# ID: svediakorp-gov310
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,988
# sentences: 2,320
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


*
Den ii Junii e. m
N:o 231. Angående inlösta dubbletter och
trippletter af Malmö f. d. Discontverks på
Banken dragne Assignationer.
N:o 232. I afseende på frågan om decharge
för InterimsDirectionen öfver Malmö f.
d. Discontverk.
N:o 233, Angående den af ÖfversteLieutenadten
A. F» Tornérhjelm hos Herrar Revisorer
förde klagan öfver förment lidande vid
liqviden af dess skuld till Malmö f. d. Discontverk.
N:o 234. Rörande föreslaget arfvode för
OfverCommissarien D. Ek för dess biträde vid
Discontgöromålen,
N:o 235. Angående beviljad befrielse från
bysättning för åtskillige f. d. FilialDisconternes
gäldenärer.
N:o 236. Angående förre Handlanderne
J. B. Kock och Jonas Ståhle beviljad befrielse
från bysättning för skulder till Malmö f. d.
Discont.
Från BevillningsUtskottet:
Af den 3 dennes.
N.o 12. Angående de genom Stora SjöTullen
inflytande Bevillnings-medei.
302
Ben II Junit e, m.
't
Frän BankoUtskottet'.
' * , 1
Af den 5 dennes.
N;o i8- Angående bestämdt stadgande
huru i sådane fall, då en å Bankens auctionef
försåld Fastighet inropas af förre Agaren, vid
liqviden bör förhållas,
N:0 19. Rörande vilkoren för återbetalning
af Götheborgs Stads vid sista Riksdag
från Banken erhållna lånebiträde, stort 200,oco
Riksdaler.
Frän Lag- Utskottet.
Af den 9 sistledne Maj.
N:o 75. I anledning af väckt motion angående
förändring i straffet för Hållkarl, som
fordrar drickspenningar eller med otidighet
bemöter Resande.
No 76. I anledning af väckt moAion, angående
föreslagne stadganden i afseende på
Testamentens bevittnande och bevakning.
Af den 24 sistledne Maj,
N'o 77. I anledning af Kongl. Maj ts Nådiga
Proposition, angående förändring i io:de
Gap. 1 och 10 §§ne RättegångsBalken.
Af den 28 sistledne Maj.
Den II Junii e. tn. 303
N:o 78- 1 inledning af väckt motion om
utmätte Fastigheters försäljande §endas£ i uppslag.
Af den 24 sistledne Maj.
N:o 79. I anledning af väckt motion^otn
rättighet lör fordringsägare att 6jelfve välja
Utmätningsmän.
N;o 80. I anledning af vackt motion om
skyldighet för Konungens Befallningshafvande
att genom Promotorialer befordra enskiltes Lagsökningsärenden,
då gäldenärerne vistas i an-'
dre Län.
N:o 81. I anledning af väckte motioner
angående minskadt antal Nämnd vid så väl
lagtima som urtima Ting.
Af den 28 sistledne Maj.
N:o 82. I anledning af väckt motion om
lagförklaring rörande Löftesmäns rättighet att
uppsäga Borgen.
Fran Lag- tamt Allmänna Besvärs - och
Oeconomie- Utskott en:
Af den 26 sistledne Maj.
N:o 83* Öfver yrkade utvägar, att förej
komma löse men arbetsföre personers kring-;
304
Den xi Juni i e. m, j
strykande och bettlande 1 skygd af de pass,
som, i ett eller annat lagligt hänseende, samt
i stöd af gällande författningar, kunnat fördem
blifva utfärdade.
Fran Allmänna Besvärs - och Ekonomi - Utskottet:
Af den 3i sistledne Maj.
N'o 101. Öfver föreslagne ändringar uti
Författningarne rörande Husbebofsbränvinsbränningen
och dermed gemenskap egande ämnen.
Upplästes till justering och godkändes ExpeditionsUtskottets
insände förslag till Riksens
Ständers underdåniga address till Hennes Maj:t
Drottningen, med lyckönskning öfver Hennes
Maj:ts återkomst till Sverige.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 6 Junii 1823.
S. D. Remitterades till
Siats- Utskottet:
Herr Rosenblads, Bernhard, motion, om
åt
-
Den ii Junti e, m.
åtgärders vidtagande till utdelning af Ridderskapets
och Adelns Protocoller tor sistledne
Riksdag; junte Herr Ribens,Carl Wilhelm,
rörande samina ämne, aigifne .yttrande. Ut
supra*
Utdrag af Protocollet hållet hos Höglofl.
Ridderskapet Och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm förmiddagen
den 11 Junii 1823. «
%
S. D. Remitterades tills
Riddarhus- Utskottet;
Grefve von Schwerins, Fredric Bogislaus,
motion, att tryckningen af Junii månads Protocoll
hos Ridderskapet och Adeln vid innevarande
Riksdag, genast måtte påbörjas. Ut supra.
S. D. Remitterades till
Riddarhus - Uijhottet:
Friherre Wrangels, Henning, motion, att
introduetion å Riddarhuset hädanefter icke må
af RiddarhusDirectionen emellan Riksdagarne
meddelas, utan ankomma på Ridderskapets och
Adelns under Riksdag in Plena derom fattande
beslut} jemte de af åtskillige Ledamöter,
rörande samma ämne, denne dag afgifne yttranden.
Ut supra.
Ridd, 0. Ad. Prot. V. Band.
so
5o6 Den Ii Junii e, m,
S. D. Föredrogos å nyo och återremitterades,
i anledning af dervid gjorde anmärkningar,
Lag-Utskottets den 9 sistledne Maj meddeldte
saint den 3 dennes på bordet lagde Betänkanden.
N:o 65. I anledning af väckt motion om
ändring uti 12 §. af Kongl. Förordningen den
13 Julii 18183 om inteckning i fast egendom.
N:o 66. Angående dels' ändring uti 13 §.
af nyssnämnde förordning, dels tillägg till samma
författning.
t **
N:o 67. Angående ytkad ändring uti 23
§. af berörde förordning.
N:o 68. Angående föreslagen ändring uti
24 §. af samma förordning.
N:o 6g. Om upphäfvande af 25 §. uti
berörde förordning.
N:o 70. Angående föreslagen ändring uti
nyssnämnde författning.
Hvarjemte Lag-Utskottat skulle anmodas
afgifva gemensamt Utlåtande, så väl öfver de
nu återremitterade sex Betänkanden, som öfver
de öfrige på Utskottets handläggning ännu
beroende motioner, hvilka röra hypothekslagarne.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af RiddarhusUtskottets
dan 9 sistledne Maj aflåtne samt
Den ii Junit f, m.
den 3 dennes på bordet lagde Memorial; angående
åtskilliga föreslagne ändringar i RiddarhasOrdningen;
blef samma Memorial, på
grund af dervid gjorde anmärkningar, till Rid^
darhusUtskottet återremitteradt. Ut supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan 10 om'aftonen.
In fidem Protocolli,
O. J. Lagerheim,
Lördagen den 14 Junii.
Plenum klockan 8 förmiddagen.
Vid förnyad föredragning af Lag- samt
Allmänna Besvärs- och OeconomiUtskottens den
io sistledne Maj, under nummer 72 afgifne
samt den 3 dennes på bordet lagde Betänkande,
angående Byvägars, anläggning och underhållande;
blef samma Betänkande af Ridderakapet
och Adeln bifallit.
§•3
Opn i| Juni i e, mi
Föredrogos i nyo och biföl lo» följande,
från nedannämnde Utskott inkomne, samt den
6 och ii dennes eftenniddagarne, på bordet
lagde Memorial och Utlåtanden:
Från Statsutskott et:
Af den 26 sistledne Maj:
N:o 210. I anledning af Kongl. Maj:t*
Nådiga Proposition , angående sökt fri dispositionsrätt
af deo lägenhet, hvarå Rörstrands
PorcellainesBruk är anlsgdt;
N:o 213. I anledning af Kongl. Majrta
Nådigt Remiss uppå Chefens för 3:dje CavalleriBriganden
underdåniga Memorial, om utbekommande
af Adjutants-arfvode.
N;0 215.' Angående väckt fråga, om Rotehållarne
i Fällingsbro Härad af ålder anslagen
Spannemåls undsättnings till godonjutande.
Fran Stats- famt Allmänna Be/vän- och
EconomiUt (kotten:
Af den 31 sistledne Maj:
N:o 218- Om bidrag af allmänna medel
till Linförädliogeas befrämjande inora Hallands
sa. fl. Län.
N‘.o 219. Om de reducerade CavallenRegementernea
återuppsättande, stint om ser
-
Z)c.i i4 Junii f rn, 309
skildte Löne-anslag för Befälet vid Smålands
InfanteriBataillonj
N:o 220. Rörande Institutet för Blinda
och Döfstumma.
N:o 021. Om anslag till väganläggoing
emellan Hemmanen Åstrand och Sölje i Wermland.
N:o 222. Om en Fyrbåks anläggande p&
den s& kallade Björnklippan.
Frän Lag-Uikottet\
Af den 9 sistledne Maj:
N:o 75. Angående förändring 1 strafFet
för Hållkarl, som fordrar drickspenningar eller
med otidighet bemöter Resande*
Frän Expeditions-Utskottet i
,Af den 2 dennes;
Angående förslag till Controll derå, att
Riksens Ständers beslut må vid hvarje Riksdag
blifva till Kongl. Maj:ts expedierade.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
s6 sistledne Maj under N:0 211 afgifne, samt
den 6 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Deri. i4 Junii /. m.
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj ts Nådiga
Proposition, om Reglering af Remisslaget
för Kongl. Räntmästarne och LandtRäntmästarne.
Herr Berghman, Ambroius Magnus: LandtRäntmästaresysslorne
hafva alltid varit ansedde
såsom förmonlige. Likväl hafva deras inkomster
tid efter annan blifvit ökade, derigenom
att remisslaget blifvit upphöjdt i samma
mohn, remissernes belopp tillvuxit. Så skedde
det vid 1809 års Riksdag, och vid den si-,
sta, på samma sätt. Det tyckes i sanning vara
rätt mycket för innehafvaren af en syssla
utan rang, att hafva lika lön som en Capitaine
med Compagnie eller 200 Daler Silfvermynt
på Carl Xl:s Stat , i synnerhet då remisslaget
dertill lägges. En Räntmästare hade hos Landshöfdingen
i Länet uppgifvit sitt Remisslage upp.
gå tili blott 250 R:dr Banco, men då man controllerade
hans uppgift, befanns att han hade
800 R;dr Bancoj en annan i Götheborg hade
1200 R:dr. I samma mohn inkomstsummorne
för dessa tjenstemän, blifva runda, förlorar äfven
Staten. Jag tror för min del, det vara
bäst att låta Remisslaget stadna vid hvad det
nu är. Om LandtRäntmästarne nöjde sig med
titeln af den tjenst, de verkligen innehafva,
i stället att som nu vanligen sker, heta Kongl.
Räntmästare, KammarRåder etc-, så vore deras
inkomster tillräckliga och vida bättre än en
Capitains, som i och för tjenstgöringen har män,
ga kostnader: Räntmästarne deremot inga.
Den i4 Junii J, m, 311
Jag hemställer derföre, om ej Ridderskapet
och Adeln skulle finna för godt, att afslå Statsutskottets
ifrågavarande Betänkande.
Friherre Cederjlr öm , Jacobi Jag är' långt
ifrån att dela Herr Berghmans opinion om
LandtRäntmästaresysslome. Den som har en
rigtig kunskap om desse Embeten, vet att de
äro bland de trägnaste och ansvarsfullaste, ehuru
på sina ställen i anseende till Lönevilkor
hittills icke svarande emot det med
dem förknippade ansvar och magtpåliggande göromål
Dessa Tjenstemän hafva under sin vård
hela den contanta uppbörden; och den Landshöfdingen
åliggande controllen blifver ytterst
svår, om en sådan Uppbördsman saknar utkomst.
I betragtande häraf, synes mig billigt
att man är betänkt på reglerande af dessa Tjenstemäns
löner, så att de ej löpa fara att sakna
sin utkomst, eller deras omtanka drages ifrån
tjensten till främmande yrken eller biförtjenster.
Af sådan anledning hafva äfven deras
inkomster tid efter annan blifvit förbättrade,
och det var, i min tanka, ganska väl öfverlagd!
af sä väl Konung sora Ständer.
En annan anmärkning af mera väsendtelig
beskaffenhet kan emedlertid emot Betänkandet
göras. Den nemligen , att för befordrandet af
noggrannhet i tjenster, det vilkor hade bordt
fästas vid bevilljandet af den föreslagne Lönetillökningen
, att om ej Remisser af uppbörden
skett inom föreskrifven tid, då , enligt
nu gällande författningar intet remisslage be
-
Den i4 Junit f. m.
räknas , vis1?» procent i det stället afdragas
lönen. Ett sådant medel af t befordra uppbördens
ordentliga insändande, har Utskottet
icke föreslagit om LandtRäntmästarens inkom»
st.er utgöras af, till visst belopp bestämd Lön.
Det är likväl nödigt, att StatsUtskottet uppgör
ett förslag uppå, huru stor del af Lönen som
borde afdragas, i händelse Remisserne icke ordentligen
afgå. I afseende åter på sjelfva
summan af LandiRäntmästarnes Löneinkomster,
är det ett factum, att de på flere ställen blifva
större, på andra mindre än förut; och defc
vill synas mig, sorn, om fördelningen skedde
i mohn af uppbördens storlek, den skulle blifva
jemnare fördelad i afseende på så väl arbete
som ansvar, helst göromålen för desse Tjenstemän
äro relatift till uppbördens belopp,
större och trägnare, eller mindre och lättare*
Och vid ett sådant förhållande, synes det billigt,
att den som har trägnare göromål, kominer
i åtnjutande af större Lön, och icke inskränkes
till relatift mindre inkomster än en
vederlike i hänsigt till deras ömsesidiga mer
eller mindre trägna göromål. På dessa grunder
anhåller jag att Betänkandet måtte återremitteras,
hvarigenom StatsUtskottet må blifva
i tillfälle att förslaget jemka och rätta,
samt inkomma med uppgift på huru stor del
af Lönen, som bör afdragas vid de tillfällen,
då remisser icke af LandtRäntmäsfarne insändas
inom bestämd tid; hvilket så väl för Statens,
som Landshöfdingarnes säkerhet, är nödvändigt.
Den i4 Junii f. m.
Herr Bergman: Det är verkligen ej för
sta
gången det blifvit satt i fråga, att LandtRäntmästarne
skulle mista remisslaget, när Remissen
ej blifvit inom betsämd tid afsänd. I
egenskap af Revisor har jag haft tillfälle inhämta
detta förhållande i afseende på Bevillningsmedel
i RiksgäldsContoiret. Jag har sjelf
der sett en lång Correspondance emellan Konungen,
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, och
cn Landshöfding , deruti denne understödde
LandtRäntmästarens ansökan att få beräkna
remisslage, ehuru han icke inom föreskrifne
tiden, insändt de uppburne Bevillningsmedlen.
Det finnes få Tjenstemän så väl lönade, som
LandtRäntmästarne. Man vill tro, att osti de
hafva bättre vilkor, 6kola de med mera redlighet
göra deras tjenster; men erfarenheten
har visat, att Embetsman som varit väl betaldte,
sådant oaktadt, begått dåliga handlingar.
Betalningen återhåller ingen från u4öfningen
af en elak gerning.
Herr von Hartmansdorff, Augit fl". Jemte det
jag förenar mig med Friherre Cederström uti
den af honom yttrade åsigt, får jsg ytterligare
till stöd för densamma fästa Högloft. Rid^
derskapets och Adelns uppmärksamhet derpå,
att StatsUtskottet i detta fall föreslagit ett dubbelt
aflöningssätt, lämpadt efter göromålens
äntal och beskaffenhet. Det ena är bibehållandet
af en bestämd årlig merändels indelt,
lön, med ett visst tillägg, i penningar, på det
LandtRäntmästarne, såsom andre Tjenstemän,
må hafva något säkert att räkna på om äret.
5i4
Den i4 Junii f. m.
Det andra är remisslage hvars större eller
mindre belopp bör utgöra vedergällning för
ett tillfälligtvis större eller mindre ansvar och
arbete. Detta olika och förenade löningssätt
är efter mitt omdöme, alldeles riktigt. Statsutskottet
har derjemte för uppbörden af remisslaget
föreslagit ett ordentligare och jemnare
sätt för uppbörden hädanefter än hittills,
hvilket ock synes mig böra antagas. Slutligen
har StatsUtskottet visat, att sedan de personer,
hvilka nu innehafva ifrågavarande tjenster,
och som icke utan obillighet kunna, så
länge de vederbörligen förrätta sina sysslor,
beröfvas någon del af sina nu innehafvande
inkomster afgått, skall, oagtadt flera Räntmästarelöners
förhöjning, en besparing för Staten
framdeles uppkomma af 5,700 R:dr årligen.
Jag tillstyrker således att Betänkandet måtte i
hela dess vidd, bifallas.
Friherre Hjerta, Lars'. I förevarande ämne
har jag hört Herr Bergman beskrifva förmonligheten
af LandtRäntmästare sysslorna, i
hvilkas inkomster han till och med föreslagit
minskning. Jag bestrider detta helt och hållet
, och tror att jost dessa tjenster äro för
Staten af den största vigt. LandtRäntmästarne
hafva om händer den största uppbörd, sorn
inom Sveriges Rike finnes, och måste för den
på bestämda tider redovisa. Om sådant skall
ske med behörig noggrannhet, böra de vara
så lönade för deras möda och ansvar, att både
omtanka och tid oafbrutit användas till
fullgörande af hvad utaf dem fordras. Det har
Deri i4 Junii f. m.
blifvit sagdt, att de skulle vara i parité med
Capitainer och LandtRäntmästarne innehafva
en syssla utan rang. Det sednare är väl ganska
sannt, och de hafva till och med helt nyligen
erhållit Kongl. Fullmagter på sina tjenster;
men hvad göromålens beskaffenhet vidkommer,
så, ehuru jag icke vill bedöma dam,
som borde åligga en Capitaine, vågar jag likväl
försäkra, att LandtRäntmästarens äro både
trägnare och vigtigare. Han måste nemligen af
Kronofogdarne oftast på en gång emottaga 60
å 70,000 R:dr Banco uppbördsmedel för att
dem till behörigeVerk, inom bestämd kort tid af<
sända, samt utom all annan tjenstebefattning emottaga
andra inflytande större och mindre
summor, och efter anordningars lydelse ständigt
vara färdig att utbetala beloppet.
Uti hvad Friherre Cederström anfört om
den controll, han funnit nödvändig i anseende
tili penningeremissers ordenteliga afsäna
dande från Ränterierne å bestämda tider
och hvarom Utskottets Betänkande icke
innehåller något förslag, instämmer jag fullkomligt;
men hemställer tillika om icke
tiden borde förlängas och Räntmästarne derigenom
lemnäs behöfligt rådrum för att med
erforderlig noggrannhet och tillsyn ombesörja
nämnde Remissers afsändning. Uppbörden, som
vanligen lefvereras i mindre sedlar, hvilka
oftast äro utslitne, ja till och med stundom
förfalskade, böra sorgfälligt genomräknas och
åtskiljas; ty genom bristande uppmärksamhet
i detta fall, äfventyra Räntmästarne en ound
-
Ben i4 Junii «.
viklig förlust. Tidens förlängning lämpide efter
göromålens mängd och beskaffenhet synes
mig ej medföra minsta osäkerhet eller olägenhet.
Friherre Cederjh-öm: I anledning af sednare
delen af Friherre Hjertås yttrande, eller
utsättande af rymligare tid, inom hvilken remisser
från LandtRäntmästaren borde, ske, kan
jag icke underlåta den anmärkning, att en sådan
utsträckning af tiden, vore betänklig,
helst remisseme mäste ske i enlighet meds-StatsContoirets
och RiksgäldsContoirets, på bestämda
terminer, påräknade utbetalningar. Någon
förändring härutinnan, kan således icke äga
rum, utan i sammanhang med en förändrad tid
för dessa Verks utgifter.
*
Såsom svar åter till Herr von Hartmansdorff,
som ansett Betänkandet böra bifallas,
får jag förnya min erinran, huru högst maktpåliggande
det är, att en viss del utaf den
contanta lönen bestämmes såsom afdrag i hän:
delse LandtRäntmästaren försummar att afsända
Remissen inom den föreskrifna tiden. Förslaget
till ett sådant stadgande blir lätt att
uppgöra, efter infordrade upplysningar från
Stats- och RiksgäldsContoiret.
Herr Hjerta, Gttjlafi Herr von Hartmansdorff
har redan så tillräckligen utveckladt ämnet,
att jag endast anser mig böra tillägga det Utskottet
funnit förhållandet så ojemt, att somlige
LandtRäntmästare blott haft ^dels procent
Dm i! Junti f; ml
i remisslage, under det andra njutit till och
med f;deis procent, hvilket förorsakat en öfverdrifven
olikhet, i synnerhet sedan talrika
extra medel ökade Remisserne från Länen. Af
sådan anledning har till exempel Räntmästaren
i Malmö tjenat för en enorme lön. För att
jemna dessa förhållanden , har StatsUtskottet
gjort ett förslag, som innefattas uti dess i fråga
varande Betänkande, hvarvid Utskottet äfven
velat bibehålla Remisslaget, såsom ett
band på LandtRäotmästarne, att ordentligen
insända uppbörden. Skulle Ridderskapet och
Adeln, lika med Friherre Cederström, icke an-;
se förlusten af f:dels procents remisslage tillräckligt
stor, för vinnandet af den honom åsyftade
controll, så finner jag visserligen äfven
den gjorda anmärkningen föranleda till återremiss;
men om man anser mistningen af
jpdels procenten göra till fyllest för ändamålet,
så kan jag ej inse, hvad som genom en återremiss
skulle vinnas.
Herr Berghman åter, har icke saknat anledning
till de anmärkningar han gjort, då man
nemligen funnit löneregleringen mest gå ut på
löneförhöjning; men härvid måste man dock
besinna, det fråga är att för framtiden tillvägabringa
en årlig besparing af 5 till 6000 R dr;
Jag tillstyrker således att Betänkandet må bifalla»,
om icke Ridderskapet och Adeln anser
förlusten af |:dals procent vara ett allt för ringa
correctiv emot dröjsmålet med remissernes
affärdande. Jag hemställer likväl om detta, sora
hufvudsakligen synes vara ett administrativt
3x8
Den i4 Junti f, m.
ämne, km af Riksens Ständer behandlas. Fin.
ner Kongl. Majit ett strängare ansvar för LandtRäntmästarnes
försumlighet härutinnan böra
äga rum, så äger Konungen ju i alla fall att
derom förordna.
Grefve Mörner, Carl Stellan: En värd Le»
damot har yttrat, att Landt Räntmästare-syss»
lorne voro mindre vigtiga och mindre besvärliga
i utöfningen än en Capitains tjenst. Jag
deremot anser de förra vara på en gång, både
vigtiga för Staten och besvärlige för Tjsnstemännen;
men önskar likväl ingen tillökning i
deras löneinkomster, utan endast ett rättvist
bibehållande af hvad dem redan är vordet beviljadt.
Jag skulle derföre allt för gerna vilja
bifalla Betänkandet; men jag har ej eller
något emot att detsamma återremitteras, hvilket
torde blifva en följd af de anmärkningar,
som flera Talare redan gjort.
Friherre Cederjlröm: Den omförmäldte
■jj:dels procenten svarar icke emot det afdrag
på remisslaget, som tillförene ägt rum, då
LandtRäntmästarne försummat att inom behörig
tid afsända Remisserne. Af sådan orsak
anser jag det vara oundgängligt nödigt att en
tariff upprättas på hvad som vid dylika tillfällen
bör afdragas Jag kan ej instämma uti
Herr Hjertås åsigt, att ansvaret för försummelsen
bör stadgas genom partiella författningar.
Den erfarenheten är dessutom min, att af alla
correctiver emot uraktlåtenhet af tjenstepligter,
minskning af inkomsterna utgör det bästa j ty
Den l4 Junii f m.
319
det är den verksammaste sporre att fullgöra
sina skyldigheter, då i motsatt fall försummelsen
medför en direct förlust af påräknade inkomster.
Friherre Boije, Ludvig: Utan att våga
på förhand afgöra det mer eller mindre värde,
Friherre Hjertås framställning äger, anser sig
densamma likväl vara af den beskaffenhet, att
en återremiss i följd deraf blifver nödvändig.
Utskottet bör åtminstone lemna ett tillförlitligt
yttrande, om tiden för Remisserneg afsändande
i Utskottets tanka är för korrt eller icke. Friherre
Cederström kan hafva ganska rätt, att tiden
i afseende på Gottland, kan vara tillräcklig;
men det är ju möjligt, att på andra orter
en och annan veckas tillägg erfordras? Jag
anhåller på sådan grund om Herr Grefvens
och LandtMarskalkens proposition på återremiss
af Getänkandet.
I öfrigt torde det tillåtas mig att göra en
erindran, att då jag å ena sidan visserligen anser
bestraffningslagarne behöfva Konungens
sanction, tror jag likväl å den andra , att då
Riksens Ständer bevilja tillökta löneanslag, de
ock äro berättigade att vid beviljandet deraf
fästa vilkoret af ett straff för uraktlåtet uppfyllande
af tjenstepligter. Jag tror icke att
Konungens myndighet härigenom förnärmas;
ty kunna Ständerna öka lönen, så måtte de ock
kunna stadga sådane förbehåll dervid, som de
anse af nytta för Staten.
520
Den i4 Junit f. m.
Herr von Hartmansdorff: Jag skall ej söka
hindra återremiss af Betänkandet. Den torde
vara nödig, sedan flere sakkunnige Ledamot
ter af detta Stånd yrkat densamma. Men i
anledning af hvad den sista värde Talaren yttrat,
om utstakandet af viss tid för remissernas
afsändande, bör jag anmärka, att detta är ett
Regeringsärende, sorn efter olika omständigheter
måste afgöras, och hvarmed Riksens Ständer
icke böra befatta sig. De kunna blott fästa
sig vid det vite, det är den förlust af lönen
eller remisslaget, som borde drabba Räntmästrarne,
i händelse de uragtläte den af Regeringen
dera föreskrifna tiden.
Friherre Boije: Må hända har jag ej rik
tigt
uttryckt min mening, men mig förekommer
det klart som dagen, att samma makt, sora
äger bevilja anslaget, äfven kan bestämma vilkoret,
hvarunder anslaget får utgå. Visserligen
måtte det vara Riksens Ständers rätt att säga:
den LandtRäatmästare som inom den eller den
tiden insänder sina remisser, får åtnjuta den
eller den förmonen; men annars icke. Jag tror
ej att detta ingriper i de administrativa göromålen.
Herr Grejven och Landt Mars kalken hemstälde
om Ridderskapet och Adeln ansåg Statsutskottets
Betänkande böra, i anledning af de
dervid gjorde anmärkningar, till Utskottet återremitteras.
Ropades Ja.
Grefve
tint 14 Junit J, m.
Grefve Spens, Carl Gitjlafi Den framställhing
jag nu arnar göra är föranledd af den
utaf Herr Grefven och LandtMsrskalken meddelade
underrättelse, att val till förstärkt Statsutskott
nästa Måndag kommet att för sig gå.
Det har ofta varit anmärkt och är af erfarenheten
vitsordadt, att detta Val medför stör tidsutdrägt
j men man har mindre fästat uppmärksamhet
på nödvändigheten att vidtaga Rådane
mått Och steg, att förekomma cassation
afen mängd val-listor* hvarigenom hinder
uppstått för utrönande af pluralitetens önskan.
Åtskillige Ledamöter af RiddarhusUtskottet
hafva jemte mig varit betänkte* att i deri nya
RiddarhusOrdningen intaga något stadgande i
detta afseende- men som detta i alla fall icke
för det närvarande kan blifva gällande* Och
detta likväl är ett ämne af mycken Vigt* anhåller
jag att få yttra mina tankar om saken,
jag tror nemligen att cassatiori af Val-listor
till en stor del skulle förekomtnas , om RiddarhusCanzliet
tillsades uppgöra en förteckning
på de Ledamöter af Ståndet till hummer och
namn, som äro förhindrade att blifva uti den
Så kallade stora Nämnden invalde* och hvilkas
upptagande på en Val-lista Ovilkorligen
medför cassation deraf. Denna förteckning
borde sedermera antingen anslås i pieoum iriöan
Valet skedde, eller kanske hellre dagen
förut Vara i Läsrummet att tillgå. Om denria
åtgärd åtföljdes af en utaf Herr Grefven
Och LandtMarskalkens yttrad önskan, att Rid
-
Fidd o. Ad. Fröt. V, Band.
al
J2»
v
pen 14 Junti /. m.
derskapets och Adelös Herrar Ledamöter ville
författa sina vallistor uti Alphabetisk oidning,
skulle sådant lända till mycken lättnad vid
sjelfva valet. Jag var vid sista Riksdagen
bland deras antal, som sutto vid bordet och
förde anteckningen. Jag käDner derlöre af er-,
farenhet, huru besvärlig denna befattning var,
då den af mig föreslagna method ej följdes.
Om deremot de väljande iakttaga den Alphabetiska
ordningen, blir besväret ansenligt minskadt.
Detta kan dock naturligtvis endast såsom
en önskan från Herr Grefven och LandtMarskalken
framställas till Ridderskspet och
Adeln.
Hufvudfrågan här är hvilka personer böra
anses vara hindrade att uti det Förstärkta StatsUtskottet
inväljas. Hit höra först de uti 41
§. Riksdagsordningen uppräknade personer.
Sedermera torde äfven pä listan få uppföias
Fulimägtige uti Riksgäldskontoret, på grund af
slutet af nyss åberopade §., der det heter: Ej
må någon af hvilken Riksens Ständer kunna
fordra redo och ansvar, inväljas i Utskott, der
redovisning för hans egna göromål och etnbetsåtgärder
kan förekomma. Härvid anhåller
jag äfven att få i Ridderskapets odi Adelns
minne återföra , att en ansenlig mängd listor
blefvo vid ett Nämndval, under sista Riksdag
casserade, endast af det 6käI, attén Riksgälds—
ContoirsFullmägtig KammarRättsRådet Ugglas
namn der fanns uppfördt. Vidare kan fråga
uppstå om Bevillningsutskottets Ledamöter må
kunna inväljas, enär just detta Utskottets för
-
Gen i4 Jiinii f. Hl.
slag skola, så snart RiksStånden derom stadna
i olika beslut, af Stora Nämnden bedömas och
afgöras. Jag har ännu ej kunnat bestämdt stadga
min opinion i denna omständighet; men då jag
trott mig finna, att meningarne härom äro delade,
vore det ganska nyttigt att få bestämdt
veta, hvilket det rätta är. Ehuru mindre magtpåliggande
anser jag likväl Siatsötskottets nu
varande Ledamöter älven böra uppföras påförteckningen,
ty det är icke utan exempel , att
äfven sådane nämn funnits på vallistornej och
ju mindre anledning man lemnar till dylika
misstag desto säkrare blir pluralitetens mening
genom valet uttryckt.
Dessutom har jag hort berättas något, sora
Herr RiddarhusSecreteraren torde kunna upplysa,
att nemligen Högloflige Ridderskapet och
Adeln skall under sista Riksdagen vidtagit det
beslut, att låta den till förstärkning af Statsutskottet
utsedda Nämnd, äfven förstärka andra
Utskott, sorn enligt Grundlagen behöfde
en tillökt personal för vissa ämnens afgörande.
Om. så förhåller sig, lärer åtminstone denna
gång böra uttryckligen tillkännagifvas, att något
dylikt nu ej kommer att inträffa, ty jag
tror för exempel skull, att med de delade åsigter,
som i afseende på financefrågan äga rum,
helt andra personer kunna blifva föremål för
valet om det sker blott till förstärkning af
Statsösskottet än om det äfven har afseende
på de sammansatta Stats- och BancoUtskotten.
Allt detta är nyttigt att nu få afgjordt, på
det Ridderskapets och Adelns Herrar Ledamö
-
324
Dt» |4 Juni i f. m.
ttr sedermera må hafva tillräcklig tid att be*
stämma sitt val och uppsätta listorne.
Tvenne frågor återstå att få besvaradei
Nemligen om de hvilka sedan sista Riksdag
varit Riksens Ständers Revisorer och de som
äro Ridderskapets och Adelns Electorer kunna
inväljas uti Stora Nämnden. De förra äro
bland deras antal , som kunna blifva ålagde
ansvar af Riksens Ständer och hvilkas åtgärder
granskas af StatsUtskottet. Jag vet väl att
Revisorerne förr varit invalde i Stora Nämnden
och att man hvarken då haft, ej eller nu
finge orsak att ångra ett sådant val; men till
fö rekommande så mycket möjligt är af vallistors
cassation, har jag ansett detta allt przelimenaiiter
böra afgöras. Det ankommer på
Herr Grefven och LandtMarskalken, att antingen
sjelf yttra sin tanka härom, eller framställa
saken til! Ridderskapets och Adelns öfverläggning.
Anledning till tvifvelsmål, huruvida
en till förstärkning af Utskott vald Elecfor f
derigenom upphörde att sin sednare egenskap
utöfva, har jag väl egentligen ingen; dock likväl
står det i RiddarhusOrdningen, sådan den
nu är, att Elector, sora inväljes i Utskott, upphör
att vara Elector; och en serskildt motion
om förtydligande af denna stadga af Herr von
Qvanten, är till RiddarhusUtskottet remitterad,
på detta stället står väl icke direct undantag
för NämndLedamöter, men sjelfva principen att
samma person som är medlem af Utskottet,
icke bör få invälja sina egna kamrater, tyckes
icke applicabel till det Förstärkta Utskottet,
;
Ven 14 Junii f. m.
$25
hvilka i alla fall enligt Grundlagen väljas in
Pleno. Riddarhusordningen skiljer dessutom
pä ett annat ställe tydligen emellan Utskott och
Nämnd, eller förstärkt Utskott , nemligen der
det talas om dem som svurit främmande Öfverhet
trohet , att en sådan person , så vida han
här i Riket är skattskrifven är berättigad att
såte på Riddarhuset intaga; men att om der
någon sak till öfverläggning och beslut förekommer
, som det Herrskap angår i hvars
tjenst han är, bör han ej öfvervara beslutets
fattande, hvarken in Pleno, Utfkutt eller Nämnd.
Då således Nämndbefattning är skild från Utskottsbefattningen
, och den förra icke är
bestämdt stadgad att borttaga Electorsegenskapen,
skulle jag således vela tro, att inväljande
i Nämnden ej lagger något hinder i vägen för
nämnde egenskaps fortfarande. Jag har emedlertid
velat framställa mina åsigter till mera
sakkunniges bedömande.
Friherre Cednjlröm, Jacob; Jag instämmer
fullkomligen med Grefve Spens i afseende på
nyttan af en listas upprättande på de personer,
hvilka ej kunna i Förstärkta StatsUtskotfet inväljas.
Härvid utbeder jag mig likväl att få
fästa Ridderskapets och Adels uppmärksamhet
på sednare momentet af 41 § Riksdagsordningen.
Det lyder sålunda: ”Ej må någon,
af hvilken Riksens Stinder kunna fordra redo
och ansvar, inväljas i Utskott, der redovisning
för hans egna gpromål och Embetsåtgärder kan
förekomma.” Det synes häraf klart, att ehuru
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, såsom an
-
$20 Den 14 Juni i /. ni.
svarige inför Riksens Ständer icke kunna blifva
Ledamöter af StatsUtskottet, der deras göromål
undergå granskning, kunna de dock i
Nämnden inväljas, emedan ingen fråga der kan
uppstå, sorn rörer deras befattning- Samma
förhållande äger älven rum med de personer,
gom varit Riksens Stäoders Revisorer. I StatsUtskottet,
der deras åtgärder granskas och bedömas
kunna de icke inväljas; men väl i Nämnden,
hvars pröfning dessa åtgärder aldrig kunna
blifva underkastade
Det
förslag Grefve Spens i öfrigt. gjort,
om listornes upprättande i alphabetisk ordning,
år ganska vigtigt, och skall lända till flera
timmars besparing, om Ridderskapet och Adeln
antager detsamma. Jag förmodar således
att hvad Grefve Spens nu hemställt vinner
bifall; äfvensom att Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
och Riksens Ständers f. d. Revisorer
icke blifva ansedde oberättigade att i Förstärkta
StatsUtskottet inväljas.
Herr Tham. Wollrath:. Jag delar fullkomligen
med Grsfve^Spens hans åsigt örn nyttan,
så väl af upprättandet af en förteckning på de
personer, hvilka icke kunna i Stora Nämnder»
inväljas, som af vallistornes författande i alphabetisk
ordning.
Hvad åter sjelfva valet angår, samt huruvida
Riksens Ständers Rivisorer och Fulljnägtige
i RiksgäldsContoiret äro vallbare; så
?nät Grundlagen endast lagt hinder i vägert
Dan 14 Junii /,, ni.
327
för deras inväljsnde i de Utskott som skola
granska der3s åtgärder, och detta icke är fallet
nied Förstärkta StatsUtskottet, inser jag
icke, att man af slutmeningen i 41 Riksdagsordningen
kan draga den följd, att desse
personer icke kunna blifva Ledamöter af Sto.
ra Nämnden. Åtminstone har man sett, att
personer, som varit Revisorer blifvit invalde i
StatsUtskottet; destomindre synes mig ock deras
uteslutande från Stora Nämnden böra sättas
i fråga. Hvad Eiectorerne beträffar, tror
jag att ej eller tvifvel kan uppstå, det de ju
lika så väl kunna inväljas i detta, som i alla
andra Utskott. Jag lemnar derhän, huruvida
deras Electors befattning derigenom bör anses
upphöra. Något uttryckligt stadgande finnes
icke i detta afseende; ty ehuru Elector ej tillika
kan vara Utskotts Ledamot är dock förhållandet
med Stora Nämnden helt olika. Orsaken
till den nyss omförmäldta föreskriften
lärer vara, att om desse Electorer, som till
antalet blott äro 25, derjemte fingo vara Utskotts
Ledamöter, kunde de disponera hela
Fiddarhuset.
En ytterligare fråga är, om Ledamöterne
af de Utskott, hvilkas förslag skola af Stora
Nämnden afgöras, kunna i besluten derom deL
taga. Till besvarande häraf, får jag blott
hemställa, om icke valet beror af förtroende ?
Jag skulle ej tro, att Ridderskapet och Adeln
låter fråntaga sig rättighet att lemna sitt förtroende
åt hvem sorn helst, särdeles då en sådan
inskränkning icke är enlig med praxis.
5-j8
Ven i4 Junii J. m.
Sådant skulle dessutom föranleda till flera
Nämnder, då en särskild behöfdes för Be vill—
ningsfrågor, en annan åter för Statsbidrag, ocb
få vidare, 69 § Regeringsformen gifver icke
anledning till ett dylikt förfarande, Den som
kan blifva Ledamot af ett Utskott, kan äfven
blifva det i förstärkningen deraf. Man sitter
der icke i egenskap af Domare, utan blott för
att yttra sin opinion om der förekommande
ämnen. Jag anser Ridderskapet och Adeln således
obehindradt kunna välja, på hvilken
Utskotts Ledamot 60m helst, till hvilken de
hysa förtroende,
Grefve Spens: J anledning af hvad Herr
Tham nyligen anfort, aft de personer, dem man
i ett fall letnnat sitt förtroende, icke kunna förvägras
att emottaga det äfven vid ett annat
tillfälle, får jag förklara, att pon mening visserligen
ej är att göra någon inskränkning j
detta förtroende, utan blott att på förhand fg
bestämdt, huru man härvid bör förhålla sig.
Jag hemställer emedlertid, 0111 icke på grund
af 73 §. Riksdagsordningen , det tydligen är
nödvändigt, att i frågor, om hvilka RiksStipden
stadna i olika beslut , utvälja eo särskildt
Nämnd för hvarje Utskott särskildt, utom i
afseende på BeyillningsUtskottet, om hvilket
det uti 69 §, Regeringsformen är uttryckligen
stadgadt, att dit hörande mål, i händelse af
skiljaktiga beslut RiksStånden emelian, skola
af Förstärkta Statsutskottet afgörag. Ofvan-,
nämnde 73 §. lyder deremot så:
Den 14 Junii J. m.
rSt#dna RiksStånden i sina beslut öfver
någon fråga uti hu;vudsakligen eller till vissa
delar skiljaktiga meningar, då skall hvarje
Stånds beslut genom Pro;ocollsU'drag remitteras
till det Utskott, som med målet befattning
haft, hvilket åligge, att meningarne, så nära
möjligt är sammanjemka och m"“d förslag öfver
denna jemkning inkomma till Riksens Standers
plena, som öfver den yppade frågan sedermera
definitift besluta skulle detta försök
till jemkning fruktlöst aflöpa, utvälja Riksens
Ständer i sina särskilta Plena genom allmän
Omröstning till en Nämnd att förstärka det
Utskott, till hvars handläggning målet hört, så
att L-damöterna blifva 30 af hvarje Stånd,
hvilka samfäldt och icke efter Stånd röste, öfj
yer den tvistiga frågan och åge att densamma
med Riksens Ständers Rätt algöra,”
Häraf är tydligt , att om mål, som hört
till sammansätta Stats- och Banco Utskottens
behandling, skola geno ra Nämnd afgöra», dertill
icke kan användas Förstärkta StatsUtskottetg
personal; hvarförutan alven Ledamöternes antal
är olika i desse hegge Utskott, Detta är
dock endast en from fråga, f afseende åter
på sjelfva principen , är det ju allt för
möjligt, att man kan hysa förtroende för en
person i ett fall, men icke i ett annat? ty alla
kunna icke vara lika passande till allt. Nät
jag skall utse en person att såsom representant
yttra sig uti vissa ämnen , äro det just dessa
ämnen, sorn bestämma mitt val* hvilket kundte
*
530 Den 14 Junii J. m,
blifva helt annorlunda om afgörandet angick
andra ämnen.
Beträffande sluteligen anmärkningen, i afseende
på rättigheten , att invälja RiksgäldsContoirets
Fullmägtige och personer, som sedan
sista Riksdagen varit Riksens Ständers Revisorer,
att i Stora Nämnden icke kunna förekomma
frågor rörande ' redovisningsskyldighet
eller ansvar för dem, vill jag ej nu ytirä min
tanka, emedan jag ännu icke derom tillräckligen
stadgadt min opinion. Jag hemställer
likväl, om det ej skulle kunna inträffa, att a
Stånd stanna mot 2, uti några af de på bordet
hvilande mål , deruti StatsUtskottet yttrat
sig, angående RiksgäidsContoirets förvaltning
samt om icke då frågan skulle af nämnden afgöras
? Ej eller kan jag påminna mig om alla
mål äro afgjorde , som angå Riksens Ständers
Revisorer. Detta är dock blott en formfråga;
och för sakens skull har jag visserligen
icke något emot att förenämnde personer inväljas.
Men jag anser det vara af vigt att
detta nu bestämmes, på det icke det må blifva
för sent att skrifva sin vallista, då den åsyftade
upplysningen vinnes.
Herr von Qvanten, Carl: Jag förenar mig
med Grefve Spens i hans framställning om
upprättandet af en lista pä de personer, hvilka
icke kunna i Stora Nämnden inväljas;, men
jag kan ingalunda dela den tanka, att Bevillningsutskottets
Ledamöter derifrån böra utcsiutas,
mera än andra Utskotts medlemmar.
Den i4 Juni i f. m.
331
Herr Tham har förekommit mig 1 utvecklingen
häraf. Ett bevis att Ledamöter af andra
Utskott måste i Stora Nämnden inväljas är de
andre RiksStåndens fåtalighet, som gör det oundvikligt
för dem, att till förstärkning uti
ett Utskott välja ett annat Utskotts Ledamöter j
emedan ingen Ledamot af de tre Stånden lärer
finnas, 60m ej är medlem af något Utskott.
Herr Hjerta, Gnftaf: Vid förra Riksdagen
hade jag tillfälle erfara de svårigheter, som
pläga uppstå vid valet till den så kallade Stora
Nämnden, och jag kan derföre ej annat än
tillstyrka bifall å den af Grefve Spens föreslagna
ordningsanstalt att en förteckning på de
ej valbare Ledamöterne uppslås. Hvad åter
betrafftr den så länge omtvistade frågan hvilka
desse Ledamöter äro, får jag fästa Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet på enkelheten
af denna fråga. De personer , hvilka
icke få inväljas äro de som finnas uti 41 §.
Riksdagsordningen uppräknade, jemte de som
för närvarande äro Ledamöter af StatsUtskottet.
41 §. är i detta afseende så tydlig, att jag
anser Fullmägtige i RiksgäIdsContoiret> nödvändigt
på grund deraf bära uteslutas. Deremot
kan jag ej dela den åsigt, att någon annan
än de ansvarige Fullmägtige kan utesluta»;
och sedan jäg hört tvifvel uppstå, huruvida
personer, som varit Riksens Ständers Revisorer
kunna inväljas, anhåller jag blott att få
fästa uppmärksamheten derpå, att äfven för närvarande,
Revisorer sitta i StatsUtskottet. 41 §.
utestänger endast dem af hvilka Riksens Stan
-
Ven 14 Junii f, m.
der äga fordra redo och ansvar. Jag frågar,
om Riksens Ständer någonsin kunna ställa
sina Revisorer till ansvarP Jag finner ej i
deras instruction någon §. som dertill föranleda.
De äro Riksens Ständers till granskning
utvalde män; redo kan af dem fordras, och
Riksens Ständers Statsutskott å nyo granskande
de handlingar Revisoreroe icke ordentligen
granskat, kan föreslå ogillande af deras förhållande;
men med lika skäl, som Riksens
Ständer skulle kunna ställa dem till ansvar,
kunde äfven kommande Ständer yrka ansvar
å de föregående. Jag vet ej hvarifrån denna
fruktan för Revisorernes användande, i ett Utskott,
der deras erfarenhet så väl behöfves,
har kommit; den förefaller mig ganska besynnerlig.
Jag| anhåller således, att å dea
lista, som kommer att upprättas, öfver personer,
hvilka icke äro valbare, endast mätte
upptagas de i 41 §. uppräknade ansvarige personer,
jemte Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
samt StatsUtskottets nu varande Ledamöter.
Blir åter framdeles fråga om att förstärka andre
Utskott, så är det klart, att vid då skeende
val, samma Utskotts Ledamöter uteslutas.
Jag anhåller derföre , att Herr Grefven och
LandtMarskalken täcktes framställa proposition
till bifall , i enlighet med hvad jag nu haft
äran anföra , äfvensom den önskan , att vallitstorne
måtte upprättas i alphabetisk ordning ,
emedan deras författande i nummerföljd ej är
så tillfyllest görande, då frågan är att bespafä
tid.
9fn J. * Junii f. m.
333
Grefve von Schwerin , Fredric Bagislaus-. Med
Förstärkt Statsutskott förstås icke något af de
vanliga Riksens Ständers Utskott, som bearbeta
dit remitterade mål, utan Riksens Ständers
Fullmäktige, som med deras rätt afgöra de
frågor, hvilka till Nämnden hänskjutas. Af
sådan orsak kuna endast de personer derifrån
uteslutas» som äro uti 41 §. Riksdagsordningen
uppräknade och hvilka blott äga säte och stämma
i Ståndens Plena. BeviIlningsUtskott#tg
Ledamöter kunna så mycket mindre utestängas
sorn Bevillningsfrågor äfven afgöras af det förstärkta
StatsUtskottet; ej eller Electorerne; tyde
uppträda här såsom Ståndets Fullmägtige. Det
är en sanning att 73 §. Riksdagsordningen utvisar,
att äfven andra Utskott kunna förstärkas.
V<d ett sådant förhållande lär det ej gå
an, att åt den Stora Nämnden, hvarom nu är
fråga, uppdraga afgörande! af mål, sorn blifvit
behandlade af till exempel sammansatta Statsoch
BancoUtskotten, utan torde denna Nämnd
endast få befattning med ämnen, som till Riksens
Ständer blifvit hänskjutne från StatsUtskottet
och jemväl af Bevillningsutskottet, enligt
det särskildta stadgande härom, som uti
69 §. Regeringsformen finnes uttryckt.
Friherre Cederftröm: I anledning af hvad
under discussionen blifvit yttradt, får jag fästa
uppmärksamheten derpå, att Riksens Ständer
hafva lika rättigheter att fordra redo och
ansvar af Revigorerne, som af Fullmägtige t
RiksgäldsContoiret; ty 70 §. Riksdagsordningen
säger: ”Fullmägtige och Revisorer kunna
pen i4 Junti f. mi
ej i och för deras befattning emottaga befall*
ningar utan af Riksens Ständer allena och enligt
de instructioner desse stadgat hafva; ej heller
till redo och ansvar ställas, utan efter Riksens
Ständers beslut och i laglig ordning.”
Det torde således icke vara någon tvifvel
underkastadf , det ju icke Revisorerne äro i
samma predicament som Fullmäg ige, i afseende
på redovisnings-' och ansvargskyldigheten,
och att således antingen ingendera af dem eller
bägge kunna i förstärkta StatsUtskottet inväljas.
jag har blott velat anmärka detta, i
anledning af hvad Herr Hjerta anfort.
Hvad åter angar Ledamöferne af Bevillningsutskottet,
så inträffar, i afseende derpå
ett olika förhållande med det som rörande de
öfrige Riksens Ständers Utskott äger rum, enär
i frågor, som tili dessas behandling höra och
äro af beskaffenhet att skola genom Nämnd
afgöras, de sjelfve blifva' förstärkta, hvarifrån
BevillningsUtskottet ensamt är undantaget och
de Nämndfrågor, som derifrån uppkomma hänskjutas
till afgörande utaf Förstärkt Statsutskott.
Det är således naturligt , att Bevillningsutskottets
Ledamöter ej ansetts kunna
deltaga i Nämnden; ty annars hade väl detta
Utskottet lika väl kunnat förstärkas som alla
de öfriga, hvilket dock nu icke får ske.
I afseende på hvad Grefve Spens anfort
om Riksens Ständers Fullmägtige' och Revisorer,
får jag förklara, att jag icke känner nå
-
>
Dek i4 Juni i f. tu.
gol ärende, sorn angår personelt ansvar hviket
är af den beskaffenhet, att kunna hänskjutas
till afgörande utaf Nämnd, utan måste frågor
derom betragtas lika med andra mål, tom förfalla,
då två Stånd stadna mot två. Af sådan
anledning anser jag både Riksens Ständers Fullmägtige
och Revisorer kunna i Förstärkta StatsUtskottet
inväljas; men hemställer, om icke det
serskilta förhållande som äger rum, i afseende
på Bevillningsutskottet, skäligen må anses hindra
dess Ledamöter från att bii t va medlemmar
af Stora Nämnden.
Friherre Hjerta, Fre'ric: Då jsg å ena si
dan
fullkomligen gillar den af Grefve Spens
väckte motion om upprättande af en lista på
de personer, sorn ej äro valbare, kan jaga den
andra icke annat än bestrida, att derå må uppJöras
RiksgäldsContoirets Fullmägtige, Bevillningsutskottets
Ledamöter och våra Electorer,
Jag tror att Ridderskapet och Adeln , derest
en sådan grundsats antogs, om den samma skulle
blifva ensam; ty i de andra Stånden kan
den till och med icke följas, åtminstone skulle
Preste- och BorgareStånden i sådan händelse
blifva inactiva. På denna grund tillstyrker jag
derföre, att på ofvannämnda lista, endast må
upptagas de uti 41 §. Riksdagsordningen uttryckligen
nämnde personer; och att för öfrigt
vallistorne måtte , enligt hvad Grefve Spens
föreslagit, inrättas i Ajphabetisk ordning.
Herr Tham; Om jag rätt fattat Friherre
Cederströms mening, i afseende på Bevillnittgs
-
556
f)en j4 Junii f, m.
Utskottets Ledamöter, vill Friherren af dert
händelse, att detta Utskott ej kan förstärkas,
draga den slutsatts, att Lagstiltareo velat utestänga
dess Ledamöter från deltagande i den
Nämnd, som har att afgöra visse af Utskottet
bearbetade Mål* Jag hemställer om Grundlagen
till ett sådant uteslutande gifver minsta
anledning? Finnes der något ställe, som betager
Höglofl. Ridderskapet och Adeln rättigheten
att huru som helst begagna sitt förtroende,
endast med undantag i afseende pä de uti 41
§. Riksdagsordningen uppräknade ansvarige
personer? Jag skulle ej tro, att Bevillning»'
Utskottets Ledamöter äro mera ansvarige ää
något annat Utskotts, och de kunna ingalunda
betraktas såsom Embetsmän. Utom dess är det
Olämpligt att vilja ålägga Ridderskapet Och Adeln
ett band på användandet af sitt fcrtröerta
de, hvilket intetdera af de öfrige RiksStåodetl
lära åtaga sig Förhållandet är af Herr Grefve
von Schwerin så fullkomligen utredtattjag
endast får förena mig i hvad sord härom blifvit
ardördt af honom och af Herr Hje;ta,
Herr Von Hartmansdorff, AitgvjlJ?,g förenat
rr g hufvudsakligen i den åsigt, Idert*
Hjerta framstäit, i afseende på de personer,
hvilka från inväljande i Stora Nämnden böra
Uteslutas. Jag tror icke att Bevillningsutskottets
Ledamöter höra dit. De kunna lika väl
deltaga i afgörande! af mål dem de sjslfve
bearbeta!, som StatsUtskottets medlemmar i ds
af dem handiagde ärenden, Äro de sednare
be
-
Den i4 juni i f. m.
behöriga Ledamöter af Nämnden, så äro de
förre det äfven.
RiksgäldsContoirets Fullmägtige åter, måste
anses uteslutne från deltagande i Nämnden,
emedan de enligt 70 §. Riksdagsordningen kunna
af Riksens Ständer till ansvar ställas; och
då de dessutom ej kunna vara Ledamöter af
StatsUtskottet , böra de ej eller vara det af
Förstärkta StatsUtskottet; ty regeln är densann
ma. Ett motsatt förhållande inträffar med Riksens
Ständers Revisorer, hvilka med lika skäl,'
som de sitta i StatsUtskottet , äfven böra få
sitta i Förstärkta StatsUtskottet. Något lagligt
hinder synes mig ej finnas emot Electorernes
inväljande; ty lika väl, som de kunna inväljas
i Utskott, kunna de det äfven i ett Förstärkt
Utskott. Frågan är endast om Ridderskapet
och Adeln bör falla med sitt val på dem,
för att icke derigenom föranleda tidsutdrägt
med nya Electors val. Det har blifvit anmärkt
att de öfrige RiksStånden ej hafva någre
sådane band på deras valfrihet, som dem
man söker ålägga oss. Hvad dem i detta hänseende
vidkommer, så har nöden ingen lag;
men då vi genom vår talrikhet äro i tillfälle
att handla i enlighet med Grundlag-ens and*
och föreskrifter, så böra vi äfven göra det.
Om det är rigtigt att taga förra händelsen till
rättesnöre för sitt förhållande, så får jag erindra,
att Fullmägtige i Riksgäld&Contoiret si
-
Ridd, 0. Ad. Prot. V. Band.
aa
33*
Den i4 Juni i f, rn.
sta Riksdagen lära varit uteslutne från deltagande
i Stora Nämnden.
Sluteligen och då jag hört många olika
meningar yttras, frugtar jag, att ett slut ej skall
vinnas i detta ämne, utan ännu längre tidsspillan.
Jag hemställer, om ej, till undvikande
deraf, det vote lämpligt att till afgörande företaga
hvarje af de under discussionen, uppgifna
frågor, eller heldre, om icke Herr Grefven
och LaodtMarskalken, som uti formfrågor åger
beslutande rätt, skulle täckas framställa sin
åsigt af saken, hvarmed Ridderskapet och Adeln
troligen lärer förena sig.
Grefve Spens: Jig skall blott med få ord
öka discussionens längd. Man har ordat om
de grunder, man förmenat mig hafva föreslagit
i afseende på upprättandet af den lista,
som kommer att innehålla namnen på icke valbäre
Ledamöter af Ridderskapet och Adeln.
Härvid har i så måtto förelupit irring , som
jag egentligen endast sökt väcka uppmärksamheten
på de serskilta frågor , hvilka kunni
uppstå, då så beskaffade förteckningar uppgöras,
utan att jag egenteligen sökt att sjelf utstaka
några grunder. Friherre Cederström har
ganska rigtigt visat förhållandet med Fullmägtige
i RiksgäldsContoiret samt Riksens Ständers
Revisorer; och att de mål, som angå deras
befattning, äro af beskaffenhet att kunna
förfalla, hvadan desse personer, ehuru de således
icke kunna vara Ledamöter af dit Utskott
, på hvars hemställan de kunna ställas
Den i4 Junii f. m,
till ansvar, likväl kunna inväljas i detta Ut*
skotts Föistärkning. Min mening har endast
varit att få något i detta hänseende bestämdt
afgjordt, i
Till besvarande af hvad Herr von Hartmansdorff
anfört, om hvad vid sista Riksdagen
sig tilldrog med en vallista, på hvilken en af
RiksgäldsContoirets Fullmägtige var uppförd ,
får jag lemna den upplysning, att, så vida mitt
minne ej felar, tvenne Nämndval då föreföllo.
