# ID: svediakorp-gov704
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 59,752
# sentences: 2,164
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


/r,
io. mi
Kiddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 1.
1
’ A
>.!• as' c
v, S
N:o 1.
Utlåtande angående tryckningen af Ridd.
o. Adelns Protokoll vid innevarande
Riksdag.
Vördsamt Memorial.
Jemnlikt föreskriften i 10 § af den för Riddarhus-Direktionen
utfärdade instruktion, har Direktionen uti bifogade till
Riddarhus-Utskottet ingifne Memorial i afseende å tryckningen
af Höglofliga Ridd. o. Adelns protokoll under innevarande
Riksdag framställt det förslag, att, likasom under de sednare
riksdagarne egt rum, dessa protokoll må uti en upplaga af 500
exemplar tryckas med täta stilar samt fördelas uti häften af 30
ark hvardera, med iakttagande deraf, att intet pleniprotokoll
stympas, utan till slut införes i häftet. Och har Direktionen
tillika anmält, att, i likhet med hvad förut blifvit af Höglofl.
Ståndet godkändt, Direktionen redan afslutat kontrakt om ifrågavarande
tryckning mot betalning af 19 Rdr Rmt för hvarje
tryckt ark, med förbindelse af boktryckaren, att, så vidt erforderligt
manuscript honom tillhandahåiles, hvarje vecka aflemna
6 färdigtryckta ark, då tvenne häften samtidigt äro under tryckning
samt 4 ark, då tryckningen är inskränkt till l häfte.
Vidkommande åter tryckningen af Riddarkus-Utskottets
utlåtanden, har Direktionen ansett den lämpligast kunna försiggå,
om, såsom hitintills egt rum, åt Utskottet öfverlemnas att för
verkställigheten deraf vidtaga de anordningar, som för tillfället
kunna vara de mest ändamålsenliga; Och har Direktionen genom
ett i ofvanomförmälde contrakt infördt förbehåll, träffat
aftal derom, att i händelse detta tryckningsarbete anförtros åt
samme boktryckare, som åtagit sig tryckning af Ridd. o. Adelns
protokoll, honom åligger att, emot samma betalning som för
dessa sistnämnde blifvit betingad, jemväl besörja tryckningen af
Riddarhus-Utskottets utlåtanden.
2
RidcUrhui-Utskottets Utlåtande N:o 1.
Utskottet, som för sin del finner de af Riddarhus-Direktiouen,
beträffande tryckningen af Höglofl. Ridd. o. Adelns protokoll,
afgifna förslag och anmälda förfoganden ändamålsenliga
samt jemväl anser lämpligast, att, i likhet med hvad de tre
sednare Riksdagarne iakttagits, tryckningen af Utskottets utlåtanden
med bilagor verkställes i den mån hvarje utlåtande blir
färdigt till expedition, med lika typer, uti enahanda format och
till lika antal exemplar som i afseende å Höglofl. Ridd. o. Adelns
protokoll är stadgadt, äfvensom öfvertages af samma boktryckare,
med hvilken kontrakt angående sistnämnde tryckning redan
är afslutadt, får för den skull vördsamt tillstyrka:
att Höglofl. Ridd. o. Adeln måtte godkänna de af
Riddarhus-Direktionen, såsom ofvan är förmäldt,
framställda förslag och vidtagna åtgärder.
Stockholm den 1 Nov. 1865.
På Riddarhus-Utskottets vägnar.
A. G. OXENSTIERNA.
W. F. Dalman.
Vördsamt memorial.
Enär det jemnlikt 10 § i den för Riddarhus-Direktionen gällande
Instruktion, åligger Direktionen att vid början af hvarje
Riksdag genom Riddarhus-Utskottet till Ridd. och Adeln inkomma
med förslag, huru tryckningen af Ståndets protokoll
jemte Utskottets utlåtanden må lämpligast och med största
skyndsamhet kunna verkställas, får Direktionen, hvad först beträffar
Ridd. o. Adelns protokoll, vördsamt föreslå, att samma
protokoll måtte få, på sätt vid de sednare Riksdagarne varit
stadgadt, i en upplaga af 500 exemplar tryckas med täta stilar
och förkortningar af ofta förekommande ord samt fördelas i
häften af omkring 30 ark, med iakttagande deraf, att något
pleniprotokoll ej får stympas, utan skall till dess slut införas i
häftet; hvarjemte Direktionen skolat anmäla, att i det kontrakt
om protokollens tryckning, som, i likhet med hvad tillförene
både skett och lemnats utan anmärkning, redan blifvit afslutadt,
kostnaden för hvarje tryckt ark betingats till 19 R:dr R:mt och boktryckaren
förbundit sig att, så vidt erforderligt manuscript ho
nom tillhandahålles, hvarje vecka aflemna sex färdigtryckta ark,
då tryckning å två häften samtidigt verkställes, eller fyra ark,
om endast ett häfte är under tryckning.
Vidkommande åter tryckningen af Riddarhus-Utskottets Utlåtanden,
anser Direktionen, att densamma lämpligast och skyndgammast
kan försiggå, om, på sätt under de sednare Riksda
-
Riddarhos-Utskottets Utlåtande N:o 2.
s
garne egt rum, åt Utskottet öfverlemnas att i afseende derå
vidtaga de anordningar, som rörande detta vanligen föga vidlyftiga
tryckningsarbete kunna vara de lämpligaste; Och har
Direktionen genom ett i det omnämnda kontraktet intaget förbehåll
träffat aftal derom, att i händelse ifrågavarande tryckningsarbete
komme att anförtros åt samma boktryckare, som
förbundit sig att verkställa tryckningen af Ridd. o. Adelns protokoll,
han skall för samma betalning, som i afseende derå blifvit
betingad, öfvertaga tryckningen af Utskottets Utlåtanden.
Stockholm den 10 Oktober 1865.
G. A. SPARRE.
C. Leijonhufvud. Carl Bennet. R. Cederström.
T. W. Leijonancker. J. A. Tornerhjelm.
O. Brakel.
N:o 2.
Utlåtande i anledning af Hr Friherre Raabs,
A. C., motion angående åtgärder för
skyndsammare uppsättning och offentliggörande
af Ridd. o. Adelns discussions-protokoll.
Vördsamt Memorial.
Uti en hos Höglofl. Ridd. o. Adeln väckt, till RiddarhusUtskottet
remitterad motion, har Herr Friherre Raab, A. C,
anfört:
Att det sätt hvarpå med protokolls-föringen hos Ridd.
o. Adeln nu tillgår är ändamålsvidrigt, enär protokollen icke
blifva färdigtryckta förr än flera månader — ja till och med
är — efter det discussionerna hållits, hvaraf följden blir, att
resp. talare, som endast genom tidningsreferaten få sina anföranden
meddeldta åt allmänheten, nödgas tidt och ofta göra
reklamationer mot tidningarnes uppfattning:
4
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 2.
att i alla andra konstitutionella länder, det anses vara en
oeftergiflig rättighet för såväl talaren att skyndsamligen få återgifvet
sitt anförande, som för allmänheten att få kännedom om
hvad dess representanter yttrat. 1 England uppsättas protokollen
ögonblickligen och talaren har knappt hunnit sluta sitt
anförande förr än det är tryckt. I Frankrike läsas i Monitören
på morgonen de anföranden som föregående afton blifvit i lagstiftande
församlingen afgifna. I Tysklands småstater lärer förhållandet
vara enahanda. I Norge har Storthinget fattat beslut
att innan 24 timmar sedan Protokollet blifvit hållet, det skall
vara aflemnadt till tryckning. Fördenskull syntes det motionären,
som tiden väl vore inne för Svenska Riks-Stånden och
främst bland dessa Riddarhuset, hvilket står så högt i bildning,
att söka komma ifrån en senfärdighet, exempellös inom någon
annan rådslående församling. Motionären hade således varit
betänkt på ett förslag, hvars antagande, utan att betunga hvarken
Statens eller Riddarhusets kassa, förmentes leda till det
åsyftade målet.
Motionären har derefter antydt de grunder, hvarpå detta
förslag hvitar. Då Riddarhusets Notarier hitintills haft tjenstgöringen
så fördelad, att samma stenografer föra protokollet under
ett helt plenum, hvilket ofta varar i 6 timmar och derutöfver,
kan man icke begära, att de skola ådagalägga en alltjemt fortfarande
skärpa i uppfattningen under detta på en gång lika
själs som kroppsansträngande arbete. Af denna anledning låter
man i vissa länder Stenograferna skrifva blott 2:ne minuter i
sender, hvarefter ombyte sker; i andra åter t. ex. Danmark
sker ombyte hvar fjerdedels timma. Mellantiderna användas
för att genast uppsätta det antecknade. Om det för närvarande
hos Ridd. och Adeln anställda antalet af 6 Notarier ökades
med ytterligare 2 eller 4, och arbetsordningen förändrades
i likhet med hvad i andra representativa församlingar egde rum,
skulle discussionerna genast kunna uppsättas och tryckningen
omedelbart derefter kunna försiggå. Om nu den sednare öfver
lemnades åt en särskild tidning förmodade motionären denna
tidning icke blott böra blifva oumbärlig för snart sagdt
hvarje Riddarhus-ledamot, utan derutöfver få en ganska stor
publik. Riddarhusets ledamöter behöfde tidningen för att
erfara, huru deras yttranden blifvit uppfattade och kunna
vid blifvande justering deri äska nödiga rättelser; allmänheten
ansåges böra med intresse omfatta en tidning, som återgåfve
Riddarhusets förhandlingar färska och correkta. I ett påföljande
plenum skulle protokollet öfver discussionerna i det
föregående justeras, och sedan de af talaren begärda rättelser
iakttagits, hvarvid tidningen skulle tjena såsom correktur-ark,
kunde det vanliga antalet exemplar af det justerade discussionsprotokollet
afdragas för att aflemnas till Riddarhus-Canzliet.
Genom den inkomst tidningen beredde, ansågs kostnaden
för det Ökade antalet Notarier blifva ersatt och måhända till
och med en vinst kunna uppstå i följd af nedsatt kostnad för
protokollets tryckning.
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 2.
5
Man kunde visserltgen invända, att det icke skulle vara
skäl att i berörda afseende vidtaga någon åtgärd i början af en
Riksdag, vid hvilken man väntar sig en möjlig förändring af
hela vårt representativa system, utan att man borde härmed
uppskjuta till framtiden. Motionären trodde likväl, att ju vigtigare
frågor vid Riksdagen förekomma, desto angelägnare vore
det äfven, att hvad som hos Ridd. o. Adeln förhandlas skyndsamt
och rätt öfverbringas till allmänheten; och förmentes isynnerhet
de herrar, som vilja vidblifva det nuvarande representationssättet,
böra låta sig angeläget vara, att deras motiver
återgifvas så noggrannt som möjligt.
På dessa grunder har Herr Friherre Raab föreslagit:
l:o Att Ridd. o. Adeln behagade besluta den förändring i
sättet att föra dess discussions-protokoll, att desamma varda
uppsatta dels under pågående plenum, dels omedelbart derefter;
2:o. Att den sålunda uppsatta discussionen genast varder
tillgänglig för en särskild tidning, som man skulle kunna kalla
t. ex. Riddarhusets tidning under 1865—66 årens Riksdag
och hvars utgifvande öfverlätes till den, som, jemte erbjudande
af moraiisk garanti för uppfyllandet af sina förbindelser, ikläder
sig de för Ridd. o. Adeln fördelaktigaste vilkor;
3:o. Att bland dessa vilkor skulle inflyta åliggandet att,
sedan de i tidningen tryckta discussionerna blifvit vederbörligen
justerade och derefter rättade, låta af dem trycka och till Riddarhus-kansliet
aflemna så stort antal exemplar, Riddarhus-Utskottet
behagar föreskrifva, mot ett för hvarje ark betingadt
pris, hvilket icke bör få öfverskrida det, som vid näst föregående
Riksdag erlagts för tryckningen af Ridd. o. Adelns discussions-protokoll.
Hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet tagit i öfvervägande;
och hvad först angår ifrågasatt förändring i protokollsföringen
vid Ridd. o. Adelns plena, finnér Utskottet, lika med
motionären, det vara särdeles önskligt om Höglofl. Ståndets
discussions-protokoll kunde skyndsammare både uppsättas och
justeras, än som, särdeles sedan Riksdagen en tid fortgått och
discussionerna kommit att blifva vidlyftigare, under föregående
Riksdagar varit förhållandet. Utskottet föreställer sig äfven, att
ett sådant ändamål kan vinnas derigenom, att de tjenstemän,
som jemte Riddarhus-Secreteraren medelst stenograf! uppteckna
hvad under plena muntligen yttras, indelas till tjenstgöring för
ett kortare tidsmoment än ett helt plenum, enär de på detta
sätt omedelbart efter det uppteckningen skett kunde med vida
större lätthet uppsätta de afgifna yttrandena. Utskottet anser
det likväl icke sig tillkomma att uppgöra förslag till en slik indelning
al Protokollsföringen utan tillstyrker Utskottet:
att Höglofl. Ståndet må till Herr Grefven och Landtmarskaiken
öfverlemna att, i samråd med Riddarhus-Secreteraren,
söka indela tjenstgöringen vid Höglofl.
Ståndets protokoll, så, att Notarierna kunna på
det sätt alternera vid protokollet, att af dem kan
6
Ri ddarhus-TJtskottets Utlåtande N:o 2.
skäligen fordras, att de uppsatta muntliga yttrandena
må, med färre undantag, kunna till Riddarhus-Secretera
ren aflemnas påföljande plenidag, i hvilket fall Landtmarskalken
jemte Riddarhus-Secreterare bäst äro i
tillfälle att, vid innevarande såsom vid föregående
riksdagar, bedöma, huruvida ett tillökadt antal Notarier
utöfver de nu anställda sex varder behöflig!.
Vidkommande derefter frågan att till någon af Ridd. o.
Adeln antagen person anförtro utgifvandet af en Riddarhusets
tidning under 1865—66 drens Riksdag, uti hvilken Ståndets
discussions-protokoll skulle antingen samma dag eller dagen derefter,
dock före justeringen, meddelas, så och utan att Utskottet
anser nödigt att nu ingå i bedömandet af de fördelar eller olägenheter,
som af ett sådant tidningsföretag, särskildt för ett af
Riks-Stånden, månde kunna beredas, finner Utskottet att, då
emot 34 § uti den för Riddarhus-Direktionen gällande instruktion,
Riddarhus-Secreteraren ej är tillåtet »att för någon annan
än Landtmarskalken eller den som i ämnet talat, visa ett ojusteradt
protokoll» och för öfrigt är pligtig att noga kontrollera,
att de anmärkningar som af Ståndets ledamöter kunna före
justeringen göras vid de af dem muntligen afgifna och sedermera
skriftligen atfattade anföranden stå tillsammans med hvad
Protokollet innehåller; samt 58 § Riksdags-Ordningen bjuder,
att vid justeringen af ett protokoll »må med Ståndets bifall
»och den talandes eget begifvande uteslutas dess egna uttryck
»och äfven de deliberationer som deraf följt», dessa stadganden
ostridigt innebära förbud mot utlemnandet till tryckning af sådana
discussions-protokoll, hvilka icke äro inför Ridd. o. Adeln
justerade, i följd hvaraf
Utskottet anser sig sakna anledning att, i strid med
lagligt gällande föreskrifter, tillstyrka de af Herr
Friherre Raab föreslagna åtgärder för skyndsammare
offentliggörande af Ridd. o. Adelns discussionsprotokoll.
Stockholm den 3 November 1865.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1865.
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N;o 3,
1
N:o 3.
Utlåtande i anledning af Herr Fåhreeus', Eduard,
motion angående månadtlig tryckning och
utdelning af förteckning öfver Ridd.
och Adelns ledamöter vid Riksdagen.
Vördsamt Memorial.
Under anförande, huruledes, enligt erfarenhetens vittnesbörd,
Ridd. o. Adelns personal under Iliksdagarne är underkastad ständiga
omvexlingar, i det att före snart sagdt hvart enda plenum
poletter till inträde å Riddarhuset dels inlemnas, dels uttagas,
nen tvifvelsutan så väl för Hrr Elektorer vid tillsättande af
blifvande ledigheter i Utskotten, sorn ock för ståndet vid åtskilliga
val såsom till ledamötar i förstärkta Utskott och andra
nämnder o. s. v., äfvensom för riksdagsärenden i allmänhet, det
vore af icke ringa vigt att ega kännedom om Ståndets sammansättning
under olika tider af Riksdagen — har Herr Fåhraeus, Eduard,
uti en hos Ridd. o. Adeln väckt och till Riddarhus-Utskottet
remitterad motion föreslagit, att genom Riddarhusfiskalen en
serskild efter bänkrnans-fördelningen uppgjord förteckning öfver
Ståndets röstberättigade ledamöter måtte minst en gång hvarje
månad till trycket befordras och bland Ståndets ledamöter utdelas,
dervid serskild anteckning borde ske för dem, som äro
utsedde till Bänkmän, Elektorer eller Utskottsledamöter.
Utskottet, som, lika med motionären, inser fördelen deraf,
att en förteckning å Ståndets till säte och stämma på Riddarhutet
antecknade ledamöter finnes tillgänglig icke blott vid
Riksdagens början, utan äfven under dess fortgång, med iakttagande
af inträffade förändringar, anser sig således böra understödja
den i detta hänseende väckta, här ofvan anförda motion
och tillstyrker fördenskull:
att Höglofl. Ridd. o. Adeln må besluta, att en förteckning
på Ståndets röstberättigade ledamöter efter
bänkmansfördelningen må tills vidare vid början af
Bil. till Höglofl. Ridd. o. Adelns Prot. vid 1865 års Riksdag. 1
2
Riddarhns-Utakottets Utlåtande N:o 3.
hvarje månad, under hvilken Riksdagen varar, genom
Riddarhus-Kansliets försorg och under kontroll af
Riddarhusfiskalen uppsättas, lill trycket befordras och
Irland Ståndets ledamöter utdelas, samt att dervid
serskildt utmärkes, hvilka ledamöter af Ståndet, som
äro utsedde till bänkman, elektorer, ledamöter eller
suppleanter i Utskotten; och torde utgiften för tryckningen
af dessa förteckningar likasom för Ridd. o.
Adelns protokoll böra hänföras till Riksdagskostnader.
ReträfTande inrättandet af nämnde förteckningar torde med
en stjerna kunna utmärkas hvilka ledamöter äro bänkmän, med
2 stjernor, hvilka som äro elektorer, och med 3 stjernor Ut
skottsledamöter
eller deras suppleanter, äfvensom det icke torde
i någon väsendtlig mån öka kostnaden, om i slutet af förteckningen
upptages Ridd. o. Adelns vid samma tid till de ständiga
Utskotten, serskildt för hvardera af dem, invalda ledamöter och
suppleanter.
Stockholm den 26 November 1865.
STOCKHOLM tryckt hos E. Westrell 1805.
Riildarhns-Utskottets Utlåttnde JK 4.
I
N:o 4.
Utlåtande i anledning af Herr Fåhrceii, Edvard,
motion angående månadtlig tryckning af förteckning
å Ridd. och Adelns ledamöter vid
Riksdagen.
Vördsamt Memorial!
Uti memorial JU 3 har, i anledning af en utaf Herr Fåhraeus
väckt motion, Riddarhus-Utskottet tillstyrkt, att en förteckning
på Ridd. och Adelns röstberättigade ledamöter efter bänkmansfördelningen
må tillsvidare vid början af hvarje månad, under
hvilken riksdagen varar, genom Riddarhus-Kansliets försorg under
kontroll af Riddarhus-Fiskalen upprättas, till tryckst befordras
och bland Ståndets ledamöter utdelas samt att dervid särskildt
utmärkes, hvilka ledamöter af Ståndet som äro utsedde till bänkman,
elektorer, ledamöter eller suppleanter i Utskotten, så att
bänkmännen å förteckningen betecknas med en stjerna, elektorerna
med två samt utskottsledamöter och suppleanter med tre stjernor,
hvarförutan i slutet af förteckningen borde upptagas Ridd. och
Adelns vid samma tid till de ständiga Utskotten, särskildt för
hvardera af dem, invalde ledamöter och suppleanter.
Vid detta Utskottets tillstyrkande hafva anmärkningar blifvit
framställda dels utaf Grefve af Ugglas, Ludvig, som ej mindre
ifrågasatt, huruvida den föreslagna månadtliga förteckningen af
Ridd. o. Adelns eget välförstådda intresse påkallas, än äfven vid
detaljerna erinrat, att i stället för de tre stjernor, som skulle beteckna
hvilka voro ledamöter i Utskotten, några bokstäfver infördes,
som angåfvo hvilket Utskott ledamoten tillhörde, dels af
Friherre Klinckowström, Rudolf, som ansett det vara tillräckligt,
att förteckningen uppgjordes vid början af riksdagen samt i öfrigt
förmenat att tecknet för bänkman, elektorer och utskottsledamöter
borde till undvikande af förvexling vara olika för de olika befattningarne.
På grund af dessa anmärkningar har Ridd. och Adeln genom
protokolls-utdrag den 2 d:s behagat att till Utskottet återremittera
denna fråga, hvarföre Utskottet tagit densamma i för
-
2
Riddarhus-Utskottets Utlåtande JK 5.
nyadt öfvervägande och dervid, med anledning af de gjorda
anmärkningarne, samt enär det är förenadt med ett historiskt
intresse att ega tillgång till en särskildt tryckt uppgift å Ridd.
och Adelns ledamöter vid den tidpunkt då Ståndet afsade sig
sin urgamla rätt att deltaga i lagstiftningen, funnit för godt att i
så måtto förändra Utskottets i ämnet förut framställda förslag, att
Utskottet tillstyrker:
att en förteckning öfver Ridd. o. Adelns till säte och
stämma å Riddarhuset den 7 i innevarande December
månad antecknade ledamöter må af RiddarhusKansliet
under kontroll af Riddarhus-Eiskalen upprättas,
till trycket befordras, bland Ståndets ledamöter utdelas
och derefter såsom bilaga till Ridd. och Adelns protokoll
förvaras, samt att dervid med en stjerna betecknas
hvilka ledamöter voro bänkmän,och med två stjernor,
hvilka voro elektorer, men att för Utskottens ledamöter
med bokstäfver angifves, hvilket Utskott de tillhört,
såsom för Konstitutions-Utskottet med initialerna C.
U., för Stats-Utskottet med St. U., för Bevillningsutskottet
med Bev. U., Lag-Utskottet med L. U.,
Banko-Utskottet med Bko. U., Ekonomi-Utskottet med
A. B. o. E. U., Expeditions-Utskottet med Exp. U.,
samt Riddarhus-Utskottet med ' R. U; hvarjemte för
de ledamöter som voro suppleanter i Utskotten sådant
skulle betecknas med bokstäfverna Suppl.; och
skulle i öfrigt i slutet af förteckningen upptagas Ridd.
o. Adelns vid samma tid till de ständiga Utskotten,
särskildt för hvardera af dem, invalde ledamöter och
suppleanter.
Stockholm den 22 December 1865.
N:o 5.
Utlåtande, i anledning af Grefve Mörners, Carl
Göran, motion om särskild tryckning och utdelning
af Ridder skap et och Adelns öfverläggning
rörande representationens ombildning m. m.
Vördsamt Memorial!
Genom utdrag af protokollet för den 13 dennes har Höglofliga
Ridd. och Adeln behagat till Utskottet hänvisa en af Grefve Mörner
Carl Göran, väckt motion om särskild tryckning och utdelning
Riddarhus-Utskottets Utlåtande JK 5.
3
af Ridd. och Adelns öfverläggning rörande Kongl. Maj:ts förslag
till ny Riksdagsordning m. m., jemte de mot Ståndets beslut
afgifna reservationer; varande de, i anledning af samma motion,
meddeldta yttranden jemväl till Utskottet öfverlemnade.
Herr Grefve Mörner har anfört, att som det vore lika kärt
för den i voteringen öfver nyssnämnde fråga segrande majoritet
som af icke ringa vigt för den besegrade minoriteten, att Svenska
allmänheten erhölle en fullständig och tillförlitlig kännedom om
de yttranden, hvilka blifvit afgifna vid den diskussion, som, så
till sägandes, utgjort Ridd. och Adelns politiska testamente till
Svenska folket, Herr Grefven alltså föreslog: att, då det häfte af
Ridd. och Adelns protokoll för innevarande Riksdag kommer att
tryckas, som upptager öfverläggningen rörande förslaget till representationens
ombildning, 5000 exemplar af denna debatt må särskildt
afdragas, för att dels utdelas till alla församlingar och sockenbibliothek
i riket, dels ook genom bokhandeln hållas hugade
köpare tillhanda samt att detta utdrag af protokollet jemväl må
omfatta de emot Ridd. och Adelns beslut i nämnda fråga anmälda
reservationer.
Till detta förslag har Herr Grefve af Ugglas, Ludvig, fogat
den anmärkning, dels att tryckningen af ifrågavarande protokoll
icke borde dröja så länge som tryckningen af Ståndets alla protokoller,
hvilken vanligen icke sker förr än ett år efter Riksdagens
slut, hvarföre Grefven hemställde, att samma tryckning borde verkställas
så snart de protokoll som anginge denna fråga blefvo uppsatte
och justerade, dels ock att det torde vara tillräckligt, att
den ifrågasatta utdelningen inskränktes till hvarje församling i Riket,
dels slutligen att öfverläggningarne i representationsfrågan
borde utgifvas som en serskild afdelning, utan sammanblandning
med andra ämnen, och har Herr von Francken, August, föreslagit
det tillägg till Grefve Mörners motion, att namnen på alla Ridd.
och Adelns ledamöter vid innevarande riksdag jemväl borde tryckas
och åtfölja protokollet, på det att deu stora allmänheten måtte
få kännedom ej mindre om de personer, som röstat mot det Kongl,
representationsförslaget, än äfven dem, hvilka röstat för detsamma.
Utskottet har tagit berörde framställningar i noggrant öfvervägande;
och finner, lika med motionären, det vara af serdeles vigt
och mångsidigt intresse, att öfverläggningarne hos Ridd. o. Adeln
rörande ombildningen af representationssättet, hvilka hitintills endast
genom några allmänna tidningar varit i mer eller mindre
stympadt skick offentliggjorda, må efter de justerade protokollen
fullständigt bringas till en större allmänhets kännedom, desto heldre
som dessa öfverläggningar utmärka sig lika mycket för sitt
sakrika innehåll, som för sans, hofsamhet och ett Ridd. och Adeln
värdigt betraktelsesätt af den ödesdigra frågan; men då alla skäl
och grunder för de skiljaktiga meningarna i ämnet finnas under
debatten i Rikets Ständers plena den 4, 5, 6 och 7 December å
ömse sidor anförda och utvecklade, anser Utskottet det för det
åsyftade ändamålet göra tillfyllest, att protokollen ensamt för
nämnde dagar blefve för allmänheten utöfver riksdagstrycket till
-
Riildarhus-Utskotets Utlåtande JK 5.
gängliga. Såsom ytterligare stöd för denna åsigt föreställer sig Utskottet,
att huru upplysande det än i historiskt hänseende må anses
att åt minnet förvara namnen ej mindre å de ledamöter af
Ridd. och Adeln, som deltagit i beslutet om den genomgripande
förändring i Sveriges statsskick, hvarigenom Ridd. och Adeln afsagt
sig sin urgamla rätt att såsom ett särskildt Riks-Stånd deltaga
i lagstiftningen och dermed så till sägandes afslutat sin politiska
historia, än å de ledamöter, hvilka mot detta beslut nedlagt sina
protester, det likväl i närvarande ögonblick synes innefatta ett
förnyadt drag af moderation, om, vid ett mera vidsträckt offentliggörande
af Ståndets öfverläggningar i frågan, hvarje anledningundanröjdes
som kunde hos allmänheten leda till någon vare sig
välvilja eller motvilja för eller mot personer, hvilka deltagit uti
ett beslut, hvarom menin garne sannolikt ännu äro långt ifrån
odelade och omdömet passionsfritt. Härvid förekommer ock den
icke oväsendtliga omständigheten, att för allt fall, af Ståndets till
säte och stämma vid tillfället antecknade 710 ledamöter, namnen
på de olika opinerande icke kunnn, annorlunda än gissningsvis, utrönas
å andra, än dem som till protokollet yttrat sig för eller
emot det Kongl, representationsförslaget, jemte dem som emot
beslutet anmält sina reservationer, hvilket antal utgör föga mer
än en tredjedel af de 655, som deltogo i omröstningen.
På dessa skäl finner sig Utskottet icke kunna understödja
hvarken den del af Grefve Mörners motion, sora åsyftar tryckning
för utdelning af det protokoll för den 9 denna månad, som omfattar
de emot Ridd. och Adelns omförmälde beslut anmälda reservationer
ej heller det af Herr von Francken önskade tillägg om
utdelning i sammanhang härmed af förteckningen å Ridd. och
Adeln vid riksdagen antecknade ledamöter.
Vidkommande sättet för den särskilda tryckningen af de protokoll,
som omfatta öfverläggningarna i ämnet, har Utskottet ansett
det vara med minsta kostnad och omgång förenadt att, på
sätt Grefve Mörner hemställt, ett större antal exemplar afdrages
af det häfte af Ståndets protokoll, hvaruti öfverläggningarne finnas
intagne, dervid det icke lärer blifva någon svårighet att protokollen
för dessa dagar komma att utgöra ett särskildt häfte, hvarigenom
det ändamål Herr Grefve af Ugglas åsyftat, i allt fall vinnes, att
den ifrågavarande diskussionen kommer att ntgöra en särskild afdelning,
som med högst obetydliga undantag omfattar ensamt frågan
om representationens ombildning.
Hvad beträffar antalet af de exemplar, som borde särskildt
afdragas, har, efter inhemtad kännedom om antalet af samtliga församlingar
i riket, Utskottet ansett ett antal af 3000 exemplar
vara tillräckligt ej mindre för gratis-utdelning till församlingarna
än till de omkring 200 ledamöter af Ståndet, för hvilka de 500
exemplar, som tillhöra Riksdagstrycket icke förslå; men då det
utan tvifvel är af intresse att, på sätt Herr Grefve Mörner hemställt,
ifrågavarande protokoll varda tillgängliga jemväl för försäljning,
har Utskottet, som ansett en sådan försäljning icke böra
ske genom distribution från Riddarhuskansliet, trott det vara
Riddarhrs-UtskoUets Utlåtande JO 5.
5
lämpligare att öfverenskommelse träffas med Boktryckaren, att,
emot kostnadsfri tryckning af ett större antal exemplar, han skulle
ega rättighet att till lågt pris'tillhandahålla desamma i bokhandeln;
uti hvilket hänseende Utskottet fått från boktryckaren emottaga
anbud om ett till 10 öre per tryckt ark nedsatt försäljningspris,
och lärer trycknings- och liäftningskostnaden lör de till gratisutdelning
bestämda exemplaren böra utgå af Riddarhuskassan.
Sedan Utskottet sålunda yttrat sig öfver den till Utskottet
remitterade motionen med hvad dermed eger sammanhang och
efter från Riddarhus-Sekreteraren erhållen upplysning, att tryckningen
af de protokoll, som innefatta den ifrågavarande debatten
kommer att ega rum omedelbart efter det dessa protokoll blifvit
uppsatta och justerade, får Utskottet vördsamt tillstyrka:
att, då det häfte af Ridd. och Adelns protokoll för
den 4, 5, 6 och 7 innevarande December månad
kommer att tryckas, hvaruti öfverläggningarne rörande
Kongl. Maj:ts förslag till ny Riksdagsordning m. m.
innefattas, 3000 exemplar utöfver de 500, som tillhöra
riksdagstrycket, må sräskildt på Riddarhuskassans
bekostnad afdragas och häftas för att genom resp.
domkapitlen utdelas till pastorsembetena i rikets alla
församlingar med anmodan att, der sockenbibliothek
finnas inrättade, till dessa öfverlemna de tillsänds
exemplaren samt i motsatt fall på annat sätt göra
denna skrift tillgänglig för församlingens innevånare,
samt att då Boktryckaren förklarat sig benägen till
kostnadsfri tryckning af ytterligare 2000 exemplar
eller ännu flera, om så erfordras, för att genom bokhandeln
mot ett pris af 10 öre per ark hållas hugade
köpare tillhanda, Höglofliga Ståndet måtte till detta
erbjudande lemna sitt samtycke.
Tvänne ledamöters reservation medfölja.
Stockholm den 22 December 1865.
Reservation.
Mot detta Utskottets beslut få vi undertecknade vördsamt
anmäla vår reservation.
På det högsta gillande att denna märkliga diskussion blifver
till trycket serskildt befordrad, och högeligen önskande att det.a
redan hade kunnat ske medan intresset för frågan var varmt och
att detta häfte blifvit för lågt pris i alla de minsta städers boklådor
tillgängligt för den läsande allmänheten, anse vi för vår del att
en gratisutdelning deraf till alla rikets socknar är både olämplig
och onödig, och det af följande skäl:
l:o. Att till de personer, hos hvilka icke finnes så mycken
kännedom om förhållandena och begär att derom vidare under
-
6
Riddarhus-Utskottets Utlåtande JV$ 5.
rätta sig, att de anse detta begärs tillfredsställande i ett sådant
ämne, värdt en uppoffring af 5 0 öre (eller mindre om man förenar
sig derom med några af sina grannar) är icke på något
sätt tjenligt eller nyttigt att gratis utdela en sådan bok och söka
verka en kännedom, som går alldeles utanför spheren af deras
vanliga tankegåeg. Högst få skulle låna den, och de som försökte
läsa den skulle ringa uppfatta af innehållet. Ändamålet
skulle derföre alldeles förfelas.
2:o. Men om resultatet häraf blefve något, och denna del
af allmänheten skulle finna att vi hade fått en dålig och bristfällig
ny grundlag, så vore detta resultat långt ifrån något godt,
tvärtom ett så dåligt och skadligt dylikt, att man, sedan förslaget
nu en gång är lag, bör befordra motsatsen, i stället för
att söka ingjuta en sådan föreställning hos folket.
3:o. Skulle det vara att, åtminstone till en del, beträda
samma bana som de, hvilka föranstaltat adresserna, att vilja
göra de djupare lederna af folket delaktiga i strider, som föras
vid riksdagarne, och framkalla den stora allmänhetens omdöme
öfver de frågor som der utkämpats.
4:o. Borde protokollet för att rätt kunna studeras och bedömas
vara åtföljdt af både vår gamla och vår nya riksdagsordning,
hvilka säkerligen varit för dyra att köpas af dem, som nu
skulle låna denna lilla bok, och hvilka oss vetterligt icke blifvit
socknevis utdelade, fast detta vore än nödigaare, samt hvilkas
innehåll säkerligen är mycket oredigt kändt af de aldra flesta af
de förmodade låntagarne, fastän nästan alla adresserna börja med
de orden: »Efter tagen noga kännedom om» det nya förslaget.
Till dessa våra egentliga och princpiella skäl emot utdelningsförslaget,
fogar sig äfven de ekonomiska, eller att för denna
sak utgifva nära 900 eller minst 700 E:dr af den hårdt anlitade
Eiddarhuskassan. Den upplysning har vunnits, att om utgifvandet
af detta protokoll öfverlåtits åt en förläggare omedelbart
efter det stenograferna hunnit uppsätta detsamma, så hade flera
med begärlighet åtagit sig utgifvandet utan någon omkostnad för
Eiddarhuskassan; men då nu minst sex veckor från dea dagen
den stora frågan afgjordes säkert kommer att förflyta innan häftet
kan blifva färdigtryckt, anse förläggarne intresset för diskussionen
så mycket hafva svalnat, att de ieke vilja försöka företaget. Dock
vill den Boktryckare, som länge haft tryckningen af Eidd. och
Adelas protokoller och har betaldt för uppsättningen deraf, taga
1 500 å 2000 exemplar eftertryck af det ifrågavarande protokollet
och hålla dem till salu för 50 öre exemplaret, om Eidd. och
Adeln vill besluta, att om denna affär skulle slutas med förlust,
han derför hölles skadeslös genom en utbetalning af högst 200
E:dr E:mt af Eiddarhuskassan. Denna ersättning till honom, i
och för bokens låga pris, blifver kanske aldrig nödig, men i
sämsta fall högst 200 E:dr, och frågan blir då om derförutom
mer än 700 E:dr skall af Eiddarhuskassan uppoffras blott för
att verkställa utdelningen socknevis, hvilket efter vårt omdöme
är andamålslöst, och kan vara skadligt. Utan ersättning för möjlig
Eidåarhus-XJtskottets Utlåtande M 5.
7
förlust vågar icke Boktryckaren lemna boken för ett så lindrigt
pris som 50 öre, utan måste i annat fall taga 10 öre arket eller
minst 1 K:dr för boken, hvarföre vi för vår del anse, att en
större spridning till kompetenta bedömare af frågan vinnes genom
bokens hållande till salu för lågt pris, än derigenom att
den dels står till högt pris för dem som vilja köpa den, dels utdelas
gratis till lån åt dem som icke fråga efter den. Det första
kostar Eiddarhuskassan — möjligen intet — men möjligen högst
200 B:dr; det andra kostar bestämdt 700 E:dr.
Slutligen dela vi icke derutinnan Utskottets tanka, att endast
diskussionsprotokolllet skulle serskildt aftryckas, utan anse
vi, att det hade bordt vara åtföljdt af såväl reservationerna och
Grefve Hamiltons förslag, som af förteckningen öfver alla dem.
som till den märkvärdiga omröstningen uttagit polett. Om dervid
hade lemnats den upplysning, att af de 294, som röstat mot
förslaget, endast något mer än 200 reserverat sig, och att omkring
50 af de antecknade icke deltagit i omröstningen, så hade
inga oriktiga slutsatser kunnat af förteckningen dragas, men dessa
tillägg i många hänseenden haft intresse och belyst frågan, för
alla dem som mäktat nu eller i en framtid densamma bedöma,
hvilket icke torde vara fallet med de flesta af dem, som skulle
låna det gratis utdelade häftet.
A. G. Oxenstierna.
F. G. A. Stuart.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1865.
Riddarhus-Utskottets Utlåtande M 6.
1
N:o 6.
Utlåtande öfver Riddarhus-Direktionens Riksdansberättelse.
Vördsamt Memorial.
Efter fulländad granskning såväl af Riddarlius-Direktionens
protokoller från och med den 15 Oktober 1802 till och med den
16 Oktober sistlidet år, som ock af 1862, 1863 och 1864 årens
afslutade hufvudböcker öfver Riddarhus-kassan, Adliga Kadettskolefonden,
Wadstena Adliga Jungfrustifts-kassan jemte alla öfriga
under Direktionens förvaltning stälde fonder, donationer och legater,
äfvensom af Riddarhus-Kapitalionsfondens räkenskaper för åren
1861, 1862 och 1863, åligger det Utskottet, till följd af 36 §
Riddarhus-Ordningen, att meddela utlåtande i anledning af den
utaf Riddarhus-Direktionen genom Utskottet till Högloft. Ridd. o.
Adeln afgifna berättelse öfver hvad vid Riddarhusets och Stiftsärendenas
förvaltning sedan sista riksdagen sig i allmänhet tilldragit,
hvarvid, med hänvisning till samma till trycket befordrade och
redan bland Ridd. o. Adelns Herrar Ledamöter utdelade Berättelse,
Utskottet anser sig böra endast i korthet under de särskilda paragraferna
sammanföra Berättelsens innehåll samt derefter meddela
de yttranden, hvartill Utskottet ansett densamma föranleda.
§ 1.
Af denna §, som i allmänhet redogör för de under Riddarlius-Direktionens
förvaltning ställda kassors och testamentsfonders
ställning, inhemtas, vid tillika verkställd granskning af dithörande
räkenskaper, hufvudsakligen följande:
Riddarlius-hassans behållning uppgick enligt 1861 års bokslut
till 329,570 R:dr 38 öre R:mt samt har, under de tre år
som varit föremål för granskning, ökats med 13,020 R:dr 94 öre.
Adliga Kadettskolefonden som enligt 1861 års bokslut egde
en tillgång af 143,386 R:dr, har enligt 1864 års bokslut tillvext
med 3,198 R:dr 8 öre.
Wadstena Adliga Jungfru-Stifts-kassan, som enligt 1861 års
2
Riddarhus-Utskottets Utlåtande jyj 6.
bokslut, egde ett kapital af 270,052 R:dr 97 öre, har enligt 1864
års bokslut förkofrat sig med 4,429 R:dr 21 öre.
Orefliga Schefferska Stiftningens fond utgjorde, enligt 1801 års
bokslut, 40,461 R:dr 92 öre och har intill 1864 års sluterhållit
en till vext af 626 R:dr 86 öre.
Af de öfriga under Riddarhus-Direktiouens förvaltning före
år 1861 ställde 22 såkallade småfonder, har 21, nemi. En onämnd
välgörares fond, Bnngencronska, Stjerncreutziska, Wulfcronska, von
Blockiska, Bergenstjernska, Stråleska, von Liewenska, Berghmanska,
Fröken U. C. von Hauswolffs, Fru B. M. von Hausvolffska, Gyllenbååtska,
Queckfeltska, Silfverbergska, Löwenskiöldska, Hartmansdorifska,
von Schultzerska, Aminoffska och Bethunska fonderna,
hvilkas sammanlagda belopp enligt 1861 års bokslut utgjorde
639,590 R:dr 1 öre, hvar för sig ökats mer eller mindre med
tillsammans 21,270 R:dr 5 öre, så att de nu utgöra sammanlagdt
660,860 R:dr 6 öre, hvaremot ensamt de Silentzka fonden lidit
en förminskning af 32 R:dr 89 öre, eller från 6,280 R:dr 70 öre
till 6,247 R:dr 81 öre.
Vidare har Direktionen dels i slutet af förlidet och dels i
början af innevarande år fått till förvaltning emottaga, enligt af
frami. Protokolls-Sekreteraren Grefve Carl Adolf David Gyllenborg
den 13 Juli 1858 upprättadt testamente, ett belopp af 28,100
R.dr R:mt, deraf räntan å 1,500 R:dr skulle utgå såsom vedergällning
till de personer som komma att hafva närmaste omsorgen
med räntornas årliga upptagande och utbetalning, med förordnande
i öfrigt, att af den återstående räntan ett belopp af 966 R:dr
skulle tilldelas en frami. Grefvens trotjenarinna Mamsell Sara
Gustafva Spännare under hennes lifstid, samt att återstående räntebeloppet
skulle utgå i gratifikationer å 50 R:dr Banko hvardera
för att, efter årligen derom skedd kungörelse i tidningarne, utdelas
till behöfvande Adliga Fröknar och enkor på sådant sätt, att
halfva antalet gratifikationer tillfölle de förra och andra hälften de
sednare, dervid de fattiga Fröknar och Enkor, som antingen äro
eller hvilkas män varit afkomlingar af Testators moderfader, Di
rektören
vid Ostindiska Companiet David af Sandeberg, borde
ega företräde; att derest i en framtid några afkomlingar af bemälde
Direktör ej skulle finnas eller behöfva understöd, andre medellösa
Fröknar och enkor kunde söka och erhålla gratifikationer från
fonden, dock att i detta senare fall de som voro descendenter af
Testators fadersfaders fadersfader Kongl. Rådet Grefve Jacob Gyllenborg
och befunno sig i tortftiga omständigheter, dertill egde
förmånsrätt; varande dock af Testator sjelf utnämnde fem namngifna
slägtingar till erhållande af lifstidspensioner å 50 R:dr Banko
hvardera årligen. Och skulle efter Mamsell Spännares frånfälle
det till henne anslagna räntebelopp på enahanda sätt som ofvan
är föreskrifvet användas till gratifikationer.
Sammanlagda beloppet af de medel som af Riddarhus-Direktionen
förvaltas, hvilka enligt 1861 års bokslut uppgingo till 1,429,341
R-.dr 98 öre, utgjorde således enligt 1864 års bokslut 1,471,854
R:dr 23 öre, och har fördenskull under dessa tre år ökats med
Riddarhus-Ut»kottet« Utlåtande M 6.
3
42,512 R:dr 25 öre, häruti likväl icke inberäknadt hvarken kapitalvärdet
utaf en frami. Öfversten Ambrosius Berghmans fond,
emot ett årligt arrende af 171 tunnor råg, utarrenderad fastighet
i Wermlands Län, jemte frälseräntan af ett helt hemman i Calmar
Län, hvilken af Direktionen disponeras till stipendier och pensioner,
ej heller ofvan omförraälde af frami. Grefve Gyllenborg donerade
fond 28,100 R:dr.
Yid anställd granskning af räkenskaperna för åren 1862,
1863 och 1864 öfver ofvan uppräknade kassor och fonder, har
Utskottet icke funnit anledning till någon anmärkning, hvarföre
Utskottet med tillfredsställelse
vitsordar den utmärkta noggrannhet och ordning hvarmed
samma räkenskaper blifvit förda.
Beträffande fondernas förvaltning har Utskottet, efter tagen
kännedom af Direktionens protokoller från början af sistlidne riksdag
intill början af den innevarande och de dertill hörande handlingar,
funnit skäl till det förklarande:
att Direktionen omsorgsfullt iakttagit de i dess instruktion
samt särskildt gällande reglementen, donationsbref
och testaments-förordnanden meddelta föreskrifter.
I sammanhang härmed har Direktionen i denna § förmält,
att sedan Direktionen år 1852 i laga ordning bevakat en af frami.
Öfver-Intendenten F’redrik Samuel Silfverstolpe och hans efteremnade
hustru Fredrika Silfverstolpe, född Mannerheim, den 13
April 1851 gjord testamentarisk disposition, hvarigenom bemälde
makar till Wadstena Adliga Jungfru Stift skänkt ett kapital af
1,000 R:dr B:ko, att utgå efter begge makarnes död samt med
förordnande att af den årliga räntan 33 R:dr 16 sk. B:ko skulle
användas till förökande af antalet pensioner inom stiftet och
11 R:dr 32 sk. samma mynt till bildande af en fond för underhåll
af ett utaf testamentsgifvarne uppbygdt grafhus å Kyrkogården
i Röö socken af Erkestiftet, hvilken sistnämnda summa
borde årligen besparas och förökas, till dess behof af grafhusets
reparerande uppkomme, då Direktionen, efter derom af vederbörande
Paslors-embete lemnad underrättelse och uppgift å skadornas
allmänna beskaffenhet, borde genom någon tillförlitlig verkgesäll
eller murmästare från hufvudstaden låta besigtiga byggnaden och,
derest sådant ansåges nödigt, densamma iståndsätta, samt att
nyckeln till Grafhuset skulle hos Direktionen förvaras och ej
utlemnas vid andra tillfällen än då sådant för tillsyn eller reparation
erfordrades; Så har, efter enkefru Silfverstolpes i slutet af
år 1864 timade dödliga frånfälle, possessionaten Gustaf Silfverstolpe
uti ett till Direktionen ingifvet memorial dels omförmält,
hurusom Enkefru Silfverstolpe, genom ett testamentariskt förordnande
af den 16 November 1862, jemte upphäfvande af alla utaf
henne förut upprättade testamenten, tillagt bemälde possessionat
hvad af hennes qvarlåtenskap kunde återstå efter fullgörande af
åtskilliga utaf henne gjorda dispositioner, hvaribland 500 R;dr
till en stående fond att, under inseende och förvaltning af Röö
församlings kyrkoråd och egaren af Näs gård, användas till under
-
4
Riddarhus-Utskottets Utlåtande M 6.
håll af förut omförmälde grafhus, dels ock, vid det förhållande
att Enkefru Silfverstolpe sålunda, åtminstone såvidt hennes andel
i boet rörde, återkallat den af makarne gjorda ofvanberörde disposition
till Wadstena Adliga Jungfrustifts kassa, men tillika
undanröjt det för dispositionens åtnjutande stadgade vilkor om
skyldigheten att underhålla merberörda grafhus, hemställt, att
emot det att han förbunde sig att. så snart Enkefru Silfverstolpes
testamente vunnit laga kraft eller i händelse af klander blifvit
genom laga kraftegande utslag fastställdt, till Wadstena Adliga
Jungfrustilts-kassan utbetala 1,000 R:dr E-.mt, af hvilket kapital
den behållna årliga afkomsten borde användas till förökande af
pensionsrummen inom stiftet, såvida Ridd. o. Adeln förklarade
sig frånträda hvarje anspråk på fullgörandet af makarne Silfverstolpes
den 13 April 1851 upprättade testamentariska förordnande.
Och har Direktionen, med afseende å dels det mindre lämpliga
vilkor, som blifvit fästadt vid den af makarne Silfverstolpe gemensamt
gjorda disposition, dels ook den osmtändigheten, att
samma disposition blifvit af den efterlefvande enkan återkallad,
tillstyrkt Ridd. o. Adelns bifall till det i Possessionaten Silfverstolpes
memorial framställda förslag samt derjemte hemställt, det
Ridd. o. Adeln behagade, i likhet med hvad som funnes stadgadt
rörande de extra stifts-pensioner som utgå från den Heijkensköld
ska donations-fonden, förordna, att af räntan å det gifua kapitalet,
som under namn af Silfverstolpeska donationer bör gemensamt
med stifts-kassan förvaltas, en extra stifts-pension å 50 R:drR:mt
skall inrättas och efter i vanlig ordning skedd kungörelse tilldelas
någon fattig stiftsfröken, som ännu icke erhållit ordinarie
pension, för att af denna åtnjutas intilldess hon blifvit i den
ordinarie pensions klassen uppflyttad.
Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till den af
Riddarhus-Direktionen gjorda hemställan
Uti samma § har Direktionen till Ridd. o. Adelns pröfning
hänskjutit - en inom Direktionen uppkommen fråga om rätta tillämpningen
af det testamente den 28 Sept. 1797, hvarigenom
frami. Majoren Fredrik Wulfcrona föreskrifvit, att af den erhållna
räntan å det kapital han ställt under Direktionens förvaltning,
vid hvarje års slut skulle utdelas pensioner å dels 33 R:dr 16 sk.
och dels 16 R:dr 32 sk. till sådana fattiga officerares enkor
af Adeln och deras omyndiga barn, som icke ega någon annan
pension eller resurce, hvarjemte stadgas att »fattiga fader- och
»moderlösa officerares barn af frälseståndet hafva rättighet att vinna
»dessa pensioner till dess de blifva myndiga». Då enligt förut
gällande lagstadganden ogifta qvinnor af hvad ålder de än vore
skulle stå under förmynderskap och endast undantagsvis först
genom Kongl. Maj:ts dispens samt sedermera jemlikt Kongl.
Förordningen den 15 Juni 1858 efter uppnådd 25 års ålder och
genom anmälan hos vederbörlig domstol kunde blifva myndiga,
hafva testamentets ofvanomförmälde föreskrifter hittills blifvit af
Direktionen sålunda tillämpade, att såväl adliga officerares enkor
som ock deras ogifta döttrar af hvad ålder som helst fått del
-
Riddarhus-Utikottets Utlåtande M 6.
5
taga i den lottning, som, i enlighet med hvad testamentet jemväl stadgar,
skulle emellan sökande till dessa pensioner ega rum; men
då numera, till följd af Kongl, förordningen den 16 Nov. 186 3,
som med innevarande års början trädt i verksamhet, ogift qvinnas
omyndighets-tillstånd i allmänhet upphör vid fyllda 25 år,
har detta förfaringssätt vid pensionsutdelningen kommit i strid
med testamentets bokstafliga föreskrifter, att pensionen skola tillfalla
utom adliga officerares enkor, »deras omyndiga barn och
»åtnjutas af dem till dess de blifva myndiga;» hvadan Direktionen,
som vid den i början af innevarande år skedda pensions-utdelningen
ansett sig böra följa det förut iakttagna förfarings-sättet,
öfverlemnat till Ridd. o. Adeln att afgöra, huruvida icke, på sätt
Direktionen för sin del anser det vara med Testators afsigt mest
öfverensstämmande, samma grunder som hittills böra vid tillsättning
af pension å ifrågavarande fond tillämpas.
