# ID: svediakorp-gov426
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 60,855
# sentences: 1,977
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


STOCKHOLM" *Töosttoi3
JURIDISKA l;ILIG
Protocoll,
hållna
hos
Högloflige
Ridderskapct och Adeln,
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm,
Åren 1828, 1829 och 1850.
iSextiondesjette Häftet.
nMr,OTtreia»«auW^lMKJBhT,.HllBM ■■■  —
STOCKHOLM.
Tryckte hos Johan Hörbergj i836.
Lördagen den i3 Mars i83o.
Plenum klockan half till io Förmiddagen.
Företogs val af en Directeur vid LåneContoiret
i Malmö samt af dess Suppleant,
och hefunnos, vid valets slut. klockan tre
qvart till ii, genom enhällig kallelse af 72
röster, hafva blifvit utsedde:
till Directeur:
Herr af Callerholm, Gustaf, Öfverste.
till Suppleant:
Herr von Schoting, Justus Christopher,
Öfverste.
Vid förnyad föredragning bifölls ExpeditionsUtskottets
den 10 dennes under
N:o 44° aflåtne, och den 12 derpåfoljde e.
m. på bordet lagde, Memorial, med förfrågan
i afseende å verkställigheten af de genom
Memorialet N:o 433 föreslagne åtgärder
till förekommande af omtryckning af
visse till Bihanget hörande handlingar.
Hvarefter till justering upplästes och
godkäpdes ExpeditionsUtskottets förslag till
Dei) i3 Mars.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse N:o
441 angående infordrandet af anbud å tryckningen
af Bihanget vid nästinträffande Riksdag.
Föredrogs å nyo och bifölls ExpeditionsUtskottets
den 11 dennes under N:o
44ö afgifne, och den 12 derpåföljde e. m.
på bordet lagde, Memorial, angående en
underdånig skrifvelse om verkstäld granskning
af Lazaretts- och CurhusRäkenskaperne.
Upplästes till justering och godkändes
en § af RiksdagsBeslutet.
Vid förnyad föredragning af Stats- samt
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
den 25 sistlidne Februarii under N:o 104
afgifne samt den 8 dennes e. m. på bordet
lagde Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Utlåtande N:o
ii3, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om anvisandet af erforderlige
medel till anskaffning af Spannmål vid inträffande
missväxtår, blef nämnde Utlåtande
N:o 134 å nyo begärd t på bordet af
Herrar von Hartmansdorff\ August j och
af Billbergh, Johan Pehr.
Friherre Cederströms Jacob: Jag har
ingenting emot att detta Utlåtande lägges
ytterligare på bordet, men anhåller få fä
-
Den i3 Mars f. m.
5
sta Herr Grefvens och LandtMarskalkens
uppmärksamhet derpå, om det icke vore
skäl att företaga justering af den Expedition,
som rörer ämnet, hvilket redan är afgjordt,
och hvaröfver Expedition enligt
Grundlagen ej får fördröjas. Tredje momentet
af 49 § Riksdagsordningen lyder
sålunda: Jterförviser något RiksStänd ett
redan beredt mål till vederbörande Utskotts
ytterligare utlåtandej åligge Utskottet, att
dermed inkomma till det Ständ, som återremitterat;
kunnande likväl ej, genom denria
återförvisning, de öfrige Ståndens beslut
i de mål, der trenne Stånds röst utgör
Riksens Ständers, deras kraft och verkan
till expeditionen betagas. Jag får ytterligare
upplysa, att ifrågavarande Expedition
är afgifven till Ridderskapet och Adeln
den 6 Februarii, och alt således, om
den ytterligare livilar, den måste anses fördröjd,
hvilket ej kan stå tillsammans med
den § i Grundlagen, jag uppläst. Jag får
derföre anhålla att Expeditionen måtte till
justering företagas.
Börjades uppläsning af ExpeditionsUtskottets
förslag till Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse N:o 356 med anvisande
af ett Creditif till anskaffning af Spannemål
vid inträffande missväxtår.
Herr von Hartmansdorff, August: Om
jag icke bedrager mig uppläses nu till ju
-
6
Den io Mars f, m.
stering underdånig skrifvelse om samma
mål, hvilket af mig begärdes på bordet.
Jag skulle förmoda, att om hufvudsaken
blir hvilande , skrifvelsen derom äfven måtte
blifva det.
Herr Crusenstolpe, Magnus Jacob, och
Grefve Björnstjerna, Magnus, förenade sig
med Herr von Hartmansdorff.
Friherre Cederström: Visserligen har
Herr von Hartmansdorff' så lill vida rätt,
ätt denna Expedition angår det mål, sorn
lian begärt på bordet; men jag hemställer
till honom sjelf, huruvida en bordläggning,
hvaruti två andra ledamöter instämt, kan
stå tillsammans med den § jag uppläst.
Tre Stånd hafva bifallit det första Utlåtandet,
och nu har Utskottet svarat, att, sedan
tre Stånd afgjort frågan, Utskottet ej
mera kan upptaga densamma. I 3:dje momentet
af 4.9 § Riksdagsordningen står alt
läsa, att genom en sådan återremiss, de öfrige
Ståndens beslut i de mål, der irenne
Stånds röst utgör Rikets Ständers, deras
kraft och verkan till expedition ej betagas
kan. Frågas nu billigt, om Herrarne äga
rättighet att begära Expeditionen på bordet,
eller ändrad, med mindre Herrarne
kunna bevisa att Expeditionen ej är enlig
med beslutet.
Herr von Hartmansdorff: Min mening
Den i3 Mars f. m.
7
är aldeles öfverensstämmande med de tre
Ståndens, och jag önskar det må förblifva
vid det beslut som redan är fattadt; men
de mångfaldiga omsvängningar, som man
genom inbjudningar gjort, till upphäfvande
af RiksStåndens beslut, föranleda mig att
lägga på bordet allt hvad läggas kan till
förekommande af ytterligare missbruk med
inbjudningar. Detta är mitt skäl. Friherre
Cederström gjorde på samma sätt i fråga
om de 60,000 Riksdalerne, hvarom skrifvelsen
nyss upplästes.
Friherre Cederström: Jag beklagar, atC
den citation, sorn den siste talaren gjort,
ej instämmer med förhållandet. Skilnaden
var, att Ridderskapet och Adeln beslöt förändring
i sjelfva Expeditionen för att uttrycka
det beslut Ståndet fattat. Här har
Utskottet endast föreslagit expedition af hvad
3 Stånd beslutit. Hvad åter angår de andra
omständigheterna angående inbjudningarne,
så, vid alla de mål der sådant ägt
rum, hafva icke Rikets Ständers beslut förut
varit fattade, utan det har varit fråga
om att 2 Stånd skulle stanna emot 2, då
frågan skall förfalla eller afgöras genom
jemkning. Här är frågan afgjord, och får,
enligt ordalydelsen af 49 § Riksdagsordningen,
Expeditionen ej fördröjas af Ridderskapet
och Adeln, utan att Ståndet bryter
emot det lagbud jag citei at. Jag kan således
ej annat än yrka, att Expeditionen,
8
Den i3 Mars f. m.
så framt ej anmärkningar ledande till återremiss
göras, nu måtte upptagas till justering.
Grefve Björnstjerna: Ehuru tre Stånd
afgjort frågan, synes mig derigenom rättigheten
att derom säga sin tanke ej vara Ridderskapet
och Adeln fråntagen. Denna tanke,
om ej ledande till ändring för det närvarande,
skall i en framtid kunna leda till
möjligheten af riktigare principers iakttagande
i denna vigtiga fråga, än de, soin
förmått alt göra sig gällande vid denna och
förra Riksdag. Således, ehuru tre Stånd fattat
sitt beslut, måste Ridderskapet och Adeln
äga full rätt att yttra sin tanke och fatta
sitt beslut. En annan fråga blir, om Ridderskapet
och Adeln finner tjenligt att inbjuda
de öfrige Stånden, att i Ridderskapets
och Adelns beslut instämma. Jag
skulle ej hafva någon farhåga för inbjudningen,
om den vore ledande till ett för
samhället nyttigt ändamål. Jag tror det
vara bättre, än att genom bordläggning hindra
sådant. Jag hoppas, att Herr Grefven
och LandtMarskalken, af vanlig opartiskhet,
tillåter, att frågan får förekomma i nästa
plenum.
Haris Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken yttrade, att, då bordläggning
af hufvudfrågan enligt 49 § Riksdagsordningen
icke kunde förnekas, fråga na
Den i3 Mars f. in.
9
endast uppstode om bordläggning af Expeditionen.
Hans Excellence förklarade, i
afseende derpå, sig icke anse sig äga rätt,
att en sådan bordläggning förvägra, emedan
det kunde hända, att man ville göra en
anmärkning vid Expeditionen, men ej, af
en eller annan orsak, genast kunde göra
den. Den af Herr von Hartmansdorff begärde
bordläggning af Expeditionen ansåg
Hans Excellence sig således icke kunna förvägra.
Herr Crusenstolpe: Efter den fullständiga
utveckling af saken, Herr Grefven och
LandtMarskalken gjort, bar jag intet att
tillägga, och tror att Friherre Cederström
måtte finna sig fullkomligen vederlagd.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Som Herr von Hartmansdorff botat med en
fortfarande bordläggning af mål, som kunna
återstå, får jag, oaktadt den beslutne
bordläggningen, förnya det förslag jag gjorde
då första Utlåtandet förevar, nemligen,
att Rikets Ständer åt Konungen i underdånighet
öfverlemna att bestämma tiden för
creditivets användande till anskaffande af
spannemål för undsättning i missväxtår. Jag
får upplysningsvis anmärka, att detta förslag
icke är stridande, hvarken emot Konungens
Proposition, ej eller emot ordalydelsen
af det af 3 Stånd bifallne Utlåtande,
emedan i detta, bland de där stadgade
IO
Den i3 Mars f. m.
förbehåll vid Credit!vets användande, det
blott är i det första som en tvetydig föreskrift
förekommer, hvilken likväl ej bestämdt
stadgar, att ifrågavarande åtgärd
skall ske först sedan missväxten inträffat.
Då Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, hvilka,
om jag ej bedrager mig, till pluraliteten
utgöras af Slockholmsboar, möjligen
skulle kunna vägra Konungen att lyfta creditifvet
för att anskaffa spannemålen i bördigt
år mot goda priser, är det nödigt, att
all tvetydighet häfves genom Riksens Ständers
egen närmare tydning af första momentet.
På det att detta mitt förslag, som
redan finnes vid första Utlåtandet framstäldt,
ej måtte genom en fortfarande bordläggning
hindras att blifva afgjordt, bar jag
framstält det nu; annars hade jag dröjt
dermed lills målet till afgörande förekommer.
Friherre Cederström: I anledning af
hvad Grefve Björnstjerna yttrat, får jag fästa
hans uppmärksamhet dervid, att sakens
afgjorda beskaffenhet af Rikets Ständer ej
hindrar Ridderskapet och Adeln att afslå
hvad Utskottet föreslagit, eller att besluta
hvad förändringar deruti sorn helst, men
detta inverkar ej på Expeditionen, utan att
rakt bryta emot hvad Grundlagen föreskrifver.
Den tanke, Grefve Björnstjerna framställer,
i fall Ridderskapet och Adeln hilivid
den, blir ett uttryck af Ridderskapets
Den i3 Mars f. m.
och Adelns opinion, men ändrar intet i
afseende pä saken. I afseende på frågan,
huruvida detta måls expedierande hlir fördröjdt
genom ytterligare bordläggning, får
jag endast upplysa, att expeditionen öfver
en månad varit på Ridderskapets och Adelns
hord, och att således den tid varit tillräcklig,
sorn fordras, för att genomgå Expeditionen,
granska den och jemföra om någon
olikhet med beslutet deruti finnes. Om det
befinnes, att Expeditionen är i öfverensstämmelse
med det bifallna utlåtandet uppfattad,
tror jag ej att den, emot innehållet
af 3 momentet 4,9 § Riksdagsordningen,
kan ytterligare hvila. Om icke dess mindre,
på grund af hvad Herr Grefven och
LandtMarskalken yttrat, och på några ledamöters
begäran, den kommer att hvila, anhåller
jag att detta endast måtte, som min
reservation, i protocollet upptagas. Jag vill
blott, i afseende på Herr von Hartmansdorlfs
sista yttrande, att lian begärt Expeditionen
på bordet för alt förekomma en
inbjudning, tillägga, att ehvad Expeditionen
blifvit justerad eller ej, linnes det dock,
att ingen inbjudning kan ske, ty den kan
ej rättsenlig! göras då tre Stånds sammanstämmande
beslut, och således Rikets Ständers,
är fattadt.
Herr Lefrén, Johan Pehr: På det att
vi icke längre må roa oss med attdiscutera
mål, som äro lagde på bordet, anhåller
13
Den i3 Mars f. m.
jag, att Herr Munck af Rosenschöltls anförande
äfven må få hvila på hordet.
Yid förnyad föredragning af StatsUtskottets
ej mindre den 2 dennes under N:o
422 aflåtne, och den 3 derpåföljde förmiddagen
på bordet lagde, Memorial, med en
fortsättning af Förslaget till Reglemente för
RiksgäldsContoiret, än ock den 12 dennes
under N:o 437 afgifne, och samma dag eftermiddagen
på hordet lagde, Utlåtande,
öfver de vid berörde Memorial gjorde anmärkningar,
fann Ridderskapet och Adeln
för godt gilla samma Memorial, med de
förändringar och tillägg, sistnämnde Utlåtande
innehåller.
Å nyo föredrogs och bifölls StatsUtskottets
den 12 dennes under N:o 435 afgifne,
och samma dag eftermiddagen på
bordet lagde, Utlåtande, i anledning af
gjord motion, angående rättighet för Herrar
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, att försälja
attesterne öfver det i Banken på Deposit-räkning
insatte, i Låneväg anskaffade,
Silfver.
k nyo föredrogs StatsUtskottets den
dennes under N:o 436 afgifne, och samma
dag eftermiddagen på bordet lagde, Utlåtande
i särskildt väckt fråga, om åtgärds
.vidtagande lill RiksgäldsContoirets betryg
-
Den i3 Mars f. rn.
gande för förlust, i händelse det till jordbrukets
underlättande beslutade lån af 2
millioner i Silfver, icke på föreskrifne grunder
varder till fullo åter i lane väg uttagit.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Som jag ej förr än nu hört Utlåtandet, och
det icke fullkomligt, nödsakas jag sjelf begära,
att det må hvila på bordet. Men jag
vill dock nu anmärka, att den säkerhet uti
de första f:delar af egendomens taxeringsvärde,
som Utskottet fortfar att yrka, kan
blifva mindre än |:delar, i fall, af det förra
stadgandet, följden skulle blifva en mängd
utmätningsauctioner, men följden af det sednare,
att icke många egendomar komme på
auction; ty då värdet af egendomar skulle
minskas genom mängden af utmätningsauctioner,
finnér hvar och en, att f:delar ej
äro så stor säkerhet, som -f.;delar, om man
dermed kan förebygga de fleste af desse
auctioner. Jag anhåller derföre, att Utlåtandet
måtte blifva ytterligare hvilande.
Herr nion Vegesack, Ernst, förenade
sig med Herr Munck af Rosenschöld.
Och skulle StatsUtskottets Utlåtande, i
följd häraf, jemlikt 49 § Riksdagsordningen,
ytterligare förblifva hvilande.
Föredrogs å nyo och gillades BankoUtskottets
den 19 sistlidne Julii under N:o
Ren 13 Mars f. na.
65 afgifne, och den 24 i samina månad förmiddagen
på bordet lagde, Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
under N:o 29 förut meddeldte Memorial,
angående någre förändringar och närmare
bestämmanden af grunderne och vilkoren
för Assignering på Banken.
Å nyo föredrogs och lades till liandlingarne
ExpeditionsUtskottets den 11 dennes
under N:o 447 aflåtne, och samma dag
eftermiddagen på bordet lagde, Memorial,
i anledning af återremiss utaf Utskottets
förut meddeldte förslag till 2:ne §§ i RiksdagsBeslutet,
angående StatsVerkets inkomster
och utgifter.
Förslagen till desse 2:ne §§ afRiksdagsBeslutet
upplästes derefter och godkändes.
Bifölls, vid förnyad föredragning, StatsUtskottets
den 27 sistlidne Februarii under
N:o 418 afgifne samt den 8 dennes eftermiddagen
på bordet lagde, Utlåtande, angående
yrkadt tillägg i afseende på grunderna
för fördelningen af det Staden Borås
beviljade Lånebiträde.
Till pröfning företogs StatsUtskottets
den 27 sistlidne Februarii under N:o 4*9
afgifne samt den 8 dennes eftermiddagen
Den i3 Mars f. m.
på bordet lagde, Utlåtande i anledning af
Herrar Fullmägtiges i RiksgäldsContoiret
gjorde hemställan i afseende på kostnaderne
för den Inteckning, som skall tagas uti
Götha Canal och dess ägande Fastigheter,
lill säkerhet för det vid innevarande Riksdag
beviljade ByggnadsLånebiträde.
Grefve Cronhjelm, Otto August: I anledning
af det Utlåtande, som innehåller
svar på frågan, hvar ersättning för kostnaderne
för den inteckning, sorn skall tagas
uti Götha Canal, skall erhållas, anhåller
jag att få yttra några ord. Då frågan om
kostnaden för inteckningen första gången
förekom, och kostnaden ansågs betydlig,
emedan Chartan var stor, hemstälde StatsUtskottet,
hvar kostnaden skulle tagas, och
i ett Betänkande, som innehåller kostnaderne
för hela inteckningen, slutade StatsUtskottet
ined en tillstyrkan, att Chartan
skulle kostnadsfritt lemnäs från Statsverket.
Detta Betänkande blef bifallet. Sedan
inkommo RiksgäldsContoirets Fullmägtige
med förfrågan till StatsUtskottet, hvar de
öfriga kostnaderne skulle tagas. Det är i
anledning af denna förfrågan, som StatsUtskottet
inkommit och föreslagit, att de
skola tagas af anslaget till Götha Canal.
Kostnaderne äro obetydliga, så att om Bolaget
graveras dermed är det visserligen
icke af betydenhet, men då Rikets Ständer
fästat det oeftergifliga vilkor vid anslaget,
i6
Den i3 Mars f. m;
att ej en skilling skall användas till annat
än canalarbetet, och då Bolaget blifvit
hördt och ingått på ett motsvarande vilkor,
anser jag det ej vara klokt handladt, att
säga, att betalningen för inteckningen skall
tagas af canalfonden, hvilket torde vid nästa
Riksdag leda derhän, att Bolaget säger
att Rikets Ständer afprutat några hundrade
Riksdaler. Det bör man förekomma. I öfrigt
hafva Rikets Ständer beslutat, att Statsverket
ägde att söka. inteckningen. Nu är
föreslaget, att CanalDirectionen skall skaffa
inteckningsdocumenterne. Deraf kunde följa,
att när CanalDirectionen presenterade
documenterne, Riksgälds-Contoirets Fullmägtige
kunde säga, att de ej vore fullständige,
och att anslaget ej finge lyftas. Således
är det bäst att afslå Utlåtandet. I en
reservation af Herr Santesson, uti hvilken
Friherre Sprengtporten instämt, ser man
att Rikets Ständer förut bifallit ett Betänkande,
hvaruti ordagrant förekommer: /-  bland andra vilkor, som blifvit stadgade,
i afseende på det, vid innevarande Riksdag,
till Götha Canalbyggnads fullbordande
beviljade ytterligare Lånebiträde af
845s334 R:dr, är väl föreskrifvet, att CanalBolaget
skall medgifva Staten rättighet,
att, utan Bolagets vidare hörande, för hela
nyssberörde summa taga första inteckningssäkerhet
uti CanalVer ket, dess område och
ägande fastigheter. Motala Mekaniska Verkstads
-
STOCKHOLMS I
JUMa3 MarsKMi
stads anläggning dock derunder ej inbegripen.
Der hafva Rikets Ständer beslutit, att
inteckningen skall tagas af StatsVerket,
och den som söker inteckning skall ock bestrida
kostnaderne. Men, fortfares uti Utskottets
förra Betänkande, då uti beslutet
icke finnes omnämndt, antingen Bolaget eller
RiksgäldsContoiret skall vidkännas inteckningskostnaderne,
så härj vid det tillfälle,
dä Rikets Ständers beslut i ämnet
skolat, genom Utskottet, Herrar Fullmägtige
i RiksgäldsContoiret meddelas, Utskottet
fått anledning att på denna omständighet
f ästa särskilt uppmärksamhet. Der säger
ju Utskottet, att det är fråga om alla kostnaderne.
Det är väl vanligt, fortfar Utskottet,
att Låntagaren sjelf anskaffar Intecknings-
och Gravations-bevis, innan Lånesumman
utgifves, men sådant kan vid
ifrågavarande fall icke vara förhållandet,
enär, för penningarnes lyftning uti RiksgälsContoiret,
annat förbehåll, å Statens
sula, icke finnes vara gjordt, än att CanalBolaget
skall hafva till nyssbemälte Contoir
ciflemnat sin förbindelse, att de stadgade
vilkor en antaga och fullgöra; hvadan
och då, för berörde Intecknings erhållande,
utgifterne, uppgående ondast för stämpladt
papper till något öfver 2,000 Riksdaler,
icke blifvit tagne i beräkning vid Canalbyggnads-ånslagets
beviljande, Utskottet
ansett sig böra hemställa, om icke Rikets
66 II.
2
i8
Den i3 Mars f. m.
Ständer skulle finna lämpligt, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det StatsContoiret
måtte undfå Nådig befallning att
låta, utaf det i Chartce-SigillatceContoiret
varande förråd af stämpladt papper, till
Ilerrar Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
efter requisition och emot quitto, utan någon
betalning, utlemna det stämplade papper,
som till Cliartering af Götha CanalBolags
ifrågavarande förbindelse erfordras.
Detta bar StatsUtskottet först hemstält och
hafva Rikets Ständer bifallit. Sålunda finner
jag StatsUtskottets nuvarande framställning
i rak strid emot Rikets Ständers
beslut. Jag tillstyrker afslag med förklarande,
att Rikets Ständer redan, i anledning
af Betänkandet N:o 388, fattat sitt beslut.
Herr von Hartmansdorff, slaglist: StatsUtskottets
förslag lyder som följer: De öfriga
utgifterna för inteckningen må väl
af RiksgäldsContoiret förskjutas, men emot
ersättning af CanalBolaget, efter den räkning,
som derå kommer att af gifvas; ägandes
Bolaget, att antingen inbetala beloppet
till RiksgäldsContoiret, eller ock låta detsamma
på anslaget af dragas. Utskottet har
således ej föreslagit, att kostnaderna skola
tagas af anslaget, ty Bolaget kan taga dem
hvar det för godt finner; det är endast i
afseende på ersättningen, som Utskottet hemställt,
att Fullmägtige må kunna af anslaget
innehålla motsvarande summa, derest
Dea i3 Mars f. m.
*9
lion icke annorlunda liquideras. Således
förmodar jag, att anmärkningen i detta hänseende
är vederlagd. Hvad åter angår riktigheten
af alt låta Bolaget Betala denna
kostnad, får jag blott hänvisa till det allmänna
bruket, att den, som låter inteckna
sin egendom, äfven är den som bestrider
kostnaderne. Den som får lån med de vilkor
som Canalen, nemligen 845,ooo Riksdaler
till skänks, borde destomera låta sig
nöja och icke gräla om dylika småsummor,
som dessa kostnader; men Götha CanalBolag
är bland dem, som aldrig blifva tillfredsställda,
och som altid göra samma invändning,
alt de ej fått nog. Till skäl för
denna eftergift åberopas en annan, nemligen
att chartan på förskrifningen blifvit efterskänkt.
Man borde verkeligen ångra, att
man gjort det, då man haft så liten tack
derföre; men skillnaden var likväl, att chartan
kunde efterskänkas utan någon utgift
för staten, ty hon förvållade icke RiksgäldsContoiret
någon contant utbetalning. Här
måste deremot lösen för handlingarne contant
betalas af RiksgäldsContoiret; och dä
Contoiret redan är i brist, funnes ingen
annan utväg än att det skulle låna penningar
äfven för detta ändamål; hvilket vore
nog långt gånget.
Grefve Cronhjelm: Det är just för att
förekomma några vidare anspråk från Ca66
H. a*
20
Den i3 Mars f. »«.
nalens sida, som jag tror det vara klokast,
att man ordagrant håller sig efter contractet.
Herr von Hartmansdorff lär ej kunna
neka, att beslutet innehåller, att Statsverket
äger taga inteckningen. Efter lag skall
den, som tager inteckningen, betala kostnaderne.
Kommer man nu och säger, att
Bolaget skall betala dem, så har man gjort
en additionnel artikel, som väl ej är betydcligen
graverande, men som ger Bolaget
en riktig anledning att säga, det Rikets
Ständer ej uppfyllt contractet. Af dessa
skäl får jag anhålla om afslag, och tror att
redan ett Stånd fattat dylikt beslut.
Herr von Hartmansdorff: Hvar oell en
som haft att göra med inteckningar vet att
ordalagen: taga inteckning utan låntagarens
börande, är den vanliga formeln. Hvad
beträffar anmärkningen, att Bolaget derigenom
skulle få anledning att undandraga sig
sin förbindelse, så, om det vore en kär
anledning för Bolaget att slippa inteckningskostnaden,
så vore det för Rikets Ständer
väl ännu mera behagligt att slippa byggnadskostnaden.
Men långt ifrån att efterskänka
den, torde Bolaget snarare komma
med ännu större påståenden.
Grefve Cronhjelm: Mitt förnämsta syftemål
är att ställa så till, att alla tvister
med CanalBolaget må vara slut. Rikets
Ständer hafva nu anslagit en summa, och
Den i3 Mars f. m. ai
dervid fästat vilkor. Om Rikets Ständer
vilja gå ifrån dessa vilkor, har Bolaget ovilkorligen
rätt att säga, det Rikets Ständer
ej uppfyllt sina vilkor. Herr von Hartmansdorff
har ej hestridt, och lär ej kunna
bestrida, att, då Rikets Ständer skola taga
inteckningen, det efter lag åligger dem att
betala kostnaderne. Således hafva Rikets
Ständer emot sig svensk lag och sitt eget
contract. Det är ej för den lumpna summan
för Canalen, som jag talar, ty det lär
göra lika litet för Canalen, som för RiksgäldsContoiret,
att betala den summan mera
eller mindre, men det kan vara värdt
4oo Riksdaler att slippa vidare tvister med
CanalBolaget. Af dessa skäl kan jag ej afstå
från anhållan om afslag.
Friherre Cederström, Jacob: Hvad sjelfva
kostnaden för inteckningen beträffar, så
lär det vara naturligt, att den tillhör Statsverket,
och den är obetydlig i händelse
chartan annihileras. Det uppstår då ej fråga
om annat, än utgifterne för gravationsbevis,
i händelse sådant skulle fordras, och
det är för dem, som den egentliga kostnaden
uppstår. Lättast och bäst kommer man
från saken, om man afslår utlåtandet; Staten
besörjer inteckningen, och man hegär
annihilering af chartan. Hvad gravationsbevis
beträffar, så åligger det vederbörande
att taga inteckning ehvad lägenheterne äro
intecknade eller ej, hvartill då dessa bevis?
Mig synas de alldeles icke behöflige.
33
Den i3 Mars f. ra.
Grefve Cronhjelm: Jag vill blott vipplysa,
att Rikets Ständer redan beslutit alt
efterskänka chartan, Dessutom, hvad sjelfva
inteckningens verkställande beträffar,
går det lättare för RiksgäldsContoirets AdvocatFiscal
att verkställa den, än för Canalen
att söka den vid flere HäradsRälter.
Hans Excellence Herr Grefven och
Landi Mar skalken tillkännagaf, att plenum
komme klockan half till 6 i eftermiddag
alt fortsättas.
Hans Excellence gjorde proposition till
bifall å StatsUlskottets ifrågavarande Utlåtande.
Ropades Ja och Nej.
Hans Excellence liemstälde, om Ridderskapet
och Adeln behagade afslå samina
Utlåtande.
Ropades äfven Ja och Nej.
Hans Excellence förnyade sin nyss
gjorde bifalls-proposilion.
Ropades starka Ja^ jemte några Nej.
Hans Excellence förklarade i anledning
häraf, att Ja hade öfverröstat Nej.
Grefve Cronhjelm begärde votering.
Den i3 Mars f. in.
23
Herr Riben, Carl Wilhelm: Om någon
underrättelse ankommit huru de öfrige Stånden
afgjort denna fråga, anhåller jag att
den måtte oss meddelas,
Undertecknad RidilarhusSecreterare :
PresteStåndet har afslagit och BondeStåndet
bifallit ifrågavarande utlåtande. BorgareStåndet
har ännu ej afgjort detsamma.
Grefve Cronhjelm: Jag hemställer, om
icke, då ett Stånd afslagit utlåtandet, och
frågan är af nog litet intresse för att upptaga
tiden med en votering, Ridderskapet
och Adeln skulle, i likhet med PresteStåndet,
äfven vilja besluta afslag.
Herr von Hartmansdorff: Jag inser ej
någon grund för Ridderskapet och Adeln
att här gifva efter för Canalvännernes anspråk,
så länge de ej stödjas på bättre skäl
än de redan anförda,
Herr Printzensköld, Axel: I motsatts
emot hvad Grefve Cronhjelm begärt, får
jag hemställa, om icke Ridderskapet och
Adeln ville förena sig med BondeSlåndet
och bifalla utlåtandet. Då ett Stånd bifallit
det, är det lika skäl att förena sig med
det, sorn med det, hvilket afslagit utlåtandet.
Vi hafva gjort nog uppoffringar för
Canalen; och som Friherre Cederström upplyst
att ifrågavarande kostnader äro nästan
24
Den i3 Mars f. m,
inga, vet jag ej hvarföre man skall bestrida
bifall,
Herr Crusenstolpe, Magnus Jacob: Sedan
Herr Grefven och LandtMarskalken gifvit
tillkänna, att han anser pluraliteten hafva
bifallit utlåtandet, och Grefve Cronhjelm
förklarat att frågan är af så liten vigt att
den ej förtjenar en votering, hemställer jag,
om ej Grefven ville återkalla sin begäran
om votering,
Grefve Cronhjelm: Frågan är för det
närvarande af liten vigt för StatsVerket
och Bolaget, och den enda vigt den nu bar
är, att den borttager tid; men den är e>j
af så ringa vigt vid en kommande Riksdag,
tj Rikets Ständer hafva, om utlåtandet bifalles,
rubbat det nyss ingångna contractet
med Bolaget, och man exponerar sig att
då få höra klagomål från detsamma; jag
kan således cj afstå från begäran om votering.
Upplästes till justering följande vote-.
vingsproposition:
Den som bifaller StatsUtskottets Utlåtande,
i afseende på koslnaderne för den
inteckning, som skall tagas i Götha Canal
och dess ägande fastigheter, till säkerhet för
det vid innevarande Riksdag beviljade Byggnads-Lane-biträde,
voterar
Ja;
Den i3 Mars f. m.
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, anses StatsUtskottets berörde
Utlåtande hafva blifvit af Ridderskapet och
Adelil afslaget.
Denna voteringsproposition godkändes
samt anslogs.
Voteringen börjades klockan half lill i
oell befunnos vid dess slut klockan en qvart
till 2 eftermiddagen, sedan en voteringssedel
blifvit undantagen oell förseglad, samt
de öfrige voteringssedlarne blifvit öppnade,
röstcrne hafva utfallit, sorn följer;
Ja — 58.
Nej — 38,
I följd hvaraf Hans Excellence Herr
Gr ej veu och LandtMar skalken förklarade,
alt Ridderskapet och Adeln bifallit StatsUtskottets
ifrågavarande Utlåtande,
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan en qvart till i eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim,
Den i3 Mars e. m.
Lördagen den i3 Mars i83o.
Plenum klockan half lill 6 Eftermiddagen,
Föredrogs å nyo och bifölls BankoUtskottets
den g dennes under N:o x 48 aflåtne,
och samma dag eftermiddagen på bordet
lagde, Memorial, med förslag till 4;de
Artikeln 5;te Afdelningen af det nya BankoReglementet,
innehållande de föreskrifter,
som afse Bankens Discoutrörelse,
Företogs lill pröfning ConstitutionsUtskottets
den 10 dennes, under N:o 75 aflåtne,
och den 12 derpåföljde eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, i anledning
af återremiss a Utskottets uti Memorial N:o
53 förut meddeldte förslag till Grundlagsbestämmelser
0111 Lagtima och Urtima Riksdagar.
Friherre Rålamb, Claes: Jag hemställer,
om icke detta memorial må punktvis
föredragas, och om icke vi må få börja med
punkten Litt. A.
Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel:
Jag är ej emot att memorialet punktvis föredrages,
men tror det likväl vara öfverflödigt,
då jag anser memorialet, sådant som
det nu är, böra i sin helhet återremitteras.
Den i3 Mars c. m.
27
Utskotlet liar begått ett misstag och lill
Ständernes antagande framställt 2:ne mot
hvarandra stridiga momenter. Först har
Ulskotlet föreslagit, att i 49 § RegeringsForrnen
ett nytt moment skall tilläggas, innehållande,
att Rikets Ständer vid urtima
Riksdag icke må befatta sig med andra mål,
än Konungens propositioner. Derefter har
Utskottet i 2 § Riksdagsordningen godkänt
den af mig hos Ridderskapet och Adela
framstälda anmärkning och föreslagit ett
nytt moment, att nemligen ConstitutionsUtskoltet
bör träda i juli verksamhet äfven
under Urtima Riksdagar. Om nu detta senare
inkommer i Riksdagsordningen, men
det förra oförändradt qvarstår i RegeringsFormen,
så stå dessa i rak strid mot hvarandra,
och följden blir, att Rikets Ständer
ej få befatta sig med de ärenden, som komma
ifrån ConstitutionsUtskottet, hvarigenom
Anmärkningsanledningar, väckte inom C011-  stitutionsUtskotlet, ej skulle blifva föremål
för Ståndens pröfning. Jag tror, att den
skyndsamhet, hvarmed Utskottet nödgats
uppgöra jämkningsförslaget, är orsaken att
Utskotlet förbisett dessa fel i redaclionen,
och jag anhåller, i anledning deraf, om
återremiss, på det Utskottet må blifva i tillfälle
att uppgöra ett fullständigt förslag,
hvaröfver vi sedermera må blifva i tillfälle
att yttra oss, i händelse en återremiss
af detta memorial icke skulle strida mot
Grundlagen.
Den i3 Mars e. m.
Herr Hjerta, Gustaf: Jag lyd;te mig
vid Memorialets uppläsande äfven höra, att,
såsom Grefve Gyldenstolpe ganska riktigt
anmärkt, 4.9 § RpgeringsFormen och 2 §
Riksdagsordningen, enligt Utskottets förslag,
skulle komma att stå i rak strid mot
hvarandra. Jag förenar mig sålunda i begäran
om återremiss, men skulle sådant icke
anses nödigt, tror jag dock vi icke böra
begära Memorialets föredragning punktvis,
utan att vi äro lättast ifrån saken om Eidderskapet
och Adeln förklarar sig vidblifva
sine vid förra Memorialet gjorda anmärkningar,
då förstärkta Utskottet kommer att
deröfver rösta. Jag vägar likväl fästa uppmärksamheten
på nödvändigheten af det
vilkor, att i voteringspropositionerne utsättes
hvad som är Ridderskapets och Adelns
tanka; ty i Contrapropositionerna står för
närvarande blott åberopadt Numrorne på
Ridderskapets och Adelns anmärkningar. Jag
tror detta vara för ofullständigt, enär 80
personer i förstärkta ConstitutionsUtskottet
troligen ej så noga känna de med numror
åberopade Anmärkningars innehåll. Jag äfven
anhåller derföre om återremiss.
Grefve Horn, Claes Fredrik: Jag instämmer
hufvudsakeligen i de motiver, som
Grefve Gyldenstolpe och Herr Hjerta åberopat
såsom anledning till återremiss, men
jag vill tillika erinra, att om ConstitutionsUtskottets
förslag antages, kommer det til
-
Den i3 Mars e. m.
lägg Grefve Gyldenstolpe saknat i RegeringsFormen,
att der likväl stå i 53 §, enär
Utskottet tillstyrkt Ridderskapets och Adelns
i:sta, 2 ulra och 3:dje anmärka ingspurt Uter ,
med iakttagande vid 2; dr a punkten af den
modification, som under i3:de punkten föreslås;
men det förekommer dessutom en
annan anmärkning mot Utskottets Memorial.
Utskottet säger Litt. E, sedan Utskottet tillstyrkt
Ridderskapets och Adelns i2:te och
14:de anmärkningspunkter: dock med dan ytterligare
hehö ftig a utveckling, att, vid slutet
af g 4 § Regerings Formen må tilläggas en
så lydande mening: ”De i denna och nästföregående
3:ne §§ omförmälda Riksdagar
vare, i fråga om ärendenas behandling, att
anse lika med Lagtima.” Hav borde stå
p5 §, ty där skulle rätteligen detta tillägg
införas; i stället för att åberopa de 3:ne
nästföregående §§, borde åberopas de 4 föregående
På grund af denna anmärk
ning,
äfvensom den ådagalagda ofullständigheten
i redactionen, anser jag proposition
till återremiss af Memorialet vara högst nödig.
Grefve Gyldenstolpe: Jag bar egentligen
begärt ordet i anledning af Herr Hjertås
yttrande, och får dervid upplysa, att
som ConstilutionsUtskottet. godkänt nästan
alla Ridderskapets och Adelns vid förra Memorialet
gjorde anmärkningar, så skulle ett
förklarande, af Ridderskapet och Adeln, att
Ståndet vidblifve sina gjorde anmärkningar,
3o
Den i3 Mars e. m.
vara tiel,samina, som ett bifall till ConstitutionsUtskottets
förslag. Hvad Grefve Horns
anmärkning angår, alt den af mig uppgifne
stridighet emellan RegeringsFormen och
Riksdagsordningen skulle afhjelpas derigenom,
att saken verkligen kom att i 53 §
RegeringsFormen införas, så har Herr Grefven
deri visserligen rätt. Men du Grundlagarne
efter deras ordalydelse skola tolkas,
och 49 samt 53 §§ RegeringsFormen sålunda
komma i rak strid mot hvarandra, så
tror jag det vara nödigt, för att undvika
detta, att återremittera Memorialet, hvarigenom
Utskottet kommer i tillfälle att undanrödja
denna motsägelse.
Herr Cederschjöldj Pehr Gustaf: Högloflige
Ståndet torde ursäkta, att Utskottets
Memorial blifvit så summariskt uppsatt, då
det besinnar den korta tid Utskottet derpå
fått använda. Jag förmodar dock, att en
återremiss icke behöfves derföre, att voteringspropositionerna
ej äro fullständigt utförda,
utan endast hänvisa till de punkter,
i hvilka anmärkningarne innefattas. Det är
icke troligt, att Ordföranden i förstärkta
ConstitutionsUtskottet skulle underlåta, att,
vid hvarje votering, låta uppläsa den anmärkning,
som i propositionen åberopas,
ännu mindre att det af de 8o ledamöterna
icke skulle finnas någon, som ville yrka exa
sådan uppläsning. Hvad sjelfva saken angår,
så har Grefve Horn, efter hvad jag
Den i3 Mars e. m.
3i
kunnat finna, tillräckligen besvarat Grefve
Gyldenstolpes anmärkning om förmendt motsägelse
emellan den i RegeringsFormen och
Riksdagsordningen uppgifna begränsningen
af Riksens Ständers befattning vid Urtima
Riksdag. Om för öfrigt, sedan voteringarne
för sig gått, någon redactionsjemkning skulle
vara nödvändig, synes, enligt det slutliga
förbehållet i sjelfva Memorialet, Utskottet
vara berättigadt, att en sådan jemkning
iakttaga, då det fullständiga redactionsförslaget
skall öfverlemnas. Jag tror derföre,
att det icke är någon fara alt bifalla Memorialet
och låta voteringarne för sig gå.
Grefve Horn bar gjort den anmärkningen,
att det som Utskottet velat införa i 94 §,
borde hafva blifvit infördt i den göite. Men
jag får erinra, att i 9b § den 92:dre icke
är nämnd, eller den händelsen då Kongl.
Maj:t är af sjukdom öfver ta månader hindrad
att med Regeringsärender sig befatta.
Derföre bar tillägget icke kunnat införas i
95 §, utan i den 94. För öfrigt är det
likgiltigt hvar tillägget står, blott ett sådant
stadgande finnes, att de Riksdagar,
hvartill icke Konungen, utan egentligen sjelfva
Grundlagen kallar, icke få anses såsom
Urtima. Jag hemställer derföre, om anmärkningarne
äro af den beskaffenhet, att
de förtjena, det man uppehåller och förhindrar
saken genom en återremiss.
Friherre Rålamb: Jag instämmer till
3i
Den i3 Mars e. m.
alla delar med Herr Cederschjöld deruti
att, i händelse af en återremiss, man icke
hinner vid denna Riksdag bringa målet till
slut. Jag torde dessutom få nämna några
ord om målets behandling. ConstitutionsUlskottet,
som stödt sig vid den princip,
alt inga andra mål än Kongl. Majrts propositioner
borde vid Urtima Riksdagar handläggas,
trodde sig, vid pröfningen af i3:de
anmärkningspunkten, höra, i stället för orden:
För handläggningen af Konungens
propositioner, införa orden: för handläggningen
af dit öfverlemnade mål; och ansåg
sig derigenom hafva gifvit en större
tydlighet åt §:n, nemligen den, att ConstitutionsUtskottet
äger upptaga afgörande! af
frågor om vägrade propositioner och hvart
remitteras skall. Detta, och icke annat,
har varit orsaken till ändringen, och skulle,
enligt Utskottets tanka, redactionen komma
att lyda som följer: ”Alla i Grundlagen
stadgade Utskott böra äfven vid Urtima.
Riksdag väljas, men skola ej, utan så vidt
det för handläggning af dit öfverlemnade
mål blifver nödigt, sättas i verksamhet
För öfrigt, om någon irring insmugit sig
nti redactionen af Utskottets förslag, så har
detta varit en följd af den skyndsamhet,
hvarmed det måste uppgöras; men som Utskottet
reserverat sig rättigheten att få göra
vissa mindre jemkningar då hela redactionsförslaget
skall uppgöras, så tror jag ej att
någon återremiss derföre är behöflig.
Fri
-
Den i3 Mars e. m.
33
Friherre Åkerhjelm , Gustaf Fredrik:
Den motsägelse, som Grefve Gyldenstolpe
trott sig finna emellan de i anledning af i:sta
och i3:de anmärknings-puncterne föreslagne
redactions-förändringar, härleder sig, om någon
sådan verkligen förefinnes, ifrån anmärkningarnes
egen beskaffenhet. Ridderskapet
och Adeln gjorde vid i:sta puncten följande
anmärkning: ”Att vid slutet af 4p § Rege”ringsFormen
må tilläggas följande mening:
”Fid Urtima Riksdag, öfverlägge och be”slate
Rikets Ständer blott om de ärenden,
"som Konungen sjelf framställer, men hvil”ka
icke må sträcka sig till Grundlags-än”dringars
föreslående eller afgörande.”
I 13:de puncten gjorde Ridderskapet och
Adeln följande anmärkning, ”att efter or”den:
de skola dock, skulle införas orden:
”med undantag af Constitutions- och Expe"ditionsUtskotten,
ej sättas i 'verksamhet,
”utan så vidt det för handläggning af Ko"nungens
propositioner blifver nödigt.” Om
meningen med ordet verksamhet blott har
afseende på Konungens propositioner, så finnes
ingen contradiction emellan förenämnde
föreskrifter, ty när i första puncten säges,
att Kongl. Maj:t ej får föreslå Grundlagsförändringar,
så kan icke något, som påkallar
ConstitutionsUtskottets handläggning,
till detsamma ankomma, utan endast frågor
hvart remitteras skall, när Stånden derom
ej äro ense, eller afgörandet om vägrade
66 H. 3
H
Den i3 Mars e. m.
propositioner af Talemännen, blifva föremål
för ConstitutionsUtskottets verksamhet. Är
åter meningen med ordet verksamhet vidsträcktare,
och den, som Grefve Gyldenstolpe
och den värde Ledamoten, som med
honom instämt, här yttrat, att ConstitutionsUtskottets
verksamhet skall äfven vid Urtima
Riksdagar sträckas till granskning af
StatsRådets Protocoll, anmärkningars görande
i anledning deraf, och anmärkningars upptagande,
med hvad deraf följer, så förefinnes
verkligen en stor contradiction emellan
irsta och i3:de puncterne, och då medgifver
jag visserligen, att en återremiss är nödig,
i fall Grundlagen en sådan tillåter. I
förra fallet är återremissen öfverflödig, och
Ridderskapet och Adeln behöfver då endast
instämma med Utskottet.
Grefve Horn: Det kunde icke vara deras
mening, som gjorde anmärkningarne, att
ConstitutionsUtskottet icke vid Urtima Riksdagar
skulle få upptaga anmärknings-anledningar
i afseende på de orsaker, som föranledt
Rikets Ständers sammankallande m. m.
Jag anser det derföre vara nödigt att återremittera
Memorialet, på det Utskottet må
blifva i tillfälle att jemka de förefunne motsägelserna
emellan Grundlagarnas §§.
Herr Hjerta: Jag har visserligen icke
uppkommit med de af Ridderskapet och Adeln
gjorde anmärkningar; ty jag hyste den
Den i3 Mars e. m.
35
fromma önskan, att Ridderskapet och Adeln
ville afslå hela förslaget, men jag instämmer
nu med dem, sorn tro, att ändamålet
med anmärkningarne var, att Rikets Ständer
icke skulle afhända sig rättigheten att, äfven
vid Urtima Riksdagar, genom deras ConstitutionsUtskott
granska StatsRådsProtocollerne
och i anledning deraf göra petitionsrätten,
som omnämnas i 107 §:n, hos Kongl.
Majrt gällande, eller låta ConstitutionsUtskottet,
enligt 106 §, remittera till åtal vid
RiksRätt. Det är så mycket nödvändigare
att detta icke hetages Rikets Ständer, som
Urtima Riksdagar sällan lära infalla utan att
de varit vållade af någon försummelse inom
Administrationen, de fall undantagne, som
omnämnas i RegeringsFormens gi , 92, p3
och 94 §§. Jag vill äfven fästa uppmärksamhet
på af hvad föga vigt det är att få
denna fråga nu afgjord. Del är vida bättre
att få ett helt väl utarbetadt förslag vid en
annan Riksdag, ty det vore verkligen att
missbruka aktningen för kommande Ständer,
om man skulle tro dem med Ja rösta öfver
ett så ofärdigt förslag, som detta.
Grefve Gyldenstolpe: Då jag framställde
den anmärkning, att ConstitutionsUtskottet
borde träda i verksamhet vid Urtima
Riksdagar, åsyftade jag StatsRådsProtocollernes
granskning och att Rikets Ständer skulle
få befatta sig med sådana ärender, som i
66 H. 3*
36
Den 13 Mars e. m.
anledning deraf kunde förekomma. Då ett
RiksStånd återremitterar ett ConstitutionsUtskottets
Memorial nied förklarande af sin
gemensamma tanka, och denna af Utskottet
godkännes, skulle jag tro det vara Utskottets
skyldighet att jemka redactionen så, att icke
någon contradiction uppkommer i hela förslaget.
Jag tror, att livar och en skall finna
olämpligheten af att inom ett RiksStånd
framställa ett redactionsförslag. Då Utskottet
erkänt sjelfva principen af anmärkningen,
bör Utskottet rätta Redactionen derefter.
Jag skall dock vara nöjd med den
försäkran, att Utskottet inkommer med redactionsförslag,
som afhjelper dessa motsägelser,
och, i händelse Herr Cederschjöld
derom kan försäkra mig, skall jag icke vidare
yrka någon ålerremiss.
Herr Crusenstolpe > Magnus Jacob: Besynnerligt
nog, men lyckligt för den åsigt
jag hyllar, leda bägge de åtgärder, bär äro
i fråga, till samma mål, ty godkännes voterings-propositionerne,
sådane de äro, och
contradictionerne bibehållas, så lärer förslaget
icke kunna vid nästa Riksdag antagas.
Återremitterar man åter saken nu, hinner
förslaget ej inkomma innan Riksdagens afslutande,
och saken är då, som om den aldrig
vore gjord. Båda fallen äro sålunda
tillfredsställande för mig. Jag vill derföre
nu endast yttra mig om hvad jag anser vara
det lämpligaste. Jag tror det vara, att
Den i 3 Mars e. m.
37
Ridderskapet och Adeln godkänner voteringspi’opositionerna.
Grefve Gyldenstolpe har orätt,
då han tror, att ConstitutionsUtskottet
godkänt alla Ridderskapets och Adelns anmärkningar.
Förhållandet är icke så, ty det
finnes äfven sådane anmärkningar, hvartill
Utskottet icke begifvit sig. Jag tillstyrker
derföre Ridderskapet och Adeln att qvarblifva
vid sina framställde anmärkningar.
Herr Cederschjöld: I anledning af Grefve
Gyldenstolpes hemställan till mig, huruvida
jag kunde lemna någon försäkran, att
Utskottet skulle inkomma med ett sådant
redactionsförslag, sorn afhjelpte de förmente
motsägelserna, får jag förklara, att jag naturligtvis
icke är i stånd dertill. Men på
det sätt frågan nu är från Utskottet framställd,
undrar jag, om det kan vara något
hinder för Utskottet att i redactions-förslaget
iakttaga de nödiga öfverensstämmelserna.
Om bristen skulle ligga deri, att t. ex. i
RegeringsFormen ej omnämnes, hvad i Riksdagsordningen
stadgas, så hindrar ej RegeringsFormens
tystnad RiksdagsOrdningens bud
att göra sig gällande. Jag tror, att till och
med om raka motsattsen finnes i arne Grundlags^,
såsom t. ex. emellan 81 och 56 §§
Riksdagsordningen, der den förra stadgar
att RiksStånden kunna vid första Riksdagen
afslå en Kongl. Proposition om Grundlagsförändring,
som blifvit af ConstitutionsUtskottet
afstyrkt, och den sednare att en så
-
38
Den i 3 Mars e. m.
dan proposition ändock skall hvila till nästa
Riksdag, kunna Rikets Ständer följa hvilken
§ de vilja. Om Ridderskapet och Adeln således
anser förslaget i sjelfva verket nyttigt,
är det visserligen ingen fara att bifalla Memorialet,
men om Ridderskapet och Adeln
anser det skadligt, kan det visserligen vara
skäl att återremittera det, helst en återremiss
nu mera skulle göra omöjligt att vid
denna Riksdag bringa saken till slut.
Friherre Rålamb: I anledning af Grefve
Gyldenstolpes yttrande, att han med sin
anmärkning åsyftade, det StatsRådets Protocoller
vid Urtima Riksdag skulle blifva granskade,
får jag hemställa, om, då frågan här
förevar, och 10 å 12 olika anmärkningar afsändes
till Utskottet, icke ibland dem en
motsägelse förefanns, då t. ex. i första puncten
yrkades ”att endast Kongl. Maj:ts propositioner
skulle af Rikets Ständer få behandlas,
” men deremot i en sednare anmärkning
framställdes en helt motsatt åsigt. Utskottet,
som ej förbisett detta, bär derföre,
i slutet af Memorialet yttrat: Då i öfrigt
en och annan § blifvit föremål för flere
olika anmärkningarj hvilkas verkan åter
beror af inbjudnings- eller voterings-resultaten,
torde ConstitutionsUtskottet tillåtas
att j derest sådant inom Riksdagens slut medhinnes
j vördsammeligen framlägga fullständig
redaction af de Grundlagsförändringar
i detta ämne, sorn nu äro eller
Den i 3 Mars e. ni.
