# ID: svediakorp-gov321
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 69,145
# sentences: 3,157
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 18 Augusti f. m.
601
plenidag togs, angående andra punkten, utbeder
jag migffå förklara , huru jag då fattade beslutet.
Frågan var då ej annan, än om Kongl Majus
rätt,i afseende på utländska magter; det var ej
fråga omtullen i allmänhet. I öfrigt var den afmig
föreslagne jemkning blott en ordjemkning, då jag
erinrade, att negociationer med utländska magter
kunde göra förändringar i tullen nödvändige,
hvaiföre man borde öfverlåta elfer uppdraga åt
Konungen en sådan rätt. Det var detta jag föreslog.
Någon annan förändring i det hela
var då ej i fråga. Nu är fråga om att bestämma
tuilafgtfterne. Skola nu -Ständerna bestämma
dem i detaille, så olifver det af stor vidlyftighet.
Deremot om Ridderskapet och Adeln
ingär på Herr Grefvens och LandtMarskalkens
proposition, så vinnes tid och säkerhet,
att man ej gjort något, som skadat narin,
garne. Jag får erinra, att icke blott rättigheten
att förbjuda en vars, utan äfven den att höja,
tullen derå, kan vara nödvändig, emedan man
han hafva tillgång på en vara, men ej till det
belopp, att all främmande införsel deraf kan
förbjudas. Då bör tullen ej vara så hög, att
den skyddar den inhemska tillverkaren, annars
utsätter man sig för den olägenhet att sa näringarne
undertryckas, eller aldrig kunna till
den grad-utvidgas, att man kan umbära utlänsk
tillförsel. När jag talade om 60 §. RsgeringsFormen,
så var det blott för att visa, det
rättigheten att nedsätta tullen aldrig genom
Grundlagen vöre Konungen bestämdt betagen,
men att det vore bäst om Riksens Ständer yu
trade tydeligen sin mening i detta afseende.
6o»
Den Ig Augusti J, m.
Om Riksens Ständer åt Kongl. Maj:t öfverlemna,
att, med afseende ä näriogarne, göra de
jemkningar, medelst tullens höjande och sänkande,
sina kunna erfordras, tror jag att de
bibehållit sina rättigheter, och derjemte förvarat
sig för olägenheter och missbruk i framtiden.
Grefve Frölich: Jag är hufvudsakligen fö«
rekommen af Hans Excellence Herr Grefve Mörner.
Jag får endast anmärka, att den proposition,
som Herr Munck af Rosenskjöld yrkat,
är helt partiel, endast i afseende på importen,
när Konungen endast får minska tullen, efter
som, i afseende på exporten, ett motsatt förhållande
bör äga rum.
Herr Munck af Rosenskjöld: Jag finner
af Herr Grefve Mörners yttrande, att han ej
från början öfvervarit discussionen öfver detta
ämne i sista plenum , ty då skulle han funnit
att discussionen då var densamma som nu,
och att sedan vi långe tvistat om rättighet åt
Kongl. Maj;t skulle öfvetlemnas att så väl
höja som sänka tullen, stannade Ridderskäpet
och Adeln i det beslut, att åt Konungen öfverlåta
rättigheten att sänks tullen , men den
8tt höja tullen endast i de fall, då reciprocitet6-förhållanden.
i följd af bandelstraktater
eller andra förhållanden med främmande magter
, fordrade en sådan jemnkning. Huruledes
derföre Herr Grefve Mörner och Ståodet
fattat meningen , var förhållandet dock sådant ,
sorn jag haft äran nämn*, och så beakaifadtj
Den 18 dugtt sti f. m,
tp%
att om Ridderskapet och Adeln nu St Kongl.
Maj;t öfverlåter rättigheten att höja tullen ,
öfverändakastas ett redan tagit beslut, och
Ståndet strider om en sak som redan är afgjord.
Skulle man nu åter öfverlemna hela
denna rättighet åt Styrelsen , så bletve hela
den discuterade tariffen en nullitet och utan
verkan. Det förundrar mig , att Grefve Frölich
velat påbörda mig en mening, som jag ej
yttrat , att nemligen den magt jag tillstyrkt
skulle åt Kongl. Maj:t öfverlämnäs att nedsätta
tullen, var partiel t föreslagit för importen. Jag har
ej nämnt hvarken importen eller exporten,och förklarar
nu, att min mening var att nedsättr,ingen
skulle ske både på importen och exporten och
det så mycket me.a, som jag redan förut anmärkt
vid flera export-artiklar att tullen deiå
var för hög. I öfrigt, som discussionen redan
räckt så länge, anhåller jag om proposition
ä mitt förslag.
Herr Ctderschjöld: I likhet med den siste
talareD fruktar j3g, att det skulle strida emot
Ridderskapets och Adelns beslut i sista plenum,
att nu helt simpelt öfverlemna åt Kongl.
Maj;t att jemka tullen. Dessutom får jjg förklara,
att äfven i detta fall blifver det ick.e
dessmindre nödvändigt , att uppgifva någon'
norm ; och dertill anser jag Utskottets förslag
olämpligt. Således tror jag det i aila fall
blifva nödvändigt , att genomgå faxan ie pléner.
Måhända blifva anmärkningarne färre,
än man skulle föreställa sig; ty hittills är det
på sin- höjd 20 a 30 artiklar} vid hvilka an
-
Den 18 Augusti f, m.
märkningar blifvit gjorde. Jag hemställer
derföre, om det icke går an, att taxan uppläses,
och att, när någon anmäler sig , läsningen
upphörer , och artikeln discuterasj samt
att de artiklar, vid hvilka ingen anmärkning
blifvit gjord, anses för bifallne.
Herr von Hohcnhaufen: Då i sista plenum
proposition gjordes om andra punkten, innehöll
den ej fixa ordalag. Jag ämnar ej föreslå något
upprtfvande af ett fattadt beslut, men det
lär vara nödigt, att få veta hvad som blef beslutadt.
Propositioners lydde ordagrant sålunda:
Behagar Ridder (köpet och Adeln gilla den af Hans
Excellence Hen Grefve Monier jörtjlagne reda elion
ar 2\dra punkten? Att iå känna denna bestämdt
är nödigt, och Herr Grefva Mörner har både
rätt och lägenhet stt genomse den i protocollet.
I öfrigt har ordet reciprocitet blifvit fattadt
uti sfi olika mening, att något bestämdt derom
bör yttras, och för att få detta uttryckt, är
tillägget nödigt. Blifver nu detta afgjordt, sä
är ej något hinder för tulltaxans företagande.
Om det sätt Herr Cederschjöld föreslagit är
enligt med formen lemnar jag derhän. Förut
blifver det likväl nödvändigt att veta , hvad
som beslöts i sista plenum. Kanske Herr Grefve
Mörner skulle vilja genomse redactionen af
det baslut, sorn dä fattades, i anledning af dess
yttrande
Herr
Grefven och Landt Mar(kalken förklarade,
det han icke kunde finna den af honom
nyss gjorda, utaf den i ämnet {örefallne dis
-
T)6n ig Augusti f. m.
cussion endast föranledde, proposition vara i
någor måtto stridande emot Ridderskapsts och
Adelns, i afseende å andra punkten, förut fattade
beslut, hvilket redan tvenne gånger blifvit
af Herr Tham ordagrant uppläst.
Herr von Hohenhaufen: Jag har visserligen
ingenting emot den proposition Herr Grefven
och LandtMarskalken framställt. Den innefattar
en förklaring af ordet reciprocitet, hvilken
är nödig, om man skall erhålla ett fixt
beslut.
■ Herr Grefven och Landt-Mar skalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln tilläfventyrs
önskade, att den ifrågavarande Tulltariffen
skulle nu genast uppläsas samt Artikel för Artikel
granskas.
Ropades Ja och Nej.
Herr Lefrén'. Det af Herr Grefven och
LacdtMsrskalken framställdte förslag till tillägg
skulle jag anhålla, att Ridderskapet och
Adeln först afgjorde, ty otvifvelaktigt blifver
discussionen af olika natur, om vi veta på förhand,
huruvida ett tillägg skall äga rum, eller
icke. Om man vill förkorta discussionen så
bör man veta, om tillägget antages. Otvifvelaktigt
blifva discussionerne långa, om man ej
vet, att det bifailes. Jag förkUrar hogtideligen,
att jag ej har något under detta , och
alt jag ej nu strider för det system, som
Ben 18 Augusti J, nt.
blifvit fcullvoteradt. Jag finner ej häruti något,
sorn kin anses för understucket gods.
Herr Munck af Rorenskjöld: Jag förenar
mig med Herr Lefrén däruti,att Herr Grefven
och Landtmarskalken först måtte göra proposition
på de tvänne särskilt® meningar, som
i afseende på det ifrågkomne tillägg ,
här blifvit yttrade, emedan de hafva ett afgörande
inflytande på Ridderskapsts och Adelns
beslut, huruvida tariffen skall upläsas och
punktevis granskas; ty om åt Kongl M«j:t öfverlämnäs
makten att efter godtycke icke blott
sänka, utan äfven höja tullen, lärer det ej vara
mödan värdt att Riksens Ständer punktvis
afgöra Tulltariffen.
Herr Tham; Jag förenar mig äfven deruti,
att Herr Grefven och LandtMarskalken
först täcktes göra proposition å de föreslagne
tilläggen.
Herr Grefven och Landi Mar fhalk en hemställde,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att,
innan Tulltariffen till granskning företages, frågan
om det af flere Ledamöter förslagne tillägg,
rörande öfverlemnande af en viss rättighet
till Kongl. Maj t i afseende på jemkning i
Tulltariffen, först borde afgöras.
Ropades Js.
Hvarefter Herr Grefven och Landt-Marskalken
yttrade, det Herr von Hartmansdorff föreslagit
ett så lydande .tillägg: att Riksens Ständer
tten rS Augusti /, tni
borde öfverlemna Tulltaxan till Kongl. Maj:tj
med uppdrag att, efter näringarnes kraf, och Rikets
bästa, kunna böja eller sänkaTullafgifterna»
dock så att de i möjligaste måtto motsvaradet
bevillningsbelopp, som blifvit genom dem påräknadt
intill nästa Riksdag, då- Riksens Stän«
der, elter den emedlertid förvärfvade erfarenheten
, kunna med mera säkerhet bestämma
Tulltaxan.
Herr Cederfchjöld; Jag får blott anhålla,'
>tt Ridderskapet och Adeln i alla fall förbehåller
sig rätt att granska Tulltaxan, så att det
icke blifver den af Utskottet uppgjorde, utan
den af Ståndet granskade, som till Kongl.
Maj:t öfverlemna».
Herr Lefrén', Jag vågar hemställa, om icke
den proposition, som Herr Grefven och
Landt-Marskalken en gång redan gjort, kunde
blifva den sorn finge framställas, så mycket
mera som jag tror, att H rr von Hartmandorffs
förslag innefattar ett ämne, hvarom *i icke discuterat,
och som skulle inleda oss i en lång
öfverläggning. Der står nemligen: dock så, att
tullafgifterne i möjligajle måtto motsvara det bevillni/gfbelopp,
som blifvit genom dem påräknadt intill
nästa Riksdag. Som man ej vet, huru stor Bevillningssummsn
blifver, kunde det utgöra ett
bestämdt hinder för Kongl. Maj:t, att begagna
sig af den rätt. som uti första punkten är Ho-
nom lemnad, att neka import af vissa varor,
och således skulle Konungens händer vara absolut
bundne, ty antingen måst* Statsbrist uppi -
Den 18 Augusti f. m,
komma, eller ock miste Konungen ingå på de£
system, som inbringar mycket penningar i Statscassan
, men lemnar litet skydd åt naringarne.
Herr Tham: I den af Herr Grefven och
LandtMarskalken först föreslagne proposition,
tror jag det bör stå: i enlighet med de aj Rik
sent
Ständer stadgade gnmdsattser; ty annars hade
man rakt upphäft Riksens Ständers rätt, att
sig sjelfve beskatta.
Herr Cederfchjbld förenade sig med Herr
Tham.
Herr Grefven och LardtMarfkalken föreslog
derefter följande Proposition:
Att, sedan Ridderskapet och Adeln godkänt
den af BeviiloingsUtskottet föreslagne
Tulltariff, antingen oförändrad, eller med dervid
gjorde modificationer, det tillägg dervid
må äga rum, att Riksens Ständer borde till
Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna, att, i
enlighet med de af Riksens Ständer antagne
grunder för Tullbeviilningen, samt med afseende
å landets väl och näringarnes trefnad, intill
Dästa Rikadag vidtaga de åtgärder, i anseende
till Tullens både höjning och sänkning,
hvartill omständigheterna kunde föranleda, och
hvarigenom det af Riksens Ständer sökte ändamål
bäst må kunna vintras.
Ropades starka Ja och Nej,
nen rS Augusti f, m, ggg
Herr von Hartmansdorff: Jag är för min
del visserligen nöjd med den framställning j
Herr Grefven och LandtMarskalken gjort.
Hvad jag sagt derom, att summan i möjligaste
måtto skulle motsvara det af Riksens Stän-j
der påräknade tullbevillningsbeloppet, har jag
yrkat för undanrödjandet af all farhåga , att
Regeringen, genom höjning af tullen, möjligen
skulle öka folkets skatter utöfver hvad det
ämnat gifva. Jag får derjemte anmärka att
jag tror ordet tull vara uteglömdt framför ordet
bevillningsbelopp.
Herr Munck af Roftnjkjöld: Jag får förklara
att jag icke förstår, hvad som menas
med orden ; i enlighet med de af Riksens Ständer
antagne grunder; då Riksens Ständer öfverlenH
na åt Kongl. Majit , att efter godtycke höja
och sänka tullen. I afseende på det vilkor,
att summan skulle utgå , och ingen annan
sänkning får vidtagas, än den som medgaf den
påräknade summans utgående får jag anmärka,
att Styrelsen lika så litet sorn någon annan
kan påräkna, hvad inkomst som af höjning
eller sänkning i tullen skall uppkomma. Matt
får åtnöja sig med ungefärliga beräkningari
Det är likväl icke att befara, att Regeringen
vidtager en sådan sänkning, att medlen för
dess behof minskas. Jag får i öfrigt förnya
min anmärkning, att jag anser den af Herr
Grefven och LandtMarskalken sist framställde
Ridd, o. Åd, Prot. VII. Band. 39.
flen 18 Augusti f. m.
proposition öfverändakasta det beslut, som fat.
tades i Thorsdags.
Herr von Qrcanten: Jag får blott anmärka
att jag ej anser det tillägg, som Herr von
Hartmansdorff framställt, nödigt eller användbart,
ty med samma tullstadga har det handt,
att inkomsten det ena året gått till en half
million mera än det andra, och det är ej sagt,
att inkomsten af tullen endast beror af tulka*
riffen. Jag anser således den proposition sora
Herr Grefven och LandtMarskalken framställt,
vara den rätta,
Friherre Wrangel'. Jag skulle önska
ett tillägg till Herr Grefvens och LandtMarskalkens
proposition , nemligen att vid de
jemnkningar af tullen, som Kongl. Maj:t skul#
le finna nödigt vidtaga, intet sken af monopolier
hvarken för enskifta eller corporationer
måtte äga rum , utan att dessa jämnkningar
blott borde ske , med afseende å främmande
nationer.
Herr Grefven och Landt Mar [kalken erinrade,
att de af Bevillningsutskottet föreslagne, samt
af Ridderskapet och Adeln redan godkände,
grunder för Tullbevillningens utgörande innefattade,
efter Herr LondtMarskalkens öfvertygelse,
tillräckligt correctif emot de af Friherre
Wrangel befarade monopolier.
Friharre Wrangel: Jag afstår ifrån mitt
F)rn ig Augusti f. m.
begärda tillägg , emedan jag ser , att 60 §.
Regeringsformen ej tillåter sådane monopolier.
Betr Grejven och Landt Mar/hålken förnyade
derefter den af honom sist gjorde proposition.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och Lanåti
Marskalken förklarade , att som , efter hvad
han tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej, propositionen
blifvit af Ridderskapet och Adeln bi-r
fällen.
Herr Munck af Rosenskjöld: Oaktadt äfven
jag. likamed Herr Grefven och LaridtMarskalken,
tyckt mig höra mycket flere Ja än Nej , vill
jag dock, för att utröna, hvad hopp man ännu
kan göra sig vid denna Riksdag, att Nationens
och Dess Representanters rättigheter
skola blifva bevarade, anhålla om votering.
Grefve von Schwerin: Det tillägg , som
Herr Grefven och LandtMarskalken föreslagit,
behöfver icke utgöra någon serskild punkt,
utan kan sammanflyta med den redan gillade
2 punkten. R'ksdag«ordninsens 58 §• tillåter
tillägg, som icke rubba beslutet. Detta tillägg
ändrar icke beslutet. I min tanka kunde
det gerna vara bort*; ty hvad sjelfva saken
beträffar, gör det hvarken till eller ifrån.
Skulle Ridderskapet och Adeln tillåta , att
det finge tilläggas 2:dra punkten, sa kunde yi
6|2
Den 18 du gn st i f. >n.
slippa votering. Om tariffen nu skulle uppläsas
, tror jag, att få anmärkningar blifva
gjorde. Men blifva här anmärkningar gjorde
, såsom till exempel vid artikeln trcidvwor,
så kan ju sluteligen uti den skrifvelse . som
ifrån Riksens Ständer i detta ämne afgår till
Koogl. Majit,1 sägas att Riksens Ständer, vid
granskningen af vissa artiklar, varit tvähågse
om tullens rätta bestämmande, och derföre
beslutit, att öfverlemna bestämmandet deraf
till Kongl, Maj;t.
Herr Munck af Rosenskjöld: Jag vågar ytterligare
påminna , att då jag yrkat votering
och ej derifrån afstår, jag ej styres af kärlek
för min mening, eller för att åstadkomma
tidsutdrägt , eller för att göra något emot
dem, som äro af olika tanka med mig , men
jag gör det derföre, att då jag redan 1800
bevistat Riksdag, är det nu första gången jag
öfverlefvat den händelsen , alt man öfverlemnar
till Kongl. Majit, att helt egenmägtigt
höja eller sänka tullen , och det sedan ett
Utskott redan utsrbetat tariffen, samt utan att
Konungen nu sjelf begärt en sådan arbitraire
myndighet. En annan orsak , hvarföre jag
icke kan afstå från votering , är au det nu föreslagne
beslut öfverändakastar beslutet i sista
Plenum, enligt hvilket Kongl. Majit blott
i vissa fall skulle äga att höja tullen'. Jag
tror, att i händelse Herr Grefvcns och LandtMarskalkens
proposition antages, kommer »tt
piaejudicat att äga rum, hvarpå man ej förut
halt något exempel, och jag vill g*nom vote
-
Den Ig Augusti /. ni.
ring åtminstone försöka att befria Ridderskapets
och Adelns Pluralitet från delaktighet i
ett sådant.
Herr Ehrenborg , Casper : Herr Munck af
Rosenskjölds rätt att erhålla votering är obestridlig
, men då han tvenne gånger yttrat att
om den af Herr LandtMarskalken sist framställde
proposition bifalles , Konungen derigenom
skulle bekomma rättighet , att efter godtycke
kunna ändra tullafgifterne, och en sådan
opinion kunde verka på utgången af voteringen
; så utber jag mig få nämna , det jag ej
fattat -meningen af det föreslagne tillägget så ,
att någon rätt till godtycklig ändring af tullafgifterne
derigenom skulle till Kongl. Majit
öfverlemnas. Då en Tulltaxa till Regeringen
öfverlemna», med rättighet, att efter förekommande
omständigheter höja och sänka tullaf—
giftérne, måste väl alltid fullständiga skäl
för Regeringens ifrån nämnde tulltaxa afvikande
beslut förefinnas , samt i StatsRåds-protocollet
anföras. Skulle emot all förmodan
ändringar vidtagas utan skäl, måste ansvar
uppkomma. Jag tror, för min del, Nationen
vara bättre belåten dermed , att Styrelsen till
allmän nytta utöfver en sådan rättighet, än
om Nationen framdeles skulle ärfara ofördelaktiga
Resultat af Riksens Ständers beslut,
dem Styrelsen ej vore i tillfälle att kunna förekomma.
Herr von Hartmansdorff: Utan det Herr
Ehrenborg anfört,^har Ridders;apetoch Adeln
Dea i$ Augusti f, m.
äfven uti HerrGrefvens och LandtMarskalkens
proposition hörttydeiigen uttryckas, att tullens
höjande eller sänkande borde ske efter de
grunder, som här i förra plenum blifvit antagne.
Således är det icke elter Regeringens
godtycke allena sorn bestämmandet skulle lör
sig gå. Likväl tror jag det tillägg jag föreslagit,
om tulibevillningsbeloppets motsvarande
förhållande till den summa, sorn genom denna
intägt i Statsregleringen påräknas, vara vigtigt
och jag reserverar mig emot dess uteslutande,
emedan man derigenom lemnar öppet åt Regeringen
att, medelst Tullen pålägga riket en större
beskattning, än man behöft och velat gifva.
Herr Munck af Ro fen [kjöld: Jag ber om
förlåtelse att jag uppehåller RiddersUapet och
Adeln, men vigten af ämnet torde ursäkta mig.
Herr Ehrenborg har ansett mitt yttrande , att
man nu ville öfverlemna något åt Konungens
godtycke, vara origtigt, derföre att Hans Majit
är förbunden att höra sine Rådgifvare, och desse
äro pliktige, att anföra gina skäl till Protocollet
i StatsRådet, och att ansvara för sine
råd. Men jag tror, att i alla fall, hurudana
Ock råden må blifva, äger Kongl. Majit, enligt
vår Regeringsform, att efter godtycke taga sitt
beslut och utöfva den makt, som man åt honom
uppdrsgit. Likväl, för att tillfredsställa
Herr Ehrenborg, hvars constitutionella ömtålighet
jag högt värderar, vill jag gerna utbyta
ordet Konungen mot ordet Sttjrelfen, och säga,
att man vill öfverlemna åt Styrelsen en vid
-
Den ig Augusti f. m.
Bträcktare makt, än sedan 1809 ars revolution
någonsin blifvit den öfverlåten.
Herr Grefven och Landt Marskalken yttrade,
att då votering blifvit begärd, ansåg Herr LandtMarskalken,
den af honom sist framställde proposition
böra utgöra Ja proposition j och komme
i händelse Ridderskapet och Adeln behagade
tillåta, att det af Herr Munck af Rosenskjöld,
hvilken begärt voteringen, uppgjorda
förslag, finge i contrapropositionen innefattas,
densamma att erhålla följande lydelse: vinner
Nej, komma Riksens Ständer att. hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla , det Kongl.
Majt, efter vederbörandes hörande, täckes vid.
taga den nedsättning af Tulltariffen, hvartill
omständigheterne kunna föranleda.
Herr Munck af Rofenjkjiild: Jag ber, att
uti Contrapropositionen äfven må tilläggas den
phrase, som står i Ja propositionen, nemligen:
enligt de af Rikfens Ständer fnfjlällde grund, r, på
det att den förra må blifva lika med den sednare,
endast med undantag af ordet höja.
Herr Grefven och Landt-Mar falken framställde
derefter följande voteringsproposition:
Den som bifaller, att, 6edan Ridderskapet
och Adeln godkänt den af Bevillningsutskottet
föreslagne Tulltariff, antingen oförändrad,
eller med dervid gjorde modificationer, det
tillägg dervid må äga rum , att Riksén
Ständer böra till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna, att, i enlighet med de af Riksens
i
6iS Den l§ Augusti f. m.
Ständer antagne grunder för Tulibevillningen
samt med afseende å landets väl och näringarnes
trefnad, intill nästa Riksdag vidtaga de
åtgärder i anseende till Tullens både höjning
och sänkning, hvartill omständigheterne kunna
föranleda, och hvarigenom det af Riksens Stander
sökte ändamål bäst må kunna vinnas,
voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej-,
Vinner Nej, komma Riksens Ständer, att
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande, täcktes,
enligt de af Riksens Ständer fastställde grunder,
vidtaga den nedsättning af Tulltariffen,
hvartill omständigheterna kunna föranled*.
Hvilken voteringsproposition af Ridderskapet
och Adeln godkändes, samt anslogs.
Sedan 43, 44, 45 och 46 §§, i Riddarhusordningen
blifvit uppläste, börjades voteringen
klockan tre qvart till 2 eftermiddagen och fortsattes
sedermera; hvarunder Herr Grefven och
LandtMarskalken öfverlemnade klubban till
Grefve Frölich, David Harald, samt bortgick
Efter
voteringens slut, och sedan en voterings-sedcl
blifvit undantagen och förseglad,
XK'« 18 Augusti f. >n.
617
samt de öfrige voterings-sedlarne öppnade, befunnos
rösterne hafva utfallit, sorn föijer:
Ja
46.
Nej __ 52.
I följe hvaraf, och sedan det öfver voteringen
särskildt förde Protocoll blifvit uppläst,
Herr Grefven och Ordföranden förklarade, det
Ridderskapet och Adeln således beslutat, att,
ehvad den af Bevillningsutskottet föreslagne
Tulltariff komme, att af Ridderskapet och Adeln
godkännas oförändrad eller med modificationer,
det tillägg dock dervid borde äga
xum, att Riksens Ständer skulle hos Kongl.
Jvlaj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
efter vederbörandes hörande, täcktes, enligt de
af Riksens Ständer fastställde grunder, vidtaga
den nedsättning af Tulltariffen, hvartill oraständigheterne
kunde föranleda.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan ett qvart till 4 eftermiddagen.
In fidem Protocolli,
O. J. Lagerheim.
6i S Sen iS Augusti t. ni
Måndagen den 18 Augusti.
Plenum klockan half till 6 eftermiddagen.
Upplästes till justering och godkändes följande
ExpeditionsUtskottets insände Förslag
till Riksens Ständers underdånige skrivelser
tili Kongl. Maja:
N;o 148. Angående prägling af så kallade
Jubel - Riksdaler.
N:o 149. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse om uppförande på Indragnings-Stat
af 3:ne LärareLöner vid SkeppsGosse-Scholan
i Carlskrona.
N:o 150. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om anslag af Lön å Stat
för en serskild Provincial-Läkare i Herjeådalen.
N;o 151. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss rörande utbyte af 2:ne indelningar
vid Kongl. Lif - Regementet.
N:o 152. I anledning af väckte frågor,
rörande de i Riket vistande Judar.
N=o 153. Rörande offentlighet vid Domstolar
och vid Policekarnrar i Städerne.
t)m 18 Augusti t, rit.
Nio 154. I anledning af väckte frågor
om förhöjning i betalningen tor tågands troup
pers
underhåll.
N:o 155. I anledning af Riks-ns Ständers
Deputerades Berättelse om KrigsRedogö
relse-
och Revisions-Verket.
Herr Munck af Rosenskjöld, Elurhard:
Sedan Ridderskapet och Addo genom votering
i förmiddags funnit godt besluts, att, ehvrd
den så kallade Tulltariffen komme aU af Ridderskapet
och Adeln godkännas oförändrad, eller
med modificstioner , det tillägg dervid dock
borde äga rum , att Riksens Ständer skulle
Iros Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla , att
Kongl. Majtt, efter Vederbörandes hörande,
täcktes, enligt de af Riksens Ständer fastställde
grunder, vidtaga den nedsättning af Tulltariffen
, hvartill omstäodigheterne kunde föranled»;
så hemställer jag. om ej samma beslut
kunde nu genast , och innan sjelfva Tulltariffen
blifvit af Ridderskap^ och Adeln afgjord ,
genom ett Protocollsötdrag de öfrige Respective
RiksSiånden meddelas; samt anhåller cm
proposition derå.
Herr Hjerta , Gustef, förenade sig med
Herr Munck af Rosenskjöld
Och
blef Herr Munck af Rosenskjölds berörde
hemställan, uppå gjord proposition, *f
Ridderskapet och Adeln bifallen.
620
Den 18 Augusti e. m.
Herr von Hohenhciufen, Michael, anförde skrifteligen:
(Se
Bilagan N:0 i.)
Hvarefter Herr von Hohenhausen muntelieen
tilläde:
Jag föranlåtes så mycket mer till denne
framställning, som de begärda ökade anslagen
tyckas sätta utom tvifvel, att ej Riksens
Ständer kunna belasta Staten med ytterligare
utgifter, och minst såsom ränta till
Götha Canal actier m. m.
Friherre Hjerta, Fredrid Jag var icke tillstädes,
då StatsUtskottets Betänkande angående
Södertelje Canalverk i förmiddagens plenum
förevar, och har således icke haft tillfälle, förr
än nu, att inhämta och besvara de anmärkningar,
6om då lära blifvit mot Betänkandet gjorde
af Grefve Spens och Herr von Hartmansdorff.
Detta är mig ganska okärt, ty jag hade
måhända kunnat så upplysa en och annan af
de anförde omsiändrgheterne, att återremiss af
Betänkandet undvikits. Utskotten hafva icke
ansett sig kunna tillstyrka fullkomlig afskrifning
af de 100,000 R:dr, som CanalBolaget år
1815 i lån från Banken erhöll, men deremot
hemställt, att Bolaget må befrias från all ränte-
och capital-afbetalning å denna summa intill
och med år 1828 Af de Utskotten meddelde
handlingar och uppgifter hafva Utskotten
ock lunnit, att ehutu Canalen redan i iyra år
Ben iS Augnst i et m,
6st
valrit segelbar» återstå ytterligare flere ej CaBalfarten
hinderliga Byggnader, hvaribland en
kostsam ny Bro för att lätta trafiquen öfver
Canalen, Dragbryggor utmed den samma, och
uti LinaSundel m. m. Utskotten hafva med
fästadt afseende härå, anslagit en årlig summa
af 15 ,000 R:dr, att ifrån och med år 1824 utgå
till Canalens fullbordande, med dervid fästadt
vilkor, att Canalen skall vara färdigbyggd åc
1828. Jag tror mig icke behöfva vidlyftigt
omtala anledningarne och orsakerne, hvarföre
icke någon ledamot inom StatsUtskottet var a£
stridig tanka, med den Betänkandet innefattar.
Ledamöteme ansägo nemligen, att ett Bolag,
hvars medlemmar tillstyrkt 140 procent utöfver
hvad det vid Subscribtion sig åtagit, som under
tiden saknat ränta för dessa betydeliga tillskott,
hvaraf de sista 33 procenten erlades
1815> och med så mycket nit sökt tillvägabringa
förslaget, också förtjenade att nu af Staten
i deras bemödanden understödjas. Bolaget,
som med all vördsam erkänsla rönt Regeringens
och fordna Ständers välvilja , har aldrig
undandragit sig , att uppfylla motsvarande
åtaganden. Actieägarne hafva väl fått beräkna
5 procents ränta å deras insatte Actiecapi-i
tal , men äfven denna ränta har åtgått till Canalbyggnaden
, och de hafva icke deraf uppburit
ett runstycke. De förbundo sig, att ä
den summa 50,000 R:dr , som år t 818 af Riksens
Ständer dem beviljades, afbetala en tredjedel
om året. Det hafva de fullgjort , och
äfven för i år arden sista afbetalningen afsatt,
hvarjemte de ordentligt betalt ränta för begge
Jten ig J agust i r, w.
Lånen. Alla dessa considerationcr hafva Utskotteo
fuunit förtjena behjertande och då uu
varande Rikets Ständer ärfarit, hvad vid sista
Riksdag af mången betviflades, (Canalens möjliga
utförande) förtröstar jag på bifall af
hvad Utskotten tillstyrkt. Canalen blef redan
om hösten 18 >9 segelbar, och farten derå
har sedermera så progressift tilltagit, att då
antalet af da fartyg , som passerat canalen ,
det första året utgjorde 113 Större Fartyg och
386 Båtar, samt det andra 351 större fartyg
och 395 Båtar , så steg detta aatal det tredje
året till 574 större Fartyg och 585 Båtar,
samt har till denna dag i år bestigit sig till
352 större Fartyg och 221 Båtar. Hvad
verkan och nytta detta medfört för den inrikes
handeln, är för hvar och en synbart : transporten
af åtskilliga varor , och förnämligast
den af ved har blifvit underlättad, och såmedelst
verkat på prisen å den Finska veden m.
m Vi hafva sett flere utländske, och deribland
Americanske fartyg gå igenom Canalen,
och all anledning är, att Canalen skall blifva
ju mera begagnad , ju mera den blir känd.
Detta allt har ock föranledt Utskotten, att tillstyrka
ett bidrag för CanalBolaget, hvilket ett
af RiksStånden redan med välvilja bifallit.
Jag får anhålla om ursägf, i fall jag skulle
misstaga mig något, i afseende å de yttranden
Grefve Spens och Herr von Hartmansdorff
i förmiddags pleno, rörande detta ämne,
afgifvit. Men gom man sagt mig, lära de hafva
önskat, att Stockholms Sluss måtte fördju
-
Ben j 8 Augusti e,. m,
pas, så att den blef lika med Södertelje Canal.
Detta kan ingen ifrigare önska än Bolaget sjelf.
Men hoppet om denna önskans fullbordande är
ganska aflägset. Dertill fordras en så stor
kostnad, att Stockholms Stad troligen ej förmår,
utan särdeles uppoffring, bestrida den, och Staten
lärer ej eller vilja dertill bidraga.
Skulle emedlertid Södertelje CanalBolag af
detta skäl förnekas ett billigt understöd, skall
Bolaget visserligen bjuda till att med egne
krafter söka upprätthålla verket, men jag fruktar
dock att bristande förmåga förbyter nitet
och oegennyttsn hos Bolaget till liknöjdhet,
sedan det erfarit, att inkomsten af Canalfarten
föga öfverstiger Betjeningens aflöning,!öch lemnar
obetydligt derutöfver till Verkets underhåll, hvarpå
såsom bevis må anföras, att hela inkomsten från
Seglationens början detta år intill denna dag utgjort
1460 R:dr. Man kan således lätt inse, att
Bolaget icke är i stånd, att med inkomsten un*
derhålla de till Canalen hörande byggnader,
ännu mindre att företaga och fullborda någon
ytterligare nybyggnad.
Då Ridaer6k3pet och Adeln likväl beslutat
återremiss af Utskottens på förenämnde skäl
och omständigheter grundade Betänkande, anhåller
jag att dessa mina i hast yttrade anmärkningar
må få åtfölja återremissen.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemstålde,
om icke Herr von Hohenhausens anförande,
aom innelattade anmärkningar vid Stats- Och
624
Den 18 Augusti e, mv
BancoUtskoftens i förmiddags pleno återremitterade
Betänkande om anslag af allmänna medel
för Södertelje Canal Verk, finge, jemte det
af Friherre Hjerti, i anledning deraf, nu afgifne
yttrande, till bemälte Utskott förvisas.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Höglofl;
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 18 Augusti 1823.
S. D. Då Ridderskapet och Adeln nu
skulle till pröfning företaga den af Bevillningsutskottet
uppgjorde, och vid dess Betänkande
N:o 29 fogade, Tariff till Tullbeviliningens
utgörande; fann Ridderskapet och Adeln för
godt besluta, att, ehvad berörde Tulltariff komme
att af Ridderskapet och Adeln godkännas,
oförändrad eller med modificationer, det tillägg
dervid dock borde äga rum, att Riksens Ständer
skulle hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majtt, efter vederbörandes
hörande, täcktes, enligt de af Riksens Ständer
fastställde grunder, vidtaga den nedsättning af
Tulltariffen, hvartill omständigheterne kunde
föranleda J om hvilket beslut underrättelse skulle
de öfrige resp. RiksStånden nu genast, och innin
sjelfva
Den ig Augusti e, m,
6s5
sjelfva Tulltariffen blifvit af Ridderskapet OcH
Adeln afgjord» meddelas. Ut Supra;,
Herr Grejven och Landt-Marskalken till—
kännagaf att Herr Akrell, Carl Fredric, förklarat
sig icke kunna emottaga den honom
uppdragne befattning att vara Ledamot uti
Allmänna Besvärs- och ÖeconomieUtskotfet;
äfvensom att 2:ne Ledamöter i BevillningsUtskottet
Herrarne Nordenankar, Gustaf, och
Rothlieb, Axel, sanitet! Ledamot i Lagutskottet
Herr Silfverstråle, Thor, sorn med Herr
Grefvens och LandtMarskalkens tillstånd från
Riksdagen afrest. I anledning hvaraf Heir
Grefven och LandtMarskalken anmodade Herrar
Electorer, att med första utse 2:ne Ledamöter
i Bevillnings-Utskottet; en Ledamot i
Lagutskottet, samt en Ledamot i Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottet;
Fortsattes pröfningen af Bevillningsutskottets
den 5i sistl. Julii under N:o 29 afgifne, samt den 5
dennes eftermiddagen på bordet lagde, Utlåtande,
i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets den 3 sistiedne Junii under Nto 12
rbeddeldte Betänkande, förande.dé genom Stora
SjöTullen ihflytande Bevillningsmedel; oc,.
Ridd. 0. Äd< Fröt, VII, Band,
40
B*n ij jfuguiii ». m.
företogs nu till granskning den af BevillningaUtskottet
uppgjorde, och vid sistnämnde Betänkande
bilagde, Tariff till Tullbevillningens
utgörande å de i samma Tariff upptagne
varor.
I ....
Herr Grefven och Landt Mar [hålken hemställde,
om icke Tullen å alla de artiklar, vid hvilka
någon anmärkning icke framställdes, finge
anses såsom af Ridderskapet och Adeln antagen.
Bifölls*
”Romersk Alun; Inkommande Tull procent:
25. Alla andra slags Alun; Inkommande
Tullprocent: 100. Utgåendetull procent: 4.”
Friherre Cederflröm, Jacob: Vid artikeln
Alun är Romersk, emot 25 procent, tillåten
till införsel; men all annan Alun belagd med
joo procent. Deremot finnes ingen UtförselTull
bestämd för Romersk Alun. Om den Romerska
Alun är nödvändig för våra Fabriker
eller Apothek , och Införseln således genom
lag Tull skall befordras, så bör åter Utförseln
deraf försvåras Jag föreslår derföre den förändring,
att Romersk Alun må emot 4 procent
få införas, men beläggas med 100 procent UtförselTull.
Herr Tham, Wollrath: Den Romerska A
lun
har alltid varit tillåten till införsel, men
all annan Alun förbjuden, af orsak att den utgör
(fn exportartikel. Den Romersk* Alun år
t>*n IS Augusti e. m. Ulf
nödvändig, såsom en Apothekssak, och ehuru
den i Sverige kan tillverkas till lika godhet»
sker detta dock sällan , särdeles sedan Garphytte
Alunverk afsagt det privilegium det haft
å förfärdigande af sådan Alun, och ej vill undergå
de prof, som dertill erfordras. Den gamla
taxan är i det närmaste bibehållen. Tullett
har varit 16 sk. Hatnb. B:co för Ligpundet,
hvilket kostat 15 R:dr. Detta utgör ungefär
55 procent. Som den Romerska Alun aldrig
härifrån blifvit uttörd , har den ej funnits !
taxan. Således är dess uteslutande bland exporten
ej någon glömska. Deremot har man
ansett 4 procents Utförseltull böra sättas på
Svensk Alun, likasom uti den förra taxan.
Friherre Cederjlråm: Af hvad Herr Tham
anfört, finner jag, att jag icke misstagit mig,
att det nemligen var orsaken, att vi behöfva
Romersk Alun, som gjort, att inkommande
tullen derå blifvit nedsatt till 25 procent, emot
den å vanlig Alun. Men det förhållandet
synas mig underligt, att en vara som är nödvändig,
i synnerhet för Apothekens skull, sättes
till 25 procent. Jag itererar således mitt
förslag, att Införseltullen måtte sättas till 4
procent.
Herr Hjerta, Johan Gu/laji Det synes nöd»
vändigt, att man ej bör sätta så hög utförsel^
tull, på det som ej är egen product; ty då
tvingar man det härvarande förrådet att icke
utgå. Derigenom skulle man indirect skada
importen, och tvinga till en sådan försigtighet
Eiri l8 Augasi) t, lil,
dervid, att man ej af varan finge nog tillgäng.
Derföre tror jag den satts vara oriktig, att sätta
hög utförseltull på en vara, hvilken man
behöfver.
Herr Cederfchjiild, Pehr Gu/l af'. Jag tror
för min del att 100 procent är mycket för hög
tull, och får derföre hemställa om ej införseltullen
för den icke Romerska Alun borde nedsättas
till exempel till 50 procent. Kan 50
procents tull ej sätta den inhemske Producenten
i stånd att hålla pris med Importeuren , som
dessutom måste påräkna handelsvinst, så lönar
det sig ej, att producera Alun. Men anser man
productionen af Alun böra uppmuntras, så tror
jag ej att man bör lägga 4 procent pä den utgående.
Tullen har förut efter ett värde af 10
R:dr 32 sk. varit 12 sk., hvilket ej gör 3 procent.
Således anser j?g att 1 eller 2 procent
vöre tillräckeligt.
Herr Tliani: Jemte den utgående fullen,
som Författningen bestämdt till 12 sk. Hamb.
B:co, då värdet varit 10 R:dr 32 sk., har i en
apart Författning blifvit ålagdt Alun en extra
bevillning. J-Ju åter innehåller detta förslag,
att all bevillning är inbegripet i detta. Jag
tror att förslaget kan bibehållas. Utskottet
bsr noga öfvefvägst ssken uti alla dess detailler.
Uiförseitullen är ungefär lika sorn förut.
Om 100 eller 50 procent läggas på införseln,
kan vara indifferent, meri man har tagit
för afgjort , at« landets egna alster borde
&*1l 18 Augusti t. Ht,
beläggas med en hög infcrseUulJj sorn gränsa^-.
de till prohibition.
Herr Grefven sch Landt-Marskalken gjorde
proposition till bifall å den af BevillnicgsUtskottet
så väl å Romersk Alun , som å alia
endra slags Alun föreslagne Tull; hvilken proposition
med Ja besvarades.
”Arrac; Inkommande Tull procent: enligt
”första TullTariften 30,j enligt sednare TullTariffen
60.
Herr Cederchjöld: Jag får vördsamt hemställa,
om ej denna tull strider emot den princip
Utskottet framstäit, att nemligen utländske
produkter, som ej tillverkades innom landet,
borde med lägsta tuli beläggas, och det så
mycket mera, som endast en sådan tull förekommer
försnillning. Derföre tillstyrker jag,
att tullen på arrac matte blifva bög3t 25
procent*
Herr von Qvanten, Carli Orsaken, hvarföre
Arrac blifvit satt till 60 procent, är, att den
förut var satt till 200 procent, man har ansett
sig böra för mycket afvika från hvad
förut varit stadgadt. Jag har i min reservation
gjort samma anmärkning, sorn Herr Cederschjöld.
Arrac är en vara , som mycket
användes i Sverige. Jag tillstyrker således
?tt tullprocenten måtte nedsättas till, 2.5-
Herr Tham; 1816 års T till för fa Uti ing upp
-
Ben IJ Augusti e. m.
tager Arrack till 20 R;dr Hamburger Banco
för Åmen, men Kongl. Majlts bref af 1818. har
då Arracken åter blef till införsel tillåten fördubblade
tullen, så att den nu är 40 R;dr
Hamburger Banco , eller 200 procent af värdet.
Detta har Utskottet funnit vara en god
uppmuntran till tullförsnillning, och derföre
satt tullen till 30 procent ; men som detta
i BorgareStåndet och här af Ordföranden uti
CommerceCollegium blef klandradt, samt den
sednare visade, att om tullen nedsattes till
30 procent, och införseln blef lika, Staten skulle
mycket förlora och man ej kunde neka ,
att han hade till någon del rätt, så föranleddes
Utskottet att såsom ett alternatif föreslå
60 procent. Jag hemställer för öfrigt till
Ridderskapet och Adeln , hvilketdera bör antagas.
Dock får jag anmärka, att äfven
Köpmän, som varit närvarande i BevillningsUskoitet,
fruktat att om tullen på Arrack
blef för låg, skulle det hända, att man införde
Sädesbrännvin under namn af Arrack, då
priset ej differerar alltför mycket. Detta har
varit anledningen hvarföre tullen blifvit satt
till 60 procent, som annars ej , i afseende på
försnillningen, är då lämpeligt ; men man har
Utgått från den princip, att söka utfinna hvad
som är nyttigt för Staten.
Grefve Spens, Carl Gustaf-, Jag får anhålla,
att vid föredragningen af tariffen, vid hvart
ämne där någon reserverat sig, reservationen
måtte blifva ånyo uppläst. Jag tror det var*
nödvändigt, att alla möjliga medel begagnas.
Den i3 Augusti e. nu
för att väcka uppmärksamheten på de orsaker,'
som kunna föranleda till förändring eller bibehållande
af den föreslagne tullprocenten. Eljest
fruktar jag, att när vi skola genomgå iooo
artiklar, vi för hastigt genomgå saken- Det
bar redan visat sig olikheter emellan Utskottets
egne Ledamöter mellan 30 och 60 procent,
och det är, hvad Arrack beträffar, för betydligt,
att man icke behöfver höra reservationerne.
Grefve von Råfen, Axel: Jag tror att 60
procent, som Bevillningsutskottet sist föreslagit
, ej är för högt. Denna vara är af alla
utländska varor den sorn mest fallit. Behofvet
har nästan försvunnit, orsaken känner jag
ej. Man vet att det skepp sora från Batavia
hembragte Arrack förled it år , kunde med
vinst sälja den för 4 R;dr kannan. Denna var
verkeligen god arrack. Den andra, sora mest
kommit in genom lurendrägeri, är sådan , som
varit casserad i Holland. Verkeligen god
arrack kan visserligen bära sig med denna
tull.
Friherre Wrangel, Henning; Sora vi åt
Regeringen öfverlemnst att nedsätta tullen ,
så synes det ej vara af nöden att ventilera,
om hvad sora är för högt utan blott ora hvad
sorn är för lågt. Det skulle betydligt förkorta
discusslonen.
Grefve Spens: I anseende till hvad Friherre
Wrangel yttrat} får jag påminna» att i
De/i ig Augusti e, m,
$et tillägg, som i förmiddags beslutades, uppdrogs
det åt Regeringen att sänka tullen , i
enlighet med de af Riksens Ständer fastställde
grunder. Jag tror ej , att då här är fråga
om en nedsättning från 60 till 5o procent,
det kan ske, i enlighet med de grunder, 60in
blifvit uppgifne. Jag instämmer med Friherre
Wrangel i afseende på mindre frågor, ock
tror att man då häldre kunde antaga den högre
tullen , emedan dea kan nedsättas. Men
då skilnaden är så betydlig , är ventilation ej.
utan nytta; då Riksens Ständer uppgifva
grunder som styrande magten ej utan skäf
bör frångå, börs de vara bestämdare, än esnellan
60 och 30.
Herr Hjerta , Så val på de skäf
Qrefve von Rosen anfört, som derföre,
att detta är en bestämd öfverflödsartikel, får
jag anhålla om proposition å Utskottets sista
förslag.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behsgada
gilla den af BevillningsUtskottet i den sednare
Tulltariffen å Arrack bestämde inkommande
Tull eller 60 procent.
Ropades Jai
Herr Grefven och Landt Mttr/kalken forklarade
derefter, i anledning afl Grefve Spens’s
önskan om uppläsning af de vid Betänkandet
fogade Reservationer, att då det icke vöre
Bera 13 Augusti c, m.
ptan alltför stor tids förlust möjligt, att för
bvarjo artikel bland Reservsiionerne eftersöka,
om någon af Utskottets Ledamöter varit a£
serskild tanka, hemställde Herr Grefven och
LandtMarskalken om en slik uppläsning vore af
nöden. Om likväl någon sf Utskottets närvarande
Ledamöter tilläfventyrs ärindrade sig, vid hvilka
Artiklar Reservationer inom Utskottet blifvit
gjorde och ville, när dylike Artiklar förekomma,
sådant tillkännagifva, trodde Herr
Grefven ,och Lanöt-Marskalken att Grefve
Spens’s önskan möjligen skulle kunna uppfyllas.
Herr Thonn Jag skall kunna gifva tillkänna
de frågor, vid hvilka reservationer äro
gjorda, emedan jag har dem i minnet.
Grefve Spåns-. Jag skall, till den begäran
jag gjorde, ännu tillägga, att jag egenteligen ville
väcka uppmärksamheten pä den skilnad ,
som förefallit i methoden att afgöra detta, och
andra mål. Vid andra mål får Ridderskapet
och Adeln närmare underrättelse om de reservationer
som i Utskotten blifvit gjorde af
Ledamöter uti andra Stånd, men då det är
fråga att sfgöra en detaiilerad Tulltariff,
hvilket Rån utdraga 2 a 3 dagar, så binna
både Utskottets Betänkande och de deremot
gjorda reservstioner, att blifva glömda, och
det låter sig sorn Herr Grefven och Landt-:
Msrskalken anmärkt svårligen göra, attia höra
dem vid hvarje artikel. jag ser deruti en
ny orsak till hvad jag alltid trott, att det vo
-
é?4
Dtn 13 Augusti t, m.
re olämpligt; att här bestämma tulltariffen.
”Ylle- och Linne-Band, alla slag; InTkommande
Tullprocent: 50.”
Herr Cederschjöld: Uti trvriffen finnes en annan
artikel, som heter väfnader. De äro blott
uptagne till l5 a 5o procent. Det förekommer
mig som band äfven vore en väfnad och att
tullen således borde vara lika. Jag vet ej, om
vi hafva någon särdeles prodaction af band,
och hvarföre de således skola vara beiagde
med högre tull.
Herr Tham; Orsaken till skilnaden emellan
Inkommande Tullen ä band och andra väfnader
är den, att de finaste ylle- och linneväfnader,
enligt Utskottets öfvertygelse, ej
kunna här sillverkas lill fulla behofvet, då
deremot ylle- och linneband kunna af hvarje
husmoder till fuila behofvet tillverkas. Skilnad
är således gjord , emedan den ena varan
behöfs tiil införsel , men den andra ej , och emedan
de bäste fabrikerne äro Svenska Husväfnaderne.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord proposition, fann Riddurskapet
och Adeln för godt, att den af Utskottet
g Ylle och Linneband föreslagoe inkommande
Tull godkänoa.
"Ekebark, maica; Inkommande Tull pro;
Bin 18 Augusti e. m, é^S
"cent: 15, Utgående dito: 5j Ekebark omalen;
”Inkommande Tull procent 1; Utgående Tull
”procent 5 Alla andra slags bark ; Inkommande
”Tull procent 25; Utgående Tull procent 5.’*
Herr CecltrfchjÖid: Det är ej emot saken,
blott emot forman, som jag vill yttra mig. Här
bör ej stå bark af alla andra Jlag, emedan Chinabark
på ett annat ställe 6tår till en procent,
Antingen bör den undantagaseller redactionen
på annat sätt förändras.
Friherre Ceder dröm: Det må vara Bevill.
ningsUtskottets ledamöter obetagit, att anse den
nya Författningen conseqvent, då man bibehållit
den gamla taxan oförändrad. Men då det
jnträffaf, att icke ens den gamla är så beskaffad,
att ingen anmärkning dervid kan äga rum
är det ock en förvillelse när man icke jemför
tariffen med behofvet. Så är det ock med artikeln
Bark. Bark af Ek omalen kostade 1 å
2 procent. Den är nu föreslagen till 1 procent
Införsel och 5 procent Utförseltull. Alla
andla slag 25 procents införsel- och 5 procents
utförseltull. Likväl äga vi ett skäligt qvantum
Ekbark inom landet. Deremot är det en
mängd andra trädslag, som ej här finnas, men
hvilkas bark behöfves för näringarne; de äro
satte till 25 procent. Häruti lär väl vara mycken
consequence kan jag tänka. Jag kan dock
icke finna det
Herr
Tham'. Chinabark hör till medidnalicr;
att för sådane måste vara någon skillnad;
v
Den i§ Augusti t. m.
rar jag icke för. Hvad omaien Ekbark an gin
alt dea är lågt upptagen, så är det förmodeiigen
derföre, att man behöfver honom. Den
har förr varit förbuden till utförsel; införseltullen
är nu något förhöjd. Bark afandraeiag
såsom af Björk och Gran behöfva vi ej, derföre
är tullen derå satt till 25 procent. Det
anser jag vara consequent.
Herr Hjerta: J*g får blott, i anledning
af hvad Friherre Cederström anfört, upplysa,,
hvarföre i gamla taxan en så låg tull blifvit
lagd på Ekbtik. Orsaken är den , att vi ära
j behof af finare ekbark, än som kan fås a£
nordliga träd, för den bättre läderberedningen.
Herr Lefrén: Om det skulle hända, hvil
ket
jag ej vet säkert, att några andra sorter
Bark behöfva® för Näringarne, frågar jag, till
hvilket system det skall höra, att hindra införseln
och lätta utförseln af en rudimaterie.
Det vore att lägga band på en näring. Om
det stod inländfk Bark, kunde man slippa, att
lägga 25 procents tull på sådaDt, som närings,
idkaren behöfver införa fördess närings, drifvande.
Viii man således, att näringarne skola
på nytt födas i landet , skall niaa ej hindra
dem genom stark in fö. geltull på rudimaterier.
Det är ej detsamma, som att lägga en sådan på
fabrikater.