Utskottet, som för sin del instämmar i Direktionens mening
i afseende å tillämpningen af föreskrifterna i Major Wulfcrona»
testamente, anser sig fördenskull böra hemställa,
att Ridd. o. Adeln godkänner det af Direktionen
hittills vidtagna förfaringssätt.
5 2.
Jemte förmälan, att sedan Ridd. o Adeln vid 1856—1858
årens Riksdag fattat och vid de derpå följande Riksdagarne förnyat
det beslut, att den s. k. Kapitations-afgiften skulle med ett
från 1 R:dr R:ko till 5 R:dr R:mt förhöjdt belopp tills vidare
erläggas af hvarje Adelsman som för lön eller förmögenhet betalar
bevillning, samma afgift under de tre sista åren influtit med tillsammans
38,433 R:dr 9 öre, hvarförutan Riddarhus-reparationsfonden,
till hvilken dessa medel ingå, erhållit en ytterligare inkomst
af 3,437 R:dr 50 öre såsom hyresersättning af riksdagskostnadsmedel
för ståndets klubb och samtalsrum under sista
riksdagen, har Direktionen meddelat, att fondens inkomster blifvit
använda dels till bestridande af de reparationskostnader och andra
utgifter som under tiden förekommit, dels ock till afbetalningar
å fondens skuld till andra under Dir:s förvaltning stående kassor,
så att denna skuld, som vid tiden för sista riksdagsberättelsens
afgifvande uppgick till ett kapitalbelopp af 42,5 00 R:dr, för det
närvarande utgör endast 1 1,000 R:dr jemte ränta derå från
innevarande års början, under det att fondens tillgång består utaf
en i Banken innestående summa af 1,654 R:dr 41 öre, hvarmed
kostnaden för en nyligen verkställd reparation å en del af gårdsbyggnaderna
jemte andra smärre utgifter under tiden till årets
slut lära kunna bestridas; och har Direktionen, äfven med antagande
att de kapitationsafgifter, som under nästa år komma att
inflyta, blifva fullt tillräckliga för att gälda nämnde återstod af
den betydliga skuldsättning som fonden till följd af den kostsamma
omläggningen af Riddarhusets grundmurar sig åsamkat,
likväl ansett det fortfarande vara angeläget att Ridd. o. Adeln
Jliddarhus-Utskotteti Utlåtande M 6.
eger en fond, af hvars tillgångar blifvande reparationskostnader å
Riddarhuset kunna bestridas; och då dertill kommer, att, såvida
Ridd. o. Adeln, på sätt Direktionen i en efterföljande § föreslagit,
vid innevarande riksdag fattar beslut om borttagande af de vanprydliga
byggnaderaa å Riddarhusgården, några andra medel än
de årligen inflytande kapitationsafgifterna icke äro att tillgå för
amortering af de lån, som för platsens ordnande på föreslaget
sätt af fonden ånyo måste upptagas, har Direktionen funnit sig
ega giltiga skäl för sin hemställan, att vid nuvarande stadgande
om Riddarhus-kapitationsafgiftens utgörande tillsvidare med 5 R:dr
R:mt årligen måtte få förblifva.
Med tillkännagifvande, att vid grankning af Kapitationsfondens
räkenskaper för åren 1861, 1862 och 1863, Utskottet icke funnit
något att anmärka, har Utskottet, som förmenar de hädanefter
inträdande förändrade förhållanden i afseende på Ridd. o. Adelns
representation vid riksdag icke ega något omedelbart sammanhang
med frågan om underhållet och vården af den Ståndet enskildt
tillhöriga dyrbara egendom, fördenskull, lika med Direktionen,
insett det oundvikliga behofvet att, till befrämjaude af sistnämnde
ändamål, den af Ridd. o. Adeln åtagna kapitationsafgift till enahanda
belopp fortfar, hvarföre Utskottet tillstyrker,
att samma afgift må tills vidare utgå med fem Riksdaler
Riksmynt årligen af hvarje Adelsman, som för
lön eller förmögenhet erlägger bevillning till Staten.
§ 3.
För att i möjligaste mån befrämja kompletteringen af starataflorna
öfver de å Riddarhuset introducerade ätter, har Utskottet,
lika med Direktionen, skolat vördsamt hemställa att, i öfverensstämmelse
med hvad som vid flera rtksdagar varit iakttaget
Ridd. o. Adeln må besluta och låta i Riddarhussalen
anslå en uppmaning till Ståndets medlemmar att å
Riddarhus-kansliet taga nogrann kännedom om beskaffenheten
af sina ätters genealogier samt derefter
meddela alla de för dessas komplettering tillgängliga
upplysningar.
I sammanhang härmed har Direktionen anmält ett förslag
att åt ifrågavarande för Ridd. o. Adeln vigtiga handlingar för framtiden
bereda en önskvärd fullständighet. Detta förslag, väckt af
t. f. Chefen för Statitiska Central-byrån, består deri att, under förutsättning
om upphäfvande af föreskrifterna i Kongl. Majtts Nådiga
Cirkulär-bref den 4 Juli 1770, hvarigenom Pastorerna i Rikets
alla församlingar är ålagdt att genom Consistorierna till Riddarhus-Direktionen
årligen insända uppgifter å derstädes under det
föregående årets lopp födde, vigde och döde af Ridd. o. Adeln,
de officiella vidimerade utdrag ur födelse-, vigsels- och dödsböckerna
eller s. k. Ministerial-böckerna, hvilka numera ärligen
ingå till Statitiska Centralbyrån, och deri bland annat en särskild
kolum finnes för personer »tillhörande Adeln», måtte för framtiden
Riddarhus-Utskottets Utlåtande M 6.
7
begagnas till ledning och kontroll vid kompletterande af de i
Riddarhus-Arkivet befintliga genealogiska Tabeller.
Ofver detta förslag har Kongl. Maj:t i nåder infordrat Direktionens
underdåniga utlåtande, hvilket Direktionen dock funnit
sig sakna befogenhet att afgifva, innan Direktionen erhållit tillfälle
att i ämnet inhemta Högloft. Ridd. o. Adelns åsigt.
För egen del har Direktionen ansett sig böra understödja
det väckta förslaget af det skäl, att då de från Presterskapet och
Riddarhus-Direktionen nu insända förteckningar innehålla endast
uppgifter på de födelse, giftermål och dödsfall, hvilka timat bland
Ridel o. Adelns medlemmar, de utdrag ur församlingarnes födelse-,
vigsel- och dödsböcker, som skola till Statitiska Centralbyrån afgifvas,
tillika upptaga hvarje sådant fall inom Rikets hela befolkning,
så att följaktligen genom tillgång till dessa utdrag den
Riddarhusets tjensteman, som det åligger att komplettera genealogierna
erhåller fullständig kännedom om alla de födelser, giftermål
och dödsfall, som under nästförflutna året inträffat inom landet
och derigenom försättes i tillfälle att med erfordelig sakkännedom
afgöra, hvilka i nämnde utdrag upptagne fall böra å stamtaflorna
antecknas; och då dessa utdrag, hvaraf tre exemplar finnas Direktionens
Riksdagsberättelse bifogade, äro med särdeles redighet
och åskådlighet uppställda, har Direktionen ansett sig ega giltiga
skäl för den åsigt, att, genom tillgång till samma utdrag, ändamålet
af stamtaflornas hållande i fullständigt skick bättre uppnås,
än medelst de nu från Presterskapet direkte till Riddarhuset ingående
förteckningar samt att något lämpligare sätt för sagde
ändamåls vinnande än det nu ifrågasatta svårligen torde kunna
utfinnas.
Beträffande de olägenheter, hvarmed förslagets utförande må
kunna vara förknippa.de, har Direktionen för det första framhållit den
omständigheten, att derigenom de handlingar, hvarpå geneologierna
hufvudsakligen sig grunda, icke vidare komma att förvaras å
Riddarhuset för att derstädes alltid vara tillgängliga, och för det
andra erinrat, att det med stamtaflornas komplettering förenade,
andre Riddarhus-kanslisten ålagda, arbete derigenom blefve i högst
betydlig mån förökadt; men då i förra fallet tages i betraktande,
att tillgång till de ifrågavarande handlingarne lätteligen kan erhållas
i Statistiske Centralbyrån, samt i sednare hänseendet, derest
förslaget kommer till verkställighet, Direktionen blifver i tillfälle
att hos Ridd. o. Adeln göra framställning om en billig tillökning
i andre Riddarhus-kanslistens löneförmåner, har Direktionen
föreställt sig, att dessa olägenheter ej böra tillerkännas en
sådan vigt, att förslagets antagande för den skull bör afslyrkas.
Deremot har Direktionen, såsom ett oeftergifligt vilkor för
förslagets antagande hemstält, att de ifrågavarande utdragen från
Statistiska Central-byråen öfverlemnas till Riddarhuset, för att derstädes
förblifva under den tid som erfordras för deras genomgående
och verkställandet af de nödiga anteckningarne i geneologierna
— ett vilkor, hvaremot t. f. chefen för Statistiska Centralbvråen
förklarat sig icke hafva vågat att erinra.
8
Riddarhus-Utskottets Utlåtande M 6.
Uppå de af Riddarhus-Direktionen anförda skäl, dera Utskottet
för sin del anser grundade, tillstyrker Utskottet fördenskull
bifall till Direktionens sålunda affattade hemställan
det Eidd. o. Adeln behagade bemyndiga Direktionen
att i underdånig skrifvelse tillstyrka Kongl. Maj:ts
nådiga bifall till det väckta förslaget om upphäfvande
af Kongl. Brefvet den 4 Juli 1770 samt Riddarhusgenealogiernas
kompletterande utur de till Statistiska
Central-yrån årligen ingående utdragen ur församlingarnes
ministerialböcker, och i sammanhang dermed
i underdånighet anhålla, att, derest förslaget
bifalles, Kongl. Majit täcktes i nåder meddela vederbörande
föreskrift derom, att sedan de ifrågavarande
handlingarne till Statistiska Centralbyrån inkommit,
desamma, antingen stiftsvis eller länsvis ordnade, utan
tidsutdrägt skola, den ena handlingen efter den andra,
emot qvitto öfverlemnas till Biddarhus-kansliet, för att
derstädes förblifva, intill dess de nödiga anteckningarne
å stamtaflorna hunnit verkställas.
§ 4.
Direktionen har i denna § anmält, dels att efter afgifvandet
af sednaste Biksdagsberättelsen följande ätter blivit å Biddarhuset
introducerade, nemi. bland Friherrar:
M 404 Friherre Bildt, och
bland Ridders och Adelsmän:
JM 2337 Herr von Malmborg;
2338 Herr Lovén;
2339 Herr Bennich;
dels att en Greflig, sex Friherliga och sex Adliga ätter sedan sista
riksdag utslocknat, samt sex adliga ätter, å hvilkas stamtaflor
icke finnas upptagen någon under de sistförflutna 9 0 åren född
nu lefvande manlig medlem, blifvit såsom utgångna afskrifna,
hvarföre hela antalet lefvande ätter, som vid sednaste Eiksdagsberättelse
beräknades till 978, nu kan antagas utgöra endast 96 4 eller
68 Grefliga, 172 Friherrliga och 724 adliga ätter.
§ 5.
Af denna § inhemtas, att inom Eidd. o. Adelns Herrar Fullmäktige
i Banken och Biksgäldskontoret samt deras Suppleanter
de förändringar inträffat: dels att sedan H. E. Riksmarskalken
Herr Grefve Adolf Fredrik Nils Gyldenstolpe i Maj månad 1864
aflidit, den af Ståndet valde förste Suppleanten Guvernören vid
Kongl. Krigs-Akadernien, Öfversten Carl Gustaf Lagercrantz i BankoStyrelsen
inträdt samt att, efter det bemälde Öfverste i början af
innevarande år blifvit af Kongl. Maj:t förordnad att förestå Landshöfdinge-embetet
i Jemtlands Län och för den skull afsagt sig
befattningen att vara Fullmäktig i Banken, andre Suppleanten
Riddarhus-Utskottets Utlåtande M 6.
9
Kammarherren Grefve Carl Magnus Casimir Lewenhaupt efter
honom såsom ledamot af detta verks styrelse ingått, dels att sedan
Bruksegaren Friherre Wilhelm Fredrik Tersmeden under loppet
af innevarande år lemnat sin plats såsom en af Bidd. o. Adelns
Fullmäktige i Biksgäldskontoret, den närmaste Suppleanten Majoren
Grefve Axel Emil Wirsén i hans ställe inträdt i styrelsen af
nämnde verk.
Bland de till deltagande i 1863 oeh 1864 årens revisioner
af Statsverkets, Bankens och Biksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, af Bidd. o. Adeln vid sista Riksdag valde Ledamöter
hafva afsägelser egt rum: bland Ledamöterna i 1863 års
Revision af Bruksegaren Ludvig Theodor Bohnstedt samt i 1864
års af Landshöfdingen Grefve Albert Ehrenswärd; och har Direk
tionen i den förras ställe till Ledamot utsett Öfverste-Löjtnanten
Friherre Georg af Schmidt och i den sednares f. d. Löjtnanten
Grefve Fredrik Carl von Rosen, hvarförutan sedan bland Bidd. o.
Adelns Ledamöter uti 1865 års Revision af berörde verk, ledigheter
uppstått efter Kammarherren Grefve Charles Emil Piper, Kabinetts-Kammarherren
Friherre Corfitz August Beckfriis, Ryttmästaren
Boliwar Magnus Hallenborg och Bruksegaren Baltzar de
Maré, i de sålunda afgågnas ställe blifvit af Direktionen till Revisorer
valde Possesionaten Grefve Robert Dela Gardie, Kammarherrn
Carl Adolf Bogeman, Kaptenen Georg Wolfgang von
Francken samt General Direktören Magnus Huss.
I sammanhang härmed meddelar Direktionen uppgift å de
särskilda val som jemlikt 7 § af Direktionens Instruktion blifvit
anställda ej mindre till Revisor och Suppleant å Bidd. o. Adelns
vägnar i 1864 års särskilda Revision af Bankodiskont-verkets
räkenskaper för det förutgångne året, än till Revisorer och Suppleanter
vid Lånekontoren i Götheborg, Malmö och Wisby, för åren
1863, 1864 och 1865; i afseende hvarå Utskottet vidare hänvisar
till den tryckta Biksdagsberättelsen.
§ 6.
Direktionen anmäler här, att bland Direktionens egna ledamöter
den förändring inträffat, att sedan Öfver-kammarherren
Grefve Adam Lewenhaupt i medlet af 1864, med anledning af
flyttning från hufvudstaden, afsagt sig sin plats inom Direktionen,
den af Bidd. o. Adeln valde förste Suppleanten Revisions-Sekreteraren
Friherre Carl Gustaf Carlsson Lejonhufvud såsom ledamot
i Direktionen inträdt; anmälande Direktionen tillika, att den
efter Biddarhus-Sekreteraren Brakel lediga Riddarhusfiskals-befattningen
är vorden, efter förutgången kungörelse af ledigheten, i
Maj månad 1863 af Direktionen tillsatt, hvarvid till denna tjenst
blifvit utnämnd t. f. Riddarhufiskalen, Philosophie Doktorn och
Juris Utriusque Kandidaten Carl Lagerheim.
§ 7.
Beträffande den till följd af Högh Eidd. o. Adelns vid sednaste
riksdag fattade beslut angående pensionernas från Wadstena
10
Riddarhus-Utskottets Utlåtande M (i.
Adliga Jungfrustift succesiva förhöjning för de äldsta pensionärerna
samt familjgåfvans upphörande, förändrade pensionsregleringen
inom Stiftet, har Direktionen gifvit vid handen, att sedan Direktionen
i början af år 1863 genom kungörelse i tidniugarne meddelat allmänheten
kännedom om de beslutade förändringarne, de inskrifna
Stifts-Jungfrurnas antal, som under de förutgångna sista 10
åren i medeltal utgjort endast 6,3 vid den inskrifning i Stiftet
som egde rum den 2 Maj samma år uppgått till 32, hvarefter
den 2 Maj 1864 inskrefvos 11 och den 2 sistlidne Maj 15, eller
från den 2 Maj 1862 tillsammans 58, hvaremot under tiden till den 2
Maj innevarande år 5 5 till följd af giftermål eller dödsfall utgatt, sa att
antalet af de inom Matrikeln upptagna Stifts-Jungfrurna utgjorde 442.
För fullgörande af Ridd. o. Adelns beslut om de fran Stiftskassan
utgående pensioners succesiva förhöjning från 50 till 100
R:dr, blefvo den 2 Maj 1863 18 pensionsrum å sistnämnde be
lopp
inrättade och tilldelade de 18 äldsta Stifts-Juagfrurna. Vid
pensionsregleringen den 2 Maj 1864 medgaf Stiftskassans ställning
en tillsättning af 4 nya pensionsrum i den högre klassen, så att
antalet deraf utgjorde 22, men vid den i år skedda pensionsreglering
kunde någon ytterligare förökning af dessa pensioner ej
ske. Sammanlagda antalet af båda klassernas pensionsrum har
under hela den ifrågavarande tiden bibehållits vid det stadgade
maximum eller 238.
I sammanhang härmed har Direktionen tillkännagifvit, att
med anledning deraf, att den förteckning öfver stiftsjungfrur, som
under en längre tidrymd funnits intagen i slutet af Stats-kalendern,
uteslutits från den efter en förändrad plan utgifna kalendern
för år 1864, Direktionen låtit efter de båda sista inskrifningarne
upprätta och i ett antal af 500 exemplar trycka en serskild stiftsmatrikel,
upptagande alla lefvande stiftsjungfrurs namn och dessutom
innehållande några korta underrättelser rörande vilkoren för
inträde i stiftet, den derifrån utgående pensionering, m. m., samt
att exemplar af den sednast upprättade matrikeln i RiddarhusKansliet
kostnadsfritt tillhandahålles de ledamöter af Ridd. o. Adeln
som till erhållande deraf sig anmäla.
Utskottets tillstyrker:
att Ridd. o. Adeln måtte godkänna de af RiddarhusDirektionen
sålunda vidtagne åtgärder.
§ 8.
Denna § redogör lör utdelningen af de ej mindre å Adeliga
Kadettskolefonden anvisade fyra högre akademiska stipendier hvardera
å 450 R:dr årligen, åtta lägre å 300 R:dr årligen, tvänne
s. k. närings-stipendier likaledes å 300 R:dr hvardera, samt trenne
frikadett-platser vid Kongl. Krigs-Akademien, än ock å
Bergenstjernska testamentsfonden anvisade fyra akademiska stipendier
å 225 R:dr hvardera samt en frikadettplats; trenne stipendier
å Berghmanska fonden, hvilka bestämmas efter markegångspris och
utgjort under 1862 400 R:dr, år 1863 500 R:dr och 1864 400
Riddarhus-Utskottets Utlåtande M 6.
11
R:dr; fyra stipendier å 200 R:dr å Qveckfeldska fonden samf
å Löfvenskölska fonden för skyldemän utgående dels ett resestipendium
å 2500 R:dr dels två undervisningsstipendier hvardera
å 1 200 R:dr, af hvilka till det ena, ehuru två gånger kungjordt
såsom ledigt, likväl ännu ingeu sökande-sig anmält.
Då vid; utnämningen till ifrågavarande stipendier de, så väl
af Ridd. o. Adeln vid sednaste Riksdag den 28 Januari 1863 för
stipendierna å Adliga Kadettskole- samt Bergenstjernska fonderne
fastställda förnyade reglementen som föreskrifterna i afseende å de
från Qveckfeldska, Berghmanska, och Löwenskjöldska fonderna
enligt stiftarnes testamenten utgående stipendier blifvit i behörig,
ordning iakttagne, torde Ridd. och Adeln finna Direktionens härom
gjorda anmälan,
icke föranleda till någon åtgärd.
§ 9.
I afseende å Riddarhusets lånerörelse har Direktionen för
Ridd. och Adeln tillkännagifvit, att, enligt bokslutet öfver samtliga
kassorna och fonderne för 1864, räntebärande beloppet af de under
Direktionens förvaltnin gstälda medel uppgick till en summa af
1,278,276 R:dr 61 öre och voro deraf utlånta:
l:o mot inteckningar i fast egendom 690,199: 17, hvaraf
147,856 R:dr löpte med 6 procent, 18,000 R:dr med
5j proc., 57,500 R:dr med 5^ proc, 464,241 R:dr
67 öre med 5 proe. och 2,307 R:dr 50 öre med 4
procents ränta.
2:o emot låntagares borgen försedda skuldsedlar löpande
med 6 procents ränta  430,477: 44.
3:o emot räntebärande obligationer . . 136,100: —
hvaraf 10 5,000 R:dr buro 5 proc.
och 31,100 R:dr 4 proc. ränta.
4:o Försträckningar emot 5 proc.
ränta från Riddarhusets kassa
till Riddarsus-reparationsfon
den
med
. 21,500: —
Summa "1,278,276: 61.
Utskottet, som vid inventeringen af de fonderna tillhörande
låne- och säkerhetshandlingar, funnit dessa i fullständigt och behörigt
skick, anser sig i öfrigt böra afgifva det yttrande:
att Direktionen, i enlighet med låne-reglementets föreskrifter
och roed iakttagande af fondernas bästa omsorgsfullt
handhaft jemväl denna del af förvaltningen.
§ 10.
Denna § redogör för de förfoganden och åtgärder, sorn egt
rum i fråga om borttagandet af de å Riddarhusgården befintliga
uthusbyggnader, och platsens ordnande på ett med sjelfva hufvudbyggnaden
och det vackra läget mera öfverensstämmande sätt, i
12
Riddarhus-Utskottets Utlåtande A! 6.
hvilket sistnämnde hänseende Direktionen jemväl framställt förslag
till så väl de nya byggnaderne som anskaffande af medel
för verkställigheten.
Då likväl denna fråga synes ega ett oskiljaktigt sammanhang
med ltidd. o. Adelns beslut om Riddarhus-kapitationsafgiftens fortfarande
till af Utskottet föreslaget belopp, förbehåller sig Utskottet
att i detta vigtiga ämne få inkomma med särskildt utlåtande.
§ Il
Direktionen
anmäler här, att sedan Ridd. o. Adeln fattat
beslut om Bänkmansvalens afskaffande och utseende genom omedelbara
val af Ståndets Elektorer för tillsättning af Utskotts-ledamöter
samt i underdånig skrifvelse den 4 Mars 1863, till Kongl.
Maj:ts afgifvit ett i eldighet dermed affattadt förslag till ny lydelse
af fitskillige §§ i Riddarhusordningen, Kongl. Majit, vid föredragning
häraf den 4 Mars innevarande år, på anförda skäl, icke funnit
godt att å Ridd. och Adelns förslag meddela nådig stadfästelse.
§ 12.
Enär till följd af den nya Konkurslagen, som från 1864 års
början ländt till efterrättelse, Rikets Hofrätter numera npphört att
vara Ridd. och Adelns fora privilegiata i konkurs- och urarfvamål,
hvarföre ock de underrättelser om Adelsmäns konkurser som, jemlikt
Kongl. Brefvet den 6 Augusti 1818, ålegat Hofrätterna att
Riddarhus-Direktionen meddela, från och med nästlidet år ej från
Hofrätterna inkommit, har Direktionen, som ansett det vara af
högsta vigt att Direktionen om dessa förhållan den eger tillförlitlig
kännedom, för sådant ändamål förordnat, att Riddarhusfiskalen
borde vid Direktionens sammanträden till protokollet anmäla de
adelsmäns konkurser som, enligt uti Post- och Inrikes-Tidningar, jemlik
tl 5 § i konkurslagen, af vederbörande Domare införde kungörelser
inträffat, hvarefter anteckning härom borde ske i den af Piskalen
förda särskilda förteckning å de ledamöter af Ridd. o. Adeln, hvilka,
till följd af egendomens afträdande till borgenärer, försättande
i omyndighetstillstånd eller begångna brott, förlorat rättigheten att
intaga säte och stämma å Riddarhuset; och har Direktionen till
Ståndets pröfning öfverlemnat, huruvida den sålunda vidtagne åtgärden
må anses vara för det dermed afsedda ändamål tillfyllest.
Ehuru vid den snart inträdande tidpunkt då Ridd. o. Adeln
upphör att representera såsom ett särskildt Riksstånd ofvanberörde
underrättelser torde vara af mindre allmän vigt, finner Utskottet
det likväl icke vara utan vigt för Ridd. o. Adeln enskildt, att
Direktionen äfven hädanefter må hafva kännedom om dylika förhållanden
och att särskild anteckning deröfver föres, hvarföre
Utskottet tillstyrker
att Ridd. o. Adeln må godkänna den af Direktionen
nu anmälda åtgärd.
Riddarhus-Utskotttes Utlåtande M 6.
§ 13.
Uti denna § underrättas Direktionen derom, att, enligt Ridd.
o. Adelns vid förra Riksdagen fattade beslut, alla de i RiddarhusArkivet
förvarade handlingar, som ej ensamt röra Ridd. o. Adeln,
blifvit till Riksarkivet emot behöriga qvittenser aflemnade, dock
hvad beträffar hemliga Utskottets protokoller och handlingar, först
sedan Kongl. Majit, uppå Direktionens underdåniga framställning,
lemnat nådigt bifall tili dessa handlingars förflyttning i annan
myndighets förvar.
§ 14.
Enligt Ridd. o. Adelns Direktionen gifna uppdrag har Direktionen
låtit förfärdiga Herr Landtmarskalkens vid sednaste riks
dagen Landshöfdingen m. m. Grefve Gustaf Lagerbjelkes porträtt,
hvilket blifvit af Professorn vid Kongl. Akademien för de fria
konsterna Uno Troili mot ett arfvode af 900 R:dr Rimt måladt
samt derefter uppsatt i Ridd. o. Adelns klubb- och samtalsrum,
för att förvaras i den der befintliga samlingen af Landtmarskalksporträtter.
§ 15.
Till följd af Ridd. o. Adelns beslut att låta tilldela Direktionens
ledamot Herr Ofverste-Löjtnanten Lejonancker, som haft
tillsyn öfver arbetet med omläggningen af Riddarhusets grundmurar,
en på Riddarhus-kassans bekostnad verkställd afprägling i
guld af Riddarhusets stora medalj vägande 60 dukater samt uppgående
till en kostnad af 534 Ridr 56 öre, hvarefter vid ett af
Direktionens sammanträden medaljen jemte ett protokollsutdrag,
innehållande Ridd. o. Adelns beslut i ämnet, blifvit till Herr
Ofverste-Löjtnant Lejonancker öfverlemnad.
§ 16.
Slutligen har Direktionen anmält att, för att i möjligaste
måtto betrygga den dyrbara Riddarhus-byggnaden för eldfara, Direktionen
låttit inleda vatten från Stadens vattenledning samt anbringa
tre brandposter, en i nedra och en i öfra förstugan samt
den tredje å vinden, hvarjemte två till brandposterna passande
slangar af läder, hvardera om 80 fots längd, blifvit anskaffade, och
har sammanlagda kostnaden härför uppgått till 2,453 Ridr 70 öre.
Efter sålunda meddeladt utlåtande har Utskottet ansett sig
uppfylla en angenäm pligt då Utskottet tillstyrker:
att Ridd. o. Adeln måtte förklara Riddarhus-Direktionen
sin tillfredställelse och sitt välbehag öfver det
(4 Riddavhus-Utskottets Utlåtande Ml 6.
sätt hvarpå Riddarhusets och Stiftsärenderna blifvit se'
dan sista riksdag förvaltade.
Tvenne ledamöters reservation åtföljer.
Stockholm den 30 December 1865.
På Riddarhus-Utskottets vägnar.
Reservation vid 1 §.
Friherre Leuhusen, Frans Oscar: Efter genomläsandet af
frami. Majoren Wulfcronas testamente den 28 September 1797 har
jag icke kunnat finna annat, än att tillämpningen och verkställigheten
af testamentet helt och hållet öfverlemnats åt RiddarhusDirektionen.
Pä grund häraf och enär genom bifall till Direktionens
hemställan Ridd. o. Adeln skulle komma att afgifva ett
förklarande i afseende å tillämpningen att testameutets bestämmelser,
som står i strid mot ordalydelsen i testamentet, men enligt
min åsigt, Ridd. o. Adeln ej tillkommer att ett sådant förklarande
meddela, får jag föreslå, det Ridd. o. Adeln måtte förklara
ifrågavarande hemställan af Riddarhus-Direktionen icke
till någon Ridd. o. Adelns åtgärd föranleda.
Häruti instämde Herr Friherre Strömfelt, Carl Adam.
Riddarhus-Utskottets Utlåtande M 7.
15
N:o 7.
I anledning af Herr Fitinghoff's, Conrad Bleckert,
motion om upplåtande af Riddarhussalen
till samlingsrum för den blifvande riksdagens
Första Kammare.
Vördsamt Memorial!
Genom utdrag af Högloft. Ridd. och Adelns protokoll folden
22 sisth December har Riddarhus-Utskottet fått emottaga remiss
af en utaf Herr Fitinghoff, Conrad Bleckert, väckt motion,
hvilken, bland annat, som icke utgör föremål för Utskottets yttrande,
innehåller, att då, enligt den vid innevarande riksdag beslutade
riksdagsordning, som vid nästa riksdag kommer att tillämpas,
riksförsamlingen skall sammanträda på 2:ne kammare, men ingen
passande lokal för detta ändamål torde hinna att dessförinnan
anskaffas, åtminstone för den öfre eller första kammarens, Ridd.
och Adeln täcktes för nästblifvande riksdag erbjuda Riddarhussalen
till upplåtande för sistnämnde kammares sammanträden,
likväl under förbehåll att, derest sådant kommer i fråga, samma
rum finge användas för Högloft. Ståndets eget behof.
Utskottet har tagit detta förslag i öfvervägande, men då
Ridd. oeh Adeln ännu icke ens varit i tillfälle besluta, huru Ståndet
finner för godt att för framtiden begagna Riddarhus-salen eller
öfriga lokaler inom Riddarhuset, anser Utskottet för den skull den
ifrågavarande motionen vara för tidigt väckt och destomindre behörig,
som motionären icke i någon mån styrkt, att Riddarhussalen
blifver för den första kammarens sammanträden behöflig:
hvarföre Utskottet
afstyrker bifall till det af Herr Fitinghoff väckta
förslag.
Stockholm den i Januari 1866.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1866.
Riddarhus-Utskottrts Betänkande N:0 8.
1
N:o 8,
Riddarhus-Utskollets Betänkande med förslag till
ny Riddarhus-Ordning.
Sedan Rikets nu församlade Ständer antagit det af Kongl.
Majit vid sisthåIlna riksdag afgifna förslag till Riksdags-Ordning
oell dermed sammanhängande ändringar i ltegerings-Formen samt
den förändring i representationens sammansättning, som till följd
häraf kommer att äga rum, gjort en omarbetning af nu gällande
Riddarhus-Ordning nödvändig, har Utskottet, på grund af föreskriften
i 41 § i Riddarhus-Ordningen, företagit en sådan om
arbetning;
dervid Utskottet äfven förehaft en af Herr von Francken,
G. W., hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Utskottet
remitterad motion af hufvudsakligt innehåll, att sedan Ridderskapet
och Adeln frånlrädt sin grundlagsenliga representations-rätt, Ridderskapet
och Adelns ledamöter dock måtte hvart tredje år å Riddarhuset
sammanträda för bevakande och handhafvande af Ridderskapet
och Adelns gemensamma angelägenheter, såsom pröfning
af Riddarhus-Direktionens förvaltning samt val af Ordförande, vice
Ordförande, Ledamöter och Supleanter i nämnda Direktion, äfvensom
i öfrigt för öfverläggning angående sådana ämnen, som inom
Ridderskapet och Adelns befogenhet kunde sig förete och tjena
till vidmagthållande af en fosterländsk ridderlig anda.
Eiter det att förslag till ny Riddarhus-Ordning blifvit af
åtskillige ibland Utskottets ledamöter utsrdde komiterade utarbetadt
samt yttrande deröfver ifrån Riddarhus-Direkt.ionen infordradt, har
Utskottet, med iakttagande i de flesta delar af hvad RiddarhusDirektionen
i afseende å förslaget anmärkt, förenat sig om detsamma
sådant detta Betänkande utvisar.
Innan Utskottet går att redogöra för grunderna för de förändringar
uti och tillägg till nu gällande Riddarhus-Ordning, som
blifvit föreslagna, får Utskottet tillkännagifva, att .det ansett sig
böra så mycket som möjligt bibehålla och följa stadgandena i
nämnda Riddarhus-Ordning och icke sträcka omarbetningen längre,
än dea förändrade ställning, hvari Ridderskapet och Adeln nu
kommit, gjort sådant nödvändigt eller den af någon otydlighet
i redaktionen kunnat, anses påkallad. Till följd häraf återfinnas
äfven i förslaget åtskilliga af gällande Riddarhus-Ordnings reglementariska
stadganden, som möjligen kunna anses numera vara
2
Riddarhns-Utskottet Betänkande N:o 8.
öfverflöd!tfa. För att gifva förslaget ett, efter Utskottets åsigt, erforderlig
fullständighet har Utskottet äfven ur Riksdags-Ordningen
infört det lnifvudsakligaste af de föreskrifter angående ärendenas
behandling m. ra., hvartill i nu gällande Riddarhus-Ordning är
hänvisadt.
Ytd afgifvande af redogörelsen för förslaget i förenämnda delar,
har Utskottet ansett lämpligast följa den ordning, hvaruti §§ i
detsamma förekomma.
§ 1 innefattar, förutom motsvarande § af nu gällande Riddarhus-Oiduing,
derjemte en bestämmelse om hvad med Sveriges
Ridderskap och Adel bör förstås. Utskottet har nemligen föreställt
sig, att sedan den distinclion, som hittills åtföljt Ridderskapet
och Adelns politiska rättighet, numera upphört, det icke
kunde vara öfverflödigt, att vid uppgörandet af en stadga för berörda,
uti rikets grundlagar erkäuda institution en bestämmelse af
begreppet och omfattningen af densamma äfven meddelades; och
då genom Kongl. Förordningen den 8 Maj 177 5 och Kongl.
Brefvet den 11 Februari 1800, är stadgadt, det ingen må tillgodonjuta
de med förlänande af Greflig, Friherrlig och Adelig
värdighet åtföljande titlar och förmåner förr. än introduktion erhållits,
torde deraf älven löija, att introduktion måste utgöra ett
vilkor för att kunna anses tillhöra dcu institution, hvarmed berörde
värdigheter äro förenade.
För undvikande deraf, att påföljden för underlåtenhet alt
taga introduktion icke måtte anses beroende af fortfarande beståndet
af förenämnda-förtättniugar, hvartill ordalagen uti 1 inom. af
§ 2 i nu gällande Riddarhus-Ordning möjligen kan gifva anledning.
har redaktionen af §;n i denna del blifvit något förändrad;
äfvensom i 2 mom. beloppen af introdukiions-afgifterna blifvit införda
i stället för att, såsom i gällande Riddarhus-Ordning, hänvisa
till författningarna, 'deri de äro påbjudna.
De nuvarande introdnktions-afgifterna äro bestämda genom
Kongl. Kttngörelserne den 21 Juni och den 8 Augusti 1815 samt
utgöras af följande belopp: nemligen
till Riddarhus-kassan
300 R:dr R:gs.
b Adeliga Kadett skole-fonden  150 —
» » Juugfru-Stifts-kassan  7 5 —
Summa 5 25 —
Såsom grund för den förhöjning i dessa afgifter, Utskottet
föreslagit, torde endast behöfva hänvisas till den förändring, penningevärdet
sedan 1815 undergått; äfvensom den föreslagna olika
fördelningen af dessa afgTter tillräckligt torde förklaras af den
omständighet, att, enligt R dderskapet och Adelns beslut, alla
döttrar af en efter 1809 i Adel gt stånd upphöjd person äro berättigade
att uti Jungfru-Stiftet vinna inträde, då deremot endast
äldste sonen af en sådan Adelsman kan erhålla understöd af kadeltskolefonden.
Då det väl ej kan vara lämpligt, att allt för lång tid förflyter
emellan Ridderskapet och Adelns sammankomster för vårdande
af sina gemensamma angelägenheter, har Utskottet, på sätt § 6
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
3
utvisar, ansett, att dessa sammankomster böra i vanliga fall återkomma
hvart tredje år; och har Utskottet, beträffande den tid på
året, då de allmänna sammankomsterna borrie äga rum, utgått
från synpunkten, att den tid företrädesvis härtill skulle väljas, då
största utsigten är för handen, att sammankomsterna blifva bevistade
af sä många ledamöter af Ridderskapet och Adeln, som
möjligt. Detta har Utskottet trott skola komma att inträffa, om
medlet af Februari bestämdes, såsom tidpunkten för början af
sammankomsterna, enär det torde kunna antagas, att Ridderskapet
och Allein, till följd af den pågående riksdagen äfvensom af andra
omständigheter, skall vid nämnda tid vara talrikast i Stockholm
församlad.
Emedlertid hafva i afseende härå skiljaktiga meningar äfven
inom Riddarhus-Direktionen gjort sig gällande i det åtskilliga
medlemmar ansett den 15 Maj utgöra en lämpligare tid för berörda
sammankomster; till stöd hvarför åberopats, att Ridderskapet
och Adeln då blefve i tillflälle att granska jemväl det nästföregående
årets öfver Riddarhus-ärendena förda räkenskaper, hvilka
i Februari ännu icke hunnit afslutas; att kostnaden för eldning
och gaslysning i Riddarhussalen derigenom skulle undvikas samt
att densammas uppeldning midt i vintern möjligen kunde komma
att på murarna äga en mehnlig inverkan. Men då det icke torde
möta något hinder för att jemväl i Februari månad erhålla ett
allmänt öfverslag öfver Kassornas och fondernasställning vid slutet
af det nästföregående året, har Utskottet ansett skälen för den af komiterade
och pluraliteten inom Riddarhus-Direktionen förslagna tid
öfvervägande.
Då, enligt hvad Utskottet förutsatt, förhållanden kunna inträffa,
som påkalla Ridderskapet och Adelns sammanträdande under
tiden emellan de allroäuna sammankomsterna, har Utskottet äfven
härom infört ett stadgande på sätt sednare momentet af denna
§ utvisar.
Sättet, hvarpå Ridderskapet och Adeln må vid Sammankomsterna,
representeras, hvarom i § 7 förmäles, har inom Utskottet
utgjort föremål för mycken öfverläggning. Fråga har nemligen
uppstått, huruvida icke antingen hvar och en ledamot af Ridderskapet
och Adeln, (ör hvilken i öfrigt något hinder att å Riddarhuset
inlaga säte och stämma enligt denna Riddarhus-Ordning ej
möter, äfven borde vara berättigad att i sammankomsterna deltaga
eller ock representanter för Ridderskapet och Adeln härtill genom
val utses; men, utom det att i förra fallet Ridderskapet och Adeln
skulle förvandlas till ett bolag, hvilket ej står tillsammans med
institutionens grund och ändamål, har det synts Utskottet, som
om förstnämnda representationssätt innefattade en orättvisa mot
de efter 1809 adlade ätter, hvilka blott kunna representeras af
en person; för det sednare alternativet skulle åter, enligt Utskottets
åsigt, allt för stora svårigheter i tillämpningen möta,
hvilka säkerligen föranledde, att det ändamål, man med ett sådant
representationssätt velat vinna, förfelades. Till följd häraf och då
för bibehållandet af det nu gällaude representationssättet äfven den
4
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
historiska grunden talar, har Utskottet äfven bestämt sig för att
vidblifva detsamma och endast något förändrat redaktionen af
stadgandena härom uti nu gällande lliddarhus-Ordning.
Uti § 8 har Utskottet bland vilkoren för rättighet att uti
Ridderskapet och Adelns sammankomster deltaga föreslagit erläggandet
af den elter de afgifter, som för Riddarhusets underhall
och dermed sammanhängande ändamål äro eller framdeles kunna
varda af Ridderskapet och Adeln beslutade; dervid Utskottet i afseende
A tiden, för hvilken dessa afgifter borde vara erlagda, ansett
den för inträffandet af de allmänna sammankomsterna bestämda
tidrymd eller tre år skäligen äfven i detta fall kunna ega
tillämpning; äfvensom Utskottet trott, att derjemte borde föreskrifvas,
det afgifterna skulle vara af Kongl. Majit till efterrättelse
kungjorda, såsom förhållandet hitintills varit med de bidrag för
nämnda ändamål, som under namn af kapitationsafgift och till
olika belopp blifvit af Ridderskapet och Adeln alltsedan 1812 utgjorda.
Då numera den politiska representationsrätten för Ridderskapet
och Adida upphört, torde Ridderskapet och Adeln äfven
kunna anse sig äga större frihet att föreskrifva lämpliga vilkor för
utöfvande af den representationsrätt, som för dess medlemmar
ännu återstår; och billigtvis kan väl i sådant afseende fordras deltagande
uti kostnaderna för Riddarhusets eller sjelfva samlingsställets
underhåll. De, som härigenom skulle blifva ifrån utöf
vaudet
af nämnda rättighet uteslutne, torde hafva hvarken tid
eller håg att deruti deltaga. Som allmänna uppbörden, dervid
kapitationsafgiften äfven upptages, icke är afslutad i medlet af
Felmia: i månad, har förenämnde, vid erläggandet af denna afgift
fästade vilkor icke heller kunnat bestämmas för året näst töre
sammankomsten, utan måst inskränkas till den tid, för hvilken
redovisning öfver erlagda kapitationsafgifter vid sammankomstens
inträffande blifvit af uppbördsmännen till Riddarhus-Kontoret afgifveu.
Den härom i förslaget upptagna redaktion kan möjligen
anses gifva anledning ifrågasätta, huruvida den, som blifvit adlad
ett eller två år löre en sammankomst, kan få i densamma deltaga
med mindre han erlägger kapitationsafgift för tre ar. Men,
äfven om särskild föreskrift i afseende härå uti lii Idarhus-Ord
ningen
icke införes, torde väl uppenbart vara och vid tillämpnin
gen
äfven komma att iakttagas, det en sådan afgift icke rimligen
kan erfordras för längre tid tillbaka, än densamma till följd af
den fönläuade värdigheten bonit utgå. och att ett uteslutande itråu
sammankomsterna af antydda anledning icke helter må ega rum.
Rddarhus-Direktionen har uti sitt utlåtande öfver det af
komiterade uppgjorda förslag ansett att de i montina 3 7 af § 7
i nu gällande Riddarhus-Orduing upptagna bestämmelser kunde
utbytas emot föreskriften: »att vara svensk undersåte» samt »linnas
upptagen å ättens i Riddarhus-arkivet förvarade stamtafla»; äfvensom
att dessa stadganden lämpligen kunde intagas i början af §
8 i förslaget näst elter orden: »För rättighet alt i Ridderskapet
Riildarhus-Utskottcts Betänkande N;o 8.
5
och Adelns sammankomster deltaga erfordras att»; lill följd hvaraf
sednare delen af § 9 i törslaget skulle utgå.
Då likväl det förra af dessa stadganden icke till fullo motsvarar
och upptager hvad af de uti inomu.a 3—6 uti förstnämnda
§ innefattade bestämmelser kan vara skäligt att bibehålla, såsom
till exempel föreskriften att en viss tid halva varit i riket mantals-
och skattskrilven, innan deltagande i sammankomsterna får
äga rum, samt att i vissa fall Konungens tillstånd derför erfotdras,
har Utskottet antagit det af komiterade uppgjorda förslag till en
förändrad redaktion af nyssnämnda bestämmelser samt äfven låtit
stadgandet i mom. 7 få med allenast en mindre förändring qvarstå.
Uti § 10, som motsvarar § 8 uti nu gällande Riddarhusordning.
har till följd af den med Ridderskapet och Adelns representationsrätt
inträffade förändring samt till undvikande af den
obestämdhet, som förefinnes uti nuvarande redaktion i afseende å
det deri omförmälda hinder att representationsrätten utöfva, en
förändring uti berörda redaktion blifvit vidtagen på sätt förslaget
utvisar.
De uti § 13 upptagna föreskrifter, angående utlemnande af
pollett, hvilka icke finnas uti nuvarande Riddarhus-Ordning, hafva
blifvit föreslagna såsom ett förtydligande och en tillämpning af
de uti g 7 i afseende å representationsrätten stadgade grunder.
De tillkännagifvanden angående ordningen och sättet för pollettutdelningen,
som Riddarhus-Direktionen hittills före hvarje riksdag
låtit i tiduingarne införa, torde utgöra tillräckligt bevis för behöfligheten
af dessa föreskrifter.
Då numera icke finnes någon skälig anledning dertill, att
Ordföranden skulle vara utesluten från rättighet att uti Ridderskapet
och Adelns öfverläggningar och beslut deltaga, har Utskottet
till undvikande af all tvetydighet i afseende härå ansett ett bestämdt
stadgande härom böra meddelas, enligt hvad g 19 i förslaget
innehåller.
Uti g 20 har Utskottet försökt sammanfatta de ämnen, som
kunna utgöra föremål för behandling vid Ridderskapet och Adelns
sammankomster. Det obestämda uti orden »Ridderskapet och Adelns
gemensamma angelägenheter», hvarmed dessa ämnen finnas uti g
37 af Regeringsformen angifna, har, enligt hvad Utskottet föreställt
sig, gjort det nödvändigt att, såvidt möjligt är, närmare
bestämma desamma. Huru svårt och vanskligt detta varit torde
tillräckligt ådagaläggas deraf, att Utskottet vid uppräknandet af
de frågor och ämnen, hvarom det skulle tillkomma medlemmnrne
af Ridderskapet och Adeln att väcka motion, funnit sig föranlåtet
att hänvisa tdl just samma uttryck, Utskottet hade afsett få närmare
bestämda.
För att, såvidt sådant genom föreskrifter och bestämmelser
later s;g göra, söka bidraga till upprätthållandet af den institution,
som med ifrågavarande stadga afscs, har Utskottet uti g 26 föreslagit,
att för afgörande af åtskilliga uti gm uppräknade frågor,
som för institutionens bestånd och verksamhet kunna vara af större
vigt, skulle erfordras, att två tredjedelar af de afgifua rösterna om
6
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
beslutet s'g förenat. En särskild anledning härtill har Utskottet
velat hemta deraf, att uti Kongl. Förordningen angående kyrkomöten
den 16 November 1863 en sådan röstpluralilet finnes föreskrifven
för afgöraudet af åtskilliga frågor och angelägenheter,
sorn kunna anses företrädesvis böra angå Presteståndet och dess
embets- verksam het.
Då tankarna väl ieke kunna vara delade derom, att den omständliga
protokollsföring, som hos Ridderskapet och Adeln nu
äger rum, hädanefter icke kan vara erforderlig, har Utskottet sökt
införa en förenkling i detta afseende, såsom af § 28 närmare
utvisas.
De uti slutet af § 3 7 uti nu gällande Riddarhus-Ordning
förekommande inskränkningar i afseende å val af Ordförande och
ledamöter uti Riddarhus-Direktionen, hafva af Utskottet ansetts
numera vara öfverflödiga och otjenliga och derföre äfven blifvit i
förslaget utelemnade.
I fall det förslag till Riddarhus-Ordning, som af Utskottet
härmed afgifves och hvarigenom Herr v. Franckens ofvanomförmälda
motion äfven blifvit besvarad, varder af Ridderskapet och
Adeln antaget, torde Ridderskapet och Adeln, under förutsättning
att den föreslagna Riddarhus-Ordningen äfven skall vinna Kongl.
Mtijtts Nådiga stadfästelse, besluta,
att Ridderskapet och Adelns första allmänna sammankomst
enligt denna Riddarhns-Ordning skall taga sin
böljan den 15 Februari 1869;
Äfvensom Ridderskapet och Adein, vid öfverlemnandet till
Kongl. Majit af nämnda Riddarhus-Ordning för att a densamma
vinna nådig stadfästelse, torde i underdånighet hemställa,
att, derest sådan varder meddelad å hvad i 2 momentet
af § 2 finnes i afseende å introduktionsalgifterna
föreslaget, Kongl. Majit måtte i sammanhang dermed
äfven upphäfva Kongl. Kungörelserna den 21 Juni
och den 8 Augusti 1815, hvarigenom, enligt hvad
ofvan berördt nr, de nuvarande beloppen af nämnda
algifter äro bestämnda.
Stockholm d. 20 Mars 1866.
Riddarhus-Utskottets Betänkande Nio 8.
7
Forsla" till Hiddarhus-Ordning.
§ i
Sveriges
Ridderskap och Adel utgöres af de Grejliga, Fri- Motsvaherrliga
och Adeliga ätter, som på Riddarhuset äro introducerade; ramkg
dock, hvad angar de efter den 6 Juni 1809 tillkomne ätter, med j’n^
den inskränkning § 37 Regerings-Formen bestämmer. Hvarje ätt mls.o.
eger efter den vid 1809 års riksdag stadgade nummerföljd säte
och stämma på Riddarhuset i enlighet med hvad här nedan föreskrifves.
§ 2.
Den, som af Kongl. Majit varder till Greflig, Friherrlig eller d:o § 2
Adelig värdighet uphöjd, bör inom två år derefter hafva sig till Rhs-O.
vinnande af introduction å Riddarhuset anmält och de derför föreskrifna
vilkor fullgjort vid äfventyr att hafva förlorat rättigheten
att vidare söka introduction och följaktligen äfven, på sätt i Kongl.
Förordningen den 8 Maj 1775 och Kongl Brefvet den II Februari
1800 förrnäles, alla med uphöjelsen åtföljande förmåner och rättigheter,
så framt ej Kongl. Majit täckes genom särskild resolution
den försutna tiden återställa.
Då introduction begäres, åligger det sökanden att inför Riddaihus-Directionen
upvisa Konungens nådiga diplom i hufvudskrift
äfvensom förete vederbörligt bevis, att han erlagt lill Riddarhuskassan
500 R:dr, till adeliga Kadettskolefonden 250 R:dr
och till adeliga Jungfru-Stiftet likaledes 250 Rulr, allt Riksmynt;
hvarefter och s-dan sökanden jemväl aflemnat afskrift af sköldebrefvet
samt vapenplåt och fullständig biografisk genealogi öfver
sin ätt, introduction honom meddelas.
§ 3. <3:0.
fl 3
Ej må någon uptaga annan ätts nummer, namn eller vapen, jj^.q
§ i.
Alla de commendörs-ätter. hvilka tillkommit före den 6 Juni d:o g 4
1809, bibehålla det högre säte å Riddarhuset de nu innehafva; Rhs-O.
dock må icke någon ny sådan ätt bildas ej eller någon ätt ur sin
ordning flyttas.
§ 5.
Stamfader för en ätt är den, som till samma ätts värdighet d;o § 5
först uphöjd blifvit, och ättemän hvar och en, som deraf seder- Eiis-O.
mera är lagligen delaktig vorden och som sjelf ej innehar högre
värdighet på Riddarhuset.
Hufvudman är stainfadren och efter honom äldste ättemnnnen
af den ättegren, som i hvarje led varit äldre, än någon af
de öfrige lefvande grenarne af ätten.
8
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
Motsv.
§ r>
Rhs-O.
d:o § :
Rhs-O.
Äldre ättemän är den, som förr, och yngre ättemän den,
som sednare kan ärfva liufvudmannarätten.