39
varda för vidare constitutionel behandling
godkända. Utskottet har ej kunnat göra annorledes
, ty anmärkningarne voro i strid
mot hvarandra. Jag hemställer vördsamt,
om icke målet nu kunde få afgöras och återremiss
undvikas.
Herr Hjerta: Jag tror, att afsigten af
ConstitutionsUtskottet varit god, då det förbehållit
sig en förnyad redaction af förslaget;
men jag tror det vara oformligt af Rikets
Ständer att öfverlemna åt slumpen, om
det livilande förslaget skall äga sammanhang
eller icke. Jag tror det för närvarande innehålla
så många brister, att jag tillstyrker
Ridderskapet och Adeln att icke bifalla voterings-propositionerna,
utan anhåller antingen
om afslag eller återremiss af Memorialet.
Jag kan alldeles icke för framtiden såsom
princip gilla, att ej Riksdagsordningen
och RegeringsFormen äfven i ordalydelserne
måste öfverensstämma. RegeringsFormen är
sjelfva föreskriften om Statsmagternas inbördes
ställning och förhållande till hvarandra;
då deremot Riksdagsordningen endast är ett
Reglemente för Ständernas öfverläggningar.
Om der antages, att Ständerna hafva rättighet
att hos Kongl. Maj:t göra anmälanden
enligt 107 § RegeringsFormen till Rådgifvarnes
förafskedande, men sådant ej tillåtes
dem enligt RegeringsFormen, så kunde Kongl.
Maj:t svara: dertill har Ni ingen rättighet.
Jag underställer, om ett sådant förhållande
4°
Den i 3 Mars e. m.
vöre önskvärdt; när vi deremot äga en ostridig
rätt att granska Rådgifvarnes förhållanden.
Herr Cederschjöld har ej kunnat försäkra
Grefve Gyldenstolpe, att de nödige redactions-förändringarne
skulle blifva iakttagne,
men deremot har Talaren lofvat oss, att
Ridderskapets och Adelns serskilta anmärknings-puncter
skola vid voteringarne inom
Förstärkta ConstitutionsUtskottet blifva upplästa,
så att farhågorna i denna del äro borttagna;
men han kan icke lofva oss, att
alla de 80 Ledamöterna skola vid uppläsningen
riktigt fatta dessa anmärkningar, hvarföre
jag anhåller om återremiss på Memorialet.
Friherre Åkerhjelm: Jag instämmer deruti,
att ConstitutionsUtskottet hade bordt
observera motsägelserna emellan irsta och
13:de puncterne, ehuru denna motsägelse befanns
i de från Ridderskapet och Adeln komne
anmärkningar. Men jag tror tillika, att
det hade varit en skyldighet af Motionairen
till dessa anmärkningar, att observera contradictionerna
innan de till Utskottet remitterades,
oah att söka att då, och icke först
nu, tillvägabringa en rättelse, hvarigenom
de gemensamma tankarne från Stånden kunnat
sinsemellan blifva gemensamma. Att nu
qvarblifva, som här föreslagits, vid alla de
anmärkningar Ridderskapet och Adeln förra
gången gjorde, vore emellertid nästan detsamma,
som att antaga Utskottets förslag,
enär Utskottet, med undantag utaf, som jag
De» i 3 M a v s c, ni.
4>
tror, Herr von Schulzenheims anmärkningom
valens försvinnande, och en redactionsförändring
i 60 § RegeringsFormen, i allo
instämt med Ridderskapet och Adeln. Då
jag, lika med Herr Hjerta, inser, att oreda
endast skulle blifva följden om förslaget i
sitt contradictoriska och mindre sammanhängande
skick antoges, så önskar äfven jag
återremiss af detsamma, på det att Utskottet
måtte blifva i tillfälle att observera och
rätta det som förut bordt rättas, äfvensom
att genom sitt utlåtande undanrödja de motsägelser,
hvilka finnas i Ridderskapets och
Adelns anmärkningar.
Grefve Gyldenstolpe: Jag har begärt
ordet för att få tillrättavisa den beskyllning
man gjort mig, då man sagt, att motsägelse
funnes i mina anmärkningar mot förra Memorialet.
Att ett redactions-förslag, uppgjordt
af Herr von Schulzenheim, kan stå
i strid med ett af mig uppgjordt, finnér jag
alldeles icke vara någonting underligt. Då
Ridderskapet och Adeln såsom sin gemensamma
tanka antagit, att ConstitutionsUtskottet
under Urtima Riksdagarne borde vara
i full verksamhet, så hade det äfven varit
Utskottets skyldighet att uppgöra Herr
von Schulzenheims redactions-förslag till irsta
puncten så, att den icke kommit i strid med
denna grundsatts. Att man icke kan hafva
uppgjort ett redactions-förslag så, att det
icke strider mot eli af en annan uppgjordt
Den i3 Mars e. ni.
förslag, ehuru principerna kunna stå tillsammans,
är helt naturligt, ty 2 personers tankar
lära ej vara så öfverensstämmande, att,
då de skola framställas, ordställningarne icke
kunna komma att strida mot hvarandra. Jag
tror således, att Ridderskapet och Adeln icke
begått någon motsägelse då Ståndet såsom
sin gemensamma tanka remitterat så väl mina,
som Herr von Schulzenheims anmärkningar,
synnerligen när de så lätt kunnat
bringas till likstämmighet. Jag anhåller om
återremiss af Memorialet.
Grefve Horn: Då Friherre Åkerhjelm
ifrågasatt grundlagsenligheten af en återremiss
utaf detta Memorial, får jag, i händelse
någon mera skulle tvifla derpå, påminna
om den Grundlags-§ som stadgar, att då ett
Betänkande första gången är under öfverläggning
och ej kan antagas, detsamma bör
återremitteras; och då så hufvudsakliga anmärkningar
blifvit gjorda mot detta Memorial,
att troligen högst få skulle vilja hafva
detsamma sådant det är antaget, förenar jag
mig om återremiss deraf, om också derigenom
hela förslaget skulle äfventyra att
förfalla, hvarvid ingen särdeles skada uppkommer.
Herr Crusenstolpe: Jag anhåller vördsammast
att få upplyst, huru de öfrige Stånden
afgjort ifrågavarande Memorial.
Un clerteckn ad Riddarhus Secreterare:
Den i3 Mars e. m.
43
BondeStåndet liar bifallit ConstitutionsUtskottets
ifrågavarande Memorial; men från
de öfrige Stånden liar någon underrättelse,
huru de afgjort detsamma, ännu icke ankommit.
Friherre Rålamb: Jag får den äran upplysa,
att, enligt det ProtocollsUtdrag, sorn
på eftermiddagen ankommit till ConstitutionsUtskottet,
liar Högvördige PresteStåndet antagit
ConstitutionsTJtskottets inbjudnings-förslag,
utom i afseende på Riksdagstiden, deruti
Ståndet vidblifvit sin förra tanka, och
hvaröfver således i Förstärkt ConstitutionsUtskott
kommer att voteras. Jag hemställer
dessutom till Ridderskapet och Adeln,
huru det skulle se ut, om vi nu återremitterade
detta Memorial, då ConstitutionsUtskottet
antagit Ridderskapets och Adelns egna
anmärkningar, på grund deraf inbjudit
arne Stånd att sig deruti förena, och dessa
derpå ingått. Jag anhåller derföre om bifall
på Memorialet.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln ansåg de vid ConstitutionsUtskottets
Memorial gjorde anmärkningar böra
föranleda till detsammas återremitterande.
Ropades starka Ja jemte några Nej.
I anledning hvaraf Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken förkla
-
44
Den i3 Mars e. m.
rade, att, sorn, enligt hvad Hans Excellence
tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej, Ridderskapet
och Adeln bifallit den af Hans Excellence
framställde proposition.
Herr Crusenstolpe: Jag anhåller att de
yttranden, som skola åtfölja återremissen,
måtte blifva in extenso, och icke blott i
ProtocollsUtdrag, emedan sådant möjligen
skulle kunna leda till misstag. Sjelf skall
jag icke underlåta att ställa mig RiddarhusOrdningens
föreskrift i detta afseende till
efterrättelse.
Föredrogos å nyo och biföllos följande
StatsTJtskottets den 2 dennes afgifne, och
den 8 derpåföljde e. m. på bordet lagde,
Utlåtanden:
N:o 420. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets under N:o 377 förut
meddeldte Betänkande öfver väckt motion,
att, till Hästafvelns förbättrande, medel måtte
få, under vissa vilkor, lånas ur den i
RiksgäldsContoiret befintlige HingstsMedelsCassan.
N:o 421. Angående väckt fråga om förbättring
i lönevilkoren för Tjenstemännen
uti RiksgäldsContoret, i likhet roed hvad
Rikets Ständer vid innevarande Riksdag för
BankoStaten beviljat.
Den i3 Mars e. m.
45
Företogs till profning och bifölls Statssarat
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
den 25 sistlidne Februarii under
N:o 133 afgifna, och den 8 dennes e. m.
på bordet lagde, ytterligare Utlåtande, i anledning
af återremiss å Utskottens under N:o
ni förut meddeldte Betänkande, rörande
anslag af allmänna medel till Navigationsskolors
inrättande.
Föredrogs å nyo Vällofl. BorgareStåndets
den 5 dennes aflåtne, och den 8 derpå
följde e. m. på bordet lagde, ProtocolisUtdrag,
hvaraf inhämtades, att BorgareStåndet,
i likhet med hvad vid sista Riksdag
ägt rum, åt de af Rikets Ständer valde Herrar
Committerade till Tryckfrihetens vård
uppdragit att tillse, det ej mindre Rikets
Grundlagar, med de vid denne Riksdag antagne
förändringar deruti, än äfven Riksdags-beslutet,
felfritt tryckas; uti hvilket beslut
de öfrige RiksStånden blifvit inbjudne,
att sig med BorgareStåndet förena; och fann
Ridderskapet och Adeln för godt, att äfven
för dess del uti BorgareStåndets nyssnämnde
beslut instämma; i följd hvaraf ExpeditionsUtskottet
skulle anmodas, att för Herrar
Committerade i ofvanberörde ändamål
förordnande uppsätta.
Å nyo föredrogs och bifölls Stats- och
BankoUtskottens den a5 sistlidne Februarii
46
Den i3 Maj-s e. m.
under N:o 54 aflåtne och den 9 dennes e.
m. på bordet lagde Memorial rörande tvänne
summor af tillhopa 160,07g R:dr 12 sk. 5
r:st., som vid 182g års utgång blifvit af Statsverket
till Banken inbetaide; samt huru, i
följd af redan fattade beslut, må förhållas
med de hos Banken förvarade Statens skuldförbindelser.
Företogs till pröfning och lades till handlingarne
Stats- och BankoUtskottens den 5
dennes under N:o 55 afgifne, och den 9
derpå följde e. m. på bordet lagde Utlåtande,
i anledning af väckt motion angående
afgifvande af underdånig skrifvelse, att till
Ständernas godkännande och fastställande måtte
blifva öfverlemnadt Kongl. Maj:ts Nådiga
beslut om slagskattens beräkning i myntet
m. ni.
Föredrogs å nyo och bifölls Stats- och
BankoUtskottens den 9 dennes under N:o 58
afgifne och samma dag e. m. på bordet lagde,
Memorial, rörande liqvidationen af Bankens
fordringar, så väl för det 1826 lyftade
SpanmålsCreditiv, som hos Allmänna Magazinslnrättningen.
Å nyo föredrogs Stats- och BankoUtskottens
den 9 dennes under N:o 5g afgifne
och samma dag e. m. på bordet lagde Memorial,
med förslag så väl till formulair för
Den i3 Mars e. m.
4?
de Förskrifningar, hvilka, enligt Rikets Ständers
beslut, komma att af RiksgäldsContoiret
utgifvas å StatsVerkets till betalning återstående
Capitalskuld till Banken, som ock
till uppgörande af RänteLiquiden emellan
Statsverket och Banken för samma Förskrifningar.
Herr von Hartmansdorff j August: Jag
anhåller att Herr RiddarhusSecreteraren ville
upplysa, huru de öfrige 3 Stånden afgjort
detta Memorial.
Undertecknad RiddarhusSecr eter are : Alla
3 de öfrige Stånden hafva bifallit Statsoch
BankoUtskottens ifrågavarande Memorial.
Herr von Hartmansdorff: Sedan 3 Stånd
bifallit Memorialet, är det förgäfves att deri
begära någon ändring. Annars skulle jag
hafva åberopat Herr Rosenblads reservation,
hvaruti nära halfva Utskottet med mig instämt.
Beslutet att räntan skall betalas blott
en gång om året, besparar ej det ringaste
för Staten, men gör dessa Obligationer mindre
användbara för Banken. Bokföringen af
räntorna mellan Banken och RiksgäldsContoret
hade i alla fall kunnat göras på samma
sätt. Jag anhåller om afslag på Memorialet.
Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel:
Jag vill endast fästa Herr von Hartmansdorffs
uppmärksamhet derpå, att jag icke vet
43
Den i3 Mars e. m.
hvartill afslag skall tjena, då de andra 3
Stånden redan bifallit Memorialet. Dessutom
vet jag icke, huru man kan afslå ett Memorial,
som innehåller blott ett förslag till formulair
för obligationer, ty då man nödvändigt
bör fastställa ett sådant formulair, vore
ett afslag detsamma, som att man icke
ville befatta sig med uppgörandet af ett sådant.
Är man icke nöjd dermed bör man
återremittera ett sådant Memorial; det kan
gå an, men att afslå detsamma vore i min
tanke högst olämpligt.
Herr von Hartmansdorff: Grefve Gyldenstolpe
har ganska rätt i sin anmärkning
angående formen, att man icke bör afslå
detta Memorial, men Ridderskapet och Adeln
kan ogilla detsamma, och det var derom jag
anhöll. Memorialet innehåller 2:ne forslas:,
O ~
som kunna afslås: 1:0 att räntan intill nästa
Riksdags å de af berörde förskrifningar
j hvilka af Banken innehajvas, mä pä
det sätt likvideras j att den för hvarje år
upplupne räntan debiteras och crediteras ej
mindre uti Bankens Hufvudbok den sista
December s än ock; pä grund deraf j uti den
liqvidation s-räkning, som efter uppg jordt
Bokslut skall hvarje år upprättas och till
Riksgä/dsContoret af emnås öfver den förskottsvis
från Banken till RiksgäldsContoret
lefvererade räntevinstj samt att debiterade
och crediterade räntor derjemte skola
såsom
I)en i3 Mars e. ni.
49
såsom betalcle antecknas på förskrifningarne;
2:0 Att om och när Banken på ett eller
annat sätt afhänder sig någre af desse
skaldförskrifningar, RiksgäldsContoret må
mara förbundet att å desamma contant erlägga
den bestämda räntan; kommande, i
händelse Rikets Ständer lemna deras bifall
till hvad mc tillstyrkt blifvit, föreskrifter
i desse delar, att, å behörige ställen uti
Reglementen för Banken och RiksgäldsContoret,
införas. Det sednare förslaget borde
• ej ogillas, då det innehåller att Räntan skall
betalas contant, och Memorialet borde derföre
återremitteras, men som detta ej tjenar
lill något önskar jag heldre att Ridderskapet
och Adeln ville ogilla Memorialet, synnerligen
som Ridderskapet och Adeln alltid bevisat
sig vilja hafva ordning och reda emellan
Banken och RiksgäldsContoret.
Herr Manck af Rosenschöld, Eberhard:
.Tåg förmodar, att Ridderskapet och Adelli
ej ville ingå på att ogilla en sak, som Ståndet
icke känner. Vi hafva blott hört ena
parten, det vill säga Herr von Hartmansdorff,
men icke hort Memorialet oss föreläsas.
Vi veta dock, att 3 Stånd bifallit
det, och jag tror det icke då vara lämpligt att
besluta annat, än att antingen bifalla detsamma,
då det redan har 3 Stånds beslut
för sig, eller lagga det till handlingarne, åt
-
66 H.
5»
Den i3 Mars e. rri.
minstone lian icke jag ogilla Memorialet, då
jag icke känner det.
Uppå derom af Hans Excellencé Herr
Grefven och LandtMarskalken framställd
proposition blef förevarande Betänkande af
Ridderskapet och Adeln bifallit.
Företogs till pröfning och bifölls Be vi 11-  ningsUtskottets den i o dennes under N:o 71
afgifne, och den 11 derpå följde eftermiddagen
på bordet lagde, Betänkande, med förslag
till Bevillningsafgift å de Sågar, Valkoch
Stamverk, om hvilkas anläggning hädanefter
kan blifva fråga, eller som, ehuru
redan anlagde, ännu ej blifvit skattlagdt-.
Föredrogs å nyo ConstitutionsUtskottetS
ej mindre den 26 sistlidne November under
N:o 57 afgifne, och den 17 derpå följde December
eftermiddagen på bordet lagde Memorial,
med åtskillige Grundlagsändringsförslag,
åsyftande Riksdagsgöromålens förenklade
och ordentligare behandling, Riksdagarnes
förkortande, samt besparing i Riksdagskostnaden;
än ock den 27 sistlidne Februarii
under N:o 70 meddeldte, och den 4 dennes
på bordet lagde Memorial, innefattande Utlåtande
öfver de vid berörde förslag gjorde
anmärkningar.
Uppå derom af Hans Excellence Herr
Den i3 Mars e, m.
Grefven och LandtMarskalken framställd
proposition, fann Ridderskapet och Adeln för
godt att samma förslag, med den i sistnämde
Memorial framställe förändrade redaction
af irsla Perioden i 5p § Riksdagsordningen,
till den behandling 56 § RegeringsFormen
föreskrifver, godkänna.
Å nyo föredrogos följande ConstitutionsUtskottets
den 27 sistlidne Februarii aflåtne
och den 11 dennes eftermiddagen på bordet
lagde Memorial:
Nro 71. I anledning af återremiss å
Utskottets uti Memorial N:o 63 förut meddeldte
förslag till ändring och omflyttning
af 2:dra Momentet 56 § RegeringsFormen,
jemnkning i samma Grundlags 81 §, och tillägg
vid 73 § Riksdagsordningen;
Nro 72. I anledning af återremiss å Utskottets
i Memorial Nro 65 förut meddeldte
förslag till ändring af 68 § Riksdagsordningen;
Och
fann Ridderskapet och Adeln, uppå
derom af Hans Excellence Herr Grefven
och LandtMar skalken framställd proposition,
att, enär sistnämnde förslag redan blifvit till
grundlagsenlig behandling den 22 sistlidne
Februarii förmiddagen af Ridderskapet och
Adeln godkände, Utskottets ifrågavarande 2:ne
Memorial borde läggas till bandlingarne.
6G IT.
4*
Den i3 Mars e. r*.
Företogs till pröfning ConstitutionsUiskottets
den 27 sistlidne Februarii under N:o
73 aflåtne, oell den 1 1 dennes eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, i anledning
af återremiss å Utskottets i Memorial N:o 66
förut meddeldte Utlåtande öfver Konungens
Nådiga proposition, angående förändrad redaction
af 63 § RegeringsFormen;
Uppå derom af Hans Excelletice Herr
Grefven och LandtMarskalken framställd
proposition, fann Ridderskapet och Adeln,
att, enär högstberörde proposition redan blifvit,
till den behandling 81 § RegeringsFormen
föreskrifver, den 22 sistlidne Februarii
förmiddagen af Ridderskapet och Adeln godkänd,
Utskottets ifrågavarande Memorial borde
läggas till handlingarne.
Föredrogos å njo och biföllos följande'
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
den g dennes afgifne, och den 11 derpå följde
eftermiddagen på bordet lagde, Betänk
anden;
N:o 179. I anledning af väckt fråga om
öppnande af en ny communication inomskärs
från Dalarön till Stockholm, förmedelst
genomgräfning af en smal landttunga vid
södra Stäket.
N:o 18ö. I anledning af väckt fråga om
kungörandet af en förklaring öfver Ridder
-
Den i3 Mars e. m.
skåpets och Adelns vid 1809 och 1810 arens
Riksdag gjorde Concessioner.
Föredrogs å nyo och bifölls StatsUtskottets
den 11 dennes under N:o 433 aflåtne,
och den 12 derpå följde eftermiddagen
pä hordet lagde Memorial, med ytterligare
fortsättning af förslaget till Reglemente för
RiksgäldsContoret,
k nyo föredrogs ExpeditionsUtskottets
den 6 dennes aflåtnc och den 8 derpå följde
eftermiddagen på hordet lagde, Memorial, i
anledning af återremiss å Utskottets under
N:o 410 förut meddeldte förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse angående Saltpetergärdens
upphörande, samt ersättning
derföre af Tullmedlen och BränvinsEevillningen.
Uppå derom af Hans ExceUence Hörr
Grefven och LandtMar skalken framställd
proposition fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att, med bifall till hvad Utskottet deruti
yttrat, godkänna den af Utskottet under
N:o 410 å nyo föi’eslagne och nu äfven uppläste
förändrade underdåniga skrifvelse i ämnet.
Föredrogs å nyo ExpeditionsUtskottets
den 2 dennes under N:o 422 afgifne, och
den 5 derpå följde eftermiddagen på bordet
54
Den i3 Mars o. m,
lagde, Memorial, med förslag till föreskrift
ter i afseende å hvad iakttagas bör vid verk’
ställandet af tryckningen utaf Bihanget till
BiksStåndens Protocoll vid blifvande Riksda*
gar samt i afseende å dermed gemenskap
ägande ämnen; äfven sorn med vissa hem*
ställanden, föranledda af nämde tryckning
innevarande Riksdag,
Herr Cederschjöld, Pehr Gustaf: I Ex*
peditionsUtskottets förslag att Bihanget till
BiksStåndens Protocoll skulle tryckas uti
qvartformat, kan jag icke instämma. Af de
skäl Utskottet anfört till stöd för sin me*
ning, synes besparingen af vissa handling
gars omtryckning, förtjena föga afseende.
Ty Revisorernas och JustitiaeOmbudsmannens
berättelser kunna ju lika så väl tryckas i
octav, sorn qvart. Samma förhållande är med
Konungens RiksdagsBerättelse och Proposi*
tion om Statsverkets tillstånd och behof. De
till följd af Riksdagen utgående Kongl. För*
ordningarne tillhöra icke egentligen Bihan*
get. Det vore sålunda föga mer än Bevill*
ningsförordningen och Riksdagsbeslutet, som
kunde tarfva omtryckning: och denna kost*
nåd vöre alltför obetydlig. För Regis treringen
kan formatet vara likgiltigt; emedan
deruti ej behöfde upptagas mer än N:o på
Samlingen, Utlåtandet och Sidan. Vida vig*
tigare anser jag det skälet, att Räkenskaper
och Tabeller bättre kunna rymmas pil qvartsidan.
Men det lär likväl icke uppväga de
Den i3 Mars e. m.
55
flera skäl, som tala till försvar för octafformatet.
Dessa äro förnämligast följande:
1:0 Octaf-formatet gör det beqvämligare
för Ståndens ledamöter att hafva Utskottens
33etänkanden med sig vid öfverläggningarne.
2:0 Det skulle se alltför underligt ut,
och i Boksamlingars uppställning medföra
olägenheter, att hafva Bihanget i annat format
än sjelfva Protocollen. Och
3:o Kostnaden för tryckningen i qvart
skulle blifva vida större än i octav: ty
a, På de möjligen blifvande otryckta sidorna
blefve förlusten dubbel.
b. På en qvartsida inrymmes mycket mindre
text, än på 2 octav-sidor. Detta härrör
deraf, att qvartformatet icke kan utan
en alltför stor, och hittills kanhända exempellös
vanprydnad, göras dubbelt så högt,
som octav-sidans bredd; eller så bredt, sorn
octav-sidans höjd. Och för att göra ännu.
ovedersägligare huru mycket förmånligare, i
afseende på kostnaden, det skulle vara att
trycka bihanget i det format och med den
stil, som StatsUtskottet nu nyttjat, vill jag
göra en uträkning på formatens ömsesidiga
innehåll af bokstäfver. Utskottets profblad
innehåller 34 rader, hvilkas antal jag vill
öka till 36. Och på hvarje rad innehålles
61 bokstäfver: eller 2196 bokstäfver på den
\
56
Den i3 BI ars e. ni.
af Utskottet föreslagna qvartsidan. Men Stats-:
Utskottets samling innehåller 3o, och jag vill
blott beräkna 29 räder på livar sida, och
42 bokstäfver på hvarje rad, elier 1218 bokr
stäfver på octavsidan, följaktligen uppkommer
en vinst af 120 bokstäfver på hvarje
sådan sida, eller 1920 på arket, hvilken vinst
uppgår till något öfver 11 procent. För alt
göra denna uträkning ännu tydligare, vill
jag utföra den för belt ark. Om man sålunda
multiplicerar qvartradens 61 bokstäfver
med sidans 36 rader, (61 + 36 = 2196) ;
så finnes att 2196 bokstäfver innehållas på
1 qvartsida. Och om man ytterligare multiplicerar
dessa 2196 bokstäfver med arkets
8 sidor (2196 + 8 = 17,568); så finnes, att
17,568 bokstäfver innehållas på ett ai'k i
qvartformat. Om man sedan multiplicerar
pctavradens 42 bokstäfver med sidans 29 räder
(42 + 29—1218); så finnes att 1218 bokstäfver
innehållas på en octavsida. Och om
man derefter multiplicerar dessa 1218 bokstäfver
med arkets 16 octa vsidor (1218+16
= 19,488); så finnes att 19,488 bokstäfver
innehållas på ett ark i octavformat. Och
om man slutligen ifrån dessa octavformatets
19,488 bokstäfver subtraherar qvartformatets
bokstafsantal nemligen 17,868; så befmnes ,
att (19,488—17,568 = 1,920) octavfprmatet
rymmer 1,920 bokstäfver mer på arket, än
qvartformatet. Och dessa 1,920 bokstäfver
utgöra något mer än i;del af q vartarkets
17,5168 bokstäfver. Således skulle 8 ark af
Den i3 Mars e. m.
57
SlatsUtskottets test icke kunna rymmas på
^lindre än g ark af det format och den stil,
sorn ExpeditionsUtskottet föreslagit; följaktligen
skulle, derest hillänget uppginge till
jSoo qvartark, en förlust uppkomma af icke
mindre än 200 ark; hvilken förlust torde
kunna uppskattas till omkring /pioo Riksdaler
Banko. Jag får derföre anhålla om åter?
remiss.
Friherre Cederström, Jacob: Jag vill ej
ingå med Herr Cederschjöld i räkningen af
bokstäfver på qvart eller octa vformat, men
hvad jag, utan zilferberäkning, vet, är att
om man ej tar qvartformatet med för stora
marginaler, så skall detta format ovilkorligen
rymma mera, emedan 4 marginaler, altid
skola taga mindre rum än 8. Då 3 Stånd
bifallit detta memorial och expeditionen derom
redan är af Ridderskapet och Adeln justerad,
skulle jag tro att någon ändring häruti
icke vidare kan vinnas.
Herr Cederschjöld: Jag skall utbedja
mig upplysning, om skrifvelsen härom redan
är af Ridderskapet och Adeln justerad.
Undertecknad Rid dårhus Secreterare:
Rikets Ständers skrifvelse i detta ämne är
verkeligen på förmiddagen i dag justerad och
godkänd.
Herr Cederschjöld: Då förfaller naturligtvis
min anmärkning, hvilken jag då blott
58
Den i3 Mars e. m,
får nedlägga i Ståndets protocoll såsom Reservation
och under hopp att nästkommande
Rikets Ständer torde icke anse sig bundna
af dessa Ständers beslut härutinnan.
Herr von Hartmansdorff, August: Jag
anhåller att få instämma med Herr Cederschjöld
och dervid tillägga, att det varit
önskligt om ExpeditionsUtskottet sjelf verkställt
den räkning af bokstäfver, som Herr
Cederschjöld gjort. Då hade Utskottet förmodeligen
icke tillstyrkt ett tryckningssätt,
som vållar ökad kostnad och en sådan obeqvämlighet,
att man hvarken tan hafva hillänget
med sig i fickan, eller uppsätta det
på samma bokhylla med protocollen.
Friherre Cederström: I anledning af
den siste talarens anmärkning, får jag svara,
att ExpeditionsUtskottet noga räknat bokstäfverne,
men kommit till alldeles motsatt
resultat med Herr Cederschjöld. Utskottet
rår dock icke för, att Herr Cederschjöld vid
sin räkning har tagit för stora marginaler
på q vartformatet, och derigenom vunnit nå->
gra bokstäfver.
Herr Cederschjöld: Jag har icke litat
allenast på mina egna uträkningar, utan jag
hår äfven rådfrågat flera Boktryckare, hvilka
alla instämt deruti, att mera text rymmes
i octav än i qvartformatet.
Ilans Excellence Herr Gref ven och
Den i3 Mars e, m.
BandtMarskalken hemställde, om Ridderskapct
och Adeln behagade bifalla ExpeditionsUtskottets
nu föredragne Memorial.
Ropades starka Ja jemte några Nej,
I anledning hvaraf Hans Excellence Herr
Grefven och LandtMar skalken förklarade,
att, enligt hvad Hans Excellence trott sig
finna, Ja öfverrösta! Nej, och att Ridders
kape t och Adeln således godkänt Utskottets
förslag,
Herr von Hartmansdorff och Friherre
Boije, Fredrik, anhöllo om proposition på
afslag å Utskottets Memorial,
Friherre Cederström: Jag skulle förmoda,
att sedan Herr Grefven och LandtMarskalken
tillkännagifva sig hafva fattat Ridderskapets
och Adelns svar så, att Ståndet
bifallit Memorialet, och dervid ingen begärt
votering, det ej passar sig, att af HerrLandtMarskalken
begära proposition till afslag å
Memorialet,
Herr von Hartmansdorff: Jag anhåller
att Herr Grefven och LandtMarskalken måtte
al varligen tillhålla Friherre Cederström att
nyttja sådana ordalag, sorn passa sig på detta
rum, och att icke tro, det vi äro utom Riksdagen
för det vi äro nära Riksdagens slut.
Friherre Boije: Jag förenar mig i allo
med Herr Cederschjöld och Herr von Hart
-
öo
Dea i3 Mars e. m.
mansdorff deruti, att det af Friherre Ceder*
ström föreslagna format för tryckningen, är
aldeles olämpligt. Man skall hafva bra liten
kännedom om Boktryckeri-konsten för att
icke veta, det mera rymmes på octavformat,
än qvartformat. I alla fall står alltid den
stora obeqvämligheten och oprydligheten af
qvartformatet qvar.
Hans ExcelJence Herr Grefven och
LandtMnrskalken erinrade, det Hans Excel*
lence redan tillkännagifvit, att Ridclerskapets
och Adelns pluralitet godkänt Utskottets ifra*
gavarande Memorial,
Företogos till pröfning och biföllos följande
från RiddarhusUtskottet inkomne och
den i i dennes eftermiddagen på bordet lagde,
Memorial;
Af den 10 dennes:
Öfver Herr Bruinmers, Carl Magnus,
motion, 0111 inrättande al en Ar elli varii tjenst
vid Riddarhuset.
I anledning af Friherre Wrangels, Henning,
motion, om uthyrning till någon Bok*
tryckare af Riddarhusets Flyglar,
Af den 6 dennes:
I anledning af RiddarhusDirectionens
hemställan om en underdånig anhållan till
Kongl. Maj:t, att de från RiddarhusGanzliet
Den i3 Mätfs e. nu
61
utfärdade Kungörelser och annoncer mätte
kostnadsfritt uti Post- och Inrikes-Tidnirigarne
införas. I sammanhang hvarmed Ridderskapet
och Adeln godkände det Utskottets
Memorial vidfogade förslag till underdånig
skrifvelse i ämnet.
Å nyö föredrogs RiddarhusUtskottets deri
6 dennes afgifne och den 11 derpåföljde eftermiddagen
på bordet lagde Memorial i anledning
af Grefve Gyldenstolpes motion angående
ändring i Reglementet för de Academiska
RiddarhusStipendierne.
Herrar von Hartmansdorff, Augnst, och
Vg g/a, Görati Gustaf, anböllo, att delta Memorial
måtte ytterligare blifva hvilande på
bordet.
Hans ExceUencc Herr Grefven och
LandtMarskalken förklarade, att sådant, enligt
49 § Riksdagsordningen, icke kunde'
förvägras.
Föredrogs å nyo RiddarhusUtskottets den
jo dennes afgifne och den n;te eftermiddagen
på bordet lagde Memorial om en förtydligad
redaction af 5:te punkten i Reglementet
för NäringsStipendierne.
Herrar von Hartmansdorff, August, och
Ug g/a. Göran Gustaf, anböllo, att detta Memorial
ytterligare måtte få hvila på bordet.
Den 13 Mars e. ni.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandlMarskalken förklarade, att då flere Le»
damöter begärt Memorialets ytterligare livi»
lande på bordet, kunde sådant, enligt 49 §
Riksdagsordningen, icke förvägras.
Företogs till pröfning och bifölls Rid»
darhusUtskottets den 6 dennes afgifne och
den 11 eftermiddagen på bordet lagde, Memorial,
i anledning af Grefve Gyhlenstol»
pes, Anton Gabriel, motion angående befrämjandet
af snällskrifningskonsten.
Å nyo föredrogs RiddarhusTjtskottets deri
G dennes afgifne och den 11 derpå följde eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, i
anledning af Herr von Hartmansdorffs, Augast,
motion, angående åtskillige ändringar
i LåneReglementet.
Herr von Hartmansdorff August: Utskottet
har i anledning af denna min motion
föreslagit åtskillige redactionsförändringar i
LåneReglementet, hvilka jag anhåller matte
få uppläsas.
Grefve GyldenstolpeArdon Gabriel:
Dessa redactionsförändringar finnas uti ett
annat Betänkande, än det nu föredragna,
nemligen i det sorn afhandlar sjelfva LåneReglementet.
Herr von Hartmansdorff: Det är just
Den i3 Mars e. m.
utlåningen, hvarom min motion handlar. Rc
dactionsförändringarne
borde således hafva
varit införde i detta Betänkande; men om
de tillhöra ett annat, så må deras afgörande
Uppskjutas till dess det förekommer.
Gretve Gyldenstolpe: Jag tror mig äfven
kunna förstå Svenska, och då är detta
Betänkande svar pä Herr von Hartmansdorffs
motion. LåncReglernentet förekommer uti
ett annat Betänkande. Principen ät afhandlad
i det förra, redactionerna i det sednare
Betänkandet»
Uppå derom af Hans Eoccellehce Hern
Grefven och Län dtMar skalken framställd
proposition Lief RiddarhusUtskottets förevarande
Memorial af Bidderskapet och Adeln
bifallit.
Föredrogs å nyo RiddarhusUtskottets detl
B dennes afgifne och den i t derpå följde på
hordet legde Memorial med förslag till förändrad
redaction af LåneRegiementet för Riddarhusets
fonder.
Uppå begäran af Herr von Hartmansdorff,
August, blef detta mål punktvis föredraget
; och uppstod discussion i anledning
af följande punkter;
Den förnyade redactionen af 3 $ 5
Momentet,
Herr von Hartmansdorff, August: Då
64
Den i3 Mars e. m»
det af Rikets Ständer beslutade silfverlan;
livars föremål äfven är att nedsätta räntan
å intecknade Lån, förnämligast synes böra
åstadkomma denna verkan på utlånings-cassornäs
fordringar: så befarar jag, att den af
Ridderskapet och Adelia för utlåning på namn
bestämda maximi-summa af 3o,ooo Riksdaler
icke längre är lämplig. Redan tillförene
har RiddarhusDirectionen nödgats på namnsäkerhet
förränta mera än denna summa,
ehuru Reglementet endast medgaf 10,000
Riksdalers utlåning, på detta sätt. Men sorn
Directionen endast hade att välja mellan medlens
inneliggande oförräntade, eller ock att
utlåna dem mot namnsäkerhet: så har hvarken
RiddarhusUtskottet eller Ridderskapet
och Adeln gjort någon anmärkning vid detta
förhållande. Att, under ofördelaktigare omständigheter
för utlåningen, bibehålla den omförmälda
maximisumman 30,000 Riksdaler,
skulle ofelbart medföra antingen ränteförlust
eller föreskriftens uragtlåtande. Derföre, och
då medlens förräntande i Banken endast skulle
inbringa 3 procent, tillstyrker jag vördsammast,
att, med bibehållande af föreskrifterna
det utlåningen på namn göres på Herrar
RiddarhusDirecteurers ansvar, och att den
skall förändras till utlåning på inteckning,
så snart antagliga fastighets-panter erbjudas,
intet maximum för utlåning mot namnsakefhet
måtte bestämmas.
Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel: Jag
har ’
Den 13 Mars e. i».
har ej liela Riksdagen deltagit i RiddarhusUtskottets
arbeten och kan således icke yttra
mig om Directionen, sedan sista Riksdagen,
vid utlåningen af Riddarhusets medel Öfverträdt
Instructionen. Men det vet jag, att
den nu uppläste punkten grundar sig på ett
beslut, som Ridderskapet och Adeln fattade
i Junii eller Julii, och hvilket jag skulle tro
det icke gå an att nu förändra. Om naeni
ntomordenteliga händelser skulle inträffa, tror
jag ej att kommande Ridderskap och Adel
tillräknar Direktionen om den, till följe deraf,
mäste öfverskrida LåneReglementet, men
då man ej kan förutse dessa händelser, tror
jag att det fattade heslutet hör gälla.
Friherre Boye, Fredrik: Jag har tillförene
upplyst, att Directionen alldeles icke
öfverträdt LåneReglementet, utan att Directionen
erhöll 10,000 Riksdaler i Testamente,
om jag minnes rätt, efter en Fru Hausswolff,
och Directionen trodde sig icke böra neka
att mottaga dessa medel derföre att de voro
utlånte mot namnsäkerhet, men Directionen
hade aldeles icke sjelfve utlånt dessa medel.
Herr von Hartmansdorff: Jag tror verkligen
det förhåller sig så, att ifrågavarande
Stadgande blifvit infördt enligt ett beslut,
som Ridderskapet och Adeln fattade i Junii
månad förlidet år.' Men då var icke det
stofa Silfverlånet beslutadt, genom hvilket
66 H, r>
66
Den [3 Mars e. m.
räntan troligen kommer att nedsättas för
Cassorne, och hvilket nu jemväl föranledt
Utskottets förslag att penningarne skola, i
händelse de icke få utlånas mot Inteckning,
insättas i Bankens Handelsdiscont, hvartill
medel komma att upplånas. Jag hemställer,
om det nu är mera skäl än tillförene, att
utlåna penningarne till HandelsDisconten mot
3 procent, då man på namnsäkerhet kan erhålla
5 och 6 procent? Jag anhåller således
att orden högst 3o,ooo R:dr, äfvensom hela
förslaget om utlåningen till HandelsDisconten,
måtte utgå.
Undertecknad Riddarhus-Secreterare:
Ulan att ingå i pröfning af sjelfva saken,
anhåller jag vördsammast att blott få fästa
uppmärksamheten på hvad Grefve Gyldenstolpe
redan upplyst, nemligen att, vid
pröfningen af RiddarhusUtskottets RiksdagsBerättelse
förlidne Juni månad, Ridderskapet
och Adeln beslöt, att lån mot namnsäkerhet
ej skulle af RiddarhusDirectionen få beviljas
till högre belopp än 3o,ooo R:dr på alla
händer; för hvilken summa Directionens
samtlige Ledamöter ock personligen äro ansvarige.
Som jag redan haft äran upplysa,
har detta beslut sedan i Junii månad varit
fattadt, och Utskottet har blott infört detta
Ridderskapets och Adelns beslut uti LåneReglementet.
Vid granskningen häraf har
Herr von Hartmansdorff, med anledning af
det beslutna silfverlånet och den deraf be
-
Den 13 Mars e, m.
67
farade allmänna räntenedsättningen, trott att
denna maximisumma af 3o,ooo R:dr bordt
ytterligare utsträckas. Härmed må vara luiru
det vill, så synes det som denna framställning
i:o skulle vara stridande mot Ridderskapets
och Adelns redan fattade beslut,
och 2:0 vara en alldeles ny fråga, hvaröfver
Utskottet icke haft tillfälle att yttra
sig. Jag hemställer derföre vördsammast, om
denna form för frågans behandling kan vara
den rättaste och den försigtigaste.
Herr von Hartmansdorff': Jag erkänner,
att jag, då frågan förliden sommar här
förevar, glömde att göra motion härom; men
jag anmodade en Ledamot inom Utskottet
att vid LåneReglementets redigerande inom
Utskottet fästa uppmärksamheten på nödvändigheten
af en dylik förändring. Då sådant
likväl icke lyckats, så anhåller jag att
denna punct må ytterligare få hvila på bordet
och att den af mig nyss väckte frågan
om ändring i LåneReglementet måtte, såsom
en ny motion, nu genast blifva bordlagd,
för att så fort som möjligt blifva af
Utskottet behandlad. Så länge jag är Riddarhusets
Tjensteman anser jag det vara min
pligt att, så mycket i min förmåga står, söka
bidraga till en fördelagtig förvaltning af Riddarhusets
Cassör.
Friherre Boye, Fredrik, anhöll äfven
66 H. 5
68
Den i3 Mars e. m.
att Herr von Hartmansdorff!? motion måtte
få hvila på hordet.
Det af Utskottet föreslagne nja Moment
i 3\dje §:n.
Herr von Hartmansdorff: Jag anhåller
att denna punct ytterligare må få hvila på
hordet, ty om stadgandet angående en bestämd
maximisumma för utlåning på namn
borttages, så blifver hela denna punct öfverflödig.
Häruti förenade sig Friherre Boje.
Alla öfriga puncter i detta Memorial
blefvo af Ridderskapet och Adeln bifallne.
Föredrogos och lades till handlingarne
följande ExpeditionsUtskottets den 12 och
i3 dennes aflåtne Memorial:
N:o ^02. Angående en underdånig Skrifvelse
om beviljadt ökadt 'anslag för Undervisningsverken.
N:o 454- Med öfverlemnande till underskrift
af den för RiksgäldsContoiret fastställde
Stat.
Justerades 8 ProtocollsUtdrag, innefattande
Ridderskapets och Adelns i plenum den
12 dennes eftermiddagen fattade beslut.
Den i3 Mars e, m.
69
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Utlåtanden
och Memorialer:
Från StatsUtskottet:
Af den 4 dennes:
N:o 4a3. I anledning af erhållen återremiss
å Utskottets Betänkande N:o 386,
angående Åkerbo Härads dagsverksskyldighet
under Kongsöhrs Kungsgård.
Af den 5 dennes:
N:o 424- Angående Gratificationer åt
RiksgäldsContorets Tjenstemän för befattningen
vid utdelningen af och redovisningen för
Riksdags-kostnadsmedlen, emottagningen och
utdelningen till Prenumeranter af, samt redovisningen
för RiksStåndens Protocoll vid
innevarande Riksdag; äfvensom Herrar Fullmägtiges
hemställan om afskrifning af möjligen
uppkommande defecter i dessa tryckta
Handlingar.
Af den 8 dennes:
N:o 427* Öfver väckt motion, att Majoren
Friherre C. W. Gripenstjerna måtte,
från och med innevarande i83o års början,
å RiksgäldsGontoretsStat erhålla en pension
af 200 R:dr Banco.
Frän ExpeditionsUIskoltet :
Af den 12 dennes:
N:o 45o. Med förfrågan, i afseende på
7°
Den i3 Mars e. m.
ett i underrättelserna för TullTaxans tillämpning
förbigånget stadgande, rörande l)rawback.
Höglaflige Ridderskapet oeb Adeln åtskiljdes
klockan en qvart till 11 om aftonen.
In fidem protocolli,
O. J. Lagerheim.
Måndagen den i5 Mars i <S']o.
Plenum klockan half till iq Förmiddagen.
Justerades 23 Protocol IsUtdrag, innehållande
Ridderskapets och Adelns i Plena
den i3 dennes för- och eftermiddagen fattade
beslut.
Likaledes justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
e. m. den i3 Mars i83o.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos
följande från Riddarhusutskott et inkomne,
och den i i dennes e. m. på bordel lagde
Memorial:
Af den 6 dennes'.
i:o I anledning af Grefve Gjldenstol
-
Den i5 Mars f. m. 71
pes, Anton Gabriel, motion angående befrämjandet
af Snällskrifningskonsten.
2:0 I anledning af Herr von Hartmansdorffs,
August, motion, angående åtskillige
ändringar i LåneReglementet.
jdf den 10 dennes:
3;o I anledning af Friherre Wrangels,
Henning, motion, om uthyrning till någon
Boktryckare af Riddarhusets flyglar.
4:o Öfver Herr Brummers, Carl Magnus,
motion, om inrättande af en Archi variitjenst
vid Riddarhuset. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af RiddarhusUtskottets
den 6 dennes aflåtne, och
den 11 derpåföljde e. m. på bordet lagde,
Memorial, i anledning af RiddarhusDirectionens
hemställan om en underdånig anhållan
till Kongl. Maj:t, att de från RiddarhusCanzliet
utfärdade Kungörelser och Annoncer
måtte kostnadsfritt uti Post- och InrikesTidningarne
införas; fann Ridderskapet och Adeln
för godt bifalla hvad Utskottet i berörde
Memorial tillstyrkt, samt godkände
den af Utskottet föreslagne underdåniga skrifvelse
i ämnet. Ut supra.
Till justering upplästes och godkändes
ExpeditionsUtskottets afgifne förslag till 11
§§ i Riksdags-beslutet, samt följande från be
-
f2
Den i5 Mars f. in.
malde Utskott inkomne förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelser till KongL
Maj:t.
N:o 455. Angående den i BankoReglementet
vissa Academier, Collegier och Inrättningar
inom Hufvudstaden förbebållne
tillåtelse att från Banken kunna utbekomma
Silfvermynt mot ersättning i Bankosedlar.
N:o 456. Angående ersättning åt Marstrands
Stad för utgjord inqvartering.
N:o 458. Angående väckt fråga om ändring
i Kongl. Stadgan om Inrikes Tullförpassning
och bevakning.
N:o 409. Angående medels tillhandahållande
af RiksgäldsContoret till uppsättande
af Ottenby Stuteri m. m.
N:o 4Ö0. Angående Creditiven, enligt
63 § RegeringsFormen.
Vid förnyad föredragning af ExpeditionsUtskottets
den 12 dennes under N:o
45o aflåtna och den i3 derpåföljde e. m.
på bordet lagda Memorial, med förfrågan i
afseende på ett, i underrättelserne för TullTaxans
tillämpning förbigånget, stadgande rörande
Drawback, fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att berörde stadgande borde
bland nyssnämnde underrättelser införas.
I sammanhang härmed justerades och
Den i5 Mars f. m. y3
godkändes den af ExpeditionsUtskottet, i
berörde afseende, under N:o 451 föreslagna
underdåniga skrifvelse i ämnet.
Föredrogos å nyo och biföllos StatsUtskottets,
den 4 och 5 dennes afgifna samt
den i3 derpåföljde e. m. på bordet lagda
Utlåtanden:
N:o 423> i anledning af återremiss af
Utskottets under N:o 386 förut meddelade
Betänkande, angående Åkerbo Härads dagsverksskyldighet
under Kungsöhrs Kungsgård;
N:o424, angående gratificationer åtRiksgäldsContorets
Tjenstemän för befattningen
vid utdelning af och redovisning för Riksdagskostnadsmedlen,
emottagning och utdelning
till Prenumeranter af, samt redovisning
för RiksStåndens Protocoll vid innevarande
Riksdag; äfvensom Herrar Fullmägtiges hemställan
om afskrifning af möjligen uppkommande
defecter i dessa tryckta handlingar.
Företogs till pröfning ej mindre Stats-,
Banko- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
den 9 sistlidne Januarii, under
N:o x i3 afgifne, och den 22 i samma
månad e. m. på bordet lagda, Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
om anvisande af erforderliga medel
till anskaffning af spanmål vid inträffande
74
Den i5 Mars f. in.
missväxtår; än ock Stats- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens den a5 sistlidne
Februarii under N:o 134» meddelade
och den 8 dennes e. m. på bordet lagda,
Utlåtande, öfver de vid berörde Betänkande
gjorde anmärkningar.
Friherre Fock, Berndt Wilhelm, uppläste
följande;
På det att ingen måtte förvillas af missledda
intryck och falska opinioner, anser jag
mig skyldig, innan någon discussion uti förevarande
ämne öppnas, att förnya den förklaring,
jag uti mitt anförande under den
5:te sistlidne Februarii utvecklat, nemligen
att jag alldeles icke satt dess framgång i
samband med något för detta ändamål till
inrättande Embetsverk, under hvad namn
det vara må, emedan jag anser det öfverflödigt.
Min afsigt har, i få ord, varit, att
då Ständerna redan be vill jat En million Riksdaler
till Spannemålsuppköp för missväxtår,
detta anslag kunnat ökas med ännu En million,
samt att till Kongl. Maj:t måtte öfverlämnäs
att så väl bestämma tiden, som sättet
för dess användande. Vi kunna då vara
säkra, att, hvad tiden angår, upphandlingen
icke sker under missväxtår, emedan de som
då ä"a spannmål att aflåta, i alla fall med
fördel kunna föryttra den, och hvad sättet
beträffar finnas flere, men alltid det säkraste
att detsamma till Kongl. Maj:ts pröfning
och afgörande öfverlemna, hvilken säkert
Den i5 Mars f. ni.
75
med landsfaderlig omtanka förenar det allmännas
väl, med det enskiltas Lästa.
Grefve Björnstjerncij Magnusanförde
skriftligen:
Ehuru StatsUtskottets Betänkande, rörande
det till Spannemåls inköp i missväxt
år ämnade Creditivet af En million Riksdaler
Banko, redan blifvit antagit af 3:ne Stånd,
hindrar detta icke Ridderskapet och Adeln,
som, på gilltiga skäl, återremitterat detsamma,
att nu uttrycka sin öfvertygelse i denna
för samhället vigtiga fråga, en öfvertygelse,
hvilken, om den äfven icke skulle förmå tillvägabringa
en förändring uti Med-Ståndens
beslut, åtminstone i en framtid kan bereda
möjligheten af sundare principers antagande,
än de, hvilka ligga till grund för Utskottets
nämnde Betänkande.
Under 1823 års Riksdag, äfven som
under loppet af denna, har en tankeledning
gjort sig gällande, hvilken för ämnets utredande
närmare behöfver skärskådas; den är
rige, säger man, producerar i medeltal
mera Spannemål än det consumerar;
intet Stats-anslag kan således förslå, i synnerhet
när flera goda skördar inträffat efter
hvarandra, att uppköpa all den Spannmål,
som utgör öfverskottet, intet utrymme förslår
till Magazineringen deraf, hvilken dessutom
är kostsam, dels genom sakens natur,
dels genom ofta dervid inträffande missbruk.
Den i5 Mars f. m.
Det ägande öfverskottet kan således icke
afsättas annorlunda, än medelst Export deraf,
som bäst verkställes, förutan Statens mellankomst,
af de Handlande sjelfve, hvilka,
när god skörd varit, utskeppa detsamma,
och hvilka, när missväxt ägt rum, importera
det felande qvantum, hvarvid de underhjelpas
medelst det anslagna StatsCreditivet.
Denna tankeledning är fullkomligen consequent
och alldeles obestridlig, så vidt nemligen
premissen är sann, på hvilken den är
bygd; denna premiss är: att Sverige äger
öfverproduction af Spannemål; den måste
således först undersökas, innan man går vidare
i applicationen deraf.
Rikets Tull-specialer lemna oss en säker
ledning i detta afseende; de utvisa förhållandet
emellan Export och Import af
Spannemål för hvilken tidrymd som hälst;
skulle nu deraf inhemtas, att importen af
Spannemål, icke allenast tillförene, hvilket
är ett allmänt kändt factum, men äfven under
sist förflutne quinquennier och decennier,
öf verstigit exporten deraf, och skulle dessutom
kunna bevisas, att behällningarne i
Landet icke öfverstiga behofvet till nästa
skörd, så följer deraf med axiomatisk säkerhet,
att Sverige i medeltal icke producerar
mera Spannemål, än det consumerar, ehuru
det äger tillräckligt, för att vara oberoende
af Utländsk tillförsel, när bättre
skördens öfverskott förvaras att fylla bristen
vid sämre.
