# ID: svediakorp-gov292
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 51,581
# sentences: 1,832
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 12 December e. m.
601
bär medgifvit, att man icke känner Skogarnes
beskaffenhet och vidd. Man har sagt , att
denna bristande kännedom är en försummelse
af Jägeri-betjeningen. Det må äfven så vara ,
men det är åtminstone ett skäl för bifall till
Herr af Robsons reservation , helst det måtte
vara ett allmänt interesse, att känna, hvad
Staten äger, innan man beslutar att afhända
Staten något deraf. Jag tillstyrker således , att
Herr af Robsons mening må af Ridderskapet
och Adeln vinna bifall med den modification
jag föreslagit.
Grefve von Rosen j Jxel: Då jag nu ber
att få förena mig i den reservatjon, som af
Herr af Robson mot Utskottens Utlåtande blifvit
afgiEven , så har jag redan yttrat min mening,
hvarföre ock, då så mänga talat i detta
ämne, jag icke skulle vara vidlyftig i hvad
jag nu går att anföra, om jag icke genom exem
^•i
kmiiiy u^iu, ju u'ii munin hill urul
bättre utan sämre, sin egendom, än den som
Staten vårdar. Herr von Hartmansdorff har
redan omtalat ställningen i Småland, hvilket
fullkomligen instämmer med sanna förhållandet.
Af Domprosten Wijkman är det upplyst, att i
Nerike hafva 2 Allmänningar blifvit fördelade,
och att 6 å 7 är derefter ingen skogspinne
mera fans qvar å dem. I Westergöthland är enahanda
förhållande. Der funnos 2 stora parker,
som tillhörde Städerne Skara och Lidköping,
hvilka för 8 år sedan fördelades, och
hvarå nu ingen skog finnes qvar. Den enda
skogspark , som jag vet blifvit upplåten åt en
-
skilda , och äger någon skog qvar, är den,
som finnes vid Visingö. Det är för att nämna
dessa skäf, som jag uppstigit på min bänk.
Felet må ligga hos Jägeribetjeniogen, men jag
tror att det fordras en ny betänketid intill nästa
Riksdag , innan detta ämne till slutelig* afgörande
företages. Våra Kronoparker och Allmänningar
hafva , under pretext af odling, blifvit
så mycket upplåtne åt enskilde , hvilka no
innehafva deni deis genom skattläggning , och
dels genom urminnes häfd , att då raan undantager
dessa lägenheter, det icke kan blifva sär-*,
deles mycket qvar att försälja- Kronoparken
vid Upsala innehåller 500 tunnlands rymd,
och hvarå 5 intägter äro gjorde, utgörande tillhopa
125 tunneland * den öfrige delen af pär-,
ken begagna 70 hemmans innehafvare till muhlbete
åt sine kreatur. Utom detta erhålles ved
å samma park ej mindre för Upsala Slotts behof,
utan äfven till utsyning åt skogslösa hemmansägare
, samt fattige personer, som bo inhyses.
Af dessa skäl begär jag afslag å Betänkandet,
samt bifall å Herr af Robsons reservation,
emedan jag tror, att en undersökning
är högst nödvändig, innan man fattar något
beslut i detta ämne.
Grefve von Rosen j Robert: De Ledamöter,
som talat emot hvad jag i detta ämne yttrat
, hafva icke öfvertygat mig, att jag haft
orätt i min framställning. Grefve Posse tror
ej, att skogarne kunna bevaras , på det sätt de
nu vårdas; likväl tror jag, att med den Landshöfding®
och den Öfver - Jägmästare , sorn för
Den 12 December e. m.
6o3
närvarande äro i Linköpings Län, kunna och
skola skogame blifva lika säkert bibehållne,
som under hvilken annan styielse , som kunde
proponeras. I anledning af hvad här är vordet
yttradt om Herr af Borneman, i detafseendet
, att han vore den största kännare i Skogshushållningen
, får jag öppet förklara, att jag
icke kint honom såsom någon Skogsman, eller
ägande någon lätt djup kunskap deri , men väl
såsom Constructeur, och i sådan egenskap skicklig
Byggmästare för Flottorne,
Herr Natt och.Dag, Christoffer.1 de förena,
de Utskottens Utlåtande instämmer jag i sä måtto
, som jag helt och hållet förenar mig med Herr
af Borneman och Herr Hjerta, Herr af Borneman
förklarar äfven , att förhållannerne i detta
ämne äro locata. Jag medger det , och tror
att alla Författningar härom i allmänhet blifva
lika omöjliga, att verkställa. Här är sagdt,
att , om Skogome upplåtas åt enskildte, efterkommande
skola komma att lida brist på Skog.
Det är visserligen möjligt , men likväl ej så
säkert, som om Skogame bibehållas och vårdas,
på lika sätt som nu sker. Den anledning
man tagit sig , att bestrida riktigheten af Utskottens
förslag, af de Skogars fördelning, som
tillhörde Skara och Lidköpings Städer, är alldeles
oriktig ; den Allmänning , som är belägen
vid Skara , bestod af dålig skog , men af god
svartmylla, och derföre var det mera fördel både
för Staten och den enskilde, att uppodla
denna Allmänning, som nu äfven består af bördiga
åkerfält; men enahanda förhållande är icke
6o4
Den 12 December e. rn.
med den Allmänning , som gränsar intill Lidköping.
, emedan jordmonen å densamma är dålig
, och består af flygsand , hvarföre ock skog
å den finnes. Hvad jag icke kan lemna utan
anmärkning , är det loftal , som här blifvit hållet
till Jägeribetjeningens förtjenst, medskogarnes
vårdande och odjurs fällande, I Skaraborgs
Län, hvarest jag är boende, finnes god tillgång
på odjur, men icke har jag hört ännu ,
att något sådant derstädes blifvit skjutet af någon
Jägeribetjent. Hvad frågan åter angår derom
, att Jägeribetjeningen vårdar skogarne , så
tror jag , att de mera vårda sin Uniform , och
hellre uttaga sin aflöning , än efterse , huru skogarne
vårdas.
Herr von HejneGeorg: Jag delar med
Herr von Hartmansdorff någon kännedom om
de Småländska Skogarne. De äro verkeljgen
illa medfarne , men de hafva ej eller något värde
annorlunda än för ägaren till husbehof. I
Småland är det nästan nödvändigt, att bränna
Svedjeland, emedan innevånarne hafva så liten
öppen åkerjord , och af sådan orsak äro de
tvungne att fälla mycket skog omkring Hemmanen
, på det ej skogseld må uppkomma, och
förstöra både hus och skog. Jag har verkeligen
för flera år sedan köpt bräder i Småland
för 32 sk. tolften, och det bevisar, att de hafva
godt om skog, samt anse den af intet värde,
och anledning dertill äro de stora backarne,
som göra transporten omöjlig för afsalu.
— Grefve von Rosen, Axel, har framställt 3
bekymrande exempel i afseende på Skogshus
-
Den 12 December «. m.
6o5
Tiållningen här i Sverige. Jag åter, som har
egendom i Stockholms Län, har ett motsatt
exempel att meddela. Uti den Socken jag bor
fanns en allmänning , som blifvit fördeldt i
lotter på hvarje Hemman , men innan dess höll
densamma på att blifva uthuggen, och förstördes
af Skogseldar hvarje år. Nu sedan församlingen
aflönar gemensamt en Skogvaktare,
som värdar denna allmänning, under vilkor,
att han skall ersätta ali åverkan, sorn derå sker,
Samt derförutan mista sin befattning såsom
Skogvaktare, har allmänningen blifvit vårdad,
och skog derå växt. Jag är visserligen öfvertygad
derom , att om Utskottens förslag godkännes
, och de öfverflödige ansedde Skogarne
således fördelas till enskildte, flera missbruk
kunna komma att ske ; men för det mästa tror
jag , att Skogarne då skola blifva bättre vårdade
, och jag anhåller derföre , att Utskottens
Utlåtande måtte bifallas.
Herr Manner stam , Johan: Det är en obestridlig
sanning, att Skogshushållningen åren
af de vigtigaste hushålisgrenar i vårt land, och
lika obestridligt är det , att den blifvit i högsta
grad vanvårdad , men det kommer deraf ,
att då Skogen i fordna tider ägde och ännu å
de flesta orter äger obetydligt värde , har den
hos massan af nationen blifvit ansedd nästan
som ingen egendom , och just af denna orsak
har Lagstiftaren icke vågat stadga såsom lag,
att tillgrepp af Skog skulle straffas lika med
stöld. De värde talare , sorn gjort anmärkningar
emot Utskottens Utlåtande, och de som gil
-
go6 Den ia December e. m.
lat det, hafva utgått ifrån samma synpunkt,
den nemligen , att det är af vigt att varda Skogen
; men de förra skilja sig således ifrån de
sednare i medlen . att vinna detta ändamål. I
detta fall, lika sorn i de flesta som röra allmänna
hushållningen , tror jag att det iir säkrast,
att taga erfarenheten inom vårt eget land till
ledning, och icke söka den endast genom jemförelse
med förhållandet i andra Länder. Herr
af Borneman har sinnrikt framställt en jemförelse
med vårt land och andra, samt visat qmöjligheten
deraf, att hos oss allmänt införa
Utländska Skogshallsngs-sättet. Enligt minof,
vertygelse är det ej brist på Embetsman , sorn
gör att Skogen blifver förstörd, utan det är
dels deras mindre kännedom af Skogshushållningen
, dels olämpligheten af många föreskrifter,
som låta väl, men ej äro verkställbara.
Det är i allmänhet ett grundfel i vår oecononomiska
Lagstiftning, att man ålagt administrationen
omsorger, hvilka den ej kan fullgöra.
Det står väl exempelvis i Bergs- och Kammar-Collegiernes
instruetion, att dem åligger,
att hafva uppsigtöfver Skogarne ; men jagtviflar,
att man kan visa , det dessa Collegier bidragit
något till Skogarnes vård, eller ens att de
rimligen kunnat fullgöra detta åliggande. Det
är med stöd af erfarenheten som jag tror , att
det är säkrast att åt enskildt» omtankan öfverlåta
de Skogar, som ej genom Styrelsen kunna
vårdas; och jag är öfvertygad derom > att ehuru
misshushållningen med Skogarne ändå länge
skall fortfara, man likväl på det hela derigenom
snarare vinner det åsyftade ändamålet. Om
Den 12 December e, m,'
607
man frågar erfarenheten , så lärer ingen bestrida,
att Skogarne bättre vårdas på Säterier och FrälSe-hemman,
än på Krono- och Skatte-hemman j
äfvensom Eke-Skogen är mycket mer missvårdad
på Krono-Skatte-hemmanj, der den är
förbehållen Kongl. Majit och Kronan , än å Säterier.
Herr von Heyne har ganska riktigt besvarat
det bevis ifrån en province i Riket ,
som blifvit anfördt, till förkastande af Utskottens
Utlåtande. Det är otvifvelaktigt Skogens
ringa värde , som våller den omtalta misshushållning
med Skogarne i Småland 5 men det
finnes äfven ett annat skäl derföre , det nemligen,
att före 1789 var tillåtelsen att svedja inskränkt,
roen ifrån den liden har svedjande å
Skog varit obehindradt. Hvad Krono-Skogarne
angår, så har jag hört ganska trovärdiga män
intyga , att de äro i de flesta Län , de mest
vanvårdade af alla Skogar, och åtminstone är
förhållandet sådant i Skaraborgs Län; och ehuru
derstädes i sednare tider varit en nitisk Läne-Styrelse
, har den likväl icke förmått förekomma
Krono-Skogarnes utödande; hvarföre ock
denna Läns-Styrelse tillstyrkt försäljning af de
Krono-Skogar, som ej af Staten kunna vårdas.
Jag har äfven som Embetsman haft befattning
med Krono-Skogar, och kan af egen erfarenhet
vitsorda det förhållande, som Utskotten uppgifvit.
På dessa grunder, och då Utskottens
förslag , långt ifrån att leda till Skogarnes förstöring
, innefattar efter mitt omdöme de enda
medel, att bevara de återstående Krono-Skogarne
, enär det skulle föranleda till en klokare
hushållning med dem, tillstyrker jag bifall
6o8
Den 12 December c. m.
å Utskottens afgifne Utlåtande; och torde jag,
till ytterligare skäl för detta mitt tillstyrkande ,
få anföra , att en stor del af de Krono-Pai ker,
som tillhöra Staten , och af den vårdas , är af
så litet värde*, att det ej lönar sig, att för dem
hålla Jägeri-Betjening.
Grefve von Schwerinj Fredric Bogislaus:
Om jag säg någon anledning att hoppas , det
Sveriges yta så skulle kunna förändras, att en
ny Kellgren kunde låta sin discipel:
- - - - prisa naturens nåd,
sorn allt så val rangerat,
att Krono-Skogar den placerat
der stora städer stryka fram —
så skulle den pompeusa beskrifning jag hort
göras öfver den förmånliga hushållning, som
blifvit införd på den Kongliga Djurgården invid
Hufvudstaden , göra mig tvekande , huruvida jag
borde lemna mitt bifall åt Utskottens, efter
min öfvertygelse, väl affattade Betänkande.
Man har talat om förhållandena i andra
länder, och kallat Svenska Skogs-ägarens hushållning
oförståndig i jemförelse med den, som
fins i andra länder.
Må det vara mig tillåtet , att anföra ett
exempel. Arthur Young är min sagesman. I
trakten emellan Bayonne och Pyreneerne , säger
han, ser man längst efter landsvägen, stora
trän
Den 12 December e, m.
trän kullfallna , som legat der så länge, att de
hunnit murkna, så att man med en kapp kan
stöta igenom dem ; man finner io qvarters höga
stubbar och bredvid dem kronorna orörda ,
så att man tydligen ser, att träden blifvit fällde
endast lör att få några stycken , som kunde
begagnas till laggning. Med ett ord: Arthur
Young beskrifver Skogarnas tillstånd i denna
trakt al Frankrike, alldeles lika med hvad Herr
von Hartmansdorff beriittar om Skogarnes tillstånd
i Småland. Men han uppger också skälen
dertill, att nemligen ingen på den trakten
har behof att köpa skog, att ingen är i frestelse
att stjäla , och att transporten derifrån, i
brist af flottleder, är omöjlig.
Jemväl här i Sverige ser man skillnad på
Skog och Skog. I Medelpad , till exempel,
finner man härliga och väl vårdade Skogar, emedan
det lönar mödan att äga Skog; på gränsen
emellan Medelpad och Jemtland ser man
dem illa vårdade , för det att de icke kunna
begagnas, och det således vore ett bortkastadt
arbete, att vårda dem.
De grunder för hushållning med KronoSkogar,
som Utskotten föreslagit till antagande,
äro enahanda med dem , som Konung Fredric
II följde, då han lörvärfvade Schlesien åt sin
Monarki. Alla små Skogar, som lägo på de
Kongl, domainema, förstördes ; och lian behöll
endast stora Krono-parker, och bland andra en
om 200,000 Tunnelands vidd, belägen så att
Ridd. o. Ad. Prot. XI. Band. 39
6(0
Den 12 December e. m.
flottning kan begagnas. Från denna Park förses
Schlesien , Brandenburg , Pommern med
sina behof; och f i ån Stettin går till och med
ved till Köpenhamn, dit vi af idel hushållning
icke afyttra en enda famn.
Jag tillstyrker bifall å betänkandet.
Herr af RobsonJag är förekommen
så väl af de reflexioner Herr von Hartmansdorff
meddelat, i anledning at Herr Hjertås
tal , som r anledning af de upplysningar Herr
von Schinckel lemnat , rörande Engelska Jerntillverkningens
oberoende af Skogar, hvilken,
på den tiden den idkades med trädkol , var
af brist på sådane nedsjunken ända till 6o,oso
Sk;d årligen , men som , sedan puddlingsprocessen
blef upptunnen , så uteslutande grundat
sig på Stenkol , att till och med 800,000
Skid Jerm årligen kunnat tillverkas utan annat
biträde af Skogs-effecter, än hvad som i och
för Stenkolens antändning erfordran ; någon öfverläggning
om denna methoden och det antändningsämne
Engelsmännen använda , är likväl
nära nog lika aflägse från vårt discussionsämne
, som berättelsen man nyss hörde om antändningsämnet
för några allmänningar i ett visst
Län, hvaräst de skola fallit ett offer för Torpares
omtanka, att förskaffa sig vidsträcktare
mulbete. Sådane olyckor lära icke eller den
enslcildta vården förmå förekomma.— Annars,
hvad den sistnämnde angår, så, om t. ex. Semminghundra
Härads-allmänniDg här i Uppland
delades , så lär calculen så utfalla , att på hvar*
Den 12 December e. m.
6ir
}é närmare och fjärmare derutinnan delaktigt
hemman blott skulle belöpa omkring 4§ Tunnland.
Föreställom oss nu 6 å 8 Åboer på
hvarje hemman, och deras små aflägsna lotter,
och svårigheten att desamma bevaka , och man
skall äfven derigenom snart kunna göra sig reda
, huru den enskildta vården sig utvecklar.
Jag återkommer således till den sats jag
redan yttrat, och som jag slutar med att å nyo
yrka , nemi. den , ”att jorden må mara hvilkens
tillhörighet som hälst , omsorgen af dess
afkastning tillhör Staten, men sjelf va afkastningen
innebyggarne, om Skogen är Allmänning
, och Kronan om den är Krono-pärk
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus :
Långt för detta erkännande den sats , att den
enskilda vården är bättre, än förmyndare-vården
, skulle jag nästan ej behöfva annat ån bifalla
Utskottens Utlåtande , dock skall jag anhålla
att få göra ett försök , att undanrödja de
hinder och olägenheter, som här blifvit anmärkte
, i händelse bifall af Utlåtandet skulle äga
rum. Hvad här blifvit sagde om Skogarnes
synbara aftagande , lär ingen kunna bestrida,
och derföre är det nödvändigt, att tänka påen
förbättrad vård af dem , men jag tror likväl ,
att det icke är möjligt, att stadga en allmän
Författning för ett helt rike , som Sverige, hvilket
srräcker sig från Pol-kretsen till 5 graders
latitud. Då en allmän författning således icke
kan lika passa för hela Riket, och locala stadganden
deremot äro nödvändiga , så vet jag ej,
Den 12 December e. m.
huru dessa åtgärdar kunna vidtagas utan genom
Regeringens försorg, och ändå blir det
svårt att förhindra Krono-Skogarnes förödelse ,
emedan så många omständigheter finnas, som
bidraga dertill. Dels har, på en Krono-Allmänning,
hvartill Kronan således har äganderätt,
en menighet utsynings-rätt, dels mulbetes-rätt,
dels utsynings-rätt till odling, och dels
genorr. Skattläggning förvärfvat sig ägande rätt
utaf någon del af en sådan allmänning, och
dessutom finnes det en mängd med Nybyggen.
Jag frågar då, om det är möjligt, att skilja
emellan detta allt genom en allmän Författning?
Men att det måste skiljas åt, är lika säkert,
sorn att vi i annat fall blifva utan Skog, ty
så länge mulbetes-rättigheten är medgifven ,
kan omöjligen någon ung planta af Skog uppväxa
, och om den mängd inkräktningar, som
hittills blifvit gjorda, hädanefter på enahanda
sätt skola få fortfara, så få vi ej allenast brist
på bränsle, utan äfven total brist på all slags
Skog ; äfvensom om utsynings-rätten till alla
dem. sorn behöfva Skog, varder bibehållen,
Skogen i många provincer icke länge skulle
räcka till; och hvar är rättvisan af en sådan
åtgärd , hvarmedelst Innevånare i en province
få köpa sin Skog ganska dyrt, då Innevånare i
en annan erhålla den nästan för intet? Hvaruti
skall driffjädren får den enskildta omtankan att
vårda skog ligga, då slättboen, för sitt behof,
får taga Skog på Krono-allmänningarne? Värdet
af Skogen , en vara ingen behöfver köpa, skall
derigenom förminskas, och hvarje enskildt försummar,
att vårda sin Skog, under tanka , att.
Den 12 December 'e. ni.
0i 5
blir den slut , så taga vi vårt behof deraf på
allmänningen. Lagger man ru härtill Kronans
rätt till Eke-Skog , snart sagdt för intet , på
Skatte-grund, under det den enskilte ej får
exportera Eken, så hemställer jag, hvar någon
driffjäder finnes för den enskildte , att vårda
Skog. Detta allt kommer ifrån felaktigheten
uti våra Författningar; och då våra Skogar äro
af så skiljaktig natur, att enskildte hafva rätt
framför Kronan till Härads- och Sockne-Allmänningar,
men Kronans rätt deremot är obestridlig
till Krono-Parker och sådana Allmänningar,
hvartill Kronan har enahanda dispositionsrätt,
som till Krono-Parker, hvaraf många
äro så små , att de ej löna mödan att vårda ,
så frågar jag om det ej är tid att tänka på en
allmän delping och reglering af sådane Skogar,
hälst genom öfverlemnande till enskilte rättsinnehafvare
af den större delen , fri dispositionsrätt
och fred kan erhållas för Staten öfver en
mindre, men dock tillräcklig, del, ehuru jag
medgifver att en sådan reglering blir vidlyftig.
I öfrigt är den sats gifven , att Staten bör bi.
behålla Skogar för sitt behof, men de böra
vara af ett visst större omfång, samt hafva ett
sådant läge vid sjö, att de äro lätt åtkomlige,
så att landet ej ruineras med transporten. När
detta mätte vara obestridligt riktigt , så hemställer
jag om ej Utskottens Utlåtande må bifallas
, enär deruti finnes föreslaget, att vi skola
till Konungen öfverlemna verkställigheten af
en dylik förändring med Skogarne, sedan undersökning
föregått, samt menigheten blifvit,
hörde, och fått tillfälle sig utlåta. Jag till
-
£14 Den 12 December e. m.
styrker således bifall å Utskottens ifrågavarande
Utlåtande,
Grefve Posse: Denna öfverläggning har
redan vunnit den fullständighet, att jag ej vidare
beböfde yttra mig, om icke Gretve von
Rosen, Robert, sagt, att Skogarne inom Östergöthlande
Län ej vore förstörde , utan välbehållne.
Troligen hämtar Grefve von Rosen
denna anledning deraf, att inom samma Län
finnes en af de mest skickliga Öfver-Jägmästare
; men just af samma skäl hämtar jag anledning
att tillstyrka bifall å Utskottens Uilätan.
de , emedan , ehuru Öfver-Jägmästaren är både
nitisk och skickelig i sin tjenst, Skogarne likväl,
under den korta tid Läne-styrelsen varit
mig anförtrodd , blifvit, genom skogsdelar och
äverkningar , på ett lika bekymrande som förvånande
satt förstörde. Då detta förhållande
inträffat i Östergöthland, der Bevakningen skall
varit bättre än på andra ställen , så öfverlemnar
jag tili hvar och en att dömma, huru det
kan vara med Skogarne i de öfrige Länen.
Följden af Utskottens förslag biefve , att Kronan
hade sine Skogar afskildt från andras, till
så väl vidd, som läge; och ä dem kunde forstväsendet
med fördel införas. En värd Ledamot
har, såsom exempel för ogillande sf Utskottens
förslag, anfört, att om Semming hundra
Härads Allmänning k om me att delas, skulle
hvarje Hemman få 4 Tunneland mark, samt
derföre hemställt, om Skogen då ansågs vara
väl vårdad. Jag tror ej, att den värde Ledamoten
läst Utskottens förslag , ty i sådant fall
Den 12 December e. m.
6i5
hade han icke framkommit med en slik anmärkning.
Utskotten hafva föreslagit, att till Konungen
skulle öfverlemnas att bestämma , efter
föregången undersökning, om dessa Allmänningar
skulle af Interessenterne gemensamt begagnas,
eller rill delning dem emellan upplåtas.
Herr Lagerhjelm: Jag anhåller, att få
anföra några facta , utan all reflection. Man
har sagt, att Collegierne, under hvilkas uppsigt
en del Skoger stå, icke befordrat deras
värd; men jag ber att den värde Ledamoten,
som yttrat detta, blott ville kasta ögat på de
i Bergslags-orten befintelige Skogar, så tror
jag att han skulle biifva öfvertygad om motsatsen.
Här har äfven blifvit yttradt, att i trakten
af Pyrenéerne så mycken Skog är fälld, att
man svårligen kan komma fram. En resande
Landsman har åter intygat, att detta förhållande
är ogrundadt, utan att det endast på högsta
spetsen al Pyrenéerne äger rum , den endast
få personer besöka. Man har sagt, att Säteri-ägaren
vårdar bättre sin Skog , än SkatteHemmans-ägaren.
Jag ber , att få göra en parabel
emellan Skarte-innehafvaren och Säteri-ägaren.
Den förre förstår mindre, än den mera
bildade eller Säteri-ägaren, som vanligen är
Ståndsperson. Man har talat om local-förhällanden,
och jag torde få erinra , att detta egenteligen
angår blott de Skogar, som äro belägne
Söder om Dahlelfven. Då det nu ej finnes, åtminstone
på ganska få ställen , storvirksträd på
andra Skogar än dem , som stå under Kronans
vård, så tror jag, att det är ett factum, att
616
Den 12 December e. m.
den allmänna vården ej varit utan verkan. Ett
öfverlemnande åt Konungen skall i alla hänseenden
äga rum; och då Herr af Robson äfven
föreslaget en sadan åtgärd , så hemställer jag ,
om icke hans förslag naå vinna bifall.
Många ropade på proposition.
Herr Hjerta: Jag afstår gerna ifrån att
yttra mig,' men jag anhåller blott, att få berätta,
hvad jag vet om Englands Skogar. Vid
Jcusterne , hvarest Flottorr.e ligga, der finnas
stora skogar, som af Regeringen vårdas; men
de öfrige Staten tillhörande Skogar äro upplåtne
till betes-marker, samt till upprättande af
Nybyggen för fattige personer. Enär man här
yttrar sig, som Representant, bör man ej ingå
uti specialiteter för visse provincer och särskildte
Allmänningar, utan endast nämna , huru frågan
bör i allmänhet behandlas» och öfverlemna
det öfriga till Konungens visa omvårdnad, Denna
princip har äfven de förenade Utskotten
följt, och derföre anhåller jag än ytterligare,
att förslaget måtte af Ridderskapet och Adelö
s godkännas.
Herr B erglimån, Ambrosius Magnus: Jag
har med förundran hört så många Ledamöter
här prisa den enskilda omtankan. Jag har rest
mycket inom mitt Fädernesland , men jag har
icke sett något spår af en god Skogs-husbållning.
Man har ibland annat sagt, att, medelst
Utskottens förslag, Staten skulle beredas
fn fördel derigenom, att Jägeri-betjeningen till
Den 11 December e. m, 617
en del kunde indragas, emedan man tror den
illa uppfylla sina skyldigheter. Jag anser deremot
nödigt, att denne betjening bibehålies, tyen
dålig vård är dock bättre, än ingen. Likväl
har jag ett skäl , som kunde gifva mig anledning,
att bifalla det nu ifrågavarande Utlåtandet,
och det vore, att som Skogarne i och
med detsamma blefvo förstörde, så försvunno
äfven både Vargar, Björnaroch andra skadedjur,
i saknad af träden. Men då detta skäl icke öfvervager
alla de olägenheter, som, genom bi*
fall till Utskottens förslag, uppkomma j så anhåller
jag om afslag å berörde Utlåtande, samt
att Herr af Robsons reservation må vinna bifall.
Herr Grefven och Landt-Mar sk cilken frågade
, om Ridderskapet och Adeln ansåg öfverläggningen
fulländad.
Ropades Ja.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall af Stats- och Oe«
conomie-Utskottens förevarande Utlåtande.
Ropades starka Ja och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Län dt-Marskalken
hemställde , om Ridderskapet och Adeln
behagade, med afslag å berörde Utlåt, ide, godkänna
den af Herr af Robsén vid Jtlåtandet
fogade särskilta tanka,
Ropades äfven starka Ja och N j.
6r8
Den 12 December e. m.
Herr von Schinckel begärde votering.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
framställde, i anledning deraf, följande Voterings-proposition;:
Den,
som bifaller Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens förnyade
Utlåtande, i anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga
Proposition, rörande Krono-Skogarne, samt åtskillige
dermed gemenskap ägande motioner,
voterar ,
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, anses Ridderskapet och Adeln,
med afslag å nämnde Utlåtande, godkänna den
af Herr af Robson vid Utlåtandet fogade sär.
skilta tanka.
Herr Lagerhjelm: Jag hemställer, om
man icke i Contra-propositionen borde intaga
det af mig föreslagne tillägg i afseende på
undersökning, om na varande Jägeri-betjenings
behöflighet och skicklighet.
Herr Grefven och Landt Marskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln önskade,
att det af Herr Lagerhjelm föreslagne tillägg
äfven borde i Contra-propositionen upptagas.
Ropades Ja och Nej.
Den 12 December e. m.
6i9
Herr Hjerta: För min del skalle jag vå
ga
hein ställa, om icke Contra - propositionen
helt enkelt kunde innefatta afslag å Utskottens
Utlåtande , emedan om Herr af Robsons förslag
skulle antagas, det skulle komma att kosta Staten
ganska betydligt till aflöning för den deruti
tillstyrkte Comité, som synes mig vara alldeles
öfverflödig.
Herr Grefven och Landt-Mar skalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln önskade
att Contra-propositionen endast måtte innefatta
afslag å Utskottens ifrågavarande Utlåtande.
Ropades Ja och Nej.
Herr von Hartmansdorff': Som den Contra-proposition
Herr Grefven och Landt-Marskalken
först föreslagit, eller Herr af Robsons
reservation mot Utskottens förslag, synes vara
den rigtigaste, så anhåller jag, att någon förändring
deruti ej eller må äga rum.
Herr von Schinckel: Det lär vara min
rättighet , som begärt votering , att få yttra mig
om Contra - propositionen ; och jag anhåller
derföre, att den mä blifva på de puncter , sorn
utaf Herr af Robson blifvit föreslagne uti dess
vid Utskottens Utlåtande bifogade reservation.
Herr Grefven och Landt-Marskalken förnyade
derefter den af honom förut gjorde Voterings
- proposition •, hvilken af Ridderskapet
och Adtln godkändes, samt anslogs.
Ö20
Den 11 December e. rn,
Sedan 43, 44, 45 och 46 §. §. i Riddarhus-Ordningen
blilvit uppläste , börjades Voteringen
klockan | till 10 om aftonen, och befunnos
vid Voteringens slut klockan half till 11
om aftonen, sedan en Voteringssedel blifvit
undantagen och förseglad , samt de öfrige Voterings-Sedlarne
öppnade, rösterne halva utfallet
, som följer:
Ja — 46.
Nej — 47-
I följd hvaraf och sedan det Öfver Voteringen
särskildt förde Protocoll blifvit uppläst ,
Herr Gref ven och Landt-Marskalken förklarade,
det Ridderskapet och Adeln således, med
afslag å Utskottens Utlåtande, gedkänt den
af Herr af Robson vid Utlåtandet fogade särskilta
tanka.
Upplästes; till Justering och godkändes ,Expeditions-Utskcttets
insände förslag till 12, 46,
47 och 51 §• §• af Riksdags-beslutet.
Upplästes till Justering Expeditions-Ut~
skottets algifne förslag till i4:de §. af Riksdags
beslutet.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
Den 1U December e, m,
621
anmärkte, att uti följande period: ”Ehuru VI
”nu ansett någon inlösen och fortsatt förvaltning
för allmän räkning af Södertelje Canal
■”kunna komma i fråga, hafva VI dock &c.”
syntes ordet: ej vara uteglömdt j samt hemställde
om icke nämnde period borde erhålla
följande lydelse: Ehuru VI nu ansett någon inlösen
och fortsatt förvaltning, för allmän räkning
af Södertelje Canal ej kunna komma i fråga
, hafva VI dock &c.
Bifölls.
Hvarefter §:n uppå gjord proposition i allt
Öfrigt af Ridderskapet och Adeln godkändes.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Utlåtanden :
jFrän Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskotten:
Af den 9 dennes:
N:o 6I anledning af återremiss ä Utskottens
förut afgifne Utlåtande , i frågan om
en Statistisk Bureaus och Socken-sällskapers
inrättande.
Från Bevitlnings» samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskotten :
Af den 7 dennes :
Gii
Den 12 December e, m.
N:o 68- I anledning af återremiss å Utskottens
förut afgifne Betänkande om införande
här i Riket af Drawback , eller restitution af
Tull å råämnen, då de förädlade utföras.
Från Banco- och Lag-Utskotten:
Af den io dennes;
/
Nio 99. Angående förslag till Ansvarighets-Lag
för Directeurerne vid Discont-Contoiren
i Götheborg och Malmö.
Från B anco-Utskottet:
Af den 9 dennes:
N:o 98. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut afgifne! Memorial angående
Reglementariske föreskrifter för Effecters
beläning vid det i Götheborg blifvande
Låne-Contoir.
Af den 10 dennes:
N:o 100. Angående rättighet att i Banco-Discont-Verket
såsom Hypothek för Lån
använda de Statens Skuld-förbindelser, hvilka
komma att utfärdas till ersättning för Enskiltes
lidna förluster genom uppbringningar af Svenska
fartyg.
Af den 11 dennes;
Den 12 December e, m.
623
N:o 101. Rörande Redactionen af den föreskrift,
som kommer att meddelas Banco-Discont-Verkets
Direction, angående räntans och
öfverräntans nedsättning.
N:o 102. Angående de föreskrifter, som
må meddelas Banco-Styrelsen i fråga om con.
trollerande åtgärder m. m. för anordnandet af
de till Götha Canal-byggnad anslagne allmänna
medel.
Frän Expeditions- Ut skott et:
Af den 4 dennes:
Öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
under N:o 303. förut afgifne förslag till Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Maj:t, i anledning af väckt fråga om en vidsträcktare
tillämpning af stadgandet i 37 Cap.
9 §. Rättegångs-Balken , rörande Lagvadda sakers
lottning emellan Hof Rätts Ledamöter,
I anledning af återremiss å Utskottets under
N:o 366, förut meddeldte Förslag till Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Maj.t, rörande anläggande af en Vattenledning
till Carlscrona.
Justerades följande :
Utdrag af Protocollet hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln vid
624
Den 12 December e. m.
Lagtima Riksdagen i Stockholm förmiddagen
den 12 December 1823.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie. Utskottens
den 7 dennes under N:0 25i afgifne, samt
den 10 derpåföljde eftermiddagen på bordet
lagde , Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte Betänkande, angående
yrkad förändring i nu gällande Brandstods-föreningar
å Landet; fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af de öfrige yne RiksStånden
bifallet, för dess del dervid låta bero.
Ut Supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 9 dennes
under N:o 222 afgifne , samt följande dagen
på bordet lagde, Utlåtande , öfver gjorde
anmärkningar vid Utkottets förut meddeldta
Betänkande, i anledning af Kongl, Maj;ts Nådiga
Skrifvelse, om den hya Evangelii-Bokens
antagande; fann Ridderskapet och Adeln, att,
enär sistnämnde Betänkande redan blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallet, Utskottets ifrås
gavarande Utlåtande borde läggas till handlingarne„
Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 5 dennes under N:o <547 afgifne,
samt den g derpåföljde eftermiddagen på bordet
lagde Utlåtande, öfver väckt motion om
kraf.
Den 12 December e, m.
625
kraftiga åtgärders vidtagande till Svenska Klä—
des-Fabrikernes upphjelpande. Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
Banco-Utskottets den 5 och 9 dennes
afgifne , samt den 8 och io derpåföljde efter?
middagarne på bordet iagde , Utlåtanden :
Nro 93. Öfver gjorde anmärkningar vid
Utskottets förut meddeldte Betänkande, angående
föreskrifter, som må lemnäs för Bankens
utlåning pä fast Egendom intill nästa Riksdag.
N:o 97. I anledning af gjorde anmärknin.
gar vid Utskottets förut meddeldte Betänkande,
angående förändring uti nu gällande beläningssätt
och belänings-värde å Guld och Silfver i
Banken.
N-o 96. I anledning af Riks-Ståndens olika
beslut öfver Utskottets förut meddeldte
Betänkande om öfverlemnande till förstärkt
Banco-Utskotts pröfning af frågan , rörande om*
sättöings-beloppet för Discont-Lån. Ut Supra.
Utdrag af Protocollet hållet hos Höglofligc
Ridderskapet och Adeln vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm eftermiddagen
den 12 December 1823.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutior,
s-Utskottets den 9 dennes under N:o
79 aflåtne , samt följande dagen på bordet lag:
Ridd. o. Ad. Prot, XI. Band. 40
6a6
Den 12 December e, m,
de, Memorial, angående väckt motion om förändring
af 25 och 26 §. §, i Justitite-Ombudsmannens
Instruktion ; blef samma Memorial af
Ridderskapet och Adeln bifallet. Ut Supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den y dennes under N:o 6)4 afgifne , samt den
10 derpåföljde eftermiddagen på bordet lagde,
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar vid Utskottens
förut meddeldfe Betänkande , i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition , rörande
Krono-Skogarne , samt åtskilige dermed
gemenskap egande Motioner j fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att, med afslag å
nämnde Utlåtande, godkänna den utaf Herr af
Robson , C. M., vid Utlåtandet fogade serskildta
tanka, Ut Supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljde»
klockan 11 om aftonen.
v In Fidem Protocolli
O. J. Lagerheim* ’
627
\
Söndagen den 14 December.
Plenum klockan 5 eftermiddagen.
Upplästes, till justering och godkändes Expeditions-Utskottets
under N;o 400 insände förslag
till Riksens Ständers und. Skrifvelse till
Kongl. Maj:t i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition , rörande Recognitions-Skogarne
m. m.
Föredrogs å nyo och bifölls Stats-Utskottets
den 9 dennes under N.-o 653 aflåtne samt
följande dagen på bordet lagde Memorial , angående
slutliga bestämmandet af arfvoden för
någre biträdande, äfvensom ersättning för renskrifnings-kostnader.
Företogs till pröfning Särskildta Utskottets
den 18 dennes under N:o f afgifne, samt den
10 derpåföljde eftermiddagen pä bordet lagde
Betänkande öfver Förslag till sammanjemkning
af Riks Ståndens skiljaktiga meningar i frågan
om reglering af Rikets Styrelse-Verk.
Friherre Cederström, Jacob: Ridderskapet
och Adeln har förra gången , då detta ärende
lörevar, genom votering beslutat dess uppskof
Den 14 December.
till nästa Riksdag. Detta kan blott anses såsom
ett praeliminaii-beslut, så framt icke de 3
öfriga Siånden deruti instämma och Konungen
dertill lemnar sin sanction ; ty Grundlagen gifven
icke tillstånd till andra frågors uppskof,
än Grundlags-frågor. Pä ett dylikt sätt hafva
väl äfven förr andra frågor blifvit behandlade ,
men då ett eller flere Stånd fattat beslut i ämnet
och ej velat uppskjuta detsamma, hafva
alltid äfven de öfrige Stånden mäst afgifva definitiva
Utlåtanden i hufvudsaken. Så hände
t. ex. ig t U att trenne Stånd beslöto , det en
fråga skulle ytterligare hvila på bordet tills nästa
Riksdag. Ridderskapet och Adeln ensam
beslöt, att den skulle upptagas till afgörande,
hvilket ock derföre skedde mot desse 3 Stånds
beslut. Jag anhåller, att till bevis härföre få
uppläsa 1 Momentet af 56 §. Regerings-Formen
; Allmänna frågorj som uti Riksens Ständers
Plena väckas , må ej till ett omedelbart
afgörande der upptagasutan skola öfverlemnas
till behörigt Utskottsom ägeatt dem
utreda och deröfver sig yttra. Utskottens förslag
skola först i Ståndens Plena framställas
till antagandej eller förkastande, utan förändringar
eller tillsatser. Göras dervid i Ståndens
Plena sådane anmärkningar, som hindra
antagandetj erhålle Utskottet del af desse anmärkningarj
för att derefter förslagen ytterligare
granska och jemka. När ett sålunda
beredd förslag till Stånden återkommer, då
äga de magt att detsamma oförändradt eller
med förändringar antagaj eller ock alldeles
förkasta- Uti 44 5. Rikgdagj-OrdnicgeQ står
Den 14 December,
beskrifvet , hvad med allmänna fr agor bör förstås
, nemligen sådana , som böra och kunna
komma under samteliga Riks-Ståndens pröfning.
Åf sådan beskaffenhet år förevarande ämne.
Grundlagen innehåller ej ett ord om uppskjutande
, jag säger än en gång, så Iramt ej alla
5 rösterne, de 4 Ståndens och Konungens, besluta
detta uppskof; ty i annat fall , om ock 4 äto
öfverens , måste den 5 te gälla, som är enlig
med Lagen. Undantag från Lagen kunna val
ske, och kunna ej hindras, då alla de högsta
auctoriteter, som äga att deröfver yttra sig,
äro derom sammanstämmande ; men i annat
fall icke. Då således Ridderskapet och Adeln
genom sitt praeliminaira beslut icke är hindrad
att utlåta sig i hufvuds3kea , sedan ett Ständ
frångått sitt förra beslut, och tvenne Stånd
icke vilja frångå deras förra beslut , att öfverlemna
frågan till Kongl. Maj:ts afgörande, så
skulle jag för min enskildta del tro , att den
utväg Särskildta Utskottet föreslagit , att hänskjuta
till Nämnd , då det ena alternativet i voterings-propositionen
skulle blifva frågans hvilanda
till nästa Riksdag , icke är laglig , utan att det
åligger Riddhrskapet och Adeln, att antingen
afslå, eller bifalla , Betänkandet. Om Ridderskapet
och Adeln skulle besluta afslag, och
Preste-Ståndet deruti instämmer, komma två
Ständ att stadna emot två. Då kan åtminstone
något svar afgifvas på Konungens Proposition
, att Riksens Stander för närvarande icke
kunna afgifva annat yttrande , än att tillkännagifva
, i hvad skick saken befinner sig. Om
deremot Ridderskapet och Adeln instämmer
63o
Den 14 December.
med Borgare-Ståndet, att . öfverlemna frågan
till Kongl. Maj:t, så underställer jag, om ej
Riksens Ständer skulle tillkännagifva , att Riksens
Ständer, efter emottagande af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, remitterat densamma till
Särskildta Utskottet, att detta Utskotts arbete
icke hunnit vid innevarande Riksdag i detaille
pröfvas, och att således Riksens Ständer ej
kunna annorlunda förfara, än att, med åberopande
af bufvudgrunderne, öfverlemna alltsammans
till det afseende Kongl. Maj:t täckes derå
fästa.