§ 6.
Ridderskapet och Adeln skall sammanträda å Riddarhuset
hvart tredje år den 15 Februari eller, om helgedag då inträffar,
nästföljande söcknedag till allmän Sammankomst för att angående
sina gemensamma angelägenheter öfverlägga och besluta.
Skidle Ridderskapet och Adelns sammanträdande å annan tid,
än nu sagdt är, af Konungen påkallas eller af Riddarhus-Directionen
anses nödvändigt för afgörande af något ärende, som ej tål
upskof, skall särskild Sammankomst ega rum å dag, som i förra
fallet af Konungen och i sednare af Directionen bestämmes samt
i den officiella tidningen sist tretio dagar före den utsatta dagen
kungöres; dervid tillika bör upgifvas det eller de ärenden, som
föranledt Ridderskapet och Adelns sammankallande.
§ 7.
Vid nämnda Sammankomster eger hufvudman, som sig vid de
i §§ 19 och 13 omförmälda anteckningar anmäler, rätt att säte
och stämma för ätlen intaga och, der hufvudman sig icke infinner,
ättemän med företräde för den, bland flere, som är hufvudmannarätten
närmast.
Har icke eller ättemän sig anmält, må säte för ätten intagas
af den, som dertill af hufvudman eller den hans rätt, på sätt här
nedan förordnas, utöfvar, befullmäktigad är.
Under loppet af Sammankomsterna vare hufvudman, ättemän
eller fullmäktig, som sig först anmäler, berättigad att säte för
ätten intaga, och, der de sig på en gång anmäla, hufvudman framför
ättemän, äldre ättemän framför yngre samt ättemän framför
fullmäktig.
Ej må någon till såte och stämma på Riddarhuset berättigad
medlem af Ridderskapet och Adeln kunna förmenas att dess Sammankomster
bevista; dock gäller under krigstid undantag härutinnan
för militär-personer, då de af Konungen i rikets tjenst beordras.
§ 8.
För rättighet att i Ridderskapet och Adelns Sammankomster
deltaga erfordras att hafva upnått 25 års ålder samt för de tre
näst före Sammankomsten förflutna år, för hvilka upbörden i riket
afslutad är, erlagt den eller de afgifter, som för Riddarhusets underhåll
och dermed sammanhängande ändamål åro eker framdeles
kunna varda af Ridderskapet och Adeln beslutade samt af Kongl.
Majit till efterrättelse kungjorda.
§ 9.
/ Från utöfning af nämnda rättighet äro uteslutna:
l:o) Den, som, ehuru 25 år gammal, är under förmyndare
ställd;
Riddarhus-Utskottets Betänkandn N:o 8.
2:o) den, som sin egendom till borgenärers förnöjande afträdt
och icke gitter visa, att, på sätt gällande konkurslag föreskrifver,
konkursen blifvit nedlagd eller afslutad eller ock ackord
faststäldt.
3:o) den, som för vanfrejdande brott är under tilltal eller
blifvit för sådant brott till avsvar dömd eller under framtiden
ställd; och
i-,o) den, som är förklarad förlustig medborgerligt förtroende
eller ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Säte och stämma må ej heller tillkomma:
l:o) Adelsman, som ur riket afvikit eller derifrån flyttat och
sig i främmande land bosatt, äfvensom afkomling af sådan adelsman,
förr än han till riket åter inflyttat och visat, det han är
Svensk medborgare och under de tre sista åren, förr än hen till
säte och stämma sig anmäler, i riket skattskrifven varit äfvensom,
derest han är afkomling i fjermare än första led, det han erhållit
Konungens tillstånd att i sina förfäders rättigheter inträda; och
2:o) Adelsman, hvars älteledning från stamfädren ej af Riddarhusets
genealogiska tabeller tydligen utvisas eller, der dessa
befinnas bristfälliga, ej styrkas kan.
§ 10.
Hufvudman, som fyllt 21 år och, utom hvad åldern beträffar, Motsv
sjelf vore berättigad att säte och stämma å Riddarhuset inlaga, § 8
må kunna dertill annan Adelsman för alten befullmäktiga. Rhs-O
Ar äter hufvudman, enligt hvad nu sagdt är, ej till ingifvande
af fullmakt behörig, då inträder för tillfället närmaste
ättemän, för hvilken något af ofvannämnda hinder icke möter,
i hufvudmannens ställe att fullmakt för ätten utfärda.
Fullmakten skall vara med utgifvarens stil öfverallt skrifven
och underskrifven eller af vittnen bestyrkt samt författad efter
följande formulär:
»Till Ridderskapet och Adelns allmänna (särskilda) Sammankomst,
som börjas (börjats) den 15 Februari (innevarande
eller nästkommande är) — (för särskild Sammankomst den
dag, som i kallelsen är bestämd) — befullmäktigas härmed
(titel och namn) att för
Grefliga 1
Friherrlig» \ ~Uen N_ N N.Q fl()
Commendors- I
Adeliga 1
intaga säte och stämma på Riddarhuset, hvarvid han förpligtas
att ställa sig Riddarhus-Ordningen till efterrättelse.
Ort och datum
Namn.
Sigill.
Titel.
10
Riddarhus-Utskottcts Betänkaude N-.o 8.
§ 11.
Motsv Bänkarnc i Riddarhussalen numereras så, att forsta bänken
§ 9. blifver den främsta till tioner om Ordförandens plats, andra den
Rhs-O. framsta till venster, tredje deri andra till höger o. s. v. Vid
början of hvarje Sammankomst bestämmes alla lefvande ätters
säten å Riddarhuset, så att de främste intaga första bänken, de
derefter följande andra o', s. v.
§ 12.
d:o§10. Adelsman, som uti Ridderskapet och'' Adelns Samman
Rhs-O.
komster vill taga del och, enligt hvad här ofvan sägs, är
dertill berättigad, bör för sådant ändamål sig personligen
anmäla vid de anteckningar, som inför Riddarhus-Directionen
skola ega rum å den för Sammankomstens början bestämda
dag samt den derpå nästföljande helgfria.
Pröfningen af gjord anmälan tillkommer RiddarhusDirectionen.
Upstå skiljaktiga meningar, afgöra de flesta
rösterna, men äro för särskilda meningar lika många röster,
gäller den, som bilrädts af Ordföranden eller, der han ej är
tillstädes, den för tillfället närvarande främste ledamot. Möler
för Adelsman, som sig sålunda anmält, icke något hinder
att säte och slämma pä Riddarhuset under Sammankomsterna
intaga, varde hans namn och värdighet antecknade uti en för
sådant ändamål inrättad upropslista och honom tillställd en med
Riddarhusets sigill påtryckt pollett med påskrift af ättens nummer
och namn, den antecknades förnamn samt nummer på den bänk,
hvarest säle /ör ätten är anordnadt.
§. 13.
Vid den första af dessa anteckningar utlemnas pollett
allenast lill hufvudman och, der hinder enligt denna Riddarhusordning
befinnes för honom möta alt säle och stämma för attén
inlaga, afven åt närmaste dertill oförhindrade ättemän. Vid
andra anteckningen ega jemväl öfrige, ättemän äfvensom fullmäktige,
på sätt och i den ordning g 7 bestämmer, sig anmäla
och polletter erhålla.
drog. 11. Derefter må anteckning verkställas och polletter utdelas af
Rhs-O. Riddarhus Utskottet, hvilket den i näst föregående g omförmälda
pröfning då tillkommer; börande nämnda Utskott för sådant
ändamål sammanträda en half limma före början uf
hvarje Ridderskapet och Adelns sammanträde.
§. 14-
d:o§ 12. Har ättemän i behörig ordning antecknad blifvit, ege i såRhs-O.
dant fall hufvudman rättighet att, på grund af behörig fullmakt,
säte för annan ätt intaga. Har hufvudman fullmakt utgifvit, vare
han för den Sammankomsten skiljd från rättigheten all deruti
taga del, sä framt icke fullmäktig aflidit, sin rätt förlorat eller
sin pollett till Riddarlius-Utskottet äterlemnat.
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
11
Dör den, som fullmakt utgifvit eller blifver han nämnda
rättighet förlustig, lernne fullmäktig det säte, han på grund af
samma fullmakt innehaft.
§. 15.
Upvisas vid en och samma anteckning två eller flera full- Motsv.
makter för samma ätt, varde alla, ehuru af behörig man utgifne, 8^14.
ogillade. Anmälas sådana fullmakter vid olika anteckningar, galle
den, som först upvisad blifvit.
§. 16.
Den, hvilkens anhållan om pollett icke blifvit beviljad, eller d:o g. 15.
som anser sig ega anledning klaga deröfver, att pollet blifvit Rhs-O.
obehörigen utlemnad, vare berättigad, om han det äskar, att få
förhållandet genom Ordföranden i Riddarhus-Directionen eller
Riddarhus-Utskottet anmäldt vid först inträffande sammanträde
hos Ridderskapet och Adeln, på hvars afgörande frågan beror.
§. 17.
Dagen efter andra anteckningen eller, ifall af helgedag,
dagen derefter skola Ridderskapet och Adelns ledamöter, som
antecknade äro, sammanträda på Riddarhuset för val af
Ridderskapet och Adelns Ordförande under Sammankomsten.
Vid valet föres ordet af den fiämste närvarande ledamoten
af Ridderskapet och Adeln, hvilken äfven vid tillfällen, då
den valde Ordföranden är förhindrad, dennes stulle företräder.
§. 18.
Sedan Ordförande under sammankomsten vald är, skallå:0 S-36.
senast å andra dagen derefter af Ridderskapet och Adeln RI‘s-0.
utses 1‘2 ledamöter och 4 suppleanter till ett Utskott, som det
åligger ej mindre att meddela yttrande öfver de ärenden, som
af Ridderskapet ock Adeln till detsamma öfverlemnas, än
äfven att öfverse Riddarhus- och Adeliga Jungfru-stifts-ärendenas
förvaltning, revidera Riddarhuskassan och Adeliga Kadett-skolefonden,
såsom ock alla öfriga under Riddarhns-Directionens styrelse
ställda kassor, donationer och legater, samt öfver allt detta
äfvensom den berättelse, som vid början of hvarje allmän
Sammankomst skall af Directionen angående nämnde ärenden
afgifvas, till Ridderskapet och Adeln meddela utlåtande, innefattande
jemväl förslag till de förändringar, hvilka Utskottet i
något afseende kan finna nödiga, äfvensom yttrande, huruvida
Riddarhus-Directionen sina åligganden rätteligen fullgjort.
Delta Utskott, som benämnes Riddarhus-Utskottet, eger äfven
att, på sätt i §. 13 förmäles, utlemna polletter till dem,
som efter andra anteckningen sig anmält.
12
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
Skulle Ridderskapet och Adeln anse nöd:gt att för särskild
behandling af någon eller några frågor annat Utskott tillsätta, må
sådant äfven kunna ske.
I Utskott föres ordet af den främste närvarande ledamoten.
§. 19.
Motsv. §§ Ordföranden åligger att låta utfärda kallelse till Riddcrska45
46. pef
R' uptaga, reda och framställa de yttrade meningarne, att göra pro
position
för besluts fattande och alt vidmakthålla ordning vid sammanträdena,
allt efter hvad i denna Riddarhus-Ordning är vordet
föreskrifvet eller kan varda öfverenskomma och beslutadl; ej må
han kunna ulan Ståndets samtycke ett sammanträde uplösa.
Ordföranden eger att i öfverläggningarne och besluten deltaga.
§• 20.
(ko §. 50. Hvarje ledamot eger att från sin plats fritt tala och yttra
R. O. sig i alla de frågor, som under öfverläggning komma. En hvar
yttrar sig i den ordning, han dertill sig anmält och upropad
d:o §. 30.blifver. Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck;
Rhs-O. sier det, eger Ståndet pröfva, huruvida den ledamot, som sålunda
sig förgått, må af Ordföranden erhålla tjenlig föreställning och
varning.
§. 21.
Utom de i § 16 omfärmälda frågor äfvensom sådana, hvilka
angå bestämmandet af arbetssättet, må under de allmänna Sammankomsterna
till öfverläggning och beslut förekomma alhnast:
ho Framställningar, som af Konungen till Ridderskapet och
Adeln a flåt as;
2:o Frågor, som föranledas af den utaf Riddarhus-Directionen
afgifna berättelse angående förvaltningen af Riddarhus- och
A del i ga Stifts-ärendena äfvensom framställningar, hvilka i öfrigt må
af Riddarhus-Directionen göras angående nämnda samt andra dermed
sammanhang egande ärenden;
3:o Riddarhus-Utskottets eller serskildt tillsatt Utskotts utlåtande
och förslag enligt hvad i § 18 säges; och
4:o Motion, som af någon ledamot väckes angående ej mindre
förenämnda ärenden, än äfven frågor, sorn afse dels de Ridderskapet
och Adeln tillkommande privilegier, förmåner rättigheter och
friheter, dels förslag till ändring i denna Riddarhus-Ordning dels
ock hvad i öfrigt till Ridderskapet och Adelns gemensamma angelägenheter
är att hänföra.
Å serskild Sammankomst må, förutom först omför malde frågor-,
förekomma allenast det eller de ärenden, som föranledt Ridderskapet
och Adelns sammankallande.
§• 22.
Motion må ej väckas under längre tid än till och med den
4:de' dagen efter valet af Ordföranden, så framt den ej af något
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
13
fatladt beslut eller annan under sammankomsten inträffad tilldragelse
omedelbarligen föranledes.
Motion bör alltid skriftligen till protokollet af lemnäs; och må
i en skrift ej flera mål af olika beskaffenhet sammanföras.
§• 23.
Framställningar af Konungen äfvensom frågor, hvilka föranledas
af Riddarhus-Directionens förenämnde berättelse eller i öfrigt
af Directionen till Ridderskapet och Adeln hemställas, må ej till
afgörande företagas, innan Utskott deröfver sig yttrat.
§. 24.
Då de i nästföregående § omfärmälda ärenden första gången
hos Ståndet förekomma eller motion väckes, böra de, så framt ej
remiss deraf till Utskott enhälligt beslutes, hvila på bordet till
nästa sammanträde, då remiss skall ske, derest ej, hvad motion
angar, densamma återtages eller afslås.
Likaså skall efter första föredragningen af Utskotts betänkande,
detsamma hvila på bordet till nästa sammanträde, då det bör
till afgörande företagas, derest icke uppskof dermed till ett på ■
följande sammanträde af flere ledamöter begäres.
§. 25.
När ärende till afgörande förekommer, bör Ordföranden, sedan Motsv.
öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition, så affat- ^
tad, att den kan med ja eller nej besvaras. Ordföranden tillkånnagifver,
huru efter hans upfattning svaret utfallit; och skall
dervid bero, derest icke omröstning begäres, hvilken då, efter förut
upgjord och justerad proposition samt contra-proposition, skall
verkställas med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade
sedlar. Före öppnandet af sedlarne skall uti frågor, som genom
enkel röstöfvervigt afgöras, en sedel förseglad afläggas för att,
derest rösterna utfalla lika, bestämma beslutet.
Likaledes skola alla val verkställas med enkla och slutna sedlar,
fria från all tvetydighet i anseende till personernas namn äfvensom
från oriktighet i anseende till deras antal. Der två eller flera
erhållit lika många röster, skiljes dem emellan genom lottning.
§. 26.
I frågor, som angå Ridderskapet och Adelns privilegier och
andra förmåner, eller förslag till ändring i denna Riddarhus-Ordning,
eller ock afse afhändande eller användande af Ridderskapet och
Adelns gemensamma fasta egendom, erfordras för bifall till hvad i
afseende derå år föreslaget två tredjedelar af de afgifna rösterna.
§• 27.
Under hvarje Sammankomst skall ett fullständigt diarium öf-<ho§. 28.
ver alla vid densamma förekommande ärenden föras och i Rid- Rhs-O.
darhuskansliet vara att tillgå. För hvarje sammanträde upgöres
14
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
en föredragningslista, hvaraf en afskrift bör vara i Riddarhus-salen
upsatt, derå alla förändringar i föredragnings-ordningen, hvarom
Ståndet raå öfverenskomma, genast skola anmärkas.
g. 28.
Protokollet vid sammanträdena skall i korthet angifva hvarje
föredraget ärendes beskaffenhet och det deraf föranledda beslut
samt, der omröstning egt rum, upgift om, huru många röstat för
eller emot. I protokollet må muntliga yttranden icke inflyta, derest
icke i. någon fråga af större vigt liidderskapet och Adeln annorlunda
beslutar; dock äger ledamot, som vid ett besluts fattande
tillhört minoriteten, rätt att få sådant till protokollet antecknadt;
äfvensom det står hvarje ledamot öppet att senast vid protokollets
justering skriftligen anföra de skäl, på hvilka han sin mening
stödjer. Sådana anföranden skola såsom bilagor åtfölja protokollet.
Det vid ett sammanträde förda protokoll skall vid början af
det nästföljande justeras.
g. 29.
Motsv. Vid val och voteringar skall upprop ske efter anteckningsli|-
stan. De som till en och samma bänk höra, träda inom skrans"
' ket, när deras bänknummer upropas; och en hvar framlägga vid
uprop af dess namn sin val- eller voterings sedel på det pappersark
som hålles af Ordföranden eller en ledamot vid bordet.
Ordföranden eller den hans ställe företräder anmode sex ledamö
ter
af liidderskapet och Adeln att jemte honom vid bordet sitta
för att vid val- och voterings-sedlarnes öpnande och granskande
biträda samt deröfver föra protokoll.
g. 30.
Vid hvarje allmän Sammankomst utser Ridderskapet och Adeln
d:o §. 37. en af sju ledamöter bestående Riddarhus Direction, genom val
Rh3-0. särskildt till Ordförande och hans suppleant, och särskildt till
Öfrige ledamöter jemte tre suppleanter; hvarvid å vallistorna jemväl
särskildt utmärkes, hvilka väljas till ordinarie Ordförande och
ledamöter eller till suppleanter. Denna Direction besörjer och förvaltar
Riddarhusets angelägenheter, enligt utfärdad instruction,
som äfven innehåller föreskrifter för Riddarhusets tjenstemän.
d:°§.38. g. 31.
Bhs-O.
Med Riddarhus-Sekreterarens äfvensom Riddarhusets öfrige
tjenstemäns tillsättande vid inträffad ledighet förhålles på sätt
Ridderskapet och Adeln derom förordnar.
g. 32.
d:o §. 40. Till befrämjande af ordning vid Ridderskapet och Adelns
Rhs-O. Sammankomster, bör en särskild stadga af Ridderskapet och Adeln
uprättas och till efterrättelse i Riddarhus-salen anslås.
Riddarhas-Utskottets Betänkande N:0 8.
15
g. 33.
Best utes af Ridderskapet och Adeln ändring eller tillägg Motsv.
uti denna Biddarhus-Ordning. öfvert emnås beslutet derom till
Konungens nådiga stadfästelse och blifver, derest det oförändradt
gillas, genast efter slutad Sammankomst gällande. Skulle Konungen
icke finna för godt att förslaget i dess helhet gilla, utan förändringar
eller tillägg i stället föreslå, eger Ridderskapet och Adeln,
derest icke Konungens proposition antages, att nvit förslag till
Konungen ingifva. Sker intetdera eller antager Konung-n icke
Ridderskapet och Adelns senare förslag, blifver den förra Riddarhus-Ordningen
oförändrad gällande.
Reservationer.
äro afgifna vid §. 6.
Af Friherre Leuhusen, F. O.:
Då ett af de förnämligaste föremålen för Ridderskapet och
Adelns sammanträdande hädanefter är att öfverse och granska de
under Riddarhus Directionens styrelse och förvaltning stälda kassor
och fonder, anser jag tiden för Ridderskapet och Adelns sammankomster
bör bestämmas så, att räkenskaperne kunna granskas
äfven för det år, som infaller näst före det, då sammankomsten
hålles Detta kommer ej att blifva händelsen, om den af Utskottet
föreslagna dag, den 15 Februari, antages, emedan räkenskaperne
lör det nästföregående året då ännu ej äro eller kunna
vara afslutade, utan skulle ett år komma att förflyta emellan det,
för hvilket räkenskaperna kunna granskas, och det, då Ridderskapet
och Adelns allmänna sammankomster äga rum. Om, t. ex.,
Ridderskapet och Adelns nästa allmänna sammankomst kommer
att hållas den 15 Februari 1869, så kunna räkenskaperne för
1868 icke öfverses och granskas, emedan de icke äro afslutade
den 15 Februari 1869. Detta anser jag ej vara riktigt, hvarföre
och då för Ridderskapet och Adeln kommer att föreslås, det
hvarje års räkenskaper skola vara afslutade innan Mars månads
utgång det näst följande året, jag får föreslå den 15 Aprill eller
näst derpå infallande söknedag såsom, enligt min åsigt, en vida
lämpligare dag för de allmänna sammankomsternas början.
Häruti har Herr Stuart, F. G. A. instämt.
Vid §. 7.
Af Grefve Oxenstjerna, A. G.:
»I afseende på det i slutet af denna § införda stadgande, att
ir.gen till säte och slämma på Riddarhuset berättigad medlem af
16
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
Ridderskapet och Adeln må kunna förmpnas att dess Sammankomster
bevista, liar jag ansett att numera, sedan Ridderskapet
och Adelns politiska rättigheter upphört, bibehållandet af den förmån,
berörde stadgande innefattar, icke skäligen kan af dess medlemmar
fordras, eller ens vara för institutionens uprättbållande
beböfligt. Då icke antagligt är, att de föreslagna sammankomsterna
skola fortfara längre tid än högst en månad, torde icke
böra ifrågasättas, det tjenstledighet skulle förvägras de medlemmar
af Ridd. och Adeln, som deraf vöre i behof, för att kunna i Sammankomsterna
deltaga. Till följd häraf får jag vördsamt hemställa
att
sista punkten af § 7 måtte ur förslaget utgå.»
Friherre Leijonhufvud., C. V., och Herr Ramsay, A. D ,
hafva häruti instämt.
Vid §§ 19. 20, 24 och 27.
Af Friherre Leuhusen, med hvilken Grefve Taube, A., Friherre
Leijonhufvud och Herr Belfrage, J. G. W., sig förenat:
»Mot det af Utskottet från nu gällande Rhs-O. bibehållna
samt i dessa §§ begagnade uttrycket »Ståndet», måste jag mig
reservera. Att döma af det ställe, der ordet »Stånd» i nu förevarande
förslag till Riddarhus-Ordning först förekommer, vill det
synas mig, som om Utskottet föreställt sig, att den omständighet,
att R och Ad. ledamöter på grund af Riddarhus-Ordningen och
i enlighet med densammas föreskrifter sammankomma å Riddarhuset,
hädanefter skulle konstituera de vid sammankomsterna närvarande
ledamöterne af R. o. Ad. till ett »Slåud», men att denna
Utskottets föreställning icke kan vara riktig, torde jag knappt
behöfva påpeka. Dessutom synes mig bibehållandet af uttrycket
»Stånd» icke stå val tillsammans med 114 § Regeringsformen,
sådan dess lydelse nu är föreslagen. Ij strid mot Utskottets
fleste ledamöter anser jag derföre ordet »Stånd» böra undvikas
och föreslår derföre, att ifrågavarande §§ måtte erhålla följande
lydelse:
§ 19. »Ordföranden åligger — — — — — — Ej må
han kunna, utan de närvarande ledamöternes samtycke, ett
sammanträde upplösa.»
§ 20. »Hvarje ledamot — — — — Ingen må tillåta sig
personligen förolämpande uttryck; sker det, äga R. och Ad. närvarande
ledamöter pröfva, huruvida etc»
§ 24. »Då de i nästföregående § omförmälda ärenden första
gången hos R o. Ad. förekomma.»
§ 27. »Under hvarje sammankomst — — — — — För
hvarje sammanträde bör uppgöras en föredragningslista, hvaraf
en afskrift bör vara uppsatt i Riddarhus-salen, derå alla förändringar
i föredragningsordningen, hvarom öfverenskommas kan,
genast skola anmärkas.»
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 8.
17
Slutligen har Herr Ramsay, med hvilken Friherre Hjerta,
E. F., och Herr Stuart sig förenat, afgifvit följande reservation
i fråga om åtskilliga i förslaget intagna reglementariska stadganden:
»Jemte
det jag ansett att åtskilliga, ur R. O. hemtade reglementariska
stadganden som förekomma uti §§ 19, 20 o. 25 af
förslaget, lämpligen kunnat utelemnas, har jag särskildt i afseende
å frågan om protokollsföringen vid sammankomsterna varit af den
mening, att någon skälig anledning icke förefinnes, att härom
meddela närmare bestänmelser, än hittills varit gällande, och att
derföre bordt åt R. o. Ad. öfverlemnas att, likasom i afseende å
andra frågor rörande arbetssättet, vid sammankomsterna bestämma
huru protokollsföringen under desamma skulle försiggå. Förhållanden
kunna nemligen inträffa, som göra att ett och samma sätt
för protokollets förande icke vid alla tillfällen kan vara erforderligt
eller lämpligt; och det torde derföre vara icke allenast obehöfligt
utan äfven mindre tjenligt att uti en Stadga, som icke
utan Konungens samtycke kan förändras, intaga så omständliga
bestämmelser härom, som uti § 28 af förslaget innefattas. Jag
har derföre ansett att för ändamålet vore tillfyllestgörande, om i
stället för nämnda § blifvit i slutet af den nästföregående eller §
27 infördt ett stadgande af innehåll, det R. o. Ad. ägde att vid
början af hvarje sammankomst besluta huru med protokollsföringen
under densamma skulle förhållas.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1866.
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 9.
1
N:o 9.
Biddarhus-U(skottets Betänkande i anledning aj
ålerremiss å del af Utskottet afgi/na förslag
till ny Biddarhus-Ordning.
Yid behandling den 7 och 11 innevarande månad af det utaf
Utskottet uti Betänkande Nio 8 afgifna förslag till ny Riddarhusordning
har Ridderskapet och Adeln, enligt hvad Utskottet tillhandakommet
protokolls-utdrag för nämnda dagar utvisar, dels
Uti flesta delar godkänt detta förslag, dels deruti beslutat åtskilliga
förändringar, dels oek till Utskottet återremitterat några delar af
detsamma; hvarjemte Ridderskapet och Adeln lemnat Utskottet
öppen rätt att vid den förnyade behandling af förslaget, som till
följd häraf komme att ega rum, vidtaga sådana förändringar uti
de af Ridderskapet och Adeln godkända §§ af detsamma, som i
anledning af den blifvande omarbetningen kunde anses behöfliga.
Utskottet har till följd häraf till förnyad behandling förehaft
berörda förslag samt dervid uti de delar, som blifvit till Utskottet
återremitterade, beslutat åtskilliga förändringar, för hvilka Utskottet
härmed går att redogöra; dervid Utskottet följer den ordning,
hvaruti de uti förslaget förekomma.
Vid § 7 af det förra förslaget hade Utskottet infört ett moment,
deruti, i enlighet med hvad uti § 7 9 af Riksdags-Ordningen
finnes föreskrifvet, det stadgades, att ingen till säte och stämma
på Riddarhuset berättigad medlem af Ridderskapet och Adeln
skulle kunna förmenas att dess sammankomster bevista; dock med
undantag under krigstid för militär-personer, då de af Konungen
i rikets tjenst beordrades. Detta moment blef af Ridderskapet
och Adeln till Utskottet återremitteradt, enär det ansågs att, sedan
Ridderskapet och Adeln förlorat sin politiska verksamhet, dess
medlemmar icke kunde fordra att fortfarande få tillgodonjuta den
rättighet till tjenstledighet, som hittills tillkommit dem såsom
medlemmar af ett Riks-Stånd, samt att följaktligen anledning vore
att befara, det Nådig stadfästelse å ett sådant stadgande icke skulle
kunna påräknas; men att då, enligt den af Kongl. Majit föreslagna
och af Rikets Ständer antagna förändrade lydelse af § 114 i Regerings-Formen,
någon förändring uti de Ridderskapet och Adeln
tillkommande privilegier, förmåner och friheter icke utan Ridderskapet
och Adelns samtycke kunde vidtagas, tillfälle äfven borde
2
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 9.
beredas för dess medlemmar, som voro i statens tjenst anställde,
att kunna bevaka Ridderskapet och Adelns rätt i berörda afseende
samt att genom en modifiering af omförmälda stadgande möjligen
kunde undanrödjas det hinder, som förmodades möta för vinnande
af nådig stadfästelse å en förmån af den vidsträckta betydelse, som
uti samma stadgande innefattades.
Då det förhållande, som legat till gruud för den Ridderskapet
och Adelns i tjenst varande medlemmar hittills tillkommande rätt,
att icke kunna förmenas att riksdagarne bevista, numera, sedan
den politiska betydelsen af Ridderskapet och Adelns förhandlingar
upphört, icke längre förefinnes, skulle, derest i Riddarhus-Ordningen
infördes ett sådant stadgande, som förut är nämndt, för de af
rikets embets- och tjenstemän, som hörde till Ridderskapet och
Adeln, beredas ett laga förfall, som allmänna lagen icke känner
till. Ty äfven om den rättighet till tjenstledighet, som dem sålunda
förbehölls, inskränktes till en viss bestämd tid eller till de
tillfällen, då frågor af större vigt, som t. ex. angående Ridderskapet
och Adelns privilegier, vid Adelsmötena till behandling förekomma,
skulle 'dock derigenom stadgas ett undantag ifrån hvad
för embets- och tjenstemän är i fråga om rätt till tjenstledighet
i allmänhet föreskrifvet. Till följd deraf torde nådig stadfästelse
å ett sådant stadgande, — hvilket, äfven om det på ena eller andra
sättet modifierades, likväl innefattade en utsträckning af berörda allmänna
princip och således vore att hänföra till allmän lag,— icke
kunna förväntas, med mindre den andra statsmagten deröfver
blefve hörd och medgåfve en sådan utsträckning af lagens föreskrift
om laga förfall. Då emellertid det torde vara af vigt att
så fort som möjligt få en ny Riddarhus-Ordning uppgjord och
af Kongl. Maj:t fastställd samt genom bibehållande af rättigheten
för hufvudman att vid Adelsmötena för sig ställa fullmäktig, utväg
förefinnes att vid tillfällen, då icke någon medlem af en ätt
kan sig vid ett Adeismöte infinna, ändock få ätten rep ..mterad,
har Utskottet, som dessutom trott det icke böra ifrågasättas, att
tjenstledighet skulle förvägras de medlemmar af Ridderskapet och
Adeln, som deraf må blifva i behof för att kunna Adelsmötena
bevista, ansett sig sakna skälig anledning att uti det förslag till
Riddarhus-Ordning, som härmed afgifves, intaga något stadgande
uti förevarande afseende. Skulle Ridderskapet och Adeln likväl
anse något sådant vara eller kunna blifva af behofvet påkaliadt,
torde det vara lämpligare att Ridderskapet och Adeln härmed till
Kongl. Maj:t ingår med en särskild hemställan, då den erforderliga
stadfästelsen af Riddarhus-Ordningen icke blifver beroende af de
fisigter, sorn i afseende å omförmälda fråga kunna göra sig gällande
hos den lagstiftande makten.
I anledning af de anmärkningar, som under öfverläggningen
angående Utskottets förra förslag af åtskilliga medlemmar af Ridderskapet
och Adeln uttalades i fråga om de af Utskottet föreslagne
två anteckningar vid början af hvarje Adeismöte, har Utskottet,
i enlighet med hvad Riddarhus-Direktionen uppå derom
gjord förfrågan äfven hemställt, förändrat 1 mom. af § V2 sålunda,
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 9.
3
att allenast en anteckning skall efter upprop inför Riddarhus-Direktionen
ega rum å den för mötets början bestämda dag. Då
till följd häraf första mom. af § 13 blifvit öfverflödigt, har sednare
mom. af denna § blifvit med den nästföregående §:n sammanfördt
och nummerföljden å de nästföljande fyra §§:ne af sådan anledning
äfven ändrad; hvarjemte ordalydelsen uti åtskilliga andra §§
af förslaget, hvilka å föreskrifterna angående ordningen och sättet
för poletters utlemnande hafva afseende, blifvit i enlighet med
den i första mom. af § 12 sålunda vidtagna förändring rättad.
Till följd af de åsigter, som hos Ridderskapet och Adeln uttalats
derom, att bestämmelser angående tiden för utfärdande af
anslag till Ridderskapet och Adelns sammanträden under de blifvande
Adelsmötena borde uti Riddarhus-Ordningen iutagas, har
Utskottet under g 18 af det nu afgifna förslaget försökt sammanfatta
dessa bestämmelser; äfvensom Utskottet genom en något förändrad
redaktion af början och slutet utaf § 21 försökt afhjelpa
den otydlighet, som i afseende å sista mom. af denna § blifvit
anmärkt och föranledt dess återremitterande.
För öfrigt har, på sätt bifogade förslag utvisar, Utskottet
dels uti detsamma infört de af Ridderskapet och Adeln beslutade
förändringar uti det förra förslaget, dels ock, med begagnande af
den Utskottet, enligt hvad nämndt är, medgifna rätt att uti detsamma
vidtaga de modifikationer, som vid en blifvande omarbetning
af förslaget kunde anses behöfliga, uti ordalydelsen eller
ordställningen af en och annan § äfven sådana företagit.
Stockholm den 30 April 1860.
i
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 9.
Förslag till ltiddarhiis-Ordning.
§ i.
Sveriges Ridderskap och Adel utgöres af de Grefliga, Friherrliga
och, Adeliga atter, som på Riddarhuset äro introducerade;
dock, hvad angår de efter den 6 Juni 1809 tillkomne ätter, med
den inskränkning § 37 Regerings-Formen bestämmer. Hvarje ätt
eger efter den vid 1809 års riksdag stadgade nummerföljd säte
och stämma på Riddarhuset i enlighet med hvad här nedan föreskrifves.
§ 2.
Den, som af Kongl. Majit varder till Greflig, Friherrlig eller
Adelig värdighet upphöjd, bör inom två år derefter hafva anmält
sig till vinnande af introduetion å Riddarhuset och de derför föreskrifna
vilkor fullgjort vid äfventyr att förlora rättigheten att erhålla
introduetion och följaktligen äfven, på sätt i Kongl. Förordningen
den 8 Maj 1775 och Kongl. Brefvet den 11 Februari
1800 förmäles, alla med upphöjelsen åtföljande förmåner och rättigheter,
så framt ej Kongl Majit täckes genom särskild resolution
den försutna tiden återställa.
Då introduktion begäres, åligger det sökanden att inför Riddarhus-Directionen
uppvisa Konungens nådiga diplom i hufvudskrift
äfvensom förete vederbörligt bevis, att han erlagt de i författningarne
påbjudne introduetions-afgifter; hvarefter och sedan
sökanden jemväl aflemnat afskrift af sköldebrefvet samt vapenplåt
och fullständig biografisk genealogi öfver sin ätt, introduetion
honom meddelas.
§ 3.
Ej må någon upptaga annan ätts nummer, namn eller vapen.
§ 4.
Alla de commendörs-ätter, hvilka tillkommit före den 6 Juni
1809, bibehålla det högre säte å Riddarhuset de nu innehafva;
dock må icke någon ny sådan ätt bildas ej eller någon ätt ur sin
ordning flyttas.
§ 5.
Stamfader för en ätt är den, som till samma ätts värdighet
först upphöjd blifvit, och ättemän hvar och en, som deraf sedermera
är lagligen delaktig vorden och som sjelf ej innehar högre
värdighet på Riddarhuset.
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 9. 5
Hufvudman är stamfadren och efter honom äldste ättemannen
af den ättegren, som i hvarje led varit äldre, än någon af de
öfriga lefvande grenarne af ätten.
Äldre ättemän är den, som förr, och yngre ättemar. den,
som sednare kan ärfva hufvudmannarätten.
§ 6.
Ridderskapet och Adeln skall sammanträda å Riddarhuset
till lagtima Adelsmöte hvart tredje år den 15 Februari eller, om
helgedag då inträffar, nästföljande söcknedag.
Skulle Ridderskapet och Adelns sammanträdande å annan tid,
än nu sagdt är, af Konungen påbjudas eller af Riddarhus-Directioneu
anses nödvändigt för afgörande af något ärende, som ej tål
uppskof, skall urtima Adelsmöte ega rum å dag, som i förra fallet
af Konungen och i sednare af Directionen bestämmes samt i den
officiella tidningen sist tretio dagar före den utsatta dagen kungöres;
dervid tillika bör uppgifvas det eller de ärenden, som föran
ledt
Ridderskapet och Adelns sammankallande.
§ 7.
Vid Adelsmöte eger hufvudman, som sig vid den i mom. 1. af §
12 omförmälda anteckning anmäler, rätt att säte och stämma för
ätten intaga och, der hufvudman sig icke infinner, ättemän med
företräde för den, bland flere, som är hufvudmannarätten närmast.
Har icke eller ättemän sig anmält, må säte för ätten intagas
af den, som dertill blifvit befullmäktigad af hufvudman eller den
hans rätt, på sätt här nedan förordnas, utöfvar.
Under loppet af Adelsmöte vare hufvudman, ättemän eller
fullmäktig, som sig först anmäler, berättigad att säte för ätten
intaga, och, der de sig på en gång anmäla, hufvudman framför
ättemän, äldre ättemän framför yngre samt ättemän framför fullmäktig.
§ 8.
För rättighet att uti Adelsmöte deltaga erfordras att hafva
uppnått 25 års ålder samt för de tre näst före mötet förflutna år,
för hvilka uppbörden i riket afslutad är, erlagt den eller de afgifter,
som för Riddarhusets underhåll och dermed sammanhängande
ändamål äro eller framdeles kunna varda af Ridderskapet
och Adeln beslutade samt af Kongl. Majit till efterrättelse kungjorda.
§ 9.
Från utöfning af nämnda rättighet äro uteslutna:
Ilo) Den, som, ehuru 25 år gammal, är under förmyndare
ställd;
2:o) den, som sin egendom till borgenärers förnöjande afträdt
och icke gitter visa, att, på sätt gällande konkurslag föreskrifver,
konkursen blifvit nedlagd eller afslutad eller ock ackord
faststäldt;
6
Riddarhus-Utskottets Betänkande N*.o 9.
3:o) den som för vanfrejdande brott är under tilltal eller
blifvit för sådant brott till ansvar dömd eller under framtiden
ställd; och
4:o) den, som är eller varit förklarad förlustig medborgerligt
förtroende eller ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Säte och stämma må ej heller tillkomma:
1:0) Adelsman, som ur riket afvikit eller derifrån flyttat och
sig i främmande land bosatt, äfvensom afkomling af sådan adelsman,
förr än han till riket åter inflyttat och visat, det han är
Svensk medborgare och under de tre sista åren, förr än han till
säte och stämma sig anmäler, i riket skattskrifven varit, äfvensom,
derest han är afkomling i fjermare än första led, det har, IJit
Konungens tillstånd att i sina förfaders rättigheter inträd jr
2:o) Adelsman, hvars ätteledning från stamfadren ej '*ddarhusets
genealogiska tabeller tydligen utvisas eller, dei aessa
befinnas bristfälliga, ej styrkas kan.
§ 10.
Hufvudman som fyllt 21 år och, utom hvad åldern beträffar,
sjelf vore berättigad att säte och stämma å Riddarhuset intaga,
må kunna dertill annan Adelsman för ätten befullmäktiga. År
åter hufvudman, enligt hvad nu sagdt är, ej till utgifvande af fullmakt
behörig, då inträder för tillfället närmaste ättemän, för hvilken
något af ofvannämnda hinder icke möter, i hufvudmannens
ställe att fullmakt för ätten utfärda.
Fullmakten skall vara med utgifvarens stil öfverallt skrifven
och underskrifven eller af vittnen bestyrkt samt författad efter
följande formulär:
»Till det lagtima (urtima) Adelsviöte, som börjas (börjats)
den 15 Februari (innevarande eller nästkommande år) —(för urtima
Adelsmöte den dag, som i kallelsen är bestämd) — befullmäktigas
härmed (titel och namn) att för
Grefliga
Friherrliga . ,, ,, . T
Commendörs- \ atten K N" N:o 00'
Adeliga
intaga säte och stämma på Riddarhuset, hvarvid han förpligtas
att ställa sig Riddarhus-Ordningen till efterrättelse.»
Ort och datum
Namn.
Sigill.
Titel.
§ 11-
Bänkarne i Riddarhussalen numereras så, att första bänken
blifver den främsta till höger om ordförandens plats, andra den
främsta till venster, tredje den andra till höger o. s. v. Yid början
af hvarje Adelsmöte bestämmas alla lefvande ätters säten å
Riddarhus-Utikottets Betänkande N:0 9.
7
Riddarhuset, så att de främste intaga första bänken, de derefter
följande andra o. s. v.
§ 12.
Adelsman, som uti Adelsmöte vill taga del och, enligt hvad här
ofvan sågs, är dertill berättigad, bör för sådant ändamål sig personligen
anmäla vid den anteckning, sorn efter uprop inför Riddarlms-Directionen
skall eg a rum å den för mötets början bestämda
dag.
Pröfningen af gjord anmälan tillkommer härvid RiddarhusDire1”'men.
Upstå skiljaktiga meningar, afgöra de flesta rösterna,
nr > för särskilda meningar lika många röster, gäller den,
sö tädts af Direktionens Ordförande eller, der han ej är tillstädes,
defT tillfället närvarande främste ledamot. Möter för Adelsman,
sorn' sig sålunda anmält, icke något hinder att säte och stämma
på Riddarhuset under mötet intaga, varde hans namn och värdighet
antecknade uti en för sådant ändamål inrättad uppropslista
och honom tillställd en med Riddarhusets sigill påtryckt pollett
med påskrift af ättens nummer och namn, den antecknades förnamn
samt nummer på den bänk, hvarest säte för ätten är anordnad
t.
Under loppet af Adelsmöte må anteckning jemväl verkställas
och polletter utdelas af Riddarhus-Utskottet, hvilket den i nästföregående
§ omförmälda pröfning då tillkommer; börande nämnda
Utskott för sådant ändamål sammanträda en half timma före
början af hvarje Ridderskapet och Adelns sammanträde.
§ 13.
Har ättemän i behörig ordning antecknad blifvit, ege i sådant
fall hufvudman rättighet att, på grund af behörig fullmakt,
säte för annan ätt intaga. Har hufvudman fullmakt utgifvit, vare
han för det Adelsmötet skiljd från rättigheten att deruti taga del,
så framt icke fullmäktig aflidit, sin rätt förlorat eller sin pollett
till Riddarhus-Utskottet återlemnat.
Dör den, som fullmakt utgifvit eller blifver han nämnda rättighet
förlustig, lemne fullmäktig det säte, han på grund af samma
fullmakt innehaft.
§ 14.
Uppvisas vid en och samma anteckning två eller flera fullmakter
för samma ätt, varde alla, ehuru af behörig man utgifne,
ogillade. Anmälas sådana fullmakter vid olika anteckningar, galle
den som först uppvisad blifvit.
§ 15.
Den, hvilkens anhållan om pollett icke blifvit beviljad, eller
som anser sig ega anledning klaga deröfver, att pollett blifvit
obehörigen utlemnad, vare berättigad, om han det äskar, att få
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 9.
förhållandet genom Ordföranden i Riddarhus-Direktionen eller
Riddarhus-Utskottet anmäldt vid först inträffande sammanträde
hos Ridderskapet och Adeln, på hvars afgörande frågan beror.
.§• 16.
Dagen efter den uti första mom. af § 12 omförmälda anteckning
eller, ifall af helgedag, dagen derefter skola Ridderskapet
och Adelns ledamöter, som antecknade äro, sammanträda på Riddarhuset
för val af Ordförande under Adelsmötet. Yid valet föres
ordet af den främste närvarande ledamoten af Ridderskapet och
Adeln, hvilken äfven vid tillfällen, då den sålunda utsedde Ordföranden
är förhindrad, dennes ställe företräder.
§■ 17-
Sedan Ordförande vald är, skall senast A andra dagen derefter
af Ridderskapet och Adeln utses 12 ledamöter och 4 suppleanter
till ett Utskott, som det åligger ej mindre att meddela
yttrande öfver de ärenden, som af Ridderskapet och Adeln till
.samma öfveriemnas, än äfven att öfverse Riddarhus- och Adeliga
Jungfru-stifs-ärendenas förvaltning, revidera Riddarhuskassan
och Adeliga Kadett-skole-fonden, såsom oek alla öfriga under
Riddarhus-Directionens styrelse ställda kassor, donationer och legater,
samt öfver allt detta äfvensom den berättelse, som vid början
af hvarje lagtima Adelsmöte skall af Directionen angående
närande ärenden till Ridderskapet och Adeln afgifvas, meddela utlåtande,
innefattande jemväl förslag till de förändringar, hvilka
Utskottet i något afseende kan finna nödiga, äfvensom yttrande,
huruvida Riddarhus-Directionen sina åligganden rätteligen fullgjort.
Detta Utskott, som benämnes Riddarhus-Utskottet, eger äfven
att, på sätt i §. 12 förmäles, utlemna polletter till dem, som
under loppet af Adelsmötena anmäla sig till anteckning.
Skulle Ridderskapet och Adeln anse nödigt att för särskild
behandling af någon eller några frågor annat Utskott tillsätta, må
sådant äfven kunna ske.
I Utskott föres ordet af den främste närvarande ledamoten.
§. 18.
Kallelse till Ridderskapet och Adelns sammanträde må ej utfärdas
och anslås senare än klockan 6 e. m, samt till Utskotts
sammanträde senare än klockan 8 e. m. den nästföregående dagen.
Om ett på. förmiddagen hållet sammanträde anses böra på
eftermiddagen fortsättas, skall anslag derom innan klockan Ett på
dagen vara utfärdadt.
§. 19.
Ordföranden åligger att låta utfärda kallelse till Ridderskapet
och Adelns sammanträden, att ärendena dervid föredraga, att
upptaga, reda och framställa de yttrade meningarne, att göra proposition
för besluts fattande och att vidmakthålla ordning vid sammanträdena,
allt efter hvad i denna Riddarbus-Ordning är före
-
Riddarhus-Utskottet6 Betänkande N:0 9.
9
skrifvet eller kan varda öfverenskommet och beslutadt; ej må han
kunna utan Ståndets samtycke ett sammanträde upplösa.
Ordföranden eger ej att uti öfverläggningarne och besluten
deltaga.
§. 20.
Hvarje ledamot eger att stående och från sin plats fritt tala
och yttra sig i alla de frågor, som under öfverläggning komma.
En hvar yttrar sig i den ordning, han dertill sig anmält och uppropad
blifver. Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck;
sker det, eger Ståndet pröfva, huruvida den ledamot, som
sålunda sig förgått, må af Ordföranden erhålla tjenlig föreställning
och varning.
§. 21.
Utom de i § 15 omförmälda frågor äfvensom sådana, hvilka
angå arbetssättet, må till öfverläggning och beslut hos Ridderskapet
och Adeln förekomma:
Vid lagtima Adelsmöte;
l:o Framställningar, som af Konungen till Ridderskapet och
Adeln aflåtas;
2:o Frågor, som föranledas af den utaf Riddarhus-Directionen
afgifna berättelse angående förvaltningen af Riddarhus- och
Adeliga Stifts-ärendena, äfvensom framställningar, hvilka i öfrigt
må af Riddarhus-Directionen göras angående nämnda samt andra
dermed sammanhang egande ärenden;
3:o Riddarhus-Utskottets eller särskildt tillsatt Utskotts utlåtande
och förslag enligt hvad i § 18 säges; och
4:o Motion, som af någon ledamot väckes angående ej mindre
förenämnda ärenden, än äfven frågor, som afse dels de Ridderskapet
och Adeln tillkommande privilegier, förmåner, rättigheter
och friheter, dels förslag till ändring i denna Riddarhus-Ordning
dels ock hvad i öfrigt till Ridderskapet och Adelns gemensamma
angelägenheter är att hänföra;
samt å urtima Adelsmöte,
allenast det eller de ärenden, som föranledt Ridderskapet och
Adelns sammankallande.
§. 22.
Motion må ej väckas under längre tid än till och med den
4:de dagen efter valet af Ordföranden, så framt den ej af något
fattadt beslut eller annan under Adelsmöte inträffad tilldragelse
omedelbarligen föranledes.
Motion bör alltid skriftligen till protokollet aflemnas; och må
i en skrift ej flera mål af olika beskaffenhet sammanföras.
§. 23.
Framställningar af Konungen äfvensom frågor, hvilka föranledas
af Riddarhus-Direktionens förenämnde berättelse eller i öfrigt
2
lo
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 9.
af Direktionen till Ridderskapet och Adeln hemställas, må ej till
afgörande företagas, innan Utskott deröfver sig yttrat.
§. 24.
Då de i nästföregående § omförmälda ärenden första gången
hos Ståndet förekomma eller motion väckes, böra de, så framt ej
remiss deraf till Utskott enhälligt beslutes, hvila på bordet till
nästa sammanträde, då remiss skall ske, derest ej, hvad motion
angår, densamma återtages eller afslås.
Likaså skall efter första föredragningen af Utskotts betänkande,
detsamma hvila på bordet till nästa sammanträde, då det bör
till afgörande företagas, derest icke uppskof dermed till ett påföljande
sammanträde af flere ledamöter begäres.
§. 25.
När ärende till afgörande förekommer, bör Ordföranden, sedan,
på framställning af honom, öfverläggningen förklarats slutad,
till Ståndet göra proposition, så affattad, att den kan med ja eller
nej besvaras. Ordföranden tillkännagifver, huru efter hans uppfattning
svaret utfallit; och skall dervid bero, derest icke omröstning
begäres, hvilken då, efter förut uppgjord och justerad proposition
samt contra-proposition, straxt derefter skall verkställas,
med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar;
Och må proposition ej göras, om det voteras skall ej eller votering
derom tillåtas. Före öppnandet af sedlarne skall uti frågor, som
genom enkel röstöfvervigt afgöras, en sedel förseglad afläggas för
att, derest rösterna utfalla lika, bestämma beslutet.
Likaledes skola alla val verkställas med enkla och slutna
sedlar, fria från all tvetydighet i anseende till personernas namn
äfvensom från oriktighet i anseende till deras antal. Der två eller
flera erhållit lika många röster, skiljes dem emellan genom lottning.
§. 26.
I frågor, som angå Ridderskapet och Adelns privilegier och
andra förmåner eller förslag till ändring i denna Riddarhus-Ordning,
eller ock afse afhändande eller användande af Ridderskapet
och Adelns gemensamma fasta egendom, erfordras för bifall till
hvad i afseende derå är föreslaget två tredjedelar af de afgifna
rösterna.
§• 27.
Under hvarje Adelsmöte skall ett fullständigt diarium öfver
alla vid detsamma förekommande ärenden föras och i Riddarhuskansliet
vara att tillgå. För hvarje sammanträde uppgöres en föredragningslista,
hvaraf en afskrift bör vara i Riddarhus-salen uppsatt,
derå alla förändringar i föredragnings-ordningen, hvarom
Ståndet må öfverenskomma, genast skola anmärkas.
§. 28.
Protokollet vid sammanträdena skall i korthet angifva hvarje
föredraget ärendes beskaffenhet och det deraf föranledda beslut
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 9. ii
samt, der omröstning egt rum, uppgift om, huru många röstat
för eller emot. I protokollet må muntliga yttranden icke inflyta,
derest icke i någon fråga af större vigt Ridderskapet och Adeln
annorlunda beslutar; dock äger ledamot, som vid ett besluts fattande
tillhört minoriteten, rätt att få sådant till protokollet antecknadt;
äfvensom det står hvarje ledamot öppet att senast vid
protokollets justering skriftligen anföra de skäl, på hvilka han sin
mening stödjer. Sådana anföranden skola såsom bilagor åtfölja
protokollet.
