# ID: svediakorp-gov282
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 63,541
# sentences: 1,867
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


PROTOCOLL,
hållna
hos
H Ö g 1 o f 1 i g e
Ridderskapet och Adela
V i tl
Lagtima Ritat!agen i Stockholm ,
År 1823.
Tionde Bundet.
Andra Afdelningen
STOCKHOLM,
tryckt hos J. A. Ewaldt,
1 8 2 4 *
Måndagen den 17 November.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Justerades följande;
Utdrag af Protocollet, Milit hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm den iS November
1823.
S. D. Vid förnyad föredragning af Riddarhus-Utskottets
ej mindre den 27 sistlidne
Junii aflåtne, samt den 18 derpåföljde Augusti
e. m» på bordet lagde Memorial, med förslag
till så väl 2:dra Afdelningen af Riddarhus-Ordningen,
som stadga till Ordningsvinnande
vid Ridderskapets och Adelns sammankomster
m. m.; ån ock den 8 sistlidne October
meddeldte, samt den <5 i berörde månad
e. m på bordet lagde Memorial, i anledning
af väckt Motion, att Riddarhus-Directionen
må inom fyra månader från Riksdagens
början af Ridderskapet och Adeln
utväljas;' stadnade Ridderskapet och Adeln
1 följande beslut;
i
Den 17- November f. m.
i:o Allde af Utskottet föreslagne 2-;:de
3i, 3a, 3j, 44 oc^ 5o §§* * Riddarhus Ordningen
af Ridderskapet och Adeln godkändes
2:0 Att nedannämnde §§. i RiddarhusOrduingen
skulls erhålla följande Ijdelse:
§■ 2i
Innan
anteckningarna förrättas, skola
Bänkarne i Riddarhus-Salen vara af Riddarhus-Secreleraren
och Fiscalen indelte, hvarvid
iagttages den för Ätterna här ofvan, uti
1 stadgade ordning, på det sätt, alt Grefvar
och Friherrar sitta till höger om LandlMarskalks-bordet,
hvarest första Bänken undfår
N:o i, den andra N:o 2 och så vidare,
intill dess samtlige Grefvar och Friherrar
erhållit sine platser. Ridders- och Adelsmän
sitta till venster om Landt-Marskalksbordet,
hvarest första Bänken undfår nummer
näst i ordningen efter den sista, sorn
af Friherrarne upptages: så att orri denna
t, ex. har N:o 11 får den första till venster
om Landt-Marskalks-hordet N:o r 2 den andra
N:o i3ochså vidare, intill dess Ridders- och
Adelsmännen upptagit lika mångå Bänkar å
den venstra ?idan, som Grefvarne och Friherrarne
å den högra. Derefter fördelas Ridderskapetoch
Adelns öfrige medlemmar på de å ömse
sidor i Riddarhus-Salen återstående Bänkar, af
hvilka alla de på ena sidan betecknas med udda
och de på den andra med jemna nummer.
Sedermera uppslås en lista vid hvatje Bänk,
Den 17 November f. m. 5
hvarpå de Riksdagsmäns namn uppföras,
som derå erhålla sine plaiser; Åliggandes
Riddarhus-Fiscalen, alt öfver verkställigheten
häraf noga hand hålla.
§. 22.
Ingen Ledamot må på Riddarhuset inträda,
innan lian förut för Vakthafvande
Under-Olliceraren uppvist den honom lemnade
inträdes-PolIet. — Riddarhus Fiscalen
åligge att, efter egne anledningar, eller uppå
erhållen underrättelse, tillse, det ingen
obehörig öfverläggningarne bivistar.
Utlånar Ledamot sin pollet åt någon
till inträde på Riddarhuset icke berättigad
person, för att honom såmedelst inträde förskaffa,
vore den, som Polletten utlånt, säte
och stämma den Riksdagen förlustig, hvarom,
efter Riddarhus - Fiscalens anmälan, i
Riddarhus-Utskottet undersökas bör, för att
sedermera af Ridderskapet och Adeln in
Pleno afgöras.
§• ^3.
Vid hvarje Riksdag skall, första gången
då Ridderskapet och Adeln sammanträder
in Pleno, denna Riddarhus-Ordning,
äfvensom den serskildta Ordnings stadgan
för Ridderskapets och Adelns sammankomster
uppläsas. Icke må något beslut fattas
i Ståndet» rörande linnen, hvilka tåla Opp
-
6
Den 17 November f. m.
skof, innan ard ra Anteckningen för sig gåtf.
— Ett tryckt Exemplar af Riddarhus-Ordningen
bör ständigt vara att tillgå, så väl
å Landt-Marskalks-bordet, sorn i RiddarhusCanziiet.
§. a/f.
Sedan Riksdagen blifvit af Konungen
å Riks-Salen öppnad, bör nästa Söckne-dag
derefter, så vida Plenum Plenorum ' icke å
samma dag är anbefaldt, Eleclors val
verkställas. Med delta val förhålles sålunda,
att, efter det Ridderskapets och Adelns samtelige
valberätligade Ledamöter, enligt anlecknings-Lislan,
blifvit, genast efter 2:dra
Anteckningen, af Riddarlms-Secreteraren delade
i aö serskilte, men till beloppet lika
delar, hvarvid, örn något mindre antal skulle
öfverblifva, detsamma med en person på
hvardera af de sista afdelningarne fördelas,
bör en förteckning upprättas, som visar,
hvilka Ledamöter tillböra hvarje afdelning;
och hvilken förteckning bör vara å Riddarhuset
att tillgå, dels skrifven minst i 2:ne
Exemplar, sednast om morgonen dagen förut,
dels tryckt samma morgon, valet skall
ske. Hvarje afdelning kallas serskildt inom
Skranket, och uppropas Ledamöterne efter
antecknings-lislan, då hvaf och en framträder,
och i sin ordning öfverlemnar till LandtMarskalken
en sluten Sedel, innehållande
namnet på en person, vald inom hela Ståndet,
då deD, som de flestg rösterne erhållit,
Den 17 November f. m*
1
är behörigen vald Elector, och bör hans
Aamli högt utsägas, och genast uppskr ifvås
på eu Tafla, uppsatt vid Skranket. — Hafva
a:ne eller flere af dem, som fått de fleste
rösterne, erhållit ett lika antal, då skall
lottning dem emellan genast verkställas af
den förste Ledamoten inom afdelningen. —
På lika sätt förhålles med valet för de öfrige
afdelningarne, hvarvid dock bör iakttagas,
att en efterföljande afdelning icke må
rösta på den person, som af en föregående
afdelning blifvit lill Elector utvald; samt
att Landt-Marskalken lernnar ett kort rådrum
åt hvarje afdelnings Ledamöter alt, Hvilan
upprop sker, författa deras Voler ingsSedlar.
Afgår Elector under Riksdagen, välje
den afdelning, som utvalt honom, en annan
i dess ställe, på sätt redan stadgadt
är, hvilket nya val, efter derom dagen förut
gjordt anslag alltid in Pleno ske bör. •—.
Skulle, vid sådant tillfälle, antalet af en afdelnings
Ledamöter finnas? vara mer än till
hälften förminskadt, mot det som varit antecknadt
vid första valet, fylles bristen i
primitiva antalet af de näst föregående och
näst efterföljande afdelningarne, föregående
afdelning först och efterföljande sedan, hvar
i sin ordning, tills bristen blifvit fylld af
närvarande Ledamöter, som i nummerföljden
äro den väljande afdelningen närmast.
Börandes, i händelse en sådan brist skulle
uppstå i dea 25 Eieetors afdelningen, den
3
Dpn 17 November f. nu
samma, på berörde vis, ersättes från den
34 och 1 afdelningen; äfvensom, då Ledamöter
saknas i 1:0 Afdelningen, det feian-»
de antalet tages ur den 25 och 2 afdelningen.
§• 25.
Electorerne åligge, att, inom den tid
Riksdags-Ordningens 28 §. föreskrifter, välja
Ledamöter till samtelige der omnämnde
Utskott, samt till Rid Jarhus-Ulskotlet. —
Innan detta val skett, må ingen utvald Elector
afsäga sig denna befattning. — Derefter
må det vara tillåtit under enahanda
vilkor, som för Utskotts Ledamot stadgade
äro.
Elektorerne tillhöra äfven att tillsätta
Ledamöter af Ridderskapet och Adeln i alla
de Utskott, hvilka Riksens Ständer, med
anledning af Riksdags - Ordnignens 36 §.
finna vara af nöden, samt att, vid inträffande
ledigheter, välja andre Ledamöter i
de afgångnas ställe. De kunna ej till Ledamot
i Utskott kalla anr.an person, änden
som lill Säte och Stämma antecknad, samt
å Riksdags-orten närvarande är, och som af
4i §. Riksdags-Ordningen icke hindras, att
förtroendet emottaga. De förrätta deras val
serskildt för hvarje Utskott, genom slutna
sedlar j
Den 17 November f. m.
9
sedlar, hörandes hvarje sedel innehålla namn
på så mångå personer, sorn antalet, af de
platser, hvilka för lil hållet skola besätta.5,
Electorerna må ej sammanträda till val, utan
föregånget, in Pleno faltadt heslut, och höra
minst Tretton närvarande i valet deltaga.
Yal-Protoeollel bör genast af minst iö Electorer
undertecknas, och försegladt till
Riddarhus-Secreteraren aflemnas.
Vid Motions-tidens slut utses äfven, på
enahanda sätt för hvarje Utskott, Suppleanter
til 1 -JtJel af de Ordinarie Ledamöternes
antal, för alt, hvar i sin ordning, uttaga
dessas ställe, då de erhållit ledighet, eller
äro af laga förfall hindrade att lillstädeskotnma.
Då Suppleant inträd t i Utskott,
såsom ordinarie Ledamot, utväljes ofördröjeligen
ny Suppleant i hans ställe.
§, 26.
Varder Elector till Utskotts Ledamot
vald , upphöre han att vara Elector, såframt
lian ej Utskotts-befattningen, på sätt ng
omförmäler, sig afsäger. — Elector, som
kallas till Ledamot i förstärkt Utskott eller
Nämnd, bibehålle sitt uppdrag såseni Elector.
Ridd. 0, Åd, Prot. 10 B, g. ÅFd. st
10
Den 17 November f. m.
§• 38.
I Utskotten föres ordet af den Riddersläpets
och Adelns Ledamot, som, bland
de tillstädes varande, är efter Matrikeln äldst»
§• s9‘
Den som blifvit vald till ^Ledamot af
Utskott eller till Suppleant, äge rätt att i samma
plenum val-listan blifvit öppnad, eller i
det nästföljande, denna befattning sig afsäga.
Sedermera må delta icke ega rum, titan
med Ståndets samtycke, eller efter anmälan
bos Landt-Marskalken, och Pollettens
aflemnande, »hvarmed en sålunda afgången
Ledamots utöfning af Riksdagsmanna-rält
för den Riksdagen upphör.
Ledighet på a högst 3 veckor må Ordförande
i Utskott kunna ^bevilja 1 högst 3
Ledamöter i sönder, i den ordning de sig
derom anmäla.
Ifrån befattningen i Hemliga Utskottet
kan likväl, sedan detsamma blifvit i verksamhet
satt, icke någon, utan Konungens
tilstånd, alldeles eller på bestämd lid endtledigas.
»
§. 3o.
Elector eller Utskotts Ledamot må, utan laga
förfall eller erhållen ledighet, icke uteblifva
från Electorernes eller Utskotts samträde, vid
den påföljd, sora serskildt finnes stadgad.
Sker det ändock, tre på hvarandra följande
sammankomster, vare han sin Riksdagsmanna
rätt för den Riksdagen förlustig. — Lag
samma vare, örn Elector eller Utskotts Ledamot
utöfver erhållen ledighet tvenne veckor,
utan styrkt laga förfall, uteblifver; hörandes
sådant af Electorernes eller Utskotts
Ordförande genast hos Ridderskapet och Adeln
tillkännagifvas,
§. 33’
Landt-Marskalken, eller, örn han låtit
tillkännagifva, att han ej kail lillstädeskomjna,
den närvarande efter matrickeln äldste
Ledamoten äge, att vid samlings-timinaii,
efter med klubban äskadt ljud, låta börja
öfverlåggningarne, hvari lian likväl icke på
annat sätt, än för Landtmanskalk är stadgadt,
må deltaga,
t)ör Landt-Marskalk, afvaktas i underdånighet
Konungens Nådiga utnämnande, äf
en annan.
' "i**. ' >
§• 34-
Utom hvad för Landt-Marskalken finnes
i Riksdags-Ordningen stadgadt, äge, iian eller
den hans ställe företräder:
1:0 Alt lios Ridderskapet neli Adeln all
Konungsligan vätt styrka, och likaså inför
Den 11 N 6 v e mf> e t f. ro
Konungen Ridderskapets ocli Adelns, i enlighet
med den i 23 §. Riksdags-Ordoingen
intagne Landt-Marskalks eden.
2:0 Att till verkställighet befordra allt
hvad Ridderskapet och Adeln beslutil.
3:o Ått varna dem, som kunnat sig otillbörligen
förhålla, hvilken rättighet likväl
ej må sträcka sig derhän, att varna hela
Ståndet.
§. 35,
Vid hvarje Riksdags början skall ett
Diarium upprättas med arne Golumner: uti
den ena införes alla inkomne mål af hvad
beskaffenhet som hälst, jemte namnet på den
Ledamot, som ingifvit ett Memorial, innefattande
sådan ny fråga, som, enligt Regerings-Formen,
Riksens Ständers öfverläggning
och pröfning tillkommer, och bör äfven
innehållet i korthet anföras: uti den andra
Columnen åter antecknas när något
mål blifvit in Pleno föredraget, när det
blifvit lagdt på bordet, eller till något Utskott
remitteradt; när Utskottets Utlåtande
inkoniTnit och när derefter frågan blifvit af
Ridderskapet och Adeln afgjord. Detta Diarium,
som i Riddarhus-Cancelliet skall föras,
bör vid hvarje Plenum ligga å LandtMarskalks-bordet,
och des^emelien alltid vara
uti Riddarhus-Cancelljet att tillgå. Ef
-
Den 17 November f, m.
ter ordningen af detta Diarium, böra målen
föredragas, i fall icke ändring deri sker,
på sätt 47 §• Riksdags-Ordningen inedgifver.
Förekomma propositioner och Remisser från
Konungen, eller ärenden från de andre RiksStånden
till communication och afgörande
böra sådane mål och ärenden hvarje Plenum
först och främst föredragas.
I öfrigt ställe Landtmarskalken sig till
efterrättelse, hvad åfvan anförde 47- §• om
den gemensamma öfverläggningen Talemännen
emellan närmare stadgar.
För hvarje Plenum bör, sedan Talemans
öfverläggningen för sig galt, genast uppgöras
en serskild föredragnings Lista, hvaraf
en afskrift nnder påstående Plenum bör
vara uppsatt i Riddarhus-Salen , derå alia förändringar
föredragnings Ordningen, hvarom
Ståndet kan öfverenskomma j skola genast
anmärkas. Stadgandet i 49- §• Riksdagsordningen,
att i Ståndets Cancellie alltid skall
finnas att tillgå en förteckning öfver alla på
hordet liggande mål, med dertill hörande
acter och handlingar, iagttages särskildt.
§. 36.
Väcker någon munteligen en fråga,
som på bordet lägges, eller remitteras, eller
med de öfrige Riks-Stånden communiceras
för den innan nästa; Plenum skriftligen till
34
Den 17 November f. mi
Protocollet aflemnas. Gör någon munleligen
sådane anmärkningar vid ett Utskotts
yttrande, att de till samma yttrandes återförvisande
föranleda, böra de, efter ledning
af Riddarhus-Secreterarens förde Memorial
Protocoll. inom åtta dagar vara skrifteligen
uppsatte, och inlämnade till Riddarhus-Cancelliet.
Underlåtes det, skola de, sådane
de till Protocollet blifvit uppfattade, till Utskottet
afsändas.
§. 38.
Uti alla sådane mål, hvilka personligen
röra en eller annan af Ridderskapels och
Adelns Ledamöter, böra den sammes närmaste
anhöriga, till och med Syskonbarn,
ingen rösträttighet äga, utan skola de, sedan
så väl den, som saken angar, som de sjelfva,
ägt tillfälle till Protocollet andraga hvad
de nödigt aktadt, jemte honom, när beslut
skall fattas, från Riddarhuset afträda. Skulle
någon eller någre , Sorn på ofvanberörde sätt
befinnas slägt vara, uti sådan fråga hafva
voterat, vare han eller de Riksdags-manna
rätt för den Riksdagen lörlustige, och i fall
uti nästa Plenum styrkes, att voteringen
kunnat bero af hans eller deras röster, gånge
samma votering åter.
§.39. ,
Enligt 53. och 54- § §. Riksdags-Orduingea
skall, första gången ett inål till af
-
Den 17 November f. rn 1
15
görande förekommer, iagltägas, alt proposition
först göres till bifall å Utskotts
Betänkande, sedan till återrernijs, och slutligen
till afslag , om de föregående propositiolierne
blifvit med nej besvarade. När ett mål,
som varit till Utskott ålerremitteradt,
skall definitift afgÖras, framställes först proposition
till antagande af Utskottets Betänkande
oförändradt, derefter tilldess antagande
med de förändringar , som under discourserne
blifvit äskade, samt sluteligen,
om ingen af dessa propositioner bifalles, till
afslag å Betänkandet. Begå res Votering, vid
någon af Landt Marskalken framställd pro
Siosilion,
skall densamma alltid utgöra JaPropositionen,
och äge den som votering
begärt att föreslå contra propositionen, hvilken
likväl för att antagas, måste af Ståndet
gillas. Uppstå rörande contra propositions
innehåll stridiga meningar, hvilka icke kunna
sammänjemkas, bör först, genom serskild
omröstning, utrönas hvilket af de olika förslagen
skail till contra proposition antagas,
liyarefter och sedan densamma sålunda blifvit
bestämd, votering öfver hufvud saken
anstälies.
Landtmarsalken hör, så snart Ridderskapet
och Adeln yttrat sig, till protoeollet
förklara, huru lian fattat Ståndels tanka,
och stadfäste sedan beslutet, genom klubbslag,
så vida ej någon Ledamot begär votering.
'i •
16
Den 17 Novemi)er f.m.
§. 40.
DS votering eller val förrättas skall,
anmode Landtmarskalkcn eller den lians stal •
le företräder Sex personer af Ridderskapet
och Adelil, att jemte sig vid bordet sitta af hvilka
arne föra anteckning öfver dem, som rösta,
och tvänne öfver dem, som vid första uppropet
sig icke infinna. — Upprop förrättas
af Riddarhns-Fiscalen efter antecknings Listan.
De som till en och samma Bänk höra,
träde inom Skranket, när deras Bänks
nummer uppropas, och hvar och en framlagge,
vid upprop af dess namn, en sluten
sammanrullad, Sedel på det pappers
ark, som hålles af en Ledamot vid bordet*
§• 4*.
Vid alla val och voteringar, Electors
val undantagne, skola arne upprop ske. Den
som sig ej infinner, när andra uppropet för
hans Bänk verkställes\ håfve sin rösträttighet
den gången förlorat.
§• 4).
Val eller votering sker med iagttagande
af hvad 53. och >71. § §. Riksdagsordningen
föreskrifva. Om valsedlarnes rälta
Beskaffenhet, bör en fullständig och skrifte
-
ligen
Den 17 November f. tn.
17
ligen författad underrättelse altid före valet
i Riddarhus-Salen ans läs, S{imt dervid
tillika anmärkas, hvilka Ledamöter af Ståndet,
som för tillfället, enligt. Riksdags-Ordningen,
icke kunna komma under omröstning,
eller äro berättigade alt i valet deltaga.
Under påstående votering, böra voterings
Sedlar alltid finnas alt tillgå på serskildte
ställen i Riddarhus-Salen, och får
emellan de med Ja och JNej tecknade, någon
skillnad i öfrigt icke finnas.
§. 43.
Mellan arne eller flere Ledamöter, som
fått lika röst-er, skiljes genom lottning, när
så hehöfves, Öfverenskommer Ridderskapet
och Adeln, eller är det serskildt stadgadt,
att, jämte de personer, som in pleno skola
väljas, ett vist antal Suppleanter tillika,
bör utses, för att inträda, i mohn af inträffande
ledighet, då skall alltid valet ske
på det sammanlagde antalet af Ordinarier och
Suppleanter, hvarvid de fleste rösterne bestämma,
hvilka personer blifva Ordinarier,
äfvensom den ordning, hvari Suppleanterne
böra tillkallas.
§. 45.
Vid hvarje Riksdag, vare sig' Lagtima
eller Urtima, välje Ridderskapet och Adelli
Ridd, och Ad» Ptöt. io B, S, ALI. $
iS
Den 17 November f. na.
in pleno, pfi sätt föregående § stadga,
Trenne fulkmäglige uti Riksens Slåaders Bank
och ett lika antal ful Snöig lige vili Riksens
Ständers Rlkgälds-Contoir, samt förordne
dessutom, 'enligt 68. §.' Riksdans-Ordningen,
på sätt Ståndet lämpligast finner, om Revisorer
lill de derstädes anbefallte särskilta
gransknings förrättningar. Hvarförutan Ståndet,
enligt 6p. §. Riksdags-Ordningen, j)å
sätt det lämpligast finner, förordnar om ersättandet
af de, genom dödsfall eller andre
tillfälligheter, mellan Riksdagarne, uppkommande
ledigheter bland fullmäglige eller
Revisorer.
Fullmågtige och Revisorer taga sina
Säteri efter de Alters ordning i Matrikeln,
hvilka de tillhöra. I anseende lill de personer,
hvilka till dessa befattningar kunna
komma under omröstning, iaktages hvad
Riksdags-Ordningens 70. §. härom stadgar.
§. 46.
Till befrämjande af nödig ordning vid
Ridderskapets och Adelns sammankomster
är särskild Stadga upprättad, som i Riddarhus
Salen alltid bör vara lill efterrättelse
anslagen.
' / §• 47
Riddarhus-Utskottet består af Tolf Ledamöter.
Inför detta Utskott skola Ledsmör
Den 17 November, f, m, id
ler af Ridderskapct oell Adeln, hvilka, efter
de tvänne förstå äiiteckningariie, vid
Riksdagen sig infinna, styrka deras behörighet
lill Säte och Stämma, och utbekomma
polletter. —- Detta Utskott tillkommer', att
öfverse Riddarhus samt Adeliga Jungfru
Stifts ä render nes förvaltning, sedan förra
Riksdagen; revidera Riddarhus Cassan och
Adeliga Cadette Seholm Fonden, såsom oek
alla öfrige under Directionens styrelse ställ
.
«/
de Cassör, Donationer och Legal.er; Rörandes
öfver allt delta Utskottet lill Ridderskapet
och Adelil aflemna sin berättelse,
deruti äfven de förändringar höra föreslås ,
hvilka Utskottet antingen i anseende till förvaltningen
eller i andra hänseenden, kart
finna nödiga. I öfrigt äger Utskottet, att •
ställa sig till efterrättelse, hvad denna Riddarhus
Ordning stadgar; äfvensom de 1
Grund-Lagen för Riksens Ständers Utskott
gifne föreskrifter, hvilka kunna på Riddarhus
Utskottet tillämpas;
§• 48.
Riddarhusets angelägenheter besörjas och
förvaltas afen Direction, bestående af Sju
Ledamöter, för hvilken är utfärdad serskild
Instruclion, innehållande älven föreskrifter
för Riddarhus-Secreleraren oell öfrige Riddarhusets
Tjenstemän. Ledamölerne i denna
Direction utses sednast inom fyra månader
från den dag, då Kongl, f.lajrt afgifvit
Dess nådiga Proposition tili Rikels-StSn
-
2-0
Den 17 November f, m.
der angående Stats-Verkets tillstånd och Lehöf,
af Ridderskapet och Adeln in pleno,
genom omröstning ibland sådane Adelsmän,
hvilka enligt 41 §• Riksdags-Ordningen, ej
äro förhindrade, alt till Ledamöter i Utskott
Täljas. Directionens Riksdags-Berätlelse hör
så tidigt af Riddarhus- Utskottet granskas,
att Ridderskapet och Adeln, i anledning af
det yttrande Utskottet deröfver hör afgifva,
må kunna inom nämde tid pröfva samma
berättelse och huruvida Direclionen må hafva
dess åliggande, i afseende på Riddarhusoch
Stiftsärendernes förvaltning, rätteligen
fullgjort. * Ej må Ledamot af Riddarhus Directionen
derjemte kunna vara fullmägtig i
Riksens Ständers Rank , eller i Deras Riksgålds-Contoir,
eller Revisor öfver desse Verks
samt Stata-Verkets tillstånd, Styrelse och
förvaltning.
§• 49*
Har Riddarhus-Secreterare Syslan enrellan
Riksdagajne blifvit ledig, och tjensten
af Riddarhus Directionen tills vidare
tillsatt på sätt den för Directionen gällande
Instruclion omförmäler, hör inom åtta dagar
efter andra anteckningen Ridderskapet och
Adeln, genom allmän omröstning, afgöra,
om valet af Ridderskapet och Adeln gillas eller
ej. Imedlertid förer den af Diretionen
förordnade Secreteraren protocollet vid Ståndets
sammankomster, utom vid den öfverläggning,
som rörande detta ämne kan uppstå och
dea i samjunuhang dermed skeeatle omröstning
Den i 7 November f. m
-
si
Skulle Directionens val ogillas, eller blifver
Riddarhus-Secreterare Syslan under påslående
Riksdag ledig, fy lies ledigheten, på sålt
Ståndet, lämpligast linner.
Är Riddarhus Secreteraren genom laga
förfall hindrad, föres protocollet af förste
Riddarhus-Cancellislen, så framt Riddarhus
Secreteraren ej är i hellof af tjenstledighet
på längre tid än i4- dagar, i hvilket
sednare fäll Ridderskapet och Adelil äger~profva,
huruvida serskild vicarius bör
för honom tilsättas eller icke.
§. 5i.
Sedan Kongl Majrt på Riks-Saien åtskiljt
Riks» ns Ständer, och deni liemförlåfvat,
samt Landtmarskalken derefter på Riddarhuset
afslutat Ridderskapets och Adelns
sammankomster, aflämnar Landtmarskalken
Stafven till den efter Matrikeln äldste närvarande
Ledamoten, hvilken med Sex
Deputerade af Ridderskapet och Adeln genast
uppträder till Kongl. Majrt, för alt Landtmarskalks
Stafven i underdånighet återlämna,
och må sedermera någon sammankomst,
för Ridderskapet och Adelil, den Riksdagen,
ej ega rum. v Likväl må de då ojustejrade
pleni-protocoller sedermera, efter tillkännagifvande
i Tidningarne, inför Riddarhus-Direqtionen
justeras i närvaro af de
Ståndets Ledamöter, sorg åslunda dervid
•vara tillstädes.
*2
Den 17 NoTtmber f, m,
3:o Att den af Utskottet för eskg ne
Stadga till Ordnings vinnande vid Ridderskapets
och Adelns sammankomster af Ridderskapet
och Adeln gillades, endast med
undantag af ^:de puncten, hvilken i stället
torde erhålla följande lydelse:
Den som ulan laga förfall eller erhållen
ledighet från Eleclorers, Utskotts, eller
Nämnders sammanträden utehlifver, erlagge
för hvarje gång två R:dr. Ut Supra.
Herr Blomstedt, Hans: Som jag
har den äran representera en Friherrlig Ätt,
samt Riderskapets och Adelns beslut rörande
Ätternas placering inom Riddarhuset/synes
förnärma i synerhet Friherrarnes rätt;
så anser jag mig skyldig å min principals
vägnar emot samma beslut anmäla min
reservation lill Prolocollet.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet hållet bos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Slockholm den 16 November
i8a3.
S. D. Föredrogs å nyo, ej mindre Riddarhus-Utskottets
den 16. sistl. Julii aflåtne
Den 17 N o ▼ 0 m b e r f, ro.
*3
samt den 19. i berörde månad e. m. på hordet
lagde Memorial, innefattande Förslag
till en ny Inslruction för Riddarhus Directionen
och Riddarhusets-Tjenstemnn ; än ock
hemälde Utskotts den 8 sisth Oct. afgifne
och följande dagen på hordet lagde Memorial,
i anledning af vackt motion, att Riddarhus
Directionen må, inom fyra månader
från Riksdagens början af Ridderskapet och Adeln
utväljas; i sammanhang hvarmed nu
äfven lill pröfning förelogos Riddarhus-Utskotlels
den 8. dennes meddelle arne Memorial,
i anledning af väckte motioner, dels
att Riddarhus-Uirectionen endast må genom
Riddarhus-Ulskoilet inkomma med Betänkanden
eller Memorial ,ti 11 Ridderskapet och
Adeln; dels ock att framdeles blifvande Riddarhus
Secreterare ej må tillika innehafva
något Embete i Staten ; Och stadnade Ridd.
och Adeln i följande Beslut:
1:0 Alt de af Riddarhus-Utskottet föreslagne
irsta Artikeln 1, 2, 4> 7» 9> I0> lI>
14» och 15> §§; 2 Artikeln: 1, 2, 3, 4>5,
6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, i5, it»,
och 17. § §; 3 Artikeln: 2, 3, 5, 6, 7, 8,
q, 10, ii, 12, i3, 14» iti. 17, 18, 19,
20, 2*, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29,
oeh 3o. §§; af Ridderskapeloch Adeln
godkändes.
2:0 Att följande förändringar borde uti
nedanaäinde § §. iaktagas.
a4 De* 17 November f. m-,
t. Artikeln
§. 3.
Riddarhus-Directionen väljes på sält
48. §. i Riddarhus-Ordningen stadgar, och
består af Sju Ledamöter, hvilka uti sine befattningar
fortfara, intill dess nytt val blifvit
verkställda Af desse Sju Ledamöter skall
den älsdte efter Matrikeln föra ordet och
endast de öfrige Sex åtnjuta Honorarium.
§■ 5-
Vid alla dessa val då arne eller flere få
lika mångå roster, anställer Directionen genast
dem emellan lottning. —. — —
§• G
Vid
Directionens sammankomster skola
minst fyra Ledamöter vara närvarande. Directeurerne
kunna begagna sig af 3rne månaders
tjenstledighet årligen, i den ordning
de anmälan derom göra inför Directionen,
dock ej flere än högst arne på en gång.
Anmäler Directeur laga förfall att återtaga
sin befattning efter nämnde tids förlopp,
eller skulle så många Pirecteurer af laga förfall
-
Di n 17 November f. m,
25
fall vara hindrade, alt 4- ide kunna vara
närvarande vid sammankomsterna, inträde
då af Supplcanterne den sorn närmast är i
§• 8.
Med i ak tagande af föreskriften i Kongl,
förordningen af den 8. Maji 1770. jemförd
med Kongl. Brefvet af den 11, Februarii
1800, bör Direetionen vid Introductions beviljande
tillse, att densamma ej må bifullas
för andre personer, än de, hvilka inom
2:ne år, efter det de blifvit i Adelig, Friherrlig
eller Grefvelig värdighet upphöjde,
sig till Introduction å Riddarhuset anmält
och de derföre erforderlige prestanda fullgjort,
så framt ej Kongl. Maj:t genom serskild
Nådig Resolution lackes försuten tid
återställa.
