# ID: svediakorp-gov558
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 84,842
# sentences: 3,014
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 1S Mars.
301
kunna föranleda lill ändringar, alldeles på sidan om hvad som i
della betänk, blifvit föreslaget.
Frih. Cederström, Claes Rud.: Dä jag förra gången
bade ordet, bade ännu ieke någon framställt försvar för Utsk:s
hemställan. Jag kunde således förbigå åtskilligt, som torde böra
sägas. Numera är del en skyldighet alt ytterligare utveckla mina
(ankar i ämnet. Det är ingalunda min mening, all icke
skjulsningsbesvärels åtskiljande ifrån jordbruket skulle vara för
många jordbrukare särdeles angenämt, och derest delta icke kan
verkställas annorlunda, än för sä vidt entreprenad-inrättningar
kunna dertill leda, sä är det visserligen icke min åsyflan, alt
man deremot bör lägga något binder, och något sådant bar jag
icke heller begärt. Blott det bar jag om skjulsenlrepreuör-inrätlningarne
velat anföra, att olägenhelerne och fördelarne deraf ännu
icke sä säkert åro pröfvade, alt man på dem kan bygga något
säkert vitsord om deras påstådda gagnelighet oell nytta för
jordbrukande klassen, i allmänhet taladt. Det synes således icke
vara skäl alt påskynda och uppdrifva dessa inrättningar genom
alt bevilja dem ytterligare fördelar. Det är min öfvertygelse, all
dessa fördelar för entreprenörerne skulle i form af motsvarande olägenheter
drabba såväl den resande och trafikerande, som den jordbrukande
allmänheten. Gr. Lagerbjelke bar visserligen anfört,
alt förstnämnde inkast icke skulle äga giltighet. Man gör då icke
något afseende på den förböjda skjutslega!). Då den resande betalar
högre sådan, så tyckes del väl icke vara bijligl, alt hans
fördelar inskränkas lill hvad de fordom varit. Äfvenledes bar
Hr von Engeström vidgått att gästgifvarehemman äro befriade
ifrån åtskilliga onera; men om, pä säll Ulsk. i silt sednare tillstyrkande
tillstyrkt, K. beläde skulle till förstärkande af gäslgifvarehemman
anslå åtskilliga i närheten deraf belägna hemman, eller
förflytta rättigheten, från ett mindre godt till elt bättre hemman,
allt till entreprenaders befordrande, sä är del ju tydligt, att de
servil iller, från hvilka gästgifvargårdarne äro fr i kal la de, skulle
sä mycket mera drabba de öfriga hemmanen inom samma
kommun.
Frih. Raab bar, i det på sednare lid ökade pris på hästar,
funnit ytterligare skäl till förhöjning af skjutslega!). Jag finner
denna grund något vacklande. Man känner att beskällare blifva efterhand
tillgängliga i de flesta provinser; det är möjligt att priset
på goda hästar derigenom kan något minskas i en icke aflägsen
framtid. Månne Frih. Raab, när sådant inträffar, skulle anse det
vara skäl alt då äler sänka skjutslega!)?
Frih. Palmstjerna har ausell att (Ilsk. endast skulle hafva
afsell en noggrannare och med ordalydelsen i författningen mera
öfverensstämmande tillämpning deraf. Om sådant hade varit fallet,
så skulle val Utsk. helt enkelt hafva föreslagit detta, och icke
gjort framställning om två särskilda åtgärder, en bestämd föreskrift
i ena fallet och en annan i del andra.
Det är, på sätt af alli det anförda sig visar, min tanka, alt
302
Den 18 Mars.
nian icke bör med de uppoffringar, som bär åsyftas, påskynda
utvecklingen af en inrättning, hvars fördelar icke äro tillräckligt
tydliga för att rättfärdiga ett dylikt steg. Väl har Gr. Lager
bjelke
såsom skäl anfört den önskan, som BondeSt. i förevar,
hänseende framställt, men BondeSt. har ju också begär! att
sk jutsen skulle höjas lill 32 sk. milen, m. m. d., hvarpå Utsk.
icke funnit skäligt alt göra afseende; och då Utsk. icke ingått
derpå, i trots af BondeSlis önskan, sä ser jag icke, hvarföre, om
del H. Ståndet finner BondeSt:s öfriga önskningar i ämnet icke
vara mera rättfärdigade af billighet, än den nyssnämda, man
likväl ovilkorligen skulle på dem ingå. Jag tror följaktligen alt
vi skulle kunna, i enlighet med hvad af mig vördsammast blifvit
yrkadt, ogilla den lista och den 4:de punkten, samt bifalla de öfriga.
Om nemi. enlreprenad-inrättningarne visa sig så fördelaktiga,
som det säges att man pä vissa orter funnit erfarenheten
bekräfta, då kan det vara tid alt göra sådana inrättningar, sorn
här äro föreslagna; nu deremot tror jag det vara för tidigt, och
jag ber ali få åberopa de olägenheter, som för de öfriga hemmanen
skulle uppstå derigenom, att mau beredde de lill nya
gästgifvaregårdar framdeles anslagne större och bättre hemmans
befriande från dylika servituter, från hvilka de nuvar. redan äro
fritagne. Det är således icke ensamt i trafikens och de resandes
intresse jag yrkal afslag å den gjorda framställningen, det är
jemväl i den jordbrukande menighetens intresse, såsom jag det
efter mitt begrepp har uppfattat.
Hr Tornerhjelm, Rudolf: R. o. Ad. hvar redan så länge
hört talas i denna fråga, att jag, för att ej trötta, blott ber
att få nämna några ord. Att R. St. 1840 beslöto en und. skrifvelse
till K. M., med anhållan om en förhöjning af skjutslegan,
samt huru mycket det verkar på jordbruket, torde jag icke behöfva
orda vidlyftigt om; del är af föreg:de talare i dag och vid
sisth riksd. tillräckligt ulveckladt. När entreprenaderne stiftades,
så var det i akt och mening, att ifrån skjutsskyldigheten befria
jordbruket, men öfverallt, der entreprenader äro inrättade, klaga
entreprenörerne öfver att de icke kunna gå ut med entreprenaderne,
hvarföre troligen dessa på de flesta ställen komma att upphöra.
Jag vet entreprenörer, som bjudit 1000 r:dr för alt kunna
gå ifrån det ingångna kontraktet. Jag har frågat i de orter,
der jag rest igenom, hvarföre icke entreprenaderne bära sig, och
man har svarat, alt del är del stora hästantalet, som måste underhållas,
hvilket utgör det stora hindret för dem. Utsk. har nu
föreslagit en minskning deri, nemi. att icke flera hästar skulle
behöfva hällas, än som gästgifvaren på stället förut varit skyldig
att hålla. Om man i framtiden vill inrätta flere entreprenader,
så tror jag att detta blir nödigt att iakttaga, ty eljest fruktar jag
verkligen att inga entreprenader i Sverige komma att äga rum.
Man klagar öfver alt skjutslegan i Sverige är förhöjd. Det är
sanni, men det är väl billigt att i en lid, då allting går framåt
och produklernes värde stiger, landtbrukaren, när lian skall taga
Den 18 Mars.
303
häslarne ifrån arbetet, får något högre betalning derför. Man ser
af Utsk:s betänk, att Ulsk. har föreslagit K. M. att embels- oell
tjenstemän skulle åtnjuta högre reselraktamente. Del är således
endast för sådane personer, sorn resa i sina egna ärenden, som
skjutsen skulle blifva något dyrare, och jag anser icke detta orättvist,
ty om de, som resa i sina egna ärenden, icke vilja resa, så
kunna de blifva hemma. Derigenom att skjutslegan blifver förhöjd,
framkallas andra transportmedel, sorn finnes i främmande
länder. Jag får således tillstyrka lista punkten af betänk.
Hvad den 2:dra punkten vidkommer, så föranleder den åtskilliga
olägenheter, .lag inser visserligen, att Dtsk:s förslag i denna
punkt kunde hafva sina fördelar, men befarar, lika med Frih.
Raab, att missbruk dervid skulle komma att ske. Disk. bär visserligen
sagt: ”så vidt ingen laglig rättighet dervid förnärmas,”
men denna rättighet får naturligtvis pröfvas af landslun, oell om
gästgifvaren kan bevisa alt lian bar i och för gästgifveriet betalt
större afgift för sin lägenhet, så anser jag all lian derifrån kunde
fä befrias, och del har aldrig varit Dtsk:s mening, såsom det
synes, att inskränka äganderätten, och som jag anser äganderätten
genom detta tillägg vara skyddad, så får jag äfven tillstyrka bifall
dertill. Frågan synes icke vara af mycken vigt, men som
BondeSt. tyckes fästa sig mycket vid delta betänk., så skulle jag
också anse del vara oriktigt af R. o. Ad. all afslå detsamma.
En värd talare, Gr. Horn, har ansett att gästgifverierna borde
blifva statens eller häradets egendom. Huru det skulle komma
alt tillgå, har jag för min del svårt att fatta.
En annan talare, Frih. Cederström, har sagt, att häslarnes
värde kunde komma att minskas genom en uppdrifven hästafvel;
men Gud skall veta att vårt land är så litet för häslafveln, alt
jag tror icke alt häslarnes värde kommer att falla, utan efter allt
utseende komma tvertom hästar, sorn äro af värde, alt stiga i
pris. Denna fråga hör likväl icke hit, hvarföre jag blott anhåller
örn bifall lill betänk.
O
Frih. Åkerhjelm, Joli. Carl: Som första delen af den
föreslagna lind. skrifvelse!] blott åsyftar eli förtydligande af nu
gällande författning, så synes mig alt man, vid bedömande af den
frågan, borde först ingå i undersökning 0111 huruvida ett så beskaffadt
förtydligande är af behofvet påkalladl, eller ej. Härvid
företer sig, all inom åtskilliga län, hafva förfallningarne blifvit
olika tillämpade. Jag känner särskildt ett län, der entreprenader
icke kunnat införas, lill följd deraf, att hästanlalet vid anfordran
har blifvit vida högre af K. befihde faslstäldt, än del förut varit.
Afven synes del mig af diskussionen inom detta hus tydligen ådagaläggas,
att ett förtydligande af författningen är af behofvet högligen
påkalladt, emedan vi här, hört flere af K. bef:de hafva olika
äsigter om författningens tillämpning.
Utan ali vidare upprepa de skäl, som redan förut blifvit anförda,
anhåller jag blott om bifall lill den föreslagna tind. skrifvelsen
i sin helhet.
30 i
l)en 18 Mars.
Frih. Raab: Jag har nied fägnad förnummit, ali större delen
af de talare, sorn begärt ordet, här instämt i den åsigt, som
jag förut yttrat, nemi. att det vore nyttigt att bifalla första delen
af Utsk:s betänk. Det egentliga skälet, som de, hvilka yrkat
afslag, hållet sig vid, är att författningen är så ny, att icke något
behof af förändring derutinnan borde kunna äga rum. Här är
ieke fråga om annan förändring, än den, som syftar derhän alt
författningens anda må riktigt förslås och att den må tillämpas
lika öfver hela riket, hvilket är lill komplett evidens bevisadt
bil lills icke hafva varit fallet. Man har fästat sig dervid, att när
skjulspenuiugarue blifvit förhöjda, borde en motsvarande förmån
tillkomma de resande.
I detta afseende har Frih. Palmstjerna fästat Hrrmes uppmärksamhet
derpå, att författningen icke afsåg någon sådan förmån
för de resande. Den afsåg blott, att åstadkomma ett sjelfvilligt
åtagande af skjutsbesväret, hvilket omöjligen kan i värt
land flyttas ifrån jordbruket; men det ligger redan en stor fördel
deruti, alt den hittills af tvång skjutsande kan slippa, derigenom
alt någon annan emot ersättning åtager sig denna skyldighet.
Jag tror mig icke behöfva vara vidlyftigare vid besvarandet af
de Hrns åsigler, som önska afslag. Deremot ber jag att fä vända
mig med några ord emot de Hrr, som lika med mig yrkat
bifall. Jag begärde att i första delen af förslaget få inlägga ordet
i allmänhet. Jag ville försöka att genom denna modifikation,
sorn jag föreslog, dä jag första gängen hade ordet, inlägga mera
lenhet i föreskriften, hvilket jag trodde vinnas genom ordet i allmänhet,
som jag äfven i öfrigt ansåg behöfligt för att möta de
invändningar, som blifvit gjorda, att med strict efterföljande af
den föreskrift, som Disk. nu föreslagit, hästantalel skulle blifva
alltför ringa; men för min del håller jag visst icke derpå, titan
skall gerna afstå derifrån och skall derföre icke anse mig
hindrad att bifalla första delen af ötsk:s betänk., äfven utan det
af mig föreslagna tillägg.
Lika medgörlig kan jag deremot icke vara i fråga om det
muvemang som här blifvit ifrågasatt, rörnle gäslgifvaregårdarnes
förflyttning. Ulsk. har visserligen endast föreslagit att en sådan
förflyttning må kunna äga rum, ”der sådant ulan förnärmande
af laglig rätt låter sig göra”; men dervid får likväl anmärkas,
au i. st. f. de omgångar, som förut varit behöflig» för gästgifvaregårdars
förflyttande, sä skulle nu icke behöfvas mera, än ett
K. befsdes utslag, hvilket, om det vunne laga kraft, vore tillräckligt
att taga bort en betydlig del af en privat egendom. I mitt
grannskap är ett gästgifveri köpt för 14000 r:dr. Gärden barett
värde af på sin höjd 7000 r:dr. Sjelfva gästgifverirörelse!! ålder
högst obetydlig, men hvaruti ligger egentligen värdet? Jo! uti
rättigheten all minutera ut spirituosa. Nu blifva opinionerna
allt mer och mer stämda emot denna rättighet, och det med rälta.
Då skulle myckel väl kunna hända, att man på sockenstämman
beslöt all försöka blifva af med gästgifvaregården, samt att
en
Den 18 Mars.
305
en nykterhetsifrande landsh. ansåg att bränvinsminuleringsrältiglieten
icke kunde grunda någon beslående äganderätt, oell lill
följd deraf beviljade gästgifvaregårdens förflyttning. Jag skulle
för min del tro, att äganderätten bör anses sä helig, att den bör
tryggas äfven emot det ingrepp, som den genom nu ifrågaställa
stadgande rör.-de gästgifvaregärdarnes förflyttande skulle kunna
komma att utsättas för på ett eller annat ställe. Jag vill således
för min del anhålla, alt Hr Gr. o. Landtm, täcktes framställa
förslaget i 2:ne proposir, den förra omfattande hvad som angår
häslantalet och tiden, och den sednare hvad som rörer gäslgifvaregårdarnes
förflyttande.
Gr. Sparre, Erik: Jag skall icke länge upplaga R. o. Ad:s
tid, sora redan blifvit alltför mycket anlitad i och för denna
fråga.
Jag ber blott alt få erinra derom att jordbruket redan är
belagdt med många onera.
Jag tror, att förordnm af år 1844 afsåg alt åstadkomma
lindring i ett bland de mest betungande af dessa onera. Detta
är förmodligen äfven föremålet för ifrågavar. betänk., och jag anser
mig således böra behjerta detsamma. Man har deremot invändi,
att förordnm vore alltför ny, och alt man behöfde rådfråga
en längre erfarenhet deraf; men rör:de de få punkter, som betänk.
innehåller, hemställer jag, om det kan behöfvas någon erfarenhet.
Kan man icke ulan någon längre tids erfarenhet inse
att ju flere hästar entreprenören är tvungen alt hålla, ju dyrare
mäste det blifva att hälla entreprenaden och ju mera måste de
skjutsskyldige betala för att blifva befriade från delta åliggande.
K. Bef:ele i Christianstads län har redan upplyst, alt i hans län
betalas för denna befrielse ända lill 33 r:dr Kisk. b:co per hemman.
Afven inom Upland betalas vid åtskilliga gästgifvaregårdar
ganska hög afgift för hemmanet, och det måste således vara angeläget,
ali denna höga afgift må kunna i någon mån nedsättas,
Detta kan ske derigenom att antalet af hästar icke bestämmes för
högt. Jag vill icke tro alt detta i allmänhet sker; men jag känner
likväl, att på vissa gästgifvaregårdar är det bestämda hästantalet
mycket stort, och vida större än antalet af hållhästar var
före inrättandet af entreprenader.
Lika litet sorn det fordras någon erfarenhet för att inse att
genom nedsättande af hästantalet afgifterne till entreprenörer skola
nedsättas, lika litet kan det behöfvas erfarenhet för att inse
att det skall underlätta entreprenadernes inrättande om entreprenören,
derest icke något lagligt hinder förefinnes, jemväl får öfvertaga
gästgifverirörelsen. Det har varit ett af de väsendlligaste
hinder för entreprenaders inrättande, att den entreprenör, som
varit bosatt på längre afstånd ifrån gästgifvaregården, likväl med
högst dryga kostnader mäst ackordera sig till att öfvertaga gästgifverirörelsen,
emedan det eljest varit honom omöjligt att fortfara
med entreprenaden. Jag har sjelf erfarenhet härom i den ort,
3 H. 20
30(i
Den 18 Mars.
der jag är bosäll. Dessutom hafva bär inför R. o. Ad 3:ne
landslur förklarat, alt de icke vilja motsätta sig betänk. En af
dem bar dervid yttrat, hvad jag ämnade säga, nemi. alt, genom
den föreslagna förändringen, ingenting annat afses, än alt bereda
verkställighet al den redan utfärdade förordn:i>, eller åt densamma
gifva en sä beskaffad tydning, att den måste efterlefvas. Om
man jemför de pretentioner, som i de väckta motionerna blifvit
gjorda med den ganska obetydliga jemnkning som Disk. tillstyrkt,
sä tror jag alt R. o. Ad. skall finna att betänk, är med billighet
och rättvisa öfverensstämmande, och jag anser mig på grund
deraf böra tillstyrka bifall till detsamma.
Hr Akerman, Fredrik: Det torde icke behöfva spillas
många ord derpå, alt lika säkert, som det är på ena sidan all
skjutsbestyret i vårt land i anseende till den glesa befolkningen
icke kan göras till en stats-anstalt, lika säkert torde det vara pä
andra sidan att de flesta jordbrukare anse detta bestyr såsom en
svår tunga och att de, som icke göra det, borde anse det så, om
de rätt förstode sina egna fördelar. I visst fall har visserligen
1844 års förordn. till ändamål att förändra detta förhållande,
eller att lätta detta onus. Alt man i någon betydligare mån lyckats,
det bet villar jag dock. Att de resande icke hafva vunnit
derpå, är gifvet, ty de få betala högre skjutspenningar, och få
sämre hästar än förut på de flesta ställen. Hvad deremot beträffar
allmogen, eller de skjutsskyldige, så ligger egentliga fördelen
i den högre skjutslegan, ty på ganska många ställen äro en
treprenaderne
blott en illusion, åtminstone hvad angår reservskjutsen,
som mest tages i anspråk, Gästgifvarne hafva nemi. på dessa
ställen åtagit sig entreprenaden, efter aftal med reservhällarne,
att de skulle hädanefter som förut infinna sig pä kallelse
och skjutsa, så att, hvad man åsyftade, eller alt allmogen skulle
slippa att skicka sina hästar och sill folk lill gästgifvaregården,
det har man icke vunnit. Några talare hafva yttrat, alt del af
Utsk. här afgifna betänk, endast afsåg en utveckling och ett slags
förklaring af 1844 års författning. Jag kan icke finna det vara
sä. I 1844 års författning, den jag har tolkat på samma sätt,
som en annan värd talare Hr von Rosen här förut gjort, slår
bestämdt att landshm skall utsätta huru stort antal hästar, som
vid gästgifvaregården bör vara alt tillgå. Detta öfverensstämmer
ock med den första inrättningen af skjutsningen, dä skjutsen besörjdes
af gästgifvaren allena, ty först i sednare tider, när trafiken
ökades, anslogos hästar såsom reserv och såsom håll. Skulle
nu förändring ske, på sätt här är föreslaget, alt pä ställen,
der för närvar, intet häll finnes, icke heller några hästar skulle
finnas att tillgå genast, sä blefve otvifvelaktigt förhållandet det,
alt en s. k. entreprenad skulle komma att äga rum öfverallt, men
med skjutsningen kom del att tillgå alldeles såsom förut varit vanligt,
d. v. s. all de reservskjutsskyldige finge infinna sig pä kallelse
af gästgifvaren som endast till denna litel lade den af entreprenör.
Då vore det vida enklare och vida bättre alt helt
Den 1S Mars.
307
kort förordna, att skjutslegan liöjes till 24 sk. b:co per mil öfverallt.
Då finge allmogen den fördel, sorn den väl behöfver,
och man slappe bråka med entreprenader, och sluppe alt se illusoriska
kontrakter uppkomma. Detta är likväl hvad som skett i
många delar af landet. I öfrigt och i fråga om entreprenaders
behöflighet, hvad hällskjulsen angar, som pä de flesta ställen åtminstone
partiell ägt rum, innan 1844 års författning utkom, är
förhållandet högst olika i olika delar af landet. Under det att
man i norra orterna hetalar ända lill 40 ä 50 r:dr b:co per hemman
till en entreprenör för hällskjutsens åtagande, vilja de som
bo på vestra kusten af riket under intet vilkor frånsäga sig deu
gamla rättigheten att skjutsa för 16 sk. b:co. Del är således förhållandet
alt denna författning, såsom mänga andra ekonomiska
frågor, icke kan frambringa samma effekt i olika delar af vårt
vidsträckta fädernesland; men det förundrar mig att Utsk., som
har velat, så vidt sig göra låter, lätta allmogens lunga, icke fäslat
uppmärksamheten pä en omständighet, som ganska ofta förorsakar
stora förluster, nemi. det obestämda i vagnarnes beskaffenhet.
Det händer ibland att, under svårt väglag, de resande
komma med stora, lunga vagnar och för dem sätta ibland endast
2:ne hästar; det händer alt de uppbådas från särskilde hemman
och att den ena hästen är ifrig under det att den andra är trög. Följden
blir dä ej sällan alt den ifriga hästen förderfvas för alltid
fastän skadan ej kan genast upptäckas. Sådant borde afhjelpas,
och jag tror det kunna ske ganska lätt, om det på hvarje gästgifvaregård
funnes en våg och hästanlalet bestämdes efter vigten
af lasten, inberäknadt åkdonet. I afseende på sista delen af betänk.
hafva åtskilliga framställningar blifvit gjorda, hvilka jag icke
kan gilla. Frih. Raab har sagt, att det icke vore rådlig! alt
medgifva landsliaie alt flytta gästgifverirörelsen ifrån eli gästgifvarehemman
till ett annat, der entreprenad inrättas, oell Hr von
Rosen har troll, att om del af Utsk. föreslagna tillägg ”såvida
det, utan förnärmande af laglig rättighet later sig göra,” anlages,
sä skulle sådana flyttningar aldrig komma i fråga. Härom är jag
af alldeles motsatt tanka. Jag kan nemi. icke finna, oell kan
icke enligt någon rättsgrund förklara, att ett onus, sorn gästgifveriet
är, någonsin kan blifva ett privilegium. Frih. Raab har
med mycken uppriktighet sagt, att den höga köpeskilling, som blifvit
erlagd för ett gästgifveri i hans grannskap, vore orsakad af rättigheten
att utminutera spirituosa. Jag tager mig friheten fråga
Er, mine Hrr! om en sådan rättighet kan anses såsom ett privilegium,
då vår bränvinsförfattning medgifver åt landshme att indraga
krogar när sä anses nödigt, och utan alt något afseende
behöfver fästas derpå att de under en längre lid varit etablerade.
Jag önskar således för min del, att nyssnämde tillägg, att gästgifverier
må kunna förflyttas, endast så vida det kan ske ulan
förnärmande af laglig rätt, måtte helt och hållet borttagas, emedan
det otvifvelaktigt skulle komma alt leda tilt missförstånd.
Det kan naturligtvis lätt inträffa att landshm i följtl af förändra
20
’
30S
Den 1S Mars.
<Je förhållanden är nödsakad alt förflytta gästgifveriet från ett
ställe lill ett annat, och för mig har det åtminstone icke kunnat
blifva klart, att gäslgifverirörelsen är något privilegium, eller att
något, sorn för tillfället kan vara förmånligt alt hafva, derföre
skall anses såsom en rättighet, pä hvilken man måste fästa afseende.
Dä det i anseende till de manga anmärkmr, som nu blifvit
gjorda emot detta förslag, är svårt att genast framställa ett
förslag till ändring, så hemställer jag för min del, att betäuk.
måtte blifva återremitterad!.
Gr. Gyldenstolpe, Anton Gabriel: Jag har inom Utsk.
biträdt det beslut, som nu utgör föremål för R. o. Ad:s öfverläggning.
Jag har ansett detsamma vara nyttigt, såsom ledande
till att en gäng befria jordbruket ifrån skjutsskyldigheten. Detta
betänk, underlättar till någon del entreprenaders öfvertagande,
derigenom att det borttager den olägenhet, som hittills uppstått
af det stora hästantal, som blifvit entreprenören ålagdt att hälla.
Genom dessa entreprenaders inrättande förändras naturen af
skjutsskyldigheten ifrån att vara ett åliggande, till att blifva ett
åtagande. Det är visserligen sannt och troligt att genom en sådan
förändring, som Utsk. föreslagit, så komma desamma, som
förut varit ålagde att skjutsa, äfven att framdeles göra det; men
den egentliga förändringen består deruti, all de dä skola skjutsa
med sitt egel begifvande, hvaremot de förut varit pligtige att
skjutsa. De skola då öfverenskomma sins emellan att åtaga sig
skjutsbestyret och sedermera är det icke något onus för dem. De
resande kunna icke komma alt lida något deraf, emedan samma
hästaulal kommer alt linnas, som förut ägt rum, d. v. s. altsamma
hastighet i anskaffandet af hästar, som förut funnits, kommer
att bibehållas. Vi fä visserligen betala 24 sk. b:co milen, men
det är icke annat än man får göra på andra ställen, der eutreprenaderne
redan äro inrättade, och jag skulle äfven tro att den,
som nu reser, måste beräkna sin reskassa efter 24 sk. b:co milen;
emedan han icke bestämt vet på hvilka ställen entreprenad
finnes eller icke, och således icke heller, huruvida han kan på
något ställe resa för 16 sk. b-.co. Följaktligen måste han göra
upp sin beräkning efter den förhöjda skjulslegan och således kan
han icke egentligen komma att lida något af detta stadgande.
Hvad beträffar förflyttning af gästgifverirörelse!), så har den
siste värde talaren instämt i Utsk:s förslag och t. o. m. velat hafva
det ännu mera kategoriskt. Andra deremot hafva fästat sig
dervid att icke en sådan förflyttning borde få ske, men då Utsk.
har bestämt det vilkoret, alt den endast får ske, sä vida den titan
förnärmande af någon laglig rätt kan försiggå, så måtte icke
någon olägenhet derigenom kunna uppstå.
På andra sidan kan någon fördel möjligen vinnas derige
nom,
att entreprenörerne kunna få sig en fördel tillagd, som de
nuvar. gästgifvarne hafva. Hvad beträffar förändringen af stalionerne,
så bör äfven det underlätta entreprenaderne utan någon
olägenhet för de resande. Om man t. ex. flyttar skjutsombytet,
Den iS Mars.
309
ti. v. s. stället, der häslarne skola ombytas ett stycke från den
nuvar. gästgifvaregården, då den resande ändå icke kommer att
färdas längre väg. På åtskilliga ställen liar sådant skett, och man
har sagt mig inom Ulsk., att det inträffat i Upsala län. Att detta
äfven måste underlätta entreprenaderne är en gifven sak, enär
entreprenören mäste äga hus, der lian kan hafva sina stallaretc.
Jag anhåller derföre att R. o. Ad. ville bifalla Utskis betänk.
Hr von Hartmansdorff, Au g.: Så många olika meningar
hafva blifvit yttrade om detta betänk, att jag skulle önska,
det man kunde förena sig om någon, och att man sluppe rösta
äfven om konlraproposma. Somliga hafva yrkat bifall, andra afslag,
andra att Utskis betänk, borde till en del antagas, och till
cn del förkastas. För min del tror jag, att då man inkommit på
en villfarelse såsom förhållandet i min tanka är med hela skjutsningsbestyret,
så är det fruktlöst, alt söka lappa derpå. Nu är
den resande obelåten, ty han får betala högre lega, men får sämre
hästar, utan att slippa vänta på dem, eller kunna umbära förbud.
Den skjutsande är öfverhufvud icke heller belåten. Han
får på somliga ställen skjutsa för den gamla skjutslegan, oaktadt
entreprenaden, emedan entreprenören tager öfverskoltel. Den
värsta olyckan är att hans drängar och söner qvarhållas på gästgifvaregården
värre än förut under väntan på skjutsen. Slutligen
är entreprenören icke belåten, der verklig entreprenad finnes.
Ilan har icke kunnat så noga beräkna den kostnad, som drabbar
honom, och lian är ångerköpt, såsom bär blifvit omförmäldl. Följden
bl ifver väl den, att när ny entreprenad skall inrättas, så får
man betala mer än hittills eller ock återgår man lill den gamla
ordningen. Alla dessa förhållanden synas mig bevisa att det i
vårt land är fruktlöst vilja söka införa en sådan inrättning, som
den man påbörjat, hvarföre man slutligen måste återgå till dea
gamla skjutsinrättningen såsom öfverensstämmande med landets
beskaffenhet. Man får likväl något höja skjutslegan, ty jag erkänner
det vara obilligt att fordra, det landtbruket skall gälda en
del af den resandes skjulskostnad. Således mäste skjutslegan bär,
såsom i andra länder, böjas intilldess man finnér sig föranledd
att pä enskild väg komma emellan oell fortskaffa de resande, som
icke sjelfve hafva utväg att fortskaffa sig. Under sådane förhållanden,
oell då man bör betänka att en mängd civila och militära
tjenstemän komma att genom den förhöjda skjutslegan, ulan
ökad ersättning för resekostnaden, påläggas förhöjda utgifter mot
hvad de hittills haft, samt att deras löner och resereglemente! borde
höjas om rättvisa skulle iakttagas, sä tror jag för min del, alt
II. o. Ad. gjorde rättast att återremittera della betänk, lill Utsk.
på det att Utsk. mätte kunna taga alla dessa omständigheter i
närmare öfvervägande, än sorn hittills liar skeft, och inkomma
med ett sådant utlåt., som då kan närmare pröfvas. Om R. o.
Ad. ville vidtaga denna åtgärd, så skulle vi nu slippa all tvista
om propos;r och kontrapropostr.
Frill. Palmstjerna: Då R. o, Ad:S uppmärksamhet säkert
310
Den 18 Mars.
är tröttad af den lansa diskussionen i detta triviala ämne, så vill
o O
jag icke uppehålla mig vid Hr Åkermans yttrande, som skulle
leda oss in på en mängd frågor, hvarom icke här är någon annan
framställning gjord, såsom i afseende på vägning af vagnar
till bestämmande af hästantalet, utan jag vill endast vända mig
till Frih. Raab, för att fästa Frih:s uppmärksamhet derpå, altandra
delen, eller slutet af Utsk:s tillstyrkande icke säger alt det
skulle bero på K. bef:des utslag alt förflytta gästgifverirörelse!!
ifrån gästgifvaren till entreprenören, ulan Ulsk. hemställer blott,
att K. bef:de skall föranstalta derom eller vidtaga nödiga åtgärder
för tillvägabringandet deraf; d. v. s. att det beror icke på K.
bef:des åtgörande, utan om något sådant föranstaltas eller sker,
så kunna sedermera i behörig ordning besvär deröfver anföras,
och ingen verkställighet följer, förr än K. M. slutligen pröfvat
saken, då man följaktligen bör vara öfverlygad om alt full rättvisa
vederfares hvar och en. För min del hemställer jag således,
huruvida icke Frih. Raab skulle finna för godt att tillstyrka bifall
på sednare delen af betänk. Att för öfrigt särskild propos. framställes
på l:sta delen af Utsk:s betänk., har jag ingenting att invända
emot, men i afseende på återremiss, ber jag att få fästa
R. o. Ad:s uppmärksamhet derpå, att dermed är ingenting annat
vunnet, än en dylik diskussion som vi här på f. m. hafva haft.
Jag vågar derföre vördsamt ännu en gång tillstyrka, att R. o. Ad.
måtte i detta ärende gå det Hederv. BondeSt:s önskningar till
mötes, då vi med detta Stånd hafva så mycket gemensamt, såväl
i detta ärende, som öfriga förhållanden.
Många ledamöter ropade på propos.
Frih. Raab: Jag ber om förlåtelse, att jag här3:dje gången
begär ordet, men de 2:ne föreg:de talare, som yrkat återremiss,
hafva dertill föranledt mig. Jag får fästa deras uppmärksamhet
på alt med en återremiss skulle intet vinnas. Det är sagdt, all
det vore bättre alt höja skjutslegan i allmänhet i landet och återgå
till den gamla inrättningen. Jag anser att den närvar, inrättningen
af entreprenader är så ojemförligt mycket bättre än den
åtgärd, som dessa Hrr tro vara den enda möjliga, alt det vore i
min tanka ett bevis på ganska liten kännedom om förhållandena
i landet, om man skulle kunna tillstyrka sådant. Jag ber att
särskilt få upplysa, att vid de gäslgifvaregårdar, der jag känner
förhållandet, har sannerligen så tillgått, att alla de skjulsskyldige,
hvilka velat fortsätta skjutsningen och bo så till hands, att de
kunnat göra det, hafva ingått ackord med entreprenören alt understödja
honom i skjutsningen, hvaremot större delen af de förut
skjulsskyldige hafva alldeles upphört att deltaga i skjutsningsbeslyrel,
och det äro de nöjda med. En allmän obelåtenhet har
derigenom visst icke åstadkommits. Hr von Hartmansdorff tror
likväl att en sådan allmän obelåtenhet nu äger rum hos alla parterne,
och derföre tycker Hr von Hartmansdorff att del vore bäst
att concentrera obelåtenheten hos den ena parten. Jag hemställer,
mine Hrr! om han verkligen har räll häruti, och betviflar
Den 18 Mars.
311
att vi kunna få en författning, som lyckas tillfredsställa alla, och
då jag tror detta vara omöjligt, sä hemställer jag om det vore
rätt alt låta den ena parten få hela obelålenhelen på sin lott,
för alt göra de öfriga fullkomligt belåtna.
Hr Åkermans förslag att taga bort orden; ”der sådant utan
förnärmande af laglig rätt låter sig göra” ber jag att få lägga
märke vid. Det innebär det säkraste beviset på hvad jag förut
sagt, alt det vore rätta sättet att häruti införa en fullkomlig arbitrage,
hvilket vore farligt, emedan det skulle kunna hända att
det vore flera landshrr, som tänkte alldeles lika med Hr Akerman,
och i sådant fall vore det högst angeläget att förekomma en sådan
rättighet i deras hand. Hvad Frih. Palmstjerna af mig begärt,
skulle jag visserligen ingå på, om icke sjelfva proposm blefve
så enkel i sig sjelf, att något slags biträdande lill den meningen
icke är behöfligt.
Då nu öfverläggningen ansågs vara fulländad, förklarade Hr
Gr. o. Landtm., att han, då ifrägavar. betänk, innehöll flere särskilda
punkter, ansåg sig skyldig att, enligt derom gjord begäran,
framställa särskilda proposir å de punkter, hvarom olika meningar
blifvit yttrade.
Hr von Hartmansdorff: Jag hemställer om icke lista proposm
borde blifva på ålerremiss? I fall den skulle vinna Ståndets
bifall, så vore man ifrån saken.
Hr von Engeström: Jag får vördsamt anhålla att, i enlighet
med Hr Gr. o. Landtm:s första framställning, propus, på
bifall må blifva den första.
Hr Gr. o. Landtm, fästade uppmärksamheten derpå, alt
Utsk. afstyrkt bifall till 2, 3, 5 och 6 punkterne af den ifrågavar.
motionen samt att ingen ledamot under diskussionen bestridt
bifall lill hvad Utsk. i denna del föreslagit.
Hr von Engeström: Jag ber om förlåtelse, jag måtte hafva
uttryckt mig orätt; jag menade bifall lill betänk.
Hr Gr. o. Landtm., sorn i anledn. häraf yttrade, att han
redan förklarat det han ansåg sig skyldig framställa särskilda
propostr å de delar af betänk, i afseende hvarpå skiljaktiga yrkanden
blifvit gjorde, hemställde sedermera, om R. o. Ad. bifölle
hvad Utsk. i afseende på 2, 3, 5 och 6 punkterne af ifrägavar.
motion föreslagit.
Ropades Ja.
Då härefter Hr Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o. Ad.
bifölle alt, på sätt i lista mom. af Utsk:s i afseende på motionens
4:de punkt gjorda tillstyrkande blifvit föreslaget, R. St. hos
K. M. i uud. anhålla, det K. M. täcktes meddela den nåd. föreskrift,
alt det antal hästar, hvarmed en entreprenör bör vara
försedd, för att vid anfordran de resande tillhandahållas, icke får
bestämmas högre än lill det antal, som under förut varande förhållanden
vid gästgifvaregården varit för resandes fortkomst till
-
312
Den 18 Mars.
gängligt, samt att tiden för de derutöfver erforderliga hästarnes
framskaffande skall bestämmas i förhållande till de nuvar. reserv.-  hemmanens aflägsenhet från stationen, besvarades denna propos.
med starka Ja, blandade med många nej; hvarefter Hr Landtm,
förklarade, det han trott sig finna, alt härvid Ja varit öfvervägande.
Hr Gr. o. Landtm, hemställde vidare, om H. o. Ad. bifölle
att, såsom Ulsk. i sednare mom. af dess i afseende på sistnämnde
punkt gjorda tillstyrkande föreslagit, R. St. jemväl hos
K. M. i und. anhålla, att K. beftde måtte i nåder anbefallas, ej
mindre att, der sådant ulan förnärmande af laglig rätt later sig
göra, föranstalta derom, att gästgifveri-rörelsen varder med entreprenaden
af skjutsen förenad, än ock alt, i händelse slationernes
förläggande till andra hemman i närheten af de nnvar. gästgifvaregårdarne
skulle underlätta entreprenaders ingående och lokala
förhållanden derför icke lägga hinder i vägen, för sådane förflyttningars
tiilvägabringande vidtaga nödiga åtgärder.
Afven denna propos. besvarades med starka Ja, blandade med
många Nej, hvarpå Hr Landtm, förklarade, det han trott sig finna
att Ja öfverröstat Nej.
Beträffande Ulsk:s i afseende på 7:de punkten af iftågavar.
motion gjorda anmälan, att särskildt utlåt, derom komrae att af
Utsk. afgifvas, fann R.’o. Ad., i öfverensstämmelse med Hr Landtm:s
propos., denna anmälan icke föranleda till någon åtgärd.
Föredrogs och remitterades till StatsUtsk. K. M:s denna dag
ankomna nåd. propos. af d. 17 dennes, ang:de ett statsanslag till
upprätthållande af den arméens pensionskassa åliggande pensionering.
Äfvenledes föredrogs och remitterades till Stats- och BankoUtsk:n
K. M:s denne dag ankomna nåd. propos. af d. 17 dennes,
ang:de tillåtelse för banken och riksg:s-kont. att, i utbyte mot nu
innehafvande obligationer af arméens accords-amorteringsfond,
emottaga nya sådana, ställda på förlängd inlösningstid.
Föredrogos och biföllos Allm. Besv.- o. Ekon.Utsk:s nedannämnde
d. 11 dennes e. m. på bordet lagda utlåt, och betänktn:
N:o 45, i anledn. af väckta frågor om förändringar i resereglemente!;
N:o
46, i anledn. af väckta motioner om skyldighet för resande,
att, vid reqvisition af skjuts, betala uppbådningspenningar;
samt
N:o 47, i anledn. af väckt motion om förhöjning af legan
för skjuts från Södertelje stad.
Den 18 Mars.
313
Föredrogos, men lades, på begäran af flere ledamöter, ånyo
på bordet StatsUlskrs d. 15 dennes f. m. bordlagde utlålm:
N:o 90, ang:de regleringen af utgifterne under rikssfalens
5:te bufvudlitel; och
N:o 91, ang:de regleringen af utgifterne under riksstatens
7:de bufvudlitel.
Gr. Lagerbjelke, Gust.: Härnäst på föredragningslistan
står nu ett mern.,af Ridd.[Ilsk., med anledn. af Frih. Palrusljernas
motion om förändring i 7 § Ridd.Ordn. Ett förslag, likarta
d t med Frih. Palinstjernas, har äfven blifvit inlemnadt till Const.-  Utsk. för införande i grundlagen. Hvilket beslut R. o. Ad. också
i dag skulle fatta, ronde Frih. Palmstjernas motion, så kommer
Ståndet i alla händelser, att, om Consl.Utsk. med anledn.
af ofvannämnde der väckta motion lill Ständerna inkommer med
ett grundlagsförslag, ånyo besluta i samma fråga. Jag får derföre
vördsamt' hemställa, om icke R. o. Ad. ville uppskjuta föredragning
af ifrågavar. Ridd.lltsk:s mern. intilldess det på Const.-  Ulsk:s bord hvitande med Frih. Palmstjernas nu ifrågavar. motion
likartade förslag blifvit slutligen behandladt, såvidl sådant vid denna
riksdag kan ske.
Frih. Palmstjerna, Carl Otto: Under de omständigheter,
som Gr. Lagerbjelke nu omförmält, har jag visst icke någonting
att erinra dervid, alt öfverlägguingen om den motion, jag
tagit mig friheten väcka, må fördröjas intilldess Const.Utsk:s mern.
i enahanda ämne blifver för R. o. Ad. föredraget.
R. o. Ad. biföll, uppå Hr Gr. o. Landtm.-s i anledn. häraf
framställda propos., att Ridd.Utsk:s meni. N:o 9, icke skulle
företagas lill pröfning innan underrättelse erhållits att Const.Utsk.
behandlat den dit inlemnade motion i samma syftning, som den
motion af Frih. Palmstjerna, hvarom Ridd.Utsk. i nämnde mern.
sig yttrat.
Anmäldes och lades på bordet nedannämnde från Ulsk:n inkomne
mern., belänkm och utlåt., nemi. från
Ranko -Utskottet:
N:o 38, med förslag till sammanjemkning af R. Sl:s beslut,
i fråga om tiden för den behållna vinstens aflemnande från
banken;
N:o 39, i fråga om det för registratorn vid banko-diskontverket
Adolf von Ehrenclou t. v. uppförda personella arfvode;
N:o 40, i fråga om löneförhöjning för vaktmästaren vid Malmö
lånekontor;
Allni. Besvärs- och Ekonomi-Utskottet:
N:o 48, i anledn. af väckt motion om förändring i skyldigheten
all underhålla allmänna vägarne;
314
Den 18 Mars.
N:o 49, i anlecln. af väckt motion om ändring i tiden för
väglagningen;
N:o 50, i anledn. af väckte motioner om upphörande eller
lindring i de tullafgifter, som K. Danska Regeringen uppbär för
fartyg, hvilka passera Öresund;
N:o 51, i anledn. af väckte motioner, ronde hästafvelns förbättrande
inom riket;
N:o 52, i anledn. af väckt motion om förvarande af nya gevär,
samt användande vid åtskilliga tillfällen af de gamla;
N:o 53, i anledn. af väckt motion om förändring i stadgaudena,
ronde vården af munderings-persedlar; samt
N:o 54, i anledn. af väckt motion, om upphörande aflandsh:nes
sjelfskrifvenhet lill ordf. i hushållssällskaperne.
H. R. o. Ad. åtskildes kl, ^ till 3 e. m.
In fidem protocolli,
Albert Munck.
Tisdagen den 21 Mars 1848.
Plenum kl. ^ lill 10 f. m.
Justerades 6 prol.utdr. för d. 18 dennes.
Frih. Palmstjerna, Carl Otto: De beklagansvärda händelser,
som de sednaste dagarne i hufvudsladen tilldragit sig,
hafva gifvit mig anledn. att för R. o. Ad. framställa förslag om
en åtgärd, som jag tror vara R. St. värdig och som måhända kan
anses såsom ett åliggande för dem. Härvid anser jag mig likväl
icke behöfva ingå i någon vidlyftig motivering af detta förslag,
emedan jag är öfvertygad att motiverne redan ligga i hvarje redligt
sinnad representants bröst. Jag föreslår att R. St. måtte,
medelst en und. deputation, uppvakta II. M. Konungen och att
dervid måtte yttras:
Stormäkligste, Allernådigsle Konung!
R. St. hafva med smälla och bekymmer varit vittne till de
oroligheter, som under de sednare dagarne i hufvudsladen ägt
rum, och hvarvid äfven försök alt våldföra medlemmar af RiksSt:n
blifvit gjorde. Den förvillelse som ledt orosliftarne och deras
verktyg, beklagas djupt af R. St.; men uti E. K. M:s vishet
och kraft äga R. St. säkra förhoppningar alt lugn och ordning i
samhället snart skola åter stadgas.
iyn 21 Mars. 315
För H. St. är det elt behof och en pligt, att vid detta tillfälle
få betyga den vördnadsfulia kärlek, trohet och tillgifvenhet,
som fästa R. St. vid E. K. M. och Dess ätt, samt försäkra E. K.
M. om R. Sl:s beredvillighet till hvarje laglig samverkan med
E. K. M. för betryggande af samhälls-ordningen, allmän och enskild
säkerhet, samt ostörd frihet för Svenska folkets representanter
att egna sig åt de vigliga samhällsfrågor, som nu äro under
behandling.
R. St. anhålla und. alt i E. K. M:s nåd. bevågenhet fortfarande
få vara inneslutne.
Efter uppläsningen af detta skriftligen uppsatta förslag till und.
adress, tilläde
Frih. Palmstjerna: Jag vågar vördsammast föreslå R. o.
Ad., alt fatta ett sådant beslut, samt att inbjuda de resp. MedSt:n
att sig deruti förena.
Då nu Hr Gr. o. Landtm, hemställde om R. o. Ad. instämde
i hvad Frih. Palmstjerna föreslagit, blef denna propos. enhälligt
med ja besvarad.
Justerades ett prot.utdr., ang:de delta R. o. Ad:s beslut.
Hr Gr. o. Landtm, anmodade H. Ex. Hr Gr. Wachtmeister,
Hans Gabr. Trolle, att sedan detta prot.utdr. blifvit
utskrifvet, afgå med R. o. Ad:s inbjudnings-depulation till de
öfrige RiksStm.
Hr Gr. o. Lan d tm. tillkännagaf, att Hr Furuh jel m, Elis,
anmält sig af tjensteåligganden vara hindrad uppfylla sin befattning
såsom suppleant i StatsUtsk., samt derföre anhållit alt derifrån,
med bibehållande af riksdagsmannarätt, blifva entledigad.
Denna anhållan blef af R. o. Ad. bifallen, hvarefter Hr
Landtm, anmodade Hrr Electorer, alt sammanträda till val af en
suppleant i StatsUtsk. efter Hr Furuhjelm, och att vid samma tillfälle
utse en ledamot att inträda i samma Utsk., under Hr von
Troil, Sam. Gust., beviljad 14 dagars ledighet, äfvensom en
suppleant i Bevilln.Utsk. efter Gr. Ronde, Gustaf, som blifvit
vali! lill ordinarie ledamot af sistnämnde Utsk.
Föredrogs ånyo LagUtsk:s d. 11 och 18 dennes på bordet
lagda betänk. N:o 26, i anledn. af K. M:s nåd. propos. (N:o 15)
med förslag till förorda., ang:de förslags-inteckning.
Frih. Raab, Adam Christia u: Ehuru jag villigt erkänner
den goda afsigt, som ligger till grund för ifrågavar förslag,
kan jag dock icke undertrycka de betänkligheter, jag emot detsammas
antagande hyser. Här är nemi. föreslaget, att i st. f.
den enskilda förmånsrätt, som genom särskilda undantagslagar hittills
tillkommit förläggare af bergsbruks- fabriks- och fiskerinäringarnc,
skulle man stifta en lag, som medgåfve inteckningsrätt åt
alla som förlägga hvad slags näring som helst. Företager man
310
Den 21 Mars.
nu en närmare granskning af hittills gällande författningar i ämnet,
finner man att de äro ganska inskränkta till sin omfattning.
Hvad först angår den inteckningslätt, som enligt 1748 års författning
blifvit beviljad förläggare af bergsbruk, så finner man alt
den är inskränkt till vissa fall och lill vissa personer, på så sätt
nemi., alt handlande äga förlagsrätt hos bruksidkaren, samt bruksidkaren
sjelf hos sina underhafvande åboer och kolbönder eller
sådane af allmogen, som af ålder varit skyldige att leverera kol till
bruket. Vidare har, genom en författning af är 1749, förlagsrätt
blifvit medgifven ät den, som försträcker rudimaterie!1 åt fabriker,
liandtverkerier och manufakturier, under vilkor af magistratens tillstånd
och på grund af ordentligt upprättade förlagskonlrakter. Slutligen
har samma rätt genom en stadga af år 1774 förunnats förläggare
utaf Nordsjöfiskare i fångst, fartyg och redskap. Af dessa hittills
varande uudanlagsförhällanden, som sannolikt varit föga anlitade,
troligen föga kända, (åtminstone har jag aldrig förr än detta
ärende dertill gifvit mig anledn., haft kännedom om deras
tillvaro) vill man nu gifva den utsträckning, alt förläggare, af
hvilken näring sorn helst, ägde betinga sig förlagsinteckning.
Orden lyda nemi. i 1 § af ifrägakomne förslag, sålunda: ”Gifver
någon förlag i penningar eller varor alt anlägga eller drifva bergsbruk,
fabrik, verkstad eller annan inrättning lill beredande eller
förädling af råa ämnen, åge förlagsman låta förlaget intecknas”
etc. Af delta uttryck, att inteckningsrätt tillkommer den som
förlägger en inrättning som går ut på alt bereda eller förädla råa
ämnen, synes tydligen all derunder jemväl kan inbegripas tegelbruk,
bränneriet', mejerier, ost-tryckerier m. tl. dylika inrättningar på
landet och således snart sagdt till hvarje landtegendom. Huruvida
en så långt utsträckt förlagsrätt vore lämplig, torde kunna
dragas i tvifvelsmål. Vidare innehåller 1 § att förlagsrätten skulle
medföra förmånsrätt ej allenast till del, som af del försträckta
är lillverkadt och till all till inrättningen hörande lösegendom,
hvaribland särskildt nämnes dragare, utan äfven lill alla inrättningens
ägande eller blifvande fordringar. Ett sådant stadgande
synes mig vara särdeles vådligt, emedan det lemnar tillfälle åt
en bedräglig gäldenär, som annars varit nödsakad alt afträda sin
egendom lill sina borgenärers förnöjande, alt med författningens
tillhjelp fortfarande lefva på sina kreditorers bekostnad, om han
nemi. lyckas öfvertala någon af sina vänner alt, under sken af
lemnadt förlag, taga inteckning till sin säkerhet uti all gäldenärens
lösegendom, hvilken derigenom blcfve för öfrige borgenärer
oåtkomlig. På detta sätt, samt med ytterligare tillhjelp af författningen
om lösöreköp, kunde en sådan bedräglig person, äfven om
han nödgats göra konkurs, icke blott undandraga sina borgenärer
all sin egendom, utan göra det uppenbart — och uppenbart sitta
i orubbad besittning af den lösegendom han inköpt förderas pengar.
Häraf skulle krediten och förtroendet man och man emellan
ytterligare på ett högst eftertänkligt säll rubbas. Den föreslagna
utsträckningen af nu gällande lagstiftningen i denna del anser
Den 21 Mars.
317
jag derföre vara särdeles vådlig och kan derföre icke annat än yrka
afslag å LagUtsk:s förevar, betänk.
Della anförande hade blifvit afbrutet gentfm ankomsten af
Hr Statsrådet m. m. Joban Fredrik Fåhraeus, som å K. M:s höga
vägnar atlemnade en Dess nåd. skrifvelse lill R. St.
Hr Gunther, Claes Ephraim: I anledn. af hvad Frih.
Raab yttrat, anser jag mig blott böra begära att R. o. Ad., i st.
f. afslag, ville besluta återremiss af förevar, betänk. Del torde
icke vara lämpligt alt nu ingå uti en långvarigare öfverläggning öfver
detta ämne, dä sinnena synas vara uteslutande upptagne af
dagens händelser. Men alt efter en blott knapphändig diskussion
afslå detsamma, torde å andra sidan icke eller vara detta Stånd
värdigt, då frågan verkligen är af stor vigt och Ulsk:s betänk,
grundar sig pä en K. propos. Genom en återremiss skulle frågan
deremot stå öppen samt kunna vid ett annat tillfälle omständligare
behandlas; och ett sådant beslut skall jag för mindel,
ehuru jag inom Utsk. tillhört majoriteten, så mycket mindre motsätta
mig, som jag har mig bekant, att betänk, af ett eller annat
af de öfriga Stånden redan är till Utsk. återremitterad!.
Hr Printzensköld, Carl: De åsigter Frih. Raab anfört
emot uppställningen af 1 § uti förevar, förslag, delar jag i allo,
och anser honom för öfrigt hafva så fullständigt utredt ämnet,
att någonting vidare icke synes mig vara att tillägga. Dock anser
jag Utsk:s betänk, icke nu böra afsläs, ulan önskar, lika med
Hr Gunther, att del mätte återremitteras, pä det ali Utsk. måtte
blifva i tillfälle, att uppgöra ett kontraförslag och dervid tillvägagå
med den försigtighet, som fordna lagstiftare iakttagit och som
alltid bör äga rum, då fråga är om att göra en ingripande förändring
i förut existerande förhållanden.
Frih. Raab: Då 2:ne ledamöter äskat återremiss, vill jag
visserligen icke motsätta mig det, utan återtager min anhållan
om afslag, under förhoppning att den begärda återremissen måtte
leda till det dermed af Hr Printzensköld åsyftade ändamål. För
deri händelse R. o. Ad. dertill skulle lemna sitt bifall , anhålletjag
vördsammast att få fästa Utsk:s uppmärksamhet på vigten deraf,
alt Utsk., i fall det fortfarande tillstyrker beviljande af en
allmän förlagsrätt, då måtte föreslå en föreskrift af det syfte, att
med beviljande af vid ett ting begärd förlagsinteckning, borde
anstå, lill det derpå följande, på det att förlagstagarens öfriga
borgenärer, som derom böra underrättas, må äga tillfälle att i tid
taga nödige mått och steg för bevakande af deras fordringar innan
inteckningsgifvaren hunnit göra sina tillgångar oåtkomlige.
Och om en författning om förlagsinteckning skall utfärdas, hemställer
jag, om det ej vore skäl att, på sätt Gr. Sparre i sin reservation
föreslagit, uti densamma författningen jemväl intaga de
nu gällande föreskrifterne om lösöreköp, lämpligt förändrade, så
att åtminstone icke mera än ett sätt måtte af lagen beredas, för
de af mig öfverklagade missbruk. Hvad jag nu i denna fråga
318
Den 21 Mars.
yttrat, anhåller jag måtte få åtfölja återremissen, hvilken jag förutser
kommer att beviljas.
Gr. Lagerbjelke, Gust.: Medgifvande af inleckningsrätt
tili lösegendom är en farlig åtgärd, emedan det lätteligen kan föranleda
till missbruk och bedrägeri. Skall en sådan rätt finnas,
mäste den vara så mycket som möjligt begränsad och omgifven
af så mänga kontroller, som möjligen kan åstadkommas. Uti förevar.
förslag anmärker jag såsom brister, för det första att der
icke finnes bestämdt uttryckt i hvilka saker eller föremål inteckningsrätten
är gällande, sedan den blifvit beviljad. Der står nemi.
endast, all förlagsinteckning gifver förmånsrätt till betalning ur
det som med det förlagda lillverkadt är, i de för tillverkningen
nödiga råa ämnen, fordringar hos arbetare eller andra förlemnade
förskotter, samt i all lösegendom som hörer till inrättningen.
Denna obestämdhet kan gifva anledn. till en ofantlig mängd intrasslingar
och rättegångar. Vidare hade man bordt föreskrifva
en vida större offentlighet åt dylika transaktioner. Slutligen torde
jag få anmärka den olägenheten, att det finnes en föregrde
författning rör:de lösören, nemi. författningen ronde lösöreköp,
hvilken visserligen icke talar örn inteckning, men hvaraf verkan
dock de facto är vorden den, alt man genom iakttagande af deri
föreskrifne formaliteter förvärfva!- sig panträtt till viss lösegendom,
oaktadt den förblifver i säljarens vård. Men derigenom alt
dessa båda lagar, ehuru de syfta lill samma mål, likväl utgå frän
olika grunder, nemi. den ena frän köp och den andra från inteckning,
kunna de lätt begagnas till bedrägerier. Sålunda kan
en person först lemna förlagsinteckning uti lösegendom åt en borgenär,
men sedan försälja alla sina lösören åt en annan, mot vilkor
att de försålda sakerna finge hos säljaren qvarstå och sålunda
bereda en slags inleckningsrätt åt 2:ne personer, som dock
för den första blefve helt och hållet illusorisk. Pä dessa grunder
anser jag betänk, böra till LagUtsk. återremitteras.
R. o. Ad. ansåg de emot LagUlsk:s betänk. N:o 26 gjorde
anmärkn:r föranleda till delsammas återremitterande.
Föredrogs K. M:s nyss ankomna nåd. skrifvelse af denne dag,
ang:de vidtagne åtgärder i anledn. af inträffade oordningar i hufvudsladen.
R. o. Ad. fann denna nåd. skrifvelse icke föranleda till annan
åtgärd, än all läggas till handlingarne.
R. o. Ad:s inbjudningsdeputalion till MedStånden afgick.
Sedan härefter Hr Gr. o. Landtm., med erinran, att R. o.
Ad. i sednasle plenum d. 18 dennes beslutat, att med föredragningen
af Allm. Besv.- o. Ekon.Ulsk:s betänk. N:o 38, i anledn.
af väckt fråga om bibelkommissionens upplösande, skulle anstå
tills underrättelse erhållits, huru samma betänk, blifvit af Högv.
Den 21 Mars.
319
PresleSt. afgjordt, tillkännagifva att prot.utdr. derom nn hade ankommit,
samt låtit uppläsa delta prot.utdr., hvaraf inhemlades att
PresteSt. afslagit ifrågavar. betänk., blef detta betänk, nu ånyo föredraget;
och upplästes derjemte Hr doktor Annerstedts vid detsamma
fogade reservation, på begäran af
Hr von Hohenhausen, Mich. Sil v., som derefter
yttrade:
De grundliga skäl, som uti reservationen blifvit anförde och
hvarom R. o. Ad. vid uppläsandet deraf blifvit erinrad, tala högt
och som mig synes djupt till hjertat. Man finner sig deraf uppmanad
att med aktning och varsamhet behandla en fråga, sådan
som den förevar. Det är derföre med bedröfvelse man erfar, att
en motionär kunnat föreslå upphörande af en kommission, som
redan arbetat i 70 år och som gjort sig känd och värderad inom
hela landet, ja äfven utom detsamma. I dess ställe har motionären
föreslagit, att bibelrevisionsarbetet skulle öfverlemnas åt en
enda person, som med en lätt hand ägde att öfverse och förändra
föråldrade uttryck och borttaga nu mera obruklige kasuella
ändelser. Härom har Utsk. med en rösts pluralitet fattat ett så
beskaffadt beslut, som det hvilket innefattas uti förevar, betänk.
Jag får i förbigående förklara, alt jag dervid icke var närvar.
Jag kan således nu endast i mitt Ständ reservera mig emot berörde
beslut. Utsk. har påyrkat att en ny öfversättning med det
snaraste måtte ske. Detta bestrider jag, och anser för min del
den gällande öfversältningen vara sä god, att någon skyndsamhet
alldeles icke är af nöden. Tili ett sådant arbete behöfves en säker
hand och icke en lätt hand, det bör behandlas på ett sätt,
som är väldigt och svarande emot det höga ändamålet. På dessa
och öfrige af reservanten anförde skäl, tillstyrker jag således
afslag å betänk.
Hr Tersmeden, Nils Jakob: Jag anhåller att i alla delar
få instämma med den siste värde talaren i de åsigter, han
uti förevar, fråga uttalat. Härvid får jag beklaga, att andra vigtiga
omständigheter nu tagit R. o. Ad:s uppmärksamhet så i anspråk,
ali föga gehör lemnals åt Hr doktor Annerstedts nu upplästa
reservation. Emellertid hoppas jag, alt många ledamöter
redan förut deraf tagit tillräcklig kännedom, för att kunna stadga
en öfvertygelse derom att betänk, är förhastad). Hr von Hohenhausen
bar nämnt alt betänk., sådant det är, gått igenom i Utsk.
blott med en rösts pluralitet. Af andra personer har jag hört
det tillägg att denna utgång hufvudsakligen härrört af misstag hos
flere ledamöter vid uppfattning af voteringspropos. Om man genomläser
betänk., Önner man att så väl motionären som Pastoraloch
Ekon.Utskm varit ense derom, att bibel-öfversättning egentligen
blott bör innefatta en med varsam hand verkställd revision
af deu Lutherska öfversältningen. Skillnaden emellan hvad motionären
åslundar och det närvar, förhållandet, är derföre icke
särdeles stor. Likväl yrkar han, alt kommissionen skall upplösas.
Detta synes mig dock icke vara följdriktigt. Det är möjligt, att
320
Den 21 Mars.
denna kommission förr misstagit sig om meningen med dess instruktion,
men då den för 3 år sedan börjat arbeta i den riktning
motionären ansett vara den rätta, d. v. s. icke med att söka
utarbeta en alldeles ny öfversättning, utan med att revidera
den gamla, dervid 4 Evangelier redan äro genomgångue, så synes
det vara olämpligt att nu afbryta dess verksamhet, eller alt
uppdraga arbetet åt blott en af dess ledamöter. Motionären har
ej heller uppgifvit något förslag till den instruktion, hvarefter den
nye revisorn skulle albeta, då deremot den gamla instruktionen,
som lärer vara af Serenii hand, anses utmärkt för sin fullständighet.
Hvad som synnerligen fäst min uppmärksamhet är att
motionären framkastat liksom ett tvifvel om rättigheten att göra
förändring uti nu gällande bibelöfversättning, samt att lian förmenat
att ett vidrörande deraf skulle kunna föranleda oro inom
församlingen. Delta är ett besynnerligt påstående af en protestantisk
prest. Det är sannt, att promulgerandet af en ny bibelöfversättning
kan verka någon oro inom församlingen, men sanningens
seger är dock hufvudsaken. En protestantisk kyrka tillhör
det, att ständigt forska i bibeln. Om man således äfven anser
kommissionen förut hafva valt en oriktig utgångspunkt för sitt
arbete, bör man dock icke glömma, att hvad som redan är åtgjordt
af män, sådane som en S. Odman, en C. Aurivillius och en J.
Tingstadius m. fl. utmärkte theologer, icke kan vara förgäfves,
utan hör betraktas såsom en rik skatt för efterkommande. Jag
är öfvertygad att Luther sjelf, om han nu åter uppslode, skulle
finna det ganska besynnerligt att man i eli protestantiskt land icke
ville röra vid lians gamla bibelöfversättning, utan betrakta den såsom
en, hvad kalholikerne kalla, versio vulgata. Att förändringar
deri böra ske med varsamhet, erkännes af alla och inhemtas
särskildt af diskussionen inom PresteSt., hvilket Stånd egnat den
uppmärksamhet åt denna fråga, alt det ej allenast ett helt plenum
dermed varit sysselsatt, utan ock, att som man befarade ett bifall
till förslaget hos 3:ne RiksStånd, motion väcktes det PresteSt., i
sådant fall, skulle till K. M. ingå med und. begäran om kommissionens
bibehållande. Då nu de 2:ne öfrige Stånden bifallit det,
beror det således på R. o. Adis beslut, huruvida bibelkommissionen
skall upphöra eller icke. På förut anförde skäl, hyser jag
den innerliga öfvertygelsen att kommissionens upplösande nu vore
en i högsta målto otjenlig åtgärd; och jag anser det så mycket
mindre vara skäl alt nu yrka derpå, som denna kommission icke
kostar Staten en enda skilling. De medel, hvarmed arbetet bedrifves,
utgå af räntan å ett kapital, som till största delen uppkommit
genom enskilda frivilliga gäfvor. Uti betänk, är sagdt,
att ledamöterne, utom ordfm, åtnjuta en hvar 200 ridr. Detta
är likväl ett misstag, ty ingen af kommissionens 3 ledamöter har
något arfvode egentligt. De uppbära visserligen hvardera 120
ndr, men i form af bidrag till skrifvare-biträde och skrifmaterialier
m. m. Att vid sådant förhållande nu spränga denna fond
och använda dess medel till andra främmande ändamål, synes mig
va
-
Den 21 Mars.
321
vara särdeles olämpligt. Jag hoppas således att R. o. Ad. vilie*
genom ett afslag å betänk., förhindra ett sådant resultat. Utsk:S
tillstyrkande består visserligen af 2:ne särskilda punkter, hvaraf
den ena innefattar yrkande om bibelkommissionens upplösande,
och den andra tillstyrkande af skeende revisioner af kassan. Anklagande
af del sednare förslaget vill jag icke motsätta mig, men
i afseende pä den första punkten deraf, anhåller jag om propus,
pä afslag.
Hr Gr. o. Landtm, förklarade alt å hvardera punkten af
Ulsk:s betänk., enligt derom gjord begäran, särskild propos. komme
att framställas, och hemställde sedermera, om R. o. Ad. afsloge
Utsk:s i lista punkten gjorda tillstyrkande, det R. St. behagade
hos K. M. i tind. anhålla, att bibel-kommissionen mätte upplösas
och den för densamma utfärdade instruktion af d. 18 Maj
1773 upphäfvas, samt att förtroendet, icke att utarbeta en ny bibelöfversätlning,
men alt nödtorfteligen och med varsamhet revidera
vår gamla nu gällande, mätte, ju förr dess heldre, ät någon
för lärdom, smak och christligt sinnelag aktad man varda uppdraget.
Ropades ja.