Herr von HartmansdorffAugust: In
nan
jag yttrar mig , anhåller jag att Herr Grefven
och Landt-Marskalken täcktes låta uppläsa
det Protocolls-Utdrag , som ankommit från Högvördiga
Preste-Ståndet, emedan det egentligen
är till Preste-Ståndet, som Särskildta Utskottets
jemknings-Betänkande är stäldt.
I anledning häraf upplästes Präste-Ståndets
Protocolls-Utdrag af den 10 dennes innehållande
, att Präste-Ståndet funnit för godt, att, i
det skick saken nu fått, i så måtto frånträda
sitt den 22 nästlidne November i detta ämne
vidtagne Beslut, att Ståndet iostämde i den af
Ridderskapet och Adein yttrade mening, att
Särskildta Utskottets den 2$ sistledne Augusti
afgifne Betänkande borde intill nästa Riksdag
blifva hvilande och det sä mycket mer, som
det till flere delar stod i närmaste sammanhang
med de grundlags-förändringar, hvilka ej förr än
då kunde afgörasj hvarföre och i händelse Bor
-
Den ij. December.
63i
gare- och Bonde-Stnnden skulle vidhålla deras
mening, frågan, emot Presre-Ståndets tanka,
i kraft af 75 § Riksdsgs-Ordningen , icke vid
närvarande Riksmöte kunde till afgörande upptagas
, och således någon votering deröfver nu
icke eller äga rum. I följd hvaraf och med
afslag af de uppgjorde voteringspropositionerne,
Preste-Ståndet inbjudit de öfrige Med Stånden
att med Preste-Ståndet derutinnan sig förena.
Herr von Hartmansdorff': I den reserva
tion,
som nyligen blifvit uppläst, har jag sökt
visa oiämplighsten och lagstridigheten af ett
Förslag tili j-mkning i sakens nuvarande skick.
Detta har äfven Högvördige Preste-Ståndet funnit,
och dess upplästa Protocolls Utdrag lärer
öfvertyga Ridderskapet och Adeln, att PresteStåndets
mening varit sådan jag , i mitt yttrande,
förmodat. Sedan nu Preste-Ståndet uttryckligen
förklarat sitt första beslut så , att någon
fråga om jemkning ej bör uppstå , anser jag den
äfven hos oss böra destomera förfalla. Friherre
Cederström har omtalat nödvändigheten att nu
fatta ett definitift beslut till bifall eller afslag ;
men Ridderskapet och Adeln lärer finna , att
de detailler, sorn här äro i fråga och endast utgöra
omklädnaden af de grundlagsfrågor, som
blifvit i Constitutions - Utskottet behandlade,
ej för närvarande böta hvarken antagas eller afslås,
sä länge sjelfva grundlagsfi ågorne , hvartill
omklädnaden hörer , icke kunna definitift
afgöras Antoge män nu .Särskildta Utskottets
Betänkande öfver detailferne , och Riksens Ständer
vid nästa Riksdag alsloge de grundlagsför
-
63a
Den 14 December.
ändringar, som utgöra väsendet deruti, så qvarstodo
dessa detaiIler , såsom en kropp utan
själ. Afsloge man deremot nu detaillerna , så
stodo grunölagslörändringarne qvar för sig sjelfva,
utan några motsvarande inrättningar för öfrigt,
hvarigenom förändringarne skolat blifva
fruktbärande. Detta synes mig innefatta de
tydligaste bevis och de största skäl för rigtigheten
af det uppskof, som Ridderskapet och
Adeln redan beslutit; och hvarvid jag tillstyrker
Ridderskapet och Adeln att förblifva, utan
att ytterligare ingå i vidlyftiga utvecklingar af
denna redan så mycket afhandlade sak.
Herr Lefrén, Johan Pehr-, Att jag, såsom
Ledamot i Särskildta Utskottet , anhåller
om ordet, lärer Ridderskapot och Adeln benäget
ursäkta , då en reservation medföljer Utlåtandet,
som så mägtigt uppmanar hvarje Ledamot,
hvilken deltagit i detta Utlåtande, att
försvara sig deremot. Jag anhåller först, att
få försvara mig emot reservationen, och att få
framställa dess rätta hallt , och att sedermera
få tillstyrka den proposition Friherre Cederström
framställt. Det vore fåfängt, alt ingå i
detta ämne utan att först hafva undanröjt den
tvetydiga misstankan om olaglighetj hvarmed
Utskottets förslag blifvit stämphdt. Man har
nemligen yttrat, att Preste-Ståndets beslut, sådant
det korn Utskottet tillhanda, redan varit
att anse såsom öfverensstämmande med Ridderskapets
och Adelns: att tvenne .Stånd således
redan stannat emot två, och att Utskottet derföre
begått en olaglighet deri, att det beslöt
Den 14 December.
€33
uppgörandet af ett jemknings-förslag. Till besvarande
af denna anmärkning, får jag upprepa
just hvad d-tta Präste-Ståndets ProtocollsUtdrag
innehåller. Deruti förekomma, ehuru
jag nu ej ihågkommer hela perioden , de orden:
att Preste-Ståndet Jränt rädt sitt förra
beslut. Om detta varit i enlighet med Ridderskapets
och Adelns, hade Preste-Ståndet ju
ej haft något att frånträda. Antingen har således
Preste-Ståndet icke vetat öfver hvad det
förra gången beslöt, eller ock har Ståndet begge
gängerne vetat det, hvilken sednare tanka
jag adopterar. Deraf följer klarligen , att Preste
Ståndets förra beslut ej var lika med Ridderskapets
och Adelns, emedan Präste-Ståndet
frånträdt detsamma, för att förena sig med Ridderskapet
och Adeln. Så har ock Utskottet
fattat saken. Utskottet har nemligen trott, att
2:ne Stånd varit af lika tankaj att de 2tne andra
Stånden uppskjutit frågan till nästa Riksdag;
Ridderskapet och Adeln i allo, så väl
de frågor, hvilka berodde på Ståndens gemensamma
beslut, som Lagfrågorna Och önskningsmålen.
Preste-Ståndet åter blott de frågor ;
som bero på Konungs och Ständers gemensamma
afgörande, hvaremot Ståndet tillstyrkt åtskilligt
såsom tjensters bibehållande i vacant
tillstånd, tills de kunna besättas efter den nya
regleringen, Detta förutsätter, att Preste-Ståndet
med ett tyst gillande i vissa delar omfattat
Särskildta Utskottets Betänkande, och således
har Utskottet ej saknat grund, att inkomma
med ett jemknings-förslag. Skulle mot för,
modan denna bevisning, hvilken jag anser ma
-
634
Den 1^. December,
thematiskt rigtig, bestridas, så får jag påmin.
na , att i den händelse Preste-Ständets beslut
varit alldeles enligt med Ridderskapets och Adelns,
så inträffade i alla fall Särskildta Utskottets
skyldighet att söka en sammanjemkning.
Grundlagen säger nemligen bestämdt, att om
Stånden stanna i särsk lta meningar, är Utskottets
skyldighet, att skyndsamligen inkomma
med jemknings fötslag Detta måste då äfven
inträffa om 2 Stånd stanna mot 2. Således tror
jag mig i alla afseenden hafva alledt från Särskildta
Utskottet beskyllningen om ett olagligt
förfarande. Hvad åter beträffar Voterings-propositionen,
har Utskottet derigenom sökt lemna
tillfälle, att utan frångående af ett förut
fattadt beslut kunna rätta det möjliga misstag,
att hafva uppskjutit en fråga, der Grundlagen
ej tillåter något uppskof. För det andra Jiar
Utskottet bsredt en utväg, att jemka ett beslut,
som måhända tarfvade jemkning derutinnan,
att dä Committerades förslag blifvit af
Kongl. Maj:t till Ständerna öfverlcmnadt med
de orden: att Ständerna borda till Kongl. Maj.t
inkomma med deras yttrande deröfver , denna
Kongl. Maj;ts hgenliga fordran äfven måtte blifva
uppfylld. Om således Riksens Ständer ej
kunna nu undandraga sig , att y ttra sig i en fråga,
hvaröfver Konungen begärt veta deras tankar,
så har Utskottet troligen handlat rätt och omtänksamt,
da det beredt åt Ständerna tillfälle
art jemka det beslut de förut fattat. Jag tillstyrker
således Friherre Cederström? förslag ;
men skulle Ridderskapet och Adeln ej deruti
instämma, sä anhåller jag om antagande af
Den 14 December.
635
Särskildta Utskottets Voterings-propositioner,
emedan frågan ej kan förfalla.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus:
Redan en gång förut har jag haft tillfälle yttra
mig i detta mål; jag viii således icke söka återkomma
till hvad jag då sade, utan endast åberopa
de skäl , hvilka jag då anförde, skäl,
hvilka jag haft tillfälle , att under en mängd
af ar öfverväga , då jag erkänner , att jag
redan för en längre tid tillbaka insåg en
förbättring nödvändig i våra Styrelseformer,
men tillika äfven tog i betraktande, huru
dessa förändringar skulle kunna inpassas i
sakernas allmänna gång. Jag har trott , och
jag tror ännu, att vid hvarje förändring, vare
Sig huru god som helst, måste man tillse, huru
vida de omgifvande omständigheterna tillåta
den, eller icke. Jag hoppas, att de tankar jag
förra gången yttrade, ej fallit mina åhörare ur
minnet, de äro i alla lall uppfattade till Protoccllet,
de skola vittna om mina grundsatser,
och jag lemnar lugnt till eftervei Iden, att döma,
om jag haft rätt, eller ej; men jag tillstår
det, jag hade ej väntat mig, med den gång
Sveriges constitutiooella Lagstiftnings-arender
hafva, att detta mål skulle så hastigt återkomma!
Och i hvad skick är det nu, då det likväl är fråga
om intet mindre, än att helt och hållet iörändra
Rikets Styrelse-former? Har saken blifvit öfverlagd
med den noggrannhet,med den uppmärksamhet,
ett sä vigtigt ämne förtjenar? Nej, jag måste
bekänna, att den saknar alla de former, sorn äro
brukliga vid de minsta förändringar, hviika
till väga bringas af den Lagstiftande Makten. Då
636
Den 1^. December.
fråga otti en ändring eller ett beslut hos Stånden
framställes, måste saken alltid remitteras
till Utskott, der beredas, och återkomma tili
Stånden , som äga att granska hvad Utskotten
sålunda beredt. Det är då först, som en verkJig
discussion öfver ämnet uppstår, och då
kunna Stånden antaga, eller förkasta, eller återremittera
förslaget. Nu deremot har ett så vigtigt
arbete, som detta, hvilket utgör volumer, hvilket
sysselsatt Särskildta Utskottet under bela
Riksdagens lopp, inkommit under de sista dagarne
deraf. Det var dessa skäl, den korta återstående tiden,
och de vidlyftiga discussion ;r, hvilka jag förutsåg
skulle derutaf uppkomma, sorn föranledda
mig att böja min röst i ett sä vigtig! ämne, och
då det icke var af någon absolut nödvändighet,
att för närvarande afgöra detsamma, tillstyrka
uppskof derutaf till en annan Riksdag, för att
under denna tid underställa det den Nations
pröfning, hvars hela organisation det angår.
Man vill påstå, att ett uppskof ej är Grundlagsenlig^
men detta är art endast fästa sigvid
orden, ej vid saken; ty jag hemställer, om
icke en afslagen och en uppskjuten sak står precist
på samma rad , då ett beslut, som för närvarande
fattas , aldrig kan inskränka kommande
Ständers rätt. Det enda man kan säga om uppskof,
är att vi hänvise till den tid, som komma
skall, det vi anse saken så vigtig, att vi ej
tro oss genast kunna antaga, eller afgöra, den,
utan vilje hafva den till en kommande tid noga
begrundad, för att då med mera sammanhang
kunna fatta ett bes'ut. Flere hafva före
mig påmint om det nära sammanhang, hvari
Den 14 December,
ämnet står till de Grundlags-frågor, som ej förr
än vid nästa Riksdag kunna afgöras, och att de
äro den grund, hvarpå man måste bygga; Jag
hemställer då , om vi böre likasom med ett tärnings-kast
afgöra detta ämne; om vi då ej likna
den Byggmästare man här citerat, som ville
börja bygga ofvanifrån neråt. Att bygga ett
hus utan grund , eller ett skepp utan köl, kan
jag ej finna klokt, och aldraminst böre vi så
handla här, då icke fråga är om någon brådskande
nödvändighet; ty hvad som stått i iyo
år, måtte väl ännu kunna stå i y, utan att rara]a.
Jag vet, att om cck alla de skäl äro kraftlösa,
hvilka jag hittills andragit, och hvilket
jag öfverlemnar till hvars och ens pröfning , sa
kunna vi likväl aldrig försvara, att hafva sagt
ja till en omstöpning af hela vår organisation,
som aldrig ännu undergått Ständernas granskning.
Jag har icke dermed velat säga, att Särskildta
Utskottet sökt att forcera sina idéer på
Ständerna, men dä skulle likväl finnas någon
grund för denna tanka, om, sedan vi hela
dagar och veckor öfveriagt om småsaker, vi
skulle med fullt förtroende till den auetoritet,
som utarbetat Betänkandet, antaga detsamma,
utan att ens hafva ingått i pröfning deraf. Ty
märken det, Mine Herrar! Vi hafva väl öfveriagt
om saken i allmänhet, men icke ingått i
någon pröfning särskildt af hvarje ämne , som
den innefattar. Om det blir fråga om att skrida
till ett afgörande beslut , så vågar jag påminna,
att äfven en öfverläggning måste föregå,
hvarvid man måste ingå i pröfning af hvarje
partiell fråga, för att se, om den skall aDta
-
638
Den 14 December.
gas, förkastas , eller återremitteras. Annars
kunna vi inför en framtid göra oss skyldiga
till den förebråelsen, att hafva gått orätt tillväga
i ett så vigtigt ämne. Man har yttrat, att
ett svar till Kongl. Maj:t nödvändigt måste afgifvas.
Häruti instämmer äfven jag, men tror,
att, då Kongl. Majit velat inhämta Ständernas
råd i detta mål, Ständerna ganska passande
kunna svara , att de ännu icke kunnat nog moget
öfverlägga saken, och således hellre , än
att afgifva ett förhastadt Utlåtande, och lemna
Konungen i ovisshet, huruvida det är rigtigt,
uppskjuta det tili en annan tid. Ett sådant
uppskof anser jag vida mera enligt med Ständernas
värdighet, än ett hastigt afgörande nu
genast , hvilket dock manga Ledamöter yrkat
till den grad, att det nästan ser ut, som man
ville göra saken till ett tvångsmål. Det kallar
jag att handla moget, att äfven låta Svenska
Nationen begrunda ett ämne , hvarom den ännu
omöjligen hunnit taga kännedom , och hvilket
är lika lätt , som det vore oförsvarligt att
underlåta i ett constitutionelt land, der tryckfrihet
finnes. Sålunda Kan jag icke annat än
instämma med de Herrar, hvilka tillstyrkt frågans
hvilande till nästa Riksdag. Att Kongl.
Majit i alla fall må vidtaga sådana åtgärder,
som synas Hcnom nyttigast, och Honom tillkomma,
är en önskan, som ingen kan hafva något
emot; och sådant lärer väl icke eller af Kongl.
Majit underlåtas; men då Konungen egenteligen
velat inhämta Representationens mening, anser
jag Representationen skyldig, att yttra den med
värdighet, och icke förhasta sig. Jag anhåller
Deri 14 December.
derföre oin Herr Grefvens och Landt-Marskalkeiis
Proposition , att ifrågavarande Förslag må
blifva hvilande till nästa Riksdag.
Jag har likväl glömt en sak. Man säger,
att frågan skall hänskjutas till Nämnd. Så vidt
jag begriper Grundlagarne, måste jag erkänna,
att jag icke anser henne vara af denna art, utan
att, om 2:ne Stånd skulle stanna mot två, detta
är ett af de ämnen, som kunna och böra
förfalla, emedan det vore högst besynnerligt,
om denna peremtoriska behandling skulls nödvändigt
åstadkomma förändring af en Styrelseorganisation
, hvilken så länge fortgått. Jag
har ofta förundrat mig öfver de sammanstämmande
händelserne i naturen, som beredt stora
företag, men om Bälten lade sig för Carl X,
att bereda hans segrar, har väl icke nu någon
sådan anledning här inträffat till ett kanske lika
vågsamt företag.
Herr Lagerhjelm^ Pehr: Instämmande i den
reservation af Herr von Hartmansdorff, sorn åtföljer
Särskildta Utskottets Betänkande , skall
jag söka undvika att åter upprepa de skäl,
hvilka der blifvit åberopade. Det har likväl
förcfaliit mig , som om ett nytt behandlingssätt af
detta ärende blifvit vidtaget, alldeles olika med
dem, som hittills varit, och sannolikt hädanefter
komma att blifva brukliga både i Stånd
och Utskott, Särskildta Utskottets Betänkande
föredrogs icke längesedan hos Ridderskapet
och Adeln. Anmärkningar gjordes då vid ämnet,
men dessa anmärkniogar besvarades icke
64o
Den 14 December,
af någon. Ridderskapet och Adeln fann betänkligt
att ingå i någon hufvudsaklig pröfning
af målet , utan uppsköt detsamma. Likväl finnér
man nu, att Utskottet, utan att hafva emottagit
någon återremiss, trott sin pligt vara,
att inkomma med ett jemkningsförslag emellan
Ståndens skiljaktiga meningar. Att på sådant
sätt vilja utan tillåtelse afgöra ett ämne , synes
återkalla tider, som Ridderskapet och Adeln
lärer alltför noga hafva i minnet, för att önska
dem tillbaka. Skillnaden var blott den ,
att en Konung, och icke ett Utskott, då föreskref
beslutet. Jag hade åtminstone önskat,
att bevärdigas med någon vederläggning af de
anmärkningar, hvilka jag haft äran att i denna
sak yttra , innan fråga å nyo kunde uppstå om
dess slutliga afgörande. Riksdags - Ordningen
föreskrifver tydeligen i 75 §. hvilka frågor ovillkorligen
måste hänskjutas till afgörande genom
Nämnd. Enär ett ämne förut under flere
Riksdagar utgjort föremål för Ständernas öfverläggningar,
och nu först till afgörande förekommit
, synes icke historien af detta måls behandling
utmärka någon nödvändighet till dess afgörande
nu , mer än vid förflutna Riksdagar.
Också är det någonting alldeles nytt och ovanligt,
att, då ett förslag, 6å vidt omfattande,
som detta, både i praktiskt och theoretiskt
afseende, framlägges till pröfning, och den allmänhet
, inför hvilken det göres , förklarar sig
ega betänkligheter vid dess antagande, föifattaren
likväl uppträder, och vill tvinga allmänheten
, att genast gå in påj,geller] förkasta def.
Den 14 December.
Härtill saknas åtminstone all anledning i Grundlagens
föreskrift, och jag vädjar till sunda förnuftet,
om det kan kallas klokt handladt. Skulle
Utskottet hafva ansett sig tillständigt, att förklara
Ridderskapets och Adelns mening , så
borde det åtminstone vid denna förklaring hafva
tagit sunda förnuftet till ledning, då Ridderskapets
och Adelns yttrade beslut om uppskof
snarare skulle hafva förklarats såsom afslag,
än bifall. Man har väl förklarat, att
Ridderskapet och Adeln af detta föregående
beslut icke vore hindrad , att yttra sig i hufvudsaken;
men det förefaller mig besynnerligt,
att höra sådant yttras, då Ridderskapet och Adeln
redan genom ett formligt beslut änsett detta
förhinder vara för handen. Att nu vilja ålägga
Ridderskapet och Adeln ett antagande eller
förkastande, är alldeles Grundlagsstridigt, emedan
Grundlagen säger , att ett Betänkande ,
sorn icke genast bifalles eller afslås, skall återremitteras,
hvilket förutsätter, att det skall underkastas
en discussion och utredning, innan
det förekommer till slutligt afgörande. Åtskillige
talare hafva önskat, att förslaget må öfverlämnäs
till Konungen i sitt närvarande skick,
för att derå i nåder göra det afseende Honom
godt synes. Men när Konungen funnit för
godt, att öfver ämnet inhämta Ständernas yttrande
, synes meningen dermed icke hafva
varit, att någre enskildte Ledamöter af Rikets
Ständer , utan samtelige Riks-Stånden skulls
utlåta sig deröfver. Då likväl Utskottets mening
icke tyckes vara, att någon discussion
Ridd. 0. Ady Fröt, XI Band. 41
Stn 14. Bccemhcr.
ekall äga ram, innan frågan afgöres, hemställer
jag, huruvida den, som har anmärkningar
att framställa emot Förslaget, kan anses deltaga
i Beslutet deröfver. Och i händelse man
nu skulle öfverlemna ett Förslag till Konungen,
som Han finner sig befogad att ogilla , hemställer
jag, huruvida Ständerna svarat emot
Konungeus förtroende. Utskottet har äfven ,
såsom skäl för behörigheten af sitt handlingssätt
, åberopat Preste-Ståndets frånträdande af
sitt förra beslut, såsom utvisande, att detta
Stånd varit af olika tankar med Ridderskapet
och Adeln, hvadan en jemkning emellan de
yttrade skiljaktigheterne varit en nödvändighet.
Man har äfven sagt, att man härigenom ville
lemna tillfälle att rätta de misstag, som 2:ne
Stånd begått, och bereda en möjlighet för Ständerne,
att fullgöra deras pligt emot Konungen.
Jag hemställer till hvar och en, huruvida det
är tillåtet för enskild Ledamot , eller för andra
Utskott, än Constiturions - Utskottet, att
förklara Ståndens åtgärder, i afseende på Besluts
fattande, för misstag. För min egen del
kan jag i sakens närvarande skick, och då det
åligger mig yttra den öfvertygelse, jag äger,
icke annat an tro, det ingen proposition på detta
Betänkande kan göras; ty möjligheten af
denna öfverläggning förutsätter en åtgäid, sorn
tillhör Constinuions-Utskottet ensamt. Jag hemstälier
derföre vördsamt till Herr Grefvens och
Landt-K trskalkens bedömmande , huruvida ämnet,
i d;ss närvarande skick, kan genom Herr
Landt-Marskalkens Proposition komma under
Ståndets öfverläggning. Skulle rean deremot
Ben 14 Decembere
€43
våga yttra något öfver sjelfva saken j hvad vinner
man då med brådskan ? Att förekomma
pröfning. Hvad vinner man vid att förekomma
pröfningen? Jo, man undviker ljuset. Fruktar
man då det? Jag kan icke tro något sådant.
Likväl har jag åtminstone hittills icke kunnat
fatta något annat motiv till Utskottets handlingssätt
, ehuru jag skulle önskat det, än att
vilja påtvinga Ständerne ett beslut, som måste
vara förbastadt, när ingen discussion föregått,
Till följe häraf hemställer jag vördsamt till
Herr Grefven och Landt-Marskalken, huruvida
någon annan Proposition kan meddelas, än att
förvisa frågan till Constitutions-Utskottet, för
att utlåta sig , om Ständerna nu böra fatta ett
Beslut, som alldeles rödjer ett förut fattadt ur
vägen.
Friherre Cederström : Jag har i sanning
med förundran afhört, att Ordföranden i ConStitutions-Utskottet
begärt Proposition på förevarande
frågas uppskjutande, sedan likväl
blifvit upplyst, att a:ne Stånd afgjort densamma,
och det således äfven för de bägge öfrige
är en ovillkorlig pligt, att fatta deFmitift beslut.
Det har särskildt blifvit yttradt, att samma
fråga blifvit, utan iakttagande af lagliga
former, behandlad, och att den först mot slutet
af Riksdagen till Stånden inkommit. Lik*
väl inkom Särskildta Utskottets Betänkande
den 27 Aug. och remitterades den 2j Sept. till
Constitutions-Utskottet, hvars obetydliga förändringar
i Grundlagsförslagen visserligen ickes
hade bott upptaga sä långvarig tid, tom skett.
644
Ben 14 December,
Der måste således felet ligga, att vi så sent
häruti kommit till öfverläggning. Detta kan
likväl icke anföras, såsom något skäl, hvarföre
inga anmärkningar skulle få göras. Herr Lagerhjelm
här väl sagt, att han framställt anmärkningar,
hvarpå han ej fått något svar. Sådant
händer: men det kommer sig deraf, att
det ibland faiier Stånden in, att icke anse de
yttrade anmärkningarna vara af sådan beskaffenhet,
att de föranleda till återremiss. Jag
tror icke, att en individ har rätt, att fordra
en anmärkning vederlagd , helst i fall den äfven
blef af Utskottet besvarad, han likväl troligen
icke skulle anse svaret för någon vederläggning.
Då det icke kan bestridas, att
Grundlagen ej ger tillstånd till andra frågors
uppskjutande , än Grundlagsfrågor, lärer icke
eller ett beslut af Ridderskapet och Adeln nu
kunna anses för någon ändring i ett förut fattadt.
Det är väl sant, att exempel pä uppskof
finnas från igio och 1812 årens Riksdagar
, då alla fern Statsmakterne derom förenat
sig men jag får iterera , hvad jag nyss nämnde
, att år 1815 , 3:0c Stånd på Konungens
Proposition redan hade beslutat en frågas hvilande,
men det 4'de Ståndet eller Ridderskapet
och Adeln ensamt förklarade, att den skulle
upptagas till afgörande, och den blef det.
Således är det icke möjligt, att hänskjuta till
Constitutions-Utskoitet en fråga , som redan är
afgjord , eller som redan kommit under Riksståndens
pröfning. Den måste ovillkorligen
antingen bifallas, återremitteras eller förkastas,
men kati icke uppskjutas. Det bär blifvit yt
-
Den ?4 December.
645
tradt , som skulle Utskoitet, genom sitt afgifna
jemknings-förslag , kafva åsyftat att sä tillsägande
påtvinga Riksens Ständer ett beslut i
ämnet , utan discussion. jag lisr svårt att instämma
deruti , ehuru jag icke godkänner Utskottets
Voteringspropositioner, emedan man
aldrig bör kunna votera om, huruvida en fråga
skall hvila. Jag vill ej vidare uppehålla Ridderskapet
och Adeln , utan anhåller endast om
Proposition , att Riddeiskapet och Adeln, med
godkännande af hufvudgrunderne i Särskildta
Utskottets Betänkande , öfverlemnar detsamma
till Kongl. Maj:t till det afseende Han derå i
Nåder behagar fästa.
Grefve LöwenhjelmGustaf: Jag hade
trott, att i dag kunde debatten ej äga annat föremål
, än den Constitutionella form Grundlagen
för målets vidare handläggande föreskrifver.
Då likväl en värd Talare ingått i Grundfrågan
, och fortsatt yttrandet af sin emot Särskildta
Utskottets stridande mening , anser jag
mig föranlåten och berättigad, att också vidare
utveckla min tanka. Jag följer dervid icke en
inom mig uppgjord systematisk uppfattning.
Jag antager den ordning , i hvilken den värde
talaren fiamställt sine inkast. Jag nödgas således
upprepa , att Irågan icke är ny — icke
oöfverlagd. Vi handla, i följd af 1818 års
Riksdags åtgärd, och denne aflades af l8i£
års Riksdags, hvars uppmärksamhet på behof
af ändring af 1812 3rs Riksdag var väckt. —
Efter så lång tid lemnad åt allmänna omdömet,
att stadga sig, efter den tid de tryckta hand
-
Pen ij, December.
fingar varit inför allmänheten och oss Riksdagsmän
framlagda . kan jag ej anse målet så oberedt,
som det framstäiles. Huru många högst
vigtiga mål ha ej af Stånden, till och med vid
denna Riksdag , blifvit afgjorde , uran att en så
grundelig pröfning föregått. Måhända likväl
mången af oss, försvarare af Särskildta Utskottets
arbete, Hyste någon tvehågsenhet, innan
Constitutions-Utskotteis Betänkande blifvit oss
bekant. Måhända denna tvehågsenhet hos mången
af oss skulle hafva blifvit ett skäl , om ej
till öfvergång på andra sidan , åtminstone till
tystnad , om de aktningsvärde män , hos hvilka
vi genom vårt val erkänt djup grundlagskännedom
och insigt, i detta Betänkande varnat oss
för en med innovationsförslagen förbunden våda.
Men ha de gjort det? ha de icke tvertom,
och utan att någon hos dem boende betänklighet
af ett enda ord ideras arbete röjes, för oss
framlagt redactions-förändringcr- af nila genom
ändringsförslaget ifrågasatte §§. i Grundlagen?
Dervid ha de icke sagt ; ”vi afråda ändring.
3’Af vördnad för en Kongl, remiss och för en
'föregående Riksdags önskan ha vi dock ansett
”oss böra säga, huru ändringarne efter vår tannea
låta , om de skola ske , men blott som svar
”på en fråga quamodo si och dernäst som af3,
styrkande i qucestio anj börén J anse det■”ta
vårt arbete,” Tvertom: i ingressen af
Constitutions-Utskottets Betänkande , säger det
oss, att det icke skridit till handläggning af
dett3 mål, utan att allvarligen impregnera sina
sinnen med den Utskottet åliggande pligt, att
icke tillstyrka någon ändring, som kunde be
-
JDen ij, Bccemker.
finnas stridande emot Grundlagens anda och
syftning , eller som onödig eiler onyttig anses.
Ovillkorligt således ha ej mindre än 11 redactio.
ner till Grund!ags-förändring3r blifvit oss till
bifall eller afshg förelagde , och då vi nn, efter
att deröfver ha beslutit, skrida till fuilständigandet
af det yttrande af oss erfordrats, och
öfverlägga om de öfriga delar af ändringsförslaget,
sorn af Grundlags-ändringarue äro, om ej
verkeliga corollarier, dock dermed så nära satnmanbundne,
att åtminstone deras antaglighet är
en slutföljd af de förres antagande, då uppträda
Constitutions-Utskottets Ledamöter med sådan
värma, och gifva oss varningar så bögtideliga
, att hvar och en af oss , som ej inom sig
väl pröfvat grunderne för sin åsigt, kunde frestas
att misstänka sig sjelf för att oförsigtigt
ha med öfverdådig innovations.anda nalkats Statens
grundpelare. — Må det tillåtas mig upprepa,
att ingen af oss påstått, det Särskildt*
Utskottets arbete skulle verbotim till Kongl.
Maj;t som vår speciella önskan öfverlemnas.
Till domsrätt i den vidsträckta frågans alla
specialiteter, hade jag visserligen nödgats frånkänna
mig förmågan. Vi ha yrkat, att, under
erkännande af grunderne, hänskjuta målet till
den makt , som ändå deröfver har att besluta ,
och i den specialiserande discussionen har hvaraf
oss utbrutit de delar af förslaget, der handsåg
sig äga en på forskningar grundad och således
afgjord öfvertygelse. Jag t. ex. har bufvudsakeligen
yrkat Stats . Secreterare-Embetets
utrustande med förmans makt och myndighet
att tili behörig verkställighet befordra, hvad
643
Den 14 December.
Stats-Secreteraren grundlagligen expedierat, Då
ansvarighetsprincipen bildar ett af hufvudelementerne
i en Constitutionel författning, har
jag önskat upplefva upphörandet af den anoma.
lie, att ansvarigheten ligger på den, som ingen
makt äger, och att de, som äga makten,
ingen Constitutionel ansvarighet äro underkastade.
Min tanka om osillräckeljgheten af StatsSecreterarnes
makt torde förtydligas, dä jag
exempelvis anförer, att då frågan om Kronoskogarnes
försäljning eller bibehållande nyligen
förevar, infann jag mig icke i Plenum, ehuru
lifligt interesse jag hyser för detta föremål. Men
jag ser ej ett Embete så organiseradt, att det
förmår åstadkomma fördelaktig försäljning i ena
fallet, eller förmånlig förvaltning af skogarne ,
i det andra Jag påminte mig det bedröfliga
resultatet af min3 och andras välmenta bemödanden
vid en föregående Riksdag, i frågaa
om recognitionsskogarne
och jag afhöil mig
från Plenum. Må ingen häri se ett obehörigt
tadel öfver personer. Jag talar om machinens
sammansättning : ej om dem som, sådan den
är, måste hålla den i gång , så godt ske kan.
Vore det nu ej önskansvärdt, att ett sådant förhållande
upphörde? I hvad mån skulle en åtgärd
i denna väg rubba de grunder, dem en
värd talare anmärkt böra undersökas, innan man
bygger? Väl är denna regel rigtig ; men månne
en väl inredd öfvervåning, svårare, än en
illa inredd , tynger på husets grundvalar ? Det
är sannerligen icke med dessa vi nu ha att göia.
En gång, hoppas jag, komma vi dit. Ers
gång, (och måtte det ske samma dag företaget
Den 14 December.)
649
är moget) blir värt Representations system förnuftsenligt,
svenska jorden af lika natur, beskattningssystemet
rättvist. De , som äro kallade
att deltaga i dessa storverk, må säga sig
arbeta i Statsbyggnadens grundvalar. Den äran,
mine Herrar, är icke oss' beskärd i dag.
Vi röra icke ens hufvudmurarne. Vi hålla endast
på med en förbättiad distribution, och
nied några beqvämare communicationers inrättande
emellan Herrn och Frun, emellan dem
och hus-officianterne, och emellan desse inbördes,
alltsammans till famillens högre välstånd
och trefnad. Visst är frågan om gränsen emellan
juridiska och administrativa makten vigtig,
men den är ej om ändring i en gräns , som
finnes, utan om bestämmande af en gräns, sorn nu
icke finnes — åtminstone ej finnes bestämdt
uppdragen. Visst är frågan om Collegierne
vigtig och tankarne delade. Jag till exempel
har aldrig ansett Collegiernes bibehållande oförenligt
med Ministerers inrättande. Men häri
åligger ossju ej att besluta: oss föreslås ju blott
att hänskjuta dessa frågor till den makt, som
ändå äger att deröfver afgöra, och på hvars
grannlaga och försigtiga sätt att i thy mål förfara
, vi ha så många bevis. Allraminst kunna
vi anses förgripa oss emot 150 års gamla
inrättningar. Tvertom , jag har redan sagt det,
vi närma oss desse. Hvad vi af dem ha qvar,
äro blotta beDämningarne, och desse äro iliusoriske
och skadlige då de förleda oss att tro ,
att emedan vi ha namnet, ha vi saken. Eller
(utan att gå alltför långt tillbakas]) finnes väl
någor annat än namnet gemensamt mellan Gu
-
65o
Den ij. December.
staf 3:djes Stats-Secreterare-Embeten och de
närvarande? och hvad rätt ha vi att af blotta
likheten i titel , fordra en likhet i resultater ,
som vid så olika organisation är alldeles omöjelig?
Sträcke man jemförelsen längre, och ända
till alla de inrättningar, som, i anseende till
en längre bibehållen åldrig benämnelse , anses
vara ännu de samme inrättningar väre förfäder
hade, och man skall i denna påstådde vördnadsbjudande
antiqvitet endast finna gamla ordställningar,
och gamla namn på ganska nya saker.
Må jag derföre än en gång upprepa , att
här tale vi, icke om 150 års, utan om 14 års
gamla inrättningar. År 1809 års Organisation
af Styrelseverken har i de delar , i hvilka vi
påstå ändring, snart sagdr, ingenting gemensamt
med 1600-talets, ja icke ens med det sist förflutna
århundradets.
Att vi utan iakttagande af alla former söka
verkställighet af de utaf oss önskade ändringar,
har blifvit påstådt, utan att jag kunnat
förmå uppfatta , hvilka former möjeligen kunna
upptänkas utöfver dem , som blifvit iakitagne.
Menas en beslutande debatt inom hvarje
af de 4 Stånden öfver hvarje af Särskildta Utskottet
yttrad mening, må vi sannerligen tvertom
lyckönska oss, att så ej skett. Vi hade troligen
aldrig kommit till ett sammanhängande resultat.
Må det tillåtas mig föra Ståndet till
minnes, huru ofta , vid öfverläggning öfver
långt mindre invecklade ämnen , det handt, att,
inom ett och samma Stånd, beslutet öfver ema
Den 14 December,
puncten i ett Betänkande uppref det nyss fatfäde
beslutet öfver en föregående punct.
Betänkligheter , hämtade ifrån utvärtes politiken
, ha blifvit yttrade. Jag kan med fullständig,
på local kännedom grundad , öfvertygelse
dem bestrida. Visserligen är utländsk
mellankomst att befara för det land , der lagstridigt
och våldsamt tillvägagås, och sådan fara
tillhörer ej exclusivt närvarande tid. Den har
varit alla tiders fara , ehuru exemplen i den
sednare tätare inträffat. Men då , som nu hos
oss sker, en Representation , med så laglig anledning,
och så värdigt lugn, söker förbättra
Statens inrättning, kan hos utländska makter,
endast en för oss hedrande, omöjeligen en oroande,
uppmärksamhet väckas. Sluteligen har
en värd talare, med förnyadt andragande af sina
skäl för uppskof till nästa Riksdag , förklarar
sig ej anse sig kunna stå till svars inför
sitt samvete , med mindre han sådant uppskof
yrkade. Jag har redan , vid ett föregående
Plenum, anmärkt, huru såsom samtelige desse
skäl , om de antogos, skulle verka ett vida längre
j ett mångårigt, ja ett alldeles obestämdt
uppskof. — Men låt vara , att detta fann sin
gräns vid nästa Riksdag; äfven under denna
tidsutdrägt är den fortfarande skadan af en
bristfällig organisation, och nyttan af en förbättrad,
så betydelige , att jag åter icke skulle
ha lugn i mitt samvete , om jag icke, på sätt
jag gjort, och nu gör, yrkade beredande af förbättringars
möjelighet genom hänskjutande af
65a
Den 14 December.
Särskildta Utskottets arbete till Kongl. Maj:t
med erkännande af dess hufvudgrunder.
Herr Lefrén: Det har blifvit sagdt, att
Särskildta Utskottet bordt nyttja sitt sanda förnuft.
Det är ett godt rad, som också blifvit
följdt, innan rådgifvaren uppträdde, deri, af t
Utskottet icke trott sig äga rätt hindra Riksens
Ständer, att, om de så ville, öfverlägga otn
ämnet. Som ingen återremiss ägt rum af det
första Betänkandet, kunde Utskottet ej eller
inkomma med något svar på de anmärkningar,
som dervid yttrades. På detta sätt har Utskottet
nyttjat sitt sunda förnrft, Hade det skett
annorlunda , så hade det troligen icke blifvit
kalladt sundt. Jag vill blott tillägga den anmärkning,
att Särskildta Utskottet under hela denna
Riksdag icke fått arbeta mer än en enda förmiddag,
utan nödgats göra allt på eftermiddai
garne, då Ledamöterne redan varit utarbetade
af andra göromål. Man skall således, om man
vill vara billig i sitt bedömmande , finna mindre
besynnerligt, att Betänkandet icke inkom,
förr än i Augusti. Att det legat här en månad
på bordet, visar, att man kunnat hafva god
tid till dess begrundande, då man icke behoft
läsa mer än 3 blad om dagen. Att det sedan
legat öfver, dels i Constitutions-Utskottet, dels
ock här en rund tid , bör icke kunnat anföras
såsom skäl, att man icke hunnit betänka sig
på ämnet. Om hvarje håga skulle på sådant
sätt hvila 3 och en half månad, behöfdes ea
särskild Riksdag för hvart mål, och hvilken än
-
Den 14 December,
653
da hlef en månad längre , än Grundlagen föreskri
f ver.
Herr von Hartmansdorff: Jag erkänner
visserligen, att Särskildta Utskottet till det
mesta för fattat sitt Betänkande på eftermiddagarne,
man kan, såsom en af dess Ledamöter,
likväl icke vidgå, att Betänkandet är annorlunda
beskaffadt, än om det blifvit författadt på
formiddagarne, ej heller tro, att något spår dertill
visar sig förandra. Likväl, och då sådant
blifvit satt i fråga, bör jag nämna, att äfven
det Jeinknings-Betänkande, sorn nu är i fråga,
blifvit uppgjordt på en eftermiddag. Jag anhåller
vördsamt, att få fästa Ridderskapets och
Adelns uppmärksamhet på orsaken, hvarföre
en Ledamot, som förut gjort anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, icke fått dem
besvarade, hvaröfver han nu besvärar sig. Saken
är i korthet den, att det Höglofliga Ståndet
icke återremitterade målet, utan uppsköt det
till nästa Riksdag. Uti den omständigheten , att
aldrig någon återremiss ägt rum, ligger äfven
det starkaste skälet mot Utskottets Jemknings-förslag;
ty Grundlagen föreskrifver tydligt,
att ett Betänkande, som första gången fö-,
rekommer, måste, så framt det icke bifalles , eller
afsISs, återremitteras. Nu har detta icke
skett; derföre borde ej heller någon jemkning
af enkla beslut komma i fråga. När den likväl
blifvit föreslagen , har det Stånd , efter hvars
Beslut Utskottet tillstyrkt de öfriga att lämpa
sina meningar , förklarat, att detta beslut icke
borde så tydas, som Utskottet gjort, Preste
-
«54
Ven 14 December,
Ståndet har på Ridderskapets och Adelns iu^
bjudning fattat sitt beslut, att låta målet hvila,
och har derföre äfven låtit inbjudning afgå till
Borgare- och Bonde-Stånden, att sig med de
begge förenämnde förena. Skulle nu Ridderskapet
och Adeln icke förblifva vid sin fö.rst
yttrade mening , utan under namn af jemkning
efter en skiljaktighet hos Preste-Sfåndet, hvilken
detta Stånd redan bestämdt undanröjt, ingå
i pröfning af målet: så skulle det ifrågavarande
äfvensom de öfriga Stånden få skäl , att
hysa mindre fördelaktiga tankar om stadgan i
Ridderskapets och Adelns beslut. Den långa öfverläggning
som nu uppstår, när målet, för
3;dje gången, föredrages , visar origtigheten af
dess behandlingssätt, hvarigenom vi ånyo komma
att öfverlägga och kanske äfven votera i
frågor, hvaröfver redan en gång förut blifvit öfverlagdt
och voteradt. En vard Ledamot har sagt,
att, ehuru 2:ne Stånd stannat emot 2:ne, det
icke är gifvet, att frågan skall förfalla j men
om man icke vill följa Grundlagens tydliga föreskrift,
så kan man komma till hvad mening
som helst. Nu borde det dock ej sättas i fråga,
då vi hafva ett så färskt exempel på Constitutions
Utskottets förklarande af Grundlagens
bestämda mening i ett annat dylikt fall, att jag
icke behöfver uppehålla Högloflige Ridderskapet
och Adeln med en närmare citation. Man
har talat om den långa tid, som förflutit, innan
detta ämne blifvit utarbetadt, och till pröfning
förekommit. Men just behofvet af rådrum
till förberedelsen borde vara ett skäl för Riksens
Ständer att, litet längre än några veckor.,
Den 14 December.
