# ID: svediakorp-gov427
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 24,312
# sentences: 816
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 17 Mars e. m.
3ot
afseende å fördelningen af Allmänna Bevillningen
samt angående vissa förändringar i
Bankens Sedlar till deras valeur text, format
m. m. och uti BondeStändets inbjudning
att deltaga i dess beslut rörande den i BankoDisconten
anslagne serskilda fond för Lån
på Actier och Documenter.
10:0 Öfverlemnande till Bevillningsutskottet
af Förstärkta StatsUtskottets Memorial
angående verkställd votering i vissa
frågor hörande till Stora Sjö-Tulls-Bevillningen;
angående Städernes SaluAccis; angående
Bevillningsfrihet för vaktare vid flygsandsfälten
i Halland; angående Porto-afgiften
för Inrikes Brefvexlingen och i fråga
om Tull å Spannemål; samt till ExpeditionsUtskottet
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
i anledning af Ständernes anmälan angående
granskningen af Manufactur-DiscontFondens
räkenskaper.
Lades till handlingarne.
Upplästes nedannämnde från Utskotten
ankomne Memorial och Utlåtanden:
Från Förstärkta ConstitutionsUtskottet:
Af denne dag:
N:o 47^* Angående förloppet af en
inom Förstärkta ConstitutionsUtskottet anställd
votering öfver ett tillägg i i4§B.iksdagsOrdningen.
3o?.
Den 17 Mars e. m.
Från StatsUtskottet’.
Af elen ii dennes:
N:o 432. Öfver väckt motion, att alla
de under denna Riksdag, till grundlagsenlig
behandling vid den nästföljande, af Rikets
Ständer godkände grundlagsändrings-förslag
måtte tryckas, för att, innan närvarande
Riksdag slutas, till hvarje nuvarande Representant
utdelas.
Af den 14 dennes:
N:o 438. I anledning af väckt fråga
om öfverlemnande till Kongl. KammarRällen
af Inventarier öfver det Staten tillhöriga
och af de Kongl. Hofven begagnade
Silfver, Linne och Husgeråd m. m.; samt
örn en fullständigare granskning af det till
Meubler m. m. åt Kongl. Slottet anviste
Anslag.
N:o 439* I anledning af erhållen återremiss
af Utskottets Memorial N:o 388, rörande
charteringen af den Götlin Canal-Bolags
förbindelse, som uti Canal Verket och
dess ägande fastigheter skall intecknas.
Från Förstärkta StatsUtskottet:
Af denne dag:
N:o 443- Angående verkställd omröstning
i fråga om de 70,000 R:dr, som blifvit
anvisade för KrigsCollegii Departementers
Materiella behof och Krut-tillverkningskostnaderne.
Den 17 Mars e. m.
3o3
Frän BankoUtskottet:
Af den 16 dennes:
N:o i5o. Med anledning af erhållet uppdrag
från Högloflige Ridderskapet och Adeln
att, i afseende på grunderna och vilkoren
för Spannemåls belåning, jemte de för sådant
ändamål nödiga reglementariska föreskrifter,
med Förslag till Rikets Ständer inkomma.
Frän ExpeditionsUtskottet:
N:o 48r. Med besvarande af erhållen
anmärkning från Högloflige Ridderskapet och
Adeln å Utskottets förslag till underdånig
Skrifvelse N:o /[66.
Lades på bordet.
Upplästes en, genom ProtocolIsUtdrag
af den 22 sistlidrie Januari, af PresteStåndet
till de öfrige RiksStånden gjord inbjudning
lill instämmande i Ståndets beslut, att
uti en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
borde anhållas, att Kongl. Maj:t täcktes i
Nåder låta anställa undersökning så väl om
uppkomsten af den serskilda Städer beviljade
Tolag, som ock om de vid dess beviljande
fästade vilkor och ändamål, samt huru
desamma genom Tolags-medlens användande
uppfyllas, för att vid nästkommande
Riksdag kunna Rikets Ständer föreläggas.
Lades på bordet.
3o4
Den 17 Mars e. m.
Upplästes och ladcs på bordet ett ProtocollsUtdrag
från BorgareStåndet af den 17
September 1829, innehållande inbjudning till
Ridderskapet och Adeln samt BondeSlåndct,
att med BorgareStåndet sig förena uti
anmodan till PresteStåndet, att afgifva den
förklaring, som BorgareStåndet, i anledning
af Lag- samt EkonomiUtskottens, vid förledne
Riksdag under N:o 55, afgifne Betänkande,
vid samma Riksdag begärt, men icke
erhållit, öfver Kongl. Kungörelsen den 6
April 1810, i hvad densamma rörer skyldigheten
för Ledamöter af PresteStåndet att
för deras jord, hus och tomter i Städerne
deltaga i allmänna åligganden.
Likaledes upplästes och lades på bordet
ett ProtocollsUtdrag från BorgareStåndet
af den 3 sistlidne Februari, af innehåll
att Ståndet, vid föredragning af Bevillningsutskottets
under N:o 65 afgifna Utlåtande
i anledning af BorgareStåndets förslag att
förändra några till Förstärkta StatsUtskottet
öfverlemnade Yoteringspropositioner angående
Stora Sjö-Tullsbevillningen, stannat
uti följande beslut: 1:0 Att gilla de uti
nämnde Utlåtande framställde Voteringspropositioner;
2:0 Att antaga PresteStåndets inbjudning,
att instämma i beslut, att uti en
underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla
om undersökning, angående tolagen,
un
-
Den 17 Mars e. m.
3o5
under det af BorgareStåndet fästade vilkor,
att anställande undersökning likaledes må
sig sträcka till alla RiksStåndens, genom 114
§RegeringsFormen förvarade, privilegier, förmåner,
friheter och rättigheter; i hvilket
tillägg till PresteStåndets beslut, de öfrige
RiksStånden af BorgareStåndet blifvit inbjudne
att sig förena; samt 3:o att BorgareStåndet
ansett sig, i anledning af hvad BevillningsUtskottet,
pag. 4 af Utlåtandet N:o
65, förklarat, att BorgareStåndet synes hafva
frånträdt åsigten, att i detta fall vilja tillämpa
n4 § RegeringsFormen, böra meddela,
det Ståndet, på anförde skäl, i afseende
härå, vidblifver vid sitt förut fattade och i
Förstärkta StatsUtskottet tillkännagifna beslut,
angående Tolagsfrågans egenskap af
privilegii-mål.
Ilögloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan half till i o om aftonen.
In fidem protocolli,
O. J. Lagerheim.
Thorsdagen den 18 Mars i83o.
Plenum klockan 11 Förmiddagen.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken tillkännagaf, att Konun66
H. 20
3oG Den 18 Mars f. m.
gens Öfverste Kammarherre till Hans Excellens,
för Ridderskapets och Adelns räkning,
öfverlemnat ett antal Biljetter till RiksSalen
och till Kyrkan vid Riksdagens afslutande
och RiksdagsPredikan, hvadan de
af Ståndets Ledamöter, som önskade erhålla
sådana Biljetter, ägde att derom hos RiddarhusFiskalen
sig anmäla.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken anmodade äfven, de Herrar
Ledamöter af Ridderskapet och Adeln, som
åstundade deltaga i den Stora, af 48 Ledamöter
bestående, UppvaktningsDeputalion,
hvilken till Kongl. Maj:t och det Kongl.
Huset skulle komma att afgå, att dertill hos
RiddarhusFiskalen låta sig anteckna.
Upplästes till justering och godkändes
ExpeditionsUtskottets förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t:
N:o 480. om utmyntning af Bankens tillgångar
i Silfver och Guld och hvad dermed
för öfrigt gemenskap äger.
Likaledes upplästes till justering och
godkändes från ÉxpeditionsUtskottet inkomne
förslag till 7 §§ i Riksdagsbeslutet.
Å nyo föredrogs ExpeditionsUtskottets
den 17 dennes, under N:o 481 aflåtne, och
Den 18 Mars f. m.
samma dag eftermiddagen på bordet lagde»
Memorial, i anledning af återremiss å Utskottets
under N:o 466 förut meddelade förslag
till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
, angående den Extra StatsRegleringen
intill nästkommande Lagtima Riksmöte.
Herr von Hartmansdorff, August: Ändamålet
med den anmärkning, jag gjorde
emot Expeditionen om Extra Statsregleringen,
var alt få den skrifvelse, som i ämnet
till Kongl. Maj:t skulle afgå, öfverensstämmande
med instructionen för Fullmägtige i
RiksgäldsContoret, angående samma sak. ExpeditionsUtskottet
liar icke gjort afseende på
min anmärkning, och den till Kongl. Majit
uppgifna summan är således olika med den
som Fullmägtige i RiksgäldsContoret fått sig
till efterrättelse uppgifven. Då olikhet således
blifvit anmärkt, är det åtminstone
icke StatsUtskottets Ledamöters fel om tvister
uppstå, och man må då se sig om,
huru saken skall hjelpas.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln behagade bifalla ExpedilionsUtskottels
förevarande Memorial.
Ropades Ja.
Derefter upplästes till justering och godkändes
ExpeditionsUtskottets förslag till Rikets
Ständers underdåniga Skrifvelse till
6G H. ao*
T
3o8 Den 18 Mars f. m.
Kongl. Maj:t, N:o 466 angående den Extra
StatsRegleringen intill nästkommande Lagtima
Riksmöte.
Herr Estenberg, Pehr, liade inlemnat
följande Memorial, som upplästes:
Då 3 § 5 Momentet af Instructionen
för RiddarhusDirectionen, förleden gårdags
plenum, till pröfning förevar hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln, yttrades af en
värd talare, Herr von Hartmansdorff, att
han då ej bestämt kunde uppgifva de af en
Byggmästare för Riddarhusets behof uppgifne
reparationskostnader, men ville minnas
att de uppgått till 5ooo R:dr Banko endast
för takets reparation. På det närmare upplysning
må erhållas i detta afseende, får jag
vördsamt meddela följande hufvudsummor,
utdragne af de detaillerade kostnadsförslager
och af den utförliga beskrifning öfver
bristfälligheterna, som jag ansett nödvändige
att iståndsätta, och hvilka förslager, med
tillhörande beskrifning, till RiddarhusDirectionen
af mig äro ingifne den 27 December
1827, utan att derom vara föranledd af annat,
än nit för saken, såsom medlem af
detta Stånd.
Taklagets reparation å tak- och bärstolar
tillika med en ny bjelkbärning, i stället
för en af röta förlorad, som uppbär några
takstolar öfver Riddarhussalen, hvilka
Den i8 Mars f. m.
för det närvarande af röta förlorat sitt tillhörande
hvilostöd . . . R:dr 78:32.3.
Blindbotten öfver plafondtaflan,
hvilande på hängjern,
hvilken botten nu mera är öfverflödig,
sedan de af undertecknad
sedermera föreslagne
fensterventiler blifvit verkställte;
men deremot blifver nödvändigt
att vederbörande hädanefter
observera, att ventilerna
hålles öppna då Concerter
gifvas i Riddarhussalen, på det
ej duken å Plafondtaflan må taga
röta af imman som uppstiger
mot taket från större folksamlingar
43o:2 2.-
Skorslenspiporna, som, allt
sedan byggnaden uppfördes, hvilat
på sina skålbräden och hvalfbågar
af träd, hvilket är stridande
mot all brandsäkerhet
och ordning, böra förses endast
med underbärningar af jernställningar
och jernbågar, till
stöd för dessa utåt vinden till
nätteln af byggnaden dragna
skorstenar 1,786:10. -
11 st. fyrkantiga luckors
borttagande å yttre taket, och
luckhålens täckning med Kopparplåtar
lill förekommande af
Transport 2,2t)5:16. 3,
3 io
Den 18 Mars f. m.
Transport 2,2g5: 16. 3
läck, emedan dessa luckor äro
i sednare tid placerade utan
ändamål der yttre taket är mindre
lutande 122:29.2
i4 st. runda luckors beklädande
med nya Kopparplåtar,
likaså yttre taket kring samma
lucköppningar, till inrättande af
vattnets afledande, som för det
närvarande intränger i vinden
genom dessa lucköppningar . . 528: 28. —
Täckandet af vestra skorstenens
öppning, invid yttre taket,
med 1^ Kopparplåt (verkstäldt)
......... 11: y, 7
Ny Kopparbeklädnad å yttre
taket kring statuen, å vestra
sidan om Frontonen mot RiddarhusTorget
...... 128: 36.-
Kopparbekiädnadens reparerande
å den öfriga delen af
yttre taket, som ej bör verkställas
förr, än yttre takets sist
verkställte kittningar börja lossna
och förtäras 5g3: 16. -
Förse 22 st. runda luckor,
mellan öfra och nedra takfallen,
med gångjern, hakar och affallsbläck
af Koppar, på det ej regn
må inflyta i vinden, utåt dessa
luckor, som öppnas inåt vinden 71: 31. —
Transport 3,751: 20. -
Den 18 Mars t’, ni.
Transport 3,^51: 20. -  Utvändiga stentrappan åt
gården 35o: — -
Dito dito åt RiddarhusTor
get
(verkstäldt)  10:
Reparation å murar i vinden
och stora salen, som blifvit
skadade af läck från en af
de fyrkantiga luckorna, och från
den bristfälliga yttre Kopparplåtbeklädnaden
kring statuen
å vestra sidan om Frontonen
motRiddarhusTorget(verkstäldt) 9:3a.-
Summa R:dr B:ko 4>I2i: 4* ~
Besigtning, till utrönande af dessa uppgifna
bristfälligheter, bör anställas af Murmästare,
Byggmästare, Kopparslagare och
Smedsmästare, och får jag vördsammast råda,
att dessa grannlaga arbeten endast blifva
verkställda å Entreprenad af sådaneHandtverksmästare,
som sjelfve äro behörige att
förstå och kunna ansvara för verkställighetens
riktighet, så att olika arbeten ej må
lill andre upplåtas, än till sakkunnige, hvars
yrke det tillhör att med egne arbetare sådant
verkställa.
Föredrogs å nyo Hedervärda BondeStåndets
den 17 dennes förmiddagen på bordet
lagde ProtocollsUtdrag af samma dag, innefattande
Ståndets beslut i afseende å cn
samma dag på eftermiddagen i Förstärkta
3l3
Den i8 Mars f. m.
ConstitutionsUtskottet utsatt votering rörande
3 hufvudpunkter i projectet till ny Tryckfrihetslag.
Herrar Tham_, WolrathNordenankarx
Gustaf och Rothliebx Axelx anhöllo, att detta
ProtocollsUtdrag mätte blifva på bordet ytterligare
hvilande.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandlMarskalken förklarade, att enär flere
Ledamöter önskat, att detta mål skulle blifva
på bordet ytterligare hvilande, kunde
sådant, enligt 49 § Riksdagsordningen, ej
förvägras.
Å nyo föredrogos och, uppå derom af
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
framställde särskilde propositioner,
biföllos följande StatsUtskoltets den ii
och 14 dennes afgifne, samt den 17 derpå
följde eftermiddagen på bordet lagde, Utlåtanden
:
N:o 432. Öfver väckt motion, att alla
de under denna Riksdag, till Grundlagsenlig
behandling vid den nästföljande, af Rikets
Ständer godkände Grundlagsändringsförslag
mätte tryckas, för att, innan närvarande
Riksdag slutas, till hvarje nuvarande
Representant utdelas.
N:o 438. I anledning af väckt fråga om
öfverlemnande till Kongl. KammarRätten af
Inventarier öfver det Staten tillhörige och
Den 18 Mars f. m.
3i3
af de Kongl. Hofven begagnade Silfver, Linne
och Husgeråd m. m., samt om en fullständigare
granskning af det till möbler m.
m. åt Kongl. Slotten anviste anslag.
Företogs till pröfning StatsUtskottets
den 14 dennes, under N:o 439 afgifne, oell
den 17 derpå följde eftermiddagen på bordet
lagde, Utlåtande, i anledning af återremiss
å Utskottets, under N:o 388, förut
meddelade Memorial, rörande Charteringen
af den Götha CanalBolags förbindelse, som
uti Canalverket oell dess ägande fastigheter
skall intecknas; och fann Ridderskapet och
Adeln, att, enär berörde Memorial redan blifvit
den 15 sistlidne Februarii förmiddagen
af Ridderskapet och Adeln bifallit, Utskottets
ifrågavarande Utlåtande borde läggas
till handlingarne.
Föredrogs å nyo och bifölls BankoUtskottets
den 16 dennes under N:o i5o afgifne,
och den 17 derpå följde eftermiddagen
på bordet lagde, Utlåtande, i anledning
af väckt fråga om grunderna och villkoren
för Spannemålsbelåning, jemte de för sådant
ändamål nödiga reglementariska föreskrifter.
Herr Cederschjöld, Pehr Gustaf: Hindrad
af Embetsgöromål att vara tillstädes
då BondeStåndels ProtocollsUtdrag om tryck
-
3.4
Den 18 Mars f. in.
frihetsfrågan nyss färevar, anhåller jag, att
lill protocollet få uppläsa några ord.
Hvarefter Herr Cederschjöld uppläste
följande:
Ibland denna långa Riksdags många
märkvärdigheter är det Hedervärda BondeStåndets
förhållande i afseende på Tryckfriheten
en af de märkvärdigaste. Genom
afslaget på Grundlagsförslaget om lndragningsmaktens
upphörande, och genom bifall
till ConstitutionsIJtskottets förslag om Juryns
af 'ska fjjande m. m.,har det Hedervärda B011-  deStåndet ådagalagt en med samtliga MedStåndens
stridande öfvertygelse, och, genom
ihärdigheten att inbjuda MedStånden att ändra
deras beslut, ådagalagt en märkvärdig
tillit till sin egen högre upplysning. Genom
allt detta har det Hedervärda Ståndet derjemte
gifvit verlden en tillförlitlig måttstock
på sin sjelfständighet såsom Folks-Representanter:
och på ett praktiskt sätt ganska mäktigt
bidragit till stridens slutande om beliofvet
afen Representations-förändring. Man
säger vanligen: att ändan kröner verket;
och den krona, som BondeStåndets senaste
ProtocollsUtdrag satt på Tryckfrihetsverket,
tyckes vara trefaldig.
I anseende till inflytandet på sjelfva
sakens utgång, var detta ProtocollsUtdrag
mig serdeles kärkommet: ty derigenom förföll
hela Grundlagsförslaget, och dc 3 RiksStåndens
högt uttalade opinion undgick äf
-
r
Den i8 Mars f. m.
3i5
ventyret all slutligen ogillas af del Förstärkta
ConstitutionsUtskottet.
Å nyo föredrogs och lades till handlingarna
Förstärkta ConstilutionsUtskottets den
17 dennes, under N:o 78, aflåtne, och samma
dag eftermiddagen på bordet lagde, Memorial,
angående förloppet af en inom ConstitutionsUtskottet
anställd votering öfver ett
tillägg vid 14 § Riksdagsordningen.
Företogs till pröfning Välloflige BorgareSlåndets
den 17 September sistlidet år aflåtne
och den 17 dennes eftermiddagen på
bordet lagde, ProtocollsUtdrag, hvarigenom
BorgareStåndet inbjudit Ridderskapet och
Adeln samt BondeStåndet, att med BorgareStåndet
förena sig uti anmodan till PresteStåndet,
att afgifva den förklaring, som BorgareStåndet
vid sistlidne Riksdag begärt,
men icke erhållit, öfver Kongl. Kungörelsen
den 6 April 1810, i hvad densamma
rörer skyldigheten för Ledamöter afPresteStåndet,
att för deras jord, hus och tomter
i Städerne deltaga i allmänna åligganden; i
sammanhang hvarmed äfven upplästes ej
mindre BondeStåndets ProtocollsUtdrag af
den 18 September sistlidet år, deruti BondeStåndet
förklarat sig ej finna skäl antaga
BorgareStåndets inbjudning, än ock PresteStåndets
ProtocollsUtdrag af den 26 sistlidne
Februarii, innehållande att PresteSlån
-
3i6 Den 18 Mars f. m.
det ansett något svar ej konna å BorgareStåndets
framställning meddelas förr, än den
af BorgareStåndet vid denna Riksdag föreslagna,
alla RiksStåndens privilegier rörande,
af PresteStåndet icke bestridda undersökning
kommer att i Grundlagsenlig väg
för sig gå.
Friherre Cederström, Jacob: Utskotten
hafva upplyst, alt det ej är ett enskildt
Stånd medgifvet att gifva förklaringar öfver
hvad vid 1809 och 1810 årens Riksdag af
samtelige Riksens Ständer beslutades i afseende
på concessioner, och hvilket beslut af
Kongl. Maj:t sanctionerades. Dessa concessioner
innefattas i 9 § af Riksdagsbeslutet
den 2 Maj 181 o, och hvaraf slutmeningen
lyder sålunda: Genom alla ofvanförmäldte
bcgifvanden, nästan utan undantag medförande
uppoffringen af något Stånds- eller
Jordprivilegium, håfve Vi önskat att kunna
närmare befästa det samband emellan
innevånare, som gör en Stats styrka, och
såmedelst utmärka den välviljande Regering,
hvars ärofulla omsorg är alt förena
Medborgares sinnen oell fördelar.
Om detta beslut, ehuru af Kongl. Maj:t
stadfästadt, likväl i någon ort af enskildte
personer, som söka undandraga sig deras
åligganden, ännu icke efterlefves, är jag öfvertygad,
att om vederbörande i administratif
väg häröfver klaga, rättelse skall följa.
Det bar väl inträffat, att Ridderskapet och
Den 18 Mars f. m.
Adeln en föregående Riksdag afgifvit en förklaring
i detta afseende, men jag hoppas
det icke nu kommer i fråga, ty det skulle
vara ganska besynnerligt om en Kungörelse
skulle utfärdas, att Kongl. Maj:ts och
Riksens Ständers beslut böra efterlefvas. Jag
afstyrker den ifrågavarande inbjudningen,
och är öfvertygad att Ridderskapet och Adeln
icke tillåter någon rubbning uti de skedde
concessionerne.