Dä härefter Hr Landtm, framställde propos. till bifall å del
i 2:dra punkten af Utskis betänk, gjorda förslag, alt R. St. äfven
mätte i und. anhålla, det K. M. täcktes förordna, att bibel-kommissionens
kassa skall hädanefter, pä sätt K. M. närmare behagar
bestämma, förvaltas oell redovisas samt räkenskaperne deröfver
revideras, i likhet med hvad i afseende ä allmänna medel stadgadt
är, besvarades denna propos. med starka nej blandade med
ja; och då Hr Landtm, i anledn. deraf hemstälde, om R. o. Ad.
afsloge hvad Ulsk. i 2:dra punkten föreslagit, ropades starka ja,
jemte åtskilliga nej; hvarpå Hr Landtm, förklarade, det han trott
sig finna alt denna sednare propos. blifvit med öfvervägande ja
besvarad.
Sedan numera R. o. Adis till MedSlånden afsönde deputation
hade återkommit, yttrade
H. Ex. Hr Gr. Wachtmeister: Till följd af R. o. Adis
oss deputerade gifne uppdrag, hafva vi till resp. MedStm öfverlemna!
ett prol.utdr., innefattaude R. o. Adis beslut, i anledn. af
de inom hufvudstaden timade oroligheter. Såsom depulationens
ordf. får jag nu äran till R. o. Ad. återföra de öfriga Stms helsning
och uttrycken af deras förtroende och välvilja. Derjemte
får jag tillkännagifva, att de uttryck, hvarmed MedStm besvarade
vära meddelanden, syntes utvisa ett allmänt instämmande uti de
känslor och tänkesätt, som hos R. o. Ad. framkallat berörde beslut.
Föredrogs ånyo LagUtskis d. 11 och 18 dennes på bordet
lagda betänk. Nio 27, i anledn. af K. M:s nåd. propos. (Nio 56)
med förslag till lag om aktie-bolag.
3 H. 21
3 22
Den 21 Mars.
Den af Hr Agrell vid delta betänk, fogade reservation upplästes
på begäran af
Hr von Hartmansdorff, som derefter yttrade:
Jag hade ämnat framställa några mindre vigliga anmärkmr
emot förevar, betänk., men då jag nu hört en lagfaren man anmäla
sig, och jag förmodar lian äfven ämnar yttra sig mot detsamma
samt troligen gör det vidsträcktare och grundligare, än
jag kunnat göra, afstår jag ordet tills vidare.
Hr Akerman, Fredr.: Då den värde talaren, som nyss
yttrade sig, uppträdde och begärde uppläsning af reservationen,
föreställde jag mig all han delade de åsigter, som i reservationen
uttalas och det var egentligen för alt till granskning upptaga denna
reservation, som jag begärde ordet. Men som den värde talaren,
dä han åter lick ordet, syntes önska, att jag skulle uttala
den mening jag i allmänhet hyser om den föreslagna lagen, anhåller
jag alt få densamma framställa. Det torde icke finnas någon
ledamot inom delta hus, som icke längesedan insett nödvändigheten
af en så beskaffad lags stiftande som den ifrägavar. Genom
assosialioner emellan enskilde, grundade på aktier, ställde till
innehafvaren, hafva redan vigliga företag kommit till Stånd, som
eljest öfversligit enskilde personers förmåga, eller der enskilde icke
vågat underkasta sig risken af företaget, och önskvärdt är, att på
samma sätt än vidare må fortgå. Men om dylika assosialioner,
hvilka visserligen äro bolag, skulle, såsom fråga derom i sednare
tider blifvit väckt, betraktas och i afseende pä ansvarigheten bedömas
lika med vanliga handelsbolag, så skulle sannolikt få personer
våga ingå uti dylika bolag. De måste således bedömas efter
andra grunder. De bildas vanligen genom utfärdande af anteckningslislor,
derå hvem som helst kan teckna sitt namn och
antalet af aktier. Den tecknande ser dervid på summan, som
skall tecknas eller redan är tecknad, samt på företagets beskaffenhet,
men frågar alldeles icke efter sina meddelägare, hvilka vanligen
äro för honom alldeles obekanta; och delta i den förmodan
att någon vidare ansvarighet än med det tecknade beloppet icke
kan för honom ifrågakomma. Ett bestämdt stadgande härom,
som undanröjde alla betänkligheter i detta afseende, vore således
af stor vigt, ty icke är det troligt, att någon som bar medel att riskera,
vill ikläda sig en ovilkorlig gemensam ansvarighet, för meddelägarne
i associationen, hvilka han icke ens till namnet, än mindre
till deras förmögenhetsvilkor, känner? Uti den vid betänk, fogade
reservationen hafva reservanterne inom Ulsk. uttryckt den önskan,
att i lagen äfven mätte intagas ett stadgande, som förbjöde inteckning
uti bolagets fasta egendom för delägares enskilda gäld.
Det hade visserligen icke varit olämpligt, om, till undanrödjande
af alla betänkligheter, ett dylikt stadgande varit intaget uti den
nåd. proposm; men då så icke är förhållandet, och utfärdandet af
en lag i förstberörde syftning synes mig vara af särdeles stor vigt
och nytta för landet, tror jag för min del att man icke bör fästa
sig vid saknaden af ett dylikt stadgande, som det nyssnäran
-
Den 21 Mars.
323
da, hvilket dessutom icke står i något nödvändigt sammanhang
nied lagen i öfrigt. Den tvetydighet reservanter ne förmena äga
rum tili den påpekade omständigheten, existerar redan i afseende
ii nu existerande aktie-bolag och förhållandet Liefve således hvarken
sämre eller bättre genom den nya lagens antagande sådan
han är. Bestämmandet tillhörer dessutom rätteligen inteckningslagen,
oell icke den lag som är i fråga, hvilken egentligen har
till föremål att bestämma i hvad förhållande hvarje bolagsman
slår till bolagets borgenärer. Men det mål, som man vill med
lagen vinna, skulle möjligen kunna förfelas om man fäste sig vid
saker af mindre betydenhet och, för att få rättelse deruti, återremitterar
betänk. Om R. St. sedermera till följd deraf antoge ett
förslag till en ny § af det innehåll, reservanterne åsyftat, så kunde
det möjligen inträffa, att vid granskning deraf uti högsta domstolen
emot redaktionen göres sådane anmärkmr, alt följden Liefve,
att K. M. ansåge Sig förhindrad att det förändrade förslaget
antaga, hvarigenom vi ytterligare finge vänta några år på fyllandet
af denna lucka i vår lagstiftning. För min del tillstyrker jag
således R. o. Ad. alt icke fästa sig vid reservanternes mening,
utan antaga förslaget sådant det är, hvarigenom man vore säker
att vid denna riksdag få en dylik lag, enär, såsom man berättat
mig, 2:ne Stånd redan antagit ilen. Ett bifall dertill lägger alldeles
icke något hinder i vägen för 11. St. att för deras del be
sluta
ett särskildt stadgande i enlighet med reservanternes förslag,
hvilket, såsom jag redan nämnt, tillhör förordnm om inteckning
i fast egendom, och ieke förevar, lag om aktiebolag.
Gr. Lagerbjelke, Gust.: Hr Akerman har ansett behofvet
af en lag om aktiebolag vara särdeles stor. Jag vill icke bestrida
denna åsigt; men jag kan icke undertrycka min förundran
deröfver, att den värde talaren, på samma gång han erkänner
befogenheten af den anmärkn., som finnes uttryckt i reservationen
och medgifver nyttan af det deri föreslagna tillägg, likväl
uppmanar II. o. Ad. att icke derå fästa något afseende, för att
fä lagen i sin helhet antagen. För min del tror jag icke att mau
bör till den grad misströsta om R. St:s lagstiftare-förmåga, att
man tillstyrker antagandet af en veterligen ofullständig lag, endast
af fruktan att eljest ej få något. Att vid delta tillfälle iakttaga
en så stor försigtighet, synes mig vara så mycket mindre beliöfligt,
som alla meningar tyckas vara öfverens om lämpligheten af
ofvanberörde tillägg, hvadan af dess antagande någon våda för
sjelfva lagen icke kan uppstå. Jag skulle tvertom tro, att man
just för lagens egen skull borde fästa tillbörlig uppmärksamhet på
det af Hr Akerman erkända förhållande. Då jag nu latt ordet,
torde jag få rigta uppmärksamheten påen i lista § förekommande
i mitt tycke olycklig redaktion. Der står nemi.: ”De, som vilja
ingå i aktiebolag bestående af lotter etc. . . ., begären Konungens
stadfästelse på bolagets ordning. Konungen pröfvar bolagsordningens
öfverensstämmelse med denna lag samt om och huru
21*
-
324
Den 21 Mars.
vida derutöfver, med afseende på vidden oell beskaffenheten af
bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras, vare sig
ang:de säkerhet för fullgörande af delägarnes förbindelser, om tillsyn
ä gifne föreskrifters behöriga iakttagande, eller i annat syftemål'1.
För min del anser jag det vara olämpligt att i en civil
lag föreskrifva Konungen sättet huru Han skall pröfva ingifne förslag
till aktiebolag. Det faller af sig sjelft, att Konungen efterser
huruvida bolagsreglorne stå i öfverensstämmelse med allmänna
lagens stadgande, innan Han meddelar stadfästelse derå. Enligt
min åsigt kan berörde § mycket väl antagas, med uteslutande af
hvad deri förekommer om sättet för utöfvandet af Konungens
pröfningsrält, sä alt efter orden ”begären Konungens stadfästelse
på bolagets ordning”, genast kunde följa: ”Finnér Konungen skäl
att den sökta stadfästelsen meddela, etc”. På grund af dessa mina
aumärkn:r, anhåller jag om ålerremiss å betänk.
Hr Akerman: Den siste värde talaren, Gr. Lagerbjelke,
synes endast hafva fästat sig vid första delen af milt yttrande,
med förbigående af den sednare delen. Jag yttrade visserligen i
början af mitt förra anförande, att ett så beskaffadt stadgande,
som det reservanterne föreslagit, kunde vara nyttigt i så målto,
som det undanröjde en möjlig tvetydighet. Men jag sade tillika
i slutet af samma anförande, att ett dylikt stadgande dock icke
behöfde intagas uti ifrågakomne lag om aktiebolag, såsom icke dermed
ägande något oskiljaktigt samband. Jag fortfar sä mycket
hellre vid den äsigten, eller att ett dylikt stadgande icke är ovilkorligen
nödigt, som vi redan hafva ett stadgande i vår nuvar. lag,
som, om det ock icke bestämdt bar afseende på det anmärkta
fallet, likväl lemnar en tydlig ledning för domaren vid bedömandet
deraf. Detta stadgande återfinnes uti 15 cap. Handels-balken
och går ut på ett förbud för bolagsmans enskilde borgenär all utbryta
hans lott i bolaget. Detta synes mig vara tillräckligt till förekommande
deraf, att bolagets fasta egendom icke måtte försäljas
eller lagas i mät för bolagsmans enskilda gäld, eller att inteckning
deri må af domstol beviljas. Men jag upprepar derföre
ännu en gäng, alt äfven om ett mera tydligt stadgande i delta
afseende skulle anses behöflig!, så hörer det dock icke lill den
ifråga var. lagen, ulan till lagen om inteckning i allmänhet. Fråga
derom kan således särskildt väckas och handläggas. Hr Gr.
Lagerbjelke bar särskildt fästat sig vid det af mig fällda yttrande,
att man bör undvika att genom tillägg till K:s nåd. propos., lägga
hinder i vägen för dess antagande vid denna riksd. såsom lag.
Hr Gr:n har i anledn. deraf sagt, alt man bör tilltro R. St. så
pass mycken lagsliftareförinåga, att ett afslag frän K. M:s sida ä
ett till propos:n af R. St. gjordt tillägg icke bör befaras. Äfven
jag hyser mycken aktning för R. St:s förmåga i denna del; men
erfarenheten visar dock, att dä, vid inträffande voteringar om sjelfva
redaktionen af en lag-paragraf, mänga ledamöter deruti deltaga,
som icke kunna anses äga förmåga all redigera lagar, så kan
del hända att ett ord tillkommer, som är för mycket eller ock att
D en 21 Mars.
325
ord saknas som borde stå uti lagen. Om jag ej misstager mig,
var denna fråga äfven före vid förra riksdm; äfven dä insåg man
bebofvet af en lag i berörde hänseende; och ett förslag uppgjordes
och antogs af R. St., men i anseende till fel i uppställningen
deraf Idef detsamma icke af K. M. stadfästadt. Att frågan
icke måne komma alt ånyo hvila genom att R. St. beslutar ett
tillägg, som icke kan af K. M. bifallas, är hvad jag velat förekomma;
sä mycket hellre som, på sätt jag nyssnämnde, del föreslagna
särskilda stadgandet icke efter mitt omdöme är behöfligl; och
om det äfven vore beliödigl, kan det på ett särskildt sätt lillvägabringas.
Den anmärkn. samma talare gjort vid den 1 §:n anser
jag mig icke böra eller behöfva fästa mig vid, utan tillstyrker
fortfarande alt Utsk:s förslag måtte blifva i sin helhet antaget.
Hr Bråkenhjelm, Pehr Reinh.: Jag anhåller ali i korthet
fä göra ett tillägg till hvad Hr Gr. Lagerbjelke yttrat och
anmärkt emot ifrågavar. lagförslag. Mig synes det nemi, vara af
den ordalydelse att del nära nog är af egenskap att man kan yrka
pä, att propos. derå mätte af Landtm, vägras. Jag anser det
nemi. vara oriktigt, olämpligt och stridande emot grundlagen, alt
i en civil-lags § föreskrifva huru och i hvad ordning Konungen
skall stadfästa annan civil-lag, som till Hans pröfning öfverlemna».
Detta anser jag såsom ett ytterligare skäl att yrka päåterremiss
af betänk, till förnyad behandling af LagUtsk.
Hr von Hartmansdorff: Min önskan är alldeles icke att
ifrågavar. lagförslag skall förkastas, utan endast alt det må blifva
sä pröfvadt att dess ordalydelse kan försvaras oell dess antagande
blifva en vinst för samhället. För min del anser jag det vara
ett fel i lagförslaget att man stadgat aktiebolags stiftande med alla
de formaliteter, som förslaget bestämmer, ulan att tillika antyda,
det sådana bolag afse större företag. Om det nu blott vore fråga
om en småsak; om hvarje aktie endast utgjorde omkring 10
r:dr, samt hela bolaget blott bestode af några hundrade personer,
så vore det ju en löjlighet att gå tillväga så högtidligt som föreslaget
är. Någon föreskrift borde väl derföre i lagen inryckas,
som antydde att det vore för större och vigtigare företag, der den
enskildes förmåga ej vore tillräcklig, som dylika aktiebolag skulle
bildas. Man kan visserligen säga, alt äfven mindre förelag kunna
vara för vederbör, vigtiga nog; men med dem bör man låta,
de enskilde deltagarne hjelpa sig sjelfva och K. M. icke besväras,
med bolagsreglornes granskning eller stadfästelse. Man har befarat
alt lagförslaget skulle förfalla om betänk, återremitterades.
Denna farhåga kan jag icke dela, utan förmodar lika med Gr.
Lagerbjelke, att om rådrum lemnäs LagUtsk. alt taga aumärkn:ne t
närmare öfvervägande, skall lid äfven förefinnas för Stånden att
pröfva och antaga lagförslaget med de ändringar Utsk. kunnat föreslå,
eller med några andra. Medan jag har ordet, anhåller jag
att Ridd.sekreteraren ville upplysa huruvida underrättelse från de
öfrige Stånden ankommit, om de der fattade besluten i denna
fråga och att vi uti sådant fall måtte fä del af deras beslut.
356
Den 21 Mars.
1 anledn. häraf anmälde underl. Ridd.sekreterare, atl
något prol.uldr., ang:de de öfrige RiksSbns beslut i förevar, ämne,
ännu icke hade ankommit.
Hr Akerman: Jag får anhålla om tillgift för det atl jag
ännu en gång besvärar R. o. Ad. med att afhöra hvad jag kan
hafva alt i ämnet anföra. Men då ingen af LagUtsk:s ledamöter
af detta Ständ, hvilka dock enhälligt biträdt Utsk:s tillstyrkande,
anmält sig atl försvara detsamma, anser jag mig skyldig
ali med några ord till besvarande upptaga hvad föreg:de talare
yttrat. Jag vill då blott fästa uppmärksamheten derå, alt
den pågående diskussionen synes mig gifva styrka ät den farhåga
jag uttalat, att en ålerremiss skulle lägga hinder i vägen för lagförslagets
antagande. Ty utom de anmärknrr jag redan besvarat,
har den siste värde talaren lika med Nr Gr. Lagerbjelke klandrat
uppställningen och ordalagen i förslaget och yrkat intagandet
af nya föreskrifter. Hr von Hartmansdorff bar t. ex. yrkat,
det föreskrifvas mätte, atl lagen vore tillämplig endast i fråga om
större förelag, der den enskilda förmågan ej vore tillräcklig. Jag
hemställer likväl, huru i cn lag skal! kunna bestämmas hvad som
må anses för större eller mindre förelag. Storheten är alltid relativ,
och hvad som i affärsväg kan vara mycket för den ene, är
en obetydlighet för den andre. Ett sä beskaffad! stadgande är
jag dessutom öfverlygad icke skall af LagUlsk. föreslås och ännu
mindre af K. M. sanktioneras. Det skulle innefatta en förbistring
och förbiseende af den vigtiga grundsatsen, att lagen bör gälla
och vara tillämplig för alla. Annu en gång anhåller jag således,
all R. o. Ad. icke mätte genom beviljande af ålerremiss lägga
hinder i vägen för lagförslagets antagande.
Underl. Ridd.sekreterare, som nu varseblef att från
BorgareSl. under inncvar. plenum ankommit prol.uldr., innehållande
att det Valloil. Ståndet återremitterat LagUlskis förevar,
betänk. N:o 27, anmälde detta förhållande, med anhållan att för
förbiseendet deraf vinna ursägt.
Hr Cederstråhle, Joli. Kasimir: På sätt Hr Akerman
redan anmärkt, hörer den fråga, som utgör föremål för reservationen,
egentligen till intcckningsförordnm. Efter min åsigt finnes
redan uti denna förord», eli stadgande, som på förevar, fall
är fullt tillämpligt och som gör det af reservanlerne föreslagna
tillägg till lagen om aktiebolag öfverflödigt. Uti berörde förordn.
slår nemi. uttryckligen atl inteckning ej må beviljas i annan
egendom, än den gäldenären verkligen äger och på hvilken lian
erhållit lagfart. Detta kan icke blifva förhållandet med en egendom,
som ett bolag äger, då den enskilde bolagsmannen icke kan
såsom enskild anses äga någon andel af bolagets fastighet och ännu
mindre kan del komma i fråga alt lian erhåller lagfart å en
sådan andel. Följaktligen kan hvarken inteckning eller utmätning
äga ruin med afseende å en sådan andel. Denna fråga liar
varit föremål för öfverläggning inom LagUlsk., och på de grunder
här blifvit anförda, ansåg Ulsk:s pluralitet något stadgande i
Den 21 Mars.
327
berörde sy fl ning icke vara behöflig!. Hvad af Hr von Hartmansdorff
är anmärkt, liar Hr Akerman redan besvarat, oell jag inskränker
mig lill att instämma uti hvad lian anfort. Ilvad i öfrigt
blifvit emot Utsk:s betänk, yltradt, anser jag cj vara af den
vigt, att man fördenskull borde återremittera betänk., utan anhåller
jag derföre all R. o. Ad. ville lemna sitt bifall till lagförslaget.
Hr Printzenskjöld, Carl: Den vederläggning Hr Cederstråhle
nu sökt framställa å de gjorda invänningare, hvilka åsyfta
att visa nödvändigheten deraf, alt uti den föreslagna lagen jemväl
införes ett stadgande, som förbjuder inteckning uti bolagets
fasta egendom af bolagsmans enskilda gäld, anser jag icke vara
tillfredsställande. Utsk:s pluralitet synes väl hafva ansett det stadgande
uti inteckningsförordnm, som Hr Cederstråhle omnämnt,
utgöra en tillräcklig ledning för bedömande af denna fråga och
lill undanrödjande af all tvetydighet ; men jag ber att få påminna,
del man, vid lagars stiftande, icke kan gå nog försigtigt tillväga,
då det nemi. icke är fråga om att stadga minutiösa detaljer;
hvilket här icke är händelsen. För min del anser jag del ganska
troligt, ali många domare skulle tolka det nämnde stadgandet
i inteckningsförordnm annorlunda än Utsk:s pluralitet, i fall
det föreslagna tillägget icke göres. Ty ehuru bolagsmannen icke
uti sitt eget namn begärt lagfart å den andel i bolagets fastigheter
som han äger, så är dock hans äganderätt till denna andel,
genom den ågångne lagfarten, ovedersägligen bekräftad. Om således
inteckning deri af bans enskilde gäldenär sökes, tror jag
det skall blifva svårt att vägra densamma, enär de vilkor för dess
erhållande, som inteckningsförordnm föreskrifter, mäste anses vara
förhanden. Jag tror således det vara nödvändigt, alt förtydliga
denna del af lagen och tillstyrker derföre återremiss af betänk.,
hvilken åtgärd redan, efter hvad vi hört, blifvit af ett Stånd beslutad
och hvaraf den förhoppning hos mig väckts, all Utsk. skall
å de gjorda anmärknme fästa behörigt afseende.
Frih. Tersmeden, Wilh. Fredr.: Sedan 2:ne lagfarne
ledamöter af detta hus upplyst, alt det förslag lill ny §, som reservanlerne
emot förevar, betänk, framlagt, icke egentligen tillhörer
den lag, som nu är föremål för R. o. Ad:s öfverläggning och
alla synas erkänna vigten och nödvändigheten af alt få en lag
ang:de aktiebolag antagen vid denna riksd., så hemställer jag, om
det icke vore önskligt att nämnde betänk, nu blefve antaget. Åtminstone
kan jag för min del icke inse hvartill en återremiss.
skulle tjena.
Undert. Ridd.sekreterare hade äran upplysa, att prohlitdr.
, ang:de pröfningen af det förevar, ärendet, numera hade
ankommit jemväl från Hederv. BondeSt., som bifallit LagUtsk:s
betänk.
Hr Gunther, Claes Ephr.: De anmärkntr, som här blifvit
gjorda emot LagUlsk:s nu under öfverläggning varande betänk.,
328
D e il 21 Mars.
synas mig icke vara af den beskaffenhet, att för deras skull någon
återremiss är behöflig. Men då Ridd.sekreteraren upplyst,
alt betänk, blifvit återremitteradt af BorgareSt., hvilket Stånd man
naturligtvis hör förmoda bland sina ledamöter äger dem, sorn besitta
den närmaste specialkännedom om det ämne, hvarom den
ifrågavar. lagen handlar, så får jag för min del såsom ledamot af
LagUtsk. förklara, alt jag anser del vara lämpligt, att äfven R. o.
Ad. beviljar återremiss, på det Utsk. må komma i tillfälle alt taga
de inom BorgareSt. förekomne anmärknir under pröfning.
Hr von Hartmansdorff: Om något Stånd skall anses vara
angeläget ali få en lag i förevar, fall, så är det väl BorgareSt.
Likväl har R. o. Ad. hört att det återremitterat betänk.
Detta Stånd bar följaktligen ansett sådane betänkligheter förefinnas
emot förslaget, att det trott sig icke kunna genast antaga det.
Det har likväl icke misströstat om att få de rättelser gjorda, som
det önskat och derföre återremitterat betänk. Hvarföre skall då
R. o. Ad., som måhända är mindre intresserad af en dylik lag,
antaga den i hast och låta erkända felaktigheter qvarstå. Häraf
finner jag ytterligare skäl att yrka återremiss.
Då nu öfverläggniugen ansågs fulländad, framställde Hr Gr.
o. Landtm, propos. lill bifall ä LagUlsk:s nu föredragna utlåt.
N:o 27, men denna proposition besvarades med starka nej, blandade
med ja, i anleda, hvaraf Hr Landtm, hemställde, om R. o.
Ad. ansåge de emot förevar, betänk, gjorde anmärkntr föranleda
till återremiss.
Härvid ropades starka ja, jemte ett eller annat nej, hvarpå
Hr Landtm, tillkännagaf, att denna sednare propos. blifvit besvajad
pieti öfvervägande ja.
Upplästes och lades till handlingarne från de öfrige RiksSt:n
ankomne prot.ntdr., nemi. från PresleSt. af den 5, 9, 12, 16,
19, 23 och 26 sisth Febr. samt d. 1, 4, 8, 11, 15 och 18 dennes
samt från Borgare- och BondeStm af d. 9, 12, 16, 19, 23,
26 och 28 sisth Febr. samt d. I, 4, 8, 11, 15 och 18 dennes.
Hr Gr. o. La p dtro. tillkännagaf, att samtlige de öfriga Riks8l:n,
enl. ankomne prot.ntdr. hade antagit R. o. Adis i dag beslutade
inbjudning, samt jemväl den underrättelse redan erhållits
att K. M. i ljäder förklarat Sig nu genast vilja emottaga depulationen,
hvilken fördenskull komrae att afgå så snart de öfrige
RiksStms ledamöter hunnit till Riddarhuset ankomma.
Då nu Hr Munck af Rosenschöld, Nils Rtuh, på sin
derom gjorda begäran, blef uppropad, hördes, så snart lian började
sill anförande och innan något deraf kunde till prot. uppfattas,
många ledamöter med häftighet ropa: ”tyst!”, och blef Hr
Munck af Rosenschöld genom dessa rop oell buller hindrad att
Den il M a rs.
329
göra sig hörd, intilldess Hr Gr. o. Landtm, lyckats att genom
klubbslag återställa lystnaden.
Sedan härefter lii Landtm, äfven muntligen uppmanat till
lystnad, på del lian malte kunna höra hvad Hr Munck af Rosenschöld
hade att andraga, uppropades åter
Hr Munck af Rosenschöld, som nu yttrade:
Jag anhåller för det första, att Hr Gr. o. Landtm, ville förklara
om det tillätes mig såsom representant att begagna min
yttranderätt, och efter denna förklaring får jag anmfila, alt det
är anledn. till anmärkn. emot Konungens rådgifvare samt föredragande
Statsrådet och chefen för landlförsvars-deparl:t, hvarom
remiss anhålles till Const.Utsk., för hvilket an!edn:ne uppgifvas
skola. För det andra får jag till R. o. Ad:s prol. för denna dag
afgifva följande anförande:
Talaren började härefter uppläsa eli sålydande anförande:
Ej blott inför mitt Stånd, tilan inför samlelige R. St. anser
jag mig skyldig att tillkännagifva, att jag ej åtnjutit den frid 110
§ Reg.F. m. fl. tillförsäkrar hvarje riksdagsman, sedan han tillkännagifvit
sin egenskap af sådan, ulan har jag, oaktadt ställande
mig till efterrättelse alla de föreskrifter, vederbör, förordningens
vidmakthållande ansett sig under sistförflutna beklagansvärda
dagarna befogade vidtaga, sisth Söndag blifvit blottställd för personligt
våld, — — — — — —
Uppläsningen af detta anförande blef härvid afbruten af Hr
Gr. o. Landtm., med erinran att enligt 90 § Reg.F. enskildta förhållanden
ej (ingo göras lill föremål för RiksShns öfverläggningar;
hvarjemte Hr Landtm, förklarade, alt den nu anmälda anmärkn:s-an!edn:n,
jemlikt 29 § Riksd.Ordn., komme att till Const.-  Utsk. remitteras.
Hr Munck af Rosenschöld: Jag får anmäla att jag hegardt
ordet med anledn. af 110 § Reg.F., som säger att om någon
Ståndsledamot icke skulle åtnjuta del skydd §:n innehåller,
så beror det på R. St. att anmäla det lill lagligt beifrande, och
del är denna anmälan jag yrkar R. o. Ad. och samtlige de öfrige
Stånden mätte göra. Men ehuru Hr Gr. o. Landtm, vägrat
mig alt få uppläsa mitt anförande, kan del väl icke nekas mig
alt nedlägga min protest på R. o. Ad:s bord. Hr Gr. o. Landtm,
samt R. o. Ad. må sedan behandla den på sätt de finna med
grundlagen mest öfverensstämmande.
Hr Gr. o. Landtm, yttrade, att han redan förklarat, det
han ansåg 90 § Reg.F. hindra uppläsningen af det anförande,
Hr Munck af Rosenschöld nu velat afgifva.
Hr Munck af Rosenschöld: Då nedlägger jag denna
protest på R. o. Ad:s bord och förklarar del jag från denna stund
anser grundlagen icke gällande, hvarföre jag äfven icke hädanefter
ämnar deltaga uti öfverläggningarne.
Härvid höjdes mänga bravorop.
330
Den 21 Mars.
Sedan härefter, uppå Hr Gr. o. Landi ra:s anmodan, R.o.
Ad:s ledamöter inlagil plaiser å högra sidan af salen, för alt å
andra sidan bereda utrymme för de öfrige RiksStms deputerade,
ankommo desse Stånds af Hrr talmän anförde deputationer, hvarefter
den stora depulalionen kl. J till 2 e. m. från Riddarhuset
afgick lill K. slottet.
Jemlikt R. o. A:s, före ankomsten af de öfrige RiksStms depulationcr,
fattade beslut, åtskildes R. o. Ad. då stora deputaliopen
afgick, samt R. o. Ad:s medlemmar af depulalionen vid nedgången
från K. slottet kl. 2. e. m.
In fidem protocolli,
Albert Munck.
Fredagen den 24 Mars 1848.
Plenum kl. 10 f. m.
Justerades 4 prot.uldr. för d. 21 dennes.
Upplästes lill justering pleni-prot. för d. 11 dennes f. m.
Hr af Grubbens, Nils Willi.: Med anledn. af nu upplästa
prol., hvaraf jag icke kunnat höra ett enda ord, hemställer
jag, huruvida icke R. o. Ad. skulle vilja för framtiden bestå 2
personer med aflöning, som med hög och Ijndlig röst kunna uppläsa
prot. och Ulsk:s-betänk:n, emedan det vanligen är omöjligt
att höra något af hvad som uppläses. Jag anhåller alt denna min
motion må blifva remitterad lill Ridd.Ulsk.
Hr Gr. o. Landtm, förklarade, ali denna motion, sedan
den blifvit skriftligen atlemnad eller lill prol. uppfattad, skulle
blifva för R. o. Ad. föredragen.
Vidare upplästes till justering pleni-prot. för d. 11 dennes
e. m.; hvarefter såväl detta, som det förut upplästa prot. för samma
dag f. m. af R. o. Ad. godkändes.
Anmäldes till justering, men bordlädes, på begäran af Frih.
Palmstjerna, Carl Otto, Exped.Utsk-.s under N:o 43 afgifna
förslag lill R. St:s und. skrifvelse till K. M., ang:de återställande
till Kalmar domkyrka af arrende-inkomsterne utaf jordlägenheter,
tillhörande Kalmar f. d. fästning.
I)en 2i Mars.
331
Upplästes lill justering oell godkändes nedannämndc frän Exp.-  Ulsk. inkomne förslag lill R. Sl:s lind. skrifvelse!- till K. M.:
N:o 44, ang:de ett för näringsidkare i staden Wexiö beviljadt
förslagslåns återbetalande til! riksg:s-kont.;
N:o 45, angide kurlius-afgiflens fortfarande; samt
N:o 4(5, angide reorganisation af Stockholms allmänna barnhus-inrättning.
Öppnades Hrr Electorers listor vid val af ledamöter att i pcrmitterades
frånvaro inträda i Stats- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-  Ulskin; oell befuunos dertill hafva blifvit utsedde i
Stats-U tsk ottel:
under ordinarie ledamoten N:o 381. Frih. Hjerta, fullm. Hr von
Troil, Samuel Guslaf, beviljad 14 dagars ledighet:
Nio 678. Hr Bildt, Didrik Gillis.
Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottet:
under ordinarie ledamoten N:o 70. Hr Kafle, fullm. Hr Uggla,
Carl Gustaf, beviljad 14 dagars ledighet:
Nio 1814. Hr Nordenadler, Johan Theodor.
Äfvenledes öppnades Hrr Electorers listor vid val af suppleanter
i Stats- oell Bevilln.Utskm; och hade dertill blifvit utsedde
i
Stats-Utskottet:
efter Nio 2051. Hr Furuhjelm, Elis:
Nio 2170. Hr Lidströmer, Fredrik August.
Bevill nings-Utskottel:
efter Nio 2231. Hr af Burén, fullm. Gr. Bonde, Guslaf:
Nio 1431. Hr Lillienberg, David Fredrik Georg.
Ilr Gr. o. Landtm, lillkännagaf, alt Frill. Fleetvood,
Fredr. Ulr. Miles, återinlemnat sin riksdagsmans-pollel och således
upphört att vara ledamot af Allm. Besv.- o. Ekon.
samt att Hr Lidströmer, Fredr. Aug., bos IIr Landtm, anmält
sig vara hindrad emottaga uppdraget alt vara suppleant i
SlalsUisk.; hvarjemte Ilr Landtm, anmodade Hrr Electorer att
lill följe deraf i deras nästa sammanträde utse en ledamot i Allm.
Besv.- o. Ekon.Utsk. samt en suppleant i SlatsUtsk.
Frih. Cederström, Jakob: uppläste en sålydande motion:
Med auledn. af det inträffade behofvet, att förstärka Stockholms
garnison med trupper af indelta arméen, får jag väcka den
motion, alt R. St. för bestridande af de härföre nödige utgifter
må på riksg:s-kont. anvisa lill K. M:s disposition för dessa trup
-
232
Den 24 Mars.
pers aflöning och underhåll ra. fl. möjligen behöflige nl g i fler ett
förslags-anslag af 100.000 ridr bico: anhållande ora remiss af
denna motion till SlatsUlsk.
Remitterades lill SlalsUlsk.
Föredrogs ånyo StatsUtskis d. 15 och 18 dennes på hordet
lagda ullål. N:o 00, ang:de regleringen af uigifterne under riksslatens
frite hnfvudlitel.
Della ullal. företogs punktvis till pröfning, hvarvid försl förekom
Utsk:s hemställan, att den definitiva regleringen af de
under (i:ie hufvudiiteln förekommande indelningar icke må af R.
St. fastställas förr, än frågan om dessa indelningars indragning
till statsverket emot ersättning af kontånia statsanslag blifvit af
R. St. slutligen pröfvad och afgjord.
R. o. Ad. biföll denna hemställan.
lista punkten, ang:de bergs- och com.-collrne.
Frih. Cederström, Jakob: Utsk. har tillsiyrkt K. M:s
nåd. prop. om indragning af coniin.- och bergs-colhne, sedan de
administrativa och ekonomiska rättsfrågor, som till dessa veik
skulle höra, nu blifvit derifrån skiljda. Jag har svårt att begripa,
hvad Flsk. här vid lag yttrat, emedan jag tviflar pä möjligheten,
alt ifrån K. bergs-collim frågor ora tionde-sättningar kunna
vara skilda fö.r malmbrytning och tackjernsblåsning samt från
coram.-collini åtskilliga sådana rättsfrågor, som röra palenter och
patenträtt in. fl. andra. Det är icke lika lätt att verkställa indragningar
af coilegier och förvandla dem till byråer, som att pä
papperet uppgöra förslager dertill genom förändring af namn; ty
der icke lagstiftningen röride skattläggningar och ekonomi-måls
behandling genom ett varde kan framstå i förändradt skick, utan
alt medföra oordning, sä bl ifver ärendenas handläggning genom
collines indragning haltande och målen kunna sedermera icke ilian
svårigheter af andra embelsmyndigheler redas och afgöra»
och hvilka äga rättighet att döma, att gifva utslag i målen. Jag
måste för min del begära älerremiss till SlatsUlsk. af denna
punkt i betänk., och begär att få bestämdare upplysningar huru
och genom hvilken författning de frågor blifvit flyttade till andra
myndigheter, som jag nämnt, nemi. tiondesättning för grufvor
och af tackjerns-hytlor i st. f. bergs-collim, samt patenttvister
för comm.-collini. I händelse det skulle bevisas, all någon sådan
författning icke finnes, sä torde Utsk. benäget finna alt någon
indragning icke kan äga rum.
Hr von Hartmansdorff, August: När denna fråga remitterades
till StatsUtsk., gjorde jag redan några anmärknir emot
förslaget. Jag anhåller att nu få vidare utveckla dem. Förslaget
innehåller att bergs- och comm.-colhne skulle förenas under
en s. k. styrelse, hvilken borde vara inrättad pä samma sätt, som
general-tullstyrelsen, eller styrelsen öfver väg- och vattenbyggnader.
Der skulle nemi. finnas en chef, som vore ensam afgöran
Deli 24 Mars.
333
de och 2:ne rådgifvande ledamöter, hvilka endast hade rätt att
reservera sig, men icke att deltaga i beslutet. Genom denna förändring
och indragning af åtskilliga tjensler i öfrigt, så att personalen
skulle för bergs-colkm minskas ifrån 16 till 9 och för
comm.-colhm ifrån 23 lill 16 personer, skulle en nedsättning i
nuvar. utgifter å riksstaten för dessa colkr af tillsammans 2,970
r:dr 16 sk. om året vinnas. Men då har man icke beräknat,
hvad den iudraguingsstat skulle kosta, hvilken till en början behöfdes.
Nu frågas: är det skäl, att för denna ringa vinst göra
en så stor förändring. Man säger, alt ”sedan de till bergs- och
comm.-collmes befattning hörande juridiska och ekonomiska rättsfrågor
blifvit derifrån afskilde, dessa collis verksamhet numera
egentligen inskränker sig lill handläggning af administrativa ärenden,
samt afgifvandet af lind. ullålm och förslag tili ämnen, som
angå bergsväsendet, handel och slöjder”. Det skulle således vara
derföre, att dessa verks befattning är sådan, här säges, som de
skulle upphöra att vara collegiala. Om della är förhållandet, så
borde ju äfven krigs-colkm, som är ett administrativt veik, förvandlas
till en sådan styrelse. På samma sätt skulle man dä förhålla
sig jemväl med förvaltningen af sjöärenderna, som befinna
sig i enahanda ställning. Nu äro likväl de juridiska målen afsöndrade
allestädes, sä vidt som möjligt varit. Således betinna
sig krigs-colkm, förvaltningen af sjöärendena och hvilka andra
colkr, man vill uppräkna, i samma belägenhet sorn bergs- och
comm.-collme. Vill man dä göra förändring i deras organisation,
sä borde väl Konungens rådgifvare hafva tagit sleget fullt ut och
förklarat, ali samtliga collme, som hafva administrativa mål att
behandla, icke längre borde bibehålla sin gamla form, ulan förvandlas
lill sådana styrelser, som man här föreslår. Men detta
har man likväl icke gjort. Hvarföre? Troligen, emedan man råde*
för sitt eget verk. Det är för mycket penningar att förvalta,
såväl i krigs-colkm sorn i förvaltningen af sjö-ärendena, att
man skulle våga förtro dem åt en enda person. Mau törs icke
en gång göra det i comm.-colkm., utan när det blir fråga om
att förvalta manufaktur-diskonten, sä skola, säger man, de rådgifvande
ledamöterne äfven vara beslutande jemte direktören. När
det i bergs-colkm blir fråga om bergsskolan, så anses icke chefen
hafva nog kunskaper alt ensam afgöra, ulan dä skola de rådgifvande
ledamöterne jemväl vara beslutande. Hvarföre? Troligen
pä samma grund, hans otillräcklighet. Man anser generaldirektörens
penningar icke förslå till ali i diskonten godtgöra alla
de felsteg, som han der kunde begå vid utlåningen. Så tror
mau förmodligen icke heller att kunskaperna hos bergs-collegii
direktör räcka till för alt pröfva frågor ronde bergsskolan, ulan
att lian derföre mäste hafva andra kunniga män, nemi. rådgifvarne,
som skulle tili beslutet deltaga.
Men, mine Hrr! denna sak är af vidsträcktare beskaffenhet,
än sådana små detaljer, som jag nu omnämnt. Ställningen i
vårt land med styrelseverken är den, som jag nu vill omförmäla,
för att visa huru systemet i del hela är beskaffad!. I första
334
Den 24 Mars.
instansen afgör den godtyckligt afsättligc lands!), allena nästan
alla de förvaltnings-ärendeu som höra till länet, och har der,
såsom rådgifvare, en sekreterare och en kamererare. Andra instansen
utgöres af collegier. Der afgör ett enda verk för hela
riket mål af ett visst slag, t. ex. bergsärenden eller commerseärenden,
men det sker kollegialt och sjelfständigt af flere personer,
hvilkas pluralitet bestämmer beslutet, och som, med undantag af
presidenten, åro lika fasta på sin plats, som någon domare.
Den tredje instansen är hos K. M., hvarest alla ärenden för hela
riket, afgöras af Konungen ensam efter hörande af rådgifvare,
som icke hafva beslutanderätt och äro godtyckligt afsätlliga
lika som landslun. Skulle nu mellan-instansen af sjelfständig behandling
för administrativa ärenden borttagas; hvad blefve då
följden? Jo den, att l:sta instansen vore alldeles lika beskaffad,
som den 2:dra instansen, och den 2:dra lika med den 3:dje d.
v. s., detsamma, detsamma, detsamma tre grader igenom. Hvartill
tjena 3 instanser, när de alla äro lika beskaffade. Del är
ju denna invändning, man gjort emot lagmansrätlerna, nemi. att
det icke till något tjenar alt hafva 2 instanser, som äro lika organiserade.
När det är fråga om domstolsmål så är en dylik
organisation oriktig; men då fråga är om andra mål, så är hon
riktig. Dessutom, mine Hrr! är med näringsärenden det förhållandet,
olika med öfriga administrativa mål, alt i de förra är hos
oss Konungen enväldig. Det enda återhåll på enväldet i dessa
ärenden, hvilket nu finnes i Sverige utom det, som mellan riksdagarne
ligger i allmänna tänkesättet och under dem i Ständernas
önskningar, är den kollegiala formen för närings-ärendenas
behandling i andra instansen. Tager man bort denna, så blifver
enväldet här fullständigare, än man kan säga någorstädes; ty i
andra fria samhällen, är det representationen, som med Regeringen
uppgör näringsförfattningarne, innan deras verkställighet öfverlemnas
åt beroende embetsman. Men hvem är det, som här uppgör
författningar i näringsärenden om icke hergs- och comm.-  colhne? Det är i allmänhet icke möjligt för ett Statsråd att fä
tid med förfaltningarnes utarbetande i sådana ärenden, utan de
måste lill hans granskning uppgöras af underordnade embetsmyndigheter,
eller också af comiteer. Men det är icke rätt lämpligt,
att öfverlemna sådant åt comiteer och statsrådets ledamöter allena,
ty det behöfves att sådana embetsmyudigheler, som dagligen
handlägga dithörande ärenden, som känna icke blott hvad som
kan vara önskligt, ulan äfven hvad som kan vara verkställbar!oell möjligt
här i landet, må yttra sig i sådana ärenden, och della uppdrag är
just det, bland mångå andra, hvilket collegiiiedamölerna hittills hafva
haft. Om nu colhne skulle ändras lill styrelser, hvarest chefen allena
vore afgörande, så skulle det varda han, den godtyckligt afsältlige, som
blefve den egentelige stiftaren af dessa författningar. Om nu depart:schefen
eller den föredragande slatsrådsledamoten vore kär i en grundsats,
eller hvad man kallar princip, och nödvändigt ville hafva
den genomförd; samt följakteligen sade till den godtyckligt afsättlige
general-direktören: gör upp ett förslag efter min mening;
Den 24 Mars.
335
så kunde väl denne göra invändningar deremot. Men finge lian
sluieligen det afgörande förständigande!: jag vill så hafva det, så
måste han väl foga sig derefter. Skulle till yttermera visso K.
befide äfven höras, så äro de många. Den ene säger ja, den andra
nej, och då anser man den enes jakande hafva upphäft den
andras nekande. För att komma till någon enhet skulle departischefen
yttra sig, och man kan väl veta, hvad han. upphofsmannen,
skulle säga. Huru ginge det då både med sakkännedomen
och sjelfständigheten i näringsärendens behandling? Förhållandet
blefve, såsom jag redan yttrat, mycket sämre i Sverige, än i andra
gi undlagsbundna stater, hvarest ministerstyrelse är införd. Ty
huru enrådande ministern, och huru undfallande de godtyckligt
afsältlige embetsmännen under honom än må vara, så är dock
representationen i allmänhet berättigad, (och jag känner derifrån
intet undantag, hvarken i Norrige, eller annorstädes) att med
Konungen deltaga i den ekonomiska lagstiftningen. De underlydande
styrelseverken hafva sedan ingenting annat alt göra, än
verkställa hvad Konungen och representationen gemensamt beslutat.
Då må den föreslagna formen för styrelseverken gå an.
Men hos oss skulle jag anse den vara alldeles felaktig och aldrig
höra införas förr än 14. St. komma alt med Konungen deltaga
i den ekonomiska lagstiftningen. Som delta likväl icke är förhållandet
i närvar, ögonblick, och det är för nuvar. omständigheter,
som författningen skall stiftas, så afstyrker jag henne såsom
för tidig.
Jag nämnde nyss comitéer. Vi bafve sett huru man i kinkiga
mål, när man måhända befarar motsägelse af vederbör, cotlegier,
går dem förbi. Jag säger: måhända; ty jag vet icke om
så är. Men hvarföre skulle man så förfara, om man icke fruktade
motsägelser, som kunde lägga hinder i vågen för en kär
tankes verkliggörande? J påminnen Eder väl, mine Hrr! huru
det förhåller sig med skattejemkningen, hvarom vi förut talat.
Hvarken kam.-collini, kammar-rätten eller stats-kontoret hafva deröfver
blifvit hörda, utan en comité' har blifvit nedsatt, som utarbetat
ett förslag, hvilket departis-chefen framlägger för Konungen,
och Hans Majit för R. St. Man har underlåtit den hittills
vanliga formens iakttagande och anmärkn. dervid har blifvit gjord.
Om man nu i alla näringsärendeu gjorde likaledes, hurudan skulle
då behandlingen blifva? Det ginge troligen så, att när man
på förhand visste, hvad utlåtande man kunde ifrån de underly
dande
verken påräkna, eller när departis-chefen kunde det sjelf
bestämma, så funne slutligen både han och de underlydande det
vara ett onödigt besvär att till dem skicka handlingarne och från
dem emottaga ett under hand beställd! utlåtande.
Det vore mycket enklare alt till dem säga: så vill jag haf
va
det; och dermed väl.
Man säger att mellan-instansens byråchefer, eller hvad de
skola heta, hafva reservationsrätt och skola naturligvis, såsom samvetsgranna
och dugliga embetsman, säga sin mening, och söka alt
göra henne gällande. Men jag frågar Eder, mine Hrr! huru of
-
330
Den 24 Mars.
ta hören J väl alt en landssekreterare eller landskamererare, luiru
duglig han än må vara, reserverar sig mot landshms beslut?
Deras underlåtenhet kommer förmodligen deraf, att reservationen
vanligen tjenar till ingenting annat, än att stöta sig med chefen
och göra sig besvär med att till prot. diktera ett anförande, som
ingen bryr sig om, och som lill ingenting leder. Huru ofta händer
det icke deremot, att ledamöter i collme äro af olika tanka
med presidenten. Det går visst ingen vecka förbi i något verk,
utan att sådant inträffar. Hvarföre? Jo, emedan deras röst är
något värd, och hvad som är så beskaffad!, det aktar man. Men
en rättighet, som litet eller intet är värd, den bryr man sig icke
om att utöfva. Jag tror alltså att vi böra vara nöjda, så länge
en så sjelfständig form, som våra collegiers, finnes för ärendenas
behandling, och att det blefve en ganska kännbar förlust,särdeles
i närings-frågor, om den öfverändakastades.
Utsk. har väsendtligen hänfört sig till Konungens propos.
och jag skall således följa denna anvisning vid fortsättningen af
de anmärkmr, hvartill jag i detta ämne finner mig föranledd i
afseende härpå.
Der slår nemi., att sedan särskilda författningar utkommit
dels i bergsväg, dels i fråga om handels, fabriks- och- handtverksärenden,
skulle närings-colhna numera icke behöfvas. Men, mine
Hrr! J håfven, utan tvifvel, hört talas om det i Frankrike s.
k. arbetets organisation. Tron J ej, alt denna fråga kommer
alt vandra rikena igenom? När man nu här, likasom Frankrike,
upphäft de gamla näringsförfattningarne, så lärer det väl icke
uteblifva alt man behöfver betänka den saken äfven i Sverige.
Om det sker, månne man icke då behöfver dertill både erfarna
och fasta måns yttranden? Att emellertid taga bort den nuvar.
formen för ärendenas behandling och införa den föreslagna, skulle
i min tanka vara en hög grad af oförsigtighet. Man har gjort
undantag, såsom jag sagt Eder, raine Hrr! för penningefrågor
och för lån; men hvilket är mera värdi, penningar, eller de rättigheter,
hvarigenom penningar förvärfvas. Alt näringsidkaren
får lån i com.-colhm, är visst vigtigt, men vida hufvudsakligare
är att han bibehålies vid sådana rättigheter som sätta honom i
tillfälle alt förtjena de penningar, hvarmed lånen skola betalas.
Således tror jag begge colhnes vigt i hänseende till näringslagstiftningen
och hennes handhafvande icke vara mindre, utan större
än det ena collegiets vigt i egenskap af diskont-direktion. Man
är rädd för okunnighet hos bergs-collegii chef när det är fråga
om bergsskolan 5 men månne icke okunnigheten är lika eller mera
farlig då det är fråga om författningar. Är författningskunskapen
icke lefvande hos embetsmännen (och lill hans bibehållande
är collegialformen, hvarigenom de äldre dagligen undervisa
de yngre, särdeles tjenlig,) så händer det, att författningar stiftas
eller handhafvas så, alt, om än näringsidkaren visste aldrig så väl
att sköta sin handtering efter vetenskapliga grunder, skulle han
likväl förlora på sitt näringsfång. Det säges att i vetenskapliga
frågor
D e n .24 1V1 a r s.
337
frågor borde den nya general-direktören handla gemensamt med
vissa af brukssocieletens deputerade och att inrättningen har den
blandade egenskapen att afse statens och den enskildes rätt. Men
förhåller det sig icke så med näriugs-ärenden öfverhufvud, att de innefatta
en strid mellan den enskildes rätt, och statens? Utan tvifvel.
Den enskilde söker att för ögonblicket förvärfva och njuta
sä mycket han kan, vare sig af sin jord, sin handel, eller sitt
bergsbruk. Staten, som lefver längre än hvarje enskild, mäste
tillse att den enskilde icke begagnar, vare sig grufva, jord eller
skog sä, ali den efterkommande icke bar något, eller mindre än
företrädarne, att försörja sig med. Detta mäste alltid iakttagas,
och derföre händer det också ständigt i nätings-ärenden att dylika
administrativa tvister uppkomma emellan den enskilte och staten
lill afgörande i collme, hvaremot i rena rättsfrågor, när den
eue enskilde mannen tvistar med den andre, det blifver domaren,
som skiljer dem emellan. När, mine Hrr! förhållandet nu är sådant,
att man icke kunnat fullständigt utföra grundsatsen att upphäfva
collegial-förvallningen, utan har, i vissa fall, måst behålla
henne t. o. m. i de båda verk, som skulle efterträda comm.- och
bergs-collme, hvarföre läter man henne icke qvarstå äfven i andra
eller i alla ärenden? Dermed förblefve saken orubbad vid det
gamla och i min tanka riktiga förhållandet.
Man bar borttagit advokatflskalerne i begge verken. Detta
anser jag vara ett stort fel. Jag nämnde nyss alt del i statsförvaltningen
är det allmännas, Kronans eller statens rätt, som skall
iakttagas mot den enskildes anspråk eller inkräktningar. Hvem
är det, som egentligen skall bevaka den, sedan advokatfiskal^!,
som nu uppträder pä begge ställena, är borta? I förslaget lill reorganisationen
säger man, att detta skulle ske genom sjelfva styrelsen,
hvilken det skulle åligga att iakttaga kronans rätt. Detta
låter rätt väl, mine Hrr! för den sorn icke känner förhållandet.
Men när man vet hurusom det understundom händer att collini
gör Kronan orätt till fördel för den enskilde, hvem är det dä,
som hjelper kronan till rätta, när ingen advokatfiskal finnes sftm
besvärar sig öfver collegii utslag? Om ett collini nu dömer kronan
emot, och möjligen skadar det allmänna för tillfället, eller
för framliden, så träder advokatfiskal emellan och klagar. För
att kunna fullgöra denna pligt är del hans rätt all fä del af
hvarje collegii utslag.
Denna utväg till rättelse är afskuren i och med detsamma
man tager bort advokatfiskal)
1 afseende på delaljerue får jag göra följande anmärknrr.
Man har föreslagit, att antalet af tjenster icke må vara större,
ån göroraålen fordra, under förutsättning all hvar och en varder
skäligen sysscdsalt oell aflönad, så alt ingen må hafva mera ån
en syssla, och derigenom kunna desto mera egna sig ät hennes
skötande. Derigenom befrias staten frän den mängd af tjenstemän,
som i annat fall skulle finnas, Dä en hvar finge egua sig
ät sin tjenst allena, så kunde lian dymedelst blifva så mveket
3 H. 22
338
Pen 24 Mars.
skickligare. Detta låter också mycket väl å den ena sidan, men
man måste å den andra komma ihåg, att Sveriges R. St. icke
hafva råd att betala någon så att han lefver af en tjenst allena,
med undantag måhända af de högsta embetsmännen. StatsUtsk. lärer
ock nogsamt tillse, alt ingen löneförhöjning i allmänhet gifves
hvarken åt civila eller militära embelsmän vid denna riksdag.
För att ändock kunna lefva, måste tjenstemännen söka förskaffa
sig flera sysslor och i synnerhet att kunna förena sådana, att den
ena kan förrättas på för- och den andra på e. ra., såsom förhållandet
är med cancellist- och revisorsljenster m. fl. andra, der
göromålen kunna förrättas hemma på rummet. Om man borttager
denna tillåtelse för tjenstemännen, utan att gifva nog stor löneförbättring,
så blifva de naturligtvis sämre belåtna än förut.
Man har väl för de ifrågavar. verkens tjenstepersonal föreslagit
större löner än deras vederlikar i andra verk åtnjuta. Således
skulle den, som för närvar, plägar hafva 400 r:dr b:co få
600 r:dr, den som har 800 r:dr skulle få 1000 r:dr och den
som förut har 1600 r:dr skulle enligt förslaget få 2,666
r:dr 32 sk. Men nu är förhållandet sådant att de 200 r:dr,
hvarmed man velat godtgöra de lägre tjenstemännen för förbudet
att innehafva flere sysslor, icke förslå dertill. Om en tjensteman
nu har 2 tjenster af 400 r:dr hvardera, så gör det 800
r:dr i st. f. de 600 han skulle få. Om han har en tjenst med
800 r:dr och en med 400, så har han för närvar. 1200 r:dr i
st. f. 1000 som han enligt förslaget skulle erhålla. Om en innehafvare
af 2 sysslor med sammanlagd lön af 1200 r:dr skulle
kunna få en gammal tjenst med denna aflöning allena, så kunde
man väl tycka att han då åtminstone borde vara bättre belåten.
Men det är icke säkert. Finge han i stället förena 2 sysslor med
800 r:dr för hvardera, såsom icke sällan händer; eller ock en
med 1200, och en med 400, så hade han tillsammans 1600
r:dr och vore lika väl lönad som ett råd i colhne.
Vill man alltså under dessa allmänna förhållanden hindra
föreningen af flere tjenster, hvad blir väl då följden? Jo icke allenast
förlust för den tjenstemännen, utan äfven skada för det
verk der sådant skall genomdrifvas. Jag vill exempelvis omförmäla
ett verk, hvaraf ledamöter äro här tillstädes och kunna vitsorda
förhållandet. Det är förvaltningen af sjöärendena, hvarest
vissa tjenstegrader icke lära få förenas med andra. Följden deraf
är att verket mister dugliga män, som det i annat fall kunde
få behålla; emedan desse, med bättre utsigt i andra verk, vända
sig lill deras chefer och säga: tänk på mig når någon ledighet
kan blifva, ty i förvaltningen äro mina utsigter alltför inskränkta.
Vill man således härutinnan göra någon rättelse, så är det fruktlöst
att försöka det i ett verk eller två, utan då måste man göra
det för hela statsförvaltningen, med mindre man gifver större löner
än StatsUtsk. nu föreslagit. Så länge det icke sker, så åstadkomma
dessa förändringar i de lägre graderna åtminstone icke
annat än skada, just för de verk man vill gynna. Ett särskildt
skäl föranleder dertill i detta fall. Här föreslås att de ökade lö
-
D e ii 24 Ma r j.
339
neförmåner endast till någon del borde ulgöra fasl lön, men till
\ ungefär bestå af tjenstgöringspenningar för de lägre embetsmännen
och af taffelpenningar för chefen. Hvarföre? Jo, säger
man, pä det att man måtte hafva några medel alt använda när
en person blir sjuk, och då slippa att vända sig till den ordinarie
lönen, hvilken man icke får röra. Delta är en god inrättning,
men man kan och bör ställa upp propostn något bättre,
nemi. på det sätt, alt tjenstgöringspenuingarne som den sjuke
eller permilterade tjenstemannen icke får uppbära användas att
betala den extra ordinarie, sora skall bestrida den lägsta gradeus
tjenst. För öfrigt flyttas de ordinarie tjenslemännen upp till förordnanden,
den ene efter den andra. Vanligen finner sig en
hvar nöjd och äfven smickrad af att få göra tjenst i en högre
grad, än den han innehar, utan att han derföre tillgodonjuler
högre arfvode, än sin ordinarie lön. Så går det till i vissa verk,
der tjenstemännen sjelfve få aflöna den som gör tjensten. Då
behöfde tjenstgörings-penningarne i de högre graderna ej heller
vara så stora. Men utom denna riktiga åtgärd, är här föreslaget,
att när en tjensteman är 65 år gammal och befinnes vara
mindre tjenstbar, han må kunna afskedas utan ansökning, med
lönens bibehållande såsom pension, men med förlust af den 4
eller som utgör tjenstgörings- eller taffel-penningar. Såsom
skäl härför åberopar man att så tillgår i K. Sirs verk och äfven
i tullverket. Det sistnämnda tror jag icke böra skäligen jemlöras
med öfriga embetsverk; ty i allmänhet äro tulltjenstemännen
underkastade mera godtycklig behandling än andra. Dels tillsättas
de på förordnande, dels kan chefen skicka dem ifrån den ena
ändan af riket lill den andra, så att man på dessa tjenster
icke gerna bygger sin framtida välfärd. Denna jemförelse torde
således böra lemnäs å sido. Med R. St:s verk är förhållandet
visserligen sådant, alt fullmäktige kunna, när en tjensteman blifvit
gammal och mindre arbetsför, uppföra honom utan ansökning
på pensionsstat; men det sker icke med afdrag af en betydlig
löne-andel, såsom här är föreslaget, utan han får behålla sin lön
såsom pension. Men, mine Hrrl äfven den saken möler svårigheter
nog, derföre att med lönerna i banken äro sportler genom
sedelskrifning förenade. En gammal tjensteman, som oförvitligen
skött sin tjenst i många år, och befinner sig med hustru och
barn i knappa omständigheter, vill icke lemna tjensten i anseende
till de dermed följande sport lernas förlust och bankostyrelsen
måste naturligtvis för billighetens skull se lill, att en sådan gammal
tjensteman icke för hardt behandlas, och således afskedas
han icke gerna utan nödfall. Huru mycket mera ogerna skulle
man icke göra detta, i händelse tjenstemannen dervid förlorade
eller £ af sin löu. Mensklighet och deltagande skulle uppresa
sig deremot, och det blefve troligen mycket sällan, som något sådant
inträffade. Ja förhållandet blefve troligen värre, och icke
bättre än förut. När en tjensteman nu får, vid 65 års ålder,
om han är sjuklig, eller vid 70 år, utan afseende pä helsotillståndet,
åtnjuta hela lönen i pension, så går han villigt undan. Men
22*
340
Den 24 Slars,
då lian aldrig linge ål njuta mer än f eller j af lönen i pension,
så skulle, han sällan frivilligt laga afsked vid 65 eller 70 år, ilian
använda alla bemödanden för alt få qvarstå, och derigenom
sä länge som möjligt bibehålla hela lönen. Kan en sådan orga
nisation
vara syflesenlig?
Här är föreslaget ali en byråchef skulle fä 2,666 r:dr 32
sk. b:co i lön och tjenstgöringspeuningar. Denne, sorn endast blefve
rådgifvare och reservant, erhölle således 1000 r:dr mera än
ett collegii-råd för närvar, har, ehuru denne är afgörande ledamot,
likasom presidenten, endast med den skillnad att den sistnämnde,
då rös'erna äro lika delade, gifver utslaget genom ordförande
rösten. Kan sådant vara billigt och uppväcka annat än
missnöje hos alla collegii-råd?
En småsak vill jag äfven anmärka. Det nya verket skulle
kallas "‘''Öfverstyrelse flir handel och slöjder."’’' Månne icke sjöfarten
är uteglömd der? Comm.-colhm liar åtminstone hittills varit
sysselsatt med sjöfarten, och jag förmodar att dess efterträdare
också får samma befattning. Borde man icke riktigare säga
Öfverstyrelse för näringarne, ty om man vill göra någon förändring
med de ifrågavar. colhne, så borde man, efter milt förmenande,
slå dem tillsammans. Om bergs-colhm liar så litet alt
göra, som det uppgifves, sä skulle samma president ofelbart medhinna
att lora ordet håde der och i comm.-collini. De kunde då
utgöra särskilda afd:r af samma verk och likaväl, som presidenten
i krigs-colhm medhinner att tjenstgöra på der helin teliga 3 eller
4 afd:r, så kunde samma president här räcka lill för 2 afd:r.
Derigenom besparades lönen för den ene generaldirektören med
4000 r:dr b:co, hvilka icke äro att försmå.
Detta, mine Hrr! är hvad jag har att säga i sak; men här
är också åtskilligt att säga om det formella.
102 §. Reg.F. säger: bland ledamöterna i riksrätten skola va
ra
presidenterna i alla rikets colhr och det äldsta råd i hvarje
af rikets colhr. När man borttager något af dem, så gör man
med detsamma en rubbning i Reg.F. Kan en sådan lagligen
verkställas, utan att saken gått genom Coust.Ulsk. och blifvit behandlad
på sätt grundlagarne föreskrifva? Jag tror det icke. Man
skulle dä på auslagsväg, eller genom StalsUlskis behandling af
dylika frågor, kunna kringgå Reg.F., utan att förändra grundlagens
ordalydelse så länge 2:ne colhr ännu qvarslode. Ar nu
en s. k. styrelse detsamma som ett colhm? en general-direktör
detsamma, som en president? en byråchef detsamma som ett collegii-råd?
Jag skulle icke tro del, eller att, om någon af desse
embetsman anmälte sig hos riksrätten för att der taga säte, han
blefve emoltageu. Riksrättens öfrige ledamöter svarade utan tvifvel:
vi kunna icke lemna inträde ät andra personer, än dem som
i 102 §. finnas uttryckligen nämnda, och ibland dem äro Hrrme
icke. 1 35 §. Reg. F. stå bland godtyckligt afsättlige embetsman
uppräknade presidenterne i colhne eller i dessas ställe inrättade
verk. Af denna anledn, torde man möjligen vilja säga: general
-
Den 24 Mars.
341
direktörerna hafva rättighet till inträde i riksrätten, emedan de
nya verken blifvit inrättade i st. f. colhne. Men faran för att
blifva godtyckligt afsatt, för hvilken 35 §. Reg. F. blottställer
general-direktören, är något helt annat äu behörigheten alt sitta
till doms i riks-rätlen, hvilken 102 §. Reg.F. gifver collmes
presidenter. Nu klagar man förut att riksrätten är felaktigt sammansatt,
derföre att godtyckligt afsatt lige tjenstemän finnas bland
ledamöterna. Och likväl skulle man vilja taga general-direktörernes
godtyckliga afsättlighet lill grund för deras inträde i denna
rätt? Kan sådant vara riktigt? Om meningen hos grundlagens
stiftare hade varit att i riks-rälten insätta ordf. och ledamöter
i hvilket centralt styrelseverk som helst, så hade väl generalIulldirektören
och den äldste af hans båda rådgifvare, eller de
s. k. deparl:s-cheferna, redan kommit dit. Men fastän grundlagens
stiftare det icke gjort, är det likväl skäl ali antaga det general-direktören
för handeln och slöjderna, general-direktören för
bergverken, för väg- och vattenbyggnaderna och hvad de föröfrigt
må heta, äfven skulle der få inträda? Om man nu icke får
byta sig lill sådana ledamöter i riksrätten i st. f. dem, som grundlagen
bestämt har utsatt, sä blir ju följden alt genom bergs- och
corn.-collmes afskaffande, varda ledamöterne i riksrätten färre, än
de skulle vara, samt att detta sker utan Cons!.Utsk:s tillgörande,
ty 35 §. Reg.F. talar lika litet om byrå-chefer, som 102 §. Reg.F.
Kan det genom StatsUtsk:s åtgärd ga an, alt få riksrättens ledamöter
fåtaligare, så måtte det också gä an att utan Const.Utsk:s
hörande fä dem flertaligare. Dä ser jag icke hvarföre general-direktören
öfver fångvården, och alla de general-direktörer,
som kunna tillskapas, icke skulle jemväl få sitta i riksrätten.
Detta kan icke vara grundlagens mening.
På alla dessa skäl anhåller jag vördsamt, att R. o. Ad. icke
måtte godkänna förslaget, ulan återremittera denna punkt af
betänk.
Hr von Rosen, Georg Ludv.: Ehuru vågadt del kan vara
af mig, med min ringa förmåga alt uppträda emot Hr von
Hartmansdorff med sin stora kännedom i dylika saker, anser jag
mig likväl skyldig all redogöra för de åsigter, på grund af hvilka
jag har biträdt StatsUtskss förslag i detta ämne.
Hr von Hartmansdorff bar egentligen afdelat frågan i 3me
särskilda delar, nemi. l:o den finnansiella, 2:o den administrativa
och 3:o den grundlagsenliga sidan af denna vigtiga fråga.
