
l:o. Wele wij att alle öpne breff, skriffter, copier och
handlingar, som uthfärdas uthur wäre höge Collegier, såsom
Hoffrätterne sampt Krigz-, Ammiralitetz-, Cantzelie-, RäkneCammar-,
Commercij-, Bergz- och dhe öfrige Collegierne skole
på sådane inseglade papper skrifwas; doch undantages assignationer,
som gå uthur förberörde Collegier, hwilke skole för
sådane inseglade papper wara frijkallade.
2:o. Men dhe assignationer och inwijssningar, som skee
ifrån RänteCammaren sampt Store och Småtullerne, skole på
desse papper författas.
3:o. Alle dhe skriffter och acter, som giffwas aff wäre
ÖfwerStåtthollare, Gouverneurer, Landzhöffdingar, Ståtthollare,
Biskopar, Superintendenter, iämwähl dhe som skee så wähl i
•) Prot. sid. 108.
Bilagor.
245
Capitlen som i Rådstufwurne eller elliest i städerne, och något
skole giälla, dedh ware sig i compagnier, handels- eller
handtwärkzsamqwämmer och societeter, eller elliest i bemelte
städers eenskyllte och particular collegier, gillden och sällskaper,
dhe skole på sådane papper författas.
4:o. Äfwenså finne wij nödigt, att dommar, attester, copier
och alle andre skriffter, som formeras och giöres aff eller
widh Lagmans- och Häradztingen, på sådane papper skole
tecknas och förrättas.
5:o. Alle inlaghor uthi rättegånger ifrån högste till nidrigste
instantien, både i slädher och å landet, skole sammaledes
skee på inseglade papper.
6:o. Inge missiver och slutne breff böhre här under förstås,
medh mindre dhe hafwa sådan krafft som öpne, dhet är,
dhe inneholla donationer, immissioner, attester, testamenten och
mehra slijkt.
7:o. Såsom nu förmäldt är, hwilke skrifter och acter
skole på sigillerade papper författas, så skole ock efter den
tijdhen, som bemelte papper äre publicerade och kunne finnas
widh handen, inge af föreskrifne skriffter och acter wara af
något wärde, hwarken för rätta eller elliest. Till exempel,
dhe som författas i denne stadhen, eller i dess negd på tiugu
mijler rundt om bemelte stadh, skole begynnas att brukas den
1 Januarij, men dhe som sortere under Götha Hoffrätten och
wijdare äre aflägne, skole begynnas den 1 Februarij. Och dhe
som höre under Storförstendömmet Finlandh och dess provincier,
hafwe sin begynnellse den 1 Martij, alt uthi nästkommande
åhr.
8:o. Såsom nu alt det, som för desse nästskrefne terminer
är skrifwit och passerat, icke kan där under begrijpas, så
beholler dedh sin krafft och är aff dedh wärde, som lagh och
skiähl kan medhgifwa, iämwähl här ifrå aldeles undantagit.
9:o. På dedh att dhe skriffter och acter, som ähre aff
mehre wärde, måge ock undergå mehre kostnadh, så wele wij
här medh hafwa stadgat, dedh alle dommar, som icke importere
mehr än 40 daler silfwermynt, skole tecknas medh 1 öres
segel; dhe skriffter och acter, som gå der öfwer och till 80
daler, tecknas medh 2 öres, och dee som där öfwer till 140
medh 3 öres, där öfwer till 200 medh 4 öres, där öfwer till
400 medh 5 öres, där öfwer till 500 medh 6 öres, där öfwer
till 1000 medh 8 öres segel. Ifrån 1000 till 4000 [medh] 10
246
1660.
öres, ifrån 4000 till 6000 medh 12 öres, där ifrån till 8000
medh 14 öres, der ifrån till 10,000 medh 16 öres segel. Der
ifrån till 12,000 medh 24 öres, der öfwer till 14,000 medh 28
öres, der öfwer till 16,000 medh 32 öres segel; der öfwer till
20.000 medh 38 öres, där öfwer till 30,000 medh 40 öres, der
öfwer till 40,000 medh 46 öres segel; der öfwer till 50,000
medh 2 rickzdalers segel, där öfwer till 60,000 medh 3 rickzdalers
segel, der öfwer till 70,000 medh 4 rickzdalers segel,
der öfwer till 100,000 medh 6 rickzdalers segel, der öfwer till
200.000 medh 8 rickzdalers segel, alle där öfwer medh 10
rickzdalers insegel. Men hwadh under 40 daler silfwermyntz
wärde befinnes, thet skeer på oseglade papper, undantagandes
dommar.
10:o. Att dhe fattige icke måge alf denne förordning lijdha
något beswär, så wele wij först, att alle supplicationer skole
wara ifrån desse inseglade papper befrijade och må skee på
andre. 2. Att alle skrifter, som angå mindre än 40 daler
silffwermynt, jämwähl skole här ifrå wara undantagne. Men
alle dommar skole, som för är mäldt, skee på inseglade papper
och betalas efter deras wärde.
ll:o. Denne betallning förstås så, att både papperet och
seglet holles genom förberörde taxa wara inlöst. Men hwadh
pergament widhkommer, så skall dedli å part inlösas och betalas,
om man will der på låta något gijltigt förrättas och
altså beseglas.
12:o. Såsom desse inseglade papper hafwe een art af inkompst,
så måste seglen förwaras i wår RäkneCammar uthi
något wist rum, hwar till wår Skattmäster skall hafwa nyckelen,
eller i hans frånwaro den äldste Rijkz- och Cammarrådh.
13:o. Alle desse papper skole tecknas af een wår CammarRådh
och een Assessore aff den 3:die classen i denne wår
Hoffrätt, så att dhet papper, som icke är betecknat medh
bägges nampn, skall icke skattas rätt inseglat och wara af
något wärde.
14:o. Denne insegling måste skee på wisse tijdher, hälst
för nyåhret, att papperen deste beqwemare kunne komma i
bruuk och sändas kring om Rijket. Men skulle ock hända, att
man på een tijdh icke kunde så månge papper förfärdiga, eller
den, som dem affhämter, icke förtroor så stoor qvantitet kunna
föryttras, som lickwäl effecten uthwijsar, så skole förbemelte
perssoner strax efter anfordran wara förplichtade ofehlbart
Bilagor.
247
teckna så stoor qvantitet aff hwar sort som behöfwes och begäres.
15:o. Desse inseglade papper skall Commissarien i RäkneCammaren,
som hafwer staten under händer, emottagha och
dem lefwerera till wäre Hoffrätter, proportionerandes dem emot
dedh qvantum, som löningerne bedrage, och låtandes sig där
på behörligen qvittera.
16:o. Dem skole Hoffrätterne sedan distribuera till ofwantalde
Collegier, dombhafwande, rådhstufwor och mehre, som
äre här ofwan till opnembde, iämwäl någon af dee betiente,
till exempel VicePrsesidenten, een Assessor och Secreterare,
giöra för dem redha, och dedh som öfwer dhe betiäntes löhningar
öfwerskiuther, låta komma under wår RäkneCammars
disposition och förordning.
17:o. Nästskrefne VicePrsesident, Assessor och Secreterare
skole altidh beflijta sigh att hwem som berörde papper för
betalning fordrar och begärer, må dem uthan tijdzspilla och
upskoff bekomma sampt där till hafwa ett wist deputerat rum
i bemelte Hoffrätter.
18:o. Wäre Hoffrätter skole ock dragha tijdig försorg
derföre att denne wår förordning må allmänt warda kunnig,
sampt att alle dhe, som böhre dem bruka, måghe där om få
kundskap, som ock att papperet tijdigt till dem förskickes, på
dhet att dhe betiänte deste forderligare måge få dheras penningar,
och dhe som hafwa papperen aff nödhen icke hindras
i dheras nödtorffter, som där på skole författas.
19:o. Der någon befunnes, som mehrbemelte inseglade
papper fördrijstade sigh att missbruka, tagandes och brukandes
falsche segel och nampn, den skall uthan all nåde derföre
plickta som wår och Chronans tiuff.
20:o. Eftersom somblige skrifter kunne wara af den beskaffenheet,
att dhe icke så prsecise kunne sestimeras, dy skall
dedh så förståes, att hwar och een må wara medgifwit att
bruka större segel än ärendet fordrar, men icke mindre.
248
1660.
Bil. Q.1)
Ridderskapets och Adelens betänkiande uthöfwer
the puncter, som uthskottet tog ad referendum widh
den communication, som holts medh the högwälborne
herrar af Richsens Rådh utöfwer Regeringsformen.
Actum Stockholm den 29 Octob. 16602).
1) At ingången styliseres effter ded sätt, som dhe gode
herrar af [Richsens] Rådh behaga, antingen i form af ded
förre instrumento eller [gö]ra een appendicem af ded, som nu
för tidzens lägenheet finnes [nöjdigt at förandra.
2) Hennes Maj:ts Enchiedrotningens nampn at införas,
[hem]ställer samptlige Ridderskapet och Adelen effter ded sätt,
som wahnligit [är] och dhe gode herrar af Richsens Rådh finne
beqwämligast.
3) Dher någon af Rådet kunde förmena sig hafwa skiähl
[at] föredraga emot ded, som kunde af samptlige Kongl. Regeringen]
concluderes, är Ridderskapet och Adelen wäl til
fridz at den samme [an]gifwer sådant boos RichsCantzleren
eller den som hans ställe [för]träder; och att den sedan convocerade
Rådet at debattera [den sa]ken som förefölle, effter
ded sätt, som wäre påminnelser i [ded] stellet widare uttryckie.
4) Hwadh om hwar tridie åhrs Richsdagsförschrifning förekommer]
är til förståendes at åthminstonne sådant skier hwart
tridie [åhr], och i ded öfrige hemställes den Kongl. Regeringen
med Rådet [at] öfwerläggia om i medier tidh sådane ehrender
kunne förefalla] som meriterade Stendernes sammankompst
til Richsdagh.
5) Dhe Richsens embeten uthom Richsens Rådh, som förmälas
[uthi] 10 puncten, begärer man tienstligen at the nu
motte [afhän]das; och the som dem nu hafwe oppå annat sätt
i stellet igen accommo[deras].
6) Rangen hwadh widkommer, så äre the alle eens til
sinnes, [at the] uthi sitt Ståndh icke måge prsejudiceres, som
här til skiedt är, [uthan] at Adelige privilegier motte i sin
’) Prot. sid. 109.
2) Concept, skadadt i ena kanten.
Bilagor.
249
fulle vigeur conserveres, och i synnerheet den 26 puncten, angående
wårt Ståndh, hwilken uttryckeligen förmäler at uthom
Riddarhuset eij stemman uthan chargen motte considereras.
Ty wij kunne eij see ex quo fundamento Grefwarne såssom
privilegierade persohner prsetendere jus prsecedentise fram för
alle Riddare och i synnerheet Frijherrarne, som lika med them
feudatarij äre, ja sittie uthi een classe, och böre icke allenast
participera onera, uthan ock honores. Dette så til förståendes,
at Riddare och dess wederlikar förbehålle sig samptligen
den wiirdnad, som dem af ålder tilkommer, dogk så at Swenom
eij heruthi prsejudiceres.
7) Hwadh som förmäles om godzens beneficerande til wälförtiente,
ded förblifwer widh Ridderskapets och Adelens för
dette ingifne betänkiande.
8) Dhe 8500 t:r hardtkorn, som Kongen i Danmark för
Bornholm hafwer uthfåst, at the til Chronans tarfwer employeres
och icke bortdoneres.
9) När den Kongl. Regeringen inge andre uthwägar sijr
at upbringa medel til Cronones högtangelegne nödtorffter, kan
medh skahl them icke förmeenas at förpanta godz.
10) Ded kan inthet annars wara at ju Hennes Kongl.
Maij:tt Richsens Enchiedrotning understundom kan divertera
sig på een eller annan ohrt, eller ock effter Gudz försyn (ded
Gudh behagar längie afwenda!) falla i någon siukdomb, så
synes Ridderskapet och Adelen at underschrifften, som fåes af
dhe 5, som sittie i den Kongl. Regeringen, må wara så krafftig,
äfwen som högbemelte Hennes Maij:tt ded sielf underschrifwit
hafwer.
250
1660.
Bil. R.1)
Ridderskapet och Adelen haffwer gerna förnummit
at de höghwällbome herrar aff Riksens Rådh
uthi störste deelen icke haffwe misshaghat hwadh
som war ad referendum taghit och the sine tanckar
wijdare haffwa optäckt öffwer Regeringsformens
project, som i går genom itt uthskott bleff öffwergiffwit;
och finne skäligit detta yttermehra till påminna.
1) Att såsom Ridderskapets och Adelens förnämbste intention
haffwer warit att sökia des Ståndz heder och prydnad
medh the chargers åtherhemptande tillbakas under Ridderskapet
och Adelen at deelas, som på någhon tijdh äre Riksens
Rådz personer tilldeelte; och wij uthaff deres Excellentiers
giorde remonstrationer nogsampt pröffwe sådhant för tijdhen
ogiörligit; alltså ähr man der medh ock till fridz, uthi den
godhe tillförsicht att effter giorde tillseijelse dem åthniuta,
när de effter handen bliffwa ledighe.
2) Sedhan så bleff aff alle 3 classerne voterat om rangen,
och eenhällelighen per plura stannadhe der wijdh att the begärde
mainteneres widh Adelighe privilegier och in specie
Riddarhusordningens 26 punct, hwaruthinnan uthom Riddarhuset
embeterne och eij stemman komme i consideration; hwarföre
såsom härmedh intet intenderas att någhon uthi sin hedher
må prsejudiceras; alltså recommendere dhe samptligen dette
älirendet till Hans Kongl. Maij:tt och den Kongl. Regeringen,
att hwars och eens wälfångne rätt må i acht taghas, aldrahelst
seendes om dette kunde skee förr än denne Richsdagh
endades.
Sedhan som Ridderskapet och Adelen haffwa
sigh föreläsa låtit ded öffwersedde projectet, som
theras Excellentier aff Richsens Rådh i afftons genomläste
och i dagh genom Her Secreteraren Beh
-
') (Prot. sid. lil.) Jemförd med och rättad efter originalet i Riksarchivet.
Bilagor.
251
mer hijt på Riddarhuset sände, haffwe dhe effterfölliande
i underdånigheet att påminna.
1) Till den 2 puncten begäre the tienstligen att the ord
måtte införas, som i voto åhre begripne, ded ingen må haffwa
något ögnemått på något eventual wahl etc.