Herr Cederschjöld: Jag hemställer, om icke
uttrycket kunds blifva sålunda: Bark af alla,
andra {lag, ej /pacificerade.
Sen iS Augusti t% ml
Friherre Ceåerjlrom: Min anmärkning vår
ef riktad mot dan låga tullen på Ekbark, men
mot inconsequencen, att lägga 25 procents tull
på all annan bark. Om Svenska trädslag har
jag ej talat; jag har ej nämnt Björkbark. Jag
har ej nämnt ett enda ord, som kunnat gifva
anledning till Herr Thams yttrande. Jag har
omtalat andra utländska trädslag. Det må således
vara förbehållit för Herr Thara, och dem
som gilla Betänkandet, att tro det vara consequent.
Jag kan ej finna det, och yrkar att
tullen på bark af utländska trädslag mätte blifva
nedsatt i likhet med Ekbark.
Friherre Wrängeli Orsaken, hvarföre tullen
är eå låg på Ekbark, har man sagt vara
den, att vi ej skulle äga inom Sverige bark af
lika godhet sora den utländska. Deremot ät
jag öfvertygad, att man finner sådan uti Skåpe
och Blekinge till lika godhet och mångd.
Men orsaken hvarföre ingen bark derifrån hi t—
kommer, är den, att man ej förstår eller vårdar
sig om att barka träden, emedan så mycken
utländsk bark inkommer. Jag anhållet
således, att tullen måtte uppsättas till 25
procent.
Friherre Toll, Gu fia f Philip, förenade sig
ined Friherre Wrangel.
Herr Tham: Att höja tullen på Ekbark
till 25 procent > torde strida emot den önskan;
att hafva dugeliga Garfvare här i landet, jag
lemnar derhän, om de ära sädane, eller om
Ig AuguUi 0. m.
de befinnas dålige. Jag har hört, och itfven
funnit det , att här i Stockholm Skoarbete
erhålles högst odugligt. Hvad andre barkslag
beträffar, är det helt enkelt hjälpt , såsom
Herr Lefrén föreslagit. Dessutom genom
det beslut Ridderskapet och Adeln fattat denna
förmiddag , att Kongl. Majit skall äga rätt
att nedsätta tullen , vet jag ej, att någon fara
kan uppkomma.
Friherre Wrangel: Jag är visserligen lika
så mån som någon annan, att våra garfverier
skola bibehållas, men jag är lika angelägen,
att uppmuntra Ekodlingen i Sverige. Det kan
ej ske , när vi öfverflödas af främmande ekbark.
Således hemställer jag, om det icke
är skäl att höja tullen derå , då Kongl. Maj:t
i alla fall äger rätt att nedsätta den , om han
så vill. Jag får derföre anhålla om proposition
att tullen å Ekbark måtte höjas till 25
procent.
Herr Lefrén förenade sig med Friherre
Wrangel.
Herr Riben, Carl Wilhelm; Jag skulle förea
na mig med Friherre Wrangel , om det vore
mig bekant, hvar de stora Ekskogar äro belägne,
som kunna fournera våra garfverier med
tillräcklig Ekbark. Visst finnes väl i Skåne ,
Östergöthland, Blekinge och andra provincer
något Ekskog , men ej förmå de tillsammanstagne
att anskaffa det erforderliga qvantum
till fyllande af behofvet. Jag tror således ej
t>tn ig Augusti t. i»4 ##9
tiden nu vara inne, att uppdrifva tullen till
den böjd Friherre Wrangel föreslagit, utan
tillstyrker bifall å Utskottets förslag.
Friherre CederJlrÖm: Visserligen skulle jag,
Om jag kunde, instämma med Herr Tham deruti,
att det är öfverflödigt bry sig om, att
nedsätta artiklar, som äro orimliga, eftersom
Kongl. Maj:t har rätt att nedsätta dem, äfven
af samma orsak anse oskyldigt att uppsätta
dem , så som Friherre Wrangel yrkat ;
men min öfvertygelse är att Riksens Ständer
icke böra afgifva ett orimligt förslag utan böra
öfverlemna en framställning af hvad de
önska , och att rättelse således förut bör ske
vid allt, som befiones oriktigt. Af sådan anledning
kan jag ej instämma med Friherre
Wrangel. jag är öfvertygad, att vi snart
kunna komma till den period, att vi ej behöfva
införskrifva ekbark , men der äro vi ej ännu.
Det är möjligt att vi nu icke voro långt
derifrån, om ej förbud mot utförsel af Ekbark
funnits, och derjemte vid ansvar ålagdt att
barka fälde Ekträd , så att det varit ett verkligt
onus att samla ekbark; men då detta
upphäfves, så skall väl småningom industrien
afven i denna väg tillväxa. Hvad beträffar
det Herr Tham yttrat , att det skulle vara
nog stt vid alla andra trädslag, tillädes ordet:
inländska, så tror jag ej att saken dermed vore
hjelpt , ty det gifves trädslag hviika icke här
finnas , men hvilkas bark bör inkomma. Jag
föreslår således 25 procents införseltull för
bark af inländska trädslag , och för bark af
640
Den 18 Augusti t, m.
sådane utländska trädslag hvilka icke inoni
Riket finnas, lika tull sora för Ekbark nu a*
föreslaget.
Friherre Wrangel: Öra jag skulle vara
iiog lycklig, att känna tillgångarne af Ekskog
j landet, skulle det båta litet, att framställa
dem. Men jag'tror att det fins tillräckligt sådane
i Skåne och Blekinge, om vi vilja barka.
Det är ej fråga om att plantera nytt, ty det
drar för långt ut, så att blott våra barnbarn
deraf få gagn, men att vårda den nuvarande
fckögen. Staten gör ett misstag, om den sätte*
för låg^ttrfi, och jag yrkar således taxans höjande
till 25 procent, hälst Konungen äger rätt
att sänka den. Jag hemställer om det ej är
princip häruti.
Herr Hjetrtai Efter icke den grundliga
Chémistens röst här höres, som nu tillhör det^
ta Hus, torde det synas förmätet af mig, att yttra
mig i ämnet, men jsg försäkrar, att GarfVerierne,
öm de uti läderberedning skola komma
till någon höjd, nödvändigt behöfva smidigare
bark, än den vi äga. Det tyckes vara
gifvet att träden lämpa sig efter luftstrecken,
där de uppdragas. Sådant är förhåilandat med
den tyska ekbarken, dets är smidigare än den
Svenska, och är oundvikeligen nödvändig för
Garfverierne. Detta torde vara nog sagt, och
jag anhåller på denna grund, att tullen som
Utskostet föreslagit, mätte bestämmas lika med
den förra Taxan.
Herr
!%tn 18 Augusti e. m.
Herr Tham; Om jag ej minnes orätt, stSr
Införsel-tullen .tili r procent. Den är upphöjd
från i fjerdedeis till i procent.
Friherre Wrangel : Jag är visserligen icke
chemist , och ämnar ej blifva det , men jag
har ofra haft öfverläggning m -d personer,
som hafva en grundlig Kunskap uti detta ämne,
och det är just af dem jag hört , att den
Svenska Ekbarken är lika god , hålst s«dan
man nu nyligen uppfunnit att göra barksssence,
hvarigenom vår bark kan jémnförts med
hvilken annan bark som helst.
Herr Cederschjöld: Jag hemställer om
ej det ändamål Friherre Wrangel åsyftar, bäst
sammaobindes med Utskottets förslag derigenom
> att man nedsätter den utgående tullen
äfven till I procent , så att den som har bark
att aflåta, kunde välja emellan utländska och
inländska garfverier och slippa att åtnöjas med
hvad de sednare vilja gifva.'
Herr Riben: Jag befinner mig i detta ögonblick
i samma förlägenhet som Herr Hjerta,
att införas i ett vettenskapligt ämne, sorn jag
icke förstår. Han har yttrat att Svensk ekbark
ej vöre tjenlig till garfverierne ; Garfvare bär
i Stockholm hafva sagt mig detsamma. Jag
äger ej nog kunskap i Chemien att utreda
detta, men finner det icke otroligt. Härmed
må vara huru som helst, så är det gifvet att
Ridd. o. Ad, Prot. VII. Bind.
41
C** ig Augusti it. hr,
en bättre beredning af den Svenska Ekbarken
är nödig , och då är ej rätta sättet att sätta
hög tull på inkommande ekbark. Derföre
önskade jag, att tullen nedsattes så mycket
möjligt är. Endast på det sättet kan täflan
uppväckas, och jag tror att den stora posse»-  sionat, som hittills under proh i biti f systemet
ej funnit uträkning att vårda Ekskogen, och
taga barken af den, ej eller skall göra det,
om införselltullen blifver hög.
Friherre Cederström: Jag instämmer uti Herr
Cederscbjölds önskan, att dea utgående tullen
nedsättes till i procent.
Herr Lefren: Herr Riben har anfört, att
enda sättet, att upphjälpa productionen, voro
concurrence- I det fallet tror jag, att vi bords
komma långt, om vit. ex. tilläte fri införsel af
utlänsk säd.
Friherre Wrangel: Det sätt Herr Cederschjöld
föreslagit , att minska tullen på utgående
Ekbark , tror jag ej leda till ändamålet,
ty utlänningen kan väl här concurrera med
oss, men icke vi med honom , ty han har
större skogar. Således kan jag ej ingå på detta
jemnkniDgsförslag.
Herr Tham-, jag vill endast uppgifva ett
annat jemknings förslag. Uti Friherre Wrangel»
kan jag ej instämma, men sedan Kongl. Majrt
genom Kungörelse af år 1821 tillåtet utförsel af
Ekbark mot en Tull af 5 procent af värdet, så
0en 18 htu gusti e. m.
*45
kunde mati äfven sätta 5 procents tull för införseln,
vora saken kanhända hjälpt.
Friherre IVangel: Jag inser ej, hvarföre
man har någon farhåga, att bifalla förhöjning
af tullen å Ekbark, då Kongl Majit har rätt att
nedsätta den. Jag anhåller om proposition å
det förslag jag gjort; i annat fall tnåste j»g
begära votering.
Herr Cederfchjöld: Jag förstår mig nog li*
tet på detta ämne , Och huru Ekbarken vinnes
; men mig synes det ej kunna sk« , annorlunda
än derigenom att träden antingen fällas,
eller genom af-kalning förderfvas. Barksamling
torde derföre ej böra alltförmycket uppmuntras.
Herr Hjerta-, Sorn jag anger denna sak af
stort inflytande för Garlverierne , kan jag ej
afskrämma af besväret med en votering, utan
anhåller om proposition på Utskottets lörslag.
Friherre Wrangel'. När man vill hafva
Bark, sker det så, att man utser de
träd , som man vill hafva till bränsle. Skulle
man barka ett träd , som man vill låta stå »
hade man deraf ej någon nytta. Hvad beträffar
Herr Hjertås mod , att icke låta sig afskrämma
af en votering , skall jag mota det
dermed , aif jag icke eller afstår.
Hans Excelknce Herr Grepe Mörner t
idolph Göran: Jag får endast upplysa.
*44
Den ig Augusti e. »1.
oär Kongl. Msj-t år 1821 tillät utförsel af Ekbark
, skedde det ej utan betänkande , och
man var verkeligen tvehågse om rrian skulle t i I -  låta den- Det hade för Garfverierneg skull
varit en principe , att ekbarken ej skulle vara
tillåten till utförsel, och när den nu blef
det mot 5 procents tull , togo Garfvarne sig
genast anledning att höja lädret. Om min
riu skulis höja införsel- och minska utförseltullen,
så skulle det genast gifva anledning,
att öka läderprisen , och man skulle få ännu
mer* att klaga. I öfrigt kan jag icke neka
att jag inser riktigheteo af hvad Friherre
Wrangel yttrat , att orsaken, hvarföre Svensk
Ekbark är så sällsynt , är den , att det ej lönar
sig att barka , emedan arbetskostnaden ej
betalas; det känner jag af enkild erfarenhet.
Således tror jag , att Riksens Ständer väl böra
något höja tullen men ej till 25 procent ,
ty det skulle gifva ämne till allmän förskräckelse.
Men om man satte 5 procent på införsel
och 5 procent på utförsel, så vöre detta
en öfvergång ifrån ett gammalt till ett nytt
systéme af taxation. Utan votering tycker
j»g , att man skulle kunna förena sig 1 denDa
mening.
Herr Riben: Det är å ena sidan visserli
gen
sannt, att när det till Kongl. Maj:t är öfverlemnsdt,
att nedsätta tullen, kan det ej vara
farligt att begära en så förfärlig tull, som 25
procent; men å den andra, om Kongl. Majit,
med nådigt förtroende till Riksens Ständers
förslag, biföll denna tull, så fruktar jag, att
Pni IB Augusti e, m.
vi sorn fattige äro, antingen kommo att gä
barfota, eller att nyttja trädskor, ty lädret blef
dä aldeles orimligt dyrt. Jag tror lika med
Herr Grefve Mörner, att det ej lönar sig att
barka; men ingen rull kan hjelpa att Svenska
Climatet ej är lämpeligt för Ekplantering. Man
kan vä! bär hafva några vackra Ekbackar, men
norr om Östergöthland och Westergöthland kan
ej Ekplanteringen drifvas till den höjd, att den
kan uppfylla behofvet af Ekbark.
Friherre Wrånge,V. Jag ömmar allt för
mycket för de fattige, för att vilja, att de för
min skull skulle gå med trädskor; men jag tror,
att om man för ögonblicket ock skulle höja
prisen pä lädret, skulle det snart hafva en öfvergång,
när de, sorn hafva Ekskogar, hade
fått uppmuntran att producera Ekbark, och
lemnade erforderlig mängd. Jag kan således
icke afstå från den votering jag begärt.
Herr Grejven och LandtMatjhalken gjorde
proposition till bifall af den utaf Utskottet å
Ekebark så väl malen sorn omalen föreslagne
Tull.
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och! Adeln behagade
å Ekebark i allmänhet antaga den inkommande
TuUproctnten till 10 och den utgåesidn
till 5.
fien. 18 Augusti t. m.
Herr Tham: Jag snhåller endast att, i
händelse »f votering, få föreslå, att i contrapropositionen
införsel tullen sättes till 5
procent.
Friherre Wrangel'. Jag afstår från min
begäran om votering, i händelse införseltullen
bestämmes till 10, och utförseltullen till 5
procent.
Herr Grefven och LandtMarskalken förnyade
den af honom sist gjorde proposition, hvilken
af Ridderakapet och Adeln biiölls.
Friherre Cede* ft'öm : Jag anhåller att en
ny artikel måtte tilläggas , nemligen Bark af
af Utländska Trädslag , hvilka ej växa inom
Riket, ej specificerade, och att tullen lör sådan
Bark måtte blifva densamma, som lör
Ekbark
Herr Lafrén: Da fråga är om sådane barkSOrter,
hvartill ej träd finnas hemma i landet*
ser jag ej, hvarföre man skulle belägga sådan
bark med så hög tull som Ekbark. Man motarbetar
ju den näring sorn behöfver en sådan
vara. Om man sätter 1 procents tull, tror jag
det vara tillräckligt.
Herr Grefv.n och LandtMarskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade tillåta
att, på sätt Friherre Caderström föreslagit,
en ny artikel finge i TullTsrifien införas nemligen
Bark af Utländska trädslag, hvilka ej
gen 18 Augusti t, m, 647
växa inom Riket, ej specificerade, samt^att
Tullen ä sidan bark måtte blifva enahanda
med den Ridderskapet och Adeln nyss för Ekbark.
stadgadt.
Ropades starka Ja jemte några Nej.
”Barometrar och Thermometrar; Ickorn”mande
Tull procent 50.”
Grefve Spene: Emot den föreslagne tul
len
å Barometrar får jag anmärka, huruvida
det är riktigt, att instrumenter, hvilka äro nödvändiga
för vettenskaperne, beläggas med så
hög tull som 50 procent. Det kan hända, att
vettenskapsmän behöfva till forskningar införskrilva
sådane instrumemer, som ej kunna tillverkas
till den godhet eller nogerar.het i Sverige,
och jag hemställer, om nänngsprincipen
bör utsträckas ända till vettenskaperne.
Herr Tham: Utskottet har bibehållit den
i gamla taxan för Barometrar upptagne tull;
helst Utskottet för matnematiska, optiska och
physiska instrumentet satt en lägre tull. Derunder
tror isg kunna inbegripa alla sådane,
som för vettenskaperne äro nödige, och kanske
är det ett misstag, att mm förstått med
barometrar sadane, sorn till allt för liten noggranhet
göras här i landet, och blott för mindre
vigtiga tillfällen. De andra stå under vettenskapliga
instrumenter till 5 procent.
Grefve Spens: S| vida det tillägg göres.
Den i§ Augusti e. rn.
diir de ieke kunna inbegripas tinder namn af phifjiJha
inftrumenter, har jag ej något emot denna
tull; men efter min tanka fins det ej någon
barometer, sorn ej är ett pbysiskt instrument.
Herr Grefven och Landt-MarJhaJken gjorde
proposition till bifaii ä den af Utskottet å Barometrar
och Thermometrar bestämde olvanberörde
Tuilprocent.
Ropades Ja.
”Beck; Inkommande Tull procent 50. Utgående
Tull procent 3.”
Hans Excellence Herr Grefve Mörner'. Vid
Bech får jag erinra, hvad jag i förmiddags
nämnde, att det egenteligen ej kommer ifrån
andra orter, än Finland, och att ett nödvändigt
undantag eåiedes måste göras, i anledning af
traktaten med Ryssland.
Herr Tham: Jag får nu likasom i förmid
dags
erinra, att i 2 punkten af Betänkandet redan
tillräckeligen är undantagit, att Kongl.
Majit, i afseende pä traktater med andra makter,
äger rätt att öka eller minska tullen. Dessutom
kommer uti Underrättelserne att inflyta,
att allt undantages, som genom tractater med
främmande magter förut är bestämdt.
Herr Grefven och Landt Mar [kaiken hemställde,
om Riddeiskapet och Adelö behaga
-
Jie.n 18 Augusti e. lii.
de gilla den af Utskottet å Beck förcslagne
Tull.
Ropades Ja.
”Beti; »lia andra slag, oarbetade; Inkom*
”mande Tull procent 10. Utgående Tull procent
5.”
Grefve Spint: Det nämndes Ben. J«g anhåller,
att någon måtte upplysa det, men jag
vill minnas, att jag hört omtalas , att i Tysk]»nd
ben begagnas till gödning. De torde då
böra få utföras. Jag hemställer således, om
icke den saken bör tagas i betraktande.
Herr Tham-. Det är just i anledning af
efterfrågan af ben såsom gödningsämne , som
utförseltullen för oarbetade ben är föreslagen
låg, blott 5 procent. BevillniDgsUtskottet ansåg
bättre, att de utfördes till dem, sorn första
stt använda dem, än att d* här ruttna utan
nytta.
Friherre Wrangel'. Den kunskapen att veta
begagna ben till gödning, är så litet svår,
att hvar och en kan begagna den. Således
anser jag tullen böra höjas. Vi kunna hafva
6amma nytta af dem, som Utlänningen.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMor/kalken
gjord proposition fann Ridder-kapet
och Adeln för godt att den af Utskottet å all*
Pen 18 Augusti e, m.
andra slag oarbctade ben föreslagne Tull godkänna.
”Bilder, förfärdigade af Svenske Konstnärer;
lokommande Tull procent jo.”
Friherre Ceder Bröm i Det är i sanning ej
något uppmuntrande praemium för Svenska
Konstnärer, ait deras arbeten beläggas med 10
procents tull. Jag skulle förmoda, att sådane
borde få tullfrit inSöras.
Herr Tham: Vid öfverläggningeo härom
uti Utskottet var det mycken fråga, att sådane
arbeten skulls få tullfritt införas, men man
befarade missbruk , att främmande möjligen
skulle uader lånade namn inpractiscra sine pro*
ducter. Nu skulle jag sä mycket heldre önska,
ait denna tull måtte bibehållas, som Kg 1-  Maj:t kan minska den, om han vill till en fjärdedels
procent. Annars ksn det missbruk inträffa,
att man inpractiserar främmande konst
alster, under namn af Svenska.
Herr Riben: Jag tillstyrker vördsamt, att
alla konstarbeten vare sig af Svenska eller Utländska
Konstnärer, måtte få införas tullfritt.
Konsten har blott ett Fädernesland, det är hela
verlden, och jag vet icke, hvarföre Sverige
skall utesluta sig ifrån att tillhöra snillets stora
rike- Dåliga producter tror jag icke ändå skola
öfversvämma oss, ty de köpss icke.
Friherre Ceder/irom t Med fabriksvaror |
g>fn ig .Augusti e, ni.
allmänhet kan det inträffa, stt de under orätt
ramn skulle kunna oss påföras, men verkliga
konstnärer låna icke sina namn, för att tå andras
arbeten Ii it förde, minst om de äro af o~
duglig beskaffenhet. Det synes mig således
icke vara att befara, det Bilder under Svenske
Konstnärers namn blifva oss påförde, vi äga få
Konstnärer af detta slag: och de vi äga äro
till sine arbeten så kände, att Controllen ej kan
blifva svår. Jag yrkar derföre tullfrihet för
denna artikel.
Herr Hjerta: Den mening Herr Riben
yttrat, är visserligen ganska rigtig, och står att
förena med Utskottets förslag, att tull ej skall
läggas på böcker och chartor, men jag lår nämna,
att i England tages tullen på bilder eker
vigten. Jsg tror att man bör draga i Betänkande,
att icke bestämma en princip af jsmlikhet
i sådane fall som detta; men om man ej
sätter någon tull,ehvad de äro tillverkade af Svenska
Konstnärer, eller ej, så kunde det möjeligen
hända oss att få flere konstnärer utomlands
än inomlands, som lånte till Utländske konstnärer
sina namn. Jag skulle således tro tullen
antingen böra vara lika eller ingen. Någon
tull torde dock böra bestämmas; men så låg,
att den blott kan anses såsom en recognition
för besväret och kostnaden att öfverse varan.
Herr Tham: I anledning af den jemförel
se
Herr Hjerta gjort med böcker, får jag upplysa,
att oinbundne böcker äro tullfrie, men
inbundne böcker få införas emot tull. Jag
Den I§ Augusti e. m
hemställer, om Sverige är så rikt, att man hör
uppmuntra Utlänningen, att tullfritt påföra oss
alla konststycken, då icke England tillåter
det.
Herr Riben: Jag tror ej, att någon skillnad
bör göras emellan Utländskaoch Svenska konstarbeten.
Om Herr Byström par hazard är
Svensk eller Ungrare, ser man hans arbete med
lika nöje. Det inå vara förfärdigadt i Stockholm
eller Bom, så är det en ära för Sverige
att äga ett sådant arbete inom sina gränsor.
Friherre Cederjlröm: Jag anser det ej vara
någon våda, att alla konststycken blifva tullfria,
ty man påför oss icke mera, än vi kunna
betala; men i afseende på Svenska medborgares
producter, är det ändå mera bestämdt, att
ingen tull bör finnas. Jag skulle tro det vara
en billig fordran, att Svenske konstnärers arbetan
få tullfritt införas.
Grefve Spens: Jag vill blott förena mig
med Herr Riben , och lika med honom anhålla
om proposition på tullfri införsel af alla
utländska och inländska bilder som kunna
komma under namn af konststycken.
Herr Grefven och Landt-Mnrskalken gjorde
proposition till bifall af den utaf Utskottet å
bilder föreslagne ofvanberörde Tull.
Ropades Nej.
pen 18 Augusti e. m.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mar/kalken
hemställde , om Ridderskapet och Adeln behagade
tillåta , »tt bilder, som kanna komma
under namn af Konststycken , må , ehvad de
äro förlärdigade sf Svenske eller Utländske
Konstnärer, Tullfritt införas.
Bifölls.
”Bildhuggare-Arbeten ; Inkommande Tull.
”procent 25.’’
Herr Riben t Jag anhåller vördsamt, att
någon af Bevillningsutskottets Ledamöter måtte
upplysa, hvari Utskottet ansett skillnaden
bestå emellan Konststycke och Bildhuggarearbete.'
Herr Tham ; Bildhuggare-arbeten kunna
af våra bättre sniskare förfärdigas , och då sådane
i Riket göras rätt väl, hemställer jag,
om de böra få tullfritt införas. Det instämmer
ej med det skydd som näringarne kräfva,
och denna näringsgren har vunnit 6å vackr»
framsteg , att den kan täfla med utlänningen.
Så har åtminstone Utskottet ansett saken
Vara.
Friherre Cederström: Jag tror, att all tvekan
skulle upphöra, om man, i afseende på
Bildthuggarearbete, tilläde ordet: af träd.
Herr Riben förenade sig med Friherre
Cederström.
6*4
T>fu lS Augusti c. m.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemsta!!*
dc, om Riddtrskapst och Adeln behagade gilla
den af Utskottet föreslagne Tull å Bddhusgare-arbeten
, med det af Friherre Cederström
dervid gjorde tillägg.
Bifölls.
Herr Hjerta: jag tror likväl, att det är
möjligt, att sådane arbeten finnas i sten, såsom
t. ex. sandsten. Jag kan ej finna, hvarföre
ej bildhuggare-arbeten skulle kunna vara
uti annat än träd, och vet då ej, hvarföre
de icke skulle stå under samma rubrik.
Friherre Wrangel förenade sig med Herr
Hjerta.
Grefve Spens: Otti jag ej orätt minnes Herr
Landt-Marskslkens proposition om bilder, lydde
den så, att det var fråga om bilder, som
kunde komma under namn af konststycken.
När det går förut, så är det gifvet att
bildhuggare-arbeten äro sådane, som ej korn?
ma under namn af hilder.
Friherre Cederström : Det finnes dock arbeten
i marmor af basreliefer, haut-reliefar ,
ornamenter m. fl. som ej kunna komma under
namn af bilder, men som hafva samma förtjenst.
Jcg anhåller derför®, att det redan
beslutade tillägget of trud måtte bibehållas,
J3 en ig Augusti e. tn.
Ds, som göras af sandsten , äro stenhuggare
arbetea.
Herr Hjerta'. Då det är gifvit, att Tullembetsmännen
äro vane vid den gamla taxin, så
vet jag ej, hvarföre man skall ändra den; det
skulls vålla villervalla. De känna under hvad
rubrik de skola upplöra capiteler; om det nn
står afträd, gå veta de icke, hvart de skola
hänföra dem af sandsten. Jag anhåller således
, alt vi måtte hålla oss vid det gamla bruket
i denna del.
Herr Riben: Jag vågar hemställa om man
ej, för att förena meningarna, kuode i stället
för af träd, sorn Friherre Cederström föreslagit,
sätta hvad som hittills mea bildhuggare-arbeten
försiåtts.
Herr Tham: Den gamla taxan lyder som
följer : ”Bilder gjutna af Metall eller huggna
’’af Marmor eller Albaster; förbudne, men
”efter särskilt tillstånd ; af 100 R:drs värde:
”10 R:dr. Derefter står Bildhuggare-arbete, i
”denna taxa, ej specificeradt; af 100 R.-drs värner
50 R:dr.” Om man gjorde det föreslagna
tillägget, så blef det lika och vore tillräckligt.
Herr af Uhr, Gustaf : Jag får blott erinra,
»tt bildhuggare-arbeten, sådane som begagnas
af snickare, sällan äro skurne af träd, utan äro
0:namenter, vanligen gjutce of bly eller någon
composition, och brömestad®, ehuru »nicka'»
Den 18 Annutti e. m
re begagna dem. Således (ror jag det ej vara
fådligt, att göra det tillägget.
Friherre Cederström : Jag får underställa,
om icke till undvikande alf alla betänkligheter,
efter uttrycket af träd ej anses ti! 1—
fylletsgörande vid artikeln hilder, kunde införas
basrelief er och hautrelicfer samt ornamenter af
Marmor. De ärO alla af egenskap, att vara
konstproducter.
Grefve von Shwerin: Om man skulle införa
en särskild Articel under namn af architechtoniska
Ornamenter och prydnader.
Iderr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
att en serskild Artikel matte i Tulltariffen
införas, under namn af Architechtoniska
Ornamenter och Prydnader, med enahanda
Tull derå , sorn för Bildhuggare-arbeten af
träd , nyss blifvit bestämd.
Bifölls.
”Bly, oarbetadt i Tackor och Rullar ; Inkommande
Tullprocent io; Utgående Tull”proeent
i.”
Friherre Cederström-. Utskottet har föreslagit
10 procent Införsel- och t procent Utförsel
tull för Bly. Den gamla taxan innehåller
i R:dr för Skeppundet, Då priset vx
-
rierar
Den ig Augusti c. m.
63jf
rierar »mellan 100 och 80 R:dr , så är stillna,
den högt tilltagen , och jag saknar anledning
gen till denna höjning.
Herr Tham: Den gamla taxan har varit
10 procent efter det då utsatte värdet , som
var 10 Rtdr Hamburger Banco. Jag känner
ej värdet på bly, men man har sökt, att bibehålla
den gamla normen. Sorn ingen af
oss handlade med bly , visste vi ej hvad det
gälde , men meningen har varit, att bibehålla
den gamla tullen.
Friherre Cederflröm: Den gimla taxan
upptager 1 R:dr efter det Activa värdet af 10
R;dr Hamburger Banco, icke efter det verklig*.
När nu tullen skall upptagis efter det verkli-,
ga värdet, som är loo R:dr Svenskt Banco;
så har jag anmärkt att man upptagit tullen
till 10 procent. Då nu, som Herr Tham upplyst,
meningen ej varit att höja tulleD, si anser
jag, efter det verkeliga värdet, 10 procent
ej kunna blifva den rätta tullen.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorda
proposition till bifall af^den utaf Utskottet
ä Bly föreslagen Tull.
Ropades Ja och Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och LandtMar[kalken
föreslog, att Inkommande Tullpso
-
1tidd. 0. Ad.^Prot, VII. Band.}
43
&tn i t Augusti r, m.
ceoiee måtte nedsättas tilt 5. same den af Utskottet
bestämde utgående T ullprocent bi behålla»
Bi foll»
”Blyertz; Inkommande Tallprocent 50 j
”Utgående Tullprocent 1.”
Grefve Spena: Angående blyertz får jag
hemställa, om ej tullen är för hög, Jag
tror ej, att det behöfves mer an en anhållan,
att af någon af Utskottets Ledamöter få veta,
hvad anledningen för Utskottet varit, att sätta
tullen så hög.
Friherre Wrangel; Blyertz finnes här i larn
det till det Öfverflöd och den godhet, att den
kan jemnföras med hvilken aom helst. Således
tillstyrker jag, att Utskottets förslag måtte
bibehållas.
Friherre Cederström: I allmänhet och till
allmänna behof finnes väl blyertz, men det ,
finnes behof, der finare sorter äro af nöden ,
än som här kan skaffa*. Derföre tror jag,
att Utskottet ej bordt föra all blyertz under
samma rubrik, utan hade bordt skilja emellan
gröfre och finare.
Herr Tham: Innom Bevillningsutskottet
har det blifvit upplyst , att införseln af utländsk
blyertz är högst obetydlig, då deremot
182t utfördes 39000 skålpund. Detta får
jag nämna , såsom en upplysning, i afseende
brit ti Augusti c. m.
på tullen. Det är i enlighet med dett prins
eipe Utskottet antagit, att med hög tull skyd>
da sådane produeter, som till öfverflöd finnas
inom landet.
Friherre Wrangel'. Öå Frihérre Cederströttt
imedgifver, att här finnes tillräcklig tillgång pa
gröfre blyertz , så medgifver han äfven , att
tillräcklig tillgång finnes på knare blyertz,
emedan det blott är slsmningen söm skiljer
dem. Det finnes i hvarje bod öfverflöd äf
Svensk blyertz. I öfrigt får jag tillägga, att
Inan icke bör frugté för alltför hög tull, utan
blott för lig tull, emedan den förra af Kongl*
Maja kan nedsättas.
Friherre Cederström: i händ elsé dén finaro
sorten blyertz här fanns, Skulle jag ej yrka
någon förändring, men det är just det iilla
qvantum hvilket Herr Tham sagt här införes,
som är behöfligt, och om tullen höjes, stegras
det till ett öfverdrifvet pris* Den vanliga
blyertsen må gerna beläggas med hög tull,
mea den finare* sorn här ej raffineras, bör bei
läggas med lägre tulk
Grefve Spens: Lika med Friherre Cederström
anhåller jag få anmärka, att den upplysning
Herr Tham lemnåt, är det säkraste bétfis
att 2toe slags blyerts finnas, den ena för konstan,
den andra för allmänna behof. Jag tror att i allmänhet
en vara, som till stort belopp exporteras,
men till något importeras, måste anses af (fen
66o pen iS Augusti e, m.
■§
beskaffenhet, att den behöfver delas i 2:ne
arter.
Friherre Wrangel: Herr Tham tyckes hafva
upplyst att vi hafva tillräckligt finare
blyertz, då han nämnde att 40,000 skålpund
exporteras. Vi måtte således hafva tillräckligt
till eget behof. Det är derföre ej skäl
att nedsätta tullen. Vill man uppmuntra dem,
som fabricera finare blyertz måste man bibehålla
det gamla.
Herr Riben: Det är en alldeles obestridlig
sanning att det finnes tvenne sorter blyertz;
men att det finnes någon godfin Svensk blyertz
derpå tviflar jag ; åtminstone har jag ej kommit
öfver någon sådan. Nog hafva vi blyertz
för att smörja tröskverk med , men sådan som
behöfves för finare ritpennor tillverkas ej i
Sverige. Således är det högst nödvändigt
att göra skilnad emellan bättre och sämre
blyertz , och jag tror, att tullen på den finare
bör nedsättas. Häremot torde invändas,
att under rubrik af finare kunde gröfre inkom-]
ma ; men det kunde förekommas om man bestämde
att fin blyertz endast i pennor får inkomma.
Herr Hjerta : Jag tror att denna discu9sion
uppkommit genom ett verkligt misstag. Det
finnes ej 2:ne slags blyertz, utan det är blott
beredningen som skiljer. Det står sedermera
serskilt nämnt om blyerfzpennor, under
Den 18 Augusti e, m,
rubriken Pennor. Jag tillstyrker således, att
tullen måtte blifva oförändrad såsom hittills.
Friherre Cederjlröm: Ingen har satt i frå
ga,
att blyertzen är af skiljaktig natur, men
väl att den kan förfinas, ehuru det i Sverige
är obekant, huru det sker. Det är, till dess
vi kunna raffinera den, såsom i England, som
jag tror, att den ej bör med hög tull beläggas.
Hvad blyertz i allmänhet angar, så är det liks
giltigt, ty den inkommer ej.
Friherre Wvcmge\\ Jag bör visst icke betvifla,
att Herr Riben aldrig fått goda Svenska
blyertspennor, men jag hoppas att han ock,
icke betviflar, att jag funnit sådsne. Hvad beträffar
Friherre Cederströms yttrande, att ej finare
blyertz här tillredas, får jag upplysa, att
Directeuren Swartz lärt flere, att bereda finare
blyertz, lika med den utländska. Jag har sjelf
sådane pennor, och kan gifva anvisning på hvar
de finnas.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorde
proposition till bifall af den utaf Utskottet å
Blyertz föreslagen Tull, hvilken proposition
med Ja besvarades.
”Boksvärta Inkommande Tull procent 50.”
Herr Mannerhjerta, Ulric Emanuel: Boksvärta
lär af gammal häfd stå qvar i Tulltariffen,
ty jag tror ej att det under långliga tider kommit
i fråga, att införa någon äådan. Hvar och
16»
Ben i§ Augusti c. tn.
en Boktryckare förstår pu att bereda den samma.
Den hestår af Kimrök och Linolja , och
torde alldrig komma att beredd införas. Deremot
är ej Kimrök upptagan i tariffen. Det vo.
re likväl af vigt för Boktryckerierne, att kunna
erhålla utländsk Kimrök. emedan den är
bättre än den iohernske. Den förre innehåller
ej sä mycket alcaliskt ämne, och blandar sig
bättra med oljan, jag anhåller derföre, att
Boksvärta mätte utgå ur tariffen* och Kimrök
fä äaföraa mot lindrig tull.
Friherre Cederjlröm: Hvad först angar bokavårtsn,
så fins. efter hvad mig är uppgifvit,
boksvärta till finare arbeten, som ej kan göras,
i Sverige, jag frågar om det då är nyttigt,,
att belägga den nied «å hög U>U sorn 50 pror
cenf. Hvad Kimröken angår, är dst tids nog
att tala derom, när vi komma till den artjkdm
Hen
Thomi jag får gifva tillkännaatt
boksvärta hittills varit förbuden, emedan man
trott, att den fatma till fullkomlig godhet och
tillräckligt qvantum inom landet. Nu är den
efter samma princip tillåten till införsel,, men
mot hög tull.
Herr Mannerhjerta'. Jag trodde mig böra
fästa Riddersfeapete och Adelns uppmärksamhet
deruppå, att kimrök, såsom eo hufvudsaklig
beståndsdel uti svärtan, ej är uti faxan upptagen,
och att numera def ej kan blifva fråga
om att införa svärtan, utan blott, dess bestånds*
i,ea r8 Augusti e. m'.
«6J
delar. Dat ir vigtigt att utländsk kimrök fir
införas, tmedan den är renare och behöfvet för
Stentry ckerier och de Boktryckerier, som önska,
att it allmänheten lemna ett vackert tryck.
Herr Grefven och Landt Marfkalkett erinrade,
att Artikeln Kimrök visserligen blifvit i TullTariffen
upptagen; i anledning hvaraf Herr
LandtMarskalken ansåg, att med pröfning af
Tullen å berörde Artikel borde anstå, tilla
Riddenkapet och Adela lyckligen kommit till
bokstafven K
I
afseende ater å den nu förevarande Artikeln
Boksvärta, hemställde Herr LandtMarskalken,
om Ridderskapet och Adeln behagade
gilla den å hejörde Artikel af Utskottet föreslagne
Tulk
Ropades Jat
”Broderiar af Guld, Silfver, Silke, Bot»-  ”ulls- och Linnetråd på Kammar- och Netteli
”duk, Kläde eller hvad annan sort Väfnad;
”Inkommande Tull procent 20*”
Harn Excellence Herr Grefve Mortten jag
ber att tullen på broderier måtte förhöjas till
50 procent. Här göras si mycket sådane i
Sverige, att inga utländska beböfvas.
Herr Hjertås Broderier hafva förut vasit
förbudne till införsel. Derföre tror jag,
€6i Den ig Augusti c. m.
att man ej så våldsamt bör nedsätta tullen!
Den torde böra bestämmas till 50 procent.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landi'Marskalken
gjord proposition, fann Ridderskapet
och Adeln för godt förhöja Inkommande
^ullprocenten å Broderier från 20 till 50.
”Bränvin, SpiritusVini eller så kallad
”Sprit, som öfverstiger 9 grader; Inkommande
”Tull procent 100; Utgående Tull procent 1.”
Herr Cederfchföld: Då Spiritusvini ej tillverkas
i Sverige, och hufvudsakligen behöfves
för Apotheken, så anhåller jag, att tullen måtte
nedsättas till 30 procent.
Herr Tham: Jag kan ej motsäga Herr
Cederschjöld om tillverkningen af Spiritusvini,
dock skulle jag tro, att dea kunde af Herrar
Apothekare verkställas, helst den hittills varit
förbuden till införsel. Flere af Utskottets leda -  möter hafva trott Spiritusvini kunna inom landet
tillverkas. Äfven tror jag, att det kan ske
vid hvart Bränneri.
Herr CederfchjÖld: Jag vill ej bestämdt
bestrida möjligheten att tillverka Spiritusvini
af inhemska producter; men hvad jag säkert
vet, är, att Apothekare och Parfumeurer fått
särskildt rätt att införa looo:tals kannor deraf
om året. Derföre hemställer jag, om icke man
härå bör sätta en måttlig tull, när ej dispence
kan äga rum.
Den ig Augusti e, mi
Hans Ex cell erne Herr Grefve Mörner: Jag
får upplysa, att det varit såsom undantag för
särskilte behof, som visse sorter varor blifvit
någon gäng till införsel tillåtne. Men det är
derföre, att Spiritusvini så lätt kan förblandas
med bränvin, sorn det i allmänhet blifvit förbudet.
Således önskar jag, att man måtte bibehålla
den gamla tullen, om man ej vill hafva
det helt och hållit förbudet.
Herr Hjerta: 1 Fall, som jag tror, Sprit står
under samma rubrik, hemställer jsg, om det
kunde gå an, ått skilja dessa båda saker. Antingen
måste man göra det, och då för Spiritusvini
bestämma 50 procent, eller bibehålla
hvad som är föreslagit. Hufvudsakligen är
dett* ej af stor vigt, då det är möjligt för hvarje
Apothekare, att tillverka spiritusvini.
Herr Cederfchjöld: Jag för min del be
tviflar,
att spiritusvini kan af Spannemål tillverkas,
åtminstone fullkomligt ren. Med säkerhet
tror jag mig veta, att den af trädirukt
erhålles bäst och lättast. Om man sätter så
hög tull sorn 100 procent, går det med spiritusvini
som hittills med vin, hvaraf ej mer
lär hafva förtullats, än sorn kunnat åtgå till
Communion-vin.
Herr Tham: Såvida Spiritusvini göres af
bränvin, hemställer jag, om det går an att hafva
lägre tull än på Bränvin, ty annars kunde
det hända att man finge in sådant under namn
af sprit. Då Kongl, Maj:t för öfrigt äger rätt,
Dtn if Augusti t. m».
att nedsätta tullen, bör danna sak ej vara sigon
tvist underkastad.
Friherre Wrangel: Jag kan ej med säker;
bet säga, om icke spiritusvini rectificatissimua
göres »f vin, åtminstone säger namnet det; men
då måtte den äfven af våra Apothekare kunga
tillverkas. Således instämmer jag med demt.
sorn yrka hög tull på denna artikel.
Friherre Ctderftrem; Dea af Herr Hjerta
föreslagne utväg, anser jag vara den rätta,
att nemligen skilja fprit från fpiritusvinL Dea
sednare gore* af drufvor, ej af säd, och drufvor
hafva vi ej i Sverige så tillräckligt.»
att Spiritusvini deraf tillverkas. Huruvida
man kan coatrollera, om spiritusvini är äkta eller
ej, derom vill jag suspendera mkt omdöme,
1 alla fall är den grund Utskottet lagt icke riktig,
att nemligen, för det en vara varit förbuden,
den skulle Annas till erforderligt belopp
uti landet, ty mångfaldiga saker Annas i taxan
förbudne» sorn ej i landet finnas, såsom åtskilliga
foglar, Strussar t. ex., de äro förbudne,
men man kan ej citera» att sådana finnas i
landet*
Herr Hjertar Jsg har val nämnt» att sprit
och spiritusvini voro olika, mea de äro blott
förfinadt bränvin, och jag är af den öfvertygelse,
att det är bast att bibehålla dem under
samma rubrik. Det har väl häodt, att saker
af nyck blifvit förbudne, och det märket nog»
hvilka de varit; men vid desse artiklar »ynes
Den j$ jiuffusti «. m.
66*
att afeigten varit, att ej gora intrång i redan
Varande näringar,
Hant Excellence Herr Grefve Mörner:
Jag får blott påminna att det vid förtullningen
är omöjligt, att skilja sprit och bränvin,
att det icke ära cheinister, som åro tullbesöka-^
ye, och att ej varorne undergå en chemisk analyse,
utan blott en vanlig pröfning, Maia
kan således icke controllera, att ju bränvin införes
under namn af sprit, och då vöre hela
Författningen eluderad. jag tillstyrker derföre,
ftt Utskottets förslag måtte bibehållas,
Herr Tham: Man borde ej med främmani
de ämnen upptaga en tid, som ändå går åt,
{nen då Friherre Cederström åter framkastat,
att Utskottet med likgiltighet och utan eftertanka
uppgjort tariffen, si får jag en gång för
alla förklara, det jtg tror, att Utskottet med
kallsinnighet kan upptaga hana tillmälen, di
Ridderskapet och Adelö redan bifallit Utskottets
Betänkande,
Herr Grefven och Landt-Mar&kolken gjorda
proposition till bifall af den utaf Utskottet i
ifrågavarande Artikel föreslagne Tullproceat,
hvilken proposition med Ja besvarades,
”Bönor, Cacao; Inkommande Tull procent
*'efter Utskottets förr* förslag; 15; enligt sednare
förslaget: 25.”
Friherre Cedarström; Jag hemställer till
668 Ben Ig Augusti, e, rn.
Högloflige Ridderskapet och Adeln, om det är
billigt, att Cacaobönor, sorn aro råämne, skola
hilva lika hög tull, som Chocolade. Sådant kan
ej förenas med consequence- Derföre tillstyrker
jag, att bönorna måtte sättas till 15 procent,
hvartill de voro uppsatte i första Betänkandet,
innan ändringen skedde, och det
passar sig så mycket mer, som denna tull, i
jämförelse med Caffe, ej bör vara densamma.
Herr Cederfchjöld: Jemte instämmande med
den siste talaren, anhåller jag få föreslå, att
tullen måtte nedsättas för Caffebönor, på det
att i framtiden det ej måtte som hittills kunna
hända, att man hit till Srockholrn kaa förskrifva
Caffe ifrån Uppstäderne, hvilket ej vore
möjligt, om det varit förtulladt. Jag tror således,
att tullen bör nedsättas till en måttlig afgift
af högst 20 å 25 procent.
Herr Tham: Först om Cacao får jag nämnt,
attår 1821 blifvit lörtullade 15000 skålp. Tullen
har förut varit 25 procent och 50 på chocolade.
I Utskottets första Betänkande var tullen
på Cacao föreslagen till 15 procent, och på
Chocolade till 25. Tullen på Chocolade är icke
höjd, men den på Cacao är förhöjd, i anseende
till den förlust af inkomst, som skulle uppkomma
genom nedsättningen. Jag medgifver
att det kan bereda anledning till tullförsnillning,
och hemställer till Ridderskapets och Adelns
eget bepröfvande, hvilketdera är det rätta,
att tullen nedsättes eller bibehålies vid hvad
Den 18 Augusti e. m, 669
fi
Utskottet sednast föreslagit- Denna artikel
tynger icke mycket på handelsvägen.
Hurr Grejven och LandtMarjkalken gjorde
proposition till bifall å Utskottets först afgifne
Förslag, eller att inkommande Tull procenten
å Cacaobönor måtte bestämmas till 15-
Bifölls»
«
”Bönor , Caffe ; Inkommande Tullprocent
”efter Utskottets förra förslag : 20; enligt sednare
förslaget: 25.”
Herr Tham: Jag skulle önska att Ridderskaper
och Adeln icke nedsatte tullen å denna
artikel. Då det är till Kongl. Maj:t öfverlemnadt,
att göra nedsättning i tullen, är
rätta tiden till sådan nedsättning när man fått
en förbättrad bevakning. Jag är väl öfvertygad,
att nu mycket införes utan tull, men
då det äfven skulle ske om tullen nedsattes,
så tror jag ej, att man bör i anseende till inkomsterne
göra någon nedsättning på en artikel
, som är så betydlig. Tullen är i alia
fall något nedsatt ; den var förut 30 procent
nu är den 25. År 1821 infördes 2 millioner
skålpund Caffé.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord proposition*, fann Ridderska*
pet och Adeln för godt, att, med bifall å Utskottets
sist afgifne förslag > bestämma inkommande
Tullprccenten å Caffeböaor till 25.
I| /iugusti c. nr.
”CaoelInkommande Tullprocene efter
“Utskottets förra förslag: 45 ; Enligt senare förslaget;
20“
Herr Grefven och LandtManknlken gjorda
proposition till bifall S Utskottets sista förslag
•Iler att Inkommande Tullprocenten å Canel
Slåtte till to fastställas*
Ropades ja.
“Citroner* Inkommande Tullprocent efter
‘"Utskottets förra förslag: 10; Enligt senare
.”förslaget: *51”
Friherre Cederfirani 1 Jag finner ej för
min del skäl till det afseende Utskottet gjort
på några anmätkhingaf, att eh ökad procent
skulle läggas på Citroner, hälst då Pomerancer
endast äro satte till 10 procent, och nyttan af
de förre ar ojetnrtförligt större, ssmt de sednare
här produceras till större qvaHtitét. Jag
tror att tullen på Citronif bör återföras till
to procent.
Herr Hjerta: Ösktadt det möjeligeO kati
gora en stor ssiffernedsättning i tulluppbörden,
måste jag dock tillstyrka nedsättning för Citroner
, emedan jag anser en sådan ganska nyt.
tig: och förenar jag mig således med Friherre
Cederström.
Herr Thomi jag anhåller, att få af den
sednare Tariffen upplyst, om ej Pomera&stfs
Ben Augusti e. «.
deruti åro nämnde. Åro de det ej så ir det
en omission. Meningen var, att de äfven
skulle sättas till 25 procent. Anledningen
Var anmärkningar frän BorgsreStindet j och
Vid granskning af taxan har det blifvit upplyst
att articeln ej var obetydligt då 18 r 5
25o,ooo Citroner och 14000 Pomeranser blifvit
införde. Jag hemställer då, om icke detta
gör något mycken minskning i tullen. Jag
tror, att om tullbevakning^, i synnerhet i
Skåne, der varorne utan tull införes, vöre bät*
tre, så vore det skäl att nedsätta tullprocenten
, men om raan gör det förut, så lemna*
jag derhän, om man vinner ändamålet.
Herr Grefven och Landi-Marskalken yttrade,
ntt inkommande Tullprocenten å Pomeranser ,
sorn först varit af Utskottet föreslagen till 10,
sedermera i senare Tulltariffen blifvit Ökad
till 25.
Friherre Ceder/Ironi t Efiet hvad Herr
Grefven och LandtMarekalken upplyst, att
äfven Pomeranser äro uppförde till 25 procent,
Ånner jag att det undfallit mig, men jag hem*
ställer, huruvida det är cOnseqvent, att uppsätta
tullen på Citroner till 25 procent af värdet.
Det har varit det Activa värdet uti för*
ra taxan, som gjort att det sett högt ut. Men
man får ej rätta sig derefter, då varan är
oumbärlig, och då 25 procent alltid är för
högt för en frukt som är nyttig och nöd^
vändig
-
Den 18 Augusti e. m.
Herr Munck af Rosenskjöld, Eberhard;
Jag är nästan förvånad, att höra yttras, såsom
skäl för hög tull , att så länge ej en förbättrad
organisation skett af bevakningen, det ej
går an att nedsätta tullen. Jag tror t ver tom,
att då bevakningen är säker, kan man höja
tullén , men annars bör man nedsätta den så ,
att man ej finner uträkning att tullförsnilla.
Öm förhållandet är sådant att man i Skåne inför
Citroner, utan att förtulla dem, så ligger
den hufvudsakliga orsaken uti den höga tullen;
men jag är säker, att om tullen nedJ
sättes, som Friherre Cederström föreslagit, skall
den mera erläggas och inkomsten derföre okas.
Jsg hade trott, att man kommit ifrån den origtiga
mening , att hög tull ökar inkomsten.
Jag har sökt visa, att man af den anledning
just bör undvika hög tull på inkommande
varor.
Herr Tham: J*g ville endast nämna, att
förra värdet på Citroner öfverensstämde tämmeligen
med det närvarande; det var i
ek. Hamburger Banco. Jag öfverlemnar till
Ridderskapet och Adeln att bestämma denna
sak. 10 procent tror jag är för lågt; kanske
man kunde antaga i5.
Herr Hjerta: Jag tror, att om man sö
ker
mycket medelvägar, komma alla Ständ att
fatta olika beslut. Jemkningen blifver då svårare.
Jag tillstyrker således, att vi hålla oss
vid
Den 18 Augusti m.
67 3
vid det förra Betänkandet, och tror att det
förslaget står väl tillsammans med behofvet.
Hans Excellence Herr Grefve Mörner: Jag
ber fä erinra, att det lika väl kan hända hos
de andra Stånden som här , att man antager
jemkningar eller medelvägar. Den methoden
att sammanjemka msniogame, är lika lätt där
som här. Då tycker jag det rätta och det
säkraste vara att följa det, som man anser vara
det förnuftigaste.
Herr Hjerta: Jag vill blott yttra, att jag
trodde det vara det förnuftigaste, att hålla sig
vid den procent, som Utskottet först föreslagit.
Vid den fattiges sjuksäng är oftast en Citron
det enda han kan skaffa sig till en dryck,
som kan läska. Citroner måste i alla fall påföras
oss, då deras bruk allt mera tilltagit. Jag
tror således att IO procents tull är tillräckligt,
hög för de samma.
Herr Tham'. Jag får åter uppehålla med
en anmärkning. Orsaken, hvarföre ledamöterne
af BorgareStåndet gjorde anmärkning mot
nedsättningen af Citroner, var, att Utskottet ej
i samma mon nedsatt tullen på russin, mandel,'
sviskon m. m. Då uppsatte man heldre tullen
på denna artikel, än man nedsatte den på
de andra Dat är blott detta jag i förhand velat
anmärka , på det att, om Ridderskapet och
Adeln nu antager io eller J5 procent på den
Ridd.
0. Ad, Prof. VII Band. 43
674 ^>en *8 Augusti c. m.
na artikel, det ej måtte blifva skäl att nedsätta
tallen å specerier.