Jag ber Hr von Hartmansdorff vara öfverlygad, alt åtminstone
icke jag för min del har afsell den besparing, som möjligen
Éan vinnas genom dessa 2:ne colius organisation pä sätt
Ulsk. har föreslagit. Jag vill helt oell hållet förbigå den lista
delen, såsom alldeles underordnad de 2:ne andra. Äfven inom
Utsk. voro visserligen tankarne delade, och om jag påminner mig
rätt, så fattades beslutet genom votering med ganska ringa majoritet.
Frågan uppehöll oss ganska länge och tankarne kämpade
mot hvarandra rätt lifligt. Hvar och en önskade visserligen der
342
Den 24 Mars.
att uttrycka hvad han ansåg för rätt, men i en sådan fråga kan
man lätt se sakerna från olika synpunkter. Hvad som egentligen
styrkte mig i att deltaga i hvad majoriteten der ansåg vara rätt,
var att hufvudsakliga ändamålet med dessa 2:ne colhrs förändring,
var tidens vinnande. Man har länge ansett att näringsfrågans
behandling, der den enskildes rätt icke allenast hvilar på
beslutets beskaffenhet, ulan äfven derpå, att beslutet snart fattas,
skulle kunna vinna genom en förändrad arbetsordning inom det
verk, som afgör frågan. Jag har vidtalat flere bergsmän och
bruksägare i detta fall. De betvifla icke att frågornas behandling,
om Utskts förslag anlages, skulle blifva hastigare än förut,
och tro äfven att mera enhet i besluten derigenom skulle vinnas,
samt att besluten skulle komma dem tillhanda mindre långsamt,
än som nu mäste ske genom den collegiala arbetsformen.
Jag tror det vara vigligt för hvar och en, som söker något inom
dessa colhr, att få frågan snart afgjord och jag hemställer nu om
icke beslutet i och för sig sjelf förr bör kunna tillväga!» ingas,
dä arbetsmetoderna och formen derför måste otvifvelaktig! leda
till skyndsamhet. Jag betviflar icke heller att ju beslutet, fattadt
efter den organisation, som här är föreslagen, kan blifva lika rättvist
som genom en votering inom ett colkm. Hr von Hartmansdorff
har i synnerhet fästat sig vid den frågan, att icke alla ärenden
blifvit föreslagna att behandlas på ett och samma sätt.
Detta afser i synnerhet i bergs-colkm föreskrifter om skolans förvaltning
och i com.-colkm om diskont-frågors afgörande. Jag
tror det vara nödvändigt att i frågor af rent vetenskaplig natur
icke dermed belasta en enda person, som visserligen i öfriga mål
inom verket kan hafva tillräcklig kännedom att latta ett beslut,
men i sådana frågor, som röra sjelfva vetenskapen, torde man
sällan få någon, som kan hafva de mångsidiga kunskaper, hvilka
kunna erfordras. Hvad sjelfva diskontens styrelse beträffar, så
hemställer jag till Hr von Hartmansdorff sjelf, om han skulle vara
hugad att der afgöra belåningsrätten. Det är visst sannt, att
man kan anse en sådan man vara nog integer för alt vara säker
emot misstankar, men sådana kunna likväl utan grundad anledn.
uppkomma. Man kan icke bevilja alla lån, man måste afslå ett
och annat, och då är det godt att hafva flere ledamöter bredvid
sig, som kunna befria ifrån att ensam afslå sådana frågor, der
man lätteligen kan vid beslutet få en anstrykning af partiskhet.
Mig har blifvit sagdt, att i synnerhet i bergs-colkm ledamöterne
samlas någongång ulan att hafva något mål att afgöra. Jag tror
derpå, emedan de personer, som sagt mig det, känna förhållandet.
Jag tror äfven alt i fiiljd af de författningar, som vi nu
hafva rör:de näringarne i allmänhet, com.-collegii ekonomi-mål
skola minskas och dess personal måste då äfven till en del indragas.
Vi hafva icke råd alt aflöna embetsman, som icke behöf
vas
Indragningar blifva således nödvändiga, men ett colkm, som
blir mindre, blir icke något colkm. Således slå ärendenas antal
och behofvet af embetsman inom nämnde verk i strid med den
collegiala formen. Jag är tillika öfvertygad om, alt ordf:n idet
-
Den 24 Mars.
343
la veik, såsom StatsUlsk. har föreslagit, icke gerna kan undgå
alt flista uppmärksamhet vid de reservationer, som hans kolleger
eller rådgifvare och embetsman skola afgifva. Hr von Hartmansdorff
har trott, all dessa reservationer skulle förlora sitt värde
derigenom, alt ledamöterna icke äga beslutanderätt. Jag ser icke
något skäl dertill. Hr von Hartmansdorff har gjort den fråga om
det någonsin händer, att en lands-sekrelerare reserverar sig emot
sin landsh. Derpå svarar jag: ja. Det har händt mig, och jag
har alldeles icke derigenom fått någon stötesten emot min landssekreterare.
Jag har satt värde på, att han derigenom ådagalagt
sin tanka. Jag får dervid tillägga att kam.-colhm slog ikull
milt beslut och landssekreteraren fick rätt. Så kan äfven ske i
dessa nya embetsverk. Jag tror att sjelfståndigheten kan vara
lika stor bos den, som blott har reservationsrätt, som hos den,
hvilken har beslutande rätt, emedan det beror helt och hållet på
embetsmannens karakter. Ifrågavar. verk skulle icke heller hafva
beslutande rätt i sista instansen, ulan om den, som sökt något
har fått ett heslut, hvarmed han är missbelåten, äger han rätt
alt deröfver klaga. Jag kan icke så noga förklara eller minnas
formen, om målet för att pröfvas skall gå till K. M., men jag
tror meningen vara, att likasom nu är fallet för fångstyrelsen
och alla andra verk, man må kunna klaga öfver det beslut sorn
fattas. När dessa klagomål ingå till högsta instansen, så blir K.
M. i tillfälle att lättare få se de särskilta tankar, som i frågan
uppstå, än uti ett verk, der ärendet endast blifvit afgjordt genom
ett beslut. Jag kan således icke finna att den rättsökande vinner
något på den collegiala formen och icke heller att han förlorar
något på den här föreslagna formen, men han vinnar ovilkorligen
tid. Det är redan en stor vinst.
Hvad beträffar den konstitutionella delen af frågan, så tror
jag att K. M. redan skulle kunna äga makt, om jag icke bedrager
mig, att förändra dessa verk så, som K. M. finner för godt,
men StatsUlsk. har måst yttra sig öfver huruvida lönerna finge
användas till de nya embetsmän, sora skulle finnas, enär de i sta
ten
vore bestämdt gifna lill presidenterna, till råderna, etc.;
men K. M. kan, efter mitt begrepp, organisera ifrågavar. verk
efter godtfinnande, utan att R. St. deröfver ens behöfva höras.
Jag hemställer lill Hr von Hartmansdorff om t. ex. presidenten i
kammar-rätten vore afgången under den tid, riksrätten skulle sitta,
huruvida K. M. skulle vara nödsakad att tillsätta en president
i och för riksrätten. För öfrigt står det i grundlagarne:
”eller deremot svarande verk.” Del beror af K. M. att kalla dessa
embetsmän presidenter, eller hvad K. M. finner för godt,
men när grundlagen skrefs, hade naturligtvis den afseende på de
embetsverk, som dä funnos, men icke kan jag tro, att förändringen
af embelsverken kan blifva en grundlagsfråga.
Det är på dessa skäl, jag har biträdt StatsUlsk:s beslut och
motser en återremiss, hvilken jag icke kan hindra, och har dervid
ingenting vidare alt tillägga ån att man i min tanka borde
bifalla Utsk:s betänk.
344
Den 24 M a r s.
H. Ex. Hr Gr. Posse, Arvid: Då jas såsom Konungens
rådgifvare tillstyrkt det nåd. beslut, som ligger till grund för
SlatsUtsk:s nu gifna utlåt., så följer också deraf, att jag för min
del anser alt della utlåt, borde af R. o. Ad. bifallas. Min åsigt
i detta fall stöder sig hufvudsakligen på den erfarenhet, man redan
vunnit inom de embetSstyrelser, som åro organiserade på
samma sått, som bergs- och comm.-colhne skulle komma alt organiseras,
äfvensom på den omständigheten att genom denna förändring
i de begge coll,-nes organisation, beredes möjlighet att
genom minskning af tjenstemännens antal gifva dem så beskaffade
löner, att de icke behöfva tjena på mer än ett ställe, en förmån,
som något hvar, som sett huru förhållandet i detta afseende
är inom embetsverken, måste anse vara af ganska mycken
vigt. Min åsigt i detta hänseende har icke blifvit rubbad af hvad Hr
von Hartmansdorff anfört, men jag upptager icke nu hans yttrande
till besvarande, emedan jag föreställer mig, att när frågan förekommer
till slutligt afgörande, man får förnyad t tillfälle att
yttra sig derom. Jag önskar lika mycket som hvar och en annan,
alt, innan beslut fattas, frågan må blifva sä mycket utredd,
som möjligt, och derföre kan det icke falla mig in alt bestrida
den begärda återremissen. Jag begär blott att om återremiss beviljas,
med densamma äfven får följa den upplysning, att K. M.
d. 2 Maj 1844 tillagt comm.collegii tjenstemän, såsom ersättning
för minskade inkomster derigenom att författningarne om pass och
nationalitetshandlingar blifvit förändrade, 4000 r:dr årligen, hvilka
utgå af handels- och sjöfarts-fonden, och hvilka icke skulle
komma i fråga, i händelse den förändrade organisationen kommer
till verkställighet, samt att del sålunda icke är endast de i betänk.
nämnda 210 r:dr, som besparas för com.colkm, utan alt
den besparade summan verkligen utgör 4210 rjdr.
Hr Akerman, Fredr.: Då fråga uppstått om förändring
af den collegiala styrelsen, så hade jag för min del önskat alt
framställningen derom gjorts mera genomgripande, och gällt synnerligen
de coll:r, i afseende på hvilka behofvet af förändring varit
mest erkändt och visat sig mest framstående. Nu är förändringen
endast föreslagen i afseende å 2:ne coll:r af jemförelsevis
mindre omfattning och mindre inflytande pä ärendenas gång;
men då detta åtminstone af mig anses såsom det första steget lill
et t bättre i denna väg, kan jag icke annat än ur denna synpunkt
fägna mig deröfver, Manga anmärkmr äro gjorda emot en sådan
förändring, För att kunna bedöma halten deraf, måste man efter
mitt förmenande göra sig reda för de göromål, som tillhöra
colhne, och huruvida, genom deras bibehållande sådane de äro,
handläggningen af dessa göromål på ett ändamålsenligt sätt befordras.
Såsom dömande colhr har deras verksamhet redan högst
betydligt blifvit inskränkt, och för vissa ibland dem bell och hållet
borttagen genom K. förordnm af år 1828, som förflyttade
pröfningsrätten till hofrätterna, och jag har åtminstone icke hört
från något häll anmärkas, ali de rättsökande genom denna för
-
Den 24 Ma r s.
345
ändring blifvit lidande. Jag skulle för min del tro, i afseende
på de ännu under colhnes domsrätt qvarstående målen , eller de
rent administrativa, att allmänheten af industriidkare, vare sig i
slail eller pä land, samt landets jordbrukare, hvilka stundom mäste
draga ekonomiska och kommunala ärenden under colhnes
pröfning, hafva en gemensam önskan derutinnan, att dessa blefvo
med all, med målens grundliga pröfning förenlig, skyndsamhet afgjorde.
Denna önskan skulle kunna uppfyllas, om man inskränkte
de dömande inslansernes antal i ekonomi-mål till 2:ne, och
alt således den domsrätt, som nu i vissa fall utöfvas i 2:dra intressen
af colhne, öfverflyltades till en, högsta domstolen i rättsfrågor
motsvarande, auktoritet, som slutligen afdömde i 2:dra och
sista instansen dylika mål. Jag tror, att vid administrativa ärendens
behandling skyndsamhet är ett hufvudvilkor. Sådana ärenden
äro i allmänhet af annan natur, än rättsfrågor. Då en rättsfråga
en gång är slutligen afdömd, får den aldrig af de tvistande
ånyo göras till föremål för domstols pröfning, hvaremot, i afseende
å administrativa ärenden, förhållandena som oftast ändras och
gifva anledn. lill samma frågas väckande under annan form. Ett
annat åligga nde, som colhne hafva, är att lemna upplysningar i
frågor, sorn förekomma hos Regeringen. Dessa upplysningar linnas
uti de hos colhne, eller den underordnade auktoriteten förvarade
handlingar; collegii-ledamöternes minne, om än så godt,
gör härvid icke tillfyllest, och den vanliga marchen är derföre,
när dylika upplysningar skola afgifvas, att yttranden infordras
ifrån dem som hafva handlingarne om händer, såsom i kam.-collini
ifrån collegii-provinskontor eller ifrån landskontoret i den eller
de orter, ärendet rörer. Men för detta åliggandes fullgörande,
erfordras visserligen icke den collegiala formen; ty ett meddelande
af hvad äldre handlingar innehålla, kan ej blifva föremål fölen
omröstning inom colhne emellan collegii president och ledamöter.
Ett ytterligare åliggande för colhne, hvarom under diskussionen
blifvit nämndi, är utarbetandet af förslag till de ekonomiska
författningar som Regeringen låter emanera. Jag hemställer
huruvida detta öfverensstämmer med erfarenheten. För att kunna
gifva ett förslag lill en ekonomisk författning för ett land af
sä vidsträckt omfattning, som Sverige, hvars ekonomiska förhållanden,
i anseende till de spridda provinsernes olika lägen och
klimat, äro så högst olika, erfordras hos dem, som erhålla uppdraget,
en vidsträckt men noggran bekantskap med hvarje särskild
provins egenheter. Men huru kan man vänta en dylik omfattande
lokalkunskap hos collegii-ledamölerne, hvilka till större
delen, såsom en gifven följd deraf, att de med ringa löner förenade
platserne äro föga begärlige för kameral-tjenstemän i landsorterne,
der billerne, ehuru knappa, dock bättre motsvara lefnadskoslnaden
än i hufvudstaden, besättas med personer, sorn vanligen
gjort sin hufvudsakligare praktiska ernbetsmanna-uppfostran
inom embelsverken i hufvudstaden? Den för dylika fall behöfliga
erfarenheten kan man derföre billigtvis icke af dessa tjenstemän
fordra, och man ser ock vanligen, att då frågor af större och me
-
346
Den 24 Mars.
ra genomgripande omfattning röride den ekonomiska lagstiftningen
blifva föremål för Regeringens tillgörande, måste comiléer af från
landsorten tillkallade sakkunnige män konstitueras för att behandla
dera samt afgifva yttrande i ämnet. Jag tror således, för min
del, att den collegiala formens bibehållande icke är nödvändig i
någondera af de hänseenden, eller förvaltningsgrenar, inom livillia
colhne verka och röra sig, utan att deras åligganden, på ett
för Staten och det allmänna i alla afseenden förmånligare sätt,
skulle kunna åstadkommas genom en ändamålsenlig förändring i
sältet för administrativa och ekonomiska ärendens behandling.
Några speciella anmärkn:r hafva blifvit gjorda af en värd talare,
hvilka jag anhåller alt få bemöta med några ord. Han
nämnde i afseende på förslaget rör:de bergs-colhm, att hos den
föreslagna öfverstyrelsen icke kunde påräknas den skicklighet, som
erfordrades för att döma i åtskillige till bergs-coll-.m hörande ämnen,
och anförde till styrka för denna åsigt, att Regeringen sjelf funnit
frågor rörde bergsskolan i Fahlun böra af öfverstyrelsen afgöras
gemensamt med deputerade från jernkontoret. Jag förstår icke
hvarföre man skall föreställa sig alt de personer, som blifva tillsatte
till chefer i de nya verken, skulle sakna tillräckliga kunskaper
för utöfningen af deras kall, men bör emellertid, till vederläggning
af det uppgifna exemplet, upplysa om anlednrn till det
anmärkta stadgandet, beslående deruti, att bruks-societelen , som
till större delen bestrider anslaget för bergs-skolan, dervid fästat
det villkor, att deputerade af fullmäktige i jernkontoret skulle gemensamt
med bergs-colhm deltaga i behandlingen af skolans angelägenheter.
Det har således icke berott på Regeringen att ändra
det i nämnde fall förut bestämda förhållandet, ty om så skett,
hade sannolikt bruks-socieleten, som gjort sitt deltagande i besluten
till ett vilkor för anslaget, kommit att upphöra med detta
anslag, som nu till ganska betydligt belopp årligen från societetens
fonder utgår till bergs-skolan.
Samma värde talare har funnit en förträfflighet hos våra institutioner
för ekonomiska ärendens behandling, vara ådagalagd
derigenom, att raan funné enheten i början och i slutet, emedan
beslutet i första instansen hos landslun och i den sista hos Konungen
fattades af en enda person, under det att den collegiala behandligen
af flere personer utgjorde en tjenlig mellanlänk. Jag
tillstår mig icke kunna fatta hvari föredelen af ett sådant ombyte
beslår, men vet deremot, att auktoriteler, af enahanda sammansättning
alla instanser igenom, utan men för samhället, kunnat
och kunna handlägga för samhället än vigtigare frågor, nemi. de
rent juridiska. Första instansen håde i stad och på landet är sammansatt
af flere ledamöter. Derifrån gå målen till hof-rätt, som
har collegial form, och slutligen till högsta domstolen, der äfven
flere personer sitta öfver målen, och besluten, i händelse af skiljaktiga
meningar, fattas medelst omröstning. Således alldeles
enahanda princip för ärendenas behandlig hela vägen igenom, och
jag har icke kunnat linna, att ärendena deraf lida, utan tror erfarenheten
vittna tvertom.
Den 24 Mars.
347
Han liar också yltrat all Kronans räll behöfde bevaras genom
colhnes advokalfiskaler. Del vore beklagligt om kronans rätt skulle
hvila på så lösa grunder, alt desse personer, och för deras skull
colhne oundvikligen behöfdes för bevarande af kronans rätt. Hofrälternes
advokalfiskaler stå ju i allt fall qvar; de hafva redan nu
lill åliggande att utföra Kronans talan, åtminstone i de vigtigaste
frågor, der juridiska rättsförhållanden ingå och talaren känner lika
väl som jag att i mål, som förekomma vid domstolar i landsorterne
och röra Kronans rätt, insändas vanligen handlingarne
och besluten till just.kansleren, på det han må tillse huruvida
målen skola vidare fullföljas, eller icke, och denne embetsman
kommer säkert lika mycket hädanefter, som hittills att uppsöka
användbara ombud för iakttagande af kronans rätt.
Det har blifvit vidare laladt om den politiska feber, som nu
hemsöker Europa, och de skuggbilder, som uppställas såsom retmedel
för agitationen, samt att frågan om arbetets organisation
troligen äfven skulle komma till oss, under tillägg, alt det för
sådan händelse vore väl, om man för frågans behandling hade
colhne qvar, med deras sammansättning af sjelfständige, erfarne
män. J vissa fall delar jag visserligen den värde talarens nu yttrade
fruktan, men hoppas tillika alt, innan luren kunde hinna
till oss, man skall i andra länder hafva förvärfvat en bitter erfarenhet
derom, att så beskaffade ideer om sättet för arbetets organisation
som der framställts, endast utgöra tomma drömbilder,
fostrade i en och annan svag hjerna, såvida icke meningen varit
alt genom dylikt gäckeri med de arbetande klasserna, förleda dem
till upproriska företag, och alt således hos oss hvarken colhr eller
andra embetsverk skola behöfva befatta sig med vederläggningen.
Det skulle emellertid nu föra mig för långt, att söka visa hvarföre
jag sålunda bedömer dessa idéer. Men ett ord härom må
dock tillåtas mig. Man kan visserligen statuera, att arbetaren
skall hafva så och så mycket i dagspenning, att han endast skall
arbeta så ock så många timmar om dagen, o. s. v.; men så länge
man icke kan befalla den eller den samhällsindividen att inrätta
fabriker, eller någon att använda arbetare i vidsträcktare
mån än sådant är förenligt med fördel och vinst, så är del ett
det grymmaste gäckeri mot de arbetande klasserna att hos dem
väcka och underhålla förhoppningar, som ingen lag, ingen samhällsinrätlning
kan verkliggöra.
Den värde talaren har jemväl fästat sig vid den föreslagna
allöningen för de nya styrelsernas emhetsmannapersonal, samt ansett
de nuvar. atlöningarne inom verken, ehuru till siffran lägre,
dock vara förmånligare, ty, säger han, en person, som nu har
400 r:dr på 2:ne ställen, finner sig onekligen bättre, än om han
t. ex. hade 600 r:dr uti någon af de nya öfverstyrelserne, men
saknade rättighet att tillika hafva annan tjenst. Det är väl otvifvelaktig!
alt 800 äro mer än 600, så att i sådant fall kan jag
icke annat än instämma med honom, men jag kan icke annat
än beklaga de förhållanden i vårt land, som göra det nödvändigt
för den som är i Statens tjenst, alt söka sin utkomst genom an
-
34S
Den 24 Ma rs.
ställ ning i liera verk, ty derpå kunna icke det allmännas angelägenheter
vinna. Endast derigenom att en person vid början af
sin bana får uteslutande oell med intresse egna sig åt en embetsmanna-branche,
kan nödig kunskap och erfarenhet erhållas, så
att tjensterna blifva väl och till samhällets fulla båtnad skötta.
En hvar torde känna, att när nu en ung man efter slutade akademiska
studier kommer hit till Stockholm och börjar sin tjenstemannabana,
så nödgas han, för all kunna passa på alt framdeles
få en syssla, då i ett eller annat embetsverk ledighet yppar
sig, söka inträde på åtskilliga ställen. Öfverallt skall han visa sig
för att blifva ihågkommen, öfverallt vara till hands, så att han
åtminstone ej förbigås då ljuspenningarne utdelas; tiden upptages
till en stor del med springande från det ena embelsrummet lill
det andra, och han hinner understundom ingenstädes göra sig
tillräckligt hemmastadd, för att inhemta nödig praktisk kännedom
om ärendenas behandling eller ens att sjelf blifva känd,
hvad hans anlag och förmåga angar; och jag frågar Er, mine
Hrr! hvilken större erfarenhet, hvad större knnskapsmålt kan väl
vinnas, under ett sådant fjärilslif? .lag kunde väl, i della, förden
dermed närmare bekante, rika ämne, hafva åtskilligt alt tillägga,
men jag fruktar alt jag redan nog länge upptagit Ståndets uppmärksamhet,
och slutar derföre med att förklara, att då jag anser
den föreslagna organisationen, äfven i afseende på lönerne,
vara ett steg till åstadkommande af nödig förbättring, kommer
jag alt rösta bifall lill hvad Ulsk. i denna punkt föreslagit.
Frih. Cederström: Hr Akerman har ansett att det vore
bättre om colhne vore borta, och landsh:nes beslut och betänk,
ledde direkte till pröfning bos K. M. Jag lemnar derhän från
hvilken källa den värde talaren har hämtat anledn. till den förmodan
att det skulle blifva bättre på det sättet, men hvad jag
med säkerhet kan gifva tillkänna, är alt det skulle blifva omöjligt
i verkställigheten så länge ännu vi hafva qvar våra gamla
beskattningsgrunder och kameralförhållanden med alla sina realonera.
För att reda ut invecklade kamerala mål, såsom vägdelningar
m. 11. fordras absolut likasåväl en mellan-instans emellan
landshme och K. M., som den är behöflig emellan häradsrätterna
och högsta domstolen uti juslitie-ärenden. Jag skulle förmoda all
den värde talaren icke skulle vilja lill K. M:s omedelbara afgörande
hänskjuta alla tvister ronde skattläggning, vägdelningar,
skjutsningsbesvär, anläggning af qvarnar, sågar, skogsregleringar
och hvad sorn helst, som dagligen förekommer hos K. befrde och
fullföljes till colhne, dervid icke sällan 20- å 30-tals af besvär
kunna inkomma i ett enda mål. Det skulle blifva en besynnerlig
sak för K. M., om till Hans direkta afgörande öfverlemnades
sådana frågor, synnerligen som de sällan komma i utredt skick
ifrån landh.-embetena. Borttåg först alla de olika beskattningsgrunderna
inom Sverige och hela det kamerala förhållandet, bortskaffa
detta pä rättsväg och lemna tillfälle på detta sätt åt dem
som vilja, alt skaffa sig samma rättigheter, som frälsesälerierna
Den 24 Mars.
349
åtnjuta, ali tillköpa sig sådan rätt, så ali de sora nu innehafva
dera kan tilldelas full ersättning för den högre bevillning dessa
sedan för sin jord lika med all annan nödgas erlägga och låt statens
alla afgifier ingå i ren bevillning, dä landshut icke blifver
annat än en öfveruppsyningsman öfver hela länets uppbörd och
polis, samt redovisare för kronans medel, men icke har behof af
alt uppträda såsom domare, hvarken i afseende pä rätts-förhållanden
eller tvister man och man emellan, om vägdelningar och
annat, då, men också först då, kan det blifva möjligt att man
kan handtera landlunes tillgöranden i fullkomlig öfverensstämmelse
med hvad som med magistratens tillgörande nu är vanligt,
nemi. alt deras mål gå direkt lill K. JVJ. En värd talare härtill
slut yttrat några ord, ronde arbetets organisation, hemtade ifrån
hvad Hr von Hartmansdorff derom framställt, såsom följd af att
colhne skulle komma att indragas. Den värde talaren har ansett
såsom föjd deraf, att man skulle bestämma en tid för arbetet äfvensom
betalningen derför; men den värde talaren yttrade aldrig
ett ord om hvad arbete som skulle ske på den bestämda liden,
och detta är likväl nödvändigt. Om organisationer af arbetet
skulle äga rum, sorn är en orimlighet i sig sjelf, så skulle väl
bestämmas, t. ex. i afseende på dikning, huru många kubikalnar
jord skulle uppgräfvas under viss tid, vare sig 12 timmar, eller
2, lika mycket; men på den tid, som man för dagsverke bestämmer,
mäste man äfven absolut bestämma, huru stor qvantitet arbete,
som bör medhinnas, sä framt icke mången skall få betala
dagsverket för nästan intet. Delta hörde icke till ämnet, och jag
hade icke troll att Hr Akerman skulle besvära oss med den der
digressionen i afseende på arbetets organisation; men i afseende
[iå saken, yrkar jag hvad jag förut yrkat, nemi. återremiss
pä betänk.
Hr Printzenskjöld, Carl: Ett begär, alt förkasta det bestående,
blott derföre alt det emot sig har häfd och ålder, samt
alt sätta annat i stället, emedan del för sig har nyhetens behag,
gär genom den närvar, tiden; och man besinnar härvid föga, om
den förändring man önskar i verkligheten, innebär en reform
eller om den icke fast hellre uti sig innefattar motsatsen. — Hedan
i början af 1820-talet framfördes af tidningspressen högljudd
klagan öfver de ”ruttna” coll:r, som funnos här i landet, och deras
omkullstöi tande utgjorde dagens lösen. Såsom ett offer åt den
då rådande allmänna opinionen förordnade den tidens Regeringen
comité, för alt noggrannt undersöka förhållandet. Resultatet blef,
hvad man allmänt känner, att desse colhr ej befunnos så ”ruttna”,
som man föregifvit. En omflyttning af göromål från det ena
collegiet till det andra var hela den reform, hvarvid man mäste
stadna, och det kan vara underkastadt mycket tvifvel om ens
denna reform medfört något gagn i verkligheten, ålan vann genom
förändringen, om ingenting annat, åtminstone olika namn
under expeditionerne i de mål, som från ett till ett annat embetsverk
blefve förflyttade. Så torde ock bli händelsen med den
350
Den 24 Mars.
förändring af bergs- och comm.-collme, hvarom nu fråga är väckt.
Man vill, säges det, bereda större skyndsamhet uti ärendenas gång;
men har man väl undersökt om det fel, man ernar afhjelpa, halsin
verkliga källa uti desse embetsverks nuvar. organisation?
Kan man, med hopp om framgång, påslå att skyndsamligen blir
större, derföre alt man förändrar verkens namn och öfverflytlar
på deras chefer ensamt den beslulande rällen? Både det ena och
det andra tillåter jag mig all betvifla; ty det är pä ledamöternes
drift och arbetsförmåga, som skyndsamhelen beror, ehvad de med
chefen äga rösträtt eller icke; och då det svårligen lärer kunna
antagas, att ärendena skola af chefen föredragas och expedieras
mera bär än t. ex. vid läns-styrelserne, der göromålens mer eller
mindre skyndsamma gång hufvudsakligast, att icke säga uteslutande,
ankommer på den skicklighet och drift, som förefinnes hos
lands-sekreteraren och lands-kammereraren, ehuru desse endast
hafva rådgifvande röst, när landsh:n är tillstädes; så loide häraf
vara klari, att de skäl icke äro gilliga, som Hr von Rosen anfört
till försvar för Utsk:s betänk.
Jag delar med Hr von Hartmansdorff den öfvertygelscn, att
det ingalunda länder till skada för det allmänna, om de lägre
tjenstegradernes löner åro så små, att deras innehafvare mäste
på mer än ett ställe göra tjenst för alt kunna förskaffa sig nödtorftig
bergning. Jag tror t. o. m. alt en bestämd nytta för Staten
ligger i detta förhållande, ty ostridigt vinna de unga tjenstemännen
härigenom en mångsidigare bildning, än den de genom
tjenstgöring endast inom ett embetsverk äga tillfälle att sig förvärfva;
och komne till högre tjenstegrader, hvilka utesluta möjligheten
af vidare uppvaktning inom flere embetsverk, äga de då ett
kapital af vetande, som de med framgång kunna tillgodogöra.
Jag tillstyrker ålerremiss af betänk, i den nu föredrague delen
och anhåller, alt StalsUtsk. mätte än ytterligare öfverväga,
huruvida den af K. M. föreslagna förändringen är af sådan vigt
och trängande nödvändighet, att den förthy hör af Ständerne
bifallas.
Hr von Hartmansdorff, Aug.: Jag anhåller alt få tillägga
ett par ord, sora jag förra gången glömde, men hvarom Hr
von Rosen erinrat mig, i det han sade, att, på sätt som det står
i den K. propos:n, tid skulle vinnas genom den collegiala formens
borttagande. Jag bör då tillkännagifva, att hos landsh.-  embetena, organiserade på samma sätt, som de nu föreslagna båda
styrelserna skulle blifva, händer icke sällan, att svar och utlåtm
icke kunna erhållas ulan mångfaldiga påminnelser och vitens föreläggande
af collina. Ja man nödgas slutligen rekommendera brefven
till landshm personligen på det man måtte vara säker om
att de ej skola stadna hos landskamereraren eller landssekreteraren.
Skyndsamhelen beror sålunda ej på formen allena, utan
väsendtligen på personerna. Inom collina går det jemväl an att
skyuda , nemi. på det viset, att målet föredrages i början af sessionen,
expeditionen uppsattes genast och justeras innan man skil
-
Den 24 Mars.
351
jes ål, samt underskrifves på e. m. genom budskickning från den
ene till den andre af ledamölerne. Således, der skyndsamhet behöfves,
kan den ock användas med den form, colhna nu hafva.
I den K. propos:n eller rättare sagdt, i rådgifvarens tillstyrkande
anlydes, alt den föreslagua formen skulle vara kraftigare
än den collegiala. Det är dock ej sagdt hvaruti denna kraft skulle
bestå. Exekutorer äro colhna väl icke; men det skulle ej heller
de styrelser blifva, som äro föreslagna alt dem efterträda.
Hvad är det då fråga om för kraft? Ar det fråga om sjelfständighet,
så tror jag den snarare vinnes genom collegialformens bibehållande
än genom hans borttagande.
Hr von Rosen har sagt, att man i bergs-colhm ofta samlas
ulan att hafva något mål att afgöra. Det är möjligt, men hvarföre
har då StalsUtsk. föreslagit ett nytt verk att efterträda det
gamla oell som skulle komma att kosta 14,000 r:dr om året, för
alt jemväl samlas, utan att hafva något att göra? Icke komma
ärendena för det nya verkets skull. Då hade man ju bordt afstyrka
någon efterträdares tillskapande; och likväl har Utsk. gjort
motsatsen; blott med den skillnad att efterträdaren skulle se annorlunda
ut än företrädaren.
Hr von Rosen, likasom Hr Akerman, har väsendtligen fästat
sig vid vinsten af tid som skulle inträffa genom den föreslagna
förändringen. Jag anser visserligen tiden vara af mycken vigt
för hvarje näringsidkare, men saken mätte dock vara mera värd.
Om hon blifver illa afgjord, så är brådskan dermed föga hugnelig.
Jag har dessutom redan visat att den nya formen allena icke
kan åstadkomma skyndsamhet.
Då nu öfverläggningen förklarades vara fulländad samt Hr
Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o. Ad. ansåge de emot lista
punkten af StatsUtskis utlåt. N:o 90 gjorde anmärkmr föranleda
till samma punkts återremitterande, ropades starka ja, blandade
med nej, hvarefter Hr Landtm, tillkännagaf, det han trott sig
linna, att denna propos. blifvit med öfvervägande ja besvarad.
2:dra punkten, ang:de landtmäteristaten.
Utsk:s yttrande i denna punkt blef af R. o. Ad. bifallet.
3:dje punkten, ang:de åtskilliga nya löners uppförande å
statsanslaget för öfverslåthållare-embetet.
Frih. Cederström: Statsverkets ställning måtte för närvar,
vara gräsligt dålig, då en summa af 1047 r:dr 16 sk. kan föranlåta
Utsk. att säga: ”Med hänsigt till statsverkets nuvar. knappa
tillgångar och den deraf föranledda nödvändighet af största
möjliga inskränkning i statsutgifternas belopp, har Utsk. funnit
sig förhindradt att tillstyrka R. St:s bifall till hvad K. M:s nåd.
propos. i denna del innehåller”.
Mine Hrr! det är dock af ej obetydlig vigt, att inom hufvudstaden
finnes en polis, organiserad på ett emot behofvet svarande
sätt. Jag anser således att, då K. M., i enlighet med öfverståthållare-embetets
tillstyrkan, föreslagit att nya löner måtte varda
352
Den 24 Mars.
å slat uppförda, nemi. till 4 exekulionsbeljente 433: 16, för en
kanslist 300, för 2 undervaklmästare 100, celi för 4 vaktknektar
214 med förhöjning till de nuvar. för under lönerna inbegripna
4 tunnor spanmål i den mån statspriset öfverstiger 7 r:dr, summa
1047: 16. Jag måste säga, att hela denna tillökning är så
liten, och dock af så mycken vigt, all jag anhåller om ålerremiss
af Utsk:s betänk, samt att den K. proposm måtte blifva tillstyrkt
i denna del.
R. o. Ad. ansåg de emot denna punkt gjorde anmärkn:r föranleda
till ålerremiss.
4:de punkten, ang:de ersättning at kamercraren och förste
notarien vid öfverståthållare-enibetetj för förminskade löneförmåner.
Ilr von Hartmansdorff: Jag vill egentligen fästa mig vid
de skäl, sorn StatsUlsk. bär anfört. Det har ej best rid t anslagets
nödvändighet, utan blott förklarat, att som de medel, hvilka skulle
ersättas, varit af tillfällig beskaffenhet, så borde ingen ersättning
lemnäs. Om denna åsigt låter något på deras sida som böra
utgifva ersättningen, så frågar jag deremot, om satsen är billig,
sedd frän deras sida, som mistat sina inkomster. För tjenstemannen
är det likgiltigt om penningarna komma frän den
ena eller andra kassakistan. Det väsendtliga för honom är, att
lian får dem, emedan han lefver deraf. Om nu tillgångarna borttagas
utan hans förvållande; hvarföre skall han ej undfå ersättning
derföre? Hade StalsUtsk. ådagalagdt, att anspråket ej vore
giltigt, så vore det en annan sak; men under ärendets nuvar.
skick, hemställer jag vördsamt, huruvida icke betänk, borde återremitteras.
Hr af Grubbens, Nils Willi.: I anledn. af Hr von
Hartmansdorffs yttrande, att sportlerna må komma från hvilkendera
kassakistan som helst, bör embelsmannen ändå hafva, ej förlora
sina sportler; sä får jag anmärka, att dessa sportler för kamereraren
i öfverslållare-erabetets cancelli icke kommer från någon
kassakista alls, ulan de komma sig deraf alt, när man blir
ålagd att nedlägga böter i öfverståthållare-embetets cancelli, så erlägger
man 3 r:dr b:co till kamereraren. Detta är hans sportler.
Man hade förut tillfälle att förränta desse penningar; men sedan
Carl XIV Johan befallde en revision af delta cancelli, så måste
kamereraren, för alt ersätta sin förlust, fordra 3 r:dr b:coafhvar
och en som insatte penningar; hvilket jag anser vara obilligt, och
anhåller derföre om bifall af Utsk:s betänk.
Hr Printzenskjöld: De skäl, Hr af Grubbens nu anfört
för bifall till Utsk:s betänk., höra alldeles icke bit oell kunna således
icke i någon mån inverka på saken. Skulle den händelse
hafva inträffat, att kamereraren i öfverståthållare-embetets cancelli
tagit lösen, när lian dertill ej varit berättigad, så bör delta förhållande
utaf Hr af Grubbens åtalas på ort och ställe, som veder-^
-
Den 24 Mars.
353
derbör, utan att sådant nu kan eller ens får blifva föremål för
pröfning. Frågan här är den, huruvida de tjenstemän, om hvilka
förevar, punkt handlar, verkligen hafva förlorat något i sina
löneinkomster. Detta låter sig icke bestrida, emedan saken är
fullt konstaterad. Kan det då, på sätt Hr von Hartmansdorff anmärkt,
vara billigt och rättvist att, derföre att staten vidtagit en
annan åtgärd med depositionsmedlen, än som tillförene ägt rum,
nu fråntaga desse tjenstemän en löneförmån, som för dem genom
förändringen försvunnit. Jag tror det åtminstone icke; ty när
staten förfogat om de fonder, af hvilkas räntor löneförmånen utgått,
så hör det ock vara statens skyldighet att ersätta tjenstemännen
hvad de derigenom förlorat.
Jag tillstyrker således återremiss af betänk., på det alt Utsk.
måtte, såsom Hr von Hartmansdorff yttrade, utfinna bättre skäl
för sitt afslag; enär de sorn blifvit andragna, enligt min öfvertygelse,
sakna ali slags giltighet.
Hr af Grubbens: Jag tror icke alt staten någonsin kan
garantera någon embetsman för sådana sportler. Jag har äfven
haft sportler, men de hafva ej blifvit mig garanterade. De hafva
tagit dem ifrån mig, och jag har aldrig sökt någon ersättning
derför; således kan icke staten komma att ersätta någon förlust
af sportler, utan han har 800 r:dr b:co i lön, utan att få 200
r:dr b:co till af staten för sportlerna.
Jag anhåller om bifall till hvad Utsk. föreslagit.
Då nu Hr Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o. Ad. ansåge
de emot förevar, punkt gjorde anmärkntr föranleda till
återremiss, ropades starka ja, blandade med nej, hvarpå Hr
Landtm, förklarade det han trott sig finna att härvid ja varit
öfvervägande.
5:te punkten, ang:de förhöjning af statsanslaget för 'poliskammaren
i Stockholm.
Gr. Horn, Claes Fredr.: Då StatsUtsk. erkänt alt staten
har en förbindelse att underhålla ordningen i hufvudstaden, der
Regeringen liar sitt säte, der R. St. samlas, der banken också
förvarar sina tillhörigheter; så synes mig, att StatsUtsk. ej kommit
till ett resultat, som svarar emot premisserna, då Utsk. afstyrkt
det begärda anslaget. Jag ber att R. o. Ad. vid detta tillfälle
täcktes fästa sig vid omöjligheten för den polis, som nu finnes
i Stockholm, att vidmakthålla ordningen ej allenast inom
staden, utan äfven i dess närmaste omgifningar. Vi hafva också
helt nyligen vunnit erfarenhet af huru litet en dålig polis kan
uträtta, och hvad man borde kunna vänta af en bättre. Jag anser
sålunda att medel för ändamålet höra anslås. När nu StatsUtsk.
äfven, som jag nyss haft äran erinra, erkänt statens förbindelse
i detta afseende; så anser jag det ej böra komma i fråga
att pruta på de af K. M. äskade 4000 r:dr. Endast det exemplet,
att de nu hit inkallade trupper, hvilkas härvaro kunnat und3
H. ■ 23
35 4
Uen 24 Mars.
vikas om polisen förekommit anledmr dertill, dagligen torde ko*
sia mera att underhålla, än den summa här föreslås, bör öfvertyga
11. o. Ad. om nödvändigheten och billigheten deraf, att
staten kommer emellan med det lilla bidrag, som af K. M.
här äskas.
Jag anhåller på dessa grunder, att R. o. Ad. mätte återremittera
betänk.
Frih. Cederström: Ulsk. har i sitt betänk, uppgifvit att
K. M. i den nåd. proposm begärt 4000 r:dr till polisens atlöningsoch
omkostnads-slats bringande till 50,000 r:dr; men denna summariska
uppgift visar icke R. St. hvad egentliga föremålet är för
denna tillökning med 4000 r:dr. Då likväl hvad som följer (nemi.
att ”K. &1. i öfverensstämmelse med hvad det vid den K. proposm
bilagde prot. öfver civil-ärenden för d. 9 Nov. sisll. år innehåller,
vill förordna om medlens redovisning inför kammar-rätten”),
synes mig bevisa, alt StatsUlsk. fått fullständigt detalj-förslag öf*
ver användandet af ifrågavar. medel sig meddeladt, och att dessa
medel komma att redovisas inför kammar-rätten och R. St:s revisorer;
sä kan jag vid ett sådant förhållande icke för min del annat
än anhålla alt, derest Utsk. ej, med betraktande af detaljförslaget
i den K. proposm, kan vederlägga behötligheten af ifrågavar.
medel, Utsk. måtte frångå sitt tillstyrkta afslag, och tillstyrka
R. St. att bifalla hvad K. M. äskat i den nåd proposm; hvarföre
jag begär återremiss af ifrågavar. betänk.
Härefter upplästes Hr von Troils vid Utsk:s utlåt, fogade reservation,
uppå begäran af
Gr. Gyldenstolpe, Ant. Gabr.: som sedermera yttrade:
Med åberopande af den nu upplästa reservationen, hvaruti
jag lill alla delar instämmer, anhåller jag om återremiss af denna
punkt.
Frih. Tersmeden, Wilh. Fredr.: Sedan det H. Ståndet
återremitterat de båda föreg:de punkterna, hvilka innehöllo afslag
ä begärda anslag af vida mindre vigt, än det ifrågavar., så förmodar
jag att Ståndet, icke heller vägrar den återremiss, som af de
föreg:de talarne blifvit begärd på denna punkt. Uppmärksamheten
har redan förut blifvit fästad på den stora vigten för icke
allenast Stockholms innevånare, ulan äfven för alla andra, att
hal va en väl organiserad polis i hufvudstaden, hvilket äfven synes
af det den K. proposm om statsverkets tillstånd och behof bifogade
prot., som innehåller en fullständig plan för omorganisationen
af stadens polis. Dervid har blifvit taget till grund, att Staten
skulle bekosta hälften och staden hälften af de utgifter, som
derföre erfordras. Detta synes mig ock ganska rätt. Att polisen
i Stockholm behöfver en förändrad organisation och att blifva
talrikare än den är, veta vi sjelfve ganska väl, och Utsk. har
också erkänt del; men Utsk. skiljer sig blott i afseende på hvem
som skall betala tillökningen. Utsk. har ansett staten ej böra bekosta
mer än förut, nemi. 15,000 r:dr som är ett ganska gammalt
Den 24 Mais.
anslag; men sorn jag förut tagit mig friheten yttra, att jag vidhåller
den i K. propos:n uttryckta princip, att Staten och staden
böra bekosta \ hvardera, och då staden hekostar 25,000 r.-dr,
så anhåller jag äfven om återremiss af denna punkt.
R. o. Ad. ansåg de vid den nu förevar. 5:te punkten gjorde
anmärkmr föranleda till återremiss.
6:le punkten, ang:de minskning af öfverslällare-cmbetets
stal med ett till andra hufvudtiteln öfverfli/ttadt anslag för
en skarprättare.
Denna punkt ansågs icke erfordra någon åtgärd.
7:de punkten, ang:de landsstaten.
Hr Hedenstjerna, Wilh., anförde skriftligen:
I anledn. af StatsUtsk:s nu upplästa betänk, får jag anmärka,
ali frågorne om löneanslag till en länsnotarie vid hvarje landscancelli,
samt om förhöjning i länsbokhållare-, landskontoristoch
landscancellisl-dönerne icke hafva ringaste sammanhang med
K. M:s nåd. propos. ang:de uppbörds- och redogörelse-verkets förenkling,
än mindre äro på resultatet deraf beroende. Jag tror
således att det nåd. förslaget i dessa delar bordt vid 6:te hufvud*
titelns genomgående upptagas till pröfning, och anser mig hafva
så mycket mer skäl att, för sådant ändamål, begära återremiss af
betänk., som det är att befara, att denna pröfning eljest ej medhinnes
under innevar. riksdag eller åtminstone först sedan
ännu tillgänglige medel medtagits till kanske ej lika vigtige
ändamål.
Att förslaget, särdeles hvad länsnotarie-lönerna beträffar, icke
bör fä ett sådant öde, inses vid dess grunders närmare skärskådande,
som alltså bör företagas, innan R. o. Ad. fattar sitt beslut
i afseende på Utsk:s betänk. Jag öfvergår alltså till hufvudsaken.
Man har sedan längre tid tillbaka ansett del vara en väsendtlig
brist i läns-styrelsernas organisation, att vid deras cancellieticke
funnits någon på stat antagen tjensteman med förmåga och
skyldighet att dels i expedierandet af de derstädes förekommande
mångartade och vigtiga göromål, med embetsmanna ansvar, biträda
landssekreteraren, dels ock företräda dennes ställe vid förefallande
hinder af jäf, sjukdom, embetsresor, etc.
Denna brist äger ännu rum och har blifvit kännbarare i
samma mån som göromålen vid cancellierne ökats, i följd af folkmängdens
till vext och siats-skickets utveckling; och, ehuru behofvet
af en sådan tjensteman på cancelli-sidan, som den redan
på 1700-talet af Staten antagne och lönade länsbokhållaren pä
kontnrs-sidan, icke kunnat bestridas, har man dock vid föreg:de
riksdagar vägrat bifall till gjorde framställningar om löne-anslag
till den förre eller en läos-notarie vid hvarje lands-cancelli, under
förmenande att Statens tillgångar ej medgifvit sådant, men
23 *
356
Den 24 Mars.
hufvudsakligen derföre, alt man trott lands-sekreterarne hafva så
stora inkomster, alt läns-nolarierne borde af dem aflönas.
Detta gifver anledn. att söka dels närmare utveckla behofvet
af länsnotariers antagande med lön på stat samt befordringsrätt
eller tjenstårs-beräkning, dels ock visa att den förmån, som derigenom
kan beredas landssekreterarne, icke är obillig.
Enligt gällande instruktioner äro landssekreterarne pligtige
all åtfölja landsh:ne på embelsresor, som åtminstone i Skaraborgs
län ganska ofta förefalla, emedan få sammanträden hållas vid residenset,
hvilket ligger i ett hörn af länet; och om landsten skulle
vilja dertill förordna annan person, för att ej rycka landssekreteraren
från cancelli-göromålen, som fordra ständig närvaro
och äro så öfverhopande att han ej utan ansträngning kan medhinna
alt på tillbörligt sätt sköta ens dem, så möter det hinder,
att ingen vill påtaga sig sådant förordnande, utan skälig ersättning,
som Staten icke består.
Icke allenast då landssekreteraren vid nämnde tillfällen måste
för flere dagars tid aflägsna sig från residenset, utan ock när
han, under landsh:ns frånvaro, bl ifver af jäf- eller sjukdom hindrad,
måste tjensten eller hela embetet ligga nere samt oberäkneliga
kostnader, förluster och olägenheter äfventyras af så väl Slaten
som enskilte; ty K. br. af d. 8 Dec. 1820 stadgar, att länsnotarierne
icke utan i landhms närvaro få företräda lands-sekreterarens
ställe. Det kan dock för tillfället erfordras expedition af
marschrouter för tågande trupper; förpassningar å fångar, som
skola sändas till ransaknings- eller afstraffningsorter; portförbud
eller bysättning på gäldenärer, som ämna fly undan sina kreditorer
och medtaga sina tillgångar; pass för personer, som skyndsamt
måste företaga resor till aflägsnare orter m. m., som ej
tål uppskof. Ja, landskamereraren äger ej rättighet att, utan
landshms eller landssekreterarens närvaro, öppna de till läns-styrelsen
ankommande bref. Skall allt sådant då lemnäs å sido eller,
såsom det kanske skett, af obehörig person verkställas?
Icke ens derigenom, att de -af lands-sekreterarne lönade
länsnotarier bemyndigas vid dylika tillfällen öfvertaga landssekreterare-befattningen,
vinnes ändamålet; ty så länge lön på stat
ej är anslagen åt länsnotarierne, måste det bero på landssekreteraren
att antaga eller icke hafva sådane biträden. Dessutom
är det af största vigt, alt den, som skall göra lands-sekreterarens
tjenst, har juridisk skicklighet, erfarenhet, stadga och lokalkännedom,
hvilka egenskaper ej alltid äro att påräkna hos personer,
som icke allenast måste åtnöja sig med den ringa lön, landssekreterarne
nu mera äro i tillfälle att bestå dem, utan ock sakna
befordringsrätt eller tjenstårs-beräkning. Detta lärer ock föranled^
det åberopade K. brefvet.
Afven om landsten är tillstädes, kunna stora olägenheter uppstå
när landssekreteraren af sjukdom eller annat skäl blifver urståndsatt
att göra sin tjenst och duglig läns-notarie saknas, särdeles
på en ort, der det ej är tillgång på annat juridiskt biträde.
Genom ordinarie länsnotariers tillsättande skulle skicklige
Den 2i Mars.
357
landssekrelerare-ämnen beredas samt landssekreterarne lemnäs
tillfälle att skaffa sig den speciellare kännedom om förhållandena
i länen, hvilken ej kan på embetsrummen inliemtas. At länsnolarierne
kunde äfven befattningen med promotorial-mål uppdragas.
Behofvet af läns-notarier med lön på stat och tjenstårsberäkning
lärer således vara uppenbart.
I afseende på billigheten i den förmån, som genom afhjelpande
af detta behof kan anses blifva beredd lands-sekreterarne,
får jag äran upplysa, att den lön, staten beslår desse, i få län
öfversliger 800 r:dr b:co och i allmänhet ej på långt när förslår
lill betäckande af utgifterne för deras skrifvare-biträden och skrifmaterialier,
hvilka tillsammans uti Skaraborgs län bestigit sig till
circa 1300 r:dr b:co.
Då nu de s. k. lönlöse göromålen vid lands-cancellierne ökats
till den grad, att t. ex. bref-numerären vid Skaraborgs lands-cancelli,
hvilken år 1800 uppgick till endast 1,594 nästl. år var
4,620 och sportelinkomsterne, hvilka hufvudsakligen bero på lagsökningarne
och på de fleste ställen varit mindre än man trott,
under sednare åren högst betydligt minskats och säkerligen komma
alt minskas ännu mer, icke allenast i följd af tilltagande
välmåga och ökade penninge-tiligångar, utan ock egentligen genom
stadgandet i K. förordmn af d. 13 Juni 1845, att underdomstolarnes
utslag i fordringsraål få gå i verkställighet på samma
sätt som K. bef:des, hvilket föranledt de fleste dylike måls
anhängiggörande vid domstol, der de kunna med mindre kostnad
och af fordringsägarne sjelfve utföras; — så synes den ringa sportel-ersättning
lands-sekreterarne kunna anses vinna genom det
ifrågasatta löne-anslaget vara både billig och behöflig.
Jag kan styrka att den föreslagna länsnotarie-lönen och tillökningen
i cancellisl-lönen i Skaraborgs län icke motsvara ens hälften
af skillnaden emellan sportlerne vid landssekreterare-tjensten
åren 1843 eller 1844 samt åren 1846 eller 1847, hvilket man
lätt kan beräkna, då skuld fordringsmålen der uppgingo år 1843
till 6,038 och år 1844 till 5,355, men år 1846 till blott 2,846
och år 1847 till 2,571. Ungefär enahanda förhållande lärer ägt
rum i de fleste länen.
Man har äfven denna riksdag tillerkänt andra tjenstemän
full ersättning för mindre sportel-förlust, i följd af en ny författning.
Har man då icke skäl alt på något sätt lemna en ringa
ersättning till landssekreterarne för den betydliga sportel-förlust,
de fått vidkännas genom 1845 års K. förordn.?
I parentes får jag nämna, alt jag innehar offlcielt intyg om
mina siffer-uppgifters riktighet.
Beträffande förslaget, att länsnotarierne skola få 400 r:dr
b:co i lön, så tror jag det rättvisligen böra jemkas. Nämnde belopp
kan kanske blifva tillräckligt för en länsnotarie, som har
större hiförtjenst på kommissioner, hvilket tilläfventyrs är förhållandet
på ett och annat ställe, men ej i allmänhet, och likväl tagits
för afgjordt af Hrr comiterade, de der såsom skäl för dubbelt
358
D i; n 24 Mars.
större lön åt länsbokliållarne anfört, att anställandet af skicklige
personer vid desse befattningar vore af största vigt, särdeles med
afseende å deras åliggande att förrätta landskaraererarnes göromål
vid desses förfall, samt alt länsbokliållarne hade föga tillfälle
att, såsom länsnotarierne, genom kommissioner förskaffa sig
biförljenst.
För min del skulle jag helst se, att så väl länsnotarierne
som länsbokliållarne tilldelades så stora löner, att de icke behöfde
och med skäl kunde förbjudas att vara kommissionärer i mål,
som anhängiggöras kos K. bebde, helst eljest händer, att de förre
vid landssekreterarnes och de sednare vid landskaraererarnes
förfall eller tjenstledighet blifva domare emellan sina hufvudman
och deras motparter; men skulle statens tillgångar icke medgifva
så höga löner äfven åt länsnotarierne, så fordrar billigheten
att de ifrågasatte löneanslagen för dem och länsbokliållarne sä
fördelas, att hvarje af desse tjenstemän få 600 r:dr b:co i lön,
emedan länsnotarierne dels måste hafva tagit hofrätts-examen,
men läns-bokhållarne blott kameral-examen, hvilken iubegripes i
den förra, dels få fullt lika vigtiga befattningar, med afseende ä
deras åliggande att förrätta lands-sekreterarnes göromål vid desses
förfall eller bortvaro, dels ock sakna bättre tillfälle än läns-hokhällarne
att skaffa sig och sköta kommissioner, hvilka, i fall häradsbokhållarne
skola anställas vid landskontoren, lära komma att
innehafvas hufvudsakligen af desse tjenstemän, som under deras
embelsresor hafva bästa tillfälle att till mottagande af sådane rekommendera
sig.
Emellan en landskontorist och en landscancellist är samma
förhållande, som emellan en länsbokhållare och länsnotarie och
derföre böra äfven de förres löner blifva lika eller 250 r:dr b:co.
Desse lönregleringar åro af behof och rättvisa påkallade samt
alldeles oberoende af förslaget i afseende på regleringen af landsstatens
öfrige tjenstemäus löner samt förenklandet af beskattningsväsendet
m. m.
Mätte derföre ofvannämnde förhållanden tagas i betraktande
innan andra kanske ej lika vigtiga anslag medtagit de disponibla
lillgångarue.
Efter uppläsningen häraf tilläde Hr Hedenstjerna muntligen
:
På dessa grunder anhåller jag att Utsk:s betänk, i denna
punkt måtte återremitteras, och frågan om löneanslagen tagas i
hufvudsakligt öfvervägande.
Gr. Mörner, Carl: Lika med föreg:de talare, anser jag ock
att frågan om läns-notariernas uppförande å stat och förseende
med lön icke eger sammanhang med löneregleringen i allmänhet
eller med den fråga, som StatsUtsk. förbehållit sig alt framdeles få
framställa till H. St:s öfverläggning. K. M. har vid flera föreg:de
riksdagar ansett denna tjensteman böra uppföras på stal och med
lön förses. Detta förslag har likaledes vid dessa riksdagar blifvit
Den 24 Mars.
359
understöd! af mig och många ledamöter inom detta lins, och skälen
dertill äro tillräckligen upptagne och bevarade i R. o. Adis
prot. — Comiterade för beskattningsväsendets och uppbördsredogörelse-verkens
förenkling, hafva också i sitt förslag yttrat, alt.
läns-notarierne äro behöflige på del alt i hvarje län en fullt qvalificerad
och skicklig person måtte alltid finnas att tillgå, sora i
händelse af lands-sekreterarens laga förfall, genast kan i ulöfningen
af hans tjenst inträda, och de hafva i sådant ändamål för
denne tjensteman föreslagit 400 r:dr i lön. Orsaken hvarföre en
sådan tjensteman är behöflig vid lands-cancellierne torde jag icke
nu behöfva upprepa, emedan de vid så många föregide tillfällen
blifvit omnämnda. Det mätte ligga klart för hvar och en, alt
landssekreterare-tjensten är en af de vigtigare och trägnare, der,
om jag så får uttrycka mig, urverket icke ett ögonblick får stadna,
der ärendenas mängd stundeligen tilltager och deras vigt fordrar
skyndsam och oafbruten handläggning. Det är alldeles
oundvikligt att en så beskaffad tjensteman som länsnotarien måste
finnas, enär eljest, i händelse landssekreteraren i ett eller annat
fall är hindrad alt sjelf sin tjenst förrätta, det är nästan omöjligt
att i ögonblicket få någon skicklig person att företräda hans ställe.
Det är sä mycket nödvändigare alt denne tjensteman pä stat
uppföres, som man, för att fä en person som äger den skicklighet,
som erfordras för alt i nämnde egenskap kunna användas,
nödsakas vanligen begära honom från någon af hof-rälterna, och
denne man, när han lemnar hof-rälten och den juridiska banan
för att inträda på den administrativa, mister sin tur och befordrings-rätt
inom den förra samt således måste inskränka sina förhoppningar
till hvad han på den administrativa banan kan hafva
all vänta. Utsigterna äro dock ganska få för en länsnotarie att
vinna befordran, så att det oftast händer honom alt få gå ganska
länge obefordrad. I allmänhet har man väl sagt, alt landssekreterarne,
såsom väl lönte, böra kunna löna desse notarier. Jag
medgifver visserligen, alt landssekreterare äro ganska val lönie,
och jag ogillar ej heller att de, för att kunna få en skicklig länsnotarie,
må betala skälig lönefyllnad uti hvad Staten anslår; men
jag håller mig vid den grundsats blott, att ingen tjensteman bör
aflönas af enskild person. Då länsbokhållaren t. ex. är försedd
med ordinarie lön, just derföre, alt han i landskamererarens frånvaro
skall göra hans tjenst, så är det ju helt och hållet principenligt
att det äfven på landscancelliet bör finnas en med ordinarie
lön försedd länsnotarie, som i landssekreterarens frånvaro kan förrätta
tjenslen.
Jag hade visserligen önskat, att StatsUtsk. närmare fästat
uppmärksamheten vid detta ämne, men då det icke skett, ehuru
jag är öfvertygad om att de landsh:r som deltagit i Utsk:s beslut,
gjort erinran härom, och då jag samt flere lalare med mig yttrat
sig för denna förändring, som så länge varit önskad och af högsta
behof påkallad; så anhåller jag alt frågan om denna kontanta
penningelön må skiljas från den öfriga lönercglerings-frågan,
360
Den 24 Mars.
efter hon kan skiljas derifrån, samt att StatsUtsk. måtte anmodas
föreslå till beviljande hvad K. M. i detta hänseende äskat.
På grund häraf begär jag återremiss af denna punkt.
Gr. Horn: Jag anser att frågan om återremiss af denna
punkt egentligen har sin grund uti ett mindre tydligen uppstäldt
räsonnemang af StatsUtsk. Jag hoppas nemi. att StatsUtsk., då
fråga blir om lands-statens lönereglering, äfven kommer att yttra
sig om länsnotarierne; men då Utsk. här sagt, att frågan om
lands-statens lönereglering hufvudsakligen slår i sammanhang med
frågan om uppbörden och dess redovisning, så kan förenämnda
fråga möjligen komma att af StatsUtsk. behandlas, utan att fråga
om länsnotarierne dervid uppstår; ty länsnotarierne hafva med
uppbörden och dess redovisning ingenting alt skaffa.
Det är på grund häraf, som jag anhåller om återremiss af
denna punkt, med anhållan alt StatsUtsk. måtte behandla frågan
om länsnotarien uppförande på stat, oberoende af landsstats
lönereglerings-frågan
i öfrigt, samt utan att ställa den i förening
med skattejemknings-frågan.
Hr von Rosen: Jag tror mig ej behöfva tala om vigten
af länsnotarien tillsättande med lön på stat. Vid 2:ne fö
reg:de
riksdagar har jag gjort det, och efter ökad erfarenhet kan
jag ej annat, än ytterligare vitsorda behofvet af dem; men då jag
bilrädl StatsUtsk. i detta betänk., hade jag trott, att denna fråga stod i
så nära sammanhang med den öfriga delen af lands-statens organisation,
att jag trodde, det Utsk. skulle kunna befatta sig med denna särskilda
fråga på samma gång, som det behandlade den nyss omnämnda
mera omfattande frågan. Den (ankan gjorde sig i allmänhet
gällande inom Utsk., alt man ej borde afsöndra någon
viss del af den K. proposm, utan behandla den i sin helhet. —
Skulle det likväl här väcka någon oro, för alt frågan ej kommer
före, eller att StatsUtsk. skulle slumpa öfver den, i fall det andra
ej ginge igenom; så har jag ingenting emot återremiss ifall
StatsUtsk. anses höra särskildt behandla denna fråga. Jag tror visserligen
att om, när den stora reorganisations-frågan kommer före,
den ej skulle gå igenom, man ändå skulle kunna särskildt behandla
ifrågavar. sak; men jag har ingenting emot om R. o. Ad. i
alla fall vill hafva den särskildt afgjord, hvilket mycket väl låter
sig göra, emedan den ej står i något så stort sammanhang med
de öfriga frågorna.
Gr. Frölich, Gust. Erik: I afseende på nyttan och nödvändigheten
af länsnolariers anställande pä stat, vill jag icke nu
vidlyftigare utbreda mig, eftersom jag anser det för tillfället tillräckligt
ädagalagdt, och jag dessutom vid föreg:de riksdagar äfven
förordat denne embetsmans tillsättande. När nu äfven K. M. i
den K. proposm föreslagit denne embetsmans tillsättande med lön
på stat, och då denna fråga icke, som flere talare redan yttrat,
har något omedelbart samband med den öfriga stora frågan om
regleringen af landsstaten; så hade jag äfven önskat att StatsUtsk.
Den 24 Mars.
301
särskildt fästat sig vid denna fråga. Med anledn. deraf anhåller
jag äfven att ifrågavar. punkt måtte återremitteras; men tillika
ber jag att vid detta tillfälle få anmärka, att K. M. i den nåd.
propostn äfven föreslagit tillsättandet af en länsman till i Södermanlands
län. Detta har varit länge af behofvet påkalladt, och
då tillsättandet af denna tjenst ej heller har något alt skaffa med
den öfriga större regleringen; så anhåller jag att, om betänk, i
denna del blir återremilleradl, äfven frågan om denne sednare
tjenstemans tillsättande måtte få komma under StalsUtsk:s särskilda
pröfning.
Med anledn. af dessa båda mina anmärkmr, anhåller jag om
återremiss af ifrågavar. punkt.
Frih. Tersmeden: jag hemställer lill flere af de värde talare,
som här yttrat sig före mig, huruvidd de ej hafva något
mycket anticiperat på framtiden, då de hafva yttrat sig öfver huruvida
länsnotarierne borde föras upp på stat tillika med andre
tjenstemän inom landsstaten. Utsk. har uppskjutit behandlingen
af hela denna fråga, och det åligger sålunda Utsk., att inkomma
med ett förslag i afseende på den K. proposm, hvilken innefattar
en omreglering af landsstaterna i allmänhet, hvaribland äfven länsnotarierne
äro intagne. När Utsk. då ej ansåg sig hafva skäl att
lösrycka någon del af den K. propos:n från det hela, och således
ej heller frågan om länsnolarierna, eller att inkomma med ett
särskildt förslag i afseende på dem; så torde R. o. Ad. äfven finna
det icke vara lämpligt i afseende på de flera hinder, som i
Utsk:s betänk, äro upprepade. Att frågan om löneanslag för länsnotarierne
kan behandlas oberoende af det uppgifna hindret, är
väl ganska sannt, men Utsk. säger dock: ”Enär mängden och beskaffenheten
af de vissa landsstats-ljenstemän åliggande göromål
samt följaktligen desse tjenstemäns anspråk på större eller mindre
aflöningsförmåner i hufvudsaklig mån äro beroende af de beslut,
som af R. St. kunna fattas, dels i anledn. af K. M:s vid innevar.
riksdag aflåtne nåd. propos. — — dels i följd af de ronde
dessa ämnen väckta motioner; har Utsk., som uti sistnämnda frågor
kommer att afgifva särskildt utlåt., funnit sig för närvar, och
intilldess berörda frågor blifvit af R. St. handlagda och slutligen
afgjorda, icke lämpligen böra ingå i pröfning af K. M:s nåd. förslag
ronde landsstatens lönereglering, eller de i sammanhang dermed
alternativt gjorda framställningar ang:de vissa lönetillökningar”
— — etc. Det är således hela landsstatens lönereglering
som Utsk. har uppskjutit, och Utsk. har förbundit sig, (och det
är gifvet att den förbindelsen kommer alt uppfyllas) alt framdeles
till R. St. inkomma med ett förslag i afseende på den K. proposm.
Jag skulle således tro att R. o. Ad. bör egentligen yttra
sig öfver, huruvida detta uppskof är lämpligt, men icke öfver,
huruvida länsnotarierne böra uppföras på stat.