655
betänka sig på ett ämne af så stor vigt, och
hvarom kanske icke mer an io af Ridderskapets
och Adelns Ledamöter ens hunnit liisa det,
som blifvit skrifvet och tryckt. Det är således
icke utan grund man yrkar , att saken må hvila
till närmare besinnande. Som jag förmodar,
att Ridderskapet nch Adeln, oaktadt det inkomna
jemknings förslaget, förblifver vid sitt förut
fattade beslut; så vill jag nu endast hålla mig
vid formerna. Men skulle fråga uppstå, att
slutligen afgöra sjelfva saken, så anhåller jag
att då få fästa Ståndets uppmärksamhet på några
delar af förslaget, som äro af den beskaffenhet,
att man torde böra draga deras godkännande
i betänkande , och icke köpa varan i
säcken. En Ledamot har sagt, att intet uppskof
kan äga rum , utan att man nu måste antingen
antaga eller förkasta Utskottets förslag.
Men jag skulle önska höra uppläsas den §. j
Grundlagen, som förbjuder ett Stånd att uppskjuta
hvilken fråga som helst. Vill man anse
allt såsom förbjudet, hvilket icke är uttryckeligen
tillåtet, så blefve ingen Lagstiftning tillräcklig.
Man har äfven sagt, att Betänkandet
borde, utan något bestämdt yttrande, af
Riksens Ständer öfverlemnas till Kongl. Majrt.
Hvartill skulle det tjena ? — Det vore alldeles
detsamma, som om Riksens Ständer ville säga:
"Eders Majrt har åstundat veta vår mening i
"ett ämne, hvars utredning vi begärt, men vi
”hafva ingen mening, utan säg sjelf.” Sådant
vore ej Riksens Ständer värdigt. Jag vågar
derföre vördsamt tillstyrka Ridderskapet och Adeln
att förblifva vid sitt förra beslut. Men,
656
Den 14 December.
om något yttrande genast bör till Kongl. Maj:t
afgifvas, ait det då icke må blifva något annat
än det, att Riksens Ständer ansett sig böra
uppskjuta frågan om Stats-förvaltningens detailler,
tills den kan pröfvas i sammanhang med
de Grundlags-förändringar, som i gemenskap
dermed blifvit föreslagne. Hos Herr Grefven
och Landt-Marskalken anhåller jag ödmjukeligen
om denna propositions framställning till Ridderskapets
och Adelns bifall.
Herr von HohenhausenMichael: Jag
skall i största korthet uppehålla mig vid sjelfva
formen af målet. Friherre Cederström har
föreslagit Ridderskapet och Adeln det beslut,
att, med godkännande af Hufvudgrunderne , till
Kongl. Maj:t öfverlemna, att vidtaga de förändringar
och åtgärder Han sjelf i Nåder för godt
finner. Jag instämmer fullkomligt i den önskan,
att så måtte hafva skett förra gången Betänkandet
förevar, hvilket jag äfven då yrkade,
ehuru jag hörde till minoriteten. Men när ett annat
beslut redan då fattades _, ehuru vi kände, att
Borgare- och Bonde-Stånden antagit Betänkandet,
så kan jag icke finna, att Preste-StåndetS’
instämmande i denna Ridderskspets och Adelns
mening kan få blifva en anledning, att frångå
samma beslut. Jag ser mig således bunden,
att icke mer deruti vilja göra någon förändring.
Hvad jemknings-förslaget beträffar, så veta vi
icke ännu , hvad Borgare- och Bonde-Stånden ,
i anledning deraf, beslutat. När Kongl. Maj:t
affordrat Riksens Ständer deras Utlåtande öfver
äm
-
Den 1 /j. December.
657
ämnet, är det äfven nödvändigt, att Riksens
Ständer samfäldt , och icke hvarje Ständ särskildt,
afgifva ett sådant. En sammanjemkning
bör således tillvägabringas, och jag tror,
att Särskildta Utskottet af 73 §. Riksdags-Ordningen
hämtat tillräcklig anledning att inkomma
med sitt förslag, ty denna § innehåller:
att, då Ståndens skiljaktiga beslut genom Protocolls-Utdrag
(icke genom åtetremiss) meddelas
ett Utskott, skall det uppgöra och inkomma
med ett jemknings-för.slag. Af denna anledning,
och då man ännu icke känner, att
Borgare- och Bonde-Stånden fattat något beslut
i afseende pä jemkningen, tror jag skäligen,
att Ridderskapet och Adeln har sig öppet att
försöka en sådan, utan att i hufvudsaken frångå
sin förra mening. Grefve von Platen har anfört,
att han funnit det vara rigtigt, att till
Kongl. Maj:t öfverlemna det svar, att Ständerna
åt Kongl. Majtt öfverlemna vidtagandet af de
åtgärder Honom godt syr/es till förberedande af
den önskade reorganisationen. Det torde vara i sådan
syftning, som ett svar till Kongl. Maj;t bör
ställas. Jag vågar således vördsamt föreslå följande
Utkast till Riksens Ständers svar till
Kongl. Maj;t: Riksens Ständer hafva, i anseende
till de många och vigtiga mål, som under innevarande
Riksdag förevarit, icke medhunnit
ingå i en fullständig pröfning af Särskildta Utskottets
förevarande Betänkande, hvarföre Riksens
Ständer i underdånighet öfverlemna berörde
Betänkande, med underdånig anhållan, att
Kongl. Majit täcktes, i anledning deraf, intill
Ridd. o. Ad. Fröt. XI. Band. 4a
658
Den 1^ December.
nästa Riksdag vidtaga de förberedande åtgärder
Kongl. Maj:t kunde linna tjenliga. Jag vågar
vördsamt fästa uppmärksamheten dervid,
att , såsom Grefve Löwenhjelm anfört, ämnet
skulle blifva aflt för sönderstyckadt , och föga
låta förena sig till något sammanhängande helt,
om man skulle företaga dess pröfning i de minsta
detailler. Men dä några hufvudgrunder deruti
finnas, hvarom tankarne äro helt stridiga,
tror jag icke de kunna afgöras, förr än en discussion
föregått. De röra egenteligen de Collegier,
som hafva befattning med Näringarne
inom landet, hvaruti Ständerne icke bestämdt
skulle komma att yttra sin verkliga mening , i
fall denna del af ämnet icke blifver ventilerad.
Jag hemställer således , att Ridderskapet och
Adeln behagade inbjuda de öfrige Riks-Stånden
att deltaga i det tillägg jag föreslagit,
hvarigenom vi icke frångå vårt förut fattade
beslut, hvaruti Preste-Ståndet redan instämt;
ty med Friherre Cederström är jag af samma
tanka derom, att den af Särskildta Utskottet
föreslagne votering genom Nämnd alldeles icke
är form-enlig.
Her^ Ceder schjöld, Pehr Gustaf: Vid formen
för behandlingen af detta ämne, har Friherre
Cederström gjort anmärkningar, hvilka
jag ej vill försöka att directe vederlägga. Jag
skall blott söka visa, att frågan om detta vigtiga
ämne icke ifrån början uppkommit, på sätt
Grundlagen föreskrifver, icke heller i sin fortgång
så blifvit behandlad , och att det följaktligen
ej bör synas underligt, om den icke hel
-
Den ij. December.
ler kan göras fullkomligt enligt Grandlagens
bokstaf. Kongl. Majit hade nemligen i sin Nådiga
Proposition icke framställt några bestämda
förslag till Grundlagsförändringar, utan öfverlemnat
åt Riksens Ständer att dem uppgöra: och
motioner om dessa förändringar inkommo icke
heller till Constitutions Utskottet genom enskilta
Riksdagsmän, utan ifrån Särskildta Utskottet
genom Riks-Stånden Men jag har vid detta
tillfälle blundat för formen och den döda
bokstafven, emedan jag icke insåg, huru denna
fråga på annat sätt skolat kunna behandlas.
Om derföre Ridderskapets och Adelns beslut
att låta denna fråga hvila till nästa Riksdag,
icke skulle vara fullt öfverensstämmande med
Grundlagens bokstafliga föreskrift , så lär det
åtminstone icke vara deremot mera stridande,
än sättet, hvarpå den blifvit väckt och handlagd.
Dessutom synes sjelfva det beslut, hvartill
man nu velat intala Ridderskapet och Adeln,
icke vara en hårsmån mera öfverensstämmande
med Grundlagens bokstaf, än det förra.
Ty att öfverlemna målet åt Kongl. Majrts godtfinnande,
utan att derom afge något eget yttrande,
strider uppenbarligen emot 56 §. Regerings-Formen
, som bjuder , att Utskottens
förslag skola först i Ståndens Plena framställas
till antagande eller förkastande, utan förändringar
eller tillsatser. Men jag frågar , om icke
det nyssnämnde beslutet är en tillsats till Särskildta
Utskottets förslag? Jag förmodar således,
att det ena är åtminstone lika lagligt, som
det andra; och då man dessutom förr haft ex*
empel derpå, att mål, som icke hunnit afgö
-
66»
Den 14 December.
ras , fått hvila till påföljande Riksdag; måtfe
samma åtgärd äfven nu kunna vidtagas. Jag
instämmer derföre, pä grund af hvad jag nu yttrat,
uti den af Herr von Hohenhausen föreslagne
proposition.
Herr Lagerhjelm: Särskildta Utskottets
upptagande af denna fråga skulle väl i Regerings-Formen
sakna ali grund, derest icke Utskottet
hade föreställt sig, att Rioderskapets
och Adelns förra beslut icke varit Grundlags*
enligt. Om det icke varit enligt med formen,
huru skulle då Utskottets Jemknings Betänkan,
de vara det, då detta just innebär ett Voterings-förslag,
om frågan skall hvila? Sålunda
hvilar Utskottets upptagande af ämnet på en
supposition, att det af Ridderskapet och Adeln
icke varit rätt behandladt; och likväl föreslår
Utskottet ett behandlingssätt, som kan leda till
alldeles lika resultat. För öfrigt hemställer jag,
om icke 83 §• Regerings-Formen här kan tillämpas,
hvaraf följer, att Utskottet icke haft
tydlig anledning att upptaga ämnet, på den
grund, att anmärkningar inom Riks-Stånden icke
ännu blifvit gjorda. Dä 83 §. sålunda tillämpas
, finner man att Utskottet icke dermed
haft att sig befatta. Jag får derföre hemställa,
att Ridderskapet och Adeln må låta bero
vid sitt förut fattade beslut.
Grefve von Schwerin, Fredric Bogislaus:
Ridderskapet och Adeln täcktes tillåta mig, att
korteligen yttra min individuella åsigt af denna
fråga, si vigtig till sin natur , och så märk
-
Den 14 December.
vårdig genom de phenomener, som omgifva densamma.
Den erfarenhet är icke nv, att man
länge varit ense om bristerne i värt Styrelseverk.
Man har klagat öfver att hjelpen fördröjer,
och med otålighet motsett en förändring ;
då det nu blir fråga om att lägga hand vid
nerket, träder man tillbaka, och klandrar, att
någonsin uppmärksamhet blifvit fästad på behofvet
af en förbättring. Men deri är förhållandet
isynnerhet märkvärdigt , att ett Stånd, sorn en
gång förklarat sig för verksamhet, sedermera
förklarat sig för hvila, och man föreslår en proposition,
att genom Votering i Nämd bestämma,
om ämnet skall afgöras eller icke. Jag delar
Friherre Cederströms tanka, att ett svar
måste lemnäs åt Konungen, då Han begärt Ständernas
råd. 1823 års Ständer synas mig icke
böra svara , att Konungen äger att förvänta detta
svar af 1828 års Ständer. Visserligen kunna
vi säga , att vi hysa betänkligheter vid att
tillstyrka Särskildta Utskottets förslag. Om sådan
är vår öfvertygelse, må den uttryckas, men
hvarföre säga : att vi vilja låta frågan hvila?
En värd Ledamot på andra sidan har åberopat
de skäl, hvilka han anfört under ett föregående
Plenum. Jag var icke då så lycklig att få
höra dem. jag är öfvertygad om hans Fosterlandskänsla
och insigter, Han känner visserligen
bättre, än jag hvad som bör göras och icke
göras. Han är kunnig om Europas ställning.
Han kan uppdraga gränslinien mellan hafvet
och fasta landet Han ser huru molnen gå,
huru skeppet stur ^ som Landtmannen brukar
efterse, när han går att anordna göromålen för
662
Den 14, December.
den kommande dagen. Likväl skulle jag förebrå
mig, om icke äfven jag yttrade min kansla.
Jag tror inalles icke på några vådor, när
man ser farorna. Jag fruktar dvalan , framför
allt. När en förändring varit begärd, och allmänt
önskad 5 och ingen finnes i Svea Rike,
som icke äger den inre känslan, att förhållandet
bör blifva annorlunda, än det är, så kan jag
icke med min röst bidraga till ytterligare uppskof.
Det är en sanning, att har man en gång
gått fram till Rubicon , så är det bättre att gå
öfver den, än gå tillbaka. Örn således proposition
än en gång skulle göras till Riddeiskapet
ocu Adeln att instämma i Borg3re-Sfåndets beslut,
skall jag icke ett ögonblick tveka, att
dertill lemna mitt bifall. Skulle Rid'’erskapet
och Adeln åter anse sig böra förblifva vid det
fattade beslutet om uppskof, så anser jag detta
beslut icke kunna betyda annat, än art Ridderskapet
och Adeln icke nu funnit sig i tillfälle
att kunna pröfva saken , till uttryckande af en
bestämd mening; men det kan icke betyda ett
afstyrkande. Det står Konungen fritt att vidtaga
de åtgärder Han finner Rikets sannskyldiga
nytta kräfva.
Herr Munck af Rosenskjöld „ Eberhard:
Redan förekommen af flere Talare , vill jag
blott tillägga några ord till hvad som blifvit
yttradt. Constitutions-Utskottet har icke ännu
inkommit med svar i den dit hänvista frågan rörande
Discont lånen, och likväl har man åberopat,
att Gonstitutions-Utskottet förklarat denna frå.
ga komma att förfalla. Dervid får jag göra
Hen 14 December.
663
den anmärkning, att jag, och flere med mig,
anse ett sådant beslut stridande mot Grundlagen.
Det förefaller mig underligt, att man
fordrar flere år, för att afgöra det ämne , som
är i fråga , då man på några veckor utarbetade
hela vår Canstitution. Man har, i afseende
på de judiciella och administrativa ärendernes
skiljande, allt sedan 1812 års Riksdag vidtagit
så många åtgärder, att någre ytterligare
icke synas mig kunna leda till ett bättre resultat
, än om definitivt beslut vid denna Riksdag
vidtoges. Ett Särskildt Utskott utarbetade vid
sista Riksdag ett Betänkande i detta ämne,
hvilket, ofverlemnadt till Kongl. Majit, föranledde
nedsättning af en Comité till reglering af
Rikets Styrelse-verk. Nu har ytterligare Särskildta
Utskottet vid denna Riksdag författat ett
Betänkande, som varit tryckt, och bland RiksStåndens
Ledamöter utdeldt , nära lika lång tid.
som Grundlagen utsätter för en hel Riksdag ,
hvilken tid ej kan förlängas, utan en särskild
underdånig anhållan af Rikets Ständer. Man
har emot förslaget att öfverlemna Betänkandet
åt Konungen, med gillande af hufvudgrunderne,
yttrat, att det är Riksens Ständers pligt, att
uttrycka en mening, hvilken Konungen af Rikets
Ständer äskat; men då samma Ledamöter äfven
röstat för målets uppskjutande, så innefattar just
detta ett underlåtande å Riksens Ständers sida,
att uttrycka deras mening. Jag är af samma
tanka som Grefve von Schwerin, och flere
andre Ledamöter, samt instämmer derföre i anhållan
derom, att Ridderskapet och Adeln be.
hagade jemka sitt beslut i likhet med Borgare
-
664
Den December,
Ståndst, på det ett sammanstämmande resultat
må vinnas, och votering genom Nämnd undvikas.
Herr Hjerta_, Gustaf : Jag vill icke för
länga
tiden med att framställa vigten af en god
och väl ordnad förvaltning i constitutionella
Stater. Den bor vara så god , som möjligt,
emedan endast den kan bibehålla förtroendet
mellan Regeringen och Folket. Detta är icke
möjligt, om Regeringen och Folket stå emot
hvarandra; om Folket knorrar emot hvarje beslut,
och Regeringen blott beslutar, utan att inhämta
Folkets opinion. Enda medlet, att undvika ett
sådant missförstånd, är, att Förvaltningen gör
sin skyldighet. Jag vill icke upprepa, hvad så
ofta blifvit yttradt, och så tydligt framstäldt ,
att vårt Styrelse-Veik icke på lång tid varit
sådant, att det kunnat uppfylla detta ändamål,
emedan Administrationens och Domstoiarnes
åtgärder varit för mycket hopblandade. På
denna grund måste man tänka på en reform ,
och önska dess verkställighet. Jag vill ej eller
ingå i discussion öfver hvad , som är vilkoret
för en god förvaltning , emedan Särskildta
Utskottet, äfvensom Comiterade, i den delen,
framställt ganska antagliga förslag, hvilka
på en gång skola gifva kraft åt Styrelsen, och
sätta hvarje Embets-befattning pa sitt rätta ställe.
Ur dessa åsigter öfverser jag ganska gerna
några små olägenheter i Särskildta Utskottets
Förslag, som kanske icke fullkomligt uppfattat
idéen af de olika samhälls-makterne, af
skillnaden, emedan Styrande och Förvaltand*
Den 14 December. 1
665
befattningar, samt utaf Embetsmanna-Corpsens
oberoende utåt annat, än sjelfva lagen. Uppå
alla dessa skäl, och då jag inser omöjligheten
för en Lagstiftande Corps, att eosam frambringa
ett sammanhängande Organisations-förslag ,
tror jag just nu ögonblicket vara inne, att öfverlemna
till Regeringen, hvad sorn är gjordt
i ämnet, för att nästa Riksdag få höra ett bestämdt
uttryck af Styrelsens tankar i denna väg.
Å andra sidan, ehuru jag gillar detta öfverlemnande
till Konungen, anser jag likväl, alt man
bör gå försigtigt till väga. Jag vägar derföre
föreslå en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
hvilken, om den ställdes så, som jag nu ämnar
hafva äran framställa, skulle förena samtelige
Riks-Ståndens önskan, emedan den innefattar
hvad 2:ne Stånd beslutat, utan att likväl
bifalla hela förslaget. Den lyder , som följer :
''Riksens Ständer borde till Kongl. Muj:t i underdånighet
öfverlemna det Betänkande, som
’’deras Särskildta Utskott utarbetat, innehållande
förslag till Reglering af Rikets Einbets’’Verk
, åt hvilket förslag Rikets Ständer för
de mångfaldiga och vigtiga göromål, hvarmed
de under denna Riksdag varit sysselsatte, icke
”medhunnit att gifva en fullständig handlägg”ning,
helst dessutom Grundlags-förändringar
”stå i ett nära sammanhang med antagandet af
’’hvarje förbättring i desse Verks organisation,
■”och sådane icke, enligt Regerings-Formen,
"vid denna Riksdag kunna för Kongl. Maj:t i
"underdånighet framläggas, med underdånig anhållan,
det Kongl. Maj:t täcktes intill nästa
■”Riksdag , då desse förändringar kunna af Rik*
666
Den 14 December.
”sens Ständer beslutas, och till Kongl. Maj:ts
"Sanction öfverlemnas , Nådigst vidtaga alla sådana
åtgärder, så väl i anseende till de Rättsfrågors
afsöndrande från Styrelse-Verken . som
’’äfven Embets- och Tjenstemäns tillsättande ,
"och öfrige förberedelser till en ny organisation
”af Styrelse-Verken , hvilka Kongl. Majrt anser
J,vara öfverensstämmande med den höga åsigt ,
"hvari Kongl. Majrt, med anledning af Riksens
”Ständers dä framläggande beslut, om Grund”lags-förändringarne,
går att antaga eller förändra
det nu underdånigst afgifne förslaget; erkännande
Riksens Ständer, att detta förslag
”icke kan vara utan brister, dem de likväl hop”pas
skola under en skyddad tryckfrihet uppräckas,
offentliggöras och rättas; äfvensom att
•”Kongl. Majrt, till hvars vishet Riksens Ständer,
1 detta som andra fall, hyser ett fullt förströende,
täcktes för Rikets nästkommande
”Ständer Nådigst framlägga förslag till de ändringar
och förbättringar, som Kongl, Majrt
”kan Anna deri böra göras, så att denna af
"Rikets Ständer länge önskade, samt för Folkets
och Thronens gemensamma fördel vigti"ga
angelägenhet måtte kunna till slut bringas,
"samt ordning, säkerhet och förtroende stärka
”de band, som förena Sveriges lagkrönte Kon”ung
med dess laglydige folk.” På detta förslag,
som innefattar en jemkning mellan Preste,
och Borgare-Ståndens beslut, anhåller jag vördsamt
om Herr Grefvensoch Landt-Marskalkens
Proposition, emedan det bestämdt uttrycker,
att Kongl. Maj:t må vidtaga alla sådana åtgär
-
Dm t/f December,
667
der, hvilka Han finner vara öfverensstämmande
med sin höga åsigt af ämnet,
Herr Mann er stam, Jolhan: Jag har tve
kat,
»tt åter begära ordet, dels för att icke
upptaga Ridderska-pets och Adelns tid, dels
ock derföre att det möjligen kunde tydas såsom
ett för långt sträckt bemödande, att göra
min mening gällande. Jag anser mig likväl
icke af så beskaffade skäl böra afhålla mig ifrån,
att yttra mig i ett ämne af så stor vigt , i
synnerhet då jag anser Ridderskapets och Adelns
förra betlut vara stridande emot allmän
nytta. Man har tillstyrkt Riddetskapet och Adeln,
att förblifva vid dess redan fattade beslut.
Jag deremot instämmer, i afseende på det
formella af målets behandling, helt och hållet
med Friherre Cederström. Efter min tanka kan
hvarken af Constirutionens bokstaf eller anda
dragas den slutsats, att det beror af ett eller
2:ne Stånd , att låta ett mål hvila , som af Kongl.
Maj:t blifvit till Ständerne öfverlemnadt. Jag
hemställer äfven, om det är lämpeligt , att i
ett mål , der Konungen affordrat Rikets Ständer
deras Utlåtande, lemna svar af ungefärligen
detta innehåll: ”Eders Maj:t har begärt få veta
vår mening, men vi vilja icke meddela den förr
än vid nästa Riksdag/’ Det vöre dessutom ett
ganska vådligt praejudicat, om det skulle på
ett eller två Stånd ankomma att låta ett mål utan
pröfning förfalla. Man har yttrat, att Särskildta
Utskottets hela Organisations-förslag står
i så nära sammanhang med de i anledning deraf
föreslagne Grundlags-förändringar, att dessa
668
Den 14 December.
begge förslag svårligen kunna skiljas, ocb att
de senare utgöra grundvalen för de förra. Jag
får anmärka , att hvarken Comiterade eller Särskildta
Utskottet uppställt sitt förslag på ett
sådant sätt, att något hinder möter för ett enskilt
antagande af Betänkandet. Den föreslagne
organisations-planen är hel och fullständig, äfven
utan någon Constitutions-förändring , samt
möjlig att verkställa , utan att en bokstaf i
Grundlagen behöfver rubbas. Man har vidare
yttrat, att omgifvande omständigheter icke tillåta
antagandet af ifrågavarande organisationsplan.
För min del måste jag förklara , att jag
icke lenn inse hvilka dessa omgifvande omständigheter
kunna vara. De, som blifvit anförde
af en värd Talare, under en föregående
discussion i detta ämne, hafva icke undfallit min
uppmärksamhet, men de voro af den beskaffenhet
, att jag icke ville söka vederlägga dem.
Om de icke finna en vederläggning i hvarje
Svensk mans bröst, så skulle allt bemödande i
detta fall vara fruktlöst. Jag frågar dessutom
om en mera lämplig tid änden nu varande kan
finnas, att vidtaga de förändringar, som äro nödige
i våra inre förhållanden. Frågan rörer icke
grunden för regeringssättet; man vill inreda
endast Stats-byggnaden, utan att rubba dess
grundval. Det måtte icke kunna väcka någon
uppmärksamhet hos främmande Makter, om vi
söka att förbättra våra inre anstalter och vår
administration. Man har äfven sagt , att frågan
rörde en total ändring af Rikets Styrelseformer.
Så framställdes den af Särskildta Utskottet
vid sista Riksdag, men denna åsigt har
Den 14 December.
669
hvarken varit Comiterades eller Särskildta Utskottets
under innevarande Riksmöte. Må hända
skulle det rättare kunna kallas en jemkning
i våra underordnade Styrelse-verk. Om det vore
ifrågasatt, att nu ovilkorligen antaga Särskildta
Utskottets plan, så skulle äfven jag göra
flere anmärkningar dervid. Men detta ämne är
nästan omöjligr för Riksens Ständer, att på en
gång afgöra i dess minsta detailler, emedan des-r
se vid verkställigheten måste undergå modificationer
och jemkningar; och så mycket mera
omöjligt, som en representation på fyra Kamrar
aldrig kan åstadkomma en antaglig plan,
om den måste ingå i de mångfaldiga och oräkneliga
delarne deraf. Det är nu endast fråga
om att uttrycka Ståndets opinion rörande hufvudgrunderne.
Jag medgifver visserligen , att
Riket icke löper någon fara, om målet skulle
komma att hvila ännu i 5 år 5 men jag hemställer,
om det icke är af vigt för ett sådant
land som Sverige, att, så fort som möjligt,
vidtaga de författningar i den inre hushållningen,
sorn af behofvet påkallas, hvilka vid föregående
Riksdagar så ifrigt blifvit yrkade, och
hvilkas nödvändighet, äfven vid denna Riksdag,
icke blifvit bestridd. Under en period af 5 är
kan mycket uträttas för ett lands administration
, och när man är sä lycklig, att hafva fred,
bör man icke fruktlöst låta dessa y år löpa
förbi. Med den ringa insigt jag har i vår Oeconomiska
Lagstiftning, anser jag för Sverige
alldeles omöjligt , att, utan förändring i dess
administration och oeaonomiska Lagstiftning ,
framgå till den förkofran , hvartill det är ämnadt
6^o
Den 14. December.
att hinna. Våra förhållanden äro i manga afseenden
lyckligare än för något annat land i
Europa, men i oeconomiskt hänseende äro vi
ännu tillbaka för de flesta. Jag hemställer ock,
om icke Ridderskapet och Adeln skulle finna
en motsägelse mot hvad Ridderskapet och Adejn
vid förra Riksdagen beslutat, då en förändring
ansågs af högsta vigt, att nu med en sådan
likgiltighet lägga hela målet på bordet till
nästa Riksdag. Derigenom lades väl icke något
positivt hinder emot Regeringens åtgärder
dervid , men Regeringen vore åtminstone ursäktad,
om intet verksamt och kraftigt steg toges
under nästföljande 5 år. Det är visserligen
icke min mening, att envist yika något
bestämdt sätt, hvarpå Ridderskapets och Adelns
beslut bör fattas. Jag skall snarare instämma
i hvilket af de framlagda förslagen som helst ,
utom det att låta målet absolut hvila. Efter
min öfvertygelse kan Ridderskapet och Adeln
utan den ringaste motsägelse antaga Friherre
Cederströms förslag, hvarå jag för min del anhåller
om Herr Grefvens och LandtMarskalkens
proposition.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
yttrade, det Ridderskapet och Adeln redan inhämtat
af Preste - Ståndets Protocolls Utdrag ,
att bemälte Stånd förenat sig i enahanda be.
slut, som Ridderskapet och Adeln förra gången
detta mål förevar fattat, eller att Särskildta
Utskottets Betänkande borde förblifva hvilande
tili nästa Riksdag, och i följd deraf förkastat
de af Utskottet uppgjorde voteringspropositto
-
Dtn 14 Decembtr. 671
•
ner, samt inbjudit de öfrige Riks-Stånden att
uti detta beslut instämma. Under Discussionen
bade åtskillige förslag blifvit af flere värde
Ledamöter , nemligen Friherre Cederström
samt Herrarne Hjerta och von Hohenhausen,
framställde, hvilka förslag hufvudsakligen åsyftade
att till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna
Särskildta Utskottets Betänkande till
den behandling Kongl. Majit kunde finna tjenligast.
Det ankommer visserligen på Ridderskapet
och Adeln att i målet vidtaga det beslut
Ridderskapet och Adeln funne lämpligast;
men Herr Landt-Mar skalken ansåg sig för sin
del först böra hemställa) om icke Ridderskapet
och Adeln behagade instämma i Preste - Ståndets
nyssnämnde Beslut.
4
Ropades J a och Nej.
Herr Grefven och Landt-Markalken frågade
derefter om Ridderskapet och Adeln behagade,
på sätt Friherre Cederström företlagit,
med godkännande af hufvudgrunderne , till
Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna Särskildta
Utskottets Betänkande och Förslag , till
det afseende och den behandling Kongl. Maj;t
i Nåder kunde finna tjenligast.
Ropades åter J a och Nej.
Friherre Cederström och Herr Lefren begärde
votering.
Herr von Hartmansdorff: Jag förmodar,
672
Den 14 December,
att, i händelse af votering, Ridderskapets och
Adelns förra beslut , att frågan skulle hvila ,
hvilket redan en gång genom votering -är fattadt,
bör blifva Ja-proposition. Skall Friherre Cederströms
yrkande blifva contraproposition, så anhåller
jag, att dessförinnan få fästa Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet på a;ne af de hufvudgrunder
Särskildta Utskottet föreslagit ,
hvilka derigenom skulle blifva gillade, och
hvilka Ridderskapet och Adeln åtminstone icke
utan närmare kännedom deraf torde böra antaga.
Jag önskar likväl , att först få höra Herr
Gref vens och Landt Marskalkens mening om
voterings-propositionen.
Herr Gref ven och Landt-Marskalken yttrade
, det han för dess del ansåg instämmande i
Preste - Ståndets beslut böra innefattas i Japropositionen,
och ankomme det på Ridderskapet
och Adeln att afgöra, antingen Friherre Cederströms
eller Herr von Hohenhausens eller
Herr Hjertås Förslag borde till Contra-proposition
antagas.
Herr Hjerta: Det lärer vara utom all
fråga, att Ridderskapet och Adeln antingen
måste qvarblifva vid sitt förra beslut , eller ock
inbjuda de öfrige Stånden att instämma uti
den föreslagne jemkningen. Det är således vigtigt
, att icke i Contra-propositionen intaga Friherre
Cederstiöms Förslag, som giliar alla hufvudgrunderne
, emedan det torde blifva svårt,
att få alla Stånden att deruti instämma. Jag
.an
-
Den 14 December,
anser, i följd deraf, den Proposition rättare,
hvarigenom man hos Regeringen anhåller, att
Regeringen ville till kommande Ständer öfverlemna
sin bestämda tanka om saken. Jag anhåller
derföre , att Ja-propositionen mä blifva
den , som Herr Grefven och Landt-Marskalkeo
först framställde, och Contra-propositionen,
den jag hade äran nyss föreslå.
Friherre Cederström: Herr Grefven och
Landt-Marskalken har framställt Proposition till
Ridderskapet och Adeln, huruvida Ridderskapet
och Adeln instämmer i Preste-Ståndets beslut,
genom förblifvande vid sitt förra. Jag
anhåller att , innan jag fortsätter , få veta huru
Herr Grefven och Landt-Marskalken fattat Ståndets
6var derpå.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
förklarade, det han vid åhörandet af Ridderskapets
och Adelns svara berörde Proposition icke
kunnat tillförliteligen utröna Ridderskapets och
Adelns pluralitet.
Friherre Cederström: I afseende på frågan,
huruvida Ridderskapet och Adeln kan förblifva
vid sitt förra beslut, har jag redan yttrat,
att jag anser detta stridande mot 56 §.
Regerings Formen , hvilken tydligt stadgar, att
målen skola afgöras , och icke uppskjutas till
nästa Riksdag. Då i sådant fall Ridderskapets
och Adelns förra Beslut icke kan anses annorlunda
än såsom ett prsliminair-beslut, till hvar*
Ridd. 0. Ad. Prot. XI. Band. 43
674
fren 14 December.
gällande, såsom undantag från Lag, fordras
alla fyra Ståndens och Konungens bifall , sä
skulle jag förmoda , att sedan 2:ne Stånd definitiv
afgjort målet, ingen votering om dess
hvilande kan äga rum , utan endast om bifall
eller afslag. Uti afslaget ligger visserligen äfven
ett uppskof , men då är åtminstone den
lagliga formen iakttagen. På sådan grund anhåller
jag, att, ehvad mitt eller Herr Hjertås
Förslag antages till bifalls-proposition , Contra-propositionen
må blifva på afslag.
Herr Cederschjöld: Friherre Cederström
har menat, att det Beslut Ridderskapet och
Adeln förut fattat , varit såvida olagligt, att
Ståndet icke ägde rätt låta målet hvila till nästa
Riksdag. Jag kan icke instämma deri , emedan
jag är öfvertygad , att Herr Grefven
och Landt-Marskalken och ett annat Stånds
Taleman då icke hade framställt Proposition
derå. Men hvad som är säkert, är, att ett
frånträdande af Ridderskapets och Adelns förra
Beslut, utan att föranledas af lagligt jemnkningsförslag,
eller inbjudning af annat Stånd,
är grundlagsstridigt. För min del vågar jag
derföre protestera deremot. Ridderskapet och
Adeln kan , i min tanka, endast göra en modification
deruti, såsom Herr von Hohenhausen
eller Herr Hjerta föreslagit. Dst skulle vara
ett särdeles besynnerligt föihållande, om Ridderskapet
och Adeln först förklarade frågan böra
hvila , men sedermera , då ett annat Ständ, på
Ridderskapets och Adelns inbjudning, deruti insiämt
, utan någon giltig anledning strax kasta
-
Den 14 December.
de sig på motsatta sidan. Dessutom synes för*)
slaget , att till Kongl. Maj:t öfverlemna Betänkandet,
vara lika stridande mot 56 §, som att
lägga målet på bordet till nästa Riksdag. I
ena fallet öfverlemnas målet utan pröfning och
bestämdt yttrande till Konungens afgörande , i
det andra fallet till nästkommande Ständers.
Grefve von Platen: Jag kan ej annat, Ko
finna den af Herr Grefven och Landt-Marskalken
först framställda Proposition strängt laglig
och riktig. Jag Vet val , att jag kanske derigenom
å nyo utsätter mig för en värd Talares
förundran. Men hvarken förundran eller beundran
skola förmå ,| att rycka mig ifrån min öfvertygelse.
Jag tror, att den af Friherre Cederström
gjorda framställning innebär ett upprifvande
af ett förut fartadt beslut, och att vi
derföre böra förblifva vid den första propositionen.
Denna bör äfven utgöra Ja-proposition,
och torde Herr Hjertås, eller Herr von Hohen,
hausens förslag kunna antagas till Contrapropo»
sition, på det att , om man ej vill förblifva
Vid det en gång fattade beslutet, man åtminstone
må komma så nära som möjligt derintill,
Och erhålla ett resultat, som kunde sammanjemka
de olika meningarne.
Herr Lagerhjelm: Oaktadt den vördnadsfull
tystnad, som åligger mig> sedan Ridderskapet
och Adeln fattat sitt beslut , kan jag
icke underlåta att hemställa, huruvida det är
öfverensstämmande med det sätt, hvarpå Ridderskapet
och Adeln alltid brukat behandla fö
-
676
Den 14 December.
rekommande ämnen, att gifva sitt bifall till
hufvudgrunder, som ännu icke. genomgått Ståndets
pröfning , och hvaröfver Ståndets Ledamö
ter icke fått yttra sig. Väl har jag hört, att
ett bifall till Särskildta Utskottets Betänkande
icke skulla göra någon rubbning i det förut
fattade beslutet; men jag ksn likväl icke un -  ga att upprepa ett enda ord , att nemligen detta
förslag skakar ärendernes afgörande i grunden,
och att det icke är fråga om mindre, än
att upphäfva det gamla sättet för näringsfrågors
afgörande , och huruvida de hädanefter skola afgöras
enväldigt , eller af en mångsidig Nämd.
Det är derföre nödvändigt att erhålla en Nejproposition,
som {einnar Ståndet öppet, att yttra
sig öfver ämnet i hela dess vidd. Helt olika
med den af Friherre Cederström framställda ,
borde en sådan Proposition innefatta möjlighet
för Ståndets Ledamöter, att få vördnadsfullt
frambära sina tankar i ämnet. Jag hemställer
derföre vördsamt till Ridderskapet och Adeln ,
huruvida den af Friherre Cederström föreslagne
Nej-proposition kan antagas.
Herr Ribbing, Amid: Erfarenheten, särdeles
vid denna Riksdag, borde hafva lärt oss, att afslag
icke betyder annat än uppskof, och tvertom.
Så har åtminstone ett Stånds taDka varit.
Frågan om Fattigvården hade Borgare-Ståndet,
, före det bestämda alslaget , beslutat att uppskjuta
till nästa Riksdag Friherre Cederström sjelf,
likasom jag , var i Utskottet af den t2nka, att
detta uppskof borde förklaras för afslag.
Den 14 December.
677
Herr Mannerstam: J;g medgifver visserligen
riktigheten af den anmärkning Herr Cederschjöld
gjort, att förevarande ämne ifrån
början icke blifvit grundlagsenlig! behandiadt,
naen ämnets beskaffenhet har fordrat samma
behandlingssätt , som vid förra Riksdagen , dä
målet äfven , om jag ej bedrar mig, blef till
Kongl. Majit öfverlemnadt i otulländadt skick.
Det af Friherre Cederström framställda förslag
till proposition, instämmer i det närmaste med
Särskildta Urskottets jemkningsförslag , och det
kan således, såsom grundadt pä ett Utskotts
Utlåtande, icke vara stridande emot formen att
antaga detsamma till Contraproposition. För
min del skall jag likväl icke bestrida en modification
i denna proposition, ehuru jag icke
tror, att Herr Hjertås förslag kan bifallas till
alla delar. Om Ridderskapet och Adeln skulls
vilja, utan att bestämdt hvarken antaga eller förkasta
bufvudgrunderne , öfverlemna målet till
Kongl, Majit, så liar man åtminstone icke lagt
något hinder för Regeringen, att intill nästa
Riksdag vidtaga de förändringar, som kunna
anses nyttiga, och Riksens Ständer äga då tillfälle
att ytterligare föreslå , hvad de för sin
del anse nödigt till organisationsplanens fullkomnande.
Friherre Cederström : Suppositionsvis har
af ett par Ledamöter blifvit yttradt, att det
förra beslutet lagligen kunde blifva beståndande
, och att det af mig föreslagna endast vore
ett upprifvande derutaf. Såsom exempel , hvad
grund ett sådant yttrande kan hafva, vill jag
678
Den 14 December.]
Underställa, hurudant förhållandet skulle blifva,
i fall Ridderskapet och Adeln eller något
annat Riks-Stånd skulle besluta, att icke fatta
beslut i något mål. Vore val ett sådant beslut
laglikmätigt ? I samma stund de öfriga
Stånden definitivt afgöra ett mål af allmän beskaffenhet,
skulle jag förmoda, att det fjerde
Ståndet, icke, med upprifvande af dess förra
beslut, utan, med återträdande till den lagliga
formen , äfven mäste skrida till bestämdt afgörande,
Då återstår endast den frågan, huru
Betär.kandet skall lagligen behandlas. När inga
anmärkningar blifvit gjorda, som finnas kunna
föranleda till återremiss , är intet annat öfrigt ,
än att antaga eller förkasta det. Ståndet kan
ganska väl , med antagande af hufvudgrunderne,
öfverlemna allt det öfriga till Kongl, Maj:t,
eller i annat fall afslå alltsammans, om man
anser sig icke kunna besluta öfver ämnet för
närvarande. Jag vill visserligen ej bestrida
Herr Ribbings nyss gjorda yttrande; men det
må vara den värde Ledamoten sjelf förbehållet,
att anse afslag för detsamma sorn uppskof.
Herr von Hohenhausen: Jag vill icke uppehålla
Ridderskapet och Adeln med supposttioner,
hvilka skulle göra , att vi aldrig hunne
till något slut på saken. Jag vill blott hafva
äran fästa uppmärksamheten dervid , att det förslag
jag framställt, icke innefattar någon rubbning
i Ridderskapets och Adelns förut fattade
beslut Då Konungen icke har öfverlemnat detta
mål till Ständerne såsom en Lagfråga , hvilken
antingen skall bifallas eller afslås, utan endast
Den 14 December.