Herr von Hartmansdorff j August: Mig
synes, som BorgareStåndet ej skulle hafva
behöft omvägen till Ridderskapet och Adeln
för att inbjuda Högvördige PresleStåndet,
utan att sådant kunnat ske omedelbart. Jag
anhåller likväl, att Ståndet icke måtte afslå
ProtocollsUtdraget, utan endast lägga
det till handlingarne.
Uppå derom af Hans Excellence Herr
Grefven och LandtMarskalken framställd
proposition, fann Ridderskapet och Adeln,
att BorgareStåndets ofvanberörde ProtocollsUtdrag
borde läggas till handlingarne.
Anmältes och emottogos 2:ne Kongl.
Maj:ts ÖfversteKammarjunkare Herr Friherre
Alexander Rudbeck och Herr Grefve Claes
Lewenhaupt, af hvilka den förre å Kongl.
Maj:ts höga vägnar kallade Ridderskapet och
Adeln, att i morgon den 19 dennes, klockan
half till 11 f. m., infinna sig i Storkyrkan
318
Den >8 Mars f. m.
lill Riksdags-predikans afhörande samt efter
förrättad Gudstjenst inställa sig å RiksSalen,
för att låta sig RiksdagsBeslutet föreläsas,
ocli af Kongl. Maj:t i Nåder hemförlofvas;
hvarjemte HerrÖfversteKammarjunkaren bjöd
48 Ledamöter af Ridderskapet och Adeln
samt RiddarhusSekreteraren, alt samma dag
spisa middag å Kongl. Slottet.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken anmodade Herrar ÖfversteKammarjunkare,
att till Kongl. Maj:t framföra
Ridderskapets och Adelns underdåniga
. vördnad och tillgifvenhet jemte försäkran
om efterkommande af Kongl. Maj:ts Nådiga
befallningar.
Sedan Herrar Öfverste-Kammarjunkare
blifvit på vanligt vis utbeledsagade, tillkännagaf
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalkenj att plenum koinme klockan
7 i eftermiddag att fortsättas.
Föredrogs å nyo och lades till handlingarne
Förstärkta StatsUtskottets, den 17
dennes under N:o 44^ aflåtne, och samma
dag eftermiddagen på bordet lagde Memorial,
angående verkställd omröstning i fråga
om de 70,000 Riksdaler, som blifvit anvisade
för KrigsCollegii Departementers materiella
behof och Kruttillverknings-kostnaderne.
Den 18 Mars f. ra.
3rg
Upplästes följande från Yällofl. BorgareStåndet
tid efter annan ankomne ProtocolIsUtdrag:
Af
den i, 7, 10, 17, 21, 23, 25,
28 och 3o sistlidne September månad, innehållande:
1:0
Remisser till
ConstitiitionsUtskottet:
af Kongl. Majrts Nådiga Proposition om förändring
uti 19, 21 och 88 §§ RegeringsFormen.
SlatsUtskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse angående
vilkoren för Salpetergärdens upphörande;
af Herr C. A. Modins motion, angående anslag
till medel för Hennes Maj:t Drottningens
Kröning; af Herr Cronii motion, angående
Krutförsäljningen i Riket.
Lagutskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
Domares ålder, hvilka af HofRätten
förördnas; af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående tillägg uti 25 Cap. 5 §
Rä ttegångsBalken.
2:0 Återremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
StatsUtskottets :
angående Landshöfdinge-Residence-huset i
Hernösand.
3an
\
Den 18 Mars f. m.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
angående
Städernes Inqvarteringsbesvär.
BankoUtskottets:
i anledning af Herr J. Gripenstedts motion
om ersättning åt ÖfversteLieutenanten G. U.
Adlerstam.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUt
skottens:
angående ändringar och tillägg uti Kongl.
Maj:ts Nådiga LegoStadga den i5 Maji i8o5;
rörande Fattigförsörjnings-anstalterne; och
om inrättande af Arbetshus i Länen,
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
i anledning af verkställd granskning af de
till Allmänna GarnizonsSjukhus-byggnaden
anslagne medels förvaltning; om anslag till
uppbyggande och underhållande af åtskillige
Länshäkten; angående föreslagen afskrifning
af Bruksidkaren S. Owens skuld till
ManufacturDiscontFonden; rörande verkställd
granskning af redogörelsen öfver 2:ne företagne
Krutförsäljningsexpeditioner; angående
tillökning af lönen för Kyrkoherden i
Waxholm; angående regleringen af RiksStatens
Andra llufvudTitel; angående reg
lerin
-
Den 18 Mars f. ra.
321
leringen af utgifterne under RiksStatens Andra
HufvudTitel.
Stats- och BankoUtskottens:
om inrättande af ett LåneContor till understödjande
af utflyttningar efter skeende
egoskiften; angående förbättrade anstalter
i Landsorterne, för in växling af förslitne
Banko- och Riksgäldssedlar; om utvägar till
ömsesidig förväxling af Svenska och Norrska
Myntsorter; om rättighet för SparBankerne
i Riket, att, emot ränta, i BankoDisconten
insätta en del af deras Fond.
Stats-j Banko- samt Allmänna Besvärs-och
EkonomiUtskottens:
om inrättande af ett JordbruksContor; angående
låns meddelande å spannemål.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
i anledning af väckta frågor om förändradt
användande af den frdels procent, som af
Sterbhus inom Carlstads Stift nu erlägges
till Carlstads Hospital; om yrkad försäljning
af en Hemmanet Tofta förut tillhörig skog;
om lindring af roteringsbördorne inom de
Småländske Länen.
Bevil/nings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUts kottens:
angående högre Tull å vissa från Ryssland
och Finland inkommande varor.
6G H. 2i
322
%
Den 18 Mars f. m.
Bevillnings- j Lag- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
angående begagnandet af Pistoriska BränneriVerk.
BankoUtskottets:
i anledning af förrättad revision öfver BankoDiscontVerkets
räkenskaper och förvaltning;
om nödvändigheten af jemkning i
Stadgarne för Rikets DiscontVerk; om Silfvers
uppköp och invexling i Banken.
LagUtskottets:
angående förändring uti a5 Cap. i § RättegångsBalken;
om BergsTingsRätternes bibehållande
i sitt nuvarande skick; angående
sättet för överklagande af UnderRätts beslut;
angående förvandling till fängelse vid
vatten och bröd af böter; om anstalt till
beredande af noggrann efterlefnad af Kongl.
Förklaringen den Maji i8o5; om fastställande
af grunder för en ny BrottmålsLag;
om införande af en edsvuren Nämnd
eller Jury i brottmål; rörande förmonsrätt
för Upsala Academi hos dess Uppbördsman.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
i anledning af väckt fråga om PoliceFörfattningar
för Städerne.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
Förslag till jemnkning i RiksStåndens be
-
Den 18 Mars f. m.
3a3
slut, angående vissa dagars undantagande
från Auctions-förrättningar; dito dito i fråga
om Kronohemmans i de Norra Provincerne
rättighet, att till Tjärubränning använda
stubbar m. m.; angående väckt motion
om controller i afseende på Tackjerns
godhet; om ytterligare åtgärders vidtagande
till befordrande af den inhemska liästculturen.
4:o Godkännande af nedannämnde Utskotts
Betänkanden:
Stats- och BankoXJtskottens:
om anslag af ett creditiv i Banken eller
StatsVerket för Städernes Allmänna Brandstodsbolag;
om inrättandet af en tillräcklig
LåneFond för Landtmän.
5:o Af slag å följande Utskotts Utlåtanden,
nemligen:
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
rörande yrkadt förbud emot införsel af Danska
hästar.
6:0 Beroende vid Stats- och BankoUtskottens
Utlåtande angående allmänt låneunderstöd
till reparation af Calmare Domkyrka.
7:0 Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
GG H.
21*
3a4 Den 18 Mars f. m.
StatsUt skottets :
angående regleringen af utgifterne under
RiksStatens Första HufvudTitel.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
angående väckt fråga om utfärdande af Handels-
och HandtverksOrdningar; om rättighet
för Extra Rotehållare att lega karlar
inom Beväringsåldern.
Af den 2, 5, 7, 8, 12, i3, 14* 16»
ig, 21., 23, 26 och 28 sistlidne October
månad, innehållande:
1:0 Remisser till
StatsUtskottet:
af en motion, angående lånebiträde till en
hamnbyggnad vid Jönköping; af en motion,
rörande det sätt, hvarpå de utöfver Utskottets
förslag fastställde lönetillökningar skola
utgå; och om medels anslående till Fyr håksbyggnader.
Bevillning!- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskotten :
af en motion, angående Utländske HandelsExpediters
beskattning.
2:0 Aterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
ConstitutionsUtskottets:
om förändringar i 19, 21 och 88 §§ af
Den 18 Mars f, ra.
3a5
RegeringsFormen; med förslag till ändringar
i TryckfrihetsFörordningen,
Stats- j Banko- och LagUtskottens:
med förslag till Lag, angående Myntbestämningen
; med förslag till Lag för Rikets
Ständers Bank,
Bevillnings- , Lag- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
i afseende på förehafd granskning af Kongl,
Maj:ts förnyade Seglationsordning; angående
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning emot
oloflig införsel eller utförsel af varor; rörande
motioner om Kongl. Stadgan för Inrikes
Tullförpassning och bevakning.
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets :
angående af Marstrands Stad sökt ersättning
för inqvartering; med förslag, i afseende
på RiksgäldsContorets behof från och med
i83o till i834; angående vilkoren för Saltpetergärdens
upphörande; rörande Majoren
von Steijerns underdåniga anhållan hos
Kongl. Maj:t om evärdelig skattemannarätt
å 2:ne under Starby Kungsgård lydande
Lägenheter; angående jemkning i grunderne
för Recognitions-skogars skattläggning; om
skattemannarätt till alla å Recognitions-skogar
utbrutne hemman och lägenheter; om
320
Den 18 Mars f. ra.
befrielse från den Handlanden G. Billqvist
ådömde bränvins-brännings-afgift; om upphörande
af dagsverks-skyldighelen under
Sandby Kungsgård; om Statens förpligtande
att ersätta Boställs-innehafvare för uppkommande
arrendebrister; om den af åtskillige
LandsStatsTjenstemän sökte tillökning i
deras lönings-förmoner; om tryckning af
RiddarhusDirectionens Protocoll öfver justering
af Ridderskapets och Adelns Protocoll;
om anslag till Stockholms Stads Storkyrka;
i afseende på åtskillige uti RiksgäldsContorets
Räkenskaper balancerade fordringar och
tillgångar; angående användande af den till
Ädelforss Guldverk lydande egendom; om
förhöjning i planpenningar till Öflandeliults
hemman för Ädelforss Guldgrufvor; rörande
Creditiven enligt 63 § RegeringFormen;
angående Revision utaf de af Kongl. KrigsKrigsCollegium
för år 1826 uppburne Statsmedel;
angående Revision af MilitiaeBoställsCassans
Räkenskaper för år 1826; om Revision
af Wadstena KrigsmansliusCassas Räkenskaper
för år i825; angående verkställd
granskning af redogörelsen öfver 2:ne Krutförsäljnings-expeditioner;
örn fritt spelsätt å
NummerLotteriet; i anledning af hemställan,
att löne-besparingar under vacancer måtte
få användas till understöd för Enke- och
PupillCassan i RiksgäldsContoret; i anledning
af väckt motion att 125 exemplar af
Ståndets tryckta Protocoller måtte utan betalning
utdelas bland Hedervärda Bonde
-
Den 18 Mars f. m.
Ståndet; om pension för aflidne ÖfverCommissarien
vidGeneralAssistanceContoretHeijdericlis
Enka; om pension för numera framlidne
Hans Excellence Herr Grefve Fr. Gyllenborg;
angående afskrifning af ett LandtRänteriets
förskott till Curhus-anstalterne i
Westmanland; angående de så kallade Trippiske
köpegodsen i Halland; angående utgörande
in natura af kolräntor under Ortala
Bruk och Norrtelje GevärsFactori; angående
medel till ombyggnad af den så kallade
Lejonbacken; om löneanslag åt Lärarne vid
Stockholms Stads Undervisningsverk; om
understöd åt Författaren af Svenska Folkets
Historia under Konungarne af WasaÄtten;
om anslag för författandet af en Historia om
Konung Carl XI:s Regering; om anslag för
utgifvandet af nyttiga Böcker åt de fattigare
Folkklasserne; om anslag för Elementareller
ProfSkolan i Stockholm; om förökade
anslag för vissa Lärolnrättningar m. m.;
angående pension för f. d, LandsKamereraren,
Assessoren C. M. Wahlström; om eftergift
af en Majoren C. P. Backman ådömd
hytes- och efterräkningsskuld hos Kronan;
rörande Landshöfdingen Adlersparres besvär
om afträdande! af Ottenby Kungsgård; om
fortfarande af den nedsatta arrende-afgiften
för Lunda Kronohemman på Lofön ; angående
lefverering af Kronans TiondeTackjern
i Bergslagen; om rättighet för innevånarne
i vissa Orter att med Spannemål afbörda
sig Krono-utskylderom förändring i tiden,
3a8
Den 18 Mars f. m.
då KronoFogdarne stola afgifva summariska
redogörelserne för Krono-uppbörden;
angående upprinnelsen af den så kallade
PresteTaxan; om nedsättning af arrendeafgiften
för Kungsöhrs KronoLadugård; om
Curbus-afgiftens användande till understöd
för Helsobrunnar; cm granskning af ManufacturDiscontFondens
räkenskaper; rörande
GarnizonsSjukhus-byggnaden.
Stats- och BankoTJtskottens:
om ökade årliga arfvoden så väl för Herrar
Fullmägtigte i Banken och RiksgäldsContoret,
som för Directeurerne vid LåneContoren
i Götheborg och Malmö.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om
en förändrad indelning af BåtsmansRotarne
på Öland; om tågande Truppers inqvartering;
angående Directionens för Dykeri-
och BergningsCompagniet uppgifne vilkor
för fortsättningen af dess befattning;
om upphörande af KrigsCollegii befattning
med MilitiasBoställens utarrenderande; om
MötesPasse volancen.
BevillningsUtskottets :
angående Stora SjöTullsBevillningen.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomil)iskottens:
'.i
om åläggande af bevillning lili ersättning
Oen 18 Mars f. ra.
3ag
för inqvarteriftgs-kostnader; om Postlnrättnktgarne
i Riket.
Banko- och LagUtskottens:
om förslag till ny Lag för Privata Banker.
LagUtskottets :
om ändringar i ConcursLagen den i5 Julii
1818; om straff för den som falskeligen å
sig bekänner missgerning; om tillägg till
sista Momentet af 6 § i 23 Cap. RättegångsBalken
; om ändring af 3 § i 21 Cap. RättegångsBalken;
om ändring af 18 oda 19 §§
i Kongl. Förordningen den i3 Julii 1818;
om ändring af 6 Cap. 2 och följande §§ i
ConcursLagen, om ändring af 1 7 och 20
§§ i 5 Cap. ConcursLagen; om bestämmande
af viss tid, inom hvilken Dom i utförd
sak skall utgifvas; om ändring af 5 § 24
Cap. RättegångsBalken; om ändring af 8 §
i 27 Cap. RättegångsBalken; om upphäfvande
af Kongl. Brefvet den 17 October 1778;
om ändringar i Kongl. Förordningen elen
24 Augusti 1813.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om
visse iagttagelser vid utfärdandet af pass;
rörande förslag till ny PrestvalsFörordning.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
angående yrkadt förbud emot innehafvande
af mera än en tjenst; om inrättande af en
33o Den 18 Mars f. m.
Landtbruksskola; rörande afskaffande af plikt
för uteblifvande från Gudstjensten; angående
Helsinge Buldans stämplande.
ExpeditionsUtskottets:
med hemställan, att RiksStåndens ProtocollsUtdrag
hädanefter måtte i nummerföljd Utskottet
meddelas.
4:o Af slag å följande Utskotts Utlåtanden,
nemligen:
LagUtskottets :
om stadgande, att förskrifningar skola, för
att vara gällande, ställas på viss man m. m.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
om upphäfvande af nuvarande Smidesförbudet
och om utvidgad Smidesrättighet.
5:o Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts yttranden:
StatsUtskottets:
angående reglering af ulgifterne under RiksStatens
Sjette HufvudTitel; i frågan om belåning
af Kobolt.
Af den 2, l\, 9, 10, 13, 16, 20, 25,
27 och 3o sistlidne November månad, innehållande:
1:0
Jterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
Den 18 Mars f. m.
BevillningsUtskottets:
om upphörande af Städernes SaluAccis; om
uppbörds-provision till Städernas Magistrater;
om Curhus-afgiftens fortfarande.
2:0 Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
om anskaffande af en mera tjenlig local för
RiksArchivet; angående dispositioner af de
f. d. Allmänna Magazinslnrättningen tillhörande
hus och byggnader; om dispositioner
af Kronan tillhörige byggnader och tomter
i Landscrona; om förhöjning i KronoskjutsLegan;
om verkställd granskning af CivilStatens
Pensionslnrättnings förvaltning och
räkenskaper för år 1826; angående betalning
för förslitne Creditsedlars annullering
i Banken; angående liqvid emellan förvaltningen
af SjöÄrenderne och Allmänna Magazinslnrättningen;
om anslag af medel till
åtskilliga nya Fyrbåkars uppförande; om ersättning
af allmänna medel åt boställs-innehafvare,
för skifteskostnader; om serskildta
tillgångar som erfordras, då Riksmarkegångspriset
öfverstiger 6 Riksdaler Banko tunnan.
Stats- och BevillningsUtskottens :
om befrielse från Bevillning efter 2 Artikeln
för dem af Skaraborgs Läns Allmoge, som
icke äro kände för verklig förmögenhet.
33*
Den 18 Mars f. m.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om
lindring för åtskillige Län i vilkoren
för betalandet af undsättnings-skulderne efter
1826 års missväxt; om indelnings-lindring
i Båtsmanshållet inom Blekinge Län;
om Sveriges fbrsvars-anstalter; om indragning
af den för Domkyrkan och Domprosten
i Lund anslagne Krono-tionde-spannemål;
om förminskad afgift af Rotehållare
till Soldaternes beklädnad; om Snefringe
Härads innevånares befrielse från hjelpedags- .
verkens utgörande till Strömsholms Kungsgård;
om sättet för bevakandet af Rusthållares
rätt vid mönstringar; om förändring
i uppbärandet af Rotehållares bidrag till
Infanteriets beklädande; om upphäfvande af
den Utmarken på Öland åsatte ränta; om
de Skånska InfanteriRegementernas befrielse
från Garnizons-tjenstgöring under fredstid;
i fråga om Städernes Inqvarterings-besvär.
Banko- och LagUtskottens:
rörande ändring i 3 Artikeln 2 § 2 Momentet
af Reglementet för odlingslån.
LagUtskottets :
öfver väckt fråga, att efterlefvande makas
andel i bo skall vara befriad från bouppteckningsafgifter
till Staten; i anledning af
åtskilliga motioner om ändring af 17 Cap.
HandelsBalken och 20 Cap. ÄrfdaBalken;
Den 18 Mars f. m. 333
om upphäfvande af skillnaden i arfsrätt för
arfvingar af olika kön; angående tillägg i 7
§12 Cap. ÄrfdaBalken; om ändring af Allmänna
Lagens stadganden om morgongåfva
och testamentsrätt; om vites- eller ensakshöters
nedsättning; om ändringar i Allmänna
Lagens stadganden angående bysättning;
om ändringar i RättegångsBalken; om ändring
af 37 § i 17 Cap. RättegångsBalken;
om inrättande af Förmyndarekamrar; att
testamentstagare skola deltaga i bouppteckningskostnader;
om minskning af arfvodet
för bouppteckningar i Städerne; om offentlighet
vid UnderDomstolar; angående ålder
för dem, som af HofRätterne till DomareEmbetets
utöfvande förordnas; angående ansvar
å dem, som bortföra annans minderåriga
barn; angående tillägg i 25 Cap. 5 §
RättegångsBalken; angående strafflag emot
negerhandel; om strafflag mot slafhandel i
allmänhet.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets :
om förändring i Prestetiondens utgörande på
Gottland; om kyrkors sammanbyggnad; om
sättet att framforsla Kronans Ekvirke; om
husbehofsbränvinsbränningen; att Directionen
öfver Danviks Hospital måtte förklaras
oberättigad att uppbära recognitionsafgift.
3:o Afslag å följande Utskotts Utlåtanden,
nemligen:
334
Den 18 Mars f. m.
Bevilln ingsUt skottets:
om upphäfvande af den nu medglfna moderation
i postporto.
LagUtskottets :
om ändring af 5 § 23 Cap. ÄrfdaBalken;
om stadgande af skyldighet för gäldenär att,
i brist af tillgång, med arbete aftjena sin
skuld; angående rättighet för postförare,
vaktkarlar &c. att, genom bruk af skjutgevär,
söka förekomma fånges flykt; om utsträckning
af arfsrätt.
4:o Beroende vid StatsUtskottets Memorial,
angående beräkning af Taffelpenningar
för vissa Embetsmän.
5:o Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
StatsUtskottets:
om föreslagen afskrifning af Bruksidkaren
Owens skuld; om granskning af Myntverkets
Räkenskaper för år 1826; om granskning
af Räkenskaperne för Invalidinrättningen
på Ulriksdal för år 1826; angående anslag
af medel för tryckning af Landshöfdingarnes
Embetsberättelser; angående anslag
till Lönefyllnad, då Markegångspriset öfverstiger
6 R:dr Banko tunnan.
1Stats- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
rörande Mötespassevolancen vid indelta Re
-
Den i8 Mars f. m. 335
gementerne; angående tågande truppers inqvartering
under fredstid.