För min del anser jag att återremiss ej bör komma i fråga.
Hr Åke rman: Det har både af Regeringen och vid flere
riksdagar blifvit erkändt, att åtskilliga af de personer, som äro
3ea
Den 24 .Mars.
anställde vid lands-staten (åtminstone i många län om icke allmänt)
ej äro så aflönade som med Statens sanna fördel öfverensstämmer,
med afseende på tjensternes vigt oell beskaffenhet. Det
är dessutom högst angeläget, såsom en föreg:de talare anmärkt,
att löner anslås, så att vid hvarje lands-cancelli må kunna anställas
en länsnotarie. För min del betviflar jag ingalunda, hvarken
såsom en värd talare här i granskapet anspelat, att StatsUtsk.
skulle slumpa med dessa frågor, icke eller att det ju, såsom den
siste värde ledamoten tilikännagifvit, är StatsUtsk:s allvarliga afsigt
att taga dessa frågor i betraktande; men jag anser deremot
att det af Dtsk. anförda hinder för dessas handläggning icke må
gälla andra ärenden rör.de lands-statens lönereglering, än sådana,
som ovillkorligen äga sammanhang med frågan om indeldta räntornes
indragning, helst jag föreställer mig såsom möjligt, om ock
icke sannolikt, att riksdagen kunde afslutas förr än det vidlyftiga
och vigtiga betänk, om skatte-förenklingen hinner att hos Utsk.
genomgås och derefter af R. St. afgöras. I sådant fall skulle äfven
de löneregleringsfrågor, som icke stå i ovilkorligt samband
med nämnde betänk., men hvilkas afgörande är af stor vigt för
ärendenas gång inom landtregeringen, dock komma vid denna,
lika som vid förra riksdagen, att till en obestämd tid uppskjutas.
Det är på denna grund jag anser ärendet böra återremitteras,
samt StatsUtsk. åläggas, att utan uppskof behandla alla de
frågor om löneanslag för lands-staten, som ej stå i ovillkorligt
sammanhang med skalteförenklings-comite'ens betänk.
Hr von Hartmansdorff: Jag instämmer med de ledamör
ter, som yrkat anslag för länsnolarierne, men jag tror det ej vara
nog att man blott talar om återremiss; ty om det, såsom Hr
Akerman förmodade, skulle hända att saken drager allt för länge
pä tiden, så borde man snarare yrka, att StatsUtsk. ofördröjligen
mätte inkomma med utlåt, i frågan. Då ingen annan, så vidt
jag förmärkt, har yrkat något sådant, så får jag, för min del,
göra det.
Då nu Hr Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o. Ad. ansåge
de emot den nu förevar. 7:de punkten gjorde anmärkmr, föranleda
till samma punkts återremitterande till StatsUtsk. med anmodan
att ofördröjligen inkomma med utlåt, i fråga om länsnotarierne,
ropades starka nej blandade med ja.
Hr Gr. o. Landt m:s härefter framställda propos. om R. o.
Ad. behagade låta bero vid hvad Utsk. i 7:de punkten yttrat, besvarades
med starka ja, blandade med nej; hvarpå Hr Landtm,
förklarade, det han trott sig finna att denna sednare propos. blifvit
besvarad med öfvervägande ja.
Hr von Hartmansdorff: I sådant fall anhåller jag om
särskild propos. på den sednare delen af framställningen, nemi.
att StatsUtsk. måtte ofördröjligen inkomma med särskildt betänk,
i frågan.
O
Hr Akerman: Jag yrkade endast återremiss i och för det
Den 24 Mars.
303
ändamål, ali Sutslltsk. malle särskildt behandla de frågor ronde
löneregleringen, som icke stå i ovilkorlig! sammanhang med betänk.
i afseende på skatte-förenklingen; och då jag förmodar att
StatsUtsk. så fort tiden medgifver vidtager detta, så anser jag det
föreslagna tillägget af ordet ”ofördröjligen” icke vara behöfligt.
Jag lager mig derföre friheten begära propos. på mitt yrkande
om återremiss, utan detta tillägg.
Hr Gr. o. Land tm. yttrade, att han, i anledn. af detta Hr
Åkermans anförande, ansåg sig böra förklara, att sedan han redan
framställt propos. att R. o. Ad. måtte låta bero vid hvad
Utsk. i 7:de punkten yttrat, samt tillkännagifvit sig hafva ansett
denna propos. besvarad med öfvervägande ja, någon propos. pä
återremiss icke kunde framställas.
Gr. Horn: I händelse Hr Gr. o. Landtm, anser, att en återremiss
ej numera kan äga rum, så trorjag likväl att det qvarstår
möjligheten alt göra propos. på Hr Åkermans förslag, hvaruti
jag helt och hållet instämmer, nemi. alt StatsUtsk. måtte,
oberoende af den fråga, som år väckt om skattejemkningen, samt
uppbörden och dess redovisning, behandla frågan om landsstatens
tjenstemäns uppförande på stat och deras aflönande.
Denna propos. anser jag vara öfverensstämmande med grundlagen
och kunna af Hr Gr. o. Landtm, framställas.
Frih. Tersmeden: Jag vill visst ej motsätta mig den propos.
, som nu är föreslagen, men tager mig friheten fästa R. o.
Ad:s uppmärksamhet derpå, att jag fruktar att, i fall ett sådant
föreläggande kommer från R. o. Ad. allena till StatsUtsk., derigenom
skulle mera förloras än vinnas för den åsigt, man egentligen
velat hafva fram. Jag tror icke att StatsUtsk. är benäget,
att lösrycka någon del af den K. propos:n, på endast ett Stånds
yrkande; och som det är temligen naturligt, att detta Utsk., som
skall reglera utgifterna och förslagen, vill se dem någorlunda i sin
helhet, åtminstone sådana utgifter, som höra lill samma sak, så
är det troligare att ett afslag i afseende på dessa länsnotariers
uppförande ä stat blir följden om denna fråga skall särskildt behandlas,
än om den får behandlas i sammanhang med regleringen
af lönerna för landsstaten i allmänhet.
Frih. Palmstjerna: Då R. o. Ad. fattat det beslut, att
låta vid StatsUtsk:s utlåt, bero, så ser jag ej huru någon vidare
ålgärd af R. o. Ad., eller något annat beslut som föranleder till
en åtgärd, numera kan komma i fråga. Jag får åtminstone för
min del reservera mig mot, att man ytterligare vidtager någon
åtgärd, sedan R. o. Ad. beslutat att låta vid Utsk:s utlåt. bero.
Hr Hedenstjerna: Jag anhåller, med anledn. af det beslut
som bär blifvit fattadt, att mitt anförande måtte såsom en särskild
motion få blifva till StatsUtsk. remitleradt, på det att dessa
förhållanden måtte komma att lagas i närmare betraktande
inom Utsk.
30 i
Den 24 Mars.
IIr Gr. o. Land tm. förklarade, allda frågan om vissa landsslats-ljenstemän
syntes, såsom flere ledamöter ansett, kunna skiljas
från de väckte frågorne om beskattningsväsendets samt uppbördsoch
redogörelse-verkets förenklande för alt särskildt behandlas,
samt här blifvit yrkadt, att R. o. Ad. måtte anmoda Utsk. att inkomma
med särskildt utlåt, om desse tjenstemän, Hr Landtm,
ansåg sig af R. o. Ad:s i ämnet fattade beslut icke vara hindrad
att framställa propos. på en sådan anmodan; hemställande Hr
Landtm, fördenskull, om R. o. Ad. ansåge sig böra anmoda StatsUtsk.
att ofördröjligen inkomma med utlåt, öfver de delar af K.
M:s förslag till lönereglering för landsstats-personalen, som kunna
skiljas från frågorne om beskattningsväsendets samt uppbördsoch
redogörelse-verkets förenklande.
Denna propos. besvarades med starka nej blandade med ja,
hvarefter Hr Landtm, förklarade, det han trott sig finna att härvid
nej varit öfvervägande.
Sedan Hr Gr. o. Landtm, derefter yttrat, att Hr Hedenstjerna
begärt, att det af honom afgifna anförande måtte anses såsom
en särskild motion och på sådan grund remitteras till StatsUtsk.
för att behandlas i sammanhang med K. M:s förslag till
ny lönereglering för landsstats-personalen, men att Hr Landtm.,
vid uppläsningen af detta anförande, icke uppfattat huruvida detsamma
innehöll något yrkande, som kunde föranleda till särskild
åtgärd, blef berörde anförande lagdt på bordet, på begäran af
Gr. Lagerbjelke, Gust., m. fl. ledamöter.
8:de punkten, ang:de gästgifvares friheter.
R. o. Ad. biföll hvad Utsk. i denna punkt yttrat.
9:de punkten, ang:de det till löneförhöjning för landsstalerne
beviljade reservalions-anslag.
Vid hvad Utsk. i denna punkt yttrat, lät R. o. Ad. bero.
10:de punkten, ang:de skiften och afvittringar; och lide
punkten, ang:de Ulltuna landtbruksinstitut.
R. o. Ad. biföll hvad Utsk. i dessa punkter yttrat och
hemställt.
12:te punkten.
l:sta mom. ang:de Sjögestads landtbruksskola.
Frih. Palmstjerna: Ehuruväl jag förutser det vara fåfängt,
alt söka till att utverka något större anslag för landtbruksskolan vid
Sjögestad, kan jag dock icke undertrycka den öfvertygelse jag hyser,
att detta anslag borde förhöjas, ty för närvar, kan skolans
ändamål ej vinnas med blott de 1000 r:dr, som nu äro anslagna.
StatsUtsk. säger visserligen, ”att de för dylika lillämpningsskolors
anläggning och underhäll erforderliga utgifter hittills ansetts böra
af kommunerna sjelfva i hufvudsakligaste mån bekostas”....;
men dervid får jag dock göra den erinran, att föreg:de Ständer
Den 24 Mars.
365
hafva sagt, det kommunerna eller orterna blott skola bekosta lika
mycket som statsverket, men alldeles icke mera, så att i det hänseendet
torde StatsUtsk. hafva förbisett hvad föreg:de Ständer stadgadt.
När nu kommunen, såsom i Östergötland skett, anskaffat
en egendom af 20,000 r:drs värde (som var vilkoret), så kan
likväl med de 1000 r:dr, som utgöra Statsanslaget, tillika med inrättningens
afkastning, icke någon fullt ändamålsenlig landtbruksskola
inrättas. Ehuruväl kostnaden är betydligt mindre då undervisningen
är inskränkt till endast rättare-lärlingar, än om den
skulle utsträckas äfven till det högre vetenskapliga; så fordras dock
en god lärare af öfverlägsen skicklighet, samt andra för enklare
praktisk undervisning, för malerialier dertill m. ro. d., hvarigenom
uppslår ett resultat af behof, som ådagalägger huru otillräckligt
detta anslag af blott 1000 r:dr är.
Jag nedlägger denna min mening blott såsom en reservation
lill prot.
R. o. Ad. biföll hvad Utsk. i det förevar, lista mom. af 12
punkten yttrat.
2:dra morn., ang:de landtbruks-institutel vid Degeberg samt
de lägre landtbruks-skolor ne.
Gr. von Platen, Baltzar: Jag hade visserligen kunnat
anmäla mig redan vid föredragningen af den förra afd:n af denna
punkt, då jag hufvudsakligen hyser samma åsigt som Frih.
Palmstjerna ; men jag gjorde det ej emedan jag ansåg det icke
för mig vara lämpligt, — det är dock ett helt annat förhållande
för den värde ledamoten — att ingå i någon speciel pröfning af
den ena skolan framför den andra. Nu deremot då det talas om
landlbruksskolor i allmänhet, har jag trott mig böra yttra några
ord derom. Det är egentligen i afseende på det vilkor, Utsk. föreslagit,
eller rättare derpå, alt icke något annat än det här uppgifna
vilkor blifvit af Utsk. föreslaget. Jag tror nemi. alt det lärer
vara temligen noga kändt för hvar och en, som tagit kännedom
om de landtbruks-skolor, som blifvit inrättade inom vårt fädernesland,
att, ehuru man anser dem vara af den största nytta
och böra på allt sätt uppmuntras, de likväl ej hafva blifvit så
lämpligt organiserade, som man önskat. Jag tror nemi. att, då
man talar om landtbruks-institut och lägre eller s. k. rättareskolor,
det vore angeläget att, närmare än hittills, hafva skillnaden
dem emellan bestämd, att hafva något som konstituerar den ena
eller andra skolan. Jag tror detta vara af så mycket större vigt,
som det lärer vara gifvet, att de flesta s. k. lägre landtbruks-skolor
hafva åtminstone på något sätt urartadtgfrån den primitiva bestämmelsen,
och i vissa fall öfvergått till hvad man egentligen
menar med landtbruksinstitut, d. v. s. man har ej uteslutande fästat
sig vid bibringande af det praktiska, utan man har äfven
gått in på det högre theoretiska området, såsom chemi och dylika
saker. Jag vet visserligen att man svarar mig, alt det ej låter
sig göra att med ett anslag af endast 1000 r:dr låta en lägre
366
Den 24 Ma r s,
landtbruks-skola fortgå, då raan är skyldig att mot lägre och på
vissa vilkor endast mottaga rättarelärlingar; utan att, på det de,
som egna sin tid ål dessa uppfostrings-anstalter, mätte konna berga
sig, det har ansetts nödvändigt att äfven antaga betalande elever,
samt att, för att få sådane, det varit nödvändigt att (åtminstone
om betalningen skall vara högre) bibringa en högre kännedom,
än som endast med landtbruks-skolorna blifvit afsedd.
Jag säger ej detta som någon anmärkn. eller rättare som något
klander mot det sätt, hvarpå skolorna blifvit skötta, ty man kan ej
annat än finna att de penningar som hittills dertill varit använda
hafva blifvit väl använda; men jag tror likväl tiden vara inne
för R. St. att vidtaga nödig rättelse häruti. Jag ville således taga
mig friheten föreslå, att R. o. Ad. måtte återremittera denna
punkt, med uttryckande af den mening, att då ett vilkor är uppgifvet,
detta vilkor måtte blifva att, genom Regeringens föreskrift,
en bestämdare ordning nicåtte uppgöras, efter hvilken undervisningen
vid dessa skolor borde skötas; och då jag förutser att ett
högre anslag dertill skulle erfordras, så är jag för min del den
förste att lemna 3 ä 4000 r:dr dertill, hvilketdera, som kan anses
lämpligt. Ehuru jag tror att man numera i allmänhet verkligen
anser anslagen härför vara ganska väl använda; så tror jag
det vara Statens åliggande, att tillse det dessa skolor lämpligen
skötas och lämpligen verka och jag påminner mig att, då dessa
skolor första gången kommo i fråga, tankarna verkligen voro något
mer bestämda i det fallet. Det står nemi. i det af R. St.
godkända Exped.Utsk:s förslag till und. skrifvelse i afseende på de
lägre skolorna, att: ”Dessförutan och enär sådana lägre landtbruksskolor,
hvarmed hufvudsakligen skulle komma att afses bildandet
af skicklige rättare, och hvilka af enskilde eller korporationer inom
de särskilda länen blifvit stiftade, otvifvelaktig! böra komma
att på landlhushållningen hafva ett fördelaktigt inflytande, men
dessas föreståndare böra kunna anses godtgjorde genom de lill sådane
skolor upplåtne egendomars afkastning” etc. — — d. v. s.
att man ansåg då, enligt hvad som följer, att en egendom borde
af provinsen anskaffas och dess afkastning lill skolan upplåtas.
Jag tror mig dock känna — och här äro säkert flere sora känna
det bättre än jag, och hvilka kunna vederlägga det om jag har
orätt, men deremot vitsorda det om jag har rätt— alt det verkligen
ej gått så lill just, att man på allmän bekostnad anskaffat
egendomar, utan att man har på ett eller annat sätt (genom arrende
eller annorlunda) ställt så till, att ägaren åtagit sig detta
bestyr. Delta har ock gjort, att raan ej kunnat begära sä mycket
af föreståndaren, som man under andra förhållanden kunnat
göra; och då jag anser ett sådant förhållande vara oriktigt, sä anser
jag det vara lämpligt att fästa uppmärksamheten derå.
Det är på denna grund som jag önskar att R. o. Ad. endast
med afseende härå ville återremittera detta mom.
Frih. Raab, Adara Christian: Vore här fråga om alt
verka till ett högre anslag för jordbruks-skolorna, sä skulle jag
D e n 24 Mars,
3C7
naturligtvis ej hafva något deremot, då en sådan skola finnes anlagd
på en af mina gårdar; men då en föreg:de talare yttrat alt
sådant icke vore ändamålsenligt, att ens begära, så har jag endast
uppträdt för att lemna upplysningar. Jag får således i anledn.
af hvad den värde ledamoten nämnt, att enligt R. St:s beslut en
egendom skulle af länet anskaffas, detta beslut har åtminstone i
Kalmar län blifvit eluderadt. Den egendom, som der är anskaffad,
är min, för hvilken jag af landt-hushållningssällskapet åtnjuter
blott 300 r:dr. Om någon egendom blifvit anskaffad utom i
Skåne vet jag ej; men hvad jag vet är, att med 1000 r:dr i anslag
är det alldeles omöjligt att lämpligt sköta en sådan skola.
Huruvida den skola, som är inrättad pä.min egendom är det eller
ej, lemnar jag derhän; men hvad jag är öfvertygad om är, att
den icke går för 1000 r:dr och icke för 2.
I afseende på det vilkor, Gr. Platen uppställt ang:de antagandet
af elever, får jag för min del, lika med Gr. Platen, erkänna,
att jag ej anser det vara fördelaktigt för dessa skolor att betalande
elever antagas; ty dels måste åt dessa en viss större omsorg
lemnäs, som sålunda undandrages de andra, dels ock, då desse
herremän ej kunna tvingas till ett dagligt arbete, så är det mången
gång ett mindre lämpligt och godt exempel för rättare-lärlingarne,
som skola vänjas vid ordning. Jag tror således att det
vore mycket bättre om man beviljade något större anslag, så att
ej den som hade jordbruks-skolorna behöfde att på det sättet skaffa
sig inkomster. Upplysningsvis vill jag meddela, alt 2 elever
hafva vid min jordbruks-skola betalat 200 r:dr b:co för sig om
året, sä alt Hrrme torde finna alt det ej varit för mycket.
Gr. Mörner: Gr. Platen har fästat sig vidden omständigheten
alt föreskriften för de smärre landtbruksskolorna i allmänhet
kan vara eluderad derigenom, alt man icke, som första meningen
var med detta anslag, anskaffat en egendom till något bestämdt
pris (jag tror det var 20,000 r:dr), utan att enskilde personer
lemnat egendomar mot rättighet för dem att åtnjuta statsanslaget
af 1000 r:dr och med skyldighet att skaffa undervisning
i de delar, som skola vid instituterna meddelas. Jag får bekänna,
att med största möda lyckades det omsider förl. år först, att
i Kronobergs län få en skicklig landtbrukare, som ville på sådane
vilkor öfvertaga institutet, att han mot 1000 r:dr i lön iklädde
sig de skyldigheter, som äro föreskrifna och grundade på ett af
landtbruks-akademien uppgjordt schema, som K. M. befallt skola
vid dessa skolors inrättande tjena till efterrättelse. — Frih. Raab
har ganska rikligt anmärkt otillräckligheten af 1000 r:dr och att
en sådan person ej kommer långt dermed i afseende på undervisningen.
Också har man i Kronobergs län mäst inskränka sig
endast till rättare-elever, hvilkas antal är, om jag minnes rätt,
12, hvilka årligen betala 33 r:dr 16 sk. b:co, och undervisningstiden
räcker i 2 år.
Jag förmodar alt Gr. Platen ej med den yrkade återremissen
åsyftar någon förändring i den af K. M. redan fastställda pia
-
368
Den 24 Mars.
nen för dessa skolor; och då delar jag gerna de Hrr:s ta«k3, som
yrkat återremiss, om dermed kunde vinnas ett högre anslag, hvilket
är af största behof påkalladt. För öfrigt behöfver jag ej vitsorda
dessa skolors ändamålsenlighet, och att vi med största nöje
omfatta dem i landsorterna.
Frih. Palmstjerna: Då här blifvit nämndt, att i de flesta
län det första vilkoret för åtnjutande af anslaget icke blifvit uppfyldt,
så anser jag mig upplysningsvis böra nämna, att i Linköpings
län en egendom, d. v. s. en del af en egendom, har af
länets hushållssällskap blifvit för 20,000 r:dr inköpt till inrättande
af en landtbruks-skola, hvilken ock är i gång.
Hvad för öfrigt beträffar den begärda återremissen, så måste
jag erkänna att jag ej är af samma mening som Gr. Platen, nemi.
att några betalande elever, som få högre eller längre utsträckt undervisning
än rättare-eleverna, icke vid dessa skolor böra finnas.
Det torde vara öfverflödigt och blott ledande till tidsutdrägt att
vidare utveckla denna sak. Jag tror det vara tillräckligt att i
korthet nämna, att med det ringa anslag 1000 r:dr som för närvar.
bestås, är det omöjligt att få en skicklig lärare som vill åtaga
sig föreståndareskapet, så framt han ej får emottaga sådane
elever. Jag bestrider sålunda återremissen ur den synpunkt, som
Gr. Platen framställt den; men skulle man anse att StatsUtsk. genom
en återremiss skulle kunna förmås att höja anslaget till 2 a 3000
r:dr för hvarje skola, så vill jag visserligen instämma i denna
återremiss. StatsUtsk. har dessutom 2 gånger visat sig vara derför,
den ena gången i afseende på Ulltuna och den andra i afseende
på Degeberg.
Då nu särskilda anmärkmr emot detta mom. 8ro gjorda, anhåller
jag att Hr Gr. o. Landtm, behagade framställa 2 särskilda propos:r
derpå. Den ena i afseende på anslaget till Degeberg, och
den andra i afseende på sednare delen af detta mom.
Frih. Tersmeden: Jag instämmer med Gr. Platen deruti,
att det vore nyttigare för dessa landtbruks- eller rättareskolor om
vid dem icke antoges s. k. elever, och att ett sådant antagande
verkar menligt på rältare-lärlingarnes undervisning; ty naturligtvis
kan, med det ringa anslag som nu lemnäs, ej många lärare
finnas; och ju flere herremän der finnas som fordra undervisning,
desto mera tid taga de bort för läraren alt undervisa rättarelärlingarne.
Jag har i detta afseende egen erfarenhet att åberopa.
Jag känner närmare en sådan rättare-skola, der det hittills emotlagits
flere sådane elever. Direktionen har dock funnit detta för
rättareskolan ej nyttigt, och från den stund finnas der ej mer
några herr-elever. Jag hemställer dock huruvida det går an
att, med ett så litet anslag som 1000 r:dr, K. St. ställa upp
något nytt vilkor, innan det vilkor ännu är uppfyldt, som förut
varit bestämdt för detta anslags erhållande. Anslaget är
så obetydligt, att det synes ganska klart hafva varit R. St:s
mening från början, att den ort, inom hvilken skolan blef in
räl
-
Den 24 Mars.
369
rättad, skulle, utom egendomens inköp som var ett vilkor, äfven
i öfrigt till någon del åtminstone bidraga till skolans bestånd. Jag
tror icke alt sådant skett, åtminstone ej på alla ställen; men nekas
kan icke, alt det är den ort, inom hvilken skolan ligger, som
har hufvudsaklig nytta deraf, och som således hufvudsakligen bör
bidraga dertill.
Att här genom en återremiss vinna ökadt anslag för dessa
skolor, tror jag icke lyckas; och så länge anslaget förblifver så
litet som det är, så tror jag att man ej för dess erhållande kan
fästa några vidare vilkor.
Frih. von Kraemer, Rob. Fredr.: Lika med en föreg:de
talare får jag anhålla att frågorna blifva så till vida skilda åt, att
särskild propos. må komma att göras rör:de Degeberg och särskildt
ang:de de lägre landtbruks-skolorna. Jag anser först och
främst anslaget till Degeberg ej vara för högt, utan böra till fullo
utgå; men hvad de lägre landtbruks-skolorna angår, anser jag
mig böra yttra, att vid sista allmänna landtbruksmöte, der nära
6,000 personer voro närvar, som intresserade sig för landtbrukets
förkofran, ansåg man att de lägre landtlirukssskolorna borde uteslutande
sysselsätta sig med rättarelärlingars uppfostran eller användande
i praktisk behandling, men derjemte yttrades den åsigt,
att de borde erhålla rikligare anslag än som hittills beviljats, samt
att detta anslag borde åtminstone fördubblas för att de skulle kunna
svara emot sitt vigtiga ändamål. Det är erkändt att dessa skolor
på flera orter hafva varit särdeles nyttiga, och just den vid
Sjögestad har jag speciel kännedom om, att den särdeles väl blifvit
förvaltad och att derifrån utgått ganska dugliga ämnen, samt
alt der en hel hop jordbruks-redskap blifvit tillverkad, som bidragit
till landtbrukets förbättring.
Jag tror således, att om en återremiss skulle komma i fråga
för denna sak, så skulle det vara för att få uttryckt den mening,
som gjorde sig gällande vid sista års allmänna landtbruksmöte,
nemi. alt dessa skolor måtte få ett fördubladt anslag och att således,
i st. f. 10,000 r:dr, 20,000 måtte ställas till K. M:s disposition,
samt att den åsigt mätte uttryckas att, i händelse ett sådant
anslag beviljas, deras sysselsättning då måtte hufvudsakligen
blifva att bibringa råttare-lärlingar den kunskap, som erfordras af
dem för det praktiska af jordbruksyrket. Jag bekänner visserligen
att här finnes ganska få medel att disponera; men jag vet ock,
att snart sagdt i intet fall penningar bättre kunna användas, än
till modernåringens uppmuntrande, samt att detta lilla anslag, sorn
här är ifrågasatt, kommer att rikligen återbetala sig till Staten.
Jag skulle således för min del gerna vilja yrka en återremiss,
med förklaring att R. o. Ad. föreslår att anslaget måtte fördubblas
från 10,000 till 20,000 r:dr att ställas till K. M:s nåd. disposition.
Gr. von Platen: Ehuru jag vill förmoda, att vid prot:sjustering
det skall finnas, att jag verkligen uttryekt min önskan om
3 H. 24
370
Den 24 Mars.
ett afskiljande af de olika frågorna, så anser jag mig likväl efter
tvifvel tyckas hafva uppstått huruvida jag gjort det, å nyo
böra upprepa, att jag endast önskar återremiss af den sednare delen,
d. v. s. alt då jag icke kan begära någon förändring i hvad
som redan blifvit afgjordt, så är det endast för principens bibehållande
som jag yttrat mig och sora jag önskar, alt i afseende
på de 1000 r:dr, som här är fråga om att ytterligare bevilja för
anläggande af en ny landtbruksskola, den åsigt måtte uttryckas,
att man önskar, att det måtte närmare stadgas för de skolor, som
hädanefter komma att inrättas, att rällare-lärlingarues undervisning
må komma att utgöra hufvudsak i den mån att icke andra der
få antagas. Det är således endast den sista delen, som jag önskar
återremitterad; men det är gifvet, till följe af hvad jag
förut yttrat, att jag anser ett större anslag böra äga rum.
Genom återremiss af endast denna punkt, orsakar man lörhända
att de 1000 r:dr afslås; men då det är fråga om ett institut,
som ännu icke finnes och som jag ej vet hvar det skulle inrättas,
så tror jag icke stor skada vara skedd, och jag tror de
fleste talarne instämma med mig i den åsiglen, alt det vore värdt
att göra denna sak.
Jag anhåller således om bifall till allt, ntom till det vilkor,
sorni sista delen är fäsladt vid anslaget af 1000 r:dr till inrättande
af en ny skola. Här har visserligen blifvit yttradt, att de 1000
r:drne äro alldeles otillräckliga för dessa vigtiga skolor, och jag
tror det äfven i fall ej skolan sjelf kan åstadkomma större understöd
än 300 r:dr om året; men deremot om man allvarligt och
lefvande önskar deras förkofran, så vill jag tro att det minsta af
våra län skulle kunna lemna betydligt mera. Jag minnes mycket
väl att, just då dessa skolor först ifrågasattes 1840, var redan
Orup daneradt på det sätt att Skånes landtbrukare anskaffat den
egendomen. Det var detta man då hade i sigte och ville att det
skulle göras efter i alla län, fast i mindre skala. I sådant fall
skulle man vara frestad ali tro delta anslag snarare komma för
tidigt och att det vöre ett talande bevis på, att nitet inom provinsen
ej vore nog stort, och att således de 1000 r:drne varit
gjorda för att hindra provinsen att göra något. Men jag vill ej
vidare upptaga R. o. Ad:s tid, utan yrkar återremiss endast i afseende
på vilkoret för de skolor, som framdeles kunna komma i
fråga att inrättas.
Frih. Tersmeden: Frih. von Kraemer har begärt återremiss,
på del att StatsUtsk. måtte komma i tillfälle att förhöja de
1000 r:dr som äro anslagna för hvardera af de lägre landtbruksskolorna;
och det var med anledn. deraf jag begärde ordet. Jag
får nemi. lill R. o. Ad. vördsamt hemställa, huruvida då R. o. Ad.
bifallit StatsUtsk:s afslag å den begärda tillökningen för Sjögestad
(så att 1000 r:dr blott beviljats i st. f. 2000), det då vore lämpligt
att R. o. Ad. återremitterade det hela, för att få en förhöjning
i anslaget för landtbruks-skolorna i allmänhet. Dessutom finnes
det, hvarken i den K. propos:n eller i någon motion, utom ronde
Den 24 Mar s.
371
Sjögestad, någon alderin. för SlatsUtsk. alt förhöja dessa anslag;
så ali jag skulleonästan anse en återrenalss, grundad derpå, såsom
en ny motion. Åtminstone vore det högst ovanligt att ett Stånd
återremitterade en fråga om ett anslag, sorn SlatsUtsk. tillstyrkt
alldeles i öfverensstämmelse med den K. propostn, och hvaruti
ingen föreg-.de motionär yrkat förhöjning. Jag tror för min del
åtminstone ej, att det är principenligt.
Frih. Raab: Då diskussionen här hvälfver sig öfver lämplig
heten
af föreskriften för dessa skolor, så ber jag att få fästa uppmärksamheten
på en föreskrift, som jag anser vara ganska vigtig,
nemi. att lärlingar icke böra betala för sig. I min skola skulle
de betala för sig 33 r:dr 16 sk., men jag fann det nödvändigt
all icke fordra mer än 16 r:dr 32 sk. af dem sedermera, på det
att de ej skulle anse och tänka sig vara betalande Hrr, som der
före
ägde rätt till så mycket större grannlagenhet i behandlingen.
Jag anser nödvändigt att de ej betala för sig.
Sedan härefter Hr Gr. o. Landtm, förklarat det han an
såg
sig böra i afseende på hvad Ulsk. uti förevar, mom. hemställt,
framställa de särskilde propos:r, som blifvit begärde, hemställde
Hr Landtm, först om R. o. Ad. bifölle det af StatsUtsk. föreslagna
anslag af 10,000 r:dr för Degebergs landtbruks-institut.
Denna propos. besvarades med ja.
Uppå härefter framställd propos. biföll R. o. Ad. jemväl det
af SlatsUtsk. för de redan anlagde 9 lägre landtbruks-skolorne tillstyrkta
anslag af 9,000 r:dr att emellan desamma lika fördelas.
Då Sedermera Hr Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o.
Ad. ansåge de gjorde anmärkn:rne föranleda till återremiss af sista
delen utaf förevar, mom. hvari Utsk. föreslagit ett anslag af
1000 r:dr för inrättande af ytterligare en lägre landtbruks-skola
i någon ort, som deraf kan vara i behof; äfvensom att för utgåendet
af delta anslag något annat vilkor ej måtte af R. St. bestämmas,
än att innevånarne i den ort, hvarest den nya skolan
kommer att inrättas, för detta ändamål anskaffa en sådan egendom,
som af K. M. pröfvas dertill lämplig, blef denna propos.
besvarad med ja och nej.
Hr Gr. o. Land t m:s härefter framställda propos. lill bifall
å Utsk:s i nyssnämnda sista del af förevar, mom. gjorda förslag,
besvarades äfven med ja och nej; hvarefter Hr Landtm, förklarade,
det han trott sig finna att R. o. Ad. med öfvervägande
ja besvarat denna sednare propos.
Gr. von Platen reserverade sig emot detta beslut.
3:dje morn., äng-.de användandet af hvad å förut befintliga
anslag för lägre landtbruks-skolor ännu icke disponerats,
eller framdeles förblifver odisponcradl, äfvensom af öfriga å
6:le hafvudtitelns afd. för jordbruk och näringar befintliga
besparingar.
R, o. Ad. fann detta mom. icke erfordra någon åtgärd.
24*
372
Den 24 Mars.
13:de punkten, ang:de befrämjande i allmänhet af jordbruk
och landtmannanäringar; 14:de punkten, ang:de tecknolagiska
institutet i Stockholm; 15:de punkten, ang:de Chalmerska
slöjdskolan i Götheborg; 16:de punkten, ang:de den af Svenska
slöjdf öreningen i Stockholm inrättade slöjdskola samt ifrågaställde
nija slöjdskolor i åtskilliga delar af riket; samt
17;de punkten,
R. o. Ad. bifull hvad Utsk. i dessa punkter tillstyrkt och
hemställt.
18:de punkten, ang:de navigations-skolan i Stockholm.
Frih. Palmstjerna: Då StatsUisk. i första delen af detta
utlåt, sammanfört statsanslag och enskilda anslag, tillkomna genom
särskild testamentarisk disposition i och för samma ändamål,
och sålunda gjort statsanslaget beroende af detta enskilda
förhållande; så anser jag denna punkt icke kunna bifallas utan
böra återremitteras, enär jag för min del anser att statsanslag
böra antingen för viss tid beviljas, eller ock afslås, men ingalunda
göras beroende af disposition af enskilda donationsmedel, hvilka
alldeles icke äro af R. St. beroende.
Jag yrkar sålunda återremiss af denna punkt.
Gr. Lagerbjelke: Då Hr Rydberg testamenterade medlen
lill navigations-skolan, så var det väl hans mening att dessa medel
skulle komma nämnde skola till godo; men om nu statsanslaget
för navigations-skolan skulle nedsättas, derföre att skolan fått
testamente, så är det ett sätt för R. St. alt göra sig lill arfvingar
af testator. Jag anser detta å ena sidan vara ganska obilligt och
å den andra ett säkert sätt att förekomma, att någon hädanefter
faller på den idéen alt göra dylika testamenten. Hvarföre jag för
min del vördsamt tillstyrker återremiss af denna punkt.
Gr. von Platen: Jag instämmer visserligen med den siste
värde talaren i afseende derå, alt det möjligen var testalors afsigt
att, i så hög grad som skett, donera Stockholms navigations-skola.
J*g tror dock för min del icke att så var, enär det tvertom lärer
vara lemligen kändt, att den verkliga donation som tillfallit
skolan är större, än som testator trodde skulle ske då testamentet
uppgjordes. Skolan har blifvit ansedd nödig och nyttig samt
derföre försedd med statsanslag. Alt nu, då skolan genom en särskild
donation blifvit betryggad, och mycket mera än betryggad
(ty den fond, som blifvit donerad, motsvarar ett långt högre räntebelopp,
än som skolan verkligen erfordrar), att då, säger jag,
slaten skall ytterligare fortfara med anslag, deruti inser jag intet
skäl. Jag för min del intresserar mig visserligen för myckel för
allt som står i beröring med denna skola, för att icke jag gerna
skulle se att den får ett många gånger större anslag af Staten; men
jag anser allt sådant numera obehöflig!.
Frih. Tersmeden: Det är ej längesedan, som Staten beviljade
anslag till navigations-skolan. Man kan således icke anse
Den 2i Mart
373
den vara en bestämd slats-anstalt. Konna sedana skolor uppstå,
utan att Staten behöfver dertill bidraga; så finner jag alldeles ingen
förbindelse för Staten, att dermed fortfara, äfven om den förut
bidragit dertill. Nu är del en känd sak, att medel blifvit af
enskild man föreslagna för navigations-skolan i Stockholm, men
att dessa medel ännu ej kommit denna skola lill godo. När då
R. St. hafva sig bekant detta förhållande, så finner jag det vara
fullt i sin ordning, att Staten fortfar med del förut beviljade anslaget,
till dess att nämnde medel genom lämpliga åtgärder komma
denna skola till godo,hvilkas belopp vida öfverstiger statsanslagets;
men all då, när dessa medel kommit skolan till godo, anslaget
upphör. Det har ock blifvit förutsedt, att skolan icke måtte
komma att upphöra, i falPdessa medel ej snart komma den lill
godo, emedan det af StatsUtsk. föreslagna anslaget är af samma
belopp, som det förr uppgått till; så att jag för min del alldeles
icke finner det stridande emot R. Sits värdighet, att bevilja det.
Frih. Palmstjerna: Om R. Sits anslag af 2,800 rtdr icke
är nödigt för upprätthållande af navigationsskolan i Stockholm,
ulan R. St. vilja begagna sig af en enskild mans testamente,
samt de icke anse alt delta testamente (eller disposition) är gjordt
i afsigt att utvidga denna läroanstalt, så må delta anslag helt och
hållet afslås; men hvarföre Staten skall förskjuta de 2,800 rtdr
under 2 år, för att sedermera återfå dem af de Rydbergska donationsmedlen,
del kan jag ej falla. Ty åro dessa medel verkligen
ställda till sterbhusets disposition, så måtte de vål kunna disponeras
för ändamålet, utan att Staten måtte behöfva att gå i förskott
för uppfyllandet af den enskilda donationsgifvarens ändamål.
Det förevar, exemplet är åtminstone det enda exempel som jag
vet någonsin under min riksdagsmannabana hafva förekommit, att
Staten går i förskott för en anstalt, hvartill medlen skola tagas
af enskilda fonder.
Jag instämmer med Gr. Lagerbjelke deruti, att Staten ej bör
göra sig till arfvinge af enskild man, samt att det anslag, som af
Staten är gifvet, bör blifva beståndande. Och torde det vara alldeles
obestridligt, att en sådan skola, som denna, kan använda
det anslag som donationsfonden gifvet', om anstalten utvidgas, i
den mån tillgångarna del medgifva, till en högre läroanstalt för
sjövetenskaperna, hvilket jag tror vara i sitt ordning och väl kunna
behöfvas. Men om man ej skulle finna detta vara nödigt, sä
får jag dock vördsamt tillstyrka återremiss af det skäl jag först
nämnde, nemi. alt statsanslaget icke bör blifva beroende af eller
komma i beröring med enskilda donationsmedel, hvilket Utsk.
har föreslagit.
Frih. Tersmeden: Frih. Palmstjerna har i synnerhet fästat
sig vid all StatsUtsk. föreslagit detta anslag att utgå till dess att
Rydbergska donations-medJen blifva disponibla; men jag skulle tro
att om man vill saken och icke all skolan skall upphöra helt och
hållet, d. v. s. om man vill hafva en skola med de medel som
för densamma äro anslagna, men ännu ej disponibla (af hvad skäl
374
Den 24 Mar s.
vet jag ej, men disponibla äro de ej); så måste man väl besluta
att under tiden, till dess saken blir fullt utredd och skolan verkligen
kommer i åtnjutande af de disponerade medlen, Staten uppehåller
skolan, så att den till dess kan fortfara. Det är ock på
den grund, som StatsUtsk. tillstyrkt, att dessa medel skola fortfarande
utgå tilldess att donationsmedlen blifva disponibla.
Eli af de tvål Antingen skall hela betänk, afsläs och anslaget
uppföras på stat såsom förut, eller ock, ifall man vill att skolan
hädanefter skall bedrifvas med de enskilda medlen, får man
lof alt göra som StatsUtsk. här föreslagit.
Då nu Hr Gr. o. Landtm, hemställde om R. o. Ad. ansåge
de emot förevar, punkt gjorde anmärkmr föranleda till återremiss,
ropades ja och nej.
Sedan härefter propos. till bifall å hvad Utsk. i denna punkt
föreslagit blifvit framställd, och äfvenledes med ja och nej besvarad,
förklarade Hr Landtm., att han icke kunnat uppfatta huruvida
ja eller nej varit öfvervägande; men efter sistnämnde propos:s
förnyande, hvarvid åter ropades ja och nej, tillkännagaf Hr
Landtm, det han trott sig finna, att detta svar utfallit med öfvervägande
ja.
19:de punkten, ang:de inrättande af en navigationsskola i
Westervik; 20:de punkten, ang:de fiskerinäringens understöd;
21:sta punkten, ang:de jordförluster genom kanal-anläggningar
; 22:dra punkten, ang:de skeppsbyggeri-instituter, 23:dje
punkten, ang:de tryckning af K. Al:s bef:dcs kungörelser,
samt 24:de punkten, ang:de de under 6: te hufvudtiteln upptagna
ut gifts-summor, till hvilkas förändring anledn. icke förekommit.
R. o. Ad. biföll hvad Utsk. i dessa punkter föreslagit.
25:te punkten, ang:de de till föremål, tillhörande civildepart:ts
handläggning, ifragaställde anslag dels för en gång,
dels f ör vissa år.
R. o. Ad. fann denna punkt icke erfordra någon åtgärd.
Hr von Hartmansdorff, Au g.: Då tiden är så långt
framskriden, alt StatsUlsk:s betänk. N:o 91 icke lärer kunna medhinnas,
så hemställer jag alt R. o. Ad. måtte besluta, att med
föredragningen deraf må få anstå till nästa plenum.
Denna hemställan blef uppå derom af Hr Gr. o. Landtm,
framställd propos. af R. o. Ad. bifallen.
Då nu ånyo föredrogs BankoUtsk:s mern. N:o 38, med förslag
till sammanjemkning af R. St:s beslut i fråga om liden för
den behållna vinstens aflemnande frän banken, blef den föreslagna
voleringsproposin af 11. o. Ad. godkänd.
Den 24 Mars.
375
Anmäldes och lades på bordet Exped.Utsk:s mern. N:o 6,
i anledn. af återremiss utaf skrifvelseföreslagen N:o 10, 11 och
12, tillika med derjemte inkomne nya förslag lill R. St:s und.
skrifvelser lill K. M. N:ris 40, 41 och 42, rör:de af K. M. i nåder
föreslagna ändringar i gruudlagarne.
Till bordläggning anmäldes vidare följande från Utsk:n inkomne
mern., ullål:n och betänkm nemi, från
Constitutions-Utskottet:
N:o 4, ang:de fullbordad granskning af de uti Statsrådet
förda prot.;
Stats -Utskottet:
N:o 92, i anledn. af erhållen återremiss å utlåt. N;o 58;
N:o 93, i anledn. af erhållen återremiss å utlåt. N:o 61;
N:o 94, i anledn. af erhållen återremiss å utlåt. N:o 72;
N:o 95, i anledn. af K. M:s nåd. skrifvelse, ang:de eftergift
i arrendet för Mörrums krono-laxfiske i Blekinge län;
N:o 96, i anledn. af K. M:s nåd. propos. ang:de upplåtande
åt Ulltuna landtbruks-instilut af kronoparken Lilfa Djurgården;
N:o 97, i anledn. af väckte motioner, ang:de nedsättning i
det bidrag, som af landsbro i Wermlands län erlägges till ränta
å och amortisseraent af landsh.-ackordet;
N:o 98, i anledn. af väckt motion ang:de befrielse för hemmanet
Fårhult från utgörande af s. k. skolmästare-skäppa;
N:o 100, ang:de arfvoden för granskningen och liqviderandet
af inkomna reqvisitioner och räkningar å riksdagskostnaderne;
Lag-Utskottet:
N:o 29, i anledn. af väckt motion, ang:de skärpta kontroller
för kyrkoböckers förande m. m.;
N:o, 30, i anledn. af väckt motion, ang:de förändring af 1 §
30 cap. rätteg:s-balken, i afseende på tid för anmälan af missnöje
emot hof-rätts dom och utslag;
N:o 31, i anledn. af väckt motion, ang:de skyldighet för fästehjon
att, inom viss tid efter slutad lysning till äktenskap, detsamma
genom vigsel fullborda;
N:o 32, i anledn. af väckt motion om förändring i K. förordnm
d. 10 Juni 1841, ang:de vilkorliga utmälnings-resolutioner
i vissa fall;
N:o 33, i anledn. af väckt motion om en revision af äldre
lagar och författningar; samt
N:o 34, i anledn. af väckt motion om upphäfvande af K.
förordn. d. 9 Maj 1835, och d. 20 November 1845, i afseende
på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård qvarblifva.
Föredrogs StatsUtsk:s mern. N:o 99, innehållande anmälan
om anledn. lill anmärkt!, emot ledamöterne uti den år 1845
376
Den 24 Mars.
t. f. K. Regering äfvensom emot expeditions-chefen A. F.
Normelin.
Hr Gr. o. Landtm, förklarade, att denna anmärkn:s-anledn.,
jemlikt 29 § Riksd.Ordn., komme att remitteras till Const.Ulsk.
Hr Gr. o. Landtm, fästade uppmärksamheten derpå, alt,
sedan R. o. Ad. nu godkänt den i Banko-Utsk:s mern. N:o 38
föreslagna voterings-propos., det syntes vara angeläget att snart
utse ledamöter i förstärkt BankoUlsk., samt föreslog derjemte, alt
tiden för denna valförrättning måtte utsättas till nästa Tisdag.
R. o. Ad. lemnade härtill sitt bifall, hvarefter Hr Gr. o.
Landtm., med erinran alt dervid borde utses 21 ordinarie ledamöter
och att det varit vanligt att vid samma tillfälle välja 9
suppleanter, hemställde om R. o. Ad. nu ansåge samma antal suppleanter
böra utses.
Ropades ja.
Slutligen erinrade Hr Gr. o. Landtm, att till följe af det
nu fattade beslutet, hvarje vallisia, enligt det i 33 § Ridd.Ordn.
intagna stadgande, borde upptaga 30 namn.
H. R. o. Ad. åtskildes kl. ^ till 4 e. m.
In fidem protocolli,
Albert Munck.
Tisdagen den 28 Mars 1848.
Plenum kl. 9 f. m.
Justerades 4 prot.utdr. för d. 24 dennes.
Öppnades Hrr Electorers lista vid val af en ledamot i Allm.
Besv.- o. Ekon.Utsk. efter N:o 49. Frih. Fleetwood, Fredrik
Ulric Miles; och befanns dertill hafva blifvit utsedd:
N-.o 2247. Hr von Schultzén, fullm. Frih. Fleetwood, Fredrik
Ulric Miles.
Öppnades jemväl Hrr Electorers lista vid val af en suppleant
i SlatsUtsk. efter N:o 2170. Hr Lidströmer, Fredrik August;
och befanns dertill hafva blifvit utsedd:
N;o 121, Hr Hjerta, Carl Johan,
Den 24 Mars.
377
o
Upplästes elt af Frih. Åkerhjelm, Claes, inlemnacU sälydande
inom.:
Af tjensteåligganden hindrad, att dermed längre kunna fortfara,
får jag, med anhållan om bibehållande af min riksdagsmannarätt,
afsäga mig den mig uppdragna befattningen all vara
Eleclor.
R. o. Ad. lemnade härtill sitt samtycke; hvarefter Hr Gr.
o. Landtm, anmodade Hrr Bänkmän, att välja en Elector efter
Frih. Åkerhjelm, samt derjemte utse en Elector efter Gr.
Wirsén, Axel Emil, som blifvit vald till ledamot i Const.Ulsk.
under permitterad ledamots frånvaro och derigenom upphört alt
vara Elector.
Företog R. o. Ad. val af 21 ordinarie ledamöter och 9 suppleanter
i förstärkta Banko-Utsk.; och befunnos vid valförrättningens
slut hafva blifvit utsedde till
Ordinarie Ledamöter:
N:o
120.
Gr. Liljencrantz, Gustaf Fredrik, .
med
lil röster
145. Frih. Stjernstedt, Jakob Theodor, .
99
59
99
—
183. Frih. D’Albedyhll, Christer Henrik,
99
59
99
211.
Frih. Cederström, Rudolf, . . .
•9
lil
99
—
15.
Hr Ribbing, Gustaf,
9?
59
99
—
408.
„ Dankwardt Liljeström, Fullm. Hr
Elgenstjerna, Carl, ....
99
59
99
—
645.
,, Möllerswärd, Carl Henrik,
99
59
99
—
lill.
„ Sölfwerberg, Magnus Diedrich,
7*
59
99
—
1226.
„ Gripenstedt, Joli. August, . .
99
lil
99
—
1476.
,, Riben, Carl Wilhelm, . .
99
59
99
1563.
„ Cederstråhle, Johan Casimir,
99
59
99
—
1600.
„ Braunerhjelm, Ferdinand, . .
99
lil
99
—
1661.
„ Garlheim Gyllenskjöld, Oscar,
99
59
99
—
1675.
„ Adlerbjelke, Fullm. Hr Bogeman
Johan Ludvig,
99
59
99
—
1789.
,, Ridderhjerta, Fullm. Hr von Ho
henhausen, Michail Silvius, .
99
59
99
—
1939.
,, Silfverstolpe, David Ludvig, .
99
59
99
—
2080.
,, von Konow, Fullm. Frih. Adel
svärd, Erik Seth, ....
99
59
99
—
2275.
„ Lefre'n, Johan Pehr, . . .
99
lil
99
—
2283.
„ Akrell, Carl,
99
59
99
—
2307.
„ af Tuneld, Carl Erik, . . .
99
59
99
2308.
,, af Ström, Israel Adolf, . .
Suppleanter :
99
59
99
—
2132. B. Hr af Klercker, Fredrik, . .
99
59
99
—
1413
„ Råfelt, Anton, ....
99
59
99
—
370
Frih. von Paijkull, Johan Gustaf,
99
59
99
—
379
,, von Vegesach, Achilles, . .
• 99
58
99
—
213
,, Armfelt, Fullm. Gr. Piper, Axel
Mauritz,
58
5 9
378
Den 28 Mars.
N:o 68. Gr. Creutz, Fullm. Hr Ulfsparre,
Georg, . . . . . . . med 58 röster.
— 746. Hr Reiher, Fullm. Frih. Åkerhjelm,
Fritz
58 „
— 2170. „ Lidströmer, Fredrik August, . . „ 58 „
— 8. Gr. Oxenstjerna, Fullm. Gr. Hamil
tan,
Henning Ludv. Hugo, . . „ 56 „
Sedan genom lottning blifvit bestämdt, såväl hvilka bland deni
som erhållit 59 röster borde blifva suppleanter, som i hvad ordning
desse, samt de suppleanter, hvilka erhållit 58 röster, borde
tillkallas.
Anmäldes och lades på bordet nedannämude från Utskrn inkomne
utlåtrn och belänkm nemi. från
Stats-Utskoltet:
N:o 103, i anledn. af K. M:s nåd. propus., angrde afskrifning
af en del utaf de Hallands läns innevånare år 1846 beviljade
undsätlningsmedel,
N:o 104, i anledn. af väckt motion om afskrifning af återstående
undsättnings-skulder inom Ofvan-Siljans fögderi af Stora
Kopparbergs län;
N:o 105, ang-.de sökt förnyelse af 3:ne stycken genom stöld
förkomna s. k. Trollhätte slussverks lottsedlar;
N:o 106, i anledn. af K. M:s nåd. propos. ang:de lindring i
den af hemmanen å ön Hven, såsom godtgörelse för dem förut
åliggande arbetsskyldighet vid Uranienborgs kungsgård, utgående
afgäld;
N:o 107, i anledn. af väckt motion om optionsrätt för Klabböle
och Sörfors byamän till arrende å vid deras strand belägna
kronofisken i Umeå eif;
Bevillnings-Utskottet:
N:o 9, ang:de grunderne för den blifvande allmänna bevillnm
samt föreskrifterne för deras tillämpning;
Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottet:
N:o 55, i anledn. af väckt motion om upphäfvande af det uti
K. brefven d. 6 Maj 1817 stadgade förbud om kyrkostugors uppförande
inom Norrbottens och Westerbottens län af församlingsboer,
hvilka äro inom en mil från kyrkan bosatte;
N:o 56, i anledn. af väckt motion om upphörande af skyldighet
för landtman att afskala och samla barken å till dem upplåtne
ekar; samt
N:o 57, i anledn. af väckt motion om upphäfvande af K.
förordmn d. 19 Juni 1843, ang:de kolmätning.
II. R. o. Ad. åtskildes kl. $ till 2 e. m.
In fidem protocolli,
Albert Munck.
Den 29 Mars.
379
Onsdagen den 29 Mars 1848.
Plenum kl. 9 f. m.
Justerades pleni-protm för d. 15 dennes f. och e. m.
Föredrogs Exped.Utskis d. 24 dennes på bordet lagda mern.
N:o (i, i anledn. af återremiss utaf skrifvelseförslagen N:ris 10,
11 och 12 jemle nedannämnde vid detta mern. fogade förnyade
förslag lill R. St:s und. skrifvelser till K. M.:
N:o 40, i anledn. af K. M:s nåd. propos. om ändringar i
17, 22 och 24 §§ Reg.F.;
Nio 41, i anledn. af K. M:s nåd. propos. om ändring i 6,
15 och 43 §§ Reg.F.; samt
Nio 42, i anledn. af K. M:s nåd. propos. om ändring i 1 §
9 mom. Tryckfr.-förordn:n.
Dessa nu till justering uppläste förnyade förslag till und.
skrifvelser blefvo af R. o. Ad. godkände, hvarjemte Exped.Utskis
förevar mern. lades till handlingarne.
Sedan härefter Exped.Utskis d. 24 dennes bordlagda under
Nio 43 afgifna förslag till R. Stis und. skrifvelse till K.. M., ang-.de
återställande till Kalmar domkyrka af arrende-inkomsterne utaf
jordlägenheter, tillhörande Kalmar f. d. fästning, blifvit lill justering
uppläst, godkändes jemväl detta skrifvelse-förslag.
Vidare upplästes till justering och godkändes följande från
Exped.Utsk. inkomne förslag till R. S:s und. skrifvelser till K. M.i
Nio 47, angide preskriptionstid för liqviderandet af åtskilliga
i riksgis-kontis hufvudbok uppförde skuldposter;
Nio 48, angide riksgis-kontis på krigs-collim öfverlålne fordringar
hos städerne Malmö och Ystad;
Nio 49, angide förmånsrätt för förskott på lill försäljning
lemnade varor; samt
Nio 50, angide förändringar i rese-reglemenlet.
Föredrogs ånyo StatsUtskis d. 15 och 18 dennes på bordet
lagda utlåt. Nio 91, angide regleringen af utgifterne under riksstatens
7:de hufvudlitel.
Delta utlåt, företogs punktvis till afgörande och dervid förekom
först Utsk:s hems lallan om uppskof med definitiva regleringen
af de under ifrågavar. hufvudtitel förekommande spanmäls
och Öfriga indelta räntor.
Denna hemställan blef af R. o. Ad. bifallen.
lista punkten, ang:de Finans-depart:ts expedition.
11. Ex. Hr Gr. Posse, Arvid: Såsom skäl hvarföre Ulsk,
380
Den 29 Mars.
icke ansett sig böra tillstyrka bifall lill hvad K. M. i förevar, fall
föreslagit, har Utsk. anfört, såsom orden lyda: ”att den vid 1840
—41 årens riksdag fastställda atlöningsstat icke så länge varit
gällande, att behofvet af den äskade tillökningen å finans-depärt:sexpedilionens
stal må kunna anses till fullo ådagalagdt”. Delta
skäl kan jag ej erkänna såsom giltigt, utan tror att 7 års erfarenhet
i delta afseende bör anses tillfyllest; och denna 7-åriga
erfarenhet har tydligen ådagalagt behofvet af tillökning uti deparhts
stat. Häraf har också händt, att K. M. varit nödsakad,
för ärendenas behöriga gång, anlita de s. k. besparingarne som
dock äro af en tillfällig beskaffenhet och ej borde användas lill
fyllande af ett ständigt fortvarande behof. På grund af denna
min öfvertygelse tror jag ali denna punkt borde lill Ulsk. återremitteras,
men öfverlemna!- det till 15. o. Ad:s egel bedömande.
Ilr von Hartmansdorff, August: Med den kännedom jag
kan äga om detta embetsverk, och om mängden af de göromål
detsamma åligger alt besörja, anser jag mig böra instämma uti
H. Ex. Hr Gr. Posses yrkande att förevar, punkt måtte återremitteras,
på det StalsUtsk. må ånyo taga saken i öfvervägande.
Att i detta fall vägra ett nödvändigt anslag, verkar, enligt min
öfvertygelse, till skada för rättsökande, hvilka, i anseende dertill
att ärendenas mängd öfverstiga den närvar, tjenstemannapersonalens
förmåga, nödgas vänta för länge på deras angelägenheters afgörande.
Gifves ej anslag dertill, så måste medel till gratifikationer
och uppmuntran åt extra ordinarie biträden tagas af extra ulgiflsmedlen,
hvilka alltid borde vara tillgängliga för sitt egentliga
ändamål, eller för oförutsedda utgifter dit de ifrågavar. icke höra.
Jag hemställer således att denna punkt måtte varda återremitterad.
R. o. Ad. ansåg de emot den förevar. l:sta punkten gjorde
anmärkn:r föranleda till densammas återremitterande.
2:dra punkten, an g: de kamm.coll: m; 3:dje punkten, ang:de
arfvode för en notarie vid stats-kont4:de punkten, ang-.de
löneförhöjning Jör magasins förvaltar en i Borgholm-, 5:te punkten,
ang:de förslågs-anslaget lill chartw-sigillatce-omkostnader;
6:te punkten, ang:de chartw-sigillatw-kontorets vaktbetjening;
7:de punkten, ang:de kammar-rätten; samt 8:de punkten,
ang:de öfverintendents-embetet.
R. o. Ad. biföll hvad Ulsk. i dessa punkter tillstyrkt och
hemställt.
f):de punkten, ang.-de förslags-anslaget för postverkets
löner och öfrige omkostnader, samt statsverkets behållning af
postmedlen.
Frih. Hamilton, Hugo, anförde skriftligen:
H. Slatslllsk. har uti dess utlåt. N:o 91 tillstyrkt, att R. St.
skulle, med afslag af den af K. M. på anförde skäl föreslagne
nedsättning i K. postverkets bidrag lill slals-kassan ifrån 125,000
Den 29 Mars.
381
r:dr lill 100,000 r:rlr om arel, bestämma delta bidrag lill 115,000
r:dr årligen, hvarjemte det hittills å riksg:s-kont. anvisade förslagsanslag
af 10,000 r:dr om året för postverkets, i följd af postskjutslegans
förhöjning, ökade utgifter, skulle för framliden upphöra,
och således bidraget i det hela uppgå till samma belopp,
som under de sista 3:ne åren.
Utsk. har såsom grund för sin uttalade åsigt, att nemi. omsorgen
om de inhemska post-kommunikationernes utvidgning eller
förbättrande icke oundgängligen påkalla nedsättning i det af postmedels-uppbörden
till statsverket ingående årliga bidrag, uppgifvit
några förhållanden, genom ändring i hvilka besparing skulle kunna
vinnas, och anhåller jag först, och innan jag för R. o. Ad.
utvecklar orsakerne lill postverkets i financielt hänseende för närvar.
mindre lysande ställning, få bevisa att denna besparing dels
redan är, så vidt sig göra låter, åstadkommen, dels ock att en
ändring i dessa förhållanden ej under de kommande 3:ne åren
kan emotses.
Utsk. anser:
l:o Att, sedan Konungariket Norriges postförbindelse med utlandet
under den del af året, då sjöfarten är öppen, befordras
nästan uteslutande med ångfartyg, den s. k. Norrska utrikes posten
icke borde genom Sverige befordras ulan full ersättning af
Norrska postverket för derigenom uppkommande kostnader.
Uppå öfver-post-direktörs-embelets derom gjorda und. framställning,
biföll K. M., genom nådigt bref af d. 11 Maj 1847,
att lill minskande af kostnaderne för Norrska utrikes posternes
förskaffande genom Sverige, den för deras befordran med Oclober
månads ingång år 1846 inrättade snällpost och hvars årliga kostnad
var beräknad till 8,200 r:dr, fick indragas, men alt enär upphörandet
af särskild Norrsk utrikes post öfver Sverige skulle förorsaka
en högst betydlig afsaknad för de Svenske korrespondenterne
uti alla de utåt rikets vestra kust belägne orter, hvilka alltsedan
år 1815 för utrikes och sedan år 1831 äfven för inrikes
bref under 8 lod fått sig af samma post begagna, berörde post
skulle åter försättas i det skick, hvari den före d. 1 Oct. 1846
var, och för hvilken kostnaden endast uppgår till 4,100 r:dr b:co
årligen. Inkomsten af transito-portot för den Norrska utrikes
brefvexlingen lemnar, äfven sedan den om sommaren befordras
på ångbåt, ej allenast full ersättning för sistberörde kostnad,
utan ock ett årligt öfverskott, hvadan den ytterligare indragning,
som Utsk. föreslagit, skulle leda till förlust för postverket i st.
f. vinst.
2:o Att minskning uti den för paketer inrättade, med förlust
för postverket förenade, postgång emellan Stockholm och södra
orterne lämpligen torde kunna äga rum under den årstid, då
ångbåts-kommunikationen oafbrutet fortgår.
Sjelf inseende detta, genom ångbåts-kommunikationernes utvidgande,
inträdda förhållande, har öfver-post-direktörs-embelel i
und. hemställt till K. M. att, med afseende derå att paketposten
mellan Stockholm och Jönköping under den tid af året, då äng
-
382
Den 29 Mars.
båtsfarten är i gång, ganska ringa anlitas, en förändring i sältet
för paketpostens befordran under olika årstider mätte få vidtagas, hvilken
förändring också genom nåd. bref af d. 2 Mars 1847 bifölls,
och hade lill följd att förlusten af paketpost-inrättningen, som år
1846 utgjorde 7,944 r:dr 43 sk. 8 r:st., för år 1847 endast uppgått
till 5,200.
Då nu äfven till följd af de paketpost-konventioner med Preussen
och Danmark, som under förl. år blifvit afslutade, de hinder
för utländske paketers befordran, som hittills förefunnits, bortfallit,
kan man dessutom med visshet förutse, att paketposten under
hela äret kommer alt flitigare begagnas, och således äfven gifva
en större behållning, ehuru denna behållning till en början måste
användas lill anskaffande af flere och större vagnar samt inrättande
för vintermåuaderne åtminstone af en ny direkt paketpostlinie
emellan Helsingborg och Jönköping, hvarförutan inrättningen
numera ej kan motsvara sitt ändamål.
3:o Utsk. anser att den af postmedlen utgående årliga utgift
af 8,000 r:dr såsom understöd till diligence-bolaget N:o 1 torde
kunna minskas. För postverket vore det särdeles önskvärd! om
denna för dess egentliga ändamål mera fremmande utgift kunde
helt och hållat indragas, men torde härvid blott få erinras att
den tillkommit till följd af R. St:s beslut samt att K. M. genom
nåd. br. af d. 20 April 1847 bifallit, att della understöd må af
diligence-bolaget under ytterligare 3 år eller intill 1850 årsslut
uppbäras, hvadan någon minskning deruti ej dessförinnan kan påräknas,
äfven om R. St. skulle besluta alt anslaget för framliden
skulle indragas.
För det 4:de har Utsk. antydt, alt då de i Hamburg och
Stralsund anställde post-koramissarier icke synas vara för postförbindelsen
med utländska orter oundgängligen nödvändige, de
ät desse tjenstemän utgående löneförmåner fra?ndeles torde kunna
besparas.
Sannt är att, i följd af de förändringar i så väl brefexpeditionssältet
som liqvidalionen, det Svenska och de fremmande postverken
emellan, som genom sednast afslutade post-konventioner
blifvit införde, desse tjenstemän, som förut voro oundgängligt nödvändige,
numera kunna utan men för postverket indragas, hvarom
äfven und. framställning till K. M. i sinom tid kommer att
afgifvas, men kan som Utsk. sjelf ganska riktigt anför, någon besparing
endast framdeles deraf uppkomma, och kan detta förhållande
således ej heller nu gälla såsom skäl för bifall till det afstyrkande
Utsk. gifvit på K. M:s nåd. propos.
Om också K. M. ej af politiska skäl skulle anse Sig förhindrad,
att till en blifvande framställning i detta syfte gifva nåd. bifall,
så lära dock de nuvar. innehafvarne af nämnde platser ej kunna
frånkännas personella ersättningar för de aflöningsförmåner de
nu innehafva, och kan således någon egentlig minskning i postverkets
utgifter genom en sådan indragning ej på längre tid
emotses.
Slutligen har Utsk. förmenat, att en tillökning i postverkets
Den 29 Mars.
3S3
årliga inkomster sannolikt skulle kunna beredas genom vidtagande
af skärpta kontroller emot missbruk af fribrefs-rättighetens utöfning.
Dessa kontroller äro tid efter annan skärpta, och äger
derföre ofta nog åtal rum mot dylika förbrytelser, äfven af den
mest obetydliga beskaffenhet, som t. ex. att emellan bladen afen
lill försändning under fribrefsrält tillåten brochure eller skrifvelse
den minsta papperslapp inlägges, försedd med någon anteckning
af enskild natur, hvarpå ovilkorligt bötesbeslämmelserna tillämpas.
Endast en ytterligare kontroll synes återstå, den nemi. att alla
under fribrefsrält inlemnade papper eller tryckta sedlar skola vara
oförseglade och å postkontoren granskas innan de afsändas,
men dertill förslår ej den nuvar. postpersonslen, och skulle en
tillökning deruti sannolikt medföra större afgift för postverket,
än den inkomst i porloväg som derigenom kunde beredas.
Sedan jag nu sökt upplysa, att de skäl H. Utsk. anfört till
grund för sitt afstyrkande, ej böra till ett sådant beslut af R. o.
Ad. föranleda, ber jag att få framlägga ett utdrag ur K. postverkets
stat för de sist förtlutna åren, äfvensom resultatet af förra
årets förvaltning, hvaraf orsakerne till det behof af nedsättning i
bidraget till statsverket, hvaruti postverket sig verkligen befinner,
bäst kunna inses.
För år 1844.
Postverkets inkomster . .
603,521:
21.
7.
