# ID: svediakorp-gov717
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 56,601
# sentences: 1,601
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 14 /u/h.
301
ningar mara försvårade genom allas trånande
väntan och mångas växande oro, hafva de
förenade Stats- och BancoUt6kotten till Plena,
öfverlemnat det vigtigaste af denna Riksdags
arbeten, det mest magtpåliggande törhända,
som vid något af våra Riksmöten kan komma
i fråga. Tider hafva gifvits, då personliga
behofvet af skydd och säkerhet, samt nödvändigheten
att försvara de i detta hänseende
förvärfvade rättigheter, utgjorde förnämsta
syftemålet för Menniskan i samhällstillstånd;
Men uti de nya förhållanden af lagar, seder,
och civilisation sorn numera allmänt äga rum.
lärer vara otvifvelagt, att ägande rättens helgd
blifvit Sambällslifvets första vilkor, och snart
sagt det kraftigaste skyddsmedlet för alla andra
medborgerliga fri- och rättigheter.
Sakkunnigare män (och sådane finnas många)
m& döma om Financeregleringsplanen i sin
helhet, i alla sina delar, samt i dessas inbördes
sammanhang. Jag kan det icke; och agde
jag än dertill något mått af förmåga,skulle
jag likväl icke inlåta mig i denna utförligare
granskning, öfvertygad som jag är att
deruti vara eller blifva förekommen, och angelägen
att så vidt på mig beror, tiden icke
må genom återupprepanden förspillas. Några
här och der uppsökta anledningar till anmärkning,
är det enda jag ämnar tillåta mig, och
jag har dertill valt de föremål, sorn i allt fall
synts mig förutsätta den största skiljagtighet i
opinionen.
502
Den 14 Juia,
Utskotten afstyrka Realisationen. De grim;
der på hvilka denna mening hvilar , äto omständeligen
utvecklade; de stå öfver allt att upptäcka,
de utgöra så till sägande, Betänkandets
quintessens och arbetet skulle med ea kortare
benämning kunna kallas Stat3- och BancoUtskottens
Betänkande emot Realifationtn. Intet
klander kan med rättvisa drabba denna syftning,
betragtad i sin första grund, som är deras
upprigtiga öfvertygelse , hvilka densamma
uppfattat. Jag högaktar hvarje sätt att dömma
, som öfvertygelsens innerlighet tilldanat.
Men för min del hade jag af allt hjerta önskat
möjeligheten af Myntvärdets bestämmande: jag
hade trodt och tror ännu grundorsaken till det
öfverklagade onda ligga uti Värdsmätarens
vacklande och merendels fallande egna värde;
jag hade trodt och tror ännu , att den stora
Samhällsprincipen, äganderättens betryggande,
ju förr dess heldre kräfver denna åtgärd, som
af ingen annan fullkomligen kan ersättas; men
jag seglar icke emot strömmen , jag kämpar
icke emot omöjligheten. Denna omöjlighet ,
må hända blott ögonblickets, skulle jag likväl
vilja härleda , icke så egenteligen ifrån de af
Utskotten uppgifna skäl, dem jag för öfrigt
lemnar i deras värde , utan ifrån den så väl
inom som utom Riksens Ständer emot Realisationen
uppstigna Opinion , så framt denna
verkeligen kan anses vara den allmänna. Realisationens
framgång bör nödvändigt vara ett
verk af förtroende, ej blott hos några, utan
hos den öfvervägande mängden; detta verk
skulle gradvis försvåras med af det ökade an*
Den 14 Julii,
So5
tal röster som deremot låter höra sig': den blefve
overkställbar vid en allt för stark sinnenas
delning, vid en alltför stor skiljaktighet af tankar.
Detta oaktadt skulle jag alltid med oro
och afsaknad nödgas afstå ifrån det hopp,
hvars till intet görande Betänkandets första
hufvudpunkt åsyftar.
Dernäst förekomma under Nuis 2 och 3
tvenne andra punkter af nära förvandtskap
med hvarandra, dea ena rörande ett visst anJlag
af Bankens behållna vinjl jör att inköpa Guld
och Sifver, den andra angående tillåtelfe för
hvar och en, att emot myntbara Metaller i Banken
tillväxla fig Sedlar. Den senare af dessa båda
punkter torde anses förtjena ett närmare eftersinnande;
den förra synes mig af egenskap att
göra gagn eller skada, allt efter vilkoren för
verkställigheten. Det blifver således för mig
oundvikeligt att, ehuru för tidigt, vidröra de
ännu oupplästa utlåtanderna Litt. A. och B.
Då man beslutar att icke genast realisera, förutsätter
jag, att man upprigtigt önskar inträda
uti ett väntnings- och beredelsetillstånd, ätnnadt
att så vidt ske kan, påskynda det resultat
sorn man ännu anser vara återhållit af en
temporär omöjlighet, och endast af den. De
två punkterna, helst den förra, kunna i sig
sjelfva anses såsom hörande till ett sådant väntnings-
och beredelsetillstånd. Men hvarföre
då bestämdt utsätta ett värde af 128 sk- Banco
för SilfverRiksdalern? Om detta anses vara ett
medelvärde, är det visserligen något högt emot
ögonblickets förhållanden helst då man
3°4
Den 14 Julii.
besinnar alt Coursen nu är i fallande, icke genom
konstlade åtgärder, utan ganska naturligen,
genom den starka skeppningen. Skillnaden emellan
värdet af Hamburger Banco Växeln och
det förmodade Silfvervärdet, föranleder icke
heller fullkomligen till det föreslagna Maximipriset.
Första effekten kunde blifva både Coursens
och Silfvervärdets uppjagande på en gång
ända till detta åsätta Maximipris; deraf må
hända mångas öfvertygelse, att tendensen af
hela anstalten är mindre ett Statin qvo, än en
verkelig myntförsämring; deral åter oro och
fruktan hos dem, som genom tidshändelserna
redan så mycket förlorat; deraf änteligen disponibla
Capitalers utvandring utur landet. Emot
denna sista förutsättning kunde väl invändas,
att de BancoSedlar för hvilka Vexlar
i sådant ändamål blifvit inköpte, i alla fall
qvarblefvo i Riket, fast uti andra bander; men
då den Vexeltillgång hvarmed våra Utrikes
Handelsbehof skola betäckas, derigenom minskades,
torde i alia fall ett sådant resultat icke
vara att förakta. Dessutom , hvilket betänkligt
aflägsnande ifrån verkelig rättsgrund låge
icke uti detta uppjagade värde? Och den moraliska
åsigten äfven åsidosatt, hvad praktisk
nytta kunde väl deraf åstadkommas, då efter
cursens uppsättande till 128 Skillingar silfver
icke mera stöde att erhålla för s»mma
pris, och det påräknade uppköpet deraf nödvändigt
skulle afstanna? såsom skäl för denna
bestämning af 128 sk. har jag hört anföras,
att deraf uppkommer jämn räkning, äfven i
mynt
-
Den t4 Julli.
3o5
myntfraktionerna. Skälet synej mig hvarken
vara af de vigtigaste elier at de mäst bindande;
det gäller för öfrigt lika val, i fall priset
bestämdes till 120 sk ; men j*g yrkar ingendera.
Det första, eller 128 sk. tror jag vara
obilligt , derföre att det genom sin moraleffekt
på Börsen, gjorde alla redan så lidande
ägare af BancoSedelCapitaler några skilling
fattigare på värdet af hvarje R:dr Hamburger
Banco, samt dessutom, som redan nämndt är,
skulle tyckas antyda en i afseende på myntvärdets
upprätthållande mindre gynsam syftning.
För det andra Maximipriset åter , eller
120 sk., vore, åtminstone i nuvarande förhållanden
, föga eller intet Silfver att få. Min
tanke vore således den, att intet Msximipris
för Silfveruppköp eller Silfverinvexling åeattes,
utan att Riksens Ständer uppdrogo åt Bankostyrelsen,
att dervid taga de åtgärder , som
med dess öfvertygelse, erfarenhet, samvete, samt
ansvarighet inför sina principaler, ansåges öfverensstämma.
Deraf sattes Bancostyrelsen i
tillfälle att inställa, återtaga, inskränka eller
utvidga sina operationer efter omständigheternas
föranledande och conjunkturen. Den blefve,
ju mer fria händer den fick, ju mindre beroende
af Speculanters möjeliga sammansättningar.
Hvarje år gifvas gynsammare tillfällen ,
till exempel vid utskeppningens början , lika*!
sorn ofördelagtigare, vid de tidepunkter då irrr
-
Bil. till Ridd. e. Ad. Pr. VI. Band. 20
3oS
Den ia JuUi.
portan skali betalas. Vissa år gifvas äfvert
af helt och hållit missgynnande egenskap, andra
tvertom: hvarföre icke då medgifva BancoStyrelsen
rättighet, att på ett följande år, om
så nödigt vöre öfverflytta en del af de uppköp,
Sorn det föregående varit tällämnade?
Vissa föreskrifter uti en Specialinstruction
kunde för öfrigt tjena till säkerhet emot ej troliga,
men möjiiga öfverdrifter i tillämpningen.
Jag hyser det hopp, att uti mitt Förslag att
icke åsätta något maxiroipris för uppköp och
invexling af Silfver, intet intresse vore försnärmadt,
ingens farhåga väckt, ingen vådelig
inverkan på framtiden åsyftad. Dessa omstän,
digheter äro af stor vigt. Min mening är åtminstone
den, att aldrig någon hufvudsakelig
anstalt i Financeväsendet kan med hopp om
varaktigt bestånd vidtagas, sä framt den icke
ar byggd på sträng rättvisa och ögonskenlig
oväldighet. För min del kan jag således icke
antaga de tvenne oftanämnde punkterna, helst
den sista, utan uttryckeligt förbehåll af de här
åfvan föreslagna förändringar och tillägg.
Fjerde Hufvudpunkten af Utskottens Betänkande
delar sig i tvenne Alternativer. Af
dessa, om något måste väljas , instämde jag
helst i det andra, det nemligen, att grunden
jör Speciemynts utvexling ina till jr åmliden uppfijuius.
Bestämmandet af 128 sk. värde för SilfverRiksdalern
synes mig bär ännu mindre lärn
-
Dm i4 Juliu
507
petigt än i de förut omförmälte fall. Genom
fett sådant beslut för sila tider, måste farhåga
för anstalternas alimänna tendens till en viss
grad af försämring, annil mera okas; och jag
skulle tro Allmenhetens rättskänsla deraf kunna
såras. Någon nytta af en så för tidig Instämning
kan jag icke heller inse; kommande
Ständer skulls i allt fall handla efter förevarande
omständigheter, föga bekymrande sig otin
äldre åsigt er. Der funnes således ingen verkelig
garanti å ena sidan; der vore å dsn andra
säker minskning i ögonblickets myntvärde.
Då jag härmed sammanställer ett annat
yttrande af Utskotten, det nämligen , att den
tidepunkt då Bankens tillgångar uti Metallijk valuta,
till två tredjedelar /vara emot Sedel/locken, allmän
utvexling a] reelt mynt må äga runi, så stadgas
än mer min öfvertygelse i denna del. Mia*
ga Riksdagar skola föregå den utsatta Epoken,
Sedelbeloppet föreslås nu till 30 millioner;
SHfverFonden skulle således hinna uppgå till
värdet af 20; och då jag härvid tager i betraktande
de uppgifna tillgångarna, torde den
önskan icke anses förmäten, att vi helt enkelt
må öfverlåta omsorgen om Silfverutvexiingsvärdets
bestämmande, åt våra Barnabarns lyckliga
efterkommande.
5oS
Dt.n lS Julii f m.
Bilaga
till Pleni-Protocollet för den 15 Julii,
förmiddagen.
N:o x.
Grefve von Platen, Balzar Bogislaus'.
Då jag varit af en annan mening, än dtt
i går genom pluralitet fattade beslut äfven af
det skäl utöfver hvad jag redan andragit eller
skulle kunna andraga, att den Styrelse hvilken
förmodeligen kommer att utföra detta beslut
lämnar Oss i okunnighet om sin öfvertygelse
j ämnet; hvilken alltså möjeligen kan vara
stridande med den plan sorn antages, ett förhållande
efter min tanka helt inconstitutionelt:
då ett eådant förhållande hälst i Financefrågor
är högst vådeligt: och sist då jag anser besluten
för det allmänna af högst menlig och skadlig
påföljd, så får jag, med upprigtigaste önskan,
att denna min åsigt grundad på ‘öfvertygelse
måtte vara misstagen, dock anmäla min
rtssrvation mot det fattade beslutet.
Den 15 julli e, m.
5o9
Bilaga
till PleniProtocollet för den i5 Julii,
eftermiddagen.
N:o i.
I
Friherre af Nordin, Carl Johan:
Det upplästa Betänkandet Lit. B. innehåller
tvenne ämnen, jag anhåller att endast
öfver det senare må tillåtas mig yttra några
ord.
Inom Utskotten förevar fråga om rättighet
att in och utvexla silfver på sätt min reservation
derom inoehåller, men den rådande
tanken ansåg denna åtgärd icke lämpelig, hvarföre
ock densamma pag. 9 finnes afstyrkt,
men då tankarne härom voro inom Utskottet
mycket delade, föranledes jag, att å nyo
väcka denna fråga såsom efter min tanke, det
enda nu mera möjliga medel att försäkra penningeägarne
för ytterligare förluster; äfvensom
lemnande ett tillfälle för den gäldskyldige,
att utan risque försäkra sig för förlust, i händelse
han at Fordringsägaren tvingas att förskrifva
sin skuld i Silfver efter dagens varande
Cours.
Jag har hört framvällas emot cUnna inoch
utvexling *:ne vigtiga inkast, som jag tor*
5io
Den 15 Julii e. m.
de få något närmare granska. Man har trott
genom en sådan tillåtelse många nu placerade
Capitaler skola blifva uppsagde för att i
Banken insättas. Det må tillåtas mig nämna,
att denna fruktan icke bör skjäligen kunna äga
rum, ty om denna rättighet af för många
eller med för stora Capitaier på en gång begagnas
måste ovilkorligen Coursen uppstegras
och hvar och en sorn under ett sådant
förhållande sig deraf begagnar, derpå förlora.
Det är endast genom en försigtig och långsam
insättning vid sådane förhållanden då
Coursen håller sig under den utsättande inoch
utvexlingens belopp, som den med fördel
kan komma i fråga. För öfrigt hvartill skola
de utbekornne Sedlarne användas? Någon
skrinläggning är icke att befara sedan man
försäkrat sitt Capital. Det har af Utskotten
sjelfve blifvit medgifvit, att bulvudgrunden till
den förevarande penningeförlägenheten härrör
af Sedelmyntets vacklande värde; men detta
vacklande värde cär ju ej detta Capital mera
underkastadt.
Man har vidare fruktat menliga följder
för vir Vexelcours och att vexelvingleri skulle
kunna uppstå, örn man lemnade Köpmännen
tillfälle att insätta sitt. ägande Silfver i Banken
, att de genom erhållande BancoSedlarne
ytterligare skulle sättas i tillfälle att inköpa
nya Vexlar och än ytterligare uppjaga couri
sen; men jag våger hemställa, blifver.ej härigenom
der Silfver han intager för de sålunda
köpte Vcxlame sä mycket dyrare och en så-r
Den 15 Julii e. ni'.
3U
dan transaction endast ledande till förlust. En
Silfvertillgång inom landet, sorn är disponibel,
är ju rätta motvigten emot en stigande cours
likasom silfverköp och insättning, är den sanna
och rätta motvigten om Vexelcoursen vill
decimera, Är handelsvågen till vår fördel blif*
ver det en möjlighet för Köpmannen, att ifrån
utrikes ort intaga Silfver, det i Banken insätta
och utfå nya BancoSedlar, hvarigenom RörelseCapitalet
i nyttig väg blifver ökadt, erne.
dan det i Banken har full valuts och representerar
en verklig product lika som om vår
handel blir oförnionlig skall denna åtgärd leda
att jämna Coursen och motverka all onaturlig
fluctuation. Skiljande mig i denna väsenteliga
del ifrån Utskottens Förslag vågar
jag vördsamt tillstyrka återremiss af detta Be*
tänkande.
Bilagor
till PleniProtocollet för elen 19 Julli,
förmiddagen.
N:o 1. ,
Herr af Klint berg, Carli
Af sjukdoms förfall* hindrad, stt, efter
»lin önskan bivista Högloft. Ridderskapets qcfe
Den 19 Julii f. m.
Adelns Plenum den 23 sistlidne Junii, då mitt
anförande rörande de af Höglofl Bevillningsutskottet
föreslagne grunder för Tullagifternes
beräknande upplästes, har jag, ehuru samma
hinder ännu fortfar, ansett mig, böra nyttja
detta tillfälle, att försöka utreda och besvara
några under discussionen i detta ämne väckta
frågor, om hvilka jag varit i tillstånd att inhemta
kännedom>
Det är nemligen af en värd Ledamot uppgifvit,
att Lånerättighet i ManufacturDiscontFonden
är för den finare Jernmanufacturen i
Eskelstuna fristad fastställd till 73^- procent;
att KlädesFabriksidkares Disconteringsrätt i
nämnde Fond uppgår till 104 procent af värdet
på de tillverkningar, som förfärdigas af
Svensk Ull, och att, oagtadi de betydliga understöd,
hvarmed de Svenske Fabrikerne gynnas,
tillverkningarnes qvantitet under de sednare
20 åren likväl aftagit; till bevis hvarpå
anföres, att vid visse Fabriker antalet af arbetare
och Väfstolar blifvit sedan år 1783
till 1821 förminskadt, nemligen arbetarnes antal
vid Klädes- och StoftsFabrikerne från
4,646 till 1,729, vid Bomulls- och LinneFabrikerne
från 3,710 till 823; vid BandFabrikerne
från 193 till 188 och vid SidenFakcrne
från 1,131 till 634 personer, samt att
antalet af Väfstolar blifvit nedsatt vid Klädesoch
StoftFabrikerne från 591 till 411 och vid
SidenFabrikerne från 638 till 634 stycken 3
äfvensom att, hvad Klidestillverkningen serskildt
angår, densamma aftagit, så att den för
3i5
år 1800 med 150,729 alnar öfverstigit tillverk—
ningens belopp år 1821.
För att söka undanrödja de origtiga begrepp,
hvartill desse ofullständige uppgifter
möjligen kunde föranleda, har jag trodt det
vara min pligt att upplysa.
1:0. Att, enligt nu gällande föreskrifter,
sorn hufvudsakligen öfverensstämma med Rikets
Ständers vid sista Riksdag uttryckeligen
yttrade önskan, att Jern- och Metallförädlingen
måtte framför alla andra Manufacturer
understödjas och uppmuntras, Eskilstuna fristad
väl åtnjuter den förmån, att en hvar,
som för dervarande Manufacturister eller arbetare
underhåller Förlag och i betalning
derföre emottager deras tillverkningar, får, då
Förlagssumman det föregående året utgjort
4000 R:dr och derutöfver, upptaga lån till 40
procent deraf, samt att derjemte de af Fristadens
Manufacturister eller arbetare, som sysselsätta
sig med finare Jern- och Metallförädling,
äga att uppbära lån till 33! procent af
den summa, hvartill deras tillverkningar det
råstförflutna året uppgått; men att dervid tillika
år förordnadt, att desse serskildte Låningsförmåner
icke kunna tillgodonjutas af en och
samma person i egenskap af både Förläggare
och tillverkare, samt att, den som ingått i båda
dessa näringsföretag, bör vid årets början
anmäla sig till den Ettdera åtföljande lånerätt,
hvaraf han helst vill sig begagna.
Ben rg Julii f, m.
2:0. Att till handelns befrämjande Dlscontlånen
få meddelas till |:delar af Ullens
inköpssumma emot Ränta af 4 procent för lån,
sorn grunda sig på inköp af Ull i Junii, julii,
Augusti och September månader, och emot
5 procent för dem som utgå i anledning
af sednare på året gjord Ullhandel; att denna
anstallt, hvarmed åsyftas att bereda Schäfferiägaren
skyndsam afsättning på den råvaran emot
Contant betalning, således är till denna sednsres
förmon vidtagen, likasom Fabriksldkarens
rätt, att för sin tillverkning uppbära DiscontLån,
hvilka för innevarande år äro be-»
stämde till 29 procent af värdet, har för afsigt,
att underlätta försäljningen af den färdige
varan, vid hvars inköp Handlanden vanliS
gen betingar sig 9 å 12 månaders anstånd
med betalningen, Och att det väl kan bända*
att Fabriksldkaren någon gång upptager lån 1
DiscontFonden, emot pantsättning af en Re-i
vers, utgifven för ed tillverkning, som är förfärdigad
af ett parti Ull, vid hvars uppköp
han förut blifvit understödd med lån af den
så kallade UllDiscontFonden; men att dylika
händelser likväl måste ganska sällan inträffa,
hvilket ksn slutas deraf, att af 86 Fabriksidkare,
som för sine klädestillverkaingar sistledit år
åtnjutit Discontlån, uppgående till ett belopp
af omkring 446,929 R:dr, endast 36 under
samma tid begagnat sig af Lin utur UllDiscontFonden
till en sammanräknad summa af
circa 128,087 R:dr.
3:0. Att den anmärkte förminskningen
Den 19 Juhl f. 111.
uti antalet af arbetare vid ofvannämnde Fabriker
utan ali tvifvel hufvudsakligen härrört
dels af vunnen större arbetsskicklighet och
dels deraf, att åtskiliige Mechaniske Machitier
blifvit i sednare tider här införde och begagnade,
hvarigenom i synnerhet vid visse
Fabriker behofvet af arbetare ganska betydligen
förminskats, en omständighet, som väl e]
bör läggas desse inrättningar till last, aldrauiinst
i ett land, der man med skäl klagar
öfver brist på arbetande händer i alla mödosamma
handteringar.
4:0. Ått, då man undersöker förhållandet
särskildt vid Klädes- och särskildt vid
StofftsFabrikerne, hvilka uti ofvannämnde uppgift
på antalet af Väfstolar äro Bammanslagne,
den ganska väsendtliga olikhet i resultatet
uppkommer, att Väfstolarne vid KlädesFabrikerne
utgjorde år J7S3 ett antal af 290, och
år 1821, ej mindre ån 366 stycken och säle-'
des det sednare året 76 flere än det förstnäm»
de; men att deremot vid StofftsFabrikerne antalet.
fanns 1821, minskadt från 301 till 45 eller
med 256 Stolar, hvilket härrört af den
ganska naturliga orsak, att i sednare tider
bruket af de fleste Stofftsväfnader, såsom Camelotter,
Rasker, Chalonger, Ettaminer, Sattiner,
och så kalladt Camelotte de Brussd med
flere dylika tyger nästan alldeles upphört. Om
således, oagtadt ofvananförde ej obetydliga
tillökning i’antalet af VäfStolar, KlädestillverkniDgen
icke dcstomindre i anseende till
antalet aftagit, så kan deraf ej dragas någon
5i6
Den 19 Julii f, tn.
för dtssa Fabriker menlig slutsats, då nian vid
närmare granskning finnér, att denna skiljagtighet
egenteligen har sin orsak uti den i sednare
tider förminskade tillverkningen af grofva
och så kalladeijStetinerkläden, hvilken förminskning
till stor del uppkommit deraf, att sedan Allmogen
och Ståndspersoner på Landet, i den mon
tjensteverk till Ylleväfnader beredning blifvit
spridde i Landsorterna, mer och mer företagit
tig att af egen Ull låta i sine hushåll förfärdiga
kläden för eget behof,samt tillverkningen
af Vallmar till afsalu äfven tilltagit, afsättningen
på KlädesFabrikernas tillverkningar,,
särdeles af grofva Kläden blifvit i samma mon
minskad. Då man derjemte har sig bekant,
att på ett lika antal Väfstolar ett vida större
qvantum af grofva än af fina kläden kan på
lika tid åstadkommas; så inser man lätt, att
tillverkningen kunnat stiga i värde under
samma tid, som den i mängd aftagit; äfvensom
det måste medgifvas, att i det hela någon
sådan förminskning icke ägt rum, som man äf
omständigheterne kunnat förmoda, då man eftersinnar,
att förlusten af Finland medfört en betydlig
inskränkning i de tillfällen till afsättning,
sorn de Svenske Fabrikerne förut ägde i nämde
Land, hvilket, med ganska få egna Fabriker
och underkastadt de FörbudsFörfattningar
i afseende på importhandeln, som voro här
i Riket gällande, förut från Sverige förseddes
med sine fläste förnödenheter af Manufacturvaror.
Att, såsom en följd af allmänhetens ökade
Den 19 Julii f. tn%
317
håg för tillverkning af Bomullsväfnader, smaken
för de mera redtma och för Riket naturligare
Linnetillverkningarne skall, på sätt en
värd Talare anmärkt, de sednare åren aftagit,
är en supposition, som ej med något bevis
kan styrkas. Om denna sistnämnde tillverknings
rätta belopp saknar man väl tillförlitliga
upplysningar, emedan de berättelser angående
produetionen af Husväfnader, som inkomma
från Landsorterne, merendels alltid i
en sammanräknad summa innefatta beloppet
af både Bomulls- Ylle och Linnetillverkningar
och för öfrigt äro grundade på uppgifter, hvilka
, såsom utan all Controll meddelte af enskildte
personer, måste vara så mycket mera
opålitliga, som man ej saknar skäl till den
förmodan, att verkliga förhållandet blifvit af
mången förtegadt, under farhåga, att kännedomen
om en större tillverkning skulle kunna
föranleda till en högre beskattning. Jag anser
det emedlertid vara vida mera sannolikt,
att Linnetillverkningen i det hela under de
sistförflutne åren blifvit ökad, än att densamme
aftagit; och att detta förhållande äger rum
i anseende till Kronobergs och VästerNorrlands
Län, ådagalägges tillförlitligen af officiella
Handlingar, som utvisa, att i förstnämnde Län
tillverkningen af Linneväfnader, som år 1819
utgjorde 456,141 alnar, uppsteg år iSai till
506,842 alnar, och att de premier, som efter
Författningarne bestås för fina Lärftsväfnader,
uppgingo i VesterNorrlands Län år 1817 till
3001 R:dr 17 sk. 7 rist; men år 1821, till
3,317 R:dr 45 sk. 6 rist och således det sena
-
318
Den 19 Julii f, vi'.
re äret till 316 R:dr 27 sk. 11 r:st mera afl
under det förra.
Den mindre fördelagtiga ställning i hvil-J
ken Näringarne uti åtskillige Rikets Städer sig
befinna, härrör af orsaker, som ej stå i någon
förbindelse med de TullEörfattningar, som hittills
varit gällande, och det blefve säkerligen
ett missiyckadi bemödande, att söka befordra
deras uppkomst genom en tillåten obehindrad
införsel af främmande Maoufäcturvsror. Jag
har redan haft tillfälle yttra min öfvertygelse
i detta ämne, och får dervid endast tillägga.,
att FcrbudsSystemet i Sverige varit i förra ti.
der sträckt vida utöfver hvad som nu i många
år ägt rum, utan att derigenom exportation
nen af Rikets producter blifvit hindrad.
Hvad jag anfört i frågan om Rikets Tull.
uppbörd i det hela och om beloppet af denna
Uppbörd för Caffe och Vin serskildt, är grundadt
på officiella uppgifter från Tullverket,
och finnes ej med antagliga bevis vederbgdt
af hvad Herr Tham deremot anmärkt. I enlighet
med de mig meddeldte Extracter a£
Tuilräkenskaperne har jag uppgifvit, att förledit
år 1,058,066 skålp. Caffebönor och 3,459
Åhmar Vin förtullades och till StatsCassan inbragte
en inkomst, den förstnämde varan af
66,129 R:dr och den sednare af 80,016 Ridr
Ha mb. B co Herr Tham åter har beräknat
årliga Tulluppbörden på dessa artiklar efter
ett medium af o:ne år. Det är således påtagligt
s att våra uppgifter ej kunnat till ziffran
f
Den 19 Julii f ml
öfverensstämma. Hvilkendera sf dem är, i
anseende till resultatet, deo mäst påiiteliga, är
hvad jag, af Herr Tham dertill uppmanad, nu
skall söka ådagalägga. Om man nemligen antager,
att, enligt Herr Thams uppgift, Tullen
på Caffe åren 1819 20 och 21, efter 3 sk.
Hamb. B:co för skålp, renderat per medium
en summa af 74,028 R;dr sa na ma mynt årligen;
så följer deraf, att det qvantum,som tjenat
till grund för denne beräkning , utgjort
1,184,448 skålp.3 och då Tulluppbörden på
detta qvantum calculeras efter Bevillningsutskottets
förslag5 så visar sig dervid, att, då
ofvannämnde summa af 74,028 R:dr HambB:co,
efter den äf Herr Tham upptagne Cours
af 128 sk,, utgör j 97,408 R:dr Svenskt B:co,
ett lika parti Caffe, beräknadt till 28 sk. Skålp.
uppgår i värde tili en summa af 690,928 R:dr
B.co och således, efter 20 procent derå, lemnar
en Tullinkomst af endast 138,185 R:dr ,
hvarigenom på denna artikel allena skulls
uppkomma en årlig förlust af 59,223 R:dr,
eller en difference, som med icke mindre summa,
än 44,554 R:dr öfverstiger det belopp af
14,669 R;dr, som Herr Tham uppgifvit. För
att på ett ännu mera öfvertygande sätt ådagalägga
verkligheten af det resultat, som af
mig åberopas, torde ej vara utan allt ändamål
att tillämpa ofvan anförde beräkningsgrund till
ett mindre qvantum af t. ex. 1000 skålp., som
förtullade efter 3 skilling skålp., inbringa en
inkomst i Hamb. B:co af 62 R:dr 24 sk., eller,
efter 128 sk. Cours, 1 <56 R:dr 32 sk. Svenskt
Btco, men deremot, efter 20 procent å det till
3*o
Den ig Julii /. m.
28 sk. antagne Tullvärdet*, endast en summa
af 116 R.dr 32 sk. B:co, då diifereocen
blifver sp R:dr, hvilken, beräknad på ett circa
1184 gånger större qvantum af 1,184,448
skålpund , uppgår till ett belopp af omkring
59,300 R.dr Banco.
Den af Herr Tham uppgjorda calcul angående
Tulluppbörden på Vin kan af mig ej
controlleras, då upplysning saknas om verkliga
beloppet af de partier deraf, hvarå den
samma är grundsd. Det återstår således för
mig endast, att söka med ytterligare bevis styrka,
att mina af den värde Talaren klandrade
uppgifter i denna del äro snarare för lågt än
för högt beräknade. För att tydligen kunna
utreda detta förhållande, torde det göra tillfyllest,
att Tullbeloppen, efter de förut anförda
olika beräkningssätten , calculeras på ett
visst qvantum , hvilket äfven här lämpeligen
kan antagas till det af 3,459 Åhmar, som förledit
år förtullades. Det lärer ej kunna bestridas,
att nu varande Tull på detta qvantum,
å 24 R:dr per Åhm, utgör, enligt hvad
jag i mitt anförande uppgifvit, 83,016 R:dr
Hamburger B:co eller, å 120 sk. Cours, 207,540
R:dr Svenskt B co Efter Utskottets förslag
antages Tullvärdet för de vanlige Vinsorterne,
efter ett medium emellan 40 sk. och 1
R:dr 12 sk. B:co per Kanna, till 1 R^df 2 sk.
Kannan, som på en Åhm af 60 kannor utgör
62 R:dr 24 sk- eller på 3,459 Åhmar tillsammans
216,i8? R.dr 24 sk, derå Tullen, efter
ett
Den 19 Julii /. rn.
et* medelbelopp af 45 procent, uppgår till endast
97,284 R:dr 18 sk , så att följagteligan
Utskottets förslag, om det anioges, skulle på
en Vinimport af ifrågavarande qvantum tillskynda
Staten en förlust af 110255 R:dr 30
sk. eiler 83,236 R:dr 14 sk. utöfver den summa
af 27,019 R:dr 16 sk , som i Herr Tbsms
calcul upptages. Att denna af mig uppgifna
brist med skål bör anses mera lågt Sn högt
beräknad, torde äfven kunna bevisas däraf, att
Tu iuppbörden i Hamburger Banco på det
qvantum af 3,459 Åhmar, som förledit år för^
tullides , blifvit i ofvin anförde Calcul reducerad
i Svenskt Banco efter endast 120 sk.
Cours, ehuru de medelcourter, som för samma
år följdes vid Tullafgifternes bestämmande i
Svenskt Banco, uppgingo ifrån 123 sk. till
124 sk. 10 r:st. Jag öfverlemnar tili Herr
Thams egen graoiagenhet, att afgöra, huru
hans uppgifter och öfrige emot mig ställde anmärkningar
böra bedömas. För min drl tillåter
jag mig deröfver ej någon annan reflexion
än den enda, act hvad Herr Tham funnit tjänligt
anfört, är af den beskaffenhet, stt del icke
kan förändra den öfvertygelse, jag redan yttrat,
att genom den af Bevillningsutskottet föreslagne
nedsättning i Tullen på ofvanberörde
båda importartiklar, en ganska betydlig föra
lust skulle för StatsCassan uppkomma, hvarvid
jag ansedt mig tillika böra öppet förklara, att,
efter hvad jag vid närmare granskning sjelf
erfarit, den irring ägt rum vid den i mitt för
-
Sil, till Ridd. o, Ad. Prof. VI Band. 21
32*
Den l g Julii f. m.
ra anförande åberopade calculens uppgörande,
att StatsCassans förlust på VinTulJen blifvit
upptagen till 3,459 R;drs ringare belopp, än
densamma, efter den dervid följda beråkningegrund,
rätteligen bordt utgöra.
Sedan Höglofl. Bevillningsutskottet i bestämda
ordalag löreslagit, att ”inga utländska
varor måtte anses förbudna, utan alla kunna
emot Tull här införas” samt ovilkorligen till.
styrkt antagandet af en på detta Förslag, grundad
Tullbevillningsreglering, utan annat undantag
deruti, än att, ”om någon främmande
magt aldeles förböde införseln af en eller flera
af Sveriges förnämsta exportproducter” det i
alla fall skulle ankomma på Kongl Majtts Nådiga
godtfinnande, att ”enär sådant kundelända
till Statens sanna fördel, förbjuda införseln
här i landet af de förnämsta exporter, som från
cn sådan Utländsk magt till Sverige annars
dirsct# införas”, har det i sanning förekommit
mig och troligen flere andre oförväntadt, att
nu mera höra förklaras, att "Utskottet ej på
minsta sätt velat inskränka Kongl. Maj;ts höga
rätt, att förbjuda eller tillåta varor att införas
till eller utföras från Riket.” I fall er»
sådan mening stått att förena med innehållet
af Höglofl. Utskottets Betänkande, hade jag
med största nöje undgått, att upptaga Höglofl.
Ridderskapet och Adelns tid med hvad jag
trott mig böra anföra, för att söka ådagalägga
origtigfaeten af Utskottets framställning i denna
del af ämnet.
Den 19 Julii f. m,
3'3
Af hvad för öfrigt Förelupit under Discussionen
i denna fråga, har jag anledning sluta,
att uti mitt ofvannämde anförande, der en af
Kongl. Maj:t under min contrasignation utfärdad
Författning åberopas, ordet Weflindien kommit
att inflyta i stället för OJlindien. Att sådant
ej kunnat härröra af annat än af missskrifniog,
lärer ej ens hafva undfallit den värde
Talare, som ansett denna i hufvudsaken aldeles
likgiltiga omständighet förtjena att vidröras,
och lärer således något mitt vidare ytt-4
rande häröfver nu mera kunna anses öfverflödigt.
Jag anhåller vördsamt, att desse mine ina
märkningar måtte få åtfölja återremissen till
Höglofl. Bevillningsutskottet.
N;0 3t
Grefve von Schwerin, Fredric Bogidaus;
I afseende på Utskottens Betänkande el-»
ler Förslag angående fättet att bestrida de penningeanslag
för allmänna arbeten och företag,
hvilka Riksens Ständer vid denna Riksdag torde
besluta, utber jag mig att få yttra mina
tankar.
Af det fatt hvarpå Riksens Ständer besluta
att kostnaden för allmänna arbeten och
företag skola bestridas, beror efter min öfvertygelse,
buruvida den till de flnanciella ore
-
324
flen rf) fulii j. ni.
dornas häfvande uppgjorda plan, skall lyckas
eller misslyckas.
Dessa allmänna arbeten och företag äro
för närvarande Götha- och HjäimareKanalsr.
Det understöd sorn förr ät de samma blifvit
beviljadt har bestått i nya Sedelutgifningar.
Opinionen siliåtcr icke längre att begagna denna
utväg.
Första frågan blir således nu om Nationen
skall fortfara att understödja dessa företag,
då den förr nyttjade u,vägen är stängd,
då Bancovinsten måste dertill användas, och då
enär en gång Bankovinsten upphör och den
upphör så snart som penningeväsendet blir
regleradt, directa pålagor blifva enda medlet
att åstadkomma dessa bidrag.
Huru än enskilta Riksdagsmän komma att
öfver denna fråga yttra sig, så är det dock icke
svårt att förutse att desse ytterligare bidrag
komma att af Rikscus Ständers pluralitet beviljas.
Det kan förutses' att vid hvarje ny
Riksdag, nya propositioner till ytterligare bidrag
komma ttt göras, såsom t. ex, till Hamnbyggnader
för de Städer, hvilka genom Kanalen
komma i communication med hvarandra,
och det kan förutses också att Ständerna komma
att bevilja deni.
Då detta sannolikt blir förhållandet tror
jag att Riksens Ständer, som utöfva Folkets
rätt, att sig allena beskatta, skuile handla väl
Den rg Julii f m.
025
emot det skattdragande Folket, om de dirrcte
underhandlade med de Bolag, som bedrifva
dessa allmänt gagnande företag, om de pä ea
gång förnöjde deras anspråk på biträde och
satte dem i tillfälle att sedan kunna hjelpa
sig sjelfve.
Det ständiga behofvet af medlande åtgärder,
äfven sorn tillfället att kunns såsom medlare
uppträda, äro förhållanden, som inom en
constitutionel Stat lätt kunna rubba den åsyftade
j-nmvigten j och har man en gång oiörsigtigtsvis
kommit in uti dem, eå är det fördel
vid att ju fö:r dess heldre löss sig därifrån.
Jag skulle derföre anse nyttigt och nödigt
att de Höglofl, Utskotten begärde att bestämt
få veta, huruvida Kanalbolagen anse sig
vara fullt belåtne med de bidrag, hvarom nu
anmälan skett, och att de i vidrigt fall måtte
uppgifva hvad de anse sig behöfva till företagens
fulländande- Ständerne se då en gräns
för anspråken på biträde och kunna å följd
deraf fatta sitt beslut.
Det är klart att bidragets storlek skall
bestämma sättet af dass åstadkommande.
Den plan som Utskotten uppgjort till bidragens
utgörande bastår i en penmngsornrättning,
hvaraf kostnaden bestrides med af den
beböfliga summan. Denna operation äger visserligen
den förmon att vara mindre kostsam
526
Den i g Julii/. m.
än vanliga Lån; men först och främst är den
osäker; för det andra är dan motbjudande för
opinionen derigenom, att den tillskyndar en
del medborgaie en viii't, som icke motsvaras
af någon åtgärd och uppoffring å deras sida.
T.eprocentsSedeln, inlösbar vid uppvisandet är
i Banquierens hand det samma som Contantepenningar.
Skulle han se någon utväg för sig
att kunna vidga sin rörelse genom lanta penningar,
så kommer detta Statens anbud att
betala halfva räntan lör honom , att lika som
förr i Hufvudstaden samla alla CapitaLr. Skulle
framtida behof påkalla en utsträckning af
denna Låneoperation, och hos oss återvänder
man icke gerna från den väg man börjat beträda,
så blir följden den att Landsorterna kom*
ma att tömmas på Capitaler.
Skulle en ny DepositBank stiftas så behofs,
till fyllande af de bidrag som nu äro i
fråga icke mera än en anvisning på en säker
inkomst, och bolagen kunna sjelfve Ombesörja
de Lån som på inkomsten kunna grundas.
Men då man icke kan undgå *tt inse att
förr eller senare Statsskulder icke kunna undvikas
, och då införandet af ett klokt StatsLåncSystem
utgör enda garantien för Bankens
integritet och enda förvarir.gsmedlet mot den
rubbning i enskiltas välstånd som Statsskuldsättningarne
hittills hos oss åstadkommit, så
vet jag ej hvarföre man skulle tveka att genast
öfvergå dertill och att låta bli alla så
-
Den 19, Jnlii f. m.
32 7
dana interims Förslager, som lätt kunna öka
oredan
Jag
vet att man säger: att Styrelsen lätt
kan missbruka den en gång öppnade skuldsättning^bananj
men Folkrepresentantens obenägenhet
att säga Nej när Styrelsen fordrat
ökade Skatter kan också missbrukas. Ock deri
äger ett inhemskt Statsskuldsystem ett väsentligt
företräde framför skatteökningen, att, i
förra fallet Kapitalisten som uppbär Statsräntor
blir lika med deo vanliga Skattdragaren
inrresserad uti att controllera Styrelsen i Statsmedlens
kloka användande, då han nu, sjelf
så godt som intet bidragande till Statens under,
båll, alldeles icke bryr sig om att deltaga uti
controUen, titan tvärtom ofta ksn se enskild
fördel för sig, att den skattdragande Fastighetsägaren
dignar under bördan.
Jag delar icke deras farhågor, sorn frukta
för inhemska Statsskulder, när Nationen äger
rättighet att genom sina ombud bestämma vilkoren
för dem. Jag ser deri den enda möjligheten
för Skattdragaren att åt sine efterkommande
bereda de större krafter, sorn fordras
för att bära den större bördan. Det fins
ingen Constitutionel Stat sorn icke haft skulder,
som icke sett sig tvungen att göra skulder,
och ingen som förlorat sina Constitutionella
friheter i följd af sina skulder.
Månne man gjort sig fullt reda för hvad
inhämska StatsLån vilja säga. De äro ej af
328
Den 19 Jul 1 i m. f.
ssmms beskaffenhet, som, de hvarigenom Dumbom
sstte sig i skuld. De Lån en Stat gör
åro mynilefverenser mot vilkor som blifva lindrigare
i samma inon som reqvisitionerna okas,
Man får således icke fråga huru stor är Statens
skuld, utan hvad kostar Statens skuld?
och bvsd utträttag med de lån sorn Staten
gjort? jag hyser den bestämda öfvertygelsen
att icke mindre tili stadgande af vårt myntväsende
än till stadgande af vårt Constitutionella
systern, inhemsk Statsskuld ovilkorligen
fördrag; äfven sorn att under vår nu varauda
representation, det skall bli mindre svårt att
förebygga ytterlighet i Statsskuldens tillväxt
än ytterlighet i skattebördans.
Jag anser mig derföre förpligtsd att anhålla
det Utskotten behagade till förnyad pröfning
företaga frogan om inhemska Stats Lån. helst sam
de skäl , Utskotten anfört till stöd för sitt
ogillande utaf dem, äro af den beskaffenhet att
de bära sin ogdlbarhet inom Big.
Utskotten säga: ”erfarenheten vittnar att
ett allmänt StatsLånSystem icke i längden kan
fortsättis utan genom räntornas nedsättande j
derigenom återfaller då det Capitalbelopp, hvar»
ä obligationerna lyda till ett i sjelfva verket
mindre , och Capitalförmögenheten i landet blir
derigenom den samma sorn den förut varit.”
Det synes såledei äfven vara af Utskotten
ant3git såsom en sanning att verkningen af
ett väl organiseradt StatsLånesystem ar att
Den 14 Julii J. m.
räntorna falla. Häri skulle jag tro ligger enda
möjligheten för ”beredandet af den ökade
välmågan, uppkommen genom Handel och Näringars
tillväxt, som Utskotten förutsätta bora
finnas, innan Nationalskulden skulle kunna ökas
utan att välla räntornas fall”. Jag befarar
att Utskotten har ansett Cåpitalägarne utgöra
ett slutit Samfund, frikallade från det, andra
Näringsidkare gemensamma öde, att låta hvem
som helst få täfla om att till möjligen lägsta
pris fylla de allmänna behofven.
Jag förmodar att fördelen utaf att till intet
göra detta monopol, under hvilket både Stat
och Näringarne under sekler suckat, och hvilket
nu genom Bancohemiigheteos undanrödjan*
de förlorat Bin Patron och sin Mäklare, skall
för Staten och för Nationen blifva vida större,
än förlusten kan bli om StatsLåneSystem skall
inleda till 233 millioners utgifter som möjligen
kunnat bespara*.
Om än i dett* ögonblick man kunde hjelpa
sig fram utan StatsLån, anser jag dock bättre
att man genast vidtager denna utväg, öfvertygad
som jig är att genom ett klokt Lånesystem
våra Constitutionella förhållanden skola
consolideras. Men vi hafva redan Stats
skuld; skulden till Banken, Riksgäldssedlarne
och Capitalet af de 200,000 R:dr, hvilka årligen
till Hans Maj:t genom Bevillning och från
RiksgäldsContoiret utgå. Denna skuld belope:
sig på omkring 13 millioner.
33°
Den 19 Julli f. m.
Det är således icke Fråga orri att nu först
öppna dörren för StatsLån. Skulder finnas redan;
det bör vara fråga om sit bringa deni i
det ordentliga system , &tt de icke hindra oss
att reda vårt pennningeväsen.
Af dessa skäl anhåller jag om återremiss
på Betänkandet, jag vill ej utlåta inig över
sättet att göra StatsLån. Behöfver man göra
afseende på RörelseCapitalets belopp och kommer
det att utgöras endast af Numerairen, så
torde man böra utgifva^obligationer, men mot
låg ränta, om än för dem icke skulle erhållas
den summa hvarpå de lyda; skulle åter DepositBanken
komma till stadga, säkra transactioner
kunna göras och RörelseCapitalet på en annan
väg kunna ökas, så är det ofelbart bättre att
införa bruket af inscriptioaer.
N:o 3.
Friherre Bjorn fl jerna, Magnus:
De förenade Stats- och BancoUtskotten
hafva i förevarande utlåtande anfört, att så
vida ordning i allmänna penningeväsendet
skal! återföras, Bankens Credit icke vidare
bör ålitas genom en utgifning af nya sedlar,
som icke vore motsvarad af réel valuta, samt
att derföre, enär det disponibla öfverskottet
af Bankens inkomster icke förslår till utgitternes
bestridande, bristen bör fyllas genom penningars
upptagande mot skuldförbindelser,^hvarigenom
Ben 19 Julli f. m.
331
ert kommande tid i någon mohn delar kostnaderne
af de arbeten, hvaraf den närvarande
draga frugterne.
Vid denna premiss har jag ingenting att
invända, men vid verkställigheten deraf eller
qveflio quo modo uppstå flere betänkligheter
hos mig.
När en viss Summa antage* nödig att
upplånas, emedan Staten icke är i tillfälle
cont3nt anskaffa dt-n, men anstallt likväl
fogas att skuldförbindelserne derå varda, om
så äskas, genast med Bancomynt infriade,
hvilket är förhållandet med de proponeiade
3 procentsScdlarne, så måste man antingen öfverträda
principen om faran att anlita Bankens
Credit, eller ock utsätta sig för faran att
3 procentsSedlarne sakna tillräcklig fond för
deras godtgörande. Det sednare blir här desto
mera att befrukta då mindre Creditiret äfven
är på samma Upplånings Conto anvist,
hvarigenom om detta af Regeringen lyftades
andra upplagan af FilialDisconternes Bankrout,
lätteligen kunde uppstå. När en Stat på •-  gen garantie upplånar penningar under skyldighet
att genast vid anfordran infria sin*,
skuldförbindelser innefatta desse sednare egenskapen
af mynt, och böra i sådant fall icke
bära Ränta, hvarföre i thy fall det vore lärn
peli gare att till ifrågavarande Publik* arbetes?
använda RiksgäldsSediar, då Räntan halt ock
hållet be/paras.
352
Den 19 Julii /, ni.
Det är vidare att bemärka hurusom denna
Uplåningsgrund i prsctiskt hänseende förefaller
olämplig. Staten behöfver för året en
viss gifven summa, eller hvad bristen sorn skall
fyllas utgör; men inlösningen å vista af ?, procents
Sedlarne förutsätter likväl en ständig
fluctuation i penningetiiigången. Föijakteiigea
kan den ens dagen insättas vida öfver det belopp
Staten erfordrar; och man nödgas da vägra
vissa personer att begagna deras penningar;
följande dagen åter uttagas penningar
af andra personer, och nu står Staten åter i
saknad af deras försträckning som den föregående
afvisades. Härigenom skulle således
Staten blifva inblandad i dagliga circulationea
af privatas penningar på ett sätt, som föranleder
oreda och missnöjet!, samt alldeles afvek
från de bestämde Beräkningsgrunder, sora
i Statens fioanciella angelägenheter alltid böra
följas.
Vid dylika förhållanden och då de fördelar
sorn Utskotten åsyftat, nemligen att återbetalningen
ställes på längre tid och att
räntan blifver den minsta möjliga, den förra
icke vinnes, och deri sednare icke utan uppoffring
sf grunderne för Bankens förvaltning
kan vinnas, torde en annan utväg för bristens
fyllande böra vidtagas.