679
för att deröfver inhämta deras yttrande , så tror
jag icke något sådant yttrande innefattas i ett
beslut , att iåta fråsan hvila. Det forde vara
CT
vår vördnadsfull skyldighet , att utveckla skälen
dertill , hvilket jag tyckte att Grefve von
Platen sjelf önskade ; men det är blott ett tillägg
, i afseende på de förberedande åtgärderne,
som jag önskade ethalia , på det man , åtminstone
sä mycket möjligt, må kunna gä
Kongl, Majits gjorda begäran till mötes,
Herr Cederschjöld : Herr Mannerstam har
ansett den af Friherre Cederström föreslagna
Pioposition för laglig, emedan den vore föranledd
af Särskildta Utskottets jemkningsförslag.
Men jag utber mig att få göra Ridderskapet
och Adeln uppmärksam derpå, att detta
jemkningsföislag grundar sig på den supposition,
att Preste-Ståndet bade öfverlemnat Betänkandet
till Kongl. Majit. När nu det Högvördiga
Ståndet förklarat dess mening icke hafva
varit sådan , utan i det stället instämt med
Ridderskapet och Adeln , så förfaller ock det
jemkningsförshg , hvarmed Särskildta Utskottet
inkommit. När dessutom just samma Proposition
, som blifvit af Friherre Cederström
föreslagen , utgjorde det ena alternativet vid
förra voteringen, och då afslogs; så hemställer
jag , huruvida den nu kan , utan någon gilltigare
anledning till Contra-proposition , antagas. Då
det är osäkert, om icke Borgare- och Bonde-Stånden
tilläfventyrs antagit Preste - Ståndets inbjudning,
så skulle saken verkligen kunna få ett ganska
eurieust utseende, om de öfrige tvenne Stan
-
68o
Den 1/j December.
den instämde med Preste-Ståndet, i antagandet
af Ridderskapets och Adelns inbjudning, under
det Ridderskapet och Adeln sjelf frånträdde
sin egen mening.
Friherre Björnstjerna Jlfagnus: Ehuru sjelf af
en alldeles särskild tanka i hufvudfrågan , har jag
ej velat yttra mig deröfver, dels emedan den ännu
icke förevarit till pröfning, dels ock emedan
jag bekläder ett af de embeten , som utgöra
föremål för många frågor i Betänkandet,
hvarigenom ett yttrande af mig skulle kunna
hafva sken af enskildt interesse. Jag skall således
blott anhålla att få anföra några ord rörande
formen I afseende derpå , förenar jag
mig helt och hållet med Herr Professor Cederschjöld.
Jag kan allsicke finna, hutu Ridderskapet
och Adeln skall kunna frångå dess
förut fattade beslut, hvari de öfrige Stånden
en gång blifvit inbjudne att instämma. En
jemkning är allt hvad som kan komma i fråga.
Skillnaden emellan Friherre Cederströms och
Herr Hjertås förslag är den, att Friherre Cederström
velat öfverlemna saken helt och hållet
till Kongl. Maj:ts afgörande. Herr Hjerta
anser åter de frågor , hvilka Betänkandet innefattar,
af så mycken vigt, att Kongl. Maj:t icke
ensam bör afgöra dem utan i samråd med Ständerne;
äfven jag anser detta i flera afseenden
bättre , ty om Kongl, Maj:t gjorde många ändringar
i Styrelseverkens organisation, skulle
de , som önska att allt må bibehållas vid det
gamla , vara illa belåtne ; gör Kongl. Maj:t åter
sä, eller inga ändringar, blifva de, som önska
Den 14 December.
manga, missnöjde dermed; hvarföre saken hellre
må afgöras af Konungen i samråd med Riksens
Ständer. Jag förenar mig således med Herr
Hjerta deruti , att Betänkandet nrå öfverlemnas
till Styrande makten , på det den vid nästa
Riksdag må gifva Ständerne sin Bestämda tanka
tillkänna.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
tillkännagaf, att Borgare- och Bonde-Stånden ,
enligt från bemälte Ständ ankomoe Protocolls-Utdrag
af den lo och 12 dennes, funnit för godt,
att under förblifvande vid sine i målet fattade
beslut, samt med godkännande af de utaf Särskildta
Utskottet föreslagne Voterings-propositioner
, öfverlemna de stridige frågorne till
Förstärkt Utskotts pröfning.
Herr Lagerhjelm : Friherre Cederström
har tvenne gånger nämnt, att de vid Särskildta
Utskottets Betänkande gjorde anmärkningar
icke ansetts böra föranleda till någon återremiss.
Jag åter vill blott anmärka , att Ridderskapet
och Adeln aldrig yttrat sig i detta
hänseende.
Herr von Hartmansdorff: Jemte det jag
försuar mig med Herr Cederschjöld i afseende
på olämpligbeten, att fatta ett annat beslut,
än det, som en gång är vidtaget, anhåller jag,
att få göra några anmärkningar vid den af Herr
Hjerta framställda proposition. Herr Hjerta har
satt i fråga, att man skulle till Kongl. Maj:t
öfverlemna Betänkandet, utan att dervid bifoga
68a
Den 1/j. December.
något Ständernes omdöme. Konungen har likväl
icke af Ständerne åstundat erhålla några
Handlingar,' innefattande åtskilliga personers
yttranden för och emot, utan att få veta Ständernas
mening. Efter Herr Hjertås förslag
skulle Siänderna tvärtom begära först veta
Kongl. Maj:ts tanka. I frågan om hvem sorn
skall yttra sig först, synes mig, att, då Riksens
Ständer först anhållit om en ändring i organisationen
af Styrelse-verken, och Comitén pä
deras begäran blifvit nedsatt, det tillhörer dem
att först uttala sin mening , hvilket icke sker
derigenom, att målet öfveriemnas till Kongl.
Maj:t. Det enda , som icke synes afvikande
från sakens naturliga gång eller från det förra
beslutet, vöre, om Rikets Ständer, jemte tillkännagifvande,
att de, rid nästa Riksdag, vilja
yttra sig öfver detail- frågorna, hos Kongl,
Majit anhölls . om förberedande anstalters vidtagande
att då sätta förändringen i verket.
Men sådant vöre mera en ordform , än något väsendtligt;
ty hvilka äro dessa förberedande anstalter
? Den Comité, som varit nedsatt emel.
Jan Riksdagarne , äfvensom Särskildta Urskottet,
hafva emottagit så mycket upplysningar både
om Styrelse-Verken , om Embetsmännens antal,
befordrings-lagar och inkomster, att jag icke
vet, hvad man ytterligare vill begära. Det sättes
i fråga, att uti den föreslagna propositionen
önskaj det Kongl. Maj:t icke skulle emedlertid
tillsätta visse Embeten. Så länge ett Embete
icke är förklaradt onödigt, bör det af Ordinarie
Tjensteman beklädas, och det vore väl i högsta
grad inconsecprnt, att yttra en annan önska»
Den 14 December,
683
vid samma Riksdag , då Constitutions-Utskottet
gjort anmärkning vid embetens förrättande genom
tillförordnade personer. Ett sådant förfarande
skulle för framtiden just godkännas genom
ett dylikt beslut, som det Herr Hjerta föreslagit.
Lämpligare finnér jag , att Ridderskapet
och Adeln, under förblifvande vid sitt förut fattade
beslut, endast fäster Konungens uppmärksamhet
på nödvändigheten, att i ett sammanhang
afgöra detta ämne viden kommande Riksdag.
Min mening har aldrig varit, att hvarje
detail skulle inför Stånden pröfvas; men grunderne
kunna och böra hos Stånden genomgås,
innan man slumpvis fattar|beslut öfvet det hela.
Herr Danckwardt Magnus Georg: T
anledning af den uppkomna frägan , om antagande
af Herr Hjertås förslag, till beslut i förevarande
ämne, ber jag att få fästa uppmärksamheten
derpå, att samma förslag åsyftar, att
en del af de utaf Särskildta Utskottet behandlade
ämnen nu skulle till Kongl. Maj:ts afgörande
öfvcrlemnas, men större delen deraf, efter
skedd granskning af Kongl. Majit, till antagande
för nästkommande Ständer af Kongl.
Maj;t framställas, Då likväl Kongl. Majit äger rätt
att ensam besluta i detta ämne , och Riksens Ständer
derutinnan blott äga ge sina underdåniga yttranden
tillkänna, lärer det icke finnas lämpligt,Jatt
Konungen först meddelar Ständerne Dess tanka
jfämnet, emedan då denna tanka måste anses
yara på goda grunder fattad, Kongl. Maj:t icke
lärer sedan frångå densamma, hvarigenom
ock Riksens4iStänders yttrande, i en sådan ordning
cé4
Den 14 December.
afgifvet , synes blifva utan egentligt ändamål.
Jag har förut under detta Riksmöte , i ett vidlyftigt
anförande såsom svar på en värd Ledamots
härom gjorde anmärkning, som jag tror,
fullständigt utredt och visat, att denna fråga icke
på sådant sätt lämpligt kan behandlas, och
jag afstyrker derföre Herr Hjertås förslag, såsom
icke medförande något resultat, men deremot möjligen
ledande till hinder och uppskof uti hvad i
frågan kunde och borde såsom nyttigt och lämpligt
åtgöras. För min del tycker jag de blifvande Propositionerne
, hvaröfver votering kommer att
ske, icke kunna ställas annorlunda , än att japroposition
innefattar ett förblifvande vid Ridderskapets
och Adlns förra beslut i frågan, och
Nej-propositionen antagande af Särskildta Utskottets
jemknings-förslag, enligt hvilket Ridderskapet
och Adeln , med åberopande af de hufvudgrunder,
hvilka Särskildta Utskottets Betänkande
innehåller, skulle öfverlemna frågan till Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning, jemte det den uppgjorde
Voterings-propositionen för Nämnden, i
händelse frågan af den skulle slitas, godkändes.
Denna Nej-proposition är den enda jag
anser lämplig, och mot hvars bifallande, såsom
icke densamma Ridderskapet och Adeln
förut afslagit. mig synes inte hinder böra förekomma.
Grefve af Ugglas. Gustaf: Jag vill icke
ingå i någon undersökning, huruvida det är
enligt med Grundlagen, att uppskjuta frågan
till nästa Riksdag, Nog af att Ridderskapet
och Adeln en gång beslutat det, och att ingen
Den 14 December.
685
ting kan betaga Ridderskapet och Adeln rättighet
att förblifva vid detta beslut. Det har
äfven blifvit yttradt, att Ståndet måste qvarblifva
dervid. I hufvuöfrågan hafva likväl Stånden
beslutat olika, och den föreslagna VoferingsPropositionen
måste antagas, i fall de skiljaktiga
tankarne icke skulle kunna jemkas. Då
en Voterings-proposition finnes, år det inbjud*
ning nog till en sådan jemkning. Jag tror således,
i likhet med Herr Danckwardt, att japropositionen
bör innefatta ett förblifvande vid
det förra beslutet, och Nej-propositionen antagande
af Särskildta Utskottets jemkningsförslag.
Herr Hjerta: Mitt förslag är grundadt
derpå, att, då Ständerne, vid förra Riksdagen,
öfverlemnade Särskildta Utskottets Betänkande
till Konungen, med begäran, att Konungen vid
denna Riksdag ville lemna Rikets Ständer del
af sin tanka, har Konungen visat, att Han icke
velat fatta något beslut i ämnet förr än Han
deröfver hört sine trogne Ständer. Dä derföre
Ständerne nu icke hunnit att fullkomligt behandla
frågan, och öfverlemna till Kongl. Majit
en fullständig tanka derom, så är det både deras
fullkomliga skyldighet och äfven rättighet
att begära, det Kongl. Majit i Nåder ville meddela
dem sina tankar om de ändringar och
förbättringar i förslaget, som af Honom finnas
nödige. Detta är aJlsicke stridande mot Konungens
afgörande rätt. Jag utber mig, att fä
fästa Ridderskapets och Adelns närmare uppmärksamhet
härpå, då vi äro på den punct,
686
Den 1/f. December.
att stanna 2:ne Sänd mot 2:ne / hvarigenom
kanske afgörandet af den vigtigaste angelägenhet
lättsinnigt kastas inom en Nämnds slutna
Voteiings-sedlar. Jag anser det då vara bättre,
att komma till ett samfällt beslut, hvilket jag
häldre önskar må utgöras af mitt förslag, än
af Friherre Cederströms, som antager hutvudgrunder,
om hvilka man ännu icke öfverlagt,
Friherre Åkerhjelm Gustaf Fredric: Ef.
ter min tanka har Särskildta Utskottet, enligt
73 §. Riksdags-Ordningen , rätt behandlat denna
fråga. När Jemknings Betänkandet inkom*
mit, har Herr Grefven och Landt-Marskalken
framställt den proposition, om Ridderskapet
och Adeln behagade förblifva vid sitt förra Beslut.
Svaret blef Ja och Nej, och frågan ar
nu således, att bestämma Contra-proposition.
Jag hemställer således, om icke Herr Danckwardts
och Grefve af Ugglas åsigter närmast
förena skiljaktigheterna i Herr Hjertås, Herr
von Hohenhausens och Friherre Cederströms
förslager, och anhåller derföre, att Särskildta
Utskottets jemknings-förslag må uppläsas, för
att utröna , om icke den deruti framställde mening,
rörande frågans öfverlemnande till Kongl.
Majit, må af Ståndet kunna antagas till Contra-proposition;
helst jag anser densamma bäst
åstadkomma förenämnde förening.
1 anledning häraf upplästes [sistnämnde
förslag , så lydande:
Vinner Nej, komma, med åberopande af
Den 14 December.
687
de utaf Särskildta Utskottet anförde Hufvudgrunder
, Riksens Ständer att hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t i Nåder
noa täckas till verkställighet befordrade delar
af samma förslag , Kongl. Maj:t finner leda till
Styrelsens förenkling och till inskränkning i
Embetsmännens antal.
Herr Cederschjöld: Någre värde Leda
möter
hafva grundat sin öfvertygelse om Ridderskapets
och Adelns rätt att frånträda sitt
förra beslut, på den supposition, attén inbjudning
dertill vore gifven från Särskildta Utskottet
genom dess jemknings-förslag. Men om
detta jemknings-förslag icke är lagligt, eller
genom Preste-Ståndets vidtagne åtgärd åtminstone
upphört att vara det, så kan jag ej inse,
på hvad grund Ridderskapet och Adeln skulle
förneka sitt en gång fattade beslut.
Herr <von Hartmansdorff': Då en värd
Ledamot ansett målet vara ratt behandladt efter
73 §. Riksdags - Ordningen, får jag påminna,
att det aldrig varit discuteradt, och att
följakteligen de skiljaktiga meningar i sak j
hvarom der är fråga, här icke förekommit.
Dessutom hvad jemkningen i fråga om målets
företagande beträffar, så arden grundad på ett
Preste-Ståndets beslut , som detta Ständ numera
uttryckligen fränträdt , eller pä en fullkomlig
nullitet} hvarföre jag vördsamt får reservera
mig mot proposition derå. Endast en modification
af uppshofs-beslutet lärer Ridderskapet
och Adeln efter mitt begrepp kunna vidtaga,
688
Den 14 December.
*y annars skulle Ståndet kunna frånträda hvilket
af sina förra beslut, som helst.
Herr Hjerta: Jag vill blott som hasti
gast
fästa deras uppmärksamhet, som önska
Utskottets förslag till Contra-proposition, derpå,
att efter bifall dertill uppkommer deraf endast
det resultat, att vi fä se en mängd Embetsman
försedde med constitutorialer. Det är
då bättre , att Ständerna yttra , att de anse nyttigt
, om Kongl. Majrt genast behagar göra ändring
i vissa delar, och att Kongl. Maj:t täcktes
göra dem i den anda , hvari äfven förslaget
till kommande Ständer skulle komma att
framställas.
Herr Lefrén : Det har blifvit yttradt, att
Ridderskapet och Adeln skulle sakna ali anledning
till frånträdande af det förra beslutet. Jag
vågar vördsamt fästa uppmärksamheten derpå,
att Särskildta Utskottet bestämdt yttrat, det
Riksens Ständer icke lära kunna undgå, att besvara
Kongl. Maj:ts remiss. Deruti ligger
den egentliga anledningen, och då de Herrar,
hvilka ifra för bibehållande af det gamla Beslutet
, hafva sin tanka förvarad i Ja-propositionen,
tycker jag det icke vara för mycket,
om de lemna vår mening öppen i Contra-propositionen
; ty om begge Propositionerne skola
utgöras af deras mening, vore det så godt vi
lemnade Riddarhuset och gingo hem.
Herr Cederschjöld. I anledning af den
siste
Dan 14 December,
siste värde Talarens yttrande, får jag till Pro.
tocollet förklara, att om jag ock hade varit af
olika tankar med pluraliteten, när det första
beslutet fattades, skulle jag likväl alltid veta,
att respectcra detta beslut och Grundlagens
helgd.
Herr Manner stam: Jag anhåller att få
fästa uppmärksamheten på det olika förhållande,
hvarpå denna fråga blifvit behandlad inom
Stånden, då nemligen 2:ne Stånd stannat
emot 2:ne. Den måste, om icke något Stånd
ändrar sitt beslut, afgöras genom Nämnd,
efter sorn något svar bör till Kongl. Maj:t afgifvas
, och, efter som|2:ne Stånd icke kunna
tvinga de begge andra, att besluta frågans hvilande.
Jag hemställer således, om icke, för
att undvika, att göra detta till en Nämnd-fråga,
Ridderskapet och Adeln behagade jemka
sitt beslut till likhet med dem som Borgare- och
Bonde-Stånden fattat.
Grefve af Ugglas: Jag anhåller att få
uppläsa något litet af 73 § Riksdags-Ordnin
gen:
J>Stanna Riks-Stånden i sina beslut öf”ver
någon fråga uti hufvudsakliga eller till
”vissa delar skif jäktige meningar, då skall
”hvarje Stånds beslut genom Protocolls-Ut”drag
remitteras till det Utskott, sorn med
”målet befattning haft, hvilket åligge att
meningarne j så nära möjligt ärsamman”jemka
, och med Förslag öfver denna jemk”ning
inkomma till Riksens Ständers Plena t
Ridd. e. Ad, Prot, XI Band, 44
690
Deri 1f, December,
fsom öfver de?i Yppacle frågan sedermera de”finitift
besluta.*■ Af detta sista måste otvifvelaktigt
följa, att Ståndet äger rätt att fatta
ett annat beslut, än första gången.
Herr von Hartmansdorff'. I 75 §. Riksdags-Ordnjngen
står det åter, att, om 2:ne
Ståftd stanna emot 2tne , skall frågan förfalla,
och förblifva vid det som tillförene stadgadt
varit, utan att samma fråga må kunna vid den
Riksdagen å nyo väckas eller upptagas. Jag
hemställer nu till dem, snm yrka målets hänskjutande
till Nämnd, huruvida den äfven skulle
äga rum i Lag-frågor, hvilka biföllos af två
Stånd 3 men icke af de begge andra? Man
svarar förmodeligen Nej men mindre vigti
gt måtte icke detta ämne vara, uti hvilket
Lag-frägor ingå blott såsom detail, Följakte.
ligen tror jag att frågan utan någon votering i
Nämnd måste förfalla, och anhåller att proposition
måtte ställas derå, om icke Ridderskapet
och Adeln anser obehörigt ^ att göra danna sak
till Nämndfråga?
Herr Lagerhjelm: Flere Talare hafva sökt,
att, med stöd af 73 §. Riksdags-Ordningen, få
sin mening gällande. Jag vågar, upprepa, att
denna §, alltid förutsätter, att alla Stånden redan
skola hafva fattat beslut öfver det ifrågavarande
ämnet, Deremot säger yj §. : Skulle
två Stånd stanna emot två,förfalle frågan,
och förblifve vid det som tillförene stadgadt
varit, utan att samma fråga må kunna vid
den Riksdagen å njo väckas eller upptagas.
Den 14- December.
Derutaf måste jag draga den slutsats, att endast
75 §. bär kan tjena till efterrättelse, och
att användandet af den 73:dje saknar all grund.
Herr Cederschjöld-. Jag instämmer med
den siste värde Talaren, att 73 §. Riksdagsordningen
här icke kan tillämpas , enär Stånden
stannat två emot iva. För öfrigt skall jag
utbe mig, att fa förklara en anmärkning , som
blifvit gjord. Man har särdeles fästat sig vid
den omständigheten, att en underdånig Skrifvelse
måste till Kongl. Maj:t öfverlemnas, och att
en sådan icke skulle kunna uppsättas, då 3
Stånd stannat emot 2. Men om alla 4 Stånden
hade afslagit Betänkandet, eller sorn nu ,
2 Stånd stannat emot 2, så ser jag ingenting,
sorn kan hindra ExpeditionsTÖtskottet, att uppsätta
en underdånig skrifvelse, hvaruti Kongl.
Maj:t underrättas om det skick , hvaruti frågan
för närvarande sig befinner.
Friherre Cederström: Det är verkligen
förundransvärdt, att man vill jäfva den 73 §:n
derföre, att 2 Stånd ingenting beslutat, och likväl
för samma fall använda den 75:te. Jag har
alltid trott alla 4 Ståndens beslut erfordras, innan
2 Stånd kunna sägas stanna emot 2, samt
att sådant ingalunda kan sägas inträffa , enär
tvenne af Riks-Stånden icke något beslutat.
Jag skulle derföre förmoda, att då Ridderskapet
och Adeln ännu icke yttrat sin röst, detta
måste ske, så vida Ridderskapets och Adelns
mening är , att Kongl. Majit icke skall helt och
hållet blifva utan svar i ämnet.
Den 14 December.
Herr Mannerstam: Jag känner ganska
val, huru förhållandet är med lagfrågor, hvilka,
när tvä Stånd stanna mot två, anses såsom
afslagne. Beträffande åtskillige Ledamöters yttrande
, att målet bör afgöras tillsammans med
dithörande Constitutions-frågor , tror jag icke,
att detta sammanhang är så oskiljaktigt, att
ju Särskildta Utskottets Betänkande kan för sig
antagas.
Herr Lagerhjelm : Just uti Riksdags-Ordningens
ordalydelse finner jag inneboende den
vishet, som är användbar för , och synes ha
förutsett, ifrågavarande fall. I 75" §. saknas
den bestämda tydning, som föreskrifver, att
ett definitift beslut måste fattas af hvarje Stånd,
hvilken tydning förekommer i den 73. Jag
tror således , att ingen , utan tolkning af Grundlagens
anda, här skall kunna tillämpa den sednare.
Då nu 83 §. Regerings-Formen säger ,
att Grundlagarne skola, efter deras ordalydelse,
tillämpas, hemställer jag till Ridderskapet och
Adeln , om man icke bör rätta sig efter den
§., som utan all slags tolkning är användbar.
Herr Grefven och Landt Marskalken yttrade
, ått hvad Ja-Propositionen angick, fortfor
Herr Landt-Marskalken, att för dess del
anse Ridderskapets och Adelns förblifvande
vid dess förra beslut, eller, 60m vore det
samma, instämmande i Preste - Ståndets inbjudning,
böra i Ja - propositionen upptagas.
Beträffande åter Nej-propositionens innehall,
hvarom nu blott syntes vara fråga, så enär
Den >4 December.
Ridderskapet och Adeln icke tycktes vilja antaga
Friherre Cederströms förslag, trodde Herr
Landt-Marskalken sig böra hemställa, om Ridderskapet
och Adeln behagade till Contra proposition
godkänna det af Herr von Hohenhausen
gjorde förslag, att Ridderskapet och Adelo
borde hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla, att Riksens Ständer, i anseende till
de mångå och vigtiga mål, sorn under innevarande
Riksdag förevarit, icke medhunnit ingå
i en-fullständig pröfning af Särskildta Utskottets
förevarande Betänkande, samt att Ridderskapet
och Adeln derföre till Kongl. Maj:t i
underdånighet öfverlemnade berörde Betänkande,
med underdånig anhållan, att Kongl. Maj;t
täcktes i anledning deraf intill nästa Riksdag
vidtaga den åtgärd Kongl, Maj:t kunde finna
tjenligast.
Ropades Ja och Nej.
Herr Hjerta: På sätt jag hört rösterne
utfalla, skulle jag tro det vara några Ledamöter,
som icke vilja tillåta någon Contra-proposition.
Jag får vördsamt förnya min anhållan,
att mitt förslag antingen mä antagas såsom
Contra - proposition, eller såsom tillägg till
den af Herr von Hohenhausen föreslagna, hvarpå
han förklarat sig gerna vilja ingå, och hvars
igenom den minsta möjliga ändring i Ridderskapets
och Adelns förut fattade beslut uppkommer.
Herr CederschjöldOm jag rätt fattat
694
Den 14 December.
Herr von Hohenhausens mening, finner jag för
min del ganska lämpligt att, pä sätt häri föreshgit,
öfverlemna målet till Kongl. Maj:t , till
vinnande'af nödiga förberedelser för ämnets1 afgörande
till nästa Riksdag.
Herr Lefren'. Jag vågar vördSamt föra
Ridderskapet och Adeln till minnes, att det
var jag, som begärde votering. Jag anlwiU derom
straxt efter, sedan Herr Grefven och LandtMarskalken
till Ridderskapets och Adelns bifall
framställt Friherre Cederströms förslag. Det
lärer således vara min rätt , att få till Contra,
proposition antaget det förslag , på hvilket
voteringen begärdes.
Herr Grefven och Landt-Murskalken yttrade,
det han af den förefallne discussionen
tyckt sig hafva inhämtat, att Ridderskapet och
Adaln icke önskade Friherre Cederströms förslag
till Contra-proposition, och af sådan anledning
gjort Proposition å Herr von Hohenhausens förslag.
Enär nu detta sednare icke eller af Ridderskapet
och Adeln godkändes, vore Herr LandtMarskalken
föranlåten hemställa, om Ridderskapet
och Adeln tilläfventyrs önskade, attHerr Hjertås
förslag måtte till Contra-proposition antagas.
Friherre Björnstjerna: Som Ridderskapets
och Adelns sista gången fattade beslut tycktes
innebära, att Ridderskapet och Adeln åtminstone
icke vill afhända sig rättigheten att lära
känna de förändringar, som göras i Betänkandet;
så enär dessa förändringar icl|e kunna ske
Den 14 Deternber
annorlunda än en bloCj och Betänkandet icke
kan punktvis pröfvas, tror jag enda sättet , att
åstadkomma elen önskade jemkningen vara , att
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla , det
Ständerne ma vid nästa Riksdag få sig öfverlemnadt
ett fullständigt arbete med tillfrågan, om
Ständerne dermed äro nöjde eller icke. Detta
vinnes genom Herr Hjertås Proposition , men
icke genom Herr von Hohenhausens.
Herr Hjerta: Om det blir frågan om valet
emellan att bifalla hufvtidgrunder, hvilka
man icke pröfvat, eller att låta saken hvila,
så skall jag icke ett Ögonblick tveka , att rösta
för dess hvilande, emedan i Betänkandet
linnes en hufvudgrund , hvilken jag ej kan gilla
, en annan åter, hvilken jag anser för utsträckt.
Jag har derföre sökt den medelväg , att Riksens
Ständer icke böra bestämdt gilla något,
och att, efter sorn Kongl. Maj:t i alla fall kan
vidtaga hvilka åtgärder Han behagar , vi böra
svara , att Utskottet väl bearbetat ämnet, men
att vi icke hunnit fullständigt pröfva detta arbete
, hvarföre vi endast öfverlemne det till
Kongl. Majit med underdånig anhållan , att
Kongl. Majit i nåder behagade vidtaga de förändringar
Honom godt synas, och som äro verkställbara
, innan Rikets Ständer framlagt förslagen
till Grundlagsförändringar. Detta skall
icke hindra Kongl. Majit , att verkställa hvad
Han finner nödigt, och skall hvarken binda
händerna på Honom eller Rikets Ständer.
Herr Danckwardt: Herr Hjerta föreslår
69@
Den 14 December.
val Ridderskapet och Adeln, att icke bestämdt
bifalla något af hvad Särskildta Utskottet föreslagit;
men i hans förslag förekommer likväl fråsan
, att rnttsärenderna borde åtskiljas frände administrativa
Verken, äfvensom en underdånig
anhållan, att Kongl. Maj:t i öfrigt skulle vidtaga
de förändringar Han i anledning af Särskildta
Utskottets förslag kunde finna lämpliga.
Jag vet icke egentligen hvilka delar af frågan då
skola återstå, som skulle af Kongl. Majit för nästa
Ständer framställas, sedan Kongl Maj t afgjort,
hvad Han funnit tjenligt. Jag får derjemte förnya
hvad jag förut yttrat om Herr Hjertås förslag
, att Konungen skulle vid nästa Riksdag
framlägga för Ständerne sin tanka i detta ämne,
jag anser det alldeles olämpligt och tjenande
tili intetr Jag yrkar deremot, på sätt
jag förut framställt, och Friherre Åkerhjelm
samt Grefve af Ugglas nu äfven tillstyrkt, att
Särskildta Utskottets jemkningsförsiag må antagas
till Contra.proposition, samt att voteringspropositionen
må uppläsas och godkännas.
Herr von Hohenhausen: För att få slut
på denna tvistiga fråga, hvari Herr Lefrén lärer
äga att föreslå Contra-proposition , hemställer
jag , om icke den nödvändigt först måste
afgöras , innan vi skrida till hufvudsaken ,
enär till Contra - proposition 3 olika förslag
äro uppgifna : Friherre Cederströms , mitt och
Herr Hjertås, hvilka bägge sednare dock lätt
kunna förenas. För min del kan jag gerna afstå
från mitt förslag, om ordet: öfver lemnäs
borttogs. Då återstår Herr Hjertås och Fri
-
Deri 14 December.
697
herre Cederströms , emellan hvilka Ridderskap
pets och Adelns tanka måste bestämmas.
Friherre Björnstjerna; I anledning af Herr
Danckwardts yttrande vill jag blott påminna ,
att Konungen plägar i alla slags ämnen afgifva
Propositioner till Rikets Ständer, och att dy«
likt sker äfven i alla andra Constitutionela länder.
Jag vet derföre icke , hvad som kan hindra
Konungen , att till Ständerna öfverlemna ett
förslag äfven rörande detta ämne, öfverensstämmande
med Kongl. Majus höga åsigter
deraf. Skulle Ständerna göra jemkningar deruti
,så beror det ju på Kongl. Maj:t, att å deras
beslut sedermera göra hvad afseende Han i Nåder
finner för godt. Om åter Ständerne gillade
det, hade i alla fall Kongl. Maj:t initiativet.
Herr Grefven och Landt-Mar skalen hemställde
å nyo, om Ridderskapet och Adeln behagade
antaga Herr Hjertås förslag, som af
Herr Landt-Marskalken upplästes , till Contraproposition.
Ropades J a och Nej.
Grefve Hamilton Gustaf Wathier: Jag
hemställer vördsamt, om icke Herr Grefven
och Landt-Marskalken skulle behaga till Contra-proposition
låta å nyo uppläsa och för Ridderskapet
och Adeln derefter framställa det förslag,
som Herr Danckwardt och Fr h-rre Åkerhjelm
önskat, och som finnes i Särskildta Utskottets
Utlåtande.
6gS
Den 14 December.
Herr Berghmans Ambrosius Magnus: Jag
ber RiddersKapet och Adeln förlåta , att jag icke
kan dölja min förundran deröfver, att, sedan Ridderskapetoch
Adeln, i ett föregående Plenum,discuterat
öfver detta ämne i flera timmar, och fattat
ett lagligt beslut , Ståndet nu återtagit denna discussion,
och satt i fråga ingenting mindre , än
att upprifva beslutet, och votera om igert. Jag
anhåller om uppläsande af den Votérings.proposition,
som bifölls förra gången. Jag tror
intet annat tillägg dervid kan göras, än ett sådant,
som icke till det minsta förorsakar någon
ändring i förra beslutet. Jag. anser Herr von
Hartmansdorff hafva träffat det rätta. Jag tror
det icke vara värdigt Ridderskapet och Adelö,
att så hastigt ändra sitt beslut. Preste-Ståndet
har gifvit oss ett vackert exempel i denna fråga.
Jag vet icke af hvad anledning Särskildta
Utskottet inkommit med sitt jemknings-förslag:
det lärer vara en sjelftagen tjenstaktighet, så
vida icke Stånden dit remitterat sina förra beslut.
Jag anhåller ödmjukast , att till Contraproposition
få Herr von Hartmansdorffs förslag,
som innefattar project till en underdånig Skrifvelse
till Kongl. Maj:t , att ämnet vid nästa
Riksdag må blifva, i sammanhang med Grundlags-
frågorne, afgjordt.
Herr Hjerta: Jag anser det vara vigtigt,
att i Ja-propositionen uttryckes både Ridderskapets
och Adelns förblifvande vid sitt förra beslut,
och godkännande af Särskildta Utskottets
föreslagne Voterings-proposition.
Den 14 December.
699
Grefve Löwenhjelm _, GustafNär Ståndets
förra beslut åter kommit under öfverläggning
, när det är både lagligt och consequent ,
att vi i ämnet bestämdt yttre oss, när ett uppskof
är detsamma som ett afslag , när nästan alla
förslag i Särskildta Utskottets Betänkande
till verkställigheten bero på Kongl. Majrts Nådiga
välbehag, när det slutligen icke kan vara
consequent att låta en i 5 år beredd fråga hvila
ännu ytterligare 5 år till , så kan jag icke
annat än förena mig om den af Friherre Åkerhjelm
och Grefve af Uggas föreslagne Contraproposition.
Herr von Hartmansdorff: Det må vara ,
att det beror på Kongl. Majit, att fatta sitt beslut
utan Ständernes hörande5 men då Han begärt
deras yttrande, är det vigtigt, att det icke
blifver föihastadt. För min del är jag öfvertygad
om , att vi, genom bifall till Särskildta
Utskottets Betänkande skulle, annat att förtiga,
tillstyrka en sådan afsöndring af mål från
Regeringen till Domstolarnes befattning, att hennes
nödiga makt att dels bemedla dels fortskynda
ärender både genom Landshöfdingarne
och andra Embets-myndigheter, blefve förlamad,
samt att Närings-målen skulle blifva behandlade
af personer utan sakkännedom deraf, hvarigenom
medborgares både personliga och ägande-rätt
skulle äfventyras.
Herr Bibbing: Sedan jag nu icke mera
vågar hoppas någon förening emellan Ridderskåpets
och Adelns Ledamöter om någon af de
Den Jjf, December.
f&reslagne Contra-propositionerne, vagar jag
ödmjukast föreslå en annan : Vinner Nej, kommer
särskildt att öfverläggas om den framställnings
innehåll , hvilken kommer att i underdånighet
göras hos Kongl. Majrt.
Grefve af Ugglas: Jag ämnade just föreslå
detsamma som Herr Ribbing, emedan det
går fortare att votera, än att idkeligen öfverlägga,
utan att någonsin komma till något slut.
Herr Gref ven och Landt-Marskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade
tiil Contra-proposition antaga det af Herr Danck>
wardt samt Friherre Åkerhjelm med flere Ledamöter
gjorde förslag, att Riksens Ständer
borde, med åberopande af de utaf Särskildta
Utskottet anförde Hufvudgrunder, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla , det Kongl. Maj:t
j Nåder må täckas till verkställighet befordra
de delar af Särskildta Utskottets Betänkande,
Kongl. Maj:t finner leda till Styrelsens förenkling
och till inskränkning i Embetsmännens antal,
Ropades Ja och Nej.
Herr Berghman: Jag beder ödmjukast,
att den förra Voteringg-propositionen må blifva
uppläst, som innefattas i Ridderskapets och
Adelns Protocolls-Utdrag öfver beslutet i samma
ämne.
Herr Riben Carl Wilhelm : Då det nu
tyckes vara temmeligen gifvet, att discussionen
Den i4 December.
icke kan slutas, utan tvenne voteringar, så anhåller
jag, att föremålet för den första må blifva
bestämmande af Contra-propositionen för
den andra,
Herr Grefven och Landt-Mar skalken yttrade,
att då Ridderskapet och Adeln ej syntes
kunna förena sig om Contra-propositionens innehåll,
finge Herr Landt-Marskalken hemställa,
om Ridderskapet och Adeln behagade först genom
votering afgöra , hvilken af de framställde
6ärskildte meningarne borde till Contra-propo»
siton antagas.
Grefve af Ugglas: Det föreföll mig, som
den sist framställda Contra-propositionen blef
af Ridderskapet och Adeln roed en betydlig pluralitet
af Ja besvarad.
Herr Hjerta: Jag hemställer vördsamt,
om icke den första voteringen kunde blifva ,
huruvida Ridderskapet och Adeln till Contraproposition
antager mitt, eller Friherre Åker»
hjelms, förslag.
Herr Lagerhjelm\ Det har synts mig allmänt
utgöra Ridderskapets och Adelns tanka
att intet beslut bör fattas , utan att frågan, hvarom
det handlar, förut blifvit discuterad. Likväl
förekommer i Friherre Åkerhjelms förslag
ett antagande af hufvudgrunderne. Hvilka äro
då dessa hufvudgrunder 5 har man väl öfverlagt
om dem? Jag skulle derföre heldre önska
Proposition i likhet med hvad Jrlerr Ribbing
ost
Den 14 December.
föreslagit, hvarigenom Nej-propositionen förekom
endast i allmänna ordalag.
Herr Ribbing: Jag tror, att detta vore sä
mycket rättare, som man derigenom tilläfventyrs
kunde undvika tvenne voteringar.
Friherre Åkerhjelm: Jag anser nrig böra
upplysa, att i den af mig omnämde Proposition
icke står godkännande , utan åberopande af hufvudgrunderne,
hvilket sednare ord lemnar något
mera latitud åt beslutet, ehuru nära dessa begge
ligga intill hvarandra. Kör öfrigt förenar
jag mig med Herr Hjerta rörande Ja propositionen,
att dep bör innefatta icke blott Ridderskapets
och Adelns förblifvande vid sitt förra
beslut, utan äfven godkännande af den utaf
Särskildta Utskottet till omröstning uti Nämnd,
om så skulle behöfvas , föreslagne Voteringsproposition.
Herr von Hohenhausen: Om det blott
vore en eller två Contra-propositioner ifråga,
kuride Herr Ribbings förslag gerna antagas. Men
om till ex. de voro ännu flere, kunde det hända
, att Ridderskapet och Adeln icke stannade
vid någon. Jag anhåller derföre, att, när jag
afstått från det af mig framställda förslag,
votering emellan Herr Hjertås och Friherre
Åkerhjelms föreslagne Contra-propositioner genast
må företagas.
Herr Lagerhjelm : Jag öfverlemnar åt hvem
sorn helst att bedöma, om icke, i händelse ja
-
Den 14 December,
703
propositionen blir sådan, som Friherre Åkerhjelm
nu föreslagit, den i formelt hänseende är
otjenlig.
Herr Grefven och Landt Marskalken förklarade,
det han för sin del, i likhet med hvad
flere Ledamöter äfven yttrat, ansåg det vara
nödvändigt att Ridderskapet och Adeln, för
att hunna komma till slutelig pröfning af målet
, först genom särskild Votering bestämde
Contra-propositionens innehåll 5 och då Herr
Hjertås samt Friherre Åkerhjelms förslag tyckts
framför de öfrige meningarne af Ridderskapet
och Adeln omfattas, finge Herr Landt-Marskalken
framställa följande Voterings-proposition :
Den, som till Contra-proposition antager
Herr Hjertås förslag, att Rikets Ständer böra
till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna det
Betänkande, som deras Särskildta Utskott utarbetat!
innehållande förslag til! Reglering af
Rikets Embets-verk , åt hvilket förslag Rikets
Ständer, för de mångfaldiga och vigtiga göromål
, hvarmed de under denna Riksdag varit
sysselsatte, icke medhunnit att gifva en fullständig
handläggning, helst dessutom Grundlagsförändringsr
stå i ett nära sammanhang med antagandet
af hvarje förbättring i dessa Verks organisation,
och sådane icke, enligt RegeringsFormen,
vid denna Riksdag kunna för Kongl.
Maj:t i underdånighet framläggas, med underdånig
anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes intill
nästa Riksdag, då desse förändringar kunna af
Riksens Ständer beslutas och till Kongl, Maj;ts
Den 14 December.
Sanction öfverlemnas, Nådigst vidtaga alla sådane
åtgärder , så väl i anseende till de Rättsfrågors
afsöndrande från Styrelse-vcrken , som
äfven Embets- och Tjenstemän* tillsättande och
öfrige förberedelser till en ny Organisation af Styrelse-verken
j hvilka Kongl. Maj:t anser vara
öfverensstämmande med den höga åsigt , hvari
Kongl. Maj;t, med anledning af Riksens Ständers
då framläggande beslut om Grundlags förändringarne,
går att antaga eller förändra det
nu underdånigst afgifne förslaget j erkännande Rik*
sens Ständer, att detta förslag icke kan vara utan
brister, dem de likväl hoppas, skola under
en skyddad Tryckfrihet upptäckas, offentliggöras
och rattas; äfvensom att Kongl. Maj:t; till
hvars vishet Riksens Ständer, i detta som andra
fall, hysa ett fullt förtroende, täcktes för Rikets
nästkommande Ständer Nådigst framlägga förslag
till de ändringar och förbättringar, som
Kongl. Maj:t kan finna deri böra göras , så att
denna af Rikets Ständer länge önskade, samt
för Folkets och Thronens gemensamma fördel
vigtiga angelägenhet måtte kunna till slut
bringas , samt ordning, säkerhet och förtroende
stärka de band, som förena Sveriges Lagkrönte
Konung med dess Laglydiga Folk; voterar
Ja?
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner
Den 14. December. yo5
Vinner Nej, kommer Friherre Åkerhjelms
förslag, att Riksens Ständer, med åberopande
af de utaf Särskildta Utskottet anförde Hufvudgrunder
, böra hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit må täckas t Nåder
till verkställighet befordra de delar af Särskildta
Utskottets förslag, Kongl. Majit finner leda
till Styrelsens förenkling och till inskränkning
i Embetsmännens antal, att utgöra Contra-proposition.