Af riksg:s-kont. . . .
8,230: 45.
6.
_611,752:
19.
t
Postverkets utgifter . .
461,480:
39.
4.
Ridragel till statsverket
150,000:
—
—
Ersättningar för poströfveri
utöfver hvad som tillrät-
tafålls
9,280:
10.
620,761:
1.
4
Brist för året .
Ar 1845.
•
• •
9,008:
30.
3
Inkomsterne
616,651:
17.
—
Frän riksg.-s-kont. . . .
8,263:
38.
11.
624,915:
7.
11
Utgiflerne
486,619:
36.
8.
Statsbidraget
125,000:
—
Poströfverier
1,638:
6.
10.
613,257: 43.
6
Öfverskottet således för året
11,657:
12.
5.
Afgår förra årets brist
9,008:
30.
3.
Verkligt öfverskott 2,648: 30.
2.
Ar 1846.
Inkomsterne
620,070:
34.
11.
Riksg:s-kont
8,280:
16.
10.
628,351:
3.
9.
Utgiflerne
Statsverket
491,312:
125,000:
12.
8.
Poströfverier
7,018:
—
—
,623,330:
12.
8.
Öfverskottet 5,020:
39.
1.
384
Den 29 Mars.
Hvilket tillsammans med för
-
ra årets öfverskott gör S:a 5,020: 39. t.'
2,648: 30. 2.
7,669: 21. 3.
För år 1847 har räkenskaperne ännu ej kunnat till fullo afslntas,
enär uppgifter från amirals-embetet i Carlskrona, utländske
posl-anuerne m. fl. ännu saknas, men enligt kalkyl lemna
de följande resultat:
Utrustning och inköp af felande
inventarier för ångfartyget
Nordstjernan . . 6,553: 47. 7.
Reparation af ångfartyget
oAktiv
1,335: 25. 10.
Arsbidraget till statsverket 125,000: — — gOO:
Hvadan en hrist för året är alt beräkna till ett
belopp af circa  15,000: — —
Om derifrån afdrages alla de föreg:de årens
öfverskott, som vid 1846 års bokslut, utgjorde
enligt samma års hufvudbok 11,944 r:dr 21
sk. 5 r:st., sä skulle ändå för året uppstå en
brist af  r:dr 3,000 b:co.
Postverkets utgifter för innevar. år äro beräknade
alt blifva å i stat upptagne utgiftstitlar
r:dr 464,918: 47. —
Paketpost-inrättningen . 14,589: — —
Diligence-bolaget .... 8,000: — —
Arsbidraget lill statsverket 125,000: — —
B:co r:dr 612,507: 47. —
hvartill måste läggas oförutsedda händelser af
poströfveri m. m.
Någon tillförlitlig kalkyl öfver uppbörden kan ej på förhand
uppgöras, likväl kan man med visshet antaga, att inkomsten af den
inrikes, Norrska, Ryska och Finska brefvexlingen ej allenast kommer
att uppgå till samma belopp som sisth år, utan äfven öfverstiga
detsamma. Deremot kan man antaga för bestämdt afgjordt,
alt den betydliga nedsättning uti portot för utrikes brefvexlingen
öfver Danmark, som utaf den sednast af K. M. ratificerade postkonventionen
med detta Konungarike blifvit en följd, måste med
föra
en nedsättning i postverkets inkomst, åtminstone i början
och intill dess att den lagliga eorrespondencen, ty på enskild väg
har den förut varit liflig nog, kommer att genom detta lindrigare
porto tillvexa.
Någon säker beräkning öfver uppbörden af den Norrska tran
-
Inkomsler .
Riksg:s-kont.
Ulgifterne .
Poströfverier
514,134: 26. 7.
8,175: 44. —
631,900: — —
8 300: — — 64Q.200: —
SI
-
D e ii 29 Mars.
385
sitobrefvexlingen kan ej heller göras, likväl bör man kunna hoppas,
att den betydliga nedsättning i denna uppbörd, uppgående
för för!, år till minst 20,000 r.dr, som uppkom derigenom att
den Norrska correspondencen på Danmark och andra utländske
orter numera befordras genom ångbåtar direkte på Danmark, ej
skall hädanefter tillvexa, ulan kan man snarare förmoda, att den
nedsättning i Svenskt transitoporto, som numera blifvit för Norrska
bref förunnad, skall i någon mån leda dertill, att denna correspondence
återföres lill den gamla numera mindre kostsamma
stråten.
Att emellertid tolaluppbörden för den utländska correspondencen
af anförde skäl och äfven till följd af del nu inträffade
svåra afbrottet i all handel kommer att i år med circa 30 lill
40.000 r:dr understiga de föregide årens, torde böra kalkyleras,
hvadan postverkets inkomst, förutnämnde ersättning från riksgiskont.
deri inbegripen, ej kan beräknas uppgå till mera än
605.000 r:dr.
Enär nu årets utgifter, utom oförutsedda händelser, uppgå
till omkring 612,507 r:dr, så skulle i sådant fall en brist i
postverkets bidrag för året till statsverket uppkomma af minst
7.000 r:dr.
För många torde vid ofvanstående uppgift om den i det utländska
brefportot medgifna betydliga nedsättning den fråga framställa
sig, hvarföre postverket tillstyrkt en nedsättning sora så
betydligt inverkat på dess ekonomiska ställning.
Derpå får jag på förhand lemna det svar, att den utländska
correspondencen öfver Danmark hittills varit så öfver all höfva
tryckt, alt densamma måst dels inskränkas, så vidt görligt varit,
dels söka andra än de lagliga vägarne, hvarigenom den påräknade
intraden gått för postverket förlorad. Svenska postverket tog
nemi., utom dubbelt sjöporto för transporten öfver Sundet, ett vida
högre Danskt porto än som verkligen af Danmark uppbars.
Danmark deremot, som såg en sådan liknöjdhet hos den Svenska
poststyrelsen för dess egna correspondenters intresse, nekade bestämdt
hvarje nedsättning i sitt eget transitoporto, utom det att
frankeringsfrihet för öfver Danmark transiterande Svenska och
Norrska bref ej var medgifven, en frihet, som för correspondenterne
var högst önskvärd, och genom dess bidragande till correspondencens
till vext och derigenom till en ökad portointrad äfven
var för postverket af vigt att erhålla.
Första vilkoret för erhållande af en betydlig nedsättning i
det transitoporto Danmark uppbar, äfvensom af frankeringsfrihet
för den Svensk-Norrska utrikes brefvexlingen var således det, att
Svenska postverket ej mera skulle af sina correspondenter uppbära
ett högre Danskt transitoporto, än hvad tilt Danmark verkligen
utbetaltes, äfvensom alt Sverige lika med Danmark ej skulle uppbära
dubbelt utan enkelt Sundporlo.
Denna fordran, i sig sjelf byggd på billighet och rättvisa,
samt ländande lill correspondenternes gagn och på indirekt väg
3 B. 25
386
Den 39 Alars*
äfven till Svenska postverkets nytta, kunde och borde ej afstå?,
helst som den i andra länder antagna princip, att postverket ej
längre bör vara en direkt beskattningsanstalt, utan att det endast
indirekt, men vida mäktigare bör gagna landet genom lättade kommunikationer,
ett lindrigt porto, och en derigenom jemt tillvexande
liflighet i brefvexlingen, samt i de affärer, som derpå grunda
sig, numera äfven inom vårt postverk blifvit antagen lill en
regel, som jag är förvissad om att ej heller R. H. St. skola jäfva.
Rrefportot ifrån Svenska orter till Hamburg har lill följd af
detta medgifvande å vår sida vunnit en så stor nedsättning äfven
å Danmarks, att det sedan den 1 Januari ej utgör mera än 24
sk. b:co för enkelt bref, då det förut uppgick till 1 r:dr 24 sk.
och är väl denna lättnad för vår vigtigaste handels-correspondence
värd en mindre uppoffring å Statens sida, som dock endast är
temporär, och i tidens längd kommer alt ersättas genom en ökad
brefvexling, hvarpå man också redan erhållit bevis.
Den tillvext i postverkets utgifter, som ofvanstående korta
tablå utvisar, har sin hufvudsakliga grund i följande orsaker:
l:o Att sjelfva ■postförings-kostnaden sedan år 1844 blifvit
högst betydligt förökad till följd af den Dya skjutsstadgan, hvilken,
då en mängd poster och deribland alla snällposterne mäste med
gästgifvareskjuts fortskaffas, redan i de flesta län åstadkommit |
högre utgift för dessa poster än hittills. I anseende till posternes
allt mer tillvexande tyngd, hvartill tidningarne ensamt bidraga
med flere 100 SU om året, har hästantalet måst ökas. En del
nya posllinier hafva äfven måst lill gagn för orterne inrättas.
Summan är den, att då berörde kostnader år 1844 uppgingo till
115,917 r:dr 6 sk. 1 r:st., så hade de år 1846 redan stigit till
131,278: 40.5., och således på 2:ne år ökats med 15,361: 34. 4.,
och komma de, om det i Ekon.Utsk:s betänk. N:o 44 gjorde förslag
blir antaget, och det lärer redan vara det af 3 Stånd, att ytterligare
betydligt tillvexa i den mån de s. k. skjuts-entreprenaderne
mera allmänt införas, så att det ej beror på postverket att
sätta en gräns för denna tillvext.
2:o Uti den allt större osäkerheten å allmänna landsvägarne,
hvarigenom poströfverier oftare inträffat än förr, helst sedan olyckligtvis
äfven skjutgevär börjat vid dylika våldsgerningar begagnas.
Då under sisth år öfver 30 millioner r:dr b:co med posten afgingo
endast från Stockholm, och deribland på en gång ibland flera
hundra tusen r:dr i kontanta penningar, en följd deraf att användandet
af inrikes vexlar till dylika remisser olyckligtvis ännu
ej kommit i bruk, sä löper statsverket en risk, som kunde leda
till oberäknelig skada. Då postverket saknar medel att äga egna
vagnar, hvarmed äfven resande kunde medfölja, och endast med
sådan lägenhet befordras penningar i andra länder, så har det
intet annat medel att skydda posten, än att låta den medföljas af
beväpnade postiljoner. Ehuru otillräckligt detta skydd emot verkligt
öfvervåld är, så har dock poströfverier mera sällan inträffat
vid af postiljon beledsagad post och har derföre postverket ansett
sin pligt vara att alltmera utvidga postiljons-beskickningarne, men
Dea 29 Mara.
387
då hvarje postiljon, utom lön af 60 r:dr b:co, fullständig beklädnad
och beväpning med sabel och pistoler, för hvarje resedag erhåller
ett traktamente af 1 r:dr b:co, så medför denna inrättning
en alltjemt tillvexande utgift, hvilken på ofvannämnde 2;ne år
ökades från 46,686 r:dr lill 53,348: 39.
Långt ifrån alt kunna åstadkomma en minskning i ofvannämnde
betydliga utgiftsposter, komma de således att i alltjemt
stigande proportioner trycka postverkets stat. Slutligen måste jag
göra R. St. uppmärksamma derpå, alt om något af de K. postverkets
ångfartyg, som, till stort gagn för de tralikerande, underhålla
kommunikationen emellan Ystad och Stralsund, Westervik och
Wisby samt numera äfven mellan Götheborg och Kiel, skulle gå
förlorade, eller kräfva en större reparation genom anskaffande af
nya ångpannor m. m., dertill ej för närvar, finnes annan tillgång
än den för det i fjol försålde gamla ångfartyget Motala intlutne
summa 13,600 r:dr b:co, hvilken summa i sådant fall ej förslår långt.
Enligt R. St:s beslut och K. M:s nåd. befallning har ångfartyget
Sverige länge varit till ett nedsatt pris utbjudet, men förgäfves.
Då nu ett afbrott i dessa kommunikationer eller ångfartygens ersättande
genom seglande jakter skulle högst menligt inverka på
postförbindelserne med Gottland och utlandet, så vore det af behofvet
högligen påkalladt, att en reservfond för sådana fall kunde
af uppkommande öfverskottsmedel hopsamlas, hvilket dock är
ogörligt, om bidraget till statsverket fortfarande skall utgå lill lika
högt belopp som hittills.
Om R. St. ändå skulle besluta detta bidrags bibehållande till
samma höjd, så återstår ingen annan utväg för postverket än att
i und. föreslå att flere af de betydligare på sednare lider inrättade
snällposterne måtte få indragas, t. ex. de båda på Gefle, den
på Uddevalla, m. fl., men inser hvar och en lätt huru högst menligt
detta skulle inverka på den inrikes rörelsen, då correspondenterne
derigenom skulle beröfvas tillfället alt hastigt besvara sine
bref, och mången förmånlig handels-spekulation derigenom skulle
gå dem ur händerne, lill skada för hela landet.
Då jag derföre på nu anförda skål vördsamt anhåller att
StalsUtsk:s betänk. N:o 91 måtte återremitteras, på del Utsk. ånyo
må taga denna i sanning vigtiga fråga i öfvervägande, vill jag
blott slutligen tillägga, att Statsverket i alla fall uppbär en vida
större inkomst af postverket än de 100,000 r:dr som K. M. nu
såsom kontant bidrag velat föreslå.
Statsverket uppbär nemi. i verkligheten
1:0 det kontanta bidraget
100,000 frdr
2:o Fribref sportot, belöpande sig till minst . . 300,000 „
3:o Tidningsstämpeln, uppburen af staten, ehuru
postverket för intet befordrar tidningarne, circa 10,000 ,,
samt ersättning af postporto till de å utrikes orter
vistande ministrar och konsuler .... 7,000 „
Telegraf-inrättningen . . .
Bidraget till diligence-bolaget
12.120 „
8,000 „
B:co r:dr 437,120
25*
388
Den 29 Mars.
hvilket med en summa uppbörd för K. postverket af något öfver
600.000 r:dr i sanning ej bör kunna anses för obetydligt.
Det Preussiska postverket allemnar endast | af sin bruttouppbörd
till statsverket. Allt del öfriga användes för kommunikationernes
underhållande.
Hr Gripenstedt, Joli. Aug.: Ehuru jag för min ringa
del icke vill emotsätta mig den begärda återremissen, på det
StatsUlsk. må kunna taga de af Frih. Hamilton nu lemnade upplysningar
under närmare öfvervägande, tror jag dock att Ulsk. icke
saknat skäl lill hvad det i förevar, fråga tillstyrkt. 0m man genomläser
betänk, finner man väl att K. M. i Dess nåd. propos., grundad
på postverkets egne uppgifter, ökat ett förslagsanslag af
475.000 r:dr i och för postverkets egen räkning, och att Utsk.
deremot föreslagit att det anslag, som verkligen skulle komma
detta verk till godo, borde beräknas lill 485,000 r:dr; men då
från denna sistnämnda summa afdrages det belopp, som hittills
varit anvisadt å riksg:s-kont., så utgör återstoden just det belopp,
K. M. för merberörde verk äskat. Den olikhet deremot i afseende
på del statsverket tillkommande belopp, som äger rum emellan
hvad K. M. och hvad Utsk. föreslagit, beror deraf, att Utsk.
ansett postverkets inkomster kunna upptagas högre än K. M. beräknat.
Utsk. har, till grund för sin beräkning, tagit erfarenheten
hvad postmedelsuppbörden verkligen inbringat under de sednaste
4 åren, och då beloppet häraf i stigande skala alltid öfverstigit
600.000 r:dr årligen, så synes mig Utsk. hafva haft fullkomligt giltiga
skäl alt antaga denna summa. Danu dertill kommer att åtskilliga
besparingar inom postverket kunna göras i den riktning Utsk. anvisat,
torde man så mycket mindre kunna bestrida riktigheten af
hvad Utsk. föreslagit. Frih. Hamilton har också efter hvad jag
fattat medgifvit att sådane besparingar verkligen kunna ske. Han
har nemi. sagt att kostnaden för den omtalta Norrska transitoposten
redan blifvit reducerad till omkring hälften af dess förra
belopp; och han har äfven trott att paketposten, hvarom Utsk.
yttrat sig, hädanefter skall anlitas mera än förut, hvadan det är
att förmoda, att förlusten på denna postföring skall betydligen
minskas. Då dessa besparingar tagas i beräkning, och då det är
faktiskt alt inkomsterne ständigt öfverstigit 600,000 r:dr, torde
man således tryggt kunna antaga den beräkning Utsk. föreslagit.
I afseende på möjligheten att dessutom bereda postverket större
inkomster, ber jag äfven att få yttra några ord. Det är t. ex.
allmänt kändt och öfverklagadl, att postgången på utlandet med
ångfartyg icke är så ställd, som den med hänseende till postverkets
fördel borde vara. Brefven som på detta sätt befordras kunna
nemi. inlcmnas så väl på sjelfva fartygen som på K. postkontoret,
och då nu dertill kommer, att de bref, som gå den lagliga
vägen eller genom postkontoret, blifva sednare befordrade än de
som afgifvas direkte på fartygen, så följer deraf ganska naturligt
all de flesta bref gå K., postkontoret förbi, och derigenom äfven
en ej obetydlig porlointrad blir för Staten förlorad. Jag förmodar
Den 2!) Mars.
389
likväl att poststyrelsen observerat detta ofog och är sinnad att
vidtaga nödige åtgärder till dess förekommande. Vidare anser
jag ali postverket med allt skäl kunde bereda sig någon större
inkomst af de rekommenderade brefven. Här yttrades nyss hvad
sorn olyckligtvis är allmänt kändt, att på sednare tider stora förluster
inträffat i följd af poströfverier. Men deraf synes det ock
följa, att man bordt vara betänkt på att få rekommendationsafgiflen
skäligen förhöjd. Det förekommer mig åtminstone såsom
högst billigt, att den som har rätt att afsända huru stor penningesumraa
som helst och alt få densamma till runstycket ersatt
ifall den under vägen skulle gå förlorad, äfven bör i ersättning
derföre betala en något högre afgift än det nuvar. lumpna rekommendationsportot.
Af allt detta drager jag den slutsats, all betydligt
större behållning skulle kunna för postverket beredas dels
genom besparingar i utgifterna, dels ock genom förbättring af
dess inkomster; och således torde man med full tillförsigt kunna
beräkna att postintraderne hädanefter som hittills skola öfver- men
ej understiga 600,000 r:dr, och att Ulsk. således har ganska rätt
förfarit i sitt förslag. Slutligen anhåller jag blott att, i anledu.
af Frih. Hamiltons yttrande att statsverket skulle hafva betydliga
inkomster på postverkets bekostnad, utöfver det på stat uppförda
beloppet af 100,000 r:dr, få fästa hans och R. o. Ad:s uppmärksamhet
derå, att om också statskassan derutöfver har några indirekta
inkomster, gör den dock en betydlig uppoffring genom öfverlålelsen
af de hemman, som äro till posthemman anslagne. Således
torde, noga räknadt, postverkets uppoffring icke vara så stor
som det kunde synas vara efter de sifferuppgifter Frihm lemnal.
Såsom jag förut yttrat vill jag emellertid icke motsätta mig
den begärda återremissen.
Frih. Hamilton: Ehuru jag sökt så fullständigt som möjligt
i mitt skriftliga anförande utveckla de skäl, som tala för den
åsigt jag här sökt försvara, (hvilka skäl det i händelse af återremiss
tillkommer Utsk. att efter granskning bifalla eller förkasta)
och det således skulle synas öfverflödigt att ånyo upptaga frågan
till diskussion, anser jag mig likväl skyldig, att i anledn. af hvad
Hr Gripenstedt nu yttrat lemna några upplysningar, hvilka jag
anhåller måtte få åtfölja remissen. Man har tadlat att postverket
icke sökt arrangera så, alt den utländska posten kunnat befordras
med ångfartyg och så att man kunnat direkte å dessa fartyg,
men för postverkets räkning, inlemna sina bref. Det har likväl
hittills icke varit postverket af K. M. medgifvet, att på sådant
sätt transportera post lill utländska orter. Orsaken dertill har varit
att söka deruti, alt det icke kunnat bära sig för postverket
att betala en så betydlig afgift som ^ portoinkomsten till fartygsbolagen,
under det alt landtposten ginge tom, hvilken dock icke
under tiden kunde indragas, i och för de mellanliggande orternes
skull. Att missbruk nu ägt rum genom ångfartygen är sanni,
men jag tror att poststyrelsen, såvidl på den ankommer, sökt för
framtiden förrebygga dem; och jag tror äfven, att det genom nu
390
Den 29 Mars.
•pågående öfverenskommelse skäll lyckas. Hvad breflåda angår,
får jag upplysningsvis meddela, att poststyrelsen står i underhandling
med rederierne för flere af de på Mälarehamnarne gående
ångfartyg om emottagande af bref direkte på ångfartyget, emot
•rättighet att uppbära halfva inkomsten. Om detta lyckas, så blir
det tillfälle för Stockholms korrespondenter all få sina bref den
vägen befordrade. Hr Gripenstedt har äfven sagt, alt Svenska
postverket hade rätt att uppbära en högre afgift för rekommenderade
bref. Jag får då fästa hans uppmärksamhet derpå, alt afgiften
icke får höjas, med mindre K. och R. St. dertill samtycka.
Poststyrelsen har till K. M. inlemnat ett förslag härom; men det
torde vara osäkert huruvida någon propos. derom varder vid denna
riksdag till R. St. allåten. Hvad nu slutligen beträffar den
uppoffring, samme värde talare påstått statsverket göra för postverkets
skull, så inskränker den sig till afstående af den roteringsskyldighet
eller vakans-afgift, som eljest skulle af poslhemmanen
utgöras och hvilken i penningar skulle uppgå till ett belopp af omkring
12,000 r:dr. Jag har velat yttra detta i anledn. af de utaf
Hr Gripenstedt gjorda anmärkmr, på det Utsk. vid återremissen
icke måtte tro att de icke kunnat besvaras.
Hr Printzensköld, Carl: Frih. Hamiltons emot SlatsUtsk:s
ifrågavar. betänk, framställda anroärkn:r hafva, enligt min
åsigt, icke blifvit af Hr Gripenstedt vederlagde. Frih. Hamilton
har visserligen medgifvit, att åtskilliga förbättringar och regleringar
inom postverket kunna vidtagas, hvarigenom en minskning
uti detta embetsverks nuvar. utgifter beredes, men jag hemställer,
huruvida man med någon visshet nu kan påräkna verkan af dessa
förändringar, då de ännu icke äro vidtagne. Nödvändigheten
fordrar likväl, att postverket utvidgar sin verkningskrets och såmedelst
underlättar kommunikationen orter emellan, och jag anser
mig vid detta tillfälle böra tillkännagifva, att efter hvad jag med
visshet känner, hos poststyrelsen hvila flera ansökningar om anläggning
af postkontor å de orter, hvarest endast med många svårigheter
bref kunna afsändas. Jag tror äfven, att poststyrelsen
är benägen villfara dessa ansökningar, men hinder möta derföre
genom bristande tillgångar till bestridande af utgifterne i och för
de nya postkontorens anläggning. Vid sådant förhållande synes
det mig obilligt, att vägra det anslag som K. M. för postverket
äskat, blott derföre, att man anser en besparing i detta verks nuvar.
utgifter kunna för framtiden tillvägabringas. Det blir alltid
tillfälle för R. St. att, sedan regleringar skett som kunna föranleda
till nedsättning lili utgifterne, vid en kommande riksdag
pröfva, huruvida det ökade anslag, K. M. nu begärt, må kunna
åter indragas. Pä de af Frih. Hamilton anförda skäl, yrkar jag
alltså återremis af denna punkt med anhållan, att Utsk. måtte
tillstyrka bifall till det äskade anslaget.
R. o. Ad. ansåg de emot den förevar. 9:de punkten gjorde
anmärkmr föranleda till densammas återremitterande.
Den 29 Mars.
391
10:ile punkten, angede lönell llökning för postiljoner $ och
11 punkten, ang:dc tullverkets pensions- och indragningsstater.
IIvad Ulsk. i dessa punkter hemställt, blef af 11. o. Ad,
bifallet.
12 punkten, angelie ett statsbidrag för tullstatens enskilda
pensionsinrättning.
Hr Prytz, Lars Adolf: SlatsUtsk. har afslagit K,. M:s
nåd. propos. om anslag lill förstärkning af tullstatens enskilda
pensions-inrätlning egentligen af 2:ne skål, dem jag icke anser
fullkomligt antagliga. Det ena af dessa skäl ar den redan existerande
falligpensioneringen. Härvid har SlatsUtsk. upplyst, att -  på sätt utaf 11 :te punkten af Utsk:s betänk, inhemlas, hafva, enligt
3;ne särskilda pensionsslater för tulltjenstemäns i fattigdom
eflerlemnade enkor och barn, under år 1847 af tullmedlen utgått
pensionsunderslöd till ett sammanräknadt belopp af 10,783 r:dr
3 sk. 10 rist. Vidare är upplyst, ali dessa medel äro fördelade
lili (594 särskilda pensioner, hvilkas innehafvare illgöras af bela
familjer, dels af enkor med flere eller färre barn och dels af fader-
och moderlösa barn. Beloppet af hvarje sådan pension uppgår
till något öfver 15 r:dr årligen och hvar och en inser luiru
otillräckliga dessa pensioner äro för vinnande af det med dem afsedda
ändamål, eller att pensionstagarne icke skola falla fattiginrättningarne
inom kommnnerne till last, hvilket likväl inträffade
om icke dessa pensionstagare bade att påräkna bidrag från tullstatens
enskilda pensions-inrätlning, hvarest alla lullsiatens aflidna
embets- och tjenstemäns eflerlemnade familjer undfå årligen 15
procent af mannens eller fadrens innehafda lön; men då denna
kassa, som, enligt livad Ulsk. upplyst, år 1840 uppgick till sitt
högsta belopp eller 141,170 r:dr 32 sk. 6 r:st., sedermera, genom
ökadt antal pensionstagare, blifvit så förminskad, att den vid 1846
års slut endast utgjorde 133,690 r:dr 14 sk. 3 r-.st. och jag med
visshet känner att denna kassa blifvit ytterligare minskad under
sisth år, för hvilket räkenskaperne likväl ännu icke äro afsluiade,
så måste kassans undergång ofelbart snart vara att motse, desloheldre
som kapitalet årligen mäste tillgripas. I medeltal har hvarje
pensionär, deraf hela antalet utgjorde, är 1846, pensionstagande
familjer 661 på ett sammanräknadt pensionsbelopp af 22,331
r:dr, ur denna kassa årligen åtnjutit omkring 33 r:dr och läggas
härtill de af tullmedlen lemnade fattigpensioner, utgör beloppet
48 r:dr, hvarmed dessa familjer åtminstone kunnat förskaffa sig
husrum och vedbrand och således icke ännu betungat faltigiuräilningarna;
men då tullstatens enskilda pensionskassa allt mer och
mer medtages derigenom, att kapitalet så småningom tillgripes,
måste slutligen pensionerne ur den enskilla kassan upphöra, och
då blir följden den, att kommunerna mäste laga vård om enkorna
och barnen efter tullstatens tjenstemän och betjente, likasom
om andra fattige. Jag tror derföre, att det är af mycken vigt,
att staten lemnar det begärda anslaget till denna kassa, hvarigenom
den kan bibehållas i det skick, att pensionerne hädanefter
392
Den 29 Mars.
sorn hittills må kunna utgå efter 15 procent af mannens innehafda
lön. Att på annat sätt garantera kassans bestånd låter sig
icke gerna göra, ty pensionerne kunna icke nedsättas, emedan
alla delägare hafva blifvit tillförsäkrade vid deras inbelalningar af
2 å 5 proc. å innehafvande löner, att pensionerne skola utgå till
nämnde belopp; ej heller kunna de redan kännbara afgifterne,
med något hopp om framgång, höjas. Det andra skälet Utsk.
åberopat för sitt afstyrkande, är bristande tillgångar. Jag tror
likväl, att K. M. uppgifvit en tillgång, som bordt tagas i betraktande
och, såsom mycket lämplig, företrädesvis bör komma i fråga,
nemi. kronans andel i konfiskationsmedlen. Denna andel utgår
sålunda, att af alla beslag, som göras, tillfaller kronan J, då
godsägaren sakfälles, men deremot ^ beloppet, då godsägaren icke
sakfälles. Det kan icke vara obekant, att dessa beslagsmedel äro
tillfälliga och icke ingått i kalkylen af ordinarie tullinkomslerne,
utan att de bero af den mer eller mindre nit och verksamhet,
hvarmed tulltjenstemannen utöfvar sina skyldigheter. En tullbetjent
kan sköta sin tjenst klanderfritt och utan anmärkn., ehuru
några beslag icke göras, men han kan i sin tjenst derjemte vara
nitisk och göra beslag, och derigenom bereda kronan en jemväl
oberäknad inkomst. Uti åtskilliga länder, exempelvis må jag nämna
Norrige, tillfaller hela beslagssumman beslagaren sjelf, hos oss
är förhållandet olika, och jag vill icke klandra detsamma; min
afsigt är endast, att fästa uppmärksamheten på billigheten deruti,
att utaf Kronans andel i beslagsmedel må beredas tulltjenstemannen
en uppmuntran att med nit och verksamhet utöfva sitt svåra
och i beslagsväg odiösa kall. Dä K. M. föreslagit alt endast | af
kronans andel i de vid tullverket inflytande konfiskations-och bötesmedel
i medeltal 32,000 r:dr årl. måtte med 10,000 r:dr anslås
till tullstatens enskilda pensionskassa, så har ju kronan ändock
den opåräknade inkomsten af de öfriga ■$ af samma bötesmedel i
behåll och del äskade anslaget synes mig alltså, utan någon olägenhet
å Statens sida, kunna lemnäs. Dessutom bör icke förbises,
att tullintraderne årligen stigit, så alt deras belopp, som förr
varit beräknade lill 3,700,000 r:dr, uti K. M:s nåd. propos. om
statsverkets tillstånd och behof nu upplages till 4 millioner, till
hvilket belopp intraderne säkert under vanliga förhållanden komma
att uppgå, om äfven sådant under innevar. års hotande handelskris
undantagsvis, icke skulle inträffa. Det är således gifvet,
att de ordinarie tullintraderne lemna Staten en inkomst af 300,000
r:dr mera om året än vid förra riksdagen kunde beräknas och alt
således i tullmedlen uppstår en ökad tillgång i st. f. brist. Med
anhållan derföre om bifall till det af K. M. äskade anslag, yrkar
jag återremiss af ifrågavar. punkt och att Ulsk., i händelse återremiss
beviljas, ville fästa sig vid de af mig uppgifna skäl, äfvensom
att Utsk. för beviljandet af anslaget måtte fästa det vilkor,
alt tullstatens enskilda pensionskassa må blifva underkastad statsrevisorernes
granskning.
Då nu Hr Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o. Ad. an
-
Den 39 Mars.
393
sage de emot dea förevar. 12:te punkten gjorde anraärkn:r, föranleda
lill samma punkts återremitterande, ropades ja och nej, hvarefter
Hr Landtm, förklarade, ali lian trott sig finna att ja härvid
varit öfvervägande.
13;de punkten, ang:de de dt radhus-rät terne utom Stockholm
och Götheborg ansiagne arfvoden för behandling af
tullmai.
Hr Prytz: Då jag understödde Hr Thams motion om en
lämpligare fördelning af ersättningen till rådhus-rätter för tullmåls
behandling, var jag dertill föranledd af min kännedom om den
nu ojemna fördelningen af denna ersättning, ty som förhållandet
nu är, utgår den lika för alla lull mål, utan afseende på målens
mer eller mindre invecklade beskaffenhet. Jag finner likväl nu,
att Utsk. icke kunnat komma till annat resultat, än ”att motionen
ej må till någon åtgärd hos R. St. föranleda”, enär dels här
icke varit fråga om nytt anslag, utan endast om fördelningen af ett
redan vid 1840 års riksdag beviljadt, att af tullmedlen utgå, och
frågan således icke berodde af StatsUtsk:s ytterligare handläggning,
dels R. St. redan uti till K. M. afbiten tind. skrifvelse af d. 1
Juni nämnde år anfördt:” R. St. få hos E. K. M. i tind. anhålla,
det täcktes E. K. M., efter general-lullstvrelsens hörande och sedan
utredt blifvit, i hvad mån rådhusrätterne i andra städer (utom
Stockholm och Götheborg) i riket må, i följd af der handlagda
tullraåls antal och betydenhet, anses böra en särskild ersättning
derför tillgodonjuta, till dessa domstolars ledamöter och expeditionshafvande
af tullmedlen anvisa arfvoden till i förhållande derefter
bestämde belopp.” Då alltså det hell och hållet beror af
K. M. att bestämma huru den ifrågavar. ersättningen bör utgå,
tillhör det vederbör, embetsmyndigheter, att hos K. M. göra framställning
om ändring i sältet, hvarpå denna ersättning, lämpligare
än hittills skett, må utgå.
Jag kan derföre icke annat än tillstyrka bifall till StatsUtsk:s
beslut i denna punkt.
R. o. Ad. biföll hvad Utsk. i 13:de punkten tillstyrkt.
14:de punkten, ang:de anslaget för städers friheter; och
15:de punkten, ang:de anslaget för transportkostnader m. m.
för statsverkets bergseffekter.
R. o. Ad. biföll hvad Utsk. i dessa punkter ytttrat och
hemställt.
16:de punkten, ang:de anslagen till remisslage, observationsoch
uppbördsprocenter samt mantalsskrijnings-provision.
Vid hvad Utsk. i denna punkt yttrat, lät R. o. Ad. bero.
17:de punkten, ang:de anslaget för skrifmaterialier och
expenser samt ved och ljus; 18:de punkten, ang:de anslaget till
extra utgifter, 19:de punkten, ang:de K. Theatern, samt 20:de
punkten, ang:de öfrige till 7:de hufvudtiteln hörande anslag,
deruti förändring ej blifvit ifrägaställd.
394
Den 29 Mars.
Hvad Utsk. i dessa punkter hemställt, tillstyrkt och yttrat,
blef af R. o. Ad. bifallet.
21:sta punkten, ang:de f/e, med afseende a behof vet af
särskildta anslag för sadane till ~:de hufvudtiteln hånförlige
föremål, hvartill K. M. ansett medel böra sökas inom de
utöfver statsverkets fortgående ordinarie och extra ordinarie
inkomster, disponible tillgångar, af fl. M. äskade summor:
a) För slutligt liqviderande af köpeskillingen för en till
ny lokal åt mynt- och kontrollvcrken inköpt egendom, samt till
betäckande af öfrige med desse verks flyttning förenade
kostnader.
R. o. Ad. fann delta mom. af 21 punkten icke erfordra någon
åtgärd.
b) Till istundsätlande af Wadstena slott med dertill hörande
vallar och torn.
R. o. Ad. biföll hvad Utsk. i detta mom. tillstyrkt.
c) För tillbyggnad af landsh.rcsidenset i Halmar.
Frih. Raab, Adam Christian: Jag gillar visserligen icke,
alt representanten begagnar sin riksdagsmannarätt till befrämjande
af lokal-intressen, icke eller tillhör jag deras antal, som i allmänhet
tillstyrka stora anslag, men, såsom bekant med förhållandet
inom den ort, hvarom här är fråga, anser jag mig lika skyldig
vitsorda, alt behofvet verkligen är för handen af det äskade
anslaget, som äfven tillkännagifva, att enl. min åsigt hushållningen
går för långt, då man icke beviljar de nödvändiga anslagen.
Det ifrågavar. anslaget är afsedt för tillbyggnad af residenshuset
i Kalmar, icke för att göra landsh:s bostad beqvämligare, hvilket
icke eller lärer behöfvas utan endast för att bereda lämpligare lokaler
åt landscancelliet, landskontoret, landtränleriet och provinslandtmäterikontoret.
Landscaneelliets och landskontorets embetsrum
äro nu så inskränkta, att på mången välbeställd herregård är gårdskontor
inrättadt med mera beqvämlighet och större utrymme.
Landträntmästaren har åt sig anvisat ett rum, så litet, att 3 personer
der icke kunna vända sig. Landtmäterikonlorets lokal är
ännu sämre, ty den är låg och mörk samt liknar en vanlig sparrstuga,
och endast midt på dagen och nära intill fenslern kan en
karla der beskådas. Här är nu fråga om ett anslag af 7000 r:dr
till utvidgande af residensbyggnaden för att såmedelst förskaffa
landtstats-embelsrummen större af behofvet påkalladt utrymme,
hvaraf trafikerande och ortens innevånare ofelbart hafva största
fördelen. Jag har ansett mig böra lemna dessa upplysningar och
hemställer huruvida R. o. Ad. finner dem vara af beskaffenhet
att föranleda till återremiss af denna del af betänk. Här finnes
en ledamot inom detta hus, som bättre än jag känner förhållandet
och hvilken vid 1840 års riksdag tillstyrkte ett anslag af icke
mindre än 21,000 r:dr för till en del enahanda ändamål, men
hufvudsakligast för att göra landslns boningsrum beqvämare.
Den 29 Mars.
395
I sednare tider har sådant icke blifvit ifrågasatt och torde icke
eller vara så nödigt, men deremot är utvidgning af landstatsembelsrnmmen
så mycket nödvändigare.
Hr von Hartmansdorff: Utan Frih. Raabs uppmaning hade
jag i denna sak ämnat uttala min tanka och får således vitsorda
det behof att utvidga landstalens embetsrum, hvilket han
omförmält. Sådana desse nu äro, befinna sig icke allenast tjenslemännen
ganska mycket besvärade af trängseln vid deras olika
befattningars utöfning, utan länets innebyggare, hvilka med landsh.-  erabelet hafva alt skalla. Det vanliga förhållandet är, att personer
som vänta på företräde och ej rymmas i skrifvarerummet,
måste uppehålla sig icke allenast i förstugan, utan på gården och
på gatan. Det är således här icke ensamt fråga om landsh:ns
och tjenstemännens fördel, utan väsendtligast allmogens och länets.
Den afsåg jag ock, när jag vid 1840 års riksdag framställde det
förslag, Frih. Raab omförmält. Ostridigt måste tjenstemännen
hafva nödigt utrymme för göromålens skötande, men sådant har
hitintills ej kunnat ske med mindre landshms boningsrum äfven
skulle dertill användas. Jag anhåller således om återremiss af
denna punkt, ty ehuru obetydlig den äskade summan är, skulle hon
dock medföra betydliga fördelar, oeh bör följaktligen icke vägras.
Frih. Raab, Carl Adam: Ny reglering af alla länen inom
riket har vid llere riksdagar varit ifrågasatt och nu sednast vid
innevar. riksdag, då 2:ne motioner framkommit om Kalmar läns
antingen delning eller indelning på annat sätt. Jag anser emellertid
frågan hafva blifvit afgjord på det noggrannaste sätt och
motsätter mig alltså återremiss af ifrågavar. punkt.
Hr Printzensköld: Om också, såsom den siste värde talaren
yttrat, förslag är framställt till Kalmar läns delning, och
detta förslag varder biagi i verkställighet, så lärer i alla fall Kalmar
för framtiden blifva residens-stad för den del af länet, som
kommer alt utgöra län med detta namn. Om så blir förhållandet,
följer derutaf, att landsh.embetet behöfver en bättre lokal än
den, som nu finnes. Hvar och en, som sett embetsrummen, måste
förvånas öfver rleras lika dåliga som otillräckliga beskaffenhet,
ty landskontoret är ytterst inskränkt, så att knappast 4 å 5 personer
kunna rymmas i detsamma. Sä är äfven* förhållandet med
landscancelliet och, såsom Frih. Raab, A. C., anfört, finnes icke
något tjenligt rum för landtmälerikontoret. Således anser jag den
föreslagna delningen af Kalmar län ingalunda böra verka till bifall
å Utsk:s förslag, utan tillstyrker tvertom återremiss.
Ilr von Hartmansdorff: Om fråga vore, att flytta residenset
lill midten af Kalmar län, vore enligt min åsigt, Frih.
Raabs, C. A., tanke riktig. Men då han så synnerligen nitälskar
för länets delning, skulle, i händelse hon komme att äga rum,
Kalmar ju förblifva residens för den södra delen af länet. Utvidgning
af landtstalens embetsrum vore i alla fall erforderlig synnerligast
för landtmäterikontoret, hvarest ej mindre personer, som
399
Den 29 Mars.
der mäste uppehålla sig, fara illa, utan äfven handlingarne genom
rummets unkenhet skadas. Jag förnyar således min anhållan om
återremiss.
Då nu Hr Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o. Ad. ansåge
de emot mom. lill. c. af 21 punkten gjorde anmärkn:r föranleda
lill återremiss, ropades ja och nej; hvarefter Hr Landtm,
tillkännagaf, det han trott sig finna att ja öfverröstal nej.
d) För ombyggnad af de emellan hufvudstaden och Drottningholm
befintliga broar; e) För nybyggnader och reparationer
af de publika husen u än S:t Barthelemy samt iständsiittande
af Kronans dervar. materiel m. m. och f) för uppförande
af en större byggnad å den plats, som skiljer Carl
XIlI:s torg frun operahuset.
R. o. Ad. fann desse mom. af 21 punkten icke erfordra någon
åtgärd.
Föredrogos och biföllos BankoUtsk:s d. 18 dennes på bordet
lagde mern.:
N:o 39, i fråga om det för registratorn vid banko-diskontverket
Adolf von Ehrenclou t. v. uppförda personella arfvode; och
N:o 40, i fråga om löneförhöjning för vaktmästaren vid Malmö
lånekontor.
Vid föredragning af Allm. Besv.- o. Ekon.Utsk:s d. 18 dennes
på bordet lagde betänk. N:o 48, i anledn. af väckt motion
om förändring i skyldigheten att underhålla allmänna vägarne,
blef detta betänk, af R. o. Ad. bifallet.
Föredrogs Allm. Besv.- o. Ekon.Utsk:s d. 18 dennes på bordel
lagda betänk. N:o 49, i anledn. af väckt motion om ändring
i tiden för våglagningen.
Gr. Lewenhaupt, Patrik Axel: Lika med motionären
och Utsk. anser jag, att den uti nu gällande författningar bestämda
tiden för väglagningen och vägsyner, är högst olämplig, hvarföre,
enl. min åsigt, dessa förrättningar böra verkställas om våren
och hösten. För'vinnande af detta ändamål har Utsk. föreslagit:
”att R. St hos K. M. i tind. anhålla alt, med ändring af kamm.-  collegii ofvan åberopade kungörelse, K. M. täcktes i nåder stadga,
att allmänna väglagningen och grusningen skall verkställas
antingen bittida om våren före d. 24 Maj eller ock sent om hösten
emellan d. 1 och 24:de October samt att om sommaren ingen
annan väglagning må äga rum, än den, som i anseende till
utskärningar och större tillfälliga brister kan vara nödig; börande
valet emellan båda dessa terminer få af väglottsägarne sjelfve
bero, i hvilket afseende K. bef:de skulle äga att häradsvis låta höra
de väghållningsskyldige samt derefter bestämma den af förenämnde
termiucr, som pluralitelen af de inom häradet boende
väghållningsskyldige ansett med deras beqvämlighet och fördel
Dea 29 Mars.
397
mest förenlig, och att i följd häraf vägsynerne skola verkställas
så fort ske kan och sednast inom 14 dagar efter utgången af
den för väglagningen bestämda terminen”. Uti detta Utsk:s tillstyrkande
kan jag ieke instämma, ty det är ett faktum, att inom
de nordligare länen klimatet är så hardt, alt våren icke kan anses
vara inne d. 24 Maj, helst det ofta inträffar, att vid denna
tid af året djup snö betäcker vägarne, äfvensom att före d. 1 Oct.
vägarne åro redan tillfrusna. Det vore således inom dessa län
högst olämpligt, att så sent om hösten eller så tidigt om våren
vidtaga vägarnes lagning, och jag tror, alt inom hvarje län klimatiska
förhållanden kunna vara så olika, ali olika sätt och terminer
för väglagningen der bör äga rum, och att det således bör
bero af de väghållniugsskyldige, alt ombesörja väglagningen å den
tid, de linna lämplig. Jag anser mig af dessa skäl böra föreslå,
att R. St. hos K. M. anhålla, det nu stadgade förhållande i afseende
på väglagningen målte hell och hållet upphöra, och att väglagningen
och vägsynerne måtte verkställas antingen om våren
eller hösten, äfvensom att K. bef:de mätte åläggas, att höra de
väghållniugsskyldige öfver hvilken tid de anse bäst passande och
alt K. befule må vara förbehållet, att derefter bestämma tiden
för väglagningen och vägsynerne, de väghållningsskyldige likväl
obetaget, att emot K. bef:des beslut å vederbörlig tid och ort sig
besvära. Min öfvertygelse är, att om man vidtager en sådan åtgärd,
skall man hädanefter erhålla goda vägar, hvilket under nuvar.
förhållanden icke varit händelsen, enär vägarne om våren
och hösten alltid åro djupa och jemväl om sommaren till följd af
den starka grusningen som då äger rum. På grund af hvad jag
nu haft äran anföra, får jag vördsamt anhålla, ali R. o. Ad. behagade
återremittera betänk.
Hr von Schantz, Carl Jakob: Enligt min åsigt har
Utsk. ganska rikligt framställt de grunder, hvarefter landtmannen
till följd af de öfverenskommelse!-, som inför K. bef:de kunna träffas,
äger att verkställa den nog lunga väglagningen. Inom det
län, hvarest jag bor, hafva de Heste väghållningsskyldige undfått
K. bef:des tillåtelse, alt om våren grusa vägarne, enär sådant för
landtmannen befunnits beqvämligast, ehuru jag och många med
mig ombesörja väglagningen om hösten. Erfarenheten har visat,
att något positivt lagstadgande om tiden för vägarnes lagning icke
erfordras, ty det beror på lokala omständigheter, hvilken årstid
är för detta ändamål mest lämplig. Vi, som grusa vägarne om
hösten, hafva trott oss finna, att der sådant sker under den årstiden,
blifva vägarne bättre än der grusningen verkställes om våren.
Jag tror icke alt man bör eller kan bestämma någon dag,
då väglagningen och vägsyner böra försiggå, utan det bör tillhöra
kronobetjeningen, som fått sig ålagdt, att tillse, det vägarne äro
i oklanderligt skick, såvidt möjligt är. Jag medgifver, att jag icke
inser någon möjlighet för Utsk. att behandla denna fråga pä annat
sätt, än Utsk. gjort och om jag skulle göra någon anmärkn.
emot Utsk:s förfarande vore det den, att jag icke anser någon
398
Den 29 Msfs.
und. skrifvelse behöflig, då vi hafva i lagen de beslåramelser,
hvarefter vi hafva att rätta oss, men det kan vara indifferent, om
en sådan und. skrifvelse afgår eller icke. Jag tillstyrker bifall
till Utsk:s betänk.
Frih. Cederström, Jakob: Jag har med nöje afhört början
af den siste värde talarens anförande, deruti han yttrar, alt
nu gällande författningar icke lägga hinder i vägen för träffande
af öfverenskommelse med väghållningsskyldige om vägarnes grusning
under vår- och höstmånaderne och alt någon annan föreskrift
än den som tinnes uti K. br. d. 30 Juni 1818 icke behöfves.
K. kamm.-collegii på detta K. br. grundade kungörelse af
d. 4 Augusti samma år är ock tydlig derutinnan, att K. bef:de
böra höra vederbör, häradsboer i fråga om de årstider, de anse
för väglagningen vara tjenligast. Den värde talaren har äfven
rätteligen yttrat, att der vägarne lagas höstetiden, äro de gemenligen
alltid i godt skick, hvaremot grusningen om våren gör dem
nästan ofarbara, ty när sommarvärmen sedermera inträffar, ligger
gruset ofvanpå och vägarne blifva sedan under sommarmånaderne
dåliga. Då den värde talaren yttrat, att öfverenskommelser om
liden för väglagningen äro i enlighet med nu gällande författningar,
så frågar jag, hvartill en und. skrifvelse till K. M. nu skall
tjena. Hr von Schantz har tillstyrkt bifall till betänk., men
jag afstyrker bifall just på grund af hans anförda skäl.
Gr. Posse, Fredr. Salomon: Det är mig obehagligt att
uppträda i motsatt rigtning med 2:ne personer, med hvilka jag i
allmänhet tänker lika; men ämnets vigt fordrar likväl, att jag uttalar
mina tankar. Behofvet af vägarnes lagning känna vi alla,
äfvensom att detta måste ske under de tider af året, som dertill
äro de lämpligaste för de olika orterne. Frih. Cederström, J.,
har yttrat, att hösten vöre mest passande, men jag känner en
ort, der förhållandet icke så är, utan våren i stället lämpligast.
Skulle väglagningen fortgå ända till d. 1 Juli blefve följden endast
den, att man har dåliga vägar nästan hela året om. Jag
kan således icke finna annat än ändamålsenligt Utsk:s förslag att,
efter häradsboernes hörande, antingen hösten eller våren bestämmes
för vägarnes lagning, och då jag icke kan inse, att Utsk.
möjligen kunnat lemna någon latitud åt väghållningsskyldige eller
någon auktoritet, som dermed har att bestyra, så anhåller jag,
att Ståndet måtte bifalla betänk.
Frih. Raab, Adam Christian: Jag är verkligen förekommen
utaf Frih. Cederström, Jakob. Jag har denna gång den
tillfredsställelsen att i allo kunna instämma med honom. Det förhåller
sig verkligen så, att enl. kamm.-collegi bref af d. 30 Juni
1818 hvarje landsh. är förpligtad att i ämnet höra häradsboerne,
hvilka deremot äga rätt, att öfverenskomma om tiden för väglagningen.
I min hemort uti södra delen af Kalmar län är öfverenskommelse
träffad om vägarnes lagning under höstmånaderne
och dermed hafva vi hitintills funnit oss belåtna. Jag för min
del tror, att då man nu har den utvägen att höra häradsboerne
Den 29 Mars.
390
oell med dem öfverenskomma om den lämpligaste årstiden för
väglagningen, och den föreslagna lind. skrifvelsen således afser
hvad man redan har, densamma just icke gagnade mycket, synnerligasl
som på en del orter af riket grusningen under sommaren
är fördelaktig, men desse orter genom bifall till Utskrs
betänk, skulle beröfvas en sådan fördel. Enl. min åsigt bör bestämmandet
af tiden för väglagningen endast bero på de väghållningsskyldige
och af sådan anledn. afstyrker jag betänk.
Hr von Rosen, Georg Ludv.: Med synnerlig tillfredsställelse
har jag funnit, att Ekon.Utsk. med mera grundlighet än
vid föregtde riksdagar behandlat denna fråga. Utsk. har förklarat,
att den nuvar. tiden för väglagningen är den mest olämpliga, och
jag instämmer häri, såvidt denna Utskrs åsigt kan tillämpas på
Skåne. Vägarne inom de Skånska länen äro i allmänhet dåliga
i saknad af tjenligt grus, men äfven om sådant vore att tillgå och
detsamma påfördes vägarne under sommaren, bortfördes det af
blåsten. Utsk. har likväl saknat erforderlig lokalkännedom, då
del föreslagit vissa dagar, hvilka skola föreställa årstider. Klimatet
i de båda provinserne Norrland och Skåne är synnerligen olika,
men icke destomindre har Utsk. föreslagit att väglagningen
bör försiggå antingen tidigt om våren eller ock sent om hösten,
men Utsk. har derjemte utsträckt våren till d. 24 Maj. I Skåne
är då full sommar, och under många år är i denna provins tidigt
om hösten, hvad Utsk. kallar sent, eller tiden emellan d. 21
och 24 Oct. Jag tror derföre att denna bestämmelse är ganska
olämplig. Jag hade önskat, att Utsk. icke utsatt någon dag, utan
blott föreskrifvit, att väglagningen skulle ske tidigt om våren eller
sent om hösten. Enl. min åsigt bör väglagningen i Skåne ombesörjas
tidigt om våren, ty då uppblandas de gamla massorna
med det påförda gruset och derigenom göres vägen hård, då deremot,
om väglagningen sker om sommaren, gruset sönderköres
och blåser bort. Fyllas vägarne om hösten, så blifva de fasta under
den tid af året, som förflyter intill våren, enär icke sällan
uti Skåne frost icke inträffar förr än i Januari eller Februari månader,
men de blifva sedermera efter käl-lossningen vida djupare
och ofarbara, än om de lagas under våren. Jag har trott mig
böra fästa Ståndets uppmärksamhet på dessa omständigheter, och
hemställer, om icke just pä grund af dem det vore skäligt, att
återremittera betänk. Man har sagt, att ålerremiss icke behöfves
och att den föreslagna und. skrifvelsen vore otjenlig, enär enl. nu
gällande författningar K. bef:de äga rättighet, att höra häradsbocrne;
men jag skulle tro, att K. bef:des åtgärder vinna mera
styrka, om K. M. låter utfärda en skrifvelse i ämnet, och man
sålunda hade K. M:s befallning alt stödja sig vid. En annan fråga
är, huruvida det bör bero på häraderne att bestämma väglagningstiden.
Vi hafva visserligen en gammal författning i detta
hänseende och jag vill icke bestrida, att häraderne skola höras,
men deremot önskar jag, alt häraderne icke skola få ett bestämdt
veto i denna del, ty då skulle möjligen kunna hända, att den
400
Den 29 Mars.
frågan uppkastades, att någon väglagning icke skulle äga ruin och
i sådant fall kunde möjligen hända, att en dylik framställning
vinner bifall.
Hr Coijet, Carl Aug. Julius: Då jag varit den, som
inom Utsk. synnerligast arbetat för afgifvande af ifrågavar. betänk.,
anser jag mig pligtig att, så godt jag kan, besvara de här gjorda
anmärkmr emot betänk. Man har sagt, att i 1818 års K. bref
häradsboerne blifvit tillerkände rättigheten, att till K. bef:de ingå
med ansökning om bestämmande af en annan termin för väglagningen
och vägsynerne än d. 1 Juli; men svårigheten att under
nuvar. förhållande få denna termin förändrad, är temligen bekant,
och allmänheten har således icke kunnat begagna sig af denna
rättighet, utan väglagningen har åtmistone uti Skäne hitintills
verkställts under sommaren, till stor skada för vägarne. Utsk. har
derföre ansett, att väglagningen borde ske antingen om våren eller
hösten; och beträffande den af Utsk. lemnade optionsrätt, så
har Utsk. tillstyrkt den af det skäl, att då det för vissa orter kan
vara fördelaktigt, att väglagningen sker om våren, det deremot
för andra är förmånligare om hösten, och Utsk. har således velat
lemna väghållningsskyldige valet öppet. Orsaken, hvarföre viss
dag blifvit af Utsk. bestämd, är den, att uti 1818 års K. bref
stadgas, att väglagningen skall ske om våren, men vägsynerne
verkställas inom d. 1 Juli. Följden af della stadgande har varit,
att väglagningen företagits först under sommaren några dagar före
vägsynerne. Jag skulle tro, att, om R. o. Ad. bifaller detta
betänk, oförändradt, några farliga följder deraf icke skola uppkomma,
särdeles hvad de norra länen angår, ty om någon förändring
i den af Utsk. bestämda tiden erfordras, äger ju K. bef:de att ingå
till K. M. med begäran om en dylik förändring, och som detta
ämne är af ekonomisk beskaffenhet, kan ju K. M. förordna på
det sätt K. M. finnér nyttigast och lämpligast. Utsättes icke någon
termin för väglagningen, och det stadgas, att den skall ske
tidigt om våren eller sent om hösten, så blir förhållandet sådant
det för närvar, är, eller att väglagningen äger rum endast under
sjelfva sommaren. I afseende på Utsk:s moliver för den föreslagna
nnd. skrifvelsen, vill jag icke vara vidlyftig. För behofvet af
densamma har jag att åberopa ett fall inom Malmöhus län, hvarest
jag m. fl. jordägare anhöllo hos K. bef:de om en sammankomst
för att få bestämd någon annan tid af året än sommaren för
väglagningen, men K. befide kunde icke åstadkomma någon förändring
i tiden, utan vägsynerne fortgå nu likasom förut under
sommaren och väglagningen verkställes några dagar förut, hvarigenom
vägarne alltid äro dåliga, det hvar och en, som mäste färdas
dem, nogsamt får erfara. Jag anhåller om bifall till betänk.
Hr von Hohenhausen, Michael Silvius: Jag har icke
såsom Frih. Raab, tillfredsställelsen att kunna förena mig med
Frih. Cederström, emedan erfarenheten visat, att der vägarne lagas
om sommaren, de alltid äro dåliga. Jag anser det vara lyd—
ligt,
Den 29 Mars.
401
ligt, att vägarnes lagning icke ensamt bör bero af väghållningsskyldige,
såsom Frih. Raab föreslagit, enär sådant måhända skulle
föranleda lill vägarnes försämrande. Den nuvar. väglagningen
under sommaren är grundad på kamm.-collegii kungörelse af
d. 4 Augusti 1818, der det stadgas, alt väglagningen skall verkställas
om våren, men synerne först under sommaren; det oaktadt,
vet man, att vägarnes grusning företages öfver allt några
dagar före vägsynerne. Emot vägarnes bättrande under hösltiden
har man invändt, att gruset nedköres och att man under våren
sedan har dåliga vägar. Skulle väglagningen likväl nu enligt
kamm.-collegii kungörelse verkställas, så inträffar hvad jag förut
nämnt, att väglagningen icke företages förr än under sommaren
och man får derigenom dåliga vägar under både sommaren och
vintren. Detta har föranledt Utsk. att tillstyrka bifall till den
ifrågavar. motionen. En värd talare har, med afseende på de
olika klimat, som råda i vårt långsträckta land, önskat, alt tiden
för vägarnes lagning måtte blifva olika för hvarje provins. Utsk.
har icke kunnat inkomma med ett dylikt förslag, utan Utsk. har
sökt att föreslå en tid, som vore lämplig för alla de särskilda provinserne.
På dessa skäl tillstyrker jag bifall till Utsk:s betänk, och
får upplysningsvis nämna, att behof af förändring i tiden för vägarnes
lagning icke förefinnes för Gottland, hvarest vägarne lagas
under hösten, och alltid äro i godt skick.
Hr Tornerhjelm, Rudolf: Att stifta en lag, enligt hvilken
vägarne inom hela landet emellan Torneå och Ystad borde
på en bestämd tid lagas, gränsar till det omöjliga, då man tager
i betraktande de omvexlingar i klimatet, som å denna landsträcka
äger rum. Man finnér också i ekonomiska författningar, alt
afseende på dessa olika klimatförhållanden blifvit fästadt och Utsk.
har äfven af sådan orsak föreslagit, alt häradsboerne borde höras
för uppgörandet af öfverenskommelse!- om den lämpligaste tiden
för vägarnes lagning. Flere talare, och bland dem äfven landsbo-,
hafva bestridt bifall till Utsk:s betänk; men jag måste bekänna,
alt de af dem anförda skäl icke kunna af mig godkännas, hvarföre
jag anhåller om bifall till Utsk:s förslag.
Hr von Engeström, Jonas Fredr. Matth.: Jag anhåller
att få upptaga några här gjorda anmärkmr emot Utsk:s betänk.
, hvilka synas mig icke hafva blifvit af föreg:de talare besvarade.
Man har sagt, att Utsk:s föreslagna åtgärd icke vore tillämplig
för Sverige och såsom skäl härtill anfört, att i de nordliga
länen våren vore mindre passande för väggrusning. Jag känner
icke fullkomligt förhållandet i det nordliga Sverige, men jag
tror, att väglagningen der om våren blir alltid omöjlig, i synnerhet
som vi alla känna, att såningen der försiggår straxt efter det
snön försvunnit, hvarigenom någon tid för vägarnes bättrande icke
då återstår. Likaså har jag svårt att tro, att hösteliden från d.
1 till d. 24 Oct. vore i dessa delar af riket olämplig för väglagningen,
enär erfarenheten visat, alt snöfall då sällan inträffa. En
3 H. 2fi
402
Den 29 Mars.
värd talare har yttrat, att de särskilda kommunernc icke borde
lemnäs rättighet, att bestämma hvilken lid för dem vore lämpligast
till vägarnes lagning. Jag för min del finner kommunerne,
såsom bestående af dem, hvilka både skola underhålla och befara
vägarne, och icke K. bef:de, böra tillerkännas rättighet, att besluta
derom; ty om K. bef:de skulle, efter kommunernas hörande,
besluta om tiden för våglagningen, vore åtgärden att höra kommunerne
öfverflödig, då K. bef:de icke vore bundne af kommunernes
afgifna yttrande. Här har blifvit yttradt, att den, som vore
missnöjd med K. befidcs beslut, ägde att detsamma i laga ordning
öfverklaga; men jag hemställer, hvartill en sådan klagan tjenar,
då K. befides beslut vore i öfverensstämmelse med en af K. M.
utfärdad författning. På grund af dessa och de af Gr. Posse, F.,
anförda skäl, tillstyrker jag bifall till betänk.
Gr. Posse: Till någon förändring af mina redan yttrade
åsigter har jag icke hemtat anledn. af de yttranden, hvilka här
blifvit afgifna utaf icke med mig liktänkande talare. Jag är tacksamhet
skyldig Hr Coijet, för det han erinrat mig en tilldragelse
inom Malmöhus län och hvilken bevisar att en auktoritet på grund
af 1818 års författning icke kan åstadkomma någon förening om
lämplig tid för väglagningen. Genom Hr Coijets åtgärd inkommo
flera ansökningar om K. befides medverkan till åstadkommande
af förening om lämplig tid för väglagningen, och jag sökte äfven
att bereda framgång åt saken, men vid sammankomsten motsatte
sig en af häradsboerne föreningen, hvarigenom hela frågan
blef om intet. Detta bevisar, att 1818 års författning icke medför
det åsyftade ändamålet, och det vore derföre önskvärdt, att
den af Utsk. föreslagna und. skrifvelsen måtte komma att afgå, på
det att en lag ma blifva stiftad i den syftning Utsk. angifvit. Jag tror,
att det vore både nyttigt och nödigt, äfvensom alt tiden för väglagningen
bör vara olika för olika orter. Om jag emot Utsk:s förslag
skulle göra någon anmärkn., vore det den, att Utsk. utsatt tiden
för väglagningen om våren väl tidigt och om hösten väl sent i
afseende på de norra länen. Jag anhåller om bifall till betänk.
Hr Akerman, Fredr.: Äfven jag delar den tillfresställelse,
åtskilliga talare yttrat öfver det slut, hvaruti Utsk. stannat, och
jag förenar mig med Gr. Lewenhaupt i hvad han yttrat om nödvändigheten,
att hösten eller våren bestämmes såsom lid för väglagningen
; men jag kan deremot icke dela hans åsigt, att beslutande
rätten i detta afseende öfverlemnas åt K. befide. Jag tror,
att i några provinser hösten kan vara lämplig för väglagningen;
der förhållandet icke så är, såsom uti medlersta och norra Sveri
ge,
framföres gruset tjenligast under vintren och utbredes sedermera
under våren i käl-lossningen på vägarne, då gruset nedköres,
hvilket icke är händelsen om väglagningen verkställes under
sommaren, emedan gruset sönderköres, och sålunda förvandlas till
damm, blåser bort och endast en eller annan mindre sten stannar
qvar, till en början förorsakande gropar i vägen, som snart
förvandlas lill reservoirer för regnvatten och förstöra vägen. Jag
Den 29 Mars.
403
tror man gör bäst, att öfverlemna åt de väghållningsskyldige att öfverenskomma
om den lämpligaste tiden för väglagningen, vare si®
om våren eller hösten, ulan att för vårens eller höstens inträdande
bestämma någon viss dag, såsom beroende af särskilde klimatiska
förhållanden i skiljda delar af vårt under så många latitudsgrader
utsträckta fädernesland.
Då nu öfverläggningen ansågs vara fulländad, hemställde
Hr Gr. o. Landtm, om R. o. Ad. bifölle Allm. Besv- o. Ekon.-  Utsk:s förevar, betänk. N:o 49, och besvarades denna propos. med
starka ja, blandade med nej, hvarpå Hr Landtm, förklarade, det
han trott sig finna att ja öfverröstat nej.
Föredrogs och bifölls Allm. Besv.- o. Ekon.Utsk:s d. 18 dennes
på bordet lagda betänk. N-.o 50, i anledn. af väckte motioner
om upphörande af eller lindring i de tullafgifter, som K. Danska
Regeringen uppbär för fartyg hvilka passera öresund.
Föredrogs Allm. Besv.- o. Ekon.Utsk:s d. 18 dennes på bordet
lagda betänk. N:o 51, i anledn. af väckta motioner, rör:de
häslafvelns förbättrande inom riket.
Detta betänk, företogs punktvis lill pröfning.
Irsta punkten, ang:de Frih. Tolls motioner om bildande af
föreningar för stohållning samt anskaffande af sqvadronshingstar,
som äro födde af ren inhemsk stam eller af i Tyskland
eller Ryssland uppdragne stammar.
Frih. Toll, Gustaf: Jag anhåller om upplysning, huru denna
fråga blifvit behandlad af de öfriga Stånden. Jag har mig bekant,
att 2 Stånd redan bifallit delta betänk.
Undert. Ridd.-sek reterare upplyste att prot.utdr. i ämnet
ankommit endast från Preste- och BondeStrn, hvilka bifallit
Utskrs betänk.
Frih. Tolh Vid nu upplysta förhållande, anhåller jag, att
R. o. Ad. måtte låta bero vid Utskrs betänk. Här gäller nu icke
att angifva skälen för den ifrågavar. motionen, men jag kan likväl
icke underlåta att erinra, att vid landtbruksmöte^ vid hvars
första sammankomst jag var tillstädes, man klagade öfver bristen
på goda hästar inom landet och häslafvelns förmodade försämring
och man befarade, att de af stuterierne vidtagne åtgärder till hästafvelns
förbättring icke motsvarade ändamålet. Man befarade
äfven, att artilleriet och kavalleriet icke kunde få sina behof af
dugliga hästar fyllde; och enligt den erfarenhet, jag äger, äro de
s. k. racehästarne oduglige till fälttjenst. Det torde derföre tillåtas
mig, att få upptaga Utskrs anmärkn., att kostnaden skulle blifva
allt för dryg genom underhållandet af raeehingstar eller sådana
af Österländskt blod, uppdragna i Ryssland eller Tyskland.
