# ID: svediakorp-gov294
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 57,725
# sentences: 1,865
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 21 December e. ml 301
Sndring i 32 §. Riksdags-Ordningen; med föreslående
af ett tillägg i 28 §. Riksdags-Ordningen.
6:0 Läggande till Handlingarne af nedannämnde
Utskotts Memorial och Utlåtanden:
Constitutions -Utskottets:
Angående ett tillägg i ansvarighets-lagen
för Riksgälds-Contoirets Fullmägtige; öfver
Herr Treffenbergs anledning till anmärkning
mot Konungens Rådgifvare i Commandomål
för Armeen.
Stats -Utskottets:
Angående Skånska Roteringen; öfver väckt
fråga om Revision af Läst-afgifts-fondens förvaltning;
angående Svenska Sjöfartens skyddande
mot Spanska kaperier.
Stats- och Banco-Utskottens:
Med svar på återremiss i frågan om Lånebiträde
af allmänna medel till Trollhätte
Canal-Verk; om anstalter till understöd och
uppmuntran för ■Sparbanks-Inrättningarne i
Riket; angående Lånerätt uti Riksens Ständers
Bank för Allmänna Brandförsäkrings-Verket;
med svar på återremiss i frågan om anslag
af Allmänna medel för Södertelje Canal-Verk.
Bevillnings - Utskottets:
Med förslag till förändrad Tariff för Husbeliofs-Bränvins-brännings-afgiften;
rörande
lindring i Bevillningen för brandskade i Madängs
by.
302
Den 21 December e. mi.
Lag-Utskottets:
Angående förklaring öfver 5 §. uti a5
Cap. Rättegångs-Balken, samt 4 §• 3 Cap.
MissgerningSrBalken; om mildring i straffet
för Vaktkarl, som af försummelse eller vangömmo
släpper fånge lös; rörande utmätning
och försäljning af Fast Egendom; angående
mildring i Strafflagarne; om åtskillige af Herr
Grönhagen föreslagne Lagförändringar; angående
Jordägares rätt till Arrendators afhysande,
när Arrende-Contract ej uppfylles; rörande
ändring uti 12 §. af Kongl. Förordningen
den i3 Julii 1818 om Inteckning i Fast Egendom;
angående föreslagen ändring uti Författningen
om Inteckning i Jord och Fast
Egendom å Landet; öfver yrkad ändring i
23 §., samt upphäfvande af 25 §. i Kongl.
Förordningen den i3 Julii 1818, om Inteckning
i Fast Egendom.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
I fråga om utvidgad frihet till VäderTull-Qvarnars
uppbyggande m. m.; om vidsträcktare
frihet i afseende på Tackjerns-tillverkningen
och Tackjerns-handeln; i frågan om
yrkad rättighet till utvidgande af Stångjerns»
och Ämnes-smidet i Riket; angående förändring
i allmänna Skjutsnings-anstalterne m. m.
7:0 Förblifvande vid Preste-Ståndets redan
fattade beslut, med afslag å nedannämnde
inbjudningar:
Den si December e. m.
305
Från Högloft. Ridderskapet och yl deln:
Rörande ett tillägg till Dess beslut öfver
5: te pune ten af Stats- och Banco-Utskottens
Betänkande N:o 5^; rörande en underdånig
anhållan till Kongl, Maj:t, om upphäfvande af
Kongl. Förordningen den 7 December 1787;
angående en ändring uti'Lag- och OeconomieXJtskottens
Betänkande N:o 183; rörande afslag
ä Lag-Utskottets Utlåtande N:o 186 Litt. D,
samt instämmande uti Herr Ribbings, A. Utskottets
Utlåtande bifogade, serskildta mening;
samt rörande en underdånig anhållan bos
Kongl. Maj:t, om Läst-afgifts-fondens granskning
så väl af Kammar-Rätten, som af Riksens
Ständers Revisorer.
Från Wällojl. Borgare-Ståndet:
Rörande en underdånig framställning hos
Kongl. Maj:t om upphäfvande, medelst utfärdad
Kungörelse, af Kongl. Förordningen den
7 December 1787.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet:
Rörande ett förtydligande af Contra-propositionen
i afseende å i3 punkten af Statsoch
Banco-Utskottens Betänkande, angående
Penningeväsendet och dermed gemenskap ägande
ämnen; om infriande 'af f. d. Filial-Di—
sconternes ännu utelöpande Skuldförbindelser.
8:0 Instämmande uti
Höglofl. Ridderskapets och Adelns beslut:
Rörande uppförande såsom pensioner å
Allmänna Indragnings-Staten af sådane Civile
304
Den 24 December u m.
Embets- och Tjenstemäns löner, hvilka, efter
afskedstagande vid 65 års ålder, oafkortade
bibehållas; i anledning af Bevillnings-Utskottets
Utlåtande rörande Post-Verket och de
deraf inflytande Bevillnings-medel; angående
åtskilliga förändringar och tillägg till StatsBanco-
och Oeconoraie-Utskottens Betänkande
N:o 434? att af Stats- och Banco-Utskotten,
i afseende på Götha Canals fullbordande,
tillstyrkta anslag endast skulle, såsom Låneanslag,
beviljas, äfvensom att, utom den af
Utskotten Canal-Bolaget tillagde utdelning af
West-Götha Canal-Liniens afkastning, inkomsten
af den färdigblifvande Öst-Götha CanalLinien
äfven finge af Bolaget tillgodonjutas
och begagnas.
Wällojl. Borgare-Ståndets beslut:
I anledning af Oeconomie-Utskottets Utlåtanden
N:s i3a samt 192, det Riksens Ständer
borde, genom en ‘ underdånig skrifvelse,
hos Kongl. Maj:t anhålla örn Nådig föreskrift
för Committerade till öfverseende af BergsFörfattningarne,
att dervid jemväl undersöka
nyttan af en Tackjernshandel, ännu mera utsträckt,
än Kongl. Förordningen den 3o Julii
1820 medgifver, samt om ändring, i följd
deraf, utaf samma Författning.
Hedervärda Bonde-Ståndets beslut:
Angående åtskillige förändringars vidtagande
i Utmätnings-författningarne.
9:0 Jn
-
Den 21 December e. rrtl 50?
9:0 Anmodan till Expeditions-Utskottet,
ött uppsätta Constitutorial för Hof-Rätts-Rådet,
Häradshöfdingen C. P. Törneblad, att vara
Riksens Ständers Justitia;- Ombudsman, samt
för Lagmannen, Borgmästaren och Häradshöfdingen
N. Callerholm att Justilia;-Ombudsmannen
efterträda, i fall han innan nästa
Riksdag skulle med döden afgå.
Från TVällojl. Borgare-Stdndet:
Af den 3, 4, 6, 7, 9, ir, 15, 17, 20, 23, 24,
27, 29 och 3i sistiidne October, innefattandet
1:0 Remisser till nedannämtide Utskott:
Constilutions-Utskoitet:
Åf Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition om
Upphäfvande af io3 §. Regeringsformen och
Ö4 §. Riksdags-Ordningcn m. m.
Stats- och Banco-Utskotien;
Åf Herr Santessons motion, angående me»
del till förskott å anslaget till Götha Canalbyggnad
för nästkommande år«
Banco-TJtskottet t
Af Herr Winbergs motion om sättet fot*
liquiden i vissa fall med dem, sorn upptaga
nya Fastighets-Lån uti Bänken»
2:0 Bifall å följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden»
Ridd. 0. Ad. Prot. XI. Band. %. Afd* 30
306
Den 21 December e. m.
Constitutions - Utskottets :
I anledning af ett föreslagit tillägg vid
Justitia-Ombudsmannens Instruction; i anledning
af vackt motion, om tillägg i ansvarighets-Lagen
för Riksgälds-Contoirets Fullmäktige;*
angående några smärre ändringar och
tillägg i 19 och 22 §. §. Riksdags-Ordningen;
om en ändring i i3 §. Riksdags-Ordningen,
med afseende på Universitetens Representationsrätt;
rörande några mindre Grundlagsändringar,
föranledda af det inom Utskotten
införda omröstningssntt; angående ändring i
3 4 Morn. Tryckfrihets-Förordningen; i an
ledning
af återremiss utaf förslaget, åsyftande
Riksdags-ärendernes skyndsammare gång; i anledning
af återremiss på förslaget till ett tillägg
i 3*7 §. Riksdags-Ordningen; i anledning
af återremisss å förslaget till ändring i 33 §.
Riksdags-Ordningen; med föreslående af tillägg
i 98 §. Regeringsformen och 63 §. Riksdags-Ordningen;
med förslag till ett tillägg i
38 §. Riksdags-Ordningen; i anledning af återremiss
å förslaget till ändring i i3 §. Riksdags-Ordningen;
med förslag till ett tillägg i
102 §. Regeringsformen.
Stats- Utskottets:
Om missräknings-penningar för Casseurerne
vid Piiksgälds-Contoirets Credit-SedelWerk;
om granskning af Redogörelsen för
1817 och 1818 årens Riksdags-kostnader; med
svar på återremiss i frågan om ersättning för
förlorade ängar vid gränslinie!! emot Ryssland;
Den si December e. tn> 307
anseende den summa, Sorn för Stats- och
Riksgälds-Werkené behof erfordras, att getiom
Allmänna Bevillningeil utgöras; med förslag
till voteringS-pröpositioner i anledning af
Riks-Ståndens olika beslut i frågan om åtskilligt
anslag tilli Försvarsverket; rörande Lietitenanten
von Fieandls ansökning om ersättning
för liden förlust å dess Boställe Tullstad;
i anledning af Riksens Ständers Revisorers
berättelse om förvaltningen af Strömrensnings-medlen;
i anledning af återremiss i
frågan om Revision af Lasl-afgifts-fondens förvaltning;
rörande nedsättning af Quarantainsafgifterne
vid Känsö för Svenska fartyg; 0111
Häst-Vacance-afgiften vid Östra Härads Esquadron
af Smålands Husar-Regemente; angående
Svenska Sjöfartens skyddande mot Spanska kaperier;
angående förnyelse af en förkommen
Riksgälds-Contoifets Obligation; med förslag
till förnyad Instruclion för Riksens Ständers
Revisorer, i hvad sorn rörer deras befattning
med Ståts-Verket; i anledning af Väckt fråga,
att uppbörden Och redovisningen af alla Allmänna
Medel måtte ÖfverlemnaS åt RiksgäldsContoiret,
eller ock detta Verk alldeles upphöra;
angående Riks-Ståndens olika beslut, i
frågan om årligt arfvode för Öfvei-Direcleurett
Schwartz; onl ManufaCtur-Discoiit-fondens
Revision för år 1822; om Krono-skuldernes
debiterande och qVittering m. lii.; om Begrafningshjelp
efter Capitainen Sabelfelt; i fråga om
nedsättning af Arrendet för Betesmarken Rebbelberga
broar; öfver väckte frågor om Passevolanee-afgifternes
upphörand» eller nedsättning*
3o8
Den 21 December t. m.
Stats- och Bevillnings-Utskottens:
Angående alla Tull-umgälders liqviderande
i Svenskt mynt; i frågan om Extra Gt*ufvelijelpen
i Stora Kopparbergs Län.
Stats- och B a n co-Utsko tten s:
I anledning af de beslut Riks-Stånden fattat,
till sammanjemnkning af deras förut yttrade
skiljaktiga meningar i frågorne rörande
Rikets Penningeväsende och dermed gemenskap
ägande ämnen; i anledning af återremiss
i frågan, rörande Låne-understöd för Norrköping
och Borås; i återremitterade frågan,
o.m Lånebiträde för Trollhätte Ganal-Verk;
om anstalter till understöd och uppmuntran
för Sparbanks-Inrättningarne i Riket; om anslag
för Söder-Telje Canal-Verk; öfver väckt
fråga, om Riksgälds-Contoirets Öfvertagande af
Banken; angående Riks-Ståndens olika beslut,
i fråga om inlösen af f. d. Filial-Disconternes
annu utelöpande skuldförbindelser; angående
medel för en Vattenledning till Carlscrona.
Stats- Banco- och Lag-Utskottens :
Angående villkoren för inrättandet af enskildte
Banker eller Disconter.
Stats- och Lag-Utskottens:
I fråga om Statens ansvarighet för Enskildtes
af publique Embets- och Tjenstemän
förskingrade medel
Stats-
och Oeconomie-Utskottens:
Rörande Mörums Krono - Laxhske; om
Skattläggnings-methoden af Såg- och Mjöl
-
Den 21 December e. ml
309
Qvarnar; om en förändrad reglering af HospitalInrättningar
ne i Riket; öfver åtskillige motioner,
om ali jords lika beskattning, och om
förändring i sättet för Skatternes utgörande;
om inrättande af en fristad för mindre brottslingar;
0111 utgörandet af Stora Barnhusets i
Stockholm Krono-Tionde; i anledning af motioner,
om Indeldta Cavalleriets samt Rotebåtsmännens
beklädnad; om biträde af Statsverket
tili Måssodlingar i Skaraborgs Län.
Bevillnings-Utskottets :
I anledning af återremiss af frågan om
en förändrad Tariff för Husbehofs-Bränvinsbrännings-afgiften;
om aflöning för aine Extra
Canzlister; rörande jemnkning i TullbeviUningen
å Rum; med förslag till jemkning af
Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, i afseende på
gruuderne för de genom Stora Sjö-Tullen inkommande
Bevillningsmedel.
Banco-Utskottens :
Öfver väckte frågor, om beläning i Banken
af Tackjern; om yrkad utsträckning af
Lånerättiglieten i Banken å Metall-effecter.
Lag-Utskottets:
I anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets förut meddeldte Betänkande angående
tillägg i il\ §. af Kongl. Förordningen
elen i3 Julii 1818, om Inteckning i Fast Egendom;
med svar på återremiss i frågan om
yikad företrädesrätt för Jordägare till betalning
af Brukares lösa Egendom; om upphäL
319
Dm 21 December e. nr.
vande af i Cap. 2 §. Utsöknings-Balken, samt
ändring i 45 Cap, 2 §, Missgernings-Balken,
och öfverskriften till samma (kapitel; om ansvar
för Lands-Secreterare och ConsistoriiNotarier,
som förskingra allmänna medel; öfver
Kongl, Majlts Nådiga Proposition om en
ytterligare anslallt till förekommande af fångars
flykt ; om hvad som bör iakttagas vid
Lag-förklaringars utfärdande; rörande utmätning
eller försäljning af Fast Egendom.
Bag- och Oeconomie-Utskottens:
I anledning af väckt motion, att obehindradt
få uppfora Yäder-Tull-Qvarnar.
Allmänna Besvärs^ och Oeconomie-Uiskottcts:
Med svar på återremiss i frågan örn underhållande
af åtskillige Lastage-Bryggor och
Strandridare-Boställen på Gottland; med svar
på återremiss, rörande Ekebarks uteslutande
användande vid Engelska Garfverierne; i frågan
om yrkad rättighet till utvidgande af
Stångjerns- och Ämnes-s,midet i Riket; med
Voterings-propositioner, i anledning af RiksStåndens
olika beslut, i frågan om inrättande
af Directioner för det Indelta Cavalleriets beklädnad;
angående ökadt antal Besigtningsman
å Ekeskogarne i Riket; angående större frihet
i Jern-tillverkxnng och försäljning; med svar
på återremiss i frågan om yrkad vidsträcktare
frihet i afseende på Tackjerns-tillverkningen
och Tackjernshandeln; angående ett ytterligare
Canzlist-arfvode; med svar på återremiss i
frågan om Yäder-fTull-Qvarnars uppbyggande,
Den ssx December e, m.
3“
samt om anläggande af Tull-Mjölqvarnar i
allmänhet; med svar på återremiss, rörande
Extra Roteringen i Riket.
Expeditions-Utskotlets:
Med svar på återremiss af förslaget till
5:te §. Riksdags-Beslutet.
3:o Aterremisser af ncdannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
Constitutions-Utskottets:
Med förslag till en ändring i i3 §. Riksdags-Ordningen,
för bestämmandet af Univei--
lii
sitetens Representanters valbarhet.
Stats-Utskottets ;
Angående General-Assistance-Contoiret; i
frågan om ersättning för nppbringningar af
Magter, med hvilka Riket varit i fredligt förhållande;
angående Arrende-Spannemålens utgörande
af Kungsgårdar, samt derunder lydande
Hemman och Lägenheter; i fråga om
aflöning för betjeningen vid Stats- och Bancosamt
Serskildta Utskotten.
Stats- och Oeconomie-Utskottens ;
Rörande Dykeri-Verket i frågan om understöd
för Dykeri-Commissarien Westbeck;
rörande Kronoskogarne.
Stats- Lag- och Oeconomie-Utskottens:
Angående en friare disposition af Ekeskogarns
i Riket,
JI2. Den 21 December e. m«
Bevillning,s-Utsköttets :
Angående en förnyad Chartae Sigillatne
Författning; med förslag till en blifvande
Bevillnings-Förordning.
Lag - Utskottets :
Oin Förmyndare-Kammares inrättande,
och om en förändrad Hypoteks-Lag m. m.
Lag- och O economie-Utskottens: «
I fråga om Fast Egendoms försäljning å
Lotteri.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets;
I fråga om Allmänna Författningars lifgifvande
från Trycket på ett för Allmänheten
mera tillgängligt sätt.
Expeditions - Utskottets :
Med förslag till 5 §. af Puksdags-Beslutet.
4-‘o Af slag å följande Utskotts Utlåtanden:
Stats - Utskottets :
Angående Skånska Roteringen.
Stats- och Banco-Utskottens':
Angående Lånerätt i Banken för Allmänna
Brandförsäkrings Verkets räkning.
Bevillnings- och Oeconomie-Ulskottens:
Angående ändring i nu gällande proliibiliva
Författningar, samt antagande af ett,friare
Handels-system.
Den 21 December e. rrrt 3r3
Lag-Utskottets :
I frågan om uppliäfvande af de Författningar,
som hindra Sakägares fria val af Rättegångs-Ombud;
angående förtydligande af
Kongl. Förordningen den i3 Juiiii 1800, om
städsel ooli lego af Jord på Landet.
Oeconomie - Utskottets:
Om utsträckning af Seglations - friheten
mellan Blekiifge och Skåne.
5:o Läggande till Handlingarne af nedannämnde
Utskotts Memorial och Utlåtanden:
Uonslitutions - Utskottets :
I anledning af Herr Treffenbergs anledning
till anmärkning mot Konungens Föredragande
i Commandomål för Armeen.
Stats - Utskottets :
Öfver anmärkningar vid Betänkandet om
ytterligare anslag för Tredje Hufvud-Titelns
behof; med svar på återremiss angående Hemmansräntorne
för beklädnad vid Nerikes Regemente;
i anledning af återremiss, rörande
de under Commerce-Collegium ställde fonder
ogh medel.
Stats- och Bevillnings - Utskottens:
1 anledning af återremiss i frågan 0111
aflöning för Städernes Krono-Uppbörds-betjening.
314
Den 21 December e. m.
Stats- samt Oeconomie-Utskottens:
Med svar på återremiss i fråga om Communications
öppnande med Gellivari Jernmaimsberg,
Bevillnings-Utskottets:
I anledning af återremiss, rörande lindring
i Bevillningen för brandskadade i Madängs
by.
Lag-Utskottets:
Om yrkad ändring i 12 §. af nu gällande
Intecknings - Förordning; om Inteckning i
Jord och Fast Egendom å Landet; örn yrkad
ändring af a3 §. och upphäfvande af 25 §.
af nuvarande Intecknings-Förordning; om Bankens
fordringars bevakande i Concourser och
Ars-proclama; om förklaring öfver a5 Cap. 5 §,
Rättegångs-Balken, och 3 Cap. 4 §• Missgernings-Balken;
om straffet för fångspillning;
om expeditions-sättet af Kongl. Majit Nådiga
Resolutioner i Besvärsmål; angående mildring
i Strafflagarne; i anledning af åtskillige utaf
Herr Grönhagen föreslagne Lagförändringar;
i ffågan om Jordägares rättighet till Arrendators
afhysande.
Oeconomie - Utskottets:
Med svar på återremiss rörande skjutsnings-anstalterne
m. m.; med svar på återremiss,
i frågan örn rättighet för Enstaka
Hemman, att till andre upplåta en viss del
af Hemmanets egorymd.
Den 31 December «. m.
G:o Instämmande, i anledning af inbjudning,
i enahanda beslut med
Högloft. Ridder skåpet och Acleln:
I anledning af Stals-Utskottets Utlåtande,
rörande Civile Embets- och Tjenstemäns rätt
att taga afsked med bibehållande af bela lönen;
i anledning af samina Utskotts Utlåtande,
om afskrifning af ett quantum Håg, användt
till Brödbakning åt Hufvudstadens fattige;
i anledning af Bevillnings-UtskoItets Utlåtande,
om Postverket och deraf inflytande
Bevillningsmedel; i anledning af Stats- och
Banco-Utskottens Utlåtande, om anslag för
Götha Canal.
Högvörclige 1Jreste-Ståndet:
Angående åtgärders vidtagande till befordrande
af snart slut på Riksdagen; och an-,
gående en underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t, i anledning af Ständernes beslut om Capitations-
Fylluads- och Öfverflöds-afgifterne.
7:0 Anmodan till Expeditions-Ulskottet,
ätt uppsätta behörige Förordnanden för IlofRätts-Rådet
C. P. Törneblad, att vara Riksens
Ständers Justitiae-Ombydsman, samt för
Lagmannen N. Callerholm, att vara JustitiaeOmbudsmannens
efterträdare, i händelse han
innan nästa Riksdag skulle med döden afgå.
F rån Hedervärda Bonde-Ståndet:
Af den 3, 4» 6, 7, 9, 11, i5, 17, 20, a3,
34, 27, 29 och 3i sistledne October, innefattande
:
316 Den 21 December e. m.
1:0 Remisser till nedannämnde Utskott,
nemligen:.
Conslitutions-Uiskottet
Af Kongl. Majrts Nådiga Proposition om
nppbäfvaude af io3 §. Regeringsformen, och
64 §• Riksdags-Ordningen.
B evil Inbi" s - Utskottet :
Af Stats-Utskottets Utlåtande angående
den summa, som för Stats- och RiksgäldsVerkens
behof erfordras, att genom Allmänna
]3evilluingen utgöras.
Banco - Utskottet:
Af Riksdagsfullmägtigen Longbergs motion,
om rättighet för de Låne-sökande, hvilkas reverser
före detta blifvit till .Banco-Styrelsen
ingifne, utan att Fastighets-Lån derå hittills
kunnat erhållas, att företrädesvis undfå de
sökta Lånebiträden af den fond, sorn denna
Riksdag blifvit anslagen, utan behof af nya
Intecknings-åtgärder m. in.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet:
, Af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse, angående
en underdånig framställning af PresteStåndet,
om den nya Evang eli i-Bökens antagande.
2:0 Godkännande, till den behandling 56 §.
Regeringsformen föreskrifver, af följande Constitutiöns-Utsköttets
Grundlags-ändringsförslag:
rörande 19 och 22 §. §. Riksdags-Ordningen;
Den 51 December e. m.
317
angående i3 §. Riksdags-Ordningen; rörande
56 §. 2 Moni. Regeringsformen, och de flere
ställen i Grundlagarue, hvarest förekommer,
att omröstning skall ske icke Ståndvis; rörande
2 §. Tryckfrihets-Förordningen; i anledning
af två Stånds 'återremiss af förslaget >åsyftande
Riksdags -ärendernas skyndsammare
gång; i anledning af återremiss å förslaget,
rörande tillägg i 3y §. Riksdags-Ordningen;
rörande tillägg i 98 §. Regeringsformen, och
63 §. Riksdags-Ordningen; i anledning af åtcrremiss
af förslaget till ändring'i 33 §. Riksdags-Ordningen;
angående tillägg i 28 §. Riksdags-Ordningen;
öm.' ändring af 103 §. Regeringsformen;
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om upphörandet af Konungens två
röster i Högsta Domstolen.
3:o Bifall å nedannämnde Utskotts Utlåtanden
:
Stats - Utskottets:
Med svar på återremiss, rörande de för
Nerikes Regementes beklädnad alis lagné Hemmansräntor;
angående den för Stats- och Riksgälds-Verkens
behof erforderliga BevillningsSumman;
med svar på återremiss, rörande
ersättning för förlorade ängar vid gränslinieh
emot Ryssland; om missräkningspenningar för
Casseurerne i Riksgälds-Contoiret; angående
verkställd granskning af 1817 och 1818 årens
Riksdagskostnader; med Yoterings-propositiorer,
i anledning af Riks-Ståndens oliks beslut
x fråga om anslag för Försvars-Verket; angå
-
318
Den 21 December e\ m.
ende sökt ersättning för liden förlust å Bostället
Fullstad; om ändring i nu gällande
föreskrifter för Arrende-Spannemålens utgörande
af Kungsgårdar, m. m.; i anledning af
1822 års Revisions-berättelse om förvaltningen
af Stromrensnings-medlen; med förslag
till förnyad InstrucLion för Riksens Ständers
Revisorer, i hvad rörer deras befattning med
Statsverket; angående ersättning för förluster
genom uppbringtiingar m. m.; om llästVacance-afgiftens
utgörande vid Östra Härads
Squadron af Smålands Hussar-Regemente; om
nedsättning af Quarantains-afgifterne vid Känsö
för Svenska Fartyg; om Aflöning för ' Betjeningen
i Stats- och Banco- samt Serskildta
Utskotten m. m.; om Svenska Sjöfartens skyddande
mot Spanska käperier; och om sokt förnyelse
af en Riksgälds-Contoirets Obligation.
Stats- och Bevillnings-Utskottens:
Rörande Extra Grufvehjelpen i Stora Kopparbergs
Län.
Stats- och Banco-Utskottens:
Med anmälan om Riks-Ståndens beslut till
sammanjemkning af Deras förut yttrade olika
meningar rörande Rikets Penningeväsende;
med svar på återremiss rörande Låiiebiträde
af Allmänna Medel till Trollhätte Canal-Verk;
om Riksgälds-Contoirets öfvertagande af Banken;
angående understöd och uppmuntran för
Sparbanks-Inrättningarne; angående Lånebiträden
till Kyrkobyggnader i Kumla, Hallsbergs,
Tvings, Herrestads och Jemsjö Församlingar;
Den 31 December t. m* 319
angående Låneunderstöd för Hamnbyggnaden
i Ystad; rörande Låneunderstöd för Städerne
Norrköping och Borås; förande nödige medel
för en projecterad vattenledning till Carlskrona;
med svar på återremiss rörande anslag
för Södertelje Canal-Verk.
Stats- och Lag-Utskottets:
Rörande Statens ansvarighet för Enskildtes
af publique Embetsman förskingrade medel.
Stats- Lag- samt Öeconomie-Utskoltens:
Angående en friare disposition af Ekeskogarne;
och rörande förändring i närvarande
Fångföriiigssätt.
Stats- och Oeconomie-Utskottens:
Rörande Krono-Skogar och Allmänningar;
med svar på återremiss, rörande Communications
öppnande med Gelli vari Jernmalmsberg
i Luleå Lappmark; rörande Dykeri-Verket.
Bevillnings-Utskottets:
Med svar på återremiss, rörande lindring
i Bevillningen för brandskadade i Madängs by;
om aflöning för arne Extra Canzlister; med
jemknings-förslag mellan Riks-Ståndens beslut
rörande Tull-Tariffen; med voterings-propositioner,
i anledning af Riks-Ståndens olika beslut
i frågor om Tullbevillningens utgörande;
med förslag till en blifvande Bevillnings-Förordning;
med svar på återremiss, rörande
Post-Verket och deraf inflytande Bevillningsmedel.
320
Den 21 December e. m*
Bevillnings- och Oeconomie-Utskottens:
Angående ändring i nu gällande proh ibi*?
liva Författningar, samt antagande af ett friare
Handels-system.
B anco-Utskottsts:
Om utsträckning af Lånerättigheten i Banken
å Metall-effecter.
' Lag-Utskottets:
Rörande innestående Förmyndare-medels
företräde framför intecknad fordran m. rn. ;
angående yrkad ändring uti 23 §. och upphäfvande
af 25 §. i 1818 års InteckningsFörordning;
med svar på återremiss rörande
ändring i 12 §. af samma Författning; rörande
förklaring öfver 5 §. 25 Cap. RättegångsBalken,
samt 4 §• 3 Caj). Missgernings-Balken;
och angående mildring i Strafflagarne.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottetst
Om allmänna Författningars utgifvande
på ett för Allmänheten mera tillgängligt sätt;
rörande jemkning af Extra Roteringen i Riket;
om ökadt antal Besigtningsman å Ekeskogarnc;
om ett ytterligare Canzlist-arfvöde; med svar
på återremjss rörande vidsträcktare frihet i
tillverkning af, och handel med Tackjern;
med svar på återremiss, angående praestanda
till Bruken af åhoer å de Hemman, hvilka
Bruksägare till Skatte inlöst; rörande yrkad
rättighet till utvidgande af Stångjerns- och
Ämnes-smidet i Riket; med svar på återremiss
an
-
Den ii December e. mi
3ai
angående förändring i allmänna Skjutsningsanstalterne,
Postvagnars inrättning m. m.; om
utsträckning i Seglations-friheten emellan Blekinge
och Skåne; med svar på återremiss,
rörande befrielse för Gottlands Hemmansägare,
alt underhålla Lastage - bryggor och
Strandridare-Boställen; med svar på återremiss
angående Porto-Franco på Gottland; med
svar på återremiss rörande utvidgad frihet
till Väder-Tull-qvarnars uppförande.
Expeditions - Utskottets:
Med svar på återremiss af Utskottets förslag
till 5 §. Riksdags-Beslutet.
4:to Aterremisser af nedannämnde Utskotts
Utlåtanden:
Stats - Utskottets:
Angående Gener al-Assistance-Contoiret.
Stats- och Oeconomie-Utskottens:
Om Skattläggnings-method å Såg- och
Mjölqvarnar.
Bevillnings - Utskottets :
Angående en förnyad Chartae Sigillatae
Författning.
Lag- och Oeconomie-Utskottens:
Om Fast Egendoms försäljning å Lotteri.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
Angående en friare Jern-tillverkning.
Ridd. o. Ad. Prof. XI. Band. t. Afd. 41
322
Den äi December e. rn.
Expeditions - Utskottets :
Med förslag till 5 §. af Riksdags-Beslutet.
5:o Afslag å följande Utskotts Utlåtanden:
Stats- och Banco-Utskottens:
Angående anslag af Allmänna medel för
Hjelmare Canal- och Sluss-Verk; med svar på
återremiss i frågan om Lånerätt i Banken för
Allmänna Brandförsäkrings-Verkets räkning.
Banco-Utskottets :
Rörande Banco-låns meddelande mot pant
af Tackjern.
Lag-Ut skottets:
Med svar på återremiss i frågan om upphörande
af de Författningar, sorn hindra Sakägares
fria val af Rättegångs-Omhud.
6:0 Läggande till Hahdlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
Constitutions-Utskottets :
I anledning af Herr Treffenhergs anledning
till anmärkning mot Konungens Föredragande
i Commandomål; angående ett tillägg
i ansvarighetslagen för Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret.
Stats - Utskottets :
Angående förvaltningen af Strömsholms
och Kongsöhrs Kungsgårdar; om Skånska Roteringen;
och om revision af Lästafgifts-fondens
förvaltning.
Den 21 December e. m
-
323
Förstärkta Stats-Utskottets:
Angående anslag för För svars-Veld: et; örn
sättet för kostnadernes utgörande för Hans
Kongl. Höghet Kronprinsens förmälning m. m.;
rörande Be villpingsgr unden för brandförsäkrade
hus i Städérne, samt om Salu-accisen;
örn lönetillökningar för Öfver-Intendents-Embetets
Secreterare och Canzlist; om understöd
af Staten åt någre inqvarterings-skyldige Städer;
rörande pension för Friherrinnan Tornerhjelm.
Stats- och Banco-Utskottens:
Med öfverlemnande af Banco- och Riksgälds-Fullmägtiges
Protocoll, rörande Förste
Éxpeditions-Secreteraren J. G. Richert# insättande
i Justitiae-Ombudsmans-Embetet.
Förstärkta Stats- och Banco-Utskottenst
Rörande beläning i Banken af exportable
effecteiv
Bevillnings - Utskottets:
Rörande en förändrad Tariff för Husbehofs-Bränvins-brännings-afgiften.
Lag-Utskottets:
Angående befrielse för Banken att 1 Concourser
och Års-Proclama bevaka fordringar
mot lös pant; om mildring i straff för fångspillning;
rörande -expeditionssättet af Kongl.
Maj:ts Nådiga Resolutioner i Besvärsmål; rörande
Herr A. Grönhagens åtskillige Lagförfindrings-förslag;
rörande yrkad företrädesrätt
324
Der, 31 December m.
för Jordägare till Brukares lösa Egendom; '
om Jordägares rätt lill Arrendators afhysande.
7:0 Instämmande uti inbjudning från
Högloft. Ridderskapet och Adeln:
I frågan om närmare bestämmande af
tiden för allmänngörandet af Bankens tillstånd;
och rörande nödvändigheten af vissa åtgärder
till controll öfver Post-expeditionen.
Högvördige Preste-Ståndet:
Angående en underdånig anhållan till
jKongl. Maj:t, i följd af Förstärkta Stats-Utskottets
beslut rörande Capitations- Fyllnadsoch
Öfverflöds afgifterne; samt rörande åtgärder
till vinnande af snart slut på Riksdagen.
Vcillojl. Borgare-Ståndet:
I anledning af Lag-Utskottets Utlåtande
med svar på återremiss i frågan om tillägg i
24 §• af 1818 års Intecknings-Förordning;
rörande en underdånig anhållan hos Kongl.
Maj:t, i anledning af Oeconomie-Utskottets
Utlåtande, om yrkad vidsträcktare frihet i
afseende på tillverkning af, och handel med
Tackjern; i anledning af Lag-Utskottets Utlåtande
med svar på återremiss, i frågan om
ändringar och tillägg uti 1818 års InteckningsFörordning.
8:0 Anmodan till Expeditions-Utskottet,
att uppsätta Constitutorial för Hof-Rätts-Rådet
C. P. Törneblad att vara Riksens Ständers
Den ai December c. m. . 325;
Justi lise-Ombudsman ,. samt för Lagmannen
N. Callerholm att vara Justitise-Ombudsmannens
Efterträdare, i fall han innan nästföljande
Riksdag skulle med döden afgå.
Frän Högvördige Preste-Stdndet:
Af den 3, 6, 7, 10, 12, 17, 19, 20, 22,
25, 27 och 29 sistliclne November, innefattande:
1 :o Aterremisser af nedannämnde Utskotts
Utlåtanden:
Stats - Utskottets :
I anledning af väckt motion om ersättning
från Riksclagskostnads-summan för Reparations-kostnaden
å Storkyrko-Församlingens
Orgelverk.
Banco-Utskottets:
I afseende på Banco-Discont-Styrelsens
sammansättning och det Reglementariska för
samma Discont-Verks Förvaltning.
2:0 Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
Constitutions-Utskottets :
Rörande en till besvarande i Förstärkta
Stats-Utskottet föreslagen, af Borgare-Ståndet
förkastad, Voterings-proposition.
Stats - Utskottets:
Angående betalnings-sältet vid skeenda
försäljningar af Persedlar och Effecter för
326 Den • i December e. m.
Allmänna Magazins-Inrättningens räkning; i
anledning af Riksens Ständers Revisorers gjorde
hemställan om Räntas erläggande å Förskotter;
angående förrättad granskning af Nummer-Lotteriets
Räkenskaper för år 1821; rörande
granskning af Militias-Bostidls-Cassans
räkenskaper; om undersökning af orsakerne
till Mantalspenningarnes förminskning; rörande
Creditiven, enligt 63 §. uti Regeringsformen;
angående Stats-Regleringen i allmänhet,
samt med Förslag till Riks-Staten för 1824
och följande åren intill nästa Riksdag; rörande
sökt anstånd med betalnings erläggande
för erhållen Undsättnings-Säd ifrån Allmänna
Magazins-Inrättningens förråd; angående fortfarande
af det Convoy-Commissariatet beviljade
Creditiv; om rättighet för Vederbörande,
att med penningar lösa Kronans behållne
Ränte-persedlar; om ersättning af Allmänna
Medel till kostnaderna för tryckningen af
Landshöfdinge-Embetenas Kungörelser; om
redogörelsen för de till Veneriska Smittans
hämmande anslagne Medel; i anledning af
Kongl. Majrts Nådiga Remiss på Enkefru af
Wibelis underdåniga ansökning att få bibehålla
hälften af den pension hennes Man på
Allmänna Indragnings-Staten innehaft; angående
förändring i nu gällande föreskrift om
Allmänna Indragnings-Statens utgifvande af
trycket; om närmare bestämmande af Saltpeter-fondens
utlåning; med förslag till förlikning
i Rättegången, angående det med öfverDirecteuren
Kihlström ingångne Arrende om
Ädelfors® Guldverk; dels om förhöjning i
Den 21 December e. m. 327
Lönen för Justilias-Ombudsmans Embetet, dels
ock angående den Rang, som Justi ti;c-Ombudsmannen,
sedan lian fran Embetet algatt, ma
tillgodonjuta; med förslag till Instruction för
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, i afseende
på de Låne-biträden och Anslag, hvilka från
nämnde Contoir skola utgå till Canal- och
andre Byggnader, samt till större eller mindre
del anskaffas genom upplåning mot Contoirets
Obligationer med 3 procents årlig ränta;
angående Gratifikation åt Stats-Commissarien
Tunelius; i anledning af väckt motion,
att den våning Kongl. Allmänna MagazinsDireetionen
hittills begagnat måtte upplåtas
till Bonde-Ståndets disposition; i anledning af
gjord ansökning att erhålla betalning för en
af Riksgälds-Contoiret utgifven derstädes såsom
hypotek aflemnad Obligation; och angående
Riks-Ståndens skiljaktige beslut, i fråga
om pensions anslående åt förre Justitiae-Ombudsmannen
Friherre Mannerheim,
Stats- och Bevillnings-Utskottens:
Angående såväl minskning uti Stämpelafgiften
för Spelkort, som förändring i afseende
på sättet för Ko r t-B e v i 11 n i ngs-s t ä m pli n -  gens verkställande; och angående väckt fråga
om ytterligare förmåner och friheter för Gästgifverierne
uti åtskillige orter.
Stats- Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens :
Angående upphäfvande af såväl Inrikes Tullbevakningen,
sorn Gränse-Tulibevakningen mot
32.8 Den 8i December «. m.
Norrige; rörande Postföringen i Riket; om
rättighet för Herjeådahlens Allmoge, att tullfritt
få hämta Salt från Rörås Kopparverk i
Norrige tili eget behof; och angående ytterligare
understöd för Nybyggarne i de Norra
Provinserna.
Stats- och B ane o-Utskottens;
Angående tiden för nästa Revision af StalsBanco-
och Riksgälds-Verkens räkenskaper; med
anmälan om de af Riks-Ståliden fattade olika
beslut, i anledning af förekommen fråga om
Låne-Rätt uti Riksens Ständers Bank för Allmänna
Brandförsäkrings-Verket; i fråga om
medel till förskott å Arn i iget lill Götha Calial-Byggnad
för nästkommande år; och i anledning
af Kongl. Maj:ts Skrifvelse, angående
betalning af förre Kongl. Famillens här i Riket
innestående enskildta förmögenhet.
Stats- Banco- och Lag-Utskottens:
I anledning af väckte frågor om stadgande
af liqvidationsgrund vid gälldande af Skulder
i Bancomynt.
Stats- Banco- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens :
Rörande anslaget för S tr orm ens ilingarne,
samt öfver åtskillige dermed gemenskap egande
motioner.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
:
Om rättighet för Listers och Bräkne Häraders
innevånare, att leverera deras Krono
-
Den 21 December e. m.
329
Tionde och Afrads-Spannemål till Krono-Magazinet
i Carlshamn; om undersökning af de
Civile Läroverkens närvarande beskaffenhet;
om inrättandet af en Statistisk Bureau; rörande
nedsättning af LoLs- och Båk-afgifterna
för Ångfartyg i allmänhet, och andre under
(> löts djup gående fartyg; angående dels inrättande
af ett Allmänt Arbets- och Correctionshus
i Hufvudstaden, dels anslag af Löner
för Fångpredikanter och Yaktbetjente; och i
fråga om disposition af Recognitions-Skogarne.
Bevillnings - Utskottets ;
Med förslag till en ny författning, angående
Bränvins-bränningen och de derföre bestämde
afgifter; angående Riks-Ståndehs skiljaktiga
beslut i frågan om Doupletta Chartors
insändande från Post-Contoiren genom Magistraten
till controlls vinnande å afgående bref;
och med förslag till voterings-propositioner i
afseende på Riks-Ståndens olika beslut, rörande
Fullmagters och Lysningssedlars förseende
med stämpladt papper.
Bevillnings- och Lag-Utskottens:
Angående vissa ändringar och tillägg uti
Kongl. Förordningen den 20 December 1815
i hvad den rörer Bränvinspannors mätning och
stämpling, samt ansvar för Oläglighet dervid.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens :
Om införande här i Riket af Draivback
.eller restitution af Tull för Råämnen, då de
330
Den 21 December «. rn.
förädlade utföras; i anledning af väckt fråga
att Salt och Sill mätte få tullfritt införas; och
med förslag till reglementariske föreskrifter
vid den föreslagne och till en del gillade Tariffen
för Tuii-Bevillningens beräkning å inkommande
och utgående varor.
Banco - Utskottets :
Angående förrättad Revision öfver BancoDiscont-Verkets
Förvaltning och Räkenskaper
för år 1822 m. m.; om räntans nedsättande
för arne Låne-biträden, hvilka för detta blifvit
från Banken meddelade till Uddevalla Stads
publique Byggnaders iståndsättande, och till
inredandet af Uddevalla Stads nybyggda Kyrka;
öfver 4 §• uti Riksens Ständers Revisorers
Berättelse af år 1822, jemte en och annan fråga
rörande Götha Canal-Verks angelägenheter;
i anledning af gjord motion om hvad Utskottet
i afseende på de reglementariske föreskrifterne
för Banco-Fullmägtige bör iagttaga; i anledning
af väckt förslag, att alla utelöpande
Banco-Sedlar måtte inom viss praescriptionstid
i utbyte emot nya indragas; rörande väckt
fråga, huruvida för de Fastigliets-handlingar,
hvilka i brist af Lånetillgång blifvit i Banken
qvarliggande, Lån af de nu anslagne fonder
må företrädesvis meddelas; om utarbetande af
ett Sammandrag utur den af framlidne BancoCommissarien
Fredric Silfverstolpe författade
omständeliga Historia, rörande Banco-Verket,
jemte en ändamålsenlig fortsättning för den
efter år 1800 framflutne tid; om vidtagande
af sådan förändring i Mynt-ordningarne, att
Den ?! December «. m.
Slagskatt blef 1 sjelfva Myntet inberäknad; i
frågan om periodiske uppgifters meddelande
om Banco- Verkets ställning; angående de
föreskrifter, som uti Instructionen för Banco'
förvaltningen må lemnäs, angående utlåning
på Fast Egendom intill nästa Riksdag; med
förslag till Reglementariska föreskrifter i afseende
på de Odlings-Lån, som enligt Riksens
Ständers beslut ytterligare komma att från
Banken utgifvas; angående understöd för Götha
Canal-Verk; om beläningsrätt för Bolagets
Actier, samt om Actiers och publique pappers
beläning i allmänhet; om förändring uti nu
gällande beläningssätt och belämngsvärde å
Guld och Silfver i Banken; rörande väckte
'motioner i afseende på Bancö-Discont-Styrelsens
sammansättning, och det Reglementariska
för samma Discont-Verks förvaltning; med förslag
till Voterings-proposilioner i frågan om
Reglementariska stadganden för de i Rikets
Vestra och Södra Landskaper blifvande DiscontContoir;
och angående föreslagne förändringar
i Bankens inre administration, dess Sedlars
utgifvande och beskaffenhet m. m.
Lag-Utskottets:
Angående förklaring öfver 17 Cap. 8 §.
Handels-Balken, i afseende på skuld till Kronan
för Uppbörd; om anslag af ett Canzlistarfvode;
och med förslag till jemnkning i
Riksens Ständers beslut, angående Rådmäns
och Kämnärers befrielse från ansvar vid underlätet
insändande af Kämnärs- eller Rådstufvu-Rätts
Domböcker och Protocoiler m. 111.
33a
Den 21 December c. nt.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomi
e-Utskottens :
Om Fabriks - Gesällers ställande under
Tjenstehjons-stadgan; angående yrkad förändring
i nu gällande Brandstods-föreningar å
Landet; om yrkadt utvidgande af de så kallade
Privilegia Exciusiva; nied förslag till
jemkning af Riksens Ständers skiljaktiga beslut
i fråga om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 7 Dec. 1787, angående lifsstraff
för obehörige omdömen öfver de af
Kongl. Maj:t vidtagne Författningar; angående
yrkad frihet till svedjande å Skattehemmans
ägor, samt begagnande af Mastträd och Ekar;
rörande Arbets- och Corrections-Inrättningen
i Wadstena; i frågan om Näringsfriheten;
och med förslag till jemkning uti Riks-Ståndens
olika beslut i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående en ny författning
om Mått, Mål och Vigt.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
Med Yoterings-propositioner i frågan om
jemkning af Extra Roteringen;. om skyndsammare
verkställighet af en i Nåder anbefalld
åtgärd lill beredande af utvidgade Handelsförhållanden
mellan Sverige och Norrige; om
behofvet af nya åtgärders vidtagande tili förekommande
af oäkta barns långsamma förstörelse
i Stockholm genom nöd och elände; om
byggnader å Soldate-torpen vid Lif-GrenadierRegementeroe,
samt dessa Regementens befrielse
från bevakning vid Wadstena CorrectionsInrättning;
om ^stadgande af vissa föreskrifter,
Den 21 December t. m.
33?
sorn böra iakttagas vid upprättande af förslag
till Civile och Militaire Tjeuster; i fråga om
bestämmande af en viss tid för bortvandrade
personers afförande utur Husförhörs-längderne;
rörande anläggande af en Köping uti Fryksände
Socken af Wermlands Län; och om Allmänna
Författningars utgifvande från Trycket
på ett för Allmänheten mera tillgängligt sätt.
Expeditions - Utskottets:
Med hemställan, huruvida Riksens Ständers
beslut, i anledning af Stats-Utskottets
Utlåtanden N:s 200 oeh.2o3, må expedieras;
uppå remiss å ett af Borgmästaren Hagander
ingifvit förslag; och om ersättning för Renskrifnings-kostnad.
3:o Godkännande^ till den behandling 56
§. Regeringsformen föreskrifver, af nedannämnde
Constitutions - Utskottets Memorial:
med Utlåtande öfver Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om upphörande af io3 §. Regeringsformen;
med förslag till ett tillägg i 56
§. Regeringsformen; och med förslag till ett
ytterligare tillägg i 98 §. Regeringsformen
och 63 §. Riksdags-Ordningen.
4:o Instämmande uti följande Ridderskapets
och Adelns beslut: att utse Tolf Electorer,
hvilka, jemte de öfrige Riks-Ståndens
Electorer, skulle äga att, jemlikt 98 §. Regeringsformen,
utvälja Riksens Ständers JustitiaeOmbudsrnans
Efterträdare, efter Lagmannen,
Borgmästaren och Häradshöfdingen Nils Galler
-
334
Den 21 December e- m.
holm, som afsagt sig denna af Riksens Ständer
honom uppdragna befattning; att afslå
Stats- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
förnyade^Utlåtande, angående understöd
af Staten för Höganäs Stenkolsverk;
och att vid den underdåniga anhållan Riksens
Ständer skulle, i anledning af Bonde-Ståndets
inbjudning, till Kongl. Majit framföra, att
H. K. M. Drottningens Höga Kröning må,
efter uråldrigt bruk för sig gå, till Kongl,
Majits Egen Nådiga pröfning och godtfinnande
borde i underdånighet öfverlemnas, att
till denna högtidlighet utsätta den tid Kongl,
Majit kunde finna lämpligast.
5:o A [slag å följande Utskotts Utlåtanden,
nemligen i
Stats - Utskottets:
Rörande pensions anslående åt förre Justi
tire-Ombudsmannen m. m. Herr Friherre
Mannerheim.
Stats- och Banco-Utskottens:
Angående Riks-Ståndens olika beslut i afseende
på sättet för slutliga behandlingen af
frågan om inlösen af f. d. Filial-Disconternes
utelöpande skul dförbindelser.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
I
anledning af väckt fråga om öfverseende
af de angående Markegångs-sättningarne
utfärdade författningar.
JDen 21 December e. m. 33?
Lag-Utskottets :
Angående uteslutande af alla andra mål,
än de, sorn angå ägande rätt till Fast Egendom,
eller ock ägoskilnad, eller delning af
jord eller annan fastighet, från det renskrifna
exemplaret af Under-Rätts Allmänna SakProtocoll,
som till Öfver-Rätt bör insändas;
och om ändring i 17 Cap. 8 §. Handels-Balken,
inrättande af Förmyndare- Kammare i
alla Rikets Provincer, och Förslag till en förändrad
Hypotheks-Lag, m. m.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Om
ändring i nu gällande föreskrifter,
angående vården och förvaltningen af Kyrkornes
fastigheter och medel, samt granskningen
af redogörelsen derföre; och angående
afskaffande af Bergs-Tings-Rätler och Bergmästare-Embeten.
6:0 Vägran att instämma uti nedannämnde,
genom inbjudning, Preste-Ståndet meddelte
beslut af
Höglojl. Ridderskapet och Adeln:
Att, i anledning af Stats- Banco- och LagUtskottens
Betänkande, enskilde personers invisningar
må till ett minimi-belopp af 66 R:dr
3a sk. Banco utfärdas; att i3 §. i IV. Art.
af Förordningen angående Handtverkerierna i
Riket, innefattad uti Lag- och Oeconomie-Utskottens
första Betänkande i frågan om Näringsfriheten,
borde antagas; -alt, i frågan rö
-
336
Den 21 December «. m.
rande nedsättning af Lots- och Båk-afgifterne
för Ångfartyg i allmänhet, samt andre Inrikes
orter emellan seglande Fartyg under 6 fots
djup gående, Lots- och Båk-afgifterne för
Svenske Ångfartyg ifrån nästkommande års
början och tills vidare skulle, ehvad de segla
på in- eller utrikes Orter, nedsättas till hälften
emot hvad andre Fartyg af lika djup gående,
enligt gällande Författningar erlägga;
och att, i anledning af Allmänna Besvärs- och
Ueconomie-Utskottets Utlåtande om föreslagne
medel till förekommande af åtskillige förmente
missbruk vid Prestval, den förändring
uti Utlåtandet borde äga rum, att så snart ett
Consistorielt Pastorat varder ledigt, förenings
upprättande om Prest-rättiglreterna borde genast,
och, derest möjligt vore, före valet af
Consistorium å den blifvande Pastorens vägnar
sökas, och i föreskrifven ordning fullföljas.
Hedervärda Bonde-Ståndet:
I anledning af Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottets hemställan om jemnkning
af Riks-Ståndens olika beslut, i fråga
om Extra Roter ingen i Riket; och i anledning
af Stats- samt Oeconomie-Utskottens Utlåtande,
dels om all jords lika beskattning, och
dels om förändring i sättet för skatternes utgörande.