Skälen hvarföre Utskotten afstyrkt begagnandet
sf RiksgäldsContoirets obligationer på
längre betalningstid, äro inga andra, än att
lånen skulle befiöfvas lill ett mindre betydligt
Den 19 Julii f* tu.
333
belopps och att obligationer *f denna art kunde
vackla i sitt värde och förlora förtroendet
i det allmänna. Desse inkast nogare granska-'
de. torde likväl förfalla. Ju mindre belopp
obligationerne utgöra, jn säkrare bör man vara
att de bibehålla sitt värde, hvilket åter beror
derpå att räntan ordentligt betalas. I fall
denna utsattes till J procent om året så utgör
den väl högre belopp än Utskotten föreslagit,
men vinnes fördelen att Capitalet, såsom säkert
och lönande förräntade, icke på längre
tider efterfrågas, och erfarenheten ber bestyrkt
att dylika räntebärande obligationer af RiksgäldsContoiret
utfärdade alltid bibehållet sitt
värde.
Det är endast RiksgäldsCoatoirets utan
ränta löpande obligationer, till exempel de för
FilmlDisconternes Assignationer utgifna, hvilka
både i och för ränteförlusten nödvändigt
skulle förlora något i sitt Capitalvärde. Riksens
Ständer äga med Obligationernes utfärdande
i Bankens vinster till räckeliga medel
icke blott till ordentliga räoteliqvider derå,
utan äfven till årlig Amortering, hvilken biefve
ännu mera betydlig om afbetalningarne
som å Statsverkets skuld äro hädanefter med
150,000 R:dr Banco föreslagne, fingo äfven
till successiv minskning af Obligationernes belopp
användas, i ställe lör till Siifverinköp, hvarigenom
, enär 266,666 R.dr redan äro dertill
anslagne, en höjning i Vexelcoursen äfven
mindre kunde befaras.
5o*
Den 19 Julii f. mk
De förestagne 5 ProcentsSedlar förefalla
mig som en Amphybie enullan Banco- och Stats»kuldsSedlar
medlörande bådas olägenheter
ulan att hafva någondera? fördel» ehuru till
inskränkt belopp utgifne försämrande likväl
Bancomyntets värde då de äro en slags utgrening
deraf, men kunna å andra sidan för samma
deras inskränkta belopp icke uppfylla de
stora ändamål, som med Statspapper vinnas.
Skulle krig eller missväxt inträffa kunna
de deraf härrörande utgifter omöjligen bestridas
med de föreslagne 3 Procents sedlar, hvil*
ka utgifne till större summa och ställde att å
vista inlösas mot BancoSedlar, skulle medföra
lika olycklige följder, som uppstodo af Banco*
Sedelstockens förökning efter 1809 års Riksdag}
deremot kan vid sådana olyckliga tillfällen
systemet af Statspapper (Stocks eller
Fonder) användas utan att derföre Bancomyntets
värde blifver försämradt.
Alla Europas Stater utan undantag lemna
dertill efterdömet: blott Sverige står qvar,
förutan ett sådant Creditmynt, hvars drifkraft,
likt ångmacbinens, lätt använd, medför den
mest underbara verkan å Handel, Näringar
och Jordbruk, hvilka derifrån kunna hemta
Lifsprincipen till hvarje economiskt företag,
nemligen Förlag.
Om det medelst Statsskuldens confracterande
tillkomne Capital användes på productionens
ökande, finnes knappt något maxi
-
Den 19 Julli /. m,
33^
muni för dess möjiiga belopp, ty i mohn denne
okas, vexa uti en ännu större progessioa
de skattskyldiges tillgångar att fylla de deraf
tillflytandé räntor, och Landet går framåt i
Production, Handel, Näringar, Jordbruk och
Prosperitet, i stäiiet att skrida tillbaka.
Detta är i synnerhet förhållandet med
Statsskuld; tillskapad medelst ett nytt i omlopp
Satt räntebärande Creditmynf, för hvilket
län icke blifvit upptagne. Det ökar rörelsen och
lemnar Förlagstiilgångar åt all industrie, utan
att dessa Förlagstiilgångar å annat håll gå
förlorade för productionen, sorn är casus när
Statsskulden tillkommit genom län; ty Långi'-  varen skulle, om han ej gifvit lånet, äfven
användt sina penningar productift. I förra
fallet är det således ett alldeles nytt tillskapadt
RörelseCapital, i det senare blott en öfverflyttning
från den ena haeden till den andra
(uppfyllande likväl under tiden Statens
behof).
Detta hvad Capitalet beträffsrj hvad åter
räntan angår, så betalas den al alla skattskyldige
samfällt, och uppbäres af de Medborgare
enskildt hvilka för ögonblicket äro i besittning
af Statsobligationerna, och som det gör
Staten, 6åsom Stat betraktad, lika, hvilka de
äro som befinnas vara i besittning af dessa
räntor, blott beloppet circulerar; medför betalandet
deraf intet slags förfång för landets
välmagt. De äro, dessa räntor, en penning,
sorn den hogra handen betalar till den ven
-
336
Ben 19 Julii. /.
strå, båda tillhörande samma kropp (Statskroppen).
Deraf följer visserligen ej att inrikes Stat*-  skuld icke äfven medför olägenheter; men de
äro ringa i jemförelse med de deraf uppstående
fördelar Skulle man uppgöra en plan, som
å ena si tan upptoge de förmooer som tillflutit
en Stat, medelst begagnandet af NationalCrediten,
samt å andra sidan de olägenheter
den åstadkommit, torde vågskålen visserligen
luta till fosman för Statsskulden.
Ehuru man genom Statsskuld dräger vex^
lar pä tillkommande generationer, tror jag
dem äfven vinna d*rpå, då de i arf erhåll*
ett väl odladt Land, i stället för ett vanhäfdadt,
en på tillräckliga Opitaler stödd blomstrande
Handel, i stället för en vanmägtig. och
lifvade slöjder i stället för aftynade. Äfven
våra efterkommande torde således tacka oss
och med erkänsla ihogkomma, att om utskylderne,
genom Statsskuldens bildande, blifvit
ökade, deremot Nationens tillgångar att betala
dem, uti en ännu större progression, blifvit
ymniga.
Den af Utskottet åsyftade fördel att Handlandes
samt publika Verks och Cassör» Cassabebållning
mot 3 procent ränta skulle sålunda
kunna insättas och komma i rörelsen i stället
att de nu ligga obrgagnade kan lämpligare
tillvägabringa i sammanhang med de af Ut
skot
-
Den 19 Julii/, mi
337
skotten föreslagne PrivatDiscontinrättningar,
hvarom jag då frågan förekommer vidare skall
utveckla mina tankar.
-f- #
Huru obetydlig differencen i råntan är pa
3 och 5 procents sedlarne synes deraf, att de
förre på 5 år, efter den till utgift påräknade
summa skulle uppgå till 150,000 R:dr, de sed^
nare till 250,000 R:dr, således 100,000 R dra
difference på 5 år, och jag frågar om det ej
lönar denna uppoffring för att å ena sidan
icke försämra Bancosedlarnes värde, som troligen
skulle inträffa medelst de till å vista
inlösning föreslagne 3 procents Sedlar, och för
att å andra sidan gå ett verkligt gagnanda
System till mötes, som i vådans stund kan uH
vidgas, i stället att vidtaga en halfmesure
som väl kan medföra skadliga, man aldrig nyttiga
följder.
För öfrigt är jag helt och hållet tf en
värd Ledamots tanka att Planetis florlek bör beflämma
medlen ; det vore således önskvärdt om
Götha Canal Direction kunde uppgedess behof löt
att helt och hållit fullbordadet stora arbetet, di
man troligen, torde finna att detta jemte öfrige
Publike företag icke kunna fullbordas på det
föreslagne sättet (med 3 procents sedlar) och
att man således slutligen alltid blir tvungen att
vidtaga andra åtgärder.
Bil. till Ridd. o. Ad, Pr. VI. Bend. 23
538
Ä*«Jalii /, m,
NiO 4-
Friherre Lagerbjelke, Gujlaf:
Ibland en mängd af vigtiga föremål, som
under sist förflutna veckor ömsom kraft eller
tillryckt sig uppmärksamheten, har det tor
hända för mången, och säkerligen för mig varit
omöjligt, att ägna en lika sorgfällig grad
af granskning åt alla. Åtminstone skulle jag
för min del hafva önskat mera tillf alle och
nera förmåga att inhemta grundelig kännedom
af det magtpåliggande Förslag, som innefattas
i Utskottens Utlåtande
att mot skuldförbindelser upptaga penningar
till vissa behof.
Tvenne vigtig» premisser synes mig i
detta hänseende pikalla undersökning: den
första, utredandet af verkligheten eiler rättare
sagt oundvikligheten utaf sjelfva behofven; den
andra, svar på frågan, om ingen annan till—
gång än dea föreslagna Annes, eller om af alla
möjliga tillgångar denna likväl är tjenligast
att anlita.
Hvad först behofven angår, händer det
väl understundom enskildte, att så snart lätt
lånetillgång Annes, en mängd anledningar till
utgifter genast tillkomma, eller åtminstone
öfverdrifva». Så förmodar jag visst icke att
förhållandet äfven är med StatsFinancen; och
om än det i allmänhet ej alltid kan undvikas,
att ju icke behofven i någon mohn uppsvälla
B.eh 19 Juia j,#ii
fried upptäckten af medel att tillfredsställa dem,
tror jag dock icke ett dylikt fall nu hafva inträffat.
Det ät sannt, jag har för länge varit
frånvarande, för länge lefvat alskiljd ifrån allmänna
ärenderna för att rått kunna bedöma
alla de nppgiloa behofven, men delta är ett
skäl till att icke lösligen bestrida dem. Det
vore måhända öfverflödigt, att i afseende pi
det drygaste af dessa behof, återupprepa hvad
så ofta blifvit sagt, än i en rättvist beundrande
ton, om idéens storhet Och arbetets
förträfflighet, än med en klagande stämma,
öm de betänkliga följder för allmänna och enskilta
penningeställningcn som af kostnader»
Utöfver allt törbållande med de första beräkningarae,
varit föranledda. Vare dermed huru
det kan, der står likväl arbetet, tili betyd*
ligS9t» delen fullbordadt! både intresset ätt ej
bortskänka frukten af gjorda uppoffringar, och
Nationalstoltheten, som kräfver fasthet i beslut
Samt helhet i gerning, och efterverldert som
skall dömma oss strängt, om den förlorar sin
nästan försäkrade arfsrätt; allt fordrar nu
ett sluteligt biträdej och frågan torde e*
genteligeo blott vara om liodrigaste sättet.
Föga annat lärer vara att siga om de mindre
behof, till hvilkas fyllande låneutvägen blifvit
föreslagen; de syfta på riksgagneliga företag,
de hafva redan länge varit understödda
och för dem gäller äfven, fast i mera inskränkt
mått, principen att ej genom vägran af ytterligare
tillskott, uppoffra framtida vinsten af
hvad redan påkostat blifvit. Ett nytt behof*
fast icke i Utlåtandet upptagit, cynes varn
3^0 Den tg Julii /. m,
tillkommit, jag lemnar derhän Jämpeligheten
att i detta hän8eende tillita Statslåneutvägen;
men bör förklara, att det slag af ovanliga bidrag,
för hvilket jag med mesta tillfredsställelse
skulle rösta, vore det som ägde Rikets
försvarsverk till direct föremål: ty jag har
länge insett, och i sednare tider haft tillfälle
att än mera inse allt hvad i detta vigtiga ämne
ligger förvaradt, allt, säger jag, ära, oberoende,
säkerhet, långvarig fred, samt till och
med en rätt förstådd hushållsprincip} ty i behofvets
yttersta stund mångdubblas kostnaderna.
Den särdeles vexling af förnödenheter
50m höra till försvarsverket, har, så snart medel
till deras anskaffande finnas, en välgörande
verkan på en mängd af Näringar.
Detta är hvad jag i anseende till Behofven
haft att andraga.
Hvad dernäst beträffar medlen till fyllandet
af dessa behof, så uppstår först en tvekan,
nödig att antingen till visshet förvandla,
eller ock att undanrödja , den nemligen , om
ingen annan utväg finnes än Statens skuldsätta
ning. Man omtalar och har länge omtalt en
temmeligen betydlig minskning af Bevilloingen.
Opinionen tyckes hafva påkallat den;
nästan från Riksdagens början synes den vara
likasom satt utur all fråga; Utskotten lära äfven
taga den för afgjord, så skulle man åtminstone
kunna sluta deraf, att ibland möjliga
tillgångar till extra behof Bevillningen icke
blilvit påiäknad. Ännu hafva dock Riksens
Den 19 Julii f. ru.
341
Ständer icke officielt bekräftat minskningsprin*
cipen; ty godkännandet af Betänkandet Litt.
D., som föreslagit en nedsattsumma att af Staten
hädanefter till Banken betalas, innebär ännu
möjligheten att till ett annat ändamål använda
den besparing i Bevillningen, som deraf uppkommer,
Troligt vöre, att det Bevillningsbelopp,
som nu är i fråga att försvinna, skulle kunna
uppfylla de extra behofven, helst om vissa det
ibland vore belåtna med något minskade, men
längre fortsätta bidrag. Utskotten säga väl,
och på goda grunder, att dä frugterna af flora
arbttsföretag egentehgen fiola (kördas i en kommande
tidt d-nua äfven jynes böra deltaga i ko fineden.
Men hvad som tyckes vara anticipation,
kan i vissa omständigheter ligga tungt
nog på den närvarande tiden. Om till exempel
(detta är en blott bypothes) ett StatsLåa
skulle, under en epok af olyckligt misstroende,
anfes indirekt bidraga till Sedelmyntvärdets
nedsättning, manne ej då samtiden, icke
den kommande, mäst vore anlitad, och det med
en art af Beskattning , den mest tryckande af
alla. den nemligen som folie vissa claier af
medborgare till last? Och blefve icke då fram-l
tidens påräknade biträde säkrare vunnit, såsom
jag nyss nämnde, med minskning af bidragen
men med deras fortsättande långt in i den
kommande tiden?
Jordbrukarens behof af lättade bördor ät
kändt och erkäodt; Bevillningen lärer likväl
vara den minst besvärande. Omöjligt vore således
icke , att mången villigt betalade hvad
Ds» 19 Julii f, m.
baa hittills i Bevillning erlagt, heldre än
att i StataLåneväg öppna en port, sorn hvarken
han, eller hans barn eller dessas atkomliogar
någonsin skulle se tillsluten. Och huru
stor vore icke tillfredsställelsen att till nödens
verkelig* timma, till något för Statens
bastand eller fall afgörande ögonblick, kunos
bespara det stora, och möjligtvis enda hjelpeWiedlet?
Men
jag framställer allt detta ingalunda
•isom ett Förslag , utan blott såsom tankar,
törhända förtjent» af Utskottens vidare upplysta
eftersinnande, så framt utlåtandet i allt
lall skulla återremitteras. Kan åter denna utväg
icke antagas; skulle opinionen både inom
och utom Riksens Ständer oåterkalleligen kräfva
Bevillningens nedsättning då återstod» olyckligtvis
icke annat än skuldsättniug j det
vill säga, qwfio au vöre då att anse såsom
afgjord
Ordningen
komtne sedan tili undersökande
»f sättet, vilkoren, följderna, med ett ord,
*f qmftio quomodn, nien detta kräfver både theo»etisk*
och praktiska insigter i Financeläran,
och jag har följagteligen derom föga att säga.
Utom det af Utskotten framställa Förslag, har
jag äfven hort «tt annat nog allmänt omtalas,
Innebärande likhet med Fransyska och Engeltka
Fondema. Jemförd* med hvarandra, tychas
hvart och ett af dessa Systemer hafva sinn
fördelar och sina olägenheter. StatsObligatiom-h.
sådana »oar Utskotten dem föreslagit, sy
-
Den 19 julli /, mi
543
na» mig vara mindre utsatta för vackling och
vanvärde fasst visst icke derifr&n frikallade*
StocksSystemet åter, skulle i våra serskilta Fiaanceförhåilanden
äga det företräde, att det i
en framtid icke kunde förleda till utgifvande
af nya Bancoscdlar utan motsvarande réel fond,
emedan Capitalet aldrig betalas, hvilket är
fallet med Statsobligationer, vare aig successivt
eller på en gång. Fonder äga äfven för dem
som önska mycket bidrag för Capitalrörelsen,
den egenskap, att erbjuda en oföränderlig tillgång.
Deremot, och i den belägenhet vira
financer åro att bero af ett obestämdt myntvärde,
skulle fonder oundvikeligen blifva utsatta
för tvenne arter af vacklande osäkerhet;
den nemligen af BancoSedlarnss, och den a£
Fondernas eget Börsvärde; men ägde vårt
mynt ett stadgadt värde, skulle jag ej tveka
att såsom princip heldre antaga förslaget af
consoliderade Fonder. Detta är allt hvad jag
för det närvarande har att säga om dessa täflande
systemer, och skulle gerna tillägga; 5,hu-ä
ru lyckligt vore det ej att kunna undslippa
dem båda!” Men Statsbehof fyllas icke roed
fromm* önskningar.
Slutligen kan jag ej undgå att hembära
Utskotten en gärd af erkänsamt bifall för deras
pag. 29 stadgade princip, att StatsLån böra
anses såsom oödtvungna åtgärder för oundgängeliga
behof, Och icke såsom något annat.
Den sats att Ststens skuldsättning, ?kulle geno^
den ökade rörelsen frambringa allmänt
4 och enskilt välståod, (sa sats hvar c »rolarier
Den 19 Julii e. ra.
kunde sträcka sig längre än sjelfva föreställningen
anar:) synes mig Vara grundeligen vei
detlagd, och jag finnér dervid intet att tillägga
Ett anförande af mig i detta hänseende
vore sä mycket öfverflödigare, som det föga
kunde innehålla annat än en mer eller mindre
tröttande utveckling af den gamla godkän.
da Apothegmen; Ju mer man lånar, ju mer man
fätter fig i Jkuld.
Bilagor
till PleniProtocolIet för den 19 Julii,
eftermiddagen.
N:o 1.
1 Herr Lilljeftråle, Gujlaf'.
Vid förenade Stats- och BancoUtskottens
Betänkande rörande DiscontLån, anhåller jag få
göra följande anmärkningar.
Utskotten hafva rätteligen bedömt 6 procents
ränta, såsom allt för hög, di half års
Den 19 Julii e. m.
34*
ränta, genast vid Låns meddelande afdrage*.
Den borde efter min öfvertygelse ej vara högre
än 4 procent. Hvad disconten genom denna
minskning förlorar, ersättes genom motivet
att vara ädel utan synnerlig förlust, ty räntan
blifver ändå genom HalfårsRäntans afdrag ä
Lånebeloppet och påräknad ränta deraf, ändå
nära 6 procent, den enda som Sveriges Lag
medgifver såsom rättsenlig. Hvad deröfver
stiger är ocker och hårdhet.
Den så kilade öfver-råntan, eller rättar*?,'
Straff-räntan bör aldrig vara eller kunna blifva
högre än 8 procent, dem Utskotten äfven
föreslagit. En Assistance, som förtrycker den
Gäldbundne genom ett i min tanka allt för
högt ocker är ej en välgörighetsanstalt , utan
rent af ett Strypsystem. Bättre är att om man
får lof att aäga, vara snål på Lån, eller noggrann
i valet af Låntagare.
Trenne månader till Respitmånader, synes
vara rättare än tvenne, i anseende till närvarande
penningförlägenhet.
Att som nu öfligt är, §:del ovilkorligen
akall afbetalas å LåneSummans Capital, vid
hvarje halft års förlopp, är icke heller enligt
med d# Hästås intresse. Lånet forceras således
ut, inom år. Månne ej £:del kunde vara
tillråckeligt. Den minsta lindring vore en välgärning
för månge Låntagare i närvarande
brydsamma conjuncturer och fordrar Riksens
Höglofl. Ständers ömaste behjertande»
348
Den 19 Juhl e, m.
Utskottens Förslag om serskildte afdelningar
af BancoDisconten, uti Götheborg och
ee af Rikets sodra Städer, gillar jag aldeles.
Jag skulle vilja tillägga det 3ldje stället Gefl*
till förmon för Rikets Norra Provincer; likväl
för alla med något mindre Creditiver än för
Hufvudstället, Stockholm.
I händelse af återremist, anhåller jag att
desse mine anmärkningar må dea lamma åtfölja
N;0
2.
Friherre Boije, Ludvig;
Den Financeplan, sora Stats- och Banco*
Utskotten föreslagit, lemnar viiserligen förhoppning
derom, att en lättnad skall äga rum
i den allmänna förlägenhet i Landsorteroe,
som är bevittnad, ej blott af Riksdagsmännen
derifrån, utan äfven af allmänna rösten. Förhoppningen
beror dock på den värkstållighet,
•om Planen får; och i denna verkställighet
kommer Discontadministrationen att taga en
ator del. Min öfvertygelse är , att den förändring,
som tiden gifvit åt allmänna behofvef,
bör också verka till förändring i sättet att administrera
hjelpemedlet; och jag tror alltså,
att i föreskrifterne för Discontutiåningen , en
sådan förändring nu bör vidtagas, sorn ger
Inrättningen mera rigtning till öfverensstämmelse
med jordbrukarens tillstånd-.
Den ig fulii c. m.'
3^7
Vid de *:ne sistförflutne Riksdagar gjordes,
inom Ridderskapet och Adeln, motioner
©ra en JordbruksDiscont; men de mötte svå^-  righeterj och man ansåg Jordbrukaren böra
itnöjas med , dels det tillfälle till Fastighetsoch
OdlingsLån, lorn lemnades, och del» med
tillträdet till Allmänna Disconten. FastighetsLånen
gåfvo icke Jordbrukaren annan lättnad,
än den, sorn var gemensam för Brukspatronen
och Fastighetsägaren i Städerne; och då dessa
Lin nu inskränkas till blott de summor, som
under tiden varda inbetaide, så blifva de också.
i sjelfva verket, föga att påräkna. OdlingsLånen
komma nu, efter Utskottens Betänkande,
att upphöra t hvilket jag icke, med kännedom
huru litet det verkat till Odlingar , kan
Ogilla. Inom FiftanceCommittéen var en anstalt
föreslagen till Lån på »pannemål-, men den
lärer icke kunna anses medlöra så tillförlitlig
säkerhet, att den kan antagas; och genom den
förändring, som Magajsinslnråttningen torde,
vid denna Riksdag, komma att undergå, lärer
liven den lättnad för Spannemålsafsättning,
som derifrån ofta ägt rum, komma att försvinna.
För Jordbrukaren återstår således intet annat
biträde, än Allmänna Disconten; och det
är då billigt, att denna tillgång icke får sådaoe
vilkor, som, genom deras stränghet, verka
till Jordbrukarens utestängande.
Mai* invänder att den redbare Jordbrukaren
bör icke röra sig med lanta penningar;
och bör alltså inga lån behöfva: och jag vofe
färdig att medgifva denns sats, om jag <|pdh
348
Den I () Julii e. m.
de mig, mera i anseende till jordbrukaren, än
i anseende till andre Näringsidkare, tilli;tit att
glömma allmänhetens behol af utväg och rådrum
till utarbetning utur den skuldsättning,
hvartill ett föregående, ända till ytterlighet,
drifvit CreditSystem, varit så lockande. En
sanning är, att Jordbrukaren , lika med andre
Näringsidkare, genom berörde System kommit
i skulder; och jag vet* då icke med hvad skäl
man skulle mera vägra honom, än alla andra,
möjligheten till utbetalning. Må man jemföra
med hans, de utvägar, som äro andre Näringsidkare
öppne. Brukspatronen lånar, för 3 procent,
på sitt namn, i JernContoretj och, för
lika ränta, på sitt jern , i Banken. Exporteuren
belånar sine metaller i Banken för lika
lag ränta, intill den stund de exporteras. Fabrikanten
lånsr, för procent i ManufacturDisconten,
serskilt på sin rudimaterie, och serskilt
på sin production? och dessutom äga alla
desse Näringsidkare lika rätt till Lån i Allmänna
Disconten. För dem är det vilkor, sorn
vid sista Riksdag påböds, att f-:del af DiscontLånet,
beräknad efter dess primitiva belopp,
skall hvarje halfår inbetalas, lätt att fullgöra,
emedan deras rörelse är af natur, att dertill
gifva utväg; men för jordbrukaren var detta
band alltför strängt, emedan skörden är icke
mera än en om året, och Spannemålens försäljning
går icke lätt i Landsorterne. Såsom
ett bevis derpå, att vilkorets stränghet verkat
täll mången Jordbrukares utestängande från
Disconten, kan man åberopa det förhållande,
sorn tonårs skulle svårligen kunna förklaras,
Den Ig Julli e. m.
nemligen, att ehuru, i alla Landsorter, förlä-:
genheten varit svårast inom JordbrukareClassen,
stodo dock, vid Riksdagens början, nära två
millioner, i Disconten obegagnade, och ett fortfarande
af denna stränghet, vore nu så mycket
mera orättvist, som, genom de öfrige Lånetillgångarnes
upphörande, Jordbrukares behof
att anlita Disconten, blifver större.
Genom Bankens Publicitet är nu mera bea
visadt, att Bankens och RiksgäldsContoirets
Sedelstock år 1809 utgjorde sammantagne 28
Millioner, samt att nu utelöpande Sedelstock
också utgör 28 Millioner; men af allmänna
PostTidningen för dfen 23;dje Januarii 1809,
styrkes, att coursen då var blott Femtiosex
Skillingar på Hamburg; då deremot den nu är
122 Sk. Denna skillnad i Cours bevisar, att
Sedelstocken, i förhållandet till Sdfvervärdet,
och den verkliga tillräckligheten, för det närvarande,
icke ens uppgår till hälften af hvad
den var 1809; och när man vidare tar i be~
tragtande, dels att, sedan Finlands afstående,
den ansenliga del af Sedelstocken, som finnes
i Finland, icke mera tillhör Sveriges RörelseCapital;
och dels, att det just var år 1809,80m
Creditsystemet feck sin skadligaste utvidgning;
• å blifver också, genom allt detta, bevisadt
att den öfverklagade penningebruten , och’det
deraf uppkommande lånebehoivet mäste vara
större nu, än förr.
Vid denna beskaffenhet, och då Discontutlåningens
ändamål är, att åtpeoningecircula
-
Ben Julite, »i.
tionen gifva et» mera lifvad verksamhet, arn*
ser jsg angelägit vara, dels, att på det Jåneanslaget
mätte bättre förslå för alla Lånesö~
kander, de stora lånen förminskas5 *medan'ändamålet
måste bittre uppfylla*, derigenom,* att
inånga Läntagare få små lin, in att ett mindre
antal får stora lån; och dels, att Jordbrukaren
som sällan behöfver stora lån, förunna*
den lättnad, som al hans belägenhet så högt*
ligen påkallas: och, pi grund af desse skäl,
föreslår jag alltså, att i de reglementariske fö-*
reskrifterne må göras följande förändringar och
tillägg;
no. Att det nu gällande maximum för
Discontlån, måtte nedsättas ifrån 6000 R.dr
Banco till 49ooo R:dr B*nco, med rättighet
till omsättning hvarje halfår, samt inbetalning
af en Femtedel af lånet, men icke beräknad!
efter primitiva belopp, utan efter dess belopp
den stund, då omsättningen sokea.
2;0. Att den Jordbrukare, hvar* skuld
i Disconten icke öfver*tiger 2000 R:dr Banco,
må få omsätta den med inbetalning, hvarje
halfår, af en tiondel af lånets belopp, sådant
det är, då omsättningen aökes.
3:0. Att för den Jordbrukare, hvars lån i Di~
sconten icke öfverstiger 1000 R:dr Banco, lå~
ningstiden må hädanefter blifva ett år, och
omsättningssumman en femtedel af lånets då
varande belopp; samt
Dm t q Julii ro.
4:0. Att, i anseende till lånesökande af
BondeStåndet, vederhäUighetsbevis äfven af
Kyrkoherden i Församlingen må erfordras; emedan
Presterskapets kännedom, i denne dels
oftast är säkrare än Domarens.
N:o 3*
Hörsimste Memorial!
Under den 11 sistiidne Junii har Högloft.
Ridderskapet och Adeln behagat till Riddarhu«Ut6kottets
Utlåtande remittera en af Friherre
Wrangel, Henning, väckt motion, att
introduction ä Riddarhuset hädanefter icke må
emellan Riksdagarne af RiddarhusDirectionen
meddelas, utan ankomma på det..beslut Ridderskapet
och Adeln under Riksdag in Plena
derom fattar, i hvilket afseende Friherre Wrangel
jemväl begärt, att Riddarhusordningens
lydelse i denna del måtte derefter lämpaat
och har RiddathusUtskottet i sammanhang härmed
äfven fått emottaga åtskilliga Ledamöters
berörde dag uti detta ämne afgifne yttranden.
Riddarhusutskott har, vid öfvervägande
af hvad sålunda blifvit föreslagit, ansett
sig först böra undersöka hvad de ifrån
äldste tider utkomne RiddarhusOrdningar
i denna del innehålla, och hvarvid
Utskottet inhemtat: att RiddarhusOrdningen
afår 1626, hvilken varit till kraft och verkan
gillande till år 1762, bjuder; att ien Ad
-
35*
Den 19 Julii e, m.
tade Jkulle tt fii* på Riddarhufet, hälft när molen
hö/los för att blifva inniatricuUrad; att Riddarhus*
Ordningen af 1762 icke innefattar någon föreskrift,
huru med introductioner skulle tillgå;
ttt sedan Konung Gustaf lil år 1778 åter upplifvade
1616 års Riddarhusordning, förenämde
stadgande å nyo varit förr gällande att anse
intill dess Ridderskapet och Adeln vid
1809 och 1810 årens Riksdag antog en ny
Riddarhusordning; att RiddarhusOrdningarne
af den 3! Mars och den 13 October 1810 icke
innehålla något atadgande, hvarigenom Introdudions
beviljande af RiddarhusDirectionen
emellan Rtksdagame är medgifvit; att, efter
hvad Matrikeln utvisar, Introduction ända till
På 1770-talet vanligen meddelades under påstående
Riksdag, ehuru det understundom inträffat
att sådan jemväl deremellan ägt rum,
men att, efter denna tid, Introductioner utan
afseende på Riksdag blifvit af RiddarhusDirectionen
beviljade, hvartill anledning icke
annorledes synes vara i Författningarne gifven
, än derigenom, att något bestämdt Förbud
deremot icke funnits; samt att Riddarhus**
Direction så väl uti den Instruction, som ehuru
påtänkt och föreslagen år i8co, för år
18 to den 25 April blef för densamma af Ridderskapet
och Adeln utfärdad, som ock uti
det förnyade Förslag dertill, som af RiddarhusUtskottet
vid 18 • 7 och 1818 årens Riksdag
uppgjordes, fått sig tillagd rättigheten, att Introduction
emellan Riksdagarne meddela. Och
sorn, vid ett så beskaffadt förhållande, frågan
huru
-
Den ii) Julii e, ml
huruvida Tntroduction må endast vid Riksdag eller
deremellan äga rum, synes vara beroende
af Ridderskapets och Adelns godtfinnande och
den föreskrift som, i öfverensstämmelse dermed,
kan blifva rörande detta ämne uti Riddar
hus Directionens Instruction införd , hälst
Ridderskapet och Adeln, och således äfven
RiddarhusDirectionen, i allt fall, i afseende
på förekommande frågor om Introduction , icke
äger någon annan ledning för sin åtgärd i denna
del, än hvad sorn är med Ståndets Privilegier
och Rikets Grundlagar instämmande, samt ett
uppskof med Introductions erhållande intill
dess Riksdag infaller icke kan innebära ett
förnärmande af den adlades eller den upphöjdes
på grund af en sådan nådebevisning
vunna anspråk på representationsrätt, enär densamma
ej kan komma i fråga att utöfvas förr,
åo vid allmänt Riksmöte och det jemlikt ordalydelsen
i Kongl. Förordningen den 8 Maji
t775 jemförd med Kongl- Brefvet den ii Februarii
igoo, måste antagas, att den adlade
eller upphöjde äger, att ifrån den stund hatt
fullgjort prsestaada och sig till Introductiott
hos RiddarhusDirsction anmält , tillgodonjuta
alla de fri- och rättigheter, som den förlänte
värdigheten i öfrigt åtfölja; alltså och då Ridderskapet
och Adeln, om Utskottet får döma
från de flere Ledamöters yttranden som i ämnet
talat, synes åstunda den förändring som
blifvit föreslagen, och Rid-larhusUtskottet jemväl
för sin del anser densamma icke medföra
Bil. till Ridd. o. Ad. Pr. VI. Baad. 23
3^4
*
Den" 19 Jalii e. in.
några olägenheter, utan fast mer befrämja en
nödig ordning och bereda ett tillfälle för Ridderakapet
och Adeln att sjelfve lära känna de
Ledamöter, sorn med dera införlifvas innan något
allmänt förtroende biifver å Ståndets vägnar
dem uppdragit: finner Utskottet, icke något
hinder för tillstyrkande af den förändring
Friherre Wrangel åsyftat, att nemligen Introduetion
hädanefter ej må meddelas af annan
än Ridderskapet och Adeln under pågtåendeRiksdag,
men icke deremellan; dock sorn den tid af 2:ne
år som genom ofvanberörde Författningar är vorden
föreskrifven den som adlad eller upphöjd
blifvit, att begära Introduction, synes, oagtadt
en nu föreslagen förändring, lämpelig att bibehålla
enär det ej bör alldeles ankomma på den
sölade eller upphöjde, att efter godtfinnande
fördröja fullgörandet af de vilkor som erfordras,
innan de förmoner hvilka den förundte
värdigheten åtfölja j få tiligoJonjutas; anser
Utskottet sig icke hafva skäl att tillstyrka nåändring
uti hvad Författningarne i denna del
innehålla. Hvilket dock allt till Höglofl. Ridderskspet
och Adelns vidare pröfning vördssint
öfverlemnas.
Stockholm elen 9 Julii 1823.
På RiddarhusUtskottets vägnar
Eric Sparre.
N. Snoilsky.
Sen l4 Julli e, m.
5 55
Nso 4.
Hcrsamste Memorial!
Sedan Högloft. Riddersk*pet och Adeln
vid sist,a Riksdag funnit för godt förordna, att
det af RiddarhusUtskottet uppgjorde Förslag
till en ny Instruction för RiddarhusDirectionen
jemte Riddarhusets Embets- och Tjenstemän,
samt till Reglemente för låns meddelande
från de under RiddarhusDirecfionens förvaltning
ställde Cassör, skulle tili RiddarhusDirectionen
öfverlemnas, för att provisoriskt
lända till efterrättelse intill näst derpå följande
Riksdag, då RiddarhusDirectionen borde
Utlåtande deröfver till Ridderskapet och Adeln
afgifva j och RiddarhusDirectionen af sådan
anledning, uti 12 §• af dess vid denna Riksdag aflemnade
RiksdagsBerättelse, under förmälan, att
vid anställd granskning af förslagen, Directionen
fuonitåtskiliigerättelserderuti nödige, tillkännagifva,
att en ny redaction både till Instruction
och LånReglemente blifvit af Directionen författade,
och, jemte cle af RiddarhusUtskottet
vid 1817 och 181S årens Riksdag först uppgjorde,
bifogade nämnde RiksdsgsBerättelse, tor
att underställas Ridderskapets Och Adelns vidare
pröfning; så har RiddarhusUtskottet på grund
af den generela remiss Utskottet fått emottaga
af samma Berättelse, bland annat jemväl
företagit sig granskning af berörd» Förlag, så
vidt det rörer Instructionen för RiddarhusDirectionen
och Riddarhusets Tjenstemän, men
deremot uppskjutit med en sådan åtgärds vid:
3-56
Den 19 Julii e. rfi.
tagande i afseende på LånReglementet,
dan Utskottet trott, derest en slik granskning
skulle niad fullständighet och nytta för framtiden
kunna åstadkommas, det vara lämpeligait
att låta anstå dermed intill dess sig visat
hvad förändring, i afseende på Hypotheksväsendet
och räntans beräknande på utlånte mede^
som Riksens nu församlade Ständer, finna
skäl vidtaga, hälst en ändring deruti naturligtvis
måste jemväl medföra rubbning i de
grunder hvarpå LånReglementet hittills h vi lat j
och har Utskottet, efter anställd noggranjemförelse
emellan den Reaaction sista Riksdag*-  Riddarhusutskott i förstnämnde del uppgjort
och den, som af RiddarhusDirectionen blifvit
föreslagen, samt efter öfvervägande af de skäl
RiddarhusDirectionen uti sitt Protocoll för de
gjorde ändringarne anfört, väl godkänt Directionens
Förslag i det hufvudsakligaste, men
tillika ansett detsamma på ett och anö3t ställe
erfordra någon ytterligare jemkning och
tillägg, hvadan Utskottet för mera redighet
skull låtit omskrifva Redactionea till berörde
Instruction, sådan Utskottet ansett den böra
blifva; och får Utskottet nu till Ridderskspets
och Adelns skärskådande härjemte öfverlemna
samma redaciion tillika med de förut så väl af
1817 års Riddarhusutskott som af PviddarhusDirectionen
uppgjorde Förslager, under förklarande,
det Utskottet så mycket mindre tvekat
att särskildt till Ridderskapet och Adeln
framkomma med sitt yttrande öfver Instructior.
en, skildt från LånReglementet, som den för
-
Den i o Julii c. m„
3>7
ra utgör ett för sig sjelft bestående helt, utan.
samband med nämnde Reglemente.
Då ett omständeligt upprä knande af de mindre
ändringar, i afseende på ordställningen, sora
Utskottet ansett sig böra i åtskilliga §. §. af
Directionens Redaction göra, endast skulle lada
till vidlyftighet utan redbar nytta, helst de
samma vid anställd jemförelse lätt upptäckas,
har Utskottet trott det göra tillfyllest, att i
förevarande Betänkande blott uppgifva de mera
väsenteliga rättelser, tillägg eller förkortningar
jemte skälen dertill, som vid författandet af
Utskottets Förslag pröfvats nödige; och skall
Utskottet vid denna korrta öfversigt följa den
nummerordning §. §, i Directionens Förslag innehafva,
2 §. Utskottet har ansett denna §' sora
innehöll stadgande, att de personer, hvilka
utsågos till RiddarhusDirecfeurer borde vara
sådane, som enligt §. Riksdagsordningen
=äro oförhindrade, att till Ledamöter i Utskott
väljas, böra på detta ställe uteslutas osh i
stället införas i RiddarhusOrdningeu, enär den-,
na föreskrift egenteligen bor iagttagas af Ridderskapet
och Adeln vid in Pleno anställande
val.
4. §• Då Utskoftet trott det vore mera
förenligt med vigten af den befattning, sora tillhör
Ridderskapet och Adelns Fullmägtige i
Banken eller RiksgäldsContoiret, eller en Revisor
af Statsverkets tillstånd och förvaltning.
353
Den 19 Julii c. m.
att han blifver utsedd directe af Ståndet in
Flena, och ej på sätt hittills skedt af RiddarhusDirectionen,
antingen ensam, elier med biträde
af redan kallade Revisorer} har Utskottet
flyttat till Riddarhusordningen ej allenast
det stadgande, sorn innefattar sjelfva föreskriften
om valet* utan ock dervid gjort det tillägg?
att särskiidte Suppleanter jemväl skola
af Ridderskspet och Adeln utses, på det sätt
och till det antal, som i Utskottets Förslag till
RiddavhusOrdningens 2:dra Afdelning närmare
kommer att uppgifvas; samt deremot i denna
§. töreskrifvit, alt först i den händelse, att
alla dessa Suppleanter inträdt ä deras befattningaroch
ledighet icke desiommdre skulle npp.
komma,Direetionensksll äga, sttgenom val med
slutna sedlar kalla den Ledamot som ytterligare
kan erfordras. Vidare har Utskottet ansett ett
stadgande vara i In&tructiönen behöfligt, som lemnar
den utsträckning åt Dirfectionens valrätt vid
förekommande fall, att Directionen är obehindrad
att derest icke särskiidte förbehåll ligga i vägen,
till allmänna befattningar å Ståndets vägwar,
välja sina egna Ledamöter, hvilket sär*
delea vid Taxeringsman.? vsl dervid sa sällan,
oagttsdt kallelse, någon af Ridderskapet och
Adelns Ledamöter utom Directionen sig infinner,
understundom kan komma i fråga att
tillämpas; och har i öfverensstämmelse härmed
lydelsen al 4 §. blifvit förändrad pä sätt Utskottets
Förslag närmare utvisar.
Dessutom har Utskottet på enahanda skäl
Den 19 Julii e. m,
3^9
Eom vid 2 §. blifvit r<nfördt uteslutit sista momentet
af 4 §. i Directionens Förslag.
6 §, Enär itsta §. af Utskottets Förslig
innehåller den allmänna föreskrift, att RiddarhusDirecsionen
skall ooggrannt iagttsga hvad
Rikets gällande Grundlagar och RiddarhusOrdningen
kunna Directionen i särskildta lall
föreskrifva, har Utskottet ansett denna §• P*
detta rum kunna utgå.
8 § I öfverensstämmelse med de grunder
Utskottet framställt, och det tillstyrkande
Utskottet i anledning deraf gjort uti dess den
9 i denne månad sfgifne Betänkande, öfver
Friherre H. Wrangel» motion angående Introduetioners
beviljande endast under påstående
Riksdag, har Utskottet förändrat lydelsen af
denna §. på sätt den nya Redactionen närmare
innehåller.
Emellan den 12 och 13 § §, af Directionens
Förslag har Utskottet infört en ny § som
har till föremål, att närmare bestämma RiddarhusSecreterarens
skyldighet i afseende på
ett skyndsamt befordrande till trycket af Rid»
deiäkapetsoch Adelns Proiocoller under Riksdag.
t3 §. Uti 9 §. af RiddarhusDirectionens
RiksdagsBerättelse har blifvit hemstäldt, att
äldste Sönerne af de sedan 18'" 9 adlade ätter,
matte enär de i öfrigt äro behörigen qvaiificerade
och äga erforderlig skicklighet, iå till
Tjenstemän vid Riddarhuset antagas : ock har,
36o
Den 1() Julii e. rn.
såsom skäl härföre, blifvit anfördt, att bemälts
Söner redan fått sig af Ridderskape? och Adeln
tillagdt rättigheten att söka Riddarhusstipendium
och FiiCadettpbtser på Carlberg; och
någon gällande orsak synteg icke förekomma,
hvarföre äldste 'Sonan af sådan ätt, enär han
i förenämde fall ansågeg lika med Adelsman,
skulle endast i fråga ona att anställas sora
Tjensteman vid Riddarhuset, såsom ofrälse
raan betraktas, hvarföre Directionen, enpgt
hvad den förmält, med berörde förändring en -  dast haft för af-igt att bereda öfverenstämraelse
i föreskrifter hvilka hvilade på gamma
grund. Och sorn RiddarhusUtskottet fullkomligen
delar RiddarhusDirectionens öfvertygelse
i detta fal!, får Utskottet tillstyrka bifall
å ofvannämd® Förslag samt att i anledning
deraf, ett sådant tillägg måtte vid denna §.
göras, som i Redactionen blifvit infördt.
Vidare har Utskottet vid slutet af förevarande
§. föreslagit ett annat tillägg, åsyftande,
att bestämma, huru förfaras skall, då
någon af Riddarhusets Tjenstemän visa en
fortfarande vårdslöshet eller försummelse i sina
skyldigheters fullgörande; ett sillägg, som
troligen ej skall komma ifråga att tillämpas,
men som likväl för fuiiständigherens skull icke
bör uti lnstructionen saknas.
14 §. Vid denna §. har Utskottet ansett
det tillägg böra göras, att Directionen skulle
äga att fastän alls Pansipnsrummen voro upptagne,
under visst förbehåll försäkra en till
«
Den 19 Julii e. m,
301
Pension berättigad Tjensteman vid Riddarhuset
som sådant vid afskedstagande! begär, eller
hans Enka och barn, om Pensions tillgodonjutande
framdeles då ledighet bland pens i onairerne
joträffa.
2 dra Art. 13 jf. Som RiddarhusUfskottet vid
granskning af Directionens Protocoller inhämtat,
att Directionen ansett säg föranlåten bestämma
en viss tid, inom hvilken del vid förelagt äfventyr
ålåge en Pensionair af de under RiddarhusDirectionens
förvaltning ställda fonder,
att sin Pension uttaga; och Utskottet funnit
skäl att med någon jemkning gilla hvad sålunda
provisoriskt varit föreskrifvit; bar Utskottet
trott stadgandet derom böra i denne
§ af Instructionen, der det hittills saknats, införas,
för att så medelst vinna den helgd, som
bör tillkomma ett bud , hvilket med Ridderskapeis
och Adelns bifall skall tjena till ovilkorlig
efterlefnad.
3'.dje Art. 1 jf. Vid denna §. har Utskottet
ansett tjenligt utsätta, att sysslornevid Riddarhuset
äro att anse såsom endast beroende af
Ridderskapets och Adelns förtroende, och att
följakteligen Riddarhusets Tjenstemän kunnat
i den ordning sorn i § närmare blifvit bestämd,
från sine befattningar af Ridderskapet
och Adeln skiljas, hvarom något stadgande uti
Jnstructionen hittills icke funnits.
4 §• Har blifvit sammanförd med dets
nästföregående 3, såsom afhandland^ enihan*.
Ben 19 Julli e, rn.
da ämne, och hvarigenom förstnämnde §• P&
detta rum utgått.
12 §. Denna §. har blifvit ur Utskottets
redaction utesluten, emedan den ansetts tjeniigare
kunna inflyta i RiddarhusOrdningen , i
sammanhang med der förekommande stadgauden
om RiddsrhusSecreterarens åligganden under
Riksdag.
28 §. Som ordalydelsen i denna §. sådan
sorn den i Directionens Förslag finnes upptagen,
synts Utskottet icke nog bestämdt innehålla
Fiscalens skyldigheter i de fall som der
voro i fråga, har Utskottet författst och i det
nya Förslaget infört en förändrad redaction af
samma §.
Sluteligea får Utskottet hemställa om icke,
derest Höglofl, Ridderskapet och Adeln skulle
behaga gilla den Instruction för RiddarhusDirectioneri
och Riddarhusets Tjenstemän som Ut*
skottet nu föreslagit, samma Instruction måtte
i likhet med hvad tillförene skett, varda ä
Riddarhusets bekostnad till trycket befordad
si att densamma för alla som det åstunda må
vara tiilgångelig. Hvilket dock allt till Högiofl.
Ridderskapet och Adelas vidare om pr ofvan
de vördsamt öfverlämnäs.
Stockholm den 16 Julii 1823.
På RiddarbusU!skötets vägnar
Erig Sparre.
N* Snoilsky.
Den 19 Julii e. m.
563
Instruction.
Hvarefter RiddarhusDirectionen
jemlikt Riddarhusordningen
har sig att rätta,
och hvaruti afven de vid
Riddarhuset anstälde E inbets-
och Tienstemäns skyl*
dighater äro utstakade.
1 Artikeln.
Om Riddarhus Directionenrfammanfclttning
och åligganden.
x 5.
Jemte ett noggrannt iakttagande
*f hvad Rikets gällande
Grundlagar och Riddarhusordningen
kunna i
aerskildte fall RiddarhusDiiectionen
ålägg*, har Directioneii
ej allenast att bevaka
Höglofl Ridderskapet och
Adelns rätt och fördelar titan
ock att verkställa Ridderskapet
och Adeina fattade
beslut.
Svarar mot r:sfa
hälften af * §=n.
* 2 §•
DirectiQnen åligger der- Svarar mot den
Dan ig Julii e. ni.
jemte, att vaka deröfver, att
Riddarhusets och öfriga Cassör®
samt dertill hörande TestamentsFonders
angelägenheter
förvaltas i enlighet med
Testaments - Författningarna
och UtlåningsReglemsntet,
samt att i allmänhet hvar
och en »f Riddarhusets Em*
bets- och Tjenstemän fullgör
sine åligganden enligt
denna Instruction.
8:de §. i Directionens
förslag*
S §•
RiddarhusDirectionen val*
jes vid slutet af hvarje Riks*
möteenligt Riddarhusordningen
. och består af sju Ledamöter,
'hvilk* uti sina befattningar
fortfara intill dess
nytt val blifvit verkställda
Af dessa Sju Ledamöter skall
den äldste efter Matrikeln
föra ordet och endast 6 åtnjuta
honorarium.
4 §-
H-afva alla de af Rid-*
derskapet ock Adeln valde
Suppleanter, såsom ständiga
Ledamöter i Directionen inträdtj
må de rum i Directio*
3.'dra hälften af
i §. i Directio-»
nens förslag.
3 §. i Directionene
förslag.
Den 19 Julii e. m.
nen, som än ytterligare kunna
blifva ledige , tillsättas
genom val, som af Directionen
med slutna Sedlar anställe*
5
§•
Genom val med slutna Svarar mot 4 §• i
sedlar återbesätter äfvenle- Direetiönens för-:
des Directionen, under iakt- slag.
tagande af RiksdsgsOrdningens
och RiddarhusOrdnin -  gens föreskrifter, de ledigheter,
som emellan Riksdagar
kunna yppa sig , sedan
de af Ridderskapet och Adeln
vilde Suppleanter inträdt,
ibland Ridderskapets
och Adelns Fullmägtige i
Riksens Höglofl. Ständers
Bank och RiksgäldsCootor,
äfvensom bland Revisorernes
af Ridderskapet och Adeln '
öfver berörde Riksens Ständers
Verks samt StatsVerkets
förvaltning och Räkenskaper.