Då Introduction begäres, bör in Originali
uppvisas Konungens Nådiga Diplom,
och åligger Direetionen noga tillse alt icke
allenast vederbörliga qviltencer öfver de i
författningarne påbjudne Introductions afgifter,
utan ock Sköldebrefvet i afskrift, Vapenplåt,
samt fullständigt upprättad Biographisk
Genealogie öfver alla de till Attea
Rörande personer, till Direetionen varda
Kidd. o, Ad, Pröt. 10 B. 5. Afd. 4
Dan 17 November f, m,
ingifne innan Introductions Listan utfärdas,
I afseende på Introductiott under Riksdag
förhål les på Satt 2. §* i Riddarhus-Ord
ningen
derom foreskrifver.
§• »2.
Vid början af hvarje Riksdag åligge det
Directionen, att genOJn Riddarhus-tJlskottet
till Ridderskapet och Adelil inkomma
med förslag, huru tryckningen af Ridderskåpets
och Adelns protocoller må lämpligast
och med största skyndsamhet kunna verkställas.
Directionen åligge dessutom, tillse,
att Riddarhus Secreterare!», i afseende på
utlämnandet lill tryckning, i fullständigt
skick af Ridderskapets och Adelns Protocoller,
fullgör sine skyldigheter så att denna
tryckning, hvilken i Riksdags-Ordningen
är foreskrifyen, må blifva verkställd så fort
ske kan, och sednast inom ett år från Riksdagens
slut, — — — ■— — — —
3. Ar lie kelm
'■t
§• ■ "
Riddarhusets Tjenstemän äro 1 Riddarhus
- Secreterare!!, Riddarhus -Kattlereraren,
Den 17 November f. m. 27
som^äfvcn är kamererare för Sti| tsar en Serlie,
Riddarhus-Fiscalen, som äfven iir Ombudsrnan
för Stiftsärenderne, Förste Cancel1
i st qcli Andre Caneeliist, hvilka alla befattningar
endast äro beroende af Ridderskapets
opli Ad.v.löS förtroende, så ;att desse tjenstemän
kunna från; dera? Sysslor af Ståndet
skiljas, när 2 tredjedelar af Ståndets vid omröstning
in pleno närvarande Ledamöter
sådant nödigt anse.
kl 4-
Då emellan Riksdagar, Rikets Collegier
eller 'Rikyens-Stäiulers Verk begära tillgång
till de uti Riddarhus, Arehivqt jg för yrt ide
handlingar. ,oeh ProlocoUer, sorn cj äro föröglade
.eder höra hemliga hållas, skall (let
åligga Ridilarh^s-Secreteiyiren att de hegärde
llanillingairUé med Riddarhus Directioneus
tillstånd emot ({villo utlämna,
ir l fl ■■■uoitoa':;'.. - »il
;r3:pviAlt Riddarhus-Dtsköltet skulle ,anmoda»
författa ett nytt förslag till ,redactron
af 13: .§. i, 1 -Artikeln, under iakttagande
af -följande utaf Ridderskäpet deli Adeln
i berörde §, nu beslut a < I e loran d ring a r : Alt
Riddarhus t Secreterare.- TjensUn hadäneUer
aldrig lår ined någ-Ql Embete i S tulluis tjenst
28 Den 17 M a v e rub e 1: t- m,
förenäs; Att de af Riddarhus-Direetionen
framdeles förordnade Riddarhus - Secreterare
likväl icke böra åläggas frånträda de publike
tjenste-befattningar de i Staten kunna
innehafva, förr än de blifvit i RiddarhusSecreterare-Tjensten
af Ridderskapet ockAdeln
conlirmerade; att orden: af for dra honom
liane afskeds-ansökningochderefte&
borde utur §:n utgå; Alt äfven sådane Academiska
vittnesbörd, hvilka fordras till
inträde i Kongl. Maj:ts Cancellie, må berättiga
till inträde i Riddarhus-Cancelliet.
4:o Att vid slutet af irsta Artikeln en.
ny §. skulle tilläggas, så lydande:
§. 16.
Den Berättelse, sorn, enligt hvad förr
varit vanligt, alltid' bör af Riddarhus-Directionen,
vid början af hvarje Riksdag, till Ridderskapet
och Adeln aflämnas öfver hvad vid
Riddarhus- och Stifts-Ärenderne? förvaltning,
sedan sista Riksdag, sig tilldragit, äfvensom
Dir*ctionens Memorial i andra ämnen,
hvarom Directionen önskar antingen
att Ridderskapet och Adeln underätta eller
att Dess förordrtande i ett eller annat afseende
Inhämta, skola af Directionen ingifvas
tili Riddarhus-Utskottet, sorn derefter
insänder samma Berättelse eller Memorial
till Ridderskapet och Adeln, åtföljde af Utskottets
Utlåtande dgtjöfyer.
D en i 7 Noveniber F. m.
29
Hvarjemte Utskottets hemställan, att
ifrågavarande, nya Instrucfion mätte pä Riddarhus-Cässans
bekostnad till trycket befordras
, af Ridderskapet och Adela bifölls.
Ut Supra.
•din ti*
Uplästes till Justering och godkändes
följande Éxpedilibns-Utskottets insände för«
slag lill Riksens Ständers underdåniga Skrifyelser
till Kongl, Majit:
N:o 315. i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref, rörande ett Låne-biträde till
Upsala Universitet, i och för fullbordandet
af en ny Bibliotheks byggnad.
N:o 3aa angående bestämdt stadgande för
liqvider i de fall, då en å Banquens Auction
försåld Fastighet inropas af förre ägaren.
• • "» » 1
N:o 3a3. med förslag till ytterligare
föreskrifter,, i afseende på försäljning af
utmätt fast egendom m, m.
N:o 3a4- angående uppluifvande af SkolOrdm^gens
stadgande uti 1 Sect: 5 Gap, 4
§• W n.
30
Den 17 November f, m.
N:o 3r?5. angående nytt val af Riksens
Ständers Justitiaä-Ombudsrhans Suppleant.'
r K!ii8 di
Upplästes till Justering och godkändes
Expeditions-Utskoltets insände förslag lills
Riksens Ständers förordnande för Lagmannen
och Borgmästaren, Juris Utriusque Doc •
toren, Jon Ullberg, att vara Rikets Ständers
Justitias-Ombudsmans Suppleant.
Upplästes till Justering ExpeditionsUtskottets
under N:o 3o3 qfgifne förslag till
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. IVfajrt, i anledning af vackt fr/t ga. om
en vidsträcktare tillämpning af Stadgandet i
27 Cap. 9 §. Rättegångs-Balken, rörande
Lagvadda sakers lottning emellan HokRatts
Ledamöter. ' ; >;
|? v,f '? f ■■ fi DU; d*i‘-*1
Herr af Ekenstam, Israel: .Vid
Expeditions-Utskottets ifrågavarande förslag
anhåller jag att få framställa en anmärkning,
åsyftande endast en, i min Öfvertygelse,
tydligare och fullkomligare redactiqn.
Mig synes alt det, midt uti förslaget förekommande
ord fråga lämpeligare skulle ku*ua
utbytas mot ordet brist, äfvensom att i .galle t
för det i slutet af förslaget förekomJilude
uttryck: å s y f t ad e rättelsen, bälki'0 bor
-
Den 17 November f. m.
3»
de nyttjas : ali m ant Önskade rättelsen.
Jag underställer , om icke förslaget
må lillExpeditions-Utskottet återremitteras,
lill beredande af denna redactioris-förändring.
Herfr Grefven och Landt-Marskalken
frågade, om Ridderskapet och
Adeln ansåg Expeditions-Ulskotlels ofvanberörde
förslag böra. i anledning af Herr
Ekenstams dervid gjorde anmärkning, tili
Utskottet återremitteras.
Ropades Ja.
Vid förnyad föredragning af Allmänna
.Besvärs- och Oeconomie-Utskoltets den 5
dennes under N:o aop aflåtne, samt den
10 derpåföljde efter middagen på bordet lögde,
Memorial, rörande Riks-Ståndens serskildta
beslut, i frågan om en Köpings anläggande
i Fryksände Socken af Wermlands
Län; fann Ridderskapet och Adeln att samma
Memorial, som icke erfordrade någon
åtgärd af Ridderskapet och Adeln, borde
läggas lill Handlingarne.
Företogs till pröfning Råneo-Utskottets
den a5 sistlidne October under N:o 63 af
-
'23
Den 17 November f. m,
gifne, samt den 31 i berörde Manad eftermiddagen
på bordet lagde Betänkande öfver
åtskillige Motioner, i afseende på Banco-Discont-Styrelsens
sammansättning oell
det Reglementariska för samma Discont -  .Verks förvaltning.
Herr Reutersvärd, Pehr Adam
bade inlemnat ett så lydande Memorial:
(Se Bilagan N:o 1.)
Herr M u n c k a f R o s e n s k j ö 1 d , E b e rbard:
Som jag icke var närvarande, när
B anco-Utskottets Betänkande i ett med det
nu förevarande gemensamt ämne var under
öfverläggning, så anhåller jag, att deröfver
fä yttra mig i sammanhang med detta Betänkande.
Vid förra Riksdagen hörde vi,
alt penninge-bristen endast föranleddes af
vinglare och Banqueruteurer. Vid denna
Riksdag aler, bar man erkänt rigtighelen
deraf, att en sådan brist verkeligen ägt
rum. Genom Ständernas beslut, som medförde
en indragning af flere millioner, då
man dertill räknar Diseontcrnes 3 prC:ts-Sed
lar, vidtogos financiella åtgärder, som jag flere
gånger vågade klandra, och hvilka jag icke
ännu kan gilla. Men sedermera är det, genom
Banco-Utskottets i denna fråga afgif
ne
-
Den 17 November f.m.
ne Ull/i ta uden vordet upplyst, alt Riksens
Ständers Besiut hade blifvit vida mindre
skadlig:), orri de blifvit räll verkstälde af
Banco Discout-Directionen. Nu har BancoUtskottet
reviderat och godkänt Discont -  Verke!s räkenskaper. Det torde vara tillåtet,
ali i denna fråga icke dela lika tanka
med Utskottets Ledamöter. I en Stat, der
rörelse-Capitalet är bestämdt lill sin numeraire,
der är en låne-inrätlning, som skall
ersätta hvad sorn indroges, af yttersta vigt.
Ty penninge - tillgången kan icke ersättas
genom Silfver och Guld, enär dessa metaller
äro blott en vara , icke en gång om de
myntas, emedan de ändock blott utgöra en
vara, sedan Banken erhållit ett Monopol att
fournera bytes-medel åt Nationen, samt invlsnings-rätten
äfven blifvit så betydligen
inskränkt. Det tyckes vara en oumbärlig
följd af rörelse-capitalets förminskning, att
penninge-brist uppkommer.
Denna åstadkommer för enskildte svårighet
att uppfylla sina förbindelser, samt
miss-credit , som åter tillbaka åstadkommer
penninge-brist. Alt äfven ert obetydlig indragning
af penningar måste åstadkomma
stockning och aftyning i rörelsen, visar sig
äfven i England, och vi hafva last det i
några de storsta Banqeurers yttrande uti
en Comité^, hvilket äfven finnes tryekt i
Stockholm, ehuru det nu är ur Bokhandeln
Rdd, och Ad, Prof. 10 Br*a, AFd. 5
Den 17 November f. m.
utgånget. Der anföres , att elen gldraminsta
förminskning nöd vito digt mäste hafva cn sadan
följd, och äfven der medfört den, ehurti
hlolt 3 millioner af 70 blefvo indragne
utaf pappersmynfet; och oaktadt man
bunde ersätta detta genom guld och silfver,
samt medelsiden friaInvisnings-rälten som der
är tillåten. Jag vet väl, att hvad jag nu
yttrar icke kan hafva något inflytande på
Ridderskäpets och Adelns beslut, men då
det kanske är sista gången jag talar i delta
ämne, anser jag mig pligtig' att tala i deras
sak, som genom sådana åtgärder blifvit förstörda
till sin förmögenhet, och måhända
äfven till sin moralitet. De fleste, som hafva
mest orsak att klaga härutinnan, finnas
icke och kunna ej finnas här. För att närmare
ingå i detaillerne, viii jag erinra, att
Diätont-Directionen haft sig af Ständerne
uppdragit att utlåna öfver 7 millioner, om
säkra Låntagare funnits. Deremot blefvo af
denna summa öfver 2 millioner icke utlånte,
hvartill, såsom orsak uppgafs, bristen på
säkerhet hos låntagare. Vill man närmare
undersöka saken, så lärer dock det enda giltiga
skälet hafva varit Discont-Direclionens
eller rättare Ombudsmännens obekantskap
med de personer som hegärde Lån, emedan
den perconliga bekantskapen verkat mer ,än
hvilken vederhäftighet som hälst. Om deruti
tillika ingått ett patriotiskt nit för
minskning af penninge - stocken, så må
deras moraliska känsla derigenom finna sig
justitieråd, men inflytandet deraf på defe
Den 17 November f. m- 3-
... .
Siats-Ekonomiska äfvensom moraliska tillstå ncTct
i allmänhet,' liar varit sådant, alt jag,
örn min lott varit att, deltaga i granskning
gen, icke skulle kunnat medgifva BiscontDirectfouen
att ..hafva handlat så klanderlöst,
sorn Bauco-Utskottéts Betänkande' antyder.
Delta Betänkande grundar sig på den
sals, alt Direciionen åldrig kunnat lemna
för litet till låns, men väl lör mycket.
Ehuru Riksens Slahdter’ öfverlemnåde åt Direktionen,
att häruti handla efter god tycko,
följer likväl icke derutaf; att den handlat
värdigt Ständernas förtroende. Hvad förevarande
Betänkande angar, skulle jag visserligen
önskat, ätt afbeta!ningen å Biscontlån
blifvit bestämd lill en io:dcl, i stället
för en 5:d«l, men som, livad ProvincialDisconterne
bcträdar, största delen af LåjW-fonden’
lärer vara medtagen, kunde deraf
följa en större svårighet för nya Låntagare
att erhålla lån, hvarföre jag icke i denna
punct åskar något ogillande. Hvad jag deremot
högeligen önskar, är, att Banco-Discont
Direetionen måtte upphöra alt vara en
hemlig Domstol, som bedömer lånsökandes
anspråk på biträde, ej blott efter deras vederhäftighet,
utan. äfven efter deras moraliska
handlings-sätt, samt utan att ens behöfva
derföre lill Protocollet anföra sina skal.
Delta tyckes vata en billig pretention, då sådant
redan finnes i Grundlagen stadgadt rörande
sjelfva Stats-Rådet. Jag anhåller endast, att
rlctta må lör min räkning upptagas i Proloioeoilct,
Och vill sluta med att visa, det jag
Den 17 November f. m .
icke utan all grund klagat öfver Ban-co-Discontens
handiings-sätl, då Skånska Lånebcliöfvande
Jordbrukare vid denna Riksdags
början icke kunnat erhålla fullt 5o,ooo R:dr,
under det alt på samma gång öfver 100,000
R:dr voro ullånle lili Militair-personer, endast
i Skåne. Jag skulle tro, att detta visar,
det man godtyckligt behandlar sökande.
Man kan väl säga, att Direclionen förfarit
så, endast mot personer, hvilkas säkerhet
varit misstänkt, men den har sjelf
vederlagt sitt handlings-sätt derigenom, att,
innan slutet af Riksdagen, 80,000 R:dr mera
blifvit utlånte, än i början deraf, och jag
kan icke tro, att säkerheten ökats för Riksdagens
skuld.
Herr von Hohenhausen, Michael:
Ehuru jag visserligen i många stycken icke
delar Herr Munck af Rnsenskjölds mening,
vill jag dock, enär han inskränker sig dertill,
att få sin yttrade mening i Protocollet förvarad,
icke vidröra sjelfva ämnet, utan endast
anhålla om Proposition, lill bifall å
Utskottets Betänkande.
Herr Rosenblad, Bernhard; Jag får
äfven med Herr von Hohenhausen förena
mig i anhållan om bifall af Betänkandet.
Herr Liljestråle, Gustaf, anförde
skrifteligen:
(Se Bilagan lNT:o 2.)
De» 17 November f, m.
37
Herr Grefven och L a n d t-Marskalk
en frågade, om Ridderskapet och Adeln
ansåg Banco-Utskotleis. förevarande Betänkande
böra , i : nledning af de dervid gjoide
anmärkningar, Lili Utskottet återremitteras.
Ropades Ja och Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven
och Lan dl-Marskalken gjorde proposition
lill bifall af berörde Betänkande.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
Herr Reutersvärd, Jag får den
äran gifva tillkänna , att Bonde - Ståndet,
och, enligt hvad man berättar, äfven
Preste - Ståndet återremitterat detta
mål. I fall Ridd. och Acleln icke skulle vilja
deri instämma, får jag anhålla om votering.
Herr von Hohenhausen: Jag tror
då äfven mig vara skyldig lemna den upplysning,
att Borgare-Ståndet bihdlit Betänkandet.
Att gjöra en minskning i afbetalningen,
då räntan redan förut blifvit nedsatt
till 5 prC:t, vore alt gjöra det alldeles
omöjligt för andra än de rikaste, och i följd
deraf med bästa Lån-document försedd* samt
närmast intill Stockholm boende, att erhålla
något lån. Dessutom strider det helt
och hållet emot ali princip af en Dis_
Den 17 Not ernber f. rn.
eont-Inrättning, att göra den till en stående
Låne-fond. Skulle icke den Värde Ledamoten
vilja afstå från sitt yrkande afVotering,
så anhåller jag, ätt den, ju förr dess
häldre, måtte verkställas. Emedlertid hoppas
jag, att Ridderskapet och Adeln noga besinnar,
hvilka följder för det allmänna en sådan
minskning i afbelalningarne skulle åstadkomma.
Herr Grefven och Landt-Marsk
al k en lorklarade, att som, efter hvad
han tyckt sig finna, Ja öfverröstat Nej, dan
af Herr Landt-Marskalken sist gjorde proposition
blifvit af Ridderskapet och Adeln
bifallen.
Herr liljestråle: Om den värde Le
damoten,
som nyss yrkade Votering, afstå
derifrån, nödgas jag begära densamma, då
contraproposition torde blifva på återremiss.
Herr Grefven och Landt-Marskalken
framställde derefter följande Voterings-Proposition:
Den
som bifaller Eanco-Utskottets Betänkande,
i afseende på Banco-Discont-Styrelsens
sammansättning och det reglementariska
för samma Diseont-Verks förvaltning,
voterar
Ja;
Den 17 November f. m.
39
Den det ej vili, voterar
]STej;
Vinner Nej, kommer nämnde Dela 11-  kande att, jemte de dervid gjorde anmärkningar
, till Banco-Utskottet återremitteras
Hvilken Voterings-preposilion af Ridderskapet
och Adeln godkändes, samt anslogs.
Sedan 43, 44, 45 och 4&' §§■ i Riddärhus-Ordningen
blifvit uppläste, börjades
Voteringen klockan n förmiddagen , och
befunnos, vid Voteringens slut klockan i Lill
12, sedan en, Volerings-sedel blifvit undantagen
och förseglad, samt de öfrige Voterings-sedlarne
öppnade, rcsterne hafva utfallit,
som följer:
Ja 72.
Nej ~ 43.
I följd hvaraf, och sedan det öfver
Voteringen särsildt förde protocoll blifvit
uppläst, Herr Grefven och Landt-Mar»
skalken förklarade, att Banco-Utskoltets
ofvanberörde Betänkande således blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallet.
40 Den 17 November f. m.
*
Herr Grefve» och L a n d t *- M a rskalken
tillkännagaf, att Plenum kom me
klockan 5 i eftermiddag alt fortsättas.
Föredrogs å nyo Banco-Utskottels den
5 dennes under N:o 68 nfgifne, samt den
10 der på följde eftermiddagen på bordet lagde ,
Utlåtande, öfver /\:de (j. uti Riksens Stan-*
ders Revisorers Berättelse af År 1823, jemte
en och annan hos Banco-Utskottet serskildt
förekommen fråga, rörande Götha CanalVerks
angelägenheter.
GrefvevonPlaten, BaltzarBogislalist
Ogerna uppträder jag i dag för att uppehålla
Ridderskapet och Adeln med ett klander
å förevaran de Betänkande, hvilket jag i alla tall
gerna skulle önskat att kunna undvika i anseende
till de aktningsvärde män, som äro Ledamöter
i Banko-Ulskottel. Likväl vågar jag hoppas,
att de upplysningar jag nu lein nar, skulle,
om de förut varit kända, föranledt till ett
helt annat utlåtande, och detta nödgar mig
att anföra några omständigheter, hvilka, om
de än skulle i början synas vara af mindre
vigt, likväl kunde leda till en följd, sorn
torde blifva vådlig. Utskottets Betänkande
kan delas i frenne särskilta delar; först om
Sparbanks- och Pensions-Inrättningarne, hvilka
-
Den 37 November f. m,
Ka Directionen föreslagit och Bolaget gillat,
för att dymedelst befordra de åsyftade välgörande
föijderne för Verkets arbetare och
Tjenstemän. Inrättningen? plan var sådan,
att den vann allas bifall. Men Banco-Fullmägtige
hafva trott sig kunna dervid göra
den anmärkning, att, då till denna plan
beliöfdes en Sjelfständig fond, Directionen
och Bolaget dertill disponerat medel, hvilka
Banco-Fullmägtige ej ansåga dertill böra
användas, ehuru de i öfrigt gillade SparbanksInrättningen,
så vidt den kunde åstadkommas
genom enskiltes frivilliga tillskott, hvilket
bifall i sådan händelse väl torde varit
mindre nödvändigt. Hvad ifrågasatte fond
angår, anhåller jag få upplysa, hvarifrån den
tillkommit. I Bolagets Reglemente, sorn åtföljer
dess första Privilegium, föreskrifves
i 6:te Artikeln om Actie-insättningen: Försummas
äfven denna termin, hemia
lie Aetien till Bolaget, och Varde
genast Irenne gånger i allmänna
Tidningar ne efterlyst och dödad,
på det någon dermed ej må blifva
bedragen. Alla Inbetalningar äfvensom
framdeles skeende utdelningar
böra å A elier ne antecknas. Följden
häraf var den intill år 1815, att när
å någon Actie inbetalningen uteblef, Aetien
blef efterlyst och dödad, och den förra ägarens
rättighet förklarad för nullitet. Der
-
Ridd* 9, Ad, Fröt. 10 B. *. Afd. 6 J
D en 17 November f, m.
igenom liade vid i8i5 års Riksdag Actie
Capitalet undergått en obetydlig förminskning
af 74°° Ihdr, men vid den granskning,
och reglering som år 1815 agde rum, fanns
det nödvändigt att bibehålla Actie-Capitalet
i möjligaste måtto vid dess då varande belopp,
och således blef af Stånder ne det
villkor föreskrifvit och af Actie-ägarne antagit,
alt en Actie, så fort deli ej efter föreskrift
i råttan lid inkom med inbetalning
skulle efterlysas och dödas, men, såsom
Bolaget hemfallen, åter på Auction försäljas
med förbindelse för köparen, att verkställa
de återstående insällningärne. Detta har
äfven sedermera skett; Actie Capitalet har,
som Rikets Atänder åsyftade, derigenom bibehållits
vid den numerair, sorn det hade
vid 1815 års Riksdag, och inbetalningarne
hafva blifvit gjorda i samma ordning. Häraf
har således uppstått en köpeskilling för
dessa Adier, hvilken, enligt så val första
som sednare föreskriften, tillfallit Aclie-ägarlie.
Denna summa har utgjort emellan 8 och
9000 R:dr och är på intet ställe med ett
ord omnämnd, eller i någon beräkning intagen.
Den hade utan alt handla emot någons
ägande rätt, kunnat till Actie-ägarne
utdelas, hvilket hade utgjort omkring 12 sk,
på di varje Actie; men man ansåg delta som
en småsak, hvilken endast skulle förorsaka Öfverflödiga
omgångar. Det är således denna
summa som blifvit anslagen till en fond, hvaraf
man skull* använda räntan till en Sparbank
'Den 17 No vern Lerf. m.
43
och en Pcnsions-Inrättning. Jag hemställer
dä huruvida, såsom Baneu-Utskollet yttrat,
denna fond kan anses såsom en af Ständerna
påräknad tillgång; eller örn den icke utgör
en Aetie-ägarnes fria vtilihörighet, sorn
af dem kan disponeras. —^Widare har man
tillagt denna fond öfverräntan a uicbiifna
Insättningar i Diskonten. Man ansåg denna
ö!verrauta, såsom böter, ej kunna påräknas
lill en bestämd inkomst, utan kunna använ*
das ad pios usus i likhet med sådane medels
bruk i allrnänhet. Den uppgeek sammanräknad
till circa 1456 R:dr, som till samma
ändamål an slogos. Hela detta belopp steg
till något olver 10,000 R:dr, hvaraf inflöt
en årlig ränta af 6‘oo R:dr, som användes
till Pensjons-inrätningen. .Det är egentligen
detta användande spm Ranco-Fulimäktige
ansett vara origtigt, äfvensom Fullmäktige
förklarat p.enningarne af j8r5 års Ständer
hafva varit påräknade. Jag hemställer,-  huruvida det kunde vara påräkuadt, som då
ej ännu var kändt till sitt belopp, hälst uti
ingen enda beräkning med en bokstaf
finnes uämndt derom. Man bär
skäl, hvarföre Pensionerne. ej behöfdes, att
Canalens Tjenstemän voro endast temperain-,
Först hemställer jag, hvad det återstår af
en persons existence, när han i 20 års lid ,
under dess bästa ålder, utsläpat kropp och
själ för ett arbete som-nied ovanliga svårigheter
och utsträckning under bar himmel
dage ligen skrider lill fullbordan, lör att
44
Den 17 November f, 1*1',
sedan anses såsom bortkastad, eller sorn en
endast temperair tjensteman. För min del
skulle j-ag som Styresman af delta verk
bafva önskat, alt en publik Auctoritet icke
så mycket nyttjat detta ordet temporair
anot en Tjensters^ana-Corps, som, jag vågar
aäga det, går upp i »kicklighet och kunskaper
mot hvilken annan Embetsmanna-Corps
som helst i Riket, som med mer än vanliga
kunskaper och ihärdighet uppfyllt sina
pligter, och hvilken till stor del blir nödvändig
att bibehålla vid ett så vidsträckt
verk, som, efter dess fullbordan, för den
rörelse och uppbörd derå kommer att äga
rum, fordrar vård och eftersyn; och dessa
män är det, som, då de komma i behof och
icke längre orka tjena, man vill beröfva all
möjlighet till lifsbergning. Emedlertid torde
detta ord redan haft en ganska ledsam
verkan, emedan Embetsmännen derigenom
måst blifva uppmärksamma på
sin ställning; eller tror man dem om
att ej kunna räkna, ej finna att, hvad de
komma att sakna i det tillkommande, bör
för det närvarande ersättas ? Man är bedragen,
om man tror dem så tanklöse; och
om de, 1 följd afen sådan behandling, stämt
eina fordringar vida högre, hvad annan utväg
än bifall hade man haft vid ett absolut
behof af deras biträde?
Detta har dock ännu ej bandt. Just
derföre att befattningen är temporair, och
emedan de icke kumm jeta, pär den |onj
-
Den 17 November f. m.
45
mer att upphöra, kunde de med skid fordra
mera än den, som kan draga Vexel på en
bergning för sin Öfriga lifstid; ännu mer
i man sorn befattningen är svår och mödosam,
i förhållande lill den vedergällning,
som derföre åtnjutes ; och då hade Herrar
Banco-Fullmäglige haft det hästa tillfälle,
om de jern för t en Banco-Coramissaries tjenstgöring
med x,5oo R:drs lön mot en ArbetsChefs
med 700. Jag förklarar , att till denna
sednare befattning fordras en skicklighet,
en härdad kropp och ett nit, som öfvergår
hvad man vanligen linner förenadt, och att
den ej skulle kunna bestridas af mången,
som njuter dubbelt så stora inkomster af
Staten. Vare detta nog sagt om den första
puncten, då jag i alla fall till slut kommer
alt tala om deit allmänna principen, hvarunder
de alla inbegripas.
Den andra puncten angår pensionernes
utbetalande till Enkor och Faderlösa barn
efter arbetare, som omkommit på vådligt
sätt under arbetet, och elter aflidne Tjenstemän,
samt till sådana arbetare, som under
arbetet blifvit skadade och krymplingar.
Baneo-Utskoltet har här anfört det samma,
som vid förra puncten, att nemligen dessa
utbetalningar ej bordt ega rum annorlunda
än som gratification för året, då befattningarne
voro endast ternporaira, liksom den med
hvarje år förnyade ovissheten ej vore en ny
plåga för dea redan nog olycklig»; Och att
46
Den 17 November f. m.
så dane utgifter borde stadna endast på Bedaget.
Jag skulle dock förmoda, att utgifter
af denna art, da de endast kunna anses såsom
en billig ersättning för hvad tjoustemannen
och arbetaren kan under arbetet
äfventyra, utgöra en elni af de förmåner,
hvilka som vedergällning skola beveka
honom att med mera nit uppfylla sina skyldigheter,
Annu en gång, tror man honom
ej om att kunna räkna, och då hafva dessa
förmåner, med ett yida mindre belopp, ett
större, värde, än hvad i årslön de kunde
motsvara. Om dessa nu tagas ifrån honom,
så frågar jag, om han ej skall fordra det igen
på ett annat sätt, hvilket lätt kari ske
vid Götha Canal ? Och om sådane billiga
fordringar lemnäs utan afseende, hvad återstår
då väl för utväg att vidtaga med en
tjenstemanna-personal, som icke kan ersättas,
hvad blefve följden för Directionen ?
do, att en tillökning i afiöningen vore gifven
och en tillökning vida större än det belopp
sorn nu af Pensions-Inrältningen utgår till ■
några enkor och barn. Under sådane förhållanden
frågar jag, hvilken mera, än allmänna
arbets-fonden, drar nyttan, alltså
skyldigheten af denna utbetalning? För att
gifva vidare upplysning i saken, anhåller
jag, alt Ridderskapet och Adelli icke ville
tröttna vid alt afhöra några särskildta
uppgifter, men då jag framdeles
kommer till en punct, som talar om misshushållning,
så vågar jag väl fråga, om det
.Deri 17 November f. m.
47
följande bär s liim pein af misshushållning ?
Forsta frågan om pension, var till en soldatenka
år i.Öra nied 25 R.‘dr, derefter Major
Bagge, hvilken omkom på ett kika ohyggligt,
sorn för Bolaget beklagansvärdt sätt.