<7:0 Anmodan till Expeditions-Utskottet,
att, sedan Riksens Ständers Electorer utsett
Lagmannen och Borgmästaren Jonas Ullberg,
» att
Den ii December t. m.
337
att i Embetet efterträda Riksens Ständers Justi
tiae-Ombudsman, i fall han innan nästföljande
Riksdag skulle med döden afgå, föreslå behörigt
Constitutorial för bemälte Lagman till
ifrågavarande befattning.
8:0 Beroende vid de öfrige Riks-Ståndens
beslut i afseende å Lag-Utskottets Utlåtande,
i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut meddeldte Betänkande, öfver
Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående
vidtagande af en ytterligare anstalt till förekommande
af Fångars flykt.
g:o Läggande till Handlingarne af nedannämnde
Utskotts Memorial och Utlåtanden:
Constitutions - Utskottets:
I anledning af återremiss på Utskottets
Utlåtande öfver ett i 26 §. af Justitias-Ombudsmans-Intructionen
föreslagit tillägg.
Stats-Utskottets:
I anledning af Riksens Ständers Revisorers
år 1820 gjorde hemställan, rörande Spannemåls
upphandling i de orter, der klen skörd,
inträffat; angående Intraderne från Ön S:t Barthelemy;
rörande Assistance-Contoiret; i fråga
om undersökning rörande utgifterne vid Garliizons-Sjukhus-byggnaden
i Stockholm; och i
fråga om Arrende-Spannemålens utgörande för
Kungsgårdar och derunder lydande Hemman.
Ridd. o. Ad. Prof. XI. Band. n. Afd. 22
338
Den 21 December e. m.
Stats- och Bevillnings-Utskottens:
Rörande en af hvarje Mantalsskrifven person
ärligen intill nästa Riksdag utgående afgift
till Veneriska smittans hämmande.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
.
Om upphörande af Krigs-Academien, och
inrättande af Professioner i Militaire-Vetenskapen
vid Rikets Universiteter; och i frågan
om återläggande af Jemtland till Vester-Norrlands,
samt Herjeådahlen till Gefleborgs Län.
B ane o-Utskottets:
Angående förrättad Revision öfver BancoDiscont-Verkets
Förvaltning och Räke »skaper
för år 1822 m. m.
Lag-Utskottets :
Angående Borgenärs skyldighet, att jemte
Gäldenär äfven uppsäga Löftesman, och huruvida
försummelse att bevaka fordran i Gäldenärs
Concours må medföra befrielse för Löftesman
från betalnings-ansvar; i fråga om ändring
och undantag i Allmänna Lagar och Författningar,
till betryggande af Banco-Verkets
säkerhet; om hvad vid Lagförklaringars utfärdande
bor iakttagas; och i anledning af
Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående
upphäfvande af 8 §. 1 Cap. Utsöknings-Balken,
och ändring af 2 §. 4^ Oap. Missgernings-Balken,
samt öfverskriften till samma
Capitel och Balk.
Den 2i December e. m. 339
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Angående
utfärdande af en Författning,
sorn bestämmer ordningen för fastställelse och
ändrings sökande i afseende på af Landtmätare
verkställde Gärdesgårds-delningar; angående
ändring i Kongl. Brefvet den 14 April
1791, samt Kongl. Förordningen om Landtmäteriet
i Riket den 12 Augusti 1783, i hvad
den rörer föreskrift örn Skiftens antal vid
Storskiftes förrättningar; angående Sjö-Lagens
öfverseende, m. m. 5 rörande väckt fråga om
upphäfvande af Landshöfdingarnes Domsrätt
i Enskiftesmål; oell rörande frågan om offentlighet
vid Riks-Ståndens öfverläggningar.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
Rörande nödvändigheten af krönta Kohlskrindor,
och angående Kohlmätare; samt om
föreslagne medel till förekommande af åtskillige
förmente missbruk vid Prestval.
Från Wällojl. Borgare-Ståndet:
Af den 3, 6, 7, 10, 12, 19, 20, 22, 25,
27 och 29 sistlidne November, innefattande:
1:0 Remisser till
Lag-Utskottet:
Af Banco-Utskottets Memorial ej mindre
om Ansvarighets-Lag för de blifvande Directionerne
vid Vestra och Södra Låne-Contoiren,
än ock örn åtgärd till betryggande af
34o Den 31 December t. rn.
Bankens och Enskildes säkerhet, i afseende
på nämnde Låne-Contoirs Assignationer.
Expeditions-Utskottet:
Herr J. Haganders motion, angående åtgärder,
att sprida en allmännare kännedom
om de vid Riksdagarne förekommande ärenden
och fattade beslut.
2:0 Återremisser af nedannämnde Utskotts
Utlåtanden, nemligen:
Stats- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
O economie-Ut skottens:
Om grunderne för Militife-Boställens och
annan Kronojords utarrendering.
Bevillnings-Utskottets :
Med förslag till en ny Författning angående
Bränvins-bränningen, och de derföre bestämde
afgifterj och i frågan om Drawback.
Banco-Utskottets:
Om Revision öfver Banco-Discont-Verket
för år 1822, och några föreslagne Stadganden
för framtiden.
Lag-Utskottets :
Öfver 5 §. i 4 Art. af den vid nuvarande
Riksdag föreslagne Bevillnings-författning
om skydd för Taxeringsman.
Expeditions-Utskottets :
Med förslag till underdånig skrifvelse, angående
Lånerätt i Riksens Ständers Bank för
Den 31 December «. nu 341
Allmänna Brandförsäkrings-Verket; och med
förslag till underdånig skrifvelse, rörande meddelande
af Arbetsplaner, m. m. i afseende på
Allmänna Byggnaders uppförande.
3:o Bifall till följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden, nemligen:
Constitutions-Utskottets:
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proa
position, om upphäfvande af io3 §. Regeringsformen
och 64 §. Riksdags-Ordningen m. m.
Stats-Utskoltets :
I frågan om pension åt förre JustitiaeOmbudsmannen
m. m. Herr Friherre Mannerheim;
örn förrättad granskning af Kongl. Numer-Lotteriets
räkenskaper för år 1821; 0111
granskningen af Militiae-Boställs-Cassans räkenskaper;
om orsakerne till Mantalspenningarnes
förminskning; om Creditiven, enligt 63
§. Regeringsformen; om General-AssistanceConloiret;
angående Stats-Regleringen i allmänhet
samt med förslag lill Riks-Stat för
1824 och följande åren intill nästa Riksdag;
om betalningen för erhållen Undsätlnings-Säd
från Allmänna Magazins-Inrättningens förråd;
om Convoy-Commissariatets Credilif; i frågan
om undersökning rörande utgifterne vid Garnizons-Sjukhus-byggnaden
1 Stockholm; om
rättighet för Vederbörande, att med penningar
lösa Kronans behållna Ränte-persedlar;
om medel till kostnadefne för Landshöfdin
-
Den si,December c. m,
garnes Embets-Kungörelsers tryckning; angående
förändring i nu gällande föreskrift örn Allmänna
Indragnings-Stateus utgHVande af Trycket;
angående pension för Enkefru af Wibeli;
örn sökt ersättning för Reparatibns-kostnaden
å Storkyrko-Församlingens Orgelverk; om när’
mare bestämmande af Saltpeter-fondens utlåning;
öfver gjordt förslag till förlikning i
Rättegången emellan Kongl. Maj:t och Kronan
samt Öfver-Dhecteuren Kih Iströms gäld bundna
Bo om Arrendet af Ädélforss Guldverk;
i fråga dels om Löne-för höjning för JustitiesOmbudsmans-Embetet,
dels ock om JustitiasOmbudsmannens
Rang, då hail från Embetet
afgått; med förslag till Instruction för
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret i afseende
på åtskillige Lånehiträden och anslag; i fråga
om Arrende-Spannemålens utgörande för
Kungsgårdar och derunder lydande Hemman;
om gratification åt Stats-Gommissarien Tunelius;
öfver väckt motion om upplåtande till
Bonde-Ståndets disposition af den våning Allmänna
Magazins-Directionen hittills begagnat;
i anledning af S. G, Hultings ansökning om betalning
för en Riksgälds-Contoirets Obligation;
angående Riks - Ståndens skiljaktiga beslut i
fråga om pension åt förre Justitise-Ombudsmannen
Herr Friherre Mannerheim; med förslag
till Allmänna Reglementet för RiksgäldsContoiret;
om utdelning af återstående exemplar
utaf Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
vid i8x5 års Riksdag; och i frågan om Ladugårdslands
Bränneri-Byggnaders anslående åt
Velerinaire-Iurätlningen.
Den 2x December e. ml
343
Stats- och B ev Hlnings-Utskottens:
Om Postfrihet för utkommande Tidningar,
och deras förseende med Chartae Sigil—
latae Stämpel; om Kortstämplingen; rörande
afgift till Veneriska smittans hämmande; om
ytterligare förmoner och friheter för Gästgifvérierne
uti åt&killige orter; och om Lästafgiften
för fartyg, som segla på Norrige, jemte
öfrige Convoy-afgifter.
Stats- Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconömie-Utskottens :
I frågan om ytterligare understöd för
Nybyggare i de Norra Orterne; rörande Postföringen
i Riket; i frågan om rättighet för
Herjeådalens Allmoge, att tullfritt få hämta
Salt från Rörås Koppar-Verk i Norrige.
Stats- och Banco-Utskottens:
Om tiden för nästa Revision af StatsBanco-
och Riksgälds-Verkens räkenskaper'; i
fråga om medel till förskott å anslaget till
Götha Canal-byggnad för nästkommande år;
angående Riks-Slåndens skiljaktige beslut i afseende
på sättet för slutliga behandlingen af
frågan om inlösen utaf f. d. Filial-Disconternes
utelöpande Skuldförbindelser; och i frågan
om betalning af förra Kongl. Familjens bär i
Riket innestående enskilda förmögenhet.
Stats- Banco- och Lag-Utskottens:
Om stadgande af liqvidationsgrund vid
gälldande af skulder i Banco-mynt.
344
Den 21 December e. m.
Stats- Banco- samt Allmänna Besvärs- och
och Oeconomie- Utskottens:
Rörande anslaget för Slrömrensningarne,
samt åtskillige dermed gemenskap ägande motioner;
och med jemknings-förslag i RiksStånderis
olika beslut rörande Allmänna Magazins-Inrättningen.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Om
nedsättning af Lots- och Båk-afgifterne
för Ångfartyg med flere; i anledning af
Kongl. Majrts Nådiga Proposition om inrättande
af Allmänt Arbets- och Corrections-hus i
hufvudstaden, m. m.; om yrkadt öfverseende
af Författningarne angående Markegångs-sättningar;
i fråga om dispositionen af Recognitions-Skogarne;
i anledning af väckt motion
om undersökning af de Civile Läro-Yerkens
liu varande beskaffenhet; och om lefverering
af Krono-Tionde och Afrads-Spannemålen för
Listers och Bräkne Härader.
Stats- och Serskildta Utskottens:
I anledning af väckt fråga om CanzlieStyrelsens
upplösning.
B ev illn ings-Ut skottets :
Med förslag till en ny Chartae Sigillatae
Författning; med förslag till en ny BevillningsFörordning;
och i afseende på yppade skiljaktigheter
rörande Fullmagters ock LysningsSedlars
förseende med stämpladt papper.
Den 21 December e. m.
34*
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens :
I anledning af väckt fråga, att Salt och
Sill måtte få tullfritt införas.
Banco-Utskottets:
1 fråga om Banco-Discont-Styrelsens sammansättning
och det Reglementariska för samma
Discont-Verks förvaltning; öfver 4 §• i
Riksens Ständers Revisorers Berättelse år 1822,
samt en och annan fråga om Götha CanalVerks
angelägenheter; örn praescriptionstid
för indragning af Bankens utelöpande Sedlar,
i utbyte mot nya; i fråga om företrädesrätt
till Bancolån för de Fastighets-handlingar som,
i brist af Lånetillgång, blifvit i Banken qvarliggande;
angående Slagskattens inberäkning i
myntet; om föreslagne förändringar i Bankens
inre administration, dess Sedlars utgifvande
och beskaffenhet, m. m.; i fråga om periodiska
uppgifters meddelande angående BancoVerkets
ställning; angående föreskrifter uti
Instructionen för Banco-för val tili ngen om utlåning
på Fast Egendom intill nästa Riksdag;
om förändring uti beläningssättet och beläningsvärdet
å Guld och Silfver i Banken;
med förslag- till reglementariska föreskrifter,
i afseende på de Odiiiigs-lån, som, enligt
Ständernes beslut, ytterligare komma att från
Banken utgifvas; med antagande af sednare
Alternativen i 1 Art. 7, 8 och 9 §. §. samt
i 4 Art. 1 och 2 §. §.; i anledning af RiksStåndens
olika beslut angående reglementariska
sladganden för de i Rikets Vestra och
Den 21 December e. m.
Södra Landskap blifvande Discont-Contoir;
och i fråga om beläningsrätt för Götha CanalBolags
Actier, samt rörande Actiers och publique
pappers beläningsrätt i allmänhet.
Lag-Utskottets: ■
I anledning af Banco-Utskottets Memorial'
om förklaring af [7 Cap. 8 §. Handels-Balken;
om uteslutande af åtskillige mål från det renskrifna
Exemplar af Under-Rätts Allmänna
Ssk-Protocoll, som till Öfver-Rätt bör insändas;
angående föreslagne ändringar i ConcoursLagen
af den i3 Juiri 1818; om ändring af
17 Cap. 8 §. Handels-Balken, och FörmyndareKammares
inrättande m. m.; om ett Canzlistarfvode
såsom -Skrifvare-hjelp; angående föreslägen
ändring i 9 Cap. TJtsöknings-Balken,
och ä5 Cap, Rättegångs-Balken; med förslag
till jemkning i Riks-Ståndens olika beslut 1
frågan om Rådmäns och Kämnärers befrielse
från ansvar vid underlåtit insändande af Kämnärs-
eller Rådstufvu-Rätts Domböcker och
Protocoller m. m.; om tillägg i ansvarighets- i
lagen för Fullmägtige i Riksgrflds-Contoiret;
om yrkad ändring i 1 Art. 4 §• af HallOrdningen.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
»
Med förslag till jemkning uti Riks-Ståndens
beslut, rörande Författningen om Mått,
Mål och Vigt; om Braudstods-föreningar å
Landet; i fråga om vården och förvaltningen
af Kyrkornes Fastigheter och Medel, samt
Den 91 December e. rn.
347
granskningen af Redogörelsen derföre; om
afsk;»(Tande af Bergs-Tings-Rätter och Bergsmns
tare-Embeten ; angående Privilegia Exclusiva;
om svedjande å Skatte-Hemmans ägor,
samt begagnande af Mastträd och Spiror; om
föreslagen utväg att sysselsätta häktade och
bysylle personer; med förslag till jemkning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i frågan
om upphäfvande af Kongl. Förordningen den
* 7 Dec. 1787, angående lifsstraff för obehörige
omdömen öfver de af Kongl. Majit vidtagne
Författningar; om Arbets- och CorrectionsInrättningen
i Wadstena; och om upphörande
af Landshöfdingarnes Dotnsrätt uti Enskiftes
mål.
Allmänna Besvärs- och Öeconomie-Utskottets:
Angående Riks-Ståndens serskilde beslut
i frågan om jemkning af Extra Roteringen;
om IF odels-förhållanderne emellan Sverige
och Norrige; i anledning af väckt fråga om
åtgärders vidtagande att förekomma oäkta
barns långsamma förstörelse; i frågan om
Kohlskrindor oell Kohlmätare; om Byggnader
å Soldate-torpeu vid Lif-Grenadier Regemeuterne,
samt Bevakningen vid Wadstena Correctjons-Inrättning;
örn föreskrifter till iakttagande
vid upprättande af förslag till Civile
och Militaire Tjenster; i fråga om tiden för
bortvandrade personers afförande ur Husförbörs-längderne;
angående medel att förekomma
missbruk vid Prestval; om Allmänna Författningars
utgifvahde från Trycket på ett lör
Allmänheten mera tillgängligt sätt.
348
Den 21 December e. m.
Expeditions ■‘Utskottets:
Öfver Herr Haganders motion om åtgärder
att sprida en allmännare kännedom om
de vid Riksdagarne förekommande ärender
och fattade beslut; med hemställan huruvida
Ständernes Beslut i anledning af Stats-Utskottets
Utlåtanden N:s 200 och 2o3 må expedieras;
och om ersättning för Renskrifningskostnad.
4:o Godkännande till den behandling 56
§. Regeringsformen föreskrifver, af Constitutions-Utskottets
Memorial, dels med föreslående
af ett tillägg i 56 §. Regeringsformen,
och dels med förslag till ett ytterligare tillägg
i 98 §. Regeringsformen och 63 §. Riksdags-Ordningen.
5:o Instämmande uti nedannämnde, genom
inbjudning, Borgare-Ståndet meddeldte
beslut af
Högloft. Ridder skåpet och Adeln:
Att nise de Electorer, som borde välja
en Riksens Ständers Justitiae-Ombudsmans Efterträdare,
efter Lagmannen N. Callerholm,
som denna befattning sig afsagt; att, med afslag
af Stats- och Oeconomie-Utskottens Betänkande,
om understöd af Staten för Höganäs
Stenkols-Verk, visse förmoner borde Verket
förunnas; att den förändring uti Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Utlåtande,
uti frågan om förekommande af missbruk
vid Prestval, skulle äga rum, att så snart
ett Consistoriel! Pastorat varder ledigt,-för
-
Den si December e. mi
349
erlings upprättande om Prest-rätlighetev borde
genast, och, derest möjligt vore, före valet
af Consistorium, å den blifvande Pastorns
vägnar, sökas och i föreskrifven ordning fullföljas;
att med förändring af Stats- och Oeconomie-Utskottens
förnyade Utlåtande, rörande
Lots- och Båk-afgifterne för Ångfartyg
m. fl., det skulle stadgas, att Lots- och Båkafgifterne
må ifrån nästkommande års början
och tills vidare för Svenske Ångfartyg, ehvad
de segla på in- eller utrikes Orter, nedsättas
till hälften emot hvad andre Fartyg af lika djup
gående, enligt gällande Författningar, erlägga.
Högvördige Preste-Ståndet :
Dels att, till fortskyndande af Expeditions-Ulskottels
göromål, de öfrige Utskottens
Canzdier borde dervid biträda; och dels att, i
händelse Filial-Disconternes ännu utelöpande
Skuldförbindelser skulle komma att inlösas,
de medel, som dertill användas, borde utgå
från Riksgälds-Contoiret, utan någon utgift
för Riksens Ständers Bank.
Hedervärda Bonde-Ståndet:
Om Hennes Maj:t Drottningens Höga Kröning.
6:0 Af slag å följande'Utskotts Memorial
och Utlåtanden, nemligen:
Banco - Utskottets:
Om utarbetande af ett sammandrag utur
den af framlidne Banco-Commissarien Silfver
-
Den 21 December e. m.
stolpe författade Historia, rörande Banco-Verit
et, jemte en ändamålsenlig fortsättning för
den efter år 1800 framflutne tiden.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utshottets:
I frågan om den liva Evangelii-Bokens
antagande.
7:0 Fägran att instämma uti det af Ridderskapet
och Adeln fattade beslut, att afslå
Stats- Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande,
om Enskilde personers rättighet att utfärda
In visningar; äfvensom uti Bonde-Ståndets beslut,
rörande Banco-Utskottets Betänkande om
Banco-Discont-Styrelsen.
8:0 Anmodan till Stats- och Banco-Utskotten,
att med förslag till voterings-propositioner
inkomma, ej mindre, i anledning af
Constitutions-Utskottets Memorial, rörande sättet
för slutliga behandlingen af f ågan om inlösen
utaf Filiai-Disconternes utelo mule Skuldförbindelser,
än ock i frågan om Lånerätt uti
Riksens Ständers Bank för Allmänna Brandförsäkrings-Verk
et; äfvensom till ExpeditionsUtskottet,
att uppsätta behörigt Förordnande
för Lagmannen J. Ullberg, som blifvit utsedd
till Justitias-Ombudsmannens Efterträdare,samt
härom föreslå en underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t.
9:0 Beroende vid de öfrige Riks-Ståndens
beslut i anledning af ncdannämnde Utskotts
Utlåtanden:
Den 21 December e. m.
Stats - Utskottets:
Om den vid innevarande Riksdag verkställde
granskning af Allmänna Magazins-Inrättningens
förvaltning; i frågan om Aflöning
för Serskildta Utskottets Canzli m. m.; och
om redogörelsen för de till "Veneriska Smittans
hämmande anslagne medel.
Stats- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens:
Om disposition af Ekeskogarne.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Rörande
Dykeri-Verket.
Banco-Utskottets:
Angående förrättad Revision af RancoDiscont-Verket,
samt någre föreslagne Stadganden
för framtiden.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
:
Om Sjö-Lagens Öfverseende, m. m.
'Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
Angående förtydligande af 46 §. i Kongl.
Skogs-Ordningén den 1 Augusti i8o5; samt
rörande Tross- och Munderings - Persedlars
transporterande till mötesplatserne.
10:0 Läggande till Handlingarne af följande
Utskotts Memorial och Utlåtanden:
Den 3i December e. m.
Stats - Ut skottets .*
Om Intraderne från Ön S:t Barthelemy;
och om pension åt förre Justitiae-Ombudsmannen
Herr Friherre Mannerheim.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
I
fråga om upphörande af Krigs-Academien,
och inrättande af Professioner i Militaire-Vetenskaperne
vid Rikets Universiteter;
och i fråga om återläggande af Jemtland till
Vester-Norrlands samt Herjeådahlen till Gefleborgs
Län.
Bevillnings-Utskottets :
Angående yppade skiljaktigheter i afseende
på frågan om Douplette Chartors insändande
från Post-Contoiren genom Magistraterne.
Banco-Utskottets :
Rörande väckte motioner i afseende på
Banco-Discont-Styrelsen.
Lag-Utskottets :
Om Borgenärs skyldighet, att uppsäga
Löftesman, m. m.; angående föreslagen ändring
i Kongl. Brefvet den 17 October 1788
rörande Barnamord; i anledning af väckte
frågor för betryggande af Banco-Verkets säkerhet;
om hvad vid Lagförklaringars utfärdande
bör iakttagas; angående upphäfvande af
1 Cap. 8 §. Utsöknings-Balken, samt ändring
af 45 Cap. 2 §. Missgernings-Balken; och i
I)en 21 Decenlber e. ml
fråga om en ytterligare anstalt till förekommande
af Fångars flykt.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
:
Om Gärdesgårds-delningar; samt om Skiftens
antal vid Storskiftes förrättningar.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
Om inrättning af Porto Franco, samt åtföljande
Nederlags-rättighet för Ön Gottland;
samt om en Köpings anläggande i Fryksände
Socken.
Från Hedervärda B onde-Slån de t :
Af den 3, 6, 7, 10, 12, 17, 19, 20, 22, a5,
27 och 29 sistlidne November, innefattande:
1:0 Remisser till
Constitutions-Utskottet:
Af Stats- oell Banco-Utskottens Memorial,
rörande Biks-Ståndens olika beslut i afseende
å sättet för slutliga behandlingen af frågan
om inlösen af f. d. Filial-Disconternes utelöpande
Skuldförbindelser.
Stats-Utskottet t
Af Riksdags-Fullmägtigen Nils Månssons
motion, att den våning Magazins-Directioiien
hittills begagnat, må upplåtas till Bonde-Ståndets
disposition; äfvensom af Johan Jacob Ruthbergs
motion, att vissa byggnader vid Ladu
Ridd.
0. Ad. Prot. XI. Band. %. Afd* 23
3^4
Deri 0,1 December e. m.
gårdslands Bränneri må upplåtas till Yeterinaire-Inrättningens
behof.
Stats- och Banco-Utskotten:
Af Carl Fredric Bergs motion, om användande
till Jordbrukets fördel, genom ökade
Odlings- eller Fastighets-Lån, af de medel,
hvilka inflyta genom försäljning af Allmänna
Magazins-Inrättningens tillgångar.
Lag-Utskottet:
Af Banco-TJtskottets Memorial: ej mindre
Om upprättande af en Ansvarighets-Lag för
de blifvande Directionerne vid Vestra och Södra
Låne-Contoiren; än ock angående nödig
åtgärd till betryggande af Bankens och Enskildes
säkerhet i afseende å de Assignation er,
som skulle komma att utfärdas från nyssnämnde
Låne-Contoir.
2:0 Äterremisser af nedannämnde "Utskotts
Memorial och Utlåtanden, nemligen:
Stats- och Bevillnings-Utskoltens.'
Angående Postfrihet för utkommande Tidningar,
och deras förseende med Chartae Sigillatae
stämpel.
Stats- Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens:
Om rättighet för Herjeådalens Allmoge,
att fritt få hämta Salt från Rörås Kopparverk
i Norrige till eget behof; och angående upphäfvande
af såväl Inrikes Tullbevakningen,
som Gränse-Tullbevakningen emot Norrige.
Den 21 December e. m> 3^5:
Stats- Banco- samt Allmänna Besvärs- ock
Oeconomie - Utskottens:
Rörande anslag för Strömrensningar, samt
åtskillige dermed gemenskap ägande motioner.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Om
inrättande af Correclions- och Arbetshus
i Hufvudstaden m. m ; och angående undersökning
af de Civile Läro-Verkens närvarande
heskafFeiihet.
Bevillnings - Utskottets:
Med förslag till en ny Författning angående
Bränvins-bränningen, och de derföre
bestämde afgifter.
Banco-Utskottets:
Rörande Banco-Discont-Styrelsens sammansättning,
och.det Reglementariska för samma
Discont-Verks förvaltning; öfver 4 §• uti
Riksens Ständers R.evisorers Berättelse af år
1822, jemte en och annan fråga, rörande Götha
Canal-Verks angelägenheter; rörande förslag
att alla utelöpande Banco-Sedlar må inom viss
praescriptions-tid i utbyte mot nya indragas;
med föreskrifter för Banco-Fullmägtige, angående
utlåning på Fast Egendom; med förslag
till Reglementariska stadganden i afseende
på Odlings-lån; och om förändring uti nu
gällande beläningssätt och beläningsvärde å
Guld och Silfver i Banken.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
Angående nya Evangelii-Bokens antagande.
Den si December e. m.
Eocpeäitio?is-Utskottets :
Med förslag till Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t, dels i fråga
om 27 Gap. q §. Rättegångs-Balken, rörande
Lagvadda Sakers lottning emellan HofRätts
Ledamöter; och dels i fråga om lånérätt
i Riksens Ständers Bank för Allmänna
Brandförsäkrings-Verket.
3:o Bifall till nedannämnde Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
Constitutions - Utskottets :
Med föreslagen ändring i 26 §, af JustitisOmbudsmans-Instructionen;
angående BorgareStåndets
beslut om uteslutande af 'jide Voterings-propositionen
rörande Tull-Bevillningen;
och angående sättet för slutliga behandlingen
af frågan om inlösen af f. d. Filial-Disconternes
utelöpande Skuldförbindelser.
Stats - Utskottets:
Om pension för förre Justitias-Ombudsmannen
Herr Friherre Mannerheim; angående
öfverlemnande åt Riksgälds-Contoiret af Uppbörd
och Redovisning för aila Allmänna medel,
eller ock upphörande af delta Verk; om
förrättad granskning af Kongl. Nuiner-Lotteriets
Räkenskaper för år 1821; rörande granskningen
af Militiae-Boställs-Cassans Räkenskaper;
om undersökning af orsakerne till Mantalspenningarnes
förminskning; rörande Creditiven,
enligt 63 §. Regeringsformen; angående General-Assistaiice-Contoiret;
angående Stats-Regle
-
Den 2i December e. mi
357
lingen i allmänhet, samt med förslag till Riksstat
för år 1824 och följande åren intill nästa
Riksdag; 0111 rättighet för verderbörande, att
med penningar lösa Kronans behållna Räntepersedlar;
om ersättning af Allmänua medel
till kostnaderne för Landshöfdingarnes EmbetsKungörelsers
tryckning; rörande sökt anstånd
med betalnings erläggande för erhållen Undsättnings-Spannemål;
i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition, angående fortfarande
af det Convoy-Commissariet beviljade
Creditiv; om pension för Enkefru af Wibell;
om ersättning från Riksdags-kostnads-medlen
för Reparations-kostnaden å Storkyrko-Församlingens
Orgelverk; angående förändring i nu
gällande föreskrifter orri Allmänna IndragningsStatens
utgifvande af Trycket; om närmare
bestämmande af Saltpeter-fondens utlåning;
med förslag till förlikning i Rättegången emellan
aflidne Öfver-Directeuren Kihlströms gäldbundna
Bo samt Kongl. Maj:t och Kronan,
angående Arrendet örn Ädelforss Guldverk;
om förhöjning i lönen för Justitias-Ombudsmans-Embetet,
och om den Rang JustitiasOmbudsmannen,
sedan han från Embete), afgått,
må tillgodonjuta; med förslag till Instruction
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
i afseende på de lånebiträden och anslag,
hvilka från nämnde Contoir skola utgå till
Canal- ooli andre Byggnader, samt till större
eller mindre del anskaffas genom upplåning
mot Contoirets Obligationer med 3 procents
årlig ränta; angående gratilication åt StatsComissarien
Tunelius; i anledning at väckt
358
Den 21 December e. m.
motion, att flen våning Allmänna MagazinsDireetionen
hittills begagnat, måtte upplåtas
till Bonde-Ståndets disposition; i anledning af
S. G. Hultings ansökning, att erhålla betalning
för en af Riksgälds-Contoiret utgifven Obligation;
angående Riks-Ståndens skiljaktige beslut
i fråga 0111 pensions anslående för f. d. JustilifeOrn
budsm a nuen Herr Friherre Mannerheim;
och angående utdelning af återstående exemplar
utaf Bihanget lill Riks-Ståndens Protocoli
vid 1815 års Riksdag.
Stats- och Bevillnings-Utskottens
Angående minskning i Stämpel-afgiften
för Spel-Kort, och förändring i afseende på
sättet för Kort-Bevillnings-stämplingens verkställande,
m. m.; samt om ytterligare förmåner
och friheter för Gästgifverier i åtskillige
orter.
Stats- BeviUnings- samt dllmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens:
Angående understöd för Nybyggare i de
Norra Provinserna; och rörande Postföringen
i Riket.
Stats- och Banco-Utskottens :
Angående tiden för nästa Revision af
Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens Räkenskaper;
om förskott å anslaget för Götha
Canal; rörande Riks-Ståndens olika beslut i
afseende å sättet för slutliga behandlingen af
frågan om inlösen af f. d. Filial-Disconternes
utelöpande Skuldförbindelser; angående sättet
Den 21 December «. m. 339
för slutliga behandlingen af målet rörande
Lånerätt i Banken för Allmänna Brandförsäkrings-Yerket;
och om Liquid för den af förra
Kongl. Familjen liär i Riket innes tående förmögenhet.
Stats- Banco- och Lag-Utskottens:
Om stadgande af liquidationsgrund vid
gäldande af Skulder i Banco-mynt,
Stats- Banco- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens
Rörande jemkning af Riks-Ståndens olika
beslut, i fräga om Allmänna Magazins-Inrättningen,
Stats- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens :
Om ändring i nu gällande grunder för
Militiae-BostäUens och annan Krono-jords utarrendering.
Stats- samt Allmänna Besvärs,- och Oeconomie-Utskottens
Om
inrättande af eli fristad för mindre
brottslingar, och om försvarslösa personers
användande till uppodlingar och colonisering;
om rättighet för Listers och Bräkne Ilärader, att
lefverera Krono-Tionde och Afrads-Spannemål
till Krono-Magazinet i Carlskrona; om inrättande
af en Statistisk Bureau; angående nedsättning
af Lots- och Båk-aFgifterne för Ångfartyg,
m. m.; och om ölverseendc al de angående
Markegångs-sättningar utfärdade Författningar.
360
Den 21 December e■ m»
Bevillnings - Utskottets :
Hörande jemkning i Tull-Bevillningen å
Rum; om restitution af Tall eller så kallad
Drawback; om Tullfrihet för Salt och Sill;
om douplette Tost-Chartors insändande genom
Magistraterne; med förslag till en ny Chartae
Sigiliatae Författning; med förslag till Voterings-pr
opositioner, i afseende på yppade skiljaktigheter,
rörande Fullmagters och Lysningssedlars
beläggande med stämpladt papper;
samt med förslag till Voterings-propositioner,
om Tull-Be villningens utgörande.
Bevillnings- och Lag-Utskottens:
Angående vissa ändringar Och tillägg uti
Kongl. Förordningen den 20 Dec. 1815, i
hvad den rörer Bränvins-pannors mätning och
stämpling.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens :
Med förslag till Reglementariska föreskrifter
vid den föreslagna och tili en del
gillade Tariffen för Tull-Be villningens beräkning
å inkommande och utgående varor.
Banco-Utskottets :
Angående förrättad Revision öfver BancoDisconl-Verkets
förvaltning och räkenskaper
för år 1822, och några stadganden för framtiden,
sorn med samma Verk äga gemenskap;
om räntans nedsättning för arne Lånebiträden,
meddelade till iståndsättande af Uddevalla
Stads publique byggnader, m. m.; i anledning
Den qi December e. m.
361
af vackt motion om hvad Utskottet i afseende
på do Reglementariske föreskrifterne för
Bruksförvaitningen hör iakttaga; angående föreslagne
förändringar i Bankens inre administration,
dess Sedlars utgifvande och beskaffenhet,
m. m.; rörande väckt fråga, huruvida
uppå de Fastighets-handlingar, hvilka i brist
af Lånetillgång blifvit i Banken qvarliggande,
Lån må af de nu anslagne fonder företrädesvis
meddelas; om utarbetande af ett sammandrag
utur den af framlidne Banco-Commissarien
Silfverstolpe författade Historia om Banken,
jemte en ändamålsenlig fortsättning för den
efter år 1800 framflutne tid; om vidtagande
af sådan förändring i Mynt-Ordningarne, att
Slagskatt blefve i sjelfva myntet inberäknad;
öfver den i Kongl, Majrts Nådiga Proposition,
rörande understöd för Götha Canal-Verk serskildt
väckte fråga, om beiäningsrätt för Canal-Bolagets
Actier, samt rörande Actiers och
Publique pappers beläning i allmänhet; i anledning
af yppade skiljaktigheter i Riks-Ståndens
beslut, rörande Reglementariske stadganden
för de i Rikets Vestra och Södra Landskaper
blifvande Discont-Contoir; och i fråga
om periodiska uppgifters meddelande örn Banco-Verkets
ställning:
Lag-Utskottets :
Rörande ansvar för oloflig Bränvins-försäljning
m. m.; öfver åtskillige af Serskildta
Utskottet föreslagne Lagförändringar; angående
upphäfvande af 8 §. i 1 Cap. UtsökningsBulken,
samt ändring af 2 §. i 45 Cap. Miss
-
36z
Den 21 December e.
gernings-Balken, och öfverskriften till samma
Capitel och Balk; angående 45 Cap. Missgernings-Balken
om Uppbördsman; om förtydligande
af Kongl. Förordningen den i3 Junii
1800 om Städsel och Lego af Jord å landet
i vissa fall; med förslag om hvad vid Lagförklaringar
bör iakttagas; angående förklaring
öfver 17 Cap. 8 §. Handels-Balken, i afseende
på skuld till Kronan för uppbörd; angående
uteslutande af vissa mål från det renskrifna
exemplar af Under-Rätts Allmänna
Sak-Protocoll, som till Hof-Rätten bör insändas;
om vidtagande af en ytterligare anstalt,
till förekommande af Fångars flykt; om ett
ökadt Canzlist-arfvode; angående föreslagne
ändringar i Concours-Lagen; om ändring i
17 Cap. 8 §. Handels-Balken, samt örn Förmyndare-Kammare,
m. m.; med förslag till
jemkning i Riks-Ståndens olika beslut, i frågan
angående Rådmäns och Kämnärers befrielse
från ansvar vid underlåtit insändande af
Kämnärs- eiler Rådstufvu-Rätts Domböcker
och Protoeoller, m. m.; angående yrkad ändring
i 1 Art. 4 §• af Kongl. Hall-Ordningen
den 2 April 1770; och om tillägg i Ansvarighets
- Lagen för Fulimägtige i RiksgäldsContoiret,
med afseende å utbetalning af
mindre Creditivet.
Lag- samt Allmänna Besvärs• och Oeconomie
- Utskottens :
Om rättighet att obehindradt få uppföra
Väder-Tull-Qvarnar; angående förslag till en
Allmän Stadga för Fattigvården i Riket och
Den 21 December e. m. 363
Tiggeriers hämmande, m. m.; med förslag till
jemkning uti Riks-Ståndens olika beslut, rörande
en ny författning om Mått, Mål och
Vigt; angående förändringar uti nu gällande
Brandstads-föreningar; om ändring i föreskriften,
angående vården och förvaltningen
af Kyrkornes fastigheter och medel samt
granskningen af redogörelsen derföre; om afskaffande
af Bergs-Tings-Rätter, m. m.; angående
utvidgande af de så kallade Previlegia
Exclusiva; med förslag till jemkning af RiksStåndens
skil jäktige beslut, i frågan om uppliäfvande
af Kongl. Förordningen den 7 Dec.
t 787 angående lifsstraff för obehörige omdömen
öfver de af Kongl. Maj.t vidtagne Författningar;
angående frihet till svedjande å
Skatte-Henjmans ägor, samt begagnande af
Masteträd och Ekar; om sysselsättning för häktade
och bysatle personer; och angående Arbets-
och Corrections-Inrättningen i Wadstena.
Allmänna Besvärs- och Oeconomle-Utskottets:
Angående Riks-Ståndens olika beslut i frågan
om inrättande af Direclioner till det Indelta
Cavalleriets beklädnad; rörande RiksStåndens
skiljaktiga beslut i frågan om Extra
Roteringen i Riket; om beredande af utvidgade
handelsfriheter emellan Sverige och Norrige;
om förekommande af oägta Barns vanvård
i hufvudstaden; rörande Riks-Ståndens
olika beslut, i anledning af frågan om nödvändigheten
af krönta Kohlskrindor, m. m.;
i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut
i frågan om en Köpings anläggande i Fryks
-
364
Den 51 December e. m.
ände Socken af Carlstads Län; om byggnad
å Soldat-Torpen vid Öster-Göthlands LifGrenadier-Regementen
m. m.; om vissa föreskrifter,
som böra iakttagas vid upprättande
af förslag till Civile och Militaire T jens Ler;
och angående medel till förekommande af
åtskillige missbruk vid Prestval.
Expeditions- Utskottets:
Om inställande af Expeditionen af Riksens
Ständers beslut, angående serskilde med
Allmänna Magazins - Inrättningen gemenskap
ägande omständigheter; i anledning af Borgmästaren
Haganders förslag, örn utgifvande
af ett Sammandrag af de vigtigaste Propositioner
och Beslut under Riksdagarne, m. m.;
och angående utbetalning af 3oo Rdr. Banco
af de till Riksdags-kostnader anslagne medel,
såsom ersättning för utgifter till Renskrifning.
4:o Godkännande, till den behandling 56
Regeringsformen föreskrifver, af Constitntions-ITtskottets
Memorial :
I anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition,
om uppliälvande af io3 §. Regeringsformen;
och med förslag till ett ytterligare
tillägg i 98 §.. Regeringsformen och 63 §.
Riksdags-Ordningen.
5:o Instämmande uti följande beslut af
Höglojl. Ridderskapet och Adeln:
Att Tolf Electorer borde utses, hvilka,
jemte de öfrige Riks-Ståndens Electorer, skulle
Den 21 December e. mi 36J
äga att utvälja Riksens Ständers Justitiae-Ombudsmans
Efterträdare, sedan Lagmannen N.
Callerholm samma befattning sig afsagt; att,
med afslag af Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens Utlåtande, angående
understöd af Staten för Höganäs StenkohlsVerk,
bevilja berörde Yerk åtskillige förmåner;
att det uti Banco-Utskottets Betänkande med
generelt förslag till Reglemente för de serskilde
Afdelningarne af Banco-Disconten för
Directeurerne bestämda arfvode borde blifva
5oo R:dr B:co årligen, jemte 66 R:dr 3a sk.
såsom resepenningar; att, i frågan om Näringsfriheten,
i3 §. i 4 Art. af Förordningen angående
Handtverkerierne i Riket, skulle komma
att lyda, sådan den i Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens första Betänkande
finnes föreslagen; och att i frågan
om åtgärden till förekommande af förmente
missbruk vid Prestval det borde stadgas, att,
så snart ett Consistorielt Pastorat varder ledigt,
förening om Prest-rättigheterne borde
genast och derest möjligt vöre, före valet, af
Consistorium å den blifvande Pastorns vägnar
sökas, samt i föreskrifven ordning fullföljas.
Flögvördige Preste-Ståndet:
Att Utskottens Secreterare skulle åligga,
att uppsätta Concept-förslag till Riksens Ständers
Expeditioner, och de samma till Expeditions-Utskottet
öfverlemna.
6:0 Vägran att instämma uti följande, genom
inbjudning, Bonde-Ståndet rncddeldte beslut af
366
Den 21 December e. m.
Högloft. Ridder skåpet och Adeln:
I frågan om Revision af Läst-afgiftsfondens
förvaltning; att Herrar Banco-Fullmägtige
skulle uppdragas, att tillsätta Ledamöterne
i Directionerne öfver Discont-LånContoiren
för Vestra och Södra Provinserne;
om beviljad nedsättning af Lots- och Båkafgifterne
för Ångfartyg; och att Invisningar,
enskilde personer emellan, icke skulle få ställas
å mindre Summa än 66 R:dr 32 sk. B:co.
Högvördige Preste-Ståndet:
I anledning af Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottens Utlåtande,
rörande Fattigvården i Riket; och öfver LagUtskottets
Utlåtande, angående föreslagne ändringar
i Concours-Lagen.
7:0 Anmodan till
Stats- och Banco-Utskotten:
Att, då frågan om Lånerätt uti Riksens
Ständers Bank för Allmänna BrandförsäkringsVerkets
räkning, skulle genom votering i Förstärkta
Stats- och Banco-Utskotten afgöras,
uppsätta och till Riks-Stånden insända förslag
till voterings-propositioner.
Expeditions -Utskottet:
Att, sedan Riksens Ständers Electorer
valt Lagmannen J. Ullberg till Riksens Ständers
Justitias-Ombudsmans Efterträdare, uppsätta
behörigt Constitutorial för Justitiae-Ombudsmannens
bemälte Efterträdare.
Deri 2i December e. m.
367
8:0 Beroende vid de öfrige Riks-Ståndens
beslut i anledning af nedannämnde Utskotts
Utlåtanden:
Stats - Utskottets:
Om sökt eftergift och afskrifning för åtskilige
äldre Undsättnings-Spanhemåls skulder
i Wermlands Län; och rörande undersökning
örn utgifterne vid Garnizons-Sjukhushyggnaden
i Hufvudstaden.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Angående
ändring uti Skatfläggnings-methoden
af Såg- och Mjöl-Qvarnar.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Angående
Gärdesgårds-delningars fastställande;
och angående Skiftens antal vid Storskiftes
förrättningar.
9:0 Läggande till Handlingarnej af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden:
Stats-Utskottets:
Angående Intraderne från Ön S:t Barthelemy;
örn redogörelsen för de till Veneriska
Smittans hämmande anslagne medel; angående
pension för f. d. Justitise-Omhudsmannen
Herr Friherre Mannerheim; och angående Arrende-Spannemålens
utgörande för Kungsgårdar
och derunder lydande Hemman.
3^8
Den 21 December g. mi
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Om
uppliäfvande af Krigs-Academien, oell
inrättande af Professioner i Militaire-Vetenskaperne
vid Piikets Universiteter; angående
förhöjning i betalningen för det underhåll,
som lemnäs tågande Troupper; och rörande
Indeldta Cavalleriets samt Rote-Båtsmännens
beklädnad, m. m.
Bevillnings - Utskottets:
Angående en förnyad Bevillnings-Förord
ning.
B anco-Utskoltets:
Rörande förrättad Revision öfver BancoDiscont-Yerkets
förvaltning och räkenskaper
för år 1823, och någre föreslagne stadganden
för framtiden.
Lag-Utskottets :
Angående Borgenärs skyldighet, att jemte
Gäldenär, äfven uppsäga Löftesman, m. 111.;
angående åtskillige af Fiscals-Embetet i Riksens
Ständers Bank väckte frågor; om hvad
vid Lagförklaringars utfärdande iagttagas bör;
om uppliäfvande af 8 §. 1 Cap. TJtsökningsBalken,
m. m.; och angående ytterligare anstalt
till förekommande af Fångars flykt.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Uts
kottens :
Angående Sjö-Lagens öfverseende och om
offentlighet vid Riks-Ståndens öfverläggningar.
JU
-
Den 21 December e. m. 369
Allmänna Besvärs- och Oeconomié-Utskottets:
Om närmare bestämmande af Fjerdingsmans
skyldigheter; och 0111 Allmänna Författningars
lifgifvande från trycket, på ett för
Allmänheten mera tillgängligt sätt.
Från Högvördige Pveste-Ståndet:
Af den 1, 3, 4, 6, 8, 10, 12, i5, 16, 17,
18, 19 och ao dennes, samt' denne dag, innefattande
:
1:0 Remiss till Constitutions-Utskottet
af Banco-Utskottels Memorial, i anledning af
Riks-Ståndens fattade olika beslut öfver Utskottets
Betänkande, om öfverlemnande till
Förstärkta Banco-Utskottets pröfning af frågan
rörande omsättnings-beloppet för Diskontlån.
2:0 Ater remisser af Stats-Utskottets Ullä<
tande, i anledning af ytterligare täckt fråga
0111 utdelning af Ridderskapets och Adelns
Protocoll vid 181 n och 1818 årens Riksdag;
samt af Banco-Utskottets Memorial, angående
Reglementariska föreskrifter rörande Metallelfecters
beläning vid det i Götheborg blifvande
Lune-Contoir.
3:o Bifall till nedannämnde Utskotts Memorial
och Utlåtanden, nemligen:
Stats-Utskottets:
Med förslag till Allmänna Reglementet
för Riksgälds-Contoiret; angående utdelning
Ridd. o. Ad. Prot. XI. Band. 2. Afd. 24
370
Den si December «. m.
af återstående Exemplar utaf Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoll vid 1815 års Riksdag;
om Ladugårdslands Brännerie-byggnaders begagnande
för Veterinair-Inrättningen; angående
ändring i tiden för afslutande af Summariska
Räkningarne öfver Uppbörden afRiksgälds-Contoirets
luedel m. m.; rörande slutliga
bestämmandet af Arfvoden för några vid
åtskilliga Utskott biträdande personer, äfvensom
ersättning för renskrifnings-kostnader; om
ändring uti Instructionen för Riksens Ständers
Revisorer m. m.; i anledning af ÖfversteLieutenanten
G. Hjertås underdåniga ansökning
om återvinning af fÖrsuten tid för inlösen
af åtskilliga Discont-Assignationer; angående
Landt-Räntmästaren Rönströms underdåniga
ansökning, om återfående af förfluten
tid för inlösen af arne stycken af Malmö f. d.
Discont-Verk utgifne Obligationer; och öfver
gjorda anmärkningar vid Utskottets yttrande
i frågan om utdelning af Ridderskapets och
Adelns Protocoll vid 1817 och 1818 årens
Riksdag.
Stats- och Bevi/hiings-Utskottens:
Angående' upphäfvande af Läst-afgiften
för Fartyg, som segla på Norrige, samt om
jemnkning af öfrige Convoy-afgifter.
Stats- Bevitlnings- Lag- Oeconomie- och
Serskildta Utskottens:
Angående en ny organisation af Tullverket.
Den Si December e> m. 371
Stats- ocå Banco-Utskottens:
Rörande användandet af de medel, hvilka
vid Utredningen af Allmänna MagazinsInrättningens
tillgångar och skulder till Ranken
inflyta.
Stats- Banco- och Lag-Utskottens:
Angående väckt fråga om förnyad underdånig
framställning till Kongl. Maj-'t, i afseende
på frågan om Enskilde personers och
Bolags rätt, att sins emellan inom Riket utställa
Invisningar.
Stats- Banco- och Oeconomie-Utskottens:
Öfver gjorde anmärkningar vid Utskottens
förut afgifne Betänkande, rörande Anslaget
för Strömrensningar, samt åtskilligt1 dermed
gemenskap ägande motioner.
Stats- Lag- och Oeconomie-Utskottens:
I frågan om ändring af nu gällande grunder
för Militiaa-Boställens och annan Krono*
jords utarrendering.
Stats- och Oeconomie-Utskottens:
I anledning af väckt motion, rörande dels
nedsättning, dels upphörande af den inomskärs
Skeppare ålagde Lots- och Båk-afgift}
angående Rustnings-skyldighetens utgörande
under krigstid; samt om kraftiga åtgärders
vidtagande till Svenska Klädes - Fabrikernea
uppbjelpande.
Bevillnings -Utskottets:
Om arfvode för Öfyer-Commissarien D. Ek.
372
Den 21 December e. m.
Bevillnings- Lag- och Oeconomie-Utskottejis:
Rörande en ny författning emot Lurendrägeri
och Tullförsnillning.
Bevillningv- och Oeconomie-Utskottens :
I anledning af väckt fråga om Nederlagsfrihet
för Carlskrona m. m.
Banco - Utskottets:
Angående -någre nödige ansedde förklaringar
och ytterligare Controller, i afseende
på Bankens Cassör, jemte en årlig ersättning
af 200 B.:dr för Cassa-Commissariens derigenom
ökade arbete och möda; om ett tillägg
uti de hittills gällande reglementariska föreskrifter
i afseende på Bankens Emhetsmäns
och Betjentes pensions-rättighet; rörande Instruction
för Banco-Utskottet vid näst infallande
Riksdag; angående förändringar och tillägg
uti den Instruction, som under den io
Junii 1812 blifvit utfärdad för Riksens Ständers
Revisorer öfver Banco- och RiksgäldsYerken;
om en Commiss a r ie-t j ens ts uppförande
på Bankens Stat, till fyllnad i det fastställda
antalet af Bankens Commissarier; med förslag
till reglementariska föreskrifter för BancoS
tyr elsen, i fråga om dispositioner på Bankens
Silfverfond, samt beslutade anstalter till reella
Fondens förstärkning; i anledning af gjorda
anmärkningar vid Utskottets Betänkande, om
reglementariska föreskrifter för Effecters beläning
vid det i Götheborg blifvande LåneContoir;
om rättighet att i Banco-BiscontN
erke t såsom hypolhek för Lån använda de
Den 21 December e. m.
373
Statens Skuldförbindelser, hvilka enligt Riksens
Ständers fattade beslut komma att utfärdas
till ersättning för lidne förluster genom uppbringningar
af Svenska fartyg; rörande Redactionen
af den föreskrift, som kommer att meddelas
Banco-Discont-Verkets Direction, angående
Räntans oell Öfver-Räntans nedsättning;
angående föreskrifter för Banco-Styrelsen i
fråga om controllerande åtgärder m. m. för
anordnandet af de till Götha Canal-byggnad
anslagne Allmänna medel; om föreskrifter vili
Banco-Reglementet, i sammanhang med Riksens
Ständers beslut om Allmänna Magazins-Inrältningens
upplösning; samt om ett tillägg till
närmare förtydligande af den till intagande i
Banco-Reglementet föreslagne irsta punkt, rörande
Allmänna Magazins-Inrättningen.