2) Uthi den 8:de puncten begäre the införas, att the tree
Richscharger, som ähre RichsTygmestare, RichsStalmästare och
RichsJägmästare, medh the andre, som ähre ÖffwerCammarherre,
ÖffwerMarskalk, Öffwerste aff guardie, Öffwerste för
Adelsfahnan, måtte aff them uthom Rådhet iblandh Ridderskapet
och Adelen förwaltas, men till GeneralGouvernamenten
employeres alternatim Richsens Rådh och Ridderskapet och
Adelen, dåch så att ingen Richsens Rådh bekläder mehra än
en charge uthom Rådzembete; såsom ock icke heller en Adelsman
må öffwer twenne charger betiena.
3) Der som uthi den 10 puncten förmäles Landzhöffdingen
wara den ypperste Konungens Fougde, begäres att thet
nampnet eij måtte tillägnas Landzhöffdingerne, uthan dermedh
förskonas.
4) Till den 11 puncten påminnes tienstligen, att när någhon
förandringh sker uthi hwadh embete ded helst må wara,
den då må skie till förbättringk.
5) Uthi 12 puncten, der som står lähnwijs, begäres må
sättias förläningswijs uthi lijffztidhen.
6) Wore ded görligit, såghe Ridderskapet och Adelen helst
att the måtte förskonas medh slike mothén, som den 18 puncten
berörer om, och i ded stellet må antingen uthskriffwas almänne
Richsdagher eller ock wijdh slike händelser benöije sigh
medh ded inrådk, som skeer aff the Collegier här för handen
ähre.
Actum Riddarhuset i Stockholm den 30 Octob. 16601).
>) Sekreterarens anteckning: Dette uplästes i Rådhcammaren den
30 Octob. coram deputatis af Richsens Rådh, sedan Stendernes uthskatt
wore gangne uhr Senatu, och Hennes Maij:tt med störste dehlén af Rådet
skildes åth in Senatu.
252
1660.
Bil. S.1)
Adelns ytterligare påminnelser mot Regeringsformens additament
samt Riksdagsbeslutet.
Ridderskapet och Adelén läste Regeringsformens
additament igenom och fann dheruthi effterfölliande
i underdånigheet att påminna.
Till den 12 puncten om naturaliserningen hålle the för gott
att det ordet strax t uthstrykes.
Noch i samme punct: Att den
hållas för infödde Swenske, och inge andre.
Ann i samme punct, dher som förmäles förläningswijs,
emedhan störste deelen äre i differente meningar, recommenderas
och submitteras Hennes Kongl. Maij:tt och Rådhetz decision,
om icke kunne förmås att för dette ordet må insättias
lähnswijs effter 1655 åhrs Richsdagzbeslut.
Ann desiderere Ridderskapet och Adelen att deras påminnelse
om den 3 casu bleffwe effter deras upsatt införder.
Sammaledhes ock hwadh the haffwa mentioneradt, att Richsens
Rådz wahl må extendera sigh så wäll till Swenom som
Riddarom, och uthi wäre påminnelser wijdare uthföres.
Uthi Richsdagsbeslutet ähr detta:
Ad art. 2. Der som står: någre ehrender förandra, synes
dem böra insättias: moderera.
Ad art. 3. Bör hoos de orden lydno och hörsamheet [stå]:
uthi allt det the medh Richsens Rådz råde effter offwanbemelte
Regeringsform etc.
Ad art. 4. Liffgedingh och donationer: Att Liffgedingh
effter pacta bliffwer odisputerligh, men Donationer utheslutes.
') (Prot. sid. 121.) Jemförd med och rättad efter originalet i Riksarchivet.
Bilagor.
253
Bil. T.1)
Förteckning på dem af Adeln, som vid Konung Carl Gustafs
begrafning buro provinsernas fanor och ledde »dertil hörige»
hästar.
Provincier. Fhanan bäress aff
Swerigess. Gref Axell Delagardie.
Götess. G. Köningsmark.
Wändess.
Upland.
Storfurst.
Finland.
Wästergiöt
land.
Kärre Finland.
Småland.
Söder Finland.
Östergöt
land.
Skåne.
Söderman
land.
Hästen ledess aff
G. Gabriel Oxenstierna,
Gustaf Ulfsparre.
IG. Ture Oxenstierna,
(Gustaf Dräcke.
IHer Nils Bielke,
(Maijor Rundel.
I Larss Mörner,
(Maijor Sölfwerbrand.
I Hindrick Fleming,
(Carl Ryttersköld.
I Phillip Stiernskiöld,
(Maijor Swinhufwud.
iCarl Jörgen Kagg,
(Maijor Rosenskiöld.
Her Abraham Leyen-jH. Carl Oxenstierna,
(Maijor Cronkiort.
IH. Hans Wachtmester,
(Maijor Höckflycht.
I Gustaf Lind,
(Maijor Lilliebielke.
Her Ståth. v. Ungern)Gustaf Wrangell,
(Maijor Gylner.
j Erich Staake,
(Ryttm. Stakelbärg.
(Jacob Creutz,
(Ryttm. Per Ståålhammar.
I Axell Leijenskiöld,
(Ryttm. Pålman.
I Gabriel Falkenberg,
(Ryttm. Ramswärd.
G. Axell Lillie.
Her Jörgen Gyllenstierna,
{•Iler Gustaf Sparre.
Her Erich Sparre.
(Her Larss Fläming.
hufudh.
Her Ernst Creutz.
(iler Caril Sackk.
Sternberg.
Estland. Her Jörgen Yxkull.
Lifland. Her Otto v. Rosen.
Class Rålamb.
Båhuss. PI. Carl Skeding.
') Prot. sid. 125.
254
1660.
Ösel.
Carelen.
Wässman
land.
Brähmen.
Färden.
Stetin.
Pommeren
Cassuben.
Wänden.
Rygen.
Ingerm.-
landh.
Wissmar.
Dalarne.
Narfwen.
Hälsinge
landh.
Tafwast
landh.
Närkie.
Kiekzholm.
Wärme
landh.
Nylandh.
Jacob Törnskiöld.
Johan Prinss.
J-Anders Apelbohm.
Johan Graan.
Ludwich Fritz.
Erlandh Kafle.
Johan Munck.
Per Flemming.
Hanss Kyle.
Carl Person.
Ulf Bonde.
Otto Mörner.
Phillip Bonde.
Christopher Skeding.
Christer Boije.
(Axel Påsse.
Nilss Nilson.
Udde Ödla.
j-Drakenhielm.
Uttermark.
ICarl Falkenberg,
(Ryttm. Culbars.
I Hindrich Gylenanker,
(Ryttm. Tawast.
jPer Ulf,
1 Ryttm. Linde.
I Ryttm. Johan Stierna,
(Bernd Tissenhusen.
(Ryttm. Magnus Tissenhusen,
(Naschietz. (Nassokin?)
(Ryttm. Gyldenpatron,
l Capit. Rosenskyldh.
jCapit. Schaar,
(Capit. Sabel.
I Bengt Rosenbielke,
(Capit. Hästeskoo (?).
ICapiten Wärnstedt,
(Per Örnflyckt.
(Johan Dufwa,
(Hindrich Falkenbärg.
(Melker Falkenberg,
(Svante Rosenstråle.
jClass Jägerhorn,
(Bengt Lilliestiälke.
(Bertil Ruth,
(Simon Rosenberg den yngre.
ILinnardt Rothkirk,
ISkulman den äldre.
iSkulman den yngre,
(Magnus Oliweblad.
(Axel Örnehufud,
(Johan Löfling.
IDe la Mott,
(Johan Rosenskyld.
(Irfwing,
(Gustaf Örnewinge.
(Carl Sölfwermusket,
(Erich Stierncreytz(?).
Jjohan Dideron,
(Hartwijk Nöding.
Bilagor.
255
Daal Weidenheimb iUnge Stiernhöök’
JL/djuli tt OltlClillCJ lil U < ) r » -« -i
(Lars Ekenbergh.
Ö8ter' ! Wulfshernh K°han GyldenPisto1’
båtten. S g (Lars Lilliecrantz.
Blekinge. Simon Rosenbärg den i Petter Teet,
äldre. (Gabriel Klöfwersköld.
Hallandh.
ÖfwerstLeut. Fårbuss
Öölandh.
Strussbärgh.
Gottlandh.
Gustaf Loo.
Aåhlandh.
Brandskiöldh.
Angerm.-
landh.
| Maijor Patkel.
Sawolax.
Jacob Duwal.
Wäster-
Christopher Gyllen-
botten.
gnjP-
Jämpt-
landh.
|Gustaf Pauli.
Laplandh. Maijor Johan Drake,
Giästrijke-
landh.
| Emanuel de Geer.
Mälpa.
Jonas Bure.
Phalss.
Maijor Bähr.
Beijern.
David Gyldenklow.
Gylich.
Marqw. Stiernhielm.
Clewe.
Johan Axhielm.
Bergen.
Johan Pappegoija.
Feldens.
Maijor Sabell.
Mark.
Maijor Lichton.
(Aron Klöfwersköld,
(Unge Strömsköld.
(Unge Rosenfeld t,
(Pleningskiöldh.
Johan Durell.
(Erich Lagerqwist,
(Gustaf Juulhammar.
(Gabriel Leijonskiöldh,
(Erich Kyle.
(Axell Kyle,
(Knuut Lilliehöök.
(Nilss Örenflycht,
(Albreckt Svanberg.
(Jöran Stiernhielm,
(johan Stiernhielm.
(Gustaf Stiernhielm,
(Erich Bure.
(Erich Apelgreen,
(johan Apelgreen.
(Stafan Juulhammar,
(johan Klärk.
(Magnus Örnestierna,
(Capiten Gerfeldt.
(Hans Soop,
(Martin Berling den yngre.
(Otto v. Meugden,
(Tungel.
(Unge Berndt Taub,
(Cornet Duvall.
(Unge Anders Zöge(?),
(Brakell.
(Adam Chemnitz(?),
(Unge Wijnbladh.
(Linnardt Rosencrantz,
(Anders Linnarson Swenske.
256
1660.
Rauenss- Johan Gottfridh Fal-IRosenstielke,
burg. kenberg. (Lillieholm.
Spanheimb. Öfwerstleut. Jonas Gyl-I Carl Beckerfeldt,
denspetz. (Johan Quickelberg.
6n' [johan Adolph Stuart.1 °aPitain
steen. I (Unge von Liebsdorf1).
Bil. U.2)
Adelns Besvär.
Stormechtigeste Konungh, Allernådigeste Herre.
Såsom Eders Kongl. Maij:ttz, Sahl. hoos Gudh och högstpriseligast
hoos oss uthi åtankar, Herr fadhers jordefärdh nu
mehra ähr medh Kongl, process på det beprydeligaste ganska
berömmeligen förrättat; jämwäll ock alt hwadh Richsens administration
uthi Edhers Kongl. Maij:ttz omyndighe åhr wijdhkommer
genom Gudz godheet och samptlighe Richsens Stenders
förtrolighe enigheet satt uthi den form och skick, som
wij wele förmoda skola nu och i framtijdhen lända Edhers
Kongl. Maij:tt uthi sin Kongl, thron till sin Kongl, rätts styrckio
och alle des troghne undersåtare och inbyggiare till trygg säkerheet
och wällfärdh; alltså förekommer härnäst den åhuga,
som hwar dragher uthi sitt Ståndli effter ämbne och willkor.
Wij fördenskull aff Sweriges Ridderskap och Adell, haffwandes
till wårt Ståndz conservation funnit nödigt i underdånigheet
att föredragha, icke mindre Edhers Kongl. Maj:tt ann wij tillförende
det giordt haffwe Eders Kongl. Maij:ttz Sahlige käre
Herr fadher någhre beswär, som detta Ståndet in particulari
månde haffwa tryckt, och såledhes till en dehl them nu reassu
')
Sekreterarens anteckning: Om nu Provincierne kunne i den liastigheeten,
som på begrafningsdagen war, och tillförende wore förgiätne, måge
här wara försatte, sampt ock een och annan persohn i desse åthskillige
förandringer på den dagen, serdeless här widh endan, sammaledess förwäxlade,
kan iagh icke wara aldeles säker.
Schillerfeldt.
2) (Prot. sid. 132.) Jemförd med och rättad efter originalet i Kiksarchivet.
Bilagor.
257
mera effter derå inge resolutioner åhre uthi Hans Sahl. Kongl.
Maij:ttz regementztijdh expedieradhe blefne, twifwels uthan
hindradhe aff the fast höghe och stoore consilier, som dreffwes
på föregående Richsdaghar i Ubsala anno 1654 och sedhermehra
här i Stockholm anno 1655, der på sedhan strax
folgde den stoore och wijdt uthseende krigzmarchen åth Påhlen,
som ock till högstbemelte Hans Sahl. Kongl. Maij:ttz högstbeklageligaste
affgångh continueradhe; them wij nu måste iterera,
som ock aff andre flere hopetals tillwuxne ähre beswäradhe,
i diupeste underdånigheet här bijfoghe, medh den ödmiukeligaste
bön, att Edhers Kongl. Maij:tt till ali Kongl, nådher
behaghade dette wårt Riddare- och AdellsStåndh låta
sigh nu och framdeles recommenderat wara och på effterfölliande
wäre beswär sigh allernådigst förklara; såsom
1. Att wij medh stillatighande icke måghe gå förbij det
som wijdh alle regementzförandringar ähr wahnligit i underdånigheet
att påminna, om confirmation på the privilegier, frijoch
rättigheeter sampt godz och äghendomb, som man ägher
och aff framfarne Konungar christmildeligast i åminnelsse förwärfwat
haffwer, det wij ock wele förmoda i sinom tijdh och,
der Gudh Edhers Kongl. Maij:tt till sine mogne och myndighe
åhr wijdh sielffwe regementzbördans wärckelighe accepterandhe
nådheligast förkielper, igenom Edhers Kongl. Maij:ttz Kongl,
mildheet, ynnest och nådhe oss wedherfahres, och imedlertijdh
begäre att handhaffwas wijdh the confirmationer, som en dehl
Hans Kongl. Maij:tt, Sahl. hoos Gudh, så ock tillförende Hennes
Kongl. Maij:tt Drottningh Christina, bägge höghloffligast
hoos oss i åminnelse, giordt haffwe, eenkannerligh wäre Adhelige
privilegier och Riddarehuus medh the immuniteter och
exemptioner, som derwijdh hängie och wij derå niutit haffwe
och ann niute. Till den ende wij ock ännu begäre, att hwadh
godz, som aff frelse kunne wara giffne eller här effter till Riddarehuset
giffwas och doneras kunne, måtte för the extraordinarie
hielper och uthskylder till Cronan, medh lijka willkohr
som andre kyrckie-, academie- och hospitalsgodz, bliffwa exempt
och befrijadhe.