Det vid ett sammanträde förda protokoll skall vid början af
det nästföljande justeras.
§. 29.
Vid val och voteringar skall upprop ske efter anteckningslistan.
De som till en och samma bänk höra, träda inom skranket,
när deras bänknummer upropas; och en hvar framlägge vid
uprop af dess namn sin val- eller voterings-sedel på det pappersark,
som hålles af Ordföranden eller en ledamot vid bordet.
Ordföranden eller den hans ställe företräder anmode sex ledamöter
af Ridderskapet och Adeln att jemte honom vid bordet sitta
för att vid val- och voterings-sedlarnes öpnande och granskande
biträda samt deröfver föra protokoll.
§■ 30.
Vid hvarje lagtima Adelsmöte utser Ridderskapet och Adeln
en af sju ledamöter bestående Riddarhus Direction, genom val
särskildt till Ordförande och hans suppleant, och särskildt till
öfrige ledamöter jemte tre suppleanter; hvarvid å vallistorna jemväl
särskildt utmärkes, hvilka väljas till ordinarie Ordförande och
ledamöter eller till suppleanter. Denna Direction besörjer och förvaltar
Riddarhusets angelägenheter, enligt utfärdad instruetion,
som äfven innehåller föreskrifter för Riddarhusets tjenstemän.
§. 31.
Med Riddarhus-Sekreterarens äfvensom Riddarhusets öfrige
tjenstemäns tillsättande vid inträffad ledighet förhålles på sätt
Ridderskapet och Adeln derom förordnar.
§. 32.
Till befrämjande af ordning vid Adelsmöte bör en särskild
stadga af Ridderskapet och Adeln uprättas och till efterrättelse i
Riddarhus-salen anslås.
§. 33.
Beslutes af Ridderskapet och Adeln ändring eller tillägg uti
denna Riddarhus-Ordning, öfverlemnas beslutet derom till Konungens
nådiga stadfästelse.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1866.
Riddarhus-Utekottets Utlåtande N:o 10.
i
N:o 10.
Rt ddarhus- Utskottets Utlåtande öfver Ren- Anreps,
Gabriel, motion angående Tullvakt
mästaren
C. J. F. von Schanlz's anspråk
att såsom tillhörande adeliga allen aj samma
namn N:o 1255, varda å nämnde ätts
stamtafla uppförd.
Vördsamt Memorial!
Uti ett till Ridderskapet och Adelns protokoll den 28 sistlidne
April afgifvet anförande, har Herr Anrep, Gabriel, anfört
klagan deröfver, alt Riddarhus-Direktionen icke fästat afseende
å Tullvaktmästaren Carl Julius Ferdinand von Schantz’ anhållan
att å stamtaflan öfver adeliga ätten von Schantz N:o 1255
varda antecknad såsom äkta son till Löjtnanten Gustaf Julius
von Schantz och Juliana Maria Schiirich, med hvilken Löjtnan
ten
von Schantz skulle varit i lagligt äktenskap förenad, i anledning
hvaraf Herr Anrep framställt det yrkande, »att Ridderskapet
och Adeln måtte besluta, att Carl Julius Ferdinand von
Schantz skall anses såsom äkta son till Löjtnanten Gustaf Julius
von Schantz och dennes sednare Fru Juliana Maria Schiirich
samt såsom sådan å von Schantziska stamtaflan på Riddarhuset
antecknas»; och har Herr Anrep såsom skäl för denna
sin motion åberopat de till Riddarhus-Direktionen af bemälde
von Schantz ingifne betyg, hvilka, enligt, hans förmenande,
skulle ådagalägga, det Carl Julius von Schantz vore äkta son af
nyssnämnde föräldrar.
I anledning häraf har Utskottet tagit särskild kännedom af
Riddarhus-Direktionens protokoll för den 16 Oktober 1865 och
den 23 Februari innevarande år, då ifrågavarande ärende förekommit
till pröfning, samt tillika af de betyg, som, för styrkande
af nämnda Carl Julius Ferdinand von Schantz’ ifrågasatta
rätt, blifvit inför Direktionen företedda.
Utskottet har härvid inhemtat;
att, enligt Vestra Thorsås församlings dopbok för 1812,
ett gossebarn med namnet Carl Julius Ferdinand, född den 27
September samma år af modren Johanna Carlsdotter Schiirich
i Sporreqvarn eller, såsom sedermera blifvit uppgifvet, Juliana
2
Kiddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 10,
Maria Schimdt, blifvit antecknad såsom oåkta, utan angifvande
af fadrens namn;
att vidare Anna Sophia Svensson, i hvars föräldrars hus
Carl Julius Ferdinand skall blifvit född och under sina barnaår
uppfostrad, uti en under edelig förpligtelse undertecknad handling,
intygat, att Löjtnanten Gustaf Julius von Schantz inför Prosten
i Skatelöf Doktor C. M. Agreli, i vittnens närvaro, erkänt
ofvannämde Carl Julius Ferdinand såsom sin son;
att, enligt Prestbetyg från St. Jakobs församling här i hufvudstaden,
Löjtnanten Gustaf Julius von Schantz blifvit den 20
Juni L81G uti äktenskap saminanvigd med Hedvig Lovisa Sebenius;
att,
enligt behörigt transsumt af bouppteckningen den 3
Maj 1820 efter bemälda Fru Hedvig Lovisa von Schantz, född
Sebenius, hon aflidit den 16 derlörutgångne April, och efter sig
lemnat en, den 9 i samma månad född, dotter Hedvig Lovisa
Carolina Maria Annette;
att, enhet href från v. Pastorn i Herlöf, C. Tiljander, hvarken
Gustaf Julius von Schantz eller Juliana Maria Schiirich finnas
för åren 1820—1825 antecknade i församlingens husförhörslängd
eller i vigselboken;
att, enligt ett af Kyrkoherden i Carlshamn, Cervin Stenhof,
utgifv.-t intyg, ingen person med namnet Gustaf Julius von Schantz
eller Juliaua Maria Schiirich finnes under åren 1821 — 1828 i
Församlingens kyrkoböcker antecknad;
att, enligt ett bref från Kyrkoherden i Näshult, ingen med
namnet Carl Julius Ferdinand von Schantz finnes under åren
1818—1829 upptagen i dopboken, ej heller hans uppgifna föräldrar
i lysnings- eller vigselboken;
att, enligt ett den 15 Juli 1865 af vice Pastorn i Backaryd
J. M. Melander utgifvet betyg, Löjtnanten Gustaf Julius von
Schantz, född den 20 Maj 1784, samt dess fru Julie Marie
Schandell, född den 29 Mars 1786 i Stralsund, samt deras son
Carl Julius Ferdinand, född den 27 September 1812 i Sporreqvarn,
finnas antecknade i Församlingens husförhörs-längd för
åren 1830—1835;
att, enligt dödboken från Konneby Församling, aflidne Löjtnanten
Gustaf Julius von Schantsz’ Enkefru Julia Maria Schourich,
fodd den 29 Mars 1786, aflidit den 22 December 1852;
att, enligt ett af Pastorn i Tolg den 6 December 1865 utgifvet
betyg, f. d. Löjtnanten G. J. von Schantz år 1823, afflyttade
från Åsheda till Skälnäs i Tjurheda församling och då
varit enkling, samt att af Tjurheda husförhörsbok synes, att
under den tid han bodde på Skälnäs, han ingått äktenskap med
Juliana Maria Schourich, lödd i Stralsund 1786; men angående
vigselns ort eller datum finnes ingen anteckning;
att, enligt transsumt af bouppteckningen den 28 Juni 1833
elter aflidne Löjtnanten Julius Gustaf von Schantz, der finnes
antecknadt, att Löjtnanten von Schantz såsom sterbhusdelegare
elterleninat: l:o Enkefru Julia Maria von Schantz, född Schii
-
Riddarhus-Utskottets Utlåtaude N:o 10.
3
rich; 2:o dottren Hedvig Lovisa Carolina Maria Annette, 13 år
gammal och aflad i Löjtnantens förra äktenskap med Hedvig
Lovisa Sebenius; och 3:o sonen Carl Julius Ferdinand, 20 år
gammal, »aflad i fäste med den aflidnes nu efterlemnade enka,
»med hvilken han ingick sednare äktenskapet;» varande uti bouppteckningen
dels antecknadt, att den aflidnes broder, Öfversten
och Riddaren J. von Schantz, vid tillfället anmält sig såsom
godman för bemälde barn, dels ock intaget ett den 20 Augusti
1830 af G. J. von Schantz och Julie Marie von Schantz, född
Schiirich upprättadt inbördes testamente, deruti desse benämnas
»äkta makar» samt Carl Julius Ferdinand såsom deras son;
samt att, enligt transsumt af bouppteckning af den 13 Februari
1853 efter Enkefru Julia von Schantz, född Schiirich, hon efter
sig lemnat såsom arfvingar dels en med förut aflidne mannen,
Löjtnanten G. J. von Schantz sammanaflad son, Handelsbokhållaren
Carl Julius Ferdinand von Schantz, dels ock dennes syster
Fröken Hedvig Lovisa Carolina Maria Annette von Schantz.
Men enär olvanberörde betyg icke ansetts innefatta lagligt
bevis derom, att f. d. Löjtnanten Gustaf Julius von Schantz varit
i lagligt äktenskap förenad med Juliana Maria Schiirich, än
mindre att Carl Julius Ferdinand borde såsom deras äkta son
anses, hvarom i öfrigt domstols förklarande saknades, har Riddarhus-Direktionen
ej funnit skäl till bifall å sistbemälde von
Schantz’s ansökan, att såsom äkta afkomling af ofvan uppgifna
föräldrar varda å stamtaflan öfver adeliga ätten von Schantz
upptagen.
Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit, och då
Utskottet för sin del funnit de företedda handlingarne icke utgöra
lagligt gällande bevis, hvarken derom att Löjtnanten Gustaf
Julius von Schantz varit sammanvigd med Carl Julius Ferdinand
von Schantz’s moder Johanna Carlsdotter, eller som hon
förmenas rätteligen heta Juliana Maria Schiirich, eller derom att
bemälde Carl Julius Ferdinand von Schantz blifvit af Löjtnanten
von Schantz och Juliana Maria Schiirich i fästom eller under äktenskapslöfte
aflad, har Utskottet ansett sig sakna anledning att
tillstyrka ändring i Riddarhus-Direktionens förenäinnda beslut,
hvarföre Utskottet hemställer
att Herr Anreps ifrågavarande motion icke må till
någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 Maj 1866.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 186».
Riddarhus-Utskotlets Utlåtande N:o 11.
1
N:o 11.
Utlåtande i frågan om ordnandet af Riddarhusets
gårdsplan.
Vördsamt Memorial!
Vid afgifvandet af Utskottets utlåtande N:o 6 öfver Riddarhus-Direktionens
Riksdags-Berättelse, anmälde Utskottet, att särskildt
utlåtande komrae att meddelas i anledning af 10 § i
nämnde Berättelse, i frågan om ordnandet af Riddarhusets gårdsplan
och de deromkring varande byggnader. Den hufvudsakliga
anledningen till detta uppskof var den, att då verkställigheten af
detta förslag erfordrade betydliga utgifter, det måste blifva nödigt
att, innan ärendet af Utskottet företogs till pröfning, inhämta
Höglofliga Ridderskapet och Adelns beslut, huruvida och till hvad
belopp den s. k. Riddarhus-Kapitationsafgiften komme att fortfarande
utgå.
Sedan Utskottet fått kännedom om Ridderskapet och Adelns
beslut angående nämnde afgifts fortfarande såsom hitintills,
till ett belopp af 5 R:dr R:mt årligen af hvarje Adelsman, som
erlägger bevillning för lön eller förmögenhet, har Utskottet varit
i tillfälle att taga förevarande fråga i öfvervägande, samt går nu
att inför Ridderskapet och Adeln i korthet redogöra för hvad
deruti förekommit.
På sätt Direktionens Riksdags-Berättelse gifver vid handen,
hafva fyra särskilda förslag till Riddarhusgårdens ordnande blifvit
framställde, nemligen:
1, 2. Af Intendenten m. m. E. W. Scholander, enligt tvenne
alternativa, af fullständiga ritningar och detaljerade kostnadsberäkningar
åtföljda förslag, af hvilka det ena afsåg, att å gårdstomtens
östra och vestra sida längst efter Riddarholmskanalen och
Riddarhusgränden skulle uppföras två större, med Riddarhuset ej
sammanhängande, flygelbyggnader, hvardera innehållande, utom en
hög och rymlig vind, dels en bottenvåning, afsedd till uthus och
magasinet-, och dels en öfvervåning, inredd till boningsrum och
delad i två lägenheter, samt att gården skulle inhägnas medjernståndare
och kedjor, planeras, grusas och planteras, alltsammans
beräknadt till en kostnad af 221,272 R:dr 60 öre R:mt.
Enligt det andra förslaget åter skulle tomten inhägnas medelst
ett högt, på granitsockel upprest jernstaket, afjemnas, grusas
2
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 11.
och med träd planteras, två mindre paviljonger uppföras i tomtens
nordvestra och nordöstra hörn, den ena afsedd till bostad åt
Riddarhus-vaktmästaren och den andra till inrymmande af ved
förrådet, samt en hög stenpqrtal anbringas midt emellan båda paviljongerna
utåt den längs strömmen belägna, Riddarhuset ej
tillhöriga, del af tomten, som för närvarande upptages af en liten
trädgård och ett ridhus; varande utgiften för verkställandet af
sistnämnde förslag beräknad till 71,233 R:dr 10 öre R:mt.
3. Af Slotts-Arkitekten Jolian Erie Söderlund, som, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med en af Direktionens Ledamöter,
Kammarherren Friherre Carl Bennet, uppgjord modell, utarbetat
ritningar och kostnadsförslag till gårdsplanens ordnande på sådant
sätt, att i tomtens nordvestra och nordöstra hörn skulle uppföras
tva, till bostäder inredda, paviljonger, större än de af Intendenten
Scholander föreslagna, dessa paviljonger sammanbindas med Riddarhuset
genom två, längs efter Riddarhuskanalen och Riddarhusgränden
löpande, låga uthusbyggnader, afsedria att inrymma bodar
och magasiner, samt den mellanliggande gårdsplanen jernnäs,
grusas och förses med planteringar; hvilket allt skulle erfordra
en kostnad af 105,242 R:dr 59 öre R:mt, deraf
för paviljongerna 82,012; 28.
samt för uthusbyggnaderna 22,031; 31.
Sedan Direktionen begärt Öfverintendents-Embetets yttrande
i frågan, hvilketdera af dessa 3 förslag ansåges bäst öfverensstämma
med sjelfva Riddarhusets byggnadsstil och mest bidraga
till platsens försköning, äfvensom huruvida något mera väsendtligt
kunde vara att anmärka emot de uppgjorda kostnadsberäkningarne,
har Direktionen fått emottaga det svar, att Embetet funnit samtliga
förslagen utförbara, samt de deröfver uppgjorda kostnadsberäkningarne
rigtiga, men att det af Intendenten Scholander uppgjorda
alternativa förslaget, som afsåg uppförandet af tvenne
mindre paviljonger i tomtens nordvestra och nordöstra hörn ansåges
bäst öfverensstämma med hufvudbyggnadens stil, samt antagligen
vara af dess arkitekt afsedt, hvaremot, derest hufvudsakligt
afseende fästades å frågans ekonomiska del, fördelaktigast torde
blifva att å tomten uppföra tvenne större flyglar, hvardera till
två våningars höjd, soubassementen oberäknade, i enlighet med
en bilogad, af vice Professor J. A. Hawerman uppgjord, samt
med byggnadsstilen jemväl öfverensstämmande eskiss, hvilka flygelbyggnader
— som exempelvis skulle kunna inredas och uthyras
till lokaler för Statens Embetsverk, af hvilka flere vore i
saknad af erforderligt utrymme inom kronans egendomar — beräknats
kunna verkställas för en kostnad, ej öfverstigande 250,000
R:dr R:mt.
Derförutan har, med föranledande af Ridderskapet och Adelns
beslut vid förra Riksdagen, Direktionen genom ÖfverståthållareEmbetet
infordrat vederbörandes yttrande, i frågan om det framtida
ordnandet af de staden tillhöriga tomtdelar åt Riddarhusets
norra sida mot Mälaren, samt, i anledning deraf, fått emottaga
ett af Stadsfullmäktige meddeladt yttrande af innehåll, att någon
Riddarhus-Utskottets Utlåtande Nio 11.
3
plan för framtida användande af den ifrågavarande platsen ännu
icke blifvit uppgjord, men att, i betraktande af den under seglationstiden
synnerligen Miga trafiken, äfvensom af önskvärdheten
att erhålla 'en utefter Norrström, bakom Riddarhusgården, Rådhuset,
Stadens Cellfängelse och Kanslihuset fram till Mynttorget
löpande strandgata, med visshet torde kunna antagas, att, sedan
de å platsen nu befintliga byggnader blifvit undanröjda, densamma
icke vidare komme att bebyggas, utan vid en blifvande strandreglering
blefve till kaj eller strandgata använd.
Direktionen har derefter afgifvit det yttrande, som innefattas
i 10 § af dess till Ridderskapet och Adelns Herrar Ledamöter
redan utdelta Riksdags-Berättelse, och hvilket, i korthet refereradt,
innehåller, dels att Direktionen fortfarande vidhåller sin under
förra Riksdagen uttalade åsigt derom, att någon boningslägenhet
inom Riddarhuset, hufvudsakligen med afseende å den eldfara,
som derigenom torde uppkomma, icke lämpligen kan åt Vaktmästaren
inredas, men att det är oundgängligen nödigt, att han
eger en bostad å Riddarhusets tomt, hvaraf följde att, enligt Direktionens
mening, åtminstone så stor del af gårdsplanen borde
bebyggas, som erfordras för beredande af en sådan bostad, jemte
för Riddarhuset nödiga uthuslägenheter, dels att, med afseende ej
mindre derå, att uppförandet af tvenne större flyglar vinkelrätt
emot Riddarhuset längs efter Riddarholmskarialen och Riddarhusgränden,
skulle, jemte det att de komme att bortskymma en stor
del af hufvudbyggnaden, betraktad från sjösidan, på dess utseende
utöfva den menliga inverkan, att densamma till följd at flyglarnes
närbelägenhet, storlek och höjd, komme att synas såsom af
dem nedtryckt, än äfven å kostnaderne för ett sa stort och kostsamt
byggnadsföretag, Direktionen alstyrkt de tvenne härom väckta
förslag, dels att, hufvudsakligen i anseende dertill, att Riddarhuskassans
financiella ställning ej medgåfve att den beröfvas all inkomst
af gårdstomten, Direktionen ansett sig ej böra tillstyrka
Ridderskapet och Adelns bifall till förslaget om platsens ordnande
i enlighet med Intendenten Scholanders sednaste alternativ; och
har slutligen, efter beräkning, att derest det af Slotts-Arkitekten
Söderlund uppgjorda förslag antoges med en kostnad i ett för
allt af 112,000 R:dr R:mt, deri inberäknadt utgiften för uppförande
af jernstaket med port mellan paviljongerna ät sjösidan
4,000 R;dr, samt för gårdens planering och plantering 3,000 R;dr,
de blifvande paviljongerna skulle kunna lemna tillfälle för uthyrning
af 27 rum, med en hyresinkomst af 4,050 R:dr, jemte minst 450
R:dr af nthuslägenheterna, eller sammanlagdt 4,500 R:dr, Direktionen
tillstyrkt, det Ridderskapet och Adeln behagade besluta,
att de nuvarande byggnaderna å Riddarhusets gårdstomt jemte
det å stadens mark belägna ridhuset skola borttagas samt tomten
ordnas, i enlighet med de af Slotts-Arkitekten Söderlund uppgjorda
ritningar.
Då Utskottet för sin del ausett sig icke kunna tillstyrka antagande
utan förändring utaf någotdera af ofvanberörde lörslag,
samt särskildt funnit, att de å Slotts-Arkitekten Söderlunds rit
-
4
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 11.
ning upptagne uthusbyggnader skulle komma att förete ett alltför
van prydligt utseende, har Utskottet begärt bemälde Arkitekts yttrande,
huruvida, med borttagande af nämnde byggnader, någon
annan utväg kunde beredas för inrymmande af behöfliga vedbodar
och andra uthuslägenheter, äfvensom ett jerngaller anbringas för sammanbindning
af de tvenne utmed Riddarhuset af Herr Söderlund föreslagna
paviljongerna i gårdens nordvestra och nordöstra hörn. I anledning
häraf har Herr Söderlund benäget meddelat Utskottet ritningar
och kostnadsförslag ej mindre å en lägre terassbyggnad
utefter Riddarhusets norra vägg för vedbodar och andra uthusbyggnader,
beräknad till en utgift af 8,688 R:dr 8 öre, än äfven,
för sammanbindning af paviljongerna, å ett på granitsockel nppfördt
jerngaller med pelare af huggen sandsten, beräknadt till en
kostnad af 11,124 R:dr, eller tillsammans 19,812 R-.dr 8 öre.
Då likväl Utskottet icke heller ansett sig kunna obetingadt
förorda det af Arkitekten Söderlund uppgjorda byggnadsförslag,
har Utskottet anmodat en ledamot af Högloft. Ridderskapet och
Adeln, Major A. W. Edelsvärd, såsom i byggnadsväsende! erfaren
och utmärkt kunnig, att meddela Utskottet sitt yttrande i
ämnet, hvilket Utskottet jemväl under den 15 i denna månad fått
mottaga, och som hufvudsakligen innehåller:
Att Herr Edelsvärd i första rummet ville tillstyrka, att den
ifrågavarande tomten lemnades alldeles obebygd, möjligen med
undantag af en med Riddarhuset sammanbygd terass för inrymmande
af nödiga uthus;
Att om byggnader skola å tomten uppföras, företräde i främsta
rummet bör gifvas åt likartade stora flyglar åt norra sidan,
som dem, hvilka på sätt Eric Dahlbergs bekanta verk Svecia antiqva
et hodierna utmärker, Riddarhusets Arkitekt De la Vallée tillämnat
å den södra sidan, samt dernäst åt de redan i samma arkitekts
ursprungliga plan påtänkta, af Intendenten Scholander föreslagna
mindre paviljonger i gårdens nordvestra och nordöstra hörn,
likväl med något höjda fotmurar; hvarjemte gården borde omgifvas
med ett på granitsockel omgifvet jernstakett, försedt med en
prydlig jernport med jernpelare midt på norra fronten samt grindar
på östra och vestra sidorna — detta allt beräknadt till en
kostnad af 75 å 80,000 R-.dr;
att byggnader af annan art och dimension afstyrktes, emedan
de blefve ett slags miniaturcopior af Riddarhuset, men med
sammankrympta proportioner eller harmonistörande afvikelsar, samt
skulle, till större eller mindre del, undanskymma Riddarhusets
vackra och värdiga facad;
att ett oundgängligt vilkor för paviljongers uppförande vore
att hela gårdstomten bibehålles oförminskad;
att om Ridderskapet och Adeln ville till Staden afstå större
eller mindre del af tomten, den borde, utan pavilljonger eller fristående
byggnader, ordnas på det sätt:
antingen att 12 fots bredd afstås utåt östra och vestra sidorna
samt att för inrymmande af värm-apparaten, vedbodar, hushållskällare
och klosetter, jemte ett å två förvaringsrum, en terass
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 11.
5
invid Riddarhusets norra vägg anbringas med svängda hörn, balustrader
och trappstatuer m. m., äfvensom gården inhägnas med
jernstaket å granitsoekel och försedt med grindar; allt beräknadt
till en kostnad af 41,000 R:dr;
eller att, utom de nyssberörde 12 fotens bredd utåt östra
och vestra sidorna, äfven omkring 100 fots bredd af jordytan
längs norra gränsen afstås samt att ofvan omnämnde terass jemte
staket uppföras, men med en förminskad gårdsplan; kostnaden
beräknad till omkring 28,000 R:dr;
eller att hela gårdsplanen afstås, då ingen terassbyggnad
blefve behöflig, utan nödiga uthus jemte värmcapparateu kunde
inflyttas i Riddarhusets källare, dervid dock en del af den gamla
källaren kunde blifva ledig till uthyrning. Kostnaden beräknad
endast till 4,000 R:dr.
Samt slutligen:
att, derest inga fristående byggnader på gården uppföras,
vaktmästarens bostad med tvenne rum och kök m. m., kunde
inredas i nuvarande inre klubbrummet; för en kostnad af
25,000 lt:dr;
varande särskildt esquissritningar för det af Herr Major
Edelsvärd alternativt uppgjorda förslag till Utskottet godhetsfullt
äfverlemnade.
Efter alla dessa preliminära åtgärder har Utskottet, vid sammanträde
denna dag, fått emottaga ett utdrag af Riddarhus-Direktionens
protokoll för den 22 dennes, hvaraf inhemtas, att Stockholms
stads Drätselnämnd under den 12:te derförutgåugne beslutat
och till Direktionen aflåtit en skrifvelse af det innehåll, att enär
hos Drätselnämnden det ansetts önskvärdt, att Staden kunde
komma i besittning af den norr om Riddarhusets hufvudbyggnad
belägna, Riddarhuset tillhöriga tomt, eller åtminstone någon del
deraf med särskild afseende å behöfliglieten af Riddarhusgrändens
utvidgning i händelse en ifrågaställd brobyggnad derifrån öfver
Norrström komme till utförande, Drätselnämnden anhölle, att Direktionen
benäget ville sätta Staden i tillfälle att inhämta, om
och på hvad vilkor Ridderskapet och Adeln må vara villig att
till Staden öfverlåta närande tomt eller större eller mindre del
deraf, samt
att, vid föredragning inför Riddarhus-Direktionen af denna
skrifvelse, på sätt bilagde Protokolls-utdrag (Bil. Litt. A) närmare
gifvet- vid handen, skiljaktiga meningar blifvit yttrade, hvarvid
likväl Direktionens fleste Ledamöter varit af den åsigt, att
Ridderskapet och Adeln ieke borde afhända sig ifrågavarande
gårdstomt, om än möjligen så stor del deraf som för utvidgning
af Riddarhusgränden erfordrades.
Enär sålunda det numera blifvit från Stockholms Stads sida
ifrågasatt, huruvida och emot hvilka vilkor, Ridderskapet och
Adeln skulle vilja afstå större eller mindre del af Riddarhusets
gårdstomt, samt de, rörande denna tomts ordnande eller bebyggande
uppgjorda här ofvannämnde förslag synas Utskottet icke
böra definitivt pröfvas och bedömmas, innan den sålunda väckta
6
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 11.
frågan om afstående af berörde tomt blifvit af Ridderskapet och
Adeln, afgjord, har Utskottet ansett sig för närvarande icke böra
vidtaga annan åtgärd, än att Utskottet härmed till Ridderskapet
och Adelns pröfning och afgörande anmäler den hemställan, som,
enligt hvad ofvan förmäles, blifvit af Stockholms Stads Drätselnämnd
gjord angående upplåtande af meranämnde tomt, eller
större eller mindre del af densamma; dervid och då något bestämdt
anbud i sådant afseende icke blifvit gjordt, eller ens uppgifvet
att tomten vore för något befintligt behof erforderligt, men
densamma deremot torde vara oundgänglig för upplörande af för
Riddarhuset behöfliga tillbyggnader samt för beredande af den
prydlighet åt Riddarhusets närmaste omgifning, som detta palats
och dess belägenhet med skäl kunna påkalla, Utskottet anser sig
böra hemställa,
det Ridderskapet och Adeln måtte förklara sig icke
vara hågad att ifrågavarande tomt eller någon del
deraf för närvarande afstå.
Stockholm den 1 Juni 1866.
Reservationer:
Af Herr Grefve Oxenstierna, Axel.
Vördsamt får jag anmäla min reservation emot de af Utskottet
fattade beslut, dels att, utan förordande af något visst af
de befintliga förslagen i afseende på den s. k. Riddarhusgårdens
ordnande, framlägga dem alla och dervid till Ridderskapet och
Adelns afgörande framställa den frågan: huruvida Adeln vore hågad
att genom försäljning aflåta någon större eller mindre del af
den norr om Riddarhuset belägna tomten, dels att afstyrka Ståndet
att aflåta någon den ringaste del af denna tomt.
I afseende pä det första beslutet kan jag ej finna annat, än
att det varit Riddarhus-Utskottets skyldighet alt för sin del fästa
sig vid och tillstyrka något visst af de många förslagen; och om
det förslag, som blifvit af Utskottet förordadt, icke hade kunnat
utföras utan att begagna tomten i sin helhet, hade deraf följt, att
Utskottet afstyrkt all försäljning, utan att detta behöft i särskildt
beslut affattas; och tvärtom: om Utskottet förordat något af de
af Major Edelsvärd upprättade förslagen, hade deraf följt, att Utskottet
tillstyrkt försäljning af så stor del af tomten, som kunde
aflåtas i och med det förordade förslaget, ifall någon försäljning
på ett nöjaktigt sätt kan komma till stånd. Dessa förslag äro
nemligen så upprättade, att de med en ringa modifikation kunna
utföras äfven om frågan om försäljning skulle komma att förfalla.
Naturligen skulle denna modifikation uppdragas åt RiddarhusDirektionen,
såsom ock bestyret med försäljuingen. Utskottets
beslut härutinnan ogillar jag äfven derföre, att jag tror, det Ridderskapet
och Adeln hvarken vill eller ens lämpligen kan besvara
en sådan Utskottets fråga, utan att Adelns beslut derom fattas i
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 11.
7
sammanhang med pröfningen af ett bestämdt förslag. Härvid
anser jag mig böra fästa uppmärksamheten på det, efter mitt
förmenande, besynnerliga i Utskottets förfarande, att, sedan Utskottet
förhalat tiden under en och en half vecka för att afvakta
Riddarhus-Direktionens beslut i afseende på en från Drätsel-Nämnden
till Direktionen ingången skrifvelse med förfrågan,
om och på hvad vilkor Ridderskapet och Adeln kunde vilja försälja
större eller mindre del af sin tomt, och Direktionen genom
Protokolls-utdrag meddelat Utskottet, det Direktionen fattat
det beslut, att icke härom göra någon framställning förr, än Direktionen
fått sig meddeladt det beslut, hvari Ridderskapet och
Adeln stannat i afseende på det Byggnadsprojekt, Direktionen
innan Riksdagens början utarbetat och i sin Berättelse för Ståndet
framlagt, Utskottet å sin sida beslutar att icke vidare behandla
eller tillstyrka något byggnadsförslag förr, än det får svar
på frågan om Ridderskapet och Adeln vill sälja någon del af
sin tomt.
Det andra beslutet: att afstyrka all försäljning, har jag icke
kunnat biträda af den anledning, att jag anser det under när
varande
förhållanden oklokt och oförsigtigt. Enligt nu gällande
expropriationslag kan Ridderskapet och Adeln tvingas att till
följd af expropriering afstå så stor del af sin tomi, som för något
allmänt nyttigt behof kan pröfvas nödigt, utan att Ridderskapet
och Adeln i sådant fall kan på något sätt bestämma vilkoret)
för platsens begagnande. Der kan sålunda uppföras stora
byggnader eller densamma användas till utvidgad försäljningsplats
för hvarjehanda produkter, som finnas vid den närbelägna
Munkbron. Om deremot Ridderskapet och Adeln ville, med
tillbakavisande af en mindre tidsenlig motvilja mot försäljning,
hufvudsakligen fästa sin blick på sitt sköna palats’ värdiga omgifning,
så borde Ridderskapet och Adeln skynda sig att fatta
sådane beslut, att antagligheten af expropriering derigenom tillintetgjordes.
Detta kan, enligt mitt förmenande, ske på tvenne
serskilda sätt, hvilkas bådas tillstyrkande hade varit att föredraga
framför det af Utskottet fattade beslut. Det ena vore
att genom någon anläggning å platsen, antingen med eller utan
afstående för trafikens behof af några smalare rimsor utmed
tomtens frenne ytterlinier, undvika den skam som dess nuvarande
utseende kastar öfver rikets första stånd, och hvilket förhållandes
längre fortvaro skall nödvändigt, då hufvudstadens försköning
nu framgår med raska steg, och sammanbindningsbanan
inom tvenne år kommer att stryka förbi denna plats, leda
derhän, att allmänna opinionen tvingar Stadsfullmäktige att redan
innan nästa Adelsmöte vidtaga till vårt förfång en åtgärd,
som Ridderskapet och Adeln i minst ett tiotal af år underlåtit
i följd af split och oenighet i afseende på sättet för denna förskönings
utförande.
Den andra åtgärden till vinnande af samma mål, vore att
söka uthyra eller försälja nästan hela tomten, med dervid fä
-
8 Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 11.
stadt vilkor, att densamma icke kunde användas till annat än
en planterad promenadplats och alls icke fick bebyggas.
Oundgängligt nödvändigt är på grund af dessa skäl, att genast
och utan dröjsmål till nästa Adeismöte, vidtaga endera åtgärden,
samt att, hvilkendera åtgärden skulle hos Ridderskapet
och Adeln vinna företräde, uppdraga åt Riddarhus-Direktionen,
att ifall Direklionen icke kunde till början af nästa år på ett
nöjaktigt sätt uppgöra hyres- eller köpe-afhandling härom, nästa
vår låta börja arbetena till utförande af det förra sättet, för
undvikande af expropriation af hela eller största delen af tomten.
Da erfarenheten under de närmast föregående liksdagarne
visat, att, genom de många delade åsigterna, hvarken det Höglofl.
Ståndet sjelft eller det af 12 personer bestående Riddarhus-Utskottet
kunnat komma på det klara med denna fråga, utan
blott undanskjuta densamma, såsom Utsk:t ock nu handlat, finnes,
enligt min öfvertygelse, ej annan utväg till frågans lösning
än att med fullt förtroende öfverlemna den åt Riddarhus-Direktionen,
som i alla alseenden gjort sig detta förtroende värdigt.
Detta öfverensstämmer ock bäst med föregående riksdagsbeslut.
Att vänta på att det första Adelsmötet skulle kunna bättre lösa
frågan vore, elter min åsigt, alltför djerft, då man icke vet det
ringaste huru detsamma kommer att blifva besökt, och då det
sannolikt icke får mer än ett par veckors tillvaro, samt framför
allt då nära tre år förlida innan det sammanträder och sålunda
expropriation under tiden kan vidtagas. Jag vågar derföre
lägga på R. o. Ad:ns hjerta, att visa sin värdiga Direktion
det nämnda förtroendet och får på dessa grunder vördsamt
föreslå:
att Ridd. och Adeln måtte uppdraga åt RiddarhusDirektionen,
att gå i författning om beredande af
utrymme åt det för Riddarhuset nödiga ved- och
cokes-förrådet samt värm-apparaten antingen inom
sjelfva Riddarhuset eller i en terrassbyggnad utmed
dess norra mur, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Major Edelsvärd uppgjorda plan, och
bostad åt Riddarhus-vaktmästaren inom Riddarhuset,
samt att för de kostnader, som kunna uppkomma
så väl härför som för hela denna frågas ordnande
och utförande använda den s. k. kapitationsafgiften
och, då penningar härtill torde erfordras fortare än
denna afgift ingår, upptaga lån af de under RiddarhusDirektionens
förvaltning stående kassor, hvilka lån,
jemte sex procds ränta, gäldas i mån af tillgång genom
kapitationsafgiften; ankommande dervid på Riddarhus-Direktionen,
att med Ridd. och Adelns rätt
besluta och lämpa elter sig företeende omständigheterna,
antingen ingen, mindre eller större del
af den norr om Riddarhuset belägna tomten må till
Stockholms stad öfverlåtas endera genom försäljning
eller att mot årlig afgift under en viss längre tid
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o II.
9
begagnas till promenadplats för stadens befolkning;
börande i sednare fallet kostnaden för så väl anläggandet
och inhägnandet med jernstaket, som ock
underhållet af denna promenadplats ske på stadens
bekostnad, och i båda fallen såsom oundgängligt vilkor
föreskrifvas, och de garantier till dess uppfyllande
sorn lag förmår tagas, att platsen får användas
endast till en med buskar och träd planterad
promenad, och å densamma aldrig uppföras någon
annan ^byggnad än små låga trähus till Schweitzer!
och Angslupsfartens behof, eller något monument,
som har afseende på den gjorda representationsförändringen.
Skulle deremot Riddarhus-Direktionen
icke lyckas att med stadens styrelse uppgöra
något hyres- eller köpekontrakt med ofvanstående
vilkor, må Direktionen inom nästa års utgång börja
och så fort ske kan fullborda anläggandet af en dylik
promenadplats; ankommande det ock i detta fall
på Direktionen att bestämma staketets plats, antingen
i tomtens nuvarande ytterlinier, och att, om
terrass bygges, rätta dess form derefter, eller om
köpeafhandling kan uppgöras till beredande af utrymme
för breda trottoirer på två eller tre sidor af
gårdsplanen, inflytta staketet och lämpa terrassens
hörn i öfverensstämmelse dermed.
Af Hr Ramsay:
Då besvarandet af frågan, huruvida anledning må förefmnas
att bifalla den från stadens sida gjorda hemställan om afstående
af större eller mindre del af den norr om Riddarhuset
belägna tomt, enligt min uppfattning, hufvudsakligen beror deraf,
huruvida denna tomt är för uppförande af de för Riddarhnset
erfoderliga tillbyggnader samt för ett ändamålsenligt och prydligt
ordnande af Riddarhusets närmaste omgifning behöflig; samt för
bedömande häraf erfordras att först varder bestämdt hvilketdera
af de flera lör berörda ändamål uppgjorda förslag bör vinna
tillämpning, har jag icke kunnat biträda Utskottets beslut att
icke uti pröfning af dessa förslag ingå förr, än förstberörda fråga
blifvit af Ridderskapet och Adeln afgjord; och anser jag Utskottets
omförmälda beslut så mycket mindre formenlig!, som
Riddarhus-Direktionen äfven varit af den åsigt, att byggnadsfrågan
först borde vara afgjord innan någon vidare åtgärd i anledning
af stadens omförmälda hemställan vidtages.
Hrr Edelsvärd, A. W., begärde att få antecknadt, att han
icke deltagit i beslutet om detta Utlåtande.
10
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Litt. A. Utdrag af Protokollet, hållet hos Höfllofl. Riddarhus-Directionen
i Stockholm den 22 Maj 1866.
S. 1). Föredrogs en från Stockholms stads Drätselnämnd
ankommen skrifvelse af den 12 dennes af innehåll, att enär
hos Drätselnämnden det ansetts önskvärdt, att staden kunde komma
i besittning af den norr om Riddarhusets hufvudbyggnad
belägna, Riddarhuset tillhöriga tomt, eller åtminstone någon del
deraf med särskildt afseende å behöfligheten af Riddärhusgårdens
utvidgning, i händelse af en ifrågaställa brobyggnad derifrån
öfver Norrström komme till ulförande, Drätselnämnden anhållit,
att Riddarhus-Direktionen benäget ville sätta staden i tillfälle
att inhemta, om och på hvad vilkor Ridderskapet och Adeln
må vara villig att till staden öfverlåta nämnde tomt, eller större
eller mindre del deraf.
Då meningarna i denna fråga voro i flera hänseenden skiljaktiga,
anställdes omröstning, dervid Hr Friherre Bennet yttrade,
att han för sin del icke funne anledning tillstyrka, att
Ridderskapet och Adeln alslode större eller mindre del af den
Ståndet alltifrån Riddarhusets byggnad tillhöriga tomt, såvida
sådant icke i framtiden kunde blifva oundvikligt till följd af i
laga ordning beslutad expropriation.
Hr Friherre Cederström var åter af den mening, att då
för allt fall det blefve nödigt att å Riddarhusets gårdstomt låta
borttaga der befintliga byggnader samt att antingen derå uppföra
nya byggnader eller planera tomten, hvilket allt skulle för
Riddarhuskassan medföra betydliga utgifter, utan säkerhet att ju
icke i en snar framtid expropriation af tomten komme att ega
rum, det för den skull syntes vara klokast att, utan afbidan af
en sådan tvungen åtgärd, mot en billig ersättnig, åt staden afstå
ifrågavarande tomt under vilkor, dem man nu vore i tillfälle
att sjelf bestämma, nemligen: att tomten, som på stadens
bekostnad borde planeras, icke någonsin finge bebyggas, samt
att staden derför erlade en billig afgift af 60,000 R:dr, dock
att ett utrymme af omkring 20 alnars bredd utåt Riddarhusets
norra vägg reserverades för Riddarhusets räkning.
Herr Ofverste-Löjtnant Leijonancker ville icke tillstyrka
att Ridderskapet och Adeln afhände sig någon del af gårdsplanen.
Efter hans tanke hade staden ej heller behof af samma
plats. Deremot torde möjligen för Riddarhusgrändens utvidgning
ett utrymme af omkring 5 alnars bredd blifva erforderligt,
för hvilket allmänt nyttiga ändamål en så stor del af den Riddarhuset
tillhöriga tomt torde kunna afstås. Beträffande i öfrigt
frågan om det belopp, hvartill, i hvilket fall som helst ersättning
(rån staden borde beräknas, torde man först böra inhemta
Ridderskapet och Adelns beslut öfver det af Direktionen
framställda förslag om Riddarhusgårdens ordnande och byggande,
med hänsigt att genom uthyrning deraf bereda Riddarhuskassan
en betydligare inkomst; ty då detta förslag blifvit väckt
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N-.o 11.
11
innan expropriation ifrågasatts, torde ersättningsbeloppet böra
mätas efter den fördel, Riddarhuskassan skulle tillskyndas af de
tillämnade byggnaderna.
I sistnämnde åsigt förenade sig Herr Expeditions-Sekreleraren
von Prinzencreutz samt Hans Excellens Herr Grefven
och Ordföranden, hvaremot Herr Ofverste-Löjtnant Tornerhjelm
instämde i den af Herr Friherre Cederström samt Herr Friherre
Leijonhufvud i den af Herr Friherre Bennet yttrade mening;
och skulle Protokollsutdrag härom till Riddarhus-Utskottet
expedieras.
Ur Protokollet.
W. F. Dalman.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1866
Riddarhus-Utskottets Betänkande N;o 12.
I
N:o 12.
Riddarhus-Utskollels Betänkande med förslag till
ny Inslruclion för Riddarhus- Direclionen
och Riddarhusets tjenstemän.
Då den nu gällande Instructionen för RiddarhusDirectionen
och Riddarhusets tjenstemän befunnits i flere
hänseenden tarfva omarbetning, har Utskottet uppgjort förslag
till ny Instruction; och sedan Utskottet deröfver infordrat
Riddarhus-Directionens yttrande, får Utskottet
härmed till Ridderskapet och Adeln öfverlemna samma
förslag, deri de af Directionen gjorda anmärkningar blifvit
iakttagna.
Jemte ett blott hänvisande till några mindre redactions-förändringar
i §§ 1, 4, 8 (nu 7 §,) 9 § (nu 8 §) 29 §
(nu 31 §) 30 (nu 32 §) samt 56 (nu 51 §), hvilka finnas
med kursiv stil utmärkta och varit en nödvändig följd
af den utaf Ridderskapet och Adeln för sin del antagna
nya Riddarhus-Ordning, går Utskottet att redogöra för
de mera vigtiga ändringar, som blifvit verkställda, dervid
följande den ordning, §§:na i nu gällande Instruction
innehafva.
§ 2.
Vid denna § har blifvit infördt ett stadgande, huru
förfaras skall, när val med slutna sedlar ej är föreskrifvet,
hvilket stadgande återfinnes i 7 § i nu gällande Instruction;
men som denna sistnämnda § numera måste i allt
öfrigt ur Instructionen utgå, och det ifrågavarande stadgandet
lämpligast torde hafva sin plats under § 2, hemställer
Utskottet,
att Ridderskapet och Adeln måtte godkänna
den vidtagna förändringen och lemna bifall
dertill, att § 7 i nu gällande Instruction får
utgå.
§ 8 (§ 7 i förslaget).
Till följd af den fullständiga lydelse, § 2 i förslaget
till ny Riddarhus-Ordning erhållit, har Utskottet ansett
nämnde § kunna åberopas i stället för Kongl Förord
-
2
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
ningen den 8 Maj 1775 och Kongl. Brefvet den 11 Febr.
1800;
hvilket till bifall föreslås.
§ 9 (§ 8 i förslaget).
Till följd af den lydelse, 6 § i den nya RiddarhusOrdningen
erhållit, har 1 mom. i denna § måst förändras;
och hemställer Utskottet,
att Ridderskapet och Adeln måtte godkänna
den förändrade §:n.
§ 10.
Då de stadganden som förefinnas i denna § icke vidare
äro tillämpliga, har Utskottet funnit nämnda § böra
ur Instructionen uteslutas,
hvilket Ridderskapet och Adeln torde bifalla.
§. 11 (§. 9 i förslaget).
Enär Riddarhus-Sekreterare-tjensten hädanefter icke
eger samma vigt och betydelse, som hittills, har Utskottet
ansett det nu stadgade förbudet för Riddarhus-Sekreteraren
att med sin tjenst förena embete i Statens tjenst
eller annan publik befattning utan Ridderskapet och
Adelns tillstånd, icke vidare böra bibehållas, heldst äfven
under hittills varande förhållanden Ridderskapet och Adeln
icke vägrat en sådan förening med annan tjenst, och får
derföre hemställa,
att, på sätt Utskottet föreslagit, 2:dra mom. i
denna § måtte ur Instructionen utgå.
Med anledning af Kongl. Förordningen den 9 October
1863 angående embetsexamina vid Universiteterna i Riket,
har Utskottet i 3 mom. föreslagit ett något förändradt
stadgande för competens till tjenster vid Riddarhuset,
hvilket förslag
torde vinna Ridderskapet och Adelns bifall.
§. 12 (§. 10).
Då, enligt hvad för Utskottet upplyst blifvit, några
husliyror icke numera äro för Riddarhusets tjenstemän
anslagna, föreslår Utskottet, att ordet »hushyror» måtte
utgå,
hvilket torde bifallas.
§. 15 (§. 13).
I denna § har några förändringar i redactionen varit
nödvändiga; i följd af det utaf Ridderskapet och Adeln
antagna förslag till ny Riddarhus-Ordning; och hemställes,
att Ridderskapet och Adeln måtte godkänna
denna §, sådan den i förslaget förefinnes.
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
3
§. 17 (§. 15).
I denna § förekommer ett stadgande om de genealogiska
tabellernas komplettering: »på sätt Kongl. Kungörelserne
den 10 Augusti 1762 och den 14 Juli 1818
föreskrifva»; men enär Ridderskapet och Adeln vid innevarande
riksdag godkänt det af Riddarhus-Directionen
föreslagna sätt för samma tabellers framtida komplettering
från de utdrag ur församlingarnes ministerial-böcker,
som till Statistiska Central-Byrån årligen skola jinsändas,
samt Kongl. Maj:t härtill lemnat nådigt bifall, bör berörda
stadgande utgå,
hvilket Ridderskapet och Adeln torde bifalla.
§• 18 (§• 16).
På de vid nästföregående §. anförda skäl hemställer
Utskottet, att de i sista mom. af denna §. förekommande
orden »samt Consistoriernes uppgifter» måtte utelemnas.
§. 19 (§. 17).
Af enahanda orsak äro äfven de i denna §. intagna
stadganden i afseende å Consistorierne numera öfverflödiga;
hvadan Utskottet ur §. 17 i förslaget, uteslutit
omförmälda äfvensom några andra stadganden, såsom
öfverflödiga,
hvilket till Ridderskapet och Adelns godkännande
hemställes.
§. 28 (§. 26).
Den i 1 mom. af denna §. förekommande mening:
»och bör, derest sådant sker under påstående riksdag,
Landtmarskalken anmodas att dervid vara tillstädes»,
har blifvit utesluten såsom icke vidare tillämplig,
hvilket torde godkännas.
§. 31 (§. 29).
Då det torde vara lämpligt, att revisor blifver utsedd
någon tid före den, då räkenskaperna böra vara afslutade,
har Utskottet föreslagit, att det i denna §. förekommande
stadgandet, att revisor bör utses vid »början af Maj, måtte
ändras till »början af April»,
hvilket till bifall hemställes.
§. 33 (§. 31).
I afseende å de vid Riddarhuset nu inrättade tjenster
har Utskottet väl insett, att Fiscals-tj ensten bör kunna
indragas och de med samma tjenst förenade göromål
öfverflyttas på Riddarhus-Sekreteraren och Canslisten;
men då såväl Sekreteraren som Fiscalen nyligen blifvit
4
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
antagna och anledning icke förefinnes, att någondera
tjensten inom någon kortare tid blifver ledig, har Utskottet
icke ansett sig nu böra föreslå någon förändring
i hvad dessa tjenster angår, utan blott velat fästa Ridderskapet
och Adelns uppmärksamhet å, att vid framdeles
inträffande ledighet Riddarhus-Fiscals-sysslan bör kunna
indragas.
Utskottet har vidare funnit, att två Canslister hädanefter
icke behöfvas, men för Utskottet är deremot anmäldt,
hvad Utskottet ock har sig bekant, att RiddarhusKamererarens
göromål till följd af de vidlyftiga räkenskaperna
i hög grad ökats och äro ganska ansträngande,
så att behof af ett biträde åt Kamereraren redan länge
varit insedt; derföre och då de genealogiska tabellernes
kompletterande hädanefter kommer att medföra betydligt
svårare arbete, än hittills för Canslisten, hvilken derföre
torde blifva i behof af biträde dervid, föreslår Utskottet,
att vid inträffande ledighet den ena Canslist-tjensten
måtte indragas, och att deremot på Riddarhusets ordinarie
stat måtte uppföras en ny tjenst, hvars innehafvare
skulle åligga att lemna Kamereraren och Kanslisten det
biträde, som, på sätt nämndt är, ansetts vara af nöden,
samt att derjemte med Canslisten dela skyldigheten att
hålla Riddarhus - Cansliet tillgängligt för allmänheten.
Denna Tjensteman har Utskottet ansett lämpligast böra
kallas »Riddarhus-Bokhållaren,» enär han egentligen kommer
att tillhöra kontoret, och hemställer Utskottet, att
Ridderskapet och Adeln måtte godkänna hvad
Utskottet i detta afseende föreslagit.
§. 34 (§. 32.)
Då i §. 28 i den af Ridderskapet och Adeln för sin
del antagna Riddarhus-Ordning är bestämdt, huru protokollet
vid Adelsmöte skall föras, torde lista mom. af denna
§. icke behöfva erhålla omständligare lydelse, än den Utskottet
föreslagit,
hvilket till Ridderskapet och Adelns bifall
hemställes.
Deremot har Utskottet ansett erforderligt, att ett
stadgande finnes, huru förfaras skall, om Riddarhus-Sekreteraren
skulle blifva förhindrad att under Adelsmöte föra
Protokollet hos Ridderskapet och Adeln, samt derföre
vid denna §. infört ett stadgande härom, hvilket
Ridderskapet och Adeln torde bifalla.
§§. 35 och 36.
Då dessa §§. endast innehålla bestämmelser i afseende
å riksdags- och Utskotts-handlingar, hvilka nu
-
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
5
mera, efter hvad kändt är, blifvit till Riks-Arkivet öfverlemnade,
hemställes,
att de måtte ur Instructionen utgå.
§. 37 (§. 33).