Banco- och Lag-Utskottens:
Med förslag till ansvarighets-lag för Directeurerne
vid Discont-Contoiren i Götheborg
och Malmö.
Lag-Utskottets :
Angående väckt motion, att förmedlade
Hemmantalet må ligga till grund för alla
Hemman åtföljande Skatter ,och Onera; i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i
frågan om behörigheten att deltaga i Nämndemans-Val,
och att kunna till Nämndeman väljas;
om föreslagen ändring i a4 §. af Kongl. Förordningen
den i3. Julii 1818, angående Inteckning
i Fast Egendom; rötande föreslagen
nödig åtgärd till betryggande af Bankens och
374 Dea si December e. tn
-
Enskilde* säkerhet, i afseende på de Assignationer,
som komma att utfärdas från Vestra
och Södra Låne-Coutoiren; samt angående yrkad
ändring i 9 Cap. 2 §. Handels-Balken.
Lag- och Oeconomie - Utskottens:
Öfver anmärkningar vid Betänkandet, angående
dels afskaffande af ali Expeditionslösen,
dels ock nedsättning af Taxan derå.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
I anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse,
om den nya Evangelii-Bokens antagande.
Serskildta Utskottets;
Angående aflemnandet af de genom dess.
försorg tryckta Skrifter.
Expeditions - Utskottets:
Med hemställan, att en afskrift af 9 Art.
uti Riksens Ständers Instruction för deras
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret må genom
underdånigt Missiv till Kongl. Majrt öfverlemnas;
samt angående Redactionen af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll.
4:o Godkännande, till den behandling 56
§. Regeringsformen föreskrifter, af Constitutions-Utskottets
nedannämnde Grundlagsändrings
Förslag, nemligen: till ändring i 5q . §.
Regeringsformen; i anledning af återremiss å
Utskottets Förslag till ett tillägg i 28 §. Riksdags-Ordningen;
till ändring i 43 och 44 §• §•
Riksdags-Ordningen; i anledning af 3:ne Stånds
Den 21 ^December e. m.
återremiss utaf Utskottets förslag tili de Grundlags-förändringar,
hvarom uti Serskildta Utskottets
Betänkande fråga förekommit, dervid
Preste-Ståndet gillat den i g:dra punkten framställde
Voterings-proposition, rörande föredragningen
af Landt- och Sjö-försvarets ärenden;
till ett tillägg i 56 §. Regeringsformen
med den Redactions-forändring Utskottet uti
ett sednare Memorial föreslagit; till ett tillägg
i 29 §. Riksdags-Qrdningen; samt de af Utskottet
uppgjorde fullständiga förslag till de
förändringar och tillägg uti Grund -hagarne,
hvilka blifvit af Serskildta Utskottets Betänkande
om en ny Styrelse-Verkens reglering
föranledde,
5:o Förblifvande vid förut fattade beslut,
med godkännande af de utaf nedannämnde
Utskott i följande mål föreslagne Voteringspropositioner,
nemligen;
Stats - Utskottet .•
I frågan om ersättning tili Svenska Medborgare
för litine förluster genom uppbringningar.
Stats- och B ev illnings - Utskotten;
Om en bestämd afgift till Veneriska Smit'
tans hämmande; och i fråga om Tidningars
förseende med Chartae Sigillatae. Stämpel.
Stats- och B a nea-Utskotten:
Rörande inlösen af f. d. Fiiial-Pisconternes
ännu utelöpande Skuldförbindelser.
376
Den 2i December e. m.
Stats- och Oeconomie-Utskotten:
Angående dispositionen af Krono-Skogarne.
Bevillnings-Utshottet :
I anledning af yppade skiljaktigheter i
afseende på Stadganden i Bevillnings-Förordningon;
och i fråga om Branvins-bränningsafgiftens
utgörande af de vid Fabriker nyttjade
pannor öfver nittio kannors rymd.
Banco-Utskottet :
I anledning af uppkommen skiljaktighet
i Biks Ståndens beslut i afseende på BaneoDisepnt-Styrelsens
sammansättning, och det
reglernentariska för samma Discont-Verks förvaltning;
samt angående reglernentariska stadganden
rörande Odlings-lån.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet:
I fråga om ändringar uti Kongl. Förordningen
den 2.6 Februarii 1817 angående SockneS
tärn mor och Kyrko-Råd.
6:0 Instämmande uti Högloft. Ridderskapcts
och Adelns beslut, att de Utskottens
Secreterare och Canzlister tillkommande slutliga
Arfvoden och Tractamenten icke må till
dem utbetalas, förr än genom RiddarhusSecreterarens
qvitto intygas, att Utskottens
Protocoller och Handlingar, ordentligen inbundne,
blifvit till Riddarhus-Archivet aflemnade,
gällande sådant likväl icke i afseende
på Stats- och Banco-Utskotten, hvilkas Handlin
gar icke uti Riddarhus-Archivet förvaras.
Den 2i December e. m. 377
r-;o Meddelande till efterrättelse för
Stats- Utskottet:
Af Kongl. Majrts Nådiga Svar till Riksens
Ständer på deras underdåniga skrifvelser af
den 18 September, samt den io och 17 November,
om granskningen af allmänna Cassör,
Instructionen för Riksens Ständers Revisorer
af Stats-Ycrket, Tullmedlens öfverlåtande till
Riksgälds-Contoiret, och de enligt 63 §. Regeringsformen
afsatte Summor.
Banco - Utskottet:
Af Förstärkta Banco-Ulskottets Memorial,
om verkställde Voteringar rörande reglementariska
Stadganden för de i Städerne Götheborg
och Malmö blifvande Discont-Contoir;
samt örn Odlings-lån.
8:0 Afslag å följande Utskotts Betänkanden,
nemligen:
Stats- och Banco-Utskottens:
Om öfverlemnade till Constitutions-Ulskottets
afgörande af frågan om Lånerätt i
Riksens Ständers Bank för Allmänna Brandlörsäkrings-Verket.
Stats- och Oeconomie-Utskottens:
Angående årligt understöd för DykeriCommissarien
Westbeck; i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottens Betänkande örn
Krono-Skogarne; och öfver gjorde anmärkningar
vhl Utskottens förut afgifne Utlåtande^
378
Den 21 December «. rn.
rörande dels nedsättning, dels upphörande af
den för inomskärs seglande fartyg bestämde
Lots- och Båk-afgift.
9:0 Vägran att instämma uti Höglollige
Ridderskapets och Adelns beslut om tryckning
och utdelning af Voterings-propositioner
i Förstärkta Utskott; samt uti Hedervärda
Bonde-Ståndets beslut, att maximum för BancoLån
å Fastigheter på Landet skulle upphöjas
till 4ooo R:dr för hvarje Låntagare.
10:0 Beroende vid de öfrige 3:ne RiksStåndens
lemnade bifall till Stals-Utskottets
första Utlåtande i fråga om medel till Reparation
af Storkyrko-Församlingens Orgelverk.
11 :o Läggande till Handlingarne af nedannämndc
Utskotts Memorial och Utlåtanden,
nemligen:
Constitutions-Utskottets :
Angående Herr von Hartman&dorffs, Aug.
motion om förändring i a5 och 26 §. §. i
Justitia - Ombudsmans - Instruclionen; rörande
sättet för slutliga behandlingen af frågorne
om Allmänna Brandförsäkrings-Verkets Lånerätt
i Banken; och angående omsättningsbeloppet
för Disconllån.
Förstärkta Constitutions-Utskottets :
Om förloppet af en derstädes anställd
omröstning, angående förslaget om serskilda
Ministrar för Landt- och Sjöförsvarets ärenden,
Den 21 December «. m. 379
Förstärkta Stats-Utskottets:
Rörande verkställde Voteringar om TullBevillningens
utgörande; i frågan om Bränvins-brännings-Bevillnings
erläggande för de
vid Fabriker nyttjade Pannor öfver 90 kannors
rymd; och öfver frågan om dispositionen
af Krono-skogarue.
Stats- och Bevillnings-Utskottens :
Om Tidningars förseeude med Charlas
Sigillatae. stämpel.
Stats- Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens:
Angående yrkadt upphäfvande af Gränse
Tullbevakningen emot Norrige.
Stats- och Banco-Utskottens:
I frågan om sättet för inlösen af f. d. Filial-Disconternes
utelöpande Skuldförbindelser,
Stats- Banco- och Oeconomie-Utskottens:
Om Låneunderstöd af Säd till anläggning
af District- eller Sockne-Magaziner i landet.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
:
I anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottens Betänkande i frågan om en Statistisk
Bureaus och Sockne-Sällskapers inrättande.
Bevillnings-Utskottets •
Med öfversigt af den Allmänna Bevillning>en.
3So Den 21 December e. m:
Bevillnings- Lag- och Oeconomie-Utskottens:
Öfver gjorda anmärkningar vid Utskottens
förut afgifne Betänkande angående en ny
Författning emot Lurendrägeri och Tullförsnillning.
Bevillnings- och Oeconomie-Utskottens :
I anledning af återremiss å Utskottens
Betänkande om införande här i Riket af Drawback
eller restitution af Tull å Råämnen, då
de förädlade ulföras.
Banco-Utskottets:
Angående vackt motion, att alla utelöpande
Banco-Sedlär mätte inom viss praescriptionstfd
i utbyte mot nya indragas; oell
öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
angående förändring uti nu gällande
beläuingssätt å Guld och Silfver i Banken.
Lag-Utskottets:
Om skydd för Taxeringsman; och i anledning
af återremiss å Utskottets Betänkande
i fråga om behörig Domstol för upptagande
af åtal emot Hof-Rätter och Gollegier
med Hére Embets-Verk.
Lag- och Oeconomie-Utskottens:
Öfver gjorde anmärkningar vid Utskottens
Utlåtanden, angående yrkad förändring i
nu gällande Brandstods-föreningar å landet;
och om ändring 1 föreskrifterne rörande förvaltningen
af Kyrkornes medel m. lii.
Den 3i December e. m.
38i
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
I anledning af återremisser å Utskottets
Betänkandeu rörande Glas- och Porcellains1'örares
samt Smideshandlares obehöriga kringstrykande;
och om den nya Evangelii-Bokens
antagande.
Från TVällojl. Borgare-Ståndet:
Af den i, 3, /\, 6, 8, io, 12, i5, 16, .17,
18, 19 och 20 dennes, innefattande:
1:0 Återremisser af följande Utskotts Memorial
och Utlåtanden, nemligen:
Stats - Utskottets:
I frågan om utdelning af Ridderskapets
och Adelns Protokoll vid 1817 och 1818 årens
Riksdag.
Stats- och Oeconomie-Utskottens:
Öfver väckt motion rörande dels nedsättning,
dels upphörande, af den inomskärs Skeppare
ålagde Lots- och Båk-afgift.
Bevillnings-Utskottets :
Med förslag till Reglementariska föreskrifter
vid Tull-Bevillnings-Tariffen.
Banco-Utskottets:
Angående Reglementariska Stadganden för
Metall-effecters beläning vid det i Götheborg
blifvande Låne-Contoir.
2:0 Bifall till nedannämnde Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
Den 21 December «. m.
Constitutions - Utskottets:
Angående väckt motion om ändring uti
25 och 26 §. §. af Instructionen för Riksens
^tanders Justitiae-Ombudsman.
Stats-Utskottets:
Om tiden för afslutande af Summariska
Räkningarne öfver uppbörden af RiksgäldsContoirels
medel m. m.; angående slutligt bestämmande
af arfvoden för åtskillige personer,
som biträdt vid Utskottens arbeten, äfvensom
ersättning för Renskrifnings-kostnader;
samt öfver anmärkningar vid Betänkandet i
frågan om utdelning af Ridderskapets och Adelns
Protocoll vid 1817 och 1818 årens
Riksdag.
Stats- Bevillnings- och Oeconomie-Utskottens:
Om Inrikes Tullbevakningen och GränseTullbevakningen
emot Norrige.
Stats- och Banco-Utskottens:
I afseende på Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, rörande slutliga behandlingen af. frågan
om Lånerätt uti Riksens Ständers Bank
för Allmänna Brandförsäkrings-Verket; i fråga
om användandet af de vid Utredningen af
Allmänna Magazins-Inrättningens tillgångar och
skulder, till Banken inflytande medel.
Stats- Banco- och Oeconomie-Utskottens:
Öfver anmärkningar vid Betänkandet om
Anslaget för Strömrensningar.
Dm 31 December e. m. 383
Stats- och Oeconomie-Utskottens:
I fråga om Rustnings-skyldighetens utgörande
under krigstid; om åtgärder till Svenska
Klädes- Fabrikernes upphjelpande; samt
angående dispositionen af Krono-skogarne,
med de förändringar och tillägg Utskottens
förnyade Utlåtande i detta ämne innehåller.
BeviUnings - Utskottets:
Om arfvode för Öfver-Commissarien Ek.
BeviUnings- och Lag-Utskottens:
Om Bränvinspannors mätning och stämp
Bevillnings-
Lag- och Oeconomie-Utskottens:
Om en ny Författning emot Lurendrägeri
och Tullförsnillning; och i anledning af yrkade
ändringar i nu gällande Seglations-ordning.
BeviUnings- och Oeconomie-Utskottens:
Angående väckt fråga om Nederlags-frihet
för Carlscrona Stad m. rn.
Banco-Utskottets:
Angående ytterligare Controllör vid Bankens
Cassör, och ersättning för Cassa-Commissariens
derigenom ökade arbete; om Bankens
Embets- och Tjenstemäns Pensions-rättighet;
rörande Instruction för Banco-Utskottet
vid nästa Riksdag; om ändringar och tillägg
uti Instructionen för Riksens Ständers Revisorer;
angående en ytterligare Commissarietjensts
uppförande på Bankens Stat; öfver an
-
384
Den 21 December e. m.
märkningar vid Utskottets Förslag till föreskrifter
för Bankens utlåning på Fast Egendom;
i anledning af återremiss å Betänkandet
angående bejäningssättet och beläningsvärdet
å Guld och Silfver i Banken; med förslag tili
Reglementariska föreskrifter för Banco-Styrelsen
i afseende på dispositionen af Bankens
Silfverfond samt reela fondens förstärkning;
i återremitterade frågan om Reglementariska
föreskrifter för Effecters beläning vid det i
Götheborg blifvande Låne-Contoir; om rättighet
att i Baiico-Disconten såsom hypotbek för
Lån använda de Statens Skuldförbindelser,
hvilka komma att utfärdas till ersättning för
Enskildes förluster genom uppbringningar; rörande
redactionen af den föreskrift, som kommer
att meddelas Banco-Discont-Verkets Direction,
angående Räntans och Öfver-Räntans
nedsättning; samt om föreskrifter för BaiicoStyrelsen,
i frågan om controllerande åtgärder
m. m. för anordnande af de till Götha
Canal-byggnäd anslaglie medel.
Banco- och Lag-Ut skottens:
Med förslag till Ansvarighets-Lag för Discont-Contoiren
i Götheborg och Malmö.
Lag-Utskottets :
Angående väckt fråga om förmedladt
Hemmantal till grund för Skatter och Onera;
i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut
i frågan örn behörigheten att deltaga i Närrindemans-val
och att kunna till Nämndeman
Väljas;
Den 31 December e. mi
väljas; i återremitterade målet om skydd för
Taxeringsman; i frågan om ändring i 24 §.
af Intecknings-Förordningen; angående åtgärder
till betryggande af Bankens och Enskildes
säkerhet i afseende på de Assignatioiler, som
komma att utfärdas från Vestra och Södra
Låne-Contoiren; rörande yrkad ändring i 9
Cap. 2 §. Handels-Balken; samt Öfver anmärkningar
vid Betänkandet om behörig Domstol
för upptagande af åtal mot Hof-Rätter och
Collegier med flere Embets-Verk,
Lag- och Oeconomie-Utskottetis:
Om jemkning uti Seglations-Ordningen,
till förmån för Rikets mindre Sjö-städer; och
i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
om Expeditions-lösen.
Ser skildta-Ut skottets:
Om aflemnande af de genom dess försorg
tryckta Skrifter.
Expeditions-XJtskottets
Med hemställan om öfverlemnande till
Kongl. Maj:ts kännedom af de föreskrifter
Ständerne meddelat Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
genom 9 Art. i den för deni utfärdade
Instruction.
3:o Godkännande till den behandling 50
§. Regeringsformen föreskrifver, af Constiiutions
- Utskottets nedannämnde Grundlags
Ridd.
0. Ad. Prof. XI. Band. a. Afd. 35
386
Den 21 December e. m;
ändrings-förslag, nemligen: till ändring i 5g
§. Riksdags-Ordningen; i anledning af återremiss
å Utskottets förslag till ett tillägg i
28 §. Riksdags-Ordningen; till ändring i 43
och 44 §• §• nämnde Grundlag; i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets förslag
till ett tillägg i 56 §. Regeringsformen; tili
de ändringar och tillägg i Grundlagarne, som
af Serskildta Utskottets Betänkande om StvrelseVerkens
reglering blifvit föranledde, med de
förändringar Utskottets förnyade förslag i dessa
ämnen innehålla, dervid Borgare-Ståndet öfverlemnat
frågan om Krigs-Ministern tili Förstärkta
Constitutions-Utskottets pröfning, med
gillande af den föreslagne Voterings-propositionen;
samt till ett tillägg i 2g §. Riksdagsordningen.
4:o Förblifvande vid förut fattade beslut,
med godkännande af de utaf nedannämnde
Utskott föreslagne Voterings-propositioner i
följande mål, nemligen af
Stats-Utskotlet:
I fråga om ersättning för Svenska Medborgares
lidne förluster genom uppbringningar,
dervid Ståndet likväl gillat de förändrade
Redactionerne af 5, 21, 22 och 26 punkterne;
hvarjemte Ståndet, vid pröfningen af StatsUtskottets
sednare förslag i samma ämne antagit
det af Preste-Ståndet gjorde förbehåll,
hvarigenom den i irsta punkten föreslagne
Voterings-proposition förföll.
Den 21 December e. m.
387
Stats- och Bevillnings-Utskotten :
Rörande en bestämd afgift till Veneriska
Smittans hämmande; och angående Tidningars
förseende med Chartae Sigiilatae Stämpel.
Stats- och Banco-Utskotten:
I fråga om inlösen af förre Filial-Disconternes
utelöpande Skuld-fÖrbindelser.
Stats- och Oeconomie-Utskotten:
Om dispositionen af Krono-Skogarne.
Bevillnings-Utskottet:
I afseende på Stadganden i den föreslagna
Bevillnings-Förordningen, och om Bränvinshrännings-afgifts
utgörande af de vid Fabriker
nyttjade pannor utöfver 90 kannors rymd.
5:o Instämmande uti följande beslut, nemligen
:
Ridderskapets och Adelns: om anmodan
till Constitutions-Utskottet att inom åtta dagar,
räknadt från den 3 innevarande månad,
utlåta sig öfver återremissen af Utskottets Memorial
rörande de i Serskildta Utskottets Betänkande
örn en ny reglering af StyrelseVerken
förekommande Grundlags-frågor; angående
en allmän Stadga för Fattigvården i
Riket och Tiggeriers hämmande; i fråga om
en årlig pension för Dykeri - Gommissarieft
Westbeck m. 111.; rörande Serskildta Utskottets
förslag till en ny reglering af Rikets StyrelseVerk;
angående ett villkor för utbetalningen
388
Den 31 December e. m.
af de Secreterarne och Canzlisterne i vissa
Utskott tillkommande slutliga Arfvoden och
Tractamenten; i målet om Sockne-Stämmor
och Kyrko-Råd; samt i lråga om heloppet af
höter för uteblifvande från Regements-Skrifvares
Upphörds-möten; och uti Preste-Ständets:
rörande praescriptionstid för betalnings
skyldighet af sådane medel, som genom bevillning
utgå.
6:0 Afslag å nedannämnde Utskotts Memorial
och Betänkanden, nemligen:
Stats- Bevillnings- Lag- Oeconomie- och
Serskildta Utskottens: om en ny organisation
af Tullverket; Stats- Lag- och Oeconomie-Utskottens:
angående grunderne för Miiitiae
Boställens
och annan Krono-jords utarrendering;
Stats- och Oeconomie-Utskottens: i frågan
om inrättande af en Statistisk Bureau;
Bevillnings- och Oeconomie-Utskottens: öfver
cle, vid förslaget till reglementariska föreskrifter
vid den gillade Tariffen för Tull-Bevillningens
beräkning å inkommande och utgående
varor, gjorde anmärkningar; samt BancoUtskottets:
i frågan om åtskillige Götha CanalVerks
angelägenheter; och om uppdrag åt
Constitutions-Utskottet, att med Riksens Ständers
rätt besluta om behandlingen af frågan
rörande omsättnings-beloppet för Discont-lån.
7:0 Vägran att instämma uti följande
beslut nemligen:
Den 21 December e. m’.
389
Ridderskapets och Adelns: om tryckning
oell utdelning af Voterings-propositioner, öfver
hvilka i Förstärkt;; Utskott skall röstas; och i
frågan om undersökning af de Civile LäroVerkéns
närvarande beskaffenhet; samt BondeStåndets:
angående Maximum för Banco-lån
å Fastigheter på Landet; och om en förnyad
underdånig framställning till Kongl. Maj:t i
afseende på frågan om enskilde Personers och
Bolags rätt att sinsemellan inom Riket utställa
In visningar.
8:0 Anmodan till Ridderskapet och Adeln
att med första pröfva Lag- och OeconomieUlskottens
Betänkande rörande ändringar i
Expedkions-Taxan; samt Lag-Utskottets Utlåtande,
angående Laga Domstol för åtal emot
Rikets Hof-Rätter, Collegier och flere Embetsverk.
g:0 Beroende vid nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden:
Stats- Lag- och Oeconomie-Utskottens.:
angående Husbeliofs-Qvarnars befrielse från
Skattläggning, m. m.; Bevillnings- och Oeconomie-Utskottens:
öfver anmärkningar vid Betänkandet
om införande af Drawback; Lagoch
Oeconomie-Utskottens: i anledning af äterremiss
å Betänkandet örn Fabriks-Gesällers
och Arbetares ställande under TjenstehjonsStadgan;
samt Expeditions-Utskottets: med
svar på återremiss af förslaget till underdånig
skrifvelse, rörande meddelande af ar
-
390
Den 2x December e. m.
betsplaner 1 afseende på allmänna Byggnaders
uppförande,
i o;o Läggande till Handlingarne af nedannämnde
Utskotts Utlåtanden, nemligen:
Constitutions - Utskottets:
Om sälten för,slutliga behandlingen af
frågorne om Allmänna Brandförsäkrings-Verkets
Lånerätt i Banken, och rörande Omsätt •
nings-beloppet för Discont-lån.
Stats- och JR ev ilin ings - Ut skol tens:
Öfver gjorde anmärkningar vid Betänkandet
om Postfrihet för Tidningar, och deras
förseende med Chartae Sigillatae Stämpel.
Stats- Bevillnings- och OecoTiomie-Utskottens:
I anledning af återremiss å Utskottens
Betänkande i fråga om Gränse-Tullbevakningen
emot Norrige.
Stats- och Banco-Utskottens:
I fråga om sättet för inlösen af f. d,
Filiab-Disconternes Skuldförbindelser.
Stats- och Oeconomie-Utskottens:
Öfver gjorde anmärkningar vid Utskottens
Betänkande angående inrättandet af en Statitisk
Bureau och Socken-Sällskaper.
Banco-Utskottets ;
I anledning af återremiss å Utskottets
Utlåtande öfver väckt motion angående BancoSedlarnes
utbyte inom viss tid.
Den si December e. m: 391
Lag- och Oeconomie-Utskottens:
Med svar uppå anmärkningar vid Utskottens
Betänkanden, angående förvaltningen
af Kyrkornes medel; och i fråga om förändring
uti nu gällande Brandstods-förening å Landet.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
I anledning af erhållne återremisser å
Utskottets Betänkanden: om Glas- och Porcellaines-förares,
samt Smides-handlares ohehöriga
kringstrykande, och angående den nya
Evangeiii-Bokens antagande.
Frän Hedervärda Bonde-Ståndet:
Af den 1, 3, 6, 8, 10, 12, i\, i5, 17,
18, 19 och 20 dennes, samt denne dag, innefattande
:
1:0 Remiss till
Stats- Banco- och Lag-Utskotten:
Af Riksdagsmannen Måns Mattissons från
Christianstads Län väckte, och af BondeStåndet
allmänneligen understödde motion,
om nytt öfverlemnande till Kongl. Maj:t af
Riksens Ständers åtgärd i frågan om enskilde
Personers rättighet att utfärda Invisningar m.m.
2:0 Återremisser af nedannnämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden, nemligen:
Stats - Utskottets :
Med förslag till Reglemente för RiksgäldsConloiret;
och rörande Landt-Räntmästarén
Den 21 December e. m.
RÖnströms underdåniga ansökning om återfående
af försiiten tid för inlösen af arne Malmö
f, d, Discont-Yerks utgifne Assignationer.
Stats- och Banco-Utskottens:
Om användande af de medel, hvilka, vid
utredning af Allmänna Magazins-Inrättningens
tillgångar och skulder, till Banken inflyta.
Banco-Utskottets :
Med förslag till Reglemente för belåningen
af Våg-efTecter vid Låne-Contoiret i Götheborg.
3:o Bifall till nedannämnde Utskotts Memorial
och Utlåtanden:
Stats-Utskottets:
Om Ladugårdslands Bränneri-byggnaders
anslående till begagnande för Veterinair-Inrättningen;
angående ändring i tiden för
afslutande af Summariska Räkningarne öfver
Uppbörden af Riksgälds - Contoirets medel;
om utdelning af Ridderskapets och Adelns
Protocoll vid 1817 och 1818 års Riksdag;
om arfvoden och renskrifnings-kostnader vid
åtskillige Utskott; i anledning af Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse, angående ändring uti I11-  structionen för Riksens Ständers Revisorer
m. m.; och rörande Öfverste-Lieutenanten
G. Hjertås af Kongl. Majrt i Nåder remitterade
ansökning om återvinning af försäten tid
för inlösen af åtskillige Discont-Assignationer.
Den 21 December e. mi 393
Stats- och Bevillnings-Ut sko It ens:
Angående upphäfvande af Läst-afgiften
för Fartyg, som segla från Norrige, och om
jemkning i öfrige Comvoy-afgifter.
Stats- BeviUnings- Lag- Allmänna Besvärsoch
Oeconomie- samt Serskildta Utskottens:
Om en ny organisation af Tullverket.
Stats- BeviUnings- och Oeconomie-Utskottens:
I anledning af återremiss å Utskottens
Betänkande, angående upphäfvande af Inrikes
Tullbevakningen.
Stats- Banco- och Oeconomie-Utskottens:
Angående anslag för Strömrensningar, med
de rättelser och tillägg Utskottens förnyade
Utlåtande i detta ämne innehåller.
Stats- och Oeconomie-Utskottens:
Rörande dels nedsättning, dels upphörande
af inomskärs Skeppare ålagde Lots- och
Båk-afgift; angående Rustnings-skyldighetens
utgörande under krigstid; i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottens Betänkande
om dispositionen af Recognitions-Skogarne; i
fråga om åtgärder till Svenska Klädes-Fabrikernes
upphjelpande; öfver återremiss af Betänkandet
om Krono-Skogarne; och i anledning
af gjorde anmärkningar emot Utskottens
Utlåtande rörande dels nedsättning, dels upphörande
af den för inomskärs seglande Fartyg
bestämda Lots- och Båk-afgift.
394 Den 21 December e. m*
Bevillnings - Utskottets :
Rörande anmärkningar vid förslaget till
en förnyad Bränvins-författning; om arfvode
för Öfver-Commissarien Ek; och med öfversigt
af den Allmänna Bevillningen.
JBevillnings- Lag- och Oeconomie--Utskottens:
I anledning af yrkade förändringar i nu
gällande Seglations-Ordning; och rörande en
ny Författning emot Lurendrägeri och Tullförsnillning.
Bevillnings- och Oeconomie-Utskottens :
Angående Nederlagsfrihet för Carlscrona
Stad, m. m.; om Drawhack eller restitution
af Tull å Råämnen, då de förädlade utföras;
samt öfver de vid Förslaget till Reglementariska
föreskrifter vid den gillade Tariffen för
Tull-Bevillnings Beräkning å inkommande och
utgående varor gjorde anmärkningar.
Banco-Utskottets:
Angående någre nödige ansedde förklaringar
och ytterligare Controllör i afseende på
Bankens Cassör, jemte en årlig ersättning af
noo R:dr för Cassa-Commissariens derigenom
ökade möda; om ett tillägg uti de hittills gällande
Reglemenlariska föreskrifter i afseende
på Bankens Emhetsmäns och Betjentes Pcnsions-rättighet;
angående Instruction för Banco-Utskottet
vid näst infallande Riksdag; om
tillägg uti Instructionen för Riksens Ständers
Revisorer; i anledning af gjorde anmärkningar
Vid Utskottets Memorial, angående Götha
Den 31 December t. m. 395
Canal-Verks angelägenheter; örn en Commissarie-tjensts
uppförande på Bankens Stat till
fyllnad i det fastställda antalet af Bankens
Gommissarier; angående öfverlemnande till
Constitutions-Utskottets pröfning af sättet för
behandlingen af frågan rörande omsättningsheloppet
för Discontlån; med förslag till Reglementariska
föreskrifter för Banco-Styrelsen
i fråga om disposition på Bankens Silfverfond,
samt beslutade anstalter till reella Fondens
förstärkning; öfver anmärkningar vid Utskottets
Betänkande angående förändring uti nu
gällande beläningssätt och belånings värde å
Guld och Silfver i Banken; angående jernbeläningen
vid Låne-Contoiret i Götheborg,
med de rättelser Utskottets förnyade Utlåtande
i detta ämne innehåller; rörande ett
tillägg till Reglementet i afseende på Allmänna
Magazins-Inrättningen; om beläning af sådane
Riksgälds -Contoirets Obligationer, som
utgifvas för uppbringnings-ersättningar; rörande
redaction af föreskriften för Banco-DiseontVerkets
Direction om Räntas och Öfver-Räntas
beräkning; samt angående föreskrifter för
Banco-Styrelsen i afseende på Götha Canal.
Banco- och Lag-Utskottens:
Med förslag till Ansvarighets-Lag för Directeurerne
vid Discont-Contoiren i Götheborg
och Malmö.
Lag-Utskottets:
I anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, angående behörigheten att deltaga i
Den 21 December e. ml
Nämndemansval, och alt kunna till Nämndeman
väljas; öfver anmärkningar vid Betänkandet
angående föreslagen ändring i §.
af Kongl. Förordningen den i3 Julii 1818
om Inteckning i Fast Egendom; rörande af
Banco-Utskottet föreslagen nödig åtgärd till
betryggande af Bankens och Enskiltes säkerhet,
i afseende på de Assignationer, sorn komma
att utfärdas från Vestra och Södra LåneContoiren;
samt om föreslagen ändring i 9
Cap. 2 §. Handels-Balken.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut
skottens :
Angående väckt fråga om dels afskaffande
af all Expeditions-Lösen, dels ock nedsättning
af Taxan derå.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
I anledning af erhållen återremiss å Utskottets
Betänkande i målet rörande Glas- och
Porcellains-förares samt Smideshandlares obehöriga
kringstrykande.
Serskildta Utskottets:
Angående aflemnande af de genom Utskottets
försorg tryckte Skrifter.
Expeditions-Utskottets:
Angående understöd för Nybyggare i de
Norra Orterne, hvarvid Bonde-Ståndet tillika
godkänt Utskottets Förslag tili Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t
i berörde ämne; med hemställan att Afskrift
Den 2i December e. m.
397
af 9 Art. uti Riksens Ständers Instruction för
deras Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret må
genom underdånigt Missiv till Kongl. Majit
öfverlemnas; samt angående väckte Motioner
af Herrar Hammarskjöld och Rosenblad rörande
redactionen af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll.
4:o Godkännande till den behandling 56
§. Regeringsformen föreskrifver, af Constitutions-Utskottets
nedannämnde Grundlags-ändrings-förslag:
till ändring i 5q §. Riksdagsordningen;
i anledning af återremiss å Ut'
skottets förslag till ett tillägg i 28 och 79 §. §.
Riksdags-Ordningen; till ändring i 43 och 44
§. §. Riksdags-Ordningen; i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets Memorial om
ett tillägg i 56 §. Regeringsformen; till ett
tillägg i 29 §. Riksdags-Ordningen; i anledning
af 3:ne Stånds återremiss å Utskottets
förslag till de ändringar och tillägg i Grundlagarne,
hvarom fråga blifvit väckt uti Serskildta
Utskottets Betänkande Öfver en ny reglering
af Styrelse-Verken; samt ConstitutionsUtskottets
fullständiga Redactions-förslag till
de af Serskildta Utskottet föranledde ändringar
och tillägg i Rikets Grundlagar.
5:o Godkännande af föreslagne Voteringspropositioner
i följande mål; nemligen af
Stats - Utskottet:
Rörande ersättning för Svenska Medborgares
lidne förluster genom uppbnngmngar.
398
Den 21 December e. m.
Stats- och Bevillnings-Utskotten:
Om en bestämd afgift till Veneriska Smittans
hämmande; och angående Tidningars förseende
med Chartae Sigillatae Stämpel.
Stats- och Banco-Utskotten:
I fråga om inlösen af f. d. Filial-Discontornes
utelöpande Skuldförbindelser.
Stats- och Oeconomie-Utskotten :
Om dispositionen af Krono-Skogarne.
Bevillnings -Utskottet:
I anledning af yppade skiljagtigheter, i
afseende på Stadganden i den föreslagna Bevilinings-Förordningen;
och i fråga om Bränvins-Bevillnings-afgifts
utgörande af de vid
Fabriker nyttjade Pannor öfver 90 kannors
rymd.
B anco-Ut skottet:
Rörande Omsättnings-bcloppet för Discont-lån;
och angående föreslagne reglementariska
Stadganden i afseende på Odlings-lån.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet:
Rörande yrkad ändring i Kongl. Förordningen
den 26 Fehr. 1817 om Sockne-Stämmor
och Kyrko-Råd; samt i fråga om böter
för uteblifvande från Regements-Skrifvares så
kallade Restmöten.
6:0 Instämmande uti följande beslut af
Den ci December e. m.
399
Ilöglofl. Ridder skap et och Adeln:
I anledning af Stats-Utskottets förnyade
Utlåtande, angående utdelning af Ridderskapets
och Adelns Protocoll vid 1817 och 1818 årens
Riksdag; och om visse villkor för utbetalning
gen af de Secreterarne och. Canzlisterne uti
åtskillige Utskott tillkommande slutliga Arfvoden
och Tractamentén.
Högvördige Preste-Ståndet:
Rörande tillägg till 2 Art. 2 §. samt 4
Art. 4 §• uti den blifvande nya BevillningsFörordningen;
och angående underdånig anliållan
hos Kongl. Majrt, örn dag till Riksdagens
aflysande och Ständernes hemförlofvande.
7:0 Afslag å Banco-Utskottets Utlåtanden
i anledning af väckt motion, att alla utelöpande
Banco-Sedlar måtte inom viss praescriptionstid
i utbyte mot nya indragas; samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Utlåtande, angående den nya Evangelii-Boken.
8:0 Vägran att instämma uti följande
beslut af
Högloft. Ridderskapet och Adeln:
I frågan om serskild afgift för de Bränvins-pannor,
hvilka vid privilegierade ÄttikeFabriker
begagnas; angående årligt understöd
för Dykeri-Commissarien Westbeck; samt förande
tryckning af sådane Propositioner, hvaröfver
i Förstärkta Utskott skall röstas.
400
Den su December e• m.
Högvördig:: Preste-Ståndet:
I frågan om reglering af Rikets Styrelseverk.
9:0 Öfverlemnande till
Stats-Utskottet:
Af Kongl. Maj:ts Nådiga Svar uppå Riksens
Ständers underdåniga skrifvelser, om granskning
af allmänna Cassör, Instructionen för
Riksens Ständers Revisorer af Stats-Verkets,
Tullmedlens öfverlåtande till Riksgälds-Contoiret,
och de enligt 63 §. Regeringsformen
afsatte Summor, för den åtgärd, hvartill berörde
Nådiga Svar kunde föranleda; och af
Förstärkta S tats-Utskottets anmälan om verkställd
omröstning rörande dispositionen af
Krono-Skogarne.
Bevillning - Utskottet:
Af Förstärkta Stats-Utskottets Memorial,
innehållande underrättelser om förloppet af
derstädes anställde omröstningar: angående
Fullmagters och Lysnings-Sedlars förseende
med stämpladt papper; om en bestämd afgift
till Veneriska Smittans hämmande; och rörande
Bränvins-brännings-bevillnings utgörande
för de vid Fabriker nyttjade Pannor öfver
90 kannors rymd.
Expeditions- Utskottet:
Af Förstärkta Constitutions-Utskottets Memorial
angående verkställd Votering i frågan,
huru
-
Den 31 December t. mt 401
' »
liuruvida Land- och Sjö-försvarets ärenden
skola i Stats-Rådet af en enda Krigs-Miuister
föredragas.
10:0 Beroende vid nedannämnde Utskotts'
Memorial och Utlåtanden, nemligen:
Sia tS- Ut skalle t s t
Öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkanden: angående Reglemente för Riksgälds-Contoiret;
om förändring i de hittills
följde grunder för Skatte-lösen af Hemman
i Hallands Län; rörande rättighet för Åboer
å de till Upsala Academi donerade, äfvensom
på Preste- Klockare- Annexe- och MensalHemman,
att lösa dem till Skatte; i fråga om
Saltpeter-gärdens nedsättning m. m.; angående
indelta Infanteriets beklädnad; om den en
del Rotehållare i Jönköpings och Elfsborgs
Län ålagde nya Roterings-afgift; och i anledning
af Landt-Räntmästaren P. J. Rönström*
ansökning om betalning för arne stycken Malm#
f. d. Discont-Verks Obligationer.
Stats- och B anco-Ut skottens:
I återremitterade målet om användande
af de medel, hvilka, vid utredningen af Allmänna
Magazins-Inrättningens tillgångar och
skulder, till Banken inflyta.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens:
Öfver
gjorde anmärkningar vid Utskottens
Betänkanden om anslag af medel till en Myrs
Ridd, 0. Ad, Brot, ,XL Band. Afd. 26
4-oa
Den 21 December «. m.
aftappning; i frågan om Wester- och Norrbottens
Läns sammanslående; och angående
inrättandet af ett allmänt Arbets- och Corréctions-hys
här i staden.
Stats- och Serskildta-Utskottens:
Rörande väckt motion om Canzli-Stvrelsens
upplösning m. m.
Lag-Utskottets:
Angående väckt motion, att förmedlade
Hammantalet må ligga till grund för alla,
Hemman åtföljande, Skatter och Onera.
Lag- och Oeconomie-Utskottens:
I följd af återremiss å Betänkandet om
jemkning i Seglations-Ordningen.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets:
Uti återremitterade målet angående större
frihet i Jern-tillverkningen.
Expeditions - Utskottets:
Med svar på anmärkningar vid förslaget
till Riksens Ständers underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t, angående lagvadda sakers
lottning emellan Hof-Rätts Ledamöter.
ii.‘o Läggande till Handlingarne af följande
Utskotts Memorial och Utlåtanden, nemligen:
Constitutions-Utskottets:
Angående
väckt motion om ändring i %5
oeh 26 §. §. uti Justitia? - Ombudsmans-In
-
Den 21 December e. m, 403
structionen; och om sättet för slutliga behandlingen
af frägorne angående, omsättningsbeloppet
för Discont-lån, samt Allmänna Brandlorsäkrings-Yerkets
Lånerätt i Banken.
Stnts-Utskottets:
Öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande rörande ersättning till Svenska
Medborgare för lidne förluster genom uppbringningar.
Förstärkta Stats-Utskottets:
Om verkställde voteringar angående Pension
för Rikets Ständers förre Justilise-Ombudsman,
Herr Friherre Mannerheim; och rörande
inlösen af f. d. Filial-Disconternes ännu
utelöpande Skuldförbindelser.
Stats- Banco- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens:
Med anmälan om utgången af den derstädes
anställde omröstning i frågan angående
understöd af Säd till anläggning af Districteller
Socken-Magaziner.
Stats- saint Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
:
I anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottens Betänkanden: om ändring i nu gällande
grunder för Militias-Boslällens, och annan
Kronojords utarrendering; rörande understöd
för Dykeri-Commissarien Westbeck;
och angående inrättande af en Statistisk Bureau.
404 Ven ai December e. mt
Bevillning!;- Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens:
Uti återremitterade målet rörande en ny
Författning emot Lurendrägeri oell Tullförsnillning.
Förstärkta Banco-Utskottets:
Med anmälan om verkställd omröstning i
anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut
rörande föreslagne Reglementariska föreskrifter
om Odlings-Lån.
Lag-Utskottets :
Öfver anmärkningar vid Betänkanderne
angående skydd för Taxeringsman; och om
behörig Domstol för upptagande af åtal emot
FIof-Rätter och Collegier med flere Embetsverk.
Lag- och Oeconomie-Utskottens:
I anledning af erhållne återremisser å
Utskottens Betänkanden öfver väckte motioner
om ändring i nu gällande Författningar angående
förvaltningen af Kyrkornes medel m. m.;
och rörande Brandstods-föreningar å landet.
Alla dessa Frotocolls-Utdrag lades till
Handlingarne.
Upplästes till justering och godkändes Expeditions-Utskottets
insände Förslag till ii, i3,
17» 44> 49 0°h 5o §. §. af Riksdags-Beslutet.
Den 31 December e. ml 40?
Upplästes till justering och godkändes följande
Riddarhus-Utskottets afgifne Förslag tilt
Ridderskapets och Adelns underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t, rörande RiddarliusOrdningen:
(Se
Bilagan N:o 3.)
Upplästes och lades på hordet Expedilions-Utskoltets
denne dag aflåtne Memorial, i
anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut under N:o 412 meddeldte Förslag
till Riksens Ständers underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t, angående förbättringar i Rikets
Politie-författningar.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet hållet hos Ilöglofl.
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm eftermiddagen
den 21 December 1823.
S. D. Föredrogs och bifölls RiddarhusUtskottets
denne dag aflåtne Memorial, i anledning
af Riddarhus-Secreterarens hemställan,
rörande Genealogiernes renskrifning. Ut Supra.
Höglofl. Ridderskapet och Adelil åtskiljdes
klockan 9 om aftonen.
In fidem lJrotocolIi
O. J. Lagerheim.
406 Den 3 % December f. m
Måndagen
den 22 December.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
T_Jpplästes till justering och godkändes Expeditions-Utskottets
insände förslag till 16, 18,
19, 20, 2i, 23, 23, 24, 25, 26, 2-7, 28, 29,80,
31, 32, 33, 34, 35, 36, 3^, 38, 3q, 40» 41» 43*
43 och 4^ §• §• af Riksdags-Beslutet.
Upplästes lill justering och godkändes följande
Expeditions-Utskottets afgifne förslag till
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse!1 till
Kongl. Maj:t:
N:o 461, I anledning af Kongl. Maj:ts
Kådiga Remiss å Landt-Räntmästaren P. J.
Rönströms underdåniga Ansökning om återfående
af försäten tid till betalning för 2:ne
f, d. Malmö Discont-Verks Obligationer.
N:o 4^3. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Öfverste-Lieutenanten G.
Hjertås underdåniga Ansökning om återfående
af fÖrsuten tid till betalning för åtskillige Götha
Cnnal-Bolags samt Götheborgs f. d. Discont-Verks
Assigna tioner.
N:o 464. Med anhållan örn undersökning
i en fråga om ersättning för uppburne tryckningsmedel.
Den sa December /. rru 407
N:o 465. Angående tractamente för a:ne
Vaktmästare.
Upplästes till justering och godkändes Expeditions-Utskottets
insände förslag till Förordnande
för de till Tryckfrihetens vård utsedde
Committerade, i afseende på Grundlagarnes
och Riksdags-Beslutets felfria tryckning.
Upplästes till justering och godkändes
Riddarhus-Utskottets afgifne förslag till Ridderskapets
och Adelns underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t, angående betalning af 2:ne
Boktryckares räkningar för tryckning af en
del utaf Ridderskapets och Adelns Protocoll
för 1817 och 1818 årens Riksdag.
£Se Bilagan N:o 1.)
Uppropades ej mindre de 4& Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln, hvilka anmält sig
att deltaga uti Ridderskapets och Adelns underdåniga
uppvaktnings-Deputation till Haus
Maj:t Konungen och de öfrige Kongl. Huset
tillhörande Höga Personer, än ock de Tolf
Ledamöter, hvilka skulle deltaga uti Ridderskapets
och Adelns Afskeds-Deputation lill de
öfrige Riks-Stånden.
408
(Deri sa December f. mi
Herr Grefven och Landt-Marskaiken tillkännagaf,
såväl att Ridderskapets och Adelns
Taffel i dag inträffade i Cour-Salen å Kongl.
Slottet, som ock att Ridderskapets och Adelns
underdåniga Afskeds-uppvaktningar hos Hans
Maj:t Konungen och de öfrige Kongl. Huset
tillhörande Höga Personer komme alt, efter
Ceremoniens slut å Riks-Salen, äga rum; och
hemställde Herr Grefven och Landt-Marskalken,
om icke Ridderskapet och Adeln vid utgången
från Riks-Salen behagade vid Kongl.
Slottet åtskiljas; hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo och bifölls ExpeditionsUtskottets
den 20 dennes aflåtne, och följande
dagen på bördet lagde, Memorial, öfver
väckte motioner innefattande förslag till förändrade
åtgärder vid tryckningen af Hillänget
till Riks-Ståndets Protocoll.
Då nu å 113m föredrogs Expeditions-Ut»kottets
den 21 dennes aflåtne, och samma
dag på bordet lagde, Memorial, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets förut
■under Nro 412 meddeldte förslag till Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Maj:t, angående förbättringar i Rikets PolitieFörfattningar;
fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att icke allenast instämma uti det
af Borgare- och Bonde-Stånden beslutade til
-
Den ?2 December f. m.
409
lägg, utan ock godkänna den af Preste-Ståndet
vid Förslaget gjorde anmärkning.
Företogs till pröfning Stats- Banco- och
Lag-Utskottens den 20 dennes under N:o 6^3
afgifne, och samma dag på hordet lagde, Utlåtande,
i anledning af väckt motion om förnyad
underdånig framställning tili Kongl.
Maj:t i afseende på frågan om Enskildte personers
och Bolags rätt, att sins emellan inom
Biket utställa Invisningar.
I sammanhang härmed föredrogs äfven
å nyo Bonde-Ständets den 20 dennes aflåtne,
och samma dag på hordet lagde, ProtocollsUtdrag,
hvaraf inhämtades, att Bonde-Ståndet,
som, i anseende till Riksdagens förestående
slut, nödgats afstå från annan handläggning
vid herörde vigtiga ämne, likväl ansett sig
höra uti serskild underdånig Skrifvelse eller
Adress öfverlemna åt Kongl. Maj:t, att i Sin
vishet vidtaga sådane modificationcr uti nu
gällande föreskrifter om private personers Invisningar,
som till befordrande af dessas användbarhet
uti allmänna rörelsen kunde nödige
finnas, för att intill nästa Riksdag blifva
gällande; uti hvilket beslut de öfrige RiksStånden
blifvit inbjudne, att sig med BondeStåndet
förena.
Herr Munck af Rosenskjöld, Eberhard:
I går begagnade Herr Rosenblad och Herr
4io
Den sa December f. m.
von Hartmansdorff den rätt, sorn Grundlagen
tillerkänner hvarje Ståndets Ledamot, att få
detta mål till i dag hvilande på hordet. Derigenom
har del förhållande uppkommit, att
intet heslut Lill bifall eller afslag derutinnan
kan fattas, om någon skulle yrka votering; ty
Riksdagens om några ögonblick inträffande slut
medgifver icke en sådan. Jag vågar derföre
vördsamt anhålla om Proposition derå, att
Betänkandet må läggas till Handlingarne. Detta
öfverensstämmer med de åtgärder, sorn
vanligtvis pläga vidtagas med sådana mål,
der Riksens Ständer icke hafva någon afgörande
rätt, såsom t. ex. i frågor, der Constitutions-Utskoltet
beslutar med Riksens Ständers
rätt.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
om icke, enär Utskottens i afseende
å denna fråga under N:o 54y förut meddeldte
Betänkande blifvit af Ridderskapet och Adeln
afslagit, Utskottens ifrågavarande Utlåtande
kunde, jemte Bonde-Ståndets berörde Protocolls-Utdrag,
läggas till Handlingarne.
Bifölls.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
att de Pleni Protocoller för innevarande
Riksdag, hvilka ännu icke blifvit inför
Ridderskapet och Adeln justerade, äfvensom
de, hvilka härefter intill Riksdagens slut äga
Den as December f. m.
411
rum, måtte, på sätt förut alltid varit vanligt,
efter Riksdagens slut justeras inför RiddarhusDirectionen,
i närvaro af de Riksdagsmän af
Ridderskapet och Adeln, hvilka, i anledning
af derom förut utfärdadt anslag och kungörelse
i Tidningarne, kunde Behaga justeringen
bivista.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållit hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm förmiddagen
den 22 December i8a3.
S. D. Föredrogs å 11 yo och bifölls Expeditions-Utskottets
den 20 dennes aflåtne, och
följande dagen på bordet lagde, Memorial,
öfver väckte motioner, innefattande förslag
till förändrade åtgärder vid tryckningen af
Bihanget till Riks- Ståndens Protocoll. Ut
Supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs ExpeditionsUtskottets
den 21 dennes aflåtne, och samma
dag på bordet lagde, Memorial, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets förut
under N:o 412 meddeidte förslag till Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majit angående förbättringar i Rikets Politie
-
412
Den 22 December f. rn.
Författningar; farm Ridderskapet oell Adeln
för godt, att icke allenast instämma i det af
Borgare- och Bonde-Stånden beslutade tillägg,
utan ock godkänna den af Preste-Ståndet vid
förslaget gjorda anmärkning. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af ej
mindre Stats- Banco- och Lag-Utskottens den
20 dennes under N:o 673 afgifne, och samma
dag på hordet lagcle, Utlåtande, i anledning
af väckt motion om förnyad underdånig framställning
till Kongl. Maj:t i afseende på frågan
om enskiltes Personers och Bolags lätt
att sinsemellan, inom Riket, utställa In visningar;
än ock Hedervärda Bonde-Ståndets rörande
samma ämne aflåtne Protocolls-Utdrag,
med inbjudning lill de öfrige Riks-Stånden,
att uti enahanda beslut med Bonde-Ståndet
sig förena; fann Ridderskapet och Adeln att,
enär Utskottens i afseende å denna fråga under
N:o 547 förut meddeldte Betänkande blifvit
af Ridderskapet och Adeln afslagit, Utskottens
ifrågavarande Utlåtande, jemte BondeStåndets
berörde Protocolls-Utdrag, borde läggas
till Handliugarne. Ut Supra.