Vidare har RiddarhusDirectionen
stt hvarje år välja
tvänne »f Ridderskapet
och Adeln till Revisorer uti
Rikets Ständers BancoDiscontVerk.
Vid alla dessa
val, då 2tne få lika många
566
Dea 19 Julite. /&,
röster anställer Directionen
genast dem emellan lottning.
Skulle den sålunda genom
lottning utsedde, befattningen
sig afsäga, anställes nytt val.
Vid alla andra tillfällen sker
omröstningen inom Directionen
öppet till Protocollet och
i händelse af paria vota, blif-’
ver den mening gällande,
uti hvilken dea efter Matrikeln
äldste närvarande Ledamoten
instämmer.
Skulle någon RiddarhusDirecteur,
vid de val som,
enligt hvad serskildt finnes
stadgadt, bora inför Riddar*
husDirectionen förrättas,undfå
de fleste rösterne. och dea
befattning hvartill han såluo^
da blifvit kallad är af den beskaffenhet,
att, den får med
Ledamotskap i Directionen
förenäs, då må samma Rid—
darhusDirecteur icke kunna
en slik befattning sig afsäga,
derest han ej kan styrka
laga förfall.
6 §.
Vid Diractionens sam- Svarar mot 5 §.
Den 19 Juli i e. m.
367
mankomster skola minst fem Directioncns för.
Ledamöter vara närvarande, slag,
Directeurerne kunna begagna
sig af 3: ne månaders
tj nstledighet årligen i den
ordning de anmälan derom
göra inför Directionen, dock.
ej flere än högst aina på en
gång. Anmäler Directeur
Jaga förfall, att återtaga sia
befattning efter nämnde
tids förlopp, eller skulle så
manga Directeurer af laga
förfall vara hindrade, att fern
icke kunna vara närvarande
vid sammankomsterne, inträde
då af Suppleanterne den
som närmast är i ordningen.
Skulle alla sådane hafva inträde,
fy lies den lediga platsen
genom val enligt föregående
§ Dsn inträdande
åtnjuter under den tid han
förrättar tjernsten den bortovarande»
honorarium,
Försummar bortrest Directeur
, utan anmäldt laga
förfall , 311 inställa sig till
tjenstgöring inom utsatt tid,
varder hans pists i Directionen
såsom ledig ansedd,
336
Den 19 Julin. e. m
7 §•
RiddarbusDirectionen besorjer
äfven Styrelsen och
Förvaltningen af Wadstena
Adeliga JungfruStifts Ärender,
enligt de för denna Inrättning
serskildt utfärdade
föreskrifter,samt efter hvad i
denna Instruction derom vidare
finnes stadgadt.
8 §.
Emellan Riksdsgarne äger
Directionen att emottaga
ansökningar om Introductions
vinnande ä Riddarhuset, dervid
Directionen åligger, att,
med iakttagande af föreskriften
i Kongl. Förordningen
den 8 Maji 1775 jemförd
med Kongl. Brefvet den 1 r
Februarii 1800, tillse, dels
huruvida Introductionen inora
tvänne år efter det den
sökande blifvit i Adeligt
Stånd försatt, eller i Friherrlig
eller Grefvelig värdighet
upphöjd, är vorden
hos Directionen begärd, dels
ock om alla erforderlige
handlingar såsom: Kongl.
Majtts
Svarar mot 7 § i
Directionens för*
slag.
Svarar mot 9 §. i
Directionens Förslag.
t)en tg fulii r. j»,
Maj:t's Nådiga Diplome i O*
riginal jemte afskrift deraf.
Vederbörliga qvitteocer öfver
erlagde Introductionsafgifter
till Kongl. Cancelliet
Och Riddarhuset, samt fullständig
genealogis, äfven*
sorn Vapenplåt, blifvit ansököingen
bifogade} och må
Directionefl, derest allt finnes
vara i behörig ordning,
meddela bevis att alla för
den sökte Introductionen
föreskrifne prestanda äro
vordne fullgjorde, samt sådant
i Tidningarne kungöra,
då en sådan person sedermera,
enligt nämnde Författningar,
äger tillgodonjuta
alla de förmoner, sorn med
den förlänte Värdigheten t
öfrigt äro förenade; skolan,
des Directionen sedermera
vid näst infallande Riksdag
hos Ridderskapet och Adela
skrifteligen anmäla de personer
hvilka sålunda äro behörige
att Introduction å Rid
dårhuset erhålla i den ordning
deras praestända blifvit
godkände.
Bil. till Ridd. o. Ad. Pr. VI Band, 34
Den 19 Julii e. m
9 §•
Directionen utser vid svarar mot io§.
hvarje års början inom sig i Directionens
tvenne Ledamöter, hvilka Förslag,
skola hatva inseende öfver
räkenskaperne och allt hvad
sorn hörer till KammererareContoiret,
6amt i följd deraf
ett halft år hvardera vårda
den ena af riyckiarne till
Pantkistan samt de i densamma,
enligt upprättade för-*
teckningar, förvarade Lånehandlingar,
hvadan han bör
under samma tid vid Documenternes
uttagande eller
inläggande alltid sjelf vara
tillstädes; en Ledamot, hvilken
med biträde af RiddarhusSecreterarcn
skall hälla
noggran tillsyn öfver RiddarhusArchivet,
och de genealogiska
Tabellernej en
Ledamot hvilken skall efterse
de till Riddarhusets
tomt hörande byggnader och
alla öfriga Riddarhusets economica,
samt slutligen tvenne
Ledamöter hvilka skola
hafva tillsyn öfver behandlingen
af alla vid Riddarhuset
uppkommande frågor
af Juridisk beskaffenhet.
Ben 19 julli e. m.
,371
JO §.
Sist en månad före den Svarar mot T1 §. i
tid då Lagtima Riksdag in- DirectionemFör- ,
faller och genast efter det slag.
kallelsen till Urtima Riksdag
blifvit i Hufvudstadens Kyrkor
uppläst, later Directionen
i Tidningarne kungöra
och erinra huru Fullmagterne
till den blifvande Riksdagen
böra, enligt RiddarhusOrdningen
inrättas, hvad
som bör iagttagas om inträde
å Riddarhuset skall
vinnas, samt i öfrigt besörja,
att i uppropslistan varder
antecknadt, allt hvad
som kan föranleda till hinder
för en ätt, att få utöfva
sin Representationsrätt, äfvensom
att serskilt® af RiddarhusCancelliet
upprättade
och i HoiRätterne med de
der befintelige anteckningar
jemförde sammandrag, öfver
de vid Riddarhuset samlade
underrättelser, som kunna
förhindra särskildte Leda möser
af Riddcrskapet och Adeln,
att intaga Säte och
Stämma, varda vid uppropslistan
bilagde.
^72' Den 19 Julii e, m.
XI §.
Directionen får ej förän- svarar mot 12 §.i
dra de enligt faststäld Stat pjirectionens Förför
Riddarhuset Embets- och 9lag,
Tjenstemän anslagne löner,
arfvoden och hushyror, ej
heller någon ny syssla med
eller utan lön inrätta, emedan
sådant af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns förordnande
ensamt beror.
12 §.
Vid början af hvarje Ny §.
Riksdag åligger det Directionen,
att till Ridderskapet
och Adeln inkomma med
Förslag huru tryckningen af
Ridderskapet och Adelns
Protocoller må lämpeligast
och med största skyndsamhet
kunna verkställas.
Directionen åligger dessutom
tillse, att RiddarhusSecreteraren
i afseende på
utlemnandet till tryckning i
fullständigt skick af Ridderskapets
och Adelns Protocolier
fullgör sina skyldigheter,
så att denna tryckning,
hvilken i RegeringsFormsn
Den 19 juli.i c, mi
T~ r—
073
ar föreskrifven, må blifr/a
verkstäld så fort ske kan och
senast inom ett år från
Riksdagens slut. Skulle den.
na tid öfverskridas vare Directionen
skyldig, att genast
förklara RiddarhusSecreteraresysslan
ledig, så vida han
ej kan förete laga förhinder,
hvilka, om än de af Directionen
godkännas, skola un.'
derställas Ridderskapets och
Adelns pröfning vid dess
nästa sammankomst.
*3 §•
Om RiddarhusSecretera* Svarar mot 13
resysslan mellan Riksdagar- § > Directionens
ne blifver ledig, äger Dire- Förslag,
ctionen derom genast i allmänna
Tidningarne kungöra
till sökandes underrättelse,
att inom 56 dagar efter ledigheten
med sine ansökningar
och bifogade betyg inkomma,
hvarefter Directionen,
genom omröstning till
Protocollet, utväljer den som
anses vara skickligast, samt
honom genom Constitutorial
i sysslan insätter, till näst infallande
Riksdag, då valet underställes
Ridderskapets och
Den 19 Jutiir m.
Adelns pröfning och gillande.
Den sorn till Secreterare,
antages, äger tillstånd att
äfven innehafva sådan publique
tjeost inom Stockholm,
som icke bland förtroende
sysslor räknas, eller
så upptager hans tid, att
Riddarhusets angelägenheter
deraf kunna lida, emot förbindelse,
att inom en månad
före den tid då Lagtima
Riksdag infaller, och inom
fjorton dagar efter kungörandet
af kallelsen till Urtima
Riksdag, inför RiddarhusDirectionen
visa, att han,
under hela den förestående
Riksdagen erhållit behörig
permission ifrån den pu~
blique tjenstbefattning haa
innehafver; uraktlåter han
denna permission söka, äge
Directionen att affordra honom
hans afskedsansökning
och derefter förklara sysslan
ledig.
De öfrige Riddarhuset»
så ordinarie sorn txtra ordinarie
Tjenstemän får DL
rectionen efter godtfinaan
-
Oen 19 Julii e, m
375
de antaga och de förre genom
Protocollsutdrag i sysslorné
stadfästa, hvarvid endast
iagttages, att så väl RiddarhusSecreteraren
sorn alla
öfrige ordinarie och extra
ordinarie Tjenstemän böra
vara af Adelig börd eller
ock äldste Sonen af en
sedan 1809 Adlad ätt och
kunna förete sådane Academiske
vittnesbörd, som fordras
till inträde i Rikets
HofRätter och Coliegier,
hvarjemte Riddarhus-Kammereraren
bör anskaffa antagelig
borgen för uppbörden.
Visar någon Riddarhusets
Tjensteman vårdslöshet
eller försummelse i sin tjenst,
varde han derföre af Directionen
varnad, skulle rättelse
derigenom ej vinnäs,
må den felagtige af Directionen
suspenderas från tjensten
på högst trenne månader
med förlust af motsvarande
lön; men derest detta
ej elier skulle hjelpa, äger
Directionen, att suspendera
den felagtige från tjenst och
lön till nästa Riksdag; ankommande
då på Ridderska pets
och Adelns pröfning, huru
-
5j6
n
Ren Kj Jutii e. m.
vida han må vidare i sysslan
varda bibehållen eller icke,
14 §.
Om någon af Riddarhusets Svarar moi 14
Tjenstemän, efter en tjen- §. i Di rect tonens
stetid af 20 å 30 Sr, under Förslag,
hvilka han på Verkets ordinarie
Stat varit oafbrutit;
uppförd, ifrån sysslan begär
afsked, eller genom döden
afgår, samt i senare händel-i
aen varit gift och efterlemnadt
Enka eller Barn uti
mindre tillräcklige vilkor,
och den afskedstagande eller
efterlefvande hos Direktionen
söker pension, äger
Directionen rättighet till
följd af Riddevskapets och
Adelns bealut den 23 Januari!
«7?9, att i likhet med
hvad för afskedstagande Embetsman
på Kronans stat bastås,
samt med afseende på
förekommande omständigheter,
sådana pensioner bevilja.
sorn till en tredjedel
eller hälften, svara mot det
belopp den afgåendes lön på
Riddarhusets stat utgjort},
dock likväl med iagttagana
b att ej större antal än
\
Ben Ig Julii e, nt.
två högst tre sådane Pensionairer,
må under en och
samma tid antagas, på det
Cassan härigenom ej måtte
ådragas alltför kännbara utgifter.
Skulle någon sökande
till Pension sig anmäla,
fastän alla Pensionsrummen
redan äro upptagne, och
finner Directionen densamma
vara till pension berättigad,
då må en sådan per.
son erhålla försäkran, att
varda vid inträffande ledighet
dertill förhulpen, derest
icke på den tiden annan
sökande skulle finnas, hvilken
i anseende till längre
tjenstetid eller större behof,
är framför den förre berättigad,
att en slik. förman
tillgodonjuta.
15 $•
Ej må någon Ledamot af Svarar mot 15 § i
RiddarhusDirectionen eller Directionens Pär*
någon af Riddarhusets Tjen- slag.
steman Lån af RiddarhusCassan
elier dertill hörande
Fonder erhålla, eller i egenskap
af Ombud eller Fulltnägtig
dervid biträda andra.
Den ig Julii e. m.
11, Artikeln,
Om Directionent Arbetsordning,
i §.
Directionen sammanträder
så ofta Ordföranden , i anledning
af förefallande göro-J
mål det bestämmer. Dessutom
bör efter Posternes ankomst
en eller tvänne Di recteurer
å Riddarhuset sig infinna,
hvarom Ledamöterne
sig emellan öfverenskomma,
för att i närvaro af Secreterarenoch
Kamereraren öppna
och till dem aflemna ankommande
Bref, att i Diarium
införas, besörja de mål
som fordra skyndsam åtgärd,
och influtne medel Kärner»-  rareo tillställa, för att i Banken
låta insätta.
= §•
Vid alla sammanträden
fores öfver de ämnen sorn i
Directionen förehafvas, Pro
tocoli, hvilket justeras vid
ästa sammanträde. Utgående
expeditioner kunna serskildt
justeras om skyndsam
-
Svarar mot i §.
DirectionensFör
slag.
Svanr mot 2 §
Den 19 juia e. m,
379
heten det fordrar. Dessa
Proocoller med Bilagor registreras
och inbindas för
hvarje år.
Vid utlåtandens afgifvande
så väl till Kongl. Maj:t
som Ridderskapet och Adeln,
äger den Ledamot , som ej
förenat sig med pluraliteteos
mening, att låta sitt serskildta
yttrande åtfölja om han
det åstundar , och nämnes
derom i sjelfva utlåtandet.
Diarium bör af RiddarhusSecreteraren
föras öfver
alla mål, som inkomma, samt
ankomstdagen och Actens
OrdningsNummer så väl i
Diarium som å Acten tecknas,
hvarefter målen af RiddarhusSecreteraren
i Directioaens
nästa sammankomst
ovilkorligen föredragas, för
att dervid erhålla den åtgärd
som vederbör.
Till alla räkningar och
böcker som skola forss äfven
som för Capitations-redogörelserne
samt Consistorierneg
uppgifter, meddelar Directio
-
58a
Den 19 Julii c. m.
ren de för ändamålet lämpeligaste
formulairer.
5 §.
Vid början af hvarje år
låter Directionen genom RiddarhusCanzliet
eller Contoret
upprätta Förteckningar in
dupplo, dels öfver de till
Genealogiskesamlingarne hörande
underrättelser, sorn
till följd af Kongl. Maj:ts
Nådiga förordnande den 31
Augusti 1762, Directionen
årligen har att införvänta
från Regementschef* ochCon*
eistorierne, dels öfver de Autoriteter
hvarifrån Capitatioosafgifter
och medel till
Directionen böra ingå, och
dels öfver de räntor sorn på
bestämda tider skola för utlånte
Capital inflyta^ kommandes
det ena exemplaret
af dessa Förteckningar , att
alltid qvarblifva på Directionens
Sessions-bord, så
att derå må kunna göras anteckningar
i den mohn Handlingar
och medel inkomma,
och det andra förvaras hos
Secreterare!! eller Kamereraten,
som hvar och cn för
Svarar mot 3 §,
Directionens För
slag.
Den ig Juiri e. mk
sin del inom årets slut, hos
Directionen anmäler hvad
härutinnan kan vara underlåtit,
på det Directionen må *
vara i tillfälle utfärda påminnelse
om fullgörandet.
4 §•
När större eller mindre Svarar mot 4 §.
reparationer å Riddarhuset
och dertill hörande byggnader
skola företagas, låter
Directionen genom erfarne
Byggmästare och Handtverkare
upprätta kostnadsförslag»
som vid Directionens sammanträde
granskas; men skulle
serdeles betydliga reparationer
å Riddarhuset vara
nödige, bör arbetet i Tidningarne
kungöras, och på
Auction vid utsatt tid utbjudas,
mot borgen för fullgörandet
af den, som stadnar
för minsta budet j varandes
Directionen skyldig
att undvika alla Extra utgifter,
som icke för Riddarhuset
äro oumgängelige och
ej eller ingå i kostnader vid
allmänna fröjdebetygelser i
Hufvudstaden, efter sorn Riddarhuset
är sedan dess upp
-
Den 19 fulii e, m.
förande ansett såsom Locus
Publicus, och på sådan grund
fritaget från utgifter af denna
egenskap. Likväl äger
Directionen »tt härvid göra
undantag vid de tillfällen ,
då till firande af märkvärdiga
händelser andre Publiquehus
och byggnader i Staden
eclaireras, med fästadt
noga afseende på all möjlig
besparing i kostnaden.
Hvarken RiddarhusSalen
eller något inom Riddarhuset
varande rum upplåtes hädanefter
till begagnande af
något sällskap eller någon
Comité eller till Concenters
uppförande, utom för Frimurare
Barnhuset, hvars Direction
erhållit Ridderskapets
orh Adelns tillåtelse, att årligen
å LångFredagen i RiddarhusSalen
låta uppföra
Concert, emot vilkor, att ersätta
allt hvad som derigenom
kan komma att skadas.
Likväl må det ankomma pä
Directionens pröfning, att
vid något serskildt tillfälle
göra undantag från detta
allmänna stadgande.
Den 19 Julii e, m.
383
5 §■
Då contante penningar Svarar mot 5 §.
till Directionen insändas, med
Reversal in dupplo och sedelförteckning
, bör å det
qvarblifvande reversalet ankomstdagen
jemte målets
Ordningsnummeranteknasi å
det andra , som återsändes,
teknas qvitto, underskrifvit
af eine Directeurer samt af
Kamereraren contrasigneradt.
En serskild bok bör finnas,
hvaruti en af Directeurerne
anteknar å ena sidan,
alla d* extra medel, som till
Directionen insändas, och
till Kamereraren aflemnas, för
att i Banken insättas , och
å den andra inskrifves BancoAttestens
datum och Nummer,
hvarefter Attesten till
Kamereraren återlamnas.
De medel som till Kamereraren
directe sfiämnas ,
dels iör upplupne räntor,
(hvilka eljest på sätt i 9 §•
uti LåneReglemeniet föreskrifves,
böra af Låntagarne
sjelfve insättas i Banken),
dels för andra afgifier, äger
Ihtn jg Julii r, mi
Kamererare!! att genast insätta
för den räkning Cassart
i Banken låter föra, samt
BancoAttesten inför Directionen
uppvisa.
Alla qvittencer på till
Cassör eller Fonder under
RiddarhusDirectionens förvaltning
ställde af enskilde
inbetaide medel, utfärdas och
undertecknas af Kamereraren
samt annoteras af Secreteraren,
som med sin underskrift
bestyrker samma annotation.
Skolande Secrete*
raren öfver sådane utgifne
qvittencer, hvilka böra vara
numererade föra serskild anteckning,
hvilken vid hvarje
Directiooens sammankomst
uppvisas för att i ofvan omr
förmälte Bok införas. Kommandes
till följd häraf, inga
andre af Kamereraren utgifne
qvittencer att för gällan-:
de anses.
6 §.
Så snart Kamereraren e- Svarar mot 6 §;
mottagit penningar och dem
i Banken insatt, antecknas
de
Den f g Julii c, m.
585
de i den räkning med VäxelBanken,
som af honom föres
efter meddeladt formulaire
på det sätt, att RiddarhusCassan
bibehåller sin serskildta
räkning under namn
af Riddarhusets räkning
N:o i.
Alla TestamentsFonder,
med undantag af den Vennerstjernska
, få en Bancoräkning
under namn af Riddarhusets
räkning N:o 2j
Capitationsräkningen under
namn af Riddarhusets räkning
N;o 3, hvarjemte serakildte
rakningar föras i Banken
för Adeliga Cadettskole
Fonden med dertill hörande
Vennerstjernska GåfvoFonden,
för Wadstena Adeliga
JungfruStiftsCissan med
derunder lydande Fonder,
samt gluteligen för Grefveliga
Schefferska StiftningeH.
Kamereraren förer likväl
för Riddarhusets räkning N:o
2 en med serskildta Columner
inrättad räkning för de
olika Fonderne, och de per
-
Jiil. till Ridd. o. Ad. Prut. VI Band- 25
586
Ben 19 Julii e,
söner med hvilka räkning
anses nödig.
Å alla utbetalningar som
skola ske, ehvad de grunda
sig å de fastställde Staterne,
eller godkände räkningar,
bör Kamereraren först uppsätta
anordning, som af Directionen
underskrifven bilägges,
jemte de qvitterade
räkningarne, till verification
vid HufvudBoken. Således
skola först alla räkningar
uppvisas för Directionen och
vara påskrifne af någon Directeur,
att arbetet^eller betingandet
är fullgjordt och
fullgodt; och sluteligen, i
händelse upphandlingar af
inventarier äro i fråga, och
lefvereringen af vederböran*
de bestyrkt, bör den tillkomne
persedlen uti Inventarium
uppföras. Sedan des;
sa anordningar blifvit utfärdade
, sker utbetalningarne
genom assignationer på Banken,
hvilka af Kamereraren
Upprättas och af minst a:ne
Directeurer undertecknas
samt contrasigneras af RiddarhusSecreteraren
och RiddarhusKamereraren.
Den 19 Julli e.mZ
58?
Dessa Assignationer numereras
och anteknas i en
dertill inrättad Cassa-Bok
samt af Kamereraren afföras
£ deas VexelBancoräkning
under den dag, de emot be?
hörigt qvitto uttagas.
Till förekommande af
allt för vidlyftig Assignering
på Banken, må det va-i
ra Directionen öppet, att till
Kamereraren, om så nödigt
pröfvas, assignera 2 å 300
R:dr till bestridande af min<
dre och dageligen förefallande
smärre anordnande utgifter.
Dessa medel redovisas
af Kamereraren vid
första Sessionen i hvarje
månad.
7 $•
Inkommande Redogörel- Svarar mot 7 §
ser öfverlemnas till Kamererarens
handläggning, efter
de föreskrifter, som Directio»
nen vid hvarje fall pröfvat
nödige, sedan de blifvit i
Directionen föredragne och
uti Protocollet antek-nade.
38ö
Den xg Julii e. m.
8 §•
Ansökning om Lån utur Svarar mot 8
någon af de under Directionens
vård ställde Cassör och
Fonder, ingifves till Secreteraren,
hvilken, sedan ansökningen
blifvit uti Diarium
antecknad, samt jemte
BilagOr öfverlemnad till K.amererarens
och Fiscalens åt«
gärder, har att sedan desse
Tjenstemäns utlåtanden inkommit
, alltsammans hos
Directionen vid dess nästa
sammankomst föredraga.
Dessa utlåtanden böra inom
8 dagar för hvardera af
ofvannämnde Tjenstemän vara
till Secreteraren aflemnade
och finner Directionen,
vid 6kedd föredragning, att
så väl behörig säkerhet, enligt
LåneReglementet är
stäld, som ock att det sökta
Lånet ej öfverstiger hvad på
Fanten utlånas får; samt att
tillgång för lånets utassignerande
då är eller snart kan
blifva, så skall det lån som
beviljas, i förra fallet, genast
anordnas och i det senare,
Den i g juiri e. m.
389
lemnäs Sökanden i mån af
Cassans tillgångar.
Enär tillgången medgifver,
att medel kunna mot
stadgad ränta utlsnas, från
de under Directionens inseende
slällde Cassör och Fon
der, bör Directionen vid an
svar iagttaga, att d< t sker i
den ordning och efter den
föreskrift som stadgadt är i
det utfärdade LåneReglementet;
ankommande på Ka
mererarens särskildta ansvar
om någon af de i samma
Reglemente påbudne uppgifter
saknas, och pä Fiscalens,
om den lagliga äteärd
uteblifver, honom tillhörer
att verkställa.
§• 9
Alla Skuldsedlar till Svarar mot 9 §.
hvarje Cissa eller TestametitsFond
skola numerera*
efter den ordning i hvilken
de blifvit beviljade och penningar
derå utgifna Äro
Cassorne i behof af sina
penningar, böra af de lån,
som anses lika säkra och
för hvilka räntorne blifvit
'Den 19 Julii c, m.
lika ordentligt inbetalte, det
äldsta efter nummer, till en
del, eller helt och hållet
först infordras, efter iagtta- ^
get! förbehåll om uppsägningstid,
10 §.
De yttranden och utlå- Svarar mot 10§,
tanden, hvilka af Tjenstemännen
inför Directionen afgifvas,
skola i Protocollet
intagas, om de äro munteliga,
eller åberopas 6åsom bifogade,
om de äro skriftlige,
11 §.
Directionen föranstaltarSvarar mot 11 §»
det RiddarhusCanzliet alla
Söcknedagar samt KammererareContoiret
2:ne å 3=ne
dagar i veckan, finnas öppna
och tillgänglige på viss
utsatt och anslagen tid, för
dem, hvilka der behöfva
söka upplysningar eller underrättelser,
eller ock inbetala
penningar eller eljest
med Riddarhuset hafva några
angelägenheter.
Den 19 Julii e. m.'
391
12 §.
Pensioner, Stipendier m:
tn. böra, enligt Föreskrifteröe,
utdelas af Directionen,
sora noga efterser, att ansökningarne
äro med nödige
betyg och allegaterförsedde.
Svarar mot 12 §»
13 §•
Directionen låter årligen
den 2 Maji, men om, då
Helgedag inträffar; näst derpå
följande Söcknedag öppna
Stiftsmatrikeln till lottning
och inskrifning enligt
särskildt derom utkomne Författningar,
och bör derest
sådant sker under påstående
Riksdag, LandtMarskalken
anmodas, att dervid vara
tillstädes
-
Svarar mot den
16 §. Directionens
Förslag.
14 §.
Sedan Kamereraren uti Svarar mot 13 §. i
Maji månad aflejnnat calcul Directionens Förför
den Pensionsutdelning slag.
som från StiftsCassan kommer
att äga rum i December
månad,bestämmer Directionen
antalet af Pcnsionairer
för löpande äret. Vid
Dan ig Julii e. m.
simma tillfälle afbmnar Kamereraren
uppgift pä alla de
Pensionärer, sorn då ännu ej
anmält sig till erhållande af
Pension för det förflutna året
då Directionen äger att
genom annonce i Tidningarne
förelägga de uteblitne,
att inom den i Maji det påföljande
året, sig anmäla, till
utbekommande af Pension
vid förlust af all vidare rättighet
dertill.
Vid början af December
månad hvarje år upprättar
Ka mereraren förteckning å
aliade Stiftaju ngfrur som äro
berättigade att för det löpande
året pension åtrjuta;
hvarefter gamma Förteckning
af Directionen gi anskas,
jemte de inkomne Prestbetyg
och beloppet af de pensioner,
som skola utbetalas, anordnas.
Vid Directionens första
sammanträde uti Januarii
månad det påföljande året
anmäler Kamereraren hvilka
Stiftsjungfrur då ännu icke
vederbörligen anmält sig till
Pensions utbekom.*,ande, och
Den 19 Julite, m.
393
Direcnonen förordnar i anledning
deraf burn vida och
till hvad del p-nningarne
böra uti Banken insattas,
för att ej annorledes än efter
Directionens förnyade
pröfning af Pensionärens
behörighet till Pensions undfående,
utassigneras.
Pensionairerne af de öfrige
under Riddarhu«Dnectionens
förvaltning ställde Fonder
skola inom 6 månader sfter
det årets utgång för hvilket
Pensionerne blifvit ansiagne,
desamma uttaga vid törelagdt
äfventyr , att i annat
fall varda af deras pension
för det löpande året förlustige,
och skulle en pensionair
under hela detta år icke
anmäla sig till pensionens
utbekommande, blifve då
densamma för ledig förklarad.
Skulle dock en Pensionat
af StiftsCassan eller
de öfrige Fonderne sedermera
hos RiddarhusDir®-  ctionen gifva sig tillkänna,
samt med trovärdige måns
betyg styrka, att hon genom
inträffade särskildta
Dtn 19 Julii e, m.
händalser hvilka ej kunnat
förutses eller afvärjas, varit
ur ståndsatt att pensionen
förr utbegära, och att hon
ännu fortfar att vara berättigad
till pension, då må
Riddarhus-Directionen äga,
att vid inträffad ledighet,
efter att till Protocollet haf-j
va anfört sine skäl} åter uppföra
en sådan person till
pensions åtnjutande, i hvilket
fall hon skall äga företräde
framför andre medsökande,
som pension tillföreJ
ne icke innehaft.
15 §•
Vid början af hvarje qvarJ Svarar mot 14
tåls sista månad anordnas så
väl för Riddarhuset som för
StiftsCassan, Directeurernes
Honorarier, Tjenstemännens
löner, Pensioner m. m.
16 §.
Directionen utser vid Svarar mot 15
början af Martii månad en §. i Directionens
af dess Ledamöter, som äger Förslag,
att revidera de vid denna
tid aflämnade Hufvudböcker,
samt huruvida
Den 19 Julii e. »ij
39-'
1:0. Dibitering och Creditering,
2'o. Verlficering enligt
Instruction,
3;0. Räntebetalnings
4:0. Inteckningsförnyelserne
äro rigtigt och behörigen
fullgjorde; hvarefter
Cassorne af honom och dem,
som hafva Cassanycklarne
jemte RiddarhusFiscalen in-,
venteras. Då Revisionen slutad
är,1 aflemnas skriftelig
berättelse öfver förhållandet,
jemte Förslag till de förbättringar
som kunna finnas
nödige, att antingen af Directionen
genast antagas, eller
i blifvande RiksdagsBerättelsen
för Ridderskapet
och Adeln anmälas. Efter
hvad Revisionens Berättel-i
se föranleder, sker Remiss
7 r
till vederbörandes Utlåtande,
och, sedan detsamma inkommit,
besluter Directionen
huruvida décharge må meddelas,
då den reviderande
Directeuren sådant i Hufvudböckerne
antecknat med
I9eit 19 Julii c. ni.
åberopande af nyssnämnde
Berättelse.
17 §•
De förändringar, tillägg
och förbättringar i denna InBtruction,
som under utöfvandet
skulle finnas nödige,
böra af Directionen i den
till Ridderskapet och Adeln
inlemnande RiksdagsBerättelsen
föreslås. För öfrigt
skall det vara Directionen,
som äger Ridderskapsts och
Adelns hela fortroende, tillåtit,
att vid möjeligcn sig
företeende särdeles tillfällen,
enär antingen uti Instructio
nen ingenting finnes föreskrifvet,
eller den icke lemnar
tydelig anvisning, efter
bästa öfvertygelse taga sitt
beslut, då likväl alla de
skäl, hvarå Directionen sitt
beslut grundat, böra omständeligen
uti Protocollet intagas.
Svarar mot 17
§. i Directionens
Förslag.
Den 19 Julii e, in.
$97
lil■ Artikeln.
Om Riddarhufets Tjenjlemän
Jamt
Om deras Jhyldigheter.
1 §.
Riddarhusets Tjenstemän Svarar mot 1 §
äro:
Riddarhus-Secreteraren,
RiddarhusKamereraren, gom
äfvenär Kamererare för Stiftsärenderne,
RiddarhusFiscalen,
som äfven är Ombudsman
för Stiftsärendeme. förste
Canzlisten och andre Canzlisten,
hvilka alla befattningar
endast äro beroende af
Ridderskapetsoch Adelnsförtroende,
så att dsssa tjenstemän
kunna från deras sysslor
tf Ståndet skiljas när
femsjettedelar af Ståndets vid
omröstning in Pleno närvarande
Ledamöter sådant nödigt
anse.
Riddarhus Secreterar en.
2 $■
RiddarhusSecreteraren å- Svarar mot 2 §
598
Den 19 Julii c. fhn
ligger; att vid Riksdagar
föra Protocollet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns
Plena, och är för sina Riksdagsgöromål
Ridderskapet
och Adeln allena ansvarig.
Honom 'tillkommer, att noga
upptaga hvad han hörer
under sammankomsterne talas
och beslutas, äfvensom
hvad i öfrigt förelöper, samt
att icke uti Protocollet införa
något, som han icke sedt,
hördt eller annorlunda än
han det fattadt: ställande
sig till efterrättelse hvad
Riddarhusordningen vidare
härom stadgar.
RiddarhusSecreteraren är
ej tillåtit, att för någon annan
än Landtmarskalken eller
de som i ämnet talat,
visa ett ojusteradt Protocoll;
åliggandes honom äfven att
före justeringen å Riddarhuset
för den Ledamot som det
åstundar uppläsa dess anförande;
och vare en Ledamot
obetagit att, vid sättet huru
dess tankar blifvit till Protocollet
fattade, meddela
RiddarhusSecreteraren sina
anmärkningar; denna sist—
Den 19 julli c. m:
399
nämde må dock ej derpå
göra något vidare afseende,
än som kan stå tillsammans
med hvad i i:sta Momentet
föreskrifves.
Vill någon Ledamot skrifteligeo
inlemna^ hvad han
munteligen anfört, kan det
honom ej förvägras; men
RiddarhusSecreteraren åligger
i sådant fall, att derest
olikhet emellan Protocollet,
och det inlemnade anförandet
skulle finnas, vid Protocollsjusteringen
anmäla förhållandet
, och anförandet
uppläsa,
3 §.
RiddarhusSecreteraren får
ej vägra någon Ledamot underrättelse
ur PleniProtocolleme
för de förflutne Riksdagarne
äfvensom ur justerade
Protocoller, inlemnade
Memorial, eller på bordet
lagde munteliga yttranden, ej
eller förneka någon Ledamot
att deraf taga afskrift.
Det samma gäller i afseende
pa alla Deputations
-
Svarar mot 3 och
4 §§. i Directionens
Förslag.
4oo
De/t 19 Julii r. rn.
eller Utskoftshandlingar, undantagande
Hemliga Utskott
tets och ConstitutionsUtskottets
samt alla förseglade
Handlingar, till hvilka tillträde
ej utan vederbörlig
tillåtelse lemnäs.
4 §•
Ej må Protocoller eller
dertill hörande Handlingar
åt andra än Riksens Ständers
Utskott utlemnas, med
mindre Ridderskapet och Adeln
dertill sitt samtycke
lemnat, och äfven i sådant
fall icke ut*n qvitto. Ett
ojusteradt Protocoll och
Handlingar dertill få aldeles
icke utlånas Då emellan
Riksdagar Rikets
Collegier eller Riksens Ständers
Verk, begära tillgång
till de uti RiddarhusArchivet
förvarade Handlingar och
Protocoller sorn ej äro förseglade
eller böra hemliga
hållas, må det vara RiddarhusSecreteraren
tillåtit, att de
begärte Handlingarne med
RiddarhusDirectionens tillstånd
emot qvitto utlemna.
5 §•
Svarar mot 5 § i
Directionens Förslag.
%>én Ig i ftin é; m-,
5 $•
Éméllan Riksdagarné är Svarar itoöt 6 §i
det RiddarhusSecreterarens
åliggande;, att föredraga Ärenderne
uti RiddarhusDirectiorien
samt de utgående
Éxpeditionerne uppsätta och
contrasignera. Honom tillkommer
äfven , att i egenskap
af Arcbivarius med biträde
af Förste Caozlistert
vårda ocb i ordning hålla
Ridderskapets och Adelns
Protöcoller och öfriga Handlingar-.
6 § -.
RiddarhusSecretÄraren äge
iansvaret och iöseendet enligt
upprättade och underskrifne
Inventarier öfver alla
Handlingarne och allt annat
af hvad namn det vara må*
sorn Ridderskapets och Adelns
Archi v tillhörer j han äg#
ock under en Dir#cteurs tillsyn
hufvudanavaret för sjelf.
Va Riddarhusets Vårdande
Samt att emellan Tjenstetnänneö
efter omständighe
Bil.
tili Ridd* <6. Ad. Pr. Vi Band, 26
Svarår ttiöt 7 §.
t
402
jDen 19 Julii e, nti
ferne tillsynen fördels; och
åligger det RiddarhusSecreteraren
fördenskull att ovilkorligen
bebo de honom i
Riddarhuset anslagne rum.
7 §•
RiddarhusSecreteraren är, Svarar mot 8 $. i
så länge icke alla Riddar- Directionens för*
husets Genealogier äro corn- slag,
pletterade, skyldig, att årligen
lemna 100 renskrifna
Geneslogiska Tabeller samt
i öfrigt söka befordra allt
som till Riddarhusets gagn
och bästa hörer,
8 f;
Riddarhus - Secreteraren Svarar mot 9 5. i
skall vid Directionens sam- Directionens Förmankomster
ovilkorligen ytt* alagra
sig öfver alla förekommande
ämnen, dock utan att
deltagi i besluten. Under
Directionens inseende är han
hufvudman för arbetet inom
Canzliet, ansvarar för göromålens
behöriga gång, tillser
i följd deraf, att Riddarhusets
CanzliBstjening förrättar
sine åligganden med
ordning och skicklighet,
Den 19 Julii e. m,
samt anmäler inför Directionen,
om någon icke fullgör
sin skyldighet. I sammanhang
härmed tillhör det Secreteraren,
att vid sysslors
tillsättande lemn* sitt utlåtande
öfver de sökandes behörighet
och skicklighet.
Efter slutad Riksdag inlemnar
han till Directionen
vid dess första sammanträde
den förteckning från RiddarhusUtskottet,
som till honom
bör afgifvas på alla
Ridderskapet* och Adelns
under Riksdagen tagne beslut,
hvilka fordra Directionens
åtgärd, samt företer
sedan vid första Sessionen i
hvarje månad recapitulations;
lista på alla oafgjorde mål,
med upplysningar om orsakeme,
sorn föranledt uppskogen.
I öfrigt ställe han sig till
noggran efterrättelse hvad i
ArbetsOrdningens 2:dra
stadgadt är så ock ansvarar
för Postbokens förande.
Ben 19 Julii e. m.
9 §■
RiddarhusSecreteraren I- Svarar mot 10 $.
ligger, att emottaga och
granska alla till Introductioner
hörande prestanda, så
ock jemföra Vapenplåten med
Sköldebrefvet, innan Introduetionsansökningen
hos Di*
rectionen anmäles.
ro $.
De anordningar som a£ Svarar mot 11
Directionen på Cassan utfärdas
contrasigneras af Riddare
husSecreteraren.
Riddarhus Kärner erar en,
11 §•
RiddarhusKamereraren å- Svarar mot 13 §.
ligger, att emottaga och behörigen
förvara alla till Cassorne
inflytande medel, samt
begagna det uti Riddarhuset
för honom bestämda arbetsrum,
så för aig sorn till förvarande
aF de dess tjenst tillhörande
Handlingar. Pantkistorne
böra insättas uti något
säkert hvalf å Riddar
-
Men 19 Juhl e. nu
huset, försedt med behörigt
dernstängsel.
I enlighet med Directionens
anordningar , besörjec •
han utgifterne, samt desamma
enligt fastställda formulairer
bokförer; så ock ansvarar
med ersättningsskyldighet
för alla de utgifter,
hvilka ej enligt föreskrift
äro verificerade.
1* §•
DS Contante medel till Svarar mot I4§.
Directionen insändas, ställe
sig Kamereraren till noga efterlefnad
hvad i Arbetsordningens
5 §. stadgadt är.
»3 §•
Riddarhus-Kamereraren Svarar mot 15
bestrider Revisionen af inkommande
Capitations och
andre Redogörelser, samt
ansvarar för alla Cassahandlingars
ordenteliga registrerande
, förvarande samt inbindning.
4o6
Den 19 Julii. e. m,
14 §.
Hufvudböckerne böra år- Svarar mot i6§.
ligen innan den sista Februarii
vara afslutade och inlemnade
till Directionen, att
revideras enligt ArbetsOrdningens
16 §
15 §.
Vid medlet af Januarii Svarar moti7§.
månad hvarje år skall Kamereraren
till Directionen
aflemna förteckning på de
Dibitorer, hvilka uteblifvitmed
den Räntebetalning,
som till nämnde tid bordt
inflyta.
I Maji månad aflemnar
Ktmereraren till Directionen
en förteckning på alla de
Skuldebref och Inteckningar,
hvilka det påföljande året
skola förnyas. Försummar
han denna uppgift, blifver
han ansvarig för häraf uppkommande
förluster.
16 §.
Vid inträffande Concur- Svarar mot 18 §.
ser bör Kamereraren sist en
Den 19 Julli e. m.
månad före Inställelsedagen,
vid vederbörlig Domstol med
Ed fästa rigtigheten af Cassans
fordran, samt deröfver
tillställa Directionen bevis.
17 §.
Sedan Kamereraren från Svarar mot 19$
Secreteraren fått sig remitterade
inkomne LåneActer,
upprättar han deröfver inom
åtta dagar efter emottagande!
fullständig och behörig
Rotulus samt calcul öfver
afkastningenj bifogandes
dervid skrifteligen de anmärkningar,
han anser kunna
äga rum, hvarefter LåneActen
aflemnas till Fiscalen.
j8 §.
Kamereraren vakar öf- Svarar mot 20 §
ver Adeliga JungfruStiftsMatrikelns
tillbörliga förande,
samt Ordenskorsens insändande
efter genom Giftermål
eller dödsfall afgångne
Stiftsjungfrur och åligger,
att inom slutet af April
månad hvarje år uppgifva
alla desse, samt hvilka der
-
iben 19 e-,
Ibland varit Pensionairer, och
Sedan i Maji månad en calcul
förj Pensionsreglsringca
för det löpande året, som
upptager ej allenast de än--  nu lefvande Pensionairer, titan
ock antalet af ledige
iPensionsrum, samt i hvad
mån, i förhållande till Stifts—
Castsans tillgångar, Pensions,",
summen kunna ekås.
r Sedan Direetionen bestämt
Pensionairernes antal
upprättar Kamareraren i bör-.
|an af December månad För»,
teckning på alla Stiftsjungfrur
som skola erhålla Pension,
hvarefter Pensioner!?®
på sätt 14 §. 2 Art. här
ofvan innehåller, anordnas,
pcb utbetalas.
19 §.
Upphandling af det be* Svarar mot 2:1 %,
stämda qvantum Ved, Ljus,
Och Skrifmaterialier,som för
Riddarhuset årligen erfordras,
sker efter anmälan hos Directionen
af Kamereraren,
när tillgången det raedgif■ver
och det för mÖjeligast§
b,åsta pris kan erhållas.
Dtri 19 Julii c. nu
20 §,
Öfver de medel som ut- Svarar mot 22 §,
lånss, förer Kamereraren en
särskild Bok, hvilken under
särskild Nummer innehåller
en korrt antekning af hvarje
Låntagares namn och adress,
pantens beskaffenhet, Fonden
till hvilken lånet hörer, tiden
då räntan skall erläggas,
samt dagen hvarförinnan In-,
tekningen bör förnyas.
21 §•
Öfver de Riddarhuset till- Svarar mot 23 §i
hörige persedlar bör af Kamereraren
upprättas och ha#
honom förvaras ett ordente*
ligt Inventarium, hvaruti alla
de förändringar med Directionens
vettskap införas,
*om sedermera tillkommit.
Hidda r hus Fifcalén*
22 §•
RiddarhusFiscalen åligger, Svarar mot 24, f»
att vara närvarande vid anteckningarna,
så väl vid
Riksdagens början, som un^
der loppet deraf, och der
-
4x0
Den 19 Julii e. m.
vid anmäla de hinder, sorn
enligt till RiddarhusDirectionen
inkomne underrättelser,
kunna betaga särskildte personer
af Ridderskapet och
Adeln deras Säte och Stämma,
på det ej Poletter må
utdelas till andre än sådane,
som enligt RiddarhusOrdningen
dertill äro berättigade.
23 §•
I alla frågor som härmed Svarar mot 25 §.
gemenskap äga, är RiddarhuaFiacalen
Actor och bör
han derföre vid RiddarhusUtskottets
sammanträden vara
närvarande. Honom åligger
derjemte tillse, att den
fastställde ordningen inom
Riddarhuset varder iagttagen,
äfvensom att öflige Ceremonier
följas, samt anteckna
och uppropa Deputationer,
som från Ridderskapet
och Adeln skola afgå.
§ «4.
Förbryter sig någon emot Svarar mot 36 §.
Ståndets ordningsstadga, har
FiscaleOj att bötexne honom
Dm 19 Julii e. m.
affordra och om de ej genast
erläggas, den felagtige
för Riddarhusutskott uppkalla
och der sitt påstående
göra.
25 §.
RiddarhusFiscalen är der- Svarar mot 27§.
jemte så val RiddarhusCassang,
som de öfrige under
RiddarhusDirectionens vård
stående CassorB Ombudsman,
hvarföre honom åligger
i-.
o. Granska de Låneansökningar
jamte Rotulus och
anmärkningar, sorn Kamcreraren
enligt 16 §. denna Art.
aflemnar, samt utlåta sig hu*
ruvida den erbjudne säkerheten
är sådan, att lånet
enligt Författningarne kan
bifallas, eller hvad dervid
kan vara att erinra; samt
inom åtta dagar efter deraf
erhållen del, den sålunda
beredde LåneActen jemte
skrifteligt utlåtande till Secreteraren
återlemna.
2iO. Sedan Kamereraren
till Directionen ingifvit förteckningar
på så vål In
-
Dtn 19 Julii «. m.
teckningi förnyelser som obetalte
Räntor, åligger det
Fiscalen att efter Lag och
Utlåaings-Reglementet med
dem förfara samt räkning öfver
utgifterne till Directianen
inlemna.
3:0. I alla Rättegångar
som röra Riddarhuset utförer
Fiscalen Directionens
lan och sedan Kamereraren
enligt 16 § i denna Artikel,
afgifvit bevis öfver beedi'-  gandet inför Domstol vid
inträffande Concurser, skall
Fiscalen, enligt UtlåningsReglementets
§. bevaka och
utföra Cassans talan, äfvensom
för Directionen tidigt
tillkännagifva i alla mål som
dess befattning tillhörer, hvad
*f honom blifvit tillgjordt,
hvad åtgärd derå följt och
hvad i öfrigt kan vara anmärkningsvärdt.
4:0. Öfver alla Remisser
och anförtrodde göromål
bör Fiscalen föra ordentligt
Diarium med anteckning hvad
som i hvarje sak tid efter
annan blifvit tillgjordt, och
huru den blifvit afslutad,
Ben 19 Jutii e. mi,
samt vid hvarje års slut till
RiddarhusDirectionen häröfver
med Berättelse inkomma,
26 §.
T
RiddarhusFiscalen åligg*r
att uti alla frågor af Juridisk
beskaffenhet förfara efter
Lag och de Testamentarie
ska förordnanden, som i serskildta
fall kunna vara gifna,
äfvensom att tillse, det enahanda
behandlingssätt i»gtages
då sådana frågor i Directionen
förekomma, hvadan
han äger, att derest något
häremot skulle förelöpa
sin mening i ämnet till Directionens
Protocoll afgifva.
Likaledes må han till rättelse
hos Directionen anmäla
om han förnimmer någon
olaglighet blifva af Riddarhusets
Tjenstemän begången;
och skall han i öfrigt vara
närvarande vid Directionens
öfverläggningar samt Cassornes
inventering samt deras
rätt och säkerhet yrka och
bevaka. Börandes Fiscalen
till alla Directionens handlingar
äga fri tillgång.
Svarar mot 28§
Ben ig Julii e, m,^
2 7 §•
Skulle under påstående
Riksdag, RiddarhusFiscalen
af laga förfall vara hindrad
att tjensten förrätta,bör han
det hos LandtMarskalken
anmäla.
Riddar IiusCancelliJIerne.
28 §.
De tvenne RiddarhusCanzlisterne
skola i allmänhet
förrätta hvad dem af
RiddarhusSecreteraren, antingen
på Ridderskapets och Adelna
eller RiddarhusDirectionens
vägnar anbefslles;
och samfällt biträda den RiddarhusDirecteur,
som häfver
de genealogiska Handlingarne
samt Archivet under dess
vård, och derjemte årligen
hvardera aflemna femtio renskrifna
Genealogiska Tabeller.
29 §.
Svarar mot 29 §.
Svarer mot 30 §.
Förste Canzlisten ilig- Svarar mot 31 §.
ger föra protocollet i Directionens
sammankomster. Un
-
Ben 19 julli e. m.
4i5
der påstående Riksdag är
han tillika Secreterare i Riddarhusutskott,
och besörjer
så väl Protocollet som
alla de Expeditioner, hvilka
ifrån detta Utskott utfärdas,
30 §•
Andra Canrlisten är Se- Svarar mot 32 §.
creterare vid Föredragningen
af Adeliga JungfruStifts ärenderne,
samt ansvarig lör
alla dithörande Handlingar.