De i denna §. intagna stadganden, huru det i densamma
omförmälda Diarium skall vara inrättadt, äro numera
icke tillämpliga samt böra derföre utgå; och då
det icke torde vara nödigt att för de ärenden, som må
förekomma å Adelsmötena, i Instructionen införa några
reglementariska stadganden, huru Diarium bör föras, utan
det torde vara tillfyllest att öfverlemna åt Sekreteraren
att sådant bestämma, har Utskottet icke heller infört
några föreskrifter derom, hvilket
till godkännande hemställes.
§§. 38, 40 och 60 (34).
Om Utskottets förslag angående indragning af den
ena Canslist-tjensten vinner Ridderskapet och Adelns
bifall, bör ordet »Förste» framför Canslisten utelemnas.
För Utskottet har blifvit upplyst, att samtliga genealogiska
tabeller numera äro renskrifna, så att stadganderne
i 40 och 60 §§. om skyldighet för Sekreteraren
och Canslisterne att årligen aflemna visst antal renskrifna
genealogiska tabeller icke vidare kunna fullgöras. Utskottet
"har derföre föreslagit, att berörda stadganden
måtte uteslutas och att i stället vid §. 34 införes ett nytt
mom. innehållande föreskrift för Sekreteraren att jemte
Canslisten för hvarje år ombesörja den renovation af
tabellerna, som erfordras,
hvilket allt till bifall hemstälies.
§. 42 (37).
Då hela 3 mom. i denna §. med undantag allenast af
sista perioden icke vidare är tillämpligt, föreslår Utskottet,
att berörda moment, allenast med nyssomförmälda
undantag, måtte uteslutas och §:n i öfrigt
erhålla den lydelse, förslaget innehåller.
i 45 (§. 40).
Med anledning af stadgandet i 8:de §:n i det af
Ridderskapet och Adeln antagna förslag till ny Riddarhus-Ordning
har Utskottet ansett af behofvet påkalladt,
att, vid anteckningarne till deltagande i Adelsmöte, för
Riddarhus-Directionen finnes att tillgå en förteckning å
de Ledamöter af Ridderskapet och Adeln, som enligt inkomna
redogörelser behörigen erlagt kapitationsafgiften.
Uppgörandet af en sådan förteckning torde böra åligga
Riddarhus-Kamereraren, hvilken verkställer revisionen
6
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
af de inkommande redogörelserna, äfvensom Utskottet
trott det icke vara ur vägen att införa ett stadgande
derom, att Adelsman, som icke kan med bevis styrka,
att han den stadgade afgiften betalt, är berättigad att
erlägga den till Kamereraren. Utskottet har derföre vid
denna §. infört ett nytt moment, innefattande Karnererarens
åliggande i nämnda hänseenden
hvilket till Ridderskapet och Adelns antagande
hemställes.
§. 54 (§. 49).
På sätt förslaget utvisar, äro åtskilliga, för nödiga
ansedda redactionsförändringar föreslagna vid denna §;
äfvensom första perioden af nästpåföljande §. blifvit uppflyttad
till den förevarande, såsom lämpligen här hafvande
sin plats; och hemställer Utskottet,
att Ridderskapet och Adeln måtte godkänna
den förändrade §:n.
§. 55 (§. 50).
Den i denna §. förekommande mening, »äfvensom
att öflige ceremonier följas samt anteckna och uppropa
deputationer, som från Ridderskapet och Adeln skola
afgå», har, såsom numera öfverflödig, uteslutits
hvilket torde bifallas.
§. 59.
Något sådant serskildt stadgande som denna §. innehåller
eller att för Riddarhus-Fiskalen inträffande förfall
bör hos ordföranden vid Adelsmöte anmälas, har Utskottet
icke ansett hehöfligt i Instructionen intaga,
hvilket till bifall hemställes.
§§. 60, 61 och 62 (§. 54).
De göromål, som hittills ålegat bägge Canslisterna,
men nu komma att öfvertagas af Riddarhus-Canslisten,
har Utskottet sammanfört under en §.,
som torde vinna Ridderskapet och Adelns bifall.
§. 55.
För den händelse, att Ridderskapet och Adeln godkänner
Utskottets förslag om inrättande af RiddarhusBokhållare-tjensten,
har Utskottet i denna §. infört ett
stadgande om Riddarhus-Bokhållarens åligganden,
som torde bifallas.
Riddarhus-Utskottetä Betäukaude N:o 12. '
Slutligen och då under innevarande år fall kunna
inträffa, som erfordra tillämpning af åtskilliga stadganden
och föreskrifter i nu gällande instruction, hemställer
Utskottet
att Ridderskapet och Adeln mätte besluta, det
den nya Instruction, som af Ridderskapet och
Adeln antages, skall tillämpas först från och
med 1867 års början.
Stockholm den 2 Juni 1866.
8
Riddarhus-Tjtskotlcta Betänkande N:o 12.
Förslag till Instruction för lliddarhus-Direktioiicii
och Riddarhusets Tjciistcuiäii.
l:sta Artikeln.
Riddarhus-Direktionens sammansättning och åligganden.
§• 1.
Riddarhus-Directionen väljes på sätt 30 § Riddarhus
- Ordningen stadgar, och består af Ordförande jemte
Sex Ledamöter, hvilka uti sina befattningar fortfara, intill
dess nytt val blifvit verksteldt. I Ordförandens frånvaro förer
den efter Matrikeln äldste närvarande Ledamoten ordet.
Endast de Sex Ledamöterne åtnjuta honorarium.
§ 2.
Afgår Ordförande utur Directionen, inträde då den
af Ridderskapet och Adeln för honom utsedde Suppleant,
och, om Ledamot afgår, den bland de utaf Ridderskapet
och Adeln valde Suppleanter, som, enligt erhållet röstantal,
är närmast i ordningen. Hafva alla dessa Suppleanter
såsom ständige Ledamöter i Directionen inträdt, må
de rum i Directionen, som än ytterligare kunna blifva
lediga, tillsättas genom val, som med slutna sedlar af
Directionen anställes. Om vid dessa val tvenne eller
flera erhålla lika många röster, anställer Directionen genast
dem emellan lottning. Skulle den sålunda utsedde
afsäga sig befattningen, anställes nytt val.
»Wid alla andra tillfällen då val eger rum, sker omröstning
inom Directionen öppet till Protocollet. I händelse
af lika röster blifver den mening gällande, uti hvilken
Ordföranden eller, i hans frånvaro, den efter matrikeln
äldste närvarande Ledamoten instämmer.»
§ 3.
Vid Directionens sammankomster skola minst Fyra
Directeurer vara närvarande. Directeurerne kunna begagna
sig af trenne månaders tjenstledighet årligen i den ordning,
de derom göra anmälan inför Directionen; dock ej
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
9
flere än högst tvänne på en gång. Skulle så många Directeurer
af laga förfall vara hindrade, att fyra icke kunna
vara närvarande vid sammankomsterne, inträde då af
Suppleanterne den, som närmast är i ordningen. Derest
alle sådane inträdt, fylles den för tillfället lediga platsen
genom val, enligt 1 mom. i föregående §', af en adjungerad
Ledamot. Den inträdande åtnjuter, under den tid han
förrättar tjensten, den bortavarandes honorarium.
I händelse icke någon Ledamot i den bortovarandes
ställe inträder, besparas hans honorarium under tiden
för Riddarhus-Kassan.
Försummar bortrest Directeur, utan anmäldt laga förfall,
att inställa sig till tjenstgöring inom utsatt tid, varde
hans plats i Directionen såsom ledig ansedd.
§ 4.
Jemte ett noggrannt iakttagande af hvad RiddarhusOrdningen
kan i särskilda fall Riddarhus-Directionen ålägga,
har Directionen icke allenast att bevaka Ridderskapet
och Adelns rätt och fördelar, utan ock att verkställa
Ridderskapet och Adelns fattade beslut.
§ 5.
Directionen åligger jemväl att vaka deröfver, att
Riddarhusets och öfrige under Directionens vård ställde
Kassors samt dertill hörande Testament-Fonders angelägenheter
förvaltas i enlighet med Testaments-Författningarne
och Utlånings-Reglementet, samt att i allmänhet
hvar och en af Riddarhusets tjenstemän fullgör sina åligganden,
enligt denna Instruction.
§ 6.
Directionen besörjer äfven styrelsen och förvaltningen
af Wadstena Adliga Jungfru-Stifts ärender, enligt de för
denna Inrättning särskildt utfärdade föreskrifter, samt efter
hvad i denna Instruction derom vidare finnes stadgadt.
§ 7.
Med iakttagande af föreskriften i § 2Riddarhus-Ordningen
bör Directionen vid introduetions beviljande
tillse, att densamma ej må bifallas för andra
personer än dem, hvilka inom två år, efter det de blifvit
i Adlig, Friherrlig eller Greflig värdighet upphöjda,
sig till Introduction å Riddarhuset anmält, och de
derför erforderliga vilkor uppfyllt, så framt ej Kongl.
Majit genom serskild resolution täckes försuten tid återställa.
»Då Introduction begäres, bör Konungens Kådiga
diplom i hufvudskrift uppvisas; och åligger Di
-
10
Riddarhus-U{ skottets Betänkande N:o 12.
rectionen noga tillse, att icke allenast vederbörliga qvittencer
öfver de i författningarne påbjudne introductionsafgifter,
utan ock sköldebrefvet i afskrift samt vapenplåt
och fullständig biografisk genealogi öfver sökandens
ätt till Directionen varda ingifna, innan introductionen
beviljas och introductionslistan utfärdas.»
§ 8.
»Sist en månad före den tid, då lagtima
Adelsmöte infaller, och, der urtima möte af Konungen
påbjudes, genast efter det kungörelse
derom blifvit utfärdad, låte Directionen i den
officiella tidningen kungöra och erinra, huru
fullmakterna till Adelsmötet böra enligt Riddarhus-Ordningen
inrättas och hvad som bör
iakttagas, om inträde å Riddarhuset skall vinnas.
Då urtima Adelsmöte af Riddarhus-Directionen
anses nödvändigt, ställe Directionen sig
derjemte föreskriften i 6 § 2 mom. RiddarhusOrdningen
till efterrättelse.»
Directionen besörjer, att den i 12 § Riddarhus-Ordningen
omförmälde upropslistan utskrifves, äfvensom att
serskilde af Riddarhus-Fiscalen upprättade och i HofRätterne
med de der befintlige anteckningar jemförde
sammandrag öfver de vid Riddarhuset samlade underrättelser,
som kunna förhindra serskilde Ledamöter af
Ridderskapet och Adeln att intaga säte och stämma,
varda upropslistan bilagde.
Dessutom skall en serskild, på de i Riddarhus-Archivet
befintliga Genealogier grundad, af Directionen
undertecknad, före hvarje Adelsmötes början justerad,
förteckning varda upropslistan bilagd, hvari, jemte hvarje
lefvande Ätts nummer och namn, jemväl upptagas, såvidt
Genealogien sådant vid handen gifver, dopnamn och
titel å den medlem af ätten, som hufvudmanna-rätt utöfvar,
eller ock de hinder, som förekomma för ättens representerande
å Riddarhuset.
§9.
Då Riddarhus - Secrete rare-sysslan blifver
ledig, eger Directionen derom genast i officiella Tidningen
kungöra till sökandes underrättelse att, inom 56 dagar
efter kungörandet, med sina ansökningar och bifogade betyg
inkomma, hvarefter Directionen, genom omröstning till Protocollét,
utväljer den, som anses vara skickligast, samt
honom genom Constitutorial i sysslan insätter till näst
infallande lagtima Adelsmöte, då valet, genast vid Mötets
början, underställes Ridderskapets och Adelns pröfning
och gillande.
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
11
»Äfven öfrige Riddarhusets ordinarie tjenstemän varda,
efter i officiella tidningen om de yppade ledigheterna införd
kungörelse, på sätt angående Riddarhus-Secreteraretjensten
är stadgadt, af Directionen antagna samt genom
protocollsutdrag i sysslan stadfästade. Efter godtfinnande
eger Directionen att antaga Riddarhusets extra ordinarie
tjenstemän; dock iakttages härvid ovilkorligen att så väl
Riddarhus-Secreteraren som alla öfrige ordinarie och
extra.ordinarie tjenstemän böra vara af adelig börd eller
ock äldste söner af de sedan 1809 adlade ätter och kunna
förete akademiska vittnesbörd öfver aflagd examen
till rättegångsverken eller Kongl. Maj:ts Kansli;
hvarjemte Riddarhus-Kamereraren bör anskaffa antaglig
borgen för uppbörden.»
Yisar någon Riddarhusets tjensteman vårdslöshet eller
försummelse i sin tjenst, varde han derför af Directionen
varnad; skulle rättelse derigenom ej vinnas, må
den felaktige af Directionen suspenderas från tjensten
på högst trenne månader med förlust af motsvarande
lön. Låter han sig ej heller deraf rätta, eger Directionen
att suspendera den felaktige från tjenst och lön till nästa
lagtima Adelsmöte; ankommande då på Ridderskapet
och Adelns pröfning, om han vidare vid sysslan må varda
bibehållen.
§ 10.
Directionen må ej förändra de, enligt faststäld Stat,
för Riddarhusets tjenstemän anslagne löner och arvoden,
ej heller någon ny syssla med eller utan lön inrätta,
emedan sådant af Ridderskapet och Adeln ensamt beror.
§ 11.
En hvar af Riddarhusets Tjenstemän och Vaktbetjening
är vid af skedstagandet berättigad till pension,
motsvarande för Riddarhus-Kamereraren hela, samt för
hvar och en af de öfrige trefjerdedelar af den lön, han på Riddarhusets
stat åtnjutit, då han, efter 30 års tjenstetid, uppnått
60 års ålder, och för Kamereraren tvåtredjedelar samt för
hvar och en af de öfrige, halfva lönen efter 25 års tjenstetid,
då han uppnått 55 års ålder; allt med vilkor, att
hafva under nämnde tjenstetid varit oafbrutet uppförd på
Riddarhusets Ordinarie Stat, samt till Ridderskapet och
Adelns och Directionens belåtenhet sina åligganden uppfyllt;
förbehållande sig Ridderskapet och Adeln att i
hvarje fall pröfva, om de sålunda stadgade vilkoren blifvit
behörigen fullgjorda.
Dör någon af desse Tjenstemän eller Vaktbetjening,
som är till pension redan berättigad, och efterlemnar
Enka eller barn i mindre goda omständigheter, ankomme
12
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
det på Directionens bepröfvande, att åt dessa lemna antingen
bela eller en del af det pensionsbelopp, hvilket
mannen eller fadren, i händelse af afskedstagande, egt
rätt åtnjuta.
§ 12.
Vid lån utur de under Directionens förvaltning stående
fonder, må ej någon Riddarhus-!Jirecteur, eller någon
af Riddarhusets Tjenstemän, såsom Låntagare eller
Löftesman antagas, ej heller i egenskap af Ombud eller
Fullmägtig dervid biträda andra.
§ 13.
»Vid början af hvarje lagtima Adelsmöte bör
Directionen till Ridderskapet och Adeln aflemna berättelse
öfver hvad vid Riddarhus- och Stiftsärendernas förvaltning
sig tilldragit efter den tid, den sednaste berättelsen
omfattade.
Önskar Directionen att om andra ämnen antingen
Ridderskapet och Adeln underrätta eller
dess förordnande i ett eller annat afseende inhemta,
skall memorial derom till Mötet afgifvas.»
2:dra Artikeln.
Directionens A rbets-Ordniny.
§ 14.
Directionen sammanträder, så ofta Ordföranden, i
anledning af förefallande göromål, det bestämmer.
De till Directionen ankommande bref skola, så vida
de äro recommenderade, endast å tvenne, af Directionen
bestämda dagar, i hvarje vecka, från Posten uttagas,
samt derefter af en, enligt anteckning till Directionens
protocoll, dertill utsedd Directeur, öppnas, i närvaro af
Secreteraren och Kamereraren, till hvilken sednare de
inneslutne medlen emot qvitto öfverlemnas, för att i Banken
insättas.
Icke recommenderade bref skola efter posternas ankomst
af Secreteraren, i Kamererarens närvaro, öppnas;
och skola alla bref under behöriga rubriker i Diarium
af Secreteraren omedelbart införas, äfvensom ankomstdagen
å skrifvelsen antecknas.
§ 15-
Directionen utser, vid hvarje års början, inom sig
tvenne ledamöter, hvilka skola hafva inseende öfver räkenskaperne
och allt hvad som hörer till Kamererare-Con
-
Riddarhus-Utskottets Betänkande N.-o 12.
13
toiret, samt, i följd deraf, ett halft år hvardera, förvara
den ena af nycklarne till pantkistan, jemte de i densamma,
enligt upprättade förteckningar, befintliga lånehand1
ingar; hvadan honom åligger att, under samma tid, vid
documenternas uttagande eller inläggande, alltid sjelf
vara tillstädes; en Ledamot, hvilken, med biträde af Riddarhus-Secreteraren,
skall hålla noggrann tillsyn öfver
Riddarhus-archivet och de genealogiska tabellernes komplettering;
en ledamot, hvilken skall efterse Riddarhusets
byggnader och ombesörja hvad i öfrigt till Riddarhusets
ekonomi hörer, samt slutligen tvenne Ledamöter, hvilka
skola hafva tillsyn öfver behandlingen af alla vid Riddarhuset
uppkommande frågor af juridisk beskaffenhet.
§ 16-
Vid alla sammanträden föres öfver de ämnen, som i
Directionen förehafvas, Protocoll, hvilket justeras vid
nästa sammanträde. Utgående expeditioner kunna serskilt
justeras, om skyndsamheten det fordrar. Dessa
Protocoller med Bilagor registreras och inbindas för
hvarje år.
När utlåtanden afgifvas, antingen till Kongl. Maj:t,
eller till Ridderskapet och Adeln, eger den Ledamot som
varit af skiljaktig mening att, 0111 han det åstundar, låta
sitt serskilda yttrande åtfölja, hvilket då i sjelfva utlåtandet
bör omnämnas.
Diarium föres af Riddarhus-Secreteraren öfver alla
inkomne mål, hvarvid ankomstdagen och handlingens
ordningsnummer så väl i Diarium som å handlingen
tecknas, hvarefter målen af Riddarhus-Secreteraren i Directionens
nästa sammankomst, såvida icke bestämd ansöknings-tids
utgång bör afvaktas, ovillkorligen föredragas,
till den åtgärd som vederbör.
Till alla räkningar och böcker som skola föras, äfvensom
Capitations-redogörelserne, meddelar Directionen
de för ändamålet lämpligaste formulairer.
§ 17-
»Vid början af hvarje år låter Directionen, genom
Riddarhus-Kontoret, upprätta förteckning å de myndigheter,
som äro skyldiga att för uppbörden af Riddarhuscapitationsmedlen
redovisa eller meddela uppgifter å
löntagande Adelsmän; hvarjemte Directionen bör tillse,
att Kontoret inom årets slut hos Directionen anmäler
hvad härutinnan kan vara af vederbörande underlätet.»
§ 18.
När större eller mindre reparationer å Riddarhuset
och dertill hörande byggnader skola företagas, låter Di
-
14
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
rectionen genom erfarne Byggmästare och Handtverkare
uprätta kostnadsförslag, som vid Directionens sammanträde
granskas; men skulle särdeles betydliga reparationer
å Riddarhuset vara nödige, bör, efter kungörelse i
Tidningarne, arbetet utbjudas å entreprenad-auction till
öfvertagande af den, som stadnar för minsta anbudet och
för fullgörandet ställer af Directionen godkänd borgen.
Directionen bör undvika alla utomordentliga utgifter,
och ej heller ingå i kostnader vid allmänna fröjdebetygelser
i Hufvudstaden, utom vid de tillfällen, då, till
firande af märkvärdiga händelser, andra offentlige byggnader
derstädes illumineras.
Hvarken Riddarhus-Salen, eller något inom Riddarhuset
varande rum, uplåtes hädanefter till Concert eller
till sammanträde för något Sällskap eller Comité. Likväl
må i sistnämnde hänseende det ankomma på Directionens
pröfning, att göra undantag från detta allmänna
stadgande; hvarvid dock iakttages, att, till förekommande
af den hastiga temperaturförändringens menliga inverkan
på Plafond-taflan, Riddarhus-Salen, vid kall eller fuktig
väderlek, på förhand uppvärmes.
§ 19.
Då contanta penningar till Directionen insändas, med
reversal in dupplo och sedelförteckning, bör å det qvarblifvande
reversalet ankomstdagen jemte målets ordningsnummer
antecknas. A det andra, som återsändes, tecknas
qvitto, underskrifvet af tvenne Directeurer, samt af
Kamereraren kontrasigneradt.
En serskild bok bör finnas, hvaruti en af Direktörerne
antecknar, å ena sidan, alla de medel, som till
Directionen insändas och till Kamereraren aflemnas för
insättning i Banken, och, å den andra, inskrifver BankoAttestens
datum och nummer, hvarefter Attesten till Kamereraren
återställes.
De medel, som till Kamereraren directe aflemnas,
dels för uplupne räntor, (hvilka eljest, på sätt Lånereglementet
föreskrifver, skola af Låntagarne sjelfve insättas
i Banken), dels för andra afgifter, eger Kamereraren
att genast insätta å behörig Banko-räkning, hvarefter
Banko-Attesten bör af honom inför Directionen
upvisas.
Alla qvittenser på medel, som af enskilde inbetalas
till Cassör eller Fonder under Directionens förvaltning,
utfärdas och undertecknas af Kamereraren samt annoteras
af Secreteraren, som med sin underskrift bestyrker
samma annotation; och komma, till följd häraf, inga andra
af Kamereraren utgifne qvittencer att för gällande
anses. Secreteraren skall öfver sådane utgifne qvitten
-
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
15
cer, hvilke böra vara numererade, föra serskild anteckning,
som vid hvarje Directionens sammankomst uppvises, för
att i ofvanomförmälde Bok införas.
§ 20.
Så snart Kamereraren insatt penningar i Banken,
antecknas de i den Bankoräkning, som af honom föres
efter meddeladt formulair, på det sätt, att RiddarhusCassan
bibehåller sin serskilda räkning under benämning:
Riddarhusets räkning N:o 1; att alla Testaments- och
Gåfvo-fonder, med undantag af den AVennerstjernska, samt
de under Jungfru-Stifts-Cassan lydande Fonder, få en
räkning, kallad Riddarhusets räkning N:o 2, och att Capitationsmedlen
erhålla en räkning, som kallas Riddarhusets
räkning N:o 3; hvarjemte serskilda räkningar föras
med Banken för Adliga Cadett-Scholas-Fonden med
dertill hörande AVennerstjernska Fonden, för AVadstena
Adliga Jungfru-Stifts-Cassa med derunder lydande Fonder,
osamt slutligen för Grefliga Schefferska Stiftningen.
Å alla utbetalningar, ehvad de grunda sig å de fastställde
Staterne eller å godkända räkningar, bör Kamereraren
först uppsätta anordning, som, af Directionen underskrifven,
bilägges, jemte de qvitterade rälcningarne,
till verification vid hufvudboken. Således skola först alla
räkningar uppvisas för Directionen och, sedan de blifvit
godkände, förses med påskrift derom af någon Directeur;
och slutligen, i händelse upphandling af inventarier äro
i fråga, böra de tillkomne persedlarne, efter det levereringen
skett, uti Inventarium uppföras.
Sedan anordningarne blifvit utfärdade, ske utbetalningarne
genom Assignationer på Banken, hvilka af Kamereraren
upprättas och af minst tvenne Directeurer undertecknas,
samt contrasigneras af Riddarhus-Secreteraren
och Riddarhus-Kamereraren. Dessa Assignationer numereras
och antecknas i en dertill inrättad Cassabok.
Tdl förekommande af alltför vidlyftig assignering på
Banken, må det dock vara Directionen öppet, att, om så
nödigt pröfvas, till Kamereraren assignera 2 ä 300 R:dr,
till bestridande af mindre och dagligen förefallande smärre
anordnade utgifter. Desse medel redovisas af Kamereraren
vid första sessionen i hvarje månad.
§ 21.
Sedan inkomne redogörelser blifvit inför Directionen
föredragne och uti Protocollet antecknade, öfverlemnas de
till Kamererarens handläggning efter de föreskrifter, som
Directionen vid hvarje fall pröfvar nödige.
16 Riddarhus-Utskottets Betäukande N :o 12.
§ 22.
Ansökning att emot säkerhet i fast egendom, erhålla
lån utur någon af de under Directionens vård ställde
Cassör och Fonder, ingifves till Secreteraren, som, efter
det ansökningshandlingarne blifvit uti Diarium antecknade,
öfverlemnar dem till Kamererarens och Fiscalens åtgärder.
Och åligger det Secreteraren att, sedan desse tjenstemäns
utlåtanden inkommit, ärendet hos Directionen
vid nästa sammankomst föredraga.
Finner Directionen, vid skedd föredragning, att så
väl behörig säkerhet, enligt Låne-Reglementet, är ställd,
som ock att det sökta lånet ej öfverstiger hvad på panten
utlånas får, skall lånebeloppet, i händelse af tillgång
i Cassan, genast anordnas, men, i annat fall, eger sökanden,
att detsamma, i mån af inflytande medel, utbekomma.
Handlingar till erhållande af såkallade omsättningslån
mot låntagares skuldsedel, försedd med borgen eller
hypotek, hvarom handlas i 1 §. 3 Mom. Litt. A och B af
Låne-Reglementet, inlemnas till Riddarhus-Kamereraren
som deröfver förer anteckning och desamma inför Directionen
föredrager, i den ordning de inkommit.
Då tillgången medgifver, att medel kunna mot stadgad
ränta utlånas från de under Directionens inseende
ställda Cassör och Fonder, bör Dircetionen vid ansvar
iakttaga, att det sker i den ordning och efter den föreskrift,
som finnes stadgad i det utfärdade Låne-Reglementet;
och ankommer det pä Kamererarens enskilda
ansvar, om någon af de i samma Reglemente föreskrifna
uppgifter saknas, och på Fiscalens, om den lagliga åtgärd
uteblifver honom tillhör att verkställa.
§ 23.
Alla Skuldsedlar till hvarje Cassa eller TestamentsFond
skola numereras efter den ordning, i hvilken lån å
dem blifvit beviljad oah utgått. Aro Cassorne i behof af
sina penningar, bör af de lån, som anses lika säkra, och
för hvilka räntorne blifvit lika ordentligt inbetalte, det
äldsta efter nummer, till en del, eller helt och hållet,
först infordras, efter iakttaget förbehåll om uppsägningstid.
§ 24.
De yttranden och utlåtanden, hvilka af Tjenstemännen
inför Directionen afgifvas, skola i Protocoilet intagas,
om de äro muntliga, eller åberopas såsom bifogade, om
de äro skriftliga.
§ 25.
Directionen föranstaltar, det Riddarhus-Canzliet alla
söknedagar, samt Kamererare-Contoiret två eller tre da
-
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
17
gar i veckan, finnas öppna och tillgängliga på viss utsatt
och anslagen tid för dem, som behöfva söka upplysningar
eller underrättelser, eller ock inbetala penningar, eller
eljest med Riddarhuset hafva några angelägenheter.
§ 26.
Directionen låter årligen den 2 Maj, eller, om denna
är helgedag, näst derpåföljande söknedag öppna StiftsMatrikeln
till lottning och inskrifning, enligt serskildt
derom utkomne Författningar.
Vid inskrifningen iakttages, att döttrar af de Riddersoch
Adelsmän, hvilka icke finnas i Genealogierna uppförda,
ej heller må i Stiftet inskrifvas, förr än deras Genealogier
blifvit behörigen completterade.
§ 27.
Sedan Kamereraren uti Maj månad aflemnat Kalkyl
för den Pensions-utdelning, som från Stifts-Cassan kommer
att ega rum i December månad, bestämmer Directionen
antalet af Pensionairer för löpande året. Vid samma
tillfälle aflemnar Kamereraren uppgift på alla de
Pensionairer, som ännu ej anmält sig till erhållande af
pension för det förflutna året, då Directionen eger att
genom kungörelse i officiella Tidningen förelägga dem,
hvilka med sådan anmälan uteblifvit, att, inom den 1 Maj
det påföljande året, anmäla sig till utbekommande af pension
vid förlust af pensions-rättigheten.
Vid början af December månad hvarje år upprättar
Kamereraren förteckning å alla de Stifts-jungfrur, som
för det löpande året äro till pension berättigade; hvarefter
Directionen granskar samma förteckning, jemte de
inkomne Prest-betygen, och anordnar beloppet af de pensioner,
som skola utbetalas.
Vid Directionens första sammanträde i Januari månad
det påföljande året tillkännagifver Kamereraren,
hvilka Stifts-Jungfrur då ännu icke vederbörligen anmält
sig till pensions utbekommande, och Directionen förordnar,
i anledning deraf, huruvida eller till hvad del penningarne
böra uti Banken insättas, för att ej annorledes
än efter Directionens förnyade pröfning af Pensionairens
behörighet till pensions undfående utassigneras.
Pensionairerne af de öfrige under Directionens förvaltning
ställde Fonder skola, inom 6 månader efter pensionernas
anordnande, desamma uttaga, vid påföljd att,
i annat fall, varda de anordnade pensionsmedlen förlustige.
Skulle en Pensionair, än vidare, under 6 månader,
underlåta att anmäla sig till pensions utbekommande,
blifve då densamma för ledig förklarad; om hvilket sist
2
-
18
Rid dårhus-[Hskot tets Betänkande N:o 12.
nämnde äfventyr Directionen eger att, genom kungörelse
i Officiella tidningen, vederbörande underrätta.
Skulle dock en Pensionair af Stifts-Cassan eller de
öfrige Fonderne sedermera hos Riddarhus-Directionen
gifva sig tillkänna samt med trovärdige mäns intyg styrka,
att hon, genom inträffade serskilde händelser, hvilka
ej kunnat förutses eller afvärjas, varit urståndsatt att pensionen
förr utbegära, och att hon ännu fortfar att vara
berättigad till pension; då eger, vid inträffad ledighet,
Directionen, efter att till Protocollet hafva anfört sina
skäl, åter uppföra en sådan person till pensions åtnjutande,
i hvilket fall hon skall ega företräde framför andra
medsökande, som pension tillförene icke innehaft.
§ 28.
Vid början af sista månaden i hvarje quartal anordnas
Directeurernes honorarier, Tjenstemännens löner, pensioner
m. m.
§ 29.
Directionen utser, vid början af April månad, en af
dess Ledamöter att revidera de vid denna tid aflemnade
Hufvudböcker, samt huruvida
l:o Debitering och Creditering,
2:o Verificering enligt Instruction,
3:o Räntebetalningar, och
4:o Intecknings fö r ny e herne
äro riktigt och behörigen fullgjorde: hvarefter Cassorne
af honom och dem, som vårda Cässa-nycklarne, jemte
Riddarhus-Fiscalen, inventeras. Då Revisionen slutad är,
aflemnas skriftlig berättelse öfver förhållandet, jemte förslag
till de förbättringar, som kunna finnas nödige, att
antingen af Directionen genast antagas, eller uti den i §
13 omförmälda berättelse hos Ridderskapet och Adeln
anmälas. Efter hvad Revisions-berättelsen föranleder,
sker remiss till vederbörandes utlåtande, och sedan detsamma
inkommit, beslutar Directionen, huruvida decharge
må meddelas, då den reviderande Directeuren sådant i
Hufvudböckerne antecknar, med åberopande af nyssnämnda
berättelse.
§ 30.
De förändringar, tillägg och förbättringar i denna
Instruction, som genom vunnen erfarenhet kunna finnas
nödige, böra af Directionen i dess berättelse till Ridderskapet
och Adeln föreslås. För öfrigt vare det
Directionen tillåtet, att vid möjligen sig företeende särdeles
tillfällen, när antingen uti Instruktionen ej något
finnes föreskrifvet, eller den icke lemnar tydlig anvisning,
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12. 19
efter bästa öfvertygelse, taga sitt beslut, då likväl alla
de skäl, hvarå ett sådant beslut är grundadt, böra omständeligen
uti Protocollet intagas.
3:dje Artikeln.
Riddarhusets Tjenstemän och deras åligganden.
§ 31.
Riddarhusets tjenstemän äro: Riddarhus-Secreteraren,
Riddarhus-Kamereraren, Riddarhus-Fiscalen, Riddarhus-Cancellisten
och Riddarhus-Bokhållaren.
Innehafvandet af deras befattningar beror af Ridderskapet
och Adelns förtroende, så att desse Tjenstemän
kunna från sina sysslor af Ståndet skiljas, när två tredjedelar
af Ståndets vid omröstning å Adelsmöte närvarande
ledamöter sådant nödigt anse.
Riddarhus-Secreteraren.
§ 32.
»Riddarhus-Secreteraren åligger att vid
Adelsmötena föra protokoll på sätt i § 28 Riddarhus-Ordningen
föreskrifvet är, äfvensom att
vara tillstädes vid den anteckning inför Riddarhus-Directionen,
som omförmäles i 12 § Riddar
hus-Ordningen.
Skulle Riddarhus-Secreteraren blifva af
laga förfall hindrad att föra protokollet under
Adelsmöte, förordnar Ridderskapet och Adeln,
huru i sådant fall bör förfaras.»
§ 33.
»Det uti 27 § Riddarhus-Ordningen föreskrifna
diarium bör af Riddarhus-Secreteraren
eller på hans ansvar föras och ovilkorligen mellan
hvarje Ridderskapet och Adelns sammanträde
kompletteras.
Den uti nämnda § af Riddarhus-Ordningen omförmälda
föredragningslista bör likaledes af RiddarhusSecreteraren
föras.»
§ 34.
Riddarhus-Secreteraren, hvilken i allmänhet bör söka
befordra allt, som till Riddarhusets gagn och bästa hörer,
åligger att inför Directionen föredraga Riddarhus- och
20
Riddarhns-Utskottets Betänkande N:o 12.
Stifts-ärenderne, samt de utgående Expeditionerne uppsätta
och contrasignera; äfvensom att, i egenskap af Ärchivarius,
med biträde af Cancellisten, vårda och i ordning
hålla Ridderskapet och Adelns Protocoller och öfrige
handlingar.
»Honom åligger ock att jemte RiddarhusCanslisten
för hvarje år verkställa den renovation
af de Genealogiska tabellerne, som erfordras.
»
§ 35.
Riddarhus-Secreteraren ege ansvaret och inseendet,
enligt uprättade kataloger och förteckningar, öfver Ridderskapet
och Adelns Archif och Boksamling samt alla
Riddarhuset tillhöriga Inventarier; han ege ock, under
en Directeurs tillsyn, hufvudansvaret för sjelfva Riddarhusets
vårdande samt att emellan tjenstemännen efter
omständigheterne tillsynen fördela; och åligger det Riddarhus-Secreteraren
fördenskull, att ovilkorligen bebo de
honom i Riddarhuset anslagne rum.
§ 36.
Riddarhus-Secreteraren tillhör, att emottaga och granska
alla för vinnande af Introduction erforderlige handlingar,
så ock jemföra vapenplåten med sköldebrefvet,
innan Introductions-ansökningen hos Directionen anmäles.
§ 37.
»Riddarhus-Secreteraren skall, när Directionen det
fordrar, yttta sin mening öfver förekommande ärenden,
dock utan att deltaga i besluten. Under Directionens
inseende är han hufvudman för arbetet inom RiddarhusKansliet,
ansvarar för göromålens behöriga gång, samt
anmäler inför Directionen, om någon försummelse i detta
hänseende eger rum.
Honom tillhör äfven att vid tillsättande af kanslisttjensten
yttra sig öfver de sökandes behörighet och skicklighet.
'
Efter slu ta dt A delsmöte inlem nar han till
Directionen vid dess första sammanträde den
förteckning från Riddarhus-Utskottet, som till
honom bör afgifvas på alla Ridderskapet och
Adelns under mötet fattade beslut, hvilka fordra
Directionens åtgärd. I öfrigt ställer RiddarhusSecreteraren
sig till noggrann efterrättelse hvad rörande
honom i 2:dra Artikeln af denna Instruktion stadgadt är,
och ansvarar äfven för Riddarhus-Postbokens förande.»
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
21
Riddarhus-Kamereraren.
§ 38.
Riddarhus-Kamereraren, som äfven är Kamererare
för Stifts-Arenderne, åligger att emottaga och behörigen
förvara alla till Cassorne inflytande medel samt att, i
enlighet med Directionens anordningar, besörja utgifterne
och bokföra dem efter fastställde formulairer. För
alla under hans vård lemnade medel vare han underkastad
ansvar, äfvensom ersättning för de utgifter, hvilka
ej, enligt föreskrift, äro verificerade, samt förpligtad att,
till förvarande af de hans tjenst tillhörande handlingar,
begagna det uti Riddarhuset för honom bestämda arbetsrum;
men pantkistan bör insättas uti något säkert hvalf
å Riddarhuset, försedt med behörigt jernstängsel.
§ 39.
Då contante medel till Directionen insändas, ställe
sig Kamereraren till noga efterlefnad hvad i § 19 stadgadt
är.
§ 40.
Riddarhus-Kamereraren verkställer revisionen af inkommande
Capitations- och andre redogörelser, samt ansvarar
för alla Cassa-handlingars förvarande, och, der så
erfordras, för deras ordentlige registrerande och inbindning.
»Till hvarje Adelsmöte åligger det Riddarhus-Kamereraren
att uppgöra förteckning öfver
de ledamöter af Ridderskapet och Adeln, som,
enligt inkomna redogörelser, erlagt capitationsafgiften
för de i § 8 Riddarhus-Ordningen bestämda
år, hvilken förteckning bör vara att tillgå
vid den i 12 § Riddarhus-Ordningen omförmälda
anteckning. Vid denna anteckning, derunder
Riddarhus-Kamereraren bör vara å Riddarhuset
tillstädes, har lian, likasom före och
under Adelsmöte, att utaf de ledamöter af Ridderskapet
och Adeln, hvilka enligt författningarne
böra erlägga capitations-afgift och hvilka,
enligt nyss åberopade § 8 i Riddarhus-Ordningen,
med det deri stadgade vilkor, rätt att i
Adelsmöte taga del följaktligen tillkommer, vid
gjordt erbjudande emottaga samma afgift för
det eller de år, angående hvilka bevis öfver
verkstäld inbetalning icke kan företes.»
§ 41.
TT„r Uriim ovli reon innan den sista Mars
22
Riddarbus-Utskoltets Betänkande N:o 12.
det påföljande året, vara afslutada och inlemnade till
Directionen, att revideras enligt § 29.
§ 42.
Vid medlet af Januari månad hvarje år skall Kamereraren
till Directionen aflemna förteckning på de Debitorer,
hvilka uteblifvit med den räntebetalning, som före
det nästförflutne årets utgång bordt inflyta.
I Maj månad aflemnar Kamereraren till Directionen
en förteckning på alla de Skuldebref och Inteckningar,
hvilka det påföljande året skola förnyas. Uraktlåter han
sådant, blifver han ansvarig för häraf upkommande förluster.
§ 43.
Vid inträffande Concurser bör Kamereraren, sist en
månad före inställelsedagen, vid vederbörlig domstol med
ed fästa riktigheten af Cassans fordringar samt deröfver
tillställa Directionen bevis.
§ 44.
Sedan Kamereraren fått de i § 22 omnämnde lånehandlingar
af Secreteraren sig tillställde, uprättar han
öfver dem, inom åtta dagar efter emottagandet, fullständig
Rotel och bifogar dervid skriftligen de anmärkningar,
han för sin del anser nödige, hvarefter Lånehandlingarne
aflemnas till Fiscalen.
§ 45.
Kamereraren vakar öfver Adliga Jungfru-Stifts-Matrikelns
tillbörliga förande samt Ordens-korsens insändande
efter genom giftermål eller dödsfall afgångne
Stifts-Jungfrur; och åligger honom att i Maj månad
hvarje år aflemna så väl upgift å alla dessa, samt hvilka
deribland varit pensionairer, som ock en kalkyl öfver
Pensions-regleringen för det löpande året, hvilken uptager
antalet af ännu lefvande Pensionairer samt i hvad
mån, i förhållande till Stifts-Cassans tillgångar, Pensionsruminen
kunna ökas.
Sedan Directionen bestämt Pensionairernes antal,
uprättar Kamereraren, i början af December månad, förteckning
å alla Stifts-Jungfrur, som skola erhålla Pension,
hvarefter Pensionerne, på sätt § 27 innehåller, anordnas
och utbetalas.
§ 46.
Uphandling af det för Riddarhuset årligen erforderlige
förråd af ved, ljus och skrif-materialier, sker af
Kamereraren, efter derom hos Directionen gjord anmälan.
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 12.
23
§ 47.
Ofver de medel som utlånas, förer Kamereraren en
liggare, hvilken, under serskildt nummer, innehåller en
kort, serskildt för hvarje fond förd, anteckning, utvisande
hvarje Låntagares namn och Adress, pantens beskaffenhet,
tiden då räntan skall erläggas samt dagen, hvarförinnan
Inteckningen bör förnyas, äfvensom när räntebetalningen
eller inteckningsförnyelsen skett.
§ 48.
Öfver de Riddarhuset tillhörige lösören bör Kamereraren
upprätta och, för granskning i sammanhang med
Riddarhusets Hufvudbok för hvarje år, i densamma införa
ett ordentligt inventarium, med hvarje persedel af
Directionen åsatt lämpligt värde.
Riddarhus-Fiscal,ev.
§ 49.
Riddarhus-Fiscalen åligger att vara närvarande
vid den enligt § 12. Riddarhus-Ordningen
skeende anteckning och dervid anmäla de hinder
som, enligt till Riddarhus-Direktionen inkomna
underrättelser, kunna betaga särskilda personer
af Ridderskapet och Adeln deras säte och stämma,
på det ej poletter må utdelas till andra än
dem, som enligt Riddarhus-Ordningen dertill
äro berättigade.
Bänkarne i Riddarhus-Salen böra af Riddarhus-Fiskalen,
enligt § 11. Riddarhus-Ordningen indelas.
Under Adels möte bör Rid darlin s-Fisk a len
noga tillse, att ingen obehörig dervid erhåller
tillträde.
I alla frågor, som härmod ega gemenskap, är Riddarhus-Fiskalen
akotr och bör derföre vara närvarande
vid Riddarhus-Utskottets sammanträden.
§ 50.
Riddarhus-Fiskalen åligger att upprätta uppropslistan
jemte de enligt § 8 dertill hörande bilagor, att förrätta
upprop vid val och voteringar samt att tillse, det den
fastställda ordningen inom Riddarhuset iakttages.
§ 51.
Förbryter sig någon emot den af Ridderskapet
och Adeln beslutade Ordnings-stadga, har Fiscalen
att böterna honom affordra, och att, om de ej genast er
-
24
Riddarhus-Utskottets Betänkaude N:o 12.
läggas, den felaktige inför Riddarhus-Utskottet uppkalla
och der sitt påstående göra.
§ 52.
Riddarhus-Fiscalen är derjemte såväl Riddarhus-Cassans,
som Stiftets och de öfrige inom Riddarhus-Dirsktionens
vård stående Cassors Ombudsman, hvarföre honom
åligger:
l:o. Granska de Låne-ansökdingar, jemte Rotel och
anmärkningar, som Kamereraren enligt 44 § aflemnar,
samt utlåta sig, huruvida den erbjudne säkerheten är
sådan, att lånet enligt gällande föreskrifter kan bifallas,
eller hvad dervid kan vara att erinra; samt inom åtta
dagar efter delfåendet de sålunda beredde Låne-Handlingarne,
jemte skriftligt utlåtande, till Secreteraren aflemna,
2:o. Att sedan Kamereraren till Directionen ingifvit
förteckningar å så väl inteckningsförnyelser, som obetalte
räntor, efter Lag och Utlånings-Reglementet, med dem
förfara, samt räkning öfver utgifterna till Directionen
inlemna,
3:o. Att i alla rättegångar, som röra Riddarhuset,
utföra Directionens talan, och sedan Kamereraren, vid
inträffande konkurser, enligt § 43, aflemnat edgångs-bevis,
bevaka och utföra Cassans talan, äfvensom i alla till dess
befattning hörande mål inför Directionen tidigt tillkännagifva
hvad af honom blifvit tillgjordt, hvad åtgärd derpå
följt och hvad i öfrigt kan vara anmärkningsvärdt.
4:o. Att öfver alla Remisser och anförtrodda göromål
föra ordentligt Diarium, med anteckning af hvad som
i hvarje sak, tid efter annan, blifvit tillgjordt, och huru
den blifvit afslutad, samt vid hvarje års slut till Riddarhus-Directionen
deröfver med berättelse inkomma.
§ 53.
Riddarhus-Fiscalen åligger äfven att uti alla frågor
af juridisk beskaffenhet förfara efter Lag och de testamentariske
förordnanden, som i serskilde fall kunna vara
gifne, äfvensom att tillse, det enahanda behandlingssätt
iakttages, då sådana frågor i Directionen förekomma, hvadan
han eger att, derest något häremot stridande skulle
förelöpa, sm mening i ämnet till Directionens Protocoll
afgifva. Likaledes må han till rättelse hos Directionen
anmäla, om han förnimmer någon olaglighet blifva af
Riddarhusets Tjenstemän begångon; och skall han, i öfrigt,
vara närvarande vid Directionens öfverläggningar
och Cassornes inventering, samt deras rätt och säkerhet
yrka och bevaka, Börande Fiscalen till alla Directionens
handlingar ega fri tillgång.
RiiMnrhus-Utslottets Betänkande IT:o 12.
25
Riddarhus-Kan silden.
§ 54.
Riddarhus-Kanslisten, hvilken har att i allmänhet
förrätta hvad honom af Riddarhus-Secreteraren
antingen på Ridderskapet och Adelns
eller Riddarhus-Directionens vägnar anbefalles
åligger:
l:o. Att vid Directionens sammankomste r föra
protocollet så väl i Riddarhus-som Stiftsärenden,
2:o. Att biträda vid vården af arkivet;
3:o. Att under inseende af Riddarhus-Secreteraren
och den ledamot af Riddarhus-Directionen,
som har tillsyn öfver de genealogiska samlingarne,
samt med biträde af Riddarhus-Bokhåliaren,
iordninghålla dessa samlingar och
komplettera de genealogiska tabellerna.»
4:o. Att,på sätt i § 34 är bestämdt, verkställa
renovation af de genealogiska tabellerne.
5:o. Att under Adelsmöte vara Secreterare i
Riddarhus-Utskottet och besörja så väl protocollet
som de expeditioner, hvilka från Utskottet
utfärdas.
Riddarhus-Bokhållaren.
§ 55.
Riddarhus-Bokhållarens åliggande är att biträda
Riddarhus-Kamereraren i hans göromål och
Riddarhus-Kanslisten vid de genealogiska tabellernas
iordninghållande och kompletterande; allt
på sätt af Riddarhus-Directionen närmare bestämmes.
20
Kiddarbus-Utskottets Betänkande N:o 13.
N:o 13.
Riddarhus-Utskottets Betänkande med förslag till
Ordningsstadga vid Adelsmöte.
Sedan Utskottet r nödiga delar omarbetat nu gällande
ordningsstadga vid Ridderskap et och Adelns sammankomster,
får Utskottet härmed öfverlemna förslag till ny sådan;
hemställande Utskottet,
att förslaget måtte varda af Ridderskapet och
Adeln antaget.
Stockholm den 2 Juni 1866.
Förslag till Ordningsstadga vid Adelsmöte.
L:o. Den ledamot, som stannar på gången i Riddarhussalen,
sedan Ordföranden öppnat sammanträdet eller
sedermera — med undantag af de tillfällen då
val eller votering eger rum — finnes der stående,
erlägge En Riksdaler Riksmynt.
2;o. För den som muntligen eller skriftligen yttrar sig
till protocollet från annan än egen bänk, vare lika;
afgift.
Ao, Den, som stannar å trappstegen till estraden, erlägge
En Riksdaler 50 öre.
4:o. För den som, vid val eller votering, innan hans
bänk blifvit uppropad, eller sedan lian sin röst afgifvit,
står inom skranket eller på trappstegen till
estraden, vare lika afgift.
5:o. Den, som gifver sitt bifall tillkänna genom handklappning
eller sitt missnöje genom hvissling, stötning
eller stampning i golfvet, erlägge Tre Riksdaler.
6:o. Den, som under pågående sammanträde obeliörigen
borttager de i Riddarhus-salen anslagna handlingar,,
erlägge Tre Riksdaler.
Riddarhus-Utskottets Betänkande N:o 13.
27
7:o. Den, som förlorar sin pollet, må uti RiddarhusUtskottet
erhålla en annan mot erläggande af En
R i k s d a 1 e r.
8:o. Den, som utan laga förfall eller erhållen ledighet
uteblifver från Utskotts sammanträden, erlägge för
hvarje gång Tre Riksdaler.
Riddarhus-Fiscalen åligger att noga och utan mannamån
hålla hand öfver verkställigheten af dessa föreskrifters
iakttagande samt afgiften ovilkorligen hos den
felande uttaga och uti en i Riddarhus-salen befintlig med
lås försedd, sparbössa genast inlägga.
Vägrar någon att på Fiscalens anmaning erlägga afgiften,
då bör han af Fiscalen genast tillsägas att inför
Riddarhus-Utskottet vid dess nästa sammankomst sig inställa,
men ifall han kallelsen, derom Fiscalen ensamt
eger vitsord, försummar eller ytterligare vägrar afgiften
betala, eger Riddarhus-Utskottet att affordra hans pollet,
hvilken lian ej återfår förr än han afgiften erlagt, hvarom
anmälan af Utskottet skall göras vid Ridderskapet
och Adelns nästa sammanträde.
De afgifter, hvilka sålunda af Ståndets medlemmar
erläggas, skola, vid hvarje Adelsmötes slut, fördelas mellan
de fattiga Adliga Enkor, hvilka Ordföranden finner
vara i största behof.
Stockholm, tryckt hofi E. Westrell, 1866.
Riddarhus-Utskottets Utlåtaude N:o 14.
1
N;o 14.
Utlåtande angående förändrad lönereglering för
en del Riddarhusets tjenstemän.
Vördsamt Memorial!
I sammanhang med det vid sistförflutna Riksdag Riddarhus-Directio
nen meddeldta uppdrag att framställa förslag
till ordnandet af Riddarhusets gårdsplan, uppdrogs
åt Directionen jemväl att afgifva förslag till definitift
reglerande af Riddarhus-Sekreterarens löneförmåner, hvilka
i viss mån nu bero derpå, att Riddarhus-Sekreteraren
har sig på lön anslaget stall och vagnshus i de på Riddarhusgården
uppförda byggnader.