Sedan de tvenne Härolder, hvilka uti
Processionen i dag borde gå framför Ridderskapet
och Adeln, ankommit, afgick Herr Grefven
och Landt-Marskalken samt Ridderskapet
och Adeln klockan n f. m. till Storkyrkan,
Den 32 December f. mi
413
hvarest Riksdags-predikan, som förrättades af
Biskopen i Götheborgs Stift och Ledamoten
af Kongl. Nordstjerne Orden Herr Doctor Carl
Fredric af "Wingård, afhördes; efter hvars
slut klockan 1 e. m. Ridderskapet och Adeln
åtföljde Kongl. Majt i Processionen till Kongl.
Slottet, samt vidare till Riks-Salen, der Riksdags-Beslutet
af Hans Excellence Hof-Cancelleren
Herr Grefve G. af Wetterstedt upplästes,
samt Kongl. Maj:t i Nåder behagade
på vanligt sätt Riksdagen afsluta, och Riksens
Ständer hemförlofva. -
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
vid nedgången från Kongl. Slottet klockan
3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
Måndagen den 22 December.
Plenum klockan § till 8 eftermiddagen
Anmältes och emottogs Hedervärda BondeStåndets
Afskeds-Deputation, anförd af vice
Talemannen Riksdags-Fullmägtigen från Blekinge,
Jon Jonsson, hvilken framförde Ståndets
tänkesätt genom följande Tal:
414
Den ? i December e. m.
Högvälbarne Herr Grefve och LandtMarskaik!
Hög-
och Välborne Herrar Ledamöter af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln!
Om ett Riksmöte hämtar sin märkbarhet
från der behandlade ämnens vigt, så är det
sorn nu slutas, ett bland dem, som icke komma
i förgätenhet.
Hen samlade National - Representationen
har haft att öfverlägga om Rikets bekymmerfull
inre Penninge-ställning: om Stals-bördornas
fördelning: oin utvidgad frihet i Handel
och Näringar: om Embets-Verkens organisation:
om åtskillige förbättringar i Rikets
Allmänna Lag-stiftning.
I Ärenden, så rika på följder, hafva naturligtvis
delade meningar måst uppstå; men
Boncle-Ståndet äger, lika med de respective
Med-Stånden, den öfvertygelse, att hafva handlat
med redligt nit för ett älskadt Fosterlands
bästa. Göromålen äro slutade och framtiden
skall deraf visa följderne.
Då Medlemmarne af Rikets Bonde-Stånd
nu åtskiljas för att återgå till vanliga yrken,
hafva de efter gammal plägsed förut bordt
inför Rikets Höglofl. Ridderskap och Adel
framföra uttrycken af deras odelade högagtning.
Vi göi*a det enkelt, som det egnar
Svenska Dannemän. Vi förklara högtidligt, att
Den 32 December e. m.
415
dea ömma vård om Allmogens rä tigheter,
dea upplysning, det nit för lagbunden frihet,
som utmärkt Högloft Ridderskapets och Adelns
öfverläggningar och beslut, hos BondeStåndet
ytterligare befästat dess tillgifvenhet
för Rikets första Stånd.
Vi känna lifligt, att vårt bestånd är oskiljaktigt
från friheten; men icke den frihet,
som yttrar sig i sjelfsvåldets yra, utan den,
som liar sitt rätta kännemärke uti tillgifvenhet
för och efterlefnad af de Lagar, uli hvilkas
stiftande vi sjelfve deltaga. Detta är
Svensk Manna frihet. Den har bestått under
Seclers hvälfningar, och den skall bestå till
sednaste eftertid, emedan den vårdas och dagligen
befästes af Ättfadren för den Konungastam,
som med förtjenstens lysande rätt blef
Arfvinge till Nordens dubbla krona.
Vår frihet har således icke något gemensamt
med tidens händelser. Den är ett arf
af våra Fäder, och denna vår förnämsta arfvedel
vill ingen fråntaga oss. Men skulle
den, under tidens lopp, någon gång hotas, då
skola våra samlade söner, ledsagade af Rikets
Ridderskap, hvars mannamod vi känna, och
anförde af vår Store Konung, på nytt inför
verlden visa, att vi äro rätte ättlingar af de
Göther, hvilka förr valde döden, än nesan af
slafvars lott.
Det är detta samband emellan Rikets Ridderskap
och Allmoge, detta deras gemensam
-
4i 6
Den 23 December ei ml
ma syftemål för ett älskadt Fosterlands frihetf
och sjelfständighet, som för Bonde-Ståndet utgör
den gladaste erinran af det Riksmöte, och
det märkvärdiga år, som nu slutas.
För Bonde-Ståndet blir det alltid en sann
tillfridsställelse, att få vara inneslutet i Herr
Grefvens och Landt-Marskalkens samt Röglofl.
Rådderskapets och Adelns vänskap och bevågenhet.
Herr Grefven och Landt-Marskalken besvarade
Deputationen sålunda:
För Ridderskapet och Adeln har det varit
glädjande och tillfredsställande, att under
det nu slutade Riksmöte röna ovedersägliga
prof af det Stånds förtroende och vänskap,
med hvilket Ridderskapet och Adeln för öfrigt
liar så många gemensamma interessen,
med hvilket Ridderskapet och Adeln hufvudsakligen
delar omsorgen af Fosterjordens odling
och försvar. Med tacksamhet emottager
Ridderskapet och Adeln det Hedervärda Bonde-Ståndets
sista besök under detta Riksmöte.
Ridderskapet och Adeln lyckönskar det Hedervärda
Ståndet till Riksdagens lyckliga slut,
och försäkrar det om sin vänskap och tillgifvenhet.
Sedan Deputationen blifvit på vanligt vis
utbeledsagad, ankom Vällofl. Borgare-Ståndets
Afskeds-Deputation, anförd af Riksdags-Full
raägtigea
-
Deri 22 December e. ml
mägtigen för Stockholm, Herr Rådmannen och
Riddaren af Konung Carl XIIIs Ol den, L. J.
Lundgren, hvilken tolkade Ståndets tänkesätt
sålunda*
Högvälborne Herr Grefve och Landt-Marskalk,
Riddare och Connnendeur äf Kongl.
Maj:ts Orden!
Hög välborne och Välborne Herrar Leda*
möter af Höglofl. Ridderskapet och Adeln!
Elfva Månader äro förflutne, sedan Riksens
Ständer för första gången efter införandet
af den nya sakernas ordning, samlades
till ett Lagtima Riksmöte, Det lugn, som Riket
fått ålnjuta under elen sedan sista Riksdag
förflutne tid, var dem redan en borgen
att deras omsorger skulle komma att odelade
rigtas åt Rikets inre angelägenheter; Och det
allmännare deltagande, som dessa under en
framskridande upplysning tillvunnit sig, bar
också verkat, att ibland dem en ovanlig mängd
blifvit af Ständerne vidrörde. Den tid, som
Ständernes göromål, oaktadt all använd arbetsamhet
och drift, medtagit, visar åtminstone,
att Landets angelägenheter legat dem ömt
om hjertat, att de velat nitiskt uppfylla de
skyldigheter, sorn Folket dem ålaggt, och vist
begagna de rättigheter, som Grundlagen satt.
i Folkets händer. Huru de förmått svara emot
det förtroende de erhållit, må framtiden
utvisa; men ingen skall emellertid kunna förebrå
i8a3 års Ständer, alt de icke uppbjuRidd,
o. Ad. Prof, XI. Band. 2. AM. 27
418
Den 52 December «. m.
dit alla sina krafter för det allmänna mål, dit
de med sina åtgärder Lort sträfva — Fäderneslandets
väl.
Den lyckliga händelse, sorn, under Riksdagens
lopp, gifvit en ny glans åt Scandinaviens
Konungahus, och än ytterligare tryggat
de förenade Rikenas framtida sällhet, lemnar
ett eget glädjefullt minne af denna Ständernes
sammankomst; Och för Borgare-Ståndet
är det en ljuf tillfredsställelse, att med den
dagliga erfarenheten af en Vis och Nådig Konungs
outtröttliga omsorger, med hoppet för
kommande Slägtens välgång, samt med det
inbördes förtroendet emellan Sländerne allt
mer och mer Lefästadt, nu genom Oss till
Herr Grefven och Landt-Marskalken samt Högloft.
Ridderskapet och Adeln få framföra sin
vördsamma afskedshelsning, öfvertygadt, att
det får vara inneslutet i Ridderskapets och
Adelns fortfarande ynnest, vänskap och förtroende.
Herr Grefven och Lanclt-Marslialken besvarade
Deputationen på följande sätt:
Med tacksamhet emottager Ridderskapet
och Adeln det Vällofl. Borgare-Ståndets försäkran
om vänskap och förtroende. De tänkesätt
af aktning Ridderskapet och Adeln hyser
och alltid skall hysa för det Vällofl. Borgare-Ståndet,
kunna aldrig undergå någon förändring,
och Ridderskapet och Adeln har desto
större anledning att härom försäkra det
tDen 32 Decemler t. m. 419
Vällofl. Borgare-Ståndet, som Ridderskapet och
Adelil under loppet af delta Riksmöte erfarit
ojäfakliga bevis af Borgare-Ståndets för Ridderskapet
och Adeln visade vänskap och förtroende.
Ridderskapet och Adeln tillönskar det
Vällofl. Borgare-Ståndet lycka och välgång,
samt anhåller att Herrar Deputerade behagade
till det Vällofl. Borgare-Ståndet framföra
försäkran om Ridderskapets och Adelns fortfarande
vänskap och högaktning.
Deputationen afträdde, på vanligt vis utbeledsagad.
Grefve Lewenhaupt, Gustaf, anholt, det
Herr Grefven och Landt-Marskalken täcktes,
för att i dagens Protocoll intagas, låta uppläsa
såväl sitt underdåniga Afskedstal till Kongl.
Majrt på Riks-Salen, som de Tal, hvilka Herr
Landt-Marskalken, såsom Ordförande för Ridderskapets
och Adelns Afskeds-Deputation till
Hans Majit Konungen och de öfrige Kong}.
Huset tillhörande Höga Personer, i underdånighet
hållit.
Då Ridderskapet och Adeln häruti hördes
allmänt instämma, förklarade Herr Grefven
och Landt-Marskalken, det han ansåg sig på
det högsta smickrad af detta förnyade bevis
af Ridderskapets och Adelns emot Herr LandtMarskalken
visad# godhet; hvarefter upplästes:
420 Den 22 December e. 77?,'
1:0 Herr Grefvens och Landt-Marskalkens
Tal till Hans Maj:t Konungen på Riks-Salen:
Stormägligste Allernådigste Konung!
Det är med känslor af den djupaste vördnad,
den sannaste underdåniga tillgifvenhet,
som Ridderskapet och Adeln efter ett långvarigt
och nu fulländadt Riksmöte åter nalkas
Eders Kongl. Maj:ts Höga Person. Sällan hafva
Svenska Folkets sammanträden ägt till föremål
mera för Samhället vigtiga, och angelägna
värf, än de, som vid denna Riksdag
blifvit behandlade och afgjorde. Svenska Folkets
Ombud hafva alltid ådagalagt det handlingssätt,
som utvisat, att tillgifvenhet för Eders
Kongl. Maj:t, vördnad för Lagarne, och
en lugn men alf varlig pröfning af Fosterlandets
angelägenheter, varit de tänkesätt, som
lifvat hvarje Medborgare, och de grunder, som
ledt öfverläggningarne. Ridderskapet och Adeln,
som lika med sine Med-Ständer, efter
samvete och öfvertygelse sökt uppfylla det
vigtiga kall dem ålegat, har äfven derigenom
sökt ådagalägga den Medborgerlighet, den värma
för Fosterlandets angelägenheter, som bör
vara syftemålet för Representanten i ett Constitutionelt
Samhälle. — Denna Medborgerlighet,
förenad med den uppriktigaste vördnad
och kärlek för Eders Kongl. Maj:t, med den
osvikligaste tillgifvenhet för en älskad och
vördad Konunga-Ätt, och med den lifligaste
tacksamhet för den omvårdnad Eders Kongl.
Maj:t vid alla tillfällen gifyer för bibehålian
-
Den 22 December e. m- ' 422
det af Sveriges sällhet, ära och sjelfständighet,
dessa äro de tänkesätt, hvaraf Sveriges
Ridderskap och Adel äro lifvade, och hvilka
tänkesätt jag i djupaste underdånighet anhåller,
att inför Eders Kongl. Maj:ts Thron få nedlägga.
Stormägtigste Aller-Nådigste Konung!
' Emottag med Nåd och välbehag uttrycken
af trogne och tillgifne Undersåtares kärlek,
vördnad och tacksamhet, och får jag i
djupaste underdånighet försäkra, att dessa tänkesätt
skola åtfölja oss till våra hembygder,
der vi aldrig skola upphöra, att med varmaste
lijertan och uppriktigaste önskningar åkalla
Försynens välsignelser öfver en älskad Konung,
ett vördadt Konungahus, och ett kärt *
Fosterland.
Uti Eders Kongl. Maj:ts fortfarande Nåd och
Ynnest anhåller Ridderskapet och Adeln i djupaste
underdånighet, att städse få vara bibehållne.
2:0 Herr Grefvens och Landt-Marskalkens
Tal vid Afskeds-uppvaktningen hos Hans Maj:t
Konungen:.
Stormägtigste AUer-Nådigste Konung!
Då Eders Kongl. Maj:t nu tillåter Ridderskapet
och Adeln, att efter lyckligen fulländadt
Riksmöte aflägga deras underdåniga
Afskeds-uppvaktning, är det för Ridderskapet
och Adeln en dyrbar sällhet, att få förnya de
löften af trohet och tillgifvenhet, hvilka nyligen
vid foten af Eders Kongl. Maj:ts Thron
af dem i underdånighet blifvit tolkade. Det
i<ZZ Den SS December «. m.
Sr för Ridderskapet och Adeln vid detta underdåniga
afsked en tröstfull tanke, att veta
Eders Kongl. Maj:t omgifven af de dyrbara
föremålen för Eders Kongl. Maj:ts kärlek och
tillgifvenhet. Eders Kongl. Majit skall derigenom
åtnjuta den glädje och den sällhet,
som af trogne och tillgifne Undersåtare i underdånighet
tillönskas Eders Kongl. Majit, och
denna sällhet, förenad med den säkra öfvertygelse
om ett tacksamt Folks vördnad och
tillgifvenhet skall för Eders Kongl. Majit utgöra
den ljufvaste belöning för den osparda
möda och oafbrutna omsorg Eders Kongl.
Majit alltid ådagalägger för Fäderneslandets
välgång och Medborgares trefnad och lycka,
Med känslor af vördnad och tacksamhet
aflägger Ridderskapet och Adeln i djupaste
underdånighet till Eders Kongl. Majit deras
underdåniga och ömma farväl med det glada
hopp, att, då de sorn Redlige Svenskar sökt
uppfylla de dyrbara pligter dem ålegat, derigenom
blifva berättigade, att i Eders Kongl.
Majits fortfarande Nåd och Ynnest alltid få
påräkna, att i djupaste underdånighet vara
inneslutne,
3io Herr Grefvens och Landt-Marskalkens
Tal vid Afskeds-uppvaktningen hos Hennes
Majit Drottningen:
Stormägtigsta Aller-Nådigsta Drottning!
Till Eders Kongl. Majit nalkas i dag Ridderskapet
och Adeln, för att {ned känslor af
Den 2* December e. m. 423
vördnad och tillgifvenhet, äfven förena uttrycken
af deras underdåniga afsked. Glädjande
var den stund, då Ridderskapet oeh Adeln
vid Eders Kongl. Majrts återkomst till
Fäderneslandet i underdånighet afgaf deras
försäkran om tillgifvenhet och trohet. Uppfylda
.voro Svea Folks önskningar, då de återsågo
en huld och efterlängtad Drottning, och
Nationens Ombud, som lifligt önskade att uttrycka
dessa tänkesätt, och ännu närmare befästa
de band, som förena Eders Kongl. Maj:t
med ett troget och tillgifvit Folk, tillkännagåfvo
deras underdåniga önskan, att Eders
Kongl. Majrts höga Krönings-Act måtte efter
uråldrigt bruk för sig gå.
Ridderskapet och Adeln får i djupaste
underdånighet för Eders Kongl. Majrt nedlägga
uttrycken af deras uppriktiga och lifliga
önskningar för fortfarandet af Eders Kongl.
Majrts välgång, hälsa och sällhet, och skall
det för Ridderskapet och Adeln utgöra en
dyrbar glädje, att alltid få påräkna att i E^
ders Kongl. Majrts fortfarande Nåd vara bibehållne,
och hvarom Ridderskapet och Adeln
i djupaste underdånighet anhåller.
4ro Herr Grefvens och Landt-Marskalkens
Tal vid Afskeds-uppvaklningen hos Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen r
Högborne Furste, Sveriges och Norrige»
Kron-Prins r
Till Eders Kongl. Höghet nalkas i dag
Ridderskapet och Adelil, för alt för sista gåu
-
424
Den 22 December e. m»
gen under detta Riksmöte gemensamt fa aflägga
uttrycken af deras underdåniga vördnad
och tillgifvenhet. Med glädje och välsignelser
hafva vi varit vittnen tili Eders Kongl.
Höghets höga förening med en en älskad Ge"
inål, hvars milda godhet och utmärkta egenskaper
lofva Eders Kongl. Höghet den fortfarande
sällhet, som är föremål för Svenska
Folkets höner, och som deras hjeltan aldrig
skola upphöra att åkalla. Ridderskapet och
Adeln anhåller i djupaste underdånighet, att
till Eders Kongl. Höghet få förnya deras underdåniga
lyckönskningar. Med känslor af
tacksamhet emottpgs Kongl. Majrts till Riksens
Ständer aflåtne Nådiga Proposition, att, vid
Hess egen frånvaro och under Dess resor, till
Eders Kongl. Höghet öfverlemna styrelsen af
Rikets angelägenheter. Med enhälligt bifall
antogs detta Nådiga Förslag, och är således,
•genom detta förnyade bevis af Konungens
jkärlck, af Folkets förtroende och tillgifvenhet,
Eders Kongl. Höghet i tillfälle, att, utan
den sorgliga anledningen af Konungens sjukdom,
kunna bereda det Folks väl och sällhet,
som Eders Kongl,. Höghet i aflägsna tider är
kallad alt styra. Måtte så väl vid dessa, sorn
vid aila andra tillfällen, Försynens välsignelser
åtfölja Eders Kongl. Höghets företag, och
må en fortsatt glädje och sällhet alltid blifva
Eders Kongl. Höghets lyckliga lott. —• Emottag
Högborne Furste, Ridderskapets och Adeins
underdåniga försäkran om vördnad, kärlek
och tillgifvenhet, och må dessa tänkesätt,
tolkade med dea värma och sanning, hvaraf
Den 2? December e. m.
425
Ti alla äro lifvade, lennia Ridderskapet oell
Adelil ett säkert hopp, att i Eders Kongl.
Höghets fortfarande Nåd i djupaste underdånighet
alltid få vara hibeliåline.
5:o Herr Grefvens och Landt-Marskalkens
Tal vid Afskeds-uppvaktningen hos Hennes
Kongl. Höghet Kron-Prinsessan:
Högborna Furstinna, Sveriges och Norriges
Kron-Prinsessa!
Med den glädje, som en befästad sällhet
och hoppet örn framtida lyckliga öden alltid'
medförer, emottogs Eders Kongl. Höghet vid
dess ankomst till sitt nya Fädernesland af ett
Folks välsignelser och lyckönskningar. Ridderskapet
och Adeln hade då den nåden, att
för Eders Kongl. Höghet få nedlägga uttrycken
af deras underdåniga vördnad och tillgifvenhet,
och det af Eders Kongl. Höghet
på Svenska Språket gifne Nådiga Svar leninade
ett intryck, sorn aldrig skall glömmas af
dem, sorn agde den lyckan att vara närvarande.
Med den innerligaste glädje hafva
detta Folks blickar med uppmärksamhet blifvit
fästade vid Eders Kongl. Höghets Höga
Person, då i de lyckliga egenskaper, som blifvit
Eders Kongl. Höghet beskärde, den säkraste
borgen är förvarad för Svenska Folkets
högsta önskningar. Eders Kongl. Höghet har
af Försynen fått den lyckliga lott, att kunna
bidraga till Konungens och Drottningens ökade
glädje, till en Furstes fortfarande sällhet,
och Eders Kongl. Höghet skall vid uppfyllan
-
426
JDen 29 December i. m.
det af dessa dyrbara plikter, endast följa de
känslor, som af Eders Kongl. Höghet kärlek
och tillgifvenhet föreskrifvas, och Eders Kongl.
Höghet gör sig derigenom berättigad till ökade
anspråk på den vördnad, kärlek och tacksamhet,
som redan i hvarje „Medborgares hjerta
Eders Kongl. Höghet tiilerkännes. Måtte
en oafbruten sällhet .och lyckliga dagar alltid
åtfölja Eders Kongl. Höghet under de tider,
som komma, och må de uttryck af underdånig
vördnad och tillgifvenhet jag vid detta
tillfälle å Ridderskapets och Adelns vägnar i
underdånighet till Eders Kongl. Höghet frambär,
af Eders Kongl. Höghet med välbehag
emottagas, då de framställas af uppriktigaste
lrjertan och med sanningens okonstlade språk.
Uti Eders Kongl. Höghets fortfarande Nåd
anhåller Rldderskapet och Adeln i underdånighet
att städse få vara inneslutne.
6:0 Herr Grefvens och Landt-Marskalkens
Tal vid Afskeds-uppvaktningen hos Hennes
Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Albertina:
Ilögborna Furstinna, Eders Kongl. Höghet!
Eders Kongl. Höghets försvagade hälsa,
som vid början af detta Riksmöte orsakade,
att Ridderskapet och Adeln ej fick den Nåden
nalkas Eders Kongl. Höghets Person, ingaf
Ridderskapet och Adeln ett högst smärtande
bekymmer. Ridderskapet och Adeln känner
derföre vid Riksmötets slut en så mycket
större anledning till fägnad och glädje, då
Dm s* Dtcember e. rn.
427
Ridderskapet och Adeln vid framförandet af
sina underdåniga vördnadsbetygelse!' för Eders
Kongl. Höghet, får hembära sina innerliga
tacksägelser åt den milda Försyn, som
återställt Eders Kongl. Höghets hälsa.
Piidderskapet och Adelil, som lika med
hvarje Svensk Medborgare med glädje omfattar
hvarje tillfälle dem lemnäs, att för Eders
Kongl. Höghet få nedlägga uttrycken af deras
underdåniga vördnad och tillgifvenhet, får, vid
denna underdåniga Afskeds-uppvaktning, äfven
tolka deras underdåniga önskningar för fortfarandet
af Eders Kongl. Höghets välgång och
sällhet. Måtte ett förtjent lugn, en ostörd
förnöjsamhet förljufva Eders Kongl. Höghets
dagar, och hvarom Ridderskapet och Adeln
alltid skall med uppriktighet till Försynen
hembära deras innerligaste önskningar.
Uti Eders Kongl. Höghets fortfarande Nåd
utbedja sig Ridderskapet och Adeln i underdånighet
få våra inneslutne.
Anmältes och emottogs Högvördige Preste-Ståndets
Afskeds-Deputation, hvars Ordförande,
Herr Biskopen i Lindköpings Stift och
Ledamoten af Kongl. Nordstjerne Orden Doctor
Marcus Wallenberg, höll ett så lydande Tal:
Vid slutet af detta Riksmöte, som i Svenska
Häfderna skall intaga ett utmärkt rum,
får nu Preste-Ståndet genom Oss, dess Deputerade,
till Högvälborne Herr Grefven och
Landt-Marskalken samt Höglofl. Ridderskapet
42.8
Den 82 December e- nn
och Adeln frambära de tänkesätt af vördnadsfull
högaktning och upprigtig tillgifvenhet, af
hvilka Preste-Ståndet alltid varit lifvadt, och
hvilka tinder ett snart tilländalupet Riksdagsår
hos oss vunnit förökad styrka.
Bekymrande voro utsig,terna, då denna
Rikets Ständers Sammankomst öppnades. Ehuru
genom den gudomliga Försynens nåd,
som så omisskänneiigen uppenbarat sig i vården
af vårt älskade Fosterland, och ryckt det
undan de brådjup, i hvilka det mer än en
gång varit nära att nedstörtas, och genom en
mild Konungs kraftfulla vishet, sorn undaniedt
från sina förenade Riken de stormar, under
hvilkas härjningar den öfriga verlden suckar
och förtäres — ehuru således våra yttre
förhållanden varit de mest öilskansvärda, och
friden erbjudit oss sina välgörande frugter;
hade likväl oförutsedda omständigheter, och
tilläfventyrs fordna misstag, småningom grundlagt
en oreda i vår inre ställning, som hotade
källorna för Statens välstånd och styrka,
Näringsfliten och det inbördes financiella förtroendet.
Konungen öfverlemnade åt Nationens
Representanter, att vidtaga nödiga mått
och steg till jemnvigtens återställande. Vi
hafva med det alfvarligaste nit gjort, hvad på
vår kunskap och förmåga ankommit, och vi
äga grundade anledningar till den förhoppning,
att våra åtgärder skola leda till ett allmännyttigt
mål. Men skulle följderna häraf,
dem ingen menniskokraft mägtär bestämma,
blifva i någon nion missgynnande, skulle vå
-
Den 22 December e. ml
429
ra beslut icke mötas med den billighet och
rättvisa de verkligen förtjena; så må det egna
medvetandet om våra afsigters renhet blifva
våra tilläfventyrs tadlade mödors lön, och
den öfvertygelse!! vår sorgliga tröst, att tacksamheten
är en sällsynt’ gäst på jorden.
Men för de svåra och brydsamipa ärenden,
som å ena sidan betungat Rikets Ständer,
hafva de å den andra vunnit en rik ersättning
genom tvänne högst vigtiga och glädjefulla
händelser. Hennes Kongl. Maj:t Drottningen
har återkommit till en Gemål, hvars
sällhet Hon bereder, och till sitt nya Fädernesland,
som länge väntat Henne med längtan,
och som högljudt tillkännagifvit sin underdåniga
önskan, att äfven Hon, när Konungen
finner tiden dertill lämplig, måtte genom
högtidligheten af Kröning på urgammalt sätt
vid Svenska Nationen fästas. — Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen har, af ett troget Folk
omgifven, genom de heligaste band blifvit förenad
med en Prinsessa, hos hvilken de ädla
och sköna egenskaper sammanträffa, som utgöra
villkoren för äktenskapets lycksalighet,
och. som i högre mått äro behöfliga för den,
hvars höga kall ålägger Honom tyngre plister
och mödor. Under de lyckligaste utsigter
är denna förening knuten, och våra hjertans
innerliga önskningar såväl för det älskade
Paret, som för vårt vördade Konungahus,
hafva från Helgedomen till den Allsmägliges
Thron uppgått.
430 Den ss December t m.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, som från
uråldriga tider ej mindre genom fräjdade bedrifters
anspråk, än de upphöjda tänkesättens,
tillvunnit sig rättigheten, att vara Rikets första
Stånd, har äfven under detta Riksmöte
sorgfälligt bevarat sin af lysande Förfäder
ärfda ära. De fordna Riddersmäns oforskräckta
mod, deras lågande kärlek till Konung och
Fädernesland, deras rena nit för besvurna
Samhälls-Inrättningars bestånd, förädlade genom
en vida högre kunskaps-erfarenhet, bibehållas
här i full verksamhet: och de Förfädrens
minnesmärken, af hvilka dessa murar
prydas, kunna närmast vittna, att Förfädrens
anda här ännu lefver.
Preste-Ståndet, som vet att värdera Ridderskapets
och Adelns kraftiga medverkan till
alla goda ändamål, anhåller, att i Herr Grefvens
och Landt-Marskalkens samt Högloflige
Ridderskapets oell Adelns ynnest, förtroende
och vänskap alltid få vara inneslutet.
Detta Tal besvarades af Herr Grefven
och Landt-Marskalken sålunda :
Ridderskapet och Adeln har under detta
Riksmöte rönt ojäfaktiga bevis af de upphöjda
tänkesätt, och allmänt nyttiga syftemål,
som utmärkt det Högvördiga Preste-Ståndets
bemödanden. Ridderskapet och Adeln kail
derföre hvarken utan tacksamhet för det Högvördiga
Ståndets nitiska och ädla verksamhet
för gemensamma angelägenheter, eller utan
rörelse emottaga dess sista besök. Måtte enighet
och förtroende Stånden emellan erul>-
Den it December e. m. 43t
Bade fortfara. Ridderskapet och Adeln skall
deraf finna en ökad anledning att hembära
tacksägelse åt den allmagt, som vårdar Fäderneslandet
och dess Inbyggare. Det är med
dessa tänkesätt som Ridderskapet och Adeln
innesluter sig i det Högvördiga Preste-Ståndets
hugkomst, samt försäkrar detsamma om
fortfarandet af sin vänskap och högaktning.
Sedan Deputationen blifvit på vanligt sätt
utbeledsagad, afgick, under anförande af Grefve
Wachtmeister, Hans, den Deputation, som
borde till da öfrige Riks-Stånden framföra
Ridderskapets och Adelns afskeds-hälsning.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde,
att såväl Kongl. Maj:ts Nådiga Tal till
Riksens Ständer på Riks-Salen, som Kongl.
Maj:ts och de öfrige Höga Kongl. Personernes
Nådiga Svar till Ridderskapets och Adelns
Afskeds-Deputation måtte uppläsas, för att i
dagens Protocoll intagas.
Bifölls.
Härefter upplästes:
1:0 Kongl. Maj:ts Tal till Riksens Ständer
på Riks-Salen:
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige,
Vördige, Vällärde, Äreborne, Förståndige,
Välaktade, Hedervärde och Redlige,
Gode Herrar och Svenske Män!
Ehuru Grundlagen endast bestämt en tid
af Fyra månader för Rikets Ständers samman
-
432 Den 22 December e. mi
varö, har jag troit Mig böra gifva vika för de
Önskningar J yttrat då Jag tillåtit Eder att, i
Sju månader derutöfver, fortsätta Edra öfverläggningar.
Vid första åsigten skulle man törlanda
med skäl förvånas öfver en så lång
Piiksdag; men erfarenheten och vanan att behandla
vigtiga ärenden förfela ofta deras mål,
när de komma i beröring med de många olikartade
interessen, som åtfölja menniskans
särskilta ställningar innom Samhället. Yttre
omständigheter hafva äfven ett serskilt inflytande
sorn icke kan föreses eller beräknas,
och händelser, ofta ett verk af slumpen eller
af oväntade orsaker, kunna tillintetgöra försigtighetens
och klokhetens bemödanden. Om
J icke nu kunnat uppfylla allas förhoppningar,
så håfven J likväl lättat kommande Ständers
arbete, då de skola lägga grundvalen till
en finans-förbättring, som påkallas af alla
Samhälls-classer.
Friheten, som upptyser menniskan om
sitt egentliga värde, gifver äfven styrka att
med tålamod och undergifvenhet uthärda lifvets
skiften. Men denna frihet försvinner,
om styrelsen ej har tillräcklig makt alt bibehålla
de fördelar hon beredt åt Nationen. J
håfven sett de olyckor, som öfvergått Europas
mest blomstrande Länder. Då Stater skakas,
är det slutligen folket som mest deraf lider.
Denna öfvertygelse bör förmå Oss att aldrig
ur ögnasigte förlora dess trefnad och lugn.
Dessa fördelar utgöra det förnämsta goda,
sora
Den *3 December «. mi
43?
sora Folket har rätt att af Oss fordra, och
för att betrygga dera, åligger det Oss att
utan åtskillnad låta verkställa Lagarna, hvilka
äro dess värn.
Vi röna det lyckliga inflytandet af Landets
geografiska läge. Örn de Lagar hvilka
.skola vara vårt rättesnöre, ej hafva nått den
fullkomlighet som kan önskas, böra likväl förändringarne
småningom tillvägahringas. Om
man dermed vill brådstörta, skulle nian kunna
förlora de fördelar vi redan äga, och framtidens
sköna förhoppningar, Folkslagen hafva
sitt eget lynne. Att vilja påskynda dess naturliga
utveckling, är att framkalla ytterliga
skakningar, hvaraf närvarande tid lemnat oss
ojäfaktiga bevis. Jag har följt samma grundsatts
af försigtighet i tillämpningen af våra
ömsesidiga skyldigheter, och derföre ansett
för Min plikt att undvika ali ensidig tolkning
af våra Grundlagar. Med föresats att endast
bevara Mina lagliga rättigheter, utan alt inkräkta
på Edia, skall Jag derföre städse vara
beredd att samråda med Eder öfver allt som
kan förtydliga vår Samhälls-ordning och småningom,
genom gemensamma och lika öfverensstämmande
åsigter, leda till ett ökadt oell
allmänt national-välstånd.
Vår utskeppning har Varit ganska betydlig
och handelsvågen, för detta och för dö
föregående åren, till Vår fördel. Skörden
hav äfven varit ymnig och likväl är LandtRidd.
o. Ad, Prof. XI. Band. ?. Afd. 28
434
Den 22 December e. m.
mannen i förlägenhet; han skall deruti fortfara,
så länge icke ett nytt hypoteks-system
försätter honom i en säkrare ställning än den
närvarande. Om det hopp Jag hyser att se
hans belägenhet förbättrad, ej uppfylles, skall
Jag å nyo sammankalla Rikets Ständer för att
föreslå medel, hvilkas verksamhet ej torde
kunna bet villas af andra än dem, för hvilka
hjelpen ligger utom gränsen af våra åtgärder.
Den Comité åt hvilken utarbetningen af
civila lagen blifvit anförtrodd, har fullgjort
detta uppdrag, och dess förslag är öfverlemnadt
till Mitt och Mitt Stats-Råds bepröfvande;
det skall föreläggas Riksens Ständer
vid deras nästa sammanträde, med de jemkningar
och förbättringar sorn Jag kan anse
nödige. Strafflagen är äfven föremål för Min
uppmärksamhet; den skall bära stämpeln af
en sorgfällig Vård om allmän och enskild
säkerhet.
De summor J anslagit till fullbordande
af det stora företaget Götha Canal, och till
andra allmänna arbeten, anser Jag blifva till—
räcklige för att uppfylla vår gemensamma
förväntan.
Styrelsens gång utvecklar sig på ett så
ögonskenligt sätt att äfven den minst klarseende
ej kan undgå att erkänna dess framsteg.
Lycklige de Folkslag hvilka, i skötet af
allmän fred, kunna öka sitt välstånd och förenkla
sina inrättningar.
Den 22 December e. m.
43S
Det Neutralitets - system som Jag laggt
till grund för Min Styrelse, i allt hvad som
ej nära och omedelbart rörer båda Rikens
tillvarelse, försäkrar Oss derom, att denna
Neutralitet skall äga fortfarande bestånd; å
Wår sida skall intet försummas för detta
ändamål. Wara vänskapliga förhållanden med
alla Europas Makter lofva Oss en Varaktig
fred, detta högsta mål för Wära önskningar.
Jag tackar Eder, gode Herrar och Svenske
Män, för de mångfaldiga prof af kärlek och
tillgifvenhet J iemnat Mig och hvarje medlem
af Mitt Hus. Jag beklagar att Riksdagens
slut och den sena årstiden hindrat verkställigheten
af den önskan J yttrat om Drottningen,
Min Gemåls, Kröning. Denna önskan skall uppfyllas
vid Riksens Ständers nästa sammanträde.
Återvänden nu till Edra hemvist, i kretsen
af Edra anhöriga, och befästen der endrägt
och frid. Varén vänner — varén Svenskar!
Detta sköna namn skall påminna Eder
att ståndaktighetens välde är varaktigast och
det första af alla, men att svaghet och oenighet
störta Staterne och beröfva Folken deras
frihet.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och
Svenske Män, alle samteligen och hvar och
en i synnerhet, med all Kongl, nåd och ynnest
städse välbevågen.
2:0 Kongl. Maj:ts Nådiga Svar till Ridderskapets
och Adelns Afskeds-Deputation:
436
Den 32 December t. m.
Gode Herrar af Ridderskapet och Adeln!
De tänkesätt J nu yttrat äro belöningen
för de mödor och omsorger, hvilka äro oskiljaktige
frän Thronell. Jag emottager, med
tillfredsställelse och tacksamhet, detta nya bevis
af Eder tillgifvenhet.
SåsBm Rikets första Ständ ären J närmast
i tillfälle att kunna skatta fördelarne af
en god Samhälls-Ordning. J håfven ej kunnat
undgå att erkänna hvad välgörande verkan
rättvisans liandhafvande å Styrelsens sida
medför för Nationernes trefnad. Inhemska
söndringar, Åkerbrukets förfall och Folkets
slafveri, äro vanligen de bedröfliga följderna
af Regeringens räddhåga och svaghet.
Vi skola undvika dessa förstörande plågoris,
och Riket skall njuta ett fortfarande inre
lugn och yttre oberoende. Jag är förvissad,
att Ridderskapet och Adeln understödjer Mina
bemödanden för Nationens sällhet och ära,
och att J derigenom skolén ådagalägga Eder
oafbrutna vördnad för de tappres minnen,
som först stiftade Edert Stånd.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar af Ridderskapet
och Adeln, med all Kongl. Nåd och
Ynnest städse väl bevågen.
3:o Hennes Maj:t Drottningens Nådiga Svar
till Ridderskapets och Adelns Afskeds-Deputation:
Mine
Herrar!
Det är med en sann tillfredsställelse jag
emottager uttrycken af Ridderskapets och A
-
Den 33 December e. m) 437
delns tillgifvenhet för min person, och jag
heder Eder, Mine Herrar, vara öfvertj^gade,
att miLt hjerta vet, att dem värdera. Om mina
pligter, som Maka och Mor, icke redan
vöre Eder en tillräcklig borgen för de tänkesätt,
genom hvilka jag för alltid är införlifvad
med Edert Fädernesland, så skulle det
bemötande jag der erfarit, ej mindre än Rikets
Ständers till Konungen nyligen framburna
begäran, — en begäran, som Eder närvaro
för mig återkallar, och som, för att ej
förlänga Riksdagen, ännu måste sakna verkställighet
— allt, säger jag, skulle öka anledningar
ne till min erkänsla mot Svenska folket.
Jag hoppas att Ridderskapet och Adeln
aldrig tviflar på min synnerliga aktning, och
min Konungsliga bevågenhet.
4:o Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
Nådiga Svar till Ridderskapets och Adelns
Afskeds-Deputation:
Mine Herrar!
Ridderskapets och Adelns tillgifvenhet är
alltid lika dyrbar för milt hjerta: och Jag emottager
de nu förnyade ultrycken deraf med
den varmaste erkänsla, och med den aktning
Jag egnat Rikets lörsta Stånd.
Edra öfverläggniugar äro nu lyckligt slutade:
Jag har följt dem med uppmärksamhet:
och Jag skall aldrig upphöra att värdera det
medborgerliga nit, som med samma värme
hyllar Thronens helgd och undersåtens rät
-
438
Den 23 December e. m.
tigheter. Meningarne kunna dela sig i ämnen,
som röra så många skiljaktiga förhållanden
och intressen: Hvarje fri man yttrar sin
öfvertygelse, den han fattat ifrån sin stånd
%j
O 7
punkt i hildning och verksamhet; •—• Men så
länge Konung och Fädernesland äga deras
gamla betydelse för Svenska hjertan: så länge
Historien får upplysa rådslagen, och förändringarnes
planer håde påkallas af erkända
inhemska behof, och uppgöras i likstämmighet
med våra lagar och nationala förhållanden
— så länge skola meningarnes strider
blifva gagnande, genom den anda de lifva,
och det ljus de sprida öfver Fäderneslandets
angelägenheter.
Måtte emedlertid de tagna besluten instämma
med Rikets ställning och behof, samt
deras lyckliga följder uppfylla och belöna
Edia bemödanden. Det serskilta förtroende
Riksens Ständer lämnat mig, att genom deltagandet
i Regerings-ärenderna kunna ådagalägga
mit nit för allmänt väl, skall jag söka
uppfylla till Konungens och Nationens gemensamma
tillfredsställelse.
Slutligen kan jag icke underlåta att förklara
min utmärkta aktning för Er, min Grefve,
som fullgjort Eder Konungs vigtiga förtroende
med så allmänt bifall af Edert Stånd.
Jag försäkrar Ridderskapet och Adeln om
mbl oföränderliga aktning och bevågenhet.
Den aa December e. m.
439
5:o Hennes Kongl. Höghet Kron-Prinsessans
Nådiga Svar till Ridderskapets och Adelns
Afskeds-Deputation:
Mine Herrar!
Jag tackar Ridderskapet och Adeln för
dessa uttryck af tillgifvenhet; de äro högst
angenäma för milt hjerta. Kärleken och säll—
hetens hand hafva fästat alla mina tankar vid
mitt nya Fädernesland. Dess lycka blir alltid
en väsentelig del af min egen. Med dessa
tänkesätt hoppas jag förvärfva en önskad
rättighet till aktning och kärlek af Rikets
första Sland.
Jag försäkrar Eder, mine Herrar, om min
välvilja och bevågenhet.
Grefve Wachtmeister, Hans, återkom nu
med Ridderskapets och Adelns Afskeds-Deputation,
samt återförde de öfrige Respective
Ståndens hälsningar till Ridderskapet och Adeln.
Herr Grefven och Landt-Marskalken yttrade,
det han vore öfvertygad, att Ridderskapet
och Adelil instämde med Herr Landt-Marskalken
i den önskan, att Gretve Wachlmeister
matte för Ridderskapet och Adeln uppläsa
de af honom, såsom Ordförande för
Ridderskapets och Adelns Afskeds-Deputation.
till de öfrige Respective Riks-Stånden hällne
Tal, samt att berörde Tal måtle i dagens
Proloeoll intagas.
Ropades Ja.
440
Den 22 December e. m>
I anledning hvaraf Grefve /Vachtmeister
uppläste nämnde Tal, så lydande:
Till Högvördige Preste-Stundet :
Omsider hafva vi hunnit slutet på detta
Riksmöte, hvars början varit oss lika efterlängtad,
som dess slut nu med glädje emotses.
Flere års rika skördar och ett genom vår
älskade Konungs visa försorg fortfarande politiskt
lugn syntes icke lämna något annat öfrigt
för höjden af Sveriges lycka, än vidtagande
af nödige förbättringar i våra oecouo,-  miska och financieila förhållanden. Dessa förbättringar
hafva ook uteslutande utgjort föremålet
för våra öfverläggningar, och om hvad
vi gjort, ej. uppfyllt hvad vi önskat göra, är
dock tecknet gifvit och hristerne anviste. Måhända
höra vi lyckönska oss, att ej hafva hunnit
längre, än vi gjort, ty endast den förbättring
blir stark och kraftig, som af en stigande
upplysning efter hand uppkommer, och
således ej förr bryter åldriga vanor, än öfvertygelsen
om det nyas företräde hunnit stadga
sig och blifva allmän.
De ämnen vi afhandlat hafva varit af
största vigt för landets inre välstånd. De hafva
påkallat noggrannhet i bedömandet, och
deraf har följt en vidlyftighet i behandlingen,
som, ehuru tidödancle, likväl ej blifver utan
nytta, genom det ljus elen spricit öfver våra
sanna fördelar. Vi höra således hoppas, att
då vår Konungs bud eller Grundlagens före
-
Den 2 2 December e. mi
441
skrift Ater förenar Svenska Folkets Representanter,
skola desse göra rättvisa At våra bemödanden,
och 1 dem igenfinna det nit för
Sveriges väl, som ledt oss, och den erfarenhet
vi samlat skall då, rätt använd, föra dem
närmare det stora ändamålet — Fäderneslandets
sällhet.
Ridderskapet och Adeln har ålagt oss
(len pligt, vi nu villigt upp fylle, att, under
betygande af dess högaktning och vänskapsfulla
tillgifvenhet för det Ilögvördiga PresleStåndet,
till detsamma frambära Ridderskapets
och Adelns afskedshelsning, och dervid
utbedja sig fortfarande lika tänkesätt.
Till Wällojlige Borgare-Ståndet:
Deputerade af Ridderskapet och Adeln,
infinna vi oss, för att å vårt Stånds vägnar
vid detta Riksmötes 1111 inträffade slut bjuda
det Wällofliga Borgare-Ståndet ett vänskapligt
farväl.
Ingen hotande fara, ingen inträffad allmän
olycka, endast Grundlagens ovillkorliga
föreskrift samlade oss till detta Riksmöte. —
Lugna, fredliga, för den allmänna välmågan
gynnsamma år hafva förflutit alltsedan det
föregående, och Riksens Ständer hafva således
odeladt kunnat öfverlemna sig åt den
granskning af Rikets financiella och oeconomiska
förhållanden, som varit påkallad, i förra
afseendet af bristen på ett stadgadt myntvärde.
och i det sednare af nödvändigheten att
442
/ Den 22 December et m.
lämpa föråldrade stadganden efter fordringarne
af en mera upplyst tid. Det vore förmätet
att nu vilja bedöma, huruvida Riksens
Ständers åtgärder i dessa delar komma att i
verkställigheten uppfylla den goda afsigt, hvari
de blifvit vidtagne. Den kömmandé tiden
skall utvisa det; men ehvad följderne än må
blifva, skall efterverlden ej tveka, att erkänna
det nit för allmänt väl, som ledt i8a3 års
Ständer, och de ihärdiga bemödanden, som
Riks-Ståndens Ledamöter användt till vinnande
af detta ändamål.
Med glädje öfver den sällhet, som råder
i vårt älskade Konungahus, öfver det välstånd,
hvari Riket befinner sig, åtskiljer sig nu Ridderskapet
och Adeln. Å dess vägnar framföre
vi den försäkran, att Borgare-Ståndets välgång
alltid skall vara ett föremål för Ridderskapets
och Adelns önskningar, äfvensom Ridderskapet
och Adeln hoppas, att af det Wällofiiga
Borgare-Stå idet städse få röna prof på
fortfarande vänskap — fortfarande välvilja.
Till Hedervärda Bonde-Ständet:
Då Ridderskapet och Adeln nu genom
Oss Deputerade till det Hedervärda BondeStåndet
framförer dess sista helsning under
detta Riksmöte, sker det med samma känslor
af vänskap och tillgifvenhet, som alltid förenat
Ridderskapet och Adeln med Sveriges
Odal-Allinoge.
Märkelig för Sverige är den tidpunct,
hvari vi nu lefva. Märkelig, ej för lysande
Den 22 December e. m.
443
bragder, eröfrade -länder, men för det lugn
vi njute, under det andra Europas Nationer
våldsamt skakas af inhemska oroligheter. Detta
ostörda lugn har gifvit tillfälle till fri utveckling
af Landtmannens krafter, och en öfver
Svea Land vakande Försyn har i rika
skördar välsignat hans bemödanden.
Våra öfverläggningar äro nu slutade. Välsignade
med ett älskadt och hoppfullt Konungahus,
i frid med oss sjelfva och våra
grannar, och hugnade med goda år, vare' vår
enda önskan fortfarandet häraf. Varnade af
tidens tecken, måtte vi, nöjde med hvad Vi
äge, ej förspilla det i fikandet efter ett bättre,
som vi endast ana, ej i verkligheten känna.
Den stigande upplysningen, med dess stigande
fordringar, skall sjelfmant och oförmärkt
gifva oss detta bättre, och, sålunda
småningom inympadt, skall det, utan våldsam
skakning, af alla med glädje emoltagas.
Med de varmaste önskningar för vår Konungs
välgång, för en fortfarande sällhet inom
Rike och Konungahus, och för välsignelsen af
de band vi sett knytas till befästande på Sveriges
Thron af en älskad Iionungastam, gå vi
åter till våra hem; och genom Oss förnyar
Ridderskapet och Adeln dervid dess ofta gif11a
försäkran, att Ridderskapet och Adeln alltid
med värma skall deltaga i befordrandet
af det Hedervärda Bonde-Ståndets angelägenheter,
och aldrig skall upphöra, att för detsamma
hysa fortfarande vänskap och tillgifvenhet,
hvarvid Ridderskapet och Adeln gör
444
Den 22 December e. m>
sig förvissadt, att alltid af det Hedervärda
Bonde-Ståndet mötas med samma känslor.
Herr Grefven och Landi-Marskalken uppstod
derefter, samt tolkade för Ridderskapet
och Adeln sina tänkesätt, genom följande Tal:
Högvälborne, Välborne Herrar Grefvar,
Friherrar, Ridders- och Adelsmän!
Med den innerligaste rörelse liöjes min
röst vid detta tillfälle, då jag för sista gången
från detta rum får till Ridderskapet och
Adeln uttrycka de känslor af tillgifvenhet, af
tacksamhet, hvartill jag är så högt förbunden,
och hvilka känslor aldrig af mig kunna tolkas
på ett sätt, som svarar mot mina önskningar
och de förbindelser jag äger till Ridderskapets
och Adelns mig visade dyrbara vänskap.
Örn jag varit nog lycklig, att till Ridderskapets
och Adelns tillfredsställelse hafva kunnat
uppfylla det hedrande rum, hvartill min
Konungs nåd och dyrbara förtroende mig
kallade, så tillräknar jag det ensamt den godhet,
hvarmed jag af Ridderskapet och Adeln
varit omfattad, den vänskap jag åtnjutit, och
det för mitt hjerta så dyrbara förtroende,
hvarmed Ridderskapets och Adelns Ledamöter
vid så många tillfällen behagat hedra mig.
Genom de många bevis af Ridderskapets och
Adelns smickrande godhet, som mig blifvit
lemnade, genom den utmärkta heder mig vederfarits,
kan jag ej dölja för mig sjelf, den
innerliga glädje, den stora tillfredsställelse
jag vågar hysa, då jag linner, att jag gjort
Den 22 December e. mi
44?
mig Förtjent af detta upplysta Ständs bifall,
och hvilket bifall är för hvarje Medborgare
den största belöning, som kan erhållas. Af
uppriktigaste hjerta, med de lifligaste känslor
af tacksamhet och tillgifvenhet, aflägger jag
till Ridderskapet och Adeln min ödmjuka och
innerliga tacksägelse för ali den vänskap mig
blifvit bevisad, och jag smickrar mig med clet
sälla hopp, att få räkna de vänners antal förökad
t, som jag förut hade den lyckan att äga
bland Ridderskapets och Adelns Ledamöter.
Mina önskningar för Ridderskapets och Adelns
välgång och lycka skola aldrig upphöra, och
då vid aftonen af min lefnad tanken återföres
till det förflutna, så skall minnet af de
stunder jag här tillbragt, alltid af mig ihogkommas
med vördnad, tacksamhet och tillgifvenhet.
Herr Grefven och Landt-Marskalken öfverlemnade
derpå Landt-Marskalks-Stafven
till Grefve Brahe, Magnus, med dessa uttryck:
Till Eder, Herr Grefve, Öfverlemna!’ jag
nu den Staf, som min Konungs Nåd och dyrbara
förtroende uti min hand anförtrott. Jag
anhåller, att J Herr Grefve behagade tili
Kongl. Maj:t framföra uttrycken af min underdåniga
vördnad, min osvikliga tillgifvenhet,
och min lifliga tacksamhet för all den
Nåd och Ynnest Kongl. Maj:t behagat visa
mig, och jag uppfyller denna min sista pligt
med åkallandet af himmelens välsignelser öfver
min Konung och mitt Fädernesland.