Han efterlem nade en enka. Straxt derpå
sandades Bolaget till ordinar ie Bolags-Slämhia,
Direclionen framstälde då endast händelsen,
ulan att föreslå någon pension , niell
Bolaget kände så väl skyldigheten emot sill
Embetsmann -Corps, som nyttan af denna
skyldighets Uppfyllande, att det var på Bolagets
egen önskan, sorn 000 R:dr anslogos
åt enkan, till dess hon åter skulle blifva
gift. Detta är den högsta pens-011, som Varit
i fråga, och beviljades 1814- Dernäst
koni en Doctor- Kjellanders enka och omyndige
son. Denna man var ett af hufvudinstrumenten,
hvarigenom sjukvården vid
Camaieu inrättades på ett sätt, sorn gjort epok i
Svenska Årmcens sjuk-hisloria. Jag vädjar
tryggt till alla härvarande Befälhafvare, hvilka
der anfört arbets-commenderingar, äfven sorn
Medici, om de ej varit förundrade öfver resultaterne
af det sätt, hvarpå manskapet sköttes»
De ligga till stor del tili de af Doktor Kjellander
vidtagne Inrättningar, men de verksamma
mödor, deraf följde, sänkte honom
sjelf i grafven , lemnande efter sig ett värnlöst
barn och en Enka, på hvilka, i fullkomligt
armod, han feck fästa »sina döende
Blickar, då Creditoterne togo den lilla qvarlåtenskapeu.
— Åt dessa begge varelser gåf*»
48
Den 17 November f, m,
vos 200 R:dr, ja^g hemställer om billighet
och känslan för mensklighetens fordringar
kunnat annat än bringa derhän, att man
måste göra något för den som sjelf uppoffrat
allt åt denna känsla och sin pligt.
Dernäst kommo tvenne skadade arbetare,
som i ooh för arbetet blifvit krymplingar.
Dessa lingö hvardera 10 R:dr och äro de
enda vuxne af mankön, hvilka njuta pension,
emedan ingen tjensteman har åtnjutit det
ringaste. Der efter komma i ordningen
3:ne Enkor med 9 faderlösa barn, åt hvilka
gafs tillsammans i35 R:dr. Detta är så
stadgadt alt Enkorna få uppbära medlen tills
de blifva å nvo gifte, och barnen, tills de
uppnått i5 års ålder. Näst derefter var
det en Arbetschef, Capten Malmborg, känd
och värderad såsom en skicklig tjensteman
i den Corps, med hvilken han fägtat för
fäderneslandet, och hvilken vid Götha Canal
hade förvärfvat sig ett sådant minne att
dess samteliga kammrater uppreste ett äreminne
åt honom. Han blef ett offer för sitt
tjenstenit, då han med en försvagad helsa
under en kylig storm vid stranden sökte
frälsa ett Bolagets fartyg, som höll på
att förloras; han vänn sitt ändamål, men
lades deraf på den sjuksäng, hvarifrån han
fliyttades i grafven. Han efterlemnade en
Enka och 3:ne oförsörjda Barn i behof,,
hvilka erhålla ,200 JRdr årligen. Der eftext
yjf
Den 17 No v ernber f. m.
var det Kamerer Drakenberg, der. man som
hufvudsakeligen medverkat tiii uppställningen
af redogörelseverket vid Canaleu, li v ii—
ket vunnit allas bifall sorn granskat det,
och varit af så väsendtlig nytta, samt grundlagt
så betydJige besparingar! Oaflåtligt
var lians nit för delta ändamål. Katt och
dag var lian i rörelse, då lian ej satt vid
sitt skrifbord; svag till hälsan, dog lian af
hemorroider, förkylningar och arbete, och
efterlämnade en Enka oell ett Barn, hvilka
fingo 3oo R:dr, barne} till fyllda i5 år, och Enkan
lills hon åter biel gift, hvarföre denna
Pension, hvad henne angår, redan äf
besparad Derpå kornmo 7 Soldat Enkor
med 8 harn, som tillsammans erhöilo i^o
R:dr. Derefter Öfver-Krigs-Commissarie»
Kocks Enka och Barn. Denne förut i Slitens
tjenst utmark,te tjensteman har vetat,
att organisera och under 10 års tid föra eit
Commissariat för till och mod 7000 man,
och del på en sträcka af 20 mil, der större
och mindre sjöar och Landt-transporter, utan
Kronoskjuts, vållade mångfaldiga hinder
och afbrott, utan att till biträde för
både vård och redogörelse hafva mer än
6 tjenstemän under sig. Jag säger ej
mer: våra Commissarialer äro kände. Endast
såsom ett bevis på hans förtjenst, får
jag påminna om hvad som af ingen bestrides
, att Svenska Soldaten alldrig varit bättre
förplägad till sitt nöje, och haft bättra
Ridd. o. Ad, Pro't. 10 B. t. Afd. y
5®
Den 17 N o v e m b a r f. m.
hälsa, än vid Gölha Canal. Denne roan dignade
äfven slutligen, och lemnade, vid en
sådan befattning, efter sig i behof en skjliklig
hustru samt ett hoppfullt barn, hvilka
erhöllo 200 R:dr. Döden och tiden hafva
nu befriat Bolaget ifrån denna utgift, emedan
sorgen snart lade Kocks Enka på sjuksängen
och i grafven; och barnet har fyllt i5
år, samt får således ingen ling mera. Jag
ser detta Barns Förmyndare här närvarande
och han kan säga, om dessa penningar
blifvit väl använde. Samma gång erhöll
Löjtnant Carlströms Enka 100 R:dr, sedan
mannen från företagets första början öafbrutit i
12 års tid tjenstgjort vid Canalen, och elter
otaliga mödor vid en vidsträckt upphandling
och framskaffning af Skogs-effecter, dödt
i armod. Äfven denna pension är, i följd
af ett måttligt arf utaf 4°°° R-'dr, indragen.
Derefter följde en Lif-Grenadiers Enka, sorn
feck ro R;dr, hvilka äro de enda, som återstå
af de beviljade 3io R;dr. — Af allt detta
uppkom en Summa af i,5oo R:dr till
pensioner efter Bolagets Tjenstemän, och
o3o för arbetarne. Dessa i83o R:dr hafva
dock tid efter annan hopsmält till r,33o,
genom dödsfall och andra omständigheter.
Jag hemställer, om en sådan summa kan
sättas i fråga, när den blifvit använd till
ett dylikt ändamål. Jag har sagt, alt menskligheten
talte derför; Nej, mine Herrar, efter
den tafla jag framställt, som, jag medger
det, är ganska sorglig, men sann till si
-
lied 17 Nn väml;er f. fn; Si
sta bokstafven , är det cj blott mensklighelens,
utan det är rättvisans fordringar som
tala. Dessa personer bunde annars framträda
och säga: ”1 håfven en årlig inkomst af
"8000 R:dr utaf Canalens Skogar och Område
rn. m. en annan inkomst af Canal-afgif”ler,
sorn redan stiger lill 12,000 R:dr, iliden
af dem är beräknad; då hemställes,
”om vi ej äga rätt fordra en skärf af dessa inkomster,
” De äro en ren bolagets tillhörighet,
och det har varit en ovilkorlig skyldighet
att dela med sig något deraf åt dessa,
som så dyrt och oersättligt fått betala det
11 it, de uppoffringar och otaliga mödor, som
bidragit, dels att skaffa, dels att förbereda
Bolagets och det Allmännas fördelar. Jag
har således ej kunnat, och kan ej heller nu
lämpa mig efter den mening, som BancoFullmäglige
yttrat. De hafva, till exempel,
genom Prolocolls-Uldrag förklarat, ”huruledes
Herrar Fullmägtige icke kunnat undgå
’’med särdeles missnöje anse Bolagets nyss
”omförmälde åtgärd, att, tvärt emot Banco”Slyrelsens
gifna erindran, genom formligt
•‘beslut ikläda Verket sådane förbindelser
”mot familier och anhörige af en blott på
”obestämd tid Constituerad Tjenstemanna”Corps,
för hvilkas uppfyllande i alla fall
"ingen framtida säkerhet kunde ega tuni,
"utan genom Bolagets egne tillskott, enär
"dess rättighet till disposition af anslagne
"allmänna medel ej kunde utsträekas utöfver
hvad med Canal-Verkets bedrifvande
5*
Den 17 November f, m .
"stöde i oskiljaktigt sammanhang;’’ — ”Att
"det i synnerhet varit för Herrar Banco"Fullmagtige
lika oväntadt sorn obehagligt,
”att Ledamöter i Canal-Directionen, hvil”kas
nit för Canal-Verkets framgång och
"verkliga fördel ej borde betviflas, och sorn
"voro närmast i tillfälle att känna Banco"Styrelsens
af Ständerne erhållna uppdrag,
”likväl kunnat, icke allenast biträda, utan
"ock tillstyrka Bolagets ofvannämnde be"lutll!”
Denna af Ständerne åt Banco-Styrelsen
meddelte föreskrift lyder sålunda :
"Att anmärka allt som syntes stridande e"mot
de vilkor, hvarunder Bolaget erhållit
"allmänt understöd, eller hvaruti misshushållning
kunde förspörjas, med rättighet
"att innehålla anslagen till dess förklaring,
"som af Bairco-Styrelsen godkännes, blifvit
"aflemnad, eller nödigt afseende gjordt å det,
som till rättelse är uppgifvit!!” Jag får nu
hemställa till Kidderskapet och Adeln, huruvida
här varit fråga om något, som kan
anses för misshushållning, äfvensom jag visat,
om framtida tillgång och säkerhet är
för en sådan utgift. Jag får vidare förklara,
att jag i allt, som förer mig enskilt,
gerna skall rälta mig efter andras nöje eller
missnöje, men der mina pligter tala, kan
J‘ag ej göra afseende på dessa känslor uti
lerrar Banco- Fullmägtiges yttrande. Jag
tror, att något högre åligger mig, än ait
söka andras nöje eller missnöje, vare dessa
hvilka som helst, och med alla fel jag ka»
bafra begått, har det likväl varit, jag vågar
Den 17 November f. m.
53
säga, utan någon annan ledare, än känslan
af min pligt, som måste följas, vare påföljden
hvilken sorn helst. Jag står alltid får'
dig på den punct, sorn i en Constitutionei
Styrelse tillkommer en hvar, som har någon
befattning; men mitt samvete och min
öfvertygelse måste i allt annat styra mig.
Uppå dessa skäl var det ock, som Directionen
fann för godt att, oagladt Fiillmägtiges
tanka, förblifva vid sin inför Bolaget yttrade
mening, framställa de behofvandes belägenhet
och således verka till beslutet. Jag erkänner,
att jag varit en bland de talande
och således* äfven en bland de, som ansets
felande, och om della är att fela, så blyges
jag icke för min förseelse. Också slår här
i Bolags Reglornas 7tde Arlickel sättet,
huru den felaktige å min plats skall bedömrtias!
Men emedlertid fann Bolaget, att äfven
då borde utbetalas 310 R:dr. Detta har
slagit så ut, att dessa 3io R:dr redan blifvit
Bolaget besparde, med undantag af 10
R:dr, på sätt jag anfört. Men det torde redan
vara nog taladt om denna punkten;
jag ber Ridderskapet och Adeln om förlåtelse
för min vidlyftighet; men den som vill
höra mig till slut, skall rättvisa mig, att det
ej varit enskilta afsigter, som ledi mina steg.
Jag vet likväl, att jag äfven är pligtig alt
svara i den punkt, sorn angår mig sjelf.
Det har varit fråga om min aflöning och
ersättning för Reskostnader, hvilka Bolaget
bestämde till 6000 R:dr, och hvilken fråga be
-
54
Den 17 November f. m.
synnerligt nog i 5 Sr liar vandrat från den
ena instancen till den andra, ehuru det år
Bolagets litti vckeliga rättighet, att sluta
Accorder om aflöningarne fran den minsta
till den största, utan annan skyldighet, ärt
att dess beslut skola granskas af Revisorerne.
I Bolagets Privilegier 22 §. står det i
hvad nion Banken äger att deruti deltaga,
nemligen: att B a n c o -F u 11 m ä g t ig e må
välja en Directe ur i Directionen för
C a 11 a 1 v e r k e t, hvilken lika med de
öfriga Direbteurerna af Bolaget lönas,
samt vid de årliga Revisionerne
äfven en Ful m äg ti g. Men jag vill
icke orda mycket i sjelfva saken, ty det
passar icke: Jag skall blott nämna, att då
mili lön 1810 bestämdes till 4000 R:dr, var
jag tillika Stats Råd med 35oo R:dr lön,
hvilket således tilsammans utjorde y5oo. År
1812 tog jag afsked frun Stats-Råds Embetet,
föranledd dertill af flere orsaker, som
här är onödigt att nämna. Då krblef min
inkomst 4ooo R:df lills år i8i5. Det var
år i8l5 efter Riksdagens slut, då jag ansåg
det vara tid, att Bolaget, efter erfarenheten
af flere år, borde domina öfver sin Ordförande.
Det var då jag nedlade min befattning,
för alt låta Bolaget sjelf, genom ett
fritt val, visa, om jag gjort mig förtjent af
dess förtroende. Valet förnyades, och stadfastades
af Konungen; sedermera fortsattes
min bfattning till år 1818 med samina aflöning;
då hade redan jag och andra vunnit
erfarenhet, hvad jag var intg sjelf ecb
Den 17 November f. ra, 55
de mina skyldig, samt huru jag svarat mot
det uppdragna förtroendet. Del vore väl un -  derligt och temmeligen olika mot hvad allmänneligen
brukas, om en man, som har
ali försörja en Familje, sorn från den i:sta
Januarii tji den sista Decmber är sysselsatt
hvarje dag med samma ärende, skulle
dervid nödsakas att betala denna möda
med förlusten af cn del utaf sin egendom.
Detta framställde jag helt enkelt, Bolaget
föreslog mig då en ersättning för den
framfarna tiden, hvilken ersättning jag undanbad
mig emedan det icke öfverensstämde
med mina principer om efterräkning ,
men jag emotlog hvad Bolaget tilläde mig
för det tillkommande, nemligen 2000 R:dr
årlig tillökning. Jag frågar nu, då jag är
att anse såsom en annan tjensteman, hvad
har väl hela denna sak att göra med ifrågavarande
Betänkande, eftersom Banco-Fullmäktige
ej kunna säga att misshushållning ägt
ruin? men 0111 det nödvändigt efter 5 års
förlopp skall hemställas till Ständernas bedömmande,
så måste äfven jag hemställa,
hvar tjenstemannens säkerhet finnes, hvar
säkerhet för de kontrakters hälgd, som Bolaget
eller dess ombud uppgöra , och sist,
hvar Statens säkerhet finnes? Jo! den som
jag sjelf kan erbjuda; ty jag har. afsatt det
Capital, som mig angår, om Sländerne skulle
finna det böra återbära*. Men hvilken
annan af Bolagets Tjenstemän vore väl i
belägenhet att göra ett sådant offer, om det
gäller | Föjr öfrigt, och då jag nu sagt så
56
Den 17 November f. m.
mycket om dessa 3:ne puncter, vill jag blott
fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
på den Allmänna principen, hvartill
det leder, om en Controllerande Aucloritet skall
gå in i detailler, der dagligen sådane måste
förekomma. Man blott förlamar det hela.
För att visa detta tydligare, nödgas jag
framställa en händelse, som väl ej utgör
ett föremål för närvarande granskning, men
hvilken om 5 år skulle kunna blifva underkastad
en sådan, och hvilken ingen klok
man kati våga äfvenlyret utaf. Sedan ar
betet
så långt framskridit, att man var
bekant med alla omständigheterna dervid,
ansågs ock nödvändigt, att anskaffa en hop
mekaniska Inrättningar, hvilka erfordrades.
Efter flere anställda försök Inom och Utom
lands, fann man att detta ej kunde ske,
ulan anläggande af en egen Verkstad. Denna
har varit föremål för många och täta öf->
verläggningar. Flere tillbud gjordes, sorn
likväl alla misslyckades, och man vet hvad
det erfordras, att organisera en Inrättning
af denna art och betydenhet. Ändlligen
gjorde händelsen, alt, då jag för andra orsaker
nödgades öfverresa lill England, det
lyckades mig, att derifrån erhålla en pålitlig
arbetare, för att uppställa Verkstaden,
utan hvilken det hade varit omöjligt att göra
Canalen färdig, såsom erfarenheten äfven
sedermera bestyrkt. Derefter då mästaren
korn till Sverige, och man redan hunnit
försöka
Don ^7 November f< m.
försöka dyrheten af malerialiernes införskrifvande
utifrån, skred man ändlligen lill inrättningens
verkställighet. Men lör alt ieke
dermed för tungt belasta bolaget anhöll
Directionen i underdånighet hos Konungen
em ett anslag för delta ändamål af 30,000
R:dr, hvilka ock beviljades af p:de Hnfvudtiteln.
Äfven Bruks-Socielelenanslog en dylik
summa sorn Lån, emot billiga vilkor, emedan
alla instämde med Directionen örn nyttan
af en sadan verkstad. Derefter förliågade
jag mig hos flere Vetenskaps man deröfver.
Men för all ändå vara säker, innan
man derpå skred til' Arbetet, låt jag emellan
Directionens Ledamöter circulera en härvarande
särskild skrift, med hvars upläsande
jag nu ej vill trötta Ridderskapet och
Adeln, men hvar uti planen och alia motiver
ne för den voro på det nogaste upptagne
Eankens Ombud yttrade sig deröfver på följande
sätt: Ehuru jag visserligen
finner, att ifrågavarande anlägg-,
ning skulle blifva af mycken nytta
så väl för Ca 11 alen som för det Allmänna,
anser jag mig dock icke kunna
medgifva verkställigheten deraf
på sätt här blifvit föreslaget eller
annorlnnda med Cana 1-Werketsdelta
g a nde, förr än förslaget är vordet
Banco-Styrelsen underställ dt,
och af densamma godkändt, helst
nämde Styrelse förut afstyrkt en
Ridd, • Ad, Prot. 10 B, 8. Afd, 8
Den 17 November f. m.
dylik anläggning på Canal -Verkets
bekostnad. Härvid mäste jag anmärka,
att-dfenna inrättning ej var hvad bankens
Ombud menar med orden: en dylik anläggning,
eller något gjuteri. Ett gjuteri
är vida skiljdt från en mekanisk verkstad.
Det blef vidare sagt, att det skulle underställas
Banco - Styrelsen; men på den väg
som detta skulle ske, och då Directionen ej
samlas lill Allmänt möte "för uppsättandet
al den års-berätlelse, som lill Banco-Styrelsen
öfverlemna*, så hade derigenom hela
året förlorats, som, i hänseende tili andra
förhållanden, vållat en mångdubbel skada,
som Circulairet upplyser. Hvad återstod
mig i sådant fall alt göra, annat än just det
sorn jag då gjorde ? Med begagnande af [föreskriften
i 7 Artikeln af Bolagets Reglor,
der det beter: Ordföranden i Directionen-,
som, enligt näst föregående
artikel, kommer att styra verkställig
h ete n af hela Ca n al-ar betet i dess
fullkomliga sammanhang, äger .111
alls na disponera Arbets-St yrkan,
så af Commendering so m 11 a n d l t e riare
och andre Arbetare, s(amt blifve
följaktligen ensam ansvarig ej
mindre fö'r dess användande, än för
fullgörandet af de o m arbetet af D ir
eclionen v i d ta g n e b e s 1 u t. Men som
delsloc a iaomständig heter,dels sårskilta
händelser, kunna göra så väl
hastiga förändringar i berörde be
-
Den 17 November f. m»
slut, som företagandet af alldelas
11 y a arbeten b a d e n y 11 i g a o c b nödv
ä n!d i g a , så skall O r d f ö r a n d en äga
rätt, att slå dane föra n d ringar och
nya arb eten anbefalla i närvaro af
Öfve r-M e k a »i k u s och en Leda m o t af
J) i r e c t i o n e n , som dervid blott upplysningsvis
yttra sina meningar,
hvilka, jemte de af Ordföranden
a 11 d r a g n <3 s k ä 1 an tecknas i det P r o 10-  coll, som vid dylika tillfällen skall
lrållas. När nu i förd af Banco-Fullmägtiges
Ombuds inlemnade Reservation, pluralitelen
af Direetionen fann betänkligheter
vid aLt exponera sig för elt åtal och en efterräkning,
som förmodligen ej skulle komma
i fråga förrän 5 år derefter, helst summan
var betydlig nog för att kunna fråntaga
dem en ansenlig del af deras förmögenhet,
då ägde jag ej annan utväg, än att taga
alltsammans på mitt eget ansvar, och låta
denna inrättning fortgå, utom hvilken
jag lika litet ser möjligheten af att kunna
drifva arbetet vid Canalen , som om alla öfriga
redskaper saknades, eller verkstäder
hindrades, och jag måste i denna del tro
min egen erfarenhet, ty jag vet annars icke
, på hvem jag skulle lita. Jag har framställt
detta, såsom ett exempel, emedan
hvad som en gång skett, än ytterligare väl
kan komma att inträffa. Man har sagt mig ,
att från någon i de andra Stånden blifvit
inlemnadt ett förslag till ändring i Reglementet
, som ytterligare skulle lägga hinder
6o
Dfn 17 November f. m.
i vägen för Ordförandens eller Directionens
ver k Selin lie t, J;ig hemställer , om, enär ett
sådant arbete som Götha Canal i i3 år verkställts
under Allmänhetens ögon , der, under
allt klander, Directionens åtgärder alltid
blifvit af Bolaget gillade, och enär det vidare
blifvit visadt för Allmänheten, att med
den Arbets-method man begagnat, arbetet,
ehuru dyrt, likväl icke kostat mer än hälften
af den summa, som skulle åtgått eller
den gamla arbets-methoden ; jag hemställer
då, orn en förändrii c vid administrationen
af ett Verk , sorn nalkas sin fullbordan , skall
behöfva vidtagas för några småsaker. För
min del skulle jng tro, då alla Directionens
åtgärder varit lill- nöjes, då beräkningen
af kostnaden , sådan jag nämndt den, ett
helt år legat tryckt för Allmänhetens ögon
utan att den af någon blifvit vederlagd ; då
Bolaget har full magt att använda eller genom
Directionen låta använda medlen till
Verkets utförande; då denna utföring under
vissa förhållanden är Ordföranden förbehållen
, att det vöre bäst låta bero vid hvad
nu är. Missbrukas denna magt, så är ju
Contrplleu gifven och stark , men ock derföre
liksom styr kan i allmänhet öfver alla
småsaker ; den beslår deri, att Banco-Fullmäg
tige hafva en oinskränkt anmärknings-rätt; Öfver
anmärkningarne är Directionen skyldig att
sig förklara, och om ej Directionen är i stånd
dertill så kunna Banco-Fullmägtige innehålla
Bygg nadsbidragen, och då kan Bolaget,
utan att behöfva anföra några skäl, afsätta
D en 17 November f. m.
61
Ordföranden, ty uti 7 Art. af de Bolagsreglor
Konungen utfärdat, står äfven:
Skulle Bolaget anse Ordföranden i
en eller annan måtto brista i de
Hon om åliggande skyldigheter,
stån de det Bolaget fritt, att sådant
hos Ivon g i. Maj: t anmäla, med underdånig
anhållan om hans entledigande;
och bör då tillika behörigen
upprätt ad t förslag till an ny Ordförande
i underdånighet insändas,
hvaraf synes, som Konungen ej skulle vara
böjd lägga hinder för ombytet. På samma sätt
kan Bolaget äfven välja andra Direclionens Ledamöter.
På sådant vis tror jag, att kraften är
bäst bibehållen till Verkets utförande, och Controllen
säkrast uppställd. Således anhåller
jag, att man måtte förblifva vid hvad man
börjat, och med nytta och framgång blifvit
utfördt. Att nu afbryta djen vidtagne methoden,
vore visserligen ej nyttigt, och jag
åtminstone är af den tanka, att Canalens
utföring bör på samma sätt, som hittills,
fortgå. Ty jag beklagar upprigtigt, om icke
i ett så vigtigt ämne, der fråga möjligen
kan uppstå om återbetalning, någon annan
gräns än den af 5 år skall vara stahl för
anmärknings rätten, då all utföring likväl
tillhör Bolaget liksom all Controll Banco-Styrelsen.
Under sådana förhållanden och då
Jern Contoiret förklarat alt det vill ha säkerhet
för lånet, om till slut något klander
skulle falla på Verkstads inrättningen, skall
det ju ytterst återfalla på mig! Hvad ha?
62
Den 17 November f. m,
jag du att göra? ena sidan liar jag yttrat
min öfvertygelse, att Canalen borde kunna
blifva färdig till ar 1828, A den andra sidan
beröfvar man mig oumbärliga medel
till dess utförande. Kan man väl tro mig
vara så tanklös, att jag nu skulle inlöpa
i denna dubbla Labyrint!). Kanske skulle
jag våga det sorn enskild man; men då jag
bär fleras väl alt tänka på, må man förlåta
mig, om jag ej kan gå så långt. Jag bar
under denna tid förminskat, ej förökat ärfd
förmögenhet; detta bekymmrar mig ej, tvert
om jag är glad deröfver, ty jag vet bäst,
hvartill den blifvit använd. Men det ges
en gräns, och det är denna grans, sorn natur
och känsla ålägga mig att icke öfverskrida.
Det är i anledning af dessa anmärkningar
och med all aktning för de Herrar,
hvilka äro Ledamöter i Banco-Utskottet,
sorn jag vågar anhålla om återremiss, då Betänkandet
nu ej kan med förändringar afgå
ras.
Herr v.on Hohenhausen, Michael:
Jag anhåller, att i körrthet få redogöra för
de skäl, pä hvilka jag delat deras öfvertyg
geise, sorn tillstyrkt det Betänkande, hvaremot
anmärkningar af Herr Grefve von Platen
nu blifvit gjorde. Det har hufvudsakeligen
förekommit oss, som Ständerne vid
1815 års Riksdag uti sitt beslut om Aetiérnes
återforsäljning hade inbegripit den mening»
att försäljnings gumman skulle åter
-
Den 17. November f, m.
63
gå till Canalen, och alt Bolagets dispositions
rätt skulle . inskränkas till den ränteberäkilin;,
sorn på Aclierna meddeltes. Jag äger
visserligen icke den juridiska kännedom,
som fordras, för, att bedöma, huruvida detta
är ebestrideligt riktigt, eller huruvida
några § § i Reglementet tillerkänna Bolaget
all den dispositions rätt, sorn Herr Grefve
von Platen menai; men med föi utsättande
af det första, eller att den tillhörde Riksens
Ständer, anhåller jag att få förklara de grunder,
på kvilka jag instämt i Utskottets Betänkande.
Det har ej kunnat undfalla BancoUtskottet,
alt den direction, som nu förestår
Canalen, ej altid är att påräkna. Utskottet
har erkänt, alt de pensioner, sorn af densamma
blifvit meddelade, varit e) blott beliöflige,
utan så af rättvisa och nödvändigheten
påkallade, att om frågan blifvit frarasläld
lill Ständerne , hade de säkerligen sjelfva
beviljat dessa i5oo Rdr, enär de ytterligare
anslagit till delta verks fullborda 11 <j| öfver
en half million. Det har således blott varit
i afseende på principen, som Utskottet
yttrat sig mot Direclionens förfarande med
denna pensions tilldelning. Utskottet har
trott, att lill dess Canal-arbetet blefve fullhordadt,
och dess afkastning beräknad, så att
bestämmas kunde, hvad bolaget hade att disponera
.dessa pensioner borde så beviljas,
att de blott årligen anslogos. Jag erkänner
väl, att detta skulle hafva ett mindre behagligt
inflytanee på de personer, som åtnjuta
pensionernej men det har varit af princip
-
6-i
Den 17 November f. m.
skälet, som Banco-Utskoltel icke kunnat frångå
denna tanka, med förutsättande dessutom
deraf, att alla inkomsterna användas pä Canalarbelet,
samt med föreskrift för BancoFullmägtige,
att anmärka allt, sorn syntes
stridande mot de vilkor, hvarunder Bolaget
erhållit allmänna understöd, eller hvaruti
misshushållning kunde förspörjas,'med rättighet
ali innehålla anslagen intill dess förklaringsöm
af lianco-Styreisen godkännes blifvit
afiemnad, eller nödigt afseende gjordt å det
som lill rättelse är uppgii vit.
På dessa grunder torde en hvar finna, alt
Utskottet ej kunde annorlunda förfara, än
gilla Fullmägtiges åtgärder, hvilka äfven Riksens
Ständers Revisorer godkänt. Man hade
i annat fall kunnat befara, att, om Öfver-Styrelsen
Öfver Verket folie 1 mindre nitiska
händer, medlen, som nu till större
delen 1' stridas af Stats-Yerket, skulle kunna
undanryckas från sitt ändamål, och användas
till saker som dermed ej voro så nära beslägtade.
De pensions anslag, som gjordes före
år 1815, hafva icke kunnat komma under
någon anmärkning, emedan Bolaget intill
dess otvifyelaktigt hade frihet att göra
och låta med sina inkomster, som det behagade.
Hvad den ena puncten beträffar
eller anslaget till arfvode för Chefen, så har
Utskottet tillstyrkt förökningen deruti med
afseende dels på de skäl, Grefve von Platen
an*
Di b 17 Nuvesiibtr f. ra,
anfort, dels på det- förändrade cch falin#
myntvärdet, sedan den tiden, då detta arfvode
forst bestämdes. Och det Siar förekommit oss,
sora Utskottet äfven deröfver bordt yttra
sig, emedan det angick hushållningen med
almänna medel. Ilvad åter angår den
mekaniska Werkstaden, så hafva inga anmärkningar
deröfver blifvit till Utskottet
inlämnade, och jag är öfvertygad att Rik—
sens-Ständers Fullmägtige nog inse, hvad
som behöiVes för arbetets fortgång, samt
att de deröfver veta att rådföra sig lriéd
insigtsfull män, utan att slyras afjfördomar’
För öfrigt tror jag äfven att alls inga ändringar
i Reglementet behöfvas, då det närvarande
synes lämna tillräcklig säkerhet åt Stunderna
och tillika full frihet åt Bolaget
och dess Styrelse, att kunna med drift utföra
arbetet. Jag får således nu, sedan jag
utvecklat de skäl, på hvilka jag för min
enskildta del tillstyrkt Betänkandet, förklara
atl då jag icke är i stånd att bedomina
efter juridiska grunder, huruvida Bolaget
haft rätt att efter godtfinnande begagna särskildta
inkomster, sorn från staten icke inflyta,
jag icke liar något emot en återremiss
på det denna primitiva fråga, på hvilken
allt det ändra beror, må blifva nogare undersökt,
och bestämdt afgjord.
Herr' Grefven och Landt-Marska
lken hemslälde, om Bidderskapet och
Bidd. e, Ad, Pröt. j» B, Afd. § ]
CG
De n i yj November f. m.
Adeln ansåg Bonco-Utskottets förevarande
Utlåtande böra, i anledning af. de dervid
gjorde anmärkningar, tili Utskottet återremitteras
Ropades
Ja.