2. Begiere Ridderskapet och Adelen underdånigst att få
niuta privilegiernes 23 punct till godho uthi förmedlingen, att
samme beneficium icke allenast till affbrände hemman måtte
restringeras, uthan iämwäll ock andre aff iämblike willkor,
hwilke icke uthan höghe och oundwijkelige orsaker aff Frelse
-
17
258 1660.
mannen måste förmedlas, extenderas; sammaledhes att Ridderskapet
och Adelen uppå de hemman, som de alf Kongl.
Maij:tt och Cronan igenom lagha fångh halfwe bekommit och
då warit förmedladhe, the ock å dem det samme niutha måtte,
så i ordinarie som extraordinarie ränthor, och att Landzhöffdingarne
tillhållas att ställa uthi execution, sedhan sådhant å
tinget är bewijsligit giordt.
3. Såsom å förrighe Richsdaghar anno 1650, 1654 och
1655 blef klaghat uthöffwer den stoore skadha, som i landet
skeer igenom olagha byggningar medh qwarnar och annor
wärck i strömmar, som är dämmandhe och slikt; ähr ock loffwadt
att Landzhöfidingarne skulle få befallningar här om att
ransaka och affskaffa slikt skadeligit åwärkande, men brelfwet
ann icke må wara uthgångit; altså och emedan landet i Swerighe
och Finlandh igenom slikt dämmande och konungsådrans
tillstoppandhe, serdeles på fiskerier och engiar, lijdher en oboteligh
skadha åhr ifrån åhr, och mångens egendomb ruineras
i grund, der sådhant i tijdh icke corrigeras; som alle slike
klaghomåhl, ehuru de å tingsstädher föredragas och affdömmas,
komma likwäll som offtast tillbakas ighen; ty bedie wij
underdånigst att Landzhöfidingarne igenom befallningar måtte
tillförtroos alffwarsambligen att rätta och affhielpa; i synnerheet
att de strömmar, som ähre navigable eller ock ingen lagha
och urminnes häfd är åkommen, måtte rensas ifrån slikt
dämmande, så att dermedh aldeles effter lagh procederas och
icke måghe igenom serdeles breff i anseende till någhot bergsbruk
privilegieres, landet till en odrägeligh skadha; såsom ock
i Greff- eller Frijherrskaper, der Landzhöfidingarne icke haffwa
att biudha, att Grefiwarne och Frijherrarne sådhant läte executera
och bota, der klagat warder.
4. Ridderskapet och Adelen sampt Krigsbefehlet haffwa
icke allenast orsak att beklagha, uthan ock samptlige Stenderne
sigh beswära uthöffwer den oordningh, som åhr ifrån
åhr tilltagher medh leghofolck, att bådhe en stoor deel slå
sigh på lättia, stöldh och okyskheet, icke williandes tagha
tienst; såsom ock nedhersättia sigh i torp, inhyses i stuffwur
och på skoghar, och när de till tienst skole antagas, ähre
öffwermåttan dyrlegde. Begäres derföre underdånigst att een
förordning här uppå måtte anrättas och wijdh macht hållas,
på det sådhant parthie måtte hållas till arbete för en skäligh
och billigh löhn, som nödhwendigt bör determineras effter or
-
Bilagor. 259
ternes willkor å landh och städher, för pigor så wäll som
drenger; jemwäl ock att Landzhöfidingarne måtte beordras
nogha låta effterspahna der sådhant friskt folck sigh under
hwariehanda praetext nedhersättia, att de på knechtskriffningar
eller elliest i medier tijdh der till destineras måtte. Och
oansedt Ridderskapet och Adelen emellan finnes uthi privilegierne
det sätt, som tienar att förloffwa eller antagha folck
igenom förpassande, förfahres icke des mindre dagheligen här
uthi skee missbruk; hwarföre ock begäres att stadgas måtte,
det icke heller Prester, Borgare, Fougdar eller Bönder måtte
giöra legofolcket igenom lockande och tubbande Frelsemannen
afspenstigt, uthan wederbörligit straff och bothe tillgiörandes,
och then som öffwer den giorde ordningen goffwe, skulle äfiwen
så plichta, som den mindre giffwer. Desslikes bör ingen
legodrengh haffwa frije daghar i weckan, som den oseden sigh
ock höres insmögha.
5. Emedhan wij ähre förtröstadhe bleffne som någhre
godhe männ skole deputeras att öffwersee Laghen till näste
Richsdagh, så förmode wij att the få uthi commission alt att
företagha som justitiens rätta administration så till processum
som quoad res et personas tillhörer. Wij ihughkomme för
denne gången dette 1) att någhre låta sigh bruka i domareembetet,
icke allenast wijdh Hoffrätterne, ther the sittia Assessorer,
uthan ock för Häradzhöffdingar och Underlaghmän,
bewijstandes såledhes alle tre instantierne, det ganska orimmeligit
ähr och bör medh flijt corrigeras. 2) dömmes ock undertijdhen
i Rätterne till arbitral penningestraff och Rättens eensak,
der Sweriges lagh annat uthtrycker och determinerar.
Hwarföre såsom dette synes efftertänkligit, så hemställes E.
K. Maij:tt underdånigst om icke bättre wore, att the, som
domareembetet beklädha, måtte bekomma sine godhe löhner
och skälighe tractamenter, och sakörerne falla effter lagh och
privilegierae; såsom ock att the, som beträda Hoffrättztienster,
icke måtte wara Häradzhöffdingar eller Underlagmän, uthan
andre dertill förordnas, som capable ähre, boo i häraderne och
i eghne persohner de tienster förrätta; dåch så att Ridderskapets
och Adelens wällfångne privilegier i detta fallet nådigst
bliffwa i acht taghne, såsom att Assessorerne i Hoffrätterne
måtte effter Rättegångzordinantien förordnade warda. Här hoos
så påminne någhre Häradzhöffdingar, att iblandh annat, som
them wijdh tingzrätterne åligger, ähr ock detta temmeligh
260
1660.
angeleget att weta, huru man skall decidera testamentztwister
effter landzlaghen, bådhe för laghsens defect, så wäll som trätornes
myckenheet skulldh, hwilke öffwer detta ährendet hopetals
ankomma. Och ähr denne fråghan så mycket mehr
wichtigh, som Sahl. Kongl. Maij:tt, glorwärdigst i åminnelse,
och sedhermehra the wällborne herrar, Sweriges Rijkes Radh,
haffwa behaghat deferera henne till näste Richsdagh och Stendernes
sammankomst. Sedhan och emedhan allmoghen bliffwer
ther alf onödigt beswärat, att Underlagmännerne promiscue
giffwa breff och confirmationer uppå häradzdomar, ther dåch
intet wadh eller appellation ågången ähr, förathan det att häradzdomarne
synes lijda härigenom någhon förandringh, hwilke
extra appellationem ähre lijka krafftighe; therföre hemstelles
Eders Kongl. Maij:tt om icke sådhane confirmationer måghe
bliffwa allmoghen till lijsa affskaffadhe.
6. Emedhan Ridderskapet och Adelen finna sigh der öffwer
beswäradhe, att när deras tienare och fougdar ähre beträdde
medh otrooheet och tiuffnadh och bliffwa derföre för
rätta dragne och öffwertyghadhe, warda the ther icke dömde
såsom andre tiuffwar effter lagh, uthan till arbitral straff, effter
thet the haffwa hafft betrodt godz om händer. Derföre
begäres att E. K. M:tt täcktes låta giöra den stadga och förordniugh,
att sådhane icke mindre uthan snarare mehr änn
andre tiuffwar må straffas och executeras.
7. Ehuruwäll Ridderskapet och Adelen sampt Krigzbefehlet
medh the andre Richsens Stender gierna sij och önske
thet navigationen och handelen måtte mehr och mehr tilltagha,
Rijket till styrckio och förkoffringh; likwäll emedhan the förnimma
att någhre participanter, serdeles the i TiäruCompagniet,
skole haffwa förmått sigh någhon frijheet som synes wela
betaga Ridderskapet och Adelen theras wällfångne privilegier,
i det them förmeenes att sedhan the haffwa afflagt deras tull,
att anthen låta uthföra sin tiäru, eller den försällia åth the
fremmande. Sammaledhes klaghas ock gemenlighen öffwer den
dyrheet, som ähr på saltet, och man icke så egenteligen kan
weta hwar uthaff sådhan kommer; derföre bedie E. K. Maij:tt
Ridderskapet och Adelen sampt Krigsbefehlet underdånigen,
att thet förre må bliffwa rättat och then allgemene landtbrijst,
som finnes på saltet, antingen genom någhon lindringh på
tullen eller på hwariehanda sätt, som E. K. Maij:tt thet finner
giörligast, hulpen och ensätt warda. Och emedan mann
Bilagor.
261
märkeligen spörier landsens ruin uthaff Compagnierne; ty begäre
wij underdånigst, att the så wäll som alle andre monopolia
nu straxt måtte uphäffwas och affskaffas; i synnerheet
att tullen effter sidste pacta måtte endras, på det krighet medh
Hålland icke måtte renoveras. Och såsom det Swenske Guineiske
Compagniedt nu är till enda och förmedellst pacterne medh
Danmark haffwer måst för fridens skulldh cedera sin prsetension
till Chronan Danmark, alltså recommenderas E. K. Maij:tt i
underdånigheet att interessenterne måghe på itt eller annat
sätt få någhon wederbörligh satisfaction.
8. Endåch Ridderskapet och Adelen bör såsom itt wällfångit
privilegium niuta des Jus patronatus; lickwäll understå
sigh en part aff det Andelige Ståndet dem der uthi att förhindra,
oachtandes hwadh för Kongl, resolutioner till öffwerflödh
der å kunne giffne wara. Hwarföre Ridderskapet och
Adelen ähr förorsakadt E. K. Maij:ttz adsistence häruthinnan
att sökia, det the måtte wijdh undfångne privilegio sampt
Kongl, der på gifne resolution, som effterlåther att Patronus
Ecclesise må haffwa jus prsesentandi och församblingen sedhan
eligendi et vocandi, äffwen som Biskopparne bör deras rätt,
hwadh examen och confirmation wijdhkommer, nådigst maintenerade
bliffwa; och der sigh händer, att månge Adellsmän
i en sochn boo, att de coniunctim alle hadhe thet att bruka
och alle repncsentere en patronum.
9. Emedan ock handtwärkare och embetzfolck bliffwa nu
så oskiäligen dyra, i thet the sitt arbete stegra och sättia så
högdt som dem sielffwom lyster och behaghar, att ingen snart
hinner dem att betahla, hwilket mehrendels kommer aff deras
slutne skråer och ägenwillighe taxering, som the öffwer sine
handtwärk giöre sigh emilian, utan anseende till godh eller
ondh tijdh, skahl eller billigheet; hwarföre bönfalle Ridderskapet
och Adelen sampt Krigsbefehlet till E. K. Maij:tt att skråerne
måtte bliffwa öffwersedde och sådhane ägenwillighe taxor
förbudne och affskaffadhe warda.
10. Någhre uthaff Adel, som förr än the ähre medh privilegier
benådhade wordne och haffwa hafft itt eller tu skattehemman,
dem the nu sedhan de ähre blefne Adladhe hafwa
i possession eller här effter kunne igenom arffsrätt bekomma;
begäre aff E. Kongl. Maijfft allerunderdånigst att them i nådher
måtte effterlåtas att niuta samme hemman frelst, effter
den 42 puncten i privilegierne och det 30 Cap. i Konungsb.
262
1660.
Järn wäll ock när wij frelset aff andre skattehemman igenom
laga fångh possidera, och bördzrätten går till sahlu, att då
wij framför någhon extraneo, den ware sigh Adell eller Oadell,
närmaste måtte wara att inlösa och till oss handla.
11. När en Frelseman anten genom kiöp eller gåffwo
har erhållit itt hemman, hwilkes nampn allenast i breffwet
specificeras, och sedermehra befinnes antingen een backestufu
eller torp på des rätta äghor, Cronones Fougde icke må tillstädias
någhon ägenwilligh skattlägningh och införande uthi
Kongl. Maij:ttz och Cronones jordeböcker, Adelsmannen till
förfångh, uthan att Frelsemannen effter sitt breffs innehåldh
och formalier, som lyda medh torp och torpeställen, måtte
bliffwa oturberadt, och husbonden (!) der så befinnes att torpet
skattläggias kan till godho, då aff Häradzhöfdingen och husbonden
må skattläggias. Det samma wij ock begäre att åthniuta
på de torp, som på skatteäghorne åhre belägne, och
bohlbyn possideras aff en Frelsesman.
12. Effter såsom månge aff Ridderskapet och Adelen
haffwa sine godz uthi åthskillighe lähn, som icke giöra tillfyllest
för en rothe; begäres fördenskull aff E. K. Maij:tt underdånigst,
att dem då måtte bliffwa effterlåtit sådhane sine
strögodz, som the i näste lähnet kunne haffwa, emot wederbörlighit
qvittans aff Landzhöffdingen; och the bönder, som
uthi ett häradhe ähre och icke kunna komma tillstädlies på
den orth, der knechten leffwereras, för des wijdha affläghenheet
skulldh, måghe wara befrijadhe för bother, när de sigh inställa
på de orther, dijt häradhet ähr stemdt, och haffwa der att
uthwijsa dei’as frijheetszedhell. När ock Adelen intet får rotera
sina bönder tillsammans, som i näste lähnet ähre boendes,
så händer att flere plåckrothar bliffwa, hwar uthaff mången
aff Adel mister sine bönder och hemmanen bliffwa odhe.
Skall han ock bliffwa frij, måste han giffwa åth Häradzfougden
10, 12 eller 20 R:dr. I lijka måtto der en frelsesfougde
skall tagha eens annars bönder medh sins herres, skeer det
icke mångestädhes för wahnlighe och billighe Rothepenningar,
uthan för 10, 12 eller 16 R:dr på mantahlet.
13. Alldenstundh uthskriffningsinstructionen förmäler att
een Frelseman skall wara pålagdt wijdh uthskriffningen sine
knechter att presentera, och sedhan wara frij när knechten
rymmer; dy begäre Ridderskapet och Adelen ödmiukelighen,
att när knechten bliffwer leffwereradt till näste generalmun
-
Bilagor.
263
stringh, ware sigh skreffwen eller legd, the sedhan måge wara
frije derföre; mehra härom finnes uthi wäre underdånighe ingiffne
postulatis anno 1655.