Den i5 Mars f. m.
77
Skulle så vara, säger jag, måste deraf
följa, att det på en motsatt Hypothes grundade
systemet förfaller.
De mig af Öfver-TullStyrelsen benäget
meddelade Tull-specialer å exporterad och
importerad Spannemål, upptaga för sist förflutna
quinquennium (från och med år 1825
till och med 1829) följande quantiteter, nemligen:
införd
Spannemål . 470>27oT;r.
utförd 379,319 „
införd mer än utförd .... 90,95 iT:r.
Under samma period
infördt Mjöl . . . 219,7001//.
utförd t i39,433 „
infördt mer än utfördt 80,267 Lä.
eller (ä 12 Lä per Tunna) . . 6,689T:r.
Summa införd mer än utförd 97,640 T:r.
Dessa 97,640 Tunnor, evalverade i penningar
å 10 Riksdaler RiksgäldsSedlar per
Tunna, utvisa, att vi under loppet af sist
förflutne quinquennium importerat Spannemål
för en summa af nära En million Riksdaler
RiksgäldsSedlar mer än vi exporterat.
Taga vi till efterrättelse hela sista de
cenniumj
från och med år 1820 till och med
1829, så visar sig följande förhållande:
Utförd Spannemål . 5i5,495T:r.
införd 4ö9>722 >»
utförd mer än införd .... t5,773T:r.
78
Den i5 Mars f. ra.
Infördt Mjöl . . . 232,iopL».
utfördt  2 24,o45 „
infördt mer än utfördt 8,064Lä.
(ä 12 L® per Tunna) .... 672 T:r.
Subtraheras dessa 672 Tunnor öfverskjutande
import af malen Spannemål, från ofvanstående
15,773 Tunnor öfverskjutande export
af omalen, återstår för de sist förflutne
10 åren t5,ioi Tunnor, hvarmed exporten
öfverstigit importen, utgörande per medium
den ringa summan af i,5io Tunnor om året.
Men äfven detta i sig sjelft så ringa öfverskott
är illusoriskt, om man i penningar
evalverar de olika sädesslagen, hvilket nödvändigt
måste göras, om man vill gå opartiskt
till väga; förhållandet är då följande.
Den importerade Spannemålen för sista decennium
uppgår till
ett värde af . . . R:dr 4,599,187 R:gs.
den exporterade till ett
värde af ....,, 4*577>®^4 » *)
importerad Spannemål
mer än exporterad för R:dr 221,983 R :gs.
Hvad nu behållningarne i Landet beträffar,
så kan med säkerhet antagas, att
*) Bohvetet beräknadt till 10 Riksdaler Riksgäldssedlar
per Tunna, Hafran till 6, Hvetet till
12, Korn till 8, Malt till g, Rågen till 10,
Wicker till 10, Ärter till 12, Diverse till 8
Riksdaler.
Den i5 Mars f. m.
79
dessa icke öfverstiga behofvet till nästa skörd
(7 å 8 månader härefter) af följande skäl:
j:o Att skörden förlidet år varit medelmåttig.
2:0 Att Spannemålsprisen nu äro högre
än vanligt vid denna årstid, hvilket icke
skulle inträffat oin ett större öfverskott funnits
i förråd, och
0:0 Att höstsädet varit mindre än brukligt,
hvilket således måste ersättas med större
vårsäde.
Ofvannämde, hvad export och import
beträffar, på authentika handlingar och, hvad
behållningarne i Landet angår, på allmänt
kände facta grundade calculer, leda till följande
högst vigtiga slutsattser, nemligen:
1:0 Att Sverige, hvars export af Spannemål
alldrig, icke ens under loppet af sista
decennium, öfverstigit dess import deraf, och
hvars behållningar i Landet för närvarande
icke öfverstiga behofvet till nästa skörd, icke
äger öfver produktion af Spannemäl, ehuru
det i medeltal kan äga tillräckligt för dess
behof.
2:0 Att Sveriges Utrikes Spannemålshandel,
hvilken under loppet af sist förflutne
decennium icke utgjort mer än:
Exporterade  532,4y8 Tunnor
Importerade 5iy,o6/{ „
i medeltal per år, ej differerar mer än på
5a å 53,ooo Tunnor.
Medelst uppköp af endast några och
femtio tusende Tunnor, kan Staten således
8o
Den i5 Mars f. m.
åstadkomma lika mycken verkan, så väl på
Spannemålsprisens jemnhet i Landet, som på
oförutsedde behofvers fyllande, som hela vår
Utrikes Spannemålshandel i medeltal af vissa
år mäktat åstadkomma, och kan Staten, medelst
uppköp af 200,000 Tunnor, således uträtta
nära lika mycket, som vår Utrikes
Spannemålshandel förmått göra under loppet
af 4 år.
Enär nu circa 200,000 Tunnor kunna
uppköpas med det till En million Riksdaler
beräknade Creditivet, synes mig som skulle
denna summa, använd när god skörd inträffätj
och icke, som föreskriften lyder,
när missväxt ägt runij kunna medföra följande
fördelar:
1:0 Förekomma ytterlighet i Spännemålsprisen,
hvilka sedan sista Riksdag, och
tvärt emot det då hysta hoppet, varierat 100
procent, det ena året efter det andra, och
2:0 Förekomma brist när missväxt ägt
rum.
Den förstnämnde omständigheten, förekommande
afytterlighet i Spannemålsprisen,
utgör, efter min tanka, ett af hufvudvillkoren
för jordbrukets bestånd och i synnerhet
för den mindre jordbrukarns, .allmogens och
hvad man kallar la petite Proprité, som säljer,
när god skörd varit, men köper_, när
missväxt ägt rum. Kostar den inköpte Spannemålen
då dubbelt mer än den försålde,
ruineras han, och med honom Staten, hvars
huf
-
Den 15 Mars f. m.
81
hufvudsakligaste inkomster härröra från denna
källa.
Men, säger man, den Enskildta Spannemålshandeln
skall, när Staten upphör att
blanda sig deri, och när Tidlafgifterne blifva
reglerade på ett sådant sätt, att hastiga
ombyten undvikas, nog upprätthålla jämnhet
i Spannemålsprisen, samt afhjelpa brister,
när missväxt ägt rum.
För att besvara detta inkast, nödgas
jag intränga djupare i ämnet.
Den enskildta Spannemålshandeln delar
sig i a:ne grenar: den Utrikes och den Inrikes;
dessa måste särskildt undersökas för
att reda frågan.
Den Utrikes Spannemålshandeln kan
nu, då Landets productioti i medeltal uppgår
emot dess consumtion, ej idkas med
samma framgång, som den tid, då Riket
producerade mindre, än det consumerade,
och i följd deraf årligen importerade ett
quantum af 7 å 800,000 Tunnor; Speculanten
var då säker, alt inom årets omgång
afsätta det införskrifne lagret; nu deremot
kan detta möjligen komma att ligga 3 å 4
år, och för detta blottställer sig ingen klok
Handlande.
Det är således endast när missväxten
är afgjord, som den Handlande vågar införskrifva
Spannemål. Men hvad händer då?
När missväxt ägt rum i Sverige, har skörden
vanligen varit mindre god i närgrän66
H. ' G
82
Den i5 Mars f. m.
sande Länder, (ty climatet följes någorlunda
åt i det Nordliga Europa, och från det
sydliga erliålles ej Spannemål); lian hetalar
då den importerade Spannemålen dyrare,
än hvad behållningen utgör för den exporterade.
Att förhållandet är sådant bevisas äfven
af de senaste årens erfarenhet; den år 1827
införde Råg kostade importeuren på stället
här, oberäknad tullen, i5 å 16 Riksdaler
Riksgälds Tunnan (Börssluten för Februari,
Mars, April och Maj 1827 voro 17 å 18
Riksdaler Riksgälds Tunnan), då rena behållningen
för det till England år 1829 utskeppade
Hvetet ej utgjorde mer i medeltal än
30 a 31 Riksdaler Riksgälds Tunnan (å 6
sk. 8 r:st. tull), hvilket, med afseende å Sädesslagens
relativa värde, icke utgör en för
Landet fördelaktig handel, ehuru den i någon
mon kan vara det för Speculanten
sjelf, som köpt den exporterade Spannemålen
för ännu lägre, än hvad han derföre erhållit
vid försäljningen, och sålt den importerade
för ännu högre än hvad den kostat
vid uppköpet, ett naturligt och icke på
något vis klandervardt förhållande.
Till ytterligare bevis, att den Utrikes
Spannemålshandeln aldrig kan blifva florerande
i Sverige, får jag vördsamt göra uppmärksam
på ännu en omständighet. Hvarest
skall det hos oss någon gång inträffande öfverskottet
afsältas? Östersjö-Länderne äro
dertill icke lämplige, ty de hafva sjelfve
Den i5 Mars f. m.
83
öfverskott, Holland tar sitt behof från Brabant
och långs Rehnströmmen; Norra Frankrike
köper sällan eller aldrig; Södra Frankrike,
Spanien och Italien hafva närmare till
Odessa, i synnerhet nu, då Bosphoren är
öppnad; England allena återstår således såsom
afsättningsort för vår så kallade öfverproduction;
där, som annorstädes, bestämmer
skördens mer eller mindre godhet Spannemålsprisens
belopp. Har skörden varit
dålig, stiga prisen under hösten och vintern.
Tullen faller i samma proportion, och importen
blifver möjlig; men i samma ögonblick
inströmmar,
i:o all den Spannemål, Som ligger på
Nederlag i England;
2:0 all den Spannemål, sorn ligger på
Nederlag i Holland och Irland;
3:o allt hvad på Weserii och Elben
kan framskaffas till England, och allt detta
anländer förr än vår Svenska Spannemål,
sorn vanligen ej hinner ankomma förr än
dell påföljande våren. Men då äro prisen
redan nedsatte, tullen i följd deraf stegrad^
och speculationen förfelad; äfven så var
förhållandet de sist förflutna åren; om jag
minnes ratt, ankommo ej mer än 3ine skeppslaster
till England 0111 hösten 1828; desse
gjorde goda affairer; alla öfrige ankommo ej
förr än oin våren »829 och gjorde högst
medelmåttiga; att så alltid måste gå, ligger
i sakens natur.
66 H.
84
Den i5 Mars f. m.
Dessa förenade omständigheter göra, att
jag hyser föga förtroende så till vår Spannemålshandels
tillväxt, som till den nytta
som deraf kan uppstå för Landet, ty vi
kunna alldrig täfla deri med våra grannar
Danskar och Preusare, der Spannemålen produceras
för bättre pris, än hos oss, och
hvilka således alltid undersälja oss på den
Utländska marknaden.
Såsom bidrag till bevis huru angeläget
det är, att i möjligaste nion göra sig oberoende
af Utländsk tillförsel, och huru vigtig!
det är, att medelst inhemska förråder
söka förekomma ytterlighet i Spannemålsprisen,
får jag anföra, hvad en namnkunnig
Statistisk författare, Herr Charles Dapin, yttrat
i ett af honom nyligen utgifvet arbete.
Han säger: ”Om dea progressiva stegring i
Spannemfllsprisen, som är en följd af missväxtår,
icke förekornmes medelst i Lamhet
befintlige Magaziner, uppstår följande förhålla
nde:
”Alkastar skörden mindre än medelskörd,
stiga Spannemålsprisen T3-0- öfver medelpriset.
”
”Afkastär skörden T^5 mindre än medelskörd
, stiga Spannemålsprisen T8W öfver medelpriset.
”
”Afkaslar skörden T’-o mindre än medelskörd
(ett förhållande som högst sällan inträffar)
stiga Spannemålsprisen f~§ eller nära
3 gånger öfver deras medelpris.”
Detta prisens förfärliga stigande i nion
Den i5 Mars f. m.
85
af afkastningens förminskning, bevisar huru
angeläget det är, att förekomma en sadan
ytterlighet, hvilket icke kan ske annorlunda
än medelst uppköp af Spannemål inom Landet,
när god skörd varit, ty införskrifningen
utifrån blifver dyrare samt underkastad
äfventyr.
Att ett sådant uppköp, för att fylla ändamålet,
icke behöfver verkställas till något
särdeles betydande quantum, torde inhemtas
af följande:
Sedan i^83 har värre missväxt ej inträffat
än den år 1826, som följdes af ett
annat högst medelmåttigt år; importen under
dessa 2:ne år (med afdrag af den derunder
skeende export) uppgick likväl inalles
lill icke mer än 458,531 Tunnor (så omalen
som malen säd), hvilka icke allenast förslogö
till bristens fyllande, men lemnade
ett öfverskott, som lill en del åter exporterades
åren 1828 och 1829.
Ett lager af 400,000 Tunnor vore således
nec plus ultra af hvad som erfordrades
för att fylla bristen äfven vid arne på b varan
följande missväxtår, och att flere sådana
skulle inträffa efter hvarandra lili ett Land
med Sveriges omfång och med allmän Pntatescultur,
är otänkbart, äfven som att flere
serdeles ymniga år skulle kunna följa på
hvarandra. Alla Länders erfarenhet, och i
synnerhet deras, hvilka äro i samma pr;e(ficament
som Sverige, utvisar, att det vanliga
förhållandet är, en god skörd, en dålig,
86
Deti i5 Mars f. in.
och 3:ne medelmåttiga under loppet af 5
år. Ett uppköp af 4oo,ooo Tunnor skulle
således vara fullt tillräckligt att upprätthålla
Spannemålsprisen vid jämnhet i Landet, hvilket
äfven synes af deras nuvarande skäliga
belopp efter 2:ne ovanligt goda år, under
hvilka båda exporten likväl icke uppgått till
mera än 339,799 Tunnor, och således kunnat
ersättas med förenämde uppköp af4oo,ooo
Tunnor,
400,000 Tunnor uppköpas, när god
skörd varit, för 2 millioner R:dr; ett Creditiv,
lika med det af Rikets Ständer år
1818 beviljade, skulle således vara tillräckligt,
icke allenast att för alltid upprätthålla
Spannemålsprisen i Landet, utan och att
förekomma följderne af möjligen inträffande
missväxter.
Må man då upphöra att säga, att intet
Creditiv skulle förslå att uppköpa det
af flere goda skördar uppstående öfverskottet,
och att intet utrymme skulle förslå till
Magasineringen deraf; premissen, på hvilken
denna Hypothes finnes bygd, är falsk;
den bestrides af faeta och erfarenhet, hvarföre
consequensen, som deraf drages, äfven
är falsk.
För öfrigt excludera Stats-anslag till
Spannemålsuppköp i Landet icke den enskildte
Speculationen; den kan äga rum derjemte,
och i synnerhet äga rum, när antingen
flera missväxtår eller flera goda skördar
mot vanligheten inträffat på hvarandra; då
\
Den i5 Mars f. m. 87
uppträder den på sitt rätta ställe, men alt
åt denna allena öfverlemna Brödfödan för
ett under 60 Latitudsgraden beläget, och
af is under 5 månader omgifvet Land, är
ett experiment så vågsamt, att jag för min
del icke vågar tillstyrka detsamma.
Sedan vi nu undersökt med hvad hopp
om vinst den Utrikes Spannemålshanileln
kan bedrifvas, kommer ordningen till den
Inrikes.
Landets Jordbrukande folkmängd utgör
minst ^.'del af dess hela (vill man räkna
noga deraf, ty äfven städer och Bergslager
idka Jordbruk). När nu f af folkmängden
säljer en och samma vara, och endast
köper den, frågar jag, huru handel
i större skala dermed möjligen kan uppkomma?
Annat är förhållandet i England, der
på 10 millioner menniskor endast 2 millioner
finnas vid jordbruket, hvilka 2 millioner
föda sig och de andra 8 millionerne;
theorier, rigtiga för detta och andra dermed
likhet ägande Länder, passa således
aldeles icke för oss; de borde åtminstone
grundas på säkrare premisser, än Hypolhesen
af en öfverproduetion, som icke äger rum.
Omständigheter, som äfven böra tagas
i öfvervägande, äro de stora afstånden som
linnas i Sverige, och de små transportmedel,
som äro tillgänglige, hvilka särdeles
försvåra Spannemålcns förande ifrån de orter,
der öfverskott äger rum, till dc, der
brist linnes; äfven bör ihågkommasLandets
88
Den 15 Mars f. m.
Geografiska läge, sorn gör det förmånligare
för den enskildte speculanten, att hemta
Spannemålen från de gent öfver liggande
Östersjökusterne, och i synnerhet från Finland,
än långs den Svenska kusten och från
Skåne.
Ett enda sätt finnes hos oss att tillvägabringa
Inrikes Spannemälshandel, men
knappt vågar jag yttra det, ty anathémet
blir min lott; detta sätt äx Brännvinsbränning
i stort, hvarigenom husbehofsbränningen
och det dermed följande husbehofsfylleri
af sig sjelf skulle upphöra.
BrännvinsFabrikerne uppköpte då den
för tillverkningen erforderliga Spannemål,
hvilken, beräknad efter den nuvarande tillverkningen,
3o millioner kannor, skulle, om
endast \ beräknas såsom tillverkad af Säd
och f af Potates, likväl uppgå till En million
Tunnor, och detta skulle mer än allt
annat upprätthålla Spannemålsprisen i Landet
samt hindra ytterlighet deri; men ett
ännu större föremål skulle härigenom kunna
vinnas; tillverkningen skulle då kunna beläggas
med en Accis af till exempel 8 skilling
per kanna, hvilken, för 3o millioner
kannor, producerade en inkomst af 5 millioner
R:dr Banko. Hela den directa Beskattningen,
bestående af Krono-tionden, JordeboksRäntan
och större delen af Roteringsskyldigheten,
skulle då kunna efterskänkas, och
Krono- och Skattehemman förvandlas till
ej mindre än Säterier. För att iakttaga full
Den i5 Mars f. m.
89
rättvisa mot elen privilegierade Jorden, borde
en skattejämkning likväl föregå_, och
först sedan denna vore gjord, nedsättningen
å den directa Beskattningen äga rum,
hvilken då tillgodokom all slags jord likaj
och icke uteslutande den oprivilegierade
Jorden.
Skattejämningens tillvägabringande anser
jag för ganska enkel, och bär å annat
ställe uppgifvit en efter mia tanka dertill
lämplig clave.
Hela olägenheten af ofvannämnde Riksgagneliga
åtgärd vore, att en kanna Brännvin
kostade consumenten 8 skilling mer än
nu. Att man åter skulle åberopa Drankens
nytta (hvilken af mig åtminstone icke erkännes
för andra djur än de så kallade fyrfota)
såsom motvägande Nationens ekonomiska
välstånd och moraliska bildning, vill
jag ogerna tro.
Så snart bränningen sker Fabriksmässigt
och i stort, kan controll å Accisen äga
rum, och i synnerhet äga rum, när den uppgår
till ett mot controllen svarande belopp;
detta är icke fallet med den nu pålagda i
skillings-afgiften, som svårligen kan controlleras
så länge bränningen sker med 162,783
Pannor, och som, i fall så kunde ske, komme
att medtaga så stor del af inkomsten,
atL det återstående icke motväger obehaget.
Till hvad belopp Stats-inkomster, medelst
Accis å Brännvinsbränningen, kunna
till vägabringas, synes deraf, att denna Accis
9°
T) e 11 15 M a r s f. m.
i Ryssland afkastar en summa af icke mindre
än 120 millioner Rubel om året, och i
Preussen 5 millioner Tbaler; men skulle
man jäfva dessa exempel, såsom tagna från
absoluta Stater, torde det tillåtas mig åberopa
efterdörnet af ett conslitutionelt Land,
der friheten är gammal och välståndet likaledes,
Konungariket Nederländerne; man
bar icke ansett der såsom stridande mot
medborgarens fri- och rättigheter, att förbjuda
Brännvinsbränning till husbehof; den
bedrifves Fabriksmässigt med derför erlagd
accis af | Gyllen för hvarje tillverkad kanna,
och inbringar icke allenast en högst betydlig
indirect Statsinkomst, hvilken i samma
nion förminskar den alltid mer tryckande
directa beskattningen, men åstadkommer
derjemte så väl en liflig Spannemålshandel,
som jämnare Spannernålspris, samt
afböjer hvad i synnerhet fruktansvärdt är,
nemligen utbredandet till qvinnan och den
växande generationen af dryckenskapen, hvilken
af husbehofsbränningen synnerligen befordras.
Men sådane åtgärder böra ställas
i System och icke isoleras från hvarandra;
äskar man en ny indirect beskattning, utan
att i samma nion nedsätta en directj erhåller
man alsing; förenar man båda, vinnes
ändamålet och erhålles välsignelse på
köpet. Må Ridderskapct och Adelli, af livad
jag vördsamt anfört, icke sluta, att min
tanka på något vis är, alt återlifva f. d.
MagazinsDireclionen, som var fotad på fal
-
Den i5 Mars f. m.
9'
ska grander; nej! min mening är ej annat,
än alt det lili Spannemålsuppköp bestämda
Creditivet lämpligare skulle användas när
god skörd inträffat, för att dermed lemna
förskotter till inrättande af District-Magazinerj
slående under municipalvärd, från
hvilka, när missväxt ägt rum, den behöfvande
allmogen kunde erhålla undsättning
för lägre pris, än de som uppkomma när
Spannemålen införskrifves utifrån.
Hvarje Län borde, i proportion af del
å Stats-Creditivet erhållna förskott, vara
skyldigt förvara motsvarande quantum Spannemål,
liksom Stapel-Städerne nu äro skyldige
att tillhandahålla vissa Tunnor Salli;
uppköpet borde ske efter ett af Ständerne
fastställd t minimi pr is, och försäljningen deraf
efter ett på samma sätt framslälldt maximipris;
då Controlleu blifver lika lätt som
osviklig. Creditivet skulle sålunda utgå när
skörden varit god, och åter ingå när skörden
varit dålig *); detta är allt hvad jag
fordrar; det vore tillräckligt att förekomma
så väl ytterlighet i Spannemålsprisen, som
möjligt uppstående hungersnöd. Att en sådan
kan inträffa, äfven i Länder der Polales-culturen
upphunnit en ännu större utvidgning
än i Sverige, bevisar Inlands exempel,
hvarest, i följd af den berömda principen
att öfverlemna Spannemålshandeln
") Närmare utveckling af denna plan finnes utförd
i Grefve Björnsljernas afhandling om Fonder
och Stocks.
Ben i5 Mars f. m.
uteslutande ät den enskildte speculationen,
tusendetals menniskor svulto i hjäl år 1821,
under det att den införskrifne Spannemålen
låg osålld, såsom för dyr att af folket lösas.
Den till District-Magazinens formerande
här uppgifne plan är icke en pur Tlieori,
utan grundad på lång och lycklig erfarenhet
i det af Europas Länder, som mäst
liknar Sverige, och som likt detta äger sitt
Lehöf af Spannemål utan att äga derutöfver,
nemligen Schweitz. Den allmänna välmågan,
som råder bland dess allmoge, i synnerhet
i de Protestantisk-Aristocratiska Cantonerne,
såsom Bern, anses hufvudsakligen
härröra af förenämde anstalt, då deremot i
de Länder, en sådan icke finnes, såsom Pohlen,
man icke ser annat än trånande allmoge,
och trånande Städer.
Förvaringen af Spannemålen skulle mycket
kunna lättas medelst införandet af Jordgropar
(Silos), hvilka, förutom 10 års vettenskaplig
undersökning i Frankrike, äga för
sig seclers erfarenhet i Ukrain och Ungern;
YäderRior (Silos aeriféres) uppfylla äfven
samma ändamål; medelst båda delarne undvikes
all åtgång af brännsle.
Huru angelägen Statens mellankomst är
hos oss vid alla ekonomiska företag, synes
bäst af de Norra Provincernes exempel, der
icke ens de af 1823 års Ständer för dessa
Provincer föreslagne DistrictMagaziner kunnat
tillvägabringas, derföre alt penningeförlag
icke lemnadcs till den dertill erforder
-
Den i!> Mars f. m.
93
liga Spannemålens uppköp; denne skulle anskaffas
medelst återgäldande af de till f. d.
MagazinsDirectionen häftande skulder, och
som dessa icke flyta in, äro dessa nära Polarcirkeln
belägne gräns-Provinser utan Magaziner.
Norrbottens Län får intet, WesterNorrlands
blott i en Socken, Gefleborgs intet,
Stora Kopparbergs ett, och Wermlands
intet.
Den föreslagna anstalten kommer af
vissa Theoretici samt af de, hvilka icke inträngt
i ämnet, alt kallas för artificiel, och
stridande mot å andra ställen antagna principer.
Den skulle af mig sjelf så bedömas,
om Sverige befanns i samma categori som
andra Länder, till exempel England, der
Privat-Bankerne belåna Spannemål till \ af
dess värde. Knappt skulle någon annan anstalt
behöfvas än denna, för att hindra Spannemålens
periodiska fall till vanvärde, men
sådant är icke förhållandet hos oss, och
derföre måste lämpliga anstalter vidtagas,
bland hvilka den uppgifne synes vara af
så enkel natur, att den i sanning ej förtjenar
namn af artificiel.
Enär nu, enligt hvad jag sökt bevisa,
den Utrikes Spannemålshandeln aldrig kan
komma att florera i Sverigej och Inrikes
icke eller kan äga bestånd, (åtminstone ej
så länge Brännvinsbränningen drifves såsom
nu), får jag vördsamt hemställa, hvad anledning
man kan äga att anförtro sig åt denna
handel? Redan vid sist förflutne Riksdag
94
Den i5 Mars f. m.
förutsade jag, att Spannemålsliandel icke kunde
äga bestånd i Sverige, och erfarenheten
har, på ett bedröfligt sätt, besannat mina
ord; ty sedan hafva icke allenast prisen å
denna nödvändighetsvara gått till ytterlighet,
så väl i högd, som i fall, utan har den
enskildta speculationen under missväxtåret
1826 icke förmått inskaffa mer än 90,000
Tunnor in alles, hvilket, om ej behållningar
funnits sedan MagazinsDirectionens tid, och
om ej Staten sjelf införskrifva Spannemål,
skulle varit alldeles otillräckligt att fylla
den af missväxten uppkomne brist i folkets
Brödföda.
För min del hyser jag således ej minsta
förtroende till en i Sverige uppväxande
Utrikes Spannemålshandel. En sådan kati
aldrig äga rum i andra Länder, än der productionen
i medeltal antingen är stötare eller
mindre än behofvet. Balancera tillgång
och åtgång hvarandra, är den otänkbar, och
orimligt är att utskeppa det ringa öfverskott,
som den goda skörden kan lemna, för att
åter det påföljande året införa ett motsvarande
quantum, under det att Landet emedlertid
lemnäs ulan förråder, ett förhållande
hvilket, i synnerhet i händelse af ett inträffande
krigskulle vara af högsta våda för
samhället.
Huruvida den nya Tulltariffen skulle
kunna afhjelpa det nämda förhållandet inser
jag ej; icke derföre att jag nekar principens
rigtighet, på hvilken den är bygd,
Den i5 Mars f. m.
95
men derföre, att en Tulltariff, eliuru beskaffad
den än må vara, icke kan verka på
annat än införseln och icke på utförseln,
så vidt denna sednare icke skulle befordras
medelst premier, hvilket vore en orimlighet.
Tulltariffen kan således förekomma
Spannemålsprisens öfverclrifna stegring,men
alldeles icke deras öfverdrifna fall, sorn
dermed ej äger någon gemenskap. Den kan
till exempel icke hindra Bågen att falla till
6 och 5 R:dr Tunnan; men kan hindra den
att stiga öfver io R:dr Banko Tunnan, ty
vid detta pris inkommer den Finska Rågen,
(och under namn af Finsk, den Ryska), mot
en Tullafgift af En R:dr 6 skill. Banko Tunnan
*), och jag hemställer till hvar och en
klok Handlande, om han icke förr införskrifver
Råg mot denna Tull, än att vid
god skörd upphandla den hemma i Landet,
med risque att behålla den osåld till dess
missväxt inträffat; det sednare priset io R:dr
Tunnan vore visserligen tillräckligt högt,
om det förra 5 å 6 R:dr icke vore för lågt,
och då ytterlighet förekommes åt det ena
*) Att icke allenast med denna Tull, utan äfven
med större, import af Rysk Spannemål, omlastad
i Finland, kan löna sig, synes deraf, att
en Kuli Rågmjöl = 14 L$ (i synnerhet det
som Kronan låter uppköpa i Södra Ryssland
och som på Canaler går till Finska viken) förlidet
år ej kostade mer än 9 å 10 Rubel i Petersburg,
och att en Kuli Hafre = iJj Tunna
Svensk köptes derstädes för 3 Rubel =
R:dr Banko Svenskt.
96
Den i5 Mars f. m.
hållet, vöre billigt att äfven förekomma den
åt det andra.
Såsom slutresultat af detta mitt vördsamma
anförande, skulle jag visserligen önskat
tillvägabringa rättighet för Kongl. Maj.*t,
att Sjelf bestämma tiden när SpannemålsCreditivet
får begagnas, utan att inskränka
denna rättighet till vilkoret af inträffad missväxt.
Men då 3:ne Stånd afgjort frågan,
återstår ej annat för mig än hoppet, att de
uppgifna facta uti en framtid skola i någon
nion bidraga till väckande af den öfvertygelsen,
att vi, utgångne från falska premisser,
kommit till falska resultater, och
således befinna oss på villovägar, från hvilka
man måste återvända, om följderne deraf
icke skola blifva allt för vådliga för Folkets
trefnad och för Landets ekonomiska
bestånd.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Då Utskottens första Betänkande i detta ämne
redan är af tre RiksStånd bifallet, torde
många anse det vara utan ändamål, alt
nu åter discutera frågan. Men jag har tyckt
mig finna, att man i allmänhet misstagit
sig om Betänkandets rätta förstånd, och att
någon rättelse häri bör tillvägabringas. Man
har nemligen ansett det vara i Betänkandet
tydligen bestämdt, att uppköp af spannemål
för ifrågavarande Creditiv skall ske först
då allmän missväxt inträffat. Dertill har
man
Den 15 Mars f. m.
97
man filnnit anledning af början i i.’sta Moraenlet
af Betänkandet; men i samma Moment
säges äfven: ”och må afhandlingarne
”om slike spannemålslefvereringar, för nöd”ståhle
orter, upphöra” &c. Således om
öfverflödig gröda i vissa orter finnes, men
missväxt i andra, kan Konungen, med begagnande
af Creditivet, vidtaga åtgärder att
med spannemål från de förra understödja de
sednare. Jag skulle derföre anse öfverflödigt
att yrka tillägg af mitt förslag, att till
Kongl. Maj:t må öfverlemnas att bestämma
sättet och tiden för Creditivets användande
till spannemåls-undsättning, om jsg ej befarade,
att Rikets Ständers Fullmägtige i
RiksgäldsGontoret kunde begagna omförmälde
tvetydighet i Betänkandet, för att i otid
vägra Kongl. Maj:t Creditivets lyftning. Men
då detta skulle kunna inträffa och vålla
mycken olägenhet, finner jag det vara nödigt
fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
på den utväg, som kan begagnas,
till förekommande -af en sådan händelse:
en åtgärd, som är påkallad ej blott
af jord bruks-i,n tresset, utan äfven af capitalisteines.
Jag har vid hvarje Riksdag bos Representanterne
funnit någon favoritide rådande,
som ansetts nästan ensam kunna afhjelpa
förlägenheten i Näringarne. Sålunda antogo
Ständerne vid 1815 års Riksdag prohibitiv-systemet
i sin vidd, dä de hos Kongl.
66 II. 7
98
Den 15 Mars f. m.
Maj:t äfven anböllo om förbud mot införsel
af en mängd utländska varor. Vid 1818
års Riksdag tog man sin tillflykt till RörelseCapitalets
förminskning jemte inskränkning
af den enskilla creditens begagnande
och strängare utsöknings-stadganden. Sistlidne
Riksdag åter trodde man sig vinna
ändamålet genom en friare varu-införsel
och Magazinslnrättningens upplösning. Nu
är det realisation, som anses vara enda beliöfliga
medlet; och för detta ändamål hafva
till och med frihetens annars ilrigaste
vänner velat uppoffra Rikets Ständers rätt
att ensamme reglera financerne. Lyckligtvis
har Konungen, i sitt svar å Ständernes
beslut i frågan, emottagit den erbudna sanctionsrätten
endast såsom prof på förtroende,
ej såsom en rättighet. Men om ej kloka
ekonomiska Författningar vidtagas, kan realisationen
ej verkställas, eller ock skall
Silfvermyntet vandra ut ur Riket, på någon
tid, nog lång för att undergräfva jordägarnes
välstånd och all industri i Landet.
Man är nu döfvad af ett par års ovanligt
fördelaktig handels-conjunctur, likasom sista
Riksdag af flera års ymnig årsväxt. För
det man vet, att colonialvaror t. ex. få köpas
för ovanligt godt pris och jernet med
fördel exporteras, tror man lättsinnigt, att
samma förhållande skall fortfara, då likväl
motsattsen är att befara i följd af 1111 vidtagne
ekonomiska åtgärder. Sedan man vid
denna Riksdag beslutat en Tullreglering i af
-
Den 15 Mars f. m.
99
seende på spannemål, som i synnerhet trycker
den inhemske producenten, emedan icke
alltid utförsel, men väl alltid införsel af
spannemål är tillåten, och han således ej
alltid får concurrera med utländningen, men
denne alltid med honom; sedan man vägrat
anslag äfven i låneväg till veds transporterande
från Norra Landsorterne till
Stockholm och ej ens påtänkt åtgärder till
en lättare transport af inhemske victualier
från Södra Orterne och deras ökade produetion:
sedan man uraktlåtit att påtänka
en fördelaktigare HandelsTractat i afseende
på Finland, det är Ryssland, som äfven
påför oss varor, under namn af Finska,
såsom hampa, säd, ja till och med mjöl i
mattor: och om man nu, till råga på allt,
vill använda ifrågavarande creditiv till spannemåls
uppköp endast i allmännare missväxtår,
då hlott utländsk säd derför kan
erhållas; så böra realisationens ifrigaste förfäktare
med glädje se, att Konungen endast
vilkorligen sanctionerat Rikets Ständers beslut
om realisationen. Till denna fordras
en ökad Silfverfond, och huru skall väl
Silfver kunna af Fullmägtige i Banken få inköpas
till det bestämda beloppet, om t. ex.
betydlig spannemåls-införsel kommer att äga
rum och cursen derigenom följakteligen betydligt
stiger?
Vi söka ofta att göra intrång i hvarandras
rättigheter och fördelar, vi strida
om handels- och näringsfrihet eller dess ines
K. c
Den i5 Mars f. m.
skränkning, men vi försumma att gemensamt
gagnera på Utländningen. Om ymniga
års öfverflöd af spannemål förvarades till
understöd i missväxtår, kunde införsel af
utländsk spannemål undvikas, oell jordbrukaren
skulle ej eller vara i förlägenhet för
afsättning och blottställd för vanpris. Det
är detta jag yrkat och föreslagit, och mine
skäl dertill äro hufvudsakligen Irenne: det
ena, att derigenom befrämja realisationen
och uppköp af silfver; det andra och vigtigaste,
att man för Creditivet kan få två
eller tre gånger mera säd, om det användes
till uppköp under goda år, än först då
missväxt inträffat. Ett ökadt qvantum af
i5o å 200,000 tunnor, som vinnes genom
uppköp i goda år, måtte recompensera olägenheterne
af detta uppköp på förhand; och
då kunna undsättningstagarne få spannemålen
för bättre pris och till större belopp.
Sålunda skall fullkomligare vinnas ändamålet
med detta Creditiv, som är alt förhindra
de förstörande verkningarne af missväxt
inom landet; helst jag är af den tanka,
att den bästa undsättningen består i att
befrämja afsättning, och ej uti att skuldsätta
de behöfvande genom utborgning af spannemål
mot enormt höga priser, samt ruinera
dem genom utmätning af betalningen eller
ock behandla dem sorn fattighjon genom
fordringarnes afskrifning. Om Jordbrukaren
vinner lättare afsättning af sina producter
i goda år, skall han naturligtvis hafva
Den i5 Mars f. m.
ioi
sä mycket mindre svårighet att betala den
undsättnings-spannemål, han i missväxtår
Ivan behöfva. Äfven tror jag, att Creditivets
användande på det af mig nu föreslagna
sätt, gör mindre intrång i enskilta
handels-speculationen; ty våra Handlande
påräkna alltid snar afsättning, som lättast
vinnes sedan missväxt är gifven, och hafva
för ringa capitaler för att kunna verkställa
en betydlig förlagshandel, såsom att i bördiga
år köpa säd för att sälja den under
missväxtår. För öfrigt vore det blott undsättnings-behöfvande,
som skulle köpa af
Kronan.
Man har sagt, att Cfeditivet vore för
litet till ändamålet. Jag önskade väl också
att det vore större, till och med Två millioner;
men det är ett skäl mera att genom
spannemålens uppköp i goda år och utdelning
i missväxtår, söka nedsätta spannemålsprisen
under den sednare tiden. En
million till uppköp i goda år skaffar mera
säd, än i i missväxtår. För öfrigt skall
jifven jordens värde snarare bibehållas genom
lättare afsättning; och det torde vara
angeläget att upprätthålla detta värde äfven
för publika lån , isynnerhet ur Banken och
RiksgäldsContoret.
Sedan jag sålunda framställt de hufvudsakligaste
skäl, som tala för Creditivets
användande till spannemåls uppköp i bördiga
år, får jag, i afseende på den yttrade
farhågan för en ny Magazinslnrättning, in
-
IOS
Den i5 Mavs f. m.
stämma i Grefve Björnstjernas yttrande derom.
Jag liar i Frankrike sett de af honom
omtaldte enkla medlen, de så kallade Silos,
att förvara säd; och jag har ännu hvete
qvar, som der varit sålunda förvaradt i g
år och bibehållit sig fullkomligt godt.
Det är val sann t, att tre Stånd fattat
det beslut i frågan, som Utskotten i Betänkandet
tillstyrkt; men det är ej i strid med
hvad jag föreslagit om Creditivets användande
i goda år till inköp af spannemål,
fast undsättningen dermed ej skall vidtaga
förr än vid inträffad missväxt. Jag vågar
derföre till Ridderskapet och Adeln hemställa,
att Betänkandet må antagas med det
tillägg, att Rikets Ständer till Kongl. Majit
öfverlemna att bestämma sättet och tiden
för Creditivets användande till spannemåls
anskaffande; i hvilket beslut de öfrige RiksStånden
torde inbjudas att sig förena. Jag
anhåller om Herr Grefvens och LandtMarskalkens
proposition härå.
Herr Tham, Wollrath: Sedan det vid
denna Riksdag blifvit ett vidtaget bruk att
söka upprifva Rikets Ständers redan fattade
beslut, det vill säga Tre Stånds beslut i ekonomiska
frågor, nödsakas jag upptaga tiden
med att försvara det, som i förevarande sak
är af trenne Stånd fattadt. Jag skall dock
ej ingå i svar på hvad den siste Talaren i
så många främmande ämnen ordat, helst
det samma förut ofta blifvit yttradt och
Den i5 Mars f. m.
vederlagdt. Dock vill jag erinra, det han
misstagit sig, då han sagt, att hampa införes
från Finland mot nedsatt tullafgift;
den kommer från Ryssland och tullen är
ganska hög. — Det vidlyftiga och sakrika
anförande, som Grefve Björnstjerna afgifvit,
har jag ej riktigt kunnat följa och uppfatta.
Jag beder derföre om förlåtelse, om
jag misstagit mig, då jag tror mig hafva
hört Grefven säga, att |:delar af Sveriges
Jordbrukare eller innevånare äro sädessäljare.
Sådant är åtminstone ej förhållandet
i de Norra Provincerne samt Dalarne och
i allmänhet Bergslagerne, der största delen
af innevånarne snarare behöfva köpa, än
kunna sälja spannemål. När man dessutom
beräknar mängden af GårdfariHandlande
och Fiskare, med hvilka det förhåller sig
på samma sätt, så måste Grefvens calcul i
detta afseende tåla mycken afprutning. —
Grefven har äfven beklagat, alt ej bättre
Stats-ekonorniska anstalter vidtagas, serdeles
i afseende på bränvins-bränningen, och hav
ansett de små bränvinspannorne böra afskaffas.
Detta hör egentligen ej till förevarande
ämne, och är redan vid annat tillfälle
vidlyftigt utredt och omtaladt. Men
jag får förklara, det jag ej gillar att beröfva
Jordbrukaren frihet att använda sina
varor på det sätt, han finnér för sig förmånligast.
Jag har ej kunnat fästa mig
vid Grefvens uträkningar och statistiska tabeller,
men någon annan Ledamot härsta
-
io4 Den i5 Mars f. m.
des torde kunna upplysa misstagen häri,
då Talaren endast grundat sine uppgifter
på förhållandet under sista quinquennium
och ej tält om tiden från 1818 till 1823,
som visar ett helt annat resultat. Man har
sagt och beklagat, att Sverige ej kan concurrera
med utländningen i spannemåls-export.
Jag tror man först hör se till, att
Sverige har tillräcklig production af spannemål
till eget behof. Om nu så är, såsom
Grefve Björnstjerna uppgifvit, vore det olyckligt,
om sådane åtgärder vidtogos, hvarigenom
productionen klefve stationair; tydå
skulle den snart åter aftaga, enligt den .sanna
regel, att allt, som ej gör framsteg, går
tillhaka och försämras. Snart skola vi då'
åter hafva brist på spannemål, om productionen
icke uppmuntras till ytterligare förkofran;
och dertill skall en fri spannemålsliandel
säkrast bidraga. Att i goda år för
Statens räkning inköpa spannemål är ej tillräckligt
och kan ej ske utan en ny Magazinslnrättning
och nya förluster. Åtminstone
har jag ej hört huru det skulle kunna
verkställas utan genom KronoEmbetsmän
och serskildt lönte personer; och detta är
ett stort hinder för det väckta förslaget. Ej
eller vore Jordbrukaren lijelpt med detta
arrangement. Då vi redan haft två goda
år och kunna få två sådane till, så finnes
ej nog rum till spannemålens förvarande.
Följden blefve, att Jordbrukaren ej kunde
blifva af med säden, helst Staten hade hvar»
Den 15 Mars f. m.
io5
ken penningar alt uppköpa den för, elier
magaziner att förvara den i. Enda utvägen
är spannemåls-export, när öfverflöd är inom
Landet. — Herr Munck af Rosenschöld tycktes
mig klandra Kongl. Majrts nyss utfärdade
Författningar om in- och utförsel af
spannemål, men jag tror honom sakna skäl
dertill. Orsakerne, hvarföre spannemålshandeln
tillförene varit så trög, äro i min tanka
hufvudsakligen tvänne, den ena, alt Kronan
uppköpte säd, och den andra, att Konungen
varierade tullen derå. Men sedan
spannemålshandeln för Kronan numera upphört
och Kongl. Majrt just genom de klandrade
Författningarne bestämt tullen-a spannemål
för 5 år, är grunden lagd för stabilitet
i handeln med denna vara. Jag delar
ej den värde Talarens mening om skadligheten
af den nya Tull-tariffen ; ty när tullen
å Finsk säd är 2 R:dr då priset är 8
R:dr tunnan, och man beräknar kostnaderlie
för frakt och assurance, så är den Svenske
Jordbrukaren skyddad för skadlig medtäflan
i handeln under goda år, och försäkrad
mot hungersnöd under missväxt, emedan
införsel af säd då kan påräknas. —r
Jag afstyrker alla förändringar i Utskottets
Betänkanden, och anhåller om proposition
till bifall derå, så att vi må förena oss i
de andra tre Ståndens beslut. Om ej detta
annorledes bifalles, begär jag på förhand
votering, och Önskar att den snart måtte
Den i5 Mars f. rn.
företagas,på det tiden ej niå vidare förspillas
genom onödiga, discussioner.
Friherre Åkerhjelm, Gustaf Fredrik:
Med erkännande af det tillförlitliga och sakrika
i Grefve Björnsljernas framställning och
af nyttan af Creditivets användande till
spannemåls uppköp under goda år, i fall
det skulle behöfvas, tror jag likväl, att sedan
Kongl. Maj:t nu utfärdat en på erfarenhet
i Sverige och andra Länder grundad
Författning, som bestämmer tullafgiflerne å
spnnnemål under olika conjuncturer, och
Kongl. Maj:t afsagt sig Statens inblandande
i spannemålshandeln, som i stället blifvit
till den enskilta speculalionen öfverlåten,
är det nu ifrågasatte correclivet, att Kronan
skulle köpa upp den öfverflödiga spannemålen,
obehöfligt, och i följd deraf äfven
sjelfva Credilivet. Jag anser ändamålet vara
sålunda vunnit, och tillstyrker derföre
bifall lill Utskottets Betänkande. Om man
beräknar import och export af spannemål
under sednaste decennium, så visar sig, att
spannemåls-productionen i Sverige är i stigande,
ehuru öfver-prodticlion icke ännu
synes vara betydlig. Begagnar man härjemte
de kloka förvaringsmedel, Grefve Björnstjerna
uppgifvit, så tror jag hungersnöd i
framtiden ej vara inom Sverige alt befara.
Jag hemställer om proposition på bifall till
Utskottets Betänkande.
Den 15 Mars f. m.
Friherre Cederström, Jacob: Herr Munck
af Rosenschöld har yrkat bifall å Utskottets
första Betänkande i detta ämne, men med
ett tillägg, som upphäfver samma Betänkande.
Jag instämmer i hans begäran om proposition
på bifall till Betänkandet, men
utan tillägget, hvilket rnå blifva föremål för
en serskild discussion; ty ej kunna afslag
och bifall innefattas i en och samma proposition.
Dessutom får jag erinra, alt Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse i ämnet
är af ExpeditionsUlskollet redan uppsatt
enligt tre Stånds beslut och länge hvilat
på Ridderskapets och Adelns bord till
justering. Om 1111 Herr Munck af Rosenschölds
förslag antages, så kan Ridderskapet
och Adeln ej justera denna Expedition,
hvilket dock åligger Ståndet. Jag anhåller
att Herr Grefven och LandtMarskalken täckes
framställa proposition om bifall till
Betänkandet, serskildt från det föreslagna
tillägget.
Grefve Björnstjerna: I anledning af
den utaf Herr Tham mig gjorde tillvitelse,
att .jag i mine calculer ej upptagit mera än
resultatet af sednaste quinquennium, får jag
upplysa, att jag beräknat dem efter sista
decennium, att jäg ej gått längre tillbaka,
emedan förut import af spannemål alltid
ägt rum, att för ena quinquennium visat
sig större import och för decennium mera
export, och att behållningen af spannemål
io8
Den io Mars f. m.
ej öfverskrida behofvet lill nästa skörd.
Herr Tham har yttrat fruktan för en ny
Magazinslnrättning. Någon sådan är likväl
ej föreslagen af mig, eller af Friherre Fock,
eller Herr Munck af Rosenschöld. Jag har
blott föreslagit, att En million skulle utdelas
till Municipallnrättningar för att i goda
år uppköpa säd till behof i missväxtår, likasom
nu vissa Städer äro ålagde att hafva
saltförråd. Men jag ser, att i denna sak
nu intet kan åtgöras mot Tre Stånds redan
fattade beslut, och att ej annat återstår för
Ridderskapet och Adeln, än att antingen lägga
Utskottets Betänkanden till handlingarne,
eller förena sig med de andra Stånden.
Herr Munck af Rosenschöld: Herr Tham
bar beskyllt mig för att förgylla den sak,
jag nu förfäktar eller jordbruks-intresset. Jag
åter bar lyckt mig finna Herr Tham förgylla
jernbruks-intresset. För min del anser
jag verkligen minskning i onödig import
vara lika vigtig alt eftersträfva, som att
jernexporten befrämjas. För delta sednare
ändamål har man nyligen an vändt lilla Creditivet,
och jag har dertill yttrat milt .bifall.
Men hvad har man väl gjort för att
uppmuntra exporten af Jordbrukarens producter,
då det med sådan fördel kunde ske
år 1828, emedan importtullen var nära
upphäfven i England och Holland med flere
Länder? Visserligen rnedgaf Regeringen
fri export af spannemål redan i Augusti
Den iå Mars f. m.
månad nämnde år; men våre Handlande, om
de ock tidigt nog kännt conjuncturen, kunde
föga begagna sig deraf, i brist på capitaler.
Derföre sålde till exempel Handlanderne
i Skåne sin spannemål i Köpenhamn,
der priset var lägst, näst Kiel, bland alla
Östersjöhamnarne, men der de fingo penningarne
genast till nytt uppköp dagen efter.
Då bade det kunnat vara lämpligt, att af
lilla Creditivet beviljats lån till sädesexport.
Herr Tham har ansett det blifva en lycklig
följd af sednaste Tullförordningarne, att
Svenska Jordbrukaren kan deltaga i verldslnandeln
med spannemål. Jag tror det åter
i dem förbjudet att exportera säd, när exporten
skulle mest löna sig, nemligen då
priserna äro höga. Vidare bar Herr Tham
sagt, att Regeringens berörde Förordningar,
föranledde af Ständernes önskningar, försäkra
enskilte speculanter att ej förtryckas
i spannemålshandel. Deremot hemställer jag,
om icke ett sådant förtryck snarare skall
äga ruin genom Creditivets användande tili
uppköp under missväxtår, än i goda år, ty
under de förra, då genast försäljning kan
ske, kunna våra penningefattige speculanter
mest röra sig. Jag vili ej bestrida rigtiglieten
af Herr Thams uppgift, att jag misstagit
mig då jag bland varor, som från
Finland oss påföras, nämnt hampa, ehuru
Ryska varor, såsom mjöl i mattor, hvilka
Finnarne aldrig dertill nyttja, ofta blifvit
införda under namn af Finska; men om jag
I [O
Den o Mars f. ra.
ändå skulle hafva misstagit mig, torde jag
få qvitta detta misstag mot dem Herr Tham
sjelf hegick, då han påstod, vid ett annat
tillfälle, att Dannemora-jernet vore belagd t
med högre bevillning, än annat jern, och
att dess företräde blott bestod i beredningssättet.
Jag beklagar, att Grefve Björnstjerna
begifvit sig till att ej vidare motsätta sig
den oriktiga tydningen af tre Stånds beslut
i saken, och att ulan strid låta Betänkandet
läggas till handlingarne. Men om Grefven
ville närmare påse Betänkandet, skulle
Grefven linna, att der ej står bestämt,
att Creditivet skall användas till uppköp
blott i missväxtår, utan i allmänhet ”för
”nödställde orter”. Sålunda kan Creditivet
begagnas då på en gång är sädesbrist i någon
provins, och öfverflöd på spannemål i
en annan. Vi hafva exempel på, att i Norrland
varit brist, under det Skåne m.fl. Provincer
haft säd att aflåta; men likväl har
å Statens sida ingen åtgärd vidtagits för
att å de senare ställen inköpa spannemål
till undsättning å det förra. Detta var likväl
en följd af förra Riksdagens stadgade
vilkor för Creditivets användande; men i
de nu föreslagne slår, att ’ afhandlingar om
”spannemåls-lefvereringar må för nödställde
orter uppgöras”, och således är härigenom
Konungen medgifvit att i dylika fall begagna
Creditivet. Mitt förslag afser blott ett
förtydligande af denna föreskrift, som i an
-
t
Den i5 Mari f. m.
i t i
nät fall kunde misstydas derhän, att Fuliinägtige
vid sådane händelser vägrade Creditivels
lyftning. Följaktligen kan jag ej afstå
från att få den proposition i ämnet framstäld,
som jag redan uppgifvit.
Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel:
Jag vill ej inlåta mig i striden mellan de
olika åsigterne-om nyttan af Statens deltagande
i spannemålshandeln; men jag önskar
fästa uppmärksamheten derpå, att Herr
Munck af Rosenschölds förslag är i rak strid
äfven mot ett förut fattadt beslut af Rikets
Ständer. Enligt Herr Munck al tiosenschölds
project, skulle det på Kongl. Majrt ankomma,
att begagna Credilivet till spannemåls
uppköp i goda år. Men Ridderskapet och
Adeln samt öfrige Stånden hafva bifallit
Stals-, Banko- och EkonomiUtskoltens Betänkande
N:o i 14> der Utskotten tillstyrka
Rikets Ständer: ”att fortsatt bibehålla det
”vid i8a3 års Riksdag grundlagda system i
”afseende på spannemålshandeln, och sådant
"med sorgfälligt undvikande ej mindre af
”konstlade utvägar till spannemålsprisens
”stadgande, än af sådane uppoffringar å Stadens
sida, som, förr eller sednare, måste
”blifva en oundviklig följd af de anstalter
”och inrättningar, Motionairerne föreslagit;”
Dessas förslag var just detsamma, som Herr
Munck af Rosenschöld nu vill göra gällande.
Dessutom hafva Utskotten framställt och
Stånden gillat den princip, att spannemåls
-
I 1 9.
Den i5 Mars f. ra.
handel ej vidare skall för Statens räkning
bedrifvas, utan öfverlemnas åt den enskilta
speculationen. Detta kan ej ske, om Herr
Munck-af Rosenschölds projeot antages; och
då det sålunda skulle upprifva redan fattade
beslut, tror jag proposition derå ej kunna
framställas.
Herr von Hartmansdorff, August: Jag
skall ej upptaga tiden med något yttrande
i hufvudsaken, helst jag redan förut förklarat
mig i enlighet med Utskottens äsigter
och i strid med Grefve Björnstjernas och
Herr Munck af Rosenschölds. Men i afseende
på den af Herr Munck af Rosenschöld
befarade förlägenhet för Fullmägtige i fråga
om Creditivets lyftning, får jag erinra, att
Ridderskäpet och Adeln redan godkänt 6i
§:n i Instructionen för Fullmägtige, och att
den är enlig med detta af tre Stånd redan
gillade Betänkande. Jag önskade, att RiddarliusSekreteraren
ville uppläsa denna § af
Instructionen.
Undertecknad Riddarhus Secreterare: I
det Reglemente som StatsUtskottet uti Memorialet
N:o 4°8 föreslagit för RiksgäldsContoret,
lyder 6i §:n sålunda: ”Rikets
”Ständer hafva beslutat, att, på sådane grun”der
och med de förbehåll, sorn till Kongl.
”Maj:t blifvit i underdånighet uppgifne, på
”RiksgäldsContoret anvisa ett Creditiv af En
”million
Den i5 Mars f, m, 1i3
”million R:dr lill Kongl. Maj:ts Nådiga disposition,
för att, genom detta anslag, be”reda
utvägar till anskaffande af säd för
”nödlidandes understöd, i den olyckliga händelse,
att en strängare missväxt skulle inträffa,
och enskildta bemödanden blifva
”otillräckliga att fylla behofven. Berörde
”Creditiv får utgå, så snart Kongl. Maj:t fin”ner
för godt, att detsamma, i enlighet med
”Rikets Ständers beslut, till större eller min”dre
del disponera. — I den mån Creditiv”medlen
återbetalas, skola de, till Capital
”och derå möjligen inflytande ränta, till
”RiksgäldsContoret, genom StatsContoret, af”lefvereras.
”
Grefve Adelsvärd, Eric Reinhold: För
att ej onödigtvis upptaga tiden med upprepande
af hvad flere Talare redan yttrat i
delta ämne, anhåller jag att för min del få
instämma i Herr Thams och Friherre Åkerhjelms
anföranden. Jag kan ej finna annat,
än att Grefve Björnstjernas motion nödvändigt
måste föranleda till en ny Magazinsinrättning,
åtminstone i mindre skala. Rikets
Ständer hafva förut tillräckligt erfarit
hvad genom sådane kan uträttas; det har
förr ej varit något nyttigt, och kan ännu
mindre blifva det framdeles. Förslaget står
för öfrigt i rak strid mot grundsatserne i
den af Kongl. Maj:t nyss utfärdade Författning
i afseende på Spannemålsbandeln. Jag
66 H. 8
Den i5 Mars f. m.
afstyrker det derföre på det högsta, och anhåller
om proposition till bifall å Utskottens
Betänkande.
Herr Munck af Rosenschöld: Om vi
vilja söka stöd för våra meningar af erfarenheten,
så skall den intyga, att Creditiv
af i million Riksdaler blifvit användt till
inköp af circa 100,000 Tunnor Säd, som
användts till undsättning åt behöfvande, hvilka,
i följd deraf, blifvit till större delen, antingen
genom utmätning för Sädens betalning
ruinerade, eller genom afskrifning behandlade
som allmosehjon. Deremot visar
erfarenheten, att den Magazinsinrättning aldrig
lidit förluster och gått under, som uppköpt
Spannemål i goda år och utsålt den
vid. missväxter. Den förra MagazinsDirectionen
hos oss gjorde tvertom. — Grefve
Gyldenstolpe har åberopat Rikets Ständers
beslut vid denna Riksdag i anledning af
Stats- Banko- och EkonomiUtskottens Utlåtande
N:o 114 om Spannemålshandeln, och
har ansett mitt förslag vara stridande emot
samma beslut, som stadgar att Staten ej har
att med sådan handel sig befatta. Men jag
hemställer, om ej då, på samma grund, häremot
strider allt anslående af Creditiv till
inköp af undsättningsspannemål, äfven i missväxtår,
om Rikets Ständer afskaflat all Spannemålshandel
för Kronans räkning. — Herr
von Hartmansdorff åter har citerat en § i
Reglementet för Fullmägtige i RiksgäldsCon
-
Den i5 Mars f. m.
toret och ansett den vara ett hinder för antagandet
af mitt förslag. Denna § innehåller
likväl endast, att ifrågavarande Betänkande,
så vidt det af Rikets Ständer godkännes,
skall tjena till efterrättelse. Jag har
för öfrigt redan hevist, att i detsamma ej
finnes något hinder för Creditivets användande
till Spannemålsinköp så väl i goda
år, som under missväxtår. Men då det likväl
tyckes innehålla någon tvetydighet i berörde
fall, och möjligt är att Fullmägtige
skulle vilja begagna densamma till hinder
för Creditivets användande till Spannemålsinköp
i bördiga år; så måste jag väl ej sakna
skäl till yrkandet, att åt Kongl. Majrt
måtte öfverlåtas att bestämma sättet och tiden
för Creditivets begagnande till Spannemåls
anskaffande. — Man bar här sagt, att
uppoffringar och förluster å Statens sida skola
blifva en följd af mitt förslags antagande.
Jag tror förhållandet blifva tvertom. Just
genom Spannernålens uppköpande och utborgande
för höga priser är det, sorn Staten
blifvit tvungen att göra uppoffringar och
afskrifva fordringar bos undsättningstagare,
såsom vid denna Riksdag skett. Dessa afskrifningar
skulle deremot sällan behöfts,
om säden varit köpt i goda år och således
kunnat säljas för vida bättre pris. — Man
åberopar äfven, att enskilde tillgångar finnas
till sådane Spannemålsuppköp och upplag;
men det är just desse som saknas och
06 H. 8*
Den [5 Mars f. m.
långt härefter skola brista, nemligen så väl
Capitaler som Spannemålsupplag, när missväxt
påkommer. Desto angelägnare är det,
att Statens tillgångar på undsättningsSpannemål
ökas genom uppköp under bördiga
år, helst då Spannemål finnes i ymnighet i
en del provincer, men brister i andra. Det
är sådant jag åsyftar med mitt förslag; och
jag kan ej afstå från min anhållan, att derå
få proposition framstäld.
Grefve Björnstjerna: I anledning al
Grefve Adelsvärds yttrande nödsakas jag än
en gång besvära Ridderskapet och Adeln med
några ord. Grefven tror, att jag gjort en ny
motion i ämnet. Jag hemställer deremot till
Ridderskapet och Adeln, om jag icke tvertom
sagt, det jag finner saken nu ej kunna
hjelpas, sedan tre Stånd redan fattat sitt
beslut. Jag har blott gjort ett försök att
leda Ridderskapet och Adeln till sundare
principer i ämnet.
Herr Tham: Jag har begärt ordet endast
för att förekomma en misstydning, som
Herr Munck af Rosenschöld sökt gifva de tre
andre Ståndens beslut i denna sak. Han
har sagt, att, enligt detsamma, skulle Staten
komma att uppköpa Spannemål under
missväxtår; men så är det ej. Förhållandet
med Creditivets användande bör blifva sådant,
som efter 1826 års missväxt i Wermland,
der Landshöfdingen lemnade pennin
-
Den i5 Mars f. m.
U7
garne mot borgen åt enskilte, som förbundo
sig att derföre uppköpa och hålla allmänheten
tillhanda Spannemål. Jag vill härigenom
ingalunda klandra förfarandet i andre
Län med undsättnings lemnande åt de behöfvande;
men jag anser den åtgärd, som i
Wermland sålunda vidtogs, vara den bästa;
och i enlighet dermed är Ständernes nu fattade
beslut.
Herr af Robsahm, Carl Reinhold: Jemte
det jag ödmjukast anhåller att till alla delar
få förena mig uti Herr Grefve Björnstjernas
och Herr Munck af Rosenschölds åsigt, skall
jag be att få fästa uppmärksamheten derpå,
att uppköpet af Spannemål till lindring af
de förstörande verkningar, som missväxtår
medföra, genom de 3:ne respective MedStåndens
bifall å Stats- Banko- samt EkonomiUtskottens
Betänkande N:o 113 är heslutadt,
och alt det sålunda måste ske, och
denna En million R:dr Banko alltså mäste
utgå, men att detta Betänkande, efter livad
mig synes, saknar i ett afseende nödvändig
fullständighet. Det innefattar nemligen ej
bestämning om tiden eller tillfället för de
beslutade uppköpen; och då meningarna härom
äro delade i så måtto, att några anse
uppköpen böra ske först då missväxt inträffat
eller är att befara, i hvilken händelse
Utländsk Spannemål nästan alltid måste påräknas,
men andra deremot hålla före, att
dessa beslutna uppköp böra verkställas i go
-
Den i5 Mars f. m.
da år af inhämsk Spannemål, och vid tillfällen
af missväxter hållas till handa, hvilket
äfven, utan upplifvande af några Magazinslnrättningar
på gamla foten, kan verkställas,
så skall följden häraf blifva den naturliga,
att Styrelsen, hvilkendera meningen
än följes, vid lyftningen af Creditivet alltid
ådrager sig missnöje af den andra meningens
förfäktare, och den förebråelsen, att
icke hafva iakttagit Rikets sanskyldiga nytta.
Jag anhåller alltså om bifall å Betänkandet
med det af Herr Munck af Rosenschöld föreslagna
tillägg, att af Kongl. Maj:t må bero
när ifrågavarande uppköp böra göras.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMar skalken framställde proposition på
bifall till Stats- Banko- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomiutskottens ofvanberörde
Betänkande N:o 113.
Ropades starka Ja jemte några Nej.
I anledning hvaraf Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken förklarade,
att som, enligt hvad Hans Excellence
funnit, Ja öfverröstat Nej, berörde Betänkande
blifvit af Ridderskapet och Adeln
bifallit.
Herr Munch af Rosenschöld; Som jag
tyckt mig höra några Nej bland Ja till svar
å Herr Grefvens och LandtMarskalkens proposition
till bifall å Betänkandet, anhåller
jag att nu få framställd proposition å mitt
Den i5 Mars f. m.
»'9
förslag, och begär votering i händelse den
ej skulle med Ja besvaras.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken yttrade, att Herr Munck
af Rosenschöld väl föreslagit ett tillägg till
Utskottens Betänkande, men då detta tillägg
syntes innefatta en förändring af första punkten
i Betänkandet, hemställde Hans Excellence
om icke, i stället för tillägg, ordet:
förändring, såsom rättare och lämpligare borde,
i afseende å Herr Munck af Rosenschölds
förslag, i contrapropositionen begagnas.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag finner
det visserligen vara ett fåfängt bemödande
att göra en annan åsigt gällande, än
den Herr Grefven och LandtMarskalken förklarat
sig dela; men jag nödsakas likväl protestera
deremot, att det af mig föreslagna
tillägg till Betänkandet anses vara en ändring
deri. Det är endast ett förtydligande
af Betänkandets i:sta moment, der det är
medgifvet, att för Creditivet anskaffa Spannemål,
då derå är brist i en del orter, och
öfverflöd i andra. Jag hemställer derföre,
om ej Herr Grefven och LandtMarskalken
ville framställa proposition till bifall å Betänkandet,
med det förtydligande^, att Kongl.
Majit äger föranstalta om anskaffande af Spannemål
äfven då grödan i en del provincer
är bördig, men i andra otillräcklig. Della
är ingalunda annat än ett förtydligande af
120
Den i5 Mars f. m.
Betänkandet; ty på intet ställe derstädes är
förbjudet, att för Creditivet köpa Spannemål
vid dylika tillfällen. Jag är öfvertygad, att
sådant är Konungens rätt enligt Betänkandet;
men jag fruktar en misstydning i detta
fall af Herrar Fullmägtige i RiksgäldsGontoret,
i synnerhet sedan jag hört den ene
af dem Herr von Hartmansdorff yttra sig i
ämnet. Jag anhåller derföre, att den af mig
nu yrkade proposition må framställas.
Hans Excellence Herr Grefven och
Lan dt Mar skalken föreslog härefter följande
voteringsproposition:
Den som bifaller Stats- Banko- samt
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
rinder N:o 113 afgifna Betänkande örn anvisande
af erforderlige medel till anskaffande
af Spannemål vid inträffande missväxtår,
voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej anses berörde Betänkande hafva
blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallit,
likväl med det förtydligande af i Momentet,
att det föreslagna SpannemålsCreditivet
af i million R:dr Banko öfverleinnas till
Kongl. Maj:t, för att användas till anskaffande
af Spannemål å de tider och på det
sätt Kongl. Maj:t dertill kan finna lämplige.
Friherre Cederström: I händelse Herr
Den i5 Mars f. ni.
121
Munck af Rosenscliölds förslag, soin nu utgör
contraproposition, skall endast vara ett
förtydligande af Betänkandet, så anhåller
jag, att i propositionen mätte tilläggas desse
ord: ”dock med iakttagande af de vilkor,
som för Creditivets användande i Betänkandet
stadgas.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag hemställer,
om väl ett sådant tillägg, som Frilierren
föreslagit, är hehöfligt. Det är egenteligen
ej annat, än hvad jag begärt. Contrapropositionen
torde derföre få blifva sådan,
som jag föreslagit.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken framställde å nyo ofvanstående
voteringsproposition, hvilken af Ridderskapetoch
Adeln godkändes, samt anslogs.
Voteringen börjades klockan half till r
middagstiden; och befnnnos vid voteringens
slut, klockan en qvart till 2 eftermiddagen,
sedan en voteringssedel blifvit undantagen
och förseglad samt de öfrige voteringssedlarne
blifvit öppnade, rösterna hafva utfallit
som följer:
Ja — p5.
Nej — 56.
I följd hvaraf och sedan det öfver voteringen
serskildt förda Protocoll blifvit uppläst,
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken förklarade,att Stats- Bankosaint
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ut
-
122
Den i5 Mars f. m.
skottens cmförmälde Betänkande N:o ii3
blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallit.
Då nu å nyo föredrogs ConslitutionsUtskottets
den io dennes, under N:o 74, af"
gifna och den i3 derpå följde på bordet
lagda Memorial, angående en från Ridderskapet
och Adeln remitterad anmärkningsanledning
emot Föredraganden för ColonialÄrendernes
Departement, blef detta Memorial,
på begäran af Herr von Schulzenheim,
David, och Friherre Cederström, Jacob, enligt
4.9 § Riksdagsordningen, ytterligare
lagdt på bordet.
Föredrogos å nyo och remitterades till
RiddarhusUtskottet:
i :o Herr Bråkenhjelms, Pehr Reinhold,
den 12 dennes eftermiddagen på bordet lagde
motion, att de vid kommande Riksdagar
i RiddarhusCanzliet anställde Extra Tjenstemän
icke måtte äga att vid samma Riksdagar
utöfva deras Representationsrätt.
2:0 Herr von Hartmansdorffs, August,
den i3 dennes eftermiddagen på bordet lagde
motion, att intet maximum för utlåning
mot Namnsäkerhet måtte bestämmas.
Upplästes följande från nedannämnde
Utskott inkomne Memorial och Utlåtanden:
D eii 15 Mai-s f. in.
12J
Frän StatsUtskotlet:
Af den ii dennes:
N:o 431* Angående väckt fråga om anslag
för utskrifning af manuscript till tryckningen
af RiksStåndens Protocoll samt för
correcturläsning.
Af den 14 dennes:
N:o 44°. Öfver väckt motion om anslag
för upprättande och tryckning af Register
öfver Ridderskapets och Adelns Protocoll
vid 1817 och 1818 årens Riksdag
samt för författandet af Register öfver samma
Stånds Protocoll vid sistlidne Riksdag.
N:o 44I# I följd af skiljaktiga beslut
inom RiksStånden, i anledning af Utskottets
hemställan i Memorial N:o 4*ö, angående
de 70,000 R:dr, som äro anvisade för KrigsCollegii
Departementers Materiella behof och
Krut-tillverknings-kostnaderne, nemligen att
denna summa måtte årligen utaf Öfverskotlen
på StatsVerkets ordinarie och extraordinarie
Inkomster för åren från och med
i83o från RiksgäldsContoret utbetalas, så
vidt de dertill lemna tillgång; men alt någon
ersättning, för hvad sorn. för ett år brister
i berörde 70,000 R:dr, icke får tagas
af Öfverskotten för ett annat år.
Af den i5 dennes:
Med tillägg lill Rikets Ständers Regie
-
124
Den i5 Mars f. m.
mente för RiksgäldsContoret, innefattande
de serskilda Hufvudgrunder Rikets Ständer
faststält lill iakttagande vid verkställigheten
af den Upp- och Utlåning, som, till beredande
af Låne-understöd för jordägare, blifvit
beslutad, att af RiksgäldsContoret besörjas.
Från ExpeditionsUtskottet:
N:o 46i. Med hemställan om förändring
i redactionen af en redan justerad § af RiksdagsBeslutet.
Lades på bordet.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan 2 eftermiddagen.
lii fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
Tisdagen den 16 Mars i83o.
Plenum klockan half till 10 Förmiddagen.
Upplästes till justering och godkändes
3 ProlocollsUtdrag, innefattande Ridderskapcts
och Adelns den i5 dennes fattade beslut.
Den iG Mars f. m.
Likaledes justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Högh Ridderskapet och Adeln
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
den i5 Mars i83o.
S. D. Remitterades till
RiddarhusU(skotte t:
j:o Herr Bråkenhjelms, Pehr Reinhold,
den 12 dennes e. m. på hordet lagde motion,
att de vid kommande Riksdagar i RiddarhusCanzliet
anställde Extra Tjenstemän
icke måtte äga alt vid samma Riksdagar
utöfva deras Representationsrätt.
2:0 Herr von Hartmansdorffs, August,
den i3 dennes e. m. på hordet lagde motion,
att intet maximum för utlåning mot
namnsäkerhet måtte hestämmas. Ut supra.
Till justering upplästes och godkändes
ExpeditionsUtskottets förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelser:
N:o 4^7. Om förändrade grunder för
fördelningen af Båtsinanshållet Rikets Städer
emellan.
N:o 462. Angående upphäfvande af den
nu medgifna moderation i Porto för bref,
som väga öfver 8 lod.
N:o 463. I anledning af Kongl. Maj:ls
i?.6 Den i5 Mars f. m.
Nådiga Proposition om förändrade grunder
för Sågqvarnars, Valk- och Stampverks beskattning.
Upplästes till justering och godkändes
från ExpeditionsUtskottet inkomne förslag
till 7 §§ i RiksdagsBeslutet.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets
den i4 dennes under N:o 441
gifne, och följande dagen på bordet lagde
Memorial, i följd af RiksStåndens skiljaktiga
beslut, i anledning af Utskottets, i Memorial
N:o gjorde hemställan, angåen
de
de 70,000 R:dr, som äro anvisade för
KrigsCollegii Departementers Materiella behof
och Krut-tillverknings-kostnaderne, nemligen
att denna summa måtte årligen utaf
öfverskotten på StatsVerkets ordinarie och
extra ordinarie inkomster för åren från och
med i83o från RiksgäldsContoret utbetalas,
så vidt de dertill lemna tillgång, men att
någon ersättning, för hvad som ett år brister
i berörde 70,000 R:dr, icke får tagas
af öfverskotten för ett annat år; fann Ridderskapet
och Adeln, uppå derom framsläld
proposition, för godt, alt, med förhlifvande
vid dess förut i ämnet fattade beslut, godkänna
de af StatsUtskottet föreslagne voterings-propositioner.
Den i5 Mars f. m.
127
Föredrogs ånyo ConslitutionsUtskottets
den io:de dennes, under N:o aflåtne
oell den 12 derpåföljde e. m. på bordet
lagde Memorial, angående en från Ridderskapet
och Adeln remitterad anmärkningsanledning
emot Föredraganden för ColonialÄrendenas
Departement.
Herr Rosenqvist> Fredric Leonard,
uppläste följande: aj.
Friherre Rålamb, Claes: Det synes vid
denna Riksdag antingen som skulle ConstitutionsUtskottet
aldrig varit nog lyckligt
att riktigt uppfatta något ämne, eller ock
som skulle man föresatt sig att, med eller
utan skäl, klandra alla Utskottets åtgärder.
Man har vid detta tillfälle klandrat, att
Utskottet, vid besvarandet af den väckta anmärknings-anledningen,
icke anfört annat
skäl, än att den anmärkta åtgärden låg utom
området för Utskottets granskningsrätt och
således icke kunde lill pröfning upptagas.
Rättigheten för Rikets Ständer, att, genom
sitt ConstitutionsUtskott, vid hvarje Riksdag
granska StatsRådsProtocollen är gifven;
men aldrig har, enligt hvad 20 års handlingar
utvisa, det fallit något ConstitutionsUtskott
in, att granska dessa Protocoller
längre, än till den dag, på hvilken då påstående
Riksdag börjades. För öfrigt har
*) Detta yttrande tiar ej bland handlingarne kunnat
tillrättafinnas.
Den 16 Mars f. m.
Utskottet äfven haft ett annat skäl att icke
ingå i granskning af den väckta anmärknings-anledningen,
hvilket skäl redan i början
af Riksdagen blifvit anfördt, då Utskottet,
på en annan anmärknings-anledning
emot Chefen för ColonialÄrendernas Departement,
svarade, att Hans Exeellence Herr
Grefve af Wetterstedt i denna egenskap var
utom granskning af Svenska ConstitutionsUtskottet,
emedan 1812 års RiksdagsBeslut
tydligen tillkännagifver, att Rikets Ständer
antagit den af Konungen då föreslagne unda
ntagsLag, som fritager hela Colonien S:t
Barthelemy och dess Embetsmanna-personal
från Sveriges Grundlagar och Drätsel. Med
åberopande så väl af detta skäl, som det
Utskottet anfört, tillstyrker jag alltså bifall
till Utskottets Memorial.
Grefve Horrij Claes Fredrik: Om det
är en sanning, att ConstitutionsUtskottet
vid denna Riksdag, såsom Fiber re Rålamb
anfört, varit nog olyckligt att alltid se sina
åtgärder klandrade, så är det troligen derföre,
att både Nationen och Representationen
varit nog olycklige att finna Utskottet
dertill hafva gifvit full anledning. Äfven
den nu ifrågavarande åtgärden finner jag
för min del vara af så betänklig natur, att
jag icke kan underlåta att framställa de anmärkningar,
hvartill åtgärden, vid jemförelse
m§.d Grundlagens uttryckliga stadgan
den,
Den 16 Mars f. ra.
129
den, föranleder. Jag finner på intet ställe
i Grundlagen sagdt, hvilka StatsRådsHandlingar,
som ligga inom eller utom ConstitutionsUtskottets
gransknings-område, emedan
detta område tvärtom är obegränsadt
uti allt, som icke redan passerat föregående
ConstitutionsUtskotts granskning. Det
står, i io5 § RegeringsFormen, att ConstitutionsUtskottet
äger att äska de Protocoll,
sorn i StatsRådet blifvit förde, och att äfven
de Protocoll, som angå ministeriella ärenden
och commandomål skola, i allmänt kända
och af Utskottet uppgifna händelser ,
hållas Utskottet tillhanda; och detta allt
utan någon inskränkning till tiden. Att
StatsRådsProtocollen under 20 år blifvit aflemnade
blott intill Riksdagens början, bevisar
intet; ty om, under denna tid, samma
händelse som nu hade inträffat, att en
anmärknings-anledning blifvit rigtad mot en
under Riksdagens lopp vidtagen åtgärd, hade
säkerligen den praxis blifvit bruten, på
hvilken Friherre Rålamb synes lägga så
mycken vigt. För öfrigt synes det, som
Utskottet endast velat komma ifrån saken,
och jag vill icke heller för min del nu
bålla mig till densamma så egentligen, utan
blott till formen för Utskottets behandling,
sorn jag finnér alldeles origtig. Det torde
likväl tillåtas mig att erinra, i anledning
af Friherre Rålambs yttrande att Colonien
• • t
och dess förvaltning vore utom Rikets Stän66
H. 9
ders granskningsrätt, att det möjligtvis kunde
hända, att förvaltningsChefen en gång
tillstyrkte Coloniens försäljning utan Ständernes
hörande, och jag begriper sannerligen
icke, huru han i sådant fall skulle
kunna undandragas Rikets Ständers anmärkning;
ty att man öfver låtit Coloniens förvaltning
åt Styrelsen, bevisar ej att man öfverlåtit
åt Styrelsen att förfara med hela Colonien
efter godtycke. De exempel, Herr
Rosenqvist anfört, finna stöd i AnsvarighetsLagen,
der sådane våldsamma och Riksförrädiska
företag förutsättas kunna inträffa,
så väl under, som mellan Riksdagarne; men
att man, i händelse de inträffa under en
Riksdag, skulle nödgas vänta i 5 år, innan
de personer, sorn tillstyrkt åtgärden, kunde
ställas till ansvar, lärer Ridderskapet och
Adeln lätteligen finna vara en orimlighet.
Jag anhåller, på grund häraf, om återremiss»
Herr Cederschjöldj Pehr Gustaf: Af
de anmärkningar, som blifvit framställde
mot ConslitutiolisUtskottets ifrågavarande
Memorial, utbeder jag mig att få upptaga
några till besvarande. Man har klandrat
alt Utskottet ursägtat sin vägran att upptaga
den väckta anmärknings-anledningen
dermed, att den anmärkte åtgärden skett
under Riksdagens lopp och således låge utom
gränsen för detta Utskotts befattning. Jag
vill, i anledning häraf, blott påminna om
11 §:ns lydelse i AnsvarigbetsLagen för
Den iG Mars f. di.
StatsRådets Ledamöter, nemligen: hvad
emot StatsRådets Protocoll intill den dag,
då Riksdagen börjas, under då påstående
Riksdag icke anmärkt blifver, derom må
sedan vid påfölj ande Riksdagar åtal icke
äga rum. Här är således tydligen utpekadt,
att granskningen af Stats-Råds-Protocollen
vid hvarje Puksdag ej får sträcka sig längre,
än lill Riksdagens början; och jag tror att
detta är ganska visligen stadgadt. Ty då
det är förbjudet för StatsRådets Ledamöter
att jemte Konungen regera, bör detta ännu
mera vara förbjudet för Rikets Ständer:
men jag hemställer, om det ej vore att jemte
Konungen regera, om Rikets Ständer
skulle äga att ställa Konungens Rådgifvare
till ansvar för hvarje afslag, som de tillstyrkt
på de underdåniga skrifvelser och
förslag, som under Riksdagens lopp från
samma Ständer blifvit till Konungen afgifne.
För att pröfva hvar rättvisan ligger,
är del nödigt att opinionen lugnas och att
andra opinioner än deras, som sjelfva äro
parter i säken, kunna göra sig gällande, då
omdömet om nyttan eller skadligheten af
Konungens Rådgifvares medverkan till det
Kongl. Beslutet skall fällas. Man må för
öfrigt säga hvad man vill, så tillhör det
den monarchiska pricipen, att Styrelsen bar
makt att äfven göra ondt, om den vill, och
att Folket först efteråt kan ställa de ansvarige
Rådgifvarne till rätta, så att man all
66
H. 9 +
Den 16 Mars f. m.
tid nödgas lemna Styrelsen någon viss tid
att utföra det onda, hvartill den möjligen är
sinnad, innan Folket kan fordra redo derför;
åtminstone är detta min idé om saken.
Men hvad beträffar de af en värd Talare
supponerade arresteringsorder och Riksdagsmäns
släpande i fängelse, med mera
dylikt, så får jag erinra, att vår Grundlags
Stiftare varit nog försigtiga att icke i
sådane fall anförtro reelamationsrätten till
ConstitutionsTJtskottets bepröfvande, eller
åtnöjt sig att för sådane åtgärder hålla sig
till Rådgifvarne allena, utan äfven till livar
och en verkställare af den gifna befallningen.
RegeringsFormens ilo § säger nemligen:
Skulle någon enskild man eller någon
Corps, Militair eller Civil, eller ock någon
menighet, af hvad namn den vara må,
antingen af egen drift eller med anledning
af befallning (märk: med anledning af
befallning), försöka alt våldföra Riksens
Ständer eller deras Utskott eller någon en*
skild Riksdagsman , eller störa friheten i
deras öfverläggningar och beslut, vare sådant
ansett som förräderi och ankomme på
Riksens Ständer att slike förbrytelser i laga
ordning beifra låta. Det är således icke
blott emot contrasignenten af en sådan åtgärd,
som Rikets Ständer äga rätt att anställa
åtal, ulan äfven mot hvilken Civileller
MilitairCorps, som verkställer åtgärden,
ehvad den skett på befallning eller
Den 16 Mars e. ra.
i33
icke. Jag tror att vi äro våra GrundlagsSliftare
tack skyldige för denna garanti.,
som är vida större än alla de, sorn kunna
hämtas från ConstilutionsUtskottet: och vi
behöfva således icke, från fruktan för sådana
våldsgerningar, som de nyssnämnde,
hemta någon anledning till behof af en hittills
ovanlig behandling af förevarande fråga,
som är af helt vanlig beskaffenhet, och
för hvilken bestämda former äro föreskrifne,
som vid nästa Riksdag kunna tillämpas.
Herr von Schulzenheim David: Då
jag tog mig friheten begära ordet, var mitt
ändamål, för det första, att, genom åberopande
af 11 §:n i AnsvarighetsLagen för
StatsRådets Ledamöter, åstadkomma ett,
måhända icke öfverflödigt supplement till
Friherre Rålamhs försvar för ConstitutionsUtskottets
ifrågavarande Memorial; och jag
vågar för min del tro, att Utskottet svårligen,
utan att ådraga sig rättmätigare beskyllningar,
än dem Utskottet nu fått uppbära,
kunnat, vid behandlingen af närvarande
anmärknings-anledning, afvika från
den hittills följda praxis, genom att ingå i
en pröfning, som hade varit i uppenbar
Strid mot den nyssnämnde 11 §:n i AnsvarighetsLagen.
Jag har likväl under tiden
blifvit så fullständigt förekommen af Herr
Cederschjöld, att, jag, så väl i denna del,
som i afseende på de framställde nog besynnerliga
supposilionerne om våldsamheter
i34
Den 16 Mars f. m.
emot Rikets Ständer, m. m., ieke liar något
hufvudsakligt att vidare tillägga. Men
då ConstitutionsUtskottet förklarat sig ej
kunna till pröfning upptaga den väckta anmärknings-anledningen,
egenteligast på den
grund, att Utskottet ansett sig incompetent
i afseende på liden för den anmärkte åtgärden,
sä, ehuru detta skäl ensamt redan
är mer än tillräckligt, torde det dock tillåtas
mig att fästa uppmärksamheten derpå,
att bredvid denna incompetence i afseende
på tiden, gällande endast för det närvarande
ConstitutionsUtskottet, finnes äfven
en annan incompetence i sak, som hindrar
frågans upptagande af hvilket ConstitutionsUtskott
som hälst, och som är grundad på
6:te §:n i 1813 års Riksdagsbeslut, hvarigenom
Colonien S:t Barthelemy undantages
från Sveriges SlatsFörfattning, Administration
och Drätsel. Grundlagen uppräknar
äfvenväl i 106 och 107 §§ RegeringsFormen
samt 29 § Riksdagsordningen, i bestämda
ordalag, den Rådgifvare-personal,
som är underkastad constitutionel ansvarighet
inför Rikets Ständer; men uti ingen af
dessa §§, lika litet som uti Q:de §:n RegeringsFormen,
der de personer äro uppräknade,
som under ansvarighet äro förbundne
att yttra sig till StatsRådsProtocollet,
finnes Föredraganden för Colonial-ärenderne
omnämnd. Detta Embete behöfver icke
ovilkorligen beklädas af någon SlatsRådels
Ledamot, ulan kan af Konungen uppdragas
Den 16 Mars f. 111.
135
åt hvilken som hälst. Föredragningen af
Colonial-äi’enderne sker ej heller i SiatsRådet,
ulan inför Konungen enskildt, till
följd af 1812 års beslut; och io5 § RegeringsFormen,
likasom 29 § 2 mom. Riksdagsordningen,
hvilka gifva ConstitutionsUtskottet
rätt att äska de i StatsRådet förda
Protocoll äfven i ministeriella ärender
och commandomål, då de röra allmänt kända
och af Utskottet uppgifna händelser, lära
väl icke kunna, emot 1812 års Riksdagsbeslut,
tillämpas på sådant sätt, att ConstitutionsUtskottel
skulle äga att fordra de
Protocoll, som utom StatsRådet blifvit förde
inför Konungen enskildt öfver frågor
som äro alldeles afskiljde från RiksStyrelsen
i allmänhet. Genom denna vördsamma
framställning tror jag mig tillräckligen hafva
ådagalagt, att ConslitutiousUtskottet omöjligen
kan, i enlighet med Grundlag och
RiksdagsBeslut, gifva någon slags handläggning
åt en anmärknings-anledning, som
är rigtad mot en Embetsman, hvilken ej
är underkastad någon Constilutionel ansvarighet,
och som rörer ett ämne, hvilket,
enligt 1812 års RiksdagsBeslut, icke kan
tillhöra Rikets Ständers pröfning. På delta
skäl, och då härtill kommer, att den väckte
anmärknings-anledningen jemväl har det
fel i afseende på formen, att den har tillkommit
några år för bittida, anhåller jag
vördsammast 0111 Herr Grefvens och LandtMai
skalkens proposition, att Constitutions
-
136
Den 16 Mars f. ro.
Utskottets Memorial må, såsom icke erfordrande
någon åtgärd, läggas till handliugarne»
Herr Crusenstolpe j Magnus Jacob: Sällan
liar någon discussion mera bekräftat
sanningen af den satts, att sanningen ligger
emellan två ytterligheter. Då jag å ena sidan
instämmer med Herr Cederschjöld, att
granskningen, på sätt ii § i AnsvarighetsLagen
stadgar, stannar med den dag då
Riksdagen börjar, måste jag likväl instämma
med Grefve Horn deruti, att sådan©
händelser kunna inträffa, att det för ConstitutionsUtskottet
blir ett åliggande att infordra
Prolocollerne. Frågan är således nu,
om den förevarande anmärknings-anledningen
är af den vigt, att sådant för det närvarande
fordras. För min del tror jag det
icke, och tior ej eller att man förlorar något
vid att låta den fördröjas i 5 år. Med
den siste Talaren tillstyrker jag således, alt
Memorialet må läggas till handlingarne,
helst en återremiss deraf icke innan Riksdagens
slut skulle hinna besvaras.
Herr Hjerta, Gustaf'. För min del tror
jag, att Ridderskapet och Adeln bör uttala
en bestämd opinion öfver ifrågavarande Memorial,
och jag anser af högsta vigt, att
Ståndet härvid antager en annan grundsats,
än den Utskottet följt, hvilken, om den gillades,
skulle, bland andra denna Riksdagens
märkvärdigheter, införa en ny princip för
Den 16 Mars f. m.
Rikets Ständers granskningsrätt af Styrelseåtgärderne,
hvilken vore i uppenbar strid
mot Grundlagens anda, och vådlig för Representationens
framtida kraft. Jag kan ej
fatta, huru man af 11 § Ansvarighetslagen
kan komma till det resultat, man uppställt.
Ty då det i denna § heter: Hvad emot StatsRädets
Protocoll intill den dag, då Riksdagen
börjas, under då påstående Riksdag
icke anmärkt bäfver, derom må sedan vid
påföljande Riksdagar åtal icke äga rum;
är det åtminstone för mig tydligt, att detta
stadgande i Ansvarighetslagen finnes för StatsRådets
ledamöters skull, och för att trygga
dem för en förnyad granskning af åtgärder,
som en gång blifvit godkände. Men huru
man häraf kan draga den slutsats, att stadgandet
skulle befria den, som under Riksdagens
lopp, så att säga, tages på bar gerning
i ett brott mot Grundlagens helgd,
från att genast ställas till ansvarighet, kan
jag ingalunda fatta. Mig synes jemväl Herr
Cederschjölds yttrande om nödvändigheten
deraf, att den ena Statsmakten får under
Riksdagarne vara i oberoende och fred för
den andras inflytande, innebära en aldeles
oriktig åsigt, som aldrig leder till något förtroende
Stalsmakterne emellan, och just derigenom
gagnar hvarken Folket eller Thronell.
Tvertom, ju mer samverkan och förtroende
finnes mellan Statsmakterne, ju bättre
blifva Riksdagsärenderne och Regeringsärenderne
hvar för sig skötte. Jag skulle
138
Den (6 Mars f. tu.
derföre snarare yrka såsom en pligt, alt
Rådgifvarepersonalen, häldre än att, såsom
hittills skedt, under Riksdagarne förtiga och
inför Thronell undanhålla de hos Representationen
rådande opinioner, samt sålunda
motverka framgången af Rikets Ständers beslut,
borde tillhållas att handla i mera öfverensstämmelse
med de af Representationen
yttrade åsigter, på det man ej så ofta, som
vid denna Riksdag skedt, måtte se de vigtigaste
från Representationens sida framställde
förslag sönderryckta genom i hast
vägrade sanctioner; och jag tror, att till och
med dessa vägrade sanctioner höra ligga
inom området af de församlade Ständernes
anmärkningsrätt, såsom en lämplig garanti
för Folkets Representanters anspråk att få
något afseende fästadt vid dess yttrade åsigter
och framställde önskningar.
Hvad den nu ifrågavarande saken beträffar,
så tror jag att anmärkaren begått
ett stort fel, då han vändt sig mot Chefen
för Colonial-ärendernes departement, hvilket
är skildt från Svenska Statsverket. Men,
under medgifvande att anmärkniugs-anledningen
med rälta bordt riktas mot StatsMinistern
för Utrikes Ärenderna, får jag dock,
i anledning af hvad här blifvit yttradt, erinra,
att vårt Samhällsskick, i afseende på
colonien, ej kan vara så besynnerligt, att
man, endast derföre alt Colonien blifvit
skild från Svenska Statsverket i en tid, då
den gaf vida mera inkomster än som for
-
Den 16 Mars f. iu.
i3g
drades för dess förvaltning, skulle anse Colonien
helt och hållet öfverlemnad till godtycket,
och icke ens så mycket sammanhängande
med vår Stat, att icke Svenska
Representanten alltid har en skyldighet att
vaka deröfver, att Coloniens innebyggare
och den till Förvaltningen hörande Embetspersonalen
blifva behandlade som menniskor.
Jag tror derföre det vara orätt att vilja afhända
Svenska Representationen all yttrande-rätt
om coloniens angelägenheter; men
jag vill icke för närvarande vidare ingå i
detta ämne, utan blott hålla mig till Utskottets
motiv, att en anmärkning mot åtgärder,
som blifvit vidtagne under Riksdagens
lopp, skulle ligga utom Utskottets
granskningsområde, hvilket motivs erkännande
som grundsats jag måste på det högsta
bestrida. RegeringsFormens io5 § och 39
§ Riksdagsordningen ej blott tillåta, utan
äfven ålägga ConstitutionsUtskoltet vid hvarje
Riksdag alt äska de i StatsRådet förde Protocoll,
med tillägg att äfven de Protocoll,
som angå Ministeriella ärender och Corn mando
mål, likaledes kunna fordras i det, som
rörer allmänt kända och af Utskottet uppgifna
händelser. Och nu frågar jag, om det
väl är tänkbart, att colonial-ärenderne icke
innefattas i något af dessa Protocoll, eller
om det'är tänkbart, att icke coloniens angelägenheter
tillhöra någon af våra Styrelsegrenar.
Jag kan åtminstone ej fatta annat,
än att StatsMinistern för Utrikes Ärendérna
Den 16 Mars f. n».
måste hafva att skaffa med coloniens alla
politiska förhållanden, och Konungens Rådgifvare
i oommandomål med allt, som rörer
öns försvar. Om det således är gifvit, att
colonien sammanhänger med Sverige såsom
Stat, ehuru den är skild från Sveriges uppbörd,
kan jag ingalunda frikalla StatsMinistern
för Utrikes Ärenderna från ansvarighet
för öns förvaltning, likasom jag ej kan medgifva
ConstitutionsUtskottet rättighet alt afhända
Rikets Ständer granskningsrätten öfver
de Styrelse-åtgärder, som under deras
sammanvaro blifvit vidtagne, emedan en sådan
granskningsrätt måste tillkomma Ständerne
och äfven i sjelfva verket utöfvas,
om någon samdrägt mellan Styrelsen och
Representationen någonsin skall kunna till—
vägabringas. På alla dessa skäl förenar jag
mig med dem, som yrkat återremiss; ty
ehuru denna väg att komma till ett resultat
snart blifver afbruten, i anseende till Riksdagens
annalkande slut, anser jag likväl, i
betraktande af det ofullständiga skick, hvari
Utskottets Memorial inkommit, bättre, att
Ståndet äfven på sista dagen af sin sammankomst
fordrar ett nytt utlåtande af Utskottet,
om det också aldrig skulle inkomma,
än att Ståndet, genom hvilken annan
åtgärd som hälst, som icke innefattade ett
bestämdt ogillande af den princip Utskottet
antagit, skulle blottställa sig för förebråelsen
att hafva delat Utskottets misstag. Ridderskapet
och Adeln får åtminstone genom
Den 16 Mars f. m.
en åtérrémiss tillfälle att rädda sin heder,
och uttrycka sin opinion om oriktigheten af
den grundsats, hvarpå Utskottet stödt sin
behandling af frågan. Jag anhåller altså
om proposition på återremiss.
Herr Lefrén, Johan Pehr: Jag hade
ämnat att endast förena mig med Herr Cederschjöld,
emedan jag gjort mig förvissad,
att ämnet svårligen kan med större reda och
klarhet framställas; men sedan Herr Hjerta
mot ii § Ansvarighetslagen anmärkt, att
den borde tolkas efter Grundlagens anda, i
stället att den värde talaren så ofta tillförne
yrkat på tolkning efter ordalydelsen;
(ehuru jag gerna medgifver att jag äfven
förut stundom hört honom åberopa Grundlagens
anda; ty jag har märkt, att den värde
talaren varit något ombytlig i principen
för sin Grundlagstolkning, allt efter som
hans enskildta åsigter för tillfället kunnat
hämta stöd från andans makt eller formernas
välde) — tror jag mig böra fästa uppmärksamheten
på angelägenheten deraf, att
Ridderskapet och Adeln uttrycker en bestämd
opinion öfver den principfråga, som
i Utskottets Memorial blifvit vidrörd, och
för min del anser jag denna opinion, med
bibehållande af Grundlagens helgd, bäst uttryckas
genom bifall lill Memorialet. ConstitulionsUtskottet
har under denna Riksdag
blifvit satt på hårda prof och varit klandrad
t af åtskillige sins emellan oense talare;
Den 16 Mars f. m.
men mången torde likväl med mig erkänna,
att detta Utskott med utmärkt nit skyddat
Grundlagens helgd; Jag hembär ConstitutionsUtskottet
min enskilda aktning för
det nya prof, Utskottet i detta Memorial
visat på sin omvårdnad om Grundlagens
helgd, vid en Riksdag, der man så ofta velat
bryta den, under föregifvande, att det
skedde för frihetens hästa. Jag tillstyrker
bifall till Utskottets Memorial.
Friherre Cederström, Jacob: Här förekommer
den besynnerligheten att discussionen
blifvit utsträckt till ett föremål, som
Grundlagsenligt aldrig bör kunna blifva ämne
för RiksStåndens öfverläggningar. Jag
anhåller att få uppläsa 6 § i 1812 års Riksdagsbeslut,
så lydande: Uppå derom af Kongl.
Maj:t öfverlemnad Nådig Proposition håfve
Vi beslutat , att den Svenska Ultramarinska
besittningen ön S:t Barthelemy, lika
med Hertigdömet Pomern, ej mindre än de
Ultramarinska besittningar, hvilka framdeles
kunna förvärfvas under Sveriges krona,
skola undantagas ifrån Sveriges Statsförfattning,
Administration och Drätsel, för
att förvaltas efter de serskilda grunder,
som antingen vid förvärfvandet deraf blifvit
eller blifva lagde, eller sedermera i behörig
ordning tillkommit eller tillkomma;
skolandes, enligt Hans Kongl. Maj:ts Nådiga
löfte, och då ett serskildt Departement
kommer att organiseras för ön S:t Darthe
-
Den iG Mars f. m.
i43
lemys förvaltning, hvilket icke hädanefter
kan komma att belasta Svenska Statsverket,
vid hvarje Riksdag till Riksens Ständers
kunskap komma, hvad i denna del af Styrelsen
sig tilldragit, 0. s. v. — Häraf visar
sig klart, att Förvaltningen af Ön S:t Barthelemy
är för alltid skild, så väl från Svenska
Statsverket, som från Svenska Statsförfattningen;
och de hithörande ärenderne
kunna således icke förekomma bland StatsRadets
Handlingar, hvaraf ock följer, att
ConstitutionsUtskottet ej kan infordra de deröfver
förda Protocoll. Väl har Herr Hjerta
sagt, att Colonial-ärenderne måste hänskjutas
till de Ministeriella eller Commandomålen,
men den uppläste §:n i 1812 års
Riksdagsbeslut visar tydligen, att så icke är.
Ty der slår icke att dessa ärender skola föredragas
hvarken af StatsMinistern för Utrikes
Ärenderna eller Konungens Rådgifvare
i Commandomål, utan det har helt enkelt
blifvit öfverlemnadt åt Konungen, alt efter
eget godtfinnande sköta Coloniens förvaltning.
Herr Hjerta har för öfrigt yttrat sig
om Konungens vägrade sanction till några
af Rikets Ständer vid denna Riksdag framlagda
Lagförslag på ett så otillbörligt sätt,
att det icke ens lönar mödan att upptaga
detta yttrande till besvarande. Jag skulle
likväl tro, att då Rikets Ständer ej få öfverlägga
om Regeringsmaktens vidtagna beslut,
kan en vägrad sanction åt framlagda
Lagförslag ej blifva föremål för Representa
-
i44
Den 16 Mars f. m.
tionens klander annorlunda, än i enlighet
med 106 och 107 §§ RegeringsFormen i afseende
på StatsRåden, och i enlighet med
io3 § i afseende på Högsta Domstolens ledamöter,
och den verkan deras till- eller
afstyrkande haft på Konungens beslut. Jag
anhåller om proposition till bifall af ConstitutionsUtskottets
Memorial.
Herr Rosenbladj Bernhard: Om jag ej
kände det gamla ordspråket: det var en ann
sak, sade Lagläsaren; och om jag ej erinrade
mig, huru en viss tolkar Bibeln, skulle
jag förundra mig öfver det olika sätt, hvarpå
vissa talare efter omständigheterne tolka
Grundlagen, samt öfver det sätt, hvarpå en
värd ledamot nyss läst 1812 års Riksdagsbeslut.
Herr Hjerta, som, enligt livad jag
påminner mig, vid en föregående Riksdag
behagade paraphrasera hela Grundlagen för
att komma till en sökt slutledning, och som
vid en annan talares citation af 4 § RegeringsFormen,
rörande Konungens rätt att
allena styra Riket, med serdeles klander
fästat sig dervid, att talaren icke läste till
punkt och tilläde orden: på sätt denna RegeringsForm
föreskrifver, ehuru nämde talares
föremål då ej var att visa huruj utan
af hvem Regeringen i Sverige fores; — Herr
Hjerta har likväl, då han nyss omförmälte
det beslut, som handlar om Ön S:t Barthelemys
förvaltning, gått vida längre ut i
abbre
-
Den 16 Mars f. ra.
i45
abbreviation och uteglömt en hel mellanmening,
innefattande ett i bestämda ordalag
uttryckt stadgande, då han endast sagt, att
Colonien vore skild från Svenska Statsverket,
utan att nämna Sveriges Statsförfattning
och Administration. I Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse af den i5 Maji 1812
står emedlertid: Rikets Ständer finna så
mycket mindre betänklighet att till den sålunda
i Nåder föreslagna serskilda författning
om Svenska Ultramarinska Besittningarnes
Styrelse utan sammanhang med Sveriges
Grundlagar, och deras Drätselverks
af söndrande från all gemenskap med Svenska
Financerna, lemna deras bifall, som de
inkomster, hvilka från Ön S:t Barthelemy
erhållas, alt för mycket bero af händelsernas
föränderliga skick för att af Svenska
Statsverket kunna med säkerhet påräknas.
Detta innehåller således ett uttryckligt bifall
af Rikets Ständer till Öns skiljande äfven
från allt sammanhang med Sveriges
Grundlagar. Men inom Grundlagen måste
allt, som angår Konungens Rådgifvares ansvarighet,
vara innefattadt. Hvad för öfrigt
sjelfva saken beträffar, så finnas i 106
och 107 §§ RegeringsFormen samt 29 §
Riksdagsordningen alla de personer omnämnde,
som äro underkastade conslitutionel
ansvarighet; men der finnes icke Föredraganden
för Golonial-Ärenderne upptagen.
Herr Hjerta har visserligen velat hänföra
CG H. 10
Den iG Mars f. m.
Colonial-Ärenderne till Ministeriella Mål;
inen det finnes en § i Grundlagen, sorn, med
stöd af 82 §:n, äger lika anspråk på ordagranntolkning,
som hvarje annan, nemligen
den 7 §, hvilken säger: Konungen läte uti
StatsRådet sig föredragas och af gore der
alla Regeringsärender, utom de Ministeriella,
eller dem som angå Rikets förhållanden
till främmande Magter. Då nu Ön S:t
Barthelemy icke lärer kunna anses såsom
en främmande Magt, lärer det icke eller,
enligt denna definition på Ministeriella Ärender,
Blifva möjligt, att hänföra Coloniens
angelägenheter till de Ministeriella målen.
Men att Ön det oaktadt icke är utsatt för
ett Laglöshetstillstånd, är en gifven följd
deraf, att den styres efter de serskildta Lagar
och stadganden, som för densamma,
liksom för hvarje annat civiliseradt Land,
äro utfärdade, ehuru dessa icke äro underkastade
Sveriges Rikes Ständers granskning.