Af den 2, 7, 11, i5, 17, 21, 23> 28
och 3o sistlidne December månad, innehållande:
1:0
Remisser till
ConstitutionsUtskottet:
af Kongl. Majrts nådiga proposition angående
ett tillägg vid 88 § RegeringsFormen.
StatsUtskottet:
af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse angående
det å RiksStatens Tredje Hufvudtitel uppförde
anslag till Durchmarchekostnader; om
lättad utväg till Lånebidrag åt fastighetsägare.
2:0 Jterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
ConstitutionsUtskottets :
med förslag till ändrad rcdaction af 72 §
RegeringsFormen.
Stats- och Bevillnings-Utskottens :
angående åtgärder till befordrande af en
Bergslags inrättande i Norrbottens Län.
Stats- och BankoUtskottens:
om fortfarande understöd af allmänna medel
för Södertelje CanalBolag; angående fortfarande
anslag till strömrensningar; angå
-
336
Dea 18 Mars f. ni.
ende Extra Statsregleringen intill nästkommande
Riksmöte.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
angående
en jemnare fördelning af roteringsbesväret
vid Westerbottens Regemente; rörande
yrkad jemkning i den provincen Skåne
ålagde rotering.
BevillningsUtskottets:
om fördelning af allmänna Bevillningen;
om fortfarande befrielse från Bevillning efter
2 § för Höganäs Stenkohlsverks grufvedrift.
ExpeditionsUtskottets :
med förslag till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, angående förhöjdt hyresanslag för
LandshöfdingeResidencehuset i Hernösand.
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets :
angående vedergällning för Hemliga Utskottets
Canzli- och Yaktbetjening; angående förändring
och reduction af hemmansräntorne
i vissa Län; om yrkad befrielse för Kihls,
Axbergs och Hofsta Frisocknar från utgörande
af prestationer till Dylta Svafvelbruk;
rörande verkställd granskning af Tullverkets
räkenskaper för år 1826; 0111 anord
nan
-
Den 18 Mars f. ra.
337
ilandet från StatsContoret af Löner vid alla
förvaltande Verk; rörande verkställd granskning
af Lappmarks-Ecclesiastikfonden; att
förteckningar öfver Kronans hus och byggnader
må till trycket befordras; angående
byggnaders afträdande åt Veterinair-Inrättningen;
rörande liquidationen af åtskillige
Medborgares i de Förenta NordAmerikanska
Staterna fordringsanspråk hos Svenska Statsverket;
om inventering af Rikets regalier;
om verkställd granskning af SaltpeterFondens
räkenskaper för år 1826; angående
hemställan om ÖfverStyrelsen af NummerLolteriet;
om anslag till fullbordandet af
GarnizonsSjukhusbyggnaden samt KongL Andra
LifGardets Casern; om en bro vid Borgås
sund; om förändrad reglering af Fjerdingsmännens
Löneanslag; rörande väckt motion
att Fjerdingsmanstjensten icke må af Frälset
bestridas; om åtskillige af de uti 60 § RegeringsFormen
omnämnda Bevillningars lefverering
till RiksgäldsContoret.
Stats- och B evilla ings Ut skotten s:
om nedsättning i Bevillningen för Storfiskesidkare;
om Statsanslag för Skärgårdsfiskets
upphjelpande.
Stats-j Banko- och LagUtskottens:
angående fri ränteberäkning; angående förändring
och tillägg i AnsvarighetsLagarne
för Rikets Ständers Fullmägtige i Banken
66 H. 32 .
338
Den 18 Mars f. m.
och RiksgäldsContoret samt Directeurerne vid
LåneContoren i Götheborg och Malmö; angående
förnyadt förslag till stadga om invisningar
enskilde personer och bolag emellan;
angående Kopparen i de från RiksgäldsContoret
utgifna skiljemyntspolletter.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om
BeklädnadsDirectioners inrättande inom
Rusthålls-Regementerne.
Banko-Utskottets:
om tillåtelse för Städernes Allmänna BrandstodsBolag
att, emot ränta, insätta sina contante
medel i Rikets Ständers Bank; örn
ersättning till ÖfversteLieutenanlen G. U.
Adlerstam.
LagUtskottets:
om föreskrifter för utmätningskostnads beräknande;
om verkställighet af UnderRätts
beslut i skuldfordringsmål; om förändringar
i rättegångssättet vid skuldfordringsmål; om
rättighet för fordringsägare att uppdraga verkställighet
af laga kraftvunna Domar åt hvilken
som helst; om ändring i författningen
om tiden, inom hvilken utmätning skall verkställas;
om inskränkning af den i i5 Cap.
5 § ÄrfdaBalken stadgade praescriptionstid;
om utfärdande af en Lag derom, huru afhandlingar
om så kallade undantag eller fördel,
skola Lagföljas; om ändringar i Kongl.
Den 18 Mars f. in.
33g
Förklaringen derr 23 Mars 1807; om stiftande
af en Lag, som stadgar ersättningsskyldighet
för Domare, hvilken gifver part
origtig hänvisning till ändrings sökande; om
oinskränkt rättighet till flottning i alla flottoch
farbara sjöar; om straff för stöld ur
täckt jordgraf, enligt 6 § i /\o Cap. MissgerningsBalken;
om Konungens Befallningshafvandes
förständigande att ställa sig 4 Cap.
2 § UtsökningsBalken till efterrättelse.
Lag- samt Allmänna Besvärs- Och
EkonomiUtskottens t
tued förslag till jemkning af RiksStåndens
beslut örn Kongl. Majrts nådiga Skiftesstadga;
med förslag till ny Prestvalsförordning;
om ändring i Kongl. Förordningen af den
26 Februarii 1817; om inrättande af arbetshus
i Länen; om åtgärder till förekommande
af lösdrifveri.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
om ändring i Kongl. Brefvet den 7 Maji
1802; örn ändring i Författningarne om
Markegångssättning; om Presterskapets aflöning;
rörande nya EvangeliiBoks-Förslagets
antagande.
4*.o Afslag till följande Utskotts Utlåtande
:
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekon
omiUt skottens:
rörande dell så kallade Näringsfriheten.
60 H. 22*
Ben 18 Mars f. ro.
5:o Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
ConstitutionsUtskottets:
öfver Grundlagsstridigheten eller enligheten
af en fråga, derå Ståndets Talman vägrat
proposition; om ändrad redaction af 17 §
Riksdagsordningen; rörande Allmänna Beredningens
grundlagsenliga befattning.
StatsUtskottets:
om verkställd granskning af NummerLotteriets
Räkenskaper för år 1826; angående inkomsterne
från Ön Barthelemy; angående
ersättning till framlidne Friherre Hermelins
arfvingar.
Förstärkta StatsUtskottets:
om förlängning af Arrende-Contractet på
Starby Kungsgård; angående grunderne för
Bränvinsbränningsrättighetens beskattning;
angående bevillning af KronoLotsar.
LagUtskottets:
om invexling och förvar af Silfver och Guld
för Bankens räkning äfven vid LåneContoret
i Götheborg; om förslag till stadganden
att förekomma, det till myndige år komne
personer, som blifvit under förmyndare
ställde, ej åsamka sig gäld.
ExpeditionsUtskottets :
angående beviljadt anslag för Undervisnings
-
D^n i8 Mars f. m.
verken i Riket; med förslag till underdånig
skrifvelse, N:o 276.
Af den 4> 8, 11, i3, i5, 20, 22, 26,
27 och 29 Januarii i83o, innehållande:
s:o Remisser till
ConstitutionsUtskottet:
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
förändrad redaction af 63 § RegeringsFormen.
2:0 Jterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden, nemligen:
StatsUtskottets:
öfver åtskillige vid AssistanceConloret tills
vidare anställde Tjenstemäns underdåniga
ansökning att vid Contorets upplösning varda
med ExspectanceLön hugnade.
Stats-j Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och EkonomiUtskottens:
rörande Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse om
utvägars vidtagande till fårskötselns befrämjande
i Riket.
Stats- och BankoUtskottens:
angående understöd af allmänna medel till
fullbordande af Ystads Hamnbyggnad; om
understöd af allmänna medel till iståndsätlande
af Landskrona hamn; om dito lill så
väl hamnbyggnad vid Halmstad som upprensning
af Nissa ån.
342 Den 18 Mars f. m,
Bevilln ingsUtskottet:
i afseende på Bränvinsskatts utgörande efter
tillverkningen.
BankoUlskottet:
med förslag angående förändring af Bankens
sedlar till deras valeur, text, format m. m.
3:o Bifall till nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
ConstitutionsUtskottets:
angående föreslagen förändring af 68 § Riksdagsordningen,
StatsUtskottets:
om ny fustruction för Rikets Ständers Revisorer;
om verkställd granskning af Strömrensningsfondens
Räkenskaper.
Stats- och BankoUtskottens:
om understöd af allmänna medel till hamnanläggning
vid Cimbritshamn; om dito till
befordrande af en hamnbyggnad vid lastageplatsen
Hästholmen; angående dito till hamnanläggning
vid Jönköpings Stad; angående
afskrifning af de från Banken och RiksgäldsContoiret
lemnade understöd lill Hjelmare
Canal och Slussverksbyggnad; angående
Landshöfdingen af Wingårds anhållan om
befrielse från ersättningsansvar för de af f.
d. LandsSecreteraren Kleman lillgripne och
förskingrade allmänna medel; om inlösen af
Den 18 Mars f. m.
343
någre f. d. FilialDisconternes vid sistlidne
Riksdag presenterade Assignationer; angående
utställande af ett nytt Creditif å 2
millioner R:dr till ManufacturDisconten; angående
låneunderstöd till uppbyggande af
Staden Borås; angående dito till Staden
Norrköping; angående lån till Staden Uddevalla;
om byggnadshjelp för Öregrunds Stad;
om understöd af Allmänna medel till Trollhätte
CanalBolag.
Stats-j Banko- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
om medel till anskaffande af spannemål vid
inträffande missväxtår.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens'.
om spannemålshandel för så väl Kronans som
enskildes räkning; om uppbörden och förvaltningen
af Kronans Spannemålsräntor; angående
lindring eller understöd för Rustoch
Rotehållare inom Jemtland; om anslag
af medel lill NavigalionsSkolors inrättande;
angående sältet för Militiae-Boställens utarrenderande.
BankoUtskottets:
om fortfarande af lånerättighet för Stockholms
Stads BrandContoir; om eftergift af
straffränta för ett odlingslån; att i Banken
måtte kunna, såsom förut, i förvar aflemnas
så kallade deposita, emot viss afgift;
344
Ben 18 Mars f. m.
angående rättighet för Länsmän och Underofficerare
att i BankoDisconten erhålla lån;
att 45o R:dr B:ko, i ett för allt, måtte anordnas
till delning emellan Vaktbetjeningen
i Banken; om utvexling af nya BankoSedlar
emot gamla äfven i LåneContoiret i Götheborg;
angående grunderne för liqvid, då
ett i silfver erhållit Bankolån kommer, före
utsatt termin, att till sitt återstående belopp
på en gång gäldas; med förslag till
rpglementariska föreskrifter om låns meddelande
från Banken emot pant af Tackjern;
angående Revision öfver BankoDiscont-verkets
räkenskaper; angående rättighet för Banken
att utfärda så kallade ränte-coupons.
LagUtskottets:
om inrättande af stamgods för de å Svenska
Riddarhuset introducerade Grefliga, Frilierrliga
och Adeliga ätter.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
rörande
förslag till allmän stadga om mått,
mål och vigt.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
om förändring i BefordringsLagarne; örn
arbetskommenderingars upphörande; om förändrad
reglering med Presterskapets aflöning;
om konstbränneriredskaps flerfaldiga
sammansättning; rörande undersökning, hu
-
D«n iS Mars f. m. 345
nivida bränvin af potatoes vore, mer än annat
bränvin, af skadlig egenskap.
Expedition sUtskottets:
med förslag till underdånig skrifvelse angående
Dykeri- och Bergningsanstalterne i Riket;
angående förändrad redaction af 17 Capitlet
HandelsBalken.
4:o Af sia" till nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets :
om belåningsrättigliet i publika fonder å
ritorr spannemål.
5:o Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Eko-x
nomiUt skott ens :
om de Skånska InfanteriRegementernas befrielse
från Garnisons-tjenstgöring under
fredstid.
BevillningsUt skottets:
om moderation i porto för bref, som väga
öfver 8 lod.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets'.
angående Presterskapets på Gottland aflöning.
ExpeditionsUtskottets:
Med förslag till underdånig skrifvelse, an
-
346 Den 18 Mars f. m.
gående förändring af 4 § 17 Capillet ÄrfdaBalken.
Af den 1, 5, 8, 10, ir, 12, 15, 17,
18, 19, 22, 23 och 24 sisllidne Februarii
månad, innehållande:
1:0 Remisser till
StatsUtskottet:
af Herr Norei Motion om tillökning i lönerne
för RiksgäldsContorets Embets- och
Tjenstemän; af Herr Memsens anförande,
angående låneunderstöd till Städerne Norrköping
och Borås.
2:0 Återremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
ConstitutionsUtskottets:
med förslag till ändring af 68 § Riksdagsordningen;
angående förändrad redaclion af
63 § RegeringsForrnen.
StatsUtskottets:
angående sättet för upptagandet af ett föreslaget
Statslån; angående sättet för utlåningen
af desse medel emot inteckning i
jordegendom; om upptagande af alla frågor
emellan Kongl. Maj:t och Kronan å ena, samt
enskilde personer å andra, vid laga domstol;
om upphörande af Åkerbo Härads dagsverksskyldighet
under Kungsöhrs kungsgård.
Den 18 Mars f. m.
347
BankoUtskottets:
angående några uti BankoReglemcntet erforderliga
närmare bestämmelser; om bestämmande
af viss tid, inom hvilken alla af
Banken på Daler kopparmynt utgifna sedlar
böra vara der till inlösen aflemnade.
3:o Bifall till nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
StatsUt skottets:
om grunders uppgörande för regleringen af
HofStatspensioner; om verkställd granskning
af Chartas-Sigillatae-Contorets Räkenskaper
för år 1826; om nedsättning af arrendet för
Skellnora Kungsgård; i fråga derom, att uppbörden
af åtskillige förvaltande Verks inkomster
bör af StatsVerket öfvertagas; angående
åtskilliga omständigheter, hörande
till Riksbokslutet; om utgående af Major
Grönhagens f. d. innehafde pagelön; omförändring
i sättet för Kongl. Räntekammarens
assignering på Banken; angående hyresfritt
begagnande af GeneralAssistanceConloirets
lius för en blifvande Lombard-lånerörelse;
angående medels upplåning af HingstmedelsCassan
till Hästafvelns förbättrande; rörande
åtskillige afskrifningar i RiksgäldsContorets
Räkenskaper; rörande approbationen
af RiksgäldsContorets smärre Creditsedlar;
i fråga om genom AfräkningsContorets indragning
mindre controll på Kongl, Räntekammaren
uppkommit; angående gratifica
-
348
Den 18 Mars f. m.
tion åt SlatsCommissarien Westerstrand; rörande
Reglementet, som för RiksgäldsContoret
skall utfärdas; angående lättad utväg
till lånebidrag åt fastighetsägare; angående
låneanslag till en Brobyggnad öfver Tranarps
å; 0111 utvägs vidtagande tillbetäckande
af den brist, som kan uppkomma uti
tillgångarne för anslag, sorn vid denna Riksdag
blifvit beviljade; rörande cbarteringen
af den förbindelse, som af Götha CanalBolag
skall aflemnas; angående Löfås Silfververk;
om verkställd revision af Krigsfondsredogorelsen;
angående ersättning till Majoren,
Friherre C. G. Koskull för förlorade
löneförmoner.
Stats- och BevillningsUtskottens:
om Curhusafgiften.
Stats-j Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och EkonomiUtskottens:
om åtgärders vidtagande till fårskötselns befrämjande;
angående förändring i sättet för
grundräntornes utgörande.
Stats- och BankoUtskottens:
angående företagande af en Inspectionsresa
på Götha Canal af visse Deputerade af RiksStånden;
angående åtgärders vidtagande till
skyndsamt slut på utredningen i RiksgäldsContoiret
af Götha CanalBolags etc. fordringar;
om understöd af allmänna medel lill
Södertelje Canal- och SlussverksBolag; an
-
Den 18 Mars f. m.
349
gående utvägar till penningebristens afhjelpande;
om öppnande af Deposit-räkningar
vid LåneContoiren. i Götheborg och Malmö.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekon omiUt skottens :
om BeklädnadsDirectioners inrättande vid
Rusthålls-Regementerne; om Rustbållares
skyldigheter i afseende på uppsättningen af
Munderings-persedlar; om en viss årlig förrättnings-skyldighet
för Landtmätare; angående
en jemnare fördelning, af roteringsbesväret
vid Westerbottens Regemente.
BevillningsUtskottets:
om Saltpettergärdens ersättning genom anvisning
på tillgångar af Tullmedlen oell
Bränvinsbevillningen; i afseende på tiden
då en ny Tulltaxa skall träda i verkställighet.
Bevillnings-j Lag- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
i fråga om Kongl. Stadgan för Inrikes Tullförpassning.
BankoUtskottets:
rörande inlösning och utvexling af Bankens
sedlar; om förhöjning i resekostnaderne för
den ledamot af BankoFullmägtige, som har
inseende öfver Tumba Pappersbruk; angående
förbättring ad interim af BankoStatens
Löneinkomster; angående revision öfver Lå
-
35o
Den 18 Mars f, m.
neContorens i Malmö och Götheborg förvaltning
år 182g; om föreslagna grunder
för belåning af Spannemål; angående förslag
till BrandReglemente för Banken; om ulmyntning
af Bankens tillgångar i Silfver och
Guld; med förslag till förändring af bokföringsvärdet
för Guld i Bankens räkenskaper;
angående en serskild Löneinkomst för
Bankens Ombud i Directionen för Götheborgs
LåneConlor; om fortfarande anordning
vid LåneContoret i Götheborg af arfvode
för LåneExtractets uppgörande; angående
vissa bestämmelser i texten å de
nya sedlarne; med förslag till föreskrifter i
det blifvande BankoReglementet; om preglandet
af en medaille till minne af Hennes
Maj:t Drottningens högtidliga Kröningsfest;
om Brandförsäkring af hus i Städerne utom
Stockholm, hvilka emot pant af fastighet
kunna komma att belånas; örn afskrifning
af räntan å Majoren, Friherre C. W. Gripenstjernas
skuld hos BankoDisconten.
LagUtskottets:
angående Bankens forum i Concursmål; om
inrättandet af FörlikningsDomstolar; om indragning
af Lagmans- och KämnersRätter,
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
om vidtagande af ekonomiska författningar
till välmågans återförande och Landets förkofran.
\.
Den 18 Mars f, m, 351
ExpeditionsUtskottets:
med förfrågan om förslag till föreskrifter
för tryckningen af Bihanget till RiksStåndens
Protocoll.
4:o Bfslag å följande Utskotts Utlåtanden:
StaisUtskottets:
angående
af Marstrands Stad sökt ersättning
för utgjord inqvartering.
BankoUtskottets :
angående ersättning i anslagsväg för den
förlust, som kommer att drabba de i BankoReglementet
för år i8a3 uppräknade Academi
er.
5:o Beroende vid Herr Rosenquists motion
om upphäfvande af 6 § g Gap. HandelsBalken.
6:0 Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående lättad utväg till lånebidrag åt fastighetsegare.
Stats- och BevillningsUtskottens:
om uppbördsprovision till Städernas Magistrater.
35a Ben 18 Mars f. in.
Stats-, Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och EkonomiUtskottens:
om förändrade grunder för Lego- och SaluSågars
beskattning.
Stats-, Bevillnings-, Banko-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens'.
angående grunder för ett förändradt Statshushållnings
och BeskattningsSystem.
Stats-, Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om förändrade grunder för praestalioners
utgörande.
Stats- och BankoUtskottens:
om rättighet för Sparbankerna att insätts
en del af deras fond i BankoDisconlen.
BevillningsUtskottets :
om föreskrifter i afseende på bränvinsskafls
utgörande efter tillverkning.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
rörande Paket-, Post- och Forvagns-inrättj-ung;
om Post-Inrättningen i Riket.
LagUtskottets;
om stadgande att frågor emellan Kongl. Majit
och
Den 18 Mars f. m.
353
och Kronan samt enskilde skola ovilkorligen
afdömas vid laga domstol.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om
straffbestämmelse för den, som genom
fylleri etc. förorsakar, att hans hustru och
barn falla allmän fattigvård till last.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln
, vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
eftermiddagen den 17 Mars
i83o.
S. D. Då nu ånyo föredrogs RiddarhusTJtskottets
den 16 dennes aflåtne, och samma
dag eftermiddagen på bordet lagde, Memorial,
i anledning af Herr Bråkenhjelms,
Pehr Reinhold, Motion, att de vid kommande
Riksdagar i RiddarhusGancelliet anställde
Extra Tjenstemän icke måtte äga att
under Riksdag utöfva deras Representationsrätt;
blef berörde Memorial af Ridderskapet
och Adeln afslagit. Ut supra.
Upplästes följande från nedannämnde
Utskott inkomne Betänkanden och Memorial:
66 H. 33
354
Den 18 Mars f. m.
Från Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet:
Af
denne dag:
N:o 181. I anledning af väckt fråga
om redogörelse för S:t Barthelemy-fonden.
Frän ExpeclitionsUtskottet:
N:o 484* Angående livad af Bilianget
till RiksStåndens Protocoll återstår att tryckas
efter innevarande Riksdag.
N:o 485. Med hemställan, det Utskottets
Secreterare måtte berättigas uppbära en månads
aflöning efter Riksdagens slut, samt
angående arfvode till den Extra Cancellist,
som förestått de egentliga Expeditions-göromålen.