Mig synes deremot, alt rustningsskyldighelen blifvit mera betun
26
*
404
Den 29 Mars.
gande genom den oerhörda kostnaden vid remonteringen för alt
få dugliga hästar, och jag föreställer mig, att denna tunga skulle
för landet ganska mycket lindras, om vid stulerierne verkliga racehingstar
vore att tillgå. Jag har ansett mig böra tillkännagifva
dessa mina åsigter.
Hr Gr. o. Landtm, hemställde om R. o. Ad. behagade låta
bero vid hvad Ulsk. i förevar, punkt hemställt.
Ropades ja.
2:dra punkten, ang:de väckt förslag att de vid staterierne
varande hingstar, genom användning till arbete, kappköringar
samt kappridningar i traf\ må pröfvas innan de inmönstras
såsom landtbeskällare.
Hvad Utsk. i denna punkt tillstyrkt, blcf af R. o. Ad.
bifallet.
3:dje punkten, ang:de Norrska hingstars användande till
landtbeskällare.
Frih. Toll: Utsk. har i denna del af betänk, tillstyrkt att
hos K. M. begäran skulle göras om Norrska hingstars anskaffande
till stuterierne för hästafvelns förbättring. Jag har varit i tillfälle,
ali taga kännedom om de Norrska hingstarne i åtskilliga
provinser och kan intyga, att de voro högst oduglige, med undantag
af en och annan, hvilka dock icke voro bättre än Svenska
allmänhetens bästa hästar. Utaf 9 hingstar voro 7 oduglige i och
för lyten, som gå i arf och genom införskaffande af denna hästrace
skulle icke allenast vår hästafvel helt och hållet förstöras,
utan landet besväras med en onyttig utgift.
Frih. Cederström, Jakob: Frih. Toll har synbarligen misstagit
sig om Utsk:s tillstyrkande, ty Utsk. har icke föreslagit något
inköp af hingstar från Norrige. Utsk. har blott vitsordat, att
Norrska häslracen blifvit på sednare åren försämrad, så att derifrån
icke kan erhållas några beskällare, äfvensom Utsk. fästat uppmärksamheten
derå, alt Svenska hästafveln förbättrats och Utsk.
har derföre föreslagit ”det en och annan till arbetshästracens upphjelpande
tjenlig hingst, må, så fort sig göra låter, blifva alt tillgå
vid hvarje station i riket, dit landtbeskällare från stuterierne
utsändas”. Utsk:s afsigt är således, att dessa beskällare skola anskaffas
från andra orter än Norrige och jag förmodar således, alt
Frilnn instämmer uti Ulsk:s tillstyrkande.
Frih. Toll: Jag har icke kunnat uppfatta Utsk:s mening annorlunda,
än att Utsk:s afsigt varit, att styrelsen öfver stuterierne
inom landet skulle utaf K. M. anbefallas, att vid stuterierne
hålla så många hingstar utaf Norrsk eller någon annan race, som
erfordrades för förbättrandet af den Svenska arbetshästracen. Då
Utsk. specielt nämnt Norrska hingstar, tog jag mig friheten att
framställa beskaffenheten af dessa, sådana jag funnit dem. Jag
vill således icke bestrida nödvändigheten och möjligheten att kunna
inom landet få sådana hingstar, hvarigenom hästracens för
-
1
Den 29 Mars.
405
bättring kan åstadkommas, och i det afseende! bifaller jag betänk.,
men deremot icke införskrifning af Norrska hingstar.
R. o. Ad. biföll hvad Utsk. i den förevar. 3:dje punkten
tillstyrkt.
4:de punkten, ang:de tillsättning af en direktion för att
hafva inseende öfver stuterierne i riket.
Utsk:s i denna punkt gjorda hemställan, blef af R. o. Ad,,
bifallen.
Föredrogos och biföllos Allm. Besv.- o. Ekon.Utsk:s nedannämnde
d. 18 dennes på bordet lagde betänkm och utlåt.:
N:o 52, i anledn. af väckt motion om förvarande af nya gevär
samt användande vid åtskilliga tillfällen af de gamla;
N:o 53, i aniedn. af väckt motion om förändring i stadgandena,
ronde vården af munderingspersedlar, samt
N:o 54, i anledn. af väckt motion om upphörande af landslnnes
sjelfskrifvenhet till ordf. i hushålls-sällskaperne.
Föredrogs Ilr Hedenstjernas, Wilh., d. 24 dennes pä
bordet lagda anförande i fråga om löneanslag lill åtskillige landtstats-tjenstemän.
Hr Hedenstjerna hade inlemnat ett sålydande mern.:
I sistl. Lördags-plenum lärer jag af misstag begärt att mitt
anförande, i afseende på regleringen af landlstalens löner, skulle
såsom ny motion remitteras till StatsUlsk.; men min anhållan är
blott, att nämnde anförande mätte lill berörde Utsk. öfverlemnas,
på det de förhållanden, jag deri anmärkt, må lagas i betraktande
vid behandlingen af lönereglerings-frågan; och torde bilagde af mig
åberopade intyg om mina sifferuppgifters riktighet få åtfölja.
”På begäran varder härmedelst intygadt, att antalet af de vid
Skaraborgs läns lands-cancelli handlagde diskont- promotorial- och
skuldfordringsmål utgjort:
År 1843 6,038
— 1844 5,355
— 1846 2,846 och
— 1847 2,571; äfvensom att
brefnummern vid samma expedition uppgått:
År 1800 lill 1,594 och
nästl, år till 4,620.
Marieholm i lands-cancelliet d. 4 Febr. 1848.
Ex officio.
Jac. Löfmarck,
t. f. lands-sekreterare.”
Hr Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o. Ad. bifölle, att
Hr Hedenstjernas ifrågavar. anförande jemte dertill aflcmnade bilaga
finge remitteras till StatsUlsk.
Ropades ja.
406
Den 29 Mars.
Gr. Frölich, Gust. Erik: Då remiss till StatsUtsk., af
Hr Hedenstjernas anförande blifvit beviljad, anhåller jag att mitt
öfver detsamma redan afgifna yttrande måtte få åtfölja remissen
till Utsk.
Gr. Mörner, Carl: Då Hr Hedenstjernas anförande blifvit
till StatsUtsk. remitteradt, får jag på samma grund som Gr. Frölich
anhålla, att mitt i ämnet afgifna yttrande måtte få åtfölja
remissen.
Då nu Hr Gr. o. Landtm, hemställde, om R. o. Ad. bifölle,
att jemväl Gnne Frölichs och Mörners d. 24:de dennes i
fråga om landsstatens lönereglering afgifne yttranden remitterades
lill StatsUtsk., ropades ja, men härvid anmälde sig och yttrade
Gr. Frölich: Ytterligare finner jag mig föranlåten förnya
min anhållan, att alla de yttranden, som blifvit i denna fråga afgifna,
må få åtfölja remissen till Utsk., enär flere talares anföranden
innehålla gällande skäl och mitt yttrande i första delen egentligen
endast var ett instämmande uti andras före mig yttrade tankar,
hvilka jag ansåg öfverflödigt att ånyo upprepa.
Hr Gr. o. Landtm, yttrade, alt han visserligen skulle framställa
propos. på hvad Gr. Frölich begärt, men erinrade att den
ifrågavar. diskussionen lill stor del hvälft sig omkring formen för
ärendets behandling, samt att det icke syntes vara behöfligt att
de i afseende derpå afgifne yttranden meddelades StatsUtsk.
Den härefter framställda proposm, om R. o. Ad. bifölle att
alla d. 24 dennes hos R. o. Ad. i frågan om landsstatens lönereglering
afgifne yttranden remitterades till StatsUtsk., besvarades
med ja, blandade med nej, hvarpå Hr Landtm, förklarade, det
han trott sig finna, alt ja härvid varit öfvervägande.
Vid föredragning af Const.Utsk:s d. 24 dennes på bordet lagda
mern. N:o 4, ang:de fullbordad granskning af de uti Statsrådet
förde prot., blef detta mern., på flere ledamöters begäran, ånyo
bordlagdt.
Med tillkännagifvande att, då Const.Utsk:s nu ytterligare bordlagda
mern. innefattade ett af de vigtigare riksdagsärendena, i sednasle
talmans-conference blifvit öfverenskommet, att uti samtlige
RiksSt-.n skulle föreslås, alt detsamma mätte nästa Onsdag d. 5
April företagas till samtidigt afgörande hos RiksSt:n, hemställde
Hr Gr. o. Landtm, om R. o. Ad. bifölle, att med ytterligare föredragning
af detta mern. finge anstå till nämnde dag.
Ropades ja.
Föredrogs och lades till handlingarne StatsUtsk:s d. 24 dennes
på bordet lagde mern.:
N:o 92, i anledn. af erhållen återremiss å utlåt. N:o 58;
N:o 93, i anledn. af erhållen återremiss å utlåt. N:o 61;
N:o 94, i anledu. af erhållen återremiss å utlåt. N:o 72.
Den 29 Mars.
407
Föredrogs StalsUtsk:s den 24:de dennes på bordet lagda utlåt.
N:o 95, i anledn. af K. M:s nåd. skrifvelse, ang:de eftergift i arrendet
för Mörrums krono-laxfiske i Blekinge län.
Frih. Cederström, Jakob: Jag förslår icke huru Utsk.
kunnat komma lill en sådan slutsats, till hvilken Utsk. ledt sig.
Sedan Utsk. först tillkännagifvit, att arrendatorn icke bordt sakna
kännedom om fiskets beskaffenhet, då han öfvertog detsamma på
arrende, har Utsk. icke destomindre tillstyrkt nedsättning i arrendet
eller bifall till K. M:s i ämnet afgifna propos. Utsk. har,
enligt min åsigt, icke bordt förbise, att vid den auktion, då nuvar.
arrendatorn inropade ifrågavar. laxfiske, flere andra personer,
å fisket gjort anbud, ehuru lill vida ringare belopp. Ilade nuvar.
arrendatorn icke blifvit den mestbjudande, hade fisket öfvertagits
måhända af en person, utaf hvilken Staten icke fått vidkännas
någon förlust. Jag anser en återremiss nödig, hvarom jag äfven
anhåller, på det alt Utsk. måtte komma i tillfälle, att af vederbör.
auktoriteter förskaffa sig underrättelse om de anbud, som vid
auktionen blifvit gjorda, och dessa upplysningar R. St. derefter
meddela, och då först komma R. St. i tillfälle att pröfva huruvida
någon eftergift bör äga rum eller icke.
Härefter upplästes den vid förevar, utlåt, fogade reservation
på begäran af
Hr von Hartmansdorff, Aug., som sedermera yttrade:
På grund af de i denna reservation anförda skäl, anhåller äfven
jag, meni motsatt rigtning med Frih. Cederström, att betänk.,
måtte återremitteras. Ilan har funnit StatsUtsk. hafva medgifvit
för mycket, men jag tror, att det medgifvit för litet. Orsaken hvarföre
fiskeri-arrendet icke kunnat utgå, är i Utsk:s betänk, upplyst,
eller att ån blifvit uppgrundad af sågspån, så att laxen icke kunnat
gå till i ån. På sätt af betänk, äfven inhemtas, har man uti kontraktet
förespeglat arrendatorn, att ån skulle blifva uppmuddrad;
men det har icke skett. Om nu, såsom Frih. Cederström sagt,
man vid kontraktets uppgörande antagit någon af de personer, hvilka
jemte nuvar. arrendatorn gjorde anbud på arrendet, så hade ju
samma påföljd, eller arrendatorns skada, om icke undergång i
alla fall inträffat, enär fisket icke kunnat begagnas såsom beräknadt
varit. Jag tror på dessa skäl, alt betänk, bör återremitteras.
Hr von Rosen, Georg Ludv.: Vid behandlingen af detta
ämne uppstod inom Utsk. en ganska vidlyftig diskussion. Man
befarade nemi. alt prejudikatet, att upphäfva en på i laga ordning
upprättadt kontrakt beroende förbindelse, skulle möjligen blifva
vådligt för framtiden, men efter de upplysningar, Utsk. erhållit,
fann man, att arrendatorn gjort betydliga förluster på fisket genom
uppdämningen vid åns utlopp i hafvet, som hindrat laxen
alt i ån inkomma. Det har äfven blifvit uppgifvet, att laxfisket
lidit dymedelst, att valtenhöjden i den sjö, hvarifrån ån liar sitt
ursprung, blifvit sänkt och vattnet i ån således fallit mera ojemt
än förr, hvadan Utsk. ansåg sig böra biträda hvad lokala myndig
-
408
Den 29 Mars.
heterne tillstyrkt, och Utsk:s beslut är således grundadt på K.
bef:des yttrande i ämnet. Man förutsatte, att desse embetsmyndigheter
skulle hafva närmaste kännedomen om fiskets tillstånd,
och Utsk. fann sig af sådan orsak icke böla utsträcka sill tillstyrkande
utöfver hvad K. bef:de i Blekinge län hos K. M. föreslagit.
Betänk, må gerna återremitteras, men jag tror, att Utsk. icke haft
skäl att förfara på annat sätt än det gjort.
Frih. Cederström: Jag har ånyo begärt ordet i anledn. af
Hr von Hartmansdorffs återupprepande af betänk:s innehåll, nemi.
att uppmuddring af Mörrums å icke blifvit verkställd. Underlåtenheten
häraf har icke varit till arrendatorns förlust, utan till
dess fördel; ty den, som försöker alt uppmuddra en å, hvarest
laxfiske finnes, och såmedelst borttager gräset från bottnen, borde
äfven veta, att lax och annan fisk vänder boi l ifrån ån och återkommer
icke förr än gräset efter Hera års förlopp hunnit tillvexa.
Detta är så allmänt kändt, att det icke bordt undfalla någon. I
öfvigt synes hufvudsakligaste orsaken lill fiskets försämrade tillstånd
böra sökas uti de oordningar, som i sednare tider ägt rum
utanföre inloppet till ån, genom liskande med nät och dylikt;
men arrendatorn har likväl varit berättigad, att sådant förhindra,
om han så funnit nödigt. Jag förnyar min begäran om
återremiss.
Hr Åk erman, Fredr.: Då jag, under den tid, jag under
sisth års sommar förvaltade Blekinge län, var nödsakad att vidtaga
åtgärder, för att söka indrifva kronans arrende af Mörrums
laxfiske, för hvilket ändamål lagsökning måste ske så väl emot
arrendatorn som emot dess löftesmän för arrendet, anser jag mig
på grund af den erfarenhet jag då förvärfvade i fråga om förhållandet
med detta arrende och möjligheten af dess utgörande, böra
tillstyrka R. o. Ad., att antaga StatsUtsk:s förslag, såsom varande
billigheten närmast. Att åter gå så långt, som i reservationen
föreslås, om det äfven skulle synas hafva skäl för sig, tror
jag vara ett allt för farligt prejudikat, då fråga är om Kronans
arrenden. Jag påyrkar derföre bifall till Utsk:s betänk.
Hr Printzensköld, Carl: De skäl, här blifvit anförda
emot en återremiss i den syftning, Hr von Hartmansdorff yrkat,
tror jag icke vara fullt giltiga, ty något prejudikat för framtiden
kan icke uppkomma deraf, att nuvar. arrendatorn af Mörrums
laxfiske erhåller den eftergift, Hr von Hartmansdorff föreslagit.
Vi hafva beklagligtvis så många prejudikater i denna väg, att de
skulle utgöra ett betydligt antal, om de nu upprepades. Det kan
icke vara obekant, hurusom Rikets nu församlade Ständer, likasom
R. St. vid föreg:de riksdagar, sedan K. M. afslagit ingifna nådansökningar,
på enskilde motionärers framställning beviljat just
den nåd, K. M. funnit icke böra äga rum. Ärendet har nu
ändtligen inkommit till R. St. i den ordning, jag anser vara den
enda rikliga och ändamålsenliga, nemi. genom en K. propos. eller
skrifvelse. Vid sådant förhållande mäste det vara R. St:s rätt
Den 29 Mars.
409
att yttra sig öfver det förslag, K. M. framställt och att jemväl,
om billiglietsgrunder finnas, gå ännu längre i barmhertighet mot
den enskilde personen. Man har åtminstone i sådant fall handladt
i full konseqvens med formerne, då man deremot tillförene
gjort tvertemot hvad K. M. förut beslutat. Jag anser största skäl
vara för handen alt bifalla den eftergift, hvarom den vid betänk,
fogade reservation innefattar framställning och hvilken Hr von
Hartmansdorff biträdt. Litet hvar känner, hurusom fisken under
vissa perioder är af utmärkt god beskaffenhet, då, under en annan
period, ett motsatt förhållande inträffar, och erfarenheten har
derföre visat, att vid utarrendering af alla slags kronofisken, men
i synnerhet laxfisken, arrende-afgifterne stundom uppgått till högst
betydliga belopp, stundom åter nedsjunkit till £ kanske till 7] af
hvad förut varit betaldt; och så har äfven inträffat med Mörrums
laxfiske. Månne vid sådant förhållande det icke är billigt och
rättvist, att R. St., som kommit i erfarenhet deraf, att nuvar. arrendatorn
och hans familj blifvit genom ett alldeles öfverdrifvet
arrende bragte till tiggarestafven, må få åtnjuta den eftergift,
som för dem är af behofvet så högt påkallad. Jag för min del
tillstyrker hvad Hr von Hartmansdorff föreslagit och hoppas, att
StatsUtsk. skall, vid sakens ytterligare skärskådande, derå fästa
tillbörligt afseende.
Hr von Hartmansdorff: Det förefaller mig, som hade
Frih. Cederström, J., icke genomläst det ifrågavar. betänk., enär
han talar om gräset, som skall vexa i ån. Af sådan anledn. tager
jag mig friheten uppläsa, hvad Hr von Sydow i ämnet yttrat,
nemi. ”att Mörrums åns utlopp vore uppgrundadt till 3 fots djup;
att emellan 7 fots djup i ån ofvanföre denna bank och 7 fot i
hafsviken utanföre, vore afståndet 600 alnar, af hvilken sträckning
den 4 fot och derunder varande banken upptoge 180 alnar
och stängde del 600 alnar breda utloppet emellan Ekholmen och
östra landet; att uppgrundningsämnet bestode till största delen af
sågspån och något sand och syntes med hvarje år ökas i mängd,
alt detta härledde sig från de många sågar, hvilka i sednare tider
blifvit anlagde längs upp åt ån, och den rådande försummelsen
att i s. k. spånkislor upphemta och i land föra sågspånen,
hvilka till det mesta nedfölle i strömmen och följde densamma ut
till hafsbandet, der de af sjögången hindrades i sitt lopp och sjön -  ko, uppblandade med sand och gyttja, hvarefter ytan af denna
massa genom sjösqvalpet så sammanpackades, att följande årets
vårflod icke förmådde utskära den; att denna uppgrundning haft
det menligaste inflytande både på Kronans och enskildes fisken
uti ån och i granskapet af dess utlopp; att, genom sjögångens
stampning på banken under sydliga och östliga vindar, laxen afskräcktes
ifrån att, enligt sin drift, gå upp i ån utom vid hög
flod, utan vände i stället om till hafvet; all dessutom denna såväl
som andra fiskarter afskydde de förrultnade sågspånen, hvaraf
både ån samt närbelägna vikar och uddar voro uppfyllde”.
R. o. Ad. täcktes således finna, att frågan är af behörig per
-
4J0
Den 29 Mars.
son undersökt och utredd. Man har dock anmärkt, att eftergiften
vore ett farligt prejudikat, emedan, om R. St. efterskänkte
något åt nuvar. arrendatorn af Mörrums laxfiske, så skulle flere
andra arrendatorer af kronans lisken inkomma med enahanda
ansökningar som den ifrågavar. Men man bör erinra sig, att sådana
omständtgheter, som de för handen varande, sällan inträffa
eller kunna såsom prejudikat åberopas. Skulle R. St. bifalla lJtsk:s
betänk., så är ju derigenom en eftergift, ehuru mindre, i alla fall
lemnad och med detsamma prejudikatet gifvet. Enl. min tanka,
är frågan blott den, skall man eftergifva mer eller mindre af arrendet?
Villman vara ädelmodig, så må man vara det till gagns,
så att den man, som är i fråga, äfven får någon andel deraf,
ty efter Utsk:s förslag vore det endast löftesmännen, men icke
arrendatorn, som hade fördel af arrendets nedsättning. R. St.
hafva så ofta beviljat eftergifter och sednast vid denna riksdag,
då fråga varit om embetsman, hvilka genom tjensteförsummelser
vållat Kronan förluster; hvarföre skall man vara hårdare och vägra
eftergift, när en bondes välfärd, utan hans förskyllan, derpå
heror.
R. o. Ad. ansåg de emot StatsUtsk:s förevar, utlåt. N:o 95
gjorde anmärkmr föranleda till återremiss.
Föredrogos och biföllos StatsUtsk:s nedannämnde d. 24 dennes
på bordet lagde utlåt:n och mern.:
N:o 96, i anledn. af K. M:s nåd. propos. ang:de upplåtande
åt Ulltuna landlbruks-institut af kronoparken Lilla Djurgården;
N:o 97, i anledn. af väckte motioner, ang:de nedsättning i
det bidrag, som af landshm i Wermlands län årligen erlägges till
ränta å och amortissement af landsh.-ackordet;
N:o 98, i anledn. af väckt motion ang:de befrielse för hemmanet
Fårhult från utgörande af s. k. skolmästare-skäppa; samt
N:o 100, ang:de arfvoden för granskningen och liqviderandet
af inkomna reqvisitioner och räkningar å riksdagskostnaderne.
Föredrogos och biföllos LagUtsk:s d. 24 dennes på bordet
lagde betänkm:
N:o 29, i anledn. af väckt motion, ang:de skärpta kontroller
för kyrkoböckers förande m. m.;och
N:o 30, i anledn. af väckt motion, ang:de förändring af 1 §
30 cap. rätteg:s-balken, i afseende på tid för anmälan af missnöje
emot hof-rätts dom och utslag.
Vid föredragning af LagUtsk:s d. 24 dennes på bordet lagda
betänk. N:o 31, i anledn. af vackt motion ang:de skyldighet alt,
inom viss lid, efter slutad lysning till äktenskap, detsamma genom
vigsel fullborda, yttrade sig
Frih. Cederström, Claes Rud.: Förevar, motion, hvarå
Utsk, icke funnit skäligt att tillstyrka bifall, synes mig likväl va
-
Den 29 Mars.
411
ra förtjent af mera afseende. Ändamålet med lysningen är tydligen
dels att påkalla församlingens förböner och utbedja sig försynens
välsignelse öfver de trolofvade, dels ock alt då personer,
hvilka med hvarandra vilja ingå äktenskap, men af hvarjehanda
orsaker böra derifrån förhindras, dylike subjekter må kunna sådant
förvägras på grund af de upplysningar, dem man, med anledn.
af det offentliga tillkännagifvandet om deras tilltänkta förening,
kan finna sig befogad att i nämnde hänseende afgifva. Det
sistnämnda ändamålet vinnes dock icke, om tiden emellan lysning
och vigsel för långt utsträckes, ty förhållanden kunna inträffa emellan
brudparet och andra personer, hvarigenom hinder för äktenskapets
fullbordande lagligen uppstå, men dem man, i den stund
vigsel slutligen kunde begäras, torde hända ej så lätt kan göra
gällande. Ju längre lid som förflyter, ju större blifver osäkerheten
i besagde hänsigt. Jag anser derföre af vigt, att någon tidsrymd
bestämmes inom hvilken, efter skedd lysning, vigsel skall
fullbordas, såvida den utfärdade lysningen må härtill kunna åberopas
såsom uppfyldt vilkor. Motionären har, såsom vi af betänk,
inhemle, yttrat sig ronde den osedlighet, som möjligen skulle kunna
äga rum emellan de tillämnade makarne innan vigseln fullbordar
äktenskapet; hvilket ofvanbemälda klandervärda förfarande
svårast undvikes ibland lättsinnige kontrahenter i de fall der lång
lid förgår deremellan, och hvarunder de trolofvade taga sig en
obehörig anledn. alt förtroligare sinsemellan umgås än lagen tillåter
ogift folk. Jag finner för min del, att LagUtsk. genom sina
resonnemeuter icke vederlagt sådane anmärkmr. Jag fäster mig
likväl hufvudsakligast ej blott vid detta förhållande äfvensom vid
det skäl jag redan haft äran framställa, utan jemväl samt fastmera
dervid, all det högtidliga nedkallandet af den Högstes beskydd
öfver brudparet, och af församlingens förböner, hvilket, efter
hvad jag redan haft äran anföra, synes utgöra lysningens religiösa
och således dess djupaste betydelse, mäste snart sagdt urarta till
ett tomt ceremoniell, för att icke begagna en än hårdare benämning:
den af ett ovärdigt gyckelspel, hvaruti presten och församlingen
emot sin vilja inledas, när äktenskap icke genom vigsel
följer på lysning från predikstolen derom. Med anhållan, att
Utsk. ville taga i öfvervägande, huruvida icke något stadgande
kunde tillstyrkas, vare sig i enlighet med det af motionären föreslagna,
hvilket icke synes mig otjenlig!, eller något annat, af
enahanda syftning, t. ex. derom att lysning efter viss tids förlopp,
derunder vigsel ej ägt rum, förklarades ogild och måste å nyo
verkställas, derest äktenskapets fullbordan må lagligen tillåtas,
yrkar jag vördsammast återremiss å förevar, betänk.
Då nu Hr Gr. o. Landtm, hemställde om R. o. Ad. ansåge
de gjorde anmärknme föranleda till återremiss, ropades starka nej,
blandade med ja, hvarpå Hr Landtm, framställde propos. till bifall
å LagUtsk:s förevar, utlåt., och sedan denna propos. blifvit
besvarad med ja jemte några nej, förklarade att härvid ja varit
öfvervägande.
412
Den 29 Mars.
Vidare föredrogos och biföllos LagUlsk:s nedannämnde d. 24
dennes på bordet lagde betänk:n:
N:o 32, i anledn. af väckt motion om förändring i K. förordna
d. 10 Juni 1841, ang:de vilkorliga utmätnings-resolutioner
i vissa fall;
N:o 33, i anledn. af väckt motion om en revision af äldre
lagar och författningar; samt
N:o 34, i anledn. af väckt motion om upphåfvande af K.
förordn. d. 9 Maj 1835, och d. 20 November 1845, i afseende
på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård qvarblifva.
Gr. Lagerbjelke, Gust.: De på föredragningslistan upptagne
ännu oafgjorda Utsk:s-belänk:u hafva icke blifvit utdelade
bland R. o. Ad:s ledamöter, hvarföre jag anhåller alt alla dessa
betänk:n måtte ytterligare blifva bordlagde.
Häruti instämde Frih. Cederström, Claes Rud., m. fl.
ledamöter.
Till följe häraf bordlädes nu ånyo följande d. 28 dennes på
bordet lagde utlål:n och belänk:n, nemi. från
S ta ts- U tskottet:
N:o 103, i anledn. af K. M:s nåd. propus., angrde afskrifning
af en del utaf de Hallands läns innevånare år 1846 beviljade
undsättningsmedel;
N:o 104, i anledn. af väckt motion om afskrifning af återstående
undsätlningsskulder inom Ofvan-Siljans fögderi af Stora
Kopparbergs län;
N:o 105, ang:de sökt förnyelse af 3:ne stycken genom stöld
förkomna s. k. Trollhätte slussverks lottsedlar;
N:o 106, i anledn. af K. M:s nåd. propos. ang:de lindring i
den af hemmanen å ön Hven, såsom godtgörelse för dem förut
åliggande arbetsskyldighet vid Uranienborgs kungsgård, utgående
afgäld;
N:o 107, i anledn. af väckt motion om optionsrätt för Klabböle
och Sörfors byamän lill arrende å vid deras strand belägna
kronofisken i Umeå eif;
Bevillnings-U tskottet:
N:o 9, ang:de grunderne för den blifvande allmänna bevillnm
samt föreskrifterne för deras tillämpning;
Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottet:
N:o 55, i anledn. af väckt motion om upphäfvande af det uti
K. brefven af d. 6 Maj 1817 stadgade förbud om kyrkostugors uppförande
inom Norrbottens och Westerbottens län af församlingsboer,
hvilka äro inom en mil från kyrkan bosatte;
N:o 56, i anledn. af väckt motion om upphörande af skyldighet
för landtmän att afskala och samla barken å lill dem upplåtne
ekar; samt
Den 29 Mars.
413
N:o 57, i anledn. af väckt motion om upphäfvande af K.
förordn:n d. 19 Juni 1843, ang:de kolmätning.
Hr Gr. o. Landtm, hemställde om R. o. Ad., sedan numera
samtlige Riks-St:n afgjort Banko- och StatsUtsk:ns utlåUn,
ang:de förvaltningen af banken och riksg:s-kont., behagade nästa
Lördag d. 1 April företaga val af fullmäktige i dessa verk samt direktörer
vid låne-kontoren i Götheborg och Malmö, hvilket bifölls.
Uppå derefter framställd propos. biföll R. o. Ad. jemväl att
vid samma tillfälle skulle, såsom förut varit vanligt, utses 3 suppleanter
såväl i banken som riksg:s-kout. samt en suppleant vid
hvartdera låne-kont.; hvarefter Hr Landtm, tillkännagaf att, till
följe häraf, val korame att förrättas l:o af 3 fullmäktige i banken,
2:o af 3 fullmäktige i riksg:s-kont., 3:o af 3 suppleanter i banken,
4:o af 3 suppleanter i riksg:s-kont. och 5:o af en direktör och
en suppleant vid hvartdera låne-kont., äfvensom att vid sistnämnde
val för hvarje person borde utsättas den befattning hvartill
han utsågs, och derföre vallistorne helst borde blifva sålydande:
”Direktör vid låne-kontoret i Götheborg N. N., suppleant N. N.,
direktör vid låne-kontoret i Malmö, N. N., suppleant N. N.”
Upplästes till justering och godkändes följande från Ridd.-  Utsk. inkomna förslag till R. o. Ad:s und. skrifvelse till K. M.,
ang:dc fortfarande t. v. af Riddarhus-capitations-afgiftcn:
S. A. K.
Då, enligt anställd besigtning, ännu åtskilliga betydligare reparationer
å Riddarhuset återstå samt, i betraktande af dels den
allmänna ränte-nedsättningen, dels den allt mer och mer ökade
svårigheten att få, emot behörig säkerhet, äfven för nedsatt ränta,
utlåna de allmänna kassornas medel, R. o. Ad. anser det vara
betänkligt alt för Riddarhusets framtida underhåll beräkna ett
alltför betydligt bidrag från Ridd.-kassan, har R. o. Ad. d. 8 i
denna månad fattat det beslut, alt den för nyssnämnde ändamål,
under namn af Riddarhus-capitations-afgift, utgående särskilda utskyld,
hvilken Ståndet vid flera förra riksdagar sig åtagit, må äfven
t. v. fortfara att med 1 r:dr b:co årligen utgöras af hvarje mantalsskrifven
Adlig mansperson, som betalar bevillning af lön eller
förmögenhet; och får R. o. Ad. derföre hos E. K. M. i und. anhålla,
det R. o. Ad:s sålunda fattade beslut må varda genom E.
K. M:s nåd. påbud allmänneligen kungjordt; äfvensom att med
uppbörden och redovisningen af ifrågavar. capitations-afgift må
förhållas på sätt uti de i detta ämne af E. K. M. förut utfärdade
nåd. kungörelser stadgadt varit.
R. o. Ad. framhärdar etc.
Stockholm d. 27 Mars 1848.
På RiddarhusUtskottels vägnar.
G. E. Frölich.
IV. F. Dalman.
414
Den 29 Mars.
Anmäldes och lades på bordet följande från Utsk:n inkomne
mern. och utlåtrn, nemi. från
Constitutions-Utskoltet:
N:o 5, med förslag till ett tillägg till 72 § Ileg.F.;
N:o 6, med förslag till ändring af 68 § Riksd.Ordn., rör:de
tiden för revisionerne af statsverkets, hankens och riksg:skonhs
tillstånd, styrelse och förvaltning;
Stats-Utskottet:
N:o 101, i anledn. af K. M:s nåd. propos., ang:de befrielse
från bevilln. för den af Norrska statsmedlen utgående aflöning
till embets- och tjenstemän vid K. M:s beskickningar å utrikes
orter; samt
N:o 102, i anledn. af väckte frågor om eftergift af betalningsskyldigheten
för de under sednaste åren meddelade undsättningslån.
Upplästes och lades till handlingarne ankomne prot.utdr. från
PresteSt. af d. 21, 24 och 28, från BorgareSt. af d. 21, samt
från BondeSt. af d. 21, 24, 28 och 29 dennes.
II. R. o. Ad. åtskildes kl. till 2 e. m.
In fidem protocolli,
silbert Munck,
T A B. N:0 l.
LandtfÖrsvars-Departementets sammansättning till Personal, samt dess Aflönings- och Underhållskostnad.
Grader och Befattningar.
Departementets Chef
Departements-Chefens Expedition.
Expeditions-Chef (Militär)
General-Stabs-Adjutanter I
Artilleri-Adjutant i Kommenderade
Ingeniör-Adjutant j
Departements-Secreterare
Registrator och Aktuarie
Vaktmästare
Expensmedel (förslagsvis)
Expeditions-Chef (Civil)
Protokolls-Sekreterare .
Registrator och Auktuarie
Kopist ....
Summa
Departementets Kanzli-Expedition■
Byrå-Chef
Kanslist
Kopist .
Första Dy råen.
(Bref, Order, Instruktioner och Förordningar som icke firo Kommandomål ]
Andra Byråen.
(Befordringar, Förordnanden, Afskeds- och Pensions-ärenden samt Besvärsmål.]
Byrå-Chef
Kanslist
Kopist .
Vaktmästare
Expensmedel (förslagsvis)
Summa
Departementets Förvaltnings-Expedition.
Expeditions-Chef (Militär eller Civil)
Registrator och Aktuarie
Kopist
Advokat-Fiskal ....
0;o UR Skrifvare-hjelp
Första Byråen.
(Proviantering, Furagering, Beväpning, Personel-utredning, Remontering, Allmän utredning oell Tross.)
Byrå-Chef
Kopist .
Kamrerare .
Bokhållare
Revisor
Kammarskrifvare
Andril Byråen.
(Aflöning, Rese- och Traktaments-ersältningar, Pensionering, Kassan, Bokslutet.)
Byrå-Chefj
Kopist ....
Kamrerare .
Bokhållare .
Revisor
Kammarskrifvare .
Krigs-Kassör
Missräkningspcnningar
Kammarskrifvare .
Kassaskrifvare
Vaktmästare
Expensmedel (förslagsvis)
Intendent
Förvaltare ......
Handräckningspenningar (förslagsvis)
Expensmedel (förslagsvis) . ,
Arméens Reservförråd.
Summa
Sammansättning.
Personer.
1
Hästar.
3
Personel-Aflöning och Underhåll.
Aflöning.
R:dr.
7000
sk.
rst.
3600
Upp tåg
/Upptagne å tillhoran- (
( de Brigader. f
1800
Arliga remonteringskostnaden,
skoningen
och underhållet af
Sadelmunderingen.
R:dr.
180
60
å
60
60
1600
300
3600
1800
1400
800
2000
1200
800
2000
1200
800
300
3600
1400
800
1600
2000
800
1600
1200
1200
soo
2000
800
1600
1200
1200
800
1600
800
600
300
2000
1600
sk.
G e
rst.
Ärlig Fourageringskostnad.
R:dr.
360
120
r a 1-  120
120
sk.
rst.
S l;
Summa Landtförsvars-Departementet j | 6 j
O b s. Bland personalen ingår 5 Adjutanter i Departements-Chefens Expedition, men hvilka, såsom endast kommenderade till tjenstgöring, upplagas till Aflöning vid de Korpser de tillhöra.
h e n.
Summa
för hvarje
person.
R:dr.
7540
3780
180
ISO
1800
1600
300
3600
1800
1400
800
2000
1200
800
2000
1200
800
300
3600
1400
800
1600
2000
800
1600
1200
1200
800
2000
800
1600
1200
1200
800
1600
SOO
600
300
sk.
2000
1600
S u m m a
S u m m a r u m.
Personer.
1
13
31
54
R:dr.
7540
3780
180
180
1800
1600
300
1500
“mö”
3600
3600
1400
800
2000
1200
800
2000
1200
800
600
2000
20000
3600
1400
800
1600
200
2000
800
1600
2400
2400
1600
2000
800
1600
2400
1200
2400
1600
400
800
600
1200
2000
2000
1600
800
400
38200
sk. rst.
75080 — —
T A it. N:o 2.
Sammansättning af och Kostnad för Arméens Profnings
Kommiteer.
General-Befälhafvare (Ordförande)
Inspektören för Kavalleriet (d:o)
General-Fält-Tygmästaren (d:o) .
Chefen för Ingeniör-Brigaden (d:o)
Chefen för General-Staben (d:o) .
Brigad-Chefer (Ledamöter) . .
Majorer (d:o) . . .
Kaptener (d:o) . . .
Summa | 5
Sammansättning af
71
o
1
1
2
71
7!
o
g
B
1
1
2
71
o
B
re
a
3
CI9
O
B
1
1
1
1
1
3
5
12
Aflönings-lillökning,
när tjenstgöring sker utom
Station, oberäknadt skjutsersättning
enligt ReseReglementet.
per dag.
25 | —
per 30 dagar
150
150
150
150
110
330
350
660
— —I 20501 — 1 —
T ab. N:o 8.
Generalitetets sammansättning till Personal och Hästar, samt de
för detsamma belöpande Aflönings- och Underhålls-kostnader,
oberäknadt traktamente och skjutsersättning under Inspektions-
och Mönstrings-forrättningar.
O
Personel
Aflöning
)ch
Underhäll
5
E3
es
ö
5'
a?
Aflöning.
<Jj o —
~ S £. o
CS U2
o e"1
»33^
g- B re
& 2. 5
? i I= 1
't'
cij
2
3
o
Årlig fourage
kostnad f
å stat varai
Hästar,
(ration ä IC
Summa
för hvarje
S u m m a
S u m m a r u m.
per da
la-
pei
är.
? CJ9
—- re
B
- 09
re
m t:
3‘
C/3
“ SS
r
CI9
7)
t
person
Person:r.
Hästar.
Rdr
sk.
rsl
R:dr.
sk
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rsl
Personer
R:dr.
sk.
rst
General-Befälhafvare i Militär-Distrikten
5
15
10
46
—
4000
—
—
180
—
—
360
—
—
4540
—
—
5
22700
—
Inspektör för Kavalleriet
1
3
9
41
5
3600
—
—
180
—
—
360
-
—
4140
—
-
1
4140
—
—
General-Fält-Tygmäslare och Chef för
allt Artilleri
1
3
9
41
5
3600
—
—
180
—
—
360
—
—
4140
—
—
1
4140
—
—
Chef för Ingeniör-Brigaden ....
1
3
9
41
5
3600
—
—
180
—
—
360
—
—
4140
—
—
1
4140
—
—
Summa
S f 24
lii III III III
1
8
35120
-1
—
Anm. Vid beräkning af Personalen observeras att General-Fält-Tygmästaren och Chefen för Ingeniör-Brigaden ingå pä
tvenne ställen; nemligen: först härofvan och sedan nti Artilleriets Allmänna Slabs- och Ingeniör-Brigadens Personal-förslager.
T A It. N:o /|.
Generalstabens sammansättning till Personal och Hästar, samt dess Aflönings- och Underhålls-kostnad.
Grader och Befattningar.
I Chef för General-Staben (Öfverste)
Chef för Stabs-Expedition (Major)
IChef för Topografiska Byrån (d:o)
jChef för Militär-Statisdska Byrån och Krigs-Arkivet (Kapten)
Officerare /Chef för Lithografiska Byrån (d:o)
jStabs-Adjutanter (d:o) . . v.
|Disponible Majorer
„ Kaptener
„ General-Stabs-EIever (Subalterner)
. .
Summa
I Kanslist
Civile ) Littl0g,af
Tjensteman (Gravör
. . .
Summa
Tryckare
Vaktmästare
Summa
Tillkommer: En hästration jemte remonteringskostnad etc. för hvardera af de i Stabs-Expedition,
hos Inspektören för Kavalleriet samt vid Gardes- och Kavalleri-Brigaderne tjenstgörande
General-Stabs-Kaptener
Summa Summarum
Rekapitulation.
_ . .Öfverste 1  2.
) Majorer 3  3.
™ i Kaptener 33 31.
Officerare. (Qenerai_stabs-Elever
. . 8 —
Summa 45 personer .36 hästar.
Sammansättning.
b
|-s
&
k
P O &
Z- S3 n
CO iZ.
cr p
i
26
8
35
35
1
26
27
27
5
1
26
8
45
1
1
1
54
1
26
31
36
Aflöning och Underhåll för hvarje person.
Aflöning.
per dag.
R:dr.
8
6
6
3
3
3
6
3
2
per är.
R:dr.
3000
2200
2200
1400
1400
1400
2200
1400
800
600
800
800
400
300
sk.
rst
ö g
a B
as
CO
s
no
2 CO
p I
R:dr. sk.
120
60
60
60
60
60
R:dr.
240
120
120
120
120
120
sk.
rst
Summa.
R:dr.
3360
2380
2380
1400
1400
1400
2380
1580
800
600
800
800
180
sk.
S n m m a
S u m m a r u m.
Personer.
5
1
26
8
45
1
1
1
2
4
54
R:dr.
3360
2380
2380
1400
1400
7000
2380
41080
6400
67780
600
800
800
2200
800
1200
sk.
2000
900
72880
srl
Obs. l:o. Af de Kommenderade och Disponible Officerarne äro: 3:ne beräknade som Adjutanter i Departements-Chefens Expedition, 5 som Adjulanter hos General-Befälhafvarne i Militär-Distrikten, 1 som Adjutant bos Inspektören för Kavalleriet,
1 som Förste Brigad-Adjutant å Gardes-Brigaden, 14 som Förste Brigad-Adjutanter å Infanteri-Brigaderne samt 2 som Förste Brigad-Adjutanter å Kavalleri-Brigaderne.
2:o. Under den tid General-Stabs-Elev tjenstgör å Kavalleriet erhåller han ration för En Häst jemte Hemonterings- etc. ersättning.
Ta b. N:o 3.
Gardes-Brigadens sammansättning till Personal, Hästar och Kanoner.
Infanteri.
Kavalleri.
Artilleri.
Sammansättning
af
Sammansättning
Sammansättning af
Summa
Sammansättning af
Brigaden.
Grader och Befattningar.
K, CB
BJ |
S B
af Bataljon.
En Sqvadron.
\
Bataljon
(1 Sq. Gendarmer, 4 Sq. Dragoner.)
Ett Batteri.
Division.
(2:ne Batterier.)
03
Ti PS
o
B S
►ti
cd
a
Gendarmer.
Dragoner.
Gendarmer.
Dragoner.
13
CD
O
a
os:
13
CD
a
«
13
B
13
CD
-5
C/J
O
a
p:
W
P
3
» 3.
B B
r-crs
c/j
O
CD
13
Cl
*-s
C/J
o
3
o
n
a
p:
c/j
p
V
Cl
"S
o
3
CD
B
as:
P
►B
CD
O
3
CD
a
&s: -  P
IS
CD
*1
O
3
CD
y
a
os;
p
CD
"3
O
3
CD
p:
p
y
3
O
3
CD
y
“3
O
3
CD
y
5?:
p
y
3
O
3
CD
CD
3
CD '■
y
Officerare
1
| Staben i
Kompanierna i
Brigad-Chef (Öfverste)
Bataljons- (Divisions-) Chefer (Major) . .
Oste Brigad-Adjutant (Kapten i General-Staben)
2:dre Brigad-Adjutant (Subaltern) ....
, Liqvidations-Officer (Kapt. eller Subalt.-Officer)
1 Förråds-Officer (D.-o) . . .
Oste Bataljons- (Divisions-) Adjutanter (Subalt.)
Kompani-(Sqvadrons, Batteri-) Chefer (Kapten.)
Kapten-Löjtnanter (Subaltern.)
Löjtnanter (D:o)
Under-Löjtnanter (D:o)
1
1
1
1
1
1
1
1
4
4
4
4
i
i
1
1
1
l
2
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
4
4
4
4
2
2
1
8
4
4
4
1
1
1
1
5
5
5
5
2
2
1
10
5
5
5
1
1
1
1
2
1
1
—
l
1
1
2
2
2
2
2
1
4
2
2
—
1
3
1
1
1
3
3
11
11
11
11
3
5
2
2
3
14
5
7
7
—
Summa
4
20
2
4
5
4
5
4
5
20
25
24
30
4
4
—
11
11
—
57
48
—
Civile Tjenstemän <
Brigad-Läkare (Kaptens rang)
Bataljons-Läkare (Löjtnants rang) ....
Brigad-Auditör (U:o) ....
Proviant-Kommissarie (Under-Löjtnants rang)
Veterinär (Fanjunkare-rang)
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
1
1
1
1
1
—
—
—
1
1
1
1
—
1
3
1
1
2
1
2
2
Summa
—
1
2
2
2
2
—
—
—
2
2
—
8
5
—
Under-Officerare,
Korpraler och <
Soldater.
Staben (
Kompanierna
2:dre Bataljons-Adjutanter (Fanjunkare) . .
Musik-Direktör (D:o) . . .
Väbel (D:o) . . .
i Brigad-Trumslagare (Korporal) . .
Bataljons- (Divisions-) Trumpetare (D:o). .
1 Hauboister (D:n) . .
/ Batteri-Trumpetare (Vice-Konstaplar) . . .
Gevärs-Handtverkare (Korpral) ....
i Sadelmakare (D:o) ....
Skräddare-Mästare (D:o) ....
' Skomakare-Mästare (D:o) ....
Skräddare-Arbetare (Soldater)
Skomakare-Arbetare (D:o)
Sjukvaktare (D:o)
Kompani- (Sqvadrons, Batteri-) Adjut. (Fanjunk.)
Korpraler (Konstaplar)
iVice Korpraler (Vice Konstaplar) ....
[Soldater (Kavallerister, Artillerister) . . .
Timmermän
i Trumslagare(Sqvadrons, Afdelningstrumpetare)
1 Hornblåsare
Vagnmakare
.
Hofslagare . .
1
8
8
192
1
2
1
1
1
1
1
16
8
8
1
4
.32
.32
768
4
8
4
—
1
8
8
100
2
1
1
8
8
90
2
1
5
5
100
2
1
1
5
5
90
2
1
8
8
100
2
1
1
8
8
90
2
1
1
5
5
1
4
20
20
400
8
4
1
4
20
20
360
8
1
1
5
5
1
5
28
28
500
10
5
1
5
28
28
450
10
1
1
5
5
75
2
1
1
1
4
4
42
2
4
1
2
1
3
3
1
2
10
10
150
4
2
2
1
2
8
8
84
4
8
1
1
1
1
2
16
2
1
2
1
1
16
16
3
11
70
70
1418
22
4
2
7
2
2
5
36
36
534
14
1 1 1 1 1 ® II II 1 1 1 1 II 1 II II 1 1
Summa
213
889
—
120
109
114
103
120
109
469
413
589
522
91
53
4
191
107
8
1672
629
8
Summa Summarum |
217
910
2
124
114
118
108
| 124
114
491
440
615
554
95
57
4
204
120
8
1737
682
8
Obs. Här ofvan upptagne 1 Förste Brigad-Adjutant är redan i General-Stabens personal inberäknad. Se Tab. 4.
Tab. N:o G.
Infanteriets sammansättning till Personal och Hästar.
Grader och Befattningar.
Sammansättning af
w
75
I Brigad-Chefer (Öfverste)
I Bataljons-Chefer (Major)
] l:ste Brigad-Adjutanter (Kapten i General-Staben)
Staben / 2:dre Brigad-Adjutanter (Subaltern)
Officerare
Liqvidations-Officerare (Kapten eller Subaltern-Officer)
Förråds-Officerare (D:o) ....
l:ste Bataljons-Adjutanter (Subaltern) ....
Kompani-Chefer (Kapten)
, Kapten-Löjtnanter (Subaltern)
Kompanierne 4 Löjtnanter (D:o)
| Under-Löjtnanter (D:o)
Summa
Under-Officerare,
Korpraler och
Soldater
! Brigad-Läkare (Kaptens rang)
Bataljonsläkare (Löjtnants rang) . . .
Brigad-Auditörer (D:o)
Proviant-Kommissarier (Under-Löjtnants rang)
2.-dre Bataljons-Adjutanter (Fanjunkare)
Musik-Direktör (Dm)
Väblar (Dm)
Brigad-Trumslagare (Korpral).
Hauboister (Dm) .
stahpn ( Bataljons-Trumslagare (Vice Korpral)
t Gevärs-Handtverkare (Korpral)
Skräddare-Mästare (Dm)
Skomakare-Mästare (Dm)
Skräddare-Arbetare (Soldat)
Skomakare-Ar “ "
. Sjukvaktare N _
j Kompani-Adjutanter (Fanjunkare)
1 Korpraler .
IVice Korpraler
I Soldater .
Kompanierne / Timmermän
j Hornblåsare
I Trumslagare
[ Bevärings-Soldater (2:dra och Salje Klasserna)
\ Bevärings-Rekryter (Usta Klassen)
Summa
Summa
Summa Summarum
En Bataljon
(4 Kompanier.)
1
8
8
16
1
1
2
176
88
301
305
18
1
4
32
32
64
4
4
8
704
352
1207
1226
En Brigad
(4 Bataljoner.)
1
4
1
1
1
1
4
16
16
16
16
77
1
4
1
1
4
1
1
1
8
4
1
1
1
10
10
4
16
128
128
256
16
16
32
2816
1408
4862
4946
2
4
1
1
Summa LinieInfanteri.
(14 Brigader.)
12
14
56
14
14
14
14
56
224
224
224
224
1078
14
56
14
14
12
98
56
14
14
14
112
56
14
14
14
140
140
56
224
1792
1792
3584
224
224
448
39424
19712
68068
69244
28
56
14
14
56
168
168
Obs. Här ofvan upptagne 14 Förste Brigad-Adjutanter äro redan i Generalstabens personal inberäknade. Se Tab. 4.
Tam. N:o 7.
Kavalleriets sammansättning tili Personal och Hästar.
Grader och Befattningar.
Officerare
Staben
I Sqvadronerne
Staben
Under-Officerare,
Korpraler oell
Kavallerister
Sqvadronerne
Civile Tjenstemän
Brigad-Chefer (Öfverste)
Bataljons-Chefer (Major)
Uste Brigad-Adjutanter (Kapten i General-Staben)
2:dre Brigad-Adjutanter (Subaltern)
Liqvidations-Officerare (Kapten el. Subalt.-Officer.)
Förråds-Offlcerare (D.o) . .
Bataljons-Adjutanter (Subaltern)
Sqvadrons-Chefer (Kapten)
Kapten-Löjtnanter (Subaltern)
Löjtnanter (D:o)
Under-Löjtnanter (D:o) . . . . . . .
Summa
Brigad-Läkare (Kaptens rang)
) Bataljons-Läkare (Löjtnants rang) . . . .
Brigad-Auditörer (D:o) ....
I Proviant-Kommissarier (Under-Löjtnanis rang)
Veterinärer (Fanjunkares rang)
Summa
Väbel (Fanjunkare)
Brigad-Trumpetare (D:o)
Bataljons-Trumpetare (Korpral)
Gevärs-Handtverlcare (D:o)
Sadelmakare (D:o)
Skräddare-Mästare (D:o)
Skomakare-Mästare (D:o)
Skräddare-Arbetare (Soldat) .
"SKöffiaKäre-Arbetare" (Dfo)
Sjukvaktare (D;o)
Sqvadrons-Adjutanter (Fanjunkare)
Korpraler
Vice Korpraler . . .
Kavallerister ....
Sqvadrons-Trumpetare
Hofslagare
Bevärings-Kavallerister (2:dra och 3
Bevärings-Rekryter (Irsta Klassen)
dje Klassen)
Summa
Summa Summarum
Sammansättning af
En Sqvadron.
Gendarmer.
1
8
8
100
2
1
120
124
Hästar.
1
8
8
90
2
109
114
Dragoner.
1
5
5
50
2
1
50
25
139
143
Hästar.
1
5
5
25
2
38
43
20
45
65
En Bataljon.
Gendarmer.
10
1
2
16
16
200
4
2
243
65 255
Hästar.
13
Dragoner.
18
Hästar.
23
55
c
En Brigad.
Gendarmer.
1
2
2
2
2
10
Hästar.
1
4
2
2
2
13
2
16
16
180
4
219
1
4
20
20
200
8
4
200
100
4
20
20
100
8
559
153
234 I 579 | 178
80
180
260
260
1
2
16
16
200
4
2
2
16
16
180
4
243
219
Dragoner.
1
4
1
1
1
1
4
16
16
16
16
16
16
4
16
80
80
800
32
16
800
400
2273
255
234 I 2361
Hästar.
3
8
2
1
1
1
4
32
16
16
16
100
1
4
1
4
16
80
80
400
32
613
320
720
1040
722
1040
Summa
Linie-Kavalleri.
(2 Brigader.)
Gendarme
2
4
4
4
4
20
2
2
2
4
32
32
400
8
4
486
Hästar.
2
8
4
4
4
26
4
32
32
360
8
438
510
468
Dragoner.
2
8
2
2
2
2
8
32
32
32
32
22
2
2
8
2
8
2
2
. 32
32
8
32
160
160
1600
04
32
1600
800
4546
Hästar.
6
16
4
2
2
2
8
64
32
32
32
154
200
2
2
8
8
2
—
2
.—■
8
8
18
32
160
160
800
64
1226
640
1440
2080
Summa
S u m m a r u m.
2
6
10
20
0
4
2
2
2
2
2
2
10
10
36
72
36
36
36
36
36
36
26
2
2
10
2
10
2
2
32
32
10
36
192
192
2000
72
36
1600
800
5032
4722 | 1444 [ 2080 5232
Hästar.
174
226
2
2
10
10
2
2
10
10
22
2
10
36
192
192
1160
72
Obs. Härofvan upptagne 2:ne Förste Brigad-Adjutanter äro redan i General-Stabens personal inberäknade. Se Tab. 4.
640
1440
1664 2080
1912 2080
T A n, N:o 8.
Artilleriets Allmänna Stabs- samt Tyg oell Fyrverks-Staters sammansättning till Personal och Hästar.
G r a d er o c li li e f a 11 n i n g a r.
Sammansättningen af Artilleriets Allmänna Stab samt Tyg- och Fyrverks-Stater.
Stabs-Expedition.
Tyg
- och Fyrverks-Slat.
Disponible Officerare.
Summa.
Stockholms
Station.
Götheborgs
Station.
Christianstads
Station.
Personer.
Hästar.
Personer.
Hästar.
Personer.
Hästar.
Personer.
Hästar.
Personer.
Hästar.
General-Fält-Tygmästare, Chef oell Inspektör för allt Artilleri (General)
i
3
i
3
Chef för Stabs-Expedition (Major)
i
i
i
1
l:ste Stabs-Adjutanter (Kapten)
2
2
2
o
, 2:dre Stabs-Adjutanter (Subaltern)
2
2
;
,
2
2
| Liqvidations-Officer (Kapten eller Subaltern) ......
1
1
1 Tygmästare (Major)  ’
,
i
i
i
1
i
i
3
3
J Ammunitions-Officer (Kapten)  ] ’
i
i
i
3
Allmänna Staben
Fyrverks-Officer (Kapten, Chef för Fyrverks-Kompaniet) ....
.
—
i
1
\ Este Tyg-Officer (D.-o, D:o för Tygstats D.-o) .
—
i
i
i
■
3
|2:dre Tyg-Otficer (Subaltern)
—
i
1
! Förråds- (Vapen) Officer (Subaltern)
i
.
i
i
3
Disponible Kaptener .
’
.
.
.
,
12
12
„ Kapten-Löjtnanter
,
12
12
„ Löjtnanter
,
—
,
12
12
„ Under-Löjtnanter
—
—
—
—
—
•—
—
12
12
Summa
7
8
6
i
4
1
4
i
48
69
11
Auditör (Löjtnants rang) .
1
.
1
Civile Tjenstemän .
Förråds-Förvaltare (Under-Löjtnants rang) _ .
.
3
3
2
—.
—
8
Tyg-Skrifvare (Styckjunkare rang)
—
—
0
5
4
—
—
15
Summa
1
—
9
—
8
6
' —
24
Tyg-Under-Otficerare, (Styckjunkare) hvaraf En Kompani-Adjutant
_
-
3
2
2
.—.
—
7
. -
Besigfnings-Rustmästare (Styckjunkare-rang)
—
4
2
1
1
—
■—
7
Öfver-Mästare (D:o)
2
.
^—
.—
2
Handtverks-Mästare (Konstapel) ..........
.
9
.
5
4
—
—
18
Handtverks-Gesäller (Artillerist) . . . . . ....
.
10
,
7
7
_
24
Tygstats-Kompanierne /
Rustkammar-Smeder (D:o)
8
7
5
.—.
,—
20
Stockmakare (D:o)
.
4
3
2
—
—
9
Skräddare-Arbetare (D:o)
.
1
1
1
—
—
3
Skomakare-Arbetare (D:o)
1
1
1
—
—
3
1 Konstaplar
—
2
1
1
—*
—
4
— !
Arbets-Manskap < Vice Konstaplar
.
—.
3
2
.
1
—
—
6
—
1 Handtlangare
—
50
30
20
•—
—
100
—
Fyrverks-Under-Officer (Styckjunkare)
1
—
.—
—
—
1
—
Verkmästare (Styckjunkare-rang)
,
.—
1
1
—* !
Skräddare-Arbetare (Artillerist) ’
1
.
—
—
1
—
Fyrverks-Kompaniet ‘
Skomakare-Arbetare (D:o)
.
1
1
—
l:ste Fyrverkare (Konstapel)
—i-
2
2
—
2:dre Fyrverkare (Vice Konstapel) .
—
4
4
—
Fyrverkare (Artillerist)
__
22
1
I
22
i
Vaktmästare (Konstapel)
i
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Summa
i
—
129
1
61
45
•—
—
236
i
Summa Summarum
9
8
144
2
73
1
55
1
481
329 j
12
Obs. General-Fält-Tygmästaren är redan ibland Generalitetets personal upptagen. Se Tab. 4.
Ta b. N:o 9.
Artilleriets sammansättning till Personal, Hästar och Kanoner.
Officerare
Under-Officerare,
Konstaplar
och
Artillerister
Sammansättning
Grader och Befattningar.
Staben
Batterier
och
Kompanier
Brigad-Chefer (Öfverste)
Divisions-Chefer (Major)
Uste Brigad-Adjutanter (Kapten) . . . ,
2:dre Brigad-Adjutanter (Subaltern) . . ,
. Uste Inforinations-Officer (Kapten) ...
\ 2:dre Informations-Officer (Löjtnant) . .
I Liqvidations-Officer (Kapten eiler Subaltern)
I Förråds-Officer (D:o) . .
| Divisiens-Adjutanter (Subaltern) . . .
Batteri-Chefer (Kapten)
Kapten-Löjtnanter (Subaltern) ....
Löjtnanter (D^o)
Under-Löjtnanter (Dm)
Summa
Civile
Tjenstemän
Brigad-Läkare (Kaptens rang)
1 Divisions-Läkare (Löjtnants rang) . . . .
' Brigad-Auditörer (Dm) ....
Proviant-Kommissarier (Under-Löjtnants rang)
Veterinärer (Styckjunkare-rang) . . . .
Summa
| Väblar (Styckjunkare)
l Brigad-Trumpetare (D:o)
1 Divisions-Trumpetare (Konstapel)
) Batteri-Trumpetare (Vice Konstapel)
Staben / Sadelmakare (Konstapel)
Skräddare-Mästare (D:o)
Skomakare-Mästare (D:o)
Skräddare-Arbetare (Soldat)
Skomakare-Arbetare
Sjukvaktare
I Batteri-Adjutanter (Styckjunkare)
Konstaplar
Vice Konstaplar
Batterier 1 Artillerister
och / Afdelningstrumpetare (Soldat)
Kompanier | Vagnmakare (D:o)
Hofslagare (D:o)
Bevärings-Artillerister (2:dra och 3:dje Klassen)
Bevärings-Rekryter (Usta Klassen)
(Dm)
(Dm)
Summa
Ett Batteri
6 U Åkande
Artilleri.
Hästar.
58
18
Summa Summarum |62|21
12
U Åkande
Artilleri.
16
16
16
58
Hästar.
95
18
20
62 23
18
18
Fot
Artilleri.
63
63
Hästar.
19
19
S3 ^
S- O
a3. •§
g- SS
ö P
aq -•
QB
J 95
>• 9»
— ca
S g.
3"
1
1
4
4
50
1
61
En Division
6 U Fält-Artilleri
(2:ne Åkande
och 2:ne FotBatterier.
)
Hästar.
10
1
2
14
18
100
4
o
2
64
32
245 137
32
38
70
19 | 4 | 64 |256 146 j 70
12 ti Fält-Artilleri
(2:ne Åkande
och 2:ne FotBatterier.
10
1
2
14
18
100
4
2
2
64
32
16
J245
16 |256
Hästar.
41
36
38
74
50! 74
16
Fästningsoch
Belägrings-Artilleri.
2
2
8
8
100
o
Hästar
122
130
En Brigad.
(3:ne Divisioner Fält- och 1 Division Fästnings-Artilleri.)
2:ne Divisioner 6
U Fält-Artilleri.
20
2
4
28
36
200
8
4
4
128
64
490
512
Hästar.
16
16
16
28
8
95
64
76
74 140
92 1140
16
16
32
32
1 Division 12
ti Fält-Artilleri.
1
2
2
2
2
10
1
2
14
18
100
4
2
2
64
32
245
Hästar.
41
95
36
38
74
256 50174 16 130
16
•1 Division
Fästningsoch
Belägrings-Artilleri.
2
8
8
100
2
122
Hästar.
Summa.
45
1
3
1
1
1
1
1
3
12
3
1
1
10
10
5
8
50
62
400
14
6
6
192
96
881
Hästar.
30
1
3
24
24
46
12
116
100
114
214
933 151 I 214
48
Summa Linie-Artilleri.
(3:ne Brigader.)
3
12
3
3
3
3
3
3
Hästar.
12
24
24
24
18
135
3
9
3
3
3
21
15
3
3
9
9
36
18
9
—
3
—
3
—
30
—
15
—
24
—
150
72
1S6
72
1200
138
42
36
18
—
18
—
576
—
288
—
2643
9
12
3
3
9
18
18
18
90
3
9
348
2799 I 453 642 144
95
300
342
642
72
72
144
Obs. Vid de årliga exersisöfningarne äro de på hvarje Fält-Division befintlige 2:ne Kapten-Löjtnanter (park-befälhafvarne) Batteri-Chefer för de, Divisionen tillhörande, 2:ne Fot-Batterier och rida härunder Ruslhållare-hästar. Under krig och andra forhallan
den utgöres Officerspersonalen vid Fot-Batterierne af Artilleriets Disponible Officerare.
T a is. N:o 10.
Ingenior-Brigadens sammansättning till Personal och Hästar.
Grader och Befattningar.
Staben
Officerare
Kompaniet
Chef och Inspektör för Ingeniör-Brigaden och
Chef för Stabs-Expedition (Major) .
l:ste Stabs-Adjutant (Kapten)
2:dre Stabs-Adjutant (Subaltern)
Liqvidations-Officer (Kapten eller Subaltern)
Förråds-Offlcer (D;o)
Disponible Kaptener . . - .
„ Kapten-Löjtnanter .
„ Löjtnanter ....
„ Under-Löjtnanter .
Kompani-Chef (Kapten)
Kapten-Löjtnant .....
Löjtnant
Under-Löjtnant
öfver Rikets Fästningar (General)
Summa
„ 1 Auditör (Löjtnants rang)
Civile Tjenstemän ) LAkare (D:o)
Under-Oftlcerare,
Korpraler och
Soldater
t Material-Förvaltare (Under-Löjtnants rang)
Väbel (Fanjunkare)
Gevärs-Handtverkaie (Korpral)
Skräddare-Mästare (D:o)
Skomakare-Mästare (D:o)
Staben Skräddare-Arbetare (Soldat) .
Skomakare-Arbetare (D.-o)
I Smed (D:o)
Träd-Arbetare (D:o)
Sjukvaktare (D:o)
Vaktmästare (Korpral)
i Kompani-Adjutant (Fanjunkare)
l Korpraler ....
) Vice-Korpraler . .
Kompaniet • Soldater (Sappörer, Minörer och Pontonierer)
J Trumslagare (Soldat) ....
I Bevärings-Soldater (2:dra och 3:dje Klassen)
\ Bevärings-Rekryter (lista Klassen)
summa
Sammansättning af
Ingeniör-Staben.
Slabs
Expedition.
Summa j
Summa Summarum |
4
6
f>
G
22
22
5*!
O
284
290
Summa
1
—
1
:—
1
—
1
—
1
1
1
—
4
—
6
—
G
•—
6
1
1
1
1
1
1
1
1
5
32
1
i
1
—
9
i
11
i
1
i
1
i
1
i
1
4
4
4
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
8
8
8
8
100
100
o
2
100
100
50
50
285
328
Obs. Chefen för Ingeniör-Brigaden är redan ibland Generaliietets personal upptagen. Se Tab. 4.
T A B. N:o 11.
Rekapitulation af Arméens Personal, Hästar och Kanoner
Aktiva Arméen.
Generalitetet .
General-Staben
Gardes-Brigaden
Linie-Infanteriet
„ Kavalleriet
„ Artilleriet
Ingeniör-Brigaden
Samina
Aktiva Arméens Rekryterings-Reserv.
Linie-Infanteriet
„ Kavalleriet
„ Artilleriet
Ingeniör-Brigaden
bumma
Summa Summarum
Rekapitulation af Stam-Truppeme.
[Officerare  1579.
Stridande s Under-Officerare .... 382.
t Manskap  12990.
Icke Stridande 2211.
17162.
Gardes-Brigadens fördelning de olika vapnen emellan:
Infanteri
Kavalleri
Artilleri
Personer.
Stridande.
o
3
8
45
56
1064
172
203
31
1579
1579
21
24
11
G
O.
13
294
38
35
2
382
382
Manskap.
O ■S
O O '-t
£ sr a
140
3584
384
336
16
4460
4460
64
56
20
Summa
Linie-Artilleriets fördelning, Allmänna Staben och
Brigaderne emellan:
Linie-Artillerlets Allmänna Stab ....