Hvilken Voterings-proposition af Ridderskapet
och Adeln godkändes, samt anslogs.
Sedan 47, 44, 45 och 46 §. §. i Riddarhus-Ordningen
blifvit uppläste, börjades Voteringen
klockan | till 11 om aftonen, och befunnos
vid Voteringens slut klockaa ~ till, 12
om aftonen, sedan en Voterings-sedel blifvit
undantagen och förseglad , samt de Öfrige Voterings-sedlarne
öppnade, rösterne hafva utfallit,
som följer:
J 3 ~~ 3 8*
Nej —- 40.
I följd hvaraf, och sedan det vid Voteringen
särskildt lörde Protocoll blifvit uppläst ,
Herr Gref ven och Landi-Marskalken förklara
de,
det Friherre Åkerhjelms ofvanberörde förslag
till Contra-proposition således blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallet; Och hemställ.
Ridd. o. Ad. Fröt. XI. Band. 4J
Den 14 December.
de Herr Grefven och Landt-Marskalken, om icke
Voterings - propositionen , rörande sjelfva
Hufvud frågan , nu mera kunde erhålla följande
lydelse ;
Den som anser, att Ridderskapet och Adeln
bör förblifva vid dess i frågan om reglering
af Rikets Styrelseverk redan fatrade beslut
, samt godkänna den af Särskildte Utskottet
löreslagne Voterings-proposition » voterar
Den det ej vill, voterar
Nej; . '
Vinner Nej, komma, med åberopande af
de utaf Särskildte Utskottet anförde Hufvudgrurtder
, Riksens Ständer att hos Kongl. Majtt
1 underdånighet anhålla , det Kongl, Maj;t i
Nåder må täckas till verkställighet befordrade
delar af Särskildta Utskottets förslag. Kongl.
Maj:t finner leda till Styrelsens förenkling och
tili inskränkning i Embetsmännens antal.
Herr Lagerhjelm : Då jag icke kan finna
annat , än att ja-propositionen , sådan den nu
blifvit föreslagen , innebär tvenne beslut; hemställer
jag, att den del deraf rriå uteslutas,
sorn godkänner Särskildta Utskottets Voteringsproposition.
Herr Berghman : Jag instämmer mad Herr
Den 1/f. Decémhtr.
Lagerhjelm deruti, att Ja-propositionen endast
bör innehålla ett förblifvande vid det förra
beslutet.
Herr Pereswetoff Morath , Anders Wilhelm:
Icke annat än jag kunnat fatta, innebär
den af Herr Grefven och Landt-Marskalken
framställde Ja-proposition både Ja cch Nej;
nemligen förblifvande vid det förra Beslutet,
och gillande af Särskildta Utskottets föreslagne
Voterings-proposition. Jag instämmer derföre
med Herr Berghman deruti , att inan bör alldeles
utesluta senare delen af Ja-propositionen,
såsom innebärande en upplösning af den förra
delen.
Herr Riben : Jag utber mig att få underställa
de frenne siste Talarne det nog besynnerliga
förhållande , som skulle inträffa , om
Ja-propositionen blef efter deras önskan. Det
kunde då hända, att 2 Stånd stadnade emot
2, och att man icke annorlunda än genom
Nämnd kunde afgöra en fråga, som i Ståndens
Plena aldrig blifvit discuter.-d. Jag vågar derföre
hemställa , om icke Riöderskapet och Adeln
skulle vilja förena sig ornen likadan Proposition,
sorn Preste Ståndets beslut innefattar,
hvilket lyder på följande sätt vid slut : Hvarföre
och i händelse Borgare- och Bonde-S tånden skulle
vidhålla sin mening, frågan , enligt PresteStåndets
tanka , i kraft af y5 § Riksdagsordningen,
icke vid när varande Riksmöte kan
till afgörande upptagas och således icke heller
någon votering nu häröfver äga rum, i
Den December.
följe hvaraf och med af slående af de föreslagne
Voterings propositionerne, Preste-Ståndet
inbjudit Med Ständen att med Preste-Ståndet
härutinnan sig förena. Om nu Ridclerskaoet
och Adeln antager Preste-Ståndets inbjudning
, så vill det synas mig , som den underdåniga
Skrifvehen till Kongl. Majit kunde inskränkas
till en Berättelse om huru frågan i
hvarje Stånd blifvit behandlad. Om deremot
Ja-propositionen antages efter Herr Berghmans
önskan, ser jag ingen annan utväg, än att hänskjuta
saken till Nämd ; och jag hemställer till
den värde Ledamotens eget besinnande , huruvida
det kan vara iämpeligt, att, till en omröstning
i Nämd öfverlemna ett mål, som aldrig
inom Stånden blifvit discuteradt.
Grefve af Ugglas: Jag tror aldrig, att någon
votering i Nämnd kan uppstå öfver frågans
hvilande , eller öfverlemnande till Kongl. Majrt.
Det måtte vara en gifven sak, vid beslut öfver
alla jemknings - betänkanden , att det
Stånd , som förblifver vid sin förra mening,
til ika godkänner Voterings-propositionen. Om
två Stånd godkänna densamma, men de bägge
andra icke, så uppkommer ju allsintet resultat.
Jag underställer derföre , om icke den Proposition
Herr Grefven och Landt - Marskalken
nyss framställde , kan antagas.
Herr Cederschjöld: Afven jag anser den,
af Herr Grefven och Landt-Marskalken framställda
Ja-proposition innefatta tvenne frågor,
sorn böra skiljas, så att irågan om målets hän
-
Den 14- December.
7°9
skjutande till Förstärkt Utskott må särskildt
kunna afgöras. Det är icke ovanligt , att ett
Stånd anser en fråga , hvari två Stånd stannat
två , vara af beskaffenhet att icke gå till Förstärkt
Utskott 3 och det är denna rättighet, hvarom
jag anser, att Ridderskapet och Adeln bör förbehålla
sig att sedermera särskildt få yttra sin
mening.
Herr von Hohenhausen : Jag ser väl icke
någon fara vid , att åtskilja frågorna , på sätt
Herr Cederschjöld föreslagit * men lättast tror
jag ändamålet vinnas , om till Ja-proposition
antages Preste Ståndets beslut. Den naturliga
följden deraf blir, att, om två Stånd besluta ,
det frågan skall förfalla , och de tvenne andra ,
att den icke skall förfalla, Constitutions - Ut
skottet kommer att afgöra saken. Jag tror således
icke , att denna gång är skäl till något
undantag , eller att göra en särskild fråga af
Särskildta Utskottets Voterings - proposition ,
blott för att äfven derom få votera. Jag instämmer
derföre uti Herr Ribens Förslag, hvilket
synes öfverensstämma med deras tanka,
som, vid voteringen förra gången ämnet förevar,
vunnit, ehuru jag medger, att det strider emot
min egen.
Herr von Hartmansdorff: Jag anser det
vara oundgängligt att antingen åtskilja frågorna,
såsom visse Talare yrkat, eller ock förena sig
om målets hänskjutande till Nämnd • emedan
jag icke kan finna någon oundviklig nödvändighet
förhanden , att genast antaga Voterings
-
7io
Dea 14 December.
propositionen , på sätt Herr Grefve af Ugglas
framställt
Herr
Hjerta: Kongl. Majit har öfverlemnat
detta ämne till Rikets Ständer, icke för att
få vela Nämndens öfvertygelse , utan Ständernas-
egen , och jag anser det farligaste af allt
vara, att öfverlemna en fråga sådan, sorn denna,
till Nämnd. 75 § uttrycker tydligt, hvilka
Ärendtr kunna afgöras genom 3 Stånds Beslut,
samt, i händelse af skiljaktiga meningar,
hvilka frågor böra blifva _ Nämndfrågor, oell
hvilka böra förfalla. Denna fråga måste tillhöra
det senare slaget. Det säges äfven , att man
bör gifva något svar åt Kongl. Majit- Då anser
jag bäst, att lemna detta svar enligt med
sanningen . att två Stånd stadnat emot 2 , och
frågan förfallit, hvarföre jag tillstyrker Ridderskapet
och Adeln att förena sig med PresteStåndet.
Herr Lagerhjelm : Jag är förekommen af
Herr Bjerta till hvarenda bokstaf, emedan jag,
på den af några Ledamöter framställda frågan,
huru den underdåniga Skrifvelsen skulle komma
att se ut , blott ville svara , att den bör se ut ,
sora saken verkligen föthåller sig.
Herr Rosenblad _, Bernhard: Då frågan
innefattar tvenne delar, om förblifvande vid det
-förra beslutet och om sakens hänskjutande till
Nämd , tror jag, såsom Herr Cederschjöld, det
vara mest öfverensstämmande med ordningen,
att Ja.propositionen endast innefattar Ridder
-
Den 14 December.
skåpets och Adelns förblifvande vid sitt förra
beslut, och att Nämdfiågan särskildt får ^.fgöras.
Jag kan icke göra någon skillnad emellan
ett beslut, som fattas af Rikets Ständer, elier
af Nämd, der Grundlagen tillåter en sådan,
och af hvilken natur jag anser ifrågavarande
ämne vara.
Friherre Cederström,: Ridderskapet och
Adeln har vid voteringen antagit till Contraproposition
det sednare alternativet 5 men om
Ridderskapet och Adeln nu skulle vidja förklara
, att Ja-propositionen endast bör innehålla
ett förblir vande vid det förra beslutet, och icke
frågan om afgörandet genom Nämd, på det
skäl Herr Hjerta framställt, så torde hända,
att ett ännu sämre förhållande uppkommer,
och Kongl Maj:t alls icke kommer under fund
med Rikets Ständers tanka. Grundlagen har
likväl ganska bestämdt uttryckt, att i alla sådana
frågor, som icke äro Grundlagsfrågor, ett
beslut måste fattas. För min enskildta del har
jag redan till Protocollet yttrat, att jag anser
Utskottets voterings proposition i afseende på
sednare alternativet lagstndig * det får stå för
min räkning i Protocollet. I allt fall om frågan
går till Nämd , lärer Ridderskapet bch Adeln
icke kunna öfverträda, hvad formerna i
den delen föreskrifva , och afsäga sig rättigheten
att deltaga i Nämden, eller förklara, att
intet svar bör afgifvas.
Herr Lagerhjelm: Den siste värde Ledamoten
har funnit sig besvärad deraf, att Kongl.
Den 14 December.
Majit icke får veta Ständernas tanke. Jag hemställer,
om icke detta just nu är förhållandet,
då ingen discussion öfver sjelfva saken får äga
rum. Då det är fråga om att afgöra, huruvida
Betänkandet skall bifallas, eller icke, innan
det är discuteradt eller återremitteradt , hemställer
jag, huruvida det undergått en grundlagsenlig
behandling, äfven som huruvida Kongl.
Majit får veta Rikets Ständers tanka.
Herr Grefven oell Landt-Mar skalken hemställde
, om Ridderskapct och Adeln önskade ,
att i Ja-propositionen skulle uttryckas, det Ridderskapet
och Adeln under förblifvande vid dess
i frågan om regleringen af Rikets Styrelseverk
förut fattade beslut , instämde i Preste-Ståndets
inbjudning , hvarigenom berörde fråga , i kraft
af §, Riksdags-Ordningen, icke komme att
vid denna Biksdag till afgörande upptagas, och
således ej eller att votering inom Förstärkt Särskildt
Utskott underkastas.
Ropades Ja och Nej.
Herr Grefven och Landt-Marskalken föreslog
derefter , att Ja propositionen endast
måtte innehålla, att Ridderskapet och Adeln
förblef vid Dess i frågan förut fattade beslut.
Friherre Cederström: Det är icke nu i
anledning af Preste-Ståndets inbjudning , utan i
anledning af Särskildta Utskottets, som viskole
besluta, om saken skall gå till Nämd eller
icke. Preste-Ståndet har, genom sitt instäm
-
Den 14 December. ^ yi3
mande i Ridderskapets och Adelns förra beslut,
beredt det förhållande , att målet icke annorlunda
än genom Nämd kan blifva afgjordt.
Då de tvenne Stånd , sorn beslutat , att till
Kongl. Maj:t öfverlemna Betänkandet , redan
godkänt Voterings-propositionen , och PresteStåndet
sagt , att frågan bör förfalla, återstår
att bestämma , huruvida i Ja-propositionen äfven
Utskottets Voterings-proposition skall innefattas,
på det vi icke onödigtvis må behöfva
votera ännu tvenne gånger.
Herr von Hartmansdorff'-. Man borde icke
trötta Ridderskapets och Adelns tålamod
med det påståendet, att Nämnd måste äga rum,
när 2 Stånd stanna emot 2 i något skiljaktiga
beslut. Dat är icke här förhållandet, emedan
2 S'tånd alls intet beslutat i saken, utan blott
om uppskofvet , och just derföre kan icke någon
Nämnd äga rum, åtminstone efter mitt begrepp.
Kan man icke komma öfverens om behandlingssättet,
så lärer frågan i stället böra
till Constitutior.s-Utskottets afgörande hänskjutas.
Men detta skulle måhända åter inleda oss
i en allt för vidlyftig öfverläggning, hvarföre
jag instämmer med Herr Cederschjöld, och
vördsamt anhåller, att få höra Herr Grefven
och Landt-Marskalken förnya Propositionen.
Herr Mannerstam : Då vi redan erhållit
del af de 2;ne Stånds beslut, sorn förklarat målet
icke böra hvila, emedan de förblifva vid deras
förra mening, måste väl något beslut tillvägabringas,
oqh detta kan, ifall Ja vinner vid vo
-
Den 14 December,
teringen, icke ske utan genom Nämnd. Jag vill
väl icke bestrida etc åtskiljande af frågans
begge delar, men visserligen skulle det mycket
lindra Ridderskapets och Adelns besvär, om
de framställdes i en och samma Proposition.
Herr Cederschjöld: För min öfvertygelse
om nödvändigheten att åtskilja de begge särskilta
frågor, som utgöra föremål för denna discussion,
nemi. huruvida Ridderskapet och Adeln
bör, med förblifvande vid sitt redan fattade
beslut, instämma med Preste-Ståndet , samt
huruvida målet bör tili Förstärkt Utskotts afgörande
öfveriemnas , anhåller jag att få anföra
några skäl. Preste-Ståndet har instämt med
Ridderskapet och Adeln deruti, att frågan bör
hvila till nästa Riksdag; och har derjemte förklarat
, att den icke bör o Förstärkt Utskott
afgöras. När nu meningarne hos Ridderskapet
och Adeln härom äro så mycket delade, synes
hvar och en kunna sättas i tillfälle att i de särskilta
delarne yttra sin öfvertygelse endast derigenom
, att frågorna till besvarande särskilt framställas.
— Detta mäste var3 så mycket nödvändigare
, som i händelse Hogloflige Ståndet
också skulle besluta , att målet bör till Förstärkt
Utskotts afgörande öfveriemnas, den af
Utskottet föreslagna Voterings-proposition i alla
fall synes vaia origtig, helst 2 Stånd egentligen
icke i hufvudsaken fattat något beslut. Det är
således blott om tiden när beslut skall fattas,
nu eller vid nasta Riksdag , hvarom Ståndens
tankar äro d.la le. Votenngs-propositiotien hurde
derföre rätteligen blifva af ungefär följande
Den 14 December.
7,5
innehål] : Den ,som vill att frågan skall hvila till
nästa Riksdag, voterar Ja; den det ej vill, voterar
Nej; vinner Nej, kominer Riddrrskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet att frågan vid
innevarande Riksdag till pröfning upptaga, och
deröfver besluia. jag förnyar derföre min anhållan,
att ämnet måtte skiljas i sina särskilta
frågor,
Herr Lagerhjelm: Det är tydligt att huf
vudfrägan
är, huruvida '3 eller 75 §. Riksdags-Ordningen
är tillampelig för detta fall. I
händelse Ja-propositionen tillika kommer att
innehålla ett godkännande af Voterings propositionen,
så är denna fråga ured detsamma afgjord.
54 §. Riksdags-Ordningen lyder sålunda
: Dä Proposition till fattande af ett definitivt
beslut öfver en Konungens framställan
eller ett Betänkande eller en af enskildt Riksdagsman
väckt fråga är med la och Nej besvarad
^ och anmärkningar i saken under dis]cusserne
gjordaj bör Propositionen inrättas i enlighet
med dem/ och skulle målet under discurserne
skiljas uti flere delar, hvaröf ver särskildte
anmärkningar göras, skall, enär sådant äskåsj
Proposition öfver hvardera delen särskildt
anställas. Jag hemställer nu, 0111 icke den ifrågavarande
Ja-propositionen innehåller tvenne
särskildta ämnen, som utgjort roten för de
yttrade skiljaktiga meningarne.
Grefve af Ugglas: Jag skulle icke hafva haft
något att invända emot Herr Cederschjölds
framställning , om den skett för en eller annan
Den 14 December.
vecka sedan, men Riksdagen är slut i dag 8
dagar till. Om nu två Stånd stanna emot två,
så lärer marchen vara den,, att Särskildta Utskottet
skräll inkomma till Stånden med begäran
, att hänskjuta målet till Constitutions-Utskottet.
Constitutions-Utskottet åter säger kanske
, att votering i Nämnd skall verkställas;
men jag underställer , om allt detta är möjligt
att verkställa på en vecka, samt om icke då
Konungen skall blifva utan svar. Derföre vore
i mitt tycke bättre , att förena sig om något
sätt till frågans afgörande.
Friherre Cederström : Herr Cederschjöld
har upptäckt i Grundlagen ett alldeles nytt
sätt att besluta för Nämden, nemligen att votera
om , huruvida mål skola afgöras eller icke.
Det må vara Herr Professorn förbehållet, att
så der stifta Lag för ögonblicket, efter som
det faller sig. Jag skulle tro, att man bör hål.
Ja sig vid de former, som äro stadgade. I sådant
afseende har Grefve af Ugglas rätt upplyst
det blifvande forhållandet, i händelse iclce
i Ja-propositionen äfven kommer att inbegripas
Voterings-propositionens godkännande; men afsigten
måtte icke vara, att Ständerne pä sådant
sätt skola uppskjuta målet, enär det är deras
ovilkorliga pligt, att svara Kongl. Majit.
Herr 'von Hartmansdorff''. Om det är
Ständernas pligt att besvara Kongl. Maj;ts Nådiga
Skrifvelse, så är deras pligt, att hälla
Grundlagen i helgd, icke mindre. Ehuru stor
brådskan med detta måls afgörande än, efter
Den 14 December,
7>7
någras mening, må vara, bör man likväl icke
behandla det i strid mot Grundlagen. Jag anser
icke Nämnden, utan Constitutions-Utskottet
böra afgöra', huruvida målet skall upptagas eller
icke, och anhåller derföre än en gång, att
Herr Grefven och Landt-Marskalken behagade
från Ja-propositionen utesluta den af Särskildta
Utskottet föreslagna Voterings-propositionen.
Herr Cederschjöld: I händelse Ridderskapet
och Adeln förbi ifver vid sitt redan fattade
beslut, och således instämmer med Preste-Ståndet,
hemställer jag till Friherre Cederström,
om icke två Stånd komma att stanna emot
två, hvarigenom frågan skall förfalla, om icke
han deremot kan upptäcka något nytt hinder
i Grundlagen.
Herr Grefven och Landt-Marskalken yttrade
, att det torde vara både lättast och redigast,
att Ridderskapet och Adeln först blott
afgjorde sjelfva hufvudfrågan , i hvilket afseende
Ja-propositionen endast syntes böra innefatta
Ridderskapets och Adelns förblifvande vid dess
förra beslut, samt Contra-propositionen Friherre
Åkerhjelms förslag; hvarigenom lör öfrigt
den fördel skulle vinnas , att om Contra-propositjonen
vid Voteringen af Ridderskapet och
Adeln bifölls, den nu uppstådde tvistiga frågan
, huruvida målet borde för falla, eller öfverlämnäs
till Nämnd , komme att förfalla. Skulle
åter Ja-propositionen vid Voteringen virma ,
ägde Ridderskapet och Adeln alltid öppet , att
718
Den 14 December.
derefter särskildt afgöra nyssberörde tvistiga
fråga.
Herr Grefven och LuncLl - Marskalken
framställde alltså i öfverensstämmelse härmed ,
följande Voterings-proposition :
Den som anser, att Ridderskapet och Adeln
bör förblifva vid dess i frågan om Reglering
af Rikets Styrelse-verk redan fattade beslur,
voterar
Ja;
Den det ej vill , voterar
Nej;
Vinner Nej, komma, med åberopande af
de utaf Särskildta Utskottet anförde Hufvudgrunder,
Riksens Seander att hos Kongl. Majt
i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t i Nåder
må t fickas till verkställighet befordra de
delar af Särskildta Utskottets förslag, Kongl.
Majit tinner leda till Styrelsens förenkling och
till inskränkning i Embetsmännens antal.
Hvilken Voterings-proposition af Ridderskapet
och Adeln godkändes, samt anslogs.
Sedan 43, 44, 45 och 46 §. §. i Riddarhus-Ordningen
blifvit uppläste, börjades Voteringen
klockan 12 om natten ; Och befunnos
vid Voteringens slut klockan % till 1 om mor
-
Den 14 December.
7>9
gonen den 15 December, sedan en Voteringssedel
blifvit undantagen och förseglad, samt de
öfrige Voterings-sedlame öppnade, rösterne hafva
utfallit, som föijer:
Ja — 34-  Nej — 42.
I följd hvaraf, och sedan det öfver Voteringen
särskildt förde Protocoll blifvit uppläst,
Herr Grefven och Landt-Marsk af ken förklarade
, att Ridderskapet och Adeln således beslutar,
det Riksens Ständer borde, med åberopande
utaf Särskildta Utskottet anförde Hufvudgrunder,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl, Maj:t i Nåder täcktes till verkställighet
befordra de delar af Särskildta Utskottets
förslag , Kongl. Maj:t fann leda till Styrel:
sens förenkling och till inskränkning i Embetsmännens
antal.
Herr Lagerhjelm: Jag får vördsamt till
Protocollet anmäla min reservation emot det
af Ridderskapet och Adeln nu fattade beslut ,
hvarigenom hufvudgrunderne i Särskildta Utskottets
Betänkande blifvit åberopade , mot hvilka
jag gjort anmärkningar, utan att Högloflige
Ridderskapet och Adeln sig yttrat , huruvida
dessa anmärkningar förtjena äterremiss, eller ej.
Herr Cederschjöld■ Afven jag anhåiler
vördsamt, att till Protocollet få reservera mig
emot det fattade beslutet.
720
Den 14 December.
Herr Hjerta: Jag får reservera mig emot
det fattade beslutet , huvudsakligen på den
grund Herr Lagerhjelm anfort, att hufvudgrunderne
icke förevarit till pröfning.
Herr Riben förenade sig med Herr Hjerta.
Herr von Hartmansdorff': Såsom grund
för den reservation jag nu får anmäla emot
Ridderskapets och Adelns nyss fattade beslut ,
åberopar jag hvad jag förut flere gånger yttrat*
och lorenar mig föröfrigt med Herr Lagerhjelm.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
yttrade, att sedan Contra-propositionen vidden
nyss verkställde voteringen blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallen, torde frågan om
målets öfverlemnande till Nämnd komma att
förfalla ; hvaruti Ridderskapet och Adeln äfven
hördes instämma.
Friherre Åkerhjelm : Jag hemställer vördsamt,
huruvida, i anledning af det beslut Ridderskapet
och Adeln nu fattat, de öfrige Stånden
må inbjudas, att deruti instämma.
Herr Lagerhjelm: Jag hemställer lika
vördsamt, huruvida Ridderskapet och Adeln
kan inbjuda Preste - Ståndet att instämma med
sig , då detta Stånd redan förut en gäng fråntradt
sitt beslut, för att förena sig med Ridderskapet
och Adeln. Det skulle då ånyo frångå
den mening det en gång biträdt, och detta
anser jag icke kunna förmodas.
Friherre
Den 14, December.
72*
Friherre Åkerhjelm: Min mening m»d inbjudningen
var, att den egenteligen skulle ställas
till Borgare- och Bonde-Stånden, för att få
expeditionen till Kongl. Maj:t fullständig. Det
är särdeles i anseende till den sista omständigheten
, som jag vågar förnya min anhållan ;
emedan Ridderskapet och Adeln något mera modifierat
sitt beslut, som annars föga skiljer sig
från Borgare- och Bonde-Ståndens.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
frågade , om Ridderskapet och Adeln önskade,
att de öfrige Riks-Stånden skulle inbjudas , att
uti Ridderskapets och Adelns nyss fattade beslut
instämma.
Ropades J a och Nej.
Grefve Hamilton: Kanhända Herr Grefven
och Landt-Marskalken skulle täckas framställa
Proposition på inbjudning endast till Borgareoch
Bonde-Stånden,
Friherre Cederström: I anledning af den
invändning, 60m af Herr Lagerhjelm blifvit
gjord emot en inbjudning till de öfrige RiksStånden,
att instämma uti Ridderskapets och
Adelns fattade beslut, vili jag blott hafva äran
yttra, att denna inbjudning ej innebär något
ryggande af den Ridderskapet och Adeln förra
gången gjorde. Ridderskapet och Adeln har
egenteligen icke förr gjort någon inbjudning i
denna fråga; men då Ridderskapets och Adelns
Ridd. o. Ad. Prot, XI. Band. 46
Sen 1Å December.
förra beslut var fattadt innao de andra Stånden
bestämt , huruvida målet skulle hvila , var det
r aturiigt, att Protocolls Utdrag skulle expedieras
till alla 3 Stånden, Preste-Ståndet obetaget
att vid dess förra beslut förblifva.
Herr Lagerhjelm.: Om jag icke bedrar
mig, hade Preste-Ståndet beslutat, att med
frånträdande af sin förra mening instämma uti
Ridderskapets och Adelns. Detta har i san.
ning icke särdeles Jyckats, Att nu åter inbjuda
två Stånd ensamt, blir åtminstone en nyhet,
hvarpå aldrig förr varit exempel.
Herr Grefven och fiandt-Marskalken hemställde
å nyo, om Ridderskapet och Adeln önskade,
att de öfrige Riks-Stånden skulle inbjudas,
att uti enahanda beslut med Ridderskapet
och Adeln sig förena.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och LandtMarskalken
förklarade, att som, efter hvad
han tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej, Propositionen
blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallen.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Utlåtanden:
Din i4 Dectmbcri yal
JFrån Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskotien ;
Af dea n dennes:
N:o 657. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte Betänkande
, öfver väckt motion om undersökning af
de Civile Läroverkens närvarande beskaffenhet,
Frän Stats-Utskottet i »
Af den 13 dennes:
N:o 658. I anledning af Kongl. Maj:ts NS*
diga Skrifvelse, angående ändring uti Instructionen
för Riksens Ständers Revisorer m. m.
N:o 66r. Angående förslag till Voteringspropositioner
i målet, rörande ersättning för
Svenske Medborgares lidne förluster genom
uppbringningar.
N:o 662. I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss uppå Herr Öfverste-Lieutenanten
Gustaf Hjertås underdåniga ansökning om återvinning
af försuten tid för inlösen af åtskilige
Discont-Assignationer.
N:o 663. I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss uppå Landt-Räntmästarens i Blekinge
Län P. J. Rönströms underdåniga ansökning
om återfående af försuten tid för inlösen af
4
Den 14 Dceember,
2:ne stycken af Malmö f. Discont-Verk utgifne
Obligationer.
Frän Förstärkta Stats• Ut skottet:
Af den 11 dennes:
Nlb 659. Dels angående skiljaktigheter i
afseende pä stadganden uti den föreslagne nya
Bevillnings-Förordningen, dels rörande Fullmaktérs
och Lysnings-sedlars förseende med Stamp
ladt papper samt Tidningars stämpling.
N:o 66q. Angående en bestämd afgift till
Veneriska smittans hämmande.
Frän Banco-Ut skottet .*■
Af den 13 dennes:
N:o 103. Angående föreskrifter uti Banco-Reglementet
i sammanhang med Riksens
Ständers Beslut om Allmänna Magazins-Inrättningens
upplösning.
Upplästes följande från Riddarhus-Utskottet
inkomne så lydande 3:ne Memorial;
(Se Bilagorne N:is 1, 2 och 3.)
Dessa 3tne Memorial lades på bordet.
Den 15 December f. m.
Höglofljge Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan £ till 3 om morgonen den iy December.
In Fidem Protocolli.
O. J. Lagerheim.
Måndagen den 15 December.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Justerades följande :
Utdrag af Protocollet hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm den
14 December i823-
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Statsutskottets
den 9 dannes under N:o 653 aflåtne
, samt följande dagen på bordet lagde, Memorial,
angående slutliga bestämmandet af arfvoden
för någre biträdande, äfvensom ersättning
för Renskrifnings-kostnader. Ut Snpra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Särskildta
Utskottets den 8 dennes under N:o 50
afgifne, samt den 10 derpåföljde eftermiddagen
Den iS December f, m.
pä bordet lagde, Betänkande, öfver förslag till
sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljaktiga
meningar , i frågan om Reglering af Rikets Styjelse-Verk;
fann Ridderskapet och Adeln för
godt besluta , att Riksens Ständer borde , med
åberopande af de utaf Utskottet anförde hufvudgrunder,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl, Maj:t i Nåder täcktes till
verkställighet befordra de delar af samma för6lag
Kongl. Maj:t finner leda till Styrelsens förenkling
och till inskränkning i Embetsmännens
antal; Genom hvilket beslut frågan om den utaf
Utskottet i detta ämne föreslagne Voteringsproposition
komme att förfalla; Och skulle de
öfrige Riks-Stånden inbjudas, att uti detta beslut
med Ridderskapet och Adeln sig förena.
Ut Supra,
Upplästes till justering och godkändes föl|ande
Expeditions-Utskottets insände Förslag
till Riksens Ständers underdånige Skrifvelser till
Kongl. Majit:
N:o 401, Angående förändringar och tillägg
uti den Instruction, som under den 10 Junii
1812 finnes utfärdad för Riksens Ständers
Revisorer öfver Banco- och Riksgälds-Verken,
N:o 40a. Angående anordning uppå Banken
af det Creditiv, Riksens Ständer beviljat
till Spannemåls-uppköp vid inträffande svårare
missväxt.
Den 1S December f. m. ji?
N:o 403. Angående yrkad frihet till svedjande
ä Skattehemmans ägor.
N o 404 Angående Fabriks-Gesällers stillande
under Tjenstebjons-Stadgan.
N:o 409. Angående Privilegia Exclusiva
för nya i Riket förut okände Slöjde-Inrättningar
m. ni.
N:o 406. Angående upphäfvande af Landshöfdingarnes
Domsrätt i Enskiftes-mål.
N:o 407. I anledning af Kongl. Maj:fs Nådiga
Proposition , om ändring i nu gällande
föreskrifter för Arrende - Spannemålens utgörande
vid Kungsgårdar och derunder lydande
hemman.
Upplästes till justering och godkändes Expeditions
Utskottets afgifne förslag till 48 §. a;!
Riksdags Beslutet, angående Val af Riksens Staa.
ders Justitiae Ombudsman m. m.
Vid förnyad föredragning af Förstärkta StatsUtskottets
den 11 dennes under N:o 659 aflåtne
, samt den 14 derpåföljde på bordet lagde ,
Memorial, dels angående skiljaktigheter i afseende
på Stadganden uti den föreslagne > ya
Bevillnings Förordningen, dels rörande Fullmak
-
rr 28 Den iS December f sn,
ters och Lysnings-sedlars förseende med stämpladr
papper, samt Tidningars stämpling; fann Ridderskapet
och Adeln, att samma Memorial borde
till Bevillnings-Utskottet öfverlemnas.
Då nu å nyo föredrogs Förstärkta Statsutskottets
den 11 dennes under N:o 6<5o aflåtne
, samt den 14 derpåföijde på bordet lagde ,
Memorial, angående en bestämd afgift till Veneriska
smittans hämmande; fann Ridderskapet
och Adeln, att samma Memorial borde till
Stats- och Bevillnings-Utskotten öfverlemnas.
^ Föredrogs å nyo och bifölls Banco- och
Lag-Utskottens den 10 dennes under N:o 99
afgifne, samt den ia derpåföijde eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, med förslag
till Ansvarighets-Lag för Directeurerne vid Discont-Contoiren
i Götheborg och Malmö.
Företogs till pröfning Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens den 9
dennes, under N:o afgifne, samt den 12
derpåföijde eftermiddagen på bordet lagde, Utlåtande
, öfver gjorde anmärkningar vid Utskottens
förut roeddeldte Betänkande, i frågan
om en Statistisk Bureaus och Socken-sällskaps
inrättande.
Den 1S December j. m.
7=9
Herr Ribbing, Arvid: Vid förra tillfället,
då Utskottens Betänkande återremitterades,
hade jag äran anföra de skäl, hvarföre det syn.
tes mig mindre lämpligt att, på sätt Utskotten
föresiagit, ytterligare inom hvarje församling
bilda ett råd eller sällskap. Ridderskapet
oell Adeln torde nu finna tjenligast, att förena
sig i Borgare.Ståndets beslut om afslag , sä
mycket hellre, som i det Betänkande vi i dag
på morgonstunden skäliger, obesedt antogo, Särskildta
Utskottet äfven gjort en framställning i
detta ämne, sådan sorn man synes önska.
Herr •von Hartmansdorff, August: Hvad
frågan om en Statistisk Bureau beträffar, har
Ridderskapet och Adeln redan afgjort densamma,
genom antagande af Särskildta Utskottets
Betänkande, hvarest upprättandet af ett Statistiskt
Contoir, sidan 169, är föreslaget. Men
här är äfven fråga om, att inom hvarje församling
inrätta fyra särskildta myndigheter, hvarföre
jag anhåller om Proposition på afslag i
denna del.
Herr BibenCarl Wilhelm: De Leda
möter,
hvilka, då denna fråga första gången förevar,
yttrade betänkligheter mot Sockne-Nämnders
inrättande, hafva ej ens rönt den tillfredsställelsen
, att finna sina anmärkningar vederlagde.
Utskotten hafva blott svarat, att Utskotten
ej funnit skäl att frångå sitt förra Utlåtande.
Utskotten täcktes derföre ursäkta , att de
Ledamöter, som då gjorde dessa anmärkningar,
icke eller nu kunna frångå sin öfvertygelse.
Den iS December f tn.
Man talar mycket om Municipal-Styrelser,
och detta ord tyckes just nu vara på modet.
Jag älskar dem äfven, men just derföre vågar
jag bestrida sådana åtgärder, sona endast skola
bidraga, att göra dem besvärliga. Allt sedan
1809 har man visat en sådan serdeles ifver, att
organisera Comittéer och Sällskaper af alla slag,
att sluteligen , om det sä framgent fortfar, man
torde få svårt att finna ett Backstuguhjon på
landet, sorn ieke är Ledamot af någon Comittée.
Friherre Cederström, Jacob: Jag anhåller,
att få fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
på de omständigheter, hvaröfver jag
förra gången yttrade mig. Afsjgten med Utskottens
förslag är alldeles icke, att multiplicera
Municipal-Inrättningarnes antal , utan blott
att skaffa upplysningar om hvad j hvarje ort
produceras, och derigenom bereda produeternes
afsättning till en annan ort, der de ej finnas.
Att disputera om namn, lönar icke mödan.
De äro af föga betydenhet, ty om man
kallar Inrättningen Kyrko Råd, Husbålls-Sällskap
, Socken-Nämnd eller Socken-sällskap, är
alldeles likgiltigt; men att vilja hindra upplysningen,
är högst undransvärdt. Då genom den
närvarande organisationen denna upplysning icke
kan vinnas, så ser jag ingen skada uti , att
tillåta Allmogen bildandet af sådane Sällskaper ;
Bonde-Ståndet, hvars interesse frågan närmast
rörer, har redan bifallit Betänkandet, äfvensom
Presterne, hvilka likaledes äro nära bekanta
med ämnet. Rjdderskapet och Adeln har egentligen
fästat sig dervid, att det skulle åstad
-
Den iS December f. nu
73*
komma en sammansättning af nya Sållskaper ;
men om man ej vill fästa sig vid ord, utan vid
sak, skall man finna’, att de anmärkningar, som
från Ridderskapet och Adeln åtföljde återremissen,
angingo icke sak, utan form. Långt
ifrån att med Borgare-Ståndet instämma i afslagrtror
jag, att vi böra förena oss med Preste-
och Bonde-Stånden i bifall till Betänkandet.
Friherre HjertaFredric: Jag har reser
verat
mig mot Betänkandet , emedan jag funnit
ganska öfverflödigt, att skapa flere MunicipalJnrättningar,
hvarigenom sluteligen de styrande
skola blifva flere, än de lydande. Jag vill icke
göra några vidare anmärkningar , utan anhåller
blott om afslag.
Herr Riben : Jag har aldrig ett ögonblick
betvillat, att Utskottens afsigt varit god; jag
har blott satt i fråga , om det afsedde ändamålet
lyckats5 hvilket jag högeligen vågar betvifla.
Friherre Cederström har fästat mycken
vigt vid den upplysning han anser den föreslagna
inrättningen skola i statistiskt afseende
åstadkomma. Jag får blott dervid erinra , att
intet finnes, som hindrar en Landshöfding , att
äfven nu skaffa sig upplysningar från just samma
personer, som skulle blifva Ledamöter af
en Socken-Nämnd.
Herr von Hartmansdorff: I Särskildta
Utskottets Betänkande, hvars antagande Friherre
Cederström både i går tillstyrkt, och i
dag åberopat, förekomma rörande detta mål,
?3S
Den 15 December f. m.
måtte varda underkastad f års suspension; ty
det är ingen fråga om, att ju en egennyttig
embetsman finner sin uträkning vid olagligt och
indrägtigt expeditionssätt af de flere ioo:de expeditioner,
som från honom utgå , om han än
några gånger skulle plikta 10 R:dr.
Lag- och Oeconomie-Utskottens tid, ehuru
nara Riksdagens slut, är icke så upptagen,
att besvarande af återremiss ej skulle medhinnas.
Herr Grefven och Landt-Marskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln ansåg Utskottens
Betänkande böra , i anledning af Herr
Ribbings dervid gjorde anmärkning, till Utskotten
återremitteras.
Ropades Ja och Nej.
Herr von Hartmansdorff\ Hugust: Om så
förhåller sig , som den värde Ledamoten anmärkt
, och Utskorten ej äro särdeles sysselsatta
, så kunde Betänkandet återremitteras, för
att dymedelst bereda Ridderskapet och Adeln
tillfälle att, när Betänkandet återkommer, göra
de jemkningar, som nu icke kunna verkställas.
Missbruken i detta afseende äro 6å val kände,
att de ej behöfva vitsordas , eller vidare skäl
anföras för bchofvet af ett starkare correctiv
deremot.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
förnyad proposition fann Ridderskapet
och Adsln för godt att Utskottens Betänkan
-
Den iS December f, nu
73t
komma eo sammansättning af nya Sällskaper ;
men om man ej vil! fästa sig vid ord, utan vid
sak, skall man finna), att de anmärkningar, sorn
från Ridderskapet och Adeln åtföljde återremissen,
angingo icke sak, utan form. Långe
ifrån att med Borgare-Ståndet instämma i afslag,
tror jag, att vi böra förena oss med Preste-
och Bonde-Stånden i bifall till Betänkandet.
Friherre Hjerta Fredric; Jag har reserverat
mig mot Betänkandet , emedan jag funnit
ganska öfverflödigt, att skapa flere MunicipalJnrättningar,
hvarigenom sluteligen de styrande
skola blifva flere, än de lydande. Jag vill icke
göra några vidare anmärkningar , utan anhåller
blott om afslag.
Herr Riben : Jag har aldrig ett ögonblick
betviijat, att Utskottens afsigt varit god; jag
har blott satt i fråga , om det afsedde ändamålet
lyckats; hvilket jag högeligen vågar betvifla.
Friherre Cederström har fästat mycken
vigt vid den upplysning han anser den föreslagna
inrättningen skola i statistiskt afseende
åstadkomma. Jag får blott dervid erinra, att
intet finnes, som hindrar en Landshöfding, att
äfven nu skaffa sig upplysningar från just samma
personer, som skulle blifva Ledamöter af
en Socken-Nämnd.
Herr von Hartmansdorff: I Särskildta
Utskottets Betänkande, hvars anlagande Friherre
Cederström både i går tillstyrkt, och i
dag åberopat, förekomma rörande detta mål,
732
Den 15 December f, m.
pag. 205 följande ord: Här förutan borde i
hvarje Socken finnas En Nämndj att förvalta
Socknens oéconomiska angelägenheter > och
utgöra en verkställande myndighet af församlingarnes
beslut i alla ämnen 3 som äro eller
blifva föremål för deras öfverläggniagar.
Deraf torde Ridderskapet och Adeln finna, att
saken redan är afgjord, och ingen vidare fråga
om fyra särskildta Nämnder för närvarande kan
uppkomma.
Friherre Cederström: Det af Herr von
Hartmansdorff nyssj upplästa Utdrag ur Särskildta
Utskottets Betänkande, är alldeles icke
af samma tendens med nu ifrågavarande inrättning.
Annat är en Nämnd af rent oeconomisk
natur och befattningj helt annat åter en sådan,
som organiseras ensamt för upplysningars afgifvande,
angående a fsätt nings-til t fälle för producter
m. m. Det är denna kännedom , som
nödvändigt fordras för beredande af all liflighet
i handel; först med denna kännedom uppstår
den enskildca speculationen. Saken förefaller
mig sä nyttig, och så enkel, att det förundrar
mig, huru man kan vilja afslå den, endast derföre,
att den åstadkommer en association, C>m
nian vill , att Kyrko-Rådet skall hafva denna
befattning , later detta likväl icke verkställa
sig, emedan dess Ledamöter måste bo nära
Kyrkan, och äro alltför långt aflägsnade från
gränsen af församlingen för att derom äga en
fullständig local-kännédom. jag skulle likväl
icke vara så enständig i mitt påstående, ornen
enda anmärkning mot förslaget blifvit gjord ,
Den iS December f. m.