Föredrogs Preste-Ståndets Protocolls-Utdrag
af den t© dennes, hvaraf inhämtades, att
Preste-Ståndet, för att bereda en snarare fullbordan
af Expeditions-tJtskottets med hvarje
dag tilltagande arbeten, och derigenom
bidraga till Riksdagens snara slut, funnit godt
besluta, det borde, i likhet med hvad vid
Bevillnings och Banco-Utskolten hittills ägt
runi, hvart och ett faf de Öfrige Utskottens
Secreteriat med ägande biträde, besörja uppsättandet
af de Expeditioner, som föranledas
af innom Utskottet författade Betänkanden,
hvilka Coneept förslag lill Expeditioner med
åtföljande handlingar, borde öfverlämnäs till
Expeditions-Utskotlet, för att där justeras,
numereras och till ytterligare granskning
till Riks-Ståriden insändas; ägande sistnämde
Utskott, sorn borde fortfara att uppsätta
skrifvelser, i anledning af redan till Expedition
färdige Betänkanden, samt RiksdagsBeslntet;
att, till hjelp vid renskfifning-, i
mon af beliQ^et, använda de öfrige Utskottens
ledige Cancellisler; uti hvilket beslut de
Den 17 November f. m.
67
Öfrige Riks-Stånden blifvit iubjudue att sig
med Preste-Standet förena.
Herr Grefven och Landt -Marskal
k en bemstälde, om Ridderskapet och
Adelil behagade, för ness del, uti Preste*
Ståndets nyssnämnde beslut instämma,
Ropades Ja,
Herr Grefven foch Landt-Mar.»
skal k en bemstälde, om Ridderskapet och
Adeln behagade ä nästa Thorsdag den 20
dennes förmiddagen utvälja 7 Ledamöter
uti den Direc.tion, som, enligt 5o § i Riddarhus-Ordningen,
skall besörja ochjorvalta
Riddarhusets angelägenheter.
Bifölls.
Företogs till pröfning Lag-Utskottet*
ej mindre den i5 sistledne Augusti under
N:o iÖ2 afgifne, samt den 27 i berörd
de månad eftermiddagen på bordet lagde,
Betänkande, angående föreslagne ändringar
ull Concurs Lagen af den i3 Julii 1818, än.
ock den 25 sistledne October under N:o2i2
meddelle, samt den 6 dennes på bordet
©sa 17 November f, in,
lagde, Utlåtande, ofver de vid; förstnämnde
Betänkande gjorde anmärkningar.
I sammanhang härmed uppläste? Pressle-Ståndels
Protocolis-Utdrag af den io:de
dennes, innefattande Preste-Ståndets beslut:
1:0 Att till irsta Momentet iö:de § 4;c!e
Gap. Concurs-Lagen, hvarest ovilkorligen
förordnas, ”att om gäldenär häfver tjenst i
”pöket, han ej må, intill dess Dom öfver I10-  "nom fallit, tjensten förrätta”, följande modificatiou
skulle såsom tillägg antagas:
Dock vederbörande A u c t o r i t e t obetagit,
att, vid serskildt sig företeende
omständigheter, pröfva, h uruvidaden
galdbundne Em bets- e 1-  1er T j enst em aanen må sid utöfui lige
n af dess befattning bibehållas.
2:0 Att då Concurs Lagens i ardra
momentet samma § stadgande, att när en
Emhets- eller Tjensteman gjort Session,
dess halfva lön skulle tilldelas åt en vicarie,
åsladkorume en märkelig förlust för Borgenäreme
vid alia de tillfällen, der ingen vicarie
behöfdes, eller kunde tillförordnas; äfvensom,
när Iian kunde vara belåten med
mindre än halfva lönen för tjenstens förrättande;
nämnde Lagrum borde så förändras,
att vederbörande Auctoritet, som viearia
förordnar, matte äga att dess aflö»ande
bestämma, efter Hvad för särskildt*
Den 17 November f, na,
69
Embeten och Embetsverk i förfatningarne
stadgadt är.
3:o Att livad Utskottet yttrat i afseende
å Formulair för Borgenärs Eden af
Presle-Ständet bifallits, med det förbehåll,
att berörde, så väl sorn alla öfrige Eds Formulair,
enligt Ståndets redan yttrade underdåniga
önskan, måtte en blifvande granskning
underkastas.
Uti hvilka beslut de öfrige Riks-Slånden
blifvit inbjudne att sig med Präsle-Ståndet
förena.
Herr von Hartmansdorff, August:
På de skäl, som i Herr Ribbings nyss
upplästa Reservation äro anförde, vågar jag
afstyrka' bifall å Utskottets betänkande med
undantag af det som rör Borgenärs eden.
Jag anser det förslag till denna ed, hvilket
Herr Ribbing uppgifvit, vara bättre än Utskottets
; men detta Ater bättre än edens
närvarande lydelse, och då blott 2 Stånd
redan bifallit Utskoltets-Betänkande skulle,
om 2:ne andre afslogo det, edens rättelse
uteblifva. Jag tror derföre, att betänkandet,
i hvad densamma angår,bör antagas, men för
öfrigt afslås.
7o
Den 17 November f. m ;
• Herr Grefven och Landt-Marskalken
gjorde proposition tiil bifall af
Lasj-Utskottets förevarande Utlåtanden.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och LandtMars
ka lken hemställde , om Ridderskapet
och Adelil behagade instämma i Preste -  Ståndets beslut.
Ropades äfven Nej.
I anledning hvaraf Herr Grefven och
X>än dt-Marskalken frågade, om Riddérskapet
och Adeln fann för godt att Lag-Utskottets
Utlåtanden i allt öfrigt afslå , utom
hvad angick Utskottets yttrande, rörande
Formulair för Borgenärs-ed, sorn af Ridderskapet
och Adeln torde gilias.
Bifölls.
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottets den 5 dennes, under
N:o 208 , afgifne, samt den 10 derpåföjjde
eftermiddagen på bordet lagde, Memorial,
angående förslag tiil jemnkning af Riks-Ståndens
olika beslut, i frågan rörande nödvändigheten
af krönta Kohl-Skrindor oah angåeude
Kohlmälare.
Den 17 November f. ra.
7i
Herr Grefven och Landt, M a r -  skal ken hemställde, om Riddexskapet och
Adeln behagade förblifva vid dessuti detta
ämne, redan fattade beslut.
Friherre Cederström, Jaeol):
Då det af Preste- och Bonde-Stånden gjorda
tillägg,'att mätning skall verkställas , bå
de med Stång ocn Tunna, - egentligen icke
innebär något annat än en förut öflig rättighet,
så kommer frågan, ifall Ridderskapet
och Adeln deruti instämmer, i det skick,
alt den kan befordras till Expedition, Jag
anhåller derföre om proposition till instämmande
i dessa begge Stånds beslut.
Uppå derefter af Herr Grefven och
La n d t-Mar s k a 1 k en framställd Proposition,
fann Bidderskapet och Adeln för godt
lill alla delar instämma uti Högvördige
Preste-Ståndets och Hedervärda Bonde-Ståndets,
rörande delta ämne, fattade beslut.
Föredrogos ånyo och gillades följande
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotlets
den 5 dennes afgifné, samt deri 10 derpåföljde
eftermiddagen på bordet lagde, Utlåtanden:.
7* Den 17 November f. m.
N:o 210. I anledning af väckt motion
0111 byggnader å Soldate-torpen vid öster’
gelhiands Lif-Grerfadier Regementen, saint
desse Regementens befrielse från bevakning
vid Vadstena Corrfections-Inrältning.
N:o an. I anledning af Herr Treffenbergs,
Curry Gabriel, motion, om stadgande
af vissa föreskrifter, som böra iagttagas
vid upprättande af förslag lill Civile och
Mili laire tjenster.
HÖgloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan 2 eftermiddagen.
In Fidem Protocolli'
O. J. Lagerheim.
Måndagen den 17 November.
Plenum flockan 5 eftermiddagen,
Uplästes till Justering och godkändes följande
Riddarhus-Utskottets insände förslag
till' *•
Den\7 Novemi'er e. m: 73
lill Ridderskapets och Adelns underdånige
skrifvelser till Kongl. Maj; t: t ,
1:0 Angående en: af Ridder.skåpet och
Adeln sig åtagen förhöjd Capitationsafgift,
att utgå från och med år 1824, intill slutet
af det år > då nästa Riksdag upphör,
2:0 Angående upphäfvande af Kongl.
Brefvet den 3i Augusti 1762, hvarigenom
Kongl. Maj ris Befallnings-hafvande och Re»
gements-Cheferne fått sig ålagdt, alt till Riddarhus-Directionen
insända förteckningar på
de af Adeln å svärds-sidan > hvilka Klifva
födde och döde.
(Se Bilagorne N:ris 1 & 2.)
Företogs till pröfning Bevillning^ LagSamt
Allmänna Besvärs- och Oecoriomie Utskottens
ej mindre den 8 sistlidne Julii,
under N:o 124 afgifne, samt den 22 i berörde
Månad eftermiddagen på hordet lagde,
Betänkande, öfver det af Committerade
lill utarbetande af plan för en förbättrad
fattigvård underdånigst inlemnade förslag
till en allmän stadga för fattigvifrdenSi Riket
ooli tiggeriers hämmande» •jpmR? någre
Riksdags-Fullmägtiges i samma ämne ingif
Bidd,
o Ad. Pr:ot. ro B. ?. Afd. - 10
74 Detai^ NoVeriffee n*.
ne serskildt# Memorial; än oek den 25 sistledne
October under N;o 209 meddeldlé,
samt den 3r derpåföljde eftermiddagen på
bordet lagde, Utlåtande, öfver de vid förstnämnde
Betänkande gjorde anmärkningar.
Grefve Gry Idenborg, Joban Henning,
hade inlemnat ett Memorial, hvilket
upplästes, så lydande:
(Se Bilagan Isbo 3.)
Herr von Har finans dorff, August:
Jag har, då detta mål förra gången förevar,
omständligt yttrat mina betänkligheter
mot förslagets antagande. — Det har val
nu blifvit något förändradt, men som hufvud-grunden
derföre fÖrblifvit densamma,
och jag anser den vara origtig, så utbeder
jag mig, att få göra några anmärkningar
deremot. — Utskotten säga, ”ätt de för”
möller man vill vinna genom fattigordnin”gär
äro klart och tydligen, alt vår inre
”känsla icke skall lida, och våra utvärtes
”sinnen icke såras af den usles anblick ,
”dess hellande och kringstrykande.” Efter
deitäyyttfAnde.är det således icke till förmån
för de* fattiga, utan för de icke fattige
, det är för att ej besvära de afen församlings
innebyggare, sorn ej höra till fattighjonen,
med åsynen eller åhörandet af de sednares
elände, sorn fattigordningar böra vidtagas.
Den i“f November e, m,
75
Om man trpget ville följa denna,grundsats,
så skulle de förmögna; döfva eller
blinda komma att betala mindre än andre
tili fattigvården, emedan de förra ej kunna
böra eller se uselhelen , och således saknade
skälet att till fattigförsörjningen bidraga,
livar och en bör lätteligen inse både origtighelen
af en sådan grundsatts; och att
den leder derhän, att fattigvården, ifrån alt
vara en frivillig samvets-sak , varder en tvungen
pålaga. Den fattige åter, i stället för
att endast hoppas understöd, kan sedermera:
yred säkerhet påräkna underhåll, samt
att genom besvär hos vederbörande, kunna
nödga . sina försörjare lill att gifva honom
deras bidrag. — Detta åter skall vålla
fattig - anstalternas oupphörliga förökande,
emedan det varder ett af de beqväm-ligaste
och säkraste närings-fången alt räknas till fattighjonen.
Andre Länders exempel, hvarest
fattig-skatten blifvit högt uppdrifven, och
städse tarfvar förökning, torde afskräcka oss
ifrån ingåendet i ett sådant system; Och då
en af våra äldste Ledamöter, hvars erfarenhet
om olägenheten af dylika stadganden icke
torde kunna jäfvas, nyss yrkat afslag å
Utskottens Utlåtande, så kan jag ej annat
än instämma i samma tillstyrkande. Men då
det förslag till fattigvårds - stadga, hvilket
derigenom skulle förkastas, blifvit iitärbeladt
af cn Comité, hvars nedsättande Riksens
Ständer sjelfve begärt; så synes mig
den skrifvelse, hvarigenom Riksens Ständer
skulle i underdånighet till Kongl. Majit in
-
7ft
Den 17 November e. m.
berätta deras beslut, böra innehålla att sedan
K. M. på Riksens Ständers underdåniga;
begäran, nedsatt eii Comité' för behandlandet
äf detta ärende, bade Riksens Ständer,
genom dess närmare utredning funnit ätt fattigvården
, sorn i följe af sin natur, borde
ankomma på frivilliga bidrag,- till de fattiges
underhåll, icke kunde, då orternas lägenhet
och piägseder i detta afseende vöre så olika
i Sverige bringas under en gemensam
författning för hela landet; Utan ansågc Riksens
Ständer det' böra äfven framgent stå
hvarje landsort Öppet, att, efter sig der företeende
olika omständigheter, oih fattigvården
öfverenskomma. —> Jag anhåller således om
bifall å Grefve Gyllenborgs förslag.
Herr Riben, Carl Wilhelm: Jag
instämmer till alla delar uti det yttrande,
som Herr von Hartmansdorff nu afgifvit,
angående förevarande fråga, men anhåller
att, i händelse någre; Protocoils-Utdrag i
detta amne ankommit från de öfrige RiksStånden^
desamma måtte blifva uppläste.
I anledning häraf upplästes Preste- och
Borgare-Ståndens Protocoils-Uldrag af den
7-’de dennes, hvaraf inhämtades, att PresteStåndet
funnit för godt gilla och antaga den
föreslagne Fattigvårds-Stadgan, med hvad
Utskotten dervid yttrat och tillstyrkt, likväl
med iagttagande af följande serskildta
beslut:
Den 17 November e. m.
77
1:0 Vid Art. 2:dra §. 2 ulra : Alt enär
det allmänna ombesörjer med iner eller mindre
bekostnad fattige barns uppfostran, det
borde vara det allmännas rätt oell förbindelse
att tillse, det barnen å tjenlig, ort uppfostras;
och borde följäkteligen fattigvårdsstyrelsen
i ofvanberörde fall, utan afseende
på den uppfostrings-hjelp föräldrarne s)e!fve
kunna Jämna, ega, att efter bästa pröfning
förfara,
2:0 Att det af Utskotten föreslagne tillägg
vid 3:dje Art. 1 §. matté utgå, och oägta
barn berättigas till lattigvård inom den
Socken, till hvilken modren hörer då fattigvården
påkallas.
3:o Att i den nya § som Utskotten föreslagit,
i stället för den 6:le och yrde uti
4:de Art. al Committerades förslag orden ;
"allmänt godkänd grund,” borde ändras
till: "af pluraliteten godkänd grund;’,
äfvensom alt, i öfverensstämmelse dermed ,
och lill undvikande af tvetydighet orden:
"genom pluralitet,” borde tillsättas näst
framföre ordet, "ense,” som vidare i samma
§. förckomme.
4:o Att för 3:dje, 4;de och 5:fe §§. af
5:te Art. borde i allmänhet stadgas: Att
Fattighjon , sorn kringstryker och med hellande
besvärar, må fasttagas, och till den
församling återföras, hvarest det fattigvård
åtnjuter; Alt kostnaden härvid ersättes af
78 £5?’ D e n i 7 November e. m.
denna samma församling, hvars fattigvårdstyrelse
må äga , att med tjenlig» föreställningar
förehålla den tiggande sin vanart,
och i händelse han deraf icke rättas, utan
vidare kringstryker, gifva derest det barn är
detsamma lämplig aga , men om det är äldre
person , kunna anmäla honom hos Konungens
Befallnings-hafvande, sorn då, efter
omständigheternes föranledande, må döma
fattighjonet till En högst Trenne Månaders
arbete å Tuckt- eller Arbets-hus, hvilket
straff må kunna, vid förnyad förbrytelse,
fördubblas.
5:e Att då, efter den förändring 3:je
och 4-'de §§ i 5:te Art: undergått, ingen
egentelig straffbestämmälse återstod för Fat •
tigvårdsstyrelsen eller Magistraten att tilllämpa
å fattighjon, och Konungens Befallningshafvande
icke eller kunde döma till
arbete, utan på fattigsvårds styrelsens anmälan
6 och 8 §§ borde, såsom öfverflödige,
helt och hållit utgå.
G:o Att i 6 Art. 2 § orden: ”dock
skola alla dylika Reglementen och
öfverensko mm elser 0 v i 1 k o r 1 i g e n u nderssällas
etc. borde sålunda förändras:
”dock må alla dylika Rlegenienten
och öfver en skom m e 1 ser, elär så åstundas,
underställas etc.”
Den 11 N o v e tfa b e r e, m.
79
Uti hvilka beslut de öfrige lUks-Slanden
blifvit inbjudne att sig med Preste-Ståndet
förena.
Hvaremot Borgaren-Ståndet stadna! i det
beslut, att den hufvudsakliga pröfningen af
detta mål, borde intill nästa Riksdag uppskjutas
. och Riksens Ständer, till svar på
Kongl. Majrts Nådiga Remiss, med anmälan
härom , i underdånighet anhålla , det Committerades
, till utarbetande af plan för en
förbättrad fattigvård , afgifne Betänkande och
Förslag , samt Utskottens ofvanberörde Utlåtanden,
mätte emedlertid serskilt befordras
till trycket, och hållas Allmänheten tillhanda,
på det allmänna omdömet öfver dessa
vigtiga och grannlaga ämnen må , innan
nästa Riksdag , hinna stadga sig , och kommande
Ständer blifva i tillfälle att, äfven
med ledning deraf, öfver förslaget sig utlåta.
Herr von Hyne, Georg: Då Riksens
Ständer vid förflutne Riksdagar begärt
att en sådan Comité skulle nedsättas, som
uppgjörde grunden för en allmän Fattigvård,
erkänner jag med underdånig vördnad Kongl.
Majrts omvårdnad, i det Kongl. Maj:t bifallit
en sådan Ständernes önskan, samt förordnat
en Comité i detta ändamål; men
jag har med mycken förundran afhört Co»litens
förslag, och med lika förundran,
att de sammansatte Utskotten förenat sig
deruti f att ca allmän. fotUS-väpds Dag skulle
8o
Den 17 Ko v ernber e. m,
vara nyttig för Landet Jag anser dell
deremot vara så betungande för landet, att
jag ej kari annat än begära afslag å betänkandet.
Jag skulle hafva mycket att anmärka
emot Betänkandet, grundadt på en 20-årig
erfarenhet, såsom Landtshushållare, om jag
ville granska deta]jerne i förslaget; men jag
tror mig icke behöfva yttra annat, än mill
öfvertygelse, att någon sådan författning,
sorn ifrågavarande förslag, ej kan för bela
Sverige utfärdas, emedan den icke kan inefatta
sådan.e stadganden, som voro fördelaktiga på
alla ställen i Riket, och hvarmed Folket vore
belåtit dock torde det vara en möjlighet
att förslaget är nyttigt och lämpligt för
Städerne men jag yttrar annu en gäng
att det ej är antagit för landet. — Om jag
således skall förklara min tanka i detta ärende,
så instämmer jag uti Herr Ribbings
reservation , som åtföljer Utskottens-Betänkande,
likväl vill jag ifrån den samma göra
ett undantag; men om Ridderskapet och
Adeln helt enkelt vill afslå Betänkandet, utan
att föreslå något annat i stället, har
jag deremot ingenting att påminna. — Det
undantag jag ville göra från Herr Ribbings
reservation, vore det, att jag för ingen del
kan förlika det med lnin känsla, som uti 1788
års författning stadgas, att icke hvarje person
skall vara obetagit, att taga sin tillflyckt
till hvad ort han för-gpdt finner, och således
få bosatta sig i hvillken Socken af Riket
-
Den 17 Ho ve Riber e. m,
lift linn lielst vill Om någre utflytta från
en Socken, så skola ju åter ändra inflytta.
Jag tror derföre, att det år en kränkande
lag för menskligheten, alt föreskrifva, hvarest
den eller den skall vistas, helst menniniskan
är fri , och såsom sådan Lör hon åsa
rätt alt bosätta sig, hvarest h.on finner sin
Lästa utkomst.
Herr Rosenblad, Bernhard-: Jag
tiger allt lör liten kännedom om obia orters
locala förhållanden , lör att ingi uti pröfning
af det speciella i Utskottens förslag ,
men hvad jag tror mig kunna inse är, att
en allmän fattig vårds-lag i Sverige blott
skulle dana lättingar och öka folkets bördor.
— Jag ber att få åberopa arne hinders
exempel, som lyda under samma spira,
men ega olika författningar i delta afseende,
och det är England och Skottland.
I det förra, der stadgar finnas, alt
hvarje församling ovilkorligen skall underhålla
sine fattiga, har afgiften eller taxorne
dertill stigit till den grad, att de redan för
flere år sedan under ett jemnt stigande uppnått
9 millioner pund sterling, och förvandlat
ej mindre än en ^rdei af landets
innevånare lill underhålls-tagare af fattigvården;
— och hafva ansp#5ken hos denna
blass af Invånare stigit derhän, att de vanligen
dricka sitt limvatten, och knota högt
Kidd. o, Ad. Prof. io B, 2. Afd. u
Den i 7 November e, m.
(”åtminStoiVe iSodra England) om de erhålla
annat bröd' än hvetebröd. Denna starka lörsamlingarnes
borda bär verkat de strängaste
lagar till hinder för den ena församlingen,
sitt skjuta underhållet af sina fattiga på en
annan. Också äro så stora hinder lagde i
vägen 'för en fattig arbetare, i synnerhet
om han är gift, att flytta till en annan ort,
att ofta det ena Grefskapet kan ha blist på ar~
betare tinder det att ett nästgränsande saknar
sysselsättning för sina, och att ej sällan
dagspenningen för summa arbete kan vara
tredubbelt större än på 7 a 8 mils afstånd. I
Skottland deremot finnas inga fattig-taxor inga
fattiglagar som hindra verksamma arbetare att
söka sin näring, der de kunna lättast erhålla
den, men också få fattiga. Då jag
önskar alt mitt fädernesland i detta afseende
måtte likna Skottland, ej England, så
instämmer jag med Herr von Hartmansdorff
uti begäran om afslag å Betänkandet.
Friherre Cederström, Jaeob:
Att döma efter de varda Ledamöters yttranden,
som talat, skulle man förmoda, alt
bär vore fråga om , att vilja på en viss
klass medborgare lägga nya skatter; men så
är hvarken
endast, att, i händelse en församling ville
undandraga sig, att ordentligt underhålla
sina fattige , så alt de färdades omkring i
andre Socknar, stadga en Lag som föreskref
huru då förhållas skalle. Att ett Correctif
Den 17 November e. m;
83
finnes, är af nödvändigheten påkalladt, på
det att den Församling, som icke ingår uti
någon öfverenskommelse örn sine fattiges underhåll
, icke må kunna hvälfva en sådan
skyldighet å en annan Församling; men i
de Soknar eller 1 Orter, hvarest öfverenskommelse
härom träffas , där kommer visserligen
ej den af Utskotten föreslagne författning
all medföra gällande kraft. — För min
del anser jag det vara en stor skilnad emellan
de af Utskotten tillstyrkte åtgärder, och
de Lagar, som, i delta afseende, äro utfärdade
i England, och den skillnad, som man
finnér vara emellan dera, sorn äro gällande
uti England, och Skottland', finner man äfven,
om man jemföra linland; hvadan jag
tror, att man icke bör framlägga andre Länders
exempel uti denna fråga. — Den är
här helt enkelt den, om en Församling kan
få undandraga sig att underhålla sine fattige
samt således äga rätt, att påbörda en annan
Församling, alt för dem draga försorg; och
sont jag anser Utskottens-Belänkande vara
välgrundad.!, till förekommande deraf; anhåller
jag om bifall derå, med de förändringar,
sorn af Preste-Ständet blifvit beslutade.
Herr Ribbing, Arvid: Ehuru en af
Utskottens Ledamöter nu yttrat, att här
icke vöre fråga om , att läggä fattig-vården
på en annan klass medborgare, än den,
hvilken hittills underhållit dem, och atf föremålet
endast vore, att förmå hvarje församling
alt vårda sina fattige, torde mig,
Den 17 November e. m.
såsom äfven Ledamot af Utskotten, likväl
tillätas säga motsatsen. Utskotten tillstyrka,
alt, derest godvillig öfverenskommelse
inom en församling ej kan t rädas, alla Innevånarue
derstädes skola erlägga afgift till
fattigvården, i mohn af den bevillning de
betala. —• Jag hemställer, om icke en Milit,
dr person, ett tjenstehjon oell med ett
ord alla löntagare, samt följakteligen sådana,
som nu ej utgifva något till fattigas underhill,
då komma att af deras lön gälda
en dryg del; —■ och jag öfverlemnnr lili
hval- och en, att bedöma, sorn känner t.
es. Subaltern Officerares knappa löne-tiiigångar
knappast : tillra cklige att betala Uniformen
med , om en sådan tjensteman bör erlägga
någon afgift till de fattiges underhållande
af Bonde-Ståndet, helst jag tror, att
han derigenom, att han årligen betalar afgift
till Arméns pension,s-kassa fullgör hvad
linn skäligen af honom skulle kunna fordra.
För min del ansar jag att endast Jordbrukare,
ooh således icke någon annan klass
medborgare på landet, böra erlägga afgift
till försörjningen af fattige Jordbrukare.
Friherre Gederström har trott, att de nu
gällande föreskrifter i denna fråga, voro otiiiräcklige
i afseende derpå, att tvinga en
församling att fullgöra en ingången öfverenskommelse,
eiler att vårda sine fattige, i
händeke af underlåtenhet; äfvensom att en
person, då han ser, att han kan hvälfva en
skyldighet på en annan , ej vill ingå uti nå
-
Den 17 November e, m.
8f,
gon öfverenskommelse. — Jag har viii allt
för liten erfarenhet och kännedom i denna
del, men jag tror dock att allmänna rösten
vittnar tvärt deremot.-— Man har bär begärt
bifall ä Utskottens Betänkande. —» Jag
liar tillräckligt yttrat mig deremot, och vill
ej vidare uppehålla tiden, men man har äfven
föreslagit att Ridderskapet och Adeln
skulle antaga Preste-Ståndets inbjudning; då
deruti föreslås att det fattighjon, sorn uppför
sig oskickligt, skall dörnas till arne månaders
arbete, tror jag ejf att Ridderskapet
och Adeln bör ingå på inbjudningen, helst
jag icke kan föreställa mig, att sådane personer,
som kunna arbeta, böra blifva förcmfd
för fattigvården, utan endast de, som ej
kunna förtjena lifs-uppehälle. Jag anhåller,
i följd af allt detta, 0111 afslag å Betänkandet.
IIerr Munck, af Rosenskjöld, E
berhard:
Jag tillstår, att jag icke tagit
någon närmare kännedom af ifrågavarande
Betänkande, emedan jag varit sysselsatt med
andra ämnen; men då detta Betänkande angår
fattigvården i Riket, skall jag anhålla,
att få anföra några reflexioner. Jag tror,
att man bör göra mera afseende på det hela,
och således vara mera angelägen 0111, att
söka förekomma, att icke de fattiges antal, ökas,
än att vårda och underhålla dem, som
redan äro det, på samma sätt, som man
bör vara mer angelägen om alt förekomma
86
Den 17 November <*. m.
en sjukdom, än att bola den, samt att heldre
söka förekomma brott, än att corrigera
dem, som redan begått något sådant. —
Vid sjelfva Betänkandet, sorn jag till någon
del bort, skall jag be iå anmärka, alt, efter
min tanka, fattig-afgiflen visserligen icke
bör utgå efter bevillnings-princip, ty då
kunde man risquera, att de Contribuerande
äro fattigare än de som emottaga understödet,
emedan jag känner personer, sorn äga
S tads-egendoin, och deraf, i anseende
till en hög, köpeskilling, måst betala mera
i bevillning, än de af den samma haft i behållning
, och dymedelst skulle en sådan
person kunna komma att erlägga mera till
fattig-försörjningen, än den som ägde flera
Tunnor guld. — Då man vili hindra fattige
personer, att gå omkring och tigga sin
föda, bör inan vara pligtig att föda dem,
antingen genom tjenliga Arbets-Inrättningar,
eller ock genom årligt underhåll. -— Jag
känner iner än ett ställe, der förbud ägt
rum för den fattige, att icke gå omkring och
begära tili sitt lifs uppehälle, och hvarigenom
man velat tvinga dem att förblifva inom
thess församling; men skulle de det 0-  akladt icke begifvit sig af, hade de visserligen
svultit till döds; oe-h mycket strängare
författningar i denne del läradeicke kunna hafva
i Barbariet.— Med Utskotten är jag ense der
uti, att minderårige barn, sorn ej hafva under'
stöd af sine föräldrar, äro lika berättigade
och förtjente att få begagna sig af fattigvården,
som ålderstegne och utfattige, och
I)c a i" November e, m, 87
det s-å mycket häldre, som de sednare ofta,
genom liderlighet och lättja, elier 0-  försigtigt lefverne sjelfve äro orsaken , hvarföre
de behöfva njuta fattig-forsörjning. —■
Man har ej rikligt begrepp om fattig-vården
i England, man fasar för den enorma summa1
af 10 millioner pund sterling, som dertill
åtgår; — men då man vet. att den lill
en stor del betalas, för att derigenom nedsätta
arbets-dagspenningen, är den ej så
tryckande. — Då nemligen kriget i England
böljades för 3o år sedan, föresåg man att
dagspenningen skulle okas, och att när, sedan
fred inträffade, det icke skulle blifva
så lätt, attåter nedsätta den; Man beslöt
derföre att icke föröka dagspenningen,
ehuru prisen på födoämnen siego, utan i
dess ställe öka fattig afgiften , så att dagsvärkskarlen
erhöll af fattig kassan ett visst
understöd, då äfven ett vist antal personer
inom hvarje familj voro födde. — Man ser
väl desse fattiga persöner dricka The, men
det kommer alldeles icke af Öfverflöd, ulan
deraf att det är dåligt The', och så dåligt,
alt jag tror det ingen här i Sverige ville
dricka det. Detta limvatten nyttjas på fle
re s.ällen uti fattig Inrättningar, såsom en
allmän frukost för d'é fattige, och jag har
sjelf sett i England en Torpare dricka tim
till frukost, men han ägde icke andre än
gamle och trasige kläder alt skyla sig med,
och således kan jag ej fÖJmodä, att man bor
bedömma alt vul-måga finnes hos dem, som
88
Den i 7 Novemi) er e , m .
dricka thé. — Flere personer, sorn få understöd
af fattig kassor, äro visserligen icke
fattige, men uär de hafva öfver ett visst
antal Barn erhålla de till deras uppfosstran
biträde.—Den som sett fattig Inrättningarlie
i Berlin och Potsdam, finner alt Statens
intresse mera är förenadt med fattig-vården
för de uppväxande Soldat Barnen , än med
underhållandet af fattiga och orklöse personer.
Det straff Utskotten föreslaget för dem
som gå omkring och tigga, anser jag vara
olämpligt. — Sluteligen får jag föreslå, att
Ridderskapet och Adeln må vidtaga det Beslut,
att uppskjuta pröfningen af ärendet
intill nästa Riksdag.