I anledning häraf har Directionen uti härjemte bifogadt
memorial upplyst, att, under det öfrige tjenstemän
vid Riddarhuset erhållit tillökning i sina löner, RiddarhusSekreterarens
löneförmåner förblifvit oförändrade allt sedan
1834 års Riksdag, då lönen förhöjdes från 900 till
1800 R:dr, samt att han fortfarande uppbär 50 R:dr i
ljuspenningar och åtnjuter boställsrum i Riddarhusets
nedra våning jemte rättighet till begagnande af vedbod,
stall och vagnshus i lägenheter å gården, äfvensom hemställt,
dels att, i enlighet med hvad hos Ridderskapet och
Adeln vid 1859 års Rikadag är vordet af Directionen
föreslaget, Riddarhus-Sekreterarens lön från RiddarhusCassan
måtte, emot det ljuspenningarne upphörde, höjas
till 2,000 R:dr årligen, dels att då Riddarhus-Sekreteraren
af de honom på lön anslagne lägenheter å Riddarhusgården
åtnjöte en årlig inkomst af 400 R:dr, ersättning
derför måtte åt honom på Riddarhusets stat anslås med
ett belopp af 400 R:dr årligen, med vilkor att derest
Ridderskapet och Adeln beslutade antingen borttagande
af nuvarande byggnader å Riddarhusgården jemte uppförande
af nya sådana, eller ock ordnande på annat sätt
af Riddarhusets gårdsplan, Riddarhus-Sekreteraren icke
skulle ega anspråk på begagnande af någon annan lägenhet
i nämnde byggnader än vedbod samt att, derest någon
förändring af byggnaderna nu icke skulle beslutas,
hyran för ifrågavarande stall och vagnshus komme att
2
Riddarhus-Utskottcls Utlåtande N:o 14.
ingå till Riddarhus-Cassan; hvilken reglering, hvarigenom
Riddarhus-Sekreterarens lön på stat komme att utgöra
2,400 R:dr, utom den för honom upplåtna boställslägenhet,
borde, i händelse den vunne bifall, taga sin början
från och med 1867. Här förutan har Directionen i samma
memorial hemställt, att då Riddarhusets Vaktmästare
fortfarande, jemte 350 R:dr årlig lön från Riddarhus-Cassan,
särskildt uppbär 25 R:dr i ljuspenningar hvilken
löneförmån i öfrigt ej vore å Riddarhusets stat uppförd,
Vaktmästarens lön, med indragning af nämnde ljuspenningar,
måtte i jemn summa från och med 1867 bestämmas
till 400 R:dr årligen.
Sedan detta Directionens memorial vid början af innevarande
Riksdag till Utskottet aflemnades, har emellertid,
såsom följd af den utaf Kongl. Majit och Rikets
Ständer beslutade nya Riksdags-Ordning, det blifvit nödigt
att i vissa delar förändra den för Riddarhus-Directionen
och Riddarhusets tjenstemän nu gällande Instruktion
på sätt Högloft. Ridderskapet och Adeln behagade
inhemta af Utskottets Mrmorial N:o 12. Utskottet har dervid
ansett sig böra hemställa, bland annat, att de nu å
Riddarhusets stat uppförda Förste och Andra Cancellisttjensterna
må sammanslås till en, äfvensom att till biträde
vid Riddarhus-Kontor§t och i viss mån äfven åt Cancellisten
en Bokhållare med lön på Riddarhusets stat varder
anställd.
Under förutsättning, att detta förslag vinner Ridderskadet
och Adelns bifall, har Utskottet ansett sig böra i
ett sammanhang afgifva förslag till lönestat för Riddar -  hus-Sekreteraren, — Cancellisten, och — Bokhållaren samt
Riddarhusets Vaktmästare.
Hvad 1111 först angår Riddarhus-Sekreteraren; så och
då, på sätt Riddarhus-Directionen upplyst, bemälde tjenstemans
lön förblifvit oförändrad allt sedan 1834 års riksdag,
oaktadt öfriga Riddarhusets tjenstemäns löner blifvit
efter nämnda tid förhöjda; samt vid bestämmande af Riddarhus-Sekreterarens
lön afseende torde böra hafvas, utom
å den omständighet att lefnadskostnaderne sedan 1834
i betydlig mån fördyrats, — äfven derå, att han hädanefter
förlorar hela den inkomst, som hittills tillkommit
honom såsom Sekreterare hos Ridderskapet och Adeln
under Riksdagarne, hemställer Utskottet,
att Ridderskapet och Adeln måtte bifalla hvad
Riddarhus-Directionen i afseende å RiddarhusSekreterarens
lön föreslagit.
Första Cancellisten åtnjuter för närvarande i lön 800
R:dr Runt, och 2:dra Cancellisten uppbär, utom lön från
Riddarhus-Cassan af 600 R:dr, från Adliga Jungfrustiftet
150 R:dr, äfvensom han kunnat i lösen för utdrag ur
Ridclai-hus-Utskottcts Utlåtande N:o 14.
3
de Genealogiska tabellerna påräkna 200 å 250 R:dr, allt
årligen. Då, enligt Utskottets förslag, l:ste och 2:dre
Cancellistens göromål komma att förenas i Riddarhus-Can -  cellistens hand, får Utskottet föreslå, det denne tjenstemäns
lön bestämmes så, att han erhåller från Riddarhuslcassan
nuvarande l:ste Cancellistens lön  800,00;
från Jungfrustiftet
det belopp, som hittills uppburits af 2:dre
Cancellisten  150,00;
hvarjemte honom bör tillfalla ofvanomförmäide sportelinkomst.
Härigenom skulle Riddarhus-Cancellisten hafva att
påräkna en årlig inkomst af omkring 1,200 R:dr Runt,
hvilken torde kunna anses såsom skälig med afseende å
de göromål, som blifva med tjensten förenade. Den nu
å Riddarhusets stat uppförda lön 600 R:dr åt 2:dra Cancellisten
bör deremot indragas. Utskottet hemställer, att
Ridderskapet och Adeln måtte antaga detta
Utskottets förslag att träda i verket, när den föreslagna
förändringen i afseende å tjensterna kan
vidtagas.
Riddarhus-Bokhållarens lön har Utskottet föreställt
sig böra bestämma till 600 R:dr; och föreslår alltså Utskottet,
att åt Riddarhus-Bokhållaren måtte på Riddarhusets
stat uppföras en årlig lön af 600 R:dr
Runt, att utgå från Riddarhus-Cassan, med
samma vilkor i afseende å detta förslags trädande
i verket, som Utskottet hemställt vid
T? i .Ut n n a _ ft a n c cl 1 i s t en.
I afseende slutligen å Riddarhusets Vaktmästares lön,
så anser sig Utskottet böra förorda den af RiddarhusDirectionen
föreslagna förändringen och förhöjningen, och
hemställer derföre
Riddarhus-Directionens förslag till Ridderskapet
och Adelns godkännande.
Skulle hvad af Utskottet nu blifvit föreslaget vinna
Ridderskapet och Adelns bifall, anser Utskottet det nuvarande
anslaget af 300 R:dr årligen till arfvoden åt extra
biträden vid Riddarhus-Cancelliet och Contoret kunna
upphöra, när den förändrade löneregleringen kan sättas i
verket, hvilket
dock tilli Ridderskapet och Adelns eget afgörande
öfverlemnas.
k
Riddarhns-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Lönestat för Riddarhusets ofvannåmnde tjenstemän.
Riddarhus-Sekreteraren  2,400,00.
Riddarhus-Cancellisten  800,0 0.
Riddarhus -B okhållar en  600,0 0.
Riddarhus-Vaktmästaren  400,09.
Stockholm den 2 Juni 1866.
Vördsamt Memorial!
Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln vid sistförflutna
riksdag meddelat Riddarhus-Directionen uppdrag
att vid derpå följande riksdag framställa förslag angående
lämpligaste sättet till ordnande af Riddarhusets gårdsplan
samt att, i sammanhang dermed, afgifva förslag till definitivt
reglerande af Riddarhus-Sekreterarens löneförmåner,
så har Directionen, som uti 10 § af sin riksdagsberättelse
meddelat sina åsigter och förslag i det förra hänseendet,
hvad angår Riddarhus-Sekreterarens löneförmåner, ansett
sig böra ej mindre upplysa, att under det öfrige tjenstemän
vid Riddarhuset erhållit tillökning i sina löner, Riddarhus-Sekreterarens
löneförmåner förblifvit oförändrade
alltsedan 1834 års Riksdag, då lönen förhöjdes från 900
till 1,800 Riksdaler, hvarförutan han fortfarande uppbär
50 Riksdaler i ljuspenningar jemte boställsrum i Riddarhusets
nedra våning samt rättighet till begagnande af vedbod,
stall och vagnshus uti lägenheter å gården, än äfven
vördsamt hemställa, dels att, i enlighet med hvad hos
Ridderskapet och Adeln till 1859 års riksdag är vordet
af Riddarhus-Directionen föreslaget, Riddarhus-Sekreterarens
lön från Riddarhus-Cassan, emot det ljuspenningarne
upphöra, må höjas till 2,000 Riksdaler årligen, dels
att, då till Riddarhus-Sekreterarens nuvarande löneförmåner
äro bland annat anslagna stall och vagnshus i de på
Riddarhusgården uppförda byggnader, af hvilka lägenheter
Riddarhus-Sekreteraren nu åtnjuter en årlig hyresinkomst
af 400 Riksdaler, ersättning derför må åt honom
på Riddarhusets stat anslås till ett belopp af 400 Riksdaler
årligen, med vilkor att, derest Ridderskapet och
Adeln beslutar antingen borttagandet af nuvarande byggnader
på Riddarhusgården jemte uppförandet af nya sådana,
eller ock ordnandet på annat säft af Riddarhusets
gårdsplan, Riddarhus-Sekreteraren icke eger anspråk på
begagnandet af någon annan lägenhet i nämnde Byggnader
än vedbod, samt att, derest någon förändring af Bygg
-
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 14,
naderna nu icke skulle beslutas, hyran för ifrågavarande
stall och vagnshus ingår till Riddarhus-Cassan. Härigenom
skulle Riddarhus-Sekreterarens fasta lön på Riddarhusets
stat utgöra 2,400 Riksdaler ntom det för honom
upplåtna Boställe; hvilken reglering skulle taga sin Början
från och med år 1867.
1 sammanhang härmed och då Riddarhusets Vaktmästare
fortfarande, jemte 350 Riksdaler årlig lön från Riddarhus-Cassan,
serskildt uppbär 25 Riksdaler i ljuspenningar,
hvilken löneförmån i öfrigt å samma stat upphört,
hemställer Direktionen, att med indragning åf nämnde
ljuspenningar Vaktmästarens lön må i jemn summa från
och med år 1867 bestämmas till 400 Riksdaler årligen.
Stockholm den 16 Oktober 1865.
G. A. SPARRE.
C. Leijonhufvud. Carl Bennet. R. Cederström.
F. W. Leijonancker. J. A. Tornérhjelm.
W. F. Dalman.
Riddnrhus-Utskot tets Utlåtande N:o 15.
N:o 15.
Fortsall Utlåtande (ingående ordnandet a/ liidd
a rh osets gårds plan.
Vördsamt Memorial!
Sedan Högloft. Ridd. och Adeln under sistlidne gårdag,
med bifall till Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o
11, förklarat sig icke vara hugad att för närvarande afstå
hela eller någon del af den norrom Riddarhuset belägna
Ridd. och Adeln tillhöriga tomt, tillkommer det Utskottet
att afgifva hufvudsakligt yttrande rörande ifrågavarande
tomts ordnande eller bebyggande.
Utskottet har redan uti sitt Utlåtande N:o 11 redogjort
för de till Riddarhusgårdens ordnande framställda
särskilda förslag, äfvensom angående de preliminära åtgärder,
Utskottet funnit nödiga för utredning af ifrågavarande
ärende, hvarföre det torde tillåtas Utskottet att
uti berörde hänseenden åberopa hvad Utskottets förenämnde
Utlåtande innehåller.
I frågan om gårdstomtens bebyggande har Utskottet
i första rummet trott sig böra tillse, huruvida det kunde
lemnäs tillfälle att, enligt den af Riddarhusets berömda
Arkitekt de la Vallde angifna plan, uppföra, om icke
sådana större, med Riddarhuset sammanhängande, flyglar
åt norra sidan, som enligt Eric Dahlbergs verk, »Svecia
Antiqua et Hodierna», varit af arkitekten tillämnade å den
södra sidan, åtminstone de af honom likaledes påtänkte
mindre pavilloner, med balustrader o. s. v. på sätt Intendenten
Scholander jemväl föreslagit; men då tomten, i
stället att vara en till sjön angränsande gård, snart kommer
att omgifvas af trafikerade gator med hamnplatser
eller kajer, hvilka icke tillhöra Riddarhuset, måste förhållandet
derigenom i väsendtlig mån förändras; och då
af dessa smärre pavilloner, beräknade att, jemte gårdens
inhägnad och planering, kosta 71,233 R:dr 10 öre, ej heller
någon hyresinkomst för Riddarhuset skulle blifva att
påräkna, har Utskottet ansett detta förslag icke, ens ur
ekonomisk synpunkt, kunna tillerkännas någon vigt. Beträffande
åter de af Professor Haverman projekterade
större flyglar vinkelrätt emot Riddarhuset längs efter
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 15.
Riddarholmskanalen och Riddarhusgränden, hvilka skulle
medföra en utgift af nära 250,000 R:dr, synes det Utskottet,
likasom Riddarhus-Directionen, att sådana, byggnader
skulle komma att bortskymma betydliga delar af
den ståtliga och ädla facad, Riddarhusets norra sida bildar;
och hvad angår de större pavilloner i nordöstra och
nordvestra hörnen af gården, förenade med hufvudbyggnaden
genom lägre uthuslägenheter samt beräknade till
en kostnad af 112,000 R:dr, hvartill Slottsarkitekten Söderlund
uppgjort ritningar och hvilken byggnadsplan
Riddarhus-Directionen, hufvudsakligen ur synpunkten af
en förmodad ekonomisk vinst, förordat, har Utskottet,
såsom i dess Utlåtande N:o 11 blifvit yttradt, dels funnit
de föreslagna uthusbyggnaderna alltför vanprydliga,
dels trott det bättre anstå Ridd. och Adeln att uppoffra
en beräknad, ehuru alltid mer eller mindre osäker, financiel
fördel, för att i stället ordna den ifrågavarande platsen
på ett sätt, som bidroge ej mindre att åt Riddarhuspalatset
gifva en värdigare anblick, än ock till hufvudstadens
försköning.
Vid öfvervägande i öfrigt af frågan om Riddarhustomtens
bebyggande har Utskottet ansett sig ej kunna
lemna utan uppmärksamhet den från Stockholms Drätselnämnd
redan gjorda framställning angående önskvärdheten
deraf, att Staden kunde komma i besittning åtminstone
af någon del utaf ifrågavarande tomt med särskildt
afseende å behöfligheten af den på östra sidan deraf befintliga
gatas utvidgning i händelse en ifrågaställd brobyggnad
från ändan af densamma öfver Norrström till
Tegelbacken komme till utförande, i hvilken syftning
Stadsfullmäktiges Berednings-Utskott jemväl under den
22 sistlidne Maj enhälligt hemställt, att, i öfverensstämmelse
med hvad så väl Borgerskapets äldste som Kongl.
Maj:t redan år 1848 beslutat, en körbro i nyssnämnde
rigtning måtte anläggas.
Derest detta förslag, hvilket efter några få dagar,
kommer under Stadsfullmäktiges pröfning, varder af denna
myndighet godkändt, blifver häraf sannolikt en oundviklig
följd, att för utvidgning af den s. k. Riddarhusgränden
expropriation af större eller mindre del utaf
Riddarhusets tomt på östra sidan kommer att i laga ordning
fordras, äfven om med denna åtgärd ännu någon kortare
tid kommer att dröja.
Vid sådant förhållande torde det för allt fall icke
blifva möjligt, utan att i märkligaste mån störa det vackra
utseendet af Riddarhuspalatsets norra facad, att å gårdstomten
uppföra vare sig större eller mindre byggnader.
Och då det icke heller synes ur någon synpunkt lämpligt
att, under förutsättning att icke någon del af den
8
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 15.
ifrågavarande gårdstomten komme att exproprieras, derå
uppföra byggnader, hvilka, derest expropriation komme
j fråga, ovilkorligen måste borttagas, har Utskottet af
denna omständighet hemtat en ytterligare anledning för
sitt tillstyrkande att:
de väckta förslagen om uppförande å Riddarhusets
norra gårdstomt af större eller mindre
byggnader må förfalla.
Beträffande således frågan om ordnandet på annat
sätt af Riddarhusets gårdsplan har Utskottet ansett det
vara, så väl för Riddarhuspalatsets utseende som för
prydligheten i öfrigt, mest ändamålsenligt att, jemte borttagandet
af alla de på tomten nu befintlige Riddarhuset
tillhöriga byggnader, gården planeras och planteras samt
omgifves med ett på granitsockel uppfördt jernstaket,
försedt med en prydlig jernport med jernpelare midt på
norra fronten, samt grindar på östra och vestra sidorna.
At det för Riddarhuset erforderliga vedförråd och öfrige
uthus kunde plats inrymmas i en del af Riddarhusets
källare, dit äfven värmapparaten skulle kunna förflyttas,
då likväl en ej obetydlig del af den gamla källaren
skulle kunna blifva ledig till uthyrning, samt bostad åt
Vaktmästaren med tvenne rum och kök beredas i nuvarande
inre klubbrummet.
Enligt en approximativ kalkyl skulle de med dessa
anordningar förenade kostnader uppgå till följande be
-
lopp, nemligen:
För gårdens planering och plantering .... 3,000 R:dr.
Norra portens ornering  500 »
För ett staket af jern på granitsockel med
jernport och grindar  22,500 »
Värmapparatens flyttning  4,000 »
Inredning af Vaktmästarens lokal  2,500 »
Summa R:dr Rint 32,500.
Hvaremot genom försäljning af de gamla
byggnaderna torde kunna beräknas en
behållning af  4,000 R:dr.
Återstår alltså utgift 28,500 R:dr.
Grenom en sådan reglering skulle visserligen Riddarhus-Cassan
gå i mistning af en nu egande årlig hyresinkomst,
beräknad till omkring 5,700 R:dr; men då härvid
tages i betraktande dels att tomtens bebyggande och
ordnande efter Intendenten Scholanders ofvannämnde plan,
skulle medföra en kostnad af omkring 75,000 R:dr, utan
att åt Riddarhus-Cassan inbringa någon särskild hyresinkomst,
dels att, derest någon af de i öfrigt föreslagna
byggnadsplanerna skulle sättas i verket, en utgift af alter
-
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 15.
9
nativt 221,272 R:dr eller 250,000 R:dr, samt för den af Riddarhus-Directionen
tillstyrkta plan 112,000 R:dr, det förhållande
komme att inträffa, att, utom det att Riddarhuscassan
komme att under byggnadsåren sakna de nu från
lägenheterna å gården utgående hyror, inkomsten genom
uthyrning af de nya byggnaderna, som, efter den af Directionen
gjorda beräkning, antages till endast 4 % af
byggnadskostnaden, icke med afdrag af fastighets-bevillning,
dryga kommunal-utskylder och underhållskostnader,
torde netto uppgå till mer än 3 ä 31 procent, hvarföre
dessa inkomster långt ifrån blefve tillräckliga att betala
den nu gängse räntan ä 6 procent å det byggnadskapital,
hvilket skulle genom lån från Riddarhusets fonder förskjutas.
Följaktligen skulle för skuldens ytterligare amortering
till både kapital och ränta medelst inflytande kapitationsafgifter
en allt för lång tid komma att åtgå. Om
åter utgiften inskränkes till det belopp af endast högst
30,000 R:dr, som erfordras för gårdsplatsens ordnande
utan uppförande derå af fristående byggnader, jemte öfriga
af Utskottet nödigt ansedde inredningar, torde väl
denna obetydliga skuld genom kapitationsmedlen, beräknade
till omkring 12,000 R:dr årligen, kunna inom några
få år amorteras, hvarefter sistnämnde afgift säkerligen
skulle lemna ett ej obetydligt öfverskott utöfver behofvet
för Riddarhusbyggnadens och den blifvande parkens underhåll,
till framtida disposition för Riddarhus-cassans
förstärkning eller andra af Ridd. och Adeln bestämda
föremål.
Utskottet föreställer sig fördenskull, att, äfven ur
ekonomisk synpunkt, goda skäl förefinnas att gifva företräde
åt den af Utskottet här ofvan föreslagna reglering;
och då Utskottet tillika för sin del finner det vara, jemväl
ur synpunkten af försköning, mest fördelaktigt att
Riddarhusgården icke bebygges, utan lemnäs fri och ordnas
till en med träd och blomsterrabatter prydd plats
har Utskottet, på dessa grunder, ansett sig böra föreslå
Ridd. och Adeln att fatta följande beslut:
Att alla de å Riddarhusgården nu uppförda
byggnader skola borttagas;
att gården derefter inhägnas genom ett på
granitsockel upprest jernstaket med en prydlig
jernport med jernpelare midt på norra fronten
samt grindar på östra och vestra sidorna;
att platsen afjemnas, grusas, samt genom
plantering ordnas till ett slags park;
att norra porten af Riddarhusbyggnaden
orneras, i öfverensstämmelse med den af Intendenten
Scholander afgifne ritning;
1(1
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 15.
att bostad för Riddarhus-Vaktmästaren beredes
i det nuvarande inre klubbrummet; samt
att värmapparaten inflyttas i en del af Riddarhusets
källrar, der äfven det för Riddarhuset
och boställsinnehafvarne nödiga vedförråd,
hushållskällare m. m. kunde inrymmas.
Stockholm den 9 Juni 1866.
Friherre Leuhusen, F. 0., afgaf följande reservation:
Utskottets förslag i afseende å ordnandet af Riddarhusets
gårdsplan har jag icke kunnat biträda. Om det
ock kan vara möjligt, att ett blott planerande af gården
och densammas omgifvande med ett jernstaket blir för
utseendet det prydligaste — något som jag dock ej kan
obetingadt medgifva, enär mitt skönhetssinne säger mig, att
Riddarhuset fordrar på motsatta sidan af gården några
mindre byggnader — så kan jag likväl ej ingå på att
för vinnande af Utskottets mål uppoffra de i Riddarhuset
befintliga klubbrummen. Ty genom att i det ena af dem
inrymma bostadslägenhet för Riddarhusets Vaktmästare
anser jag den nuvarande lilla vackra våningen komma
att i betydlig man försämras.
Inom Utskottet har jag gifvit min röst för det ena
af Intendenten Scholander framstälda förslag, nemligen
det, enligt hvilket gården skulle inhägnas med ett högt,
på granitsockel uppfördt jernstaket, afjemnas och planteras,
två mindre paviljonger uppföras i tomtens nordvestra
och nordöstra hörn, den ena afsedd till bostad åt
Riddarhus-Vaktmästaren och den andra till inrymmande
af vedförrådet. Jag har dock ansett mig böra föreslå
ett par förändringar i detta Intendenten Scholanders förslag.
Den ena består deri, att jag anser, det fotmurarne
under paviljongerne böra något höjas, hvarigenom jag
tror det helas utseende komme att icke obetydligt vinna.
Den andra förändringen åter består deruti, att jag föreställer
mig, det den af Intendenten Scholander föreslagna
höga stenportal midt emellan paviljongerne bör kunna
undvikas och att i stället det föreslagna jernstaket fortsättes
emellan paviljongerne samt förses midt på norra
fronten med en prydlig jernport med jernpelare. Detta
af mig föreslagna sätt till gårdens ordnande tror jag i
närmaste mån motsvara Riddarhusets Arkitekt De la
Vallées ursprungliga plan, såsom man kan se af Eric
Dahlbergs verk »Svecia Antiqua et hodierna», äfvensom
jag anser detta förslag blifva det till utseendet prydligaste.
Jag bör icke eller förtiga, att jag för min åsigt äfven
hemtat stöd deraf, att Öfver-Intendents-Embetet förordat
detta Intendenten Scholanders förslag, såsom bäst
öfverensstämmande med hufvudbyggnadens stil.
Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 15.
11
Kostnaden för ifrågavarande förslag af Intendenten
Scholander är beräknad till 71,000 R:dr, hvilket dock
genom stenportalens undvikande torde kunna minskas
till omkring 63,000 R:dr; men genom den af mig föreslagna
förhöjning af paviljongernes fotmurar torde kostnadssumman
möjligen komma att uppgå till 75 a 80,000
R:dr, deri inberäknad kostnaden för värmeapparatens flyttning,
men genom den förändring jag föreslagit tror jag,
att i åtminstone den ena af paviljongerne tillfälle till inrättande
af några lägenheter till uthyrning kommer att
gifvas, hvilket säkerligen skall lemna ersättning för den
drygare kostnaden.
Jag får derföre föreslå i afseende å Riddarhusets
gårdsplan,
att Ridd. och Adeln måtte besluta att gården
bör omslutas med ett på granitsockel uppfördt
jernstaket, afjemnas, grusas och planteras; att
två paviljonger, sådana de blifvit af Intendenten
Scholander föreslagna, dock med något
höjda fotmurar uppföras i gårdstomtens nordvestra
och nordöstra hörn; att staketet bör förses
midt på norra fronten med en prydlig jernport
med jernpelare samt på östra och vestra
sidorna med grindar; samt värme-apparaten
flyttas ned i källaren under Riddarhuset.
Herr von Döbeln, E. G., och Herr Stuart, F. G.,
anmälde likaledes sina reservationer emot Utskottets beslut.
Stockholm, tryckt hos E. Westrell, 1866.
MDDAMIliS-DlilEKTiOmS
BERÄTTELSE
TILL
RIKSDAGEN
ÅR
1865.
Bilaga till Ridd. och Adeina Protokoll vid 1865 års Riksdag.
Vördsamt Memoria).
Till åtlydnad af föreskriften i 15 § af den för Riddarhusdirektionen
oell Riddarhusets tjenstemän gällande Instruktion,
får Direktionen nu vid Riksdagens början till Ridderskapet och
Adeln afgifva berättelse öfver hvad vid Riddarhus- och Stiftsärendernas
förvaltning sedan sista Riksdag sig tilldragit, dervid
Direktionen, i afseende å de ämnen och ärenden, som ansetts
icke ega den beskaffenhet, att de bordt i denna allmänna berättelse
upptagas, vördsamt åberopar sina protokoller, handlingar
och räkenskaper, hvilka komma att öfverlemnas till det
blifvande Riddarhus-Utskottet.
§ 1-
De uti första § af Direktionens sednaste Riksdags berättelser
upptagna kassors och fonders tillgångar och fordringar hafva,
på sätt bifogade sammandrag af räkenskaperna för åren
1862, 1863 och 1864 närmare utvisa undergått de förändringar,
som af följande jemförelse inhemtas:
Riddarhus-Kassan , . .
Adliga Kadettskole-fonden .
En Onämnd Välgörares fond
Bungencronska fonden . .
Stjerncreutziska fonden
Wulfcronska fonden. . .
von Blockiska fonden . .
Bergenstjernska fonden
Tersmedenska fonden . .
Stjerncronska fonden . .
Fröken U. C. von Hauswolffs fond
de Silentzska fonden ....
Stråleska fonden
von Liewenska fonden ....
Berghmanska fonden . . . .
Fru B. H. von Hauswolffs fond.
V adstena Adliga Jungfru-Stifts kassa
Gred. Schefferska Stiltning:s fond
Gyllenbåtska fonden .
Queckfeldtska fonden . .
Silfverbergska fonden . .
Löfwenskjöldska fonden
Hartmansdorffska fonden .
Behållning enligt
1861 års bokslut.
Behållning enligt
1864 års bokslnt.
Riksmynt.
Riksmynt.
R:dr
öre.
R:dr
öre.
329,570
38
342,591
32
143,386
—
146,584
8
12,810
61
13,005
57
22,685
58
23,329
23
41,338
36
41,761
49
13,724
96
14,026
97
11,868
90
12,181
33
71,049
78
72,816
29
16,293
27
16.543
26
25,488
50
25,780
68
21,812
32
22,385
81
6,280
70
6,247
81
31,601
72
32,150
27
54,280
58
56,515
38
12,321
66
14,783
94
19,434
31
20,021
28
270,052
97
274,482
18
40,461
92
41,088
78
3,139
36
3,148
72
48,705
58
50,825
37
24,451
3
25,397
42
115,759
63
122,353
1
64,850
18
64,952
21
4
Behållning
enligt
Behållning
enligt
1864 ärs bokslut.
1861 års bokslut.
Riksmynt.
Riksmynt.
R:dr
öre.
R:dr
öre.
von Schultzerska fonden . . .
3,166
26
3.189
6?
Aminoffska fonden
10,213
55
10,407
98
Bethunska fonden
14,593
87
15,279
23
1 likhet med hvad förut iaktagits, anmärkes härvid dels
att uti Stråleska Fonden inberäknas 3,300 Rör, som icke egentligen
tillhör Fonden, men, enligt testamentets föreskrift, skola
jemte densamma tills vidare förvaltas, dels ock att Berghmanska
Fonden, utom dess ofvan upptagna behållning, eger en mot
ett årligt arrende af 171 tunnor råg utarrenderad egendom i
Wermland samt frälseränta af ett helt hemman i Kalmar län.
Uti ett den 16 November 1859 upprättadt testamente hade
Kapitenen Adolf Gustaf Ornflyckt förordnat, bland annat,
att den honom tillhöriga fasta egendomen N:o 5 i Qvarteret
Cepheus med adressnummern 13 vid Svartmangatan här i staden
skulle elter hans död få fritt disponeras af hans hushållerska
Anna Margaretha Berglund .under hela hennes lifstid och
efter hennes frånfälle tillfalla Ornflyckts båda systerdöttrar
Anna Rönquist och Charlotta Oberg till hälften hvardera; samt
att, derest vid Berglunds frånfälle endera eller båda systerdöttrarne
skulle vara med döden afgångna och ej efterlemna bröstarfvingar,
den enas eller bådas andelar i fastigheten skulle tillfalla
Riddarhusets pensionsfond, att deraf bilda en eller, i händelse
af begges död, två pensioner åt behöfvande fröknar eller
enkor af med Ornflyckt befryndade Grefliga, Friherrliga eller
Adeliga ätter i följande ordning, nemligen: von Vegesach, Enhjelm,
Sass, Hjerta, Grubbe, Silfverbrand, Stake, Tott, Silfversparre,
Rosenquist, Lilliehöök, Göös, Schack, Månesköld, Ulftand,
Kagg, Kyle, Svinhufvud, Ulf och Hjort, med förbehåll
likväl att pensionen eller persionerna företrädesvis borde tilldelas
Ornflyckts syskonbarn, Knut Boijes och Biskop Miléns hustru,
Kerstin Boijes, samt hans barndomsvän Lars Tigerhjelms
döttrar under deras lifstid och så länge de förblefvo ogifta och
behöfvande; hvarefter pensionsutdelningar till medlemmar af ofvan
uppräknade ätter skulle ega rum. För att bevara den
eventuella rätt, som i detta förordnande blifvit Riddarhuset tillerkänd,
har Direktionen efter Ornflykts den 5 December 1863
timade död låtit i laga ordning bevaka testamentet, som jemväl
blifvit den aflidnes närmaste arfvingar kommuniceradt.
Framlidne Protokolls-Sekreteraren, Grefve Carl Adolf David
Gyllenborg har genom testamente den 13 Juli 1858 till stående
donationsfonder under Riddarhus-Direktionens och Domkapitlets
i Strengnäs förvaltning anslagit ett kapital af 22,000 R:dr Banko
med ytterligare tillägg af 2,000 Riksdaler samma mynt, för att
af räntan derå någon vedergällning skulle tilldelas de personer,
5
som komme att hafva närmaste omsorgen med räntornas årliga
upptagande och utbetalning, samt i afseende å Riddarhusets till
13,000 R:dr bestämda andel i det sammanlagda donerade kapitalet
hufvudsakligen förordnat, att af den årligen fallande räntan
en pension å 300 R:dr Banko skulle tilldelas Mamsell Sara
Gustafva Spännare under hennes återstående lifstid; att efter
hennes död med denna summa skulle förfaras på enahanda sätt
som genast med det återstående räntebeloppet, nemligen att
gratifikationer å 50 R:dr Banko bildades och efter årligen derom
skedd kungörelse i Tidningarne utdelades till behöfvande
Adeliga fröknar och enkor på sådant sätt, att halfva antalet
gratifikationer tillfölle de förra och andra hälften de sednare,
dervid de fattiga fröknar och enkor som antingen äro eller
hvilkas män varit afkomlingar af testators moderfader, Direktören
vid Ostindiska Kompagniet David af Sandeberg borde ega
företräde; att derest i en framtid några afkomlingar af bemälde
Direktör ej skulle finnas eller behöfva understöd, andra medellösa
fröknar och enkor kunde söka och erhålla gratifikationer
från Fonden, dock att i detta sednare fall, de, som voro descendenter
af testators fadersfader fadersfader, Kongl. Rådet
Grefve Jacob Gyllenborg och befunno sig i torftiga omständigheter,
dertill egde förmånsrätt; att ifrån denna allmänna regel
för gratifikationernas utdelning det undantag gjordes, att fem
namngifna slägtingar till testator skulle erhålla ett motsvarande
antal gratifikationer såsom lifstidspensioner; samt slutligen att,
derest efter boets utredning några tillgångar utöfver de i testamentet
gjorda dispositioner förefinnas, ena hälften af detta öfverskott
skulle fördelas i fyra lotter och Riddarhus-Direktionen
deraf bekomma en lott, för att med räntan derå föröka den
Mamsell Spännare tillagda pensionen och efter hennes frånfälle
använda samma räntebelopp på förut föreskrifvet sätt. Sedan
Grefve Gyllenborg den 8 Oktober 1863 aflidit och de af honom
nämnda testaments-exsekutorer i början af år 1864 delgifvit
Direktionen testamentet, åtföljdt af bevis att detsamma blifvit
af de närmaste arlvingarne godkändt, samt Direktionen låtit
vid vederbörlig domstol bevaka testamentet, har i slutet af sistnämnde
år det ursprungligen donerade kapitalet blifvit till Direktionen
aflemnadt medelst en i Säteriet Ulfhäll med tillhörande
hemman intecknad skuldsedel å 19,500 R:dr R:mt, löpande
med ränta efter sex för hundrade från den 1 Oktober 1864;
hvarefter Direktionen, i början af innevarande år fått i reda
penningar emottaga 8,600 R:dr nämnde mynt, utgörande Riddarhusets
andel i uppkomna öfverskottsmedel, så att Fondens
hela belopp uppgär till 28,100 R:dr Runt. Utaf den del af
räntan sorn återstår elter afdrag af de i testamentet bestämda
lilstidspensionerna och 90 R:dr, hvilka såsom arfvode tillagts
Riddarhus-Sekreteraren, Kamreraren och Fiskalen med den fördelning,
att Sekreteraren erhållit 30, Kamreraren 40 och Fiskalen
20 R:dr, hafva tre gratifikationer å stadgadt belopp blifvit
bildade och för ansökning kungjorda samt bortgifna åt tre af
-
komlingar utaf Direktören af Sandeberg; och har i enlighet
med testaments-exsekutorernes tillksnnagifna önskan, testators
dödsdag, den 8 Oktober, blifvit bestämd för pensionernas och
gratifikationernas utbetalning.
På sätt Direktionen i sin till 1853 och 1854 årens Riksdag
afgifna Berättelse omförmält, hade Öfver-Intendenten Fredrik
Samuel Silfverstolpe, som i slutet af år 1851 allidit, och
hans efterlemnade hustru Fredrika Silfverstolpe, lödd Mannerheim,
genom testamentarisk disposition den 13 April sistnämnde
år till Wadstena Adeliga Jungfru-Stift skänkt ett kapital af
1000 K:dr Banko, att utgå så snart den af dessa makar som
öfverlefde den andra, allidit, samt rörande denna donation hufvudsakligen
förordnat, att af den årliga räntan 33 R:dr 16 sk.
Banko skulle användas till förökande af antalet pensioner inom
Stiftet och 11 K:dr 32 sk. samma mynt till bildande af en fond
för underhållandet af ett grafhus, som testamentgifvarne uppbyggt
på kyrkogården i Röö socken af Erkestiltet; att den till
sistberörda ändamål anslagna summan borde årligen besparas
och lörökas, till dess behof af gralhusets reparerande uppkomme,
då Direktionen, efter derom af vederbörande pastorsembete
leinnad underrättelse och uppgift å skadornas allmänna beskaffenhet,
borde genom någon tillförlitlig verkgesäll eller murmästare
från hufvudstaden låta besigtiga byggnaden och derest sådant
ansåges nödigt, densamma iståndsätta; samt att nyckeln
till gralhuset skulle hos Direktionen lörvaras och ej utlemnas
vid andra tillfällen, än då sådant tor tillsyn eller reparation erfordrades.
Detta förordnande, som efter Öfver-Intendenten Silfverstolpes
död blifvit i laga ordning bevakadt, har jemväl bevakats
efter hans enkas i slutet af lörra året timarie frånfälle;
hvarelter possessionaten Gustaf Silfverstolpe i ett till Direktionen
ingifvet memorial, dels omförmält, hurusom Enkefru Silfverstolpe
genom ett den 16 November 1862 uppsatt testamente,
hvaraf ett till riktigheten tryckt transsumt var Memorialet bifogadt,
jemte lörklarande att derigenom alla af henne förut upprättade
testamenten upphäfdes, förordnat huru med hennes q\arlåtenskap
skulle förhållas samt tillagt bemälde possessionat hvad
af densamma kunde återslå efter fullgörandet af flera utaf henne
gjorda dispositioner, hvaribland 500 ll:dr att såsom en stående
fond, under inseende och förvaltning al Röö församlings
Kyrkoråd och egare af Näs gård, användas till underhåll af
förut omförmälda grafhus, dels ock, vid det förhållande, att
Enkefru Silfverstolpe sålunda, åtminstone så vidt hennes andel i
boet rörde, återkallat den af makarne gemensamt gjorda disposition
till Wadstena Adeliga Jungfru-Stifts kassa, men tillika
undanröjt det för dispositionens åtnjutande stadgade vilkor örn
skyldigheten att underhålla merberörde grafhus, hos Direktionen
anhållit, att Direktionen ville underställa Ridderskapet och Adelns
pröfning oth antagande hans gjorda hemställan, att emot det
att han medelst memorialet förband sig att, så snart Enkefru
Silfverstolpes den 16 November 1852 upprättade testamente
7
vunnit laga kraft eller, i händelse af klander, blifvit genom laga
kraft-egande Utslag fastställdt, till Wadstena Adeliga JungfruStifts
kassa utbetala 1000 R:dr R:mt, af hvilket kapital den behållna
årliga afkomsten borde användas till förökandet af pensionsrum
inom Stiftet, Ridderskapet och Adeln behagade förklara
sig frånträda hvarje anspråk på fullgörandet af makarne Silfverstolpes
den 13 April 1851 upprättade testamentaniska förordnande.
Efter denna redogörelse för hvad i ärendet förekommit,
får Direktionen, med afseende å dels det mindre lämpliga
vilkor, som blifvit fästadt vid den af merbemälda' makar
gemensamt gjorda disposition, dels ock den omständigheten, att
densamma blifvit af Enkefru Silfverstolpe för hennes del återkallad,
härmedelst tillstyrka Ridderskapet och Adelns bifall
till det i possessionaten Silfverstolpes memorial framställda
förslag samt derjemte hemställa, det Ridderskapet
och Adeln behagade, i likhet med hvad som
finnes stadgadt rörande de extra Stiftspensioner, som
utgå från den Heijkenskjöldska Donationsfonden, förordna,
att af räntan å det gifna kapitalet, som under
namn af Silfverstolpeska Donationen bör gemensamt
med Stiftskassan förvaltas, en extra Stiltspension
å 50 R:dr R:mt skall inrättas och efter i vanlig
ordning skedd kungörelse tilldelas någon fattig
Stiftsfröken, som ännu icke erhållit ordinarie pension,
för att af denna åtnjutas intilldess hon blifvit i
den ordinarie pensionsklassen uppflyttad.
Den förändrade lagstiftning rörande ogift qvinnas myndighet,
som till följd af Kongl. Förordningen den 16 November
1863 med innevarande års början trädt i verksamhet, har gifvit
Direktionen anledning att till Ridderskapet och Adelns pröfning
hänskjuta en inom Direktionen uppkommen fråga om rätta
tillämpningen af ett utaf de testamenten, som utgöra Stiftelseurkunderna
för största delen af de i denna § omnämnda fonder.
1 afseende å användandet af de medel, som framlidne Majoren
Fredrik Wulfcrona genom testamente den 28 September 1797
ställde under Direktionens förvaltning, finnes i samma testamente
föreskrifvet, att af den behållna räntan skulle vid hvarje
års slut utdelas pension å dels 33 R:dr 16 sk. och dels 16
R:dr 32 skillingar till sådana fattiga Officerares enkor af Adel
och deras omyndiga barn, som icke ega någon annan pension
eller ressurs; hvarjemte stadgas, att »fattiga fader- och moderlösa
Officerares barn af frälse ståndet hafva rättighet att
vinna dessa pensioner, till dess de blifva myndiga». Då enligt
förut gällande lagstadganden ogifta qvinnor af hvad ålder de än
vore skulle stå under förmynderskap och endast undantagsvis,
först genom Kongl, Maj:t dispens samt sedermera, jemlikt
Kongl. Förordningen den 15 Juni 1858 efter uppnådd 25 års
ålder och genom anmälan hos vederbörlig domstol, kunde blifva
myndiga, hafva testamentets ofvan omförmälda föreskrifter hit
-
8
tills blifvit af Direktionen sålunda tillämpadt, att såväl Adeliga
Officerares enkor som ock deras ogifta döttrar af hvad ålder
som helst fått deltaga i den lottning, som, i enlighet med hvad
testamentet jemväl stadgar, skulle emellan sökande till dessa
pensioner ega rum; men då numera, till följd af ofvan först
berörde Kongl. Förordning, ogilt qvinnas omyndighets tillstånd
i allmänhet upphör med fyllda 25 år, har detta förfaringssätt
vid pensionsutdelningen kommit i strid med testamentets bokstadiga
föreskrift, alt pensionerna skola tillfalla, utom Adeliga
Officerares enkor, deras omyndiga barn och åtnjutas af dem
tilldess de blefve myndiga; hvadan Direktionen, som nu vid den
i början af innevarande år skedda pensionsutdelning ansett sig
böra (öija det förut iakttagna förfaringssättet, nu får öfverlemna
till Ridderskapet och Adeln att afgöra,
huruvida icke, på sätt Direktionen för sin del anser
vara med testalors afsigt mest öfverensstämmande,
samma grunder som hittills böra vid tillsättning af
pensionsledigheter å ifrågavarande fond tillämpas.
§ 2.
Den kapitationsbfgift, som, jemlikt Ridderskapet och Adelns
under 1856—1858 årens Riksdag lättade och vid de derpå följande
Riksdaearne förnyade beslut, skall med ett från En R:dr
Banko till Fem R:dr R:mt förhöjdt belopp tills vidarr erläggas
af hvarje Adelsman, som för lön eller förmögenhet betalar bevillning,
har under de tre sista åren, enligt kassaräknlngarne,
influtit med tillsammans 38,433 R:dr 9 öre, hvarförutan Riddarhusreparationslonden,
till hvilken dessa medel ingå och af
räkenskaper lör åren 1861, 1862 och 1863 ett sammandrag
finnes på vanligt sätt denna Berättelse bifogadt, erhållit en ytterligare
inkomst af 3,437 Riksdaler 50 öre, såsom hyresersättning
af Riksdagskostnadsmedlen för Ståndets klubb- och
samtalsrum under sista Riksdagen. Dessa inkomster hafva blifvit
använda dels till bestridande af de reparationskostnader och
andra utgifter, som under tiden förekommit, dels ock till afbetalningar
å fondens skuld till andra under Direktionens förvaltning
stående kassor, så att denna skuld, som vid tiden för sista
Riksdagsberattelsens afgifvande uppgick till ett kapitalbelopp af
42,500 R:dr för det närvarande utgör endast 11.000 R:dr jemte
ränta derå från innevarande års början, under det att fondens
tillgånd består utaf en i Banken innestående summa af
1,654 R:dr 41 öre, hvarmed kostnaden för en nyligen verkställd
reparation å en del af gårdsbyggnaderna jemte andra
smärre utgifter under tiden till årets slut, enligt Kamererarens
uppgift, lärer kunna bestridas. Det kan följaktligen med säkerhet
antagas, att de kapitations-afgifter, som under nästa år
komma att inflyta, blifva fullt tillräckliga för att gälda nämnde
återstod af den betydliga skuldsättning, som Fonden till följd af
den kostsamma omläggningen af Riddarhutets grundmurar sig
åsamkat, men då det fortfarande torde vara angeläget, att Rid
-
9
darskapet och Adeln eger en Fond, af hvars tillgångar blifvande
reparationskostnader å Riddarhuset kunna bestridas samt
dertill kommer att, såvida Ridderskapet och Adeln, på sätt Direktionen
i en efterföljande § kommer att föreslå, vid denna
Riksdag fattar beslut om borttagande, af de nuvarande vanprydliga
byggnaderna å Riddarhusgården, några andra medel
än de årligen inflytande kapitationsalgifterna icke äro att tillgå
för amortering af de lån, som för platsens ordnande på föreslaget
sätt af Fonden ånyo måste upptagas, anser Direktionen
sig ega giltiga skäl för sin vördsamma hemställan,
att vid nuvarande stadgande om Riddarhus-kapitations
afgiltens utgörande tills vidare med Fem Riksdaler
Riksmynt måtte få förblifva.
§ 3.
Kompletteringen af Stamtaflorne öfver de å Riddarhuset
introducerade Atter har oafbrutet fortgått medelst begagnande
af alla de upplysningar, som erhållits genom presterskapets årligen
afgifna uppgifter, tillkännagifvanden i Statens officiella tidning
och meddelanden af slägternas egna medlemmar. Jemte
det Direktionen i och för genealogiernas ytterligare fullständigande
anser sig böra förnya sin vid många föregående Riksdagar
gjorda samt af Ridderskapet och Adeln bifallna hemställan,
att Ståndet behagade besluta och låta i Riddarhussalen
anslå en uppmaning til! dess medlemmar att i
Riddarhus-Kansliet taga noggrann kännedom om beskaffenheten
af sina ätters genealogier samt derefter
meddela alla de för deras komplettering erforderliga
upplysningar, som kunna anskaffas;
får Direktienen hos Ridderskapet och Adeln anmäla ett förslag,
afseende att för framtiden bereda åt ifrågavarande, för Ridderskapet
och Adeln så vigtiga handlingar all den fullständighet,
som möjligen kan uppnås. T. f. Chefen för Statistiska Centralbyrån
har nemligen i December månad 1863 till Kongl. Maj:t
inkommit med ett underdånigt memorial af följande lydelse:
»De officielt vidimerade utdrag ur Vigsel-, Födelse- och Dödsböckerne,
hvilka, jemlikt Nådiga Kungörelsen af den 4 November
1859, numera årligen ingå till Statistiska Central-Byrån,
innehålla, likasom de genom Kongl. Brefvet af den 27 April
1860 fastställda formulärer för sjelfva Ministerialböckerna, bland
andra, en serskild kolumn, hvilken på sätt närlagde prof utvisa,
har til! öfverskrift, »tillhörande adeln». Denna kolumn är
afsedd såsom lättnad för kompletterande af Riddarhusets genealogiske
tabeller med hemtad anledning af presterskapets åliggande
att till Riddarhus-Direktionen årligen insända hithörande
uppgilter. Den erfarenhet jag i Statistiska Central-Byrån vunnit
om det mödosamma arbete, som erfordras för att vinna
säker kontroll, att föreskrifna uppgifter icke från något ställe
uteblifva, har hos mig stadgat den öfvertygelse, att det för
Riddarhus-Direktionen måste vara ytterst svårt, om ej omöjligt,
10
att förvissa sig derom, att fullständiga uppgifter uti ifrågavarande
hänseende till densamma inkomma».
»Då nu Statistiska Central-Byrån i främsta rummet måste
öfvervaka, ej blott att utdragen ur Ministerial-böckerna fullständigt
ingå, utan ock att de i öfrigt äro med gifna nådiga föreskrifter
öfverensstämmande, så synes den frågan sjelfmant erbjuda
sig, huruvida det ej vore både lättare och säkrare, att
genom Riddarhus-Direktionens försorg och af någon dess tjensteman
de genealogiske tabellerna kompletterades omedelbart ur
de i Statistiska Central-Byrån tillgängliga utdragen, dervid jemväl
tilllälle alltmer vinnes till all den granskning och jemförelse,
som kunde finnas af nöden, och i sammanhang med hvilken
förändring Presterskapet kunde befrias från sitt åliggande att
till Riddarhus-Direktionen insända uppgifter.»
»Sedag jag i skrifvelse af den 23 Maj 1863 till Herr Erkebiskopen
och Talmannen för H. Presteståndet meddelat denna
min åsigt, jemte hemställan, huruvida, derest den förtjenade afseende,
Herr Erkebiskopen skulle finna lämpligt att låta densamma
såsom förslag komma till Riddarhus-Direktionens kännodom
och ombepröfning, har mig i skrifvelse af den 26 sistlidne
November från Herr Erkebiskopen och Talmannen meddelats
H. Presteståndets bär följande åsigt och heslut i ämnet:
»Presteståndet, med mig, gillar fullkomligt det i memorialet
»härom framställda förslaget, såsom det till kontrollen på upp»gifternas
riktighet säkraste, och jemväl för den i Statistiska
»Central-Byrån, till upplysningarnes samlande, utsedda tjenste»mannen
hos Riddarhus-Direktionen säkerligen ej upptagande
»mera tid och besvär, än han hittills på Riddarhuset måst an»vända,
för att genomläsa och granska de ifrån alla rikets för»samlingar,
genom vederbörande pastorer, till Riddarhuset nu
»direkte insända uppgifterna i ämnet för hvarje kontrakt. Men
»då föreskrifterna härom äro presterskapet meddelade i Kongl.
»Maj:ts Nådiga Cirkulärbref af den 4 Juli 1770; så hemställer
»jag på egna och H. Presteståndets vägnar samt enligt dess be»gäran,
under godkännande af hvad i Memorialet föreslaget är,
»att Herr Byrå-Chefen benäget ville i ämnet göra underdånig
»framställning till Kongl. Majit med åberopande dervid såväl af
»hvad i memorialet till mig härom är andraget, som ock af
»hvad härofvan är genom mig i Presteståndets namn yttradt, i
»ändamål att Kongl. Majit med upphälvande af föreskrifterna i
»berörda Nådiga Cirkulärbref den 4 Juli 1770, täckes i Nåder
»befria presterskapet ifrån de ifrågavarande uppgifternas vidare
»meddelande.» På grund af hvad sålunda begärts utbeder jag
mig få denna fråga underdånigst anmäla till det afsseende och
den åtgärd, hvaraf Eders Kongl. Majit i Nåder pröfvar den
förtjent.»
Sedan Kongl. Majit behagat i Nåder infordra Direktionens
utlåtande häröfver, har Direktionen i underdånig skrifvelse den
13 Jannuari 1864 anfört, att då Kongl. Brefvet den 4 Juli
1770 utfärdadts med anledning af Ridderskapet och Adelns be
-
ll
gäran om presterskapets förpligtande att årligen upprätta och
till Direktionen insända sådana förteckningar, som deri omförmäldes,
Direktionen funne sig sakna befogenhet att afgifva något
yttrande i sjelfva hufvudsaken, innan Direktionen fått tillfälle
att underställa densamma Ridd. o. Adelns eget bepröfvande, hvarföre
Direktionen, som komme att anmäla ärendet hos Ridd. o.
Adeln, i den berättelse rörande Riddarhusets angelägenheter, som
vid början af nästblifvande Riksdag skulle afgifvas, med anledning
af den nådiga remissen ansåge sig endast böra hos Kongl,
Majit i underdånighet anhålla, att med frågans afgörande måtte
få anstå, intill dess Direktionen erhållit tillfälle att Ridd. o. Adelns
egen åsigt deri inför Kongl. Majit i underdånighet tillkännagifva.
Då Direktionen härmedelst öfverlemnar denna fråga till Ridd.
o. Adelns pröfning, föreställer sig Direktionen, att Ridd. o. Adeln
önskar inhemta Direktionens tanke i ämnet, hvarföre Direktionen
nu får sitt yttrande deri afgifva.
De förteckningar på födde, vigde och dode bland Ridd. o.