Linie-Artilleri-Brigaderne .... .
56
68
135
Summa | 203
13
8
27
140
336
CA
«
B
■
co
o
1422
3808
2000
1200
100
8530
8530
772
500
150
1422
1200
35 I 336 ! 1200
t*
cs
o- 3.
a B
re 09
39424
1600
576
100
41700
41700
576
576
en
-s X
C* ®
B -5
B! 3 “
Eje.
s» ^ ta
s 2 ?
I
19712
800
288
50
20850
20850
? £
« 3. S?
o Ö a
o “cg B
a J. W
A
55
59136
2400
864
150
62550
ca
c
1
g
05
8
45
1631
48174
4194
2350
249
56651
78848
3200
1152
200
62550 140051
83400
863
585
183
1631
76
2274
2350
re
<m‘
g
I
§'
3
8
98
26
45
11
191
191
24
21
45
Icke Stridande.
T
-o
o
B
05
48
868
84
90
2
1092
1092
30
11
7
48
90
699
19
16
11
46
89
lil
90 I 200
G
•M
28
28
28
28
28
&
3
56
10
15
1
85
85
15
15
►
3-
Ct>
as
i
£
01
5
c/s
pr
as
110
110
8
24
9
54
36
105
1736
40
1344
49518
154
236
4430
234
489
2839
41
28
277
3
2211
110 2211
110
110
54
30
21
105
252
237
489
CA
B
B
B
05
58862
78848
3200
1152
200
83400
142262
917
615
204
1736
328
2511
532
532
6
31
3
40
8
33
Hästar.
Nummerhästar.
g;
da'
640
1674
421
2735
2735
421
2839) 41 | 421
35
C/S
&
2080
642
2722
2206
_ 2206
2722 2206
642
642
CA
B
24
36
680
154
3988
1104
3
5989
2206
2206
8195
6
554
120
680
8
1096
1104
144
152
152
144
144
a) Jemför Tab. 3—10.
I
T A b. N:o 12.
Arm éens AflÖnings-Sta ter.
(Beräknade per dag.)
>
>
=s
o >
©■
B
Skjuts-ersättning
B-
=
O a:
5 ®
5'
B
00
och Traktamente
C/2
Aflöningstillökning
för
förlängd
3
—
o
ao
5
B*
under
Embets-
C£
5
1 1
a. sr
tjenstetid.
-
resor.
r"
<“D
oa
a.
b
5’dq
7?
n
2
& e-
■<
-o
Vi
o>
V
■B
03 =
c
O
Efter full-
Efter full-
■n
Ö'
iri
Trakta
Antal
-73
=8 2
Efter full—
gjorda
12
gjorda
18
B'
cre
7T
Vi
mente.
hästar.
dö’
7
D
SF1*
la 0 ar.
år.
är.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rsl.
Stycken
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk
rst.
General-Befälhafvare
10
46
.—
7
14
8
8
10
6
5
—
—
4
3
24
Generalltetet <
Inspektören för Kavalleriet
9
41
—
6
27
4
7
18
9
5
—
—
4
3
24
General-Fält-Tygmästaren
9
41
—
6
27
4
7
18
9
5
—
—
4
3
24
Chefen för Ingeniör-Brigaden
9
41
—
6
27
4
7
18
9
6
—
—
4
3
j Öfverste
s
10
6
5
23
—
6
7
11
3
32
—.
4
2
24
Major
6
t
4
4
—
11
4
25
—
2
16
—
3
1
24
Kapten
Elev
3
2
40
9
1
2
2
1
26
22
9
1
2
I
42
30
1
1 1
1
1
40
16
—
2
2
1
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
General-Staben
Kanslist
Lithograf
Gravör
1
2
2
30
9
9
10
2
2
1
1
1
4
22
22
7
1
1
1
1
1
1 1
30
30
2
11
11
1
1
1
16
16
16
—
2
2
2
—
—
1
Tryckare  . .
1
4
7
—
35
1
—
39
6
1
32
—
1
—
—
—
—
—
—
i
Vaktmästare
—
39
8
—
26
6
—
29
9
—
—
1
—
—
—
—
Brigad-Chef
8
10
6
5
23
—
6
7
11
3
32
—
4
2
24
Bataljons- (Divisions-) Chef
6
1
4
4
—
11
4
25
—
2
16
—
3
1
24
l:ste Brigad-Adjutant
3
40
1
2
26
9
2
42
1
1
40
—
2
1
36
2:dre Brigad-Adjutant
2
35
5
1
39
8
2
2
7
1
16
—
2
—
—
—
Liqvidations-Olficer
3
13
9
2
9
2
2
22
4
| Ef
tei-
in
nehaf
van
de
grad
Förråds-Officer
3
13
9
2
9
2
2
22
4
16
36
—
l:ste Bataljons- (Divisions-) Adjutant
2
22
1
1
30
9
1
40
7
1
—
2
—
—
Kompani- (Sqvadrons-, Batteri-) Chef
3
40
1
2
26
9
2
42
1
1
40
•—
2
1
36
Kapten-Löjtnant
2
35
5
1
39
8
2
2
7
1
16
—
2
—
—
—
—
—
Löjtnant
2
22
1
1
30
9
1
40
7
1
16
—
2
—
3 b
Under-Löjtnant
2
9
2
1
22
l
1
30
11
1
16
—
2
—
3b
—
—
—
—
—
Brigad-Läkare
2
35
5
1
39
8
2
7
1
40
—
2
1
—
. —
—
—
—
Bataljons-Läkare
1
44
1
13
4
1
21
—
1
16
—
2
—
3b
Brigad-Auditör
1
44
1
13
4
1
21
—
1
16
—
2
—
36
—
—
—
—
—
Brigad-Koinmissarie
1
30
10
1
4
7
1
1 1
2
1
16
—
2
—
3b
—
—
Veterinär
1
4
7
—
35
1
—
39
6
I
—
—
i
—
24
—
—
—
—
—
—
2:dre Bataljons-Adjutant
1
30
10
1
4
7
1
tl
2
1
—
—
1
—
24
—
—
—
—
—
—
Musik-Direktör
1
30
10
1
4
7
1
11
2
1
—
—
1
—
24
Väbel
1
30
10
1
4
7
1
11
2
1
-—
—
1
—
24
—
—
—
—
—
—
Gardes-Brlgaden
Brigad-Trumslagare ....
—
10
8
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
8
4
Bataljons- (Divisions-) Trumpetare
—
10
8
—
—
—
—
—
—
3 ~
—
1
—
—
i
4
2
Hauboist
—
10
8
—
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Batteri-Trumpetare
—
5
4
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
l
4
—
2
8
4
Gevärs-Handtverkare
—
5
4
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Sadelmakare
5
4
_
—
—
32
—
I
—
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Skräddare-Mästare
5
4
32
—
1
—
—
—
l
4
—
2
8
4
Skomakare-Mästare
—
5
4
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Skräddare-Arbetare
1
4
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Skomakare-Arbelare
1
4
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Sjukvaktare ... . .
—
5
4
—
—
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
i
4
—
2
8
4
1
Kompani- (Sqvadrons-, Batteri-) Adjutant
1
30
10
1
4
7
1
11
2
1
—
—
1
—
24
—
—
—
—
—
Korpral (Konstapel)
—
10
8
—
—
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Vice Korpral (Vice Konstapel)
—
5
4
—
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—■
l
4
—
2
8
4
Soldat (Kavallerist, Artillerist)
—
2
8
—
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Timmerman . .
—
- 5
4
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Hornblåsare
—
2
8
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
Trumslagare, (Sqvadrons, Afdelnings) Trumpetare ....
—
2
8
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
| Vagnmakare
—
t
4
—
—
—
.—
—
32
—
1
—
—
—■
1
4
—
2
8
4
\ Hofslagare
—
i
4
—
—
—
—
—
—
32
“
1
1
4
2
8
4
Ta b- N:o 13.
Arméens AflÖnings-Staler.
(Beräknade per dag.)
Aflöning under aktiv tjenstgöring.
Aflöning under permission.
Aflöning under vistelse pä Sjukhus.
Skjuts-ersättning
och Traktamente
under Embets-  resor.
<TD
t/J
C£
£'
S
a
a.
rj
*7
o e£
o E
R =
o Cf=
5
tZ I
o B
E3 C
6 F
2
å^
p
l“5 C
>
’
Aflöningstillökning för
tjenstetid.
förlängd
Trakta-
mente.
Antal
hästar.
2. ^
© 2
3
SÖ cT
f|
1 2
Efter full-  gjorda G,
tjensteår.
Efter full-  gjorda 12
tjensteår.
Efter full-  gjorda 18
tjensteår.
R:dr
sk.
rst.
K:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Stycken
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Pi.dr
sk.
rst.
U:dr
sk.
rst.
Bri£ad-Chefer
7
32
2
5
5
4
5
36
2
3
32
4
2
24
—
—
—
—
—
—
—
Bataljons- (Divisions-) Chefer
5
23
—
3
31
4
4
5
3
2
16
—
3
1
24
—
l:ste Brigad-Adjutanter (vid infanteri oell Kavalleri) . . .
3
40
1
2
26
8
2
42
—
1
40
—
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
l:ste Brigad-Adjutanter vid Artilleriet
3
13
9
2
9
2
2
22
4
1
40
—
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2:dre Brigad-Adjutanter .
2
0
9
1
22
1
1
30
11
ä
1 (i
2
l:ste Informations-Oificerare
3
13
9
2
9
2
o
22
4
1
40
2
1
2:dre Inforraations-Otficerare
2
9
2
1
22
1
1
30
11
I
Liqvidations-Officerare
2
35
5
1
40
—
2
9
7
> Ef
tei-
in
n c h a f
v a n
de
grad
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Förråds-Oificerare
2
35
5
1
40
.—.
2
2
7
l:ste Bataljons- (Divisions-) Adjutanter
1
44
—
1
13
4
1
21
—
1
16
—
2
—
36
—
—
—
—
—
—
-—
—
Kompani- (Sqvadrons-, Batteri-) Chefer
3
13
9
9
2
2
22
4
i
40
—
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kapten-Löjtnanter
2
9
2
1
22
1
1
30
11
1
16
—
2
•—
36
Löjtnanter
1
44
■—
1
13
4
1
21
—
1
16
—
2
—
36
Under-Löjtnanter
1
30
10
1
4
7
1
11
2
1
16
—
2
Brigad-Läkare
2
35
5
1
40
.—
2
2
7
1
40
—
2
1
—
Bataljons- (Divisions-) Läkare
1
44
-—•
1
13
4
1
21
—
1
16
—
2
—
36
—
—
—
—
1
44
.—
1
13
4
1
21
-—.
1
16
—
2
—
36
—
—
Proviant-Kommissarier
1
30
10
1
4
7
1
11
2
1
16
—
2
—
36
Veterinärer
1
4
7
—
35
1
—
39
6
1
—
1
—
24
2:dre Bataljons-Adjutanter
J
4
7
—
35
1
—
39
6
1
—
—
1
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
Musik-Direktörer
1
4
7
•—
35
1
—
39
6
1
.—
—
1 '
•—
24
—
—
—
—
—
—
—
—•
Brigad-Trumpetare
1
4
7
■—•
35
1
—
39
6
1
—
1
—
24
Linie-Infanteriet i,
Väblar
1
4
7
•—•
35
1
—.
39
6
1
—
1
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kavalleriet oell
Brigad-Trumslagare
—
5
4
•—-
.—•
.—
—
—
__
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
—-
4
—
Artilleriet
Hauhoister
—
5
4
—
. .
.—.
.—
.—
—
32
1
—
—
-—
1
4
—■
2
8
—
4
—
Bataljons- (Divisions-) Trumpetare
—•
5
4
—
.—
—
—
—
—
32
—
1
—
■—•
■—
1
4
—
2
8
—
4
—
Bataljons-Trumsiagare
■—
2
8
•—•
.—.
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Batteri-Trumpetare .
—
2
8
—
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—-
2
8
4
—
Gevärs-IIandtverkare » . . .
.—-
5
4
•—•
,
.—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
t
4
—
2
8
—
4
—-
Sadelmakare
—
5
4
—
.—.
—
.—.
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—.
2
8
—
4
—
Skräddare-Mästare
.—•
5
4
—
—
.—
—
.—.
—
32
1
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Skomakare-Mästare
—
5
4
—
•
.—.
—
—
—
32
—
t
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Skräddare-Arbetare
—
1
4
—
.—.
—
.—
.—.
—
32
—
l
—
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Skomakare-Arbetare
—
1
4
■—
_
—
.—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Sjukvaktare
—
5
4
—
—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
4
—
Kompani- (Sqvadrons-, Batteri-) Adjutanter ......
1
4
7
—
35
1
—
39
6
1
—
—
1
—
•—
—
1
4
—
2
b
—
4
—
Korpraler (Konstaplar)
—
5
4
—
.
—
—
—
—■
—
32
—
1
—
—•
—
1
4
'—
2
8
—
4
—
Vice Korpraler (vice Konstaplar) .........
—
2
8
•—
—
—.
—-
—
—
32
—
—
24
—
—
—
—
—
■—-
—-
—
Soldater (Kavallerister, Artillerister)
.
—
1
4
—
.—.
•—
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Timmermän
—
2
S
•—
•—•
—■
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
—
1
4
—
32
—
1
—
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Trumslagare
—
1
4
—•
•—•
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Sqvadrons- (Afdelniugs-) Trumpetare
—
1
4
•—
—.
—•
—
—
—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Vagnmakare
—
1
4
•—•
-—.
—
—.
■—
—
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
—-
4
—
-
Hofslagare
—
1
4
32
—
1
—
—
—
1
4
—
2
8
—
4
—
Bevärings-Soldater
—
1
4
1
4
—■
-—
Tab. N:o 14.
Armé ens Aflöning s- Stater.
(Beräknade per dag.)
Llnie-Artilleriets Allmänna Stab,
Tyg- och Fyrverks-Stater samt
Ingeniör-Brigaden
/Chef för Stabs-Expeditionen
l:ste Stabs-Adjutanter
2:dre Stabs-Adjutanter
Liqvidations-Officerare
Förråds-Officerare
Tygmästare . . .
Ammunitions-Officerare
Fyrverks-Officerare
l:ste Tyg-Officerare
2:dre Tyg-Officerare
Förråds- (Vapen-) Officerare
Disponible Kaptener
„ Kapten-Löjtnanter
„ Löjtnanter
„ Under-Löjtnanter
Auditörer
Läkare
. . .
Förråds-Förvaltare
Material-Förvaltare
Tyg-Skrifvare
Tyg-Under-Officerare
Besigfnings-Rustmästare
Öfver-Mästare
Väblar
Gevärs-Handtverkare
Handtverks-Mästare
Handtverks-Gesäller
Rustkammar-Smeder
Stockmakare
Smeder
Träd-Arbetare
.
Skräddare-Mästare
. . .
Skomakare-Mästare
Skräddare-Arbetare
Skomakare-Arbetare
Sjukvaktare
Vaktmästare
(Konstaplar
Arbets-Manskap (Vice Konstaplar . . .
/Handtlangare
Fyrverks-Under-Officerare
Verkmästare
Uste Fyrverkare
2.dre Fyrverkare
Fyrverkare
Kompani-Adjutanter
Korpraler
Vice Korpraler
Soldater (Sappörer, Minörer och Pontonierer)
Trumslagare
Bevärings-Soldater
Bevärings-Rekryter .
tå
ea
o>
B
3'
09
-
B
O.
B
09
R:dr
5
3
2
2
2
5
3
3
3
2
2
3
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
D
09
B
B
O.
R:dr
3
2
1
1
1
3
2
2
2
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
26
35
te
ea
O:
g
5'
09
-
9
Q.
R:dr
4
2
1
2
2
4
2
2
2
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
29
39
Skjuts-ersättning
och Traktamente
under Embets
-
resor.
Trakta
mente.
R:dr
2
1
1
}E
2
f ter
16
40
40
40
16
16
40
16
16
16
t6
16
16
16
rst.
Antal
hästar.
Stycken
3
2
2
n e h a f
.3
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
“ £
” g
r,B.
||
B t
cfc tz:
po B
o ^ :
Q- ro '
O*
1
. 5.
5’ 5’
OQ CfQ
3 S ^
co B
“■gå
- O g
S B
-o 2
? tfl 9?
R:dr
2
1
van
2
1
1
1
sk.
24
24
rst.
grad
Aflöningstillökning för förlängd
tjenstetid.
Efter fullgjorda
6
tjensleår.
R:dr
sk.
rst.
Efter fullgjorda
12
tjensteår.
R:dr
sk.
rst.
Efter fullgjorda
18
tjensteår.
R:dr
sk.
rst.
T a 11. N:o IS.
Grunder hvarefter ersättning tor
Inqvartering utgår då den ej
in Natura erhålles.
(Servisen inberäknad.)
Grader.
Inqvarterings-
ersättningens
belopp.
K:dr.
sk.
rst.
General
400
—
—
Öfverste
300
—
—
Major
200
—
—
Kapten och Vederlikar
100
—
—
Subaltern-Ofllcer och Vederlikar ....
50
—
—
Fanjunkare och Vederlikar
25
—
—
Korpral och Vederlikar
8
—
—
Vice Korpral, Soldat och Vederlikar . .
6
—
—
o
A n in. A hvarje Brigad kaserneras, då möjligen ske kan,
minst 1 Officer per kompani; vidare 1 Bataljons-  läkare, Proviant-Kommissarien, Musik-Direktören
“ samt allt Under-Befäl och Manskap.
T a b. N:o 16.
Stora-, Mindre- och Bevärings-Monderingen.
Brukningstid.
Värde.
Totalt.
o
Ärligt.
År.
R:dr.
sk.
rsl.
R:dr.
sk.
rsl
l:o. Infanteriet och Ingeniör-Trupperne.
A) Stora Monderingcn.
a) B ev äpning en med dertill hörande.
1 Gevär med Bajonett ...............
20
16
19
6
1 Gevärsrem .................
12
_
18
—
1
6
1 Bajonettbalja ................
12
—
32
—
2
8
1 Tappnyckel med skrufmejsel och krats ...........
—
20
—
—
5
1 Nötpåtryckare och Nötutryckare ............
—
4
6
—
1
1 Fjäderess .................
_
11
—
—
3
1 Fodral lill fjäderess etc. ..............
12
—
2
.—
1
1 Oljflaska .................
—
10
—
—
—
3
— 24. 9.
För Korpraler, Gar dis ter och Ingeniör-Trupper tillkommer:
1 Huggare
2
16
—
—
2
5
1 Huggarebalja ................
1
16
—
1
3
1 Huggaregehäng ................
20
2
—
—
4
10
8. 6.
För Spelet endast:
1 Huggare .................
50
2
16
—
—
2
5
1 Huggarebalja ................
1
16
-
—
1
3
1 Huggaregehäng ................
20
2
—
—
—
4
to
— 8. 6.
b) Beklädnaden.
1 Kask .................
fi
6
32
1
5
4
1 Lägermössa
.
3
1
—
—
—
16
—
1 Vapenrock ................
3
11
—
—
3
.32
—
1 par klädesbyxor ...............
1
6
—
—
G
-
—
1 Kapott .................
G
15
—
—
2
24
—
13: 29. 4.
För Korpraler och vederlikar tillkommer :
Galon och Snören å Vapenrocken .............
3
1
6
—
—
18
—
Galon å Kapotten ................
G
1
8
—
—
9
4
— 27. 4.
För Vice Korpraler och vederlikar tillkommer:
Snören å Vapenrocken ....
......
3
—
8
4
—
2
10
Snören å Kapotten ...............
G
3
8
—
—
7
— 3 5.
Brukningstid.
Värde.
Totalt.
Ärligt.
För Trumslagare och Hornblåsare tillkommer:
År.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Snören å Vapenrocken ...............
3
—
36
—
—
12
•—
Axelprydnader ................
3
1
24
—
—
24
-—•
— 36. —
För Gardet tillkommer:
1 Vapenrock ................
6
11
—
—
1
40
—
1 par Klädesbyxor ...............
3
6
—•
—
2
—
—
3: 40. —
c) Remtyg och Utredning.
1 Rem till slaghufvars förvarande ...... ......
3
—
4
—
—
1
4
1 Bandoler ..... ............
20
2
40
—
•—
6
10
1 Bandoler-rera .... ............
20
2
40
—
—
6
10
1 Kopparflaska .... ............
20
1
40
—
—
4
5
1 Flaskrem ..... ............
12
—
24
—
—
2
—
1 Ränsel med remmar
12
5
—
—
—
20
—
— 41. 5.
För Timmermän tillkommer:
1 Förskin
20
13
16
—
—
32
—
1 par Handskar .................
20
3
16
—
—
8
—
— 40. —
För Spelet endast: '
1 Kopparflaska .................
20
1
40
—
—
4
5
1 Flaskrem
12
—
24
—
.—
2
—
1 Bänsel med remmar ...............
12
5
—
—
—
20
—
— 26. 5.
För Kompani-Trumslagare tillkommer:
1 Förskin .................
6
—
32
—
—
5
4
1 Trum-reiu .................
20
1
32
.—
—
4
—
2 Trum-bär-remmar ...............
20
40
__
2
— 11. 4.
B) Mindre Monderinjjcu.
1 Blus af blå tältduk ... ............
2
3
16
i
32
1 blått och gult Klädes-skärp . ....... * ...
2
—
24
12
2 Skjortor .....
i
!1
2
—
4
—
—.
1 par Kalsonger .... ............
1
1
16
1
16
—
2 par Strumpor .... ............
1
1
16
1
16
1 par Tältduks-byxor ... ............
3
2
16
—
37
4
1 par d:o Stibletter ... ............
3
—
32
—
10
8
1 par svarta klädes d:o ..............
2
1
—
—
24
1 par Byxhängslen ... ............
1
—
16
—
16
—
2 Halsdukar
2
1
—
24
—
1 par Buldans-byxor ... ............
1
1
16
_
1
16
—
1 Ylletröja ..... ............
2
1
32
—
—
40
—■
Transport
—
16
40
—
13
4
—
\
Tab. N:o 16. a
Brukningstid.
Värde.
Totalt.
Ärligt.
År.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Transport
10
40
—
13
4
.—
2 par Skor
1
4
32
4
32
2 par Halfsulor ... v ..... .
1
1
1
—
1 Näsduk ..... ......
6
16
\
1 Spegel . . j ;. . . . . . . .
6
—
5
—
1
1 Kara ..... ......
6
3
I
1 par blå Klädesvantar . . ......
6
1
__
I
1 Gevärspropp .... ......
6
—
3
_
) —
26
—
1 Putspåse med tillbehör . ......
0
—
30
—
I
1 Syväska med d:o . . . . . . ...
6
—
15
—
l
1 Bokväska med d:o . . .
6
—
12
—
}
1 Mat-tornist .... ......
6
—
24
—
J
Summa
—
25
36
—
19
14
—
2:o. Kavalleriet, Ridande och Åkande Artilleriet samt
Fot-Artilleriets Slam.
Ä) Stora Monderinfjen.
a) Bevakningen med dertill hörande.
1 Sabel med jernbalja .........
.
.30
10
—
—
.
16
1 Sabel-hand-rem .........
8
.—
24
,
3
1 Koppelgehäng . . ...
.
.
8
3
—
—
—
18
—
För Kavalleriet tillkommer:
61. —
1 Studsar-Pistol ..........
50
15
13
—
14
8
1 Flankör-Pistol ..........
50
13
29
—
13
1
1 Pistol-laddstock ..........
10
—
16
—
1
9
1 Laddstocksrem med ring . - .
8
—
8
—
1
1 Pistol-löskolf ..........
50
2
28
—
2
6
1 Pistol-lös-kolf-rem .........
8
—
18
—
2
3
1 Tappnyckel med skrufmejsel och krats .....
50
—
20
—
—
—
5
1 Nötpåtryckare och Nölutryckare ......
50
—
4
6
—
—
1
1 Fjäder-ess ...........
50
—
11
•—
—
—
3
1 Fodral till fjäder-ess &c. ........
12
—
2
—
—
l
1 Olj-flaska ...........
50
10
3
— 36. 4.
b) Beklädnaden.
1 Kask ...........
6
6
32
—
1
5
4
1 Lägermössa ..........
3
1
—
—
—
16
1 Vapenrock ..........
3
11
—
—
3
32
1 par Ridbyxor . . . . .
1
9
16
—
9
16
.—
1 Kapott ...........
6
15
—
—
2
24
—
16: 45. 4.
För Korpraler och vederlikar tillkommer:
Galon och Snören å Vapenrocken .......
Galon å Kapotlen .........
Snören å Vapenrocken
Snören å Kapolten
Snören å Vapenrocken
Axelprydnader
1 Vapenrock
1 par Klädesbyxor
För Vice Korpraler och vederlikar tillkommer:
För Trumpetare tillkommer:
För Gardet tillkommer:
c) Remtyg och Utredning.
1 Rem till slaghnfvars förvarande
1 Kartusch .
1 Kartusch-rom
1 Kopparflaska
1 Flaskrem .
1 Kappsäck .
1 Trumpet-Banderoll
1 Blus af blå tältduk
2 Skjortor
1 par Kalsonger .
2 par Strumpor
1 par Byxhängslen
2 Halsdukar .
1 par Buldans-byxor
1 Ylletröja .
1 par Stötlar med klackjern
1 par Förskor
2 par Sporrar
2 par Halfsulor
1 par Handskar
För Trumpetare tillkommer:
IT) Mindre Monderiiigcii.
Transport
ca
3
77
3
Värde.
3
09
V)
51
Totalt.
Ärligt.
År.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
3
1
6
18
G
1
8
—
—
9
4
3
8
4
2
10
6
—
3
6
—
—
7
3
36
12
3
1
24
—
—
24
—
G
11
i
40
3
9
16
—
3
5
4
3
4
1
4
20
2
—
—
—
4
9
20
2
—
—
—
4
9
20
1
40
—
—
4
5
12
—
24
—
—
2
—
12
5
—
—
—
20
—
3
2
24
40
2
3
16
1
32
1
2
2
—
—
4
—
—
1
1
16
—
1
16
_
1
1
16
—
1
16
—
1
—
16
—
—
16
—
2
1
—
—
—
24
—
1
1
16
—
1
16
—
2
1
32
—
—
40
—
1
5
—
—
5
.—
—
1
3
—
—
3
—
—
1
1
1
1
1
32
—
1
1
32
—
23
—
—
22
—
-
27. 4.
3. 5.
36. —
4: 45. 4.
— 37. 3.
— 40. —
1 Näsduk
1 Spegel
1 Kam
1 par blå Klädesvanlar
1 Putspåse med tillbehör
1 Syväska med d:o
1 Bokväska med d:o
1 Mat-tornist
3:o. Belägrings- och Fästnings-Artilleriet.
Slöra Momlerinjjen.
a) B evil p n i ngen med der t ill hö r a n d e.
1 Karbin ............
1 Karbin-rem ..... ......
1 Tappnyckel med skrufmejsel och krats ......
1 Nötpåtryckare och Nötutryckare
1 Fjäder-ess ............
1 Fodral till fjäder-ess &c. .........
1 Olj-tlaska
1 Huggare ............
1 Huggare-balja ...........
1 Huggare-gehäng (Lif-) .........
För Spelet endast:
1 Huggare ... 1
1 Huggare-balja ...........
1 Huggare-gehäng ...........
b) Beklädnaden.
1 Kask . . . . . . • . . . ...
1 Lägermössa ...........
1 Vapenrock ...........
1 par Klädesbyxor . .
1 Kapott ............
För Konstaplar och vederlikar tillkommer:
Galon och Snören å Vapenrocken .......
Galon ä Kapotten ...........
Tab. N:o 16. b
Transport
Summa
C3
Är.
6
6
6
6
6
6
6
6
50
12
50
50
50
12
50
50
50
20
50
50
20
Värde.
Totalt.
R:dr
23
20
18
0
1
11
6
15
32
Ärligt.
R:dr
22
22
sk.
25
25
rst.
29. 1.
— 8. 6
13: 29. 4.
— 27. 4.
För Vice Konstaplar och vederlikar tillkommer
Snören å Vapenrocken ..........
Snören å Kapollen ..........
För Trumpetare tillkommer:
Snören å Vapenrocken ..........
Axelprydnader ...........
c) Remtyg och Utredning.
1 Rem till slaghufvars förvarande . . . .
1 Kartusch ............
1 Kartuschrem ...........
1 Kopparflaska ...........
1 Flaskrem ............
1 Kappsäck ............
För Trumpetare tillkommer:
1 Trumpet-Banderoll ..........
B) Mindre Momleringen.
1 Blus af blå tältduk ..........
1 blått och gult Klädes-skärp ........
2 Skjortor ............
1 par Kalsonger
2 par Strumpor ...........
1 par Tältduksbyxor
1 par d:o Slibletter
1 par svarta klädes d:o' . .
1 par Byxhängslen ..........
2 Halsdukar
1 par Buldansbyxor ..........
1 Ylletröja .
2 par Skor ............
2 par Halfsulor ...........
1 Näsduk ............
1 Spegel
1 Kam ...... ......
1 par blå Klädesvantar
1 Karbinpropp ...........
1 Putspåse med tillbehör .........
1 Syväska roed d:o ..........
1 Bokväska med d:o ..... .
1 Mat-tornist ...........
Summa
03
C
5*7*
D
Värde.
CJQ
al
Totalt
Ärligt
•
År.
Il:dr
sk.
rst.
U:dr
sk.
rst.
3
8
4
—
2
10
6
—
3
6
—
—
7
3
36
12
3
1
24
—
—
24
—
3
4
1
4
20
2
—
—
—
4
9
20
2
—
—
—
4
9
20
1
40
—
4
5
12
—
24
—
—
2
—
12
5
—
—
—
20
—
3
. 2
24
40
2
3
16
1
32
2
—
24
—
.—
12
—
i
*2
2
—
—
4
—
—
1
1
16
—
1
16
—
1
1
16
—
1
16
—
3
2
16
—
—
37
4
3
•—
32
—
—
10
8
2
1
—
—
—
24
—
1
—
16
—
—
16
—
2
1
—
—
—
24
—
1
1
16
1
16
—
2
1
32
—
—
40
—
1
4
32
—
4
32
—
1
1
—
—
1
—
6
—
16
—
1
6
5
—
J
fi
—
3
—•
1
6
1
—
—
[
6
—
3
•—
26
—
(i
—
30
—
|
6
—
15
—
6
—
12
—
1
6
—
24
—
/
—
25
36
—
19
14
—
f
C
77
5.
D
Cl?
V5
Värde.
Totalt.
Årligt.
År.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
4:o. Arméens samteliye Handtverkare, Sjukvaktare, Fyrverkare och
Arbets-Manskap.
J) Stora Monderingen.
a) Beklädnaden.
1 Lägermössa
3
1
—
—
—-
16
—
1 Vapenrock
3
11
—
—
3
32
—
1 par Klädesbyxor
1
G
—
—
6
—
—
1 Kapott
6
15
—
—
2
24
—
12: 24. —
För Korprals vederlikar tillkommer:
Galon och Snören å Vapenrocken .............
3
1
6
—
—
18
—
Galon å Kapolten
6
1
8
—
—•
9
4
— 27. 4.
För Vice Korprals vederlikar tillkommer:
Snören å Vapenrocken
3
—
8
4
—
2
10
Snören å Kapolten ................
G
—
3
6
—
—
7
— 3. 5.
b) Remtyg och Utredning.
1 Kopparflaska
20
1
40
—
—
4
5
1 Flaskrem
12
.—
24
—
•—
2
—
1 Ränsel med remmar
12
5
—
—
20
—
— 26. 5.
B) Mindre Monderingen.
1 Blus af blå tältduk . . .............
2
3
16
—
1
32
—
1 blått och gult Klädes-skärp ............
2
—
24
—
—
12
—
2 Skjortor ....
■
2*
2
—
—
4
—
—
1 par Kalsonger ... ..............
1
1
16
—
1
16
—
2 par Strumpor ...
1
1
16
—
1
16
—
1 par Tältduksbyxor .
3
2
16
—
—
37
4
1 par d:o Stiblelter .
3
—
32
—
—
10
8
1 par svarta klädes d:o .
2
1
—
-
—
24
—
1 par Byxhängslen . .
1
—
16
—
—
16
—
2 Halsdukar ....
2
1
—
—
—
24
—
1 par Buldansbyxor . .
1
1
16
—
1
16
—
1 Ylletröja ....
2
1
32
—
—
40
‘—
2 par Skor ....
1
4
32
—
4
32
—
2 par Halfsulor ... 1
1
1
—
—
1
—
—
Transport
—
22
24
—
19
36
—
j Brukningstid.
Värde.
Totalt.
Ärligt.
År.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Transport
22
24
—
19
36
—
1
Näsduk .................
6
—
16
—
1 Spegel .................
0
—
5
—
I
1
Kam . . . . . .
6
—
3
—
1
1
par blå Klädesvantar ...............
6
1
—
—
1
Putspåse med tillbehör ..............
t;
—
30
—
1 Syväska med d:o ..............
6
—
15
—
1
1
Bokväska med d:o ..............
6
—
12
—
\
1
Matlornist ...............
6
—
24
—
Summa
—
25
33
19
13
6
Rekapitulation.
l:o. Stora Monderingen.
A) Gardet till fot.
värde
Bligad-Trumslagare
Hauboister
Korpraler
Vice Korpraler
Soldater
Timmermän .
Trumslagare .
Hornblåsare .
B) Linie-Infaiitcricl och lngeniör-Trupperne.
Korpraler
Vice Korpraler
Stam-Soldater
Trumslagare .
C) Linie-Infantcrict endast.
Brigad-Trumslagare
Hauboister
Bataljons-Trumslagare
Timmermän .
Hornblåsare .
D) Gardet till Häst.
Bataljonstrumpetare
Korpraler
R:dr
sk.
rst.
19
23
7
18
35
7
19
27
4
19
3
5
19
—
—
19
40
—
19
7
7
18
44
3
15
35
4
15
11
5
14
47
6
15
15
11
15
31
11
14
43
11
8
—■
15
39
6
15
5
7
26
16
7
24
36
7
Ärligt
värde.
Vice Korpraler .
R:dr
24
sk.
12
r:st.
8
3
3
Kavallerister
Sqvadrons-Trumpetare .
24
25
9
37
Bataljons-Trumpetare
E) Linic-Kavallerict.
21
t9
3
Korpraler
19
39
3
Vice Korpraler
.
19
15
4
Stam-Kavallerister
•
19
11
11
Sqvadrons-Trumpetare .
20
39
11
Divisions-Trumpetare
F) Gardes-Artilleriet.
25
28
3
Batteri-Trumpetare
.
25
4
4
Konstaplar
.
24
3
Vice Konstaplar
23
24
4
Artillerister .
23
20
11
Afdelningstrumpetare .
25
—
11
Divisions Trumpetare
G) Linie-Artilleriet,
a) Åkande Artilleriet samt Fot-Artilleriets Stam.
20
30
11
Batteri-Trumpetare
20
7
Konstaplar
•
19
2
11
Vice Konstaplar
18
27
Stam-Artillerister .
18
23
7
Afdelningstrumpetare .
20
3
7
Konstaplar .
b) Belägrings- och Fästnings-Ar tiller iet.
15
27
Vice Konstaplar .
•
15
3
1
Stam-Artillerister
14
47
8
Afdelningstrumpetare
16
27
8
H) Arméens samtelige Handtverkare, Sjukvaktare, Fyrverkare och Arbets-Mauskap.
Gevärs-Handtverkare  • • • . . . . ...
13
29
9
Sadelmakare
13
29
9
Skräddare-Mästare
.
13
29
9
Skräddare-Arbetare
13
2
5
Skomakare-Mästare
13
29
9
Skomakare-Arbetare
, . ,
13
2
5
Ilandtverks-Mästare
.
13
29
9
Handtverks-Gesäller
13
2
5
Bnstkammar-smeder
13
2
5
Stockmakare
*
13
2
5
Hofslagare
13
2
5
Vagnmakare
• ••••
13
2
5
O
Ärligt värde.
l:ste Fyrverkare .....
R:Jr
13
sk.
29
I': st.
9
Fyrverkare ■
2:dre Fyrverkare ..... ............
13
5
10
Fyrverkare ...... ............
13
2
5
( Konstaplar ..................
13
29
9
Arbets-Manskap < Vice Konstaplar
13
5
10
1 Handtlangare ..................
13
2
5
Sjukvaktare
13
2
s|
2:o. Mindre Manderimjctu
Mindre Munderingens första uppsättningskostnad fördelad på 6 år utgör årligen:
För Infanteriet, Ingeniör-Trupperne samt Belägrings- och Fästnings-Artilleriet . . . . . . . . 4: 14. —
,, Kavalleriet, Ridande och Åkande Artilleriet samt Fot-Artilleriets Stam .
4: 17. 6.
„ Arméens samtelige Handtverkare, Sjukvaktare, Fyrverkare och Arbets-Manskap 4: 13. 6.
Mindre Monderingens årliga underhållskostnad utgöres af Mindre Monderingens årliga varde:
För Infanteriet, Ingeniör-Trupperne, samt Belägrings- och Fästnings-Artilleriet 19 R:dr 14 sk.; för Kavalleriet, Ridande och Åkande Artilleriet
samt Fot-Artilleriets Stam 22 R:dr 25 sk. 6 r:st.; för Arméens samtelige Handtverkare, Sjukvaktare, Fyrverkare och Arbetsmanskap, 19
R:dr 13 sk. 6 r:st., med afdrag för alla af en sjettedel af första uppsättningskostnaden; eller
för Infanteriet, Ingeniör-Trupperna samt Belägrings- och Fästnings-Artilleriet ......... 15:
,, Kavalleriet, Ridande och Åkande Artilleriet samt Fot-Artilleriets Stam
. . 18: 8. —
„ Arméens samtelige Handtverkare, Sjukvaktare, Fyrverkare och Arbets-Manskap . . . . . . . .15: — —
Men beräknas årligt
för Infanteriet, Ingeniör-Trupperne, Belägrings- och Fästnings-Artilleriet, Arméens samtelige Handtverkare, Sjukvaktare, Fyrverkare
och Arbets-Manskap till .................. 15: 10. —
/
eller 2 sk. per dag;
för Kavalleriet, Ridande och Åkande Artilleriet samt Fot-Artilleriets Stam till
.19: — 6.
eller 2 sk. 6 r:st. per dag.
i
3
5’ 5=
Värde.
Slitnin
gsersättning
05
c» zL
—• r
Totalt.
Årligt.
för
21 dagar.
för
14 dagar.
Bevärings-Monderingen.
Ar.
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Ä) Infanteriet och Ingcniör-Trupperne.
a) Beväpningen med dertill hörande
1 Gevär med bajonett ............
50
20
16
—
19
6
—
—
—
—
—
—
1 Gevärsrem ..............
30
—
18
—
—
—
7
—
—
—■
—
—
—
1 Bajonett-balja .............
30
—
32
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
1 Tapppnyckel med skrufmejsel och krats .........
50
—
20
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
1 Nölpåtryckare och Nötutryckare . . . . . .
50
—
4
6
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1 Fjäder-ess ..............
50
—
11
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
1 Fodral till fjäder-ess ............
30
—
2
•—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1 Olj-flaska ..............
50
—
10
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
Summa
—
22
3
—
—
—
—
—
För Ingeniör- Trupp erne tillkommer:
1 Huggare
50
2
16
—
•—
2
5
—
—
—
—
—
—
1 Huggare-balja
50
i
16
—
—
1
3
—
—
—
—
—
—
1 Huggaregehäng
30
2
—
—
3
3
—
—
—
—
—
—
Summa
—
6
11
—
—
—
b) Beklädnaden.
1 Kask ...............
50
0
32
—
6
5
—
—
—
—
2
2
1 Vapenrock
30
11
—
—
—
17
8
—
—
—
—
6
10
1 Lägermössa ..............
10
1
—
—
—
4
to
—
1
—
—
—
8
1 Kapott ...............
30
15
—
—
—
24
—
—
7
—
—
4
8
1 Blus af blå tältduk
10
3
16
—
16
—
—
4
9
—
3
2
1 blått och gult Klädes-skärp
10
—
24
—
—
2
5
—
—
t)
—
—
6
2 Skjortor ..............
5
o
—
-—
—
19
3
—
11
—
—
7
4
2 par Strumpor . . . . . . . . • • • _ .
10
1
16
—
—
6
5
—
3
9
—
2
6
1 par Tältduks-byxor
10
2
16
—
—
11
3
—
2
3
—
1
4
I par D:o sliblelter ............
10
—
32
—
—
3
3
—
-—
9
—
6
1 par Buldans-byxor
10
1
16
—
—
6
5
—
3
9
—
2
6
2 par Skor ..............
10
4
32
—
—
22
5
—
13
—
—
8
8
1 Halsduk
10
—
24
—
—
2
5
—
1
6
—
1
—
Summa
.—
—
—
3
12
7
1
1
6
—
41
10
c) Remtyg och Utredning.
1 Bandoler ..............
30
2
40
—
—
4
7
—
—
—
—
—
—
I Bandoler-rem .............
30
2
40
—
—
4
7
—
—
—
—
—
—
1 Kopparflaska ..............
50
1
40
—
—
1
9
—
—
—
—
—
—
1 Flaskrem ..............
30
—
24
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
1 Ränsel med remmar ............
30
5
—
—•
—
8
—
—
—
—
—
—
—
1 Maltornist ..............
10
—
24
—
—
2
5
—
—
—
—
—
—
1 Putspåse med tillbehör ............
10
—
30
—
—
3
—
—
—
—•
—
—
1 Rem till slaghufvars förvarande
3
—
4
—
—
1
4
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
26
6
—
—
—
—
—
Summa Summarum för Infanteriet
—
—
—
—
4
13
4
1
1
6
—
41
10
Summa Summarum för Ingeniör-Trupperne
—
—
—
—
4
20
3
1
l
6
—
41
10
Anmdrkn. Som i beräkningen ingått att Bevärings-Rekryterne skola, med undantag af Kask och Vapenrock, begagna samma Mondering som
Bevärings-Soldaterne, sä har, i utgifts-tablåerne, Mouderingskostnaden endast blifvit påförd de sednare såsom utgörande största antalet, f
B) Kavalleriet.
a) Bevattningen nied dertill hörande.
1 Sabel med jernbalja. ...•■•••
1 Sabelhandrem . . ."
1 Koppelgehäng
1 Studsar-Pistol
1 Flankör-Pistol
1 Pistol-laddstock
1 Laddstocksrem med ling ....■•••
1 Pistol-löskolf
1 Pistol-lös-kolf-rera
1 Tappnyckel med skrufmejsel och krats .
1 Nötpåtryckare och Nötutryckare ...•••
1 Fjäder-ess...... .....
1 Fodral till fjädcr-ess
1 Olj-flaska
1») Beklädnaden.
1 Kask . ...•••■••
1 Vapenrock . ...••••••
1 Lägermössa . ...••••••
1 Kapott . .
1 Blus af blå tältduk ... ...•••
1 par Ridbyxor . . .
1 par Buldansbyxor ....•••••
2 Skjortor . .
2 pär Strumpor . .........
1 par Kalsonger ... ...•••
1 pär Stöflar . .........
1 par Skor . .........
1 par Sporrar . .........
1 Halsduk . . .........
1 par Handskar . .........
c) Heintye) och Utredning.
1 Kartusch ... .......
1 Kartuschrem ... .......
1 Kopparflaska ... .......
1 Flaskrem ...••••••••
1 Kappsäck ... .......
1 Mat-tornist ... . . .....
1 Putspåse ... .......
1 Hem till slaghufvars förvarande
I’.
1 Bruk-
I ningstid.
Värde.
Slitningsersättnin
T
Totalt.
Årligt.
för
21 dagar.
för
14 dagar
År.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
50
10
9
7
___
.
—
—
30
—
24
30
3
—
—
—
4
10
50
15
13
—
—
14
8
—
—
—
—
—
50
13
29
—
—
13
1
—
—
—
—
—
50
—
16
-
—
—
4
—
—
—
—
—
30
—
S
—
—
—
4
—
—
—
—
—
50
2
28
—
—
2
6
—
—
—
—
—
30
—
18
—
—
—
7
—
—
—
—
—
50
—
20
50
—
4
6
—
—
1
50
—
11
—
—
—
3
—
—
—
-—
—
30
—
2
—
—
—
1
—-
—
—
—
—
50
—
tti
—
—
—
3
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
47
10
—
—
•—
—
50
6
32
—
6
5
—
—
—
2
2
30
11
—
—
—
17
8
—
—
—
b
10
10
1
—
—
—
4
10
*
1
—
—
—
8
30
15
—
—
—
24
—
7
—
—
4
8
10
3
16
—
—
16
—
4
9
—
3
2
8
!)
16
—
1
8
—
26
—
—
17
4
10
1
16
—
—
6
5
3
9
—
2
b
5
o
—
—
—
19
3
11
—
—
7
4
10
1
16
—
6
5
3
9
—
2
b
5
1
16
—
—
13
—
3
9
—
2
b
10
5
—
—
24
—
14
—
—
9
4
10
2
16
—
—
11
3
6
6
—
4
4
5
—
16
—
3
3
2
—
—
1
4
10
24
—
—
2
5
1
6
—
1
—
10
1
—
—
—
4
10
2
9
—
1
10
Summa
—
—
—
—
3
20
9
i
39
9
1
L9
b
30
2
—
—
—
3
3
—
—
—
—
—
30
2
—
—
•—
3
3
50
1
40
—
—
1
9
—
—-
—
—
—
—
30
—
24
—
—
—
10
30
5
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
10
—
24
—
—
2
5
10
—
30
—
—
3
3
—
4
—
—
1
4
_
Summa
—
—
—
—
—
23
10
—
—
.—
—
—
Summarum
—
—
—
—
4
44
Bl
1
39
9
1
19
b
C) Fot-Artilleriet.
a) B eväpningen med dertill hörande.
1 Karbin . . .
1 Karbi n-rem .........
1 Tappnyckel med skrufmejsel och krats
1 Nötpålryckare och Nölutryckare ......
1 Fjäder-ess ..........
1 Fodral till fjäder-ess .........
I Olj-flaska ...........
1 Huggare ...........
1 Huggare-balja ..........
1 Huggare-gehäng (Lif-) ........
b) Beklädnaden.
1 Kask ... i ...... .
1 Vapenrock .........
1 Lägermössa ..........
1 Kapott . . . . . . . . . ,
1 Blus af blå tältduk ..... ....
1 blått och gult Klädes-skärp .......
2 Skjortor . . . . . . . . . .
2 par Strumpor ..........
1 par Tällduks-byxor .........
1 par d:o Stiblefter .........
1 par Buldans-byxor . . ..... . .
2 par Skor ...........
1 Halsduk ...........
C.) Remtyg och Utredning.
1 Kartusch ..........
1 Kartusch-rem .........
1 Kopparflaska .........
1 Flaskrem ..........
1 Kappsäck ..........
1 Mat-tornist .........
1 Putspåse med tillbehör .......
1 Rem till slaghufvars förvarande ......
Tab. N:o 16. f
s
5' ®
Värde.
Slitningsersättning
os 2
% %
*
Totalt.
Årligt.
för
21 dagar.
för
14 dagar.
År.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
50
18
36
18
30
—
18
—
—
—
7
—
—
_
50
—
20
—
*—
—
5
,
_
—
,
50
—
4
6
—
—
1
—
—
__
50
.—
11
—
.—
—
3
—
30
—
2
—
—
1
—
50
—
10
—
—
—
3
—
___
50
2
16
—
—
2
5
—
50
1
16
—
—
1
3
—
30
2
—
—
3
3
—
—
—
—
Summa
—
—
26
7
—
—
—
—
—
50
0
32
_
6
5
2
2
30
11
—
—
—
17
8
—
6
10
10
1
—
—
—
4
10
1
8
30
15
—
—
—
24
—
7
4
8
10
3
16
—
—
16
4
9
.
3
2
10
=-
24
—
—
2
5
—
9
■■■■
6
5
2
—
—
—
19
3
■
11
7
4
10
1
16
—
—
6
5
■
3
9
2
6
10
2
16
-
—
11
3
2
3
1
4
10
—
32
—
—
3
3
—
9
6
10
1
16
—
—
6
5
3
9
2
6
10
4
32
—
—
22
5
13
- -
8
8
10
—-
24
—
—
2
5
1
6
—
1
Summa
—
—
2
46
9
1
1
6
—
41
Tö
30
2
_
_
3
3
30
2
—
—
3
3
50
1
40
—
—
1
9
—
_
30
—
24
—
—
—
10
30
5
—
—
—
8
10
—
24
—
—
2
5
,
10
—
30
—
—
3
—
3
—
4
—
—
1
4
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
23
10
—
—
—
—
—
Summa Summarum
—
—
—
4
1
2
1
1
6
—
41
10
T a B. N:o 17.
Anskaffning och Underhåll af Befälets egne samt Truppens ständige Hästar
med tillhörande Sadel-Mondering och Skoning, äfvensom SadelMondering
och Skoning för Truppens Rusthålls-Hästar.
Befälet.
Hästen .....
Sadelmonderingen
Skoningen
Summa
Truppen.
1 Häst (omkring 4 år) . . . v '
1 Sadel med underjol, pistolhölster, stegläder, stegbyglar, ryggstycke, förbygel,
öfverjol med omslagsrem, packremmar och stångbetsel . . ’
1 Bredon .......
1 Skopåse af skinn "
1 Hästtäcke af yllefilt .....
1 Schabrak .......
1 Grimma med tågskaft ....
1 Täckjol ........
1 Tornist af buldan med läderbotten ..... 1
1 Fodersäck ......
1 Skrapa .......
1 Ryktborste ......
6 Omgångar Skor med söm ........
Summa
Brukningstid, j
V ä
r d
e.
Totalt.
Ärligt.
54 dagar.
45 dagar.
14 dagar.
År.
R:dr.
sk.
rst,
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R.dr.
sk.
rsl
8
300
—
—
37
24
_
10
100
—
—
10
1
12
24
—
12
24
—
~
412
24
00
—
—
10
200
—
—
20
—
—
10
30
—
3
3
—
32
—
10
■ 8
3
—
32
—
10
8
0
8
—•
1
16
6
10
—
1
32
2
1
—
2 4
3
—
30
10
_
> J
43
4
1
28
—
—
23
8
2
1
16
32
2
—
32
16
1
—
24
24
1
—
24
24
1
3
32
—
3
32
*
257
30
—
32
39
4
1
43
4
1
28
—
—
23
~8
T A is. N:o 18.
Gardes-Briyadens gemensamma Stabs oell Infanteri-Bataljons
Aflönings, Underhålls, Beväpnings, Beklädnads, Bemtygs, Utrednings och Bemonterings-kostnad för år. f/)
Brigad-Chef
Bataljons-Clief .
l:ste Brigad-Adjntant.
Liqvidations-Offlcer
Förråds-Officer .
l:ste Bataljons-Adjutant
Kompani-Chefer
Kapten-Löjtnanter
Löjtnanter . .
Under-Löjtnanter
Brigad-Läkare .
Bataljons-Läkare
Brigad-Auditör .
Proviant-Kommissarie
2:dre Bataljons-Adjutant
Musik-Direktör .
Väbel
Brigad-Trumslagare
Hauboister .
Gevärs-Handtverkare
Skräddare-Mästare
Skomakare-Mästare
Skräddare-Arbetare
Skomakare-Arbetare
Sjukvaktare
Kompani-Adjutanter
Korpraler .
Vice Korpraler .
Soldater
Timmermän
Hornblåsare
Trumslagare
Summa
Aflöning och Underhåll.
Aflöningen
per dag.
R:dr.
8
6
(Upp
3
3
2
3
2
2
2
2
1
1
1
1
1
1
per år.
R:dr.
3000
2200
n i
1200
1200
900
1400
1000
900
800
1000
700
700
600
600
600
600
81
81
40
40
40
10
10
40
600
81
40
20
40
20
20
sk.
Ge
rst
"C
o
5. as- o
R:dr.
sk.
r a
76
76
76
76
76
76
76
70
76
76
76
76
76
76
S i
a b
R:dr.
360
120
ens
120
120
af
rst
Sinn ina
för
Aret.
R:dr.
3360
2320
n i n g
1020
1000
900
800
1120
700
700
600
600
600
600
157
157
116
116
116
86
86
116
600
157
116
96
116
96
96
Ta
Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings- och
Remonteriugs-kosinad.
K i
§ o
o:
R:dr.
blå)
19
18
13
13
13
13
13
13
19
19
19
19
18
19
sk.
O tana
3 PS
R:dr.
rst
K
3
= 33
as
I B
I ¥
« V.
3
(6
R:dr
sk
R:dr.
15
15
15
15
15
15
15
15
15
15
15
15
15
15
sk.
a. cn
3
03
R:dr.
180
60
sk.
60
60
Summa
för
Året.
R:dr.
180
60
60
60
41
41
36
36
36
35
35
35
42
41
41
42
41
41
_ v.
Oi 3
£ *
-c 5
2
ci. a;
O -  3 3
R:dr.
3540
2380
1200
1200
1080
1400
1000
900
800
1180
700
700
600
600
600
600
199
198
152
152
152
121
121
152
600
199
158
137
158
137
137
sk.
Summa
Summarum
Gardes-Brigadens
gemensamma Stab
och Infanteri.
Antal.
16
8
8
1
4
32
32
768
4
4
8
R:dr.
3540
2380
1200
1200
1080
5600
4000
3600
3200
1180
700
700
600
600
600
600
199
3174
152
152
152
973
973
152
2400
6375
5061
105845
635
550
1103
158603 23 7
sk.
rst
a) Jeniför Tali. 12, 16, 17.
T a b. N:o 1».
Gardes-Brigadens Kavalleri-Bataljons
Aflöning*, Underhåll*, Beväpning*, Beklädnad*, Hem tygs, Utredning* och Remonterings-kostnad för år. «>
Bataljons-CIief .
2:dre Brigad-Adjutant
Förråds-Offlcer .
Bataljons-Adjutant
Sqvadrons-Cliefer
Kapten-Löjtnanter
Löjtnanter .
Under-Löjtnanter
Bataljons-Läkare
Veterinär .
Bataljons-Trumpetare
Sadelmakare
Sk råd da re-A r betare
Skomakare-Arbetare
Sjukvaktare
Sqvadrons-Adjutanter
Korpraler .
Vice Korpraler .
Kavallerister
Sqvadrons-Trumpetare
Hofslagare .
Ständige Hästar .
Summa
Aflöning och Underhåll.
Atle
per dag.
R:dr
6
2
3
2
3
2
2
2
1
1
per år.
R:dr.
sk.
2200 —
1000
1200
900
1400
1000
900
800
700
400
81
40
10
10
40
600
81
40
20
20
10
R:dr
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
sk.
rst
05»
_ -53
SF =
2. -  E? “
— 05
ca rc
o 5'
n 05
"X" CA
•rr
a °
< ...
R:dr.
240
240
120
240
120
120
120
120
121
sk.
32
rst
Summa
för
Aret.
R:dr.
2440
1240
1020
1640
1120
1020
920
820
400
157
116
86
86
116
600
157
116
96
96
86
121
sk.
rst
Beväpning*, Beklädnads, Remlygs, Utrednings och
Reinon leri ngs-kost nåd.
C£
o
-s
Si f
o
D 2
rr O
CX ~
5' to
O
£.
P3
3
R:dr
26
13
13
13
13
24
24
24
25
13
sk
R:dr.
sk.
rst
3
-3 3
CA —
S n
R:dr. sk.
rst
3
—
3
O.
3
OQ
R:dr.
sk.
19
15
15
15
15
19
19
19
19
15
10
rst
3
05
3
05
R:dr
120
120
60
120
60
60
60
60
32
sk.
39
rst
Summa
för
Arel.
R:dr
120
120
60
120
60
60
60
60
52
36
35
35
35
51
50
50
52
35
32
sk
rst
3
3
R:dr.
2560
1360
1200
1080
1760
1180
1080
980
880
400
209
152
121
121
152
600
208
167
146
148
121
154
sk.
rst
Summa
Summarum
Gardes-Brigadens
Kavalleri.
Antal.
1
1
1
1
5
5
5
5
1
1
1
1
5
5
1
5
28
28
500
10
5
523
R:dr.
2560
1360
1200
1080
8800
5900
5400
4900
880
400
209
152
608
608
152
3000
5832
4682
73443
1484
608
80769
204098
sk.
34
a) Jemför Tal). 12, 16, 17.
T a b. N:o “20.
Gardes-Brigadens Artil leri-Divisions
Aflönings, Underhålls, Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings och Reinonterings-kostnad för år.*>
Grader oell Befattningar.
Aflöning och Underhåll.
Aflöningen.
Provianleringskostnad,
portion ä 10 sk. brödet
inberäknade
F uragerings-kostnad
för Befäls- och Nummer-  hästar.
Summa
för
O
Äret.
per dag.
pei
år.
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
Divislons-Chef
6
t
4
2200
240
—
—
2440
—
-
Förråds-Officer
3
13
9
1200
—
—
—
—
—
—
—
—
1200
—
Divisions-Adjntant
2
22
4
000
—
—
—
—
—
120
—
—
1020
—
—
Batteri-Chefer
3
40
1
1400
—
—
—
—
—
240
—
—
1640
—
—
Kapten-Löjtnanter
2
35
5
1000
Löjtnanter
2
22
4
000
—
—
—
-—
—
120
—
—
1020
—
—
Under-Löjtnanter
2
9
2
800
Bataljons-Läkare
1
44
—
700
—
—
—•
—
—
120
—
—
820
—
—
Veterinär
1
4
7
400
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
Divisions-Trnmpetare
—
10
S
81
5
4
76
2
—
—
—
—
157
"i
4
Batteri-Trnmpetare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
*—
—•
—
110
28
8
Sadelmakare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
—
—
lib
28
8
Skräddare-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
8b
8
8
Skomakare-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
Sjukvaktare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
—
—
116
28
8
Batteri-Adjutanter . . . .
1
30
10
600
—
—
—
—
—
—
—
—
600
—
—
Konstaplar
—
10
8
81
5
4
76
2
—
—
—
—
157
V
4
Vice Konstaplar
—
5
4
40
26
8
76
2
—■
—
—
—
116
28
8
Artillerister
—
2
8
20
13
4
76
2
—
—
—
—
96
15
4
Afdelningstrumpetare .
—
2
8
20
13
4
76
2
—
—
—
—
96
15
4
Vagnmakare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
Hofslagare •
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
8b
8
8
Ständige Hästar .....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
121
32
—
121
32
—-
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utredning
Remonterings-kostnad.
s och
| för hvarje person (häst).
Summa Summarum
Summa
Summarum
Gardes-Brigadens
Artilleri.
Stora Monderingen.
Monderings-fonden.
En sjettedel af
G 2 ^
S § «£.
SJ* 2-  r- rc P
a 2- g,
= “ E
1= n
£. a b
C cn
03 —t*
D ? ~
CD D
CD
ET
3
a.
5’
Q-
CD
&
C
s
CD
s
as
CD
cn
och Sadelmondering.
Remonlering, Skoning
Samina
för
Aret.
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
Antal.
R:dr.
sk.
rst
_
_
120
_
120
.
25(50
1
2560
—
—
—
—
—
—
—
1200
—
-----
1
1200
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
60
60
—
—
1080
—
—
1
1080
—
—•
—
—
—
—
120
120
—
—
1760
—
<J
3520
—
—
1180
—
—
2
2360
—
—.
—
—
—
—
60
60
1080
—
—
2
2160
—
—•
2
1960
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
60
•—
880
—
—
1
880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
1
400
—
—•
25
28
3
3
—
—
4
17
6
19
—
6
—
51
46
3
209
5
7
1
209
5
7
25
4
4
3
—
—
4
17
6
19
—
6
51
22
4
168
3
—
2
336
6
—-
13
29
9
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
36
5
3
152
33
11
1
152
33
11
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
35
25
11
121
34
7
3
365
7
9
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
35
25
11
121
34
7
3
365
7
9
13
2
5
3
—
4
13
6
15
10
—
35
25
11
152
6
7
1
152
6
7
_
—
—
—
—
—
—
600
—
—
2
1200
—
—•
24
3
3
—
—
4
17
6
19
—
6
—
50
18
3
207
25
7
10
2075
15
10
23
24
4
3
—
—
4
17
6
19
—
6
49
42
4
166
23
—
10
1664
38
—
23
20
11
3
—
—
4
17
6
19
—
6
—
49
38
11
146
6
3
150
21919
2 5
6
25
1 t
3
4
17
6
19
0
51
t 8
1 1
147
34
3
4
590
41
—
13
2
5
3
_
4
13
6
15
1(1
35
25
11
121
34
7
2
243
21
2
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
35
25
1 1
121
34
7
2
243
21
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
39
4
32
39
4
154
23
4
108
16684
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
62322
14
3
«) Jemför Tali. 12, 16, 17.
T a b, N:o 21.
Infanteriets Aflönings, Underhålls, Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings och Bemonterings
kostnad
för år.a)
Glader oell Befattningar.
Aflöning och Underhåll.
Beväpnings
, Beklädnads, Remtygs, Utrednings- och
Remonterings-kostnad.
för hvarje person.
Summa Summarum
Summa
Summarum
Infanteriet.
Aflön
ngen
Provianteringskostnad,
portion ä 10 sk. brödet
inberäknadt.
Furagerings-kostnad
för
Befäls-hästar.
Summa
för
O
Aret.
Monderingen.
Stora- och Bevärings-
Monderings-fonden.
En sjettedel af
En sjettedel af Mindre
Monderingens första
uppsätt ni ngskostnad.
underhållande.
Mindre Monderingens
och Sadelmondering.
Remontering, Skoning
Summa
för
Året.
per dag.
pei
år
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
Personer
R:dr.
sk.
rst
Brigad-Chefer
7
32
2
2800
240
3040
_
_
_
_
120
—
120
—
—
3160
—
-
14
44240
—
—-
Bataljons-Chefer
5
23
—
2000
—
—
—
120
—
—
2120
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
00
—
—
60
—
-
2180
—
—
56
122080
—
l:ste Brigad-Adjutanter
(Upp
t a
gn
e i
Ge
ne
r a l
Si
ab
ens
af
1 ö
ning
s-
Ta
blå)
.—
—
—
—
—
—
14
—
2:dre Brigad-Adjutanter
2
9
2
800
—
—
—
—
—
120
—
—
920
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
—
60
—
—
980
—
—
14
13720
—
Liqvidations-Oftlcerare
2
35
5
1000
—
—
—
1000
14
14000
—
Förråds-Offlcerare
2
35
5
1000
14
14000
—
l:ste Bataljons-Adjutanter ......
1
44
—
700
—
—
—
—
—
120
—
—
820
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
•—
—
—
60
—
—
60
—
—
880
—
—
56
49280
—
Kompani-Chefer
3
13
9
1200
224
268800
—
Kapten-Löjtnanter
.
2
9
2
800
224
179200
—
Löjtnanter
.
1
44
—
700
224
156800
—
Under-Löjtnanter
1
30
to
600
224
134400
—
Brigad-Läkare
2
35
5
1000
—
.—
—
—
1000
—
—
—
—
—
-
—•
—
—
1000
—
—
14
14000
—
Bataljons-Läkare ^ .....
1
44
700
700
700
—
—
56
39200
—
Brigad-Auditörer
1
44
700
14
9800
—
—
Proviant-Kommissarier ...
1
30
10
600
—
___
600
—
.—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
600
—
—
14
8400
—
2;dre Bataljons-Adjutanter ......
l
4
7
400
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
56
22400
—
Musik-Direktörer ....
1
4
7
400
14
5600
—
Väblar
1
4
7
400
—
400
—
—
—
—
—.
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
14
5600
—
Brigad-Trumslagare ......
—
5
4
40
26
8
76
2
116
28
8
15
31
11
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
—
38
7
t 1
154
36
7
14
2166
32
2
Hauboister .........
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
116
28
8
14
43
11
3
—
—
4
1 4
—
15
10
—
—
—
—
37
19
1 1
154
—
7
112
17249
17
4
Bataljons-Trumslagare
—
2
8
20
13
4
76
2
—
—
96
15
4
15
8
—
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
37
32
—
133
47
4
56
7503
10
8
Gevärs-Handtverkare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
116
28
8
13
29
9
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
36
5
3
152
33
11
14
2138
4b
10
Skräddare-Mästare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
116
28
8
13
29
9
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
36
5
3
152
33
11
14
2138
4b
10
Skomakare-Mästare ....
.
5
4
40
26
8
76
2
116
28
8
13
29
9
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
36
5
3
152
33
11
14
2138
4b
10
Skräddare-Arbetare
1
4
10
6
8
76
2
.
86
8
8
13
2
5
3
—
.—
4
13
6
15
10
—
—
—.
—
35
25
11
121
34
7
140
17042
15
8
Skomakare-Arbetare
1
4
10
6
8
76
2
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
121
34
7
140
17042
15
8
Sjukvaktare
5
4
40
26
8
76
2
116
28
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
152
6
7
56
8520
12
8
Kompani-Adjutanter
1
4
7
400
—
400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
224
89600
—
—
Korpraler
5
4
40
26
8
76
2
„
116
28
8
15
35
4
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
38
11
4
154
40
—
1792
277461
Ib
—
Vice Korpraler
2
8
20
13
4
76
2
96
15
4
15
11
5
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
37
35
5
134
2
9
1792
240230
32
—
Stam-Soldater
1
4
10
fi
8
76
2
__
86
8
8
14
47
6
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
.—
—
37
23
6
123
32
2
3584
443233
37
4
Timmermän
2
8
20
13
4
76
2
96
15
4
15
39
6
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
38
15
6
134
30
10
224
30159
42
8
Hornblåsare
1
4
10
6
8
76
2
86
8
8
15
5
7
3
4
14
—
15
10
—
—
—
—
37
29
7
123
38
3
224
27730
24
—
Trumslagare
1
4
10
6
8
76
2
f
86
8
8
15
15
11
3
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
37
39
11
124
—
7
448
55557
21
4
Bevärings-Soldater (2:dra och 3:dje klassen) 14 dagar
—
1
4
18
8
2
44
3
14
8
4
13
4
4
13
4
7
28
—
39424
298340
16
—
Bevärings-Rekryter (Usta klassen) 21 dagar
—
1
4
28
—
4
18
—
—
—
—
4
46
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
46
—
19712
97738
32
Summa
—
—
2747533
34
_—
a) Jemför Tab. 13, 16, 17.