Grefve von Schverin, Fredric Bogislaus: Jag
får blott nämna, att skilnaden emelian 10 och
15 procent på 250,00© Citroner gör omkring
300 R;dr. Om tullen således är 10 procent,
blir vinsten ej stor, och om den är 15 procent,
blir förlusten ej stor för den sjuke.
Friherre Cederjlröm: Utvägen att, för att
besvara en anmärkning om nedsättning af tullen
å russin, mandel, sviskon, m. m. i stället
uppsätta tullen å citroner och pomerancer,
är verkeligen egenj men jag tror ej det sättet
att gå anmärkningar till mötes, vara det rätta,
och hemställer, om icke en lättare utväg att
besvara anmärkningarne hade varit, om
man nämnt att russin och mandel m. m.
äro öfverflöds-artiklar, och derföre fordra högre
tull, hvaremot citfoner äro en frugt, sorn
är nödvändighets-vara. Jag itererar således
min anhållan, att tullen på dem måtte nedsättas
till 10 procent.
Herr Munck af Rosenskjöld: Jag har hört,
att inom ett år blott 250,000 Citroner blifvit
förtullade. Jag är säker, att åtminstone 3 a 4
gånger så mycket blifvit förbrukadt. Om 25
procent betalas för 250,000, gör det icke sa
mycket, som om 10 procent betalas för 1000000:
I öfrigt får jag erinra, att citroner äro en verklig
nödvändighets-vara, vida mera än russin
och sviskon, så att man snarare kan umbärs
Den 18 Augusti e. m,
675
desse sednare varor, än citroner, sorn äro ea
hälsosam och angenäm vara. Hvad Pomerans
ser angår, är man mera i stånd att här producera
dem. Jag förenar mig således med Friherre
Cederström, att tullen måtte blifva sådan,
som Utskottet föreslagit den i sitt första Botänkande.
t v.
Herr Grefven och Landt Mar [hålken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade
gilla den af Utskottet till to först föreslag*
ne inkommande tullprocent å Citroner.
Ropades Ja.
”Citronsaft; Inkommande Tull procent 20,”
Herr Cederschjöld: Jag hemställer om
icke tullafgiften bör vara lika för citronsaft,
som för citroner i förra Betänkandet varit föreslagit.
Man bör nemligen i min tanka ej
försvåra införseln af Cintronsaft, till uppmun-i
tran af den skadliga industri, att här bereda
den af skämda Citroner. Således tror jag, att
tullen bör bestämmas till 10 procent.
Herr Munck af Rofen/kjöld: Jag får förena mig
med den sista talaren, och erinra, att man sparar
in mycket i transportkostnaden derigenom,
att man låter saft inkomma i stället för citroner.
Vid hälsovården s skepp i synnerhet, är
det af vigt att man har förråd af citronsaft,
att använda till lemonade och punsch för besättningens
hälsa och mot skjörbjugg, hvilket
éy6 öen 18 Augusti e. m,
är en nästan okänd sjukdom vid Engelska marinen.
Herrarne Hjerta och af Wingård, Johan,
förenade sig med Herr Munck af Rosenskjöld.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
att Inkommande Tull procent å Citronsaft
måtte, i likhet med hvad i afseende å Citroner
nyss blifvit stadgadt, bestämmas till ioi
Ropades Ja.
”Compasser; Inkommande Tull procent 50
”Utgående Tull procent 1.”
Herr Cederfchjotd: Jag finner, att Compas
ser
blifvit betydligt högre uppsatte, än Cirklar,
och andra physiska instrumenter. Jag får således
hemställa, om icke någon mera öfverensstämmelse
bör häruti äga rum, och Compasser
äfven sättas till 25 procent.
Herr Grefven och Landt-Marjhalhen gjorde
proposition till bifall af den utaf Utskottet å
Compasser föreslagne Inkommande Tullprocent.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mar [kalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln behagade
bestämma berörde Tullprocent, i likhet
Den 18 Augusti c. m,
677
med hvad i afseende å Cirklar blifvit fastsjäldt,
till 25.
Bifölls.
”Desman; Inkommande Tull procent 10.”
Herr Cederfchjöld; Desman är så ofantligt
dyr, att den ej bör beläggas med mera äa 1
procents tull. Man kan i fickan deraf dölja för
flere hundrade Riksdalers värde.
Herr Hjerta-, Jag förenar mig deruti, at£
tullen bör vara helt låg, emedan man uti en
liten ask kan föra en stor qvantitet.
Herr Grejven och Landt-Marskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln skulle finna
lämpeligt, att Inkommande Tullprocent å
Desman borde från 10 till 5 nedsättas.
Ropades Ja.
”Emailleradt arbete; Inkommande Tull pro*
”cent 15.”
Herr Hjerta; Emaillerade arbeten äro
nedsatte till 15 procent. Tullen var förut 50
procent. Det 6ynes när man här kan emaillera,
som denna nedsättning vorenog stark.
Friherre Cederström; Jag instämmer uti den
anmärkning Herr Hjerta gjort, Detsamma inträtfar
vidare vid en annan artikel Etuis, hvil
-
Den 18 Augusti c. m.
ka äfven äro nedsatte till 15 procent.’ Alla
sådane saker som tillvärkas i Sverige , är det
ej något rimligt skäl att nedsätta, annorlunda,
än då man anser den förra tullen såsom ett
förbud. Således tror jag , att man så väl i
afseende på emaillerade arbeten, som etuis,
kan låta förblifva vid hvad förut varit, nemligen
50 procent.
Herr Tham: Jag får upplysa orsaken;
hvarföre emaillerade arbeten och etuis blifvit
satte till 15 procent. Sådane äro vanligen
af den beskaffenhet, att de stoppas i fickan ,
och ingen tull erlägges om den är för hög.
Man gömmer dem hvar man behagar. Derföre
bör man ej lägga hög tull på dem, om
man vill hafva någon tull. Detta har varit
orsaken, hvarföre man lågt mindre tull på
dem, än på andra fabriksvaror, att nemligen
dessa äro mera portatifva.
Friherre Cederström: Jag skulle förmoda,
att afsigten med taxan icke kan vara att lägga
tull på etuis , som kunna läggas i fickan
af en person , utan blott då de införas såsom
vara. Då inkomma de ej annorlunda än flere
på en gång, och kunna utan svårighet controlleras.
Det bevises af de beslag som blifvit
gjorde. Derföre tror jag likväl ej, att
tull af 100 procent , utan en medeltull af
högst 50 procent bör åläggas dem.
Herr Tahm: 50 procent är ej medeltulh
Den är blott ålagd sådane varor, som här fin
-
Den i8 Augusti c, rn,
i
nas i tiilräckelig mängd ock kafva sådan vo-i
lume, att de ej lätt kunna införas. Jag hemställer,
om en sådan tull på denna artikel in-i
stämmer med den principe man velat, att Utskottet
skulle iakttaga, att nemligen skilja emellan
volumsn. Således kan jag ej instämma
deruti, att tullen förhöjes till 50 procent.
Man må gerna höja den, jag kan ej hindra det,
men jag nekar min röst dertill.
Herr Munck af Rosenskjöld t Jag instämmer
med hvad den siste talaren yttrat, och tror ,
att om man också blott vill afse säkerheten ,
att tullintraderne skola utgå , är det skäl att
nedsätta tullen , i synnerhet på sådane varor,
hvilka såsom de fleste emaillerade arbeten icke
intaga stort rum, utan lätt insmygas. Att
ofta beslag blifvit gjorde på emaillerade arbe-;
ten, visar bäst att man velat undandraga dem
tullen, och att man haft uträkning att risquera
beslag, ty om tullen är 50 procent, så, om
man lurendrejar 3’.ne gånger, och beslag derunder
göres blott ea gång, har man ändå
vinst. Jag förenar mig således . med Herr
Tham.
Herr Hjerta. Jag finner visserligen vigten
aE de skäl, som bär blifvit anförde, men jag
har trott, att man ej bor så våldsamt nedsätta
tullen, efter som Kongl Majit har rätt att sänka
den. J&g får således föreslå *5 procent.
Herr Grejven och Landt Mar skalken hemställa
é8o
Ben ig Augusti e, m.
de , att Inkommande! Tullprocenten I Emailleradt
Arbete måtte bestämmas till 25,
Bifölls.
”Fabriks- Handtverkeri- och andra Slöjde*
”Varor af alla namn och slag, i Taxan ej specificerade;
Inkommande Tullprocent 25. (Jt?’gående
Tullprocent i.”
Herr Cederschjöld. För fabriks, handtverkeri-och
andre slöjde-varor står på detta ställe
25 procent, men då samma varor framdeles förekomma
under en annan rubrik, stå de till
50 procent. Detta torde vara en misskrifning,
meningen måtte vara, att tullen skall
vara densamma på bägge ställena; och den
närvarande artikeln bör således höjas till 50
procent.
Herr Tham : Enär det står Fabriks- Handtverkeri-
och andra Slöjdevaror af alla namn
och slag, i denna Taxa ej specificerade, är
detta ett slags försigtighetsmått; ehuru jag
tTor att de fleste äro specificerade ; men i fall
någon skulle hafva blifvit förbigången, har
man trott sjg böra upptaga detta i allmänhet.
De hafva förut varit förbudne. Om de ej
stå till lika procent på bägge ställen, så är
det en missförning, som bör rättas; det bör
vara 25 procent på bägge ställen.
Hans Excellence Herr Grefvi Mörner; Jag
tycker* att när det är för en öfverflödsvara }
Deri 18 Augusti e. m.
681
sorn hittills varit förbuden , kan det ej vara
någon olägenhet uti att åsätta den 50 procent,
i stället för 25.
Herr Hjerta och Friherre Wrangel förenade
sig med Hans Excellence Herr Grefve
Mörner.
Herr Munck af RosenJJjöld: Jag aDger denna
fråga hafva något samband med frågan om
Skråförfattningarne, och att man således ej ännu
kan bestämma, hvad som är det rätta. Så
länge handtverkare genom hittills varande författningar,
hafva rättighet att beskatta nationen
, så att den ofta får betala flere gånger
mera än den borde , så är det ej skäl att sätta
tullen alltför hög; och jag tillstyrker således
heldre 25 procent än 50.
Herr Hjerta : Jag ber att få fästa upp
märksamheten
deruppå , att då, innan tarilFen
företogs, man yttrat, att Kongl. Maj:t skall
äga rätt sänka tullen , så tyckes det att,
då fråga är om obekanta varor, man kan sätta
tullen något hög, så att Kongl. Majtt kara
redsåtta den om det behöfves. Om någon
ändring sker med Skråförfattningarne , kan
Kongl. Maj;t dervid fästa afseende. Jag mäste
således väl dela Herr Munck af Rosenskjölds
åsigt, att låg tull bör läggas på alla redaa
kända varor, men ej på de obekanta.
Herr Cederschjöld: Jag skulle förena mig
med Herr Munck af Rosenskjöld, så vida ej
682
Ven 18 Augusti e, m,
på ett annet ställe förekom en artikel, vid
hvilken man kan vidtaga den försigtighet han
omtalat, nemligen artikeln gångkläder, hvilka
jag tror böra få införas mot en måttlig tull ,
till dess våra egne handtverkare lärt sig att
bättre förfärdiga sådane, och till billigare pris.
Herr Grefven och LandtMarJkalken gjorde
proposition tili bifall å den af Bevillningsutskottet
å Fabriks- Handtverkeri- och andre
Slöjdevaror- tillstyrkte Inkommande Tullr
procent.
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mar sk athen
hemställde, om Ridderskapet och Adeln
behagade bestämma berörde Tullprocent till 50.
Ropadas starka Ja, jemte några Nej.
I anledving hvaraf Herr Grefven och
Landt-Mar [kalken förklarade, att som, efter
hvad han tyckte sig linna, Ja öfverröstat Nej,
propositionen blifvit af Ridderskapet och Adeln
bifallen.
”Fikon; Inkommande Tullprocent efter
”Utskottets förra för slag 20; enligt senare förfslaget
25”
Herr Grefven och Landt Marskalken hsmstälH
de) örn icke Riddeigkapet och Adeln behaga
-
Den 18 Augusti c, m.
633
de gilla den af Utskottet å Fikon till 20
först föreslagne Inkommande Tullprocent.
Bifölls.
”Fisk; Lax, rökt; Inkommande Tullpro"cent
50, Utgående Tullprocent 1.”
Friherre Ceda ström'. Här har Bevillningsutskottet
af den anledning som förut blifvit
nämnd, att rökt lax tillverkas i landet, satt
tullen derå till 50 procent , men straxt efter
dea på rökt ål till 15 procent. Jag hemställer
om icke detta är orätt, och om skilnaden
emellan lax och ål är skäligen 6tor. jsg skulle
förmoda, att då vi ej hafva att befara mycken
införsel af rökt lax, tullen derå kunde bestämmas
till 15 procent.
Herr Tham'- Den höga procenten på lax,
är egenteligen ditsatt efter enträgit yrkande af
Ledamöterne ifrän Skåne, der den utföre» i
myckenhet, och Utskottet fann detta bestå
med andra artiklar. Hvad den rökta ålen angår
, har Utskottet icke haft sig bekant att
den till myckenhet erhålles i Sverige , utan den
mesta som här ätes är utländsk.
Friherre Wrangel: Lax finnes till gådin
myckenhet i Skåne och Halland , att jsg anser
det vara skäl, att bibehålla Utskottets
förslag
Herr
Grejvcn och Landt Marskalken hemställ.
684
Den ig Augusti e. m,
de , om Ridderskapet och Adeln behagade gilla
den al Utskottet, å rökt Lax till 50 föreslagne
Inkommande Tullprocent.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
Friherre Cederström. Jag skulle ieke tro,
att det öfverensstämmer med consequence, att
sätta 50 procent på den ena fisksorten, och 15
på den andra. Jag skulle förmoda, att ägare
af laxfisken ej behöfde befara concurrence.
Det är en löjlighet , att stadga 50 procents
tull på en vara af denna natur.
Herr Hjerta: Jag får fråga, om vi ej kunna
anse frågan om den rökta laxen såsom afgjord
, och söka consequencen vid den rökta
ålen.
Hans Excellence Herr Grefve Mörner ", Jag
skulle ock, som Herr Hjerta, tro, att man
kan först afgöra den ena saken, och sedan
derefter rätta den andra.
Herr Grefven och Landt Mar skalk en förklarade
, att som, efter hvad han tyckt sig finna ,
Ja öfverröstat Nej, den af Herr Grefven och
Landt Mankalken sist gjorde proposition blifvit
af Ridderskapet och Adein bifallen.
”Fisk , Lax , Salt ; Inkommande Tullpro”cent
20. Utgående Tullprocent x.”
Ham Excellence Herr Grefve Mörner\ Hvad
Ven Ig Augusti e. m,
6g5
salt lax angår, så kommer en hel hop sådan
ifrån Finland. Skola vi då för den blott beta.,
la 20 procent?
Herr Tham', Jag får upplysa, att tullen å
denna vara hittills varit 2 R:dr Hamb. B:co,
det vill säga ungefärligen 5 R:dr Svensk B:eo,
och jag Vet ej hvad den gäller vanligen, jag
tror ungefärligen 50 R:dr B:co. Tullen är således
höjd i sjelfva värdet. Det är ej sådant
som det sar ut i Taxan, ty der står 20 R;dr
Hamb. B:co.
Herr Hjerta: Jag får nämna, att tullen
förut ansetts blott till 10 procent, men står nu
till 20 procent, således blifver det ungefärligen
rigtigt. Huruvida tullen ännu mera bör uppsättas,
vill jag ej bestrida, då alla fiskvaror,
efter min öfvertygelse, böra beläggas med högtull;
men kanske är ännu ej tiden inne, att sä
våldsamt förändra dylika afgifter.
Friherre Wrangel: Jag skulle önska få
upplyst, hvarföre insaltad lax har lägre tull än
rökt lax; och hvarföre ej samma principe galler
för dem bägge.
Friherre C eder/Ironi: I allmänhet är det
oriktigt, att på ätliga varor lägga hög tull. Det
är ett missförstånd, sorn i allmänhet är skadligt,
och i synnerhet när det träffar fisk och
villebråd. Våra fiskare måste i alla iall här
afyttra sina varor, och inga utlänningar kunna
med dem concurrera , fångsten må vara ringa
fi86
Den 18 Augusti e. rn
eller stor. Derföre bestridde jag den höga tul3
len på rökta laxen.
Herr Tham'. Jag vill blott, i anledning af
Friherre Wrangels begäran, upplysa, att orsaken,
hvarföre tullen å salt lax ej blifvit så hög»
som på rökl lax, är den, att vi ej hafva salt
lax tillräckligt för behofvet, utan sådan behöfver
införas ifrån Finland- Rökt lax hafva vi
deremot tillräckligt. Vi hade tillräcklig ledning
härtill af förra taxan, som därå satt en tull a£
i R:dr Hamb. B:co stycket.
Grefve von Schwerin; Jag instämmer uti
hvad Herr Tham yttrat. Rökt lax är bland
läckerheter; den salta är en nödvändighets-vara
som nyttjas af alla lägre classer. Derföre tror
jag att 20 procent på den artikeln är nog hög
tull; ehuru man annars alltid uti vårt land begått
det fel, att lemna sådana förtärbara varor som
af slumpen erhållas, obeskattade; likväl anser
jag tullafgiften på dem icke böra öfverstiga
15 procent, dä de äro inhemska produeter.
Friherre Wrangel'. Just den anledningen,
att den salta laxen är tillåten till införsel från
Finland, gör, att den ej här tillräckligen finnes;
men om man förböd införseln, så skulle
man uppmuntra dem, som hafva laxfisken, att
fiska. I början skulle väl priset höja sig , men
så fort det höjdes , så skulle ock laxen framkomma
, och priset snart återgå. Således till-:
styrker jag, att man snarare måtte förhöja, än
nedsätta tullen.
Ben i8 Augusti e, m, 6S?
Herr Hjerta: Jag får, i anledning af Friherre
Wrangels yttrande, underställa , om man
icke kunde hålla sig midt emellan, det vill
vid säga Utskottets förslag.
Herr Grejven och Landt-Marskalken gjorde
proposition till bifall å den af Utskottet å Salt
Lax-föreslagen Inkommande Tullproceot, hvilr
ken proposition med Ja besvarades.
vFlintor, huggna, eller Agat; Inkommande
Tullprocent 15”
Friherre Wrangel : Förra gången , då detta
ämne var före , gjorde jag anmärkning vid
tullprocenten å flintor. Jag tror, att den
kunde nedsättas, ty det är en vara, som vi
ej äga, utan måste förskrifva. Således hemställer
jag , att proposition måtte göras till
nedsättning af tullen å denna artikel.
Friherre Cederjlröm: I afseende på Fran
ska
flintor, instämmer jag med Friherre Wrangel,
ty de äro en högst nödig och nyttig vara
för dem, som skjuta. Den är äfven för
defensionsverket ganska nödvändig.
Herr Tham', Jag menar, att lullprocenten
är 15. Förut har den varit 10 sk. af 72. Således
är tullen något nedsatt. Jag känner ej priset
på flintor, men om man dömmer efter förra
taxan, hafva tusende stycken kostat x R;dr 24
683
Den 18 Augusti e. m,
sk. Hamb. Banco. Då blifver det ej betydligt.
Herr Hjerta: Fastän förhållandet är så
dant,
gom Herr Tham yttrat, tror jag likväl
det rättaste vara, att nedsätta tullprocenten, då
man ej kan undvara dessa fiintor , och då de
äro nödige för Försvarsverket. Således önskar
jag att tullen måtte bestämmas till 5 eller högst
is procent.
Friherre Cederström: Äfven vid detta tillfälle
är det förhållandet, att det gamla Activa
värdet i taxan tjent Bevillnings- Utskottet till
grund ; men det utgör ej en åttondedel af det
verkeliga värdet, och således biifver afgiften
aldeles orimligt högre. Jag skulle hemställa, om
det kunde behöfvas på en sådan vara, som ej
är öfverflödsvara, mera än 5 procent.
Herr Hjerta-, Jag ämnade blott begagna
detta tillfälle, efter jag hört Friherre Cederström
klandra de värden, som Utskottet tagit ur
gamla tulltaxan, för att yttra, att detta ingalunda
är orätt. De slå ungefärligen in med
verkliga värdena å Stapelstadsplatserne. Så är
det med fiintor. 1000 stycken äro värderade
till 4 R:dr B:co. Jag tror att i parti gälla de
ej mera. Jag hsr märkt, att per medium värdena
hålla sig vid det rätta, så snart man beräknar,
att varorna lemnäs pä första plats. I
alla fall tillstyrker jag, att tullen å denna artikel
nedsättes till 5 procent.
f
Den ig Augusti e, rn.
68^
Friherre Cederjlröm : De uppgifter , som
ligga till grund för den gamla taxan, kunna
väl möjligen någon gång genom förändrade
förhållanden hafva kommit till, likhet med
det verkliga priset , men i allmänhet öfverensstämma
de icke dermed ; och hvad
Flintor angår, har jag aldrig fått köpa Franska
Flintor, väl kanske tyska oslipade och saf
dant skräp, för det uppgifne priset.
Herr Tham; Jag känner ej priset på flintor
, men måste uppgifva, hvad jag tror mig
veta, att värdena uti 1816 års tulltaxa äro
sådane , som varuvärdena då verkeligen voro,
och att de fel sorn deruti sedermera uppstått ,
uppkommit genom tidernas förändrade skick.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorda
proposition till bifall å den af Utskottet
ä ej mindre huggna än Agat Flintor föreslagne
Inkommande Tullprocent.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och LandtMarfkaL
ken hemställde , att berörde Tullprocent måtte
nedsättas till 5.
Bifölls.
”Flintsten, oarbetad; Inkommande Tull’’procent
10.”
Herr Cederfchjold: Jag får hemställa, ora
Ridd 0. Acl Prot. VII. Band. 44
,j}en ig Augusti c. mi
det ar billigt, att tullen å flintsten är dubbel
så hög sorn å flintor, och om icke råämnet
åtminstone bör beläggas med lika låg tull, som
dea förädlade varan.
Herr Hjerta: Jag förenar mig med den
värde Ledamoten ; ett annat förhållande skulle
se besynnerligt ut.
Herr Grefven och Landt-Mar[kalken hemställde,
att Inkommande Tullprocent å Flint”
sten måtte från io till b nedsättas.
Bifölls,
”Frugt, jord- och trädfrugter, illa slag^
Mej Specificerade; Inkommande Tullprocent 50.
'Utgående Tullprocent 1,”
Friherre Wrangel: Då vi nu innom Sverige
producera så mycket jordfrugfrer, att de ej
behöfva införas, vet jag ej , hvarföre någon
skilnad bör göras emelian frukt och säd. Åtminstone
uti de Södra orterne är productionen
af jordfrukter hardt nära lika så stor som af
Säd. Jag hemställer således, om icke tuljprocenten
på deni bör blifva lika.
Hant Excellence Herr Grefve Mörner: Jag
får blott föreslå , att afgiften för jordfrugter ,
såsom potatoes kunde höjas till 100 procent,
Herr Cederfchjöld: Jag får upplysningsvis
nämna, att potatoes finnes särskilt upptagen
Den ig Augusti e, nii
r<„
Det skulle således kunna hända att undse
namn af jordfrugter många apothekssaker blekj
ve inbegripne, och det vöre ganska illa. Således
tror jag, att 30 a 50 procent äro det
högsta som borde utsättas.
Friherre Wrangel: Om det blott vore fråga
om finare jordfrugter som växa i trädgårdar,
skulle jag ej hafva något att erinra, men
här finnas andra frugter som drifvas i stort ,
såsom rofvor, turnips m. m. De drifvas ganska
mycket i stort i de södra provincerne.
Således borde åtminstone undantag för dem
göras.
Herr Hjerta ; I anledning af hvad Herr
Cederschjöld anfört, anser jag mig böra nämna
, att det står en serskilt rubrik för medicinalier,
och att d® således ej nu behöfva afses.
Man skulle kunna dela denna rubriken
i 2:ne och uppsätta jordfrugter till likhet med
säd, men låta trädfrugter förblifva vid 5o
procent.
Herr Tham: En del jordfrugttr äro specificerade.
Friherre Wrangel 1 Ej Turnips.
Herr Grefven och LandtMarskalken hemstälde,
att på sätt Herr Hjerta föreslagit, jordfrugter
af alla slag ej specificerade, måtte åsättas
Inkommande Tullprocent 100, men att
Den 18 Augusti e, in.
deremot trädfrugter af alla slag, ej specificera-,
de, kunde få behålla den af Utskottet tillstyrkte
Inkommande Tullprocent 50.
Bifölls.
”Frö, Hö; Inkommande Tullprocent r.
.”Utgående Tullprocent I.”
Friherre Wrangel'. Höfrö tror jag är en
Svensk produet. Det är få sorter deraf som
vi ej producera. Således anser jag, att tull—
procenten derå bör förhöjas.
Herr Tham : Jag tror , att det egenteliga
höfrö sorn införes är klöfverfrö, och att det
behöfveg, emedan detta i norra provincerne sällan
mognar. Derföre har Utskottet satt tullen
blott till 1 procent med afseende å ängsskötseln.
Tullen har förut varit högst obetydlig.
1 sk. på tunnan.
Friherre Cederflrem: I denna del kan jag
ej annat, än fullkomligt instämma med Utskottet.
Det är ännu långt till den epok för
ängsculturen i Sverige, att vi kunna exportera
höfrö. Vi måste ännu länge importera,
om ängsculturen skall komma till någon höjd.
Det fins en massa af frösorter som ej här produceras.
Den Holländska röda klöfvern blifver
ej eller så god här.
Friherre Wrangel: Hvad klöfver angår
så instämmer jag med dem, som yttrat, att så.
Den 18 Augusti e, m.
693
dant frö ej här tillräckligt produceras. Men
jag tror, att här finnas andri sorter till den
myckenhet, att man dermed kan förse hela
Sverige; såsom Rajss , timothei m. fl. sorterDesse
kunde specificeras, och tullen på dem
ökas.
Grefve von Schwerin ; Jag tror det ej löna
mödan att göra någon skilnad. Om någon
uti landsorten kan hafva sådane frön , så är
det för deD, som behöfver köps dem, redan en
så stor förmån, att ej behöfva föra dem från
Staden, att detta utgör ett tillräckeligt skydd
emot utländsk täflan.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord proposition, blef den af Ut„
skottet å Höfrö föreslagne Inkommande Tullprocent
af Ridderskapet och Adeln godkänd.
”Färgor, Blyhvitt; Inkommande Tullpro”cent
ao.’J
Friherre Wrangel-. Hvad blyhvitt angår,
trodde jag, att vi hade sådant i tillräcklig
mängd, och hemställer om det ej vore skäl att
höja tullen derå.
Herr Grefven och LandtMarfkatken gjorde
proposition till bifall af den å Blyhvitt utaf
Utskottet förrslagne Tullprocent.
t it
Bifölls.
6j>4
Den ig Augusti c. m.
”Färgor, Krita, hvit, slammad och oslam?-niad;
Inkommande TullprOcent 95”
Friherre Wrangel'. Hvad krita angår,
märkte jag redan, då detta ämne förra
gången förevar, att d£t är en vara, som aldeles
icke finnes i Sverige. Således är det skäl,
att nedsätta tullen derå.
Friherre Ceder/Ironi: Lika med Friherre
Wrangel anser jag, att tullen på oslammad
krita borde vara högst obetydlig. Siamningen
kunna vi göra sjelfva. Tullen å den oslammade
kritan anser jag således böra nedsättas.
Herr Tham: Jag får fråga Friherre Wrangel,
om det ej fins krita i Skåne?
Friherre Wrangel; Nej,
Herr Tham: Då är det en Qiigtig upp
gift»
som en Skåning iemnat Bevillningsutskottet,
att i Skåne skulle finnas mycket krits.
Det är denna oriktiga uppgift som föranledi
denna tullprocent.
Friherre Wrangel'. Sedan jag nu fått veta,
hvilken den person från Skåne är, 6om upplyst
att der finnes krita, får jag nämna, att
han är så säker man, att jag ej vill positift neka
det.
Herr Hjerta: Jag tror det vara lå myer
Den 18 Augusti e, m.
Itet mera skäl att göra något afseende på nedsättning
af styckekritan, son? den mest inkommer
som barlast. Jag föreslår således, att tu 1 —
len derå måtte nedsättas , då den ej utgör en
sådan artikel, som man kan räkna päfinnes inom
landet.
Herr Anckarfparre, Ingemar Augnjl: jag
snser mig böra upplysa, att den mesta styckekritan
kommer ifrån Danska öarne, och den
slammade ifrån Holland. Jag tror för min del
att på den förra bör vara ganska liten eller
hälst ingen tull, och på den sednare ganska
låg tull.
Herr Sil/verjköld, Petter Didric: Jag får
upplysa, att i en backe på ett hemman i Skåne
har man upptagit några skeppsladdningar
kritsten, men det är högst obetydligt.
Herr Grefven och Landt- Marskalken föreslog,
att Inkommande Tullprocenten å hvit oslatnmad
krita, matte bestämmas till 10.
Friherre Cederjlråm: Jag hemställer, huruvida
en så tå product som kritsten, bör beläggas
med mera än i procent. Den är ett råämne,
som först får sitt värde genom slamning,
och hitföres såsom barlast,
Herr Anckarfparre’ Med Friherre Cederström
instämmer jag, att högst I eller 2 proseots
tull bör läggas på styckekritan.
695
Den 18 Augusti c. m.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
att Inkommande Tullprocenten å hvit
oslammad krita, måtte bestämmas till i, samt
å hvit slammad krita till io
Bifölls
”Färgor.
Krita, röd och svart ; Inkommande
Tullprocent 25.
Herr Cederfchjölä: Då svartkrita som utgör
ett väsendtligt behof för Artisterna icke
lär finnas inom landet) hemställer jag, om man
bör lägga en så hög tull på ett sådant medel
för deras konst. Jag tror att 10 procent vore
aldeles nog.
Herr Hjerta: Jag anser att både svart
och
rödkrita kan sättas till 10 procent.
Herr Grefven och Landt-Marskalken föreslog,
att Inkommande Tullprocent å röd och
svart krita måtte nedsättas till 10.
Ropades Ja.
”Färgor, Kugellack; Inkommande Tull
”procent 25.
Herr Ankarfparre-. Inom Sverige tillver
kas
icke kugellack till den duglighet som i
Holland. Således tror jag, att denna tull är
för dryg, och att 10 procent vore tillräckligt,
helst den Holländska kuggellacken är ganska
Sen ig Augusti e. m. 6^7
dyr i sig sjelf. Den är ock ojämförligt bättre,
än den sorn tillverkas i Sverige.
Herr Tham: Jag får upplysa, att tullen
förut varit några och 30 procent. Man bär nu
nedsatt den till 25- Jag hemställer otn det går
an att nedsätta den så rriycket. Det finnes äfven
ett annat capitel, sorn heter felande Bevillning.
Herr Ankarfparre: Närvarande priset på
den Hollänska Kugellaeken är circa 3 R:dr skålpundet.
Den Svenska gäller ungefär en tredjedel
mindre.
Herr CederfchjÖtd: Dan uppgift den sista
värda ledamoten lemnat, måtte V3ra ett misstag
eller ock är det ett stort misstag i förra
taxan. Där står 6 sk. Hamb. B:co för skålpundet.
Herr Grefven och Landt Mankalken gjorde
proposition till bifall å den af U;skot(et å Kugellack
föreslagne inkommande Tullprocent.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och LandtMarskalken
hemstälde, om Ridderskapet och Adeln
behagade nedsätta berörde Tullprocent till 10.
Bifölls.
Herr Hjerta', Jag finner att Utskottet iör
-
698
Den Ig Augusti e, m.
höjt nästan alla färgstofter från 6 till lo procent.
Jag får föreslå, att man heldre måtte nedsätta
dem, i synnerhet då de ej finnas här,,
och täflan med oss ej kan vara i fråga. En
sådan höjning skulle nödvändigt hafva inflytande
på tillverkningskostnaden. Man får ej
iästa afseende endast på tullinkomsten, utan äfven
på fabrikerne. Jag tror att det vore rättast
att sätta tullen till 5, der den är 10, och
till 15 der den är 25.
Herr Tham: Jag får upplysa, att under
år 1821, artiklarne blyhvitt, bressilja och färnbock
inkommit till ett ej obetydligt belopp.
Herr Hjerta'. Jag vill visserligen icke drifva
sattsen, såsom något säkert; men det synes
mig underligt, att man ökat på somliga ställen,
och det utao öfverensstämmelse med det förut
sntagna fictiva värdet. Mig synes att man snarare
bordt minska än öks tullprocenten. Hvad
angår Herr Thams anmärkning, så äro alla de
saker han uppräknat redan afgjorde; desse som
nu återstå äro af den egenskap, att de ej tiil
så slör qvantitet införas, att de betydligt verka
på Tullinkomsten.
Friherre Wrangel'. Jag förmodar, att Utskottet
bestämdt dessa höga tullprocenter, i anledning
deraf, att dessa färgstolter numera till
större delen inom Sverige tillverkas. I synnerhet
sorn man nu tager färgstofter af flere
ämnea, hvaraf man ej förr tagit sädane- Jag
Den 18 Augusti e. rn.
tior således j att Utskottets förslag bör bibe*
hållas.
Herr Grefven och Landt-Marskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att
inkommande Tullprocenten å de ännu icke pröfvade
Färgstoffer skulle, på sätt Herr Hjerta
föreslagit, nedsättas.
Bopades Nej,
”Färgor, Spansk gröaa; Inkommande Tull
•'procent 15.”
Friherre Wrangel; Spansk Gröna trodde
jag här tillverkades till erforderlig mängd. Den
tyckes således kunna upptagas till 25 procent,
lika med andra färgor.
Herr Cederschjöld: Jag tror näppeligen att
Spanfk gröna tillverkas inom landet, och om jag
ej bedrager mig, vinnes den bäst på det sätt,
att kopparplåtar inbäddas i drufvor, hvilket
naturligtvis icke kan ske hos oss.
Friherre Wrangel: Jag ville ej gerna om
tala
hvad jag sjelf gjort, men genom underrättelser,
rom jag af ÖfverDirecteuren Schwartz
fått, har jag sjelf varit i tillfälle att tillverka
Spansk gröna, Genom någon syra, som anbringas
på kopparplåtar, får man ganska god
spansk gröna, och kan få den till mängd. Vid
Gripsholm tillverkas äfven sådan. Likaså pä
£00
jjcn ig Augusti e. m.
andra ställen. Jag tillstyrker således, att tullen
höjes från 15 till 25 procent.
Herr Grefven och LandtMar&kalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att
inkommande Tullprocent å Spansk gröna skulle
från 15 till 25 förhöjas.
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och LandtMar[kalken
gjorde proposition till bifall å den af Utskottet
föreslagne ofvanberörde Tullprocent.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
Herr Greinen och LandtMarJkalken förklarade,
att som, efter hvad han tyckt sig finna, Ja öfverröstat
Nej, propositionen blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallen.
Friherre Wrangel-. Hos Herr Grefven och
LandtMarskalken får jag anhålla om förnyande
af proposition å min framställning.
Herr Grefven och LandtMarskalken yttrade,
d^t han icke fann det vara sig tillständigt, att
framställa någon ny proposition, sedan Ridderskapets
och Adelns beslut i ämnet redan blifvit
fattadt.
“Galloner; Inkommande Tullprocent 25.”
Herr Hjerta: Angående galoner bör väl
Ben 18 Augusti c. m.
701
detsamma iakttagas, som i afseende på broderier
Derföre tror jag att tullen på denna artikel
bör höjas, liksom på dessa , på det att
man må vara conseqvent.
Herr Tham: Ridderskspet och Adeln bi
behöll
tullen för guldfransar. De äro löreslagne
till 25 procent, Jag tror att galoner äro
mera i öfverensstämmelse med fransar, än
med broderier.
Hans Excellens Herr Grejve Mörner:
Jsg beklagar, att hvad som var stadgadt om
iransar, undföll mig men jag kan derföre ej
undgå yrka, att tullen måtte höjas för galloner,
Friherre Cederström : Det är likväl ganska
riktigt, hvad Herr Tham anfört, att fransar
och galoner äro båda gulddragare-arbeten ,
och det är besynnerligt, att de skulle sättas
under olika procent. Då nu således fransarne
redan äro bifallne, lärer det ock vara bäst
att detta får vara, som Utskottet föreslagit.
Henr Grejven och Landt Marskalken gjorde
proposition till bifall å den af Utskottet å Galoner
föreslagne Inkommande Tullprocent.
Bifölls.
”Garn, Bomulls, h vi 11, per Sk:pd under
”och till 36.000 alnar eller till och med N:o
, 702
Den r8 Augusti e. m.
”30 efter Engelsk beräkning; Inkommande
”Tullprocent 25. Utgående Tullprocent 1.”
”Derifrån (ill och med N:o 40 eller till
”och med 48,000 ainar j Inkommande Tull”procent
15. Utgående Tullprocent 1.”
”Derifrån till och med N:o 60 eller till
”och med 72,000 alnar; Inkommande Tull-;
”procent io. Utgående Tullprocent 1.”
’5Öfver N;o 60 eller öfver 72,000 alnar ;
”Inkommande Tullprocent 5. Utgående Tullr
”procent 1.”
Herr Tham: Jag får äran upplysa skil-i
naden emellan förra taxsn och denna. I den
förra taxan har hvitt Bomullsgarn från x till
40 varit belagdt med 20 procent. Nu hat
man till mera faveur för vära spinnerier delat
detta i 2:ne grader. Eljest är samma procent
bibehållen, men med den skilnad, att efter underrättelse
från tullen, och på det man må vira
säker, att man ej inför garn under falska
numror , man utsatt, huru många alnar garnst
skall innehålla efter vigten. Härigenom uppkommer
en säker controll.
Friherre Cederftrötn: Till en början an
håller
jag få upplyst, till hvilka numror garn
i Sverige kan tillverkas. Å de finare gorter.
ne som ej här kunna tillverkas , fror jag att
iullen bör nedsättas, för att gynna fabrikerne.
Herr Tham: Af egen erfarenhet kan jag
Den 13 Augusti e, m.
?o5
säga, att jag köpt Svenskt garn till No 40
men finare ej. Hvarföre det ej tillverkas
finare i Sverige , är att det Engelska garnet
kan undersäljas. Tullen är bibehållen vid
hvad den förut varit af Regeringen bestämd ,
och den störste Bomullsväfvare vi hafva, Reis
& Magnusson i Götheborg, har, af Utskottet
rädfrågad, ej ansett denna tull för svår.
Friherre Cederström : Det är visserligen
tillfredsställande, att den stora Fabrikören
Reis & Magnusson kan bära den högre tullen,
men förhållandet är ej detsamma med våra
mindre fabriker. Det är ej förmånligt , att
om en större fabrik kan bära denna toll, de
öfrige små nedtvingas. Således anhåller jag;
att tullen måtte nedsättas på de sorter, som
ej inom landet tillverkas; så att å Bomullsgarn
från 40 till 48 tullen kunde blifva 10
procent , sedan 5 procent, och å den sista sorten
1 procent.
Friherre Wrangel; Då Herr Tham upplyst
orsaken, hvarföre ej här tillverkas så fint
garn som i England, att nemligen Engelsmännen
undersälja oss , så vore det ett skäl , att
höja tullen. Jag tillstyrker således bifall å
Utskottets förslag.
Herr Tham: Jag får endast upplysa, att
införseln af hvitt Bomullsgarn var 1821 från
N;o 26 till 40, 132,000 skålpund.
Friherre Cederström: Det är visserligen
704 18 Augusti r, m,
icke allenast Engelska spinneriernas företräde i
construction, som lemnar dem tillfälle att tillverka
Bomullsgarn till bättre pris och beskaffenhet,
än hvad vi kunna åstadkomma, utan
troligen inverkar i detta förhållande betydligen
sjelfva Bomullens beskaffenhet. Engelsmännen,
i besittning af en stor del af de länder
, der den bästa bomullen produceras, kunna,
genom de prohibiuva Lagar, som inom
detta Land finnes, förekomma, att de bomullsslag
som erfordras för tillverkningen af de
finare garnsorterne , icke annorlunda än förädlade
, till andra Nationer kunna blifva afiåtne.
Då vi genom ett sådant förhållande icke äro i
tillfälle, att sjelfve åt denna slags bomull gifva
den första förädlingsgraden, så böra vi väl
derfö e icke uraktlåta begagnandet af den möjlighet,
att sjelfve slutligen förädla den till
tyg; ty i annan händelse komma vi att ännu
fortfarande införskrifva främmande bomullstyger
till men för Svenska konstfiiten, i stället
för främmande bomullsgarn,
Herr Hjerta: Den satts Friherre Ceder
ström
drifver, är äfven jag lätt inne på: men
jag tror att det vore orättvist mot våra spinnerier
att sätta tullen lägre, än d*=n förut värjt.
De skulle gå under, om tullen sattes så
låg som Friherre Cederström yrkat- Det är
blott färdigheten i användandet sf machinerier,
som gör att England är före oss, och det
behöfves således något för att skydda våra
näringsidkare. Jag anser de modificationer Uu
skottet
Ben iS Augusti e> m.
7°S
skottet föreslagit vara billiga, enär tullen äf
hög till N:o 40, raen sedan aftager.
Herr Grejven och Landt-Marskalken hemställde,
om Ridderskspet och Adeln behagade
gilia de af Bevillningsutskottet å ofvanberörde
Bomullsgarns-sorter föreslagne Inkommande
Tullprocenter.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och Landt!
Marskalken förklarade, att som, efter hvad Hatt
tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej, propositionen
blifvit af Riddsrskapet och Adeln bi-J
fallen.
”Glas, Chemiska, alla slag; Inkommande
”Tullprocent i; Utgående Tullprocent t.”
Herr Cederskjöld-. Det förundrar mig, att
Chemiska glas med så särdeles låg införseltull
äro belagde, da de likväl ej synas böra vara
svåra, att inom landet kunna erhålla.
Herr Grefven och Landt-Mar fhalk en gjorda
proposition till bifall af den å Chemisk» Glas
föreslagne inkommande Tullprocent, hvilken
proposition med Ja besvarades.
”Gryn, Hirtz; Inkommande Tulipro”cent
50.”
Ridd 0. Ad, Prof. VII Band.
45
Sen 1$ stugu sii t. m
Friherre Cederjlröm: Då Hirtz är ett sädesslag
, som icke för närvarande i Sverige
produceras, men deremot Hirtzgryn al detta
sädesslag inom Riket ganska väl kunna tillverkas,
skulle jag tro, att sjelfva sädesslaget Hirtz
bör mot io procent få införas, men att deremot
grynen kunna vara belagde med 50
procent.
Herr Grejven och handt Mar (kalken hemställde,
att den å Hirtzgryn föreslagne Inkommande
Tuliprocent öo marte gillas, men Inkommande
Tullprocent s Säden Hirtz bestämmas till
10 och Utgående Tuliprocent dera till 1, samt
en särskildt rubrik derom införas i TullTarif^
fea under Artikeln Spannemål.
Bifölls.
”Gryn, Perle; Inkommande Tullpro},
cent 5o.”
Herr Cederfchjold: j?g skulle önska veta,’
om icke perlgryn tillverkas inom landet och af
Svenskt sädesslag: om så är tyckes det vara
olämpeligt att belägga råämnet med 100, och
förädlade varan med 50 procent.
Friherre Cederström: Det lärer ej vara så
aldeles orätt att prelgryn sättas till lägre tull,
efter som det blott finnes 2 eller 5 qvarnar i Riket,
der sådane tillverkas.
Friherre Wrangel: Ganska många qvar
nar,
och deribland ea ganska betydlig finnas i
t>en ig Augusti e,
Skåne* der perlgryn tillverkas, så att jag instämmer
med Herr Cederschjöld , att tullen
måtte blifva densamma som på korn.
Grefve Frölich, David i Jag hemställer, om
icke de Herrar, som yrka 100 procents tull,
misstaga sig och mena helgryn, i stället för
perlgryn.
Herr Hjerta: Månne ej saken ar den*
att hälften afgår när varan förädlas.
Friherre Wrangel'. Om det afgår hälften
här i Sverige, så mätte det äfven göra det
annorstädes, men örn jag misstagit mig emellan
perlgryn och helgryn, det vet jag ej.
Friherre Cederström'. Jag vill ej bestrida
möjligheten att i Skåne eller andra landsorter
qvarnar finnas, der perlgryn tillverkas, mendet
vet jig pertincnt, att här i Stockholm finnes ej
mera anén qvarn sorn tillverkar perlgryn, och
intill dess vi här kunna tillverka vårt erforderliga
behof, så tror jag det vore att sätta
en obillig taxa på consumcnten, att stadga en
så hög tull.
*
Hans Excellens Herr Grefve Mörner: Jag
tror att säkert snart kan vara förlikt efter den
upplysning jag fått af cn kunnig person , att
tillverkningen af perlgryn är så dyr, att perlgryn,
med 50 procent, blifva ändå dyrare än
råämnet, emedan 2 tunnor korn åtgå för att få
708 Den 18 Augusti e, pi,
i tunna gryn. Jag Cror således tullen vara
tillräckligt hög.
Herr Grefvin och Landt Mar fhalk en gjorde
proposition till bifall af den å Perlegryn af
Utskottet föreslagne ofvanberörde Inkommande
Tullprocent.
Bifölls.
”Gryn, Ris; Inkommande Tullprocent 35.”
Friherre Ceder /Ironi: Bland de uppläste
grynsorterne är risgryn en af dem, som mycket,
begagnas. Jag hemställer då, om desse böra
beläggas med lika hög tull, som sagogryn,
hvilka ej äro så nödvändige. Jsg tillstyrker,
att procenten nedsättes till 20.
Herr Hjerta: Tullen har på risgryn förut
utgjort 35 procent. Det är en betydlig import,
artikel. Visserligen bör ej detta ensamt afses;
men jag tror att tullen nu ej är satt högre än
till 35 procent, och således finner jag, att man
kan bibehålla den dervid , då man sett, att ej
brist hittills yppats på denna vara.
Friherre Cederström: Detta härrör från
samma irring, att procenten är beräknad efter
det gamla värdet. Men om den gamla är oriktig,
skall väl den nya äfven blifva det? Jag
har trott det vara bäst att äfven rätta det felaktiga
i den gamla taxan.
Den 18 Augusti e. m.
7C9
Harn Excellence Herr Grefve Mörner; Jag
får endast påminna, att Risgryn, ehuru de ej
här tillverkas, dock ej äro någon nödvändighetsvara.
De äro blott något som är angenämt
för de förmögnare, men de utgöra ej de
mindre klassernes födoämne. När man i allmänhet
hör klagas, att landtmannen ej få afsätta
6in spannemål, så tror jag ej att man bör
sätta allt för låg tull på ett födoämne som detta,
hvilket ej är nödvändigt. Jag tror att när
procenten bibehålies lika ungefär med hvad
den förut varit, och man hittills ej betalt Risgrynen
för dyrt, är ändamålet uppfylt.
Herr Hjerta. Jag får upplysa, att importen
af Risgryn var 182 i, 521000 skålpund.
Herr Grefven och LandtMarskalken gjorde
proposition till bifall af den å Risgryn utaf
Utskcittet föreslagne inkommande Tullproceat.
Bifölls.
”Halm; Inkommande Tullprocent 50 Utgående
Tull procent 1.”
”Hö: Inkommande Tull procent 50! Utgående
Tull procent 1.”
Herr Cederschjöld: Jag får hemställa, om
man bör lägga så hög tull på halm oeh hö ,
hvilka äro medel till production. Jag har
trott det alltid vara misshushållning, att sälja
foder ifrån en gård och att man således bor
-
ifen 18 Augusti t. w,
de med välbtbag anse, om utlänningen vill©
föra på oss halm och hö. Tullprocenten forde
således ej böra vara öfver 10 a 15 procent.
Hans Excellence Herr Grefve Mörner'. Jag
tror dat vara indifferent, om man sätter någon
tull eller icke på halm och hö , emedan
intet sådant kommer hit, utom ifrån Finland,
och derföre äro särskilta avgifter redan bestäm,
da; tnen det skulle i naturen af saken se contradictoirt
ut, att sätta för låg tull på en vara,
som bör kunna produceras inom landet.
Herr Cederschjöld: Huruvida här är så
stort öfverflöd på halm och hö, vet jag ej*
men nog har jag under Riksdagen hört , att
det skulle vara sådan foderbrist , att kreaturen
voro färdige att förgås af svält.
Herr von Qvanten : Jag tror Herr Ceder
schjöld
hafva begått ett misstag, då han velat
bevisa det vara nyttigt stt hitföra hö och;
halm, fy här äro fter» egendomar omkring
hufvudstaden , som skulle förlora om täflan
komme utifrån, De hitföra och sälja foder ,
samt taga i utbyte jordförbättringsämr.en.
Detta är ej skadligt för jordbruket.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord proposition, fann Ridderskap
pet och Adelö för godt , att dea å Halin och
Hö , af Utskottet föreslagne, lakommands
Tu 11 pro c en t godkänna.
M«P iS Augusti a, m.
”Hattar, alla andra slat*; Inkommasds
”Tallprocent 50. Utgående Tullprocent 1.”
Herr Cederfchjöld; Jag fattade ej rätt, huruvida
det här är fråga otn halmhattar, eller
vanliga filthattar. I senare händelsen hemställer
j3g , om icke procenten bör vara lägre,
så att våra hattmakare måtte förmas, att bemöda
sig om mera godhet i sin vara och bättre
pris. jag hetnställer således, om icke 25
procent voro det högsta, hvarmed denna artikel
bör beläggas.
Herr Treffenberg, Curry Gabriel: Jag får
ödmjukast hemställa , om icke öiscussionen öfver
Artikeln Hatt kunde hvila , till dess i förevarande
Wahru-Register måhända älven Artikeln
Mössa förekommer.
Hett Riben-. Det vore vissi väl. om man,
genom införseln af utländska hattar, kunde
förmå våra hattmakare att tillverka^ bättre
hattar , men detta ändamål kan möjligen visnäs
, om SkråförFattningarne blifva upphäfne,
och derföre tror jag , att Ridderskapet och Adeln
bör bifalla Utskottets förslag.
Friherre Wrangel förenade sig med Hett
Riben.
Herr Grefven och Landt-Marskalkm gjorde
proposition till bifall af den å Hattar, af Utskottet
föreslfcgne, inkommande fullproceat.
Ropades. Ja och Nej.
712
Den 18 Augusti e, m,
Herr Hjerta Då tankarna äro så delade
och det ej synes alldeles billigt-, att hålla så
hög tull på hattar , samt jag har anledning
att tro , det sådane inpracticeras på mångå
sätt, så hemställer jag, om man ej något kunde
minska tullen , till exempel till 55 procent. ,
Grefve Frölich , David, förenade sig med
Herr Hjerta,
Friherre Wrangel-. Sorn jag tror, att de
hattar, hvilka här tillverkas äro af godt slag,
hemställer jag om det icke vore nyttigt , att
den tull Utskottet föreslagit blef bibehållen ,
ty concurrencen innom landet kunde möjeligen
göra, att tillverkningen blef lika god.
Herr Grefven och Landt Mar [kalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln önskade,
att den å hattar föreslagne inkommande Tullprocent
skulle till 35 nedsättas.
Ropades Ja.
”Horn, Hjort; Inkommande Tullprocent
”25. Utgående Tullprocent 1,”
Friherre; Cederström: Jag skulle anhålla,
att vid artikeln hjorthorn tå fästa uppmärksamheten
på skilnaden, som bör vara emellan
raspadt och oraspadt hjorthorn. Det sednare
bör vara till en lägre procent, emedan
det är ett råämne , och är en nyttig artikel i
sjukdomar. Det är föreslagit tili 25 procent.
Den Ig Augusti e. m,
713
men jag hermsäller om ej oraspadt hjorthorn
borde få införas för 10 procent.
Herr af Wingård, Johan : Jag får upply
sa,
att tullen å Hjorthorn blifvit med flit uppsatt
, i anseende dertill att man från Lappmarken
erhåller horn af Renar, som kan till enahanda
ändamål sorn Hjorthorn, användas
Friherre Cederström-. Jag lemnar i sitt
värde det gélée , som fås af Rehnhorn ; det
är möjligt, att det är ätligt; men icke kan det
jemnföras med det som lås af hjorthorn,
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde
, att Inkommande Tullprocenten ä raspadt
Hjorthorn mätte bibehållas vid hvad Utskottet
föreslagit, ellet 25; men inkommande
Tullprocenten å oraspadt Hjorthorn deremot
nedsättas till 10.
Bifölls
”Hudar
, sorn icke inbegripas under Pals—
”verk, Rå och oberedde, alia slag; Inkommande
Tullprocent 1. Utgående Tullpro
”cent
20.”
Kerr Cederschjöld: J*g tror det icke vara
nyttigt, att sätta så hög tull på utgående
hudar, så länge våra garfvare göra så dåligt
läder som nu. Jag anser det vara bättre, att
skicka ut budarne , för att garfvas. Derföre
tillstyrker jag , att utförseltullen måtte blifva
högst 10 procent.
j&tn 18 Augusti m,
Friherre Cederström: Med Herr Cederschjöld
instämmer jag deruti, att utförseln af
hudar ej bör belastas med för hög tull, helsi
det sålläder al godhet, som i Sverige tillverkas
, ej är af Svenska, utaa af införskrifna
hudar.