Vid det en» godkändes listor, på hvilka en annans,
än den af mig nämnda Fullmägtigens
namn stod; men vid det andra ansågs cassation
böra ske i och för Herr Fullmägtigens uppförande
på-listan. Detta synes mig ådagalägga
nödvändigheten, att eo lista på icke valbare
personer upprättas och för Ståndet justeras.
Angående Ledamöterne i BevillningsUt*
»kottet, torde det bli svårt att uppleta någon
punkt i Grundlagarne, sorn förbjuder deras inväljande
i Förstärkta StatsUtskottett men jag
hemställer till dem af Ridderskapet och Adeln,
sorn bevistade 1812 års Riksmöte, om icke debatt
i detta ämne då ägde rum, hvars resultat
blef Bevillningsutskottets Ledamöters uteslutande
från Stora Nämnden.
Hvad sluteligen beträffar Electorerne, har
fråga aldrig kunnat väckas om rättighet att
invälja dem, utan blot t ^ huruvida deras E|ectorsbefattning
derigenom skulle upphöra. Grund
-
34°
Den i4 Junii f. ml
lagen och RiddarhusOrdningen stadga ingenting
härom; och det är angeläget att få saken
utredd.
Friherre Cederfiröm: Till hvad jag förut
yttrat, anhåller jag blott få tillägga, hvad £-  lectorerne angår, att orsaken, hvarföre de ej
på samma gång få vara UtskottsLedamöter, är,
att desse just af Electorerne utses. Då detta
ej är förhållandet med valet till Förstärkt Ut-t
skott , så kan deras Electors befattning icke
derigenom upphöra, att de blifva uti Stora
Nämnden invalde.
Hvad Bevillningsutskottets Ledamöter angår,
skall deras inväljande visserligen icke vara
mig emot, jag har blott anfört orsaken, hvarföre
jag ej trodde det gå an, enär detta är det
enda Utskott, som ej kan förstärkas Skulle
Ridderskapet och Adeln annorlunda besluta,
har jag ingenting deremot att invända, och
skall gerna till Ledamöter af detta Utskott
lemna min röst.
Som ytterligare upplysning i afseende på
hvad Grefve Spens yttrat , om Riksens Ständess
FuUraägtige i RiksgäldsContoiret och Revisorer,
får jag tillägga, att så snart frågor om
ansvar å dem förfalla, måste de erhålla decharge.
Om, i sådane mål , 2 Stånd stadna
mot 2, förfaller fråg3n och då följer dechargen
af sig sjelf. Sådane ämnen kunna aldrig hänskjutas
till afgörande af Nämnd.
Den 14 Junit f, m.
Grefve Posse, Carl Henric: Utan att inia—:
ta mig i en discussion, som är främmande för
det föremål, hvarom jag nu går att göra anmälan
, utbeder jag mig få framställa ett ämne,
som jag redan i sista Plenum hade arnat väcka,
men hvarifrån jag då, af en tillfällighet,
hindrades, nemligen: Det är anledning till
anmärkning mot Hans Excellence StatsMinistern
för Utrikes Ärenderna, hvarom remiss begäres
tili ConstitutionsUtskottet, inför hvilket
anledningen skall uppgifvas Hvarjemte ett
försegladt conVulut af Grefve Posse till Protocollet
aflemnades.
Herr Grejven och LancltMarskalken förklaras
de, att som Remiss af den utaf Grefve Posse
nu anmälte anledning till anmärkning , icke
kunde enligt 29 §. Riksdagsordningen förvägras;
komme ProtocoIisUtdrag derom, att jemte
anmärkningen till ConstitutionsUtskottet expedieras.
Herr Lefrén, Johan Pehr t I anledning af
hvad under discussionen blifvit anfördt om
Fullmägtiges i RiksgäldsContoiret valbarhet,
hemställer jag, om icke emot den samma kan
invändas, att ett sådant mål kunde förekomma,
med hvilket de haft befattning, som endast
genom Nämnd kan afgöras, Om till exempel
en utbetalning blef af Riksens Ständer beslutad
under vissa vilkor , hvilkas bestämmande
till Fullmägtige öfverlemnades; om vidare betalning
stadgades att utgå på vissa, terminer,
hvaraf några tilländalupit, hvarunder en del
3 4*
Ben i4 Junii f. m.
blifvit betald; men fråga sedermera uppstod
huruvida utgiften borde fortfara eller inställas;
så torde denna fråga icke kunna förfalla, utan
Riksens församlade Ständer nödgas besluta, antingen
utbetalningen skulle fortfara eller upphöra
på den grund, att Fullmägtige origtigt
tolkat föregående Ständers föreskrifter. I händelse
vid afgörandet af denna fråga 2 Siånd
stadnade mot 2, hemställer jag, om icke saken
måste hänskjutas till Nämnd Jag bekänner att
jag saknar nog erfarenhet för att äga en bestämd
opinion i detta fall, men hoppas att få
den stadgad, genom de upplysningar som kunna
lemnäs af de mera sakkunnige.
Herr Grefven och Landt Mar skalken yttrade,
att då han vore skyldig tillkännagifva sin öfvertygelse,
uti den af Grefve Spens nu väckte
fråga, finge Herr LandtMarjkalken förklara, det
han, för dess del, icke ansåg andra personer
kunna uteslutas från rättigheten att till Ledamöter
i Förstärkta StatsUtskottet inväljas, än
1:0 De i 1 momentet af 41 §■ Riksdagsordningen
omnämnde Embetsman; 2:0 StatsUtskottets
Ledamöter; 3:0 Ridderskapets och Adelns
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret , hvilka sistnämnde,
enär de icke fingo i StatsUtskottet inväljas,
ej eller syntes lämpeligen kunna blifva
Ledamöter i Förstärkta StatsUtskottet.
Herr Riben, Carl Wilhelm : Då 41 §. Riks
dagsordningen
från rättigheten att väljas utesluter
StatsSecreterare, hemställer jag vördsamt
om icke under denna benämning äfven böra
Ben i4 Junii f. m.
5*3
inbegripas de Förflt Expedition!Secreterare, hvilka
sedan sista Riksdag varit Föredragande i StatsRådet.
Friherre Cedtr/lröm: I händelse Ridder
skapet
och Adeln skulle förordna, attFulimägtige
i RiksgäldsContoir#t skola från rättigheten,
att i Stora Nämnden inväljas, varda uteslutne,
hemställer jag om icke precist af samma
skäl, Revisorerne äfven böra uteslutas. Jag
har tagit mig friheten här uppläsa sednare momentet
af 70 §. Riksdagsordningen , hvilket
icke gör någon skillnad emellan Fuilmägtiges
och Revisorernes ansvarighet. Då hvad som
förr har skedt, ej skall tagas till grand tor
hvad nu skall ske, utan frågan är om en grund
satts för hvad som bör ske, så förmodar jag,
att derest Fullmägtige förklaras icke vara valbare,
detsamma äfven måste gälla om Revisorerne,
hvilka äro underkastade lika ansvar,
med de förre.
Herr Cederfchjöld, Pehr Guflaf: I anled
ning
af hvad den siste värde Talaren anfört,
får jag blott erindra , att det är mig helt och
hållit obekant, det någon ansvarighets Lag
finnes för Revisorerne; hvaremot en sådan verkligen
är stiftad för Fullmäktige i Banken och
RiksgäldsContoiret.
Friherre Cederjlrom: Då Herr Cederschjöld
ej vill erindra sig innehållet af 70 §. Riksdagsordningen,
anhåller jag alt få ånyo upp
-
34 4
Den i 4 Juni i f, m,
läsa eista momentet deraf, hvilket lyder sålunda:
”Fullmägtige
och Revisorer kunna ej, i
oell för deras befattning , emottaga befallningar
utan af Riksens Ständer allena och enligt
de instruetioner desse stadgat hafva; ej eller
till redo och an/var /lättås, utan efter Rikfens Slånders
bfiut och i laglig ordning
Jag skulle förmoda detta vara temligen
bestämdt.
Friherre Boije: För min del kan jag icke
instämma i den slutsatts, Friherre Cederström
dragit af 70 . Riksdagsordningen. Jag tror,
att det lagrum han uppläst, endast har afseende
på befallningar, som gifvas af Regeringen,
och ej på något annat- Så vidt jag kan fatta,
är den af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjorda framställning alldeles rigtig,
och derå anhåller jag om proposition.
Herr Grefven och Landt Mar skalken hemstälde,
om Ridderskapet och Adeln behagade instämma
uti den af Herr LandtMarfalken nyss
framstälde åsigt af ärnnet. $
Ropades Ja.
Friherre Ceder frönt: Jag får till Protocollet
anmäla min reservation emot Ridderskapets
och Adelns nu fattade beslut, emedan jag
anser Fullmägtige i RiksgäldiContoiret icke i
Den r4 Junii f. m.
345
annor händelse kunna från inväljande i Förstärkta
StatsUtskottet utestängas, än så vida
samma stadgande äfven antages gälla i afseende
på Riksens Ständers Revisorer, med hvilka
de förre äro i alldeles samma eathegorie.
Herr Grefven och Landi Mar skalken förklarade
derefter, att i afseende å den af Grefve Spens
gjorde hemställan om vallistornes upprättande
i alpbabetisk ordning, ansåg Herr LandtMarskalken
sig icke kunna framställa någon Proposition,
enär RiddarhusOrdningen icke stadgade,
att vallistor som blifvit i annan än alphabetisk
ordning, författade, derföre borde o*
gillas; utan finge Herr Landt Marskalken endast
för Ridderskapet och Adeln anmäla dess önskan,
att Ridderskapet och Adeln täcktes upprätta
vallistorne på det af Grefve Spens föreslagna
alphabetiska sätt, hvarigenom icke allenast
en dyrbar tid ganska mycket vunnes, utan
ock så väl Herr LandiMarjkalken, 60m de Herrar
Ledamöter, hvilka kommo att sitta vid
Lordet, skulle stadna i största lorbindelse.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
26 sistledne Maj under N=o 212 afgifne, samt
den 6 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
den 10 sistledne April meddelte yttrande,
om anslag af medel till inköp af Astronomiska
Instrumenter åt Observatorium i
Stockholm.
5i6
Den (4 Juni i f, m.
Herr Lefrén, Johnn Pehr’. Jag utbeder mig
Höglofl. Ridderskapets och Adelns öfverseende
för det jag vågar framställa motsattsen af
hvad StatsUtskottet arne gånger i detta ämne
yttrat i men jag kan och vill icke undgå att
taga en liflig del i hvad som rörer Vettenskapernas
tillstånd inom mitt Fädernesland.
Det heter i Betänkandet ”att om Utskott
tet någonsin kunnat sätta i fråga, att Vettenskaps
Academien, hvilken utgöres af Vetenskapsman
, som nitälska för Vettenskapernas
framsteg, skolat förbise denna angelägenhet,
hade Utskottet icke tvekat att tillstyrka Riksens
Ständer, att vid motionen fästa mera uppi
märksamhet.” Detta yttrande är ganska glädjefullt
för den sorn önskar att saken icke måtte
förfalla, emedan det således endast lärer bero
på att ådagalägga, det Academien icke förbisett
det för handen varande behofvet. Jag får
af sådan anledning upplysa, att Academiens Astronom
redan år 1819 anmälte ett sådant behof,
hvilket vitsordats af Academiens Ledamöter
Svanberg, Nordmark och Bredman. Jag
skulle kunna uppgifva ännu flere namn, om
deras vittnesbörd icke godkännas.
Utskottet säger vidare; ”Häraf finnes således
att Academien redan gå t i författning
om afhjelpande af det för Astronomiska Observatorium
anmälde behof al Instrumenter,
och ehuruväl tillfälliga utgifter kunna hindra
Academien att skyndsamt och på en gång förse
Observatorium med comp'etta instrumen
-
Veu I i Junii f, m.
347
ter, lärer tvifvel ej böra uppstl att sådant
sker efter hand, helst Observatorium så betydligt
bidrager till Academiens inkomster,
och, med den företrädesrätt, det äfven i detta
afseende synes äga, bör kunna trygga sig
dervid, a 11 erhålla sine behof afhulpne i mon
af tillgångame, sorn möjligen kunna beredas
lika fort, som Instrumenten hinna erhållas, helst,
enligt hvad aogifvit blifvit, dertill skall erfordras
5 år.” -*
Jag får härvid anmärka, att ehuru Academien
verkligen gått i författning att afhjelpa
behofvet, sådant likväl i anseende till de inskränkte
tillgångame endast kunnat ske till
en ganska obetydlig del, pär man besinnar,
att de af Academien inköpte Instrumenter
kosta 2 å 3,ooo R:dr; men en complett samling
af de Instrumeoter, Observatorium behofver,
uppgå till 16,000 R:dr. Man bör således
icke kunna påstå att behofvet blifvit afbjelpt,
emedan Academien blott varit i tillfälle
att anslå medel till anskaffande af ett
bland de 16 eller 17 särskilta Instrumenter
som erfordras , det vill säga till omkring en
sjundedel af behofvet. StatsUtskottet säger
ytterligare, att Academien borde af besparingarne
på sina inkomster samla ihop till inköp
af de erforderlige instrumenterne. Då man
besinnar att desse besparingar genast medtagas
till uppsättande af det enda af Academien anskaffade
instrument, torde dessa besparingar
icke vidare böra sticka i ögonen.
Den ,i4 Junii /, m.
Äfven måst* jag anmärka, att Sedan behofvet
af de erforderlige iostrumenterne blifvit
"inför Utskottet uppgifvit jemte kostnadens belopp,
utgörande 16,500 R:dr, så har Utskottet
nedsatt instrumenternes antal till 6 och inskränkt
kostnadssumman till 5000 R;dr. Det
är således blott för en sjettedel af det yttersta
bebofvet, Utskottet ansett medel kunna anskaffas:
För de återstående fern sjettedeiarne
är ingen utväg öppnad. När tiden från 1819
tills innevarande år erfordrats för att hopspara
inköpssumman till ett instrument, skulle, efter
samma proportion, 20 ar behöfvas, för att
anskaffa alla. Detta vöre ej att uppmuntra
vettenskaperna. Det kan gå an, att på det
sättet förvärfva s'g kläder och bohag, men
icke Astronomiska Instrumenter. Man skulle
då äfven kunna påstå att man småningom borde
köpa en vagn, hjulen det ena året, korgen
ett annat, och så vidare.
Dessutom säger Utskottet att Academien
möjligen skulle kunna hopspara. Just detta
ordet möjligen, antyder att Utskottet sjelft
derom ej hyser mycket hopp. Det skulle med
skäl tillräkna» mig som köld, om jag ej fästade
uppmärksamhet vid detta möjligen, som
gränsar nära till omöjlighet. I alla fall kan
Academien icke beställa instrumenten] så till—
eägandes på måfå, under hopp att framdele*
kunna betala dem. Hon kan icke sätta sig i
den obehagliga ställning, att hos utlänningen
göra en beställning, som hon ej kunde honorera.
Det vore föga hedrande för oss, om
Den i4 Jun ii J. rn.
349
våra vetenskapsman, af brist på instrumenter,
skulle stå tillbaka för andra nationers,, ehuru
de i vettenskaplig bildning , kunna täfla med
hvilken som helst. Om man på det sättet
fortginge, skulle snillet hämmas och nedtryckas.
Nationen blir icke fattig genom utbetalning
af några tusende R:df; mea Hon blir utfattig
på bildning, om man ej skiljer emellan
en nyttig och en onyttig utgift.
Af dessa skäl vågar jag hos Ridderskapet
och Adeln vördsamt anhålla, att Statsutskottets
i frågavarande Betänkande måtte helt och
hållet afslås, samt Ridderskapet och Adeln
besluta, att StatsUtskottet skall anvisa tillgångar
för att anskaffa den summa, som blifvit
begärd. Till närmare upplysning får jag meddela,
att Högvördige RresteStåndet redan anslagit
denna summa att på tre år utgå, hvarigenom
, om Riksens Ständer fatta ett sådant
beslut , Academien blir satt i tillfälle att beställa
instrumenterne, enär hon med säkerhet
kan påräkna medel till deras betalande.
Herr Uggla, Göran Guftaf: Herrar La
gerhjelms
och af Uhrs StatsUtskottets Utlåtande
bilagde särskildta yttranden understödja på så
gällande grunder den i ämnet väckta motion,
att dervid för mig intet hufvudsakligen kan
vara att tillägga. Då ingen kan önska, högre
och 1 i fl i g a re än jag, att ifrågavarande sak kunde
mötas af den ädla frikostighet, som för
föremål af allmänt och nationelt intresse alltid
utmärkt Svea Rikets Ständer, anser jag för
Den l4 Junii J, m,
eu medborgerlig pligt att, under instämmande
i hvad Herr Lefrén nu anfört^ äfven med min
röst understödja frågan om det yrkade anslaget.
Om detta beviljas, så lemnäs derigenom
ett offenteligt ojäfagtigt vedermäle af Högiofl.
Ridderskapets och Adelns upplysta välvilja
och nitälskan för vettenskaperne: en välvilja,
som om den sålunda uttryckes icke endast i
ord, utan i handling, är för FolkRepresentatioHen
lika hedrande, som för Nationen gagnande
och nyttig. Jag får således hos Herr
Grefven och LandtMarskalken vördsamt anhålla
att. med undanrödjande af StatsUtskottets
Utlåtande , Proposition måtte framställas till
bifall af det för Observatorium i Stockholm
begärde anslag, antingen på sätt motionen innehåller,
elle i likhet med Hög vördigt Preste -  Ståndets, i fragan, redan fattade beslut, hvarigenom
ändamålet likaledes vinnes.
Grefve Cronhjelm, Polycarpus: Jemte det
jag till alla delar förenar mig med hvad Herr
Lefrén, lika grundligt, som träffande, emot
Utskottets Betänkande anfört, får jag tillika
förklara, att jag ej inser, på hvad grund Utskottet
kunnat hämta skäl för sitt afstyrkande
deraf, att Academien underlåtit begära Kongl.
Maj ts Nådiga Proposition i ämnet till Riksens
Ständer. Då Observatorium blifvit på enskild
bekostnad grundadt, och dess behof nu blifvit
af en enskild motionair i behörig form anmäldt
, tror jag icke något ädlare forum för
denna fråga finnes, än NationalRepresentationen.
Allt som länder till vettenskapernas spri*
t)rn i4 Juni i f, m, 3^1
dande, förtjenar visserligen behjertande, och
jag tror erfarenheten halva besannat, att om
man icke genast insett den practiska nyttan
af hvarje kostnad, som för sådane ändamål
blifvit använd, har man likväl med tiden lärt
sig värdera densamma. Slutligen kan jag icke
undertrycka den önskan att hvarje af behofvet
påkallad anhållan till fördel för vettenskaperne,
alltid med beredvillighet måtte mötas
inom det Stånd, hvars grundprincip synes
bjuda , att med blicken fästad på minnet af de
uppoffringar, som framfarne generationer gjort
för sine efterkommande, äfven vidtaga någon
försakelse af den nu varande tidens egoistiska
anda till förmon för kommande slägters högre
bildning.
Grefve Spens, Carl Guftaf: Jag får blott
åberopa Herr Lagerhjelms uti StatsUtskottet
afgifne särskildta yttrande, med hvilket jag
till alla delar förenar mig.
Herr von Hartmansdorff, Augujl\ Då de
yttranden hvilka nu blifvit afgilna, alla instämma
uti tillstyrkande af det anslag, jag yrkat,
bör jag ej upptaga Högiofl Ridderskapets
och Adelns tid med tilläggande af flere
skäl. Jag inskränker mig derföre till den anhållan,
att Protocollsötdraget från PresfeStåndet,
rörande detta ämne, tpå blifva för Ridderskapet
och Adeln uppläst, samt att Herr Grefven och
LandtM»rckalken täcktes framställa proposition
till instämmande i PresteStåndets beslut.
552
Den 14 junii f, m'.
I anledning häraf upplästes PresfeStåndets
ProtocollsUtdrag af den 11 dennes, hvaraf inhämtades,
att PresteStåndet, med ogillande af
StatsUtskottets Utlåtande, beslutat, det borde
till inköp af Astronomiske Instrumenter åt
Observatorium i Stockholm , en summa af
5000 R:dr Banco utgå af Statsmedlen i trenn®
år på det sätt, att en tredjedel deraf årligen
erlägges.
Herr Grefven och 'LandtMar [hålken yttrade
det han, i anledning af den i ämnet nyss förefallne
discussion, ansåg sig böra hemställa,
om Ridderskipet och Adeln behagade i PresteStändets
beslut instämma; hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 3
dernes under N=o 179 afgifne, och samma dag
på bordet lagde Utlåtande och förslag till
sammanjemkande af RiksStåndens Beslut i frågan
om medel till kostnadernes utgörande för
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens förestående
förmälning och verkställde utrikes resa.
Herr Grefven och Landt Mar skalken yttrade,
att som denna fråga, då den sista gången förevar,
förklarats ytterligare böra hvila på bordet,
under afbidan af BondeStåndetsv beslut, och
nämnde Stånds ProtocollsUtdrag af den 6 denne»,
rörande detta ämne nu mera ankommit,
ansåg
sen 14 Junit' /, m.
353
ansåg Herr Grefven och LandtMarskalken sig
böra låta uppläsa berörde Protocolls-Utdrag
hvilket alltså upplästes och innehöll:
Att BondeStåndet godkänt StatsUtskottets
förslag i så måtto, sorn Ståndet bifallit, att Redactionen
af Riksens Ständers Expedition må
i likhet med Preste och BorgareStåndens Beslut,
innehålla: deli att 300,000 Rtdr skola af
SaltpetsrFonden utgå, icke såsom förskott, u-r
tan såsom en utgift, derföre ingen ersättning
Fonden tillflyter; dds ock, att den summa,
Riksens Ständer, i underdånighet erbudit, skall
utgifvas; med berörde 300,000 R:dr af Sa It—
peterFondea, Qch de öfrige 300,000 R:dr som
blifvit anviste att förskottsvis erläggas af
RiksgäldsContoirets medell till den del som af
redan varande tillgångar icke kan bestridas,
tagas i beräkning vid den blifvande Bevillnings-summans
bestämmande, utan ?'t någon
särskild Brölloppsgärd må äga rum; dock bor*
de i Expeditionen slutligen tilläggas, att som
BondeStåndet vid dess ifrågavarande bifall fästat
det vilkor, att förstnämnde 300,000 R;dr
borde vid Bevillningens fördelning ersättningsvis
komma jordbruket och Städernes jord lill
godo genom reparti ion å andra näringar eller
articlar; slutliga afgörandet af nämnde vilkor,
betraktadt såsom en Bevillningsfråga, skulle
framdeles, sedan BevillningsUtskottet deröfver
blifvit hördt, öfverlemna? till Rike s Ständer i
sammanhang med ölrige Bevillnirgsgrundér.
Ridd. 0. Ad. Prat. V. Band. 23
t>m i4 Junit f. m*
Grefve von Schwerin, fredric Bogislaus: Dl
frlgan, sådan den af RiksStånden hvar lör sig
blifvit afgjord) är af beskaffenhet att böra genom
Nämnd slutligen afgöras, synes det mig
likgiltigt att Ridderskapet och Adeln förenar
■ig med något af de öfrige Stånden. Jag hem■täller
derföre, om icke Ridderskapet och Adeln
helt enkelt bör förklara sig förblifva vid
litt redan förut fattade beslut.
Herr Rothlieb, Axeli Jag instämmer uti
den af Grefve von Schwerin yttrade åsigt,
och tror ej, att sedan Ridderskapet och Adeln
en gång afgjort frågan, beslutet derom bör ändras.
Sedan saken nu kommit derhän , bör
den val algöras genom Nämnd Det skulle
dessutom blifva svårt, om ej omöjligt att uppgöra
fördelningen, på sätt Bonde - Ståndet
stadgat.
Herr Tham, Wollrath'. Så gerna jag velat
tillstyrka Ridderskapet och Adeln, att förena
sig med BondeStåndet i denna fråga, kan
jag likväl ej göra det, emedan BondeStåndet
vid sitt beslut lästat ett sådant vilkor, som ej
möjligen lärer kunna uppfyllas. Det är nemligen
$f Bond Ståndet stadgadt, att jordbruket
vid fördelningen af den framdeles blifvande
bevillningen skulle få sin ersättning genom
de öfrige näringarnes beskattande. Jag kao
för min del icke inse huru det skulle kunna
verkställas. J&g iörenar mig derföre med Grefve
von Schur-rin uti att tillstyrka Ridderskapet
och Advin, att förblifva vid sitt, i ämnet, it
Den 14 Juni i J. m, 55i
dan fattade beslut, på det frågan må blifva
genom Nämnd afgjord Dä kan ett rigtigt
beslut komma att fattas. Hvaremot BondeStåndets
är olämpligt, både i formen och exs«
cutionen.
Friherre af Nordin, Carl Johan'. Då jag
förenade mig med Grefve von Schwerin i anhållan
att iifågavarande Betänkande skulle få
hvila på bordet, var det endast för att få tillfälle
taga kännedom af BoodeStåndets beslut i
ämnet. Sedan detta Du blifvit vunnit, kan jag
ej annat än instämma uti tillstyrkande,] att
Ridderskapet och Adeln måtte förblifva^vid
sitt, redan i detta ämne, fattade beslut.
Herr Grefven och LandiMarjhalken hemstälde,
om Ridderskapet och Adeln behagade förblifva
vid dess i detta ämne, den 21 sistledne
Maj förmiddagen redan fattade beslut.
Ropades Ja.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets
den 26 sistledne Maj under Nm 223 afgifne,
samt den 11 dennes eftermiddagen på bordet
lagde Utlåtande, i anledning af de hos Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkningar
vid Utskottets den ti sistledne April under
No 110 meddelte Betänkande, angående I q viden
af Svenska Ministern Herr Johan Claes
395
pen i4 Juni i f. mt
Lagersvärds andelar i Genuesiska Statslånet;
fann Ridderskapet och Adeln för godt, att
enär sistnämnde Betänkande, redin blifvit af
de öfrige trenne RiksStånden gilladt, för dess
del dervid låta bero.
Föredrogs å nyo och remmitterades till
BsncoLJtskottet, Herr Oderschöids, Pehr Gustaf,
den 6 dennes eftermiddagen, på bordet
lagde motion, att ingen disposition af Bankens
gilfverfond må, utan Riksens Ständers vettskap'
och samtycke, af BancoUtskottet vidtagag.
Företogs till pröfning LagUtskottets den
9 sistledoe Maj under N:o 76 atgifne, samt den
II dennes eftermiddagen, på bordet lagde Be
tänkande, angående föreglagne stadganden , i
afseende på Testamentens bevittnande och bevakning.
Herr Ehrenborg, Cacper, hade irJemnat ett
Memorial, hvilket upplästes så lydande:
(Se Bilagan N:o 1.)
H err af Malmborg, Abraham: Erfireabe
ten
med m>n mångåriga Domarebefittning, har
fullkomligen ötvertygat mig örn riktigheten
Dtn i4 Junii f. m,
857
af Herr Ehrenborgs mot Höglofl. LagUtakot
tets
Betänkande, gjorde och nu upplästa anmärkningar,
dari ]3g' alltså anser mig ovillkorligen
skyldig, till alla delar instämma.
Herr Gyllenhaal, Lars Herrman: Jag tror
mig, vid detta tillfälle, böra upplysa, att den
principen, det. qvinnor jemväl kunna bevittna
Test.imentariska af handlingar, länge varit af
Domstolarne antagen, och efter hvad jag enskildt
har mig bekant, under loppet af innevarande
år, blifvit, uti ett särskildt mål, af
Konungens Hogsta Domstol, ytterligare sanctionerad.
Herr Grefven och Landt Marskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln ansåg LsgUtskottets
Betänkande böra, i anledning af de der-'
vid gjorde anmärkningar, till Utskottet återremitteras.
Ropades Ja.
Föredrogs å nyo BancoUtskottets den 5
dennes under Isbo 19 afgifne, samt den 11 der
på följde eftermiddagen, på bordet lagde Betänkande,
rörande vilkoren för återbetalning
af Götheborgs Stads, vid sista Riksdag, från
Banken erhällne Lånebiträde , stort ;oo,ooo
R:dr Banco.
5|*
»en li Junit f, m.
Grefve von Rosen, Axd-. Jag instämmer
hufvudsakligen uri Herr LtfTlers, emot Utskottets
Betänkande, gjorde reservation; men
jag tycker likväl att frågan lämpeiigen kunde
delas, emedan Utskottet föreslagit c:ne alternativer
; det första, fern procent räntas erläggande
och en tiondedels årlig afbetalning å
capitalet; och det andra, erläggande af sju för
hundradet årligen af primitiva capitalet, utaf hvilket
belopp, 5 procent såsom ränta lör återstående
skulden till hvarje betalningsdag först
borde beräkna6 och det öfriga afgå på capitalet.
Om första alternativet antages, lärer något
annat förhållande ej kunna äga rum, i
afseende på detta, än på alla andra undsättningslån.
Betragtas det åter, såsom fastighetslån,
enligt andra alternativet, så kan jag icke
inse, hvarföre Götheborgs Stad skall förpligtas
erlägga$större ränta än andra Städer , såsom
Uddevalla, Landscrona, med flere. Då lånet
sista Riksdag beviljades skedde det utom dess
så sent, att någon fond då ej skall funnits att
tillgå, hvadan lånet ej eller straxt utföll. Utskottets
skäl synas mig ej eller vara sä kraftiga,
att ju icke de motskäl, som kunna anföras,
förtjena ännu meri afseende. Götheborgs
Stad har alltid med beredvillighet gått Statens
behof till mötes. Jag vill förbigå alla andra
exempel, än att 1833 några handlande på
en förmiddag subscriberada 3 å 400,000 R:dr,
till försträckning åt Slaten , emot 4 procents
ränta, hvilka penningar de ej återfingo förr
än 1819. ii Historien uppvisar få eller ing» *å
danc
händelser Haotn mitt Fädernesland, då
e
Den 14 Junit f. m. Sjj
private lemnat det allmänna dylikt låneunderstöd.
Att nu behandla Götheborg på annai
sätt än alla öfriga inom riket varande Fastighets
låntagare, synes mig, under åberopande
af föregående förhållande, vara en för stor
contradition, att icke föranleda tili återremisa
derom jag ock hos Herr Grefven och LandtMarskalken
anhåller att Proposition måtte
framställas.
Herr Hjerta, Gujlaf: Jag får till alla delar
förena mig med hvad Herr Leifler uti dess
inom BancoUtskottet afgifne reservation yttrat,
och Grefve von Rosen nu anfört. Visst är, att
om ej skuldsedlen förnyas, måste vilkoren förblifva
sådane de för närvarande äro;. men vill
Staden åter förnya den, tror jag det rätta vara,
att samma grunder utstakas för detta, som
för andra fastighetslån. Jag anhåller derföre
om återremiss af Betänkandet, och att mera
afseende må fästas på det föreslagna andra al-;
ternativet.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt—
Marskalken gjord proposition, fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att BancoUtskottet»
Betänkande, i anledning af de dervid nu gjorde
anmärkningar, till Utskottet återförviaa
-
Sedan de öfrig» trenne RiktStindena Herrar
Taleman och Deputerad», hvilka borde del
-
36o
Ven 14 Junit J\ m,
taga uti Riksens Ständers Stora Deputation,
sorn skulle till Hennes Majit Drottningen framföra
Riksens Siänders underdåniga adress med
lyckönskning öfver Hennes Majlts ankomst till
Sverige, på RiddarhusSalen uppträdt, aflämna*
de Hrr Grefven och Landt M'arfi. alk en Klubban
till Grefve Wachtmeister, Hans, samt afgick
klockan ett med bemälte Stora Deputation till
Kongl. Slottet.
Upplästes följande Från Hedervärda BondeStåndet
ankomne Utdrag Protocolls-Utdrag
af den 29 januarii, den », 3, 6, 10, 12,
15, 17, 18, 21, 24, 26 och 28 Februarii, den
ij 5, 5, 6, 7, Hj 12, 13, 15, 17, 19 och s5
Martii, samt den 1, 3, 4, 7, 11, 1 dt, 17,
22, 25 osli 30 April innevarande år, innefattandet
1:1x10
Remisser:
Till ConJlitutionsUt [kottet:
Af Kongl. Maj ts Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, angående rättighet för Kongl.
Majits att, i de fall 43 §. RegeringsFormen
innehåller och under Kongl. Majus Resor till
Konungariket Norrige utnämna Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen till Ordförande i Regeringen,
samt af 6 serskildta frän StatsUtskottet
ir.komne Memorial med anmälan, att anledningar
förekommit till 4 anmärkningar emot Föredragandeo
af Krigsärenden och stoe anmärk
-
Den |4 Junii J. m.
ringar emot Föredraganden af Handels- och
FinanceÄrenden.
Till Conflitutions- och Stat sJJt [kott it:
Af Kongl- Majds Nådiga Skrifvelse angående
granskningen af Tullverkets räkenskaper,
samt räkenskaperne för vis6e under KrigsCollegium
och SerapnimetOrdens Gillet ställde
Cassör.
Till Stat&Ulikottet:
Af Riksens Ständers Revisorers år 18*0
afgifne Berättelser om StatsVerkets, Allmänna
Magazinslnrättningens och RiksgäldsContoirets
tillstånd, Styrelse och Förvaltning; af Kongl.
< Majits Nådiga proposition till Rikets Ständer
angående dmo Schlegelska Köpegodsen i Halland
j 2:do Trippiska Köpegodsen der sammastädes;
3:0 Fortfarandet af den inrättade Provisoriska
Länsstyrelsen på Öland; 4:0 Ändring
uti de nu gäUande föreskrilter om Arrendespannemålens
utgörande af Kongsgårdar samt
derunder lydande hemman och lägenheter; och
5:0 Anslag å Stat för en ProvincialLäkare i
Herjeådalen; tillika med hvad af Pehr Bengtsson
frän Halland rörande Schlegelska Köpegodsen
och angående LänStyrelsen på Öland
uti BorwieStåndet blifvit aofördt; af Ander»
Danielssons Motion, om tryckningen af Landshöfdingarnes
Fem års Berättelser; af Nils Månssons
från Malmöhus Län Memorial, angående
behofvet af Sasaionsrum för BondeStåndet och
Ren 14 Junii /, nt.
Riksens Stånders Utskott m. m.; tillika med
den discussion, som i anledning af berörde Memorial
inom BondeStåndet förefallit ;• af Kongl.
Maj;ts Nådiga Skrifvelser rörande: ArbetsskyU
digheten till Dahlby och Flyinge Kungsgårdar,
jemte hvad Nils Mänsson från Malmöhus Län
j ämnet anfört; väckt fråga om nedläggning
af Löfås Silfververk; samt angående skedd undersökning
om Kronans förpantade Hemman
och lägenheter; af Börje Pehrssons från Bohus
Län Memorial, ingående nedsättning af Saltpetterafgiften;
af Riksens Ständers Revisoren
Berättelser år 1822 om verkställd granskning
af StatsVerkets förvaltning och räkenskaper,
samt de under CommerceCollegium stående Fonder
och medel; if Pehr Jönssons från Christianstads
Län, Eric Svenssons från Bohus Län
och Pehr Knutssons från Malmöhus Län, ser--  skildte Memorial, rörande Preste- KlockareAnex
och MensalHemman; *t Conrad Larssons
och Eric Detlofssons från Gottland Memo4
rial, angående Allmogens skyldighet att bygga
och underhålla Sjöbroar, Lastageplatsar och
StrandRiddareBoställen derstädes; af Riksens
Sländers Revisorers år 1822 afgifne Berättelse
om Allmänna Mag?zinslnrättningens förvaltning,
jemte Anders Petterssons från Östergöthland,
Carl Fredric Bergs från Bohus Län och
Samuel Jonssons från Ölind i ämnet ingifne
Memorial; af Johan Jacob Ruthbergs från Norrbotten
Memorial, om uisträckt RevisionsRätt
för Rikets Ständers Revisorer; af Johan Olsson
Longbergs, om skyndsammare Tryckning
af Kongl. Msjitj. Nådiga Proposition angående
Den 14 Juni i J. m.
563
StatsVerkets tillstånd och behof, vid kommande
Riksdagar; af Petter Pehrsson® från Galmare
Län, om instäiiande tills vidare af Kronouppbörden
för sistledit år; af Gustaf Pehrssons
från Stockholms Län, om anstånd med betalningen
af undsättningstagareg skulder till allmänna
Magazinslnrättningen; al Peter jonssons
från Skaraborgs Län , angående indragning af
den Presterskapet tillagde VedtrlagsSpannemål;
och om S*hpettergärden; af Anders Joachimssons
från Östergöthland, om förändring i Lönevilkoren
för Biskopar och Domprostar; af Nils
Håkanssons från Kronobergs Län , angående
försäljning till Skatte af KronoAlimänningar
eller så kallade Häradsskogar; af Kongl. Maj:ts
Nådiga ’ Propositioner om fortfarande af det
ConvoijCommissariatet beviljade Creditiv, och
angående anslag så väl till åtskilige Byggnader
vid Veterinärinrättningen i Huivudstaden,
som till en årlig Stat för samma Inrättnings
framtida underhåll uti dess fullkomnade skick;
af Eric Nilsson Cederborgs från Örebro Län,
Memorial, angående rättighet att med penningar
liqvidera det så kallade persedeljernet; af
Eric Jonssons från Upsala Län, rörande rättighet
att med penningar inlösa Kronans behållne
RänteSpr nnemål; al Jöran Jonssons från Malmöhus
Län, angående Rusthållsafgifternes betalning
med Spannemäl; af Bengt Nilssons från Örebro
Län, om förhållandet med den Spannemålsafgift,
som af Kongl. Majit och Kronan utgöres
till SoldatRotarne i Fellingsbro, Näsby och
Ervalla Socknar; af Anders Sandstens frän
Jönköpings Län, angående nedläggande af Ä~
3«4
Den 14 Junii J m.
delfors Guldverk m. m.; af Moses Johanssons
från Westerbottens Län, om inköp till Skatte
af åtskilliga Laxfisken; af Olof Jonssons från
Elfsborgs Län, angående reglering af Biskopslönerne;
af Johan Longbergs frän Gefleborgs
Län, rörande fri tillverkning och försäljning af
Tackjern; af f. d. Talmannen Lars Olssons,
om anslag till Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Rese- och Förmälningskostnader; jemte
hvad Cederborg, Eric Svensson och Rutberg i
ämnet anfort; af Pehr Anderssons från Södermanland,
angående inlösen af Assessoren Lundeqvists
KammsrVerk, tillika med hvad i anledning
deraf blifvit yttradt; af Anders Sandståns
från Jönköpings Län, dels angående en
pålagd Extra Roteringsafgi ft, dels rörande Hästvacance-afgiften
derstädes; af Eric Svenssons
från Bohus Län, om anslag af fond för sillfiskets
understöd derstädes, samt rörande Passevolance-afgiften
i samma Län; af Eric Jonssons
från Upsala Län, angående upphörande af
Saltpettergärden; af Pehr Ericssons från Kronobergs
Län om förhöjning i Rotehjelpen; af
Anders Anderssons från Skaraborgs Län , om
anskaffande af Boställe för Häradshöfdingen i
Barne, Wiste, Åse och Kållands Häraders Domsaga;
af Riksens Ständers Deputerades för delta,
gande i Öl verRevisionen af KrigsRäkensksperne
afgifne Berättelse af den 20 sisth Februarii; af
Johan Longbergs från Gefleborgs Län, Memorial,
angående byggande af ÅogFartyg till trampor
ter af Båtsmans Cornmenderingar; jemte flera
Ledamöters i ämnet afgifne yttranden; af samma
Ledamots Memorial, rörand# uppdrag till
Den i4 Junii f, m.
365
StatsUtskottet att anställa ea undersökning örn
Allmänna BesparingsFondens användande tn.
m.; al Olof Olssons frän Westerås Län, om
betalning med penningar af den Snefringe Häradsboer
åliggande Hölefverans; af Petter Persons
från Calmare Län, om all jords lika beskattning
utan afseende på dess natur; af Pehr
Knutsson från Skåne, angående rättelse i betalningen
af de så kallade Deinepsnningar, anslagne
till Academie- och SkoIeStatens aflöning;
af Gustaf Larssons från Stockholms Län,
om Boställes anskaffande åt KronoFogdeö I
Sollentuna och Wallentuna Härader samt Dan.
deryds Skeppslag; af Eric Svenssons från Carlstads
Län och Olof Anderssons f t åo Örebro
Län serskildte Memorial, om rättighet För Hytteägare
att lösa Tiondejern, efter åsättande värde
utan Auction; af Anders Sandstens från
Jönköpings Län, om utbekommande af Pension
för torre Häradsskrifvare» Santesson; af Johannes
Svenssons från Elfsborgs Län, angående
Biskops och DotnprosisEmbeienss förening;
af Anders Hendricssoos från Stara Kopparbergs
Län, om BergmästareEmbetenas indragning;
af Eric Ahlgrens från Elfsborgs Län, angående
Rotefrihets-afgiften; af Olof Janssons
från Elfsborgs Län, om belöning till de Fullmägtige
i RiksgäldsContoiret, som besörjt FilialDisconternes
utredning; af Nils Månsson från
Malmöhus Län, angående upphörande af General
AssistacceCoatoiret; af Anders Petterssons
från Östergöthlands Län , rörande indragning
af Presidenters och StatsRåds med llere Embetsmäns
TaftVipenniogsr; af Oiof Jonssons från
566
t>*n 14 Junti /. m.
Elfsborgs Län, angående undersökning om utgifterne
för tillsynen öfver Garnisons Sjukhusbyggnaden;
af Eric Janssons från Upsala Län,
om den så kallade Byggningshjelpens säkrare
bestämmande; af Eric Svenssons från Bohus
Län, om belöning till förre RiksdagsFullmägtigen
Petter Andersson i Domvalla för skicklighet
i Läkarekonsten; af Johan Jacob Ruthberg
3:ne Memorial angående i:mo ersättning
för förluster vid gränseregleringeo emellan
Sverige och Finland; 2:0 ersättning för lemnade
Kläder till VargeringsManskapet; och 3:0
ny refning och jemkning i Skattläggnings verket;
af Lars Anderssons från Skaraborgs Län,
om reglering af Militae Boställs arrenden; af
Olof Månssons från Blekinge Län, om Skatteköp
af en Holme i Skärgården derstädes; af
Pehr Pehrssons från Ualmare Län , angående
förtydligande af Författningarne, rörande Wadstena
Krigsmanshus och Amiralitets KrigsmansCassorncs
inkomster; af Eric Åndersson
Bångs från Herjeådalen samt Anders Paulssons
från Westra Härad, jemte flere Fuilmägtiges
från Jönköpings Län, Memorial, angående nedsättning
elier upphörande under viss tid af
den årligen utgående SaltpeterSkatten ; af Pehr
Bengtssons och Anders Anderssons från Halland,
angående ändring uti de för Skattelösen
af Hemman derstädes hittills följde grunder;
af Carl Fredric B,'rgs från Bohus Län, om tillökning
i anslaget för Hans Majit Konungens Hofhä
I Ining; af Kongl. Maj ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående nedsättning i dea årliga
Saltpet«rgärden; af Johannes Anderssons
Den l4 Junti f. m
från Skaraborgs, Eric Larssons från Södermanlands,
Eric Larssons från Westmanlands, Olof
Perssons från Stockholms, och Anders Nilssons
från Malmöhus Län, serskildte Memorial,
angående arbetsskyldighet till Kungsgårdar och
Kronolägenheter, jemte flere Ledamöters anföranden
i samma ämne; af Nils Håkanssons
från Kronobergs Län , rörande nedsättning af
Biskopslönerne; af Moses Johanssons från Westerbottens
Län , angående Passevolance-afgiftens
nedsättande; af Johan Longbergs från
Gefleborgs Län jemte flere Ledamöters yttranden
i samma ämne; af åtskillige Fulltnägtiges
från Carlstads Län , Memorial , om
upplösning af Wermelands Fält-Jägare-Regemente,
eller dess förläggande i Garnizons
tjenst; af Eric Anderssons från Westerås Län,
angående de till Upsala Academie donerade
Hemman och deras inlösande till Skatte m.
m.; af Talemannen Hyckerts, Olof Wikströms,
Eric Mörtbergs och Johan J»s;ob Ruthbergs
från Norrbottens Län, Petter Anderssons och
Börje Börjesson från Halland, motioner, angående
Kronofisken i allmänhet, deras mer och
mindre skadliga inflytelse på fiskerierne i vissa
orter och några dylika lägenheters inlösande
till Skatte; sf Lars Lidmans från Ö tergöthland
memorial, rörande jemkning i Roteringen;
af Jonas Gråbergs med fleres från Carlstads
Län, angående afskrifning af eller anstånd
med betalande af skulder tili Allmänna
Magazins Inrättningen för undfången undsättnings-spannemål;
tillika med de af åtskillig*
Ledamöter i inledning deraf afgifne yttranden}
563
jjtn l4 Junii f. m.
af Hans Hanssons från Stora Koppabergs Län,
om pension för Directeuren Löfving; af Eric
Cederborgs anförande i anledning af Kongl.
Majlis Nådiga Proposition, angående nedsättning
af Saltpetergärden; af Pher Perssons från
Stockholms Län memorial, om förändradt Auctionssätt
vid Kongsgårdars och andre Kronolägeoheters
bortarrenderande; af Talemannen
Anders jonsson Hyckerts ytterligare anförande
med dertill hörande handlingar angående en
friare fiskesrältighet ; af Nils Månssons från
Malmöhus Län motion om indragning af den
Doctor Osbeck ansiagne pension och den sammas
öfverflyttande å förre Riksdigsmannen
Pehr Andersson i Domvalla , emot allmängörandet
af den utaf honom uppfundne method
att bota Veneriska sjukdomar; samt al 0'of
Jo issons från Elfsborgs Län anförande, om ökadt
arfvode för BondeStåndets Secreterare.
Till Statt- och Bevillnings- Utskotten;
Af Kongl. Majds Nådig* Proposition, angående
fortfarandet af den så kallade Treskiliings-afgiften
till Veneriska smittans hämmande,
jemte åtskilige i ämnet iogifne anföranden;
af Olof Jonssons från Elfsborgs Län memorial
i samma ämne ; af Eric Svenssons från
Bohus Län och Anders Danielssons från Elfsborgs
Län särskildte, memorial, jemte flere
'Ledamöters yttranden om ändring i nu gällande
föreskrift rörande HusbehofsQvarpars skatt»
läggning; af Göran Perssons frän Östergöthl
-
Stn i4 Juni i f m.
369
land memorial, om allmänna Penningeförlägenheten
och minskning i utskylder; af Nils Håi
kanssons från Christianstads Län, angående
Treskiilings-afgiften ; af Kongl, Maj:ts Nådiga
Skrifvelse till Rikets Ständer, angående föreslaget
upphörande af den så kallade extra
Grufvebjelpen ; af Moses Johanssons fiån Westerbottens
och Anders Nilssons från Carlstads
Län, rörande vissa förmoner för Gästgifverierne
i nämnde Län, genom Ränte och Roteringsfrihet,
'samt nedsättning i Bevillning m. m. 3 af
Johan Ericssons med flere från Stora Kopparbergs
Län, om befrielse till hälften från Bevillning
för den del af Allmogen i nämnde
Län, som utgör mantalskohl till Stora Kopparberget;
af Pehr Pehrssons från Blekinge
Län, angående jemkning i Bevillningen för
Hemman; af Eric Andersson Bångs från Jemtlands
Län, om jemkning i skyldigheten att
tillverka Saltpeter; af Olof Larssons från Södermanland,
rörande längre anstånd med Kronoutskyluernes
liqviderande årligen m. m.
jemte flere Ledamöters yttranden i samma äm--  ne; af Johan jacob Ruthbrrgs från Norrbottens
Län, angående ökad ersättning till Ledamöter
i Taxerings- och Pröfnings-Comittér;
s3mt Anders Danielssons från Elfsborgs Län,
rörande ny TullTaxa m. m.
Till Stats- och Banko-Utskotten1:
Af Riksens Ständers Revisorers år 1820
Ridd, 0. Ad. Prot. V, Band, 34
*
»
Den i4 Junti f. ni.
afgifne Berättelse om Gotha Canal-Bolsgs, Gö^
theborgs och Malmö f. d. Discont Inrättningar
från den tid RiksgäldsContoiret med förvaltningen
af nämnde DiscontVerk haft befattning*
af Riksens Ständers Revisorers Berättelse sistledne
år om Revisionen af BancoVerkets räkenskaper
för åren 1819 och 1820, samt hura
berörda Verk. efter förra Revisionen blifvit
styrdt och förValtadt ; af Anders Danielssons
motion, angående omsättningsrätt af förfallne
Lån i f. d. FilialDisconterne samt Lagsökningars
inställande tills vidare i afseende på nämnde
Lån; af de Berättelser Rikets Ständefs Revisorer
afgifvit år 182O, om de under CoinmerceCollegii
förvaltning stående Fonder och Medel»
samt år 1822 om förrättad granskning af RiksgäldsVerkets,
General AssistanceContoirets samt
Götha CanalBolags, Götheborgs Och Malmö f»
d. Discontlnrättningars förvaltning; af Kongl.
Maj ts Nådiga Proposition, angående ytterligare
anslag till fullbordandet af Götha Canal; af
Johan Longbergs Memorial om inlösen af f.
d. FilialDisconternes ännu utelöpande Assignatiöner,
tre procents Reverser och BancoAttester;
af Måns Danielssons från Östergöthland
Memorial, angående RiksgaldsContoirets öfverflyttning
till Banken; af petter Anderssons
från Halland, om nödvändigheten af Strömrensningars
företagande, jemte flere Ledamöters
anföranden i samma ämne; af Pehr PehrsBons
från Blekinge, om nytt anslag till Lån ur
Banken samt inrättning af ett Lånebemedlings
Och så kalladt förpantnings Departement mm;
ftf Kongl. Majus Nådiga skrifvelse till Rikets
Den i4 Juni i j. m.
5;i
Stander angående de af en i Nåder tillförordnad
Commitée utarbetade underdåniga Betan:
kander» om reglering af Rikets PenningeVerk,
samt rörande inrättandet af ett Handels LåneContoir
i Götheborg 5 af åtskillige FullmägtL
ges från Carlstads Län Memorial , angående
undersökning af Publique Cassors tillstånd och
Lån derutur, tillika med Olof Nilssons från
samma Län och Eric Svenssons från Bohus Län
i ämnet afgifne yttranden; af Gustaf Larssons
från Stockholms Län Memorial, angående reglering
®f penningeverken m. m ; af Johannes
Larssons från Jönköpings Län, rörande indragw
ning af all sedan 1809 beviljad Löneförhöjning;
af Nils Håkanssons från Kronobergs Län,
angående nya Låneanslag till afhjelpande af
Landtmannens pencinge förlägenhet; samt af
Kongl. Majus Nådiga Proposition om bidrag
till utförande af Hjelmare Canals och Slussverks
ombyggnad.
Till Stats- Bevillningt- famt Allmanna Befvärsoch
EconomiUt[kotten:
Af Moses Johanssons från Westerbottens,’
Carl Svenssons från Jönköpings och Nils Håkanssons
från Kronobergs Län Memorial, angående
ökad ersättning för Postföringen; af
Johan Bengtssons från VesterNorrlands Län ,
rörande vissa förmoners beviljande för nybyggare
i nämnde Provins; samt af Anders
PåhlssOns från Jönköpings Län , om ett PostContoirs
inrättande i Wrigstad.
Den i4 Junti /, m.
Till Stats- Banco- och LngUtJkotten:
Af Pehr Pehrssons från Calmare Län Memorial,
om nedsättning af räntan för penningelån.
Till Stats- Banco- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi- Utskotten.
Af Riksens Ständers Revisorers Berättelse
angående förvaltningen af de till Strömrensningar
och lättade transporters öppnande anviste
medel; af Conrad Larssons från Gottland
Memorial, om Näringsfrihet och lindring i utskylder
m. m.; af Anders Danielssons från
Elfsborgs Län , angående private Spannemåls
Magazinslnrättningar; samt af Carl Hendricsson
Bergmans från Gefleborgs Län , om inrättande
af SockneMagaziner.
Till Stats- och LagUt/kotten:
Af Pehr Pehrssons från Blekinge Län Memorial
, angående'' serskild BrottmålsDomare i
nämnde Län.
Till Stats- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi - Utskotten
Af Pehr Pehrssons från Calmare Län Memorial,
om ändring i Fångföringen, tillika med
hvad flere Ledamöter i anledning deraf andragit
, samt *f Carl Hendricsson Bergmans från
Gefleborgs Län, angående upphälvande af för
-
D en 14 Junti f, m.
budet mot fällning och begagnande af Mastetiäd
och Ekar, samt i synnerhet svedjande.
Till Slätt- samt Allmänna Bewärs- och
OeconomieUt /kotten:
Af Petter Anderssons och Börje Börjessons
från Halland serskildte Memorial, om Läkarevården
i Norra delen af nämnde Provins; af
Moses Johanssons från Westerbottens Län, rörande
åtskilige föreslagne åtgärder till Jordbrukets
uppmuntran; af Johannes Anderssons
från Skaraborgs Län, angående nyttan af större
odlingsföretag, tillvägabragte med tillhjelp
af Statens medel; af Hans Hanssons från Gefleborgs
Län, om tillökning i Postförares förmoner;
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående RecognitionsSkogarne;
af Börje Pehrssons från Götheborgs, Jonas
Gråbergs med fleres från Carlstads, Eric Anderssons
från Stora Kopparbergs, Johan Svenssons
från Elfsborgs Län samt Eric Andersson
Bångs från Jemtland serskildte Memorial, angående
tfskaffande af Gränse-Tullarne och
om fri handel med Norrige* af Olof Jonssons
och Anders Larssons från Elfsborgs,
Nils Håkanssons från Kronobergs samt Eric
Brobergs från Nyköpings Län serskildte Memorial
, angående planpenningar för SoldateTorp;
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer om KronoSkogarne i Riket; af
Anders Mårtenssons och Eric Anderssons från
Jemtland hvar för sig ingifne Memorial, angående
Länsfördeioingen derstädes; af Eric An-j
574
j)tn 14 Junii f, m.
derssons från Stora Kopparbergs Län, om Statsanslag
till ett Kärrs aftappande i Malungs
Socken af Vester Dalarne; af Nils Månssons
från Malmöhus Län, om rättighet för ägare af
Skattehemman, att fritt disponera derå växande
Ekar; af Carl Fredric Bergs, angående inrättande
af en Trivialskola i Kongelf; af David
Rasmunsson® från Skåne, rörande lefverering
af den till Stora Barnhuset i Stockholm
anslagne KronoTionde; af Eric Brobergs tran
Södermanlands Län, angående JägeriBetjeningens
afskaffandej af Pehr Ericssons från Kronobergs
Län, 0111 befrielse från böter för uteblifvande
vid UppbördsStämmor; af Johannes
Larssons från Jönköpings Län, angående SpannemålsMagaziners
inrättande i landsorterne; af
Nils Perssons från Malmöhus Län , angående
Ekeskogarne rn. m,; af Petter Anderssons och
Olof Larssons från Södermanlands Län, angående
begagnande af Skog å vissa KronoAllmänningar
derstädes; af Nils Strindlunds, otn
anslag å Stat för en ytterligare Läkare i WesterNorrland;
af Fullmägtiges från Södermanlands
Län, angående anskaffande af Boställen
åt Fjerdingsmän , jemte flere Ledamöters yttranden
i samma ämne; af Eric Mörtbergs från
Norrbottens Län, om Låne-anslag för anläggning
afen väg emellan Öfver- och NederCalix
Socknar; af Eric Detlofssons från Gottland, angående
rättighet att med penningar gälda Dagsverken
till Kungsgårdar; af Eric Anderssons
från Westerås Län , om nedsättning af Passevolance-afgiften
och betalning deraf med Spannemålj
af Anders Petter Pehrssons från Q
-
Sen 14 Junii f m.