Adeln, som på grund af Kongl. Brefvet den 4 Juli 1770 årligen
upprättas af Kvrkoherdarne i Rikets alla församlingar samt genom
Konsistorierna insändas till Direktionen, utgöra otvifvelaktig!
den hufvndsakligaste källan för Stamtaflornas fortgående
komplettering. Men vid detta vidsords afgifvande måste Direktionen
foga det tillkännagifvande, att en lång tids erfarenhet gifvit
för handen, att dessa förteckningar icke helt och hållet uppfylla
det dermed afsedda ändamål, eller vinnande af tillförlitlig
och fullständig kännedom om alla de förändringar uti ifrågavarande
hänseenden, som åriigeu bland Ridd. o. Adelns medlemmar
inträffa. Emot dessa förteckningar har nemligen icke sällan
förekommit att anmärka, att desamma varit dels oriktiga och
dels ofullständiga, hvilket uppenbarat sig genom de upplysningar,
som i allmänna tidningar eller medelst enskilda underrättelser
sedermera erhållits; Och hafva sådane felaktigheter tid elter
annan föranledt dels skrifvelse till vederbörande pastorer från
den Riddarhusets tjensteman, som har genealogiernas komplettering
sig uppdragen, dels ock cirkulärbref från Direktionen till
Domkapitlen i Riket med anhållan, att Stiftens samtelige kyrkoherdar
måtte erinras att vid förteckningarnes upprättande med
största noggrannhet förfara. Att felaktigheter och ofullständigheter
uti ifrågavarande förteckningar svårligen kunna helt och
hållet undvikas, torde älven finna en antaglig förklaringsgrund
deri, att det icke i allmänhet kan förutsättas, att kvrkoherdarne
ega fullt tillförlitlig kännedom om alla de å Riddarhuset introducerade
ätter, så att de i hvarje förekommande fall med säkerhet
kunna afgöra, huruvida en person tillhör någon ätt eller
icke, hvarförutan det icke heller torde böra lemnäs oanmärkt
att oftanämnde Kongl. Brej, såsom tillkommet under en tid, då
alla medlemmar af en å Riddarhuset introducerad ätt tillhörde
Adelsståndet, egentligen icke är tillämpligt på andra medlemmar
af de sedan den 6 Juni 1809 adlade atter, än hufvudmännen,
så att Presterskapet rätteligen ej eger skyldighet att uppgifva
12
de födelser, giftermål eller dödsfall inom dessa slägter, som röra
deras ofrälse medlemmar, hvilket till följd af förändrad lagstiftning
uppkomna förhållande, derest det nuvarande sättet för genealogiernas
komplettering skulle allt framgent bibihållas, enligt
all sannolikhet komme att under tidernas lopp föranleda dertill,
att de efter nämnde tidpunkt introducerade ätters stamtaflor
blefve vida ofullständigare än de äldre ätternas.
Sedan Direktionen sålunda nödgats vitsorda det jemväl i
Direktionens alla Riksdagsberättelser tillkänaagifna förhållande,
att Riddarhusets Stamtaflor, oaktadt trägna bamödanden, icke
erhållit ali den fullständighet, som är önskvärd, torde det tillkomma
Direktionen att söka utreda, huruvida det af t. f. Chefen
för Statistiska Central-byrån väckta förslag rörande genealogiernas
komplettering bör anses komma att bättre uppfylla ändamålet
än presterskapets förenämnda förteckningar. Härvid framställer
sig till en början nästan sjelfmant för tanken den väsendtliga
skillnaden emellan de från Rikets kyrkoherdar till Riddarhuset
ingående förteckningar och de utdrag ur församlingarnes
födelse-, vigsel- och dödböcker, som gemlikt Kongl. Kungörelsen
den 4 November 1859 årligen skola till Statistiska Central-byrån
afgifvas. De förra innehålla nemligen endast uppgifter på
de födelser, giftermål och dödsfall, hvilka timat bland Ridd. o.
Adelns medlemmar, under det att de sednare upptaga hvarje
sådant fall inom Rikets hela befolkning. Genom tillgång till
dessa utdrag erhåller följaktligen den Riddarhusets tjensteman,
som det åligger att komplettera genealogierna, eller andre Riddarhus-kanslisten,
fullständig kännedom om alla de födelser, giftermål
och dödsfall, som under det nästförflutna året inträffat
inom landet, och försättes derigenom i tillfälle att sjelf afgöra,
hvilka i utdragen upptagne fall böra å Stamtaflorna antecknas.
Ett sådant afgörande komme således att tillhöra en person, som
måste antagas ega erforderlig sakkännedom, och dessutom i hvarje
tvifvelaktigt fall har tillgång till alla de för afgörandet nödiga
handlingar, så att nämnde tjensteman hädanefter finge, för att
så säga, sjelf hopsamla de materialier, som för arbetet med
genealogiernas komplettering erfordrades, i stället för stt såsom
hiltills erhålla dessa materiafier från en mängd andra mindre
sakkunniga personer. Då dertill kommer, att de ifrågavarande
utdragen, hvaraf tre exemplar i behörigen styrkta afskrifter skola
till det blifvande Riddarhus-Utskottet öfverlemnas, äro med
särdeles redighet och åskådlighet uppställda, anser Direktionen
sig ega giltiga skäl för framställandet af den åsigt, att genom
tillgång till dessa utdrag ändamålet af Stamtaflornas hållande i
fullständigt skick bättre uppnås än medelst de nu från presterskapet
direkte till Riddarhuset ingående förteckningar, samt att
något lämpligare sätt för sagde ändamåls vinnande är det nu
ifrågasatta, svåligen torde kunna utfinnas.
Det torde nu återstå att tillse, huruvida med förslagets utförande
några olägenheter kunna vara förknippade. Såsom en
sådan måste då först och främst framhållas den omständighet,
13
att de ifrågavarande utdragen äro ett annat embetsverks tillhörighet
och skola derstädes förvaras, så att, om förslaget vinner
Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, de handlingar, hvarpå genealogierna
hufvudkakligen sig grunda, icke vidare komma att finnas i Riddarhusets
eget förvar, och derstädes alltid vara tillgängliga. Men
denna olägenhet torde dock ej böra tillerkännas en sådan vigt,
att förslagets antagande fördenskull bör afstyrkas, helst vid betraktande
deraf, att tillgång till de ifrågavarande handlingarne
lätteligen erhålles vid förekommande fall, hvilka ock mera sällan
torde inträda, sedan anteckningarne å genealogierna en gång
blifvit verkställda, en förutsättning, som vinner stöd af hvad
erfarenheten gifver vid handen i afseende å behöfligheten att
efter uppgifternas införande å Stamtaflorna återgå till de förteckningar,
hvarifrån de hemtats.
En ytterligare olägenhet förefinnes deri, att genom det föreslagna
förändrade sättet för stamtaflornas komplettering det dermed
förenade arbete i högst betydlig mån förökas. I stället för
att taga käunedom af de nu från stiften inkommande, föga vidlyftiga
förteckningarna och å genealogierna anteckna de i dem
upptagna fall, hvilka endast röra Adeliga personer, skulle andre
Riddarhus-kanslisten för dessa anteckningars verkställande hädanefter
nödgas med största noggrannhet genomgå de särdeles
digra utdragen, upptagande alla inom ett år timade födelser,
giftermål och dödsfall inom Rikets hela befolkning, hvarvid denne
tjensteman, af härofvan anlördt skäl, ingalunda torde få förlita
sig derpå, att endast de fall, hvarå i kolumnen »tillhörande
Adeln» hänvisas, behöfva uppmärksammas, för utöfvande af kontroll
deröfver, att icke något fall, som borde å Stamtaflorna antecknas,
blifvit förbisedt, genomgå hvarje å utdragen upptaget,
såväl Adeligt som oadeligt namn. Ehuru således andre Riddarhuskanslisten
komme att vidkännas en högst betydlig tillökning
i det för tjenstens bestridande nu erforderligo arbete, samt en
sådan förökning i göiomålen icke skäligen torde böra honom
åläggas, utan en deremot svarande vedergällning, anser Direktionen
dock, att man för det vigtiga ändamålets vinnande bör
villigt underkasta sig att, sedan sig visat, huruvida förslaget kommer
till verkställighet, få hos Ridd. o. Adeln göra framställning
om den tillökning i andre Riddarhus-kanslistens löneförmåner,
som kan finnas vara med billigheten öfverensstämmande.
Innan Direktionen afslutar sitt yttrande i ämnet, får Direktionen
fästa nppmärksamheten på en omständighet, som Direktionen
anser vara af sådan vigt, att densamma bör framhållas
såsom ett oeftergifligt vilkor för förslagets tillstyrkande. För att
kunna begagna den af t. f. Chefen för Statistiska Central-byrån
föreslagna utvägen att komplettera Stamtaflorna ur de ifrågavarande
utdragen, är det eldigt Direktionens tanke alldeles nödvändigt,
att dessa utdrag öfverlemnas till Riddarhuset för att
derstädes förblifva under den tid, som erfordras för deras genomgående
och verkställandet af de nödiga anteckningarne å
genealogierna, enär det ingalunda torde böra tillåtas, att dessa
14
vidlyftiga och för Ridd. o. Adeln vigtiga handlingar tidtals förflyttas
från deras nuvarande förvaringsrum i väggfasta och brandfria
jernskåp å Riddarhuset till en annan lokal, hvaröfver Direktionen
ej eger dispositionsrätt, en förflyttning, som dessutom
icke allenast skulle föranleda dertill, att besväret för andre Riddarhus-kanslisten
med genealogiernas komplettering ytterligare
ökades, utan äfven komme att medföra den vida väsendtligarc
olägenheten, att dessa handlingar, som nästan dagligen af Riddarhusets
tjenstemän behöfva begagnas för upplysningars inhemtande
och meddelande, utfärdande af bevis m. m., tidtals ej funnos
å Riddarhuset tillgängliga. T. f. Chefen för Statistiska Central-bvrån,
hvars uppmärksamhet blifvit fästad å dessa omständigheter,
har jemväl insett desammaä vigt, och förklarat sig villig
att låta utdragen sedan de blifvit i Statistiska Central-byrån
stiftsvis eller länsvis ordnade, efterhand öfverlemnas till Riddarhus-kansliet,
så att, efter det utdragen från ett stift eller län
blifvit begagnade, desamma utbyttes emot de till ett annat stift
eller län hörande utdrag, ända till dess samtlige utdragen för
ett helt år blifvit genomgångna.
På grund af hvad Direktionen nu haft äran anföra, får Direktionen
vördsamt hemställa,
det Ridd. o. Adeln behagade bemyndiga Direktionen
att i underdånig skrifvelse tillstyrka Kongl. Maj:ts
Nådiga bifall till det väckta förslaget om upphäfvande
af Kongl. Brefvet den 4 Juli 1770 samt Riddarhusgenealogiernas
kompletterande utur de till Statistiska
Central-byrån årligen ingående utdragen ur
församlingarnes Ministerialböcker, ocb i sammanhang
dermed i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t,
derest förslaget bifölles, täcktes i Nåder meddela vederbörande
föreskrift derom, att sedan de ifrågavarande
handlingarne till Statistiska Central-byrån inkommit,
desamma, antingen stiftsvis eller länsvis ordnade,
utan tidsutdrägt skola, den ena handlingen efter
den andra, emot qvitto öfverlemnas till Riddarhus-kansliet,
för att derstädes förblifva, intilldess de
nödiga anteckningarne å Stamtaflorna hunnit verkställas.
S- 4.
Efter det sednaste Riksdagsberättelse afgafs, hafva följande
ätter blifvit å Ridarhuset introducerade, nemligen bland
Friherrar:
N:o 404. Friherre Bildt.
Ridders- och Adelsmän:
N:o 2337. Herr von Malmborg.
N:o 2338. Herr Lovén.
N:o 2339. Herr Bennich.
15
Deremot hafva nedannämnde ätter afTörts såsom utslocknade,
nemligen bland
Grefvar
N:o
42. Grefve Gyllenborg.
Friherrar
N:o
79.
Friherre Sjöblad.
N:o
217.
Friherre Reuterholm.
N:o
226.
Friherre Gyllengranat.
N:0
367.
Friherre Ulfsparre.
N:o
400.
Friherre Bergenstråle.
Ridders- och Adelsmän.
N:o
84.
Herr Örnflycht.
N:o
172.
Herr Rosenstjerna.
N:o
211.
Herr Ödell.
N:o
844.
Herr Tigerclou.
N:o
1413.
Herr Råfelt.
N:o
1612.
Herr Grundelstjerna.
Härförutan hafva, med tillämpning af Ridd. o. Adelns vid
1859 och 1860 årens Riksdag fattade beslut, blifvit såsom utgångne
afskrifna följande ätter, å hvilkas stamtaflor icke finnes
upptagen någon lefvande manlig medlem, född under de sistförflutna
90 åren, nemligen bland
Ridders- och Adelsmän.
N:o 23. Herr Barnekow.
N:o 52. Herr Rosenbjelke.
N:o 821. Herr Douglies,
N:o 961. Herr Hultengren.
N:o 1276. Herr von Köhnnigstedt.
N:o 1302. Herr Lohjelm.
Hela antalet lefvande ätter, som i sista Berättelsen beräknades
till 978, kan följaktligen, på grund af förenämnda förändringar,
nu antagas utgöra:
Grefvar 68.
Friherrar
172.
Ridders- och Adelsmän . 724.
Summa 964.
§ 5-
Ibland Ridd. o. Adelns Herrar Fullmäktige i Rikets Ständers
Bank hafva de förändringar inträffat, att sedan Riksmarskalken,
H. Ex. Herr Grefve Adolf Fredrik Nils Gyllenstolpe i
Maj månad 1864 aflidit, den af Ståndet valde förste Suppleanten,
Guvernören vid Kongl. Krigs-Akademien, Öfversten Carl Gustaf
Lagercrantz i Banko-Styrelsen inträdt, samt att, efter det bemälde
Öfverste i början af innevarande år blifvit af Kongl. Majit
förordnad att förestå Landshöfdinge Embetet i Jemtlands län,
och fördenskull afsagt sig befattningen att vara fullmäktig i nämn
-
16
de Verk, andre Suppleanten, Kammarherren Grefve Carl Magnus
Casimir Lewenhaupt efter honom såsom ledamot af Verkets
Styrelse ingått.
Bruksegaren Friherre Wilhelm Fredrik Tersmeden har under
loppet af innevarande år lemnat sin plats såsom en af Ridd.
o. Adelns Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret; Och har den närmaste
Suppleanten, Majoren Grefve Axel Emil Wirsén i hans
ställe inträdt i Styrelsen öfver detta Verk.
De ledamöter af Ridd. o. Adeln, som vid förra Riksdagen
utsågos till Styrelseledamöter och Suppleanter vid Låne-Kontoren
i Göteborg, Malmö osh Wisby, hafva samtliga bibehållit
sina plattser.
Sedan Bruksegaren Ludvig Theodor Bohnstedt, hvilken vid
sista Riksdagen af Ridd. o. Adeln utsågs att å Ståndets vägnar
deltaga i 1863 års Revision af Statsverkets, Bankens och Riksgälds-Kontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning, detta uppdrag
sig afsagt, samt Ridd. o. Adeln anmodat Direktionen att välja
Revisor i hans ställe, har Direktionen dertill utsett ÖfversteLöjtnanten
Friherre Georg af Schmidt.
Utaf de af Ståndet valde Ledamöier i nästlidet års Revision
af nämnde verk har f. d. Kabinetts-Sekreteraren, numera Landshöfdingen
Grefve Albert Ehrensvärd tillkännagifva sig vara hindrad
att uppdraget fullgöra, hvadan val af Revisor efter honom
blifvit anställd samt f. d. Löjtnanten Grefve Fredrik Carl von
Rosen dertill utsedd.
Ibland Ridd. o. Adelns Ledamöter uti innevarande års Revision
af merberörda Verk hafva ledigheter uppstått efter Kamma
rherren, Grefve Charles Emil Piper, Kabinetts-Kammarherren,
Friherre Corfitz Augustin Beck-Friis, Ryttmästaren Bolivar Magnus
Hallenborg och Bruksegaren Baltzar De Maré, hvilka aila
uppdraget sig afsagt; Och hafva i de sålunda afgångnes ställe
blifvit till Revisorer valde Possessionaten, Grefve Robert De la
Gardie, Kammarherren Carl Adolf Bogeman, Kaptenen Georg
Wolfgang von Francken samt General-Direktören Magnus Huss.
För att deltaga i den särskilda Revision af Banko-DiskontVerkets
räkenskaper, som till följd af Rikets Ständers vid förra
Riksdagen fattade beslut, att denna granskning från och med
innevarande år skulle verkställas af Rikets Ständers Revisorer
af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, under nästlidet år för
sista gången egt rum, har Direktionen, jemlikt föreskrifter i Instruktionens
7:de §, sådan densamma lydde före den af Ridd.
o. Adeln med anledning af nyssnämnde beslut deri vidtagna för
ändring, utsett Protokolls-Sekreteraren Johan Fredrik Philip
Flach och Kaptenen Oscar von Knorring, samt, efter det Flach
afsagt sig uppdraget, i han sställe valt Ceremonimästaren Friherre
August Wilhelm Stjernstedt; hvarjemte vice Häradshöfdingen
Carl Ottomar Törnebladh blifvit till Suppleant utsedd.
Härförutan har Direktionen, i enlighet med nyssnämeda §,
utsett
17
Till Revisorer och Suppleanter vid Lånekontoret i Göteborg.
År 1863. Revisor: Kommendör-Kaptenen Per August Knut Lagerstråle.
Suppleant: Kaptenen Grefve Charles Emil Lewenhaupt.
Och sedan Kommendör-Kaptenen Lagerstråle afsagt
sig uppdraget, i hans ställe Kaptenen, Friherre Knut
Erik Leijouhufvud.
År 1864. Revisor: Kommendör-Kaptenen Per August Knut Lagerstråle.
Suppleant: Kaptenen Grefve Charles Emil Lewenhaupt.
Och sedaa desse anmält sig hindrade att uppdraget
fullgöra, Majoren Carl Edvard af Chapman oeh Kaptenen
Friherre Knut Erik Leijonhufvud.
År 1865. Revisor: Öfverste-Löjtnantet Johan August af Peterséns.
Suppleant: Majoren Larsjohan Malcolm Reenstjerna.
Tili Revisorer och Suppleanter vid Lånekontoret i Malmö.
År 1863. Revisor: Ryttmästaren Jules Edvard Stjernblad.
Suppleant: Majoren Reinhold Gustafsson Horn.
År 1864. Revisor: Ryttmästaren Jules Edvard Stjernblad.
Suppleant: Majoren Reinhold Gustafsson Horn.
År 1865. Revisor: Majoren Reinhold Gustafsson Horn.
Suppleant: Ofverste-Löjtnanten Friherre Gustsf Oskar
Peijron.
Till Revisorer och Suppleanter vid Lånekontoret i Wisby.
År 1863. Revisor: Kaptenen Nils Axel Planting Berglod.
Suppleant: Majoren Adolf Jakob von Post.
År 1864. Revisor: Kaptenen Nils Axel Planting Berglod.
Suppleant: Majoren Adolf Jakob von Post.
År 1865. Revisor: Majoren Carl August Oskar af Klint.
Suppleant: Possessionaten, Friherre Carl Herman
Bennet.
Och sedan Majoren af Klint anmält hinder för uppdragets
fullgörande samt Friherre Bennet blifvit kallad
att såsom Revisor inträda, till Suppleant efter
honom Löjtnanten Carl Adam af Forselles.
§ 6.
Bland Riddarhus-Direktionens egna ledamötes har den förändring
inträffat, att sedan Ofver-Kammarherren Grefve Adam
Lewenhaupt i medlet af sistlidet år, med anledning af flyttning
från hufvudstaden, afsagt sig sin plats inom Direktionen, den af
Ridd. o. Adeln valde förste Suppleanten, Revisions-Sekreteraren
Friherre Carl Gustaf Carlsson Leijonhufvud såsom ledamot i
Direktionen inträdt.
2
18
Sedan Ridd. och Adeln vid förra Riksdagen bifallit Direktionens,
med anledning af väckt förslag om Riddarhus-Fiskals- och
förste Riddarhus-Kanslist-tjensternas förening, gjorda hemställan,
att frågan derom måtte få förfalla och den efter Riddarhus-Sekreteraren
Rrakel lediga Riddarhus-Fiskals-befattningen i vanlig
ordning tillsättas, har, efter förutgången kungörelse af nämnde
tjensts ledighet, Direktionen i Maj månad 1863 till RiddarhusFiskal
utnämnt den ende Sökanden, t. f. Riddarhus-Fiskalen,
Philosophie Magistern och Juris Utriusque Candidaten Carl Lagerheim.
§ 7.
I afseende å den pensionsinrättning, som under namn af
Wadstena Adeliga Jungfru-stift är ställd under Direktionens förvaltning,
fattade Ridd. o. Adeln, uppå Direktionens hemställan,
vid sista Riksdagen följande beslut:
l:o att Wadstena Adliga Jungfru-stifts pensioner skola,
i den mån Stiftelsens tillgångar det medgifva, förhöjas
från 50 till 100 Rdr Rmt årligen.
2:o att antalet af förhöjda pensioner skola bestämmas i
sammanhang med den, jemlikt 29 § i Instruktionen
för Riddarhus-Direktionen, årligen skeende reglering
af Stifts-pensionerna.
3:o att de förhöjda pensionerna skola tillkomma de äldsta
i ordningen varande Stifts-jungfrur.
4:o att det dåvarande antalet pensionsrum, eller 238,
väl må, derest kassans ställning sådant ovilkorligen
fordrar, förminskas, men icke får öfverskridas förr,
än alla pensionärerna blifvit delaktiga af det förhöjda
pensionsbeloppet.
5:o att inskrifningsafgifterna skola blifva oförändrade;
samt
6:o att den s. k. Familjegåfvan skall upphöra.
Sedan Direktionen i början af år 1863 häraf erhållit del,
blef den sålunda förändrade pensionsregleringen inom Stiftet genom
kungörelse i Tidningarne till allmänhetens kännedom meddelad,
och vid den inskrifning i Stiftet, som egde rum den 2
Maj samma år, uppgick de inskrifnas natal, som under de förutgångna
sista 10 åren i medeltal utgjort endast 6,3, till icke
mindre än 32. Den 2 Maj 1864 inskrefvos lloch den 2 sistlidne
Maj 15. Efter den 2 Maj 1862 hafva således tillsammans
58 döttrar af Adelsmän blifvit inskrifna i Stiftet, hvaremot under
tiden från sistnämnde dag till den 2 Maj innevarande år
55 till följd af giftermål eller dödsfall från Stiftet utgått. Antalet
af de i Matrikeln såsom lefvande upptagna Stiftsjungfrur,
hvilket den 2 Maj 1862 utgjorde 439, hade följaktligen vid sista
inskrifningen ökats med 3, eller till 442.
För fullgörande af Ridd. o. Adelns här ofvan omförmälda
beslut om de från Stiftkassan utgående pensioners successiva
19
förhöjning från 50 tiil 100 Rdr, blefvo den 2 Maj 1863 18 pensionsrum
å sistnämnde belopp inrättade och tilldelade de 18 äldsta
Stiftjungfrurna. Vid pensionsregleringen den 2 Maj 1864
medgaf Stiftskassans ställning en tillsättning af 4 nya pensionsrum
i den högre klassen, så att antalet deraf utgjorde 22, men
vid den i år skedda pensionsreglering kunde någon ytterligare
förökning af dessa pensionsrum ej ske. Sammanlagda antalet
af båda klassernas pensionsrum har under hela den ifrågavarande
tiden bibehållits vid det stadgade maximum eller 238.
I sammanhang härmed får Direktionen tillkännagifva, att
med anledning deraf, att den förteckning öfver Stiftsjungfrur,
som under en längre tidrymd funnits intagen i slutet af Statskalendern,
uteslutits från den efter en förändrad plan utgifna
kalendern för sistlidet år, Direktionen låtit efter de båda sista
inskrifningarna upprätta och i ett antal af 500 exemplar trycka
en särskild Stiftsmatrikel, upptagande alla lefvande Stiftjungfrurs
namn och dessutom innehållande några korta underrättelser rörande
vilkoren för inträde i Stiftet, den derifrån utgående pensionering,
m. m., samt att exemplar af den sednast upprättade
Matrikeln i Riddarhus-kansliet kostnastfritt tillhandahålles de
Ledamöter af Ridd. o. Adeln, som till erhållande deraf sig anmäla.
§ 8.
De å Adliga Kadett-skolefonden anslagna högre Riddarhusstipendier
hafva sedan förra riksdagens början åtnjutits af Johan
Wilhelm von Döbeln, Knut Henning Gezelius von Schéele, Gustaf
Wilhelm Geete, Josef Theoder Lagerheim, Nils Henrik Vult
von Steijern och Knut Arvid Leonard Drake, samt innehafvas
för det närvarande af von Schéele, Vult von Steijern, Drake
och Carl Oscar von Porath.
De från samma Fond utgående, åtta lägre Riddarhus-stipendier
hafva varit tilldelade Knut Arvid Leonard Drake, Edvard
von Krusenstjerna, Friherre Reinhold Fredrik August von Friesendorff,
Carl Oskar von Porath, Carl Henrik Theodor Björnberg,
Erik Wilhelm Liljesköld, Urban Johan Adolf Hjärne, Sten
Julius Geete, Knut Axel Belfrage, Fredrik August Oskar Belfrage,
Samuel Johan Gammal Ehrencrona, Erik Benjamin Tersmeden,
Gustaf Harald von Stapelmohr och Friherre Hugo Wilhelm
Rehbinder, samt innehafves för närvarande af de fem sistnämnde
jemte Harald Gabriel Hjärne, Johan Otto Drake och Carl
Fredrik Lagercrantz, hvilka nyligen fått sådana stipendier sig
tiilagde.
De två Närings-stipendier, som jemväl äro anvisade å Adliga
Kadett-skole-fonden, hafva uppburits af Friherre James
Oskar Bennett och Gustaf Otto Rennerfelt samt åtnjutas nu af
Friherre Gustaf Mathias Adolf Liljencrantz och Hjalmar Hugo
Lilliehöök.
De tre af meranämnde Fond bekostade Frikadettplatser hafva
innehafts af Gustaf Magnus Fromhold Svinhufvud, Nils Johan
20
Nordenfelt, Friherre Garl Oskar Birger Eugéne Åkerhjelm och
Carl Harald Åkerstein, af hvilka Nordenfelt och Åkerstein ännu
innehafva två af platserne; och har den tredje nyligen blifvit
ledig elter Friherre Åkerhjelm, som är berättigad att såsom
equiperingspenningar uppbära ett helt års pensions-afgift,
De å Bergenstjernska Fonden anvisade fyra Akademiska
stipendier hafva varit tillagde Gustaf Harald von Stapelmohr,
Axel Gustaf von Heijne, Gustaf Detlof Theodor Lagercrantz,
August Albert Anton Wilhelm Lindencrona, Robert Fredrik von
Kraemer, Johan Oskar Theodor von Engeström, Johan Magnus
Stuart och Ludvig Leonard Theodor Reuterskjöld. Dessa stipendier
inuebalvas för det närvarande af Lagercrantz och de
tre sistnämnde.
Det Irån samma Fond utgående underhållet för en Frikadett
åtnjutes af Anders Goran Pålman
De tre Stipendierna å Berghmanska Fonden hafva varit tilldelade
Nils Arvid Leijonflycht, Johan Mauritz Ljungcrantz, Carl
Laonard Törnebladh, Edvard Richard Ljungcranlz och Hjalmar
Fredrik Odencrantz, af hvilka de tre sistnämnde nu äro stipendiernas
innehafvare.
De fyra Stipendier, som utgå från Qveckfeldtska Fonden,
hafva åtnjutits af Carl Adolf Liljesköld, Nds Henrik Vult von
Steijern, Fredrik Wilhelm Liljestråle, Christian Carl Jakob Rosencrantz,
Johan Reinhold Queckfelt, Henrik Otto Ludvig Rosencrantz
samt Claes Otto de Freese; och innehalvas dessa stipendier
för det närvarande af de tre sistnämnde jemte Henrik Queckfelt,
som nyligen fått ett sådant understöd sig tilldeladt.
Det från Löfwenskjöldska Fonden utgående utrikes resestipendiet
har begagnats af Kammarjunkaren Adolf Gabriel Coijet
och innehafves nu af Philosopsie Magistern Ludvig Georg Theodor
Löfvenskjöld.
Det ena af de å samma Fond anslagna två Undervisningsstipendier
åtnjutes af Friherre Broder Sten Leijonhufvud, men
det andra stipendiet har två gånger varit kungjordt såsom ledigt,
utan att någon sökande dertill sig anmält.
§ 9.
I afseende å Riddarhusets lånerörelse får Direktionen, i likhet
med hvad i de sednare Riksdagsberättelserna iakttagits, för
Ridderskapet och Adeln tillkännagifva, att, enligt bokslutet öfver
samtliga kassorna och fonderna för sistlidet år, räntebärande beloppet
af de under Direktionens förvaltning ställde medel uppgick
till en summa af 1,278,276 Rdr 61 öre; och voro deraf
utlånade:
l:o emot inteckningar i fast egendom . . 690,199: 17.
hvaraf 147,850 Rdr löpte med 6 procent.
18,000 R:dr med 5f procent,
57,500 R:dr med 5J procent, 464,241
R:dr 67 öre med 5 procent och 2,307
R:dr 50 öre med 4 procents nänta.
21
Transport
2:o emot låntagares med borgen försedda
skuldsedlar, löpande med 6 procents
ränta
3:o emot räntebärande obligationer .
hvaraf 105,000 R:dr buro 5 procent
och 31,100 R:dr 4 procent ränta.
Härförutan bör i tatalsumman af räntebärande
medel inberäknas Riddarhus-reparations-fondens
med 5 procent ränta löpande skuld till Riddarhus-kassan
.
Summa Summarum 1,278,276: 61.
§ 10.
Sedan vid flera föregående Riksdagar hos Ridd. o. Adeln
förevarit fråga om borttagande af de å Riddarhusgården befintliga,
i hög grad vanprydliga uthusbyggnader och platsens ordnande
på ett med sjelfva hufvudbyggnaden och det särdeles vackra
läget mera öfverensstämmande sätt, uppdrog Ridd. o. Adeln vid
1859 och 1860 årens Riksdag åt Riddarhus-Direktionen att upprätta
oell Ståndets pröfning vid nästkommande Riksmöte underställa
ett fullständigt förslag till ordnande af Riddarhusets gårdsplan
och de deromkring varande byggnader. För fullgörande
af detta uppdrag anmodade Direktionen Intendenten m. tn Fredrik
Wilhelm Scholander att uppgöra förslag uti ifrågavarande
hänseende, hvilket borde alternatift upptaga l:o platsens ordnande
på sådant sätt, att både ett prydligt utseende och inkomst
af densamma kunde vinnas, samt 2:o platsens ordnande på ett
sätt, som endast afsåg dess försköning, dervid dock borde iakttagas,
att på tomten skulle beredas bostad lör Riddarhusets
Vaktmästare och förvaringsrum för det årliga vedlörrådet. I
anledning häraf utarbetade Intendenten Scholander två alternativa,
al fullständiga ritningar och detaljerade kostnads-heräkningar
åtföljda förslag, af hvilka det ena afsåg, att å gårdstomtens
vestra och östra sida längs efter Riddarholmskanalen och Riddarhusgränden
skulle uppföras två större, med Riddarhuset ej
sammanhängande flygelbyggnader, hvardera innehållande, utom
en hög och rymlig vind, dels en bottenvåning, afsedd till uthus
och magasiner, och dels en öfvervåning, inredd till boningsrum
och delad i två lägenheter, samt att gården skulle inhägnas med
jernståndare och kedjor, planeras, grusas och planteras Enligt
det andra förslaget åter skulle tomten inhägnas medelst ett högt,
på granitsockel upprest jernstaket, afjemnas, grusas och med
träd planteras, två mindre paviljonger uppföras i tomtens nordvestra
och nordöstra hörn, den ena afsedd till bostad åt Riddarhusvaktmästaren
och den andra till inrymmande af vedlörrådet,
samt en hög stenportal anbringas midt emellan båda paviljongerna
utåt den längs strömmen belägna, Riddarhuset ej tillhö
-
690,199: 17.
430,477: 44.
136,100: —
21,500: —
22
riga del af tomten, som för närvarande upptages af en liten
trädgård och ett ridhus. Det första alternativets utförande be-,
räknades förorsaka en kostnad al 221,272 R:dr 60 öre och det
andra förslagets verkställande ansågs medföra en utgift af 71
233 R:dr 10 öre Dessa förslag öfverlemnades till Ridderskapet
och Adelns bedömande vid början af sistförflutne Riksdag, hvarefter
och sedan Riddarhus-Utskottet dels begärt Direktionens
bestämda yttrande i fråga om hvilketdera af förslagen Direktionen
funne böra företrädesvis komma till verkställighet, dels
ock funnit nödigt inhemta Direktionens åsigt, huruvida, för den
händelse att någon byggnad å Riddarhusgården icke komme att
uppföras, någon lämplig bostad skulle kunna i sjelfva Riddarhuset
åt Vaktmästaren inrymmas, eller om Utan olägenhet bostad
emot hyra kunde honom beredas utom Riddarhusets tomt,
Direktionens fleste Ledamöter i förstberörde hänseende afgåfvo
det hufvudsakliga yttrande, att det andra af Intendenten Scholander
här ofvan omförmälda förslag ansåges vara både det för
utseendet fördelaktigaste och det som komme att medföra den
minsta ekonomiska förlust; hvarjemte Direktionen i den sednare
frågan enhälligt yttrade den åsigt, att någon boningslägenhet inom
Riddarhuset icke kunde åt Vaktmästaren lämpligen inredas,
samt att det vore oundgängligen nödigt, att Vaktmästaren fortfarande
egde en bostad inom Riddarhusets tomt. Efter en utförlig
framställning i ämnet tillstyrkte Utskottet i sitt Utlåtande
N:o 6, hvartill Direktionen, för undvikande af vidlyftighet, nu
får hänvisa, att i anseende till den betydliga skuld, hvarför
Riddarhuskapitationsfonden häftade i och för de å Riddarhusbyggnaden
redan verkställda reparationer, och den ytterligare
skuldsättning, som skulle erfordras i och för de gamla byggnadernas
borttagande och andra byggnaders uppförande i stället,
Ridderskapet och Adeln måtte till nästblifvande Riksdag uppskjuta
sitt beslut i frågan. Detta Utlåtande bifölls af Ridderskapet
och Adeln den 21 Mars 1863, hvarefter, med anledning
af ny i ämnet väckt motion. Ståndet, medelst bifall till Utskottets
Utlåtande N:o 9, den 5 Augusti samma år beslöt: l:o att
Direktionen borde begära hufvudstadens myndigheters yttrande,
huru, för den händelse Ridderskapet och Adeln komme att besluta
Riddarhusgårdens ordnande genom borttagande af de der
nu befintliga byggnader, Staden ämnade använda och ordna de
Staden tillhöriga tomt delar åt Riddarhusets norra sida mot Mälaren;
2:o att Direktionen väl i allmänhet skulle erhålla uppdrag
att till Ridderskapet och Adeln vid nästa Riksdag framställa
förslag angående lämpligaste sättet till ändamålsenligt ordnande
af Riddarhusets gårdsplan, men att inga speciella föreskrifter
borde i sådant afseende Direktionen meddelas, vare sig angående
nya byggnaders uppförande eller gårdens apterande til en
parkanläggning; samt 3:o att Direktionen i sammanhang härmed
borde inkomma med förslag till definitift reglerande af Riddarhus-Sekreterarens
löneförmåner.
23
Sedan frågan sålunda ånyo blifvit hänskjuten till Direktionens
handläggning, begärde Direktionen till en början hos Ofver-Ståthållare-Embetet,
att vederbörandes yttrande i frågan om
det framtida ordnandet af stadens norr om Riddarhusets gård
belägna tomtdelar måtte infordras samt Direktionen tillställas ;
och har Direktionen i anledning häraf fått emottaga ett af
Stadsfullmäktige meddeladt yttrande af innehåll, att någon plan
för framtida användandet af den ifrågavarande platsen ännu icke
blifvit uppgjord, men att i betraktande al den under seglationstiden
synnerligen lifliga trafiken, äfvensom af önskvärdheten att
erhålla en utefter Norrström bakom Riddarhusgården, Rådhuset,
Stadens Cellfängelse och Kanslihuset fram till Mynttorget löpande
strandgata, med visshet torde kunna antagas, att platsen, sedan
derå nu befintliga byggnader blifvit undanröjda, icke vidare
komme att bebyggas, utan att densamma vid en blifvande strandreglering
blefve till kaj eller strandgata använd.
Vidare anmodade Direktionen Slottsarchitekten Johan Erik
Söderlund, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med en af Direktionens
Ledamöter, Kammarherren Friherre Carl Bennet uppgjord
modell, utarbeta ritningar och kostnadsförslag till gårdsplanens
ordnande på sådant sätt, att i tomtens nordvestra och
nordöstra hörn skulle uppföras två, till bostäder inredda paviljonger,
större än de af Intendenten Scholander föreslagna, dessa
paviljonger sammanbindas med Riddarhuset genom tva längs efter
Riddarholmskanalen och Riddarhnsgränden löpande, låga uthusbyggnader,
afsedda att inrymma bodar och magasiner, samt
den mellanliggande gårdsplanen jernnäs, grusas och förses med
planteringar; och hafva, i enlighet härmed, ritningar blifvit af
Slottarchitekten Söderlund utarbetade samt kostnadsförslag, slutande
sig å en summa af 105,242 R:dr 59 öre, upprättadt.
Då sålunda icke mindre än tre särskilda förslag till Riddarhusgårdens
ordnande redan förefinnas och komma att blifva
föremål för Ridderskapet och Adelns pröfning, samt det vid
förslagens framläggande ålåge Direktionen att uttala en bestämd
åsigt om lämpligaste sättet för gårdsplanens ordnande, har hos
Direktionen i öfvervägande kommit, hurusom det skulle vara
särdeles önskligt och för frågans lyckliga lösning gagneligt, om
en offentlig, i byggnadsämnen förfaren myndighet ville taga kännedom
af de uppgjorda ritningarne och yttra sig öfver frågans
architektoniska del, så att ej mindre Direktionen, då dess utlåtande
skulle afgifvas, än äfven Ridderskapet och Adeln vid ärendets
slutliga afgörande erhölle den ledning för omdömet i
nyssberörde hänseende, som inhemtandet af en sakkunnig myndighets
åsigt naturligtvis måste medföra; hvarföre Direktionen, i
skrifvelse till Öfver-Intendents-Embetet anhållit, att Embetet,
efter verkställd granskning af de särskilda ritningarne och kostnadsberäkningarne,
måtte till Direktionen afgifva sitt yttrande i
frågan, hvilketdera af dessa förslag ansåges bäst öfverensstämma
med sjelfva Riddarhusets byggnadsstil och mest bidraga till platsens
försköning, äfvensom tillkännagifva, huruvida något mera
24
väsendtlist kunde vara alt anmärka emot de uppgjorda kostnadsberäkningarne.
A denna skrifvelse har Direktionen fått emottaga
det svar, att Ofver-Intendents-Embetet funnit samtliga
förslagen utförbara samt de deröfver uppgjorda kostnadsberäkningarne
riktiga, men att Embetet ansåge det af Intendenten
Scholander uppgjorda alternativa förslaget, som afsåg uppförandet
af tvenne mindre paviljonger i tomtens nordvestra oall nordöstra
hörn, bäst öfverensstämma med Imfvudbyggnadens stil samt antagligen
vara af dess Architekt tillämnadt, hvaremot, derest hufvudsakligt
afseende fästades å frågans ekonomiska del, fördelaktigast
torde blifva att å tomten uppföra tvenne större flyglar,
hvardera till två våningars höjd, soubassementer oberäknade, i
enlighet med en skrifvelsen bifogad, af Architekten hos Embetet,
vice Professorn J. A. Haverman uppgjord samt med byggnadsstilen
jemväl öfverensstämmande eskiss, hvilka flygelbyggnader,
som exempelvis skulle kunna inredas och uthyras till lokaler
för Statens embetsverk, af hvilka flere vore i saknad af erforderligt
utrymme inom Kronans egendomar, beräknats kunna
verkställas för en kostnad ej öfverstigande 250,000 Riksdaler
Runt.
Sedan Direktionen sålunda i korthet redogjort för hvad
tillförene i denna fråga förekommit och blifvit af Direktionen
åtgjordt, öfvergår Direktionen till det yttrande angående lämpligaste
sättet för ett ändamålsenligt ordnande af Riddarhusets
gårdsplan, som det till följd af Ridderskapet och Adelns sednast
i ämnet fattade beslut åligger Direktionen att afgifva, dervid
Direktionen till en början anser sig böra tillkännagifva, att Direktionen
fortfarande vidhåller sin under förra Riksdagen uttalade
åsigt derom, att någon boningslägenhet inom Riddarhuset,
hufvudsakligen med afseende å den eldfara, som derigenom torde
uppkomma, icke lämpligen kan åt Vaktmästaren inredas, samt
att det är oundgängligen nödigt, att han eger en bostad å Riddarhusets
tomt, hvaraf följer, att vid framställandet från Direktionens
sida af ett förslag till gårdsplanens ordnande, måste afses,
alt åtminstone så stor del deraf skulle bebyggas, som erfordras
för beredande af en sådan bostad jemte för Riddarhuset
nödiga uthuslägenheter. Med denna utgångspunkt för sin framställning
har Direktionen nu att söka ådagalägga, hvilketdera af
de fyra förslag, som blifvit uppgjorda och härmedelst öfverlemnas
till Ridderskapet och Adelns bedömande, torde bäst motsvara
ändamålet, eller platsens lämpliga ordnande med hänseende
till icke allenast dess försköning, utan äfven den fördel, som
af en så förmånlig tomtplats skäligen bör kunna påräknas.
Hvad då först beträffar de två förslag, som afse uppförandet af
tvenne större flyglar vinkelrätt emot Riddarhuset längs efter
Riddarholmskanalen och Riddarhusgränden, anser Direktionen
för sin del, att sådana stora och höga byggnader, om än de
till stilen öfverensstämde med Riddarhuset, dock skulle, jemte
det att de komme att bortskymma en stor del af hufvudbyggnaden,
betraktad från sjösidan, på dess utseende utöfva den men
-
25
liga inverkan, att densamma, till följd af flyglarnes närbelägenhet,
storlek och höjd, komme att synas såsom af dem nedtryckt,
hvarförutan och då utförandet af någotdera utaf dessa förslag
skulle medföra en utgift af i ena fallet omkring 220,000 och
i det andra omkring 250,000 R:dr, Direktionen föreställer sig,
att Ridderskapet och Adeln i financielt hänseende hyser obenägenhet
för att inlåta sig i ett så stort och kostsamt byggnadsföretag.
Vidkommande sedermera Intendenten Scholanders sednare
alternatif, enligt hvilket å tomtens nordöstra och nordvestra hörn
två mindre byggnader eller paviljonger skulle uppföras samt
platsen i öfrigt planeras och planteras samt inhägnas medelst ett
högt på granitsockel upprest jernstaket, hyser Direktionen visserligen
fortfarande den åsigt, alt, på sätt öfver-Intendents-Embetet
jemväl yttrat, ett sådant ordnande af platsen måhända blefve
det till utseendet fördelaktigaste, men anser sig dock ej böra
förorda detsamma, såsom i ekonomiskt hänseende mindre lämpligt.
Kostnaden för detta förslags verkställande har blifvit beräknad
till omkring 71,000 R:dr eller, derest stenportalen emellan
de båda paviljongerna ej komme att uppföras, till ungefär
63,000 R:dr, hvartill bör läggas en utgift af cirka 3,000 R:dr för
den i en särskild byggnad inrymda värmeapparatens förflyttning
och anbringande i den närmast belägna delen af stora källaren
under Riddarhuset. Ehuru en så betydlig kostnad skulle å
platsen nedläggas, komme Riddarhuskassan likväl ej att deraf
erhålla den ringaste inkomst, utan måste helt och hållet vidkännas
den förlust, som för kassan komme att uppstå till följd af
de nuvarande flygelbyggnadernas borttagande. För att blifva i
tillfälle att lemna en utredning af frågan huruvida nämnde kassa
kunde bära en sådan förlust, har Direktionen från Riddarhus-Kontoret
infordrat och erhållit en härhos bilagd kalkyl (Bilaga
Litt. A) öfver kassans inkomster och utgifter för innevarande
år, upprättad med ledning af sistlidet års bokslut. Af denna
kalkyl inhemtas, att kassans inkomster utgöras af dels räntor
till ett belopp af 11,639 R:dr 50 öre i utlånade medel, 213,450
R:dr, dels hyresafgift för flygelbyggnaderne, 4,531 ILdr
50 öre och dels hyra för källaren 1,800 R:dr, eller tillsammans
17,971 R:dr, samt att utgifterna beräknas att uppgå till 13,475
Hulr 91 öre, så att ett öfverskott af 4,498 R:dr 9 öre skulle
uppkomma. Detta öfverskott motsvarar väl i det närmaste den
hyresafgift för flygelbyggnaderna, hvaraf kassan efter deras nedrilnlng
komme att gå i mistning, men härvid är att bemärka,
dels att kassan i sådant fall skulle drabbas af en årlig utgift å
400 R:dr, hvilken summa, på sätt Direktionen i ett särskildt
Memorial löreslagit, borde utgå till Riddarhus-Sekreteraren såsom
ersättning för de uthuslägenheter han för närvarande innehafver,
dels ock att en ytterligare årlig utgift af omkring 2000
R:dr i den aldra närmaste framtiden sannolikt komme att lörestå
till följd deraf, att såväl Riddarhus-Kamreraren som ock Förste
Riddarhus-Kanslisten varit i Riddarhusets tjenst under den
26
tid och uppnått den lefnadsålder, som enligt Instruktionen erfordras
för att vid afskedstagande vara till pension berättigad,
llidderskapet och Adeln torde häraf finna, att Riddarhuskassans
ställning ej ännu medgifver, att den beröfvas all inkomst af
gårdstomten, hvarföre och då, på sätt här nedan kommer att
närmare utvisas, en utväg finnes att ordna platsen på sådant
sätt, att såväl ett prydligt utseende som inkomst af densamma
kan vinnas, Direktionen anser sig ej böra tillstyrka Ridderskapet
och Adelns bifall till förslaget om platsens ordnande i enlighet
med Intendenten Scholanders sednare alternatif.
Det återstår nu att tillse, huruvida det af Slottsarchitekten
Söderlund uppgjorda förslag är af den beskaffenhet, att åt detsamma
bör lemnäs företräde. På sätt förut blifvit omförmäldt,
skulle enligt detta förslag i tomtens nordöstra och nordvestra
hörn uppföras två till bostäder inredda paviljonger, större än
de af Intendenten Scholander föreslagna, dessa paviljonger sammanbindas
med Riddarhuset genom två låga uthusbyggnader,
afsedda att inrymma de för Riddarhusets eget behof nödiga
vedbodar och andra uthus jemte åtskilliga dylika lägenheter till
uthyring, samt den mellanliggande gårdsplanen jernnäs, grusas
och förses med planteringar. Kostnadens för paviljongernas och
uthusbyggnadernas uppförande har på sätt det under Litt. B.
bifogade kostnadsförslaget närmare utvisar, blifvit beräknad till
omkring 105,000 R:dr, hvartill bör läggas dels 4,000 R:dr för
uppförande af jernstaket med port emellan paviljongerna åt sjösidan,
dels ock 3,000 R:dr för gårdens planering och plantering,
så att sammanlagde utgiftsbeloppet enligt detta förslag komme att
uppgå till ungefär 112,000 R:dr. 1 paviljongerna skulle kunna
uthyras 27 rum, hvilka, om hyran beräknades till 150 R:dr för
hvarje rum, komme att inbringa 4,050 R:dr, hvarjemte minst
450 R:dr kunde beräknas i hyresinkomst af uthuslägenheter,
så att sammanlagda hyresinkomsten torde kunna upptagas till
4,500 R:dr, eller omkring 4 procent ä det nedlagda kapitalet.
Häraf synes, att den förlust, som Riddarhuskassan till följd af
de nuvarande gårdsbyggnadernas borttagande komme att vidkännas,
blefve efter de nya byggnadernas uppförande i det närmaste
ersatt. Då dertill kommer, att enligt Direktionens åsigt
ett sådant ordnande af platsen ingalunda blefve vanprydligt,
utan fastheldre komme att i väsendtlig mån bidraga till dess
försköning, anser Direktionen, som jemväl får fästa uppmärksamheten
derpå, att de nuvarande gårdsbyggnaderna äro i ett
högst bristfälligt skick, så att deras underhåll torde komma att
medföra icke obetydliga årliga utgifter, sig ega giltiga skäl att
vördsamt hemställa,
det Ridderskapet och Adeln behagade besluta, att
de nuvarande byggnaderna å Riddarhusets gårdstomt
jemte det å stadens mark belägna ridhuset skola
borttagas somt tomten ordnas i enlighet med de af
Slottsarchitekten Söderlund uppgjorda ritningar, dock
med Direktionen förbehållen rätt att vid utförandet
27
göra mindre detaljförändringar, derest sådana skulle
finnas nödiga, äfvensom uppdraga åt Direktionen
att detta beslut på lämpligaste sätt till verkställighet
befordra.
Hvad åter angår frågan om anskaffande af de medel, som
till förslagets utförande komme att erfordras, har Ridderskapet
och Adeln af hvad Direktionen i en föregående § meddelat rörande
Riddarhusreparationsfondens nuvarande ställning redan inhemtat,
att Fondens återstående skuld antagligen blifver under
loppet af nästa år till fullo gulden. Af de sedermera inflytande
kapitationsmedlen, hvilka, såvida denna afgift bibehålies vid dess
nuvarande belopp, kunna beräknas till omkring 12,000 R:dr om
året, torde ungefär 10,000 ILdr blifva disponibla till byggnadskostnadernas
betäckande, så att, om upplåning för Fondens räkning
komme att eea rum, densamma inom en tidrymd af omkring
15 år torde blifva amorterad. Då Ridderskapet och Adeln
redan tillförene, i fråga om bestridandet af kostnaderna för omläggningen
af Riddarhusets grundmurar, medgifvit, att medel
dertill finge anskaffes genom upptagande af lån från andra under
Direktionens förvaltning stälda kassor och fonder, finnér
Direktionen sig ega skälig anledning att jemväl nu föreslå,
det Ridderskapet och Adeln ville bemyndiga Direktionen
alt för bestridande af de byggnadskostnader,
som ej af Riddarhusreparationsfondens tillgångar kunde
betäckas, upptaga lån från andra Riddarhusets
Fonder, att jemte sex procent ränta derå återgäldas
i den mån förstnämnde Fonds ställning sådant medgåfve.
Slutligen får Direktionen till upplysning meddela, att kontraktet
om de till Stallmästaren J. W. Lundbäck uthyrda delar
af flygelbyggnaderna väl blifvit prolongeradt till den 1 April
1870, men att, enligt ett i kontraktet intaget förbehåll, detsamma
kan efter sex månaders förutgången uppsägning af Direktionen
återtagas, derest Ridderskapet ock Adeln under hyrestiden skulle
besluta nybyggnad å den borthyrda tomten eller nedrifning af någon
utaf de derå befintliga byggnader.
I fråga om reglering af Riddarhus-Sekreterarens löneförmåner
kommer särskildt Memorial att till Ridderskapet och Adeln
afgifvas.
§ 11.
Sedan Ridderskapet och Adeln under sistlidne Riksdag förnyat
sitt vid det nästförutgångne Riksmötet fattade, men af Kongl.