— Hvad Formen för behandlingen af den
framställda anmärkningsanledningen angår,
så instämmer jag med Herr Cederschjöld
och Friherre Rålamb. Men hvad serskildt
beträffar Herr Hjertås anförande, som tycktes
utmärka, att han ansåg ordet äska i io5
§ innebära en rättighet för ConstitutionsXJlskottet
att äfven granska åtgärder, som
blifvit vidtagne under Riksdagens lopp, så
får jag, utom livad 11 § Ansvarighetslagen
innehåller, och den analogi som deraf kan
dragas för Grundlagens mening, äfven i af
-
Den 16 Mars f. m.
seende på ordalydelsen anmärka, att Utskottet,
för att uppfylla sitt åliggande att
äska StatsRåds-Protocollen, ej kan äska andra
Protocoll, än de, som blifvit förde,
hvilket io5 § också uttryckligen stadgar;
och vid Riksdagens början, då ConstitutionsUtskottet
sättes i verksamhet, kunna icke
Protocoll öfver de åtgärder, som sedermera
vidtagas, ännu vara förde. Skulle således
ConstitutionsUtskoltet icke inskränka sig dertill,
att vid Riksdagens början en gång för
alla äska de dittills förda StatsRåds-Protocollen,
så skulle Utskottet under Riksdagens
lopp för hvarje vecka ånyo äska Protocollet
efter hvarje Conselj; och jag hemställer, huruvida
en sådan förklaring kan instämma
med Svenska språkbruket eller med Grundlagens
både anda och ordalydelse. I afseende
på verkningarne af ett erkännande
utaf den princip, som i ConstitutionsUtskottets
Memorial finnes uttryckt, gifver just
Herr Hjertås anförande ett ytterligare stöd
åt min öfvertygelse om visheten hos 1809
års Lagstiftare, då de icke utsträckte ConslitutionsUtskottets
granskningsrätt längre än
till början af den Riksdag, då Utskottet
sammanträder. Ty då Herr Hjerta, med anledning
af några nu inträffade vägrade sanctioner
åt föreslagne Lagförändringar, omtalat
vigten deraf, att Rikets Ständer borde
kunna uttala sitt missnöje med dylika afslag
å Konungens sida, så hemställer jag,
66 II. 10*
i48 Den iG Mars f. ra.
om följden deraf att ett missnöje, sådant
som 107 § antyder, skulle begagnas för en
vägrad sanction eller för det Rådgifvarne
tillstyrkt Konungen att använda sin Grundlagsenliga
makt att antaga eller förkasta ett
framställdt Lagförslag, kunde blifva någon
annan, än att antingen det uttalade missnöjet
icke skulle medföra någon verkan och
sålunda förfela sitt ändamål, eller ock tillintetgöra
det veto vid stiftandet af nya lagbud,
Rikets Grundlag lagt i Konungens band,
till betryggande af Svenskmannarätt mot
mindre välbetänkta förändringar, och slutligen
låta det ankomma på en osäker votering,
huruvida Svensk Lag skall äga bestånd
eller lättsinnigt förändras vid hvarje
Riksdag, efter vissa för tillfället rådande
åsigter. Herr Hjertås anförande utgör således
säkraste beviset på vigten deraf, att bevara
andan och bokstafven af Grundlagens
stadgande om ConstitutionsUlskottets granskningsrätt,
sådan den i Utskottets förevarande
Memorial finnes uttryckt; och jag anhåller,
på dessa skäl, om proposition att
Memorialet, såsom icke erfordrande någon
åtgärd, må läggas till handlingarne.
Herr von Schulzenheim: I flere delar
förekommen af åtskillige andre värde talare,
begagnar jag likväl nu det erhållna ordet,
för att fästa uppmärksamheten på, hvad
jag tror borde vara en allmän regel, nemligen
att conclusionen eller resultatet af ett
Den 16 Mars f. m. i4g
Utskotts Memorial mera bör blifva föremålet
för RiksStåndens öfverläggningar, än premisserna,
eller de af Utskottet anförda motiv.
Dessa äro, i förevarande fråga, efter
min öfvertygelse, jemväl fullkomligt rigtiga;
men om de ock kunde betraktas från stridiga
synpunkter, skulle jag likväl tro, att,
då flere andra skäl derjemte förekomma till
stöd för Utskottets conclusion, bör denna
sistnämnda dock få bestämma beslutet, och
det är derföre jag förnyar min vördsamma
anhållan till Herr Grefven och LandtMarskalken
om den proposition, att Memorialet,
såsom icke erfordrande någon åtgärd, må
läggas till handlingarne. Det är också endast
på detta sätt, eller derigenom att man
icke gifver någon handläggning åt sådana
mål, hvilka man ej äger rättighet att behandla,
som jag tror att Ridderskapet och
Adeln lämpligast kan gå Herr Hjertås önskan
till mötes, att yttra sig öfver den ifrågasatte
grundsatsen. Herr Hjerta har derjemte
digressions-vis, i påtageligen klandrande
uttryck, omnämnt vissa sönderryckta
Lagförslag och hastigt vägrade sanctioner;
men han synes då hafva glömt, att om
Konungen någon gång varit nödgad att hastigt
fatta sina beslut, har sådant varit en
oundviklig följd deraf, att lag-förslagen ofta
ganska långsamt till Kongl. Maj:t inkommit;
och hvad de vägrade sanctionerne angår, så
uppmanar jag Herr Hjerta att, då rätta tiden
dertill inträffar, för dessa åtgärder rigta
Den 16 Mars f. m.
hvilka anmärkningar som hälst mot Konungens
närvarande Rådgifvare. Ingen bland
oss skall söka undandraga sig redogörelse
för sina handlingar, i den ordning Grundlagen
stadgar, och jag hoppas med tillförsigt,
att vi alla, åtminstone i denna del,
med lätthet skola kunna försvara grunderna
för våra rådslag. Men emedlertid, och intill
dess denna lid inträffar, måste jag deremot
uppmana Herr Hjerta, att ställa sig
till efterrättelse go § af RegeringsFormen,
hvars tillämpning här torde vara temmeligen
klar, och jag vill för det närvarande
stanna vid denna blotta erinran, till hvilken
jag anser den värde ledamoten hafva
gifvit den fullkomligaste anledning.
Herr Hjerta har vidare yttrat, att den
anmälda anmärknings-anledningen så vida
felat mot Formen, att den icke blifvit, rigtad
mot Herr StatsMinistern för Utrikes
Ärenderne. Jag skulle deremot tro, att den
i sådant fall hade varit behäftad med ännu
ett ytterligare formfel. Jag kan åtminstone
ej fatta, att en anmärkning rörande Föredragandens
för ColonialDepartementets behandling
af ett Barthelemiskt ärende, skulle
kunna rigtas mot StatsMinistern för Utrikes
Ärendena, endast derföre, att dessa båda
befattningar händelsevis nu äro uppdragna
åt samma person.
Man har suppositionsvis behagat föreställa
sig, att ett tillstånd af laglöshet skulle
kunna äga rum i Colonien; och man hav
Den 16 Mars f. m.
derpå slödt en anmärkning om det besynnerliga
Administrationsskick, som då skulle
kunna uppkomma, i händelse Coloniens förvaltning
undandroges all granskning af Rikets
Ständer. Hvad den supponerade laglösheten
angår, anser jag öfverflödigt att,
intill dess den inträffat, ingå i någon pröfning
af dess möjlighet; och hvad den så
kallade besynnerliga Administrationen vidkommer,
så kan den här icke blifva föremål
för någon pröfning; ty besynnerlig eller
icke, är likväl denna Administration, sådan
den nu i sjelfva*verket förefinnes och fortgår,
en enkel följd af 1812 års Riksdagsbeslut.
Herr Hjerta har väl medgifvit, att Colonial-Ärenderna
icke föredragas i StatsRådet,
men han har deremot velat hänföra
dem till categorien af Ministeriella. Herr
Rosenblad har redan ganska rigtigt besvarat
denna anmärkning; och svårligen lärer Colonien
S:t Barthelemys angelägenheter kunna
kallas Ministeriella, så vida man ej vill
sträcka sina suppositioner derhän, att man
trodde, det Colonien, derföre att den är
afskild från Sveriges Administration, äfven
bar sina små serskildta Diplomatiska relationer,
med egna Embetsmän, tillsatte för
deras bevakande. Men äfven i detta fall
torde sådana mål, som röra Coloniens allmänna
civila angelägenheter, svårligen kunna
få namn af Ministeriella. Colonial-Ärenderna
utgöra i sjelfva verket en alldeles egen
Den i6 Mart f. m.
dass af mål, som hvarken tillhöra dem, sorn
föredragas i StatsRådet, eller de Ministeriella;
ty de föredragas, till följd af 18*2 års
heslut, inför Konungen ensam, af den Embetsman,
Han finnér för godt att dertill utse.
— Jag har vid detta, som vid mångå andra
tillfällen, erfarit, att ju mera en sanning,
vare sig matliematisk, metaphysisk eller
politisk, närmar sig till egenskapen af ett
axiom, ju svårare är det alltid att kläda den
i nya drägter, att uttrycka den med nya
ord; och jag slutar derföre nu, med att endast
upprepa min vördsamfna anhållan hos
Herr Grefven och LandtMarskalken 0111 proposition,
att Memorialet må blifva lagdt till
handlingarne.
Herr Hjerta: Det svåraste inkast som
mot mig blifvit anfördt, då jag icke täger
i beräkning de personligheter, hvarmed man
nu för tiden så ofta hälsas, var den sista
Talarens anmärkning, att premisserne i ett
Memorial äro af ingen betydenhet; ty jag
bekänner, att jag kommer nästan till samma
conclusion som ConstitutionsUtskottet,
nemligen att anmärkningen kunnat uteblifva.
Men jag nödgas lägga mycken vigt på
sjelfva premisserna, ty jag har ofta funnit,
huru man begagnar en föregående Riksdags
premisser, för att vid den påföljande komma
till det resultat, man önskar; och det
är derföre jag lärt mig att vara nogräknad
med premisserna. Jag erkänner öppet, att
Den 16 Mars f. m.
i51
sjelfva anmärkningen är för mig af ringa
vigt, sedan till och med Konungens Rådgifvare
offentligen drifva den sats, att Colonien
är skild från Svenska Staten, derföre
att den är skild från Svenska StatsFörfattningen,
så vida, att den icke till våra Riksdagar
skickar Representanter, som aldrig i
rätt tid skulle kunna hitkomma, eller derföre
att Coloniens uppbörd, som icke inom
den bestämda tiden skulle kunna i RiksIlufvudboken
intagas, blifvit skild från Svenska
Statsverket, ty endast Öns aflägsenhet
har gjort, att man funnit sig föranlåten att
till Konungen öfverlemna förvaltningen deraf
efter andra grunder, än de, som hos oss
äro gällande. Jag vet likväl ingalunda utaf,
att Colonien blifvit skild från Svenska Riket,
och jag känner ingen främmande Stat
S:t Barthelemy, såsom en värd Talare nyss
velat antyda. Dess fartyg segla under Svensk
flagg och dess HandelsConsuler äro gemensamme
med våra. Men Svenska Riket styres
dock efter en Grundlag, och den dispence
från denna Grundlag, som, hvad
representationen och uppbörden beträffar,
blifvit beslutad för Colonien, kan icke gälla
derhän, att ju icke förvaltningen bör, på
sätt 6 § i 1812 års Riksdagsbeslut jemväl
innehåller, ombesörjas af ett serskildt Departement,
det vill säga, en gren af vår
Administration, och Konungen vid hvarje
Riksdag lemna Rikets Ständer del af det
sätt, hvarpå denna förvaltning skötes. Delta
»54
Den i6 Mars f. ni.
visar också bäst Coloniens sammanhang med
Sveriges Rike. Ty sannt är, att Ständerne
icke äga någon afgörande rätt i de delar,
der de afhändt sig all delaktighet i förvaltningen,
men den redogörelse de förbehållit
sig utvisar dock, att Colonien är en sammanhängande
del af Riket. Men nu kan,
mig veterligen, Sveriges Konung icke omgifva
sig med andra Rådgifvare, än dem
Grundlagen bestämmer, och utom dessa kan
ingen råda Konungen i Styrelsen af ens
någon del af Sveriges Rike. Till följd häraf
är det således gifvet, att Ön S:t Barthelemy
måste stå under någon af de i Grundlagen
upptagne ansvarige FörvaltningsChefer,
ty någon Aulhoritet måste finnas, genom
hvilken Konungen ombesörjer Administrationen
af denna Ö, liksom af Rikets
öfrige delar; och det är på denna grund,
som jag ansett, att anmärkningen bordt rigtas
mot StatsMinistern för Utrikes Ärenderna,
såsom den, hvars befattning ColonialÄrenderna
ligga närmast. Dessutom, Mine
Herrar! Hvarföre har icke ConstitutionsUtskottet
sökt anledning att komma ifrån
anmärkningen uti 6 § af 1812 års RiksdagsBeslut;
hvarföre har icke Utskottet häldre
öppet sagt, att det ansåg Ön S:t Barthelemy
såsom en serskild Stat, hvars förvaltning
vore fritagen från all Constitutionel
ansvarighet enligt våra Grundlagar, än
att antaga en hittills aldrig erkänd princip,
alt området för CunslilulionsUtskotlels
Den )6 Mars f. m.
i55
granskningsrätt vore inskränkt till Riksdagens
början — en princip hvilken jag icke
heller någonsin kan erkänna. Det är således
utan att inblanda någon anmärkning i
sjelfva saken, som jag, på grund af Utskottets
premisser och det outredda skick, hvari
Utskottet lemnat sjelfva formen för frågans
behandling, fortfar i min begäran om proposition
på återremiss af Memorialet.
Herr Rosenqvist: Med lika mycken aktning
för Utskottets ledamöter, som för deras
åtgärder, får jag dock, hvad formen angår,
förklara, att Utskottet ej fullgjort föreskrifterne
i 56 § RegeringsFormen, som
säger: ”Allmänna frågor, som uti Riksens
”Ständers plena väckas, må ej till ett omedelbart
afgörande der upptagas, utan skola
"öfverlemnas till behörigt Utskott, som äge,
”att dem utreda och deröfver sig yttra;’
och i 28 § Riksdagsordningen, som säger:
”i de Utskott, hvilka skola ärenderne be”reda
och utarbeta. Sådane i Grundlagen
”stadgade Utskott äro: Constitutions-_, Stats- ,
in. m. Utskotten.” Jag öfverlemnar till hvar
och en att bedömma, örn målet i detta Betänkande
är utredt, så, som det borde vara,
då ingen § är uppgifven såsom stöd för
Utskottets mening. Det är således endast
på godtycket, som Utskottet byggt sitt afslag
i detta ämne. Friherre Rålamb har
uppgifvit ett enda skäl, som förtjenar att
upptagas, nemligen att UlskottcL handlat i
i5 6
Den 16 Mars f, in.
enlighet med gammal häfd. Jag vill ej bestrida
detta; men tror denna nu böra upphöra
att tjena till efterrättelse, samt böra
gifva vika för ett handlingssätt mera passande
för vårt samhällsskick. Hvad angår
Herr Hjertås anförande rörande frågan om
hvilken Ön S:t Barthelemy tillhör, så ingår
detta i hufvudfrågan, då likväl ännu blott är
fråga om formen. HofCanzleren von Schulzenheim
vill väl göra Ön till en eremitage
för StatsMinistern för Utrikes Ärenderne,
men det skall jag söka bestrida då hufvudfrågan
förekommer; nu inskränker jag mig
till begäran om återremiss.
Hans Excellencc Herr Grefven och
LandtMarskalken tillkännagaf, att plenum
på eftermiddagen klockan half till 6 skulle
komma att fortsättas.
, Grefve Horn: Jag hade icke ämnat ingå
i någon granskning af den väckta anmärknings-anledningen;
men då en Ledamot
af Konungens Conseil sökt föra discussionen
från formen till sjelfva ämnet,
torde Ridderskapet och Adeln tillåta mig,
alt, till grund för min bevisning om nödvändigheten
af en obegränsad granskning af
Rådgifvande-åtgärderne, få till besvarande
upptaga åtskilligt af hvad Herr von Schulzenheim
anfört. Herr von Schulzenheim har
nemligen velat bevisa, alt Ön S:t Barthelemy
borde betraktas såsom en serskild Stat,
Den 16 Mars f. m. i5j
k - .
helt och hållet skild från Sveriges StatsFörfattning,
men likväl icke funnit lämpligt
att antaga serskildta Diplomatiska förhållanden
för Colonien. Om det således kan.
hevisas, att Colonien verkligen kan komma i
sådane förhållanden till främmande Makter,
att de hafva inflytande på Moderlandets styrelse,
till exempel: om Colonien blefve ett
stamhåll för Pirater, hvilket ej är otänkbart,
då man sett att Svenska flaggan i Antillernas
farvatten blifvit med fördel begagnad
af Sjöröfvare, och om ett sådant förhållande
väckte främmande Makters uppmärksamhet
till den grad, att reclamationer hos
Moderlandets Regering gjordes, hvilket icke
eller är otänkbart, så skulle Utrikes Minijsléren,
till följd af Coloniens förhållanden,
blifva invecklad i åtgärder och negociationer,
som möjligen kunde erfordra utrustningen
af en Escader till Coloniens försvar
och måhända äfven af en Landtarmé till
den förras understöd, som fordrade stora
Credilivets lyftande, då icke blott StatsRådet,
utan äfven Konungens begge Rådgifvare
i Commandomål deröfver måste höras.
Men om alla dessa åtgärder skulle vidtagas
utan Rikets Ständers sammankallande, på
sätt Grundlagen bjuder, frågar jag, om Konungens
Rådgifvare skulle undandragas ansvarighet,
derföre att saken angick Colonien?
Det skulle ock kuu 11a hända, att dylika
åtgärder, som dem jag nyss nämnt,
erfordrades under eli Riksmöte, och att Ko
-
158
Den 16 Mars f. m.
nungen fann sig föranlåten, att, till följd
deraf, äska ökade bidrag af Rikets Ständer;
och jag frågar, huru det, med iakttagande
af vår fria StatsFörfattning, vore tänkbart,
eller huru man ville försvara, att Rikets
Ständer, i sådant fall, skulle åsidosätta att
glanska de Styrelsens åtgärder, hvarigenom
det nya behofvet tillkommit, innan medlen
beviljades? Jag finner dessutom åtskillige
ställen i Grundlagen, som stadga ansvar
äfven för sådane åtgärder, hvilka blifvit
vidtagne under Riksdagens lopp, såsom 110
§, om Riksdagsmans ofredande med anledning
af befallning, och go §, som stadgar,
att klander af Regeringsmaktens beslut och
åtgärder ej få äga rum på annat sätt, än
Grundlagen bjuder, det vill säga genom anmärkningar
till ConstitutionsUtskottet, men
ingalunda talar om någon inskränkning i
anmärkningsrätten i afseende på tiden, då
åtgärderne blifvit vidtagne. Många andra
skäl, hämtade från AnsvarighetsLagen, bevisa
jemväl, att händelser under Riksdagens
lopp kunna förekomma, som påkalla ConstitutionsUtskottets
verksamhet. Jag kan, på
grund af allt detta, ej frångå den öfvertygelsen,
att ConstitutionsUtskottet begått
ett hufvudsakligt fel, då Utskottet i förevarande
Memorial hemställt till Rikets Ständers
godkännande en grundsats, som skulle
frånhända Svenska Folket en Grundlagsenlig
rättighet; jag vidhåller derföre mitt yrkande
om återremiss.
Den 16 Mars f. m.
i5g
Ilerr Rosenblad: Jag liar egentligen begärt
ordet, för att erinra Herr Hjerta, att
lian hört allt för illa, om han fattat min
mening sålunda, att jag skulle anse Ön Barthelemy
såsom en främmande Makt. Jag
har tvärtom visat, att våra Grundlags-stadganden
om behandlingen af ministeriella
mål icke äro tillämplige på Colonien, just
derföre, att den icke är någon främmande
Makt, utan en med Sverige förbunden Ö,
som, skild från Sveriges Statsverk och StatsFörfattning,
styres efter egna Lagar. I afseende
på de många suppositioner, Grefve
Horn framställt, och den delen deraf, som
angår de förhållanden till främmande Makter,
hvaruti vi genom Colonien kunna komma,
får jag blott lemna det svar, att allt
som kan föranleda till ministeriella mål
eller tillhöra Utrikes StatsMinisterns befattning,
det må för öfrigt härröra från hvilken
orsak som hälst, af ingen lärer undandragas
den behandling, Grundlagen för ministeriella
mål bestämmer. Hvad åter de
öfrige supposilionerne beträffar, som först
blifvit uppställde af Herr Rosenqvist och
sedermera af Grefve Horn förnyade, rörande
Riksdagsmäns våldförande och dylikt,
så hemställer jag, om de icke, ehuru liggande
inom möjlighetens gräns, likväl i
sjelfva verket ligga utom sannolikhetens, och
om icke 110 och 111 §§ RegeringsFormen
samt 78 § Riksdagsordningen gifva oss ett
tillräckligt skydd för att kunna taga för af
-
160 Den 16 Mars f. m.
gjordt, att missbruk i den delen icke skola
ske. Vill man likväl endast hålla sig inom
möjlighetens område, kan man lika lätt föreställa
sig att enskildte Riksdagsmän kunna
ingå i planer och sammansvärjningar till
omstörtande af Rikets Grundlag, som man
kan förutsätta en sådan afsigt hos Regeringen,
och i sådan, lyckligtvis otrolig händelse,
skulle det Riksdagsmannen i Grundlagarne
lemnade särskilta skydd, kunna missbrukas
till medel för de brottsligaste företag.
Herr von Schulzenheim: Jag skall blott
på några ögonblick ännu en gång upptaga
Ridderskapets och Adelns tid, för att söka
aflägsna från mig den beskyllning, att jag
skulle hafva öfverfört öfverläggningen från
formen till sjelfva saken. Jag tror mig endast,
under den discussion, som redan hade
uppstått öfver en del af formen för frågans
behandling, hafva fästat uppmärksamheten
på en annan del af denna form; ty
då öfverläggningen från början hvälfde sig
kring ConstitutionsUtskottets förklaring, att
Utskottet icke, med afseende på tiden för
den anmärkte åtgärden, ansåg sig behörigt
att upptaga frågan, har jag tillagt ett annat,
likaledes till formen hörande motiv,
hvarföre frågan icke kunde af Utskottet upptagas,
nemligen att anmärkningen blifvit
rigtad mot ett Embete, som icke är någon
Constitutionel ansvarighet underkastadt. Öfver
sjelfva ämnet för anmärkningen har jag
Den 16 Mars f. m.
icke yttrat ett enda ord. Jag får för öfrigt
gifva Grefve Horn samma svar, som Herr
Rosenblad nyss gifvit Herr Hjerta, nemligen
att jag icke yttrat, det S:t Barthelemy
vore att betrakta som en serskild Stat. Jag
har visserligen omnämnt serskildta diplomatiska
förhållanden, men endast under det
jag sökte att ex absurdo bevisa, det Colonial-Ärenderne
icke äro Ministeriella. Sant
är deremot, alt om Sjöröfvare innästlade sig
på Colonien, och krig derigenom skulle ådragas
Sverige, uppkomme Ministeriella och
Administrativa förhållanden, som tillhörde
ej blott StatsMinistern för Utrikes Ärenderua,
utan äfven hela StatsRådet och Konungens
Rådgifvare i commandomål; men ehuru
det således icke kan nekas att, från Coloniens
serskildta förhållanden, andra mera
allmänna kunna utgå, hvilka kunde komma
att ligga inom området af Konungens, enligt
Grundlagen, ansvarige Rådgifvares befattning,
följer det likväl icke häraf, att Colöniens
Administration, såsom sådan, tillhör någon
af dessa ansvarige Rådgifvare. — Jag förnyar
min anhållan om proposition, att Memorialet
må läggas till handlingarne.
Herr Munck af Rosenschöld: I afseende
på föremålet för anmärkningen skall jag,
vid detta tillfälle, ej fälla något omdöme,
ehuru det synes mig, som man ägde mera
skäl att göra anmärkning mot 1812 års Ständer,
än mot Konungens nu ifrågavarande
06 H. 11
Den 16 Mars f. m.
Rådgifvare. Men det förundrar mig att Herr
Rosenqvist, hvilken så ofta yttrat sitt missnöje
med nuvarande ConstitulionsUtskotts
obenägenhet att godkänna väckta anmärknings-anleduingar,
varit så angelägen att
framlemna den ifrågavarande anmärkningen
till just detta Utskott. Idan synes icke hafva
kommit ihog, att om anmärkningen nu
blifvit upptagen och, efter hvad man i sådant
fall af detta Utskott kunnat förmoda,
ogillad, skulle den icke vidare kunna upptagas
vid nästa Riksdag af ett ConstitutionsUtskott,
som måhända vore mera benäget
att godkänna anmärkningen. Jag tillstår,
att om Konungens Rådgifvare hade anledning
att befara denna anmärkning, var det
å deras sida man bordt vänta största omsorgen
att få anmärkningen vid denna Riksdag
upptagen; och jag kan derföre ej instämma
med dem, som yrkat återremiss,
ty om nuvarande ConstitulionsUtskott verkeligen
skulle upptaga anmärkningen, kunde
den icke nästa Riksdag ånyo förekomma.
Hvad serskildt beträffar den i Utskottets
Memorial innefattade princip-fråga, torde
det tillåtas mig, att äfven yttra några ord
derom. Såsom ledamot af trenne Riksdagars
ConstitutionsUtskott kan jag intyga, det
praxis varit, att Utskottet ej befattat sig
med mål, tillhörande en senare tid, än Riksdagens
början; men jag tror ej, att den uppläste
§ af AnsvarighelsLagen utgör något
hinder, och går fullkomligt in på Herr Hjer
-
t
Den 16 Mars f. m. 163
tas tydning i detta afseende. Man liar påstått,
att Konungens veto skulle undergräfvas,
om anmärkningar finge framställas äfven
mot åtgärder, som blifvit vidtagne under
Riksdagens lopp. Men jag får erinra,
att Konungen i alla fall liar rättighet att
icke fästa afseende på Rikets Ständers anmärkningar
mot Rådgifvarne, så vidt dessa
anmärkningar äro föremål för Konungens
pröfning, och livad verkliga Lag-öfverträdelser
beträffar, så tillhöra de i intet fall Konungens
veto, utan hänskjutas, ehvad de skedt
under eller före Riksdagen, till RiksRätt.
Herr Hjerta liar äfven ansett angeläget att
Rikets Ständer utöfvade sin anmärkningsrätt
i afseende på Rådgifvarnes tillstyrkande eller
afstyrkande af Kongl, sanctioner på framlagda
Lagförslag. För min del finner jag
likväl billigt, att i allmänhet sådana Regeringens
åtgärder under Riksdagens lopp blifva
föremål först för kommande Ständers
pröfning, åtminstone de, hvilka höra under
107 § RegeringsFormen, på det ej desamma
Ständer, som gjort Förslagen, äfven skola
afgöra påföljden för Konungens Rådgifvares
afstyrkande; ehuru jag ingenstädes i RegeringsFormen
eller Riksdagsordningen finner
stadgadt, att Rikets Ständer ej kunna befatta
sig med dylika åtgärder. Men så väl från
denna Riksdagen, som från föregående, kunna
altför många exempel anföras, att Konungens
sanction å Rikets Ständers beslut
6G II. u*
i64
J5eh 16 Mars f. in.
kan till Rikets fördel vägras, och jag anser
det derföre lyckligt, om först kommande
Ständer uttrycka sin opinion om en sådan
vägran. Vid i8i5 års Riksdag t. ex. begingo
Ständerne det stora fel, att anhålla om
förhud mot införsel af en del Utländska varor,
hvaraf den högst skadliga följden var,
att Finnarne lärde sig att gå Stockholm
förbi och taga dessa varor directe från platser,
der de för bättre köp kunde anskaffas,
i synnerhet som Ständerne ej förstodo att
på samma gång föreslå nederlagsfrihet i
Stockholm för dessa varor. Jag frågar, om
det hade förtjent, att föranleda till en anmärkning,
i fall Konungens Rådgifvare hade
afstyrkt sanctionen till detta Rikets Ständers
beslut? I öfrigt kan Konungen uppskjuta
med sin vägran att sanctionera Rikets Ständers
beslut till sista dagarne af Riksdagen,
då det i allt fall ej blir möjligt, att till någon
påföljd vid den Riksdagen beifra några
Rådslag. Ett sådant fördröjande vore i flere
afseende icke nyttigt; det kunde t. ex, förhindra
Ständerna att vid samma Riksdag
framkomma med ett nytt förslag i samma
sak, modifieradt till Konungens nöje. Jag
tillstyrker, att Memorialet må läggas till handlingarne,
ehuru icke till alla delar beledsagadt
med Ridderskapets och Adelns bifall.
Hans Excellence Herr Grefven och
LancltMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln ansåg de vid Constilutions
-
Den 16 Mars f. m.
i65
Utskottets Memorial gjorde anmärkningar
böra föranleda till dess återremitterande.
Ropades Ja och Nej.
Hans Excellence hemställde, om Ridderskapet
och Adeln fann för godt att lägga
ConstitutionsUtskottets Memorial till liandlingarne.
Ropades åter Ja och Nej.
Herr Rosenqvist: Jag anhåller att få
veta resultatet af de lemnade svaren, och,
i händelse de af Herr Grefven och LandtMarskalken
anses equivoqua, anhåller jag
om votering.
Hans Excellence Herr Grefven och
LantltMarskalken förklarade, att han icke
af de lemnade svaren kunnat med säkerhet
utröna pluralitetens mening; och som just
för detta fall votering blifvit begärd, framställde
Hans Excellence följande förslag till
voteri ngs-proposition:
Den som anser ConstitutionsUtskottets
under N:o 74 afgifne Memorial, angående
en anmärknings-anledning mot Föredraganden
för Colonial-Ärendernas Departement,
böra läggas till handlingarne, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ConstitutionsUtskottets
berörde Memorial, att, på grund af deder
-
166
Den 16 Mars f, m.
vid gjorda anmärkningar, till ConslitutionsUtskottet
återremitteras.
Hvilken voterings-proposition godkändes
samt anslogs.
Voteringen börjades klockan lialf till i
eftermiddagen; och befunnos, vid dess slut
klockan en qvart till 2 eftermiddagen, sedan
en voteringssedel blifvit undantagen och förseglad,
samt de öfrige voteringssedlarne blifvit
öppnade, rösterne bafva utfallit sålunda;
Ja — ion.
Nej — 5i.
I anledning hvaraf, och sedan det öfver
voteringen serskildt förde protocollet
blifvit uppläst, Hans Excellence Herr Gref‘ven
och LändtMarskalken förklarade, att
Ridderskapet och Adeln ansett ConstitutionsUtskottets
Memorial böra läggas till handlingarne.
Föredrogs ånyo och bifölls SlalsUtskottets
den i5 dennes aflåtne, och samma dag
på bordet lagde Memorial, med tillägg till
Rikets Ständers Reglemente för RiksgäldsContoret,
innefattande de serskilda hufvudgrunder
Rikets Ständer fastställt till iakttagande
vid verkställigheten af den Upp- och
Utlåning, som, till beredande af låneunderstöd
för jordägare, blifvit beslutad alt af
Riksgäldskontoret besörjas,
Den 16 Mars f. m.
167
Vid förnyad föredragning bifölls ExpedilionsUtskottets
den i5 dennes under N:o
46i aflätne, och samma dag på bordet lagde
Memorial, med hemställan om förändring
i redactionen af en redan justerad § i RiksdagsBeslutet.
Föredrogs ExpeditionsUtskottets den io
dennes, under N:o 442 aflätne Memorial,
med förnyadt Förslag till Rikets Ständers
underdåniga Skrifvelse, angående Regleringen
af RiksStatens Tredje Hufvudtitel; och
beslöt Ridderskapet och Adeln, att berörde
Memorial borde läggas till handlingarne.
Härefter upplästes till justering och godkändes
ExpeditionsUtskottets Förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse N:o 443
med förnyad Reglering af RiksStatens Tredje
HufvudTittel.
Upplästes till justering och godkändes
ExpeditionsUtskottets förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse N:o 432 om decharge
för StatsRådets Ledamöter, m. fl.
Ilögloflige Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan half Lill 3 eftermiddagen.
Iti fidem protocolli,
O. J. Lagerheim.
i68
Den 16 Mars e. m.
Tisdagen den 16 Mars i83o.
Plenum klockan half lill 6 Eftermiddagen.
Föredrogs å nyo och bifölls StatsUtskottets,
den n dennes under N:o afgifne
samt den i5 derpå följde på bordet
lagde, Utlåtande, angående väckt fråga om
anslag för utskrifning af manuscript till
tryckningen af RiksStåndens Protocoll samt
för correcturläsning.
Företogs till pröfning StatsUtskottets
den 19 sisth Januari under N:o 372 afgift
ne, oell den \ derpå följde Februari på bordet
lagde, Utlåtande, i anledning af väckt
motion, att alla frågor om återbetalningsoch
ersättnings-skyldighet emellan Kongl.
Maj:t och Kronan, å ena, samt enskilte personer,
å andra sidan, ovilkorligen böra vid
laga Domstol upptagas och afdömas, eller
ock, i annat fall, det Embetsverk, sorn underlåtit
att sådan åtgärd vidtaga, ansvara
all förlust för Staten,
Herr von Hartmansdorff j August: Emot
det af Utskottet fattade beslut har jag anmält
min reservation; och inskränker mig
till anmälan häraf, emedan jag anser förgäfves
att nu söka göra min mening gällande.
Friherre Sprengtportenj Jacob Wilhelm>
Den 16 Mars e. m.
instämde till alla delar med Herr von Hartmansdorff.
Uppå härefter af Haris Excellence Herr
Grefven och LandtMarskalken framställd
proposition, blef StatsUtskottets ifrågavarande
Utlåtande af Ridderskapet och Adeln bifallet.
Då nu ånyo föredrogs LagUtskottels den
16 sistlidne Februari under N:o 166 afgifne
och den 22 i samma månad eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, i anledning
af väckt motion om stadgande, att frågor
om återbetalnings- och ersättningsskyldighet
emellan Kongl. Maj:t och Kronan, å
ena, samt enskilte personer, å andra sidan,
ej få hänskjutås till Gode Mäns afgörande,
utan ovillkorligen böra vid laga Domstol
upptagas och afdömas; fann Ridderskapet
och Adeln, att berörde Memorial borde läggas
lill handlingarne.
Företogs till pröfning ConstitutionsUtskottets
den 12 dennes under N:o 76 aflåtne,
och den i5 derpå följde på bordet lagde
Memorial, angående behandlingen af RiksStåndens
skiljaktigheter om voteringspropositionerna
i trenne hufvudpunkter af förslaget
till förändrad tryckfrihetslag.
Grefve //om. Claes Fredrik: Sedan vi
nu hört uppläsas så väl ConstitutionsUt
-
170
Den 16 Mars e. m.
slottets Memorial, som reser va tionerne, tror
jag för min del, att all discussion kan vara
öfverflödig, då jag hoppas, att Ståndet icke
frångår sitt förra beslut; och inskränker jag
mig således allenast, att hos Herr Grefven
och LandtMarskalken anhålla om proposition
på Herr Cederscbjölds voteringsproposilioner.
Herr Lefren, Johan Pehr: Jag kan
icke låta detta mål gå vidare utan ett försök
att komma ifrån den olagliga väg, på
hvilken jag tjcker att målet för närvarande
sig befinner. Antingen de framställda propositionerne
komma under förstärkt ConstitutionsUtskotts
omröstning, eller Herr Cederschjölds
förslag directe antages, komma vi,
i båda fallen, in på möjligheten att kunna
vid denna Riksdag om ett Grundlagsförslags
förkastande votera. Det ömmar mig innerligen,
att vi skola befinna oss på en sådan
punkt, utan att kunna reda oss. Det är
otvifvelaktigt, att ConstitutionsUtskottet här
för ett ögonblick böjt sig under pluralitetens
ifriga bemödande att icke respectera Grundlagen.
Jag hade önskat, att ConslitutionsUtskotlet
uttryckt sitt ogillande af Herr
Cederscbjölds proposition, men jag medger,
alt Utskottet varit satt i en svår ställning,
emellan pligten att vårda Grundlagen å ena
sidan, och vådan å den andra, att utsätta
sig för deras oblida omdömen, som icke
finna sig nöjde, förr än Grundlagen är Iram
-
Den 16 Mars e. m.
parl under fötterne. Jag ber Herr Grefven
och LandtMarskalken derföre icke göra proposition
på Memorialet. Skulle det icke finnas
någon utväg att komma ifrån en så vådlig
ställning, så vill jag åtminstone, för en
lommande tid, hafva nedlagt min protest
emot beslutet. Jag bade önskat, att ConslitutionsUtskottet
fortgått på sin ädla bana,
samt genom ett kraftigt och ihärdigt bemödande
visat, att det gifves en gräns äfven
för pluralitetens anspråk.
Friherre Jkerhjelm s Gustaf Fredric:
Då frågan sist förevar, yttrade jag mig för
Utskottets propositioner, såsom enliga med
Grundlagens tydliga föreskrift, att åt nästa
Ständer bevara rättigheten, att med ja och
nej besvara Utskottets framställningar. Jag
röstar ännu för samma mening, derföre att
jag tror, det Utskottets propositioner icke
nu kunna afslås, och jag anhåller få detta
till protocollet antecknadt.
Hans Excel/ence Herr Grefven och
LandtMarskalken gjorde proposition till bifall
å ConstilutionsUtskotlets Memorial.
llopades Nej.
Hans Excellence Herr Grefven och
EandlMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln, med afslag å berörde Memorial,
behagade godkänna de af Herr Cederschjöld,
Pehr Gustaf, uti dess Utskottets
Memorial N:o 6tj vidfogade reservation, före
-
Den 16 Mars e. m.
slagna voteringsprapositioner, samt besluta,
att öfver sistnämnde propositioner omröstning
borde i förstärkt ConstitutionsTJtskott
anställas.
Ropades starka Ja jemte några Nej.
I anledning hvaraf Hans Excellence förklarade,
att som, efter hvad Hans Excellence
tyckt sig finna, Ja öfverröstal Nej,
den af Hans Excellence sist framställda proposition
alltså blifvit af Ridderskapet och
Adeln bifallen.
Herr Lefren: Äfven jag finnér att ja
varit öfvervägande. Jag har således ingen
annan utväg än att reservera min tauka, att
Herr Grefven och LandtMarskalken bordt
vägra proposition.
Hans Excellence Herr Friherre Lagerbjelke,
Gustaf: I det skick, hvaruti denna
sak, så nära Riksdagens slut, kommit, liar
jag ej ansett mig böra begära ordet för att
före afgörandet deröfver yttra mig; men då
målet nu är definitift afgjordt, anser jag
mig så mycket mera dermed kunna och böra
upptaga något af den återstående tiden, som
jag af sjukdom hindrades att vara närvarande
då Ridderskapet och Adelil med 2:ne
rösters pluralitet antog Herr Cedersclijölds
förslag. Jag bör således, vid detta sista tillfälle,
ej allenast begagna min rätt att reservera
mig emot beslutet, utan äfven anmäla,
alt jag anser detta vara min pligt, grun
-
Den i6 Mars e. öl.
»73
dande min reservation på hvad flere ledamöter,
men hufvudsakligast på hvad Friherre
Åkerhjelm i ämnet yttrat. Jag har
så mycket mera skäl att biträda hans mennig,
som jag med Friherren instämmer
deruti, att, genom godkännande af de tre
voler ingspropositionerne, nästkommande Ständers
beslutande-rätt i målet blifver förnärmad.
Jag får tillägga, att, genom voteringspropositionen
N:o 2, ConstitutionsUtskottets
rättighet likaledes är förnärmad, ty genom
nämnde proposition sättes det Förstärkta
Utskottet i tillfälle att votera om en fråga,
som icke är beredd, den nemligen om IndragningsMagtens
ovilkorliga uppbäfvande;
ty ConstitutionsUtskottet har ej i något Memorial
föreslagit dess afskaffande, annat än
i sammanhang med andra af Utskottet framställde
förslag. Ett sådant handlingssätt kan
vara ett farligt praejudicat för framtiden.
Jag får alltså till protocollet anföra min
reservation emot det behandlingssätt denna
fråga nu erhållit.
Friherre Åkerhjelm: Jag anhåller ytterligare,
att, med instämmande uti Hans Excellence
Herr Friherre Lagerbjelkes yttrande,
få reservera mig till protocollet,
Hans Excellence Herr Grefve af Wetterstedt,
Gustaf: Mig torde också tillåtas, alt
reservera mig emot det beslut, som jag icke
genom begäran om votering velat fördröja.
174
Den 16 Mars e. m.
Mina skäl hafva redan af flere Talare här
blifvit uttryckta, och, utan att öfverlemna
mig åt allt för stora farhågor, bör jag dock
öppet förklara, att mina begrepp om Grundlagen
i detta fall på intet sätt instämma
med Herr Cederschjölds.
Herr von Schulzenheim, David: I ganska
få ordalag går jag att uppfylla en pligt,
som måhända hade ålegat mig, då ConstitutionsUtskottets
Memorial N.‘o 69 var under
öfverläggning, nemligen att uttrycka mitt
omdöme öfver Utskottets behandling af målet,
samt öfver de af Utskottet föreslagna
voteringspropositionerna. Lika med flere
värda Talare tror jag, att kommande Ständer,
genom antagande af Herr Cederschjölds
förslag, blifvit beröfvade deras lagliga rätt
att pröfva ConslitutionsUtskottets uti Memorialet
N:o 51 framställda förslag till ändringar
i TryckfrihetsFörordningen. Då det likväl
icke kan vara min mening att nu söka
upprifva ett redan fattadt beslut, så anhåller
jag blott, att i Protocollet få deremot
nedlägga min reservation.
Vid förnyad föredragning bifölls Statsutskottets
den 14 dennes under N:o 44°
afgifne, samt den i5 på bordet lagde Utlåtande,
öfver väckt motion om anslag för
upprättandet och tryckning af register öfver
Ridderskapets och Adelns Prolocoll vid 1817
Den i G Mars e. ni.
oell i8r<8 årens Riksdag, samt för författandet
af Register öfver samma Stånds Prolocoll
vid sisllidne Riksdag.
Föredrogs ånyo StatsUtskottets den 11
dennes under N:o 4^4 aflåtne och den 12
derpå följde eftermiddagen på hordet lagde
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om
underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t i afseende
på uppgörande af fullständig redogörelse
för S:t Barthelemy-fonden, ifrån och
med i8a3 års Riksdag till och med den
dag, som näst instundande Riksdag börjar.
Herr Rosenquistj Fredric Leonhard:
Då StatsUtskoltet från Kongl. Maj:t har fått
emottaga den Nådiga Skrifvelse af den 20
November 1829, rörande Barthelemy-fonden,
och Utskottet deröfver yttrat sig i Betänkandet
N:o 62, så hade det varit Utskottets
ovillkorliga skyldighet alt upptaga
och utreda min af Högloflige Ridderskapet
och Adeln till Utskottet remitterade motion
i ämnet. Jag vill likväl inskränka mina
pretentioner till anhållan örn proposition i
enlighet med 44 § ^ momentet Riksdagsordningen.
Friherre Sprengtporten, Jacob Wilhelm:
Till svar på Herr Rosenquists anmärkning,
får jag allenast nämna, att StatsUtskoltet,
enligt 3o § Riksdagsordningen, icke funnit
någon anledning att befatta sig med en frå
-
Den 16 Mars e. m.
ga, som icke tillhör Svenska Statsverket. Att
Kongl. Maj:ts Berättelse blifvit öfverlemnad
till StatsUtskottet bevisar ingenting, ty defc
lemnav icke StatsUtskottet rättighet att ingå
i någon pröfning af saken. På dessa skäl
får jag anhålla om proposition, att Ridderskåpet
och Adeln täcktes godkänna Utskottets
åtgärd.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln ansåg de vid StatsUtskottets
Utlåtande gjorda anmärkningar böra
föranleda till återremiss deraf.
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Hans Excellence hemställde,
om Ståndet behagade bifalla Utskottets Utlåtande.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
Herr Rosenquist: Jag har hos Herr
Grefven och LandtMarskalken anhållit örn
proposition i enlighet med 44 § 3 momentet,
och jag fortfar så mycket heldre idelina
min begäran, som, då min motion af
Ilögloflige Ridderskapet och Adeln är medgifven,
och remiss deraf en gång besluten,
följden decidemment skall blifva att motionen
af julgot Utskott skall Grundlagsenligfc
behandlas.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken yttrade, att då Hans Excel
-
Den 16 Mars e. m.
177
cellence framställt proposition, så väl till
återremiss, som bifall å Utskottets Utlåtande,
och, efter hvad Hans Excellence tyckt
sig finna, den sednare propositionen blifvit
af Ståndets pluralitet med Ja besvarad, ansåg
Hans Excellence någon vidare åtgärd
icke erfordras.
Herr Rosenqvist: Jag erkänner, att jag
icke kan förmå mig frånträda min rätt enligt
Grundlagens föreskrift, och om Herr
Grefven och LandlMarskalken vägrar proposition,
så nödgas jag anhålla, att Herr
Grefven täcktes inhemta Ståndets tanka, huruvida
en sådan vägran blifver detsammas
gemensamma.
Grefve Horn, Claes Fredric: I anledning
af hvad Herr Rosenqvist sist yttrat,
torde det tillåtas mig påminna den värde
Talaren, att Herr LandtMarskalken icke vägrat
någon proposition på remiss. Då han
hemställt huruvida återremiss borde äga rum,
har han äfven godkänt, att StatsUtskottet
bör vara i tillfälle upptaga Herr Rosenqvists
proposition, och om Ståndet vägrar denna
återremiss, visar sådant icke att StatsUtskottet
har rätt att vägra frågans besvarande.
Jag får blott vid detta tillfälle äran reservera
mig mot den åsigt och det prejudicat,
som deraf kunde blifva en följd, att StatsUtskottet
icke skulle tilltro sig äga att be
-
66 H.
I7S
Den 16 Mars e. m.
fatta sig med frågor om Barthelemy-fonden}
ty millioner skulle slutligen kunna i Statsanslag
åtgå att godtgöra Kongl. Maj:t för de
upptagna förlusterne på denna fond; Rikets
Ständer måste då icke heller kunna betagas
rättigheten att yttra sig, och StatsUtskottet
synes pligtigt att utreda frågan i sin helhet,
på det att icke ett beslut om ersättning må
kunna följa på ett helt outredt mål.
Hans Excellence Herr Grefve af Wetterstedt,
Gustaf: Då, vid en blifvande Riksdag,
det factum inträder, att den närvarande
Chefen för ColonialÄrendernas Departement
eller dess efterträdare framkommer till
Rikets Ständer med begäran om ersättning
af Statsmedlen för en fordran på Barthelemy-fonden,
så instämmer jag med Grefve
Horn, att StatsUtskottet, då ersättning begärdes
af Svenska Statsverket, ägde att taga
frågan under utredning. Men intilldess, och
då icke detta factum inträdt, protesterar
jag, såsom nuvarande Chef för detta Departement,
mot Herr Grefvens premiss, att
StatsUtskottet skulle äga befatta sig med Colonien
S:t Barthelemy.
Herr Piosenc/vist: Jag inställer helt och
hållet mitt yttrande öfver StatsUtskottets
handlingssätt; men då Högloflige Ridderskapet
och Adeln en gång remitterat motionen,
så måste den afUtskott behandlas, och
kan alldeles icke förfalla. Då nu StalsUl
-
t
Den 16 Mårs e, m. iyg
skottet förklarat sig icke vilja handlägga målet,
så måste det till ett annat Utskott förvisas,
och hvilket Utskott, som Högloflige
Ridderskapet och Adeln behagar utse är mig
likgiltigt, till och med om Expeditionsutskott
dermed skulle få befattning.
Hans Excellence Herr Grejven och
LandtMarskalken yttrade, att då StatsUtskottet
ansett sig med förevarande mål icke
kunna taga någon befattning, hvilket Utskottets
förfarande blifvit af Ridderskapet
och Adelns pluralitet godkändt, men Herr
Rosenqvist af denna anledning önskat, att
få sin motion i ämnet remitterad till ett
annat Utskott, så ansåg Herr LandtMarskalken
sig icke kunna vägra att framställa en
sådan begäran till besvarande af Ståndet,
och ankomme det således på Ridderskapet
och Adeln att bestämma till hvilket Utskott
remissen borde äga rum, hvarföre Hans Excellence
hemställde, om Ridderskapet och
Adeln hehagade tillåta, att Herr Rosenqvists
motion finge till Allmänna Besvärs- och
Ekonomiutskottet remitteras.
Ropades Ja och Nej.
Friherre Sprengtporten: Frågan, såsom
innefattande ett önskningsmål, synes verkligen
tillhöra Ekonomiutskottet, hvarföre jag
tillstyrker att den dit måtte remitteras.
Då den sistnämnde propositionen af
66 H. 12*
i8o
Den 16 Mari e. iu.
Herr LandtMarskalken nu å nyo framställdes,
blef densamma af Ridderskapet och
Adeln med Ja besvarad.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
12 dennes under N:o 436 afgifne, och samma
dag e. m. på bordet lagde, Utlåtande
i serskild väckt fråga om åtgärds vidtagande
till RiksgäldsContoirets betryggande för
förlust, i händelse det till Jordbrukets underlättande
beslutade Lån af 2 millioner i
Silfver icke på föreskrifne grunder varder
till fullo åter i låneväg uttaget.
Herr Munck af Rosenschöld: Då Statsutskottet
så sent inkommit med sitt Utlåtande,
är det utan ändamål alt återremittera
det; ty det är icke nog att Ridderskapet
och Adeln vidtager denna åtgärd, utan
det måste äfven ske af de andra Stånden,
hvartill Riksdagens definitivt utsatta tid icke
lemnar rådrum. Då Utskottet förutsett det
fall, att RiksgäldsContoiret icke skulle få
låna ut så stor summa, som det upplånar,
så har Utskottet likväl icke föreslagit någon
åtgärd att skydda Contoiret emot en
sådan händelse. Det är derför jag föreslagit,
att RiksgäldsContoiret, i ett sådant fall,
skulle få höja maximum af lånebeloppet.
Utskottet synes hafva gjort en något för
sträng fordran på säkerhet. Derigenom kan
en sådan conjunctur uppkomma för de lånebeliöfvande,
att många egendomar få bort
-
Den i6 Mars e. m.
gå på utmätnings-auction lill lågt pris, och
•f:delar af taxeringsvärdet då icke innefatta
större säkerhet, än Jrdelar annars skulle göra.
Uppå härefter af Hans Excellence Herr
Grefven och LandtMar skalken framställd
proposition blef SlatsUtskottets Utlåtande af
Ridderskapet och Adeln bifallet.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets
den 5 sistlidne December under N:o
346 atlåtne och den 21 i samma månad f.
m. på bordet lagde, Memorial, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
inkomsterne från Ö11 S:t Barthelemy;
fann Ridderskapet och Adeln, att berörde
Memorial borde läggas till handlingarne.
Föredrogs ånyo och bifölls StatsUtskottets
den 5 sistlidne December under N:o
35o afgifne och den 21 i samma månad f.
m. på bordet lagde, Utlåtande, i anledning
af väckt motion om åtskillige af de uti 60
§ RegeringsFormen omnämnde Bevillningars
lefverering lill RiksgäldsContoiret.
Vid förnyad föredragning bifölls StatsUtskoltels
den 8 dennes under N:o 427 afgifne
och den i3 derpåföljde e. m. på bordet
lagde, Utlåtande, öfver väckt motion,
att Majoren, Friherre C. W. Gripenstjerna
182
Den 16 Mars e. ra.
måtte, från och med innevarande års början,
å RiksgäldsContoirets Stat erhålla en
Pension af 200 Riksdaler Banco.