Stergöthland Memorial, innefattande yrkande,
att törmedlade Hemmantalet må hädanefter ta-,
gas tilj grund för allmänna byggnadsskyldigbeten,
jemte hvad bJifs Hakansson från Skåne
deremot anmärkt; af Gustaf Gustafsson från
Södermanland , om rättighet att med Spänne-"
mål liqvidera Krono-utskylderne; af Moses Johanssons
från Westerbottens Län, om antagande
af en ProvincialLäkare derstädes; af Anders
Nilssons med flere från Carlstads Län, angående
indragning af JägeriBetjeningen; af Anders
Anderssons från Skaraborgs Län , om delning
af HäradsAHmänningarne Jordägarne emellan;
af Eriq Jonssons från Upsala Län , angående
KronoAHmänningar och deras fördelning; a£
Eric Anderssons och Johan Ericssons från Stora
Kopparbergs Län serskildte Memorial, rörande
Statsanslag till Strömrensningar j nämni
de Län, jemte flere Ledamöters dervid gjorda
erinringar; af Carl Svenssons från Jönköpings
Län, om fördelning eller fritt begagnande af
KronoAllmänningen på Wissingsö; af Petter
Anderssons från Halland, om linodlingens och
linförädlingens uppmuntrande; af Moses Johanssons
från Westerbotten, angående eftergift
af undsättningstagares skulder för erhållen
Spsnneroål; af Pehr Pehrssons från Blekinge,
om sättet för KänteSpannemålens lefvererande
derstädes; af Carl Fredric Bergs och Börje
Pehrssons från Bohus Län, om Ekeskogarne
och KronoAHmänningarne; af f. d- Talemannen
Lars Olssons samt flere Fullmägtiges från Röhus
Län Memorial, om jemkning i Rustninge»
vid Södra Batailionen af Bohus Läns Rege*
376
Den i4 Junii f. mi
mente; af Gustsf Larssons med flere Fullmägtiges
från Stockholms Län , angående HäradsAllmånningarne
inom samma Län; af Vice Talemannen
Jon Jonssons från Blekinge, angående
inskränkning i Mörrums KronoLaxfLkesrättigheter;
af Eric Svenssons från Bohus Län,
om vidtagande af nödige anstalter i afseende
på Institutet för Döfstumma; af Carl Hendricsson
Bergmans från Gefleborgs Län. angående
öppnande af Segelfart emellan en Vik i Bottniska
hafvet samt insjöarne Södra och Norra
DeHarne; af Nils Strindlunds från WesterNorrland,
om tillökade frihetsår för nybyggare i
Ångermanland m. m ; af Anders Danielssons
från Elfsborgs r :h Eric Ericssons från Carlstads
Län serskildta Memorial angående BytesContoirets
upphör fide; af 0'of Månssons från Blekinge
, om fr seglade anbuds öppnande vid
upphandlings-auctioner före offentlige utropen;
af Anders Nilssons från Skåne, angående Statsanslag
till biträde för Hamnbyggnad . Trelleborg;
af Nils Håkanssons från Christianstads
Län, om ändring i Skattläggningsgrunderne i
hvad angår Såg och Mjölqvarnar; ai Lars Anderssons
från Skaraborgs Län, om utgifvande »f
en så kallad medborgerlig Catheches, jemte flere
Ledamöters andraganden i ämnet; af Samuel
Jonssons från Öland, rörande granskning af de
författningar, sorn angå markegångssättning
m■ m.; af Anders Nilssons från Malmöhus och
Nils Håkanssons frän Kronobergs Län, i samma
ämne; af joban Anderssons från Skaraborgs,
Jonss Jonssons från Örebro, Anders
Anderssons från Skaraborgs Län, Samuel jöns
-
Dm 14 Junit J, 111.
sons från Öland, Nils Nilssons från Calmare
och Gustaf Ericssons från Upsala Län Memorial,
angående Allmänningar och Kronoskogar m.
m ; af fem rörande Fjerdingsmans aflöning inlemnade
Memorial, af Fehr Bengtson från Halland,
Anders Paulsson från Jönköpings, Eric
Ersson från Stockholms Län, Börja Börjesson
från Halland och Nils Nilsson från Calmare
Län, tillika med flere Ledamöters yttranden i
samma ämne; af Petter Pehrsons frän Calmare
Län Memorial, jemte flere Ledamöters anföranden
angående indragning af den så kallade ProsteTunnan;
af Anders Danielssons från Elfsborgs
Län Memorial, rörande beklädnaden vid
de indeldte InfanteriRegementerne, tillika med
hvad flere Ledamöter i anledning deraf yttrat;
af Moses Johanssons från Westerbottens Län,
angående Nyhemmans anslående till hjelp för
svagare Rotar; af Carl Hindricsson Bergmans
från Gefleborgs Län, om Extra Roteringsafgiften;
af Jacob Erssons från Örebro Län med
fleres Memorial, angående LifRegementets HusarCorpsens
reducerande till lofanterie ; af Eric
Jonssons från Upsala Län, rörande nya grunder
för Rotcringsskyldigheten i Upland ; af
Eric Mörtbergs, angående en Skolas inrättande
i Ofver-Torneå, samt af Johan Jacob Ruthberg
från Norrbottens Län Memorial, om
jemkning i Roteringen derstädes, tillika med
Moses Johanssons från Weslerbottens Län i
äinnet afgifne yttrande.
Pen l4 Juni i /, /??,
217/ BevillningsUtskottet;
Af Olof Jonassons med flere Riksdagsfu!ljpägtiges
från Elfsborgs Län Memorial, angå'»
ende ändring af de grunder sorn innefattas i 3
Artiklen af 1818 års Bevillningsförordning 5
af Johan Svenssons från Elfsborgs Län , om
minskning i Beskattningen; af Fullrnägtiges
från Gottland , om nedsättning i Bevillningen
för Skattehemman; af Johannes Svenssons från
Jönköpings Län, angående bevillning för Capitalister;
af Lars Ericssons från Gefleborgs
Län, om KronoUppbördsStämmornes hållande
annor tid på året; af Johannes Anderssons från
Skaraborgs Län, om förändrad grund för Re»
villningens,utgörande; af Nils Håkanssons med
fleres från Kronobergs Län , angående fattige
inhyseshjons befrielse från Kronoutlagor, enär
de utgöra Dagsverken till LandshöfdingeBostäliet
Kronoberg; af Nils Håkanssons från
Christianstads Län, om minskning i Chartte Sigillattp-afgiften
för Testamenten; af Anders
Nilssons från Jemtland, om Rotefrihets-afgift;
af Fullrnägtiges från Gottland, angående nedsättning
i Bevillningen; af F. Gråbergs och
Daniel Nordqvists från Carlstads Län, om jemkning
i afgiften för Rränvinsförsäijning af Gästgifvare;
af Anders Hanssons från Upsala Län,
angående lindring i Gapitations-afgiftens erläggande
för Revärings-skyldige; af Pehr Perssons
från Örebro Län , rörande jemkning i
nämnde afgift i allmänhet; af Eric Andersson
Bångs från Jemtland, om lindring i Bevillningen
för Ianevånarne i Herjeådalen; af Eric
Den 14 Junii J, m.
Anderssons från Stora Kopparbergs Län , om
minskning i Bevillningen för Lima Socken; af
Petter Pehrsson» från Caimare Län, om ändring
i % Artiklen 6 §. af BevillningsFörordningen;
af Daniel Nordqvists från Carlstads Län , angående
nedsättning i Bevillningen för innevånarna
i Elfvedahlen; af Eric Mårtenssons från
Jemtland anförande i anledning af Eric Bångs
Motion, rörande lindring i Bevillningen för
vissa trakter i nämnde Provins; af f\[ils Pehrssons
från Malmöhus Län Memorial , rörande
rättighet för Strandsittare, att frakta gods mellan
Sverige och Norrige eller i motsatt händelse
njuta lindring i utskylderne; af Anders
1’aulssons från Jönköpings Län, om nedsättning
i Bevillningen; af Måns Mattssons från Christianstads
Län, rörande nedsättning af Kronoutskylderne
för en del Fiskare på Skånska kusten,
jemte Johan Långbergs och Nils Månssons
yttranden i ämnet; af Eric Paulssons från
Elfsborgs Län, angående bestämmandet af andra
grunder för Bevillning af fastighet, än sista
köpesumman; af Eric Qhlgrens från samma Läni
rörande ändring i grunderne för Taxering af fastigheter;
af Eric Brobergs från Södermanlands
Län, om afskaffande af fylloads—afgift i stället
för Landttulls-bevillning; af samma Ledamots,
om ändring i grunderne för Bevillningen; af
Johannes Anderssons från Skaraborgs Län, om
befrielse från Kronoutskylder för de brandlidande
i Madängs by af nämnde Län; af Anders
Nilssons och Anders Mårtenssons från
Jemtland, angående nedsättning i Bevillningen;
af Lars Ericssons från Gefleborgs Län, i samma
Den i4 Jitnii /, m.
ämne; af Gustsf Ericssons från Upsala Län,
om bevillning för Titlar; af Anders DanielsgonsTrån
Elfsborgs Län, om nya grunder för
allmänna Bevillningen m. m.; af Matts Erssons
från Stockholms och Eric Jonssons från Upsala
Län serskildte Memorial, om förhöjning i
Postlegan; af Petter Jonssons från Skaraborgs
Län , angående eftergift i Bevillning för den
fattigare delen af Allmogen i nämnde Län,
som sistledit år lidit missväxt; samt af Eric
Andersson Bångs från Herjeådalen, om bestämmande
af egendomsvärden derstädes blott hvart
tredje år till grund för Bevillningens utgörande.
Till Bevillningt- sarnt Allmänna Besvära - och
Oeconomie- Utskotten:
Af det förslag till allmän Stadga för Fattigvården
i Riket och Tiggeriers hämmande,
som Kongl. Maj t till Rikets Ständer öfverlemnst;
af Anders Nilssons från Malmöhus och
Jonas Håkanssons från Calmare Län Memorial
rörande vidsträcktare Bränvinsbrännings-rättighet;
af Nils Månssons från Malmöhus Län,
angående förbud emot vissa varors införande
från Finland; jemte Carl Bergmans dervid gjorde
tillägg; af Lars Lidmans från Östergöth •
land, angående tillökning i Postförarelegan; af
Petter Anderssons från Halland Memorial om
Iri införsel af Salt och Sill m. m.; af Nils Håkanssons
från Christianstads Län, rörande inskränkning
i Torpires rättighet att antaga Tjenstehjon
; ai Måns MaUeesons från samma Län,
\
Den l4 Jun i i j. ni, 58l
om tillökning i Postförare-lönen; af Anders
Nilssons från Issjön om förbud för Torpare
och Husmän att bränna Bränvin; samt af Johan
Bengtssons från VesterNorrland, angå*
ende tillökning i Postlegsn.
Till BankoUtskottet:
Af Riksens Ständers Revisorers år iSao
afgifne Berättelse, om Revisionen af BancoVerkets
räkenskaper m. m-; af Anders Joachimssons
från Östergöthland Memorial , om
lån af Banken till sådane Fastighetsägare, som
dit inlemnat godkände Lånehandlingar, jemte
Anders Anderssons från samma Län dervid
gjorde tillägg; af David Rasmunssons från Skåne
Memorial, angående nedsättning hos Krono-»
Fogdarne af Räntor och afbetalningar å Bancolån;
af Anders Paulssons från jönköpings
Län om utsträckning af Fastighets Lånerättigheten
i Banken; af Anders Nilssons från Carlstads
Län, angående Norrskt mynts gångbarhet
i Sverige; af Pehr Pehrssons från Örebro
Län, om förslitne sedlars invexlingui Landsorterne;
af Jöns Pehrssons från Malmöhus Län
rörande Banco Lån; af Anders Nilssons från
Östergöthlands Län, om bestämmande af andrs
grunder för Bancolån; af Olof Olssons från
Carlstads Län , angående rättighet att beläna
Jern, som uppväges å Skattkärrs lastageplats
i Wermland; af Pehr Ericssons från Kronobergs
Län, angående Bancolån, jemte Nils Månsson
från Malmöhus Län anförande i samma ämne;
af Jacob Ericssons med fleres från Örebro Län,
f
!)3a Den i 4 Junii J. nt,
rörande föreslagen ändring i afseende pa lån
utur BancoDisconten; af Fullmägtige från Carlstads
Län, om visse vilkors antagande vid od»
lings-lån; af Pehr Pehrssons frän Blekinge, om
ändring i de för Discont-lån hittills gällande
föreskrifter; af Anders Hindricssons från Stora
Kopparbergs Län, om beläningsrätt i Banken
på Tackjern; af f. d- Talemannen Lars Olssons,
om låneunderstöd för verkställande af Kyrkobyggnad
i Herrestads Socken af Götheborgs
och Bohus Län; af Kongl. Majds Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående låne-understöd
för Städerne Norrköping och Borås;
af Olof Månssons från Blekinge Län, om lån
ur Banken till bestridande af kostnaden för
ombyggnad af Jemsö Kyrka i Blekinge, af Hans
Hanssons från Dalarne, angående BancöDiscontlån
; af Johan Longbergs, om åtskillige ändringar
i grunderne för lån i Banken; af Carl Fredric
Bergs, rörande föreslagen ändring i villkoren
för låns erhållande ur BancoDisconten ,
jemte Lars Erssons från Gefleborgs Län, anförande
i samma ämne, samt af Olof Pehrssons
från Stockholms Län och Eric Brobergs från
Södermanland särskiidte Memorial, rörande förvaltningen
af BancoDisconten; tillika med flere
Ledamöters i anledning deraf afgifne yttranden.
Till Lag- Utskottet.
Af Riksens Ständers justitiasOmbudsmansEfiibetsBerättelser
för åren 1819, 1820, 1821
och 1822, af Nils Pehrsons från Malmöhus
ben 14 Ju ni i f, m.
Och Pebf jönssön från Christianstads Län Memorial,
innefattande yrkande om mera drift
vid Executionsverket * af Eric Larssons från
Södermanland, om ändring i 4 Capitlet 5 §.
JordaBalken Och Kongl. Förordningen den 13
Junii 1800, angående hembud, då FrälseSkattejord
utan börd försäljes; af Nils Pehrssons
från Kronobergs, Johannes Anderssons frän
Skaraborgs, Pehr Anderssons med Heres fråa
Södermanlands, Carl Fredric BergS från Bohus,
Anders Påhlssons från Jon k "
Jacob Ericssons från Örebro Län, Eric Pehrssons
från Norra Helsingland, Anders Joachimssons
med Heres från Östergöthland, och Carl
Svenssons från Jönköpings Län, särskildte Memorial,
angående skärpning i straffet för stöld 5
jemte de yttranden åtskilige Ledamöter i anledning
deraf afgifvit; af Nils Nilssons och
Jon Håkanssons från Calmare Län Memorial,
rörande Konungens BefallniDgshafvandes pröfflingsrätt
uti mål som röra fylleri Och Bränvinsminutering
; af vice Talemannen Jon Jons**
Sofis, angående olämpligheten af Vad i erkände
Skuldfordringsmål ; och Om ändring i Rattegångssättet
uti mål rörande hetnmanekiyfningar
Och besutenhet; af Anders Danielssons,
om inskränkning i Executiva magten i afseende
å Författningars utlärdande uti Oeconomieoch
Policemål l angående Konungens Befall—
ningshafVandes pröfningsrätt i mål, rörande
fylleri och BränvinsminUtering ; Och om upphäfvande
af Lagmansrätterne ; af Olof Månssons
från Blekinge, om lindring i straff för
Håkanssons och Nils Nilssons
T)rn i4 Ju ni i f. nu
Dryckenskap; af Nils Nilssons och Jonas Håkanssons
från Calmare Län, rörande Gäldenärers
skyldighet att med arbete godtgöra deras
skulder; af Eric Cederborgs, om ändring af
Författningarne rörande inteckning; äf Carl
Hindricsson Bergmans från Gefleborgs Län,
angående ändring i straffet för tjufvar; af Nils
Pehrssons från Malmöhus Län , rörande ändring
i Kongl. Förordningen angående Skogarne
i Riket; af Nils Håkanssons från Christianstads
Län, otn ett minskadt antal Nämnd vid
Urtimma Ting; af Eric Brobergs från Södermanlands
Län, om förändring i straffet för
Hållkarl, som fordrar drickspenningar, eller
med otidighet bemöter resande; af Anders
Nilssons från Jemtland, angående fri handel
med fogel; af Lars Pehrssons från Westerås
Län angående Afgärda Bys rätt till Skif
te i Skog och Mark; af Eric Jonssons
från Upsala Län, örn jemkning i skyldigheten
till dagsverkens utgörande vid byggnader; af
Anders Hanssons från sistnämnde Län, rörande
ändring i 17 Cap. 2 §. Rättegångsbalken;
af Nils Strindiunds och Anders Danielssons
särskildta Memorial, angående utsträckning af
rättigheten att föra andras talan i räitegängar;
af Anders Sandstens från Jönköpings Län om
upphäfvande af Författningen rörande böter
för försummande af Krigsmanshusafgiftens erläggande
vid Hemmansköp; af Anders Bengtssons
och Anders Mattessons från Bohus Län ,
samt Johannes Anderssons från Skaraborgs
Län serskildta Memorial, om ändring i Kongl.
' För
-
Den 14 duni i /• »M»
585
Förordningen den 24 Augusti 1813 angående
ansvar för fylleri; af johannes Anderssons från
Skaraborgs Län, om Gäldenärers dömande till
arbete i stället för bysäuning; al Eric Johanssons
från WesterNorrland6 Län , angående Vatten-"
verks anläggande; af Anders Anderssons från
Calmare Län, om bestämdt ansvar för andarlåten
Snöskottning? af Börje Börjessons från
Bohus Län Memorial, hvarutinnan föreslås, att
förmedlade Hemmantalet må tjena till grund
för bestämmande af allmänna onera; af Anders
Nilssons från Östergöthland, angående fri rättighet
att taga sand och grus till allmänna vä*
gars underhållande; af Jonas Gråbergs och Daniel
Lundqvists , om Domares skiljande från
befattning med värdering å utmätt fastighet;
af Eric Johanssons från Westernorrland rörande
Val af Nämndemän; af Göran Pehrssons
från Östergöthlands Län, rörande vissa iagttagelser
vid Extra Domares tillförordnande; af
Pehr Pehrssons från Blekinge Län , angående
ändring af R-ättegångssättet i Skuldfordringsmål;
af Johannes Larssons från Jönköpings
Län, om verkställighet af motvädjade skuldfordringsdomar;
af Olof Månssons från Blekinge
angående;
nino Auctioners förrättande genom uppslag;
2:0 Bestämdt stadgande huruvida i mät
tagen fastighet får å första Auctiorien under
det åsätta värdet försäljas; och
Ridd, 0. Ad, Prat. V. Band.
Ben l4 Junii /, m.
3:0 Längre tid till Revisionsskillings ned.
sättande; af Anders joachimssons från Öster-,
göthlands Län, angående påskyndande af Lag*i
Commitéens arbete och granskning deraf; af
Gustaf Larssons, från Stockholms Län, rörande
tiden för SommarTingens förrättande; af Pehr
Pebrssons från Calmare Län, om bestämdt stadgande,
i afseende å tiden för fastställelse och
ändrings sökande i Stängseldelningar; af Carl
Hinricsson Bergmans från Gefleborgs Län, angående
bestämmandet af andra grunder för
Storskiftesdeiningar i Norra Provincerne, jemte
Johan Longbergs anförande i samma ämne;
af Carl Fredric Bergs fiån Bohus Län, om förändring
i åtskillige Lagens rum; af Pehr Pehrs*
sons från Blekinge, angående löftesmäns betalningsskyldighet;
af Nils Insulins från Stockholms
Län, om utsträckning af rättigheten att
föra andras talan; af samma Ledamot rörande
skyndsam pröfning af LagCommitéens förslag
till RättegångsBalk; samt om offentlighet vid
UnderRätterne , jemte Anders Danielssons yttrande
i ämnet; af Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående en förändring
i 5 Capitlet 1 §. MissgerningsBalken ;
af Anders Mårtenssons från Jemtlands Län
Memorial , om Lagfart å Mechaniska inrättningar;
af Anders Anderssons från Cslmare
Län, om efterlefvsnde Makars skyldighet att
förete afvittringsbevis, i händelse af nytt giftermål;
af Jonas Nilssons från Carlstads Län,
angående visse stadganden i afseende på utmätt
fastighet-; af Johan Jacob Ruthbergs från
Norrbotten, om ändring uti författningen rö
-
Den i4 Junti f. hi
38?
rande Inteckning i fast egendom; af Eric Pehrson*
från Gefleborgs Län, angående förhöjning
af böter för upprops försummelse; af johanjacob
Ruth bergs, om stadgande af ansvar för utprångling
falska RikSgäldsSedlar* af Johan Longbergs från
Gefleborgs Län, angående Högsta Domstolens för*
manskap öfver Nedra JustitiaeRevisionens Embsts-och
Tjenstemän; af beinälte RiksdagsFullmägtiges,
om ändring af 3 och 4 §• §. i 21
Capitlet RättegångsBalken; af Lars Lidmans
från Östergöthland, rörande försäljning af fast
egendom genom Lotteri; af Anders Danielssons
från Elfsborgs Län, angående rättighet för ettskilte,
att utom behof af allmän Åklagare, föra
talan emot Domare för Embetsfel; af samme
Ledamots Memorial, om förändradt arbetssätt
Vid Häradsrätterne; af Johan Myrins från Elfs*
borgs Län , angående ökadt ansvar för slagsmål
med doldt tillhugge; af Nils Håkanssons
från Kronobergs Län, om utsträckning af tiden
för RevisionsSkillings erläggande; af Anders
Larssons från Elfsborgs Län, angående rättighet
att, utan Konungens tillstånd bygga ägtenskap
med Syskonebam m. nv; af Eric Påhlssons
från samma Län, om ändring i förordningen
emot dryckenskap; af Fullmägtiges från
Carlstads Län, rörande förbindelse för Gäldenär,
att med arbete aftjena sig skuld; af Lars
Lidmans från Östergöthland , om visse iakttagelser
i afseende på Testamentens laglighet
och bevakning; af Johan Jacob Ruthbergs, om
offentlighet vid Domstolar; af Pehr Pehrsson*
från Calmare Län om ändring i Rättegångssättet
uti tjufnadsmål; af Lars Ericssons från
388
i
Een 14 Jun ii J, m.
Gefleborgs Läs, oin införande af FörlikningsDomstolar,
jemte Anders Danielssons och Vice
Talmannen Jon Jonssons anföranden i samma
ämne; af Johan Jacob Ruthbeigs, från Norrbotten,
angående förbättrad organisation af
fängelser m. m.; af Niis Håkanssons från Kronobergs
Län j om minskning af Nämndemäns
antal vid Lagmans och Häradsrätter; af Kongl.
Maj ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer
angående förordningen af den i Junii 1819,
om sättet huru förfaras skall med sädane personers
anhållande och tilltalande, hvilka begå
förbrytelser i ett af de förenade Riken Sverige
och Norrige, samt derefter afvika till det andra;
samt af BancoUtskottets Memorial N:o 5
rörande väckte frågor, örn Atski 1 lige Lagförändringar
till betryggande af BancoVerkets
säkerhet.
Till Log- [arnt Allmänna Befvärs- och
EconomieUtJkotten;
Af Kongl. Majus Nådiga Proposition om
antagande af en författning, angående en förändring
eller utdömande af Vattenverk , som
genom uppdämning skada jord eller hindra dess
odling; af Olof Jonassons från Elfsborgs Län
jemte flera Ledamöters Memorial, om vidtsgande
af tjenlig åtgärd till förekommande af försvarslöse
personers kringstrykande; af Gustaf
Larssons från Stockholms Län, rörande utvidgad
rättighet att hemta grus till vägfyllning;
af Carl Fredric Bergs, angående LagCommitéens
hörande uti aila Lagfrågor m. m>; af
Den 14 Jan i i J. m.
589
Bengt Nilssons från Örebro Län, om Kyrkoherdarnas
skyldighet att bygga och underhålla
hus å deras innehafvande Boställen; af Eric
Larssons från Södermanland och Anders Pålssons
från Jönköpings Län serskildt^ Memorial
om yrkad ändring och tillägg i StängselFörfattningarne;
af Fullmägtiges från Halland, angående
Skattemäns rätt till Ekeskog å deras
Hemman; af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående en föreslagen och
utarbetad ny författning om Mått , Mål och
Vigt, samt rörande frågan om Näringsfriheten;
af Nils Håkanssons från Christianstads Län,
om förbud för Befälet vid CavalleriRegementerqe,
att anskaffa RustningsHästar; af Fullmägtiges
från Gottland, angående rättighet att
utan föregången besigtning å stället uppföra
husbehof Vederq varnar; af Olof Håkanssons
från Elfsborgs Län, om verkställighet af 1810
års Consessioner; af Anders Berntssons och
Anders Maltessons från Bohus Län, om rättighet
till försäljning af färskt Kött i Götheborg
alla tider på året , jemte Olof Månssons från
Blekinge med fleres yttranden, så väl i detta
ämne, som rörande en allmän Näringsfrihet;
af Anders Danielssons Memorial, om upphäfvande
af Landshöfdingarnes Domsrätt i enskiftesmål;
af Anders Hanssons från Upsala
Län, angående ändring i EnskiftesStadgan; af
Olof Jonssons från Elfsborgs Län , angående
Kyrkoherdars innehafvande Boställen; af Pehr
Knutssons från Malmöhus Län , om rättighet
att obehindradt få uppföra VäderTullqvarnar;
af Olof Carlssons fran Östergöthland, angåen
-
Xtrn i4 Junii f, m,
de Wadstena Arbetshuslnrättsing; af Johannes
Michelssons från Upsala Län, rörande en allmän
näringsfrihet; af Nils Håkanssons från
Christianstads Län , om mindre antal Nämnd
vid Qvarn-undersökningar m. m ; af Anders
Berntssons från Bohus Län, angående redogörelse
för Saköresmedlen; af Anders Anderssons
från Calmare Län, rörande ny gruod för delning
af Byavägar; af Pehr Ericssons från Kronobergs
Län, om rättighet till svedjande å ali
slags mark; tillika med Eric Brobergs från
Södermanland och Anders Larssons från Elfsborgs
Län yttrande i berörde ämne; af Pehr
Pehrssons från Blekinge, om ändring i Stängselforfattningarne;
af Bengt Nilssons från Örebro
Län om SågQvarn- och Bruksägares deltagande
i väghållning; af Nils Insulins från
Stockholms Län, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition angående en ny Författning
om Mätt , Mål och Vigt; af Olof Wikströms
från Norrbottens Län, om sammanslående
af Westerbottens och Norrbottens Lagsagor;
åf Johan Ruthbergs, angående Näringsfriheten;
af Johannes Larssons från Jönköpings Län,
om Nämndemäns frikallelse från åtskilige mindre
förrättningar, hvilka af Fjerdingsmän konna
bestridas; af Johan Jacob Ruthbergs, om
arfvode för Nämndemän; af Olof Jonssons
från Elfsborgs Län, angående rättelse i Enskiftes-stadgan;
af Carl Hendricsson Bergmans från
Gefleborgs Län, angående rättighet för Norrlands
Allmoge att lika med Norrländske Handlande
få försälja sine till Stockholm införde
VictuaUevaror m. m ; af Petter Anderssons från
Halland, angående Hemmansklyfningarj jemte
£Wi 14 Juni i f. ni.
391
den af Pehr Bengtsson från samma Län dervid
gjorde anmärkning; af Jöns Pehrssons från
Malmöhus Län, angående för.slag till Stängselförfattning,
tillika med Nils Månssons från
samma Län yttrande i ämnet; samt af Johan
Jacob Ruthbergs, från Norrbotten, om allmänna
vägars underhållande m. m.
Till Allmänna Befvära- och EconomiUt[kottet:
Af Olof Månssons från Blekinge Län Memorial,
angående rättelse i vissa delar af Kongl.
Förordningen den 9 Februarii 1802, rörande
Stängselskyldigheten, jemte Eric pålssons från
Elfsborgs Län dervid gjorde tillägg; af Eric
Cederborgs Memorial, om Productplacatets upphäfvande
och ändring i Tullsystemet; af David
Rasmundssons från Skåne , angående förbud
mot införsel till Skåne af Hästar från Dannemark;
af Olof Jonssons med flere från Elfsborgs
Län om upphäfvande af Författningen
rörande Kungörelsers påtecknande af KronoBetjeningen
innan de å Predikstolarne uppläsas;
af Anders Anderssons och Bengt Nilssons,
angående ändring i inqvarterings-skyldigheten ;
af David Rasmundssons från Skåne . om förändring
af Qvarnverk; af Anders Anderssons
Och Bengt Nilssons från Örebro Län Memorial,
derutinnan yrkas, att Säterier, SäteriLadugårdar,
Rå och Rörshemman samt alla Verk och inrättningar
på landet måtte deltaga uti alla allmänna
byggnaders uppförande och underhållande
inom Häradet eller Socknen , tillika med Pehr
Jonssons från Skåne och Anders Danielssons
jÖm, i4 Juiitii J) hk
från Elfsborgs Län i anledning af berörde Motion
afgifne yttranden; af Johan Svenssons från
sistnämnde, Anders Påhissons från Jönköping®
och Nils Nilssons från Calmare Län, angående
Jemkning i Soldat- och BåtsmansRotarnes fördelning;
af johannes Myrins från Elfsborgs»
Eric Larssons med fleres från Södermanlands
och samtlige Fullmägtiges från Götheborgs och
Bohus Län Memorial, rörande Kronobrefbäringen
jemte hvad vidare inom Ståndet i detta
ämne blifv-it anfördt; af Carl Svensson® från
Jönköpings och Nils Håkanssons från Christianstads
Län, om Lumpsamlare; af bemäite Carl
Svenssons Memorial, angående RänteSpannemalens
forslande; sf Nils Nilssons från Götheborgs
och Bohus Län, om ändring i tiden fört
KronoUtskyldernes utgörande; af åtskillig?
Fullmägtiges från Stockholms Län, om lefvering
af Hö och Halm till Kongl. Hofstallet;
af Anders Anderssons från Skaraborgs Län och
jonas Gråbergs från Carlstads Län serskildta
Memorial, om sänkning af Sjöarne Wenern och
Wettern; af Anders Larssons från Jönköpings;
Län, om deltagande i Fjerdingsmansbefattningen
af ägare till priviligierade hemman; af Exie
Cederborgs Memorial, rörande befrielse för en
del Hemmansägare inom Ramsbergs och Lindes
Bergslager från ovilkorliga skyldigheten»
att till Wedevågs Manufacturverk aflemna deras
Koltillverkningar; af Göran Pehrssons från
Östergöthlands Län, om vidsträcktare sågningsfrihet
för Skattlagdt Sågar; afLars Anderssons,
från Skaraborgs Län, om Åborätten å deaf Bruksägare
till Skatte inlöste hemman j af Petter Jons
-
Den i4 Junii J. nt„
m
sons från Skaraborgs Län, angående upphäfvande
af Författningen om Kyrkovaktare ledigheternes
kungörande i Allmänna Tidningarne- af Jöran
Jönssons från Malmöhus Län, om förbud emot
Hästars införsel från Dannemark; af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående behofvet af en fond till understöd
för Jordbrukare, som genom frost eller hagel
skada förlora växande gröda; af David Rasmunsson
från Malmöhus Län Memorial, angående
sättet att utgöra den till AcademieStaten
i Lund anslagne Lönings-spannemål; af
Jöran Pehrssons från Östergöthlands Län, rörande
beklädnadssättet för Indeldta Arméen;
af Anders Sandstens från Jönköpings Län, angående
Smålands HusarRegementes beklädnad,
m- m.; af Olof Olssons från Östergöthland, om
användande af Krono- Allmänningarne, jemte
Anders Petter Pehrssons från samma Provins
anförande i berörde ämne; af Jonas Gråbergs
med flere Ledamöters från Carlstads Län, Memorial
, angående ändring i tid och sätt för
Afrads- och KronoTiondeSpannemålens uppsägning;
af Pehr Jönssons från Christianstads
Län, angående HäradsSkrifvares och StadsCasseurers
skyldighet i afseende på utfärdande
Debetsedlar och Anteckningar i Mantalslängderne;
af Nils Håkanssons från Christanstads
Län, om förbud mot permittering af manskap
vid värfvade Regementer; af Johannes
Larssons från Jönköpings Län, angående husesyner
å SoldateTorp; af Eric Larssons från
VVesterås Län, rörande Skallgång; af Olof
Pehrssons från Stockholms, Anders Danielssons
594
Dtn i4 Junii f. ni.
från Elfsborgs ocb Nils Strindlunds från Wester
Norrlands Län, om ändring i sättet att
lefverera KronoTionde; af Fullmägtiges från
Jönköpings och Calmare Län, om jemkning i
Extra Roteringen ; af Olof Månssons från Blekinge,
om Lumpsamlare; af Olof Nilssons
med fleres från Carlstads Län, om lösa personers
förpassande; af Anders Pålssons med fleres
från Jönköpings Län, angående en Frimarknad
i Vestra Hårad af nämnde Län; af
Anders Mårtenssons från Jemtlands Län, om
lindring för Norra orterne i RänteSpannemålens
utgörande; af samma RiksdagsFullmägtigs
Memorial, om skyldigheten för Pastorer, som
innehafva flere Boställshemman att deraf lemna
Boställe till Cappelanerne; af Eric Svenssons
från Bohus Län, om innevånarnes å Ön Tjörn
befrielse från deltagande i Kronoskjutsningsskyldigheten,
och rörande en marknad å Strandplatsen
Stenungssund i Bohus Län ; af Pehr
Ericssons från Kronobergs Län, angående CavalieriRegememernes
beklädnad ; af Eric Ahlgrens
från Elfsborgs Län, om Gästgifvares tillsättning
; af Carl Fredric Bergs från Bohus
Län, angående inlösande uf CanzliRådet Schoerbings
utgifne afhandling om Skogshushållningen
m. m.; af Jöns Pehrssons från Malmöhus
Län, om en förändrad reglering af allmänna
skjutsanstalterne; af Petter Jonssons från Skaraborgs
Län, om rättighet för Extra Roter,ngsskyldige
att af Beväringsmanskapet sig begagna
; af David Rasmuns^ons från Skåne, angående
inskränkning i Städernes rättighet att
tillverka Bränvin och upphörande af Krono
-
Den i4 Juni i J* m.
bränneriertie; af Lars Lidmans från Östergöthl
lands Län om Båtsmäns beklädnad; af Anders
Milsson* från samma Län, angående förbud för
judar att i deras tjenst nyttja andre personer
än dem af Judiska Nationen; af Pehr Andersson?
från Södermanlands Län, om oinskränkt
rättighet för Näringsidkare att sälja Bränvin;
af Eric Brobergs från samma Län, angående
RänteSpannemålens forslande ; och om befrielse
för Gästgifvare att skjuts* resande ; af Petter
Janssons från Skaraborgs Län, angående
Passevolanccafgiften och beklädnadssättet vid
Westgötha Regemente ; af Eric Larssons från
Södermanland, om ändring i Författningarne
rörande justering af Kolryssar ; af Jöns Isacssons
från Östergötland , angående Ombergs
Kronopark derstädes ; »f Daniel Nordqvists
från Carlstads Län, angående SoldatTorps underhållande
m. m jemte Anders Sandstens dervid
gjorda tillägg; af Anders Anderssons från
Calmare Län, om bränvinsbränniogs-afgiftens
fördelning emellan af- och tillträdare å försålde
hemman ; af Anders Anderssons från Skaraborgs
Län, om indragning af BrånvinsFiscaler;
af Nils Pehrssons från Malmöhus Län,
Johan Longbergs från Gefleborgs Län samt åtskillige
Fullmägtiges från Stockholms Län särskildte
Memorial, rörande ändring i skjutsinrättningen;
af N>ls Pehrssons, från Malmöhus
Län, aogående Skolundervisningen på Landet;
af Pehr Jönssons från Christianstads Län, angående
Kronoskjuts-skyldigheten; af Anders
Nilssons från Östergöthland, om liqvid emellan
Stam- och Strö-Rotar vid Båtsmanshållet;
Oen 14 Junti f. m.
»f Anders Pålssons från Jönköpings Län tillägg
till Fullmägtiges från samma Län ingifne Memorial,
angående jemkning i Extra Roteringen
inom Länet; af Fullmägtiges från Gottland,
Memorial, angående upphörande af SeraphimerOrdensGillets
disposition öfver Hospital och
Lazarett derstädes; af Conrad Larssons från
Gottland, om ändring i betalningen af visse
räntepersedlar, jemte Eric Dettlofssons från
samma ort dervid gjorde erinran; af Fullmägtiges
från nämnde Ö, Memorial, angående befrielse
från skyldigheten, att lemna Skattetjära
in natura; af Olof Carlssons från Östergöthland
, om Frälsehemmans deltagande i skjutsningsbesväret;
af Anders Nilssons från Malmöhus
Län anförande rörande Kronolägenheters
deltagande i Kyrkobyggnader m. m-; af Anders
Berntssons från Bohus Län Memorial, om
inrättande af en frimarknad i Svanesund; af
Frost Lars Anderssons från Stora Kopparbergs
Län angående skyldighet för Pastorer att sjelfva
underhålla husen å deras Boställen; af 2:ne
utaf Nils Pehrsson fråq Malmöhus Län ingifne
Memorial, rörande ändring i sättet att liqvidera
den till Stockholms och Malmö Barnhus anslagna
KronoTionde-Spennemål; af Johannes
Larssons från Jönköpings Län Memorial, angående
Presterskapets löningssätt, jemte Pehr
Bengtssons från Halland yttrande i samma
ämne; af åtskilliga® Fullmägtiges från Jönköpings
och Kronobergs Län, angående inrättandet
af en frimarknad i Rydaholms Socken; af
Pghr Ericssons från Kronobergs Län, om anläggning
af en Stad vid Berga i nämnde Län;
Deri i4 Jun fr f. ni.
397
af Andre* Anderssons från Calmare Län, om
Saköreslängdens kungörande!?från Predikstolarne;
af Olof Wikströms från Norrbottens Län,
angående Afrads-Spanoemålens betalning med
penningar efter Markegång; af Anders Paulssons
från Jönköpings Län, rörande förbud emot
Landtmannavarors införsel från Finland;
af Anders Hindricsson* från Stora Kopparbergs
Län, angående förbud emot Kols bortförande
från Berg6mansbyttor; af Nils Pehrssons från
Malmöhus Län, om förbud emot bruk och
nyttjande af utländska öfverflödsvaror; af samma
Fullmägtiges Memorial om förändring i
Presterskapets löningssätt; af Anders Maltessons
från Bohus Län, om upphäfvande af
stadgandet att enskildes kungörelser skola af
KronoBetjeningen före uppläsandet påtecknas;
af Eric Larssons från Westmanland, rörande
afskaffande af de i Stockholm bruklige Parmar
för uppmätning af hö; af Olof Anderssons
från Örebro Län, om allmänna byggnadsskyldigheters
bestämmande efter hemmanens taxeringsvärden;
af Måns Mattessons Från Christanstads
Län, om afskaffande af SkaftTionden,
eller dess erläggande med otröskad Säd; af
Oiof Larssons från Södermanlands Län, angående
skyldigheten för alla hemmansägare, utan
undantag, att deltaga i Fjerdingsmäos aflöning,
jemte flere Ledamöters yttrande i ämnet ; af
Nils Insulins från Stockholms Län, angående
Sämjors upprättande emellan Pastorer och åhörare
; af RiksdagsFullmägtiges från Stockholms
Län, om allmogens befrielse från de så kalla*,
de Torg- och Renhållnings-penningar för in
-
398
Den 14 Junit j. nt,
förde Landtmannaproducter till Stockkolm ; af
Eric Anderssons från Westerås Län, angående
obilligheten att lemna Prestersbapet Tionde af
Skörd, som erhålles å odlingar, upptagne å
stenbunden mark; af Fullmägtiges Irån Carlstads
Län , om ändring i flyttningstiden för
Tjenstehjon, jemte åtskillige Ledamöters i anledning
deraf afgifne yttranden; af Anders Olasons
och Jonas Nilssons från Carlstads Län ,
om Stadsprivilegiers meddelande för Arvika
Köping m. m.; af Anders Nilssons från Malmöhus
Län , om rättighet för Skånska allmogen
att till väglagning hemta grus från Sjöstranden;
af Eric Pehrssons från Gefleborgs Län,
rörande arbets-commenderingar, jemte Johan
Longbergs yttrande i samma ämne; af Pehr
Bengtssons från Halland, jemte flere Ledamöters
yttranden om rättighet till fritt begagnande
af så kalladt hafstång; af Nils Nilssons
från Calmare Län, angående fri handel emellan
innevånarne på Öland och fasta Landet ;
af Magnus Jonssons från Kronobergs Län 3:ne
Memorial, rörande fri handel med alla Landtmannavaror;
befrielse från böter för dem,
hvilka icke vid uppbörds-stämmor betala deras
Kronoutskylder; samt jemnare reglering af
Rotehållen; af Daniel Nordqvists från Carlstads
Län Memorial, om anslag af Staten till anläggande
af en ny Landsväg i nämnde Län;
af Nils Nilssons och Jon Håkanssons från
Calmare Län, om inskränkning i Pastorers rösträttighet
vid val till KyrkoBetjente; af Börje
Börjessons från Halland, om upphörande af
Kustebevakningen; af Eric Broberga från Sö
-
Den i4 Junii f. m,
399
dermanlands Län, om rättighet för Hållskjutsskyldige
att med Gästgifvare öfverenskomma
om skjutsningens bestridande, jemte Anders
Anderssons, Anders Larssons och Johan Long.;
bergs anförande i berörde ämne; af Ander*
Sandstens från Jönköpings Län memorial, innefattande
förslag att LandsFiscaler ej måtte
afsättas utan laga ransakning och dom; af Lars
Pehrssons från Westerås Län, om upphäfvande
af Bergmästares rättighet att utfärda Oeconomiska
föreskriftsr; af Carl Henricsson
Bergmans från Gefleborgs Län, angående jemnare
fördelning af Kronoskjutsen; af Anders
Anderssons från Östergöthland, om allmänna
Postens fortställande med Gästgifvareskjuts;
af Gustaf Pehrssons från Stockholms Lån, angående
bestämdt stadgande i afseende å den
till Upsala Academie anslagne TiondeSpannemål,
jemte Johan Longbergs erinran dervid;
af jonas Nilsson* med fleres från Carlstads Län,
rörande inqvartering af Troupper under deras
tåg till Götha Canal; af Carl Fredric Bergs,
angående tid och sätt för Ränte-Spannemålens
lefvererande samt Skatternes utgörande; af
samme Fuilmägtiges Memorial, om skyldighet
för Kyrkoherdar att till LandsContoiren hvarje
år insända Utdrag af Kyrkoböckerne; af
Johan Bengtssons från Wester Norrland angående
ny reglering af Snöskottningsbesväret;
af Eric Mörtbergs från Norrbottens Län , om
upphäfvande af en PoliceFörfattning i Hufvudstaden,
sorn skall lägga hinder i vägen för afsättning
af Norra Provinsernes alster; af Olof
Olofssons och Oiof Nilssons från Carlstad*
Den i4 Junit J. nt.
*amt Pehr Anderssons från Södermanlands Län
särskildte Memorial, angående Krono- och
Hållskjutsen ; af Nils Strindlunds från YVesterNorrland
och Pehr Bengtssons från Halland
särskildte Memorial, om Räntepersedlars lefvererande
i nämnde Provincer; af Pehr Knutssons
från Malmöhus Län, angående besittningsrätt
å Boställshemman; af Olof Pehrssons
från Stockholms Län, om fördelning af skyldigheten
»tt upprensa Kongsådra; af Hans
Michelssong från Gefleborgs Län, om nogare
handhafvande af Tågordningen ; af Johan Longbergs
från Gefleborgs Län och Anders Danielssons
från Elfsborgs Län särskildte Memorial angående
vissa förändringar i den nya SkolOrdningen
, tillika med de af åtskillige Ledamöter i anledning
deraf afgifpe yttranden; af Anders Anderssons
från Calmare Län, angående skyldigheten
för KronoBetjeningen att utan ersättning befordra
SocknestämmoBeslut i allmänna ärenden
till fastställelse hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
; af vice Talemannen Jon Jonssons 3tne
Memorial om StadsPrivilegium för Runneby
Köping; angående rättighet för allmogen i Biekinge
att få med alla större Fartyg till Skåne
utföra Skogsproducter; samt om upphörande
af de till Sjö och Stapelstäderne utgående sä
kallade Vinterlagspenningar, jemte Bro Hamnmed
flere afgiter för allmogens eller Köpingars
fartyg, när desse icke äro vinterliggande i
Städernes Hamnar; af Eric Larssons från Södermanlands
Län 2:ne Memorial, angående
rättighet att fritt anlägga Husbehofsqvarnar,
samt
»en 14 Junti f. ni i
4»!
samt om förbud emot införsel af utländsk
humbla, jemte flere Ledamöters yttranden i
dessa ämnen; af Nils HåkaDssons från Christianstads
Län Memorial, otn nedsättning af
Skatt för Vadmals-stampar; af Göstaf Ericssoris
från Upsala Län, angående deltagande i SoldatRotering
efter hemmans uppskattningsvärde;
af Olof Wikströms från Norrbottens Län, angående
skyldighet för Lappske Nybyggares
söner, att ingå i Beväringen; tillika med flere
Ledamöters yttranden i samma ämne; af samma
Fullmägtiges Memorial, ahgående Städernes
deltagande i Prestgårdsbyggnad ; af Jonas
Gråbergs och Daniel Nordqvists från Carlstads
Län, om en Köpings anläggande i Fryxände
Socken af nämnde Län, af Olof Olssons
från Carlstads Län, Om befrielse för BergsSexmän
att deltaga i all slags skjutsning, samt angående
all jords på Landet och Stadsegendomars
deltagande i allmänna byggnader; af Cati
Hinricsson Bergmans från Gefleborgs Län om
begagnande af Kronans manskap till odlingar;
af Eric Andersson Bångs från Jemtland, angående
tillåtelse för allmogeb att under deras
resor afyttra Smide, sorn de af Bruksägare sig
tillhandla; af Jöns PehrSsöns från Malmöhus
Län, om tillstånd för Kyrkohemmarts åboeri
efterlemnade Enkor och Barn att företrädesvis
erhålla besittningsrätt å sådåne hemman;
äf Olof Håkanssons från Elfsborgs och
Olof Månssons från Blekinge Län, särskilt*
memorial, angående inskränkning i Judarnda
Ridd. o. Aå, Prot. V. Band.
Den i4 Junii f nt.
handelsfrihet och förbud emot deras vistande i
Riket; af Carl Fredric Bergs från Bohus Län,
om Postmästares skyldighet att emot ersättning
halia PostBok med de Landtboer som det
önska ; af Måns Maltessons från Christianstads
Län, om JägeriBetjeningens indragning; af
Anders Danielssons, om uppmuntran afGarfverietillverkning
efter Engelska methoden* af
Nils Håkanssons från Kronobergs Län, om
lörbud mot åt6killige varors införande från
Finland; af Pehr Pehrssons från Calmare Län,
angående sjukskötseln å Curhusen och Veneriska
smittans botande; af Carl Bergmans, om
upphörande af stämpling å väfnader; af Lars
Ericssons från Gefleborgs Län, angående Soldaters
användande tili oeconomiska arbeten;
af Anders Danielssons från Elfsborgs Län, om
nya Krigsartiklar; af Joban Svenssons och Eric
Pålssons från Elfsborgs, Lats Anderssons
från Skaraborgs, Petter Pehrssons från Calmare,
Carl Hindricson Bergmans från Gefleborgs
samt Eric Ericssons från Stockholms Län
särskildte Memorial angående förändring i Afrads-
och KronoTiondens urgörande; af Moses
Johanssons från Westerbottens, Oiof Wikstöms
från Norrbottens, Måns Mattessons frän Chistianstads,
Anders Nilssons från Östergöthlands,
samt Eric Pehrssons och Hans Michelsson* fiån
Gefleborgs Län särskildte Memorial , rörande
skjutsningsbesväret * af Petter Pehrssons
från Calmare Län och Pehr Pehrssons från
Blekinge Län orne Memorial, angående långskjutsen;
af Eric Palssons och Johan Svenssons
från Elfsborgs Län , om befrielse från
uppbyggande och underhållande af vissa hus
T)rn 14 Junit f m.
4o i
& KyrkoherdeBoställen; af Johannes Larsson*
från Jönköpings Län, angående jemnare fördelning
al CjpelansTiooden ; af Olof Wikströms
från Norrbottens Län, otn nödvändigheten af
oeconomiska besigtningar å KyrkoherdeBoställen
hvart tredje år; Moses Johanssons från
Westerbottens Län, angående Kotehållares befrielse
från skyldigheten, att oftare än hvart
sjette år bestå Soldat ny beklädnad ; af Olof
Wikströms tiåri Norrbottens Län om beklädnadsafgiftens
godtgörande med Spannemål; af
Måns Mattessons irån Christianstads Län , angående
Skånska Cavaileriets beklädnad; af
Anders Danielssons från Elfsborgs Län, om
inrättande af en Beklädnads och RemontDirection
vid CavallerieRegementerne, m m ; af
Eric Larssons från Södermanlands Län, rörande
förändring i nu gällande föreskrifter i afseende
på BeklädnadsDirectioner vid indeldte
Regementerne; af I,ars Anderssons från Skaraborgs
Län , angående Roterings jemkning; af
Nils Nilssons från Calmare och Anders Danielssons
från Elfsborgs Län särskildte Memorial,
i nysMiämnde ämne; »f Anders Joachimssons
från Östergöthlands Län Memorial,
angående byggnader å SoldatTorp och LifGrtnadierernes
befrielse från bevakning vid
Wadstena Corrections-Inrättning J af Gustaf
Ericssons från Stockholms Län, om förbud för
Befälet vid CavalleriRecementerre, ®tt taga beJ
fattning med Nummerhästars anskaffande, jemte
flere Ledamöters yttrande i ämnet ; af Lars
Anderssons Från Skaraborgs Län, om LifRegementsHusarers
reducerande till Infanterie; af
4©4
Den i4 Junit f. m.
Nils Håkanssons från Kronobergs Län, angående
fri handel med Jernsmide; af Gustaf Larssons
frånStockbolms Län om allmogens befrielse
från så kallad Torg- och renhållnings-afgift i
Hufvudstaden; af Olof Håkanssons från Elfsborgs
Län, och Börje Börjessons från Halland
särskildte Memorial, angående Strömrensningar;
af Jonas Jonssons från Örebro Län, rörande
skyldighet för dem som inköpa Bergsmanshemman,
att lika eller gemensamt med
öfrige Hyttelags Intressenter fullgöra Tackjernsblåsning;
af Eric Jongsons från Upsala Län*
angående Tiondesättningar i nämnde samt Stockholms
Län; af Johan Bengtssons från Wester
Norrlands Län, om inskränkning af Westgötha
Gårdfarihandel jemte hvad Anders Danielssons
från Elfsborgs Län och flere Ledamöter
i ämnet anfört; af Nils Strindlunds, angående
delning hemmansägare emellan af på
utmark belägne så kallade myror, hvarifrån
gärdningsämnen kunna hemtas; af Petter Anderssons
från Halland och Börje Pehrsson från
Bohus Län särskildte Memorial, rörande villkor
för innehalvandet af den Städerne donerade
jord; af Anders Sandstens Memorial, om
upphäfvande af de i Kongl Förordningen den
4 Maj 1778 stadgade böter för Rusthållare,
som underlåter, att inom frenne månader från
tillträdet betala afgiften till Wadstena KrigsmanshusCassa;
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer angående jemkning 1
Extra Roteringen; af Anders Petter Pehrsson»
från Östergöthland Memorial, om förändring af
tiden för allmänna rägarnes ärliga iståndsafc
-
Du Junii J. m.
tande, jemte hvad Anders Danielsson och Carl
Fredric Berg från Bohus Län i ämnet yftrat;
af Carl Fredric Bergs Memorial, om
afskaffande af böter för den, hvilken vid an
dra LJppbördsStäminan icke anmäler sin oförmögenhet
att utskylderne erlägga; af [önäs
Gråbergs, Daniel Nordqvists och Olof Olssons
från Wermland, angående fri flottning af skogse
producter utföre Clara och NorsElfvarne; samt
af Anders Pålssons från Jönköpings Län Memorial,
angående jemkning uti Inqvarteringsskyldigheten.
Och
till Särjlildia Ut [kottet;
Af Nils Insulins från Stockholms Län Memorial,
angående reglering af Embetsverken.
2:0 Återrmitser af från nedannämnde Utskott
inkomne Utlåtanden och Betäokanden,
nemligen y
Från StatsUtskottet'.
Angående de så kallade Schlegelska Köpegodsen
i Halland; om framtida dispositionen
af Wendtholms Hof-Stalläng; i anledning
af väckt fråga om inköp af ett hus till Se«-  eionsram för BondeStåndet och Rikets Ständers
Utskott; angående den ProvincialMedicus, Doctor
Kjellman till gäldande ådömde Testamentsbevillning;
om bidrag af Statsmedlen till Fångvården
i Götheborg; angående KronoFogden ,
Assessor Hellbergs ansökning om ersättning
för liden förlast å en contraherad lefverans af
406
T)cn i4 Juni i f. nu
Artilleri-Hästar; rörande Capifainen G. O.
Schoughs ansökning om eftergift af Kronan
tilldömd immision i hans ex’ra lön; om under
stöd för hamnbyggnaden i Lidköping; angående
förändrad disposition af räntan å Wermlands
Landtvärns Csgsa; i anledning af väckt
fråga om de så kallade ImansTafflarneg återställande
samt Herrar Talmän* Representationskostnad;
angående allmogens aibetsskyldigheter
vid särskildte Kungsgårdar och Boställen;
i frågan om aflöningen för RiksSrändens
och deras Utskotts Secreterare, Canzler
och Vaktbetj^ning; om indragning af den så
kallade ProsteTunnan; angående belöning till
f. d. RiksdagsFullmägtigen Pehr Andersson i
Domvalla för dess Curmethod i Veneriska och
andra sjukdomar; 6amt rörande Vexelundervisningens
befrämjande;
Från Stais- och Banco-Utjkottcn'.
Rörande prolongation å tiden för FilialDisconternes
utredning;
Från Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomit Vt /kotten:
Om tågande Trouppers underhåll och Stådernes
inqvarteringsskyldighet;
Från Banco-Ulikottet:
Angående publicité af Banksns angelägenheter;
-
joen 14 Juni i j. m.
4°r
Från Lag-Utskottet'.
Om upphäfvande af Öfre och Nedre BorgRätterne
samt upphörande af RiksMarskalksEmbeiets
befattning med skuldfordringsmål; och
ötver väckt fråga 0111 ändring uti 4 Cap. 5 §
JordaBalken och Kongl. Förordningen den i3
Junii 1800, angående hembud då Frälseskatte- *
hemman utom börd försasjas 3 samt
Frän Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utjkottet:
Rörande Frälsebönders skyldighet, att turvis
bestrida Fjerdingsmans-befattningen ; angående
Vädermjölqvarnars anläggande ; om ett
nogare iakttagande af Kongl Brefvet den 23
Sept. 1747, angående prestanda till Bruken
af åboe å de hemman, hvilka Bruksidkare till
Skatte inlöst ; i anledning af väckt fråga om
upphäfvande af föreskriften, att af allmogen
utfärdade Kungörelser otn Auctioner och andre
hushållsangelagenheter böra af vederbörande
KionoBetjente påskrifva* innan de från Fredik*
stolarne uppläsas; om lumpsamlings-skyldighetens
upphörande mm; angående förändring
i Författningarne rörande Kronoskjutsen; om
den äfventyrliga hastigheten vid Kungsskjutsen
; om sättet till utgörande af den vid Upsala
Academie arislagne och annan TiondeSpannemål;
angående en Fond till understöd
lör jordbrukare, som genom frost eller hagelskada
förlorat växande gröda ; om skyldighet
för Pastorer att årligen till vederbörande LandsComoir
och Doa.Opitiet insända Utdrag af
Deri i4 Junit f nu
Kyrkobockerne öfver födde och döde; angåen-:
de närmare bestämmande af Fjerdingsmans
skyldigheter; om skyldigheten att in natura
lefverera hö och halm till Kongl. Hof-Stallet;
rörande ständige Tiondesättningar för Räntegifvare
och Räntetagare emellan hvilka någon
öfverenskommelse i detta afseende icke kunnat
träffas; om företräde till åhorätt å Kyrkohemman
i Skåne för åboernes efterlemnade
Enkor och Barn; samt rörande nödvändigheten
af krönta kolskrindor och om kolmätare.
3:0"Bifall till följande Utskotts Memorial
pch Utlåtande!?, nemligen:
(zon/lituiions- Ut/kottets'.
Med hemställan. angående tryckning af
uppgift på d- hvilande förslag till ändringar i
prundlagarne, som vid denna Riksdag böra
till afgörande upptagas* och om deputeradeg
förordnande till uppsigt öfver GruDdlagarnes
felfria tryckning.