Herr Grefven och Landt Marskalken gjorde
proposition till bifall af den å hudar utaf Ut
skottet
föreslagne utgående Tull proen t.
Ropades' Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Lnndt-Mar-•
/kalken hemställde, att berörde Tuiiprocent
mätte till 10 nedsättas.
Bifölls.
”Humla ; Inkommande Tullprocent 20»
”Utgående Tullprocent i.”
Herr Cederschiöld: Jag är ej rätt säker,
men jag tror att Sverige ej producerar humla
tillräckligt för sitt behof. Då är Tullen
för hög.
Herr Hjerta : Det är ganska gifvit, att, ehuru
Sverige kan äga tillräckligt qvantum humla, den
omöjligt kan blifva af den beskaffenhet , att
den är alldeles svarande emot den Amerikanska
och den bättre Tyska. Således, i synnerhet
med afseende å porter-bryggeriet , hvaraf
Sverige har en betydlig expor t—artikel, bor
Wi:n 18 .iugusti e. m.
715
linn sätta denna tall någorlunda billig? men
dä Riksens Ständer beslutat , att till Kongl.
Maj:t öfverlemna, att jämka nedsättning af
tullen , så tror jag ej det nu vara det rätta ,
att stadga någon annan norm än drn Utskottet
föreslagit. Jag anser det således vara
bäst, att låta stå vid hvad som är, i synnerhet
som den, hvilken har porterbryggeriet,
väl icke lär underlåta att begära minskning,
i fall näringens fortgång skulle eo sådan fordra.
Friherre Cederftrom: Visserligen tillverkas
j Sverige på åtskilliga orter lika god humla ,
som annorstädes, men qvaniiteten är icke i proportion
af hvad som behöfves. Derföre tror
jag att tullen snarare borde nedsättas än höjas,
siren jag hemställer, om icke, sedan taxan är
genomgången , man såsom grund för nedsättning
kunde hemställa , att man mätte taga i
beräkning näring&rnes successiva fortgång, så
att näringsidkarne kunna beräkna alla omständigheter'
Herr
von Qjmnien: Jag vill blott namna,
att jag bestämdt känner, det Herr Laurent sj lf
anlagt en stor humlepUnterning. Derföre tror
jag, att 20 procent kunna bibehållas. Man har
köpt humla af flere landtman, och funnit den
god. Detta uppmuntrar humleplanteringen, och
leder till mera godt än ondt. Jag tillstyrker
gåledes, att den föreslagna tullen måtte bibehållas.
Hsrr Ribe»'. Jsg tror, att det vors så
7J 6
Den 18 Augusti e. m.
mycket farligare att i detta ögonblick besluta
en förhöjning sf tullen å humla, som efter hvad
jsg tror mig veta, en missväxt derpå uti Södermanland
är tillräcklig , att förorsaka brist på
denna nödvändighetsvara uti hela den medlerst»
delen af Riket.
Grefve von Rosen, Axel: Utan att helt
och hållet instämma med den siste talaren,
tror jag att om det blifver missväxt på humla
i Wadsbo Härad af Skaraborgs Län, influerar
det betydligt på humleprisen i hela Riket.
Hvad Herr Laurents plantage angar, så går
den trögt, och han har af sin Engelska föreståndare
fått den underrättelse , att om Svenska
humlan vid skörden deltes uti 3 delar ,
skulle den medlersta delen vara bäst , och
ganska duglig till porterbryggande men annars
ej. Tills detta sker, tror jag således
att tullen bör modifieras , och 20 procent är
för högt. Skulle man höja tullen , så tror
jag, att ingen mer än Herr Laurent skulle
derpå förlora.
Herr Grefven och Landt Marskalken gjorde
proposition till bifall af den å Humla , af Utskottet
föresbgne, ofvanberörde inkommande
Tullprocent.
Bifölls.
”Hummer ; Inkommande Tullprocent 50.
”Utgående Tullprocent i.”
Den 18 Augusti e. m,
717
Grefve von Rosen: Det lär ej vara fråga
om export af annat, än lefvande hummer. Den
har ej varit betydlig, förr än på 2 år; men
om någen afgift skall erläggas, tror jag, att den
bör något höjas till 5 a lo procent, ty den
exporten har gjort, att vi i Bohus Län fått
uppoflra den njutningen. Man har exporterat
kanske för 60 a 70,000 Rd;r Hummer.
Utförsel-tullen torde således böra höjas till 5
procent.
Friherre Cederström: Jag kan ej instämma
1 den tanka Grefve von Rosen yttrat, att man
bör höja export - tullen, derföre att man nu i
2 år exporterat hummer. Jag tror tvärtom, att
man bör, så mycket som möjligt är, uppmuntra
all export.
Herr Treffenberg', Jag instämmer fullkomligen
med Grefve von Rosen. Jag var sjelf vittne
i Wargö, då en Engelsman kom öfver som
hade afslutat contract om Hummer , och det
stegrade prisen derå i orten allt för mycket.
Herr Cederfchjöld: Just af de skäl, som
blifvit aoförde för höjande af exportullen, tror
jag att den borde minskas- Hummer är dessutom
mera en läckerhet än något egenteligt
födoämne eller nödvändighetsvara. Likasom det
nu föreslås för hummer, vill jag minnas att jag
i en äldre taxa sett Ejderdun beläggas med
hög Exporttull, förmodeligen derföre, att man
sjelf ville ligga mjukt för godt pris,
Dt rt ii? Augusti t . nl
Hans Ex telle nce Herr Grefve Mörner jag
tror det vara mycket välment, att nedsätta exporttullen,
för att befordra exporten, men man'
bör komma i håg, att detta ofta blott är att
gifva utlänningen en vinst, som icke derföre
gagnar näringen, och som Statsverket utan nå*
göns skada kunde äga. Om tullen till några
procent mera eller mindre vid utförseln å lä g—
ges en vara, minskar det icke afsättröngen;
utlänningen betalar varan Sika väl. i mon han
behöfver dets. Vårt grannrike Norrige är deruppå
ett merkligt exempel. Det hämta? nästan
hela tullinkomsten af utgående varor. Häf
är nu ej fråga om en ny näringsgren, eller om
en fabriksvara, hvars tillverkning behöfver
uppmuntran och understöd , utan om en särskilt
Industrie, en viss näringsgren som finnes
alla tider, sorn ofver lemtias åt utlänningen, i
stället för att säljas i orten. Då är det icke obilligt
att utlänningen betalar varan, och hao köper säkerligen
icke mera derföre, att tullen vöre mycket
låg. Det beror på hans behof, och varans värde
på andra orter, huru vida han finnér fördelaktigare
ast taga dén hos oss, och det är endast i förhållande
efter priset å andra orter, som utförselstullen
bör bestämmas.
Herr Treffenberg: jag är mycket förvissad
att Engelsmännen som göra resor, för att köpa
hummer, ej afse såsom något väsendtligt , om
d? betala i procent mer eller mindre i tullsfgi
f. De som ej komma åt hummern , ansa
g/en 18 Augusti 1, m,
der. val som en läckerhet, men skärgårdaboarne
behöfva den.
Grefve voss- Ro/en: Jag försäkrar att ingen
kan hysa mera deltagande för skårgårdsalimogen,
än jag, men jag instämmer med Hans Excellence
Herr Grefve Mörner, stt då detta är en luxevara
för Engelsmännen, så kan man väl utan
fara belägga den med högre tull. Den tiden
det varit möjligt, att få färsk hummer, har jag,
ehuru Landshölding, icke kunnat få den, under
hela vintern; och när jig jemför prisen,
så finner jag, att hummern nu närmar sig till
X sk. sterling eller 34 sk. Btco, i stället för att
vi förut fått den för 4 sk. Jag tror då, att
tullen kan till Rikets nytta höjas till 5, till
och med 10 procent, utan att Engelsmännen af,
vänjas.
Friherre Cederjlröm: För min de! (ror jag
att det ej är riktigt raisonneradt , att man bör
belägga det med hög tull, sorn exporteras, emedan
det blir utlänningen, som betalar tullen.
Den drabbar tillverkaren eller försäljaren. Dst
är visserligen väl att skaffa Staten inkomster,
men det är ej rättvist att ålägga sådana afgifter,
som tvinga att sälja tili lägre pris. Det
finnes utvägar att träffa den producerande i
annan väg, genom Bevillning, men ej bör man
lägga något hinder för nya näringsgrenars
uppkomst,
Hesr Cedctschjöld'. Den siste värde talaren
har så fullkomligt uttryckt, hvad jag ära
-
720
Ben 18 Augusti e. m.
nsde säga, att jag har föga att tillägga. Mig
synes det vara klart , att hummern förlorar i
värde för den stackars fiskaren jemt så mycket
som tullen belöper, och att den inhemske köparen
vinner, hvad fiskaren sålunda förlorar.
Jag kan således ej inse, hvarföre hummerns utförsel
skall försvåras, helst denna export likasom
all annan är en vinst för landet- De som
här vilja äta hummer, må till förmon för fiskaren
täfla med utlänningen i pris.
Herr Hjerta: Förhållandet med vår Hummerhandel
är enkelt beskrifvit. I stället för
att endast hämta Hummern ifrån Norrige och
Danske kusternc, har man nu trängt fram till
Götheborg, för' att söka den, och jag tror, att
man med varsamhet bör behandla denna handel,
isynnerhet sorn desse transporter äro farlige.
Det behöfves ej mera än ett skott af
ett Fartyg, för att alla Humrar dö på en gång*
Faran är så stor för sjelfva transporten, att
hvad onus som pålägges varan vid försäljningen,
skall verka dertill att denna handel upp«
hör , hvarföre jag tror att, sedan Engelsmännen
nu vänt sig till Bohuslänska kusten , man bör
ej genast pålägga den ökade afgifter. Skulle
man, i följe af Hans Excellence Herr Grefve
Mörners och Grefve von Rosens yttranden vilja
gå in på en ökning, så bör den ej vara
hög. Om man skulle sätta Tullen ej till to
men till 5 procentJ deruti skulla jag kunna
förena mig.
Grefve
Den 18 Augusti e, ml
Grefve von Rosen: Jag skulle ej ifrån bör?
jan hafva vågat att framställa denna Batts, om
jag ej sä snart exporten börjades, hade funnit
att de entraver, son? funnos för denna handel,1
understundom voro tryckande. Den börjades
i Marstrand. Man feck ej exportera från
annat ställe, än der tull var belägen. Jag
utverkade då, att hummerfartygen fingo an«
kra på hela kusten, en besökare sattes om
bord på fartyget , och så klarerades tullagifterne.
Nu har denna handel flyttat sig till
norra kusten. Först var denna handel endast
vid Marstrand. Der var en commissionaire
som köpte för I R:dr Banco , och feck 4 R:dr.
Nu har man till och med gifvit 5 R:dr Riksg. åt
fiskarne. Jag har således gjort mera för dem,
än den afgift sorn nu är i fråga, hvilken utan
känning kan påläggas.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorde
proposition till bifall af den å Hummer af
Utskottet föreslagne utgående Tullprocent.
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Herr 'Grefven och Landt Marskalken
hemställde, om icke berörde Tullprocent
borde till 5 förhöjas
Ropadas
starka Ja, jemte några Nej.
Ridd, 0. Ad, Prof. VII. Band.
46
722
pen ig Augusti e, m.
Herr Grefven och LandtMarJkalken förklarade,
att som, efter hvad han tyckt sig finna, Ja öfverröstat
Nej, propositionen blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallen.
”Jern, smidt, Ankrar, Ankarflyn och
”Draggar , Armboltar , Hamrar, Rodderjern ,
”Skeppsknän och Smedjestäd, större eller min”dre
; Utgående Tullprocent i.”
Friherre Cederström: Jag skulle förmoda,
att här är uteglömt en siffra, nemligen 100 uti
coiumnen, som innefattar inkommande tullprocent.
Herr Hjerta’. Det är i allmänhet iaktagit,
att, då en vara till erforderlig qvantitet tillverkas
innom landet, och utgör ett föremål
för export, den belägges med 100 procents
införsel tull.
Friherre Cederström: Det är just, hvad jag
tror, och får derföre blott yrka, att denna siffra
måtte införas i taxan, såsom uteglömd.
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställde
, om icke , enär Smidt Jern i Tulltariffen
förekom näst under artikeln Jern i allmänhet,
hvarå inkommande Tullprocenteo blifvit bestämd
till roo; Ridderskapet och Adeln behagade
tillåta, att inkommande Tullprocenten
Den 18 Ju gusti e, m. jift
S smidt jern äfven, finge på sätt Friherre Ce«
tierström föreslagit, utföras till 100.
Bifölls.
”Stångjern, platt, gröfre eller finare, rakt
”eller krökt, tre åttondels tum tjockt och der*
”öfver, af större eller mindre bredd och längd
”fyrkant öfver fem åttondedels tums längre elller
kortare ; Utgående Tullprocent 4.”
Friherre Ceder/hörn: Det ar på samma
Sätt med denna artikel. Införsel tullen torde
äfven här få införas.
Har Grej ven och Landt Marskalken föreslog
, att Inkommande Tullprocenten å Stångjern,
älven mätte till too bestämmas, och I
Tulltariffen intöras.
Ropades Ja.
IJppå derefter af Herr Grefven och LandtMar/kalken
framstälde särskildte propositioner,
fann Ridderskapet och Adeln för godt besluta,
att å nedsnnämnde Jernsorter Inkommande
Tullprocenten jemnväl borde till too bestämmas,
samt uti Tulltariffen införas, nemligen?
Bultjern, rundt eller kantigt och sänksmide
af alla slag ;
Knipp- och Fyrkantjern af fern åttondedels
turn och derunder, smidt, skurit eller
klippt med eller utan band;
Band och Plattjern under tre åttondedel*
7s4 13 Augusti r. m'.
tums tjocklek, smidt, skurit eller valsadt i
stänger eller stycken, med eller utan band;
Gallerjern oeh Saltpannsplåtar;
Manufactursmide ;
Jernplåtar, oförtenle, enkla och dubbla; tak
och spjeliplåtar samt spik af alla slag;
Allt annat som innebgripes under jern och
stål, svart, slipadt, filadt, poleradt eller förtent,
gröfre eller finare.
”Jern, Gjutgods till Machinerier och de!’lar
deraf; Utgående Tullprocent 3.”
Friherre CederJlröm: Vid Gjutgods till
Machinerier är införsel-tullen äfven utesluten.
Herr Hjerta: Der tullen ej är införd, är
afsigten, att den refererar sig till föregående
generela artikeln.
Herr von Qvanten : Alldeles sä. Det referrerar
sig till det första, ty annars skulle man
säga vid hvar artikel , att den är tillåten till
införsel.
Friherre Ceåerftrsm: Detta är blott en re
dactions-ordentlighet;
ty ingen har bestridt
sjelfva saken , men jag tror, att siffrorne bö
ra
införas i taxan.
Den ig Augusti e. mi
72b
Grefve Spent-. Vid tillfälle af frågan om
gjutgods till machinerier, börjag göra Ridderskapet
och Adeln uppmärksamme uppå, huruvida
det för dem är fullkomligen lämpligt ,
att i taxan utsätta ioo procent. Jag tror, att
då ändamålet med införande *f machinerier
hufvudsakligen är, att bidraga till nya näringars
anläggning, så är det ej lämpligt, att
vid början belägga dem med alldeles så hög
tull. Jag tror den kunde minskas till 5o
procent.
Herr von Qvanten: Det är verkeligen en
liten contradiction i denna saken , ty man
får föra in hackelsekistor mot 50 procent,
och uti de nymodiga af dem är mycket gjutgods.
Således anser jag , att man ock för machinerier
kunde bestämma 50 procent.
Herr Hjerta: Jag finnér af en anteckning
att gjutgods till machinerier står särskildt, så
att det ej kan sammanblandas.
Friherre Cederjlröm : Jag har ej något emot,
att tullen blir lägre på gjutgods till machinerier
, men på öfrige smiden bör den utsättas
till 100 procent.
Herr Grefven och LandtMar&kalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln önskade,
Ett Inkommande Tullprocenten å Gjutgods till
Machinerier och delar deraf skulle till 50 bestämmas.
Ropades Ja.
72.6
Dea 18 Augusti e. m.
”Jern , Tack- Osmtinds- och Ballast; Utgående
Tullprocent 30.”
Herr Cederfchjöld: Då tackjern är en vara,
tom med bästa förmån kan förädlas inom landet
, hemställer jag om icke import tullen
kunde nedsättas till 10 procent.
Herr af Uhr, Carl David: Jag får upplysa,
att Osmundsjern nu blott åren tittel. Den finnes
i Kronans räkenskaper men tillverkningen har
upphört. Hvad tackjern beträffar, är det in.
gen fara att bibehålla det vid 100 procent ,
eller bestämma det till intet, ty jag vet ej något
land, hvarifrån Sverige kan lå sådant. I
England är det grufveiigen dyrt. Jag har införskrifvit
sådant för någre rör; det kostade
en och en half gång mera än stångjern. I
andra länder finnes det ej eller till utförsel, ej
i Tyskland, ej i Frankrike. Sverige har tillräckligt
förråd af denna vahra och behöfver
ej införskrifva densamma, att här förädlas.
Herr Cederfchjöld: Jag är visserligen öf
vertygad,
att ej tackjern kommer att importeras,
men det är blott för principens skull som
en ändring är nödvändig, för att ådagalägga
om man vill befordra importen eller exporten
deraf. När man ser importen vara belagd
med högre tull, ån exporten, så synes det
som hade man ansett den förra skadlig. Det
är således blott för consequencens skull, som
jag anser importtullen böra nedsättas.
Dea 18 Augusti e. m,
7*7
Herr Grefven och Landt- Marskalken föreslog,
att Inkommande Tuliprocenten å Tack- Os*
munds och Ballastjem måtte till 10 fastställas.
Ropades Ja.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskaLken
gjorde särskilte propositioner, fann
Ridderskapet och Adeln för godt besluta, att
Inkommande Tullprocenten å nedannämnde
Jernsorter borde till 100 bestämmas, samt uti
Tulltariffen införas nemligen:
Jern, allt annat gjutit arbete, tillverkadt
vid Reverber- eller andra Smältverk, än
vanliga Masugnar;
gamla casserade Kanoner och Bomber;
Skrot af gammalt gjutit eller smidt jern och
stål.
”Instrumenter, Fältskärs alla slag; Inkommande
Tullprocent 30. Utgående Tullpro*’cent
1”
Herr Cederschjöld : Jag är nästan rädd , att
man lagt nog hög tull på fältskärs-instrumenter.
Det är väl sannt, att vi nu äga en Instrumentmakare
i Stockholm, som gör dem hjelpe*
lige, men det är många instrumenter som han
ej kan göra af erforderlig godhet. Jag hemställer,
om icke 20 procent vore tillräckligt.
7^8
Den 18 Augusti e. m,
Herr Hjerta: Jag får upplysa, att tullen
förut varit högre, och att General-sammandraget
ej visar att någon import skett. Om
den nu får vara, så har det den förmån, att
om man lär sig att här tillverka sådane instrumenter,
behöfver ej Kongl. Maj;t göra någon
ändring deri.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorde
proposition tili bifall af den å Fältskärslnstrumenter
af Utskottet _ föreslagne Inkommande
Tullprocent.
Bifölls.
”Instrumenter, Musikaliska, Waldthora
”och Trumpeter ; Inkommande Tullprocent 50.
”Utgående Tullprocent 1.”
”Andra Blåsinstrumenter; Inkommande
Tullprocent 15. Utgående Tuilprocent x.
”Alla andra, ej specificerade; Inkommande
”Tullprocent 50. Utgående Tullprocent i.’>
Herr Mannerhjerta'. Jag fär hemställa, om
icke det är för stor ojemnhet i den föreslagna
tullen å musikaliska instrumenter. Messingsinstrumeoter
äro belagde med 50 procent, flöjter
och blåsinstrumenter af träd med 15 procent,
och andra ej specificerade instrumenter
med 50 procent. Ibland dessa sednare äro åt4
skillige, som ej kunna fabriceras här, såsom
Harpor till exempel, hvilka allt sedan Instrumentmakaren
Kraffts död , antingen icke varit
här förfärdigade, eller högst ofullkomligt. Jag
skulle underställa, om det icke vors mera jemnlikhet
och rättvisa, att i allmänhet fastställa
tullen å instrumenter till 15 procent.
Ben ig Augusti e, m.
Hörr Hjerta: Orsaken är den, att Waldt
horn
här färfärdigas till erforderlig godhet, de
andra instrumenten ej.
Herr von Qvanten: Herr Hjerta har före
kommit
mig. Waldthorn och Trumpeter kunna
här tillverkas till erforderlig godhet och
mängd, men hvad de andra instrumenten angår,
är det ej förhållandet.
Herr Mannerhjerta: Det är mig icke obe
kant,
att i Carlskrona finnes en Instrumentmakare,
som med skicklighet fabricerar Messingsinstrumenter,
men om hans verkstad genom
dödsfall eller andra orsaker upphörde, så
stå vi på samma punkt sorn tillförene, att äfven
för Arméecs behof behöfva införskrifva
iostrumenter från Utrikes orter. Hvad andra
ej specificerade instrumenter angå, så har jag
nämnt Harpor, hvilka icke här kunna tillverkas.
Äfven hvad Violiner beträffar, är det en
känd sak, att de på få ställen tillverkas goda,
och att det endast äro de gamla Italienska instrumenterne,
som kunna uppfylla Artistens
eller Musikälskarens fordran. Man påstår likväl,
att det nu skall i Paris finnas en Fabrik,
der Violiner af verklig godhet kunna erhållas.
En hög tull på dessa instrumenter vore
att lägga ett verkligt band på musikälskarens
och Artistens behof.
Herr Ceder schjöld}: Ännu ett skäl får jag
anföra för nedsättning af tullen på blåsinstrumenter.
Det är troligt att de icke till erfor
-
7^o
Ben 18 Augusti e. in.
derlig godhet tillverkas inom landet, efter de
alltid lör Regementerne fått införas tullfritt.
Det är då skäl att musikälskare få åtnjuta någotnär
samma förmon som Regementerne.
Friherre Toll, Gull af Philip'. Jag måste härvid
upplysa, att sedan Svenska Cavalleriet fått rätt
att begagna bläckinstrumenter, hafva dessa Re.
gementer ej ägt tillfälle att få sådane annorstädes
än i Carlskrona, och då det torde vara
otillräckligt, instämmer jag med Herr Cederschjöld.
Herr von Qvanten: Jag kan ej utantill på
minna
mig taxan, men äro alla instrumenter
där upptagne, så får jag anmärka , att instrumenter
finnas som man måste hafva, men ej
här kunna tillverkas. Deribland äro Violer
och Harpor till erforderlig godhet. Derföre
tror jag att det bör vara samma tull på dem,
som på öfrige blåsinstrumenter.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
om Riddergkapet och Adeln behagade
tillåta, att inkommande Tullprocenten å VVa 1 dt—
horn och Trumpeter finge från 50 till 30 ned*
sättas.
Herr Hjerta: 35 procent har varit en
norm som hittills blifvit nyttjad, och vid hvilken
jag tror att man kunde hålla sig.
Herr von Qvanten: Det skulle ej vara
svårt att ingå uti bevisning deraf, att flere
Den 3 8 rt ugns t i e, m,
slagg ins!rumenter ej här tillverkas af nöjaktig
godhet, såsom Violer, hvilka äro nödige i Orchester
och enskildt. Det är cn liten piece,
men kostar ofta ioco R:dr. Så äfven med
Fortepianos; de tillverkas likväl här tämmeligen
goda. och kunna således uteslutas; men Harpor
och Violer böra ej åläggas högre tull än 15
procent.
Grefve Frölich David: Jag ser ej hvartill det
skulle tjena, att ingå uti så minutieusa deta i 1-  ler, som att skilja somliga instrumenter ifrån
de andra. Det torde ej göra betydlig skilnad
för Statscassan, om de alla få införas till 15
procent. Visserligen är det sannt att Fortepianos
tillverkas här i Sverige, men hvar och
en som spelar, känner skilnaden på ett Svenskt
och ett Engelskt. Jag föreslår således 15 procent
som en maximum. En annan sak är. när
instrumenter kunna förfärdigas hos oss till lika
godhet som utländska.
Herr Hjerta: Sedan Ridderskapet och A
deln
beslutat, att till Kongl. Majit öfverlemna
att nedsätta tullen, så tror jag det rätta vara,
att icke nedsätta den för mycket. Det står uti
Urskottets förslag 50 procent: om man dä nedsatte
tullen blott till 35 procent , så vore det
en medelväg.
Friherre Wrangel förenade sig med Herr
Hjerta.
Herr Grefven och Landt-Marskalken före
-
Den 18 Augusti e, m.
slog, att Inkommande Tullprocenten å Waldthorn
och Trumpeter kunde till 35 bestämmas.
Ropades Ja och Nej.
I anledning hvaraf Herr Grejven och Landt*
Marskalken förnyade dess förut gjorde proposition
, att berörde Tullprocent måtte till 30
fastställas.
Bifölls.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMar
[kalken framstäldte särskildte propositioner,
fann Ridderskapet och Adeln för godt godkänna
de af Utskottet ej mindre å andra BlåsInstrumenter,
än å alla andra ej specificerade
Musikaliska Instrumenter föreslagne Tullprocenter.
"Juveler, infattade, alla slag; Inkommande
”Tullprocent 15. Utgående Tullprocent j.”
”Juveler, oinfattade; Inkommande TulH
”procent 2. Utgående Tullprocent 1.”
Friherre Cederström', Jag anhåller få hemställa,
om juveler böra beläggas med någon
tull för införsel. De höra till sådane redbarheter,
som vi böra önska måtte inkomma.
Herr Cederschjöld; Jag är redan förekommen
af den siste talaren, och förenar mig mod
honom.
Den 18 Augusti e. m.
733
Herr Grefven och LandtMarskalken hemstälde,
om Ridderskapet och Adela behagade tillåta,
att Juveler, så väl infattade af alla slag,
som oinfattade, måtte Tullfritt få införas.
Ropades Ja.
Hvarefter Herr Grejven och LandtMarjkallen
föreslog, att, enär tiden redan långt framskridit,
pröfningen af den återstående delan af
Tulltariffen mitte till nästa plenum uppskjutas.
Bifölls.
Upplästes och ladeä på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Utlåtanden:
jVrån Stats- samt Allmänna Besvärf- och
OeconomisUt skotten:
Af den 9 dennes:
N'0^405. I anledning af väckte motioner
om återläggande af Herjeådalen till Gefleborgs
och af Jemtland till VesterNorrlands Län.
N:o 406. Rörande väckte motioner om
nya PostContoirs inrättande.
N:o 407. Öfver väckte motioner, rörande
nedsättning i beklädnadsbidraget vid Indeldte
Infanteriet m. m,
Den 18 Augusti c. m.
Af den 7 dennes:
N:o 408. Om utvägars vidtagande till
Communications öppnande med Gjellivar» Jerntnalmsberg
uti Luleå Lappmark
N
o 415. I anledning af väckte motioner,
dels om upphörande af Passevolance-afgiften,
dels om nedsättning deri
N
o 416. I anledning af väckt fråga om
lindring i Restningsskyldigheten uti Södra delen
af Bohus Län.
Från StatsUtskottet:
Af den u dennes:
N:o 409. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut afgifne Betänkande,
angående den i Hufvudstaden anlagde Veterinairlnrättningen.
Af den 13 dennes:
N:o 410. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga skrifvelse om pension vid afskedstagande!
för JuStitieRådet Blom.
Från Stats- och LngUtkotteiv,
Af den 15 dennes:
N:o 411- T anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte Betäa
-
Den ig Augusti e, m.
7?5
kande, öfver väckt motion, angående HofRättens
öfver Skåne och Blekinge ställande på in*
dragningsstat m. m.
Från Stats- och BevillningsUiskotten:
Af den 7 dennes:
N:o 412. I anledning Kongl. Maj:ts Nådiga
proposition, angående extra Grufvehjelpen
i Stora Kopparbergs Län.
N:o 414. Öfver väckt motion om Kronoutskylder®
liqviderande medelst sä kallade
coupons.
Af den 12 dennes:
N:o 413. Angående väckt fråga om Kronoutskyldernes
erläggande in natura, samt nedsättning
af Bsvillningsprocenten å fastigheter inom
Blekinge.
Från Bevillnings Utskottet:
Af den 13 dennes:
N;o 30. I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Memorial,
om sättet för kostnadernes bestridande till
H. K. H. Kronprinsens förmälning och verkställde
utländska resa.
Den ig Allgust i c, m.
Från Lag-Utskottet:
Af den 7 dannes:
N:o 143- I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande,
angående yrkad ändring i 17 Cap. a
§. RättegångsBalken, och Kongl. Förordningen
den 28 Junii 1798.
N:o 144. Öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut afgitne Betänkande angående
yrkad skyldighet för Konungens Befallningshafvande
att, genom promotorialer,
befordra enskildtes Lagsökningsärender, då
Gäldenärerne vistas i andre Län.
Af den 12 dennes:
N:o 145. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande,
öfver väckt Motion om LagmansRätternes
afskaffande.
Från Lag- famt Allmänna Befuärsoch
Oeconomie- Ut fröt t en;
Af den 7 dennes ;
N-.o 146. I anledning af gjorde anmärkningar
vid LagUtskottets förut afgifne Betänkande,
angående väckt fråga, att alla så väl
af allmänna Lagen föranledde Edgångar , som
andre uti särskildte Författningar före*krifne
edsformulairer, må varda granskade och rät.
tade
nen 13 Augusti e. nr, 737
tade uti de delar, der felaktigh eter kunna före*
finnas.
Af den 13 dennes:
N;o 147* Angående mätningssättet af hö
och kohl.
N;o 148. Öfver väckt motioa om Sjölagens
öfverseende m* m.
Upplästes 2;ne från RiddarhusUtskottet inkomne
så lydande Memorial:
(Se Bilagorne N:ris 2 och 3.)
Dessa Q:ne Memorial lades på bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos HÖglofl.
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 18 Augusti 1823.
S. D. Remitterades till:
Ridd. 0. Ad. Prot. VII. Band.
47
£58
Den 18 Augusti e. nr.
Stat- Banco- [arnt Allmänna Befvär~ och
Oeconomie-Ö't [kotten:
Kongl. Majit dan 13 dennes aflåtne, samt
följande dagen på bordet lagde, Nådiga skrifvelse
till Riksens Ständer, angående utomordentligt
anslag till uppköp af Spannemål , för
att, i händelse af allmännare missväxt, förekomma
brist och hungersnöd.
i Stats- samt Allmänna Besvärs- och OetonomieXJt
skot t en :
Kongl. Maj:ts den 5i sistledne Julii aflåtne,
samt den 14 dennes eftermiddagen på bordet
lagde, Nådiga Proposition till Riksens Ständer,
angående inrättande af ett allmänt Arbets- och
Correctionshus här i Staden, samt anslag af löner
och arfvoden för FångPredikanter och
Vaktbetjente.
Lcigl)'islottet:
Kongl. Majits den 31 sistledne Julii aflåtne
samt den 14 dennes e. m. på bordet lagde, Nådiga
proposition till Riksens Ständer, angående
vidtagande af en ytterligare anstalt, till förekommande
af fångars flykt. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsoch
BancoUtskottens den 31 sistledne Julii under
N:o 37ö| afgifne, samt den 6 dennes eftermiddagea
pä bordet lagde, Betänksnde, om
anslag af allmänna medel för Södertelje Canal
-
T)rn ig Augusti e4 ni.
Verk; klef samma Betänkande, i anledning af
de utaf Grefve Spens, Carl Gustaf, och Herr von
Hartmansdorff, August, dervid gjorde anmärkningar
, till Utskotten återremitteradt. Ut
Supra.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm eftermiddagen
den 18 Augusti 1823.
S. D. Remitterades till:
Stais- och BancoUtskoiten:
Herr von Hohenhausens j Michael, anförande,
innefattande anmärkningar vid Stats- och
BancoOtskottens i förmiddags Pleno återremitterade
Betänkande, om anslag af allmänna medel
för Södertelje CanalVerk, jemte det af Friherre
Hjerta, Fredric, i anledning deraf, afgiftie
yttrande. Ut Supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan ett qvart till 1 om morgonen dea
»9 Augusti.
In fidem Profocolli,
0. ,/, Lagerheim.
7-P Den 20 Auauntf f, 111.
Onsdagen den 20 Augusti.
Plenum klockan 8 förmiddagen.
Föredrogs S nyo Beviilning?(Jfskottets den
jt sistledr.e juki under Klo og afgifne, samt
den g dennes eftermiddagen på bordet lagde,
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets deo 3 sist!. Jnnii under NlO 13
meddeldte Betänkande, rörande de genom Stora
SjöTullen inflytande Bevillningsmedel * och
fortsattes nu prölniogen af den utaf Bevillningsutskottet
uppgjorde, och vid sistnämnde Betänkande
bilagde Tariff till TuliBeviUninger/ä
utgörande, å de i samma Tariff upptagne
varor.
”Kalk, Ö läckt; Inkommande Tuliprocer.t
M5o 3 Utgående Tullprocent 4-”
”Kalk, Släckt ; Inkommande Tullprocent
”50; Utgående Tullprocent 3.”
Grefve Spens, Carl Gustaf: I afseende på
kalk, så , enär den såsom byggnadsmaterial är
en nödvändighetsvara, hemställer jag, om icke
undantag bör göras för de orter, der belägenheten
icke tillåter, att hämta sådan från inrikes
orter , utan genom en längre transport.
Visserligen kunna alla de, som hafva skeppsfart,
hämta kalk, men jag känner ej, huru förhållandet
är vid vår landtgiäns i Westerbot
-
Den 20 sluaustt J in.
ten. I fall det fins något ställe , der nian ej
kan lå för skäligt pris inrikes kalk i granskapet
, vore det hardt att få betala 50 procent,
när det är fråga om en nödvändighetsvara.
Friherre Ciderström, jjacob'. Hvad kalk
beträffar för Sverige , så hafva vi deraf merat
tillgäng, relatift till våra behof , än af jern ,
så att om vi skulle följa principe, borde den
vara förbjuden till införsel ; men då jag tror,
att ingen ort kan concurrera med Sverige i
afseende på försäljning af kalk , då vi kunna
furnera icke allenast Sverige, utan äfven öfrige
Östersjökusterne med denna vara från Gottland
och Öland , så finner jag det vara likgiltigt ,
hvad Tullprocent man lagger på inkommande
kalk. Jag har således ej emot, att den ned”
sättes
Grefve
Lagerbjelke, Axel: Jag får blott, i
anledning af Friherre Cederström* anförande,
anmärka, att i tulltariffen, enligt den principe
IJtsKottet vidtagit, intet är föreslagit till förbud.
Friherre Cederström: Det var ej det jag anmärkte.
Saken var, att Grefve Spens ansåg
tullen för hög, och att den borde nedsättas. Jag
gjorde då jemförelse med andra varor, sorn i
Sverge firmas till öfverflöd och som äro belagde
med 100 procent. I alla fall har jag ej einot,
hvad tull som lägges på kalk.
Friherre Wrangel, Henning: Sorn kalk är
en produet, hvillkcn finnes innom landet, och
742
Dea 2o Augusti f. ni.
ej behöfves utifrån, eå bör man snarare höja
än sänka tullen derå, af det skäl, att Kongl.
Majit äger rätt att sänka tullen. Jag tillstyrker
således, att det, sorn Utskottet föreslagit,
måtte bibehållas.
Grefve Spens: Jag anhåller ytterligare, att
få påminna om lydelsen af min första anmärkning.
Min mening vsr ej att sänka tullen å
kalk för hela landet. Dst vöre principstridigt»
då vi äga mera än tillräcke] ig tillgäng inom
landet. Min mening var, att undantag skulle
göras för sådane ställen, som blott utifrån eller
ock med stor kostnad inrikes kunna hämta
kalk. Sådant kan förhållandet vara vid våra
landtgränsor. Då tycker ja g det vöre hardt,
om man har kalkbrott i grannskapet utrikes ,
att man skulle få gifva 50 procent. 1 öfrigt
instämmer jag med Friherre Cederström, att.,
hvad kalktuilea i allmänhet; angår, aaken kan,
vara likgiltig,
Herr Tuffanberg, Curry. Gabi iek: D-å det
blifvit Kongl. Majit tillåtet, att nedsätta tullen,
så förmodar jag, att denna tillåtelse sträcker
sig derhän, att han och för da orter, gom
äro i mistning af kalk kati göra det å denna
artikel.
Friherre Wrangel'. Så mycket jag känner,
tror jag att i alla gränsprovincer finnes kalk.
I Skäne finnes sådan, äfven i Danmark. Om,
då Danskarne skulle få föra in kalk, sä vore
det menligt lör Skåne. Det går sä mycket
Den 20 Augusti f. m.
743
mindre an att sänka taxan, som jag vet, sti
man i England nyss funnit på ett sätt att
bränna kalk så fördelaktigt, att man kan un
dersälja
Gottlands-kalken. Så ock i Tyskland.
Såsom exempel kan jag nämna, alt man 20
mil in landet kan bränna sådan kalk, och med
transport och allt ändå vid kusten undersälja
Gottlandskalken. Således tillstyrker jag bi^
fall å Utskottets förslag.
Grefve Spens: Jag tror ej att Skåne kan
räknas bland de orter, der belägenheten ej tillåter
hämtning af kalk från inrikes kalkbrott,
just det att kalk der finnes, och att Gottland
är i granakapet bevisar det. Jag förklarar
ännu en gång, att jag icke känner, huru förhållandet
är med Westerbotten , men jag förmodar
att der finnas maDga ställen, der kalk
saknas, och då tror jag att det vore menligt,
att de, som ej kunna hämta kalk ifrån Gottland,
utan måste hämta den från kusten midt
emot , skulle blifva tvungne att betala 50 eller
100 procent för en vara till lifvets our.dgängeliga
behof. En Ledamot har yttrat, att
Kongl. Majrt skulle äga rätt att för vissa orter
sänka tullen ; 6a har jag likväl ej fattat
Betänkandet.
Friherre Wrangel: Jag tror att det fin
uas
varor, hvilka vissa orter kunna vara mera
i behof af än kalk; Säd till exempel. Med
samma skäl skulle man då äfven finna, att
Westerbotten borde heldre få taga säd ifrån
Finland än ifrån Sverige. Hvad angår, att
?44
Den 20 Augusti J. m.
Konungsö skulle äga rätt, att för visaa provincer
modifiera tullen , så tror jag det ej, men
hsn kan sänka tullen , ont han finnér den för
hög. Oin den princip vore antagen att
handeln skulle vara fri , så att man kunde köpa
der man linge för bästa pris , utan afseende
på landets producter, sä skulle jag instämma
med Grefve Spens; men sorn denna ptincipe
ej blifvit följd, utan man tyckts vara ense
om den principe att landets producter skola
hafva företräde för utlänningens, så tror jag
ock , att man med skäl kan bifalla Utskottets
förslag.
Herr Grefven och Landt Marskalken gjorde
proposition till bifall af den å kalk utaf Utskottet
föreslagne inkommande Tullprocent.
Bifölls.
”Kläder, Gång, Linne och Sängkläder,
”nya af alla namn och slag; Inkommande
”Tuliprocent 50. Utgående Tullprocent 1.”
Herr CederfchjÖld, Pehr Gurtaf: Jag hem
ställer,
om icke 25 procent voie tillräcklig för
kläder, gå att det biefve en möjlighet att införskrifva
stöflor. Man kunde då få sådane af
erforderlig duglighet, och vare inhemske handtverkare
blefvo försatte i nödvändighet, att göra
skoarbeten af samma godhet, som utlänningen
Herr
G: ejvén och Landt-Mar skalk e» gjerde
Den 20 Augu»ti f.m -43
%
proposition, till bifall af den å kläder 1'öresiagne,
Inkommande Tullprocent
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Marfkalken
hemställde, om Riddcrskapet och Adeln
önskade, att berörde Tullprocent borde från
50 till 25 nedsättas.
Ropades Ja.
”Knapergall och Ekollon, maine eller o”maine;
Inkommande Tuilprocent 25. Utgående
Tullprocent 1.”
Friherre Cederström-. Knapergall är uppförd
till 25 procent införsel tull, » likhet med
maoufactur-varor och knappar. Jag frågar,
hvad kan en sådan rå product hafva för en
jämförelse med dessa varor. Det är ej här fråga
om gamla taxan det är fråga om en vara ,
såsom ekollon, hvilken är användbar för kreatur,
hvaraf hos oss ej öfverflöd finnes, sorn ej
exporteras, och af hvars inporterasde mot lindrig
tull ingen näringsgren lider. Jag får då
föreslå, att tullen på ekollon, i stället för 25
procent, nedsättes till 5.
Herr Grefven och Landt-Marskalken frä-r
gade, om Riddcrskapet och Adeln biföll den
af BevillningsUtskottet å Knapergall och
Ekollon föreslagne Inkommande Tullprocent.
Ropades Nej.
746
Den 20 Augusti f, m.
Hvarefter Herr Grejven och Landt Mar~
skatten hemställde, att berörde TuilprocenS
måtte från 25 tiU 5 nedsättas.
Bifalls.
”Koppar, Rå? Inkommande Tullprocent
3,ioo ; Utgående Tuliprocsnt 20 ?’
”Koppar. Smidd, Slantar, mynts de; In’’kommande
Tuliprocent 100 ; till utförsel för”bjudne.
”
Herr Cederschjöld: För min del skalle jag
Ivo, att ej någon tuli bör sättas på mynt. Åtminstone
ber tullen lämpas efter myntets häftighet,
så att, om myntet är underhaltigt, tullen
blifver jemnt så stor på införseln, att den
svarar mot underhaitigheten , och att man ej
kan.föra på oss sådant mynt utifrån; äfvensom
att då det, som vårt mynt, är underhaltigt, ingen
tull iägges på utförseln deraf.
Friherre Cederström-. För att bedomina
slantarn.es
kännedom cm kopparns psis, men att belägga
dem med 100 procents införseltull,, då man
förbjuder dem till utförsel, är en påtaglig orJullighet.
Ty om slantarna äro underhaltige,
bör mati val lägga ico procents införsél-tull,
men ingen utförselstull, utan snarare bestämma
ps semler för deras utförande, ty då är dst en
vinst att de blifva utskeppade, emedan vi sjelfva
kunna tillverka dem. Ehvad således för
-
Dan 20 Augusti J■ m.
747
kållandet är, så anhåller jag att, om slantarnes
nominela värde är högre än prisen på kopparn,
slantarne måtte tillåtas till utförsel mot
ingen eller ringa tull.
Friherre Wrangel: Jag hemställer, om icke
tullprocentea för utförsel af Koppar är för hög.
20 procent tyckes vara för myckel, om man
vill uppmuntra exporten.
Friherre cf Närdin, Carl 'Juhan• Kopparpriset
är, efter hvad jag tror mig veta, i2oR;dr
per skeppuudet, och, enligt sista myntfoten,
myntas ett skeppund koppar till 166 R;dr 32
sk. Myntkostnaden utgör 20 a 25 R;dr. Silades
är det en ren vinst att kunna införa slantar,
om det är tillåtet. Jag tror således , att
det bör vara någon betydeligare tull pä införseln.
Exporten af koppar bör deremot lättas,
oc-h jag anser Utskottets förslag derutinnan
kunna antagas
Herr
Hjerta, Gujiaf: jag kan ej finna an
nat
än rätt , att det är förbud på utförsel
af skiljemynt. Hvar och en vet, att när myntkostnaden
tillägges, dst ieke på annan ort kan
täfla, som mynt, utan blott sorn koppar, och i
t hy fall hafva vi ju rå koppar, att' utföra.
Således anser jag det rätt, att slantar äro förbudne
till utförsel. Hvad Friherre af Nordin
anfört om koppar, är ganska riktigt, och då
råkoppar förut varit förbuden till utförsel, och
endast gårkoppar dertill varit tillåten, sä tror
jag ej, att den. högre tullaa å råkoppar är skad
-
74 8
X>fH 20 Augusti /, lil.
lig. För öfrigt vill jag endast hålla mig till
huivudämnet nu, hvilket är slantarne, och jag
finnér det vara riktigt, att de äro lörbudne till
utförsel.
H-irr Berghman, Ambrosius Magnus, förena**
de sig med Friherre af Nordin.
Grefve Cronhjelm, Polycarpus: Jag kan ej
annat än påminna om det oriktiga i principen,
att ett land skall vinna genom förbud af utförsel,
särdeles då man myntar 120 R:dr till
166 R:dr 32 sk-, och således försäkrat sig om
myntkostnaden. Handel är icke blott med andra
fabricster; kan man med fördel utföra mynt,
sä må man älven göra det.
Friherre Cederström: På det att ordning
må blifva i discussionen, anhåller jag få veta,
örn det är tullen å koppar, som nu först skall
afgöras, eller tullen å kopparslantar?
Herr Grefven och LandtMarskalken förklarade,
att, då frågan om Tullen å kopparslantar
först blifvit väckt, berörde fråga jemväl syntes
på denna grund först böra till afgörande företagas.
Friherre Ceder/lröm: 1 afseende på slantar
kan jag ej instämma med Herr Hjerta, att förbud
mot deras utförande skulle vara nyttigt.
Större eller mindre partier utföras i alla fall,
om det är uträkning att utföra dem. Är deremot
värdet af kopparn i slautarne cj mer än
Den 2o Augustt /. w.
749
två tredjedelar af deras nominela varde, så är
det rent skadligt att förbjuda exporten, om den
är möjlig, ty det är naturligt att denr.a vara
innom landet ej kan få mindre värde, än dess
myntvärde- oda kan den ändock med fördel exporteras,
så är det en vinst för Riket, emedan
fabricerandet af slsntarne äfven lemnar vinst
för Svenske medborgare. Hvad beträffar pro
centen
för införseln, så bör den bibehållas, emedan
det är skadligt, att få underhaltige slantar
oss påförde.
Grefve Lagerbjelke. Om slantar finge utföras
för intet, så skulle de möjeligen företrädesvis
för koppar utföras. För några år sedan
var en conjunctur förmånlig för utförseln af
koppar och koppirslaniar, och då saknades
skiljemynt aldeles i rörelsen. En sådan händelse
kunde möjdig^n ännu en gång inträffa,
och således tror jag iörbudsprincipen vara
riktig.
Herr Cederschjöld : Den händelse sorn den
siste värde talaren befarar, att slantar kunde
med fördel exporteras, kunde ej förr inträffa,
än kopparn stigit en tredjedel högre, eller coursen
uppgått till 200 sk., och innan dess lärer
väl Riksdag inträffa, så att man kan slå slantar
af ännu lägre halt. Jag instämmer således
med Friherre Cederström, och itererar att förbudet
mot slantars utförande för principens
skull måtte upphöra, ty det är orimligt att
förbjuda utförsel af mynt. Men då detta mynt
tillika är underhaltigt, så är det riktigt att icke
Den So Augusti J, mi
allenast införseltullen är som på koppar9 utari
den borde ändå vara så mycket högre, sora
skillnaden är emellan kopparns handelsvärde
och slantarnes myntvärde. Rörande kopparn
skall jag sedan yttra mig, då den förekommer
till discussion.
Friherre hf Nordin: Jag måtte hafva o
tydligt
uttryckt mig. Min mening var att yttra
mig rörande slantarne och bevisa, att de
ej böra beläggas med tull då de utskeppas, ty
då kopparn gäller 120 R:dr och slantarne 166
R:dr 32 sk. skeppundet, så ksn ingen vinst af
utskeppning af slantar uppkomma, förr än köp.
parprisen uppgått dit, och det är icke troligt
att sådant inträffar. Derföre förenar jag mig
med Friherre Cederström. Hvad beträffar det
förhållande Grefve Lagerbjelke omtalt, så härledde
det sig deraf, att skeppundet då endast
utmyntades till 100 R:dr, men vid 1818 års
Riksdag beslöts, att det dädanefter skulle uM
myntas till 166 R:dr 32 sk. och kan således
den befarade olägenketen nu mera icke vidare
inträffa.
Grefve Cronhjelm: jag är hufvudsakeligen
förekommen af Herr Cederschjöld, men anhåller
få tillägga, att ej någon olägenhet uppkommer
, om man ville företrädesvis utskeppa slan^
tar, ty det är lika fördelaktigt j sorn koppar *
då Staten har en betydlig vinst af myntningen.
Herr Hjerta : Jag tror ej , att vinsten är
sn betydlig. Det behöfves ej annat, än,; en
Den 20 Augusti f, i)t,
betydlig Sedel-myntsförsämring innom oss, och
en höjning i kopparprisen, hvilket beror uppå
Ryssland , för att, då kopparpriset stigit till
166 R:dr, följden blir, att vi jemt få ela mynt,
för att låta det utföras. Man finge då ej göra
annat , än skaffa koppar och mynta. Vore
vårt myntväsende sta belt, så skulle jag, lika
med de värde talarne, finna förbudet onödigt;
irnen då förhållandet ej är sådant, utan det är
inöjligt, att koppsrprisen örn några år stå till
360 a 170 R:dr, så bör ej utförseln vara fri.
Jag kaa gerna gå ifrån , att den skali vars sl~
deles förbuden; men tullen bör vara sådan,
att man icke behöfver frukta möjligheten, att
Staten kan komma att mynta för intet.
Friherre Cederström: Det af Herr Hjerta
anförde skäl, att myntväsendets vacklande
skulle hafva inflytande på slantarne, tror jag
ej vara riktigt. Det är tydligt att om myntvärdet
försämras, stiga lika så väl slantarne,
som ali annan koppar, och då det är fråga om
samma metall myntad eller omyntad, så måsta
Verkliga värdet stå i samma förhållande. Örn
således Ridderskapet och Adeln skulle finna ,
att förbudet emot utförsel af slantar bör upphafvas,
så, då den finare kopparn är satt tilt
2 procents utförseltull, hemställer jag, om icke
slantarne kunde få utföras emot 1 procents utförseltull.
I afseende på möjligheten, att kopparpriset
skulle stiga så högt, att slantar med
fördel kunde utföras, finnes det correcfif, att
Konungen äger rätt förbjuda dem till utförsel.
752
Den 20 Augusti f. m
Grefve Cronhjelm : Til! hvad Friherre Cederström
yttrat får jag tillägga! i anledning
af hvad en värd talare nämnt . att i fall kopparprisen
uppsteg? till 166 R;dr, Staten skulla
tå mynta för intet, att jag ej tror det ut
länningen
heldre köper slantar, än annan
koppar.
Herr Grefven och Landt Mar (lälken gjorde
proposition till bifall af d?n å Kopparslantar iös
reslagne Inkommande Tullprocent.
Bifölls.
Hvarefter Herr Grejven och Landt Marskallen
frågade, om Ridderskapet och Adeln
behagade tillåta, att Kopparslantar tingo utföras.
Ropades Ja
Herr
Grefven och Landt-Marskalken före
slog
i anledning deraf, att Utgående Tullen å
Kopparslantar kunde till 1 procent bestämmas.
Herr Hjerta: En procent är alldeles för
litet , då utförseln förut varit förbuden. Jag
förstår ej , huru det kan vara obekant, att
det är beständiga förändringar med kopparprisen.
Kopparn har varit myntad till 50, 100,
120 och 166 R:dr, och hvar är den girantien,
som en ledamot omtalt, att om kopparprisen
stiga,
Den 20 Augusti j. nt;
7 53
stig*» utlänningen icke heldre tiger den myntade
kopparn. Tullen bör då åtminstone blifva
så hög, som skillnaden emellan iao och
160, det vill säga 25 procent.
Grefve Cronhjelm'. Jag kan omöjligen fö-:
reställa mig, att vi skulle få ett så vacklanda
myntvärde, att priset på koppar, som nu är 120
R:dr, skulle till nästa Riksdag stiga till 160
R:dr. För öfrigt vet jag ej, hvarföre kopparn
skall hafva mindre tull än andra fabriksvaror;
jag tillstyrker derföre 5 procent.
Herr Ctderfchjöld: Jag finner förbudet ä
utförseln icke böra äga rum äfven derföre, att
det förutsätter en fruktan hos Riksens Ständer
att en myntförsämring skulle uppkomma till
den grad, att kopparslantar med fördel kunde
utföras. Och då Kongl. Maj:t i alla fall i sin
magt äger det correctivet, att förbjuda utförseln,
om nämnde olyckshändelse skulle inträffa;
så tror jag att Riksens Ständer kunna med
trygghet följa den princip, att ej lägga tull på
mynt. Jag tror att Konungens rätt att förbjuda
inträder, när kopparslantarne kunna med
fördel utföras, och då är det orimligt att lägga
äfven den lilla procenten på utförseln
af mynt.
Friherre JVrcmgel: Jemte det att jag för
enar
mig med Herr Hjerta, anser jag ganska
vådligt, att för så låg tull fä utskeppa koppar
jRidd.
0. Ad, Prof, VII, Bai
i
754
Den So Augusti /. m.
slantar. Här har blifvit sagdt att man ej htr
någon fordel att företrädesvis utskeppa slantar
4 stället för koppar, men det är möjligt att
man derigenom kunde få tillfälle att köpa våra
varor för godt pris. Man säger att det vöre
en fördel att sälja kopparslantarna, men jag
tror det vara bättre att hafva dem i landet. Jag
tillstyrker således att tullen måtte blifva minst
35 procent.