446
Den ?a December e. m.
Grefve Brahe emottog Landt-MarskalksStafven,
och yttrade dervid:
Högvälborne Herr Grefve och Landt-Marskalk,
Riddare och Commendeur af
Kongl. Majrts Orden.
Då hordens' tillfällighet beredt mig den
äran, att af Herr Grefven och Landt-Marskalken
emottaga den Staf Herr Grefven med
kraftfull och säker hand burit, är det äfven
för mig en hedrande pligt, att till Herr
Grefven och Landt-Marskalken frambära den
högtidliga försäkran om Ridderskapets och
Adelns lika så utmärkta, sorn uppriktiga högaktning
och tillgifvenhet. Ridderskapet och
Adeln, som redan innan ett så ärofullt uppdrag
åt Herr Grefven anförtroddes, för honom
hyste dessa tänkesätt, bekräftar dem nu
med förklarandet af sin oinskränkta och lifliga
tacksamhet för det sätt, hvarpå Herr Grefven
och Landt-Marskalken fört detta åldriga
tecken af Svenska Folkets urgamla frihet,
och hvarunder Herr Grefven företedt egenskaper,
värdige Fäderneslandet, Konungen och
detta Riks-Stånd, och när en dag Historien
hunnit samla sina anteckningar om detta långa
och märkvärdiga Riksmöte, skall Hon för
efterverluen yppa, att Hon i manga af dessa
egenskaper funnit anledningar till jemnförelser
med de främsta bland de odödlige Män,
som inom dessa murar anfört Ridderskapets
och Adelns öfverläggningar.
Herr Grefven och Landt-Marskalken återvänder
nu till det enskilta lif, öfver hvilket
Den 22 December e. m.
447
medvetandet att hafva förtjent medmenniskors
aktning och bifall skall sprida så många behag.
Njut det, Herr Grefve, i lugna och
talrika år; men med förstärkta krafter att uthärda
nya mödor, så ofta Fäderneslandet begär
dem af den Medborgare, hvilken så ädelt
och manligt ägnat sina dagar åt Menniskosällhetens
högsta villkor och Svenska Statsförfattningens
högsta ändamål —• Lagbunden
Frihet.
Det är med dessa djupt kända, men ofullkomligt
tolkade tänkesätt, som Ridderskapet
och Adeln beledsagar sin afskedshälsipng
till en Landt-Marskalk, som sd uppfyllt sitt
kall, att han åt sig beredt det älskade och
hedrade minne, som från samtidiga vittnen
skall fortgå till de åldrar, då sanningen genom
grifternas skugga skall framträda att afkunna
en dom, som af ingen tid skall jäfvas.
Vare Herr Grefven slutligen och innerligen
försäkrad om Ridderskapets och Adelns
beständiga och oförfalskade vänskap och tacksamhet.
Grefve Brahe afgick derefter, åtföljd af
6 Ledamöter af Ridderskapet och Adeln, till
Kongl. Slottet, för att till Kongl. Maj:t i underdånighet
återlemna Landt-Marskalks-Stafven;
samt återkom efter någon stunds förlopp
till Riddarhuset, och tillkännagaf, det
han, vid det tillfälle han i underdånighet öfverlämnat
Landt-Marskalks-Stafven till Kongl,
Maj:t, i underdånighet yttrat sig sålunda:
448
Den 32 December e. m.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I stunden af ett fuliändadt Riksmöte, får
Ridderskapet ock Adelil den nåden att genom
oss, sina Deputerade, till Eders Kongl,
Maj:t återlemna ett äretecken, hvilket alltsedan
det vid samma Riksmötes början bortgafs,
företedt det säkraste Vedermäle af den
genomträngande blick, med hvilken Eders
Maj:t upptäckte den Man, som genom sin
redlighet, sitt sinneslugn, sin oväld och sin
upplysning skulle på en gång göra sig förtjent
af Eders Maj:ts nåd, och sitt Stånds odelade
bifall och förtroende.
I detta val har Eders Maj:t forvärfvafc
sig en ny rätt till Ridderskapets och Adelns
tacksamhet, och när de begagna detta tillfälle
att den i underdånighet förklara, väckas i
förening dermed alla de vördnadsfull känslor
de äro skyldige en Konung, som med enstämmig
vilja uppsöktes till Sveriges räddning,
som verkställde dea, och som skall veta,
att den upprätthålla, i trotts af alla ödets
skickelser och de stormar, som kunde hota
att upprycka de sanna och eviga beståndsdelarne
för Konungarnes och Folkens lycka,
sanning, enighet och menniskorätt.
Våke den Allsmäktige öfver Eders Majrts
dagar, öfver Dess Thron, och öfver Dess
Konungsliga Hus. I dessa önskningar innefattas
högsta vilkoret för sällheten af det
Fädernesland, för hvilket hvarje Svensk Riddersman
-
JDen ??> December e. nu 449
dersman är skyldig, att ägna den sista droppan
af sitt blod, och den sista sucken från
sitt hjerta.
I Eders Kongl. Maj:ts Nåd och Ynnest,
får Ridderskapet och Adeln sig i underdånighet
innesluta.
Och hade Kongl. Maj:t täckts i Nåder
härå svara:
Mine Herrar!
Den Man, hvilken, under nu tilländabragta
Riksmöte, fört Landt-Marskalks-Stafven,
har fullkomligen rättvisat Mitt förtroende.
Jag leddes i mitt val, ej allenast af
den aktning, som Edert Stånd hyser för honom,
utan äfven af min förvärfvade öfvertygelse
om hans utmärkta egenskaper. I det
vigtiga kall han utöfvat, har han ej haft annat
syftemål än sitt Fäderneslands väl, och
sin Konungs ära. Sägen honom, att Jag, för
att gifva honom ett lysande vedermäle af
Min tillfredsställelse öfver hans hedrande
tjenster, har upphöjt honom till värdigheten
af En af Rikets Herrar. Denna utnämning
skall för Ridderskapet och Adeln vara en
borgen för den välvilja Jag ägnat Edert
Stånd. Varén öfvertygade, att Jag med nöja
skall omfatta hvarje tillfälle, att yttra dessa
tänkesätt.
Ridd. o. Ad. Prot. XI. Rand. Afd. sg
'Ilen 22 December e» ihi
Högloflige Ridderskapet och Adeln utbéiedsagade
slutligen Hans Excellence, Öfverste»
Kammar-Junkaren m. m. Herr Grefve De Geer,
under betygande af den högsta aktning och
erkänsla; samt åtskiljdes klockan § till io om
aftonen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
De uti cfessa Protocoll omnämnde Kongl.-  Majrts Nådiga Propositioner, Riksens Ständers
XJtskotts Betänkande!! och Förklaringar, samt
de öfrige Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag,
finnas tryckta uti det Bihang till samtlige
Riks-Ståndens Protocoll., som af Expeditions'Utskottet,
enligt Riksens Ständers beslut, blifvit
serskildt utgifvit, och af hvilken anledning
desamma, jemlikt 5p §. i Riksdags-Ordpingen,
här endast blifvit åberopade.
Bilagor
till
H 6 g I o f 1 i g e
Riddcrskapets och Adelns
Protocoll,
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm,
År 1823.
Elfte Bandet.
STOCKHOLM,
Tryckte hos Olof Grahn,
Bilagor
till PletiiProtocollet för den 4 December,
eftermiddagen.
N:o 1.
(j refve Gyllenborg, Jokan Haming:
Då jag, såsom Ledamot t 1820 och tS«2
Srens Revisioner, gillat BmcoFullmägtiges
vidtagne åtgärder, i afseende på frågor rörande
Götha Canal Bolags pensionsinrättningar
m. m., hvari BancoU »kottet i dess första Betänkande
äfven instämt, men i dess sednare
Betänkande, i anledning af gjorde anmärknin.
gar, ett förändradt omdöme meddelt; anser jag
mig icke sakna anledning att deröfver ett yttrande
afgifva. Anmärkningsvärd! förekommer
att BancoUtskotlet, som varit i tillfälle att
känna allt som till detaillerne i desse frågor
hörer, och förut meddelt ett gillande af hvad
BancoFullmägtige derom yttrat, sedermera, i
dess sednare Betänkande afgifvit ett, emot det
förra, i afseende på pensionerna alldeles stridande
utlåtande, då likväl icke nya förut okända
omständigheter uppstått och kunnat
i
K Den h December e en.
dertill föranleda, hvilket förhållande jemväl
kunde gifva anledning till omdömet om sakens
godtyckeliga behandling. Hvad nu åter
densamma angår, så har Utskottet i sitt första
Betänkande upptagit skälen hvarföre det sedermera
af Utskottet bifallne påståendet, borde
ogillas, så att jag anser tillfyllestgörande
att dem åberopa, till bifall af första Betänkan*
def, sorn redan lärer vara i 2;ne RiksStånd
gilladt; men om dock en tvefaldig tydning af förevarande
frågor, kunnat ägt rum, sorn jag likväl
icke tnedgifver, så förekommer det mig
likväl som Utskottet så mycket mindre bordt
ändra sitt föregående beslut, sorn denna förändring
innefattar en authorisatien, att Götha
Canals Bolag icke saknat anledning till dess
oväntade, kanske tilltagsne åtgärd, att tvärtemot
BancoFullmägtiges erinran emot permanente
pensioner, genast förändra visse årliga
gratificationer, hvaremot ej varit att erinra, till
permanente eller lifstids pensioner. Af desse
skäl tillstyrker jag afslag på Utskottets sista,
men bifall till dess första Betänkande i detta
ämne och jag döljer icke, att i detta tillstyrkande
förenar sig farhågan, att om du beviljas,
användande af ifrågavarande medel som
tillhöra Canaibyggnaden , och äro således att
anse såsom Allmänna medel, till liftids pensioner
derstädes, så torde möjeligen, och icke
osannolikt, med den framgång i influance och
anslag, gom Götha Canals interresset genom
skicklige bemödanden alltid haft, och alltid lärer
fortfara den rättighet, nu yrkas, blifva en
förberedande åtgärd till framtida påstående,
Den 4 December J, m. 5
otti löners och pensioners vid Götha Canal, i
stigande belopp öfverflyttande och uppförande
på Rikets allmänna Indragnings- eller PensionsStat.
N:o 2.
Hörsamste Memorial!
RiddarhusUtskottet får härjemte till Högloft.
Ridderskapet och Adeln vördsamt öfverlemna,
så väl en förnyad och fullständig redaction
af RiddarhusOrdningen, i öfverensstämmelse
med de Beslut Ridderskapet och Adeln,
vid öfverläggningarne derom fattat; som ock
ett Förslag till den underdåniga skrifvelse,
hvarigenom Ridderskapet och Adeln torde
vilja i underdånighet anhålla om Kongl. Majus
stadfästelse å samma Riddarhusordning.
Stockholm den 4 December 1823.
På RiddarhusUtskottets vägnar
Eric Sparre;
N. Snoilsky.
Riddetkapets och Adelns underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t, med anhållan om stsdfästelse
å en ny Riddarhusordning.
6
Ven é December c. m.
Stormägtigsta Allernådigste Konung!
Sedan Ridderskapet och Adeln ansett RiddarhusOrdningen
af den 16 Julii 1818 bora i
å skilliga delar ändras och förbättras, samt
derföre, i den ordning 52 §. af samma Riddarhusordning
föreskrifver, för sin del antagit den
förändrade Redaction af berörde Författning,
som härjemte underdånigst bifogas; får hos
Eder Kongl. Majrt Ridderskapet och Adeln i
underdånighet anhålla, det Eder Kongl. Maj:t
i Nåder täcktes derå meddela Dess Nådiga stadt
fästelse, så alt samma Författning må i händelse
af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga bifall,
blifva till efterlefnad gällande, från den tid,
då detta Riksmöte 6lut»s. Ridderskapet och
Adeln framhärdar &c.
R i d d a r h u s O r d ni n g.
§. t.
På Riddarhuset äge hvar och en introducerad
ätt, efter den vid 1809 års Riksdag stadgade
Nummerföljd, Säte och Stämma, på sätt
denna Riddarhusordning föreskrifver.
$. 2.
De personer^hvilka af Kongl. Majit blifvit
till^Greflig eller Friherrlig värdighet upphöjde,
eller med Adelskap benådade, men inom
tvenne år efter utnämnandet icke hafva sig
t>en 4 Btftmber c. m.
1
till
mält, hafva all vidare rätt dertill, enligt Kongl.
Förordningen den 8 Maji 1775 och Kongl.
Brefvet den it Februarii 18oo förlorat, så
framt ej Kongl. Maj:t täckes, genom särskild
Nådig Resolution, den försutne tiden återställa;
åliggande RiddarhusDirectionen noga
tillse, att hvad ofvanberörde Författningar si
väl härom, som i öfrigt rörande Introductioner
stadga, varder noggrant iagttagit. Under
Riksdagarne må likväl Introduction ej beviljas
förr, än RiddarhusDirectionen hos RiddarhusUtskottet
tillkännagifva, och RiddarhusUtskottet
hos Ridderskapet och Adeln anmält, det
vederbörliga prestanda blifvit fullgjorde, samt
Bidderskapet och Adeln derefter till Inirodactioncn
in Pleno tillstånd gifvit.
§• 3-
Ej må någon upptaga annan Ättg namn
ellar vapen, den må vara lefvande eller utdöd,
med mindre han dertill undfått Konungens
Nådiga tillstånd, efter att, i händelse Åtten
ännu lefver, hafva inför Kongl. Maj:t uppvisat
Ättens medlemmars uttryckelig» samtyck*
dertill.
Alla de Commendeurs ätter, hvilka tillkommit
före den dag då den nu gällande Re~
geriogsFormen blef af Kongl. Maj t och Rikets
Ständer fastställd, aga att bibehålla det högre
s
D«n 4 December c. m.
Säte å Riddarhuset, som dem blifvit för detta
tillagdt; men under ingen förevändning må hädanefter
någon ny sådan Ätt bildas, ej eller
någon ätt ur sin ordning flyttas.
§. 5-
Inom så väl gamla som nya Adeln anses
såsom Stamfader för en Adelig ätt, den, som
till samma ätts värdighet först upphöjd blifvit,
och såsom ättemän, så väl hvar och en
sorn af ättens värdighet är lagligen delagtig
vorden, som ock den, hvilken denna värdighet
ärfva kan, och sjelf är introducerad Svensk
Adelsman. Hufvudman är den ättemän, hvars
ättegren är äldre än någon af de öfrigas, och
har varit det i hvart och ett led, från och
med Stamfadrens barns till och med hans eget.
Fjermare eller yngre i ätten , är den ättemän,
sora senare, eller icke utan fleres bortgång,
kan blifva hufvudman; närmare eller äldre i
ätten, den som förr skulle blifva det. Den
ättemän, som mer än en ätts värdighet ärfva
k«n; räkne sig, i afseende på säte och stämma
å Riddarhuset, till den ätt, från hvars Stamfader
han på Svärdssidan närmast härstammar,
samt enär tvenne af dessa ätter leda sin härkomst
från en och samma Stamfader, till den
ätt sora främst på Riddarhuset sitter.
Undantag härifrån äger endast rum inom
de åtter, hvilkas hufvudman emellan 1792 och
1809 blifvit, jemte större eller mindre del af
slägtcn, och med särskild stadgad Succession*-
Dea 4 December c. m.
9
ordning, till Friherrlig eller Grefvelig värdighet
upphöjde. Hufvudmannaräiten för den ätt,
sorn utgör slägtens icke upphöjda del, tillfalla
då den ättemän, som af de, enligt diplomen,
i lägre värdighet qvarblifvtnde var närmast
den eller de, hvilka i den högre värdigheten
inträdde, och förblifve inom oämnde persons
gren , till dess densamma utgår. Nämnde
hufvudinannarätt tillfälle då med enahanda
vilkor den i samma lägre värdighet qvarblifn e
ättemän, som befinnes vara äldst efter Stamfadreo
, och som ej tillika är ättemän på en
högre nummer.
§. 6.
När Riksdag hållas skall, äge hufvudman,
aom vid den första eller andra af de anteckningar
hvarom 13 och 14 §• §• handla, dertill
sig anmäler, ovilkorlig rätt, att säte för ätten
intaga. Har hufvudmannen vid andra anteckningen
sig icke anmält, äge annan ättemän
samma rätt, och bland flere, den sorn är hufvudmannaiätten
närmast. Har någon ättemän
icke heller sig anmält, må såte för ätten intagas
af Fullmägtig som sjelf är af introducerad
ätt, och gom hufvudmannen eller den hans
rätt utöfvar, på sätt här nedan föreskrifves,
förordnat. Under Riksdagens lopp, vare hufvudman,
ättemän eller fullmägtig, som sig först
anmäler, berättigad, att säte för ätten intags.
Af dem som på en gång sig anmäla, njute
hvfvudman framför ättemän, hufvudmanna
-
10
Den 4 December g. m.
rätten; närmare ättemän framför fjärmare, lamt
ättemän framför fullmägtig företräde.
§. 7.
Från rättighet, att äga säte och stämma
på Riddarhuset , vare de personer uteslutne,
hvilka enligt 18 §• i Riksdagsordningen icke
kunna såsom Riksdagsmän i något Stånd godkännas.
Lag samma vare med bysatt person.
Är Adelsman, hvilken för nesligt brott blifvit
inför Domstol tilltalad, genom behörigt
utslag, änskönt det ännu ej vunnit laga kraft,
förklarad antingen till straffskyldig, eller med
mer än halfva bevis besvärad, så att Domaren
funnit saken böra till framtiden lemnäs,
då vare han, intill dess samma utslag lagligen
upphäfdt blifvit, från Riddarhuset utesluten.
Ej må Fullmagt antagas, derest utgifvaren icke
fyllt 21 år, samt i öfrigt är till säte och
stämma på Riddarhuset berättigad. Får hufvudman
, enligt denna Riddarhusordning icka
utgifva Fullmagt, inträde för tillfället närmaste
ättemän, för hvilken något lagligt hinder icke
möter, i full hufvudmannarätt; finnes ingen sådan
ättemän, vare då ättens plats på Riddarhuset
ledig.
§■ 8.
Är Adelsman LandtMarskalk, eller Talman,
eller Riksdagsman i snnat Stånd, då må
han för den Riksdagen, hvarken sjelf eller g«.
Den 4 December e ,m.
11
noin Fullmägtig sin Riksdagsinannträft på Rid*
dårhuset utöfva.
§• 9*
År hufvudman utrikes rest, antingen i
Konungens ärender, eller med vederbörligt
tillstånd för enskildta angelägenheter, vare
hans rätt bibehållen, att Fullmakt utgifva.
Adelsman, som med Konungens tillstånd
i främmande magtg tjenst är, äge, så vida han
för sin person de 3'ne sista åren före Riksdagen
här i Riket skattskrifven varit, rättighet
att säte på Riddarhuset intaga. Förekom-;
iner der någon 6ak till öfverläggning och beslut,
som den magt angår, i hvars tjenst han
är bör han ej öfvervara beslutets fattande, hvar.
ken in Pleno, Utskott eller Nämnd.
Adelsman, som med Konungens serskildta
Nådiga tillstånd, sig emot fremmande Öfverhet
med tro- och huldhetsed förpligtat, och egendom
eller embete under de 3.ne siste åren före
Riksdagen inom Riket innehaft, må med lika
vilkor 2 punkten i denna §. föreskrifver,
säte å Riddarhuset intaga. Med Adelsman,
•om är i fiendtlig fångenskap, och med fremmande
Öfverhet* tillstånd vistas i Fäderneslandet,
vare i afseende på öfverläggningarnes bevistande
i frågor, som röra denna magt, Lag
samma, som angående den person, hvilken
frädt i fremmande Öfverhet* tjenst här ofvan
stadgadt är.
12
Den 4 December e. tn.
§• 10.
Flyttar Adelsman sitt bo och hemvist
utrikes, på sätt 3* §. i 1723 irs Adeliga Privilegier
omförmäler, håfve han och hans efterkommande,
som utrikes äro, förlorat säte
och stämma bland Ridderskapet och Adeln,
änskönt han eller de fast Egendom här i Riket
äga. Inflyttar i Riket sådan Adelsman åter,
eller hans Son, och lagligen styrker, att
hans förbindelse emot främmande magt upp.
hört, samt att han med ny tro- och huldhetsed
emot Konungen sig förpligtat, då må han,
efter att hafva de 3:ne sista åren före Riksdagen
här i Riket skattskrifven varit, af det ut.
rikes vistandet icke hindras, att inträda i alla
rättigheter, såsom Svensk Adelsman. Afkomling
i fjermare led, än Son af den utflyttade
Adelsmannen, må icke återfå sin rätt till säte
och stämma på Riddarhuset, förr än han dertill
erhållit Konungens särskildta Nådiga tillstånd,
samt i öfrigt företett sådane bevis, som
här ofvan föreskrifne äro.
§. 11.
Adelsman, sorn utur Riket afvikit, hafva
förverkat rättighet till säte och stämma på Riddarhuset.
Återkommer han, utan att för afvikandet
eller orsaken dertill blifva till brott
förvunnen, inträde han i alla sina förra rättigheter.
Dock iakttages härvid, att den inflyttande
bör, på sätt nästföregående 2;ne § §.
Ben 4 December e. m.
13
innehålla hafva de 3:ne sista åren före Riksda*
gen här i Riket skattskrifven varit.
§• »2.
De å Riddarhuset förvarade Genealogiske
Tabeller öfver alla Introducerade ätter,
böra, på sätt och vid den påföljd af uteslutande
från säte och stämma på Riddarhuset,
som Kongl. Kungörelsen den 14 Julii 1818 föreskrifver,
completteras och i ordning hållas,
åliggande RiddarhusDirectionen, att häröfver
noga hand hålla.
§• *3-
Så snart LandtMarskalk, enligt 52 Regeringsformen
och 23 §. af Riksdagsordningen,
blifvit af Konungen i Nåder utnämnd, och af
de tvenne äldste närvarande Grefvar, till hvilka
Kongl. Maj:t honom öfverlemnar, till Riddarhuset
beledsagad, emottages han derstädes vid
ingången, af RiddarhusDirectionen, RiddarhusSecreteraren
och de öfrige till RiddarhusCanzliet
hörande personer. Derefter sammanträder
följande dagen å utsatt timma, efter föregångit
anslag, RiddarhusDirectionen, för att förrätta
anteckningen, under LandtMarsktlkens
Ordförande, hvarvid han likväl ej deltager i
öfverläggningarne och besluten, på annat sätt,
än såsom i Ridderskapets och Adelns Plena.
Med anteckning förstås den åtgärd, hvarigenom
en Adelsmans begäran om inträde å Riddårhuset,
såsom Riksdagsman, varder i grund
14
Den “Decembvr e, m.
af denna Riddarhusordning, Genealogiske Tabeller
och andre tillförlitliga handlingar pröfvad;
samt derest något hinder icke möter, hans
namn och värdighet införd i en för sådant
ändamål på alla lefvande ätter inrättad uppropslista,
och honom tillställd en med Riddarhusets
sigill påtryckt pollet, med påskrift af
ättens nummer och namn, den antecknades förw
namn samt nummer på den bänk, der hans
ställe är honom anordnad!. Skulle emellan de
personer, hvilka anteckningen salunda förrätta,
olika meningar uppstå, afgöre* frågan eiler de
fleste rösterne. Uppkomma paria vota, galle
den mening, för hvilken den efter Matrikeln
äldste Ledamoten i RtddarhusDirectionen sig
förklarar.
§• 14-
Sådane anteckningar., hvarvid det åligger
RiddarhusSecreteraren, RiddarhusFiscalen och
Riddarhusets 2:ne OrdinarieCaozlister att alltid
vara tillstädes, för att lemna upplysniDgar och
biträde, böra vara tvenne, och förrättas hvardera
med etne upprop, som ,af RiddarhusFiscalen
verkställas} skolandes första anteckningens
etne upprop ske på särskilta dagar, men
efter hvarandra, så framt ej helgedag inträffar,
då det senare uppropet blifver nästa Söcknedag
derefter. Andra anteckningens begge upprop
ske på en dag, hvilken bör vara den närmast
föregående helgfria, innan Konungen i
Nåder kallar Stärwlerne på RiksSalen. Vid
senare uppropet af decna anteckning utlemnas
Dill 4 Drcembtr e. m.
i5
pelletter åt ättemän ©ch fullmägtlga, hvilka,
sådant ej vid den törsta kunnat beviljas.
$• * 5-
Sedan må ingen anteckning tillåtas förr,
ån RiddarhusUtskottet är förordnadt, hvilket
genast sk® bör, så snsrt Electorerne valde äro.
Detta Utskott bör ock sedermera för anteckningar
sammanträda en half timme före hvarje
plenum. Ej må någon af Riddarhusets Tjen»temän,
utan RiddarhusUtskottets samtycke,
till någon, ebo det vara må, pollet utgifva,
vid ansvar efter Ståndets bepröfvande; hörandes
i öfrigt noga tillses, att den, som pollet
ordentligen erhåller, äfven genast och ofelbart
varder i uppropslistan antecknad. Ej må någon
till anteckning anmälas, som sig vid Rik9-  dagen icke personligen infunoit, eller pollett
för honom utgifva».
§ <6.
Häfver ättemän i behörig ordning anteck^
nåd blifvit, åge i sådant fall hufvudman rättighet,
att i grund af behörig fullmagt, säte
för annan ätt intaga. Har hufvudman fullmakt
utgifvit, vare han för den Riksdagen
skiijd från utöfningen af sin Riksdagsmannarätt,
utom i den händelse, att fullmäktig sin
rätt förlorat, eller ock utrikes rest, eller sin
polett till RiddarhusUtskottet återlemnat. Dör
under påstående Riksdag, hufvudman, sorn
fullmagt utgifvit, lemna fullmägtig det sätt
Den 4 December e. m.
han på grund deraf innehaft. BMfver under
påstående Riksdag fullmägtig genom hufvudmannens
afgång sjelf hufvudman, intage h*o
säte för sin egen ätt, utan att skiljas från sin
befattning såsom Elector, Utskotts eller Nämnds
Ledamot.
§■ '7-
Den, hvilken första gången såsom Riksdagsman
sig anmäler, åiigge att om sin ålder,
i lall sådant äskas, uppte bevis genom utdrag
af Kyrkoboken ifrån den Församling, der han
född är. Finnes ej Kyrkobok, galle då bevis
af någon Konungens Embetsman i Orten. Företer
sig anledning, att inlemnade betyg är origtigt,
blifve inlemnaren genast tilltalad i laga
ordning, och erhålle ej inträdespolett, innan
han sig inför Domstol rättfärdigat, och
skall han i händelse betyget befinnes falskt,
hafva förlorat för den då påstående Riksdagen
ali rätt till säte och stämma bland Ridderskapet
och Adeln. Innehålla de å Riddarhuset
befintlige Genealogier fullständig underrättelse
om den söksndes ålder med dag och datum,
är ej annat bevis af nöden; men påstår den
sökande, att Genealogiens uppifter äro origtige,
hvile frågan om poletts erhållande, till
dess han anskaffar bevis. Anmäla sig på en
gång flere, som göra anspråk pä Hufvudmannarätt
för samma ätt, eller på närmare ättemannarätt,
eller klagar någon deröfver, att
pollet blifvit utlemoad på grund af förment
origtig
Den 4 December e. m.
17
\
Ofigtig Genealogie, då blifve, eller fortfare att
vara antecknad den, sorn enligt Genealogien är
närmast berättigad, till dess den andre sin bättre
rätt med antageligs bevis inför vederbörlig
Domstol styrkt.
§. 18.
Ej må någon fuilsnagt för gällande anses,
sorn icke af Ättens vc-rkeliga hufvudman, eller
af den som efter denna Riddarhusordning,
dertill berättigad är, blifvit utgifven. Böran*
des fullmakten, antingen med utgifvarens stil
öfverallt skrifven Och underskrifven, eller lagligen
bestyrkt, ovilkorligen vara författad efter
följande formulair:
Till den Lagtima (Urtima) Riksdag, som
i N. skall hållas och tager sin början den
(dag och år) befullmägtigas härqied (Caracter
och Namn) att för
Grefliga j
brihfcrrliga \ätten N- N. N:o 00 intaga Sate
Commendeurs/
Adeligi }
och Stämma på Riddarhuset, hvarvid han ovilkorligen
förpligtas, att ställa sig till efterrättelse
den af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer
antagne och besvurne Regeringsform, af den 6
Junii 1809, jemte Riksdagsordningen *f den 10
Bil. till Ridd. o. Ad, Pr. XI Band. 2
»8
Den 4 December e. m.
Februarii 1810 och öfrige gällande Grundlagar.
Ort och datum.
•Namn.
Sigill.
Caracter.
}
§ 19-
Uppvisas vid en ;och samma anteckning
tvenne eller flere Fullmagter för en och samma
ätt, varde de alla, ehuru af behörig man
utgifne, ogillade. Anmälas sådane Fullmagter
vid olika anteckningar, galle den som först
uppvisad blifvit. Den som med obehörigt ut-1
gifvande af en eller flere Fullmagter beträdes
kommer för ett sådant förhållande, hvilket uti
Riddarhusutskott^, uppå RiddarhusFiscalens
anmälan upptagas och undersökas bör, att anses
säte och stämma på Riddarhuset för längre
eller kortare tid förlustig, allt efter hvad
Ridderrkapet och Adeln in pleno derom kan
rättvist pröfva.
§. ao.
Den hvars anhållan, om Inträdespollet blifvit,
antingen vid de anteckningar, då LandtMarskalken
förer ordet, ellet vid dem, som
ske inför RiddarhusUtskottet, ansedd icke kunna
beviljas, äge, när afslaget honom tillkännagifves,
äska förhållandets anmälande af Ord
-
Nk-tt 4 Decemhrr e. tn. 19
toraliden i RiddarhusDirectionen eller Riddar
husöiskottet
hos Ridderskapet och Adeln in
plenö, på hvars slutliga algörande Irågan kommer
att bero.
Såsom allmän grundsatts galle, att den,
hvilken enligt denna Riddarhusordning blifvit
ansedd oberättigad att såte och stämma på Riddarhuset
intaga, under samma tid ej eller må
fullmagt utgifva.
§. 21.
Innan anteckningaroe förrättas, skola Bankarne
i RiddarhusSalen vara af RiddarhusSecreteraren
och Fiscalen indelte, hvarvid iakt—
tages den för ätterna här ofvan uti §. 1 stadgade
ordning, på det sätt, att Grefvar och
Friherrar sitta till höger om LandtMarskalksbordet,
hvarest första Bänken undlår Nio 1,
den andra N:o 2 och så vidare, intill dess
samtelige Grefvar och Friherrar erhållit sine
platser. Ridder»- och Adelsmän sitta till venster
om LandtMarskalsbordet, hvarest första
Bänken undfår nummer nast i ordningen efter
den sista, som af Friherrarne upptages : så att
om denna till exempel har Nio 11 får den
Första till venster om LandtMarskalksbordet
N:o 12 och den andra N:o 13 och så vidare,
intill dess Ridders- och Adelsmännen upptagit
lika manga Bänkar å den venstra sidan, som
Grefvar och Friherrar å dea högra. Derefter fördelas
Ridderskapets och Adelns öfrige medlemmar
på de ä ömse sidor i RiddarhusSalen
återstående Bänkar, af hvilka alla de på ena
ae Ben 4 December «, m.
sidan betecknas med udda och de på den andra
med jemna numer. Sedermera uppslås ep lista vid
hvarje Bänk hvarpå de Riksdagsmäns namn
uppföras som derå erhålla sine platser; åliggandes
RiddarhusFiscalen, att öfver verkställigheten
häraf noga hand hålla.
§. s 2,
Ingen Ledamot må på Riddarhuset inträda,
innan han förut för vakthafvande UnderOfficeraren
uppvist den honom lemnade inträdespollet.
RiddarhusFiscalen åligga att, efter
egne anledningar, eller uppå erhållen underrättelse,
tillse, det ingen obehörig öfverläggningarne
bevistar.
Utlånar Ledamot sin pollet åt någon till
inträde på Riddarhuset icke berättigad person,
för att honom såmedelst inträde förskaffa, vare
den, som polletten utlånat, såte och stärne
ma den Riksdagen förlustig, hvarom, efter RiddarhusFiscalens
anmälan, i RiddarhusUtskottet
undersökas bör, för att sedermera af Ridderskapet
och Adeln in pleno afgöras.
§. 23.
Vid hvarje Riksdag skallj första gången
då Ridderskapet och Adeln sammanträder in
Pleno, denna Riddarhusordning, äfvensom den
serskildta Ordningsstadgan för Ridderskapet och
Adelns sammankomster uppläsas. Icke må något
beslut fattas i Ståndet, rörande ämnen,
Den 4 December e. m.
»r
hvilka tåla uppskof, innan andra anteckningen
för sig gatt. Ett tryckt exemplar af Riddarhusordningen
bör ständigt vara att tillgå, så
väl å Landt Marskalksbordet, som i Riddarhus*
Canzliet.
§• 24.
Sedan Riksdagen blifvit af Konungen å
Riksalen öppnad, bör nästa Söcknedag derefter,
så vida Plenum plenorum icke å samma dag
är anbefaldt, Electors val verkställas. Med dej.,
ta val förhålles sålunda, att, efter det Ridderskapets
och Adelns samtelige valberättigade
Ledamöter, enligt anteckningslistan, blifvit ge-'
nast efter 2*.dra anteckningen, af RiddarhusSecreteraren
delade i 25 serskilte, men till beloppet
lika delar, hvarvid otn, något mindre
antal skulle öfverblifva, detsamma med en per.
son på hvardera af de sista afdelningarne för)
delas, bör en förteckning upprättas, som visar,
hvilka Ledamöter tillhöra hvarje afdelning;
och hvilken förteckning bör vara å Riddarhuset
att tillgå, dels skrifven, minst i atne exemplar,
» sednast om morgonen dagen förut, dels
tryckt samma morgon, valet skall ske.
Hvarje afdelning kallas serskildt inom
skranket, och uppropas Ledamöterne efter anteckningslistan,
då hvar och en framträder,
och i sin ordning öfverlemnar till LandtMarskalken
en sluten sedel, innehållande namnet
på en person, vald inom hela Ståndet, då den
som de fleste rösterne erhållit, är behörigen
32
Den 4 December c. m.
vald Elector, och bör han6 namn högt utsägas,
och genast uppskrifvas på en taSa, uppsatt vid
skranket.
Hafva 2:ne eller flera af dem, som fått de
fleste rösterne, erhållit ett lika antal, då skall
lottning dem emellan genast verkställas af
den förste Ledämoten inom afdelningen. På
lika sätt förhålles med valet för de öfrige afdelningarne,
hvarvid dock bör iagttagas, att
en efterföljande afdelning icke må rösta på
den person, gom af en föregående afdelning
blifvit till Eiector utvald; samt att LandtMarskalken
lemnar ett korrt rådrum åt hvarje afdelningsLedamöter,
att, innan upprop sker,
författa deras voteringssedlar.
Afgår Elector under Rikgdagen, välje den
afdelning, sorn utvalt honom, en annan i desä
ställe, på sätt redan stadgadt är, hvilket nyt
val, efter dprom dagen förut gjordt anslag, alltid
in Pleno ske bör, Skulle vid sådant tillfälle
antalet af en afdelnings Ledamöter finnas
vara mer än till hälften förtningkadt, mot det
som varit antecknadt vid första valet, iylles
bristen i primitiva antalet af de näst föregående
och näst efterföljande afdelningarne, föregående
afdelningen först och efterföjande sidan, hvar
i sin ordning , tills bristen blifvit fylld af närvarande
Ledamöter, som i nummerföljden äro
den väljande Afdelningen närmast. Börandes
i händelse en sådan brist skulle uppstå i den
25tte Electors afdelningen, densamma, på berörde-vis
ersättas från den 34 och 1 afdelnin
-
Dtn 4 December *. m.
gen, äfvensom, då Ledamöter saknas i i:sta afdelningen,
det felande aotalet tagea ur den
25Ue och 2.dra afdelningen.
$• 35-
Electorerne åligge, att, inom den tid Riks^
dagsOrdningens 28 §. föreskrifver, välja Ledamöter
till samtlige der omnämnde Utskott,
samt till RiddarhusUtskottet. Innan detta val
ekedt. må ingen utvald Elector afsäga sig denna
befattning. Derefter må det vara tillåtit
under enahanda vilkor, som för Utskotts Ledamot
stadgade äro.
Electorerne tillhöre äfven att tillsätta Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln i alla de
Utskott, hvilka Rikets Ständer, med anledning
af Riksdagsordningens 36 §. finna vara af nöden,
samt att, vid inträffande ledigheter, välja
andre Ledamöter i de afgångnas ställe. Da
- kunna ej till Ledamot i Utskott kalla annan
person, än den, som till säte och stämma antecknad,
samt å Riksdagsorten närvarande är,
och som af 4i §. Riksdagsordningen icke hindras,
att förtroendet emottaga. De förrätta deras
val serskildt för hvarje Utskott, genom
slutna sedlar, börandes hvarje sedel innehålla
namn på så många personer, som antalet af de
platser, hvilka för tillfället skola besättas. Electorerna
må ej sammanträda till val, uttn
föregånget, in pleno fattadt beslut, och böra
minst tretton närvarande i valet deltaga. Valprotocollet
bör genast af minst 13 Electorer
24
Den 4 December e. m.
undertecknas, och försegladt till RiddarhusSecreteraren
aflemnas.
Vid Motionstidens slut utses äfven, på enahanda
sätt, för hvarje Utskott, Suppleantér
till en tredjedel af de ordinarie Ledamöternas
antal, för att, hvar i sin ordning , intaga dessas
ställe, då de erhållit ledighet, eller äro af
laga förfall hindrade att tillstädeskomma. Di
Suppleant inträdt i Utkott, såsom Ordinarie Ledamot,
utväljas ofördröjeligen ny Suppleant i
hans ställe,
§. 26.
Varder Elector till Utskotts Ledamot vald,
upphöre han att vara Elector, gå framt han ej
Utskotts befattningen, på sätt 29. § omförmäler,
sig afsäger. Elector, som kallas till Ledamot
i förstärkt Utskott eller Nämnd, bibehålle
sitt uppdrag såsom Elector.
§. 27.
Tillstånd att pä 2 högst 3 veckors tid från
Riksdagen afresa, må LandtMarskalken bevilja
fyra eller fern af Electorerne i den ordning
de sig defom anmäla.-
§. 28.
I Utskotten fores ordet af den Ridderskap
pets och Adelns Ledamot, som, bland de tillstädesvarande,
är elter Matrikeln äldst.
Den 4 December e. ml
as
§• 29*
Den som blifvit vald till Ledamot af Utskott
eller till Suppleant, ägerätt att i samma
plenum Vallistan blifvit öppnad, eller i det
nästföljande, denna befattning sig afsäga. Sedermera
må detta icke äga rum, utan med
Ståndets samtycke, eller efter anmälan hos
LandtMarskaiken, och polettens aflemnande,
hvarmed en sålunda afgången Ledamots utöfning
af Riksdagsmannarätt för den Riksdagen
upphör.
Ledighet på 2 högst 3 veckor må Ordförande
i Utskott kunna bevilja x högst 3 Ledamöter
i sänder, i den ordning de sig derom
anmäla.
Ifrån befattningen i Henfliga Utskottet
kan likväl, sedan detsamma blifvit i verksamhet
satt, icke någon, utan Konungens tillstånd,
alldeles eller på bestämd tid endtledigas.
§• 3°*
Elector eller Utskotts Ledamot må, utan
laga förfall eller erhållen ledighet, icke uteblifva
från Electorernes eller Utskotts sammanträde,
vid den påföljd, som serskildt finnes
stadgad. Sker det ändock, tre på hvarandra
följande sammankomster, vare han sin Riksdagsmannarätt
för den JRiksdagen förlustig.
Lag samma vare, om Elector eller Utskotta
Ledamot utöfver erhållen ledighet tvenne vec
-
26
Den 4 December e. m.
kor, utan styrkt laga förfall, uteblifver; hörandes
sådant af Eiectorernes eller Utskotta
Ordförande genast hos Ridderkapet och Adeln
tilikännagifvas.
§• 3»«
Med laga förfall förstås hvad allmänna lagen
stadgar i 12 Cap. 1 $. RättegångsBalken.
Skulle andra synnerliga, der icke nämnde orsaker
till förfall anmälas och styrkas, må pröfaingen
deraf på Ridderskapet och Adela in
pleno ankomma.
§ 32-
Anslag till plenum bör ske dagen förut,
sist klockan 6, samt till Electorers och Utskotts
sammanträden, sist klockan 8 om aftonen.
Göres anslag senare, vare Plenum, Electorers
eller Utskotts sammanträden ogiltige.
Om under varande Plenum, fortsättning pröfvas
nödig på eftermiddagen, bör anslag dertill
innan klockan 1 på dagen vara gjordt.
§• 33.-
LandtMarskalken, eller, om ban låtit tillkännagifva,
att han ej kan tillstädeskomma
den närvarande efter Matrikeln äldste Ledamoten,
äge, att vid samlingstimman, efter med
klubban äskadt ljud, låta börja öfverläggning*r
ne hvari han likväl icke på annat sätt, ån
för LandtMarshalk är stadgadt, må deltaga.
Den 4 Dcce/nber e. m.
27
Dör LandtMarskalk, afvakta» i underdånighet
Konungens Nådiga utnämnande af en
annaa.
§. 34.
«
Utom hvad för LandtMarskalken finnes i
Riksdagsordningen stadgadt, äge han, eller
den hans ställe företräder:
•v
KO. Att hos Ridderskapet och Adeln all Konungsligan
rätt styrka, och likaså inför Konungen
Ridderskapets och Adelns, i enlighet med
den i 23 §. Riksdagsordningen intagne Landt-,
Markalks eden.
2:0. Att till verkställighet befordra allt
hvad Ridderskapet och Adeln beslutit.
3:0. Att varna den, sorn kunnat sig otillbör
1 igen förhålla, hvilken rättighet likväl
ej .må sträcka sig derhän, att varna hela Ståndet.
§• 3 5*
Vid hvarje Riksdags början skall ett Diarium
upprättas med 2:ne Columner: uti den ena
införas alla inkomne mål af hvad beskaffenhet
sam hälst, jemte namnet på den Ledamot,
sorn ingifvit ett Memorial, innefattande
sådan ny fråga, som, enligt Regeringsformen,
Rikets Ständers öfverläggning och pröfning
tillkommer, och bör äfven innehållet i korthet
anföras: uti den andra columnen åter an
-
28
Den 4 December.
tecknas, nar något mål blifvit in pleno föredraget,
när det blifvit lagdt på bordet,
eller till något Utskott remkteradlj när Utskottets
utlåtande inkommit, och när derefter frågan
blifvit af Ridderskapet och Adeln afgjord.
Detta Diarium, som i RiddarhusCancelliet skall
föras, bör vid hvarje plenum ligga å LandtMarskalks
bordet, och dess emellan alltid vara
uti RiddarhusCancelliet att tillgå. Efter ordningen
af detta Diarium, böra målen föredragas,
i fall icke ändring deri sker på sätt 47 §.
Riksdagsordningen medgifver. Förekomma propositioner
och remisser från Konungen, eller
ärenden från de andre RiksStånden till communication
och afgörande, böra sådane mål
och ärenden hvarje plenum först och främst
föredragas.
I chigt ställe LandtMarskalken sig till efterrättelse,
hvad ofvan anförde 47 §. om den
gemensamma öfverläggningen Talmännen ernell
lan närmare stadgar.
För hvarje plenum bör, sedan Talmansöfverläggningen
för sig gått, genast uppgöraB
en serskild föredragningslista, hvaraf en afskrift
under påstående plenum bör vara uppsatt
i RiddarhusSalen, derå alla förändringar
j föredragningsOrdningen, hvarom Ståndet kan
öfverenskomma, 6kola genast anmärkas. Stadgandet
i 49 §• Riksdagsordningen, att i Ståndets
Cancellie alltid skall finnas att tillgå en
förteckning öfver alia på bordet liggande mål,
Den 4 December e. m.
29
med dertill hörande Acter och Handlingar,
iagttages särskildt.
§• 36
Väcker någon munteligen en fråga, som
på bordet lägges, eller remitteras, eller med
de öfrige RiksStånden communiceras, bör den
innan nästa plenum skrifteligen till Protocollet
aflemnas. Gör någon munteligen sådane anmärkningar
vid ett Utskotts yttrande, att de
till samma yttrandes återförvisande föranleda,
böra de, efter ledning af RiddarhusSecreterarena
förde Memorialprotocoll, inom åtta dagar
vara skrifteligen uppsatte och inlemnade till
RiddarhusCancelliet. Underlåteg det, skola de,
sådane de till protocollet blifvit uppfattade, till
Utskottet afsända*.
§• 37-
Uppstår fråga om någon tillåtit sig personligen
förolämpande uttryck, pröfve Ridderskapet
och Adela om han derföre af LandtMarskalken
enligt 34 §. 3 momentet af denna
Riddarhusordning varnas bör} om saken af ett
Utskott skall närmare pröfvss eller ock alldeles
förfalla; förvises saken till Utskott, skall
ett sådant af tolf Ledamöter sättas och äge
LandtMarskalken, samt dtn person, hvilken
i fråga är, att af nämnde Ledamöters antal,
hvardera hälften utnämna. Detta Utskott pröL
ve genast målet och lemn? deröfver till Ridderskapet
och Adela sitt Betäckande, antingen
3°
Den 4 December e, m.
till brfrielse, eller att dermed skall förfaras
på sätt itsta Momentet i Regeringsformens 110
$. stadgar, eller till uteslutande från säte och
stämma på Riddarhuset för den Riksdagen,
hvartill fordras ett lika belopp af röster, som
nyssnämnde §, för sättande under iaga tilltal
bestämmer.
§ 38»
Uti alla sådane mål, hvilka personligen
röra en eller annan af Ridderskapets och Adelns
Ledamöter, böra densammes närmaste
anhörige, till och med syskooebarn, ingen röst.
rättighet äga, utan skola de, seden så väl den,
sorn saken angår, som de sjelfva, ägt tillfälle till
protocollet andraga hvad de nödigt aktadt, jemte
honom, när beslut skall fattas från Riddarhuset
afträda. Skulle någon eller någre, 6om på
ofvanberörde sätt befunnos slägt vara, uti sådan
fråga hafva voterat, vare han eller de
Riksdagsmannarätt för den Riksdagen förlustige,
och i fall uti nästa plenum styrkes att
voteringen kunnat bero af hans eller deras rö>
eter, gånge samma votering åter.
§• 39-
Enligt 53 och 54 §. § Riksdagsordningen
skall, första gången ett mål till afgörande förekommer,
iakttagas, att proposition först göres
tili bifall å Utskotts Betänkande, sedan till
iterremiss, och sluteligen till afslag, om de föregående
propositionerne blifvit med Nej be
-
Dm 4 jjerember e. m, 3*
svarade. När ett mål som varit till Utskott
återremitteradt, skall definitivt afgöras, framställes
först proposition till antagande af Utskottets
Betänkande oförändradt. derefter till
dess antagande med de förändringar, som under
discourserne blifvit äskade, samt sluteligen,
om ingen af dessa propositioner bifalles, till
afalag å Betänkandet. Begäres votering, vid
någon af LandtMarskalken framställd proposition,
skall densamma alltid utgöra japropositionen,
och åge den, som voteripg begärt, att föreslå
contrapropositionen, hvilken likväl för
att antagas, måste af Ståndet gillas. Uppstå
rörande Contrapropositionens innehåll stridiga
meningar, hvilka icke kunna sammanjemnkas,
bör först, genom serskild omröstning, utrönas
hvilket af de olika förslagen skall till contraproposition
antagas, bvarefter och sedan
densamma sålunda blifvit bestämd, votering
öfver hufvudsaken anställes.
>
LandtMarskalken bor, så snart Ridderskapet
och Adeln yttrat sig, till Protocollet förklara,
huru han fattat Ståndets tanka, och
stadfäste sedan beslutet, genom klubbslag, så
vida ej någon Ledamot begär votering.
§. 40.
Då votering eller val förrättas skall, anmode
LandtMarskalken eller den hans ställe
företräder, sex personer af Ridderskapet och
Adeln, att jemte sig vid bordet sitta; al hvilka
5a
Deri 4 December e. m,
arne fora anteckning ofver dem, som rösta, och
tvenne öfver dem, som vid lörsta uppropet sig
icke infinna. Upprop förrättas af RiddarhusFiscalen
efter anteckningslistan. De som till
en och samma bänk höra, träde inom skranket,
när deras bänks nummer uppropas, och
hvar och en framlägga, vid upprop af dess
» namD, en sluten, sammanrullad sedel på det
pappersark, sorn hålles af en Ledamot vid
bordet.
§. 41.
Vid alla val och voteringar, Electors val
undantagne, skola arne upprop ske. Den som
sig ej infinner, när andra uppropet för hang
bänk verkställes, håfve sin rösträttighet den
gången förlorat.
§. 42.
Val eller votering sker med iakttagande
»f hvad 53 och 7t §. §. Riksdagsordningen
föreskrifva. Om valsedlarnes rätta beskaffenhet,
bör en fullständig och skrifteligen författad
underrättelse alltid före valet i RiddarhusSalen
anslås, samt dervid tillika anmärkas, hvilka
Ledamöter af Ståndet, som för tillfället,
enligt Riksdagsordningen icke kunna komma
under omröstning, eller äro berättigade, att i
valet deltaga. Under påstående votering, böra
voteringssedlar alltid finnas att tillgå på serskildte
ställen i RiddarhusSalen, och får emel*
Ian
Dan 4 December e. m.
Ian de med Ja och Nsj tecknad* öågon ikill
Dad
i öfrigt icke finn a 3.
§• 4 3-
Mellan «:ne eller flere Ledamöter, sorn
fått lika röster, skilje* genom lottning, när så
behöfves. Öfverenskominer Ridderskapet och
Adeln, eller är det särskildt stadgadt, att, jemte
de personer, som in pieno skola väljas, ett
Visst antal Suppleanter tillika bör utses, för
att inträda, i mohn af inträffande ledighet} då
skall alltid valet ske på det sammtnlagde antalet
af Ordinarier och Suppleanter, hvarvid
de fleste rösterne bestämma, hvilk* personer
blifva ordinarier, äfven som den ordning, hvari
Suppleanterne böra tillkallas.
§■ 44.
Sedan voterings- eller Valuppropen äro
slutade, Öppnas sedlarne af Ordföranden, samt
granskas af honasn och af dem, sorn vid bordat
sitta, ibland hvilka fyra föra hvardera
särskildt Protocoll, sorn efter fulländad votering
eller val, collationeras. Derefter upprättas
ett omröstnings- eller valprotocoll, hvilket underskrifves
af alla dem som vid bordet sitta,
och genast uppläses.