Stats - Utskottets:
Om med-el till bestridande a? kostnaden,
för tryckningen af Kongl. Majds Nådiga Proposition
, om StatsVerkets tillstånd och behof;
angående tillåtelse för Utskottet att utöfver
den i 24 Riksdagsordningen bestämda Betjening,
få antaga en särskild Secreterare för
Riksgäldsärenderne, en Kamererare och till en
början arne Ganzlister; om Riksdagskostnadet
-
Den ii Junii f. rn.
pe; rörande tryckningen af Borgare- och BondeStåndens
Protocoll vid innevarande Riksmöte
m. m.; angående tryckningskostnaden för
R idderskapets och Adelns samt PiesteStåndets
Protocoll vid innevarande äfvensom utdelning
af sistnämnde Stånds Protocoll för nästförflutne
Riksdag; i anledning af Kongl. Majus Nå
diga Proposition om fortfarande af den utaf
Kongl. Maj:t inrättade Provisoriska Länsstyrelsen
på Öland; angående de fleste LandsKammererares
ansökning om tillökning i Expencer
och Skrifvarelön; i frågan om inrättandet
af ett nytt Fögderi i Wermland; om tillstånd
för Utskottet att antaga ytterligare tvenne
Ganzlister; angående sökt utbekommande af
afledne Abbé Voglers Pension; i anledning af
KyrkoRådets i Calmar gjorda underdåniga ansökning
om medels anslående för reparation å
Kyrkobyggnaden derstädes; angående Handlanden
A- B. Lorentz ansökning om Skatteköp
af någre lägenheter under Elfsborgs KungsLadugård;
rörande Landshöfdingen Grefve A. von
Rosens underdåniga ansökning om befrielse från
ansvarsskyldighet i aflidne KronoFogden Grönvalls
Ballance; angående Allmogens i åtskilige
Härader af Malmöhus Län dagsverksskyldighet
till Flyinge och Dahlby Kungsgårdar;
i anledning af gjord hemställan om Vakt
vid LandsCanzliet och LandsContoiret i Skaraborgs
Län; om aflidne OommerceRådet J.
Cederholms i Finland bosatte arfvingars ersätt
nings-anspråk hos Svenska Kronan; angående
tryckning af Kongl. Majtts Nådiga Proposition
9m StatsVerkets tillstånd och behof vid kom.3
Den I4 Junti f, m,
minde Riksdagar; rörande väckt fråga om Magistraternes
befrielse från all befattning med
Landt Ränterierne,1 örn afskrifning i Götheborgs
och Bohus Läns LandiRänteriRäkenskaper af
åtskill ge sedan åren 1799, 1800, 1801, 1802,
och 1804 resterande Bevillningsmedel; angåjn.
de de sä kallade Trippiska Köpegodsen i Hilland
; om sökt understöd af allmänna medel
för uppmuddring af Landscrona hamn; om fortfarande
af det Statsbidrag Carlscrona Stads fattig
vårds Inrättning hittills åtnjutit; rörande
Lönförhöjning för BataillonsLäkare; angående
den af Husby Klosters KrufBruksägare sökte
restitution af erlagd Bevillning; om serskildt
anslag af Beviliningsmedlen till kostnadens bestridande
i Och (ör Taxeringarne i Norrbottens
Län m. m.; i anledning af Riksens Ständers
Revisorers Berättelse af år 1 8ro angående Stats
Verkets förvaltning och räkenskaper, i afseende
på den Berättelse Riksens Ständers Revisorer
år 182 i afgifvit , öfver StatsVerkéts förvaltning
och Räkenskaper år 18*9 och »8*20;
angående GeneralLieutenanten von Rosenheine
ansökning, om utbekommmande af innestående
Lön; rörande Öfversten H. F. Reuterskjöld»
ansökning, att utbekomma innestående Expectenca
arfvode; i anledning af väckt motion om
Dagtractamente för Magistratspersoner och
Handtverkare vid Puplique förrättningar; öfver
Riksens Ständers Revisorers Berättelser åren
1820 och 1822 angående RiksgäldsVerket och
General AssistanceContoiret; om anslag af medel
till fyllnad i Räntan å Köpeskillingen för
det till GevärsFactori inköpte Carl Gustaf
L
Den i4 Junii f. m. 411
♦
Stads Bruk; ingående anslag afSpannemål till
aflöning för en serskild Kyrkoherde i Strömstad;
om medels anslående till uppmuddring at
Upsala Å: rörande väckt fråga om indragning
at Taflelpenningar för Rikets högsta Embetsman
med flere; angående anskaffande af Boställe
åt KronoFogden i Sollentuna och Wallentuna
Härader samt Danderyds Skeppslag;
om understöd till förbättrande af hamnen vid
Hal mstad; i fråga om uppförande på allmän
bekostnad af en Bro öfver Färjesundet vid Sigtuna;
om ftamtida dispositionen af Wendtholms
Hofstalläng; angående understöd till Assessoren
Lundqvist för dess utgifne Kammarverk ;
i anledning af väckt motion om inköp af Boställe
åt Domhafvande i Åse, Barne, Wiste och
Kollands Häraders Domsaga; om tulitägts upphörande
för den Ved som införes till Halmstad;
rörande Ångfartygs byggande på allmän
bekostnad till förskaffande af Båtsman-Commenderingar;
angående väckt fråga om bidrag
af Statsmedel till en hamnbyggnad i Jönköping;
om nödige medels anvisande till kostnadens
bestridande för tryckningen af CommiJ
terades uppgifne Förslag till förändrad organisation
af åtskillige Rikets Styrelseverk» i fråga
om aflöning för Uppbördsskrifvare i Norra or -  terne eller lönetillökning för Länsmän till KronoFogdarnes
biträde i executionsmål; angående
yrkad förhöjning i f. d. Registrator Berndtsons
Pension; rörande åtskillige till Utskottet remitterade
Motioners öfverlemnande till Serskilta
Utskottets handläggning; om Löneförbättring
för KronoBetje tingen på Gottland och i
4H
Den i4 Junti f Ht,
Bohus Län; angående Vadstena Klosterkyr^
Jcas öfvtrlåtande åt Stads- och LandtFörsamlingarne
derstädes; rörande fördelning af afgif.
terne till Wadstena Krigsmanshus- och Amiralitets
KrigsmarasCas«orne; om beräkningsgrunden
för RiksMarkegångspriset å den under Rikets
Embets och TjenstemannaStater med °penningelöner
uppförde Spannemål; angående förhöjning
i Rotehjelpen inom Kronobergs Län, om anslag å
Stat till ved för LandsCanzlierne och LandtRänterieme,
i anledning af yrkad ersättning till allmogen
i Norrbottens Län för anskaffade kläder
åt Wargerningsmanskapet under sista kriget
mot Ryssland ; rörande väckt fråga om tillökning
i Statsanslaget för Kongl. Bibliotheket ?
om en MilitairLärares anställande vid Upsala
Academie; i fråga om belöning till Fullmägtige
i RiksgäldsOontoiret för deras hafde möda
med utredningen af f. d. Filial-Disconterne 5
rörande anstånd med inbetalningen af innevarande
års allmänna Bevillning; om förskotts
beviljande å den summa Riksens Ständer komma
att anslå till godtgörande af kostnaderna
för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens verk-’-  ställde utrikes resa och förestående höga förmälning;
om användandet af Djeknepenningarne
i Hernösands Stift; rörande inlösen af 12
stycken skadade RiksgäldsSedlar; i anledning
af väckt fråga om inköp för Statens räkning
af åtskillige Trähus i Götheborg; angående
inköp af åtskillige Astronomiska Instrumenter
för Observatorium i Stockholm; om sökt
tillökning i missräkningspenningar af Casseurerne
uti CreditSedelVerkets SmåSedelsCassor;
t) en |4 Junii J. ni.
413
rörande 1'qviden af Ministern Lagersvärds fordran
; om lösen till Skatte af 2:ne i och vid Gefle
varande KronoLaxfisken ; angående; Kronans
förpantade hemman och Lägenheter; om ersätt
Bing till Uddevalla Stad för Tertial och Sex-,
tal af Accis och Bakugnspcnningar; rörande
utdelning af Ridderskapets och Ad. lns Protocoll
vid 1815 samt 1817 och 1818 årens Riksdagar;
angående upplysningars infordrande
hvilka och huru många byggnader Kronan
ager; om KrigsRevisionen m. m.; samt ombe
räkningen af StatsVerkets inkomster till nästa
Riksdag;
Stati- och BancoVtJkottetiii
I anledning af den del utaf Kongl- Majis
Nådiga Proposition angående ytterligare anslag
till fullbordande af Götha Canal, sorn rörer Directionens
anhållan att få lyfta de återstående!
200,000 R:dr af det för innevarande år beviljade
byggnadsbiträde, utan att förut hafva infordrat
den sista Actie-insättningen; angående
dels förment origtig tillämpning af Reglementet
för utredningen af FilialDisconterne , dels
ock yrkad rätt att återfå öfver-ränta; i afseende
på föreskrifterne för återstående utredningrn
af nämnde Disconter; och rörande Sedelväxling
i Landsorterfie;
Stats- Banko- och LagUtskotteni:
I anledning af väckt Motion om inställef
-
4H
p-n 14 Junit f. m.
se tills vidare af Publike fordringsägares L3g~
sökningsåtgärder;
Stats- Banco- famt Allmänna Befvärs- och
EconomiUt [kottens:
Angående bestämmande af grunder för ett
Sta tshushållningsSy stern;
BevillningaUtskottets :
Med anhållan, att icke allenast sine hos Utskottet
anställde Canzlister måtte få beräkna
aflöning lika med Notarier i de öfrige Utskotten,
utan ock rättighet lemnäs Utskottet att ytterligare
antaga en Notarie och en Caczlist med
åtnjutande af arfvode;
BancoUtskottets:
I anledning af Riksens Ständers Revisorers
åren 1820 och 1822, afgifne Berättelser angående
Banco Verket; och om yrkad tillåtelse
för Låntagare att aflemna Räntebetalningar för
Bancolån i närmaste Ränteri eller till Kronofogden
i orten;
Lag Utskottets'.
Om ökadt antal Betjening; angående ändring
i 5 och 7 § §. af 24 Capitkt RättegånÄsJ
Balken; rörande närmare bestämmande af den
tid, inom hvilken hinder för lysning och ägtcnskap
bör anmälas; om Förmyndares frikal
-
Qf.n 14 Junit /, m.
lande från skyldigheten , att hvart tredje år
tillöka myndlingens arfs Capital med den derå
under tiden upplupne ränta, angående Afgärda
Bys rättighet tiil Skifte i Skog och Mark;
om ändring i 25 Capitlet 5 § RättegångsBalken;
rörande Rådmäns och Kämnärers befrielse
från deltagande 1 ansvaret för försummelse, att
till Öfve!Domaren insända Protocoller; i fråga
om åter upplilvande af föreskriften i 16 Capitlet
6 § Kyrkolagen; att Makar som skola skiljas,
böra personligen inställa sig i DomCapitlet; om
upphäfvande af stadgandet i 13 Capitlet 2
§. KyrkoLagen emot KyrkoMusiks begagnande
under Fastlagsticier.; angående afskaffaride af
föreskriften i 4 Capitlet i § JordaBalken om
handsträckning v:d Fastighetsköp i Städerne,;
rörande lörändring af tiden för SommarTingens
förrättande; om Domares skiljande från befattning
med värd. ring å fastighet, som pantvis
lagfares, angående befrielse från skyldigheten
för Parter att genom Ombud hos Kongl Maj:ts
ÖfverRaiter och Collcgier ingifva och till communication
uttaga Skrifter och Besvär; rörån- ,
de gjord hemställan att terminen för Civile
Embetsmäns afskeds erhållande med rätt att bibehålla
sina Löner oafkortade måtte nedsättas
från 70 till 65 år; beträffande afvittrings bevis;
angående tjenlige Författningars vidtagande
emot allmänna förbrytare; om antagande
af LagComm téens förslag till Rättegångs-*
Bilk och om offentlighet vid Domstolar och
PoliceKamrar; angående en förbättrad Rättegångsordning;
rörande dels ändring dels förklaring
af 1? Capitlet 2 i RättegångsBalken;
jytn j 4 Junti f, nu
i anledning af vackt fråga om tipphäfvande af
förbudet emot öfverflöd vid Begrafningar; orri
bestämdare ansvar för slagsmål med Holdt tillhygge*
angående rättighet för UnderDomare alt
hos Riksens Ständers Justitieombudsman görä
anmälan om Lagförklaringar; rörande Husesyner
å ÖfverOfficersBoställen; om rättighet för
Syskonebarn och med hvarannan på sidan i
Svågerlag varande personer , att ifigå ägtenskap
utan Konungens tillstånd; om förbud för
Ledamöter i HofRätt att sig emelian byta loU
tade mål; angående förrymd Makas rättighet
ätt ingå nytt gifte; samt om förklaring öfver
t) §• i Kongl. Förordningen den 5 junii 1739
rörande Presteval;
Allmänna Besväri- och Ekonomi-Utskottets:
Om tillstånd* att utöfver det i Riksdagsordningen
bestämda antal, få antaga 4 Canzlister
med deremot svarande arfvode; med
hemställan ätt* då ett Memorial till flera Utskott
remitteras, ett exemplar deraf måtte hvardera
Utskottet tillställas; angående väckt motion
om anläggande på allmän bekostnad af
en väg emellan ÖfverTorneå och Kengis; om
upphörande af den anstalt att i officiella Tidningen
införa Kungörelserom ledige Kyrkovaktare!
jenster; angående tidens förlängande för
allmänna utskyldernes erläggande; om yrkad
befrielse för en del af Lindes Bergslag ifrårf
skyldighet att uteslutande afyttra sin KoltillVerkning
till Wedevågs Manufactur-Verk j
rörande
Dm l4 Junti f rn.
rörande upphäfvande af stadgandet, att da
Norrskt Lakegods utur andra hand styckevis
försäljes, vigten deraf bör i Kärlet inbrännas;
om Gästgifveriet anläggande och Gästgifvares
antagande; angående sättet att reglera Marknadstiderne;
om yrkad befrielse från Kronoskjuts
för Ön Tjörn; rörande skyldighet för
Postmästare att emot ersättning hålla Postbok,
med Landtboer; beträffande Frälsehemmans deltagande
i Kronobål 1- och Reservskjuts; om en
fri marknad vid Svanesund; angående utvidgad
rättighet att begagna strandväg; om serskildte
Markegångars bestämmande för Öira
och Nedre Dalarne; i anledning af väckt Motion,
att, då förändringar i Oeconomiska författ.
ning*r vidtagas, verkställigheten icke måtte
allt för mycket påskyndas; om anläggande af
en Köping i Fryksände Socken i Wermland;
angående reglering af den till Lunds Academi
ansiagne LöningsSpannetnål; rörande förbud
för Bergmästare att utfärda Oeconomiska Författningar;
om fullgörande af sådane skyldigheter,
som Bergsmanshemman åligga; angående
yrkad lindring i Kronobrefbäriogen; om åtgärders
vidtagande till förekommande af stegring
i Tjenstehjon® löner; om en Stads anläggande
i Kronobergs Län, samt om rättighet till
årliga Frimarknaders hållande i Wrigstad, Rydaholm
och Strandplatsen Stenungssund; angående
förbättrad reglering af Postgången; rörande
yrkadt förbud för Länsmän att förrätta
andra auctioner än sådane, hvilka åligga dem
■( Ridd, o. Ad. Prot. V. Band. a 7
f)tn x4 Junii /. m.
i och för tjensten; om Krigsartiklarnes Öfverseende
och förbättrande; angående frimarknader
i Skenninge och Grenna; om skyldighet
för KronoBetjeningen , att utan ersättning besörja
Qm Konungens Befaliningshafvandes fastställelse
å SockneStammobeslut; rörande enny
beräkningsgrund för hemmans deltagande i allmänna
byggnaders uppiöraode och underhållande;
om fastställande af en viss byggnadsordning
för Städerne; rörande inskränkning i
rättighet^ i för Torpare att antaga Tjenstehjon;
i anledning af yrkad befrielse ellty ersättning
för transporter af undsätmings-spannernål; om
rättighet för Extra Rotehållare att anställa värfning
inom Beväringsäidern och tillåtelse för
dem att sjelfve besörja anskaffningen af beklädnaden
åt sine Soldater; samt angående tillämpningen
af Kongl. Förordningen den 30
December 1819 rörande beklädnaden för indeldta
Infanteriet; och
Expeditions- Utskottets:
Om antagande af ytterligare en Canzli6t
och om erhållande af 2-,ne Exemplar af Utskottens
Memorial och Betänkanden m. m.
4:0 Inftåv.mnnds uti Ridderskapets och Adelns
beslut, att de af visse Commiterade afgifne
förslag till en förändrad Organisation af
åtskilliga Rikets Styrelseverk m m. skulle genom
Serskildta Utskottets föranstaltande till
trycket befordras samt angående tiden och sättet
lör indrifoingen af f. d. FilialDisconternes
T*n 14 Junti /", tn.
utestående fordringar; och uti PresteStåndeta
anmodan till StafsUtskottet att foga tjenlig anstalt
derom, att hvarje Ledamot inom Riksens
Ständers samtlige Utskott skyndsatnmeligen må
erhålla ett exemplar af Bihanget till samtlig*
RiksStåndens Protocoll vid Riksdagen åren i8>7
och 131S
5:0.
Underrättelse om Stfindets beslut i
afseende på en underdånig anhållan hos Kongl.
Majt af Riksens Ständer, det Riksdagen mitte
på en månad från den i Maj innevarande
år lörlängas.
6:o. Beroende vid-. De öfrige RiksStåndens
beslut att till Riksens Siänders Commiterade
för Tryckfrihetens vård öfverlemna uppaigten
öfver Grundlagarnes felfria tryckning;
StatsUt [kottets Utlåtanden:
I anledn:ng af de inom BondeStåndet gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande om
granskning af besparingarnes användande och
CursControlleurernas arfvoden? angående Allmogens
arbetsskyldigheter vid serskildte Kungsgårdar
och Boställen; rörande föreslagen indragning
af Prostetunnan; och om Talmännens
representationskostnad; samt
Allmänna Be/vän- och EconotHiUt[kottets i
Förklarande uti Memorial af den 5 sist—
ledne April, att det till Utskottet remitterad*
Iien 14 junit f, m.
Memorial af RiksdagsFuUmägtigen Petter Pehrson
från Calmare Lån, rörande sjukskötseln å
LänsLazaretterne, enär detsamma innefattade
klander å Embetsmäns förhållande i utöfningen
af deras tjenstebefattning, enligt 90 §. i Regeringsformen
icke kunde af Utskottet tillhandläggning
upptagas.
7:0. Anmodan till ExpeditionsU[kottet att
uppsätta förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelser till Kongl. Majit 10 med uppgift
på de hos samtlige RiksSténden valde Ledamöter
i Hemliga Utskottet; och 2:0 med anhållan
det Bondeståndet till obehindradt utöfvande
i framtiden af den Ståndet i 24 §. Riksdagsordningen
förvarade rätt, att med undantag
af Secreteraren, efter eget val tillsätta sin
CanzliBetjening vid Riksdagarne och således äfven
Ståndets Notarier måtte varda förhulpet.
8:0. Öfverlemnande till ConfhtutionsUtfkottet,
af den hos Höglofllge Ridderskapet och Adeln
väckta fråga om tillsättandet af ett Serskildt
Utskott för att undersöka och utreda orsakerne,
samt uppgiiva botemedlen lör den nu i Riket
och i synnerhet för Jordbruksnäringen öfverklagade
förlägenhet; och
Till Expeditions, Utjlottet för att i Riksdagsbejlntet
intagas:
Al Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse till Ru
kets Ständer af den 23 sistlidne Februarii, angående
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens ut
-
Den l4 Junii f. m
nämnande att i vissa fall föra ordet i Regeriagtp.
, samt
9:0. Läggande till Haiidlingame af StatsUtskottets
Utlåtanden öfver inom BondeStåndet
gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkanden,
om de så kallade Schlegelska Köpegodsen
i Halland; angående anskaffande af ett hus till
Sessionsrum för BondeStåndet och Riksens Ständers
Utskott m. m ; rörande tryckning af Lands,
höfdingarnes Fern års Berättelser; om Assessoren
Hellbergs sökte ersättning för iråkad förlast
å en lefverans af Art i 1 leri Hästa r; angående
kostnaden för Fångvården i Götheborg; samt
om Capitainen Schougs sökte eftergift af Kronan
tilldömd immission i hans extra Lön.
Alla dessa ProtocollsUtdrag lades till Handlingarne.
Under uppläsningen af ofvanberörde ProtocollsUtdrag,
hade Hrr Grefven och LandtMarjkalktn
tillika med de af Ridderskapets och
Adelns Ledamöter, hvilka deltagit i Stors Deputationen
klockan två eftermiddagen återkommit
frän Kongl. Slottet; och hade Herr Grefven
och LandtMarjkalken jemväl återtagit Klubban.
Herr Grefven och Landt Mar skalk en ti Ilkänna—
gaf att Hennes Majit Drottningens svar till
Stora Deputationen blifvit tili Herr Landi ~
Ahr/kaljten aflåtanadt, samt hemställde om icke
482
tJtn 14 Junti J. Ht,
det samma linge för Ridderskspet och Adeln
uppläsas* för att sedan i dagens Proiocolr in™
tagas.
Bifölls.
Härefter upplästea Högs t berörda Nådiga
Tal* så lydande:
”De tänkesätt, som Rikets Ständers för Mig
yttrat, den saknad de fästat vid min frånvaro,
uppfylla Min själ med de 1 i fl i gaste rörelser. På
ett ömt och högtidligt sätt hafva, vid Min hit—
kamst, desse tänkesätt blifvit ådagalagde, och
Mitt hjerta skall bibehålla ett evigt minne af
de prof af kärlek och tillgifvenhet, sorn Folket
gifvit Mig vid Mitt inträde i Stockholm.,
Återkommen till Mitt nya Fädernesland,
omgifven af allt hvad en Mor och Maka kart
önska, återstår Mig endast att fortfara i Mina
böner till Himmelen, om dess mäktiga skydd
och välsignelse öfver Skandinaviens bägge
Riken.
Må Försynen höra denna bön, och åt dessa
två ädla och trogna Folk bibehålla det lugn
och den fred de åtnjuta.
Jag ber Eder försäkra Rikets Ständer oro
Min tacksamhet och Jag förblifver Dem med
ali Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.5*
Da des till Handlingarne.
fen ii junii J. »i.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hållet hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm den 14 Junii
1823.
S. D. Remitterades till
ConJlitutiomUt[kottet:
En 1 den form 29 §. Riksdagsordningen
föreskrifver anmäld anledning till anmärkning
mot Hans Excellence, StatsMinistern för Utrikes
Ärenderne m. m. Herr Grefve von Engeström.
Ut Supra.
S. D. Remitterades till
Bankoutskott ett j
Herr Cederschjölds, Pehr Gustaf, den 6
dennes eftermiddagen pä bordet lagde motion,
sitt ingen disposition af Bankens Silfverfond
må, utan Riksens Ständers vetskap och samtycke,
at BancoUtskottet vidtagas. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lagsamt
Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottf-ns
den lo sistledne Maj under N:o 7a afgifne,
samt 3 dennes på bordet lagde Betänkande,
angående Byvägars anläggning och underhållandet
blef samma Betänkande af Ridderskapet
och Adeln bifallit. Ut Supra.
Tim 14 Junti j. m.
S- D. Föredrogos å nyo och biföllos följande
från nedannämnde Utskott inkomnesamt
den 6 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Memorial och Utlåtanden:
från StatsUtskotiet:
Af den 26 sistledne Maj:
N:o 210. I anledning af Kongl. Msj:ts
Nådiga proposition, angående sökt fri dispositionsrätt
af den lägenhet , hvarå Rörstrands
PorcellainesBruk är anlagdt.
N:0 213. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Chefens för Tredje Caval
leriBrigaden
underdåniga Memorial om utbekommande
af Adjutantsarfvode.
N:0 215. Angående vackt fråga om Rotehållarne
i Fällingsbro Härad af ålder anslag,
ne Spannemålsundsättnings tillgodonjutande.
Frän ExpeditionsUt /kottet:
Af den 2 dennes:
Angående förslag till controll derå , att
Riksens Ständers beslut må vid hvarje Riksdag
blifva till Kongl. Maj:t expedierade. Ut Supra.
S- D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt
Den i i Junii f. m.
den ii dennes eftermiddagen på bordet lag
de
Utlåtanden:
Frän Stais- tamt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi - Utskotten:
Af den 31 sistledne Maj: *
N:o 218. Om bidrag af Allmänna medel
till Linförädlingens befrämjande inom Hallands
med flere Län.
N:o 219, Om de reducerade CavalleriBegementerr.
es
skildte löneanslag för Befälet vid Smålands InfanteriBataillon.
N=o 220. Rörande Institutet för Blinda
och Döfstumma.
N:o 221. Om anslag till väganläggning
emellan hemmanen Åstrand och Sölje i Wermland.
N:o 222. Om en Fyrbåks anläggande på
den sä kallade Björnklippan.
Fran Lagutskottet:
Af den 9 sistledne Maj:
No 75. Angående förändring i straffet
för Hållkarl, som fordrar Drickspenningar, eller
med otidighet bemöter resande. Ut Supra.
4a6
Den 14 Junii /. m.
s. D. Föredrogs å nyo och återremitterades,
på grund af dervid gjorde anmärkningar,
StatsUtskottets den 26 sistiedne Maj under
N:o 2 x t afgifne samt den 6 dennes eftermiddagen
på bordet lagde Betänkande, i anledning
af Kongl. Majus Nådiga proposition om
reglering af Remisslaget för Kongl. Räntmästar.
ne och LandtRäntmiistarne. Ut Supra.
S- D. Då nu å nyo föredrogs Statsutskottets
den 26 sistiedne Maj under N:o 212
afgifne samt den 6 dennes eftermiddagen på
bordet lagde Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets den 10 sistiedne April
nneddeldte yttrande, om anslag af medel till inköp
af Astronomiska Instrumenter åt Observa*
torium i S*ockhoim; fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att, med ogillande af Utskottets
Utlåtande, instämma i PresteStåndets, uti ankommit
ProtocollsUtdrag af den u dennes eftermiddagen
meddeidte beslut, det borde till
nyssberörde ändamål en summa af 5,000 R:dr
Banco utgå af Statsmedlen i frenne år på det
sätt, att en tredjedel deraf årligen erlägges.
Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsutskottets
den 3 dennes under N:o 179 afgifne
och samma dag på bordet lagde Utlåtande
och förslag till sammanjemkahde af RiksStåndens
Beslut i frågan om medel till kostnadernes
utgörande för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
förestående Förmälning och verkställde
Utrikes resa; fann Ridderskapet och Adeln för
Den 14 Junti J. m,
4=7
godt förblifva vid dess i detta ämne dea 21
sistledne Maj förmiddagen förut fattade beslut.
Ut Supra.
S. D- Vid förnyad föredragning af Statsutskottets
deri 26 sistledne Maj, under N:o
223 afgitne, samt den 11 dennes eftermiddagen
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af
de hos Ridderskapet och Adeln gjorde anmärkningar,
vid Utskottets den 12 sistledne April
under N:o 110 meddeldte Betänkande, angående
liqviden af Svenska Ministern Herr Johan
Claes Lagersvärds andelar i Genuesiska Statslånet;
fann Ridderskapet och Adeln för godt,
att enär sistnämnde Betänkande redan blifvit
af de öfrige 3:110 RiksSiånden gilladt, fördess
del dervid låts bero. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och återremitterades,
i anledning saf dervid gjorde anmärkningar,
LagUtsko'tets den 9 sistledne Maj under
N,'o 76 afgifnc samt den 1 1 dennes eftermiddagen
på'bordet lagde Betänkande, angående
föreslagne stadganden i afseende på Testamentens
bevittnande och bevakning. Ut Supra.
S- D. Vid förnyad föredragning af Banco.’
Utskottets den 5 dennes under N:o 19 afgifne
samt den 11 derpå följde eftermiddagen på
bordet lagde Betänkande, rörande vilkoren tor
återbetalning af Götheborgs Stads vid sista
Riksdag från Banken erhållne lånebiträde, stort
200^000 R:dr Banco; bl c f samma Betänkande,
på grund af de utaf Grefve von Rosen, Axel,
4^S Den i4 Junii f. m.
och Herr Hjerta, Gustaf, dervid gjorde anmärkningar,
till BancoUtskottet återremitteradt.
Ut Supra.
Högloflige Riddersk*pet och Adeln ätskilj>
des klockan half till tre eftermiddagen.
In fidem Protocolli,
O. J. Lagerheim.
Lördagen den 14 Junii.
Plenum klpckan half till fem eftermiddagen.
Sedan de öfrige trenne RiksStåndens Herrar
Talmän och Deputerade, hvilka borde deltaga
uti Riksens Ständers Stora Deputation,
som skulle till Hennes Kongl. Höghet KronPrinssessan
framföra Riksens Ständers underdåniga
Adress å RiddarhusSalen uppträdt, afreste
Herr Grefven och Land t Mar [kalken med bemälte
Stora Deputation till Kongl. LustSlottet
Haga, hvarest Hennes Kongl. Höghet vistades.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan 5 eftermiddagen.
In fidem Protocolli,
O. J- L g orheim.
Ren 16 Junti f. >n.
429
Måndagen den 16 Junii.
Plenum klockan half till 9 förmiddagen.
Företogs val af den Nämnd till StatsUtskottets
förstärkning, hvarom 69 § Regeringsformen
stadgar.
Friherre Ceder/Ireni, Jactb: Då det är beJ
kant, att Grefve Posse, Carl Hindric, sistledne
gårdag med döden aflidit, underställer jag
om det icke vore lämpligt att, i händelse man
har honom på sio Lista till det val, som i
dag skall förrättas , man får utstryka hans
namn, och i dess ställe sätta ett annat.
Grefve von Schwain, Fridric Bogishus: Att
märka någon sedel, är specielt i Grundlagen
förbudit; det kan således icke äga rum. Friherre
Ankarsvärd nämnde för inig, att han
nyss råkat öfverste Tersmeden, som ej visste
att Grefve Posse var död. Jag har i anledning
deraf, för min räkning, skrifvit en ny
valsedel, men sannolikt finnas flere, i synnerhet
de som varit på Landet öfver Söndagen,
som ej känna hans död. De äro således ursägtade.
Just lör sådane tillfällen finnas Sup.
pleanter. Jag tror ej, att en sedel kan casse-i
43®
Den \ 6 Junti J. m,
ras, för det Grefve Posses namn deruppå finnes
antecknadt.
Friherre Cederjlröm: Det är ganska rigfigt,
att en märkt sedel icke får antagas, mm jag
hemställer, om en utstrykning kan anses såsom
ett märke, då det pä förhand blifvit speciel!
tillåtit att göra utstrykningeD.
Friherre Ankarsvärd, Carl Hindric: Jag
tror ast Friherre Cederström^ syftning, uti dess
anmärkning, är ganska rigtig, att nemligen få
Ustorne complette, men jag ser ej någon möjlighet,
att åstadkomma detta. Ridderskapet
och Adeln ät'nu samladt till sä liten del, att,
ora än de sorn nu äro närvarande, kunde hinna
att utstryka namnet, sä torde andre, som
sednare up.pKomma, likväl icke få känna eller
medhinna denna åtgärd. jag tror således, i
likhet med hvad Grefve von Schwerin anmärkt,
att icke någon menlig följd kan uppkomma
deraf att namnet förblifver på Listorne,
då 6 Suppleanter finnas, hvarigenom rummet
kan fyllas, oell då Lästorne ej skäligen
kunna vara cassabie derföre, att aflidne Grefve
Posses namn deruppå finnes.
Herr Grefven och Landt Mar Hålken förklarade,
att då aflidne Grefve Posse varit en af
Ridderskap-ts och Adelns Electorer och hans
sistledne gårdag ganska hastigt och oförmodadt
timade död ännu icke blifvit af den
äldste bland Herrar Electofer hos Herr
Landt-Marskalken officielt anmäld, af hvilken
Pi ri io Junii J. ni.
anledning Herr Grefven och LandtMärskalken ej
eller ännu kunnat för Ridderskapet och Adela
tillkännagifva dea bland Eleetorerne sålunda
inträffade ledighet , ansåg Herr Grefven och
Landt Mar/kalken för dess del, att om salig Grefve
Posses namn u någon val-lista skulle finnas
upptagit, densamma derföre icke kunde
förklaras origtig; hvaruti Ridderskapet och Adela
äfven hördes instämma
Sedan 43, 44, 45 och 46 §.§. i RiddarhusOrdningen
blifvit uppläste, börjades valet
och (ortsättes sedermera, hvarunder Herr Grefven
och Landt Mar [kaiken aflemnade Klubban tili
Grefve von Schwerin, Fredric Bogislaus, samt
bortgick.
Efter valförrättningens slut och sedan valsedlarna
blifvit öppnad, befunnos följande
Herrar hafva blifvit utsedde till
Ordinarie Ledamöter:
K'-o 42. Grefve Gyllenborg, Johan
Henning . ' . 108 röster.
46. G refve Piper, Carl Claes 108 dito*
— 84. G refve Löwen, Fullmäg
tig
Grefve von Schwerin,
Fredric Bogislaus . 18G d:o
__ 53. Friherre Leijonskjöld, Full
mägtig
Herr Tham, Wollrath
. . . .177 d:0
187. Friherre Sture, Gustaf, 105 d:o
__ 199. Friherre Wrangel, Hanning
* 201 d:o
4^3
Bni j6 Juni i f. rn.
H-o 313.
— 338.
— 501.
— 559-  ■ 642-
814.
—1033*
I ic9-
1412.
— 1505-
1861.
—315°-
—2x52.
_2 204.
—2275.
N:o 89*
— 3160.
Friherre Platen, Fullmäktig
Friherre Rålamb, Claes 153 rösterFriherre
Tersmeden, Fullmägtig
Herr Tersmeden,
Pehr Reinhold . . 165 d;o
Herr pålman , Fullmägtig
Herr Rothlieb, Axel . ilo d:o
Herr Pereswetoff Morath,
Anders Wilhelm, . . 126 d:o
Herr von Becker, Carl Johan
. . . .114 d.o
Herr Gyllenhaal, L. Herrman
.... 133 d:o
Herr Hammarhjelm, Carl
Fredric . . - .190 d:o
Herr Ehrenborg, Casper 176 d:o
Herr Dankwardt, Carl . 108 d.o
Herr von Seth, Johan . 185 d:o
Herr von Hartmansdorff,
August . . . 144 d:o
Herr von Hohenhausen,
Michael . . . i54 d.o
Herr af Uhr, Carl David 117 d:o
Herr Gahn af Colquhun,
Ciri Pontus • . i!2 do
Herr Lefrén, Johan Pehr 106 d o
Suppleanter:
Grefve Höpken, Fullmägtig
Grefve Posse, Arvid 101 röster.
Herr Munck af Rosenskjöld,
Eberhard • 9§ dito.
N 0 54.
fsrn t g Junii /, fn. ^33
N=o 54- Grefve Spens, Carl Gustaf 97 röster;
•—*1117- Herr Cederschjöld, Pehr
Gustaf ... gg (J;o
116. Grefve Ankarsvärd, Fullmagtig
Herr Ankarsvärd,
. August . . . 93 d:o
, 1172. Herr Törneblad, Carl Petter 93 d:o
HögloBige Ridderskapet Och Adeln åtskilja
des klockan half till 3 om morgonen dea i?
Junii,
In fidem Protocol!i>
G J. Lagerhem,
Tisdagen den 17 Junii,
Plenum klockan ia förmiddagen.
Sedan Ridderskapets Och Adelns Herraf
Ledamöter blifvit samlade s samt de tvenne
Ridd. 0. Ad. Prat. V. Band. a8
<
btn 17 Juni i f m.
Härolder, hvilka borde gå framför Ridderska»
pet och Adelö ankommit, afgick Ridderskäpet
och Adeln under Herr Grefv.ens och LandtMarskalkens
anförande klockan half till 1 efterrmiddagen
till Kongl. Slottet, för att i underdånighet
uppvakta och presenteras för Hennes
Maj;t Drottningen.
Efter ceremoniens slut åtskildes Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vid nedgången från
Kongl- Slottet, klockan ett qvart till 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolii,
O J. Lagtrhtim.
' Onsdagen den 18 Junii.
1
Plenum kloektn half till 9 förmiddagen.
Företogs till pröfning Lagutskottets den *4
sietl. Maj under N-o 77 afgifne samt den 11 dennes
eftermiddagen på bordet lagde Betänkande, i
JJf.n 18 Junit f, nr.
anledning af Kongl. Majtfs Nådiga Proposition,
angående förändring i 10 Cap. 1 och 10 §. §.
RättegångsBalken.
Herr Hjerta j Guftaf; Att vår gamla..Nämnd
ursprungligen delat den vanligt naturen af
våra gamla Domstolar, att vara en Jury, kan
ej disputeras Man igenkänner så många och
tydeliga spår deraf, dels deruti att Nämnden,
om den är enig, kan öfverrösta Domaren,
dels deruti att Domstolen borde sluta sina dörrar,
då den fattar sitt beslut, fastän det i sednare
tider, endast vid få mål, behöfts; och
jag tror således, a t.t man ej bör anse vår HäradsRätt
annorlunda, än såsom en Jury. Men
Juryns grunddrag är, att den utgöres något
när af den anklagades vederlikar. Mig synes
att Lagutskottet äfven borde så hafva ansett
frågan, då det med odeladt bifall besvarade
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition. Jag tror,
att då uti propositionen uttryckes, att vid
Nämndval, val får ike blott ibland Bönder, sä
är i närvarande förslag den gamla ideén af
Nämnden ej bibehållen. Då man nu mera ej
kan anse alla dem . som dömas af HäradsRätten
vara blott Bönder, så bör Nämnden lämpas
derefter Och frihet lemnäs att välja ibland alla
dem sorn kunna dömas. Att Nämnden förr
blott bestod af Bönder, kommer derutaf, att
alla Stånd då hade sina särskilta fora. Adeln
hade HofRätt, Presterskapet Consistorierna
och Borgnrpe sina Magistrater. Då var det i
enlighet med principen af Jury, att Nämnden
blott bestod af Bönder j ty ali jord ägdes dä
ms
Sten i§ Junit f, m.
blott sf Adel och Bonde; men då förhållandet na
är ombytt, och sedermera har eb hel dass bildat
sig emellan dessa, så anser jag att valet kan ska
bland alla dem, sorn äga jord inom Häradet och
icke hafva särskildt torum. På denna grund
tror jag , att , kanhända är.nu, icke någon af
Adeln, såsom bibehållen vid sitt garni* forum,
kan komma t fråga vid val till Nämndemän,
men ganska nyttigt och passande om ofrälse
Ståndspersoner kunna dertill väljas. Af sådan
anledning anhåller jag om återremiss, på det
att förslaget mätte så jemkas, att fritt val får
ske ibland alla som äga jordegendom inom
Häradet och icke hafva särskilta Fora.
Hett Ehrenborg, Casper, hade inlemnat ett
Memorial, hvilket upplästes, så lydande:
(Se Bilagan N:o i.)
Herr Munck af Roienfkj8ld3 Eerhard, anföri
de skrifteligen:
(Se Bilagan N:o a.)
Herr Tham, Wollrath: Lika med hvad
Herr Hjerta aniört, tror jag att rättigheten att
välja till Narnndemäo. bör sträcka sig så långt,
att äfven #n lra än Bönder kunna dertill utses,
nemligen alla ofrälse personer. Orsaken att
Bönder af urålder endast valdes, har Herr
Hjerta tillräckligen detaillerat. Men ännu en
©r$ak dertill torde finnas uti våx gamla Lag
-
Dna i5 Junit f. m.
'457
stiftning. t)å var Odal-Bonden Sveriges end»
rätta Stånd och ingen annan Adel fanns. De
ensamme kunde således då vara deltagare uti
rättvisans skipande. Detta har sedan varit anledningen,
hvarföre den gamla seden blifvit bibehållen
att endast Bönder blifvit valde till Nämndemän.
Men då ganska många, andra lika aktningsvärda
och berättigade Medborgare skola dömas,
vid törsta Domstolen, så måtte det äfven vara
deras rätt att deltaga i valet och kunna väljas
till Nämndemän. Jag tillstyrker således bifall till
Konungens Nådiga Proposition, med det tillägg,
att älven ofrälse Ståndspersoner måtte kunna
väljas. Jag tror att Domstolen dervid icke
skulle förlora, ty desse personers högre upplysning
skulle tjena till correctif om Domaren
uragtläte sin skyldighet, i synnerhet för unga
Domare, emedan, om gamle erfarne män valdes
till Bisittare, de kunde lemna upplysningar
åt den som agde mindre sakkännedom eljer
mindre vana. På dessa anledningar anhåller
jag om återremiss.
Grefve Po sse, Arvid: Med Herr Ehren
borg
förenar jag mig uti anhållan om återremiss,
på det att Lagutskottet måtte förklara
de trenne delar hvarom han talat; och hvad
angår Herr Hjertås och Herr Thams yrkanden,
att andra än Bönder skulle få väljas till
Nämndemän , så delar jag väl deras åsigter i
detta ämne, ehuru jag inser att HäradsRätternes
organisation derigenom skulle så förändras,
att de icke mera blcfve, hvad nu varande HäisdsRätter
åro. Men jag torde dock böra sä
-
*58
Ben 18 Junii /. m.
•ta uppmärksamheten deruppå, att den af desse
Herrar gjorde anmärkning nu icke är på
sitt ställe- Lagutskottet har blott haft att yttra
sig öfver Konungens Nådiga Proposition,
och den innehåller ej något förslag till förändring
uti 1 § 1 Cap. RättegångsBalken, utan
blott en förklaring huru valen af Nämndemän
skola verkställas
Herr
Munck af Rosenfkjötd: Jag instämmer
alldeles uti hvad Herr Tham och Herr Hjerta
anfört om nyttan att välja Nämndemän utan
afseende på Stånd och får derföre förnya
hvad jag yttrat, att sådant öfverensstämmer
med sund theori af lagstiftning. Men nu är
ej fråga om hvad som i ,sig sjelf är bäst, utan
det bästa sorn kan väntas blifva antagit. Jag
befarar att idéen om val utan afseende på
Ständ är för ny, att den nu skulle af BondeStåndet
blifva antagen, och då b 1 ef ett helt
stadgande förkastadt för en omständighet skull
sorn- icke ansågs böra antagas Då nu det
från Konungen öfverlemnade förslag, är bättre
än’hvad som för närvarande är öfligt, så tror
jag att vi böra bifalla det, hälst vi veta, att
ett enda Stånds afslag till är tillräckligt, att fi
det till intet.
Friherre Boije, Ludvig', Med Grefve Posse
förenar jag mig i anhållan om återremiss, i anledning
af Herr Ehrenborgs anmärkning; men
kan icke dela lika tankar med Herr Hjerta i
detta ämne. Nämndens ursprung och ändamål
förbigår jag derföre, att frågan ej fordrar ett
yttrande derom, sorn jag icke eller akulle, utan
Den 10 Junit f. ut. 4$$)
vidlyftighet, kunna afgifva. Och jag åtnöjer
mig att blott anföra 2:ne skäl, emot förslaget
att Ståndspersoner borde blifva Nämndemän.
Det ena, att denne befattning), som hos BondeStändet
ännu anses såsom hedrande, och som
derföre af Bönder med begärlighet emottages,
•kulle för Ståndspersoner blifva högst besvärlig,
och blifva en svår tunga, en vedervärdighet
mera, afskräckande från jordbruk; och
Ståndspersonerne skulle snart och med mycket
skäl fordra att Adelsmannen också blef Nämndeman
Det är sannt att, i vissa, och personliga
fall, af ringa antal, är HofRätten Adelsmannens
forum privilegiatum; men såsom jordägare
lyder han under HäradsRättens Jurisdiction,
och såsom sådan, kunde han ej, utan på
andras bekostnad, frisågas från lika skyldigheter
med Ståndspersoner. Nå, väl! huru
nöjda skulle vi vara med detta nya onus, sorn
fästade oss för 4 a 5 veckor, trenne gånger
om året, vid Tingsstället; och fästade oss vid
ett med våra seder och våra vanor, så oförenligt,
samt för våre hushållsaogeldgenheter, si
vidrigt lefnadssätt? Nej^ mine Herrar! varom
glada att Lsgen och Opinionen, ännu bibehål.
ler Bondens håg för ^>Jämndemannabefattningen;
och tagom oss vät till vara, att icke
rubba detta lyckliga förhållande. Mitt andra
skäl består i den liflig» farhåga jag har för
allt hvad som skulle kunna närma oss till
Jurysinrättningen inom allmänna Rättegång»-  väsendet. Ifrån den stund 17 Cap. i RättegångsBalken
icke meta gaf säkerhet i frågan
om laglig bevisning; ifrån den stund att detta
44»
J>m 15 Junit jf. w.
Lagbud skulle försvinna, och i dess ställe ejj
Jurys opinion inträds, såsom tillräcklig bevisning
i alla rättsfrågor, gafs icke mera i Sverige
någon säkerhet till lif, ära och gods Det
ta utbyte af Lagens magt emot opinionens magt ;
eller rättare sagt, detta sätt att göra opiniongmagteo
till despot öfver både Lag och Folk ;
vore det förskräckligaste af allt hvad nyhetsjaseriet
kunde gifva oss. Jag vet att länder gifvas,,
som antagit förslaget; men jag vet också, att
deras rättstillstånd åtföljes, af ofantligen mindre
säkerhet än vårt; och jag vet, att hos osa
har, genom ett oförsigtigt användande af ligliga
eder, både sanning och eder blifvit, hos
hopen till helgd och värde oändeligen nedsatte.
Bevare oss Gud ifrån, att vår oupplysta,
vår lätt förvillade, ja, ganska lätt iö.rlörd'e
bop, skulle komma till den öfvertygelse, att
dess opinion borde gälla, vare sig som bevis,
eller sota lag. Vi hafva antagit juryinrättningen
för Tryckfrihets-rättegången ; och vi
hafva tillräckligt erfarit påföljden. Hvilka,
och hurudana Utslag i Tryckfrihetsmål hafva
icke sedermera blifvit gifne? En del hafva
förvånat oss; och när man besinnar att Jury
i Tryckfrihetsmålen alltid varit tagne inom
den bildade Folkklassen; så må man besinna
hurudana Utslagen skulle blifva, då valet af
Jurymän, inom den obildade classen skulle äga
rum af parter inom samma dass. Försynen äger
i sin|m®gt tusende medel att straffa Folken;
men om detta skulle ännu förestå mitt Fädernesland,
så ber jag Gud att jag må dessförinnan
hinna nedstiga i grefven.
Den lS Junit J. m.
44»
Herr von Heijne, Georg: Det är, som mig
synes, här blott fråga om valsättet af Nämndemän.
Jag delar med Friherre Boije den öfvertygelse,
att blott Bönder böra blifva Nämndemän;
men jag tror att alla bofaste män af
hvad Stånd som hälst böra få deltaga i valet
till Nämndemän. Denna anmärkning anhåller
jag måtte få åtfölja återremissen.
Herr von Hartmansdorff, Auguft: Jag får i
afseende på hvad Herr Rosenskjöld anfört,
anmärka, att ett Stånds vägran icke hindrar
verkställigheten af den Kongl. Propositionen,
om den af de öfrige blifver antagen. Rörande
valsättet, tror jag ej, att man med Herr
Rosenskjöld bör fästa sig vid, om det är mer
eller mindre liberalt, utan om det är rigtigt.
Den särskildta mening, som han ogillat, synes
mig vara den billigaste och oväldigaste; den
nemligen, att både Domaren och menigheten
skola deltaga uti valet af Nämndemän. Domaren,
emedan de med honom skola afgöra
målen; Folket emedan det skall dömas i frågan
som röra dess yrke och lefnadssätt, hvarom
Nämnden äger vitsord, och hvaruti den
bör vara Folkets organ. Det skulle kunna
hända att, om menigheten ensamt skulle välja,
Liefve de trät gi r i gaste utsedde, ej de fredälskande
och lugna. Jag tror således att Domaren
bör hafva något inflytande på valet, och
att ej jemte honom i Rätten må kunna sättas
personer som han ogillar. Donna rätt för Domaren
i den lägsta instantien, kan jern förås
4 i»
Tten tff Junti f. m,
mod Kooungens i den högsfa, «tt ej omgifva*
af män , forn sakna hans förtroende.
Grefve iron Schwerin, Fredric Bogislaus'. I.
Cap i §. RättegångsBalken lyder sålunda:
Forjle Dom fiol ä Landet är Härads- Rått. Ther
dömer Häradshöfding, med tolf Bönder, som i Häradet
bo. och ther ti/l valde äro. The tolf kallas
Hårade-Nänv d Med bönder iörstodos då alla
de, som tj voro antingen frälsemän, eller köpstadsfolk,
eller Clerker. Den dass, som nu
kallas Ståndspersoner, existerade ej fordom,
och bör således icke nu kunna uteslutas, emedan
de ef höra till något af de andre tre Stånden.
Om det anses nödigt, att nu i denna del
af lagen, göra en förändring, så hemställer jag,
om icke redactionen borde så styliseras, att
det "begrepp man nu fäster vid ordet bonde,
ej må blifva annat än det som Lagstiftarea
fordom dervid fästade.
Herr Munck af Rotenfkjnld: I anledning
af Herr von Hartmansdorff anmärkning, får jag
erinra, att jag ej tror mig hafva misstagit mig
deri, att om Ridderskapet och Adeln afslår
förslaget, så behöfs blott, att BondeStåndet gör
detsamma, för att det nya Lagförslaget blefve
förkastadt. För öfrigt känner jag för min del
icke någon skillnad emellan det sorn är rigtigt
och det som är sannt, liberalt. Känner Herr
von Hartmansdorff någon, så får det blifva
för hans räkning; mitt bifall dertill skall j»g
aldrig lemna.
Pt-n ig ./unn f. m.
443
Grefve Posse: Jag k«n ej instämma i den
förklaring af i Cap. i §• RättegångsBalken ,
som en värd talare framställt, ty jag tror ej att
med deruti förekommande uttryck: ” Bå?i er”
förstås alla ofrälse personer. 1734, då vår nu
varande lag antogs, voro 4 Stånd lika sorn nu
af hvilka ett var BondeStåndet, och således
måste ordet bonde, äfven då haft afseende
på sådana personer, som kunde vara
medlemmar af sistnämnde RiksStånd. Om detta
ej varit meningen, hade man säkert nyttjat
ett annat ord, hvilket äfven finnes i lagen,
nemligen ofrälse, hvarigenom lagens bud blifvit
undetka8tadt den tydning man nu deråt,
enligt min öfvertygelse, origtigt velat gifva.
Herr Hjerta: Den tydning Grefve Posse
velat lemna åt ordet bonde, tror jag ej vara
den rätta. Han säger, att det kunnat stå ofrälse,
men då man tillika velat uttrycka att man
borde vara jordägare, så var ordet bonde visserligen
det enda rätta. Då jord nu äges af
andra än Adel och Bönder, hvilket icke var
förhållandet år 1734, så ar det nödvändigt, att
betydelsen af ordet bonde, utsträckes äfven
till andra. Jag skulle ej eller tveka ett ögonblick
att medgifva, det frälse personer äfven
böra deltaga, efter HolRätterne ej ur i alla fall
döma öfver personer af Adeln. Jag kom ick»
ihog detta förhållandet, men, som det verke|igen
så är, anser jag, att äfven frälsemän böra
få deltaga uti valet och kunna väljas till
Nämndemän, på det, att Härads-Rätterne må
kunna bringas till deras ursprungliga kraft.
Den 18 Juni i /. m.
Grefve Pont: Jag börjar med att £ nyo
upprepa, det jag instämmer uti de principer
Herr Hjerta framställt, att andra än bönder
böra kunna få välja och väljas till Nämndemän;
men, detta oagtadt, förblifver jag vid
den öfvertygelse, att Lagutskottet saknat all
anledning att föreslå en sådan ändring i Lagens
stadgande. ”En ändring i 1 Cap. 1 §.
RättegångsBalken tror jag ännu att Herr Hjerta
åsyftat) med den af honom.gjorde anmärkning
och det förundrar mig att han icke godkänner
den tolkning jag gifvit åt ordet Bonde,
då lik väl hansjförsta anförande icke otydligen
utmärker att han ifrån början varit af gamma
tanka som jag nu tagit mig den friheten framställa.
Herr Hjerta söker deruti ådagalägga, att
HäradsRätten icke bör anses annorlunda än såsom
en Jury-, att Juryn bör utgöras af den anklagades
vederlikar, och att derföre orsaken hvarföre
Bönder endast finge väljas till Nämndemän vore
den, att alla Stånd fordomdags hade deras
särskildta fora, nemligen Adeln HofRätt, Presterskapet
Consistorierne och Borgerskapet Magistraterne.
Ehuru jag icke i allo kan antaga
såsom rigtiga dessa uppgifter och slutsatser,
torde jag likväl kunna åberopa de af Herr
Hjerta anlörde skäl, såsom orsak hvarföre jag
icke frånträder den mening Herr Hjerta ansett
sig böra bestrida.
Grefve von Schwerin-. Om Lagen säde: 12
ofrälse personer, så skulle den tala tvärtemot
den äldre Lagstiftningens mening. Der står
5agdt.' xa Bönder, för det att man icke ville
■fleni iS Junii f m.
441
tillåta att Torpare och husmän skulle få sitta
i Nämnden. För min del anser jag den i redactionen
föreslagne benämning: iz Bönder,
icke utgöra något hinder, att icke Ståndspersoner
kunna inväljas i Namndon. Bland
BondeStåndets Ledamöter se vi nu en, hvilken
annorstädes benämnes för Brukspatron.
Men som Ståndspersonsclass^n i sednare tider
tillkommit, och man i allmänhet utaf dem gör
en serskild Medborgareclass, hvadan de ock
serskildt kallas till taxeringar , så skulle jag
tro, efter som man icke vill afvagta den nya
Lagbokens utgifvande, att termerne så borde
styliseras, att de icke föranleda till besutne ofrälse
Ståndspersoners uteslutande från att kunna
bli Nämndemän.
Herr CederfchjMd, Pehr Guftaf: Om jag
riktigt fattat ämnet, är föremålet för den Kongl,
propositionen blott, huru Nämndemän skola
tillsättas, ej hvilka dertill kunna utses; ty
derom handlar en annan § , hvarom nu icke
är fråga. Jag anser derföre nödigt, att samma
ord som blifvit brukade, för att bestämma
hvilka de äro, som kunna blifva Nämndemän,
nemligen Bönder, äfven bibehålles på det ställe,
der sjelfva sättet beskrifves , huru valet
skill ske. Det beror sedermera af den tolkning
Konungen och Riksens Ständer tilläfventyrs
skulle vilja gifva åt ordet: Bönder, Jag
finner således redactionen icke behöfva någon
förändring , i afseende på deras qvalitet, som
kunna väljas; utan anser endast af nöden, att
*46
Den iS Junit f. m.
närmare bestämma, hvilka Bönder uti valet
böra deltaga.
Herr Tham'.’ Jag vill b?ott utbedja mig,
i anledning af Gretve von Sebwerins yttrande,
få lemna den upplysning, att nu varande Riksdagsmannen
i BondeStåndet Cederborgh . icke
är Nämndeman , men Bergs-Sexman Han är
af BÖRderna i Stora Kopparbergs Län invald
till Sexman vid BergsTingsRätten, hvilket
ar detsamma, som Nämndeman i en HäradsRätt.
Han heter der, om jag ej bedrager mig,
Eric Nilsson.
Herr Grefven och Landi Marjka’ken hemställde,
om Ridderskapet och Adelil ansåg LagUtskottets
Betänkande böra , i anledning af de
dervid gjorda anmärkningar, till Utskottet åftrremitteras;
Ropades
Ja.
Föredrogs å nyo S'ats-Utskottefs den 26
aistledne Maj under N o 1 80 meddeldte, samt
den 6 dennes eftermiddagen, på bordet lagde
Utlåtande i anledning af Riksens Ständers Revisorers
åren 1820 och 1822 afgifne Berättelser,
rörande granskningen af Allmänna Magazinslnrättningens
Räkenskaper och förvaltning
för de sednare åren.
|ffn 18 Juni i f. fm ■.
4/f7
Friherre Fock, Berndt Wilhelm, anförda
skrifteligen:
(Se Bilagan N:o 3.)
Herr Munck af Rosen/kjöld, Eberhard; För
min del får jag anhålla, att alla de från Stats.
Utskottet inkomne Betänkanden, sorn röra detta
ämne, måtte få hvila på bordet till nästa
Plenum.
Herr Momgummerie, Gidlof, förenade sig
med Herr Munck af Rosenskjöld.
Herr Grefven och Landi Mars/kalken förklarade
, att den af flere Ledamöter gjorde anhållan,
att Statsutskottets ifrågavarande Utlåtande,
måtte hvila på bordet till nästa Plenum ,
icke kunde, enligt 49 §■ Riksdags Ordningen,
förvägrat.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
36 sistledne Maj, under N o 214 afgifne, samt
den 6 dennes eftermiddagen, på bordet lagde
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets, den 29 sistledne Mars meddeldte
yttrande, i fråga om löneförbättring för
KronoRetjeningen på Gottland och i Bohut
Län, samt angående tryckningskostnaden af
Landshöfdingarnes EmbetsKungörelser.
Grefve Pojfe, Arvid; Det torde tillåtas mig,
att fatta uppmärksamheten på innehållet af
448
Ben 18 Junii f, nt.