Under Riksdagarne är han,
näst RiddarhusSecreteraren
närmaste Föreståndaren för
St&ndet9 Canzli, och skola
ej mindre de vid slike, än
Vid andre tillfällen antagne
Extra RiddarhusCanzlister,
under hans tillsyn förrätta
deras arbeten.
1817 års Riddar- RiddarlmsDirectiohusUtskotts
Pro- nens förslag till
ject till Instru- Instruction,
ettori,
hvarefter Riddarhushvarefter
RiddarhusDi- Direction , jemlikt 50
rection,jemlikt 50 §, i §. i RiddarhusOrdninRiddarhusOrdningen,
e- gen, har sig att rätta,
4i*>
Bon 19 Julii e, frii
imilan Rihdagarne har
sig att hädanefter rätts,
och hvaruti äfven de der
under anställde Embetsed!
Tjenstemäns göromål
och skyldigheter
äro utstakade; stadfästad
af Ridderskapet
och Adeln vid Riksdagen
i Stockholm den
1818.
1. Artikeln,
Om Directioiiens fanmanfättning
och åligganden,
1 §•
RiddarhusDirection,
hvilken ej allenast beVakar
Höglofl. Ridderskapets
och Adelns
lätt och enskildta fördelar,
utan äfven efter
föreskrift verkställer
Ridderskapets och Adelns
fattade Beslut,
väljes af Ridderskapet
och Adeln vid slutet
ftf hvarje Riksmöte, enligt
50 §. i Riddarhus
-
och hvaruti äfveö de
derstädes anställde Embets-
och Tjenstemäns
göromål och skyldigheter
äro utstakade.
1 Artikeln,
Om Directionenrfanman=»
fattning och åligganden<>
^ $■
RiddarhusDirection»
hvilken ej allenast bevakar
Högloflige Ridderskapets
och Adelns
rätt och enskildta fördelar,
utan äfven eftet
föreskrift verkställer
Ridderskapets och Adelns
fattade beslut,
Väljes vid slutet af
hvarje Riksmöte, enligt
50 § i RiddarhusOrdningen
af Ridderskapet
och
Den 19 fulii e. m. 4i7
Ordningen af den 13 och Adeln, samt ufgöOctober
1810 och be- res af sju Ledamöter,
står af sju Ledamöter, hvilka uti sina befatthvilka
uti sine befatt- ningar fortfara intill
ningar fortfara intill dess nytt val blifvit
nästa Riksdag, dä det verkstäUdt. Af desse
blifvande RiddarhusUt- sju Ledamöter skall den
Jkottet, enligt 4g i äldste efter Matrikeln
RiddarhusOrdnivgen, uh- föra ordet, och endast
der påflående Riksdag, ej sex åtnjuta honorarium»
allena/l öfvertager goromålen,
utan ock gran/kningen
af förra Styrelfens
åtgärder fedan jifl förJlutne
Riksdag.
a $. a §.
Till Ledamot i den- Till Ledamot i denna
Direction må icke na Direction må ej välväijas
någon af de Em- jas någon af de Embetsman,
hvilka enligt betsmän, hvilka efter
41 § i RiksdagsOrd- 41 §. i Riksdagsordningen
af den 10 Fe- ningen den 10 Februbruarii
1810, med de arii 1810, med de seiedermera
af Konun- dermera af Konung och
gen och Riksens Stän- Riksens Ständer antagder
antagne förändrin- ne förändringar, icke
gar, icke äro berättigade kunna till Ledamöter i
att i Utskott väljas, el- Utskott väljas, eller i
ler i val till Utskotts- val till UtskottsLedaLedamöter
deltaga. möter deltaga.
Bil. till Ridd, 0. Ad, Pr, VI. Bind. 27
4i8
Dm 19 Julii t, /«,
Den Div t emir, forn
enligt Matrikeln är den
äldfle, Jer er ordet.
3 §•
Äfvenledes väljes
af Ridderskapet och Adeln,
efter samma grunder,
vid hvarje Riksdag,
trenne Suppleanter,
hvilka i den ordning
de fleste rösterne
erhållit , inträda uti
Directionen, antingen
såsom ständige Ledamöter,
då något rum
deruti blifvit aldeles
ledigt, eller såsom vicarierande
i de fall
härefter stadgas; hafva
alla dessa Suppleanter
såsom ständiga Ledamöter
i Directionen inträdt,
må de rum i
Directionen , som än
ytterligarekunna blifva
ledige fyllas genom val,
som inom Directionen
med slutna sedlar anställes.
3 §.
Af Ridderskapet
och Adeln väljes, efter
samma grunder , vid
hvarje Riksdag trenne
Suppleanter, hvilka i
den ordning de fleste
rösterne erhållit, inträda
uti Directionen,
antingen såsom ständige
Ledamöter, då
något rum deruti blifvit
ledigt, eller såsom
vicarierande i de fall
härefter stadgas; hafva
alla dessa Suppleanter
såsom ständige
Ledamöter i Directionen
inträdt, må de rum
i Directionen, som än
ytterligare kunna blifva
ledige, tillsättas genom
val, som af Directionen
med slutna
sedlar anställes
-
Den i i Julli c, m.
4 §.
Genom val med
slutna sedlar, uppfyller
äfvenledes Directioaea
de ledigbeter
som emellan Riksdagar
kunna yppa sig, ibland
Ridderskapets och A-’
delns Fullmägtige i
Riksens Höglofl. Stan
ders Bank och RiksgäldsContor,
äfvenledes
bland Revisorerne
af Ridderskaped och
Adeln , öfver berörde
Riksens Ständers Verk
samt Statsverkets förvaltning
och Räkenskaper.
Detta fenare
val fker famfälldt med
de öfrige Revi tor erne, och
fedan deffe fin Revifiom
förrättning futat, Jkrider
Riddarhut - Dircctiotun,
[amfallt nied deni , till
val af Reviforer till näjl
inträffande Revifon, hvarvid
en tredjedel af de afgående
Revfforerne kunna
å nijo inväljas.
4 §•
Genom val med
slutna sedlar återbe~
sätter äfvenledes Dirw
ctionen de ledigheter,
som emellan Riksdagar
kunna yppa sig,
ibland Ridderskapets
och Adelns •Fullmägtige
i Riksens Höglofl.
Ständers Bank och RiksgäldsContor,
äfvensom
bland Revisorerne af
Ridderskapet och Adeln,
öfver berörde
Riksens Ständers Verks
samt StatsVerkets förvaltning
och Räkenskaper.
Vid hvarje slutad
Revision, företager Riddarhus
- Directionen ,
samfällt med de afgående
Revisorerne, val af
nya, för näst inträffande
Revision , hvarvid
en tredjedel af de förre
Revisorerne kunna
å nyo inväljas. Rid
-
• * Vid sana dss^rlfil; gci* ät-fc tiväijfi 'MX v
då 2:ne få lika mångå ja tvåans al Ridder^
420
Den ig Juli i e, m.
röstefi anställer Dlrectionen
genast dem emellan
lottning, och
om den sålunda genom
lottning utsedde, befattningen
sig alsäger,
anetälles nytt val. Vid
alla andra tillfällen sker
omröstningen inom Directionen
öppet till Protocollet,
och i händelse
af paria vota, blifver
den mening gällande
på hvilken den efter
Matrikeln äldste
närvarande Ledamoten
med sin röst faller.
Ej må Ledamot af
Riddarhus - Direction
derjemte kunna vara
Fullmägtig i Riksens
Ständers Bank eller i
deras RiksgäldsContor,
eller Revisor öfver
dessa Verks samt StatsVerkets
tillstånd, styrelse
och förvaltning,
utan att i och med detfamma
upphöra vara i
RiddarhusDir edion.
skåpet och Adeln till
Revisorer uti Rikets
Ständers Banco DiscontVerk.
Vid alla dessa val,
då 2=ne få lika många
röster, anställer Dire_
ctionen genast dem emellan
lottning. Skulle
den sålunda genom
lottning utsedde, befattningen
sig afsäga,
anställes nytt val. Vid
alla andra tillfällensker
omröstningen inomDirectionen
öppet till
Protocollet och i händelse
af paria vota,
blifver den mening
gällande, uti hvilken
den efter Matrikeln äld<«
ste närvarande Ledamoten
instämmer.
Ej må Ledamot af
Riddarhus - Directiot»
derjemte vara Fullmägtig
i Riksens Ständers
Bank, eller i deras
RiksgäldsContor, eller
Revisor öfver dessa
Verks samt StatsVer
-
Den 19 Julii c, m;
5 §.
Directeurerne kunna
begagna sig a^lne
månaders tjensteledighet
årligen, i den ord
ning de anmälan derom
göra inför Direction,
dock ej fler än högst
2:ne på en gång, erne
dan fem Directeurer
böra minst vara närvarande,
då beslutskall
fattas eller något val
anställas. Amäler Directeur
laga förfall att
vara längre än 3me
månader frånvarande,
inträde för denna tid
Suppleant i hans ställe
uti Directionen. Blifver
någon Dir ec teur öfver
denna tid frånvarande ,
utan att de/fförinnan haf
va anmält laga förfall,
anfes cleff plats vacant,
och erfåttes genom en af
Suppleanterne, eller om
alla deffe af Ridder [hopet
och Adeln valde Suppleanter
redan i Directionen
kets tillstånd, Styrelse
och Förvaltning.
5 §•
Vid Directions sammankomster
skola alltid
5 Ledamöter minst vaa
ra närvarande. Directeurerne
kunna begagna
sig af 3;ne månaders
tjenstledighet årligen,
i den ordning de anmälan
derom göra inför
Direction, dock ej
flere än högst 2;ne på
en gång. Anmäler
Directeur laga förfall,
att vara längre än 3*.ne
månader frånvarande,
inträde för denna tid
Suppleant uti hansstäU
le i Directionen. Skulle
åter så många Directeurer
af laga förfall
vara hindrade, att ej
fem kunna på en gång
vara närvarande, inträde
de i tour varande
Suppleanter tills de
frånvarande återkommit
och åtnjuta under
den tiden den dem
tillkommande andelen
^23 Den ig Julii e. m,
ingått, genom val af Di- af den bortovarandes
rectioinn enligt 4'.de §. honorarium.
Skulle åter så mångå
Directeurer af laga förfall
vara hindrada, att
Jammankomfler ne icke blifva
Julltalige till be fnts
fattande, inträde de i
tour varande Suppleanter
tills de frånvarande
återkommit.
6 §*
Skulle den högst
olycklige händelse af
Konungahusets utgång,
inträffa, hvarom 04 §•
af den är 1809 fastställde
och antagne
Regeringsform och 10
§. af deri i Si o fastställde
och antagne
Riksdagsordning handla,
ställe Directionen
sig till efterlefnad hvad
ofvanberörde Grundlagar
stadga , rörande
Riddar hus-Di rectionees
förhållande vid ett
s]jkt tillfälle.
6 §.
Skulle den högst
olyckliga händelse af
Konungahusets utgång,
inträffa, hvarom 94 §.
af den år 1809 fastställde
och antagne
RegeringsKorm , samt
10 §. af den r3to
fastställde och antagne
Riksdagsordning,
handla, ställe Directioneö
sig till efterleffrad
hvad ofvanberörde
GrunaLagar stadga ,
rörande RiddarhusDirectionens
förhållande
vid ett slikt tillfälle.
Den 19 Julli g, ftl
7 §.
RiddarhusDirectionco
öfvcrtager äfvenledes
enligt Ridderskapets
och Adelns beslut
år 1810, styrelsen och
förvaltningen af Wadstena
Adelig! JungfruStifts
Ärender, enligt
de för denna Inrättning
serskildt utfärdade föreskrifter,
samt hvad
framdeles uti denna
Instruction derom stadgas.
8 §.
Af de 7 Directeurerne
komma sex att åtnjuta
de vanlige Honorarierne,
Får den tid forn Suppleant
inträder i Directeurs
befattning , åtnjuter han
dejf Honorarium.
9 §•
Hvarje Directeur vakarhufvudsakligen
deröfver,
att Riddarhusets
och öfrige Cassors,samt
dertill hörande Testa
-
7 §.
RiddarhusDirectionen
öfvertager äfvenledes,
enligt Ridderskapets
och Adelns
beslut år 1810, styrelsen
och förvaltningen
af Wadstena Adeliga
JungfruStifts Ärender,
enligt de för denna
Inrättning serskildt utfärdade
föreskrifter
samt hvad framdeles
uti denna Instruction
derom stadgas.
8 §.
Hvarje Directeur vakar
hufvudsakeligen
deröfver, att Riddarhusets
och öfrige CassorB
samt dertill hö
-
Ben 19 Julii e. m.
mentsFonders angelägenheter
förvaltas i enlighet
med denna InStruction,
och det af
Kongl Maj t i Nåder
faflftälde UtlåningsReglementes
föreskrift,
samt att i allmänhet
hvar och en af Riddarhufets
betjening fullgör
sine åligganden enligt
denna Instruction.
Hvarje Directenr fall
yttra fig öfver alla de
nial , forn till öfverläggning
förekomma, fallit
anmäla allt hvad han finnér
böra Jälla Directionens
uppmärkfamhet i af—
feende å Stiftelfernas angelägenheter;
kans fkyldighet
är ock, att, då
Dir edion vid något till*
fälle flkulle lemm honom
ett ferjkildt uppdrag, detfamma
antaga och efter
häfla Vatt utföra.
rande TestsmentsFon
dersangelägenheter
förvaltas,
i enlighet med
denna Instruction och
Utlånings Reglementets
föreskrift, samt att i
allmänhet hvar ochen
af Riddarhusets Tjenstemän
och Betjening
fullgör sine åligganden
enligt denna Instruction.
10 §. 9 §•
Vid Introdudionersbe- Med iaktagande af
viljande iakttager Dire- Föreskriften i Kongl.
ctionen hvad Kongl. För- Förordningen af den 8
Den 19 Julii c, m.
425
ordningen af den 8 Maji
1775’ jemförd med Kongl.
Brefvet af den 1 1 Februarii
1 8 00, flad gar, få
att de perfoner forn till
Grefvelig, eller Friherrlig
värdighet blifva upphöjde
fanit med Adelfkap
benådade, böra inom wenne
år efter utnämnandet hafva
Jig till Introduction
anmält, vid får lufi af all
vidare rått dertill, fä
framt ej Kongl, Maj-J,
genom ferfkildt nådig
Refolution täckes den förfutne
tiden återfalla.
Då en slik Introduction
begäres, bör
in originali uppvisas
Konungens Nådiga Diplom,
och åligger Direction
noga tillse, att
icke allenast vederbör
liga qvittencer öfver de
i Författningarne påbudne
Introductionsafgifter,
utan ock Sköldebrefs
afskrift, vapenplåt,
samt fullständigt
upprättad Biografisk
Genealovie öfver alla
de till Ätten hörande
Maji 1775» jemförd
med Kongl. Brefvet af
den 1 1 Februarii 1800,
bör Directionen, vid
Iutroductions beviljande
tillse, att densamma
ej må bifallas för andra
, än sådaee personer
, hvilka inom
s:ne år efter det
de blifvit antingen i
Adelig, Friherrlig eller
Grefvelig värdighet
upphöjde, sig till Introduction
å Riddarhuset
anmält, och de
derföre erforderlige
prgestanda fullgjort, så
framt ej Kongl. Maj:t
genom serskildt Nådig
Resolution täckes försuten
tid återställa.
Då en slik Introduction
begäres, bör
in originali uppvisas
Konungens Nådiga Diplom
och åligger Direction
noga tillse, att
icke allenast vederbörliga
qvittencer öfver de
i Författningarne påbudne
Introductionsafgifter,
utan och Sköl
-
426
Ben ty Julii e. m.
personer, till Directionen
varda ingifne innan
Introductionslistan utfärdas.
Efter skedd Riksdagskallelse
och under
påstående Riksdag, må
det undantag härifrån
äga rum, att Introduction
kan beviljas så
snart de påbudne afgifter
genom behörige
qvittencer styrkas vara
erlagde, samt vederbörande
StatsSecreterares
bevis deröfver
företes, att namn och
vapen äro fastställde,
samt Diplomet under
renskrifning, dock bör
Introductioneos kungörande
i Tidningarne ej
ske förr, än alla ofvanskrifne
prestanda
äro fullgjorde.
debrefvet i afskrift, vai
penplåt, samt fullständigt
upprättad Biografisk
Genealogie öfver
alla de till Ätten hörande
personer, till Dii
rectionen varda ingifn*
innan Introductionslistan
utfärdas.
Efter skedd Riksdagskallelse
och under
påstående Riksdag, må
det undantag härifrån
äga rum, att Introduction
kan beviljas, så
snart de påbjudne avgifter
genom behörige
qvittencer styrkes vara
erlagde, samt vederbö'
rande StatsSecreterares
bevis, deröfver företes,
att namn och vapen
äro fastställde, samt
Diplomet under Renskrifning;
dock börIntroductions
kungörande
uti Tidningarne ej
ske förr, än alla ofvanskrifne
prestanda
äro fullgjorde.
Den 19 julii e. m,
42?
II §.
Af Directions Ledamöter
utses, genom
frivilligt val eller lottning,
inom Direction
2:ne, hvaraf den ene
skall hafva specielt
inseende och ansvar
öfver Räkenskaperne
och allt hvad som hörer
till KamererareContoiret
med der befintelige
äldre och sednare
Handlingar, allt
det Economiska, såock
de till Riddarhusets
tomt hörande byggnader,
äfven tillsyn|å HyresContracternes
uppfyllande;
hvarjemte han
förvarar den ena och
Kamereraren den andra
af Nycklarne till de
ined 2me Lås försedda
Jernbeslagne kistorne,
hvari Lånehandlingarne
efter derå ordentligen
upprättade Förteckningar
äro förvarade
, tillika med allt
annat, sora hörer till
säkerhet och rättelse
för Redogörelseverket
10 §.
Direction utser vid
hvarje års början inom
sig icke allenast tvenne
Ledamöter, hvilka
skola hafva inseende
öfver räkenskaperne
och allt hvad som hörer
till KamererareContoiret,
samt i följd
deraf ett halft år hvardera
vårda den en?. a£
Nycklarne till Pantkistan,
hvari Låflehandlingarne,
enligt
derå upprättade Förteckningar,
äro förvarade,
och under berörde
tid, så länge Nyckeln
jemte denna befattning
innehafves,
ansvara för vården af
alla handlingar, som i
ofvannämnde Kista äro
deponerade, samt derföre
vid Documenternas
uttagande eller inläggande
sjelf vara tillstädes,
utan ock en
Ledamot, hvilken med
biträde af RiddarhusSecreteraren
skall hålla
noggrann tillsyn öfver
4'j8
Den i g Julii e. m.
och dess serskildta Fonder
Den andre Directiong
Ledamoten åligger,
att med biträde
af RiddarhusSecreteraren
och Canzlisterne
hålla noggran tillsyn
öfver RiddarhusArchivet
samt de Genealogiske
Tabellerne: hvaruti,
uppå dess ansvar,
genast bör införas alla
deunderrättelser,så fort
de ankomma, hvilka,
enligt utfärdadt påbud
från vissa Auctoritéter
äro att årligen införvänta,
* så ock hvad
genom allmänna Tidningar
i sådan väg
kungöres.
12 §.
Sedan Riksdagskallelsen
blifvit i Hufvudstadens
Kyrkor kungjord,
låter Direction i Tid
ningarne efter vanligheten
kungöra och erinra
huru Fullmagterne
till den blifvande
Riksdagen böra, enligt
i RiddarhusOrd*
RiddarhusArchivet, och
d© Genealogiske Tabellerne,
äfvensom en
Ledamot, hvilken skall
efterse de till Riddarhusets
tomt hörande
byggnader och alla
öfriga Riddarhusets Economica,
samt sluteligen
tvenne Ledamöter
hvilkas åtgärder al la
vid Riddarhuset uppkommande
frågor af
Juridisk beskaffenhet
tillhörer.
xi §.
Sist tn månad före
den tid då Lagtima
Riksdag infaller och
genast efter det kallelsen
till Urtima Riksdag
blifvit i Hufvudstadens
Kyrkor uppläst
låter Direction i
Tidningarne kungöra
och erinra huru Full
-
Den 19 Julii c. ni.
42g
ningen inrätteg, samt
hvad eljest bör iakttagas,
om inträdande å
Riddarhuset skall vinnas,
samt i öfrigt besörja
att i den uppropslista
som upprättas,
varder antecknadt allt
hvad som kan föranleda
till hinder för en
ätt, att få utöfva sin Representationsrätt,
äfvensom
serskildt sammandrag
upprättadt och
bi lagdt öfver de vid
Riddarhuset samlade
underrättelser, som
kunna förhindra serskildta
personer att
intaga Säte och Stämma,
13 §•
magterne till den blifvande
Riksdagen böra,
enligt 17 §. i Riddarhusordningen
inrättas,
hvad som bör iakttagas
om inträde å Rid
dårhuset skall vinnas,
samt i öfrigt besörja,
att i den uppropslista
som upprättas, varder
antecknadt allt hvad
som kan föranleda till
hinder för en Ätt, att
få utöfva sin Representationsrätt,
äfvensom
att serskildte a£
Riddarhus - Cancelliet
upprättade, och i HofRätterne
med de der
befintlige anteckningar
collationerade sammandrag,
öfver de vid
Riddarhuset samlade
underrättelser, som kunna
förhindra serskild,
te Ledamöter af Ridderskapet
och Adeln, att
intaga Säte och Stämma,
varda vid uppropslistan
bilagde.
12 §.
Dit idion får ej i någor Direction far ej för
-
45o
Dell 1C) Juline. M,
matto mellan Riksdagarne
förhöja eller förbättra de
enligt fastställd Stat
för Riddarhusets Embets-
och Tjenstemän
anslagne löner, arfvoden
och hushyror, ej
eller någon ny syssla
med eller utan lön tillöka,
emcdanfsådant af
Höglofl. Ridderskapets
och Adelns eget förordnande
beror.
14
Om RiddarhusSecreterareSysslan
emellan
Riksdagarne blifver
ledig, må Direction
derom i allmänna Tidningarne
kungöra till
Sökandes underrättelfe,
och sedan ibland dem
genom omröstning till
Protocollet utvälja den,
Direction anser vara
skickligast, samt honom
genom Constitutorial
i sysslan insätta
tiil näslinfallande Riksdag,
då valet underställes
Ridderskapets
och Adelns gillande,
ändra de enligt fastatäld
Stat för Riddarhusets
Embets- och
Tjenstemän anslagna
löner, arfvoden och
hushyror, ej eller någon
ny Syssla med eller
utan lön tillika, emedan
sådant af Höglofl.
Ridderskapet och Adelns
förordnande ensamt
beror.
13 §•
Om RiddarhusSecreterareSysslan
emel"
lan Riksdagarne blifver
ledig, äger Direction
derom genast i allmän.'
na Tidningarne kun.;
göra till sökandes underrättelse
, att inom
56 dagar efter ledigheten
med sine ansökningar
och bifogade
betyg inkomma, hvarefter
Direction , genom
omröstning till Protocollet,
utväljer den,
som anses vara skickligast,
samt honom genom
Constitutorial i
Den 19 Juli i e. m.
431
Den som till Secreterare
antages, må äga
tillstånd äfven innehafva
sådan publik
tjenst inom Stockholm,
som icke bland förtro,
ende sysslor räknas, emot
förbindelse, att
vid hvarje Riksdags början
inför RiddarhusDirection
visa, att han
erhållit behörig Permission
för hela den
förestående Riksdagen,
ifrån dea Publica tjenstebefattning
han innehafver;
uragtlåter han
det, åge Direction att
affordra honom dess
afskedgansökning och
derefter förklara sysslan
ledig, samt i öfrigt
förfara efter ofvan anförde
föreskrift.
De öfrige Riddarhusets
Tjenstemän äger
Direction att efter godtfinnande
antaga och
genom Fullmagt eller
ProtocollsUtdrag i sysslorna
stadfästa, hvarvid
endast iagttages, att så
väl RiddarhusSecrete
-
sysslan insätter, til|
näst infallande Riksdag,
då valet underställes
Ridderskapets och Adelns
pröfning och
gillande. Den som till
Secreterare antages.äger
tillstånd innehafva sådan
publik tjenst inom
Stockholm , som icke
bland förtroende sysslor
räknas, emot förbindelse
, att inom en
månad före den tid 3
då Lagtima Riksdag
infaller, och inom 14
dagar efter kungörandet
af kallelsen till
Urtima Riksdag inför
RiddarhusDirection visa,
att han, under hela
den förestående Riksdagen,
erhållit behörig
permission ifrån den
Publika Tjenstebefattning
han innehafver;
uraktlåter han denna
permission söka, äge
Direction att affordra
honom hans afskedsansökning,
och derefter
förklara sysslan ledig.
De öfrige Riddar
-
Den 19 Julii e. m.
raren som alla öfrige
Ordinarie och Extraordinarie
Tjenstemän
böra vara af Adelig
börd, samt att RiddarhusKamereraren
bör
prestera antagelig borgen
för uppbörden >
hvarjemte de böra förete
sådana Academiske
vittnesbörd som fordras
till inträde i Rikets
HofRätter och Collegier.
husets så Ordinarie som
Extra Ordinarie Tjenstemän
får Direction
efter godtfinnande antaga
Och de förre genom
Fullmakt eller
Protocollsötdrag i sysa*
lorné stadfästa, hvarvid
endast iakttages ,
att så väl RiddarhusSecreteraren
som alla
öfrige Ordinarie och
Extra Ordinarie Tjenstemän,
böra vara af
Adelig börd, och kunna
förete sådane Academiska
vittnesbörd
som fordras till inträde
i Rikets HofRätter och
Collegier , hvarjemte
Riddarhus Kamereraren
bör prestera antagelig
borgen för uppbörden.
15 §.
Om någon af Tjänstemännen
inom Riddarhuset,
efter en tjen
fletid eif 20 d 30 år
ifrån sysslan begär afsked
eller med döden
afgår, och i händelse
14 §.
Om någon af de
inom Riddarhuset på
Ordinarie Stat uppförda
Tjenstemän, efter en
sammanräknad tjenstetid
af 20 å 30 år, ifrån
sysslan begär afsked*
eller
Den iO Judi c. m,
han varit gift, efterlämnar
Enka eller Earu
uti mindre tillräckelige
vilkor, samt den afskedstagande
eller efterlefvande
hos Directionen
söker någon
Sriig Pension , äger
Directionen rättighet,
till följe af Rodderska:
pets och Adelns beslut
af den 23 Januarii 1 779
att i likhet med hvad
för afskedstagande Embetsman
på Kronans
Stat bestås, samt med
afseende på förekommande
omständigheter,
sådane pensioner bevilja
som till en tredjedel
eller hälften svara
mot det belopp den
afgåendes lön på Riddarhusets
Stat utgjort»
dock likväl med iakttagande
af, att ej större
antal än två sådane
pensionärer måga, under
en och samma tid?
antagas, på det Cassan
härigenom ej måtte fi
-
dler med döden afgår,
samt i sednare händelsen
varit gift och ef•terlemnat
Enka eller
Barn uti mindre till—
råckelige vilkor, och
den afskedstagande eller
efterlefvande hog
Directionen söker pension,
äger Directionen
rättighet till följe af
Ridderskapets och Adeins
beslut af den 23
Januarii 1779, att i
likhet med hvad för
afskedstagande Embetsman
på Kronans Stat
bestås, samt med afseende
på förekommande
omständigheter, sådane
pensioner bevilja,
som till en tredjedel
eller hälften, svara mot
det belopp den afgåendes
Lön på Riddarhusets
Stat 'utgjorts
dock likväl, med iakt*
tagande af, att ej »torre
antal än två högst
tre sådane Pensionairer,
måga under en
Bil. till Ridd, 0. Ad, Pr. VI. Band. 28
*34
Den 19 Julite, ni.
dragas allt för känbar*
utgifter.
och samma tid antagas,
på det Cassan häiigenom
ej måtte ådraga*
alltför känbara utgifter.
16 §.
Ej må någon Ledamot
af RiddarhusDirection
eller någon
af Riddarhusets Tjenstemän
och Betjening
Lån af RiddarhusCassan
eller dertill hörande
fonder erhålla, ellef
i egenjkctp af Ombud ellef
Fullmägtig dervid biträda
andra ; ej eller a Låntagares.
vägnar penningar
emottaga och qvittera.
Vern dock obetagit att
meddela underfättelfer om
de vilkor forn för Låni
erhållande enligt Utlånings
Reglementet fordrac«
15 §•
Ej må någon Ledamot
af RiddarhusDirection
eller någon
af Riddarhusets Tjenstemän
och Betjening,
Lin af RiddarhusCassan
eller dertill hörande
Fonder erhålla.
Den 19 Jolii e. ni.
m
II. Artikeln.
Directions ArbetsOrdtung.
1 §.
Direction samman*
träder, så ofta Ordföranden,
i anledning af
förefallande göromål,
det bestämmer. Dessutom
bör en eller
tvenne gånger i veckan
efter posternas ankomst,
åtminstone en eller
tvenne Directeurer sig
infinna, hvarom Ledamöterne
sig emellan
öfverenskomma, för att
i närvaro af Secreteraten
och Kamereraren
öppna ankommande
Bref, inkomne mål som
fordra skyndsam åtgärd
till utlåtande utställa,
samt till Kamereraren
aflemna för att
i Banken låta insätta
de medel som insändas.
II. Artikeln.
Directions Arbets- Ordning.
1 §.
Direction sammanträder
så ofta Ordföranden,
i anledning af
förefallande göromål ,
det bestämmer. Dessutom
bör en eller tvenne
gånger i veckan
efter Posternas ankomst
åtminstone en eller
tvenne Directeurer, sig
infinna, hvarom Ledamöterne
6ig emellan
öfverenskomma, för att
i närvaro af Secreteraren
och Kamereraren
öppna och till dera
aflämna ankommande
Bref, att i Diarium införas
, besörja de mål
sorn fordra skyndsam
åtgärd , och influtne
medel Kamereraren tillställa,
för att i Banken
låta insätta
-
436
Den 19 Julli e, //ti
2 §•
Vid alla sammanträden
föres ordentligt
JProtocoll öfver de ämnen
som i Directionen
förehafvas. Protocollet
justeras vid nästa sammanträde.
Utgående
Expeditioner böra vara i
enlighet med Protocollet
och kunna serskildt justeras
om skyndsamheten
det fordrar. Dessa
Protocoller registreras
och inbindas sedan för
året.
Vid utlåtandens afgifvande
, så väl till
Kongl. Maj.t som Ridderskapet
och Adeln,
. äger den eller de Ledamöter,
som ej förenat
sig med pluralitetens
mening, att låta sin
serskildta tanka åtfölja,
om han det åstundar,
och nämnes derom
i sjelfva utlåtandet,
Ett serskildt Diarium
eller Dagbok bör
finnas öfver alla mål
2 §.
Vid alla sammanträden
föres, öfver de
ämnen som i Directionen
förehafvas, Protocoll,
hvilket justeras
vid nästa sammanträde.
Utgående Expeditioner
kunna serskildt
justeras om skyndsamheten
det fordrar. Dessa
Protocoller med bilagor
registreras och
inbindas för hvarje år.
Vid Utlåtandens afgifvande,
så väl till
Kongl. Maj:t som Ridderskapet
och Adeln,
äger den Ledamot, som
ej förenat sig med pluralitetens
mening, att
låta sitt serskilda yttrande
åtfölja.
Diarium bör af RiddarhusSecreteraren
föras
öfver alla mål som
inkomma, samt ankomstdagen
och Actens
OrdningsNummer så
väl i Diarium som å
Acten tecknas, hvar
-
Dm 19 julli e. m.
sorn inkomma och till
Expedition befordras,
6amt af RiddarhusSecreteraren
deruti införas,
sedan ankomstdagen
samt Acteos OrdningsNummer
blifvit
ä den samma åtecknade.
Sedan målen äro af
Riddarhus-Secre ters ren
emottagne att i Diarium
införas, bör han
dem i nästa sammankomst
ovilkorligen fö
redraga, då de efter
sin serskildta beskaffenhet
remitteras till
vederbörandes åtgärd,
för att afgifva dess
utlåtande till framdeles
föredragande, ifall
sådant icke genast kunnat
verkställas enligt
1 §. 3 Mom.
efter målsn af Riddar *
husStcreteraren i Directionens
nästa sammankomst
ovilkorligen
föredragas, för att dervid
erhålla den åtgärd
som vederbör.
Till alla Räkningar
och Böcker som skola
föras , åfvensom för
Capitations - redogörelseme
samt Consistoriernesoch
RegementsChefernes
uppgifter,
meddelar Directionen
de för ändamålet lärnpeligaste
formulairer.
Till alla Räkningar
och böcker som skola
föras, äfvensom för
Capitations - redogörelserne
samt Consistoriernes,
Regementernes och
Doin6tolarn*s uppgifter
438
Din i*-} Julti «. ta.
meddelar Directionen
de för ändamålet lämpeligaste
forraulairer.
3 $•
Vid början afhvarje
år, later Directionen
genom vederbörande
RiddaihusCancellie eller
Contor upprätta
förteckningar in dupplOj
dels öfver de till
Genealogiska samlingarne
hörande underrättelser,
som till följe
af Kongl. Majtts Nådiga
förordnande den
31 Augusti '762, Directionen
årligen har
att införvänta , från
Herrar Landshöfdingar,
Regementschef* och
Consistorier, dels öfver
de Auctoriteter, hvari,
från Capitationsafgifter
och medel till Direction
böra ingå , och
dels öfver de räntor
som på bestämda tider
skola för utlånte Capital
inflyta ; kommandes
det ena Exemplaret a^
dessa Förteckningar att
3 §•
Vid början af hvarje
år låter Directionen,
genom vederbörande
RiddarhusCancellie eller
Contor , upprätta
Förteckningar in dupplo
, dels öfver de lill
Genealogiska Samlingarne
hörande underrättelser,
sorn till följe
af Kongl. Majtts Nådiga
Förordnande den 31
Augusti 1762, Directioneo
årligen har att
inlörvänta, från Herrar
Landshöfdingar, Regementschefs
och Consistorierne,
dels öfver
de Auctoriteter, hvarifrån
Capitationsafgifter
och medel till Direelion
böra ingå, och
del* öfver de räntor
som på bestämda tider
6kola för utlånte Capital,
inflyta; kommandes
det ena exemplaret
af dessa Förteek
-
Den Ig Julli c. m, 439
alltid qvarligga på Directions
Sessionsbord,
så att derå må kunna
göras anteckningar i
den mohn handlingar
och medel inkomma,
och det andra förvaras
hos Secreteraren och
Kansereraren, som hvar
och en för gin detaille
inom årets slut hos
Direction anmäler hvad
härutinnan kan vara
underlåtit, på det Direction
må vara i tillfälle
utfärda påminnelse
ora fullgörandet.
4 §.
När större eller
mindre reparationer å
Riddarhuset och dess
område skola oumgängeligen
företagas, låter
Direction genom erfarne
Byggmästare och
Handtverkare upprätta
behörige kostnadsförslag,
som vid Directions
sammanträde
granskas; men skulle
serdeles betydliga re
-
ningar att alltid qvarblifva
på Directions
Sessionsbord; så att
derå må kunna göras
anteckningar i den
mohn Handlingar och
medel inkomma , Och
det andra förvaras hos
Secreteraren och Kamereraren,
som hvar
och en , för sin del ,
inom årets slut, hos
Direction anmäler hvad
härutinnan kan vara
underlåtit, på det Directionen
må vara i
tillfälle utfärda påminntlse
om fullgörandet.
4 §•
När större eller
mindre reparationer å
Riddarhuset och dertill
hörande byggnader
skola företagas ,
later Direction genom
erfarne Byggmästare
och Handtverkare upprätta
kostnadförslag ,
som vid Directions
sammanträde granskas;
och skulle serdeles betydliga
reparationer å
r
44o
Den ly Julii. e. m.
parationer å Riddarhuset
vara nödige , bör
arbetet i Tidningarne
kungöras och på Auction
vid utsatt tid utbjudas
mot borgen för
fullgörandet af den,
som stadnar för minsta
budet; varandes
Direction skyldig, att
undvika alla extra utgifter
som icke ärotill
Riddarhusets nödtorf
oumgängelige, och ej
eller ingå i kostnader
vid allmänna fröjdebetygelser
i Hufvudstaden
, efter Riddarhuset
är, sedan dess
uppförande, ansedt som
en Locus publicus, och
på sådan grund fritaget
från utgifter af
denna egenskap. Likväl
äger Direction att
härvid göra undantag,
vid de tillfällen, då
till firande af märkvärdiga
händelser, andra
Publika hus och
byggnader här i Staden
eclaireras, med fästadt
noga afseende på
Riddarhuset vara nödige,
bör arbetet i
Tidningarne kungöras
och på Auction vid
utsatt tid utbjudas ,
mot borgen för fullgörandet
af den , som
stadnar för minsta budet;
varandes Direction
skyldig att undvika
alla extra utgifter
, som icke äro till
Riddarhusets nödtorft
oumgängelige, och ej
eller ingå i kostnader
vid allmänna fröjdebetygelser
i hufvudstaden,
efter Riddarhuset
är, sedan dess uppförande
, ansedt som en
Locus Publicus, och på
sådan grund fritaget
från utgifter af denna
egenskap. Likväl äger
Direction, att härvid
göra undantag,
vid de tillfällen, då
till firande af märkvärdiga
händelser, andra
Publica hus och
Byggnader i staden eclaireras,
med fästadt
noga afseende på all
Den 11) Julii c. ni.
ali möjlig besparing i
kostnaderne.
Hvarken RiddarhusSalen
eller något
inom Riddarhuset varande
rum upplåtes hädanefter
till begagnande
af något Säll/kap eller
Comittéy utom för FrimurareBarnhuset,
som
genom dess Direction,
erhållit Ridderskspets
och Adelns tillåtelse,
att årligen å Långfredagen
i RiddarhusSalen
låta uppföra Concert,
emot vilkor att ersätta
allt hvad som derigenom
kan komma att
förfaras. Likväl må
det ankomma på Dir®-  ctionéns pröfning , att
vid något serskildt tillfälle
göra undantag
från detta allmänna
stadgande.
5 §•
Då contante penningar
till Direction insändas,
med Reversal
möjlig besparing i kostnaden.
Hvarken RiddarhusSalen
eller något
inom Riddarhuset varande
rum, upplåtes
hädanefter till begagnande
af något Sällskap
eller Comitté eller
till Concerters uppförande,
utom för FrimurareBarohuset,
hvars
Direction erhållit Ridperskapets
och'Adelns
tillåtelse att årligen å
Långfredagen i RiddarhusSalen
låta uppföra
Concert, emot vilkor,
att ersätta allt hvad
som derigenom kan
komma att skadas.
Likväl må det ankomma
på Directions profning,
att vid något
serskildt tillfälle göra
undantag från detta
allmänna stadgande.
5 §•
Då contante penningar
till Direction insändas
med Revet sal
442
Dm i g Julii c. n.
in dupplo Oih Sedelförteckning,
bör, å det
q varblifvande. Reversalet,
ankomstdagen,
jemte målets ordningsnummer
antecknas. Den
som insändt medlen bör
j svar undfå ftån DL
rection qvitto derföre
å ena Reversalet underskrifvit
af 2:ne Directeurer
med Ksinererarens
contrasignation.
En särskildt medelsanteckningsbok
bör
finnas, hvaruti en af
Directeurerne å ena
sidan införer alla de
medel som till Directionen
inkommit och
till Kameru-rarec aflemnar
, för att i Banken
insättas och å den andra
inskrilvas Bancoattestens
datum och
nummer; hvarefter attesten
till Kamereraren
åt-jrlemnag.
De medel som till
Kamereraren directe inflyta
dels för upplupne
in dupplo, och Sedel •
förteckning, bör å det
qvarblifvande Reversalet
ankomstdagen jemte
målets ordningsnummer
antecknas- Å det
andra, som återsändes,
tecknas qvitto, underskrifva
af *:ne Directeurer
samt af Kamereraren
contrasigneradt.
En serskildt bok bör
finnas, hvaruti en af
Directeurerne antecknar
å ena sidan, alla
de extra medel som till
Directionen insändas,
och till Kamereraren
aflämnas, lör att i Banken
insättas, och åden
andra inskrifvas BancoAttestens
datum och
nummer, hvarefter Atteiten
till Kamereraren
återlemnas.
De medel som till
Kamereraren directe
afiemnas, dels förupplupnp
räntor hvilka på
sätt uti 9 §. uti LåneReglementet
föreskrifves,
böra al Låntagarne
Den 19 Juli i e, m.
räntor hvilka egenteligen,
på sätt uti 9 §.
i LåneReglementet föreskrifves,
böra af
Låntagarne sjelfve insättas
i Banken, dels
för andra uppbörder,
äger Kamereraren, att
derstädes genast insätta
för den räkning, Cassan
der låterföra, samt Ban.
koAttesten inför Directionen
uppvisa. Trycktaoch
numererade samt
med Riddarhusets sigill
försedde qvittencer för
sålunda' influtne medel,
eller aflämnade Bancoattester
äger Kamerec
raren till vederbörande
aflämna. Dessa qvittencer,
hvilka nummereras
i en nummerföljd
för hela året, emottagas
af Kamereraren 2.5
sfycken i sender inför
Ditectionen, sedan de
derstädes blifvit numererade.
Vid den första Session
i hvarje månad
äger Kamereraren redovisa
de emottagne
sjelfve insättas i Banken,
dels för andra afgifter,
äger Kamereraren
att genast insätta
för den räkning Cassan
i Banken låter föra,
samt BancoAttesten
inför Directionen uppvisa.
Alla qvittencer på till
Cassör eller Fonder
under RiddarhusDirectionens
förvaltning
ställde, af enskildte
inbetaide medel, utfärdas
och underteknas
af Kamereraren samt
annoteras af Secreteraren,
som med sin underskrift
bestyrker samma
annotation. Sko
lande
Secreterarenöfver
sådane utgifne qvittencer,
hvilka bör»
vara numererade, föra
särskildt anteckning,
hvilken vid hvarjeDirections
sammankomst
uppvisas, för att- i ofvan
omförmäldte bok införas;
kommandestill följe
häraf, inga andra af
Kamereraren utgifne
444
Den 19 Julii e. m.
och utgifne qvittencerne
uti en serskildt
dertill inrättad Bok»
hvaruti den äldste närvarande
Ledamoten
påtecknar ouppvistNio
datum.
6 §.
Sä snart Kamereraren
emottagit penningar
och dem i Banken insatt
, införas de i den
Räkning med VexelBanken,
som af honom
föres efter meddeladt
formulair, på det sätt
att RiddarhusCassan
bibehåller sin serskildta
räkning under namn
af Riddarhusets Räkning
N;o 1.
Adeliga CadetteskoleFonden,
Vennerstjernska
Fonden, samt alla
öfriga TestamentsFonder,
få en BancoRäkning
under namn af
Riddarhusets TestamentsFonder
N:o 2,
samt CapitationsRäkningen
under namn af
qvittencer att för gällande
anses.
6 §.
Så snart Kamereraren
emottagit penningar
och dem i Banken insatt,
införas de i den
räkning med VexelBanken
som af honom
föres efter meddeladt
formulair, pi det sätt
att RiddarhusCassan
bibehåller sin särskildta
räkning under namn af
Riddarhusets Räkning
N:o 1.
Alla TestamentsFonder,
med undantag af
den Wennerstjernska
få en BancoRäkning
under namn af Riddarhusets
TestamentsFonder
N:o 2, CapitationsRäkningen
under namn
af Riddarhusets Räkning
N;o 3j hvarjemte
Den 19 Julii e m.
445
Riddarhusets Räkning
N'o 5; hvarjemte en
serskildt Räkning föres
i Banken gemensamt
för Wadstena Adeliga
JungfruStifts Cassa och
derunder lydande Fonder,
utom Grefveliga
Schefferska Stiftningen,
som lika som hittills
bibehåller sin egen
serskildta BancoRäkning.
Kamereraren förer
likväl en med serskildta
colummer inrättad
räkning för de olika
Fonderne och derunder
hörande Verk Och personer,
med hvilka räkning
anses nödig.
Å sila utbetalningar
som skola ske, ehvad
de grunda sig å de
fastställde Staterne eller
beviljade Räkningar,
bör Kamereraren
först uppsätta anordning,
som af Directionen
underskrifven, stadnar
jemte de qvitterade
Räkningarne till veri
-
serskildte räkningar föj
ras i Banken för Adeliga
CadetteSkoleFonden
med dertill hörande
Wennerstjernske
GåfvoFonden, för Wadstena
Adeliga JungfruStiftsCassan
med derunder
lydande Fonder
samt sluteligen för
Grefliga Schefferska
Stiftningen.
Kamereraren förer
likväl för Riddarhusets
räkning N:o 2, en med
serskildta columnér inrättad
räkning för de
olika Fonderne och de
personer, med hvilka
räkning anses nödig.
Å alla utbetalningar,
•om skola ske, ehvad
de grunda sig å de fastställde
Staterne eller
godkände Räkningar,
bör Kamereraren först
uppsätta anordning, som
af Directionen underskrifven
bilägges, jemtll
de qvitterade räkningarne
till verification
vid Hufvudboken.
446
Den 19 /ulii e. ni.
ficationer vid Hufvudboken.
Des fa anordningar få
ej upprättas på andra än
de å Stat och enligt Con.
iracter utgående foder,
Jå vida ej Räkningarne
Jorn (hola betalas, dr o
från Directionens Proto~
coll påteknade , att Dirtctionen
de(amma godkänt
till betalning, och till huru
Jlort belopp. Således
skola först alla Räkningar
uppvisas för
Directionen och böra
vara påskrifne tf någon
Directeur att arbetet
eller betingandet är
fullgodt eller fullgjordt
samt nödvändigt och
sluteligen i händelse
upphandlingar äro i
fråga, och lefvereringen
af vederbörande bestyrkt,
hvarefter den
tillkomne persedlen bör
inför Direction uti Inventarium
uppföras.
Sedan desse anordningar
blifvit utfärdade
ske utbetalningarn* ge~
Således skola först
sils Räkningar uppvisas
för Direction och
vara påskrifne af någon
Directeur, att ar*
betet eller betingandet
är fullgjordt och fullgodt,
och sluteligen, i
händelse upphandlingar
af inventarier äro i
fråga, och lefvereringen
af vederbörande
bestyrkt, bör den tillkomne
persedlen ut*
Inventarium uppföras.
Sedan dessa anordningar
blifvit utfärdade,
ske utbetalningarne
genom assignationer på
Banken, hvilka af Kamereraren
upprättas och
af minst a:ne Directeurer
undertecknas
samt förses med Riddarhus
_ Secreterarens
och RiddarhusKamererarens
contrasignation.
Dessa Assignationer
nummereras och antecknas
i en dertill inrättad
Cassabok samt
af Kamer^raren afföras
i dess VexelBaocoräk
-
T)m 19 Juiri e. m.
44?
norn Assignationer på
Banken, hvilka af Kamerenren
upprättas och
af minst arne Directeurer
undertecknas
samt förses med RiddarhusSecreterarens
och
Riddarhus - Kamererarens
contrasignation.
Desse Assignationer
aummeretas och antecknas
i en dertill inrättad
Utgiftsmedelboki
samt af Kamereraren
afföras 1 dess VexelBancoRäkning
under
dea dag de emot behörigt
qvitto uttagas.
Till förekommande
af allt för vidlyftig
acsignering på Banken,
må det vara Directionen
öppet att till Kamererarens
CaSia, om
det så nödigt pröfvas,
assignera 2 å 300 R:dr,
till bestridande af de
mindre och dageligen
förefallande smärre anordningarne.
ning under den dag dé
emot behörigt qvitto
uttagag;
Till förekommande
af allt för vidlyftig
assignering på Banken,
må det vara Directionen
öppet att till Kamererarens
Cassa, om
det så nödigt pröfvas,
assignera 2 å 300 R;dr
till bestridande af de
mindre och dageligen
förefallande smärre anordningarne.
Desse medel
redovisas af Kamereraren
vid först»
Sessionen i hvarje ma"
nåd.
Desse medel redo
-
4 48
Den ig Julii e.' m.
visas af Kamereraren
vid första Sessionen, i
’ hvarje månad, äfvenfom
det åligger Kamereraren
att vid famina tillfälle
uppgifva hvilka af de till
honom utlemnade Assignationer
kunna vara oiittagne
och hos homin qvarligga.
7 §•
Inkommande redogörelser
öfverlemnas
till Kamererarens handläggning,
efter de föreskrifter,
som Direction
vid hvarje fall
pröfvar nödige, samt
sedan de uti Frotocollet
blifvit intagne och
Direction föredragne.
8 §•
Utlåtanden å Låneansökningar
böra inom
åtta dagar till föredragning
inför Direction
vara till Secreteraren
återlemnade; och
finner Direction då, att
sä
7 §
Inkommande redogörelseröfverlemna3
till
Kammererarens handläggning,
efter de föreskrifter,
som Direction
vid hvarje fall
pröfvar nödige, sedan
de blifvit Direction föredragne
och uti Pro*i
tocollet antecknade.
8 $.