733
sorn utvisat någon skadlighet eller onus deraf
för Allmänheten, då jag åsidosätter hvad Herr
Riben förra gången yttrade om förorsakande af
sammankomster och calaser, och jag vill förmoda,
att det hvarken skall förorsaka onödiga
sammankomster eller calaser.
Herr Riben : Den siste värde Talaren täcktes
förlåta, att jag i min tour yttrar min förundran
öfver den skilnad han uppdragit emellan
Kyrko-Råd och Socken-Nämnder, i grund
hvaraf ett Kyrko-Råd endast skulle äga en oeconomisk
befattning. Jag underställer, om upplysningar
i Oeconocnie och Statistik kunna bättre
meddelas af någon annan, än just den, som
besörjer Socknens oeconomiska angelägenheter.
Friherre Cederström uppgifver, att Kyrko-Rådets
Ledamöter bo så nära kyrkan , att de ej
kunna äga tillräcklig locai-kännedom om ändan
af Socknen. Jag ber Friherren förlåta den öppenhjertighet,
hvarmed jag rent ut säger, att
han häruti misstagit sig. Jag fruktar i sanning
att han härvid förblandat Kyrko-Rådet
med Kyrko-Värdarne, till hvilken befattning
man gerna väljer personer, som bo nära Kyr*
kan , emedan de böra officiera vid Gudstjensten.
Till Ledamöter af Kyrko-Rådet väljas deremot
alltid de personer, som hafva mesta förtroendet
inom församlingen. Den ädle Friherren
har vidare yttrat , att han icke hört ett enda
skäl till bevis för skadligheten af en SockenNämde-inrättning,
undantagande mitt skäl om
sammankomster och calaser. Den är skadlig
nog, om den icke gör någon nytta , och om
734
Ben tS December f. tn.
jag befarat, att alltsammans skulle stadna vid
calaser , har jag dertill icke saknat anledning
af redan inträffade förhållanden- Jag förnyar
min anhållan om proposition till afslag å Be*
tänkandet.
Herr Grefven och Lerndt-marskalken gjorde
proposition till bifall af Stats- och Oeconomie-Utskottens
förevarande Utlåtande.
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln
behagade afslå berörde Utlåtande.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och
Landi-Marskalken förklarade , att sorn , efter
hvad han tyckt sig finna, Ja öfverröstat N e j,
propositionen blifvit af Ridderskapet och Adela
bifallen.
Då nu å nyo föredrogs Bevilloings- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
d. 7 dennes under N:o 68 afgifne, samt den 12
derpåföljde eftermiddagen på bordet lagde, Utlåtande,
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottens
förut meddelte Betänkande, i anledning af
väckt fråga om införande här i Riket af Drawback,
eller restitution af Tull å rå-ämnen, då
Den rS Dccemltr f. m.
de förädlade utföras, fann Ridderskapetoch Addn
, att, enär sistnämde Betänkande redan
blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallet, Utskottens
ifrågavarande Utlåtande borde läggas
till Handlingarue.
Föredrogos å nyo och gillades följande från
Banco-Utskottet inkomne samt den io och 13
dennes eftermiddagarna på bordet lagde, Memorial
och Utlåtanden:
Af den 9 dennes:
N;o 97. Angående förslag till reglementariske
föreskrifter för Banco-Styrelsen i fråga
om dispositionen af Bankens Silfver-fond samt
beslutade anstalter till reela fondens förstärkning.
N:o 98. I anledning af gjorde anmärkning
gar vid Utskottets förut meddelte Memorial 9
'afgående reglementariske föreskrifter för effecters
beläning vid det i Götheborg blifvande
Låne-Contoiret.
Af den 10 dennes:
Nio 100. Angående rättighet att i BancoDiscont-Verket
såsom hypothek för Lån använda
de Statens skuldförbindelser, hvilka , enligt
Riksens Ständers beslut , komma att utfärdas
till ersättning för enskiltes lidne förluster
genom uppbringa ingar af Svenska Fartyg.
736
Den 1S December f m.
Af den n dennes:
N:o ioi. Rörande redactionen af den föreskrift
, som kommer att meddelas BancoDiscont-Verkets
Direction, angående räntans och
öfverräntans nedsättning.
Företogs till pröfning Banco-Utskottets
den ii dsnnes under N:o 102. afgifne samt
den 12 derpåföljde eftermiddagen på bordet
lagde, Utlåtande, angående de föreskrifter, som
må meddelas Banco-Styrelsen i fråga om controllerande
åtgärder m. m., för anordnandet af
de till Götha Canal-byggnad anslagne allmänna
medel.
Grefve von Platen . Baltzar Bogislausj
hade inlemnat ett så lydande Memorial:
(Se Bilagan N;o 1.)
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorde
Proposition till bifall af Banco-Utskottets
förevarande Utlåtande j hvilken proposition med
J a besvarades
Föredrogs å nyo och bifölls Stats- och
Särskildta Utskottens den 22 sistledne November
under N:o 62g afgifne samt den 27 i berörde
Månad eftermiddagen pä bordet lagde,
Utlå
-
Den 15 December f. m.
Utlåtande öfver väckt motion om Kongl. Cari
cellie-Styrelsens upplösning.
Vid förnyad föredragning , biföll Ridderskapet
och Adeln Stats- Bevillnings- Lag- Oeconomie-
och Särskildta Utskottens den 26 sistledne,
November under N;o C41. afgifne samt
den 6 dennes på bordet lagde Betänkande, angående
en ny organisation af Tull-Verket.
Företogs tili pröfning Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens den 10
sistledne Maji under N:o 61. afgifne samt den
30 i berörde Månad efrermiddagen på bordet
lagde, Betänkande, i anledning af väckte motioner,
om afskaffände af all slags Expeditionslösen
samt om nedsättning dels i allmänhet dels
i särskilte delar af nu gällande Taxa å Expeditious-lösen.
Herr Ribbing } Arvid: Instämmande med
Utskotten om angelägenheten af föreskrifter,
som hindra de ej så sällsynte missbruk vid utskrift
af expeditioner, genom för mycket dragen
stil , får jag , såsom tillägg vid hvad redan
föreslaget blifvit , framställa, om icke den
Embetsman, som 3=dje gången biifver beträdd
med författningarnes öfverskridar.de härutinnan,
utom redan stadgade ansvaret af böter, äfven
Ridd. o.. Ad, Prot, XI Band. 47
ySR
Pen 1S December f. m.
måtte varda underkastad f års suspension; ty
det är ingen fråga om, att ju en egennyttig
embetsman finner sin uträkning vid olagligt och
indrägtigt expeditionssätt af de flere tooule expeditioner,
som från honom utgå , om han än
några gånger skulle plikta 10 R:dr.
Lag- och Oeconomie-Utskottens tid , ehuru
nara Riksdagens slut, är icke så upptagen,
att besvarande af återremiss ej skulle medhinnas.
Herr Grefven och Landt-Mar skalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln ansåg Utskottens
Betänkande böra , i anledning af Herr
Ribbings dervid gjorde anmärkning, till Utskotten
återremitteras.
Ropades Ja och Nej.
Herr von Hartmansdorff j sjugust: Om så
förhåller sig , som den värde Ledamoten anmärkt
, och Utskorten ej äro särdeles sysselsatta
, så kunde Betänkandet återremitteras, för
att dymedelst bereda Ridderskapet och Adeln
tillfälle att, när Betänkandet återkommer, göra
de jemkningar, som nu icke kunna verkställas.
Missbruken i detta afseende äro så väl kände,
att de ej behöfva vitsordas , eller vidare skäl
anföras för bchofvet af ett starkare correctiv
deremot.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
förnyad proposition fann Ridderskapet
och Adsln för godt att Utskottens Betänkan
-
Den 15 December f, m.
739
de, i anledning af Herr Ribbings ofvanberörd»
anmärkning, till Utskotten återförvisa.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets den 2»
sistledne Julii under N:o 130. afgifne samt dea
29 i berörde månad eftermiddagen på bordet
(agde, Betänkande, i anledning af väckte motioner
dels om behörig Domstol för upptagande
af åtal emot Hof-Rätter, Collegier, Nedre Justitis-Revisionen
, Allmänna Ärendernes Beredning
, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och
Allmänna Magazins-Directionen ; dels angående
Embets- och Tjenstemännens i Nedre Revisionen
subordinerande under Konungens Högste
Domstol.
Grefve Hamilton^ Gustaf JVallder: Det
torde til iåras mig, att anmärka en och annan
omständighet , som torde verka på Ridderskapets
och Adelns beslut i frågan. I 47. §. Regerings-Formen
finnes redan föreskriivet, hvar*
est Embetsfel af Hof-Rätter och Collegier bö*
ra upptagas och afdömas, så att något vidare
stadgande derom ej lärer erfordras. Bland de
i Utlåtandet uppräknade Embets-verk, finnes
äfven Rikets Allmänna Ärenders Beredning ,
hvars upphörande Ridderskapet och Adeln nyligen
beslutat. Detta Verk fattar dessutom inga
beslut, som kunna blifva föremål för åtal,
utan afgifver blott tillstyrkanden, och ingen kan
komma att lida genom dess förvållande, så
att, äfven om detta Embets-verk skulle korn
-
Den 15 December f m.
ma att bibehållas, jag ej kan inse att någon
Domstol till upptagande af dess Embetsfel behöfves.
Hvad åter Allmanna Magazins-Djrectionen
angår, lärer en slik Domstol för detta
Embets-Verk sä mycket mindre kunna komma
i fråga, sorn Riksens Ständer vid denna Riksdag
beslutit , att detsamma skall alldeles upphöra.
Då Utskottets Betänkande nu för första
gängen föredrages hos Ridderskapet och Adeln,
borde det väl egentligen återremitteras , men
som den återstående tiden för Riksdagen är
ganska kort , så att en återremiss skulle vara
utan ändamål, och jag dessutom tror, att Betänkandet
utan någon olägenhet kan afslås, får
jag derå anhålla om Proposition.
Herr Ribbing, Arvid: I anledning af hvad
Grefve Hamilton yttrat, får jag hemställa , om
icke tjenstefel hos Beredningens Ledamöter möjeligen
skulle kunna äga rum, exempelvis, om en
af dess medlemmar begagnade sin rättighet att
hemtaga en Act, och antingen förstörde, eller
under en längre tid fördröjde med att återlemna
densamma , hvarigenom troligen lidande för
parter skulle uppstå. För öfrigt och sedan jag
nu fått uppgifva de grundade skäl , som föranledt
Utskottens åtgärd i denna del, skall jag icke
sätta mig emot hvad beslut Ridderskapet och
Adeln öfver det hela än må fatta.
Herr Hjerta„ Gustaf: Det beror visserligen
icke på Allmänna Beredningen , att qvarhålla
Handlingar ett ögonblick , utan detta blir
alltid den Föredragandes fel. Jag förenar mig
Den 15 December J. m.
741
derföre med Grefve Hamilton i anhållan om
afslag å Betänkandet, såsom mindre behöflig*,
då föreskrifter redan finnas, rörande åtskillige
Embsts-Verks åtalande.
Herr von Hartmansdorff], August : Jag
anhåller afven om afslag ä Betänkandet , dels
på de grunder Grefve Hamilton anfört , dels
derföre att i Särskildta Utskottets af Ridderskapet
och Adeln igår bifallne Betänkande, står:
att Coliegiernes Ledamöter böra i alla andra
än Kammar-Rätts-ärenden, omedelbart tilltalas
inför Högsta Domstolen.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorde
proposition först till återremiss och sedan
till bifall af Lag-LJtskottets förevarande Betänkande
5 men å båda Propositionerna svarades
Nej.
1 anledning hvaraf Herr Grefven och
Landt-Marhalken hemställde, om Ridderskapet
och Adeln behagade afstå berörde Betänkande,
Ropades Ja.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
Oeeonomie-Utskottets den 1j sisth September
under N:o 18T afgifne samt den 2f i
berörde månad eftermiddagen på bordet iagde ,
Utlåtande öfver gjorde anmärkniDgar vid Ut
-
Den'15 December f m.
skottets förut meddeldte Betänkande, i anledning
af föreslagen förändring uti Examina för inträde
i de Civile Embets-verken.
Herr von Hartmansdorff', August : Uti
Utskottets första Betänkande, hvilket i det
sednare åberopas, har Utskottet tillstyrkt, att
Uppfostrings-Comitéen skulle få sig uppdraget,
att utarbeta föislag till Civile Examina, att
deröfver höra vederbörande , och att till Kongl.
Majit inkomma med yttrande i ämnet. Hela
detta förslag förfaller nu genom Ridderskapets
och Adelns godkännande af Särskildta Utskottets
Betänkande, der det pag 2X2 är föreslaget:
att Examen för inträde i Civile Embets-verk
må göras till en gemensam för dem alla, endast
med serskildt tillägg af Historien, Statsrätt
och främmande Språk för dem, som vilja
vinna inträde i Utrikes Förvaltningen, och
aj de för Bergshandteringen nödige Vettenskaper,
för dem, som ämna sig att vid BergsContoiret
eller derunder hörande Embeten och
Tjenster söka befordran. Ridderskspet och Adeln
torde således finna , att ingen vidare åtgärd
nu kan komma i fråga, utan att Betänkandet
må läggas till Handlingarne.
Herr Grefven och Landt-Marskalk en hemställde,
att-Oeconomie-Utskottets Utlåtande måtte,
på sätt Herr von Hartmansdorff föreslagit",
läggas till handlingarne; hvilket bifölls.
Den 1S December J% m.
"4*
Företogs tili pröfning Stats-Ufskoftets den
13 dennes under N:o 661 aflåtne, samt följande
dagen på bordet lagde, Memorial, medförslag
till Voterings-propositioner i målet rörande
ersättning för Svenske Medborgares lidne förluster
genom uppbringningar.
Grefve af UgglasGustaf: Ridderskapet
och Adeln täcktes af det upplästa Memorialet
inhemta, att hufvudfrågan redan är afgjord.
Det är blott arne smärre Redactions-förändringar,
som återstå, för att få den underdåniga
skrifvelsen i behörigt skick uppsatt. Den ena
är, att ersättningarne icke må leda till något
praejudicat för framtiden. Detta tillägg är gjordt
af Preste- och BondeStånden, och Ridderskapet
och Adeln torde finna, att en så obetydlig
fråga ej hehöfver afgöras genom Votering i
Nämnd. Den andra är, att érsättnings-beloppet
icke må öfverstiga hvad hittills blifvit föreslaget.
Enligt de grunder, som af Riksens
Ständer nu blifvit bestämde, kan det på det
hela omöjligen komma att öfverstiga , icke ens
uppgå till den summa, som Comiteradc tillstyrkt,
men det är möjligt, att för en eller annan
individ det kunde blifva större, genom en
nyligen tillkommen reclamation, eller genom
beräknande af en längre tid för fredstillståndet.
I anledning deraf, och på det Expeditionen må
behörigen kunna uppsättas, hemställer jag, om
icke Ridderskapet och Adeln ville förena sig
med Preste- och Bonde-Stånden rörande frågan,
att ersättningarne icke må gälla såsom praejudicat
för framtiden; samt i öfrigt tillåta, att
744
Den 15 December f m.
det af Ridderskapet och Adeln och Ronde-Ståndet
vid 30 puocten beslutade tillägg, i afseende
på ersättnings-beloppens inskränkande inom
de af sist tillförordnade Comiterade föreslagne
summor, må från nämnde punct utgå.
Herr Grefven och Ländt-Marskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade ,
på sätt Grefve af Ugglas föreslagit, icke allenast
instämma uti Preste- och Bonde-Ståndens
vid beslutet om den Svenske Medborgare nu
beviljade ersättning gjorde tillägg , att ett sådant
medgifvande för denna gång icke må gälla såsom
praejudicat för andre dylike ersättnings-päståenden
, som hädanefter kunna göras 5 utan
ock tillåta , att det af Ridderskapet och Adeln
och Bonde-Ståndet vid 3o:de puncten beslutade
tillägg i afseende på ersättnings-beloppens;
inskränkande inom de af sist tillförordnade Comitterade
föreslagne summor må från nämnde
punct utgå, hvarigenom desse frågor icke skulle
behöfva att tili Förstärkta Stats-Utskoltets
pröfoing öfverlännäs.
Bifölls.
Föredrogs å ryo och bifölls Lag-Utskottets
den 30 sisth October under N:o 224 afgifrte,
samt den 12 derpåföljde November eftermiddagen
på bordet lagde , Betänkande s öfver
åtskillige af Särskildta Utskottet föreslagne Lag-,
förändringar.
Den *5 December f m.
?45
Vid förnyad föredragning af Högvördige
Preste-Ståndets den 6 dennes aflåtne, och samma
dag på bordst lagde, Protocolls-Utdrag, angående
underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t
om viss dag till Riksdagens aflysande, fann
Ridder»,kapet och Adeln, att sedan Kongl, Majit
uti Nådig Skrifvelse af den n dennes gifvit
Riksens Ständer tillkänna, det Kongl. Maj:t ämnar
Måndagen den 22 i denna månad kalla
Stäaderne på Rikssalen, för att dem förafskeda
och Riksdagen afsluta, någon annan åtgärd , i
anledning af berörde Piotocolls-Utdrag icke erfordrades
, än att detsamma borde läggas till
handlingarne.
Föredrogs å nyo Lag- samt Allmänna Besvärs.
och Oeconomie-Utskottens den 30 sisth
Octoher under N;o 215 afgifne, samt'den 3
derpåföljande November eftermiddagen på bordet
lagde, Betänkande öfver vackt motion, angående
afskaffande af Bergs-Tings-Rätter och
Bergmästare-Embeten.
Herr Lagerhjelm_, Pehr: Sedan Ridder
skapet
och Adeln, genom gårdagens beslut, justerat
siri tanka i afseende på Särskildta Utskottets
Betänkande, och Utskottet pa,g. 47
tillstyrkt, att alla de Rätts-frågor, för hvilkas
afgörande särskild sakkännedom varit ansedd
nödig, måga till de Allmänna Domstolarne öfverflyttas
5 men Ridderskapet och Adeln egenteligen
beslutat åberopande af hufvudgrunderne i
746
Den iS December f. m.
Särskildta Utskottets Betänkande, s§ utbeder
jag mig vördsamt , att erhålla upplysning , om
detta hörer till hufvudgrunderne. Örn det anses
höra dit, kan ingen discussion ega rum ;
i annat lall torde det vara tillåtet, att yttra sig
uti ämnet.
Herr von Hartmansdorff', Augnst : DI
ingen annan af Särskildta Utskottets Ledamöter
lärer vara tillstädes , anser jag mig , ehuru af
olika meniog med dem, pligtig svara på Herr
Lagerhjelms fråga. Det hörer verkligen till
hutvudgrunderna i Särskildta Utskottets Betänkande,
att den, som skall j Domstols-väg pröfva
ett mål , anses icke behöfva förstå annat,
än Lagfarenhet, och följakteligen kunna umbära
sakkännedom. Fastän jag icke varit al denna
mening, och högeligen bestrider den, tror jag
likväl att, då Ridderskapet och Adeln bifallit
Särskildta Utskottets Betänkande i allmänhet,
lärer äfven detta, som blott innehåller en partiel
tillämpning deraf, icke kunna annat än
antagas.
Herr Grefven och Landt-Marskalken gjorde
Proposition till bifall af Lag- och Oeconomie-Utskottens
förevarande Betänkande, hvilken
Proposition med Ja besvarades.
Företogs till pröfning Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens den 5 dennes
Under N:o 348 afgiine, samt den g derpå
-
Den 10 December f. ift.
747
följde eftermiddagen på bordet lagde, Utlåtande
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottens förut
medcieldte Betänkande, angående fast egendoms
försäljning genom Lotteri.
Herr von Hartmansdorff'August: Ut
skotten
hafva i närvarande Utlåtande lörblifvit
vid deras föria yttrande, som går derpå ut,
att Utskotten väl , i sjelfva verket, ogilla fast
egendoms försäljning å Lotteri j man anse, oaktadt
skadligheten deraf, dock möjligt, att Kongl.
Majit kunde behaga bifalla densamma. På det
att skadan, i sådan händelse, ej måtte göras
mot lagens föreskrift, hafva Utskotten inkom,
mit med förslag tili Lag-förändringar. Innehållet
af Ständernas yttrande till Kongl. Majt öf-,
ver detta ämne skulle således i sjelfva verket
blifva följande: Vi anse saken skadlig, och
önska fördenskull, aft Eders Majit icke måtte
utföra den. Men om Eders Majit likväl behagar
så göra, vilja vi i underdånighet uppgifva
det sätt, hvarpå skadan må RiKet lämpligast
tillfogas. Jag har förut, vid ett annat tillfälle,
sökt fästa Högloflige Ridderskapets och Adelns
uppmärksamhet på motsägelsen deri, att offentligen
drifva Hazardspel, då de äro enskildta
förbjudna, och då Ridderskapet och Adeln förut
vid denna Riksdag ogillat tillvarelsen af en
redan befintelig allmän Spel-inrättning. Det är
dessutom tillräckligen upplyst , att denna egen.
doms-förspelning icke kan ega rum , utan genom
beskattning pä allmänheten , ty hon måste
äfven genom sina bidrag godtgöra kostnaden för
Lott-försäljning m. m. För öfrigt, då man vill
748
Den 15 December f. m.
bortspela en egendom af 40,000 R:drs värde ,
utsätter man det dock måhända tili 6o,coo R:dr s
och rättar lotternas antal derefter. Göres-då
dragningen , så snart lotter för något öfver
40,000 R:dr blifvit försålda, så äfventyrar förspelaren
ingenting dervid, utan har tvärtom
hopp, att någon af de 20,000 oförsålda lotterna
kan utdragas, och kan således få behålla sin
egendom, samt uppbära de 40.000 R:dr för ingenting,
En gång har äfven jag deltagit i ett
sådant spel , och kan af egen erfarenhet tala
derom. Man bör akta sig, att ej genom en sådan
författning, som den ifrågavarande, rubba
den tro Svenska Allmogen hittills ägt, att det
är blott genom flit, omtanka och sparsamhet,
men ej genom spel, sorn förmögenhet lagligen
kan förvärfvas. Det skulle således , efter mitt
begrepp, vara högst förderfligt, att göra spel
til! laga fäng af egendom , synnerligen den fasta,
och jag skulle anse såsom en vanheder för
en så ärlig nation, som vår, om det skedde.
Jag anhåller derföre , att Ridderskapet och Apeln
, med afslag å Betänkandet, måtte förklara,
att frågan om fast- egendoms försäljning å
Lotteri bör alldeles förfalla.
Friherre Cederström, Jacob : Då denna
fråga blifvit behandlad i anledning af en Kon*
uagens Proposition, kan den icke förfalla, emedan
Konungen måste hafva något svar af Ständerne.
Visserligen kunna vi afslå Betänkandet,
men icke förklara saken böra förfalla. Jag anhåller
om uppläsning af Protocolls-Utdragen i
detta ämne från de öfrige Stånden , för att er
-
Den 1S December f. m.
749
fara , i hvad skick saken befinner sig , hvarefter
jag utber mig, att få med några ord fullfölja
mitt yttrande.
I anledning häraf upplästes de öfrige RiksStåndens
rörande detta ämne ankomne Piatocoils
Utdrag af den 10 och 12 dennes, hvaraf
inheintades :
Att Preste-Ståridet bifallit'Utskottens först
afgifne Betänkande samt tillika ansett försäljningen
af Utländska Lott-sedlar vara icke mindre
skadlig , än den af de å inländsk egendom,
hvilken tänka äfven borde uti den underdåniga
skrifvelsen uttryckas, och hafva' i detta sistnämnde
afseende de öfrige Riks-Stånden blifvit
inbjudne att sig med Preste-Ståndet förena;
Att, Borgare-Ståndet godkänt Utskottens
första Betänkande , samt
Att Bonde-Ståndet för sin del funnit godt
förordna , att som Kongl. Maj;t, i dess Nådiga
proposition, bestämdt förklarat sig vara oförhindrad
, att i Oeconomisk väg förändra eller
upphäfva de Författningar, hvilka för närvarande
förbjuda- Fastighets-försäljning af nämnde beskaffenhet
; Och Bonde-Ståndet icke kunde, lika
med Utskotten , anse en tillåtelse i nämnde afseende
medföra skadliga följder; Ärendet bor.
de , så vidt det vore att betrakta såsom Oeconomie-mål,
öfverlemnas tifl Kongl. Majrts Nådiga
psöfoing och afgörande $ hvaremot Bonde*
Den 15 December f ni.
Ståndet gillat det förslag till Lag-förändringar,
som Utskottens förra Betänkande innefattade.
Friherre Cederström : Af de nu upplästa
Protocolls-Utdragen synes , att Trenne Stånd
redan godkänt det af Utskotten föreslagna Lagstadgandet,
som, i händelse af Kongl. Maj:ts
bifall till sjelfva saken , skulle komma att utfärdas.
Det är således fullkomligt likgiltigt ,
hvad beslut Ridderskapet ojh Adeln derutinnan
fattar. Nu är jemväl genom Protocolls-Utdragen
upplyst , att Preste- och Borgare-Stånden
bifallit Utskottens båda Betänkanden , hvilka
afstyrka fast egendoms försäljning å Lotteri.
Bonde-Ståndet har deremot ansett sig böra öfverlemna
sjelfva saken till Kongl. Maj:t. Om
Ridderskapet och Adeln nu förenar sig med
Bonde-Ståndet , så förfaller frågan om sjelfva
saken, hvaremot, om Ridderskapet och Adeln
instämmer med de andra Stånden, ett a/styrkande
deraf kommer att ega rum. Då målet
är i sådant skick, anhåller jag nu endast örn
Proposition å Betänkandet.
Herr Grefven och Landt-Marskalken tillkännagaf,
att Plenum komme klockan 5 i efter,
middag att fortsättas.
Herr Munck af RoseJiskjöld Eherhard ;
Jag är alldeles ense med Herr vön Hartmansdorff
deruti , att hazardspel alltid äro skadlige
för hvem som helst Jag kan icke eller gifva
mitt bifall tili en sak , som innefattar ett verkligt
ondt, om man ej derigenom kan förekom
-
Den 15 December f. m.
ma ett större ondt. Visserligen hade jag önskat
. att man genom financiel!a och oeconomiska
författningar i tid hade vidtagit sådana åtgärdet,
att en förmonligare försäljning af fast
egendom kunnat beredas , men då nu ingen så*
dan försäljning kan ske annorlunda , än till betydlig
förlust för fastighets-egaren , och i alla
fall de flesta försäljningar lära ske å utmätnings*
auction , är detta ett afven så stort, om icke
större, hazardspel , emedan det ofta beror på ,
om en person infinner sig vid Auctionen, eller
icke , eller huruvida någon formalitet blifvit
försummad. Jag kan derföre , för närvarande,
icke annat än tillstyrka bifall till fast egendoms
försäljning å Lotteri, såsom ett ondt, hvilket
förekommer ett större ondt. Dessutom, så länge
vårt myntvärde är vacklande, och våra Statsceconomiska
författningar ombytas vid hvarje
Riksdag , blir, om man dertill lägger de högst
låga productions-priserne , hvarje försäljning af
fast egendom ett verkligt hazardspel, .och jag
hemställer till hvar och en , sorn haft någon
erfarenhet i detta ämne , om han kan neka denna
sats , dä närvarande ställning icke ens roedgifver
någon probabel calcul öfver afkastningen
af en egendom , eller öfver räntan af det
Capital, man derföre erhåller, enär nemligen
denna förvandlas i Silfver. Om vid en annan
Riksdag myntvärdet blir bestämdt, skall jag ,
om jag då är närvarande som Riksdagsman,
vara den första att afstyrka denna försäljning å
Lotteri, så snart nemligen Nummer-Lotteriet
blifvit afskaffadt. Detta senare är ett ondt ,
6om icke förekommer något större ondt, och
Den 1S December f. m.
icke ens uppfyller det ringaste goda ändamål.
Det förundrar mig derföre , att personer, sorn
icke ifrat anot Nummer - Lotteriet och mot
Utländska Fastigheters bortspelande , för närvarande
så mycket bestrida fast egendoms försäljning
å Lotteri. Det egentliga föremålet för
Riksens Ständers åtgärd har varit, att uppgifva
ett Lag-förslag i ämnet, men alldeles icke
att afgöra, huruvida sjelfva saken är skadlig
eller icke , helst frågan är oeconomisfc. Jag
kan derföre ej annat än tillstyrka Ridderskspet
och Adeln . att förena sig sned Bonde-Ståndet,
som , om jag ej misstager mig , ansett inrättningen
nyttig, ocli tillika antagit Utskottens
Lag-förslag.
Grefve PosseArvid.’. Den Ledamot, sorn
först yttrade sig, är illa belåten med Utskottens
Betänkande, emedan han tror sig finna , att
bifall dertill skulle innefatta detsamma , som
om Ständerna yttrads ; Vi anse saken skadlig,
men vi vilje likväl i vår nion medverka dertill.
För att kunna döma mellan honom och
Utskotten , bör man göra sig reda för formen
af ämnet. Kongl, Maj;t har sagt, att frågan
är af oeconomjsk beskaffenhet , men som den i
visst fall "inverkar på den Allmänna Lagen,
har Kongl. Majit deröfver velat inhämta Riksens
Ständers yttrande. Utskotten hafva svarat,
att de funnit sjelfva frågan sådan, att Ständerna?
hörds hos Kongl. Majit afstyrka dess verkställighet
j men som densamma vore af ceeonomisk
beskaffenhet, och Kongl, Majit således
utan
Den 15 December f nu
utan afseende å ett säcfant afstyrkande , äger
öppet att till åta! fast egendoms försäljning på
lotteri, så hafva Utskotten ansett nödigt att
ifrågavarande Förslag till ändring i Allmänna
Lagen öfverlemnades till Kongl. Maj:t, hälst
underlåtenhet deraf icke directe kan förekomma
tillåtelsen att på lotteri bortspela fast egendom
; men val förorsaka mycken oreda och
tvetydighet för Domare-makten. Betänkandet
delar sig således i 2 delar ; den förra dm fast
egendoms försäljning å lotteri , den sednare om
den förändring i Allmänna Lagen, som deraf
blir nödig. I den sednare frågan hafva, på sätt
Friherre Cederström anmärkt, tre Stånd redan
fattat deras beslut, hvadan Riddcrskapets och
Adelns är till sin följd fullkomligen, likgiltigt.
Den förm frågan är deremot ännu öppen; och
på de skäl , jag nu haft äran framställa , vågar
jag tillstyrka bifall å Utskottens Betänkande.
Herr LagerhjelmPehr: Det kan ej vara
likgiltigt, huruvida Riksens Ständer anse en
fråga nyttig , eller skadlig. Sjelfva den ursprungliga
behandlingen tillkännager, att Riksens
Ständer anse frågan vara af oeconomisk
natur. Men det kunde äfven hända , att, ehuru
Konungen så förklarat den, Ständerne likväl
ansågo den vara af Rätts-natur. I allmänhet
är det ej så likgiltigt, om fast egendom behandlas
såsom sådan , elier endast såsom lösören
, emellan hvilka Lagen gör en stor skilnad
äfven i andra hänseenden. Det har från
uråldriga tiden varit ett tecken på den SvenRidd.
o. Ad* Frots XI, Band. 40
754
Den l5 December f. m■
M '
ska Allmogen, att den älskat sin fädernejord.
En sådan tillgifvenhet är väl oiörklarlig för
dan, som endast fäster sig vid arithmetiska
beräkningar^ men medför likväl i utöfningen
en skonsammare bahandling af den egendom ,
man lemnar åt efterkommande , och dessa olikheter
i behandlingen ha ett mägtigt inflytande
på Nationens välstånd. Jag kan ej eller
med en annan värd Ledamot instämma deruti,
att man bör uppoffra principen för den tillfälliga
vinsten, att förekomma ett större ondt,
som haa anser utmätnings-auctioner vara. Jag
har tyckt det vara orätt att, om man erkän.
ner, det en princip gifves, uppoffra den för
tillfällets kraf; åtminstone är då, efter min
tanka , bättre att medgifva , det ingen princip
finnes,.utan att allt styres efter slumpens nyck.
— Då Konungen öfverlemna! frågan till Ständerna
, tror jag det vara nödvändigt , att Ständerne
äfven yttra sig öfver nyttan eller nödvändigheten
af sjelfva saken. Jag förenar mig med
L7tskotten i sjelfva hufvudsaken, men det förundrar
mig, att Utskotten i en fråga, som de
afstyrkt, likväl afgifvit ett lagförslag. Nu är
dock detta lagförslag genom 3 Stånds beslut
bifallet, hvarföre endast ett afstyrkande i hufvudsaken
återstår. Jag anhåller således först
om proposition på hufvudsaken , och sedermera,
om den afstyrkes , att den andia frågan må
förfalla.
Herr Ribbing, dr vid; Bonde-Ståndet har
tillstyrkt frågan , så vida den vöre af cecono*
misk beskaffenhet. Af Kongl. Majit har åter
Den 1S December f, tn. 755
blifvit sagdt, att emedan det vore ett ämne,
som innefattade Lagfråga , Kongl. Maj:t öfverlemnade
den till Riksens Ständer. Men om irågan
innefattar hvad ämne som hälst, skall likväl
en Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition såsom
Lagfråga behandlas, enligt 60 §. Riksdagsordningen.
Detta Grundlagens förordnande befästes
än vidare af a:ne andra dess §. §., nemligen
34. §. Riksdags-Ordningen, der det står:
Vill Konungen nugot ceconomiskt mål gemensamt
med Riksens Ständer afgöra, järf ares
dermedj på sätt som for Lagfrågor är stadgadt.
Och 89. §. Regerings-Formen lyder :
Vill Konungen ät Riksens Ständer öfverlemna,
att gemensamt med honom något afgöra
som Rikets Allmänna Styrelse rörer, då förfar
es dermed på det sätt, som angående Lagfrågor
är stadgadt. Nu hemställer jag, om
Utskotten behandlat måiet såsom Lagfråga , då
de icke bestämdt yttrat bifall eller afslag, utan
i stället företagit ärendet, såsom oeconomiskt ,
och i önskningsväg gjort underdåniga framställningar?
Mig synes det vara alltför klart , att
Betänkandet är i en form, vidrig Grundlagen*
anda och bokstaf.
Här har blifvit anmärkt, att något klander
af sjelfva Lagen icke förekommit j men Herr
von Hartmansdorff har likväl nyss anfört, att
då icke något visst maximum är uisatt för den
summa , till hvilken en egendom må bortspelas
, så kan egaren sjelf möjeligen , jemte försäljningssumman
, äfven vinna äter sjelfva egen,
domen. Man klagar äfven öfver, att sådane
Den i5 December f. m.
finance-åfglrder vid denna Riksdag icke blifva
vidtagne, hvarigenom man kan undgå dylika
paliativ-curer. Det ar likväl vid samma Riksdag
, som man upptagit Stats-Lån på kommande
slägters Credit, som man velat fråntaga fader-
och moderlöse förmons-rätten till utbekommande
af deras arf och , som man icke nöjd
härmed , nu äfven vill åt egoismens njutningsbegär
offra sjelfva jorden i det den underkastas
Lagar, hvarigenom sättet göres lätt, att
henne förvandla, och såsom lösegendom förskingra.
Hittills har jorden endast varit den
idoges lön , icke ett pris för hazardspelaren.
För min del skall jag icke anse ett bifall till
detta förslag annorlunda, än som ett bedröfligt
vedermäle, att vi befinna osa i en tid , då
krafter mägtigt verka till det helas upplösning.
Jag afstyrker således att ingå på det Beslut ,
som de öfrige Riks-Stånden fattat, och tror
Riksens Ständer helt simpelt böra svara: Att,
med erkännande af Kongl. Maj ts Nådiga omtanka
, att vilja höra Riksens Ständer öfver ett
ämne, vackt af enskilte, och som möjeligen
kunnat innebära medel att afhjelpa en öfverklagad
förlägenhet vid fastigheters försäljning ,
Rikrens Ständer likväl, så i moraliskt, som ceconomiskt,
afseende finna sig befogade, att i
underdånighet afslå det nådigst framstäldta förslaget.
Herr Rosenblad., Bernhard: Jag delar visserligen
den Ledamots tanka, som ansett försäljning
af fost egendom för det närvarande
nästan Hafva blifvit ett hasardspel i jag delar den
Den tS December f. m.
så mycket mera, som jag fruktar för, att sjelfva
ägande-rätten blifvit ett sådant, och icke det
minst osäkra ; men jag finner i dessa olyckliga
förhållanden ingen anledning till att biträda denna
Ledamots tillstyrkan, att ännu ytterligare
utvidga hazardspel-systemet genom införande
af fast egendoms bortspeiande på lotteri. Ehuru
alla lotterispel, som skola löna sig, måste
vara så stälcie, att möjligheten af förlust för
den spelande vida öfverväger möjligheten a£
vinst, så verkar dock retelsen af en och annan
lysande vinst , och det hvarje menniska
medfödda förtroendet till egen lycka, att många,
till och med bland dem , sorn iättligen
kunna inse ofördelaktigheten, använda, ofta
knappt umbärliga, tillgångar pa en rörelse,
som i stället för att vara produetif är den mäst
förstörande af alla. Jag tror dock , att införandet
af det nu föreslagna lotteri-spelet föga
skulle medföra någon förmån för fastighetsägare
i förlägenhet att finna köpare till sine egendomar,
emedan jag tviflar på, att de exempel vl
nu en tid bortåt hos oss haft af sådane af yttringar,
gifvit allmänheten något förtroende till
dem. Vi hafva t. ex. sett egendomar vundna,
hvilka den, som vunnit, måst anse för en förmån
att få afstå utan all ersättning • vi hafva
en annan gång sett, huru den bortspeiande ägaren
efter dragningen förkunnat att, såsom ett
otillräckligt antal lotter blifvit försålda, den
som vunnit egendomen , måste åtnöja sig med
den (vanligen obetydliga) högsta penningevinsten
, och detta utan att hvarken hafva förbehållit
sig en sådan rättighet i planen, eller ers
758
Den iS December f m.
på något sätt redovisa för riktigheten af sin
uppgift,
I afseende på Utskottens Betänkande instämmer
jag med Herrar von Hartmansdorff och
Ribbing, samt (inner icke skäl att förändra
denna min tanka af hvad jag hört en vard Ledamot
yttra till försvar för Betänkandet, Om
man äfven antager den vidsträckta tydning af
Konungens Proposition, att Kongl. Majit betraktat
frågan såsom ceconomisk , så kan detta
likväl endast anses såsom cn Kongl. Majits
Nådiga Förklaring af Lag, sorn, enligt 88- §.
Regerings-Formen , Riksens Ständer äga rätt
antaga eller förkasta, och vid hvars bedömmande
det således tillkommer dem, att bestämdt
med Ja eller Nej uttrycka sin tanka.
Då nu i Cap. t §. Jorda Balken , denna grundval
för all laglig rätt, att besitta eller förvärfva
Svensk fastighet, tydligen säger; ”Thessa
,Jåro laga fång , therigenom man jord, hus och
”grund å landet och i Staden förvärfva må: ett,
"är Arfj om lagliga ärfdt är, annat är Skiftej,
^om lagliga skift är: tredje är Köp, om lagli’’ga
köpt är 5 fjerde är Gåfvaj om lagliga gif*
”vit är; femte är Pantj om then lagligen pantsatt
och förstånden ärj" då bland de hä'r uppräknade
laga fång icke finnes spel, och spel,
åtminstone så vidt jag kan lörsta , hvarken är
arf, skifte, köp, gåfva eller pant, så måste
införandet af spel , såsom lagligt förvärfningssätt
af fastighet, fordra en förändring eller åtminstone
förklaring af hvad Lagen nu stadgar,
och således endast genom Konungs och Stan
I
-
Ben tS December f. m
759
ders förenade bifall kunna tillkomma. Under
sådant förhållande kan der ej annat än förundra
mig lika med Herr von Hartmansdorff, att
samma Utskott, som ansett hufvudsaken , det
vill säga det ifrågastälda nya förvärfningssättet,
böra afstyrkas , likväl inkommit med ett Lagförslag
till dess införande, och genom denna
förundransvärda behandling måhända föranledt
en utgång , som icke öfveiensstämmer med pluralitetens
af Riks-Ståndens yttrade öfvertygelse,
och som aldrig kunnat inträffa , om Utskotten
öppet antingen tillstyrkt, hvad de föreslagit,
eller icke föreslagit , hvad de afstyrkt.
Jag får anhålla om proposition i enlighet
med hvad Herrar von Hartmansdorff och Ribbing
yrkat, och i händelse 3;ne Stånds för
öfrigt hvarandra motsatta beslut, likväl skulle
anses redan hafva bildat Ständernes pluralitet,
finner jäg icke häri något skäl , som bör hindra
Ridderskapet och Adeln att uttrycka sin
mening p5 ett sätt, öfverensstämmande med
dess öfvertygelse, samt värdigt dess sjelfständigt
het i opinion och handlingssätt.
Herr von HartmansdorffDå det af Herr
Rosenblad tydligen blifvit visadt, att om än
Kongl. Majit skulle tro sig äga i eeconomisk
väg besluta denna författning den’Uikväl icke
kan verkställas, utan en förändring af Allmänna
Lagen, så är det lika tydligt, att om Ridderskapet
och Adeln samt de öfrige Stånden skulle
afslå denna Lag-förändring, kan icke heller
sjelfva saken äga rum. Ogillar man ändamålet,
760 Din i5 December f m.
så bör man icke heller medgifva medlen dertill.