N:o 486- Med hemställan om arfvode
för upprättandet af Registret öfver Bihanget
till Rikets Ständers Protocoll vid innevarande
Riksdag.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan tre qvart till a eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
Den 18 Mars e. tn.
355
Thorsdagen den 18 Mars i83o.
Plenum klockan 7 Eftermiddagen.
Justerades 7 ProtocollsUtdrag, innehållande
Ridderskapets och Adelns i förmiddags
Plenum denne dag fattade beslut.
Upplästes till justering och godkändes
ExpeditionsUlskottels insände förslag till 2
§§ af innevarande Riksdags beslut.
Å nyo föredrogs ej mindre Högvördige
PresteStåndets den 22 sistlidne Januari aflåtne
och den 17 dennes eftermiddagen på
bordet lagde ProtocollsUtdrag, hvaraf inhemtades,
att PresteStåndet beslutit, att uti
en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
borde anhållas, att Kongl. Maj:t täcktes i
Nåder låta anställa undersökning, så väl om
uppkomsten af den serskilda Städer beviljade
Tolag, som ock om de vid dess beviljande
fästade vilkor och ändamål, samt huru
desamma genom Tolagsmedlens användande
uppfyllas, för att vid nästkommande
Riksdag kunna Rikets Ständer föreläggas;
uti hvilket beslut de öfrige RiksStånden blifvit
inbjudne att sig med PresteStåndet förena;
än ock Välloflige BorgareStåndets den 3
sistlidne Februari aflåtna och den 17 denes
H. 23*
356 Den i8 Mars e. m.
nes eftermiddagen på bordet lagda ProtocollsTJtdrag,
innehållande, att BorgareStåndet
antagit PresteStåndets berörde inbjudning,
under vilkor, att anställande undersökning
likaledes måtte sträcka sig till alla
RiksStåndens genom 114 § RegeringsFormen
förvarade privilegier, förmoner, friheter oell
rättigheter; uti hvilket tillägg till PresteStåndets
beslut de öfrige RiksStånden jemväl
blifvit inbjudne att sig förena; i sammanhang
hvarmed äfven upplästes Högvördige
PresteStåndets ProtocollsUtdrag af den
8 sistlidne Februari, deruti PresteStåndet,
som yttrat sig icke innehafva andra Privilegier,
än de, hvilka, i grundlagsenlig ordning
tillkomne och bekräftade, blifvit längst
för detta offentligt kungjorde och allmänt
bekante, förklarat sig för dess del icke hafva
något att emot den af BorgareStåndet
föreslagna undersökning erindra, så snart,
hvilket icke nu vore händelsen, frågan derom,
i den ordning Grundlagarne stadga,
varder väckt och till Rikets Ständers pröfning
framställd.
Hans Eoccellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln behagade antaga Högvördige
PresteStåndets och Yälloflige BorgareStåndets
berörde inbjudningar.
Ropades Nej.
Hvarefter Hans Excellence Herr Gref
-
Den 18 Mars e. na.
ven och LandtMarskalken gjorde proposition
till afslag å desse inbjudningar; hvilken
proposition med Ja besvarades.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMar skalken tillkännagaf, att, sedan
pliktbössan blifvit af RiddarhusSekreteraren
och RiddarhusFiscalen öppnad, de deri inneslutne
medel befunnits utgöra 160 R:dr
4 sk. Riksgälds, hvilket belopp Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken,
i likhet med hvad vid sistlidne Riksdag
ägt rum, föreslog att delas i \ lika delar
och tillställas 4 i torftiga omständigheter
stadde Adeliga Enkor, dem Ridderskapet
och Adeln torde utse.
Herr Crusenstolpe, Magnus Jacob: Jag
hemställer till Ridderskapet och Adeln, om
icke till Herr Grefven och LandtMarskalken
ma öfverlemnas att bestämma, åt hvilka
personer de influtne böterne böra utdelas.
Friherre Boye, Fredrik, förenade sig
med Herr Crusenstolpe.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, att de influtne
pliktmedlen måtte fördelas på sätt Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken
föreslagit; samt Hans Excellence äga, att
358
Den 18 Mars e. m.
utse de 4 Adeliga Enkor, hvilka borde der
af komma i åtnjutande.
Bifölls.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, att de PleniProtocoller
för innevarande Riksdag, hvilka
ännu icke blifvit för Ridderskapet och Adeln
justerade, äfvensom de, hvilka härefter intill
Riksdagens slut äga rum, måtte, på sätt
förut alltid varit vanligt, efter Riksdagens
slut justeras inför RiddarhusDirectionen, i
närvaro af de Riksdagsmän af Ridderskapet
och Adeln, hvilka, i anledning af derom förut
utfärdadt anslag och Kungörelse i Tidningarne,
kunde behaga att justeringen öfvervara.
Bifölls.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMar skalken hemställde, om icke, i likhet
med hvad vid förra Riksdagar varit öfligt,
Ridderskapet och Adeln skulle finna för
godt besluta, att de Utskottens Secreterare
och Canzlister tillkommande slutliga arfvoden
och tractamenten icke må till dem utdelas,
förrän genom RiddarhusSecreterarens
qvitto intygas, att Utskottens Protocoller
och Handlingar, ordentligen inbundne, blifvit
till RiddarhusArchivet aflemnade; gällande
sådant likväl icke i afseende på Stats- och
Den 18 Mart e. ra. 35$
BankoUtskotten, hvilkas handlingar icke i
RiddarhusArchivet förvaras.
Bifölls.
Hvarefter Hans Excellence Herr Grefven
och LandtMarskalken föreslog, att de
öfrige RiksStånden måtte inbjudas, att uti
enahanda beslut med Ridderskapet och Adeln
sig förena.
Ropades Ja.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken tillkännagaf, så väl att
Hans Maj:t Konungen i morgon, efter Ceremoniens
slut å RiksSalen, emottager Ridderskapets
och Adelns underdåniga UppvaktningsDeputation
i Röda Rummet å Kongl.
Slottet, som ock, attRidderskapets och Adelns
Taffel inträffar i morgon klockan \ eftermiddagen
uti Stycksalen derstädes.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken anmodade de Herrar Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln, som
åstundade att deltaga uti Ridderskapets och
Adelns af 12 personer bestående AfskedsDeputation
till de öfrige RiksStånden, att i
sådant afseende till anteckning anmäla sig
hos RiddarhusFiscalen; hvarjemte Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken
tillkännagaf, att Hans Excellence Herr Gref
-
36o
Den 18 Mars c. m.
ve Piper, Carl Claes, åtagit sig att anföra
Deputationen.
Upplästes följande från Hedervärda BondeStåndet
tid efter annan ankomne ProtocollsUtdrag:
af
den i, 7, 10, 14, »7, 21, 23, 25 *
och 28 September sistlidet år, innehållande:
1:0 Remisser till
ConstitutionsUtskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om förändringar
uti 19, 21 och 88 §§ i RegeringsFormen,
rörande sättet för förklaringars
meddelande om Lagens rätta mening.
StatsUtskottet:
af Olof Olssons från Örebro Län Memorial,
rörande Kihls, Axbergs och Hofsta Socknars
indelning till rotering m. m.; af Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse, angående vilkoren för
Saltpetergärdens upphörande.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet:
af
ExpeditionsUtskottets Memorial angående
en af Rikets Ständer till åtskillige personer
beviljad belöning för införde förbättringar
i Väfnadskonsten, för att, i anledning deraf,
med yttrande inkomma.
Lagutskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner, an
-
Den 18 Mars e. m.
gående tillägg uti 25 Cap. 5 § RättegångsBalken,
samt angående ålder för dein, som
lill Domare förordnas.
2:0 Jterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
StatsUlskottets:
angående föreslagen afskrifning af Bruksidkaren
S. Owens skuld till ManufacturDisconlFonden
samt om ytterligare låne-understöd
för honom; och i anledning af verkställd
granskning af Redogörelsen öfver tvänne
till America och Medelhafvet företagne
Kr utförsäljnings-expedi tioner.
Stats- samt Allmänna . Besvärs- och EkoJiomiUtskottens:
angående tågande Trouppers inqvartering och
proviantering under fredstid.
Bevillnings- och EkonomiUtskottens:
angående yrkad högre tull på vissa från
Ryssland och Finland inkommande varor.
BankoUtskottets:
angående ersättning åt ÖfversteLieutenanten
G. U. Adlerstam för dess, genom en Rättegång
med Rikets Ständers Bank, orsakade
lidande.
LagUtskottets;
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
om Lagförklaring, angående rälta
36i
Den 18 Mars c. ra.
grunden för förvandling tili fängelse vid
vatten och bröd af böter, sorn ådömas för
sådane stölder, hvilka ligga i tväböte mot
annan tjufnad.
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående utskylder till Staden Norrköping
af LandshöfdingeResidence-huset derstädes
m. m.; angående LandshöfdingeResidencehuset
i Hernösand; i anledning af verkställd
granskning utaf de till Allmänna GarnizonsSjukhusbyggnaden
anslagne medels förvaltning;
i anledning af verkställd granskning
af räkenskaperne och förvaltningen utaf de
till Allmänna GarnizonsSjukhusets underhåll
anslagne medel.
Stats- och BankoUtskottens:
angående förbättrade anstalter uti Landsorterne
för invexling af förslitne Banko- och
Riksgäldssedlar; i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om rättighet för SparBankerne
att, emot ränta, i BankoDisconten
insätta medel af deras Fond m. m.; och angående
anslag af ett Credilif i Banken eller
Statsverket för Städernas Allmänna BrandstodsBolag.
Stats- och EkonomiUtskottens:
angående lindring i Rotei ingshördorne inom
Den 18 Mars e. na.
363
de Småländska Länen; och angående Städernas
Inqvarteringsbesvär.
BankoUtskottets:
i anledning af den genom Utskottet förrättade
Revision öfver Banko-Discont-Verkets
Räkenskaper och förvaltning samt förra RiksDiscontVerkets
fortsatta utredning för år
1828; rörande eftergift af Bankens Inteckningsrätt
i afseende på den å Uddevalla
Stads Utmark varande Ståndskog; angående
jemkning uti gällande Stadgar för Rikets
DiscontVerk, i anseende till den för ön Gottland
tidtals hämmade Postgång; med hemställan,
att till årets slut må förlängas Rikets
Ständers beslut örn Silfvers uppköp och
invexling till Banken; och angående bibehållande
af de från Banken meddeldte Lån
på Hus, hrandförsäkrade i den upplösta f.
d. StadsFonden af Allmänna Brandförsäkringsverket.
Banko- och LagUtskottens:
angående en bestämd förklaring, att fordringars
bevakande i Concurs och efter
ÅrsStämning icke må lämpas till sådane
Bankens lån, för hvilka Gäldenärerne icke
aflemnat Skuldförbindelse, utan deremot
sjelfve erhålla pantsedel.
LagUtskottets:
i anledning afKongl.Maj:tsNådiga proposition
rörande förmånsrätt för Upsala Academie hos
364
Ben 18 Mars e. m.
dess Uppbördsman; i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition angående ändring
uti s5 Capitlet i § RättegångsBalken och 12
Capitlet 2 § 2 Momentet samma Balk; angående
BergsTingsRätternes bibehållande i deras
nuvarande skick m. m.; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
ordningen och sättet för överklagande af
UnderRätts beslut i tvister om husesyn och
fardag å Kronohemman; angående anstalt
till beredande af noggrann efterlefnad af
Kongl. Förklaringen den i4 Maji *8o5 och
öfrige Lagbud rörande Lagfart å fast egendom;
angående indragning af Lagmans- och
KämnersRätter samt serskildte Domstolar m.
m.; angående fastställande af vissa grunder
för en ny BrottmålsLag; och angående införande
af edsvuren Nämnd eller Jury i
Brottmål.
Lag- och EkonomiUtskottens:
angående utfärdande af de vid sistförflutne
Riksdag af Rikets Ständer föreslagne Handels-
och Hand t verksOrdn ingar; angående
förbättrade PoliceFörfattningar för Städerne;
angående dels inrättande af Arbetshus i Länen
och dels nödvändigbeten af åtskillige
åtgärder och bestämmelser i allmänhet lill
förekommande af lösdrifveri m. m.; och rörande
Fattigförsörjnings-anstalterne.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
med förslag till jemnkning uti RiksStåndens
Den i8 Mars e. lii.
355
olika Beslut angående vissa dagars undantagande
från Auctions-förrättningar; med förslag
till jemnkning till RiksStåndens Beslut
i fråga om KronoBemmans- och NybyggesÅBoers
i de Norra Provincerne rättighet,
att till Tjärubränning använda stubbar m.
m.; angående rättighet för extra Rotehållare,
att lega karlar inom Beväringsåldern;
angående controller i afseende på Tackjerns
godhet; om utvidgad Smidesrättighet m. m.;
och angående ytterligare åtgärders vidtagande,
dels till Befordrande af den inhemska
Hästculturen, dels tili lättnad vid Reinonterings-skyldighetens
fullgörande.
ExpedilionsUtskottets :
med hemställan om tractamente för Extraordinarie
Cancellister m. m.; utom hvad angick
serskildt anslag af 3oo Riksdaler för
renskrifnings-kostnader, i hvilken omständighet
Utskottets hemställan afslogs.
4:o Öfverlemnande till BevillningsUtskottet
af Förstärkta StatsUtskotlets Memorial:
angående verkställd votering, i fråga
om Bevillnings erläggande för Proste-tunnor;
och i anledning af skiljaktige Beslut
inom RiksStånden, angående stämplade Pappers-afgiften.
5:o Beroende vid Stats- och BankoUtskottens
Betänkande angående utvägar till
ömsesidig förvexling af Svenska och Norrska
366
Den 18 Mars e. in.
Myntsorter samt de sednares emottagande
uti uppbörd i GränseProvincerne.
6:0 Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
Stats- och BankoUtskottens:
angående allmänt låne-understöd till reparation
å Calmare Domkyrka.
BankoUtskottets:
i fråga om belåning af Kobolt i* Rikets
Ständers Bank.
Banko- och LagUtskottens:
rörande förändring i hittills gällande Författningar,
om föryttrande af Bankens fastighets-pariter
genom BankoAuktion.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
angående väckte motioner, dels om Orgelbyggeriets
befrämjande och dels om upprättande
af ett Institut, egentligen för Kyrkosång;
och angående en Låne-anstalt för
Tackjerns-tillverkare.
Af den 2, 5, 7, 8, 12, 16, 19, 23,
26, 28 och 3o sistlidne October, innehållande
:
1:0 Remisser till
Stats- och EkonomiUtskotten:
af Tufve Larssons från Christianstads Län,
Ola Jeppssons från Blekinge Län och Johan
Den iB Mars e. m.
36^
Ericssons från Stora Kopparbergs Län Anföranden,
i anledning af Utskottens återremitterade
Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om den så kallade MötesPassevolancen
för de Indeldta Regementerne.
Bevillnings- och EkonomiZJtskotten:
af Lars Nilssons från Norrbottens Län Anförande,
i anledning af Utskottens återremitterade
Betänkande angående Paket-, Postoch
Forvagnslnrättning.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet:
af Anders Anderssons från Skaraborgs Län
Memorial, i anledning af Utskottens återremitterade
Utlåtande, angående inrättandet
af en Undervisnings-anstalt till bildande af
skicklige Jordbrukare inom Fäderneslandet.
2:0 Återremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående de så kallade Trippiska Köpegodsen
i Halland; i anledning af Kongl. Majrts
Nådiga Proposition angående jemnkning i
grunderne för Recognitions-skogarnes skattläggning
m. m.; angående skattemannarätt
till alla å Recognitionsskogar i följd af 1811
års Förordning utbrutne hemman och lägenheter;
om användande af den till Ädelforss
Guldverk lydande egendom med tillhörigheter;
och angående förrättad Revision
368 Den 18 Mars e. m.
af Militias-Boställs-Cassans Räkenskaper för
år 1826.
Stats-, Bevillning-, Bag- saint Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens:
rörande Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående förändrade grander för Lego- och
Salu-sågars samt Valk- och Stampverks Beskattning
m. m.; och angående väckt fråga,
örn förändrad grund för prestationers utgörande
af hemman.
Stats-, Banko- och LagUtskottens:
med förslag till Lag angående Myntbestämningen
och för Rikets Ständers Bank.
Stats- och EkonomiUtskottens:
angående upphörande af KrigsCollegii befattning
med MilitiajBoställens utarrenderande,
samt MilitiaeBoställsCassans förvaltning;
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om den så kallade MötesPassevolancen
för de indeldta Regementerne; angående yrkadt
behof af lindring eller understöd för
Rotehållare inom Jemtland; och om sökt
lindring för Rustehållare under Jemtlands
HästJägareEsquadron.
BevillningsUtskottets :
angående Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om upphäfvande af den nu medgifna moderation
i porto för bref som väga öfver
åtta lod.
Bevill
-
Den 18 Mars e. ni.
36g
Bevillnings- _, Lag- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
i afseende på förehafd granskning af Kongl.
Maj:ts förnyade Seglationsordning den 21
Julii i825; och angående väckta motioner,
i afseende på Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning
emot oloflig införsel eller utförsel af
varor, den 23 Junii 1825.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
rörande Paket- Post- och Forvagnslnrättning;
och angående åtskiliige motioner om
Postinrättningen,i Riket.
LagUtskottets :
i anledning af väckte motioner om ändringar
i Kongl. Förordningen den 24 Augusti
1813 emot fylleri och dryckenskap.
EkonomiUtskottets:
angående inrättande af en Landtbruksskola.
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
Con stilutionsUtskottets :
med förslag till voterings-proposition i en
till Förstärkta ConstitutionsUtskottets afgörande
öfverlemnad fråga om förändrad redaction
vid början af 5 Momentet 14 §
Riksdagsordningen.
66 H. 24
Den 18 Mars e. m.
StatsUtskottets:
om RiksStatens n:de HufvudTitel i hvad den
angår afskrifning af en anordning utaf öfverskotten
på StatsYerkets inkomster; med
föreslagne voterings-propositioner i anledning
af skiljaktige beslut inom RiksStånden
i åtskillige delar af StatsRegleringen; i anledning
af Majoren C. P. Backmans underdåniga
ansökning om eftergift af en honom
ådömd bytes- och efterräkningsskuld hos
Kronan; i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss å W. H. Fribergs underdåniga
anhållan om fortfarande af den nedsatta
arrende-afgiften för Lunda Kronohemman på
Lofön; i anledning af föreslagen förändring
i Författningarne, angående lefverering af
Kronans TiondeTackjern i Bergslagen; om
rättighet för Innevånarne i vissa Orter att
med spannemål afbörda sig Krono-ulskylder;
i anledning af begärd upplysning om
hvad sorn blifvit åtgjord t i afseende på den
af Kongl. Maj:t anbefaldta undersökning i
Rikets äldre Handlingar, angående upprinnelsen
af den så kallade PresteTaxan; angående
utgörandet in natura af de, vissa räntetagare
anslagne, Kolräntor inom Stockholms
Län af hemman under Ortala Bruk och
Norrtelge GevärsFactori m. m.; i anledning
af Arrendatorns utaf i af Kongsöhrs Kungsladugårds
Södra del, C. U. Ahlboms underdåniga
anhållan om nedsättning af arrende-afgiflen
för samma Krono-lägenhet;
angående Kurhus-afgiftens användande till
Den 18 Mars e. m.
371
understöd för Hälsobrunnar; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss rörande Landshöfdingen
A. Adlersparres besvär i fråga om
afträdaudet från arrendet afOttenby KungsLadugård
på Öland; angående RiksStatens p:de
HufvudTitel; om fritt spelsätt å NummerLotteriet,
i händelse denna Inrättning komrae
att bibehållas; i anledning af Herrar Fullmägtiges
i RiksgäldsContoiret hemställan, att
uppkommande löne-besparingar under vacancer
måtte få användas till understöd för
Enke- och PupillCassan derstädes; i anledning
af väckt motion, att BondeStåndets Ledamöter
måtte utan betalning erhålla 125
exemplar af Ståndets tryckta Protocoll för
innevarande Riksdag; angående pension för
ÖfverCommissarien i GeneralAssislanceContoret
P. A. Heyderichs Enka; angående ifrågaställd
pension för numera aflidne En af
Rikets Herrar, JustiticeStatsMinietern m. m.
Grefve Fr. Gyllenborg; i anledning afKongl.
Maj:ts Nådiga Remiss å Kongl. Majrts Befallningshafvandes
i Westmanlands Län underdåniga
hemställan, angående afskrifning
af ett LandtRänteriets förskott till Kurhusanstalterne
derstädes; i anledning af verkställd
granskning af räkenskaperne och förvaltningen
af de till Flottornes behof utaf
Förvaltningen af Sjöirenderne år 1826 uppburne
Stats-anslag; om upphörande af dagsverks-skyldigbeten
under Sandby Kungsgård;
i anledning af väckt motion om Statens för66
H. a4*
372 Den 18 Mar* e. m.
pligtande att ersätta Boställs-innehafvare för
uppkommande arrende-brister; angående af
åtskillige LandsStatsTjenstemän i Westerbotten,
Skåne och Westmanland sökt tillökning
i deras löningsförmoner; angående
anslag till Stockholms Stads Storkyrka; i
afseende på åtskillige uti RiksgäldsContorets
Räkenskaper balancerade fordringar och tillgångar;
i anledning af ifrågastäldt upphörande
af Skinnskattebergs Bergslags Privilegier;
i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Remiss på Handlingarne i målet, rörande
upphörandet af Nyeds Sockens Bergslagsfrihet;
om indragning af det till Nyköpings
Skola varande anslag; angående verkställd
granskning af redogörelsen öfver tvänne
Krutförsäljnings-expeditioner; om verkställd
Revision af Wadstena KrigsmanshusCassas
Räkenskaper för år i8a5; angående förhöjning
i planpenningar till Öflandahults hemman
för Ädelfors Guldgrufvor; angående
verkställd Revision af de redogörelser för
uppburne Statsmedel, Kongl. Krigs-Collegium
för år 1826 afgifvit; i anledning af
väckt motion, att granskningen af 1827 års
afslutade räkenskaper för Statsverket borde
af StatsUtskottet verkställas; angående rättighet
för Hemmansägare i Herjeådalen till
skatteköp af vissa Kronofisken; om rättighet
för Städernes Embets- och Tjenstemän,
att deltaga uti CåvilStatens Pensionslnrättning;
angående anslag af medel tilt utgifternas
bestridande för Hennes Majestät Drott
-
Den 18 Mars e. ra. 373
ningens höga Kröning; angående understöd
till beredande af communication medelst Ångeller
Trampfartyg emellan Stockholm och
Städerne vid Bottniska Viken; rörande underhålls-skyldigheten
af Nyqvarns bro; anående
underhållandet af Hallnäs bro; rörande
afskrifning af förra MagazinsFondens äldre
fordringar samt angående grunderne för dylika
afskrifningar hädanefter; i anledning af
väckt motion, att ManufacturDiscontFondens
Räkenskaper må undergå granskning i Kongl.