Ansökning om Lån
utur någon af de under
Directionens vård
ställde Cassör och Fonder,
ingifves till Secreteraren,
hvilken sedan
ansökningen blifvit
i Di
-
Den 19 Julii e, m.
44g
sa val behörig säkerhet,
enligt LåneReglementet
är ställd, som ock.
att det sökte Lånet ej
öfverstiger hvad på
Pantén utlånas får,samt
att tillgång, för Länets
utassignernnde då är
eller snart kan blifva,
8å skall detlån som beviljas,
i förra fället genast
anordnas och idet
sednare lemnäs Sökanden,
i mohn af Cassans
tillgångar, hvarom allt
han erhåller Protocollsutdrag,
enligt hvad i
LåneReglementet stadgas.
Enär tillgången medgifver
att medel kunna,
niot stadgad ränta utlånas,
från de under Directionens
inseendeställde
Cassör och Fonder, bör
Directionen iakttaga,
att det sker i den ordning
och efter den
föreskrift som stadgadt
är i det utfärdade LåneReglementet:
ankom
-
i Diarium antecknad,
samt jemte bil$gor öfveriemnad
till Kamererarens
och Fiscalens
åtgärder, har, att sedan
desse Tjenstemäns utlåtanden
inkommit, alltJ
sammans hos Directionen
viddess nästa sam*
mankomst föredraga.
Utlåtanden å Låneansökningar
bör* inom
åtta dagar till föredragning
inför Direction
vara till Secreteraren
återlemntde;
och finner Direction dä,
stt så väl behörig säkerhet
enligt LåneReglementet
är ställd, som
ock att det sökte lånet
cj öfverstiger hvad på
Panten utlånas får, samt
att tillgång för Lånets
utassignerande då är,
eller snart kan blifva,
så skall det lån sorn
beviljas i förra fallet
genast anordoae och 1
det sednare lemnäs Sö
-
Bil. till Ridd, o. Ad., Pr, VI Band. 29
45o
Ben 19 Juli i e, m.
mandes på Kamererarens
ansvar med dess
borgen om nödige uppgifter,
försumma* och
på Fiscalens ansvar om
den laglige åtgärd uteblifver,
honom tillhörer
att utföra.
9 $.
Alla Skuldsedlar å
hvarje Cassa eller Testa
mentsFond skola nummereras
efter Jin alder.
Äro Cassorne i behof
af sine penningar, bör
kanden i mohn af Cassans
tillgångar.
Enär tillgången medgifva,
att medel kunna,
mot stadgad ränta
utlånas, från de under
Directionens inseende
ställde Cassör och Fonder,
bör Directionen
iakttaga, att det sker
i den ordning och efter
den föreskrift som stadgadt
är i det utfärdade
LåneReglementet; ankommandes
på Kamererarens
ansvar> om
någon af i detta Reglemente
påbudne uppgifter
saknas, och på
Fiscalens, om den lagliga
åtgärd uteblifver,
honom tillhörer att
verkställa.
9 §•
Alla SkuldSedlar till
hvarje Cassa eller TestamentsFond,
skola
nummereras efter den
ordning i hvilken de
blifvit beviljade, och
penningar, derå utgif
-
Den ig Julii e. m.
451
af de lån som anses
lika säkra och för hvilka
Räntorne blifvit lika
ordenteligt inbetalte,
detäldsta efter nummer,
till en del eller helt
och hållit först infordras,
efter iakttagen
förbehållen uppsägningstid.
lo §.
Dc yttranden och utlåtanden
hvilka al Tjänstemännen,
dels enligt
pligt, dels i följd af
anfordran inför Directionen
afgifvas, skola
i Protocollet intagas,
om de äro muntelige
eller åberopade bifogas
om de äro skrifte
lig«-
n
§.
Directionen föranstaltar,
det RiddarhusCanzliet
alla Söeknedagaf
i veckan samt
Kamererare - Contoiret
né. Äro CaSsorne i behof
af sine penningar,
bör af de Lån sorn anses
lika säkra Och för
hvilka Räntorne blifvit
lika ordentligt inbetalte,
det äldsta efter
nummer, till en del,
eller helt och hållet
först infordras efter iakttagen
förbehållen
uppsägningstid.
io §.
De yttranden och utlåtanden
hvilka af
Tjenstemännen inför
Directionen afgifvas,
skola i Protocollet intagas,
om de äro mun-i
telige, eller åberopad*
bifogas, om deäroskriftelige.
n §.
Directionen föranstaltar
det RiddarhusCancelliet
alla Sockne*
dagar i veckan samt
Kamererare - Contoiret
452
Den ig Julii c. m.
2:ne eller 3:ne dagar i
veckan finnas öppne
och tillgänglige på viss
utsatt och anslagen tid,
lör att emottaga Reqvisitioner
om de underrättelser
samt upplysningar,
aom sökas
och åstundas för att
med Directionens bifall
och tillåtelse meddelas.
12 §.
Directionen åligger
sedan Riksdagskallelse
är kungjord,ifrånHof-»
Rätterne införskaffa vederbörligen
styrkte
Förteckningar på dera
af Ridderskapets och
Adelns medlemmar,
hvilka sedan sista Riksdag
blifvit ställde under
Förmynderskap el*
ler gjort Concurs cch
ej ifrån Creditorers
kraf ännu blifvit frikände
eller underrättelse
att någon sådan
icke finnes, derest den
ej förut till Directionen
ingått.
a:ne å jme dagar i
veckan finnas oppne
och tillgängelige på
viss utsatt och anslagen
tid, för dem, hvilka
der behöfva söka
upplysningar eller underrättelser,
eller ock
inbetala penningar, el,
ler eljest kunna hafva
med Riddarhuset att
skaffa,
Den 19 Julii c. mi
13 §■
Pensioner, Stipendier,
m, m. böra på det sätt
Testamenten och serskilte
Författningar,
som för en del Stift—
ningar kunna ligga till
grund, efter ordalydelsen
utdelas; samt böra
ansökningarne derom
af Directionen noga
granskas, att de enligt
föreskift äro med nödige
betyg och Allegater
försedde.
14 §•
Sedan Kamereraren
uti Maj månad aflemnat
calcul för den Pensions
utdelning, som
från StiftsCasaaD kommer
att äga rum i
November månad, bestämmer
Direction antalet
af Pensionairer för
löpsnde året; vid sam
ma tillfälle aflemnar
Kamereraren uppgift
på alla de Pensionairer
, sorn då ännu ej
anmält sig till erhål
-
12 §.
Pensioner, Stipendier,
m. m. böra enligt föreskrifterne,
utdelas,samt
noga efterses, att Ansökningarne
äro med
nödige betyg och Allegater
försedde,
13 $.
Sedan Kamereraren
uti Maj månad aflämnat
calcul för den Pensions
utdelning, som
från StiftsCassan kommer
att äga rum i December
månad, bestämmer
Directionen antalet
af Pensionairer för
löpande året; vid samma
tillfälle aflemnar
Kamereraren uppgift på
alla de Pensionairer
som då ännu ej anmält
sig till erhållande af
t
454
Den i g Julii e. m.
lande af Pension för
det förflutna året, då
Directionen äger, att,
genom annonce i Tidningarne,
förelägga de
uteblifne, att inom den
i Maj det påföljande
året 6ig anmäla till utbekommande
af pension,
vid förlust af all
vidare rättighet dertill.
Uti början af December
månad aflemnar
Kamereraren förteckning
på alla de
Pensionairer af StiftsCassan
som insändt behörigt
Prästebstyg att
de lefva ogifte då Directionen
för dem anordnar
Pensionsbeloppet;
en dylik Förteckning
och anordning inlämnas
och verkställes
uti slutet af December
månad för dem som
sedan första anordningen
insändt Prästebetyger;
för alla andra
anordnas Pensionsutdelningen
i mohn af
inkomne Prästbetyg en
dast i sista qvartal6-
Pension för det förflutna
året, då Directionen
äger att genom annonce
i Tidningarne
förelägga de uteblifne,
att inom den i Maj
det påföljande året sig
anmäla, till utbekommande
af Pension , vid
förlust af all vidare
rättighet dertill.
Vid början af December
månad hvarje
år, upprättar Kamereraren
Förteckning å
alla de StiftsFröknar,
som äro berättigade att
för det löpande året
Pension åtnjuta; hvarefter
samma förteckning
af Directionen
granskas, jemte de inkomne
Prästbetyg och
beloppet af de Pensioner
som skola utbetalas
anordnas.
Vid Directionens
första sammanträde uti
Januarii månad det påföljande
året, anmäler
Kamereraren hvilka
StiftsFröknar då ännu
Dea 19 Julié e, rn.
*55
månaden. Den 1 i hvarje
Q/rartals fijla månad
anordna* Löner ne , TjenJlemännens
Pen fonér m. m.
i5 §.
Directionen ritser
vid flutet a] Februarii
månad en Directeur ,
som äger att noggrant
revidera de vid denna
tid aflämnade Hufvud
-
icke vederbörligen anmält
sig till Pensions
utbekommande, * och
Directionen förordnar i
anledning deraf huruvida
och till hvad del
penningarne böra uti
Banken insättas, för att
ej annorledes än efter
Directionens förnyade
pröfning af Pensionairens
behörighet till
Pensions utfående, utassigneras.
14 $•
Vid börjanaf hvar*
je qvartale sista månad
anordnas så väl för
Riddarhuset som för
StiftsCassan , Directeurernes
Honorarier,
Tj enstemännens löner,
Pensioner rn. m.
15 §•
Directionen utser
vid början af Martii
månad en af dess Ledamöter,
som äger att
revidera de vid denna
tid aflämnade Hufvud
-
t
456
Den i Q Juli i a. m.
vudböckerne samt huruvida;
1:0
Debitering och
Creditering,
2:0 Verificering enligt
lnstruction,
310 Räntebetalning,
4:0 Inteckning9förnyelserne
äro rigtige
och behörigen fullgjorde
3 hvarefter Cassorne
af honom och dem som
hafva Cassanycklarne
jemte RiddarhusFiscalen
inventeras, då efter
slutad Revision ,
skriftelig berättelse aflämnas
öfver förhållandet,
jemte Förslag till
förbättringar som kunna
finnas nödige, att
antingen af Direction
genast antagas, eller i
blifvande RiksdagsBerättelsen
intagas.
Efter hvad Revisionens
berättelse för-,
»nieder sker Remiss till
Bocker samt efterse,
d«t inteckningsförnyelserne
äro rigtigt och
behörigen fullgjorde;
hvarefter Cassorne af
honom och dem som
hafva Cassanycklarne,
jemte RiddarhusFiscaJen
, inventeras. Då
revision slutad är, aflämnas
skriftelig berättelse
öfver förhållandet,
jemte förslag
till de förbättringar,
sorn kunna finnas nödige
, att antingen af
Direction genast antagas,
eller i blifvande
RiksdagsBerättelsen för
Ridderskapet och Adeln
anmälas. Efter
hvad Revisionens berättelse
föranleder, sker
Remiss till vederbörandes
utlåtande, och
sedan det samma inkommit,
beslutar Direction
huruvida decharge
må meddelas,
då den reviderande
Directeuren sådant i
Hufvudböckerna påtecknar
med åberopau
-
Den 19 Julli e. m.
457
vederbörandes utlåtande,
och sedan detsamma
inkommit besluter Direction
, huruvida decharge
må meddelas,
då den reviderande
Directeuren sådant i
HufvudBöckerna påtecknar
med åberopande
af nyssnämnde Be-;
rättelse.
16 §.
Directionen låter
årligen den 2 Maj, om
ej Helgedag inträffar,
öppna StiftsMatrikeln
till* lottning och inskrifning
enligt serskildt
derom utkomne
Författningar.
17 §.
De förändringar,
tillägg och förbättringar
i denna Instruction,
som under utöfvandet
skulle finnas nödigs,
böra af Direction 1
de af nyssnämnde Be-]
rättelse.
16 §.
Direction låter årligen
den 2 Maj, men
om då Helgedag inträffar,
näst derpå följande
Sögknedag, öppDa
StiftsMatrikeln till
lottning och inskrifning
enligt serskildt derom
utkomne Författningar.
17 §.
De förändringar j
tillägg och förbättringar
i denna Instruction,
som under utöfvandet
skulle finnas nödige,
böra af Direction, i
458
Dea 19 /nlii e. m.
RiksdagsBerättelsen intagas,
för att innan
slutet af påstående
Riksdag blifva deruti
iakttagne, och ehuru
Ridderjkapet och Adeln,
i följd af en inhämtad
längre erfarenhet an/er
här gifne JörcJkrifter i
allo vara lämpelige, skall
det dock vara Direction
, sora äger Ridderskapets
och Adelns
hela förtroende, tillåtit,
att vid möjeligen sig
företeende serdeles tillfällen
, då här antingen
ingenting finnes
föreskrifvit, eller ock
icke lämnas nog tydelig
anvisning, efter bästa
vett, taga sitt beslut,
hvilket dock med
alla motiver omständeligen
intages i Directionens
Protocoll.
den till Ridderskapet
och Adeln inlemnande
Riksdags- Berättelsen ,
föreslås. För öfrigt
skall det dock vara
Direction, *om äger
Ridderskapets och Adelns
hela förtroende,
tillåtit, att vid möjeligen
sig företeende
särdeles tillfällen, enär
antingen uti Instruction
ingenting finnes föreskrifvit,
eller den icke
lämnar nog tydelig anvisning.
efter bästa öfvertygelse
taga sitt be.
slut, då likväl alla de
skäl , hvarå Direction
sitt beslut grundadt,
böra omständeligen uti
Protocollet intagas.
»
' Den ] q Julii e. m. 45q
lil. Artikeln.
Riddarhufets Tjenjltmän
famt
deras Jkyldigheter
» §•
Tjenstemännen och
Betjeningen äro: Rid
darhus
- Secreterare) ,
RiddarhusKamereraren,
som äfven är Kamererare
för Stiftsärenderne,
RiddarhusFiscalenj
som äfven är Ombudsman
vid Stiftsärenderne;
förste Cancellisten
och andre Cancellisten.
Riddarhus Secr eter aren.
2 §•
RiddarhusSecreteraren
är enligt 14 §. af
Instruction förbunden
den samma noggrant
uppfylla. Han äger
ej under Riksdagarne
utöfva sin Representationsrätt
på Rirldarhu
-
111. Artikeln.
Riddarhufets Tjenjltmän
famt
deras jhyld/gheter.
1 §.
Ordinarie Tjenstemännen
äro: Riddar
liusSecreteraren,
Riddarhus
- Kamereraren,
som äfven är Kamererare
för Stiftsärenderne,
RiddarhusFiscalen,
som äfven är Ombudsman
vid Stiftsärenderne;
förste Cancellisten
och andre Cancellisten.
Riddarhus Secr eterar en.
46o Den 19 Julii e. m,
set, honom dock obetagit
, att vid förefallande
tillfällen, efter
hos Landtmarskalken
gjord anmälan afgifva
de upplysningar han
kan finna nödige; åliggandes
honom tillika»
att då upplysningar af
honom äskas, de samma
afiämna, sedan han
först af Landtmarskalken
blifvit uppropad.
t *
3 §.
> '
RiddarhusSecretéraren
bibehåller de rum
i Riddarhuset som af
ålder varit honom tillslagne,
och vid tillträdet
honom genom syn
tillefvereras, samt vid
afflyttning lika beskaffade
återlemnas.
4 §•
RiddarhusSecreteraren
åligger, att vid
Riksdagar föra Protocollet
uti Höglofl. Ridderskapets
och Adelns
Plena och är så väl för
2 §.
RiddarhusSecref»-  raren åligger, att vid
Riksdagar fört Protocollet
i Högloft. Ridderskapets
och Adelns
Plena, och är för sine
Den ig julli e. m,
461
detta sorn för sine öfrige
göromål i tjensten
under varande Riksdag,
Ridderskapet och
Adeln allena ansvarig.
Honom tillkommer äfven
noga upptaga hvad
han hörer under sammankomsterne
talas»
förelöpa och beslutasj
samt att icke låta uti
Protocollerne inflyta
något, som han icke
sett, hört, eller annorlunda
än han det
fattat, ställande sig dervid
till efterrättelse
hvad 39 §. Riddarhusordningen
vidare stad'
gar.
RiddarhusSecreteraren
är ej tillåtit, att för någon
visa ojusteradt
Protocoll eller mundteligt
yttrande} likväl
åligger honom, äfven
före justeringen , att
hemma hos sig för den
Ledamot, som det åstundar
, uppläsa dess
anförande och vare
en Ledamot obetagit
att vid sättet huru dess
Riksdagsgöromål, Rid-’
derskapet och Adeln
allena ansvarig. Honom
tillkommer att
noga upptaga hvad
han hörer under sammankomsterna
talas,
förelöpa och beslutas,
samt att icke uti Protocollet
införa något ,
som han icke sedt,
hört, eller annorlunda
än han det fattat: ställande
sig till efterrättelse
hvad 39 §. Riddarhusordningen
vidare
härom stadgar.
RiddarhusSecretera.
ren är ej tillåtit, att
för någon annan än
Landtmarskalken eller
de som i ämnet talat9
visa ett ojusteradt Protocoll;
åliggandes honom
äfven att före
justeringen, å Riddarhuset
, för den Ledamot
som det åstundar
uppläsa dess anförande;
och vare en Ledamot
obetagit, att vid
sättet huru dess tankar
blifvit till Proto
-
Dun 19 Julii e. m.
462
tankar blifvit till Protocollet
fattade, meddela
RiddarhusSecreteraren
sina anmärkningar;
denne sistnämnde
må dock ej derpå göra
något vidare afseende
än som kan stå till
sammans med hvad i
i;sta Momentet stadgas.
Vill någon Ledamot
skrifteligen inlämna
hvad han munteligen
anfört, kan det ej
vägras; men RiddarhusSecreteraren
åligger
i sådan fall, ett
slikt anförande, sjelfkrafd
vid Protocollsjusteringen
anmäla och
uppläsa,
5 §.
RiddarhusSecreteraren
kan ej vägra
någon Ledamot underrättelse
ur PleniProtocollerne
för de förflutne
Riksdagarne, äfvensom
ur justerade
Protocoller för den
collet fattade, meddela
RiddarhusSecreteraren
sina anmärkningar;
denne sistnämnde må
dock ej derpå göra
något vidare afseendej
än som kan stå tillsammans
med hvad i
i:Sta Momentet stadgas.
Vill någon Ledamot
skrifteligen inlämna
hvad han mundteligen
anfört, kan de1
ej vägras; men RiddarhusSecreteraren
åligger
i sådant fall,
ett slikt anförande
sjelfkrafd vid Protocollsjusteringen
anmäla
och uppläsa.
3 §•
RiddarhusSecreteraren
kan ej vägra någon
Ledamot underrättelse
ur PleniProtocollerne,
för de förflutne
Riksdagar, äfvensom
ur justerade Protocoller
för den påstå
-
Den ig Julii e, m,
465
påstående, ej eller förneka
någon Ledamot
att taga afskrift deraf.
Det samma gäller
i afseende på alla Deputation-
eller UtgkottsHandlingar,
undantagande
Hemliga
Utskottets och alla förseglade
Handlingar, till
hvilka tillträde ej, utan
vederbörlig tillåtelse,
lämnas.
6 §.
Af ett ojusteradt
Protocoll eller mundteligt
yttrande som ej är
lagdt på bordet , kan
Riddar hus-Secreteraren
•j utlämna någon afskrift,
till annan person
än den detsamma till
Protocollet anfort. Afskrift
af ett Memorial
kan ej någon nekas.
7 §• *
Inga Protocoller eller
Handlingar dertill,
kunna åt andra än Rik
-
ende, ej eller förneka
någon Ledamot att taga
afskrift deraf.
Det samma gäller i
afseende på alla Deputations-
eller UtskottsHandlingar,
undantagande
Hemliga
Utskottets och alla för.
seglade Handlingar ,
till hvilka tillträde ej
utan vederbörlig tillåtelse
lämnas.
4 §•
Af ett ojusteradt
Protocoll eller mundteligt
yttrande, som ej
är lagdt på bordet
kan RiddarhusSecreteraren
ej utlämna någon
afskrift till annan person
än den sorn det
mundteligen yttrat. Afskrift
af ett Memorial
kan ej någon nekas.
5 §•
Inga Frotocoller eller
Handlingar dertill
kunna åt andra än Rik
-
464
Den ig Julii c. m,
sens Ständers, eller
Ridderskapets och Adelns
Utskott lämnas,
utan Ridderskapets och
Adelns samtycke, och
äfven i sådant fall icke
utan qvitto: ett oju
steradt
Protocoll och
Handlingar dertill, kunna
aldeles icke utlånas.
Likväl då emellan
Riksdagar af Rikets
Collegier och Riksens
Ständers Verk till de
uti Riddarhusets Archiv
befintelige Handlingar
och Protocoller, som
ej äro förseglade eller
böra hemliga hållas,
tillgång äskas, må det
vara RiddarhusSecreteraren
tillåtit, att de
begärde Handlingar
emot qvitto utlämna;
och åligger honom, att
sådant uti RiddarhusDirectionens
följande
sammankomst anmäla.
sens Ständers eller
Ridderskapets och Adelns
Utskott lämnas,
utan Ridderskapets och
Adelns samtycke , och
äfven i sådant fall icke
utan qvitto. Ett ojusteradt
Protocoll och
Handlingar dertill, kunna
aldeles icke utlånas.
Då emellan Riksdagar,
af Rikets Collegier
eller Riksens
Ständers Verk, till de
uti Riddarhusets Archiv
befintelige Handlingar
och Protocollerj
som ej äro förseglade»
eller böra hemliga hållas,
tillgång äskas, må
det vara RiddarhusSecreteraren
tillåtit, att
de begärte Handlingar
emot qvitto utlämna;
och åligger honom att
sådant uti RiddarhusDirectionens
följande
sammankomst anmäla.
8 §. 6 $.
Emellan Riksdagarne Emellan Riksdagarne
är det RiddarhusSecre- är det RiddarhusSecreterarens
terarens
Den Ig Jul ii e. m,
465
ferafens åliggande, att
föredraga ärenderne uti
RiddarhusDirectionen ,
same de utgående Expeditionerne
uppsätta
och contrasignera. Honom
tillkommer äfven
att, i egenskap af Archivarius
med biträde
af Förste Cancellisten
vårda och i ordning
hålla Ridderskapets och
Adelns Protocoller och
öfrige Handlingar.
9 §»
RiddarhusSecreieraren
äge ansvaret och
inseendet enligt upprättade
och underskrifne
Inventarier, öfver
Archivet, Handlingarne
och alla de tillhörigheter
af hvad namn
de vara må, som Riddarhuset
tillhöra; han
äge och under en Directeurs
tillsyn, hufvudansvaret
för sjelfva
Riddarhusets vårdande,
samt att emellan Tjsn
-
terarens åliggande, att
föredraga ärenderne uti
RiddarhusDirectionen ,
samt de utgående Expeditionerne
uppsatta
och contrasignera. Honom
tillkommer äfven
att, i egenskap af Archivarius,
med biträde
af Förste Cancellisten
vårda och i ordning
hålla Ridderskapets
och Adelns Protocoller
och öfrige Handlingar.
7 §•
Riddarhus Secreteraren
äge ansvar och
inseendet, enligt upprättade
och underskrifne
Inventarier , hofver
alla handlingarne
och allt annat af
hvad namn det vara
må, som Ridderskapets
och Adelns Archiv tillhörer,
I anseende dertill att
Riddar hus-Secreteraren
häfver boningsrum på
Bil, till Ridd. o. yld, Pr. VI, Band. 30
46$
Dtn ig Julii e. m.
stemännen Och Betjeningen
efter omständigheterna
tillsynen
fördela.
10 §.
RiddarhusSecretera»en
åligger årligen, att,
intill deas alla Riddarhusets
genealogier blifva
completterade, lemna
ioo renskrifne genealogier,
samt i öfrigt
af egen drift och nit
söka befordra allt som
till Riddarhusets gagn
och bästa hörer.
ii
RiddarhusSecreteraren
är Föredragande
inför Directionen samt
skall vid dess sammankomster
ovilkorligen
yttrar *ig öfver alla
förekomm*pde ämnen,
Riddarhuset, äger han
under en Directetars
tillsyn, hufvudansvaret
för sjelfva Riddarhusets
vårdande samt att e~
mellan Tjenstemännen
och betjeningen efter
omständigheterna tillsynen
fördela.
RiddarhusSecreteraren
åligger årligen, att^
intill dess alla Riddarhusets
Genealogier
blifva completterade,
lemna 100 renskri fna
Genealogiska Tabeller,
samt i öfrigt af egen
drift och nit söka befordra
allt som till
Riddarhusets gagn och
bästa hörer.
9 §•
RiddarhusSecreteraren
är vid Directions
sammankomster föredragande
samt skall
då ovilkorligen yttra
sig öfver alla förekommande
ämnen, men ej
Den rf-j Julli e, m.
467
ttieti ej deltaga uti besluten
Onder Directions
inseende, är han
hufvudman för arbetet
inom Cancelliet, och
ansvararför göromålens
behöriga och driftiga
gång, samt tillser i
följd deraf, att Betjeningen
förrättar sine
åligganden med ordning
Och skicklighet.
Han anmäler motsat
*
sen,
eller om någon
Vägrar sitt till handa—
gående. I sammanhang
härmed, tillhör det
Secretararen, att vid
sysslors besättande, öfver
de sökandes behörighet
och skicklighet
lemna sitt utlåtande.
Efter slutad Riksdag
inlemnar han till Directionen
vid dess första
Session den Förteckning
från Riddarhusutskott,
gom till
honom bör afgjfvas, på
alla Ridderskapets och
Adelns under Riksdagen
tagne beslut, som
deltaga uti besluten.
Under Directions inseende,
är han Hut"
vudrnan för arbetet inom
Cancelliet, och ansvarar
för göromålens
behöriga gång, samt
tillser i följd deraf,
stt Betjeningen förrättar
sine åligganden
med ordning och skicklighet.
Han anmäler
motsatsen, eller om
någon vägrar sin skyldighet
fullgöra. I sammanhang
härmed tillhör
det Secreteraren att
vid Sysslors besättande
öfver de Sökandes behörighet
och skicklighet
lemna sitt utlåtande.
Efter slutad Riksdag
inlemnar han till Directionen
vid dess första
Session, den Förteckning
från RiddarhusUtskottet
som till honom
bör gifvas på alla
Ridderskapets och Adelns
under Riksdagen
tagoe beslut, hvilka
fordra Directionens åt"
468
Dm 19 Julli r, m.
fordra Directions åtgärd,
samt företer sedan
vid första Session
i hvarje månad en re~
capitulationsLista på
alla oafgjorda mål,
med upplysningar öfver
de till uppskofven
vållande orsaker.
I öfrigt ställe han
sig till noggrann efterrättelse
hvad i arbetsordningens
2:dra §■
stadgadt är, så ock ansvarar
för Postbokens
förande.
12 §.
RiddarhusSacreteralen
åliggger att emottaga
och granska alla
till Introductioner hörande
prestanda, så
ock jemföra Vapenplåten
med Sköldebrefvet,
innan de till Directionen
anmälas.
13 §■
gärd, samt företer sedan
vid förssa Session
i hvarje månad recapitulationsLista
på alla
oafgjorda mål , med
upplysningar öfver de
till uppskofven vållande
orsaker.
I öfrigt ställe han
sig till noggran efterrättelse
hvad i arbetsordningens
2:dra §.
stadgadt är, så och an6vararar
för Postbokens
förande.
10 §.
RiddarhusSecreteraren
åligger att emottaga
och granska alla
till Introductioner hörande
prestanda, så
ock jemföra Vapenplåten
med Sköldebrefvet,
innan Introductionsansökningen
hos Directionen
anmäles.
11 §.
De anordningar sorn De anordningar sorn
/
Men 19 Julin c,%m,
46g
af Directionen på Cassan
utfärdas, contrasigneras
af RiddarhusSecröteiaren.
Ruidcti hus Katuerci oren,
■» 14 § •
Riddar husKamcre laren
åligger, att eraot«
taga och behörigen
förvara alla till Cassorne
inflytande medel,
samt ager att uti Riddarhuset
begagna arbetsrum
för sig, så ock
till förvaraji^g af de
af Directionen på Cassan
utfärdas, contrasigneras
af RiddarhusSecreteraren.
12 §.
Om RiddarhusSecre*
tcrsren under påstående
Riksdag, genom laga
förfall biifver hindrad
sin tjenet förrätta och
sådant anmäldt blifvit,
äger LandtMarskalken,
att någon dertill
skicklig person a£
Ridderskapet och Adeln
utse, som under
tiden gör Secreterarens
tjenst.
Riddar husKavicreraven.
13 §•
RiddarhusKamereraren
åligger att emottaga
och behörigen
förvara alla till Cassorne
inflytande medel}
samt begagna det uti
Riddarhuset för honom
bestämde arbetsrum,
så för sig, som till för.
Den ig Julli e. ni.
dess tjenst tillhörande
Handlingar o< b Pantkistor,
hvilka böra
efter möjliglighelen uti
rågot hvalf med behörigt
Jerustängsel insättas.
T- .
I enlighet med Directionens
anordningar
besörjer han ensam utgifterne,
samt de samma
efter faststä lida
formulairer bokförer;
iå ock anvarar med
ersättnings skyldighet
för alla de utgifter,
hvilka ej enligt föreskrift
äro verilicerade,
15 §•
Då Contante medel
till Direction insändas,
ställe sig Kamereraren
til! noga efterlefnad,
hvad i arbetsordningens
5 §. stadgadt är.
16 §.
Riddar husKs mereraren
bestrider R< visionen
af inkommande
varande af de dess tjenst
tillhörande handlingar,
Pantkistorne bora insättas
uti något hvalf,
försedt med behörigt
Jernstängsel.
I enlighet med Directionens
anordningar,
besörjer han utgifterna,
samt de samma enligt
fastställda formulairer,
bokförer; så ock ansvarar
med ersättningsskyldighet
för alla dp
utgifter, hvilka ej enligt
föreskrift äro verifkerade.
14 §.
Då Contante medel
till Direction insändas,
ställe sig Kamereraren
tlil noga efterlefnad,
hvad i arbetsordningens
5 §•, stadgadt är.
15 §•
Riddar husKamereraren
bestrider Revisionen
af inkommande
Den 19 Julii e. m,
471
C»pitations- och andra Capitations- och andra
redogörelser, samt an- redogörelser, samt ansvarar
för alla Cassa- svarar för alla Cassa-*
handlingars ordentliga handlingars ordentliga
registrerande och för- registrerande och förvavarande
samt inbind- rande samt inbindning»
oing.
Hufvudböckerne bö- Hufvudböckerna böra
årligen vara i slutet ra årligen innan den
af Februarii månad af- sista Februarii vara
slutade, till hvilken tid afslutade och,inlemnade
Fifealen bår hafva till tijl Directionen, att
Kamereraren ingifvit För- revideras enligt arbets-^
teckning på de utgifter, ordningens 15 §•
han beftridt för Casfan
och derunder lydande
Fonder. Hvad som då
kan vara obetalt, balanceras
till pålöljande
året. Desse aflemna»
vid samma tid till Direction
att revideras,
enligt arbetsordningens
15 §•
Vid medlet af Ja- Vid medletaf Januanuarii
och Julii måna- rii och Julii månader
der hvarje år, skall hvarje år, skall KameRamereraren
till Dire. rerares till Directionen
18 §.
472
Den 19 Julii r. m, v
ctionen aflemna Förteckning
på de Debitorer
med deras adresser,
hvilka uteblifvit
med ett helt års räntebetalning.
t
Dessutom bör Kamererare»
till den åtgärd
9 §. af LåneReglementet
föreskrifver,
till Directionen uppgifva
de Debitprers
namn och adresser, som
uteblifvit öfver 1 månad
med räntans erläggande.
I Maji månad aflemnar
Kamerararen till
Direction en Förteckning
på alla de Skuldebref
och Inteckningar,
hvilka det påföljande
* året skola förnyas.
aflemna Förteckning på
de Debitorer, hvilka
uteblifvit med den räntebetalning
som till
nämnde tid bordt inflyta.
I Maji månad aflemnar
Kamereraren till
Direction en Förteckning
på alla de Skuldebref
och Inteckningar,
hvilka det påföljande
året 6kola förnyas.
Försummar han
denna uppgift, blifver
han ansvarig för häraf
uppkommande förluster»
-
Försummade uppgifne
förnyelser ersättas
af Kamereraren. *
Den 19 Judi e. m.
19 §,
Vid inträffande Concurser
bör Kamereraren
sist 1 månad före inställelsedagen
vid vederbörlig
Domstol beediga
Cassans fordran,
samt deröfver tillställa
Direction bevis.
20 §.
Sedan Kamereraren
från Secreteraren fått
sig remitterade de inkomne
LåneActer^up.
rättar han deröfver,
inom fyra dagar, efter
emottagandet, detai 1 lerad
Rotulus samt Calcul
öfver afkastningen ,
ställande sig härvid
LåneReglementet till
efterrättelse; bifogandes
dervid de anmärkningar
skrifteligen han
anser kunna äga rum,
hvarefter LåneActen
, aflemnas till Fiscalen.
21 §.
Kamereraren vakar
18 §.
Vid inträffande Concurser
bör Kamerer»-  ren, sist 1 månad före
Inställelsedagen, vid
vederbörlig Domstol
beediga Cassans fordran,
samt deröfver tillställa
Direction bevis.
19 §•
Sedan Kamereraren
från Secreteraren fått
sig remitterade de in.
komne LåneActer, upp*
rättar han deröfver inom
åtta dagar efter emottagandet,
detaillerad
och behörig Rotulus
samt calcul öfver
afkastningen, bifogandes
dervid skrifteligen
de anmärkningar han
anser kunna äga rum,
hvarefter LåneActen
tflemnas till Fiscalen,
20 §.
Kamereraren vakar
Den ic) Julii e. m.
ofver 3\8eliga JungfruStiftsMatrikeirrs
tillbörliga
förande samt
Ordenskorsens insändande,
efter genom
Giftermål eller dödsfall
afgångne Fröknar, och
åligger i November månad
uppgifva alla desse,
samt deribland, hvilka
varit Pensionärer, och
slutligen en calcul till
Pensionsregleringen för
löpande året, som upptager
ej allenast de
ännu lefvande Pensionairer,
utan ock antalet
af ledige Pensionsrum,
samt i hvad mon
i förhållande till StiftsCassans
förkofran eller
förlust, Peufionsrtimmen
imina antingen okas eller
de ledige rummen icke be.
fättas. ,
öfver Ädeliga JungfruStiftsMatrikelns
tillbörliga
förande, samt
Ordenskorsens insändande,
efter genom
Giftermål eller dödsfall
afgångne Fröknar, och
åligger, att inom slutet
af April Månad hvarje
år uppgifva alla desse
samt deribland, hvilka
varit pensionairer, och
sedan i Maji månad en
calcul för Pensionsregleringen
för det
löpande året, som upptager
ej allenast de ännu
lefvande Pensionairer,
utan ock antalet
af ledige Pensionsrum,
samt i hvad mon, i
förhållande till StiftsCassans
tillgångar, Pen -  siongrummen kunna
ökas.
Sedan Direction be- Sedan Direction bestämt
Pensionsrummer.s stämt Pensionairernes
antal, upprättar Karne- antal upprättar Kamereraren
i November må- reraren i början af Denad
Förteckning på alla cember månad, FörStiftsFröknar,
som äro teckning på alla Stifts—
berättigade till pension Fröknar, som skola
med columne i kanten för erhålla Pension, hvar
-
Ben .19 Julli e. m.
465
Juliu af Prejlbevifet och efter Pensionerne på
för qvittencet. Då Di- sätt 13 §. 2 Artikeln
re,dion granfkat alla be- här ofvan innnhåller,
tygen, nummereras de och anordnas och utbetalas»
införas l Colnmnen pä
förteckningen, Jamt utföres
Summan, För dem
forn Prejlbevis felas, antecknas
det i qvittenceColumnen,
utan att penfonsfnmman
utföres, lika
forn det annot er as får
dem. forn äga afräkning
ä Skuld; fedan uppfmnntering
och anordning fett,
beförjer Kamereraren utbetalningen
emot qvitto i
Columnen af de närvarande,
och annotation till
folio för de frånvarande
forn infändt löja qvit-,
tencer.
För deni af Penfonair
er ne, forn efter den förejkrifne
tiden infändtfna
betyg utfärdas pä famina
fält anordning i f litet af
December famt fedefmera
hvarje qvartal å deras
dem tillkommande Penfonér,
enligt Kamer er arens
uppgift•
4?6
Den 19 Julii e. m.
22 §.
Upphandling af det
bestämda qvantum af
Ved, Ljus och skrifmaterialier
som för
Riddarhuset årligen bör
verkställas, sker genom
anmälan till D,irection
af Kamereraren när
medeltillgången det
medgifver, med iakttagande
af möjligaste
bästa pris.
23 §■
Räkningen nied Riksens
Ständers Bank bör
vissa tider af året, eller
enär nödigt aktas, collationeras
af Kamereraren,
som hos Direktion
uppgifver förhållandet.
24 §•
Öfver de medel som
inlånas förer Kamereraren
en serskildt bok
och Räkning, hvilken
med N.'o innehåller en
ca kort anteckning af
21 §•
Upphandling af det
bestämda qvantum Ved,
Ljus och Skrifmaterialier
som för Riddarhuset
årligen erfordras,
sker efter anmälan till
Direction af Kamereraren,
när tillgången det
medgifver, och det för
möjligaste bästa pris
kan erhållas.
22 §.
Öfver de medel sorn
utlånas, förer Kamereraren
en serskildt bok,
hvilken med N:o innehåller
en kort anteckning
ai Låntaga
-
Den 19 Jul ti c m.
Låntagarens Namn och rens Namn och Adress
Pantens beskaffenhet, Pantens beskaffenhet ,
samt då räntan skall Fonden till hvilken
erlägga»,-, och blifvit Lånet hörer, tiden då
betald. räntan skall erläggas,
samt dagen till Inteckningens
förnyande.
25 §•
Öfver Riddarhustets
tillhörigheter i persedlar,
bör af Kamereraren
upprättas och hos
honom förvaras ett ordentligen
författadt In •
ventarium, hvilket efter
afgång och tillkomjl undergår
förändring med
Directionens vettjkap.
RiddarhusFifcalen.
26 §.
Riddarhus-Fiscalen
åligger att vara närvarande
vid antecknin.
garne under Riksdagarne
och dervid anmäla
de officielt kända
och till RiddarhusDirection
inkomne underrättelser,
'så och
23 §*
Öfver Riddarhusets
tillhörigheter af persedlar,
bör af Kamerer
raren upprättas och hos
honom förvaras ett ordentligt
författadt Im
ventarium.
Riddarhus Ffcalén.
24 §•
RiddarhusFiscalen
åligger att vara närvarande
vid anteckningarne,
så väl vid
Riksdagens början, sotn
under loppet deraf, och
dervid tillse, att å inga
andra Fullmagter,
än .de, som^enligt Rid
-
478
Den 19 Julii e, m.
tillse att icke andre än
behörigen inrättade
Fullmakter enligt RiddarhusOrdningens
föreskrift
företes, pä det
ej poletter må utdelas
för sådane personer
som enligt Riddarhusordningen
dertill icke
äro berättigade.
27 §•
I alla frågor som
härmed gemenskap äga
inom Riddarhuset, är
RiddarhusFiscalen Actor;
äfvensom honom
åligger, att handhafva
den ordning som bör
iakttagas inom Riddarhuset
, samt att de
emellan Stånden öflige
Etiquetter varda iakttagne;
anteckna och
uppropa Deputationer
6om från Ridderskapet
och Adeln afgå; äfvcn
-
darhusOrdningeng fö"
reskrift äro författade»
afseende göres, äfvenledes
anmäla de hinder,
sorn, enligt till RiddarhusDireCtion
inkomne
underrättelser, kunna
betaga serskildte personer
af Ridderskapet
och Adeln deras säte
och stämma, på det
ej Polletter må utdelas
till andre, än dera. som
enligt Riddarhusordningen,
dertill äro berättigade.
25 §•
I alla frågor som
härmed gemenskap äga
inom Riddarhuset, är
RiddarhusFiscalen Actor;
äfvensom honom
åligger, att handhafva
den ordning , som bör
iakttagas inom Riddarhuset,
att de emellan
Stånden öflige Etiquetter
följas, anteckna och
uppropa Deputationer,
som från Ridderskapet
och Adeln afgå , och
under påstående Riks
-
Den ig Julii e. m,
*?9
sorn han under varande
Riksdag vid RiddarhusUtskottets
sammanträden
alltid bör vara
närvarande.
28 §.
r Förbryter sig någon
emot den i 48 §•
af RiddarhusOrdningen
omförmäldte stadga,
till Ordnings vinnande
vid Ridderskapets och
Adelns sammankomster
, har Fiscalen att
de böter, hvilka å så
dane förbrytelser äro
utsatte, genast uttaga
eller den felande i vidrigt
fall inför RiddarhusUtskottet
låta uppkalla
och der sitt påstående
göra.
29 §•
RiddarhusFiscalen
är derjemte, så väl
RiddarhusCassans, som
de öfrige under Riddarhus
- Directionens
vård stående Cassors
dag, vid RiddarhusUtskottets
sammanträden
alltid vara "närvarande.
26 §.
Förbryter sig någon
emot den stadga 48
§. af RiddarhusOrdningen
omförmäler, har
Fiscalen att de böter,
hvilka å sådane förbrytelser
äro utsatte,
af den felaktige genast
uttaga, eller om denne
vägrar böterne erlägga,
honom för R'ddarhusUtskottet
låta
uppkalla och der sitt
påstående göra.
27 §.
RiddarhusFiscalen
är derjemte så väl
RiddarhusCassans, som
de öfrige under Riddarhus
- Directionens
vård stående Cassors
480
JDen Julii c, m#
Ombudsman, hvarföre
honom åligger:
1:0 Granska de
Låneansökningar jemte
Rotulus och anmärk*
ningar som Kamereraren
enligt 7 §. i dess
Ingtruction aflämnar,
samt utlåta sig huruvida
den erbjudne säkerheten
är sådan, att
Lånet enligt Författningarne
kan bifallas
eller hvad dervid kan
vara att erindraj samt
inom fyra dagar hela
den sålunda beredde
LåneActen till Secreteraren
återlämna, för
att sluteligen i Directionen
föredraga.
2:0 Sedan Kamereraren
till Direction ingifvit
Förteckningar på
så väl Inteckningsförnyelser
som obetalte
räntor, åligger Fiscalen,
att, efter Lag- och
Utlånings- Reglementet
dem åtgärda, samt med
Berättelse och Räkning
öfver
Ombudsman; hvarföre
honom åligger:
1:0 Granska de Låneansökningar
jemte
Rotalus och anmärkningar,
som Kamereraren,
enligt 19 §. denna
Artikel, aflämnar samt
utlåta sig huruvida
den erbjudne säkerheten
är sådan, att Lånet
enligt Författningorne
kan bifallas, eller hvad
dervid kan vara att
erindra, samt inom åtta
dagar, efter deraf
erhållen del, den sålunda
beredde LåneActen,
jemte skrifteligt
utlåtande, till Secreteraren
återlemna.
2:0 Sedan Kamereraren
till Direction ingifvit
Förteckningar på
så väl Inteckningsförnyels^r
som obetalte
räntor, åligger Fiscalen,
att efter Lag och
Utlånings-Regi emen tet
med dem förfara samt
Räkning öfver utgift
terne
Ben I9 Julii e. m, 48i
ofver utgifterne till
Direction inkomma, då
den fe elnare till er fattning
anordnas och af Kamerevan
obferveras vid ränte,
betalningarne enligt Skuldebref
ven, pä fatt i 4 och
ö §§■ f®r Kamereraren
jladgadt är.
3;0 I alla Rättegångar
utförer Fiscalen
Directionens talan, och
sedan Kamereraren, enligt
6 §. här ofvan,
afgifvit bevis öfver beedigandet
inför Domstol
vid inträffande
Condoursser, skall Fiscalen
hos ConcoursDomaren
bevaka och
utföra Cassans talan ,
samt derom för Direction
tidigt tillkännagifva,
äfvensom i andra
mål hvad af honom
derutinnan blifvit tillgjordt
och hvad Utslag
hos vederbörande
följt.
4:o Öfver alla Re
-
terne till Direction inlämna.
3:0 I alla Rättegångar
utförer Fiscalen
, Directionens talan
och sedan Kamereraren,
enligt 18 §. i denne
Artikel afgifvit bevis
öfver beedigandet inför
Domstol, vid inträffande
Concurser ,
skall Fiscalen enligt
Utlånings Reglementets
12'§., bevaka och utföra
Cassans talan, äfvensom1!
för Direction
tidigt tillkännagifva,
i alla mål, som dess
befattning tillhöra ,
hvad af honom blifvit
tillgjordt och hvad
Utslag hos vederbörande
derå följt.
4:0 Öfver alla Remisser
och anförtrodde
göromål bör Fiscalen
föra ordenteligt Diarium,
med anteckning
hvad i hvar och en
sak , tid efter annan
Bil. till Ridd, 0, Ad, Prof, VI Band. 31
482
Den i g Julli. c. m.
misser och anförtrodde
göromål bör Fiscalen
föra ordenteligt Diarium
med anteckning
hvad i hvar och en sak
blifvit tillgjordt, och
huru den blifvit afslu*
tad samt vid hvarje
års slut till RiddarhusDirection
häröfver med
Berättelse inkomma.
30 §.
Fiscalen åligger bevaka
, att uti alla befattningar
som till RiddarhusDirection
höra,
må enligt utfärdade
Reglementen, Instructioner,
Författningar
och Testamenten, som
ock enligt Ridderskapets
och Adelns beslut
förfaras, och att till
rättelse inför Directionen
anmäla hvad han
finner deremot stridan
de: att Cassornas rätt
Och säkerhet yrka och
utföra; han äge ock
rättighet stt Directionem
alla öfverläggningar
öfvervara samtva
-
blifvit tillgjordt, och
huru den blifvit afslutad
samt vid hvarje
års slut till RiddarhusDirection,
häröfver med
Berättel*# inkomma.
28 §.
Fiscalen åligger bevaka,
att uti alla befattningar
, som till
RiddarhusDirection höra,
må förfaras enligt
utfärdade Reglementen,
Instructioner, Författningar
och Testamenten
samt Ridderskapets
och Adelns beslut, och
att till rättelse inför
Directionen anmäla,
hvad han finner deremot
stridande: att Cassornes
rätt och säkerhet
yrka och utföra:
att Directionens alla
öfverläggningar samt
Cassornes inventerande
öfvervara, och ärplig.
Den rg Jul ii e. m.
483
ra vid Cassornas inventerande
närvarande och
är pligtig afgifva sitt
yttrande i mål af hvad
natur som hälst, om
någon af Directionen
det fordrar; honom
lämnas fri tillgång när
han det åstundar till
alla tillåtne Handlingar
, Böcker och Redogörelser.
tig afgifva sitt yttrande
i alla de mål, Direction
det fordrar- Honom
lämnas fri tillgång
till alla Handlingar,
Böcker och Redogörelser
, som till upplysning
i dess tjenst nödige
äro.
31 $•
Skulle, under påstående
Riksdag, RiddarhusFiscalen
vara
hindrad af Sjukdom
eller andra laga förfall,
att i Ridderskapets
och Adelns sammankomster
tillstädes vara,
och sin syssla förrätta,
är det Landtmarskalkens
rättighet att efter
förefallande behof en
annan i Fiscalens ställe
förordna.
29 §•
Skulle under på-:
stående Riksdag, RiddarhusFiscalen
af Liga
förfall vara hindrad,
att tjensten förrätta,
bör han det anmäla
hos Landtmarskalkeo,
som då lärer en annan
i Fiscalens ställe förordna.
484
Den ig Julii e. m.
Riddarhus Cancellifl er ne.
32 §■
Båda RiddarhusCancellisterne
skola i
allmänhet förrätta det,
hvad dem af RiddarhusSecreteraren
, antingen
på Ridderskapets
och Adelns eller
Riddarhus-Directionens
vägnar anbefalles, och
skola de samfällt biträda
den RiddarhusDirecteur,
som häfver
Genealogiske Handlingarne
samt Archivet
under dess vård.
33 §.
Den Första Cancellisten
åligger föra Protocollet
i Directions
sammankomster famt an.
teckna alla ankomne eller
afgående Bref m. m.
Under påstående Riksdag
är han Secreterare
i RiddarhusUtskottet
Riddarhus C arnellifl er ne.
30 §-
Bägge RiddarhusCancellisteme
skola i
allmänhet förrätta,
hvad dem af RiddarhusSecreteraren,
antingen
på Ridderskapets
och Adelns eller RiddarhusDirectionens
vägnar
anbefalles; och
samfällt biträda den RiddarhusDirecteur,
som
häfver Genealogiske
Handlingarne samt Archivet
under dess vård,
och derjemte årligen
hvardera aflämna femtio
renskrifna Genealogiska
Tabeller.
31 §•
\
Den Första Cancellisten
åligger föra Protocollet
i Directions
sammankomster. Under
påstående Riksdsg, är
han tillika Secreterare
i RiddarhusUtskottet,
och besörjer så väl
Frotocollet „ som alla
Deri 19 julii e, mi
435
och besörjer så väl
Protocollet, som alla
de Expeditioner hvilka
ifrån detta Utskott
utfärdas.