Friherre Cederström : Den rå kopparn är föreslagen
till 20 procent, gröfre manufacturtill 3 proi
cent och tråd till 2 procent. Nu frågar jag, då alla
dessa varors värde äro efter vigten af kopparn
bestämde, om icke slantarne som äga ett fictift
myntvärde, vida öfverstigande kopparns, böra
hafva en lägre tull. Det vore orimligt att sätta
en högre tull på en vara, hvars utförsel bör
befordras. Der, oagtadt förädlingen, det nominela
värdet öfverstiger det verkliga, hemställer
jag, om det ej är fördelaktigt att sätta lag
utförseltull, för att befordra exporten. Detta
ar förhållandet med slcntar, och vi kunde ej
hafva någon förmånligare manufactur, än att
få utföra all vår koppar i slantar, om de voro
säljbara efter sitt myntvärde; och således
tror jag att exporttullen på dem icke bör vara
så hög som på manufacturerad koppar, så
länge det nominela värdet af slantarne öfverstiger
den annorledes förädlade kopparn. De
farhåger sorn blifvit yttrade för kopparns stigande
förtjena ej afseende, ty om kopparprisen
skulle alltföi’ mycket stiga, kan Kongl.
Majit förbjuda utförseln, till dess Riksens Stan*
V
Drn 20 Augusti f. m. 755
der samlas, då de blifva i tillfälle att pröfva
ämnet.
Herr Riben, Carl Wilhelm,-. Att förbudet
emot utförseln af slantar blifvit upphäfvet, öfverenstämmer
aldeles med mia öfvertygelse,
men när fråga är om, att den skall ske tull-,
fritt, eller emot så låg tull, så hemställer jag
om de ledamöter som yrkat det, täckte taga
i beräkning , att våra slantir icke äro alltid
tillverkade af Svensk koppar, eller rättare att
priset på vår koppar beror af priset på den
utländska. Jsg tror att en låg tull blefve ä£-.
ventyrlig, i synnerhet i afseende till den möj-i
liga stegringen på kopparn till nästa Riksdag;
Tullen bör således bestämmas till minst 25 pro*
cent; till och med det är nästan för lågt.
Grefve Cronhjelm’. Jag anhåller att fi yttra
några ord till vederläggning af hvad Friherre
Wrangel anfört. Han likasom andra lär
medgifva, att om någon skada för Staten skulle
uppstå, genom utförseln af slantar, så kan
det icke ske förr än de utfördes i större qvantitet.
Nu underställer jag Friherre Wrangel,
om det icke måtte vara fördelaktigare för utländske
köpmän, att köpa för växlar än för
tunnor slantar. I afseende på hvad den siste
talaren yttrat, så, utan att ingå uti några gissningar,
om kopparvärdet skall stiga eller icke,
får jag blott framställa det exempel, att, om det
för Sverige vore skadligt att utföra slantar af
koppar, som kommer utifrån, så vore det af
samma anledning skadligt lör England, att ut-j
756
Den 20 Augusti f. m,
föra Bomullstyger, derföre att bomulln ej växer
i England.
Herr Hjerta-. Jag får erinra, att det ej är
Kongl. Maj:t uppdraget, att utfärda förbud emot
utförsel och således kommer det ej i fråga,
om i öfrigt Riksens Ständers skrifvelse gillas.
Jag tror derföre ej att man här får räkna på, att
förbud skola gälla; utan jag anser, att det tillhör
oss att bestämma den billigaste utförselnorm.
Herr Cederfchjöld: I händelse saken så
skulle förhålla sig, som den siste tala
ien
yttrat, att det beslut Ridderskapet och Adtln
fattat om Konungens rätt att förbjuda ej
sträcker sig till utförseln, så skulle det kanske
vara säkrast, att lågga någon tull på utförseln
af fl aniar-, ehuru jag dock hoppas, att äfven
det skall vara öfverflödigt, emedan jag ej tror
att myntet skall försämras så, att det blifver
någon fördel att utföra slantar.
Friherre Ceder fröm: Med förundran har
jag hört, att an del afvara slantar blifvit myntade
af utländsk koppar. Dat skulle förefalla
mig besynnerligt, om utländsk koppar transporterades
till Avestad, för att der slås till slan<i
tar. Det vöre interessant om den värde ledamoten
kunde uppgifva säsom factum , att ett
enda skålpund till Sverige inkommit, för att
förvandlas till slantar. Jag förmodar emedlertid
att det icke skett. Tvärtom tror jag att
den koppar, som myntas i Avestad, kommer
directe från Fahlu grufva; Dan af Herr Hjer:’
Den 20 Augusti f, m,
707
ta yrtrads mening, att Kongl. Maj:t ej skulle
äga rätt att förbjuda utförseln af varor, har jag
icke anat och skulle önska veta, om förhållas
det är sådant att förbudsrättigheten endast
är inskränkt till inföseln. Jag skulle tro
att förbudsrätten för Konungen vore allmännelig.
Kan hända jag misstagit mig. Det kunde,
om så är, verkeligen göra det annars onödiga
nödvändigt.
Friherre Wrangel: Som Grefve Cronhjelm
uppmanat mig att yttra min tanka , om det
icke är fördelaktigare att köpa för vexlar än
för slantar, så får jag lemna det svar, att då
utförseln af slantar är tillåten, gå är det möjligt
att priset på varorne höjde sig så här, att
man heldre skickade hit slantar än växlar. För
öfrigt har jag visserligen mycket förtroende för
theorier, om de väl användas, men om man vill
för 'mycket följa dem , så händer dst att man
åsidosätter att taga praktiken uti öfvervägande.
Herr Riben: Den anmärkning Friherre
Cederström gjort, är ganska riktig, men jag ber
få erinra, att under det jag yttrade mig rättade
jag mig sjelf, så att jag sade att prisen på
vår koppar bero ej allenast af tillgången pä
Svensk koppar, utan äfven på den koppar som
kommer från de Östra Östersjökusterne.
Grefve Lagerbjelke: Jag får nämna,
Betänkandet cj finnes ett ord aätnndt om Kon
-
75S
Dan 20 Augusti /, m.
ungens rätt att förbjuda utförsel, emedan det
ej ansågs nödigt.
Grefve Cronhjelm: Om, som Friherre
Wrangel nämnt , förhållandet blef sådant, att
genom en betydlig utförsel, prisen skulle höjas,
så finner jag det ganska fördelaktigt för
kopparmyntet. Då behöfde man blott mynta
igen.
Om det blefve så , att en höjning
skedde i prisen, så vore det ej skadligt, att
införa kopparmyntet, eftersom derföre skulle
betalas 100 procent i tull, då jag tror att man
heldre begagnade växlar.
Friherre Cederjlröm' Sedan det blifvit
upplyst, att besluten hår ej hindra Kongl.
Majit att förbjuda utförsel då Statens nytta
det fordrar, så tror jag att tullen för utförsel
ksn förfalla. Det som af Herr Riben blifvit
yttradt, att kopparpriset ej endast bestämmes
af Svensk* kopparns värde, utan af utländska
kopparpriset vid Östersjöhamnarne,
kommer ej häri fråga, emedan vår egen koppar
är beroende af vår egen tillverkning.
Då nu den finare koppar-manufacturen är belagd
med 2 procents utförseltull, och slantar äro,
i anseende till deras myntvärde, en ännu ädlare
manufactur, så böra de ej beläggas med
mer än i procent.
Friherre Wrangel: Då frlg* var om Konungens
rätt att förbjuda införseln af utländska
v*ror, har jag redan yttrat mig och vill
nu ej dermed uppehålla Ridderskapet och Adeln,
Den 20 Augusd /. m. 755
men jag bestrider helt och hållet, att Kongl.
Maj:t må äga rätt att förbjuda exporten af våra
producter. Det kunde då möjeligen hända,
att, när klädesfabrikerne sade, att de hade
behof af ull, ullen genast blefve förbuden till
utförsel; om en annan sade, att den hade behof
af säd, att säden blef förbuden o. s. V.
allt efter som man ville faverisera den eller
den näringen. Jag bestrider således detta helt
och hållet, i synnerhet sorn Ridderskapet och
Adeln beslutat, att blott åt Kongl. Maj:t öfverlemna
rättigheten, att förbjuda införsel.
Grefve Cronhjelm: Jag instämmer uti den
af Friherre Wrangel yttrade principe, att ej
Regeringen bör vidtaga några prohibitiva Författningar
för Svenska alster; men här gäller,
att ingen regel är utan undantag, ty det är
gifvet, att utförseln ej kan vara nyttig för
Staten då den ej får nog för myotningen, och
skulle således sådane variationer i Kopparvärdet
uppkomma, att Staten ej får ersättning
för myntningen, så bör undantag äga rum.
Friherre /Vrangel: Då Grefve Cronhjelm
har den farhåga, att just vid slantars utförsel
det kunde inträffa, hvilket man ej fruktat vid
andra artiklar, att ett utförselförbud kunde
blifva af nöden , så bevisar det att Ridderskapets
och Adelns beslut i denna fråga är mindre
fullkomligt, än hvad i öfrigt blifvit beslutadt,
i afseende på exporten af varor, som
produceras inom landet. Jag anser det således
vara så mycket mera nödvändigt, att be
-
7öo
Den 20 Augusti /. ni.
stämma; det Kongl. Maj:t ej äger rätt att förbjuda
exporten af några varor.
Grefve Cronhjelm: Det må tillåtas mig fästa
uppmärksamheten på det ställe, der det
talades om, att slantar blifvit myntade för
längre tid tillbaka. Det är möjligt, att slantar
finnas i omlopp som gått xo a 20 år , och
då inträffar den händelse jag omtalat.
Grefve Spens : Här har blifvit yttradt åtskilligt
i afseende på Konungens rätt, att föri
bjuda utförseln af slantar. Jag tror det vara
rätt, att ett sådant förbud ej sättes i fråga ,
då Riksens Ständer ej dertill gifvit särskilt
samtycke. Åtminstone är det det enda sätt,
hvarpå jag kan tolka 60 §. RegeringsFormeo,
då der står : ”Ej må några allmänna afgifter ,
”af hvad namn och beskaffenhet som helst,
”utan Riksens Ständers samtycke kunna förhöjas
, &c.” Som jag anser för den högsta
tull, att förbjuda varan , så kan jag ej finna,
att denna §. tillåter Konungen utfärda exportförbud.
Huru det således ksn ske ulan Riksens
Ständers samtycke, förstår jag ej. I öfrigt
förenar jag mig med Herr Hjerta, att utförseltullen
å slantar måtte sättas något högre,
än den låga som blifvit föreslagen, för att
förekomma möjeliga vådor.
Friherre Cederftr5m: Vi hafva ägt i Sverige
tid efter annan förbud mot utförsel af
mynt, någon gång på metaller, och de hafva
blifvit hafde utan Riksens Ständers medverkan.
Ben 20 Augusti m.
Det är ganska klart att under de controller,
som RegeringsFormen stadgar inot Rådgifvarne,
bör det ej kunna hända , att förbud utfärdas
emot utförsel, om det ej är påkalladt af
verkligt behof för ögonblicket, och då skulle
jag förmoda, att sådant borde få ske. Af
denna egenskap äro åtskillige effecter, såsom
krigsförnödenheter, krut, kulor m. m. Styrelsen
måtte väl hafva rätt att förbjuda utförseln
af gådane varor, då de för Rikets försvar behöfvas
inom landet. Det måtte vara Rikets
sannskyldiga nytta, att sådane varor vid vissa
tillfällen icke utföras, och det måtte tillhöra
Styrande magten att derom bestämma, Riksens
Ständer obetagit, då de sammankomma, att
göra dervid de anmärkningar, hvartill de kunnat
tro sig befogade. Grefve Spens har tagit
60 §, RegeringsFormen såsom hinder för en
sådan rättighet hos Kongl. Maj.t; men den
gifver icke en sådan anledning; ty förbud och
afgifter äro visserligen icke detsamma.
Grefve Spens: Jag bestrider icke den siste
talarens principe, huru det borde vara.
Derom är ej fråga nu. Det jag anmärkt, angeck
endast min åsigt, huru §. för närvarande
bör tolkas. Frågan, om den eller den åsigten
är den rätta , kan ej här afgöras, men jag
framställer min enskilta åsigt , att 60 §. tillåter
en sådan tydning, och anser för öfrigt att
då man fruktar vådor af exporten af kopparslantar
, det vöre bäst att fastställa en hög
tull af 25 procent, som Herr Hjerta föreslagit,
hvarigenom säkerhet vinnes.
762
Den 20 Augusti J. m.
Friherre Wrangel'. Då nu är fråga örn
Konungen äger rätt att förbjuda utförsel, sä
hemställer jag, om det icke är principe deruti,
att, då man vill uppmuntra våra egna alster,
man ej må befara förbud till export. Dett^
mätte det hafva varit andan af principen, sotn
bifölls i Tullbetänkandet. Jag tror det »å
mycket mera som Kongl. Maj;t äger full rätt,
att förbjuda införseln af de utländska varor,
sorn hindra våra inhämska näringars fortkomst.
1 öfrigt anhåller jag , att betänkandet måtte
blifva uppläst, så att man får deraf finna, att
Konungen ej äger rätt att utfärda förbud emot
utförsel.
Grefve Cronhjelm: I Utskottets betänkan
de
sorn är antagst , finnes uppställdt, att det
tillkommer Regeringen att i reciprocitetsväg
vidtaga prohibition. Jag tror icke att något
förbud i afseende på reciprociteten kan vara
nyttigt, om ej för att blott räcka 2 a 3 månader,
och derigenom tvinga utlänningen att ingå på
de vilkor man önskar , men jag underställer
dea siste värde talaren, om det är möjligt att
vidtaga någon reciprocitet utan att kunna förbjuda
exporten af inhemska varor. Om Engelska
Regeringen bestämde, att man ej hit
finge utföra Salt, Socker, Caffe, Scc. så måste
vi tvinga den i reciprocitetsväg, att tillåta
det, derigenom att vi säga, att vi i sådant fall
icke tillåta att dit utföra Stockar, Läckten,
Bräder m. m. Jag protesterar således emot
den vådliga principe, att lägga högre tull på
slantar, än pä annan förädlad koppar. Jag
Den 20 Augusti f. rit.
kan ej inse, hvarföre icke lika förmån bär vara
lemnad åt bägge artiklarne.
Friherre Wrangel: För mig är det omöjligt
att fatta, huru utförseln kan hafva något
sammanhang med utförseln af varor. Utförseln
är alltid nyttig, och jag är öfvertygad,
att Kongl. Maj:t ej äger rätt att förbjuda den,
Första punkten uti det bifallne betänkandet lyder
sålunda : ”Att en allmän Frihet må för”unnas,
att, emot en afpassad Tull, i Riket in”föra
alla utländska varor, beroende undantag
’’häruti på Kongl. Majus Nådiga pröfning; Att
*’följakteligen alla sådane varor, hvarmed Hanael
kan i Sverige drifvas, må uti den Tull”bevillningstariff,
sorn a? Riksens Ständer nu
”fastställes, intagas, samt lämplig tull derå föreslås
; Och att Riksens Ständer hos Kongl.
”Maj:t i underdånighet anhålla, atti den händelse
Kongl. Maju skulle vid utfärdandet af
”Tullbevilluings tariffen finna i Nåder för
”godt, att göra några undantag från den ali”männa
införselfriheten , Kongl. Maj:t då täcks
”genom en särskild Nådig författning låta des.
”sa undantag allmänt kunnige göras , och äf”ven
vidtaga samma utväg, hvarje gång be”hofvet
sådant kräfver.” Jag kan ej fiona ,
hvarföre vi skulle förbjuda utförseln af bjel—
kar ; det skulle föga bekymra England. Fås
de ej ifrån Sverige, så fås de ifrån andra länder,
Detta har ingen beröring med reciprocitetsfrågan.
Grefve Cronhjelm: Jag uppträder ej för
764 Den 2o Augusti f. m.
att försvara reciprociteten, ingen kan mera hata
den än jag, men i den theorie jag här
hört uppställas, ligger just att man »kall kunna
pocka sig till förmåner genom utförsel-förbud.
Att ej England skulle bry sig om våra
trädvaror, kan jag icke förstå- Hvarföre
skulle icke Engelsmännen då alltid hämta dem
ifrån Amerika ?
Herr Grefven och Handt Marskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln ansåg, att utförsel
af Kopparslantar borde beläggas med
Tull.
Ropades Ja.
Hvarefter Herr Grcjvcn och LandtMarjkaliken
yttrade, att då någre Ledamöter föreslagit
den utgående Tullen å Kopparslantar till
a $ procent, andre åter till I procent, trodde Herr
Landt-Marskalken sig böra sätta en medelväg, i
hvilket afseende Herr Landt Marskalken hemställde,
att berörde Tull mätte till 15 procent bestämmas.
Ropades Ja och Nej.
Friherre aj Nordin : Om jag ej fattade oi
rätt , föreslog Grefve Cronhjelm 5 procent,
hvilket kan vara något öfverensstämmande
med det rätta, och jag anhåller således om
proposition å detta förslag.
Herr Greinen och Lan dt Marjk olken föreslog,
att utgående Tullen å Kopparslantar måtte tili
5 procent bestämmas.
Ropades Ja och Nej.
Den 20 Augusti /, m,
7&S
Frihsrre Wrangel: Jag anhåller om förnyad
proposition på 15 procent,
Friherre Cederjlröm : Jag skulle ej dispu
tera
5 procent, eller hvilken annan procent
som helst , om den vore jämförlig med den
procent, som är lagd på koppartråd till 2
procent, och på plåtar till 5 procent. Dä
desse manufacturer äro belagde med 2 och 3
procent, hemställer jag, om manufacturen af
slantar möjligen kan beläggas med högre tull,
än annan manufacturerad koppar. Jag an-,
håller endast för conseqvencens skull, att Ridderskapet
och Adeln måtte betänka denna
sak.
Grefve Spens: Här har blifvit anmärkt af
den siste värde talaren inconsequencen af en
så betydlig tull, sorn Herr Hjerta och Friherre
Wrangel föreslagit, när tullen är lägre på koppartråd.
Det är sannt och jag medgifver ali-;
deles, att det första och nödvändigaste är att
bibehålla principen, men jag frågar, om man
ej här måste taga i betraktande den omständighet,
att här icke blott är fråga om tvänne
slags manufacturvaror, utan att den ena nemligen
slantarne, har ett fixeradt tillverkningssätt
och tillverkningspris, som ej corrigerar
sig sjelf af andra omständigheter, och att således
om kopparprisen stiga aldrig så mycket
kan ej denna vara följa med, och priset pä
slantarne förändras, förr än Ständerne besluta
en sådan förändring. På denna grund tror jag
att denna sak är i något annat förhållande än
Ben jo Augusti f. m.
då annars fråga är om tvenne varor af gamma
råämne.
Grefve Cronhjelm: Den siste värde talaren
har yttrat sig för att visa, att ej kopparmynt
är i samma förhållande som annan kopparmanufactur.
Jag hemställer om så är. Jag
tror att priset å slantar lika med det på andra
varor, måste rätta sig efter conjuncturen , och
corrigera sig sjelf, ty om kopparprisen stiga,
så behöfver man i alla fall ej föra ut slantarne,
ty det är en industri, som är lätt påhittad,
och af inhemska personer kan användas att inväxla
slantar och nedsmälta dem till koppar,
för att sedan utskeppa den.
Herr Grefven och Landt-Marskalken förnyade
den af honom förut gjorde proposition, att
utgående tullen å Kopparslantar måtte till 15
procent bestämmas.
Hopades Ja och Nej.
Friherre IVtangel: För att slippa votering
hemställer jag, om man icke kunde bestämma
procenten till 10.
Herr Cederfchjöld: Mig eynes likgiltigt
huru hög procent man sätter, och jag skulle
tro det vara bättre att sätta den för hög än
för låg, af den raison, att den blott är såsom
ett hinder mot slantarnes utförsel, i händelse
Coursen stiger. I den händelse det vöre möj-)
ligt att Coursen stege så högt, att slantarna
Den 20 Augusti j. m.
767
blefve öfvervigtiga, så vore det båttre att hafw
va en högre tullprocent, såsom åtminstone 15.
Slantar kunna i alla fall ej utföras utan en betydlig
mynt försämring; men i händelse af en
sådan, vore det olyckligt att hafva satt för
låg tull.
Herr Grefven och Landt Mank olken hemställde
å nyo, om icke utgående Tullprocenten
å kopparslantar kuode till 15 procent bestämmas.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och Laniiti
Marskalken förklarade, att som, efter hvad han
tyckt sig fiona, Ja öfverröstat Nej, propositionen
blifvit af Ridderskapet och Adeln bi-s
fallen..
Grefve Cronhjelm: Oaktadt jag ej tror för
lusten
särdeles stor, genom skillnaden emellan
15 och 5 procents tull pä kopparslantar , får
jag dock begagna min rätt att reservera mig
emot Ridderskapets och Adelns beslut, i anseende
till det farliga af den princip, sorn blifvit
statuerad, att koppar om den förädlas till
mynt, belägges med högre tull, än om den
förädlas till någon annan manufactur.
Herr Grefven och Landt Marskalken yttrade,
att frågan om Inkommande och Utgående Tullen
å Rå koppar nu torde till sfgörande få
förekomma; och hade Bevillningsutskottet i så
-
7<$g So Augusti /. m;
dant afseende föreslagit den förra till loo, och
den sednare till 20 procent.
Herr Cederschjöld-. Jag skulle tro det vara
billigt , alt tullen är någorlunda hög på utförseln
af rå koppar, på det att den inom landet
måtte förädlas. Men jsg hemställer, om
icke tullen på inkommande koppar är för hög.
Jag har nemligen hört sägas, »tt vår koppar
ej skulle vara fullkomligen tjenlig till alla
behof, t. ex. att bekläd* fartyg med, i brist
på erforderlig renhet. Derföre hemställer jag,
om det icke vore nyttigt, att koppar finge införas
till en modererad tull, för att förmå OS9
lära konsten att rena den.
Friherre Wrangel'. På det att det ej måtte
blifva någon stridighet i principen, skulle jag
föreslå, att den tull som i taxan sättes för rå
koppar måtte blifva lika med den på slantar,
då åtminstone faran för stridigheten ej blir så
stor, som en ledamot i sin reservation tyckts
frukta. Hvad i öfrigt beträffar Herr Ceder-,
schjölds proposition, att man skulle sänka tul-,
len på införseln af koppar, så får jag protestera
deremot, emedan Kongl. Majit äger rätt att
nedsätta denna tull om den är för hög. Jag
tror att så mycket som fordras för att bättre
bearbeta vår koppar, kan vinnas utan införselns
befordrande. Jag finner derföre, att införseln
bör blifva som Utskottet föreslagit, men
utförseln till io procent bestämmas.
Friherre
Den 20 Augusti f. m.
Friherre Cederström ; Sedan Friherre Wran^
gel rrn förändrat sitt påstående , j afseende pi
utförseltullen , har jag ej något att anmärka.
Jag får endast fästa uppmärksamheten deruppå,
att utförsel af rå-koppar hittills ej fått
äga rum , och ej eller är särdeles nyttig, eme-i
dan vi lätteligen kunna förvandla den till gårkoppar,
och skilnaden emellan 20 och 4 procent
ej är tillräcklig att förekomma rå-kopparns
utförsel. För råkoppar bör tullprocenten
åtminstone vara 50 ; men i afseende på
införseltullen är 10 procent något litet. Vår
egen tillverkning är så tillräcklig att jag tror,
att denna tull ej bör sättas under 25 procent.
Herr Cederschjöld: En värd Ledamot hat
trott , att tullen på utgående rå koppar borde
nedsättas för att vinna enhet i principen i afseende
på Jlantar, Men jag får anmärka att slantar
icke äro en vara} de hafva ej blott efter
vigt sitt värde, utan äfven efter sin prägel,
och om det sednare understiger det förra, 6å
kunna de blifva ett föremål för utförsel-speculation,
och derföre måste högre tull läggas
på dem än på annan koppar. I afseende
på Utförseln af rå koppar bör tullen ej allenast
bestämmas till hvad Utskottet föreslagit;
titan höjas till 30 procent i likhet med tackjern
, med hvilket den står i samma Råämnes
Cathegori.
Ridd: 0. Ad. Fröt. VII. Band.
49
Den 20 Augusti /, /;i,
Herr Hjerta; Denna fråga tyckes vara
af mindre betydenhet, enär bergsordnijigen säger,
att koppar vid Falun ej får gå längre än
till Avestad der dsn skall gåras- Derföre
kan blott gårkoppar utskeppas. Man ser a£
gamla taxan, att rå-koppar varit förbuden både
till in- och utförsel. Derföre tro1- jag att
den, likasom tackjern , bör, enligt hvad Herr
Cederschjöld yttrat, beläggas med 30 procents
utförseltull. Likväl är exporten deraf omöjlig.
Friherre eif No relin: Råkoppar förhåller
sig till gårkoppar, som tackjern till stångjern j
således tror jag , att tullen på råkoppar bör
var* i lika förhållande med den på tackjern.
Hvad beträffar det Herr Hjerta yttrat om förbudet
att föra råkoppar till annat ställe än
Avesta , så, då Fahlu Grufintressenter inköpte
Avesta , skedde det med vilkor, att all
kopparn som i Fahlun tillverkades, skulle gåras
vid Avestad, men förhållandet är ej enahanda
med de andra kopparverken i Riket,
utan kunua de försälja räkoppsrn på hvilken
våg de finna för godt. Då råkopparn allt
hittills varit förbuden till utförsel , så, om den
nu blefve tillåten, skulle ali råkoppar kunna
utföras till Lijbeck, på sätt som skedde före
Gustaf den I:stas tid till stor förlust för Riket,
hvarföre jag tillstyrker att dea belägges med
samma tull som är bestämd för tackjern; och hvil*
ken i sin verkan är detsamma sorn ett utförselförbud.
Friherre Cederfiröm: jag är af Friherre
»
f>cn 20 Augusti jf, Pr.
%( Nördin förekommen i svar på hvad Herr
Hjerta yttrat, att nemligen vår koppar ej blot!
tillverkas i Fahlun ; men det förbud söm hittills
ägt rum emot utförseln af råkoppar, 3c
häfvit genom takan, och utförseln blött belägcf
ined 20 procent Likväl är det visserligen
fördelaktigt för Sverige, att kopparn här förSdlas,
och derföre fjör tullen å råkoppar efter
Inin öfvertygelse förhöjas. Dessutom skulle
j* g tro, att söm Kopparn ät efl ädlare metall;
är råköpjiarh ej i såmttia icathegorie söm, tackjern,
hvadan jag hfemställer; om den ej Bör
beläggas med en högre tuli ^ tili exempel
procent*,
'Éerr Grefven och Lanåt Mar/kalken gjorde
jbrojposition till bifall, af den å RåKoppar föféjj
slagne Inkommande TullprOcent.
Bifölls.
hvarefter., Herr Grefven och Lan<lt-Mar~
flälken hemställde; att utgående Tullen å
Råkoppar mätte till 30 procent Bestämmas;
hvilket bifölls.
”Kpirt, Spel-; inkommande TullprÖceht
^30. Utgående Tullproceiit 1.”
Herr Cederfchjöldt Utskottet föreslår Fc-r
Inkommande spelkort 30 procent och deremot
för visitkort 50 pröcent. Jag ser ej, hvarföre
inan mera skulle gynna införseln af spelkort
äts af visitkort, och tror att tullen derföre bdt;
Den 20 Augusti Jt ht.
de vara lika. Mea mig synes att Spelkdft
snarare böra beläggas med 100 procents liliij
blott för att visa den mindre gynnande belägenhet
Riksens Ständer hafva förs%öftgpéL': *fv
•t* • * * *
Herr Grej ven och Landt Marskalken gjorde
proposition till bifall af den å Spelkort föreslagne
Inkommande Tullpröcenf. '** ’
Ropades Nej.
* — ^ ' ' r . ;
Hvarefter Herr Grejven och Landt Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adelta
önskade, att berörda Tullpfocent borde ifrån
30 till 100 förhöjas.
Ropades Ja.
* J t i
4?Kreatur, Lefvande, Hästar ; Inkommande
”Tullprocent 25. Utgående Tullprocent 1.”
”Kreatur, Lefvande, alla andra slag t Inkommande
Tullprocetft 15. Utgående Tullprocent
1.”
Herr Cederschjöld: Då vi förmodeligea hafva
mindre behof af andra kreatur än af hästar
utifrån, hemställer jag om det är lämpeligt ,
att belägga importen af hästar med högre tull
än andra kreatnr. Förhållandet torde snarare
böra vara omvändt, så att Siastar beläggas med
15. och andre kreatur med 25 procents införseltuli.
Den 2o Augusti f. m
Grefve Spens : Om jag ej hörde galit
det lefvande hästar. Jag hemställer om
det ickp är bättre stt taga bort ordet lejvande5
ing» andra lära exporteras eller importeras,
1
: V Friherre Wrangel: Jag.tror med få un
dantag
ej något land äga bättre hästar än
Skåne; men nu sedan hästar fritt få införas,
; hafva Stuterierne aftagit. För 30 år sedan
funno i Skåne så utmärkta racer, att de kunde
med alla andra jemnföras ; men sedan Danska
hästar fått införas hafva racerqe mycket .försämrats.
För att således åter uppmuntra Stuteri,
erne, skulle jag tro, att 25 procent ej är för
'högt, snarare för litet. Jag anhåller att den
jirojecterade Tullafgiften mätte bibehållas.
Herr Hjerta: I anledning af den ifråga
satte
ändringen af redactionen får jag tillkännagifva,
att i gamla taxan samma terme. förekommer,
, och är nödvändig, emedan vid rubriken,
kött finnes blott salt och torrt kött.
Denna blifver således, nödvändig för att skilja
lefvande kreatur och färskt kött. Hvad
Tullen angar, som Herr Cederschjöld yrkat
måtte blifva lika på hästar och andre kreatur,
så anhåller jag få nämna några ord. I Utskottets
hulyudbetänkande står, att den recognitionsafgift,
-sorn förr blifvit erlagd vid införsel
, ej u.ndergått någon annan ändring, än
att den blifvit uppsatt till 1 procent i stället
för en-fjärdedels p,tocent. Jag känner ej, huruvida
denna punkt ät bland de hittills gillade;
Bien när man förr icke betålt mera än 12 skt på
77^ -öc» ao Augusti fa m..
xop R:5r är det tillräckligt, om raan nu be5
Stämmer i procent'. Då tiillsn hittills vari^
5 procent, och man tillika vitsordat att raau
lurendräjat hästar, så borde man snarare säuka
än höja tullen. Jag tillstår, att ej rättal
raedlet att uppmuntra våra hästracer, är, att
fcefordta införseln af häsfarj man man bör dock
ttke sätta så hög tyll, att det lureodräjaa.
Friherre Tellj Gustaf PhilipJag är- huffi
Vudsaieligen förekommen a£ Friherre Wrangeh
Det yore inconseq.vent, att ej söka upp.-  xätthålla de uppoffringar Skåne, gjort för hästr.
xacerne. Då dessutom Kongl. Majy genom,
införskrifning af goda hingstas, sökt befordra
hästafveln, och man nu kan äga hopp, atjt
framdeles goda racer kunna frambringas, hemställer
jag, om. det vore ändamålsenligt, att
genom låg. tull förqväfva denna industri. Jag
yrkar således, att tullen måtte förhöjas pa
Danska hästar., enär deras införande i Landet
icke, kan fprbjud»»* Då Kongl* Majtts. hög^
rätt att tillåta införsel deraf, bereder, tillgång,
på Remopter för Cavajlerierna., intill dess;
Landet fournerar till detta behof goda hästar ,
fjnnsr jpg ingen förlust, utan tvärt ona ali;
vinst af denna TjuM* förhöjning*
Grefve Frölich, David:. Jag får blott til*-,
lagga till hvad Friherre Wrangel* och Friherre.
Toll anfört, att, utom i, Skåne, äga vi äfven
yti Vest,ergöthland ganska stor hästafvel, hvars,
föl knappt kunna säljas., emedan Danska hästar
införas, och; ehuru dej äro senare-,, köper.
- • • * * v. ** . ,
Den 18 Augusti /, m,
7?5
man deni, emedan de fås till bättre pris. Da
Norrska hästarne blifva äfven osålde. Naturligtvis
är det goda priset endast verkande, då
allt hvad remonter är, endast tillsättas af Danska
hästar. I afseende på hvad Herr Hjerta
anfort, får jag fråga, om man ifrån Danmark,
lurendrejat hit hästar. Om så skett, tror
jag, att det varit fråga om lurendräjande af de
ädlaste racerne från Danmark , men jag har
aldrig hort, att man lurendräjat in de dåligare
hästarne från Danmark till Sverige, Således
förenar jag mig deruti , att tullen måtte bestämmas
till 25 procent, utom på hingstar,
hvilka tordej böra beläggas med något lägre
tull.
Grefve Cronhjelm: jag är förekommen a£
Grefve Frölich ; jag ville blott yrka, att racehingstar
borde beläggas med iinga tull.
Friherre Wrangel* jag får upplysa, huruvida
den åklagade Iurendräjeri-principen med
hästar äger rum. Det lurendräjades mycket,
då införseln af hästar var alldeles förbuden ,
men sedan man fått införa dem mot tull , hafva
mig vetterligen inga lurendräjats. Genom
lättheten att få in hästar ifrån Danmark, har man.
åt våra hästracer skaffat sjukdomar, hvilka
man förut ej kände. Ofta hafva de Danska
hästarne medfört så smittossmma sjukdommar,
att man varit tvungen döda sina egna hästar,
för att ej sprida sjukdomen kring landet. Jag
hemställer, om icke äfven det är ett skäl , att
't möjligaste måtto hindra införseln» Hvad
776
Ben 2o Augusti J, m.
ater beträffar en fri tillåtelse till Hingstars
införande, så kunde jag ej hafva något
deremot, men man skulle då införa sådane ,
för att sedan här förvandla dem , och det finper
jag icke lämpligt,
Herr Cederfchjöld ♦ Jag torde blott få erinra
derom , att tullen hittills blott varit 5
procent, och hemställa, om icke det vore en
för stark höjning att bestämma den till 25 procent.
Jag tror att det vöre nog, om den
sattes till 15 procent. Jag fruktår att om den
bestämdes till 25 procent, skulle samma händelse
inträffa , som den siste talaren sagt förp
hafva ägt rum, nemligen att man skulle smyga
in hästar, utan att betala några afgiftep
till Staten. Men om Ridderskapet och Adeln
skulle finna, att afgiften bör blifva den sorn
Utskottat föreslagit, får jag blott hemställa,
om icke afgiften för alla andra kreatur äfven
bör bestämmas till 25 procent, så mycket mera
sorn jag tror att afgiften för ka\koner nyss
blef bestämd till detta belopp,
Herr Treffenberg : Veterioaire-Inrättningen
som hos oss betydligen stigit, och de anstalter,
som blifvit vidtagne för hästafvelens upphjelpande
, gifva anledning vänta, att vi snart
skola få bättre hästracer. Således tror jag
att tullen bör ökas Här importeras äfven
hästar ifrån England. De rikare blott införskrifva
dem, och de kunna väl betala.
Herr Hjerta ; Uti den Kongl, författtun
-
nen Ig Augusti f. m.
777
gen om tullen för införsel af hästar är det
skiljdt så, att i R:dr betalas för en hingst, 2
Ridr för ett sto och 5 R.dr för en YVallack. Om
man således skulle behålla samma proportion,
torde friherre Wrangel vara belåten, Och mepingarne
lättast samnjanjemkas,
Friherre Wrangel; Jag tycker att jag hela
tiden yttrat farhåga , att dea låga tullen
skulle skaffa in för mångå Danska hästar. Jag
föreslår således 10 procent lör hingstar, 15 för
Ston och 25 för Wallackar,
Friherre Toll förenade gig med Friherre
Wrangel.
Grefve Cronhjelm'. Med den siste talaren
förenar jag mig med undantag deraf, att j*g
ej tror att man bör lägga så hög tull på race.
hingstar. Man har som skäl mot en hög tull
anfort, att tullförsnillning vore att befara. Men
då man som princip antagit, att ju mera voJume
eo artikel har, ju mindre kan tullförsnillning
äga rum, så då vi förut lagt högre
tull på varor af mindre volutne, än den nu
ifrågavarande, tror jag till och med att tullen
Kunde vara betydligt högre, men förenar mig
puti hvad Friherre Wrangel sednast föreslagit.
Herr Cederfchjöld: I händelse det var mig,
sorn den siste värde talaren mente, har han
missförstått mig; ty jag har trott att en ökad
tull skulle göra, att hästarkomme att insmygas,
Friherre Wrangel: Den farhåga, Herr Ce
derschjöld
yttrat, kan visserligen inträffa, att
773
Ben 20 Augusti f. tthj
det skulle blifva tullförsnillning, men elen t K
dea hästar lurendräjades, var antalet af inkommande
hästar så litet att det ej verkade på
våra Stuterier» och jag hemställer om icke erit
hög tull blifver nödvändig på det vi ej skola
blifva öfversvämmade icke allenast af Danska
hästar, utan äfven oduglige Danska hästar, ty;
utom. Rac?rne frän de Kongl. Stuterierne , äro.
de öfrige af intet värde..
Herr Hjerta,: Jag vill ej mera strida här
om,
men det synes dock orätt att lägga så
betydlig tull på införseln, af hingstar och Ston..
Att hingstar skulle införas för att utskäraö,
tror jag »j då hvar och en vet hvad man dervid
vågar, och visserligen, lär man heldre be**
tala några procents, tuli. Jag kan således ej:
annat än tro. att tullen på hingstar och ston
bör vara låg. Vill raan höja dan på Wallackare
mk hi.ah gesna göra det.,
Herr Treffenberg^ Jag får endast nämna,
att jag ej anser rådligt att nedsätta tullen på
hingstar, ty man skulle då intaga sådane, och
sedan låta Wallaeka .dea?..
Friherre WYangel\ Den risquefi att förvandla
hingstsr är icke stor, då man later gö<-  ra det när de äro unga. Den enda modification
vöre,, att om hingstar äro öfver 5 a 6 år,
och äro racehingstar, tullen, då bör få vara.
irjindr.e, annars bör den vara. 25 procent.
Grefve Spens :• Jag hemställer, med full
-
Ben 20 Augusti /. ni,
779
fconnligt in»tämmande i deras taska, som yrkat
|iögre tull på hästar, om det är nödvändigt att
gora några undantag för racehingsfar. Jag tror
éj att det är på den obetydligt större kostnaden
af 10 eller 15 procent för racehingstar-,
aom man kommer att se vid anläggningen af
Stuterier, utan det är möjligheten att få afsätta
»in product, som man alser att få re v enne af
»in anläggning. Derföre då det är ganska afgjordt
att skillnaden skulle gifva anledning till
tullförfnilfning ^ trqr jag att tullen bör vara
Grefve Cronhjelm*. Den siste talaren täck-»
tes erinra sig, att det ej blott vid Stuterier är
af vigt att få Racehiogstar, utan ock vid Ca?
vallerieRegemenferne, der Sqvadronshingstar
bålla*. Gra an norme af 4 år bestämmes,
varunder de ej få var$, så äx allt missbruk
förekom nxrf
Friherre
af Nordin: För min del instäm-»
mer jag uti den åsigt Herr Hjerta yttrat. Man
bör väl hafva afseende på Sfutcrierne i Skäne,
men ock å de rusthållares interesse uti det
öfriga Riket, som behöfva köpa hästar, hvilka
DU hafva svårt att finna dera, och då det är ea
nog svår tunga i sig sjelf att vara Rusthållare,
måste man icke genom en uppdrifven tull
diet ännu mer föröka, hvarföre jag föret)» r 111ig
jped Herr Hjerta.
Friherre Toll:- Uti principen att man skulle,
iplöra Danska hästar för Caval,leriern.e, kaa
780 Den 18 Augusti/, m.
jag ej förena mig, emedan Cavallerierne ef„
deraf hafva nytta. Årligen inkomma sådana
till stor myckenhet, men en tredjedel förfares å
våra gräsbeten, och af de öfrige casseras flere
vid påföljande årens mönstringar. Det ligger
i dessa hästar uppfodringsmethod en ren och,
klar ordsak, hvarföre de icke passa som Remonter
för Svenska Inde Idta Cavalleriet.
Grefve Cronhjelm: En värd ledamot har
tillstyrkt låg tull derföre, att hästar vore bland
de artiklar sorn tillhöra de rustningsskyldige..
Svårligen finnes någen artikel i Betänkandet,
der ej stridiga interessen kunna förekomma,,
Det är äfven svårt för de rustande att bekläda,
manskapet, och det Engelska klädet kostar mindre
än det svenska, likväl har man derå satt
hög tull. Medelvägen är häst, när stridigt
intressen förefinnas.
Friherre Wrangel: Skulle den händelse
inträffa,
som Friherre af Nordin omtalt, att hästar
för Cavalleriernes behof behöfde införas,
«å äger ju Kongl. Maj:t rätt att nedsätta
tullen. Jag tror af detta skäl att man i,
allmänhet ej bör sätta för låg tull- I öfrigt äro,
väl de Danska remontshästar, sorn inkomma, i
anseende till deras vackra figur, mera begärlige
än de Svenske, men de kunna ej i duglighet
j emföras med de större hästarne i Wermaland
och flere andre orter.
Friherre af Nordin: Jag vill blott nämna,,
i anledning af Grefve Cronhjelms anmärkning,,.
Sen 20 Augusti j. m,
'att hästen verkar mera pl den Rustandes välstånd
än några alnar klädes inköp, emedan
hästen kostar ända till 200 R:dr B:co, och klädet
endast några få plåtar. I öfrigt är det
stor brist på Remonthästar i norra delen af
landet, som torde förtjena afseende vid denna
frågas afgörande.
Grefve Cronhjelmi För ögonblicket kan
jag ej neka, att ju den jemförelse jag gjort,
slår ut till Friherre af Nordins fördel, men jag
får erinra att många alnar kläde åtgå under
den tid en god häst varar, och då våra stuterier
lemna hästar till lika godhet med de utländske,
frågar jag om man bör nedslå eller
upprätthålla dem.
Friherre Wrangel: Den större brist på häH
star som Friherre af Mördin omtalat, härleder
sig just ifrån den fria införseln af Danska hästar,
och de hafva gatt till 300 R:dr, just för
den vackrare figuren, men ej för deras godhet.
Herr Grefven och Landt-Marskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att
skillnad borde göras emellan hästar och racehingstar,
och om i följd deraf en ny artikel
under namn af racehingstar skulle i Tulltariffen
införas.
Ropades Ja
Herr
Grefven och Landt Mar fhalk en gjorde
dersfter proposition till bifall af den å lef
-
782
Den 29 Augusti f, m.
vand* hästar föreslagne Inkommande TaU
jprocent;
Bifölls,
Herr Grefven och1 Lur,ät-Marskalken hetilStällde
vidare i till htiru stöt proéent ftidderskapet
och Adeln ansåg inkommande Tullén å
racehingstar böra bestämmas;
Friherré Wrvngd: jag*tför* att åldetti
borde utsättas*
Herr Hjertar fiettä gör för myékeli Svårighet
vid tuUbevakningen;
Grefve Cronhjelmi Öet blir en stor skill—
iiad i år att införa en fölhingst; eller en skicklig
beskällare. Det ät ej svårt att se, öm det
är ett föl eller ej; är det ett följ så duger ded
e,j genast till race. Således om man skulle antaga*
att alla hingstar som infördes skulle vära
3 år, tror jag, att ögat ej mycket skall bedragas*
Grefve
Lagerbjelke'. Jag får uhderställå;
öm icke ordet jullväxte här kunde begagnas;
-v r* - * » t * •
Grefve Cronhjelm: danska vanligt 3r a it
mari inför 4 ärs racehingstarj men de äro ej
fullväxt; doch ser män val att en hist éj If
föl. jag tror att man kunde bestämma, att
hingsurne skulls vara 3 år.
ben 20 Augusti /, m>,
7m
Herr Hjerta t jag anser att alla sådåne
försigtighetsmått äro onödige. Man införskrifVer
ej föl, emedan det är kostsamt att föda
dem. Man söker att få in dem när mart kan
begagna dem. Jag tror således att man kati
låta detta Vara som förut»
Grefve Cronhjelm'. Jag instämmer visserligen
gerna med den sist talande ledamoten*
men det har blott varit för deras farhåga
skull, som trott det vara skada, om föl infördes
söm jag föreslagit någon jemkning i afseende
på åldern. Skulle likväl Herr Hjertås förslag
icke åntagss, hemställer jag, om man icke
kunde bestämma 3 eller 4 års ålder.
Herr Gr ef Viii och Landt-Marskalken föreslog
att inkommande Tullen å racehingstar måtte
till 5 procent bestämmas.
Friherre Wrangel yrkade* att berörde Tull
borde till 10 procents utsättas»
Herr Natt och Dag} Chrijlojfer, förenade sig
med Friherre Wrangel»
Herr Grefven och Landt Marskalken gjorda
proposition till bifall å Friherre Wrangels
nyssnämnde förslag»
Ropades Ja och Nej*
Hvarefter Herr Grefven och Landt- Marskalk/n
förnyade den af honom förut gjorde pro
-
?84
Den 20 yf ugust i f. m,
position, att Inkommande Tullen I Racehifig-*
star måtte till 5 procent bestämmas.
Bifölls.
Herr Grefven och Landt Mar [kalken föreslog
vidare, att utgående Tullen å Racehingstar
kunde till 1 procent bestämmas, hvilket
bifölls.
Herr Cederschiöld', jag hemställer om icke'
alla andra kreatur äfven böra beläggas med
25 procents tull, helst behofvet af dem ät'
mindre än af hästar.
Friherre Wrangel: För Tjurar och andrs
htnkreatur anser jag borö bestämmas lika tull,
som för racehingstar.
Herr Hjerta: Jag tror, att då hufvudsä
keliga
införseln af kreatur blott består i tju-*
rar m. fl för racernes skull, bör detsamma tor
dem vara gällands, sorn för hästar. Att ml
bestämma 25 procent, som Harr Cederschjöld
föreslagit, vore ett för stort steg. Jag anser
att tullen bör vara densamma sorn för hingstar,
då importen hufvudsakligen sker för racernes
skull.
Herr Grefven och Landt-Marjkalken gjorde
proposition till bifall af den å alla andra slags
lefvan
-
Dm 20 'htgusti f. ni.
7&Ö
lefvande kreatur af Utskottet föreslagne iakoinmande
Tullprocent.
Ropades Ja och Nej.
Herr Cederschjöld: Jag anser nödvändigt
höja tullen till 25 procent, blott för principens
skulljgty annars är det blott häftar och kalkoner,
hvilkas införsel blifvit besvärad med denna
högre tull.
Friherre Wrangel: Jag förenar mig så
mycket heldre med Herr Cederschjöld , som
Kongl. Majtt äger rätt att nedsätta tullen, om
den blifvit satt för högt.
Herr Grefven och handt Marsk olken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln önskade,
att Inkommande Tullprocenten ä alla andra
slags lefvande kreatur borde från 15 till 25
förhöjas.
Ropades Ja.
”Lakrits; Inkommande Tullprocent 15 ”
Grefve Spens: Jag hemställer om icke
lakrits kunde få samma tull, som andra apotheksvafor.
Då de äro satte till 10 procent
och jag ej förstår orsaken , hvarföre lakrits
särskildt är satt till 15 procent, anhåller jag om
upplysning rörande orsaken dertill.
Ridd. 0. Ad. Fröt. VII. Band.
50
Den 20 Augusti f. m.
Herr Cederschjöld: Om ej mitt minne bé
drager
mig, äro preparerade medicinalier upp»
satte ända till 30 procent, och upplysningsvis
tror jag mig böra påminna, att lakrits egentligen
är ett preparat.
Herr Hjerta: Lakrits har utgjort en be
tydlig
inkomst-artikel, och derpå bör man äfven
hafva afseende, helst Herr Cederschjöld
har upplyst, att den ej är att anse såsom en
enkel medicinalie; utan således snarare är att
anse som en slags carameller åt bondbarnen.
Herr Cederschjöld; jag ser af förra taxan,
att förut blifvit erlagd en sjettedel af varans
värde. Om derföre Ridderskapet och Adela
anser Tullen böra bibehållas vid hvad Utskottet
föreslagit, så har jag ej något deremot.
Herr Grefven och LandtMaraJcalken tillkännagaf,
att enkla Apotekare-msterialier, som
ej äro inhemska, redan blifvit belagde med 10
procents Inkommande Tull, samt inhemske Apothekare-materialier
med 30 procents inkommande
Tull; hvarefter Hrr LandtMarfhalk en
hemställde om icke Ridderskapet och Adeln
behagade gilla den å Lakrits af Utskottet fö-:
reslagne ofvanberörde Tullprocent.
Bifölls,
”Lavetter, med eller utsn beslag; Inkommande
Tullprocent 50; Utgåeade Tullpro”cent
1.”
ben 20 Augusti f, m.
78?
Friherre Ceder/irshr. Intill dess att conStructionen
af jernlavetter blifver bekant inom
fäderneslandet, skulle jag ej förmoda att desse
böra sättas i likhet med andra jerneffecter. Det
Vore väl, örn man af dem kunde få hit modeller.
Herr Hjertäi Jag tror, att om vi behöfva
få in modeller, sä behöfva vi ej sätta taxan
derefter. Äfven menar jag att det står i densamma,
att modeller beläggas med lägre tuli.
Annars skulle resultatet blifva, att i stället för
det modeller införas, infördes qvantiteter aif
Sjelfva saken, Och om ock modeller förtullades
litet högre, gör det ej något. Ty de behöfVas
alldrig i myckenhet. Således kan jag ej
annat finna, än att jernlavetter äro under samma
cathegorie söm andra jerneffecter.
Grefve Cronkjeim förenade sig med Herr
Hjerta.
Friherre Cederrtröm: Örn cönsfructiorien
och förfärdigandet af eådane lavetter vore så
lätt, att man genast efter åskådandet kunde
tillverka dem här, skulle jag instämma med Herr
Hjerta, att man blott borde införskrifva fcri
modell, men då det fordras tid att kill verkö
dem, är förhållandet ej detsamma.
Herr Hjerta: Jag tror, att enda sättet, att
bomma under fund med sakeo, om man ej kan
göra det genom en model! , är att underrätta -  P® sjelfva stället, der de förfärdigas,
78*
JBffl 20 <4tignell /. TO,
Friherre Wrangel’, Jag förenar mig helt
och hålltt med Herr Hjärt», samt hemställer,
om man ej kunde komma öfverens om, att ej
göra afseende på för hög tull, emedan Kongl.
Majit äger rätt att nedsätta den, och jag anhåller
således om proposition på Utskottets
förslag.
Friherre Cederström: Jag har redan i förra
plenum yttrat, att det är likgiltigt om afgifterne
å några artiklar äro för höga, men det är
ej likgiltigt, om Riksens Ständer till Kongl.
Maj:t öfverlemna en tulltaxa , som är orimlig
i sina detailler. jag bestrider således hvad Friherre
Wrangel sednast yrkat.
Grefve Lagerbjelke: Ehuru jag för min del
vågar tro. att denna tulltaxa ej skulle vara så
orimlig, och utan all calcul uppfattad, emedan
Utskottet gjort sig all möda, att efter dess insigter
göra den riktig och conseqvent, vill jag
dock ej påstå dess felfrihet, ej eller bestrida Friherre
Cederström» mening, att Ridderskapet och
Adeln bör taga under pröfning i synnerhet de
artiklar som kunna vara för högt uppsatte.
Skulle deremot taxan från början Varit orimlig,
tror jag knappt att det vöre möjligt för
Ridderskapet och Adeln, att in pleno göra den
rimlig.
Herr Grefvin och LandtMarskolken hemställde
om Ridderskapet och Adeln behagade
jsen 20 Augusti /. m.
gilla den S Lavetter af Utskottet föreelagne
inkommande Tuliprocent.
Ropades Ja.
”Lera, alla slag; Inkommande Tuliprocent
”1. Utgående Tuliprocent i.”
Friherre Wrangel:' Månne ej skillnad borde
göras för eldfast lera* Sådan finnes vid
Höganäs till stor mängd.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
om någon skillnad borde göras för eldfast
Lera.
Ropades Nej,
”Ljus, Vax, Gula; Inkommande Tullpro”cent
50. Utgående Tuliprocent 1.”
”Ljus, Vax, Hvita eller af Spermaceti; Inkommande
Tuliprocent 30; Utgående Tull”procent
1."
Grefve Spens'. Uti Bevillnings-Utskottets
förslag, i afseende på ljus förekommer en liten
principslöshet. Det är stadgadt för gula vaxljus
50 procent och för hvita vaxljus 30 procent,
Således en betydligt högre tull för
de gula. Deremot är för gult vax stad
gadt
to procent, och för hvitt vax 25 procent
Jag kan ej förstå annat, än att om det hvita
vaxet har företräde i det ena afscendet, så
måtte ock de hvita vaxljusen hafva företräde
?9.o
Den 20 Augusti /. m.
i det andrs- I stallet lör att med samma tuli
belägga hvita vaxljus pch spermacetiljus, kunde
man belägga dessa sednare med högre tull,
såsom öfverflödsvara, och låta gula och hvita
vaxljus (å samma tull.