Maj:t. ej gillade beslut om Bänkmansvalens afskaffande och utseende
af Ståndets Elektorer för tillsättning af Utskotts-ledamöter
medelst omedelbara val, samt i underdåning skrifvelse den
4 Mars 1863 anhållit om Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse å
ett i öfverensstämmelse dermed affattadt förslag till ny lydelse
28
af åtskilliga §§ i gällande Riddarhus-Ordning; så har Kong).
Majit, på sätt H. Exc. Herr Justitie-Stats-Ministern i skrifvelse
den 14 Mars innevarande år Direktionen meddelat, vid ärendets
föredragning sistnämnde dag i nåder förklarat, att då vid förslagets
granskning det förekommit, att utan uppgifven anledning
utur 18 § uteslutits hvarje stadgande angående sättet för val af
öfriga Elektorer och Nämnder, som till särskilda befattningar ’
enligt Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen erfordrades,
men särskild bestämmelse derom, hvilken både fanns i den gällande
Riddarhus-Ordningen och äfven varit upptagen i det af
Ridd. o. Adeln vid 1859 och 1860 årens Riksdag i enahanda
syftning fattade beslut, ej torde kunna utan olägenhet undvaras,
Kongl. Majit icke funne skäl att å Ridd. o. Adelns ifrågavarande
förslag meddela nådig stadfästelse, hvilket Kongl. Majits
Nådiga beslut Direktionen härmedelst skolat hos Ridd. o. Adeln
anmäla.
§ 12.
Jemlikt Kongl. Rrefvet den 6 Augusti 1818, åligger det
Rikets Holrätter att underrätta Riddarhus-Direktionen om Adelsmäns
konkurser och försättande i omyndighetstillstånd, på det
att det hinder för representationsrättens utöfning, som derigenom
uppstår, måtte komma till Direktionens kännedom, Denna föreskrift,
för så vidt den rörer Adelmäns konkurser, har likväl
numera förlorat all tillämplighet, enär, till följd af den nya Konkurslagen,
som från nästlidet års början ländt till efterrättelse,
Hofrätterna upphört att vara Ridd. o. Adelns fora privilegiata i
konkurs- och urarfvamål, hvarför ock några underrättelser om
Adelsmäns konkurser efter nämnde tid ej från Hofrätterne till
Direktionen inkommit. Vid sådant förhållande och då någon
föreskrift ej blifvit meddelad derom, att Rikets underdomstolar
skulle öfvertaga den anmälningsskyldighet uti ifrågavarande hänseende,
som förut tillhört Hofrätterne, men det naturligtvis fortfarande
är af högsta vigt för Direktionen att om dessa förhållanden
lå tillförlitlig kännedom, har Direktionen måst vara betänkt
uppå någon annan åtgärd för en sådan kännedoms erhållande,
hvadan och då, jemlikt 15 § i nämnde lag, det åligger
domaren att i allmänna tidningarne låta tre gånger införa kungörelse
om hvarje offentlig stämning å borgenärer, som utfärdas,
Direktionen förordnat, att Riddarhus-Fiskalen borde vid Direktionens
sammanträden till protokollet anmäla de Adelsmäns
konkurser, som enligt i Post- och Inrikes-Tidningar befintliga
kungörelser inträffat; samt i vanlig ordning göra anteckning derom
i den af honom förda särskilda förteckning å de ledamöter
af Kidd. o. Adefn, hvilka till följd af egendoms afträdande till
borgenärer, försättande i omyndighetstillstånd eller begångna
brott förlorat rättigheten att intaga säte och stämma på Riddarhuset.
Jemte det Direktionen skolat till Ridd. o. Adelns känne
-
29
dom meddela hvad Direktionen i detta hänseende åtgjort, får
Direktionen nu till Ridd. o. Adelns egen pröfning öfverlemna,
huruvida den sålunda vidtagna åtgärden må anses
vara lör det dermed afsedda ändamål tillfyllest.
§ 13.
1 enlighet med Ridd. o. Adelns vid förra Riksdagen fattade
beslut, att alla de i Riddarhusarkivet förvarade handlingar, som
ej ensamt rörde Ridd. o. Adeln, skulle till Riksarkifvet öfverlemnas,
hafva samtliga ifrågavarande handlingar blifvit till sistnämnde
arkil emot behöriga qvitton aflemnade, dock hvad beträffar
Hemliga Utskottets protokoller och handlingar, hvilka ansetts
icke kunna utan Kongl. Majits tillstånd ölverlemnas i annan
myndighets förvar, först efter det Kongl. Majit, nppå Direktionens
underdåniga framställning, lemnat nådigt bifall till dessa
handlingars förflyttning.
§ 14.
För fullgörande af Ridd. o. Adelns, Direktionen gifna uppdrag
att låta förfärdiga Herr Landtmarskalken vid sista Riksdagen
Landshöfdingen m. m. Grefve Gustaf Lagerbjelkes porträtt
lör att förvaras bland den i Riddarhuset befintliga samlingen af
Landtmarskalksporträtter, har Direktionen, i enlighet med Grefve
Lagerbjelkes önskan, anmodat Professoren vid Kongl. Akademien
för de Fria konsterna Uno Troili att måla ifrågavarande porträtt;
och sedan Professor Troili detta arbete sig åtagit samt
under loppet af innevarande år detsamma fullbordat, har porträttet,
för hvilket ett arfvode af 900 R:r Rimt utbetalts, blifvit
till Direktionen aflemnadt och uppsatt i det inre af Ridd. o.
Adelns klubb- och samtalsrum.
§ 15
Efter erhållen del af Ridd. o. Adelns beslut att lata tilldela
Direktionens Ledamot, Herr Öfverste Löjtnanten Leijonancker,som
haft tillsynen öfver arbetet med omläggningen af Riddarhusets
grundmurar, en på Riddarhus-kassans bekostnad verkställd afprägling
i guld af Riddarhusets stora medalj, har Direktionen
föranstaltat om prägling af en sådan medalj, vägande 60 dukater
samt uppgående till ett pris af 534 Ridr 56 öre; hvarefter
vid ett af Direktionens sammanträden medaljen jemte ett protokolls-utdrag,
innehållande Ridd. o. Adelns beslut i ämnet, blifvit
till Herr ölverste-Löjtnanten Leijonancker öfvelemnad.
§ 16.
För att i möjligaste måtto betrygga den dyrbara Kiddarhustiyggnaden
för eldfara, har Direktionen låtit dit inleda vatten
30
från stadens vattenledning samt anbringa tre brandposter en i
nedre och en i öfre förstugan samt den tredje å vinden, hvarjemte
två till brandposterne passande slangar al läder, hvardera
om 80 fots längd, blifvit anskaffade; Och har sammanlagda kostnaden
härlör uppgått till 2,453 li:dr 70 öre.
Stockholm den 1(5 Oktober 1865.
G. A. SPARRE.
C. L ui jon h uf v Bd, Carl Bennet. R. Cederström.
B. W. Leijonancker. J. A. Tornerhjelm.
O. Brakel.
BILAGOR
TILL
RIDDAKHUS-DIREKTIONENS
R1KSDAGS-BERÄTTELSE
1865.
32
Sammandrag af Riddarhus-Kassans Hufvud
-
Debet.
Baltms från år 1861.
Skulder:
Thamiska donationen
Utgifter år 1862.
Honorarier  1,800: —
Aflöning  6,601: 24.
Pensioner  1,925: —
Extra utgifter
2,531: —
Lifstidsränta till C. O. Munck . . 720: —
Ränta å Thamiska donationen . . 365: 91.
Inköp af ett kassaskåp .... 650: —
Illuminationskostnad  325: —
Afskrifning
Utgifter år 1863.
Honorarier  1,800: —
Aflöning  6,512: 59.
Pensioner  1,800: —
Extra utgifter  1,772: 40.
Lifstidsränta till C. O. Munck . . 720: —
Gratifikation till Riddarhusvakten . 550: —
D:o till .Gr. Anrep . . . 400: —
Guldmedalj till Ofverstelöjtnanten F.
W. Leijonancker  534: 56.
Ränta å Thamiska donationen . . 365; 91.
Afskrifning
Utgifter år 1864.
Honorarier  1,800: —
Aflöning  6,625: —
Pensioner  1,800: —
Extra utgifter  1,614: 85.
Lifstidsränta till G. O. Munck . . 720: —
Illuminationskostnader  544: —
Ränta å Thamiska donationen . . 365: 91.
Afskrifning
Riksmynt
R:dr öre.
6,441: 82.
14,918: 15,
703: 30.
14,455; 37.
9: —
13,469: 76.
50.
33
Böcker för åren 1862, 1863 och 1864,
Kredit.
Riksmynt
Balans från år 1861. R:dr öre.
Tillgångar och fordringar:
Behållning i Banken  8,827: 64.
Obetalda hyror  300: —
Utlånta kapital och upplupna räntor 209,907: 49.
Förskjutne låne-omkostnader . . 139: 25.
Riddarhusets fastighet och lösören 110,396: — 329,570: 38.
Inkomster år 1862.
Hyror  5,731: 50.
Försålda Vapenhöcker  258: —
Försålda Medaljer  259: 40.
Å auktion försålda gamla Inventarier 134: 56.
Introduktionsafgifter  900: —
Räntor  10,861: 82. 18,145; 28.
Påföring: Tillkomna effekter  2,728: 50.
Inkomster är 1863.
Hyror
Räntor
5,881: 50.
11,350: 44.
17,231: 94.
Inkomster år 1864.
Hyror  6,331: 50.
Räntor 11,717: 44.
Försålda Medaljer ...... 406: 35. 18,455: 29.
Påföring: Tillkomna effekter  16:
Bil, till Högloft,. Ridd. o. Adelns Prot. vid 1865 års Riksdag.
34
Debot.
Balans till år 1865.
Tillgångar och fordringar:
Behållning i Banken  7,945: 33.
Obetalda hyror  450: —
Utlånta kapital och upplupna räntor 221,636: 34.
Förskjutna låne-omkostnader . . 66: 75.
Riddarhusets fastighet och lösören 112,492: 90. 342,591: 32.
Summa R:mt R:dr 392,589: 22.
35
Kredit.
Balans till år 1865.
Skulder:
För mycket betald hyra .... — 1.
Thamiska donationen  6,441: 82. 6,441: 83.
Summa R:mt R:dr 392,589: 22.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Okt. 1865.
J. L. Bogman.
36
Sammandrag af Adliga Kadett-Skole-Fondens
Debet.
Riksmynt.
Utgifter år 1862. R:dr öre.
Kadetters underhåll  2,305: —
Stipendier vid de Kongl. Universiteten 3,360: —
Närings-Stipendier  480: —
Extra utgifter  50: 20.
Arfvoden  175: — <5,370; 20.
Afskrifning: Innehållen Bevillning  98: 44.
Utgifter år 1863.
Kadetters underhåll
1,995:
—
Stipendier vid de Kongl. Universiteten
3,285:
—
Närings-Stipendier
480:
—
Extra utgifter
166:
25.
Arfvoden
175:
—
Utgifter år 1864
.
Kadetters underhåll
1,942:
50.
Stipendier vid de Kongl. Universiteten
4,072:
50.
Närings-Stipendier
225:
—
Extra utgifter
64:
40.
Arfvoden . -
175:
—
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . ■ . . . 146,584: 8.
Summa R:mt R:dr 165,633: 37.
37
Hufvudböcker för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
Riksmynt
Balans från år 1861. R:dr öre.
Fondens tillgångar och fordringar  143,386: —
Inkomster är 1862.
Introduktionsafgifter  450: —
Räntor
7,295: 66. 7,745: 66.
%
Inkomster år 1863.
Räntor  6,937: 46.
Inkomster år 1864.
Räntor  7,488: 35.
Balans till år 1865.
Orätt insatta medel ——^5^90.
Summa R:mt R:dr 165,633: 37.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
38
Sammandrag af en onämnd Välgörares Fonds
Debet.
Riksmynt
Utgifter år 1862. R:dr öre.
Pensioner  500: —
Extra utgifter — 88.
Arfvoden  24: — 524; 88.
Afskrifning: Innehållen Bevillning  9: 62.
Utgifter år 1863.
Pensioner  500: —
Extra utgifter — 88.
Arfvoden .
24: —'
Afskrifning
Utgifter är 1864.
Pensioner  600: —
Extra utgifter . .
5: 8.
Arfvoden 24: — 829: 8.
Balans till är 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . . . . . 13,005: 57.
Summa Runt R:dr 14,696: 3.
524: 88.
2:
Sammandrag af Bungencronska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Gratifikationer  900
Extra utgifter
Arfvode
98.
Afskrifning: Innehållen Bevillning ....
Utgifter år 1863.
Gratifikationer  900
Extra utgifter
Arfvode
4:
40
Gratifikationer
Extra utgifter
Arfvode . .
Utgifter år 1864.
1,050
5
40
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar .
Riksmynt
H:dr öre.
945: 98.
13: 83.
88.
~ 944: 88.
1,095: 8.
23,329: 23.
Summa 26,329:
39
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
Riksmynt.
Balans för år 1861. R;dr öre.
Fondens tillgångar och fordringar 12,810: 61.
Inkomster år 1862.
Räntor
Räntor
Räntor
Inkomster år 1863.
Inkomster år 1864.
628: 52.
610: 35.
646: 55.
Summa 14,696: 3.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Riksmynt
R:dr öre.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  22,685: 58.
Inkomster år 1862.
Räntor 1,217: 89.
Inkomster år 1863.
Räntor 1,214: 90.
Inkomster år 1864.
Räntor
1,210: 63.
Summa 26,329:
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
40
Sammandrag af Stjernereutzska Fondens
Debet.
Riksmynt
Utgifter år 1862. R:dr öre.
Pensioner  1,800: —
Extra utgifter  5: 98.
Arfvoden  117: 50. 1,923: 48.
Afskrifning: Innehållen Bevillning  23: 94.
Utgifter år 1863.
Pensioner  1,800: —
Extra utgifter ........ 4: 88.
Arfvoden  117: 50. 1,922 38.
Utgifter år 1864.
Pensioner  1,725: 25.
Extra utgifter ........ 5: 8.
Arfvoden  117: 50. 1,847: 58.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . . . . . 41,761: 49.
Summa 47,478: 87.
Sammandrag af Wulfcronska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner 612:
Extra utgifter .
88.
Arfvode 30;
Utgifter år 1863.
Pensioner
56i;
Extra utgifter  4
Arfvode
Utgifter år 1864.
Pensioner
• • 612: —
Extra utgifter  88:
Arfvode .
30: —
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar
Riksmynt
R:dr öre.
642: 88.
88.
ZL 595: 88.
642: 88.
14.026: 97.
Summa 15,908: 61.
41
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864,
Kredit.
Riksmynt
Balans från år 1861. R:dr öre.
Fondens tillgångar och fordringar  41,338: 36.
Inkomster år 1862.
Räntor  2,054: 11.
Inkomster år 1863.
Räntor
2,044: 52.
Inkomster år 1864.
Räntor ^^^^^2^041^88.
Summa 47,478: 87.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
Riksmynt
Balans från år 1861. R'-dr öre.
Fondens tillgångar och fordringar  13,724: 96.
Inkomster år 1862.
Räntor  712: 96.
Inkomster år 1863.
Räntor  743: —
Inkomster år 1864.
Räntor
727: 69.
Summa 15,908: 61.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Sammandrag af von Blockiska Fondens
1) e b e t.
Utgifter år 1862.
Pensioner . . .
400: —
Extra utgifter . .
.
— 88.
Arfvoden ....
449: 88.
Utgifter år 1863.
Pensioner . . .
450: —
Extra utgifter . .
6: 28.
Arfvoden . . .
49: —
505: 28.
Utgifter år 1864.
Pensioner ....
450: —
Extra utgifter . .
— 88.
Arfvoden ....
49: —
499: 88.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar
12,181: 33.
Summa Rdr Rmt
13,636: 37.
Sammandrag af Bergenstjernska Fondens
Debet.
Utgifter för år 1862.
Pensioner . . .
. . . 1,450: —
Stipendier . , .
. . . 900: —
Kadetters underhåll
. . 630: —
Extra utgifter
. . 21: 18.
Arfvoden . . .
. . 147: 50.
3,148: 78.
Afskrifning: Innehållen Bevillning . .
40: 5:
Ugift er år 1863.
Pensioner . . . .
1,487: 50.
Stipendier . . .
900: —
Kadetters underhåll
• 630: —
Extra utgifter .
50: 33.
Arfvode . . .
...... 147: 50.
3,215: 33.
Utgifter år 1864.
Pensioner •  1,475: —
Stipendier • . . 765: —
Kadetters underhåll  682: 50.
Extra utgifter  17: 98.
Arfvoden .
147: 50. 3,087: 98.
Balans till är 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . 72,816: 29.
Summa Rdr Rmt 82,308: 43•
43
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864,
Credit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  11,868: 90.
Inkomster år 1862.
Räntor  566: —
Inkomster år 1863.
Räntor  590: 91.
Inkomster år 1864.
Räntor  610: 56.
Summa Rdr Rmt 13,636: 37.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864,
Kredit.
Balans frun ur 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  71,049: 78.
Inkomster år 1862.
Räntor  3,730: 77.
Inkomster år 1863.
Räntor  3,660: 11:
Inkomster år 1864.
Räntor  3,867: 77.
Summa Rdr Rmt 82,308: 43.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
44
Sammandrag af Tersmedenska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner
Extra utgifter
Arfvode
Afskrifning: Innehållen Bevillning .
Utgifter år 1863.
Pensioner . .
Extra utgifter
Arfvode • .
675: —
— 88.
75: —
675: —
— 88.
75: —
Utgifter år 1864.
Pensioner . .
Extra utgifter
Arfvode . .
675: —
— 88.
75: —
Balans till är 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . .
Riksmynt,
750: 88.
14: 68:
750: 88.
750: 88.
16,543: 26.
Summa Rdr Rmt 18,810: 58.
Sammandrag af Stjemcronska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner
Extra utgifter
Arfvode
Afskrifning: Innehållen Bevillning
1,116: —
— 88.
100: — 1,216: 88.
17: 48.
Utgifter år 1863.
Pensioner  1,085: —
Extra utgifter ........ 8: 88.
Arfvode  100: — 1,193: 88.
Utgifter år 1864.
Pensioner  1,116:
Extra utgifter  6: 28.
Arfvode . . . . •  100
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar,
1,222: 28.
25,780: 68.
Summa Rdr Rmt 29,431: 20.
45
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  16,293: 27.
Inkomster år 1862.
Räntor  850: 20.
Inkomster år 1863.
Räntor  847: 58.
Inkomster år 1864.
Räntor
. . . 819: 53-
Summa Rdr Rmt 18,810: 58.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Credit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  25,488: 50.
Inkomster år 1862.
Räntor 1,321: —
Inkomster år 1863.
Räntor  1,295: 62.
Inkomster år 1864.
Räntor
. . . 1.326: 8.
Summa Rdr Rmt 29,431: 20.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
46
Sammandrag af Fröken Ulr. Car. von Hauwolffs
Debet.
Balans från år 1861.
Skuld till Fröken C. S. v. HauswolfTs
Pensionsfond  599: 42.
Orätt påförda medel  318- 30. 917: 72.
Utgifter år 1862.
Pensioner  675: —
Extra utgifter . . • — 88.
Arfvoden 150: —
Ränta till Fröken S. C. v. HauswolfTs
Pensionsfond .
29: 2. 854: 90.
Afskrifning: Innehållen Bevillning . . 15: 81.
Utgifter år 1863.
Pensioner
675: —
Extra utgifter — 88.
Arfvoden 150: —
Ränta till Fröken S. C. v. HauswolfTs
Pensionsfond  29: 2. 854: 90.
Utgifter år 1864.
Pensioner  675: —
Extra Utgifter  16: 88.
Arfvoden 150: —
Ränta till Fröken S. G. v. HauswolfTs
Pensionsfond  29: 2. 870: 90.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . 22,385: 81.
Summa Rdr Rmt 25,900: 4.
47
Fonds Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864,
Kredit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar 21,812: 32.
Inkomster år 1862.
Räntor  1,122: 73.
Inkomster år 1863.
Räntor 1,178: 17.
Inkomster år 1864.
Räntor . , 1,181: 34.
Balans till år 1865.
Skuld till Fröken S. C. v. HauswolfTs
Pensionsfond  605: 48.
Summa Rdr Rmt 25,900: 4.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
48
Sammandrag af de Silentzska Fondens
Debet.
Riksmynt
Utgifter år 1862. R:dr öre.
Pensioner  330: —
Extra utgifter  — 88.
Arfvode  12: —
Utgifter år 1863.
Pensioner  330: —
Extra utgifter  — 88.
Arfvode  12: —
Utgifter år 1864.
Pensioner  286: —
Extra utgifter  — 88.
Arfvode  12: —
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . .
342: 88.
342: 88.
299: 13.
6,247: 81.
Summa 7,232: 70.
Sammandrag af Stråleska Fondens
Debet.
Balans från år 1861.
Fondens skuld till Westerhanninge socken . . . 3,300: —
Utgifter år 1862.
Pensioner
1,275: —
Extra utgifter  31: 88.
Arfvode^  85: — 1,391: 88.
Afskrifning: Innehållen Bevillning . . 20: 48.
Utgifter år 1863.
Pensioner  1,275: —
Extra utgifter  5: 38.
Arfvode  85: — 1,365: 38.
Utgifter år 1864.
Pensioner  1,350:
Extra utgifter  5
Arfvode  85
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . .
8.
1,440: 8.
32,150: 27.
Summa 39,668: 9.
49
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Credit.
Riksmynt
Balans från år 1861. R:dr öre.
Fondens tillgångar och fordringar  6,280: 70.
Inkomster år 1862.
Räntor  300: —
Inkomster år 1863.
Räntor  307: —
Inkomster år 1864.
Räntor
. . . 345: -
Summa 7,232: 70.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865,
J. L. Bogeman.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Credit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  31,601: 72.
Inkomster 1862.
Räntor  1.572: 95.
Inkomster år 1863.
Räntor 1,611: 18.
Inkomster år 1864.
Räntor . . .
1,582: 24.
Balans till år 1865.
Fondens skuld till Westerhanninge socken . . . 3,300: -
Summa 39,668: 9.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Bil. till Högloft. Ridd. o. Adelns Fröt, vid 1865 års Riksdag. 4
50
Sammandrag af von Liewenska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner  1,875: —
Extra utgifter . .  5: 68.
Arfvode _. 137:J>0. 2,018: 18.
Afskrifning: Innehållen Bevillning  8: 21.
Utgifter år 1863.
Pensioner  1,950: —
Extra utgifter  — 88.
Arfvode '. . 137: 50. 2.088: 38.
Utgifter år 1864.
Pensioner . . . *  1,950: —
Extra utgifter  — 88.
Arfvode  137: 50. 2,088: 38.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . . . . . 56,515: 38.
Summa 62,718: 53.
Sammandrag af den Berglimanska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner .
2,625: —
Stipendier  1,208: 33.
Extra utgifter  12: 88.
Arfvode  107: 50. 3,953: 71.
Afskrifning: Innehållen bevillning  5: 96.
Utgifter år 1863.
Pensioner  2,000: —
Stipendier  1,200: —
Extra utgifter och förskottt .... 344: 13.
Arfvoden  77: 50. 3,621: 63.
Utgifter år 1864.
Pensioner  2,000: —
Stipendier  1,200: —
Extra utgifter  — 88.
Arfvode . 130: 65. 3,331: 53.
Balans till år 1865.
Fondens kontanta tillgångar o. fordringar. 14,664: 48.
Obetald frälseränta ^JjJ4^6M4£B8j_tt4.
Summa 25,701: 77.
51
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864,
Credit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  54,280: 58.
Inkomster år 1862.
Räntor  2,754: 93.
Inkomster år 1863.
Räntor . ’
2,757: 57.
Inkomster år 1864.
Räntor
. . . 2,925: 45.
Summa 62,718: 53.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Credit.
Balans från år 1861.
Fondens kontanta tillgångar och fordringar . . . 12,321: 66.
Inkomster år 1862.
Räntor
. . 625:
42.
Arrende för Melby ....
. . . 3,160:
50.
d:o för Schaserud . . .
. . 516:
—
Inkomster
år 1863.
Räntor
85.
Arrende för Melby ....
50.
d:o för Schaserud . . .
. . . 372:
—
Frälseränta
. . 265:
—
Inkomster
år 1864.
Räntor
. . . 667:
88.
Arrende för Melby ....
. . . 2,361:
56.
d:o för Schaserud . . .
. . . 396:
14.
Frälseränta
. . . 124:
46.
Försåld skog vid Melby . .
. . . 1,997:
80.
3,530: 35.
Summa 25,701: 77.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Sammandrag af Fru B. M.
von
Hauswolffs
Fonds
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner . .
Extra utgifter
Arfvoden . ;
•
750: • -  — 88.
150: —
900: 88.
Afskrifning: Innehållen Bevillning .
25: 80.
Utgifter år
1863
•
Pensioner . .
Extra utgifter .
Arfvoden. . .
600: —
— 88.
150: —
750: 88.
Utgifter år
1864.
Pensioner . .
Extra utgifter .
Arfvode . . .
750: —
5: 8.
150: —
905: 8.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar. . . . . . . 20,021: 28.
Summa 22,603: 92
' 53
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864,
Credit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  19,434: 31
Inkomster år 1862.
Räntor 1,016: 65.
Inkomster år 1863.
Räntor  1,064: 23
Inkomster år 1864.
Räntor
.
Summa 22,603: 92.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
54
Sammandrag1 af Wadstena Adliga Jungfru-Stifts
-
Riksmynt
R.dr öre.
33: 75.
Debet.
Balans från år 1861.
För mycket betalt ränta
Utgifter år 1862.
Pensioner  11,900: —
Aflöning  750: —
Extra utgifter  69: 50.
Friherre G. J. von Knorrings disposition
120: —
Grefve G. E. Lewenhaupts dito . . 150: —
Fröken S. M. Alströmers Testamente 75: —
Landshöfdingen von Stenhagens disposition
150: —
Ryttmästaren Hildebrands Testamentsfond
225: —
öfver-jägmästaren Rudbecks gåfvofond 100: — 13,539: 50.
Afskrifning: Innehållen Bevillning  63: 58.
Utgifter år 1863.
Pensioner  12,800: —
Aflöning  7
Extra utgifter  82: 82.
Frih. G. J. von Knorrings disposition 1
Grefve C. E. Lewenhaupts dito . . 1
Fröken S. M. Alströmers Testamente
Landshöfdingen von Stenhagens disposition
150: —
Ryttmästaren Hildebrands Testamentsfond
225: —
Ofver-jägmästaren Rudbecks gåfvofond 100:
— 14,452: 82.
Utgifter år 1864.
Pensioner  13,000:
Aflöning  7
Extra utgifter  93: 70:
Frih. G. J. von Knorrings disposition 1
Grefve G. E. Lewenhaupts dito . .
Fröken S. M. Alströmers Testamente
Landshöfdingen von Stenhagens disposition
150: —
Ryttmästaren Hildebrands Testamentsfond
225: -
Ofver-jägmästaren Rudbecks gåfvofond 100:
— 14.663: 70.
Balans till år 1865.
Behållning i Banken  8,677:
Utlånta kapital med upplupna räntor 265,804:
274,482: 18.
Summa 317,235: 53.
55
Kassas Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864
Kredit.
Riksmynt
Balans från år 1861. R:dr öre.
Behållning i Banken  4,807: 2.
Utlånta kapital med upplupna räntor 265,245: 95. 270,052: 97.
Inkomster år 1862.
Inskrifningspenningar  375: —
Familje-gåfva  75: —
Introduktionsafgifter  225: —
Besparad pension  50: —
Räntor  13,770: 61. 14,495; 61.
Inkomster år 1863.
Inskrifningspenningar  2,675: —
Afgifter för Ordenskors och Band . 25: —
Besparade pensioner  150: —
Räntor
14,158: 36. 17,008: 36.
Inkomster är 1864.
Inskrifningspenningar  950:
Besparade pensioner  400:
Räntor 14,328
59. 15,678: 59.
Summa 317,235: 53.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J L. Bogeman.
56
Sammandrag af Grefliga Scheffer sk a Stiftningens
22.
1,854: 22.
Debet.
Riksmynt
Utgifter år 1862. R:dr öre.
Pensioner
1,800:
Extra utgifter  4:
Arfvode  50:
Afskrifning: Innehållen Bevillning  23: 73.
Utgifter år 1863.
Pensioner  1,725: —
Extra utgifter  3: 88.
Arfvode
50: — 1,778; 88.
Utgifter år 1864.
Pensioner  1,800: —
Extra utgifter  6:
Arfvode  50:
18.
—_ 1,856: 18.
Balans till år 1865.
Stiftningens tillgångar och fordringar  41,088: 78.
Summa 46,601: 79.
Sammandrag af Gyllenbåtska Fondens
Debet.
Riksmynt
Utgifter år 1862. R:dr öre.
Pensioner  141: —
Arfvode och extra utgifter .... 5: 88. 14g; gg_
Utgifter år 1863.
Pensioner  141: —
Arfvode och extra utgifter .... 5: 88. J4g; gg
Utgifter år 1864.
Pensioner  141:
Arfvode och extra utgifter .... 5: 88. 14g; gg
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar  3.148: 72.
Summa 3,589: 36.
57
Hufvudböcker för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
Riksmynt
Balans från år 1861. R:dr öre.
Stiftningens tillgångar och fordringar  40,461: 92.
Inkomster år 1862.
Räntor . . ■  2,026: 36.
Besparade pensionsmedel  12: 50. 2,038: 86.
Inkomster år 1863.
Räntor  2,070: 51.
Inkomster år 1864.
Räntor
Summa 46,601: 79.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Hufvudböcker för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
[Riksmynt
Balans frän år 1861. R:dr öre.
Fondens tillgångar och fordringar  3,139: 36.
Inkomster år 1862.
Räntor  150: —
Inkomster år 1863.
Räntor . v 150: —
Inkomster år 1864.
Räntor
.... 150: —
Summa 3,589: 36.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
58
Sammandrag af Q,veckfeldska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner  1,100: —
Stipendier • . . . . 800: —
Extra utgifter  — 88.
Arfvoden  80: — 1,980: 88.
Afskrifning: Innehåilen Bevillning . . 57; 84.
Utgifter år 1863.
Pensioner  1,100: —
Stipendier  600. —
Extra utgifter  9: 29.
Arfvoden  313: 33. 2,022: 61:
Utgifter år 1864.
Pensioner  1.100: —
Stipendier  900: —
Extra utgifter  13: 38.
Arfvoden . . •  120: — 2,133: 38.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar .  50,825: 37.
Summa Rdr Rmt 57,020: 8.
Sammandrag af Silfverbergska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner
. 900: —
Extra utgifter — 88.
Arfvoden  40: — 940: 88.
Afskrifning: Innehållen Bevillning. . . 22: 68.
Utgifter år 1863.
Pensioner  900: —
Eftra utgifser — 88.
Arfvoden . •  156: 67. 1,057: 55.
Utgifter år 1864.
Pensioner  900: —
Extra utgifter — 88.
Arfvoden  60: — 960: 88.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . 25,397: 42.
Summa Rdr Rmt 28,379: 41.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar
48,705: 58.
Inkomster år 1862.
Räntor . . . . ,  2,755: 52.
Inkomster år 1863.
Räntor  2,775: 46:
Inkomster år 1864.
Räntor ,  2,783: 52.
Summa Rdr Rmt 57,020: 8.
‘Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit:
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  24,451: 3.
Inkomster är 1862.
Räntor  1,266: 7.
Inkomster år 1863.
Räntor  1,344: 32.
Inkomster år 1864.
Räntor
. . . 1,317: .99.
Summa Rdr Rmt 28,379: 41.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
60
Sammandrag- af Löfwenskjöldska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Rese-stipendier  1,250: —
Uppfostrings-stipendier
Extra utgifter
Ärfvoden
Afskrifning: Innehållen Bevillning
1,200
28
440
78.
Utgifter år 1863.
Rese-stipendier 2,500
Uppfostrings-stipendier . . . . . 800:
Extra utgifter  13: 48:
Ärfvoden  440
Afskrifning: Innehållen Bevillning . ,
Utgifter år 1864.
Rese-stipendier  2,500: —
Uppfostrings-stipendier  1,200: —
Extra utgifter
— 88.
Ärfvoden  440: —
2,918: 78.
30: 54:
3,753: 48:
9: 2,
4,140: 88.
Balans till år 1865.
Rese-stipendii-fondens tillgångar . . 51,450: 99:
Uppfostrings-stipendii-fondens tillgångar
70,902: 2. 122,353:
1.
Summa Rdr Rint 133,205: 71.
Sammandrag af von Hartmansdorffska Stipendi
-
Debet.
Utgifter år 1862.
Ränta till Fru M. von Hartmansdorff 3,400: —
Extra Utgifter och Ärfvoden . . . 105: 88.
Afskrifning: Innehållen Bevillning
Utgifter år 1863.
Ränta till Fru M. von Hartmansdorff 3.400: —
Extra utgifter och ärfvoden . . . 105: 88.
Utgifter år 1864.
Ränta till Fru M. von Hartmansdorff 3,400. —
Extra utgifter och ärfvoden . . . 105: 88.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar
3,505: 88.
90: 34.
3,505: 88.
3,505: 88.
64,952: 21.
Summa Rdr Rmt 75,560: 19
61 .
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864,
Kredit.
Balans från 1861.
Rese-stipendii-fondens tillgångar . . 50,350: 99.
Uppfostrings-stipendii-fondens tillgångar
65,408: 64. 115,759: 63.
Inkomster år 1862.
Räntor  5,640: 23.
Testametsmedel  34: 16. 5,674: 39,
Inkomster år 1863.
Räntor  5,760: 35.
Inkomster år 1864.
Räntor ‘ . 6,011: 34.
Summa Rdr Rmt 133,205: 71.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Fondens Räkenskaper för åren 1862,1863 och 1864.
Kredit.
Balans från är 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  64,850: 18.
Inkomster år 1862.
Räntor  3,638: 75.
Inkomster år 1863.
Räntor
3,563: 13.
Inkomster dr 1864.
Räntor
. . . 3,508: 13.
Summa Rdr Rmt 75,.560: 19.
Stockholm af Riddarhus-Kontorer den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
62
Sammandrag af von Schultzerska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner . . .
Extra utgifter . .
150: 88.
Utgifter år 1863.
Pensioner . . .
150. —
Extra utgifter . .
— 88.
150: 88.
Utgifter år 1864.
Pensioner . . .
150: —
Extra utgifter . .
— 88.
150: 88.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar
3,189: 62.
Summa
3,642: 26.
Sammandrag af Aminoffska Fondens
Debet.
Utgi/Cer år 1862.
Pensioner  450: —
Extra utgifter och arfvoden .... 50: 88. 500: 88.
Afskrifning: Innehållen Bevillning  30: 12.
Utgifter år 1863.
Pensioner  450: —
Extra utgifter och Arfvoden .... 50: 88. 500: 88.
Utgifter år 1864.
Pensioner  450: 47.
Extra utgifter och Arfvoden .... 50: 88. 500: 88.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . . . . . 10,407: 98.
Summa 11,940: 74.
Räkenskaper för åren 1862, 1S63 och 1864.
Kredit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  3,166: 26.
Inkomster är 1862.
Räntor  150: —
Inkomster år 1863.
Räntor  153: 50.
Inkomster år 1864.
Räntor
Summa 3,642: 26.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit.
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar 10,213: 55.
Inkomster år 1892.
Räntor  575: 2.
Inkomster år 1863.
Rätnor
591: 42.
Inkomster är 1864.
Räntor
. . . 560: 75.
Summa 11,940: 74.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman,
64
Sammandrag af Bethunska Fondens
Debet.
Utgifter år 1862.
Pensioner  585: •—
Extra utgifter och arfvode .... 54: 48. 639: 48.
Afskrifning: Innehållen Bevillning  12: 13.
Utgifter år 1863.
Pensioner  585: —
Extra utgifter och arfvoden .... 50: 88. 635: 88.
Utgifter år 1864.
Pensioner  435: —
Extra utgifter och arfvode .... 54: 48. 489: 48.
Balans till år 1865.
Fondens tillgångar och fordringar . . . . . . 15,279: 23.
Summa 17,056: 20.
Räkenskaper för åren 1862, 1863 och 1864.
Kredit
Balans från år 1861.
Fondens tillgångar och fordringar  14,593: 87.
Inkomster dr 1862.
Räntor  801: 37.
Inkomster år 1863.
Räntor . . 818: 21.
Inkomster år 1864.
Räntor
. . . 842: 75.
Summa 17,056: 20.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. A. Bogeman.
Bil. till Högloft. Ridd. o. Adelns Fröt, vid 1865 års Riksdag.
5
66
Sammandrag af Riddarhus-Kapitations-Afgiftens
Debet.
Balans från år 1860.
Skulder: öfverlevererade medel ... 7: 50.
Lån af Riddarhus-Kassan . . 24,150: —
« Wadstena Adliga Jung
fru-Stifts-Kassa
4,200: —
« Silfverbergska Fonden 1,007: 8.
« AminofTska Fonden . 2,014: 17.
« Tersmedenska Fondens 2,003: 61.
« Stråleska Fonden . . 1,001: 81.
« v. Hauswolflska Fonden 4,507: 50. 38,891: 67.
Utgifter enligt 1861 års räkenskap.
Reparationskostnader
16,650: 2.
Kostnad för en byst öfver Konung Gu-
staf 11 Adolf ....
3,600: —
« för en piedestal till Landtmarsk
Frih. Ribbings byst . .
173: —
« för ritningar till Riddarhusgår-
dens ordnande ....
500: —
Gratifikation
100: —
Extra utgifter
174: 50.
Arfvode
150: — 21,347: 52.
Afkortning och afskrifning . . .
290: 50.
Uppbörsprovision, Revisionsarfvode och
Remisslage . .....
114: 29.
Upplupna räntor
1,934: 72.
Utgifter enligt 1862 års räkenskap.
Reparationskostnader
484: 95.
Extra utgifter
230: 25.
Arfvode
150: — 865: 20.
Afkortning och afskrifning
281: 25.
Uppbördsprovision, Revisionsarfvode och
Remisslage .......
125: 92.
Upplupna räntor
1.847: 92.
Utgifter enligt 1863. års räkenskap.
Kostnad för vattenlednings anbringande 1,948: 70.
Reparationskostnader  436: 38.
67
Räkenskaper för åren 1861, 1862 och 1863.
Kredit.
Balans från år 1860.
Tillgångar och fordringar  . 6,255: 5.
Inkomster enligt 1861 års räkenskap.
Kapitationsafgifter debiterade .... 12,445: —
d:o anmärkta .... 505: — 12,950: —
Inkomster enligt 1862 års räkenskap.
Kapitationsafgifter debiterade .... 13,150: —
d:o anmärkta . . . 205: — 13,355: —
Inkomster enligt 1863 års räkenskap.
Kapitationsafgifter debiterade .... 13,280: —
d:o anmärkta .... 175: — 13,455: —
Hyra för klubben  3,437: 50.
68
Debet.
Extra utgifter  251: 98-
Arfvode  160: 2,787: b.
Afkortning och afskrifning  286: 25.
UnnböriJsnrovision, Revisionsarfvode och
Remisslage  1*9: 70.
Räntor  1.326: 38.
Balans till år 1864.
Behållning i Banken ....... 251: 46.
I landet innestående medel . . . 496: 12. 747: 58.
Summa 70,965: 96.
69
Kredit.
Balans till år 1864.
Ofverleverering  13: 41.
Lån af Riddarhus-Kassan  21,500: — 21.513: 41,
Summa 70,965: 96.
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
70
Bilagan Litt. A.
Kai
öfver
Riddarhus-Kassans Inkomster och Utgifter för år
Inkomster.
Utlånta kapital 98,300: hvaraf osäkra
1,600: 96,700: å 6 procent. . 5,802: —
Utlånta kapital 116,750 å 5 d:o . . 5,837: 50. 11,639: 59.
Hyra för Riddarhusgården .... 4,531: 50.
« « Riddarhuseta källrar . . . 1,800: — 6,331: 50.
Summa R:dr R:mt 17,971: —
71
kyl
1865, upprättad med ledning af 1864 års Bokslut.
Utgifter.
Honorarier till herrar Riddarhus-direc
-
törer  1,800: —
Aflöning t. Kiddarh:s tjenstemän 6.375: .
Gratifikationer till e. o. d:o 300: . 6,675: —
Pensioner  1,800: —
Extra utgifter 1,615: —
Liftidsränta till C. O. Munck .... 720: —
Ränta å Thamiska Donationen . . . 365: 91.
Tillfälliga utgifter  500: — 13,475: 91.
Öfverskott  4,495: 9.
Summa R:dr Ruut 17,971: —
Stockholm af Riddarhus-Kontoret den 16 Oktober 1865.
J. L. Bogeman.
72
Bilagan Litt B.
ödmjukt Memorial.
Då jag härmed öfverlemnar ritningar med kostnadsförslag
till Riddarhusgårdens bebyggande å dess östra och vestra sidor,
får jag ödmjukast anföra:
Vid undersökningen af botten medelst jordborrning påträffades
ej något mjukt jordlager, utan endast gröfre sand och
grus, hvilket gjorde det svåraste motstånd, för till och med
spetsborret att genomtränga. På några ställen gick visserligen
borret ned till 30 å 39 fot, men älven på dessa djup träffades
intet annat än grus, och var det derför med största möda borret
ur dessa hål kunde åter uppdragas. Med hänseende härtill,
och förutsatt att den tillämnade kajmuren framför tomten emot
Mälaren först uppföres, anser jag ej pålning behöflig för erhållande
af en pålitlig grund lör de båda Pavillonerne, och har jag
derför i förslaget endast beräknat en 4 fots djup stenbädd under
hela källarhotten, hvarpå yttre och inre morarne hvila.
För uthusbyggnaderne med 1^ fots tjocka yttermurar, är
grunden till de redan å samma plats befintliga byggnader bpräknad
att bibehållas, och ny endast upptagen för några skiljeväggar.
De gamla byggnaderna torde dessutom lemna tegel och
sandsten tillräckligt för uthusbyggnaderna, hvilket gör en besparing
af circa 6,000 R:dr, och dessutom en mängd andra materialier,
bjelkar, sparrar, bräder, dörrar etc. för de nu föreslagna
byggnaderna, hvilket allt till en betydlig del kommer att minska
närlagde kostnadsförslags-summa.
Stockholm den 21 Mars 1864.
J. E. Söderlund.
Kostnads-Förslag.
Nordöstra Pavillonen.
Grunden:
30.186 kub. fot Jordshakt
ning
å 0,05
1,509: 30.
13,560 dito Gråstensmur
k 0,375  5,085: — 6,594: 30.
Stenhuggare-arbeten.
137 fot Sandsten sträcksten
å 3 Rdr  411: —
18 st. d:o trappsteg till
källaren å 6 Rdr . . . 108: —
72 st.Ölandstrappstegå2:75. 198: —
8 st. hörnpilastrar af Olands
sten
å 3: 50 . . . 28: —
139 st. plansten till kakl.
spislar och först, å 1:25. 173: 75.
Inhuggning af kramlor och
inpassning  100: — 1,018: 75.
Murare-arbeten.
5,100 kub. fot Sandstens
nubbsten å 0,25 . . . 1,275. —
120.000 st. murtegelåöORdr 6,000: —
11.000 st. kub. fot Kalk
å 0,25
1,844 lass sand å 1 Rdr . 1,844: —
16 lass lera å 2: 50 . . 40: —
All slags murning af tegel
och sandsten .... 2,750: —
Bjelklagens inläggning och
afvexling jemte takstolarnes
hophuggning och -
uppsättning  4,600: —
3,494 qv. fot Gipstak med
rör, tråd och spik å 0,18. 628: 92.
13.000 qv. fot invändig
rappning å 0,125 . . . 1,625: —
6,475 d:o utvändig d:o 0,25. 1,618: 75.
3,200 d:o trossfyllning 0,03. 96: — 20,477. 67.
Transp. 28,090: 72.
Timmermans-arbete.
Transport.
51 st. 8 å 10 t. 34 fots
Bjelkar å 11: 90 . . .
606: 90.
21 st. d:o 24 fots
Bjelkar å 8: 40 ...
176: 40.
20 st. d:o 20 fots
Bjelkar å 7
140: —
50 tolfter 1^ t. 14 fots brä-
der å 6
300: —
35 d:o 1 t. 7 aln. brä-
der å 4 . . . . . .
140: —
30 d:o 1 t. □ Läkter
ä 1: 75
52: 50.
110 st. 6 t. □ 24 f. Spar-
rar å 2: 40
264: —
30 st. d:o 20 f. Spar-
rar å 2
60: —
3 tolfter 3 tums 7 alnars
Plank å 12
36: —
36 d:o 1^ tum 7 alnars
Bräder å 7
252: —
3,494 qv. f. Golf med ar-
betslön och materialerå0,50.
1,747: —
638 qv. f. Cloissons-väggar
i vinden å 0,62 . . .
395: 56.
Väggar och dörrar af enkla
bräder i vinden . . . 50: —
Timmermans arbetslöner . 200: — 4,420: 36.
Plåtslag ar e-arbete.
3,120 qv. f. Zinkbetäckning
å taket å 0,375 . . . 1,170: —
Zinkbeslagning af en skorsten
4 st Vindskupor, trädarbete
och Zinkbeslagning å 200.
2 st. Jerndörrar till källare
och vind å 70 . . . .
9 st. Källarluckor å 6 . .
12 st. Fönsterbetäckningar
å 4: 25
170 fot Cordonlist-betäckning
å 0,375 ....
33 st. Fönsterbleck ä 0,75.
2 st. Bolinderspislar å 60 .
4 st. Plåtkupor å 30 R:dr
4 st. spjell å 8 ...
Transp. 35,121: 58.
35: —
800: —
140: —
54: —
51: —
63: 75.
24: 75.
120: —
152: — 2,610: 50.
75
Kakelugnsmakare-arbeten.
Transport R:dr Rmt. 35,121: 58.
2 st. flata ordinära kakelugnar
å 125 .... 250: —
1 st. d:o utskott d:o . 95: —
10 st. runda ordinära kakelugnar
å 85 . . . . 850: — 1,195: —
Snickar-arbete.
I bottenvåningen
9 lufter fönster med innan-
fönster och luckor. . .
405: —
6 st. Lösrutor å 4 . . .
24: —
1 par Ytterdörrar . . .
40: —
8 lufter enkla dörrar å 25.
200: —
284 fot Socklar och mid-
teibandslister å 0,22 . .
62: 48.
En
trappa upp.
12 lufter fönster med in-
nanfönster och paneler .
540: —
5 st. Lösrutor å 4 . . .
20: —
1 par I)eux battaner . .
40: —
7 lufter enkla dörrar å 25.
175: —
181 f. Sockelpanel å 0,40 .
72: 40.
85 f. Socklar och midtel-
bandslister å 0,22 . . .
18: 70.
Två
trappor upp
12 lufter fönster med innan-
fönster och paneler . .
480: —
5 st. Lösrutor
20: —
1 pär Deux haltans . . .
40: —
7 lufter enkla dörrar å 25.
175: —
181 f. Sockelpanel å 0,40.
72: 40.
85 fot Socklar och midtel-
bandslister å 0,22 . . .
18: 70.
Vindsrummet.
1 enkel dörrluft . . . .
25: —
54 fot Socklar och midtel-
band å 0,24
10: 88.
In- och utvändig målning .
— —
Spik och smide . . . .
— —
Nordvestra Pavillonen lika med föregående
Nordöstra uthusbyggnaden.
1,560 kub. fot Jordschaktning
å 0,05
78: —
2,439: 56.
1,750: —
500: — 41,006: 14.
T 41,006: 14.
Transp. 82,012: 28-
76
Transport R:dr Rmt.
78: —
82,012: 28.
750 kub. fot Gråstensmur
å 0,375
281: 25.
359: 25.
2,500 knb.f. Sandstens nubb-
sten å 0,25
625: —
250 f. Sandstens sträcksten
å 3 Rdr
750: —
33,500 st murtegel å 50 Rdr.
1,675: —
3,600 kub.f. Kalk å 0,25 .
900: 75.
600 lass Sand å 1 Rdr . .
600: —
432 qv.f. planstensgolf till
förstugan å 0,56 . . .
241: 92.
2 st. yttertrappor af Granit
å 50 Rdr
100: —
432 qv.f. Gipstak med un-
derpanel å 0.28 . . .
120: 96.
Husets uppmurning samt
taklagets uppsättning och
brädbeklädning ,
1,500: —
590 qv.f. Invändig rappning
å 0,125
73: 75.
2,750 d:o utvändig d:o
å 0,25.
687: 50.
6,822: 88.
32 st. 30 f. 8-9-tums Bjel-
kar å 9
288: —
35 st. 6-6-tum 32 fots Spar-
rar å 3: 20
112: —
36 tollfer U-t. 14 fots Brä-
der å 7 Rdr . , . .
252: —
340 qv. fot Cloissonsvägg
å 0,62
210: 80.
14 lufter små fönster å 7 Rdr
98: —
6 st. beklädda dörrar å 20.
120. —
2 par Ytterdörrar å 40
80: —
3 st Enkla dörrar i förstu-
gan ä 20
60: —
Afstängningar medelst bräd-
väggar. '
150: --
1,370: 80.
4,500 qv. fot Zinklackning
ä 0,375
1,689: 50.
Spik och smide ....
150: —
Målning
100: —
Nordvestra Uthusbyggnaden.
1,560 kub.f. Jordschaktning.
78: —
750 d:o Gråstensmur .
281: 25.
359: 25
2,500 kub. fot Sandstens
nubbsten ä 0,25 . . .
625: —
Summe R:dr Rmt
359: 25. 92,504: 71.
Transport R:dr R:mt 625: — 359: 25. 92,504: 71.
250 fot d:o Sträcksten å 3. 750: —
33.500 st. Murtegel å 50 . 1,675: —
3,600 kub. fot Kalk å 0,25. 900: —
600 lass Sand  600: —
432 qv. f. Planstensgolf . 241: 92.
I yttertrappa af granit . . 50: —
3 st. Sandstenssteg å 6 Rdr. 18: —
432 qv. f. Gipstak med underpanel
å 0,28 . . . 120: 96.
Husets uppinuruing samt
taklagets uppsättning och
brädbeklädnad .... 1,725: —
1,430 qv. fot invändig rappning
å 0,125 . . . . 178: 75.
3,250 qv. fot utvändig rappning
å 0,25
812: 50. 7,697: 13.
32 st. 30 fots 8-9 t. Bjelkar
å 9 Rdr
35 st. 32 fots 6-6 t. Sparrar
å 3: 20
36 tollfer 1^ tum 14 fots
Rräder å 7 Rdr. . . .
150 qv. fot Cloissonsvägg
å 0,62
II lufter små fönster å 7Rdr.
9 st. beklädda dörrar å 20.
1 par Ytterdörrar. . . .
1 Fönsterluft till värmerummet
1 st. Enkel dörr till förstugan
Inredningar för Closetter etc.
4.500 qv, fot Zinkbetäckning
å 0,375
1,689: 50.
Spik och smide .... 150: —
Målning .
100: — 11,537: 88.
Architect-arfvode . . .  1,200: -
Summa K:dr R:mt 105,242: 59.
Stockholm den 21 Mars 1864.
288: —
112: —
252: —
93: —
77: —
180: —
40: —
30: —
20: —
450: — 1,542: —
J. E. Söderlund.