StatsUtskottets förra, nu åberopade betänkande,
i frågan om ersättning för kostnaden till
tryckningen af LandshöfdingeEmbetets kungörelser.
Det lyder sålunda: Att Ut [hottet väl infe,
r att ifrågavarande trtjckningskoflnad, font i allmänhet
vidkännes eif Kronsbetjeningen , med/uier ett
känbar utgift, deri Jr ån be frielfe Jkäligen kan önjkas,
få vidt det angar de kungör eif er, forn uti rgentelige
Embetsärender ut färdas; men U/fkottet är ej i
tillfälle att beräkna det belopp af Statens medel,
forn för denna kv/lnads bfridande kan erfordrat,
och anfer frågan härom icke kunna iämpeltgen i annan
ordning komma till handläggning, än efter Landrhöfdingarnts
derom tillgörande underdåniga anmälan.
hus Kongl. Maj'.t , derigenom förhållandet i alla
Länen må varda uppgifvet och ett getierelt förjläg
upprättadt3 till grund för ärendets närmare bedömande.
Så vida man antager, att hvad som
med skäl kan önskas är skäligt, så lärer Stats*
Utskottet hafva insett billigheten af Kronobetjeniogens
anspråk på ersättning. Med denna
tydning får jag instämma uti prasmisserne af
Betänkandet; men jag kan ej förena mig uti
det slut, hvaruti Utskottet stannat. Den enda
grund hvaruppå Utskottet fotat sitt afslag till
Doctor Stenhammars motion är, att det saknar
ett generelt förslag öfver kostnaden, samt att
det ej tillhört en enskilt man att framställa
detta ämne, hvilket af Landshöfdingarne borde
hafva blifvit anmäldt hos Kongl. Majit, och
från Honom öfverlemnadt till Ständerne. Jag
får erhindra att ett bestämdt förslag icke kan
uppgifvas, emedan kostnaden uppgår ett år till
mer
I
Den 18 junti j. m. 44$
mer, ett annat till mindre; likväl medgifver
jag att Utskottet haft behof af ett ungefärligt
öfverslag af kostnaden , och ett sådant hade
Utskottet kunnat skaffa sig på sätt 42 §. Riksdagsordningen
anvisar. Det hade nemligen
genom HofCaojderen kunnat infordra ifrån
Landshöfdingarne vederbörlige uppgifter och
då hade Utskottet varit i tillfälle att afgifva
ett Betänkande som Riksens Ständer kunnat
bifalla med den tillfredsställelse, att icke ännu
i 5 år hafva lemnat de minst lönte Tjenstemännen
uti ett lidande, sorn Ständerne redan vid
förra Riksdagen ansett orättvist. Jag föreslår
•således, att Ridderskapet och Adeln måtte anmoda
StatsUtskottet, att efter infordrade upplysningar,
anslå den summa, sorn i detta afseende
kan erfordras.
Grefve von Rosen, Axel: Jag är förekom
men
af Grefve Posse, i hvad jag ämnade yttra
rörande tryckningskostnaden, trien hvad angår
den del af StatsUtskottets Betänkande, som rörer
Kronober jeningens uti Bohus Län lönetill—
ökning, så lår jag hemställa, om icke, då i förra
veckan en Kongl, proposition till Utskottet
ankommit, rörande förbättring i ofvannämnda
Kronobetjenings löner, detta Utlåtande måtte få
hvila , till dess StatsUtskottet inkommit med
Betänkande öfver denna proposition.
Friherre Cederftrömt Jacobi I afseende på
StatsUtskottets yttrande, rörande tryckningen
Ridd, q. Ad, Prat. V. Band.
29
452
Den 18 junii f. m.
af Kungörelserne, och det skäl, hvarföre denna
sak icke blifvit tillstyrkt, nemligen att beloppet
icke vore kändt, så finnas åtskiilige sådane
utgifter , hvilkas belopp icke är kändt,
men hvartill medel likväl äro anslagne.
Sådane äro till exempel fångars transport, deras
underhåll, med flere utgifter. Då en utgift
är ansedd som billig och ansedd som rigtig,
och då man kan bedöma, att den icke kan
blifva betydelig, är det origtigt af StatsUtskottet,
att icke tillstyrka anslaget derföre, att icke
ziffrorne kunna bestämdt uppgifvas öfver ett
anslag* som aldrig kan blifva lika. Jag förenar
mig derföre med Grefve Posse i den begäran,
att Ridderskapet och Adeln måtte besluta,
att medel skola anslås. Hvad åter angår
frågan om lönetillökningen för Kronobetjeningen
, har Utskottet väl ansett den nödvändig,
men trott den böra uppskjutas intill
den allmänna regleringen af administrativa
verken. StatsUtskottet har, så väl vid denna
som vid förra Riksdagen, erkändt behofvet af
denna tillökning. Man lärer ej eller kunna
undgå att erkänna, det personer som hafva om
handen en så stor uppbörd af Statens inkomster,
böra vara väl lönte , på det icke Staten
måtte risquera mera, än om den uppoffrar några
Riksdaler , för att förbättra deras vilkor.
Det vöre derföre conseqvéntare, att de Einbetsmän,
som äro af denna vigt, och så illa
lönte, utan afbidan af en reglering, som kan
komma att dröja många år, försättas uti åtnjutande
af förbättrade lönevilkor, på det Staten
icke måtte få vidkännas större förluster, än om
Den 18 Junii J. m.
de voro ordentligt lönte. Jag tror således, att
Utskottets Betänkande, äfven i denna del bör
afslås, och att Utskottet bör anmodas inkomma
med förslag till de anslag, sorn i detta afseende
kunna vara behöflige.
Friherre Hjertciy Lars: Då flere värde Ledamöter
redan yttrat sig i frågan rörande den
ersättning , som för tryckningen af allmänna
kungörelser borde tillerkännas Kroncbetjeningen,
kan jag för min del ej annat än högeligen
tillstyrka nödigt anslag till bestridande af
denna på billighet, grundade utgift. Kronofogdarne,
hvilkas åliggande det egenteligen
är, att hvar och en i sitt District, till allmänhetens
kunskap meddela utfärdade kungörelser,
äro påtageligen vanlottade, om deras inskränkta
löningsvilkor skulle minskas, genom ett längre
fortfarande af nämnde kostnad. För att
ytterligare styrka denna min uppgift, kan jag
bifoga utdrag af den tryckningskostnad, som i
Jönköpings Län uppkommit för de fem sistförflutne
åren , hvaraf inhämtas , att per medium
för hvarje år, denna utgift uppgår till
298 R:dr 12 sk. Banco, och då dertill kommer,
att detta ej obetydeligt tryckande onus, ökats
och troligen allt mer och mer tilltager, så vågar
jag vördsammast hemställa, om icke Ridderskapet
och Adeln skulle anse med rättvisa
öfverensstämmande, att tryckningskostnaden
hädanefter drabbade Staten, och önskar på sådan
grund, att Utskottets Betänkande måtte
återremitteras.
Cm 18 Juni i J. ml
Friherre Anckarfvärd, Carl Henriet Det lärer
icke vara möjligt, att bestrida de skäl, som
af åtskilige Herrar Landshöfdingar blifvit anförde,
för billigheten af tryckningskostnadens
ersättande till Kronobctjeningen; men jag kan ej
inse, huru det är möjligt för StatsUfskottet,
att i förväg bestämma gränsen lör tryckningskostnaden,
då det hade synts mig som en följd
af behofvet, att Landshöfdingarne hos Styrelsen
borde hafva anmält , denna angelägenhet,
och att Riksens Ständer, derom från Konungen
fått en proposition, uti hvilken behofvet i förväg
hade varit pröfvadt, till en *å bestämd
summa, att den hade kunnat beviljas. Under
fullt erkännande af sakens billighet, anser jag
således, att Utskottet icke kunnat annat än med
afslag besvara motionen , och tror således att
målet bör hvila, intill dess Regeringen inser
billigheten af saken, och framställer densamma.
Emot återremiss har jag likväl intet att
erinra.
Grefve Pojfe: Den siste värde talaren har
instämt med de öfrige deruti, att billighet och
rättvisa påkalla , att Kronobetjeningen måtte
erhålla ersättning för oftanämnde trycknings-1
kostnad. Jag tror mig således göra honom ett
nöje, då jag åter upprepar sättet , hvarpå ett
beslut derom kan bringas i verkställighet. 42
§. Riksdagsordningen ger tillkänna , huru det
skall tillgå med infordrande af erfordqrlige upp}
lysningar. Desse upplysningar, kunna de fleste
Landshöfdingar nu redan lemna, och för de
öfrige erfordras^icke lång tid ,, för att insända
Den 18 Junii f, m.
dem. Det är icke eller något constifutionsvidrigt
deruti, att ett beslut, sådant sorn detta,
fattas, i anledning af eo enskilt motion.
Herr Lagerhjelm, Pehr: Då ingen bestämd
summa varit gifven, har det varit omöjligt för
Utskottet att taga befattning med målet. Det
är icke ovanligt, att sådane anslag begäras,
men för dylike utgifter, är åt Kongl. Maj:t en
serskilt summa anslagen, under namn af Extra
Utgiftsmedel. Så länge en sådan utgift ej lått
den stadga, att den kan beräknas, kan den ej
eller på Stat uppföras. De upplysningar som
man yrkat, att StatsUtskottet borde hafva infordrat,
hade väl kunnat begäras, men likväl
förefaller det mig, som om motionerne borde
hafva varit mera utarbetade, och jag föreställer
mig, att om utgifterne hade varit mera bestämde
, hade de blifvit i motionerne uppgifne.
Grefve von Schwerin, Fredric Bogislans: I
anledning af Grefve Posses anförande, får jag
äran nämna, att om än Ridderskapet_ och Adeln
beslöt att anslaget skulle beviljas, vore
StatsUtskottet likväl ej i tillfälle , att så hastigt,
som det förmodas, af Landshöfdingarne
erhålla upplysningarne; ty först och främst tår
StatsUtskottet ej sätta sig i direct beröring
med Landshöfdingarne. En sådan begäran skall
nödvändigt gå genom Styrelsens organer, och
för det andra så, ehuru Landshöfdingarne äro
här, äro icke Embetena bär, och en sådan
Den 18 Junit J. m.
uppgift måste, för att äga vitsord , lemnäs af
Embetet.
Grefve Pojffe: I anledning af Grefve von
Schwerins yttrande, får jag förklara, att jag ej
föreslagit, att Utskottet skulle sätta sig i direct
beröring med Landshöfdingarne; tvärtom har
jag åberopat 42 §. Riksdagsordningen, och således
yrkat , att upplysningarne genom HofCanzleren
skulle infordras. Jag nämnde väl,
att många Landshövdingar, som äro här, redan
voro i tillfälle att meddela desse upplysningar,
men deraf bör icke slutas, att blott enskildta
promemorier af Landshöfdingarne skulle lemnäs,
ty möjeligen kunna de vara förgedde med
behörige uppgifter ifrån LandshöfdingeEmbetena.
I öfrigt bör jag upplysa , att orsaken ,
hvarföre ej Landshöfdingarne hos Kongl. Majit
anmält detta ämne, är den att, när underdånig
skrifvelse derom skulle uppsättas, anmärktes,
att motion i samma ämne redan var väckt i
Stånden, hvarföre man lät frågan förfalla.
Friherre Ankarfuävdi Jag tror att Herr
Lagerhjelm uppgifvit en utväg , hvarigenom
man kan låta bero vid StatsUtskottets utlåtande.
Då Kongl. Majit disponerar Extra Utgiftsmedlen
, finner jag, att om Landshöfdingarne
uppgifva behofvet, de kunna af Extra Utgifts*
medlen blifva försedde med så stort anslag ,
som kan erfordras. Jag anser det vara omöjligt
för StatsUtskottet att anslå en summa, då
behofvet icke är pröfvadt af Styrelsen , och
uppgifter ej finnas från alla Landshöfdingarne.
Den I o Junii /. m.
455
Omöjligheten, att nu kunna få sådane, har jag
förut ådagalagt, och jaa ser ej något, som hindrar
att bitalia StaisUtskottets Betänkande och
ändå för Kronobeijcningen få lindring.
Herr von Heijne,, Georg-, Jag vågar till
Riddeiskapet och Adeln hemställa, om det är
möjligt för Sia sUtskottct , att vid hvarje enskilt
motion skatta sig sädane upplysningar,
som motionen ej föranleder till. Den nu varande
motionen är af den natur, att StatsUtskottet
förmodligen med nöje skulle hafva tillstyrkt
anslaget, om saken kommit ifrån Regeringen
och summan varit uppgifven , samt de
förhållanden varit utredda, som kunnat bestämma
Utskottets öfvertygelse.
Friherre Cederftrim: Det har blifvit yttrade,
att afsigten vinnes , derigenom att den erforderliga
summan genom Konungen bestämmes, att
utgå af Extra Urgiftsmedien, utan serskilt anslag.
Jag får fästa uppmärksamheten dervid,
att desse medel redan före detta äro beräknade,
och att deras användande icke lärer vara
obekant för StatsUtskottet, och om öfverskott
på dem skulle finnas, bör det väl icke användas
till ett sådant ändamål. I händelse öfverskott
ej finnes, är det helt enkelt, att medel
till denna utgift icke finnas; skulle åter emot
förmodan öfverskott finnas, är det likväl klart,
att i händelse utgiften icke anvises deruppå,
den ej eller derutaf kan utgå. Om ock nu
Riksens Ständer anvisa till Extra Utgiftsmedlen,
stadnar ändå sednare delen af Betänkandet,
456
Den 18 Tuni i J. m,
om löneförhöjningen för Kronobetjeningen på
Gottland och i Bohus Län , uti samma förhållande.
Behofvet deraf är nu för andra gången
erkändt, men ändå icke afhulpit; och jag hemställer
om det är klokt af Representationen att,
då den erkänner behofvet af en Lönetillökning
för Uppbördsman, och då man nyligen haft
exempel på en stor balance uti Bohus Län ,
icke söka att genom beviljandet af bättre löner,
i möjligaste mon förekomma sådane händelser.
Grefve von Hofen: Jag får yttra min öf
vertygelse,
att sedan StaisUtskottet icke ansett
Kronobetjeningen värdig att erhålla något anslag,
hoppas jag att om Ridderskapet och Adeln
icke instämmer i samma öfvertygelse,4?det
af Grefve Posse gjorde förslag, att genom HofCanzleren
infordra upplysningar i detta ämne,
icke skall draga ut mer än högst en månad,
inom hvilken tid Riksdagen säkerligen icke lärer
vara slutad Jag får äfven upprepa hvad
Grefve Posse yttrat , att då Landshöfdingarne
här voro samlade, uppstod fråga om, att i detta
ämne ingå med en underdånig skrifvelse till
Kongl, Majtt, men som motion derom redan
var gjord, ansåg man detta såsom öfverflödigt.
Friherre of Nordin, Carl Johon-, Titeln af extra
utgifter gifver tillkänna dess ändamål, och jag
kan ej annat am.e än att det nu ifrågavarande
mindre bidrag, bör höra till denna titel, så
mycxet snarare, som besparingar finnas för
De n 18 Junii f m,
4S7
närvarande på berörde titel att tillgå, och jag
tror således något hinder icke vara för bifall
å Betäokandet, då det derjemte är öppet för
Herrar Landshöfdingar, att hos Kongl. Msj:t
anmäla detta ämne. Om , som Grefve Posse
föreslagit, det skulle åläggas StatsUlskottet att
hos HofCanzleren begära upplysningar, rörande
beloppet af utgiften, komme Utskottet ändå
alltid i saknad af Kongl. Maj.ts pröfning,
huruvida Han anser anslaget nödigt , hvilket
jag dock tror vara af vigt att känna, ty, då
det är fråga om bidrag af Staten, anser jag det
vara angeläget att deras nödvändighet alltid
förut af Kongl. Majit pröfvats.
Friherre duckar/värd: Friherre Cederström
har origtigt fattat min mening, om han trott
mig hafva velat hänvisa på Extra utgiftsmedlen,
uti anvisningsväg; sådant är icke möjligt
då inga anvisningar kunna af Ständerne göras
på en titel, hvars benämning bestämmer dess
egenskap; men jag förenar mig med Friherre
af Nordin, så mycket mera , som han yttrat
möjligheten af hvad Friherre Cederström betviflat.
Jag kan ej annat än fortfara i min tro,
att StatsUtskottet ej bordt tillstyrka ett anslag
af denna natur, och på så obestämda grunder.
Jag skulle tro, att det icke går an, att ifrån
elen ytterligheten att hel* tryckningskostnaden
tynger Kronobetjeningen. på en gång öfvergå
till den, att obegränsad tryckningsrätt på Statens
bekostnad beviljis utan föregången pröfning;
och jag tror att denna pröfning icke kan
4?8
Den 18 Juni i /, m.
ske utan genom Regeringens försorg. Det äromöjligt
att det annorlunda kan tillgå. Samma
förhållande är med, löneförhöjningen. Några
ömande omständigheter böra icke vara det, som
skall verka på Riksens Ständer , utan måste
det uteslutande vara det pröfvade förhållandet
som talar. Detta är det likväl omöjligt för
Riksens Ständer att känna; derföre böra sådane
framställningar alltid passera Regeringen ,
som är i tillfälle att jemföra förhållanderna der
löneförhöjning begäres, med dem der den icke
begäres och sålunda se om löneförhöjningen
blifvit begärd med fog. Jag yrkar bifall på
Utskottets Betänkande.
Herr von Heijne : Oaktadt, 1 afseende å de
100,000 R:dr, som äro ansiagne till extra utgifter,
ingenting kan bestämmas, huru de skola
användas, utan detta ensamt beror på KonJ
ungens pröfning, finnas likväl på detta anslag
så måoga särskildte behof, att jag är öfvertygad
att om Kongl. Majit finner detta nödvändigare,
än andra, Hans Majit äger tillfälle att
fylla detsamma, om Landshöfdingarne derom
göra anmälan. Deremot är det omöjligt för
StatsUtskottet att tillstyrka något anslag, ty
jag tror ej att sådane handlingar, som skulle
erfprdras, kunna hinna inkomma inom den tid,
Riksdagen bör kunna räcka , och icke lärer
Riksdagen böra förlängas, endast för att få
denna sak i så fullkomligt skick framställd,
som skulle behöfvas för någon annan åtgärd
af StatsUtskottet, än den betänkandet innefattar.
Friherre Ced r/Ironi■ Örn Ridderskapet och
Den 18 Junii f, m.
4%
Adelö vid beslutet i denna del, skulle ^finna
sig föranlåtet, att begära det deona utgift måtte
bestridas af extra utgiftsmedlen , intill dess
rätta beloppet hinner utrönas och utgiften kan
uppföras på Stat, har jag visserligen ingenting
annat deremot att invända , än att anslaget då
blott är teinporairt, men saken är då åtminstone
afhulpen för ögonblicket. Hvad åter angår
Friherre Ankarsvärds anmärkning rörande
lönetiilökningen för KronoBetjeningen på Gottland
och i Bohus Län, får jag upplysa, att
denna fråga redan vid sista Riksdag varit öfverlemnad
af Konungen till Riksens Ständer;
och då behofvet nu är erkändt, då frågan således
icke nu är om sakens rigtighet, utan
huruvida med densamma skall uppskjutas till
den allmänna regleringen; synes mig ett sådant
uppskof i högsta måtto orättvist; ty regleringen
kan blifva uppskjuten i mänga år
och genom uppskofvet kan Staten komma att
lida mångfalldigt 6törre förluster, än den utgift
den skulle få vidkännas, genom den föreslagne
lönetiilökningen.
Herr von Hartmansdorff, Augufi: Het för
sta,
som i denna sak borde utredas, är om
KronoBetjeningen verkeligen är berättigad till
någon ersättning för tryckningskostnaden? Och
i sådant fall, om det icke är LandsSecreterarne
och LandsKamererarne som böra lemna den.
Tryckningen är ej annat än en ersättning för Kungörelsernes
utskrifning. Denna åligger LandsSecreterarne
och LandsKatnerarne. Vill man antaga,
att de äro berättigade till godtgörelse för denna
I
46a Ben 18 Juni i f. m.
tryckning, så kunna flere andra Sfven göra
dylika anspråk, till exempel Häradshöfdingarne
för deras Kungörelser, som de nu låta skrif?’
va. På 6ådant sätt skulle Staten gång efter
annan få betala tryckningskostnader, som
varit opåräknade och hvartill medel ej finnas
anslagne. Ridderskapet och Adelö torde således
finna, att detta mål är af sådan beskaffenhet,
att det hade bordt af Kongl. Maj:t, såsom
EmbetsVerkens Chef, vara pröfvadt, och Riksens
Ständer understäldt, innan derom kan beslutas,
emedan det sammanhänger med EmbetsVerkens
organisation. Mig synes lika med Friherre
af Nordin, att inga åtgärder sorn angå den*
na organisation och dess aflöning, böra upptagas
till beslut förr än Kongl. Maj:t yttrat
sig deröfver, hvilket i denna sak icke ägt runi.
Jag anser således Betänkandet böra bifallas.
Herr Munck af Roseiifkjöld: Utan att inlå
ta
mig uti ämnet, hvilket jag ej haft tillfälle
att granska, vill jag blott göra en anmärkning
vid ett yttrande af en värd Ledamot Herr Friherre
af Nordin, att nemligen Riksens Ständer
ej skulle äga rätt, att disponera medel till de Embetsmän,
som höra till den administrativa delen,
utan att sådant först underställdes Kongl. Maj:tg
pröfning. Jag tror denna satts vara origtig
och stridande emot Ständernas constitutionella
rättigheter, emedan Riksens Ständer kunna
disponera medel till hvem som hälst, och till
hvad som hälst, utan att först behöfva underställa
det Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
Den 18 Junit f. m. 481
Herr Hjerta, Guflaf: Utan all fråga, äga
Riksens Ständer rätt, att till hvilka bruk sora
helst, disponera medel 3 mendet finnes i denna,
som i andra saker, en viss utveckling af tiden,
som man måste lemna frihet att göra sig gällande.
Detta är felet här. StatsUtskottet har
länge fästat sin uppmärksamhet vid otjenligheten
derutaf, att enskilte motionairer framkommit
med sådane förslag, som tillhört administrationen
att framställa- Derföre har StatsUtskottet
alltid sökt göra gällande den regel*
att då det tillhörer Regeringen att tillhålla
sine underhafvande att göra sina skyldigheter,
bör den äfven tillse, att de äro rigtigt lönte.
Detta har varit grunden för Utskottets förfarande,
och den tror jag icke är origtig. Här
äro tvenne saker i fråga; den ena om löneförhöjning
åt KronoBetjeningen på Gottland och
i Bohus Län, den andra om tryckningskostnaden
för Kungörelserne. Jag hemställer om, då
vi från Kongl. Majtt erhållit proposition angående
löneförhöjning för KronoBetjening i andra
Län, men icke för desse, Utskottet då
bordt tro den vara af behof för desse. För
min del anser jag saken så: är Regeringen 0-  verksam, i bevarandet af Embetsmännens rätt,
är afslaget ett satt, att hjelpa det. Är hon
åter verksam derföre, vore ett bifall till den
enskilta motionen ett bevis på misstroende och
i det fallet vore det, att ej låta Regeringen
Vederfaras rättvisa. Hvad den andra frågan
angår, tror jig med Herr von Hartmansdorff^
att man först bör veta om vederbörande hafva
någon rätt att fordra ersättning för tryck
-
462
Den l § Junii f, m.
ningen. Jag tror äfven att man bör afse om den
ökat eller minskat besväret och kostnaden. Den
tideD då kungörelserne skrefvos behöfdes monne
då ej en skrifvare till, hvilken minst kostade
50 R:dr? Jag tror att KronoBetjeningen, liksom
hela mänskligheten, blott haft nytta af
tryckningen; mig synes att han derigenom
sluppit hafva det besvär att skrifva kungörelserne
Således kan jag ej finna annat, än att
StatsUtskottet gjordt hvad det bordt göra, och
att Riksens Ständer kunna i allt bifalla Betänkandet.
Herr Lagerhjelm'. Jag får vördsamt hemställa
hvartill en återremiss skulle tjena. Väl
hafva flere Ledamöter af Ridderskapet och Adeln
anvisat sättet att erhålla upplysningar enligt
RiksdagsOrdningens föreskrifter, hvarigenom
detta ämne skulle blifva utredt- Denna
utväg har likväl icke varit Utskottet obekant.
Men hvad kan man väl få veta mer eller annat,
än hvad Konungens Befallningshafvande
önskade att erhålla. Att någon pröfning af
sådane önskningar först måste äga rum, är
klart. En sådan bör då ske hos Kongl. Maj*
eller något Collegium. Att sådane anmälanden
ifrån Regeringen icke saknats, deruppå kan
Konungens proposition om StatsVerkets tillstånd
och behof lemna exempel. Då StatsUtskottet
ej uti den fått någon anmälan om denna
sak, har Utskottet varit beröfvadt den
nödiga förutgående pröfningen, som Riksens
Ständer äro i behof utaf, och förr lärer icke
frågan, till hvad belopp och huruvida denna
Den 18 Junii f. m,
463
utgift skall uppföras på Stat, knnna afgöras.
Hvad angår löneförhöjningen i Bohus Län och
på Gottland, har Utskottet ej saknat anledning
till uppskof, efter en ny reglering af
Rikets Embeten och tjenster är under arbete.
Under tiden är väl Kongl. Maj.t i tillfälle att
förse de Embetsmän, som derutaf äro uti behof,
med någon ersättning. Ett beviljande af
Utskottet vore étt bestämmande af löner, hvil
ka det ännu är nog tidigt att bestämma.
Grefve Possr; En värd Ledamot har trott,
att KronoBetjeningen vöre obehörigt belastad
med utskrifningen af tryckningskostnaden
af Kungörelserne, emedan sådant vöre LandsSecreterarnes
och LandsKamererarnes skyldighet.
Jag tror deremot motsattsen. LandsSecreterarnes
och LandsKamererarnes skyldighet
är blott att expediera Kungörelserne till underlydande
KronoBetjente, och deras, att i föreskrifven
ordning göra dem kända inom Fögderierne
och Districterne. Deraf följer, att
KronoFogdarne skola utskrifva eller låta trycka
ett exemplar för hvarje Kyrka m. m. Från
denna grund har man utgått, och i följe deraf
påföras LandsSecreterarne och LandsKamererarne
äfven deras anpart vid fördelningen af
tryckningskostnaden. En annan Ledamot har
anfört, att en stor förmon tillskyndas KronoBetjeningen
genom tryckningen; men manne
han erinrat sig att den tiden då Kungörelserne
icke kunde tryckas, de voro mycket färre,
så att de af KronoBetjeningen sjelf utan biträde
kunde expedieras. Herr Lagerhjelm har
4«4
Ben 15 Junti J, nt,
ansett att uppgifterne som borde infordras,
skulle blifva obestämde, och att de blott komma
att innehålla beloppet af hvad man önskade
att erhålla. Visserligen skulle de innehålla
hvad man önskade, men denna önskan skulle
grunda sig på verkliga fada. Uppgifterne
skulle styrkas med utdrag ur räkenskaperne,
bilagde med Boktryckarnes qvittencer.
Friherre af Klinteberg, Wilhelm, förenade
sig med Grefve Posse.
Herr Grefven och Landt Mar[hålken frågade
om Ridderskapet och Adeln ansåg öfverläggningen
fulländad.
Ropades Ja,
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mars kalrken,
under tillkännagivande, det StatsUtskottets
Utlåtande, som redan en gång varit återremitteradt,
och från Utskottet återkommit, nu
borde utan vidare återremiss slutehgen pröfvas,
gjorde proposition till bifall af berörd#
Utlåtande.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och Landt■
Marjkalken förklarade, att, som efter hvad han
tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej, propositionen
blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallen.
Före
-
Den 18 Junii f tn.
46*
FÖredrogos å nyo och gillades följande från
nedannämnde Utskott inkomne samt den 11 dennes
eftermiddagen på bordet lägde Memorial
och Utlåtanden:
Från Stats- och Banco-Utjkotten:
Af den 31 sistledne Maj.
N:o 244. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers Berättelser , angående den så
väl isto sorn sednast år 1822 förrättade
granskning af Götha CanalBolags, Götheborgs
sunt Malmö f, d. Discontlorättningar.
N:o 225. Angående de af Herrar Full—
mägtige vidtagne åtgärder för verkställigheten
af Riksens Ständers Beslut om f. d FilialDisconternes
öivertagande af Riksgäldskontoret.
N 0 226 I anledning af Herrar Revisorers
anmärkning, rörande ti 11 åtoe omsättningar
af lagsökte och till lagsökning förfallne lån,
N=o 227. I afseende på frågan om decharge
för Directionen öfver Götha Canal Bolags
f. d. DiscontContoir i Götheborg.
N=o 028. I afseende på frågan om decharge
för Directionen öfver Götha Canal-Bolags
f. d. DiscontContoir i Stockholm.
Ridd, 0. Ad. Prat. V. Band.
30
Den iS Junii f. m,
N;0 229. Angående förre Kamerersren
vid Götha Canal-Bolags f. d. Discont-Contoir i
Götheborg, C. A. Iggeströms ansökan om afskrifning
och eftergift af dess iråkade balance.
N:o 230. I afseende på frågan om decharge
för Directionen öfver Götheborgs f. d.
DiscontVerk.
N:o 233; Angående den af ÖfversteLieu-'
tenanten Tornerhjelm hos Herrar Revisorer
förde klagan öfver förment lidande vid Hqvi<den
af dess skuld till Malmö f. d. DiscontVerk.
N;o 234. Rörande föreslaget arfvode för
Öfver-Cornmissarien Ek, för dess biträde vid
Discontgöromålen.
N:o 235. Angående beviljad befrielse
från bysättning för åtskillige f. d. FilialDisconternes
gäldenärer,
Från Banko- Uiskottei:
Af den 5 dennes:
N:o iS. Angående bestämdt stadgande
/furu i sådane fall, då en å Bankens Auction
försåld fastighet inropas af förre ägaren s vid
liqviden bör förhållas.
f Den 13 Junii J. m. 4 g j
Frän Lagutskottet:
Af den 24 sistledne Maj:
N;o 79. I anledning af väckt fråga om
rättighet för fordringsägare, att sjelfve välja
utmätningsman.
Vid förnyad föredragning af Stats- och
Banko Utskottens deli 31 sistledne Maj under
N:o 23 r afgifne samt den 11 deanes eftermiddagen
på bordet lagde Utlåtande, angående inlöste
Douppletter och Trippletter af Malmö f.
d. DiscontVerks på Banken dragne assignationer;
fann Ridderskapet och Adeln, att samma
Utlåtande endast borde läggas till handlingarne.
Företogs till pröfning Stats- och BancoUtskottens
den 31 sistledne Maj under N=o 232
afgifne samt den 11 dennes eftermiddagen på
bordet lagde Utlåtande, i afseende på frågan
om decharge för Interims-Directionen öfver
Malmö ff d. DiscontVerk.
Herr Brakel, Giiftaf Anton, anförde skrif—
teligen :
(Se Bilagan N;0 4.)
Friherre af Klinteberg, Wilhelm: I den o
behageliga
stund, di vid 1817 års Revision
468
i)t n 18 Junii /, m.
Malmö Disconts belägenhet yppades, blef den
obehageligs befattningen mig uppdragen , att
hos Regeringen gifva tillkänna Verkets belägenhet.
För att bestrida kostnaden till den
af mig, i följd häraf, företagne resa till Stockholm
, lemnades mig 2000 R:dr, utan någon
föreskrift om redovisning. Icke destomindre
fann jag mig vid återkomsten hafva ett öfverskott
af 5oo Rtdr, hvilka jag återlemnade,
med tillkännagifvande att hälldre , än att någon
anmärkning skulle komma i fråga jag ville
till dem lägga äfven det belopp, som lör resan
åtgått. Jag finner nu, att Stats Utskottet fört
Directionen till hst, att ej redovisning blifvit
gjord för denna summa. Jag ber, att blott
få framställa en jemförelse öfver den summa
som blifvit anmärkt och de fördelar Disconten
vann genom mitt uppdrag. Under mitt
vistande i Stockholm, gjorde jag mig underrättad
huru förhållandet var med Discontena
contanta Fond hos Ombudet här. Det upptäcktes
då , att i stället för 3 å 400,000 Rtdr
som bort finnas contant, funnos blott oaccepterade
invisningar. En af Directeurerne hade
deraf assignerat omkring 134,000 R:dr på per*
söner, hos hvilka ingen fond fanns. Genom
brefvexling med Advocat-Fiscalen Kruse, som
å Bankens vägnar då qvarstadnade i Malmö ,
att vårda Discontens angelägenheter, kom Directionen
i tillfälle, att affordra omförmäldte
Directeur de tillgångar han ägde uti contanter,
effecter och fastighet, hvilken sednare ännu är
under RiksgäldsContoirets disposition. De an,
togos då till summans belopp 104,000 R:dr,
I)en 18 Juni i /, m.
469
ehuru de sedermera ej blifvit fullt realiserade
till samma belopp. Det var således genom den
enskilta uppmärksamhet, jag då kom att fästa
vid denna angelägenhet, tom förberörde summa
kom Directionen tillhanda. Jag frågar nu,
Örn det varit lämpeligt af Fullmägtige, att fästa
sig vid en så obetydelig summa, som 1500
R;dr, enär en mångdubblad kom Verket, genom
min åtgärd, tillhanda, och jag förklarar
än, att jag oansett detta, och oansett obehaget
af sjelfva uppdraget, häldre bekostat resan för
intet, än att särskildte gånger hafva blifvit ett
föremål för klander och anmärkning.
Herr Munck af Rosenfkjåld, Eberhard: Vid
1815 års Riksdag var jag den enda Ledamot,
som framställde Malmö Disconts felagtiga förvaltning.
Banco Utskottets pluralitet gjorde
deruppå intet afseende, men minoriteten åberopade
mitt, hos Ridderskapet och Adeln häfda
och då redan i Protocollen tryckta yttrande,
såsom 6in mening, ehuru det ej var Utskottets
Betänkande följagtigt. Det oagtadt,
beslöto Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet,
att hos Kongl. Mrj:t anhålla om undersökning.
Saken remitterades till då varande
justitite Canzleren Grefve Wachtmeister
handläggning, hvilken förklarade, att ej anledning
vore till åtal. Med så liten varsamhet
och så litet allvar, behandlade man då
den redan nog kända Discontförvaltningen.
Som jag då med d<“n stränghet jag, som Riks.
dagsman, ansåg såsom min pligt, behandlade
detta i mitt omdöme vigtiga mål, så är det nu
47®
Ben K Juni i f m,
för mig en pligt och en fägnad att lemna ett
motsatt vitsord åt Interims-Directionen. Jag
kan intyga, att om denna Direction i det hela
hade handlat annorlunda, ån den gjort,
hade icke allenast mångå enskilte blifvit ruinerade,
som nu blifvit frälste, utan äfven Staten
förlorat många tillgångar, som nu blifvit
besparade och hvilka icke kunnat så väl kännas
och användas, om förvaltningen residerat
i Stockholm.
Herr Grefven och LandiMarjkalken frågade,
om Riddersknpet och Adeln ansåg StatsUtskottets
Utlåtande böra, i anledning af de dervid
gjorde anmärkningar till Utskottet återremitteras.
Ropades Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och LandtMarsknlken
gjorde proposition till bifall af StatsUtskottets
ifrågavarande Utlåtande; hvilken
proposition med Ja besvarades.
Anmältes och emotogos s:ne Kongl. Majds
Öfverste Kammarjunkare, Herr Friherre E. F.
von Saltza och- Herr Grefve J. H. Tawast,
af hvilka den förre, å Kongl. Maj'ts Höga
vägnar kallade Ridderskapet och Adeln, att i
morgon kl. 5 eftermiddagen infinna sig i Storkyrkan,
för att derstädes bevista Hang KongL
®«n 18 Junti f, mt
Höghet Kronprinsens Högi Förmålniags-akt,
med tillkännagivande derjemte, att Kongl.
Majd i Nåder behagat bjuda ioo af Ridderskåpets
och Adelns Ledamöter, ad om aftonea
samma dag soupera å Kongl. Slottet.
Herr Grefven och LandtMarfkalken anmodan
de Herrar Öfverste Kammar-Junkare , att till
Kongl. Majit framföra Ridderskapets och Adelns
underdåniga vördnad och tillgifvenhet.
Sedan Herrar Öfverste Kammar-Junkare
blifvit på vanligt vis utbeledsagade, anmodade
Herr Grejven och LandtMarfkalken de ef Ridderskapets
och Adelns Herrar Ledamöter,
hvilka åstundade begagna Kongl. Majus Nådiga
bjudning till soupé, att, i sådant afseende
anmäla tig till anteckning hos RiddarhusFiscalen,
Föredrogs å nyo Stats- och Bancoljfskottens
den 31 sistledne Maj, under N:o 236 afgifne
samt den 11 dennes eftermiddagen på
bordet lagde Utlåtande, i anledning af väckt
fråga, angående förre Handlarne J. B. Kock
och Jonas Ståhle beviljad befrielse från bysätt;
ning för skulder till Malmö f. d. Discont.
Friherre Hjerta, Fredric: jag anhåller att
få åberopa den reservation, jag uti Utskotten
afgifvit och ber Ridderskapet och Adeln vara
Dm 18 Juni i f. m.
öfvertygadt, att det är för saken, icke för parsonerne,
jag talar. De iötjena ej medlidande
för deras förhållande, men genom tillämpning
af hvad Utskotten föreslagit blifva de hårdare
straffade, än sjelfva^bedrigarne.
Sedan jag uti Utskotten reserverade mig,
har jag fått veta, att Konungens Dom rörande
Kock, som icke länge sedan blifvit utfärdad
förändrat HofRättens och RådstufvuRättens Domar
uti Concursmåiet, sålunda, att å gäldenären
Koek må af Curatorerne yrkas vidare ansvar,
dock ej utöfver 2 års fängelse.
Om nu Riksens Ständer bifalla hvad Utskotten
föreslagit, så blifver följden, på sätt
min ofvanberörde reservation innehåller, att
dessa oredliga gäldenärer blifva deras personliga
frihet betagne längre tid, än lagens stränghet
för deras begångne brottslighet kunnat ålägga,
och ingen annan makt, än kommande
Riksens Ständer, kan förändra ett sådant beslut.
Jag vågar följagteligen anhålla om Betänkandets
återremiss , ifall andra med mig
härutinnan instämma.
Friherre Boije, Ludvig- Minoriteten inom Utskotten,
har antördtskäl forsin mening, sådane
att jag för dem begär återremiss. Betänkandet
synes fordra, att deri nämnde personer skola
ovilkorligen hållas bysatte; och detta är dock
»tt gå för långt, dels emedan det är att ingå
tå
Dea 18 Junii f mi
473
i en fråga, nerom värdigheten af Ständernes
befattning, såsom Lagstiftare* och dels emedan
det är att till särskild olycka för samma
personer, stadga ett undantag ifrån hvad
som i allmänhet, äger rum. Det är sannt
att desse personer hafva begått brott , men
sedan de undergått det straff lagen ådömt
dem, så får ej straffet utsträckas längre;
och de kunna då mera icke betragtas annorledes,
än såsom andre gäidenärer i Disconten.
Nu har, i anseende till alla andra gäidenärer
D iscontDirectionen öppet att förfara efter egen
pröfning; och jag vet icke hvarföre man skall
ifrån en sådan allmän rätt, aerskildt undantaga
dessa personer Genom denna stränghet blifva
de försatte i svårare belägenhet, än de personer,
som i brottet varit straffbarare än de.
Ja , de skulle icke ens mera äga den värsta
missdådarens tdlflyckt, att hos Konungen begära
nåd; ty då Ständernes rätt inginge i frå -  gan, så kunde Konungens nåd icke äga rum,
och äfven om fara för deras lif af häcktet följde,
voro de till nästa Riksdag , i 5 hela år,
inneslutne. Må man ej misstaga' sig om mitt
ändamål med denna anmärkning. Jag urskuldar
ej deras brott; och jag vill för ingen del,
föreslå en befrielse för dem, från bysättningshäcktet;
Åh nej! men jag vill blott att i frågan
om dessa personer, Directionen ej må betagas
den pröfningsrätt, den afgörande makt,
elter sig företeende omständigheter, som Directionen,
i anseende till aila andra gäidenärer,
har.
Herr von Heijne, Georg: Det är tillräckli
-
474
Den i J Junit f. nu
gen utvecklsdt af regervaiioncrne och af hvad
Friherre Boije anfört, i hvilket förhållande detta
ämne är; således får jag blott förena mig
uti begäran om återremiss. Jag har yttrat, då
jag inom Utskotten gjorde min reservation, att
om Riksens Ständer handla såsom Domstol,
hafva Utskotten handlat rätt; men jag diar trott
det vara Riksens Ständer värdigare att icke
handla som Domstol, då fråga blott är om 200
a 300 R:dr om året, och i alla fall flere mansåldrar
skulle åtgå innan summan kunde betalas.
Ehuru rättvist det varit, att Kock och
Ståhle blifvit straffade, har jag likväl trott det
vara Riksens Ständer värdigsre, att nu glömma
det framfarna, och släppa ut ifrågavarande personer;
helst man har ingen vinst af att hålla
dem i häckte och derigenom göra Ståhle
overksam för vården af en olycklig och talrik,
famille.
Friherre af Klinteberg, Wilhelm'. Lika med
Friherre Hjerta är det min tanka , att ej tala
för personer, blott om sak. Jag är såsom Embetsman
i Malmö Län, i närmare tillfälle än
någon annan, att känna så väl beskaffenheten
af, som anledningarna tili, ifrågavarande personers
fallissement, äfvensom deras närvarande
belägenhet. Den lofvar icke att någon betalning
af dem genom ett långvarigt häckt» kan
åstadkommas. Tvertom skulle de derigenom
blott falla Staten till last. Här förekommer
äfven den omständighet , att den ena af dem
har en mängd af barn, till hvilkas uppfostran
han ej kan vänta något understöd af sine an
-
Ben 18 Junti /. m.
fÖrvandter, emedan de icke hafva mera än de
behöfva sjelfve. Det är härpå Friherre Hjerta
har fästat uppmärksamheten, och sorn ej någon
fördel kan vinnas genom deras hållande i
häckte, utan tvertom möjligheten betagas dem
att uppehålla sig sjelfve och deras familier,
så anhåller jag, att de måtte sättas i simma
predicament med andre Verkets gäldenärer, såsom
enda utvägen för Staten, att få någon ersättning
för dess fordran, och får i följe deraf
yrka iterremiss.
Herr Rofenblad, Bernhard'. Oagtadt vanligen
stämd för mildare tänkesätt, kan j*.g ej
vara det vid detta tillfälle, utan nödgas instämma
uti Utskottens mening om begagnandet af en
lagenlig rätt, sorn man äger. Då allmänheten
känner, huru förhållandet varit, och då misstänka
hos många finnas, att stora summor undgått
åt andra håll, och att personer lefva i opulance
med de penningar, som bordt komma
Staten till gagn, så vöre medlidandet här olämpeligt.
Det skulle vara för framtiden ett
farligt prejudicat af lyckliga bemödanden, att
förstöra allmänna medel. Exempel äro i detta
afseende för farliga. Deremot är det möjligt,
att tillgångar framdeles kunna framkomma
, genom ett strängt begagnande af lagliga
rättigheter.
Herr Carlefoti, Jacob Edvard: I likhet med
Herr Rosenblad får jag tillstyrka antagande af
Utskottens betänkande. Jag anser det ej vär
-
476
Den 18 Juni i f, m.
digt Riksens Ständer, att ingå någon slags öfverenskommelse
med brottslingar, utan må lagens
hela stränghet emot dessa användas ,
dem sjelfve till straff och androm till varnagel.
Herr von Hartmansdorff,, Augufl-, Jag instämmer
i den åsigt af saken som Utskotten
framställt , och flera Ledamöter biträdt. Det
är ovärdigt, att Staten kommer öfverens med
bedrägliga gäldeoärer, om huru mycket det
årligen skall kosta, att bedraga densamma. Finnér
man det gå an att , till exempel för en
skuld af 300 000 Rdr, gifva 300 om året ; så
vore det en uppmuntran för andra till dylika
företag ; ty det skulle fordras en lifstid af 1000
år, innan summan hunoe blifva återbetalt, och
6å länge lefver ingen. Vi handla ej här såsom
Domare; men vi skola bevaka Folkets rätt,
och det är ej enligt ett RiksdagsBeslut, utan
enligt vederbörande Domstols tillämpning af
Sveriges Lag, som gäldenärerna träda i häckte.
Om Riksens Ständer af medlidande för
hustrur och barn, skulle gifva efterdöme, icke
af sträng rättvisa, utan af barmhertighet med
dem, sorn förskirgrat Statens medel, så skulle
det se illa ut med dess penningeförvaltning.
De olyckliga följderna af Dbconternes orig tiga
förvaltning hafva varit nationen alltför känbara,
för att icke påkalla en allvarlig behandling
af de personer, som till det allmännas förlust
varit vållande.
Herr von Hohenhauftn, Michael; Jag får för
-
Din iS Junit f. m.
477
e»na mig med hvad H errar von Hartmansdorff och
Rosenblad anfört, och anser öfverflödigt , att
tillägga något. Men jsg erkänner, att denna
gång är uppfyllandet af min Riksdagsmannapljgt
ganska tungt.
Herr Rothlieb, Axel: Jag är förekommen af
Herrar Rosenblad och von Hartmansdorff, samt
anser, lika med dem , betänkligt, göra någon
ändring uti Utskottens Betänkande, hvarföre
jag anhåller, att det måtte bifallas.
Friherre Boije: Lika med de Herrar, som
grundat deras omdöme på minnet om personens
brott j anser jag brottet ovärdigt; men anser
min pligt vara att urskilja ämnet, jag har
att bedöma. Här är icke fråga om deras brott,
för hvilket Lagen redan är försonad utan här
är ensamt fråga om deras personer, såsom gäl—
denärer. Deras egenskap af brottslingar har
ej gemenskap med deras egenskap af gäldenärer;
och med denna urskiljning i frågan ,
borde d*t vara lätt, att också urskilja emellan
de olika intryck, sorn har ägt rum. Jag har
icke mildrat personernes brott. Jag afskyr det
så mycket som någon annan; och jag har ej
tillstyrkt någon den minsta faveur för dem;
men då Utskotten föreslagit ett undantag , till
serskild hårdhet emot dem; ett undantag ifrån
hvad, i anseende till alla andra gäldenärer,
är stadgadt och vanligt; så har jag talat deremot,
derföre att detta undantag skulle alltid
bära stämpeln af en hämndkänsla, hämtad ftin
478
Den 18 Junti f. m.
det ena förhållandet, och således orätt inblan-v.
dad i det andra. Må Fullmägtige, eller Directionen,
som har sig uppdragit att i anseende
till Statens gäldenärer, bevaka Standert es
rätt; må denna verkställande makt handla, som
den anser skäl och rätt vara; men måtte Ständerne
afhålla sig att gifva föreskrifter i en
specialitet, och till ett undantag, som, efter min
tanka, icke är Ständerne värdigt.
Herr Peresvetoff Morath , Anders Wilhelm:
Då beslutet fattades i Stats- och BancoUtskotten,
deltog jag ej deruti, ty jag hade ännu icke
inträdt uti de sammansatte Utskotten. Jag måste
erkänna, att sedan jag för några dagar sedan
läst en tryckt skrift, som närmare upplyser
detta ämne, har jag fått en annan opinion,
än den man får af Utskottens Betänkande.
Först får jag nämna, att hvad personerne angår,
ingen lärer tala för dem, mendet är i afseende
på den oeconomiska delen af denna fråga,
jag vill yttra mig. Jag finner nemligen,
att en ränta af 200 R:dr, är för evärdeliga tider
erbjuden Staten, och det är efter detta som jag
ser saken ur en mera oeconomisk synpunkt.
Om personerne hållas i Häckte, om de snart
aflida, så vinnes i förra fallet ingentiog, och i
det sednare förloras hela fordran, men genom
denna evärdeliga ränta, vinner Staten sluteligen
åter hela sin fordran. Det är i anledning
häraf, som jag i öfverensstämmelse med Friherre
Hjerta, anhåller om återremiss.
Herr Ctderfchjåld, Pehr Gufta]: Den siste
JDm 18 Junti _f. m:
47»
talaren har omnämnt en af trycket utkommen
skrift. AU den stund icke något åtal blifvit
emot densamma anställt, förmodar jag att dess
uppgifter äro sanfärdiga och således äfven den,
att Ståhles förlust hufvudsakeligen vore att härleda
derifrån , att Konungens honom iemnade
tillåtelse att utföra Svenska producter till Dannemark,
för att gälda hans der ägande skuld,
blifvit af en underordnad Embetsman contramanderad,
och att han, till följd af de i Danmark
under tiden föregångne myntförändringar,
sluteligen måste betala 3.-ne gånger mera
än han hade påräknat. Deraf finner jag anledning
till misskundsamhet, och begagnar detta
tillfälle att en gång få utöfva den ljufva
rättigheten att göra nåd; och tillstyrker således
att de må slippa nu inmanas i häckte. Jag
tillstyrker äfven , att Staten ej bör med dem
inlåta sig i någon sådan capitulation, sorn blifvit
föreslagen, åtin blott förbehålla sig anspråket
på allt hvad de möjligen kunna ärfva eller
förvärfva.
Herr von Hartmansdorff: Jag bör först rätta
ett misstag, som jag gjorde förra gången.
Jag sade nemligen Disconterna, då det var blott
om en jag ville tala. Man har yttrat, att Riksens
Ständer ej böra utöfva någon hämndkänsla.
Det är ej fråga derom, blott att de skola
vara alfvarliga och rättvisa, ej blödiga. De
böra hvarken vara Domare eller gifvare af
nåd. ty ingendera delen tillhörer demi Också
hafva Utskotten endast yrkat, att med vederbörande
skulle förfaras enligt Lag. Deruti
Deri i8 Junti f, m.
spörjes hvarken hämnd eller nåd. Om, enligt
Herr Moraths yttrande, anbud blifvit
gjordt af en ränta för everdeliga tider, och
detta anbud kommit till Utskotten efter förevarande
Betänkandes afsändande, så förmodar
jag att Utskotten rörande denna nya fråga, inkomma.
med serskildt utlåtande. Emedlertid
finner jag icke något hinder, att nu besluta
öfver detta fall. Hvad den skriften angår,
som blifvit omtalad, har man äfven gifvit mig
ett exemplar deraf. Jag lemnar derhän , hvad
deruti kan vara sanning eller ej; men det nya
högre anbud, 6om förmäles vara gjordt för
Ståhles befrielse, synes bevisa, att han icke
är så blottad på tillgång, sorn man förut påstått.
Har Ståhle genom en Embetstmns myndighet
blifvit beröfvad sin egendom, så hade
han kunnat vid Domstol lagligen söka sin ersättning
och denna är icke stor, i jemförelse
med hans skuld. Det är ej skäl att Riksens
Ständer skola betala både hans svek och Embetsmäns
misstag. Sluteligen får jag, i afseende
på den ifrågavarande öfverenskommelsen
med bedrägliga gäldenärer , erinra om hvad
en af våra store Konungar sagt, om en man,
den han ansåg såsom förrädare, att kunde än
brottslingen göra Brunkeberg till guld, så ville
Konungen ej för detta anbud förskona honom
för rättvisans kraf Sådant alfvar och sådan
rättskänsla hoppas jag ännu finnes qvar i
Svenska sinnen.
Grefve von Schwerin, Fredric Bogeslaw:
Det
Den iS Junii f, m.
481
Det är ofelbart summans storlek, som föranledt
Urskotten att fästa uppmärksamhet på Fullmägtiges
åtgärd. Det är endast i afseende pi
desse personer, som man påkailat Riksens Stän-j
ders serskildta beslut, och man har gjordt rätt,
*tt deruppå fästa uppmärksamheten. Men deraf
följer icke, att Riksens Ständer, efter summans
storlek, skola bestämma sine åtgärder.
Är svek föröfvadt, så bör stratf följa, summan
må vara liten eller stor. Man har den
tron, att tillgångar i framtiden kunna finnaa
och att de, genom personernes hållande i häckte,
kunna framlockas. Det är likväl att begagna
torturen, hvilket ej är Riksens Ständer
värdigt. Jag tillstyrker icke fullkomlig eftergift,
ej eller att man med dem ingår uti något
accord; men jag önskade att sedan Utskotten
nu uppfyllt sin pligt att göra Riksens
Ständer uppmärksamme på saken, Utskotten,
när Betänkandet blifver återremitteradt, måtte
tiga ämnet i närmare öfvervägande, och föreslå
att Ständerne måtte öfverlemna åt RiksgäldsContoirets
Fullmägtige att, i afseende på
desse gäldenärer, förfara lika som med andre.
Herr RofmbladJag kan ej finna, huru
det kan vara tortur, hvad som lagarne tillåta.
Jag tror ej eller att det varit summans
storlek, 60m bestämt Utskottens handlingssätt,
utan blott det farliga exemplet, att desse personer,
efter utsläppandet skulle kunna äga den
förmögenhet, att de trotsade det allmänna medli
-
Ridd. 0. Ad, Prot. V, Band,
4S2
Den 18 Juni i f. m,
dandet. Jag förnyar, att det ej är användande
af någon tortur, och att ingen öfverenskommelse
med dessa personer kan vara svarande
mot Riksens Ständers värdighet. I afseende
på hvad Herr Cederschjöld anfört, att ett
contract, som de genom en underordnad Embetsman,
blifvit förbudne aft begagna, skall
varit orsaken till deras obestånd; får jag erinra,
att i händelse sådant är fallet, hvartill lärer
fordras säkrare bevis än deras tryckta eller otryckta
uppgifter, så lemnar lagarne tillfälle för
dem att söka ersättning.
Grefve Spens, Cart Guflaf: Herr Rosenblad
har i det väsendtligaste förekommit mig.
Det var egenteligen emot den tanka, att det
skulle vara för summsns storlek , som saken
här förekom, jag tänkte anföra några ord. Jag
utbeder mig få förena mig med den värde talaren
som yttrade, att Rik6dagsmannes pligt är tung,
men fast den är det, så måste man följa den,
och följa med alfvar, samt icke låta förleda sig
att vara mild. Vi böra ej låta förleda oss af
idéer, som ej öfver allt äro lämpelige. Jag
tror i det afseende, att det yttrande, Herr von
Hartmansdorff anförde af en af våra Konungar,
att han icke ville förlåta en förrädare, om ock
han kunde göra Brunkeberg till guld, är ganska
rigtigt. Jag är öfvertygad, att det stöde
bättre till både med vår lagstiftning och vår
lagskipning, om sådan* tänkesätt öfverallt gälde.
Herr Munck af Rofenjkjöld, Eberhard-. Jag skulle
önskat, att en liten del, af den stränghet, blifvit
använd emot Malmö DiscontDirection vid
Deri i3 Junii f, m,
4?5
Riksdagen 1815. sorn man nu vill använda emot
2:ne personer, som fallit offer för dess
åtgärder. Då hade både Malmö Disconts och
tusende Svenske medborgares obestånd varit
förekommit. Nu är frågan blott om att straffa
enskilte personer, som råkat uti det bland
handlande ej ovanliga missödet, att göra banqueroute;
och som ådragit sig den ej eller
sällsynta, meri ej bevista misstankan att hafva
undanhållit tillgångar för sine borgenärer.
I tvifvelagtiga fall tror jag det vera säkrare,
och i detta fall, äfven Riksens Ständer värdigare,
stt närma sig åt den mildare än åt den
strängare sidan. Jag känner närmare förhållandet
med de ifrågavarande personer, och
många här närvarande, torde af tryckte handlingar,
icke blott af nu tryckte utan af de längesedan
tryckta RansakningsProtocollen, hafva
inhämtat, att första grunden till Ståhles obestånd,
lsdes af dä varande högsta authoriteten
i Skåne Hans Excellence Grefve Toll, som ej respecterade
Konungens för Ståhle utfärdade tillstånd,
att oagtadt påstående krig med Dannemark
, får exportera en stor mängd af varor
dit, hvarmed han skulle betala sid skuld der,
hvilken genom straxt efter der inträffad myntförbättring
till nära 300 procent, äfven växte
lika mycket i Svenska Sedlar, hvilkas cours
på den tiden snarare försämrades En värd Ledamot
har yttrat, att man genom bysättning skulle
kunna tvinga dem att betala, åtminstone en betydlig
del af sin skuld. Jag tror tvertom att bysättningen
derifrån skulle hindra dem. Jag yrkar
ej eftergift af deras skulder till Staten, men att
Staten af considerationer, som ej äro obillige,
484
Den 18 Junti f nt.
måtte tillåta dem, att bereda sig tillgångar till
framtida liqvid. Det är visserligen icke Riksens
Ständer värdigt, att contra hera med desse
personer, om deras åtgärder ännu ej äro befriade
från all misstanka om svek; men det är
Riksens Ständer värdigt att med nåd godtgöra
det i Statens namn utöfvade våld, som gifvit
anledning till hans obestånd, som är mest gäldskyldig
till Staten. För min del föreslår jag
således återremiss af Betänkandet.