14. Effter såsom fördubblingen på Båtzmanhållet ännu
continuerar aff officerare, som hemkomhne ähre och der medh
haffwa till beskaffa; så emedhan Gudh aff sin nådhe nu haffwer
för länt oss frijdh och roligheet; ty begäres underdånigst
att wij dermedh måghe förskonas, såsom ock att oss och icke
officerarne må wara fritt att rothera båtzmänner och wäre
bönder.
15. Bliffwer desslikes klaghat att Cronones upbördzmän
öffwermättan belasta frelsebönderne medh oendelighe fordringar
på de perzehlar, som Cronan tillkomma, och mästedells
förorsakas uthaff det att the inge qvittanzer giffwa; hwaruthaff
skeer att offta frelsebonden måste betalda flere reesor än
han en gångh bör, eller åthminstonne icke wet hwadh må wara
betalt eller obetalt; ty begäres att sådhant i landzendarne må
corrigeras. Jämwäll ock såsom offta hender att böndeme icke
få i rättan tijdh föhra kyrkiotijonden till sin ohrt, uthan på
Cronefougdames befallningar stundom i bäste åkeföhret kan
liggia stilla; men då wärste mehnföhre kommer trughas frelsebonden
antingen att föra den bort eller ock betala tijonden
så dyrt, som Fougden sätter prijset; såsom icke heller bonden
hör twingas att föra mehra bort änn han införde, uthan
hans godhe willie; härpå begäres bliffwa boot och Fougdarne
tillhållas att tagha tijdhen i acht och icke så olagelighen beswära
frelse- eller krigzmansbönder.
16. Ridderskapet och Adelen haffwa icke mindre orsak att
beswära sigh der uthöffwer, att the så otillbörlighen bliffwa
aff stadsens Mälare och Packare, så ock genom orichtighe
tunnor och måhl förfördeladhe; såsom ock det borgerskapet
sammansättia sigh att upkiöpa heele skieps-, skut- och båtzladningar
medh salt, godz, wedh och allehanda wahrur, så att
Adelsmannen, som här antingen till Richsdaghar eller ock
åhrlighe tienster upwachtar, nu måste kiöpa sine nödhtorffter
till det dyraste aff andre, tridie eller fierde handen.
17. Att inge anlagur, större eller mindre, måtte påläggias
uthan godan willia theres fångnan som wederböre och
effter lag; hwarföre ock frelsebönderne icke böre af eens eller
annors ägen authoritet beswäras medh hielper, körslor, dagswärken
eller skiutzfärder, förr änn medh deras hussbönder
264
1660.
tberom handlat ähr; och strijdher emot Kongb. LL. 4 Cap.,
som ock Adelighe privilegierne.
18. Item när Adelens rosstiänst skall upbiudas till Chronans
och Richsens tienst, eller Adelen bliffwer upfodrat till
Richsdaghar och Mothén, då är itt gammalt och wahnligit
bruk i förrige Konungars tijdher, att Landzhöffdingarne sielffwe
skriffwa derom alle dem aff Adel till, som i theras höffdingedömme
boendes ähro; men nu förrättas sådhant genom Häradzfougdarnes
eller Länsmännernes zedlar på predikestoolar
och kyrkiebackar, Adelen till stoor despect.
19. Begäres desslikes underdånigst att Adelen måtte owägerligen
och uthan någhons intrångh få niuta den frijheet på
deras godz, som anno 1644 bleff aff Hennes Maij:tt Drottningh
Christina bewilliat och bebreffwat, emot cessionen af tullfrijheeten,
som war itt iblandh the förnämbste Adelens privilegier.
20. Ridderskapet och Adelen i Finlandh anhålle desslikes
att theras rosstienst icke må separeras ifrån then Swenske,
emedhan then provincien är itt Arff- och Storfurstendömme,
som under Sweriges Chrona sorterar, och sittia på itt
Riddarehuus, som elliest tillförende har warit brukeligit; såsom
ock att der under så i Swerighe som Finlandh inge ofrelssesmänn
måghe sättias till officerare så länge der ähr wahl
och ämbne aff Adelsmän, som slijke charger wäll kunne beklädha.
21. Sökie desslikes samptlige Ridderskapet och Adelen
på det underdånigaste att bliffwa ihughkomne the som i civil
och militariske tienster åhre hrukadhe och ingen löhn upburit
haffwa, dåch lijkawijst giordt sine tienster, anlagdt stoore
medhell i wärffningar, rangonneringar eller i långligit fängzlandhe
them consumerat, att slijke restantier ingalunda måge
them, theras hustrur och harn affskäras, uthan effter handen
wedergällas, det må skee igenom affkortningar uthi Chronones
uthlagur eller contante jieningar, när the effter handen kunne
talla, att the för theras mödho, arbete och beswär icke måghe
bliffwa alldeles ohelönte; kastandes här hoos wäre tanckar inn
uppå the månge officerare och gemene, som sittia fångne i
lartarien, medh begäran att Hans Kongl. Maij:tt them medh
rangon ihughkomma täcktes.
22. Offwer Tullen och Accijsen ähr en allmänn klagha,
och förthenskull begäres att the abiiser, som derigenom ähre
inritadhe, måtte corrigeras; eenkannerligh ähr wår eenhällighe
Bilagor.
265
begäran att den förökningh, som skedd ähr, måtte affskaffas
och wij sedhan den wahnlighe taxe owägerligen wele affläggia;
dåch så att Tullnärer och Inspectorer icke exempteras ifrån
ordentelighe jurisdictioner eller måghe dragha sigh undan rättegångar
och Magistraten i städerne, der uthöffwer dem klaghas,
och the justitien så wäll som andre underkastadhe, saivis beneficijs
juris, som deraf wil betienter wara.
23. Efftersåsom Skiutzfärdzpenningarne finnas förste gången
wara bewilliadhe anno 1642, som uthi des besluts 6 punct
der om förmäles, att 2 halffwe och 4 fierdedelar skole swara
emot itt hellt mantahl, men nu förnimmes fast annorlunda huru
deremot beswär giörs och fordras tillbakas för alle halffwe och
fierdedelils mantahl, hwilket är emot Skiutzfårdzens hewilliandhe.
24. Någhre aff Ridderskapet och Adelen giffwa desslikes
supplicando tillkänna, liuruledhes en part haffwa een ganska
liten ränta, somblighe icke öffwer 3, 4 eller 5 mark, och them
faller alt för swårt therföre att rusta effter rossetiensts ordningen,
så att icke mehr änn 3 skole wara om en häst; begäre
fördenskull så månge få wara tillsammans, som effter
markgången på een häst kan belöpa; jemwäl ock der någhon
wore, som intet mehra godz hadhe änn blåtte sätegården, som
han boor uppå, att tå den för rossetiensts hållande måtte wara
frij och obeswärat.
25. Begäre wij desslikes mainteneres wijdh den 30 articlen
uthi wäre wällfångne privilegier, att niuta wäre förswarskarlar.
Skulle ock befahras der under någhot undersleef föröffwas,
så ändoch wij icke wele förmoda att någhon skal wela
prejudicera Chronan i någhon måtto; lijkawist att undflyy misstanckar
ähre wij wäll tillfrijdz, som ock begäre att en wijs förteckningh
måtte skee uppå them, som tarffweligast ähre, hellst
emedhan man förnimmer att månge karlar för en ringa peningh
aff Borghmästarne i städerne förswaras. Der emot wåre
embetzfolck, som Skräddare och Skomakare, allt för hårdt aff
städerne eensträngias, att the oppå landet icke få arbeta.
26. Emedhan sorn Ridderskapet och Adelen, som igenom
hwariehanda lagha fångh innehaffwa godz uthi Hallandh och
the acqvireradhe provincier ifrån Danmarck, finne sigh uppå
månge orther betungadhe warit i denne feigden, så att een
stoor dehl aff theras godz ähr bliffwit odhe och ruineradt; ty
länder till Hans Kongl. Maijitt deras underdånigste bön, att
H. K. Maijitt allernådigst tächtes låta ransaka, såsom ock för
-
266
1660.
fahra om de månge tributer och exactioner, som ähre uthgångne
och föregiffwas Chronan till nytta komne wara, som
aff Fougdar och slijke på åthskilligt wijs under hwariehanda
pras text them ähre pålagde, och att the måtte in posterum
åthniuta pacta och såledhes wijdh theras wahnlighe frijheeter
och rättigheeter allernådigst handhaffwas och mainteneras.
27. Iblandh andre beswär inkommer ock detta, att Borgmestare
och Rådh i städerne giöra them intrångh, som gårdh
och grundh i städerne haffwa, i synnerheet om marknadztijdher,
i det dem all handell aff fremmande borgerskap förbiudhes,
deras bodar och ståndh att uthleija. Der ock någhre
ståndh byggias och förhyras, bliffwer hyran aff Borgmestare
och Rådh par force upburen, och der emot Adellsmannen intet
bekommer; begäres att sådhant må affskaffas, och hwadh
Ridderskapet och Adelen i sådhan måtto wore affhendt måtte
them restitueras.
28. Efftersåsom the sochnar och häradher, som näst stoore
stråk- och allmänne wäghar liggia, i uth- och intåghande till
land och siös mycket betungas medh giäst- och skiussningh
aff soldater, ryttare och båtzmän, och all deras fordenskap och
försell; så begäres att the i stellet bliffwa lijssadhe medh tillgift
aff deras till Chronan åhrlighe uthlagur, der om them
ähr förtröstningh giord, i synnerheet att befrijas för Skiutzfärdzpenningarna.
29. Föröffwa sammaledbes Läns- och Fierdingsmän medh
deras omläggiande en stoor olijkheet, i det att skattebonden
kan få en, 2 eller stundom ingen, der emot frelsebönderne beläggias
medh 8 eller 10; att sådhant måtte corrigeras.
30. Medh båldhästar skeer aff krögarne itt stort missbruk,
i det att de närmaste graveras, men the som längre
bort boo, förmedla krögarne effter deras äghennyttigheet.
31. Bliffwer desslikes klaghat, att man förmenas emot
privilegiernes innehåldh för sine barn att byggia säterier; begieres
att få bliffwa wijdh privilegieme, så i denne som andre
rättigheeter.
32. Efftersåsom nu mehra och mehr förspöries huruledhes
en part sökia till prejudicera schlechten och bördesmannen
uthi godz kiöp- och sälliande, i det breff uthgiffwes på större
summor änn måghe wara uthgiffne; anhålles fördenskull ödmiukelighen
att der sådhane beträdas dermedh, att de bliffwa
noteradhe för de männ, som slijka handlingar meritera.
Bilagor. 267
33. Att wij här hoos subnectera effterföliande påminnelser,
bidie wij medh onådhe eij må förmärkias, såsom 1) angående
den puncten om inföddom Swenskom, så begäre Sweriges
Rikes Ridderskap och Adel medh all som störste underdånigheet,
att den effter deras giorde begäran måtte författas,
emedhan uppå denne fast heela wårt k. fåderneslandz säkerheet,
wår unge Konungz godhe upfostrandhe sampt hwars och
eens Swensk mans och godhe patriots interesse verserar. Hwilket
skee kunde, der den Kongl. Regeringen tillika medh Richsens
Rådh behaghade, som ock Sweriges Adel och Ridderskaps
deputeradhe loffwadhes, det ordet strax, ståendes i samma
punct, uthstryka och den interpretation der hoos sättia, som
Swerighes lagh 4 Cap. § 4 i Kongb. LL. oss tillhanda giffwer,
nembligen att the, som Richsens Rådz embete förträda, såsom
ock husom och landom rådha, ju uthi wårt k. fädherneslandh
Swerighe måste taghas aff inföddom och eij uthlänskom. 2) Så
emedhan samptlige Ridderskapet och Adelen nogsampt alltijdh
betyghat haffwe, att the mehra bonum publicum sökia änn
deres äget interesse, wäll wetandes des floor allas lycka wara
och contrarie des fattigdom hwars och eens förtryck medh sigh
bringa; dy haffwe the alltijdh sökt och anhållit hoos den Kongl.
Regeringen, att the godz, som i the acqvireradhe provincier
Chronan kunne tillfalla, måste behållas till guarnisonernes och
soldatesquens dersammastädhes underhålldh, och uthi Regeringsformen
allenast the provincier, som nu sidst aff Danmark
acqvireradhes tillika medh Pomeren och Brehmen förmäles,
men Liff landh icke nembnes; ty begiere Swerighes Ridderskap
och Adell, att detta effter denne tijdh ock uthi den provincien
måste i acht taghas, såsom på en orth, der denne stadgas bruk
mäst synes nödigh wara. 3) Hwadh den punct om wårt Ståndh
wijdhkommer, så betacke sigh Sweriges Ridderskap och Adell
på det underdånigaste för det godhe swar, som Richsens Regeringh
och Rådh haffwer them meddelt, nembligen att the
abiiser, som här till dags passeradhe ähre, kunde medh det
forderligaste förtaghas och den rang emilian Ridderskapet och
Adelen giöras, till hwilken wäre Adelige privilegier oss wägen
bahna, så att the samptligen medh the förmånner, hwilke uthi
Sweriges lagh 23 Cap. sampt Adelige privilegier förmäles, måtte
bliffwa hedrade och alle andre här till dags öffwadhe disordres
uhr wäghen rymbde; så önskadhe samptlige Ridderskapet och
Adelen gierna, att det ju förr ju heller måtte remedieras; men
268
1660.
emedhan the wäll markie att sådhant eij så hastigt skee kan,
uthan det kräffwer tijdh; dy lender Adelens underdånigste begieran,
att medh en sådhan ordningh eij längre måtte dröijas,
änn som till näste Richsdagh, uthi hwilken the sigh rem in
integro reservera, önskandes att de bägge öffrige påminnelser
tillika medh denne måtte införas uthi bijaliskedet; haffwandes
den underdånigste tillförsichten till den Kongl. Regeringen, att
the medh nåder wele låta sigh behagha Adelens här om giorde
påminnelser, emedhan the uthi ingen annan intention giorde
ähre, änn som härigenom söckia Eders Kongl. Maij:tts wår
allernådigeste Konungs säkerheet, fädherneslandsens förmånn
sampt wårt eghit Ståndz tilltaghande. Sammaledhes och för det
4) Emedhan som Cantzliet [är] itt uthaff the förnembste Collegier,
uthi hwilket capable subiecta behöffwas, the der sammastädhes
förefallande wichtighe wärff och ehrender kunde debattera,
och till sådhane charger Adelen framför alle andre
gierna önskadhe till att bliffwa brukadhe, och i synnerheet the
framför alle andre, hwilke sin tijdh i studier haffwa employerat,
folgde så häruppå oundwijkeligh, att der sådhane subiecta
i landet funnes, att man eij då behöffde fremmande till sådhane
affaires admittera och arcanorum reipublicse participes giöra.