KammarRätten; rörande GarnizonsSjukhusbyggnaden
i Stockholm,
Stats- och BankoUtskottens:
angående ökade arfvoden för Fullmägtige i
Banken och RiksgäldsContoret samt för Directeurerne
och Tjenstemännen vid LåneContoren
i Götheborg och Malmö.
Stats- och EkonomiUtskottens:
angående Dykeri- och BergningsCompagniet;
angående Rotarne vid Jämtlands FältJägareRegemenle;
angående belöning för införde
förbättringar i Väfnadskonsten; angående
en förbättrad indelning af BåtsmansRotarne
på Öland.
BevillningsUtskottets:
angående Tull å Spannemål; angående porto-afgiften
för Inrikes brefvexlingen; och
angående nedsättning i porto för Utrikes gående
bref.
Den i8 Mars e. m.
Bevillnings- , Lag- och EkonomiUtskottens;
angående Kongl. Stadgan för Inrikes Tullförpassning
och bevakning.
Bevillnmgs- och EkonomiUtskottens:
angående premier för Bränvins exporterande
m. m.; om åläggande af Bevillning till
ersättning för Inqvarterings-koslnader.
BankoUtskottets;
angående beläning af Jern och Effecter på
Götheborgs Våg.
LagUtskottets:
i anledning af väckt motion, innefattande
Förslag till ny Lag för Privata Banker; angående
ett tillägg till sista Momentet 6 § i
23 Capitlet RättegångsBalken; angående ändring
af 3 § i 21 Capitlet RättegångsBalken;
om bestämmande af viss tid, inom
hvilken Dom i utförd sak skall fällas och
utgifvas; angående ändring i 5 § i 24 Capitlet
RättegångsBalken; rörande ändring af
8 § i 27 Capitlet RättegångsBalken; om upphäfvaude
af Kongl. Brefvet den 17 October
1778, angående förekommande af barnamord;
angående ändring eller förtydligande
af 6 Capitlet 2 och följande §§ i ConcursLagen;
om ändring eller förtydligende af
17 och 20 §§ af ConcursLagen; rörande ändringar
i ConcursLagen den r3 Julii 1818
och Kongl. Förordningen den 22 October
samma år; om straff å den, som falskeligen
Den iS Mars e. m.
375
å sig bekänner missgerning, äfven af mindre
svår art, än att den dödsstraff förtjenar;
angående ändring af 1 och 3 §§ i 3o
Capitlet RättegångsBalken, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
ålder för dem, som af HofRätterne till Domare
förordnas; i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om tillägg i 25 Capitlet
5 § RättegångsBalken; i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition angående StrafFLag
mot Negerhandel; och öfver väckt motion
om en StrafFLag mot Slaf handel i allmänhet,
Lag- och EkonomiUtskottens:
i anledning af föreslagne iakttagelser vid utfärdandet
af Pass; angående tillämpningen
af 1827 års SkiftesStadga; angående StrafFLag
mot olaglige Tjenste-accorder; och angående
väckt fråga att Rådslufvu- och KämnersRätter
må erhålla exemplar af utkommande
Författningar,
EkonomiUtskottets:
angånde Sågarelönens utgörande vid Sågqvarnar;
angående yrkadt förbud emot innehafvande
af mera än en tjenst af en och
samma person; och rörande anskaffande af
pliktstrafF för uteblifvande från den offentliga
Gudstjensten m. m,
ExpeditionsUtskottets:
med förslag, att alla från RiksStånden af
-
376
Den iS Mars e, m.
gående ProtocollsUldrag må, uti hvarje sådan
handling åtecknad nummerföljd, varda
ExpeditionsUtskottet meddelade.
4:o Godkännande af ConstitutionsUtskottets
Memorial med Utlåtande öfver Konungens
Nådiga Proposition om förändringar
i 19, 21 och 88 §§ af RegeringsFormen.
5:o Instämmande i Välloflige BorgareStåndets
inbjudning, att Rikets Ständer i
en underdånig LyckönskningsAdress inför
Kongl. Maj:t tolka deras lifliga glädje öfver
Kongl. Maj:ts lyckliga återställande till helsan.
6:0 Vägran alt instämma uti inbjudning
från:
Höglojlige Ridder skåpet och Adeln:
angående anslag af 1000 Riksdaler Banko
för fortsättningen utaf det af Herr Cederschjöld,
P. G., påbegynta utgifvandet af äldre
Riksdags-handlingar från och med Riksdagen
år 1719 till år 1773.
Högvördige Pre ste Ståndet:
angående ett tillägg lill bifall af LagUtskottets
Utlåtande om ändring eller förklaring
af 18 och 19 §§ i Kongl. Förordningen den
i3 Julii 1818 om inteckning i fast egendom.
Välloflige BorgareSl än det:
angående införande i nya Redactionen af
BränvinsbränningsFörordningen utaf de af
Den 18 Mars e. m.
377
BorgareStåndet beslutade och meddelade beskrifningar
på Pistoriska Verk af serskilda
slag.
7:0 Afslag å nedannämnde Utskotts
Betänkanden och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående löneanslag åt Lärarne vid Stockholms
Stads Undervisningsverk; angående
anslag för Elementar- eller ProfSkolan i Stockholm;
om befrielse för Handlanden Billqvist
från honom ådömd Bränvinsbrännings-afgift;
och angående Majoren von Steyerns underdåniga
anhållan om evärdelig skattemannarätt
å 2:ne under Starby Kungsgård lydande
lägenheter.
BevillningsUtskottets:
angående väckt motion att Vaktare vid Flygsands-fälten
i Halland må befrias från Bevillning.
LagUtskottets:
angående stadgande att Förskrifningar skola,
för att vara gällande, ställas till viss man
m. m.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
angående Helsinge Buldans stämplande.
8:0 Beroende vid följande Utskotts Utlåtanden:
-
378
Den 18 Mars e. ta.
StatsUtskottets:
med förslag till voterings-propositioner i anledning
af skiljaktige beslut inom RiksSlånden
i vissa delar af StatsRegleringen; angående
Statsanslag för utgifvandet af nyttige
Böcker åt de fattigare Folk-classerne; om
förökade anslag för vissa Lärolnrättningar
m. m.; angående förändring i tiden, då
KronoFogdarne skola afgifva summariska redogörelserne
för Krono-uppbörden; angående
Mölndahls Qvarnägares befrielse från
skyldigheten att, emot fastställd tull af en
kappe på tunnan, verkställa målning för
Kongl. Majrts och Kronans räkning; angående
afskrifning af åtskillige bestridde utgifter
å öfverskotten; angående ifrågaställd
indragning af VexelControlleurs-befattningarne;
och angående den forsel-ersättning,
som till StatsYerket bör gifvas af de Räntegifvare,
hvilka blifvit befriade från skyldigheten,
att in natura lefverera Hö och
Halm till Kongl. Hofstallet.
LagUtskottets;
i anledning af väckt motion, att oägta barn
må berättigas taga arf efter sina Mödrar;
angående ändring af Rättegångs- eller Fatalie-timmar
vid HäradsRätt; och angående
ändring af 1 Momentet i 3 § af 10 Capitlet
ByggningaBalken.
9:0 Läggande till lian dl In garn e af nedannärnnde
Utskotts Memorial och Utlåtanden;
Den i8 Mars e. m.
379
StatsUtskottets:
angående publikt understöd åt Författaren
af Svenska Folkets Historia; rörande anslag
af Statsmedel för författandet af en fullständig
Historia om Konung Carl XI:s Regering,
samt den så kallade frihetstiden;
i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
i åtskillige ämnen afgifne och af 3:ne
RiksStånd godkände Belänkanden; angående
f. d. Allmänna Magazinslnrättningens förvaltning
och utredning; rörande fördelningen
af de, genom en med Kejserliga Ryska Regeringen
afslutad liqvidations-commission influtne
medel; angående Utskottets meddeldte
summariska uppgift på föreslagne tillökningar
mot hvad 1823 års StatsReglering
upptager m. m.; och angående af Marstrands
Stad sökt ersättning för utgjord inqvartering.
Stats- och EkonomiUtskottens:
angående anslag af allmänna medel för Arbets-
och Correctionslnrättningar i åtskillige
delar af Riket,
BevillningsUtskotlets:
angående befrielse eller lindring i Bevillningen
för KronoLotsar eller LotsDrängar.
Bevillnings- och EkonomiUtskottens:
angående yrkad högre Tull å vissa från
Ryssland och Finland inkommande varor;
om inrättandet af PortoFranco på Gottland
38o Den 18 Mars e. tn.
m. m.; och angående yrkadt förbud mot införandet
af Utländska varor.
LagUtskottets:
angående stiftande af en Lag mot digtade
köpeafhandlingar; och angående ändring af
i § i 26 Capillet ByggningaBalken.
Af den 2, 3, 6, 9, i3, 16, 18, 25
och 3o sistlidne November månad, innehållande:
1:0
Remisser till
StatsUtskottet:
af Hans Janssons från Elfsborgs Län väckte
motion, angående upprättande och tryckning
af en Förteckning öfver Kronans Hus
och Byggnader; och af Lars Bygdens från
Westerbottens Län Memorial, rörande Fjerdingsmans
aflöning.
BankoUtskottet:
af Carl Henricsson Bergmans från Gefleborgs
Län Anförande, angående fastighetsbelåning
i Banken.
2:0 Jterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden;
StatsUtskottets:
angående Creditiven, enligt 63 § RegeringsFo
nnen.
Den >8 Mars e. m.
i
Stats-, Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och EkonomiUtskottens:
angående en förbättrad organisation af Tullverket
m. m.
Stats-; Bevillnings-; Banko-; Lag- samt
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
angående väckt förslag till grunder för ett
förändradt Statshushållnings- och Beskattnings-system.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
angående Skånska Roteringen.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
om förändring i PresteTiondens utgörande
på Gottland.
3:o Bifall å följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående de serskildte tillgångar, som erfordras,
då Riksmarkegångspriset på den
under lönerne inberäknade spannemål öfverstiger
Sex Riksdaler Banko tunnan; rörande
dispositionen af någre Kronan tillhörige
Byggnader och Tomter i Landskrona;
om förhöjning i KronoSkjutsLegan m. m.;
angående betalning för smärre förslitna Credit-sedlars
slutliga granskning och annullering
i Riksgälds-Contoret; rörande anslag
382
Den 18 Mars e. m.
af medel till åtskilige nya Fyrbåkars uppförande;
angående ersättning af allmänna
medel åt Boställs-innehafvare för skifteskostnader;
angående utskylders utgörande
till Staden Nyköping af LandshöfdingeResidence-huset
derstädes m. m.; angående
dispositionen af de f. d. Allmänna Magazinslnrättningen
tillhörande Hus och Byggnader;
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående liqvid emellan
Förvaltningen af SjöÄrenderne och Allmänna
Magazins-Inrättningen för de till Flottans
behof i Carlskrona befintlige Proviantlager;
om anskaffande af en mera tjenlig
local för RiksArchivet; angående vilkoren
för Saltpetergärdens upphörande; i anledning
af skiljaktige beslut inom RiksSlånden
i några delar af SlatsRegleringen; angående
RiksgäldsContorels behof ifrån och med år
i83o till och med år 1834 ? angående verkställd
granskning af i8a5 och 1826 årens
Räkenskaper öfver Hospitals- och BarnhusFonden
samt Lazaretts- och KurhusRäkenkenskaperne
för sistnämnde år; rörande föreslagen
afskrifning af Bruksldkaren S. Owens
skuld till Manufactur-Discont-Fonden samt
ytterligare låne-understöd för honom; rörande
Kronans Hus och Byggnader; och
angående beräkningen af Tafle 1-penuingar för
vissa Embetsman.
Stats- och BevillningsUtskottens:
angående befrielse från Bevillning efter 2-:dra
Den 18 Mars e. m.
383
Artikeln för dem af Skaraborgs och Elfsborgs
Läns Allmoge, som icke äro kände för
verklig förmögenhet; angående uppbördsprovision
till Städernes Magistrater m. m.;
och i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om Curhus-afgiftens fortfarande.
Stats- j Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
angående förändring i sättet för Grundräntornes
eller KronoTiondens utgörande.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
angående lindring i Roteringen inom Lima
Socken af Stora Kopparbergs Län; angående
Sveriges Försvars-anstaller; om anslag
till Flygsandens hämmande i Halland; angående
upphäfvande af den, vid fördelningen
af Utmarken å Öland, samma Utmark
åsatte ränta; rörande lindring för åtskillige
Län i vilkoren för betalandet af undsättnings-skulderna
efter 1826 års missväxt; och
i fråga om indelnings-jemnkntng och lindring
i Båtsmanhållet inom Blekinge Län.
BevillningsUtskotlets:
angående upphörande af Städernes Salu-accis;
och angående Bevillning af KronoLotsar.
LagUtskottels:
angående ändring af 5 § i a3 Capitlet ÄrfdaBalken;
angående utsträckning af arfsrätt
384
Den 18 Mars e. m,
för Sido-arfvingar i fjerde och fjärmare led;
angående åtskillige ändringar i RättegångsBalken;
angående ändring af 3^ § i 17
Capitlet RättegångsBalken; om inrättande af
FörmyndareKamrar; rörande stadgande, att
Testamentstagare skola deltaga i Bouppteckningskostnad;
om minskning af arfvodet för
Bouppteckningar i Städerne; angående stadgande
af skyldighet för Gäldenär, att, i
hrist af annan tillgång, med arbete aftjena
sin skuld; öfver väckt fråga, att efterlefvande
Makas andel i Bo skall vara befriad
från Boupptecknings-afgifter till Staten; om.
inrättande af Stamgods för de å Svenska
Riddarhuset introducerade Ätter; i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
angående rättighet för Patrull, Post, Vaktkarl
eller Fångförare, att genom bruk af
skjutgevär söka förekomma Fånges flykt; örn
offentlighet vid UnderDomstolar och PoliceKamrar
i Städerne; angående Lag för Åhörare,
som bevista RiksStåndens öfverläggningar;
och om utsträckande af Testaments-frilieten
för Städernes Innevånare och PresteStåndet
till likhet med den, som efter Landsrätt
äger ruin.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
angående sättet att framforsla Kronans Ekvirke;
angående yrkad oföränderlighet i föreskrifterne
om Husbehofs-bränvinsbränningen;
angående undanrödjande af hinder för
en
-
Den 18 Mars e. m.
385
enskildle Theatrars inrättande; angående
väckt fråga, att Directionen öfver Danviks
H ospi tal måtte förklaras oberättigad
att uppbära recognilions-afgift till Hospitalet,
vid försäljning af Skattehemman.
ExpeditionsUtskottets:
angående ifrågaställd förändring i formen
för Utskottets Förslag lill Rikets Ständers
underdåniga skrifvelser; och angående de
öfrige Utskottens åläggande, att, genom deras
Cancellier, upprätta och till ExpeditionsUtskottet
öfverlemna fullständiga Register
öfver alla inom hvarje Utskott handlagde
frågor.
4:o Af slag å följande LagUtskoltels Utlåtanden:
i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition, om ansvar å den, sorn.
bortförer eller underhåller annans minderåriga
barn; angående ändring af 17 Gap.
HandelsBaiken och 20 Cap. ÄrfdaBalken;
om upphäfvande af skillnaden i arfsrätt för
arfvingar af olika kön; angående tillägg i
7 § af 12 Cap. ÄrfdaBalken; angående ändring
af Allmänna Lagens stadganden om
morgongåfva och testamentsrätt; angående
nedsättning af vites- eller ensaksböter; och
angående ändringar och tillägg i Allmänna
Lagens och serskildta Författningars stadganden,
angående bysättning.
5:o Godkännande af ConstitutionsUlskotlets
Memorial med förslag lill ändrad re66
II. 25
386 Den 18 Mars e. m.
daction af i3 och 17 §§ Riksdagsordningen
i afseende på Universitetens Representation.
6:0 Instämmande uti Ridderskapets och
Adelns beslut, att, i den händelse RiksMarkegångspriset,
för den under lönerne inberäknade
spannemål, skulle något år öfverstiga
Sex R:dr Banko, den härigenom uppkommande
brist för den del af berörde
spannemål, som öfverskjuter Kronans behållna
spannemål, skall af RiksgäldsContoret
Statsverket ersättas.
7:0 Vägran att instämma uti Ridderskapets
och Adelns, i anledning af StatsUtskottets
Utlåtande angående försäljningen
af Kronan tillhörige Krigsskepp och redogörelsen
för derföre influlne medel, fattade
beslut, att underdånig anhållan må göras
hos Kongl. Maj:t, det laglig undersökning
mätte företagas till utrönande deraf,
genom hvilkens förvållande olikhet uppkommit
i köparens och säljarens Contract,
samt att, om förlust härigenom blifvit SiatsVerket
tillskyndad, då mot den person,som
denna olikhet vållat, anspråk måtte göras
om ersättning för Statens berörde förlust.
8:0 Beroende vid nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning
till Rikets Ständer, om beviljandet
af serskildt anslag till Försvarsverkets
Den 18 Mars e. m.
38;
iståndsättande; angående verkställd granskning
af CivilStatens Pensionslnrättnings förvaltning
och räkenskaper för år 1826; och
angående rättelse eller jemkning i afseende
på Roteringens utgörande i Upland.
9:0 Läggande till Handlingarne af följande
Utskotts Memorial och Utlåtanden:
Förstärkta Statslltskottets:
angående verkställd votering i åtskillige frågor
rörande Statsregleringen.
Sta tsUtskottets:
angående verkställd granskning af Kongl.
MyntVerkets räkenskaper för år 1826; angående
verkställd granskning af 1826 års
upprättade redogörelse för Kongl. InvalidInrättningen
på Ulriksdahl; angående anslag
af medel för tryckning af Landshöfdingarnes
Embetskungörelser; och angående
LandshöfdingeResidencehuset i Hernösand.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
angående
Vacanceafgifts erläggande för Båtsmän,
som under krig afgå; rörande städernes
Inqvarteringsbesvär; och angående Dykeri-
och Bergningsanstalterne i Riket.
BevillningsUtskottets:
angående portonfgiften för Inrikes Brefvexlingen.
66 H. q 5 *
388
Den 18 Mars e. ra.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottcts:
angående lönelillökning för Gymnasii- och
Skolelärare.
Af den ii, i5, 17, 21, 28 och 3o sistlidne
December månad, innehållande:
1:0 Remisser till
ConstitutionsUtskottet :
af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, angående
ett tillägg vid 88 § Regeringsformen.
StatsTJtskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelser, angående
det å RiksStatens 3:dje HufvudTitel
uppförde anslag till Durchmarsche-kostnader,
och angående lättad utväg till Lånebidrag
åt Fastighetsägare; samt af Anders
Danielssons från Elfsborgs Län anförande,
i anledning af Kongl. Maj:ts sistnämnde Nådiga
Skrifvelse.
Stats- och BankoUtskotten:
af Nils Månssons från Malmöhus Län motion
om öppnande af en Depösiträkning vid
LåneContoreu i Götheborg och Malmö.
BevillningsUtskottet:
af Förstärkta StatsUtskottets Memorial angående
grnnderne för bränvinsbränningsrättighelens
beskattning.
Den 18 Mars e. m. 389
Bevillning-, Lag- samt Allmänna Besvär soch
EkonomiUtskotten:
af Lars Perssons från Westerås motion om
ett tillägg i den blifvande Författningen
om bränvinsbränningen, föranledt af Förstärkta
StatsUtskottets beslut om afgift å
bränvinstillverkningen efter kannetalet.
Lagutskottet:
af BankoUtskottets Memorial angående Bankens
forum i Concursmål.
2:0 Jterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
i anledning af väckt motion, att förteckningar
Öfver Kronans hus och byggnader
måtte till trycket befordras.
Stats- och BevillningsUtskottens :
angående åtskillige åtgärder till befordrande
af en Bergslags inrättande i Norrbottens
Län.
Stats-, Banko- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomiutskottens:
angående låns meddelande å Spannemål.
BankoUtskottets:
angående belåningsrätt, vid BankoDisconten
och dess LåneContor, å Ritorr säd i maga*
ziner.
3go
Den 18 Mais e. ni.