Vid förnyad föredragning af ConstitutionsUtskottets
den 25 sistlidne Februarii,
under N:o 68 aflåtne, och den 26 i samma
månad e. m. på bordet lagde, Memorial, i
anledning af återremiss å Utskottets i Memorial
N:o 56 förut meddeldte förslag till
ändrad redaction af 72 § RegeringsFormen;
fann Ridderskapet och Adeln för godt förblifva
vid dess i afseende å detta ämne redan
fattade beslut.
Föredrogs ånyo RiddarhusUtskottets den
10 dennes aflåtne och den 11 derpåföljde
e. m. på bordet lagde, Memorial, med hemställan
om en förtydligad redaction af 5:te
punkten i Reglementet för Näringsstipendier
ne.
Herr von Hartmansdorff', August: Förslaget
innehåller tvänne förändringar, den
ena i namn, och den andra i sak. Den
första synes mig likgiltig, den andra deremot
så vigtig, att den icke bör bifallas,
såsom upprifvande ett redan fattadt beslut.
Utskottet har, i stället för Theologie, denna
gången ditsatt ordet Christensdomskunskap,
och i stället för Philosophie nyttjat
ordet Moral, äfvensom Utskottet omtalat
Den 16 Mars e. m.
i83
elemenlerna i åtskillige kunskapsgrenar, utan
alt nämna måttet, ehuru elementerna kunna
innebära så väl den ringaste., som den
högsta elementarkunskap inom någon viss
gren. Deremot har LäroverksComiteen gifvit
ett mera bestämdt tillstyrkande i afseende
på fordringarne af en Student.
Herr von Hartmansdorff uppläste härefter
berörde Comitees till Kongl. Maj:t afgifne
underdåniga utlåtande, i de delar,
som angå så väl fordringarne till en blifvande
Student-examen, som föreskrifterne i
afsseende på meddelande af sedebetyg, hvarefter
Herr von Hartmansdorff fortfor:
Detta allt omfattade de kunskaper, som
Ridderskapet och Adeln förra gången ansåg
böra fordras såsom vilkor för Närings-stipendiernas
erhållande; och då meningen
med dem icke kan vara, att fattige Gesäller
skola deraf lefva vissa år, utan att man
skall bringa redan underbyggda personer till
någon vettenskaplig insigt i Näringars bedrifvande,
så synes mig icke vara skäl, att
genom en nedprutning af kunskaps-fördringarne
äfventyra ändamålets förfelande. Jag
bestrider således förslaget, såsom både förderfligt
och olagligt. Då det skulle ändra
ett fattadt beslut, ulan någon mellankommande
anledning, hoppas jag att ingen proposition
derå meddelas.
Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel:
i84
Den 16 Mars e. m.
Jag skall, likasom Herr von Hartmansdorff*
söka skilja sak och form, Ridderskapet och
Adeln stadgade, att det år 1823 fattade heslutet
, i afseende på de då inrättade Närings-stipendierna,
skulle förnyas. Riddarhuslltskottet
blef sedan ålagdt att inkomma
med regleméntariska föreskrifter, och Utskottet
uppgjorde dessa i afsigt att befordra
ändamålet, som är att bibringa kännedom
i productiva yrken, och föreslog derföre
såclane kunskapsprof, sorn vore lika i
graden med dem, som fordras för de andra
Riddarlius-stipendiernes erhållande. Reglementet
för dessa innehåller fullt ut samma
mått, som fordras för inträde vid Universitet,
och som sedan berättigar sökanden
till inträde på tjenstemannabanan. Herr von
Hartmansdorff sökte öfvertyga Ridderskapet
och Adeln om ringheten af dessa prof och
förmå Ståndet att antaga detsamma, som
fordras för den föreslagna nya Student-examen.
Ridderskapets och Adelns beslut öfver
ämnet blef, att, med undantag af gamla
och nyare språken, borde godkände kunskaper
i de ämnen, LäroverksComiteen för
Student-examen föreslagit, vara vilkor för
Närings-stipendiernes erhållande.
Jag försvarade då ensam Utskottets framställning,
fastän jag icke ville upptaga tiden
med votering. Ridderskapet och Adeln
biföll Herr von Hartmansdorff^ åsigt. Då nu
Utskottet icke ansåg lämpligt att åberopa
innehållet af en vidlyftig bok; så fann Ut
-
Den 16 Mars e. m.
.85
skottet sig skyldigt att utleta hvilka ämnen
fordrades till Student-examen. Utskottet fann
då äfven samma stora mått af kunskaper,
som Herr von Hartmansdorff nu uppläst;
men fann tillika det hafva varit LäroverksComiteens
princip, att de, som egna sig åt
productiva yrken, skulle kunna bilda sig
vid Universiteterna, utan ett lika stort mått.
Utskottet slöt af denna analogie, att den
Student-examen, Ridderskapet och Adeln i
sitt beslut omnämnt, icke kunde vara någon
annan, än den, som fordrades för de
ynglingar, hvilka ämna att ifrån Universitetet
och Academien gå till productiva yrken.
Således, och då Ridderskapet och Adelns
beslut blott hänvisade till LäroverksComite^ns
Betänkande, hör man finna, att
Utskottet alldeles icke upprifvit detta beslut,
och således är all anledning att förmoda,
det Herr Grefven och LandtMarskalken ej
vägrar proposition. Hvad saken beträffar,
torde Ridderskapet och Adeln finna, hvad
jag nyss haft äran nämna, att nemligen LäroverksComiteen
erkänt, det de, som ämna
sig till productiva yrken, icke behöfva så
stort mått af kunskaper, som andra. Utskottet
har nämnt elementerna af Physik
och Chemi. Comitéen deremot har föreslaslagit,
att de böra känna Elementerna uti
Physik, Chemi och Natural-historia. Jag
erkänner, att Utskottet borttagit det sistnämnda,
emedan det icke trott Botaniken
och läran om djuren behöfvas i delta fall;
.86
Den 16 Mars e. m.
men om Herr von Hartmansdorff nödvän?*
digt vili hafva detta tillsatt, så har jag ingenting
deremot. Herr von Hartmansdorff
har här i allmänhet antydt Ridderskapet
och Adelns mening med Stipendiernas stiftande.
Jag tviflar på att någon kan bestämdt
säga, huruvida denna mening varit något annat,
än att de, som egna sig åt näringarne,
skola genom Stipendierna få understöd
att dertill bilda sig. Men livad jag är fullt
öfvertygad om, är att meningen åtminstone
icke varit, att genom stora kunskapsprof
motverka, att någon skulle egna sig åt dessa
yrken, hvilket blefve följden om man antog
Herr von Hartmansdorff^ åsigt.
Herr Lefrén, Johan Pehr: Grefve Gyldenstolpe
har sagt, att fordringarne på kunskaper,
enligt Ridderskapets och Adelns sednaste
beslut, blifvit så höjda, att hela förslaget
deraf skulle motverkas. Man kommer
härigenom genast in på ändamålet med
Stipendierna. Jag får då påminna, att uppliofvet
dertill var Friherre Sparres motion
vid förra Riksdagen; att man då icke betraktade
saken såsom en barmhertighets-anstalt,
utan såsom ett försök att öppna en ny
bana för Adelns barn att i productiva yrken
förvärfva sin utkomst; att i sin mån
bidraga dertill att en bättre bildning blifver
lådande inom Näringarne; samt att genom
exempel visa, att Slöjdenäringarne icke fordra
dagsverkare, utan konstfärdighet, grun
-
I
Den i6 Mars e. m.
dac! på samlade erfarenheter satte i system,
eller hvad man kallar Technologi. Från
dessa åsigter utgår jag, då jag förenar mig
med Herr von Hartmansdorff. Det synes
icke vara rätt att Ridderskapet och Adeln
reglementerar i specialfrågor, utan endast
förklarar sig antaga samma vilkor, som uti
Landet fordras för inträde vid Universitetet,
med undantag af språkkunskapen. Då
har Ridderskapet och Adeln gjort sitt stadgande
generelt. Om Stipendierna blifvit
stiftade för 200 år sedan, så skulle näppeligen
fodrats, att kunna Qvatuor Species och
läsa innantill; men om man stadgar enahanda
vilkor, som de, hvilka fordras till
Student-examen, så blifva pretentionerne
höjda med tiden och kulturen. Att deremot
bär ingå i en undersökning, om litet mera
eller mindre Chemi och Physik fordras,
anser jag fruktlöst. Det yttrande af LäroverksComite'en,
hvilket Grefve Gyldenstolpe
åberopat, handlar om en fråga af helt annat
slag, nemligen hvilka som skola uteslutas
från rättigheten att vistas vid Universiteterne.
På grund häraf anser jag Ridderskapet
och Adeln göra bäst, att blifva
qvar vid den generella bestämmelsen, som
Ridderskapet och Adeln förra gången antog,
och tror det vara orätt att reglementera i
frågan.
Herr von Hartmansdorff: Grefve Gyldenstolpe
har gifvit vinkar derhän, som
188
Den 16 Mars e. m.
om jag förra gången velat, genom de då
fattade besluten, tillintetgöra Ridderskapets
och Adelns afsigt, eftersom jag från början
motsatt mig Stipendiernas inrättande. Jag
får deremot blott erinra, att mitt förslag
åsyftade detsamma, som Herr Lefrén sista
gången yrkade, nemligen att Ridderskapet
och Adeln måtte, såsom vilkor för Stipendiers
erhållande, stadga, att, med undantag
af främmande språk, fordrades enahanda
kunskaper, som, enligt 1111 gällande eller
blifvande Skolordningar, böra ådagaläggas i
Student-examen. Men då min mening bestreds,
och Herr Bråkenhjelms förslag att
Comitéens ännu icke af Kongl. Maj: t gillade
förslag borde antagas, såsom bättre än nuvarande
Skolordnings stadgande, instämde
jag med Herr Bråkenhjelm. Jag anser likväl
det beslut, sorn fattades, mindre godt
än det jag föreslog; ty om Ridderskapet och
Adeln vidtagit det sednare, så hade det
icke behöft göras om efter hvarje förändring,
som Skolordningen undergår. Skillnaden
emellan de fordringar jag föreslagit,
och dem Grefve Gyldenstolpe åberopat ur
Comitéens Betänkande, är att de förra angå
den egentliga Student-examen, och de sednare
utgöra vilkor för tillåtelsen att såsom
cautions-student vistas vid Universitetet.
Hvad beträffar de specialiteter hvari Utskottet
afvikit från Comitéens förslag, så hemställer
jag, om icke Natural-historien är viktigare
för Näringsidkare i allmänhet, än
Den iG Mars e. m.
189
Physiken och Chemien, då den första afhandlar
kunskapen om vexter och djur,
hvilken är för mängden af Näringsidkare
vida mera användbar, och för ungdomen
fattligare, än physiska och chemiska lagar.
Jag får förnya min tillförene gjorda anhållan.
Grefve Gyldenstolpe: Herr Lefren anser,
att Ridderskapet och Adeln icke inrättat
de ifrågavarande Stipendierne såsom
en barmhertighets-anstalt. Detta tror icke
heller jag; ehuru nog samma omständighet
inträffar med dessa, som med alla andra
Stipendier, nemligen att de äro inrättade
för att genom penninge-understöd skalfa
tillfälle åt personer att inhemta de kunskaper,
som äro nödvändiga för deras framtida
yrke, och således icke oriktigt kunna anses
som en undsättnings-anstalt. Herr von
Hartmansdorff har sagt, att Riddarhus-Utskottets
förra förslag icke innehöll fullt ut
samma prof, som för Student-examens undergående.
Med undantag af språken tror
jag likväl, att dessa fordringar äro precist
equivalenta med hvad som fordras af Academiens
Stipendiater. Jag hemställer, huruvida
det vore möjligt för en sökande att
veta hvad som erfordras, om man endast i
allmänna termer uttrycker sig. Hvad t. ex.
Matheinatiken beträffar, kan han då ej veta,
huruvida han endast behöfver Qvatuor Species,
eller hela Euclides. I alla händelser
anser jag således, att man åtminstone bör
i9°
Den 16 Mars e, m.
utsätta qvanliteten af profven, oell icke öfverlemna
åt den sökande att behöfva gissa
sig dertill. Det har icke kunnat vara min
mening, att Herr von Harlmansdorffs yttrande
innefattade en förtydning af Ridderskapets
och Adelns beslut; men begagnandet
af allmänna termer ger åtminstone anledning
till en otydlighet, som Utskottet
velat undanrödja.
Herr Lefrén: Grefve Gyldenstolpe har
sagt det icke gå an, att vidtaga ett generelt
beslut i afseende på kunskaps-fordringarne,
emedan sökanden då icke visste hvarefter
lian kunde rätta sig. Detta förundrar mig,
då man i allmänhet vet, hvad som fordras
för att bli Student. Likasom man i ApologistClassen
fordrar mera af gossen i vissa
kunskapsgrenar, derföre att han ej går genom
Gymnasium, så måtte äfven Directionen
äga rättighet att fordra en viss portion
mera af den, som slutar sina studier för att
egna sin tid åt näringarne, och min tanka
vore, att en sådan borde känna äfven de
moderna språken. Men som denna fordran
torde vara nog hög, skall jag inskränka mig
till Herr Bråkenhjelms förslag. Hvad åter
beträffar Herr von Hartmansdorffs bemödande
att kullkasta hela saken, så kan detta
ju qvittas emot mitt påstående, som då
var för densamma, men nu likväl instämmer
med honom i afseende på sättet, och
man bör i min tanka åtminstone icke miss
-
Den iG Mars e. m.
tänka honom för en afsigt att vilja kullkasta
beslut, som redan af Ståndet blifvit fattadt;
sådan är icke hans sed.
Herr von Hartmansdorff: Sedan Herr
Lefre'n redan visat oriktigheten af Grefve
Gyldenstolpes hegärdta proposition, så afstår
jag från mitt tilltänkta yttrande.
Grefve Gyldenstolpe: Herr Lefren har
velat, att man snarare borde fordra större
kunskapsprof af Närings-stipendiaterna, än
af de Academiska, emedan de sednare alltid
erhålla en större humanistisk bildning
än de förra; men månne en person, som
vid Academien egnat sig åt Medicin, Theologi
och Juridik, derföre kan sägas hafva
erhållit mera humanistisk bildning, eller
månne icke båda hafva samma humanistiska
bildning, då de hunnit lika långt i elementerna.
Hvar och en, som läser Comiteens
förslag i afseende på det så kallade
förhöret, måste likväl finna, att, efter ett
sådant förhör, den examinerade är vederbörligen
qualificerad att inhemta Academisk
undervisning; och sjelfva Student-examen
antyder ju också blott en sådan qualification.
Herr von Hartmansdorff: Jag tar mig
friheten upplysa, att ehvad som står i Författningarne,
eller icke, så är det gifvet:
att ingen får ett annat Riddarhus-slipendiuin
utan alt vara verklig student. Begag
-
Den 16 Mars e. m.
ilandet af Academisk undervisning i ett visst
ämne är något så obestämdt, att det möjligen
kunde tydas tili öfningar i konsten
att rida, fäkta eller dansa, hvari undervisning
vid Academierna jemväl meddelas.
Grefve Gyldenstolpe: Jag tror det just
vara sättet att komma till orimligheter, om
man säger att Academiska undervisningen
består uti rida, fäkta och dansa. När jag
var vid Universitetet så ansågos åtminstone
Lärarne i dessa kunskapsgrenar icke såsom
ordinarie Professorer, och jag vet icke hvarföre
dessa öfningar skola anses tillhöra den
Academiska undervisningen, då man t. ex.
lika väl kan få undervisning i ridkonsten här
bredvid, på Kronprinsens stall, som i sjelfva
Upsala.
Herr Printzensköld, Axel: Jag var ej
närvarande i Utskottet då ifrågavarande ärende
der förevar sednare gången; men jag
instämmer uti förslaget och förenar mig i
öfrigt med hvad Grefve Gyldenstolpe nu
yttrat. Jag tror att Ridderskapet och Adelns
beslut rörande kunskaps-fordringarne för erhållande
af Närings-stipendierne förra gången
i så måtto var ofullständigt, som det
stödde sig på ett förslag till Student-examen.
Ora nu Konungen, vid slutlig pröfning
af Comiteens arbete, icke skulle finna
skäl att godkänna alla de prestationer vid
Stu
-
Den >6 Mars e, tri.
Student-examens undergående, Comiteen föreslagit,
så skulle följden blifva, att Ridderskapet
och Adela fordrade mera af sina
häringSStipertdiatér, än Skolordningen fodrade
af den, som skulle bli student, hvilket
alldeles icke vore öfverensstämmande
med billighet eller med Ridderskapets och
Adelns afsigt med dessa stipendier. Hvad
åter den påstådda olagligheten af Utskottets
förslag beträffar, så bar Utskottets Memorial
alldeles icke för afsigt att tillintetgöra
Ståndets förra beslut, utan innefattar blott
en modification deraf, den Utskoltet ansett
nödig, på det beslutet må komma att leda
till något ändamål, Jag tror dessutom alt,
då detta rörer ett enskildt ekonomiskt ärende,
beslutet icke kan vara af den stränga
helgd, att det ej af förekommande skäl må
kunna upphäfvas.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken gjorde proposition till bifall
å RiddarhusUtskottets Memorial,
Ropades Ja och Nej.
HansExcelletice hernställdé derefter-, om
Ridderskapet och Adeln, med afslag å RiddarbusUtskottets
Memorial, behagade vid
dess förra beslut förblifva.
Ropades åter Ja och Neji
Herr von Hartmansdorff: Jag anhåller
om votering, hvarvid Kontrapropositionen
66 H, i3
»94
Den 16 Mars e. m.
torde böra ställas på afslag samt förblifva
nde vid Ridderskapets och Adelns förra
beslut.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken uppläste i anledning häraf
följande voterings-proposition:
Den, som bifaller RiddarhusUtskottets
Memorial med hemställan om en förtydligad
redaction af 5:te punkten i Reglementet
för Närings-Stipendierne, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej;
"Vinner Nej, anses Ridderskapat och Adeln,
under förblifvande vid dess i afseende å
detta ämne redan fattade beslut, afslå RiddarhusUlskottets
Memorial.
Hvilken proposition godkändes af Ståndet
samt anslogs.
Voteringen börjades kl. 9 eftermiddagen,
och befunnos, vid voteringens slut kl,
tre qvart till 10 eftermiddagen, sedan en
voteringssedel blifvit undantagen och förseglad,
samt de öfrige voteringssedlarne blifvit
öppnade, rösterne hafva utfallit, som
följer:
Ja — 26.
Nej — 17.
I anledning hvaraf Hans Excellence
t)én 16 Mars e. ra.
Herr Grefven och LandtMarskalken, sedaii
det öfver voteringen särskildt förde protokoll
blifvit uppläst, förklaradej ätt BiddarhiisUtskottets
Memorial blifvit afRidderskapet
och Adelli bifallets
Herr Manck af Rosenschöld’j Eberhard:
Sedan Rikets Ständer vid denna Riksdag beslutit,
att Ridderskäpets oell Adelns protokoller
för Riksdagarne 1817 och 1818 samt
i8a3 skola lill Ståndets närvarande Ledamöter
utdelas i anhåller jag att sådäne åtgärder
måtte vidtagas, att den sålunda xbeslutade
utdelningen örn möjligt är ännu före
Riksdagens slut må kunna verkställasj
Lades på bordeh
Upplästes till justering och godkändeå
ÉxpeditioiisUtskottets nedaniiämrtde förslag
till Rikets Ständers urtderdånigä Skrifvelse!'
till Kongl. Maj:t, nemligen:
N:o död* I anledning af Kongl. Maj:ls
Nådiga remiss uppå Directioiiens vid Södertelje
Canal- och Slussverk underdåniga ansökning
om fortfarande understöd för CaiialBolaget,
af Allmänna medel.
N:ö /\65i Angående liqvidationen af
Bankens fordringar, så väl för det* år 1826,
lyftade SpannmålsCreditiv* söm hos f. d.
Allmänna Magasiiis-Iiirättningen.
N:o 467. Angående assignering på Banken.
1
*9®
Den i6 Mars e. nv.
N:o 4^8. Om en Paket-post och en
Forvagns-inrättning.
Upplästes till justering ExpeditionsUtskottets
under N.'o 4^6 afgifne förslag till
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
den Extra StatsRegleringen intill
nästkommande Lagtima Riksmöte.
Herr Von Hartmansdorff, August'. Det
nu upplästa förslaget till underdånig skrifvelse,
om an fullkomligt öfverensstämmande
med de beslut, Rikets Högloflige Ständer
först fattade angående den Extra StatsRegleringen,
måste likväl, enär denna sedermera
undergått åtskilliga förändringar, numera
rättas derefter, om anmälan bos Kongl.
Maj:t skall blifva enlig med verkliga förhållandet.
Den väsendteligasle förändringen består
deri, att anslaget till Försvarsverket 2,972,000
R:dr blifvit afskildt från de öfriga, på det
att de summor, sorn deraf ieke behöfde genast
till de bestämda ändamålen användas,
måtte kunna, till förmon för 3:dje hufvudtitelns
oförutsedda behof, förräntas. Men
som de åt Försvarsverket anvisade tillgångar
både voro de betydligaste och de först
disponibla, så hafva, med deras afskiljande
från de öfriga Extra anslagen, för dessa försvunnit
de överskjutande behållningar, hvilka
eljest varit, att under de första åren i
Den i6 Mars e. m.
‘97
allmänhet påräkna, på sätt Utskotten förut
framställt och förslaget till underdånig skrifvelse
nu upptager.
De särskilda och tillfälliga utgifterna
hafva också blifvit förökade med några sedermera
tillkomna anslag, hvarigenom summorna
blifvit rubbade.
Alla dessa förändringar hafva blifvit
iagttagna i Reglementet för Fullmägtige i
RiksgäldsContoiret, och specificerade, så vidt
sig göra låter, i den tabell, som åtföljer
StatsUlskottets Betänkande N:o 442> i öfverensstämmelse
hvarmed zilfercalculerna i
denna underdåniga skrifvelse måste rättas,
derest icke föreskrifterna för Fullmägtige, och
underrättelserna till Kongl. Maj:t skola blifva
olika.
Till förekommande deraf anhåller jag
vördsammast om återremiss.
Uppå af Hans Excellence Herr Grefven
och LandtMarskalken framställd proposition,
blef ExpeditionsUtskottets förslag, på
grund af denna Herr von Harlmansdorffs
anmärkning, till Utskottet återremitteradt.
Upplästes till justering och godkändes
5 protocolls-utdrag, innefattande Ridderskapets
och Adelns, i förmiddagens plenum denne
dag fattade beslut.
I9S Pen |6 Mars e. m,
Upplästes följande, frän nedannämnde
TJtskott inkomne Memorialer:
Från ConstitutionsUtskottet:
Af denne dag:
N:o 77, Angående Ridderskapets och
Adelns återremiss på Memorialet N:o 75, i
anledning af återremisserna på Memorialet
N:o 53.
Från StatsUtskottet;
Af den j5 dennes:
N:o 442, Angående a:ne punkter, soot
skola införas pti Reglementet för Riksgälds-:
Contoret.
Lades på bordet,
Likaledes upplästes och lades på bor-:
det 2:ne från Riddarhusutskott inkomne
Memorialer, så lydande:
Hörsamste Memorial!
Under sisllidne gårdag bar Höglofl. Ridderskapet
och Adeln behagat till'1 Riddar-.
JiusUtskotlet remittera en den 13 dennes e.
in. af Herr Bråkenhjelm, Pehr Reinhold,
\äckt motion, att de vid kommande Riksdagar
i RiddarhusCancelliet anställda extra
Den 16 Mars e. m.
»99
tjenstemän icke måtte äga att vid samma
Riksdag utöfva deras representationsrätt.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet,
lika med Motionären, insett oformligheten
deraf, att de personer, hvilka äro för tillfället
antagne antingen till Protocollsföring
eller annan tjenstebefattning uti Ridderskapets
och Adelns Plena, tillika kunna begagna
rättigheten att afbryta en slik tjenstgöring,
för att deltaga i öfverläggningarne,
och derigenom gifva anledning till förhållanden,
hvilka, inom en representant-kammare,
aldrig böra uppkomma emellan denna
kammares Ledamöter och dess tjenstemän;
och ehuru sällsynta exemplen af olämpliga
collisioner i detta hänseende än må
sig förete, finnér Utskottet dock, att alla
sådane bäst förekommas genom det stadgande,
att RiddarbusDirectionen icke må,
vid en blifvande Riksdag, antaga andra personer
till extra tjenstemän vid Riddarhuset
än dem, som förklara sig icke ämna
att, under det då blifvande Riksmötet, begagna
deras representationsrätt; samt att
dessa extra tjenstemän således, vid antagandet,
underrättas derom, att, i händelse
de under Riksdagens lopp skulle finna sig
befogade att ändra denna föresats, och uttaga
Polletter till säte och stämma å Riddarhuset,
deras vid RiddarhusCancelliet innehafvande
befattning ifrån samma tid kommer
att upphöra. Hvilket dock till Högloft.
Ridderskapets och Adelns egen ompröfning
200
Don 16 Mars e. ru.
vördsamt öfverlemna®. Stockholm den 16
Mars i83o.
På RiddarhusUtskottets vägnar
A, G, Gyldenstolpe.
W. F. Dalman,
Hörsamste Memorial!
Herr von Hartmansdorff, August, liar»
uti ett den i3 dennes afgifvet och sistlidne
gårdag till RiddarhusUtskoltet remitteradt
anförande, hemställt, att, med bibehållande
af föreskriften, det utlåning mot namnsäkerhet
från Riddarhusets Cassör må ske
endast med Herrar RiddarhusDirecteurers
personliga ansvarighet, intet maximum för
slik utlåning må Bestämmas, Henna motion
grundar sig på den förutsättning, att, dådet
nu till upptagande af RiksgäldsContoret beslutade
Silfverlånet skulle nedsätta räntan å
intecknade lån, särdeles i afseende å UtlåningsGassorne,
så vore det utaf Ridderskapet
och Adeln, före beslutet om ett dylikt
lån, vid innevarande Riksdag fastställde
Maximi-belopp, för utlåningar å namn, af
3o,ooo R;dr B ;co, alltför lågt, och skulle» i
motionärens tanka, medföra antingen ränteförlust
eller tvinga RiddarhusDirectionen
att, för möjligheten af medlens förräntande,
öfverskrida den utsatta Maximi-summan.
Men som Utskottet, uti ett den 6 dennes
afgifvet Memorial, uppå Herr von Hartmansdorff®
derom gjorda motion, föreslagit
Den 16 Mars e. tu.
201
del stadgande, att Riddarhus-Directionen,
derest nödvändigheten skulle så fordra, må
emot lägre ränta än sex, dock ej under fem
procent, förränta Riddarhusets medel så väl
emot intecknings- som namnsäkerhet; samt
Utskottet ingalunda delar Motionärens farhåga
att, innan nästkommande Riksdag, räntefoten
varder nedsatt under den af fem
procent, som är för de ifrågavarande fastighetslånen
bestämd; alltså och emedan en
ny utväg för inflytande medels förräntande,
under en kortare tid, varder för Directionen
beredd, så framt Ridderskapet
och Adeln, på sätt Utskottet i dess förslag
till ändringar x LåneReglementet hemställt,
bifaller, att de till äfventyrs ofruktbare
Summorne må på obligations-räkningen i
Ranken insättas; thy och då hvarken RiddarhusDirectionen
synes böra ställas i en
så vidsträckt ansvarighet, ej heller RiddarhusCassan
i ett så vidsträckt äfventyr, som
kunde blifva en följd, i förra hänseendet
af Direolionens skyldighet att till ett obegränsadt
belopp verkställa utlåningen emot
namnsäkerhet, och uti det sednare, af dervid
möjligen inträffande betydligare förluster,
dem Direclionens Herrar Ledamöter
icke vore i tillfälle att Cassorne ersätta;
finner Utskottet sig icke äga anledning att
å Herr von Hartmansdorffs ofvanberörde
motion tillstyrka bifall; utan hemställer, att
Ridderskapet och Adeln måtte förblifva vid
dess i detta ämne den 3o sistl. Juni fatta
-
Den 16 Mars e. 111.
de beslut. Hvilket Jock till Högloft, Ridderskapets
och Adelns egen oinpröfning vördsamt
öfverlemnas. Stockholm den 16 Mars
l83o.
På RiddarhusUtskottets vägnar
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt-,
skiljdes klockan half till 11 om aftonen.
Onsdagen den i 7 Mars 1 8 3 o.
Plenum klockan half till 11 Förmiddagen,
Justerades ia ProtocollsUtdrag, innehållande
Ridderskapets och Adelns i Plenum
den 16 dennes eftermiddagen fattade,
beslut.
A. G. Gyldenstolpe,
W. F. Dalma n.
In fidem Protocolli
O, J. Lagerheim,
Justerades
Utdrag , tocollet, hållet hos,
Höglofl, Ridderskapet och Adeln
yid Lagtima Riksdagen i Stock
-
Pen 17 Mars f. m.
203
bolm eftermiddagen den 16 Mars
i33o.
S. D. Föredrogs ånyo oell bifölls RiddarhusUtskottets
den 10 dennes aflåtne, och
den 11 derpå följde eftermiddagen på bordet
lagde, Memorial, med hemställan om
en förtydligad redaction af 5:te punkten i
Reglementet för Nänngs-Slipendierne, Ut
Supra.
Upplästes till justering och godkändes
följande ExpeditionsUtskottets insände förslag
till Rikets Ständers underdåniga skrifyelser
till Kongl. Maj:t:
N:o 469. Angående anstalter för Bergsbandteringens
upphjelpande i Norrbottens
Län.
N:o 47°- Om anslag qf Allmänna me^
del till NayigationsSkolors inrättande,
N:o 47r- Angående verkställd granskning
af ChartasSigillatas-Contorets Hufvudbok
för år 1826.
N:o 472- Angående återbetalningen af
CreditivMedlen för Spannemåls-uppköp.
N:o 473, Angående anslaget för en vattenlednings
anläggning vid Carlskrona.
N:o 474- Angående förräntning af de
till Försvarsverket anslagne medel.
N:o 475- I frågan om upphörande af
2o4 Den 17 Mars f. m.
Åkerbo Härads Dagsverksskyldighet under
Kongsöhrs Kungsgård.
Upplästes till justering och godkändes
ExpedilionsUlskottets insände förslag till 6
§ af Riksdagsbeslutet.
Herr Munck af Rosenschöld^ Eberhard:
Den af mig väckte och ännu på hordet liggande
hemställan om inbjudning till de öfrige
RiksStånden alt instämma i Ridderskapets
oell Adelns beslut angående Stats- Banko-
och EkonomiUtskottens Utlåtande N:o
ii3 rörande SpanmålsCreditivet, anhåller
jag måtte anses förfallen sedan målet nu är
afgjordt.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, det den af Herr
Rosenschöld nu omnämnde på bordet hvilande
hemställan finge förfalla sedan ämnet
blifvit af Rikets Ständer slutligen afgjordt,
Bifölls,
Företogs till pröfning ConstitulionsUtskottels
den 16 dennes under N:o 77 aflåt11a,
och samma dag eftermiddagen på bordet
lagda Memorial, angående Ridderskapets
och Adelns återremiss på Memorialet
N:o y5 i anledning af återremiss på Memorialet
N:o 53 i afseende å de af Utskottet
Den 17 Mars f. m.
framstälte förslag till Grundlagsbestämmelser
om Lagtima och Urtima Riksdagar.
Grefve Horn, Claes Fredrik". Som Herr
Cederschjöld uti sin, ifrågavarande Memorial
bifogade, reservation uttalar den mening,
som, då förra Memorialet förevar, utgjorde
Ridderskapets och Adelns, så hemställer jag,
om icke proposition kunde göras på förkastande
af hvad ConstitutionsUtskoltet föreslagit,
och antagande af Herr Cederschjölds
mening.
Herr Cederschjöld, Pehr Gustaf'. I anledning
af hvad den siste värde talaren anfört,
utbeder jag mig att blott få tillkännagifva,
det min mening ej varit alt ConstitutionsUtskottets
förslag skulle förkastas, utan
att denna min tanka måtte jemte Utskottets
komma till Ståndens kännedom och de såmedelst
sättas i tillfälle att jemväl pröfva
Grefve Gyldenstolpes anmärkning.
Grefve Horn: Jag vill påminna mig
med säkerhet, att, då det förra Betänkandet
i detta ärende förevar till discussion, var
beslutet, att ConstitutionsUtskottets verksamhet
ej skulle vara inskränkt till endast handläggning
af Kongl. Maj:ts Propositioner.
Motifven synas icke hafva blifvit fullständigt
till Utskottet remitterade, emedan Utskoltet
ej upptagit dem. Det är öfverflödigt
att nu åter upprepa dem. Hvar och
en inser visserligen, att Stånden kunna haf
-
ao6 Den 17 Mars f. m.
va anledning att göra anmärkningar för samina
orsaker, som föranledt den Urtima Riksdagen,
och derföre har ej eller Ridderskapet
och Adeln godkänt den princip Utskottet
yttrat, att sådane anmärkningar vid Urtima
Riksdagar ej skulle kunna upptagas. Vådan
af alt antaga den är redan förut så klart
ådagalagd, att jag är öfvertygad det Ridderskapet
och Adeln icke eller nu biträder
den. Jag tillstyrker derföre, att Ståndet
måtte förklara, att det icke godkänner Utskottets
princip, utan vidhlifver sin förut
yttrade tanka sådan som Herr Cederschjöld
uttryckt densamma.
Grefve Gyldenstolpej Anton Gabriel;
Ehuru jag inser * att tiden ej medger att få
en så beskaffad proposition * som Herr Cederschjöld
föreslagit, så får jag dock, för
att lugna oss för den farhågan att vi skulle
bortskänka vår anmärkningsrätt, anhålla oni
proposition, alt Ridderskapet och Adeln ,-  med godkännande af hvad Utskottet i öfrigt
tillstyrkt, vidblifver sin idelina fråga framställde
anmärkning.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandlMarskalken gjorde proposition till bifall
af ConstitulionsUtskottets ofvanberördä
under N:o 77 aflåtne Memorial.
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Hans Excellence hemställde,-  Orri Ridderskapet och Adeln behagade god
-
Den 17 Mars f. ni.
länna nämde Memorial i allt öfrigt, utom
livad angick CoiislitutionsUtskottets verksamhet
under Urtima Riksdagar, i hvilken omständighet
Ridderskapet och Adeln förblefve
vid sitt, i afseende derå redan fattade
heslut.
Bifölls*
Grefve Horn-. Jag anhåller om uttrycklig
proposition på antagande af Illerr Cederschjölds
tillägg och dell af honom föreslaglie
voterings-proposition.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemstälde, om Ridderskapet
och Adeln, under gillande af Herr Cederschjölds
vid nyssnämde Memorial fogade
reservation, fann för godt godkänna den af
honom deruti föreslagne voterings-proposition.
Ropades Ja*
Föredrogs ånyo och hifölls SlatsUtskottets
deli i5 dennes under N:o 443 aflåtnö
och den 16 derpå följde eftermiddagen på
Bordet lagde Memorial, angående arne punkter,
som skola införas uti Reglementet för
RiksgäldsContoiret.
Företogs till pröfning RiddarhusUtskottets
den 16 dennes aflåtne och samma dag
eftermiddagen på hordet lagde Memorial, i
208
Den 17 Mars f. m.
anledning af Herr von Hartmansdorffs, August,
motion, att intet maximum för Lån
mot namnsäkerhet må bestämmas.
Herr vort Hartmansdorff, August'. De 11
§ i Lånereglementet, som i förevarande hänseende
hittills varit gällande, lyder sålunda^
”Finnér Directionen sig äfven på detta sätt
"”icke kunna mot säker intekning göra Cas”sans
medel fruktbara, må den äga att, på
”högst ett halft års tid, utlåna dem emot
”säkerhet af hypotheker eller borgen, dock
”vare, i sådant fall, de i beslutet deltagande
Directeurerne ansvarige såsom för egen.
”skuld, för lånets återbetalning. På detta
”sätt må dock ej utlånas mera än högst
”10,000 R:dr B:co.” Ridderskapet och Adeln
finnér häraf, att Directionen ej kan begagna
denna utväg förrän tillfälle till utlåning
emot inteckning saknas, och att Directeurerne
dessutom äro, såsom för egen skuld,
ansvarige för hvad som emot namnsäkerhet
utlånas. Ridderskapet och Adeln har visserligen
vid denna Riksdag förhöjt maximibeloppet
för så beskaffad utlåning till 3o,ooo
R:dr, men, på de skäl jag förut haft äran
anföra, tror jag, att denna summa, som
redan måst öfverskridas, äfven är för låg.
Detta skedde i en tid, som var mindre ofördelaktig
för utlåning, än den närvarande
och troligtvis den kommande, men man
hade icke annat val. För närvarande finnas
på
Den 17 Mars f. m.
209
på namn utlånte tillsammans 37,000 R:dr,
således 7,000 R:dr utöfver det bestämda beloppet,
och jag förutser, att, om ej Ridderskapet
och Adeln gör något afseende å mitt
förslag, så nödgas Directionen antingen äfventyra,
att öfverskrida föreskriften och sjelfve
ikläda sig ansvar för den brist, som derigenom
möjligen kunde uppkomma, eller
låta medlen ligga oförräntade, eller ock åtnöja
sig med en lägre ränta, troligen ej öfver
Tre procent; i hvilka 2:ne sednare fall
följden blifver, att vederbörande ej kunna
få sina pensioner och stipendier till deras
fulla belopp, eller ock att antalen deraf
måste minskas. Jag hemställer derföre, om
det är skäl att bibehålla denna inskränkning,
då Ståndet dessutom valt sådane Directeurer,
till hvilkas omdöme i dessa frågor
jag tror att man kan äga fullt förtroende.
Grefve Gyldenstolpe , Anton Gabriel:
Det skäl Herr von Hartmansdorff för sin
motion anfört, är att, genom Silfverlånet,
räntan i allmänhet skulle nedsättas, så, att
RiddarhusDirectionen ej kunde få de under
dess vård stående medel utlånte emot 6 procent.
Utskottet har, utan alt dela denna
farhåga, föreslagit, att det skulle tillåtas Directionen,
att i sådant fall utlåna dem emot
5 procent, och lägre kan jag icke inse att
allmänna räntan bör nedgå, då räntan för
sjelfva Silfverlånen är 5 procent. Då nu,
66 H. i4
210
Den 17 Mars f. m.
på sätt Herr von Hartmansdorff upplyst,
endast hvad som icke kan utlånas mot inteckning
får utlemnas på namnsäkerhet, och
intecknade lån numera få beviljas emot 5
procent, så tyckes som desse skulle blifva
mera eftersökte än hittills, och hvad, som
emot namnsäkerhet behöfver utlånas, följakteligen
icke blifva betydligt. Deremot
hemställer jag, huruvida det kan vara öfverensstämmande
med fondernes säkerhet, att
utlåning sker på namn. Det är visserligen
sannt, att Ridderskapet och Adeln till Directeurer
valt sådane personer, som kunna
bedöma dessa förhållanden så vidt i mensklig
förmåga står; men det är alltid problematiskt
att personer, som kunna vara säkre
den ena dagen, äfven äro det den andra,
och jag hemställer då, om man, för några
hundrade R:dr, bör risquera att förlora Capitalen.
Då dessutom Directionen äger att
få 3 procent i Banken för de medel, som i
annat fall möjligen kunde ligga oförräntade,
så tror jag, att man heldre bör underkasta
sig den förlust, sorn genom skillnaden emellan
3 och 5 procent kan uppkomma, än att
exponera sig för att blifva af med hela capitalet,
emedan, om ock Directeurerne äro
personligen derföre ansvarige, det skulle
kunna hända, att deras egendom icke vore
tillräcklig att ersätta förlusten. Jag är derföre
af den öfvertygelse, att vi böra vara
måne om att bevara capitalen, och ej vidare
utsträcka belåningsrätten på namnsäkerhet,
Den 17 Mais f. m.
211
än som redan skedt, då maximisumman
blifvit förhöjd från 10 till 3o,oooR:dr, samt
anhåller om bifall å Utskottets Memorial,
hvilket jag tror vara öfverensstämmande med
den vård Ridderskapet och Adeln är skyldig
egna åt de Testamentsfonder och Capitaler,
hvilkas förvaltning Ridderskapet och
Adeln fått sig anförtrodd.
Herr von Hartmansdorff: Om Directionen
skulle genast nedsätta räntan till 5
procent, så tror jag visserligen, att man
kunde undgå att för penningarnes utlåning
komma i förlägenhet; men denna ränteförlust
är just den största skada, som kunde
ske, emedan RiddarhusCassan derigenom förlorade
En Sjettedel af dess inkomst. Dessutom
får man ej så hastigt låntagare, och
under tiden skulle ränteförlusten blifva ännu
kännbarare, i händelse man ej får begagna
den utväg jag föreslagit. Huru långt Silfverlånet
kan verka på räntornes nedsättning
är visserligen problematiskt. 6,000 R:dr äro
dock redan här vid Riddarhuset af Låntagare
till betalning uppsagde, men kan Cassan
emotstå första stöten, så fruktar jag icke,
att den ju sedan finner lånsökande, så väl
som hittills. Jag har, både i egenskap af
Ledamot i detta Stånd, och i följd af den
tjenstebefattning jag vid Riddarhuset innehar,
trott mig böra framställa detta förslag,
samt sökt göra åskådliga de skäl, jag anser
66 H. 14*
212
Den 17 Mars f. na.
tala för detsamma, och jag öfverlemnar na
till Ridderskapet och Adeln att härutinnan
besluta, hvad de för ändamålet finna lämpligast
och nyttigast.
Hans Excellen ce Herr Grefven ock
LandtMarskalken gjorde proposition till bifall
af RiddarhusUtskottets förevarande Memorial,
hvilken proposition med Ja besvarades.
Föredrogs ånyo ExpeditionsUtskottets
den 22 sistlidne October under N:o 2o5
aflåtne, och den 23 i samma månad eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, angående
erhållande af Originalexemplar utaf
StatsUtskottets Utlåtanden och Betänkanden
m. m.
Friherre Cederström, Jacob: Sedan numera
endast några timmar af Riksdagen återstår,
lärer icke mer kunna sättas i fråga
att ålägga StatsUtskottet att fullgöra hvad i
nu uppläste Memorial blifvit föreslagit, emedan
Utskottets Cancellie då skulle komma
att qvarblifva en längre tid efter Riksdagen;
utan instämmer jag derföre i det af Högvördige
PresteStåndet i denna fråga fattade
beslut, att StatsUtskottet bör till ExpeditionsUtskoltet
antingen aflemna ett skrifvet exemplar
af alla dess Betänkanden och Memorial,
behörigen undertecknad t, eller ock låta med
de tryckta häftena medsända vederbörligen
Den 17 Mars f. m.
2lJ
underskrifne och med Utskottets Sigill vidfogade
missiv.
I anledning häraf upplästes PresteStåndets
ProtocollsUtdrag af den 26 October
1829, innehållande, att PresteStåndet beslutat,
att StatsUtskottet borde till ExpeditionsUtskottet
antingen aflemna ett skrifvet
exemplar af alla dess Betänkanden och Memorial,
behörigen undertecknadt, eller ock
låta med de tryckte häftena af så väl Statssom
Stats- och BankoUtskottens Memorial,
af hvilka original-exemplar icke ännu blifvit
till ExpeditionsUtskottet aflemnade, eller
framdeles öfverlemnas, medsända vederbörligen
underskrifne och medelst Utskottets
Sigill vid nämde häften fogade missiv.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken gjorde proposition till bifall
å ExpeditionsUtskottets förevarande Memorial.
Ropades Nej.
Hvarefter Hans Excellence hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade fatta
enahanda beslut, som Högvördige PresteStåndet.
Bifölls.
Ånyo föredrogs Herr Munck af Rosenschölds,
Eherhard, den 16 dennes eftermiddagen
på bordet lagde hemställan om
verkställande af den beslutade utdelningen
Den 17 Mars f. m.
utaf Ridderskapets och Adelns protocoller
för Riksdagarne 1817 och 1818 samt 1823.
Undertecknad RiddarhusSecreterare: I
anledning af den af Herr Munck af Rosenschöld
förliden gårdag gjorde hemställan,
liar jag i dag låtit efterfråga hvar den beslutade
utdelningen af protocollerne må för
sig gå. I RiksgäldsContoret har jag erhållit
det svar, att numera intet hinder möler för
Ståndets ledamöter att i RiksgäldsContoret
utbekomma sina exemplar; men på det RiksgäldsContoret
må känna hvilka ledamöter
äro närvarande, önskar Gontoret, att de af
Ridderskapets och Adelns ledamöter, hvilka
önska bekomma de ifrågavarande protocoller,
ville först låta i RiddarhusCanzliet anteckna
sina namn, hvarifrån Förteckningen
sedan till RiksgäldsContoret öfverlemnas för
att tjena till rättelse vid utlemnandet.
Hans Excellence Herr Grejven och
LandtMarskalken föreslog, att enär, efter
hvad RiddarhusSecreteraren upplyst, något
hinder nu mera icke mötte för protocollens
utdelning i RiksgäldsContoret, Herr Munck
af Rosenschölds ifrågavarande hemställan således
icke torde erfordra vidare åtgärd, utan
få förfalla.
Bifölls.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Sedan, enligt den upplysning Herr RiddarhusSecreteraren
lemnat, ändamålet med min
Den 17 Mars f. m.
hemställan vunnits, anser jag den vara bifallen
och således icke kunna förfalla.
Företogs till pröfning ConstitutionsTJtskottets
den 26 sistlidne November under
N:o 54 aflåtne, och den 4 derpå följde December
eftermiddagen på bordet lagde, Memorial,
med förslag till bestämmande af
viss tid på året för Rikets Ständers Lagtima
sammanträden.
Herr von Hartmansdorffj, August: Jag
anser det visserligen vara föga tjenligt, att
nu göra anmärkningar vid ett Memorial;
dock torde det vara bättre, än att till Grundlagsenlig
behandling lemna ett ofullständigt
förslag. Vid det förevarande äro tvänne
anmärkningar att göra. Den första nemligen:
att här blifvit bibehållne orden ”hvart
femte år,” som finnas i den nu gällande
Grundlags-§:n, och hvilka beständigt föranledt
till tvister. Om derföre i stället ordet
Calender-år, i fall det går an att i Grundlagsspråket
införa det, begagnades, tror jag,
att all anledning till olika meningar skulle
undanrödjas; och den andra: att October
månad är en otjenlig tid för Riksdagars början,
emedan flyttningstiden för Tjenstehjon
då inträffar, och det då är angeläget för
Landtmannen att få vara hemma. Jag tillstyrker
derföre, att antingen förändring i
dessa omständigheter måtte ske, eller ock
det hela ogillas.
Den 17 Mars f. m.
Grefve Horn, Claes Fredrik: Vid den
af Herr von Hartmansdorff gjorda första anmärkningen
torde jag få erinra, att då, på
sätt Utskottet föreslagit, October månad jemväl
utsättes, ingen olika tydning af orden
hvart femte år mera kan komma i fråga,
och torde det föreslagne tillägget af ordet:
Calender-, såsom på intet sätt förtydligande,
icke böra äga rum. Hvad åter beträffar
frågan, huruvida October är den tjenliga
tiden, så anser jag, för min del, denna
lid af året verkligen vara den mest passande;
emedan, om Riksdagen började sednare,
den troligen komme att räcka för långt
in på nästföljande årets sommar, då man
bäst behöfver vara hemma.
Herr Rosenblad., Bernhard: Jag instämmer
visserligen i de af Herr von Hartmansdorff
gjorde anmärkningar; men, då så kort
tid af Riksdagen återstår, och då samma
skäl kunna vid nästa Riksdag göra sig gällande,
så hemställer jag att frågan mätte få
hvila.
Herr Cederschjöld, Pehr Gustaf: I anledning
af den anmärkning, som blifvit framställd
emot begagnandet af uttrycket: hvart
femte år, får jag förklara, att jag tror, att
i detta fall intet kan skrifvas så tydligt, att
det ej kan misstydas, så vida icke årtalen
utsättas, och jag finnér derföre icke någon
betänklighet vid att låta detta förslag oförändradt
hvila till nästa Riksdag.
Den 17 Mars f. m.
217
Hans Excellcnce Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln ansåg den framställda anmärkningen,
angående uttrycket Calenderår,
böra förklaras utgöra Ridderskapets och
Adelns gemensamma tanka.
Ropades Nej.
Hvarefter Hans Excellence hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade afslå
berörde anmärkning; hvilken proposition
med Ja besvarades.
Hans Excellence Herr Grefvert och
LandtMar skalken hemställde vidare, om Ridderskapet
och Adeln instämde uti den gjorda
anmärkningen, att October månad icke
vore en lämplig tid för Riksdagars begynnelse.
Ropades Nej.
Hvarefter berörde anmärkning, uppå
serskild proposition, af Ridderskapet och
Adeln afslogs.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde sluteligen, om
Ridderskapet och Adeln behagade godkänna
ConstitutionsUtskottets ifrågavarande förslag
till den behandling 56 § RegeringsFormen
föreskrifver.
Bifölls.
2l8
Den 17 Mars f. m.
Föredrogs ExpeditionsTJtskottets den 16
dennes under N:o 476 aflåtne Memorial, med
hemställan om en förändrad redaction af
den § i Riksdagsbeslutet, som innefattar beräkningen
af StatsVerkets Inkomster. Och
hlef berörde Memorial, uppå gjord proposition,
af Ridderskapet och Adeln bifallit.
Föredrogs ånyo och bifölls RiddarliusUtskottets
den 6 dennes aflåtne och den 11
derpå följde eftermiddagen på bordet lagde,
Memorial, i anledning af Grefve Gyldenstolpes,
Anton Gabriel, motion angående en
ändring i Reglementet för de Academiska
Riddarli usStipendierne.
Vid förnyad föredragning af de punkter
uti RiddarhusUtskottets den 6 dennes
aflåtne och den 11 eftermiddagen på bordet
lagde Memorial med förslag till förändrad
redaction af LåneReglementet för Riddarhusets
fonder, hvilka punkter den i3 dennes
blifvit å nyo begärde på bordet, blefvo desamma
af Ridderskapet och Adeln bifallne.
Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Marskalken tillkännagaf, att plenum
komme klockan 7 i eftermiddag att fortsättas.
Företogs till pröfning RiddarhusUtskottets
den 4 dennes aflåtne och den 11 derpå
Den 17 Mars f. m.
219
följde eftermiddagen på hordet lagde, Memorial,
med förändrad redaction af Instructionen
för RiddarhusDirectionen och dess
Tjenstemän.
Efter hemställan af Herr von Hartmansdorffj
August, beslöt Ridderskapet och
Adeln, att detta mål skulle punktvis pröfvas.
Discussioner uppstodo vid följande punkter:
2
Art., 4 § 1 Morn.
Om Reparationer å Riddarhuset.
Herr von Hartmansdorff, August: Utskottet
har i denna punkt föreslagit 2:ne
nya stadganden. Det ena, att Directionen
skall hvarje år i Maj månad låta genom erfarne
Byggmästare och Handtverkare anställa
besigtning å Riddarhuset med dertill
hörande byggnader, samt öfver då befintlige
brislfälligheter upprätla kostnadsförslag. En
så beskaffad besigtning skulle alltså komma
att hållas antingen Directionen funne den
vara af behofvet påkallad eller icke. Man
har då icke det förtroende till Directionen,
att den kan bedömma, huruvida Byggnader
ne behöfva repareras, utan vill öfverlemna
det åt Byggmästare, hvilka naturligtvis
alltid skola äga intresse uti att finna
Bristfälligheter för alt erhålla förtjenst genom
reparation. Det är väl sannt, att icke
alltid samma Byggmästare, som är närvä
-
aao
Den 17 Mars f. m.
rande vid besigtningen, kommer att verkställa
reparationen, men man bör åtminstone
kunna antaga, att den ena Byggmästaren
gerna vill tjena den andre. Skulle nu Directionen
icke vilja låta verkställa den nödig
ansedda reparationen, hvilket är Directionen
öppet lemnadt, så lärer icke vederbörande
Byggmästare och Handtverkare
underlåta att för besigtningen fordra ersättning,
och föranleder således denna föreskrift
endast till onödige kostnader. Jag anser
derföre rättare vara, att Ridderskapet och
Adeln väljer sådana Directeurer, som sjelfva
äga förmåga att bedöma ifrågavarande omständigheter,
och icke öfverlemna sådant
endast åt Byggmästare och Handtverkare.