Men på det att detta så mycket bättre skee kunde, så lender
Swerighes Rijkes Ridderskaps och Adelens ödmiuke begäran
till Edhers Kongl. Maij:tt och i des ställe Richsens Regeringh
och samptlige Richsens Rådh, att them behaghade ock uthi
Cantzliet, lijka som uthi alle andre RichsCollegier brukas, någhre
alf Adelen till CantzlieRådh denominera, på thet the sigh
någhon kunskap kunde förskaffa om affairernes så inn- som
nthom landz tillståndh, och alltså medh större frucht employeras
till publique sakers förrättandhe uthom landz.
Uppå desse underdånigste postulater förwänte aff Edhers
Kongl. Maij:tt Ridderskapet och Adelen sampt Krigzbefehlet
en nådigh resolution och förklaringh. Förbliffwandes
Edhers Kongl. Maij:ttz
trooplichtigste och underdånigste
tienare.
På samptlige Ridderskaps, Adelis och
Krigsbefähls wägnar:
Pär Sparre P:son,
pro tempore Landmarskalk.
Bilagor.
269
Bil. W.1)
Rikets Ständers Beslut. Dat. Stockholm 3 Novemb. 1660.
Finnes särskildt tryckt samt hos Stiernman, Riksd. o. Möt. Besl. 2: 1354.
Tvenne original finnas i Riksarchivet och har dervarande s. k. Adelns exemplar
följande underskrifter:
HEDEWIG ELEONORA.
Lars Kagg. C. G. Wrangell.
Magnus Gabriel de la Gardie. Gustavus Bonnde.
Knutt Posse. Ture Sparre. Sevedh Bååt. Axell Lillie.
Gabriel Oxenstierna Gabrielson. Gustavus Bielke.
Schering Rosenhane. Gustaff Baner. Carl Mörner.
Carolus Mauritius Lewenhaupt. L. v. d. Linde.
Wilhelm Taube. Arfuidus Forbus. Cl. Tott.
Gustaff Horn Evertson. C. Bielkenstierna. Erick Sparre.
Per Linnormson Ribbing. Bengt Oxenstierna. Axel Sparre.
Erick Flemingh. Christoph Carl Schlippenbach. Sten Bielke.
Jahan Rosenhane. Nicolaus Brahe. Hennrich Horn.
Christer Horn. Bengt Horn. Clas Sternskiöldh.
Schuanthe S. Baner. Knut Kurck. Gustaff Posse.
Jöran Flemingh. Lorentz Creutz.
Pär Sparre P:son,
pro tempore Landtmarskalk.
Axel Julius De la Gardie, Ludwik VVeirik Lewenhaupt.
uppå Braarnas Grewar till Wisingsborgs
wegnar.
P. F. De la Gardie. Erik Sparre Gson,
i stelle aff Söremöre.
Johanes Gyldenstern, Gabriel Jah. Kurck,
i grefwarnes af Vaseborgh ställe. uti Grefwar aff Ortala stelle.
Gabriel Oxenstierna T. W. Wrangell,
in dess Herren Reichsadmiral stell.
Otto Wilhelm Königsmarck. Henrich Flemingh,
i Gref Wittenbergs ställe.
*) Prot. sid. 140.
270
1660.
Abraham G. Leijonhuffuedh, Axelius Lillie.
i Greff Tottz stelle.
Nils Kagg1), Georgh Giildenstierna. J. Spens.
uti Greff. Kaggarnes stelle.
Bartelme Kevenhiiller. Gustavus Sparre1). A. Lilliehoek.
Gustaff Kurk. Lars Flemingh. Carl Ribbing,
uppå Hornernes aff Marienburg
wegnar.
Clas Banner. Philip Sternskiöldh. Erich G. Leijonhuffwedh.
Carl Jörgen Kagg. Reinhold Johan Yxkull Giildenband.
Adam Clas Wachmeister. Caril Mörner Carlsson.
Hans Ulffsparre. Jacob von der Linde2). Clas Fleming.
L. Ribbingh. Jahan Moritz Wrangel. Jöran Sperlingh.
Ericus Stake H. Ernest Johann Creutz. George Fleetwood.
Lodovick Hamiltonn. Axel Leijonskiöldh.
Johan Christoff Scheidingh. Hinrich Crohnenstern.
Wolmar von Ungern Sternberg.
Nils Lilliehöök. Peer Flemingh. Hanss Kyle.
Knutt Lillie Knuttson. Ulff Bonde,
uti Sparrarnea stelle aff Råsswik.
Linnar Bonde. Gustavus Persson. Upå Possarness wengnar:
Erick Slatte.
Sewedh Ribbingh. Nils Nilson1).
Erich Karplan. Sivard Kruse. Henricus Gyllenankar.
Bengt Rosenbielke. Petrus Ulf. Caril Philip von Sack.
Gustaf Cruus. Erlan Kaffle. Carol von Scheidingh.
Lago von Yxkull. Jahan Stierna. Christoffer G:Grijp.
Christopher von Werenstedt. Gustaf Drake.
Hans G. Mörner. Jahan Dufua. Gustaff Adolph Paulli.
Erick Slatte. Caril SilffuerSparre. Jean Ekebla.
Clas Uggla Johanson. H:d Oxe. Melchior v. Falkenberg.
Suante Rosenstråle. Sveno Stake. Nils Stakelbergh.
Clas Rålamb. Bengt Lilliestielke. Per Hierta. J. Bure.
Axel Böllia2). Peer Mannerschiöldh. Johan Munck.
') Tillagd från de för öfrigt fåtaliga underskrifterna å Biafskedet.
2) Tillagd från de något mindre fullständiga underskrifterna å Begeringsformen.
Bilagor. 271
Jahan Papegåia. P. Hammarskiöldh. Swan Svart.
Johan Gåtfrederich von Fallkenberg. Herman Sabell.
Isak Swijnhufudh af Qwallesta. Carl Hindrichson Reuter.
Gustaff Lodh. Linnardh Rootkirch. Adam Schulman.
Gotthard Strickh. Magnus Oliveblad. Nills Tungell junior.
Georg Stiernhielm. Andres Grönberg. Peter Hästskoo.
Anderss Linartson Swenske. Jöran Sabbell. Jahan Galle.
Leonhard Gustaff Rosenkrantz. Udde Ödla.
Bengt Lindh af Hageby. Johan von Vittinghoff.
J. Törneskiöldh. Axell Örnehufvudh. Gustavus Anrep.
Pattrick Pattkull. Jacob Mack Duwall. Carli Lilliecrona.
Johan Frederic Lillieströhm. Johannes Löfflingh.
Jacob von Neuman. Erik Plantingh. David Gyldenklow.
Georgh Zellou. Carl de la Motte. Johan Rosenskiöld.
Jahan Appelgrehn. Staffan Hiulhammar. Jahan Printz.
Tomas Gerffeld der elter. Peter Loofeldt. Zakriss Sabelfelt.
S. Rosenberg. Anders Appelbohm. Erich Rosenhielm.
Daniel Leyonstierna. Johan Graan. Sveno Straussbergh.
Peer Andersohn Linderoht. Israel Lagerfeldt.
Oluff Swenson Bröstfäldt. Jahan Gyllenpistoll.
C. B. Kugelhielm. Gustaff Örnevinge. Jahan WTärnschiöldh.
Gustaff Lindeberg. Arffuedh Gyldner. Hanss Ramswärdh.
Herman Cleberfeld. Niclas Dancuart Lillieströhm.
Ludwich Fritz. Jan Gyldenspitz. Lars Örnestierna.
Bogislaf! Philip von Chemnitz. Arffvidh Diurfeldt.
Bartholomeus Wolfsberg. Gerhardt von Schaar. H. Klärch.
Erich Teet Stierencreutz. Måns Arfwedson Brandskiöld.
Jahan Simonson Billesköldh. Harttwich Nödingck von Werdha.
Johan Bähr. Jacob Mackler. A. Munck.
L. P. Ekenbergh. Lars Lilliekrantz. Daniel Behmer.
Jochim Schiittehielm. A. Kewenbrinck ’). Erich Pistolhielm.
Gerhardt von Schrowe. Jöns Siölfuerbrandh.
Joest von Qwanten. Wilhelm Drakenhielm.
Matthias Drakenstierna. Carel Rytterskiöldh. J. v. Hartwigk.
') Tillagd från underskrifterna å Biafskedet.
272 1660.
Anders Bohm. Samuel Sckillerfeldt. Jahan Axehiälm.
Råbert Lichtone von Ulijschawen. Mårten Månsson Lindeström.
Petter Teett. Lars Sneckenfeldt. Jahan Pålman.
Pär Stålhamar. Gustaff Gyllenpatron. Johan Lagerchrona.
Johan Erichsson Klöfwersköldh. Nils Johanson Rosenflycht.
Nils Kanterkielm. Gustaf Richart de la Chapell.
Olof A. Strömsköldh. Jahan Leijoncrona. Erich Lagerquist.
Mathias Lillieholm. Daniel Uttermark. J. Sylvius.
Åke Wrångh. Johan Beier. Nils Erichsson Rosenfäldt.
P. Dureel. Hindrich Ulfklou junior. Jahan Wattrang.
Johan Gubbert von Qwickelbergh. Nils Burensköld.
Jacob von Weicker. William Barclay. Clas Edenberg.
Albrecht Swanenberg. Carolus Beckerfelt. Anders Rundehl.
Johan von Kuhlbars. Johan Barkman Leijonberg.
Hindrik Seehelm. Gustaf Palmquist. Erich J. Dahlbergh.
Johan Palmstruck1). Jeremias Rosenklinga1).
Bil. X.2)
Oppå Hans Kongl. Maij:tz wår allernådigeste
Konungz och Herres öfwerlefwereradhe och Rijkzens
Ständer på innewarande Rijkzdagh föreställte
Andre Proposition ähr Ridderskapetz och Adelens
sampt Krigzbefehlets underdånige swar och betenckiande.
Samptlige Ridderskapet och Adelen medh Krigzbefehlet
erkenne medh underdånig devotion den stoore flijt och osparde
åhåga, som Hans Kongl. Maij:t på alle sätt betygar till det
algemena bästas wälfärdh och widh macht hållande, men i
synnerheet det som länder detta Ståndet till styrckio, welmacht
och säkerheet; der iblandh för tijden icke skattas ded
ringeste, at man förer sigh till sinnes hwadh här på Richz
-
') Tillagd från underskrifterna å Biafskedet.
2) (Prot. sid. 140.) Jemförd med och rättad efter originalet i Riksarchivet.
Bilagor.
273
dagen anno 1655 förnämbligast blef af handlat och slutet om
godzens reduction på itt wist heschrifwit sätt ifrån privatis inn
under Hans Kongl. Maij:t och Chronan; hwilcket wärck, såsom
ded ännu till en godh deel icke ähr effectuerat och till
sin fullkomblige endskap fördt, uthan fast mehra igenom åtskilige
hinder, men serdeles [de] förelupne swåre krijgen, så
ock där igenom förorsakadhe fast månge lamentationer, irringar
och beswär måst stanna, hwarföre ock högstbemelte Hans
K. M:t nu begärer att wetta närwarande Richsens Ständers mening
der uthöfwer, hwadh the widh denne coniunctur skatte i
detta måhl bäst och rådeligast till resolvera och uthwällia.
Ridderskapet och Adelen hugne sigh icke ringa uthöfwer
denne påminnelsen, såsom een, hwilcken icke allenast iblandh
theres eenskylte gravamina hafwer warit den störste, som deres
Ståndh hafwer tryckt, uthan ock förmedelst mehrhögstbemelte
Hans K. M:tz tijdige försorgh genom dette tillfälle och
giorde Proposition ähre förekomne, at få uthöfwer itt så fast
wichtigt och dem högst angeleget ehrende gifwa sine wälmente
tankar tillkenna.
Så endoch att fuller för tijden, när alle, hwilcke detta
wärket mäst angår, af nästföregående åhrs pressiirer ähre förblottadhe,
och inthet heller wore till önska än till particuliere
medels inhemptande och dette Ståndetz i synnerheet oprättande,
som igenom civil- så wäl som militairische giorde tienster
så ähre uthmattade at ded snart motte förfalla, man då kunde
allt detta låta antingen aldeles uphöra eller ock till en tijdh
heroo; lijkwäl att wijsa Hans Kongl. M:t dette deres Ståndz
oförändrade uprichtigheet emot deres allernådigeste Konung
så ock käre fäderneslandh, icke allenast medh generositet och
tapperheet hafwa ospardt liff och godz till wärckelig defension
emoth Rijkzens fijender, ehuru månge och stoore the monde
warit, uthan jämbwäl än opsättia resten af deres medell till
dedh algemene bästas oprätthållande, samtyckie och bewillie
Ridderskapet och Adelen alt hwadh opå den offentelige Richzdagen,
som skedde anno 1655 här i Stockholm, och blef om
godzens reduction slutit och stadgat som en tingh, den en
gångh på ett allment mothe ähr afhandlat och icke lätteligen
kan dragas tillbakars eller tåhla någon förändring; widh
samma Richzdagzbesluth och Stadga wele the ännu och här
effter förblifwe, som ded i bookstafwen ståår heschrifwit, och
att sådant ju förr ju häller må företagas och till ända brin
18
-
274
1660.
gas; men som the kunne igenom någre hendelser wara förwarnade,
ock elliest ofwanbemelte Rikzdagzbeslut gifwer der
till anledningb uthi dess 8 punckt, så wäl som Kongl. Stadgan
af samme åhr bär om uthi 26 punchten förmäbler at på
näste Rijkzdagh remediera och afhielpa hwadb som Hans Kongl.