Herr H\exta-. Utskottets förslag tror jag
ftj är så präktigt- 0,m det är sämming) att här
finnas medel till förädling af vax genom dess,
blekning inom landet, så är det gifvet, att man
bör anse det gula vaxet såsom rudimaterie och
derföre på det lägga lägr? tull. Om åter de,
hvita vaxljusen äro belagde med låg tull är äljw
ven det rätt, i fall man ej anser den förädling
som här sker, vara så tillräcklig, att hvita
vaxljus icke behöfva föras iu., Jag trpr att
vi nu blott böra hålla oss vid ljusen , och för
*tt nalkas Grefve Spens, före sfär jag att mau
kunde lägga samma tull på gula( och hvita
yaxljus.
Herr Cedetfchjijld:. Hvarföre hyiit, v,ax ät
belagdt med högre tull än gult, kan jag väl
inse, men att tullen för hvita vaxljus är så betydligt
lägre än för de gula, förefaller mig underligt,
ty våra tillverkare af hvita vaxljus äro
blott skyddade med 5 procent, då deremot de
sorn tillverka, gula vaxljus, hafva 40 procents
skydd- Jag skulle således med Grefve Spens
tro, att de hvita borde höjas till likhet ined
de gula.
Herr Grefven] och Landf-Marskalken hemställde,
alt Inkommande Tull ä både hvita
Den to Augutii f, ni,
79*
oeh Gula Vaxljus eller af Spermaceti mätte till
50 procent bestämmas.
Bifölls.
”Läder. Sål- och Blankläder, samt Barka?
*’de hudar och skinn , alla slag och från alla
”orter; Inkommande Tullprocent 25; Utgående
”Tullprocent 1.”
Herr Cederfchjöldt Ja g hemställer, om icke
tullen å boredt läder kunde nedsättas ifrån a 5
till 15 procent, på det att väre inhemske garf*
vare må förmås att göra mera duglig vara.
Herr Hjerta: Då det nu åter år fråga om
garfverierne, tror jag att man ej här bör bestämma
tullen för lag: tyman bör påminna sig
att Kongl. Maj;t väl kan nedsätta tullen , men
ej förhöja den, och således bör man heldre
hålla sig vid en högre norm till Garfverierncs
skyddande. Den föreslagne tullen kan ju bibehållas:.
finner Kongl. Maj:t, att en nedsättning
är af nöden så göres den nog. Jag tillstyrker
således, att tullen må blifva, som Utskottet
föreslagit 26 procent.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorde
proposition till bifall af den å Läder af Utskottet
föreslagne inkommande Tullprocent. ,
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
I anledning hvaraf '?Herr Grefven och. Landh
Deri 2o Augusti f. rn.
Marskalken förklarade, att som. efie» hvad han
tyckt sig finna, Ja öfverröstat N j, propositionen
blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallen.
”Mattor, Bast; Inkommande Tullprocent
”10. Utgående Tullprocent t.
Friherre Wrangel■. Bastmattor äro en saki
Som kan tillverkas i Sverige. Tullen derå är
föreslagen til! 10 procent, Detta är för lågt,
jag tror att den bör höjas till 25 procent.
Herr Grefven och Landi Marskalken föreslog
att inkommande Tullen å Bastmattor måtte från
10 till 25 procent förhöjas.
Bifölls.
^Muskus; Inkommande Tullprocent jo.”
Herr Cederfchjöld: Som Muskus är det
samma,
sorn Deseman, hvilket vi förut (örehaft,
bör tullen älven här nedsättas till 5 procent.
Herr Grefven och Landt Marskalken föreslog,
att inkommande Tuben å Muskus måtte, i
likhet med hvad i afseende å Tessman redan
blifvit stadgad*, till 5 procent nedsättas, hvilket
bifölls.
”Muskött, tom ; 'Inkommande Tullpio’’procem
15.”
Dari 20 Augusti f, nu
Grefve Spens: Jag hade väl ämnat, vid
tillfälle af en vara, deraf det är större consumtion
, än af denna, begära hvad jag nyss
yttrade om lakrits, men efter specerieme äro
en icke obetydlig dass af varor; iår jag underkasta
Ridderskapets och Adelns öfverläggning,
vid tillfälle af nuvarande debatt, om ett
särskilt speceri , huruvida, när varor äro af alldeles
enahanda beskaffenhet, den princip är
riktig, att belägga den ena med högre, den
andra med lägre tull, blott med afseende på
det högre beloppet af tulliokomsterne. Jag
förmodar åtminstone att det varit orsaken ,
hvarföre Muscott och flere andra kryddor från
samma trakt och af samma beskaffenhet, blifvit
belagde med samma tull. Jag gissar, att
orsaken ligger i den gamla taxan, och hemställer,
om det icke vore skäl att gå ifrån den,
6å att någon likhet kan åstadkommas.
Grefve Lagerbjelke : Alldeles som Grefve
Spens yttrat, har BeviilningsUtskottet tagit
gamla tsxan till grund , samt den erfarenhet
att ifrågavarande afgifter riktigt ingått. Bevil
IningsUtskottet har således bordt draga i
betänkande , att föreslå förändring af fruktan
att inkomsten skulle minskas.
Herr Hjerta: Då det är en så gifven
sak att man lätt kan lurendräja med sådane
varor, när tullen är hög, så tror jag att man
bör sänka den- Jag skulle tro att man icke
bör lägga en tull af 5o procent på kryddor ,
som man behöfver, men lätt kunna fördöljas,
Den 20 Annutti /. m.
såsom till exempel peppar, utan att man i allmänhet
bär något nedsätta tullen på sådan®
varor. Hvad den nuvarande artikeln angår y
så är den af obetydligt inflytande på tullin,-,
kornsten.
Ider t Munck af Rofen/hjold, EberhardJagber
att få förnya den anmärkning jag gjorde
i allmänhet om kryddor , att de så lätt lurendräjas
in, efter de intaga så litet rum, bör man,
nedsätta tullen. Om jag ej. hörde galit yttrade
Grefve Lagerbjelke, att erfarenbeten visat
det afgifterne efter förra taxan verkligen
blifvit eriagde. Jag kan ej finna, huru deC
är möjligt att veta det. Man kan väl a£
specialerna veta, huru mycket som blifvit förtulladt,
men man kan. ej känna den qvantitet
som inkommit, ty man vet ej, huru mycket
som blifvit luren dra jad t eller tullförsnilladt iu*
Jag tror således att tulltn bör nedsättas.
Grefve lagerbjelke :• Min. mening har cj
varit att yttra, det erfarenheten visat, att ingen
tullförsnillning ägt rum , utan blott att sä-'
ga det ett betydligt qvantum blifvit föUulladt,
såsom af peppar 72,000 skåip. Utäkottet har
således ej velat nedsätta tuUprocenten., efter
allmänheten var van vjd den derå stadgade
tullen,
Grefve Spens-. I dea frågan, huruvida
tullen å Muscolt är för hög eller för låg ,
vill jag ej inlåta mig; mitt ändamål var att
hemställa till Ridderskapet och Adeln , att
Bcm 2a Augusti /. ni>
795
besluta antingen högre eller lägre tull , men
lika på specerier af alla slag. Här har blit-r
vit anmärkt, att man vore van vid den tull,
som existerar, och derföre ej borde förändra
den; mea det är just den principe jag bestrider,
i synnerhet då det är fråga om att öfvergå
från det ena systemet till ett annat; då
bör rättvisa och billighet afses och ej endast
utfåendet af Statsbehofvet. Jag tror derföre
att det vore lämpsligt, att inskränka taxan till
så få arter som möjligt, och anser derföre det
vara lämpeligt att hänföra aila specerier under
enshanda tull, hvarpå jag anhåller om Herr
brefvens och LandtMarskalkens proposition.
*
Herr Munck af Rosenskjöld t Om här nu
blott vöre fråga om Muscott, skulle jag ej
förlänga discussionen , men denna artikel gifve
r anledning till bestämmande af en principe
till tullens fixerande å varor af samma beskaf.
fenhet. Då här ej är fråga om att utestänga
utlänningen, för att befordra den inhemska industrien
, så är det hufvudsakliga ändamålet ,
att Staten skall få inkomst. Då måsto särskilt
afseende fästas på, om man kan controllera
inkomsten eller om varan lurendräjas in.
Lägger man då högre tull än importeuren, utan
förlust kan betala , så heldre antingen lurendräjar
han, elior arrangerar han med tullbetjeningen,
att ett mindre qvantum uppgifves
och förtullas än det som intöres. Jag tycker
dei vara ganska klart, att ingen annan tullaf.
gift gagnar Staten än den som erlägges. Ea
högre gör deremot den sksda, att impofteuren
ros
jyen 20 Augusti/, m.
och consumenten måste erlägga en hög och
verklig skatt, den förre till tullbetjeningen
och dem som bjelpt till vid lurendräjeriet, och
consumenten till både dem och importeuren
till skida för importen, och utan nytta för
StatsCassan.
Herr G re, fihn och Landt-Marskalken förklarade,
att hvad angick den af Grefve Spens
framställde önskan, att Ridderskapet och Adeln
måtte för alla slags specerier på en och
samma gång bestämma enahanda Tull, ansåg
Herr LandtMarjkalken gig böra erinra, att, ehuru
Ridderskapet och Adeln visserligen ägde
rättighet, »tt, i afseende å alla de slagj specerier,
sorn hädanefter i Tulltariffen förekomma,
vid granskning af hvarje sådan Artikel, bestämma
lika Tull , som för Muscott du kunde
blifva stadgad, de beslut likväl, hvilka rörande
flere slags redan förehafde Specerier , blifvit
fattade , och hvarigenom de af Bevillningsutskottet
derå föreslage serskilte Tullprocenter
blifvit gillade, icke kunde rubbas, äfvensom
Ridderskapet och Adeln beslutat, att hvarje
Artikel uti Tulltariffen borde serskilt för sig
företagas och pröfvas? bords i afseende å den
återstående delen af Tulltariffen lända till efterrättelse.
Grefve Spens: Med fullt erkännande af
riktigheten af Herr Grefvens och LandtMarskalkens
framställning, får jag anhålla om proposition,
att Muscott måtte bestämmas till sam:
Drn io Augusti/, hl,
791
tua tull, sorn Ingefära, hvilken artikel redan förevarit.
Herr Grefven och Landt Marskalken tillkännagaf,
att inkommande Tullen å torr Ingefära
blifvit bestämd till 25 procent, samt hem.
ställde, om Ridderskapet och Adeln ön9kade,
att inkommande Tullen å torr Muscott ä/ven,
i likhet dermed, borde till 25 procent förhöjas.
Ropades Nej.
Herr Grejven och Landt Mar [kalk en gjorde
derefter proposition lill bifall af den å torr
Muscott af Utskottet föreslagna ofvanberörde
inkommande Tullprocent; hvilken proposition
med Ja besvarades.
Grefve Spens : Mot detta beslut får jag
reservera mig till protocollet, ej för sakens,
utan för principens skull , och derföre att jig
tror det vara underligt, att syltnadskostnadea
för Ingefära skall beläggas med 5 , och för
Muscott med jo procent.
”Mynt, Svenskt, Silfver-; Fritt till in«
”försel; Förbjudit till utförsel.”
”Mynt , Ducater af Utländskt Guld ; Fritt
”till In- och Utförsel.
Herr Cederschjöld: Jag skulle tro, att
att icke förbud emot utförsel af Svenskt Silf
-
Deri 20 Augusti f. Tu,
Vtrmynt börtie äga rum, helst eljest intet lägligt
sätt finnes, att deraf begagna sig. Det är
Hemligen förbudet att nedsmälta, och i Banken
erhåller man icke dess egentliga värde. Hvad
iskall män då med det? Enda utvägen är, att
utföra det 3 och den tror jag således bör vata
frii
Herr H\erta : jag instämmer visserligeh
Uti grundsattsen med Herr Cederschjöld; men
Stats- och BancoUtskotten hafva i sitt förslag
boredt ett medel, att använda Silfver, genom
insättning i Banken. Således är i detta afseende
en utväg öppen, i fall Riksens Ständer
dertill samtycka 5 annars har Herr Cederschjöld
visserligen rätt , att man ej äger utväg
att använda Silfvermynt till annat, än till
spelmarker. Derföre tror jäg att man icke
bör sätta annat än låg tull, Och att man Xunä
de stanna Vid ungefärligen samma norm, solli
för kopparmyntet;
Friherre Cederjiröm: Den sfednarb delen
af Herr Hjertås yttrande är hvad jag ämnade
anföra, att sedan man beslutat en tull på kopparmynt
, bör man äfven lägga enahanda tull
på Silfvermynt. Hvad beloppet af denna full
angeck, h3r jag ej med Ståndet deruti instämf,
utan ansett den för hög ; men då den blifvit
fastställd, tror jag att enahanda tull på Silfvermynt
bör äga rum, på det ej olikhet mätte
finnas vid samma art vara.
Herr Cederschjöld-, I anledning af hväct
Den 20 Augusti j\ m,
tfren siste talaren yttrat får jag erinra , att Silfver
ej är mynt i Sverige tor det närvarande.
Således, till deSs en realisation blifvit verkställd
, kan jag ej anse det för annat än ert
vara. Jag kan aldrig anse såsom en förlust
för Staten, att det utföres, hvilket kunde vara
förhållandet med Kopparslantar. Herr Hjera
ta har anmärkt, att Stats- och BancoUtskotteti
varit orntänkte på att bereda en möjlighet ,
att med fördel göra sig af med silfverrnynt 5
jag hemställer då, om icke denna artikel bör
hvila, till dess Ridderskapet och Adeln kommit
i tillfälle att fatta sitt beslut rörande det
ämne, hvarom Herr Hjerta talat, nemligen om
insättning af Silfver i Banken.
Grefve Cronhjelm: För min del finnér jag
det icke vara Staten tillständigt, att säga åt enskilte,
att den eller den utvägen skall du taga
för att afsätta dio vara. Hvad beträffar, att
silfvermyntet ej skulle vara mynt, 6a är mig
veterligen icke den författning upphäfven, sorn
säger att det är mynt. Det kan användas,
hvar som helst i rörelsen. Då jag nu således
tillstyrker, att tullen på Silfverrnynt måtte
blifva densamma, som ladss på kopparmynt,
gör jag det blott för conseqvencens skull , ej
för det att jag gillar, hvad, i afseende på
det sednare, beslöts.
Friherre Cederström: Det förhållande Herr
Cederschjöld omtalat, i afseende på Koppsrhs
möjeligen stegrade värde är emiranda med
Silfver och SilfvermynJ, och öm en så oväntad
§00 T)ef) 2o Augusti f. rn.
I
handels» skulle inträffa, blifver en realisation
ej svår att tillvägabringa. I alla fall är det
väl icke fråga om, att icke Silvermynt skall
anses såsom annat manufactureradt Silfver.
Jag tror således, att samma tull bör vara på
Silfver- och Kopparmynt.
Herr Hjerta : Det är visst ganska besyn
nerligt,
att behöfva ingå uti theoden om Silfver
och Kopparprisen, men jag finner det
nödvändigt, i anledning af den siste talarens
yttrande. Det är g i f v i t, att det är en större
skilnad emellan Kopparns och Koppmarmyntets
pris , än emellan Silfrets oeh Silfvermyntets
pris. Då det sednare går öfver hela verlden
, är kopparn beroende af mångå omständigheter.
Derigenom kan kopparn förändra
sig i pris, då deremot det ej är möjligt att
tänka sig en Bank med utvåxling, der Silfrets
pris kan öfvergå Sedelmyntets pris. Här i
Sverige åter är ett annat förhållande, och fallet
är verkeligen det, att Silfver ej kan begagnas
till inväxling i Banken, utan allenast i
landet användas såsom vara. För att få ytan
af conseqvence, anhåller jag derföre om pro
position,
att tullen å Silfvermynt måtte bestämmas
till samma belopp, som på kopparmynt.
Friherre Wiangel: Jag hade trott, efter de
theorier jag inhämtat , att Staten alltid hade
rätt att inverka, när fråga var om landets väl,
och då Författningar finnas, som skada detsamma.
Den 20 Augusti /. m. got
gamma. Jag skulle tro, att stor skada skef,’
om Siifvermyntet tillåtes till utförsel. Det
skulle hända efter en realisation , att en fördelaktig
conjunctur föranledde, att man växla-i
de sig till SiHver i Banken, och utförde det*
då endast sedlarne blefvo qvar i Banken. Siifvermyntet
geck ur landet, och hvad rörelse
skulls vi då hafva? Sådant skulle åstadkomma
en stor skakning i det hela. Jag hemställer
således, att Utskottets förslag måtte bifallas.
Herr Cederschjöld: Jag finner visserligen
Utskottets afsigt välmenande och berömlig, att
göra inkommandet af Silfver j landet möjligt
Och lätt, och att hindra dess utgång; men det
är overkställbart. Jag tror att man bör lern-:
na Silfret fritt att gå ut och in. Oaktadt det
ej har prägel, är det dock en värdemätare, ett
mynt, och man bör ej missunna våra köpman,
att i stället för att försämra Coursen, kunna
betala sina skulder med Silfver, om de hafva
öfverflöd deraf. Således tror jag att det åtminstone
bör sättss i likhet med oarbetadt
Guld, som af Ridderskapet och Adeln redan äc
bestämdt till 5 procent. På samma grund somt
Utskottet föreslagit att ducater af utländjkt guld
skola fritt få utföras, ser jag ej hinder att ja
Riksdalrar matte få utföras, ty de äro ock af
utländskt Silfver. Högst bör Silfvermynt hafva
samm* tull som oarbetadt guld, eller 5
procent.
Ridd. 0, Aå Prot, VII. Band.
802
Den 20 Augusti f. m.
Grefve Cronhjelm: En värd ledamot har
yttrat, att det vore förmånligt för Staten, att
inblanda sig i näringajroe, då den såg, att den
eller deo ,näringen vore skadlig. Jag Ertmar
till den värde talarens eget bedömande, huruvida
ett fritt begagnande af Capitaler kan vara
skadligt för producenten; för Staten är det
visserligen icke skadligt oai det är fördelaktigt
för deD enskiidte; ty statens vinst afindustrien
är icke annat än summan af de enskildes. D,»n
värde talaren har vidare yttrat, att det skulle
leda derhän att allt Silfver utfördes. Jag tror
att den driftig® och vane köpmannens öga icke
är blindt ensamt för Silfvermynt. Om detta
stegras här, lär han nog införa det företrädes-:
vis framför andra varor.
Friherre Wrangel'. Jag vill ej disputera
den ena theoriens töreträden framför den andra,
men hemställer, om ej andra länders erfaranhat
för oss bör vara en ledning, och det
finnes intet land, som tillåter utförsel af myst.
Herr Cederschjöld'. Hvad den siste talaren
yttrat torde vara sanct, men jag vet ock säkert,
att näppeligen ingen Författare finnes, som ej
ogillat detta, och att icke något förbud kunnat
förekomma myntets utförande. Det är då
olämpligt och orimligt, att stifta en lag, som
ej kan handhafvas. Om derföre detta stadgande
än finnes uti andra länder, så skulle vi likväl
kunna börja med en lämpeligare lagstiftning.
Jag återkommer till hvad man i öfrigt
kunde anföra, att det nemligen skulle vara en
Den 20 Augusti /. m.
803
inconseqvcnee, att nedsätta tullen på Silfver:
jag kan ej inse det. Mig synes) det bäst
kunna jemlöras med Guld; och när Utekottet
föreslagit 5 procent för oarbetadt guld, så ser
jag ej, hvarföre icke Silfver skall beläggas med
Samma tull. Då Ducater af utländsk Guld få
tullfritt utföras, hvarföre skulle då icke Silfver
äfven få vars tullfritt. Men om någon slags
tull skall läggas på myntadt Silfver, så hördén
ej vara högre än på oarbetadt, emedan prägeln
icke förändrar dess värde.
Herr Hjerta: Jag kan icke neka , att ju
den princip® Herr Cederschjöld yttrat är rigtigt;
men jag tror ej att den får tillämpas i
Sverige. Jag tror, att vi måste afse den ställJ
ning, hvaruti vi äro. Det är gifvit att Silfver
är dyrare här, än annorstädes, emedan det
kostar mera i transport och således behöfva vi
ej frukta dess utförande. Mea jag tror, sorn
Friherre Wrangel, att när alla andra Nationer
bibehålla den seden , att förbjuda utförseln af
mynt, bör detta bevisa något- England har
bibehållit förbudet emot utförsel af myntadt
Silfver, men har tillåtit utförsel deraf i
tackor och stänger. Det är likväl orimligt ty
ändamålet vinnes ejj man nedsmälter myntet.
På något sätt synes det dock vara rätt att minska
utförseln af myntadt Silfver, och när man
föreslår en så lindrig tull som för den myntade
kopparn, så tror jag ej att man gör orätt,
utan tillstyrker, att samma norm här bör antagas,
gora bestämdes för kopparmynt,
g04 Den 2o Augusti J. m.
Grefve Cronhjelm: En värd talare har
nämnt, att inom alla länder funnes förbud emot
export af mynt; oeh att vi ej ensamme borde
statuera ett stridigt exempel. Den värde talaren
har rätt att exportförbud öfverallt finnas,
men j:*g får erinra, att i Spanien till exempel,
der exporten varit förbuden vid dödsstraff, det
oaktadt förbudet icke kunnat hållas heligt, utan
har milliontals myntadt Silfver derifrån blifvit
utfördt. Är det väl billigt att säga att man icke
skall få utföra Silfver, då det är dyrare utrikes och
man således der kan för samma silfverqvantitet
erhålla ett större värde i varor, än i eget
land? Är icke ett sådant förbud ett ingrepp i
ägande rätten. I England är det ock förbudet
vid dödsstraff, att utföra myntadt Silfver, men
det är tillåtet att utföra det i stänger. Detta
kommer deraf att Engelska Staten ej tager någon
ersättning för myntningskostnaden, utan
myntar för intet. Man har anmärkt, att det ej
vore någon inconsequence uti antagandet af en
lägre tull för Silfver än för koppar, då guld
hade en lägre tull. Bokstafven G. var framför
Bokstafven K. Då yrkades ingen förändring
i afseende på Guld. Huru man gör, kan
ej en inconsequence förekommas. Då bör man
välja den, sorn är minst skadlig.
Friherre Cederström: Jag får yttra, att nu
blott är fråga om mynt af Silfver. I afseende
på ducater, så står här Ducater af utland/ht
Guld. I afseende på den frågan om Silfvermynt
är begärligare till utförsel än Silfver,'
så är det obestridligt, Uti ett lan{l der mynt
-
Ven 20 Augusti J. m.
foten är allmänt bekant, der man vet myntets
innehåll, der tager alltid utlänningen heldre
den myntade än den omyntade metallen. Derföre
kan man alltid med mera lördel exportera myntadt
Silfver än Silfver i stänger. En anmärkning
mot utförseln af Silfvermynt förekommer
likväl, i anledning af vårt Författningar, att
nemligen Sverige myntar utan slagskatt, och
det är fel att man icke tager en ersättning för
myntningskostnaden genom en mindre vigt.
Vore förhållandet sådant, borde utförseln snarare
befordras, eftersom myntningen då vore
en nyttig fabriksinrättniog. Då vöre exportförbuden
från andra länder ej att åberopa.
Misstag hafva städse blifvit gjorde, men förr
eller sednare kommer man att erkänna den
rätta grundsattsen , och den Staten som först
erkänner grundsattsen, kommer först att deraf
skörda gagnet.
Htrr Grefven och Landt Marskalken yttrade,
det han ansåg Ridderskapet och Adeln först
böra afgöra, om mynt af Silfver och Guld borde
få utföras eller icke, innan frågan om och
till hvad belopp Tull derå, i händelse utförsel
blef tillåten, borde äga rum.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mar (kalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln ansåg
lämpeligt att mynt af Silfver och Guld borde
få utföras.
Ropades ja.
Den 20 Augusti J, m.
Herr Grefven och Landi Marskalken föreslog,
i anledning deraf, att utgående tullen å mynt
af Guld och Silfver måtte, i likhet med hvad i
afseende å myntade kopparslantar redan blifvit
stadgadt, till 15 procent bestämmas.
Ropades Ja och Nej.
Herr Cederschöld-, Jag skulle anhålla, att
tullen måtte blifva lägre, på sin höjd 5 procent,
emedan just utförseln af desse ädle metaller
sätter de handlande i tillfälle att styra
Coursen på samma sätt, som vi sett Kongl.
Majit göra, nemligen genom utförsel af Silfver,
för att deruppå draga växlar.
Friherre Wrangel-. Jag tror att propositionen
är bifallen , och att beslutet ej kan upplifva».
Grefve Cronhjelm: Med Herr Cederschjöld
instämmer jag deruti, att en lägre tull än den
föreslagne, vore nyttig, men jag tror det ej
vara Riksens Ständer värdigt, att till Kongl.
Majit öfverlemna en taxa , som innehåller en
så stor änconseqvence, som 15 procents utförseltull
på kopparmynt, men mindre tull på
SUfvermynt.
Friherre Ceder /Ironi: Jag instämmer full
komligt
i propositionen om 15 procents tull
för utförseln af myntadt Silfver, men hemställer,
hvad beträffar Svenske Silfverarbeten, om
icke dermed bör vara samma förhållande som
med arbetad koppar, ^och att de jåledes be;;
Den 20 A ugust i f. m
807
stämmas till 233 procents tull för utförseln.
Då blir det någon enhet i principen för tullafgifterne
på metallerne, och är dessutom ett
verkligt praemium för våra Guld- och Silfvert
arbetare, hvilkas arbeten gått långt och äro
begärlige, emedan de controlleras.
Herr Cederfchjöld: Jag får ännu en gång
påminna om den väsendteliga skilnad som hos
oss är, emellan myntadt Guld och Silfver,
samt Koppar. Kopparslantar äro gångbart
mynt, men ej Guld och Silfver , hvilka ädla
metaller hos oss nu endast äro varor, men alldeles
icke mynt. Om derföre Guld eller Silfver
utföres, så är det blott en enskilt handals»
affär , som alldeles icke rör Staten eller Banken
: men om Kopparn så stiger, att den i
Banken fås till bättre pris än i Fahlun, så
blir det en vinst för enskilte att inväxla och
utföra Slantar till förlust för det allmännai'
Derföre lemnade jag mitt samtycke till tullen
af 15 procent på Kopparmynt. Men då in-;
gen 6ådan möjlighet kan inträffa med silfver,'
så länge det ej är gångbart mynt och kan fås
i Banken, så är det ingen öfverensstämmelse
emellan kopparslantar och silfvermynt. Skall
någon tuWafgift läggas på detta senare, så bör
den högst vara 5 procent, men helst ingen.
Herr Hjerta : Som vi nu äro så lyckli
ge,
att komma till sådane bokstäfver, som icke
upptaga mycken tid , så kunna vi uppskjuta
med denna fråga till bok6tsfven S., då Silfver
förekommer. Herr LandtMarskalken har
8o8
Den 2o Augusti f. m.
proponerat, att Silfvermynt skall få utföras ;
detta är bifallit. Sedan gjordes proposition att
Utförseltullen derå skulle bestämmas till enahanda
belopp sorn på kopparmynt. Denna proposition
blef med Ja och Nsj besvarad. Jag
finnér väl, att Herr Cederschjöld har rätt i
principen; men jag finner ock, att någon tull
bör läggas på Silfvermyntat , i anseende till
sjelfva halten pä Specie Riksdalern , hvilken
är fullgod, då detta ej är förhållandet med
skiljemyntet. När det således blir dyrt för
Staten, att jemt slå mynt, då den ej får någon
ersättning, så tycker jag, att någon tull
bör fästas , och då är det lämpligast att antaga
densamma, sorn för Kopparmynt, i synnerhet
då Kongl. Maj:t äger rätt att nedsätta
den.
Herr Cederschiöld: Den enda billighet jag
kunde finna för tull å Silfvermynt, vore en
som jemnt svarade emot präglingskostnaden.
Men som jag ej känner den, så skulle jag önska,
att denna artikel finge hvila, till dess
underrättelse derom kunnat inhämtas.
Herr Grejven och Landt Marskalken förnyade
den af honom förut gjorde proposition,
att utgående Tullen å Mynt af Silfver och
Guld måtte till 15 procent bestämmas.
Bifölls.
Herr CederfchjSld anmälte till Protocollet
sin Reservation emotRiddcrskapets och Adelns
beslut.
Deri 20 Augusti /, m, 809
”Nipper, alla slag; Inkommande Tullpro”cent
50; Utgående Tullprocent 1*’
Herr Cederschjöld-. I anseende till lättheten
att insmyga nipper hemställer jag, om det
icke är orimligt , att sätta så hög tull på dem
som 50 procent ; och då Ståndet redan ansett,
att ingen tull borde sättas på Jouveler , torde
för nipper böra bestämmas högst 5 procent.
Friherre Cederström; Jag tror det vara
en väsendtelig skilnad emellan de »f Herr Cederschjöld
citerade 2:ne artiklar ; ty under ru -  brik al nipper, införas glasbitar och annat
strunt på allmänheten. Jag tror således detta
förslag vara väl betänkt af Utskottet, och
tullen icke för hög. Annan sak är det med
jouveler; de äro ej skadliga att få in.
Herr Grefven och Landt Mar flin! k en gjorde
proposition till bifall af dea å Nipper af Utskottet
föreslagne Inkommande Tullprocent;
Hvilken proposition med Ja besvarades.
”Pelteri eller Pelsverk, Beredt, Får- och
”Lamskin, Grå och Krimska; Inkommande
’’Tullprocent 20.”
”Pelteri eller Pelsverk , Oberedt, Får och
”Lamskin, Grå och Krimska; Inkommande
” Fullprocent 10. Alla andra slag oberedde
”Får- och Lamskinn; Inkommande TullproFcent
15, Utgående Tullprocent i."
Den 20 Augusti /. m.
Grfve Spens: Det är endast för principens
skull, sorn jag hemställer, om det ej borde vara
lika många beredda, som oberedda, sorter
lam- och fårskin. Vid de förra står blott grå
och krimska, och inga andra, men det kunde
väl vtra möjligt, att äfven alla andra inkommo,
beredda. Jag hemställer således, att likhet
måtte sättas häruti, och att de beredde äfven
skiljas i tvänne särskilta slag.
Herr Grefven och Landt-Marskalien hemställde,
att en ny Artikel måttes uti Tulltariffen
införas, under namn af: tår- och Lamskin,
alla slag, beredda i samt att Inkommande Tullprocenten
å herörde Artikel mätte till 15 be-:
stämmas.
Bifölls»
”Pennor, Skrif-, Beredda; Inkommande
?’Tullprocent 50. Utgående Tullprocent 1.”
Herr Cederschjöld'. Jag hemställer, om
icke tullen på beredda pennor bör nedsättas
till 30 procent. Man synes i Sverige så litet
förstå att bereda pennor, att man icke bör utestänga
utländsk medtäflan.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde
, om Ridderskapet och Adeln önskade, att
den å beredda skrifpennor af Utskottet före
-
Dea 20 Augusti /, m.
slagna Inkommande Tull borde till So procent
nedsättas.
Ropades Ja
”Perlor,
Äkta, oinfattade; Inkommande
”Tullprocent 2. Infattade; Inkommande Tull”procent
efter Utskottets förra förslag 15, ensligt
senare Förslaget 5 ”
Friherre Cederjlräm: Jemte det jag in«
stämmer uti Utskottets sednare förslag om nedsättning
af Tullen å infattade äkta perlor, an-i
håller jag, att en ny rubrik måtte i taxan införas
för ostuckna pärlor, och att de måtte få
införas för 1 procent, samt de stungne, mea
oinfattade, för 2 procent.
Herr Cederschjöld'. Mig synas perlor bäst
kunna jemnföras roed jouveler; och då dessa
tullfritt få införas, så hemställer jag om ej
detsamma borde gälla för äkta perlor.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde
, att äkta Perlor, så väl infattade , som o-i
infattade, måtte Tullfritt få införas.
Bifölls.
”Perlor, Oäkta, alla slag; Inkommande
PTullprocent 20.
Friherre Cederström-. Jag hemställer, Om
icke^oäkta perlor, såsom ett alldeles onyttigt
812
De.n 20 Augusti f m,
kram, må beläggas med 50 procents införsel-tull.
Herr Grefven och Landt Mar skalken gjorde
proposition till bifall å Friherre Cederströms
berörde hemställan.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mar/kalken
hemställde, att denå Oäkta Perlor, af Utskottet
föreslagne, Inkommande Tullprocent mätte
gillas.
Bifölls.
*’Plogar ; Inkommande Tullproeent 35.
”Utgående Tullprocent 1.”
Friherre Wrangel: Ridderskapet och Adeln
har beslutat, att alla handtverkeri arbeten
skola beläggas med 5a procent. Jag vet
då ej, hvarföre plogar endast beläggag med
25 procent. Jag tror, att förhållandet med
dem bör vara enahanda, som med andra handtverkeri-arbeten.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
att Inkommande Tullen å Plogar måtte
frän 25 till 50 procent förhöjas.
Bifölls.
Den 2o Auguiti J. m.
8tl
”Pomeranser; Inkommande Tallprocent ef”ter
Utskottets förra förslag io; enligt sednare
förslaget 25.”
Herr Cederschöld: Jag tycker mig minnas,
att vid discossionen, då citroner voro under
pröfning, det sades att tullen på dem borde
vara lägre än på pomeranser, dels emedan de
förre vore nyttigare, och dels emedan pomeranser
produceras inom landet. Således hemställer
jag. om icke någon skillnad bör göras.
Kanhända kunde tullen å pomeraDser bestämmas
till t 5 procent.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
om Ridderskapet Och Adeln önskade ,
att inkommande Tullen å Pomeranser borde,
på sätt Herr Cederschjöld föreslagit, till 15
procent bestämmas.
Ropades Ja.
’’Porcellaine) Oäkta , alla slag , ej specifi—
”cerade : Inkommande Tullprocent 50. Utgå”ende
Tullprocent i.’’
Herr Cederschjöld: Då vi hafva så få Porcellaines-Fabriker,
och de ej hunnit lära sig att
tillverka varor af nöjaktig godhet, hemställer
jag, om ej 50 procents tull å inkommande oäkta
porcellaine är tor mycket pålsgdt. Jag
skulle tro, att 25 procent vöre* tilli äckligt.
814
Ben So. Augusti /, hi;
Friherre Wrånge.1: Då man utgått frSn
den principe, att allt hvad som i landet tillverkas,
bör hafva högre tull, så tror jag ej,
att man här bör göra någon nedsättning, af
samma skäl som jag förut yttrat, att Konungen
äger rätt att nedsätta tullen. Jag är öfvertygad
att, då vårt porceilaine ej kan concurrera
med utlänningens, skulle det blifva sämre,
om tullen nedsattes till 25'procent.
Herr Cederfchjöld: Enligt dea principe
Utskottet framställt, och sorn här varit anta»
gen, att de artiklar, hvilka väl hos oss produceras,
men ej till erforderlig mängd eller
godhet , borde vidkännas en lägre tull , har
jag trott, att porceilaine borde stå uti samma
cathegori, som läder, emedan det här tillverkas
, men af mindre god beskaffenhet. Då
man nu ej utsatt mera än 25 procents tull för
läder, bör åtminstone icke högre tull bestämmas
för porceilaine.
Herr Hjerta förenade sig med Herr Cederschjöld.
Herr Grefven och Lern dt-Mar/kalken hemstälde,
om Ridderskapet och Adeln önskade,
att inkommande Tullen å oäkta Porceilaine, alla
slag, ej specificerade, borde från 50 till 25 procent
nedsättas.
Ropades Ja.
”Qvicksilfver; eller Mercurius; Inkom1’mande
Tullprocent 20.”
Herr Cederschiöld; Då qvicksilfver icke
Ceri 20 dii"usti /. m,
81?
lär linnås inom landet, och vi deraf hafva eft
väsendteligt behof, så hemställer jag, om icke
tullen derå bör nedsättas till 10 procent.
Herr Grefven och Landt Mar [kalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln ansåg inkommande
fullen å Qvicksilfver böra frän 20 till
xo procent nedsättas.
Ropades Ja.
”Rotter, Sparris; Inkommande Tullprocent
”50; Utgående Tullprocent 1.
Herr Cederfchjöld: Mig synes det ej rätt
billigt, att lägga så hög tull på Sparrisrötter,
Om man kan få dem bättre utifrån, än vi kunna
åstadkomma dem, skulle jag tro det vara
en ren vinst att införa dem , och åtminstone
nog, att belägga dem med 10 procents Tull.
Herr Grefven och Landt Ma rfhalk en föreslog,
att inkommande Tullen å Sparrisrötter
måtte från 50 till 10 procent nedsättas.
Bifölls.
Herr Grefven och Landt-Marskalken tillkannagaf
att Plenum komme klockan half till 6
i eftermiddag att fortsättas.
1’Salt; Kok, Inkommande Tullprocent 25#
Den 2o Augusti f. m.
Grefve Cronhjelm: Troligen har den hö
ga
tullen på koksalt kommit deraf, att man
icke befarar tullförsnillning, emedan ämnet är
volumineust; men jag tror, att det ej blott bör vara
bestämmandet af StatsCassans vinst, som bör
komma i beräkning, utan äfven moraliska con
siderationer. Jag hemställer ., om icke en så
hög tull vor» en koppskatt på hela nationen,
och om icke tullen kunde nedsättas till 15
procent.
Herr Hjerta; Oaktadt den qvantitet *£
27 1,000 tunnor salt, sorn, enligt 1821 års specialer,
inkom till Sverige, och den betydliga
minskning uti intrader , som skulle uppkomma
genom en nedsättning af tullen å salt, förenar
jag mig dock med Grefve Cronhjelm, att tullen
är nog hög, och bör nedsättas; då salt är
ett gifvet behof för massan af nationen. Jag
tror att i allmänhet de nedsättningar vi besluta,
ej skola tillskynda Staten förlust, emedan
qvantiteten, sorn förtullas, skall ersätta sänkningen.
Grefve von Schwerin Fredric Bogislans: Den
principe, Herr Hjerta och Grefve Cronhjelm
framställt, är ganska riktig , att tullen pä salt
ej borda vara eå hög, men, då Bevillningen
Ir så hög, och ej kan stort nedsättas, tror
jag det ej vara skäl att nedsätta tullen å en
vara, som folket ej tackar en för, att man
lidsätter Det är bättre, att man bibehåller
detta, och nedsätter bevillningen.
Grefve
Den 20 Augusti f, m,
sir
Grefve Frölich , David: Jag förenar mig
desto häldre med Grefve von Schwerin, sora
jag tror mig känna att, om ock tullen nedsätteS,
saltpriset ändå ej kommer att minskas,
utan blir detsamma för allmänheten. Saltprisen
hafva hittills varit så låga, att man
fått en tunna salt för 8 a 9 R:dr. Jag hemställer
då , hvartill det tjenar, att nedsätta en
tull, som drabbar alla Statens individer, och
som man ej kanner. Jag tror det icke vara
tjenligt, utan anhåller, att deti gamla tullen
måtte bibehållas.
Grefve Lagerbjelke: Jag förenar mig med
Grefve ven Schwerin och Grefve Frölich, att
samma saltafgift måtte fortfara. Jag får blott
tillägga , det jag tror, att känningen af nedsättning
skulle vara betydlig för det allmänna,
men skulle icke för den enskilte märkas.
Friherre Cederflrom: Efter gamla taxan är
väl afgiften 12 sk. för I R:dr, hvartill tunnan
är värderad, men förhållandet blifver ej enahanda
, när saltets värde skall bestämma procenten
, ty då blir ej afgiften 12 sk. utan 2
R:dr, och detta är en väl häftig upphöjning.
Detta härrör deraf, att värdet i taxan tages
till norm , ehuru det ej är det rätta värdet.
Man invänder väl , att värdet i gamla taxan
är i Hamburger Banco, men skilnaden blifver
i alla fall ganska betydlig.
Ridd 0. Ad. Prof. VII. Band. 52
8i8
jycn 2o Augusti /. ml
Grefve Spens-: Jag får förena mig med
Grefve Cronhjelm och Herr Hjerta , i afseende
på behofvet att nedsätta tullen på salt. Jag
gör det så myckat mera , som jag ej kan anse
en tull på salt för annat, än en slags koppskatt,
efter det är en nödvändighetsvara, ungefär
lika som säd. Efter den anmärkning
Friherre Cederström gjort, finner jag, att Utskottets
förslag innefattar en förhöjning , och
derföre anhåller jag att det måtte nedsättas.
Jag hemställer således , om icke tullen borde
nedsättas till en tredjedel, eftersom den annars
skulle blifva 2 Rtdr Riksgälds, i stället för
12 sk. Hamburger Banco.
Herr Hjerta: Hvarföre jag yttrade mig
för en nedsättning af tuilprocenten var, att jag
ansåg, att en höjning af salttullen skulle medföra
en höjning af saltpriset. Den gamla taxan
är stödd på ett värde af 1 R:dr Hamb. Banco,
och derföre hade den 25 procent. När man
nu skall bestämma procent efter effectiva värdet,
så måste tullen mycket förhöjas, om man bibehöll
samma procent. Om man derföre, nedsätter
tullen till 15 procent, så får man ungefärligen
samma intrad, sorn förut. Rörande
skilnaden i tullintraden, så skulle den på sin
höjd belöpa sig till 29,000 R:dr, och kanske
blef den ingen. Jag tror ej, att man bör
afse en så ringa skilnad , då det är fråga om
att sätta upp priset å en vara, som är nödvändig
för hela allmänheten.
Grefve Ftolich: Det var ej min mening,
att genom eä procents tull få någon förhöjning
Dm 20 Augusti /, ni.
Uti hvad som hittills varit, men jsg är öfver*
tygad, att det på det hela ej blir det, när
man beräknar efter flera års medelpris. Jag
kan upplysa, att jag köpt betydeliga partier
salt för 6 R:dr 24 sk. Riksgälds tunnan. Det
visar således, att tullen af 12 sk. Hamburger
Banco ungefärligen instämmer med de verkeliga
prisen. Att prisen bero på större eller
mindre import, är visserligen sannR men jag
skulle tro att prisen ej blifva betydligt högre.
Dessutom är det ett factum , att till Götheborg
inkommer ett betydligt qvantum salt, sorn
säljes till Norrmännen emot Sill. Det är en
stor artikel, hvarpå det är stor vinst, Dch
det vöre en förlust, om detta ej fortsattösi
lEn nedsättning skulle ej komma allmänheten
till godo , ty priset biet' detsamma. Jag anser
således bäst att bibehålla den (ull > som
Utskottet föreslagit.
Grefve von Schwerin t Det tyckes vära
upplyst , att genom Bevillningsutskottets project
tullen visserligen skulle blifva förhöjd *
och det var ej min mening. En R:dr Hamb.
Banco svarar ungefär mot 4 R:dr Riksgälds.
Men när tullvärdet är 6 R:dr 24 sk., blefvé
tullen verkeligen förhöjd* om samma procent
bibehålies. jag skulle derföre anse den böra
nedsättas, om icke tili 15, åtminstone till
20 procent.
Herr Hjerta i 20 procent efter det verkeliga
värdet går vida öfver den gamla procenten
, och således tror jag att 15 procent nöd
-
820
Den 2o Augusti /. m.
Vändigt bör bestämmas, såsom ett maximum.
Om man besinnar skilnaden i värden, skall
man finna, att 15 procent är fullt så mycket
som den gamla tullen. Beträffande hvad
Grefve Frölich anfort om handeln med Norrige,
så ökes den derigenom att en låg tull bestämmes,
och den skulle ju minskas, om tullen
blef hög. Norrige skulle då handla directe.
Om det nu är en förmån för Norrmännen
att byta sig till Salt af oss, så är det
ju naturligt, att denna handel skulle försvå?
ras, om tullen höjdes.
Grefve Spens förenade sig med Herr
Hjerta.
Herr Cederschjöld: Jag instämmer ock der
uti,
att salttullen bör nedsättas, och finner det
lämpeligen kunna ske till 15 procent. Jag anser
det så mycket nödvändigare, som siä 1 sal—
terierne, i fall sillen åter skulle gå till, skulle
komma att lida genom en så betydelig tull,
som Utskottet föreslagit, hvilken synes uppgå
till nära dubbelt af hvad förut varit.
Grefve Frölich'. I anledning af Herr Hjertås
yttrande om byteshandeln med Norrige,
får jag upplysa, att icke orsaken varit, att vi
hafva bättre saltpris, utan den, att Norrmännen
consumera ett sä ofantligt stort parti af salt,
som de hämta in såsom retur - frakt, och att
Norrmännen, som ej hafva några varor att
transportera ut, och ej kunna expres hämta saltet
hos utlänningen, vända sig till oss.
Den 20 Augusti J. m,
821
Grefve von Rosen, Axel: Ett ytterligare
skäl till minskning, är det dryga åliggande, sorn
i synnerhet för de smärre städerna är betungande,
att hafva ett jämnt saltupplag, och derföre
tror jag, att det vore skäl, att bevilja någon
nedsättning.
Herr Grejven och LandtMarjkalken gjorde
proposition till bifall af den å koksalt af Utskottet
föreslagne Inkommande Tullprocent.
Ropdes Ja och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt-Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln
önskade, att Inkommande Tullen å Koksalt
skulle från 25 till 15 procent nedsättas.
Ropades Ja.
”Salt, Bergsalt till raffinering; Inkoin.
”mande Tullprocent 15.”
Grefve Spens'. Jag hemställer, om icke,
i likhet med hvad som skett vid koksaltet ,
bergsaltet kunde nedsättas till 10 procent, emedan
det förut varit belagdt med ungefär
två tredjedels lägre tull.
Herr Grefven och Landt Mar skalken hemställde,
att Inkommande Tullen å Bergsalt
mätte från I5 till 10 procent nedsättas.
Bifölls.
Ben 20 Augusti /. m.
”Salt, Luneburger j raffineradt; Inkommaaå
us,de Tullprocent 30.”
Grefve Spens-. J afseende på Liineburgersalt
får jag göra samma anmärkning, att det
måtte blifva två tredjedels skilnad för raffineringen,
och att det således måtte bestämmas
till as procent.
Och fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att, uppå gjord proposition, In kom man-,
de Tullen å LuneburgerSalt jemväl från 3o,
till 25 procent nedsätta.
”Saltsten , eller Sleke} Inkommande Tulir
Vprocent 15.”
Herr Cederschjöld: jsg känner väl icke visst,,
hvad saltsten är; men enär Utskottets förslag
till tull på dea är lägre, än på saltet, hem--  ställer jag om den icke äfven efter samma priacipe
bör nedsättas till i o eller 12 procent.
Friherre Cederström Saltsten är ganska
nyttig för dem, som drifva fårafvel i stort.
Den nyttjas till Sleke åt får. Den kan väl
sönderslås och omkokas till Sait , men den är
i stort stycke, och nyttjas egesteligen för får,,
S.å att den bör vara, till ganska nedsatt tull.
Merr- Grefven och LandtMarskcilken föreslog,
?tt Inkommande Tullen å Saltsten mätte från
till 10 procent nedsättas; hvilket bifölls*
Den 20 Augusti J. m.
823
”Senap , malen ; Inkommande Tullprocent
”50. Utgående Tullprocent 1.”
Herr Hjerta: Jag fruktår, att tullen för
Senap är alldeles enorme. För en kanna malen
senap har hittills betalts 24 sk. efter ett
värde af 1 R:dr Hamburger Banco; men att
denna procent efter det verkeliga värdet är
alltför hög , är min öfvertygelse. Jag tror
således att tullen å denna artikel kunde nedsättas
till likhet med den på specerier.
pjerr Cederfchjöld: Emedan Senap är en
inhemskproduction, synes det vara billigt, att
genom en lämpelig tull försvåra den onödiga
införseln.
Herr Grefven och Landt-Marskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln önskade,
att Inkommande Tullen å malen Senap borde
från 50 till s5 procent nedsättas.
Ropades Ja.
”Silfver; Oarbetad*; Utgående Tullproeent
35.”
Herr Cederfchjöld t I anledning af hvad
förut blifvit yttiadf om myntad* Silfver, hemställer
jag , om ej utgående tullen å oarbetadt
Silfver antingen kunde alldeles försvinna , eller
åtminstone nedsättas till 5 procent.
Friherre Cederström: Jag anhåller fa fästa
S24
Pen 20 Augusti/, m.
uppmärksamheten på likheten i afseende på
denna metalls exporttull , och den för kopparn.
Här är ej fråga om att utföra Silfvermalmen,
utan den förädlade eller slammade
metallen, så att den är att jemnföra med gårkoppar.
Om derföre samma afgift betalas för
Silfver, som för sådan koppar, så är det ej
för mycket, samt för arbetadt silfver samma
afgift, som för manufacturerad koppar, nemligen
a a 3 procent.
Herr Grejven och Landt-Marskalken hemställde,
att utgående Tullen å oarbetad! Silfver
måtte från 25 till 15 procent nedsättas.
Ropadeg Ja och Nej.
Herr Cederschjöld: Jag får först anmärka,
att Silfver har närmaste likhet med guld , och
för detta är blott 5 procents tull bestämd;
men då Silfver är ett verldsmynt, och lika
gångbart, om det ock ej har någon prägel,
så hemställer jag, om det ej må få tullfritt
utföras, på det våra köpmän må kunna hindra
coursen att stegras. Jag anhåller således
att utförseltullen måtte försvinna, eller
åtminstone blott blifva 5 procent.
Herr Grefven och Landt-Marskalken föreslog,
itt Utgående Tullen å Oarbetadt Silfver kunde
till 5 procent bestämmas
Ropades
äfven Ja, och Nej.
Grefve Cronhjelm: J«g får underställa, om
Den 20 Augusti f, ni.
icke utgående tullen för oarbetadt silfver bör
blifva lika med den för oarbetad Koppar. Jag
tror ej, att cours-operationer kuuna blifva stora
och fördelaktige genom siUver-export. då
en enda Bankier i Hamburg kan motverka dem.
Herr Hjetta Jag anhåller oni proposition
å den tull Friherre Cederström föreslagit.
Herr Cederschjöld". Alla länders erfarenhet
har bekräftat den sanning, att aldrig förbud
emot utförsel af Siljver kunnat handhafva?,
och att alla sådane lagar illuderas. Jag hemställer
då, om man nu skall stifta en lag,
som man förut vet vara onyttig; ty hvad tull
som än sättes på silfver, utgår det ändå utan
tull- Jag anser således lämpligast, att ingea
tull lägges på utgående silfver. Silfver är blott
en värdemätare, och ett allmänt verldsmynt
Herr
Grefven och Landt Mar skallen frågade,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att
oarbetadt Silfver måtte Tullfritt få utföras.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Marskalken
förnyade den af hononf förut gjorde propositionen,
att utgående tullen å oarbetadt Silfver,
kunde, i likhet med hvad i afseende å
oarbetadt Guld redan blifvit stadgadt , till 5
procent bestämmas.
Bifölls.
S2G
Och ,2o Augusti /. rit.
”Skomakare-arbete; Se Handtverkeri-ar->
”bete.” .
*
Herr Cederfelt]Öld: Uti Tariffen stårSkomakare-arbete-,
se Handtverkeri-arbete. Då jag anser
högst vigtigt att tallen å skomakare-arbete
så nedsättes, att sådant kan införskrifvas,
men om det hänföres under handtverkeri-arbeten,
tullen blir 50 procent, hemställer jag om icke
hänvisningen kunde blifva till '•gångkläder, sora
i går nedsättes till 25 procent.
Herr Grefven och LandtMarskatken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade
tillåta att Artikeln Skomakare-arbete finge
hänvisas tili Artikeln Gångkläder, i stället
för Artikeln Handtverkeri-arbete, hvarigenom
inkommande Tullen å Skomakare-ärbei
te, i likhet med hvad i afseende å Gångkläder
redan vöre stadgadt, skull® blifva 25 procent.
Herr Cederschjöld, : Vid närmare besin
nande
får jag föreslå, att i stället för hänvisning,
tullen bestämdt må utsättas till 25 procent;
Herr Grefven och L 0 ndtMn r skalk en frågade,,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att inkommande
Tullen ä Skomakare-arbeten borde
bestämdt till 25 procent i Tulltariffen utsättas*
Ropades Ja.
Och blcf utgående Tullen å Skomakare
-
£>en 20 Augusti f, m.
827
arbeten till 1 procent af Ridderskapet och Adeln
fastställd.
”Skollär, af alla slag; Inkommande Tull-;
”procent 05; Utgående Tullprocent 1.”
Friherre Wrangel- Jsg anhåller att tullen
å skoflar måtte blifva densamma sorn Ridderskapet
och Adeln bestämde för plogar, nemligen
50 procent,
Herr Grefven och handt Mankalk en hemställde,
att inkommande Tullen å Skoflar mätte
från 25 till 50 procent förhöjas.
Bifölls.