Man har dragit i betänkande, huruvida
målet kunde förklaras för Lagfråga, samt om
Kongl, Mäj:t icke ägde att derom besluta, oberoende
af Riksens Ständers mening, eller mot
deras ogillande af sjelfva saken, jag anhåller
att, till vederläggning deraf, få påminna om en
händelse, som nyligen inträffat i frågan om
granskning af allmänna medels förvaltning , att
då Riksens Ständer, som det syntes enligt
Grundlagen, yttrade: det vara deras rätt att
göra denna granskning fullständigt; svarade
Konungen Nej dertill. Om Kongl. Maj;t äger
denna rättighet till vägran, när Ständerna utöfva
initiativet, så synes till motsvarigheten mellan
de constitutionclla Makterna höra , att Ständerna
äga samma rätt till vägran, när Konungen
utöfvat initiativet, Då saken ej kan äga rum,
utan förändring i allmänna Lagen, hvartill Ständernas
samtycke erfordras , så kunde det ju
lagligen gå med Lotteriet, som det gick roed
Revisionen af allmänna medel, att allt genom
ena contrahentens vägran förblifver vid hvad det
hittills varit. Om saken, enligt min önskan,
skulle få en sådan utgång, tillstyrker jag, att
Riksens Ständer, i skrifvelsen derom till Kongl.
Maj:t, måtte tillägga den underdåniga anhållan,
att de Författningar, som redan blifvit utfärdade
mot Spel på utländska Lotterier, måtte
göras gällande, för att derigenom förekomma
de annoncer vi nu läse i Tidningarne, om fasta
Egendomars bortspelande i främmande Länder,
och de Penningc-remisser dit, som derigenom
föranledas.
Den 15 December /. m.
Herr Munck af Rosenskjöld: För att fö
rekomma
Fastigheters alltför täta bort-auctionerande
, hafva flere Ledamöter ansett deras försäljning
pä Lotteri vara ett ondt medel, att
förekomma ett större ondt. Så mycket jag varit
i stånd att höra af Herr Lagerhjelms yttrande»
har han sagt, att principen icke borde uppoffras
för tillfällets nyck. Detta låter ganska vackert
, men tål likväl undantag. Enligt princi*
pen bör Banken inlösa sina sedlar med silfver ,
likväl finnes nu mera ingen, som yrkar det.
Enligt principen borde Tackjern få fritt utföras,
äfvensom Stångjern; men ingen vill påstå,
att så måste ske. Man har talat om Enkors
och Faderlösa barns interesse, utan att ihågkomma
, att många sådanas interesse är förknippadt
dermed, att Fastigheter icke försäljas
till vanpris, hvarvid ej blott Jordägare kunna
förlora, utan ock de, som hafva fordringar hos
dem. Herr Ribbing har beskyllt dem, som ej
äro af samma tanka, som han, för lättsinnighet,
och tyckes anse flere vid åtskilliga tillfällen
yttrade grundliga och insigtsfull omdömen för
vrånga och ensidiga, hvarföre jag ej vidare vill
inlåta mig i strid med den värde Talaren. Dessutom
se vi i alla andra Länder dylika bortspelningar
äga rum, och ingen klagar öfver några
menliga följder deraf; det visar blott, att vi
försummat, att genom någon Lag-förklaring
förkomma de missbruk, hvarpå Herr Rosenblad
anfört så beklagansvärda exempel. Visserligen
låta sådana exempel tänka sig; men vi äga äfven
flere, att ägare af fast egendom afhållas
från förbättring af egendomen, af farhåga för
763
Dtn 1S December f. Tn.
en hastigt inträffande tvungen försäljning af dess
Fastighet, om den än skulle vara behäftad endast
med inteckning till en obetydlig del af
värdet. Det är just för att förekomma de
missbruk, hvilka hittills varit gängse, sorn Kongl.
Majit begärt af Ständerna ifrågavarande Lagförslag,
hvartill jag, så vidt jag förstår detsamma,
äfven lemnar mitt bifall. Jag önskar att
Ridderskapet och Adeln , oaktadt fast egendoms
bortspelning å Lotteri är ett ondt, likväl ville
anse detta onda ledande till förekommande af
ett större ondt, och, i följd deraf, instämma
med Bonde-Ståndat.
Friherre Cederström: Det har blifvit påstådt,
ait, sedan Kongl. Majtt öfverlemnat frågan
till Ständerna, den bort, enligt 89 §• Re“
gerings - Formen , såsom Lagfråga behandlas.
Dervid anhåller jag dock få fästa uppmärksamheten
på origtigheten af en uppgift. Kongl. Maj:t
har icke ansett frågan såsom Lagfråga, utan
endast äskat en Lag-föiklaring af Ständerne, i
fall sjelfva saken skulle verkställas. Lag-Utskottet
hade aldrig kunnat yttra sig i ämnet
annorlunda än i förening med Oeconomie-Utskottet.
Således har OecoHomie-Utskottet, utan
fråga om Lag-förslaget , ansett sig böra afstyrka
sjelfva saken. Det är en ganska stor
skillnad emellan detta, och hvad Herr Ribbing
yttrat, att Konungen velat öfver sjelfva saken
höra Riksens Ständer. Det är angeläget , då
ärenderna skola i behörig ordning afgöras , att
ej söka accaparera sig dem i annan form , än
de komma tili Ständerne. Hade Kongl. Maj;t
Den 1S Det ernber /, ro.
763
velat bora Ständerne öfver sjelfva frågan , då
hade den värde Ledamoten haft rätt ; men då
förhållandet icke är sådant, och 3 Stånd redan
bifallit Lagförslaget, förtjenar det icke, att
med en digcussion upptaga den högst knappa
tiden. Jag tillstyrker bifall å Betänkandet,
hvarigenom Riksens Ständers pluralitet afstyrker
sjelfva saken, ehuru jag för min del icke
anser detta afstyrkande rigtigt.
Herr von Hohenhausen_, Michael: Äfven
jag delar den öfvertygelse, att Uskotten icke
behandlat denna fråga i fullkomlig öfverensstämmelse
med sig sjelfva. När Utskotten anse
sjelfva saken skadlig, men likväl föreslå medlet
dertill, utfärdande af en Lag-förklaring, står
detta ej i öfverensstämmelse med premissen.
En Ledamot bar anfört, att man stundom måste
åsidosätte principen för tillfällets behof,
och såsom stöd härföre citerat flere principer,
som icke kunnat följas. Men det ges oJika
synpuncter för betraktande af en saks allmänna
nytta. Det ges en högre synpunct, att
se föremålen ifrån än den enskildta vinning en
och annan deraf kan skörda. Jag är öfvertygad,
att då man lättar utvägen, att genom andra
medel, än arbete, flit och sparsamhet, komma
till förmögenhet, skall detta äfven i oeconomisk
väg medföra mycken skada. Samma Ledamot
bar citerat andra Länder, der detta spel
brukas, och sagt, att ingen skada deraf uppkommer.
Det är en vanlig sak i despotiska
Länder, att sedlighetens band lemnäs lösa, för
att afleda folkets blickar från Styrelsens förvalt
-
764
Den 1S December f. m,
ning , och vända de oroliga häftiga begären på
sträfvandet efter rikedom och yppighetens förvekligande
njutningar. I sådana Länder kan
detta lottspel vara förenligt med Styrelsens interesse,
men ej i öfriga. Af Tidningarne finne
vi dessutom, att i Ryssland och Österrike lemnäs
endast tillstånd till en sådan spel-försäljning
i särskildta fall för särskildta personer, då
Fastigheterne uppgå till ett mycket högt, svårligen
säljbart värde, men ännu finnes intet land, der
Lotterispel räknas ibland laga fång på all slags
Fastighet af högt eller lågt värde, och jag tror
det icke vara skäl att dermed göra början i
Sverige, frågan delar sig i arne delar: Lagförslaget.
samt önskningsmålet, som af 2:ne
Stånd blifvit antaget, och af ett aflaget. För
egen del önskar jag, att få instämma med dem,
som bifalla Utskottens Utlåtande öfver önskningsmålet,
men icke med dem, som förklara
det böra anses som en nullitet} derföre anhåller
jag , att frågan må delas i 2 delar , så att
man kan bifalla den ena delen, och afslå den
andra. Det är icke likgiltigt, huru Ridderskapet
och Adeln beslutar öfver Lag • förslaget,
fastän det af 3;ne Stånd är bifallet. Då Rid -  derskapet och Adeln afslagit Nummer-Lotteriets
fortfarande, vågar jag hoppas, att detta
Lag-förshg icke eller bifalies. Derföre anhåller
jag först om Proposition på önsknings-målet
och sedan på Lag-förslaget, samt ber att vid bifallet
å önskningsmålet mätte förenas den underdåniga
hemställan Herr von Hartmansdorff
tillstyrkt , att hädanefter inga Annonccr om dylika
bortspelniijgar utomlands måtte i Tidnin
-
jPe/i 1S Dceemler, f. m.
765
garne upptagas. Jag skulle äfven anhålla om
Proposition på inbjudning till de öfrige Ständen
att deruti instämma, om jag ej fruktade,
att hädanefter något instämmande icke mera
vore att förvänta.
Herr Lagerhjelm : Lika med Friherre Cederström
tror jag det vara angeläget, att icke
söka accaparera sig ärenderne i annan form ,
än de till Ständerne inkomma. Kongl. Majit
har genom Dess Nådiga Proposition öfverlemnat
till Ständerne, att yttra sig i detta ämne.
Vore det nu Konungens mening, att icke Ständerne
skulle få yttra sig, huruvida sjelfva saken
är nyttig eller skadlig , hvad vore väl då
ändamålet annat, än att erhålla en uppgift på
de Lag-förändringar, som kunna vara nödvändiga,
om fasta egendomar få bortspelas? En sådan
uppgift lärer Kongl. Majit icke behöfva inhämta
af Riksens Ständer. Hufvudfrågan hvälfver
sig kring den satsen, om förslaget är nyttigt
eller skadligt. Hufvudsaken kan icke skiljas
från Lag-förändringarne, och när den förra
afstyrkes, måste äfven de sednare förfalla. Mig
synes, att Utskotten i detta ämne vidtagit ett
dubbelt beslut. I afseende på hvad en Ledamot
yttrat, angående hvad jag först hade den
äran att framställa , utber jag mig , att tå nämna
några ord. Han har påstått, att principen
stundom måste uppoffras för tillfällets behof,
och till stöd derför åberopat flere exempel om
Silfver - utvexlingen , om Tackjerns - exporten
m. m, Ehuru det säkert för mig skulle vara
ganska upplysande, att få jogå i någon närma;
Den 15 Detember f. m.
förklaring med den värde Talaren, rörande våra
tankar i detta ämne, hvilket hvarken rummet
eller tiden nu tillåta j utber jag mig likväl
få nämna , att när i verkställighet hinder möta
en princip, så är alltid denna felaktig, och behöfver
rättas. Det synes mig ganska farligt,
att då princip kommer i strid med tillfället, lättsinnigt
afhugga knuten, i stället för att upplösa
den, och låta principen stå qvar, samt derifrån
göra undantag. Jag hemställer, om det är
rätta sättet att fortgå uti hvilken undersökning
som helst, att, då en sats strider mot erfarenheten,
påstå, att erfarenhet n är ett undantag;
om man icke då i stället måste söka sig en högre
princip, som äfven förklarar motsägelserna,
Ridderskapet och Adeln torde således finna ,
att de anförde omständigheteme intet bevisa
till sryrka för den tankan, att den ifråvarande
principen skulle vika för tillfällets
kraf. Principen måste alltså följas, och jag anhåller
vördsamt, att Herr Grefven och LandtMarskalken
behagade först framställa hufvudsaken
till Ridderskapets och Adelns afgörande ,
och att, när den blifvit afslagen, äfven sjelfva
Lag-förslaget måtte förkastas.
Herr Munck af Rosenskjöld: Som huf
vudfrågan
nu blifvit betraktad från alla sidor,
skall jag endast upptaga Ridderskapets och Adelns
tid med några få ord. Då jag märker,
att Herr Lagerhjelm anser äfven åsigter af den
vidsträcktaste omfattning för lättsinniga’, och då
jag ej är i ständ att försätta mig i vredesmode,
eller blifva förtörnad i frager, som röra Rikets
Den i5 December f, m.
767
allmänna bästa, finner jag mig ej hafva något
att svara på hans yttiande. Herr von Hohenhausen
har äfven i en dylikt ton som han, och
med samma varma nit upptagit och besvarat
mina anmärkningar, hvarföre jag icke eller tror
mig mot honom behöfva ingå i någon vederläggning.
Herr von Hartmansdorff'. Jag uther mig
att få föreslå den proposition, sorn jag anser
vara den rätta, nemligen: Att Ridderskapet och
Adeln täcktes gilla Utskottens yttrande, att
fast egendoms försäljning å Lotteri är skadlig,
och således böra hos Kongl. Maj:t i underdåniga
afstyrkas, med underdånig anhållan , att de
mot Lotterispel utkomne författningar må till
deras kraft och verkan återställas, samt någre
annoncer i Tidningar om egendomars bortspelande
å utländska Lotterier således ej eller tillåtas.
Jag anhåller, att Herr Grefven och
Landt-Marskalken täcktes för Ridderskapet och
Adeln till besvarande framställa denna proposition.
Herr Gref ven och Landt-Marskalken hemställde
, om Ridderskapet Joch Adeln behagade bifalla
Lag- och Oeconomie-Utskottens yttrande ,
att fast egendoms försäljning å Lotteri må anses
skadlig och således böra hos Kongl. Maj:t i un.
derdånighet afstyrkas, med underdånig anhållan
att de mot Lotteri spel utkcmne Författningar mä
till deras kraft och verkan återställas, samt någre
annoncer i Tidningarne om egendomars bortsper
lande å utländska Lotterier, således ej eller tillåtas.
768
Den 1S December f m.
Ropades Ja och Nej.
Grefve Posse : Jag instämmer med dem ,
som önska, att fiSgan må delas, men anhåller
först om proposition å första delen af Betänkandet,
med uteslutande blott af Herr von
Hartmansdorffs tillägg.
Herr Ribbing: Jag hemställer, om icke
första propositionen kunde blifva bifall på Utskottens
Betänkande, och Contra-propositionen,
i händelse af votering, den af Herr von Hartmansdorg
föreslagne.
Herr Rosenblad: Som jag tyckte mig
fatta, var Ridderskapets och Adelös svar å den
af Herr Grefven och Landt Marskalken nyss
framställda proposition sådant, att denna blifvit
af pluraliteten med Ja besvarad.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
förklarade, det han , i anledning af flere Ledamöters
begäran , att de i Utskottens Betänkande
förekommande 2:ne frågor, hvaraf den ena
vore oeconömisk och den andre juridisk, måtte
hvar för sig serskilt afgöras, ansett sig böra
framställa den af Herr Landt Marskalken
sist gjorde proposition; och finge Herr LandtMarskalken
nu , i anledning af hvad Grefve
Posse yrkat, fråga om Ridderskapet och Adeln
önskade, att der af Herr von Hartmansdorff
föreslagne tillagg borde utur nyssberörde
proposifiOD utgå.
Ropades
Den 15 December f. tn.
Ropades Ja och Nej.
Herr vnn Hartmansdorff': Om, i händelse
af votering, man icke i den ena Propositionen
tillika uttrycker, att Ridderskapet och Adeln
afslår Lag-förändringarne, såser jag icke, hvartill
voteringen skulle tjena. Jag tror derföre,
att, till undvikande af flere voteringar, man
borde ställa Propositionerne så, att bägge meningarne
kunna i voteringen uttrycka sig, den
ena i Ja-, och den andra i Nej.propositionen.
Det tillägg jag gjort, rörande förbudets handhafvandc
mot .Spel på utländska Lotterier , är
af mindre vigt; och jag skall gerni medgifva,
att fråga derom må ur propositionen uteslutas^
Deremot tror jag, att man bör bestämdt gifva
rum för deras mening, som yrka afslag å Lagförändringarne.
Grefve Posse : Jag är ej lika säker, som
Herr von Hartmansdorff, att målet skall kunna
afgöras genom en votering, jag anhåller
derföre , att Herr Grefven och Landt-Marskalken
måtte i Propositionen åtskilja de begge särskildta
frågorna.
Herr Lagerhjelm: Jag vågar vördsamt
föreslå proposition till bifall å Utskottens Betänkande
i hufvudsaken , med det tillägg , att
deraf äfven bör följa afslag å Lag-förslag t Ett
bifall till Lag-förslaget, jemte afslag å hufvudfrågan
, tyckes mig innebära en så rak contradiction
, att jag måste fordra deras åtskiljande.
Ridd. o, kel. Fröt, XI Band, 49
Ven iS Decemberf m.
Herr, Grefven och landt - Mars\cilken
hemsfälllde , om Riddcrskapet och Adeln behagade
gilla Utskottens yttrande, att fast egendums
försäljning å Lotteri må anses skadelig
och således böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet
afstyrkas, med förklarande, att de af
Utskotten framställde Lag-förslag i följd deraf
bära förkastas.
Ropades Ja och Nej.
Herr von Hartmans dorff begärde votering.
Herr Grefven och Landt-Marskalken frågade,
om icke, sedan votering nu blifvit begärd,
doritra-propositionen kunde innefatta Ridderskapets
och Adelns instämmande i BondeStåndets
beslut , hvarigenom fast egendoms
försäljning å Lotteri blifvit förklarad icke medföra
skadeliga följder, och ärendet således böra,
utur denna synpunkt, till Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemnas.
Friherre Cederström: Det ar val i sin
ordning, att Utskottens Betänkande blir Ja-proposition,
och att de, som hafva andra meningar,
få ruin för dem i Contra-propositionen.
Att afslå sjelfva hufvudsaken och bifalla Lagförslaget
, är långt ifrån inconseqvent. Afstyrkandet
i hufvudsaken kommer deraf, att Oeconomie-Utskottet
deltagit i frågans handläggning,
och att La g-Utskottet aldrig dermed kunnat
b fatta sig.
Den /5 December f. m.
Herr von Hohenhausen: Jag anhåller få
fasta uppmärksamheten dervid, att Utskottens
Betänkande lika litet innefattas i den ena framställningen
, som i den alidia , och jag ser icke,
huru detta kan blifva möjligt, när den erkände
principen vetter åt höger, och Lag-förslaget
åt vänster. Jag afstår ifrån att yrka
frågans delande, och tror, att bägge meningarne
kunna i en proposition förenas, nemi. bifall
till den föreslagna underd, framställningen, och
afslag på det deremot stridande Lag-försiaget.
Herr Cederschjöld, Pehr Gustaf. Då Friherre
Cederström tyckt det vara eget af Herr Lagerhjelm,
och någre flere Ledamöter, att de ansett
Utskotten hafva varit i strid med sig sjelfva,så får
jag förklara, att äfven jag delar denna tanka. Jag
har trott, att det ej tillkom något Utskott, aldraminst
Lag-Utskottet, att föreslå en lag, som
det anser för skadlig. Jag anser derföre ett
bifall till Utskottens Betänkande i hufvudsaketi
nödvändigt medföra ett löikastande af Lagförslaget.
Grefve Posse: Det mätte väl vara ända
målet
med en Voterings-proposition, att hvar
och en deruti skall få göra sin tanka gällande.
De kunna finnas, som vilja bifalla Utskottens
Betänkande i hufvudsaken med bibehållande af
Lag-förslaget, och detta blifver, i händelse propositionen
framställdes efter de sista Talarnes
önskan, omöjligt.
Herr Lagerhjelm : Då Contra-propositio
-
IT1
Den iS December f rn.
nen ännu icke är bestämd , så kunna ju den
motsatta sidans Talare uti den göra sin tanka
gällande. Hrad J.ä-propositionen beträffar, så
synes den redan hafva vunnit Ridderskapets och
Adelns bifall.
Grefve Posse: Den siste värde Talaren
liar velat lemna dem, som vilja i det hela bifalla
Betänkandet, tillfälle att fä sin rätt i Contra-propositionen
förvarad, men jag tycker det
böra vara tvärtom, ty de kunna ej dictera Contra-propositionen,
hvilket bör ske af' dem, sorn
uppgifvit anmärkningar emot Betänkandet.
Herr Rosenblad: I händelse några Leda
möter
finnas , som hvarken gilla den af Herr
Grefven och Landt-Marskalken framställde propositionen,
eller Herr Munck af Rosenskjöids
mening, utan vilja bifalla Utskottens Betänkande
i hela dess vidd, så äga ds den tillfredsställelsen
, att i alla fall få sin tanka fram, såsom
Riksens Ständers Beslut, prisadt vare Utskottens
sätt att behandla denna fråga, sorn beredt
g:ne Stånds medverkan till bifall , ehuru de a.-ne
i sjelfva saken varit af rakt motsatt tanka med
det 3-*dje.
Herr Lagerhjelm: Med största vördnad
för hvar och en Talares öfvertygelse, kan jag
ej annat än finna den klaraste motsägelse deri,
att afsiå hufvudsaken och likväl befordra dess
verkställighet. Det är således äfven i det hänseendet
omöjligt att framställa propositionen
till allas nöje; niea då det lärer vara motsidans
Den i5 December J. m.
775
Talares rättighet att få Ja proposition på Utskottens
Betänkande, afstår jag från min förra
tanka.
Friherre Cederström : Sedan den siste värde
Talaren lemnat oss Ja-propositionen, må
han dictera Contra-propositionen bäst han vill
Undertéeknad
Riddarhus-Secreterare : Det
är visserligen öfverenssiämmande både med
Grundlagarne och praxis , att då ett Utskotts
Betänkande till pröfning förekommer, detsamma
må i hela dess vidd till antagande framställas
; men då, på sätt i förevarande mål redan
blifvit af flere värde Ledamöter anmärkt,
Utskottens principer synas riktade åt ett håll ,
och conclusionen deremot åt ett alldeles motsatt;
samt det således, efter hvad discussionen
redan utmärkt, torde med säkerhet kunna förmodas,
att Betänkandet, i hela dess vidd , icke
varder oförändradt af Ridderskapet och Adeln
antaget; då härtill vidare kommer, att de
i Utskottens Betänkande befintelige 2:ne frågor,
hvaraf den ena blifvit ansedd oeconomisk, och
den andra juridisk, äro vordne, ej mindre hos
Utskotten , än hos de öfrige Riks-Stånden, hvar
för sig , på ett skiljaktigt sätt behandlade; så
hemställer jag, huruvida det skall blifva möjligt,
att kunna på en gång afgöra båda frågorna,
om man antager Utskottens Betänkande oförändradt
till Ja-proposition; ty för min del, kan
jag åtminstone icke inse, huruledes de 3:ne
särskildte meningar, som i öfrigt blifvit framställde,
nemligen att fast egendoms försäljning
774
Den 1S December f, m.
å Lotteri vore för det allmänna nyttig ; att i
händelse en slik försäljning ansågs skadelig ,
Lag-förslaget , i följd deraf, ovilkorligen borde
förkastas, samt att Utskottens Betänkande, såsom
till formen origtigt , borde förklaras vara
en nullitet, och på sådan grund förfalla, må
kunna uti en Contra proposition förenas. Jag
vågar således hemställa, om icke de värde Ledamöter,
sorn tilläfventyrs vilja bifalla Utskottens
Betänkande oförändradt, och tillika yrka,
att målet bör genom en votering afgöras, täcktes
inse ej mindra obilligheten af, an omöjligheten
att kunna, vid närvarande förhållande,
verkställa ett slikt påstående, samt i stället medgifva
, att den af Herr Landt-Marskalken föreslagne
proposition, att fast egendoms försäljning
å Lotteri må anses skadelig och böra hos
Kongl. Maj:t i underdånighet afstyrkas, med förklarande,
att det af Utskotten uppgjorde Lagförslag,
i föjld deraf, borde förkastas, hvilken
mening äfven synes vara pluralitetens inom
Högloflige Ridderskapet och Adeln, må blifva
Ja-proposition, då det tilläfventyrs torde lyckas,
att kunna jemka de öfrige meningarne till
en Contra-proposition , och således genom en
enda votering afgöra hela målet, I annat fall,
och om icke denna Ja-proposition antages, blir
det, på sätf^Jag förut anmärkt, alldeles omöjligt
att kunna, sorn sig bör, bereda tillfälle åt
de flere yttrade särskildte meningar , att göra sig
gällande, på annat sätt, än genom Betänkandets fördelning
i 2:ne frågor, den ceconomiska oell juridiska,
hvilka då böra hvar för sig särskilt pröfvas3
Den 15 December f m.
och hvilket visserligen later sig göra, ehuru
2:ne voteringar deraf troligen blifva en följd.
Friherre Cederström'. I anledning af hvad
nu sist blifvit yttradt, vill jag blott tillkännage
, att ingen contradiction finnes i Utskottens
Utlåtande. Det är här icke ett Utskott, som
utfärdat lagförslaget, och afstyrkt hufvudfrågan.
Frågan om lagens lämplighet har aldrig blifvit
remitterad till Utskottens pröfning. Det är
blott, i händelse Kongl. Majit skulle vilja
utfärda en sådan lag, en nödvändig mesure, för
att bereda säkerhet åt dem , som äga bördsrätt.
Om nu Ständerne deraf tagit sig anledning
, att afstyrka hufvudsaken , så rörer detta
likväl icke Lagförslaget. Jag lemnar derhän,
huruvida man icke kan finna något annat sätt,
att komma till slut med saken, än att förena
sig med Bonde-Ståndet. Jag skulle förmoda,
att de Ledamöter, som yrka bifall till Utskottens
yttrande i hufvudsaken, med alslag å lagförklaringen
, äfven kunna få sin tanka i den
ena Propositionen gällande. Jag skulle således
tro, att den af Herr Riddarhus-Secreteraren
framstälda proposition saknar verklig grund ,
och att alla kunna få sin tanka uttryckt, om
både Ja - proposition och Contra-proposition
kommer att innehålla bifall å Utskottens Betänkande
i hufvudsaken , men den sednare tillika
afslag å Lagförslaget.
Herr von Hartmansdorff: Min mening med
den Contra-proposition jag föreslog , var den,
att förena prtemisserne och slutföljden af Ut
-
776 Den 15 December f m.
* ■ ^ - .
skottans Betänkande till ett sammanhang ; men
då man ser, att Ledamöter finnas , som önska
bifalla Utskottens Betänkande helt och hållet,
så gifves väl ingen annan utväg , än att votera
om Contra-proposition.
Herr Munck af Rosenskjöld: Enligt Riddarhus-Ordningen,
böra ja- och Nej-propositionerne
vara sådar.e a it de| yttrade meningarne
äfven kunna antagas eller afslås med J a eller
Nej. Den mening jag yttrat, att Riksens
Ständer icke böra afstyrka Egendomars bortspelning
å Lotteri , men antaga Utskottens Lagförslag
, kan hvarken besvaras med Ja eller
Nej, genom den Proposition Herr Grefven
och Landt-Marskalken framställt. Om Ja-proposition
blir på Utskottens Betänkande, så kan
jag icke votera Ja ; jag kan icke eller votera
Nej, ty Jag har antagit Utskottens Lagförslag,
fastän icke hufvudsaken. Derföre anhåller jag,
att vi måtte få särskildt votera om de tvenne
puncterne , nemligen först om hufvudsaken, och
sedan om Lag-förslaget. Jag skulle äfven för
min del icke hafva något emot , om ändamålet
derigenom lättare kan vinnas , att först votera
öfver Lag-fötslaget.
Herr von Hohenhausen: Ehuru endast någre
få Ledamöter af Ståndet sätta så mycket
värde på Utskottens Betänkande, att de yrka
proposition på bifall derå , emot alla andras
önskan , kan det väl icke forvägras dem , att
få bifall derå till Ja-proposition ; men man kan
lätt komma ifrån den ena voteringen, om man
Den 15 December f. m.
777
först afgör emellan de begge meningar, hvilka
blifvit framställde att utgöra Contra-proposition.
När en af dessa då blifvit till Contra-proposition
antagen, tror jag all skiljaktighet i det
öfriga af frågan skall komma att förfalla. Jag
anhåller derföre om en förnyad framställning af
den Contra-proposition Herr Grefven och LandtMarskalken
nyss föreslog.
Grefve af UgglaSj Gustaf: Enär tiden är
ganska dyrbar, hemställer jag , om icke tvenne
voteringar kunde undvikas. • Om Ridderskapet
och Adeln bifaller Lag-förslaget eller ej ,
blir utgången enahanda , ty det kommer i alla
fall att expedieras från Riksens Ständer. Om,
på sätt Herr Riddarbus-Secreteraren föreslagit,
Ja-propositionen stäildes så , att Lag-förslaget
skulle ogillas, men den ceconomiska delen af
Utskottens Utlåtande antagas , så kunde Contra-propositionen
blifva på instämmande i Bonde-Ståndets
beslut} och vi skulle då, genom
en votering, kunna afgöra hela målet.
Herr Grefven och Landt-Mar skalken yttrade
, det han , med afseende å de flere i detta
mål framställde särskildte meningar, för dess
del näppeligen ansåg det vara möjligt , att bringa
målet till ett lagligt slut , så framt detsamma
icke delades uti 2tne delar, den ena , angående
nyttan eller skadligheten af fast egendoms
försäljning å Lotteri, samt den andra, rörande
bifall eller afslag å Utskottens, i afseende a
en slik försäljning, uppgjorde Lag-förslag. Herr
Landt-Marskalken medgaf visserligen, att der
-
778
Den 15 December f. m.
igenom tilläfventyrs kunde uppkomma 2:ne voteringar,
men Herr Landt-Marskalken trodde ,
att det icke på annat sätt skulle blifva möjligt
, att bereda till lalle åt de flere serskildta
meningarne, att, hvar för sig, kunna göra sig
gällande. Herr Landt-Marskalken hemställde
således, om icke Ridderskapet och Adeln behagade
tillåta, att den oeconomiska frågan, angående
nyttan eller skadligheten af fast eg< ndoms
försäljning å Lotteri, r,u först finge serskildt
till pröfning och afgörande företagas, i
hvilket afseende Herr Landt-Marskalken föreslog
, att bifall till Utskottens yttrande i denna
omständighet måtte innefattas i Ja-propositionen,
samt instämmande i Bonde-Ståndets beslut
i Contra-propositionen upptagas. Sedan
den oeconomiska frågan sålunda först blifvit afgjord
, trodde Herr Landt-Marskalken för dess
del , att pröfningen af Lag-förslaget derefter
med vida större lätthet skulle kunna får sig gå.
Friherre Cederström: Jag tror, att om
Herr Grefven och Landt-Marskalken täckes
framställa till Ridderskapet och Adeln den frågan
, om Ridderskapet och Adeln afslår sjelfva
bufvudsaken , svaret torde bestämdt kunna utrönas.
Sedan torde det blott blifva en votering
om lagförslaget. Men om icke eller den
förra frågan kan utan votering afgörss, så anhåller
jag örn Utskottens Betänkande tili J aproposltion.
Herr von Hohenhausen: Sedan en Ledamot
bestämdt yrkat antagande af Utskottens
Den tS December f. m.
779
Betänkande i hela dess vidd , lärer det väl
blifva nödvändigt , att först votera om Contrapropositionen.
Jag hemställer således, att vi
nu måtte få votera 0111 hvilkendera af de framställde
meningarne skall blifva Contra-propositiou
, och dä blir äfven ruin för den mening
Herr Munck af Rosenskjöld önskat.
Herr Ribbing: Den som icke önskar något
Lotteri, lärer icke eller önska att någon
Lag derföre skall utfärdas , då desse blott i
benämningen skiljda delar likväl sä bero af
hvarandra, att, pä sätt äfven af den Kongl,
propositionen finnes, det ena icke gerna kan
utan det andra existera. Både sjelfva saken
och Lagen derför synes mig således kunna på
en gång till afslag i Ja-prcpositionen , och till
bifall i Nej-propositionen , lramställas Men som
vi häruti icke lära kunna förena oss, anhåller
jag , att Herr Grefven och Landt-Marskalken
täcktes gifva tillkänna, huruvida Herr Grefven
Och Landt-Marskalken anser sig kunna meddela
proposition på Betänkandet , sådant det är,
elier om dess form är laglig, hvilket jag vågar
betvifla. •
Herr Grefven och Landt-Marskalken yttrade,
det han, i anledning af Herr Ribbing*
förfrågan, ansåg sig böra tillkännagifva, det
Herr Landt-Marskalken , för dess del , icke
fann den form, hvarunder Utskottens Betänkande
blifvit uppställdt, vara sådan, att den
lagligen kunde förhindra Herr Landt-Marskalken,
att å Betänkandet meddela proposition,
jSo
Den iS December f, m,
Grefve Posse: Det var jag , som yrkade
Proposition på Betänkandet j hela dess vidd,
men detta skedde i ett ögonblick, då meningarna
tycktes mera skiljaktiga. Jag förenar mig
nu med Friherre Cederström i den anhållan ,
att frågan måtte delas , så att proposition förut
göres på hufvudsaken, då Herr Grefven och
Landt-Marskalken torde bestämdt kunna utröna
pluralifeten , helst blott en enda Ledamot,!
afseende å hufvudsaken, yrkat den motsatta
meningen.
Herr Grefven och Landt-Marskalken hemställde
, om Ridderskapet och Adeln behagade
bifalla Utskottens yttrande , att fast egendoms
försäljning ä Lotteri må anses skadel ig, och
således böra hos Kongl. Majit i underdånighet
afstyrkas.
Ropades starka J a och Nej.
Herr Grefven och Landt-Marskalken förklarade
, det han, vid åhörandet af Ridderskapets
och Adelns svar på den nyss gjorde propositionen
, icke kunnat med säkerhet utröna Ridderskapets
och Adelös Pluralitet.
Herr von Hartmansdorff: Om Herr Grefven
och Landt-Marskalken täcktes förnya denna
Proposition , torde pluralifeten kunna bestämdare
utrönas, och om ingen då yrkar votering,
kunde den undvikas,
Herr Grefven och Landt-Marskalken förnyade
den af honom sist framställda proposition.
Den i5 December /. m. 781
Ropades åter starka Ja och Nej.
Herr Grefven och Landt-Marskalken yttra*
de, det han icke eller denna gången kunnat
tillföl i iteiigen utröna Ridderskapets och Adelns
pluralitet.
Grefve Posse: Jag för min del är visserligen
af den tanka, att Betänkandet borde i
bela dess vidd bifallas; men det oaktadt skall
jag , till tidens vinnande , och på det hela målet
må genom en votering kunna afgöras, gerna
medge , att Herr Lagerhjelms tanka må
blifva Ja-proposition , icke för det den är rätt,
men emedan Utskottens Lag-förslag, såsom
antaget af 3 Stånd, i alla fall kommer att expedieras
till Kongl. Maj:t.
Herr Munck af Rosenskjöld: Då ingen,
utom Utskottens här närvarande Ledamöter,
yttrat sig för Utskottens Betänkande oföiändradt
, är jag öfvertygad , att nästan alla äro
af dep mening, att antingen icke afstyrka hufvudfrågan,
och gilla Lagförslaget, eller också
afstyrka fast Egendoms bortspelande å Lotteri,
samt derjemte förkasta Lag-förslaget. Dessa
äro de begge hufvudmeningarne. Den 3:dje
har ganska få anhängare. Jag hemställer derföre,
om icke de Herrar, hvilka önskat proposition
å Utskottens Betänkande i hela dess
vidd , behagade derifrån afstå, och i stället
medgifva , att Ja-propositionen må innefatta afstyrkande
af Lotteri-spelet jemte afslag å Lagförslaget,
samt Nej-Proposition, att man icke
Den i5 December f, »»,
afstyrker hufvudfrågan, men bifaller Lagförslaget.
Herr Grefven och Landt-Marskalken framställde
å nyo den af honom sist gjorde proposition.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och
Landt-Marskalken förklarade , att som , efter
hvad han tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej,
Propositionen blifvit af Ridderskapet och Adeln
bifallen.
Herr Munck af Rosenskjöld: Jag får i
6ådan händelse anhålla om votering.
Herr Grefvem och Landt-Marskalken föreslog
derefter följande Voterings-proposition:
Den som bifaller Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottens yttrande, att
fast egendoms försäljning å Lotteri må anses
skadlig , och således böra hos Kongl. Maj:t i
underdånighet alstyrkas y voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, anses Ridderskapet och Adeln
instämma i Bonde-Ståndets beslut, hvari
-
Dan iS December f, m.
783
genom en slik försäljning blifvit förklarad icke
medföra skadliga följder s och ärendet således
anses böra , utur denna synpunct , till Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemnas.
Herr von Hartmansdorff: I fall den nu
föreslagne Voterings-propositionen antages, skulle
den g:dje meningen alls icke få komma under
omröstning.
Herr Grefven och Landt-Mar skalken erinrade
, att fråga nu blott vore om den ceconomiska
delen af Utskottens Betänkande, hvilken
borde antingen bifallas eller afslås, hvarefter
och sedan denna del blifvit afgjord, frågan
om det af Utskotten uppgjorde Lag-förslag
komme under Ridderskapets och Adelns
pröfning.
Herr Lagerhjelm: Om jag icke orätt fattat
Grefve Posses sist framställde förslag, kunde
hela saken afgöras genom en enda votering,
emedan Grefve Posse medgifvit, att Japropositionen
finge innefatta afslag å så väi
den oeconomiska delen, som Lag-förslaget, och
Contra-propositionen kunde ju i sådan händelse
få dicteras utaf Herr Munck af Rosenskjöld.
Herr von Hartmansdorff: Jag anhåller
ödmjukast, att vi kunde få förfara nu, likasom
i natt, nemligen först votera om Contrapropositionen.
Med detsamma denna blefve
bestämd, torde votering kunna undvikas om
det öfriga af frågan.
784
Den 15 December f. m.
Herr Grefven och Län dt-Marsh al k c n yttrade
, att det visserligen ankorame på Ridderskåpet
och Adeln att afgöra, huruvida Ridderskapet
och Adeln önskade att antingen, på sätt
Herr Landt-Marskalken hemställt, dela Utskottens
Betänkande i 2:ne delar, samt föjst afgöra
den oeconomiska, och sedan den juridiska
delen, eller ock, såsom Herr von Hartmansdorff
föreslagit, företaga Betänkandet i hela
dess vidd på en gång tiil pröfning; men dervid,
i anseende till de flere särskilte meningar,
först votera om Contra.propositionens beskaffenhet
, innan den slutliga pröfningen kunde förekomma.
Herr Grefven och Landt-Marskalken
vore likväl för dess del öfvertygad, att sistnämnde
behandling af målet, såsom mera invecklad,
oundvikeligen skulle föranleda till
minst 2:ne särskildte voteringar; då deremot
den af Herr Landt-Marskalken föreslagne åtgärd
både vore mera enkel, och äfven , efter
hvad Herr Landt Marskalken vågade hoppas,
tilläfventyrs torde bereda den följd, att sedan
den oecconomiska delen blifvit afgjord, pröfningen
af den juridiska skulle kunna utan votering
verkställas. Herr Grefven och LandtMarskalken
hemställde således å nyo, om icke
Ridderskapet och Adeln behagade gilla den af
Herr Landt-Marskalken sist gjorde Voteringsproposition,
Bifölls.
Sedan 43, 44, 4? och 46 §. §. i Ridderhus.
Ordningen blifvit uppläste, börjades vote
rin3
-
Den 1S December f. m.
785
ringen klockan | till 3 eftermiddagen, och befunnos
vid voteringens slut, sedan en Voteringssedel
blifvit undantagen oell förseglad, samt de
öfrige Voterings-sedlarne öppnade, rösternc hafva
utfallit, som följer :
Ja — 40.
Nej — 26.
I följd hvaraf, och sedan det öfver Voteringen
särskilt förde Protocoll blifvit uppläst,
Herr Grefven, och Lanclt-Mavskalken förkla
rade
, det Utskottens yttrande, att fast egendoms
försäljning å Lotteri må anses skadelig,
och således böra hos Kongl. Maj;t i underdånighet
afstyrkas, blifvit af Ridderskapet och
Adeln bifallet.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan £ till 4 eftermiddagen.
In Fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
Ridd. 0. Ad. Prot. XI. Band.
50
786
Måndagen den 15 December.
.r.\ '■ ; ■ ' ''. V ’,
Plenum klockan y eftermiddagen.
Fortsattes den i förmiddags - Plenum började
pröfning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens den 5 dennes under N;o
248 afgifne, samt den 8 derpåföljde eftermiddagen
på bordet lagde, Utlåtande, öfver gjorde
anmärkningar vid Utskottens förut meddeldte
Betänkande angående last egendoms försäljning
genom Lotteri.
Herr Grefven och Landt-Marskallen yttrade,
att sedan den Oeconomiska delen af Utskottens
ifrågavarande Betänkande blifvit uti förmiddagens
Plenum afgjord, finge Herr Landt-Marskalken
nu först framställa proposition till bifall af
det utaf Utskotten, i afseende å fast egendoms
försäljning å Lotteri, uppgjorde Lagförslag.
Ropades J a och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Lanilt-Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adelo,
sonr redan godkänt Utskottens yttrande,
att fast egendoms försäljning å Lotteri borde
anses skadlig , och således hos Kongl Majit i
underdånighet afstyrkas, behagade, i följd deraf,
det af Utskotten, i afseende å en slik försäljniog
, uppgjorde Lag-förslag afslå.
Ropades J a.
Den 1S December e. m.
787
Herr von Hartmansdorff\ August: Sedan
Ridderskapet och Adeln nu alslagit det i detta ämne
till Ståndens bedröfvande sfgi/ne Lag-förslag
i afseende på fast egendoms försäljning å Lotteri,
hemställer jäg, om Ridderskapet och Adeln
icke skulle behaga inbjuda de öfrige trenne
Riks-Stånden, att instämma i detta beslut.
Grefve Possej Arvid'. Jag kan icke förena
mig med den siste värde Talaren. Jag tror
det icke vara lämpeligt, att till de öfrige RiksStånden
öfverlemna en inbjudning i ett ämne ,
deruti de redan fattat sine beslut.