34 5-
Den Andre Cancellisten
är Secreterare
vid Föredragningen af
Adeliga JungfruStifts
Ärenderne, samt för
den skull ansvarig för
alla dithörande Handlingar.
Under Riksdagarne
är han , näst
Riddarhus- Secreteraren
närmaste Föreståndaren
för Ståndets Cancelli®,
och komma de vid slike
tillfällen antagne extra
Cancellister, att under
hans tillsyn förrätta
deras arbeten.
de Expeditioner, hvilka
ifrån detta Utskott
utfärdas.
32 §•
Den sndreCancellisten
är Secreterare vid
föredragningen af Adeliga
JungfruStifts
Ärenderne samt ansva>
rig för alla dithörande
Handlingar: under
Riksdagarne är han,
näst RiddarhusSecreteraren
närmaste Föreatåndaren
för Ståndets
Cancellie, och komma
de ej mindre vid slike
än andre tillfällen antagne
Extra RiddarhusCancellister,
att under
hans tillsyn förrätta
deras arbeten.
486
Den ig Juliie, m.
Reglemente angående
Län af de
under RiddarhusDirection
ställde
Fonder.
i §•
RiddarhusDirectionen
äger tillse att de
under dess inseende
ställde Fonder, så vidt
tillgången och de utgifter
, hvilka deraf
skola bestridas, det
medgifva må göras
frugtbara och till den
ändan tillätes Directionen,
att, emot pant af
fast Egendom , och
laglig ränta, samt sex
månaders uppsägning,
Lån meddela utur alla
de Cassör och Fonder,
der ej serskildte Testamenten
annorlunda
föreskrifva; dock hildrig
öfver to,ooo R:dr
Banco hvarken till en
och samma person eller
på en och samma
pant, v
•reglemente angående
Lån af de
under RiddarhusDirection
ställde
Fonder.
t $.
RiddarhusDirectionen
äger tillse att de
under dess inseende
ställde Fonder, så vidt
tillgången och de utgifter,
hvilka deraf
skola bestridas, det
medgifva, må göras
frugtbara och till den
ändan tillåtes Directionen,
att, emot pant af
fast Egendom, och laglig
ränta, samt sex månaders
uppsägning, Lån
meddela utnr aila de
Cassör och Fonder, der
ej serskilté Testamenten
annorlunda föreskrifva
, dock alldrig
öfver 10,000 R:dr Banco,
hvarken till en och
samme person, eller på
en och samma pant.
Den ig Julii e, m.
4S7
2 §•
Hypotheker hvarpå
Lån iå göras, äro:
l*.o. Frälfe Säterier,
sedan de efter sjelfva
jorden eller afkastningen
af Åker och Äng
blifvit värderade, hvar.
på må utlånas högst
f.delar af värdet
2:0.
Fr alfe Henman,
efter samma grund
halfva värdaringssumman.
30. KrönoSkatteHemman,
endast då de
ägas af Adelsman, erhålla
Lån derå till
^:del af värdet, äfven
enligt föregående grunder.
2 §.
Hypotheker hvarpå
Län få göras, äro:
I ,
1 :o. FrälfeSäterier ,
sedan de efter sjelfva
jorden eller afkastningen
af Åker och Äng
blifvit värderade, hvarpå
må utlånas högst
|:delar af värdet.
2: o. Frälfe Hemman,
efter samma grund
halfva värderingssumman.
3:0. Kronoskatte
Hemman,
endast då de
ägas af Adelsmän, erhålla
Lån derå till en
tredjedel af värdet, äfven
enligt föregående
grunder.
4:0 På försäkrade 4:0. På försäkrade
väl underhållne och väl undcrhållne och
fördelagtigt belägne fördeUgtigt belägne ,
Stenhus i Stockholm af Adelsmän ägande
får utlånas halfva Stenhus i Stockholm, då
Brandförsäkringsvärdet BrandförsäkringsContoined
vilkor af 2 Pro- ret Fribref derå utgif—
cent årlig afbetalning vit, får utlånas högst
483
Den 19 Julii e. ml
på första Lånesumman,
sedan Låntagaren i 5
år sig af Lånet begagnat.
Desse panter böra
hälst vara belägne inom
Stockholms , Uplands
och Södermanlands
Län, så länge
möjeligen derstädes till
dem finnes tillgäng och
Låntagare sig dertill
anmäla.
Då lån beviljas utom
de nu uppräknade
Länen, så åligger Låntagaren,
till förekommande
af vidlyftig
skriftväxling, att ställa
vederhäftig borgen,
för räntans erläggande,
på bestämda tider, af
någon inora eller nära
Stockholm boende och
af Direction godkind
person.
Som denna Utlåningsproportion
är den
högsta som får komma
i fråga, så böra
Assecurance och Vär
-
halfva Brandförsäkringsvärdet,
med vilkor
af 2 procent årlig
afbetalning på första
Lånesumman, sedan
Låntagarea sig i 5 år
af Lånet begagnat.
Som denna 'Utlåningsproportien
år den
högsta 60m får komma
i fråga, så böra Assecurance
och Värderingslnstrumenterne
noga
pröfvas. De sednare
böra vara upprättade
, enligt Bancomethod
och äger Direction
, att äfven infordra
uppgift på det
värde hvartill pantén
blifvit uppskattad och
taxerad, under de sist
förflutne fern åren,
samt sedan efter omständigheterne
Låningssumman
så jemka , att
Cassan i alla hänseenden
må äga full säkerhet.
Den rg fulii e. nu
48g
derings-Instrumenterne
noga pröfvas. De sednare
böra vara upprättade
enligt Bancomethod,
och då de
finoas för höge, äger
Directionen att infordra
uppgift på det
värde hvartill Panten
blifvit uppskattad och
taxerad under de sist
förflutne fern åren, och
sedan efter omständigheterna
Låningssumman
så minska, att
Cassan i alla hänseenden
må äga full säkerhet.
5 §.
Directionen tillåter
ingen annan Inteckning
i Panten framför sig
än ett proportioneradt
BancoLån, hvilket dock
alltid sker så, att sammanräknade
beloppet
ej öfverstiger den för
Pantén i 2 §. medgifne
högsta Lånesumma ,
hvadan Panten bör i
öfrigt vara ograverad,
så att Cassau kan blif
-
3 §•
Directionen tillåter
ingen annan Inteckning
i Panten framför
sig, än ett proportioneradt
BancoLån, hvarvid
dock alltid i»kttages,
att sammanräknade
beloppet ej öfverstiger
den för Panten
i 2 5. medgifne
högsta Lånesumma.
Jämte en sådan In
-
4go
D»n 19 Julii e. trt.
va första Inteckningshafvare
, hvarföre alla
andra derå förut befintelige
gravationer
med Ca6saLånet infrias,
och de förra Inteckningarne
dödas inom
viss förelagd tid, hvilket
sker af Låntagare
sjelf, då skillnaden
emellan de förre gravationer
och den Summa
, som enligt 2 §.
pä Panten får utlånas,
dertill är tillräckelig,
i hvilket fall han endast
utfår denna skillnad,
till dess de förra
Inteckningarne vederbörligen
dödade uppvisas.
4 §•
Till Låns erhållande
utur någon af de
under RiddarhusStyrelsens
vård ställde
Fonder, erfordras följande
säkerhetshandlingar:
1:0.
Låntagarens
Skuldebref till Cassan,
teckning bör till säkerhet
derom, att räntan
å meddeldte Lån
blifver inbetald vid
föreskrifven tid, Låni
tagaren ställa vederhäftig
borgen af någon
inom Stockholms Stad
eller Stockholms Län
boende af Directionen
godkänd person^ hvilken
för räntornas betalande
ansvarar såsom
för egen skuld.
4 §.
Till Läns erhällan-;
de utur någon af d«
under RiddarhusDirections
vård ställde Fonder,
erfordras, Låntagarens
till Cassan ställde
Skuldebref, hvilket
bör af honom egenhändigt
vara skrifvit
och underskrifva, samt
Den 19 Julii e. tn.
491
egenhändigt underskrifva
af honom och>
om han är gift, äfven
hans Hustru med bägges
anborna eller brukliga
signet, berittnadt
af bofaste män , Domhafvanden
eller tillförordnad
Notarius Publicus
och försedd med
Domhafvanden3 derå
påskrifna bevis, om
Pantens intecknande;
kommandes den sålunda
beviljade och lagligen
bevakade Inteckningen,
sedan att gälla
för Cassans räkning till
dess den samme till
Rätten återställes med
Directions påskrift att
den dödas må- Så väl
Skuldebrefvet, som ln
teckningsbeviset skola
utan öfverskrift eller
radering innehålla noga
och tydelig uppgift
af de pantsatte Fastigheterne;
dessutom bör
uti Intecknängsbeviset
vara intagit huruvida
sökanden nu mera är
ensam ägare af Panten,
och att han obehin
-
om han är gift äfven
med dess Hustrus underskrift
och bägges
brukliga signet försedt,
samt bevittnadt af trovärdige
personer, eller
Domhafvanden, eller
tillförordnad Notarius
Publicus; och bör Domhafvanden
derå hafva
meddeldt bevis, om
Pantens intecknande.
Så väl Skuldebrefvet
sorn Inteckningsbeviset
skola utan öfverskrift
eller radering innehålla
noga qch tydelig
uppgift af de pantsatte
Fastigheterne. Föröfrigt
bör Skuldebrefvet
vara inrättadt efter följande
formulair:
”Till de under Rid*
darhusDirections förvaltning
ställde Cassör
betalar undertecknad
(vi undertecknade en
för bägge och bägge
för en) efter sex månaders
uppsägning genom
insättning i Riksens
Ständers Bank och
BancoAttestens allain
-
492 Den 19 Julii e. m.
drad med Laga säkerhet
kan den pantsätta;
och derföre bör äfven
uppgifvas, om han är
ogift, enkling eller i
annat gifte trädd, i
hvilka både senare fallen
afvittringsbevis äfven
böra företes- För
öfrigt bör Skuldebrefvet
vara inrättadt efter
följande formulair:
”Sorn vi undertecknade
af den under Högloflige
RiddarhusDirectionens
dispositionen
ställde N. N. (Cassa)
Fond) till Låns bekommit
en summa stor 00
R:dr Specie Banco, med
vilkor af räntans erläggande
till sex för
hundrade om året, 6å
förbinde vi härmed
oss, en för bägge och
bägge för en såsom för
hvarderas egen skuld,
att sex månader efter
föregången uppsägning
Lånet med upplupen
ränta till fullo återbetala
i samma mynt
som vi af Cassan undfått
och emedlertid vid
nande, Låntagne 0000
R:dr Banco Specie, för
hvilka jag (vi) så länge
detta Lån hos mig
(oss) får innestå , årligen
, genom lika beskaffad
insättning erlägger
(erlägga) ränta,
beräknad efter sex för
hundrade!, på det sätt,
att all den till detta
års slut löpande ränta,
betalas inom den sista
nästkommande December,
och sedan hvarje
halft år, eller vid slutet
af Junii och De_
cember månader, vid
äfventyr, att Capitalet
eljest utan uppsägning
är till betalning förfallet;
och pantsätter} (a)
jag (vi) till Cassans
(Fondens) säkerhet så
väl förCapitaletsom den
förskrifne räntan , min
(vår) fasta Egendom
N. N- Säteriet (FrälseHemman
m. m) belägen
uti N. N. Län,
N- N. Härad och NSocken
(Huset N:o uti
Qvarteret N. af N.
Församling vid N. Ga
-
Dm 19 Julli e. nu
*93
förlust af ali uppsägning
den utfäste räntan
för innevarande år
vid årets slut och derefter
hvarje halft år
inom slutet af Junii
o«h December månad
rigtigt erlägga; att de
utgifter Cassan för Lånets
skull emedlertid
utbetalt, uppå erhållen
tillsägelse, eller vid
räntans betalande ersätta,
och att alla förenämnde
inbetalningar
genom insättning
i Riksens Ständers
Bank samt insättningsattestens
aflämnande
till RiddarhusContoret
verkställa.
Till Cassans säkerhet
för fullgörandet häraf
pantsättes härmed för
oss och vår rätts innehafvare
vår fasta Egendom
N. N- uti N.
N- Län, N. N. Härad
och N. N- Socken (N.
N. Stad, N. N. Församling
och N. N.
Qvarter under N;o 00
vid N. N, Gata} med
ta i Stockholm) uti
hvilken Egendom, Inteckning
utan mitt
(vårt) vidare hörande
härigenom tillätes, och
må till Cassans (Fondens)
säkerhet beviljas.
I öfrigt och jemte
det jag förbinder mig
(vi förbinda oss} att
ersätta Cassan alla de
kostnader, den kan i
afsseende på Inteck
ningsförnyelser,
Lagsökningar
eller hvad
annat, i och för, det
meddeldte Lånet, få
vidkännas, pantsätter
jag (vi) äfven
härmed all min
(vår) öfriga Egendom,
till säkerhet för hvad
uti den intecknade pan^
ten möjeligen kan brista;
och äger Höglofl.
Riddarhus-Directionen,
under hvars vård och
förvaltning förenämnde
Cassa (fond) är ställd,
att göra Cassans rätt
emot mig (oss) gällande,
derest jag (vi) brister
uti något af hvad vi
Den 19 Julii e, m,
deruti för Cassans räk- oss härigenom förbunning
af oss Iemnad och dit; äfvensom att detta
af N- N- Rätt bevilja- Skuldebref mig (oss)
de Inteckning, enligt ohördan å annor man
nedan påskrifne bevis* transportera.
Vi försäkra ock på
vår heder och ära, att
vi af denna pant äro
ensamme ägare och
kunna den lagligen
pantsätta, samt icke
hafva uppbörd, förmynderskap
eller barnaarf
om händer, eller
häfta för någon skuld
af hvad namn den vara
må, som kan lända Cas*
san till förfång i dess
intecknings- och förmånsrätt.
Sluteligen förpligte
vi oss att noga iakttaga
och fullgöra allt
hvad Kongl. Reglementet
om Lån utur de
under Höglofl. Riddar*
husDirections disposition
ställde Cassör och
Fonder föreskrifva, och
att, derest vi uti något
af det, hvartill vi oss
härigenom förbundit,
brista skulle, undergå
Till yttermera visso
har jag (hafva vi) detta
Skuldebref i nedanstående
vittnens närvaro
erkändt, egenhändigt
undertecknat och
och med brukligt Insegel
försett.
Ort, dag år.
N. N. N. N.
Sigill. Sigill.
\
Ben 19 Julii et mi
495
allt hvad högstberörde
Reglemente, Lag och
Författningar förmå, så
att äfven i händelse
Cassan genom försäljning
af den pantförskrifne
Egendomen ej
skulle erhålla fornö',
jelse för sin fordran,
den af annan vår Egendom
fast eller lös
skall äga rätt, att för
bristen njuta sin ersättning;
hvilket allt med
våra namns egenhändiga
underskrift och
med våra Signets undersättande
bekräftas»
N. N. den år 18
N. N. N. N.
Sigill. Sigill.
> Anmärkning.
1 :o. Då Lån på Stads.
Egendomar beviljas,
inryckes tillika i skuldebrefvet
förbindelsen
af 2 procent afbetalning
på sätt 2 §. stadgar.
Anmärkningar.
1:0. Då Lån på Stads?
Egendomar sökes, införes
tillika i Skuldebrefvet
förbindelsen af
2 procent afbetalning,
på sätt a §. stadgar.
496
Den 19 Julii e. in.
2:0. Då Lån på hus
sökes , ingifves Brandförsäkrings
- brefvet i
Hufvudskrift eller ock
en af Bankens Registrator
bevittnad afskrift
huruvida Huset
häftar för Bancolån elier
ej; hvarförutan bevis
från BrandförsäkringsContoiret,
huruvida
Huset häftar för
premielån y skall åtfölja.
3:o.VidLån å LandtEgendomar
af här i §.
2 tillåten natur ingifves
ordentlig värdering,
upprättad på sätt nyssnämnde
§• innehåller
af Domaren i orten,
hvilken af Directionen
noga granskas.
4:0. Om panten är
af Säteri eller Frälsenatur,
ingifves Kongl.
KammarCollegii bevis,
att den ej häftar för
bytesbrist eller annan
Kronogravation och af
hvad natur och mantals
-
2:0. Då Lån på hus
sökes, ingifves Brandförsäkrings
- Contoirets
Fribref i Hufvudskrift,
eller ock om Huset
förut är i Banken pantsatt,
en af Bankens
Registrator bevittnad
afskrift, hvarförutan bevis
från BrandförsäkringsContoiret,
huruvida
Huset häftar för
premielån eller ej, skall
åtfölja.
310 Vid Lån å LandtEgendomar
af här i §.
2 uppräknad natur,
ingifves ordentlig värdering,
upprättad på
sätt nyssnämnde §. innehåller,
af Domaren i
orten.
4:0. Om panten är
af Säteri- eller Frälse*
natur, ingifves Kongl.
KammarCollegii bevis,
att den ej häftar för
bytesbrist eller annan
Kronogravation,
5:0.
Den 19 Julii e. m.
497
tåls storlek den verket
ligen är.
5:0. Handlingar som
styrka Lånesökandens
äganderätt till panten,
såsom köpe- eller gåfvobref
med uppbudsbevis
derå eller Fastebref.
Är egendomen
ärfd, företes Arfs-lnstrumentet
med bevis
derom, att det är oklandradt,
simt förre
ägarens åtkomsthandlicgar.
6:o; Protocollsutdrag
öfver den meddelade
Inteckningen, sorn äfven
bör vara skrifven
å sjelfva Originalskuldbrefvet.
5:0. Handlingar som
styrka Lånsökandens
ägande rätt till panten,
6åsom Köpe-, Byteseller
GåfvoBref, jemte
FasteBref, eller^ bevis
om oklandradt lag*
Stånd. Har Lånsökan.»
de, sedan sådan åtkomst,
blifvit Enkling
eller i annat Gifte trädt,
uppvise han ock behörigt
afvittringsbevis.1
Är Egendomen ärfd,
företes Arfslnstrumentet
med bevis derom,
att det är klandradt,
samt förre ägarens åtkomsthandlingar.
6=o ProtocollsUfdrag
öfver den meddelade
Inteckningen, sorn äfven
bör vara skrifven
å sjelfva Originalskuldbrefvet.
7:0. Gravationshe- 7-'o. Gravationsbevis,
v>s, upprättadt efter upprättadt efter de 10
Bil, till Ridd. o, Ad. Pr. VI Band, 32
Deri ig Julii t. m.
io föregående årens
Intecknings Protocollers
föranledande, utfärdadt
antingen af Domaren i
orten, der Egendomen
är belägen eller Ock af
AdvocatFiscalen i den
HofRätt, under hvars
Jurisdiction Fastigheten
lyder; börande detta
bevis innefatta ej mindre
upplysning om de
Inteckningar, som i Egendomen
för penningelån
eller andra skulder
kunna vara meddeldte,
utan ock huruvida
något ArrendeContract
om Egendomen
är intecknadt. För
LandtEgendom skola
sådane bevis utfär*
das, efter det Tingets
slut, då Inteckningen
för Cassan meddeldtes,
och i Staden minst dagen
efter den då Inteckningen
der bie f
fastsäld.
föregående årens intecknings-
Protocollers
föranledande, utfärdadt
antingen af Domaren i
Orten, dof Egendomen
är belägen, eller ock
af AdvocatFiscalen i
den HofRätt, under
hvars Jurisdiction FaT
6tigheten lyder; börandes
detta bevis innefatta
ej mindre upplysning
om de Inteckningar
som'i egendomen
för penningelån
eller andra Skulder,
kunna vara meddeldte
och gällande, utan ock,
huruvida något, Egendomen
till större eller
mindre del angående,
ArrendeContract deruti
är intecknadt. För
LandtEgendom skola
sådane bevis utfärdas,
efter det Tingets slut,
då Inteckningen för
Cassan meddeldtes, och
i Staden, minst dagen
efter den då Inteckningen
der blef fastställd
-
8:0. Sökanden vare 8:0, Sökanden vare
Den 19 Jul ii e. tn.
pligtig förete behörig
Domstols samt LandsContoirs
eller Förmäns
bevis, att ban ej är
Uppbördsman, eller,
om han tillförene haft
uppbörd om händer,
att han för densamma
fullkomlig reda gjort
och derföre på intet
sätt häftar samt att
han ej är Förmyndare
eller har för barna-arf
att ansvara, ej eller
häftar för någon annan
skuld, hvarigenom
Cassans Inteckningsoch
förmonsrätt kan
göras stridig, eller dess
säkerhet vara något
äfventyr underkastad.
9:0. Är den erbjudne
Panten förut behäftad
med BancoLån, skall
med uträkning från
Banken styrkas huru
mycket derå återstår,
så till Capital som upp;
Jupén ränta,
pligtig förete behörig
Domstols samt LandsContoirs
eller Förmäns
bevis, *tt han ej är
uppbördsman eller Fö.
reståndare för Magaziner
eller Fattiginrättningar,
eller om
han tillförene haft Upp3
börd, eller så beskaffad
befattning om händer,
att han för densamme
fullkomlig reda gjort,
och derföre på intet
sätt häftfcr, samt att
han ej är Förmyndare,
eller har för barna-arf
att ansvara, ej eller
häftar för någon annan
skuld, hvarigenom Cassans
Intecknings- och
Förmonsrätt kan göras
stridig, eller dess säkerhet
vara något äf«?
ventyr underkastad.
9 0. Är den erbjudne
Panten förut behäftad
med Bancolån, skall
med uträkning från
Banken styrkas, huru
mycket derå återsvar,
så till Capital som upplupen
ränta,
Soo
Den 19 Julite, m.
10:0, Söker Förmyndare
Lån på omyndigs
fasta Egendom skall ej
mindre Förmyndareförordnandet,
än ÖfverFörmyndarens
eller
behörig Domstols samtycke
till Länet ingifvas.
H:o. Skulle panten
vara Lagstånden uti
Lånsökandens hand, eller
Fasta derå hunnit
utfärdas, styrke då med
Fångesmans serskildta
egenhändiga och bevittnade
qvitto, att köpeskillingen
blifvit till
fullo gulden, och någon
Skuldsedel derföre
ej utgifven.
t 2:0. Då lånen beviljas
å pant, belägen
1 andra än de tre uti
2 §. uppräknade Län,
så observeras att Borgesskrift
för räntans
erläggande äfven bifogas.
io:o- Söker Förmyndare
Lån på omyndigs
Fasta Egendom,
skall ej mindre Förmyndare-förordnandet,
än ÖfverFörmyndarens
eller behörig Domstola
samtycke till Lånet ingi
f vag.
11:0. Låntagare utom
Stockholm Stad eller
Län, ställe för räntebetalning
sådan borgen
60m i sodra §. föreskrifves*
-
Den 19 Julli e. m.
5oi
5 §•
Åtkomsthandlingarne
»kola ingifvas i Hufvudskriit,
men skulle
Låntagaren åstunda att
återtaga Hufvudskrifterne
bör en behörigen
vidimerad afskrift hos
Directionen förvaras,
sorn sedan dea blifvit
till likheten med Originalet
bestyrkt, af
vederbörande Cassans
Ombudsman uppvisas
i Directionen.
Protocollsutdrag och
bevis som af HäradsRätt
eller annan Rätt
utgifvas , skola med
Rättens och Domarens
vanliga Sigill bekräftas
och under Privat
persons namn å dess
betyg, bör finnas caracteren
utsatt och dess
Sigill derunder.
6 §.
När Lån utur någon
af Cassorne åstundas
skall sknftdig ansök
-
5 §.
Åtkomsthandlingarne
skola ingifvas i Huivudskrift,
men skulle
Låntagaren åstunda att
återtaga Hufvudskrifterne,
bör en behörigen
vidimerad afskrift hos
Directionen förvaras,
som, sedan den blifvit
till likheten med originalet
bestyrkt, af vederbörande
Cassans
Ombudsman uppvisas
inför Directionen,
' V ■«.
Protocollsutdrag och
bevis, som af HäradsRätt
eller annan Rätt,
utgifvas, skola med
Rättens och Domarens
vanliga Sigill bekräftas,
och under enskildt
persons namn å dess
betyg, bör dees tjenst
eller yrke, vara utsatt
och Sigill derunder.
6 §.
När Lån utur någon
af Cassorne åstundas,
skall skriftlig ansök
-
Sol
Den ig Julii e, mi
ning derom göras hos
Direction, hvarvid bifogas
de säkerhetshandlingar,
Sökanden
har att förete, hvilka
äfven i ansökningen
börafinttas uppräknade.
Från Diarium antecknas
genast af Rid*
darhusSecreteraren å
ansökningen ingifningsdagen,
som der blifvit
annoterad. Bevis öfver
ingifvandet meddelas
och anmärknin"
gen jemte Handlingar*
ne aflemnas till behörigt
föredragande i Di.
rection.
7 §•
Om Direction finnér
Lånebandlingarne full
ständige och den erbjudne
panten fullgod,
samt bifaller Lånet,
utassigneras summan
genast, att tillställas
Låntagaren, eller dess
lagliga tillförordnade
Fullmägtfg, derest penningar
äro att tillgå;
ning derom göras hos
Direction, hvarvid bifogas
de SäkerhetsHandlingar
detta Reglemente
bjuder, och
hvilka äfven i ansökningen
böra finnas uppräknade.
7 $•
Om Directionen finner
Lånehandlingarne
fullständige och den
erbjudne panten fullgod,
samt bifaller Länet,
utassignera i antingen
hela summan, eller
delar deraf, i den
mohn penningar i Cassan
äro att tillgå, för
att Låntagaren eller
Ben 19 julii t, m.
S03
men är ej tillräcklig
Summ* i Caesan då
inne, kan Låntagaren,
om han finner 6ig belåten
att vänta, erhålla
Protocollsutdrag öfver
Lånets utgifvande så
snart Cassabehållningen
det medgifver, och
må han äfven i afräkning
derå genast erhålla
hvad som möjeligen
fean våra inneliggande,
samt vidare,
efter hand, återstoden
så fort incassering sker.
Ett så beskaffadt Protocollsutdrag,
gäller
dock endast i den persons
hand, till hvars
fördel det blifvit utfärdade
Kamereraren
tecknar
dock alltid vid sådane
händelser, ge/rast på
ProtocoUsutdraget, huru
stor Summa som
blifvit i afräkning lernnåd,
och behålls han
vid sista summans utlemnande
samma Protocollsutdrag.
dess lagligen antagne
Fullmägtig, tillställas.
Afslås Låneansökning,
äge han då sine
Handlingar återtaga..
Samma rätt äge äfven
Lånsökmide, hvars
ansökning blifvit bifallen,
ehuru penningar
ej genast kunna
erhållas om denne sedermera
icke skulle
finna sig belåten, att
afvakta den tid, ds
lånet kan utbetalas,
5oi
Den ig Juia e, r«„
Åfslås Laneansökning
eller vill Låntagare
ej vänta tills pennin^arinflyta,
behöfver
ej Protocoll-utdrag utfärdas;
utan åge Sökanden
då sina handlingar
återtaga.
Samma rätt åge äfven
Lånsökande, hvars
Ansökning blifvit bifallen,
och Protocollsutdrag
derå utfärdade
men sedermera icke
skulle finna sig belåten
med en längre vänttjingstidj
dock vare han
skyldig att vid hand»
lingarnes återtagande,
gifva tillbaka Protocollsutdraget,
som genast
af Kamereraren öfverkorssas
och i Directionens
nästa sammanträde
uppvisas.
Hvarje Lånsökande Hvarje Lånsokande
erhålle Lån i den ord- erhålle Lån, i den ordning
han sig anmält ning han sig anmält
och fått sine handlingar och fått sine handlin-t
8 §.
8 §;
Den ig Julii e, m,
pröfvade saint godkände.
Skulle på en gång
tvenne eller flere sig
anmäla, erhålle den eller
de företräde, eom
minsta summorne äska.
Äro Summorne lika,
blifver då den först
hulpen som bästa panten
bjuder. Inträffat
den händelse, att A'
delsman och Ofrälseperson
på samma gång
söka Lån, äge Adelsman
företräde, helst
desse Fonder samtelige
tillkommit af Ridderskapets
och Adelns egne
samm3nskotter och
gåfvor, samt böra derföre,
när behofvet så
fordrar, användas först
till deras nytta.
9 §.
Med tiden till räntans
erläggande förhål*
les, såsom i ofvannämnda
Formulair till
Skuldebref finneg in
-
gar pröfvade samt godkände.
Skulle på en gång
tvenne eller flere sig
anmäla, erhålle den eiler
de företräde, sora
minsta summan äska.
Äret summorna lika,
b! ifve då den först
hulpen, sorn bästa panten
bjuder. Inträffar
den händelse, att Adelsman
och Ofrälsepersen
på samma gång
söka Lån, äge Adelsman
företräde, helst
desse Fonder tillkomrnitaf
Ridderskapets och
Adelns egne samman'*
skotteroch gåfvor,samt
böra derföre när behofvet
så fordrar, användas
först till deras
nytta,
9 §•
Med tiden till räntans
erläggande förhål*
les, såsom i ofvannämnda
Formulair tili
Skuldebref finnes ia
-
Den 19 Julii c, m,
taget, och om inbetalningen
af ränta elier
hufvudstod, eller af*
betalningar å hufvudstoden
skola gälla,
måste de enligt hvad
samma Förmala»: föreskrifver,
ske genom
insättning i Banken för
Cassans räkning och
attesten lemnäs till
Kamereraren emot undfående
af ett, utaf honom
underiecknadt,
och med Riddarhusets
Sigill försedt, tryckt
och nu me rera dt qvittence.
Vill någon sitt
innehafvande lån, eller
någon del deraf, som
dock bör vara i jemna
hundra- eller femtiotal,
inbetala, lemnäs honom
tillstånd dertill,
dock så att om han
åstundar inbetala hela
lånet, eller någon större
Summa, sorn öfverstiger
hälften, bör han
derom 3 månader förut
uti Direction tillsäga.
tagit, och om inbetalningen
af ränta eller
hufvud6tpd, eller afbetalningen
å hufvudstoden
skola gälla, måste
de, enligt hvad
samma Formulair föreskrifver,
ske genom insättning
i Banken för
Cassans räkning, och
attesten lemnäs till Kamereraren,
emot undfående
af ett utaf honom
undertecknadt,
samt af RiddarhusSecreteraren
annoteradt
och med Riddarhusets
Sigill försedt, tryckt
och numereradt qvittence.
Vill någon sitt
innehafvaade lån, eller
någon del deraf, som
dock bör vara i jemna
hundradetal, inbetala,
lemnäs honom tillstånd
dertill, dock så att om
han åstundar inbetala
hela Lånet, eller någon
summa som öfverstiger
hälften, bör han derom
3 månader förut
uti Direction tillsäga.
Den 19 JuMi e. m,
10 §.
Allt hvad Cassan
till Capitalers och Interessens
infordrande,
äfvensom till Inteckningars
och Brandförsäkringars
förnyande
samt Lånens bevakande,
i hvad måtto det
vara må , nödgas förskjuta
, kommer Låntagaren
till last, och
skall af honom jemte
årliga räntan, eller
på derom skeende till.
sagelse ovägerligen återbetalas,
it §.
Så länge Låntagaren
i rätt tid erlägger
räntan och i öfrigt
fullgör sina skyldigheter
samt ingen anledning
till osäkerhet
för Cassan förekommer,
må Lånet, om
Cassan icke är i behof
af sina penningar, eller
Direction annorlunda
för godt finner, hos
honom innestå.
10 §.
Allt hvad Cassan
till Capitalers och Interessens
infordrande,
äfvensom till inteckningars
förnyande, samt
Lånens bevakande, i
hvad måtto det vara
må, nödgas förskjutat
kommer Låntagaren tilj
last, och skall af ho.
nom jemte årliga räntan
, eller på derom
skeende tillsägelse, ovägerligen
återbetalas.
11 §.
Så långe Låntagaren
i rätt tid erlägger
räntan och i öfrigt
fullgör sina skyldigheter
samt ingen anledning
till osäkerhet
för Cassan förekommer,
må Lånet, om Cassaa
icke är i behof af sina
penningar, hos honom
innestå.
Den 19 Julii e. m.
Riddarhus- Fiscalen
bor göra sig underrättad
i Brandförsäkrings.
Verken , om något i
endera Cassan pantsatt
Hus i Städerne
skulle försämras och
Brandförsäkriags-Summan
nedsättas, på det
Direction då ina kunna
Lånet uppsäga.
12 §.
Brister Låntagaren
uti fullgörandet af de
honom åliggande skyldigheter
vid utsatt tid»
anses Lånet för uppsagde,
och bör, sedan
i månad derefter , under
lika försummelse
iöröutet , genast till
RiddarhusFiscalens åtgärd
öfverlämnäs, stt
om utfordrandet af
räntan , samt hvad afbetalas
och ersättas
bordt, draga försorg;
men derest betalningen
deraf inom ett halft år.
efter förfallotiden, ännu
icke är veikställd3
och hvad då ytterli
-
Riddarhus-Fiscaden
bör göra sig underrättad
i Brandförsäkringsverket,
om nå,; ot i endera
Gassan pantsatt
Hus skulle försämras,
så att Brandföreäkringssumman
nedsättes , på
det Direction då må
kunna Lånet uppsäga.
12 §.
Brister Låntagarea
uti fullgörandet af de
honom åliggande skyl-,
digheter vid utsatt tidanses
Lånet uppsagd^
och bör, sedan 1 månad
derefter, under lika
försummelse förflutit,
genast till RiddarhusFiscalens
åtgärd
öfverlämnäs, att cm
utfordrandet af räntan,
samt hvad afbetaias
och ersättas bordt, drsS
ga försorg; men derest
betalningen deraf inom
ett halft år efter förfaliotiden
ännu icke ät
verkställd , och hvad
då ytterligare betalas
Den ig Julii e, m.
5og
gare betalas bör, äfven
dteblifver, skall Cassan
om Pantens försäljning
i laglig ordning
besörja,
13 §•
När någon till
Cassans säkerhet intecknad
Egendom, genom
köp kommer utur
förra ägarens hand ,
åligger Pantens nye
ägare, sedan han första
uppbudet erhållit,
om han Länet bibehålla
vill, sig hos Direction,
angående dess
omsättning på sitt namn
anmäla, och må tredje
uppbudet af Domaren
icke meddelas förr, än
köparen med bevis
från Directionen styrkt,
antingen stt han betalt
Cassans fordran, eller
med Direclion på berörde
sätt öfverenskomma.
14 §.
bör, äfven uteblifver,
äger Cassan om Pan-.
tens försäljning i laglig
ordning besörja.
13 §•
När någon till Cassans
säkerhet intecknad
Egendom genom köp
kommer utur förre ägarens
hand åligger
Pantens nye ägare ,
sedan han första uppbudet
erhållit, om han
Lånet bibehålla vill,
sig hos Direction här*
om ovillkorligen anmäla.
Då vid de hitintills
5io
Den 19 Julii e, m.
beviljade Lån, alla nu
föreskrifne omständigheter
icke kunna vara
iagttagne, så ehuru
desse få utestå så länge
räntorna och öfrige
skyldigheter ordenteligen
likasom hittills
inbetalas, bör dock vid
skeende Inteckningsförnyelser,
ovilkorligen
iakttagas, att Låntagaren
antingen genom
påskrifning å sjelfva
Skuldsedeln, eller serskild
förbindelse åtager
sig de skyldigheter ,
sorn detta LånRegle-;
»ente stadgar.
|5 §.
Kongl. Maj.t vill i
Nåder hafva anbefallt
Dess och Rikets HofRätter,
Landshöfdingar,
Häradshöfdingar och
vederbörande Embetsman
, att vid ansvar
tillgörandes lämnaRiddarhusDirectionen
laglig
handräckning och
skyndssmt biträde, antingen
det af Directio
-
Den 19 Julii e, m.
nen «jeH eller Dess
Ombud begärea. Hvilket
vederbörande till
Underdånig efterrättelse
länder.
Datum ut Supra.
Bilagor
till PleniPrötocolIet för deri 32 Julii,
förmiddagen.
*
N;o 1.
Grefve v un Schwerin, Fredric Bogislaus
Jag
anhåller att få fästa Stats- och BancoUtskottens
uppmärksamhet på förclelarne af
en ny DepositBank, uti den gamla Banken.
Hvem som helst borde äga rättighet att
hålla conto med denna nya DepositBank.
Att för insatt Silfver få Sedlar,
5
\
Dku ‘2 2 fulii f, ml
Contos och atl för återlemnade sedlar få sitt insatta
silfver tillbaka.
Han. skulle befäl* vid Silfrets insättande
och öppnande 5ö sa*«t silfrets uttagande öö'
Frågan blir af hvilken beskaffenhet Sedlarne
skulle vafa; antingen SilfverSedlar, sorn
blefve ett nytt mynt, förhållande sig till
Bancotrangportsedeln, efter som coursen
höjer eller sänker dess värde; eller
/
BancotrasspOrtsedlar, efter ett af Standarnp
dem åsatt silfvervärde, beräknadt efter
sorn man förmodar att gamla Banken
en gång skall kunna mot Silfver inlösa
sina Sedlar.
Det vore ofelbart rättast att utgifva SilfverSedlar.
Ständernas pluralitet torde dock
tveka att samtycka till inrättandet af en sådan
depositBank, inom deD gamla, af dem garanterade
Banken, om SilfverSedlar skulle utgifvas
och komma i rörelse- De torde befara
att denna åt Capitalisten öppnade utväg att
betrygga värdet af sitt Capital då ännu
frågan är oafgjord om VexelBanken , när den
en gång återkommer i utöfning af sin function,
skall inlösa Tr-ansportSedeln efter ordalydelsen
eller på samma sätt som fordom
med Kopparmynts- och med RiksgäldsSedelo
hände, efter det värde som den under en längd
af år i allmänna rörelsen ägt, skall begagnas
derhän
Den 22 Julii j m.
derhän att han genom hotelse, atti annat fall upp*
säga sin fordran, tvingar Gäldenären att i R:dr
S ifver omskrifva sin på R:dr transportsedlar
lydande Revers. Detta blef många Gäldenä—
rers öde då man är 1803 ifrån Riksgäldsräkning
återgick till Bancoräkning.
Det vöre ingen fara om utväg funnes för
den uppsagde Gäldenären att genom lån hos
andra Capitalisfer, antingan Svenska eller utländska,
komma i tillfälle att genom gäldande
at sin skuld i Transportsedlar komma ifrån
den fordringsägaren sorn gör obilliga anspråk;
men då här ännu saknas värderingsmethoder
till bestämmande af Fastigheters Silfvervärde,
äfvensom dugliga intecknings- och executionslagar,
är fastighetsägareo ur ståndsatt att göra
sina anspråk på credit gällande. Sannolikt
komma Ständerna i sakernas närvarande skick,
att befara att denna anstalt icke lika betryggar
Gäldenären som Borgenären.
Det återstår att se om det andra Förslaget
ger trygghet tillfyllest åt Borgenären.
Sannolikt kommer åtminstone den större
Capitalisten att derhän begagna den nya DepositBanken,
att han eöker betrygga sitt Capital*
nu ägande Silfvervärde. Han kan tillvägabringa
denna förmohn på det sätt, att han
först uppsägar sin fordran, sedan för sina Transportsedlar,
koper silfver, som han 1 nya Deposit-Banken
utbyter mot Transport * Sedlar,
dem han* utlånar må hända till sam
Bil.
till Ridd. o. Ad, Pr, VI. Band. 33
5l4 DtH, 21 Julii m.
ms man hos hvilken han uppsade sin fordran.
Gäldenärens skuld blir nu sorn förr Transportsedlar.
DepositBanken blir Borgenären
ansvarig för Transportsedlarnes Silfvervärde.
Emellan Borgenären och Gäldenären förblifver
enahanda förhållande, antingen coursen stiger
eller faller, Transportsedel!» Silfvervärde minskas
eller ökas.
Den Capitalist som blott önskar att se
värdet af sitt Capital betryggadt, lärer dock
icke på denne omväg gå till målet. Den är
kostsam; Silfret mäste utifrån införskrifvas,
och han är en tid i mistning af sin ränta. Han
torde finna sig fullkomligen betryggad, om
Gäldenären förbinder sig i händelse Transportsedel
skulle falla under det värde, efter
hvilket den nya DepositBanken beräknar den
vid sina vexlingar, och efter hvilket det förmodas
att den gamla Banken en gång skalf inlösa
sina utelöpande Sedlar, att i TransportSedlar
godtgöra skillnaden. Endast i afseendet
på Capitalet borde han göra detta förbehåll;
Ränteersättning borde han icke göra|anSpråk
uppå. Räntan är ämnad att årligen förtäras;
Capitalet åter att bibehållas vid hvad det är.
Denna Borgenärens begäran är billig.
' Hvarföre skulle Gäldenären neka att fylla deo?
Gör han det hvad blir följden? att Borgenären
säger upp sin fordran; kan Gäldenären betala
så förvandlar han sitt SedelCapital i effekter
för hvilka han i andra Länder erhåller
Metalliskt mynt och sitt Capital placerar han
T
toen 22 Julii /. m,
5i5
sedan utomlands. Nu kan åter Gälldenären
icke betsla, så föreskrifver han nya vilkor,
och det lindrigaste blir atl Reversen ställes på
Hamburger Banco, hvaraf åter följden blir att
både Ränte- Och Capital—liqvid komma att ske
efter transportSedlarnes curs.
Mert sager mani om af naturliga orsaker
coursen skulle falla och Sedelmyntet förbättras,
då låter den som har Silfver i den nya
Depositöanken detsamma stå orördt; han går
med sina Transportsedlar till den gamla Banken
och fåc der mera för dem än han gifvit.
Det är först och främst föga sannolikt
att BancoSedlarne, utan att en, del förstöras
skola förbättra sig. Det vore visserligen i det
hela icke gagnandej det skulle forsena den
period sorn alla billigt sinnade efterlängta, perioden
af fullkomlig trygghet i penningetransactioner,
emedan första vilkoret för möjligheten
deraf är liqvid på den förflutna tidens transactioner.
Man borde derföre anse sig lika förpligtad
att hindra sedelns förbättring, som
man bordt anse för otillåtligt att verka till
dess försämring. Men sedelns förbättring kan
hindras derigenom att man låter den gamla
Banken utgifva nya Sedlar till dess att den
jemnvigt återställes som gör liqviden möjlig.
Dessa nya Sedlar om den händelsen skulle ir-*
träffa, hvilket är föga sannolikt, kunde lemnäs
ät Staten och Bsvillnlngen i samma mohn
rninskaa.
5i6
Ben 22 Juliif, m.
Men hvilka äro de fördelar gom genom
denna nya DepositBank komma att beredas
åt både Långifvare och Lånsökande.
Den förra ser en möjlighet att se värdet
af sitt capital betryggadt.
Den senare njuter fördel deraf att de
SilfverCapitaler som i Landet finnas kunna
komma i rörelsen;
Honom beredes ytterligare den fördel att
utländska Capitalister kunna med de inhemske
täfla om utlåningsvingten. Ja! han kan sjelf
utan våda upplåna utländska Capitaler;
Indirecte beredes möjlighet för liqvider
enskildte emellan hvarigenom åter det väsentligaste
hindret för den gamla Bankens blifvande
liqvid med gina Creditorer och sina Debitorer
undanrödjes.
Den gamla Bankens utredning skall derigenom
lättas. I den mohn som Capilalisterne
begagnat sig af DepositBanken för att betrygga
värdet af sina Capitaler; i den mohn som
den penningelånande näringsidkaren säkrare
uppgjort sina affairer, upphör också tvisten
om RörelseCapitalets belopp; den förra behöfver
icke oroa sig öfver en temporair Sedels
jmision ur den gamla Banken, den senare behöfver
icke oroa sig, i händelse man i en
framtid skulle låta den garni» Banken annihi
-
Den 19 julii e. m.
517
lera en del af sin vinst, i stället för att använt
da den till silfverköp.
Genom denna DepositBank allena kan
det bli möjligt att bilda PrivatBanker, hvilkas
bestämmelse är att genom sedlar öka allmänna
RörelseCapitalet i den mohn sorn Näringarne
det behöfva; att möjligheten för creation
af sådane papper icke bereddes, då man år 1777
införde bruket af Silfverin ynt, var ofelbart hufvudorsak
till flere Näringars och isynnerhet Åkerbrukets
aftynande under denna period; att vid
1803 årä Realisation utväg till circulation endast
öppnades åt papper hvilande på namncredit,
är ofelbart hufvudorsaken till den myntförvillelse
och den förlägenhet i hvilken raan nu
råkat.
Den nya Bankens räkningar böra föras
skiljde ifrån den gamlas, och betryggande ga*
rantier beredas genom Lagar och genom publicitet.
N;0 2.
Herr von Qvanten, Carli
Då Sammansatta Stats och BancoUtskottens
Betäakande blifvit af 3 Stånd i vissa delar
aterremitteradt, torde de grunder vi här
antogo den 15 Julii genom votering, ej vunnit
så fullkomlig laga kraft, att icke en ändring
deruti skulle kunna äga runi, och det
Dsn 2 2 Jain y." m,
är I anledning deraf, sora jag ödmjukast anhåller,
att desse mine tankar må tå afgå tili
Sammansatta Utskotten.
Kan och bBr ett myntvärde bestämmas,
är den hufvudfråga, hvarom egenteliga striden
är. Det är onekeligen första grunden i all
Financelära att ernå ett bestämt myntvärde,
och hvad Financeplan som Riksens Ständer
Kunna antaga, blifver alltid ofullkomlig, om
detta vilkor ej ovilkorligen fästes dervid.
Det motbjudande ordet Realisation , har
redan uppskrämt allas sinnen, och det ännu
mera förhatliga vilkoret af ett utländskt Lån
på 3 Millioner i Silfver, såsom oumgängeligt
till utförandet af denna Realisation, hvilket
jag med erfarenheten skall bevisa ej är behöfligt,
har än mera fullbordat förbittringen, så att
ehuru båda partierne högt önska en myntbestämning,
stå de nu 6å i harnesk mot hvarandra,
att endast ytterligheter å ena eller andra
sidan, torde blifva att förvänta.
Jag vågar vördsamt framställa några åeigter
i ämnet, och hoppas derigenom kunna
undanrödja de skuggbilder och de farhågor,
som uppställas, när man ens vågar nämna
möjligheten af att bestämma myntvärdet med
den Fond vi äga, utan biträde af främmande
Silfverlan.
Vid granskningen af Bankens Tableauer,
Ven 19 Julii e% mt 5ig
sora innefatta en Tiderymd af 44 år, upptäcker
man följande förhållande
Bankens
Silfverfond utgör nu 1823, för
att nyttja rundt tal, något öfver 4! million5
lägger man dertill de år 1820 lyftade piastrar,
och som borde kunna påräknas, går denna
Silfverfond till nära 5 millioner. Bankens
Bancosedelstock utgör nu circa 25 millioner y
hvilken reducerad till Silfvervärde efter 126
sk. CourB uppgår till circa 10 millioner, och
således är den utelöpande BancoSedelstocken
något mer än dubbel emot SilfverFonden. Sorn
erfarenheten visar, att under Epoken från 180*.
lill 1807 SilfverFonden jemt förminskades un
der det RiksgäldsSedelstocken förminskades,
och BancoSedelstocken förökades j likväl unde
en allt jemt fortfarande ungefär ÅlpariCourp
och utvexling5 så vill jag först uppställa förhållandet
mellan SilfverFonden och Banco
Sedelstocken, jemfördt med det nuvarande,
och derefter jemförelsen emellan hela Rörelse»
Capitalet af BancoSedlar, RiksgäldsSedlar, samt
Discontpapper, och den nuvarande.
År i805 t. ex. var Coursen på Hamburg
50 sk-, SilfverFonden i Banken 3,408,054,
BancoSedelstocken 7 millioner då förhållandet
räknadt efter 126 sk. myntvärde, var nära
det samma som nu. 1806 vsr Coursen 51 sk.,
SilfverFonden 3,302,570 R:dr B:co, Sedelstoc-
ken S,390,930, således redan förhållandet sämre
då än nu. 1807 vsr MedelCoursen 54
SilfverFonden 2,909,285 , BancoSedelstocken
Den 3 2 Julii c. m.
9j554)05'°j således 3 gånger större än SilfverFonden.
1808 var Silfve» Fonden 5,437 <M.
Medelcoursen 537;dels sk-, BancoSedelstocken
i7j526,i9o, eller öfver 3 gånger större; dett*
under brinnande krig. Nu är BancoSedelstockeo
blott något öfver 1 gång till så storsom
SilfverFonden. RiksgäldsSedelstocken, som vid
denoa uppställning ej i jemförelse kommer oss till
last, är nu blott 3,73 1,2 50 R:drf; men var deremot
1808 4,544,330, 1807 5.3055200, 1 806 6,783,7*0,
och 1805 §,302,31 o, jemte t million Discontpapper.
Vårt förhållande mellan SilfverFond
och BancoSedelstock var det året eller 1805
nära det samma sotp nu, men deremot hade
vi samma år gångbart Riksgälds och Discontpapper
som gällde lika med Silfver 5,653,853
R:dr mer än nu, som gör 16,000,000 efter nu
varande Cours.