Het andra stadgandet: att, då kostnaden för
reparationen öfverstiger 66 R:dr 32 sk. Banko,
den skulle verkställas på entreprenad, anser
jag äfven otjenligt i så måtto, att summan
är för liten, ty om för Riddarhusets räkning
behöfves blott några Bokhyllor, så
uppgår kostnaden lätteligen till nämnde belopp,
och jag hemställer, huruvida entreprenad-auction
borde verkställas för en så
ringa sak. Det bägta är derföre, enligt min
tanka, att Ståndet väljer sådane personer
till Directeurer, att dessa detailföreskrifter,
hvilka utmärka misstroende, icke behöfvas.
Jag hoppas derföre, att Ridderskapet och
Adeln afslår det nu framställda förslaget,
och oförändradt bibehåller deu gamla redac
-
Den 17 Mars i. m.
221
ilonen, samt anhåller 0111 Herr Grefvens
och LandtMarskalkens proposition derpå.
Herr Lefrénj Johan Pehr: Jag har begärt
ordet, för att i allo förena mig med
Herr von Hartmansdorff. Då ändamålet med
det nya stadgandet måste vara att tillvägabringa
hushållning, så tror jag, att detta
derigenom alldeles förfelas, emedan man, i
sådant fall, ingalunda bör gifva reglementariska
föreskrifter i afseende å småsaker.
Den största hushållning vid byggnaders underhåll
och reparation beror otvifvelaktigt
derpå, att man har förtroende till den eller
de personer, som deröfver äga tillsyn, och
att årliga besigtningar endast medföra kostnad
utan ändamål iärer icke kunna bestridas.
Jag äger i detta afseende egen erfarenhet,
då jag har öfverinseendet på a:ne
ställen, der vidsträckta byggnader finnas;
och jag är öfvertygad, att om jag vore bunden
af sådane föreskrifter, som de nu föreslagne,
skulle årliga underhållskostnaden uppgå
till minst 200 procent högre än nu, och
byggnaderne det oagtadt icke vara i bättre
skick. Det är naturligtvis Handtverkarnes
intresse att få reparera, och de hacka icke
ut ögonen på hvarandra. Dessutom skulle
det alltid vara svårt för en Direction att
säga nej till en reparation, som en Byggmästare
förklarade nödvändig, och på sådant
sätt skulle kostnader förorsakas, som
annars kunnat undvikas. Jag tillstyrker derföre
bibehållande af gamla redactionen.
222
Den 17 Mars f. m.
Grefve Gyldenstolpej Anton Gabriel:
Då Utskottet införde det nu ifrågavarande
stadgandet, kunde det ingalunda vara af
misstroende till Directionen; men Utskottet
ansåg, att samma stadgande, som finnes för
andre publika hus, äfven borde antagas för
Riddarhuset, såsom jemväl varande locus
Publicus, och att, då årliga besigtningar vid
desse byggnader äga rum, de alltså äfven
borde verkställas vid Riddarhuset; och trodde
Utskottet sig dertill äga så mycket mera
anledning, som Utskottet, med all aktning
för Directeurernes omdöme i förevarande
fall, likväl ansåg sig icke kunna fordra, att
de skulle kunna bedöma om bristfälligheter
å byggnader äro af den beskaffenhet, att en
reparation, till undvikande af större kostnader
i händelse af dröjsmål, för tillfället
är nödvändig, eller huruvida dermed kan
anstå. Att kostnader derigenom skulle uppkomma
kan icke bestridas, men då Directionen
i alla fall är skyldig att, när bristfälligheter
uppstå, låta för reparationen af
dem upprätta kostnadsförslag, trodde Utskottet,
att desse kostnader skulle blifva
ganska obetydliga i jemförelse med den förmån,
Utskottet ansåg böra genom dess förslag
vinnas, nemligen att de befintlige bristerne
blefve i tid upptäckte, då åter kostnaden
för deras afhjelpande borde blifva så
mycket mindre. Åger åter Ridderskapet och
Adeln ett så oinskränkt förtroende till Direclionens
insigter och kännedom i Bygg
-
Den 17 Mars f. m.
223
nadsväg, så skall jag visserligen icke yrka
på antagande af Utskottets förslag. Hvad
vidare beträffar Utskottets åtgärd att bestämma
en viss summa, hvaröfver reparationer
icke finge företagas utan entreprenädauction,
så får jag, i anledning af den deremot
gjorde anmärkning, att den vore för
låg, tillkännagifva, att Utskottet erhållit den
upplysning, att ett sådant beslut skulle redan
förut vara fattadt, och af sådan anledning
infört stadgandet derom här, äfvensom
Utskottet ansåg det vara mera öfverensstämmande
med den tydlighet och bestämdhet,
som ovillkorligen bör finnas i en Instruction,
att en viss summa utsättes i stället
för det hittills begagnade generella uttrycket
särdeles betydliga. Finner Ridderskapet
och Adeln summan för liten, så är
ingenting lättare än att bestämma en högre,
blott någon viss blir utsatt. I öfrigt är det
mig alldeles likgiltigt hvad beslut Ståndet
i afseende å dessa frågor behagar fatta.
Herr Lefre'n: Den siste värde Talaren
yttrar, att för alla Publika Hus skulle finnas
en lika beskaffad föreskrift med den
Utskottet i afseende å Riddarhuset föreslagit.
Jag fruktar, att han i detta afseende
fått origtiga uppgifter; ty att sådane föreskrifter
icke finnas för VetenskapsAcademiens,
Arméens PensionsCassas och jag tror
äfven JernContorets hus, är jag i tillfälle
att bestämdt upplysa. Min öfvertygelse är
aa4 ®en *7 Mars f. m.
emedlertid, att en positif föreskrift i detta
fall snarare skadar än gagnar, hvarföre jag
tillstyrker, att gamla redactionen må bibehållas.
Grefve Gyldenstolpe: Då jag nämnde
Publika hus, kunde jag naturligtvis icke mena
hvarken VettenskapsAcademiens eller Armeens
PensionsCassas, emedan intetdera är
publikt hus. Jag tror derföre, att mitt yttrande
grundar sig på verkliga förhållandet
i detta fall.
Herr von Hartmansdorff: Hvad jag med
visshet vet, är att å RiksgäldsContorets hus
hvarken hålles någon årlig besigtning, eller
är någon sådan föreskrifven, och det lärer
dock böra anses såsom locus publicus. Banken
deremot har för sina hus en serskild
person, hvilken det åligger att efterse dem,
och jag hemställer om det dermed ändock
gått dess bättre. Hvad Riddarhuset beträffar,
så var korrt före Riksdagens början fråga
om reparation på taket, hvilket en Byggmästare
fann så bristfälligt, att han trodde
att det skulle falla ned, samt föreslog en
reparation, hvartill kostnaden upptogs till
4 å 5ooo R:dr. En af RiddarhusDirecteurerne
besigtigade det och ansåg ingen fara
vara å färde. Ridderskapet och Adeln lärer
nu sjelf finna att faran innan korrt är lyckligen
öfverstånden. Hvad åter beträffar den
be
-
toen ty Mars f. rhi
bestämda summali af 66 R:dr 3a sk.» så
skulle sannerligen en entreprenad-auction för
en så liten summa väcka åtlöje. Jag* som
är Tjensteman här vid Riddarhuset, har visserligen
förr hört» alt ett maximum skulle
vara utsatt, hvarföre reparationer finge verkställas
utan entreprenad-auction, men denna
föreskrift har jag aldrig sett»
Friherre Boje, Fredrik: Sedan Herr voll
Hartmansdorff upplyst Ridderskapet och Adeln
om den fara, hvilken enligt någre Byggmästares
spådom förestått Ståndet, men den
ej inträffat, har jag intet att tillägga.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken gjorde proposition till bifall
å den utaf RiddarhusUtskottet föreslagne
nya redaction af förevarande Moment»
Ropades Nej.
Hvarefter Hans Excellence hemställde»
om Ridderskapet och Adeln, med afslag å
den tillstyrkte nya redactionen, ansåg den
nuvarande redactionen af ifrågavarande stadgande
böra bibehållas oförändrad.
Ropades Ja.
a Art. 4 § 3 Moni.
Om Concerters uppförande i Riddarhus Salen*
Herr von Hartmansdorff', August: Jag
får härvid hemställa, om icke sjelfva beslu
66
H. i5
22Ö
Den 17 Mars f. m.
tet angående Concerterne finge här införas
i stället för att åberopa detsamma, emedan
Instructionen vanligen tryckes genast efter
Riksdagen, då deremot Protocollen icke torde
hinna blifva färdigtryckte på längre tid,
Hans Excellence Herr Grefven och
DandtMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln ansåg nödigt, att de af
Rodderskapet och Adeln den 16 Mars sistlidet
år eftermiddagen för Concerters uppförande
stadgade vilkor borde till deras fullständiga
innehåll uti detta Moment införas.
Ropades Ja.
3 Art. 5 §.
Om innehållet af det Diarium,, som under
Riksdag bör föras,
Herr von Hartmansdorff: Man har upptagit
blott ett Formulär för enskildes motioner,
och ett för Utskotts-Betänkanden.
En tredje nuance finnes dock, såsom då
något Utskott är motionär, och för sådant
fall finnes icke något formulär föreslagit.
Man skulle väl härå kunna svara, att Utskotten
ej kunna göra motioner utan genom
ett Betänkande; men dervid får jag anmärka,
att BankoUtskottet under denna Riksdag
till Stånden inkommit med en motion, som
remitterats till LagUtskottets handläggning.
Det är väl möjligt, att denna nuance icke
kan behöfva iakttagas. Jag skulle dock ön
-
Den 17 Mars f, in.
ska, att de Ledamöter, hvilka mera än jag
cgnat sin uppmärksamhet åt det formella,
Ville fästa sig något vid denna omständighet.
Kanske är det för sent att i afseende
derå vid denna Riksdag låtta något beslut,
men tankan har emedlertid blifvit väckt
derpå för en kommande.
Grefve Gyldenstolpe: Under erkännande
af riktigheten utaf Herr von Hartmansdorffs
anmärkning, medger jag, att det fall,
som han uppgifvit, undfallit Utskottets uppmärksamhet,
emedan det högst sällan inträffar.
Saken anser jag för min del vara
lättast afhjelpt derigenom, att man, vid det
formulär Som är uppgjordt för enskildes motioner,
sätter: Utskotts och enskildes inom
Ständen väckte motioner.
Friherre Cederström} Jacob: Jag hemställer,
om icke jemväl ett Diarium borde
i nummerföljd föras öfver huru de öfrige
Stånden i hvarje fråga beslutat.
Grefve Gyldenstolpe: Jag tror, alt det
af Friherre Cederström åsyftade ändamål
vinnes, om man vid a:a och 3:e Afdelningarne
tillägger en serskild column, hvaruti
bör upptagas underrättelse 0111 de öfrige Ståndens
beslut i hvarje ämne; dock torde denna
column, på det vidlyftiga beslut deri
må kunna antecknas, kanhända behöfva göras
något större än de öfrige.
66 H. ,5*
228
Den 17 Mars f. m.
Herr von Hartmansdorff': Äfven jag
tillstyrker, att vi måtte bestämma nödige
formulär för ett Diarium, och om, på sätt
Grefve Gyldenstolpe föreslagit, en column
för anteckningar angående de öfrige Ståndens
beslut tillsättes, så tror jag, att det
nu ifrågavarande formuläret är antagligt. I
öfrigt vill jag blott, i anledning af hvad
Grefve Gyldenstolpe nyss yttrade, erinra,
att, då ett Stånds beslut vore för vidlyftigt
att helt och hållet i Diarium intagas, man
blott behöfde sätta: ”ut in prolocollo,” efter
hvilken hänvisning vederbörande finge göra
sig närmare underrättade.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln behagade gilla det af RiddarhusUtskottet
uppgjorde formulär med den
ändring, att i:a Afdelningen Litt. B borde
innehålla motioner, väckte af enskilte inom
Ståndet eller af Utskott; samt att vid andra
och tredje Afdelningarne skulle tilläggas
en serskild column, hvaruti borde upptagas
underrättelse om de öfrige RiksStåndens beslut
i hvarje ämne.
Bifölls.
Uti alla öfrige delar blef RiddarhusUtskottets
förevarande Memorial, uppå serskildt
gjorde propositioner, af Ridderskapet
och Adeln oförändradt bifallit.
Den 17 Mars f. m.
229
Upplästes Hedervärda BondeStåndels
ProtocollsUtdrag af denna dag, innehållande
att, sedan BondeStåndet inhemtat, att
Ridderskapet och Adeln, Preste- och BorgareStånden,
vid förehafvandet af ConstitutionsUtskottets
Memorial JNT:o 76, med tillstyrkande
af votering i förstärkt ConstitutionsUtskott,
angående två ifrågakomne förslag
till voterings-propositioner, rörande tre
liufvudpunkter af projectet till ny TryckfrihetsLag,
nemligen det ena af ConstitutionsUtskottet
och det andra af Herr Cederschjöld,
stannat uti det heslut, att, med
ogillande af den föreslagna preliminaira voteringen,
votering i hufvudsaken komme att
äga rum blott öfver de utaf Herr Cederschjöld
föreslagna 'Propositioner; äfvensom
att sistnämnde votering skall vara utsatt alt
förekomma vid det till eftermiddagen- bestämda
sammanträde af förstärkta ConstitutionsUtskottet;
BondeStåndet, på anförde skäl,
nu beslutit, att, till bevarande af Grundlagarnes
helgd och Ståndets rätt alt icke
kränkas i deras åtnjutande, inbjuda sina
MedStänder, att, antingen lika med BondeStåndet,
som, i öfverensstämmelse med dess
beslut i afseende på sjelfva Lagförslaget,
antagit Utskottets voterings-propositioner, låta
endast dessa propositioner blifva föremål
för votering, i hufvudsaken, eller ock ingå
på Utskottets förslag till preliminair votering
om, huruvida de af Utskottet eller de
af Herr Cederschjöld föreslagna propositio
-
23q
Den 17 Mars f, ro,
ner böra godkännas; förklarande Bonde»
Ståndet i öfrigt, att Ståndet, innan det fått
svar på dessa inbjudningar, icke kan sig
utlåta, huruvida det af Grundlagen må anses
förbundet att underkasta sig en så beskaffad
votering, som MedStånden beslutit,
eller icke; till följd hvaraf och då det icke
läte sig göra, att svaren kunde inkomma
före den utsatta tiden till ConstitutionsUtskottets
sammanträde i eftermiddag, den
ifrågavarande omröstningen då icke kunde
biträdas af BondeStåndets Ledamöter, utan
bomme att förblifva hvilande,
Lades på bordet.
Upplästes följande från Högvördige PresleStåndet
tid efter annan ankomne Protos
collsUtdrag:
Af den 1, 7, 10, i4. 17» 21, 23, 25,
28 och 3o September 1829, innehållande
j:o Remisser till
ConstitutionsUtskottet:
af Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition om förändring
uti 19, 2i och 88 §§ RegeringsFormen,
rörande sättet för förklaringars
meddelande om Lagens rätta mening.
StatsUtskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse angående
vilkoren för Salpetergärdens upphörande;
Den 17 Mars f. m.
och af Professoren Bexells motion om infordrande
af uppgifter öfver kostnaderne vid
H. M. Drottningens kröning och dessas öfverlemnande
till StatsUtskottet för blifvande
betalning af Statsmedlen.
Lagutskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
ett tillägg i a5 Cap, 5 § RättegångsBalken,
2:0 Återremisser af nedan nämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
StatsUtskottets :
angående Landshöfdinge-Residence-huset i
Hernösand,
Stats- och BankoUtskottens:
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om rättighet för SparBankerne i Riket
att, emot ränta, i BankoDisconten insätta
en del af deras Fond m. m.
BankoUtskottets:
Om belåningsrätt vid BankoDisconten
och dess LåneContor å ritorr säd i Magazin;
och angående ersättning åt ÖfversteLieutenanten
G. U. Adlerstam för dess genom
en rättegång med Rikets Ständers Bank
orsakade lidande.
LagUtskottets:
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Pro
-
Den 17 Mars f. m.
position angående ordningen och sältet för
öfvervägande af UnderRälts beslut i tvister
om husesyn och fardag å Kronohemman.
Lag* samt Allmänna Besvärs- och Eko*
nomiUtskottens:
rörande Fattigforsörjnings-anstalterne,
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StalsUtskottets:
angående anslag af medel för uppbyggande»
iståndsättande och underhållande af åtskilige
Länshäkten samt aflöning för Vaktbetjeningen
dervid; i anledning af verkställd
granskning af de till Allmänna GarnizonsSjukhus-byggnaden
anslagne medels förvaltning;
i anledning af verkställd granskning
af Räkenskaperne och förvaltningen utaf de
till Allmänna GarnizonsSjukhusels i Stockholm
underhåll anslagne medel; i anledning
af verkställd granskning af redogörelsen för
2:ne till Amerika och Medelhafvet företagne
krutförsäljnings-expeditioner; angående
föreslagen afskrifning af Bruksidkare!! Owens
skuld till ManufaqturDiscontFonden m. m,;
rörande försäljningen af 5 stycken Kronan
tillhörige krigsskepp; i anledning af Majoren
C. P. Backmans ansökning om eftergift
af en honom ådömd bytes- och efterräkningsskuld
lill Kronan; rörande Landshöfdingen
A. Adlersparres besvär i frågan om
Den »7 Mars f. m.
a33
afträdandet från arrendet af Ottenby KungsLadugård
på Öland; angående N. II. Fribergs
anhållan om fortfarande af nedsatt
arrendeafgift för Lunda Kronohemman; rörande
föreslagen ändring i Författningarne
angående lefverering af Kronans TiondeTackjern;
om rättighet för innevånare i
vissa Orter att med spannemål afbörda sina
Kronoutskylder; om förändring i tiden, då
Kronofogdar skola afgifva summariska redogörelserne
för Krono-uppbörden; i anledning
af begärd upplysning om hvad som
blifvit åtgjordt i afseende på den af Kongl.
Maj:t anbefallde undersökning om upprinnelsen
till den så kallade PresteTaxan; i
anledning af gjord anhållan om nedsättning
i arrendet för Kungsöhrs KungsLadugårds
södra del; angående Curhus-afgiftens användande
till understöd för Hälsobrunnar;
i anledning af väckt motion att ManufacturDiscontFondens
räkenskaper må undergå
granskning i KammarRälten; rörande GarnizonsSjukhusByggnaden
i Stockholm; angående
G. Billqvists underdåniga ansökning
om befrielse från honom ådömd Bränvinsbrännings-afgift.
Stats- och BankoUtskottens:
om utvägars vidtagande till ömsesidig förväxling
af Svenska och Norrska Myntsorter
samt de sednares emottagande i uppbörd i
GränseProvincerne; om anslag af ett Creditiv
för Städernes Allmänna BrandstodsBolag;
234
Den 17 Mars f. m.
angående inrättande af en tillräcklig Lånefond
för Landtman; rörande inrättande af
ett LåneContor till understödjande af utflyttningar
och skeende egoskiften; om ökade
årliga arfvoden så väl för Fullmägtige i
Lanken och RiksgäldsContoret, som ock för
Directeurerne vid LåncContoren i Götheborg
och Malmö m, m,
Stats- j Banko- samt Allmänna Besvärs- och
jEkonomiUtskottens:
angående inrättande af ett JordbruksContor,
och om låns meddelande å spannemål,
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiU
tskottens ;
om ett förändradt användande af den §:dels
procent som af Sterbhus inom Carlstads Stift
nu erlägges till Carlstads Hospital; i anledning
af åtskilige hemställanden om lindring
i roteringsbördorne inom Småländska Länen
; och angående Städernes Inqvarteringsbesvär,
Bevi/lnings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens.;
angående yrkad högre Tull å vissa från
Ryssland och Finland inkommande varor,
och om erläggande af Bevillning till ersättning
för Inqvarterings-kostnader.
BankoUtskottets;
med hemställan, att beslutet om Silfvers upp
-
Den (7 Mars f. m.
235
köp och invexling lill Banken må förlängas
lill årets slut; om nödvändigheten af jemkning
uti gällande Stadgar för Rikets DiscontVerk
i anseende till den för Ön Gottland
tidtals hämmade postgång; i anledning af
förrättad Revision öfver BankoDiscontVerkets
Räkenskaper och förvaltning; rörande
eftergift af Bankens inteckningsrätt i afseende
på den å Uddevalla Stads utmark
varande ståndskog; angående regleringen af
Allmänna IndragningsStaten.
Banko- och LagöIskottens:
angående en bestämd förklaring att Lagens
föreskrifter om fordringars bevakande i Concurs
och efter Årsstämning icke må lämpas
till sådane Bankens lån, för hvilka Gäldenärerne
ej aflemna Skuldförbindelser, utan
deremot sjelfve erhålla bevis eller så kallad
Pantsedel; med förslag till ny Lag för PriyatBanker,
LagUtskottets;
om fasttällande af vissa grunder för en ny
BrottmålsLag; om införande af Jury i brottmål;
rörande förmånsrätt för Upsala oell
Lunds Academier hos deras uppbördsman i
afseende å medel, som för Academiernes
rakning blifvit uppburne eller förvaltade;
om förvandling till fängelse vid vatten och
och bröd af böter, som ådömas för sådane
stölder, hvilka ligga i tväböte emot annan
tjufnad; angående beredande af noggrann
236
Den 17 Mars f. m.
efterlefnad af Kongl. Förklaringen den 14
Maji i8o5 och öfrige Lagbud rörande Lagfart
å fast egendom; angående ändring i a5
Cap. 1 § RättegångsBalken och i sammanhang
dermed i 13 Cap. 3 § 2 Mom. samma
Balk, sådant det lyder uti Kongl. Förklaringen
den 10 Sept. i823; om BergsTingsRätternes
bibehållande i deras nuvarande
skick m. m.; och om ändring i 3 §
af 21 Cap. RättegångsBalken.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
i anledning af väckte frågor om ändringar
oell rättelser eller tillägg i i8o5 års LegoSladga
samt Kongl. Kungörelsen den 32 April
1819 angående flyttningstiden; örn förbättrade
PolitieFörfattningar för Städerne; angående
inrättande af Arbetshus i Länen samt
åtgärders vidtagande till förekommande af
lösdrifveri.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets;
med förslag till jemkningar i RiksStåndens
beslut angående undantagande af vissa dagar
från Auctions-förrättningar; och i fråga
om Kronohemmans och Nybj^ggesÅboers i
de Norra Proviucerne rättighet att till Tjärubränning
använda stubbar, rötter m. m,;
och angående ytterligare åtgärder till befordrande
af Hästculturen och lill lättnad
i reinonlerings-skyldighetens fullgörande.
Den 17 Mars f. m. 237
Expedition sUt skottets:
med hemställan om Tractamente för Extra
ordinarie Canzlister m. m.
4:o Efsing å följande Utskotts Utlåtanden,
nemligen:
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
i
anledning af yrkad försäljning af en Hemmanet
Tofta förut tillhörig skog.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
om utvidgad smidesrätt samt upphäfvande af
smidesförbud på vissa ställen inom Bergslag.
5:o Beroende vid Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottets Utlåtanden om Orgelbyggeriets
befrämjande och om inrättande
af ett Institut egentligen för Kyrkosång;
samt i fråga om rättighet för extra Rotehållare
att lega karlar inom beväringsåldern.
6:0 Förblifvande vid PresteStåndets förut
fattade beslut i fråga om utfärdande af
de vid sistförflutne Riksdag föreslagna Handels-
och HandtverksOrdningar.
7:0 Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående förvaltningen af det till a:dra Lif
-
a38
Den 17 Mars f. m.
Gardets Casscrn-byggnad anvisade anslag; i
anledning af någre i Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om StatsVerkets tillstånd och
behof förekomne allmänna frågor; angående
regleringen af utgifterne under RiksStatens
första HufvudTitel; om fortfarande löneanslag
åt Lärarne vid Stockholms Stads Undervisningsverk;
om publikt understöd åt
Författaren af Svenska Folkets Historia under
Konungarne af FFasaÄtten; om anslag
af Statsmedel för författandet af en fullständig
Historia om Konung Carl XI:s Regering
samt den så kallade frihetstiden; angående
anslag för utgifvandet af nytlige
Böcker åt de fattigare folkklasserne; angående
fortfarande anslag för Elementar- eller
ProfSkolan i Stockholm; i anledning af väckt
fråga om förökade anslag för vissa Läroinrättningar
m. m.; samt i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets i åtskillige
ämnen afgifne och af 3:ne RiksStånd
godkände Betänkandeil.
Stats- och BankoUtskottens:
angående allmänt låneunderstöd till reparation
å Calmar Domkyrka.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om
upphörande af Kronans optionsrätt till
de på Krono-skattejord växande Mäste- och
Storverksträd.
Den 17 Mars f. m.
BankoUtskottets :
i fråga om beläning af Cobolt i Rikets Ständers
Bank.
Banko- och LasrUtskottens:
O
rörande förändringar i hittills gällande Författningar
om föryttrande af Bankens fastiglietspanter
genom BankoAuction.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
angående Sågare-Iönens utgörande vid Sågq
var nar; om en Låne-anstalt för Tackjernstillverkare
och rörande controller i afseende
på Tackjerns godhet m. m,
8:0 Öfverlemnande till
BevillningsUtskottet:
af Förstärkta StatsUtskottets Memorial angående
anställd omröstning i fråga om Bevillnings
erläggande för Proste-tunnor, och
stämplade pappers-afgiften.
ExpeditionsUtskottet:
af Kongl. Maj:ts den 8 i samma månad på
RiksSalen afgifne Svar i anledning af Rikets
Ständers underdåniga sluifvelser rörande åtskillige
Lagförändringar; och
af den 2, 5, 7, 8, 16, ig, 21, 23,
26, 28 och 3o Oclober 1829, innehållande:
1:0 Remiss till Lagutskottet af BankoUtskottets
Memorial N:o 79 om vilkoren
2/fo
Den 17 Mars f. m.
och sättet för beredande af nöjaktig säkerhet
vid belåning af jern och effecter på
Götheborgs Yåg efter enahanda grunder,
som gälla för belåning af de å Stockholms
Jernvåg förvarade dylika effecter m. m.
2:0 Äterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
ConstitutionsUtskottets:
angående Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om förändringar i 19, 21 och 88 §§ RegeringsFormen;
samt med förslag till ändringar
af TryckfrihetsFörordningen och ny rcdaction
af samma Grundlag.
StatsUtskottets:
angående användande af den till Ädelforss
Guldverk lydande Egendom med tillhöriglieler;
om någon jemkning i grunderne för
recognitions-skogarnes skattläggning m. m.;
samt i anledning af väckt fråga om skattemannarätt
till alla å recognitions-skogar i
följd af 1811 års Författning utbrutne hemman
och lägenheter.
Stats-j Banko- och LagUtskottens:
angående Myntbestämningen, och med förslag
till Lag för Rikets Ständers Bank.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om
upphörande af KrigsCollegii befattning
med
Den 17 Mars f. m. a4'
med Mililiae-Boslällens utarrenderande samt
Militise-BoställsCassans framgena förvaltning.
Bevillnings-, Lag- och Ekonomi-Utskottens:
angående väckte Motioner i afseende å Kongl.
Förordningen emot oloflig införsel eller utförsel
af varor af den iZ Juni i8i5; samt
i afseende på Kongl. Stadgan för Inrikes
Tullförpassning och bevakning.
LagUtskottets:
om ändringar i Kongl. Förordningen den
24 Augusti 1813 emot Fylleri och Dryckenskap;
om upphäfvande af Kongl. Brefvet
d. 17 Oct. 1778 angående förekommande
af Barnamord; samt angående rättighet
för Patrouille, Post, Vaktkarl eller Fångförare
att genom bruk af skjutgevär söka
förekomma fånges flykt.
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående verkställd granskning af redogörelsen
för 2:ne Krutförsäljnings-Expeditioner;
om evärdelig skattemannarätt å 2:ne under
Starby Kungsgård lydande Lägenheter; om
fritt spelsätt å NummerLotteriet i händelse
denna Inrättning kommer att bibehållas; i
anledning af Fullmägtiges i RiksgäldsContoret
hemställan, att uppkommande löncbe
66
H. 16
Den 17 Mars f. m.
sparingar under vacancer måtte få användas
till understöd för Enke- och PupillCassan
derstädes; i anledning af väckt Motion
att BondeStåndets Ledamöter måtte utan betalning
erhålla 125 Exemplar af Ståndets
tryckta Protocoll för denna Riksdag; om
pension för ÖfverCommissarien Heyderichs
Enka; angående ifrågaställd pension åt nu
mera framlidne En af Rikets Herrar Justitite-StatsMinistern
m. m. Grefve Fr. Gyllenborg;
rörande afskrifning af ett EandtRänteriets
i Westmanlands Län förskott till
Curhus-anstalterne derstädes; i anledning af
verkställd granskning af räkenskaperne och
förvaltningen af de till flottornes behof utaf
Förvaltningen af Sjöärenderne år 1826 uppburne
Statsanslag; om upphörande af dagsverksskyldigheten
under Sandby Kungsgård;
om Statens förpligtande att ersätta Boställsinnehafvare
för uppkommande Arrendebrister;
angående af åtskillige LandsStats Tjenstemän
i Westerbotten, Skåne och Westmanland
sökt tillökning i deras löningsförmåner;
rörande tryckning af RiddarhusDirectionens
Protocoll öfver justeringar af Ridderskapets
och Adelns protocoll m. m.; om
förhöjning i planpenningar till Öflandehults
Hemman för Ädelforss Guldgrufvor; i anledning
af ifrågastäldt upphörande af Skinskattebergs
Bergslags Privilegier; rörande
upphörande af Nyeds Sockens Bergslagsfribet;
om indragning af det till Nyköpings
skola varande Statsanslag; rörande Crediti
-
Den 17 Mars f. m. a43
ven enligt 63 § RegeringsFormen; angående
verkställd revision af KrigsCollegii redogörelse
för år 1826 uppburne Statsmedel; angående
verkställd granskning af Militiae-BosLällsCassans
räkenskaper för år 1826; angående
revision af KrigsmanshusCassans räkenskaper
förar 18285 i anledning af vackt
motion att granskningen af 1827 års afslutade
räkenskaper för Statsverket borde af
SlatsUtskotlet verkställas; angående rättighet
för Hemmansägare i Härjeådalen till
skatteköp af vissa Kronofisken; rörande fördelningen
af de genom en med Kejserliga
Ryska regeringen afsltilad liqvidations-convention
influtne medel; om rättighet för
Städernes Embets- och Tjenstemän att deltaga
i CivilStalens Pensionslnrättning; angående
anslag af medel till ntgifternes bestridande
för Hennes Maj:t Drottningens kröning;
om understöd till beredande af communication
medelst Ån g- eller Trampfartyg
emellan Stockholm och Städerne vid Bottniska
Viken; rörande underhålls-skyldighet
af Nyqvarns bro; örn underhållet af Hallnäs
bro; angående Kamereraren Iggeströms
uppbördsbrist; angående verkställd granskning
af t 825 och 1826 årens räkenskaper
öfver Hospitals- och BarnhusFonden m. m.;
i afseende på RiksgäldsContorets behof från
och med år i83o till och med 1834» an“
gående vilkoren för Salpetergärdens upphörande;
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
66 H. 16 *•
Den 17 Mars f. m.
framställning om beviljande af sei’skildt anslag
till FörsvarsVerkets iståndsättande.
Stats-, Bevillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens:
angående förändrade grunder för Lego- och
SaluSågars samt Valk- och StampVerks beskattning,
samt om förändrad grund för
preestationers utgörande af hemman.
Stats- och BankoUtskottens:
om förbättrade anstalter i Landsorterne för
invexling af förslitne Banko- och RiksgäldsSedlar;
om bestämmande af BankoSedelns
Silfvervärde; angående provisoriska åtgärder
innan Silfverutvexlingen företages; rörande
Bankens förhållande till Staten, jemte
hufvud grunder ne för dess Lånerörelse;
angående nödvändigheten af en förbättrad
Lagstiftning för Banken; samt i afseende på
någre lämpelige ansedde Stadganden för framtiden
i afseende på så väl första enheten,
som underafdelningar af det metalliska myntet
i silfver.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
i
anledning af hemställan om en förändrad
indelning af BåtsmansRotarne på Öland; angående
tågande trouppers inqvartering och
proviantering under fredstid; angående Directionens
för Dykeri- och BergningsCompagniet
uppgifne vilkor för vidare fortsätt
-
Den 17 Mavs f. m.
245
liing af dess befattning med Dykeri- och
Bergningsanstalterne i Riket; om den så kallade
Mötespassevolancen; angående lindring
eller understöd för Rotehållare inom Jemtland;
i fråga om lindring för Rusthållare
under Jemtlands Hästjägare-Esqvadron; i
anledning af framställd erinran emot de Contract,
som med åtskillige rotar vid Jemtlands
FältjägareRegemente skola vara afslutade
om underhållande af hästar i stället
för manskap; med förslag till undanrödjande
af missförstånd vid tilldelandet af den
beviljade belöningen för införde förbättringar
i väfnadskonsten; om anslag för Arbetsoch
Corrcctionsinrättningarne i åtskillige delar
af Riket.
BevillningsUtskottets:
om Tull å Spannemål; angående Portoafgiften
för Inrikes Brefvexlingen; om nedsättning i
Porto för Utrikes gående bref; om upphäfvande
af nuvarande moderation i Porto för
bref som väga öfver 8 lod; om upphörande
af Städernes Saluaccis.
Bevillnings-j Lag- samt Allmänna Besvärs
och
Ekon omiUtskottens:
i afseende på förehafd granskning af Kongl.
Majrts förnyade Seglationsordning af den 21
Julii 1825.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
angående Postinrättningen i Riket; rörande
240
Den 17 Mars f. m.
Paket-, Post- och Forvagnsinrättning; 0111
premier för bränvins exporterande.
LagUtskottets:
om straff å den som falskeligen å sig bekänner
missgerning äfven af mindre svår
art än att den dödsstraff förtjenar; om ett
tillägg till sisla mom. af 6 § i a3 Cap. RättegångsBalken;
om ändring eller förtydligande
af 6 Cap. 3 och följande §§ i ConcursLagen;
0111 dito af 17 och 20 §§ i 5
Cap. ConcursLagen; om bestämmande af
viss tid inom hvilken dom i utförd sak skall
fällas och utgifvas; om ändring i 5 § 24
Cap. RättegångsBalken; angående ändring i
8 § 27 Cap. samma Balk; om stiftande af
en Lag till förekommande deraf att Gäldenär
medelst diktade köpeafhandlingar undanhåller
sina Borgenärer de tillgångar han
kan äga; om ändring af 2 mom. 3 § 10
Cap. ByggningaBalken; om ändring i i och
3 §§ 3o Cap. RättegångsBalken; angående
offentlighet vid UnderDomstolar och PoliceKamrar
i Städerne; angående ålder för dem
som till DomareEmbetets ntöfvande förordnas;
rörande ansvar å den som bortför eller
undanhåller annans minderåriga barn; angående
ett tillägg uti 25 Cap. 5 § RätlegångsBalken;
om straff emot Negerhandel
och delaktighet deri, samt om en strafflag
mot Slafhandel i allmänhet.
Den 17 Mars f. m.
247
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekon
omiUt skottens:
i anledning af föreslagne iakttagelser vid utfärdandet
af Pass; rörande väckt fråga att
1827 års SkiftesStadga icke matte tillämpas
på de Enskiften, hvilka vid Stadgans utgifvande
voro påbörjade, men ej hunnit fulländas;
med förslag till strafflag mot olagliga
tjensteaccorder; med förslag till jemkning i
RiksStåndens beslut rörande Rådstufvu- och
KämnersRätters rättighet att erhålla exemplar
af utkommande Författningar.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
rörande yrkadt förhud mot införsel af Danska
Hästar; angående förbud emot innehafvande
af mera än en Tjenst af en och samma
person; om inrättande af en Landtbruksskola;
angående afskaffande af pliklstraff för
uteblifvande från Allmänna Gudstjensten.
ExpeditionsUts kottets :
med hemställan att RiksStåndens ProtocollsUtdrag
måtte i Nummerföljd Utskottet meddelas.
4:o Afslag å följande Utskotts Utlåtanden,
nemligen:
StatsUtskottets:
angående utgörande in natura af de visse
Räntetagare anslagne Kohlräntor inom Stockholms
Län af hemman under Ortala Bruk
1
248 Den 17 Mars f. m.
oell Norrtelje GevärsFactori,eller samma Räntekolils
godtgörande efter markegångspris.
BevillningsUtskottets:
angående vaktares vid Flygsandsfälten i Halland
befrielse från bevillning.
LagUtskottets:
om stadgande att Förskrifningar skola, för
att vara gällande, ställas till viss man.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
angående Helsinge Buldans stämplande.
5:o Beroende vid nedannämnde Utskotts
Utlåtanden:
StatsUtskottets:
om anslag lill Stockholms Stads Storkyrka.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
om inrättande af Porto Franco på Gottland.
LagUtskottets:
om ändring och tillägg i 8 § af 17 Cap.
RätlegångsBalken.
6:0 Instämmande uti Riddcrskapets och
Adelns inbjudning att deltaga i dess beslut,
hvarigenom Herr Strinnholm fått sig tillagde
1000 R:dr Banko såsom understöd för
fortsättandet af det utaf honom på begynta
arbete Svenska Folkets Historia under Ko
-
Den 17 Mars f. m.
249
nungarne af Wasa ätten; dock med vilkor
att ett motsvarande belopp skall afgå från
de såsom belöning för författandet af en fullständig
Historia örn Konung Carl XI Regering
anslagna 2000 R:dr Banko; samt
uti BorgareStåndets inbjudning angående en
lyckönskningsadress till II. M. Konungen i
anledning af bans lyckligen återvunna hälsa;
och uti BondeSlåndels inbjudning att
deltaga i bemälde Stånds beslut att, utöfver
nuvarande Summa 3,333 R:dr 16 sk. för Institutet
för Blinda och Döfstumma, ett ökadt
anslag af 3000 R:dr finge på Stat uppföras.
7:0 Vägran att instämma i Ridderskapets
och Adelns inbjudning att deltaga i dess
beslut, hvarigenom 1,000 R:dr blifvit tillagde
Professoren Cederschjöld i och för fortsättningen
af det utaf honom påbegynta utgifvandet
af äldre Riksdagshandlingar från
och med Riksdagen 1719 till år 1772; och
i BorgareStåndets inbjudning att lill införande
uti den angående Bränvinsbränning
utkommande Författning antaga de af BorgareSlåndet
beslutade och meddelade beskrifningar
på Pistoriska verk af serskilda
slag.
8:0 Läggande till handlingarne af följande
Utskotts Utlåtanden och Memorial:
StatsUtskottets:
i fråga om af Marstrands Stad sökt ersättning
för utgjord Inqvartering; i afseende på
Den 17 Mars f. rn.
åtskillige uti FiiksgäldsContorets Räkenskaper
balancerade fordringar och tillgångar; angående
f. d. Allmänna Magazinsinrättningens
förvaltning och utredning; rörande afskrifning
af förra Magazinsfondens äldre fordringar
m. m.
Förstärkta StatsUtskottets:
angående anställd omröstning i åtskilliga frågor,
hörande till Statsregleringen.
B evilla ingsUtskottets:
om befrielse eller lindring i Bevillningen
för KronoLotsar eller LotsDrängar.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
angående yrkad högre Tull å vissa från
Ryssland och Finland inkommande varor,
samt rörande yrkadt förbud mot införande
af utländska varor.
LagUtskottets:
med förslag till ändring af 1 § i 26 Cap.
ByggningaBalken.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
med förslag till jemkning uti Ståndens beslut
i fråga om förändrad redaction af sista
punkten i 1 § i5 Cap. ByggningaBalken.
9:0 Anmodan till ExpeditionsUtskottet
alt uppsätta en underdånig lyckönsknings
-
Den 17 Mars f. m.
adress till H. M. Konungen i anledning af
Hans lyckligen återvunna hälsa.
Af den 2, 6, g, i3, 16, 18, 20, 25,
27 och 3o November 1829, innehållande:
1:0 Remisser till
StatsUtskottet:
af ExpeditionsUtskottets Memorial med förslag
till jemkning i RiksStåndens olika beslut
rörande anslag till Utskottets renskrifningskostnader.
BankoUtskottet:
af Prosten Forslinds motion om rörliggörande
af Bankens fastighets-hypothek.
2:0 Återremiss af nedannämnde Utskotts
Betänkande:
Stats- Bevillnings- samt EkonomiUtskottens:
i anledning af åtskillige motioner om förändring
i sättet för Grundräntornes eller
Kronotiondes utgörande.
3:o Bifall lill följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
i anledning af skil jäktige beslut i fråga om
Utskylders utgörande till Staden Nyköping
af Landshöfdinge-Residencehuset derstädes,
äfvensom afgifter till Städerne i allmänhet
för Kronans deri varande egendomar; angående
dispositioner af de f. d. Allmänna
Magazinsinrättningen tillhörande hus och
25a Den 17 Mars f. m.
byggnader; angående byggnaders afträdande
till Veterinair-Inrättningen; angående dispositionen
af några Kronans byggnader och
tomter i Landskrona; angående betalning
för smärre förslitne Creditsedlars granskning
och annnllering i RiksgäldsContoret; i
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
angående liquid mellan Förvaltningen
af SjöÄrenderne och Allmänna Magazinsinrättningen
för det till Flottans behof i Carlskrona
befintlige Proviantlager; i anledning
af verkställd revision af Statsverkets Räkenskaper
och Förvaltning för år 1826; angående
anslag af medel till åtskillige nya Fyrbåkars
uppförande; angående ersättning åt
Boställsinnehafvare för Skifteskostnader, samt
angående Landshöfdinge-Residencehuset i
Hernösand; angående skiljaktiga beslut i fråga
om tillgångar då Riksmarkegångspriset
på den under lönerne inberäknade Spanmål
öfverstiger 6 R:dr Tunnan; rörande Kronans
hus och byggnader; i fråga om beräkning
af Taffelpenningar för visse Embetsman;
angående anskaffande af en mera tjenlig
local för RiksArchivet.
Stats- och Bevillnings-Utskottens:
angående en Bergslags inrättande i Norrbottens
Län; angående befrielse från Bevillning
efter 2:dra artikeln för dem af Skaraborgs och
Elfsborgs Läns allmoge, som icke äro kände
för verklig förmögenhet; om Uppbördsprovisioner
till Städernes Magistrater.
Den 17 Mars f. m. 253
Stats-j Bevillnings- samt Allmänna Besvärsocli
EkonomiUtsköttens:
om en förbättrad organisation af Tullverket;
förslag till grunder för ett förändradt Statshushållnings-
och BeskattningsSystem.
Stats-j Banko- och LagUtskottens :
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
angående förändring i AnsvarighetsLagarne
för Rikets Ständers Fullmägtige i
Banken och RiksgäldsContoret samt Directeurerne
i LåneContoren i Götheborg och
Malmö; angående fri ränteberäkning.
Stats- och EkonomiUtskottens:
angående upphäfvande af den, vid fördelning
af Utmarken på Öland , samma Utmark
åsätta ränta; angående lindring för betalandet
af undsättningsskulderne efter 1826 års
missväxt; om Indelnings-jemkning och lindring
i Båtsmanshållet inom Blekinge Län;
angående Sveriges Försvarsanstalter; om rättelse
i afseende på Roteringens utgörande i
Upland; om lindring i Roteringen inom
Lima Socken af Stora Kopparbergs Län;
angående Vacanceafgifts erläggande af de
Rust- och Rotehållare, hvilkas Båtsmän under
krig afgå; om förminskad afgift till Soldatens
beklädnad; om Snefringe Härads innevånares
befrielse från Hjelpedagsverkeris
utgörande till Strömsholms Kungsgård; om
bevakandet af Rusthållares rätt vid mönstringar;
angående Dykeri- och Bergnings
-
a54 Den 17 Mars f. m.
anstalterne i Riket; i fråga om Städernas
Inqvarteringsbesvär.
BevillningsUtskottets:
med voteringspropositioner, angående Bevillning
af KronoLotsar.
Banko- och LagUtskottens:
rörande jemkning i 3 Art. 2 § 2 Mom. af
Reglementet för OdlingsLån.
BankoUtskottets:
angående grunderne för Bankens lånerörelse.
LagUtskottets:
om Grefve Gyllenborgs motion angående ändringar
i RättegångsBalken; angående ändring
af 87 § i 17 Cap. RättegångsBalken; om inrättande
af Förmyndarekamrar; angående
Testamentstagares skyldighet att deltaga i
Bouppteckningskostnad; om minskning i arfvode
för Bouppteckningar i Städerne; om
Lag för åhörare, som bevista RiksSlåndens
öfverläggningar; om upphäfvande af skillnaden
i arfsrätt; angående tillägg i 7 § af
12 Cap. ÄrfdaBalken; örn ändring af Allmänna
Lagens stadgande om Morgongåfva
och Testamentsrätt; angående stadgande, att
den som i tvistemål är af UnderRätt fälld
till Vites- eller Ensaksböter, skall, om lian
vill hos ÖfverRätt söka ändring, nedsätta
böterne eller derföre ställa godkänd borgen,
vid talans förlust; om utsträckning af arfs
-
Den 17 Mars f. m.
a55
rätt för sidoarfvingar i fjerde och fjermare
led ; om ändringar och tillägg rörande BysättningsLagarne;
om ändring af 17 Cap.
HandelsBalken och 20 Cap. ÄrfdaBalken.
ExpeditionsUtskottets :
angående förändring i formen för Utskottets
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelser;
om upprättande genom Utskottens
Canzlier af fullständiga Alphabetiska Sakregister
öfver alla, inom hvarje Utskott
handlagda frågor.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
i anledning af väckt fråga om förändring
af PresteTiondens utgörande på Gottland;
angående oföränderlighet i föreskrifterne om
husbehofsbränvinsbränningen; om undanrödjande
af hinder för enskilte Theatrars
inrättande i Stockholm och Rikets öfrige
Städer; om sättet för forslandet af Kronans
Ekevirke; rörande Kyrkors sammanbyggning.
4:o Afslag å följande Utskotts Utlåtanden
:
Stats- Banko- och LagUtskottens:
angående förnyadt förslag till stadga om
invisningar Enskilde personer och Bolag
emellan.
Stats- och LagUtskottens:
angående utfärdande af en författning som
256
Den 17 M a r s f. m.
under vissa vilkor tillåter enskilde Assignationers
utgifvande.
La^Utskottets :
öfver väckt fråga att efterlefvande Makes andel
i Bo skall vara befriad från Bouppteckningsafgifter
till Staten; angående stadgande
af skyldighet för Gäldenär att i brist af
annan tillgång med arbete aftjena sin skuld.
5:o Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
StatsUtskottets :
angående förhöjning i Kronoskjutslegan; om
anslag af medel för tryckning af Landshöfdingarnes
EmbetsKungörelser; om verkställd
granskning af CivilStatens Pensionslnrättnings
Förvaltning och Räkenskaper för år
1826; angående afskrifning af Bruksidkaren
Owens skuld; om verkställd granskning af
Kongl. Myntverkets Räkenskaper för år 1826;
om Redogörelse för Kongl. Invalidlnrättningen
för år 1826.
Stats- och EkonomiUtskottens:
rörande Mötespassevolancen för Indelta Regementerne;
angående tågande Trouppers inqvartering
och proviantering.
Förstärkta StatsUtskottets:
angående verkställd votering i åtskilliga frågor,
rörande Statsregleringen; angående omröst
-
Den 17 Mars f. ni.
röstning i tvänne frågor rörande Statsregleringen.
BevillningsUtskottets:
angående Porlo-afgiften för Inrikes brefvexlingen.
LagUtskottets:
angående ändring af 5 § i 23 Cap. ÄrfdaBalken.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
om behofvet af Lönetillökning för Gymnasiiocli
ScliolaeLärare; om väckt fråga, att Direclionen
öfver Danviks Hospital måtte förklaras
oberättigad att uppbära recognitionsafgift till
Hospitalet vid försäljning af Skattehemman.
Alla dessa ProtocollsUtdrag lades till
bandlingarne.
Högloffige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan 2 eftermiddagen.
In fidem protocolli,
O. J. Lagerheim.
Onsdagen den 17 Mars i83o.
Plenum klockan 7 Eftermiddagen.
Justerades 5 ProtocollsUtdrag, innefat(50
11. 17
a58
Den 17 Mars e. 111.
tande Ridderskapets och Adelns denne dag
förmiddagen fattade beslut.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Högloflige Ridderskapet och Adeln
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
förmiddagen den 17 Mars
183o.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls
RiddarhusUtskottets den 16 dennes aflåtne,
och samma dag eftermiddagen på bordet
lagde, Memorial, i anledning af Herr von
HartmansdorfFs, August, motion, att intet
maximum för lån mot namnsäkerhel må bestämmas.
Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och hiföllos
följande RiddarhusUtskottets den 6 dennes
aflåtne, och den 11 derpå följde eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial:
1:0 I anledning af Grefve Gyldenslolpes,
Anton Gabriel, motion, angående en
ändring i Reglementet för de Academiska
RiddarhusStipendierne.
2:0 Med förslag lill förändrad redaction
af LåneReglementet för Riddarhusets
fonder. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af RiddarhusUtskottets
den 4 dennes aflåtne, och
den 11 derpå följde eftermiddagen på bordet
De ii 17 Mars e. m.
a59
lagde, Memorial, med en förändrad redaction
af Instructionen för RiddarhusDirectionen
och dess Tjenstemän; fann Ridderskapet och
Adeln för godt gilla berörde Memorial, likväl
med undantag af nedannämnde punkter,
i afseende hvarå Ridderskapet och Adeln
stannade i följande beslut:
2 Art. 4 §• 1 Morn.
Örn reparationer å Riddarhuset.
Med afslag å den af RiddarbusUtskottet
tillstyrkte nya redaction, ansåg Ridderskapet
och Adeln den nuvarande redactionen
af ifrågavarande stadgande böra bibehållas
oförändrad.
2 Art. 4 §• 3 Mom.
Om Concerters uppförande i Riddarhussalen.
Ridderskapet och Adeln ansåg nödigt,
att de af Ridderskapet och Adeln den 16
Mars sistlidit år eftermiddagen för Concerters
uppförande stadgade vilkor borde till
deras fullständiga innehåll uti detta Moment
införas.
3 Art. 5 §.
Om innehållet af det Diarium, sorn under
Riksdag bör föras.
Det af RiddarhusUtskottet uppgjorde
formulair bifölls med den ändring, att t
G6 H. 17*
Den 17 Mars e. m.
Afdelningen Litt. B. skulle komma att innehålla
Motioner, väckte af enskilte inom
Ståndet, eller af Utskott; samt att vid 2:dra
och 3:dje Afdelningarne skulle tilläggas en
särskild column, hvaruti borde upptagas underrättelse
om de öfrige RiksStåndens beslut
i hvarje ämne. Ut Supra.
Å nyo föredrogs RiddarhusUtskottets
den 16 dennes aflåtne, och samma dag eftermiddagen
på bordet iagde, Memorial, i
anledning af Herr Bråkenhjelms, Pehr Reinbold,
motion, alt de vid kommande Riksdagar
i RiddarhusCancelliet anstälde Extra
Tjenstemän icke måtte äga att under Riksdag
utöfva deras representationsrätt.