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående yrkad befrielse för Kihls, Axbergs
och Hofsta socknar från utgörande
af åtskillige prestationer till Dylta Svafvelbruk;
i anledning af verkställd granskning
af Tullverkets räkenskaper och förvaltning
för år 1826; angående anordnande efter
Stat från StatsContoret af löner och
pensioner vid alla förvaltande Verk och Inrättningar;
i anledning af verkställd granskning
af den så kallade Lappmarks EcclesiastikFonden;
rörande liqvidationen af åtskillige
Medborgares i de Förenta NordAmerikanska
Staterne fordringsanspråk hos Svenska
StatsVerket; angående vedergällning för
Hemliga Utskottets Cancellie- och Vaktbetjening;
angående förändring och reduction
af Hemmansräntorne i de Län, der desamma
nu finnas i ett större antal persedlar
utförde; om inventering af Rikets regalier;
angående brobyggnads uppförande vid Borgås
Sund; angående förändrad reglering af
Fjerdingsmännens löneanslag; i anledning
af väckt motion, att Fjerdiugsmans-tjensten
icke må af fräIset bestridas; med berättelse
om verkställd granskning af Saltpeterfondens
räkenskaper för år 1826; i afseende
på öfverSlyrelsen af NummerLotteriel; angående
åtskillige af de uti 60 § RegeringsFormen
omnämnde Bevillningars lefvcrering
till RiksgäldsContoret.
Den i8 Mars e. m.
Stats- och BevillningsUtskottens:
angående dels nedsättning i Bevillningen
för Storfiskesldkare, dels Statsanslag -för
Skärgårdsfiskets upphjelpande.
Stats- och BankoUtskottens:
i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Proposition
om ytterligare anslag af Allmänna
medel till Götha Canal-byggnads fullbordande;
och angående företagande afen Inspectionsresa
på Götha Canal af visse Deputerade
inom samtelige RiksStånden.
BevillningsUtskottets:
med voteringspropositioner om Tull å Spannemål;
och angående upphörande af Slädernes
Saluaccis.
BankoUtskottets:
angående inrättande af ett Contor i Banken
för ut- och inländska myntsorters invexling;
och angående ålskillige Verks rättighet
att mot ränta insätta sine contante
medel i Banken.
LagUtskottets:
med sammanjemnkning i RiksStåndens olika
beslut angående ändringar i ConcursLagen
den i3 Julii 1818; angående ändring i Kongl.
Förklaringen den 23 Mars 1807; angående
stadgande af ersättningsskyldighet för Domare,
som meddelar origtig besvärshänvisning,
och sålunda tillskyndar parten onödi
-
Den 18 Mars e. m.
ga kostnader; angående oinskränkt rättighet
till flottning och färdande i alla flottoch
farbara sjöar; angående straff för stöld
utur täckt jordgraf, der jordfrugter förvaras;
i anledning af väckt motion, att Konungens
Befallningshafvande matte förständigas,
att ställa sig 4 Cap. 2 §UtsökningsBalken
till noggrann efterrättelse; angående
föreskrifter för utmätnings-kostnads beräknande;
om verkställighet af Underrätts beslut
i Skuldfordringsmål, när gäldenär skulden
erkänt; angående åtskillige föreslagne
förändringar i nu gällande stadganden om
Kättegångssättet i Skuldfordringsmål; angående
rättighet för fordringsägare att åt hvilJken
person de åstunda, uppdraga verkställighet
af Lagakraftvunne Domar; angående
föreslagen ändring i Författningarne rörande
tiden inom hvilken utmätning å Domar
och Utslag skall verkställas; och om inskränkning
af den i i5 Cap. 5 § Ärfda Ballen
stadgade prasscriptionstid för inländsk
arfvinge, hvars vistelseort är okänd m. m.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
angående ändringar i Legostadgan; och med
förslag till jemnkning i RiksStåndens olika
beslut öfver anmärkningar vid SkiftesStaelgan
af den 4 Maj 1827.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
i anledning af yrkad ändring i Kongl. Bref
-
Den 18 Mars e. in.
3yl
vet den 7 Maj 1802 rörande Ränteved; angående
vissa föreslagne ändringar i förfaltniirgarne
om markegångssättning; angående
inrättande af en Landtbruksskola; och rörande
EvangeliiBoks-Förslagets antagande
m. m.
4:o Fägran att instämma uti följande
beslut af
Höglojl. Ridder skåpet och Adeln'.
i afseende på LagUtskottets Betänkande angående
ändring eller förklaring af 18 och
19 §§ i Kongl. Förordningen den i3 Julii
1818, angående Inteckning i fast egendom.
Vällojl. BorgareStåndet:
alt anmoda ExpeditionsUtskottet, att, vid
uppsättandet af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, angående de förändringar,
som uti ConcursLagen föreslås, uttrycka den
mening, att de serskildta paragrapher, hvari
förändringarne blifvit föreslagne, till Konungens
ISådiga sanction partielt öfverlemnas,
dock, hvad 7 Cap. och 6 § 8 Gap. af
ConcursLagen angår, i ett sammanhang.
5:o Beroende vid följande Utskotts
Memorial och Utlåtanden;
StatsUtskottets:
med förslag i afseende på RiksgäldsContorets
behof ifrån och med år i83o till och
med år i834; om understöd af Statsmedlen
till Götheborgs stads FattigvårdsInrätU
394
Den 18 Mars e. m.
ning; rörande förändring i Fångföringssättet
m. m.; i anledning af verkställd granskning
af Riikenskaperne och Förvaltningen
af de till Flottornes behof utaf Förvaltningen
af Sjöärenderne år 1826 uppburne Statsanslag;
i anledning af ifrågastäldt upphörande
af Skinnskattebergs Bergslags privilegier;
angående rättighet för städernes Embets-
och Tjenstemän att deltaga uti CivilStatens
Pensionslnrätlning; rörande Kronans
hus och byggnader; angående uppförande
af ett Kronomagazin vid Mörbylånga
på Öland; angående de utgifter, som dels
före och dels efter sista Riksdagen blifvit
af öfverskotten på StatsVerkets inkomster
bestridda och funnits böra hos Rikets Ständer
anmälas till ersättning eller afskrifning;
angående verkställd Revision af de under
Kongl. CommerceCollegium ställde fonder
och medel; angående de så kallade Trippiske
köpegodsen i Halland; angående förrättad
Revision af MilitiseBoslällsCassans räkenskaper
för år 1826.
LagUtskottets:
angående Stadgande, hvarigenom må förekommas,
att personer, som uppnått myndighetsålder,
men blifvit under förmyndare
ställde, under detta omyndighetslillslånd
åsamka sig gäld; angående ändring af 16
Cap. Giftei målsBalken om medgift och hemföljd;
och i anledning af Kongl. Majlis Nådiga
Proposition angående förvandling till
Den 18 Mars e. m.
395
valten och bröd af böler, som ådömas för
sådane stölder, hvilka ligga i tväböteernot
annan tjufnad.
6:0 Läggande till Handlingarne af nedannämnde
Utskotts Memorial och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
med
berättelse om verkställd granskning
af NummerLotteriets Räkenskaper för år
1826; i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga
skrifvelse, angående inkomsterne från Ö11
S:t Barthelemy; angående ersättning till
framlidne BergsRådet Friherre Hermelins
arfvingar; om förlängning i ArrendeContractet
på Starby Kungsgård; och angående
bevillning af KronoLotsar.
BankoUtskottets:
angående invexling och förvar af silfver och
guld för Bankens räkning äfven vid LåneContoret
i Götheborg.
LagUtskottets:
angående utsträckande af Testamentsfrihelen
för städernes innevånare och PrestcSlåndet
till likhet med den, som efter Landsrätt
äger rum; och om upphäfvande af
Kongl. Brefvet den 17 October 1778, angående
förekommande af barnamord.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
-
med förslag lill jemkning i RiksSlåndens
3y6
I)cn 18 Mars e. m.
beslut angående ny PrestvalsFörordning;
och angående inrättande af Arbetshus i Länen.
ExpeditionsUtskottets:
med förslag till underdånig skrifvelse, angående
beviljadt anslag för Undervisningsverken
i Riket.
Lades till handlingarne.
Justerades a:ne ProtocollsUtdrag, innehållande
Ridderskapets och Adelns på eftermiddagen
denne dag fattade beslut.
Upplästes följande från Expeditionsutskott
ankomne Memorial N:o 487, med
ytterligare hemställan, i afseende å författandet
och tryckningen af Registret öfver
Rihanget till RiksStåndens Protocoll vid innevarande
Riksdag.
Lades på bordet.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan tre qvart till 9 om aftonen.
In fidem Prötocolli
O. J. Lagerheim.
Fredagen den 19 Mars i83o.
Plenum klockan half till 10 Förmiddagen.
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs-och
Den 19 Mars f. m.
EkonomiUlskottels den 18 dennes under
N:o 181 afgifne, och samma dag f. m. på
hordet lagde, Betänkande, i anledning af
vackt fråga om redogörelse för S:t BarthelemyFonden.
Herrar Tham, Wolrath, och Rothlich,
, Axel, anhöllo, att detta Betänkande mätte
ytterligare fä hvila på bordet,
hlans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken förklarade, alt, enär flere
Ledamöter begärt, att EkonomiUlskoltets
ifrågavarande Betänkande malte ytterligare
hvila på bordet, komme detsamma ock , att,
enligt 49 § Riksdagsordningen, derstädes
förblifva hvilande.
Föredrogos ånyo och b i föl 1 os följande
ExpeditionsUtskottets den 18 dennes aflåtne,
samt berörde dag f. och e. ra. på bordet
lagde Memorial:
N:o 484. Angående livad af Bihanget
till RiksStåndens Protocoll återstår att tryckas,
efter innevarande Riksdag.
N:o 486. Med hemställan om arfvode
för upprättandet af Registret öfver Bihanget
lill Rikets Ständers Protocoll vid innevarande
Riksdag.
N:o 487. Med ytterligare hemställan, i
afseende på Registrets författande och tryckning.
398
Den 19 Mars f. m.
Företogs till pröfning ExpeditionsUtskottels
den 18 dennes under N:o 4&5 aflåtne
och samma dag f. tn. på bordet lagde
Memorial, med hemställan, att Utskottets
Secreterare måtte berättigas uppbära en månads
aflöning efter Riksdagens slut, samt
angående arfvode till den Extra Cancellist,
som förestått de egentliga Expeditionsgöromälen.
Herrar Möllerhjelm, Axel, och af
Billbergh, Johan Petter_, anhöllo, att ExpeditionsUtskottets
förevarande Memorial
måtte ytterligare få hvila på bordel.
Hans Excellence Herr Grefvert och
LandtMarskalken förklarade, att den af flera
Ledamöter gjorde begäran, att ExpeditionsUtskotlcts
förevarande Memorial mätte få
ytterligare hvila på bordet, icke kunde,
enligt 49 § Riksdagsordningen, förvägras.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken tillkännagaf, att Plenum
komme klockan half till 8 i eftermiddag att
fortsättas.
Justerades ett ProlocollsUtdrag, innehållande
Ridderskapets och Adelns denne
dag fattade beslut.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om icke Ridderskapet
och Adeln, efter ceremoniens slut,
Den tg Mars f. m.
vid utgången från RiksSalen behagade vid
Kongl, slottet åtskiljas.
Bifölls.
Sedan de a:ne Härolder, hvilka uti processionen
i dag borde gå framför Ridderskapet
och Adeln, ankommit, afgick Hans
Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
samt Ridderskapet och Adeln klockan
ett qvart till ir f. m. till Storkyrkan,
hvarest Riksdagspredikan, som förrättades
af Biskoppen i Carlstads Stift, Riddaren af
Konung Carl Xlllrs Orden och Ledamoten
af Kongl. Nordstjerneorden Herr Doctor
Johan Jacob Hedren, afhördes; efter hvars
slut, klockan half till r e. m., Ridderskapet
och Adeln åtföljde H. K. H. Kronprinsen
i processionen till Kongl. Slottet, samt vidare
Kongl. Majrt till RiksSalen, der Riksdagsbeslutet
af Herr HofCancelleren m. m.
D. von Schulzenheim upplästes, hvarefter
II. K. H. Kronprinsen uppläste Kongl. Majrts
tal, hvarigenom Kongl. Maj:t i Nåder behagade
på vanligt sätt Riksdagen afsluta och
Rikets Ständer hemförlofva.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
vid nedgången från Kongl. Slottet
klockan en qvart till 3 eftermiddagen.
In fidem Profcocolli
O. J. Lagerheim.
4-00
Den. ig Mars e. m.
Fredagen den r g Mars i83o.
Plenum klockan half till 8 Eftermiddagen.
Anmältes och emoltogs Hedervärda BondeStåndets
AfskedsDeputation, anförd af
RiksdagsFullmäktigen Johan Ericsson från
Stora Kopparbergs Län, hvilken framförde
Ståndets tänkesätt genom följande tal:
Högvälborne Herr Grefve, En af Rikets
Herrar och LandtMarskalk!
Hög väl horne och Välborne Herrar Grefvar,
Friherrar, Ridders- och Adelsmän!
Innan BondeStåndet, efter fulländade
Riksdagsman na värf, återvänder till dess hembygder,
har det ansett såsom en dyrbar
pligt, att, genom oss, dess Deputerade,
till Höglofl. Ridderskapet och Adeln frambära
Ståndets vördsamma afskedshälsning,
och högtidligen förklara Ståndets upprigtiga
vördnad och tillgifvenhet.
För BondeStåndet, vandt att med ynnest
och välvilja omfattas af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, skall det alltid blifva
angenämt att minnas de ytterligare prof
på denna välvilja, hvilka vi, äfven under
denna Riksdag, fått emottaga, och hvilka förbinda
oss lill den uppriktigaste tacksamhet.
Vi skola också med erkänsla minnas Höglofl.
Ridderskapets octh Adelns nitiska bemödanden
för Riksdagsärendernes noggranna
och upplysta pröfning, hvarigenom Höglofl.
Ben 19 Mars e. m.
lod. Ridderskapet och Adeln, värdigt dess
medfödda rättigheter och fadrens minnen,
lemnat en föresyn af varm fosterlandskärlek
och medborgerlig anda , samt tillika belastat
den öfvertygelsen, att Sveriges Ridderskap
och Adel utgör ett det kraftigaste
stöd för bibehållande af Svenska NationalRepresentationens
urgamla anseende.
Då Ilöglofl. Ridderskapet och Adeln
jemväl alltid hyllat den sanning, att menniskovärde
och beder icke uteslutande är
fästadt vid tillfälliga lyckans fördelar och
det yttre anseendet, utan fast mera beror
deraf, att man, i hvilka förhållanden af lifvet
sorn hälst, alfvarligt samt efter bästa
förstånd och öfvertygelse, uträttar hvad man
förmår till allmänt och enskildt gagn, sfi
hoppas BondeStåndet, att kunna påräkna
Ilöglofl. Ridderskapets och Adelns aktning
och bevågenhet, hvarom BondeStåndet också
vördsamligen anhåller, jemte det BondeStåndet
innerligt och uppriktigt önskar Högloft.
Ridderskapets och Adelns Herrar Ledamöter
all möjlig sällhet och välsignelse
i alla deras ädla företag.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken besvarade Deputalionen sålunda
:
Ridderskapet och Adeln erinrar sig med
sann tillfredsställelse, alt, under det lillryggalagde
håde långvariga och minnesvär66
II. 26
Den 19 Mars e. m.
da Riksmöte, hafva vid alla tillfällen rönt
prof af det Hedervärda BondeStåndets aktning
och förtroende, och det är således
med den uppriktigaste tacksamhet Ridderskapet
och Adeln nu emottager de förnyade
uttrycken af sådane tänkesätt. Ridderskapet
och Adeln hyser den lifliga önskan,
att dessa städse må fortfara, och, ej mindre
i offentliga än enskilda värf, för Fäderneslandet
bära enighetens frugter — lugn och
styrka. Vigtiga, särdeles för BondeStåndet,
äro de beslut Rikets Ständer vid denna Riksdag
till jordbrukets understöd och Landets
förkofran fattat. Må de nyttiga och gagnande
följder, vi deraf förvänta, genom Försynens
nåd uppfyllas, och må våra hemmavarande
Bröder blifva öfvertygade, att våra
gemensamma bemödanden och vårt gemensamma
nit endast haft till syftemål, Fäderneslandets
sällhet och lycka.
Ridderskapet och Adeln anhåller, att
Deputerade behagade till Hedervärda BondeStåndet
återföra Ridderskapets och Adelns
försäkran om dess fortfarande vänskap och
tillgifvenhet.
Sedan Depulationen blifvit på vanligt
vis utbeledsagad, ankom Vällofl. BorgareStåndets
afskedsDeputation, anförd af RiksdagsFullmägtigen
för Stockholm Herr Rådmannen
N. Sandblad, hvilken tolkade Ståndets
tänkesätt sålunda
*) Detta tal har ej bland handlingarne kunnat
tillrättafinnas.
Den 19 Mars e. m.
4o3
Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Marskalken besvarade Deputationen
på följande salt:
Efter en så långvarig sammanvaro är
det för Ridderskapet och Adelil högst angenämt
att se NationalFörsamlingens vigtiga
värf ändteligen bragta till ett lyckligt slut,
och att från det tilländalupna Riksmötet
bibehålla minnet af det lugn och den samdrägt,
sora emellan de åtskilliga RiksStånden
städse ägt rum, äfven då olika åsigter
öfver allmänna ärenden icke kunnat undvikas.
Ridderskapet och Adeln emottager
således nu med serdeles nöje och erkänsla
försäkran örn det Yällofliga BorgareStåndets
vänskapsfull tänkesätt. Industriens
flor har i alla tidehvarf betecknat élt stort
och mägtigt folk, och den närvarande tidens
kraf är i detta hänseende måhända
starkare än hvarje annans. För Sverige återstår
ännu mycket att skörda på denna väg,
men vi böra hoppas, att de enhälliga beslut
Rikets Ständer fattat, i ändamål att
ordna Mynt- och Creditväsendet, skola kraftigt
fortskynda framstegen derpå.
Ridderskapet och Adelil tillönskar det
Vällofl. BorgareStåndet lycka och välgång,
samt anhåller, att Herrar Deputerade behagade
lill Välloflige BorgareStåndet framföra
försäkran om Ridderskapets och Adelns
fortfarande vänskap och högaktning.
CG H. 26*
4°4
Den 19 Mars e. m.
Deputationen afträdde på vanligt vis utbeledsagad;
hvarefter ankom HögvördigePresteStåndets
afskedsDeputation, hvars Ordförande
Herr Biskoppen i Skara Stift och
Ledamoten af Kongl. Nordstjerneorden Doctor
Sven Lundblad höll eli så lydande tal:
Yid gränsen af delta lika vigliga, som
långvariga Riksmöte, vill PresleSlåndet genom
oss, Dess Deputerade, till Eder Excellence
så ock Höglofl. Ridderskapet och Adeln
hafva framburit Dess vördsamma afskedshälsning,
jemte förklarandet af den uppriktiga
högaktning, hvaraf PresteStåndet känner
sig lifvadt vid åtankan på de ädla tänkesätt,
hvilka under Riksmötet på ett så
utmärkt och Rikets förslå Stånd värdigt sätt
stämplat Höglofl. Ridderskapets och Adelns
handlingar.
Om det är en obestridlig sanning, alt
ett ordnadt och stadgadt Penningeverk är
ett ibland de första vilkoren för en Stats
välmåga, för konsters, näringars och slöjders
trefnad och flor, och om man, utan
att derföre vilja kasta minsta skugga på
fordna tider och Ständer, dock måste medgifva,
alt vårt Fädernesland i detta afseende
befinner sig i en ställning, hvilken man
icke uppriktigt kan eller hör önska fortsatt,
så lärer ock hvar och en hillig domare medgifva,
att, hvad som under Riksdagen utgjort
förnämsta öfverläggningsämnet, Financernes
ordnande, är af yttersta vigt, och
att, genom besluten om Myntbestämning och
Den 19 Mars e. m.
4o5
Realisation, ett stort oell till sina följder
vigligt steg blifvit vågadt framåt mot något
bättre. Äfven under stridiga meningar
bafve dock alla baft Fäderneslandets
bästa till gemensamt mål.
Eder Excellence så ock Höglofl. Ridderskap
och Adel! Utöfver den märkvärdighet,
som öfverläggningarnes mängd, vigt och,
någon gång, brydsamma beskaffenhet medfört,
har den under våra öfverläggningar
förflutna tiden erbjudit ämnen både för allmän
sorg och för allmän glädje. Under
Riksmötets lopp hafva Rikets Ständer, med
en vördad Konung och ett älskadt Konungahus
undersålligen delande sorgen och saknaden,
beledsagat till sitt sista hvilorum,
hvad förgängelsen tillhörde af en under
skiftande öden bepröfvad och genom Furstliga
dygder allmänt älskad Prinsessa, en
värdig Afkomling och Syster af store framfarne
Konungar. Under samma tidpunkt
hafva ock Rikets Ständer haft den Nåden
att, såsom vittnen, öfvervara den högtidliga
religieusa handling, då en späd ArfFurste
frambars och helgades Herranom, och sålunda
till gemensam glädje för Konungahus
och Folk se cn älskad och vördad Dynastie
ytterligare försäkrad. Äfven var det en
varmt önskad, vid della Riksmöte förunnad
glädje, alt se Sveriges krona högtidligen
fästad på den dyra Drottnings hufvud, hvilken
af en mild Försyn skickades att genom
Konungsliga dygder och ömhetens behag
Den ig Mars e. m.
skingra de moln, som, icke sällan samlade
omkring thronen, skulle försvåra Regeringsbördan
och göra mindre lugn Hans Maj:ts
vår Allernådigste Konungs, gifve Gud! långsamt
inbrytande lefnadsafton.