”Sten, alla andra slag; Inkommande T11U”proceat
25. Utgående Tuli procent 1.”
Herr Mannerhjerta, Ulric Emanuel.* Sedan lithographien
blifvit i införd i Sverige, har behof uppstått
af en ny sort stenar för detta ändamål. Som
de ej kunna hänföras under de specificerade
sorterne, så skulle de komma under alla andra
flög, och således förtullas med 25 procent.
Dä dessa hämtas långt ia i Baijern, och transportkostnaden
är ganska dryg, så blifver anskaffandet
af dessa stenar förenadt med allt för
dryga afgifter för Lithografisterne. Derföre
hemställer jag, att en ny rubrik måtte införas,
nemligen Lithografifiia fimar och tullen derå
bestämmas till någon låg procent, i stället för
25 procent.
828
Dm 2o Augusti J. m,
Friherre Cederström: I anledning af hvad
Herr Mannerhjerta yttrat, får jag upplysa, att
det finnes öfverflödig tillgång af mergelskiffer
på Gottland, till hvad dimensioner som man
önskar, och jag är öfvertygad att om brotten
bearbetas, kan behofvet fyllas för Sverige och
tilläfventyrs tillfälle blifva till export. Således
tror jag ej, att någon nedsättning af tullen är
af nöden.
Herr Mannerhjerta'. Det är mig ej obekant
hvad jag hört af Friherre Cederström, men jag
får äran upplysa, att de stenar som fås på
Gottland, ej kunna jemnföras med dem , som
hämtas från Baijern, Jag har sjelf gjort försök
med de förra, och derpå användt icke så
ringa kostnader; men funnit att de ej svara emot
ändamålet. Det är en känd sak att blott
i det stora Stenbrottet vid Sollenhofven i Grefskapet
Pappenheim och Bayerska landet, samt
vid Mont-martre nära Paris, finnes den stenart
som är tjenlig för Lithografien.
Herr Hjerta: Äfven om det vore möjligt
att sådane stenar finnas på Gottland, hafva de
ju en så gifven förmån, i afseende på transporten
att ej någon fara kan vara att sätta en
lägre tull. När man nu finner att tullen är så
hög för de omnämnde stenarne, så anhåller jag
med Herr Mannerhjerta om proposition till
nedsättning af tullen på stenar till stentryck,
och att den måtte bestämmas till 10 eller 5
procent.
Den s© Augusti f, m,
Friherre Cederström: De försök som blifvit
gjorde här i Stockholm med mergelskiffer
ifrån Gottland, hafva varit högst inskränkte,
och blott med några få bitar. Man har ej gjort
något riktigt försök, att uppbryta skiffern på
ett enda ställe. Derom har jag fullkomlig säkerhet.
De bitar, som blifvit hitskickade, äro
tagne lösa på marken. Men det är naturligt,
att om den högre tullen bléf faststäld, skulle
de, som behöfva sådane stenar, göra försök att
få dem af erforderlig godhet från Gottland.
Jag ser således ej något skäl att nedsätta tuli
len, för det man ej vill försöka begagnade tilU
gångar man äger inom Landet.
Herr Mannerhjerta: Jag bör ej förlänga
discussionen med ett vidlyftigt besvarande af
Friherre Cederströms yttrande. Jag vågar derföre
endast försäkra, att den sort stenar Friher.
ren omtalat är af helt annan beskaffenhet än
den Mergelskiffer, som fås i Tyskland, och erfordras
till lithographiska arbeten, Jag hämtar
mitt stöd för denna försäkran från en vettenskapelig
satts. Geologerne antaga trenne Stenformationer;
och de i frågavarande stenarne ä.o
af den tredje formationen, som ännu ej fått sin
fullkomliga mognad i norden och kunna ej
jemföras med de som finnas i Tyskland och
Södra orterne. I Dalarne finnes en stenart,
som har en närmare likhet med Pappenheimersten,
än den Gottländska, men den har ej eller
fått, om jag så får uttrycka mig, tillbörlig mog«
nåd, Jag hemställer att dessa stenar måtte
830
Den 20 Augusti f. w.
komma under en särskilt rubrik och tullen I
dem blifva nedsatt.
Herr Grefven och Län dt Marfk olken frågade*
om Ridderskapet och Adeln fann nödigt, att en
särskild artikel borde i Tulltariffen upptagas*
under namn af Mergeljkiffer, tjenlig till Litlwgraphijka
fenor.
Ropades Ja.
Hvarefter Herr Grefven och LandtMar(kalken
hemställde, att Inkommande Tullen å berörde
Mergelskiffer matte till 10 procent bestämmas i
hvilket bifölls,
”Stenkol; Inkommande Tull procent stSi
’Fritt till utförsel.’’
Herr Cederschjöld: Till hvad belopp sf
gifton
bör bestämmas på inkommande Jlenkol,
lärer bero derpå, huruvida skånska stenkolsgrufvan
kommer att drifvas, eller icke; ty om
den nedlägges, ser jag ej att man bör bestämma
öfver 5 procents tull, men om den bibehålles,
kunde tullen blifva 25 procent- Jag
tror således, att denna fråga bör hvila, tili dess
Betänkandet rörande stenkoisgrufvan blifvit
afgjordt.
Herr Hjerta: Jag får fästa uppmärksamheten
deruppå, att årliga importen af stenkol
går till 30 a 40,000 tunnor. Huruvida Höganäs
skall kunna .förse landet^ med tillräcklig®
Ben 20 jiuglcsti J. m,
och tjenlige Stenkol, derom vill jag ej inlåta
mig; men så länge det ej kan göra det, tror jag
det vore skadligt, att uppsätta tullen. Likväl
finner jag ej, att man bör sätta tullen till 5
procent; ty då Kongl. Maj:t kan nedsätta den,
må man heldre hålla sig vid något högre, än
något lägre tull, och jag föreslår derföre 15
procent. Hvarföre jag anser denna jemkning
böra ske, och denna tull vara tillräcklig , är
att jag alltid anser origtigt att sätta alltför hög
tull; ty om ej verket kan bära sig utan den,
så bör ej grufvan drifvas; hälst den högre tullen
samt deraf följande höga priset på stenkol
är ett stort hinder för mångå näringar.
Friherre Wrangel: Jag anhåller om proposition
till bifall å Utskottets förslag.
Grefve Cronhjelm: Jag får underställa om
det ej ginge sn, att denna fråga finge hvila,
till dess Betänkandet om Stenkolsgrufvan blifvit
afgjordt.
Friherre Cederström: I händelse Höga
näs
Stenkolsverk upphör, är det klart, att
då Kongl. Maj:t äger rätt att nedsätta tullen
efter behofvet, förefaller just detta behof vid
ett sådant tillfälle.
Herr Hjerta : Jag får anhålla om propo
position
på 15 procent.
Herr Grefven och LandtLAar skerike nz frågade,
om Ridderskapst och Adeln önskade, att In
-
8 Ja
Den 20 Augusti f. m.
kommande Tallen S Stenkol borde från 25
till I5 procent nedsättas.
Ropades Ja och Nej.
Friherre Toll, Gustaf: I anledning deraf,
att Skånska Stenkolen skola med ovanlig stor
kostnad upptagas, och de Engelska deremot
upptagas med lätthet; hvaraf följer att dessa
ännukunna i pris undergå det Skånska, faller det
klart för ögonen , huru de skånska kolen måste
blifva dyrare. Derföre hemställer jag,
om icke, då ännu detta Verk beror af Statens
understöd och då Kongl. Maj:t äger rätt att
nedsätta tullen, det kunde blifva vid hvad
Utskottet föreslagit.
Herr Hjerta: Jag hemställer, huruvida
det är rätt, att för ett enda verk, som icke
bär sig, och ej kan fournera hela kolbehofvet
, kasta en sådan börda på alla inrättningar
och alla näringar , sorn behöfva stenkol. Om
Verket framdeles kan frambringa erforderligt
behof, lära väl Ständerne derefter lämpa tullen,
men då hittills varit fråga om en införsel
af 30 a 40,000 tunnor , ehuru Höganäs stenkolsverk
varit drifvit, så visar det sig tydligen,
att det vore för stor uppoffring för andra verk,
att sätta så hög tull; att nu vänta sig hastiga
resultater af Stenkolsverket är icke möjligt;
åtminstone icke förr än till nästa Riksdag. Jag
anhåller således om proposition på tullens bestämmande
till 15 procent,
Friherre
Sen 20 Augusti J. m.
Friherre CederftrSm: Visserligen har jag
ifrån början ansett tullförhöjningen för stenkohlen
hafva ett stort inflytande på öfriga näringar.
Första förhöjningen var från i sk. till
i-4 sk., hvaraf ti skillingar gingo till prmmier
för Stenkolsverket. Detta ändrades sedan,
och Höganäs har deremot fått uppbära visst
för hvar tunna stenkol, som derifrån skeppades.
Det ksn visserligen vara likgiltigt, huru Staten
gifver detta, och huru Grufvan tilldelas
dess prtemier om det sker genom upptagande
sf tull på inkommande stenkol , eller genom
directa premier för hvar tunna, som försäljes,
men då det nu är fråga om en förändring i
organisationen af Verket, och jag förmodar att
Utskottet begagnat den gamla taxan, så ser jag
ej skäl att nu nedsätta tullen, helst om Verket
upphör, äfven behofvet af utbetalande af
prtemier upphör, hvarefter Kongl. Majit kan
lämpeligen nedsätta tullen.
Friherre Wrangel; Då införsel år tillåten
af alla vitror mot en modifierad tull, men
tulltaxan bör förekomma att msn ej blifver
öfversvämmad af utländska producter, så troe
jag att det vore inconseqvent, att sätta en sä
låg tull, ett Höganäs ej kan fortsättas. Orsaken,
hvarföre detta verk ej hittills kunnat four-J
nera så mycket kol som det borde, har varit
den, att Engelsmännen kunnat hit föra kolen
för bättre pris. Jag hemställer nu, om icke,
i fall tullen bestämmes till 15 procent, Höga
-
Ridd. 0. Ad. Fröt. VII. Band.
53
834
Den 20 4 ugust i f rn.
näs mäste upphöra, och då skulle en mängd
af familier blifva tiggare. Jag tillstyrker således
bifall till Utskottets förslag.
Grefve Cronhjelm: En värd ledamot har
yttrat, att om bidrag till Grufvan skall lemnäs
det vore likgiltigt om det skedde genom direct
bidrag från Staten, eller genom tullen. Detta
är likväl ej detsamma. Det sednare drabbar
blott consumenten. Således instämmer jag
med Herr Hjerta, att tullen må bestämmas till
a 5 procent.
Friherre Wrangel: Jag får föreslå so
procent.
Herr Cederschjöld: Förhållandet med flen-*
kol är detsamma, som med salt, hvad priset angår.
I gamla taxan står stenkol till ett virde
af 24 sk. och deraf betalas 6 sk. H. B:co,
men då verkliga förhållandet lär vara att priset
är högre än det är upptaget till i gamla
taxan, så skulle 25 procent af det verkliga
i'åtdet blifva betydligen högre, och följaktelin
de näringar som behöfva stenkol blifva be-:
eligen besvärade.
Herr Grejven och Landt Marskalken fram1
ide proposition dels till bifall af den åsten1,
af Utskottet föreslagne inkommande Tull'
rocént, dals å nedsättning deraf till 15 procent;
men vid bida propositionerne ropadeg
Ja och Nej.
Den ao Augusti J, nu
Hvarefter Herr Grefven och LandtMarfkalken
hemställde, att berörde Tullprocent m&tte till
20 fastställas.
Bifölls,
”Strängar, Cantille, eller öfverspundne Ba-i
”ser; Inkommande Tull procent 30. Utgåen-:
”de Tull procent 1.”
Strängar, Mässings, Stål och Tarm; Inkommande
Tull procent 30. Utgående Tull
”procent 1."
Herr Mannerhjerta: Jag har flere gånger
hört nämnag, att Utskottet utgått från den princip
att med låg tull belägga sådane artiklar,
som ej här fabriceras- Uti applicationen har
Utskottet ej alltid iakttagit detta. Messingsoch
stålsträngar kunna väl här fabriceras, mea
deremot ej tarmsträngar. Det är allmänt kändt
att hela Europas behof af sådane endast fylles
af några fabriker i Rom och Neapel- Som denna
sak utgör ett behof för Kongl. Capellet och
för hvarje Violinspelare enskildt, och det således
är angelägit, att få denna artikel till någorlunda
billigt pris, så hemställer jag oin ej tullen
kunde nedsättas till 10 eller 5 procent.
Herr Hjerta: Jag får föreslå, att en sär
skilt
rubrik bestämmes för tarmsträngar, och
att tullen derå nedsättes.
Herr Mannerhjerta; Jag får upplysa att
Ven So Augusti /, m.
Cantlllesträngtr äfven äto tarmsträngar ehuru
öfverspundne.
Grefve Cronhjelm: Som det vanligen si
tillgår, att tärmsträngarne fås utifrån, men bespinnas
här, så tror jag, att, efter Utskottets
principe, högre tull kan läggas på cantillesträngar,
än på vanliga tarmsträngar.
Herr Grefven och Landt Mar [kalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att
Tarmsträngar borde under er. serskild Artikel
i Tulltariffen uppföras.
Grefve Cronhjelm'. Skulle det ej gå anatt
uppföra spundna och ospundna tarmsträngar.
Herr Mannerhjerta: Öfverspinningen af
strängarne göres här, så att de öfverspundne
strängarne torde kunna hänföras under rubriken:
Messings- och Stålsträngar.
Herr Hjerta: Det är gifvet, att spundna
strängar ej importeras, och synas dessa mångfalidiga
specificationer icke vara af nöden.
Det enda som fordras, är en särskilt rubrik
för tarmsträngar, med nedsatt tull.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorde
proposition till bifall af den å ej mindre Cantille,
än Mässings- och Stålsträngar af Utskottet
föreslagne Inkommande Tullprocent.
Bifölls.
Den 20 Augusti f, m,
83*
. Hvarefter Herr Grefven och LandtMar/kalken
hemställde, att Tarmsträogar måtte under en
serskild Artikel uppföras, samt Inkommande
Tullen derå till io procent bestämmas,
Bifölls.
rStärkelse, Blå; Inkommande Tullprocent
!’5o. Utgående fullprocent i.’’
”Stärkelse, Hvit; Inkommande Tullpro-j
”cent 50. Utgående Tullprocent 1.”
Grefve Spent-. Jag hemställer, om icke,
då man satt joo procent på mjöl, äfven lika
tull bör sättas på stärkelse, etter som den är
en product af spannemål.
Friherre Wrangel förenade sig med Gref-*
ve Spens.
Herr Hjerta: Den hvita stärkelsen har
hittills varit förbuden till införsel,men den blå
har varit tillåten för porcellaines-brukens
skull, efter den ej här så lätt kan till vägabringas.
Jag tror då , att man bör göra
samm* skillnad, som dan gamla taxsn iaktagit,
och att den blå stärkelsen således bör få
lägre tull.
Herr Greinen och Landt-Marskalken hemställde,
att Inkommande Tullen å Stärkelse
85$ Den »o Augusti f. m,
matte bestämmas till joo procent för den
Hvita och 50 procent för den Blåa,
Bifölls.
”Svafvel; Inkommande Tullprocent 100
”Utgående Tullprocent 1.”
”Svafvelblomma; Inkommande TuIIproTcent
30. Utgående Tullprocent 1.”
Herr Cederfchjöld: Jag får hemställa; om
den förädlade inhemska produeten svajvdblom.
ma skall beläggas med mindre inkommande
tull, än det oförädlade Svajlet. När man
derföre lagt loo procents tull på svafvel, så
tror jag att man hör lägga lika mycket på
svafvelblomma, emedan svafvel äfven lär sublimeras
innom landet. och således förvandlas
till svafvelblomma. Om detta göres till erforderlig
mängd , är jag likväl icke säker på.
Grefve Lagerbjelke: Efter de upplysnin
gar
Utskottet erhållit, tillverkas icke svafvelblomma
till erforderlig mängd inom landet.
Herr Hjerta'. Äfven i den gamla taxan
år skilnad gjord, så att svafvelblomma är belagd
med mindre tull. Svafvel betalar 1 sk.
af 2 sks. värde, och Svafvelblomma 53 R;dr
16 sk. af 100 R:drs värde.
Grefve Spens: Om jag ej missförstod Herr
Hjerta var det hittills 50 procents tull på
Denio Augusti f. m.
8^9
svafvel och 33 och en tredjedels procent pä
avafvelblomma. Här äro löreslagne 100 och
50 procent. Jag hemstälier om man icke
kunde följa samma grund, som förut varit antagen,
så att man bestämde 66 och två tredjedels
procent för svafvelblomma.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde
att Inkommande Tullen å Svafvel måtte till
100, samt Inkommande Tullen å Svafvelblomma
till 50 procent bestämmas.
t;a Bifölls.
”Såcker, Rått, Brunt eller så kalladt
!’Maskovad ; Inkommande Tullprocent 10.”
”Socker, Rått , Terres och Tetes; samt
”Hvitt Pudersocker; Inkommande Tullpro”cent
20.”
”Socker, Rätt, krossadt Lump; Inkom*
”mande Tullprocent efter Utskottets förra förslag
25; enligt sednare förslaget 30. Utgående
Tullprocent 1.”
”Socker, Topp; Inkommande Tullprocent
”efter Utskottets förra förslag 30 ; enligt sednare
förslaget 40. Utgående Tullprocent 1.”.
Grefve von Rosen : Jag får anföra det jag
tror, att den projecterade tullen å lumpsocker
och toppsocker är så låg , att den ej öfverensstämmer
med Sockerbrukens bestånd. Fa
-
849
Den 20 Allgust i f. m.
hriceringen i England sker äfven till bättre
pris, emedan där är lätta re stenkolstillgång ,
och emedan der erhålles 33 och en tredjedels
Procents afdrag, då sockret utskeppas. När
härtill kommer, att i Engelska Colonierne
man njuter en lika drawback, som man betalt,
så göra dessa förmåner förenade med de ganska
stora sockerlägren i England, att deraj som
där har ett Sockerbruk , blott behöfver köpa
för dagen, behöfver ej betala assurance , utan
täger det blott från magazinen. Den, sora
iMiljer sitt socker, gör det vanligen blott
på samma tid, som en växel drages, eller 90
dagar. Sockerbruksidkare i Sverige inskränkas
deremot till försäljning innom landet , och
mäste gifva ett halft års credit. Jag tror att
dessa omständigheter böta tagas i consideratiom
Resultatet af nuvarande förslag skulle blifva ,
ptt de 20 procenten mellan terres och toppsocker,
samt de 10 procenten mellan terre^
och krossadt lumpsocker, skulle försvinna,
och Sockerbruken ej med fördel kunna fortsätta
sin tillverkning. Jag får således hemställa,
att tullen matte höjas till 60 procent
för toppsocker, och 55 procent för krossadt
lumpsocker.
Herr Cederschjöld: Jag skulle hemställa,
om det ej vore lämpeligt , att bibehålla de
sämre slagen socker till hvad sorn blifvit föreslagit,
men deremot sätta toppsocker till 50
procent. Det är den högsta ziffra vi utsatt
till förmån för de inhemska fabrikationef.ne.
Då bbr det ändå 25 procents skilnad emellail
JDr,n 20 Augusti f, nu
841
råvaran och den förädlade , och då tror jag,
a(t både consequence och fabrikanteraes rätt
blir iakttagen.
Grefve von Rosen: I anledning af den
siste talarens anförande, får jag nämna att af
de sämre sockerslagen är det sorn mäst brukas,
Terres. Maskovad brukas så litet att
blott mindre qvantitet deraf införes till Sverige.
jag skulle ej projectera 60 procent på
toppsocker, om jag ej vore osäker , huruvida
50 procent är tillräckligt, och då Regeringen
kan nedsätta tallen, har jag heldre föreslagit
60 procent.
Herr Hjerta : Proportionen emellan Ter
res
och Maskovade är gom 7 till 2, och delaf
syne», att det ej behöfves något särskilt förhållande
dem emellan. Då terres mera införskrilves,
begagnas det mera till sockerkokning.
Man finner af gpecialerne , att 9 a 10
millioner skålpund blifvit införde. Således
skulle det orsaka en stor minskning i inkomsterne,
om man gjorde en nedsättning å råämnet.
Jag tror att Utskottet jämkat sig , så mycket
det möjligen kunnat. Deremot »kulle jag
tillstyrka att på raffinade sattes 50 procent,
och tror, att en eå betydlig full är mer än
tillräcklig. Då kommer man äfven närmare
det förhållande, som efter det Activa värdet,
hittills ägt rum. Att tullen sättes till 60
procent, afstyrker jag alldeles.
Grefve von Rosen: Jag tror att den upp
-
842
T)cn 20 Augusti /, m.
gifna proportionen som 7 till 2 ej är så påli»
telig, utan något factice. Jag har ej yrkat
nedsättning på inkommande råsocker, me-n att
tullen på den förädlade varan skulle blifva eå
hög , att Svenska fabrikerne kunna vara nog
avantagerade, för att hos oss kunna täfla med
utlänningen,
Herr Hjerta: Jag tror »törsta fördelen
vara den , att man skiljer krossadt lumpsocker
från Terres och Maskovad. När detta
blifvit iakttagit, 6å äro bruken garanterade,
att ej något underslef kan äga rum med krossadt
lumpsocker. Jag föreslår således, att
Utskottets förslag gillas och att endast raffinade
bestämmes till 5© procent.
Herr Grejven och Landt Marskalken hemställde
, att, på sätt Utskottet föreslagit, Inkommande
Tullen å MaskovadSocker matte bestämmas
till 10 procent, samt å Terres och Tetes
, jemte Hvitt Pudersocker till 20 procent.
Bifölls.
Hvarefter Herr Grefven och Landt-Mar/kalken
frågade, om Ridderskapet och Adeln önskade,
att inkommande Tullen å krossadt
Lumpsocker borde till 30 Procent fastställas.
Ropades Ja.
Grefve von Rosen anmälte till Protocol
-
Den 20 Auguiti /, m,
843
let sin reservation emot Ridderskapets och
Adelns beslut.
Herr Grefven och Landt Mar »hålken föreslog
vidare, att Inkommande Tullen å Toppsocker
målte till 50 procent förhöjas,
Bifölls.
”Såg-Blad, till finbladige Sågqvarnar, samt
”Kran och Stocksågar ; Inkommande Tullpro”cent
3o. Utgående Tullprocent 1.”
Friherre Cederjlröm: I afseende på fin
bladiga
sågblad, skulle jag tro, att 30 procent
är för högt, dä de ej tillverkas i Riket. Det
är skäl, att intill dess de här tillverkas, de
ej må vara för dyra.
Grefve Frölich : Jag är i tillfälle upplya
sa, att vid finbladiga sågverk kunna alltför väl
nyttjas sådane blad, som innom landet tillverkas.
Herr Grefven och Landt-Mar»kolken gjorde
proposition till bifall af den å Sågblad föreslagne
Inkommande Tullprocent,
Bifölls.
”Säckar, som inkomma med Spannemål
’’och andre vahror; Inkommande Tuliprocent
”50,; Utgående Tullprocent 1.”
Herr Hjetta: 50 procents tull på säckar
S 44
Dtn 20 Augusti J, m.
med saker uti, år för mycket; det försvårar
införseln af många varor.
Herr Cederschjöld: Uti den gamla taxan
stå säckar, sora inkomma med saker uti, till
12 och en half procent eller 2 sk. af 16 sk=s
värde. Derföre hemställer jag, om icke tullen
här är för hög, och om ej kanhända io eller
15 procent vore tillräckligt.
Herr Hierta: 15 procent tror jag är för
litet; jag föreslår 35 procent.
Herr Grefven och Landt Mar [hålken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln önskade att
inkommande Tullen å Säckar, sorn innesluta
Spannemål och andre varor, borde till 15 procent
nedsättas.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grejven och LandtMarskalken
föreslog, att berörde Tull kunde till 35
procent fastställas.
Bifölls.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
att pröfningen al den återstående delen af
TullTariffen måtte till eftermiddagens plenum
uppskjutas.
Bifölls.
Ben 20 Augustt f. m. g4y
Öppnades Herrar Electorers lista till val
af Ledamöter i nedannämnde Utskott, och befu
n nos dertill hafva blifvit utsedde i
Bevillnings Utskottet:
Efter Herr Påhlman; Fullmäktige Herr
Rothlieb, Axel, och Herr Nordenankar,
Gustaf.
N:o 1983. Herr Loostjerna; Fullmäktig
Herr von Wahrendorff, Martin; och
N 0 2254, Herr af Malmborg, Abraham.
Lag-Utskottet:
Efter Herr Cederstam; Fullmäktig Herr
Silfverstråle, Gustaf.
N o 78* Grefve Hård, Carl Gustaf.
Allmänna Befvätrs- och OeconomieUtJhottet l
Efter Herr Ackrell, Carl Fredric,
N:o 1969, Herr Gyllensvahn, Hendric
Adolf.
HSgloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan ett qvart till 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli,
O. J. Lagerheim.
46 Den 20 Augusti e. m.
Onsdagen den 20 Augusti,
Plenum klockan half till 6 eftermiddagen.
Föredrogs å nyo Bevillningsutskottets den
31 sistledne Julii under N:o 29 afgifne, samt
den 5 dennes eftermiddagen på bordet lagde,
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets den 3 sistledne Junii under
N:0 12 meddeldte Betänkande, rörande de genom
Stora SjöTullen inflytande Bevillningsmedel;
och fortsattes nu pröfningen af den utaf
Bevillningsutskottet uppgjorde, och vid sistnämnde
Betänkande bilagde, Tariff till TullBevillningens
utgörande ä de i samma Tariff
upptagne varor.
”Tackjern; Inkommande Tullprocent joo;
”Utgående Tullprocent 30.”
Herr Cederschjöld., Pehr Gustaf: Tackjern
lära vi redan under rubriken Jern hafva bestämdt
till 10 procent inkommande tull. Det
torde således böra bestämmas till detsamma
här.
Herr af Wingård, Johan: Det måtte pi
förra stället stå som gjutsgods, annars tror jag
att det å båda ställen 1 Tariffen står till 30
procent.
Den 2o Augusti e. m
847
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
att inkommande Tullen å Tackjern måtte,
i likhet med hvad Ridderskapet och Adeln
redan förut vid pröfning af Artikeln Jern stadgat,
till 10 procent nedsättas.
Bifölls.
”Tandpetare, alla slag, med och utan fo”der;
Inkommande Tullprocent 255 Utgående
Tullprocent 1.”
Herr Cederschjöld: Jag har visserligen
funnit uti denna Taxa många nya artiklar såsom
tallflrunt m. m. men tandpetare tycker iag
är något för smått; då borde man äfven hafva
pipränsare, o. d.
Herr af Wingård: Jag får upplysa »tt det
kommer deraf, att denna artikel stått i tull—
specialerne, äfvensom en mängd andre, hvilka
skulle hafva gjort Ridderskapet och Adeln mera
nöje än någon af de föregående. Likväl
finner jag ganska väl, att artikeln tandpetare
kan utgå.
Grefve von Rosen., Axel: Då Herr Cederschjöld
nämnt tallstrunt, önskar jag att det
måtte bibehållas, emedan deraf till Götheborg
blifvit införde flere hundrade barkar, hvaraf
ganska många äro lurendräjade.
Herr Grefven och Landt Mar [kalk en hemställde,
att Artikeln Tandpetare, alla slag, med
S48
Den 20 Augusti e. m,
och utan foder, måtte utur TullTariffen utgå;
hvilket bifölls
”Tjära;
Inkommande Tullprocent 25; Utgående
Tullprocent 4.”
”Tjär Bärma , eller VrakTjära; Utgående
”Tullprocent 20.”
Herr Cederschjöld : Jsg är osäker om
det kan vara nyttigt, att lägga en så hög
tull på inkommande Tjära, då den till beck
förädlas innom Landet; men om så bör vara,
synes åtminstone ej exporttullen böra blifva
4 procent, utan 1.
Herr af Wingård : Tjära är en betydlig
artikel. Deraf hafva utgått 28,000 tunnor.
Om tullen nu förminskas från 4 till 1 procent,
så gör det stor skilnad.
Grefve Frölich, David: Då vi komma
rättnu till trädvaror, och där 5 procent bestämmas
af varuvärdet, så borde det vara conSeqvent,
att på tjära såsom trädproduct lägga
samma tull.
Friherre Cederström, Jacob: Redan i för
ra
plenum har jag anmärkt, att bland tjära är
vraktjäran den, som blifvit belagd med högsta
tullen, och som Utskottet således ansett bäst
att behålla. Den är nemligen satt tiil 20
ptocents utförsel-tull, då deremot den andra
Deri 20 Augusti e, rri.
är blott satt till 4 procent. För min del vill
jag ej bestrida den sednare tullen , men vraktjäran
tror jag bör få utföras emot 1 procent,
och deremot beläggas med hög införsel-tull.
Herr af Wingård: Wraktjära har förut
varit förbuden till utförsel, på det vår tjära
fej skulle skämmas uti utlänningens opinion.
]Det har varit för att vara cönseqvent i detta
afseende, sorn man satt den högre tullen.
Herr Hjerta, Jöhan Gustafi jag tror det
vara en allmän satts , att söka gifva credit åt
sina varor, och det sker lämpeligen genom
påläggande af högre tull ä sådane vrakproducter.
Så sker det i Norrige, hvad trädlaster
angår*
Friherre af Hördin , Carl johan : Jag an
håller
att någon af Utskottets Ledamöter måtte
upplysa, hvad utgående tullen hittills varit.
Dot är angeläget , att den ej förhöjes ,
utan blifver densamma som hitintills, emedan en
stor del af den tjära som exporteras, kommer
ifrån Finland, och försvåras exporten deraf,
blifver Sverige förlustig denna transito-handel,
den enda hufvtrdslkliga vi hafva qvar.
Friherre Cederström: Jag skulle visserli
gen
instämma med Herr af Wingård Och Herr
Hjerta , att det vöre nyttigt för crediten , stt
fcj vraktjära utfördes, i händelse den utförde*
Ridd. 0. Ad. Prat. VII, Band. 53
85°
T)en 20 Augusd e. m'.
under rubrik af god (jära , men om detla varit
Utskottets afsigt , så är det besynnerligt,
att Utskottet icke sökt bevara riket för införsel
af en sådan dålig vara , då Utskottet derå
ej laggt någon tull. Utskottet hade bordt vira
lika månt, att ej Sverige måtte belastas med
en oduglig vara, som att ej utlänningen måtta
få den. Enär likväl i Skeppsdocumenterne
sådan tjära måste vara upptagen sorn vraktjära,
kan sådant ej skämma crediten.
Herr Léjren , Johan Pehr: Jtg respectersc
fullkomligt Herr af Wingårds satts, att Utskottet
varit conseqvent. Det har varit conseqvent
äfven deruti, att då det befattat sig
med andra oeconomiska ämnen, det äfven befattat
sig med Vräknings-Författningarne. De
stadga att hvad Vräksren vräkt, fär ej utskeppas
, och det derföre, att man ej velat tillåta
vraktjära, vrakbräder eller vrakjern att utgå.
Jag tror ej, att det går an att befatta sig med
att tillåta till export sådant som Författningarne
ej tilläta gå i handel såsom förfalskad vara.
Så är det med Guld och Silfver. Jag
anser att hela artikeln bör utgå, såsom rörande
en förfalskad vara.
Herr af Wingård-. Det finnes flere artiklar,
som äro tillåtne till utförsel, ehuru de
hafva namn af Vrak. Så få till exempel
vrakbräder utföras till Juthland. Så kunde
det vara med den sämre tjäran, den kan nyttjas
till sämre behof, och kunde vara tillåten
till utskeppning på Juthska kusten, ehuru den
\*
Den 20 Augusti e. m'.
85i
ej får utskeppas till Brasilien. Derföre har
man trott, att den mot högre tull borde få utförås.
Den äger ej särdeles värde, man kan
användas till många saker, ehuru ej till högre
behof. För öfrigt har jag ej något emot att
att den förbjudes.
Friherre af Nordin: Jag instämmer ej
tned Herr Lefrén, itt utförseln må förbjudas,
men tillstyrker deremot att den belägges med
100 procents tull, ty om man börjar att föra
ut vrakjern, vraktjära, m. m. så orsakas misscredit
för våra producter, emedan sådana vrakbara
varor då blandas med de goda, till stort
mehn för våra handels-transactioner. I öfrigt
tror jag ej, stt vrakbräder hittills fått exporteras,
utan blott att halfrena bräder, under
vissa förbehåll, varit tillåtne till utförsel.
Herr Ceder rehfeld: Jag kan ej dela deras
mening, som anse vraktjära såsom en förfalskad
vara. Jag tror att det finnes t. ex goda
vrakbräder, såsom vrakbräder betraktade,
och så äfven med tjära. En hel annan sak
vore, om man genom förbättring på caractaren
ville sälja dem såsom goda bräder eller god
tjära, men då köpmannen vet', att det är vrakbräder
eller vraktjära, så blifver han ej bedragen1
Jag föreställer mig , att det kan finnas
mångfaldig» behof, hvartill man kan använda
vraktjära, och det vore då hardt för utlänningen
, att ej få köpa sådan derföre, att vi för
Ambitions skull ej utskeppa dea. Således
852
Den 20 Augusti c. m.
tror jag ej, att tullprocenten för vraktjära bör
bestämmas så hög.
Grefve frölich: Om jag ej bedrager mig,
hafva motioner blifvit väckte och till OeconomieUtsko?tet
remitterade om upphäfvande af
de gamla vräkare-författningarne. Om tjära
varit nämnd deruti, vet jag ej, men jag tror
det ej vara olämpligt, i fall vräkare-författningarne
upphäfvas , att en artikel säger, huru
med sådan tjära skall förhållas då den exporteras.
I öfrigt i afseende på bräder, får
jag upplysa, att de enligt gamla Författningen
varit indelte i 4 sorter , nemligen goda bräder
, vrak, vrakvrak och slubbert, men att
blott en sort af dessa fått exporteras. Ett
vidare yttrande härom skulle leda mig utöfver
ämnet.
Friherre Cederfiröm: Den egenteliga inconsequencen
hos Bevillningsutskottet ligger ej
deruti, att det tillåtit utförseln af vraktjära
emot 20 procents tull, utan deruti, att Utskottet
ej laggt någon införsel-tull på denna artikel,
hvarigenom det befordrat införseln af en oduglig
vara, och hindrat dess utförsel. Deruti
ligger inconseqvencsn. Att åter tjäran
skulle anses som förfalskad, då den Utföres
såsom vraktjära, kan jag ej finna, ty all vara
som bär namnet af sin egenskap, och sorn
deraf bär stämpeln, är ej förfalskad- Så är
det med metaller. Jag sahåller derföre, att
införsel-iu;len måtte bestämmas till 100, och
utförsel-tullen till 20 procent.
Deri 20 Augusti e, ni.
Herr Lefrén.: Hvar och en vet, att
Sverige ej importerar tjära för sitt eget behof,
utan att den utgör en transito-artikel, som Fin.
narne föra hit, och vi föra ut. Om vi nu
förhöja inkommande tullen på denna vara,
så försvåra vi denna transito-handel för Finnarne,
och vänja dem från att föra hit sin
tjära. Detta hitförande af Finsk tjära sker
ej till mehn för vår produetion, ty sä mycket
vi kunna producera , kunna vi afsätta. Jag
anser med Friherre Cederström, att det är så
mycket oriktigare, att ej lägga någon inkommande
tull på vraktjära, sorn Finnarne då
kunna föra på oss sådan , men vi ej kunna
föra ut dep. Jag föreslår således , att tullen
på inkommande tjära måtte blifva högst låg ,
emedan införseln deraf ej motverkar vår produciion
, då tjäran blott är en transito-vara.
Denna tull måste lämpas efter transito-förhållanden,
och denna vara således betraktas under
andra synpunkter, än andra varor. Tullen
å vraktjära bör derföre lämpas sä , att en
vara ej påföres oss, som vi ej kunna afsätta.
Herr Hjerta : Jag anser mig skyldig ,
att söka sätta mig emot ali nedsättning af tullen
å inkommande tjära. Jag kan ej dela den
siste talarens mening. Att handeln med tjära
till en del kan vara transito handel , medgifver
jag , men att vi för denna handels skull,
sorn gifvet en ringa vinst , skulle uppoffra att
för oss göra denna vara till en export-artikel,
när vi veta att vi på vissa orter*; hafva ti 11-  räekeliga skogar, och när de äro belägne på
854
Den 10 Augusti e. m.
aflägse ställen från Stapelstäderna , där handel
drifves , deruti kan jag ej instämma. Jag frågar
, om det icke är att frambringa handeln
med den Finska tjäran , att på den sätta låg
tull. Jag tycker det är mera skäl att, da vi
hvar dag se denna näring tilltaga och indu*
strien stiga, vi uppmuntra våra egna näringsgrenar.
De böra skyddas, och den tull, som
Utskottet föreslagit, är dertill tjenlig. Hvad
Friherre Cederström tillstyrkt, att sätta högre
tull på införsel af vrektjära, än annan tjära ,
ir något ovanligt. Jag har ej funnit, att
någon nation satt olika ingående tull på varor
af sämre och bättre beskaffenhet. Man
har väl hindrat, att de sämre utföra», men att
de införas , kan ej förekommas genom någon
tullstadga. Jag kan deremot ej tänka mig ett
förhållande, då en utländsk man kan påtruga
oss en dålig vara. Således tror jag ej, att
man bör frångå den gamla sattsen , att exporten
af vrakeffecter bör försvåras, och anser ej,
att man nu bör antaga annan tull , än den Utskottet
föreslagit.
Friherre Cederström: Utskottet har före
slagit
25 procent för införseln, och 4 procent
för utförseln af Tjära. Deremot har för
vraktjära ingen införseltull blifvit bestämd ,
utan endast 20 procent för utförseln. Huruvida
detta förslag är nyttigt, lämnar jag åt
en hvar att bedöma , mig synes som detta
stadgande skulle bereda utväg , att undandraga
sig tull lör god tjära, under uppgift »tt
den vore vrak. Hvad den goda tjäran ser-a
Den 20 Augusti e. m. 8SS
skildt angar, synes tullen på den särdeles högt
upptagen, enär den tjära som införes till Sve*
rige , egentligen utgör ett föremål för transitohandel.
Hvad angår att Nationer ej skola bruka
förbjuda införsel af vrakefFecter, lemnarjagdet
i sitt värde; ty det är en principo , som i intet
afseende kan blifva nyttig; men lätteligen bereda
underslef och oordningar: helst då fråga är
om varor i tunna. Det synes ej ofvan i dessa
kärl, att varan är bra; sådant måste utrönas
från botten , hvilket åter icke låter sig
göra vid handel i bodar. Det är genom jordblandning,
som tjäran förvandlas till vrak;
sällan eller aldrig angifves den för sådan.
Då sålunda köpare kunna blifva rent af bedragne
, derigenom att bedrägligt gods får tilL
6alu hållas, så synes det ej förenligt med Sty«
relsens omtanka, att tillåta införsel af dylika
varor. Så hög tull, som i allmänhet anses
svara emot förbud, bör alltså i min tanka
läggas på vraktjära.
Herr Hjerta-. Jag skulle underställa, huru
det är möjligt att göra skillnad vid importen
af tjära, om den är vrak eiler god tjära. Skola
våra vräkare deröfver vara domare, eller
skola besökarne nu befatta sig med pröfningen
af varans godhet? Hittills har man alldrig gjort
någon skillnad vid införandet, man har blott
hållit sig vid rubriken. Intet land låter vräka
varor på fartyget. Man måste då göra helt
nya Författningar. Man yttrar ej detta för an
-
%S 9i
Den 20 Augusti e. m.
nät äo för att söka fel, och när tjära står iil\
25 procents införsel tull, och vraktjära lill 20,
procents utförseltull, så tror jag det vara så
lämpeligt att det bör bifallas,
Herr Lefrén: Föremålet för denna discussion
lär vara, att få den lämpeligast» tull på
tjära. Hvad nu beträffar de dubbla rubrikerne
på tjära, så hemställer jag, om ejdet är ett
medel att göra tullförsnillning mycket lätt.
Man uppgifver vid införseln tjära , sorn vraktjära,
och sedan vid utförseln upptager man
dep på förteckningen, som god tjära.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hem-*
Ställd», att på sätt Utskottet föreslagit. Inkommande
Tullen å god Tjära måtte till 25 prct?
cent fastställas.
Ropades Ja och Mej>
Friherre aj Nordin: Priset på tjära är circa
8 R:dr, om man nu iägger 25 procents tull
derå, kommer den att kosta ro, R;dr, Det är
detsamma som att hindra ali transitohandel
tned denna vara från Finland. Jag tror såle-i
des, att tullen bör nedsättas.
Herr Hjerta: Sorn det är aldeles särskildt
ptstakadt, burit bör förhållas, när något är på
nederlag så finnér jag, att tullen ej bör rubbas.
När något upplägges på nederlag, betalas blott
en obetydlig afgift, och jag tror att när man
ser att ijärutränningen allt mer utbreder Tig»,
Den 20 Augusti c, rn,
357
qch pos8essionater anlägga tjärugnar i stort, så
bör man skydda denna tillverkning genom en
fådan tull, som Utskottet föreslagit.
Friherre af Nordin; Något nederlag för
tjär» har ej hittills funnits i Sverige, och för
Upplag deraf har ej funnits mera deraf än ett
ställe i Stockholm, nemligen Tjärhofvet. I öfrigt
har ej Sverige så stqr tjärutillverkning, att
den förslår till de reqvisitioner som af utlänningen
göras Denna vara utgör en öfverlast
till våra tunga metallaster, då de skol» exporteras,
och det är af väsenteligt inflytande på
vår inhemska industrie, att tillgången på öfverlaster
icke minskas , emedan följden annars
kan blifva att vi komma att sakna afsättning,
i brist på möjelighet att r|tt sortera fasterne.
Friherre Cederjiråm: Till hvad Friherre
af Nordin rätteligen anfört, anhåller jag få
tillägga, att då tjära ej till mehn för vår tjäru.
production kan oss påföras, emedan den ej kan
säljas till bättre pris tf utlänningen än af Svenska
producenter, så är det ej farligt att bestämma
en lägre tullj hvarföre jag hemställer,
om icke io procents införseltull vöre tillräckligt.
Herr af Wingård: Den sednast föreslagne
procenten är visserligen för liten. Vi skydda
fabrikerne med 5o procent, men den, som fabricerar
tjära är en arm bonde; han bör väl
äfven skyddas.
858
Den 20 Augusti e, m.
Herr Cederfchjöld: I händelse någon af
Bevillningsutskottets närvarande ledamöter skutle
minnas, hvad hittills tullen varit för inkommande
tjära, så anhåller jag få veta det, emedan
jag ej finner det upptagit uti den hittills
gällande Författningen. Det nämndes nyss att
ett betydligt qvantum inkommit; förmodeligen
har det blifvit förtulladt; om man således kändt
efter hvad grund det skett, så hade man
någon ledning att följa,
Herr Hjerta: Ehuru jag nyss upplyst ,
att mycket tjära utgått, visa dock ej specialer^
ne, att någon enda tunna inkommit.
Friherre nj Nordin•. Efter den upplysning
den liste talaren lemnat, bör man förmoda,
att ingen tull existerat å tjära, och dock har
ej tjära här funoits tillräckligt. Skulle man nu
deri lägga 35 procents tull, kunde ingen tjära
vidare inkomma, och vi blefvo exponerade att
ofta sakna öfverlast på vårt Jern , vår koppar
m. m. d- som icke hafva ett sådant pris, att de
kunna bära en dryg fräckt.
Herr Cederschjöld: Jag tycker mig hafva
hort sägas, att inkommande tjära hittills varit
tullfri. Då är det högst obilligt, att på den
nu lagga hög tull, hvarigenom! vi beröfvas denna
transito handel.
Herr Giejvcn och Landt Marskalken föreslog,
Den 20 Augusti e, m.
859
att inkommande Tullen å god Tjära måtte till
10 procent fastställas.
Bifölls.
Hvarefter Hery Grefven och Landt-Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln
behagade gilla den af Bevillningsutskottet &
god Tjära föreslagne utgående Tull.
Ropades Ja.
Herr Grefven och LandtMarJkalkcn tillkännagaf,
att någon inkommande Tull å Vraktjära
icke blifvit uti Tulltariffen utförd , samt frågade
om Ridderskapet och Adeln önskade, att någon
så beskaffad Tull skulle ä Vraktjära äga rum.
Ropades Ja och Nej.
Herr Hjerta: Vraktjära kan ej skiljas id
från annan tjära, då den införes.
Friherre Cederström: Det vore besynner
ligt,
om det ej vore möjligt att bestämma, huruvida
en vara är sf en beskaffenhet eller af
en annan, då den upplägges och pröfvas. Jag
skulle förmoda, att undersökning är lätt och
controllen säker. Om man uppgifvit god tjära,
och det är vrak , så är det ett bestämdt
bedrägeri. Derföre tror jag det ej vara ur
vägen, att tsar man bestämt jo procent pagod
tjära, sätta 15 på vraktjära.
86a
Ben 2 Q Augusti e, rn.
Herr Grefve» och Landt Marskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln önskade ,
att inkommande Tullen å Vraktjära skulle till
15 procent bestämmas.
Ropdes Ja och Nej.
Herr af Wingård; Jag vet ej, huru defc
är möjligt att bestämma, om det är Vraktjära
eller ej
Friherre af Nordin 1 Allt lakegods, sorn
inkommer i Hufvudstaden, upplägges på bron*
ordentelige vräkare tillkallas att kröna tunnorne,
och undersöka varans godhet, så att intet
af lasten får försäljas, förr än vräkarne bestämt.
Om varan är fullgod eller vrak. Sedan detta
är utrönt, och genom påkrönt stämpel er-»
kändt, erlägges tullen. Således är häruti ingen
svårighet emot hvad sorn blifvit föreslagit.
Herr Lefrénl Jag är förekommen af Friherre
af Nordin i den ena af de anmärkningar
jag ville göra. Den andra är att man lär hafva
glömt, att när tjära exporteras, skall en
förteckning företes sorn säger, om det år vrak
eller ej. Vräkarne 6kola sedan taga reda på,
om verkliga förhållandet är i öfverensstämmelse
med uppgiften. Således kan det blifva
utredt, om en inkommande vara är god tjära,
eller vraktjära
Herr
Hjerta', Jag tror att den operation
Ben 20 Augusti e, m.
Friherre af Nordin omtalat, är för exporten;
ty mer än 2:ne fall äro ej möjliga- Antingen
är varan köpt på annan ort för Svensk köpmans
räkning, och då tillhör varan honom redan;
eller skickar den Finska köpmannen hit
varan för att försäljas, och då får köparen se
upp sjelf- Det kan ej bero på Statens omsorg,
utan det måtte få bero på den enskilte. Helt
annat är det vid exporten; då tillser Staten,
att man ej utför dåliga varor, på det att Rikets
Exportartiklar icke må förlora sin credit,
vigtig för hela Samhället att bibehålla.
Friherre Cederström: Det förundrar mig*
att Herr Hjerta ej vill finna möjligheten af att
få en controll å varor genom vräkning. Det
sker hvar dag, och ingen Vara får här afyttras,
förr än undersökning blifvit gjord, om varan
är efter uppgift. Annars configqueras den. Det
är ett försighetsmått som är nödvändigt, för
att ej blifva bedragen, då accord om varor ej
alltid kunna göras på stället. Man införskrifver
och liqviderar varor genom bref. Om vid
ankomsten hit, varorne befinnas vara emot uppgiften,
så confisqueras varorne) och ersättning
sökes hos köpmannen.
Grefve Frölich: Jag vill ej bestrida, att
det finnes en Författning, hvarigenom det är
tillåtit att förklara varor oduglige och vräka
dem, men mig synes att detta är stridande emot
sunda handelsprinciper. D‘t sker i intet
annat land, ej i England; för lusten drabbar importeuren.
Om en handlande infört en gång
862 Den 20 Augusti e. mi
en dålig vara, lär han ej gör» om det. Vräkareförfattningen
galler tor våra export-varor,
men importtullen är för alla varor goda
och onda. Om så förhåller sig, att en
sädin Vräkareförfattning existirar, sorn blifvit
nämnd, så tviflar jag, att den kan bibehållas i
förening med upplyste principer.
Friherre Crderdröm: Om det vore för
hållandet,
att det blef tillåtet att införa vraktjära
utan tull, men god tjära med tull, så vore
det ett godt medel, att tullfritt få införa all
tjära, att nemligen uppgifva den, som vraktjära;
i synnerhet om, som man synes förmoda,
ingen undersökning här vid importen kunde
ske om varans beskaffenhet.
Herr Oderschjcild: Mig synes denna dis
cussion
hafva blifvit förlängd genom ett misstag
af dea 6iste värde talarea , i anledning af
Utskottets sätt att utsätta tullen. Jag förmodar,
att Utskottets mening varit, att samm» införselstull
skulle gälla för vraktjära sorn för
god tjär», Jag förmodar detta så mycket mera
var» Utskottats mening, som jag hört påstås,
att man icke kan utröna, om det är god
eller vraktjära, som inkommer.
Friherre CederJIröm; Det är aldeles ick»
något misstag, att Utskottet ej utfört någon införseltull
för vraktjära; derom har Herr LsndtMarskalken
upplyst oss. Der står ingen införseltull,
men ao procents utförseltull. Som
jag nyss anfört, är det ett säkert medel, att få
ail tjära angifven, såsom vrak, för att slippa
Den JO Augusti <*. m,
863
förtulla den. Jag anhåller således om proposition
på hög procent å införseltull för vraktjära
Herr
Grefvin och Landt Marskalken erinrade,
det han endast tillkännagifva, att någon
Inkommande Tull ä Vraktjära icke funnes uti
TullTarilfen utförd.
Herr Hjerta: Jag tror mig våga försäkra,
att ingen den ringast» tullbetjent skulle tag»
miste om Utskottets mening, att tullen på
Vraktjära skall vara densamma, som på god
tjära. Hvar och en finner att den är inbegripen
under deu generela termen Tjära.
Friherre CederJlröm: I händelse Utskottets
mening skulle vara 9ådan som Herr Hjerta
yttrat, så lärer ej något hinder vara . att uti
columnen införa den införseltull, som Utskottet
menat; och äfven om det ej varit Utskottets
mening, hemställer jag , om det icke kan
blifva Ståndets. Jsg frågar dock, om det är
billigt att vraktjäran, och den goda tjäran hafi
va samma tull. En oduglig vara bör ej befordras
till införsel, och derföre tillstyrker jag
högr# tull på Vraktjäran. ..4
Herr Grefvin och Landt Marshalk en föreslog
å nyo, att Inkommanda Tullen å Vraktjära
måtte till 15 procent bestämmas.
Bifölls.
ben 20 Augusti e. m.
Hvarefter Herr Grefven och LandtMar/kalkeii
hemställde, att Utgående Tullen å Vraktjärä
måtte, på sätt Utskottet föreslagit, till 20 procent
fastställas»
Ropades ja»
”Tobak, Blader % Inkommande Tullprö-*
”cent 35» Utgående Tullprocent 1.”
”Tobak» katfvad, i karduser eller lös i
”fastager > Inkommande Tullprocent 50.”
5’Tobak, karfvad, knaster; Inkommande
Tullprocent 50* Utgående Tullprö”cent
i.”
Herr Cederschjöld •. Tullen för Inkonitnande
Tobaksblader är Utsatt till procent i
och för Kardustobak endast till 50. Således
är det blott 15 procents skilnad, och det tror
j*g vara för litet. jag hemställer, om icke
tullen på tobaksblader bör nedsättas till 25
procent , och å kardus förblifva vid 50. Hittills
äro alla tobaksblader belagde med lika
tull; men somliga kunna kanhända gälla 10
sk. andra 30 sk. Skålp. Således tror jag det
ej blifva någon förlust för Statsverket, om
tullen i allmänhet nedsättes till 2b procent.
Herr af Wingård; Jag befarar, att det
skulle blifva alltför stor förlust för Statsverket
, om tullen å tobaksblader nedsättes, emedan
-
»«* to Jugutti *. m, %§g
dan man infört emellan 2 och 3 millioner
Skålpund om året.
Herr Cederskjöld; Om man vill skydda
våra tobaksfabriker , så tror jag, att 15 procents
skilnad emellan den råa och den förädlade
varan är för litet. Åtminstone har vid
nä-.tan alla andra artiklar, en varas förädling
blifvit skyddad med m nst 25 procents skilnad
i tullen, mot den rå materien.
Herr Hjerta : Jag skulle föreslå , itt man
heldre höjde fabrikatet. Det synes betänkligt*
att på en gång tillvägabringa en så betydlig
nedsättning. Då man sett , att bruket af tobak
ökar sig, tror jag ej att man bör uppmuntra
det.
Friherre Cederström: Äfven jag instäm
mer
deruti, att tullen å färdig tobak må blifva
uppsatt, och tullen å bladen blifva bibehållen,
ty tobak produceras innom landet till större
qvantitet än fordom, och är en ren öfverflödsartikel.
Tullen derå bör således vara betydlig.
Herr Cederfchjöld-, 1 händelse Ridderska
pet och Adeln bibehåller den föreslagns tullen
å tobaksblader, hemställer jag, om ej tullen
å Kardustobak bör höjas till 60 procent.