Friherre Cederström), Jacob: I händelse
Riksens Ständers beslut i frågan ännu icke hade
varit fullkomligen faestämdt , hade intet varit
att invända emot den af Herr von Hartmansdorff
gjorde framställning om inbjudning ; men
då, genom 3 Stånds fattade beslut, Riksens
Siänders tanka redan är afgjord , återstår för
Ridderskapet och Adeln ingen annan åtgärd, än
att afskicka Protocolis LJtdrag till ExpeditionsUtskottet
för efterrättelse vid den underdåniga
Skiifvelsens uppsättande.
Herr von Hohenhausen, Michael: Det
är med mycken ledsnad jag nödgas instämma
i den siste värde Talarens yttrande. Jag tror
dessutom, att de trenne öfiige Stånden af en
icke länge sedan utfärdad inbjudning från Ridderskapet
och Adeln hämtat stor anledning, att
icke vidare förena sig i någon sådan.
788
Den 15 December c. m.
Herr -von Hartmansdorff': Jag trodde, stt
det lika vä! sKulle gå an att besluta en inbjudning
i dag pä eftermiddagen, sorn i morgons
bittida. Men då Herr von Hohenhausen motsagt
min framställning derom med ett skäl, som
är så beklagligen sannt, nödgas jag afstå från
min begäran.
Herr RibbingArvid: Jag tror mig tem
ligen
noga känna, att de frenne öfrige Ståndens
beslat ännu icke äro så bestämda, att ju
någon jemkning deruti kan göras, enär den ifrågavarande
inbjudningen egenteligen icke rörer
den oeconomiska delen af ämnet, utan Lagförslaget.
Bonde-Ståndet har yttrat, att ämnet
borde, så vidt det vore att\betrakta såsom Oeconomie-mål,
öfverlemnas till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och afgörande, samt gillat Lagförslaget3
Preste-Ståndet synes önska, att allsicke
någon bortspelning af fast egendom må
komma att äga rum. Jag tror således, att en jemkning
gerna kunde göras, så mycket hellre, som vi
ej sakne exempel förut under denna Riksdag ,
att de andre Stånden på Ridderskapets och Adelns
inbjudning frångått beslut, hvilka de redan
en gång förut ändrat.
Grefve Posse : Jag kan icke rätt fatta hvad
den siste värde Ledamoten menar med bestämdt,
och icke bestämdt. Det förevarande ämnet innefattar
tvenne frågor , uti hvilka vi af de i
förmiddags upplästa Protocolls-Utdragen inhämtat
de frenne Ståndens beslut, hvarigenom Betänkandet
utan vilkor, således efter mitt omd,g
-
Den 1S December e. m.
789
ine bestämdtblifvit bifallet. Jag hemställer
då , huruvida det är lämpeligt, att genom en
inbjudning vilja rubba detta beslut.
Herr Lagerhjelm Pehr: Då det beslut
de andra Riks-Stånden fsttat, synes innebära
en motsägelse, tycker jag, attén inbjudning så
mycket mer är lämplig. Det förefaller mig besynnerligt
, att på en gång besluta ett alstyrkandg
af hufvudsaken, och tillstyrkande af Lagförslaget;
Och då Ridderskapets och Adelns
beslut endast till en del strider emot de öfrige
Ståndens, mäste en jemkning i desse senares
beslut icke vara omöjlig.
Herr Ribbing: Jag är egenteligen före
kommen
af den sista värde Talaren. Det måste
vara conseqvent, att, då man icke vill hufvudsaken
, icke heller föreslå ett medel till
dess verkställande. Bonde-Ståndet li3r väl tillstyrkt
Lotteri på fast egendom ; men när Ståndet
nu får del af Ridderskapets och Adelns inbjudning
, som är ganska formel, är det mer
än troligt, att Ståndet frångår sitt beslut. Jag
linner derföre icke skäl, hvarföre de värde TaJarne
på motsidan så starkt bestrida Herr von
Hartmnnsdorffs framställning.
Herr CederschjöldPehr Gustaf'. Denna
fråga är af en egen och särdeles beskaffenhet,
derigenom att den ena delen deraf blifvit af
3:ne Ständ afslagen, och den andra delen af 3
andra Stånd, eller en helt olika pluralitet, bifallen,
Jag anser derföre en inbjudning till de
79°
Den 15 December e. rn.
öfrige Stånden billig, på det beslutet må blifva
conseqvent i de begge olika delarne af ämnet.
Friherre Cederström: Det är visserligen
en beklaglig följd af Riksens Ständers nu varande
organisation i fyra Kamrar, att en olika
pluralitet af Stånden kan i olikartade delar af
samma ämnen uppkomma. Sädant har vid flere
tillfällen inträffat. Men så länge den Lagen
gäller, att 3 Stånds pluralitet skall utgöra Riksens
Ständers beslut, lärer ingen annan åtgärd vid
detta mål vara öfrig, än att expedierat den underdåniga
skrilvelsen till Kongl. Maj;t«
Herr von Hohenhausen: Det var egente
ligen
på Bonde-Ståndet!, som Herr Ribbing lärer
ha syftat med sin framställning. Men jag hemställer,
huruvida en jemkning hos detta Stånd
blifver möjlig, när det gatt ännu längre, än de
öfrige, och tcke ens velat hos Kongl. Majt göra
någon underdånig framställning emot hufvudsaken.
Till Preste-Ståndet deremot tror jag
icke nu mera någon inbjudning vara lämpslig.
Herr Grefven och Landt-Marskalken yttrade,
att då det blifvit yrkadt, att de öfrige
Riks-Stånden måtte inbjudas, att uti Ridderskapets
och Adelns nyss fattade beslut instämma,
ansåg Herr Lindt-Marskalken sig böra inhämta
Ridderskapets och Adelns tank3, huruvida
Ridderskapet och Adeln fann för godt, att
en slik inbjudning besluta.
Ropades N ej.
Den 15 December e, m
79*
Föredrogos § nyo och gillades följande
Riddarhus-Utskottets den 9 dennes aflåtne, samt
den 14 derpåföljde på bordet lagde, 3:ne Me«
mor i al:
1:0 I anledning af väckt motion om tillökning
i Riddarhus-Secreterarens Löne-vilkor.
2:0 I anledning af Riddarhus-Directionens
Memorial, om uppförande af en brygga och
strandmur vid Riddarhusets Tomt åt Sjösidan.
11
3:0 I anledning af Herr Cederschjöld®,
Pehr Gustaf, Motion om tillgång till de å Riddarhuset
förvarade handlingar, i ändamål att
desamma allmängöra.
Upplästes till justering och godkändes följande
Expeditions-Utskottets insände förslag till
Riksens Ständers underdånige Skrifvelser till
Kongl, Maj:t:
N:o 408- Angående utvidgad Handelsfrihet.
N;o 409. Angående Arbets- och Corrections-Inrättningen
i Wadstena.
N:o 410. I anledning af Kongl. Maj-ts
Nådiga Bref, rörande jemkning af Extra Roteringen
i Riket.
Den 15 December e. m.
N:0 411. Rörande Consistoriernes skyldighet
att, vid inträffande ledighet till Consistoriella
Pastorat , söka upprätta föreningar om
Piest-rättigheterne.
Då nu å nyo föredrogs Expeditions-Utskottets
den 4 dennes afläte, samt den 12 derpåföljde
eftermiddagen på bordet lagde, Memorial
, innefattande Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets under N:o 503 förut
afgifne förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Majit i anledning af väckt
fråga om en vidsträcktare tillämpning af stadgandet
i 27 Cap. 9 § Rättegångs-Balken, rörande
Lagvadda s3kers lottning emellan HofRätts-Ledamöter
5 fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att Utskottets berörde förslag numera
godkänna.
Vid förnyad föredragning af Expeditinns-Utskottets
den 4 dennes aflåtne, samt den 12 derpåföljde
eftermiddagen på bordet lagde, Memorial
, i anledning af gjord anmärkning vid det
af Utskottet under N;o 366 förut meddeldte
förslag till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj:t, rörande anläggandet af
en Vattenledning till Carlskrona; fann Ridderskapet
och Adeln för godt , att, enär berörde
förslag redan blifvit af de öfrige 3:ne Riks-Stånden
godkändt, för dess del dervid låta bero.
Den 15 December e, rn.
793
Föredrogos å nyo och biföllos Stats-Utskottets
den 13 dennes afgifne , samt följande
dagen på bordet Jagde, Utlåtanden :
N;o 662. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Öfverste-Lieutenanten Gustaf
Hjertås underdåniga ansökning om återvinning
af försuten tid för inlösen af åtskillige
Discont-Assignationer.
N:o 663. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga remiss uppå Landt-Räntcroästarens i
Blekinge Län P. J. Rönströms underdåniga ansökning
om återfående af försuten tid för inlösen
af 2:ne stycken af Malmö f. d. DiscontVerk
utgifne Obligationer.
Då nu å nyo föredrogs Allmänna Besvärsoch
Oäconomie-Utskottets den 9 dennes under
N:o 221. aflätne , samt följande dagen på bordet
lagde , Memorial , i anledning af RiksStåndens
olika beslut i frågan om föreslagne
förändringar uti Kongl. Förordningen den 26
Febsuarii 1B17» om Sockne-stämmor och Kyrko-Råd;
fann Ridderskapet och Adeln, att, enär
Vallöf]. Borgare-Ståndet, enligt Protocolls-Utdrag
af den 12 dennes, som upplästes, numera
biträdt Ridderskapets och Adelns samt Bonde-Ståndets
, i detta ämne, fattade beslut, hvarigenom
all fråga om votering hos förstärkt
Oeconomie-Utskott komme att förfalla, Ut
-
794
Dan 15 December e. >n.
skottets ofvannämnde Memorial således endast
borde läggas till Handlingarne.
Vid förnyad föredragning af ConstitutionsUtskottets
den 9 dennes under N:o 80. aflätne
, samt följande dagen på bordet lagde, Memorial
, innefattande förslag till ändring i 43.
och 44. §. § Riksdags-Ordningen ; fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att Constitutions-Utskottets
berörde Förslag, till den behandling
56. §. Regerings-Formen föreskrifver,
godkänna.
Företogs till pröfning Bevillnings- långsamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 2 dennes under N:o 6). afgifne ,
samt den : o derpåföljde eftermiddagen på bordet
lagde , Betänkande rörande en ny Författning
emot Lurendrägeri och Tullförsnillning.
Herr von Hartmansdorffj August: Redan
tidigt, i begynnelsen af denna Riksdag,
behagade Kongl. Maj;t infordra Riksens Ständers
yttrande öfver straffoestämmélserne iden,
efter sista Riksmöte utfärdade , författningen
mot Lurendrägeri och Te rörsnilIning. Saken
hlef till Lag-Utskottet rem erad , och har derjemte
af Bevillnings- och (X ;onomie-Utskotten
i förening blifvit behandlad. Den borde utgöra
fulländningen af de åtgärder, som ^vid den
-
Den 15 December c. m.
793
na Riksdag blifvit vidtagna till ändring i Tullsystemet.
Då allt öfrigt dithörande, och äfvenväl
den af Särskildta Utskottet föreslagna ,
samt af de öfriga Utskotten godkända organisationen
af Tullstyrelsen , blifvit af Riksens
Ständer antagen : sä kommer likväl stadgan om
förevarande straffbestämmelser i oberedt skick
från Utskotten. I stället för att uppgifva ett
Lag-förslag till Ständernas pröfning , hemställa
Utskotten , att Ständerna icke må yttra sig
sjelfva öfver det ämne, hvarom Kongl. Majit
äskat deras utlåtande, utan anhålla , att Konungen
ville vända sin fråga till Lag-Comitten.
Denne är dock icke en myndighet, som grundlagarne
känna : hvadan jag icke finner, att Riksens
Stä'nder vid detta tillfälle kunna densamma
åberopa. Af den reservation, som nyss
blifvit Ridderskapet och Adeln föredragen , inhämtas
, att det ej fattats Utskotten Lag-förslag
att pröfva, och till Riksens Ständer öfverlemna.
Huruvida dst svarat mot ändamålet,
vill jag nu ej bringa under öfverläggning. Men
då Utskotten föreslagit, att den närvarande författningen
, om Lurendrägeri och Tullförsnillning
, må förblifva gällande till den i Januarii
1825 , då det nya Tull-systemet skall bringas
i utöfning : så hafva Utskotten likväl tillstyrkt,
att derifrån emellertid må göras ett betydligt
undantag , det nemligen , att böters aftjenande
med allmänt arbete skulle upphöra, och dessa
i stället förvandlas efter Utsöknings-Balken,
Skedde det, så skulle man borttaga ett af de
staikaste banden mot lurendrägeri och tullförsnillning
, innell det system?, som fordrar deni!
796
Den 15 December c. m.
ännu vore förändradt. Så länge det gäller, bör
man väl lemna stadgan i kraft för den korta
återstående tiden , eiler ock framlägga ett sådant
ändrings-förslag , att det äfven i längden
kan förblifva gällande. — Mig synes alltså ämnets
behandling vara olämplig , antingen man
betraktar den i afseende på formen, eller sjelfva
innehållet. Måhända fordrar tidens korthet,
att man nu icke gör någon återremiss ; men i
sådant fall hemställer jag till Höglotlige Ridderskapet
och Adeln, om icke Utskottens betänkande
borde afslås.
Herr HjertaGustaf: Det torde för hvar
och en genast visa sig klart , att då Lag-Comittéen
är sysselsatt med utarbetandet af en
ny Civil- och Criminal-Lag, böra de serskildta
Lagstadganden , som vid denna Riksdag beslutas
, så mycket möjligt är , blifva i enlighet
med densamma , samt i den anda, hvari Comittén
, sammansatt af Landets utmärktaste Jurister,
framgått. Jag tror sålunda , att Utskotten
ganska rigtigt tillstyrkt Riksens Ständer,
att hvad angar den Lag , som bör gälla från
år 18af, då nya Tull-författningen blifVer gällande
, densamma bör utarbetas af denna LagComitté,
samt sedan ad interim gälla till nästa
Riksdag, då Riksens Ständer få tillfälle, att
densamma med eller utan förändringar bifalla.
Deremot inträffar nu, att för år 1824. den
gamla Tull-författningen bör förblifva gällande.
Derföre passar det icke rätt väl , hvarken med
tid eller omständigheter, att nu uppgöra en
serskild Lurendjrägeri-Lag för ett är. Utskot
-
Den 15 December e, m.
797
ten, som sålunda allenast tillstyrka, att Konungen
måtte upphäfva ett alltför strängt stadgande
i den gamla Lagen , men för öfrigt bibehålla
den för nästa är, synas mig alltså äfven
häri hafva handlat rätt.
Om möjligen brister i Betänkandet i öfrigt
finnas, lära de vara af alltför liten vigt,
att föranleda en återremiss , som gör det omöjligt
att något i saken besluta , hvarföre jag
anhåller om proposition till bifall.
Grefve Posse, Arvid', Kongl. Maj:t har
till Riksens Ständer i Nåder öfverlemnat den
no gällande Författningen mot Lurendrägeri och
Tull-försnillning, på det densamma måtte, sedan
Riksens Ständer deröfver yttrat sig, gälla
såsom allmän Lag, Vid behandlingen af detta
mål , hafva sammansatta Utskotten funnit, att
nämnde föifattning icke till sina grunder öfverensstämde
med det af Ständeine vid denna
Riksdag antagna friare handels- och tullsysteme
, hvaraf följde, att rättelser eller jemkningar
icke gjorde tillfyllest , utan att en ny Lag
borde utarbetas ; Och som Utskotten dertill icke
voro i tillfälle , hafva de tillstyrkt Riksens
Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kongl Maj:t ville, icke på sätt
en värd Ledamot yttrat sig, rådfråga Lag Comittéen,
ut3n anbefalla denna Comitté, att utarbeta
förslag till ifrågavarande författning,
hvaraf Riksens Ständer vid nästa Riksdag skulle
erhålla del. Frånvarande , då detta mål förevar
uti Utskotten , har jag icke deltagit i
798
Den 15 December e. m.
Retsammas afgörande ; uien jag får likväl nu
förklara , att jag till alla delar förenar mig i
Beslutet, emedan jag tror det vara mindre lärnpeligt,
att Folkets representanter från början
tillskapa nya lagar. Med en constitutioneli
Stats-författning är mera öfverensstämmande, att
Regeringen framställer Lagarne till Representanternes
bifall eller afslag. Och det är för att
gifva åt förevarande ämne en sådan form i behandlingen
, som Utskotten föreslagit, hvad
som nu så högeligen klandras. På dessa grunder
hoppas jag , att Ridderskapet och Adeln
godkänner Betänkandet ; Och för att undvika
en vidlyftig discussion, som torde vara utan
ändamål, anhåller jag, att i händelse Betänkandet
icke genast blir bifallet , vi med det
snaraste måtte lå skrida till votering.
Herr Pereswetoff" Morath, Anders Wilhelm
: Det förslag , som af de förenade Utskotten
blifvit framstäldt, är af den beskaffenhet,
att jag icke tror detsamma böra till Kongl.
Majit öfvetlemnäs. Jag skulle för min del anse
det högst besynnerligt , om Riksens Ständer,
i stället för ett bestämdt svar till Kongl.
Majit, framburo den underdåniga önskan, att
Kongl. Maj:t matte anbefalla Lag-Comittéen ,
att uppgöra en ny Lag , och derutöfver gingo
ända derhän , att hvad Cömittéen kunde komma
att uppgöra , borde blifva gällande till nästa
Riksdag. Detta sätt att besvara en af Kongl.
Majit framställd fråga , är så eget, att jag icke
kan erinra mig , det Riksens Ständer någonsin
förr begagnat det, och jag hoppas att
Den 15 December e. m.
799
de ej eller nu skola göra det. Ehuru jag visserligen
inser svårigheterne för Utskotten, att,
som sig bör, afgifva ett fullständigt svar å
Kongl. Maj;ts framställning, önskar jag likväl
häldre återremiss , än att det svar, Utskotten
nu tillstyrkt, skulle afgå. Jag anhåller således,
att .Betänkandet måtte återremitteras,
samt Utskotten anmodas, att, om de finna
sådant möjligt , uppgöra ett fullständigt förslag
till en Författning om Lurendrägeri och
Tull-försnillning; nren alldeles icke, såsom nu
skett , framkomma med något halft arbete.
Herr Bibbing} Arviel: Då ig20 års Författning
angående Lurendrägeri- och Tullförsnillnings-brott
utfärdades, stadgades deruti det
vilkor, hvad straff-bestämmelserne anginge, att
Riksens Ständer borde höras öfver desamma ,
hvilka sedermera kommo att gälla , såsom allmänt
antagen Lag. För att lemna Riksens Ständer
nödiga upplysningar vid afoifvande af deras
yttrande , har Kongl. Maj t jemväl i Nåder
låtit höra Tull-Direction och Commerce-Collegium
, äfvensom Högsta Domstolens och StatsRädets
utlåtanden , såsom vanligt vid Kongl.
Maj.ts Nådiga Propositioner öfver Lagfrågor,
blifvit Riksens Ständer meddelade. Att nu Riksens
Ständer icke skulle vara i stånd, att häröfver
fatta någon tanka , och densamma meddela,
utan, sedan de öfver tvä tredjedels år
haft tid, att sig derpå besinna, med erkännande
af deras oförmåga , i stället öfverlemna sin
rätt , att i Lagstiftningen taga del , åt en LagComitté,
finner jag så mycket mera opassan
-
800 Den i5 December e, m.
de, sorn deruti innefattas, ej allenast en underlåten
pligt af folkets representanter, utan äf
ven ett förnekande af alla de auetoriteters vitsord
, som i ämnet blifvit hörde , och hvilka ,
efter min tanka , måste tillerkännas mera sakkännedom
och åtminstone fullt ut så mycken
upplysning, som Lag-Comittéen. Jag inser
visserligen de svårigheter, som uppstå vid en
återremiss , i anseende till Riksmötets snara
upplösning , men häldre må intet svar följa på
Kongl. Majrts Nådiga Proposition, än ett så
origtigt, som det af Utskotten föreslagna, hvilket
innebär begäran om en Lagförändring , som
skall förvärra det onda, i stället för att hjelpa
det. Man vet nämligen, att de, som förbryta
sig med Lurendrägeri eller Tullförsnillning ,
vanligen köpa sig fattiga stackare , som i deras
ställe undergå derföre utsatte straff. Detta
har något motvägts af det, efter bötemes belopp,
uträknade arbete, som eger rum, i hvars
ställe Utskotten likväl föreslå fängelse på en
kortare tid , som under sysslolöshet skulle tillbringas,
Denna och flere omständigheter har
jag sökt noggrant utreda i det förslag till Betänkande
jag afgifvit , och hvilket i min reservation
linnes intaget , — förhållanden , som
dessutom ormöras i de flere enskildte Motioner,
som i denna vigtiga och en hel class a£
medborgares heder och välfärd rörande angelägenhet
blifvit väckte. De hafva likväl icke
blifvit bevärdigade med ett enda ord till svarj
Och emedan det hos Utskotten så till vida icke
lärer vara något att förvänta j sä skulle jag
önska,
Den 15 December e. m.
801
önska, att i återremissen viss tid Utskotten förelädes,
att återkomma med ett svar, blott för
formen skull , så att åtminstone Riksens Ständer
derefter voro oförhindrade, att sjelfva afgifva
det yttrande de för godt funno.
Herr Hjerta: Jag medgifver visserligen,
att den nu ifrågavarande saken är af vigt; men
denna vigt är dock temligen förminskad derigenom
, att nu gällande Lag blott skall gälla
ännu ett är. Det vore således onödigt, och.
till och med onyttigt , att tor detta år utarbeta
en ny, heldst om den skulle blifva af den
grymma natur, som i Herr Ribbings Reservation
finnes föreslagen.
Från år 1821 åter måste nödvändigt en
helt annan lag gälla , i följd af den liberalare
Tull-författning som då begynner.
Att det lärer vara en vanligen af Ständer
begagnad rätt, att anhålla hos Konungen om
Interims-Lagars utarbetande i dylika fall som
detta , derom torde llerr Morath lättast öfvertygas
, om han besinnar, att just den nu gällande
Lurendrägeri - Förordningen sålunda tillkommit.
Och då Kongl. Maj;t nu öfverlemnat
denna Interims-Författning till Ständernes pröfning
och sanction , torde det vara passande ,
att, på sätt Utskotten föreslå, till Kongl. Majrt
framställa , att den , med den mildring i en enda
punct, som tiden fordrar, måtte följas till och
med 1824, samt sedan en ny utgifvas, som
Ridd. o. Ad. Prot. XI. Band. 51
Den 15 December e. nt.
Kongl. Maj:t torde anbefalla Lag-Comittén att
utarbeta.
Jag kan ej nog beklaga , art detta Betänkande
är, lika som manga andra varit , så
vidlyftigt utarbetadt, och ej endast innehåller
enkla Motiver, och korta tydliga puncter. Ty
dä skulle säkerligen en hvar funnit, att Utskottens
förslag är på långt när icke sådant,
som anmärkningarne synas visa , samt att det
nu, heldst i detta ögonblick, ganska väl kan
bifallas.
Herr rvon Hartmansdorff: Det är utan tvifvel
ett misstag af Herr Hjerta, då han tror,
att Utskottens närvarande förslag till undantag
från Lurendrägeri-författningen vöre beräknadt
endast för år a 824. Det måste deremot gälla
ända till dess Lag-Comittén utarbetat ett annat
, och detsamma varder antaget ; ty så länge
brotten kunna äga rum , måste äfven straffen
svara deremot. Om den värde Ledamoten
tior, att Utskotten bibehållit den gamla författningen
oförändrad , så torde han erindra sig ,
att föihållandet, i anseende till det nyssnämnda
undantaget, är annorlunda. Man har hvarken
velat bibehålla det gamla, eller göra något
nytt , utan man står midt emellan. Samma talare
synes förmoda, att Kongl. Majit skulle,
mellan Riksdagarne , kunna, under namn af
L g-förklaring , göra de förändringar, som pröfoes
tjenliga. Men jag tror ej, att straff, sådane
som att stå vid skampåle och mista medborgerligt
förtroende, kunna , under namn af
Den 1$ December e. nt. 8o3
Lag-förklaring , bestämmas. Ämnet ar för vigtigt,
att så lätt behandlas; åtminstone voro meningarne
derom, vid Riksdagens början, helt
annorlunda än den värde Ledamotens nu synas
vara. Om Ridderskapet och Adeln ej skulle
Vilja »fslå Betänkandet, så anhåller jag , att det
måtte återremitteras.
Herr Gref ven och Landt-Marskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln ansåg .Utskottens
förevarande Betänkande böra, i anledning
af de dervid gjorde anmärkningarj till
Utskotten återremitteras.
Ropades J a och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt*Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln
behagade gilla berörde Betänkande.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
Herr Grefven och
klarade, att sorn, efter hvad han tyckt sig
finna, Ja öfverröstat Nej, propositionen blifvit
af Ridderskapet och Adeln bifallen.
Herr Ribbing : Jag förlänger ogerna discussionen
öfver detta ämne, men då, på sätt jag
förut haft äran ådagalägga , jag icke anser det
värdigt eller lämpeligt, att Ridderskapet och
Adeln sätter stämpeln af sitt godkännande på
Utskottens Förslag, så anhaller jag, att detsamma
må antingen återremitteras , elier afslås.
Den i5 December e. m.
samt får derå utbedja mig Herr Grefvens och
Landt-Marskalkens proposition.
Herr Grefven ' och Landt - Marskalken
förklarade , att sedan Herr Landt-Marskalken
redan, på sätt som skett, tillkänriagifvit sin
öfvertygelse rörande Ridderskapets och Adelns
svar å den sist gjorde propositionen, kunde
väl votering, om den begärdes, äga rum, men
någon ny proposition icke vidare af Herr Grefven
och Landt-Marskalken framställas.
Herr Ribbing: Då får jag anhålla om votering.
Herr Gref ven och Landt-Marskalken framställde
derefter följande Voterings-proposition:
Den som bifaller Bevillnings- Lag- och
Oeconomie-Utskottens Betänkande, angående
en ny Författning emot Lurendrägeri och Tullförsnillning
, voterar
J a 5
Den det ej vill, voterar
Nej ;
Vinner Nej, kommer nämnde Betänkande
att, jemte de dervid gjorde anmärkningar, till
Utskotten återremitteras.
Hvilkeo Voterings-proposition af Ridder?
skåpet och Adeln godkändes samt anslogs.
Den 15 December c. m.
80 5
Sedan 43, 44, 45 och 46 §. § i Riddarhus-Ordoingen
blifvit uppläste, börjades Voteringen
klockan balt tili 9 eftermiddagen ; och
befunnos vid. Voteringens slut klockan ~ tiil iO
om aftonen, sedan en Voterings-sedel blifvit
undantagen och förseglad , samt de öfrige Voterings-sedlarne
öppnade , rösterne hafva utfallit
som följer :
Ja — 28-
Nej — 39.
I följd hvaraf och sedan det öfver Voteringen
serskilt förde Protocoll blifvit uppläst ,
Herr Grefven och Landi:-Marskalken förklarade,
det Utskottens Betänkande således blifvit
af Ridderskapet och Adeln återremitteradf.
Upplästes till justering Expeditions-Utskottets
, under N:o 412, afgifne förslag, till
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majit , angående öfverseende och förbättringar
j Rikets Politie-författningar, m- m:
Begärdes på Bordet,
Upplästes och lades på Bordet följande,
från nedannämnde Utskott inkomne, Memorial
och Utlåtanden : ,
Äo6 Den fS December c. m,
Från Constitutions- Utskottet:
Af rfen ii dennes;
N:o gi. Öfver tre Stånds återremisser på
Utskottets förslag i anledning af de uti Särskilta
Utskottets Beränksnde om Styrelse-Verkens
reglering förekommande Grundlags-frågor,
N:o 82- Rörande sättet för slutliga behandlingen
af frågan om Allmänna Brand-Försäkrings-Verkets
Låne-rätt i Banken,
' t
N;o 83- I anledning af återremiss å Utskottets
förut afgifne Förslag till ett tillägg i
§. Regerings-Formcn,
_ Från Förstärkta Stats- Ut skoft et ■
Af den II dennes;
N:o 664. I fråga om Pensions anslående åt
Riksens Ständers förre Justifiae-Ombudsman ,
Herr Friherre L. A, Mannerheim,
N.‘Q 66J. 1 fråga om inlösen af f. d- Filial-Diseonternes
ännu utelöpande skuldförbin"
cleiser,
Från Stats» samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskotten:
Af deB 13 dennes;
Den 15 December e. m.
807
N:o 666 I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddcldte Betänkande,
rörande dels nedsättning, dels upphörande
af den, för inomskärs seglande Fartyg,
bestämda Lots- och Båk-afgift.
Frän Bevil luings-Ut skottet:
Af den 15 dennes:
N:o 70, Angående de , i frågan om Brånvins-Brännings-afgifts
utgörande af de vid Fabriker
nyttjade Pannor öfver go Kannors rymd,
Riks-Stånden emellan yppade skiljaktiga meningar.
N:o 71. Angående öfversigt af den Allmänna
Bevillningen.
Justerades följande :
Utdrag af Protocollet hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm förmiddagen
den 15 December 1823.
S. D. Vid förnyad föredragning af Förstärkta
Stats-Utskottets den 11 dennes under
N:o 6^9 aflåtne , samt den 14 derpåföljde på
bordet Lgde, Memorial , dels angående skiljaktigheter
i afseende på stadganden uti den
töreslagne nya Bevillnings-Förordningen, dels
808 Den 15 December e, m,
rörande Fullmagters och Lysnings-Sedlars förseende
med Stämpladt papper, samt Tidningars
Stämpling; fann Ridderskapef och Adeln, att
samma Memoria! borde till Bevillnings-Utskottet
öfverlemnas, Ut Supra,
S. D. Då nu ä nyo föredrogs Förstärkta
Stats-Utskottets den n dennes under N:o 660
afiåtne, samt den 14 derpåföljde på bordet
lagde, Memorial , angående en bestämd afgift
till Veneriska smittans hämmande; fann Ridderskapet
och Adeln, att samma Memorial borde
till Stats- och Bevillnings-Utskotten öfverlämnäs.
Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Bancooch
Lag-Utskottens den 10 dennes under N:o
99 afgifne , samt den 12 derpåföljde eftermiddagen
på bordet lagde , Memorial , med förslag
till Ansvarighets-Lag för Directeurerne vid
Discont-Contoiren i Götheborg oah Malmö. Ut
Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 9 dennes under N;o 655 afgifne,
samt den 12 derpåföljde eftermiddagen på bordet
lagde, Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte Betänkande,
i frågan om en Statistisk Bureaus och Socken-Sällskaps
inrättande; blef samma Utlåtande
af Ridderskapet och Adeln afslaget. Ut Supra.
S. D. Då nu äanyo föredrogs Bevillnings
-
Den i5 De6cmber e. m.
samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 7 dennes under N:o 68 afgifne, samt
den 12 derpäföljde eftermiddagen på bordet
lagde, Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utkottens förut meddeldte Betänkande , i
anledning af väckt fråga, om införande här i
Riket af Drawbacks, eiler restitution af Tulla
Rå-ämnen, då de förädlade utföras; fann Ridderskapet
och Adeln, att, enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af Ridderskapet och A*
deln bifallet, Utskottens ifrågavarande Utlåtande
borde läggas till handiingarne. Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från Banco-Utskottet inkomne, samt den
10 och 12 dennes eftermiddagarne pu bordet
lagde, Memorial och Utlätandeo:
Af den 9 dennes:
N:o 97. Angående förslag till Reglementariska
föreskrifter för Banco Styrelsen, i fråga
om dispositionen på Bankens Silfver-Fond,
samt beslutade anstalter till reella Fondens förstärkning,
N:o 98. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Memorial,
angående Reglementariske föreskrifter för effe ejlers
beläning vid det i Götheborg blifvande Lä»
ne-Contoiret.
Af den 10 dennes;
Dm 15 December e. m.
N o 103, Angående rättighet att i BancoDiscont-Verket,
såsom hypothele för Lån , använda
de Statens Skuld-förbindelser, hvilka, enligt
Riksens Ständers beslut, komma att utlärdas,
till ersättning för enskiltes lidne förluster
genom uppbringningar al Svenska Fartyg.
Af den i x dennes;
N:o 101. Rörande Redactionen af den föreskrift
, sorn kommer att meddelas Banco Discont
Verkets Direction, angående Räntans och
Öfverräntans nedsättning.
N:o 102. Angående de föreskrifter, som
må meddelas Banco-Styrelsen, i fråga om Controllerande
åtgärder m. m., för anordnandet af
de, till Götha Canal byggnad anslagne, Allmänna
medel. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Statsoch
Särskildta Utskottens den 22 sistl. November
under N:o 628 afgifne, samt den 27 i berörde
månad eftermiddagen på bordet lagde ,
Utlåtande, öfver väckt motion om Kongl. Can*
cellie Styrelsens upplösning. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls StatsBevillnings-
Lag- Oeconomie- och Särskildta Utskottens
den 36 sistl. November under N:o
<541 afgifne, samt den 6 dennes på bordet lag.
de, Betänkande, angående en ny organisation
af Tull-verket. Ut Supra,
Den i5 December e. m.
S. D. Föredrogs å nyo och återremitterades,
på grund af Herr Ribbings, Arvid, dervid
gjorde anmärkning, Lag samt Allmänna Besvärs
och Oeconomie-LJtslcottens den io sisth
Maji under N;o 61 afgifne, samt den 30 i berörde
månad eftermiddagen på bordet lagde.
Betänkande, i. anledning af väckte motioner
om afskaffande af all slags Expeditions Lösen ,
samt om nedsättning, dels i allmänhet, dels
j särskilte delar af nu gällande Taxa å Expediti
ons-Lösen- Ut Supra,
S. D. v: ’ nyad föredragning af LagUtskottets
dt._ 42 sisth Julli under N:o 130
afgifne, samt den 29 i berörde månad eftermiddagen
på bordet lagde , Betänkande, i anledning
af väckte motioner, dels om behörig
Domstol för upptagande af åtal emot Hof-Rätter,
Collegier , Nedre Justitice-Revisionen, Allmänna
Ärendernes Beredning, Kongl. Majds
Befallningshafvande och Allmänna Magazins-Directionen,
dels angående Embets- och Tjensternännens
i Nedre Revisionen subordinerande under
Konungens Högsta Domstol; biet saritipa
Betänkande af Ridderskapet och Adeln afslaget.
Ut Supra.
S. D, Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den
jy sisth September under N;o 185 afgifne ,
samt den 2f i berörde månad eftermiddagen på
bordet lagde, Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande
, i anledning af förcslagne förändring uti
8l2
Den 15 December e. 111.
Examina för inträde i de Civile Embets-Verken;
fann Ridderskaper och Adeln, att samma
Utlåtande nu endast borde läggas till handlingarne.
Ut Supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Stats-Utskottets
den 13 dennes under N:o 661 aflåtne,
samt följande dagen på bordet lagde, Memorial,
med förslag till Voterings-propositioner i målet
rörande ersättning för Svenska Medborgares
lidne förluster genom uppbringningar; fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att icke allenast
instämma uti Preste- och Bonde-Ståndens, vid
beslutet om den, Svenske Medborgare nu beviljade,
ersättning, gjorde tillägg: att ett sådant
medgifvande för denna gång icke må gälla såsom
prEcjudicat för andre dylike ersättnings-påståenden,
som hädanefter kunna göras j utan
ock tillåta, att det af Ridderskapet och Adeln
och Bonde-Ståndet, vid go:de puncten beslutade
tillägg , i afseende på ersättnings-beloppens
inskränkande inom de, af sist tillförordnade Comiterade
föreslagne , summor må från nämnde
punct utgå; hvarigenom således dessa frågor,
uti hvilka 3:ne Riks-Stånds * sammanstämmande
beslut tillkommit, icke behöfva att till Förstärkta
Stats-Uiskottets pröfning öfverlemuas. Ut
Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls LagUtskottets
den 30 sisth October under N:o
224 afgifne, samt den 12 derpåföljde November
eftermiddagen på bordet lagde , Betänkan
-
Den i!j December e. m.
8i3
de, öfver åtskilige af Särskildta Utskottet Föresbgne
Lag-förändringar. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Högvördige
Preste Ståndets den 6 dennes aflåtne ,
och samma dag på bordet lagde, ProtocollsUtdrag,
angående underdånig anhållan hos Kongl.
Majit, om viss dag till Riksdagens aflysande;
fann Ridderskapet och Adeln, att, sedan Kongl.
Maj:t, uti Nådig Skrifvelse af den n dennes,
gifvit Riksens Ständer tillkänna, det Kongl,
Majit ämnar Måndagen den 22 i denna månad,
kalla Ständerne på Riks-Salen, för att dem förafskeda
och Riksdagen afsluta , någon annan åtgärd
, i anledning af berörde Protocolls Utdrag,
icke erfordrades, än att detsamma borde läggas
till handlingarne. Ut Supra,
S. D. Föredrogs å nyo och gillades Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 30 sistl. Octoher under N:o 215 af~
gifne, samt den 3 derpåföljde November eftermiddagen
på bordet lagde , Betänkande , öfver
väckt motion, angående afskaffande af BergsTings-Rätter
och Bergmästare - Embeten. Ut
Supra.
Utdrag af Protocollet hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm eftermiddagen
d. 15 December i823-
S. D. Vid förnyad föredragning af Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskot
-
8i4
Den l5 December e. ttl.
tens den 5 dennes under N:o248 afgifne, samt
den 8 derpåföljde eftermiddagen på bordet lagde,
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar vid
Utskottens förut meddeldte Betänkande, angående
fast egendoms försäljning genom Lotteri}
fann Ridderskapet och Adeln, som godkände
Utskottens yttrande, att fast egendoms iörsäljning
å Lotteri bör anses skadlig och således
hos Kongl. Maj:t i underdånighet afstyrkas, för
godt, att, i följd deraf, det af Utskotten, i af.
seende å en slik försäljning , uppgjorde Lagförslag
afslå. Ut Supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Expedrtions-Utskottets
den 4 dennes aflåtne, samt den
12 derpåföljde eftermiddagen på bordet lagde,
Memorial, innefattande Utlåtande, öfver gjorde
anmärkningar vid Utskottets under N:o 303 förut
afgifne förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Majit, i anledning
af väckt fråga , om en vidsträcktare tillämpning
af Stadgandet i 27 Cap. 9 Rättegings-Balken,
rörande lagvadda Sakers lottning emellan
Hof-Rätts-L damöterj fann Ridderskapet och
Adeln för godt, att Utskottets berörde förslag
nu mera godkänna. Ut Supra,
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets
den 4 dennes aflåtne, samt
den 12 derpåföljde eftermiddagen på bordet
lagde, Memorial, i anledning afgjord anmärkning
vid det af Utskottet, under N:o 366 förut
meddeldte förslag till Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj;t, rörande
\
Den iS December e. m.
8i5
anläggandet af en Vattenledning till Carlscrona;
fann Ridderskapet och Adeln för godt, att,
enär berörde förslag redan blifvit af de öfrige
3;ne Riks-Stånden godkändt, för dess del dervid
låta bero, Ut Supra.
\
S. D. FÖredrogos å nyo och biföllos följande
StatsUtskottets den 13 dennes afgifne ,
samt följande dagen på bordet lagde, Utlåtanden
:
N:0 662. I anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga
Remiss uppå Öfverste-Lieutenanten Gustaf
Hjertås underdåniga Ansökning, om återvinning
af försuten tid, för inlösen af åtskilIige Discont-
Assignationer.
N:o 66j. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, uppå Landt-Räntmästarens i
Blekinge Län P. J. Rönströms underdåniga Ansökning
om återfående af försuten rid för inlösen
af 2:ne st. af Malmö f. d. Discont-Verk
utgifne Obligationer. Ut Supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Utskottets den 9 dennes
under N:o 221 aflåtne, samt följande dagen
på bordet lagde, Memorial , i anledning af
RiksStåndens olika beslut, i frågan om föreslagne
förändringar uti Kongl. Förordningen d.
26 Februarii 1817 . om Sockne-Stämmor och
Kyrko Råd; fann Ridderskapet och Adeln, att,
enär Välloflige BorgareStåndet, enligt Protocolls-Utdrag
af den 12 dennes, nu mera bi
-
Dgn 1S December e, m,
trädt Ridderskapets och Adelns samt BondeStåndets
i detta ämne fattade , beslut, hvarige.
nom all fråga om votering hos Förstärkt Oecoromie-Utskott
komme att förfalla, Utskottets
ofvannämnde Memorial således endast borde
läggas till handlingarne. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Con*
stitutions-Utskottets den 9 dennes under N:o
80 aflåtne, samt följande dagen på bordet lagde,
Memorial, innefattande förslag till ändring
i 43 och 44 §. §. Riksdags.Ordningen; fann
Ridderskapet och Adeln för godt, att Constitutions
Utskottets berörde förslag, till den behandling
56 § Regerings-Formen föreskrifver,
godkänna. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och återremitterades,
i anledning af dervid gjorde anmärkningar,
Bevillnings- Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens den 2 dennes, un«
der N:o 6j afgifne, samt den 10 derpåföljde
eftermiddagen på bordet lagde, Betänkande, rörande
en ny Författning emot Lurendrägeri och
Tull-försnillning. Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
Riddarhus-Utskottets den 9 dennes aflatne,
samt den 14 derpåföljde på bordet lagde,
gme Memorial :
1:0 I anledning af väckt motion om tillökning
i Riddarhus-Secreterarens Löne-vilkor.
3:0
Den jS Detember t, m.
817
fi:o I anledning af Riddarbus-Directionens
Memorial, om uppförande af en Brygga och
Strandmur vid Riddarhusets Tomt åt Sjösidan.
3:0 I anledning af Herr Cederschjölds, P.
G., Motion, om tillgäng till de å Riddarhuset
förvarande handlingar, i ändamål att de samma
allmängöra. Ut Supra.
Högoflige Ridderskapet och Adeln ätskiIjde*
klockan tre qvart till xo om aftonen,
In Fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
Ridd. 0. Ad. P/vt. XI. Band.
52