Grefve von Schwerin-. Jag befarar att mitt
yttrande blifvit missförstådt. Jag har hvarken
veiat ådagalägga välvilja, mildhet eller stränghet.
Jag har blott sagt att summans storlek
eller ringhet, icke borde influera på Riksens
Ständers beslut. När förhållandet återställes
för desse, på samma fot, som för andre gåldenärer,
så motsvaras den känsla man bör äga.
Jag har förklarat, att äfven jag anser det vara
under Ständernes värdighet, att med dem
ingå uti något contract, och det lönar icke mödan,
när i alla fall, så stora summor förloras.
Om RiksgäldsContoirets Fullmägtige sättas i tillfälle
att handla med dem som med andra gäldenärer,
hvilket Utskottens Betänkande går ut
på att hindra, så lära Fullmägtige ej underlåta
att vidtaga sådane försigtighetsmått, att om
arf eller andra inkomster tillfalla dem, de komma
Staten till godo, äfvensom hvad de sjelfve
skulle kunna förvärfva. På dessa grunder yrkar
jag återremiss.
Herr von Hartmansdorff: Juit på de »kål
Den 18 Junii f. m.
Grefve von Schwerin anfört för återremissen,
vågar jag afstyrka densamma; att nemligen
Staten ej bör göra afseende på större eiler
mindre summa, och att när Staten ej kan återfå
en större, det ej är värdt, att, för en min.
dre, transigera med bedrägliga personer.
Herr Grefven och Landt Mar t kalken frågade
om Ridderskapet och Adeln ansåg Stats- och
BancoUtskotteng Utlåtande böra, i anledning af
de dervid gjorde anmärkningar, till Utskotten
återremitteras.
Ropades Ja och Nej.
I anledning hvaraf Herr Grejven och LandtMars
kalken gjorde proposition till bifall af Utskottens
Utlåtande.
Ropades äfven ja och nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Marskalken
yttrade, att då någon olägenhet icke syntes
uppkomma derigenom, att Utlåtandet återremitterades,
hälst Ridderskapet och Adeln ägde
öppet, att när det samma från Utskotten Aterkomme,
vidtaga det Beslut Ridderskapet och
Adeln kunde finna lämpeligt, nasåg Herr Grefven
och Landt-Marskalken sig böra å nyo hemställa,
om icke Ridderskapet och Adeln behagade
tillåta, att Utlåtandet finge tillika med de
dervid gjorde anmärkningar, till Utskotten återförvisas.
Bifölls.
486
Den Ig Junii /. rn.
Herr Grefven och Landi Mar/kalken tilikän—
nagaf, *tt Plenum kom me klockan half till 6
i eftermiddag, att fortsättas.
Företogs till pröfning LagUtskottets den
28 sistledne Maj under N:o 78 afgifne samt
den 11 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Betänkande, om utmätte fastigheters försäljande
endast i uppslag.
Herr Hjerta, Guftaf: Jag får till alla delar
förena mig uti Herr Arfvidssons inom Lagutskottet
afgifne reservation. Jag kan ej annat
än finna underligt , att man fortfar med
auctionssättet med upp- och afslag. Det synes
helt naturligt, att då sedan 1748, allmänheten
ej med detta auctionssatt blifvit rätt bekant,
det blott tjenar till att förvilla. Auctionssättet
endast genom uppslag synes vara enklare, och
medföra samma ändamål. Jag skulle derföre
anse bäst, om Ridderskapei; och Adeln instämde
uti Herr Arfvidssons reservation , och Utskottets
Betänkande således återremitterades.
Herr Ehrenborg, Cacper; hade inlemnat ett
så lydande Memorial:
(Se Bilagan N:o 5.)
Grefve PoJfet Arvid, förenade sig med Herr
Ehrenborg,
Grefve Spene, Carl Gu fiaf: Jag anhåller
Deli xo Junii J. vi.
487
ödmjukast, att till Herr Ehrenborgs väl grundade
anmäikningar lå föreslå ett litet tillägg*
Det vore nemligen lämpligast, att då, på sätt
Herr Ehrenborg föreslagit, auction i uppslag
aldeles undveks, första afslagssutnman finge bestämmas
af gäldenären. jag tror att Taxeringsvärdet
vore en olämplig grund, och att det vore
bättre passande, om Gäldenären finge yttra
sig, då hans rätt deruppå beror. Jag kan ej
inse, att någon olägenhet deraf kan uppstå.
Friherre Cederström, Jacob: I afseende på
frågan om uppslagssummans bestämmande, är
jag af den tanka, att det bör ske genom fritt
upprop öfver hvarannan. Samma förhållande
bör ej vara med det andra sättet, ty derigenom
förekommas sammansättningar. Deremot
tror jag med Herr Ehrenborg det vara nödvändigt,
att något föreskrilves huru förhållas skal],
då flere på en gång ropa mittj ty för närvarande,
är det auetionsmannens öra som måste
bestämma det. Men i afseende på sättet att
bestämma första afslagssumman, kan jag ej instämma
med Herr Ehrenborg. Hos Herr Grefven
och LandtMarskalken får jag anhålla, om
proposition på återremiss.
Uppå derefter af Herr Grefven och Lc\ndt~
Mar/kalken gjord proposition, fann Ridderskapet
och Adeln för godt att LagUtskottets Betänkande,
i anledning af dervid gjorde anmärkningar,
till Utskottet återremittera.
483
Den lS Junii f. m.
Föredrogs å nyo Lagutskottet* den 24
sistledne Maj under N:o 80 afgifne, samt den
11 dennes eftermiddagen, på bordet lagde Betänkande,
i anledning af väckt fråga otn skyldighet
för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
att genom Promotorialer befordra enskildtes
Lagsökningsärender , då gäldenärerne vistas i
andra Län.
Herr Ehrenborgh Casper, hade inlemnat ett
Memorial, hvilket upplästes så lydande;
(Se Bilagan N:o 6)
Herr Hjerta, Gullof: Uti hvad jag ämnade
säg«, är jag hufvudsakligen förekommen af
Herr Ehrenborg. Jag skall endast tillägga, att
jag finner besynnerligt att Utskottet icke vidrört
frågan, huruvida 3 Caj*. 7 §. UtsökningsBalken
är förändradt, efter det händer, att
Landshöfdingar i somlige Län vägra att befordra
ifrågavarande mål. jag önskar att detta
mätte blifva tydeligen utredt, ty deruppå hvi.
lar hvad omdöme man bör fälla om saken. Om
detta stadgande i allmänna Lagen, verkligen
är suspenderadt, anser jag likväl, att det bör
fortfara , till dess nya Lagen blifver antagen,
och till dess, genom regleringen af de administrativa
verken, blifver afgjordt, om LandshöL
dingarne skola fortfara i deras Domsrätt. Men
om berörde stadgande ej är hvilande, så underställer
jag Utskottet, huruvida det är rätt
att vägra en sådan förklaring, sorn motionären
begärt.
Dtn 18 Jun ii f. m.
48g
Friherre Cederström, Jacob: Det ifråga vaktande
ämnet är af 6tort interesse, i afseende
på den enskilda crediten. Om den skall stärkas
, måste utvägarne lättås för utbekommande
af fordringar. Allt hvad som försvårar lör
Borgenärer, att utfå deras fordringar, har ett
menligt inflytande. Af sådan anledning instäm
mer jag lika litet uti förslaget tili den nya
Lagen, som uti LagUtskottets Betänkande. Jag
tror,att det tillhör Konungens Befallningshafvande
, såsom Executor, att lemna handräckning,
men jag tror det ej vara lämpligt, att pä ett
promotorial lemna uppdraget åt ett enskildt
ombud. Det kunde möjligen hända, att ett
sådant icke med erforderlig drift och redlighet
fyllde sitt kall, att det [förskingrade medlen
och mera sådant, hvilket ej bör inträffa, om
saken drifves genom ett Embetsverk Det är
otvifvelaktigt. att desse promotorialer äro ganska
besvärliga för Landshöfdingarne, och medföra
en särskilt ansvarsskyldighet, i händelse
sådane medel skulle förskingras; men jag tror
utvägar finnas, att controllera detta, om man
nemligen på bestämda tider genomser Diarierne-
Jsg anser det således vara nöd vändigt, att
bibehålla rättigheten att, då man ej har enskildte
kände ombud , få vända sig till närmaste
Konungens Befallningshafvande, för att få
sine fordringar genom promotorial anmälte tili
något annat ställe, utan annan kostnad än Gar*
tha och postporto, pappersiösen och communication.
Jag anhåller derföre om återremiss af
Betänkandet.
49°
Den 18 Juni i f m.
Herr Grefven och LandtMarskalken frågade,
om Riddersk»pet och Adeln ansåg LagUtskottets
Betänkande böra, i anledning af de dervid
gjorde2_anmärkningar till Utskottet återförvisas.
Ropades Ja.
Företogs till pröfning .Lagutskottet® den
24 sistlidne Maji under N:o 81 afgifne, samt
den 11 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Betänkande, angående minskadt antal Nämnd
vid så väl Lagtima som Urtima Ting.
Herr Hjerta, Gustaf: För min det kan jag
ej annai än instämma i första alternativet, och
finner de skäl, som för detsamma blifvit anförde,
så öfvervägande, att jag tror det deruti
yrkade stadgande böra existera vid både Urtima
och Lagtima Ting. Jag begär således
proposition till bifall å första alternativet.
Herr Grefven och LandtMar[hålken hemstälde,
om Ridderskapet och Adeln behagade bifalla
det i LagUtskottets Betänkande upptagna
första alternativ, hvarigenom någon minskning
uti det antal af sju Nämndemän, som, enligt 23
Cap. 1 §. Rättegångsbalken minst fordras, för
att utgöra domfört antal, icke ansets böra äga
rum.
Bifölls.
Den 18 Juni i J. m:
Föredrogs ånyo LsgUtskottets den 28 sist—
lidne Maji under N;0 82 afgifne samt den 11
dennes eftermiddagen på bordet lagde Betänkande,
rörande Löftesmäns rättighet att uppsäga
Borgen.
Grefve Spens, Carl Gustaf: Jag gillar visserligen
LagUtskotteis åsigt, i afseende på afstyrkande
af den motion, Riksdagsmannen Pehr
Pehrsson gjort, i den form han framstäldt densamma,
men sjelfva denna motion omfattar ett
ämne, som förefaller mig för vigtigt, att ej
fästa vår uppmärksamhet. Den creditform, som
innefattas i borgensskrifter, synes ännu icke
fullständigt bestämd, så länge alla former för
borgens uppsägning , återfordrande, och möjligen
fullkomliga upphäfvande, å ena eller an--  dra sidan, icke äro afgjordt gifne i Lagen, Jag
tror, stt ett i närvarande tid så vigtigt credit*
förhållande, som namncrediten, hide förtjent
en vidlyftigare framställning inför Riksens Ständer,
hvilken hade varit så mycket lättare, som
Lagutskottet uti LagCommittéens förslag till
HandelsBalk har ett helt Capitel om borgen,
hvilket förslag är så grundligt, att om det antogss,
kunde man få förebyggd icke allenast
den nu anmärkte svårigheten, utan äfven många
andra. Det utgår från den enda rätta principen,
att borgensförbindelser äro af samma
art, som alla andra förbindelser, och höra så
considereras. Så vida detta således utgår från
en consequent princip, och de förre hittills
gällande stadganden angående borgen, hafva
synts mig utgå ifrån flera olika, hemställer jag,
Den 18 Junii f, m.
i f»ll «f återremiss å Betänkandet, till Lagutskottet,
om det ej vore tjenligt, att föreslå 7
Capitlet i den nya HandelsBalken, efter LagCommitteéns
förslag, till Riksens Ständers prof?
ning, alldenstund ämnet är af 6tor vigt.
Herr Hjerta, Johan Gujlaf-, Jag förenar
mig med Grefve Spens i den önskan, att Lagutskottet
måtte göra afseende på LagComittéens
förslag; äfvensom jag ville bestämdt begära,
att Utskottet måtte yttra sig, om det icke vore
tjenligt, att för sädane skuldsedlar, som ä~
ro ställde på viss tid, det måtte vara tillåtit,
att uppsäga sin borgen, åtminstone efter en
viss tid från deras förfallande, på det man icke
i hela 9 år måtte blifva skyldig att ansvara
för en borgen, som gifvitg på 1 år. Detta är
ett ämne af högsta vigt för den enskilta craditen.
Grefve Spens: I afseende på hvad Herr
Hjerta yttrat, får jag nämna, att just det förilag
Herr Hjerta gjorde, är intagit uti LagComittéens
föreslagne 7 Capitel af HandelsBalken.
Der är nemligen stadgadt, att, om en skuldförbindelse
är stäld på viss tid, borgesmannen
skall sökas inom ett år efter sedelns förfallande.
Der är ytterligare stadgadt, att om viss
betalningstid ej är utsatt, och borgesman vill
blifva fri sin borgensförbindelse, skall han tillsäga
borgenären, och denna vara skyldig, att
söka honom inom ett år derefter , eller ock
icke hafva rätt att söka honom- På samma sätt
är allt, hvad i detta afseende kan förekomma»
Dtrx 18 Junii J. m.
495
>å fullständigt upptagit, att jag tror ingenting
annat behöfvas, än att blott antaga LagComittéens
förslag.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarjkalken
gjord proposition, blef LagUtskottets
Betänkande, i anledning af de dervid gjorde
anmärkningar, till Utskottet återförvisadt.
. Företogs till pröfning Lag- samt Allmän;
na Besvärs- och OeconomieUtskottens den 26
sistledne Maj under N;o 83 afgifne, samt den
11 dennes eftermiddagen på bordet lagde Betänkande,
öfver yrkade utvägar att förekomma
löse men arbetsföre personers kringstrykande
och bettlande i skydd af de Pass, 60m i ett eller
annat lagligt hänseende, samt i stöd af
gällande författningar, kunnat för dem blifva
utfärdade.
Herrarne Hjerta, Gu fiaf, och Tham, Wollrath,
anhöllo, att ifrågavarande Betänkande måtte
ytterligare få hvila på bordet till nästa Plenum.
Herr von Hohenhausen, Michael: Jag ämnar
ej bestrida det förslag om correctiver vid utfärdandet
af pass, hvilket Utskotten framstält;
tvertom önskade jag, att ertappningspenningar
kunde ges för lösdrifvare, på samma sätt som
för rymde soldater j men det har varit med
ledsnad och förundran, jag i Utskottens Betan
-
49*
Den 18 Junii f. m.
kande funnit den värfvade soldaten inblandad
med lösdrifvare, och det på en tid, då den
äfven i moralitet kan täfla med de bästa troupper
uti Europa. Jag skulle likväl icke hafva
härmed upptagit Ridderskapets och Adelns tid,
om icke uti Betänkandet förekommit de orden:
Att allt hvad jorn uti motionerne uppgifvet, ar af
erfarenheten fä befannadt, att något tvifvelsmål om
de för fed igheten och allmänna Jäkerheten vådliga
följder, forn af desfa författningars mifsbruk uppkomma,
icke kan äga rum. Ibland flere motioner,
är äfven en af Prosten Grevillius, hvilken yttrar
: Att en annan Clafs af kring frykare, hittills
lemnad oanmärkt, är intet mindre märkvärdig, nemligén
Qvinnor och Barn, hvilket färdeles ifrån
getnenjkapen vid de värfvade Regementerne af vederbörande
Äuctoriteter Jörpasfas, till landsbyggdens
härjning och plåga, held de i fkydd af fm förpafning,
forn ofta är fälld, icke på korrt tid, utan
pä år, icke till be dämd ort, utan till fl-, re Län,
j amman [kocka fg och utöfva fine illbr agder. Qvinnor
och Barni Inom Stockholms Garnizon
permitteras åtminstone aldrig qvinnor och birn.
Anhållan om permitterade soldater till arbeten,
komma ofta från Landsorterne, på större antal
än man kan lemna. För öfrigt torde uppläsandet
af detta enda yttrande vara tillräckligt,
för att stadga omdömet i frågan, huruvida
alla motionerne i detta ämne, i allt kunna vara
af erfarenheten så besannade, att intet tvifvelsmål
därvid får äga rum.
Herr Grefven och LandtMar[kalken förklara?
de, att då flere Ledamöter begärt, att Lag-och
\
Den 18 Juni i /. m,
»
EconomieUtskottens ifrågavarande Betänkande,
måtte ytterligare hvila1 på bordet, koinme detsamma,
att jemlikt 49 §. Riksdagsordningen,
derstädes förblifva hvilande till nästa Plenum.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskilja
des klockan ett qvart till 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli,
O./J. Lagerheim,
Onsdagen den Ig Junii.
Plenum klockan half till 6 eftermiddagem
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
EconomieUtskottets den 31 sistledne Maji
under N:o 101 afgifne, samt den 11 dennes ef-i
termiddagen på bordet lagde Betänkande, öf-,
ver föreslagne ändringar uti författningarne rörande
husbehof bränvinsbränningen, och dermed
gemenskap ägande ämnen.
Den i J Junii e. m.
Herr Ehrenborg, Casper, hade inlemnat ett
eå lydaode Memorial:
(Se Bilagan N:o i.)
Herr Tham, Wollrath; Det nu förevarande
ämne är af högst betydlig vigt, ej mindre för
Landtmannen, än för Stadsboen. För mig har
det varit omöjligt att ännu tillräckligen granska
Betänkandet och jag vet att flere äro i
samma belägenhet; jag anhåller således att det
måtte få hvila på bordet till nästa Plenum.
Herrarne Rothlieb, Axel och von Becker, Carl
Johant förenade sig med Herr Tham.
Herr Grefven och Landt Mar (kai k en förklarade,
att den af flere Ledamöter gjorde begäran,
att EconpmieUtskottets ifrågavarande Be4
tänkande måtte hvila på bordet till nästa Plenum,
icke kunde, enligt 49 §• Riksdagsordningen,
förvägras.
Herr Grefven och Landt Marsia! k en tillkännagaf,
att ett visst antal Billetter till StorKyrkan,
i afseende å ceremonien i morgon eftermiddag,
för Ridderskapets och Adelns Herrar
Ledamöters Fruar och Slägtingar blifvit
till Herr Landt Mars kalken öfverlemnadt; och
behagade således de af Ridderckapet och Adela,
som
T) en 18 Junii e, m.
%
sorn åstundade erhålla dylika Biletter, derom
anmäla sig hos RiddarhusFiskalen.
Upplästes och lades på bordet föl jande, fran
tiedannämnd» Utskott inkomne Utlåtandens
Från Stats- och Banko-Utskotten",
i
aF den 17 dennes*
N:o 237. I anledning af Kongl. Majus
Nådiga Proposition angående bidrag till utförande
af Hjelmare Canal och Slussverks ombyggnad,
så vidt den serskildt beträffar det
innevarande år till berörde ändamål nödiga an?
slag af Allmänna Medel.
jVrån LagUtskottet;
af den 13 sistlidne Maji;
N:o 84* I anledning af vackt motion, an}
gående LagmansRätternes upphörande.
af den 24 sistlidne M?ji;
N:o 8S> I anledning af väckt motion om
förändrad organisation af HäradsRätterné*
af den 28 sistlidne Maji;
Ridd. 0. Ad: Brot, V. Band* 33
t
V
498 ®en 18 Junii e. m,
N'o 86.' I anledning af väckt motion om
befrielse för sökande Parter uti skuldfordringsmål
hos Kongl. Maj;ts Befallningshafvande, att
med förklaranden communicera de i Hesse mål
meddelande Utslag.
af den 4 dennes:
N:o 87. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande
angående hembud, då Frälse Skattehemman
utom böra försäljas.
N:o 88- I anledning af återremiss utaf
Utskottets förut afgifne Betänkande, angående
ändring uti 25 Cap. 5 §. RättegångsBalken.
N:o 89. I anledning af återremiss utaf
Utskottets förut meddeldte Betänkande, rörande
tjenlige författningar mot allmänna förbry?
lare.
N:o 90. I anledning af väckte frågor om
Förliknings-Dom8tolars inrättande.
'Frän Allmänna Besvärs - och Oeconotnie- Utskottet:
Af den 3 dennes.
N:o 102. I anledning af väckt fråga om
Skogsegares befriande från kostnaderne till
Klamparelaget i Götheborg.
Nio 103. I anledning af väckt fråga om
Den 18 Junii e, m,
499
medel till befordrande af Svenska Jerntillverknirigars
och Manufacturs-arbetens afsättning pa
Norra America.
N:o 104. I anledning af väckt motion ora
upphäfvande af det så kallade Hemförare BåtGillet
i Götheborg.
N:o 105. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande
om Kronobetjeningens påskrift å Allmogens
Kungörelser , innan de från Predikstolarne
uppläsas.
N:o 106. I anledning af föreslagen förändring
uti Examina för inträde i de Civile
Embetsverken.
N:o 107. I anledning af väckte frågor om
ett förbättradt Skolväsende uti Landtförsamlingarne
till barns fullständigare och tidiga undervisande
uti läsa, skrifva och räkna.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet hållet hos Höglofl.
Ridderskapet Och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm förmiddagen
den 18 Junii 1823.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls SjtatsUtskottets
den 26 sistledoe Maj under N;o 214
5oo
Den l g Jun ii e, m.
afgifne samt den 6 dennes eftermiddagen på
bordet lagde Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets den 29 sistledne
Mars meddeldte yttrande i fråga om löne-förbättring
för Kronobetjeningen på Gottland och
i Bohus Län, samt angående tryckningskostnaden
af Landshöfdingarnes Embetskungörelser.
Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den n dennes eftermiddagen på bordet lagde
Memorial och Utlåtanden:
Från Stats- och Banco-Utjhotten:
Af den 31 sistledne Maj.
Nto 224. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers Berättelser, angående den så
väl 1820 som sednast år 1S22 förrättade
granskning af Götha CanalBolags, Götheborgs
samt Malmö f. d. Discontlnrättningar.
N:o 225. Angående de af Herrar Fullmagtige
vidtagne åtgärder för verkställigheten
af Riksens Ständers Beslut om f. d FilialDisconternes
öfvertagande af Riksgälds-Con,
toiret.
N:o 226. I anledning af Herrar Revisorers
anmärkning, rörande tillåtne omsättningar
af lagsökte och till lagsökning förfallne lån.
Den 18 Junii e. m,
N:o 227. I afseende på frågan om decharge
för Directionen öfver Götha Canal-Bolags
f. d. DiscontContoir i Götheborg.
N:o 228. I afseende på frågan om de
charge
för Directionen öfver Götha Canal-Bolags
f. d. DiscontContoir i Stockholm.
N:o 229. Angående förre Kammersraren
vid Götha Canal Bolags f. d. DiscontContoir i
Götheborg C. A. Iggeströms ansökan om afskrifning
och eftergift af dess iråkade balance.
N:0 230. I afseende på frågan om de
charge
för Directionen öfver Götheborgs f. d.
Discontverk.
N;0 *32. I afseende på frågan om decharge
för InterimsDirectionen öfver Malmö fd.
Discontverk.
N:o 233. Angående den af ÖfversteLieutenanten
Tornerhjelm hos Herrar Revisorer
förde klagan öfver förment lidande vid liquiden
af dess skuld till Malmö f. d. DiscontVerk.
N;o 231. Rörande föreslaget arfvode för
ÖfverCommissarien D. Ek för dess biträde^vid
Discont- göromålen.
N;o 235. Angående beviljad befrielse
från bysättning för åtskillige f. d. FilialDisconternes
Gäldenärer.
go2 Den 18 Junii c. m.
Frän Banko-Utskottet:
Af den 5 dennes:
N:o 18. Angående bestämdt stadgande
huru i sådane fall, då en å Bankens Auction
försåld fastighet inropas af förre ägaren , rid
liqviden bör förhållas.
Frän Lagutskottet'.
Af den 24 sistledne Maj:
N:o 79. I anledning af väckt fråga om
rättighet för fordringsägare, att sjelfve välja
utmätningsman. Ut Supra.
'58' ,
S. D- Vid förnyad föredragning af Stats- och
Banko Utskottens den 31 sisfledne Maj under
2Sko 231 afgifne samt den 11 dennes eftermiddagen
på bordet lagde Utlåtande, angående inlöste
Douppletter och Trippletter af Malmö f.
d. DiscontVerks på Banken dragne assignationer;
fann Ridderskapet och Adeln, att samma
Utlåtande endast borde läggas till handlingarne.
Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsoch
BancoUtskottens den 31 sistledne Maj under
N-o 236 afgifne samt den 11 dennes eftermiddagen
på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af väckt fråga angående förre Handlanderne
J B Kock och Jonas Ståhle beviljad
Den 18 Junii e. m,
5o 3
befrielse från bysättning för skulder till Malmö
f. d. Discont, blef samma Utlåtande, på
grund af de utaf åtskillige Ledamöter dervid
gjorde anmärkningar, till Stats- och BancoUtskotten
återremitteradt. Ut Supra.
S- D. Föredrogos å nyo oc,h återremitterades,
i anledning af dervid gjorde anmärkningar,
följande från Lagutskottet inkomne,
samt den n dennes eftermiddagen på bordet
lagde Betänkandec :
Af den 24 sistledne Maj.
N:o 77. I anledning af Kongl. Majds Nådiga
proposition, angående förändring i 10
Cap. 1 och 10 §. §. RättegångsBalken.
N:o 80. I anledning af väckt fråga om
skyldighet för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
att genom Promotorialer befordra enskildtes
Lagsökningsärenden , nå Gäldenärerne
vistas i andra Län.
Ayf den 28 sistledne Maj.
N:o 78. Om utmätte fastigheters försäljande
endast i Uppslag.
N:o 82- Rörande Löftesmäns rättighet att
uppsäga borgen. Ut Supra.
S D. Vid förnyad föredragning af LagUtskottets
den 24 sistledne Maj under N:o8r
*04
Den 18 Junii c, m,
afgifne; samt den ri dennes eftermiddagen pi
bordet lagde Betänkande, angående minskadt
antal Nämnd vid så väl Lagtima som Urtima
Ting, fann Ridderskapet och Adeln för godt
bifalla det i samma Betänkande upptagne första
alternatif, hvarigenom någon minskning
uti det antal af Sju Nämndemän, som, enligt
23 Cap. 1 §. RättegångsBalken, minst fordras
för att utgöra domfört antal, icke ansets böra
äga rum. Ut Supra.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan tre qvart till Åtta om aftonen.
In fidem Protocolli,
O. J. Lagerheim.
Fredagen den 19 Junii.
Plenum klockan half till fern eftermiddagen.
Herr Grefven och LandtMarjkalken tillkännages
att, enligt från Kongl. Maj:ts Öfverste
Kammarherre ankommen underrättelse, Ridder
-
Ven 19 Junii e, m, 5o5
skåpets och Adefns Taffel vid Soupéen å Kongl.
Slottet i afton komrne att i Högstsalig Hennes
Maj:t EnkeDrottningens nedre rum blifva am
rättad.
Sedan Ridderskapets och Adelns Herrar
Ledamöter blifvit samlade, samt de Härolder,
hvilka borde gå framför Ridderskapet och Adeln
, ankommit , afgick Ridderskapet under
Herr Grejvem och LandtMarjkalkens anförande
klockan fern eftermiddagen till Storkyrkan ,
hvarest Ridderskapet och Adeln bevistade Hans
Kongl. Höghet Kronprinsens Höga Förmälningsact,
hvilken förrättades af Herr ErkeBiskopen
jn. m. Doctor Carl von Rosenstein.
Efter Ceremoniens slut åtskiljdes Högloflige
Ridderskapet och Adeln vid utgången fråa
Storkyrkan, klockan ett qvart till 9 om aftonen.
In fidem Protocollj,
O. J. Lagerheim.
5o6
Den 2$ Junii f. m,
Onsdagen den25 Junii,
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Föredrogos ånyo och bi föllos följande Allmänna
Besvärs- och EkonomieUtskottets den
3 dennes afgifne, samt den 18 derpå följde eftermiddagen,
på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 102. I anledning af väckt fråga, om
Skogsägares befriande från kostnaderne till
Klamparelaget i Götheborg.
N.o 103. I anledning af väckt fråga, om
medel, till befordrande af Svenska Jerntillverkningars
och Manufactur-arbetens afsättning på
Norra Amerika
N:o
104. I anledning af väckt fråga, om
upphäfvande af det så kallade Hemförare-BåtGillet
i Götheborg.
N:o io5. I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets förut meddelte Betänkande,
om Kronohetjeningens påskrift å Allmogens
Kungörelser, innan de från Predikstolarne
uppläsas.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
EconomieUtskottets den 3 dences under
Dm 25 Junii J. m.
N:o 106 afgifne, samt den ig derpåföljde eftermiddagen,
på bordet lagde Betänkande, i
anledning af föreslagen förändring uti Examina
för inträde i de Civile Embetsverken.
Friherre Anckarsvärd, Carl Henric, anförde
skrifteligen,
(Se Bilagan N:o i.)
Herr Grefven och Landt Mar skalken hemställde,
om Ridderskapet och Adein ansåg EconomieUtskottets
Betänkande böra, i anledning af
Friherre Anckarsvärds dervid gjorde anmärkningar
, till Utskottet återremitteras,
Ropades Ja.
Föredrogs ånyo Statsutskottets den 26
sistledne Maj under N:o 180 afgifne, samt den
6 dennes eftermiddagen , på bordet lagde Utlåtande,
i anledning af Riksens Ständers Revisorers,
åren 1B20 och 1822, afgifne Berättelser,
rörande granskningen af Allmänna Magazinslnrättningens
Räkenskaper och Förvaltning
för de sednare åren.
Herr Munck af Rosenjkjbld} Eberhard, anförde
skrifteligen:
(Se Bilagan Nso 2.)
508
Den 2Ö Junii J, m.
Hvarefter Herr Munck af Rosenskjöld munleligen
tilläde: Jag vill ej nu anföra mera i
detaillerne. Jag torde blott få tillägga, att,
om Riksens Ständer gifvit Allmänna MagazinsDirectionen
en bestämd instruction , elier,
j fall detta ej ansets tillkomma Riksens Ständer,
enär MagazinsDirectionen är ett administrativt
verk ^ åtminstone anvisat inrättningens creditif,
endast och allenast till uppköp af Spannmål
innom landet, och af den öjverfiödiga grödan,
de nu öfverklagade misstagen ofelbart
skolat vara förekomne, och Rikets i så många
afseenden betydeliga förlust äfven.
Herr Grefven och Landt Mar[kalken hemställ
de , att StatsUtskottets ifrågavarande Utlåtande,
som icke erfordrade någon åtgärd, måtte läggas
till handlingarne; hvilket bifölls.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
26 sistledne Maj under ^1:0 181 afgifne, samt
den 6 dennes eftermiddagen, på bordet lagde
Utlåtande, öfver åtskillige af Riksens Ständers
Revisorer, åren 1820 och 1822, framställde
anmärkningspunkter, rörande Allmänna Magazinslnrättningens
förvaltning.
Grefve von Rofin, Axeli Jag utbeder mig,
att korteligen få utveckla orsakerne, hvarföre
så väl Santessonska Sockerbruksegendomen,
sorn ock den så kallade Almfeltska tomten,
blifvit för Magazinslnrättningens räkning in
-
Den 25 Junii j, m.
köpte. År 1816, fanns det nemligen vara
nödvändigt, att i Götheborg anskaffa en ny
Magazinsbyggnad, i stället för den korrt förut
afbrända. Ingen annan lämplig tomt var då
för ändamålet att tillgå, än den Almfeldtska.
Denna inköptes således. Ganska rigtigt anmärker
dock StatsUtskottet, att MagazinsDirectionen
blifvit, före köpets afslutande, missledd
i sin öfvertygelse om tomtens duglighet
för det ändamål, som åsyftades. Jag bekänner
det äfven; men iag är icke sjelf Architect, och
kunde således icke om tomten afgifva annan
underrättelse, än den som grundades på tillkallade
sakkunnige mäns besigtning och intyg;
och märkeiigt är det, att denna besigtning
förrättades af just samma Magistrat och samme
StadsArchitect, som sedermera klandrade San«
tessonska tomtens beskaffenhet. Mitt förfarande
i detta fall torde således få anses innebära
mera en tillfällighet, än någon afsigt. När
Almfeldtska tomten sedermera , som sagt är,
befanns otjenlig för den tillernade byggnaden,
erböd sig CommerceRådet Björnberg alldeles icke9
att afyttra sin ägande hälft af Ostindiska Compagniets
hus. Detta hade visserligen, efter
min öfvertygelse, varit det mest lämpeliga för
behofvet, emedan aflastningen där kaa ske directe
från fartyget* då deremot alla transporter
till Santessonska bruksegendomen, måste
ske på hemförarebåtar. Emedlertid stodo hvarken
CommerceRådet Björnbergs eller Stadens
uti Ostindiska huset egande andelar, då att
erhålla. Vid sådane omständigheter var det
icke jag som projecterade inköpet af det San
-
Deli 2 5 Junii f. m.
tessomka Sockerbruket; utan MagazmsDirectionens
eget Ombud, som icke fann någon lägenhet
af så fördelaktig beskaffenhet, och för
så godt pris till salu. Då jag, som nu borde
i ämnet yttra mig, blifvit vid inköpet af Almfeldtska
tomten tilläfventyrs missledd af de
authoriteter, som besigtningen förrättat, ansåg,
jag rådligast, att tillkalla Majoren Weinberg,
som med mycken skicklighet uppfört åtskilliga
byggnader i Götheborg. På hans inrådan,
och i stöd af erhållen uppgift om lättheten,
att uti Santessonska bruksegendomen inreda ett
bageri för Magazinslnrätfningens räkning, tillstyrkte
jag inköpet af samma egendom. Att
den sedermera ej kunnat användas till bageri
m. m., är således icke mitt fel. Men hvad
jag, i 6akens nuvarande skick, ansett mig bö»
ra tillstå, är, att om Magazinslnrättningen,
utan betydlig öppoffring, möjligtvis kunde ingå
i byte med CommerceRådet Björnberg, eller
Staden Götheborg om f. d. Ostindiska Compagniets
hus, detta visserligen vore vida lämpligare
för ändamålet, än det Santessonska, emedan
Magazinslnrättningen, i sådant fall, besparade
minst en half å en skilling Banco i
aflastningspenningar, för hvarje tunna Spannmål.
Herr von Hartmansdorff, Angust; Tillförene
under denna Riksdag, vid de tillfällen, då
vidlyftiga och vigtiga mål förevarit, till exempel
ConstitutionsUtskottets Memorial, angående
Grundlagsändringarne, hafva de öfriga Respectiva
RiksStåndens beslut, få vidt de varit
bekanta, blifvit Höglofl. Ridderskapet och A
-
T) en 2 5 Jun ii /, m,
5 n
deln, vid hvarje särskild fråga, meddeldfa.
Jag vågsr, på grund häraf, vördsamt underställd
Ridderskapet och Adeln, om icke detsamma
äfven nu kunde iakttagas, och om Herr
Grefven och LandtMarskalken, sedan hvart och
ett Betänkande i förevarande ämne blifvit uppläst,
icke skulle täckas meddela Ridderskapet
och' Adeln, hvad de RiksStånd, hos hvilka
samma Betänkande redan förevarit, derom beslutat
Friherre
Anckarfvärd, Carl Henric: Jag anser
mig först böra, vid Grefve von Rosens
yttrande, anmärka, det jag för min del, icke
kan tillstyrka, det ifrågastäldta bytet emellan
Santessonska och Ostindiska husen, så snart
detta byte är förknippadt med den aldra minsta
utgift, emedan det ännu icke varit under öfverläggning
och långt mindre är afgjordt, huruvida
Magazinslnrättningen kommer att, i dess
nu varande skick, bibehållas, eller om densamma
kan blifva i behof af så vidsträckta
Magaziner, som hittills. Denna min anmärkning
torde , i händelse af återremiss, få åtfölja
Grefve von Rosens yttrande, och utbeder jag
mig i öfrigt, att dertill få bifoga följande:
Hvarefter Friherre Anckarfvärd anförde
skrifteligen:
(Se Bilagan N:o 3.)
Grefve von Ro/en: Ingen kan lifligare än
jsg önska, att Allmänna Magazinslnrättningen
512
Dm sy Junii f. nn
sådan den nu är, måtte varda afskaffad , och
att en annan tjenlig anstalt i de norra provincerne,
som mäst behöfva Spannemåls-undsättring,
måtte etableras; men jag kan ändock, ej
instämma med Friherre Anckarsvärd deruti, att
ett större Magazin icke skulle vara behöfligt i
Götheborg. Der äro alltid tvenne värfvade
Regementen, och en Escadre af Skärgårdsflottan
stationerade; och ett betydligt nederlagaf
Kronotionde inflyter dit årligen, samt ökar behofvet
af utrymme i Msgazinen. När tillförene
extra omständigheter inträffade, förråd skulle
samlas, eller trouppar till Götheborg sammandragas,
begagnade alltid Köpmännen tillfället,
att emot de mest onereusa hyresvilkor,
utlåna sine Magaziner. Man skulle kunnat äga
ett rigtigt palats, för hvad dessa hyror medtagit.
Jag tror det sålunda vara behöfligt, att
anskaffa ett tjenligt KronoMagazin i Götheborg,
och i sådant fall anser jag den erbjudna
hälften af Ostindiska huset, vara det bästa man
kan få, hvadan jag, i händelse af återremiss,
önskar att StatsUtskottet vill taga detta ämne
i närmare betraktande.
Den enda omständighet, man emot sistnämnde
egendom kan anföra, är dess fördelning
emellan två ägare, men denna fördelning
är af den beskaffenhet, att hvardera hälften
kan anses aldeles isolerad. CommerceRådet
Björnbergs hälft, är dock preferablé, emedan
den är försedd med Koppartar.
Herr
Den 25 Junii /. m. 5i5
Herr Tham, Wollrath: Med anledning af
det anförande Friherre Ankarsvärd nyss uppläst,
torde det tillåtas mig, att meddela tvänne
upplysningar, som jag förskaffat mig, i afseenri
de på de 30,000 R:dr, hvilka blifvit till Presidenten
Friherre Fock för Spannemåls- uppköp
utbetalde.
Den första af dessa upplysningar, rättar
ett misstag, som StatsUt6kottet i dess Betänkande
begått, då Utskottet vid anförandet af
Magazinsförvaltaren GraDdinssons qvittens, säger,
att enligt detsamma, hela beloppet af den
upphandlade spannemålen blifvit in natura af*
lefvcreradt på Upsala KronoMagazin och derifrån
till de undsättningsbehöfvande utlemnadt;
ty nämnde MagazinsFörvaltares åberopade qvittens
visar uttryckligen, att en del af spannemålen
blifvit directe Jvdn fartygen till lanta-:
garne utgifven. Det lyder sorn föijer:
Att genom Högvälborne Herr Baron Presidenten
och Commendeuren m- m. Focks föranstaltande
åren 1817 och 1818, serdeles god
spannemål blifvit upphandladt och till Upsala
afsänd , samt till undsättningsbehöfvande på
Credit utleennad, dels directe från Fartyg dels
ock från Magazinerne, för hvilken förstnämnde
års utborgningar redovisning till Högbemälte
Herre blifvit gjord, men för sistnämnde
år, ehuru utborgadt lika med öfriga MagazinsSpannemålen
år 1819, icke inkommit i Krono
-
Ridd. 0. yld, Prot, V, Band.
33
Den 25 Juni i f. ml
Magazins Redogörelsen förrän efter erhållne
ordres derom i 1819 års 4:de Qvartals Redogörelse;
intygas af Upsala KronoMagazins
Contoir den 29 November 1820.
J. E. Grandinsson.
Till ytterligare upplysning, sorn för Stats^
Utskottet torde i detta ämne vara behöflig,
torde jag få nämna, att MagazinsDirectionen år
3820 gifvit Presidenten Friherre Fock fullständig
decharge för hela den uppburna och redovista
summan, hvilket torde blifva en vägledning
för Utskottets omdöme, i frågan: hvilken
bör i målet lagligen tilltalas. I sådant
afseende anhåller jag att få uppläsa följande:
Utdrag af Kongl. Allmänna MagazinsDirectionens
Protocoll, hållet i Stockholm
den 28 Junii 1820.
S. D. Föredrogs ett af Kgl. Maj:ts Befallningshafvande
i Upsala Län, Ordföranden härstädes,
Presidenten, Commendeuren af Kgl. NordBtjerne
Orden och Riddaren af Kgl. Svärdsorden,
Högvälborne Herr Friherre B. W. Fock, ingifvit
Memorial, hvaruti Herr Friherren och President
ten, med öfverlemnande af summarisk räkning
öfver de ifrån Kgl. Directionen 1817 erhållne
Trettio Tusende (30,000) R.dr Banco, till upphandling
af spannmål för Länets undsättningsbe.
hof. begärt, att dess i samma Räkning salderade
fordran Tre Tusende Trehundrade Tjuguen R.dr
42 sk. 6 r:st. Banco, måtte anordnas, samt decharge
för redovisningen Herr Friherren och
Den 25 Junii f. m.
515
Presidenten meddelas; hvaröfver RevisionsContoiret
blifvit hördt och med utlåtande inkommit;
och som denna räkning blifvit af RevisionsContoiret,
vid anställd granskning godkänd;
alltså biföll Kongl. Directionen icke allenast
att det saldo, hvarmed räkningen till
Herr Bsrons och Presidentens fördel sig slutas,
stort Tre Tusende Trehundrade Tjuguen Riksdaler
Fyratiotvå skillingar Sex runstycken Banco
skulle anordnas; utan äfven, att genom Utdrag
af Protocollet meddela Herr Friberren och
Presidenten den sökte och af RevisionsContoiret
tillstyrkte Dechargen, till den kraft och
verkan Kongl. Brefvet den 18 Januarii 1781
förmår och innehåller. År och dag som före-*
skrifne stå.
Ex Protocollo
Johan Bergenzann.
Utan att vilja ingå i någon undersökning
af sjelfva frågan , om förberörda Handelsaffaire,
som jag icke ens kan bedöma , då inga contracter,
inga handlingar äro till finnandes, sorn
visa när spannmålen blifvit uppköpt, till hvad
pris det skedde, hvilka dagar den användes
m- m , och således omöjligt är att utreda, hvad
ersättning i räntor tn. m. kunde skäligea
fordras, har jag endast trott mig böra fästa
uppmärksamheten å rätta förhållandet, för den
händelsen, att fråga om lagligt tilltal skulle
uppstå. Äfven en annan omständighet, torde
jag få snmärka. Jag har nemligen trott, att
MagazinsDirectionen åren 1819, 1820, iS2i,
1822 skäligen bordt komma i erfarenhet af de
Den 25 Junit /. m.
misstag; DirectioneD begått, då den genom
upphandling af spannmål velat försöka att upprätthålla
spannmålsprisen i allmänhet, och jag
hemställer då, huruvida rätta tidepunkten kunde
vara inne, att, på sätt skedt, inköpa nya
stora och kostsamma Magaziner- Kanske hade
varit bäst, att dermed dröja, till dess Riksens
Ständer haft tillfälle, att öfverMagazinsInrättningen
i det hela fälla deras yttrande.
Sluteligen ber jag, att få fästa uppmärksamheten
vid frågan om det för Selets Bruk beviljade
spannmålsutbytet.
Jag gillar visserligen icke denna åtgärd.
Den strider emot formerne. Men då man känner,
att Selets Bruk, anlagt af Private, en tid
var nära att gå under: Att det sedermera kommit
i en hand, som med kraft och kostnad sökt
upprätthålla det, så vågar jag hemställa, om
den förlust Staten, vid nyssberörda 6pannmålsbyte
gjort, verkeligen är af den betydenhet,
att en rättegång bör derom äga rum, helst man
vet att företaget med denna bruksanläggning
är till allmän nytta. För min del skulle jag
önska, att denna punkt uteslöts utur Statsutskottets
anmäkningar.
Grefve von P atén, Balzar Bogislatts: Då
jag fullkomligen instämmer med Grefve* von
Rosen i den öfvertygelse han yttrat , att, på
ett sådant ställe som Götheborg, ett större
Magazin är högst nödvändigt, kan jag deremot
ej dela hans tanka, att bytet emellan San
-
Den Junii f. m
S17
teesonska och f. d. Ostindiska husen bor ega
rum; och till skäl härföre, anhåller jag, såsom
nogare bekant nied localen, att få säga min
mening.
Santessonska Sockerbruket är efter mitt
begrepp ganska väl beläget, för att till Magasin
användas, med en liten omständighet
allena, som dock lätteligen kan häfvas. Det
ligger isolersdt, kringflutit af vatten och har
ej sammanhang med annat än en mindre och
öppen plan, hvilken för närvarande är ifrån
brukets tomt frånstängd. Det har förut och
hittills lernnat utrymme för en ganska betydlig
sockerbruksinrättning och dessutom till en
mängd våningsrum. Jag kan således icke föreställa
mig eller tro, att där icke lika väl
skulle kunna blifva utrymme för ett brödbruk
som för ett sockerbruk.
Vidare och hvad beträffar det till utbyte
föreslagne Ostindiska Compagniets hus, så är
detta visserligen väl byggdt, men det har
tvenne olika egare, är ej kringflutit, ehuru
det ligger vid stora Canalen pä andra sidan
Gatan. Kronans spannmål och förråd skulle
vara under gamma tak, under samma gemensamma
stängsel som andra privata upplag; och
derjemte borde, efter hvad jag hört sägas, en
mellangift i penningar å Kronans sida erläggas.
Hvad som egentligen anförts såsom skäl till
bytet är, att en hvälfd bro måste passeras för
att komma till fordna Sockerbruket, hvilket
hindrar alla fartyg med master att framkom
-
Den 25 Junii J, tn.
ma; hvaremot, till Ostindiska huset, endast är
en vindbro att passera. Jag anser det dock
vara rättare, äfven för Statens bästa, att använda
en del af den föreslagne mellangifts-summan
för att förändra den hvälfda broen öfver
Canalen till vindbrygga, då communkation till
Sockerbruket blir lika lätt , som till Ostindi—
ska huset. I händelse af återremiss, torde mina
nu gjorda anmärkningar få densamma åtfölja.
Friherre Anckarsvärd: Jag kan alldeles ick»
instämma i hvad Herr Tham nyss yttrade, att
nemligen Riksens Ständer, vid pröfning af Statsutskottets
anmärkning, i afseende på Spannmålslånet
till Selets bruk, borde låta densamma
förfalla. Jag tror tvertom, att, om ock
någon allmän nytta dermed varit åsyftad, ett
Riksens Ständers beslut af den beskaffenhet,
Herr Tham åsyftadt, likväl vore ett alltför
itort praejudicat för dylika försträckningar, samt
att flera och alltför stora pretentioner deraf
kunde uppstå.
Herr Treffenberg, Curry Gabriel t Jag kan
för min del icke tillstyrka dst föreslagna bytet
med Ostindiska Compagniets hus, förrän en
sådan åtgärd, som jag i särskild motion tagit
mig friheten föreslå, i afseende på Kronans i
grannskapet med Qvarteret Lilla Berget uti
Götheborg belägna förrådshus, föregått. Jag
uppgaf vid samma tillfälle, att Ostindiska Compagniets
hus äfven ligger invid nämnde Qvarter;
således kan jag ej förr än trädhuseo, hvars
Den 25 Junii J, m.
519
med detsamma är bebyggdt, blifvit borttagne;
anse f. d. Ostindiska Compagniets hus vara
tjenligare till Magazin än det Santessonska, men
sedan trädhusen blifvit bortförde, äger otvifvelaktigt
det förra företräde till ett sådant ändamål,
enär större fartyg utan hinder beqvämt
kunna gå upp, och lägga till helt nära detsamma.
Grefve von Rofen: I afseende å det isolerade
läge, sorn man yttrat det Santessonska
bruket företrädesvis skola äga, torde jag få
upplysa, att, efter min öfvertygelse, det Ostindiska
huset är lika säkert för eldsvåda sotn
det andra, emedan det är försedt med brand-*
bottnar, brandgaflar, plåttak och jernluckor
för alla gluggar m. m. så att någon eldsolycka
icke utan största vårdslöshet bör kunna der
inträffa.
Herr Grefven och LandtMcirfkalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln önskade, att på
sätt Herr von Hartmansdorff föreslagit, Herr
LandtMaiskalken skulle i hvarje mål, innan
detsamma till slutlig pröfning företoges, meddela
Ridderskapet och Adeln underrättelse om
hvad de öfrige RiksStånden derutinnan beslutat.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och LandtMarrkalken
hemstälde, om Ridderskapet och Adeln an^
såg Statsötskoftets Utlåtande böra, i anledning
gfQ J5c« 25 /unn /. m,
*f de dervid gjorde anmärkningar, till Utskottet
återremitteras,
Ropades Ja.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 26
sistledne Maj under N:o 182 sfgifne, samt d.
6 dennes eftermiddagen på bordet lagde Utlåtande,
i anledning af Riksens Ständers Revisorers
anmärkning, angående den till Italien
år 1821 verkställde export af korn och hafre.
Herr Munck af Rofenfkjöld, Eberhard: Den
6a mycket klandrade Expeditionen af korn och
hafre till Italien, är i sig sjelf icke så klan -  dervärd, Den kan sättas i bredd med en enskild
Handlandes misslyckade speculation. Hade
spannmålen qvarblifvit i Sverige, så hade
den ändå ej kunnat afsättas utan betydlig förlust.
Men der äro omständigheter, som föregått
denna expedition, och påkalla en särskild
uppmärksamhet. Det synes nemligen af MagazinsDirectionens
egen berättelse, som om den
till denna export begagnat äldre sädeslager af
den beskaffenhet, att den ej varit tjenlig, att
längre magazineras. Men af samma grund var
den väl ej heller gagnelig att exportera till
ett så aflägset land, der utom dess afsättningen
lätt kunde komma att fördröjas; synnerligen
om säden var skadad, innan den kunde
framkomma till sin bestämmelseort. Jag vill
ej säga detta bestämdt; men jag förmodar det
Den 25 Junii J. rn,
och slutar dertill af Directionens egit tryckta
försvar. I allt fall kommer förlusten på denna
expedition, efter mitt begrepp, hufvudsakligast
deraf, att Directionen uppköpt säden
under de dyra åren, och gömt den förläage, i
stället för att i rättan tid använda den.
I öfrigt är det anmärkningsvärdt, att di,
enligt Directionens egit Utlåtande , Regeringens
afsigt med expeditionen var, att ”medelst
upphandling af spannmål, under Landtmannens
då varande förlägenhet om afsättning, i
någon större mon bidraga till sädesprisernas
upprätthållande,” intet korn och ganska litet
hafre i följd deraf blef uppköpt innom Malmö
hus Län, där 1820 års gröda i synnerhet
varit ymnig.
Friherre Anckarfvärd, Carl Henric anförde
6krifteligen: •
(Se Bilagan N:o 4.)
Grefve von Platen) Baltzar Bogislaus: Då
jag vid flera tillfällen förut yttrat min tanka
om Allmänna Magazinslnrättningen, torde jag
nu blott få påminna, det jag anser de felsteg,
som blifvit begångna i synnerhet då fråga varit
om spannmålshandel, böra härledas ifrån
sjelfva beslutet om denna inrättning, som var
felaktigt i principen och hvilket det är angeläget
att noga skilja från utföringen; ty äfven
med bästa utföring måste resultaten slå illa ut,
när principen är origtig och fekt måste då ock
522
Den 2? Junii f. m.
falla på den. Ifrån den stund jag hörde en
så vidsträckt Magazinslnrättning vara beslutad,
beslutet må i öfrigt vara kommit hvarifrån som
helst, ansåg jag såsom en nödvändig följd, att
densamma förr eller sednare skulle urarta derhän,
att den inginge i handelsspeculationer,
hvilka efter min öfvertygelse, ej böra drifvas
af andre än enskilte, aldrig för Statens räkning.
Att dessa speculationer sedermera mer
eller mindre illa utfördes, är ett bihang till
den origtiga principen, och jag vågar säga,
den mest oundvikliga följd deraf; ty omöjligen
kan en handelsspeculation behandlas med
den kännedom och den drift af en allmän administration
af denna art för ett vidsträckt Rike,
som af en enskild man; och då ingen handel
kan bestå utan vinst, är denna kännedom
och denna drift, förenad med enskild varsamhet
och vård alldeles oumbärliga vilkor; ty
att handla så, att förluster af den betydenhet
som den ifrågavarande inträffa, kan väl den
enskilde speculationen äfven tillåta sig, men
då bär han tyngden deraf och går under, utan
känning för det allmänna , hvaremot, då handeln
sker för det allmännas räkning, äro förhållanderne
helt andra.
Vi hafva i vårt Fädernesland haft flerfaldig»
exempel af denna art. Man har velat för
Statens räkning handla med jern, colonialvaror,
spannmål m. m. men min öfvertygelse
har varit och skall blifva, att i hvad hälst
det allmänna vill uppträda som köpman, skall
Ben 25 Junii J. m.
923
det alltid lida förluster , utom den att hafva
motarbetat dea enskilta speculations-andan.
Icke vill jag härmed säga, att det ju ej
finnes Länder och må hända aflägsna delar af
vårt Rike, der det vore af nöden att äga KronoMagazin;
och att det är kanske i dubbelt
hänseende nödvändigt att de finnas i ett Land,
der Statsintraderne till stor del ingå in natura.
Men dess» Migazin böra då inskränkas till
hvad sorn' är högst oundgängligt, för att ej
sluteligen lägga ett hinder för den allmänna
förkofran. I ett Land, kringflutit sorn Sverige,
der så många och lätta transportmedel erbjuda
sig, måste de orter vara få, der ej den enskilda
industrien, eller om man så vill, vinningslystnaden,
kan leda sig fram och verkställa dessa
åt det allmännas åtgärd hittills lemnade operationer
, allenast de icke vidare af det allmänna
mofarbetas.
Detta mitt yttrande torde i händelse StatsJ
Utskottets Betänkande återremitteras, få till
Utskottet medfölja.
Grefve von Rosen, Axeli Jag instämmer
så mycket häldre i hvad Grefve von Platen
anfört, angående omöjligheten för det allmänna,
att med vinst göra handel6-speculationer,
som jag äger ett talande bevis derpå i expeditionen
med hafra till England år 1820, då
Allmänna Magazins-Directionen gjorde allt
hvad den kunde, för att få goda skepp och
lindriga frakter m> m., men ändock betydlig
524
Den 2J Junii c, m.
förlust å den exporterade hafran uppstod på
samma tid, som Handelshuset Dichson i Götheborg,
vid en dylik expedition, vann 4 R:dr
Riksgälds-Sedlar på hvarje tunna hafra.
Friherre Anckarsvärd-, Till alla delar instämmer
jag med Grefve von Platen i afseende
på sjelfva principfrågan; men hvad den af
StatsLJtskottet anmärkta åtgärden vidkommer,
så tror jag verkligen att den princip, hvarpå
den stödjer sig, alldeles icke legat till grund
för sjelfva Magazinslnrättningen, utan anser
tvertom, nämnde åtgärd icke vara i någon
mon, sammanhängande med principen för denna
inrättning.
Herr Munck af Rosenskjöld-, Jag får förena
mig med Grefve von Platen, med det tillägg,
att det visserligen var Riksens sist församlade
Ständers åliggande, att meddela MagazinsDirectionen
en sådan föreskrift och instruetion
angående creditivets användande, att något
misstag i detta hänseende icke kunnat äga rum;
och deraf uppstår hos mig den önskan, att
man af ifrågavarande förhållande, må lära sig
att häldre förekomma än jlraffa fel, och veta
att göra skillnad emellan sådane som härflyta
af uppsåt att skada och dem, som leda sin
grund från bristande sakkännedom.
Herr Rosenblad, Bernhard: Jag delar väl
den tanka, Friherre Anckarsvärd och flere
med honom yttrat, rörande 6kadligheten att
använda allmänna medel till handelsföretag,
Den 25 Juni i f m.
52 5
roen jag kan deremot icke instämma i den mening,
Friherren nu senast framställt, att icke
Allmänna Magazins-Directions Spannmåls Expeditioner
till utrikes orter, härflutit af samma
orsak sorn dess öfrige inre upphandlingar, nemligen
det ändamål för denna inrättning, 1815
års Ständer önskade, afsättning för jordbrukaren
vid låga spannmålspris. Enligt min öfvertygelse
, är visserligen principen origtig,
men jag betviflar aldrig det goda syftemål,
hvarken hos dem, sorn önskat, eller dem, sorn
verkstäldt önskningarne. Kunde möjligen lagar
och billighet tillåta ansvarighet för misslyckandet
af välmenande hushållningsprinciper,
då torde detta ansvar, efter naturlig billighet,
likaväl böra åläggas dem, som framstält desse
principer som dem, hvilka verkstält dem.