Med de principar för all Bankinrättning
man antagit, jemfördt med det förhållande som
Tablauen af vår egen Bank lämnar från 1777
till 182a, visar sig, att Coursin bibehållit sig
omkring allpari under vexling, med vida oförmånligare
förhållande än nu. Vi njuta nu
fredens lugn , vi behöfva ej som under hela
den epoken skedde, importera Spannemål för
millioner, räntorne för vår utländska skuld
trycka ej nu som då på Handelsvågen. Vår
Hufvudexport Jernet är efterfrågadt och säljbart,
hvilket mellan åren 1807 och 1813, genom
den då varande oförmopliga conjuncturen, betydligt
ökade Vexelbehofven, till last för den
Utländska handeln; vår* Näringar producera
Den 22 Julli e, m.
i alla utgreningar långt mera nu än då, Folkmängden
har betydligt ökat sig; efter dessa
framställda fackt*, frågar jag vördsammast
hvarföre det skulle behöfvas 8 millioner, Silfver
nu till att realisera , eller låta utvexling
gå med 10 till ii millioner i Sedlar, då erfarenheten
lär oss att sådant gått ann förut
och således borde kunna verkställas nu , om
vi också skulle äga många flera millioner i
Sedlar än hvad vi äga. Jag tror att all Theori
måste ramla för erfarenheten , och på den
grunden ser jag ingen fara uti, att bestämma
myntvärdet, och låta Utvexling gå, efter den
princip jag längre fram skall föreslå. Om jag
ej ser denna fara, så må den mig förlåtas, ty
jag har ej fattat min opinion i luften, utan på
facta och verkeliga förhållandet, af erfarenheten
bestyrkt, framlagdt den till hvars och ens
pröfning och undersökning; ingen lärer betvifla
dess fördelar för Näringsidkaren vid minsta pröfning,
och jag skall längre fram utveckla dem Som
allmänna opinion tyckes vara, ('men hvilket
erfarenheten bestrider), att BancoSedelstocken,
RiksgäldsSedeln , samt D/scontpapperen sammanslagne
böra anses utgöra det representativa
myntet, hvaremot SilfverFonden bör vara
relativ, hvilket 1818 års Financierer och äfven
nu varande Financeafdelning antagit, så
vill jag uppställa ett förhållande deremot, som
blifver långt mera anmärkningsvärd!, och styrker
ännu mera den sats jag framstäldt då vi
alla måste vara öfverens därom , att vår nu
varande Sedelstock 28,849,080 R:dr B co och
RiksgäldsSedlar tillsammans ej utgöra mer än
Deri 22 Julii e, m.
agor öfver u millioner i Silfver, eller det
lynt, hvarefter ali beräkning måste ske.
För att undvika anmärkning på siffran y
år jag äran nämna, att vid Sedelmas«ornes förandling
efter isö sk. Cours, jag blott nytjat
jemt million tal, hvarföre jag också anagit
närvarande RörelseCapital 28,849,080
C.dr till 29 millioner som gör något öfver
1,000,000, Silfver efter 126 sk. Cours. ,
0 z,
rz 0
C “
ct p
cz -X
O
C
i Banken,
•111
• co O ,
^ ~ c .p
. 0 g 5 5
jv- s, gn ta
Q 1^0
~ « i*
9 p . ceri
eclelcours på
Hamburg.
ållandet mel-  illverlond oell
1st. i Sillver.
stocken för-  llad till 126
k. Cours,
e RörelseCa-  årligen emot
1822.
l—t c/}
d 1 i, g
:0 3 U
u 3 *
"O d
0 i>
:0 3
Cl, _2 [/}
X)
55 &.
5,417
7-5 r
15,576,810
5i
I till 4
36,000,000
7,000,000
5,437
2 55
1,5,7 >8,156
01
I till4i
08,000,000
9,000,000
5,4o5
o54
1 6,46o,6qo
5o
1 till 5
41,000,000
12.000,000
5,002
5>o
16,798,968
5i
1 till 5
4i, 000,000
12,000,000
2,909
28-0
16,606,700
54
i till 7
4o,000,000
11,000,000
5,45 7.
n4
a4,i 15,629
55
1 till 4^
60,000.000
31,000,000
5-2 2 4
027
29,555,097
59
i till 5i
09,000,000
30,000,000
4,576
801
11,000,000
I lill 2i
[29,000,000
3°?
128
lyttade Piastrar
•
Den 22 Julii e. m.
Dä ou ingen kan förneka, att icke ökad
folkmängd, ökad production och varumängd
kräfva ökade Capitaler, och detta i stället
blifvit förminskadt till den oerhörda grad »om
Tabellen utvisar, så torde det ej vara svårt
att utleta ordsaken till den nu varande penniogebristen
och förlägenheten, som jag ensamt
tillskrifver ett vacklande myntvärde, och deraf
följande misscredit och oredor, hvilka efter
min tanka komma att fortfara om nu varande
Financegrunder antagas, och som på 5 år snart
sagdt skall förstöra den Jordbrukande Classen;
löntagare som äga Spannemål, eller andra
Landmanna varor på sin Lön , och hvar och
en Näringsidkare, hvilken ej är så lycklig att
få afyttra sin vara till Exporteuren , ty den
går skäligen skadeslös från förstörelsen och
oredan, ty om jag antager att alla Näringar
kräfva och uttaga en viss del af RörelseCapitalet,
att den Utländska handelen, och Vexelköpenj
hvilka endast bedrifvas af dem som hafva
sina Capitaler rörliga, hvilken rörelse bestämdt
uttager först sitt behof af RörelseCapitalet
sorn ovilkorligen alltid måste ske efter
Cours, och således uttaga och kräfva mera af
RörelseCapitalet i samma mon sorn myntet försämras
, till förlust för den inhämska Näringen,
då ej RörelseCapitalet kan ökas i samma
förhållande; så uppkommer häraf förlägenhet
för den inhämska Näringen. Om således blott
till exemp. den Utländska eller StapelstadsHandelen
under den jemna perioden till 1808
kräfde 10 millioner i Silfver, eller 25 millioner
efter nu varanda Cours, så hade likväl ders
Den 22 Julli. e. m,
inbäraska. eller sådan som ej går på Export
6 millioner i Silfver, eller 15 millioner etter
nu varande Cours; om jag nu antager sora
axiom, att Stapelstads Handelen måste gä sin
jemna gång huru dåligt Myntvärdet än må
vara, så följer deraf tydeligt att Köpmannen
i stället för 10 millioner i Silfver nu behöfver
25 millioner efter nu varande Cours, och uppslukar
således allt för de öfrige Näringarne;
häruti ligger ordsaken hvarför Svenska Jordbrukaren
nödgas sälja sin vara vida under
jordbrukare i andra Länder; i Länder hvarest
ena årets produetion efter den andra af brist på
afsättning måste uppläggas, i hvilket olyckliga
förhållande aldrig vi borde vara, som äro
producenter i ett land, hvarest comsumtion
snart sagt är lika med produetion, ty den så
utropade öfverproduetion kan jag aldeles icke
erkänna. Voro vi ett isoleradt land, som aldrig
communicerade med andra länder, skulle
det vara likgiltigt om våra penningar gällde
inycket eller litet, men vi behöfva många utländska
Varu artiklar äfven till vårt uppehälle,
vi måste således äfven afyttra våra egna,
och det är derföre som vi lika med alla andra
Nationer måste antaga den allmänna myntmätaren
Silfret. Sanningen af denna satts vittnar
om nödvändigheten att återföra ordningen,
så vida man vill befordra trefnad och välmåga
bland Svenska Folket.
Under den jemna epoquen jag i Tabellen
upptagit, var Bankens SilfverFond. till Sedelstocken
som 1 till 4, 1 till 5, då vi Bkvist
Den 22 fulii /. m.
525
under den tiden årligen importerade circa
250,000 Tunnor Spannemåi. Lät nu vara att
Sillfisket balancerade denna import , men så
kommer räntan å utländska skulden oss till
godo och nu är Bankens SilfverFond som t
till 25; jag ser således ingen fara vara, om
Banken in- och utvexlar Silfver efter 126 skcours.
Men då ropas: Finaame uttaga genaJl
filfv er för fina 5 Millioner i Sedlar, för att der—,
med etablera en Bank i Finnland. Detta låter förstörande
för vår VexelSank, men faran torde
ej vara särdeles stor; ty om Finnarne bestämt
ämnade detta, så ser jag icke hvad som
hindrade dem köpa Silfver på alla Börser genom
Vexlar för sine Bancosedlar, så vida de
ej äga ett bestämdt tycke för Silfret i Banken,
mot allt annat Silfver, men som vi hafva stark
handel på Finnland, finna Finnarne sin fördel
af att äga våra Bancosedlar till bedrifvandet
af deuna handel. Finnarne förtjena påosgärligen
efter de uppgifter jag förskaffat mig
circa en half million i Sedlar, derföre köpa
de sig Växlar på Hamburg hvarmed de
vidare trasera på andra orter. Blifver här Creditupplag
torde hända att denna halfva Million
äfven stadnar här. I dessa speculationer kunna
de icke begagna Silfvermyntet; dessutom
tror jag att om myntvärdet kunde bestämmas,
skulle Finnarne lika gerna hafva sine hypotek
i Stockholms Bank som annorstädes. Handelshistorien
lemnar mångå exempel på, att ej
vinsten af handelen bestämdt skall utgå i Silfver
der, hvarest den visar sigj ty vår Finska
underbalance corrigeras på annan naturlig väg
526
Den 19 Julii e, m.
genom öfverbalancen på annat håll, eljest skuU 3
le ju Finnarne på 6o år äga hela vårt RörelSeCaphal,
och härpå tviflar jag ganska mycket.
Vidare säges, att om Banken nu Jknlle utvexla
Silfver mot Sedlar [kulle faderligen allt Silfver
utvexlas. Jag anser detta för en omöjlighet.
Vår Handel och våra Näringar stå ej i ett
så olyckligt förhållande, vöre det annorlunda
skulle ingen Silfverbit finnas i Sverige. Här
åtgår en mängd med Guld och Silfver till Uniformer
årligen, enskildta personer öka årligen
sitt antal af Silfverpiecer, och likväl finnes
det en mängd Guld och Silfver till salu
hofi alla öfver hela Riket utspridde Guld- och
Silfverarbetare. Om nu i första yran några
100,000 R:dr utvexlas, är jag öfvertygad att
med vårt nuvarande handelsförhållande, skall
mera på framtiden insättas än utvexlas.
Jag hänviser derföre till hvad jag hade ä•
rån yttra i Plenum den 2 6 Februarii: att når
handel och varumängd ensamt förmå sätta
ett värde på Bancosedelen, skall detta värde
blifva beståndande om vexling blifver tillåten.
Om derföre Banken utlemnar 2, 4 och
8 skillings stycken, högst 16 skilling* stycken
efter 126 skillings Cours, skulle $ vara 21
ak., och plåtstycket 42 ak., i BancoSedlar»
jooo R:dr dageligen vöre det mesta som kunde
hinna vexlas, som i anseende till ain valeur
ej vöre begärlig till utförsel.
Erfarenheten tyckes äfven visa, att bibe
-
Den 19 Julii e. mi
*93
hållandet af RiksgäldsSedlar är förmånligare;
till tryggandet af Bankens Credit än om allt
fores på Ranken} den inhemska rörelsen
kan väl med dem hestridas , blott de få tagas
i uppbörd, CassaKäntor och Kronoutskylder,
detta bevisas år 1800, efter hvilken
tid de aldrig ändrade agio, då deras antal var
i2,oo«,000, och BancoSedelen knappa 2 Millioner
i början. Månne ej äfven Discontrörelsen
borde förås på RiksgäldsCOntoiret och
Statsverket med ett Creditiv på Banken, då
icke min plan vunnit framgång att förena den^
na rörelse med enskildtes Capitaler.
Efter hvad Utskotten nu föreslagit, att 30
Millioner skulle blifva det rätta RörelseCapitalet,
visar sig att under den af mig i Tabellen
citterade epoque, 40 Millioner och derutöfver
varit hvad till Landets rörelse och
vältrefnad erfordrats. Månne man derföre ej
borde upphöra med den så länge till Landets
skada begagnade Theoretiska uppställningen
i financerne och directe öfvergå till erfarenhetsläran,
för hvilken all Theori måste
vika. Jag vågar derföre ödmjukast föreslå, att
vi antaga myntvärdet till 126 sk. med vexling
af mindre mynt, att vi under dessa 5
kommande åren så småningom förvandla våra
BancoSedlar till SilfverSedlar efter denna
Cours, uppställa detta förhållande i alla möjeliga
utgreningar af liqvider och uppbörder,
och sluteligen återföra oss till samma förhållande
i RiksgäldsSedlar, BancoSedlar samt Diicontpapper,
som åren »805 eller 1806, hvilket
52 8
Den 19 Julii e. tu.
bör kunna gå an di vi nu äga 11 å i2ono~o
R;dr större SilfverFond än då, och tili hvilket
utförande ej fordas särdeles financiel spetsfundighet
då man endast behöfver ställa allt accurat
som det var d -
Det är väl möjligt att jag misstagit mig
i min framställning, att resultatet ej skall blifva
sådant som jag förmodar, men så må det
åtminstone medgifvas mig, att hvem som uppställer
denna sats, på den erfarenhet Backens
Tableaurer lemnar, jemförd med det praktiska
i alla andra Bankinrättningar, och med det
historiska uti vårt Economiska förhållande under
dessa åren, till Handel, Näringar och import;
skall finna stöd för sin förmodan, och den
nu varande Banken: publicitet hvars nytta jag börjar
betvifla skall endast kunna hindra denna förmodade
utgång.
N:o 3«
Herr von Becker, Carl johan:
Då Sammansatta Stats- och BancoUtskottens
så väl HufvudBetänkande i Financefrågan,
sora ock ella dertill hörande särskildta
utlåtanden, åro hvarför sig granskade, samt
åtskillige af dessa sistnämnde till Utskotten
återremitterade; då alltså Utskotten, med fästadt
afseende å RlksS'åndens dels fattade beslut
, dtls gjord» anmärkningsr, framdeles inkomma
-
Den ‘22 Julii f ■. rti.
komma med ett nytt FinanceBetänkånde, sammanfogadt
till ett helt och omfattande alla de*
lar af Rikets allmänna och enskilda penningen
rörelse, lära ock Utskotten då tvifvelsutan gifva
en närmare bestämning åt dess i HufvudBetänkandet
yttrade framställning, ’'att det representativa
myntet må hållas vid en Sedel/lock af
circa 30 Millioner R:dr Banco. Genom tolkningen
af detta Circa kan Sedelstocken fixeras
till 528 å 29 eller till 31 å 32 Millioner. Valet
emellan dessa alternativer är vigtigt. Handelns
och Näringarnes öde, det vill säga t Fä»
derneslandets väl beror derpå. Med värma
för dessa stora intressen, och då enskilda angelägenheter
oförtöfvadt kalla mig åter till
min aflägsna hembyggd, anhåller jag ödmjukast,
att få beledsaga de till Utskotten åter*»:
gående Betänkanden med några strödda reflexioner,
öfver vådan af en inskränkande
förklaring af detta mindre bestämda uttryck»
Alla tiders och alla Länders erfarenhet
hafva besannat nödvändigheten af ett efter
Folknummern , gränsernas vidd, och varumängden
afpassadt bytesmedel, d. V. s» Rörel*
seCapital. Är detta tillräckligt, sprides deraf
trefnad och välstånd i alla industriens grenar,
hvaraf resultatet blir en stigande förkofran»
Saknas åter, för Näringarne och Handeln den-^
fia lifgifvande impuls, skola de i brist af förlager
tvina bort och en allmän förlägenhet
Uppstå, sådan den vi nu ärfare, och hvars till-=
Bil, till Ridd, 0, Ad, Pr&i. Vi Band. 34
/ $3°
Den a* JuliiJ. m,
varö alla från Landsorterne ankomne Riksdagsmän
hafva tämeligen högt och gemensamt
intygat.
t
Det gifves Män , och vi hafva hört dem
här alla dagar, sorn försvara ett motsatt förhållande
och påstå , det myntrepresentativets
mängd och vacklande värde förorsakat denna
förlägenhet. För min del kan jag icke fatta
denna Lära. Det var just mängden af Pappersmyotet
(hvars öfverflödiga och brådstörtande
tillökning jag ingalunda vill försvara,)
det var just mängden deraf som gaf lif åt Nationens
slumrande verksamhet, som förvandlade
mången vildmark till fruktbärande åkrar,
som grundläde nya Fabriker och uppdref mången
Slöjd till en förut saknad fullkomlighet.
Det var den starka och oklokt hastiga indraga
ningen af dessa papper, som icke ^Henast slutade
tillväxten, men sorn är nära att döda tillvaron
af denna industri. Hv»d åter det vacklande
värdet angår, har en värd talare inom
detta Samfund, Herr Munk af Rosensköld, på
högst bevisande* sätt upplyst, att Coursen; vid
det öfverflödiga pappersmyntet, var oändeligen
lägre och mera stahle, än nu, efter 6*8
millioners indragning. Beträffande inre rörelsen,
är det vanvärde för mig ofattligt, hvarmed
man vill stämpla vårt Sedelmynt. Å ena
sidan ser jag Banken äga en deremot fullt svarande
valuta, om icke till alla delar i Silfver,
åtminstone i säkra Hypotheker, hvilka, genom
årligt Silfverköp , kunna gifva en småningom,
men alltid ökad och omsider för en Realisa
-
Deri 22 Julli f, t».
tion tillräcklig Metallfond. Å andra sidan set
jag dessa BaDkens Sedlar kring hela Landet
begärligare, än alla Landets producter, dem
man anser för en lycka att till låga priser, ja!
ända till vanpris få föryttra. När nu producternas
vågskål idkeligen faller, och Sedlarnes
stiger: när msn snart sagt till intet pris
kan få förbyta sin jord mot dessa Papper,
dem man köper för en hög ränta, dem man i
provincerna nästan icke kan få köpa, då frågar
jag med förundran, om dessa Sedlar aro i
vanvärde, om deras mängd är för Jior?
Man har sagt, att om BancoSedelstocken
ökades, skulle deas missförhållande till Silfver—
Fonden tilltaga och Capitalisten genom Papperets
ytterligare försämring blifva ytterligare Ii.
dande. Jag anmärker häremot, att sådant beror
på sättet. Banken ärnar säkerligen icke
skänka bort nya Sedlar. Lånas de ut mot
ränta, och Silfver idkeligen köpes för denna
ränta, skola deras förhållande till MetallFonden
dagligen förbätttas, medan lifvade Näringar
och utvidgad Handel , å andra vägar indraga
Silfver i Landet och göra en allmän
Realisation omsider möjlig.
I följd af dessa enkla läror, icke hämtade
ur lärda Verk, icke framställda med Professorlig
vettenskaplighet , msn tagne ur erfarenhetens
stora Bok, också på sitt sätt ett
Cljssiskt verk; i följd af dessa läror hemBtäller
jag till de Höglofl. Utskotten, oc i efter
532
Den 22 JuiiiJ, m.
dem till Högloft. Ridderskapet och Adeln om
icke, i fråga om Sedelstocken® belopp , det
lilla ordet: Circa, bör fä den möjeligen vidsträcktaste
tydning. Jag uppmanar hvarje här
tillstädesvarande Landtman, som känner förhållandet
, det vill säga förlägenheten, som
med värma vill Fäderneslandets val, vill Näringarnas
hjelp och Jordbrukarns räddning, jag
uppmanar hvarje sådan man, om någon ännu
finnes qvar, att förena sin röst med min!
och desse Herrar, som äro af stridig tanka,
som anse förlägenheten endast vara till förden
störtade Creditvinglaren, dem inbjuder jag, att
göra en Eriksgata genom Rikets sddesrikaste
provincer genom Skåne, Öster- och Vestergötland;
men icke blott landsvägarne rakt fram,
utan i stället dessa obesökta bivägar som leda
till kojan, till den aflägsne , sträfvande Hemmansbrukaren.
Kanske skola de tro och beklaga
hvad de der gå att se, fast de icke nu
tro oss; kanske är den Sedelmassa de skola
finna i hela Socknar, bela Härader, hela
landsträckor ganska lätträknad. I Kronoutlagor,
bestämde efter ett dubbelt om icicke
3 dubbelt Spanmålspris, utgå från Landsbyggden
till Hufvudstaden desse Sedlar. De
äro sedan för oss den förlorade Sonen , som
dock aldrig återvänder till sin Faders hus,
om vi ock för dess hemkomst ville slagta den
gödda Kalfven.
i
Dea 22 Julii f m,
*33
N:o 4.
Herr Tham, Wollrath:
Genom den af de förenade Utskotten föreslagne
åtgärd att BancoDisconten skall utgrenas
till Götheborg och Skåne samt att räntan
skall nedsättas, göres denna Fond mera
tillgänglig för Landtmannen. Det är då lärn.
peligt att lättade Låneutvägar för Handeln
och Näringar äfven öppnas.
Vid öfvervägande af Handelns och penningerörelsens
lopp i Sverige, torde erkännas
att det bästa medlet härtill vore inrättandet
al en på privata Actier grundad Discont i
Stockholm, försedd med Kongl. Msj:ts Nådiga
Reglemeute och Octroij på viss tid.
Man må härmed icke förblanda de olägenheter
och missbruk, som förra FilialDisconter
och deras fall förordsakade. Icke uti principen
för deras inrättning, tår ordsaken till deras
undergång sökas. Men uti deras förualtningsjatt
och uti deras till öfuerdrijt Jlräckta rörelfe.
Deras Creditiver utgörande vid FilialDisconternes
första inrättning omkring En Million
Riksdaler bleivo vid 1815 års Riksdag, då en
lifligare Handelsrörelse i och för ContinentalSystemct
r?dan upphört till dnbbelt belopp
vidgade. En bristande controll mot MalmöDisconts
svekfulla förfarande, och Götha Canalbyggnaderr.
es
Coutania tillgångar, skulle verka att, när den
i
554
Deri .23 Ju/ii f. m.
förra föl] den sednare saknade medel att för
ögonblicket uppehålla sin Credit. -Rättigheten
Actieägarne i Malmö och Götheborgs Uiscon
ter ägde att utbekomma årets vinster, gjorde
äfven att inga Fonder bereddes för oförutsedda
händelser eller för deras betryggande, sorn
der insatte sina Penningar. Omständigheten
att den ena Disconten förräntade medel hos
den andra, att tillgångarne erhöllos genom insättningar
i Stockholm, men åter uriånades i
derifrån aflägse Orter, verkade tillika att vid
säkerhetens granskning deras interesse , sorn
tillsläpte medlen icke eller blef med behörig
omsorg bevakadt Men desse och dylika oJägenheter
kunna förekomma*. De Discontsr,
som förut existerat i Stockhom!, hafva alltid
gjort nytta åt allmänna rörelsen , upplösts med
vinst för Actieägarne och und*rlätt3t Industrien.
De hafvi satt gångbara penningestocXen
i en lifligare circulation. Förlägenheten
för enskildt» Låneutgifvare och Lånetagare att
sammanträffa och utröna säkerheten har genom
dem varit undanröjd: Capitalisten och
Köpmannen hafva ägt en eljest uteblifvand#
•vinst både uppå Actierne, och derigenom att
de njutit lindrig ränta å summor, som vissa
tider skulle legat döda per Cassa. Slockholm
är Rikets »törsta Handelsstad, en stor personal
af förmögne är der bosatt , en större consumtion
af Inrikes produeter äger der rum,
penningemassan är på stället i betydlig mohn
concentrerad. Uti Stockholm som är säte för
Regeringen och större delen af dess underordnade
Auctoritetcr, kan förvaltningen afen ali'
Deit 22 Julii f. m. ^5
män Discont icke eller blifva okänd, men blir
deremot lätt att controllera. Bland nödige försigtighetsmått
i detta fall kunder räknas att
Actieägarne valde, utom Directeurerne, ett visst
antal sine Fullmägtige, som mellan årlige revisionerne,
eftersågo Förvaltningen och om
Discontens bästa hvarje qvartal öfverlade, samt
att blott Tjugufem procent af årliga vinsten,
sedan Räntan åt Actieägarne och omkostnaden
afgått, fingo till Actieägarne utdelas, men att
det öfriga borde användas att consolidera Fonden
intill dess Discontens Octroij vöre förbi
och då först utdelas.
Utan att ingå i en vidlyftigare utveckling
af detta ämne får jag blott fästa Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet derpå, att en dylik
Discont ägde framför privatas smärre Assosiationer
de företräden:
i:o. Att den vunne en mera bestämd
Credit, svår i vårt land att förvärfva för privata
penningemän, hvilkas omständigheter och
öden lätt förändraB.
2:0. Att den öppnar tillfället för perioner
af olika Stånd och olika förmögenhet att
såsom Actieägare deruti deltaga.
3:0. Att föga eller intet dödt Capital
skulle finnas i Landet utan alla Cassabehållningar
emot 3 procent ingå i rörelsen.
4 0. Att BancoDiscontens utgrcningar till
Den 2a Julli f. m\
Götheborg och Skåne kunna förses med stör-*
re Capital än det föreslagne, då Stockholm erhåller
sin ersättning i den föreslagne PrivatPisconten.
En Disconts rörelse är likväl af den natur att
den vissa tider kan hafva behof af ett extra
Ordinairt lånebiträde när betydligare uppsägningar
af insatte Capitaler inträffa' Rättigheten
att kunna få begagna ett sådant teinporairt
Pånebiträde i Banken borde derföre vara af
Riksens Ständer medgifven, likväl utan risque
för Banken sorn icke eller uti någon Discontens
förvaltning eller vinst och förlust derå
torde deltaga.
I följd af detta och i sammanhang med
hvad Utskotten för upprättandet af privata
Ränker tillstyrkt, får till Ridderskapet och
Adeln jag vördsamt föreslå, att en uppå privata
Ailm till ett belopp af 300,000 R.dr Banco Discont
inrättas i Stockholm Jor hvilken Kongl. Maj:ts
Nådiga Reglemente och Octroij på Femton år begär
es; Lånerätt i Banken lemnäs åt denna Difcont
f ör en lika flor fumma forn ÄctieCapitalet är, emot
Difcont Dir e tteur emes en får alla och alla för en å
Difcontens vägnar vtgijna Förbindel/er att inom
yisfa tider de lyjtade fmnmoma med tre procent«
årlig ränta återbetala, hvarvid fåfom Hypothek biloggas
nöjaktige handlingar forn Difcont en innehar
i publika papper eller fäkre fkuldfedlar för femtio
procents högre värde än lånefumman utgör. Demi»
D fe oät kommer' ait mot laglig ränta utlåna fina.
tgya Jamt fritsala pcrjöners siler allmänna Inrätt
-
Den 32 Julii /. m, 507
flingan mot lindrigare Ränta mottagne penningetillgåvgar.
Men biträdet från Banken får aldrig ut'
lånas. Difconten tillätes beräkna lika flor fäntai
forn Banco Difconten blifvit tillagd.
Bilagor
till PleniProtocollet för den 22 Julii,
eftermiddagen.
N:o 1.
Herr Marks von Wurtenberg, Guflaf Adolfi
De Handlingar Directeuren J. D. Löfving
genom trycket låtit till allmänhetens kännadom
komma, och hvilka till Riksens Högloft.
Ständer blifvit öfverlemnade, visa nogsamt
billigheten af den för honom föreslagne Belöningen,
och styrka rättvisan af dan grundsats,
att en erkänd förtjenst emot Fäderneglandet
ej bör lemnäs åt glömskan, utan förva-r
ras i en tacksam hugkomst.
Hvad Directeuren Löfving såsom Svensk
Medborgare uträttat inom den bana; som hatt
Den 22 Julii e. m♦
v
till föremål förädlandet af vår förnämst* product,
Jernet, för att derigenom bereda ett fullkomligare
försvarsmedel, förtjenar ofelbart
Riksens Högiofl Ständers benägna uppmärksamhet.
Hans uppfinning af den nya och före
1789 okända methoden att med skyndsamhet
gjuta runda skrot och Ammunition; att för
en sådan operation, hvartill enligt gamla methoden
erfordras 210 dagsverken på 12 Skeppund*
gjutning, blott 9 dagsverken härpå behöfde
efter Löfving* sätt använd**; så *tt un;
der loppet af Ett år dymedelst alltså kunde
praesteras lika mycket Ammunition, tom annars
upptagit en tid af Femton år; samt hans upptäckt
att, genom Mallmernas väljande och pro*
portionerande, gjuta Jernkanoner, hvilka uthärda
den starkaste skjutning utan att sprängas,
innefatta förtjenster, som visserligen bör*
komma i åtanka, desto häldre, som han ifrån
ungdomstiden vinlagt sig om kunskapers förvärfvande
i Jernhandteringen, och derefter öfver
30 års tid med sina vundna insigter i detta
yrke gagnat Fosterlandet, samt dessutom
oegennyttigt meddelat sina rön Och uppfinningar
utan att derföre ännu hafva njutit någon
slags belöning. Nu mera, nära Sextiosex år
gammal, stadd i hehof och utan att äga utsigt
till bergning vid tilltagande ålder, har han flytt
till Riksens Ständers ädelmod*
En värd Ledamot af Hedervärda BondeStåndet
har för hans återstående dagar föreslagit
Ett tusende Riksdaler Banco årlig pension.
Den 22 Julii e. m.
539
För min enskilt» del anser jag den tjenst,
Directeuren Löfving genom sina utmärkta och
hedrande uppfinningar, nu och för kommande
tider, gjort Sveriges Rike, förtjena denna gärd
af Nationens välvilja, deraf han, i afseende
på|dess höga ålderi troligen icke lärer kunna
i många år få sig begagna. Blifvande» Höglofl,
Ridderskapets och Adelns bifall till iifrågavarande
pension ett ojäfaktigt bevis på
Första RiksStåodets alltid ådagalagda ädla och
patriotiska tänkesätt.
N:o- 2.
Friherre Anckarfvärd, Carl Hindric:
Då ConstitutionsUfskottets Betänkande, rörande
den sist förfiutne 'Femåriga förvaltningen
af StatsRådsEmbetet föredrogs kunde jag icke
föreställa mig, att det lindrigare behandlingssätt
som allmänna meningen ansåg Utskottets
Betänkande böra påkalla, skulle för Riksens
Ständer försvåra eller stänga vägen för derifrån
hämtade anledningar till underdåniga önskningar
inför Thronen. Då man tyckes vilja
försvara sig uti den tankan, att de framfarna
misstagen icke borde påkalla den åtgärd hvartill
StatsFörfattningen med anledning af ConstitutionsUtskottets
Betänkande kunnat föranleda,
var man likväl icke derföre öfverens, att ingen
ting borde försökas till framtida förebyggande
af simma anmärkninganledningar; man föreställde
sig icke, att nedläggandet af anmärk
-
54a Den 22 Julii e. rn,
ningar emot personalen, skulle komma nit utgöra
ett oöfverstigligt hinder för Thronens
nalkande med itpplysningar och önskningar i
anseende till Sakiörhällanden. Att söka tilltalets
utväg torde ej vara det rätta, så länge
påminnelsens är oförsökt; och det är af denna
grund jag trodde, att det skulle gått *n, i underdånighet
förelägga Kongl. Majit ConstitutionsUtskottets
Betänkande utan någon anmärkning,
utan något anmälande, blott såsom
en upplysning om de't utslag, som genom Riksens
Ständers granskande beredning vunnits.
Det var ifrån denna synpunkt jag hämtade anledning
till den af mig gjorde hemställan i
detta afseende- ConstitutionsUtskottets Betänkande
framställde äfven åtskillige anmälanden
i anseende till förhållanden , hvilka Utskottet
anmärkt såsom grundlagsstridige, men likväl
af egenskap att, efter Utskottets mening,
icke tarfva någon åtgärd uti sådan anmärkningsväg
som den, hvartill 107 § lemnar tillfälle.
Dä det egenteligen icke är ConstitutionsUtskottets
bestämmelse , att vägleda Riksens
Ständer till andra önskningar än sådane hvartill,
107 §. lämnar" anledning, så kan man likväl
icke finna annat än att ConstitutionsUtskottet
velat fästa Riksens Ständers uppmärksamhet,
å sådane förevarande omständigheter
hvars rättelse påkallas af omsorgen för landets
väl: det förefaller mig besynnerligt, om
Ctt sådant tillkännagifvande ifrån ConstitutionsUtskottet,
skulle uti formerna finna ett hinder
-att göra sig gällande , och jag inser derföre
icke huru Riksens Ständer, sned något bibe1'
■ . 1 - '
Den 22 Julii e. nt.
541
hållande af aktning för det dyrbara förtroende
att vara Folkets ombud, kunnat undgå att,'
utaf dessa ConstitutionsUtskottets anmälanden
hämta anledning, att till Kongl. Maj t i underdånighet
framställa önskningar om rättelse,
först och främst i alla de fall gom ConstitutionsUtskottetg
Betänkande anmäler, och sedin
i sammanhang dermed uti allt, hvad som med
rättvisa och billighet kunde önskas annorlunda
än det är.
Jag föreställde mig åtminstone icke, att
en sådan önskan skulle mötas af det hinder
som nu inträffat, då frågan genom Herr Grefven
och Landtmarskalkens vägrade proposition,
såsom Grundlagsstridig till någon del blifvit
ansedd. Vid afgifvandet af mina tankar rörande
ConstitutionsUtskottets Betänkande, frånträdde
jag i vissa delar villigt, den utväg toni
107 §. med anledning af ConstitutionsUtskottets
Betänkande lämnade under förhoppning,
att det Förslag till underdånigt önskningar
jag vid tillfället tog mig friheten framställa,
icke skulle annorlunda än genom Majoritetens
stridiga mening kunna förkastas. Constitutions-i
Utskottet har nu rättvisat Herr Grefvens och
Landtmarskalkens vägran af proposition i detta
ämne, och för mig återstår således ingenting
annat än att vörda det tillstånd, som
StatsFörfattningens tolkare behagat stadga; att
reservera mig deremot, och att angifva skälen
för mina tankar härutinnan.
Delade begrepp, delade åsigtcr, delade in
-
54*
Dm 22 Julii e. m.
tressen, tillböra alla Samhällen , och de Constitutionella
inrättniogarne hafva säkerligen
den fria utvecklingen af dessa stridiga Opinioner
till hufvudföremål; det är genom deras
ömsesidiga beröring Samhällets behof och fordringar
skola ådagaläggas, det är ifrån påståenden
och motbevis som sanningen sluteligea
framträder och allt godt, allt varaktigt måste
ifrån denna källa hämtas. Det torde böra
förlåtas mig om jag efter denne inledning, om
jag efter denna redovisning för mina begrepp
förs till den slutsatts, att omöjeligt kunna begripa
huru en fri StatsförfattningsFormer kun«
na emot dess principer vara i sådan motsägelse,
att framställningen af önskningar till Throi
nen för Folkets bästa ifrån De6i ombud skulle
uti Formerne finna ett hinder sedan principen
för önskningarne erkänne* på sätt Utskottet
framställt-, jag tror också icke att det vid
detta tillfälle är formerne som äro hinderliga,
utan endast det tillfälliga omdömet i anseende
till deras tydning, jag inser ganska väl huru
en önskan ifrån Riksens Ständer till Kongl.
Maj:t kunnat med anledning af ConstitutionsUtskottets
Betänkande genom ett anpat behandlingssätt
ifrån Stånden lätteligen tillvägabringas,
mön jag inser det försent. Jag har
nu ej den lyckan att, fatta och begripa ConstitutionsUiskottete
spetsfundiga afhandling om
striden emellan godkända principer och deraa
tillämpning af tvistige ansedde begrepp om
formen; jag fattar icke grunderne för ConstitutionsUtskottets
gillande af Herr Grefven och
Den 22 Julii c. m, 543
v »
Landtmarskalkens åtgärd medelst den vägrada
proposition, och jag reserverar mig emot detta
ConstitutionsUtskottets beslut. Jag känner icke
mer hvilka utvägar kunna begagnas, för att genom
verkställande makteng bitrede vinna de förbättringar
i Samhällsskicket som tämmeligen
allmänt anses vara nödige; jag ser med verkeligt
bekymmer huru liten fördel Folket
skördat af vårt förändrade Statsskick; jag ser
skatterna uti betydlig mohn ökade; jag ser
vid våra Riksdagar nya anslag beviljas , utan
någon serdeles föregången pröfning, huru ändamålsenligt
de förre varit använde, och utan
att några nya utvägar utfunnits till ökande af
de skattdragandes nog mycket medtagne inkomstkällor;
jag ser med en verkelig farhåga
huru riktningen för de financiella Ärendernes
framtida bestämmande af Styrelsen handlöst
öfverlemnats åt striden emellan delade interessen,
utan ledning af den medlare, sorn Styrelsen
allena kunnat föreställa; jag ser med oro
att af verkställande makten ingen tanke yttras,
ingen åtgärd vidtages till beredande utaf ett
lyckligare Samhällstillstånd; jag ser huru den
enskildta förmögenheten dageligen förminskas
under en jämt tilltagande Statsluxe; jag ser
huru sakerna* gång till det minsta sagdt är
den samma som före sista Regementsförändringen;
jag har trodt mig understundom finna
stora administrativs misstag, och jag ser ingtn
utväg, att för framtiden förebygga dem , om
önskningames väg är stängd.
Svenska Historien framställer en alltför
544
Den 22 Julite, m,
besynnerlig bana af beständigt omväxlande of-*
vergångsperioder ifrån frihet till envälde och
derifrån till frihet; den framvisar Svenska
Folket, aåsom aldrig lidande förtrycket, men
tillika icke magtigt att, uti några påliteliga
inrättningar stadga friheten. Parti-anda, en
illa beräknad Statskonst och kanhända mycken
egennytta hos de rådande, voro utan tvifvel
ordsakerna till den sista öfvergången från
friheten till enväldet, och denna Styrelseform
har i Sverige alltid varit lika vådlig och olyeklig
för den styrande, som för de styrde.
Öm Representanten uti sina husliga kret-^
str, uti sitt hvardagliga umgänge, utaf de mäst
upplyste medborgare ej sällan hördt farhågor
för framtiden yttras; om han hört allmänna
rösten fordra, att det vigtiga StatsSecreterare-*
Embetet med anledning af StatsFörfattningens
både ordalydelse och anda förvaltades, af på
Stat uppförde Embetsmän och ej af tillfälliga
föredragande; om han ofta hordt sättas i fråga
huru längR-jdessa skatter * Och dessa mera än
skatterna tryckande skatteskyldigheterna skola
kunna utgöras? om han ofta hördt klandras
det sätt hvarå en del allmänna medel blifvit
använde; om han trodt sig sakna plan och bei
räkningsgrunder för många fall och händelser^
och om han hördt många andra tro detsamma %
om han hördt allmänt klagas huru kostsamme
och för landet tryckande våra Riksdagar äro
under deras närvarande förmer; om han hördt
huru ofta man varit enie derom att våra Riku
möten
Den 21 Julii e. m.
möten omöjeligt kunna frambringa några sammanhängande
verkningar , då de uti Stånd*-  inrättningen visa ett osammanhang, som är *å
påtageiigt, att d«t säkerligen en gång kommer
att läggas det närvarande slägtledet till mycken
last, att gå länge hafva underkastat gig
dess menliga följder; om han hört mången
tänkare yttra huru felaktig vår Economiska
Lagstiftning ej sällan visar sig; om han sett
trycktvånget missbrukas och om han sluteligen
ser huru sjelfva Lagstiftningen genom ConstifutionsUtskottet
medelst en hårdragen klyfning
utaf principe och form, frånkännes rättigheten
attj inom sig afhandla den frågan , huruvida
landet väl kan fordra, att det varande
tillståndet med oförfalskide färgor skildradt nedlades
inför Thronen; så får mati icke längre
förundra sig om någon misströstan i hoppet*
ställe hos honom skulle inträda. Jag tillstår
upprigtigt att jag icke mera vet hvad som är
att uträtta, sedan formerna förklaras stridande
emot framställningen af en sådan önskan som
den, hvilken af Herr Grefve v. Schwerin och
af mig varit föreslagen. Jag bar uti mitt Fädernesland
varit ögonvittne till en tidpunkt af
mycken allmän oro, jag har sedt följderna af
ett missnöje som icke ägde den utvägen att af
verkställande makten begära hjelp, och det är
allt för möjeligt att intrycket ifrån dessa tider,
till den grad verkat på min inbillning att jag
vid bedömmandet af det närvarande, utaf en
Bil. till Ridd. o. Ad. Pr. VI Band, 35
545
Ben 24 Julii e. m.
alltför liflig hugkomst i mitt omdöme villseföres
af det framfarna.
Jag har allt sedan jag i dessa ämnen börjat
tänka oafbrutit föreställt mig nödvändigheten,
att för utvecklingen af Sveriges krafter
införa ett förändradt StatshushållningsSystem;
jag är hänförd af den mening, att Sverige uti
sitt ifrån Europa skilda läge, kunde bilda ett
lyckligt af de stora politiska verldshändelserna
till det mästa oberoende land; Jag hartrodt
att detta Samhälle hvilket allt sedan dess tillvaro
som Stat synts hysa inkräktningsbegäret
och i brist deraf försvars omsorgen till sådant
hufvudföremål att Samhällsförkofran derigenom
uti betydeJig mohn blifvit åsidosatt, skulle
genom förändrade grundsattser, och endast
genom ett sådant vilkor kunna betydeligt stiga
i nu bristande inre styrka och förmåga; jag
har trodt att nästan hvar enda gren af Statsinrättningen,
hos oss behöfde omskapas för att
mera ändamålsenligt kunna fylla sitt föremål;
jag har trodt mig såsom «n obestridelig historisk
sanning kunna antaga , att' de rökverk
som af smickret understundom åt Regenter tändas,
på intet ställe verkat till den oupplösliga
förening emellan Konungars och Folks intressen
hvarförutan Statsskickets bestånd ej hvilar
å någon säker grund; jag har derföre trodt
att Folkrepresentantens föremål , alltid borde
vara ett oförfalskadt yttrande af sine tänkesätt
och meningar i afsigt att upplysa; jag
har med ett ord trodt, alt det vöre Folkrepresentantens
åliggande att tillkännagifva Styrel
-
Ben 22 Jvtii c, tn>
547
gens brister, lika så väl som landets öfriga be-i
hof, samt att det är Styrelsens pligt, att uttänka
medlen till det felaktigas afhjelpande
och att dertill verksamt bidraga; jag hade
trodt att b:hofvet af Förslag till ett förbäitradt
Representationssätt, äfven lämpeligast till Thronen
kunnat frambäras i anledning af den ventilerade
fråg3n angående decharge för StatsRådet.
Om en sådan underdånig önskan kunnat
anses innebära en indirect förebråelse emot
StatsRådet, att icke härutinnan hafva sjelfkrafdt
påmint om Rikets rätt och bästa, så
kan jag icke finna anledning att hylla en sådan
ömtålighet, hälst Riksens Ständer i och
med det samma meddelst en sådan åtgärd villigt
erbjudit sig att emellan Ministeren, och sin egen
bristfälliga sammansättning dela ordsakerna
hvarföre så litet godt kunnat uträttas. Jag
har länge varit af den mening , att Sveriges
uppkomst och trefnad ovilkorligen påkalla en
Förändring uti dess representativa förmer; en
förändring som kunde tillvägabringa en kraftfull
och tillika allvarsamt redovisande och ansvarsskyldig
Ministére; samt en FolksRepresentatioa,
hvars beståndsdelar åtminstone voro
beräknade att bilda ett sammanhang för att
kunna uppfylla sitt föremål , att controllera
Styrelseåtgärderna, och att för beviljandet pröfva
behofven för Skattebidragen.
Vi hafva nu så många Riksdagars erfarenhet,
huru litet vi sjelfva och våra CoostilutionsLJtskott
förmått till något högre mål
begagna den uti Cotastitudonen förbehållne
548
Den 22 Julii e. m.
rättigheten att föreslå ändringar uti Statsförfattningen,
och tiden syntes mig således vara
inne, äfven sorn tillfället för mig visade sig
lämpeligt att till Konungen framställa äfven
den önskan att något Förslag i sådant hänseende
åtminstone till nästa Riksdag kunde
Riksens Ständer föreläggas; men CoostitutionsUtskottet
har genom sitt nu ifrågavarande Betänkande
stängdt denna utväg; jag reserverar
mig emot detta dess förfarande, och jag vågar
tro att Nationen deråt icke lärer komma att
lämna sitt bifall. Jag nödgas helt öppet förklara
det jag vid detta Riksmöte blifvit full—
kommeligen öfvertygad om omöjeligheten , att
under våra närvarande former uträtta något
allmänt gagn; jag föreser huru folket nödvändigt
skall komma att ledsna vid våra långa
och kostsamma Riksdagar, hvars verkningar
nästan uteslutande visa sig uti ökade bör*
dor och ej sällan förhastade eller osammanhängande
slutliga åtgärder; och jag anar med
oro de vanskeliga följderna af ett sådant tillstånd;
jag har som Representant fyllt min pligt
då jag velat varna deremot; och jag går åtminstone
med fullkomligt samvetslugn tillbaka
uti det enskildta lifvets förhållanden, nöjd, om
jag finner mig kunnat något gagna med min
upprigtighet; och ännu nöjdare om jag af en
ljusare framtid tillrättavisas uti mine nuvarande
omdömen om de ovilkorlig* fordringarna
för befrämjandet af stadga, säkerhet och
styrka för det Nya Sverige och för Dess Nya
Dynajli.
Den 22 julii e, m.
N;0 3.
Herr Rappt, Cath
Vid Allmänna Besvärs- och EconondeUtskottets
Betänkande rörande en jämnare fördelning
af Extra Roteringspligten , vågar jag
ödmjukast framställa följande anmärkningar:
1:0 Först torde det tillåtas mig tro, att
omnämnde Betänkande erhållit en allt för stor
vidlyftighet , hvaraf följer, att ehuru grundeligt
det samma i verkligheten är, skall det ändå
blifva ganska svårt för vederbörande Autoritet
eller Embetsman att föreslå den blifvande
lnstruction för Roteriogens verkställande,
på de grunder som Utskottet framlagt. Isynnerhet
hade underrättelsen om gamla Ordinarie
Roteringens uppkomst kunnat undvikas,
hufvudsakeligast af det skäl, att den, efter min
tanka, ej är så aldeles rigtig. Utjkottet fäger,
att denna Indelning är upprättad efter Hemmantalet,
och sådant är likväl icke förhållandet, ty
1 Småland, vid Kr&nobergs , Jönköpings och
Calmare Regementet, befinnas väl de fleste Rotar
bestå af i| Mantal , men der finnas också
några få, sorn bestå af ij, ganska många
af 1^, och några af 2 Mantal till och med
2 jjadels.
2:0- Vid hela utvecklingen af frågan om
hvad sort Jord som borde beläggas med extra
Rotering eller icke, framställer sig belt enkelt
och klart, att enligt Riksens Högloflige Stan
-
55a
Ben. si Jain e, m.
ders beslut af 1810, är det al! sadan jord,
sorn, enligt Rikets gällande Författningar, ej
var pligtig att draga rotering, sorn bör beläggas
med elier förblifva vid den så kallade
Extra under krig; endast mtd de undantag
sorn i beslutet finnas intagne för visse i tjenst
varande Militairers Boställen.
3:0. All Krono, Kronoskatte, Skattefrälse
och Frälsejord i hela Riket, med undantag
af den i Skåne och Halland , som ej befinnes
roterad, antingen af uragtlåtenhet eller af andra
händelser vid Indelningsverkets upprättande,
eller af den ordsak, st t Hemman af sådan
natur, efter den tiden blifvit från ödesmål upptagne
eller i egenskap af Nyhemman uti Skattläggning
ingått, hafva varit och äro pligtige
att antaga Ordinarie rotering. Att sådane fötekommande
Hemman eller Hemmansdelar af
de blifvande Extra RoteringsJemkningsCommissionerne
observeras och ä Förteckning upptagas,
torde vara både nyttigt och rigtigt äfvensom
att de, med åläggande af en billig vacance-afgift
till Staten i proportion af deras
förhållande till den allmännaste Ordinarie Rotering
i orten (om jag så får uttrycka mig,)
besparas intill dess den så nödvändige och
nyttiga jämkningen af Ordinarie Indelningsverket
kan , enligt Kongl. Maj:ts och Biktens
Ständers Beslut företagas och i ordning
bringas
4:0. T et är derföre ganska rätt att Höglofl.
Utfkottet lörcslagit, det den 1S11 såda
-
Ben 2s Julii e, m,
S5i
na hemman ålagde Extra Rotering upphörer,
och att de, i degs ställe anses till Roteringspligt,
enligt sin natur} men hvad beträffar
hemman af samma natur, som i Ordinarie
gamla Indelningsverket befinnas upptagne i
Rote, som bestå af högre Hemmantal, än som
i Orten är allmännast, och hvarvid inträffadt
i vissa orter att 1811 års Extra RoteringsCömmissioner
af misstag, frånskiljdt de så öfverskjutande
Hemmansdelarne den gamla Roteringen
och ålagt dem den extra; vågar jag
vördsammast upplysa storheten af detta misstag,
och den derigenom uppkomna olagliga
rubbning af gamla Indelningsverket, samt det
i följe deraf sådana Rotar öfvergångne lidande.