T a it. JNT:o 22.
Kavalleriets Aflönings, Underhålls, Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings och Remonterings
kostnad
för år.a)
Grader o c b Befattningar.
Aflöning och
Underhåll.
Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utredn
Remonterings-kostnad.
ings och
cl
sa
TS*
a>
—i
V
O
C
W‘
VI
w
CAI
3
g
c
CA
|
w
Summa
Summarum
Kavalleriet.
Aflöningen
inberäknade
Provianteringskostnad,
portion å 10 sk. brödet
hästar.
Furagerings-kostnad
för Befäls- och Nummer-
Summa
för
Aret.
Monderingen.
Stora- och Bevärings-
Monderings-fonden.
En sjettedel af
En sjettedel af Mindre
Monderingens första
uppsältningskostnad.
underhållande.
Mindre Monderingens
I och Sadel-Mondering.
I Remontering, Skoning
Summa
för
Aret.
per dag.
per år.
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk
rst
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
Antal.
R:dr.
sk.
•sl
Brigad-Chefer ......
7
32
2
2800
360
3160
ISO
180
_
3340
2
6680
—
—
Bataljons-Chefer
5
23
2000
940
0940
_
120
120
—
—
2360
—
—
10
23600
—
l:ste Brigad-Adjutanter
Upp
t a
gn
e i
Gé
ne
r a 1
Si
a b
ens
Af
I 0
n i n
u s
Ta
b 1 å
—
—
—
—
2
—
—
—
2:dre Brigad-Adjutanter
2
9
2
800
2
1960
—
—
Liqvidations-Ofiicerare
o
35
5
1000
.
190
1120
.
60
60
—
1180
—
—
2
2360
—
—
Förråds-Of/lcerare ....
2
35
5
1000
190
1100
_
60
_
60
1180
—
2
2360
—
—
Bataljons-Adjutanter ....
1
44
.
700
10
8800
—
—
Sqvadrons-Chefer ....
3
(3
9
1200
120
1560
—
36
56160
—
—
Kapten-Löjtnanter ....
2
9
2
800
36
35280
—
—
Löjtnanter
1
44
700
190
890
60
60
—
—
880
—
—
36
31680
—
—
Under-Löjtnanter ....
1
30
10
600
190
7°0
60
60
780
—
—
36
28080
—
—
Brigad-Läkare
2
35
5
1000
190
11O0
—
60
_
60
—
1180
—
2
2360
—
—
Bataljons-Läkare ....
1
44
700
10
8800
—
—
Brigad-Auditörer
1
44
700
2
1400
—
—
Proviant-Kommissarier
I
30
to
600
2
1200
—
•-
Veterinärer .......
1
4
7
400
10
4000
—
—
Väblar ....
1
4
7
400
400
400
—
2
800
—
—■
Brigad-Trumpetare
1
4
7
400
;
400
_
400
—
2
800
—
—
Bataljons-Trumpetare
5
4
40
26
8
76
9
' '
116
28
8
91
19
3
3
4
17
b
19
(i
47
37
3
164
17
1 1
10
1643
35
2
Gevärs-Handtverkare
5
4
40
26
8
76
2
116
28
8
13
99
9
3
4
13
ti
15
10
_
36
5
3
152
33
l t
2
305
19
10
Sadelmakare .......
5
4
40
26
8
76
2
116
28
8
13
99
9
3
4
13
<1
15
10
—
36
5
3
152
33
11
10
1527
3
2
Skräddare-Mästare
,
5
4
40
26
8
76
2
■
116
28
8
13
9 9
9
3
4
1 3
ti
15
10
‘
36
5
3
152
33
11
2
305
19
10
Skomakare-Mästare .
„
5
4
40
26
8
76
2
116
2 8
8
13
9 9
9
3
4
1 3
0
15
10
36
5
3
152
33
11
2
305
19
10
Skräddare-Arhetare ....
1
4
10
6
8
76
2
—
80
8
8
1»
2
5
3
4
1 3
0
15
Kl
...
35
25
11
121
34
7
32
3895
2
8
Skomakare-Arbetare ....
__
1
4
10
6
8
76
2
__
86
8
8
13
2
5
3
4
1 3
(i
15
10
35
25
11
121
34
7
32
3895
2
S
Sjukvaktare
,
5
4
40
26
8
76
2
116
98
8
13
2
5
3
4
1 3
6
15
Kl
_
35
25
11
152
6
7
10
1521
17
10
Sqvadrons-Adjutanter ....
1
4
7
400
—
400
400
—
—
36
14400
—
—
Korpraler ....
5
4
40
26
8
76
2
—
_
116
28
8
19
39
3
3
4
17
6
19
ti
:
46
9
3
162
37
11
192
31255
32
—
Vice Korpraler .
2
8
20
13
4
76
2
96
15
4
19
15
4
3
4
17
ti
19
f)
45
23
4
141
38
8
192
27226
32
—•
Stam-Kavallerister
1
4
10
6
8
76
2
86
8
8
19
1 1
1 1
3
4
17
ti
19
0
45
19
11
131
28
7
2000
263190
4 b
8
Sqvadrons-Trumpetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
86
8
8
20
39
11
3
4
17
(i
19
ti
—
_
—
46
47
11
133
8
7
72
9588
42
—
Hofslagare
1
4
10
6
8
76
2
—
86
8
8
13
2
5
3
4
13
(i
15
10
—
35
25
11
121
34
7
36
3981
45
—
Bevarings-Kavallerister (2:dra och 3:dje Klassen) 14 dagar
1
4
—
IS
8
2
44
3
14
8
4
45
5
4
45
5
8
12
1
1600
13202
37
4
Bevärings-Rekryter (l.sta Klassen) 21 dagar
1
4
—
28
4
18
4
4fi
_
—
4
46
—
800
3966
32
—•
Ständige Hästar ....
—
—
—
121
32
121
32
_
32
39
4
32
39
4
154
23
4
1674
259209
3 b
—
Rusthålls-Hästar (Stammens) 54 dagar
1
43
4
1
43
4
19
43
4
640
13444
21
4
Rusthålls-Hästar (Bevärings-Kavalleriets) 14 dagar
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
32
—
4
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
23
8
—
23
8
5
7
8
1440
7430
Summa
.—
—
876616
13
4
tillkommer:
Dressur af Rusthålls-remonter (90 dagar)
—
340
10200
—
Summa Summarum
—
—
886816
13
4
a) Jemför Tab. 13, 16, 17.
Tak. N:o 23.
Artilleriets Allmänna Stabs samt Tyg- och Fyrverhs-Staters Aflöning*, Underhålls, Beklädnads, Utrednings
och
Uemonterings-kostnad för år.
Grader oell Befattningar.
Aflöning och Underhåll.
Beklädnads-
Utrednings- och Rcmonterings-kostnad.
för hvarje person.
CAI
3
B
P
(f
B
B
£5
B
Summa Summarum
Artilleriets All-  männa Stab samt
Tyg- och Fyrverks-  Stater.
Allöningen
Provianteriugskostnad,
portion å 10 sk. brödet
inberäknadt.
Furagerings-kostnad
för
Befälets hästar.
Summa
för
Året.
Stora
Monde-
ringen.
Monderings-fonden.
M
CD
CT>’
<D
C?
05
*-T5
En sjettedel af Mindre
Monderingens första
uppsättningskostnad.
Underhållande.
Mindre Monderingens
o
o
C/3
05
a-
<T>
5
o
ft>
5*
09
Remontering, Skoning
Summa
‘ för
Året.
per dag.
per
är.
R:dr
sk.
rst
Mi-
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
Rall-
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
Personer
R:dr
sk.
■st
General-Fält-Tygmästare, Chef och Inspektör för allt Artilleri
(Upp
ta
ge
ll i
Ge
ne
ralite
tet
s
Åflo
n i
ng
s-Ta
1) 1
å.)
—
—
—
1
—
—
Chef för Stabs-Expeditionen ....
5
23
—
2000
—
—
—
—
120
—
2120
—
_
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
60
—
—
60
—
—
2180
—
—
1
2180
—
—
l:ste Stabs-Adjutanter .....
3
13
9
1200
1200
—
—
—
—
—
—
—
1200
—
—
2
2400
-—
2:dre Stabs-Adjutanter
2
9
2
800
2
1600
—
Liqvidations-Olficer
2
35
5
1000
1
1000
—
Tygmästare
5
23
—
2000
—
—
—
—
120
2120
—
—
—
—
—
—
—
■—
.—
—
—
60
—
—
60
—
—
2180
—
—
3
6540
—
—
Ammunitions-OlTicerare .
3
13
9
1200
3
3600
—
—
Fyrverks-Officer
3
13
9
1200
1200
—
—
1
1200
—
—
l:ste Tyg-Officerare
3
13
9
1200
1200
—
—
—
—
—
—
—
—
1200
—
—
3
3600
—
—-
2:dre Tyg-Officer
2
9
2
800
1
800
—
—
Förråds- (Vapen-) Officerare ....
2
9
2
SOO
3
2400
—
—
Disponible Kaptener ......
3
13
9
1200
1200
—
—
12
14400
—
—
„ Kapten-Löjtnanter ....
2
9
2
800
12
9600
—“
—
„ Löjtnanter
1
44
—
700
12
8400
—
—
„ Under-Löjtnanter ....
1
30
10
600
12
7200
—
—
1
700
—
—
Förråds-Förvaltare
1
30
10
600
8
4800
—
—
Tygskrifvare
1
4
7
400
400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
15
6000
—
—
Tyg-Under-Officerare
1
4
7
400
—
—
.—
—
—
—
—
400
—
—
—
—
•—
—
—
400
—
—
7
2800
—
—
Besigtnings-Rustmästare
1
4
7
400
400
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
7
2800
—
—
Öfver-Mästare
1
4
7
400
—
—
—
__
—
—
400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
2
800
—
—
Handtverks-Mästare
—
5
4
40
26
8
76
2
.
116
28
8
13
29
9
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
36
5
3
152
33
11
18
2748
34
b
Handtverks-Gesäller
.—
1
4
10
6
8
76
2
.
86
8
8
13
2
5
3
»—
—
4
13
6
15
10
—
—.
—
.—
35
25
11
121
34
7
24
2921
12
4
Rustkammar-Smeder
c
1
4
10
6
8
76
2
—
96
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
121
34
7
20
2434
19
8
Stockmakare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—.
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
121
34
7
9
1095
23
3
Skräddare-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—.
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
121
34
7
3
365
7
9
Skomakare-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
.—
—
—
35
25
11
121
34
7
3
365
7
9
J Konstaplar ....
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
—
—
116
28
8
13
29
9
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
36
5
3
152
33
11
4
610
39
8
Arbets-Manskap < Vice Konstaplar
—
2
8
20
13
4
76
2
—
—
—
—
96
15
4
13
5
10
3
—
—
4
13
6
15
10
—
.—
—
—
35
29
4
131
44
8
6
791
28
—
(Handtlangare ....
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
■—
—
—
35
25
11
121
34
7
100
12172
2
4
Fyrverks-Under-Officer . . . .
1
4
7
400
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
1
400
—
—
Verkmästare
1
4
7
400
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4011
—
—
1
400
—
—
Skräddare-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
121
34
7
1
121
34
7
Skomakare-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
121
34
7
1
121
34
7
Uste Fyrverkare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
—
—
116
28
8
13
29
9
3
—
—-
4
13
6
15
10
—
—
—
—
36
5
3
152
33
11
2
305
L9
10
2:dre Fyrverkare
—
2
8
20
13
4
76
2
—
—
—
—
96
f 5
4
13
5
10
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
29
4
131
44
8
4
527
34
S
Fyrverkare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—.
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
121
34
7
22
2678
—
to
Vaktmästare
—<
39
8
300
—
—
—
—
—
—
—
—
300
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
300
—
—
1
300
—
—
Summa
—
—
113179
11
9
a) Jemför Tab. 14, 16, 17.
T a B. i\:u 24.
Artilleriets Aflöning®, Underhålls, Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings och Bemonterings
kostnad
för år.a)
Grader och Befattningar.
Brigad-Chefer
Divisions-CUefer .
l:ste Brigad-Adjutanter
2:dre Brigad-Adjutanter
i:ste Informations-Officerare
2:dre Infornjations-Otficerare
Liqvidations-Officerare
Förråds-Officerare
Divisions-Adjutanter
Batteri-Chefer
Kapten-Löjtnanter
Löjtnanter .
Under-Löjtnanter
Brigad-Läkare .
Divisions-Läkare
Brigad-Auditörer.
Proviant-Kommissarier
Veterinärer
Väblar
Brigad-Trumpetare
Divisious-Trumpetare
Batteri-Trumpetare
Sadelmakare
Skräddare-Mästare
Skomakare-Mästare
Skräddare-Arbetare
Skomakare-Arbetare
Sjukvaktare
Batteri-Adjutanter
Åkande Artilleri
Konstaplar .
Vice Konstaplar
Stam-Artillerister
Afdeluings-Trumpetare
Konstaplar .
Vice Konstaplar
Fästnings-Artilleri^ Stam-Artillerister
Afdelningstrumpetare
Vagnmakare . .
Hofslagare
Bevärings-Artillerister (2:dra och 3:dje klassen) 14
Bevärings-Rekryter (l:sta klassen) 21 dagar
Ständige Hästar ....
Rusthålls-Hästar (Stammens) 45 dagar
Rusthålls-Hästar (Bevärings-Artilleriets) 14 dagar
dagar
Summa
Aflöning och Underhåll.
Aflöningen
per dag.
R:dr.
sk.
rst
7
32
2
5
23
—
3
13
9
2
9
2
3
13
9
2
9
2
2
35
5
2
35
5
1
44
—
3
13
9
2
9
2
1
44
—
1
30
10
2
35
5
1
44
—
1
44
—
1
30
10
1
4
7
1
4
7
1
4
7
per
R:dr.
2800
2000
1200
800
1200
800
1000
1000
700
1200
800
700
600
1000
700
700
600
400
400
400
40
20
40
40
40
10
10
40
400
40
20
10
10
40
20
10
10
10
10
sk.
rst
s
O"
(6
-o
o
R:dr.
sk.
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
76
2
4
O. s
"■ 05
ca r.
£. n
QS* 05
R:dr.
360
120
120
121
15
4
sk.
32
32
rst
Summa
för
Aret.
R:dr.
3160
2120
1200
800
1000
700
700
1120
700
600
400
400
400
116
96
116
116
116
86
86
116
400
116
96
86
86
116
96
86
86
86
86
3
4
121
15
4
sk
rst
Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings- och
Remonterings-kostnad.
05
<T>
D
R:dr.
20
20
13
13
13
13
13
13
19
18
18
20
15
15
14
16
13
13
4
rst
g»
§ P3
o
D
Cl,
R:dr.
sk.
rst
£ s .
03* Ct.
~ &
D 2.
D
= OQ
09 a
TT 3
c S*
C3 c/3
R:dr.
rst
Q* Ä
1 3
i §
3
O.
rt
R:dr.
sk.
19
19
15
15
15
15
15
15
19
19
19
19
15
15
15
15
15
15
rst
§■ 3
O
8- 3.
3 o“
7T
O
09 p
05
R:dr
180
60
sk.
60
60
32
1
rst
Summa
för
o
Aret.
R:dr
180
60
60
60
47
46
36
36
36
35
35
35
45
44
44
46
38
37
37
39
35
35
4
32
1
sk.
I I
a P>
•c m
cd c
os* g
R:dr
3340
2180
1200
800
1200
800
1000
1000
00
1200
800
700
600
1180
880
700
600
400
400
400
163
142
152
152
152
121
121
152
400
162
141
131
132
154
133
123
125
121
121
7
4
154
16
5
Summa
Summatum
Artilleriet.
Antal.
3
12
3
3
3
3
3
3
12
24
24
24
18
3
9
3
3
3
3
3
9
36
9
3
3
30
30
15
24
126
162
900
36
24
24
300
6
18
18
576
288
420
300
342
R:dr.
10020
26160
3600
2400
3600
2400
3000
3000
8400
28800
19200
16800
10800
3540
7920
2100
1800
1200
1200
1200
1463
5142
1374
458
458
3561
3561
2282
9600
20416
20783
117948
4774
3711
3213
37102
751
2191
2191
4122
1423
64884
4975
1764
sk
rst
26
3
12
—
17
3
5
9
5
9
29
6
29
6
2
9
7
6
30
—
21
—
33
—
40
—
10
—
4
—
26
—
18
6
18
6
40
8
—
30
—
31
3
a) Jemför Tah. 13, 16, 17.
T a b. N:o 23.
Ingenior-Brigadens Aflöning*, Underhålls, Beväpning*, Beklädnads, Remtygs, Utrednings oell Reinonterings-kostnad
för år.«)
Grader oell Befattningar.
Aflöning oc!i Underhåll.
Aflöningen
per dag.
per
5. asro
s
S i
§
Zt
—' ' O
r- c«
^ 3
O: M,
-rs 3
O: C»q
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rsl
R:dr.
sk.
rsl
R:dr.
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rsl
R:dr.
sk.
rst
Chef och Inspektör för Ingeniör-Brigaden och öfver Ri-
s Ta
b 1
kets Fästningar
(Upp
t a
ge
U 1
Ge
ne
cal i te
tet
S
Åflo
n 1
ng
å.)
—
60
60
2180
Chef för Stabs-Expeditionen
5
23
—
2000
—
—
—
—
—
120
—
—
2120
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Uste Stabs-Adjutant
2:dre Stabs-Adjutant
3
2
13
9
9
2
1200
800
—
—
120
120
—
—■
1320
920
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
60
60
—
—
60
60
—
—
1380
980
—
—
Liqvidations-Officer
2
35
5
1000
—
-
—
Förråds-Offlcer . .......
2
35
5
1000
Disponible Kaptener
3
13
9
1200
1200
—
., Kapten-Löjtnanter
0
9
2
800
-
„ Löjtnanter ...... •
1
44
—
700
—
—
—
—
—
—
—
—
700
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
—
—
—
—
700
„ Under-Löjtnanter
1
30
to
600
Kompani-Chef
3
13
9
1200
—
—
—
—
—
—
—
1200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1200
—
—
Kapten-Löjtnant
2
9
2
800
Löjtnant
1
44
-
700
Under-Löjtnant
1
30
10
600
Auditör
1
44
—
700
Läkare
1
44
—
700
Material-Förvaltare
1
30
10
600
Väbel
1
4
7
400
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—.
—
400
—
—
Gevärs-IIandtverkare ... ....
—
5
4
40
2 (i
8
76
2
—
—
—
—
116
28
8
13
29
9
3
—
—
4
13
0
15
10
—
—
—
—
36
5
3
152
33
11
Skräddare-Mästare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
—
—
116
28
8
13
29
9
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
36
5
3
152
33
l 1
Skomakare-Mästare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
—
—
116
28
8
13
29
9
3
—
—
4
13
0
15
10
—
—
—
—
36
5
3
152
33
11
Skräddare-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
2 5
11
121
34
V
Skomakare-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
to
—
—
—
—
35
2 5
1 t
121
34
7
Smed ..........
_
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
121
34
7
Träd-Arbetare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
13
2
5
3
—
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
2 5
11
121
34
1
Sjukvaktare
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
—
—
116
28
8
13
2
5
3
—•
—
4
13
6
15
10
—
—
—
—
35
25
11
152
b
7
Vaktmästare .... ....
—
39
8
300
—
—
—•
—
—
—
—
—
300
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1—•
—
—
300
Kompani-Adjutant
1
4
7
400
-
—
—
—
—
—
—
—
400
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
Korpraler
Vice Korpraler
—
5
4
40
26
8
76
2
—
—
—
116
28
8
35
4
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
38
11
4
154
40
—
—
2
8
20
13
6
76
2
—
—
—
—
96
15
4
15
11
5
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
37
35
5
134
2
0
Stam-Soldater
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
14
47
6
3
-
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
37
23
b
123
32
2
Trumslagare
—
1
4
10
6
8
76
2
—
—
—
—
86
8
8
15
15
11
3
—
—
4
14
—
15
10
—
—
—
—
37
39
11
124
—
7
Bevärings-Soldater (2:dra och 3:dje klassen) 14 dagar .
—
1
4
—
18
8
0
44
-
—
—
—
3
14
8
4
20
3
—
4
20
3
7
34
1 1
Bevärings-Rekryter (lista klassen) 21 dagar
—
1
4
—
28
—
4
18
—
—
—
4
4 b
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
1—
—
—
—
—
4
40
Summa
—
Summa
för
Aret.
Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings och
Reinon terings-kostnad.
ca
a. =
a
■o
<£■ ^
3
Q.
aq
a
3
3" 3
o
cr. 3
sa t—
Cl
3
Cjq
Suni ma
för
Aret.
Summa
Summarum
Ingeniör-Brigaden.
Personer
4
6
6
6
8
8
100
2
100
50
R:dr.
2180
1380
980
1000
1000
4800
4800
4200
3600
1200
800
700
600
700
700
5400
400
152
152
152
486
486
121
121
152
300
400
1238
1072
12367
248
772
247
sk
52914 13 8
rsl
«) Jemför Tab. 14, 16, 17.
Tab. N:o 26.
Rekapitulation af Statsverkets direkta
utgifter per år för Arinéens
Aflöning, Underhåll, Beväpning,
Beklädnad, Remtyg,
Utredning och Remontering, a)
Korpser oell Vapen.
Summa
kostnad.
R:dr.
sk.
rst
Generalitet
35120
—
—
General-Staben
78880
—
—
Gardes-Brigaden
425024
24
4
Linie-Infanterlet
2747533
34
—
Linie-Kavalleriet
886816
13
4
Linie-A rtilleriet
583435
43
—
Ingeniör-Brigaden
52914
13
8
Summa
4803727
32
4
Afgår: Statsv. besparing genom den årliga permitteringen
684752
20
8
Således Statsverkets direkta utgifter
4118975
1 1
8
G ar <le s - B r i ga elen:
Gemensamma Staben och Infanteri-Bataljonen
158603
23
7
Kavalleri-Bataljonen ......
204098
34
f>
Artilleri-Divisionen ......
62322
14
3
Suni ina
425024
24
4
Linie- Artilleriet:
Allmänna Staben samt Tyg- och Fyrverks-Staterne
113179
1 1
9
Brigaderne
470256
31
3
Summa
583435
43
—
a) Jemlik Tab. N:o 3, 4, IS—25, 27, 28.
— —
I
I
-
v- ; ■-
. k ,
.
T A u. j\:o 27.
Afdrag å Aflöning, Underhåll m. m. under Permission.
Grader och Befattningar.
G ener ali t e te t.
General-Befäihafvare
Inspektören för Kavalleriet
General-Fält-Tygmästareu
Chefen för Ingeniör-Brigaden .
G ener al- St a I) e n.
Öfverste .
Major
Kapten .
Elev
Kanslist .
Lithograf
Gravör .
Tryckare
Vaktmästare
G ar d e s - B r ig aden.
Öfverste
Major
Liqvidations- och Förråds-Olficerare
Kapten
Kapten-Löjtnant och Vederlikar samt Brigad-Läkare.
Löjtnant och Vederlikar
Under-Löjtnant
Bataljons-Läkare och Vederlikar ....
Proviant-Kommissarie, Fanjunkare och Vederlikar .
Gevärshandtverkare och Vederlikar, samt Sjukvaktare
Skräddare-Arbetare och Vederlikar .
{Korpral och Vederlikar
Vice Korpral och Vederlikar
Soldat och Vederlikar .
Kavalleriet I Korpral och Vederlikar
och < Vice Korpral och Vederlikar
Artilleriet I Soldat och Vederlikar
Linie- Infanter i et, Linie- Kavalleriet. Linie-Artilleriet
oell Ingeniör-Brigaden.
Öfverste
Major
Liqvidations- och Förråds-Officerare, samt Brigad-Läkare ..
Kapten och Vederlikar .......
Kapten-Löjtnant och Vederlikar
Löjtnant och Vederlikar
Under-Löjtnant och Vederlikar
Fanjunkare och Vederlikar
Sjukvaktare
! Korpral och Vederlikar .
Vice Korpral och Vederlikar
Soldat och Vederlikar .
( Korpral och Vederlikar
Kavalleriet, Åkande Artilleriet, 1 yice Korpral och Vederlikar
och Fot-Artilleriets Stam ) Soklat och Vederlikar .
Afdrag per dag.
Aflöning.
Proviant.
Underhållet
af Mindre
Monderingen.
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
rst
3
31
4
_
3
31
4
3
13
8
—
—
—
—
—
—
3
13
8
3
13
8
.—.
—
—
—
—
3
13
8
3
13
8
—.
—
—
—
—
3
13
8
2
35
6
2
35
6
2
—
5
2
—
5
1
13
4
1
13
4
35
1
___
—
—
—
35
1
26
3
—
26
3
35
1
—
—
—
—
—
—
35
1
35
1
—.
—
—
—
—
—
—
35
1
17
6
—
—
—
17
6
13
2
—
—
—
—
—
—
—
13
2
2
35
6
2
35
6
2
—
5
—
—
—
—
—
—
2
—
5
1
4
7
—
—
—
—
—
1
4
7
1
13
4
1
13
4
—
43
9
—
—
—
—
•—
—
43
9
.—
39
4
.—.
—
—
—
—
—
—
39
4
—
35
1
—
—
—
—
—
—
35
1
—
30
8
.
—
—
—
—
30
8
—
26
3
—
—
—
—
—
—
26
3
—
5
4
__
10
—
—
2
—
17
4
—
1
4
10
—
—
2
—
—
13
4
—
10
8
.—
10
—
—
2
—
—
22
8
—
5
4
—
10
—
—
2
—
—
17
4
—
2
8
10
_
—
2
.—
—
14
8
—
10
8
10
—
2
6
—
23
2
—
5
4
10
—
—
2
6
—
17
10
—
2
8
—
10
—
—
2
6
—
15
2
2
26
10
2
26
10
1
39
8
—
—
—
—
—
—
1
39
8
43
9
—
—
—
—
—
—
43
9
1
4
7
—
1
4
7
.—
35
1
—
—
—
—
—
—
—
35
l
30
8
—
—
—
—
—
.30
8
26
3
—
—
—
—
—
—
—
26
3
17
6
—
—
—
—
—
—
—
17
6
5
4
—
10
—
—
2
—
—
17
4
5
4
—
10
—
—
2
—
—
17
4
.—
2
8
—
10
—
—
2
—
—
14
8
■
1
4
—
10
—
—
2
—
—
13
4
.—
5
4
—
10
—
—
2
6
—
17
10
—
2
8
—
10
—.
—
2
6
—
15
2
—
1
4
—
10
—
—
2
6
—
13
10
Summa.
Afdrag under årliga
permitteringen:
för
216 dagar.
R:dr.
236
157
138
118
78
sk.
36
för
144 dagar.
R:dr.
157
105
92
78
52
rst
T a b. N:o 28.
Statsverkets Besparingar genom den årliga permitteringen
Grader och Befattningar.
Personen Afdrag
under 288 dagar.
Summa.
Linie-Infanter i et.
R:dr.
sk.
rst.
Personer.
R:dr.
sk.
rst.
Kompani-Chefer
315
24
—
168
53004
—
Kapten-Löjtnanter
210
24
1G8
35304
—
Löjtnanter .
185
35
4
168
31203
32
—
Under-Löjtnanter
157
24
168
26533
24
l:ste Bataljons-Adjutanter ....
157
24
168
4424
—
2:dre Bataljons-Adjutanter ....
105
28
2940
Korpraler
104
896
92384
Vice Korpraler
88
—
—
896
78848
—
—
Soldater
80
—
1792
143360
—
—
Timmermän
88
168
14784
—
Trumslagare
80
—
—
224
17920
—
—
Linie-Iiav allerte t.
Summa
—
—
—
4704
500705
8
—
(Dragoner.)
Sqvadrons-Chefer
315
24
24
7572
Kapten-Löjtnanter
210
24
24
5052
Löjtnanter
ij T m i
185
35
4
24
4457
32
—
Under-Lojtnanter
157
24
—
24
3780
—
—
Korpraler
107
80
8560
Vice Korpraler
91
80
7280
Soldater
83
—
—
800
66400
—
—
Summa
—
—
—
1056
103101
32
—
(Gendarmer.)
Sqvadrons-Chefer
315
24
2
631
Kapten-Löjtnanter
210
24
2
421
Löjtnanter
185
35
4
2
371
22
8
Under-Löjtnanter
157
24
2
315
Korpraler
107
16
1712
Vice Korpraler
91
16
1456
Soldater
83
—
—
200
16600
—
—
Summa
—
—
240
21506
Linie- Ar tiller ie t.
(Fält-Di v i sioncrn e.)
Batteri-Chefer
315
24
___
9
2839
24
Kapten-Löjtnanter
210
24
9
1894
24
Löjtnanter .......
185
35
4
9
1671
30
Under-Löjtnanter
157
24
9
1571
24
Konstaplar
107
63
6741
Vice Konstaplar
91
81
7371
Soldater
83
—
—
450
37350
—
—
Summa
—
—
—
630
59439
6
—
Summa Summarum
—
—
—
6630
684752
20
8
Tab. N:o 29.
Arm éens Pensions-Stat.
Grader och Befattningar.
Pensioner-  nes bel opp.
General
R:dr.
1800
sk.
rst.
Öfverste
1400
—
—
Major
1000
—
—
Kapten och Vederlikar .....
600
—
•—
Kapten-Löjtnant och Vederlikar
400
—
—
Löjtnant och Vederlikar
350
•—
—
Under-Löjtnant och Vederlikar ....
300
—
—
Fanjunkare och Vederlikar ....
200
—
—
Korpral och Vederlikar
40
—
—
Vice Korpral, Soldat och Vederlikar
30
—
—
Tab. N:o 30.
Med anledning- af hvad för närvarande alfallet,
anses Pensioneringen förslagsvis
komma att utgå som följer:
Grader och Befattningar.
Antal Pen-  sionsrum.
S u m
m a.
R:dr.
sk.
rst
Generaler
2
3600
—
—
Öfverstar
11
15400
—
—
Majorer
72
72000
—
—
Kaptener och Vederlikar .
190
114000
—
—
Civile Tjenstemän som äro Subalterns
Vederlikar
46
21200
—
—
Fanjunkare och Vederlikar
106
16100
—
Korpraler och Vederlikar .
700
2S000
—
—
Vice Korpraler, Soldater och Vederlikar
2300
69000
—
—
Summa
3427
339300
—
—
T AB. N:o 31. (Lit. A.)
Totalkostnaden i oell för Landtf Örsvaret.
Banko.
R:dr.
sk.
rst
Chefen för Landtförsvarsdepartementet °)
7540
—
—
Departements-Chefens Expedition (inberäknadt expenser) »)
9340
—
—
Departementets Kansli-Expedition (d:o d:o) »)
20000
—
—
Departementets Förvaltnings-Expedition med Arméens reserv-förråd »)
38200
—
—
Arméens Prörnings-Kommitteer *)
2050
—
—
Kommendantskapet
8780
—
—-
Krigs-Akademien
. . .
38280
—
-
Artilleri-Läroverket
15333
—
-
Arméens Atlönings, Underhålls, Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings och Remonterings-kostnad <•)
4118975
—
—
Allöningstillökning åt Manskap föranledd af förlängd tjenstetid rf)
28807
-
—-
Afdrag å Rusthålls-Vakans-afgiften för anskaffning och underhåll af 2,722 rusthåilshästar å 43 R:dr 1(1 sk. -) .
117953
16
—-
Arméens Själa- och Religions-vård /)
8581
—
--
Ersättning till Inqvarteringsgifvare under marcher, för utgående högre betalning än portionspriset
9000
—
—
Bagerikostnader samt tillökning för brödportion då den öfverstiger 2 sk. 8 rst. r)
25000
—
—
Ersättning åt Inqvarteringstagare då Inqvartering in natura ej erhålles *)
100000
—
—
Arméens Allmänna Utredning och Tross *')
300000
—
—
Rese- och Traktaments-kostnader
20000
—
—
Pensioneringen 1)
339300
—
—
Ränta och Kapital-afbetalning å Arméens ackords-amorterings-Iån
138322
—
—
Salpeter-uppköp
194000
—
—
Krut-tillverkningen
50000
—
—
Gottlands försvarsverk
40000
—
—
Ersättning till Statsverket för förlorad Bevillning å Lönerne ')
25000
—
—
Statsverkets ersättning för förlorad inkomst å Stämpladt papper
6000
—
—
Till Departements-Chefens disposition med redogörelseskyldighet inför Kammar-Rätten genom Departementets För-
valtnings-Expedition
6000
—
—
Oförutsedda utgifter
49319
32
—
Summa
5715811
—
—
a) Se Tal.. N:o 1. — b) Se Tab. N:o 2. — c) Se Tab. N:o 3, 4, 18 t. o. m. 26. — d) Se Tab. N:o 12, 13 och 14. — e) Se Afd. 3, Art. 11
och Tab. N:o 17. — /) Se Afd. 3, Art. 17. — g) Se Afd. 3, Art. 8. — h) Se Afd. 3, Art. 9 och Tab, N:o 15. — i) Se Afd. 3, Art. 6. -
k) Se Afd. 3, Art. 18 .arnt Tab. N:o 29 och 30. — /) Se Tab. N:o 37.
Ta b. N:o 31. (Lii. o.)
Landtförsvarets 1111 befintlige Tillgångar.
Rank o.
Indelta Lönlngsräntor enligt markegång
härifrån afdrages: Boställsräntor  90,248:
Rusthålls- och Augments-räntor . . . 662,289:
. 1,196,656: — —
Rulr.
sk.
rst
Indelta räntor till understöd för Roteringen i Jemtland 6,666:
759.203: •
437453
—
—
20,104 T:r 16 kapp. Indelt Spannetnål å 6 R:dr T.-n
.
120627
—
—
17,345 T:r 16 kapp. Oindelt Spannemål å 6 R:dr T:n
.
104073
—
—
Befälets Boställen med 50 °f0 förhöjning af uppskallningsvärdet
.
570441
—
—
Vakaus-afgift af 22,299 Rothålls-Nummer utgörande i medeltal 53 R:dr 29 sk. “), men
Vakans-afgift af 7,005 Ruslhålls-Nummer utgörande i medeltal 157 R:dr 44 sk. *),
beräknas endast till 30 R.-dr
men beräknas endast till
668970
—
—
133 Il:dr 16 sk
....
934000
—
—
Krigsinansbusels inkomster (inberäknat årliga ränlan å Kapitalfonden)
•
190000
—
—
Invalid-Inrättningens årliga ränta med 4 °/0 å dess kapitalfond (90,916 R:dr) .
.
3636
—
—
4 °/0 å Pensionsfonden (19,868 R:dr) för svårt blesserade Officerare . . . .
.
794
—
—
Årligt anslag till pensioner åt svårt blesserade Officerare
•
5000
—
—
4:de Hufvudtilelns kontanta Statsanslag
.
2696883
—
—
Beloppet hvarmed 4:de Hufvudtilelns förslagsanslag öfverstiglt Riks-Staten .
Summa
137294 «)
5869171
—
—
Afgår bland Statsverkets inkomster upptagne 153,360 R:dr utgörande afgifler rör Häst-  1, Oberäknadt Landtförsvarets redan upptagne tillgångar, tillkommer:
och Rote-Vakanser, således
5715811'*)
—
—
1:0 Arméens Pensionskassas Kapitalfond utgörande 2,364,000 R:dr, hvilken Staten eger alt öfvertaga emot i grundlagen införd
garanti, såväl för pensioneringens fullgörande enligt den föreslagna pensions-staten, sorn ock för ackords-amorteringslånets betalande.
2:o De under Krigs-Collegii disposition ställde kassor utgörande en sammanräknad kapitalfond af 1,030,692 R:dr (Krigsmanshus-kassan
ej inberäknad).
2. De I föregående omnämnde Kassor, utgörande tillsammans ett belopp af 3,394,692 R:dr äro afsedda, dels till bekostande af de
på grund af detta förslag erfordcrlige kaserner och byggnader, dels till kompletterande af Arméens allmänna utredning och tross.
a) Se Tab. N:o 3'J.
b) Se Tab. N:o 38.
c) Denna summa har nu mera lill större delen af Rikets Ständer blifvit öfverförd ibland de ordinarie Statsanslagen.
d) Landtförsvarets nuvarande verkliga kostnad uppgår således: till dess bär beräknade tillgångar 5,715,811 R.dr tillökta med skilnaden mel
lan
det belopp hvartill Rust- och Rotehållare-afgifterne i verkligheten uppgå och det hvartill samma afgifter här ofvan blifvit upptagne,
eller 698,555 R:dr 27 sk.; således hela kostnaden till omkring 6) millioner Riksdaler.
T a b. N:o 32.
Rekapitulation af Landtförsvarets sammansättning
till personal, hästar och hanoner jemte dess
totalkostnad. ö)
Personal.
Landtförs vars-Departementet.
Departements-Chefen ......
Departementets Expeditioner jemte Arméens Re-  servförråd
Summa.
Summa
Summarum.
1
4S
49
Summa
Armeen.
t Stamtrnpper
Aktiva Arméen j BevärJngs_Soldater
49
17162
41700
Summa
58862
Aktiva Arméens ( Exerserade Bevärings-Rekryter
Rekryterings-Reserv j Exerserad Bevärings-Reserv .
20850
62550
Summa
Landtstormcn.
Första uppbådet •
Andra uppbådet
83400
208500
142262
Summa
458700
458700
Summa personal
Hästar.
Befälets hästar (inberäknadt vid Landtförsvars-De-
partementet)
Nummerhästar
Trosshästar
537
5457
2206
601011
Summa hästar
Ii a notte r.
6-pundige Kanoner
12-pundige d.-o
12-pundige Granat-Kanoner
24-pundige d:o
8200
92
36
12
12
8200
Summa kanoner
152
152
Tolal-koslnail .......
5715811
Disponibel kapitalfond för öfverängen från Landtförsvarets
närvarande till dess föreslagna Organisation 3,394,692 R:dr.
«) Jemför Afd. 3. Art. 19 samt Tab. 11 och 31.
Samma.nsutl.ninf/
Korpser
och
Vapen.
G i v i 1 e
Tjenstemän.
Musik-Personal.
Handtverka
r e.
Fyrverkare.
Arbets-Manskap.
Vaktmästare.
Tryck are.
Summa Summarum.
so
CD
09
CO
l
13
as
Vi
O
2
so
CD
09
CO
1
r
as»
7T
as
cd
Bataljons-Läkare.
Auditörer.
Registrator.
Sekreterare.
Kanslist.
so
CD
09
<■*
CO
i
c/i
as
CD
Tyg-Förvaltare.
..
Material-Bokhållare.
50
CD
09
CO
i
P*
O
2
3
cö’
CO
as
O*
Mönsterskrifvare.
Tygskrifvare. j
Häst-Läkare.
Summa.
dels Under-Olficers- dels
Korprals Vederlikar.
1
Soldats-Vederlikar.
3
3
as
Regementernes
Tygstatens.
■
3
3
3
Korprals-Vederiikar.
<
CD
CD
k
0
3
as
CO
1
<
CD
Cl
CD
“t
7T
as
Soldats-Vederlikar.
Summa.
*
o
as_
CO
*<
CD
3
s*r
as
5
o’
CD
1
7*
c
—5
CO
<
CD
CL
2
5r
as
CD
o_
ei-
as
T
CD
CL
CD
"i
as
Summa.
c
c s.
ro *
H o
TT 3?
as cd
-5 2
CÖ
1
Korprals-Vedell ikar.
j Soldats-Vederlikar.
Summa.
Under-ORicers-
Vederlikar.
j Korprals-Vederiikar.
Summa.
General-Staben
1
1
3
Artilleri-Staben . • .
1
Gardes-Brigaden
3
3
5
3
—
—
3
—
6
—
1
24
58
48
106
6
4
4
14
14
144
Infanteriet
24
26
41
26
—
—
—
25
—
25
38
—
—
205
225
860
1085
50
1
—
51
Kavalleriet
5
6
10
6
—
—
6
—
—
5
8
—
7
53
42
86
128
54
—
—
54
—
—
54
—
—
—
—
—
—
—
235
Artilleriet
3
3
9
3
—
-----
—
3
8
—
—
15
3
47
27
72
90
—
—
32
32
28
58
86
1
18
1
2
22
25
2
s
89
94
—
—
383
Ingeniör-Korpsen
[
1
1
1
—
12
Summa
35
38
65
38
1
2
1
37
8
9
30
52
15
11
342
352
1066
1418
110
5
36
151
28
58
86 | 2
37
1
2
22
25
2
3
.89
94
3
1
2120
Sammansättninfj af föreslagna Arméens icke Stridande tiel.
K o r p s e r
och
Vapen.
Civile Tjenstemän.
Musik-Personal.
Handtverkare.
Fyrverkare.
Arbets-Manskap.
Vaktmästare.
Tryckare.
Sjukvaktare.
Summa S it m m a r u m.
Brigad-Läkare.
CO
as
§L
o*
D
CO
i
c
fi)B
sr
03
<5
L
S
Q-
Os
-s
CD
Kanslist.
Proviant-Kommissarier.
Förråds-Förvaltare.
Material-Förvaltare.
Lithograf.
Gravör.
Tygskrifvare.
Veterinärer.
CO
c
5
3
03
a
3
Co-
rn
1
0
3
CD
CD
V>
1
<
CD
CL
2
77
as
-5
f
Korprals-Vederiikar.
<
O*
CD
1
P*
0
-5
rc
CO
1
CD
Cl
2
7T
as
Soldats-Vederlikar. 1
Summa.
Brigadernes.
Tygstatens.
Summa.
Korprals-Vederiikar.
5
CD
CD
l
P*
©
as
CO
•<
CD
CL
CD
—s
77
as
Soldats-Vederlikar.
Summa.
Korprals-Vederiikar.
Vice-Korprals-Vederlikar.
Soldats-Vederlikar.
Summa.
Korprals-Vederiikar.
Soldats-Vederlikar.
Summa.
Under-Oflicers-
Vederlikar.
Korprals-Vederiikar.
Soldats-Vederlikar.
CO
3
3
General-Staben
4
2
9
Gardes-Brigaden .....
1
3
1
—
1
—
—
. —
—
—
2
8
1
19
2
26
48
5
41
46
—
—
46
_
—
—
—
3
105
Linie Infanteriet .....
14
56
14
—
14
98
14
126
56
672
868
42
280
322
56
1344
„ Kavalleriet
2
10
2
—
2
—
—
—
—
—
10
26
2
10
—
72
84
16
100
116
—
—
—
—
116
—
—
—
10
236
„ Artilleriet
3
9
3
—
3
S
—
—
—
15
3
45
3
9
36
42
90
15
96
lil
10
18
61
89
200
2
4
22
28
4
6
100
110
1
15
489
Ingeniör-Brigaden ....
—
1
1
—
—
—
9
—
—
—
—
11
—
—
—
2
2
3
10
13
—■
—
—
—
13
—
—
—■
—
—
—
—
—
1
1
28
Stimma
20
79
21
1
20
8
9
1
1
15
15
19]
20
164
94
814
1092
81
527
608
10
18
61
89
697
2
4
22
28
4
6
ion
110
« 1
2
85
2211
T a B. N:o 33;
Jemförelse emellan Arméens närvarande och föreslagna Sammansättning till Personal, Hästar och Kanoner, samt dess Aflönings, Underhålls,
Beväpnings, Beklädnads, Remtygs, Utrednings och Remonteringskostnad.
Arméens närvarande sammansättning och kostnad.
K o r p s e r
och
Vapen.
P
e
r
s
0
n
e r
Häst a
r.
71
03
3
0
a
cv
—:
Årlig
Kostnad.
S
t r
i d
a
n d
e
Icke
S t r
i d a n d e.
Summa.
Befälets egne hästar.
Nummer-
hästar.
T rosshäslar.
Summa.
0
f f i
c e
rar
e.
Under-Officerare.
Manskap.
Summa.
Civile Tjenstemän.
Musik-Personal.
Handtverkare.
Fyrverkare.
Arbets-Manskap.
Vaktmästare.
Tryckare.
Summa.
Ständige.
Rusthålls.
Generaler.
Öfverstar.
Öfverste-Löjtnanter.
Majorer.
Kaptener.
Löjtnanter.
| Under-Löjtnanter.
tillhörande
Staben.
Summa.
Bataljons-Adjulanter.
Fanjunkare.
Regemen ts-Väblar.
Sergeanter.
Furirer.
Summa.
Korpraler.
Vice Korpraler.
Soldater.
\
H
3
B
CD
"7
5
flit
B
Exerseradt Bevärings-  Manskap, 5 klasser.
Summa.
Bataljons-Chefer.
icke
Bataljons-Chefer.
i Kompani-Chefer.
1
71
o
3
-o
r&
n"
=r
CT>
CtT
-5
| Förste Löjtnanter.
j Andre Löjtnanter.
O c:
na —1
£ ^
3 o
“ 5
<2 "g
B B
P- V
af Subaltern-  Officers grad.
R:dr.
sk.
rst
Generalitetet
8
General-Staben .
(Ut g
öres
enda
st af
kom
men
dera
de.)
1
i
i
3
—
—
—
—
—
4600
—
Topografiska Korpsen
—
1
1
—
1
—
5
3
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
•—
—
—
14976
—
Artilleri-Staben.
(Utg
öres
enda
st af
kom
men
dera
de.)
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—-
2
2
—
—
—
—
—
—
3080
—
—
Gardes-Brigaden
—
3
.—
5
1
20
—
20
20
20
3
6
98
4
20
3
16
16
59
116
84
1736
16
—
1952
2109
24
106
14
—
—
—
—
144
2253
73
384
—
—
457
—
497701
—
—
Infanteriet
—
22
4
49
19
189
85
192
154
192
26
48
980
48
184
23
248
358
861
1097
1096
18735
176
81215
102319
104160
205
1085
51
—
—
—
—
1341
105501
168
—
—
2206
2374
—
2564544
—
—
Kavalleriet
—
6
1
8
3
43
7
43
20
43
6
18
198
—
43
—
135
—
178
135
135
3618
—
—
3888
4264
53
128
54
—
—
—
—
235
4499
508
536
3594
—
4638
—
1020900
—
—
Artilleriet
—
3
3
11
2
24
38
59
—
59
—
—
199
—
56
—
72
—
128
88
160
2232
—
—
2480
2807
47
99
118
25
94
—
—
3a3
3190
17
352
356
—
725
128
670651
—
Ingeniör-Korpsen
—
~
1
—
1
—
9
10
—
6
—
—
27
—
10
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
37
11
—
—
—
—
1
—
12
49
—
—
—
—
—
—
24437
—
—•
Summa
8
35
10
73
27
270
144
327
194
320
35
72
1521
52
313
26
471
374
1236
1436
1475
26321
192
81215
110639
113396
342
1418
237
25
94
3
i
2120
115516
|766
1272
3950
2206
8194
128
4850922
—
—
Arméens föreslagna sammansättning och kostnad.
Korpser
och
Vapen.
P
e
r
s
0
n
e r.
Hästar.
71
03
B
O
£3
n
Årlig Kostnad
efter afdragen
permitterings-  besparing.
1
5 t
r i
d
a n
d
e.
Icke Stridande.
i s 1
Summ a.
Befälets egne hästar.
Nummer-
hästar.
Trosshästar.
Summ a.
O f f i c
era
r e.
Under-Officerare.
Manskap.
-
Summa.
Civile Tjenstemän.
Musik-Personal.
Handtverkare.
Fyrverkare.
Arbets-Manskap.
!
J Sjukvaktare.
cn
c
B
3
03
Ständige.
Rusthålls.
Generaler.
Öfverstar.
Majorer.
Kaptener.
Kapten-Löjtnanter.
£
!
1
Under-Löjtnanter.
tillhörande
Staben.
Summa.
Balaijons-Adjutanter.
Väblar.
T.
0
3
-o
03
s
It-
el.
03
s
a
Summa.
Korpraler.
Vice Korpraler.
(Z>
SS
3
1
cn
c_
Q-
SS
CD
Timmermän.
Bevärings-Soldater,
2:dra och 3:dje klasserne.
Bevärings-Rekryter,
l:sta klassen.
'
Bevärings-Reserv,
| 4:e, 5:e 0. 6:c klasserne.
C/J
c
g
B
03
Vaktmästare.
Tryckare.
ca
Ss
SS
C—1.
O
B
cn
1
9
n
sT
icke
Bataljons-Chefer.
Kompani-Chefer.
icke
1 Kompani-Chefer.
af Kompani-  Officers grad.
af Subaltern-  Officers grad.
R:dr.
sk.
rsl.
Generalitetet
8
8
24
—
—
24
35120
—
—
General-Staben
—
1
—
3
—
33
—.
—
■—
8
45
—
—
—
—
—
.—.
—
45
3
—
—
—
4
2
—
9
54
36
—
—
—
36
—
78880
—
—
Gardes-Brigaden
—
1
3
—
11
—
11
11
11
4
4
56
1
1
11
13
70
70
1418
4
.—
.—
—
1562
1631
8
48
46
—
—
—
3
105
1736
40
640
—
—
680
8
425024
24
4
Linie-Infanteriet
—
14
56
—
224
—
224
224
224
28
70
1064
56
14
224
294
1792
1792
3584
224
39424
19712
59136
125664
127022
98
868
322
—
—
•—
56
1344
128366
154
—
—
220(1
2360
—
2246828
26
—
„ Kavalleriet .
—
2
10
—
36
—
36
36
36
4
12
172
—
2
36
38
192
192
2000
•—
1600
800
2400
7184
7394
26
84
116
—
—
—
10
236
7630
234
1674
2080
—
3988
—
762208
29
4
,, Artilleriet .
—
3
12
4
28
23
36
36
30
7
24
203
—
3
32
35
150
186
1200
576
288
864
3264
3502
45
90
200
28
110
1
—
15
489
3991
41
421
642
—
1104
144
523996
37
—
Ingeniör-Brigaden .
—
—
—
1
1
5
7
7
7
2
1
31
—
1
1
2
8
8
100
—
100
50
150
416
449
11
2
13
—
—
1
—
1
28
477
3
—
—
—
3
—
52914
13
8
Summa
8
21
81
8
300
61
314
314
308
45
119
1579
57
21
304
382
2212
2248
8302
228
41700
20850
62550
138090
140051
191
1092
697
28
110
6
2
85
2211
142262
532
2735
2722
2206
18105
152
4118975
tt
4
Obs. Uti Arméens närvarande kostnad finnes icke upptaget anskaffningen af Värfvade och Roterade Regementernes Beväpning, Remtyg och Utredning.
Verte.
T a It. JN:o 34.
Rekapitulation af JemfÖrelsen mellan Den Närvarande och Föreslagna
Arméen med hänseende till Sammansättning ocii Kostnad. a)
Persona l.
Generalitetet
General-Staben .
Topografiska Korpsen
Artilleri-Staben.
Gardes-Brigaden
Stamtrupper
Bevärings-Soldater
Bevärings-Rekryter
Bevärings-Reserv
Stamtrupper
Bevärings-Soldater
Bevärings-Rekryter
Bevärings-Reserv
Stamtrapper
Bevärings-Soldater
Bevärings-Rekryter
Bevärings-Reserv
Stamtrupper
Bevärings-Soldater
Ingeniör Brigaden j Bevarings.Rekryter
Bevärings-Reserv
Linie-Infanteriet
Linie-Kaval/eriet
Lin ie- Artilleriet
Hästar
eneralitetets hästar . .
eneral-Stabens d:o .
j n t fBefälets egne hästar
ardes-ffngaden <
l Nummerhästar
r Befälets egne hästar
nie-Infanteriet t
[ Trosshästar .
Befälets egne hästar
Nummerhästar \ st®n(,i»e
(Rusthålls
Befälets egne hästar
ic-Kavalleriet
lie-Artilleriet
geniör-Brigaden — Befälets hästar
! Ständige
Rusthålls
Summa
Summa
Kanoner
Kostnad
Den närvarande.
Personer.
8
3
11
2
2253
2428Ö
81215
4499
3190
49
115516
73
384
168
2206
508
536
3594
17
352
356
8194
128
4850922
Den föreslagna.
Personer.
8
54
142262
24
36
40
640
154
2206
234
1674
2080
41
421
642
3
8195
152
4118975
Enligt
Förslaget
tillkommer
-
Personer
51
1736
—
517
10094
—
14192
39424
39424
—
19712
19712
—
59136
—
22079
2830
—
1669
1600
1600
—
800
800
—
2400
2400
—
2263
—
927
576
576
—
288
288
—
864
864
—
177
128
—
100
100
—
50
50
—
150
150
—
66143
24
36
256
1138
24
69
286
3
1836
24
afgår
Personer.
11
2
39397
33
14
274
1514
1835
731947
a) Jemför Tab. N:o 33.
T A b. N:o 33.
Rekapitulation af JemfÖrelsen emellan den Närvarande och Föreslagna
Arméen med hänseende till Grader och Befattningar. n)
Sirida n de
Officerare.
Generaler ....
Öfverstar ....
Öfverste-Löjtnanter
t Bataljons-Chefer .
Majorer j Bala|jons_Cherer
t Kompani-Chefer .
Kaptener < . , _
(icke Kompani-Chefer
Kapten-Löjtnanter .
Löjtnanter ....
Andre Löjtnanter .
Under-Löjtnanter .
Tillhörande Staben
Af Kompani-Officers grad
Af Subaltern-Officers grad
summa
Under-Officcrarc.
Bataljons-Adjutanter
Väblar
Kompani-Adjutanter (Fanjunkare) .
Sergeanter
Furirer
Summa
Korpraler
Vice Korpraler
Stam-Soldater
Timmermän .
Bevärings-Soldater
Bevärings-Rekryter
Bevärings-Reserv
Manskap.
Summa
Summa Stridande
Icke S tridande.
Civile Tjenstemän
Musik-Personal
Handtverkare .
Fyrverkare .
Arbetsmanskap
Vaktmästare .
Tryckare
Sjukvaktare .
Summa icke Stridande
Summa Summarum
Den närvarande.
Personer.
8
35
10
73
27
276
144
327
194
320
35
72
1521
52
26
313
471
374
1236
1436
1475
26321
192
81215
110639
113396
342
1418
237
25
94
3
1
2120
Den föreslagna.
Personer.
8
21
81
8
300
61
314
314
308
45
119
1579
57
21
304
382
2212
2248
8302
228
41700
20850
62550
138090
140051
191
1092
697
28
110
6
2
85
2211
115516
142262
Enligt Förslaget.
tillkommer.
Personer.
24
314
10
47
403
’ii
776
773
36
41700
20850
64135
64543
460
3
16
3
1
85
568
65111
afgår.
Personer.
14
10
19
83
13
194
12
345
5
9
471
374
859
18019
18665
36684
37888
151
326
477
38365
a) Jemför Tab. 33.
T A b. N:o 36*
AJlonings-fÖrhållanden inom Kompani-Officers-graden så väl af nuvarande Indelta Armée sorn ock af Arméen enligt Förslaget.a)
Grader.
Kompani-Chef
Andre Kapten
Förste Löjtnant
Andre Löjtnant
Under-Löjtnant
Kompani-Chef
Kapten-Löjtnant
Löjtnant
Under-Löjtnant
Infanteriet.
(Indelta.)
(enligt Jörslaget.)
Kavalleriet.
(Indelta.)
(Skånska Regementerne
Sqvadrons-Chef
Andre Ryttmästare
Förste Löjtnant
Andre Löjtnant
Under-Löjtnant
Sqvadrons-Chef
Kapten-Löjtnant
Löjtnant
Under-Löjtnant
(enligt förslaget.)
Ärliga Inkomster.
>
=2
C!
o_
5’
02
R:dr.
800
500
350
300
200
1200
800
700
ÖOÖ
1300
800
650
500
450
1200
800
700
600
sk.
R:dr.
60
sk.
In
tu
60
rq
n re3 S
(75 3
OJ' o ^
P B 2.
o 5
-• £ 02
3 £. Vi
« 3 „
02 g
(75 Ci
t “
R:dr.
na
ra.
3«0
180
180
180
sk.
3
5
R:dr.
860
500
350
300
200
1200
800
700
600
1360
800
650
500
450
1560
980
880
780
sk
O
A r
1 i
S a
U t g
i f
t e
r.
Inkomsterne öfverstiga
utgifterne med
Utgifterna öfverstiga
inkomsterna med
Tillfälliga Utgifter.
Afdrag å
L
ö n e n.
Beklädnads
- och Underhålls-kostnader.
Summa afdrag och
utgifter.
Ackords-Ränta.
Till Arméens
Pensions-Kassa.
Till Arméens Enke-  och Pupill-Kassa.
Bevillning.
Till Musikens un-!
derhållande 2 °/0.
Under den årliga
Permitteringen.
r ^
Summa.
Beklädnad.
Lefnads-kostnad,
Tvätt elc.
Rum, Ved och Ljus.
monleringsetc. kost-  nad å 60 R:drj för
hvarje häst enl. Stat.
Furagerings-kostnad
å 120 R:dr samt Re-
Kostnad för Dräng
50 R:drilön; 121
R:dr 32 sk. i kost-  penningar.
stånd m. fl. utgifter
i tjensten.
Resor inom Reg:ts
Summa.
Fullmagts Lösen.
Begrafningshjelp.
Summa.
R.dr.
sk.
U:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
180
24
3
24
13
16
2.36
24
133
16
300
133
16
33
16
600
836
24
23
24
6
_
6
108
—
24
3
24
5
—
10
—
—
—
150
24
133
16
300
133
16
—
—
—
33
16
600
—
750
24
—
—
250
24
100
—
—
—
100
—
48
—
15
2
30
3
—
7
—
.—.
—
75
30
133
16
300
133
16
—
—
—
33
16
600
—
675
30
—
—
325
30
6
—
—
—
6
—
48
—
15
2
30
2
—
6
—
—
—
73
30
133
16
300
.
133
16
—
—
—
33
16
600
—
673
30
—
373
30
43
36
—
—
43
36
18
—
9
1
36
—
—
4
—
—
—
32
36
133
16
300
—
133
16
—
—
—
—
33
16
600
—
632
36
—
—
432
36
25
—
100
—
125
—
.
—
—
—
236
.30
236
30
133
16
300
33
16
466
32
703
14
496
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
157
42
157
42
133
16
300
—
—
—
.—.
—
—
33
16
466
32
624
26
175
22
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
139
14
139
14
133
16
300
.
—
—
—
—
—
33
16
466
32
605
46
94
2
—
—
—
—
—
—
—
118
6
118
6
133
16
300
33
16
466
32
584
38
15
to
240
24
3
24
39
26
332
24
133
16
300
133
16
540
171
32
33
16
1311
32
1644
8
284
8
6
6
150
—
24
3
24
17
—
16
—
—
210
24
133
16
300
—
133
16
540
—
171
32
33
16
1311
32
1522
8
—
—
722
8
162
24
—
—
162
24
90
—
15
—
2
30
10
—
13
—
—
—
130
30
133
16
300
—
133
16
360
—
171
32
33
16
1131
32
1262
14
—
—
612
14
6
—
—
—
6
—
30
—
15
2
30
5
—
10
—
-—
—
62
30
133
16
300
—
133
16
360
—
171
32
33
16
1131
32
1194
14
—
—
694
14
81
12
—
—
81
12
18
—
9
l
36
5
—
9
—
•—
—
42
36
133
16
300
—
13.3
16
360
—
171
32
33
16
1131
32
1174
20
—
—
724
20
56
12
225
—
281
12
236
30
236
30
133
16
300
360
33
16
826
32
1063
14
496
3 4
—
—
—
—
—
—
—
—
157
42
157
42
133
16
300
.
180
33
16
646
32
804
26
175
22
139
14
139
14
133
16
300
—
—
—
180
—
—
33
16
646
32
785
46
94
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
LIS
6
118
6
133
16
300
—
—
—
180
—
—
—
33
l6
646
32
764
38
15
10
a) Jemför Afd. 3, Art. 9, 11, 12 och 20 samt Tab. N:o 13, 17, 21, 22, 27, 31, och 37.
Utgifterne öfverstigande Inkomsterne lör den, hvilken vid 20 års ålder sorn Under-Löjtnant ingår i tjenst vid Indelta Arméen och
vid 50 års ålder som Kapten tager afsked med 400 R:dr Pension.
I n fa n t er i et.
6 år Under-Löjtnant med årlig balance af ....
4 år Andre Löjtnant med d:o ....
6 år Förste Löjtnant med d:o ....
4 år Andre Kapten med d:o
Fullmagts- och Transport-Resolutions-Iösen samt Begrafnings-hjclp
stfgar:
10 år som Kompani-Chef med årlig behållning af
hvarå 6°/o r**nIa utgör 425 R:dr 26 sk. 3 rist.
Summa Balance
432: 24.
373: 30.
325: 30.
250: 24.
Rest Balance
23: 24. —
2596
24
1494
24
1953
36
1002
—
280
36
7327
24
235
—
7092
24
Ka v ali le ri e t.
6 år Under-Löjtnant med årlig balance af
4 år Andre Löjtnant med d:o
6 år Förste Löjtnant med d:o
4 år Andre Ryttmästare med d:o
10 år Ryttmästare med d:o
Fullmakts- och Transport-Resolutions-lösen samt Begrafnings-hjelp
hvaraf 6°/0 ränta utgör 1023 R:dr 42 sk. 6 r:st.
Summa Balance
724: 20. —
4346
24
694: 14. —
2777
8
612: 14. —
3673
36
722: 8. —
2888
32
284: 8. —
2841
32
— _ _
537
—
17064
36
Inkomsterne öfverstigande Utgifterne för den, hvilken vid 20 års ålder sorn Under-Löjtnant ingår i tjenst vid den Föreslagna Arméen
och vid 50 års ålder som Kapten tager afsked med 600 R:dr Pension.
Infanteri och Kavalleri.
6 år Under-Löjtnant med årlig behållning af 15: 10.
7 år Löjtnant med d.o  94: 2.
7 år Kapten-Löjtnant med d.o
175: 22.
10 år Kompani-Chef med d:o
493: 34.
Summa Behållning
91
12
658
14
1228
10
4967
4
6944
40
hvarå 6°/0 ränta utgör 416 R:dr 33 sk. 2 r:st.
T A b. N:o 37.
Statsverkets närvarande Inkomster genom Bevillning
efter 2: dra Artikeln å Arméens Löner.
Korpser och Vapen.
Banko.
Generalitetet
R:dr.
1485
sk.
rst.
Topografiska Korpsen
380
38
—
Indelta Infanteriet
10583
—
—
., Kavalleriet
4823
—
—
Värfvade Infanteriet
2157
—
—
„ Kavalleriet .....
1466
—
—
Artilleriet
3015
—
—
Ingeniör-Korpsen
321
38
—
Summa
24231
28
-I
T a b. N:o 3S.
Uppfjijt ä Rusthållarnes utfji/ter i oell för Rustningsskyldiglietens
fullgörande grundad på
Landshöfdinge-Embetenas, i ämnet meddelade
upplysningar.
Regementer och Korpser.
Utgift i me-  deltal för
hvarje rust-  hållare.
Antal
Rust-
håll.
Summa
Utgifter.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Lif-Regementets-Grenadier-Korps
193
—
—
500
96500
—
—
2:dra Lif-Grenadier-Regementet
142
—
—
1000
142000
—
—
Westgötha Regemente . . . .
144
—
—
1000
144000
—
—
Smålands Grenadier-Bataljon . .
123
—
—
500
61500
—
—
BohusLäns Regementes Södra Ba-
taljon
162
—
—
400
64800
—
—
Lif-Regementets Dragon-Korps .
237
—
—
505
119685
—
—
Lif-Regementets IIusar-Korps
180
—
—
500
90000
—
—.
Smålands Husar-Regemente . .
133
—
—
500
66500
—
—
Skånska Husar-Regementet . .
156
—
—
1000
156000
—
—
Skånska Dragon-Regementet . .
156
—
—
1000
156000
—
—
Jemtlands Häst-Jägare-Sqvadron
97
—
—
100
9700
—
—
Summa
—
—
—
7005
1106685
—
—
Eller i medeltal 157 R:dr sk.
T a b. N:o 39.
Uppgift å Roteliåilarnes utgifter i och för Roterings-skyldighetens
fullgörande, grundad
på Landsliöfdingc-Embetenas, i ämnet meddelade
upplysningar.
Regemente! och Korpser.
Utgift i
medeltal
för hvarje
Rotehål-  lare.
Antal
Rote-
håll.
Summa
Utgifter.
Esta Lif-Grenadier-Regementet
It:dr
76
sk.
rsl
1244
R:dr
94544
sk.
rsl.
Upplands Regemente ....
102
—
—
1200
122400
—
—
Skaraborgs Regemente . . .
68
31
11
1200
82397
44
—
Södermanlands Regemente . .
43
43
7
1200
52689
28
—
Kronobergs Regemente . . .
72
2
3
1100
79251
27
—
Jönköpings Regemente . . .
48
44
11
1100
53828
34
4
Dahl-Regementet
54
5
5
1200
64935
20
—
Helsinge Regemente ....
35
45
8
1200
43141
32
—
Elfsborgs Regemente. . . .
62
40
—
1200
75400
—
—
Westgölha-Dahls Regemente .
52
20
8
1200
62916
32
—
Bohus-Läns Regementes Norra
Bataljon
98
6
7
504
49461
6
—
Westmanlands Regemente . .
75
34
4
1200
90858
16
—
Norrbottens Fält-Jägare-Korps
43
10
—
483
20869
30
—
Westerbottens d:o d:0
47
47
5
460
22074
18
S
Calmare Regemente ....
45
6
1100
59342
44
—
Nerikes Regemente ....
49
34
—
766
38076
28
-
Wermlands Regemente . . .
31
29
7
908
28707
29
8
Jemtlands Fält-Jägare Rege-  mente
33
16
1048
34933
16
Norra Skånska Infanteri-Rege-  mentet
65
40
_
984
64592
24
Södra Skånska Infanteri-Rege-  mentet
54
38
2
1002
54904
35
—
Summa
—
-
—
22299
1195326
32
Eller i medeltal 53 R:dr 29^mr sk.