Herr Riben, Carl Wilhelm: Efter
de grundeliga anföranden, som af både
Grefve Gyllenborg och Herr von Hartmansdorff
blifvit gjorde, väntade jag mig icke få
höra yrkas, alt ifrågavarande Betänhande borje
bifallas. — Detta är likväl gjordt af Friherre
Cederström af det skäl, att, fastän nu gäl
lande föreskrifter i detta ämne ålägga hvarje
Församling, att vårda och underhålla sine
fattige , Församiingarne icke fullgöra denna
dem foreskrifne skyldighet, och att således
den af Utskotten nu föreslagne åtgärd vore
ett correctif mot en sådan underlåtenhet att
efterlefva gällande föreskrifter. ■—■ Visserligen
tror jag, att tpakter finnas där försum
*ncl
-
Den a7 November rr m.
8.9
mel.se
efterlefvas, men jag tror ock, alt den af Utskotten
föreslagne kan få samma öde. .Tåg
hemställer tili Ridderskapets och Adelns
pröfning, om det år mÖjjigt .att uppgöra en
Fattigförsörjnings Lag passande på en gång
för Skåne och Norhotten, för Slockholm
och Sigtuna. Jag har sjelf i Landsorter sett
personer, som vägrat att emottaga en arbets
förtjenst som varit dem erbjuden och i stället
gifvit sig ut att tigga; när sådant kunnat inträffa
hittils, hvad skall då ej hända , sedan
tiggeri näringen blifvit bragt i System. Jag
tror altså att Betänkandet för tjenar ett afslag
och jag skulle g-erna finna mig med
dem som det samma yrkat; men härvid förekommer
ett förhållande hvarå jag vågar
fästa det HÖglofiige Ståndets uppmärksamhet.
Föregående Ständer hafva i underdånighet
begärt utarbetande af ett förslag till
fattigvårds Lag. Hans Maj:t har varit nog
Nådig att uppfylla Ständernas underdåniga
önskan, och nedsatt en Comité' till ändamålets
vinnande . Comitteens arbete har sedan
det, som jag tror, varit föredraget i Stats
Rådet, blivit öfverlämnadt till Ständerna*
granskning. Jag hemställer vördsamt, om icke
Ridderskapet och Adeln häraf skulla hämta
anledning, att icke rent af afslå hela frågan:
ett annat Riks-Slånd har redan beslutat dess
livilande till nästa Riksdag, och för min del
Ridd, o Ad, Prot. 10 B. s, Afd, it
Den i) November £. m.
tillstyrker jag Ridderskapet och Adeln att
sig deruti lorena.
Herr ron Hyne: Det är verkeligén
för mig obekant, att någon Lag finnes i denna
fråga, som generelt stadgar, alt hvarje
Församling skall underhålla sina fattige; men
det är mig bekant, ej blott i de orter, hvarest
jag bodt utan äfven, där jag uppehållit
mig en kortare tid, att föreskrifter i detta afseende
finnas; och således är jag öfvertygad
derom; att någon sådan Författning äger
rum,— Skulle nu emot förmodan eh sådan
Lag ej finnas, så borde uti den underdåniga
Skrifvelse, som i detta amne kommer
att afgå till Kongl. Majit, anhållan göras, att
en sådan Lag utfärdades, som ålade hvarje
Socken att draga försorg för sine fattige,
men finnes åter en sådan lag, fastän den
icke efterlefves, så kan jag ej annat än för*
ena mig med Herr Riben deruti, alt den af
Utskotten nu föreslagné äfven kan vara öfverflödig.
— Jag förnyar således min anhållan
om afslag å Betänkandet, samt begär
på förhand , i händelse ej Ridderskapet och
Adela skulle vilja derpå ingå, votering.
Herr Rosenblad; Det var visserligen
enmväntad nyhet, att här få höra, det orsaken
, hvarföre Englands fattig-taxor stigit
så högt, varit den, att derigenom vinna
nedsättning i arbets-lönerne, men om
$å skulle vara, det jag ej xnedgifver, tror
De n i 7 November * m<
P
jag det likväl ej vara billigt, att de skola bidraga
lill arbetsföre menniskors underhåll, som icke
begagna deras arbete. — En annan Ledamot
har anmärkt, att samma författningar ej äro
lämplige för alla länder; men som ett exempel
derpå, att lika författningar under
lika förhållanden verka lika äfven i olika
länder, skall jag utbe mig, att få anföra
följande: för att befria Stockholms Stads
innebyggare derifrån, att icke få underhålla
andre fattige än Stadens egne, äro starka
band lagde, så att personer af arbetsklassen,
sorn äro gifte och vilja flytta in till
Staden, icke ega rätt dertill, förrän de kunna
förete säker borgen derom, att, i händelse
mannen dör, hustrun och deras barn,
om sådane finnas , utan stadens betungande
skola blifva försörjde. Såsom en följd af
detta stadgande, har också ofta våra nyttigaste
härvarande manufacturer haft svårighet
anskafFa skickliga arbetare, och har särskildt
den allmänt kände Owen beklagat
sig öfver det hinder , nämde förbud lagger
i vägen för hans vidsträckta och allmänt
nyttiga inrättningar. — Jag skulle gerna
instämma med dem, som hegärt att denna
fråga må uppskjutas till afgörande vid nästkommande
Riksdag, så vida dermed någon ting
kunde vinnas. Men enär då sorn nu, en allman
fattigvårds-princip vore lika oanvänd-»
bar, så anser jag det enklaste vara att rent
afslå Betänkandet, på sätt Herr von Hartmansdorff
föreslagit, och att| således öfver
-
92
Den November e. m.
lemna till hvarje' församling, att likasom
biltills sjelf reglera sin fattigvård, på sätt
locala förhållanden gör mest ändamåls-enligt.
Friherre Cederström: Du Herr
Ribbing oriktigt uppfattat hvad jag yttrat,
vili jag ej upptaga tiden med ett upprepande
af hvad jag förut sagt, för att nu besvara
Herr Ribbing; men då åtskilbge andra
Ledamöter tyckas ej hafva rätt begrepp om
Betänkandets innehåll, skall jag utbedja mig
fä detsamma upplysa. — I afseende på Herr
Riben» yttrande, att, då en Lag finnes,
fastän den icke efterlefves, någon annan icke
behöfde göras, enär det lika väl kunde
bända, att de samma ej eller efterlefdes,
torde jag fa anföra, att orsaken, hvarföre
författningarna i denne del ieke efterlefvas,
är den, att författningärne nu stadga, alt
församlingarne skola ingå öfverenskommelse
om vården af sine fattiga, men icke,
orri en sådan öfverenskommelse ej ian träffas,
på hvad sätt fattig-hjelpen bör utgöras,
och hvaraf händer, att från åtskillig®
Socknar personer stryka land och rike om^
kring. — Detta bör för ek om mas, och derföre
hafva Utskotten ansett att den af deni
tillstyrkte åtgärd vöre lämplig. Jag tror
det är en stor skillnad emellan de i England varande
fattig-taxor, och dfe af Utskotten tillstyrkte
afgift er, medan dessa afgifter hvarken
tillskapa lättja, eller äro ojemnt förde
-
Den i 7 - N o v ernber e. m.
9:S
lade på Svenska folket, utön medföra den
fördel, alt hvarje person bestämdt vet, huru
mycket han skall betala. Anses frågan
vara af vigt, och vill nian häruti äga ordliihg,
tror jag' det är nödvändigt att eorrectif
finnes för den församling, som ej vill
Vårda Sine fattige. — Det är äfven yttrat af
Herr Ribbing, att då det lemnäs'utväg genom
Bevillning att afdskudda sig skyldigheten
till de fattige, skulle det hända att öfverenskommelser
på få ställen uti dessa frågor
kunna träffas , emedan tjenstehjonet gärna
skulle undandraga sig att ingå uti någon
sådan; men då husbonden är den som skall
ansvara för tjenstehjonets utskylder, så väl
till Kongl. Maj:t och Kronan sorn fattigvården,
hvarföre han får göra sig betald af
tjenstehjonets lön, tror jag ej, att man behöfver
frukta något i denna del.
Herr Hjerta, Johan Gustaf: Det
är ej utan förundran, soni jag tyckt mig
finna, att, sedan man tröttat ut sig med afgörande
af i5 a 1600 enskilte motioner, man
ger så föga akt på hvad förra Ständer uti
nu ifrågavarande ärende beslutat. — Jag
tror fordna Ständer haft rätt, som begärt
förbättrade stadganden, rörande fattigvården,
och jag kan ej anse förslaget härtill,
såsom annat, än öppnande af den väg, hvarpå
en församling på ett mera ordentligt sätt
än hittills kati öfverenskomma om sine fattiges
underhåll, och dessutom ledande dertill,
att ingen person kan undandraga sig
91
Ders 17 November é. mö
skyldigheten ntt bidraga till faltig-försörjningea,
emedan afgifterne äro bestämde , i
händelse Öfverenskommelse ej träffas. Det
iir således rätt, stt göra afseende på hvad
fordna Ständer begärt, eller ett reglemente
för fattigvården; men jag tror att ett sådant
hör vara grundligt, och derföre bör man
vara försigtig och noga öfverväga, innan
något sådant antagas. På dessa grunder, oaktadt
jag har ett stort förtroende för PresteStåndet,
kati jag ej annat än yttra det jag anser
Borgare-Ståndets beslut böra föredragas,
ehuru detta ämne närmare rorer PresteStåndet,
och man således borde taga för fast
att det af dem uppgifne förslag vore det
rättaste. För min del kan jag ej anse frågan
vara så öfverflödig, som mångå yttrat,
emedan man i annat fäll skulle gifva dernentie
åt fordna Ständers åtgärd, hvadan
jag tror att Borgare-Ståndets beslut, att frågan
skall hvila lill nästa Riksdag, och att
handlingarne härom böra tryckas, för att
komma till Allmänhetens kännedom, är det
rättaste. Om endast en del af de uppgifne
vådor mot förslagets antagande voro sanna,
så är det ju nödvändigt, att ej hasta med
dess antagande, och derföre får jag föreslå,
att Riddérskapet och Adeln ville förena
sig i det beslut Borgare-Ståndet fattat.
Herr Munck af Rosenskjöld: Jag
förenar mig med den siste värde Talaren ,
uti den anhållan, att detta ärende må blifva
Ben 17 November e, m.
95
livilande lill nästa Riksdag, och att således Borgare-Ståndets
beslut må gillas; men i afseende
på hvad en annan värd Ledamot yttrat,
skall jag endast anhålla att få anmärka
, det jag visserligen icke försvarat fattigvården
i England, utan blott faramställt den
sådan den är.
Herr von Hartmansdorff: För
min del kan jag ej tro alt den längre tid,
under hvilken ett mål blifvit bebandladt,
innebär något skäl att antaga hvad som föreslås
cm det ej i sig sjelft vöre rigtigt.
Yet man, att Inrättningar för ifrågavarande
ändamål redan finnas, så tror jag föremålet
böra vara att förbättra dem, men ej att derderföre
stöpa alt i en form. Man har anfört
att hufvud ändamålet med den af Utskotten
föreslagne Författning vore att bestämma
huru och på livad sätt én Församling,
när öfverenskommelse ej kan träffas om fattigvården,
skall förmås underhålla sina fattige.
Men Kyrkolagen 28 Cap. 5 § stadgar re
dan, att hvart Härad och Socken skall föda
sina fattiga. Huru de skela derom förlikas
blifver deras egen eller polisens sak
att afgöra; utan alt man hehöfver eller kail
på förhand, bestämma de särskilda omständigheter
, som dervid kunna förekomma.
Att han icke bringas under den allmänna
lagens former, och hvartill tjenade väl Regeringens
Police magt, om icke sådane olika
förhållande^ fkulle genom den samma kurn*
96
Den 17 November e, in
-
nu ordnas och biläggas inom de särskilda Länen
och Soknarne? Sker det, så försvinner
äfven den farhåga man yttrat, att fattiga från
de orter, hvarest godvilliga öfverenskommelser
om deras underhåll ej kunnat träffas skola
falla angränsande Län eller Socknar lill last, ‘
Klagan öfver bristande fattigvård torde, när
den förspörjes, ofta 110g vara Öfverdrifven
och till bevis derpå, torde det tillåtas mig
uppgifva' ett förhållande, som jag sjelf erfarit.
Jag såg ofta här i Staden vid en trappa
en vattusigtig gosse som tiggde. Då
jag fått veta till hvillken fösamling hon hårde,
omtalade jag händelsen för Pastor, med
begäran, att han ville låta draga försorg
om barnet. Men då det skulle intsgas på
sjukhuset för att botas och sedermera hållas
i skola sökte både gossen och hans moder att
undandraga den erbjudna hjelpen ; emedan
han fann det roligare att i sin frihet och
syslolöshet gå omkring på gatorna och tigga
samt hon fann det förmonligare atti sådant
ändamål utskicka barnet, som dermed icke
allenast födde sig sjelf, ulan äfven om aftnarne
hemförde något i posen åt sin mor ;
ändra exempel alt förliga. Är Utskottens
Förslag, såsom flere med mig sökt bevisa,
origtigt i sin grund och i bemödandet att
vilja stifta en allmän Lag för fattigvården
i ett land af så olika beskaffenhet som vårt,
så måtte det äfven vara origtigt att uppskju
-
ta
Den i) November e. m»
97
ta målets profning till nästa Riksdag, emedan
det ej lärer såsom man säger ligga lili sig -under
tiden och emedan vårt Land ej så J[»a
stigt lärer förändra sina gamla inrättningar.
Jag tror derföre om Ständerna ej skulle antaga
förslaget, åligger dem blott att med uppgifvande
Jaf. skälen dertill förklara Kongl.
Maj:t deras underdåniga tacksamhet för Dess
omsorg alt uppfylla deras önskan, röra’nde
ämnets utredning. Jag får,således anhålla
om proposition på afslag å betänkandet i
likhet med hvad Grefve Gyllenborg och Herr
Ribbing begärt.
Herr Lagerhjelm, Pehr: Efter nu
gällande författningar för fattig-vården, anser
jag att Kongl. Majcts. Befallnings-hafvande
inom hvarje Län ega magt att tillhålla
alla församlingar att underhålla sine fattige.
—• Lika med flere Ledamöter, som här
yttrat sig, finnér jag, alt en allmän författning
i delta ämne icke kan för hela Riket
vara lämplig; men likväl torde här böra
bestämmas visse principer, som skola vara allmänna;
Och då frågan är af nytta och vigt för
fäderneslandet, synes mig, att den samma hör
varsamt behandlas, destomera som locala omständigheter
här böra komma i betracktande;
hvarföre jag anhåller, att Ridderskapet
och Adeln ville instämma uti det af Borgare-Ståndet
fattade beslut.
Bidd. e. Ad, Prot. 10 B, 2. Afd. 13
98
Den J7 November e. m.
Herr Grefven och Land t-Marshalk
en frågade, om Ridderskapet och Adeln
ansåg öfverläggoingen fullbordad.
Ropades Ja.
Herr Grefven och Lan dt-Marskalken
»jorde, proposition till bifall af
Bevillnings, Lag- och Oeconomie-Utskotlens
förevarande Utlåtanden.
Ropades Nej.
Hvarefter H e r r Gr efven ock LandtMarskalken
hemställde, om Ridderskapet
och Adeln behagade, med afslag å berörde
Utlåtanden, gilla det af Herr von Hart*
mänsdorff framställde förslag.
Ropades Ja och Nej.
I anledning hvaraf IIei'r Grefven
och Lan dt-Mar skal ken frågade, om Ridderskapet
och Adeln behagade instämma ' i
Borgare Ståndets beslut.
H Ropades äfven Ja och Nej.
Herr von Heyne: Hå Riksens Stän
der
vid en af de föregående Riksdagar ho»
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om en
Committés nedsättande för undersökning
af föresiriflerne lör fattig vården i Riket,
Den November e, m .
99
oell Kongl. Maj:tcn Comité' i detta ändamål för
, ordnat, samt denna Comité' afgifvit ett förslag,
som Ständerneansett sig icke kunna antaga; äf~
vensom Utskottens härpå grundade Utlåtande
ej eller kan godkännas; Så kan jag ej
inse något skal, hvarföre detta ärende bör
uppskjutas; utan hemställer alt, enär förslaget
är olämpligt, Utskottens Utlåtande må
afslus, på sätt Herr von Hartmansdorff begärt,
och i händelse denna min hemställan
ej vinner bifall, anhåller jag ånyo om vo <
tering.
Herr Hjerta: När nu votering blif"
vit liegård, tror jag alt contra-propositionen
bör blifva det af Borgare-Ståndet fattade beslut,
med det tillägg, att tryckning af Comiiens
förslag äfven bör ske.
Herr Munck afä Rosenskjöld: Jag
anhåller vördsamt om förnyad proposition
till bifall å Borgare-Ståndets beslut.
Herr Lefren, Jojhan Pehr: Jag har
med mycken uppimärksamhet afhört discussionen,
och ej kunnat fatta annat, än att man
å ena sidan anser olämpligt och origtigt,
att stifta en författning för fattig-vården, till
efterrättelse i egenskap af allmän lag öfver
hela Riket; å den andra, att man därom
icke är fullt öfvertygad. — Jag hemställer
derföre, om det icke är mindre värdigt, alt
Vara rädd för framtidens dom, och tror, för
100
Den 17 November e. *rr.
min del att detta ärende bör hvila tillen annan
lid, hvadan jagänhåller om instämmande i borgare
Ståndets beslut, samt. att den, som begärt
votering, måtte derifrån afstå, på det
att man derigenom icke borttager en lid,
som kan bättre användas
Herr von Hartmansdorff. För
min del kan jag visserligen medgifva,
om man nödvändigt så vill, alt denna fråga
skall hvila till nästa Riksdag, emedan
jag anser det vara likgiltigt. Men åslundar
man att denna fråga skall på alla sidor betraktas,
iftnan den till afgörande företages,
så torde det rara nödigt, att icke blott Utskottens
Förslag, utan äfven alt hvad sorn
deremot blifvit anfördt, må tryckas och meddelas
allmänRåten, Framställningen varder
i annat fall ensidig. Jag anhåller derföre
att detta tillägg göres, så framt Frågan skall
hvila. i:
Herr Grefven och Län dt-Marsk
al ken förnyade dess, till instämmande i
Borga re-Ståndets beslut, förut gjorde proposition.
Herr von Hartmansdorff: Uti
den af Herr'Grefven och Landt-Marskalken
nu framställde proposition, fattas såsom
mig synes andra sidan af saken. Jag tror
Den 17 November e, m.
101
nämligen att deras tankar, sora yttrade sig
mot Utskottens förslag, äfven böra tryckas.
Her r Riben: Elium det ligger en
hög grad af billighet uti Herr von Hart-'
mansdorffs begäran, hemställer jag likväl
om icke ändamålet ändå vinnes, då flere af
Utskottens Ledamöter sig emot Förslaget
reserverat, hälst hvad här blifvit anfört
egenteligen icke innefattar annat, än ett upprepande
af Herr Ribbings särskildta yttrande
i Utskotten, och hvilket åtföljer förslaget
i denna fråga, som är vordet tryckt.
Herr von Hartmansdorff: Jag
anser mig böra erinlra den värde Talaren,
alt då detta mål förra gången förevar, yttrades
mycket emot Utskottens förslag, som
ej af Utskottet blifvit besvarat, ej heller nu
af de anmärkande upprepadt. Då ibland
deras antal finnes en man med så lång erfarenhet
och så stor sakkännedom af förhållanderna
på landet, som Grefve Gyllenborg,
så tror jag det vara af vigt, i händelse målet
skall hvila, att allmänheten äfven får
veta hvad som är sasdt emot Utskottens
förslag.
Herr Hjerta: Jag tror det ej vara af
någon nödvändighet, att i mål som detta,
trycka enskildte Representanters meningar.
Då Utskottens förslag eller resujlatcrue biif
-
10?
Den 17 November e. m.
va trvt:lite, lärer hvarje Svensk medborgare
icke underlåta, alt efterforska hvad sorn blifvit
tillgjordt uii ett ärende af så mycken
vigt, hvadan jag anser att man icke bör
uppfylla stora voJumer rned enskildta discussioner,
utun anhåller om bifall å Borgagare-Slåndets
beslut.
Herr Munck af Rosenskjöld: Till
hvad den siste värde Talaren yttrat, skall
jag endast tillägga, alt våra härstädes afgifne
yttranden blifva tryckte, och således
tillgänglige för hvar och en, och i händelse
denna tryckning skulle komma att dröja något
längre, torde stimma förhållande äfven kunna
komma att inträffa med Utskottens förslag.
Herr von Hartmansdorff: Då äf~
ven det som synes vara det billigaste, bestrides
mig, kan jag ej annat fin anhålla om votering
till rent afslag å Utskottens Betänkande.
Herr Ribbing: Då tryckning blifvit
äskad af allt hvad sorn blifvit anfört så väl
emot som för Utskottens förslag, tror jag
mig böra upplysa, att Committerades förslag
redan är -tryckt, och att våra yttranden
i alla fall blifva det.
Herr Grefven och Landt-Märska!
k en hemställde ånyo, om icke Ridder
-
Den 17 November e m, 103
skåpet och Adeln behagade instämma' i Borgare-Ståndets
Beslut.
Ropades Ja och N«j samt votering.
Hans Exellence Herr Grefve Mörner,
Adolph Göran: Jag hemställer, om icke,
till undvikande af votering, Ridderskapet oell
Adeln behagade tillåta, att discussioncn i förevarande
ämne äfven må, på sätt Herr von
Hartmansdorff begärt, särskildt tryckas.
Herr von Heyne: För min del
tycker jag det vara fullkomlig latitud lemliad,
att få bestämda lagar för deni sorn ej
vilja vidtaga Fattig-försörjningis anstalter, då
man går med en underdånig anhållan derom
till Kongl. Maj:t. Jag ville gerna tillstyrka
att Konungens Befallningshafvande skulle
äga rätt ålägga den församling att försörja
och vårda sine fattige, sorn sådant undandroge
sig, och jag förnyar min anhållan om
afslag å Betänkandet, eller örn votering.
Herr von Hartmansdorff: Som
Herr Ribbings reservation'*åtföljer, TJlskottens-Belänkande,
anhåller jag, att den må
läggas till grund för ja propositionen.
Herr Grefven och Landt-Marsltalk-en
frågade, om Ridderskapet ochA*
Den 17 November e. rn,
deln önskade, att Kerr Ribbing» reservation,
sorn afven inneliöll föreskrifter angående
MantnlsSkrifningars verkställande skulle hel
och hållen i Ja propositionen intagas.
Herr Hjerta: Jag hemställer om
icke en person, som varit på sjö resa uti
6 år, och om hvilken under den tiden
rycktet medfört den origtiga underrättelse,
att han vore med döden åtgången, alldeles
vore utur stånd att, efter Herr Eibbings
förslag, åter blifva medlem af någon Svensk
Församling och om man ej då kan säga af denna
anledning, att han vore så godt som
Landsförvist.
Grefve von Schverin. Jag
är för min del öfvertygad, att de författningar,
som redan finnas äro tillräckelige
för ändamålet, om de efterlefvas,
samt att i motsatt fall en erinran
till de autoriteter torde göra tillfyllest, som
dem åligger att tillhålla församlingarne, att
underhålla sina fattige. Men här finnas andra
brister som borde afhjelpas. Den lmfvudsakeligaste
består uti hönhas-jagten eller
Jagtcn efter Menniskor som vissa folkklasser
vilje anse sig berättigade till. Såsom förhållandet
nu är, blir det svårt för den, som
icke ärft jord, eller annan förmögenhet, att
kunna föda sig och de sina, och under mynt
för
-
Den 17 November e. m.
förhållanden sådane, som de, hvaraf det!a
folk vanligen funnit sig hemsökt, blir det
svårt, att sammanspara något till underhåll
på ålderdomen.
Det är från dessa brister som det
onda, hvaröfver man klagar, egentligen härleder
sig; och då Utskotten i deras förslag
dem förbisett, anser jag mig böra' instämma
uti Borgare-Ståndets beslut. Jag förmodar
att, om ärendet får hvila till nästa Riksdag,
torde opinionerna justera sig sjelfva, i synnerhet
sedan sparbanker blifvit inrättade,
som utgöra en af de säkraste utvägar för
arbetaren, alt sjelf bereda sig understöd till
en orklös lid.
Jag anhåller derföre, alt Borgare-Ståndets
beslut måtte antagas till Contra proposition.
Herr Rosenblad: I händelse votering
ej kan undvikas, anhåller jag att ert’
del af Herr Ribbings förslag må uteslutas från
propositionen, och endast så mj eket deraf blifva
qvar, som instämmer med Herr von Hartmansdorffs
afgifne yttrande.
Herr Ribbing: Det är ogärna som
jag förlänger discussionen, men då man
Kidd* o Ad, Prot. 10 B, 2, Afd. 14
■5
ID t n 17 N g ve ta ber e. m.
begagnar sig af löjliga uppgifter, för att
borlgy, citla alfvarsam ma saker, kan jag ej
nied stillatigande sådant afhöra, helst dessa
uppgifter sakna all grund, emedan de ej
igenfinnas uti mitt anförande elle!- reservation.
Jag Ilar icke föreslagit. någon skärpning
af de lagar',' sein finnas, för personer,
liviika inflytta till en församling från en
annan, utan jag har endast, i grund af framställda
motioner, för min del ansett, att cn
framställning till Kongl. Majrt bordel underdånighet
göras derom, alt du redan stadgande
är gifvit, att ingen person får uti en Församling
inflytta och' der ManFds-skrifvas, utan
Församlingens vettskap och samtycke. Så
Loide ej elier frågor om såda'ii'é tillåtelser
företagas utanvid de tillfällen, då de personer,
hvilkas vetskap och bifall blifvit förutsatt
såsom nödig, uro tillstädes. I afseende
på den klagan, sorn äfven uti åtskilii;;e
motioner blifvit förd deröfver, att Sol»
dater från Carlscrona och Götheborg blifva
permitterade, har jag deremot trott mig
finna ett correclif i de af mig föseslagne
åtgärder. I större delen af de gröfre stölder,
sorn i Södra orter ne förofvats, hafva
sådane dels afskedade och dels permitterade
värfvade Volontairer och Sjö-ar til leri Sfer ,
eller hvad meia de kallas, varit inblandade;
Och jag tror, att någon åtgärd till förekommande
af ett sådant ondt som det ifrågavarande
icke bör underlåtas; hvarföre jag
yrkar, att livad jag uti min reservation anfort
så väl om Mantals-skrifning sorn rö
-
Den 17- November e. rrn 107
rande uermitlerade So Ida i er, må tili JaProptisitionen
intagas.
Herr Grefven och Land t-Marsk
a ! ke n yttrade, alt då, efter Herr LandtMarskalkens
omdöme, endast förra delen
af Herr Ribbings reservation egenteligcn angick
förevarande ämne , ansåg fjorr . .LandtMarskalken
sig böra benJ-släda , pia, icke blott
berörde del kunde i Ju-Propoaiiionen inlagas»
, .
Ropades Ja.
Herr Grefven och Landt-Marsk
al ken framställde derefter följande Volerings-Proposition:
Den
som afslur Bevillnings, Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oecönomie - Utskottens
Utlåtanden, i fråga o.m en allmän stadga
för fattigvården i Riket och tiggeriers
hämmande, med tillägg, att Riksens Ständer
böra hos Kongl. Majst i underdånighet tillkännagifva,
alt, sedan Kongl. Majst genom öfverlemnande
vid denna Riksdag af Cominilterades
Betänkande och förslag lill eu
förbättrad fattigvård i Nåder uppfyllt Riksens
Ständers underdåniga begäran härutinnan,
och Riksens Ständer af Gommilterades
undersökningar inhämLat, att fattigvården inom
Riket, allt eller olika sedvanor, luca!
och tillgångar, på mångfaldigt olika sätt be
-
Den 17 November e, m,
sörjes,vid hvilket förhållande Riksens Ständer
funnit, att en allmän fattigvArds-stadga
lör hela Riket ovilkorligen skulle åstadkomma
rubbning i den nu rådande ordningen,
och till någon del ingripa i den rätt och
pligt allmänheten hitintills haft, att sjelfve
vårda och försörja sine fattiges underhåll;
Riksens Ständer alltså , på grund häraf och
med underdånig erkänsla för Kongl. Maj:ts
Kådiga omsorg, att genom den föregångne
undersökningen sälta Riksens Ständer i tillfälle,
att med sak-kännedom bedöma ett
ämne, der misstag äro af så vådliga följder,
ansett a.tt någre andre författningar angående
den allmänna fattigvården, än de nu
gällande, för närvarande icke böra utfärdas;
voterar
Ja ;
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, anses Ridderskapet och Adeln
instämma i Vällofl. Borgare-Ståndets , i
denna fråga, fattade beslut; hvarigenom densamma
blifvit intill nästa Riksdag uppskjuten,
med underdånig anhållan, att så väl
Committerades som Utskottens Betänkanden
och förslag måtill trycket befordras, och hållas
allmänheten tillhanda.
Den 17 November e. m.
109
Hvilken voterings-Proposition af Ridderskapet
och Adelil godkändes> samt anT
slogs.
Sedan 43/44» fö oell fö §§. i Riddarhus
- Ordningen blifvit .uppläste. börjades
voteringen klockan en qvart tiil 9 eftermiddagen
, och befunnos vid voteringens slut
klockan'9 örn aftonen, sedan en voteringssedel
blifvit undantagen och förseglad, samt
de öfrige voterings-sedlarne öppnade, rö^
sterne hafva utfallit sålunda:
Ja 58.
Nej — 89.
I följd hvaraf, och sedan det öfver voteringen
serskildt förde Protocoll blifvit
uppläst, Herr Grefven och Land t-M avsk
al ken förklarade, att Ridderskapet och
Adeln således afslagit Utskottens Utlåtanden,
samt godkänt förra delen af Herr
Piibbings i ämnet afgifne Reservation.
Herr Riben: Jag vågar hemställa, om
icke Ridderskapet och Adeln skulle finna
skäl att genom Protocolls-Utdrag underrätta
Bonde-Ståndet om det beslut, som nu
blifvit fattadt, emedan detta Stånd, lärer
vara det enda, som ännu icke tagit något
beslut i della ämne.
rVy
-
110
Den 17 November e. m.
Herr Grefven och Landt- M a r -  skalken erindrade, att då Grundlagen
stadgade, det de Öfrige 3:ne Riks-Slånden
alltid borde genom Protocolls-Uldrag underlättas
örn de beslut, soia af det fjerde RiksStåndét
fattas, hvilket äfven hitintills städse
blifvit ingttagit, torde det vara mindre
lämpeligt att genom Protocolls-Uldrag underrätta
endast Eonde-Slåndet, men icke de
öfrige Riks-Sländen, om Ridderskapets och
Adelns beslut.
Herr Riben: Skyldigheten ålägger mig
erkänna, att jag uttryckt mig origtigt. Det
vore visserligen , som Herr Grefven och
Landt-Marskalken behagat erindra, helt ovanligt,
att inskränka commqnicationen till ett
enda Stånd. Min mening varej heller den; men
då saken redan är af gjord af Preste och Borgare
Stånden, ärdet icke brottom, attmeddela deni
vårt béslut, hvaremot om Protocolls-Utdraget
skyndsamt expedieras till Bonde-Ståndet, det
Hedervärda SLåndet deraf möjligtvis kunde finna
anledning, att sig med oss förena.