M:t och Chronan, som någon annan i synnerheet till prsejuditz
eller mehn må wara tillfogat, och inthet annat allmänt mothe
af samptlige Rijkzens Ständer, förmedelst the stoore krijgh,
som i medier tijdh hafwe warit, och Hans Sahl. Kongl. Maij:t,
fordom wår allernådigste Konung, högstpriseligast i åminnelse,
icke hafwer warit i landet för uthan den Rijkzdagh, som holtz
i Götheborg nu uthi innewarande åhr, då det högstbeklagelige
dödzfallet medh mehrhögstbemelte Hans Kongl. M:t ganska
oförmodeligen timade och icke tillät sådane ehrender företagas;
så hegare samptlige Ridderskapet och Adelen at allt hwadh
uthi ofwanberörde 1655 åhrs Rijkzdagzbesluth ähr belefwat
och tillförende bewilliat, må effter ordzens rätte förståndh
blifwa uthtydt och icke dragas till någre skadelige och beele
dedh Ståndet förfängelige consequentier, the ther kunne capable
wara i lengden så dedh ene som dedh andre att kullkasta
och i stället för godh ordning och regementetz understödh all
orede, confusion och armodh åstadh komma; hwar till ähr af
nöden at gode, förfarne, uprichtige och beskedelige män af
Adel och Oädel blifwa brukadhe, som uthan passioner och
illlrätigheet allt med skähl handtere och genom gå. Der ock
något mörkt wore, som kunde synas wela admittera een skilliachtigh
sensum, till Kongl. Maij:tz och Chronans eller ock någors
annors eenskylte skada, nahdeel och förfångh, och grunden
af lagh och rättwijsa så gent icke wore till träffa, förmode
wij, som ock på det ödmiukeligeste begäre, att såsom Rijkzdagzbeslutet
anno 1655 härkommer af en frij bewillningh, giord
emellan Hans Kongl. M:t, wår allernådigeste Konung, och oss,
dess trogne undersåtere och Rijkzens Ständer upå en allmän
beschrefwen Richzdagh, att också uthtydningen uthi slike
swåre och mörke saker af samme partier på en allmän Richzdag
må skee, och således hwadh resolutioner i medier tijdh
eensidigt måge wara i detta reductionswärket uthwärkade,
måtte oss nu thees och wijsas, för än the någon laga krafft
introducera motte. Här brede wedh ock Ridderskapet och
Adelen i synnerbeet hafwe till påminna 1) att wij medh contribution
af fierdeparten effter innewarande åhr 1660 måge
Bilagor. 275
förskones och bemelte fierdepart sedan Hans Kongl. Maij:t och
Chronan effective inrymmes cum dominio directo et utili effter
det sätt, som merbemelte 1655 åhrs Richzdagzbeslut och Kongl.
Stadga i bookstaffwen innehålle. 2) Dedh man ock uthi samme
contributions erleggiande för dette åhret och i medier tijdh
niuther offtabemelte Richzdagzbeslut till godo, at wij icke betale
contributionen af the ödeshemman, som uthan Frelsemannens
tillskyndan och i desse krigztijder åhre förödde, eller der
möijeligit wore at Hans Kongl. Maij:t täcktes benåda den fierde
parten af ödesgodzen, som öde ähre fångne och ännu öde åhre,
at man så myckit säkrare kunde cultivera them, så Kongl.
M:t och Chronan som äganden framdeles till nytta. 3) Att
the private wärck och bruk, som uthi Hennes Maij:tz Drottning
Christin® tijdh ähre förmedelst dess uthgifne privilegier
optagne och nu stå i bruk, hafwandes effter sin begäran utaf
högstbemelte Hennes Maij:t unfånget wisse sigh försålde, donerade
eller elliest tilldeputerade hemman och lägenheeter,
måtte ther widh acquiescera och icke tillstädias en eller annan
under Bergzlagz praetext få extendera sin appetit och begärligheet
till någon wälförtiänt donataries förfångh, medh
mindre han kan bewisa något nödigt och nyttigt streck honom
oumgengeligit till sitt wärcks substistence der opå finnes; effter
såsom ock uthi Adelige privilegiers 24 puncht står beschrifwit
huruledes bergzwärck måge tillåtas att uptagas på
Frälsemannens ägor, så begäres underdånigst der widh handhhafwas,
at den som nöijachteligen icke will handla medh Frälsemannen
om malm, grnfwor, skogh eller strömmar, då må
stånda Frelsemannen fritt sielff ded att bruka och gifwa Chronan
sin tillbörlige der af gående rättigheet, på dedh en eller
annan under skeen af något Bergzprivilegio icke må trängias
ifrån sin wälfångne egendomb. 4) Medan sigh ock åthskillige
meningar yppa öfwer the Expectantzier, om hwilke Kongl.
Maij:tz Stadga uthi den 18 och 19 punchterne förmähler, och
expresse tillstår den, som [genom] en skählig förlijkning ähr
kommen i possession och häfd, godzén att possidera; hwarföre
begäres ödmiukeligen att the, som kunne bewijsas genom en
billig förlijkning nådt possessionen och häfden, må der widh
oturberat förblifwa och [widh] högstbemelte Kongl. M:tz Stadga
i dette fallet effter Rijkzdagzbeslutets klare innehåldh, som förmähler
att allt hwadh bewillias inthet late uthan strictissime
skall uthtydas, så att man må få niuta rätte ordeformen och
276
1660.
dess egentelige förståndh till godo och icke blifwa någon specieux
glosering utaf arrende eller slikt, sorn K. M:tz Stadga
intet determinera- eller kräfwer, underkastad. 5) Att the godz
och räntor, som så wähl på the omistandes orther och Bergzlager
som annorstädes Kongl. Maij:t och Chronan genom reductionen
böre hemfalla och icke förmedelst donatariernes
skuldh och förwållande till datum ähre afträdde, effter som
reductionen inthet ther öfwer något sluth och determination
har giordt, af fölliande skähl eij måtte komma donatarien
inn till denne tijdh till last och gravation, emedan 1. donatarien
eij ähr in culpa, aldenstund ingen determination af
Bergzlagen och the omistandes orther ähr skedd. 2. hafwe
donatarierne uthi desse swåre tijder rosstiensten der af hollit.
3. i like motto gifwit deraf the bewilliade contributioner.
6) At the, som hafwa på Kongl, bref och skrifftelige tillståndh
sigh tillhandlat något godz ifrån Norrköpingz besluth under
allodialrätt, måge niuta samme rätt och wilkor, som Kongl.
Maij:tz Stadga uthi sin 9 puncht förklarar och innehåller,
emedan sådant ähr af samme natur och ägenskap, men uttryckes
uthi bemelte 9 puncht icke så klarligen, att ju en onödigh
dispute kan befahres. 7) Att the, som BergzCollegii jordebook
inrätta, måge specialiter bewijsa hwadh högh nödtorfft
obligerer ens eller annars gårdz och lägenheetz dijt införande,
och hwad för ägenskaper den införde ägendomben ett eller
annat bruks subsistence oumgengeligh ähr, så att donatarierne
icke må stå under någons behagelige discretion; doch altsammans
Adelige privilegierne oförkränkt, såsom ock icke extendera
sigh uthöfwer den tijdh, ordning och förklaring, som
Hennes Maij:t Drottning Christina härpå giorde anno 1649.
8) Att the donatarier, som kunde bewijsa sigh ordenteligen
hafwa procederat och tagit Cammarens uthrächning, ehrhållit
ther opå Kongl, donation och tagit Cammarens immission, och
af Landzhöfdingens exceptioner ähre ther ifrån afhåldne, måge
niuthe sin wälfångne gåfwo, hälst ther bewisligit kan wara,
honom inthet synnerligit annat emot långlig tiänst hafwa nutidt.
9) Det blifwer ock klagat, at oansedt Rikzdagzbesluthet
förmähler uthtryckeligen uthi dess 4 punchts 19 artikell någre
wilkor huruledes man på the omistandes och förbudne
orterne någorlunda må skadelöös affträda godzén, i synnerheet
dess § 1 och 2, at der en hafwer godzet meliorerat eller ock
afkiöpt bonden skatterättigheeten, bör man godzet inthet aff
-
Bilagor.
277
stå, förr än han igen bekommer hwadh han kan bewijsa sigh
der opå uthlagt; ähr icke dess mindre skiedt, att förmedelst
reductionen hafwer ägaren måst cedera frälset och för skatterättigheeten
eller meliorationen icke ähr betalt; begäres underdånigst
at slikt motte remedieres, emedan skatterättigheeten
och meliorationerne ähre Frelsemannen sedan onyttige, och
förgäfwes att mista sine uthlagde penningar ähr i desse swåre
tijder allt för odrägeligit. 10) Stoore klagemåhl höres desslikest
uthaf dee mihlerne, som uthöfwer laget och wahnan måge
wara mählte och extenderade omkring the slott och städher,
som igenom Richzdagzbeslutet reduceres, hwar igenom mången
af Ridderskapet och Adelen mycket kommer till korta. 11) The
som igenom kiöp, förpant-, försträck- eller anfodringar, så ock
giorde tienster, ähre komne i någhre godz som reduceras
böre, beswäre sigh att the obetalte depossideras, anhålle i ödmiukheet
att mainteneras wijdh Richzdagzbeslutet, så ock sielffwe
godzén, in till des the uthlöste bliffwa. 12) De, som icke myckit
haffwa nutidt och lijkawijst haffwa måst mista sine godz,
uppå hwilke the störste deelen aff theras wällfärdh måghe
haffwa nedherlagdt, begäre att the medh nådher måtte ansees
och niuta wedherlagh för räntor, meliorationer och bördzrätter,
som the haffwa att pretendera, såsom ock befrijas ifrån fierdepartens
cession, emedhan anno 1655, när sådhant bewilliadhes,
bleff ock omtalat att der någhre wällbetiente hadhe bekommit
någhre få hemman aff Chronan för deras giorde tienster, dem
wille H. Kongl. Maij:tt för theras fierdepartz ränta förskona,
hwilket sedhan i reductionen icke ähr observerat och twiffwels
uthan förmedellst Hans Sahl. K. Maij:tts uthewarande i krigh
icke haffwer kunnat skee, uthan ähr fodrat så wäll fierdeparten
aff then, som ett heller tu hemman haffwer bekommit, som
den, hwilken fierdungs-, sockn- eller häradztahls har mätit,
oachtadt hwadh tienst han giordt haffwer eller här effter giöra
kan. 13) Att the aff Ridderskapet och Adelen, som titulo donationis
aff Chronan någhre godz haffwa bekommit, men der
emot sine richtighe prsetensioner affstådt, intet måtte uthi fierdepartens
reduction considereras som pure donatarij, uthan the,
hwilke förr änn the fierdeparten affstå, måtte effter billigheeten
bliffwa såledhes ansedde, att the, effter den dehl the haffwa
rätt att fodra uppå effter richtigh liqvidation, i godzens possession
antingen allodialiter eller Norrköpings besluths willkolm
mainteneras och handhaffwas, och sedhan i det som
278
1660.
öffwerbliffwer och för pur donation kan räknas reductionen
må haffwa sin fortgångh. Jemwäll och till det 14) draghe
dessföruthan Ridderskapet och Adelen den underdånigste tillförsichten
till Hans Kongl. Maij:tt, att hwadh om Postbönder,
Länsmans- och Krögaregårdar anno 1655 stadgat och belefwat
bleff, intet annorledhes må uthtydas änn det i sielffwe bookstaffwen
lyder, och donatarij, som sådhane gårdar och der bredhe
wijdh fierdeparten affträdt haffwe, icke måtte tillhållas aff
de öffrighe sine donationsgodz, Postbönder, Krögaregårdar och
Länsmanshemman att giffwa; och der någhon Adelsman under
prsetext aff offwanbemelte Kongl, förordningh någhre sine godz
mist hadhe, att dem då måtte i sin wällfångne äghendomb
restitueras. 15) Att den 4 puncbten uthi Richsdagsbeslutet
angående RichsJägerijstaten måtte effter ordeförståndet och des
innehåldh exequeras, men icke wijdhare på någhre flere hemman
uthwidgas. 16) Sammaledhes Styrmänshemman, som 1655
åhrs Richsdagsbesluth ihugkommer, måtte cognosceras effter
Kongl. Maij:tts AmmiralitetsCollegij ordningh, daterat 1642,
och icke wijdare extenderas. 17) Såsom ock att under Chronones
uhrminnes huffwudfisken i stoore strömmar i Swerighe,
Finn- och Ingermanlandh, så ock den rättigheet, som haffwer
lydt under Chronan aff ållder uthi stoore nohtedrächter och
fiskerier i skiären och wijdh uthklipporne eller almänne fiskelägen,
icke måghe begripas någhre små, som man genom lagha
fångh haffwer bekommit. 18) Beklaglie desslikes en part
att det antingen the sielffwe eller theras föräldrar och förfädher
haffwe dyrt nogh förwärffwat, det affgår them igenom
fierdepartens affstående och sedhan förähras till andre; medh
begieran att sådhant må uphäffwas och the det antingen behålla
eller åthminstonne närmast att förpanta, effter slijke
donationer till andre förorsaka mescontentement, missförståndh
och oenigheet Adelen emilian, och alle medh rätta förmena
sigh att pretendera sine och de sines merita, effter ståndh
och willkor wore så godhe som eens annars, och allt sådhant
i lengden stoort buller och oredho medh sigh dragha kan,
ther det i tijdh icke förekommes. 19) The som haffwa bygdt
säterier uppå Norrkiöpingz beslutz godz och der nedherlagdt
en stoor dehl aff deras medell, som sedhan genom Gudz försyn
kunne mista deras söhner, befahre att the igenom ringa
wärderingar måge komma på stoor skadha; förthenskull begäre
the att Norrkiöpings besluth uthi sin 14 punct, som tahlar om
Bilagor.
279
döttrarnes gifftermåhl medh dugelighe mann, måtte nogha observeras,
som det samme ock uthi 1655 åhrs Kongl. Stadga
upreppas; i synnerheet anhålle, att när döttrarne ähre omyndighe,
dem sub minorennitate icke måtte godzén affhendas.
Skulle det också endteligh för serdeles orsaker skuldh skee,
att dottren eller hennes mann der medh eij benådhes, då föräldrarne
eller them sielffwe måtte stå fritt sådhane godz antingen
inlösa för penningar eller ock giffwa aff sine frelsegodz
lijka ränta i wederlagh. Desslikes och för det 20) der någhon
Frelsesman må haffwa bortbytt Norrköpingz beslutz godz, som
honom ligger i läghenheet, att honom må effterlåtas giffwa till
Chronan sitt frelsegodz aff lijka ränta till wederlagh. Till det
21) iterere änn ytterlighare samptlige Ridderskapet och Adelen
och anhålle uthi diupeste underdånigheet, att wäll meriteradhe
persohner, så i civil som militariske tienster, hwilke
någhot må haffwa niutit, och det the då bekommit haffwe
uthan theras wetskap eller förwållande (dåch på ordenteligit
wijs) kunnat råkat få godz på de orther, som nu effter Richsdagsbeslutet
måghe skattas på omistandes eller förbudne, så
ock andre ohrter belägne, och revoceradhe ähre, att the effter
Kongl. Maij:tts nådighe förtröstningh uthi Stadgans 23 punct
måtte få nöijachtigt wederlagh. 22) När nu reductionen uppå
offwanbemelte sätt wore öffwergången, begieres att resten må
bliffwa hoos Chronan behållen, på det att bådhe the betiente
måghe der aff löhnäs, jemwäll ock Frelsemannen icke qwällias
medh een perpetuel osäkerheet. Till den ende och till itt sluut
aff denne puncten, för det 23) begieres att een wiss tijdh må
determineras, innan hwilken på Kongl. Maij:ts och Chronans
wäghnar the godz måtte inlösas, som i Bergzlaghen eller på
andre omistandes orther måge wara belägne, förmodandes att
wij sedhan så uthi donationerne som kiöpegodzen måghe oturberadhe
sittia för oss och wäre effterkommande, eenkannerligh
att thet kiöp, som een gångh ähr giordt och medh breff bekräfftadt,
icke måtte genom hwariehanda orsak uprifwas eller
någhon persehl wara wijdhare kiöp eller taxering underkastadt,
uthan alldeles samma äghendom för oss, wäre barn och arfwingar
rooligen possidera.