Herr Munck af Rosenskjöld*. I anledning af
hvad den sist talande Ledamoten behagat anföra
emot Riksens Ständers år 18I5 fattade
beslut, i afseende på Allmänna Magazinslnrättningen,
torde jag få anmärka, att då Riksens
Ständer uppdrogo åt MagazinsDirectionen, att
köpa upp säd, så var hufvudändamålet härmed,
att man af det ena årets ymniga gröda,
skulle hålla den tillhanda ett annat år, då
skörden varit mindre förmonlig, och meningen
härmed kunde icke vara, att Directionen skulle
handla och förfara tvärtom. Det är lätt bevist,
att om Directionen inskränkt sig till att
uppköpa spannmål, endast då årsväxten varit
ymnig, och icke köpt, då den varit ringa,
skulle ingen förlust hafva för inrättningen upp
-
Ben 25 Junii /, m.
kommit. Icke heller skulle då någon förlust
drabbat hvarken consumenten eller producenten.
Felet måste således icke sökas hos 1815
års Ständer, utan i ett ofullkomligt uppfyllande
af ett erhållit uppdrag och i bristen på
aktning för Riksens Ständers beslut och afsigter.
Friherre Anckarsvärd: För att i någon
måtto möta Herr Rosenblads anförande, att
Riksens Ständer sjelfve orsakat MagazinsDirectionens
misstag, har jag trott mig icke böra
vid detta tillfälle underlåta, att i Högloflige
Ridderskapets och Adelns minne återkalla,
huru det vid sist förflutna Riksdag lyckades
för Riksens Ständer att stadga några försigtighetsmått
i anseende till användandet af de
för MagazinsDirectionens räkning anordnade creditiver;
då ett Riksens Ständer häröfver fattade
beslut mätte häfvas till följe af Styrelsens
fordran å oinskränkt dispositionsrätt öfver dessa
medel, hvilkas olyckliga användande Herr
Rosenblad nu vill tillskrifva Riksens Ständer,
som likväl denna gång icke äro annorlunda
skyldige, än att de frångingo deras en gång
fattade beslut.
Herr Rosenblad: I anledning af hvad Herr
Munck af Rosenskjöld yttrat, ber jag få nämna,
att då MagazinsDirectionen år 1819 verkställde
spannmåls-uppköp, sådant skedde just
i ändamål att uppfylla inrättningens första bestämmelse,
Landets förseende med tillgångar
mot missväxt, ty, enligt de ifrån Landshöfdin
-
t>cn 25 Junii f, m.
garne inkomna rapporter, befarades på många
orter brist. Jag har förut yttrat min öfvertygelse
derom, att om det ock vore möjligt
för MagizinsDirection, att i någon mon uppfylla
sin andra bestämmelse, eller den, att köpa
upp säd när årsväxten varit ymnig, det
dock vöre omöjligt att vidtaga åtgärder, sorn
för ett helt, vidsträckt rike äro lämpliga, då
Directionen icke rimligen kan förutse alla
ställningar och förhållanden. År 1820 saknade
Directionen åter tillgångar för spannmålsuppköp.
Herr von Hartmansdorff, AugitJl: Jag har
tyckt mig finna, att discussionen något afvikit
ifrån dess egentliga föremål: Expeditionen till
Italien. Jag instämmer visserligen med Grefve
von Platen i den mening, att frågan om en
sådan expedition bordt äga rum, icke kan helt
och hållet tillräknas MagazinsDirectionen. Men
fast än de felsteg, som icke kunna tillskrifvas
Directionen, ej eller böra ådraga henne ansvar,
anser jag likväl frågan, om Directionens
ansvarighet för den del hon tagit i målet, icke
kunna utan närmare granskning för lalla- Det
vore ju möjligt, att Directionen vid upplysningars
meddelande, eller beslutets verkställande,
icke svarat emot det förtroende Styrelsen
henne lemnat, och det kraf på Directionens
uppmärksamhet och nit, som deraf följer. Men
dä ärendet ännu ej är fullkomligen utredt, emedan
expeditionen icke är fullbordad och försäljningen
af den utskeppade säden icke slutad,
skulle jag tro det yara rättast att åt kom
-
025
Den 25 JUnii f m.
mande Revisorer öfverlemna, att yttra sig öfver
detta ärende. Hvad beträffar det ansvar
som kunde böra drabba högre embetsman eller
Konungens rådgifvare, så beror detta naturligtvis
på ConstitutionsUtskottets pröfning och lägger
intet hinder i vägen för uppskof med närvarande
fråga.
Herr Munck af Rofenfchjold: Här är nu ej
fråga om en allmän Msgazinslnrättning är nyttig
eller icke, utan blott huruvida den, som nu
är till finnandes, blifvit styrd enligt sitt ändamål
och Riksens Ständers föreskrifter. Hade
Magasins-Directionen uppköpt ett betydligt
qvantum af 18 i5 år ovanligt ymniga skörd,
så hade den behöft upphandla desto mindre
de näst följande åren, och åtminstone ej behöft
anlita Utlänningen. Men så skedde ej,
och jag måste således tro, att Magazinslnrättningen,
äfven då ej uppfyllt sin bestämmelse.
Nu är åter fråga om Directionens förhållande
sedan sista Riksdag. Något ymnigt år inträffande
ej förr än 1820, och då hade Directionen
genom betydlig upphandling mot höga priser
och den uppköpta Spannemålens utborgande
på credit, de föregående åren medtagit
nästan hela sin contanta fond. Nuvarande Direction
hade väl ej haft något lager af ett ymnigt
års gröda att börja med; men den borde ej heller
hafva köpt upp säd den tid och på de orter
der brist var, och ej heller befattat sig med
utländsk spannemåls uppköp. Min öfvertygelse
är dock att för att kunna ställa Magazins
Directio
-
Den i5 Junii f, m.
Directionen under tilltal, det hade varit nödvändigt
att Rikets Ständer för Directionen gifvit
en bestämd Instruction, eller åtminstone
bestämdt anslagit Creditivet till uppköp af
spaonemål, endast inom landet, och endast d«
år, då ymnig gröda kunde inträffa, samt äfven
endast af de sädesslag, som lyckats, och i de
orter, der grödan varit ymnig. Det må tillåtas
mig till mitt urskuldande anföra, att då denna
fråga vid sistledne Riksdag förevar till afgö-:
rande, var jag från Riksdagen afrest.
Herr Grefven och LandtMarjkalken hemstälde,
om Ridderskapet och Adeln ansåg Stats-*
Utskottets Utlåtande böra , i anledning af de
dervid gjorde anmärkningar, till Utskottet återremitteras.
Ropades ja.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
26 sistledne Maj under N:o 183 afgifne, samt
den 6 dennes eftermiddagen, på bordet lagde
Utlåtande, i anledning af Riksens Stgnders Revisorers
år 1822, framställde anmärkning, rö-;
rande oredoviste Spannemåls upphandlingsmedel
i Wermlands Län.
Herr af Wingård, Johan, anförde skrif--  teligen:
Ridd, 0, Ad, Prot. V. Band.
34
t)cn 25 Junii /. m.
(Se Bilagan Nio 5,)
Herr Grefven och Landt Mar /kalken gjorde
proposition till bifall af StatsUtskottets ifrågagavarande
Utlåtande; hvilkeh proposition med
Jk besvarades.
Föredrogs ånyo och lades till handlingarna
StatsUtskottets den 26 sisfledne Maj under
N:o 184 afgifne samt den 6 dennes eftermiddagen
på bordet lagde Utlåtande , i anledning
af Riksens Ständers Revisorers åren 1820 och
1832 afgifne Berättelser, angående Allmänna
Magazinslnrättningens utestående fordringar i
Finland.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
'26 sistledne Maj under Nio 185 afgifne, samt
den 6 dennes eftermiddagen , på bordet lagde
Utlåtande i anledning af Riksens Ständers Revisorers
åren 1820 och 1822 föreslagne andrina
gar uti den af Allmänna MagazinsDirectionen
hittills följde Bokförings- och Redogörelsemethod
samt Kronofogdarnes åliggande, att
årligen göra redo för utestående Spannemåls
undsätiningsmedel.
Herr Munck af Rosenjkjdld, Ebtrhard'. Om
jag icke hört orätt, lärer StatsUtskottets nu
uppläste Betänkande innehålla tillstyrkande af
jym iS Junii J lii.
en underdånig anhållan hos Kongl. Maj.*t om
utfärdandet af en förnyad föreskrift för MagazinsDirectionen,
i afseende på dess bokförings*
method m. m.
Jag hemställer, om icke denna fråga kunde
få hvila, intill dess afgjordt blifvit, huruvida
en MagazinsDirection kommer att bibehållas
eller icke. I annat fall och om Riksens
Ständer nu besluta den föreslagne underdåniga
skrifvelsen och sedermera finna för godt att
upphäfva Allmänna Magazinslnrättningen, skul.
le en rak motsägelse äga rum.
Herrarne Rofenblad, Bernhard, Rothlich, Axet,
och Gripenjledt, Jacob, förenade sig med Herr
Munck af Rosenschjöld.
Friherre af Nordin, Carl Johanj Jag tror
för min delstt någon motsägelse emellan Riksens
Stånders beslut icke skall, som Herr Munck
af Rosenschjöld föreställt sig, uppstå, emedan,
om Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
att hvad Utskottet nu föreslagit må varda iagttagit,
detta kommer att gälla för MagazinsInrättningens
i närvarande ögonblick utestående
fordringar, för hvilka naturligtvis redovisning
måste i alja händelser äga rum , om ock
inrättningen skall upphöra. Säkerheten i afseende
på Qppbördsrnännens redogörelse är nu
ej sådan den bör vara och kan ej elier vara det
då'redogörelsen för MagazinsDirectionens medel
sker en an,nan tid än för Kronans öfrige uppbörd.
Jag tillstyrker af denna orsak bifall å
553
Den 2S Junti f, m.
Statsutskottets Betänkande, hvars antagande
visserligen icke lägger något hinder för Ma~
gazinslnrättningens upphäfvande.
Herr Munck af RofeiifchjöldAf Betänkandet
synes det mig vara klart, att MagazinsDirectionen
är nära färdig att aflemna redovisningen
för Inrättningens fordringar hosundsättningstagare
m- m. och att meningen nu egenteligen
är, att för framtiden bereda en bättre
method vid redogörelsen. Jag förnyar således
min, af flere värde Ledamöter understödda
anhållan , att förevarande Betänkande må
hvila till dess hufvudfrågan om MagazinsInrättningens
organisation till afgörande förekommer.
Friherre Cederfiröm, Jacob: Jag får i anledning
af Herr Munck af Bosenschjölds begäran,
upplysa, att i den afdelning af Statsoch
EconomieUtskotten, sorn skall afgifva förslag
till Betänkandet, angående Allmänna MagazinsDirectionen,
frågan om indrifningen af
Magazinslnrättningens fordringar och skulder
äfven förekommer, för att sedermera i ett sammanhang
Riksens Ständer underställas; och det
lärer således jemväl häraf kunna hämtas ett
skäl för bifall till Herr Rosenschjölds anhållan,
att förevarande Betänkande må iå tills
vidare hvila.
Herr Rothlieb, Axel: Efter den upplysning,
Friherre Cederström meddelat, får jag förklara,
det jag med honom är af enahanda tanka.
Den s5 Junii f, rn,
Uppå derefter af Herr Grejvsn och Landu
Mar/kalken gjord proposition, fann Ridderskapet
och Adeln för godt tillåta, att StatsUtskottets
ifrågavarande Utlåtande finge tills vidare
ytterligare hvila på bordet.
Föredrogos ånyo och gillades följande Statsutskottets
den 26 sist 1. Maj afgifne samt den 6
denneseftermiddagen på bordet lagdeUtlåtanden:
N=o 186. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers år 1S20 framställde anmärkning rörande
500 Tunnor hafre, som år 1818 blefvo
afsände till Norrige.
N;o 187. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers år 1820 framställde anmärkning,
rörande 11,000 R:dr Banco förskjutne medel
till Lyckeby Qvarnars reparation, gj
N:o 188. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers åren 1820 och 1S22 framställde anmärkningar,
rörande utlemnad Koppar till Taktäckning,
å Kongl, Slottet och Hennes Kongl.
Höghet Prinsessans Palais i Hufvudstaden.
✓
N:o 189. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers anmälan , rörande det för BagareEmbetet
i Hufvudstaden år 1818 anslagne parti
Råg.
N;o jgo. I anledning af Riksens Ständers
5^4. Den 25 Junii f. m,
Revisorers år 1820 gjorde anmärkning, rörande
förhöjning å Spannmåls-upphandiingspiisen
för Skaraborgs Län.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
26 sistledne Maj under Nio 191 afgifne samt
den 6 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Utlåtande, i anledning af Riksens Ständers Revisorers
år 1820 gjorde hemställan, rörande
Spannmålsupphandling i de orter, där klen
6körd inträffat.
Friherre Cederjiräm, Jacob-. Det nu upplästa
Betänkandet är af alldeles enahanda beskaffenhet,
som det, hvilket nyss förbief hvilanda*
ty om MagazinsDirectionen icke kommer
att fortfara, är det naturligtvis öfverflödigt,
att hos Kongl. Majit begära den i Betänkandet
omtalda åtgärd eller befallning till
framtida efterrättelse för en autboritet, sorn ej
existerar.
Och fann Ridderskapet och Adeln, uppå
derom af Herr Grejven och Landt Mars holken gjord
proposition för godt tillåta, att StatsUtskottets
Utlåtande finge tills vidare hvila på bordet.
Föredrogos å nyo Och biföllos följande StatsUtskottets
dea 26 sistledne Maj afgifne samt
den 6 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Utlåtanden;
Den 2 5 Jani i f. m.
N.'o 192. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers år 1820 framställde anmärkning vid’
ett Herr Öfversten Conrad Åkerhjelm beviljadt
Spannmålslån i Umeå Magazin.
N;o 193. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers år 1820 jjorde anmälan om
oliqviderade förskotter af Majoren Coijet samt
HofMarskalken Löwenskjöld.
N;o 195* I anledning af Riksens Ständers
Revisorers är 1820 gjorde anmärkning,
rörande verk«tällde Spannmälstransporter landvågen
från Wadstena till Örebro.
N;o 196. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers åren 18 ro och 1822 framställde
anmärkning rörande ett till Bohus Läns
Kongl. Regemente af Herr Landshöfdingen
Grefve von Rosen utlemnadt lån af Allmänna
Magazinslnrättningens medel.
N=o 197. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers år 1820 gjorde anmärkning, rörande
uppburne förskottsmedel af Herr Landshöfdingen
Arnell.
N:o 199. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers gjorde anmärkning, rörande försummad
indrifning af en fordran hos SkeppareÅldermannen
J. P- Ståhl i Thorshälla.
5^5
Deu 25 Junii J, m.
Föredrogos ånyo och lades till Handlingarne
StatsUtskottets den 26 sistledne Maj afgifne
samt den 6 dennes eftermiddagen på bordet
lagde Utlåtanden:
N;o 194. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers år 1820 gjorde anmärkning,
rörande upphandlad riad Räg vid Norrköpings
KronoMagazin.
N:o 198. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers år 1822 gjorde anmälan om den
till hjelp för Hufvudstadens nödlidande vid
Kronobageriet verkställde Brödförbakning.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
26 6istledne Maj under N:o 200 afgifne samt
den 6 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Utlåtande, i anledning af Riksens Ständers Revisorers
år 1822 gjorde hemställan, rörande
betalningssättet vid skeende försäljningar af
persedlar och effecter för Allmänna MagazinsInrättningens
räkning.
Friherre Hjerta, Fredric: Jag anser detta
Betänkande vara af lika beskaffenhet, som de,
hvilka nyss blifvit ansedde böra ytterligare
hvila på bordet, och anhåller således att detsamma
äfven må få tills vidare hvila.
Och fann Ridderskapet och Adeln uppå
derom af Hen Grefven och LandtMarskalken gjord
"Den 25 Junii f. rn.
537
proposition för godt tillåta, att StatsUtskottets
Utlåtande finge tills vidare ytterligare hvila
på bordet.
Anmältes och emottogs Hans Excellence
HofCancelleren Herr Gretve af Wetterstedt,
hvilken å Kongl. Maj:ts Höga vägnar afletnnade:
f
1:0
Kongl. Majus den' 9 sistledne Maj^till
Riksens Ständer aflåtne Nådiga Proposition,
angående förklaring öfver 5 §. uti 25 Cap.
RättegångsBalken samt 4 §. uti 3 Cap. MissgerningsBalken;
2:0
Kongl. MajUs den 4 dennes till Riksens
Ständer aflåtne Nådiga skrifvelse, angående
ett lånebiträde till fullbordande af Nya Bibliotheksbyggnaden
vid Upsala Universitet.
Herr Grefven och Landt Marskalken anmodade
Hans Excellence Herr HofCancelleren, att
till Kongl. Maj:t framföra Ridderskapets och
Adelns underdåniga vördnad jemte försäkran,
att Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition och Skrifvelse
skulle med första varda till handläggning
företagne.
Sedan Hans Excellence Herr Grefven och
HofCancelleren blifvit på vanligt vis utbeledeagad,
upplästes och lades på bordet Kongl.
538 Den 35 Junit f\ nt.
Maj:ts Högstberörde Nådiga Proposition och
Skrifvelse.
Herr Grefven och Landt-Marskalken tillkan—
nagaf, att Plenum komme klockan half till 6
i eftermiddag^att fortsättss.
Företogs till pröfning Statsutskottets den
96 sistledne Maj under Nso 201 afgifne samt
den 6 dennes eftermiddagen på bordet lagdt:
Utlåtande, i anledning af Riksens Ständers
Revisorers år 1822 gjorde anmärkning vid in»
köpet af Eldqvarnen i Stockholm.
Grefve von Schwerin, Fredric Bogislaus: anförde
skrifteligen:
(Se Bilagan N:o 6.)
Uppåtjderefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord proposition blef StatsUtskottets
Utlåtande, i anledning af de utaf Grefve
von Schwerin dervid gjorde anmärkningar till
Utskottet återremitteradt.
Föredrogs ånyo StatsUtskottets den 26 sistledne
Maj under N:o 102 afgifne samt den 6
dennes ettermiddagen på bordet lagde Utlåtande,
i anledning af Riksens Ständers Revisorers
Den 25 Juni i j. m.
339
anmälan om resultatet af den till England år
1.820 verkställde Spannmålsutskeppning.
Herr Munck af Rocenjijöld, Eberhard: Detta
Betänkande angar den åtgärd då under efterhösten
år 1 820 ett parti hafre af MagazinsDirectionen
exporterades till England. Sanning och
rättvisa likmätigt, måste man erkänna, att, om
icke denna export skett, Magazinslnrättningens
förlust å hafran blifvit större, än den nu blef.
Exporten är således icke i och för sig sjelf
klandervärd; men orsaken till förlusten är det
så mycket mera. MagazinsDirectionen uppköpte
i Skåne år 18*9 om hösten och ända
till Jul icke annat än hafra, och det var just
på detta sädesslag, som missväxt i nämnda ort
inträffat. Häraf hände, att hafran stod Magazinslnrättningen
till ett ganska högt pris, och
då Directionen gömde densamma i Magszinen
tills följande årets äfven på hafre öfverflödiga
gröda var inbergad, skulle den sluteligen icke
utan dtyg förlust kunnat inom Landet afyttras.
Orsaken låg således icke uti Expeditionen till
England utan i Directionens förfarande, «tt uppköpa
af den spannmål på hvilken missväxt
ägt rum, utan allt annat ändamål, än att gömma
den till ett kommande år, dä öfverflödig skörd
inträffat. Jag torde likväl få nämna, att då
jag tog mig friheten skrifva till MagazinsDirectionens
Oroförande, Friherre Fock, om olämpligheten,
att vid då varande förhållande i
Skåne uppköpa hafra, skedde deruti den rättelse,
att sedermera blott råg och korn upphandlades,
ehuru den allmänna och tryckta kungö
-
Den af Junii f, rn.
reisen härom ej utfärdades förr, än största delen
af uppköpssumman var använd till uppköp
af enskilte om upphandlingen underrättade
personer. En värd Ledamot, Grefve von Rosen
har, för att visa det handels-speculationer
med allmänna medel sällan lyckas, anfört att
Handelshuset Dickson från Götheborg exporterat
hafra till England med 4 Riksdalers vinst
på hvarje tunna, på samma tid, som Magazins*
Directionen med så mycken förlust exporterade
hafra dit. Detta härleder sig dock hufvudsakligen
deraf, att Herr Dickson inköpte och utskeppade
1820 års öfverflödiga skörd, men
allmänna MagazinsDirectionen deremot af 1819
års knappa gröda, deraf hvarje tunna kostade
Directionen kanske 4 R:dr R:gs mera än den
hafra, Dickson exporterade. För öfrigt tillstyrker
jag bifall å StatsUtskottets Betänkandes
C
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMar[kalken
gjord proposition blef StatsUtskottets
Utlåtande af Ridderskapet och Adeln bifallit.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
26 sisth Maj under N:o 203 afgifne samt den
6 dennes eftermiddagen på bordet lsgde Utlåtande
i anledning af Riksens Ständers Revisorers
gjorde hemställan, om räntas erläggande
å förskotter.
Herr Rothlieb, Axel: Då denna fråga är
Dtn 2 S Jun i i J, m,
af samma beskaffenhet som de; hvilka förut
blifvit förklarade ytterligare böra hvila på
bordet, får jag äran hemställa om ej ett lika
förhållande dermed må äga rum.
Och fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att, appå derom af Herr Grefven oah
Landi- Marjkalken gjord proposition, tillåta, att
StatsUtskottets Utlåtande finge tills vidare ytterligare
hvila på bordet.
Föredrogos I nyo och biföl los följande
StatsUtskottets den 26 sistledne Maj afgifne
samt den 6 dennes eftermiddagen på bordet
lagde Utlåtanden.
N:o 204 I anledning af Riksens Stän-i
ders Revisorers hemställan, rörande undsättnings-spannmåls
återlefvererande till samma
KronoMagazin, der den uttagits.
N o 205. I anledning af Riksens Ständers
Revisorers anmälan, rörande en extra ordinarie
afskrifning, som blifvit beviljad SlottsproviantMä8laren,
Kongl. Räntinästaren F. Oucterlony.
N:o 206. i anledning af Riksens Stän
ders
Revisorers anmälan, rörande en afskrifning
uti Umeå Magazins räkenskaper å de så
kallade Skånska Gåfvo-Spannmåls-medlen;
N:o 207, I anledning af Riksens Stan
-
Den 25 Junii J, rn.
ders Revisorers anmälan om en år t 822 yppad
betydlig proprie balance hos MagazinsFörvaltaren
Renner i Lidköping.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
26 6istledne Maj under N;0 208 afgifne, samt
den 6 dennes eftermiddagen på^bordet lagde
Utlåtande, öfver åtskillige af Riksens Ständers
Revisorer åren I820 och 1822 framställde anmärkningspuncter,
rörande Allmänna Magaz
nslorättningens förvaltning.
Herr Munck nf Rosenfkjold, Eberhardt Detta
Betänkande innefattar ock förslag till stadgar
för en framtida Magaz ns-Direction ; och
jag hemställer al.ltså, om icke detsamma kunde
få hvila, lika med öfriga frågor i enahanda
ämne, intill dess hufvudfrågan, ofri Magaz'nslnrättninger.
8 bibehållande och organisation,
förekommer.
Herr Grefven' och Landt Mar/hulken yttrade,
att då StatsUtskottet ansett de uti ifrågavaran
de Utlåtande upptagne ämnen böra behandlas
gemensamt med Banco - och QeconomieUtskot- „
ten, i anledning af de flere hos Riksens Siänder
väckte motioner, sami i följd deraf uppskjutit
hulvudsiikligt utlåtande i berörde ämnen,
och nu endast berättelsevis framställt,
hvad Riksens Ständers Revisorer vid hvarje
fråga särskildt, anfört, ansåg Herr Grefven och
Den s5 Juni i /. /«,
543
LandtMarskalken sig böra hemställa, om icke
StatsUtskottets Utlåtande, som icke erfordrade
någon åtgärd, kunde läggas till handlingarne. „
Bifölls.
Herr Munck af Rosenjkjöld: I sådant fall
anhåller jag blott att få vid Betänkandet anmärka,
att det är förunderligt, att MagazinsDirectionen
icke helldre velat begagna sådana
lägenheter, som redan tillhöra Magazinslnrättningen
än inköpa nya, i synnerhet i en tid då
den saknat medel att för lågt pris upphandla
spannmål i orter, der en rik tillgång funnits,
för att undsätta andra, som lidit missväxt, och
der priserna varit flere gånger högre.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 26
sistledne Maj under N:o 209 afgifne, samt den
6 dennes eftermiddagen på bordet lagde Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj.ts Nådiga
Proposition, om afskrifning för ett qvantum
Råg, användt till brödbakning åt Hufvudstadens
fattige.
Herr von Hartmansdorff, Aiignft-. Af det
nu upplästa Betänkandet, har Ridderskapet
Och Adeln inhemtat, att Riksens Ständer, redan
vid sistförflutna Riksdag, uti skrifvelse af
den 8 Julii 1818 underdånigst anhållit, att
icke några allmänna medel måtte vidare an
-
544 Ben 25 Junii /, m.
vändas, på satt dittills skett, för att hålla brödpriset
i Hufvudstaden vid ett lägre belopp,
än det samma, lemnadt åt sig sjelf skulle utgjort*
Ändamålet med detta företag, hade,
såsom bekant är, varit att för de fattigare
Folkclasserne i Stockholm, anskaffa bröd till
bättre pris än eljest och annorstädes, hvarest
dylika anstalter blifvit vidtagna. Det är likväl
naturligt och tydligt, att, i en Hufvudstad,
och på Sveriges första handelsplats, måste vara
mera tillgång å förtjenst för arbetare än på
andra ställen. Följaktligen är ej eller den
fattige der, så illa lottad, som på andra orter,
eller påkallar haas belägenhet; företrädesvis
något Statens bidrag. Användandet af Statens
medel för detta ändamål, är dessutom stridande
emot den vanliga, och allmänt vedertagna
grundsattsen för fattigvården, att hvarje ort
bör underhålla sina fattiga.
Dessa skäl voro till deras giltighet erkända
och anförda redan vid sista Riksdag; men,
sådant oagtadt har Statsverket sedermera likväl
måst tillsätta öfver 14,000 R;dr för utgifter,
som i förberörda väg blifvit anbefallta.
StatsUtskottet har anmält denna summa till afskrifning;
och jag har för min del intet att dervid
anmärka, emedan åtgärden redan är förbi och
penningame förlorade, utan att det står att
hjelpa. Men Utskottet har icke tillstyrkt någon
förnyad underdånig anhållan, att dylika
företag icke vidare må äga rum. Må hända
torde man hafva ansett en sådan anhållan fåfäng,
;
3&<v» -ii Junti f, Wi-,
»4S
fång, som maö hemligen af hvad freden skett,
Velat sluta till hvad sorn skall hända. Mtfå
det är likväl möjligt Och jag hoppas det, gtt
Riksens Ständers åstundan i detta mål viöhefr
mera afseende om den § nyo frambärfcs. Jag
tillstyrker derföre att Riksens Ständer, för
framtiden må göra en slik framställning om
möjligt, i ännu mera bestämda ordalag, än
förra gången! ty öm ock MagaäinsDirectioneÖ
Och dess fond icke bibehållas, så är döt icke
ogörligt, att ahvähda andre Statsmedel till hedsättning
af brödprisen i Hufviidstaden, eliet
å andra orter.
tjppå derefter af Herr drefven och Lanåtmarjkalktn
gjord proposition, fann Ridderskapet
och Adeln lör godt, att StatsUtskottets Utlåtande
, i ånledniog af den utaf Herr von
Hartmansdorff dervid gjorde anmärkning, till
Utskottet återremittera.
Herr Ålunek af Éosenjkjö!d, Eberhardt jag
Anhåller att det skrifteliga anförande om Magazinslnrättningens
åtgärder i allmänhet, som
jag först i dag hade den äran afgifva, måtte
få åtfölja de särskildta StatsUtskottets Betänkanden,
hvilka blifvit åtirremitterade, emedan
det röret flera i dem förekommande ämnen.
kidd. e. Ad. Prat. V. Band»
M
Dtn 25 Junit /. m.
Och blef denna Herr Munck af RosenBkjölds
anhållan, uppå derom af Herr Grejven
och LandtMarjkcilken gjord proposition, af Rid*
derskapet och Adeln bifallen.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
OeconomieUtskottets den 3 dennes under
FJ:o 107 afgifne, samt den 18 derpåföljde eftermiddagen
på Bordet lagde Betänkande, i
anledning af väckte frågor, om ett för batt rädt
skolväsende uti Landtförsamlingarne, till Barns
fullständigare och tidiga undervisande uti läsa,
skrifva och räkna.
Herr Riben, Carl Wilhelm: Jag utbeder
mig att få rätta ett af Utskottet begåogit misstag
om rätta förståndet af mitt yrkande oin
Presterskapets förpliktande att befrämja bamaundervisningen
, en rättelse som jag är så
mycket mer pligtig att gifva, som misstaget
verkligen är tillkommit genom en otydlighet
t mitt anförande.
Utskottet tyckes nemligen trott mig hafva
åsyftat ett åliggande för Presterskapet att
lära Allmogens Barn A. B. C-, och jag upprepar
ännu en gång att jag vid närmare påseende
funnit ordalydelsen, i mitt Memorial
till en sådan tolkning gifva anledning. Jag
försäkrar icke desto mindre att det aldrig varit
min tanka: Jag delar i detta hänseende
Ucn 25 Junii f. in.
Utskottets öfvertygelse: Mia önskan har al
drig,
sträckt sig längre, än att Presterskapet
måtte vaka öfver att Barnen få lära läsa; en
omsorg sorn jag ansett mera tillhörande det
andeliga kallet, än Policbefattningar och mycket
annat hvarmed Presterna nu ärö öfverhoppade.
Jag har trott, och jag tror ännu* att
om Regeringen skall vidtaga några anstalter
för Barnaundervisningen på landet* så måste
Regeringens åtgärder stadna vid Prästernas befriande
från den mängd af oecönomiske omsorger
som nU hindra dem att åt Barnaundervisningen
lemna en så behöflig uppmärksamhet;
men skulle någon annan anstalt icke destomindre
nu nödvändigt böra framställas* så
vore den af Utskottet föresjagne eller åläggande
för Consistorier och underlydande Presterskap
att befrämja veXelUndervisningen den söm
jag i allt fall skulle finna minst förenlig med
mm öfvertygelse. Jag känner ganska nog*
VäXelundervisningensmethoden: jag vet att dert
ar en bland mennisksnillets vigtigaste uppfinningar,
och jag väntar mig af densamma de största
de mest förvånande resultatér; men jag trör att
desse härliga resultater skola förminskas, om
mata gör växelundervisningen till en skyldighet
för vissa Tjenstemän, vare sig andeliga eller
verldsliga. Det ligger i naturen af en
VäXelunderVisning&amtalt, att endast tillhöra
den er,skilta omtankan: jag medgifver att i
Stora Städer kan förhållandet vara annorlunda
men att på Landsbygden öfverlemna denna
Vigtiga anstalt åt högre eller lägre Tjenstemän
afstyrker jag pä det högsta. Det be»'
B*n Sf Jmnii f, nt,
höfves icke nägon lärdom att vara växelunder»
visare; dertill fordras endast nit och god vil»
ja: Vare det långt ifrån mig att vilja beskylla
den ena eller den andra af de Tjenstemän
som kunde få sig växelundervisningen ålagd,
för saknad af dessa egenskaper; men jag tror
likväl att den som af egen drift och frivillig
omsorg för unga medborgares bildning, anlägger
en växelundervisningsanstalt, i allmänhet
med mera oförtrutenhet vakar öfver desa
fortgång än en Tjensteman som gör det till
äfventyra för att slippa ansvar; och följden af
växelundervisningsanstalters inrättande på Landsbygden,
af offentliga auctoriteter skulle dessutom
otvifvelaktigt bli, att inga enskilta sedan
sig dermed befattade, ett förhållande sorn
vore ganska olyckligt.
Eh värd Ledamot Herr von Hartmansdorff,
har i följd af Herr Friherre Palmstjerna
motion yrkat en undersökning och ny
reglering af Presterskapets inkomster: Sådant
har Utskottet funnit stridande emot det Högv.
Ståndets rättigheter: Jag torde få fråga Ut
skottet
om Svenska militairens rättigheter blefvo
förnärmade genom den löneförändring hvarigenom
till exempel Öfversteindelningar förvandlades
til! BrigadGenerals löner och så vidare.
Jag tror det icke. Kongl. Maj:t hade
efter min öfvertygelse full rättighet till en
dylik reglering , endast indeiningarne qvarstadnade
inom militairen. på samma sätt måtte
också Kongl. Maj.ts vid innehafvarneg afgång
kunna jemka någre eoclesiastique Tjenstemäns
9*11 t j Junti J. m,
inkomster, en jemkning «om jlg tror vore bida
nödig och nytiig.
Herr Munck af Rosenfkjiild, Eberhard: Jag
har begärdt ordet, endast för att meddela ett
historisk upplysning om tillgångarne och med*
len, att i en del Landsförsamlingar befrämja
Barnaundervisningen. I Lunds Stift (förhållandet
i de andra Stiften kanner jag icke) hafva
Klockarne haft från äldre tider sig anslagen
en så kallad helgonskuld utgående i spannmål,
såsom en tillökning i deras lön. Högsalig
Konung Carl X fastställde den under villkor,
att de skulle undervisa Barnen i läsa, skrifva
och räkna. Genom denna lönetillökning, aotn
på fl ere ställen belöper «ig till öfver 40 tunnor
årligen, hafva en del Klockarelägenheter
blifvit ganska begärliga , äfven för personer,
som ej vilja nedlåta sig till att meddela en
sådan undervisning, och härigenom hafva ett
par af dessa lägenheter blifvit förvandlade till
ordentliga Sarcellanier, och en stor del hafva
genom val hvarvid Kyrkoherden har mycket
inflytande, blifvit besatte af Kyrkoherdarnea
Comministrar eller Adjuncter, så att Staten
får, i stället för Kyrkoherdarne sjelfve betala
deras medhjelpare. Häraf har ock den följd
uppstått, att Klockarne i allmänhet föga befatta
sig med nämnda Barnundervisning, utan
merändels blott med förhör i Catechesed
vid Barnens beredande till Nattvarden, och
att Församlingarne nödgats antaga och löna särskilta
så kallade Skolmästare, samt således att påtaga
sig en till en del onödig tillökning I deras
oncra.
55®
pen 2$ Junii /, ut,
Jag vill visserligen icke med denna anmärkning
föranleda Betänkandets återremitterande,
i fall det ej annars kommer att äga rom;
men om så sker, anhåller jag att mitt yttrande
äfven får medfölja.
Friherre Wrangel, Henning: Jag får blott
förena mig med hvad Herr Munck af Rosenskjöld
anfört, och intyga, att detsamma är alldeles
enligt med förhållandet. Ingen af Klockarna
i de Församlingar, der jag är bosatt,användes
till Schollärare; man håller i stället
öfverallt särskilde dyrlegde personer, att i detta
afseende uppfylla Klockames skyldigheter*
Herr von Hartmansdorff, Argu fl; Det upplasta
Betänkandet går ut på , att sönderdela de
i ämnet väckte motionerne uti flere små delar;
att partielt Besvara dem, samt att afslå hvarje
del för sig- Jsg tog mig friheten, att i anledning
af Friherre Palmstjernas motion göra en
annan, hvilken Utskottet väl upptagit i premisseme
af Betänkandet, men ej besvarat, då
fråga blifvit Qm slutsattserna. Denna min motion
åsyftade; Att Riksens Ständer ville hos KgU
Maj-.t i underdånighet anhålla, att, i likhet med
hvad sein skett i Statsförvaltningens öfrige grenar%
mätte undersökas och utredas: Hvilka och luiru stora
tillgångar, finnas anslagna åt LäroStaten, sif till
rtigen Presterskapet i Sverige?■ Huru de ära fördelda
och använda? Hvilka och huru mänga ecclejSiastique
personer finnas % Hvad de hajva att gör af
Hvilka förrättningar de höra åtaga sig eller befrtas.
ifrån? Derefter barde uppgifvas och föreslås, hvil
-
Ben 25 Junii f, m.
55i
ka indragningar och besparingar, som skulle kunna
göras af personal och material? Samt slut ellgen^
huruledes widängen i båda d-larne måtte kunna så
begagnas, att icke allenast Religions- utan äfven
den öfriga undervisningen i Riket fullständigare och
syftestnligare än hittills meddelades. Jag kunde
naturligtvis icke hafva anspråk derpå, att mina
framställningar skulle af Utskottet gillas, men
det torde icke vara öfverdrifvit, att jag önskat
se dem besvarade. På sådan grund yrkar
jag återremiss af Utskottets Betänkande. I anledning
af Herr Ribens anmärkning, angående
PresteStåndets Privilegier, dem Utskottet åberopat
såsom ett hinder mot mitt förslag, torde
jag, oberäknadt det exempel, Herr Riben anfört,
få fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
derå, att i sednare tider ock städse
Pastorater blifvit sammanslagne eller klufne,
nya Stift inrättade m. m. s. hvilket allt gif—
vit anledningar till ökade eller förminskade
inkomster för PresteStåndets medlemmar. Men
har dock, mig vetterligen, ej hört deröfver
klagas. Jag kan ej eller inse, att en rigtig
fördelning af de LäroStaten anslagna inkomster
voro stridande emot Presterskapets privilegier,
enär ingenting derigenom undandroges dem
som deraf skyddas. Det vore egenteligen ej
annat än en utvidgning till det hela af hvad
som na redan skedt i detail.
Huruvida Vexelundervisningen är användbar
på landet, der den ena trakten är tätt bebyggd,
under det att bostäderna ligga vidt
Bpridde å den andra, beror äfen undersökning,
fm t-jf hilli! /, m,.
eoni ensamt tillkommer Regeringen i men frå--  gan, huruvida de medel , sorn äro ansiagne.
för käroStaten, böra fördelas så »tt de på bästa
sätt må komma det allmänna till godo, derden
enskilda omsorgen icke förslår, tillhörer
ofelbart Konungen och Riksens Ständer att gemensamt
bedöma och afgöra. Jag kan såluor
da icke eiler gilia Utskottets åsigt af ämnet i
denna d«L
Grefve von Schwain, Fridric Bogislaus: 1
händelse Riddertkapet och Adeln beslutar återremiss
af Oeconomieljtskottets Betänkande, anhåller
jag att få fästa uppmärksamheten på nå-’
got deruti, sorn synes mig vara mindre i sin
ordning, nemligen att Riksens Ständer, enligt
Utskottets tillstyrkande, borde i den unders
dåniga skrifvelse!?, angående förevarande ämne,
tillika yttra den önskan, »tt Konungens
yille vid eq annan Riksdag inhämta Riksens
Ständers förnyade yttrande i detta mål. Om,
Kongl. Maj;t sådant beslutar, beror detta af
Kong). Majtt sjelf, men jag tror icke att Riksens
Ständers önskningar böra förås längre, än.
att Konungen må fästa sin uppmärksamhet på.
målet, sådant det no är — icke att Han framdeles
vid en kommande Riksdag må deröfver
Inhemta Ständernes tanka,
Herr Grejven och LandtMarJkalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln »nsåg OeconomieUtskottets
Betänkande böra i anledning
tken *5 Juni i /. m jgg
®f de dervid gjorde anmärkningar, till Utskattet
återförvisas.
«
Ropades ja.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan Två eftermiddagen.
In fidem Protocolli*
O. J. Lagerheim.
Onsdagen elen 25 .Tunii.
Plenum klockan half tili 6 eftermiddagen*.
Företogs till pröfning LagUtskottets dea
13 sistledne Maj under N^o 84 afgifne, samt
den 18 dennes eftermiddagen på bordet lagd©
Betänkande, i anledning af vackt motion, angående
LagmansRätternes upphörande.
Herr Munck af Rosen [kjöld, Eberhard: Den
motion, som gifvit anledoing till ifrågavarande
betänkande, öfverensstämmer så val med den
554
Den 25 Junii e.. m.
allmänna opinionen, som med ssnna förhållandet.
Utskottets skäl till afslag å den samma,
äro i min tanka ej tiliräcklige för vårt bifall
till Betänkandet. Det enda skälet af vigt är,
Sitt LagCommiten uti dess framtida förslag, ämnar
att afskaffa LagmansRätterne; men då en
så nyttig sak som deras afskaffande äfven bör
komma närvarande generation till godo , tror
jag, att Lagutskottet äfven borde uppgöra ett
förslag till sättet för deras afskaffande. Jag
förenar mig således med dem, som yrkat detta,
och anhåller om proposition på återremiss
af Betänkandet.
Herr Tham, Wollrath: Jag kan icke dela
tnotionairens åsigter, ej eller de anmärkningar
sorn här blifvit gjorde. Den erfarenhet jag haft
under 5o års vistande i Skaraborgs Län har
öfvertygat mig att Lagmansrätten der är af
mycken nytta , och att då de personer, sorn
förestå denna Domstol äga erfarenhet och agtrung
af provineen, mångå mål der stanna. Om
FörlikningsDomstolar kunde inrättas, skulle
äfven jag tillstyrka LagmaosRätternes upphäfvande.
Då skulle ej så många mål komma
till de laga Domstolarne; men om LagmansTingen,
med bibehållande af närvarande rättegångsordning,
skull® afskaffas, skulle de olägenheter
uppkomma, sorn Lagutskottet omtalat
, att nemligen HofRätterne nödvändigt
blifva öfverhopade med göromål , och att
nya HofRätter måste inrättas, som blifva
vida kostsammare än LagmansRätterne,
helst dessa äro få. Äfven skulle detta förkor
-
Den 15 Junti e, m.
555
tade rättegångssätt bidraga dertill, att målen i
Högsta Domstolen ökades i hög grad, och att
den således icke skulle kunna arbeta på en
Division, utan på flera, hvilket jag icke anser
nyttigt Jag tillstyrker derföre att Betänkandet
måtte bifallas. Om LagCommité^n genom nya
Lagar kunde förkorta Rättegångssättet och
förminska rättegångarna, så skulle äfven jag
tillstyrka indragning af LagmansTingen, men
dessa äro oumbärliga , så länge nu varande
rättegångsformer gynna rättegångars till"
tagande.
Grefve PoJJe, Anrid: Jag delar fullkom
ligen
motionairens och Herr Munck af Rosenekjölds
åsigter, att LagmansRätterne i flere afseenden
äro öfverflödige, kanske skadlige. Olägenheterna
deraf äro icke få, och böra så
vidt möjligt är undanrödjas; men frågan är, om
i närvarande ögonblick sådant låter sig göra
och om ej föregående åtgärder äro nödige, innan
man vidtager en så hutvudsakelig förändring
i vår lagskipning. Lagutskottet har
omnämnt de svårigheter, som i detta afseende
uppstå och Herr Tham har vidare utvecklat
Utskottets mening, hvaruti jag förenar mig.
Jag tror, att om man så många år kunnat uthärda
med olägenheterne af LagmansRätterne,
kan man göra det äfven de år sorn återstå,
innan förslaget till ny RättegångsBaik blir förelagdt
Riksens Ständer och att man således ej
bör brådhasta till målet. Om vi en gång kunna
komma derhän , att , i stället för att med
sportler aflöna Häradshöfdingarne, hvarigenom
0**t l.i jttni* i«» m.
di hafva interesse att snarare öka an minska
yättegångarne, da erhålla aflöning m*d en be«
stämd summa, så tror jag att LagmansRätterne
böra och bunna afskaffas. När denna ai mig
efterlängtade tidpunkt inträffar, skall jag med
nöje rösta för LagmansRätteroes indragning.
Herr von Becker, Cart Johani En värd Le -  damot har anmärkt, att om LagmansRätteroe
upphäfdes, skulle HofRätterne öfverhopas a?
göromål, äfvensom Högste Domstolen, Jag
tror åter att många Domstolar på nära afstånd,
gifva anledning till länge fortsatte rättegångar,
och att om LagmansRättern® ieke funnos, skulle
många rättegångar stanna vid HäradsRätten,
hvilka nu fullföljas till LagmansRätten. Allmänna
rösten påkallar högt deras upphifvande
åtminstone är förhållandet sådant i Skaraborgs
Län, sorn är min hemort, dar jag kan försäkra,
att man skulle anse deras indragning för en
lycka. Hvar och en kan lätteligen inse vådaa
deraf, att en trätgirig part med 12 sk. kan
uppehålla min rätt kanske ett helt år, då LagmansRätterne
ej mer än en gång om året sammanträda.
Jag hemställer likväl till Ridderskåpet
och Adeln om detta upphäfvande kan
ske nu genast, eller om andre förberedande åtgärder
böra föregå. Det svåraste torde blifva
Häradssyners granskning af HofRätten, då denna
granskning har b‘hof af eQ högre syneförrättning
på stället, men som det skulle vart
högst önskansvärdt, att vinna ändamålet,
och denna svårighet synes mig vara det störIta,
må hända enda hindret, får j»g anhålla
»j Junit t. nl
om Stcrremiss, i förhoppning, att LagUtskotSet,
vid ytterligare betragtande af det nyttiga
i förändringen, möjeligen skulle kunna uppfinna
och föreslå något medel , att ju förr desto
heldre göra dea verkställbar.
Herr Munck af Roseii/kjöld: Herr Tham
har tagit LagmansRätterne mera i försvar ätt
Lagutskottet sjelf9 som åtminstone medgifvit
nyttan af deras afskaffande sedan LagComittéens
förslag blifvit utarbetadt. Det skäl Herr
Tham serskildt anfort, att målens antal skulle
ökas i HofRätterne, ar väl möjligt, men vore
åtminstone ej så skadligt, som att Lagmans*
Rätterne måste förlänga Rättegingarne, då dt
blott äro tillsammans en gäng om året, då
HofRätterne deremot äro permanente. I öfrigt
ir det osäkert, huru snart LagComittéens förslag
kommer att framläggas för Riksens Ständer,
och ännu mera; huru snart den nya Lagen
kan komma att promulgera*. Jag får således
för min del anhålla om återremiss. Skuls
le LagmansRätternes upphäfvande ej bifallas,
förbehåller jag mig, att i sammanhang med
den motion sorn gifvit anledning till denna öfverläggning,
få afgifva en ny motion nemligen
att LagmansRätterne 2:ne gånger om året skola
sammanträda.
Herr Lefrin, Johnn Pehr: Äfven j»g vå
gar,
lika med Herr Tham, taga LagmansRätternes
parti , mera än Lagutskottet gjort. Jag
vill korteligen framställa min åsigt den kan
icke vara grundad på erfarenheten, men p«
558
iOen 25 Junti t. rit.
det historiska af LagmansRätternes Och HäradsRätternes
tillkomst. Vi veta alla» att i
äldsta tider då vi hade fått en ordnad Lagskipning,
voro instantierne tre? vi vete ock»
att 1 det theoretiska begreppet om rättegångsordning,
man icke gillar mera än tre instantier.
I gamla tider var den grundad deruppå,
att de två förste skulle vara locala och den
siste eller Konungen med Sin Nämnd, tillfällig
och ambulatorisk. Detta sätt fortfor ända
till SeXtonhundradetalet, då KonungaNämndeit
deltes i 4 delar och sattes på 4 ställen. Derigenom
uppkom en instance till, då man ej
kunde annat än skiljs benådningsrätten , som
icke kunde lemnäs åt HofRätterne. Man varse
blef sedan i tidernas fortgång oiägenheterne af
att skilja högsta pröfningsrätten från Konun»
gens person, och derutaf uppkom å nyo Konungens
nuvarande Högsta Nämnd eller Dom*
stol. Sålunda hafva nu fyra instantier uppkommit,
i ställtt för tre, hvilket ej af alla
gillas. Vid HofRätternes inrättande, tilläde
man dem vissa åligganden, som man tagit ifrån
LagmansRätterne, utan att kunna, i anseende
till det erkända behofvet, af andra instancens
bibehållande i localtorm, helt och hållit upphäfva
dessa sednare. Rå det sättet kommo
LagmansRätterne att stå qvar i samma skick
som de nu äro, i egenskap af andra instaocen
i vissa mål. Nu tyckes opinionen påkalla ert
större hastighet uti målens afgörande. Jag tror
det vara oafgjordt om icke, sedan KonuttgaRätten
blifvit åter samlad omkring Konungens
person, det vöre riktigast att man återginge till
det gamla; att man nemligen bibehölle Lag
-
t)tn 15 Juni i e. mé
mansRätterne med HofRätternes afskaffande,
men att deremot LagmansRätterne blefvo så
sammansatte, att de kommo att bestå af ett
större antal personer, åtminstone 3 Ledamöter,
utom Nämnden. Vi äro icke okunnige derom,
att flere Lagkloke i vårt land yttrat, att man
borde hafva flere HofRätter än tre. Det torde
förtjena tagas i öfvervägande, att det är origtigt
skilja allmänheten ifrån den rättigheten,
att hafva äfven den andra instancen local, om
det är möjligt, Och så nära att de munteligen
kunna framställa sina saker och låta afhöra
vittnen, utan att de, såsom nu, behöfva försg
50 å 60 mil till HofRätterne. Jag instämmer
således deruti, att det ännu är förtidigt att indraga
LagmansRätterne, helst innan det genom
LagCommittéens förslag blifver utbedt, huruvida
det icke torde blifva HofRätterne* öde,
att varda indragne.
Grefve Posse: Det har blifvit yttradt, att
Herr Thams anförande, att LagmaDsRätternes
indragning skulle öka arbetet i HofRätterne,
icke vore så säkert, som att Rättegångarne
genom LagmansRätterne blifva förlängde. I ad*
ledning deraf får jag anföra, att under Christianstads
HofRätt finnas blott stne Lagsagor,
nemligen Blekinge och Skåne. iFrån den sednare,
där jtg någon tid förrättat LagmansTing,
hafva icke mer än ungefär en tredjedel af målen
blifvit fullföljde. Då nu LagmansRätteti
hålles i samma Stad der HofRätten är, är det
ganska gifvit, att äfven de öfrige målen blifvit
dragoe dit, om icke LagmansRätten variti
m
lien Junti t. ni.
Dera? hade varit eo säker följd, att HofRättift
behöft kanske tre Divisioner. Det är för öfrigt
alldeles icke för att vara envis, sorn jag
yttrar detta, ty jag har ingenting emot en åtet
remiss.
Herr von Hartmansdorff, August: Jag delaf
den åsigt Herr Munck a t Rosenskjöld yttrat»
Det är måhända rigtigt, att en sådan förändring
i gamla inrättningar uppskjutes, till dess
den nya organisationen jemte den nya lagen
blifva satte i verket. Men på de skäl, som i det
serskildta yttrandet blifvit anförda, torde dst
icke vara så svårt, att göra den äfven tidigare,
i händelse det skulle draga länge ut, in^
nan Lagförslaget antages. Mig synes den omständigheten
att HotRätternes utvidgning deraf
skulle följa, icke vara af den olägenhet, att
förslaget derföre borde tills vidare uteblifva.
Oläge nheterne kunna icke blifva större nu äfi
då, när LagCoinmittéens förslag införes» Det
är icke af LagCommittéen föreslagit, att Uög<-  ste Domstolen skall albeta på tvenne Divisioner
och sådant bör icke komma i fråga, orri
ån göromålen skulle blifva flere, än den kart
medhinna» Andra anstalter måste då vidtagas
för att hämma de mindre målen, så att blott
de vigtigaste komma till Högsté Domstolen»
Det utgör likväl min förundran, att Lagutskottet
, sorn föreslagit Revisions-skillingenS
upphäfvande, på det att alla mål skulle kunina
komma till Högste Domstolens pröfning*
likväl i detta Betänkande åbetopar målens tal»
rikhet*
Den 25 5Ulivi e, ni.
rikhet, såsom ett skäl för LagminsRätternes
bibehållande, så att icke alltför mångå måtte
komma till Högste Domstolen. Efter Utskottets
mening får således icke hindret af bara
penningar (Revisions-skillingen) men väl en instance,
som både kostar penningar Och förnämligast
tid, (LagmansRätterne) förminska mängden
af de mål, som gå till Hygsta Domstolen.
Det är i det serskildta yttrandet ganska
rijgtigt anmärkt, att LagmansRätterne ej kunna
göra anspråk på större anseende än HäradsRätterne,
emedan båda blott bestå af en lag-"
farén Domare och Nämnden; ty det är en tillfällighet
om Lagmannen är lagklokare än Hä*
rsdshöfdingen ; och på sådane tillfälligheter kan
ingen bygga. I HoiRätterna deremot äro flera
lagfarne män, sorn samfält pröfva sakerna; och
der måste följagtligen vara mera sannolikhet
för en högre upplysning och eö rättvisare dom,
Jag instämmer af dessa skäl i begäran om återremiss.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord proposition fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att LagUtskottets Betänkande,
i anledning af de dervid gjorde anmärkningar,
till Utskottet återremittera*
Föredrogos å nyo och biföllos följande
från nedannämnde Utskott inkomne, 6amt dea
Ridd, o. Ad. Prat. V. Band»
Den 2? Junii e, m.
18 dennes eftermiddagen på bordet Iagde Be-;
tänkanden:
Från Stati- och Banko-Utskotten:
*■
Af den 17 dennes.
N:o 237. I anledning , af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående bidrag till utförande
af Hjelmare Canal och Slussverks ombyggnad,
så vidt den serskildt beträffar det
innevarande år till berörde ändamål nödige an-;
slag af allmänna medel.
Från Lagutskottet:
Af den 24 sistledne Maj.
N:o 85. I anledning af väckt motion om
förändrad organisation af HäradsRätterne.
Af den 28 sistledne Maj.
N:o 86. I anledning af väckt motion,
om befrielse för sökande parter uti skuldfordringsmål,
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
att med förklaranden communicera de i
dessa mål meddelande Utslag.
Af den 4 dennes.
N:0 88. I anledning^ af gjorde anmärkningar
vid Utskottets den 4 sistledne Mars med
-
Den 25 Junti e. m.
dpldte Betänkande angående ändring Uti 25 Cap.
5 § RättegångsBalken.
N:o 90. I anledning af Väckte frågor om
Förliknings Domstolars inrättande.
Herr Munck af Rosenskjöld, Eberhard". För
min del får jag förklara, att jag anser inrättningen
af Förlikning Domstolar högst nyttig och
påkallad af vår National caraetére, och en del
af våra Domstolars närvarande beskaffenhet.
Det är visserligen sannt , att icke alla de mål,
som i Danmark förekommit vid FörlikningsDomstolar
, skulle, om ej FÖrlikhingsDomstolar
funnos, hafva gått till rättegång, men en
ganska stor del hade visserligen dock gjort
det; och om det är någon kostnad Vid FörlikniogsDomstolars
inrättande, ar jag fullkomligen
öfvertygad, att den rikeligen ersättes
genom den minskning i kostnaderne vid de
ordinarie Domstolarne, sorn deraf skulle blifva
en följd. Sedan Ridderskapet och Adeln bifallit
Betänkandet, anhåller jag blott, att min
reservation må blifva Upptagen i PrötocoUet,
fullkomligen öfvertygad, att den i en framtid
skall blifva godkänd.
Herr Von Hartmansdorff, Augufl\ Sedan
Högloflige Ridderskapet och Adeln nu genom
bifall till LagUtskottets Betänkande angående
FörlikningsDomStolars inrättande,.afslagit motionairernas
åstundan, att närvarande Lagutskott
måtte utarbeta ett fullständigt förslag till
dessa myndigheters organisation, anhåller
£)»n %{) Junti «, m.
jag att i afseende å deras införande längre
fram, och deras sammansättning i sådan händelse,
få, med stöd af 56 §. Riksdagsordningen,
väcka en Dy motion.
Jag känner nogsamt hvad Lagutskottet
åberopat, att nemligen vår närvarande Lagstiftning
ålägger Domare att med vissa undan»
tag äfven vara förlikare emellan parter. Men
jag tror det ej vara så alldeles rigtigt, att den
Embetsman, som, efter lagens allmänna grundsatser
och gifna föreskrifter skall skaffa hvar
man rätt, befattar sig med, att, i afseende på
tillfälliga omständigheter och bevekelsegrunder,
mäkla förlikning emellan de tvistande. Farliga
missbruk af Domarens inflytande, följder
af hans på förhand yttrade mening om ma en,
gamt brist på sträng enhet i Lagskipningen,
kunna derigenom föranledas. Försöket att i
godo bilägga tvister, hvilket städse bör föregå
deras slitande med rättvisans svärd, synes
mig derföre med rätta böra afsöndras till en
Irån Domstolen skiljd, icke dömande, utan
endast bemedlande, myndighet, eller till LÖrliknings
Nämnder. Att företaga införandet af dylika,
förr än i sammanhang med hela Domstolsorgapisationens
'förändring, anser jag visserligen
vara tor tidigt; men då synes rigtigheten
af grundsatsen att göra det, destornera
komma i fråga. LagCommittéen har väl i 32
Cap. af förelaget tili en RättegångsBalk, till
antagande uppgifvit SkiljemhiinaRätter, men låtit
det på öfvcrenskommelser mellan de tvistande
bero, om de vidja begsgoa sig af detta afgö
-
Den 2 5 Juni i e. rn.
ringssätt. I begreppet afFörlikningsNämnder,
ligger deremot att de ej få förbigås i mål der
förlikning må äga rum, emedan tvisters biläggande
i godo, alltid först bör försökas, innan
de vid Domstol upptagas. SkiljesmannaRätter äro
således något helt annat än FörlikningsNämnder.