Herr Grefven och L a nd t - M a r -  skalken förklarade, att Ridderskapets och
Adelös Protocolls - Utdrag uti förevarande
ämne,,sorn komme att i afton innan Plenum
slutades, inför Ridderskapet och Adeln justeras,
derefter skulle med första varda till
de öfrige Riks-Slånden expcdieradt.
M
Den 17 November e, m
-
lii
Föredrogs å nyo och bifölls Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 4 dennes under lN:o 223 afgifne,
.samt den 12 derpåföijde eftermiddagen på
bordet lagde, Utlåtande, i anledning af gjorde
anmäl kningar vid Utskottens förut meddeldte
Betänkande, angående yrkadt utvidgande
af de så kallade privilegia exclusiva.
Föredrogs å nyo och gillades BancoUlskottets
den 11 dennes under N:o 69 aflålne,
samt den 12 derpåföijde eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, i anledning
af gjord motion om hvad Utskottet, i afseende
på de reglementariska föreskrifterneför
Banco-förvaltningen, bör iagttaga.
Företogs till pröfning Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 4 dennes under N:o 5pi afgifne, samt
den 12 derpåföijde eftermiddagen på bordet
lagde, Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid sistnämnde Utskotts förut
särskildt meddeldle Betänkande, rörande
nedsättning af Lots och Båk-afgifterne för
Ångfartyg i allmänhet samt audre Inrikes
113
X) en i ^ November e. m,
Orter emellan seglande Fartyg under 6
lots djup gående
Herr
Ribbing, Arvi d : Jag ha r
gjort mig närmare underrättad om den
ringa inkomst,sora Föraren af ett Ång-Fartyg
emellan Norrköping och Stockholm har.
Öfver hufvud lagdt, på flere resor, upgå
ntgilierne för hvar och en till 176 R:dr då
deremot inkomsten gör 229 R:dr 3i sk., återstående
vinsten blifver 53 S:dr 3t sk. alt
Banco. Denna behålning skall räcka både
tili utdelning åt Actie ägarne, och till repärätioiis
kostnad i Ångfartyget; och häraf
torde livar och en finna, att behållningen
är så liten, att det knapt kan bära sig, äfven
Som -man vet, att förhöjning af fragt
och passagerare afgiften icke låter verkställa
sig med bibehållande af inrättningen. Man
har vid förra Riksdagen sökt uppmuntra förvagns-iiirättningen;
och då man nu har en
sådan, fast hjulen gå i vatten i stället för
på Land söker man redan att för Staten
deraf draga inkomst; jag skulle tro att man
icke bör bestrida Ång-Fartygen de fördelar»
sorn Utskotten tillstyrkt och alt de borde
slippa erlägga Lots och Råk afgifter.
HerrafForsell, CarlGustaf: Äfven jag
anhåller att få meddela några upplysningar
uti i fr å gevär ande ämne, Ångfartyget Yngve
Frey
Den 17 Ne vem b er e.
113
Frey har blifvit' åberopat såsom ett skål
hvarföre afgifterna på dylika fartyg '
behöfde nedsättas. En sanning är, att detta
Ångfartyg under de föregående Lne åren
gjordt lyckliga ^resor, varit talrikt besökt
och följaktligen lämnat betydlig behållning
men Maschineriet är nu efter 3:n« års förlopp
så förs litet, och Fartyget ta riv* r Cu
så ansenlig reparation, att emden trlf fullo
verkställes, blifver behållningen förmodeligen
ingen för innevarande år. Aila
öfriga i gång varande Ångfartyg hafva
lern nät vida sämre utslag, hvilket förhållande
gifvit anledning 1=11 proportion, om
nedsättning 1 dessa umgälder. Utom dess aro
omkostnaderne vid ett Årgfartygs underhåll,
oberäknad! sjelfva första inköpet, sem altid
är vida dyrare än förandra Fartyg, sj an~
senliga och förbundne med si mfing* högst
noggranna iagtaganden, att dessa omständigheter
sammanlagde fordra en särdeles uppmuntran
och öm behandling å Statens sid*
om privata personer skola förmås att vidare
ingå i dylika företag. Det är obetydligt
att Ångfartyg så väl i economiskt som militaiskt
hänseende äro af största värde, och
om i en framtid, i farans stund, Staten kunde
sätta en 3o å bjo stycken dylika fartyg
i requiaition, så torde följderne blifva vigtföare
än vi nu förmods. Jag vågar således °tillw
styrka, stt Ekonomi-Utskottets första betan*
Kidd. o, Ad. Fröt. jo $, $ Af$. t#
Den 17 November e. ra .
tande hvaruti är föreslagit Tio års frihet
f rån erläggande af Lots- o c h B å k -  afgifter, mätte af Ridderskapet och Adeln
blifva bifallit, hälst detsamma af 2 Stånd
redan är vordet godkändl.
Frih e'r re C e de r s t r öm, Ja c o b: Orsaken
hvarföre Utskotten gått ifrån första Betänkandet,
och, i stallet för jo års frihet från
Lots- och Båk-afgifters erläggande för Ångfartyg,
tillstyrkt nedsättning 1 desse afgifter
till hälften , dock utan bestämd tid, härrör
deraf, atti förra fallet premier för de
närvarande Ångfartygen skulle meddelas, och
i det sednare äfvenväl förbyggande af nya;
och som Utskotten ansågo det sistnämnde
för ett lämpligare och rättare sätt att befordra
byggande af Ångfartyg, trodde Ut_
skotten, det de sålunda borde förändra för^
sta Betänkandet.
Herr von Hohenhausen, Michael:
Jag instämmer uti det, som af Friherre
Cederström blifvit yttradt, emedan jag tror,
att det är både nyttigt och nödvändigtatt
stadga något för framtiden, hvarigenom personer
uppmuntras att förfärdiga Ångfartyg.
— Jag tror att det skulle föga bata den eller
de, som 'nu äga ett Ångfartyg, ätt sedan,
eller efter de bestämde årens förlopp,
få betala fulla afgifter, då förtjensten i anseende
till flera medtäflare troligen vore
minskad, och derföre kan jag ej annat fin
I
Den 17 NoTCmber e. ra.
na, fin att afgifterné nu böra stadgas ; och i
sådant lall skail jag be att få göra en mo
difieation
i Utskottens förslag, så att i stäl
let
för halfva Lots-' och Båk-afgifterne en
dast
halfva Lots-afgiften borde betalas, men
Båk-afgiften helt och hållit uteslutas. Å detta
mitt förslag anhåller jag om Herr Gref»
vens och Lundt-Marskalkens proposition,
Herr P e r e s w e t o f f, Morath A 11 d e rs
Wilhel m :Jag är i det mästa förekommen af
Herr von Hohenhausen i hvad jag ämnade yttra,
dockskall jag anhålla att få tillägga några ord:
Ångfartyg äro ej i behof afBåkarne, och således
vore det orätt, att de skola betala afgifter för
hvad de ej behöfva begagna. — I allmänhet betjena
Ångfartyg sig ej eller af Lotsar; men
det kan likväl inträffa, att de behöfva sådalie,
och derföre finnér jag skäl deruti, att
Ångfartygen betala halfva Lotsafgiften, hvilket
dock är det högsta man med skäl kan ålägga
dem.
Herr Ri b en, C a rlSWi Ih e 1 m: För min del
tillstyrkerjjag bifall å Betänkandet sådant det nu
är. — De båda sista^Talarné måtte hafva af
benämningen Lots- och Bå k - a fg i f t bil fvit
förledda till ett ganska förlåtligt misstag.
Lots- och Båk-afgift är namnet på en
afgift, som erlägges i Tullkammaren^ och
hvaraf Lotsarne lå ingen ting. Den afsigåler,
som af Fartyg till Lots erlägges, kalt
Den 17 November e.m;
las helt enkelt Lots-penningar, och derom
är här icke fråga.
Friherre Cederström: Till hvad
Herr Riben yttrat, skall jag anhålla alt (å
tillägga, att af Lots- och Båk-afgifterne utgå,
dä Lots begagnas, hälften af Lots-pengarne,
och då Lots icke påkallas, endast
en 4-del af desse pengar. — När nu Utskotten
tillstyrkt, att Ångfartyg endast skall
betala denna afgift med hälften emot hvad
andrs fartyg erlägga, så är det ju klart,
att Ångfartyg, enär de begagnar sig af
Lots, skall i Lots-pengar utgifva en 4:c^
men då det icke påkallar Lots, endast en
8:del.
Herr Nordensköld: Jag är väl
på vist sätt jäfvig, att yttra mig i detta ämne
, emedan jag är delägare i Ångfartyget
sorn går emellan Stockholm och Carlscrona;
raen jag shall anhålla att få nämna några
ord. Det är en stor skillnad emellan Lots
och Båk afgifter samt Lots-peningar. Hvarje
fartyg nödgas, att betala Lots-peningar då Lots
begagnas samt dubbla Lots och Båk afgiter då
Lots ej begagnas, och nu är här föreslaget
att Ångfartyg skola endast betala hälften
mot andra Fartyg. När jag biföll Betänkandet
i Utskotten trodde jag, att Ångfartyget bättre
skulle bära sig, än de göra, men då
jag kommit i erfarenhet'deraf, att det ÅngFartyg,
deruti jag är delägare, icke gifvifc
D n 17 November e. m1
1x7
mera än 8 högst 10 procents behållning på
den summa tiel hostat alt förfärdiga, men
det fordras 18 minst 20 procent emedan
hvart 4 eiler 5 år, dels Machineriet af slitning
tarf/ar reparation, och Pannan alt om
göras, dels sjelfva fartyget behöfver repareras,
så finner jag att en större lindring uti
ifrågavarande afgifter, än den Utskotten nu
sednast tillstyrkt, bör Ångfarlygs-Agare bevilljas,
hälst jag tror, att allt hvad man gör
för Ångfartyg bör vara så, att det ancouragerar
personer att ingå i dylika entrepriser
emedan de äro landet till mycken nytta
och fördel, samt enskilte Ångfartyg kunna
blifva af största vigt vid infallande krig.
Friherre Cederström: Det ar an
geläget,
att icke olika begrepp uppstå om
rälta förståndet af de ifråga varan ie afgif
terne. — Lots- och Båk-afgiflen ingår till
Staten, men Lots-penningärne erläggas till
Lotsen. —■ De fartyg, som gå inom skärs,
äga rätt att ej begagna Lots, och de betala
också endast en 4;del i Lots-pengar, eiler
hälften emot hvad andre Fartyg erlägga.
Herr Ribbing: Det torde hända, att
det tjenar till någon upplysning, om jag
meddelar den uppgift jag nu äger i handen.
— Här står upptaget för ett Ångfartyg , att
till Lots för tour och retour är utbetaladt
39 R:dr, samt i Lots- och Båk-afgift i4
R:dr. Denna sistnämnde afgift kommer.
Den 17 November e. jn.
dock icke i fråga för de fartyg, som gå i Saltsjön.
— I anledning häraf samt på grund
af Herr Nordensköld» yttrande , vågar jag
anhålla, det Ridderskapét och Ådeln, med
ogillande af Utskottens liu. förevarande Utlåtande,
ville bifalla Ekonomi - Ufskottets
först afgifne Betänkande.
Herr af Forséll: *Ora Ångfartyg ’
på salt Utskotten tiJlslyrkl, få i 10 år nju"
ta förmåner, att varda befriade från dc i"
fråga varande afgå fler ne, är jag fullt öfvertygad
derom att flepe dylika fartyg byggas*
och hvarigenom Kongl. Majit och krona»
efter den tidens förlopp kommer i åtnjutande
af så mycket större inkomster. Jag förnyar
derföre min anhållan , att Ridderskap.
et och Adeln, för enighet i beslutet, ville
godkänna Ekonomi-Utskottets först afgifne
Betänkande i detta ärende.
Herr Munck af Rosenskjöld,
Eherhard: Jag hemställer om icke beslutet
rörande nedsättning af visse afgifter för
Ångfartyg, det må blifva hurudant som
helst, endast mätte bestämmas till nästa
Riksdag. Videen, kommande Riksdag äga
Sländerue i alla fall .rättighet, om de så för
godt finna att pållägga Ångfartyg större
afgifter, och jag skulle förmoda, att maia
lättare förenais häruti än uti den begäran
att den ifrågavarande nedsåtningen skulle
vara på så lång tid sorn 10 år, hälst det är
Devi 17 Nu venaber e. m.
möjligt, att sådaiie förKätringar å Ångfartyg
kunna åstadkommas, samt sådane förmoner
kunna deni i allmänhet beredas, att
en dylik nedsättning, sorn dea löresläg.ne
uti afgiftérne icke vore behöflig
Friherre C'eder ström: Jag anser
mig äfven böra upplysa, att Herr Lenning
i Borgare-Ståndet vackt en ny motion, deruti
lian yrkat, att för inomskärs seglande
fartyg Lots- och Båk-afgifterne hora nedsättas.
Och som denna motion blifvit till
Utskotten remitterad, kommo Utskotten att
sig deröfver utlåta, . sedan upplysning från
Lots-Contoiret förut blifvit infordrad och erhållits.
— Skulle nu Utskotten anse någon nedsätning
i dessa afgifter kunna äga rum för Fartyg
i allmänhet, så är det ju gifvit, att Ångfartygens
afgifter så mycket mer blifva nedsatte,
som de endast betala hälften mot andre
Fartyg. Detta bar ela den fördel med
sig, att förra Betänkandet endast utsatte
premier för de närvarande Ångfartyg men
den nu föreslagae nedsättning skulle äfven
blifva eii uppmuntran för anläggande af flei
e dylika.
Herr Riben: Just af samma skäl,
sorn Herr Munck af Rosenskjöld anfört forsin
begäran, alt beslutet i detta ämne endast
skulle blifva gällande till nästa Riksdag,
eller att Riksens Ständer då kunna förän
-
3*0
Den 17 No>emb«r e. m.
dra föreskriflrne härom, får jag anhålla om
bifall å Utskottens förvarande Tillåtande,
emedan deruti ingen viss lid är bestämd, under
hvilken- nedsättning i afgrfterne får
äga’rum, utan der står lills vidare. I anledning
af hvad Herr af Forsell yttrat, om befrielse
lor Ångfartyg att erlägga några afgifter
uti 10 år, får jag fråga, huru ett sådant fartyg
kunde bära sig det 11 året, enär det
samma då borde betala lika stora afgifter,
som andra fartyg. — förmodeligen skulle
Ångfartyget då icke kunna skaffa Actie-ägarne
någon behållning utan snarare förlust, hvar-*
före jag tror, att det vore för Ångfartygsägaren
bäst att godkänna Utskottens sista
Utlåtande, emedan den deruti tillstyrkte nedsättning
kan räcka länge.
Herr Nordensöld:Om jag fattat
Friherre Cederströms yttrande rätt, skulle
jag nu mera tro, att man kunde bifalla delta
Utlåtande, dock med det tiilagg, att i
händelse Lots- och Båk-afgifterne för inomskärs
seglande fartyg blifva nedsatta, Ångfartyg
jemväl efter i förevarande Betänkande
föreslagne grund skulle få åtnjuta samma
nesdältning.
Herr af Forsell: Till svar på hvad
Herr Riben anfört kan tjena jemforelsen
af ett ångfartyg med ett Nybygge på en af
Kronans Allmänningar. Detsamma får, som
bekant
Ds n t 7 No ve ra b r e. m.
ur
tekant är, tillgodonjuta vissa fri hets-år, hvarefter
skatt lill Staten erlägges, och det är
lika litet att förmoda, att ett Ångfartyg det
licie äret skall upphöra alt vara i gäng,
derföre att Lots- och Båk-afgifter dä höra
erläggas, samt att Nyhygget blifrer öde,
när frihets-årea upphöra. Emedlertig har
denna olyckliga grundsatts, att af hvarje
Nybygge, af hvarje ny näring genast ulli
räfva Statens a n språk på skatt,
förorsakat mera ondt och lillskapet mera
vanmagt och håglöshet, än vi vilja förmoda.
Om landets första bebyggare genast elter
några få frihets-års för lopp skulle betalt
den skatt och tunga, som nu-liden
Nybyggare ofta nog får vidkännas, så vore
troligen Sverige än i denna dag en ödemark.
Förhållandet är aldeles enahanda med hvarje
ny industrigren, sorn styfmoderligen behandlas.
Ångfartyg äro särdeles passande för
vårt behof, våra tillgångar och vårt lynne;
men de äro dyrbara att anskaffa, och ännu
dyrare att underhålla, så alt en varsam behandling
å Statens sida fordras örn de skola
föröka sig och förkofras. Vi hafva flere
högt dyrbara Canal-verk, som ingen far på,
vi hafva i allmänhet stora afstånd alt tillryggalägga,
och Ångfartyg öfverfara dem hastigare
än på något annat sätt; jag får således
anhålla, att Herr Grefven och Landtmarskalken
täcktes göra proposion på bifall å Oeconomie
Utskottets första Betänkande med den
Ridd, o Ad. Prot. 10 B, 3. Afd, i&
ijj Den 17 'Noveaher f m
förändring, atti stället för 10 är såsom längsta
tiden för befrielse från Lots oell J>Ak—
afgifters erläggande för Ångfartyg, det må
heta, tills vidare.
Herr Riben: I anledning af hvad
Herr Nordenskjöld yttrat, skall jag be att
få utur Betänkandet upplåsa några rader;
-— lliir står: Utskotten få vördsam t
föreslå, att Lots- och B å k-a fg fit er n e
jnå ifrån nästkommande års början
tills vidare för Svenska Ångfartyg,
ehvad de s e g 1 a p å in- eller utrikes
orter, nedsättas tili hälften eiri o t
li v a d andra fartyg af lika djup g åen-*
de enligt 1111 gällande författningar
erlägga.
Ont således Betänkandet bi Tilles och
Herr Lennings motion om nedsättning i
Lots-- och Båk-afgifterne för inomskärs seglande
fartyg äfven kommer att bifallas, så blifva
ändå dessa afgifter af Ångfartyg alltid utgående
endast till hälften, af hvad andra får-*
tyg erlägga.
Herr von Hohenhausen! Om
blott ordet n u bortages från Utskottens
Utlåtande, torde allas meningar kunna förenas.
Herr Grefven och Landf-Marstal
k en gjorde Proposition till Jbiiali af Stats
-
D°n 17 November e. m*
och Oeconomic-Utskotlens förevarande Utlåtande,
Ropades Ja och Nej,
Hvarefter Mer r G r e fven och Landt'
Marskalken hemställde, 0111 Ridderskapet
och Adeln behagade Utskottens berörde Utlåtande,
i afseende å Ångfartyg , i så måtto
gilla, att Lots och Buk-afgifterne oiå,
jfrån nästkommande års början och tills
vidare för Svenska Ång-fartyg, ehvad de
segla på In- eller Utrikes orter, nedsättas
till hälften emot hvad andre fartyg af
lika djup gående enligt gällande författning
gar erlägga.
Ropades starka Ja jemte några Nej.
Herr Grefven och Landt- Ma r -  »Lälken förklarade, att sorn, efter hvad
lian tvekt sig finna, Ja'öfverrösta'! Nej, propositionen
biifvil af Ridderskapet och Adeln
bifallen.
Och blef Utskottens Utlåtande .äfven i
öfrigt, uppå gjord proposition, af Ridder-»
skåpet och Adeln godkändt.
Friherre Cederström: Jag an*
håller, att det beslut som nu är fattadl i
frågan örn nedsättning af Lots och Båk af
-
Den 17 November e. m
-
gifte^rte, må coinmnniceras med de öfrige
Riks-Stånden, jamt de inbjudas, att uti
Ridderskapels och Adelns beslut sig förena.
Herr Grefven och Land t-Marsk
al k en hemställde, om Ridderskapet och
Allein önskade , alt de öfrige Riks-Stånden
skulle inbjudas, att uti Ridderskapets oell
Adelns nyss fattade beslut instämma.
Ropades Ja. ,
Föredrogs å nyo Lag- samt Allmänna
Besvärj- och Oecouomie - Utskottens den 4
dennes under N:o a 18 afgifne, samt den 7
derpåföljde eftermiddagen på bordet lagde,
Förslag, till jemnkning emellan de af RiksStånden
fattade beslut, öfver frågan om den
af Kongl. Maj:t i Nåder proponerade För-'
fänning om iitrifning eller ändring af vatten-verk,
sonl genom uppdämning i skada
jord eller hindra dess odling.
I sammanhang härmed upplästes de öfrige
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag af den
7:de, io:de oell 12 dennes, hvaraf inhemtades:
1:0
Att Preste - Ståndet instämt uti
den af Ridderskapet och Adeln beslutade
redactions-rättelse i 1 §. af ordén: den
Den 17 November e. m.
125
uppdämde jorden, till uttrycket : den
geno m u p p d ä m ning lid a n d e j;o r -  den; hvarjemte Ståndet funnit för godt,
att från författningars tillämpning undantaga
större Bruk och Bergverk samt större
Fabrirpies-anläggningar, äfvensom att, i likhet
med Ridderskapet och Adelli samt Borgare
- Ståndet, bestämma lösnings-summan
lör etl utdömdt Vatten-Verk lill 5o procent
utöfver Verkets värde; Och hade PresteStåndet
likaledes förenat sig i bemälte 2:11c
Stånds beslut, rörande sättet att utse gode
männen, hvilka vid vårdens bestämmande
komma alt biträda.
2:0 Att Borgare-Ståndet förblifvit vid
hvad Ståndet i detta mål beslutit, och öfverlemna!
detsamma lill Förstärkt Utskotts
pröfning, samt godkänt de, i sådant ändamål,
föreslagne Volerings-Propositioner.
3:o Att Bonde-Ståndet dels instämt uti
Ridderskapets och Adelns beslut, om rät:
telse i 1 §:s redaction, dels från Författningens
tillämpning undantagit större Bruk
och Bergverk , samt större Fabriks-anläggningar,
dels ock ansett sig icke kunna frånträda
sine beslut om nedsättning från Botill
25 prpcent af ersättnings-beloppet utöfver
värdet, och angående sättet att utse gode
»näll; I hvilka 3:ne omständigheter de fö
-
126
Den 17 November e, m.
reslagne Voterings-Propo-sitionerne blifvit af
Bonde-Ståndet godkände.
Friherre Cederström, Jacob: Af
de nu uplästeProlocolls Utdragen liar en Ridderskapet
och Adeln inhämtat, alt Preste
och Bonde-Nlåndet instämt med Ridderskapet
och Adeln i frågan om Redactious för
ändringen, samt alt nämde Stånd ifrån den
föreslagne Författningen om utrifning eller
ändring af vattenverk, undantagit större
Bruk och Bergverk, äfvensom att Praste Ståndet
med Ridderskapet och Adelli samt Borgare
Ståndet instämt deruti att ersättning
skulle meddelas till öo prosent utöfver det
värde som Gode männen utsatte. — Nu återslår
således endast en enda fråga hvaruti
skiljatighet äger rum, den nämligen om större
Bi ■uk och Bergverk samt större fabriks anläggningar
må från Författningens tilllämpning
undantagas; Och örn Ridderskapet och A-'
deln ville frångå sitt förra beslut och förena sig
med Preste och Bonde-Ståndet häruti så kunde
all votering i Förstärkt Utskott undvikas.
ITerr Grefven och L a nd t-M a rskalken
hemställde, om Ridderskapet och
Adeln behagade, under förblifvande i öfrigt
vid dess i detta mål förut fattade beslut,
förena sig med Presle-Ståndet och BondeStåndet
deruti, att större Bruk och Bergverk
samt större Fabriks-anlägghiugaf
Den 17 November e. ta 127
må fran författningens tillämpning undantagas.
Bifölls.
Herr Grefven och Lan dt-Marshalk
en anmodade Herrar Electorer, alt
Ined första sammanträda, för att utse en
Ledamot i Expeditions-Utskoltet efter Herr
Stjernstam, Ludvig, som från Riksdagen
a Tres t.
Upplästes till justering och godkändes
Följande Expeditions-Utskotfets insände förslag
till Riksens Ständers underdåniga skrifvelser
till Kongl. Maj:l:
N:o 33o. Angående Stats-regleringen i allmänhet,
och med öfverlemnande af Riks-Staten
för år 1824. och följande åren intill nästa
Riksdag.
N:o 33.2. I anledning af väckt fråga om
förmåns rätt för Banken hos dess uppbördsman
och Beljenté.
N:o 333 Angående utfärdandet af en serskild^
Författning, i afseende på hvad vid
Der. 17 November e. m.
Borgenärers kallande af Concurs-Dommsre
iagllagas Lör.
N:o 33 I anledning af väckt fråga om Sjöoch'
fStapel-Städernes rättighet, att uppbära
a fg i fler för Fartyg, som besöka köpingar och
Landt Hamnar, samt der intaga laster.
N:o 335 Angående förklaring af 12 §. i
Kongl Förordningen den i3 Julii 1818, örn
Intecning i fast Egendom,
N:o 336 1 anledning rf väckt fråga om åtgärders
vidtagande lill befrämjande af oägla
barns vård inom Hufvudstaden.
Upplästes och lades på bordet följande
‘från nedannämnde Utskott inkommne
Memorial och Utlåtanden:
Från Stats och Banco Utskotten:
Af den 14 dennes:
N:o 5g4* Angående de af Riks-Stånden fattade
olika beslut, i anledning af förekommen
fråga om lånerätt uti Riksens Ständers
Bank för Allmänna Brandförsäkrings Verket»
Från
Den 17 November e. m. ian
Frän S t a t s - B a n co s a rn t a 11 m ä u n a
Besvärs och O e c o n o m i e - U ts k o 11 e 11:
Äf den i5 dennes:
N:o 606 Angående förslag lill jemn leli
ingar i vissa delar af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, rörande Allmänna MagazinsInrälniugen.
Från S ta t s-B e vill n i n gs samt A liman
11a Besvärs och Oeconotilie Ut-s
skotten:
Af den 1 dennes:
N:o 5p5 I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldie Betänkande
rörande Föringen i Riket
Af den 11 dennes:
N:o 599 I anledning af vackt fråga om
rättighet för Berjeådalens Allmoge, att tullfritt
få hämta Salt från Röraas Koppar-Verk
1 Norrige till eget behof.
Från S tats-Uts k ot te t:
Af den 11 dennes:
N:o 596 I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss på Enke-Fru af Wibelii un»
Ridd. o. Ad. Prot. lo B, 3. Afd. 17
igo Den 17 November e. m.
derdåniga ansökning att fA bibehålla hälft ca
af den pension, hennes Man på Allmänna
Indragnings-Staten innehaft.
Af den *3 dennes :
N:o 600. I anledning af väckt Molion
om ersättning frun Riksdags-koslnads-summan
för Reparations-kostnaden A Storkyrko-Församlingens
orgel-verk.
N:o 601. Angående förändring i nu gällande
föreskrift om Allmänna IndragningsStatens
ulgifvande af trycket.
N:o Goa. Öfver väckt motion örn närmare
bestämmande af Saltpeter-fondens utlåning.
N:o 6o3. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Credilorernes uti aflidne
Öfver - Directeuren Kihlströms gäldbundna
bo underdåniga ansökning , medförslag
till förlikning i Rättegången, angående
det med bemälte Öfver-Directeur ingangue
Ärende om Ädelforss Guld-Yerk.
Af den 11 dennes:
N:o Go/f- I anledning af vackt molion,
dels om förhöjning i lönen för Justitias-Om
-
Den 17 November e. m.
budsroans-Embetet, dels ock angående den
Bang, som Justitia» - Ombudsman , sedan
lian från Embelet afgått, må tillgodonjuta.
Af den i3 dennes:
N:o Go5. Angående förslag lill Instruktion
för Fullmäktige i Riksgäids-Contoirct i
afseende på de låne-biträden och anslag,
hvilka ifrån nämnde Contoir skola utgå lill
Canal- och andre Byggnader, samt till större
eiler mindre del anskaffas genom upplåning
emot Contoirets Obligationer med; 3
prC:ls årlig ränta.
.Från Banco-Utskottet:
Af den i5 dennes: y j
N:o 73. Om utarbetande af ett sammandrag
utur den af framlidne Banco-Commissarien
Fredric Silfverstolpe författade oms
landel iga historia rörande Banco-Verket,
jemte en ändamåls-enlig fortsättning för den
efter år 1800 framflutne tid.
Åf den 17 dennes:
N:o 74. I anledning af räckt motion
om vidtagande af sådan förändring i myntordningarne,
att slagskatt blef uti sjelfva
myntet inberäknacl.
15* D-’U 17 November e, m,
N:o 75, I anledning af Riks-Ståndens
fattade beslut i frågan om periodiske uppgifters
meddelande om Banco-Verkets ställ-,
ning.
Frän La]g-Utskottet:.
Af den iq dennes:
N:o 237. Angående förslag till jemnkning
i Riks-Ståndens beslutt angående Rådmäns
oeh Kämnärers befrielse från ansvar
vid underlätet insändande af Kämnärs- eller
Ridstufvu-Rätts Dom-Böcker och Protocoller
m. 01.
N:o 233, Öfver väckt motion, angående
yrkad ändring i i;sla Artikeln 4 §• af Kongl,
Hall-Ordningen den 2 April 1770.
Af den |5 dennes;
N:o a34> Öfver väckt motion om tillägg i AnSvarigbets-Lagen
för Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
med afseende å utbetalning af
mindre Creditivei.
Frän Lag- samt Allmänna Besvärsocb
Oeconomie-Uts kotten:
Af den 15 dennes ;
N:o 23o. Öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut .meddeldte Be
-
1
Den 17 November e, m. 133
tänkande , angående Sjö - Lagens öfverse -  ende ra. m,
N:o a3i. Angående förslag till jemnkning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut i
frågan om uppbäfvande af Kongl. Förordjiiiigenj
den 7 December 1787, angående
lifs-slralf för obehörige omdömen öfver
de af Kongl. Maj:t vidtagne författningar.
N:q 23a, I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut afgifne
Betänkande, angående yrkad frihet till svedjande
å Skatte-bemmans ägor, samt begagnande
af Masleträd och Ekar.
Från Expeditions-Utskottet:
Af den (4 dennes:
Med hemställan , huruvida Riksens Ständers
beslut i anledning af Stats-Utskottels
Utlåtanden N:ris 200 och 2o3 må expedieras.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Ilögloflige
Ridderskapet och Adeln, vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 17 November 1823.