II. Såsom nu Ridderskapet och Adelen på alle giörlighe
sätt contestera deras oförtrutne fiijt att lijsa och understödia
regementet så mycket them möijeligit anstår, alltså wele the
gierna ännu meddela sine trogne inrådh uthi medlens upbrin
-
280
1660.
gande, när någhre förslagh der till tienlighe och för tijdhen
giörlige kunne them communiceras. Och emedhan the wäll
besinna hwadh brijst och mangell på inkomster må wara, som
the ock sielffwe nogsampt det samma rohne och åhr ifrån åhr
dageligen erfahre, eenkannerligh widh desse coniuncturer alle
uthwäghar till krigsfolks affdankande, belöningar, hand- och
wartepenningar haffwa warit alf nödhen; hwarföre the alf detta
Ståndet förmode at blifwa så wäll som andre Stånden i Riket
medh wijdhare anlaghur och contribution förskont, änn the
uppå sidste Richsdagh i Giöteborgh aff een frij willie haffwe
sigh upåtaghit, effter som ock the hemfalne godzén till Chronan
förmodeligen någhot märkeligit kunna indragha.
III. Att justitien bliifwer wijdh macht hållen och the,
som den i Holfrätterne förwalta, tillbörligen medh löhn försedde,
är stoorligen för nödhen; fördenskull wij ock till itt
prooff bewillie och samtyckie att Charta Sigillata till nästkommande
Richsdagh må practiceras, på det man i medhler tijdh
må kunna see hwadh den kan indragha, såsom ock wärckelighen
förfahra om der under någhre abiiser kunne förborgas,
på hwilket fall wij oss förbehålle den antingen wijdhare att
prolongera eller ock uphäffwa, effter som den aff Stenderne
kan finnas practiserligh, nyttigh eller förfängeligh; tilltroendes
Hennes Maij:tt och den Kongl. Regeringen att i medhler tijdh
modus exigendi bliffwer liderligh anstelter; såsom ock här hoos
begiere att häradzrätterne, som aff ofrelssesmänn förträdas,
måtte nu straxt revoceras till Kongl. Maij:tt och Chronan och
iblandh Adelen medh sådhan moderation uthdeelas, att een
part icke altför mycket och somblighe inthet eller ganska ringa
för deras mödha och arbete hadhe aff häradzränta till upbähra;
sampt ock medh sådhane männ besättias, som der till
ähre dugelighe och så skickadhe, att the aff förståndh, uprichtigheet
och itt ährebart leffwerne måghe wara nampnkunnighe,
på det icke klaghemåhl och förargellsse aff een partz
försummelse, illplichtigheet, otidigheet eller löösachtige leffwerne
måghe innkomma, som nu klaghas uthöffwer och spöries;
såsom ock att när öffwer sådhane bliffwer klaghat, att the
laghligen måtte plichta och icke på ensidighe angiffwande straxt
removeras, uthan them förbehålles theras lagha defension och
derå föllian de domb, hwar uppå sedhan må föllia antingen een
lagha absolution eller ock condemnation, aff hwilke swaranden
till sin oskyldigheet embetes wijdhare förträdande, eller ock
Bilagor.
281
aff thet andre remotion der ifrån haffwer att förwänta. Detta
man ock inn uppå alle domare och embetzmänn, uthi hwadh
instantz eller foro the kunne brukas, will haffwa extenderat
och om dem förstådt, på det att den obefläckiadhe, helighe
justitien icke må conspurceras aff någhre wahnartighe subiectis
och ingenijs, som man ringa uprichtigheet haffwer uthaff
att förmoda.
IV. Endåch wäre frelsesbönder fuller ähre medh stoore
extraordinarie uthlaghur beswäradhe, att fast intet mehra wore
att betunga dem medh, wele wij dåch icke undandragha them
ifrån een skiäligh begraffningshielp, som tillförende haffwer
warit i bruk, halffparten emot chrono och skatte; och emedan
widh Hans Sahl. Kongl. Maij:tts liks upförande ifrån Giöteborgh
och hijt till Stockholm, the aff almoghen, som wijdh
den wäghen, der den Kongl, sviten gick igenom, bodde, uthstodhe
stoore beswär uthi en och annor måtto; ty begieres i
underdånigheet att the, som effter Landzhöffdingarnes noga
skiärskodhande pröffwas uthi sådhan theras klaghemåhl befogadhe,
att the då medh wijdhare begraffningshielp måtte förskonas;
jern wäll ock der skiäligen kan befinnas att the mehr
tillsatt haffwe änn begraffningshielpen kan dragha; då hwadh
återstår måtte betahlas och aff andre extraordinarie uthlaghur
affkortas.
V. Huru nyttigh "Wexel- och Länbäncken, som aff Hans
Sahl. Kongl. Maij:tt, högstpriseligast i åminnelse, bleff här i
Stockholm höghförnuffteligen inrättadh, här till haffwer warit,
det ähr i dessa tijdher (der förmedelst den stoore kringswäfwandhe
krigzlåghan allehanda näringh och handtering!! haffwer
måst så gott som uphöra) aff alle ståndzpersohner här i
Rijket nogsampt kunnigt; fördenskulldh der allt medh sådhan
nytta framgeent pröffwas fortfahras, synes icke mindre skiäligit
änn nödigt, att ock den bliffwer authoriserad så wäll som
försedd medh sådhan säkerheet, som behöffwes till des wijdhmachthållandhe,
så framt den igenom någhres försåtelighe bedrägeri
eller ock hwariehanda annat förfehlandhe icke snart
skulle gå i grundh; hwarföre på det itt så publico som privatis
här till nyttigt wärk icke måtte nu uthi sin förste begynnelse
och tilltaghande lijda mehn, hålle wij aff Ridderskapet
och Adelen för gott, att den på alle giörlighe sätt befrämias
och försäkras, som Hans Kongl. Maij:tt uthi här uthöffwer allernådigste
giorde höghförsichtighe deduction wijdare giffwer
282
1660.
till förnimma; allenast haffwer man in genere detta i underdånigheet
till påminna, det ordinaria via juris på inthet sätt der
igenom interturberas eller ock någhon owahnligh jurisdiction
introduceras, andre RichsCollegier och privatis till förfångh.
In specie ihugkomme Ridderskapet och Adelen 1. att Wexelloch
Lähnbäncken må haffwa preference, så ähr icke annars
ann ju de, som honom besittia, måtte caute handla och sigh
som bäst giöras kan försäkra, så af Häradzhöffdingarne å landet
som Borghmestare och Rådh i städherne, att intet underslef
medh hypotheserandhe må aff wahnartigt folck föröffwas;
förmene lijkawijst wij aff Ridderskapet och Adelen att i synnerheet
jura pupillorum medh stoor circumspection bliffwe effter
lagh i acht taghne, såsom ock opå jordegodz å landet eller
huus, gårdar och tompter i städherne bördesmannen och slächten
härigenom under hwariehanda pretext må ingalunda betagas
effter lagh att åtahla; der ock bördesmänn eller slächt
icke wele eller kunne lösa sådhane godz och grundh, at då
Ridderskapet och Adelen framför Chronan eller Banco måtte
till them wara närmast att lösa. Jemwäll ock der någhon annan
må haffwa tillförende sigh någhon äghendomb laghligen
förpantadt, ju hermed icke må prejudiceras. Der ock så klare
obligationer ähre, bör them tillägnas deras tillbörlighe krafft;
doch der någon lagha exception kunde finnas, att sådhant
måtte immediate och medh det forderligaste för den Hoffrätt,
som Banco sorterar under, sine strepitu et figura judicij, de
simplici et piano cognosceras uthöffwer, effter som detta wärket
icke kan tåhla moram eller ock öffwerflödighe omkostnadher,
så framt det må haffwa sitt beståndh. Ad 2. till hwilket
forum the wärk och bruk, som upsättias på landzbygden,
böre sortera, så ehuruwäll en part kunne pretendera att sådhane
saker snarare borde komma under städhernes jurisdiction,
emedhan slike wärk mehrendehls driffwas aff kiöpmänn,
som boo i städherne, eller ock sådhan handell aff borgerligh
natur, den sin egentelighe sedem borde haffwa mehr i stadhen
ann å landet; tilläte lijkawijst jura och dagheligh observantia
intet annorlunda änn att situatio locorum må tillägna sådhane
wärk och bruk jurisdictionem, så att det wärk, som ligger inn
om stadzens råå och röör, föllier des forum in controversijs;
och det å landet des ordentelighe domare och tingsplatzer,
medh mindre sielffwe wärket aff summa potestate medh serdeles
privilegier må wara försedt. Till det 3. såsom Wexell
-
Bilagor.
283
och Lähnbäncken på denne orthen ähr pröffwadh nyttigh,
alltså kan han till äffwentyrs på andre orther skaffa samma
frucht, hwarföre wij aff Ridderskapet och Adelen wele detta
ehrende medh des omständigheeter aff beqwemlighe orther, rum
och tillhörige willkor så i detta som hwadh annat mehra uthi
den 4, 5, 6 och 7 [punctenj berömmelighen och wäll påminnes
(hwartill wij icke någhot haffwe att ihughkomma, uthan erachte
ganska nödighe omsorgher, som böre komma i consideration)
i underdånigheet haffwe Hans Kongl. Maij:tt och den
Kongl. Regeringen hemstält, förmodhandes den så bliffwa innrättadt,
att wäre wällfångne privilegier uthi ingen måtto prsejudiceras;
jemwäll ock begiere att Bancoprivilegierne på bäste
sättet försäkras, att the hwarken aff höghre eller läghre måtte
angripas.
VI. Wij aff Ridderskapet och Adelen skatte desse påminnelser,
som angå klädhedrächten och giästgiffw ar ordningen,
iblandh the höghnödigeste, som för tijdhen iempte reductionen
till wårt Ståndz heder och wällfärdh äre ansedde och böre i
acht taghas. Hålle ock före, det 1. den Ordningen, som giordes
anno 1644 aff Richsens Stender om öffwerflödigheet uthi klädher,
giästebudh och begraffningar, som genom tijden ähr nedherlagdt,
icke allenast må haffwa sin fulle krafft, uthan änn
böra företaghas och medh nödighe observationer förmehras;
hwarwijdh wij begiere att giöra någhre nödighe påminnelser.
2. Giästgiffwareordningen, som giordes och publicerades anno
1651 hwadh wijdhkommer, så bör den så mycket nödighare
öffwersees och wijdli macht hållas, som der medh bådhe resande
folck (hwilke uthi alle wällbestälte regementen medh
serdeles försorgh befordras) böre haffwa sin nödhtorfft, som
elliest the månge beswär, som ähre om giäst- och skiussningh,
till en stoor dehl affhielpas och corrigeras. Till hwilken ende
och på det desse högtangelegne ehrender ju förr ju heller
medh wijsse ordningar måghe bliffwa augmenteradhe och förbättradhe,
synes oss icke orådeligit att någhre wijsse persohner
deputeradhes aff Hans K. Maij:tt och den Kongl. Regeringen,
som sådhant företoghe och öffwerladhe, och sedhan Hans K.
Maij:tt och den Kongl. Regeringen sampt Richsens Rådh i underdånigheet
öffwergoffwe till wijdare gottfinnande att authorisera
och confirmera.
VII. Såsom alle Ordningar, ehuru nödighe, nyttighe och
helsosamme the ock måge wara, aldeles ähre fåfänge, ther the
284 1660.
icke practiseras och igenom tillbörligh execution fullbordas;
ty will det nödhwendigt wara att så offwanbemelte, som fast
flere nyttighe ordningar, som icke alldeles observeras uthan så
gott som hwijla, nu måghe medh all flijt igenom detta Bijaffskedh
reassumeras, på bahnen bringas och uthi sin fulle krafft
decreteras; jern wäll ock på det allt må nåh sin richtigheet,
tyckes oss det bäste expedientet wara, att een serdeles mann
aff Adell uthaft H. K. Maij:tt och den Kongl. Regeringen keestes,
som sådhant och annat förmedellst een serdeles instruction
committeradhes att giffwa här acht uppå, den man ock i
sådhane måhl hadhe att tilltahla; hvilken i slijke exorbitantier
hoos högstbemelte Hans Kongl. Maij:tt och den Kongl.
Regeringen, som elliest å landh och städher Landzhöffdingar,
Iläradzhöffdingar sampt Borgmestare och Rådh, uthan någhon
persohns anseende hadhe sitt tillbörlighe bijfall. Och såsom
den persohn bör remarqueras aff der till hörighe qualiteter,
som älir att wara alffwarsam, förståndigh, flijtigh, beskedeligh
och driffwande, serdeles försichteligen och uthan morositet och
passioner sig emot hwart och itt Ståndh så betee, att den helsosamme
intentionen medh giorde ordningar alldeles wunne sin
tillbörlighe effect; alltså underkastar detta Ståndet allt sådhant
H K. Maij:tt och den Kongl. Regeringens behaghelighe öffwerläggiande.
VIII. Emedhan Kongl. Maij:ttz store omsorgh uthöffwer
alle des troghne undersåtares nytta och förkoffringh uppå alt
sätt öffwerflödeligen spöries, så fatte wij der iblandh detta förslaghet
om serdeles hästemarknaders påbiudande bådhe giörlighit
så wäll som nyttigt, med underdånig bön att H. Kongl.
Maij:tt behaghade låta slijka påbudh wärkställighe giöras.