Herr Bråkenhjelm, Pehr Reinhold: Till
förekommande af anmärkning får jag upplysa,
att min motion, som gifvit anledning
till det nu uppläste Memorialet, blifvit
oriktigt rubricerad. Jag har alldrig föreslagit,
att fråntaga någon Ridderskapets och
Adelns ledamot sin representationsrätt. Min
motion var blott, att RiddarhusDirectionen
skulle åläggas, att antyda de extra ordinarie
Canzlister, och den betjening, som antages
för Riksdagen, att de vore skilde från sine
befattningar örn de toge plats sorn Riksdagsmän
på Riddarhuset. Utom hvad som blifvit
tillstyrkt torde det tillåtas mig^ att nämna
det besynnerliga förhållande, som kun
-
Den 17 Mars e. m;
de uppkomma emellan Ståndets Secreterare,
såsom Chef för Canzliet, och de extra ordinarie
tjenstemännen, i fall de sednare finge
vara ledamöter. Det låter då lätt tänka
sig en collision i disciplinariska mål. Dessutom
har Ridderskapet och Ådeln beslutit
offentlighet vid sina öfverläggningar. Det
skulle då se besynnerligt ut, om protocollsföranden
vandrade från sin stol till bänken
för att laga ordet. Jag tillstyrker bifall å
Memorialet.
Herr Crusenstolpe, Magnus Jacob'. RiddarhusUtskottet
tyckes i så måtto hafva tagit
exempel af ConstitutionsUtskottet, att
dess ledamöter uppträda för att försvara Utskottets
Memorialer innan anmärkningar dervid
blifvit gjorde, hvilket tyckes visa, att
de icke anse saken i sig sjelf så särdeles
god. Vid många föregående Riksdagar hafva
Canzlister funnits, som haft representations-rätt,
och ingen collision har uppstått.
Jag medgifver visserligen, att 0111 en
Canzlist vandrade från Protocollsbordet och
intoge LandtMarskalkens plats i dess frånvaro,
det vore opassande; men jag tror, att,
genbm lämpliga föreställningar enskilt, sådana
olägenheter skulle förekommas. Jag
tror ej, att det vore svårt alt förekomma
sådant, och så ställa, att Canzlisterne tyst
och stilla afträdde om de vore i tillfälle att
intaga ordförandeplatsen, samt ej yttrade
sig till prolocollet om de förevarande ären
-
2Ö2
Den 17 Mars e. ra.
derne. Det sorn Utskottet föreslagit skulle
åstadkomma svårighet att få skicklige personer,
ty det Liefve då svårt att få någon,
som vore 25 år gammal. RiddarhusSecreteraren
vore då illa belåten om han finge
Cantzlister, som ej hade representationsrätt.
Jag yrkar afslag å Memorialet.
Herr Bråkenhjelm'. Jag började med
att. säga, att den af mig lemnade upplysning
handlade om oriktigheten af rubriken,
och härledde sig från bemödandet att förekomma
det man skulle anse motionen grundlagsstridig.
För öfrigt var Utskottet tillsammans
en half limme före pleni början,
och hade således kort tid på sig. De motifver,
som då hunno uppfattas, hafva influtit
i Memorialet, men det jag anfört finnes
icke der. Derföre har jag framställt det
till Ridderskapet och Adeln, såsom ett ytterligare
skäl för motionen.
Herr Hjertcij Gustaf: För min del finner
jag visserligen det förslag, Utskottet
afgifvit, vara enligt med god ordning och de
bruk som vanligen äro antagne i lagstiftande
församlingar, och tror att det för framliden
är nödvändigt. Men jag skulle tro
det vara besynnerligt att endast ifrågasätta
sådant för den så kallade extra staten, och
ej utsträcka saken till hela Canzliet. För
mig synes ingen skillnad emellan den ordinarie,
och den extraordinarie, ulan saken
Den 17 Mars e. in.
263
Lör sträcka sig till hela Canzliet. Hvarken
Secreterare», eller någon af de öfrige
tjenstemännen, böra få vara representanter
inom kammaren, och då jag får stadgandet
dit utsträckt skall jag anse det nyttigt. Innan
dess finnér jag icke nödigt att derom
stadga. Jag tror mig dessutom veta, att
det vid denna Riksdags början var ifrågastäldt,
om extraordinarierne ville afsäga sig
representationsrätt, och om det med alfvar
fordrats, hade det skett. Vi kunna lemna
detta tryggt till framtiden, samt böra ej göra
ett lagstadgande derom, förr än vi göra
det fullständigt, nemligen för hela Canzliet.
Herr Crusenstolpe: Den utväg, den siste
talaren framställt, att hela Canzliet, Secreterare,
Kammererare och Fiscal deruti
inbegripne, skulle innefattas i förslaget, så
att det finge all möjlig utsträckning, är det
enda vilkor, hvarunder jag kan rösta för
detsamma.
Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel'.
Då den motion, som Herr Bråkenhjelm gjort,
endast åsyftade att de extra Canzlisterne ej
skulle få utöfva deras representationsrätt,
vet jag ej om det varit Utskottets skyldighet
aLt sätta saken i fråga för de ordinarie.
Jag tror äfven, att förhållandet är helt olika
med Canzlisterne och med Fiscalen samt
Kammererare!!. Kammererare» åtminstone
har ingen enda befattning, som rör Ridder
-
204
Den 17 Mars e. m.
skåpets och Adelns sammankomster. Hans
befattning rörer endast Ridderskapets och
Adelns Cassör, och de lära just ej särdeles
komma i fråga under sessionerne. Orsaken
till förslaget var, att Utskottet ej ansett det
lämpligt, att samma person ena stunden
kunde vara betjening vid en sammankomst,
det vill säga protocollsförande, samt andra
stunden ledamot, och yttra sig i rak strid
emot Ståndet, under hvars lydnad han står.
Således tror jag, att om detta förhållande
skulle fortfara, olämpliga collisioner kunde
inträffa, hvarpå ej under denna Riksdag
saknats exempel. Hvad RiddarhusSecreteraren
beträffar, så har Ridderskapet och
Adeln redan vid 1818 års Riksdag förklarat
sig öfver denna fråga. RiddarhusUtskottefe
tillstyrkte då om honom, att han ej skulle
äga representationsrätt, men Ridderskapet
och Adeln afslog det. Hvad de öfrige Ridderskapets
och Adelns ordinarie Canzlister,
eller RiddarliusDirectionens Canzlister, beträffar,
så är den ena chef för Canzliet,
och har obetydligt att göra i sessionsrummet.
Han är så tillräckligt sysselsatt i
Canzliet, att han ej kommer i samma cathegorie,
som de andra. Den andra är Secreterare
i RiddarhusUtskottet, och har ingen
befattning under Ståndets öfverläggningar.
Jag tror således, att, i afseende på
dessa personer, principen ej tålt utsträckning,
och ej bör komma i fråga att användas.
Jag tillstyrker bifall å Memorialet.
Ben 17 Mars e. m.
205
Grefve Horn, Claes Fredrik: Jag instämmer
fullkomligen i Herr Hjertås åsigt,
att det vore inconseqvent att nu besluta så,
somRiddarhusUtskottet framställt frågan. Om
jag ej hört orätt, har Utskottet som motif
nyttjat, att det vore olämpligt om en Protocollsförande
skulle gå från sin stol och
till sin bänk för att yttra sig. Då Utskottet
funnit detta, måste regeln också tillämpas
på RiddarhusSecreteraren och förste
Canzlisten. Således tror jag, att Utskottet
från riktiga premisser kommit till falska
slutsatser, då förslaget blott blifvit gjordt
om den extra betjeningen. Alltså tror jag,
lika med Herr Hjerta, att saken nu bör förfalla,
samt anhåller om afslag å Memorialet.
Herr Crusenstolpe: Missförhållanden
kunna visserligen inträffa under närvarande
omständigheter, men äfven under det som
är föreslagit. Ordföranden i RiddarhusUtskottet
har en grad lägre i Armeen än den,
som nu sitter vid Ridderskapets och Adelns
ena protocoll. Någon skillnad i ålder dem
emellan lär ej eller finnas. Jag vet ej hvarföre
ej han skulle få aflemna sin voteringssedel.
-Allt synes tala för att då förslaget
ej fått den utsträckning Herr Hjerta omtalat,
det ej är moget. Den enda riktiga utvägen
lär vara, alt afslå Memorialet.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Jag för min del heböfver betänketid för alt
206
Den 17 Mars e. in.
bestämma mig. Dock vill jag meddela den
historiska upplysning, att i andra länder
anses aldeles icke lagstiftande magtens canzlier
sorn betjening. I Chambre des Depute’s
till exempel, är det nödvändigt att vara
deputerad för att blifva Secreterare och
vice Secreterare.
Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Marskalken gjorde proposition till bifall
å Utskottets ifrågavarande Memorial.
Ropades Ja och Nej.
Hans Excellence framställde proposition
till afslag å samma Memorial.
Ropades starka Jablandade med Nej.
Hans Excellence förklarade, att vid
denna sednare proposition, Ja öfverrösta t Nej.
Herr Bråkenhjelm begärde votering.
Herr Lefren, Johan Pehr; Jag hemställer
till den värde ledamoten, som begärt
votering, om det, så sent på Riksdagen,
är skäl att öfva sig uti att votera. Det
synes som denne ledamot, hvilken varit
längre tid borta, fått ett större begär att
votera, än vi andra.
Herr Bråkenhjelm: Jag får upplysa,
att jag ej varit borta. Hvad andra frågan
angår om tiden, så får jag fråga, om återstående
målens mängd fordra hela aftonen
till deras afgörande?
Den 17 M a r s e. itu
267
Flans Excel/ence Herr Grefven och
LandtMarskalken förklarade, att sedan votering
af en Ledamot blifvit begärd, vore
det bans rätt att få den verkställd, så vida
han ej ville derifrån afstå.
Herr Bråkenhjelm anhöll, att voteringen
måtte för sig gå.
Herr Hjerta'. Sedan nu votering blifvit
begärd, och man kunde afgöra denna
fråga på ett mera bestämdt sätt; samt då
detta är Ståndets enskilta mål, frågar jag,
om man icke kunde förena sig om den proposition,
att hela Canzliet skulle undantagas
från Riksdagsmannarätt. Ifall det skulle
kunna blifva propositionen, skulle jag
gerna se att voteringen utfölle efter den värde
ledamotens önskan, och jag anhåller om
Herr Grefvens och LandtMarskalkens framställning
till Ståndet, om Ståndet önskar en
sådan proposition.
Herr Printzensköld, Axel'. Jag instämmer
i RiddarhusTJtskottets tillstyrkande, alt
de för Riksdagen antagne Canzlister ej böra
få vara Riksdagsmän, men jag kari för
ingen del förena mig i Herr Hjertås förslag.
Mina skäl äro följande: Då extra Canzlisterna
antagas kunna de underrättas om de
vilkor, som föreläggas dera, och de kunna
förklara, om de vilja dessa antaga eller ej.
Deras befattning upphör med Riksdagen.
Det står dera fritt att, närde behaga, lemna
a6S
Den 17 Ma vs e. m.
sina extraordinarie platser. Det nu ifrågavarande
stadgandet kan således icke för dem
vara af längre varaktighet, än de sjelfva önska.
Men att införa ett så beskaffad! stadgande
för Riddarhusets nuvarande tjenstemän,
hvilket ej var i fråga då de fingo sina
beställningar, tror jag ej gå an. Det är
ej eller lämpligt för framtiden, att Ordinarie
Tjenstemännen sättas i en annan ställning
i detta afseende, än de nu äro, då ett
så beskaffadt vilkor skulle gälla för deras
tjenstetid och således möjligen för lifstiden.
Derföre protesterar jag emot det af Herr
Hjerta gjorde tillägg, åtminstone för de närvarande
tjenstemännen, hvilka böra bibehållas
vid sina nuvarande rättigheter.
Hans Excellence Ilerr Grefven och
LandtMarskalken yttrade, att då Hans Excellence
framställt proposiLioner först till bifall
och sedan till afslag å RiddarhusTJtskottets
memorial, kunde några andra alternativer
icke lämpeligen blifva föremål för voteringen.
Herr Munck af Rosenschöld: Det är
naturligt, alt den som åtagit sig att hålla
protocollet, måste blifva qvar så länge det
Irehöfver hållas, men det hindrar honom ej
att den stund, då ej protocollet föres, deltaga
i öfverläggningarne.
Herr Crusenstolpe'. Det är ej min mening
att få något tillägg i Ja-proposilionen,
Den 17 Mars e. m.
269
men jag yrkar att contra-propositionen måtte
blifva den, som Herr Hjerta och jag yrkat,
och att hela ordinarie betjeningen deruti
inbegripes. Låter det ej göra sig, ernar
jag straxt efter begära ny votering, om Japropositionen
vinner.
Hans Excellence Herr Grefven och
LancltMarskalken yttrade, att det ej gerna
ginge an, att i Nej-propositionen intaga hvad
Herr Crusenstolpe yrkat, enär Nej-propositionen
borde innehålla afslag å Utskottets
Memorial, och deruti intet ord vore nämnt
om den sak, hvilken nu blifvit satt i fråga.
Upplästes till justering och godkändes
följande volerings-proposilion:
Den som bifaller RiddarhusUtskottets
Memorial i anledning af väckt motion, att
de vid RiddarhusCanzliet anställde extra
Tjenstemän icke må under Riksdag utöfva
deras representations-rätt, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, anses RiddarhusUtskottets berörde
Memorial hafva blifvit af Ridderskapet
och Adeln afslagit.
Herr Crusenstolpe: Jag anhåller endast
att få för min räkning i Protocollet antecknadt,
att den som begärde votering är Lieut
-
Den 17 Mars e. m.
nant, och den sora förer prolocollet Ryttmästare.
Herr Bråkenhjelm: På det att ej ett så
plumpt misstag må inflyta i protocollet, får
jag upplysa, att jag är UnderLieutenant.
Voteringen börjades klockan 8 eftermiddagen
och slöts klockan tre qvart till 9
eftermiddagen, och befunnos, sedan en voteringssedel
blifvit undantagen och förseglad,
samt de öfrige voteringssedlarne blifvit
öppnade, rösterne hafva utfallit som
följer:
Ja — 32.
Nej — 49.
I följd hvaraf, och sedan det öfver voteringen
särskildt förde protocoll blifvit uppläst,
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken förklarade, att Ridderskapet
och Adeln afslagit RiddarhusUtskottets
ifrågavarande Memorial.
Upplästes till justering och godkändes
nedannämnde från ExpeditionsUtskottet ankomne
förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelsér till Kongl. Maj:t:
N:o 477* Angående Statsverkets inkomster
för år i83o och följande åren intill
nästa Riksdag.
N:o 478. Angående Bevillningsafgift å
de Sågar, Valk- och Stampverk, om hvil
-
Den 17 Mars e. m.
271
lias anläggning hädanefter lian blifva fråga,
eller sorn, ehuru redan anlagde, ännu icke
blifvit skattlagde.
N:o 479* Angående förändring af Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning emot oloflig införsel
och utförsel af varor.
N:o 482. Angående anvisning af 70,000
R:dr för KrigsCollegii Departementers materiella
behof och Krut-till verknings-kostnaderne,
utaf öfverskotten på StatsVerkets inkomster.
Likaledes upplästes till justering och
godkändes ExpeditiousUtskottets förslag till
2:ne §§ i RiksdagsBeslutet.
Upplästes följande från Högvördige PresteStåndet
tid efter annan ankomne ProtocollsUtdrag,
nemligen af den 2, 7, 10, 11,
15, 27, 21, 23 och 3o December 1829,
innehållande:
1:0 Remisser till
ConstitutionsUtskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
ett tillägg vid 88 § RegeringsFormen.
StatsUlskottet:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om lättad utväg till
lånebidrag åt fastighetsägare, och af Kongl.
Den 17 Mars e. ni.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse angående det A 3:dje
HufvudTiteln uppförde anslag till Durchmarsch-kostnader.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskotten:
af Prosten Forsslinds anförande angående
undersökning om en förmodad skadlig egenskap
hos Bränvinet, uppkommande vid dess
tillverkning med sammansatt Konstbränneri.
2:0 Iterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
StatsUtskottets :
angående förändring och reduction af Hemma
nsräntorne i de Län, der desamme nu
finnas i ett större antal persedlar utförde.
Stats-Banko- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
angående fortfarande anslag till Strömrens.
ningar och lättade vatten-communicationers
befrämjande.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
angående en jemnare fördelning af roteringsbesväret
vid Westerbottens Regemente; och
i anledning af yrkad jemkning i den Provincen
Skåne ålagde ordinarie Rotering.
3:o Bifall till följande Utskotts Utlåtanden
och Betänkanden:
Stats
-
Den 17 Mars e. m.
StatsUtskottets :
angående yrkad befrielse för Kihls, Axbergs
och Hafsta Socknar från utgörande af åtskilige
prestationer till Dylta Svafvelbruk;
rörande liqvidation af åtskilige Medborgares
i Förenta Staterne fordringsanspråk hos
Svenska StatsVerket; i anledning af verkställd
granskning af TullVerkets räkenskaper
och förvaltning år 1826; om anordnandet
efter Stat från StatsContoret af löner
och pensioner vid alla förvaltande Verk
och Inrättningar; i anledning af verkställd
granskning af den så kallade Lappmarks
EcclesiastikFonden; angående upprättande
och tryckning af förteckningar öfver Kronans
hus och byggnader; öfver förslaget till
vedergällning för Hemiga Utskottets Canzli
och Vaktbetjening; om inventering af
Rikets Regalier; om verkställd granskning
af SaltpeterFondens räkenskaper år 1826;
i anledning af i8a5 års Revisorers hemställan
i afseende på Öfverstyrelsen för NumerLotteriet
och dess öfverflyttning på Fullmägtige
i RiksgäldsContoret; angående anslag
till fullbordandet af GarnizonsSjukhusbyggnaden
samt Kongl. Andra LifGardets
Cassern-byggnad; om en brobyggnads uppförande
öfver Borgås Sund; om förändrad
reglering af Fjerdingsmännens löne-anslag;
i anledning af väckt motion att Fjerdingsmans-tjensten
ej må af Frälset bestridas;
angående åtskilige af de uti 60 § Regerings66
H. ‘ 18
/
274
Den 17 Mars e. m.
Formen omnämnde Bevillningars lefverering
till RiksgäldsContoret.
Stats- och BankoUtskottens:
angående företagande af en Inspectionsresa
å Götha Canal af vissa Deputerade inom
samtelige RiksStånden; om ytterligare anslag
af allmänna medel till Götha Canalbyggnads
fullbordande; i anledning af Directionens
vid Södertelje Canal- och Sluss-verks
underdåniga ansökning om fortfarande understöd
af allmänna medel för CanalBolaget.
Stats- j Banko- och LagUtskottens:
med förslag till Lag angående Myntbesläm11
ingen.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
angående
de Skånska InfanteriRegementernas
befrielse från Garnizons-tjenstgöring i fredstid.
BankoUtskottets:
med förslag i ändamål att för Bankens Medborgenärer
i Concurser afböja möjliga olägenheter
af det åt Banken bibehållne Privilegium
att vid Kongl. Svea HofRätt både
kära och svara; om inrättande af ett Contor
i Banken för Ut- och Inländska Myntsorters
invexling samt om Postvagnar för
transporterande af sådant mynt till Banken;
angående ersättning till ÖfversteLieutenant
Adlerstam för dess genom en rättegång med
Den 17 Mars e. m.
Banken orsakade lidande; om tillåtelse för
Städernes Allmänna Brandstodsbolag, för
Skånska Brandstodslnrättningen, för båda
BrandstodsFöreningarne i Götheborg och för
BeklädnadsDirectionerne att emot ränta insätta
sina contante medel i Banken.
LagUtskottets:
om ändringar i Kongl. Förklaringen den 23
Mars 1807; om stiftande af en Lag, som
stadgar ersättningsskyldighet för Domare,
sorn, medelst origtig hänvisning till ändrings
sökande, tillskyndar part onödige kostnader;
om stadgande att stöld ur täckt jordgraf
skall straffas enligt 4° CaP* 6 § MissgerningsBalken;
angående förständigande för
Konungens Befallningshafvande att ställa sig
4 Cap. 2 § UtsökningsBalken till noggrann
efterrättelse; med förslag till sammanjemkning
af Riks-Ståndens beslut i fråga om
ändringar i ConcursLagen och Kongl. Förordningen
den 22 October 1818; om föreskrift
för utmätnings-koslnaders beräknande;
angående verkställighet af UnderRälts
beslut i skuldfordringsmål, när Gäldenär
skulden erkänt; rörande åtskillige förändringar
i nu gällande stadganden om rättegångssättet
i skuldfordringsmål; om rättighet för
fordringsägare att uppdraga verkställigheten
af La<ra kraftvunne Domar och Utslag åt
den Tjensteman eller enskild person, för
hvilken de hafva förtroende; angående inskränkning
af den i 15 Cap. 5 § Ärfda
GG
H. 18*
176
Den 17 Mars c. m.
Balken stadgade praescriptionstid för inländsk
arfvinge, hvars vistelseort är okänd m. m.;
om ändring i Författningarne angående tiden,
inom hvilken utmätning å Domar och
Utslag skall verkställas. '
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
med
förslag till jemkning uti RiksStåndens
beslut i anledning af anmärkningar vid SkiftesStadgan
af den 4 Maji 1827 samt rörande
förslaget till ny PrestvalsFörordning.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets :
angående yrkad ändring i Kongl. Brefvet
den 7 Maji 1802 rörande Ränteved; örn vissa
ändringar i Författningarne om Markegångssättning;
om inrättande af en Landtbruksskola,
samt angående tryckning af Bönerne
vid nya EvangeliiBoken.
ExpeditionsUtskottets:
med öfverlemnande af förslag till Charta?-  SigillatEeFörordning.
4:o Godkännande af nedannämnde Utskotts
Memorial:
ConstitutionsUtskottets:
med förslag till ändrad redaction af 17 §
Riksdagsordningen.
StatsUtskottets:
med uppgift af ett misstag och förslag till
Den 17 Mars e. m.
rättelse uti Utskottets Memorial angående
StatsRegleringen i allmänhet; samt med förslag
till voterings-propositioner i fråga om
förlängning af ArrendeContractet på Starby
Kungsgård för Majoren Vult von Steyern.
BevillningsUtskottets:
med föreslagne voterings-propositioner angående
Tull å Spannemål, samt med gjorde
tillägg till Utskottets förut meddeldte Betänkande
om upphörande af Städernes Salu-accis.
5:o Af slag å
LagUtskottets
Betänkande angående utfärdande af en Lag
sorn föreskrifver huru afhandlingar om så
kallade undantag eller fördel samt om upplåtelse
af nyttjanderätt till jorda-del skola
lagföl jas; och
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonorniUts
kottens
ytterligare Utlåtande angående den så kallade
Näringsfriheten.
6:0 Beroende vid Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottets Betänkande rörande
nya EvangeliiBokens antagande.
7:0 Läggande till handlingarne af följande
Utskotts Betänkanden och Memorial,
nemligen:
378
Den 17 Mar* e. tn.
StatsUtskottets:
angående inkomsterne från Ön S:t Barthelemy;
angående ersättning till framlidne
BergsRådet Friherre Hermelins arfvingar;
om verkställd granskning af NummerLotteriets
Räkenskaper för år 1826.
Förstärkta StatsUtskottets:
i fråga om förlängning af ArrendeContractet
på Starby Kungsgård för Majoren Vult von
Steyern.
Stats- och BankoUtskottens;
till svar å de inom BondeStåndet gjorde
anmärkningar vid Utskottets Memorial i anledning
af RiksStåndens beslut öfver Utskottens
tillstyrkanden i fråga om Myntbestämniugen
m. m.
B an koUtskottets:
om invexling, emottagande oell förvar af
Silfver och Guld för Bankens räkning äfven
vid LåneContoret i Götheborg.
La^Utskottets:
angående oinskränkt rättighet till flottning
och färdande i alla flott- och farbara sjöar
och floder; rörande förslag lill stadgande,
hvarigenom kunde förekommas att personer,
som uppnått myndighetsålder, men blifvit
under Förmyndare ställde, under detta orayndighels-lillstånd
åsamka sig gäld; och i an
-
Den 17 Mais e. ui. 279
ledning af anmärkningar vid åtskillige till
Utskottet återremitterade Betänkanden.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
rörande
föreslagne ändringar i Kongl. Förordningen
den 26 Februarii 1817 angående
Sockenstämmor och KyrkoRåd; angående inrättande
af Arbetshus inom Länen och vidtagande
af åtgärder till förekommande af
lösdrifveri m. m.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
i anledning af återremiss å Utskottets Utlåtande
angående Presterskapets aflöning.
ExveditionsUtskottets:
t
i anledning af återremiss å Utskottets förslag
till underdånig skrifvelse angående beviljadt
anslag för UndervisningsVerket i Riket.
8:0 Instämmande uti Ridder skåpet och
Adelns inbjudning att deltaga i dess beslut
om ändring eller förklaring af 18 och 19
§§ i Kongl. Förordningen den i3 Julii 1818
angående inteckning i fast egendom och uti
BorgareSlåndets inbjudning att instämma i
dess beslut i fråga om åtskillige ändringar i
ConcursLagen den 13 Julii 1818 samt Kongl.
Förordningen den 22 October samma år.
9:0 Öfverlemnande lill BevillningsUtskottet
af SlalsUtskoltets Memorial om Slalsreglcringen
i allmänhet samt beloppet af
280
Den 17 Mavs e. ra.
den intill nästa Riksdag erforderliga Statsbristsumma;
och af Förstärkta StatsUtskottets
Memorial angående bevillning af KronoLotsar
och rörande grunderne för bränvinsbrännings-rättighetens
utöfvande.
Af den 4, 8, ii, i3, i5, 18, 20, 22,
25, 27 och 2g Januarii i83o, innehållande:
r:o Remiss till ConstitutionsUtskottet af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
förändrad redaction af 63 § RegeringsFormen.
2:0 Aterremisser af nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
Stats-j Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och EkonomiUtskottens:
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
om åtgärders vidtagande till Fårskötselns
och Ull-productionens befrämjande i Riket*
Stats- och BankoUtskottens:
angående den extra StatsRegleringen intill
nästkommande Lagtima Riksmöte.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
i fråga om Beklädnads- och BeväringsDirectioners
inrättande inom RusthållsRegementerne
m. m.; om förändrade grunder för
fördelningen af Båtsmanshållet Rikets Städer
emellan; och om anslag af medel till
NagigationsSkolors inrättande.
Den 17 Mars e. ru.
BankoUtskottets:
nied förslag angående vissa förändringar af
Bankens sedlar lill deras valeur, text, format
m. m.
BevillningsUtskottets:
med förslag till fördelning af Allmänna Bevillningen
samt till en blifvande BevillningsFörordning.
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
StatsUtskottets:
angående användande af den till Ädelforss
Guldverk lydande egendom med tillhörigheter;
i anledning af verkställd granskning
af StrömrensningsFondens räkenskaper och
förvaltning; öfver åtskillige vid GeneralAssistanceContoret
tills vidare anställde Tjenstemäns
till Utskottet öfverlemnade ansökning
att vid nämnde Contors upplösning med
Expeetancelöner varda hugnade; i fråga om
ny Instruction för Rikets Ständers Revisorer
i afseende på deras befattning med StatsYerkets
granskning; om utdelning af Ridderskapets
och Adelns tryckte Protocoll vid
1817 och 1818 årens samt i8a3 års Riksdagar
m. m.; angående ersättning af Staten
åt Svenska Klädes-, Siden- och Bomullstygstillverkare
för de dyra inrättningar, hvilka
de anlagt under en tid då Författningarne
tryggade dem från intrång af Utlänningen;
2.Sa
Den 17 Mars e. in.
med förslag att föreskrifter ne i afseende på
granskningen och approbation af Bankens
Småsedlar må gälla och tillämpas i afseende
å RiksgäldsContorets smärre Credit-sedlar;
angående löneförhöjning för Canzlisten
vid Herrar Fullmägtiges i RiksgäldsContoret
Expedition; angående tiden för nästa Revision
af Stats-, Banko- och RiksgäldsVerkens
räkenskaper och förvaltning; om ändring i
vissa delar af föreskrifterne rörande Kronolefverancer
och besigtningar derå; angående
det å 3:dje HufvudTiteln uppförde anslag
till Dnrchmarsch-kostnader; i anledning
af f. d. vice KronoFogden Dahlgrens ansökning
om eftergift af honom till betalning
ådömde balancemedel.
Stats- och B evil!n ingsU(sköttens:
angående dels nedsättningen i Bevillningen
för Storfiskes-idkare samt dels Stals-anslag
för Skärgårdsfiskets upphjelpande.
Stats- och BankoUtskottens:
angående utställande af ett nytt Creditiv å
2 millioner R:dr till Ma n u fa c t u r Disco rfte n ;
angående Låneunderstöd till Städerne Borås
och Norrköping; angående lån till Staden
Uddevalla; om byggnadshjelp för Öregrunds
Stad; rörande Låneunderstöd af Allmänna
medel till Trollhätte Canal- och SlussverksBolag
för fullbordande af en Canal-anläggning
vid Ströms Säteri i Bohus Län; angående
understöd af Allmänna medel till full
-
Den 17 Murs e. m.
bördande af Ystads Hamnbyggnad; angående
dito till hamnanläggningen vid Cimbritshamn;
angående dito till iståndsättande af
Landscrona hamn; om dito till så väl hamnbyggnad
vid Staden Halmstad som upprensning
af Nissa Å; angående dito till befordran
af en hamnbyggnad vid Lastageplatsen
Hästholmen i Östergöthland; angående
låneunderstöd af allmänna medel till hamnanläggningen
vid Jönköping; om afskrifning
af de från Banken och RiksgäldsContoret
till Hjelmare Canal- och Slussverks-byggnad
lemnade låneunderstöd; angående Landshöfdingen
af Wingårds anhållan om befrielse
från ersättnings-ansvar för de af förre LandsSecreteraren
Kleman tillgripne och förskingrade
allmänna medel; örn inlösen af några
f. d. FilialDisconternes vid sistlidne Riksdag
presenterade Assignationer.
Stats- j Banko- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
'om anvisande af erforderlige medel till anskaffning
af Spannemål vid inträffande missväxtår;
i anledning af motioner om Spannemålshandel
så för Kronans, som Enskildes
räkning, District- och Socken-magazins anläggning
m. m.; om uppbörden och förvaltningen
hädanefter af Kronans Spannemålsråntor.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
:
angående sättet för MilitiasBoställens utar
-
254
Den 17 M ars e. m.
renderande samt Militia^BoställsCassans förvaltning;
angående lindring eller understöd
för Rust- och Rotehållare inom Jemtland.
BevillningsUtskottets:
angående en förändring i nya TulITaxan
vid Artikeln Tågvirke; med förslag till de
afgifter för minutering af Bränvin, som skola
intagas i 10 § 2 Art. af BränvinsFörordningen;
i anledning af framstäldt förslag
att ändra några till Förstärkta StatsUtskottet
öfverlemnade voterings-proposilioner angående
Stora SjöTullsBevillningen.
Bevillnings- Lag- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
i anledning af gjorde anmärkningar vid Betänkandet
i afseende på förehafd granskning
af Kongl. Majrts förnyade Seglationsordning
den 3i Julii 1825.
BankoUtskotlets:
i anledning af väckt motion att utvexling
af nya BankoSedlar mot förslitne måtte blifva
ombesörjd vid LåneContoret i Götheborg;
om fortfarande af den tillfälliga lånerättighet
för Stockholms Stads BrandContor,
som sedan år 1^56 varit medgifven; med
tillstyrkan af eftergift af straffränta för ett
till Anders Larsson i Gunnarstorp Elfsborgs
Län utgifvet och hos hans Löftesmän utsökt
odlingslån; med tillstyrkan att i Banken
måtte kunna lill förvar aflemnas så kallade
Den 17 Mars e. ra. a85
deposita af flyttbart gods, under försegling,
men emot viss afgift; angående rättighet för
Länsmän och Underofficerare att i BankoDisconten
erhålla lån; angående utdelning
af 4^0 R:dr Banko emellan den Vaktbetjening
inom Banken, som ej i och för den
särskildta uppassningen hos BankoUtskottet
begagnats; med tillstyrkan att en Medaille
må präglas och utdelas till minne af
II. M. Drottningens Kröningsfest.
LagUtskottets:
angående inrättande af Stamgods för de å
Svenska Riddarhuset introducerade Urefliga,
Friherrliga och Adeliga Ätter; öfver anmärkningar
vid Betänkandet i anledning af
Justitiae-Ombudsmannens Embets-Berättelse
■och Allmänna Redogörelse för den sedan
sista Riksdag förflutne tid.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
om
Fattig-försörjnings-anstalterne; och rörande
Förslag till Allmän Stadga om Rikets
mått, mål och vigt samt till Förordning om
hvad som vid verkställigheten iagttagas bör.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
V
i anledning af väckt fråga om förändringar
i BefordringsLagarne; i anledning af en ny
motion om Konstbränneri-redskaps fyrfaldiga
sammansättning; rörande väckt fråga
om undersökning huruvida Bränvin till ver
-
*86
Den ty Mars e. m.
kadt af Potatoes och med Konst-bränneriredskap
vore mer än annat Bränvin af skadlig
egenskap.
ExpeditionsUtskottets:
med öfverlemnande af Förslag till underdånig
Skrifvelse angående Dykeri- och Bergnings-anstalterne
i Riket; hvarjemte PresteStåndet
jemväl godkände nyssberörde Förslag.
4:o Antagande till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag af ConstitutionsUtskottets
Memorial: i anledning af åter remisser
på Utlåtandet öfver Kongl. Majrls
Proposition om ändring i 19, 21 och 88
§§ RegeringsFormen; med Utlåtande öfver
Kongl. Majrts Proposition om ett tillägg i
88 § RegeringsFormen och med fullständig
uppställning af ny redaction i denna samt
19 och 2i §§; med förslag till ändring och
omflyttning af 2 Mom. 56 § RegeringsFormen,
jemkning i samma Grundlags 81 §
och tillägg vid 75 § Riksdagsordningen;
samt med åtskillige Grundlagsändrings-förslag,
åsyftande Riksdagsgöromålens förenklande
och ordentliga behandling, Riksdagarnes
förkortande samt besparing i Riksdagskostnaden.
5:o Godkännande af föreslagne voterings-propositioner
utaf:
StatsUtskottet:
i fråga om försäljningen af 5 st. Kronan
Den 17 Mars c. m. 387
tillhörige Krigsskepp och redogörelsen för
derföre influtne medel.
BevillningsUtskottet:
angående porto-afgiften för Inrikes Brefvexlingen;
samt i afseende på Bevillningsfrihet
för Vaktare vid Flygsandsfälten i Halland.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet:
i frågan om Kyrkors sammanbyggande, så vidt
den angår beräkningen af Församlingarnes
röster vid votering, i händelse af delade
meningar.
6:0 Af slag å det sedan sista Riksdag
hvilande Förslag till ändring af 68 § Riksdagsordningen;
samt å nedannämnde Utskotts
Utlåtanden, nemligen:
StatsUtskottets:
i fråga om upphörande af Nyeds Sockens
Bergslagsfrihet.
Bevillnings- , Lag- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
angående Kongl. Stadgan för Inrikes Tullförpassning
och bevakning; hvaremot PresteStåndet
antog det af Herr Ribbing uti
Utlåtandet bifogad reservation gjorde förslag
till underdånig Skrifvelse.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
i anledning af väckt motion om belånings
-
Den 17 Mars e. m.
rättighet uti publike Fonder å ritorr Spannemål.
7:0 Läggande till handlingarne af följande
Utskotts Memorial och Utlåtanden:
ConslitutionsUtskottets:
till BorgareStåndet med Utlåtande öfver
grundlagsstridigheten eller enligheten af en
fråga, derå Talman vägrat proposition; och
till Ridderskapet och Adeln med Utlåtande
öfver återremissen på Memorialet rörande
Allmänna Beredningens grundlagsenliga befattning.
StatsUtskottets :
rörande Creditiven enligt 63 § RegeringsFormen.
Stats- och BankoUtskottens:
angående verkställd omröstning öfver åtskillige
frågor rörande Myntbestämningen och
dermed gemenskap egande ämnen.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens:
i
anledning af gjord hemställan om de Skånska
Infanteri-Regementernes befrielse från
Garnizons-tjenstgöring under fredstid.
Allmänna Besvärs- och EkotiomiUtskoltets:
om ArbetsCommenderingars upphörande, och
angående Presterskapets på Gottland aflöning.
Expe
-
Den 17 Mars e. m. 289
ExpeditionsUtskottets:
angående den till Kongl. Maj;t afgående underdåniga
skrifvelsen angående regleringen
af Allmänna Indragningsstaten.
8:0 Instämmande uti BorgareStåndets
inbjudning i afseende å den af BorgareStåndet
antagna redaction af Lagarne angående
Myntbestämningen samt för Rikets Ständers
Bank.
g:o Vägran att instämma uti Ridderskapets
oell Adelns inbjudning att förena sig
med Ridderskapet och Adeln om ett förtydligande
vid ExpeditionsUtskottets förslag till
underdånig skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om anslag till Undervisningsverken
i Riket.
10:0 Öfverlemnande till ConstitutionsIItskottet
af Kongl. Maj:ts den 7 Januarii
aflåtne nådiga svar å Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse med öfverlemnande af
de lagligen beredde, från i8a3 års Riksdag
hvilande och af Rikets Ständer gillade och
antagne, förslag till ändringar i Rikets Grundlagar;
till BevillningsUtskottet: af förstärkta
StatsUlskottets Memorial angående Stora SjötullsBevilln
ingen; och till tExpeditionsUtskottet:
af Kongl. Maj:ts nådiga svar å Rikets
Ständers underdåniga skrifvelser rörande
åtskilliga Lagfrågor.
CG II.
l9
Den 17 Mars e. m.
11:0 PresteStåndets beslut att den af
Ståndet frivilligt åtagne och erlagde 3 procents
afgiften till åldrige och blesserade krigsmän
skall intill nästa Riksdag fortfara, beräknad
efter den bevillning hvartill Ecclesiastike
Embets- och Tjenstemän för deras
Löneinkomster blifva årligen taxerade.
Af den 1, 5, 8, 11, 12, i5, 17, 19,
22, i\ och 26 Februari i83o, innehållande:
1:0 Jterremisser af ConstitutionsUtskottets
Memorial med förslag till Grundlagsbestämmelser
om Lagtima Riksdagars återkomst
livart 5:te år, om Urtima Riksdagars föremål,
och om tiden för Lagtima Riksdagars
fortfarande; med förslag till bestämmande
af viss tid på året för Rikets Ständers Lagtima
sammanträden; och med förslag lill
ändrad redaction af 72 § RegeringsFormen;
samt af StatsUtskottets Utlåtande i anledning
af väckt motion om upphörandet af
Åkerbo Härads dagverksskyldighet till Kungsöhrs
Kungsgård.
2:0 Antagande till Grundlagsenlig behandling
af ConstitutionsUtskottets Memorial:
med föreslående af ett tillägg i 12 §
Riksdagsordningen; med förslag till ändring
af 68 § Riksdagsordningen i afseende på
Revisionstiden; med Utlåtande öfver Kongl.
Maj:ts proposition angående förändrad redaclion
af 63 § RegeringsFormen; och med förslag
lill en redactionsförbättring i afseende
Den 17 Mars e. m.
på förbudet mot rådplägning i Konungens
öfvervaro.
3:o Bifall till nedannämnde Utskotts
Utlåtanden och Betänkanden:
StatsUtskottets:
i anledning af ytterligare motion om utgående
af Majoren Granhagens f. d. innehafde
Page-Lön; om förändring i Kongl. Räntekammarens
Assignering på Banken och
RiksgäldsContoret; angående hjrresfritt begagnande
af GeneralAssistanceContorets hus
för en blifvande Lombardrörelse; om Lån
ur IiingstmedelsCassan till hästafvelns förbättrande;
rörande åtskillige föreslagne afskrifningar
i RiksgäldsContorets räkenskaper;
i afseende på granskningen och approbationen
af RiksgäldsContorets smärre Creditsedlar;
i fråga om genom AfräkningsContorets indragning
mindre Controll på Kongl. Räntekammaren
uppkommit; angående lättad utväg
till Lånehidrag för Fastighetsägare; angående
sättet för upptagandet af det StatsLån,
Utskottet föreslagit; rörande sättet för
utlåningen af samma Lån; i anledning af
BergsCollegii underdåniga berättelse om Löfås
Silfververk; i anledning af verkställd Revision
af KrigsFondsRedogörelsen från den 3i
October i8a5 till samma tid 1827; angående
ersättning till Majoren Friherre Koskull
för förlorade Löningsförmåner; om utvägs
vidtagande till betäckande af möjligen uppGG
H. 19+
\
292 Den 17 Mars e. in.
kommande brist uti vid denna Riksdag beviljade
anslag; rörande chartering af den
förbindelse, som af Götha CanalBolag skall
aflemnas och intecknas i Canalverket samt
dess egande fastigheter; angående gratification
åt StatsCommissarien "Westerstrand jemte
arfvoden för andra hos Utskottet biträdande
personer; med förslag till 1,2, 3 och
4 afdelningarne af Reglemente för Riksgäldskontoret;
i fråga om grund för regleringen
af HofStats pensioner; med berättelse om
verkställd granskning af Chartae-SigillataeContorets
räkenskaper för år 1826; om nedsättning
af arrendet för Skellnora Kungsgård;
i fråga om att uppbörden af åtskilliga
förvaltande Verks inkomster böra af
Statsverket öfvertagas emot erläggande till
samma verk af bestämda årsanslag m. m.;
angående åtskilliga omständigheter börande
till RiksBokslutet.
Stats- och BankoUtskottens:
med svar å de inom RiksStånden gjorde anmärkningar
emot Utlåtandet angående den
Extra Statsregleringen; angående åtgärders
vidtagande till skyndsamt slut på utredning
af Götha CanalBolags samt Malmö f. d. Discontverk;
angående utvägar till penningebristens
afhjelpande; om öppnande af Depositräkningar
vid LåneContoren i Götheborg
och Malmö för insättande af Guld och
Silfver.
Den 17 Mars e. m.
293
Stats- Banko- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
angående fortfarande anslag till Strömrensningar
och lättade vattencommunicationers
befrämjande.
Stats- och BevillningsUtskottens:
angående en jetnnare fördelning af Roteringsbesväret
vid Westerbottens Regemente.
Stats- Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
om åtgärders vidtagande till Får skötselns och
Ullproductionens befrämjande i Riket.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
angående jemkning i den Skåne ålagde ordinarie
Rotering; om Beklädnads- och BeväringsDirectioners
inrättande vid Rusthålls
Regementerne; om fastställande af en viss
årlig arbets- eller förrättningsskyldighet för
Landtmätare; i fråga om Rusthållares skyldigheter
i afseende å uppsättningen af nya
munderingspersedlar.
B an koUtskottets:
angående grunderne för liquid, då ett emot
återbetalningsskyldighet i Silfver erhållit
BankoLån kommer före utsatt termin att
till sitt återstående belopp på en gång gäldas;
med förslag till Reglementariska föreskrifter
i sammanhang med Rikets Ständers
394
Den 17 Mars e. m.
beslut om Låns meddelande emot pant af
Tackjern; i fråga om serskildte föreslagne
grunder för belåning afSpannemål; angående
förslag till Brandreglemente för Banken; med
förslag till reglementariska föreskrifter i afseende
på en skyndsam utmyntning af Bankens
Guld och Silfver; angående förändring
af hittills antagne Bokföringsvärde för Guld
uti Bankens räkenskaper; om en serskild ökning
i Löneinkomst personelt för Bankens
Ombud i Directionen öfver Götheborgs LåneContor;
om fortfarande af skedda anordningar
vid LåneContoret i Götheborg af ett
arfvode för LåneExtractets uppgörande m.
m.; angående rättighet för Banken att utfärda
så kallade RänteCoupons; med förslag
angående en förbättring ad interim uti BankoStatens
Löneinkomster ra. m.; angående vissa
förändringar af Bankens Sedlar till deras
valeur, text, format m. m.; angående utsättande
af en viss prasscriptionstid för inlösen
af Bankens Sedlar på Daler Kopparmynt;
angående Brandförsäkring för de hus
i Städerne utom Stockholm, hvilka, vid ny
af BankoUtskottet föreslagen utlåning af ingående
Capitalafbetalningar emot pant af
Fastighet, kunna komma att i Banken belånas;
angående vissa bestämmelser, som böra
finnas tydligen uttryckta i texten å de nya
Sedlarne; om förhöjning i den för resekostnader
hittills anslagne ersättning åt den Ledamot
af Fullmägtige, som har speciella inseendet
öfver Tumba; med förslag till före
-
Den 17 Mars e. rn.
293
skrifter i det nja BankoReglementet angående
Bankens förhållande till Staten och
vissa Allmänna Inrättningar; med förslag
till några närmare bestämmelser i nämnde
Reglemente i sammanhang med den beslutade
upp- och utlåningen.
Bevillnin gsUtskottets:
om moderation i porto för bref som väga
öfver 8 lod; med förslag till Reglementariska
föreskrifter i afseende på bränvinsskattens
utgörande efter tillverkning; i afseende
på tiden, då en ny Tulltaxa skall träda i
verkställighet; om Saltpetergärdens ersättande
genom anvisning på Tullmedlen och Bränvinsbevillningen.
Bevillnings- Lag- samt Allmänna Besvärsoch
EkonomiUtskottens:
huruvida tilltal må äga rum för öfverproduction
af bränvin; med förslag till sammanjemkning
af RiksStåndens olika beslut i
fråga om Kongl. Stadgan för Inrikes Tullförpassning
och bevakning; med dito dito i
afseende på Kongl. Majrts Nådiga Förordning
emot oloflig införsel eller utförsel af
varor af den a3 Junii i8a5.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottens:
rörande Paket-, Post- och Forvagnsiurättning.
296
Don 17 Mars c. in.
LagUtskottets:
orri utfärdande af förklaring öfver Kongl.
Brefven den 17 Februarii 1742 och den 26
April 1776 angående Bankens forum i C011-  cursmål; i anledning af RiksStåndens skiljaktiga
beslut i fråga om indragning af Lagmans-
och KämnersRätter samt serskildte
Domstolar m. m.; i anledning af gjord hemställan
om anmodan till Lagutskottet alt
till Stånden inberätta huru frågan om ändring
i 18 och 19 §§ InteckningsLagen blifvit
afgjorde; att frågor örn återbetalningsoch
ersättningsskyldighet emellan Kronan
och enskildte ej få hänskjutas till Gode Mäns
afgörande utan böra af Laga Domstol upptagas
och afdömas.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiVtskottens:
om
straffbestämmelser för dem, som genom
fylleri och en oordentlig lefnad förorsaka
att deras hustrur och barn falla allmän Fattigvård
till last.
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets:
om en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
med anhållan om vidtagande af Ekonomiska
författningar till välmågans återförande och
landets förkofran.
ExpeditionsUtskottets:
angående en underdånig skrifvelse om verkställd
granskning af Lazaretts- och Curhus
-
Den 17 Mars e. m.
räkenskaperne; med förfrågan i afseende å
förslag till föreskrifter i och för tryckningen
af Bihanget till RiksStåndens Protocoll
vid blifvande Riksdagar.
4:o Godkännande af följande Utskotts
Memorial:
StatsUtskottets:
med förslag till Yoterings-proposition i fråga
om fördelning af det mindre Creditivet;
med dito dito i fråga om den af Marstrands
Stad sökte ersättning för utgjord Inqvartering.
BankoUt skottets:
med förslag till Voterings-propositioner i
fråga om ersättning till ÖfversteLieutenanten
G. U. Adlerstam; med förslag till föreskrifter
i det blifvande Banko-reglementet,
såsom en följd af Rikets Ständers beslut rörande
inlösning och utvexling af Bankens
Sedlar m. m.
BevillningsUtskottets:
med förslag till Voterings-propositioner i
fråga om Städernes SaluAccis; med dito
dito i anledning af skiljaktiga beslut angående
Allmänna Bevillningens fördelning.
Expedition sUtskottets:
med öfverlemnande af förslag lill författning
angående krän vins- brännings -rättigheten.
29ö
Den 17 Mars e. m.
5:o Beroende vid Stats- och BankoUlskotlens
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte
Betänkande om rättighet för SparBankerne
i riket att, emot ränta, i BankoDisconten
insätta en del af deras fond m. m.
6:0 st (slag å StatsUtskottets svar å gjorde
anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
öfver RiddarhusDirectionens framställningar
om tryckning af RiddarhusDirectionens P10-  tocoll öfver justeringar af Ridderskapets och
Adelns Protocoll m. m.; Stats- och BankoUtskottens
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utlåtandet i fråga om understöd
af Allmänna medel till Södertelje Canal- och
Slussverks-Bolag; Stats-, Bevillnings- samt
Alllmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
Utlåtande angående förändring i sättet för
Grundräntornes eller KronoTiondens utgörande;
samt BankoUtskottets Betänkande i
anledning af väckt förslag att, medelst serskild
upplåning af Banken, bereda fond för
en ny utlåning emot pant af fastighet.
7:0 Läggande till handlingarne af nedannämnde
Utskotts Memorial och Utlåtanden
:
StatsUtskottets:
angående LåneAnslag till en brobyggnad öfver
Tranarps å; rörande Kamererare!! Iggeströms
ansökning i afseende å dess uppbördsbrist;
i anledning af erhållen återre
-
Den 17 Mars e. m.
iniss på någre af Utskottet afgifne Betänkanden.
Förstärkta StatsUtskottets:
angående verkställd omröstning i fråga om
försäljningen af Skeppen Tapperheten och
af Chapman; och angående den Allmänna
Bevillningens fördelning.
Stats- och BankoUtskottens:
i anledning af framställde anmärkningar vid
åtskillige af Utskotten afgifne Utlåtanden.
Stats- och BevillningsUtskottens:
öfver gjorde anmärkningar i fråga om uppbörds
provision till Städernes Magistrat m. m.
Stats- Bevillnings- Banko- Lag- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens:
i anledning af återremisså Betänkandet angående
väckt förslag till grunderne för ett
förändrad t StatshushållningsSystem.
Stats- Bevillnings- Lag- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottens:
rörande väckt Motion om förändrad grund
för praestationers utgörande af hemman; och
om förändrade grunder för Lego-och SaluSågars
samt Valk- och StampVerks beskattning.
BankoUtskottets:
angående revision öfver BankoDiscontVerkets
förvaltning och räkenskaper m. m.j
3oo
Den 17 Mars e. tn.
öfver anmärkningar vid Utskottets Memorial
med förslag till reglementariska föreskrifter
örn Låns meddelande från Banken emot
pant af Tackjern.
BevillningsUtskottets:
i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
med förslag till reglementariska föreskrifter
i afseende på bränvinsskatts utgörande
efter tillverkningen.
Bevil/nings- samt Allmänna Besvärs- och
EkoJiomiUtskottens:
i anledning af åtskillige motioner om Postinrättningen
i Riket; i anledning af Rikets
Ständers skiljaktiga beslut rörande Paket-,
Post- och Forvagns-Inrättningen,
LagUtskottets:
i anledning af skiljaktiga beslut i fråga om
ändring af Kongl. Förordningen den 24 Augusti
1813 emot fylleri och dryckenskap.
8:0 Instämmande uti Ridderskapets och
Adelns inbjudning i afseende på 12 § i 12
Capitlet SkiftesStadgan.
9:0 Väigran att instämma uti Ridderskapets
och Adelns inbjudning att förena
sig uti bifall till Lag- samt Allmänna Besvärs-
och EkonomiUtskottens utlåtande, i
fråga om utfärdande af de vid sista Riksdag
föreslagne Handels- och HandtverksOrdningar;
uti BorgareStändets inbjudningar i