§• 4 5-
Vid hvarje Riksdag, vare sig Lagtima elBil,
till Ridd. o, Ad. Prot. XI Baad. S
34 Den 4 December c. m.
ler Urtima, välje Ridderskapet och Adeln in
pleno, på sätt föregående §. §. stadga, trenne
Fullmäktige uti Rikets Ständers Bank , och
ett lika antal Fullmäktige uti Rikets Ständers
RiksgäldsContoir, samt förordne dessutom, enligt
68 §. Riksdagsordningen, på sätt Ståndet
lämpligen finner, om Revisorer till de derstädes
anbefallte eärskildte granskningsförrättningar.
Hvarförutan Ståndet, enligt 69 §. Riksdagsordningen
på sätt det lämpeligast finner,
förordnar om ersättandet af de, genom dödsfall
eller andre tillfälligheter, emellan Riksdagarne,
uppkommande ledigheter bland Fullmägtige
eller Revisorer.
Fullmägtige och Revisorer taga sine säten
efter de ätters ordning i Matrikeln, hvilka de
tillhöra. I anseende till de personer, hvilka
till dessa befattningar kunna komma under omröstning,
iakttages hvad RiksdagsOrdningens
70 §. härom stadgar.
§. 46.
Till befrämjande af nödig ordning vid
Ridderskapets och Adelns sammankomster, är
särskild stadga upprättad, som i RiddarhusSalen
alltid bör vara till efterrättelse anslagen.
§. 47;
Riddarhusutskott^ består af tolf Ledamö.
ter. Inför detta Utskott skola Ledamöter af
Ridderskapet och Adeln, hvilka, efter de tveni
Den 4 December e. m.
ne första antecfeningarne, vid Riksdagen sig
infinna, styrka deras behörighet tiil säte och
6tämma, och utbekomma poletter. Detta Utskott
tillkommer, att öfverse Riddarhus- samt
Adeliga JungfruStifts ärendernes förvaltning,
sedan förra Riksdagen; revidera RiddarhusCassan
och Adeliga CadetteScholaefonden, såsom
ock alla öfrige under Directionens Sty.
reise ställde Cassör, Donationer och Legater,
Börandes öfver allt detta Utskottet till Ridderskapet
och Adeln aflemna sin berättelse, deruti
äfven de förändringar böra föreslås, hvilka
Utskott i antingen i anseende till förvaltningen,
eller i andra hänseenden, kan finna nödiga
I öfrigt äger Utskottet, att ställa sig till
efterrättelse, hvad denna Riddarhusordning
stadgar; äfvensom de i Grundlagen för Rikets
Ständers Utskott gifne föreskrifter, hvilka kun-,
na på Riddarhusutskott tillämpas.
§. 48.
Riddarhusets angelägenheter besörjas och
förvaltas af en Direction, bestående af sju Ledamöter,
för hvilken är utfärdad serskild Insiruction
innehållande äfven föreskrifter för
RiddarhusSecreteraren och öfrige Riddarhusets
Tjenstemän. Ledamöterne i denna Direction
utses sednast inom fyra månader från den dag,
då Kongl. Ma:jt afgifvit dess, Nådiga pfoposition
till Rikets Ständer angående Statsverkets
tillstånd och behof, af Ridderskapet och Adeln
in pleno, genom omröstning ibland sådane Adelsmäo,
hvilka, enligt 41 §. RiksdsgsOrdnin
-
56
ffen 4 DCiembtr t. »t.
gen, ej äro förhindrade, att till Ledamöter t
Utskott väljas. Direetionens RiksdagsBerättelse
bör så tidigt af RiddarhusUtskottet granskas,
att Ridderskapet och Adeln, i anledning
af det yttrande Utskottet deröfver bör afgifva,
må kunna inom nämnde tid pröfva samma berättelse,
och huruvida Directionen må hafva
dass åliggande, i afseende på Riddarhus- och
Stiftärer.dernes förvaltning, rätteligen fullgjort.
Ej må Leda not af RiddarhusDirectionen derjemte
kunna vara Fullmäktig i Rikets Ständers
Bank, eller i deras RiksgåldsContoir, eller
Revisor öfver desse Verks samt Statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
§• 49-
Har RiddarhusSecreteraresysslan emellan
Riksdagarne blifvit ledig, och tjensten af RiddarhusDirectionen
tills- vidare tillsatt, på sätt
den för Directionen gällande Instruction omförmäler,
bör inom åtta dagar efter andra anteckningen
Ridderskapet och Adeln, genom
allmän omröstning, afgöra, om valet af Ridderskapet
och Adeln gillas eller ej. Imedlertid
före den af Directionen förordnade Secretararen
protocollet vid Ståndets sammankomster,
utom vid den öfverläggning, som, rörande detta
ämne, kan uppstå, och den i sammanhang
dermed skeende omröstning. Skulle Directionens
val Ogillas, eller blifver RiddarhusSecreteraresysslan
under påstående Riksdag ledig,
fylles ledigheten, pji sätt Ståndet lämpligast
finnér.
j®m 4 December e, m,
57
Är RiddarhusSecreteraren genom laga förfall
hindrad, föres protocollet af förste RidtfarhusCancellisten,
sä framt RiddarhusSecrete.
raren ej är i behof af tjenstledighet på längre
tid än 14 dagar, i hvilket sednare fall Ridderskapet
och Adeln äger pröfva, huruvida serskild
vicarius bör för honom tillsättas eller
icke. .
„ . I
$ 50.
Väckes fråga in pleno om ändring uti
denna Riddarhusordning, bör en sådan alltid
remittera» till RiddarhusUtskottet, som med
sitt Betänkande deröfver till Ridderskapet och
Adeln inkommer. Besluter Ridderskapet och
Adeln, i anledning d«raf, någon ändring eller
tilläggning till RiddarhusOrdningen, öfverlemnas
samma beslut till Konungens Nådiga stadfästelse,
och blifver derest en sådan vinnes,
genast efter slutad Riksdag gällande. Varder
under påstående Riksdag, i den ordning 82 §.
Regeringsformen föreskrifver, någon sådan ändring
uti Grundlagarne antagen, som gör en
derefter lämpad rättelse i Ordalagen af Riddar^
husOrdningen nödvändig, bÖT RiddarhusUtskottet
sjelfmant till Ridderskapet och Adeln inkomma
med Förslag till dylik rättelse. Y ppas
eljest eller innan sistnämnde ändringar i RiddarhusOrdningen
blifva stadfästade, någon stridighet
emelian Grundlagarne och Riddarhusordningen,
iakttages hvad sorn i 1• §. Riksdagsordningen
stadgas.
33
Den i December c. m.
§ 5i.
Sedan Kongl. Maj:t på RiksSalen åtskiljt
Rikets Stunder, och dem hemförlcfvat, samt
LandtMarskalken derefter på Riddarhuset sfslutat
Ridderskapetg och Adelns sammankomster
aflämnar LandtMarskalken Stafven till den
efter Matrikeln äldste närvarande Ledamoten,
hvilken med sex Deputerade af Riddsrskapet
och Adeln genast uppträder till Kongl. Majit,
för att LandtMarskalksStafvan i underdånighet
återlemna, och må sedermera någon sammankomst
för Ridderskapet Och Adeln , den
Riksdagen, ej äga rum. Likväl må de då o justerade
Pleniprotocoller sedermera, efter tillkännagifvande
i Tidningarne inför RiddarhuaDircctioeen
justeras, i närvaro af de Ståndets
Ledamöter sorn åstunda dervid vara tillstädes.
Innehåll.
1 §. Qm ätternas säte å Riddarhuset,
2 §. Inom hvad tid fntroduetion å Riddar
huset
bör sökas.
3 §. Om
ler vapen,
4 §. Om Commeadéursätternas säte å Rid
darhuset.
5 §. Om hufvudman och ättemän, samt i hvad
ordning hufvudmsnnariiUen må tillträdas.
Dea 4 December e. m. 09
6 §. Om hufvudmans, ättemäns och fullmäk
tigs
rätt att intaga säte vid Riksdag.
7 och 8 §, Hinder derföre.
9 §. Om representationsrättens utöfvande af
hufvudman eller ättemän, som rest
utrikes eller gått i fremmande makts
tjenst, samt af Adelsman som råkat i
fientlig fångenskap och fått till Fäderneslandet
återvända.
10 §. Om Adelsman, som flyttat sitt bo och
hemvist utrikes.
11 §. Om Adelsman som utur Riket afvikif.
J2 §. Angående complettering af de Genealogiska
Tabellerne.
13, 14 och 15 §. §. Om anteckning och hvad
dervid bör iakttagas
16
§. I hvilket fall hufvudman må intaga sä
te
för en annan ätt, samt huru förhålles
då hufvudman, sorn fullmakt
utgifvit, dör.
17 §■ Om origtiga betyg vid anteckning före
tes
och om anmälan dervid göres, att
polett blifvit utlemnad på grund af origtig
genealogie.
18 §• Formulaire till fullmakt.
19 §. Om flere fullmakter, utgifne af samma
person på en gång elier vid serskildta
anteckningar företes.
20 §. Angående anmälan af skedd vägran att
pollett utlemna.
4? Den 4 neeember e m.
Sl §, Huru bänkarne i RiddarhusSalen böra
indelas, och om bänklistor.
22 §, Om polletts., uppvisande innan inträde i
RiddarhusSalen vinnes, och om pollett
obehörigen utlånas.
23 §. Om Riddarhusordningens och ordnings
stadgans
uppläsande vid början ät
hvarje Riksdag.
54 §. Om Electors val.
25 §, Om Electorernas sammanträden.
a6 §. Huru förhålles då Elector kallas till Le»
damot i Utskott,
27 §, Pä huru lång tid Elector må erhålla tillstånd
att från Riksdagen afresa.
a8 §. Om ordförandeskap i Utskott.
29 §. Huru Ledamot i Utskott må kunna en
sådan befattning afsäga.
30 §. Ont Elector eller Utskotts Ledamot ute
blifver
utan att anmäla förfall.
31 §. Hvad med laga förfall förstås.
32 §• Om anslag till Pleoum, Electorers och
Utskott* sammanträden.
33 §, Huru förhålles då LandtMarskalk dör
eller är hindrad, att i Plenum vara
närvarande,
34 §. Om LandtMarskalkens åligganden.
35 §. Om Diarium, föredragningslista och bördts
lista.
Den 4 December e. m. 41
36 § Inom hvid tid muntligen gjorde Motioner
eller anmärkningar vid Utskotts
Betänk andeli skola till Protocollet aflemnas.
57 § Huiu förfires då någon tillåtit sig personligen
lörolämpande uttryck.
38 §• Om jäf för skyldeman i vissa mål.
39 §. Om propositioner och måls sluteliga af
görande.
40, 41 och 4 a §. §■ Om votering och val.
43 § Om lottning emellan personer, som er
hållit
lika antal röster^ samt om val
till Suppleanter.
44 §. Om röstberäkniog och omröstningsPro
tocoll.
45 §. Om val af fullmägtige och revisorer.
46 §. Om en särskild ordningsstadga.
47 Om Riddarhusutskott^ och dess ålig
ganden.
48 §• Om RiddarhusDirectionen och dess gö
romål.
49 §. Om RiddarhusSecreteraren.
50 §. Huru rättelse eller ändring i Riddarhus;
Ordningen må kunna tällvägabringas.
51 §. Om de ceremonier, som vid Ridderskapets
och Adelns åtskiljande böra iakttagaa.
42
Den 10 December e, m'.
Bilaga
till PleniProtocolIet för den 10 December,
eftermiddagen.
N:o i.
Herr Rosenblad, Bernhard:
Sedan jag uti motion, som Högloft. Ridderskapet
och Adeln behagat tili StatsLJtskottet
remittera, hemstäldt, att StatsLJtskottet måtte
anmodas tillse, att det af Riksens Ständer
fattade beslut, i afseende å utdelning af Ridderskapets
och Adelns Protocoller vid 1817
och 18 årens Riksdag, kunde till verkställighet
befordras samt, i händelse hinder mötte
för utdelningen deraf, foga sådan anstallt att
desamma undanröjdes, har StatsUtskottet, utan
att närmare ingå i undersökning och pröfning
af den väckte frågan, endast meddelat underrättelse
om den emellan RiddarhusDirectionen
och Herrar Fullmägtige i RiksgäldsContoret,
rörande berörde Protocoller, förefallna skriftvexling,
samt vidare tillstyrkt att RiddarhusDirectionen
måtte erinras, att om slutliga redovisningen
så väl för de till Protocollstryckningen
uttagne medel, som för sjelfva upplagan, och
hvad de försålde exemplaren kunde hafva influtit,
foga verksam åtgärd.
Den la December e. m.
45
Då af detta Utskottets Utlåtande tydligen
inhämtas, att Utskottet icke haft sig rätta förhållandet
med ifrågavarande Protocollstryckning
bekant; nödgas jag, ehuru ogerna, anhålla
om återremiss af Betänkandet, på det Utskottet
må komma i tillfälle att behörigen prof-
va motionen, som verkeligen är af vigt och
icke bör, på sätt som skett, bortblandas Ridderskapet
och Adeln behagade vid sista Riksdag
genom Protocollsutdrag af den 2 Dec. 1817
lemna ExpeditionsSecreteraren C. F. Rothlieb
uppdrag att om tryckning af Ståndets Protocoller
föranstalta, och Riksens Ständer förordnade,
uti underdånig skrifvelse af den 5 Jan.
18 iS, att kostnaden till tryckning af Ridderskapets
och Adelns Protocoll borde anordna*
uti StatsContoret å den summa som till Riksdags-utgifternes
bestridande blifvit anslagen,
6amt utbetalas,-efter Räkningar, bestyrkte af
dera, åt hvilken Ridderskapet och Adeln upp.
dragit omsorgen för Protocollstryckningen, och
mot redovisning för hvad under tryckningens
fortgång, genom prenumeration och försäljning
kunde inflyta; hvarjemte och med bifall till
hvad StatsUtskottet i dess Betänkande af den
23 Maj 1818 föreslagit, Riksens Ständer stadgade
att de Herrar och Män, sorn haft gig upp.
dragit att ombesörja tryckningen, och försäljningen
af Protoeolien, borde aflemna redovisning
för de influtne medlen, till Herrar FulU
mägtige i RiksgdldsContoret. hvarifrån medlen
till tryckningskostnaden utgå. Herr StatsCommissarien
af Wählberg, sorn vid sista Riksdag
erhöll Kongl. Majas nådiga förordnande, att af
44- Den 10 Dtctmher e. m.
Riksdagskostnadsmedlen besörja de vid Riksdagen
förefallne fiäre omkostnader och utgifter,
lärer, i stället för att, enligt Riksens Ständers
ryss omlörmälte beslut, åt vederbörande Boktryckare
utbetala tryckningskostnaden efter
deras af Rothlieb bestyrkte räkningar, hafva,
i följd af enskildt förtroende till Herr Rothlieb,
tid efter annan till honom utbetalt tillsammans
5»2.48 R:dr 36 sk. Banco, enligt hans
derå meddelte qvittencer, af hvilken summa
Herr Rothlieb åter för egen räkning innehållit
minst 881 R:dr 12 sk. Banco, dem han
bordt till Bokfryckarne Grahn och nu mera
aflidne Gadelius, för redan verkställd protocollstryckning,
utbetala, eller 571 R:dr 12
sk. Banco till den förre, och 310 R:dr samma
mynt til! den sednare. Bemälte Boktryckare,
hvilka för deras, enligt med Herr Rothlieb
behörigen slutade Contracter, verkställde arbeten,
sålunda saknat betalning, hafva väl hos
RiddarhusDirectionen äfven som Gadelius bos
Herrar Fulhnägtige i RiksgäldsContoiret anhållit,
att undfå betalning, men på båda ställen
ej få;t deras önskan uppfylld, emedan ingendera
af desse authoriteter ägt något uppdrag
att en slik u‘beta!ning verkställ*. RiddarhusDirectionen
har jern väl flere gånger erinrat Herr
StatsCommissarien af Wåhlberg att om ifrågavarande
utbetalning föranstalta, på det de exemplar
af Ridderskapets och Adelns protocolier,
hvilka, såsom obetalte, af bemälte
Boktryckare qvarhållas, mätte blifva tillgänglige
trien sådant har likväl ända hirtilis blifvit
af Harr StatsCommissarien ouppfyidt. D*t
Den 10 Deeeinlcr J, m. 4 ’
torde nu vara i sin ordning, att icke allenast
bemälte Boktryckare varda förderss rättmätiga
och så länge uppehållna fordringar förnöjde,
utan ock Sråndets hos dem qvarhåline protocoller
utbekomma.
Jag hemställer alltså om icke vid sådant
utomordentligt förhållande, samt enär HerrStatsCommissarien
af Wåhlberg, hvilken är den
person, som borde ifrågavarande utbetalning
Verkställ», icke lärer kunna dertill förmås,
samt Herr Rothlieb åter för sig behållit de
medel han till detta ändamål af Herr Stats—
Commissarien enskilt emottagit, Höglofl StåtsUtskottet
behagade förordna, att berörde medel
må till ofvanbemält» Boktryckare genast
utbetalas af den fond StatsUtskottet dertill kan
r finna lämpligast, hvarefter pä serskild undersökning
och utredning torde få ankomma, hvem
sorn bör i ersättningsväg hålla Staten derföre
skadeslös; och hvilken undersökning, derest
den icke skulle kunna nu af StatsUtskottet
verkställas, lämpeligast synes böra åt Herrar
Fu.Mmägtige i Riksgälds-Comoiref uppdragas.
Beträffande deremot redovisningen för de
till tryckningen af Ridderskapets och Adelns
ifrågavarande protocoller åtgångna medel, så,
enär berörde tryckning blifvit till omkring trefjerdedelar
af Herr Rothlieb verkställd, samt
han icke allenast sjelf af Herr StatsCornmisaa.
rien af Wåhlberg emot't»git medlen härtill, utan
ock lärer uppburit de, för de under sista Riksdags
lopp försållde Exemplar, influtne pennia
-
Den ro December c. ml
gar, mäste deraf ock uppstå den ovilkorliga och
med behörig ordning öfverensstämmande följd,
att han sjelf för desse medel bör inför Herrar
Fullmäktige i RiksgäldsContoiret aflemna redogörelse,
samt RiddarhusDirection icke på
något sätt deruti inblandas. Att RiddarhusDirectionen
för den genom Directionens föranetalltande
verkställda tryckning och de dertill
använde medel jemväl bör inför Herrar Fullmägtige
visa behörig redo, faller af sig sjelf;
men då härigenom således uppkommer arne
serskildte redogörelser,för särskildte tryckningskostnader
af särskilde personer, torde Höglofl.
StatsUtskottet finna huru nödvändigt det är, att
ickesammanblanda dem båda.att icke ålägga RiddarhusDirectionen
redovisning för den af Herr
Rothlieb verkställde tryckning, hvarmed Directipnen
aldrig haft någon slags befattning, hvar;
ken i afseende å tryckningen eller utbetalningen
af medlen dertill, utan i stället bestämdt
uppdraga åt Herrar Fulimägtige i RiksgäldsContoiret
att om desse serskilte slutelige redo<f
visningars afgjfvande till RiksgåldsContoiret
och deras granskning derstädes foga verksam
åtgärd. Äfvenså i denna del anhåller jag att
StatsUtskottet må meddela Herrar Fullmäktige
en fullständig och för ändamålet tjenlig
föreskrift.
Sluteligen får jag till bestyrkande af de
utaf mig här ofvan meddelte uppgifter, bifoga
en afskrift af den utaf RiddarhusUtskottet, under
innevarande Riksdag, rörande ifrågavaran.
de protocolls tryckning, upprättade Species
Dtn io December e.m. 47
facti. (Förut tryckt i Augustii månads Bi;
lagor.)
Bilagor
till Pleni-Protocollet för flen 12 December,
förmiddagen.
N:o 1.
Grefve Cronhjelm, Polycarpus.
Orsaken hvarföre jag i sista plenum begärde
på bordet det nu uppläste Betänkandet,
var icke den, att jag ogillade den af Utskotten
föreslagne underdåniga skrifvelsen, utan
den, att jag ansåg densamma äfven böra utsträcka
sig till tvenne föremål, hvarå reservanterne
fåfängt gjort Utskotten uppmärksamme och
hvarom jag behöfde göra mig närmare underrättad.
Dessa tvenne föremål äro ; 1:0 behofvet
deraf, ait allmänheten upplyses jorn det förmånligaste
säaet för fårskötseln, och 2:0 att i
så vidt Arméen beklädes med kläde, detta
bör ske med Svenskt.
48
Den 12 December /. m.
I England der Fårafveln drifve# med så.
stark frimgång har fårens skötsel blifvit ansedd
eå vigtig, att på 1790-talet flera Associationer
bildade sig förnämligast under Hertigens
af Bedford öfverstyrelse för att, äfven med
biträde af vettenskapliga undersökningar, utröna
de 'bästa methoderne vid fårskötseln. Resultaterne
häraf blefvo allmänheten meddelade
och hafva icke litet bidragit till förbättrande
af Engelska fårafveln. De fleste Landtbrukare
ha förmodeligen ofta sedt att vår allmoge på
flera sätt vansköta rina får förnämligast genom
okunnighet om rätta sätten för botande af deras
mindre åkommor, genom de mörka och
trånga fårhusens elaka inflytande på deras trefnad
och genom uraktlåtenhet att hindra parning
emellan de för nära beslägtade, hvilket
vid de Engelska undersökningarne visat sig
försämra afveln. Alla från trycket till allmänhetens
tjenst utgifna underrättelser om fars*tVeln
lära längesedan vara ur Bokhandeln utgångne
och för min del skulle jag derföre tro,
»tt man borde hos Konungen i undetdånighet
anhålla, det täcktes Han genom LandtbruksAcademien
låta författa och från trycket
utgifva korta och för allmogen fattliga underrättelser
i detta ämne, underrättelser sorn nu
med så mycket större fördel kunde begagnas,
sorn man af provincernas djurläkare kunde erhålla
upplysning i de delar häraf, som man icke
rätt förstod.
Det har i de fleste Stater blifvit antagit
sorn
Den i* Deoamber J. m.
»om grundsats, att inom eget Iand uppmuntra
producHonen af sadane eflecter som äro ound«
gänglige för landets iörsvar, och för min egen del
skulle jag anse införseln utifrån af gevär och
krut för Soldatens försvar vara alldeles icke
mera origtig än införseln af utländska fabricater
för dess beklädnad vid tillfälle af ett
krig eller bloquade, som hindrar införseln af
det utländska klädet; vill man kanske anlita
egna fabrikanter men glömmer att man förut
genom brist på afsättning tvungit dem att
nedlägga den gröfre klädesfabricationerr, en
omständighet som skulle vara dubbelt incon6eqvent
om man på samma gång ville uppmuntra
den grofulliga fårafveln, hvilkat hvar
och en kan inse förhindras om man betager
Schäferierna tillfälle till nödig afsättning. Man
har så ofta hört nämnas att det Engelska corn»
misiklädet är mindre dyrt än det Svenska, att
det torde icke vara ur vägen att härvid näm.
na de underrättelser jag i Kongl. KrigsCollegium
erhållit att det Engelska commisskläde
som sist genom Kongl. Collegii försorg införskrefs
kostade Kronan 2 R:dr 24 sk. Banco
under det Svenska Fabriker då lefvererade
Svenskt4 för 2 R:dr 16 sk. och nu för 2 R:dr
8 sk. Banco alnen ehuru färgämnet nu är dyrare
än då. Att det Engelska klädet kanske
är något bättre är icke något skäl, ty detta
skall säkerligen icke blifva förhållandet om de
Svenska fabrikerne lå nog afsättning för att
kunna förbättra sina inrättningar. Det synes
Bil. till Ridd. o. Ad. Pr. XI Band. 4
5o Den 12 December /. m.
således ej vara utan skäl som Harrar Leaning
och Hessleiter föreslagit, att i den underdåniga
skrifvelsen äfven borde intagas den anhållan
att Arméen icke hädanefter måtte med utländskt
kläde beklädas, och jag tror icke att
Utskottet dervid fästat nog afseende då det endast
åberopat sitt förr* Betänkande N:o 99,
att den indelta Arméen skulle få beklädas med
vadmal eller Svenskt kläde, ty Utskottet hade
bordt trindra sig existencen af vår värfvade
Armée, hvars beklädnadsbehof alldeles icke
äro obetydliga. j*g anhåller om återremigs,
åtföljd af desse anmärkningar.
N:o 2.
Friherre Toll, Gujlaj Philip:
Då jag äfven anhållit om detta Betänkandes
hvilande på bordet, och förut, rörande
detta vigtiga ämne hafi den äran inför Höglofl.
Ridderkapet och Adeln yttra några enskilta
tankar, torde jag blott nu få ytterligare tillägga:
Jag instämmer med Utskotten fullkomligt
att intet ämne af betydligare omfattning och
nytta för Svenska Laodtmannayrket kan af
Riksens Ständer förebafvas. Vigten deraf att
äfven uti önskningsmål med utförlig noggrannhet
andraga Rikets sanna behof visar sig tydelig
så väl för Regenten som Dess Rådgifvare
och detta har Lagstiftaren visligen förutsedt.
Tidens längd bör trygga oss att grundliga bepröfning
si Utskotten icke bör kunna ute
-
tkh i 2 December f. ni-.
blifvit, således utan att önska ämnets Åttarremitterande,
skulle jag tro att hvad Herr Gref
ve Cronhjelm (uti hvars yttrande jag förenar
mig) åsyftar med yrkad återremiss, vöre redan
vunnit om någon närvarande Ledamot af sammansätta
Utskotten behagade upplysa i hvad
mohn Riketa Ständers underdåniga adress till
Konungen detaljerar ämnet
och skulle jag
sedermera anhålla att blott till ptotöcollet få
förvara den enskilta tanka, som äfven tf Utskotten
éynes gillad, det gröfre klädestillverkningar
i Sverige böra6åsom inalles de mäst naturenlige
gynnäs* och att denna näringsgren
för sädane Landskap der Landtbruk och Spana
måls producerande är st natureö hindrade, må*
som lätt ske kan, införas; åberopande; för öfrigt
hvad jag förut i detta ämne rörando de finare
fårens osäkra uppfödande inom vårt climat*
haft äran anföra.
till Pleni-Protocollet för deri |2 Dö*
cember.
I anledning af Sammansätta Eköäömi- och
StatsUtskotten3 afgifrie betänkanded, öfve* den
eftermiddagen.
N;o i.
Herr Von Schincket, Johan Fredril:
Is Den U De t ernber t. m.
af Hans Maj:t Konungen gjorde proportion till
fördelning och försäljning af Kroooparkerna och
AHmänningarne i Riket torde tillåtas mig att
upptaga Ridderskapets och Adeln* tid med några
reflexioner i detta ämne, stödjande sig till
en del pä erfarenhet saint för öfrigt på de yttranden,
som förra gången föranledde denna
frågas återremitterande och de utlåtanden, sorn
utgjordt pluralitetens tanka i EconomiUtskottet.
Svenska Skogsmarkerne på det viset de
hittills varit förvsltade kunna indelas i 3:ne
klasser, nemligen:
1:0. De som af innehafvarena kunna fritt
disponeras.
2:0. De 60m blott till en del eller med
undantag af vissa ädlare trädslag kunna af ägarena
fritt benyttjas.
3:01 Kronoparkerna och Allmänningarna,
som för Kronans och det allmännas räkning
blifvit vårdade.
Den nu ifrågavarande förändring tyckes
väl egentligen röra den 3-dje af dessa, men
äger dock ett nära sammanhang med de före
Då
Skogarne i Sverige hittills varit flora
och merendels så belägne att transportkostnad
för trädvahror ej blifvit ersatt, har man i allmänhet
ansett skogarnes skötsel med mindre upp
-
gående
D»n 12 December e. m,
märkBambet och vanvårdat dem, men, allt som
de blifvit genom misshushållning förminskade
bar äfven omtanka» på deras bibehållande och
förkofran mer och mer utgjord t föremålet för
alfvarsammare betraktelser, i synnerhet som de
skogar, hvilka behöfva secler att uppväxa,
kunna inom några år förstöras.
När härtill kemmer att den enskildte mannen
sällan eller aldrig sträcker sin omtanka
längre än att af ögonblicket draga all den fördel
han kan, och få äro utrustade med vilja
och förmåga att arbeta utan afseende på egen
vinning, endast för att bereda k ömmande slägte^
förmån, kan man ej med skäl begära att
dessa skola vårda skogea endast såsom en anförtrodd
egendom, hvaraf afkastningen eller
räntan blott får begagnas med förbindelse att
genom eya planteringar och dess omvårdnad
bereda en framtida rikare skörd. De enskilt»
skogarne måste nödvändigt dagligen mer och
mer försvinna, di få äro sorn återplantera annat
än alléer, små parker och buskar m. m.
hvilka endast bidraga till prydnad och nöje
och nästan ingen vill åtaga sig det mödosamma
kall att plantera skogar af hvilkas träd
blott en kommande efterverld kan draga nytta.
Dessutom huru få enskildte kunna några år
endast använda sin tid härtill, blott Regeringen,
ej den snskilte kan sträcka sin tanka derhän;
det tillhör Ststen att tänka för framtidens
och ej allenast på ögonblickets mera lysande
förmoner och som bevis derpå att det allmännas
eller Statens rätt, utan den frugtan sorn
Pen 13 december e. m.
de sammansatta Utskotten yttrat, kan väl förvaltas
i gemenskap med den enskiltes, får
jag endast åberopa de nu gällande bergsförfattningar,
utom hvilka Bergshandteringen
säkerligen aldrig ägt det bestånd den nu äger*
eller vunnit den förkofran som densamma på
sednare tider einått, så framt den handlöst blifvit
öfverlemnad åt hvarje enskildt Bruksägares godtycklig*
behandling.
Just der är Statens förmyndarevärd så
mycket, mera nödvändig, der ej*skyndsam utan,
blott en framtida vinst kan vara att påräkna.
Troligen finnes ingen som ej inser nyttan
äfven af en felaktig skogsvård mot den olycka
sorn uppkommer i händelse i en framtid skogsbrist
skulle inträffa.
Flere bevis på skadligheten af allmänning
gars delning skulle kunna anföras och flere af
dem äro redan åberopade då denna fråga förra
gången återremitterades; mig torde således endast
tillåtas att omnämna det öde sorn träffade en,
Skara Stad tillhörig skogspark, då den på tomterna
utdelades; följden btef här som den alltid
måste blifva, att i stället för det en god
skog under sorgfällig omvårdnad bevarades
till Statens gemensamma bästa, fant det egna
interresset mera uträkning uti, att antingen
sjelf låta nedhugga eller ock till annor man
?om var i brist af skog, öfverlåta sin rättighet
*tt draga all möjlig fördel af den skog, som
Tömtägaren genom delning så lått åtkommit
Den is December e. »i.
15
och derföre snarare ansåg för en skänk än som
en verkelig egendom, emedan han aldrig betraktade
skogen, som sådan så länge den var
under allmän vård.
Köparen å sin sida ville draga all möjlig
nytta för ögonblicket af denna handel och nedhögg
följaktligen alla träd som der funnos så
väl större som mindre och förvandlade således
inom kort tid denna skog uti kala backar. När
sådant kan hända tror jag ej en rigtig skogshushållning
med beräkning på återväxt kan
vara att påräkna, om de nu varande Allmänt
eingar skulle på enskildta fördelas och desse
möjligtvis sedermera skulle så förfara som nu
omoämndt blifvit.
Rättigheten för kronan att utan betalning
å Kronohemman, stämpla och borttaga Ekevirke
eller som nu af Utskotten blifvit för» -  slagit, å de försålde lotterne förbehålla sig
Byggnadstimmer till de i grannskapet varande
Boställen, skall troligen göra att man anser
dessa träd endast som skadliga snyltgäster,
hvilka borttaga jord utan 'att lemna ägaren
någon vinst och skall han således ofta vara
frestad att utrota dem eller åtminstone att ej
lemna dessa träd någon omvårdnad, och t an*
dra sidsn huru vore det ens tänkbart att uian
detta förbehåll Kronoparkerna skulle åt enskilta
kunna upplåtas, aå framt ej följden blef, att
Krooan antingen i en framtid vore alldeles i
afsaknad af dessa träd elier ock tvungen , att
så framt man ej med mycken kostnad utifrån
56
Den 12 December t. rn.
ville införskrifva deni, erlägga en mångdubbel
betalning till den som möjligtvis ännu inom
landet kunde sådane från egna skogar anskaffa.
Det tillkommer således Regeringen att
lemna bevis på en förbättrad skogsskötsel, så
framt exempiet skall verka mera än vanan,
och jag fruktar i alla fall att Svenska allmänheten,
i synnerhet Bonden, hvad skogarne
vidgår, aldrig skall läts sig en så aflägsen
beräknad hushållning, då han ofta ej vet aft med
sparsamhet handtera lifvets första behof. Föresyn
allenast, samt ögonskenlig® exempel på
fördelen af, att med mera ordning och planmässig
hushållning behandla denna närings'
gren, kan förmå den enskilte, och Iramtör allt
Bonden, att vårda sin skog, i synnerhet som
den principen är nog allmän hos den senare,
attoni skogen räckt tili för hans förfäder skall
den ock troligen räcka för honom och hans
efterkommande, och tycker han således, att
all hushållning är öfverflödig. Då ingen rigtig
anläggning, ännu mindre skötsel eller utsyning
äger runi, är det ej underligt om vissa skogstrakter
fyllas af trädslag, som äro till större
ändamål oduglige eller »tt samt» trädslsg der
växa än jordmån och klimat medgifva.
Kronoparkernas och AHmänningarnes mindre
goda tillstånd tord® således med skäl kunna
hänföras till följande, nemligen:
jt:o. Att de varit för många och spridda
Dm ij Vtcrmher e. m. 5j
*amt ingeri noggrann öfveruppsyn hafts öfver
dessas skötsel och förvaltning.
2:0 Har aldrig något ändamålsenligt Reglemente
varit utfärdadt att för ett visst ändamål
uppdraga Träden samt indela Skogen
uti ordenteliga Byggen.
3.0 Hafva täta utsyningar och någon gång
stölder bidragit till Skogarnes förstöring.
4:0 Har man aldrig haft plan att odla vi«.
sa trädslag som voro nödvändigast, utan låtit
slumpen bestämma trädsorterna, samt för det
5tte Har JägeriBetjeningens aysaelsättning
hittills mera varit använd till andra föremål
än de, som tillhöra skogshushållningen och
trädodlingen, hvaruti dessa ej &äilan varit alldeles
okunnige.
Om ändamålet akall vinna9, böra de hittills
begångna felen uDdvikas, och då skogarne
fordra om ej en mödosam åtminstone ihärdig
och planmässig skötsel, fortsatt i flere
mansåldrar, blir det ock högst nödvändigt, att
ett strängt och noggrannt Reglemente utarbetas
för en sådan förvaltning, men, vore det väl
möjligt, att detta Reglemente skulle efterlefvag
eller svara emot föremålet, om skogarne på
enskilte fördelades?
Man talar derom att det enskildt» Inieresset
alltid föranleder till bästa vård och hus*
Dm 12 December e. m.
hållning omen Egendom, men jag frågar: upp;
ter ej närvarande tid daglig» exempel på mot-'
sstsen häraf och att denna sats, om än i grundnn
god, dock ej alltid finne* gällande i verkligheten.
Utskotten ha anfördt: att då flere äro ägare
af skogen på en Allmänning anse Delägarena
denna skog som ingens tillhörighet och
misshushålla derföre; om denna tanke vore
grundad, så skulle ju af samma skäl aldrig nå^
got Bolag der flere personer finnas kunna existera.
Jag anser fastmera Allmänningarne böra
betraktas lika med annan egendom, hvilken
äges af ett Bolag, som uppdragit skötseln
och styrelsen åt en disponent; de öfrige äro
blott Actieägare, hvilka äga att hvar på sin
lott af denna disponent utbekomma den blifvande
utdelningen. När nu det egna Interesset
fordrar att denna utdelning må blifva så stor
som möjligt, fordrar det ju äfven, att hvarje
delägare är mån derom, att det hela blifver på
bästa vis förvaltadt och att ej den ena delägaren
måtte komma att åtnjuta större fördelar än
den sodra. Att denna disponent i nu ifrågavarande
fall bör vara Regeringen eller Staten
och ej någon enskilt, enligt hvad Utskotten förmenat
bevises deraf, att, troligen intet så lätt
flere delägare uti en skog kunna förmås att
frivilligt anförtro vården deraf åt en enda eller
någon bland sig och derigenom ställa sig
under en privat förmyadarevård, så framt
man antager som princip att hvar och en sköter
hälst sjelf hvad honom tillhörer. Om nu
Dan 12 December e. m\ 59
härtill kommer, att måhända mången skulle
utan afseende pä misshushållning vilja anskaffa
6ig en för ögonblicket påkallad penninginkomst
derigenom att dess skogsandel nedhugges
och försäljes, hvilket ej kan ske om skogen
är under gemensam vård, så blir ju följden
deraf att detta hemmans skogstillgång för
en framtid är förstörd och dess ägare förr i
frestelse att olofligea tillgripa sina grannars
skog, än nu då hvarje delägare får sitt nödvändiga
behof årligen tilldeladt i proportion af
den gemensamma skogstillgången samt med afseende
på skogens framtida bestånd. Betänker
man dessutom att om skogen delas, äger äfven
hvarje delägare rättighet att instänga sin andel
för att så mycket bättre freda så väl sitt bete
som de planteringar han kunde göra , och
hvilken rättighet måhända äfven då blefve en
nödvändighet, så erfordras ju härtill så väl i
början som framgent en mängd af gärdsell,
hvilket ensamt skulle kanhända öda mera skog
än som genom försigtig hushållning och plantering
på dess andel utan afsaknad kunde umbäras
med hänseende till skogens bestånd.
I detta fall blef det ju ren förlust att bekomma
*en skogslott sig tilldelad i synnerhet om
man härtill lägger stängningskostnaden och besväret;
mästa hushållningen tycktes då blifva
att i detta fall nedhugga skogen, emedan den
sedan ej tarfvade någon vård.
Häraf torde
finnas att det sökta ändamålet med delningen
förfelades och i stället för att befrämja skogsbesparing,
vore den föreslagna åtgärden ett sä^
keit medel att förstöra den skog som finnes.
to
Den i! Deeemier.
Att de tillfällen att stjäla »om nu yppar
sig på Allmänningarno skall hafva en mera
elak verkan på folkets moralitet, hvilket Utskotten
äfven åberopat, finner jag ej, ty den
som vill och k*n stjäla gör det lika väl från
enskilt som allmän egendom, och sällan har
den enskilt® så lätt som Staten att bevara sin
skog genom Väktare, i synnerhet som den
sednare äger dertill enkom inrättad Betjening;
dessutom tror jag att ej Utskotten alltid under
detta Riksmöte så noga baft till föremål folkets
moralitet, hvarpå Lotterie och Assiatance*
inrättningarnes tillstyrkte bibehållande oaktadt
allt hvad deremot blifvit sagdt, utgjordt ett
talande bevis.
Att en rigtig skogshushållning och om
Jägeristaten användes lill det ändamål dea
borde vara, nemligen skogsodlare och skogsvårdare,
skulle lända till en i framtiden vida
större och säkrare vinst, än sorn kunde Staten
tillkomma genom Kronop.-vrkt-rnas och A11—
männmgarnes försäljning och fördelning, därom
behöfver endast åbeiopas det resultat, som ägt
rum efter den vid Kongl Djurgården sedan
år 1810 inrättade skogshushållning, hvilken
om man endast vill reducera de sedan sistnämnde
tid försållde 6000 famnar ved till gångbart
pris efter 4 R;dr Banco öfver hufvud utgöra
en Summa af 34,000 R:dr Banco eiler
svarande ensamt emot tvåtrodjedelir af hela
Jägeristaten! aflöning under dessa år, oberäknadt
alla de förmåner som dels Kronan, dels
enskildte och Stadens fattige under tiden här
-
Dt* ia December e. m.
61
af åtnjutit. När nu Kongl. Djurgården som
endast äger 1200 Tunnland skog kunnat lemna
sådan afkastning, hvilken betydlig behållning
skulle ej då fastmera för Staten uppstå om en
klok och planmässig skogsskötsel infördes i de
öfrige Kronoskogar samt Allmänningar.
Jag vill ej nämna alla ds oordningar, misstag
och ingrepp uti ägande rätt, som skulle uppkomma
genom Allmänningarnee fördelning eller
försäljning; de voro här måhända för vidlyftiga
att uppräkna ocb till större delen upptagna
uti de anföranden, som gjordes då denna
fråga förra gången återremitterades.
Mig
synes dock lika med Utskotten fast utur olika
synpunkt att ju mindre tvister som kunna uppstå
, Folket och Staten emellan om hvad som
är rätt, ju båttre är det, men jag tror deremot
att just dea nu proponerade fördelning
eller försäljning, sorn till många delar förnärma
ägande och begagnande rätten, skulle åstadkomma
en mängd obehagliga tvister och rättegångar
som lätteligen kunna undvikas om skogarne
lika som hittills skedt förvaras under det
Allmännas fastän båttre organiserade vård,
Oagtadt allt det felagtiga som hitintills
häruti ägt rum, hafva dock ej Kronoparkerne
och Allmänningarne till den grad blifvit medtagne
som de enskilte skogarne, och då af dessa
sednare, föga eller intet återstår, är det ej
underligt om de som genom misshushållning
äga skogsbrist, önska delning af den ännu återstående
gemensamma skogen.
Måhända
Éen ii Dcccnibér t, m,
tvingar nöden Allmänheten att tänka på ett
bättre hushållning, sedan äfven denna skog
blifvit nedhuggen och således icke någon me*'
ra tillgång finnes, men troligen kommer di
denna tanka för sent ock tror jag det ej vore
rättvist att utsätta våra efterkommande för en
brist, som vore en följd af vår närvarande
misshushållning.
I anledning af hvad jag nu hafvit äran
framföra, får jag således i ödmjukhet inhålla
om Herr Grefvens och Landtmarskalkens propositiori
till afslag på de sammansatta Utskottens
betänkande samt bifall till de 7 puncterj
som innefattas uti slutmeningen af den af Herrar
af Robson,Grefve von Rosen,Bäckman, Tanström,
med flere gjorde reservation, h vilka punctef
endast tyckas syfta derhän att få detta grannlaga
ämne så noga utredt till nästa Riksdag,
att ej Höglofl. Ridderskapet och Adeln måtte
genom ett förhastadt beslut vidtaga en åtgärdj
som man i framtiden måhända skulle hafva
skäl att ångra.
N:o 2.
Herr af Robson3 Carl Magnus',
Redan uti det förra, Stats- samt Allmän®
na Besvärs- och Economi-Utskottens aflåtne,
6amt till förnyad handläggning återremitterade
Betänkande, medgifves möjligheten däraf * att
de ifrågavarande Skogars upplåtande under enskild
Den 12 Deeember e. m.
ägo, skulle kunna verka till deras förödelse, dock
att sannolikheten däraf ansågs mycket bero af
sättet på hvilket upplåtelsen sker och de vilkor
som därvid fästas, samt att i alla fall, frågan
endast vöre om den tidigare förödelse,
hvilken i sådan händelse skulle äga rum, och
den eom i alla fall, om ock sednare, kom me
att inträffa, därest nuvarande hushållning med
Kronoskogarne fortsattes.
Detta Betänkande åtföljdes af min och flere
Utskotts Ledamöters reservationer, och vid
föredragningen innom trenne af RiksStånden,
ökades anmärkningairne emot detsamma uti så
hufvudsakliga omständigheter, att EconomiUtskottets
pluralitet frångick det förra Betänkandet,
men hvilket Betänkande nu åter genom
Höglofl. Statsutskottets medverkan, ånyo framträder,
något när i dess förra skick, dock att
till Riksens Ständers profning, liivväl vid detta
tillfälle derjämte anmäles, den Economiska
reservation som Samma Betänkande ytterligare
åtföljer, och hvilken reservation^jag härmed i
hela dess vidd åberopar, jämte det jag för min
del äfven instämmer i hvad till äfventyrs särskilt
anmärkt blifvit emot sättet af detta måls
sluteliga behandling i sammansatt Utskott,
Hvad hufvuasaken annars angår, så har
man väl ock velat framkasta reflexioner därÖfver
att återremissen ingalunda gifvit anledning
till så förändrade åsigter, som dem, hvarunder
EconomiUtskottet ånyo upptog saken, men skulle
sådant verkeligen yrkas, så vore jag beredd
64
Dan 12 TKttmber e. m.
här uppläsa ett sammandrag af de gjorde anmärkningarna,
så korrt uppfattat, ämnets stora
vidd möjligen tillåtit, för att derigenom, åtminstone
inför Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
hafvt redovist, att hvad nu i medföljande reservationen
innehålles är af återremissen föranledt,
samt ämnet där besvaradt i förhållande
till de upplysningar och de reflexioner, hvarmed
det från RiksStånden återkom.
Emedlertid vill jag genast skrida till anmälan
om några ytterligare grunder, för den
ifrågavarande sakens så beskaffade behandning,
sorn genom min och de flere UtskottsLedamötemas
reservation, föreslagen blifvit.
Med anledning af Riksens Ständers underdåniga
hemställan år 1810 angående en friare
disposition af Skogarne samt Jagtordningens
förbättrande, hafva samtlige Konungens
Befallningshafvande i Riket deras utlåtande
afgifvit, äfvensom Kongl. KrigsCollegium Kongl.
Sjö Förvaltningen, Kongl. KammarCollegium,
Kongl.Bergscollegium ochKongl. CommerceCoile
gium
deras Betänkanden meddelat- Ämnet har
således varit granskadt af 24 Landshöfdingar
och 5 RiksCollegier, af hvilkas yttranden (så
vidt jag kunnat inhämta) hufvudsakligen bibringas
det resultat:
att man på ganska få
ställen känner innehållet af Kronoparker och
Allmänningar, hvilka variera i rymd ända ifrån
några få kappland eller Tunnland till 20,000
Tunnland och deröfver: att från Malmöhus Län
anmäles
vrn ra Def ernber *. 77* &£
Ätimälos det Ingen Allmänningsskog finnes, iiletl
att Inbyggarne funnit skogshantering nödvändig:
att frän Christianstad, Lan uppgifves det
ieke eller derstädes någon Allmänning finnes,
men antnärkes att all uttörsel at skogseffecter
från Skåne till utrikes Ört, barde förbjudas S
att frän Blekinge Län likaledes anmäles det ingen
Allmänning finnes , äfvensom anmärkes
att ägande rätt och fri disposition öfver skogarne
för Allmogen , icke syne3 uppfylla det
åsyftade ändamålet:
att från Gottlandr Län
anmäles att någon Kronolägenhet icke finnes,
men att en fri disposition öfver Ekeskogen
skulle blifva förmånlig:
att från Kronobergs
Län anmäles det 5 HäradsAllmänningar finnas,
hvilkas försäljning tillstyrkes emedan jordmånen
der är mera passande för uppodling än
skogsväxt:
att för Calmare Län (med Öland
inberäknadtj uppgifvas 6 Kronoparker och a
HäradsAllmänningar, af hvilka 4 Parker föreslås
till försäljning:
att från Gefleborgs Län
3 Kronoparker anmälas, hvilkas försäljning
ti 1 Ist yrkes , dock att, Allmänningar anslagne
till Grufvor, för sådant ändamål bibehållas:
att från WesterNorrlands Län, 21 Krono
Allmänningar
anmälas, äfvensom ätt Krönoskogens
nyttigaste användande anses ifafa till ny—
byggesanläggningar, dock att birktagning Och
svedjande i alla fall borde förbjudas:
att
från Jemtlands Län anmäles det ingen Allmänning
samt ingen odisptpnerad Kronoskog där
finnes, men yttras att en fri dispositionsrätt
Bil. till Ridd. (r. Ad. Pr. XI Band. 5
« IS pettmbsr e. m,
öfver skogarne anses betänklig:
att från
Westerbotten% Län anmäles det KronoAllmänningarne
hvars antal ej är uppgifvit, nyttjas
under Sågverken, och anses bora på samma
fot bibehållas saint tiil Nybygges anläggningar:
att Lån Norrbottens Län anmäles att
Allmänningarue ej äro de enskilte skogarne
frånskilde och dessförinnan någon hushållningsanstah
med deni ej kan uppgifvas, samt anmärkes
att hvarje trakt af Riket torde i detta
fall fordra sin egen särskilda författning: —*
att från Stura Kopparbergs Län anmäles, det
inga odisponerade Kronoskogar finnas, som ej
äro Bergverken» behof ti ilslagne och på sådant
sätt medföra dan största nytta; dock anmärkes
såsom bebötligt ett stadgande att Svedjeland
böra i 10 år efter såningen hållas inhägnade:
— att för Westerås Län anmälas 13
stycken HäradsAllmänningar (samt en, hvilken
till Hjelmare Slussverks byggnad blifvit upplåten)
och anmärkes att som dåvarande Betjeningen
vore otillräcklig för skogarnes fredande,
delning af dem vore förmånligare: —
att från Carlstedt Län asmälas 2 odisponerad»
Allmänningar, med anmärkning att om Kronan
kunde få köpa virke till bättre pris af enskilte
än besörja huggning och utförsel frän egna
skogar, den ena af dem kunde försäljas efter
enahanda grunder, som för Recognitionsskogar
stadgadt är:
att för Bohus < Lån, uppgifves
en HäradsAlltr.änning, hvars delning afstyrkes,
med anmärkning om nyttan och nödvändigheten
af vidtagande anstalter i och för Skogsplanteringars
befrämjande: — stt för Hallands
9*n ij b?<:*m\å*r e. nu
Lån uppgifvas endast 2me SockneAUmänningar,
hvilkas delningar afstyrkes med den anmärkning
stt genom fri dispositionsrätt öfver skoger»
dess totala utödande vore att förmoda,
samt att kraftiga anstalter erfordras till skogsplanteringens
befrämjande: — att från Elfi
borg*
Län 3 Kronoparker, 12 KronoAllmänningar
och 5 HaradsAllmänningar uppgifvas,
hvaraf endast 4 KronoAlhnänningar föreslås
till försäljning eller delning:
att från Örebro
Län, 5 KronoAUmänningar och 3 HäradsAUmänningar
uppgifvas, af hvilka endast en KrO*
noAUmänning och 2 HaradsAllmänningar föreslås
till försäljning, såsom hvarest marken
är mer passande till odling än skogsväxt: ...
att från Skaraborgs Län uppgifvas endast 21
Kronoparker och ia KronoAUrnänningar, hvars
»tyckande uti lotter om 15 till 25 Tunnland
samt försäljande till den mestbjudande tillstyr -  kes; dock att vissa trakter till Skogsplantering
borde anslås:
att från Linköpings Län,
hvarest utom ta Kronoparker och KronoÖir,
som lära finnas, uppgifvas 47 Härads Al Iraänningar
och tillstyrkes att i stället för Krono*
administrationen borde Skogshushållningen lemnäs
till valde medlemmar af Häradiboerne: —-  att från Jönköpings Län uppgifvas 3 Kronoparker
och en HäradsAllmänniDg, hvilkas delning
eller försäljning afstyrkes:
att från Upsala
Län, hvarest utom Allmänningar, Kronoparkerne
lära vara t4, anmäles som en nödvändig
föregående åtgärd i detta ämnet, att Allmogen
deröfver borde vidare höras:
att från Ny
köpings
Län, hvarest, jemte 33 Allmänningar*
9% 9m »5 M*éemJnr r. »t.