Uti Jönköpings och Calmare Län blefvo
såsom ofvannämndt är, tvärtemot ordalydelsen
af Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction för
Extra KoteringsCommissionerne af den 11 Februarii
1811, alla gamla Rotar som i Hemmantal
utgjorde mera än i? mantal, de öfverskjutande
deiarne fråntagne eller med Extra
Rotering belagde, och efter krigets slut blefvo
de enligt Höglofl. Kongl. KammarCollegii
Circulaire af 1814 affordrade och mäste
utgöra Rotefrihetsafgift, och kan hända utgöres
den ännu i vissa Orter, som jag likväl
ej känner.
Jag har vågat vara vidlyftig i framställningen,
af denni del af saken, för att viss,
huru betydliga äfven misstag kunna blifva,
Den 22 J/tili i e. m.
och huru lätt de kunna inträffa om ej den
största uppmärksamhet användes vid detta och
dylika Economiska äreoders utveckling. I de
magraste och mäst vanlottade delarne af Riket,
och der förut den hårdaste ordinarie Rotering<*n
från ålder varit införd, blelvo nu ioo:de
tals vaomägtige hemmansagare ytterligare betungade
, hvilka trodt, och kanske ännu tro,
att det »kedt i följd af Konungens och Riksens
Ständers beslut.
Höglofl. Utskottets tillstyrkan att till
Kongl. Maj.t i underdånighet öfverlemna, att
genom de blifvande RoteringsjäinnkningsCom*
missionerne, med de Extra Roteringsskyldige
låta contrahera om andra p'aestationers utgörande,
i stället för uppsättandet af manskap;
kan jag för min del ej gilla.
Kongl. Maj:t och Riksens Ständer äga visserligen,
att på sätt för Fäderneslandets och
Arméens brukbarhet är nyttigast, besluta om
Extra Roteringspligtens utgörande. Jag hop’
pas derföre, att ett sådant beslut måtte fattas.
På små Landtdagar och Socknestämmor kunna
mindre vigtiga ting afhandlas och framställas,
men att en sak af denna betydenhet,
tt denna vigt för Fädernaslandets försvar skall
så partielt behandlas, efter olika åsigter, det
tror jag vara skadeligt i flerfaldig» afseenden.
Förleden vinter och vår då jag hade den äran
var3 L damot i allmänna Besvärs- och
EcooomiUtsk et, och i den afdelning der
detta ärende förevar, yttrade jag mig vid öf
-
Den 22 Jltlti e. m,
555
verläggning örn nyttigaste sättet hvarpå Extra
voteringen borde föreslås till utgörande,
och på hvad sätt som helst. Extra Roteringspligten
kommer att utgöras, måtte det af Riksens
Höglofl. Ständer föreslås, att ske lika öfver
hela Riket, och sålunda af Kongl, Majtt i
Nåder gilladt, äga bestånd till verkelig styrka
vid påkommande krig, och små Riksdagar
i Landsorterne i detta ämne ej mera förefalla.
Jag yrkar således återremiss af Utskottets
Betänkande, och anhåller ödmjukast att desse
mine anmärkningar må åtfölja återremiesen.
till PleniProtocollet för don 29 Julii,
Herr Treffenberg, Curry Gabriel:
Sedan nu Höglofl Bevillnings-Utskottets
Betänkande, afgående Postverket och de der
-
förmiddagen.
N:o 1.
554
Den 29 Juli i J. m.
af inflytande Bevillningsmedel inkommit, t<?rde
jag, så väl i anledning af detsamma, som
af Utskottets utlåtande öfver min motioD, rörande
ett bättre uppbörds- och Controllsätt vid
nämnde verk, i ett sammanhang, få äran göra
någre Reflexioner.
I båda dessa Utskottets yttranden, framställes
Postinrättningens dubbla ändamål, nemligen;
att, mot en billig ersättning, alltid kunna bibehålla
en hastig, säker och mot främmande
inblandning tryggad gemenskap, emellan personer,
stadde å olika orter;' samt inbringande
af Statsinkomster, genom detta Verks contanta
afkastning.
Dessa åsigter af Inrättningens föremål, lago
äfven till grund för min motion, som innefatta1
de det sätt, hvarigenom mig syntes ett förbättradt
skick, så i ena som andra hänseendet,
icke allenast behöfvas, utan äfven kunna vinnas;
men Utskottet har ej delat, i afseende på
sättet, samma öfvertygelse, hvaremot det, inkommit
med dess tankar i ämnet, och föreslagit
de ändringar till ändamålets vinnande, som
Utskottet ansett vara de rättaste och behöfligaste.
Jag anhåller först, få yttra mig någotöfver
de skäl Utskottet framlagt, såsom hinderlige
för antagandet af mitt project. Utskottet
tror, att det skulle gränsa till omöjlighet, att
på hvarje särskildt ort och ställe af detta vidsträckta
Rike, kunna med behörig säkerhet
Sen 29 Juiri j. m.
555
hålla menigheten tillhanda BrefChartor, af
mångfaldige och sins emellan olika valeurer,
utan att derigenom hämma, eller åtminstone
fördröja och försvåra, den så för allmänt, sora
enskildt väl vigtiga Brefvexlingen.
4, 5, 6, 7, 8 och 9tde punkterne af projectet
innefatta huru Chartorne borde hållas
Allmänheten tillhanda; nemligen i Städerne
genom Chartae Sigillatse Ombudsmännen och
på Landet af KronoFogdarne och Private personer,
som åtaga sig en dylik befattning; hvartill
kommer, att innan dessa Chartor, påskrifoe
passerat Pnstluckan, voro de nästan att anse,
sorn ett gångbart Sedelmynt; hvarigenom
de således äfven spriddes öfverallt.
Embetsverken, Handlande, Fabrikanter,
»arnt större Possessionater och Brukspatroner,
årodeegenteligen Corresponderande. Embetsverken,
kunna i likhet med hvad som sker med.Charta
Sigillata, få förlag af BrefChartor, emot qvitto
och framdeles redovisning. Jag vill förutse,
att det vore mycket ordentligare, och mera
öfverensstämmande med sakens natur, om
vederbörande Chefer för Embetsverken blefvo
åiagde, att upptaga förskotter af, och redogö.
ra för, sådane Chartor, än att FrifarefsBöcker
finnas, som oftast för Vaktmästare i Verken
tillgängelige, så behändigt kunna missbrukas.
Handlande och Fabrikanter bo merendels
i Städerne; åtminstone i granskap med sådane
Authoriteter, sora jag föreslagit, skulle hafva
556
Dtn 29 Julii f„ nu
sig uppdragit föryttrandet af BrefChartor. Det
vöre således ej, med mera besvär förenadt, att
tillita dem i detta fall, än alla andra, då de
beböfde deras Embetsåtgärd. Man kan ock,
med mycket skäl, förutsätta, att omförlaget
Ef BrefChartor, för t. ex. ettfjerndels år skulle
genera dem, dera» förlager i öfrigt ej äro »tora
och i följd deraf deras rörelse ej lär tarfva
någon vidlyftig correspondence,
Detta gäller äfven för Possessionater och
Brukspatroner. Räntan för förlaget (om de
räkna på den), hafva de igen i det, att Postförvaltarearfvoden>
för Posträknings förande
undvikas; dessutom kan raan något så när bestämma
sitt behof af BrefChartor för en viss
tid, ty man vet och känner gemenligen, på
hvad orter egenteligen, och till hvad myckenhet,
man här och der har sin Correspondence.
De öfrige Corresponderande, eller de som
icke vilja, eller kunna hafva förlag af Chartor,
finna, om de ej för tillfället kunna skaffa
sådane, genom, hvad i i6:de punkten afpröjectet
är föreslagit , den rättigheten förvarad,
att inlemna Brefven utan Charta, då de
vid framkomsten^, af uttagaren, måste med
Charta lösas. Äfvenså innehåller i7^de punkt-n,
huru Bref kunna afgå, om inlämnarenen*
dast till en del vill betala Chartsebeloppet, då
resten af emottagaren med Charta liqvideras.
Dessa sednare fall, har så mycke likhet med
den utrikes brukliga frankertDgen, hvilken aih
-
Den 29 Julli j. m.
mant erkännes, såsom beqvämlig för Handelsosh
CommissionsCorrespondencen, att jag äfven
på dennä grund, icke kan instämma i Utskottets
befarade olägenheter, utan tvertom anser
saken ledande till ganska förmånliga resultater.
Den svårigheten, att jemka Chartornes
värde efter Brefvets tyngd, hvilken efter Utskottets
mening, skulle lemna ett tillfälle för
flerfaldige Correspondenterne drabbande chicaner,
prejerier och förluster, vill jsg finna undanröjd,
genom det föreslagne stadgandet, jag
nyligen anfört ur Projectets i6:de och t7:de
punkter, nemligen, att Postförvaltare, ehvad
för liten eller ingen Charta medföljde, skulle
emottaga och afsända de bref som inlemnades,
så snart inlemnaren, på äfven stadgadt sätt,
förut antecknadt, att de skola lösas eller äro
ochsrterade. Vid framkomsten visas uttagaren
Chartan som medföljt, då han, efter deni
projectets 24:de punct omnämnde tariff, skulle
lö»a differencen, med behörigt påskrifven Charta.
Vexlingen, som nu ofta äger rum vid
Brefvens inlemnande i Postluckan, föranleder
efter min öfvertygelse, till flere obehagligheter,
än ofvannämnde methode, möjeligen kunde
görs.
Utskottet vill vidare finna, att det föreslagne
projectets antagande, skulle försätta samtelige
Brefafsändsrne, särdeles af allmogen och
den mindre odlade delen af Medborgare, i ett
obehagligt beroende af vederbörande Post
-
Dsn 29 Julii f hi.
Förvaltare, de der ej sällan måste, såsom en-*
samt ägande kännedom om stämplade Pappers-*
beloppet, å afgående bref, anlitas att desamma
med behörigt omslag förse.
Detta skulle jag medgifva, om mitt Project,
i någon enda punkt gaf anledning till,
att Postförvaltare ensamt, blefvo ägare af kännedomen
om stämplade pappers beloppet för
afgående Bref, och alla andra således profana
1 detta fall^ men då jag deremot i Projectets
4tde punct omtalar, att detta stämplade Papper
borde påbjudas, och vidare i 24:de Puncten
nämnes, att Postförvaltare borde, till Allmänhetens
tjenst, hålla till salu Tariffer öfver
BrefChartevaleuren för olike orter och lodtal,
kan jag icke dela Utskottets tanka. Om,
till exempel, en annan prägel å löspenningar,
och annat format samt tryck på Sedelmyntet
blefve psbudit, skulle det, på samma grund,
kunna försätta Allmogen och den mindre odlade
delen af Medborgare, i ett lika obehagligt
beroende af Postförvaltare, men om saken,
i öfrigt vore gagnelig för det allmänna,
tror jag detta, ändå icke borde få komma i
beräkning. Den föreskrift, som Projectets 24tde
punkt innehåller, afser egentligen en mera
spridd kännedom om fastställde Postporto Orterna
emellan, äo sorn nu existerar. Allmogen
rättar sig nu i detta fall efter Almanackorne,
som blott utvisa, hvad afgiften är från det
ställe, för hvars Horizont de äro tryckte, och
således äro missvisande, om jag så får säga,
för alia andra »tällén, de i sådant afseende
Den 29 Juhi f. ni.
55$
bagagnas, hvarigenom den mindre odlade, nu
verkeligen kan anses, oftare beroende af PostFörvaltaresmer
ellermindre redlighet. Som ytterligareskäl
emot berörde Utskottets anmärkning kati
tilläggas: att,.enligt hvad förut är nämnt, står
det hvar och en fritt utan Charta inlemna Brefven,
hvilket kommer den tillgodo, som ej med
•äkerhet vet, huru stor sådan egenteligen borde
erläggis.
Utskottet anförer vidare, att enskilte och
särdeles de på Landet bosatte personer, hvilka
nödsakades i och för sin Brefvexling hålla särskildte
ombud i Städerne, skulle tillskyndas
en betydlig tidsutdrägt och kostnad, igenom
den förändring projectet åsyftar; men då 2:dra
och I9:de puncterna i detsamma, meddela
PostFörvaltare fortfarandet af den rättighet,
de för närvarande äga, att vara de på landet
boendes Commissionairer, i afseende på Correspondencen,
försvinner allt utseende *f någon
ökad tidsutdrägt och kostnad. Emedlertid tror
jag mig ej böra längre uppehålla med försvar
för BrefCharteförslaget, Det är ännu
nytt, och kan således som jag äfven vid motionstillfället
hade äran yttra, fordn och ernå,
en vida större fullkomlighet, än den jag önskat
kunna gifva det, men efter all min öfvertygelse,
bör saken ej anses aldeles overkställbar,
och som sådan komma helt och hållit
i glömska.
Utskottet har icke eller funnit som Controll
antagligt, hvad jag föreslagit rörande
56o
Den 2g’ Julii f. m.
PostFörvaltares förpligtande, «tt genom utbängande
på ett dertill anvist ställe af collationerade
afskrifter, å de hvarje Postdag, från
PostContoiren afgående Bref åtföljande Chartor,
för att dermed bereda Controll, utan trott,
en sådan skyldighet, i den betydliga mohn
öka bemäite Tjenstemäns göromål, att Utskottet
ej antedt sådant kunna deni åläggas inj
nan den deraf förväntade nytta var med sär
kerhet bestämd. J*g kan emedlertid, på förhand
bestämdt inse nyttan af ett sådant PostFörvaltares
åliggande. Ty, då dessa doublett'
Chartor voro tillgängelige för allmänheten,
kunde hvar och en , icke allenast efterse om
de Bref han inlemnat derå blifvit upptagne,
och om lodtalen derå voro rigtigt uppförde,
utan PostFörvaltare hade då en Controlleur, i
hvar och en, som till äfventyrs copierade dessa
Chartor, och till GeneralPostContoiret insände
copiorne, behörigen vidimerade. De
Chartor, som således blefvo uthängde, borde
förses, med ställets äldste Magistratspersons
namnteckning, utan densammes vidare ansvarighet
dervid, än att han med omgående Post
öfversände dem, under Stadens insegel, till
GeneralPostContoiret.
Jag begagnar detta tillfälle, att ytterligare
fästa uppmärksamheten på detta mitt Förslag,
emedan jag tror, att om det blifver rigtigt
pröfvadt skall det på goda skäl kunna antagas.
både såsom enkelt och svarande mot
ändamålet.
Min
Den 29 Julii f. m.
Min motion innehöll äfven lämpeligheten
af, att Riksens Ständer fastställde ett premium,
till den, som inkom med ett Förslag till controll
vid Postverket, och hvilket af dem approberades.
Utskottet har icke yttrat sig
deröfver, men jag anser detta icke böra underlåtas,
helst detta premium icke komme i
frågå att utlämnas förr, än Förslagets duglighet
af Ständerna medgafs, och dess föreskrifter
blefvo till efterföljd antagne.
Jag vill minnas, att allmänna medel icke
längesedan blifvit använde till bestridande af
en utrikes resa för ÖfverPostDirecteuren, i afsigt,
att genom dess inhämtade underrättelser,
få Diligenceinrättning äfven i Sverige, men,
det lär stå i vida fältet, om denna utgift, gif—
ver det åsyftade resultatet. Då statsmedel användas
på vinst och förlust, som ofta måste
ske, bör man icke tveka, att disponera af dem,
äfven till det, som föutsätter en obestridelig
visad nytta deraf, inDan de utgifvas.
Sluteligen, anser Utskottet sig, så mycket
mindre kunna lämna någon åtgärd åt den väckta
framställningen, om vidtagandet af nödige
mått och steg, till förekommande af de på
Postgårdarne inlämnade Brefs förlust, som detta
ämne ligger utom gränsen för Utskottets
i Grundlsgen bestämda verksamhet. Föregående
olägenhet för de corresponderande, anförde
jag i min motion, endast i afsigt att visa
Bil. till Ridd, o. Ad, Pr. VI, Band. 36
56a
Den *9 JuliiJ. m.
det BrefChartors antagande, äfven för detta
fall, vore ett correctiv. Det är åtminstone
ganska troligt, att då de på Postgårdarne visst»,
att under Couvertet till PostContoiret, jemte
Brefvet, ej låg annat, än en BrefCbarta, som
i anseende till påskriften, de icke kunde begagna,
voro de ej i den frestelse att bryta
Couvertet och förstöra Brefvet, som om Postpenningar
medföljde.
Det torde härefter tillåtas mig, göra några
erindringar vid Utskottets eget inkomne
Betänkande öfver Postverket.
Jag kan ingalunda gilla Utskottets Förslag,
att den så kallade moderation å Bref
hädanefter må upphöra. Det skulle visserligen
blifva en vinst för Staten, men icke i
den proportion, som det för den enfhilte skulle
blifva betungandej ett afseende, vid hvilket Utskottet
sjelf fästat *ig, i dess afgifne definition
på Postverkets ändamål. Att försnillning i
stor scala kan ske, med dess bibehållande under
närvarande controllsätt, medgifves fullkomligt,
men deremot försvinner hela möjligheten
deraf, om sådane doublettCharfor, sora
jag föreslagit, uthängas efter Postens afgång.
Om, för att visa allmänheten, att alla af
dem inlemnade Bref, äro rigtigt afgångne, och
dessa Bref således, å doubletteChartorne stå
hvar för S'g specificerade, är det ej rådligt för
PostFörvaltdren att vid afsändandet halva hop:
Den 29 Julii f. m.
S63
buntat en del af dem under ett Couverte, och
efter moderation upptagit ett sådant Paquet,
å den Posten medföljande Charta, efter hvilken
liqvid sedan skall ske, ty, när båda dessa
Chartor jemföras en gång, upptäckes genast
försnillningen.
Den föreslagne Portofriheten för Allmogen
i Rättegångsmål, kan jag icke eller medgifva
rättsgrunden utaf.
Då dfetta 1704 och 1719 medgafs, var icke
Allmogens rättegångar så många, och Staten
gjorde således ej någon särdeles uppoffring
i detta fall
Nu mera är förhållandet annorlunda. Allmogen
processar mera, och jag vill i ett sådant
medgifvande, sorn Utskottet föreslagit,
med visshet, förutse ett hänförande till en ännu
störse mangd af ofta onödige och dermed
äfven i ecor.omiskt afseende, för dem förstå*
rande rättegångar.
Till ernående af en säkrare controll vid
Postverket, utan att något band eller hinder
lägges i vägen för Postens skyndsamma gång,
eller PostFörvaltare störas under expeditionstimmarne,
föreslår Utskottet, att Herrar Landshöidingar
uppdragas, att när de så för godt
finna, antingen sjelfve, och i sådant fall försedda
med behörig ihotocolisförande, aller ock,
genom Ombud, biträdt vid förrättningen af en
Den 3 a Julh f. m^
edsvuren Protocollist, utan förut skedd tillsägelse,
infinna sig än å ett än åter å ett annat
PostContoir inom Länet, och der, vid postens
ankomst öfvervara öppnandet, af alla till stal—
r let adresserade påsar och Brefpaqu etter, samt
låta inför sig jämföra Brefvens antal och vigt
med de bifogade Chartorne, och i händelse något
befunnes origtigt, sådant di af dem skulle
till ÖfverPostDirecteurea inbträttas.
Oberäknadt att detta icke egenteligen blir
någon controll, synes antagandet dessutom i
fkre fall vara olämpligt.
Först förekommer det mig mindre conseqvent,
att Utskottet föreslår ett för Herrar
Landshöfdingar sä ökadt och med mycken besvärlighet
förenadt Embetsgöromål, då Utskottet
i sitt yttrande Öfver mitt Förslag, om
doubletter af PostCartor säger, att detta sednare
i den betydliga mohn skulle öka PostFörvrotarnes
göromål , att Utskottet ej ansett så*
dan kunna dem åläggas. Elter allvarlig granskning,
får väl något hvar medgifva, att man
med mera billighet kunde ålägga Postförvaltare,
att sedan posten är afgången, efter Specialen
copiera en förteckning, på de bref som
blifvit alsände med den, än fordra, att Landshöfdingarne,
som förut hafva en ganska vidsträckt
verkningskrets sig anförtrodd, företags
resor, från den ena till andra Staden inom
Länen, tor att inför sig låta väga och öfverräkna
Bref på PostContoiren: Dernäst före
-
Den 25 Julii f. m.
565
kommer, att sådane resor för Herrar Landshöfdingar
med hvar sin Protocollförande, skul
le medföra betydelig kostnad, antingen den
då drabbade Staten eller Landshöfdingame. I
förra fallet, hade varit lämpligare och mera
uträkning vid, att tillstyrka arfvoden till skrif—
vare som copiarade omnämde doublettcChartor
till uthängande, när Utskottet funnit, ett
sådant ökadt göromål för Postmästarne gjslfve,
vara för mycket hegardt; och i det sednare fallet,
är dat efter min öfvertygelse stridande
•mot all rättsprincip, om en sådan utgift va
rit beräknad skola utgå af Landshöldingarnes
egna medel.
I sammanhang härmed, kan jag icke underlåta
att vidröra dea farhåga jag hyser, att,
om det blef Staten som skulle vidkännas omnämnde
kostnad, gå skulle möjligtvis, under
rubrique att hafva sig af LandshöfdingeEmbetet
Uppdragit öfvervaron af Postens öppnande,
än på ett än på ett annat ställe, flere
Friresor, för enskildt» personer, i egne angelägenheter,
kunna äga rum, utan gagn och
nytta för det allmänna. Under loppet sedan
sednast® Riksmöte, har allmänheten kommit i
erfarenhet af betydeliga missbruk vid åtskillig»
LandsSecreteraretjensters utöfning, som icke
allenast ger mig full rättighet, utan äfven ålägger
mig i egenskap af Representant, att
vidröra och således söka förekomma en sådan
möjlighet så väl som allt annat hvilket jag
finner ledande till oordning i enskildt och allmänt
hänseende
-
I
566
Den 29 Juliif. ni.
Utskottets ifrågavarande Förslag, står icke
eller i full harmoni® med dess yttrande om
Postinrättningens ändamål, nemligen bland annat,
”en mot främmande inblandning tryggad
gemenskap emellan personer 6tadde å olika
orter.” Jag kan ej frångå den öfvertygelse,
att ett sådant uppdrag, som Utskottet tillstyrkt
för Herrar Landshöfdingar eller deras Ombud,
i hög grad skall motverka, hvad Utskottet
med så mycket skäl hänfört till hufvudingrediens
för Postinrättningens fullkomlighet. Då
jag med en sådan befattning å Landshöfdingarnes
iida som den föreslagna, vill förutse
«tt steg tagas till en framdeles menlig Policemagt
öfver Postväsendet, kan jag ej annat än
äfven u'r denna synpunkt afstyrka bifall
dertill.
Utskottet* afsigt att bereds controll utan
att något band eller hinder lägges för Postens
skyndesamtna gång, eller Postförvaltare störas
under Expeditionstimarne, tror jag icke
eller än vunnen igenom det Utskottet föreslagit,
ty om jämnförandet af Brefvens antal och vigt
skall ske ordentligt, fordrar det en tid sorn i
annat fall skulle kunna begagnas till Postens
skyndsammare afgång; och då Landshöfdingen,
med sio närvaro surprinerar PostFörvaltaren, i
afsigt att controllera dennes Embetsbroder, kan
man, med förutsättande af någon é^prit de
corps äfven inom Postveiket, räkna på en vis*
tankspriddhet hos vederbörande, hvarvid möjligen
Bref adresserade till Öster kunde komma
att afgå till Wester.
Den 2g Julii f, ni.
567
Jag har förut haft äran yttra, att detta af
Utskottet föreslagna uppdrag åt Landshöfdingarne
icke .egenteligen blir någon Controll,
äfven om moderation å Bref försvinner, och
utbeder mig nu få närmare förklara det , genom
följande:
Postförvaltaren i A. och Postförvaltaren i
B. antages vara i complott med hvarandra ,
äfvensom att Postporto dessa orter emellan vore
8 sk. B:co Lodet.
Postförvaltaren i A. emottager till exempel
6o Bref, skrifne på ett Bref Postpapper
•lier 5 ark Skrifpapper. Dessa 6o Bref betalas
med 8 sk. Banco stycket , för att afgå till
B, hvarigenom inflyter io R:dr Banco.
Postförvaltaren slår sedan ihop 50 stycken
af d«m under ett Couvert och skrifver med
förvänd stil ett fingerad! namn till utanskrift,
samt begagnar vid förseglingen , ett af Postförvaltaren
i B. kändt Sigill. Derefter skrifves
Chartan som skall åtfölja på det sätt , att
de 10 Brefven af de 60 specificeras ordenteligen
derå å 1 lod hvardera, men de öfrige 50
upptagas derå endast, som ett paquette om 20
Lod , hvilket dessa Bref tillsammans efter 5
qvartblad papper på Lodet väga.
Om Landshöfdingen nu infunnit sig i B.
för att öfvervara Postens öppnande , kan han
568
Den sg Julii f. m.
icke annat än vidimera den medföljande Chartan
från A. emedan Brefvens antal och vigt
öfverensstämma med hvad den innehåller; och
då Landshöfdingen aflägsnat sig, bryter Postförvaltaren
i B. det stora Paquettet, å hvilket
han igenkänner Sigillet, samt utdelar Brefven.
Emedlertid fick Staten på detta vis blott hälften
af hvad den borde hafva, emedan liqviden
efter den vidimerade Chartan blef som följer:
Rtdr B:co,
jo st. Bref å x Lod - i: 32.
1 Paquette a 20 Lod - 3: 16.
Summa 5 R.dr B:co.
Om det nu i stället ålegat Postförvaltaren
i A. att efter Postens afgång uthänga doublette
Chartor öfver de med densamma afsäode
Brefven, så hade troligen försnillningen icke
undgådt upptäckt, då deremot, med olika fingerade
namn på utanskriften och om någre varierade
Sigiller vid förseglingen nyttjas, underslef
i likhet med det åfvan anförde kan fortgå utan
att upptäckas.
Sluteligen ber jag att få fästa uppmärksamheten
derpå att någon föreskrift till förekommande
at missbruk med FriBrefsBöcker
är nödig och borde stadgas.
Om vederbörande med FriBrefsBöcker
försedde Embeten blefvo ålagde, att i dessa
Böcker under ssrskildte Columner, intaga Bref
-
Ben 22 julli f. m.
56 g
vens DiarieNummer, eller, om det är Paquet,
innehållande Modeller eller dylikt, införa hänvisning
till den och den Embetsmans befallning
om expedierandet deraf, tror jag att §ådant
vore gagneligt. Då en controll af denna
art, icke lär kunna finnas öfverflödig och
overkställbar, torde åt detta Förslag äfven
lämnas något afseende.
Jag har icke tvekat att vara vidlyftig i
detta ämne, emedan min fulla öfvertygelse är,
att Staten både bör och kan erhålla, utan den
enskiltes ytterligare betungande i afseende på
Postportoförhöjning, betydeliga economiska förbättringar
i hvad som rörer PoBtintraderne,
hvarföre jag ock får anhålla om återrem»ss af
så väl Utskottets eget inkomne Betänkande öfver
Postverket, »om dess utlåtande öfver min
Motion, och att desse mine anmärkningardervid,
må få åtfölja remissen.
N;0 n
Grefve Spens, Carl Gtiftaj:
Under vördsam anhållan om återremiss ,
anhåller jag att få framställa för Ridderskapet
och Adela några anmärkningar mot det nu
förevarande Betänkandet, hvarvid jag med tillfredsställelse
påminner mig, att, när vid sista
Riksdag frågan förevar om den förhöjning i
PostTaxan , som nu berättas icke hafva medfördt
så stor förhöjning i inkomsten sorn vän
-
5yo
Den 29 Julii /, ml
tadt varit, var jag ibland de få, sorn motsatte
mig Utskottets Betänkande. Jag har alltid
trott och tror ännu, att Statens uppträdande
såsom vinstsökande speculant vid en anstallt,
som egentligen påstås vara inrättad för allmänt
gagn och trefnad, och hvarvid till yttermera
säkerhet mot missbruk, Staten på ett
eller annat vis gjort sig till monopolist, alltid
skall blifva ändamålslögt. Erfarenheten har
visat nu , att en fjerdedels påhöjning i Postportot
icke särdeles ökar dess summa , antingen
redan denna tillökning afskräcker ett större
antal skrifvande, eller det ligger i PostVerkets
nuvarande natur, ett frö till missbruk
och en svårighet af Controll, som , innan det
utrotas, gör påhöjningen endast känbar för den
betalande. Då jag i dag går att betrakta Post,
inrättningen äfven i d«t sednare afseendet,
hoppas eller önskar jag åtminstone, att
blifva bedömd icke såsom den der åsyftade
insinuationer emot personer i och för några af
mig kända missbruk; det är möjligheten af
sådana sorn här afses , och som bör göras så
liten, som ske kan j och Utskottets Betänkande
har med skäl påmint om, att en rättskaffens
Embetsman icke misstycker controller. Jag
får på förhand förklara, att min afsigt misstydes,
om någon tror mig i det efterföljande
klandra Postverkets högre eller lägre Embetsmän,
af hvilka jag knappt känner någon enda,
jag klandrar Författningarna, i fall de icke
äro ändamålsenliga, eller tillåta underslef,
som kunna undvikas,
Den 29 Julli f. in.
571
Utskottet har föreslagit, att moderationen
af Portobeloppet för större bref hädanefter må
försvinna med serskildt undantag för Städernes
Magistrater, i fall frågan om deras fribref
skulle annorlunda afgöras, än den nu har blifvit
i förstärkta StatsUtskottet definitivt afgjord.
Efter min tanka ligger orsaken till denna urgamla
tillåtelse af modereradt porto icke endast
deri , att ett mindre antal Embetsman i
fordna tider hade Fribrefsböcker , utan fastmer
deri, att sjelfva Postinrättningens kostnader
för större bref icke tillväxa i den proportion,
som uttryckes genom Lodtalet. Tyngden
och utrymmet i Postväskan är visserligen af
betydenhet , och det är således oundvikligen
nödigt, att hafva fastställdt, såsom det och
alltid har varit, ett maximum af Lodtsl för
bref, men derjemte måste man medge, att Nio
bref om ett lod förorsaka Postverkets Embetsmän
mera ökadt besvär, och således i sin
mohn belasta Verket med flera kostnader, än
ett bref af nio lods vigt, och deri tord# ligga
en rättsgrund för beviljandet af den omtalade
moderationen, som hvarken kan eller bör öfverses.
då man betraktar inrättningen mindre
som ett beskattningäsätt , än som en anstallt
till lättande af liflig affairsrörelse i landet, och
till möjlighet för enskildta , att utan allt för
stora kostnader förvara fatalier, m. m. dylikt.
Jag finner väl att Utskottet i det sistnämnda
afseendet har tillstyrkt återupplifvandet af åtskilliga
redan gällande, ehuru hos mångå ur
minne komna, Författningar, hvilket Förslag
jag ock till alla delar gillar. Men vilkorat af
572 Den Sy Julii /. mi
ett särskildt bevisande å den euskildtes tida;
att han är berättigad åtnjuta lindring i kostnaden
vid det för honom oumbärliga afsändandat
af större bref, inskränker i allt fall den.
na lindringaförmon allt för mycket, synnarligen
om till en del blott vissa SamhällsClaiser fä
begagna danna, och datta sednare är ett i
Theoriea origtigt vilkor, i händelse, säsom
nyss anmärktes, det finns en verklig rättsgrund
i stöd hvaraf alla med skäl kunna för större»
bref fordra den omtalta moderationen. Men
Utskottet har antydt en fruktan, att denna
Moderations-anstalt kan till underslef vid
Postuppbörden begagnas, och denna äsigt
är ännu tydligare uttryckt i Förslaget omControllcurers
möjliga närvaro vid Postpaketers
öppnande. Äfven om det enda medlet att undvika
sådana underslef, vore moderationsstad-*
gans upphäfvande, tror jag den ofvannämnde
rättsgrunden icke böra förbises och tror sådant
ännu mer derföre, att efter min tanka ett vida
lämpligare och verksammare correctiv kan
uppgifvas mot det man befarar.
Om jag ej mycket bedragit mig, ligger
ordsaken , hvarföre man föreslagit att Landshöfdingarne
eller dess ombud mft få öfvervara
Postupptagningen, i den möjligheten, att en
Postmästare vid afgångsorten kan vara öfverens
med den vid ankomstorten, att sända större
eller mindre del af de inlemnade brefven under
serskildt omslag till denne sin medbroder
och sedermera sjelf åtnjuta moderations-skill
-
D*n J2 Juli i f. ni,
S73
nidén, hvilket förhållande ikulle kunna doljas
genom olikheten af den Charta, tom på ankomatorten
uppspikas, och den som återsändes
qvitterad, och lägges till grund för redogörelsen
från afgingaortsns FostContor. Det är
klart att den förra af dessa Chartor måste vara
i enlighet med det sanna förhållandet, men
om bägge äro lika kan äfven med den controll
Utskottat föreslagit icke mer än för hvar
gång serskilt uppdagas, och med den såll—
synthet, sora förmodligen skulle bli en egenskap,
väsendtligen förenad med dessa Landshöfdingevisiter,
i synnerhet i de Städer, der
icke Residens önnes, och när dessutom Landshöfdingen
eller dess ombud, behöfde åtföljas
af en serskildt Protosolliit, medför i min tanka
den utsigten, att allt blir hädanefter såsom det
har varit. Det är visst möjligt, att anstaltens
tillvaro något kan afskräcka. Men den rätta,
och säkert verksamma Controlleringsraethoden,
är den, der Controlleurens närvaro icke gör det
minsta uppseende, och om möjligt är icke ens
afvetes af den controllerade. Det är derföre
jag af de flera Förslag Herr Treffenberg vid
denna Riksdag inlemnat till ett förändradt
Uppbördssätt vid postverket, förnämligast anser
ett vara af stor vigt, att nemligen ett exemplar
eller en afskrift af den afgående PostChartan
alltid borde å afgångsorten på lämpligt
ställe uppspikas. Sjelfva den skrifvandes
interesse, att få veta, huruvida hans bref verkligen
vore afgånget, skulle vara den bästa borgen,
att ingen sådan Charta kunde bestå till
någon del af sammanslagne bref och gå framt
Den 25 Jul ii f. m,
man till öfverflöd stadgade, det dessa afgångschartor
genast efter Postens afgång borde aflemnas
till Stadens Magistrat, och upphängas
på Rådstugan , samt derstädes af en PostContoret
frånskild Authoritet förvaras och summeras,
hvilken summering skulle bli Controll på
Postuppbörden, ser jag icke hur underslefven
skola undvikas på ett på en gång troligare ofelbart,
och tillika mindre stötande vis. Just
den omständighet, att sådant hvarje Postdag
måste ske, och att anstalten icke ensamt vore
beräknad på controll å Postmästaren, utan äfven
på de skrifvande* snarare erhållande af
visshet om brefvens afgång, skulle borttaga
äfven allt utseende af chicane. För Po$tContor
på landet skulle på lika sätt samma Chartor
'■ kunna sändas till närmaste Kronofogde,
eller uppsättas i närmaste Sockenstuga.
Vid dessa Contor retar dessutom det ringa antalet
bref sällan till underslef. I det Betänkande
, som följde på Herr Treffenberg* Memorial,
har Utskottet yttrat, att afskrifvandet
af alla afgående PostChartor, skulle medföra
ett så betydeligen ökadt arbete , att det derföre
ej borde stacfgas; jag tror sådant icke,
utan anser anatalten kunna löna sig, äfven om
man derföre skulle få lof hålla en skrifvare
mer vid större Contor. Sådant lönar sig, så
vida nemligen anledning fins till den Controllanstallt
Utskottet tillstyrkt. Den af mig föreslagne
skulle just då bäst betala sig, om följden
icke kom att synas; all riktigt organiserad
Controll har denna natur, att förebygga missbruket,
då deremot andra anstalter på sin höjd
Den 22 Julii f. ni.
upptäcka det då och dä, som småningom torde
hända blir sällan.
Efter min tanka hada Utskottet, då grunder
för Postinrättningens framtida fortvarande,
•lier, om man så häldre vill såga, för Postbevillningen,
skulle Riksens Ständer föreläggas,
bordt i ett sammanhang omnämna flera
här förbigångna ämnen, under hufvudsakligt
afseende på medborgares billiga fordran , att
Postverket icke öfver höfvan må betunga deras
affairsrörelse, samt att Postskatten må träffa
alla lika. I den omständighet, att RegeringsFormene
60 §. räknar Postmedlen till Bevillningen,
ligger det tydligaste bevis, att 1809
års lagstiftare ansågo den inrättning , hvarpå
föreningen i affairsväg af aflägsna medborgare
berodde mera vigtig, än att grundsrne derföre
skulle få bero på någon annan än högsta Lagstiftande
magten. I enlighet med denna vigt
har PostTaxan af Riksens Ständer alltid blifvit
beviljad, men angående den serskildta förmånen,
att få bref in specie recommenderade, har
till och med Almanackan hittills endast innehållit
att sådant emot serskilt betalning kunde
fås. Förhöjning i betalningen härföre har om
jag ej mins orätt , just under påstående Riksdagen
blifvit påbuden. Jag vill icke bestrida
riktigheten af detta påbud för tillfället, och gå
länge samt intill dess Riksens Ständer vid PostTaxans
uppgörande bestämdare yttrat sig i
denna fråga , men då nu regleringen af Postintraden
är före, och på lika sätt, sorn Riksens
Ständer då de bestämma den Allmänna Bevill
-
5?6
Dm 29 JulliJ. m.
niogens belopp och fördelning, äfvea bestämma
Taxeringssättet och hvad dermed mera kan
äga sammanhang, på lika sätt måste i ofvannämnda
60 §. Regerings Formen en tydlig grund
finnas för Riksens Ständer, att företaga till
ompröfvande alla de bi-inrättningar vid Post*
anstalten, som kunna göra dess egentliga ändamål
om intet. Jag yrkar derföre att ifall
detta Betänkande återremitteras, nästa utlåtande
må innehålla bland annat ett Förslag till
reglering, i sammanhang härmed, af förhållandet
hädanefter med recommenderade bref till
alla dess delar. De medel som dervid hittills
hafva influtit, äro lika mycket Postmedel, sorn
Postpenningarne, om ock de hittills till stor
del ansetts såsom Embetsmännens sportler;
medborgaren skattar till Staten lika bestämdt,
då han sjelf bidrar till Embetsmännens under,
håll, som då hans 6kärf först passerar StatsCassan.
Likaledes önskade jag att Bevillningsutskottet,
eller någon af dess härvarande Ledamöter,
ville underrätta Ståndet i hvad
skick frågan befinner sig om Tidningars Postporto.
Det är en för stor del af PostTaxan,
att icke böra omnämnas här, äfven i fall Utskottet
ärnar derom inlemna serskildt Betänkande,
Ett ryckte har varit gängse, att Förslaget
om stämpelafgift på Tidningar, i stället
för Postporto, skulle komma att underställas
Riksens Ständer, hvilket jag för min del anser
förtjena mycket afseende,
Sisst
%)kn 29 jairi jf-, m>
Sissi förekommer frågan oih , hurti vida
to&gon serskildt afgift bör finnas för emottaganciet
af recOmmenderade bref, eller ej-, Éa
dylik har alltid existerat, och sådant synts billigt,
men olikhet förefinnes i detta afseende
emellan olika emottagares vilkor, och detta
bär förefallit mig obilligt. En enskildt man,
som i ett Fribref ernottager penningar, betalar ej
Fribrefsafsändarens Postpenningar, meri alla de
allmänna Cassör, som hafva egna Fonder, lära
vara ålagda ätt ersätta Postverket dessa Postjpenningars
belopp. Ridderekapets och Adelns
egna Cassör hafva i detta afseende fått Vidkännas
åtskilliga utgifter och hemställning derom äf
äf RiddarhusDireclionen gjord till Ridderskapet
och Adeln , i anledning hvaraf ett ylfrande
från RiddarhusUtskottet nu med först» inkommer,
i sammanhang med dess utlåtande öfver
jDirectionens öfriga Riksdagsberättelsej men då
frågan är af allmän natur, och grunderna för
hela Postuppbörden nu äro före, utber jag mig,
att få fästa samtlige Riksens Ständers Och deras
Bevillningsutskotts uppmärksamhet på frågan,
och yrkar, att emellan Cassör ochenskilta
i detta afseende ingen skillnad må äga ruin,
utan de med FribrefsBok försedde Authoriteter,
som afsända bref under recommendation,
antingen icke få begagna den, när afsändandet
anses ske för ett icke allmänt ändamål , eller
ock, då afsändandet å Embetes Vägnar åiiggef
dem, ingen skillnad göras emellan olika emottagare.
Det vore kanske äfven lämpligt.
Bil. till Ridd. o. Ad, Pr, VI. Band, 37
578
Den 29 Julii f, m.
att någon underrättelse lemnades i afseende på
den Controlls beskaffenhet, som jag förmodar,
finnas, öfver de medels uppbörd, som , sedan
bref under form af Fribref blifvit i PostTaxan
införde, med titel af ersättning sedermera i
Cassornas Postbok intagas.
Med dessa anmärkningar anhåller jag om
återremisB af Betänkandet.
N:o 3.
Herr Hjärne, Carl Jacob:
Högloflige Utskotten hafva visserligen af.
ter min åsigt på ganska goda grunder vederlagt
de skäl hvarpå flera enskildte Ledamöter af
Respective Stånden grundat deras påstående
om rättighet till en vidare prasscriptionstid,
för inlösen af f. d. GöthaCanaU och Götheborgs
Disconters utgifne Assignationer på Banken,
och tre procentsedlar, men då samma och
flere personers anförande äfven innehålla det
böra vara med Riksens Ständers värdighet öfverensstämmande
hälldre eftergifva en rättighet,
som vore grundad på det fattigaste Folkets
förlust, än begagna den i sådane som närvarande
omständigheter, då dessa i frågavarande
förluster drabba hufvudsakeligen den fattigare
medborgareklassen, som trodt sig äga en
sparpenning i desse penningar, och sorn säkert
icke haft tefälle läsa de i Tidningarne införde
annoncer, och ej haft tillfälle få underrät
-
Den a g Julii /'. m .
579
telse derom då de vanligen förtiga sådane besparingar
, och således ingen haft anledning
förmoda huru mycket sådan annonce kunnat
röra dem, så vågar jag ödmjukeligen föreslå,
antingen, att Ridderskapet och Adeln med af«lag
på Utskottens Betänkande ville på desse
mina anförde skäl bevilja ett års ytterligare
prolongation till desse Assignationers och 3
ProcentsSedlars inlösen, eller om så skulle anses
mera enligt med Formen, återremittera Betänkandet
med anmodan till Utskotten att
uppgöra och inkomma med ett alternativ till
en sådan prolongation. Då jag härmed vågar
förklara att jag ingen sådan Sedel sjelf äger,
och således intet personelt intresse i denna af
mig gjorde framställning, hoppas jag Höglofl.
Ridderskapet och Adeln lärer lätt öfvertyga»
att det är endast för den fattige jag ifrar, uti
hvilkas händer jag specielt känner sådane Sedlar
på min ort finnas , och på hvilkas förlust
jag förmodar Höglofl. R'dderskapet och Adeln
med mig instämmer ingen Statens vinst eller
behållning bör uppgöras, häldst den efter min
förmodan icke lärer komma att uppgå till någon
betydlig summa.
N:o 4.
Herr Montgommerie, Guftaf:
Utan att ingå uti någon egentlig pröfning
ifde lika ovän!«de sorn långa pras nisser Höglofl.
Utskottet begagnat förr än det ansett sig kun
-
fitn 2 g. Julii f , ni\
»a besvara den af mig vördsamt väckta motion
om nedsättning af Skjutslegan, och utan
$tt ytterligare söka insnärja detta enkla ämne
i så mångå mer eller mindre främmande eller
gifva det en utsträckning, som kunde'täfla med
Utskottets, anser jag mig endast böra, ännu eu
gång, hafva den äran att min föresats och
*nia öfvertygelse likmätigt blott med några
få. ord (för att åtminstone ej belasta mitt samvete
med förebråelsen att hafva borttagit altför
mångå minuter af den ofta åberopade, men
sällan iagttagne dyrbara tiden, om N. B. med
dyrbara menas kostsamma, sä bör jag upplysa
8tt hvarje pleniminut efter min noggranna beräkning
kostar imellan 8 å 9 R;dr Banco),jag
•upprepar det att blott med några få ord fästa
Högloft. Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
derpå att då skjutslegans förhöjning af
Kongl. Majit i Nåder beslöts skedde sådant,,
i följd af den då uppkomne Fodnbrijim, tills,
vidare. Detta tills vidare skall väl betyda detsamma
sorn tills ett eller flere ymnigare Fo<-  dxrär inträffa- Sorn nu ett sådant ymnigt och
öfver bela Riket lika beprisadt Foderår är för
handen, antingen såsom följd af en hegre välsignelse,
eller såsom Riksdagsvisan yrkaren
följd af LåneSystemet, som åtminstone i ett.
sjjfeeende kan anses lyckligt ehuru äfven i detta
fall nog. problematiJH- så skulle jag tro. att
cionféqyencin fordrade att ordalydelsen af nyss,
åberopade Kongl. Kungörelse fick den betydelse,
hvarje medborgare har anledning, har skäl och
ursajk att påräkna, i synnerhet, då såsom jag i
jRijrv HMMion. derot» ådagalagdt, nemligen att al--
W*n 29 julii f. »U S0#
Sa MedborgafeClasser, den skjutsande likasom
den resande, äfvensom Staten, Bonden samt
Eiri beta- och Tjenstemannen derpå lika vinna
att skj-utslegan blir nedsatt antingen till I»
eller 8 sk. milen, eller må bända rättvisast o*
lika i olika Landsorter, t. ex. 12 «k. söder om
Upfala, och 8 sk. Norrom samma Stad, Städer-*
nes högre skjutslega oberäknad.
Utskottet sjelft medgifver att ordet iilte
vidare, lika som motiverne till den Kongl.
Kungörelsen om skjutslegans förhöjning, föranleda
till den önskan Motionären framställt;
men Högloflige Utskottet har likväl aistyrkt
Skjutslegans nedsättning, ej af förevarande
skäl, dem Utskottet icke kunnat uppgifva, titan
af sig yppande om såsom Utskottet yrkar
.Pofl- och Forvagnar, entrépreneurer m. m. framdeles
må kunna tillskapas. Huruvida dessa
skäl sammanhänga med det närvarande och
med det egentliga ämnet, sorn påkallar verklighetens
och icke förhoppning arm & åtgärd, of—
verlemnar jag vÖEdsamligen till Ridderskapets
och Adelns upplystare bepröfning äfvensom
huruvida dessa mina på verklighet grundade
anmärkningar vid Uskottets på förhoppningar
uppstapplade, utlåtande, må föranleda
tili detsammas återremitterande i hvad sota
deraf vidrörer det af mig motionerade ämne*
D»n *g Julii <*. ni.
Bilaga
till PleniProtocollet för den 29 Juliij
eftermiddagen
Nto
1.
Herr von Hohenhaufen, Michaél:
I afseende på de val till Fullmägtige i
Banken och RiksgäldsContoiret, hvilka enligt
i dag fattadt beslut nästkommande Lördag skola
förrättas, får jag vördsamt underställa Ridderskapets
och Adelns upplysta pröfning, hufuvida
det icke skulle vara tjenligt att äfven
utvälja 3:ne Suppleanter till hvardera af dessa
Verk; på så sätt, att sedan förenämnde val
till Fullmägtige för sig gått, skulle antingen
samma afton om tiden det medgåfve eller en
annan dag valet till Suppleanter serskildt företagas.
Vid detta val lärer böra tagas i betragtande
nödvändigheten att afse Ordföranden,
hvarföre det torde vara lämpeligast att bestämma
den ordning efter hvilken Suppleanter
ne
skola inträda.
I detta afseende får jag
äran föreslå att af de 3:0c sorn erhållit flesta
rösterne och således blifvit Suppleanter bestämmes
deras ordning inom hvarandra efter
Matrikeln; och inträde vid inträffad ledighet
bland Fullmägtige den af de trenne Suppleanterne,
hvilken i ordningen har samma rum ibland
Suppleanterne sorn den afgående ibland
Fullmägtige innehaft.
Den 29 Jtilii e. ni.
5gä
Detta föreslagna valsätt år fullkomligt i
enlighet med Grundlagen och RiddarhusOrdningen.
Denne sednare hänvisar i detta afseende
uti dess 47 §. till 69 § Riksdagsordningen,
hvilken stadgar ”att de genom dödsfall eller
af andra tillfälligheter uppkomna ledigheter af
Fullmägtige eller Revisorer må, nitr få fordrat
emellan Riksdagarne ersättas genom nya val af
de Stånd der ledigheterne inträffa, på det fått
Stånden hvart för jig lamp eligaf finna.
Orden ”»tå, når fi fordras” synes ganska
tydeligt utmärka att i Grundlagen är afsett,
att om Stånden tillika utvälja Suppleanter,
nya val icke ofta fiola fordrat. Riddarhusutskott
har likväl nogsamt insett, att sådana
val kunna komma i fråga och har fördenskull
uti lnstructionen för RiddarhusDirection infört
att vid slike tillfällen dessa val af Directionen
skall förrättas.