Herr Grefven och Landt Marskalken före
-
Rtdd 9. Ad Prot VII. Band. SS
( ' 866
Dea 20 Augusti e, lil.
slog, att Inkommande Tullen å Kardustr måtte
till 60 procent förhöjas, nien den af BevillningsUtskottet
å Tobaksblader föreslagna
Inkommande Tullprocent 35. bibehållas.
Bifölls.
Hvarefter Her v Grafven och Landt-Marskalken
hemställde , att Inkommande Tullen å
Knaster jemväl måtte till 60 procent förhöjas.
Ropades Ja.
”Tobak, Ciggarrer ; Inkommande Tull.
”procent 50 ; Utgående Tullproeent 1,”
Herr Lefrén-, Jag underställer, om det
ej är samma skäl, att höja tullen på Cigarrer
till 60 procent , som på Karduser.
Herr af /Hingård; Jag tror ej, att det
tillverka» mycket Cigarrer i Sverige. De 60
procenten voro en skyddstull för våra tobaksfabriker,
men någon Cigarrfabrik finnes ej
här.
Friherre Cederström; Den anmärkning
Herr af Wingård gjort, finner jag ej hindra
att, för consequencens skull, man äfven sätter
cigarrer till 60 procent, såsom Herr Lefrén
föreslagit.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
att Inkommande Tullen å Ciggarrer mät
-
ren 23 Augusti e, m.
{ej i liknat med hvad i afseende å Kardo' r
redin blifvit stadgadt , till 60 procent förhöja®.
Ropades Ja.
’’Träd , Buskär och plantor, friska aila
”slag ; Inkommande Tuliprocent 1. Utgående
”Tullprocent 1.”
Friherre Cederström: Jag hemställer, hit
ruvida
någon införsel-tull bör läggas å friska
träd, buskar och Plantor. Jsg skulle förmoda
, att de böra få tullfritt införas. Det är
nyttigt , om nya sådana kunna införas , och
hos oss vinna trefnad.
Grefve Frotich Daviel, och Friherre Toll,
Gustaf Philip, förenade sig med Ffihherre Cederström.
Herr Grefven och Lan dt Marskalken hemställde,
stt friska Träd, Buskaf och Plantor, af
alla slag, matte tullfritt få införas 5 hvilket
bifölls.
”Trädvirlce , Axelträd och Blaicarder ,
hHjullötar och Naf, af hvad Trädslag sorn
”helst, Ek undantagit; Inkommande Tuiipro•’cent
50. Utgående Tullprocent x ”
Friherre Cederström: Det förefaller mig br»
synnerligt, att Utskottet i denna rubrik undantagit
Ek »rån afgift, då vi likväl äga träd af
m
Bin So Augusti e. nu
detta slag till samma behof. Om nu blancarder
m. m. af Ek införas, så skulle de. enligt
Utskottets förslag, vara tullfria, men andra slag
betala 50 procents tull. Detta är ej enligt med
Statens interesse, hvarföre jag tillstyrker, att undantaget
för Ek måtte uteslutas.
Herr Grefven och Landt Mar [hålken hemställde,
att det vid ifrågavarande Artikel befintlige
uttryck : Ek undantagit måtte utur Tulltariffen
utgå ; hvilket bifölls.
Grefve Löwenhjelm , Carl Axeli Jag skulle
önska, att undantag gjordes för stockämnen,
hvaraf våra Gevärsfactorier äro uti största behof.
Jag tror, att de hörde under förra rubriken
Friherre
Cederström: Jag tror ej, att
stockämnen äro hänförde under någon särskilt
rubrik, men de synas visserligen böra hänföras
till den artikel, som nyss förevarit. Jag
anhåller derföre, att en ny rubrik för stockämnen
vid denna Artikel måtte införas med
nedsatt införsel-tull , och det så mycket mera,
som ett stockämne förstör ett helt träd,
Herr Hjerta : Vid Artikeln Gevär står
i taxan: Gevär, alla dag, eller deras diar, 50
procents införsel och 1 procents utförsel tull.
Om Gevärsstock-ämnen kunna hänföras under
denna Artikel , så är saken redan afgjord ,
men annars tror jag, att, då med ofvsnoämnde
rubrik egenteligen menas blott sjelfva Gevärets
X)*n 20 Augusti e. m.
8*9
delar, man torde böra göra en bestämd skilnad
för Gevärsstockämnen. Jag anser likväl,
att man kunde utsätta, att de borde vara af
ädlare trädslag. Björkämnen tycker jag , att
vi måtte hafva sielfve, men om de äro af
Valnöt, App«l eller dylikt, såsom de franske,
så är det rätt att tullen är lag.
Grefve Löwenhjelm: Stockämnen i Ge
värsfactoriei
ne äro just af Björk , och det är
egentligen lör dem , som jag anhåller om
undantag och nedsättning af tullen.
Friherre Cederström: För Gevärsfactorier
ne
till Arméens behof kommer intet annat
trädslag än Björk ifråga , emedan detta trädslag
fås för godt köp, är lätt och starkt.
Till Jagtgevär deremot användas andra träd-.
slag Jag tror således, att en ny rubrik på
Stockämnen bör insättas , och sådaoe , utan jfseende
på trädslaget, få inkomma mot en tull
af 5 procent.
Herr Grefven och Landt Mar [kalk en frågade
, om Ridderskapet och Adeln önskade t
att en ny Artikel borde i Tulltariffen inlöras ,
under rubrik af: Gevärs stockämnen , samt att
Inkommande Tullen å berörde Artikel måtte
till 5 procent bestämmas.
Hopades Ja.
”Trädvirke, Bjelkar eller Balkar af Furu
87“
Ven 2o Augusti t. m,
”eller Gran , alla slag ; Utgående: Tullpro”cent
5.”
”Bjelkar eller Balkar af Alm 3 Utgående Tull”procent
20.”
”Bjelkar eller Balkar af Ek 3 Utgående Tull”procent
30.”
”Bjelkar eli-r Balkar af Björk och Bok ; Ut-i
”gående Tullpraeent 10.”
”Bjelkar eller Balkar af andra slag 5 Utgåea”de
Tullprosenr 5.”
Grefve Frölich , David: Jag vågar åberopa
mitt skrifteliga anförande 1 plenum den 18
Hennes f. tn. i hvad det rörer bjelkar. Jsg
bar der yttrat , att närmare borde bestämmas
hvad som med bjelkar menas , på det ej samma
missbruk hädanefter må kunna äga rum ,
sorn hittills , att man utskeppar sågblockar.
Bjelkar äro en vara , som nästan ej har något
värde, förr än de hafva 11 alnars längd ,
och hålla u tum i fyrkant. Hvad de understiga
dessa dimensioner, medföra de ej någon
reUtif vinst, utan leda blott till skogsöda,
jsg anhåller således om proposition å den sär.
skilta redaction, sorn jag ansett lämpelig.
Friherre Cederfiröm: D?t förefaller mig
besynnerligt vid denna artikel att Utskottet
uteslutit från ali införseltull ämnes-träd.,' bjelkar
m. m. Det är ej fördelaktigt att de ute
-
Den 20 Augusti e, m.
slutss, fy de äro en vara, som då den införes,
bör erlägga afgift, åtminstone lika väl , som
stockämnen, men som den behöfves mindre,
än dessa tror jag att tullen derå bör vara något
högre eller ro procent.
Grefve Frölich: Jag anhåller att mitt nyss
åberopade skrifteliga anförande måtte blifva
uppläst, elter att sjelf få uppläsa det. Jag
tror att jsg deruti ådagalagt åtskilliga grunder
som torde fästa Ridderskapetsoch Adelns upp»
märksamhet.
Hvad först den inkommande tullen beträffar,
sä vet jag ej, om den kan äga rum ifrån
något annat land än ifrån Finland, om icke
från Norrige; men derom torde ingen fråga
blifva i anledning af Herr Thams framställning
om en hemställan till Kongl. Majit, atfe
all import och export af producter bägge länderce
emellan måtte blifva utan tull, Således
tror jag att importen af trädvaror inskränker
sig till Finland, och det skall vara mig likgiltig,
om på dem sättes 10 procents tull. Hvad exporten
angår, har jag sökt i mitt yttrande ådagalägga
skälen för tullens höjning, och anhåller
derföre, att berörde anförande måtte
uppläsas.
Härefter upplästes Grefve Frölichs till Rid;
derskapets och Adelns Protoeoll den 18 dennes
förmiddagen afgifne ifrågavarande skriftliga
anförande,
I
Den SO Augusti e, m.
Grefve Frölich: Det kan vål synas myc
ket
tilltagit, att sätta 200 procents tull å en
exportvara, då man jemför den med andra varor,
men det måtte ej vara fråga om en
jämförelse emellan 10 och 50 procent ,
utan om tullen skall göra åsyftad verkan.
När jag tror mig med de Engelska
tullförfattningarne hafva ådagalagt, huru förhållandet
är; när jag visat att England på plankor
lägger 400 procents tull, men låter sågblockar
få införas utan tull, så skulle följden
tydeligen blifva om vi mot lindrig tull tilläto
utförsel af sågblockar, att Engelska sågverksägare
tillskansade eig «n oskälig vinst genom
utförseln af sågblockar och besparingen af tullen
för plankor. Skulle jag hafva yrkat tullen
sorn den hade bordt vara, aå skulle den
hafva blifvit ännu högre, men just för att ej
stöta ömtåliga öron, har jag endast föreslagit
200 procent. Hvad jag yttrat und«rkastar jag
i öfrigt Ridderskapsts och Adslas närmare
granskning
Herr Lefrén-. Jag har anmält mig för att
i allmänhet understödja Grefve Frölich. Jag
tror det si myck#t mindre vara farligt att stadga
den tullafgift Grefve Frölich föreslagit, som
Kongl. Maj:t enligt Ridderskapets och Adelös
beslut fått rätt att sänka tullen. Således är
det ej någon fara om tullen sättes för hög. Jag
understödjer då Grefve Frölich i följd af hvad
jag ofta förut yttrat: att man bor lemna fkydd at
de inhemjka näringarne.
Friherre Cederjlröm: I afseende på da
dimensioner som Grefve Frölich föreslagit, en
-
Ben 30 Augusti e. m. gyj
•arnt bora få utskeppas såsom bilkar, nemligen
till högst 10 tums fyrkant och i i aln»rs längd
får jag fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
derpå, att i sådant fal! en ganska
betydlig exportartikel (rån Svenska Hamnarne
i Östersjön skulle gå förlorad, ftaikar af i i
tums fyrkant och deribland så kallade Spanska
balkar af samma tjocklek, med ända från 18
till någre och 20 alnars längd, skeppås i myckenhet
från Östersjöhamnarne dels till Tyskland
dels till andra främmande orter. De så
kallade spirorne af vida mindre tjocklek d. v.
s. till högst 5 a 6 tum i fyrkant som till
myckenhet exporteras, äro visserligen skogödande,
men denna artikel utgör för visse orter
en ganska betydlig näringsgren, hvilken aldeles
skulle upphöra, om ett visst tumtal bestämdes
för tjockleken, äfvensom ett visst alntal
för längden af exportabla trädvaror. Det
är således i afseende på bestämmandet af dimensionerne,
tora jag icke kan instämma med
Grefve Frölich deruti, att taxan skall utsätta de
tum och alnetal, under hvilka bjälkar och spiror
ej få utföras. Mig synes det vara naturligare
att afgifterne bestämmas efter dimensionerne,
men att dimensionerne ingalunda må sättas såsom
ett vilkor för export rättigheten.
Hvad beträffar den öfverdrifna tullen af
200 procent för Sågblockar, som Grefve Frölich
föreslagit, så, enär man redan i afseende &
»pannemål, ansett joo procent vara »varande
Sert 20 Augusti <*, m.
emot förbud, lärer msn ej kunna bestämma mera
å denna artikel.
Herr Hjetta: Jag medgifver visserligen
att Grefve Frölichs åsigt är mera lämpad efter
handelsförhållanderna insel England, och att annat
kas vara gällande i afsesnde på Tyskland.
Likvil finnas äfven några allmänna reglor. Jag
anhåller då att få åberopa den gamla faxan.
Den har iakttagit samma försigtighetsmått sorn
Grefve Frölich nu föreslår att lör bjelkar utsätta
tumtalet Då den stadgar att bjelkarne
gkols hålla ao *lnar9 längd, så är det gifvet,
att eo gräns der varit satt för utförselrätten.
Utskottet bar däremot nu föreslagit, att bjelkar
och balkar af alla Jlag skola få utföras , och
derföre förenar jag mig med Grefve Frölich,
att man bör stadga något visst i afseende å
tumtalet, på det ej sågblockar må utföras, för
att sågas upp i Englacd. Då nu blott är fråga
om bjelkar och balkar, så instämmer jag
till alla delar med Grafve Frölich. Skulle man
blott fästa
Friherr# Ced*rs£röm omfalt, borde man supponera
att ssdane blochar kunde till annat äö
sågning begagnas, och det kan jag ej tro.
Grefve Frölich: Jag har tydeligen utmärkt
i mitt skrifteliga ar.iörJnde, att jag ej talat
om någon export frän annat håll, än ifrån
våra Vestra kuster, jag har sagt, att om man
.fixersde så hög tull för dem, vore det alltid Regeringen
öppet, att stadga en annan för Qstersjö-hamharne
Det kan visserligen vara tnöjligt,
att 8 a io tums bjeiksx utföras åt Ojter-;
Den 20 Augusti e. m
875
sjön. Det fiindrar likväl ej, att ifrån Götheborg
Bjelkar icke borde få exporteras, så vida
de ej hafva det tamtal jag nämnt. Jag tror
det vara nödvändigt i detta ämne, om man
vill hålla sig vid detsanna, att ej skära öfver en
karn för att vara principsmessig, utan localicera.
Jag instämmer således gerna med Friherre
Cederström deruti, att en särskilt rubrik
sättes för kortare bjelkar, från Östersjöhamnarne,
elier att åt Kongl. Majtt öfverlemnas, att localt
minska tullen på bjelkar , men att de, som
från Vestra kusterne utföras, må sättas till II
alnars längd och 11 tums fyrkant. Med spiror
är förhållandet detsamma. Å dem har jag
ej föreslagit någon förhöjning i export-tullen.
De skola vara af 18 a 20 alnars längd, raka
och särskilt beskaffade så, att af dem ingen
skogsöda är att befara, ehuru de blott hålla 8
tum. Hvad angår att spannemål ej är belagd
med mera än leo procents tull så kan detta
visserligen icke lämpas på trädvaror, Spannemål
kan hvart år omproduceras; bjelkar ej
mer än hvart ioo:de år.
Friherre Cedtrftrem: Jag bestrider ej,
att i England, genom den höga tullen å Plankor
, det kan blifva fördelagtigt att i stället
införa blockar; likväl synes en sådan fördel
böra vara reciproque mellan Engelska importeuren
och den, som från Sverige exporterar
Sågbiockarne. Endast Sågverksägarna i Sverige
kunna derigenom förlora något uti sia förtjenst,
få Tyska Vallen är deremot förhållandetalldeles
olika. De mindre bjelkar eller sågblockar,
sorn ditförasj nyttjas till deras korssverkshus. .
%'å 2fn i« Augusti t. tn.
Enligt Herr Hjertås uppgift , innehåller
den torra taxan ej mera än en enda dimension;
och då förhållandet derigenom således icke
kan upplysas, hemställer jag, om icke man
bör rådfråga Tullspecialierne, der säkerligen
alla de dimensioner igenfinnas, under hvilka
trädvaror blifvit utförde.
Herr Hjerta'. Jag får den äran upplysa,
att jag gjort ett misstag , derigenom att oågra
blad af gamla taxan sutto ihop.
Grefve Fi blich: Jag ber, att Ridderska
pet
och Adeln täcktes observera , att i den
nya redactionen jag föreslagit stå de korta dimensionerne
ej till någon förhöjd tull, utan
lika med Utskottets förslag. Jag har vågat
föreslå att ”mindre timmer af furu eller gran ,
”sorn icke kan anses som Bjelkar, Sparrar,
”Spiror, Sågblockar eller Hustimmer,” skulle
beläggas med 10 procent , och ”sparrar af fu”ru
eller gran , längre eller kortare ifrån 5 till
”8 tum i fyrkant” med 6 procent. Friherre
Cederström och jag äro således af samma tanka
; och det är ej värdt, att fortsätta discussioJ
nen derom. Frågan är nu endast , huruvida
bjelkar ifrån vestra kusterne skola innehålla
det tumtal jag föreslagit.
Friherre Cederström-, Jag skulle ej förmoda,
att man bör göra en författning särskilt
för vissa localer. Eu Författning måste vara
generel. Jag bestrider ej, att de dimer aioner
Grefve Frölich omnämnt må beläggas med
Dtn se Aiigiuti e. m,
den tull han föreslagit, men ja? bestrider, att
exporten skall inskränkas till hvad hao föreslagit,
på det denna handel ej matte blifva
stängd för innebyggarne i vissa orter.
Grefva Frölich-. Min mening är ej, att
stänga handeln, utan blott att hvad som exporters*,
måtte vara verkeliga bjelkar, och
att ej underslef måtte ekje , såaom hittills ,
derigenom att man huggit sågblockar, hvilka
Engelska nationen vill hafva , och kantat dem,
samt sedan utskeppat dem såsom Bjelkar.
Wermlands Sågägare hafva flere gångor härom
gjort hemställan hos Regeringen. Det är
ledsamt , att här vara den ende , som Representerar
Sågägarnes intresse. Det är ej för
enskilt vinst jag talar; jag kan upplysa med
en tariff, att på Clarelfven nedanom och förbi
mine Sågverk årligen flottas 3 a 4000 tolfter
blockar, som gå ner till Sågverken i Götha
Elf. Det är ej en så obetydlig fråga,
om allt detta skall få exporteras till Engelsmännen
, för att af dem sågas. Jag har skaffat
mig underrättelse om hvad till Sågverksrö*
reisen hörer, och fått veta, att denna sak är
nästan okänd för Svenska Köpmännen i Götheborg
, och att hulvudsakliga vinsten stannat
hos utlänningen. När Kongl. Maj'.t äger
rätt att framdeles nedsätta tullen, finner jag
ej något ondt uti att vi nu höja den, då det
är nödvändigt. Det sammanhang sågblockar
hafva med bjelkar gör , att jig anhåller om
proposition, att bjelkar, sorn utföras, skoll
hålla u alnar i längd och n tum i fyrkant,
Den 20 Augusti c. m.
samt a<t sågblockar och hustimmer skola hän™
föras under samma rubrik.
Herr af Wingård'. Det är mig ock nogsamt
bekant, att bjelkar utgå till England och
der handsågas, hvadan jag anser det ej vara
farligt att sätta en högre tull , enär Regeringen
kan nedsätta den.
Herr Hjerta: Uti gamla taxan upptagas
under en rubrik bjelkar och balkar. Blockar
finnas ej i den upptagen , så att de måtte hafva
varit förbudne till utförsel. Grefve Frölich
har nu lemaat den upplysning, att man
blott litet kanthugger blockar, för att eludera
Författningen, och sedan utför dem såsotn
bjelkar. När man således sf det förra förbudet
finner vigten af hög tull , och det i alia
fall åt Kongl. Maj:t är öfverlenmadt, att, om
så nödigt pröfvas, nedsätta den, skulle jag
hemställa, om icke Herr Grefven och LandtMarskalken
täcktes hjelpa oss ifrån denna sak
på det sätt, att vi lingö proposition på den
tull Grefve Frölich föreslagit, men att tillika
vid denna rubrik förenas det vilkor, att, hvad
angår Exporttullen från särskilta orter, underdånig
anhållan hos Kongl. Maj:t göres, att
Han måtte lämpa den efter näringarnes behof,
och olika förhållanden med handeln å
dessa orter.
I
Frih erre Cederström: Det är visserligen
väl, att Kongl. Maj:t icke blifvit betagen den
rätt han uti Grundlagen äger att nedsätta Tull
-
fren 20 Augusti r, m.
afgifter då da befinnas för höga; men jag hemställer,
huruvida i fall Riksens ständer, uppsatta
tullen till den grad, att ali utskeppning
utan Tullförsnillning blir omöjlig, åtminstone
icke för ett år betydliga förluster blifva beredde,
äfvensom en mängd förbrytare allsfrade,
och att sådsnt icke kan stå tillsammans med
Statens interesse, synes lör m'g klart. 1 min
tanka är det af vigt att export-tullen i allmänhet
ej är för hög*
För hvad som i denna del angår sparrat
och bjelkar, hvarom nu är fråga, anhåller jag
få veta, huru stor procent Utskottet föreslagit.
Om det endast är 5 procents tillökning i förra
Tullen, efter Utskottets beräkningssätt, så
blefve det ändå vida mera , då man icke förgäter
skilnaden emellan verkliga värdet och
det i gamla Tulltaxan bestämda Tullvärde.
Denna skilnad är så betydlig att den närmar
sig till 25 procent.
Bjelkar öfver 22 alnars längd, samt med
12 a 14 tums fyrkant, äro upptagne till 3
R:dr 8 sk. Hamburger Banco, och Tullen derå
i förra Taxan utsatt till 8 sk. En sådan
Bjelke är åtminstone värd emellan 14 och 20
R:dr Banco. Om nu tullvärdet blott skulle
blifva 14 a 16 R:dr., så uppstår ändå genom
15 procents Tull en gruflig skilnad emot de
förut bestämda 8 sk. Dst är högst angelägif,
att desse artiklar ej beläggas med en godtyckligt
bestämd, orimligen hög, full.
§*0 t>tn ?• Jufittb' e m.
Grefvt» Frölich: Jag nödgas tro ett j*g varit
otydlig, efter Friherre Cederström ej förstått
mig. Jag har ej föreslagit någon förhöjning
å tullen på bjelkar. Jag harejnågot emot om den
af Utskottet föreslagna tull å bjslkar minskas.
Jag har blott föreslagit en närmare bestämning
af hvad som är bjelke, och hvid som bör
komma under det namnet. Jag har ansett bjelke
vara ett träd af 150 år, och ett sådant bör
tillskynda sin ägare all den inkomst, som k*n
vinnas. Det må således gern» gå ut emot den
lägsta möjliga tull. Jag har blott yrkat, att
ej omogen skog måtte under samma namn
gå ut.
Herr von Qvanten,', Jag tycker mig finna,
att Grefve Frölich egeoteligen åsyftar,
att ej Engelsmännen skola undergräfva våra
sågverk. Englands tull på våra plankor och
våra sågblockar tyckes åsyfta att kunna få våra
sågblockar och såga dem sjelfve, hvarigenom
de slippe att skatta till oss. Om det är
en förmon får Sverige, att bibehålla planksågningen,
så bör man lägga hinder för utförseln
af blockar. Derföre tror jag att om icke just
200 procent, åtminstone en dugtig tull bör sättas.
Äfven om den sättes till 2®o procent,
kan jag ej finna att det blir något monopolium
i fall Regeringen stadgar att de som utskeppas
till Tyskland , skola erlägga den och den
tullen, men de som utskeppas till England en
annan. Deruti är fullkomlig reciprocitet, att
om England försvårar vår afsättning på plankor,
vi äfven må försvåra Engelsmännens
planka
toen 20 Augusti c, m.
8Sr
planksågning, och att om ej Tyskland har sådane
speculationer för att förstöra våra sågverk,
det bör få våra varor till bättre pris.
J ig anhåller således om proposition till bifall
å den tullprocent Grefve Frölich föreslagit.
herr Grefven och Landt Marskalken yttrade,
att då Grefve Frölich, efter hvad Herr LandtMarskalken
tyckt sig finna, egenteligen yrkat,
att Bjelkars dimensioner måtte närmare bestämlilas,
samt att ett psrtielt stadgande derom i
afseende å Rikets Vestra kuster måtte beslutas,
torde Ridderskapet och Adeln böra afgöra, om
någon skillnad i afseende å Bjelkars beskaffenhet
och dimensioner, borde i anledning af särskildte
orters skiljaktige förhållanden, tilläfveni
tyrs äga rum*
Friherre Cederftröm: Uti det beslut Rid
defskapet
och Adeln redan fattat om Konungens
räit att nedsätta tullen , är bestämdt att
det skali ske geaerelt.
Herr Hjerta : Just derföre skulle jag fö
reslå
att vid blockar få proposition om undantag
i denna sak, sorn jag anser så vigtig.
En särskilt mening angående undantag i detta
afseende kan införas, då blockar komma i
fråga. Nu böra vi hålla oss vid bjelkar och
bslkar, och jag anser vigtigt att en viss längd
för sådane bestämmes- Jag kan ej finna, hvar
-
Ridd. o. Ad, Prot. VII. Band.
56
Den 20 Augusti e. nu
före icke vid denna fråga S tuni kunde gälla
generdt.
Herr von Qiantett: jag vill blott göra en
anmärkning vid Friherre Österströms yttrande,
*tt stadgandet vore generelt. Hvartill tjenar
, då reciprocitets-läran. Den ena nationen kaa
lätta utförseln af dess produkter; då måste vi
väl använda reciprocitet emot den. Den andra
kan försvåra exporten, och då måste väl vi
möta det på samma sätt. Således tror jag det
aj vara någon fara, att här sätta hög tull, då
Regeringen kan inse, hvad tuli som erfordras
relatift till andra nationer.
Friherre Cederström : Hvad först angår det
ifrågavarande bsslut som Ridderskopet och Adeln
redan fattat, vill jag ej tvista derom; ordalagen
äro bestämde. Men hvad åter beträffar
att de dimensioner skulle utsättas, hvarunder
bjelkar ej borde få utföras, så uppkommer
den omständighet, att blockar med fördel i
Östersjön kunna utföras, men när de beläggas
med 200 procents tull, bli fy er det ett rent förbud;
och att åter göra olika författning för
de östra och olika för de vestra kusterne, anser
jag rakt oriktigt
Grefve
Frölich: Jag nödgas annu förlän
ga
discussionen. Jag vet icke, hvarföre då man
känner orsaken, sorn är att freda sågverken,
man ej kan göra modificationer i anseende tili
locala förhållanden, och jag vet ej genom hvilken
§. sådant är förbudet. Det är gjordt med
De.n 23 Augusti t. m.
två ord, om msn sätter balkar och bjelkar
från Götheborg af den och den dimensionen 5
procent. Då blir det ej fråga om att förändra
tullen uti Örtersjöhamharne, utan i
nästa rad sätte* bjelkar och balkar från Östersjökusterne
af lägre dimensioner 5 procent.
Derigenom är ändamålet vunnit, att man nemligen
ifrån Östergjökusterne får utskeppa mindre
balkar, men ifrån Götheborg ej under 11
alnars längd och 1 1 tums fyrkant. Jag vet ej
hvartill en generel principe uti en sådan sak
Skulle tjena.
Herr vou fanten: Jag vill blott tillägga,
att man skulle tycka, det ett sådant lörbud vore
ett riionopolium, men jag tror att i motsatt
f*U vårs skogsägare snarare i framtiden skulle
få säfja till mindre pris åt Engelsmännens com-i
missionairer äh nu åt våra sågägare. Ty om
England får här uppköpa sågblockar, och vi
ej höja tullen på dem, måste emedlertid sågverken
afstanna i Sverige, och det slutas med
att Svenska Bonden får ej mera af Engelska
tommisäionairen, än han fått af Sågverksagaren.
Förhållandet blifver helt olika, om raan
skall sälja plankor eller blockar till England.
Att sälja de sednare, är aldeles som om man
till utlänningen skulle sälja tackjernet.
Herr Cederschjo/d: Jag kan för min del ej
tillstyrka, att man lägger olik* tull på samma
Vars, då den skeppas ifrån olika kuster. Desslitom
örn så betydlig skilnad skulls äga rum,
kunde man med mer fördel skicka sågblockaS
884
Den 20 Augusti <*. m.
till England ifrån Östersjöns kuster ån Nordsjöns^
hvilket skulle vara högst orimligt. Mig synes
således att man icke bör lägga högre tull på
sådane blockar, än den vinst Riket kunde hafva
af förädlingen. Jag tror, att, lika sora på
tackjern, 30 procent borde vara det högsta.
Hett Hjerta: jag anser mig skyldig, att
då det är fråga Om en så vigtig sak ej göra
afseende deruppå, att jag upptager tiden för
Ridderskapet och Adeln. Jag t.or saken tarfva
utredn ng Bjelkar äro tillhuggna stockar,
som intaga mindre rymd i fartyget än dessa,
samt utföras alltså emot lindrigare tull, tjenande
till byggnadsvirke m m. Blockar äro åter
vanligen af korrare dimensioner och användas
allenast till sågning. De äro icke tillhuggne,
utan skrymma alltså mera än Bjelkarne, men
Engelsmännen, för att sjelfve få såga dem, finna
transporten icke böra hindra dem när tullen
är låg. Om nu tullen till skydd för vär
Trädvirkshsndel, biet satt hög på Blockar, så
kanthögg man dem litet, och de utgingo
emot den lindriga tullen sorn är och bör vara
på bjelkar. Förlusten sorn Engelsmännen ledo
i kanthuggningen, ersattes genom lastens dryghet,
och våra Sågägare skulle lida. Derföre
bör taxan görns tydlig. Man bör bestämma att
bjelkar och balkar som utföraä, skola hafva en
viss dimension utan afseende på deta olika han»
deln med Tyskland eller England. Jag kan ej
finna att vår handel på Tyskland deraf skulle
b da Men derigenom förekomrnes lidande för
oss,, i afseende på vår trädvirkshandel på Eng
-
Deri 20 Augusti e, m.
Uland j Och anhåller jig således om p'Oposition
på bestämmande af de dimensioner Grefve
Frölich föreslagit för Bjelkar och Balkar.
Friherre Cederdram: Det är just af det
skäl Herr Hjerta aolört , att detta ämne är af
den vigt, att oberäkneliga förluster kund»
uppkomma , om det orätt afgöres , som jag
anhåller, att ännu få yttra några ord. Under
rubriken af bjelkar finnes ingen längd i
gamla tsxan mindre än 12 alnar. Det bör ej
ändras, men deremot äro dimensioner af 8 a
xo tum i fyrkant midt pä tillåtne till utförsel.
En sådan är värderad till 43 sk. HamburgerJBanco
och ger 2 skillingars tull. Det instämmer
i det närmaste med hvad Utskottet föreslagit,
eller 5 procent. Likväl är verkeliga
värdet å bjelkarne något högre, således blifver
äfven tullen nu något högre. jag anhåller
derföre, att samma mått och dimensioner,
sorn i den gamlai taxan finnas, mätte be.
stämmas för Bjelkar och Balkar. Derå utbeder
jag mig först proposition; sedan kunna
vi öfverlägga Qrn icke de 5 procenten, böra
nedsättas till 3.
Ht-rr Grefven och Landt- Marjlialken hems t alde,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att
i; nya Tulltaxan dimsnsionsrne å Bjelkar,
med undantag af deir. som under Sågbloc»
kar blifvit uppförde, borde, på enahanda sätt
specificeras, sorn i gamla Utgående Tulltaxan,
samt Tullproceatsn derefter sedermera rättasu
Kordea, starka ja, jemte några Nej.
Ben 23 Augusti e. m.
I anledning hvaraf Herr Grefven ock
'"Landt Mar/kalken förklarade , att som, efter hvad
han tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej, propositionen
blifvit af Riddöiskapet och Adeln
bifallen.
Hvarefter, uppå af Hrr Grefven och Landt.
Mar/kalken frsmställde säre k il te propositioner ,
Utgående Tullen å Bjelker eller Balkar af
Furu eller Gran bestämdes till 5 samt af Alin
tili 20 Procent.
Herr Grefven och Landt Mar sTtalken yttra-,
de, att Utgående Tullen å Bjelkar af Ek blifvit
af Utskottet föreslagen till 30 Procent.
Grefve Cronhjelm: De ifrigaste anhängar
ne
af det liberala systemet antaga likväl, att
sådane varor , sorn behöfvss för defecsionsverket,
böra med prohibition eller högre exporttull
beiäggas. Då nu Ekplankor och.
Ekbjelkar äro af största nödvändighet för Artilleriet
och flottan, hemställer ja g , om icke
tullen bör höjas till 1.00 procent. Annars utföras
de till Seeland såsom ved , och Kronan
får köpa sitt behof från Dantzig och Riga.
Friherre Wrangel : Det är visserligen be
tänkligt
, att sätta hög tuli å trädyarpr , sorn
behöfvss tor Artilleriets och Flottans behof,
men j?>g hemställer cm tullen bör vara så låg,
att det ej lönar sig för ägaren att vårda skogen.
later den h;Idre ruttna , än man
säljer den Eli underpris. Jag tror således
Ben >20 Augusti et m,
§87
att utförsel tullen ej bör höjas öfver 40 procent.
Grefve Cronhjelm : Derföre , att jag pro
ponerat
hög tull för utförseln af Ekbjclkar, följer
ej , att skogarne skulle till Kronan säljas mot
underpris, jag tror ej ägarne af Eksskog blifva
i förlägenhet stt afyttra den , då det ej
för Flottornes och Artilleriets behof linnes så
mycket, som erfordrss. Åtminstone är det
eu ganska svårt, att få dugligt ekvirke,
Herr Hjerta: Jag anhåller blifva upplyst,,
om någon kan säga sig äga bestämd ägande
rätt till Ekar, eller om Föriaitningarne stadga,
att de skols hembjudas Kronan. Om man
vill tillintetgöra denna skyldighet, såstår det
likväl tillsammans »xd billighet, att tuliafgiften
blifver sä hög, att ej alltför mycket ut-;
fores.
Friherre Wrangel: Först får jsg uppTy*
sa Herr Hjerta derom, att all frälsejord har
full ägande ratt till Ekeskog. För det andra
får jag anmärka , att man ej bör sätta alltför
hög tull , och att, om det är billigt, att Kronan
får köpa framför andra , bör Kronan gifva
etc billigt pris och priset bör förut bestämmas,
annars vet man ej hvarefter man skall rätta
*>£• Jag hemställer till Ridderskapets och Adelns
beprölvande, huruvida det kan vara förmånligt
att plantera eller, vårda skog, då man
ej får något för dea. Ali den brist, sorn
Flottan hat på Ek, kommer sig deraf a att
888
Den 20 Augusti c. m.
den betalar för litet för virket. När man
beräknar dagsverken , transportkostnad tn. m.
blifver Eken ganska dyr. Godsen blifva förderfvade,
så att det ej blir unäkning att afyttra
Ekar. Derföre vill jag ej neka, att jn
det med principe är enligt, att tullen ej är
för låg , då|fräga är om landets försvar.
Friherre Cederström• Friherre Wrangel
har rätteligen upplyst , att frälsejorden bär
full ägande rätt till sin Ekeskog- Hvad tullen
angår, så äger, i afseende på Ekvirket
samma förhållande rum, sorn i afseende på
flere andra artiklar, att nemligen procenten
blifvit utsatt efter gamla taxan, men att verkeliga
värdet af varan icke blifvit tagit i betraktande.
Hvad angår , att tullen skulle
bestämmas till 100 procent , så är det allden
les för högt( Det vöre detsamma sorn att
göra all export omöjlig. Ljkväl kan det inträffa,
att Kronan ej är i behof af, elier kap
upphandla allt , och då ser jag ej, hvarföre
man ej skulle få exportera Ekvirket emot måttlig
tull. Det är af samtelige Ledamöter uti
OeconomieUtskottet kändt , att af den mängd
Ekar som finnas i Sverige, äro de fläste oanvändbare
för Flottans behof. Jag frågar då ,
hvarföre ej dea del, sorn ej kan användas till
flottan må få exporteras, för att användas till
andra behof, häldre än att Eken skall stå och;
ruttna eller brukas till ved.
Grefve Cronhjelm: Dan siste talaren har
säkerligen missförstått mig. Här är blott frå—
Dt-n 20 /ftigus(i e. m.
889
gi om bjelksr af Ek Jag bär ej trott att
fråga nu kunde uppstå om tulien å mindre
ekämnen , som ej för krigsbehofven äro nödige.
Örn den vjtrde talaren finner sig kunna
Uti taxan införa en hel skogshyggestabell , så
torde hans förslag vara möjligt ; men det kan
nu icke verkställas, ty man har ej någon sådan
till hands.
Herr Silfverskjöld, Peifer Didrik: Jag har
varit i tillfälle att leverera 2Ö000 Cubikfot Eke.
Kronan har ej velat hafva mera. Af denna
orsak ligga nu 400 Ekar och ruttna , emedan
jag ej fått försälja dem utrikes,
Herr Qrefven och Län t Marskalken gjorde
proposition till bifall af den å Bjelkar at Ek
al Utskottet föresUgne Utgående Tullprocent;
hvilken proposition medja besvarades.
Och fann Riddepkapet och Adejn äfven
för godt , att de å Belkar ej mindre af Björk
och Bok än af andra slag, utaf Utskottet föreslagne
särskilts Utgåmde Tuli procenter gilia.
Herr Hjerta: Sedan artikeln Bielkar och
Ralkar nu blifvit geromgången och glutad, får
jag fråga, huruvida eet är beslutadt att införa
diminsionsrpe på den uti deo nya taxsn, och
sätta 5 procents tull å alla dimension rrte , eller
om Utskottets föislag i denna del är bifallit
?
Herr Grefven oh Landt Marskalken yttra
-
Den 29 Augusti e, m.
de, att , enligt Riddersknpets oeh Adelns redaa
fattade beslut, borde dimensionerne å Eje!kar
på enahanda sätt specificeras i den nya , soia
i gamla Utgående Tulltaxan samt Tullprocenten
derefter sedermera rättas.
Harr Hjerta': Förhållandet är, att hvad
Utskottet nu kallar blockar ej funnits i den
gamla taxan. Man illudarar den således derigenom
att man kanthugger blockarne. Deraf
inträffar hvad Grefve Frölich nämnt, i afseende
på handeln med England. Derföre föreslår
jag att denna sak måtte remitteras till Bevillningsutskottet,
som bor afgifva ett förslag
grundadt på hvad Riddenkapet och Adeln baslutit,
att ej Bjdkär och Blockar skola blandas
under en oqh samma rubrik.
Friherre Ceder dröm: Balkens dimensioner
tilltaga så i längd som tjocklek. Jag skulle
tro, att då de minsta Räkarne hålla u a n
sinars längd ; och $ a ic. tums fyrkant, de
dernäst 15 alnars längd c. e. v. samt betala
allt högre tull efter deras storlek, kunde samma
proportion, sorn i der gamla taxan äger
rum relatift till dimensioserne, blifva iakttagen,
då förhålland&t biifver riktigt.
Grefve Frölich: -Jag tillstår, att jag är
surprenerad af Friherre Cederström? framställning,
att man skulle följa de dimensioner sorn
äro bestämd® i den gamls taxan. Det mätte
dock vara ett annat förhållande när man utsätter
tullen per stycke, än när man öfvcrgifvef
Iden 20 Augusti e, m, gg i
den principen, och i dess ställe sätter tullen
efter värdet ; hvilket beror af Cubik innehållet.
Jag förstår ej huru det beslut Rid—
derskapet och Adeln fattat skall excq veras annorlunda
, än att roan utsätter för hvarje dimension
hvad som i procent betalas, nemligen
5 procent, När man föijer värdet, så
gifver en bjelke som är 12 alnar lång samma
värde, som cn hvilken är 24 alnar lång, efter
cubiktalet, och således kan man lika för
alla bestämma 5 procent af värdet. Men om
man säger att en 12 alnars bjelke skulle betala
5 procent, och en 24 alnars bjelke likaledes
5 procent, så vet jsg ej hvarutaf procenten
skulle räknas; jag iörstår ej hvad ändamålet
skulle vara.
Herr Hjerta: Man har först sagt, att det
skall bestämmas efter värdet af varan. Nu
inkommer man på något annat än värdet ; man
kommer in på den gamla principen elter cubik
innehållet. Grefve Frölich har föreslagit, att
det måtte stå Bjelkar af den oeh den längden
och den och den tjockleken, för att uttrycka,
att inga andra borde få utföras. Som det
förra beslutet motsäger det sednare , tror jag
ej att detta kan vara gällande, utan anhåller
att man måtte utsätta längdemåttet på de Bjelkar,
som få utföras, och uti skrifvelsen till
Kongl. M;ij:t göra det tillägg, att Han måtterätta
detta efter de serskilte förhållanden i afseende
på utskeppningen till England.
Friherre Cederström: Jag har svårt att
89^
Den 2p: eiugusti e. m.
utreda, hvarföre man uppgifver såsom etfc
missförstånd, att ej Tullen skall bestämmas
efter varuvärdet, då sådant likväl i allmänhet
är beslutadt; frågan synes cgenteligen vara,,
om skilnaden emellan den relativa procenten ,
sorn på bjelk ar af olika dimensioner skall fastställas
I min tanka bör procenten vara relativt
lägre, i den mån balkens värde är högre;
i annan händelse försvåras, i stället för att befrämjas,
exporten af de slag , som förnämligast
borde utföras , såsom ägande högre värde,
Grefve Frölich: Här talas mycket uti en.
sak, som få tyckas känna. Jag nämnde nyss,
att i en bjelke af 12 alnars längd, då han håller
de dimensioner jag föreslagit har hvarje
cubikfot accurat samma värde sorn om bjelken
vöre 30. alnar. Jag finner således icke, att
om man i fordna tider haft en tulltaxa , som
följt ett oriktigt sätt, och satt olika grader af
tull, man nu äfven skall göra det- Jag vågarförsäkra,
att det så förhåller 6ig, att man i cubiktal
får lika mycket för en lång, gom för en
korrt bjelke , då de ej hålla under den dimension
jag oratalt ; och man behöfver således
ej utsätta så mångå onödiga dimensioner. Då
man menar sådane, som ej. äro under 11 alnars
längd och u tums fyrkant, må man sätta
5 procents tull, eller mindre, blott inga andra
få namn af Bjelkar, eller ock må det vara
Kongl- Majit öppet lemnaöt, att, med afseende
på reciprociteien, stadga ett annat för-,
hållande med bjelkar från Östersjökuster?®
Den 20 Augusti e, m.
m
Friherre CederJlöm\ Det förefaller mig
bögst besynnerligt att höra, det en 11 alnars
bjelke skulle hafva samma värde, som en 22
alnars. Om den sågas i tu så blifver det ju 2
bjelkar. Jag kan ej begripa ett sådant förhållande.
Men hvad jag vet med säkerhet är
att bjelkar af 22 alnars längd och 16 a 18
tums fyrkant hafva ett mångdubbelt värde.
Grefve Spens: Jag vill blott nämna, i an
ledning
af Friherre Cederströms anförande , att
om jag icke fattade Grefve Frölich orätt, var
hans mening ej att en 22 alnars bjelke är lika
värd med en 11 alnars, utan att deras värde är
i samma proportion till deras eubik-innehåll,
och det kan väl stå tillsammans med Friherre
Cederströms yttrande rörande priset på de större
bjelkarne.
Herr jetta: Jag anser mig böra fästa
uppmärksamheten deruppå , att vid en annan
artikel Ved har UtskoUet föreslagit en localisering.
Der är således något sorn nu kunde
begagnas. I anledning af den skilnad som dervid
göres, synes det mig att Utskottet varit af
den öfvertygelse, att man kunde localisera sådant
sorn hade inflytande på näringarne, och
då tror jag att man äfven här kati localisera, i
afseende på bjelkhandeln.
Herr Grefven och Landt Marskalken yttrade,
att då Ridderskapet och Adeln hittills endast
beslutat, att dimeusionerne å bjelkar borde i
■'Dya Tulltaxsn på enahanda sätt specificeras sorn
894
]Btn 20 ~Augusti e. mi
i gamla utgående Tulltaxan samt tullprocenteri
derefter sedermera rättas, men i afseende på
den ifrågaställdé så kallade localiseringen ännu
icke fattst något beslut, ankomma det visserligen
på Ridderskspet och Adelri att pröfva
och afgöra, om någre särskildte förändringar
i nya Tulltaxan borde, i anledning af vig.
se orters skiljaktige förhållanden, tilläfventyrs
äga rum.
Friherre Cecierjlruip: I anledning af frågari
örn locslisering, anhåller jag få fästa uppmärksamheten
derpå, att man såsom ett vilkor
för Konungens rätt att nedsätta tullen, begärt
att en sådan nedsättning skall vara génerel,
och ej blott för vissa orter. Vid frågan om
ved, ämnar jag, då den förekommer, göra samma
anmärkning, att det är orimligt göra undantag
för vissa medborgare. Det måsté anses
såsom ett monopolium, hvilket ej är Konungen
tillåtit att meddela, och då Konungen ej kan
det, lära ej eller Ständerne lämpeligen kunna
göra deti
Herr Hjerta: Att ConstitutionsUtskottet ej
så ansett saken, bevisar Utskottets sVsr på
Grefve Horns anmärkningar. Således kan Konungen
ej klandras, om han gör några undantag.
Hvad åter beträffar Friherre Cederström*
anmärkning, att beslutet rörande Konungens
rätt att nedsätta tullen skulle tillika innefatta
det vilkor att det ej finge ske annorlunda ari
generelt, så tror jag ej att förhållandet är säth
n t. Då man nyss yttrade att man ansåg deni
Tjtn s® Augusti t. nu
2«*5
isa sak så vigtig i afseende på handelsförhållanden,
så synes mig att man kunde till Kongl.
M»j:t öfverlemna att rätta och jämka tullen i
detta afseende. Då vore ändamålet vunnit.
Friherre 'Cederström; Jag anhåller, att R i dl-;
derskapets och Adelns beslut om Kongl.Maj:t«
rätt att nedsätta tullen måtte-uppläsas.
Herr Grefven och Ländt Marskalken låt i
anledning häraf uppläsa Ridderskapets och Adelns
af Friherre Cederström omförroalte ifrå -  gavarande beslut, af innehåll att Ridderskspet
och Adeln ansett det tillägg vid Tulltariffen
böra äga rum, att Riksens Ständer skulle hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla det Kongl.
Majst, efter vederbörandes hörande, täcktes, enligt
de af Riksens Ständer fastställde grunder,
vidtaga den nedsättning af Tulltariffen, hvartill
omstäodigheterne kunde föranleda.
Grefve Spens-. Jag saknar uti närvarande
tulltaxa, för de länge omtalte Balkerne och
Bjelkarne, någon ingående tull. Det borde väl
ej behöfvas, att uti någon del af Rikets provincer
några trädvaror importerss, menjagan*
håller om upplysning, hvarföre ingen sådan tull
är åsatt, emedan jag tror att Stockholms stad
hämtar ett betydligt qvantum trädvaror från
Finland.
Hertr Grefven och Landt Mar [kalk en yttrade, 'tt
ehuru jidiscussionen flere gånger varit utsträckt
älven till frågan om Inkommande Tullen å i
-
8gS
D-n 10 Augusti é. ritt
frågavarandé sorter Bjelkar och Balkar , Ridderskapet
och Adeln likväl derutinnan ännu
icke fattat något beslut.
Friherre Cederström: jag har gjört deri
anmärkning, att en allttaän införsel-tull mätte
utsättas.
Grefve Frölich: I anledning af Friherre
Cederströms nämnde framställning, svarade jag
att jag ej såg något grinder mot att bestämma
införseltull för den Ostra kusten, och äfven för
den Vestra, så snart blott importen från Norrige
ej deraf hindrades. Det torde utaf Herr
Landshöfdingen af Wingård vara kändt, huru
många processer i början sf tullbetjeriicgeri
blifvit väckte örn införsel af Norrskt limmet1.
Sedermera har det blifvit ffigifvit. Om eri
bonde körde en bjelke ellef ett lass timmer
öfver gränsen från Norrige til! Sverige, biet
han straxt attaquerad för tullförsnillning. För
öfrigt torde det tiliåtas mig förklara att jag af
Ridderskspets och Adelns ny;s uppläste beslut
icke finner något hinder att localisera, hvarföre
jag anhåller om proposition å det fördag Herr
Hjerta i sådant afseende framställt.
Friherre Cederström; jag finner väl af
det uppläste beslutet, att jag misstagit mig derom
att nedsättningeti skulle vara generel, meri
men jag tror att principen är riktig i alla fall,
att
Z>cn so Äuguttt «, m, $75
att olika förhållanden ej böra äga rum för
medborgare inom sammi Rike.
Herr Grefven och Landt Mar falken yttrade,
att då Herr Landi Marskalken fördess del icke
kunde tinna det Ridderskapet och Adeln vore
genom något föregående beslut hindrad, att i
afseende å den ifrågaställde localiseringen vidtaga
den åtgärd Ridderskapet och Adeln kunde
finna nödig och nyttig, ansåg Herr LandtMarskalken
sig böra hemställa, om icke Ridderskapet
och Adeln skulle finna lämpligt alt till
Kongl. Maj t i underdånighet öfverlemna att i
afseende å Trädvaror, eller förekommande omständigheter,
vidtaga de anstalter och förändringar
i nya Tulltaxin, hvilka af särskilt® orters
skiljaktige förhållanden till äfv®ntyrs kunde
påkallas.
Bifölls.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde
derefter om Ridderskapet och Adeln ansåg
någon Inkommande Tull å ifrågavarande sorter
Bjelkar och Balkar böra stadgas
Ropades
Ja.
I anledning hvaraf Herr Grefven och Landt«
Mar/kalken föreslog, att Inkommande Tullen å
Ridd, 0. Ad, Fröt. VII. Band.
57
Dch 20 'Augusti c. m,
Bjelkar eller Balkar af ifrågavarande 8lags
trädsorter kunde till io procent bestämmas.
Grefve Frölich: Jag anhåller, att undan
tag
må göras för Norrige då man redan beslutat
att stadgandet kan vara localt.
Grefve Spens-. Uti det af Grefve Frölich
föreslagne undantag ingår jag, men hemställer
om icke det rättaste vore, att Ridderskapet och
Adeln bestämde etne slags tull. För sådane
trädslag, nemligen hvilkas export anses gagnelig,
och sorn således blott äro belagde med
5 procents utgående tull, kunde man sätta ända
tili 20 procent ingående tull med undantag
likväl af de som komma från Norrige; men för
sådane, för hvilka betalas 20 a 30 procents
utförseltull, Och som man således vill hafva
qvar, bör sättas låg införseltull ända till 3 a
4 procent. Ty om till exempel någon hitförer
Ekbjelkar, så är det en ren vinst för Riket.
Grefve Cronhjelm: Af samm* skäl som
Gevärsstockämnen blifvit satte till 5 procents
införseltull, anhåller jag att Ekbjslkar måtte
sättas till 5 procents dylik tull.
Herr Grejven och LandtMarjkalkeu hemställde,
om icke Ridderskapet och Adeln skulle
finna lämpligt, att i allmänhet stadga, att
den å Trädvaror bestämde Tull icke någonsin
Dtu 20 Au* nefi t M,
borda tillämpas S de Trädvaror, hvilka från
Norrige hit till Riket inkomma.
Bifölls.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mar sk athen
föreslog, att Inkommande Tullen å Bjelkar eller
Balkar af Furu eller Gran, alla slag, måtte
till io Procent bestämmas.
Ropades Ja.
Herr Grefven och LandtMarjkalken föreslog
vidare, att Inkommande Tullen å Bjelkar eller
Balkar af Alm äfven måtte till 10 procent
fastställas.
Friherre Ctderfiröm: Alm är i samma cathegorie
som Ek ; det är bättre till lavetter ,
och bör således ej beläggas med högre tull',
än Gevärsstockämnen,
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMar/kalken
gjord proposition, blef Inkommande
Tullen å Bjelkar eller Balkar af Alm utaf
Ridderskapet och Adeln till 5 procent fastställd.
Herr Grefven och Landt Marsh athen förealog
ytterligare , att Inkommande Tullen å Bjelkar
eller Balkar af Ek måtte till 5 procent
bestämmas.
Friherre Wrangel; Jag tycker det vara
stridand* emot all princip, att tullen för ira
-
£S* JSo Augusti «. w.
porten skall vara lägre, än den för exporten:
Under hela den föregående tiden af Tulltariffens
granskning har det varit tvärtom.
Grefve Cronhjelm: Då, som jag förmodar,
följden *f Ridderskapets och Adelns beslut om
utgående tullen af Ek blifver, att för Kronan
blir svårt att kunna upphandla Ekvirke för
Flottorne, får jag hos Herr Grefven och
DandtMarskalken underställt, om ej åtminstone
den ressource bör sauveras, att kunna få
sådant utifrån, och tillstyrker således ej högre
införseltull än 5 procent.
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Jag anser af så mycket meravigt, hvad
Grefve Cronhjelm yttrat, sorn tillåtelsen
att få utföra Ek är sådan, att j3g tror
den vara högst skadlig för Riket j och jag
önskar derföre, att man åtminstone måtte lägga
låg tull på införseln.
Herr 'Nordensköld, Otto Gustaf: Det är ej
skäl , att höja tullen på inkommande Eke, emedan
Kronan då skulle komma att betala
till sig sjelf. Flottans fond skulle betala till
Tullverkets fond. Flottan behöfver årligen
flere tusende cubikfot Eke ; på det bör ingen
eller ganska låg tull läggas, annars inkommer
intet sådant. Utom dess får jig begagna detta
tillfälle för att reservera mig mot det af
Ridderskapet och Adeln förut fattade beslut ,
att utgående Ekvirke endast belägges med 30
procents tull. Jag tror att vi gjort upp räk
-