/
S Kronoparker lära finnas, aamårkes Willåttro*
ge Härads Allmänningar, såsom de enda hvilka
möjligen kunde utan skada fördelas eller
upplåtas, men att för öfrigt, i detta som andra
fall, Kronogods, såsom en verkelig klenod böra
bevaras oskingrade, och sluteligen anmäles från
Stockkolms Län, att Allmänningarne derstädes
äro 5, hvilkas delning icke ansea för Länet
kunna vara nyttigt.
Af hvad Kongl. KrigsCollegium uti dess
Betänkande i frågan om KrOnoskogarnes försäljning
anfört, lär vid detta tillfälle med skäl
kunna upprepas, att Kongl. Collegium ansett
nyttjande och dispositionsrätten för Kronan
vara af enskildes pretentioner så ifrågaställd,
att först en praescriptionstid borde utsättas, innom
hvilken hvar och en ägde att utföra sin
rätt, hvarefter Kronans återstående disponible
skogstrakter icke böra till den mäst bjudande
försäljas, men torde däremot kunna efter skeende
skattläggning upplåtas emot bestämd årlig
afgift likväl Kronan sjelf förbehållet, att af
Skogome b'g ögna hvad till Flottornas och andra beha]
erfordras, samt att i dessa afseenden nödiga
Skogstrakter och Parker alltid under Kronans
igo orubbadt bibehållas.
Kongl. Sjö förvaltningen afstyrker försäljningen,
emedan den i sjelfva verket ej kan bidraga
till det allmänneliga gagn man trott sig
vinna; såsom motskäl anser Sjöförvaltningen
gälla, att det alltid skall vara underkastade
många svårigheter att bestämma vidden af den
9m 13 9a4mib»r *, **>.
mark, »om kunde komma att tilldelas i ersätt-*
ning åt Betesinnehafvare, emot det antal krea*
tur svarande, som de genom fri vallgång förut
kunnat underhålla
äfvensom att för öfrigt
det i Svenska klimatet synes vara mycket
magtpåliggande, att vårda de återstående qvar,
lefvorne af Kronoskogarne, samt att desamma,
jämte träd för Flottorne m. m. visserligen vore
af mycken betydenhet för Häraders och
Socknars enskildta behof, för allmänna byggnader,
såsom broar m. m.
Kongl. KammarCollegium% sorn tillstyrker att
Kronoparkerne endast böra rätt vårdas, afstyr.
ker, att då skogarne utgöra ett hufvudsakligt
vilkor för Invånarnes trefnad, Lands- och HåradsAllmänningar
må till skatte försäljas, och
hemställer, att de må under Kronans disposition,
Bärnt under Länens och Häradernes nyttjande
rätt förblifva. a
i • « •
Kongl. Bergscollegium har icke ansett Linsoch
Härads Allmänningar kunna komma under
namn af disponible skogar, då nyttjande rätten
till dem, vare sig i giund af urgammal häfd.
bemmansskattläggningen, erhållne Kongl. Resolutioner
eller andre laga kraftvundna åtgärder,
blifvit nåeon menighet eller enskilte upplåten
och försäkrad, hvadan ock all försäljning
af sådane skogar blifvit afstyrkt.
Kongl. Cor.merceCollegitm anser att skogarne
i de mindre skogrika orterne blifvit betydligen
medtagna, torde bevisa efterlåtenhet i
?•
R#Ä l-'t c ?H*
handhafvandetaf skogsförfattninRarne, men ick»
att den Staten upplåtne disposition af skogar -  na varit oriktig; samt att, därest Kronopirker
och Allmänningar skulle försäljas, de innan
korrt skulle komma att dsla lika öde med det,
■om öfvergå» skogar, tillhörige enskifta, hvilka
i allmänhet då frågan är om skogens användande
mera beräkna den vinst de för dagen
kunna hämta af skogens nedfällande, än visa
någon omtanka att för efterkommande spara
eller öka denna under ett kallt luftstreck särdeles
dyrbara Egendom,
Det har förefallit mig, som skulle det vara
upplysande för Höglofl. Ridderskapet och
Adeln att rid bedömmandet af en så vigtig
fråga som denna, hvilken icke angår något
ringare än det öde man önskar bestämma för
omkring 70 Kronoparker och 170 Allmännings»kogar,
känna något om de Auctoriteters mening,
hvilka i samma mål sina utlåtanden tillförene
afgifvit, och af sådan anledning bar jsg,
rörande detta ämne, uppfattat föregående anförande.
För egen del har jag inga ytter»
ligare skäl att tillägga dem, jag uti den vid
Betänkandet fogade reservation, sökt utveckla
och med hvsrs ånyo upprepande jag för närvarande
icke vill upptaga Höglofl. Ridderskapet
och Adelns tid. Ett mä jag dock erinra,
nemligen om andan och orden uti 1647 och
1664 årens Skogsordningar — där det heter:
Ländernas Allmänningar, såsom de tili Laadnttt
Jnbyggartt tarf och godo ära af fordne afvittrads
9C.h förordnad*, alltså st ande the till Ländtata
Pert *« J»encinicr c. nu
Inbyggare att nyttja, mm icke att Jör sig och efterkommande
jördärfva och utöda.
Att det uppläste Betänkandet måtte afsläs,
samt hvad uti de vid Reservationen fogade 7
puncter blifvit hemstäldt, måtte vinna Högl.
Ridderskaptt och Adelns bifall, sådant får jag
härmed yrka, lamt vördnadsfullt anhålla, att
proposition derom måtte framställas.
. N.o 3.
Herr Cederkrona, Ulric.
Det Betänkande, hvarmed de sammansatte
Stats- och OeconomieUtskotten inkommit uti
frågan om Kronoparker och allmänna Skogar
■ fser sådane ersättnings-, försäljnings- och utdelningsfrågor,
att troligen någon inkomst för
Staten kan inflyta, men säkert är, att desse
Skogar, genom de föreslagna mesurerne upphöra
att vara till, så vida de icke uti stora
klumpar kunna af någon eller någre enskifta,
här och der nnfrias, samt ställas under den
vård Staten dem nu vill undandraga. De hafva
då likväl i och med detsamma upphört att
vara Statens Egendom, och första frågan lärer
således vara; kan Staten undvara skogstillgångar
Och kan bristen deraf genom penningarea
annan tid fyllas, eller kan omtaokan för Staten
inskränkas enda»t till några momentela fördelar,
och böra dessa^momentda fördelar solbas
innan man kan göra sig sjelf rfcda för,
7*
Dt r> 12 Df(ernber c m.
hvarutinnin de bestå? — Vet roan nij ens viddén
och belägenheten al de Skogar som äro i
fråga?
Vet man hvil Sr a pretentioner om ersättningar,
som häfta vid deras afyttrande, och
kan nian ens göra någon calcul, hvad här lör
Staten blifver att vinna. Vida säkrare slär på
andra sidan förlusten att afhända Staten den
allmänna egendom , som bär är i fråga , och
det tyckes nästan som man änteligen en gång
för att radicalt kunna försäkra sig om att åt^
komma Jägeristaten, vill borttaga sjelfva grunden
för deras tillvarelse Men dessas åtgärder
utsträckas ju genom Förfåttningarne till eftersynen
å KronohemtnansSkogarne och huru KronoÅboerne
och Boställslnnehafvarne med denna
Statens Egendom hushålla? Man kan nämna
många och samtida exempel huru nyttig
controllen härå varit, och i samma mån aom
Hemman och Nybyggen på våra Finnskogar
och aflägse Marker, afskiljas med visst tunnlandstal
från öfverblifvande Skogar, hvilka naturligtvis
som Kronans måste betraktas, så Uppkommer
tid efter annan alltid bt hofvet af er»
vårdande tillsyn , så vida ej angränsande fritt
skola få plundra hvad Staten å sådane ställen
tillhör,
KronoBetjeningen har en gång in natur»
bevisat, huru litet deras öfriga befattning kan
sammsnjemkas med Skogsvård
så att i den
deletl lära inga flere exempel göras oss behof.
Men äfven Rofdjursjagten fordrar sin uppmärksamhet
, och i Wermland åtminstone, känner
jag Jägeristaten® oupphörliga bemödande att
i* Dcetmbtr e. mt.
atälla ett värn mot den digerdöd, som annars
SMille af Björnar, Vargar, Löen och Räfvar,
utbredas öfver de stackars Inbyggarnes förnämsta
egendom, boskap och husdjur. Den
fattige och aflägsne Landtmannrn, som ej förmår
att hålla ordentlig vallgång för sin lilla
hjord, ar i synnerhet blottställd att mista pä
en gång allt det redbaraste han äger, och således
hindras att någonsin upphinna välstånd,
och kunna utveckla sig i odling och förkofran.
Sådane allmänna anstalter som kunna skydda
desse Individuer , är , Statens pligt mot sine
skattdragande medlemmar utan skillnad mellan
den fattige och den rike, och här framträder
nyttan af Jägeristaten. Om densamma, såsom
troligen äfven någon annan Stat, till och med
sjelfva KronoBetjeningen i sina kall, på ett eller
annat ställe lamt fullgöra (ina åligganden,
så bevisar sådant ingenting i hufvudsaken. __
Gif dem nyttiga Instructioner.
I Wermland
till och med, har den nitiske och skicklige
Öfverjägmästaren, upprättat för sitt diatrict sådane
föreskrifter, hvilka genom öfverenskommelse
gälla, att ändamålet vunnits på ett i sednare
tider alldeles oerhördt sätt; man har af
officiella handlingar sett, att der ifrån 1815,
då han emottog Jägmästare-Beställningen till
1819, af honom och genom dess åtgärder med
Skallgångar, Jagt, Varggårdar, Saxar, Gropar,
Luder och Stråtnät blifvit fångade 57 Björnar,
37 Vargar, 70 Loen, 5 Filfrasar, 1463 Räfvar;
och under sistförflutne 4 åren vet jag, såsom
boende der i orten, att ett ännu större antal
af dess# Rofdjur blifvit fällde, och hvilka, utom
fé t>*n ** 9*»*miier e. n. ,
fians och dervarande JägeriBetjenings kunniga
ledning alldeles skulle öfversvämma oss.
Kinde jag Jägeri-anstalter sä väl i endel
andra Län, som jag känner dem i Wermland,
så skulle jag visst icke behöfva inskränka mig
till detta enda, hvarmed jag velat åstadkomma
anledning till den eftertanka, att äfven frågan
om JägeriStatens upphörande har 2 sidor.
För min del instämmer jag i de åsigter
jig funnit utförda uti den vid Utskottens Betänkande
fogade Reservationen , hvar» 7 puncter
jag anhåller måtte till bifall proponeras,
samt af Högioflige Ridderskapet och Adeln
antagas.
N:o 4.
Grefve von Rosen, Robert:
Af de skål, som jag inför Höglofl. Ridderskapet
och Adeln hade äran anföra, då återremissen
beviljades; hada jag väntat att Statsoch
OeconomieUtskotten skulle gjordt afseende
pä de skäl jag emot det dåvarande Betänkandets
bibehållande anförde;
men jag har funnit
att hvarken mine , eller de grundlige anmärkningar,
aom från Högvörd. PresteStåndet
blifvit afgifne, förmått något med de sammansatta
Utskotten upprätta, vidare än att en Reservation
tillkommit, hvarmed jag till alla delar
mig förenar* Några omständigheter har jag
S9tfj 12 V**mni*r ». m.
dock amett mig bora särskilt anmäla till Ridder
ska pet och Adelns synnerliga uppmärksamhet.
Hvad ar Skog för Sverige? .Uti ett Land
under ett så hardt klimat, som vårt kära Fädernesland,
måste det icke kunna vara likgiltigt
huru man tillställer med de förråder,
hvilka under århundradens lopp varit ställda
under allmän vård, och hvilka det icke hittills
berodt på den entkilta hvarken att bränna upp
eller annorledes speculationsvis, till sin momentala
fördel använda, och hvem sörjer sedan
för huru en mängd allmänna behof skola fyllas,
och hvem surrogerar efterkommande det
stöd, som en egennyttig samtid nu vill undanrycka
dem: och hvem berättigar samtiden
att på en gång göra slut, på hvad som forna
tiden vårdat för kommande tiders behof. Den
•om ärft eller törvärft sitt Hemman under den
rätt som detta Hemman genom Lag tillhörde,
nemligen att finna en nödhjelp från de allmänna
Skogarne, hvem berättigar någon, att på
en gång göra slut på dessa utvägar?
Vidare frågar jag: Hvad var 1317 Srs Standert
ändamål med begäran om en förbättrad Skogshushållning?
Månne det kunde inskränka sig,
endast till Skogarne» ställande på den fot, att
de när som helst kunna borttagas af den enskilta
speculations-andan. Och hvaruti ligger
säkerheten för framtiden, under en behandling,
•om icke beror af allmän vård, och de För1*-  fattningar, hvarigenom den beitämme». Skoga;
76
Ben i* December e. m
-
hushållningens föremål måste ju bestå uti att
éterniséra tillgångarne pä en nödvändighetsvara,
och vinsten deraf blifver den afkastning,
hvilken under beräkning af Skogens
framtids bestånd , årligen kan Jemna* än det
allmänna, än det enskilta, i förhållande till
hvarderts rättigheter och derom gällande föreskrifter.
Äro alls locsler lika?
Om man vill taga exempel ifrln Frankrike
och den tid Skogsrne der förstördss, så
skulle man mart kunna tro att det fordras stt
slags folk yra, för att sätta, eller under hvad
rubrik som helst, tillåta, någon helt generelt
sätta yxen till roten på dem. Man insåg snart
och beklagar nu oupphörligt att förstöringen
fick på sådant sätt fortgå.
Vill man taga exempel af Preussen, finner
man hvad en klok hushållning förmår, och
huru det som fordom i anseende till inkomster
var af föga värde, kan blifva betydligt;
hvem af oss kan tveka hvilketdera exemplet
man bör antags och följa, och hvad motbjudande
har det väl för oss att begagna andra
Länders upplysning! Håfve vi ej redan i anseende
till Jernhandteringen ådagalagt nyttan
af vår läraktighet. Från Tyskland införskrefvos
Bergsmän och Smeder, och jag menar att
sjelfva behandlingssättet vid våra Stångjerns
Smedshärdar ännu i dag kallas Tysksmide*-  processen.
Dett tiden var det ett ständigt Riksdag*-
Ptn tf pfrtnher #, m-, I?
Imna om Jernhandelns och Jernhandteringens
upphjelpande. Nu har saken vunnit sin utveckling
och Ststen sisa intrader  . och man
talar ej vidare derom; så skall det äfven gå
med Skogshushållningen, om den på rätta
grunder vinner utveckling, och den dertill hörande
vården organiseras så, att allmänna Sko.
garoe motsvara sitt ändamål och derunder befordra
Statens intrader. Vore det icke Riksnyttigt
att hellre leda uppmärksamheten härpå,
in huru man på en gång skall kunna göra sig
af med dem.
Och hvarför skall man sä
skynda?  Är saken beredd? —- Vet man ännu
de ifrågavarande Skogars vidd och nuvarande
beskaffenhet?
Nej, visst icke, man kan
ingenting med säkerhet dömma, hvarken om
deras tillräcklighet att surrogera Enskiltas pretentioner
eller i något »nnat afseende. Om i
Skaraborgs Län förhållandet vöre annorlunda
än i andra Län, skulle msn då gifva Westgötharne
den framfart, att de, likt en skogseld,
kunde löpa olver de andra localer, hvarest tillämpningen
platt intet passade.
_ Mina Herrar! må vi således besinna saken
och inse att alla förhastade åtgärder, skulle
medföra stor och oberäknelig skada. Må vi
önska, att en noga undersökning på Krono -  parker och Allmänningsskogar aoställes, och
deras beskaffenhet utrönes till grund för alla
sådane åtgärder tom här äro i fråga.
Se
dan
detta föregådt, kommer Hans Maj:t Konungen
från sin höga ståndpunkt i tillfälle att
skärskåda ämnet i det skick att «n nyttig pröf
-
M>en ja December t, Mi
ning kan äga rum, och vi icke endast inskränk
kas till en Theoretisk framställning af saken.
Troligt hade beslutet om Recognitionsskogarne
blifvit helt annorlunda, om den local-kän»
nedom legat till grund för författningen, sorn
man först sedan 1811 års Författning utkom*
mit hunnit förvärfva.
Erfarenheten, borde således lära osa, att
det är för tidigt att vilja afhända Kronan hvad
Kronan af skogar ännu äger qvar, innan man
vet hvad man äger och huru man äger det
samt huru mycket kan återstå för allmänt behof,
om den enskifta omtankan först får rea$
lisera sina pretentioner.
Af Hedervärda BondeStåndets talrika petitioner,
vid denna Riksdag, ser man i huru
mångfalldiga skepnader dessa pretentioner redan
framställa sig
först då man relatift till
hvar local, fått inhämta dem, vet man huru
fördelagtigt det må blifva med en radikal reforms
företagande.
Jag ar således icke af den lankan som
sammansatta Utskotten, men så vida ense med
reservanterne att jag yrkar på undersöknings
verkställande och att emedlertid , och intill dess
saken kan hinna beredas till en närmare pröfning,
en förbättrad skogsvård må införas, hvartill
jag ingalunda anser brist på medel och
sujetter vara. Då i vårt land kan inöfvas 50
å 60,000 ärliga och dugeliga soldater, må man
väl kunna formera 3 å 400 dugeliga skogs
-
S>m 12 fH.etmkm' #, »itj
(
79
befjentar.
Men man skall vilja medlen ocli
hvarken hårdnackadt hålla sig vid det gamla,
eller blindt antaga det nya.
Jag anhåller att de sammansätta Utskott
tens Betänkande måtte afslås.
Nto $.
Friherre Ridderstolpe, Fredric i
Genom den motion jag vid Riksdagen!
början framlagt inför Riksens Ständer, angåen.
de ökadt ansvar och bestraffning för dem, hvilka
genom skogsåverkan ohelga ägande rätten,
har jag redan ådagalagt min opinion angående
svårigheterne som häfta vid skogsvården j
dessa svårigheter, hvilka vid enskilda vården
hittills ägt rum, hafva än mindre kunnat aflägsna®
från den allmänna j men en ny och
förbättrad Lag emot plundringen skall medverka
till det skydd Staten är skyldig meddela
mot alla slags ohemula tillgrepp.
Med det ringa ansvar som ända hittilla
åtföljt skogsåverkan, är det förundransvärd!,
att någon Kronoskog kunnat skyddas, då den
enskilda skogen
åtminstone å orter dem jag
känner — med så mycken möda och stundom
alls icke kunnat fredas från härjande tjufvahänder,
likväl åro dock de allmänna skogarne
icke öde, och sådant bevisar redan mycket om
vårdens uppmärksamhet. Månne ej mången,
som klandrar Jägeristaten* tillvarelse, klan
-
8*
Den rt Dttember r. m.
drar den just derföre att han ej kunnat åtkom?
ma skogen så mycket och så ofta han velat!
Bättre löner och bestämda föreskrifter »kola
ofelbart bidraga att stänga ali väg för plundring
af nu ifrågavarande Statens allmänna Egendomj
hvarvid mig synes häldre att uppmärksamheten
bör fäst«s, än att upplösa just
denna Egendom, som borde bevaras. Den
sednare utvägen torde ej vara olik den af en
famille, som äger en betydlig, men under dåliga
förvaltare vanskött Egendom, och som
häldre än att där 6ätta hushållningen på god
fot, stadnar vid den utvägen att sälja bort alltsammans,
och deja ut pengarne till Bolagsmännen,
från hvilka de omärkligt försvinna ...
hvad döma dessas efterkommande om slikt
hushållningssätt? De fördöma det. Så skola
afven Statens invånare en dag döma öfver de
åtgärder, man nu så gärna vill höra prisas,
nemligen: att på en gång göra slut på Statens
skogar.
Af skogarnes delning och försäljande emotser
man en inkomst j men man medger likväl,
att alla enskiltas pretentioner af uråldrig
rätt till mulbete och utsyning skola undanrödjas
genom afsättningar från den totalaskogsrymden;
nå väl! hvilka sträckor af skog och
mark skola härigenom icke sfsöndras? ty något
elier några tunnelands utbrytning kunna ej
surrogera rättigheten att hela sommartiden få
drifva en skock kreatur öfver en hel skog,
ellar att erhålla timmer och ved från den skogr
cam
som derstädes ännu återstår, sluteiigen torde
just ingenting kunna öfverblifva till afsalu.
I det skick Skogarne sig nu befinna för-;
minskas Ällmänningarne ingalunda igenom be-’
te och lagligt skogsfång, så framt man stadgar
en förbättrad Skogsordning. Deras bibehållande
kostar Staten mycket mindre än hvad
genom en Forstmässig behandling af årliga afyttringar,
genom regelmässiga hyggen, kan inbringas.
Den stora vinsten består uti Skogens
framtida bestånd samt uti dess bibehållande tili
dess primitiva och riksgagneliga ändamål. Skälen
för detta bibehållande, och emot den orättvisa mant
är färdig att mot efterkommande begå, genom att
annorledes förfara, finnas alla upptagna uti den
Reservation som åtföljer Utskottens Betänkande,
uti hvilken jag instämt, och som jag nu
åberopar, öfvertygad, att saken sä framställd
för vår store Konung, ingalunda skall sakna
Hans bifall; Han känner de Länder, hvarest
Skogshushållningen nått en hos oss ännu okänd
höjd , och det skall blifva ännu ett af Hans
storverk, att gifva åt vårt Fädernesland denna
nya skänk af sin höga och vidtomfattande upplysning.
Jag önskar att de sammansatte Utskottens
nu ifrågavarande Betänkande måtte afslåe, och
anhåller ödmjukast, att de Sju Momenter,
Bil, till Ridd. o, Ad. Prof. XI Band. 6
82
Den 12 December e. m.
hvarmed den vidfogade reservationen slutas,
måtte till bifall hvar efter annan föreslås.
N;o 6.
Herr von Greiff, Johan Ludvig:
Redan vid 1*809 års Riksdag uppträdde jag
inför Höglofl Ridderskapet och Adeln uti frågan'
om KronoSkogarna och JägeriBetjeningen.
Man klagade då sorn nu öfver vården af dera,
men man trodde likväl då, att noggranna undersökningar
borde föregå åtgärderna, och
man trodde ej då som nu, att nyttigaste förvaringsmedlet
skulle vara ställa så till, att det
skulle få bero af enskiitas behof eller speculationer,
att lata de allmänna Skogarna försvinna.
Må hända att en del icke ser, och att
en annan del icke vill se rätta följden häraf.
Må jag ännu en gäng upprepa: att förnämsta ändamålet
med de allmänna Skogarna varit, att
lemna Kronan en tillgång för nödigt virke, till
Byggnader af Flottan, Fästningar och allmänna
Hus, samt att hafva någon Skog bespard, för
att biträda skoglösa Hemmans Åboer med nödigt
Bro- och Byggnadsvirke, Bränsle och
Mulbete, frågas nu: Tillåter försigtigheten att
skilja Kronan från dess-s tillgångar, och blottställa
den för brist, i synnerhet af det gröfre virke,
som fordrat och fofdrar mansåldrar att uppvexa.
och icke för penningar kan köpas? och är
det Riksens Ständers rättighet, att skilja enskil»
te innehafvare ifrån den rätt de sig förvärfvat,
f
Den 12 December c. m. 85
sorn utgör grunden för deras Hemmans bestånd,
och hvarföre de skattlagde blifvit, nemligen
att på Alimänningarne begagna bete
jemte Timmerfång och Bränsle. Visserligen
icke. Man föreslår väl att åt Kronan gör»
afsättning af någon eller någre parker, mea
hvart vill det räcka emot sådana behof? Man
föreslår ock, till undvikande af den sednare
olägenheten, att Alimänningarne kunde försäljas
och skiftas emellan skogbehÖfvande Hemmansägare;
men dels vöre Kronan för sina
6tora behof dermed obelåten, dels skulle operationen
endast blifva nyttig för de förmögnare,
sorn hade tillfälle slå under sig desseTägenheter,
och för de närmare boende, som hade
tillfälle vårda sina skogslotter, under det Skogen
på de aflägsnare lotterne skulle tillgripas
och försvinna.
Innan dessa olägenheter, så i anseende till
Kronan som Allmänheten, blifvit undanröjde,
och innan man sa specielt uppgifvit sättet, att man
kan inse möjligheten af verkställigheten , huru igenom
upplåtelsen af dessa Skogar, alla pretendenterne
kunde bli tillfredsställde och ingen lidan.’
de uti dess lagliga rätt; anser jag lör min del
all fråga härom förhastad. Men är det nu
nödigt, att de ifrågavarande lägenheterna bibehållas
för Kronans och det allmännas räkning;
så måste det följa af sig sjelf, att en
noggrann eUersyn derå , till förekommande af
deras förstöring, är oumgänglig.
Hvarje enskilt hushållare, som äger vid
-
84
Den 12 December c, rn.
sträckt Skog, omgifven af skogslöse grannar,
har alltid af erfarenheten fått lära, sdt med all
den kostnad an Skogvaktare medförer, denna
olägenhet hellre bör väljas, äa att finna sin
Skog tid efter annan olofligen tillgripen och
plundrad. Så förhåller det sig icke vid den
allmänna Skogshushållningen: visserligen kunna
missbruk yppas vid bevakningen deraf;
men vid närmare påseende af saken skall man
finna dem vara en följd af andra misstag och
försummelser, antingen uti aflöningssättet ellar
eftersynen. Sjelfva ÅverkansLagarna behöfva
en revision, äfvensom svårigheten af bevisning
och rättegångens utförande borde komma uti
ett närmare betraktande; och dana föreskrift
ter för Skogvaktare, hvilka jemte underrättelser
om Skogsplsnterings-vetenskapen, äfven afsedde
Skogsvården, borde allmänneligen utgifvas.
En Skogvaktare tror §ig nu vanligen hafva
uppfyllt allt hvad honom åligger, då han 2 å
3 gånger i veckan åtföljt .rålinien af den Skog,
som tillhör hans vakt, för att efterse om någon
åverkan är begången : träffar det så lyck.'
ligt, att förbrytaren kan upptäckas, stämmer
han till Tinget. Om likväl slutet blir sådant,’
att sedan saken vid flere Ting blifvit pröfvad,
förbrytaren blir frikänd, torde kanske Skogvaktaren
ledsna vid att anklaga sådana förbrytelser,
som medför honom kostnad, tidspillan
och rotar det hat, hvilket söker och ofta finner
tillfälle att emot hela Staten utbrista. Det är
tydligt, att de som vilja åtkomma Skog, och
dessa äro rätt manga skola hata allt hvad
sorn ligger dem i vägen; men som Skogens
Den 12 December c. m.
vard icke allenast består uti att förekomma
åverkan, utan uti mångå andra delar, som äro
af lika mycken vigt och betydenhet, men obände
för värdaren; så kan man deraf lätt
inse nödvändigheten af nija föreskrifter, och det
är på dessas uppgörande jag å nyo yrkar. Med.
alla de fel och ofullkomligheter som SkogsUetjeningen
vill påbördas , blir det dock en
sanning, att på de orter der skogsbrist öfverklagas,
eå finnas KronoSkogama skäligen bibehållna,
då deremot de enskilta Skogarna,
under ett tygellöst sjelfsvåld, oftare försvunnit
och förvandlat sig till kala Bergsbackar. Fin«
nes Skogen till en och annan Egendom bibehållen,
6a har det ej skett utan att ägarea
antingen sjelf gifvit sig mödan att vara Skogsvaktare,
eller ock hållit sig en sådan; och med
alla missbruk, som i sednare fallet skulle kun-»
na förefalla, har dock nyttan varit synbar i
jemförelse med de Skogar, som under enskilta
ägande rätten befunnits, antingen i samhäfd,
eller utan annan tillsyn och omtanka, än den
som yttrar sig genom farhågan att sjelf använda
hvad man annars fruktår att andra skola
taga ifrån en-
Man försökte för några år sedan
att öfverlemna allmänna Skogarnes vård åt KronoBetjeningen,
mea huru gick det? Snart blef
man varse hvad Skogarne derigenom ledo,
emedan KronoBetjeningen omöjligen kunde medhinna
eftersigten af Skogar, och derjemte fullgöra
sina skyldigheter vid sins eljest nog vidlyftiga
tillförordnaden, och Jägeristaten åter-:
stäldes snart på den gamla foten.
86 Den 12 December e. m.
Jägeristaten bör dessutom göra det hufvudsakligaste
bidrag till Rofdjurens förmin.
skande. Vargar och Björnar äro sorn Inrikes
fiender att anse, emot fattiga Inbyggares dyrbaraste
egendom, kreaturen 3 få de tram>ara med
sin förödelse, hindras det stigande välståndet,
som annars skulle utveckla sig till Landets
allmänna fördel genom odling och folkökning.
Man sade en tid: detta kan hjelpas igenom
prtemier och belöningar för odjurens fällande.
Skaraborgs Län trädde i spetsen för detta systéme,
man många år voro ej förflutna förän
man åter, (och detta enligt det yttrande som
framlidne Justitite Ombudsmannen Ehrenborg
under denna Riksdag lämnat) återtog Jagttygen
och på vanligt sätt började förfara j och
Wermlands, Stockholms och Upsala Län hafva
funnit sig bäst af att aldrig ifrån det gamla
systemet afträda. Ifrån Stora Kopparbergs och
Gefleborgs Län har med största skäl forts mycken
klagan öfver Vargarnas glupskhet och oförsynthet
att anfalla och föröda menniskor.
Jag känner väl icke hvad anstalter man der
vidtagit att förekomma detta rysliga onda
men det känner jag, att i dessa Län intet Jägeribefäl
finnes.
Skjutkonsten och dess underhållande och
spridande är en Nationalsak; den verkar på
vår sjelfständighet och vårt försvar. Soldater
från landsorter der Jagt och Djurfångst idkas,
äro ju i krigsyrket alltid utmärkte af vissa
företräden framför dem sorn uppväxt på slätt*
bygden.
Den 12 December e. m.
87
Den tiden skogsma stodo öfverallt i landet,
var också skjutkonsten allmännare. Hvad
gjorde Carl den m:tes Soldater så fruktansvärda?
Om ej deras skjutkonst och deras contenance,
och den sednare kom af deras förlitande
på sin färdighet. Man väljer ännu bland
Regimenten och Compagnier vissa personer för
att formera JägareBatailloner och Skarpskyttar;
men om alta voro Skarpskyttar, så vore det
så mycket bättre lör det hela , och hindrade
dem visst icke att lära all annan exercice derjemte-
Skjutkonsten kan ej bibringas på exercitiefältet,
den skall inplantas ända från ungo
domen. Det gifves ej mer än en enda linia
för Gevärets rigtning att träffa målet. En oöfvad
Skytt hvars sinnon äro upprörda af faror
och af skyndsamheten, vräker alltid sitt
Gevär ansenligen ur denna linien; blott en inöfvad,
med rätt handlag, skjuter fort och väl,
och Gevär med säkra skott till flere 100 alnars
afstånd, blifva i sådana händer att respectera.
1809 föreslog jag äfven att JägerieStaten
i krigstid skulle ingå i Rikets försvar, men än
väsendtligare vore den nyttan , att bland deras
åliggande under fredens lugn äfven påtänka
någon undervisningsanstalt genom dem för den
ungdom som ingår i årliga Beväringen ; så att
innan man lär sig att i ögonblicket af ett Commando-ord
aflossa ett skott, man hade lärt
sig att rikta det så, att skottet tjenar till annat
än en salut.
n
Dun 12 December c, ni.
Jag har endast i förbigående nämndt detta,
då frågan i det hela ej syne6 angå mindre än
JägeriStatens upplösning, ty man vill blott
se saken på en sida.
Som ett bevis på den nytta en vårdad
Kronopark kan hibringa, torde jag få anföra
det bidrag som Kronoparken, hvilken är belägen
nära Upsala Stad, nyligen gjorde vid
uppbyggandet af den ena rundelen på Upsala
Slott, nemligen af 500 Bjelkar af sådan dimension
som på många mils afstånd ej kunnat
erhållas och säkerligen uppgått till en kostnad
af 30 å 40 Riksdaler stycket, innan de
kommit på sitt ställe. Utom storm och häftiga
vindkast finner jag sannerligen intet lämpeligare
6ätt till skogarnes totala förstöring i
landet än Stats- och EconomiUtskotten6 Betänkande;
hvarföre jag förenar'mig om antagandet
af de puncter* som i den vid Betänkandet
fogade reservationen hemställes till Ridderskapet
och Adelns gillande, och hvarom
jag anhåller, att Herr Grefven och Landtmarskalken
täcktes göra proposition.
Den i4 December
4
89
Bilagor
till PJeni-Protocollet för elen 14 December.
N;0 1<
Hörsamste Memorial!
Sedan Eidderskapet och Adeln, i Plenum
den 16 sistledne November beslutit, att RiddarhusSecreteraren
hädanefter icke finge, jemte
denna befattning, tillika innehafva tjenst i
Staten, har Herr Roos, Jonas Emanuel, samma
dag hemställt, om icke Ridderskapet och Adeln
skulle anse nödigt, att en lämpelig löneför*
höjning blefve för den blifvande RiddarhusSecreteraren
anslagen, för att såmedelst bereda
de förmåner, hvarförutan skicklige sökander
till samma tjenst icke torde kunna förväntas,
Bärnt aflägsna behofvet för denna Tjensteman,
att någon annan befattning för framtiden åstunda;
och har Eidderskapet och Adeln genom
ProtocollsUtdrag den 19 i nämnde månad
behagat denna motion till RiddarhusUtskottets
utlåtande remittera.
I anledning häraf får Riddarhusutskott
yttra, att Utskottet anser RiddarhusSecreterarelönen,
sådan den efter Stat och ungefärlig beräkning
af tillfällige Inkomster nu utgår, eller
omkring 1000 R:dr Banco utom fria rum och
ved, vara för sin Innehafvare i så matto tillräcklig,
att han d«raf kan hämta anständig
s
9o
Den 14 December.
utkomst; hvadan Utskottet för närvarande saknar
skäl, att i grund af motioner, tillstyrka
någon tillökning på RiddarhusSecreterarens sålunda
beräknade inkomster, helst Utskottet
tror, att frågan om desammas mer eller mindre
tillräcklighet för framtiden, hufvudsakligen beror
på det inflytande, sorn de vid denna Riksdag
tagne financiella åtgärder kunna medföra
på allmänna penningeställningen och varupriseme
i landet, hvilket nu icke kan till sina
följder bedömas. Skulle likväl Ridderskapet
och Adeln finna, att lönen bör förhöjas, så
får Utskottet upp!ysa, att RiddarhusCassans
tillgångar äro för närvarande och troligen för
en längre framtid, så medtsgne, att någon
annan utväg för beredande af ett sådant ändamål
icke kan af Utskottet utfinnas, än indragning
af RiddarhusDirecteurernes honorarier i
samma mån, som lönetillökningen anses böra
äga rum. Hvilket dock till Ridderskapefs och
Adelns vidare godtfinnande vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 9 December 1823.
På RiddarhusUt6kottets vägnar
Eric Soarre.
a
N- Snoilsky.
N:o 2.
Hörsamste Memorial!
Till RiddarhusUtskottets utlåtande har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat, un?
Den 14 December
91
der den 29 sistledne October, remittera ett
utaf RiddarhusDirectionen till Ståndet ingifvet
Memorial af den 20 i samma månad innehållande:
att under utöfningen af den RiddarhusDirectionen
åliggande skyldighet, att besörja
nödiga förbättringar å Riddarhuset med dertill
hörande Byggnader och utrymme, hade hos
Directionen förekommit den oundvikeliga nödvändighet,
att under påstående vinter låta uppföra
en ny Lastbrygga i stället för den vid
Riddarhusets norra strandsida af träd nu varande,
som ögonskenligen är vorden så gammal
och bräcklig, att den icke genom en mindre
reparation kunde med någon säkerhet i
brukbart stånd åter försättas; hvarföre ock
Directionen till en sådan nybyggnad af ungefär
enahanda beskaffenhet med den gamla bryggan,
låtit af erfarne män upprätta ett förslag,
enligt hvilket dertill skulle åtgå Pålar, Bjelkar,
Bräder, Spik, Dagsverken, -transporter och
diverse annat, för en summa af 189 R:dr B;co.
I förening hvarmed Directionen äfven i betraktande
tagit det, med sjelfva strandvallen
på östra sidan om berörde brygga varande
förhållande, hvilket, genom den i flere afseenden
skadeliga åverkan som vattnet gör på denna,
utan någon betäckning, af tid efter annanj
för byggnadernes säkerhet, verkställde utfyllningar,
tillkomne strandvall, visat behöfvet af
en sådan betäckning derföre, medelst en stenmur
som utan någon särdeles betydlig kostnad
kunde komma att motsvara den, hvilken å
västra sidan om bryggan redan med så mycken
fördel blifvit uppförd, och i likhet hvar
-
92
Den 14 December
med, denna stenmur skulle bereda ett snyggare
bruk af den utfyllda platsen, än det hvartill
den nu gagnas; men ehuru RiddarhusDirectionen
sålunda för sin del insett vigten och nyttan
af dessa förbättringar, och äfven trott, att
de med mindre svårigheter och följaktligen
med mera besparing kunde verkställas i ett
sammanhang, än om de särskildt, eller bryggan
först, såsom visserligen den angelägnaste,
och stenmuren framdeles, såsom i och för sig
sjelf mindre angelägen, blefvo uppförde, utan
att dervid beräkna den större fördel, som annars
för det hela otvifvelagtigt uppkomme,
dels genom det stöd, sorn muren gåfve åt
bryggan, dels af det utrymme som betydligen
skulle lätta murläggningen, särdeles under och
invid bryggan, ifall den icke vöre först uppförd
; så hade likväl' Directionen, i anseende
till både vidden af dessa förbättringar och den
föga tillgång Riddarhusets Cassa för närvarande
dertill lemnar , ansett sig icke böra på eget
bevåg ingå i några närmare anstalter till deras
verkställighet, utan att förut hafva begagnat
tillfället af Höglofl. Ridderskapet och Adelns
närvaro till erhållande af dess Egit förordnande
i detta ämne; och då RiddarhusDirectionen
således nu finge anmäla berörde förhållande,
samt utbedja sig Ridderskapets och Adelns
föreskrift hvad Directionen i afseende derpå
hade att fullgöra, borde Directionen icke förtiga
den åtgärd, som Directionen trott försigtigheten
i förhand fordra, och derföre vidtagit,
att hos Stadens Styrelse, som i allmänhet äger
disponera stränderne inom Staden , tillkänna
-
Den 14 December
93
gifva behofvet af förenämnde ytterligare strandbetäckning
i den förmodan, att ehuru den
sträckte sig något utom Riddarhusets designeradc
tomt på sjösidan. Styrelsen likväl icke
skulle hafva något att påminna deremot, lika
litet som mot den förut verkställde, hvarvid
Directionen jemväl uttryckt den önskan, att
Styrelsen kunde finna utväg låta på annat
lämpeligt ställe förflytta det så nära Riddarhusets
strandvall i sjön stående Sprutskjul,
eom nu mera komme att medföra både trängsel
och vaaprydnad vid denna sidan af Riddarhusets
egendom; hvaröfver Directionen dock
ännu ej erhållit bemälte Styrelses yttrande.
Sedan Riddarhusutskott, som särskildt
från RiddarhusDirectionen erhållit del af det
bär ofvan åberopade kostnads förslag, rörande
förenämd© lastbrygga, och hvilket befinnes vara
upprättadt af Entreprenören A. Årsell, samt,
j afseende på deri uppförde priser, bestyrkt
af Herr Professoren och Riddaren Gjörveil,
ansett för pröfningen af förevarande mål nödigt
, att Bryggan blefve af någon Architect
till beskaffenheten närmare bssigtigad ;. i hvilket
afseende Utskottet anmodat Herr ÖfversteLieutenanten
Lidströmer, att i närvaro af några
Ledamöter från RiddarhusDirectionen och
RiddarhusUtskottet en sådan besigtning anställa,
hvarvid Herr ÖfversteLieutenanten förklarat,
det oftanämnde Lastbrygga för närvarande icke
fordrade annan reparation, än förnyande af nå-i
gra plankor å öfre beklädnaden , och hvilken
reparation kunde verkställas för femton Riks
-
Den l4 December.
diler Banco ; och Riddarhusutskott sedermera
ifrån RiddaYhusDirectionen emottagit det
från Stadens Styrelse genom Kongl. ÖfverStåthåilareEmbetet
ankomne svar å Directionens
till samma Styrelse gjorde ofvanberörde
framställning, och af hvilket svar inhämtas
, att Stadens Styrelse ansett sig icke böra
lägga hinder i vägen, hvarken för en Bryggas
uppförande af sten, i stället för den gamla förfallna
Trädbryggan, eller för uppbyggande af
en Stenmur af gråsten emellan nämnde Brygga
och Riddarhusgränden, i likhet med hvad nordvest
om samma Brygga redan skett; men att,
beträffande RiddarhusDirectionens begäran om
borttagandet af Brädskjulet, deruti Brandsprutan
förvarades, Styrelsen icke kunde dertill
lemna sitt bifall, utan så vida arbetet ensamt
bekostades af RiddarhusDirectionen, som i sådant
fall i förband borde anvisa Staden ett så
tjenligt och passande ställe för Brandsprutans
förvarande, att Staden deråt kunde åtnöjas, så
får nu, efter öfvervägande af hvad sålunda i
ämnet förekommit, Utskottet för sin del yttra,
att då, enligt hvad Herr ÖfversteLieutenant
Lidströmer upplyst, den vid Riddarhusets strandbefintlige
Lastbrygga , kan genom obetydlig
kostnad i brukbart stånd åter försättas; Utskottet
anser den af RiddarhusDirectionen gjorde
hemställan om samma Bryggas nybyggnad
böra för närvarande förfalla, och Directionen
i stället anmodas, att gå i författning om nämnde
Bryggas reparation, genom inläggande af
nya plankor, der sådane kunna finnas behöfiige,
hvarvid den af Herr ÖfversteLieutenantea
Den 14 December.
95
Lidströmer uppgifne KostnadsSumma torde böra
tjena till rättelse.
Och beträffande åter uppförandet af en
Strandmur af gråsten emellan berörde Brygga
och Riddarhusgränden; så enär enligt hvad
Directionen sjelf i sitt Memorial upplyst, nämnde
arbete icke är i och för sig sjelf angeläget,
utan fråga derom endast uppstått i anseende
till den besparing i kostnaden, som skulle
kunna vinnas, om Strandmurens uppbyggande
skedde i sammanhang med förfärdigandet af
en ny Stenbrygga, hvilket senare arbete åter
Utskottet ansett nu icke vara af bebofvet påkal- *
ladt, samt dessutom de omständigheter såsom
hinder för Stenmurens uppförande sig förete,
dels att RiddarhusCassan, hvars skuldsatta belägenhet
Ridderskapet och Adeln har sig nogsamt
bekant, icke äger eller på en längre tid
kan påräkna att erhålla några tillgångar, hvarigenom
samma arbete, som troligen skulle kosta
minst 5 å 600 R:dr B:co, må kunna verkställas
utan rubbning af den utaf Ridderskapet
och Adeln redan utstakade plan för Cassans
bringande ur sitt gäldbundna tillstånd, och dels
att denna Stadens Styrelse bestämt sådane förbehåll
för bortskaffandet af Brädskjulet, hvari
en Brandspruta förvarades, som, utom det att
samma förbehåll till en del synas svåra att
uppfylla, tillika mäste i betydlig mån öka de
för murens läggning erfordejlige utgifter, finner
Utskottet sig af dessa orsaker böra till Ridderskapet
och Adeln ..hemställa, om icke frågan
om förenämde Strandmurs uppbyggande må
96
Ben i4 Decembert
uppskjutas till nästa Riksdag, ds Ridderskapet
och Adeln, efter inhämtade upplysningar om
RiddarhusCiässans tillstånd, kunde komma ? tillfälle
att, enligt sig då företeende omständigheter,
i ämnet vidare förordna, i hvilket afseende
det skulle åligga RiddarhusDirectionen, att uti
dess afgifvande Riksdags-Berättelse frågan till
Ridderskapetg och Adelns pröfning å nyo framställa.
Hvilket allt till Ridderskapets och Adelns
vidare ompröfvande vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 9 Dec. 1820.
På RiddarhueUtskottet vägnar
Eric Sparre.
N. Snoilsky.
N:o 3.
Hörsamste Memorial!
Genom ProtocollsUtdrag af deri 19 sisth
November, har Ridderskapet och Ade.ln behagat
till RiddarhusLJtskoitets Utlåtande remittera
en af Herr Cederschjöld, Pehr Gustaf, gjord
motion af innehåll, att som i RiddarhusArchivet
förvarade tvenne Seklers RiksdagsProtocoll
och Handlingar ,• hvilka naturligtvis utgöra de
tillförlitligaste urkticder och den rikaste kalia
för
Den i4 December.
97
Iför Svenska Folkets Historia, Herr Cederschjöld,
eller hvilken annan som helst måtte få framdraga
dessa dyrbara Skatter, och på egen bekostnad
af trycket utgifva hvad som kunde
anses vigtigast, så väl af Ståndets PleniProtocoller,
som åf andre Handlingar, efter eget
godtfinnande, antingen till deras utförliga innehåll,
eller uti sammandrag, och hvilken rättighet
Herr Cederschjöld anhållit måtte få stråekas
äfven till de förseglade och hemliga Hand*
lingaroe, för hvilkas allmänngörande TryclcfrihetsLagen
icke lägger något särskildt hinder.
Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit
framstäldt, har RiddarhusUtskottet för sin del
icke funnit något hinder för bifall af Herr
Cederschjölds i berörde måtto gjorde anhållan,
derest icke TryckfrihetsLagen innehåller något
särskildt förbud för utgifvande af Vissa
der uppräknade Handlingar* hvarjemte vid
utkmnandet synes böra iakttagas, att, i händelse
afskrift eller utdrag skulle åskal af sådane
allmänna Handlingar, hvilka äro förseglade,
eller i anseende till befintelig särskild
föreskrift eller beskaffenhet j böra på längre
eller kortare tid hemliga hållas, det då endast
må tillhöra RiddarhusDirectionen i förra fallet,
ått conVoluten öppna, och derutur framtaga
hvad som begäres , och i sednare händelsen
att pröfva i hvad mån slike Handlihgar
må för närvarande kunna allmänrta gö
-
Bii. till Ridd. o. Ad. Pr. XI Band, ?
Den |4 December. —
ras. Hvilket till Ridderskapels och Adelns
vidare godtfinnande vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 9 December 1823.
På RiddarhusUtskottets vägnar
Eric Sparre.
* z
N. Snoilsky.
' a
1 1 ■■■ ■
Bilaga
till PleniProtocollet för den i5 December,
v- • '
N:o r.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus:
Enär Riksdagens slut om några dagar icke
medgifver någon vidare återremiss, vill jag
endast sora reservation hafva till Profocollet
anfördt vid BancoUtskottets nu uppläste Betänkande
N:o lss; att det uti de sista slut
-
Den 14 December e, m.
99
punkterne under N;o 1 meddelade förklarad
de, att Canalverkets Fastigheter utgöra faypotheker
för Bolagets skuld till Banken, icke a £
mig kan godkännas.
l:o. Derföre, att detta förklarande, mig
veterligen, aldrig blifvit gifvit af Rikets Ständer.
Uti BsncoUtskottets Betänkande N:o 88
har visserligen Utskottet iterérat dess enskilt»
öfvertygelse härom, men hvarken har Utskottet
framställt den till Rikets Ständers stadfästande,
ej heller hafva Rikets Ständer lemnat
detta stadfästande.
2:0. Finnes ingenstädes uti föregående eller
nu varande Rikets Ständers Beslut, att
Banken äger någon hypotheksrätt uti Verket
eller dess Fastigheter, för lemnadt Byggnadsbiträde.
3^0. Äro dessa Fastigheter upptagne bland
de Behållningar, som uti Förslagerne påräknas
att, åtminstone till en del, användas för Cananalens
fullbordande*
100
. Den i G Ver ernber.
Bilaga
till Fleiii-Protocollet för den 16 December*
N:o
i>
Gref ve Gyllenborg, Johan Henning:
Med djup känsla af de bekymmersamma
förhållanden, som föranledas af Konungs och
Ständers skiljaktiga tydning, af grundlagens
mening, hade jag önskat att med tillämpning
af Ridderskapets och Adelns åtgärd, i afseende
på Konungens nådiga skrifvelse till] Riksens
Ständer af den 4 i denna månad, innefattande
vägran till sanction af åtskillige, af Riksens
Ständer, fattade beslut, hvarigenom den nådiga
skrifvelsen utan discussion lades till Handlingarne,
ali discussion af denna anledning äfven
nu kunnat undvikas, särdeles då rådrum saknas
för ärendets behörigt behandling genom föreskriften
af Riksdagens snara slut, men sedan de
öfrige RiksStånden, till StatsUtskottet detta ärende
remitterat måste äfven, i afseende på
detta Utskotts åtgärd dervid ett yttrande ifrån
Ridderskapet och Adeln tfgifvas. Inskränkt
likväl, till yttrande endast derom, sedan
en närmare utveckling af motiverne för Riksens
Ständers beslut och af nu påkallade
ytterligare åtgärder, vöre i närvarande förhållande
utan allt ändamål; får jag nu, vid detta
Utskottets Utlåtande * följande anmärkningar
Den i6 December
lol
framställa: StatsUtskottet yttrar sig, efter upptagande
af innehållet af förenämnde Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse ”att ej någon annan åtgärd synes
för StatsUtskottet här uppkomma, än att tillstyrkaRiksens
Ständer att i Riksdags Beslutet till
behörig efterrättelse ordagrant låta intaga Konungens
ofvan anförde förklarande , hvarjemte
Utskottet uti den sluteliga skrifvelse, som till
Fullmägtige i Riksgäldskontoret kommer ifrån
Utskottet att aflåtas, skall underrätta Fullmägtige
om de förändringar, uti det, för Fullmägtige
till efterrättelse för dem redan utfärdade
Reglemente som häraf blifver en följd.'* Dervid
får jag först ärindra, att då RiksdagsBeslutet
icke kan anses innefatta Lagstadganden
eller föreskrifter till åtlydnad utan blott såsom
en berättelse om Riksens Ständers Beslut och
åtgärder, synes uttrycket till behörig efterrättelse,
icke vara lämpeligt, utan hade bordt förändras
till allmän kännedom, äfvensom i synnerhet jag
fästadt uppmärksamhet vid det förklarande, att
nemligen Utskottet skall underrätta Fullmägtige
om nödige förändringar i det för dem utfärdade
Reglemente, då uttrycket skall meddela Fullmägtige t
likväl innefatta en beslutande åtgärd, som jag
4rodt icke Utskottet tillkomma, samt att i föreskrifter
för Fullmägtige, gom redan lära hafva
blifvit justerade, och afj Herr Grefven och
LandtMarskalken och Herrar Taleman underskrefne,
förändringar skulle kunna tillkomma i
annan ordning, än, i följd af Riksens Ständers
Beslut. Det förekommer mig som, om Utskottets
mening gillades, Riksens Ständer skulle
bifalla, hvad de icke känna då till Utskottet
102
Den 16 December
öfverlemnades att, efter egst godtfinnande, utsträcka
eller inskränka ifrågasatte förändringar
i Reglementet , i anseende t'l! hvilka,
det likväl vore olämpligt att förbigå Riksens
Ständers kännedom och egna pröfning och vore
det intressant att af Utskottets Ledamöter upplysas,
hvaruti desse förändringar i ett eller annat
afseende förmenas böra bestå. Då det i
anseende till principe, icke är detsamma, om
Riksens Ständer» beslut i vissa delar, i fölgd
af Konungens oftanämde nådiga skrifvelse komina
att sakna verkställighet, eller om Riksens
Ständer, genom ändring i sine beslut, instämma
i samma förändringar som äroställdel i fråga,
ehuru effecten i båda fallen torde blifva
enahanda, särdeles som rubbning i, vid samma
Riksdag fattade beslut, icke är Jorenlig med Riksens
Ständers värdighet och grundlagens föreskrift;
så med afseende derpå, tillstyrker jag
afslag å den af Utskottet tilltänkta åtgärd till
förändringar i Reglementet för Riksgälds Contorets
Herrar Fullmägtige, utan Riksens Ständers
beslut; och hvad åter angår frågan om
ett ordagrant införande af Konungens nådiga
skrifvelse i Riksdags beslutet, så enär det samma
endast innehåller tilkäonagifvande af de,
af Riksens Ständer fattade beslut och åtgärder,
synes mig att utom kretsen af deras beslut och
åtgärder, icke något deri bör inflyta, särdeles
aom, om i sammanhang med Konungens meranämnde
nådiga skrifvelse, det skulle komma
att omförmälas att förändringar i Reglementariska
föreskrifter, sorn nu äro ställte i fråga, skulle
i följd deraf komma att äga rum; detta allt
Den 16 December 105
kunde möjeligen framdeles föranleda till en
tydning af instämmande, som icke voro med
Riksens Ständers åsigter och beslut enlig. I
afseende på hvilket allt och då Riksdagens föreskrifne
slut, få dagar härefter, icke nu medgifver
någon vidare åtgärd vid denna angelägenhet,
tillstyrker jag att med afslag af Statsutskottets,
ifrågavarande Utlåtande, detsamma
må till Handlingarne läggas. \
Bilagor
till PleniProtocollet för den 17 December.