S D. Uplästes till Justering Expeditions
Utskottets under N:o 3o3 insände förslag
T34
De[n 17 November e. mi
till Riksens Ständers nuderdånige Skrifvelse
till Kongl. Majrti anledning af väckt fråga om
en vidsträcktare tillämpning af Stadgandet
i 27 Cap. p § Rättegångs Balken, rörande
lagvadda Sakers lottning emellan HofRätts
Ledamöter; Och Lief berörde förslag, på
grund af Herr af Ekenstams , Israel, dervid
gjorde anmärkning, lill Expeditions Utskottet
återremitteradt. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs och Oeconomie Utskottets
den 5 dennes under N:o 209 allåtne, samt
den i o derpåföljde e. m. på bordet lngde,
Memorial, rörande RiksStåndens serskildta
Beslut, i frågan om en Köpings anlågggande
i Fryxände Socken af Vermlands Län;
fann Ridderskapet och Adeln, att samma
Memorial, som icke erfordrade någon åtgärd
af Riderskapet och Adeln, borde läggas till
haudlingarne. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och Bifölls Banco-Utskottets
den 20 sisth October under
N:o 63, afgifne, samt den 3i i berörde
månad e. m. på bordet lagde, Betänkande,
öfver äcskilligc motioner, i afseende pa Banco
Discont Styrelsens sammansätning, och
det Reglementariska för samma Discont-Verks
förvaltning. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och återremitterades,
pu grund af dervid gjorde anmärkning
Den 17 November e. m
T35
gar, Baneo-Utskotlets den 5 dennes under
K:o C8 afgifne, samt den jo derpåföljde e.
m. på bordet lagde, Utlåtande, öfver 4:de §.
uti Riksens Ständers Revisorerers Berättelse
af år 1822, jemte en och annan hos BancoUtskottet
serskildt förekommen fråga , rörande
Götha-Canal Verks angelägenheter. Ut
Supra.
S. D. Föredrogs Presle-Slåndets Protocolls
Utdrag alden 10 dennes, innefattande Ståndets
beslut att, till fortskyndande af Expeditions-Utskottets
göromål, de öfrige Utskottens
Cancelliet’ borde dervid biträda , uti
hvilket beslut de öfrige Riks-Stånden blifvit
inbjudne, att sig med Presle-Ståndet förena;
Och lann Ridderskapet och Adeln för godt
alt för Dess del uti Preste-Ståndets berörde
beslut instämma. Ut Supra.
S. D, Föredrogs ånyo Lag-Utskottets ej
mindre den i5 sistlidne Augusti under N:o
i 03 afgifne samt den 37 i berörde månad e. m.
på bordet lagde, Betänkande, angående föreslagne
ändringar uti Concurs Lagen af den
18 Julii 1818.; än ock den 25 sistlidne
October under ,N;o 213 medeldle samt den
6 dennes på bordet lagde, Utlåtande, Öfver
de vid förstnämnde Betänkande gjorde anmärkningar;
I sammanhang hvarmed äfven
uplästes Preste-Ståndets Protocolls Utdrag
af den 10 dennes innehållande Ståndets
136 Ben 17 November e, nt»
i detta ämne fattade sersltilde .beslut, uti
hvilka de öfrige Riks-Slånden blifvit inbjudne,
att sig med Preste-Ståndet förena; och
fann Ridderskapet och Adelil, som ansåg
sig icke kunna antaga Preste Ståndets inbjudning,
för godt, att Lag-Utskottets berörde
Utlåtanden i allt öfrigt afslå, utom hvad
angick Utskottets yttrande, rörande formulair
för Borgenärs Ed, Som af Ridderskapet
och Adeln godkändes. Ut Supra
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskottels den 5 dennes
under N:o 208 afgifne, samt den io:de
derpå följde eftermiddagen på bordet lagde
Memorial, angående förslag till jemkning af
Riks-Ståndens olika beslut i frågan, rörande
nödvändigheten af krönta kolskrindor
och angående kolmätare; fann Ri iderskapet
och Adeln förgodt tili alla delar instämma
uti Högvördige Preste Ståndets och Hedervärda
Bonde-Ståndets rörånde detta ämne
fattade beslut. Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades
följande Allmänna Besvärs och Oeconomie
Utskottets den 5 dennes afgifne samt den 10
derpåföljde e. m. på bordet lagde Utlåtanden,
N:o nio I anledning af väckt motion
om byggnader å Soldate-Torpen vid Öster
-
Btea 17 November e. m;
gölhlands Lif-Grenadier Regementen, saint
desse Regementens befrielse fran bevakning
Vid Wadstena Corrections Innrättning.
N:o 211, I anledning af Herr TreHenbergs,
C. G, Motion örn stadgande af vissa
föreskrifter , sorn böra iakttagas vid upprät •
tande af förslag till Civile och Mili tah e tjenster.
Ut Supra.
Uld rag af Protocollet, ballet bos Högloflige
Ridderskapel oell Adeln vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm eftermiddagen
den 17 November 182 3.
§. D. Vid Förnyad föredragning af Revi 11»
niugs-Lag samt Allmänna Uesvurj och Oeconomie-Utskollens
ej mindre den 8 sistlidne
Julii under N:o 124 afgifne, samt den 22 i
berörde månad e. m. på bordet lagde, Bctänkande,
öfver det af Comiterade till utarbe*-  tande af plan för en förbättrad Fallig-vårrl
undcrdånigst inlämnade förslag lill en allmän
Stadga för fattig*-vården i Riket oell Tiggeriers
hämmande, jemte någre Riksdags»
Fullmägtiges i samma ämne ingifne serskildte
Memorial; än oek deri a5 sistlidne Oclober
under N:o 209 meddeldtc, samt den 3i der]>å
följde e, 111. på bordet lagde, Utlåtande
öfver de vid förslnämdc Betänkande
gjorde anmärkningar; fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att Utskottens berörde
Utlåtanden alsia, med tilläg, att Riksens
Ständer borde hos Kongl. Maj:t i un»
Ridd, o Ad, Prot. 10 B, ?, Afd, itt
en i 7 I'? cr v e rn b c* r. e, m
-
derdånighet tillkännagifva* ali, sudin Kongl1,
'Majit genom öfverlämnunde vid dem a
Riksdag al' Comiterudes Betänkande och
förslag till en förbättrad fatlig-vard i Nåder
uppfyllt Riksens S landers unde» dä niga begäran
härutinnan , och Riksens Sländer af
CoUdlerades undersökning iubämtatv att Fultig-vården
inora Riket allt elter olika sedvanor
, Local och lilgångar på mångfaldigt olika
sätt besörjes, vid hvilket förhållande
Riksens Ständer funnit, att en allmän fa t •
tig-vårds Stadga för bela Riket ovillkorligen
skulle åstadkomma rubbning i den mi lydande
ordning och till någon del ingripa
i den rätt och phgt, allmänheten hilmlills
baft att sj elfve vårda och besörja sine
Fattiges underhåll; Riksens Ständer alisa på
grund häraf, och med underdånig erkänsla
för Kongl. Majlis Nådiga omsorg att genom
ilen föregångne undersökningen sätta Riksens
Ständer i tillfälle alt med sakkännedom bedöma
ett ärende, der misstag äro af så vådliga
följder, ansett någre andre författningar,
angående den allmänna fattig-vården
än de nu gällande, för närvarande icke böra
utfärdas. Ut Supra.
S. D. Föredrogs fi nyo och bifölls l.ag-samt
Allmänna Besvärs och Oeconomie Utskottens
den 4 dennes under N:o afgifne samt
den 12 derpå följde e. m. på bordet lagde
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte Betänkande
angående yrkadt utvidgande af de så
kallade privilegia exclusiva. Ut Supra.
Den 17 November e. m
S. D. Föredrogs å nyo «1\ bifölls BnncoUtskoltets
den 1 s dennes under l\:o Gg afiåtue,
samt den 12 derpå loljde e. m. pä bordet
higde, Memorial, i anledning af gjord.
Motion om livad Utskottet, i afseende på de
Reglementoriske Föreskrifterna för BaneoFdrvjdtniHgen,
bör iagttaga. Ut Supra.
S. D. Dn nu ånyo föredrogs Stals-snmt
Alhnänua Besvärs och Oeronomie tils! ollens
den 4 dennes under I\’:o 5g 1 afgifne,
samt den 12 derpåföijde e. nr. på bordet
lagde Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid sistnämnde Utskotts förut
serskildt meddeldte Betänkande, rörande
nedsättning af Lots octi Båkafgift er ne för
Ångfartyg t allmänhet, sami andre inrikes
orter emellan seglande fartyg under Sex
löts djup gående; lann Riddcrskapet och
Adeln för godt, att Utskottens Utlåtande
i afseende å Ångfartyg i så motto gille, att
Lots och Båkafgifterne må ifrån nästkommande
års början och tills vidare för Svenska
Ångfartyg, ehvad de segla på In- eller
Utrikes orter, nedsättas lill hälften emot
hvad andre fartyg af lika djupgående enligt
gällande författningar erlägga; hvarjemte
Utskottens Utlåtande äfven i öfrigt af Riddersbapet
och Adeln godkändes; Uti hvilket
beslut de.öfrige Riks-Slånden skulle inbjudas
att sig med Riddcrskapet 00I1 Adelli fot;-  ana.Ut Supra.
Den 17 November e m
S. D. Vid förnyad föredragning af Lagsamt
Allmänna Besvärs och Oöconomie Utskottens
den 4 dennes under JN:o 218 afgifne,
samt den 7 derpå följde e. m. på bordet
Iagde, förslag till jemnkning emellan de
al Riks-Slånden fattade beslut öfver frågan
om den af Kongl, Maj:t i Nåder proponerade
författning om utrifning eller ändring af
Vattenverk, som, genom updämning, skada
jord eller hindra dess odling; Fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att, under förbiifvande
i öfrigt vid dess i detta mål förut
fattade beslut, likväl nu förena sig med
Högvördige Presle-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet deruti, att större Bruk och
Bergverk samt större fabriks anläggningar
må från författningens tillämpning undantages,
Ut supra.
Ilögloflige Ridderskapet och Adeln åtskildes
Klockan e« (jvart till om aftonen.
In Fidem Protocolli
O. J. Lagerheim, ;j
Den 19 November f. m*
iU
Onsdagen den 19 November.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Upplästes till justering och godkändes följande
Expedilions-Utskoltets insände förslag
till Riksens Ständers underdånige skiifvel§er
till Kongl. Majit;
N:o 32f). I anledning af Kongl. Majrts
Nådiga Proposition om Stals-Verkcts tillstånd
och behof, i hvad den rörer Riks Statens
3:dje Hufvud-Titel.
N:o 331. I anledning af förekommen
fråga om rättigheten att utfärda Invisningar,
ställde på enskild Man m. rn.
N:o 337. Angående förändring i förfaltningarne
om Afrads- och Kreno-Tionde
Spannemålens, samt andra Indelta räntors
utgörande,
N:o 338. Rörande åtskillige förändringar
i Brotttnåls-Lagarne.
x|'> Do n November f. m
F;'redrogos
ånyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den 12 dennes eftermiddagen på hördel
lagde, Utlåtanden:
Från Stats- och Bevillning* -Uts
k o 11 e xi:
Af den a5 sistlidne Octoher:
N:o SSq. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte
Betänkande, rörande en af hvarje Mantals-skrifven
person årligen intill nästa Riksdag
utgående afgift till Veneriska smittans
hämmande.
Från Siats-Utskottet:
Af den 1 dennes:
N:o 5t)o. Öfver ■ gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande
om Redogörelsen för de till Veneriska smittans
hämmande anslagne medel.
Företogs till pröfning Stats-TJtskottets
den xi dennes under N:o 5p3 afgifne, samt
den 13 derpåföljde eftermiddagen på hordet
lagde, Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Uultoltets, förut tneddeldle Betan
-
D n ij November f. m‘
»43
lande, rörande pension,s anslående åt förre
Justia?-Ombudsmannen Herr FriLerre L.
A. Mannerheim.
GrefvevonPlaten, Ballzar Bog i s 1 a
ns:
Ehuru jäg finner, att de af mig förut
anförde skäl ej haft någon verkan på Utskottet,
nödgas jag åter fästa Ridderskapels och
Adefns uppmärksamhet på denna sak. Jag
vill ej åter upprepa, hvad jag förut haft tillfälle
nämna om Friherre Mannerheims förtjenster
sedan iSof), för alt icke upptaga en
dyrbar tid. Jag vill blott påminna om vigten
af Justini® Ombudsmans Embelet. Ora
detta verkeligen är så vigtigt, sorn jag anser
det vara, om Justilia: Ombudsmanen är att
alise såsom Folkets ombud, såsom Folkets
controll på Fmbetsmanna-Corpsen , så är
det ock viglligt, alt Folket uttrycker sin
mening, huru detta Embete varit förvaltadt
Derföre, långt ifrån att delta Embete ej skulle
vara delaktigt af de förmåner andra åtnjuta,
borde det snarare vara framför dem.
Vidare vill jag båga, om man kan vänta,
att en oberoende och skicklig man vill åtaga
sig detta besvär, kanske det ledsammaste af
alla, med det förutseende, att, sedan han
dervid kanske ffrvärfvat sig mångå ovänner,
få träda tillbaka bland medborgare, och kanske
risquera det förhållandet, alt få lida nöd.
Della är ej casus för Friherre Mannerhejm
men lian kunde blifva ett efterdöme. Med
»ilin vanliga uppriktighet får jag tillägga, att
M4
Den 19 Jlovetaebr f* m.
om någon med motyatte qvaliteter af dem, som
fordras till delta Embete, skulle erhålla det,
vore lian där i den belägenhet, att lian snart
kunde sätta sig 1 den ställning som gör eli
pension öfverflödig. Således af dessa klokhets
skäl, om ej af erkänsla för Friherre
Mannerheim, hvilken jag likväl för min del
högsta grad hyser och i synnerhet för efterdömels
skuil anser jag, alt en pension bör
lämnas åt honom. Jag förslår att, med förkastande
af Utskottets-Belänkande en pension
af i5oo R;dr B:o åt honom måtte anslås.
Friherre Hjerta, Fredric." Jag
har tvänne gånger fruktlöst försökt i StatsUlskottet,
att vinna pluralitet för min mening,
och jag har tvänne gånger reserverat
311 ig. Det är öfverflödigt, althar upprepa
de skäl som finnas i reservationerna upptagne,
men dertill kommer ett, hvartill jag
hämtar anledning af Professor Fröbergs yttrande.
Han sorn äfven vägrat denna pension
, finner Justities-Ombudsmannens lön
för liten, och föreslår, att den, i stället för
a8oo I»:dr , mindst måtte blifva 4°00 R.‘dr ,
B:co. INär man nu betraktar detta, och att
Friherre Mannerheim tjent 14 år så har
han besparatStalen 16,000 R.*dr. Äfven ur detta
skälanserjag högst billigt att han nufåri5oo
Rrdrs pension, om han ock icke precist behöfyer
den, su är det dock sannolikt att
1
för
Bea i 9 November f» ta,
145
för Friherre Manner heim, som hiltils nödgats
bo i Stocholm, vore det påkostande
alt se sig nödsakad hädanefter vistas på landet
och att vid dess höga ålder afbryta det
lefnads sätt dess i4 åriga befattning härstädes
medfört dag anhåller således om bifall
till den af Grefve von Platen föreslagne
pension.
Grefve von Schverin, Fredric
Bogislaus: Ett Embete, sådant som det
Svea Rikets Ständers Justitia? Ombudsman bekläder,
är mera än något annat af den beskaffenhet,
att opinionen örn personen har
rätt att yttra sig; och denna xnå äfven fritt
yttra sig, då fråga är om att välja och tillsätta
mannen. Annat är förhållandet, då fråga
är om alt bedomina honom efter frånträdandet
af Embetet. Man bör ihogkomma
alt Friherre Mannerheim var den, som vågade
mest, när fråga var att bereda oss en
Constitution. Blir Constitutionen varaktig, så
kommer ock Friherre Mannerheims minne
att samfäldt med den gå till aflägsnaste efterverld.
En man, som innehar detta Embete,
kan ej tillfredsställa alla. Det är gifvit,
att af somlige skall han anses göra för mycket,
af andra för litet. Här är ej fråga om,
huruvida ideen af Embetet blifvit fullt motsvarad,
utan huruvida man beträdt den väg
på hvilken dess realiserande förr eller senare
blir möjligt. Detta i afseende på Fri
-
KidcU 9, Ad, Prof. i# B, s. Afd. »9
Den 19 November f, na.
herre Mannerheim. För rbin enskilda det
hyser jag den öfvertygelse, att. om han ej
gripes under armar ne af Nationen, mäste
han afbryta sina vanor, flytta på landet,
och tillbringa sin tid skild från de njutningar
han hittills ägt. Vi åro inga Greker,
inga Romafe; vi få ej begära för mycket.
Jag hemställer derföre, om icke åt den
Man, som öppnat den constitutionella banan
som till Ständernas nöje bestridt sitt Embete,
som nu står nära sin graf, och hvars återstående
dagar derigenom skulle förljufvas, Nationen
boide bevilja en pension. Jag tillstyrker
bifall å Herr Grefve von Plåtens
framställning.
Herr Hjerta, Johnn Gustaf: Det
ar altid ledsamt att behöfva yttra sig uti
personliga fall , men jag kan ej undgå , att
här yttra samina mening som i Utskottet.
Jag har ansett, att Friherre Mannerheim ej
bör med pension förses. Detta är ej
af personlig afsigt, att hindra honom åtnjuta
pension, om den skall anses såsom en
belöning för hvad lian gjort 1809, men då
det bär varit fråga om pension för Justitieombudsmannen
har jag nekat. Jag anser
detta Embete vara af den beskaffenhet, att
alt, hvad sorn har afseende på timliga fördelar
, bör derifrån afiägsnas. På denna
grund har jag trott, att det för den afgående
blott vore ett fall, då pension borde honom
Den 19 November f, n*. 147
lärnn:ts, nemligen dä Jhan vore A nyo vald, och
af ålderdoms bräcklighet afs ide sig förtroendet.
I alia andra fall bevisar det, när han
icke omväljes att lian icke varit så till det allmännas
nöje. Jag anser således bäst, att ingen
pension gifves. — Man säger, att Embelet
är svårt och vådligt; jag tror, att en
sorn fyller sitt kall, ej skall äga några fiender.
Strängheten sjelf skall ej misskännas.
Man talar oni Friherre Mannerheims enskilda
ställning. Jag ville gerna derpå göra afseende,
men jag har ej trott 111ig kunna göra
det, då det är fråga om en allmän sak. Så
fort det är fråga om erkänsla lur Friherre
Mannerheim, såsom 1809 års man, så finner
'jag visserligen, att han har anspråk derpå,
men icke bör han få pension för det att
han innehaft en tjenst, soln under en tid af
j3 år varit hans pension.
Grefve Platen; Jag skall icke hafva
emot, om den himmelska varelse finnes
ibland oss, som den värde lala ren ensam
anser passande till Justisia? ‘ Ombudsnians-Embele,
men då jag vet, atl jag siejf
är ofullkomlig, och alt jag vistas bland dylika
varelser, så vill jag i mina omdömen hålin
mig vid den spiner, där jag finnes. Del är
sagdt, att Friherre Mannerheim ej förvaltat
sitt Embete, som han borde, .lag kan, ej
bedöm ma detta så noga, men jag har gjort
mig den mening derom, att det är svårt så
allmänneligen bedomina denna sak, icke är
Ben 19 November f, m.
det med skrytande anklagelser, eller hvad
man kallar väsende, soin Justitie Ombudsmannen
skall verka. Han skall söka 1 tysthet
rälta de felaktiga, och förekomma det onda.
.lag vägar tro, att detta ofta skett, ehuru
det ej kommit till allmänhetens kundska]).
Jag äger denna tro af egen erfarenhet. Äfven
jag har tvänne gånger haft Friherre Mannerheim
till min vederdeloman. Han har
infodrat min förklaring, ej varit nöjd med
den första, utan ytterligare infordrat en ny,
men som jajrsluteligen rätt förklarat saken, låtit
den stadna emellan honom otdi mig. Kär
delta skett uti en allmän, befattning, tror
jag alt det äfven skett uti ardra. Acterne
kunna lör öfrigt upplysa detta men man är
ej hugad att genomgå oeter, dag kunde anföra
mångå andra omständiheter, men det
passar ej här. K’og af, jag får yttra den
öfvertygelse jag äger, att Friherre Mannerheim
i utöfningen af sitt Embete varit i andan
'af Constitutionen. Jag tror, att Friherre
Mannerheim uppfyllt sitt kall, som
lagstiftaren åsyftat det. Vidare har det blifvit
sagdt, att Sländerne derigenom att de ej återvalt
honom skulle hafva bedömt honom, dag får
dervid minna, att Friherre Mannerheim ibörjanafRiksdagenförklarade,
att han ej ville återtaga
detta Embete. Detta har han åtminstone
yttrat åt mig. Men dessutom tror jag
att ett annat skäl hade kunnat linnas att ej
återvälja honom, ty det kunde väl hända ,
att Ständerne af sjelfkänsla veta hvad 70 års
ålder vill säga. Jag för min del känner
De« 19 November f. m
mig vid den åldern ej blifva duglig till en
post af vidsträckt Omfattning, och det bör
ej anses såsom något klander , om man då
ej erhåller samma uppdrag, som vid en kraftigare
ålder. Jag skall lungt underkasta mig
det allmänna omdömet, och icke tro, att jag
uppfylt mina pligter illa derföre, att man
ej finnér en man af y5 år vara densamma,
som vid 45- Min tröst skall vara
att åldern är eu sjukdom, som vi alla äro underkastade.
Jag vill deremot hoppas, alt jag
skall äga den urskilning alt känna, när min
klocka slår, och då undandraga mig , om
ej andra göra det. Under sådana förhållanden
kan jag ej frångå mitt förra yrkande,
ulan skulle snarare begära någon tillökning
om jag ej trodde mig icke böra gå öfver
hvad i motionen blifvit yrkadt. För Staten
gör denna pension ej något objet, då det
«ij är fråga om mera än en enda Embetsman.
Jag anhåller således, att lliderskapet och Adeln
måtte instämma deruti, alt lämna Friherre
Mannerheim en pension af i5ooll:dr
Banco.
Grefve von Schverin: Den öppenhet,
med hvilken man nu mera yttrar sin
öfvertygelse, utgör en garantie, alt den
pension, som nu tilt äfventyrs Rijderskapet
och Adelil går att'anslå, ej blifver något praejudicat
för framtiden, utan att hvar och en
då sorn nu kommer att fritt yttra sin öl
-
*5<*
Ben ig November f. m.
rertygelse, Jag för derföre, i anledning af
hvad nu blifvit sagd t, fösta uppmärksamheten
deruppå, att det ej år åt den afgående
Justitia; Ombudsmannen, som fråsfa är att
gifva en pension, utan åt Friherre Mannerheim,
sorn bidragit till Constilutionens författande,
som är 74 'ir gammal, och hvars
förmögenhets tillstånd är sådant allban mäste
underkasta sig många försakelser, om Ridderskapet
och Adelli ej beviljar honom den-*
na pension,
Herr Grélven och Land t-Marskal
ken frågade, om Ridderskapet och Aoe!u
ansåg öfverjäggningen fulländad.
Ropades Ja.
Herr Grefven och Landt-Mar
skalken gjorde proposition till bifall af
Stats-Utskottets förevarande Utlåtande,
Ropades Ja och Nej.
H varefter Herr Grefven och L a 11 d t -  Marskalken hemställde, örn Ridderskapet
och Adeln behagade, med afslag å berörde
Utlåtande, åt Friherre Mannerheim anslå
en årlig pension af i,5oo R:dr Banco, att
från och med nästkommande års början af
Riksgälds-Contoirets medel utgå.
Ropades starka Jas jemte några Nej.
De» 19 November f, m.
I anledniug hvaraf Herr Grefven
och Landt - Marskalken förklarade,
att som, efter hvad han tyckt sig finna, Ja,
öfverrösta! Nej , propositionen blifvit af
Ridderskapel och Adeln bifallen.
Föredrogs ånyo Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie Utskottens den 4
dennes under N:o 5()2 afgifne, samt denia
dejrpåföljde eftermiddagen på bordet lagde,
Utlåtande, i anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga
proposition, rörande dels inrättande af
ett Allmänt Arbets- och Cofrections- Hus
här i Staden, dels anslag af löner och arfvoden
för Fång-Predikanter och Vakt - betjente.
Herr Mannerstara, Johan: Ehnru
ogerna jag så nära Riksdagens slut yrkar
återremiss, i synnerhet då fråga är om att
bespara en utgift för Slaten, kali jag ej underlåta,
att fasta Ridderskapets och Adelns
uppmärksamhet på vigten af förevarande
ämne. Vid omarbetande af strafflagar ne är
del eu stor och vigtig fråga, i hvilka fall så
kallade corrections - straff böra användas,
och huru vidsträckt Correclions-Inrättningen i
följd deraf bör blifva. Men det är ej endast
delta ändamål, utan äfven det närvarande
hidäolvet, att sörja lör samhällets säkerhet
ir>*
Den 15 November k-na,
sorn påkallar förbättring af Correclions-hnsens
inrättning. I följd af närvarande för-»
fattningar måste personer dagligen dömas
till Corrections-hus. Deras antal går redan
om jag rätt minnes lill 7 å 800 personer, oell
detta antal snarare ökas än minskas. En af
lmfvud-orsakerne dertill är, att våra Corrections-ims
ej äro ändamåls-enligt inrättade.
Orsakerne härtill åter äro många; somlige
ligga nli sjelfva planen för dem,' andra
i de ställen man valt till dessa inrättningar.
Jag tror, att nästan det enda sättet,
att i Sverige möjeligen tillvägabringa
ett ändamålsenligt corrections-hus, vore att
anlägga det i hufvudstaden. Der kunde man
säkrast påräkna en Direction, som af nit
för saken och menniskokärlek åtog sig uppsigtcn
öfver denria inrättning. En sådan
kan svårligen utses för de Corrections-hus,
som äro belägne i aflägsna landsorter. Der
finnas sällan inom en liten krets personer ,
sorn äga skicklighet och håg, att vaka öfver
inrättningen. Det är på denna grund som
det nja förslaget att inrätta ett Correctionslms
i Stockholm blifvit upprättadt. Långt
ifrån att det i längden leder till någon ny utgift
för Staten, kan det ovilkorligen bevisas, att
det leder till besparing. Större delen af
de personer, sorn dömmas till Correctionslms,
kommer ifrån Stockholm. Kostnaden
är betydlig att nedföra dem till Wadstena
elle*
Den 19 November f, m.'
K 3
eller Carlskrona, ehuru den olägenhet alt
d*e ofta rymma under väger Detta medför äfven
en annan olägenhet, den alt de alingsnäs
från den ort, der de, om de förbättras,
lättare kunna utgå till nvttiga näringsfång.
Nu är det nästan omöjligt, att de
kunna uttagas fran inrättningarne, och det
af a:ne skäl; dels derföre att desse nu snarare
äro depravalions- än correetions-hus,
och att de der insatte personerne snarare
försämras än förbättras, dels derföre, att
ingen vill taga en sådan person uti sitt hus,
då han är ifrån en aflägse ort, och endast
känd såsom correclions-hjon. På dessa och
flera skäl yrkar jag återremiss. Jag väntar
visserligen ej, alt den summa, sorn blifvit föreslagen,
1111 kan helt och hållet bifallas,
men det vöre redan mycket vunnit, om Ttskotten
så förändrade sitt Betänkande, alt
Tanto Bränneri genast lernnades till Regeringens
disposition för delta ändamål,
och alt någon mindre summa ansloges, så
att åtminstone ett inskränktare antal, eller
de, som i Stockholm dömmas tili Corrections-hus,
der kunde intagas, .lag anhåller
således örn Herr Grefvens och Landl-Marskalkens
proposition på återremiss af Betänkandet.
Herr Lagerhjelm Pe h r; Då jag icke haft
den äran deltaga uti öfver läggningen rörande
Kidd, o Ad, Prct. 10 Bi S. Afd, S*
Dia ig November f, rn.
detta ämne uti Utskotten, har jag ej varit
i tillfälle ätt taga om hufvudfrågan ali nödig
kännedom, utan inskränker mig att fästa
uppmärksamheten deruppå, att om detta
ämne innebär den vigt, sorn Utskotten
dervid synas fästa, mätte äfven utvägar lill
dess utförande finnas. Utskotten hafva ots
ett annat Utlåtande föreslagit, alt Saltpellerfonden
genom utlåning skail blifva fruktbar.
Deruti finnes således en utväg, att gå Kongl»
Majlis önskan till mötes, efter som räntan
han af Riksgälds Contoiret besörjas, intill dess
Ständerne framdeles kunna lemna fond lili
inrättningen. Jag intstämmer således i begäran
om återrem.iss.
Friherre a f N o r d i n, Carljohan:
De sammansatte Utskotten hafva ansett frågan
af synnerlig vigt, oell tagit den noggrannaste
kännedom af handlingarne. Kongl. Majlis
Nådiga proposion innehåller, alt Barnängen
skulle inköpas, och inrättas till Correctionshus.
Utskotten hafva en funnit localen lemplig,
eller lemnande nog utrymme, och hafva derföre
föreslagit, att Tanto Bränneri måtte dertill
’» användas. För att närmare granska, huruvida
ändamålet kunde vinnas, hafva Utskotten
infordrat förslag till kostnaden, hvilket
ock ärhållils, uppgående lill 121,000 Ridr
Banco, men, vid noga re profning, har man
funnit åtskillige af de deruti föreslagne förändringar
ej vara ändamåls cnliga. Såsom
Drn ig November f. m<
exempel får jag nämna, att da det var förutsatt,
att hvart Correctionshjon skulle hafva
ett rum, hade förslagit hlott upptagit én
enkel hrädvägg emellan rummen. Detta var
ej svarande mot ändamålet, enär meningen
är alt hindra A restanlerne ifrån all conversalion
med hvarannan; och man har således
förmodat alt den verkliga kostnaden skulle
gå 5o procent högre. Vid sådant förhållande
måste Stats-Ulskoltet vara betänkt på,
hvar medlen skulle tagas, och då Jivi Un i ligen
redan var bestämd, och Siats-Regleringen
uppgjord, har Stals-Ulskoltet ej funnit
några lämpeliga tillgångar. Det Lief väl
föreslaget alt man skulle taga till denna
summa det, sorn kunde disponeras af Lotteriets
medel, men det utgör ej mera
än 58,ooo R:dr och det kan äfven behöfvas
om Lotteriet gör olyckligt spel, hvadan Stats
Utskottet icke eller ansåg det lämpligt. Jag
har här hört j^ttras, alt man skulle taga
Saltpetterfonden, och att medel till räntan
ej skulle brista , men om vi fästa 200,000
R:dr af denna fond i ett Cori ectionshus, hvarmed
skall man då bestrida fondens årliga
utgifter, som gå till 70 å 80,000 R:dr. Således
finnes där ej heller ingen tillgång. I
sådan ställning hafva Utskotten blott tillstyrkt
att Kronans hus vid Tanto måtte bibehållas.
Upplysningsvis får jag äran nämna
att Konungen cj har i Dess Proposition
jiämnt, mea i Stals-Euds-Protocollel finnes
1
Den 19 No vem lier f. m
omtaladt ett philantropiskt sällskap. Om ilet
inrättas, och käller sig i beröring med inrättningen
i Wadstena, så vinnes emedlertid
erfarenhet till nasta Riksdag. För öfrigt sa
länge fästningsbjggnaden vid Wanäs fortlär
kunna fångarné där sysselsattes med
stenhuggning, och böra icke sakna nödigt
arbete.