Till bevis på huru nyttiga de sednare varit
i Norrige, torde Högloflige Ridderskapet och
Adeln tillåta mig , att ur en officiel artikel i
Norrska RiksTidningen N o 2 för innevarande
år, uppläsa summorne af de mål, som ifrån
1815 till och med »821 blifvit vid FörlikningsCommissionema
företagna, förlikta eller häfna,
och till Domstol instämda:
År
18 15.
15,799- — 8,813. —
1141.
—-
1816.
ao,502. — 12,013.
1413-
18 i 7- —
26,582. _ 15,867. —
I7t4.
—
1818. _
36,582. — 32,610.
2054.
.—.
1819-
36,135. 23,092. —
2151-
—
1820.”
38,534- — 24,414- _
2270.
—
1&2I. —
35,594. — 21,979. __
2256.
De öfriga af dem som, icke blifvit förlikta
hafva, till ett antal från 600 till 1000 om året,
blifvit uppskjutna; eller hafva parterna, ehuru
deras tvister varit till Domstol hänvista,
likväl sedermera funnit för godt att icke vidare
fullfölja dem. Hos oss torde det vara förgäfves,
att söka införa FörlikningsNämnder,
så länge aflöningen för Dotnrarne af i:sta Instantien
hufvudsakligen är ställd på papperslö'.
en och så länge deras dagliga bergning och
fördel följaktligen strider mot tvisters förminskande.
Man bör hoppas, att äfven denna vig
-
566
Dan 25 Junii e. m.
tiga omständighet kommer i öfvervägande vid
Domstolarnes nya, förändrade inrättning; och
dä det vid alla arganisitionsförslag är magtpåliggande,
att de af den verkställande magten
eller Regeringen godkännas och gynnäs,
så täger jag mig friheten vördsamt föreslå:
Att Riksens Högloflige Ständer ville genom
en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj;t
uttrycka deras önskan, att, vid den nya Dom*
stolsorganisationen, serdeles afseende måtte fästas
vid Förlikningsåtgärdernas skiljande från
Domstolarne, och uppdragande åt serskildta
Nämnder; samt att, om Kongl. Maja skulle
med Riksens Ständer instämma uti en lika åsigt
af saken, åt LagCommitiéen måtte uppdragas,
att i enlighet dermed uppgöra nödiga förslag.
Lades på bordet.
Vid förnyad föredragning af Lagutskottet»
den 4 dennes under N:ris 87 och 89 afgifne,
samt d. 18 derpå följde e. m. på bordet lagde Ut«
låtanden, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets den 25 sistledne Februarii och
den 18 sistledne Mars under N^ris 4t och 20
meddeidte Betänkandes:
1:0 Angående hembud , då Frälse skattehemman
utom börd försäljas;
Deri 25 Junti e. rn.
56 7
a:o Rörande tjenlige författningar mot allmänna
förbrytare.
Fann Ridderskapet och Adeln, att enär
sistnämnde Betänkanden redan blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallne, Utskottets ifrågavarande
Utlåtanden borde läggas till handlingirne.
Föredrogs å nyo och bifölls Ljg- samt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
den ao sistledne Maj under N:o 83 afgifne, samt
den 11 dennes eftermiddagen på bordet lagde
Betänkande, öfver yrkade utvägar att förekomma
löse men arbetsföre personers kringstrykande
och bettlande i skydd af de pass, som
i ett eller annat lagligt hänseende, samt i stöd
af gällande författningar, kunnat för dem blifva
utfärdade.
Herr Rofenblady Bernhard: En för tillfället
ej närvarande Ledamot, har begärt att jag
skulle inlemna ett memorial, som rörer Biskopen
Doctor Almquists motion om all jords lika
beskattning Då han såsom frånvarande ej har
rätt att inlemna det, och jag till hufvudsaken
gillar detsamma, anhåller jag att få uppläsa
det, såsom mitt, och att derå sedin bekomma
remiss till vederbörligt Utskott.
Dc’i 25 Juni i e, nu.
Härefter uppläste Herr Ro/sablad följande*
(Se Bilagan N:o 1.),
Herr Gref v t n och Landt Mar (kai ken hetast äll'--  de, om icke Herr Rosenblads Memorial, sorn
innefattade anmärkningar vid StatsUtskottets
den 21 sistledne Maj eftermiddagen återremitterade
Utlåtande, i anledning a.f väckt fråga»,
om ali jords lika beskattning, samt en allmänny
refning och skattläggning, kunde till Stat.5--  Utskottet remitteras; hvilket bifölls.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
OsconomicUtskottets den 31 sistledne Majlinder
N:o 101 afgifne, samt den 1.1 dennes,
eftermiddagen på bordet lagd.e Betänkande, öfver
föreslagne ändringar uti Författniagarne^
rörande husbehofs-brännvinsbränningen och der-,
med gemenskap ägande ämnen.
Herr Munch af Roitmijöld, Eberhard.: Uti<
serskildta yttranden hafva åtskiilige Ledamöter
af Utskottet, nemligen Grefve von Rosen,
Herr Lenning, och Anders Joachimsson yrkat
en alldeles fri brännvinsbrännings-rättighet.
Hvad principen angår, förenar jag mig alldeles
med desse värde Ledamöter; och jag utbeder
mig, att utom de skäl som af dem blifvit
anförde, få tillägga ännu några:
t;o Fordrar Statens interesse i det hela,
Den 25 Junit t. m.
att materialier och arbetsstyrka icke förspilla»*
utan användas på det sätt, som gör den möjligen
största nytta och skaffar dea mästa afkastningen.
Huru många dagsverken , huru
mycken spannemål och andra bränningsämnen,
huru mycken ved och huru mycket materialier
till sjelfva bränningsinrättningarne förspil—-  las icke genom bränningens fördelning på så "
många tusende händer? Maa använder häraf i
Sverige minst dubbelt mer än som behöfves
för att frambrings samma qvantum brännvin.
2:0 Fordrar den rätta principen af en alimän
näringsfrihet, att man får bränna med sä
stor panna sorn hälst, blott afgifterne derför©
mot pannornes storlek progresift förhöja».
3:0 Skola de »tora pannorna minska bränvins-supandet,
nemligen inskränka husbehof»-  bränningen och derigenom äfven det dagliga
busbehofs-supandet af hustru, barn och tjenstefolk.
Det är ett fel, som man i synnerhet
i senare tider gjort sig skyldig till, att uti
oeconomiska frågor så litet taga moralitetens,
och hälsotillståndets fordringar i betragtande.
Denna vgången stämmer näringsfriheten med
dessa öfverens. Om jag ej, mis»tar mig, åberopades
vid 1812 års Riksdag, (sorn jag af'
brist på boningsrum blott få dar fick bivista)
sorn ett hufvudsskligt skäl för inskränkningen
gf pannerymden, att ju större pannor, dess mer
skulle 6upas, ju mer dess rymd blefve inskränkt
dess mer äfven supandet. Jag tror
mig kunna bevisa, att förhållandet skulle blifva
tvärtom. Man brauner ej med stora pan
-
570
Den a 5 Junii t. tn.
ror mera än som åtgår. Genom den betydliga
vinsten med stora pannor, kunna ägarne
deraf sälja bränvinet till ett så lågt pris,
att en stor del af dem, som bränna road blott
husbehofspannor, skola finna sin uträkning uti,
att häldre köpa af dem bränvin, än bränna
sjelfve, i synnerhet som de derigenom skola,
om ock blott småningom , komma ifrån det
skadliga bruket, att dsgligen ge bränvin åt
tjenstefolket och ännu icke fullväxta barn, som
derigenom lätt blifva både i physiskt och moraliskt
afseende förderfvade. På slättbyggderne
skola äfven jordbrukare finna mera fördelagtigt,
att köpa drank från de stora bränvinsinrättningarne,
än ved till sitt eget bränneri
från skogen.
Men helt annat är att betragta en sak i
sin princip och helt annat i dess användande.
Man bör härvid äfven taga i beräkning skadan
af jämt ombytliga lagstiftningsgrunder, och
således äfven af att vid hvar Riksdag förändra
grunderna för bränvinsbränning. Genom osta.
dighet i författningar härom föranledas nya
kostnader och en ständig osäkerhet i industrieusa
speculationer. Jag tror således, att så
länge icke en fullkomlig och radicale reforme
kan göras, och näringsfrihetens fordringar i allt
och i ett sammanhang uppfyllas, är det
bäst, att i väsendteligaste bibehålla den sista
bränvinsförfattningen.
jag får sluteligen anmärka besynnerlighet
ten deraf, att då en motion här är gjord om
en allmän näringsfrihet, Utskottet ej härom
utlåtit sig, innan det afgifvit Betänkanden om
Den 25 Junii e. m.
detaillerne af denna fråga, till hvilka förevarande
ämne hörer. Ty om till ex- man bifaller
en allmän näringsfrihet, så innefattar det en
motsatts mot hvad ifrågavarande Betänkande
föreslår, i synnerhet då Utskottet tillstyrkt en
inskränkning i Städernes hittills ägande bränvinsbränningsrättighet,
likasom, då Utskottet
tillstyrkte inskränkning af gårdfarihandel,
det betog sig rättigheten, att derefter tillstyrka
en allmän handels- och näringsfrihet. Af
denna orsak skulle jag önska att hela Betänkandet
måtte få hvila, tills svar inkommit på
den gjorda motionen om oinskränkt näringsfrihet,
Herr Tham, Wollrath'. Lika med OeconomieUtskottet
hyser jag den tanka, att KronaBrännerierne
böra afskaffas Jag tror, att alla
sådane inrättningar äro blott monopolier, sorn
Sällan gagna det allmänna, men skada de enskilte.
Ali handel sorn drifves af corporationer,
eller Directioner, skall alltid ske med
förlust eller med obetydlig vinst, emot hvad
den lemnar om den drifves af enskilte. Jag
förenar mig derföre fullkomligen i den delen
med Utskottet, äfvensom i afseende på bort- ,
arrenderandet af de hittills befintlige Brännerierne.
Sådant vöre blott att förflytta monopolieme
uti enskilt mans hand och att sålunda
tillskynda honom en vinst utan nytta för
Staten, och på andras bekostnad. I händelse
Ridderskapet och Adeln bifaller den princip
sorn Utskottet yttrat, att all bränvinsbränningsrätt
bör grunda sig på jordbruk och att r"le
-
Deri t{ Junti t. m.
des Städernes bränoingsrätt följagfligen öfvergår
ifrån personalen tiil jorden; så får jag
hemställa, huruvida den föreslagna ytterligare
inskränkningen bör äga ruin, att Städerne blott
skola bränna för den jord, som ej blifvit donerad
till odling af Lin, Hampa, m. m. dylikt.
Jag känner för litet de Författningar, hvaruppå
dessa donationer grunda sig, men jag
fruktar att eti sådant stadgande, skulle leda
till långa och besvärlig» undersökningar, kanske
äfven till rättegångar, hvilka för lång tid
skulle förhindra Städerne att begagna någon
biänningsrättighet. Hvad åter beträffar Utskottets
afstyrkande, att Torpare må bränna,
kan jag ej dela Utskottets öfvertygelse, Jag
erkänner att en ovilkorlig rättighet hunde blifva
skadlig, kunde leda till åverkan af skog
m m. Men deremot, om det beror af jordägaren,
att lemna Torpare tillåtelse att bränna,
och det blifver han som anmäler Torparen
dertill, om han skall ansvara för Kronans inkomster
derutaf, om han nästa år vid Mantalsskrifningen
har rätt, att åter betaga Torparen
denna rättighet; så finner jag icke, att „
någon skada derutaf kan uppkomma. Jag tror
tvärtom, att det skulle vara en förmon för
vissa localer, en förmon för Kronan, och för
moralen, då anledningar till brott derigenom
betagas. Utskottet har till skäl emot bränningsrätt
för Torpare anföft , att de hafva så
liten jord och så i i ten gröda, att de vanligen
icke hafva något att bränna af. Om detta
skäl skulle antagas, borde tusendetais Hemmansägare
förbjudas att bränna a ty i de orter
V
Den •£ Junii e, m, 5j3
der hemmansklyfningen är stark och, der spann-)
målen ej är Folkets hufvudnäring, finnas få
som icke nödgas köp* säd, och då borde ej
eller de tå bränna. Ett annat skäl sorn blifvit
anfördt, är, att Torpare hafva sä få kreatur, att
deras behof af drank icke kan vara betydligt, och
att de då kunna få det fyldt af ägaren. Det är
väl möjligt att en och annan egendomsägare som
drifver brånvinsbränningen såsom fabrik, kan aflåta
något drank, men en Jordbrukare,som blott på
vanligt sätt drifver den.kan visserligen icke lemna
någon drank åt Torparne. När dessa kunna
hafva 6 å 8 kreatur hvardera, är det svårt att
»akna denna tillgång för boskaps-skötseln och
åkerbruket. Jag anhåller således, om återremiss
och att detta måtte tagas i betraktande.
Utskottet har äfven frånkänt qvarnar rättighet
ten att bränna. Förhållandet med dem är olika;
somliga hafva jord, andra icke. Alla
mjölnare äga likväl säd, som ej duger till annat,
än bränvinsbränning, och merändels äfven
kreatur. Förhållandet är ock att de fleste
äro inroterade, de dela således allmänna onera
med hemmansägare. Jag hemställer derföre
om icke de ina tå bränna i mon af deras inrotering.
Utskottet har gjort den framställning,
att den som bränner med förbättrade
pannor icke måtte belastas med högre afgifter
än andre. Häruti instämmer jag, ty jag tror
ej att man bör pligta för det att man gör goda
inrättningar; men Utskottet har i sine prtemisser
upptagit en annan fråga, nemligen den, angående
tvenne, samma ägare tillhörige hemman,
som ligga hvarandra så nära, att de kunna
•I
574
Den 25 Junii e, m.
bränna på ett ställe. Efter nuvarande författning,
måste man betala 6 gånger högre algifter,
om man flyttar ihop pannorne, än annars.
Denna fråga har Utskottet förbigått och ej utlåtit
sig deröfver, hvilket torde böra ske vid
återremissen. Jag tror att med samma skäl
som man ej bör plikt» för förbättrade pannor,
af samma skäl bör man ej eller plikta för det
man flyttar tvenne pannor tillsammans i samma
hus. 1 afseende på frågan om någon nedsättning
af bränvins bevillningen är behöflig,
har jag ej nu något att utlåta mig, huruvida
en sådan nedsättning bör ske, eller ej; för min
del har jag ej något att anmärka emot att den
sker, men då Utskottet föreslagit sättet huru
den bör ske, så får jag anmärka, att jig tror
detta förslag vara för tidigt. Jag anser Bevillningen
på bränvinsbränningen hafva så nära
sammanhang med Bevillningen på Svenska jorden,
att den icke kan bestämmas förr än StstgUtskottet
inkommit med sitt Statsanslag och
derefter blifvit utredt, huru stor allmän Bevillning
faller på jorden. Då först när man finner
om någon nedsättning kan äga ruin,
då först kan man pröfva på hvilka artiklar
af Bevillningen minskningen för jordbrukaren
bör ske. Denna uppgöring tillhörer Bevillningsutskottet
efter Grundlagen. På denna
grund tior jag, att denna del af frågan, icke
bör företagas förr, än grunderne för den allmänna
Bevillningen äro afgjorde och att författningens
uppgörande bör lemnäs till det
^Utskott till hvilket den hörer. För öfrigt förenar
jag mig i hvad Herr Ehrenborg anfört i
Den s5 Junii f. m,
afseende på den nu gällande föreskrift, att
man ej får sälja iniBdre än en kanna bränvin.
En minskning i denna stränghet vore nyttig,
efter det ändå sker, och leder till missbruk
som icke åtalas oftare, än då afund dertill är
orsaken. Jag kas ej förena mig uti Utskottets
yttrade mening om nödvändigheten af BränvinsFi6caler.
Det skulle blott leda till att
hafva olönte Embetsman i Staten, som lefva af
andras fruktan för deras åtal, och jag tror att
KronoBetjeningen kan hinna vaka öfver efterlefnaden,
om författningen inrättas så, att den
icke ovilkorligen föranleder till brott. På dessa
grunder anhåller jag om återremiss af Betänkandet.
t, *
Herr Rothlieb, Axel, anförde skrifteligen:
(Se Bilagan N:o 2.)
Hvarefter Herr Rothlieb munteligen tilläde:
I afseende på hvad Herr Tham anfört angåen.
de rättighet för Torpare att få bränna, tror
jag att sådant 6kuUe leda till många missbruk
och till ett ytterligt begagnande deraf, om
bränvinsbrännings-rättighet tillädes dem. Husbonden
nödsakades ej endast tillsläppa erforderlig
ved, utan skulle ej sällan nödgas lemna
torparen undsättning af spaDnemål, sedan
han obetänkt i bränvin förvandlat sitt eget lilla
sädesförråd.
Herr Nordenankar, Gtijlaf: Jag förenar mig
väl med Herr Munck af Rosenschöld deruti,
j“6 Den 25 Junii t. rn,
att det bästa och rätta vore en allmän och oinskränkt
branvinsbrännings-rättighet, och må
hända komma vi en gång derhän; mea för
närvarande tror jag icke att 6ådant vore rigtigt
och nyttigt; det skulle leda till brytning
och oordningar. Derföre anser jag det nu icke
lämpeligt, ehvad förslag än må ingifvas om
Näringsfriheten. Jag finner således intet skäl
att Betänkandet behöfver hvila, till dess denna
fråga från Utskottet inkommer, I hvad
Herr Tham anfört angående torpare , kan jag
icke förena mig; ty jag finner derigenom så
mångå anledningar till missbruk. Bland dem,
svårigheten att få torpare, ty de skulle då föreskrifva
, att de icke emottaga torpen utan
rättighet att bränna. Dessutom, om jag hade
20 torp, kunde jag då bränna på dem alla ,
och således bränna för mera än jag ägde rätt
till, hvarigenom författningen iliuderades. Således
förenar jag mig i Utskottets mening. Äfvenså
i afseende på qvarnar. Då Utskottat
utgått från den princip, att raan blott får
bränna för jord, och qvarnar icke äro jord, så
ar det icke likstämmigt om desse få bränna.
För min del tillstyrker jag bifall å Utskottets
Betänkande.
Friherre Hjerta, Fredric. Öfver detta ämne
yttrar jag mig ogerna, men förardedes dertill af
Betänkandets tillstyrkande att Kronobränaerier-f
ne böra indragas.
Utskottet har väl såsom vilkor derföre bestämt
-
Den 25 Junii e. rn.
577
stämt att Städernes bränningsrättighet skulle
grundas på ägande jords värde, och antages
denna grund, tillstyrker jag äfven Kronobränneriernes
indragning. Deremot och i fall sorn
hittills, personalen skulle bestämma Städernes
rättighet att bränna, finner jag, hvad Stockholm
angår, ganska betänkligt att fråntaga
Staten den nu gällande rättigheten som Kronans
brännerier utöfva, ty då blelve förmodeligen
derstädes af enskilta speculanter en så
öfverdrifven bränvinsbränning, att landets production
af denna vara , komme att betydligen
sakna afsättning deraf.
Under förmodan, att Allmänna MagazinsInrättningens
verksamhet, kommer att undergå
betydlig förändring, har jsg uti StatsUtskottet
tillstyrkt, att den genom nämnde Inrättning
veikstälIde bränvinstillverkning, borde
åt enskilte bortarrenderas; men detta tillstyrkande
frångår jag gerna, om nu föreslagne
förändrade grunder för Städernas bränningsrättighet
antagas.
Bland bidragande skäl till nämnde mitt
tillstyrkande uti StatsUtskottet, var ock behofvet
af drank för det icke obetydeliga antal
Kor, sorn producera mjölkbehofvet, och hvilkas
födoämne utgöres till betydlig del af denna
vara. Af dessa anledningar anhåller jag,
om Betänkandets återremiss.
Ridd. o. Ad, Prot, V. Band.
37
578
Ben 35 Juni i e. rn.
Herr von (Qvanten, Carl: Hvad Herr Ro
senschiöld
anfört om förändring i pannerymden,
och att man borde få bränna med så stor panna
som hälst, skulle visserligen vara en nationalvinst,
i afseende på vedbesparing m. m. j
men det skulle leda till kostnader för jordägarne
och Kopparslagarne skulle ensamme derpå
rikta sig. Det är således bäst, att låta vara
vid hvad nu är, och hvad Utskottet föreslagit.
Det vore visserligen, som Herr Tham anfört,
en vinst för Torpare, att få drank åt sine kreatur,
men då denna behöfdes dägeligen, och de
förmodeligen icke kunna bränna mer än en
gång i veckan, kanske en gång i månaden , så
skulle ej förmonen uppväga den olägenhet, som
är oundvikelig, att Torparne tillgripa jordägarnes
skog. Jag tillstyrker således bifall å
Utskottets Betänkande. Sammaledes i afseende
på qvarnar, de äga ej eller någon skog i
allmänhet och deras arrendatorer få sin skog
ofta på ett sätt, som är tvetydigt nog, åtminstone
förhåller det sig så i min ort. Hvad åter
af Utskottet blifvit yttradt om förbättrade
pannor, hvarigenom vedbesparing och andra
förmoner kunna vinnas, anser jag vara ganska
rigtigt; äfvensom att bevillningen på dem ej
måtte blifva högre, än på andra pannor; men
jag skulle önska, att ett tydligare yttrande i
detta afseende blifvit gifvet, sorn i händelse af
återremiss, torde blifva observeradt. Den §. i
författningen som omnämner, att sådane inrättningar
skola högre beskattas , är visserligen
borttagen, men för tydlighetens skull tior jag,
att ea §. borde införas sorn innehöll, att alla
Den 25 Junii e. mi
S7 9
inrättningar med mäskvärmare, eller af hvad
annan uppfinning som hälst, må vara tillåtne;
äfvensom att 1 Art. 5 §. och 6 §. i Kongl.
Kungörelsen af den 20 December 181S böra
undergå någon förändring. Hvad Herr Tham
anfört , att om flere pannor äro på ett ställe
hopslagna, de blifva högre belastade , än; om
de äro serskildt; detta är en sanning, och synes
mig detta äfven orättvist; emedan det kari
endast genom Bevillningsutskottet afhjelpis, på
det sätt, att afgiften å de mindre höjee och å
de störte minskas, eller att blott den å de mindre
höjes. Jag för min del finner Utskottets
Betänkande sådant, att det kan antagas , och
då man betragtar dess vidlyftighet, skulle dess
återremitterande föranleda en tidsutdrägt på
Riksdagen, kanske af en månad. Jag tillstyrker
derföre dess antagande.
Grefve Poste, Arvid: I det ämnej aom
nu är föremål för Ridderskapets och Adelns
öfverläggning, mötas så stridiga interessen,
och öfvertygelsen om det rätta, är så olika,
att svårligen ett Betänkande kunnat uppgöras,
som utan återremiss blifvit antagit. Utskottet
är ej eller oberedt derpå och då återremiss
icke lärer uteblifva, vill jag nu ej upptaga
Ridderskapets och Adelns tid med en vidlyftig
förklaring öfver alla de anmärkningar, som
blifvit gjorde. Det enda jag för närvarande
anser mig böra besvara, är, hvad Herr
Tham anfört i tvenne omständigheter, hvilka
kunna hänföras till en felaktig behandling af
målet. Herr Tham har anmärkt, att Utskottet
5§o
Den 25 juni i e. m.
förbigått att meddela yttrande öfver hans motion
att den sorn äger flere hemman och lägenheter
under serskildt bruk, måtte tiilåtas att
vid en af dessa egendomar begagna hela den
bräDvinsbränningsrättighet honom tillkommer;
och jag får i anledning deraf den äran upplysa,
att genom nu gällande Författning om
husbehofsbränvinsbränningen är sådant icke
förbudet annorlunda, än att pannerymden, icke
får öfverstiga aine 90 kannors pannor, utan
är endast för dylika fall, en högre afgift stadgad-
Det lärer således vara BevillningsUtskottet
som skall yttra sig öfver Herr Thams motion;
och jag tror att OeconomielJtskottet förfarit
riktigt, då dat med tystnad förbigått densamma.
Den andra anmärkningen består deruti,
att OeconomielJtskottet skall öfverskrida
gränsorne för sin befattning, då det meddelt
Utlåtande rörande afgifterne i allmänhet för
bränvinsbränningen; men jag vågar förmoda
att så icke förhåller sig. Efter mina åsigter
tillkommer det ostridigt OeconomieUtskottet att
framställa sin öfvertygelse om det inflytande
ifrågavarande afgifter kunna hafva på Landets
oeconomiska ställning; och det beror sedermera
på BevillnidgsUtskottet, att vid Be vi lili
i n g e n -s fördelning utröna, om Statens behof
och öfrige omständigheter medgifva, att något
afseende å en sådan framställning må göras
eller icke. Denna Bevillningsutskottets rätt,
har icke blifvit förändrad, och OeconomieUtskottet
har så mycket mindre glömt sin bestämmelse
elier att de ärenden som der behandlas,
endast äro ön/kningsmål, som nu klandrade yt
-
Den 20 Junti e, m.
trandet egenteligen icke är annat än en önskan
till BevillningslJtskottet.
Herr von Becker, Carl Johan: Uti hvad
jag ville anföra, är jag förekommen af Herr
Nordenankar, och jemte det jag förenar mig
med honom, vill jag blott tillägga, hvad bränningsrättighet
för Torpare angår, att jag derom
är af stridig tanka med Herr Tham. Det
6kulle väl vara möjligt att en och annan Torpare
i Herr Thams hemort i den skogbeväxta
delen af Wadsbo Härad och Skaraborgs Län,
hade så stor ägorymd och så mycken spannmål
öfver sitt behof, att han af den knöde
bränna bränvin; men man måsta medgifva, att
förhållandet i allmänhet icke är sådant. Skulle
Torpare få bränna, blefve det således icke
en förädling &f egen producf, utan en Fabrikstillverkning.
Osäkerhet skulle uppkomma,
icke allenast för jordägarens skog, utan äfven,
och kanske ännu mera, för grannsrneg. Det
kunde må hända äfven uppmuntra dem som
hade 6mak för bränvin, att deraf mera begagna
sig. Det är ej så lätt för en Torpare som
bor aflägse från Staden att få sälja sin säd
och att derföre köpa sig bränvin, men deremot
är det för honom ganska lätt att
hemma genom bränning förvandla den till
bränvin , hvaraf följden biet att han längre
fram på året med hustru och barn måste
lida nöd, kanske svälta sig fram. Förmånen
för ladugården af bränvinsbränning är
visserligen gifven; men då en Torpare måste
nöja sig med att blott någon gång i månaden
densamma verkställa, blir nyttan af dranken
582
Den 2>5 Juni i c. un,
äfveo af mindre inflytande, Äfvenså imsiämmer
jag med Höglofl. Utskottet och med Herr
Nordenankar deruti, att vägra bränningsrätt åt
qvafnar. Om de äga spannmål, som Herr
Tham anfört, så äga de den likväl icke i följd
af egen production, och detta bör efter min
tanka, vara grunden för bränningsrätt. Det är
ej ägandet af spannmål, men dess producerande,
som bör lemna en sådan rättighet. För att
handla principmässigt, tror jag att man äfven
iden delen bör bifalla Utskottets Betänkande,
hvilket jag ej finner behöfva återremitteras. I
öfrigt förenar jag mig med Friherre Hjerta,
om nödvändigheten att bestämma grunden för
Städernes bränningsrätt, innan frågan om upphäfvandet
af Kronobrännerierne afgöres, och
det hufvudsakeligen i afseende på Stockholm*
Friherre Wrangel, Henning: Det är med
tillfredsställelse jag ser, att Utskottet vid denna
Riksdag hyllat samma principer, 6om förut
varit antagne. Blott några anmärkningar anhåller
jag att få göra. Ibland dem är den,
att Utskottet lemnat rätt bränna åt Torpare,
som sjelfva äga sin jord. Sådane Torpare känner
jag ej, de finnas åtminstone icke i min ort;
*nå hända likväl att sådane finnas i de Norra
Provincerne; men för att få bränna, böra de
hafva samma onera som öfrige jordägare, hvilka
äga rätt att bränna. Jag får äfven förklara,
att jag icke eller delar samma åsigt som
Herr Tham, att Torpare böra få bränna. Det
skulle öka de 6må pannornes antal, och en äg?res
embarras, då han blef öfverlupen af dem,
iOen 25 Junii e, mi
sorn ville erhålla denna rätt. Jag förenar mig
således med Herr Nordenankar i detta fall.
Den andra anmärkningen jag har att anföra
emot Utskottet är, att det afstyrker, att byalag
må få sammansätta sig för att bränna. Jag
önskar detta så mycket häldre, som man derigenom
får mera bränvin med mindre säd. Jag
tror att sådant vore görligt och att all split
skulle undvikas, om man först derom anmälte
sig för Landshöfdingen , hvars sanction borde
afbidas. Detta har Major Stjernsvärd med
förmon begagnat vid Engeltofta. Hvad angår
Herr Munck af Rosenskjölds anmärkning, att
man borde få bränna med så stor pannerymd
som det vore möjligt, kan jag ej dela hans
mening. Erfarenheten har visat oss, att med
den nu varande panserymden brånnes tillräckligt5
hvarföre jag tror, att den icke bör ökas,
lika litet som den bör minskas. Ty de som
hafva de mindre pannorne, bränna för sitt nöje;
de bränna och supa på en gång. Jag tillstyr?
ker bifall ä Utskottets Betänkande.
Friherre Ceder [Ironi, Jaeol: Först, i afseende
på Herr Munck af Rosenskjölds yrkande,
att Betänkandet måtte hvila, tills det om en
allmän Näringsfrihet inkommit, anhåller jag
få fästa Herr Professorns samt Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet deruppå, att vid
frågan om en allmän Näringsfrihet, den icke
är så utsträckt, att den icke blifver utan undantag
i allt. Ett så brådstört öfvergående
är ej i fråga; det vöre lika skadligt som bibehåilandfft
al det gamla, och kanske skadli
-
Den 25 Junii e. rn.
gare. Öfvergåegen måste vara successif. Om
man utgår från en sådan synpunkt, är det måhända
rätt, att icke brännvinsbränningen lemnäs
på en gång fri åt hvar och en individu,
utan i sammanhang med andra omständigheter.
Derföre tror jag att Utskottets Betänkande,
i afseende deruppå, kunde antagas. Herr
Tham har yttrat åtskilige anmärkningar emot
Betänkandet, hufvudsakligen i afseende på Utskottets
afslag, att Torpare skulle få bränna och
att Utskottet yttrat sig rörande Bränvins-bevillningen.
Det förra har han ansett nyttigt,
och det sednare har han ansett tillhöra Bevillningsutskottet.
Det förra ämnet är besvaradt
af flere Ledamöter; den sednare frågan om
Bevillningen, är visserligen en fråga, som
tillhör OeconomieUtskottet att framställa, och
om OeconomieUtskottet anser den skadlig, och
Riksens Ständer i enlighet dermed besluta, tror
jag, att Bevillningsutskottet får lyda hvad Riksens
Ständer besluta. I sådant afseende tror
jag, att OeconomieUtskottet icke öfverskrida
gränsen af sin befattning, då det sagt, hvilken
del af Bevillningen bör nedsättas framför andra.
Friherre Hjerta har yrkat, att frågan om Städernas
bränvinsrätt bör afgöras före frågan om
KronoBränncrierne. Jag får fästa uppmärksamheten
dervid, att båda delarne innefattas i
Betänkandet; så itt, om det bifallas, följer
på en gång Kronobr än ner iernes afskaffande och
att Städeroe få bränna efter deras jord. Friherre
Wiangel har, i afseende å afvittrade
Torps bränningsrätt, förklarat, att sådana Torp
icke finnas i den oit han bebor. Jag vet icke,
Den iS Junti e. JU.
585
om de finnas i de Norra Provinserne, men de
finnas i Westergöthland och flera andra Provinser,
samt äro roterade och deltaga i allmänna
onera, lika med andra hemmansdelar. Således
torde den anmärkningen kunna förfalla.
I afseende på Friherre Wrangels andra anmärkning,
rörande sammansättningen afpannerytnden
i byalag , s» tror jag, att den blifvit
på goda skäl afstyrkt , emedan det vore omöjligt
att förekomma rättegångar och tvister,
om flere personer skulle bränna under samma
tak. Jag hemställer således till Ridderskapet
och Adeln, om icke Betänkandet kan anses
svarande emot ändamålet och bifallas.
Friherre Anckarsvärd, Carl Henric: Jag
6kulle icke tveka att tillstyrks bifall å Betankandet,
hvilket jag anser uppfatta allt hvad
ffi^n önskar, men då så många anmärkningar
blifvit gjorde, att återremiss i alla fall torde
komma att äga rum, anhåller jag att få fästa
uppmärksamheten på några föremål. Den af
Friherre Wrangel yrkade sammanslagning af
bränningsrätien innom byalag skulle, efter min
öfvertygelse, medföra många olägenheter, och
äfven omstöpa grunden för nu varande bränning,
nemligen den af husbehofsbränning. Deraf
skulle äfven följa rättighet för Städerne, att
slå sig tillsammans, och deraf skulle uppkomma
Brännvinsfabriker. Jag tror ock att om
en sådan rätt lemnades åt byalag, det vore obi
1 ligt, att neka den åt andra grannar. Följden
skulle blifva att byar af 11 å 12 hemman,
skulle få en ofantlig bränningsrätt, hvilket
586
Ren 25 Juni i e. nu
skulle slå så ut, att det skulle blifva en fabrik
som arrenderades af någon speculant, och
förmånen för ladugå.dsskötseln vore förlorad.
Samma anmärkning gäller äfven emot den oinskränkta
pannerymden. Jag inser väl att
derutaf skulle uppkomma vedbesparing och
sädbesparing, men man aflägsnade sig då ifrån
benämningen af husbehofs-brännvinsbränning,
hvilket vore oförmånligt för de 6märre pannorne,
hvilka icke kunde täfla med de större.
Jag tror att rättigheten att bränna med 90 kana
nors panna är tillräckligt stor, och att få äro,
som dermed icke äro belåtne, hvarföre jag
anser Utskottets Betänkande i detta afseende
riktigt. Jag anhåller att dessa anmärkningar
måtte få åtfölja, i fall af återremiss, hvilken
jag likväl icke önskar.
Herr Mimi af RosenfkjÖld, Eberhard: Det
har af en värd Ledamot Herr Grefve Posse
blifvit yttradt, att det ej är underligt, att tankarne
i detta ämne äro olika, då interessen
äro så olika. Jag förklarar, att jag ej varit
ledd af enskildt interesse, utan blott af min
åsigt af det allmännas. Jag bör så mycket mer
kunna tros, som jag sällan smakar brännvin,
och aldrig hvarken för mina egendomar i Staden
eller på Landet bränt bränvin. Då Friherre
J. Cederström varit den, som gjort motion
om en allmän näringsfrihet, så skulle jag
förmodat, att han sjelf ansett Utskottets förslag,
att inskränka Städernes bränningsrätt, innefatta
en anticipation i afseende på nämnde
motion. Herr Friherren har väl nu förklasat,
Ben 26 Junii e. m
att hans afsigt varit ett successivt fortgående
af Näringsfriheten; men jag hemställer, om
den löreslagna inskränkningen, är ett fortgående
af denna frihet och om det icke snarare
är ett återgående. Man har velat påstå, att
de stora pannorne icke en gång - småningom
skulle minska husbehofsbränningen och icke
eller supandet hemma. Men jag kan uppgifva
exempel i Skåne af äfven sädesrika byar,
der en och annan bonde icke bränner brännvin,
och dessa gifva då ej, som de andre bönderne,
så mycket brännvin dageligen åt barn
och tjenstefolk. Säkerligen, om brännvinsbränningen
fick drifvas mer i det stora, och
brännvinet i samma mohn finges till salu för
bättre pris, skulle ännu flera finna sin uträkning
uti, att ej begagna husbehofs-bränningsrättigheten.
Jag har ej yrkat en oinskränkt
bränningsrätt, såsom nu vådlig att införa; jag
har blott försvarat principen, hvilken matte
vara så mycket mer verkställbar, som den är
i mer och mindre moa antagen i flera länder.
Då vi äro nödsakade att bibehålla prohibitifsystemet
i denna del, så förenar jag mig med
dem som yrka, att torpare ej må erhålla rättighet
att bränna brännvin, på det detina ej
måtte fördelas på flera händer, och husbehofsbränningen
ej vidare utsträckas än hittills,
samt således ej eller husbehofs-supandet, hvilket
jag, då det vanligen sträcker sig till flere
supar om dagen, anser för skadligare, än ett
halft rus någon gång, med derjemte fullkomlig
nyckterhet alla de andra dagar.
TSrn 25 Jttnii e, m.
Sluteligen får jag förena mig meri Friherre
Wrangel om pannornes sammanslående i
byalag. Jag kan ej inse huru härigenom, som
33g nu hört yttras, skulle åstadkommas rättegångar,
åtminstone icke flere än fiskaliska åtal,
skulle förekommas derigenom, att flere personers
förening om en bränningsinrättning försvårade
underslef. Då återremiss lärer komma
att äga rum, förenar jag mig derom, emedan
genom återremissen målets slutliga afgörande
kommer att hasta.
Herr af Malmborg, Abraham: Det har väl
enligt förra författningar varit torpare tillåtet,
att för innehafvande jord bränna bränvin; men
häraf uppkommo, såsom jag, under utöfningeu
af DomareEmbetet erfarit, så många olägenheter
samt tvister och oredor emellan jordägare,
torpare och beslagare, att Rikets Ständer funno
nödvändigt afskaffa rättigheten för torpare
att tillverka bränvin; och jag kan icke finna,
hvarföre man nu åter skulle medgifva, hvad
erfarenheten visat vara skadeligt för det allmänna
bästa.
I öfrigt är jag af flere förekommen uti
hvad jag vidare om förevarande ämne velat
anföra, och bör således icke onödigt uppehålla
Ridderskapet och Adeln med upprepandet
af hvad andra redan härutinnan anmärkt.
Herr Tham: Grefve Posse har på ett till
fredsställande
sätt besvarat tvenne omständigheter,
sorn af mig blifvit anmärkte, då han
Den a5 Juni i C, m.
58 9
upplyst, att frågan om beskattningen för pannor
som sampianslås icke blifvit glömd, men
utesluten på den grund, att detta ämne ej tillhörer
OecOnomieUtskottet, utan Bevillningsutskottet.
Lika så ät; jag nöjd med den förklaring
Grefve Posse gifvit, i afseende på frågan
om bränvinsbevillningens minskande. Jag
är deremot förundrad öfver den förmaning Friherre
Cederström gifvit mig och Bevillningsutskottet,
att lyda Riksens Ständer. Jag tror
den vara så mycket mer olämplig, som Utskottet
icke, genom sitt uppförande, gifvit anledning
dertill. Jag nämnde blott att uppgörandet
af Förordningen om bränvinsbevillningen
borde verkställas af Bevillningsutskottet i sam*
manhang med Allmänna Bevillningen. Jag kan
ej afstå ifrån, att jag anser detta vara enligt
med Grundlagen. Med Friherre Hjertås anförande
om försigtighet vid Kronobränneriernes
indragning, i fall Städerne få bränna för
deras personal, förenar jag mig, och har nu
ingen ting vidare att tillägga.
Herr von Heijne, Georg: Jag skulle instämma
i deras mening som trott , att bränningen
för Städerne bör 6ke efter jord och icke efter
personal, om jag icke i detta ögonblick ansåg
mindre tjeniigt att inskränka en existerande
frihet, då önskan är allmän om frihet i Naringar.
Friherre Hjerta har framställt olägenheten
dm Stockholm skulle bränna efter personalen,
och samma olägenhet skulle äfven uppkomma
i afseende på Götheborg. Jag bekänner att
detta vore ett betänkligt förhållande, men jag
59°
Den 25 Junti c. w.
kan ej föreställa mig att detta blef en följd
af Kronobränneriernas indragning , då det är
Kronan som har rättigheten att bränna för Sta’
den. Jag tror ej, att rättigheten derföre bors
de upplåtas åt Stockholm, ty hvarken Stockholm,
Götheborg eller Carlscrona skola sakna
bränvin, om än inga brännerier der finnas.
Vid sista Riksdag, då gå mångå öfverläggningar
i bränvinsfrågsn förehades, vet jag, såsom
dervarande ' Ledamot af OeconomieUtskottet,
att äfven lifligt ventilerades om Städerae
6kulle bränna efter deras jord och icke efter
personalen; men, sedan man länge derom disputerat
, fann man icke Lämpeligt alt fatta ett
sådant beslut och jag tror det vara det rättaste,
att nu äfven dervid förblifva , hälst man
yrkar på fortgången af en allmän Näringsfrihet,
nu lika som då, och har må hända större
hopp nu, än vid förra Riksdagen, att komma
detta mål för nationens hopp närmare, då
under mellantiden en och annan åtgärd af Regeringen
närmat sig till den allmänna önskan
och under Riksdagens lopp , Konungens Nådiga
proposition i ämnet, gifvit åt detta
hopp ett nytt stöd.
Grefve Pojfe: Jag får förklara, att då jag
för en stund sedan yttrade mig, trodde jag vis
serligen ieke, att enskilt interesse, hvarken för
bran vinsbrännande eller supande, hade föranledt
Herr Munck af Rosenschjölds anmärkningar
mot OeconomieUtskottets Betänkande. Jag
åsyftade blott att framställa det åsigterne i
allmänhet äro stridiga i detta ämne, och jag
X>en 2 5 Juni i e. m.
tror, att om man jemför öfverläggningarne inom
de serskildta RiksStånden, skall man finna
att jag icke misstagit mig i den förmodan att
stridiga interessen mötas och att öfvertygelsen
om det rätta ät olika.
Då jag hade äran anmäla mig, skedde det
icke för att afgifva denna förklaring, ty Herr
Munck af Rosenskjöld, hade då ännu icke uppfordrat
mig dertill, och jag kunde således icke
ana att den möjeligen skulle komma i fråga;
utan jag begärde ordet, för att tillkännagifva,
att jag icke i allo delar Herr Friherre Cederströms
tanka om OeconomieUtekottets befattning
med frågor om Bevillningen förbränvinsbränning.
Herr Friherreos yttrande skulle
kunnat bibringa äfven mig den tro, att OeconomieUtskottet
i detta fall, sträckt sin åtgärd
utöfver hvad som vederbordt, om jag icke noga
påminde mig innehållet af Betänkandet ,
hvaruti tydeligen säges, att bestämmandet af
ifrågavarande Bevillning tillhör Bevillningsutskottet,
men att OeconomieUtskottet sådant
oagtadt, ansett sig böra framställa sina åsigter
om det inflytande så väl beloppet som grunderne
för dess beräkning kan hafva på landets
oeconomiska ställning. Jag har trott detta återupprepande,
af hvad jag nyss anförde, nödigt,
i händelse någon af Ridderskapets och
Adelns Herrar Ledamöter icke skulle bestämdt
erinra sig hvad OeconomieUtskottet i denna del
sig verkeiigen yttrat.
Friherre Wrangel; I anledning af Friher
-
092
Ben 2$ Junii e. in,
re Cedersttöms yttrande, vill jag visserligen
icke bestrida, att sådanc torp, han omtalat, linnas
i de södra orterne , men i min ort finnas
de icke. Genom hemmansklyfningen finnas väl
ganska små hemmansdelar , men inga sådane
torp. I afseende på hvad Friherre Cederström
anfort att processer skulle uppkomma om sammansättningar
till bränvinsbränning finge äga
rum i byalag, får jag erinra, att jag föreslagit
att sådant borde göras genom överenskommelser
samt sanctioneras af Landshöfdingen. Hvad
angår Friherre Anckarsvärds farhåga för sammansättningarne,
att deraf skulle uppkomma
bränvinsfabrik, så torde jag icke nog tydligt
hafva explicerat mig att blott 2.ne 90 kannors
pannor skulle få nyttjas. I en by der man
har rätt till 180 kannors panncrymd, går det
bättre, om man bränner på detta vis, än med
flere små. Hvar och en lärer finna, att deraf
blifver en rigtig nationalvinst. Hvad beträffar
Herr Munck af Rosenskjölds anmärkning, att
han velat försvara principen, så tror jag ej att
den kan antagas, emedan jag får erinra, att
här talas om husbehofsbränningen, och att meningen
derigenom bestämmes. Förhållandet
här, kan ej jemföras med andra Länder, emedan
det endast är Städerne som der bränna.
Mångå yrkade på proposition.
Herr Grejven och Landt Marjkalken til! k anna
gaf, att ännu återstodo flera Ledamöter,
hvilka anmä.lt sig att tala i ämnet.
Herr
fonn 2§ Junii c. rtf.
Herr Prinizen/kjöld, Cari: Då linder den
na
discussion manga anmärkningar blifvit gjorde,
som torde föranleda till återremiss, ibland
hvilka jag förenar mig med dem Herr Rothlieb
yttrat, så må det tillåtas mig, att äfven framställa
en omständighet , sorn jag ännu ej hört
här vidrörd. Enligt nu gällande författning,
är det Städernes innevånare tillåtit, att sam
mansätta sig i så kallade Bolag, till utöfvande
af deras bränvinsbrännjngsrättighet, hvarigenom
händt att tillverkningen af denna vara
derstädes, sällan inskränkt sig till blotta husbehofvet,
utan i stället öfvergått till en ordentlig
Fabriksrörelse, Utskottet har alldeles
underlåtit naima, huruvida det anser samma
tillåtelse böra fortfara, sedan Städerne komma
att bränna efter deras innehafvandejord. Jag
skulle således önska , det Utskottet jemväl i
detta hänseende måtte yttra sig, på det Riksens
Ständer, med anledning deraf, må komma
i tillfälle att äfven härutinnan fatta något
beslut.
Friherre Cederftröni: 1 anledning af Herr
Thams yttrande, får jag till Protocollet anföra,
att hvad jag yttrat om det förhållande som
måste iagttagas; ej tåler någon jemkning, utan
måste städse äga rum.
Friherre Anckarsvärd1. Herr Printzenskjöld
har framlört den anmärkning jag ämnade göra.
Sammansättningen till bränvinsbränniog
Ridd. o. Ad, Prat, V Band,
ss
si Junit c. w.
i byalsg, bor icke ägi rusn, ty ehuru det visserligen
vöre en förmån för byalag, om sådsct
finge äga rum, skulle likväl följden blifva
ait man påtrugar Svenska Bonden att blifva
större bränvinsbrännare än han nu är. Nu
finnas få, sorn äro det i stort, ty med deias
lyftpannor afverka de blott så mycket som
behöfves för deras ladugård. Men om man
skulle få så sammansätta sig, skulle det uppkomma
bränvinsbrännings-arrendatorer, hvarigenom
ett större sädesqvantum skulle afbräm
nas. Om detta skulle medföra någon nytta, så
vöre saken god; men, i annat fall fortfar jag
i mitt yrkande, att saken mätte förblifva som
hittills, och att Utskottets Betänkande matte
bifallas.
Friherre Wrangel'. Ridderskapet och A--  deln torde ursägta , om jag blott några ögonblick
besvärar, med att besvara Friherre Ane*
karsvärds anmärkningar. Jag kan icke fatta,
att då man förvandlar flere små pannor till en
större, man då skulle förstöra större qvantum
säd. Jag tror att förhållandet är tvertomBet
vore ej eiler någon akada om bränningen
lemnades åt arrendatorer, det vore en större
vinst för Bönderne, att få en inkomst deraf,
än att på en gång bräma, och supa upp det
de bränt.
Grefve Hard, Carl Gufla/, hade inlemnit
så lydande Memorial;
(Sc Bilagan Nio 3•)
Sert iS Junii e, N,
Herr Grefven och Landi Mar/falken lif msfälde,
om Riddcrekspet och Adeln ansåg Oc-cocorr.
ieU(skottet3 ifrågavarande Betänkande bora,
i'.»ledning"af de så väl deniS eftermiddagen,
som ou dervid framställde anmärkningar, tili Utskottet
återremitteras.
Ropades Ja och Nej.
H err Gyllenhaal, Lars Herman: Jag har anledning
förmoda, dst Oeconomieötskotccts
Betänkande blifver återremitterade ifrån tvenne
af de andra Stånden, nemligen Borgare-och
BondeStånden. Någon tids utdrägt uppkommer
således icke derigenom, att Ridderskapec
och Adeln äfven för sin del bi Fa iler åtenemisa
af målet. Och såsom en ytterligare grund föc
nödvändigheten deraf, får j*g åberopa en frå*
ga, hvilken, efter hvad jsg helt nyligen fått
erfara under en af de föregångna discutiooerne
j detta ämne, då jag icke hade dan äran
att vara tillstädes, lärer blifvit väckt af Herr
Landshöfding Ehrenborg, och hvaröfver Utskottet
följakteligen icke varit i tillfälle, att
sig yttra, nemligen bestämmandet af hvad soia
egenteligen bör förstås med det uti ig’15 äts
Förordning nyttjade ordet utdela, hvarom stridiga
meningar hoe olika Domare vid Förf*tt-t
ringins tillämpning uppstått. Somlige hafva
ansett detta ord vara synonymt med Jönätja,
eller nödvändigt böra innefatta egenskapen af
försäljning eller utborgnirg, så vida någon
ansvarig påföljd skulle kunna äga rum; andra
åter hafva tagit ordat i sia vidsträcktaste be
-
*96
9*n 2É Junti *, m,
mårkelse, och ansett all slags utdelning gf bränvin
förbuden. Den förra tydningen har varit
antagen af Kongl. Majtts Befallningshafvande,
om ej i flera, åtminstone i ett Län, nemligen
j Örebro, och jemväl blifvit af JustitiasCanzlersEmbeftt
understödd uti ett till Kongl Maj:t
i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande, hvilket
af allmänna Tidningarne för några år sedan inhämtades.
Innom den HofRätt, der jag har
äran att vara Ledamot, hafva meningarne varit
delade och jag tror, förhållandet varit
enahanda innom Högsta Dumstolen, hvilket
jag nu icke kan bestämdt upplysa. Härtill
kommer ännu en annan omständighet, hvarom
Utskottet icke heller kunnat yttra sig 1815
års Förordning förbjuder väl, att tillverka
brännvin med lånt redskap; men då den händelsen
inträffar, att en person, hvilken sjelf
icke är berättigad att utöfva brännvinsbränning,
lemnar spannmål åt en annan dertill
lagligen berättigad och denne med sin behörigen
anmälte redskap, deraf tillverkar brännvin
, hvilket han till den förre återlemnar,
hafva somlige ansett denna åtgärd innefatta en
öfverträdelse af författningens föreskrift, andre
åter förment något ansvar för en sådan åtgärd
icke äga rum, enär hvar och en, som i laglig
ordning vunnit tillstånd att idka brännvinsbränning
, är ostridigt berättigad att köpa eller
låna spannmål af hvilken som hälst, och sedermera
af samma spannmål tillverka brännvin,
samt jemväl såsom betalning återlemna
brännvin, om han si- behagar. Jag skulle således
för min del önska, att ett mera bestämdt
Den ti IiinA *. m,,
stadgande äfven i denna fråga blef ridtaget,
till förekommande af de kittslig* åtal, hvartill
författningens otydlighet nu föranleder;
Och detta kunde lämpligast ske, om Betänkandet
återremitteras, då Utskottet kommer i
tillfälle, att i ett sammanhang granska samma
författning. Slutligen anhåller jag, att få tillägga,
det jag nödgas tillstå, att jag allsicke
känner några sådana torp, som, efter hvad
Herr Friherre Cederström yttrat, skola finnas
i Westergöthland, och hvilka af innehafvarne
med full ägande rätt besittas. Om Herr Friherren
dermed menar så kallade Gräsgäldshemman,
hvilka icke äro till visst hemmantal utförde,
så har han visserligen rätt; men dessa
skilj* 6ig ifrån torp i den väseridteliga omständigheten,
att å de förra, måste vid inträffad
försäljning meddelas uppbud och fasta, hvilk?:
åter icke får ske med torp, såsom stridande
emot de allmänt kända författningarne rörande
skattskyldig jords mindskning. Jag känner
alltför väl att den oseden inrotat sig på några
orter, och synnerligast vid HäradsRätterne närmast
omkring Hufvudstaden, att meddela lagfart
och fasta å Torplägenheter; men en sådan
fasta betyder i judiciel väg alldeles intet, då
deremot en lagligen tillkommen fasta å ett
Gräsgäldshemman förblifver gällande och kan
icke annorlunda, än i den ordning Lagen föreskrifver,
af KoDgl. Maj t brytas och upphäfvag.
Friherre Cederjlråm: I afseende på frågan
om ordet utdela, är ingen motion derom till
Utskottet inkommen och den kan ej här före
-
9*n tS Junti t, m.
Komma, emedan detta Betankalde har afseende
på brännvinsbränningen i allmänhet. Alternativen
hade icke bort inkommit i Betänkandet,
om icke motionerne, som blifvit till
Utskottet remitterade, innehållit förslag, som
dertill gifvit anledning. Beträffande Herr Gyllenhaal*
anmärkning , angående Torplägenheterne,
tår jag förklara, att sådana verkligen
finnas, och äro rigtigt från Bostaden afvittrade,
samt deltaga uti rustningsbesväret»
Herr Tham-. Det är t afseende på frågan
om de Torp, som enligt Utskottets Betänkande
skulle vara berättigade att bränna, som jag
får upplysa, stt i Skaraborgs Län verkeligen
finns* Förp, som vid srfskiften blifvit skiljde
från hemmanen, sorn besitta» med full ägande
ätt, och hvilka deltaga i alla hemmans onera»
efter skattläggning, verkställd enligt Domares
förordnande, i jemförelse med deras aresl emot
hemmanets. Efter denna princip deltaga de
uti hemmanets skatter. Jag känner detta så
mycket mer, som jag, såsom Taxeringsman i
min ort, har deltagit uti många sådane Torpa
uppskattning, och sorn jag har flera sådana
nära intill mig belägna.
Herr Manntrjlam, Johan: Jag anmälte mig
cgemeligen för att hemställa, om icke, sedan
Herr Grefven och LandtMarskalken gjort proposition,
discussionen, angående sjelfva hufvudaskcn
borde anse* slutad, och således frågan
ou endast vara , om Betänkandet bör bifallas
eller med de dervid gjorde enmärkningar iserås
SS Junti t. 02.
remitteras Jagåmnar derföre icke ingå uti granskning
af Betänkandet, dervid jag icke har något
hufvudsakligt att »nedra , och aoin jag således
lör min del icke är obenägen att bifalla, men
då likväl åtskilliga anmärkningar blifvit gjorda,
som torde föranleda till en och annan fast
än mindre vigtig jämkning, och deribland särdeles
den emot Utskottets förslag om åtskillnaden
emellan Städerna» jord; lärer återremiss
icke böra vägras och om Herr Grefven och
LandtMarskalken behagade förnya proposition
derom, torde den af Ridderskapet och Adela
bifallas.
Herr Grejven ceh Landt MarJhAken hemställ-’
de å nyo, om icke Ridderskapet och Adeln be-'
hagade tillåta, att OeconomieUtskottets Betan;
kand® finge tillika med de dervid gjorde anmärkningar
till Utskottet återförvisas.
Ropades starkt Ja jemte några Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och LandtJtöarftalken
förklarade, att som, efter hvad han
tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej, Propositionen
blifvit af Ridderskapet och Adeln bi-'
fallan.
Dl nu I nyo föredroga Statsutskottets dea
5 dennes under N:o 217 afgifne samt den it
derpå följde eftermiddagen på bordet iagde Utlåtande,
i anledning af gjorde anmärkwingasf
fioq
Den 25 Junti e. m.
vid Utskottets den 24 sietledne Mars meddelte
Betänkande , angående hegardt anslag af
Statsmedlen, till kostnadens bestridande för en
Hamnbyggnad vid Jönköping; blef samma Utlåtande
af Ridderskapet och Adeln bifallit,
Föredrogs å nyo och bifölls Lag-samt Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottens den
24 sisiledne Maj under N;0 55 afgifne, samt
den 23 i samma månad eftermiddagen på bordet
lagde Betänkande, angående yrkad förklaring
af Kongl. Kungörelsen den 6 April 1810,
angående skyldigheten för Ledamöter af Ridderskapet
och Adeln samt PresteStåndet , att
för deras hus, jord och tomter i Städerne, deltaga
uti allmänna åligganden.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Utlåtanden
:
Från Bcuillnings-Utskottet[
Af den 7 dennes;
N:o 13. Rörande de emot de föreslagne
grunderne för den blifvande Bevillnitigen gjorde
anmärkningar.