Thetta ähr nu Ridderskapsens och Adelens sampt Krigzbefehletz
underdånighe och ödmiuke swar och wällmente betänckiandhe
på Hans Kongl. Maij:tts Andre giorde Proposition,
förmodandes som ock på det underdånigeste bidiandes, att sådhant
medh Kongl, ynnest, nådhe och mildheet må uptaghas
och förmärkias, som detta härkommer aff een sincer intention
att gå Hans Kongl. Maij:tt effter skyldigheet medh all
wällwilliogh hörsamheet och wördnadh på det allerunderdånigste
tillhanda uthi allt hwadh som någhonsinn möijeligit kan
wara till det allgemene bästas förkoffringh, och hwadh uthan
detta wårt Ståndz och wällfångne privilegiers förfångh eller
Bilagor.
285
undergångh drägeligit må wara, effter som mehrhögstbemelte
H. K. Maij:tt wij alltidh törsäkre att såsom des Kongl, thron
igenom sin arffsrätt medh frijdh och samdrächt så inn- som
mehrendels ock uthrijkes är befästad; det ock wij aff Ridderskapet
och Adelen sampt Krigsbefehlet för oss och wäre effterkommande
den medh lijff och godz skole hielpa till styrckia.
Önskandes för det öffrighe att Gudh den alldrahögste täcktes
uppehålla E. Kongl. Maij:tt wijdh långwarigh godh helsa och
der igenom tilltagha uthi alle Kongl, dygder, Gudz heligha
nampn till ähro, hans Christelige församblingh till uppbyggielse,
wårt käre fädherneslandh och oss sampt- och synnerligen till
gagn och fromma. Sidst recommendere wårt Stånd aff Ridderskapet
och Adelen sampt Krigsbefehlet uthi Hans Kongl.
Maij:ttz nådhe, såsom the, hwilke ähre och förbliffwe Hans
Kongl. Maij:tt medh underdånig tienst, lydno och trooplichtigheet
stedze förbundne; leffwandes uthi den underdånigste tillförsicht
att wij tillika medh bijaffskedhet få swar på wäre Besvär,
som i morgon skole innleffreras.
På samptlige Ridderskaps, Adelis och
Krigzbefähls vägnar
Päk Sparre P:son,
pro tempore Landmarskalk.
Bil. Y.1)
Riddarhus-DireJctionens inlaga till Adeln.
Uppå efterschreffne ärender begiäres Sveriges Rijkes Ridderskapz
och Adels gode betänckiande:
1. Såssom Sweriges Rijkes Ridderskap och Adell hafwe
betrodt oss Ridderhusetz Direction, och wij det stoore nya
hussedt så wijda hafwa bräckt, at det omsijder ähr kommit
under brädetack, på sätt och wijs som hoos fogade afritningh
och dessein2) wijdare uthwijser; altså tecktes Ridderskapet och
') Prot. sid. 146.
J) Saknas.
286
1660.
Adelen öfwerleggia huru bemelte hus må blifwa medh kåppar
teckt och innan uthi förfärdigadt, till hwilcken ände högnödigdt
ähr at man Ridderhusetz uthstående medell må blifwa
mächtigh, byggningen at fullborda.
2. Det ähr ock nödigt at Ridderskapet och Adelen wille
medhdehla oss sit gode sentiment öfwer inscriptionen på Ridderhuset
sampt Lavallés desiderier.
3. Eftersom åthskillige giöra difficulteter at betala Ridderhuset
dhee interesserne af till dem länte penningar, som
effter besluthet och förre tagne Ridderskapetz resolutioner böre
follia; dy förfråges huru medh dem procederas skall.
4. Begiäres ock Ridderskapetz och Adelens förklaringh
på dee breff, som wij till dhe gode herrer Landzhöfdingerne
hafwe afgåå låtidt, angående hwad penningar een eller annan
af Ridderskapet till Riddarhusetz betiente hafwa emot wederböhrligidt
qwittans follia låtidt, at sådant här måtte blifwa insinuerat.
5. Förfrågas i lijka måtto, om man Secreterarens löhn
bespara kan, såssom ock huru medh Fiscalen förhållas skall,
om han ähr nödigh eller icke? Och i fall han skall blifwa
widh tiensten, om icke dhe skylldige böre hålla Ridderhuset
skadelösse?
6. Alldenstundh ock een stoor deell af Ridderskapedt finnes,
som intet efter beslutet hafwa förährat till Ridderhusedt,
hwarföre will man wisserligen förmoda, at dhe andres loflige
exempel efterfölliandes och sit till Ridderhusetz byggningh efter
stoore tarfwen giörandes warde.
7. Till Riddarhusetz byggning kunde ock et ansenligidt
hiälpa, om man det, som Hans Sahl. Maij:t Konungh Gustaf
Adolph till Ridderhuset donerade, måtte uthbekomma; item
om man dhe medell, som sahl. H:r Ammiralen Herr Claes
Flemmingh af Ridderhuset tagidt och till Ammiralitetet förstreckt
hafwer, finge inn igen; hwar till Ridderskapetz och
Adelens assistence wij åstunde och begiere.
Actum Giötebårgh den 2 Martij anno 1660.
Gustavus Bonnde.
I. Lagerfeldt.
Bilagor.
287
Bil. Z.')
Adelns påminnelser vid Biafskedet och resolutionen pa
Adelns Besvär.
Stormechtigeste Konungh, Allernådigeste Herre!
Eders Kongl. Maij:t betacke samptlige Ridderskapet och
Adelen underdånigst för dee allernådigste resolutioner, som till
dess Ståndz conservation linnas skedde wara till een deel uthi
Bijafskedet och sedan uthi swaret på dheres underdånige ingifne
Beswär. Hafwe för ett sluth nu sidst att påminna:
1) at fierdeparten för anno 1661 måtte E. K. M:t och Chronan
wärckeligen cederas, eller ock den honom behagar at förpanta,
stå Frälseman fritt penningar der på at gifwa; såsom ock för
det 2) att häradzrätterne effter privilegierne af Frälsemän
måtte förwaltas.
Wij bidie underdånigst att wäre nödtorffter medh nåder
måge förmärckias och icke illa uthtydes at wij dem så instendigt
urgera; för det öfrige recommenderandes wårt Ståndh uthi
E. K. M:tz oföränderlige ynnest och nåde, förblifwe
Eders Kongl. Maij:tz
underdånigste och trooplichtigste
tienare.
På samptlige Ridderskaps och Adels
wägnar
Pär Sparre P:son,
pro tempore Landmarskalk.
') (Prot. sid. 153.) Jemförd med och rättad efter originalet i Riksarchivet.
288
1660.
Bil. Å.
Effterskrefne låtha excusera sigh aff utheblifwandet
wedh Ridderhuset 1660 i Stocholm.
Swen Pärsson Hillringh, Major, ähr illa qwätst och sorn
offtast siuk aff skått.
Johan Bagge ähr en uthlefwad man, är ock nu blind.
Knut Göstaffsson Roos är podagrisk till hand och foot.
Nils Roos, Qwarteersmäster, ondt i sine been.
Knut Pärsson Roos, uhtgammal man.
Iwar Bagge uhrsächtar sigh med sin siukdom. Swagheten
står i hans axel, som han bekänner.
Alexander Tomsson klagar sigh siuk.
Item Lindegreen för sine ting.
Anders Linnarson Swenske.
Noch Collegierne.
Nils Ersson och Clöfwersköldh, effter the skole optaga och
öfwersee Drotning Christina! räkninger.
Gerhardt von Schrowe.
Bil. Ä.
På Richsdagen i Stockholm hållen anno 1660
äre desse på ded Lofl. Riddarhuset introducerade.
Den 3 No vembris.
Trenne Baroner von Ungern.
Gerhard von Schrowe nob. 1650 den 24 Julii.
Johan von Hartwijk nob. 1651 den 16 Junii.
Robbert Lichton effter Drotning Christinae bref de dato Stocholm
den 28 Octob. 1652.
Doctor Peder Wijnstrup nob. 1658 den 28 April.
Doctor Duriez nobil. 1651 den 15 Aug.
Siöleijon nobil. 1660 den 28 Febr.
Gustaf Palmquist nob. 1660 den 1 Martii.
Bilagor.
289
Isac Enefeldt nob. 1660 den 25 Sept.
Jonas Gyllenspetz nob. 1660 den 23 Octob.
Månes tierna.
Jochim j von Ljbsdorfer n°h- 1652 den 20 Jan.
Herman I
Den 8 Novemb.
Berthil Nilsson Skytte.
Den 12 Novemb.
Eric Dahlberg nobil. 1660.
Den 23 Novemb.
Gyllenpamp nob. 1660 den 16 Novemb.
Kempenfeldt nob. 1660 den 22 Novemb.
Den 24 Novemb.
Carl Nilsson Skytte nob. 1651 den 8 Aug.
Dahlepijhlar af Norrige, adlade af Konung Christian och Konung
Friderich i Dannemark.
Den 27 Novemb.
Appelman nob. af Konung Carl Gustaf i Frauenburg den 7
Octob. 1656.
Bil. Ö.
Förteckning på öfriga handlingar *).
1. Trenne särskilda handlingar angående en tomt vid gamla
Riddarhuset.
2. Adelns resolution angående riksstyrelsen under Konungens
minderårighet. Concept, intaget i protokollet sid. 15 och
lika lydande med originalet i Riksarchivet.
3. Trenne handlingar angående Barthold Ruuths introduktion
på Riddarhuset.
4. Det mindre utskottets för Regeringsformen tysthetsed. Dat.
3 och 4 Oktob. Original.
5. Drottning Christinas memorial angående konfirmation på
hennes underhållsrecess. Dat. 3 Oktob. (Tryckt hos Stiernman,
Riksd. o. Möt. Besl. Bih. sid. 377.)
') Endast rubrikerna till dessa handlingar upptagas här. Handlin
lingarna
finnas fullständiga, inhäftade i protokollsbandet.
19
290
1660.
6. Landtmarskalkens egenhändiga concept till svar på Rådets
förebråelser mot Adeln. Intaget i protokollet sid. 57.
7. Projekt till Ständernas konfirmation på Drottning Christinas
underhållsrecess.
8. Regeringens projekt till § 1 af Regeringsformen.
9. Gustaf Reuters ansökan om Adelns intercession i fråga om
ett af honom begånget dråp. Original.
10. Gustaf Richard de la Chapelles ansökan om Adelns förbön
för hans broder, Julius Richard de la Chapelle. Original.
11. Johan Anders Stuarts ansökan om introduktion. Original.
12. Fyra handlingar angående slägten Ulfskjölds introduktion.
13. Friherrarne Erik, Clas och Henrik Flemings ansökan att
få behålla sin en gång intagna plats på Riddarhuset.
Dat. 3 Nov. Original.
14. Regeringsformen eller s. k. additamentet. Dat. 3 Nov.
Copia. (Tryckt hos Stiernman, Riksd. o. Möt. Besl. 2:
1340.)
15. Bertil och Carl Nilsson Skyttes ansökan om introduktion.
Dat. 3 Nov. Original.
16. Barthold Ruuths d:o. Original.
17. Consistoriinotarien i Narva Johannes Bromans qvitto å inom
Adeln sammanskjutna penningebidrag till reparationen
af Narva domkyrka. Dat. Stockholm 11 Nov. Original.
18. Hofkansleren Nils Tungels protest emot Barthold Ruuths
introduktion. Dat. 9 Nov. Original.
19. Drottning Christinas rekommendation för sin Generalintendent
i Pommern Peder Appelman till att blifva introducerad.
Dat. Stockholm 13 Nov. Original.
20. Barthold Ruuths reprotest emot Nils Tungels ofvannämnda
skrift (N:o 18) jemte tvenne bilagor.
21. Per Appelmans protest emot Riksrådet Frih. Schering Rosenhanes
invändningar emot hans introduktion. Dat. 16
Nov. Original.
22. Ständernas protest emot Drottning Christinas eventuella
anspråk på kronan. Dat. 19 Nov. (Tryckt hos Stiernman,
Riksd. o. Möt. Besl. 2: 1371.)
23. Drottning Christinas revers angående d:o. Dat. 19 Nov.
(Tryckt a. st. 2: 1376.)
24. Biafsked till Riksdagsbeslutet. Dat. [22] Nov. Projekt,
oförändradt antaget, med undantag af sista (11) §, som
Bilagor.
291
uteslöts. (Finnes särskildt tryckt samt hos Stiernman, a.
st. 2: 1378.)
25. Grefve Carl Maur. Lewenhaupts intercession för Majoren
Jöns Henriksson Lilliebielke i fråga om högre plats på
Riddarhuset. Original.
26. Fru Anna Olivecrantz’ inlaga angående en Riddarhuset
angränsande tomt. Original.
27. Riks-Skattmästaren Friherre Gustaf Bondes begäran om
entledigande från Riddarhus-Direktionen. Dat. 23 Oktob.
Original.
28. Riddarhusfiskalen Jakob Johanssons inlaga angående Hofkansleren
Nils Tungels förmenta brott emot Adeliga privilegierna
§ 4. Original.
29. Sex handlingar angående familjen Dahlepils introduktion,
deribland tvenne Danska sköldebref.
30. Carl Nilsson Skyttes förnyade ansökan om introduktion.
Original.
31. Sex handlingar angående tvisten mellan Hofkansleren Nils
Tungel och Riddarhusfiskalen Jakob Johansson.
32. Kongl, resolution öfver Adelns Besvär. Dat. 26 Nov. Original.
(Tryckt hos Stiernman, Riksd. o. Möt. Besl. 2: 1387.)
33. Riddarhusfiskalen Jakob Johanssons anteckning om några
uttagna handlingar.
34. Kongl. Krigs-Collegii bref till Öfversten Frih. Erik Leijonhufvud
angående Kornetten vid Finska Adelsfanan Lars
Jägerhorns enkas ansökan om ersättning för Adelsfanans
af mannen bekostade standar. Dat. 20 Sept. Copia.
35. Assessorn och Häradshöfdingen Nils Nilsson Lindegreens
bref till Riddarliussekreteraren angående riksdagsförhinder
för sig sjelf samt Axel Kåse och Carl Nederwud, hvilken
sistnämnde led af svag syn. Dat. Forssa 29 Sept. Original.
36. Kyrkoherden i Pjetteryd Jonas Paulis intyg att Axel Kåse
hindrades från att bevista Riksdagen genom förestående
skifte af det arf, som hans svärföräldrar, Truls Kåse och
Margareta Stengafvel, för fyra år sedan efterlemnat. Dat.
Pjetteryd 17 Sept. Original. Bilaga till N:o 35.
37. Kommendanten Henrik Primros’ skrifvelse till Riddarhussekreteraren
angående sjukdomsförhinder samt begäran om
intyg att han vore ledig från Riksdagen. Original.