N:o 1.
HÖrsamste Memorial!
Genom ProtocollsUtdrag af den 16 sist—
lej3ne November, har Höglofl. Ridderskapet och
Adeln behagat anmoda Riddarhus-Utskottet,
att uppgöra ett nytt förslag till redaction af
^.•de §• i 1 Art. af RiddarhusDirectionens Instruction
under iagttagande af följande utaf
Ridderskapet och Adeln samma dag i nämnde
§. beslutade förändringar, nemligen: att Riddarhus-Secreterare-tjensten
hädanefter alldrig
får med något Embete i Statens tjenst förenas;
att de af RiddarhusDirectionen framdeles förordmde
RiddarhusSecreterare, likväl icke böra
Den 17 December.
iläggas frånträda de publike tjenstebefattniagir
de i Staten kunna innehafva , förr än de
blifvit i RiddarhusSecreterare-tjensten af Ridderskapet
och Adela confirmer t de; att orden
affordra honom hans afskeds ansökning och derefter,
borde utur §. iugi, samt att äfven sådanjs
Academiske vittnesbörd, hvilka fordras till inträde
i Kongl. Maj.ts Cancellie må berättigas
till inträde i RiddarhusCancelliet.
Då RiddarhusUtskottet i anledning häraf
skolat författa ett nytt Förslag till nämnde §•
har RiddarhusUtskottet ansett s:dra Mom. af
berörde (jj. sådan , som den förut blifvit uppställd)
böra helt och hållet ur Instructionen
utgå, dels emedan åtskilige af de deri meddeldte
föreskrifter, redan blifvit genom Ridderskapets
och Adelns förenämnde beslut upphäfne,
dela ock derföre, att det öfrige af samma
Moment, som handlar om inom hvad tid
RiddarhusSecreteraren , hvilken derjemte innehar
annan tjenst, bör, i händelse af Riksdag,
förete hevig, att han ifrån samma tjenst erhållit
behörig permission, icke vore för framtiden
behöfligt, sedan Ridderskapet och Adeln
beslutit RiddarhusSecreterare-fjenstens skiljande
från annat Embete i Staten, hvaremot Utskottet
trott det vore lämpeligt, att berörde stadgande
såsom ett undantag och endast angående
den nu varande RiddarhusSecreteraren, blefve
serskildt meddeldt Riddarhus-Directionen till
egen och vederbörandes efterrättelse. Och har
RiddarhusUtskottet under en sådan åsigt, och
på grund af de utaf Ridderskapet och Adelt\
Den 17 december.
nu gjorde bestämmelser, uppgjort ett nytt Förslag
till redaction af berörde 13 §., sorn härhos
bifogas, hvarjemte Utskottet tillstyrker,
att RiddarhusDirectionen måtte erhålla den föreskrift,
att den hu varande RiddarhusSecret^raren
bör inom en månad före den tid då,
lagtima Riksdag infaller och inom fjorton dagar
efter kungörandet af kallelsen till Urtima
Riksdag, inför RiddarhusDirectionen visa, att
han, under hela den förestående Riksdagen erhållit
behörig permission ifrån den publike
tjenstebefattning han innehafver; men skulle
han uraktlåta, att denna permission söka, bör
Directianen förklara sysslan ledig- Hvilket allt
till Ridderskapets och Adelns vidare godtfinnande
vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 13 December *823.
På Riddarhus Ulskottee vägnar
P. Cronhjelm
N.
Snoilsky,
§•
Om RiddarhusSecretcrare-sysslan mellan
Riksdagarne blifver ledig, äger Directionen
derom genast i Allmänna Tidningarne kungöra
till Sökandes underrättelse, att inom 56 dadagar
efter ledigheten med sine ansökningar
och bifogade betyg inkomma , hvarefter Directionen,
genom omröstning till Protocollet,
utväljer den, som anses vara skickligast, samt
honom genom Constitutorial i sysslan insätter
till, nast infallande Riksdag* då valet under
-
Den 17 December.
ställes Ridderskapets och Adelns profning och
gillande.
RiddarhusSecreterare-tjensten får hädanefter
aldrig med något Embete i Statens tjenst
förenas, dock må den person, som till RiddarhusSecreterare
af RiddarhusDirectionen framdeles
förordnas, icke kuna åläggas att frånträda
de publike tjenstebefattningar han i Staten
kan innehafva fört, än han blifvit i RiddarhusSecreterare-tjensten
af Ridderskapet och
Adeln confirmerad.
De öfrige Riddarhusets så Ordinarie som
Extra Ordinarie Tjenstemän får Directionen efter
godtfinnande antaga, och de förre genom
Protocolls-utdrag i sysslorne stadfästa, hvarvid
endast iakttages, att så väl RiddarhusSecretexaren,
sorn alla öfrige Ordinarie och ExtraOr.
dinarie Tjenstemän böra vara af Adelig börd,
eller ock äldste Sonen af en sedan 1809 adlad
Ätt och kunna förete sådane Akademiske vittnesbörd,
sorn fordras till inträde i Kongl. Maj:ts
Canzli eller i Rikets HofRätter och Collegier,
hvarjemte RiddarhusKamereraren bör anskaffa
antagelig borgen för uppbörden. Visir någon
Riddarhusets Tjensteman vårdslöshet eller försummelse
i sin tjenst, värde han derföre af
Directionen varnad ; skulle rättelse derigenom
ej vinnas, må den felagtige af Directionen suspenderas
från tjensten på högst 3tne månader
med förlust af motsvarande Lön,- men derest
detta ej skulle hjelpa, äger Directionen att
suspendera den felagtige från tjenst och lön
Den 17 December, 107
till nästa Riksdag: ankommande då på Ridderskapet
och Adelns pröfning, om han må
vidare i sysslan varda bibehållen eller icke
Nio
2.
Hörsamste Memorial!
Uti anförande till Ridderskapets och Adelns
Protocoll af den 22 sistledne November
f. m. har Herr von Hartmansdorff August,
framställt angelägenheten deraf, att Riddarhuset
blefve brandförsäkradt, och det så mycket
heldre, som de omkring Riddarhusgården befintlige
byggnader; hvilka måst, för nödige inkomsters
beredande åt RiddarhusCassan utby-*
ras, till en del begagnas till Stall och förvaringsrum
af hö och halm, hvarifrån elden,
om den skulle komma lös i dessa brännbara
ämnen, lätt kunde sprida sig till Riddarhuset
och genom hvars förstörande en förlust skulle
tillskyndas Ridderskapet och Adeln hvilken
Ståndet svårligen torde kunna ersätta; och är
såsom utväg till penningars anskaffande för
Brandförsäkrings-afgiftens bestridande, hvilken
ansågs, efter ett beräknadt Fastighetsvärde af
300,000 R;dr kunna utgöra 5000 R:dr Banco,
föreslagit, att om Ridderskapet och Adeln utom
den Capitationsafgift af 24 sk- Banko, hvilken
hittills utgår, skulle behaga åtaga sig en ytterligare
dylik gärd af 24 sk. på personen till
Riddarhusets brandförsäkrande , skulle under
loppet af 5 år, eller till nästa Riksdag den
för ändamålet erforderliga Summa kunna in
-
Den 17 December.
gamlas; hvarjemte Herr von Hartmansdorff till
ytterligare utveckling af förevarande motion,
uti ett senare anförande af den 27 sistledne
November, uppgifvit .ett annat och efter
hans tanka mera lätt sätt till ändamålets vinnande,
bestående deri , at| om Riddarhusets
hela värde antoges till 100,000 R.dr så
kunde Brandförsäkrings-afgiften, beräknad efter
4f procent 4,625 R:dr i stället för att contante
inbetalas, få af Riddarhuset såsom Lån inne*
hafvas, emot det, att å nämnde summa, intill "
dess den blefve inbetald, erlades 4 procents
ränta hvilken årligen utgjorde 185 R:drBanco
och hvartill RiddarhusCassan förmodades kunna
äga tillgång, utan att Ridderskapet och, Adeln
behöfde åtaga sig någon eller åtminstone icke
en så dryg Capitationsafgift, som den hvilken
här ofvan blifvit föreslagen; och har, sedan
Herr Berghman, Ambrosius Magnus, sistberörde
dag, instämt uti Herr von Hartmansdorffs
gjorde motion, med tillägg, att RiddarhusDirectionen
måtte uppdragas så föranstalta,
att de å Riddarhusgården befintlige Stall med
Foderhus, blefvo till afböjande af den fara för
vådeld, som deras nära belägenhet intill Riddarhuset
kunde medföra, förändrade till Magasinet
eller Packbodar och i sådant skick uthyrde,
samt Herr Berghman tillika underkastat
Ridderskapets och Adelns pröfning om icke,
enär RiddarhusSalen vid flere tillfällen begagnades
af de öfrige trenne RiksStånden, det vore
billigt att Staten borde något bidraga till
omkostnaderne för Riddarhusets Brandförsäkraude,
Ridderskapet och Adela behagat under
Den 17 December.
den 27 sistledne November eftermiddagen omförmälte
motion jemte de af Herr von Hartmansdorff
och Herr Berghman sålunda afgifne
yttranden till RiddarhusUtskottets Utlåtande
remittera.
Efter det RiddarhusUtskottét i ämnet hört
RiddarhusKamereraren, samt noga öfvervägat
hvad så väl af honom, som af Herrar von
Hartmansdorff cch Beaghman i ofvanberörde
måtto blifvit anfördt, får Utskottet till en början
upplysa, att redan vid 1817 och 1818 årens
Riksdag fråga hos dåvarande Riddarhusutskott
uppstått om Riddarhusets Brandförsäkrande, och
att vid då anställd beräkning af Brandförsäkrings-afgiftens
belopp, efter ett Fastighetsvärde
dels af 50,000 R:dr och dels af 40,000 R dr
allt Banco, samt tned afseende på de tvänne
olika utvägarne som kunde vidtagas, antingen
att årligen under en tid af 12 år contant inbetala
de efter dessa Summor belöpande afgifter,
eller, nämnde afgifter såsom premie Lån
innehafva, det blifvit utredt, att om Brandförsäkringsvärdet
för Riddarhuset blefve antagit
till 50,000 R:dr skulle uti afgifter derföre
under loppet af Tolf års tid erläggas en
Summa af 3,031 Rtdr 12 sk. eller med beräknad
ränta å hvarje utbetalning till det i2:te
årets slut, 4,712 R:dr 42 sk. 4 r.st. hvaremot
i händelse desse 12 årens afgift på en gång
erladesi, och Riddarhuset begagnade sig af den
rättighet BrandförsäkringsReglementet leirmar
att behålla Brandförsäkrings-afgiften såsom Lån
emot 4 procent, kostnaden till erläggande af 12
lin Den 17 j)ec»mber
aren« afgift, med beräknad ränta och Capitalförlust,
uppginge till 3,844 R:dr 26 sk., hvarförutan
Riddarhuset i båda fallen korr.me att,
jemte vidkännande af en förböjd Brandvaktsafgift
för de första 12 åren, efter dessas utgång,
till och med 3o:de året, erlägga en afgift
af 50 R:dr årligen, och derefter 25 R:dr
ärligen till Och med 4o:de året, då all vidare
afgift upphörde; äfvensom att, i fall värdet
för brandförsäkringen endast antoges till 40,000
R:dr de första 12 årens afgift, skulle utgöra
2,425 R:dr och tillsammans med derå beräknad
ränta 3,772 R:dr hvaremot genom begagnande
af rättigheten, att såsom PremieLån be-i
hålla dessa 12 årens afgift på én gång erlagd,
kostnaden endast uppginge till 3,067 R=dr 46
sk., dock skulle i båda fällen ifrån och med
I3:de till och med 3o:de året, årligen erläggas
4o R:dr, samt derefter till och med 4o:de
året 20 R:dr årligen. Och att 1817 och 1818
årens Riddarhusutskott på grund af dessa uppj
lysningar och då, hvilken utväg som än antoges
för brandförsäkringens verkställande, RiddarhusCassan
af egna medel icke ägde tillgångar
för bestridande af de dertill erforderliga
kostnader, Utskottet ansett frågan böra för då
närvarande förfalla, hvilket Ridderskapet och
Adeln bifallit.
Då nu motion om Riddarhusets brandförsäkrande
å nyo är vorden vackt, och en
sådan anstallt, äfven om Riddarhuset uppskattas
till en^värderingssumma, som blott uppgår
till hälften af den Herr von Hartmansdorff
*■
Den 17 December
lil
föreslagit, skulle, enligt hvad har ofvan blifvit
visdt, medföra för RiddarhusCassan ganska
betydliga utgifter, torde det icke vara öfverflödigt,
att först undersöka huruvida faran för
vådeld å Riddarhuset verkeligen är så stor, att
den ovilkorligen kräfver dessa utgifter, hvarigenom
dock någon säkerhet icke kan vinnas
för bevarandet af de å Riddarhuset befintlige
äldre och nyare allmänna handlingar och öfriga
samlingar.
Vid en sådan undersökning finnes, att Riddarhusets
tomt är på tvenne sidor genom vatten
och på den 3:dje af ett öppet Torg, på
ett längre afstånd skiljt från angränsande hus,
att på den 4:de en tämmeligen bred gränd
framlöper mellan Riddarhuset och denna Stadens
Rådhus, som åt denna sidan till det mästa
utgöres af Embetsrum, der mindre fara för
eldsvåda vanligen sig företer; och att i allt
fall afståndet till Riddarhuset är så stort, att
detsamma, i fall af Eldsvåda genom Brandsegels
användande och öfrige vid dylika tillfällen
vanliga försigtighetsmått, synes böra
kunna bevaras. Föga anledningar förekomma
således till den farhågan, att eld från andra
hus skulle antända Riddarhuset med dess tillhörige
byggnader. Det skulle följagteligen
vara inom Riddarhusets eget område som faran
egenteligen borde sökas, och de Herrar,
som i ämnet sig yttrat, hafva i sådant afseen:
de i synnerhet fästat sig vid den omständighettn,
att en del af de å gården varande bygg
-
112
Den 17 December,
räder begagnas till Stall och Foderrum. Härvid
torde dock Utskottet få anmärka:
»:o. Att dessa lägenheter i långliga tider
samt tillförene i en betydligare del än nii;
varit nyttjade till enahanda ändamål, utan att
man ansett någon fara deraf uppkomma; och
2:0 att den nu varande hyresmannen af berörde
lägenheter, enligt sitt Contract, som räcker .
till den t April 1831, är berättigad att begagna
desamma på sätt som sker under förbehåll
att noga vårda elden, hvarförutan nödig
försigtighet vid uppförandet af de i boningsrummen
varande eldstäder blifvit iagttageh.
Men om, sådant oaktadt, eld uti Riddarhuset
eller de på gården varande byggnader
skulle olyckligtvis uppkomma, synes den dock.
lätteligen böra kunna dämpas innan den kommer
till verkligt utbrott, eller hinner förordsakå
någon betydlig skada. Riddarhuset bevakas af
2:ne poster, af hvilka den ena nattetid haf
sin plats in på gården. Elden, i fall den uppkommer,
bör således genast i första ögonblicket
upptäckas; hvartill kommer, att man, i
anseende till Riddarhusets läge Uti sjelfva Staden,
bör kunna vid första allarm påräkna, att
tillräckligt antal folk skall samlas för att handtera
Riddarhusets egen spruta,' som stående uti
ett rum vid gården, med lätt vatten tillgång,
bör inom några minuter vara i verksamhet.
Stadens sprutor äro ock föga aflägsne, och tätt
utanför Riddarhusets tomt åt sjösidan förvaras
Stadens Sprutpråm, så att det verkeligen för
-
Den ty December.
dräs ett sammanträffande af flera olycklig* omständigheter,
såsom grof försummelse hos vak*
ten och öfrige vederbörande, stark köld, eller
stark nordlig storm, om icke elden genast vid
dess första utbrott skall blifva dämpad.
Men äfven med de bästa försiktighetsmått
kan olycka inträffa, och Utskottet anser således
det vara utan *11 fråga, att det ju vore
ganska väl om utvägar vidtogos till Riddarhusets
brandförsäkrande, ehuru de ej med brådstörtande
skyndsamhet synas behöfva ske. Riddarhus-Cassans
tillstånd är för närvarande såa
dant, att dess ordinarie inkomster icke förslå
till de redan bestämda anslagen, och en tillökad
årlig utgift, äfven om den endast utgjorde
ränta å skuld, komme således, att ovilkorligen
föranleda Cassans undergång. I fall derföre
Brandförsäkring af Riddarhuset skall verkställas,
synes annan utväg till penningars anskaffande
icke vara att tillgå, än genom Capitationsafgift}
men då Höglofl. Ridderskapet och
Adeln redan vid denna Riksdag af förekomne
serskildte omständigheter åtagit sig en förhöjd
afgift af En Riksdaler för hvarje Adelsman
som erlägger bevillning för lön eller förmögenhet,
har det förekommit Utskottet betänkligt,
att nu ytterligare föreslå en förhöjning i
denna afgift; oth då Utskottet af ofvananförde
skäl för sin del icke kan inse någon ögonskenlig
fara vira för handen, så får Utskottet
tillstyrka, att frågan om Riddarhuset® brand
-
Bil. till Ridd. o. Ad, Pr. XI Band. 8
Ben 17 December.
försäkrande må uppskjutas till nästa Riksdag,
samt RiddarhusDirectionen anmodas, att emedlertid
gå i författning om upprättande af en
ordentlig brandförsäkringsvärdcjing öfver Riddarhuset
med dess tillhörande byggnader, så
att Ridderskapet och Adeln vid nästa Riksdsg
till hvars pröfning RiddarhusDirectionen dä
bör å nyo anmäla frågan, må komma i tillfälle,
att med säkerhet känna till hvad värde
Riddarhuset bör kunna för berörde ändamål
uppskattas. Och anser Utskottet sig böra vid
detta tillfälle jemväl yttra den förmodan, att
i fall icke någre ytterligare utgifter å Capitationsfonden
anvisas, det toide kunna inträffa,
att den nu beviljade afgiften på 5 år lemnade
något öfverskott, och att om afgiften uti 2 å 3 år
derefter vidare finge till enahanda belopp fortfara,
en tillräcklig fond, i fall värdet å huset icke
blefve alltför högt, säkerligen skulle kunna
vara samlad, för att på en gång kunna afbörda
Brandförsäkringsafgifterne och ändamålet derigenom
lättast vinnas. Anseende Utskottet i
öfrigt sig böra öfverlemna till Ridderskapets
och Adelns eget godtfinnande, huruvida något
bidrag af Statsmedlen iör nämnde afgifters erläggande
må kunna för närvarande påräknas.
Stockholm den 13 December 1823.
På RiddarhusUukottets vägnar
Eric Sparre.
N. Snoilsky.
Den ig December*,
IIS
Bi] a ga
O
till PlenlProtocollet för den 18 December.
N:o 1.
Hörsa mste memorial!
RicldarhusUtskottet har fått emottaga ett
utdrag af RiddarhusDIrectionens Protocoll för
den 10 Maji innevarande år af följande lydelse:
,-Föredrogs en af ÖfversteLeutenanten
och Riddaren af Kongl. SvärdsOrden Arnold
DdRées till Kongl. Maj:t ingifven och den
6 i samma månad till Riddarhus-Directionens
utlåtande remitterad underdånig ansökning,
innehållande: att som Sökanden icke
allenast, enligt vidfogad Stamtafla, i rätt nedstigande
led härstammade från Louis Du Rées,
hvilken 3f Tyska Kejsaren Carl V blifvit den
1 September 1531 i Adligt Stånd upphöjd och
hvars Soneson® Son JustitiseTresidenien i Carlshamn
Arnold Du Rées, i följd af Konung Carl
XI:s under den 8 Julii 1655 utfärdade Nådiga
Naturalisationsbref är vorden, med bibehållande
af sitt förra Namn och Vapen, år 1668 under
N:o 773 å Svenska Riddarhuset introducerad,
men hvilken ätt sedermera utslocknat
med JustimPresidentens Son, Lagmannen Jacob
Du Rées, som dog barnlös den 8 Mars 1725;
utan ock jemte sina närmaste Förläder varit
här i Riket bosatt, samt. äfven åt Kongl. Majit
Den 18 Dtcenibert
och Rikets tjenst sig agnat} det måtte Kongl.
Maj:t alltså i Nåder täckas förklara Sökanden,
som tillhörde en äldre gren afDuRéeska slag.
ten, berättigad, att intaga den utgångne yngre
grenens ställe å Svenska Riddarhuset, samt
representera Ätten Du Rées Nio 773; eller ock,
derest denna underdåniga begäran i ett eller annat
afseende skulle anses strida emot gällande
Författningar, Kgl. Maj:t åtminstone täcktes genom
Nådigt NaturalisationsBref förunna Sökanden
tillgodonjutandet här i Riket af de förmöner
och rättigheter, hvilka honom såsom
Tysk Adelsman redi-n tillkomma, samt att Sökanden
följaktligen kunde i Nåder tillåtas,
med bibehållande af Ättens Namn och Vapen,
inträda under en ny Nummer å Riddarhuset.”
Efter det RiddarhusDirectionen af de remit»
terade Handlingar tagit nödig kännedom, förenade
RiddarhueDirectionens Ledamöter sig om
det yttrande: att hvad först angick Öfverste
Lieutenanten Du Rées anhållan , att såsom ledande
sin härkomst från samma Stam med den
på Svenska Riddarhuset under N.o 773 introducerade
Arnold Du Rées, få intaga denna nu
mera utgångne ätts ställe å Riddarhuset, och
densamma derstädes representera; s& emedan
ett så beskaffadt upplifvande af en för nära
100 år tillbaka utslocknad ätt som det ÖfversteLieutenanten
Du Rées berörde anhållan åsyftar,
icke öfverensstamde med de sedan 1809
gällande Författningar, ansåg RiddarhusDirectionen
sig sakna all anledning, att å denna
ÖfversteLieutenantens anhållan tillstyrka bifall.’!
Den 16 December,
117
”Beträffande åter sökandens underdåniga
begäran, att genom Nådigt Naturalisationsbref
erhålla de rättigheter och förmåner, hvilka
honom såsom Tysk Adelsman tillkomma,
samt att, i följd deraf, tillåtas, att, med bibehållande
af ättens Namn och Vapen, få under
en ny Nummer å Ridderhuset vinna inträde,
fann RiddarhusDirectionen denna underJ
dåniga anhållan utgöra ett ämne, som helt
och hållet ankom på Kongl. Maj:ts Nådiga
välbehag, och det afseende Kongl. Maj-.t i Nåder
täcktes fästa å Sökandens ådagalagde förtjenster;
i följd hvaraf något vidare utlåtande
i denoa del icke torde af RiddarhusDirectionen
erfordras. Och skulle detta Utlåtande, innan
detsamma till Kongl. Maj:t i underdånighet expedierades,
genom RiddarhusUtskottet på vanligt
sätt underställas Ridderskapets och Adeina
pröfning.”
RiddarhusUtskottet får i anledning häraf
och efter tagen kännedom af RemissHandlingarne
anföra, det Utskottet för sin del icke
har något att tillägga hvad Directionen uti dess
berörde utlåtande andragit samt hemställer
derföre, om icke detsamma må af RiddarhusDirectionen
till Kongl. Maj:t i underdånighet
uppsändas.
Stockholm den 17 December 1823.
På RiddarhusUtskottets vägnar <
Eric Sparre.
N- Snoilsky.
IiS v Dan 21 December f. m.
Bilaga
till Pleni-Protoeollet för den 2i De*
cember, förmiddagen.
N;0 I*
Hörsamste Memorial!
Sedan Kongl. Majit genom Nådig Skrifvelse
den 18 dennes till Herr Grefven och
LandtMarskalken behagat, i afseende på de£
Förslag till en ny och omarbetad Riddarhusordning,
sorn Ridderskapet och Adeln vid
denna Riksdag till Kongl. Majrts Nådiga stadfästelse
i underdånighet öfverlemnat, förklara
att då Riksdagens nära förestående slut och
andra vigtiga, till Kongl. Majtt inkomna , Riksens
Ständers fattade beslut och hemställanden,,
icke gåfve Kongl. Maj:t tillfälle att detsamma
i hela dess vidd behörigen genomgå och granska,
Kongl. Maj:t ville såsom Svar meddela ,
det Kongl. Majit med bifall till 3, 7, 9, ta,
ii, 17, iS, 23, 45, 47, 49 och 50 <j. §. af det
nya Förslaget med Ridderskapet och Adeln
instämde om ett motsvarigt upphäfvsnde af 4,
7, 8, ir, 12, 13, 16, 17, 31, 47» 49. 52 och
54 §. §. af den nu gällande Riddarhusordningen
af den iö Julii 1818, hvilken för öfrigt
i all dess kraft och verkan borde förblifva gällande
3 i anledning hvaraf samma Riddarhusordnings
närvarande nummerföljd af §. §. skulle
efter de af Kongl. Majd medgifne föränd
-
Den 2i Dee.ernber J. m,
ringar, rättas och tillämpas, samt de uti 18 18
års RiddarhusOrdnings 5, 55, och 09 § §. som
nu komrae såsom 3, 31 och 37 §. §, att numereras,
gjorde hänvisningar på andre §. §.,
att efter dessas nya numerering rättas3 och
kunde Kongl. Maj:t, rörande de öfrige Förslagen
till förändringar i nu gällande Riddarhusordning,
af ofvan anförde skäl, dem icke för
det närvarande i Nåder antaga; så har Ridderskapet
och Adeln, genom ProtocollsUfdrag
af förlidne gårdag, remitterat Kongl. Maj:tg
högstberörde Nådiga Skrifvelse till RiddarhusUtskottet,
med anmodan till Utskottet, att ofördröjeligen
uppgöra och till Ridderskapet och
Adeln uppgifva Förslag till en ny redaction af
Riddarhusordningen, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj-.ts meranämnde Nådiga Skrifvelse.
Då RiddarhusUtskottet, i följd häraf, skolat
företaga upprättandet af "ett sådant Förslag,
har Utskottet, vid anställd jemförelse af de §.
§;s innehåll hvilka Kongl. Majt i Nåder gillat,
och deras, hvilka Kongl. Majt icke till
pröfning företagit, funnit, att de §. §. som
blifvit gillade, innefatta mindre betydlige afvikelser
från hvad uti de motsvarande §. §• i
1818 års Riddarhusordning redan är vordet
stadgadt; hvaremot de icke bifallne §. §. afhandla
åtskilige af Ridderskapet och Adeln
vid denna Riksdag såsom väsendtelige ansedde
principfrågor, dels i afseende på vilkoren för
Representations-rättens utöfvande af Ridderskapet
och Adeln vid Riksdag, dels ock, rörande
ett närmare bestämmande af sättet för öfverläggningarnes
förande inom Ståndet med flera vig
-
122
Den 2i December J. m.
tiga ämnen. Vid detta förhållande, och då,
på sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse inne.
håller, Kongl- Maj:t i anseende till lidens otillräcklighet
, ännu icke kommit i tillfälle att
genomgå och granska det af RiddarhusUlskottet
uppgjorde och af Ridderskapet och Adeln
för sin del antagne nya Förslag till Riddarhus}
Ordning i hela dess vidd, saint 52 §. i gamla
Riddarhusordningen, eller den deremot svarande
af Kongl. Majit godkända, goide i den
nya redaction, som bestämmer, huru stadfästelse
å Riddarhusordningen må lemnäs, icke
föreskrifver någon tid för densammas meddelande,
Utskottet icke heller kan föreställa sig
annat, än att det skall vara för Höglofl. Ridderskapet
och Adeln af vigt, att äfven i de
nu icke antagne delar känna i hvad mån Kongl.
Maj:t i Nåder torde finna desamma kunna gillas,
äfvensom att mottaga de upplysande anmärkningar,
som Kongl. Majit torde täckas
Ridderskapet och Adeln i Nåder meddela, i
afseende på de hinder, som för godkännande
af de samma tilläfventyrs kunna möta, har
Utskottet, i betraktande jemväl deråt , att en
Riddarhusordning, sorn i afseende på vigten
och beskaffenheten af sine bestämmelser, i märkelig
mohn närmar sig till Grundlags-natur,
och derföre synes till alla sina delar böra äga
det nogaste sammanhang och öfverensstämmelse,
svårligen torde, med hopp att se dessa fordringar
uppfyllda kunna hopfogas af den gamla
Riddarhusordningens bibehållne och
dem, hvilka blifvit hämtade från det af Ridderskapet
och Adeln uppgjorda förslag till Rid
-
Den 21 December e, m,
121
darhmOrdning, ansett sig böra hos Ridderskapet
och Adeln anmäla dessa i Utskottets tanka
väsentliga, betänkligheter, som mota vid författandet
af en ny redaction till Riddarhusordning,
sådan sorn uti Ridderskapets] och Adelns
Protocolls-Utdrag blifvit åsyftad, samt deremot
hemställa, om icke Ridderskapet och Adeln
skulle behaga uti underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj;t, med tillkännagifvande af dessa
betänkligheter underdånigst anhålla, att utfärdandet
af en ny Riddarhusordning kunde i
Nåder uppskjutas intill dess Kongl. Majrt ägt
tillfälle, att granska det af Ridderskapet och
Adeln afgifne förslag i sitt hela sammanhang,
samt *tt i fall det samma tillvunne sig Kongl.
Maj;ts nådiga gillande, Kongl. Majit då måtte
i nåder täckas anbefalla Författningens utfärdande
så tidigt före nästa Riksdag , att
den vid dess inträffande må kunna tjena Ridderskapet
och Adeln till efterrättelse; men att,
i den händelse åter, Kongl. Maj:t skulle finna
Ridderskapets och Adelns meranämnde Förslag
icke vara af den beskaffenhet, att stadfästelse
derå i det hela kunde följa , Kongl. Maj:t
täcktes meddela Ridderskapet och Adeln Dess
nådiga svar med uppgifvande af skälen dertill
vid början af nästa Riksdag, och att’ således
1818 års Riddarhusordning komme, att
emedlertid! i allo lända till efterlefnad.
I likhet med hvad Utskottet sålunda hemställt,
har Utskottet, till tidens vinnande, författat
ett förslag till underdånig skrifvelse till
Kongl. M*j:t, som härjemte bifogas j hvilket
12 2 Deri 2i December c. m.
dock allt till Ridderskapets och Adelns vidare
godtfinnande vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 21 Dec. 1820.
På Riddarhusutskott vägnar
P. Cronhjelm.
n
N. Snoilsky.
A
Bilagor
lill PleniProtocoIIet för d. 21 December
,
eftermiddagen.
N:o 1.
Friherre 'Cecterflröm, Jacob:
Då jag anser Ridderskapefs och Adelns beslut,
att af Hans Msj t Konungen begära, det
de förändringar i RiddarhusOrdningen, hvilke
bland dem Ståndet föreslagit Konungen tast—
stäldt, icke må blifva gällande, innebära en
lika lagstridigsom otillbörlig fordran, får jag emot
Den j r jDecember c, m,
123
dMta beslut högtideligen protestera 5 och dervid
enskildt yttra den öfvertygelse, att om
Hans Majit [konungen skulle medgifva denna .
Ståndets i min tanka olagliga begäran, sådant
skulle medlöra en bestämd rubbning i de stadgarden,
som bestämma huru lagar, grundlagsenligt
i Sverige kunna stiitae.
N?o 2.
Hörsamste Memorial!
Till Riddarhusutskott har denne dag! inkommit
ett memorial af Herr RiddarhusSecreteraren
Kammarherren Lagerheim, af följande
ordalydelse:
”Då jag den 12 Februarii 1817 mottog
RiddarhusSecreterare-tjensten, erfor jag genast,
att Riddarhusets Genealogier v'oro i ett ganska
ofullständigt tillstånd. En bland mina första
omsorger blef således, att uppfinna någon anstalt,
hvarigenom de samma kunde blifva complefterade.
I sådant ändamål föreslog jag den
22 Mars 1S r 7 inför Höglo!!. RiddarhusDirectionen,
att RiddarhusCancelliets tjenstemän borde
tillförbindas, att årligen intill dess alla Genealogierne
blifvit författade och renshrifne,
till Archivet aflemna ett visst antal i vanligt
Regal format renskrifne Tabeller, nemligen
RiddarhusSecreteraren 100, och hvarje af da
tvenne ordinarie Cancellisterne 50 Tabeller ;
äfvensom hvarje Extra ordinarie Canzlist såsom
ett prsestandum för antagandet, antingen 30 ren,
Ben 21 December e, m,
skrifne Tabeller, eller den derföre belöpande
vanliga renskrifnings kostnad, för att till sam.
ma ändamål användas; hvilken hemställan af
RiddarhusDirectionen bifölls. Denna således
beslutade renskrifning verkställdes ock under
åren 1817 och J81S, men sedan framledne JustitiaiRådet
Marks von Wurtenberg sistnämnde
år till Fiddarhuset donerat hela sin ypperliga
Genealogiska samling, hvilken innefattade
icke allenast fullständigare anteckningar,
än Riddarhusets Genealogier, utan ock stara'
taflor öfver en mängd ätter, för hvilka Genealogier
i Riddarhus-Archivet saknades, ansåg
jag nödigt att nämnde samling. hvilken var
författad med en ganska fin, svårläst och ofta
mindre redig styl, samt pu ett papper, hvilket
icke ägde någon varagtighet måtte med aldraförstafvarda
afskrifven, för att sedermera kunna
framgent completteras och underhållas- Då
likväl denna Samling icke kunde, genom den
RiddarhusSecreteraren och RiddarhusCanzlisterne
ålagde årliga renskrifningsskyldighet, hinna
att på kortare tid än omkring »5 år varda
renskrifven, anmälte jag den 3 October 1818
inför RiddarhusDirectionen mitt beslut, att af
egne medel låta berörde renskrifning af en
dertill skicklig person genast verkställas, likväl
under det vilkor att den, RiddarhusSecreteraren
och Riddarhus Canzlisterne åliggande
renskrifning in natura måtte med början af år
1819, efter det för en slik renskrifning gällande
pris, förvandlas i penningar, nemligen
för RiddarhusSecreteraren till ett årligt belopp
af 25 R;dr Banco, för hvarje af de ordinarie
Dm ji December e. m. I25
Canzlisterne 12 R:dr 24 sk. och för hvarje derefter
antagen Extraordinarie Canzlist till 7 R:dr
24 sk-, hvilka penningar jag årligen borde få
uppbära intill dess den af mig för Genealogiernas
renskrifning utbetalte Summa, hvars
belopp skulle inför Directionen uppgifvas och
Styrkas, blefve ersatt; och fann' RiddarhusDirectionen
för godt att det af mig sålunda föreslagne
vilkor godkänna. I anledning häraf
hafva under åren 1819, l8ao, 1821, och 1822,
enligt bilagde förteckning, 2,905 Genealogisk*
Tabeller blifvit på min bekostnad renskriföe,
hvarföre jag, enligt med Bokhållaren Thorslund
och Renskrifvaren Humble träffade öfverenskommelser,
utbetalt å to sk. 8 r.st. Banco för hvarje
Tabell, en sammanlagd Summa 645 R:dr
26 sk. 8 rist. Banco. Genom den från mig sjelf
och RiddarhusCanzlisterne årligen inflytande åfvanberörde
renskrifningsafgift, har jag under
loppet af de sist förflutne 5 åren återbekommit
250 R:dr samt utaf 4 antagne extra ordinarie
Canzlister 30 R:dr eller tillsammans 28o
R:dr B:co. Min återstående fordran utgör således
nu mera endast 365 R;dr Banco, hvilken, i
händelse dea på lika sätt hädanefter som förut
skulle mig godtgörss. icke kan på kortare tid
än 7 år härefter varda liqviderad. Jag hemställer
alltså, örn icke Höglofl. RiddarhusUtskottet
skulle täckas hos Ridderskapet och Adeln
föreslå, att berörde Summa.måtte af Rid
darhusCassan mig godtgöras, emot förbindelse
för mig och RiddarhusCanzlisterne, att årligen
till RiddarhusCassan erlägga den stadgade renskrifningsafgiften
eller tillsammans 50 R;dr
126
Den 21 December e. m.
Banco, hvilken' torde kunna af RiddarhusKamereraren
lämpeligen innehållas utaf sista q vartalets
aflöning för hvarje år.
Derjemte och då, enligt bifogade uträkning,
framlidne JustitiseRådet Marks von Wurtenberg®
Genealogiska Samling innefattar 15 o,
ännu icke renskrefne Geneaiogiske Tabeller
öfver utgångna ätter, med hvilka Tabeller
förhållandet är alldeles enahanda, som med de
ofvannämnde öfver de lefvande ätterne, eller
att stylén är ganska invecklad, hopträngd ock
ofta högst svår att läsa, samt papperet dåligt
och ingalunda varagtigt; vågsr jag ödmjukast
underställa, 0111 icke Höglofl. Utskottet skulle
täckas hos Ridderskapet och Adeln anmäla
nödvändigheten deraf, att äfven ifrågavarande
Genealogier öfver de utgångne ätterne måtte,
på RiddarhusCassans bekostnad få renskrlfvas,
hvartill Bokhållaren Thorslund , som dertill
äger en alldeles utmärkt och sällsynt skicklighet
kunde begagnas, och hvartill kostnaden
å 10 sk. 8 r:st. Banco för hvarje Tabell
i Regal format icke skulle uppgå sill mer, äti
litet öfver 333 R:dr 16 sk. Banco; hvaremot
RiddarhusCanzliets skyldighet att till RiddarhusCsssan
årligen erlägga ofvannämnde rsn6krifningsafgift
borde fortfara intill dess Cassén
för sin utlagde Capitalforaran blifvit tillfullo
förnöjd. Genom denna anstalt skulle väl
RiddarhusCassan komina att förlora -räntan å
ifrågavarande Capital; men Riddarhusets Genealogiska
Archiv sorn för närvarande, i lfseende
å de lefvande ätterne, befinnes i ett
Den 21 December e. m, i:jj
ganska complett skick skulle' deremot äfven ,
hvad angår de utgångne ätterne inom en ganska
kort tid af 2 å 3 år blifva försatt uti ett lika
fullständigt som correct och prydligt tillstånd.
Stockholm den 20 December 1823.
O. J. Lagerheim.”
RiddarhusUtskottet som funnit dels att
det är instämmande med rättvisa och billighet,
att RiddarhugSecreteraren erhåller ersättning
för^medel dem han till Riddarhusets
fördel, under en längre tid förskjutit, dels ock
att det leder till fullständighet af Riddarhusets
Genealogiska Safhlingar, om stamtaflorne öfver
de utdödde ätterne, i likhet med hvid i afseende
på de lefvande, redan skett, virda renskrif.
ne, har på sådan grund, och med afseende
på de, af RiddarhusSecreteraren ij öfrigt anförde
skäl, skolat tillstyrka, om icke med bifall
till Riddarhus-Secreterarens gjorde hemställan
Ridderskapet och Adeln skulle täckas tillåta
att RiddarhusSecreteraren finge af RiddarhusCassan
i nion af dess tillgångar erhålla ersättning
för de förskjutne 365 R:dr Banco, emot
förbindelse för honom och RiddarhusCar zlisterne,
att till RiddarhnsCassan inbetala den stadgade
renskrifningsafgiften med tillsammans
50 R:dr Banco årligen, jemte hvad af Extra
RiddarhusCanzlisterne bordt vid antagandet i
stället för pensum utgifvas; samt att kostnaden
till renskrifning af de utgångne ätternes
Tabeller må jemväl af RiddarhusCsssan, i mon
128
Den ar December e, nt.
af tillgångarne, bestridas, och synes denna senare
utgift ej böra blifva för RiddarhusCassan
särdeles betungande, när den samma kommer,
att på flere år fördelas, så att det årliga bidraget
lör berörde ändamål, troligen ej mycket
öfverstiger Etthundrade Riksdaler hvarför, äfven
i händelse af lån, räntan skulle utgöra en*
däst 6 R:dr. Hvilket dock till Ridderskapets
och Adelns vidare godtfinnande vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 21 December 1823.
P. Cronhjelm.
N. Snoilsky*
N:o 3.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom nådig skrifvelse af den 18 dennes
till underteknad LandtMarskalk, har Eder Kgl.
Maj:t i afseende å det förslag till en ny och
omarbetad Riddarhusordning, som Ridderskapet
oeh Adeln vid denna Riksdag till Eder
Kongl. Maj;ts nådiga stadfästelse i underdånig,
het öfverlemnat, behagat förklara, att då Riksdagens
nära förestående slut och andre vigtige
till Eder Kongl. Majtt inkomne Riksens Ständer
fattade beslut och hemställanden, icke
gåfve Eder Kongl. Maj;t tillfälle, att detsamma
i htla dess vidd behörigen genomgå och granska
-
\
Den *2 [ December e. >it, ijg
ska Eder Kongl. Maj:t ville såsom svar meddela,
det Eder Kongl. Maj:t med bifall till 3,
7, 9, 10, 11, 17, 18, 23, 45, 47, 49 och 50
§• §. af det nya förslaget, med Ridderskapet
och Adeln instämde om ett motsvarigt upphäfvande
af 4, 7. 8, n, 12, 13, 16, 17, 31,
47, 49. och 54 §* §• af den nu gällande Riddarhusordningen
af den 16 Julii 181 g; hvilken
för öfrigt i all dess kraft och verkan borde
förblifva gällande; i anledning hvaraf samma
Riddarhusordnings närvarande nummerföljd
af §. §. skulle, efter den af Eder Kongl. Maj:t
medgifne förändring, rättas och tillämpas, samt
de uti 1818 års RiddarhusOrdoings 3, 33 och
39 §. $. som nu kommo såsom 3, 31 och 37
§• §. att numcreraa , gjorde hänvisningar på
andra §. §. att efter dessas nya numerering rättas
; och kunde Eder Kongl. Maj:t rörande de
öfrige förslagen till förändringar i nu gällande
Riddarhusordning, af ofvananförde skäl, dem
icke för det närvarande i nåder antaga; men
som Ridderskapet och Adeln vid anställd jemförelse
af de §. §:s innehåll, hvilka Eder Kongl.
Maj:t i nåder gillat och de, hvilka Eder Kgl.
Maj:t icke till pröfning företagit, funnit att de
§ § som blifvit gillade innefatta mindre betydliga
afvikelser från hvad uti de motsvarande
$ §, i 18 18 års Riddarhusordning redan är
vordet stadgadt, hvaremot de icke bifallne §. §.
afhandla åtskilige af Ridderskapet och Adeln
vid denna Riksdag såsom väsentlige ansedde
princip frågor, dels i afseende på vilkoren för
representations rättens utöfvande af RidderBil,
till Ridd, o. Ad. Pr. XI Band, 9
i3o
Den a1 December e. m.
skåpet och Adeln vid Riksdag, dels ock, rörån*
de ett närmare bestämmande af sättet för öfverläggningarnes
förande inom Ståndet, med
flere vigtiga ämnen; alltså och då på sätt E~
der Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse innehåller,
Eder Kongl. Majit i anseende till tidens otillräcklighet,
ännu icke kommit i tillfälle, att
genomgå och granska det af Ridderskapet och
Adeln för sin del godkände nya förslag till
Riddarhusordning i deäs hela vidd, samt 52
§. i gamla Riddarhusordningen, eller den der«
emot svarande, af Eder Kongl. Maj:t godkände
50 §. i den nya Redactionen, som bestämmer
huru stadfästelse å RiddarhusOrdningen
må lemnäs, icke föreskrifver någon tid för en
dylik stadfästelses meddelande; Ridderskapet
och Adeln dessutom anser det utgöra en tillfredsställelse
för sig, att äfven i de nu icke
antagne delar känna i hvad mohn Eder Kongl.
Mljtt i nåder torde finna de samma kunna gillas,
äfvensom att emottaga de upplysande anmärkningar,
som Eder Kgl. Maj-.t torde täckas
Ridderskapet och Adeln i Nåder meddela, i af
eeende på hindren, som för ett godkännande af
de samma till äfventyrs kunna möta, har Ridderskapet
och Adeln i betraktande jemväl deraf j
att en Riddarhusordning, som i afseende på
vigten och beskaffenheten af sina bestämmelser
i märkelig mohn närmar sig till en Grundlags
natur, och derföre synes till alla sina delar
böra ega det noga?te sammanhang och öfverensstämmelse,
svårligen torde med hopp om
dessa fordringars uppfyllande, kunna hopfogas
af den gamla RiddarhusOrdningens bibehåilne
Den 21 December e. in.
$ §. och de, hvilka blifvit hämtade från det
af Ridderskapet och Adeln uppgjorde förslag
till Riddarhusordning, skolat hos Eder Kongl.
Maj:t på grund af dessa betänkligheter, anhålla,
att utfärdandet af en ny Riddarhusordning
kunde i nåder uppskjutas, intill dess Eder
Kgh Majit egt tillfälle, att granska det af Ridderskapet
och Adelö afgifne förslag i sitt hela
sammanhang samt att, i fall detsamma tillvun*
ne sig Eder Kongl. Majlis nådiga gillande, Eder
Kongl. Majit då måtte i nåder täckas anbefalla
Författningens utfärdande, så tidigt före
nästa Riksdag, att den, vid dess inträffande,
må kunna tjena Ridderskapet och Adeln
till efterrättelse; men att, i den händelse åter
Eder Kongl. Majit skulle finna Ridderskapets
och Adelns meranämnde Förslag icke vara af
den beskaffenhet, att stadfästelse derå, i det
hela kunde följa, Eder Kongl. Majit täcktes
meddela Ridderskapet och Adeln dess nådiga
svar, med uppgifvande af skälen dertill, vid
början af nästa Riksdag och att således 1818
års Riddarhusordning, som af Eder Kongl Maj:t
blifvit sanctionerad komme, att emedlertid i
allo lända till efterlefnad, och utbeder sJg Ridderskapet
och Adeln slutligen, att för Eder
Kongl, fylajit få uppgifva orsaken, hvarföre
Ridderskapet och Adeln önskat en ny redaction
af RiddarhusOrdningen, den nemligen att
alla de stadganden, soui röra Adeliga värdigheten
och Representations rättigheten, måtte
skiljas från de stadgar, hvilka angå Riksdagsmanna-rättighetens
utöfvande, såsom gemen
-
ijj Den 22 December J. m.
samma för alla Stånden och bestämde af GrundLagen.
Ridderskapet och Adeln framhärdar &.
Bilaga
till Pleni-Protocollet för elen 22 December,
förmiddagen.
N:o 1.
Stormägtigste Allernådigste Konung»
Som Ridderskapet och Adeln vid förehaf.'
vande af ett hos Ståndet anmält ärende, angående
tryckning af Ridder6kapets och Adelns
Protocoller vid 1817 och 1818 årens Rikdag,
inhämtat, att så väl Boktryckaren Olof Grahn,
som nu mera aflidne Boktryckaren Gadelii sterbhus
ännu äga obetalte fordringar för verkställd
Protocolls tryckning, till ett sammanlagdt be
-
Den 2 J December J. m. 133
lopp af Åttahundrade Åttatioen Riksdaler 13
sk. Banco; och att de vägrat de tryckta exemplaren
utlemna, intill dess de blifvit för sine
fordringar godtgjorde^ och detta förhållande,
om det längre finge fortfara skulle till sina
följder vara af enahanda beskaffenhet med dea
händelse att Protocollerne alldeles icke varit
tryckta, hvilket likväl finneg i Grundlagen ovillkorligen
påbjudit; alltså och då Riksens Stan*
der, uti underdånig skrifvelse af den 5 Januari!
1818, förordnat, att kostnaden till tryckning af
RMderskapets och Adeina Protocoll borde anord-;
Daä uti StatsContoiret å den summa, som till
Räksdags-utgifternes bestridande blifvit anslag
gen; får hos Eder Kongl. Majit Riddergkapet
och Adeln i underdånighet anhålla, det täck'
tes Eder Kongl. Majit af de uti Dess och Rikets
StatsContoir för ofvannämnde ändamål s£l
lunda afsatte medel till RiddarhusDirectionens
disposition anordna så mycket, som erfordras
för godtgörande af Boktryckaren Grahng och
Gadelii Sterbhus berörde fordringar, så att de
exemplar af Ridderskapets och Adelns Protocoll
för 1817 °ch 1818 årens Riksdag, som finnas
i deras förvar, må omsider varda för Ridder*
skåpets och Adelns Ledamöter samt det allmäna
na tillgänglige; lärandes StatsContoret icke underlåta,
att antingen afföra denna utbetalning
i den Redogörelse, sorn derstädes bör upprättas
för de medel, sorn till tryckning af Ridderskapet
och Adelns Protocoll för nämnde Riksdag
äro af Riksens Ständer anslagne, eller ock anmärka
den samma till ersättning af den Redo
-
J34
Den 22 'December f. m.
görare, hvilken fått sig uppdragit förvaltningen
af de för omförmälte ändamål anslagne medel,
i händelse han, i afsende på förut skedde utbetalningar
eller beloppets verificerande, skulle
finnas icke hafva så förfarit, som Riksens Ständers
beslut i denna del innehåller.
Ridderskapet och Adeln framhärdar &.