Och då Rikets Ständer, i trogna böner
nedkallande himmelens skydd och välsignelse
öfver ett vördadt Konungahus och
ett älskadt Fädernesland, nu åtskiljas, för
att återse ett länge saknadt hem, och återtaga,
hvar och en sina egentligare och lugnare
värf, vare målet för alla Svenske män,
inbördes täflan, att sprida sällhet och frid,
att frukta Gud, ära Konungen och älska
Bröderne,
Under tolkandet af dessa tänkesätt, anhåller
PresteSlåndet, som uppriktigt värderar
Häglof], Ridderskapets och Adelns kraftiga
medverkan till alla goda ändamål, att
uti Eders Excellences så och Höglofl. Ridderskapets
och Adelns ynnest, förtroende
och vänskap alltid få vara inneslutet.
Detta tal besvarades af Hans Excellence
Herr Grejven och Landt Mar skalken
sålunda:
Efter ett Riksmöte, håde långvarigt och
vigtigt, samt, i anseende till de mest brydsamrua
och till sina blifvande verkningar
ytterst magtpåliggande öfverläggningar, särdeles
utmärkt, emottager Ridderskapet och
Adeln det Högvördige PresteStåndets afskedshälsning
med så mycket större till»
Den 19 Mars e. m. 407
fredsställelse, som Ridderskapet och Adelil
under loppet deraf rönt ojäfaktiga bevis pä
det Högvördiga Ståndets alltid ådagalagde
Fosterlandskärlek och rena nitälskan för allmänt
väl. Ridderskapet och Adeln får derföre
hembära det Högvördiga Ståndet siu
lifliga och oskrymtade gärd af taksamhet
och högaktning. Det är en ärofull och hög
bestämmelse PresteStåndet äger, att, genom
religionens heliga läror, i folkets hjertan inplanta
kärlek för dygden, Konungen och
Fäderneslandet. Högvördige Ståndet återkallas
nu till denna upphöjda verksamhet.
Måtte dess ädla bemödanden derutinnan krönas
med framgång. Derigenom skall säkrast
Fäderneslandets sjelfbestånd, under
alla skiften, förblifva tryggadt, samt det
urgamla Svea Folk fortfara att vara sällt
och lyckligt.
Med dessa tänkesätt innesluter Ridderskapet
och Adeln sig i det Högvördiga PresteStåndets
hågkomst, samt försäkrar detsamma
om fortfarandet af sin vänskap och
högaktning.
Sedan Deputationen blifvit på vanligt
sätt utbeledsagad, afgick, under anförande
af Hans Excellence Herr Grefve Piper, Carl
Claes, den Deputation, som borde till de
öfrige RiksStånden framföra Ridderskapels
och Adelns afskedshälsning.
Grefve Brahe, Magnus'. Vördsammast
får jag hemställa, om ej Ridderskapet och
4o8 Den 19 Mars e. m.
Adeln skulle täckas förena sig med mig i
anhållan hos Hans Excellence Herr Grefven
och LandtMarskalken alt de tal Hans
Excellence hållit å RiksSalen samt vid AfskcdsDeputatiouerne
hos de Kongl. Personerne
matte uppläsas och i dagens protocoll
intagas.
Ridderskapet och Adeln hördes häruti
allmänt instämma.
I anledning hvaraf Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln befallde,
att de af Hans Excellence i dag hällne,
af Grefve Brahe omförmälte, tal skulle uppläsas
och i dagens Protocoll intagas.
Ropades Ja.
Härefter upplästes:
1:0 Hans Excellence Herr Grefvens
och LandtMarskalkens tal till H. M. Konungen
på RiksSalen.
Stormägtigsle, Allernådigste Konung!
För sista gången under nu fnllbordadt
Riksmöte samlade vid Eders Kongl. Maj:ts
Thron, frambär Ridderskapet och Adeln
uttrycken af de underdåniga tänkesätt, hvilka
i delta högtidliga ögonblick så odelade
lifva dess sinnen. Då Eders Kongl. Majit,
för den nu afslulade Riksdagens vidsträckta
omfattning, icke velat sälta någon annan
gräns, än den, som af ärendernes fulislän»
Den ig Mars e. m.
4og
diga behandling och afgörande utstakats,
har Eders Kongl. Majit, så väl genom detta,
sorn genom mångfaldiga andra bevis af
Eders Kongl. Majits Nåd och omvårdnad
för Fäderneslandets bästa, gifvit en ökad
anledning till dessa tänkesätt, lika dyrbara,
som uppriktiga, ty de äro vördnadens, tacksamhetens
och tillgifvenhetens. Ridderskapet
och Adeln, lifligt erindrande sig de
mångfaldiga välgerningar Eders Kongl. Majit
■under en följd af år redan beredt åt ett
tacksamt folk, hembär i dag till Eders
Kongl. Majit en förnyad gärd af deras underdåniga
vördnad för den förlängda tid
Eders Kongl. Majit Nådigst lermiat till Riksdagens
fortfarande, och hvarigenom för Ridderskapet
och Adeln jemte öfrige RiksStånden
tillfälle medgifvits, alt genom allvarliga
öfverläggningar och mognade beslut solia
bereda så väl närvarande som kommande
slägters lycka och trefnad. Ridderskapet
och Adelil hoppas, att detta mål skall
blifva frugten af Rikets Ständers långvariga
öfverläggningar; och Ridderskapet och
Adeln äger detta hopp desto säkrare, som
verkställigheten af dessa beslut och önskningar
i underdånighet öfverlemna» till
Eders Kongl. Majits vakande förutseende
och ömma omvårdnad för allt, som kan bidraga
till Fäderneslandets sällhet och lycka,
Stormägtigsle, Allernådigste Konung!
Fasta äro de band af förtroende och
Den 19 Mais e. tn.
tillgifvenhet, hvilka vid Eders Kongl. Majlis
Person fästat Svenska Folkets kärlek; ty de
äro en varaktig gärd af ett fritt folks hyllning
åt en Konung, som genom sitt oafbrutna
bemödande och sina dagliga omsorger
allt mer och mer befästar Sveriges lycka,
anseende och sjelfständighet. Uttrycken
af denna hyllning uttalas vid alla tillfällen
af Folkets röst, likasom de under
alla skiften slå outplånliga i Folkets tacksamma
hjertan. — Måtte Försynen alltid
vaka öfver Eders Kongl. Maj:t och Dess
Konungsliga Hus; och mätte den intill lefnadens
mäst aflägsna gräns förunna Eders
Kongl. Majit den sällhet och den fortfarande
kraft, genom hvilka Sveriges Folk med
full förtröstan äfven hädanefter emotser
sälla och lyckliga tider! Med dessa tänkesätt,
till Eders Kongl. Majit nu i underdånighet
tolkade, återvänder Ridderskapet
och Adeln, efter fullbordade värf, till siria
lugna hem, der vi aldrig skola upphöra,
att för Eders Kongl. Majlts fortfarande välgång
nedkalla Himmelens skyddande välsignelser.
Uti Eders Kongl. Majlts fortfarande
Nåd och Ynnest anhålla llidderskapet och
Adeln i djupaste underdånighet, att städse
få vara bibehållne.
2:0 Hans Excellence Herr Grefvens och
LandtMarskalkens tal vid afskedsuppvaktniugcn
hos Hans Majit Konungen:
Den kj Mars e. m.
4"
Stormägtigsle, Allernådigsle Konung!
Efter alt hafva nied de öfrige RiksSlånden
vid Eders Kongl. Majrts Thron nyss
framburit sine vördnads- och tacksamhetsbetygelser,
är det för Ridderskapet och
Adeln en förökad tillfredsställelse, att nu
enskildt för Eders Kongl. Maj:t få i underdånighet
förnya deras försäkringar om oföränderlig
tillgifvenhet och trohet. Dessa försäkringar,
dem Ridderskapet och Adeln för
sista gången såsom RiksStånd vid nu slutadt
Riksmöte för Eders Kongl. Majit tolka,
härflyta ur hjertan, innerligt fästade
vid Eders Kongl. Maj:t genom minnet af
redan beviste välgerningar, genom medvetandet
af dem, som nu åtnjutas, samt genom
förhoppningen om dem, som i en
framtid genom Eders Kongl. Majrts visa omsorg
skola oss beredas. Dyrbart derföre är
också för Ridderskapet och Adeln hvarje
tillfälle, att till Eders Kongl. Majrt frambära
dessa uttryck af vördnad och tillgifvenhet;
ty det gifves ej för medborgaren
något ädlare, än att inför sin Konung tolka
sanningens och uppriktighetens språk.
Värdes, Allernådigste Konung, äfven nu,
såsom en ytterligare gärd, emottaga förnyade
uttryck af Ridderskapets och Adelns
vördnad och tacksamhet; och Ridderskapet
och Adeln anhåller, det Eders Kongl. Majit
måtte vara öfvertygad, att de skota alltid,
likasom i detta ögonblick, med uppriktiga
förböner för Eders Kongl. Maj:ts sällhet,
412 Den 19 Mars e. m,
och med välsignelser för Eders Kongl. Maj:ts
aldrig hvilande omsorg för Fosterlandets väl,
åkalla Försynens skyddande omvårdnad.
Uti Eders Kongl. Maj:ts fortfarande Nåd
och Ynnest anhålla Ridderskapet och Adeln
i djupaste underdånighet, att alltid få vara
bibehållne.
3:o Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalkens tal vid Afskedsuppvaktningen
hos Hennes Maj:t Drottningen:
Stormägtigsta, Ållernådigsta Drottning!
Efter slutadt Riksmöte aflägger Ridderskapet
och Adeln nu hos Eders Kongl.
3VIaj:t dess underdåniga Afskedsuppvaktning,
och frambär med vördnad uttrycken af den
tillgifvenhet, som vid alla tillfällen utgör
Ridderskapets och Adelns sällhet att till
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framställa.
Många voro de band, som förenade
Eders Kongl. Maj:t med Svenska Folket;
och Eders Kongl. Maj:t har allt mer och
iner sett utvecklas den tillgifvenhet, som
Nationen för Eders Kongl. Maj:t hyser och
vid alla tillfällen önskar att tillkännagifva.
Eders Kongl. Mai:t var således redan af
Folkets kärlek hyllad; och den högtidliga
handling, som, af förre Ständer önskad,
under detta Riksmöte gått i fullbordan,
har endast gifvit ökad styrka åt denna kärlek,
och förnyade bevis af trohet och tillgifvenhet.
Vittnen till denna handling, hafva
Den 19 Mars e. m. 4*3
äfven Ridderskapet och Adeln instämt i
förbönerne för Eders Kongl. Maj:ts sällhet;
och Ridderskapet och Adeln hoppas lifligt,
att dessa förböner alltid skola uppfyllas.
Ridderskapet och Adeln anhåller, alt Eders
Kongl. Maj:t täcktes vid detta tillfälle emottaga
förnyade uttryck af Ridderskapets och
Adelns underdåniga önskningar för fortfarandet
af Eders Kongl. Maj:ts lycka och
välgång; och Ridderskapet och Adelil vågar
derjemte försäkra, att de alltid med
glädje skola omfatta hvarje tillfälle att för
Eders Kongl. Maj:t nedlägga bevisen af den
vördnad, trohet och tillgifvenhet, som af
Ridderskapet och Adeln delas gemensamt
med alla Sveriges öfrige inbyggare.
Ridderskapet och Adeln anhålla i underdånighet,
att i Eders Kongl. Majrts Nåd
alltid få vara inneslutne.
4:o Hans Excellence Herr Grefvens och
LandtMarskalkens tal vid afskedsuppvaktningen
hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
och Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan:
Högborne
Furste, Sveriges och Norriges
Kronprins!
Högborna Furstinna, Sveriges och Norriges
Kronprinsessa!
Ridderskapet och Adeln, som, efter
slutade öfverläggningar, nu går att åtskiljas,
begagnar detta sista tillfälle, att för
414 • Den ig Mars e. m.
Deras Kongl. Ilöglieter i underdånighet förnya
uttrycken af deras vördnad och tillgifvenhet.
Uppriktige äro dessa Ridderskapets
och Adelns tänkesätt, och de skola
äfven under alla skiften af Ridderskapet och
Adeln oföränderlige bibehållas. Dessa uttryck,
ej endast en tolkning af Ridderskapets
och Adelns glädje och tacksamhet för
de dyrbara egenskaper, genom vilka Deras
Kongl. Högheter förvärfvat Sig Svenska
Folkets kärlek, äro äfven en uppriktig gärd
af Ridderskapets och Adelns tillgifvenhet
för Deras Kongl. Högheter, och af deras
kärlek för de unga Furstar hvilka, af ömheten
vårdade, äfven af Deras Kongl. Högheters
vishet skola danas, alt i en framtid
befordra Sveriges lycka och sjelfständighet.
Försynen, som i så många afseenden fullkomnar
och vårdar Sveriges sällhet, har
derå gifvit ett förnyat bevis genom Deras
Kongl. Högheters yngste Son, hvilken nedlagd
i Nationens sköte, delar med sina Bröder
Nationens oföränderliga kärlek och tillgifvenhet.
Denna tillgifvenhet har, om möjligt,
ännu mera blifvit förökad genom det
närmare föreningsband, som fästat Nationen
vid Deras Kongl. Höghelers tredje Ättling.
Ridderskapet och Adeln har äfven i Folkets
namn knutit detta föreningsband, och hugkomsten
af denna höga Religionshandling
har för Ridderskapet och Adeln ökat de
glada minnen af Deras Kongl. Högheters
sällhet, hvaruti Ridderskapet och Adeln,
Den 19 Mars e. m.
415
tillika med Svenska Folket, så nära och så
innerligen deltagit. Af denna sällhet under
alla kommande år, tillönskar Ridderskapet
och Adeln vördnadsfullt Deras Kongl.
Ilögheter en förtjent och ständig fortsättning,
med full förtröstan att Försynen skall
under alla framtida skiften underhålla och
föröka den glädje Deras Kongl. Högheter
nu åtnjuta, och som för Deras Kongl. Högheters
utmärkta förljenster blott är en rättvis
belöning.
Emottagen med nåd och välbehag, Högborne
Furste och Furstinna, dessa okonstlade
men uppriktiga uttryck af Ridderskapets
och Adelns vördnad, trohet och tillgifvenhet,
och Ridderskapet och Adeln anhålla
i djupaste underdånighet att i Deras
Kongl. Högheters fortfarande Nåd och Ynnest
alltid få vara bibehållne.
Hans ExceUence Herr Gref ven och
LandtMarskalken hemställde, alt så väl
Kongl. Majrts Nådiga tal till Rikets Ständer
på RiksSalen, som Kongl. Maj:ts och de öfrige
Höga Kongl. Personernes Nådiga svar
till Ridderskapets och Adelns afskedsDeputation
måtte uppläsas, för att i dagens Protocoll
intagas.
Bifölls.
Härefter upplästes:
1:0 Kongl. Majrts tal till Rikets Ständer
pu RiksSalen:
4if>
Den 19 Mars e. m.
Ehuru detta Riksmöte fortgått mera än
ett år utöfver den i RegeringsFormen fastställda
tid, liar det likväl bestyrkt orubbligheten
af de grundsatser, på hvilka Nationen
önskar, att oafbrutet stödja sina allmänna
förhållanden. Med fullt förtroende
lill sin Konungs ledning, liar den tryggat
sig vid Hans grundlagsenliga tänkesätt. Den
har i minnet bibehållit året 1810, och jemfört
denna tidpunkt med den närvarande.
Kallad att försvara Eder, insåg Jag
genast de grundämnen till ära och sjelfbestånd,
Riket ännu ägde, och det är på dem
Jag byggde det system, som försäkrat Eder
sjelfständighet. Under hotande politiska
skakningar, haden J grundlagt Edert närvarande
samhällsskick, men detta beslut beliöfde
att genom kriget och segern befästas.
Samma lycka har följt mina bemödanden
på förvaltningens, som på krigets bana, och
längre, än Edra önskningar vågade sträcka
sig, har Försynen ledt framgången af Mina
företag.
För tjugu år tillbaka räknade det gamla
och krigiska Sverige icke 2,400,000 innevånare.
Dess folkmängd uppgår nu till nära
3,ooo,ooo. Edert Statsutskott har upplyst,
att Landet då trycktes af mera än 53,000,000
R:dr skuld; 44>000>000 deraf äro redan dödade.
Eder Bevillning uppgick år 1812
till ett belopp af 2,65o,ooo R:dr; den har
efter liand blifvit minskad med nära en
fem
-
Den ig Mars e. m.
417
femtedel. Edra grundskatter hafva dessutom
erhållit en betydlig lättnad. Vid Riksdagens
början gaf Jag Eder tillkänna, att
Banken hade ökat sin metalliska fond med
nära 1,000,000 R:dr. Då Jag i dag slutar
Ed ra öfverläggningar, kan Jag tillägga, att
den under loppet af sistlidet år vunnit en
tillväxt af 800,000 R:dr, utan att likväl den
utelöpande sedelstocken af 3o,000,000 blifvit
ökad. Båda håfvens förening har dessutom
kostat Staten en summa af 5,000,000
R:dr. Detta arbete, hvars dristiga plan ensamt
tillhör Eder, nalkas nu sin fullbordan.
Ifrån början med enhälligt bifall unders
löd t, har detta företag lik väl sedan blifvit
föremål för stridiga omdömen, hvilkas
{underlighet för arbetets fortgång Jag lyckönskar
Mig att hafva undanröjt.
Min förvaltning har sett sig ofta föranlåten,
att hejda sin gång, för att söka
ursprungen till de mötande hindren, och
icke blottställa för vådliga skiften de nya
krafter och den national-anda, som den
framkallat. Den har lyckats, att draga denna
halfö undan missödet af borgerlig osämja
och af bedröfliga följder. Jag har kufvat
ärelystnadens och vapenstyrkans retelser,
och gjort dem till lydiga bundsförvandter
åt Lagarne. Mera medlare än Monark, mera
vårdare af Lagarne än herrskare, har Jag
sökt att upprätthålla alla lagliga och lagstiftande
rättigheter, utan att dervid för66
H. 27
4i8
Den 19 Mars e. nu
lora ur sigte Konungamaktens moraliska
kraft. Med ett ord, Jag har offrat allt åt
de båda Rikenas förening och välgång. Öfvertygade
om deras gemensamma behof,
hafva Svenskar och Norrmän upphört att
utgjuta hvarandras blod och förstöra hvarandras
egendom.
Jag har sökt att hos det uppväxande
slägtet bereda de egenskaper, utom hvilka
kraften hos medborgaren förloras. Dessa
egenskaper äro sanning och rättvisa, och
genom dem skall Skandinavien blifva oberoende.
Yid helgden af den lagbundna myndighet,
hvarmed de styrande beklädas, äro
Folkens ära och trefnad fästade.
Sedan Jag gifvit stadga åt Edra politiska
rättigheter, har grundlagens upprätthållande
varit föremål för Min hela omtanka.
Jag har bevarat den orubbad. Freden
och lugnet äro hvad Mina bemödanden
hafva eftersträfvat, och att vinna dess
lyckliga följder, har Jag ställt Thronen i
Nationens sköte och åt dess värn anförtrott
den.
Under endrägtens lyckliga inflytande
kunna Yi hädanefter förbättra Vår allmänna
Lag och genom ett klart och tydligt uttryck
af dess mening lätta dess verkställighet.
Denna klarhet, lika påkallad af de
rältssökande, som af domarena sjelfva, skall
åt alla lemna en ny säkerhet, och lagkunnige
mäns mogna granskning gifva en ledning
åt de beslut, som vid nästa Riksmöte
Den H) Mars e. m.
i detta vigliga ämne komma alt fattas. Det
är förnämligast på arfs- och äganderätten,
samt på inteckningars säkerhet, som
Vi böre fästa Vår uppmärksamhet. Borgenärer
och gäldenärer äga gemensamt behof
af tillräcklig bestämdhet i detta afseende,
uti den omarbetade lagen.
Jag upprepar hvad Jag redan vid ett
annat tillfälle yttrat: Folken böra vakta sig,
att likna de enskilta, som ofta förstöra allt
af missförstådt nit, att på en gång vilja
allt förbättra. De böra deremot stödja sina
åtgärder på tidens långsamma gång och
hämta upplysning af det förflutnas erfarenhet,
för att befästa och förbättra sitt tillstånd.
Låtom Oss lugna alla intressen och
så ordna Våra förhållanden, att den, som
lefver af sitt arbete, ej må behöfva frukta,
att nästa dag finna utvägarne för sin bergning
tillstängde.
Om Vår representation har behof af
ett förbättradt skick, så glömmom likväl
ej, alt Rikets fyra Stånd, sedan trenne århundraden,
utgjort grundpelarne för den
lagbundna Konungamakten.
Civile och Militäre tjenstemännens förbättrade
lönevilkor voro af behofvet påkallade,
och Jag har derföre sett med tillfredsställelse,
att öfverskotten af StatsVerkets
inkomster blifvit till detta nyttiga ändamål
af Eder anvisade. Med samma känsla
har Jag äfven erfarit de gjorda ansla66
H. 37 *
4ao Den 19 Mars e. ra.
gen till Rikets försvar, Armeens materiel
och den allmänna undervisningen. Jag bör
äfven betyga Eder Min erkänsla för antagandet
af Min proposition till förmån för
fastighetsägare. Den sålunda grundade crediten
lofvar en lycklig inverkan på äganderättens
fortsatta befästande, och blir af en
ännu allmännare nytta, om samma system
med urskilning fortsattes.
De önskningar J yttrat i afseende på
en fastställd tull å införseln af utländsk
spannemål, hafva, genom Min Förordning
i detta afseende, blifvit förekomna, och Jag
äger ali anledning hoppas, att detta beslut
skall blifva lika välgörande för handeln,
som för jordbruket.
Yåra förbindelser med främmande Makter
lemna ingenting öfrigt att önska, och
grannsämjan hvilar på de mest vänskapliga
förhållanden. Yår sjöfart bör vänta en ny
utvidgning, så väl i Medelhafvet och Svarta
Hafvet, som på de Amerikanska farvattnen;
men ingen fördel vinnes utan stora kostnader,
och handeln, som lifvar allt, brafver,
utom Vårt område, det kraftigaste understöd
af diplomatikens och sjöstyrkans
verksamhet.
Innan Jag går att förena Mig med den
Konung, som upptog Mig till Sin Son,
känner Jag Mig lycklig, att, genom Mina
tjensler, hafva förvärfvat Mig rättigheten,
att säga Eder: Förs tån Eder Regering; det
goda den uträttat gifver Eder en ledning
Den 19 Mars e. m.
421
dertill. J veten, att jag alltid funnit Min
sällhet i det allmännas, och Jag fortfar att
nedkalla den Allsmäkliges skydd, dess bistånd
och himmelska välsignelse öfver Fäderneslandet.
Med stöd af RegeringsFormens 109 §
förklarar Jag detta Lagtima Riksmöte slutadt,
och förblifver Eder, Gode Herrar och
Svenske Män, alle samteligen och hvar och
en i synnerhet, med all Kongl. Nåd och
Ynnest städse välbevågen.
2:0 Kongl. Maj:ts Nådiga svar till Ridderskapets
och Adelns AfskedsDeputation:
Gode Herrar af Ridderskapet och Adeln!
Jag emottager alltid med nöje hvarje
förnyadt uttryck af Eder tillgifvenhet. J
kännen redan de tänkesätt, Jag för Eder
hyser. J håfven varit i tillfälle att uppskatta
det goda, Jag sökt åstadkomma, och
Jag delar Edia förhoppningar om en lycklig
framtid för Fäderneslandet. J skolén
aldrig förgäta, Gode Herrar, att Adelns ursprungliga
bestämmelse kallar den, att omgifva
och försvara KonungaThronen, samt
att bereda inbördes förtroende och tillgifvenhet
emellan Regenten och Folket. Min
välvilja skall följa Eder till Edia hemvist,
dit J nu återvänder», och Jag är förvissad,
att J, genom nyttiga efterdömen för Edra
Medborgare, skolén gifva både Mig och
Fäderneslandet förnyade och fortfarande vedermälen
af Edert nit för det allmännas väl.
43*
Den i<) Mars e. m.
Jag förblifver Eder med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågen.
3:o Hennes Maj:t Drottningens Nådiga
Svar till Ridderskapets och Adelns AfskedsDeputation:
Gode
Herrar af Ridderskapet och Adeln!
Jag emottager med erkänsla uttrycken
af Ridderskapets och Adelns tillgifvenhet.
Edra önskningar för min sällhet kunna ej
vara uppriktigare än mina dagliga förböner
till Himmelen för Fäderneslandets välgång,
hvilken äfven utgör Eder egen. Utan att
hafva tagit kännedom om de särskilta delarne
af Edra öfverläggningar, har Jag likväl
varit i tillfälle, att af besluten dömma
till det helas gång, och Jag har med tillfredsställelse
funnit, att Edert Stånd varit
ledt af nit för allmänt väl och af ett rättvist
förtroende till Eder Konungs Landsfaderliga
afsigter.
Min Krönings-act har lemnat Mig ett
nytt och värderadt bevis på enhälligheten
af Edra tänkesätt, hvaraf Jag kännt Mig lifligen
rörd.
Jag beder Ridderskapet och Adeln, att
alltid vara försäkrade om Min Kongl. Nåd
och bevågenhet.
4:o Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
och Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessans
Nådiga svar lill Ridderskapets och Adelns
AfskedsDepulalion:
Den 19 Mars e. m.
/p 3
Till Ridderskapet och Adeln.
Edra tänkesätt äro dyrbara för Mig och
Min Gemål, och Vi emottaga alltid uttrycken
deraf med gemensam tillfredsställelse och
erkänsla. Ridderskapet och Adeln har under
detta Riksmöte särskildt ökat sina anspråk
på Vår tacksamhet, genom den välvilliga
omtanka, som de med de öfriga Stånden
visat för Våra Söners uppfostran; och
Vi åge för liflig del i Deras och Fäderneslandets
framtida öden, att icke känna hela
värdet af de förhoppningar, sorn äro Vår
Föräldravård anförtrodde.
Jag lyckönskar Er, Mine Herrar, att
nu hafva fulländat Edra vigtiga öfverläggningar,
och Jag hoppas, alt de tagne besluten
skola rättfärdigas af erfarenheten genom
deras allmänna nytta. Vår tid har
ännu många önskningar att uppfylla, men
Vi kunna glädja oss, att de redan gjorda
framstegen fortgått i en rigtning, som skall
varsamt, men säkert, leda till deras mål.
Emottagen, Mine Herrar! Min och Min
Gemåls upprigtiga försäkran om Vår synnerliga
ynnest och bevågenhet.
Hans Excellence Herr Grefve Piper,
Carl Claes, återkom nu med Ridderskapets
och Adelns AfskedsDepulation samt återförde
de öfrige Respective Ståndens helsningar
till Ridderskapet och Adeln.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om icke Rid
-
4*4 Den 19 Mars e. m.
derskapet och Adeln behagade tillåta, att
Herr LandtMarskalken finge anmoda Hans
Excellence Herr Grefve Piper, att för Ridderskapet
och Adeln uppläsa de af honom,
såsom Ordförande för Ridderskapets och
Adelns AfskedsDeputation till de öfrige Respective
RiksStånden, hällne tal, för att i
dagens Protocoil intagas.
Ropades Ja.
I anledning hvaraf Hans Excellence
Herr Grefve Piper uppläste berörde Tal,
så lydande:
Till Högvördige PresteStåndet:
Efter fullbordade värf, under ett långvarigt
och i så många afseenden vigtigt Riksmöte,
får Ridderskapet och Adelil, genom
oss sine Deputerade, frambära sin afskedsliälsning
till Högvördige PresteStåndet, hvilket
med ett så upplyst nit medverkat till
besluten för allmänt bästa, och under troget
uppfyllande af sitt höga och vigtiga kall,
att föra fridens och samdrägtens språk, kunnat
ett agtningsvärdt efterdöme i sammanjemkande
af öfverläggningarne, till beredande
af gemensamt väl. En framskridande
upplysning verkar alltid ett allmännare
deltagande uti offentliga angelägenheter, och
åstadkommer derigenom inom NationalFörsamlingen
en mera skiftande vexling i meningar
och framställningar, rörande de särskilta
ärenderna. Om våra öfverläggningars
Den 19 Mars e. m.
4^5
område, i följd häraf, blifvit betydligen utvidgadt,
skall likväl omdömet säkrast stadga
sig genom en dylik mångsidig behandling;
och om äfven besluten öfver de vigtiga
ämnen, som varit under Öfverläggning,
— ämnen, om hvilka tänkesätten i alla tider
varit delade, — kunna till en del ses
ur olika synpunkter, våga vi dock hoppas,
att den upplyste medborgaren skall göra
rättvisa åt våra bemödanden, och att den
erfarenhet, som blifvit samlad under detta
långvariga Riksmöte, äfven skall vara af
nytta för efterkommande representanter,
och, rätt använd, föra dem ännu närmare
det stora målet: Fäderneslandets bästa.
Ridderskapet och Adeln anhålla, att
i Högvördiga Ståndets fortfarande vänskap
och förtroende städse få vara inneslutne.
Till Välloflige BorgareStåndet:
Tidpunkten är inne, då Ledamöterne
af den nu upplösta Riksförsamlingen skola
återvända till sina hem , medförande de tänkesätt
af undersåtlig trohet och medborgerligt
nit, som utmärkt de gemensamma rådslagen.
Sällan hafva Rikets Ständers sammanträden
ägt till föremål mera för samhället
vigtiga och angelägna värf än de, som vid
detta Riksmöte blifvit afhändlade. De hafva
påkallat noggrannhet i bedömmandet,
och om deraf följt en vidlyftighet i behandlingen,
som varit tidsödande, bör den lik
-
4'-ä6
Den ig Mars e. m.
väl ej blifva utan nytta, genom det ljus
den sprider öfver våra sanna fördelar. Ett
länge efterlängtadt mål, — stadga i Myntet,
— frihet i Creditens användande, har
blifvit förberedt. De välgörande följderna
af dessa åtgärder hoppas vi snart skola visa
sig i ökad industri, upplifvade näringar,
och en allmännare välmåga. BorgareStåndet
representerar denna vigtiga del af Staten.
Det beror på dess medlemmar hufvudsakligast,
att begagna de medel, hvilka
erbjuda sig lill förkofran deraf.
Ridderskapet och Adeln har ålagt oss
den pligt, vi nu uppfylla, att, under betygande
af deras högaktning och vänskapsfulla
tillgifvenhet för Välloflige BorgareStåndet,
frambära till detsamma Ridderskapets
och Adelns afskedsbälsning, och
dervid utbedja sig, att i Välloflige Ståndets
vänskap och förtroende få vara inneslutne.
Till Hedervärda BondeStåndet:
De vigtiga angelägenheter, som sysselsatt
Rikets Ständer under detta Riksmöte,
hafva nu nått deras slutliga mål.
Trygga vid medvetandet, alt efter förmåga
hafva sökt leda besluten till hemmavarandes
fördel och en fortskridande utveckling
af Statens sjelfbestånd och styrka,
aflägger Ridderskapet och Adeln, genom oss
sine Deputerade, deras uppriktiga erkänsla
för det Hedervärda Ståndets medverkan till
dessa beslut, hvilka endast ägt för afsigt
Den ig Mars e. m. 4?'7
det stora ändamålet: Fäderneslandets Lästa.
Ridderskapet oell Adeln känner en särdeles
fägnad öfver enighetens samband med ett
RiksStånd, hvars sanna interesse Ridderskapet
och Adeln anser oskiljaktigt från deras
eget.
Med dessa tänkesätt få vi, Deputerade
af Ridderskapet och Adeln, bedja det Hedervärda
Ståndet emottaga Ridderskapets
och Adelns sista helsning. Den förenas
med Ridderskapets och Adelns fullkomliga
tillgifvenhet för ett RiksStånd, hvars handlingssätt
så ofta uppfyllt Fäderneslandets
förhoppningar, och i hvars vänskap och förtroende
Ridderskapet och Adeln anhålla
alltid få vara inneslutne.
Hans E.rcellence Herr Grefven och
LancltMarskalken uppstod derefter samt tolkade
för Ridderskapet och Adeln sina tänkesätt,
genom följande Tal:
Ilögvälborne, Välborne Herrar Grefvar,
Friherrar, Ridders- och Adelsmän!
Då det mig nu snart åligger, att återlemna
den LandlMarskalksStaf, hvilken min
Konungs Nåd anförtrott i mina händer, är
det äfven det sista tillfälle mig är lemnadt
att till Ridderskapet och Adeln tolka de
förbindelser, jag till Eder, mine Herrar,
äger för de utmärkte, och vid så mångå
tillfällen mig lemnade, bevis af Ridderskapets
och Adelns vänskap, förtroende och
428 Den ig Mars e. m.
tillgifvenhet. Det kan ej annat vara än med
liflig rörelse, jag nu från detta rum till
Ridderskapet och Adeln frambär mittvördnadsfulla
och sista farväl, då jag aldrig tillfyllest
kan erkänna och aldrig glömma den
vänskap och det förtroende, hvarmed Ridderskapet
och Adeln äfven vid detta Riksmöte
behagat omfatta mig. Jag har med
redliga uppsåt och oskrymtade afsigter sökt
uppfylla det vigtiga och ansvarsfulla kall,
mig ålegat, och dervid endast haft till syftemål
min Konungs ära, mitt Fäderneslands
väl, och bibehållandet af Ridderskapets och
Adelns förtroende och vänskap. Mätte de
beslut, som vid detta Riksmöte blifvit fattade,
leda till vårt Fosterlands sällhet och
lycka; framgången af dessa beslut utgör
vår gemensamma önskan och vårt lifligaste
hopp, min enskilta blifver att sluta mitt
kall med den förhoppning, att äga vänner
ibland dem, jag haft den äran att anföra.
Minnet af den tid jag varit LandtMarskalk,
skall i mitt hjerta alltid bevaras med den
tacksamhet, om hvilken de önskningar skola
vittna, dem jag nu gör och alltid skall göra
för Ridderskapets och Adelns gemensamma
och hvarje Riddersmans enskilta lycka och
sällhet. Af uppriktigaste hjerta, och med
lifliga känslor af tacksamhet aflägger jag till
Ridderskapet och Adeln ett förnyadt uttryck
af min ödmjuka tacksägelse för den
välvilja mig blifvit bevisad, och jag anhåller,
att uti Ridderskapets och Adelns fort
-
Den 19 M a r s e. m.
429
farande minne och vänskap alltid få vara
bibehållen.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarska/ken öfverlemnade derpå LandtMarskalksstafven
till Grefve Brahe, Magnus,
med dessa uttryck:
Och J, Herr Grefve, åt hvars vänskapsfull
hand jag nu lemnar det äretecken,
jag fört; blifver det Eder tillåtet att, jemte
Ridderskapets och Adelns känslor, uttrycka
dem, som lifva en enskilt man, så säg
inför Konungen, att jag återlemnade denna
staf med samma rörelser, som de, med
hvilka jag skall sluta mina dagar, med välsignelser
öfver min Konung, mitt Fädernesland,
och öfver det RiksStånd, hvars anförare
jag nu upphör att vara.
Grefve Brahe emottog LandlMarskalksstafven
och yttrade dervid:
Eders Excellence, Högvälborne Herr Grefve
och LandtMarskalk!
Den äran är mig nu för andra gången
förunnad, att å Ridderskapets och Adelns
vägnar af Herr Grefven och LandtMarskalken
emottaga den Staf, sorn Eders Excellence
på ett sig och dem så värdigt sätt
fört. — För att tolka Eders Excellences
förtjenster, och uttrycka Ridderskapets och
Adelns tacksamhet, borde användas vältalighetens
språk; — den som nu, till följd
43o
Den 19 Mars e. m.
af hordens tillfällighet, höjer sin röst, känner
endast hjertats — och sanningens.
Då Konungen åter uppdrog åt Eders
Excellence att leda Ridderskapets och Adelns
Öfverläggningar, gaf Hans Maj:t Ståndet det
säkraste vedermäle af Sin välvilja, ty den,
hvilken, såsom Eders Excellence, så odelat
äger sin Monarks förtroende, sitt Stånds aktning
och kärlek, kunde ej annat än ytterligare
befästa det samband, som förenar
Ridderskapet och Adeln med en älskad Konung.
Hjertliga önskningar åtföljde Eders Excellences
kallelse till det rum, der Eders
Excellence, under icke sällan stridiga meningar,
vetat föra allas sinnen till känsla
af högaktning för Eders Excellences person.
— Från början af de båda långa och
vigtiga Riksmöten, under hvilka Eders Excellence
fört LandtMarskalks-slafven, intill
närvarande stund, har Ridderskapet och
Adeln ägt ständige anledningar att känna
sin högaktning ökad. — Ridderskapet och
Adeln har vid alla tillfällen erfarit det oföränderliga
lugn, som råder i Eders Excellences
öppna och rena själ; den fullständigaste
kännedom af förefallande ämnen,
samt den sällsyntaste skicklighet att dein
behandla, hvilket allt, i förening med den
sjelfständighet, den rättrådighet och den
kraft, som städse utmärkt Eders Excellence,
med dess namn ökat antalet af de frejdade
mäns, som redan lyst på denna plats. —
Den 19 Mars e. m.
Nationens ära och beständ hvilar på grundvalen
af män med de förenade egenskaper,
som Eders Excellence lagt i dagen ; — måtte
de på hvarje plats af vigt i samhället
framträda och göra sig gällande; då skall
Svenska folkets Lagstiftning af den Högste
välsignas med framgång, — och Ridderskapet
och Adeln ännu skrifva utmärkta namn
på vei hlshistoriens taflor.
Eders Excellence skall af hvarje Svensk
ädling med stolthet nämnas, och då i en
framtid våra efterkommande rådfråga liäfderne,
skola de, lika frivilligt som samtiden,
gifva Eders Excellence erkänslans
oskrymtade gärd. — Måtte, då denna Staf
åter skall föras, en lika värdig hand finnas
alt den emottaga! och Rikets första Stånd
aldrig samlas inom dessa murar, som prydas
af sköldemärken, dem våra förfäder
med äran och sitt blod förvärfvat, utan att
af samma kärlek för Fosterlandet lifvas,—
villiga, att som de, för dess försvar och bestånd
alltid hafva sista blodsdroppan ospard !
Våra öfverläggningar hafva nu nått sitt
slut; må de åt Fäderneslandet hafva beredt
den nytta, som hvarje rättänkande Svensk
önskar!
Det återstår då för oss endast, att till
Herr Grefven och LandtMarskalken frambära
vår afskedshälsning. — Och, då Eders
Excellence nu återvänder till den husliga
kretsens lugn och sällhet, skall medvetandet
alt så kraftigt hafva medverkat för sam
-
43?
Den 19 Mars e. rn.
hällets väl, i förening med vissheten om
Konungens och Nationens aktning samt Ståndets
odelade kärlek och tacksamhet, blifva
en säker belöning för de mödor Eders Excellence
haft att genomgå. — Dessa känslor
tillhöra Eders Excellerice nu och alltid;
och jag skattar mig lycklig att kunna
yttra det i hela Ståndets namn.
Försynen beskydde Eders Excellences
dagar! de hafva blifvit dyrbara för Fäderneslandet.
Med dessa önskningar och dessa tänkesätt
innesluta sig Ridderskapet och Adeln
i Eders Excellences, Herr Grefvéns och
LnndtMarskalkens fortfarande vänskap och
välvilja.
Grefve Brahe afgick derefter, åtföljd
af sex Ledamöter af Ridderskapet och Adeln,
lill Kongl. Slottet, för att till Kongl. Majit
i underdånighet återlemna LandtMarskalksStafven;
samt återkom efter någon stunds
förlopp till Riddarhuset och lillkännagaf,
det han, vid det tillfälle, han i underdånighet
öfverlemnat LandtMarskalksStafven
till Kongl. Majit, i underdånighet yttrat sig
sålunda:
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Ridderskapet och Adeln har den nåden
att, genom oss, deras Deputerade, återlemna
den Staf, som af en älskad och aktad
-
Den 19 Mars e. ra.
433
Säd LandtMarskalk under det nu förflutne
Riksmöte med odeladt bifall varit förd.
Den vishet som leder alla Eders Kongl.
Majrts beslut, har äfven, i valet af denna
Ordförande, på ett för Ridderskapet och
Adeln omisskänneligt sätt, visat sin välgörande
inflytelse. — Yi känna oss alla lifvade
af den varmaste vördnad och tacksamhet
för detta förnyade prof af Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga bevågenhet mot det
RiksStånd, hvars angelägenheter Herr LandtMarskalken
med öppen redlighet och sann
Fosterlandskänsla framburit inför Eders
Kongl. Majrts Thron, och hvars öfverläggningar
han följt med lika manligt lugn,
sorn oafbruten möda.
Ridderskapet och Adeln vågar begagna
delta tillfälle att förnya sin gärd af beundran,
tillgifvenhet och erkänsla för Eders
Kongl. Majrt, som under detta långa Riksmöte,
likasom vid alla andra tillfällen, med
oaflåten kraft understödt och befrämjat sitt
Folks sanna väl, och omfattat alla dess representanter
med den Faderliga välvilja,
som kännes och erkännes i allas hjertan.
Eders Kongl. Majrt har egnat Sin lefnad åt
omsorgen och ett träget arbete för Rikets
bästa: — mätte Försynen vaka öfver och
förlänga Eders Kongl. Majrts dyrbara dagar!
Ridderskapet och Adeln, som med liflig
oro dellogo i Landets bekymmer vid
Eders Kongl. Majrts sjukdom, återvända nu
66* H. 28
434 Den 19 Mars e. m.
till sine hem, tackande det Högsta Väsendet,
som hört deras förböner och beskyddat
deras älskade Konung. — De med föra,
jemte minnet af Eders Kongl. Maj:ts Nåd,
blott en enda önskan, — i hvilken hela
Nationens sällhet och väl inbegripes: Gud
bevare Konungen!
Och hade Kongl. Majit täckts i Nåder
härå svara:
Jag delar uppriktigt de tänkesätt, J nu
å Ridderskapets och Adelns vägnar yttrat
för Eder värdige LandtMarskalk. Ett långt
och mödosamt Riksmöte har ökat den ära,
Herr Grefve De Geer redan hade förvärfvat;
och Edra hjertan, likasom Mitt, skola
länge och djupt förvara minnet af det sätt,
hvarpå Han fullgjort det magtpåliggande,
kall, som varit honom uppdraget, och som
i dag upphört genom Riksdagens afslutande.
Emottagen, Gode Herrar, Min uppriktiga
tacksägelse, för den försäkran, J Mig
gifvit om Edra fortfarande tänkesätt, äfvensom
för Edra önskningar för Min framtida
sällhet. Den kan aldrig finnas för Mig annorlunda,
än i förening med Rikets, och
Jag är öfvertygad, att Sveriges Adel skall,
lika med alla öfriga Medborgareclasser, omfatta
alla tillfällen, att bereda Mig så val
medel till denna sällhets ernående, som
säkerhet för dess bestånd.
Denna ömsesidiga visshet skall styrka
Oss i Våra bemödanden, samt öfvdr Oss
Den 19 Mars e. m. 4^5
alla nedkalla den Högstes välsignelse; oell
Folket skall, nu som alltid, redligt och
tacksamt erkänna Våra omsorger.
Jag förnyar Eder, gode Herrar, försäkran
om Min Kongl. Nåd och bevågenhet.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln utbeledsagade
sluteligen Hans Excellence ÖfversteKammarjunkaren
m. m. Herr Grefve
De Geer under betygande af den högsta
aktning och erkänsla; samt åtskiljdes klockan
10 om aftonen.
In fidem ProtocoIIi
O. J. Lagerheim.
I