Herr M ti n ck a f Ro s en sk j öl d, Eb er b:
Pel hade varit önskligt, ätt Stats-Utskottet hada
Klassificerat utgifterne, och gjort skilnad
emellan oumbärlige, nödvändige och nyttige
Detta har jag först velat yttra, och äröfverlygad,
att Nationens tanka är enahanda. Dagligen
visar sig behofvet af ett väl Orgnniseradt
Correctionshus, och ett sädant hafva vi
ännu ej. Nyttan deraf visar sig hade uti
Oeconomiskt och mornlikt afsende, I förra
fallet genom minskade stölder och genom
lämuadt tillfälle ät personer att förtjena sitt
underhåll; i det sednare derigenom, att moraliteten
förbättras, och att det förekommes,
alt lösdrifvare och mindre brotslige förblandas
med större brotslige, och blifva värre.
Dermed förhåller sig, såsom när man blandar
smiltosamt febersjuka personer med
dem, som äro sjuke af yttre åkommor; febertillståndet
communicerar sig till alla. Sådant
är äfven förhållandet i arrester och Correelionshus.
Det har, ej utan skäl, blifvit fö
-
Den 19 November f. m.
*57
reslagit, att Slottspredikant^’ skola med arfvode
förses, men de större brottslingarnes
blandning med de mindre, brottslige göra
mera skada., jin Slottspredikanterne kunna
göra nytta, och desse sednares predikningar
motvärkas af de brottsliges föreläsningar.
Man liar föreslagit, att Saltpelter-fonden
skall användas tili detta ändamål; men då
skulle anslaget utgöras blott af jordägare, och
cj af de öfrige classerne. Nu mera är del den
jordbrukande classen, som har minds1 att
förlora genom tjufvar. Då Friherre af Nordin
anmärkt, att Stats Regleringen hindrade
medlens utseende, så får jag nämna, att jag
icke känner, huruvida den Kongliga Propositionen
ej ankom för un Stats Regleringen
var uppgjord. Emedlertid får jag nu instämma
i begäran 0111 återremiss.
Grefve af Ugglas, Gustaf: Kongl.
Majrts Nådiga proposition ankoin icke förr
än i Augusti. Densamma innehåller, att
denna correclions-Inrättning skulle blifva, i
stället för den i Wadstena. Att inrätta en
mindre här, och bibehålla den i Wadstena,
skulle strida nrot Konungens proposition,
vara dyrare, och lill äfventyrs ej uppfylla
ändamålet. I afseende på säkerheten,
kunde den blifva enahanda, på hvilket ställe
som helst, likväl vill jag ej bestrida, att
inrättningens förflyttande hit kunde medföra
många förmåner, men då, utom upplå
-
158 Den 19 November f nj
tande af Tanto Bränneri inrättningen skulle
kosta minst 121,000 R:dr, lärer Ridderskapet
och Adeln finna, altsedan redan så stora
anslag blifvit beviljade, finnas ej härtill tillgångar.
Att anslå en mindre summa, skulle
ledi till samma resultat, sorn med Garnizons-Sjukhuset.
Om man vill göra inrättningen
med hushållning, bör summan utbetalas
på en gång; men äfven en mindre
summa finnes nu ej att tillgå. I afseende
på Saltpetter-fonden, så, om jag rått fattade
meningen, var det den, att räntan deraf
kunde härtill användas. Af fonden återstår
likväl ej mera än circa 400,000 R:dr,
och utgiftcrne äro stora, så att om fonden
icke till egen förmån utlånas, blifver ej mycket
qvar. Då Stats-Utskotlet ej vet, hvar medel
skola tagas, hemställer jag, hvartill en
ålerreraiäs skulle tjena, och anhåller derföre,
att Betänkandet måtte bifallas.
Herr Lagerhjelm: Eftersom jag
blifvit missförstådd 1 frågan om möjligheten
för Staten, att finna medel till ändamålet,
får jag förklara, att, derest saltpelterfonden
skall utlånas, synes det likgiltigt, om
räntan betalas af Riksgälds-Contoiret, eller
af enskilde, och ehuru Saltpelterfonden har
de betydlige utgifter som de värde Ledamöterne
omtalat, synes det för fonden aldeles
likgiltigt, hvem sorn betalar räntan, och hvar
capitalet står, blott det står säkert och
Den 19 No yern bet f. m.
*59
tillgängligt; och för min del Åtminstone anser
jag det hero pA Riksens-S tänder, alt göra
detta capital hade tillgängligt och säkert.
Grefve Lövenhjelm, CarlAxel: Dä
jag haft en nära del i den Comites arbeten,
som på Kongl. Majrts Nådiga befallning' utredt
detta ämne, och hvars Betänkande ligger
lill grund för den Kongl, propositionen,
torde Ridderskapet och Adeln tillåta
mig, att yttra mina tankar i ämnet. Vigten
af en Corrections-Inrättning lärer ingen
betvifla, men erfarenheten lär hafva
bevist, att våra! närvarande inrättningar ej
svara mot ändamålet. Man förblandar arbetshus
med en Corrections-Inrättning, man
söker att sysselsätta personerne, och lära
dem handarbeten, men uraktlåter deri inre
förbättringen, utom hvilken ingen förbättring
eger rum. På dessa grunder trodde
Comiten, alt nu i Sverige en ny inrättning
borde tillvägabringa». Comiten bade uppgjort
sig en plan, alt kunna veta, hvad från
andra länder kan vara gagneligt för Sverige,
såsom England, Frankrike öeh Amerika.
Detta torde vara tillräckligt för att visa,
att man sökt nog utreda detta ämne.—
Man. har nämnt om ett plijlan tropisk t sällskap,
och man har trott, att man kunde
lemna ledningen af inrättningen åt detsamma.
Detta tror jag vara omöjligt. Det
vöre att sanjmaubfpnda plikten af Enabets
-
Den 19 November, f. ni
-
man, med den af enskilta personer; oeh
desse kunna likväl icke blandas. Hvad verkställigheten
af saken angår, har Ståls-Utskottet
visserligen uppgifvit, att medel ej
finnas, men då flere uppgifvit källor dertill,
hoppas jag, att saken får en annan
vändning. Hvad Saltpetter-Fonden angår,
instämmer jag ined Herr Lagerhjelm, att det
ej hör vara någon osäkerhet, då Riksens
Ständer garantera lånet. Jag ser då ej någon
skada att 80,000 R:dr tagas derifrån,
och att räntan betalas af Riksgälds-Conloiret.
Då vore det endast räntan, hvarom
nu vore fråga. Utskotten, gående ifrånComitens
uppgift, anse Barnängen olämplig, och
Tanto lämpligare, hvarigenom 121,000 R:dr
skulle utgå. Comiten hade likväl ej begärt
mera än 6g a 70,000 R:dr, således mindre
än Utskotten föreslagit. Med den kännedom
jag eger af saken, är jag öfvertygad, att
om Tanto förändras med 60,000 R:dr på 3
år, kunde inrättningen verkställas. Hvad
de mindre anmärkningarnc angår, att hvar
fånge skall hafva sitt rum, så behöfves det
ej. Blott, de, som först komma in, behöfva
det. Jag förenar mig således med dem ,
som yrka återremiss.
Herr Manners t arn: Man har efter
min tanka rätteligen anmärkt, att man hör
anslå medel lill oumbärliga utgifter, innjiä
anslag
Den 19 November f, m. 161
anslag lemnäs lill dem, som blott äro nyt*
tige. Det skulle ock utmärka en förvänd
hushållning med Statens medel om vid samma
Riksdag, då man anslagit millioner till
Canaler, Curhus, Caserner m. m. som visserligen
äronyttige, men hvilkas fullbordan kunde
uppskjutas, man saknade medel lill inrättningar.
oumbärliga för allmänna säkerheten.
Till dessa kan ingen sak-kännare neka,
att ju Correctionsbuseu bör» räknas. Undermitt
Embetes utöfning, harjag bek!#geligen,
fått tillfälle erfara, huru mycket brott och
oordringar tilltagit, i följd af dessa inrättningars
nu varande felastiga skick. Det är
ö vy t)
cj utan fasa, som jag sett personer, hvilka
ej begått brott eller endast mindre förbrylelser,
vara sammanhopade med gröfre brottslingar,
såsom mördare, mordbrännare med
flera. Följden har blifvit, ali de grofva brotten
tilltagit. Detta intygas af brott målsransakningarne,
som hvarje vecka, hvarje dag
inkomma. Erfarenheten har således intygat
hehofvét i detta fall. — Visserligen skulle
jag anse mera ändamålsenligt, om en fullkomlig
Correclions anstalt kunde inrättas innan
kort tid, men då Utskotten förklarat,
att medel brista, föreslog jag, att åtminstone
något måtte lämnas. Då man redan har
en så betydlig lägenhet som Tanto, kunde
man anslå medel och efter liand sätta inrättningen
i ordning. Att inrätta ett philantropiskt
sällskap i Slockholm, kunde kanske
Ridd. o, Ad, Prot. 10 B. q. Afd. 51
i&2 Den ig November f. m.
utan svårighet ske, men ett sådant i Wadstena
skulle troligen ej vara motsvarande
ändamålet. Jag förnyar således mia anhållan
om ålerremiss.
Herr Hjerta, Johan Gustaf; Då jag äfven
vågar yttra min öfvertygelse_, att det
är häst att bifalla Betänkandet, skall jag
ej göra det fåfänga försöket att såsom skäl
derföre anföra, alt ej medel finnas. Jag vet
alltför val, alt denna satts aldrig låter göra sig
gällande, blott den, att medel erfordras.
Men andra skäl finnas, hvarföre jag anser
denna inrättning först af nästkommande
Ständer höra sållas i verket. Jag vill ej
ingå uti något yttrande om den philanlropiska
principen af brottmåls-lagstiftningen;
men af åtskilliga uppgifter från de länder ,
der den gäller, vågar jag tro, alt den ej är
så nyttig, sorn det omtalas. Jag skall blott
nämna, alt man här icke ännu är färdig
att låta den gälla, hvilket synes deraf, att
den inrättning, som finnes i Wadstena, är
oduglig. Den liknar mera en anstailt för
arbets-compagnier än en corrections-anstallt.
Hvad kostnaderne angår lill en correctionsinrättning,
blifva de ej sä ringa, som jag
här hört yttras. De blifva ganska betydande;
och blifva det mera, än det uti något
uppgjord t förslag kunnat beräknas. Man känner
ännu altför litet, huru dessa inrättningar
skola vara organiserade, och hurudnna
byggnadcrne skola vara, för att kunna lita
Den ig November f, wi
på de uppgifne kostnads-försJagen. Beviset,
liyru litet man känner det, ar just Comitlerades
Betänkande, sorn innehåller, att
det vore blott lörsta Classen af Correctionslijon,
som beliöfver vara i enskilte rum.
Detta är aldeles stridande emot correctionsinrättningen;
alla corrections-hjonen, utom
den sista classen, mäste vara i enskilte
rum, då de ej arbeta, och deras arbete bör
ske under en ovilkorlig tystnad tillsammans;
men deremot böra de om natten nödvändigt
vara ensamne, äfvensom då de förgått
sig emot Reglemente eller väktare eller
andra eorreclionshjon. Della synes obetydligt
i början, men det ökar kostnaden. I en sådan
inrättning måste allt vara ändamålsenligt, och
bl i fver i följd deraf kostsamt, synnerligen då
gamla byggnader skola dertill förändras.
Nästan intet duger då. För att visa det,
behöfver jag blott nämna, att sjelfva förn*
sterne uti en correctious-inrältning äro en
betydlig sak ; de i arbetsrummen måste vara
så inrättade, att Bingarne ej kunna se
annat än himmelen. Med ett ord, de förberedande
anstalterne äro nu så litet kände,
att det är otänkbart, att nppgjöra ett
kostnadsförslag. Jag tror derföre, alt del,
som Utskotten föreslagit, är rättast. Utskotten
anse, att man borde formera ett
philantropiskt sällskap, och att utvägar kunde
finnas, alt, genom ett sådant, vinna ändamålet,
och bereda en dylik inrättning
genom enskildt kraft. Om ett sådant sällskap
ej kunde bidraga i penninge-väg, kunde det
åtminstone bereda en stadgad upplysning»
Den 19 November [, m,
huru inrättningen borde vara, hvilket jag
ej finner så fullständigt utredt i Comiteens
Utlåtande. Man har talat 0111 Saltpetter -  Fonden. Jag her om förlåtelse, om jag
återkommer till denna fond, som jag ansett
mig höra försvara under denna Riksdag. Jag
vore böjd att antaga det förslag Herr Lagerhjelm
gjort, om ej så munga af de förslag,
som jag sjelf gjort, hade blifvit förkastade
derföre, att man sagt, att sådant alltid leder
till afskrifning;!!-. Derigenom kommer
man derhän, att man afslår alla förslag,
som medgifva hushållning, i tron att derigenom
tillvägabringa hushållning! Jag afrker
således förslaget, likväl ej derföre,
att jag anser det i våra afskrifningstider
medföra samma resultat, som ägt rum med
Banken, utan derföre, att vi ej veta, huru
en Gorrections-anslallt skall göras.
Friherre af Nordin, Carl Johan:
Att en Corrections-Inrättning, som den nu
Varande, ej svarar emot ändamålet, derom
hafva Utskotten varit öfvertygade, men derföre
är det icke sagdt, att icke inrättningen
i Wadstena genom det philantropiska sällskapet
kan vinna en högre åsigt, och ett
mera.! ändamålsenligt användande. Detta
hafva Utskotten trott sig böra tillstyrka, innan
de kunna 'lämna en summa af 200,000
R:dr, ty utan den kan ej Inrätningen verkställas.
Det är ganska rätt, som en Ledamot
anmärkt, att hela byggnaden skall än
-
Den 19 November f, m.
165
drasj oell de iar,ooo R:dr, som förslaget innehåller,
äro på långt när icke dertill tillräckelige.
Det har här blifvit ytlradt, att
Kongl. Majit i Dess Nådiga Proposition ej
begärt mera än 69,000 R:dr. Detta är ganska
rigligt, men det var, då Barnängen
eler till skulle användas. Utskotten hafva likväl
på stället underrättat sig, alt denna loeal
icke dertill är tjenlig. — Jag rnedgifver
visserligen, att man bör föredraga de oumbärliga
utgifterne framför de nyttiga, men
Stats-Begleringen var redan uppgiord, och
nian hade tillstyrkt de nyttiga utgifterne, då
frågan om denna så kallade oumbärliga utgift
framställdes. Jag tillstyrker ^således bifall
'å Utskottens Betänkande.
Herr von Hartmansdorff, August:
Närvarande förslag sammanhänger med en
allmän Lagstiftnings-grundsats, nemligen den
philantfopiska. Den synes nu vara tämmeligen
bringad till öfverdrift och skall, såsom
alt öfverdrifvet, utan tvifvel förderfva sig sjelf.
Det strider mot de pliilantropiska satserne
att använda kropps och lifsstraff. Då man
ej nans ålägga sådane, måste man destomera
använda fängelse bestraffning, hvarigenom
fängelserne öfverfyllas med förbrytare och
större kostnad åbringas Staten för deras
underhåll och bevakning. På det att bingarne
ej genom det stora förderfvade sällskap,
Iivari de sammanhopas, skola förvärras, och af
elände förbittras, så har man velat gifva deni
i66
Den 19 November f. m.
större utrymme och förbättra deras tillstånd,
förse deni med hvar sitt rum, med böcker
oeji god förplägning. På sådant vis hillver
det mera beqvämt, att såsom brottsling tillbringa
sin tid i ett hestraffningshus, än att
såsom arm, ehuru fri medborgare, försörja
sig på ärligt sätt. Deraf har i andra länder
handt, att fattige personer begått förbrytelser,
för alt inkomma på tukthusen. Derhän
synes man äfven vilja drifva det hos ©ss,
men vår Stats fattigdom hindrar, att ej förhållandet
läxtligeu blifver sådant i allmänhet;
fastän särskildta exempel på dylika händelser
nog torde gifvas. Af Utskotten anser jag
således visligen handladt, att de ej föreslagit
några medel utgående till detta ändamål.
Vid hvad som här blifvit yttradt, anhåller
jag, att få göra några anmärkningar. Man
liar fallit på den tankan, att lill det ifrågavarande
Corrections-huset taga lotteri-medlen,
måhända derföre, att de, på ett mindre
godt sätt, eller genom spel, tillkommit.
Men sedan Riksens Atänder beslutat, och
Kongl, Maj:t stadfästat, att Lotteri-spelet,
i händelse det hädanefter skulle misslyckas,
skall gå på Riksgälds Conloirets bekostnad,
så får jag vördsamt underställa Ridderskapet
och Adeln om man kan eller bör, till främmande
ändamål, borttaga den vinst Lotteriet
gifver, och hvarigenom det endast kan betacka
sina förluster så at de ej må drabba staten.
Hvad Saltpetter-fondens begagnande i samma
afsende beträffar, så är det besynnerligt
nog att man af ..tillgångnr, ämnade lill an
-
Den 19 November f. zn,
skaffande af förvaringsmedlet mot physisk
röta, vill bereda sig utväg att förekomma
moraliskt förskämning. Men ehvar hälst
man hortlager medlen, där de erfordras måste
brist uppstå, hvilken åter skall fyllas, derföre;
och då Riks-Staten redan är afslutad, samt vi
åtagit oss allt hvad vi för ögonblicket synas
kunna bära, och dessutom en Stats skuld för
efterkommande, får jag afstyrka alla vidare
bidrag, följagteligen äfven detta.
Herr Grefven och Landtmarsk
a Ike 11 tillkennagaf att Plenum lomme kl.
5 i Eftermiddag att fortsättas.j
Grefve Löfvenhjelm: Tillen början
får jag förklara , att jag ej kan biträda
den sista talarens tanka om det starka be
gär, som den arbetande Classen skulle hafva,
att låta binda sig uti Corrections-hus. Om
man läser Comileens Betänkande, skall man
finna, att den lotten icke är afundsvärd
alt der vistas. Der finnes ingen luxe i spis,
icke utrymme, inga nöjen eller något, som
gör lifvet angenämt. Correctionshjonen äro
tvungne till lystnad, tvungne till arbetsamhet,
och det plär ej locka sådant fblk. Hvad
angår användande af Saltpetter-Fonden , så
minskas den ej genom ett. lån , på hvilket
Ständerne kunna göra afbetalning'. Skulle
Ständerne tillåta Saltpeler-Fonden attförsträcka
den erforderliga summan, och anslå årlig
ränta till densamma, så kan jag ej se, huru
Foaden deraf skulle kunna minskas. Herr Hjerta
bar äfven genomgått Comiteens arbeten i den
i68
Den ig Nomber f, m‘
Theoretiska delen eeh tyckt attComiteen missta
gitsig om inrättningen, i afseende på första Classen.
Deruti torde ligga något missförstånd* Jag
har menat med första classen de fångar, som
nyss inkommit. Det är Pfestens skyldighet
att då besöka dem , och söka bibringa dem
religionskunskap. Arbetet bör då ej vara
tvunget, utan, hegardt af fången sjelf, begagnas
såsom en belöning för honom. Arbetsamheten
blifver först då en dygd, när den
är frivillig. Man har saLt ett särdeles värde,
och mera än jag kunnat hoppas, på det
philantropiska sällskapet, som jag omtalat.
Man har trott, att det skulle kunna lemna
flere upplysningar om byggnaderne m. m.
och anskaffa flere underrättelser i detta afseende,
än Comite'en, Jag får då vördsamt
tillkännagifva, att Comileen vid sina arbeten
rådfrågat de bäste källor från andra länder
och jag skulle kunna visa de grundritningar
man skaffat från England, och hvilka blifvit
följde, så vida man kunnat localisera dem
lill Sverige, ty allt passar ej här, som passar
i England, och tvärtom. Utskotten hafva
funnit Barnängen otillämpehg, roen Coroite'en
har funnit den ganska tillämpelig,
och jag är ännu af den tanka alt den är lika
lampel ig t, som Tanto, om den försesmed
en ringmur. Man har ansett att /joo personer
ej där kunde inrymmas. Det är väl
möjligt, alt blott 3oo där kunna få rum,
men jag har trott det vara vigtigare. att få
en riktig inrättning, än att få en inrättning
i stör
-
Den 13 Noveni ber f, m.
i större skala. Hvad jag i synnerhet anser
det philanlropiska sällskapet vara gagneligt
för, är, att när fångarne förbättrade gå ur
inrättningen, för dem bereda tillfälle, att
åter ingå i Samhället. Den, som nu utgår
ur corrections - inrättningen, finnér ingen
dörr öppen för sigj; alla hjertan äro för honom
lika slutna, och han nödgas begå nya
brott. Detta kan sällskapet bidraga att afhjelpa,
då det kan vara i tillfälle, att skaffa
honom lämpligt arbete. Detta-har varit
mitt begrepp om sällskapet, men aldrig har
jag af det fordrat en adminislratif åtgärd.
Jag hoppas, att Ridderskapel och Adela uti
ett ämne af denna vigt, och som, om man
lånar medlen af Saltpetter-Fonden, nu ej
kostar mera än räntan, icke lär neka återremiss.
Herr Munck af Rosenskjöld: Da
skäl Herr Hjerta anfort, att man ej ännu
rätt känner, huru dessa Corrections-hus
böra vara inrättade, vederläggas lätt derigenom,
att både jag Och andra kunna inom
få månader skaffa ritningar och beskrifningar
på de bästa Correclions-hus i Europa’.
Kostnaderne blifva äfven mycket mindre,
om skråförfattningarne blifva upphäflié.
Sedan jag fattat Herr Lägerhjelms project
om Saltpetter-fondens användande, har
jag ej något deremot. — Jag tror, altcorrec
-
r A . * ..
Ridd, e Ad Prot. 19 B, Afdh S*
Den 19 November, f, m
-
1 iöns - hus .behöfva.?,. äfven om Herr von
I hulm ansdorf!» a nli ninian tropiska grundsatser
skulle aulagas; ty så länge, lösdrifvare
linnas, Hellöf vas de, men böra derföre ej
vara så, beqvämt, inrättade, som Herr von
Hartmansdorff trott det vara fråga om. Jag
vet ej, att sådant är föreslagit, eller finnes.
Det exemplet, att personer begått brott,
för alt komma in på correclions-iius, bevisar
ej mera ä n den händelsen, alt menniskor på
sig belia 511 mord, lör alt blifva af med lifv et.
fl e r r II j e r t a : Angående Barnängen
får jag yttra, att orsaken , hvarföre Utskotten
ej tillstyrkt samma local , var, att den
behöfde inköpas och ömbyggas. Tanto deremot
tillhör Staten, har goda byggnader,
och den förmån, att transporten dit kan
ske sjövägen. .Derföre,är delta ställa bra i
Stockholm, ty derigenom biifver mera lätthet
till arbete. Tanto är således bättre både i
afseende på inrättningens grundande, och
dess .bestånd. Dä jag nämnde första klassen,
menade jag aldeles densamma , som
.Grefve Lövenhjelm. lian har funnit, alt
arbetsamheten borde blifva en effect af én.
sligheten, och Prosten. Jag åter påstår, alt
inan endast kan vänta denna effect af deras
inre sjelfbctragtelse. Denna åter väckes derigenom,
att de silla bland dem som arbeta,
men ej få Öppna munnen, och straffas
med en sfi abelen. Så väckas de bäst tillbe
•
O» * - .• > - • ; . .
tinning och arbete: och på annat sätt kan
det ej ske, Denua sak bevisar äfven att
D-n 19 November f. m, 17T
Comitéen ej rätt fattat ideen af inrättningen.
l)eu har lill och nied nli sina maljiortioner
visat/, att elen ej fo 1 jt dea erfarenhet
man vunnit utomlands, t. ex. uii Amerika.
På denna grund anhåller jag, att
ett philantropiskt sällskap först Lör utarbeta
»letia ämne lill nästa Riksdag. Den nya
Lagboken kommer dessutom icke förr an då
till granskning, dag tillstyrker således Infall
å Utskottens betänkande.
Grefve af Ugglas. Alt genom utlåning
af en del af Sallpetlér-fonden, bereda
en utväg synes vara enkelt, men utom det
att äfven denna ränta nu ej finnes, samt
att -Saltpeiter-fomlen af mångå anses tillhöra
Jordbruket, så kunde derigenom Fondens
ändamål möjekjgen förfelas. Fonden anses
utgöra 473,000 P»:dr. Ganska säkert utgöra
100,000 R:dr dera! inventarier, och
förskolter af Sdltpelterpannor in. m Dessa
låta således ej realisera sig. Sedan Riksens
Ständer nu nedsatt Saltpettergärden lill hälften,
har Fonden förlorat halfva årliga vinsten,
och de 58,ooo Pudrne ingå ej eller meia
deri. Således är fonden åt sig sjelf lemmnad.
Då nu fonden är skyldig, att inköpa
all Saltpetter, som åt deli erbjudes, och
man leah beräkna, att mera filt 20,000 L:pd
Saltpetter årligen lefvereras samt hvar och
en känner, att näringen är i stigande och
större lefverancer alt förvänta, så frågar jag,
om del ej lätt kunde hända, alt medel hos
fonden skulle brista, om en så belydelig
172
Dea 19 Navember f. m.
summa deraf blefve odisponibel. Bland fondens
tillgångar finnas dessutom redan ullåntå
penningar, som först på längre tid kunna
ingå.
Herr Cederschjöld, Peter Gustaf:
För min del anser jag våra strafflagar i högsta
grad felaktiga, och tarfva förändring,
hufvusakeligenderuti, attde tillå ta brottsling
a r a f o 1 i ka a r t, a t.t s a m m ma n b I a n -  das, hvarigenomjvåra fängelser förvandlas till
riktiga instituter för laster och brott.
Deruti äfveffljanser jag våra strafflagar
felaktige , att de tillämpa sådana vanhedfrande
straff som ti ili n t e tgöra m ö jlig
lije ten af förbättring. Spöstraffet
anser jag grymmare än halshuggning;
och Draco, som icke stadgade något annat
slags straff än dödsstraff var på vist sätt
mindre grym, än stiftaren af vår strafflag. Den
Spöade brottslingen nödgas ju fortfara på
brottets bana. Ilan skal åtminstone hafva 0-  vanliga moraliska anlag, för att kunna återgå
lill dygdens väg.
Jag anser våra strafflagar äfven deruti
felaktige, att de stadga fängelse för lifstiden,
hvarigenom den hopplöse måste dagligen
förvärras, och i fiendskap med hela menskligheten
förgifta allt hvad sorn nalkas honom.
Jag har derföre altid hoppats alt den
nya Lagen skulle söka realisera id«en om
Den 19 November f. m. 17}
en förbättringsanstalt. Men innan en sådan
ny Lag stiftas anser jag icke allenast Corrections-hus
böra vara färdige, utan ock nödig
erfarenhet vid deras förvaltning beredas.
Derföre finner jag det vara af vigt, att nu
början till en Corrections Inrättning göres,
om icke för annat, åtminstone såsom en
lärospån; och dåStänderneför så mångå andra
mindre vigtigabehof så frikostigt ej allenast
användt våra närvarande tillgångar utan äfven
anliciperat på kommande generationer, hemställer
jag, om man icke kunde Öka beloppet
af de lån som skola upplagas med den
lilla surnman, som bär är i fråga. Jag säger
”lilla” i jemförelse med dem, somliillils
blifvit beviljade.
Grefve L ö(v e n h j e 1 m: Jag ber om förlåtelse,
om jag nu yttrar samma motskäl,
som nyss, men jag kan ej annat, än upprepa
dera, då samma skäl, som nyss, nu åter
mot mig blifvit använde. Grefve af Ugglas
liar ansett, att Saltpetter-fonden skulle minskas
genom den föreslagna åtgärden; men
det malte väl göra detsamma, 0111 Fonden
lånar lill Staten, eller till enskilt». Jag är
snarare af den tanka, att Fonden aldrig säIkrare
kan placeras, än örn Ständerne besluta
ränta derå, och afbetalning. J. afseende
på hvad Herr Hjerta förut yltratt 0111 (louiiteens
möjliga misstag, är jag ej så egenkär,
att jag tror Comitens ledamöter, hafva påhittat
det enda rätta, och de skola visserligen med
Den 19 November f. m.
största glädje begagna de upplysningar, som
bär äro lemnade, och af det Philanlropiska
sällskapet kunna lemnäs. Eu sak är likväl
nödvändig, den att en gång börja, ty här
fordras ej allenast theorie, utan äfven praktik.
Alla tbeorier äro otillräcklige, så länge
man saknar upplysning genom praktiken, att
de äro användbara, de upplysningar, som
sällskapet kan gifva, må än vara aldrig så
manga. Sluteligen instämmer jag uti hvad
Herr Cederschjöld yttrat, och anhåller om
åter remiss
Herr Grefven och Landt -Marsjkaiken
frågade, 0111 Ridderskapet och Adeln
ansåg Stats- Oell Oeconomie- Utskottens
förevarande Utlåtande böra, i anledning
af de dervid gjorde anmärkningar, till
Utskotten återremitteras,
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt-Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adelia
behagade gilla berörde Utlåtande.
Ropades äfven Ja och Nej.
Grefve af Ugglas: Då Ridderskapet»
och Adelns mening ej på annat sätt lär kunna
utrönas, anhåller jag: om votering. Derigenom
åtgår ej mera än en limma;, genom
återremiss åtgå 3 veckor.
Dn 19 November f, m- 175
Herr Grefven och Län dt-Marskalk
en framställde derefter följande Vo-.
terings-Proposition:
Den som Lifaller Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majlis Kådiga
Proposition, rörande inrättande af elt
allmänt Arbets- och Corrections-hus i Iiufvudsladen,
voterar
Ja;
Den det ej vill. voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer nämnde Utlåtande,
att, jemte de dervid gjorde anmärkningar,
till Utskotten återremitteras.
Hvilken Voterings-Proposjlion af Ridderskapet
och Adeln godkändes, samt anslogs.
Sedan 43, 44* 4^ och 46 §§. i Riddarhus
- Ordningen blifvit uppläste i börjades
Voteringen klockan Ett eftermiddagen, och
befunnos' vid Voteringens slut klockan 3
qvart till 2 eftermiddagen, sedan en Voterings-sedel
blifvit undantagen och förseglad,
samt de öfriga Voterings-sedlarne öppnade,
rösterne hafva utfallit, som följer:
176
Den ig November f, hj
Ja — 69
Nej — 34.
I följd hvaraf, och sedan det öfver
Voteringen serskildt förde Protocöll Blifvit
uppläst, Herr Grefven och Lnndt-Mars
kal ken förklarade, att Stats- och Oeconomie-Utskottens
Utlåtande således blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallit. ‘
Upplästes följande från de öfrige Respective
Riks-Stånden ankomne ProtocollsUtdrag:
Från
H ö g v ö r d i g e P re s t e-S t å nd e t:
Af den i, 2, 5, 7, 10, ii, 12, 14,
i5 , 19,22 och 29 Julii, samt deni, 2, 4>
5, 6, 11, 14» *8, 20, 22, 25, 27, och 3o
Augusti innevarande år, innehållande:
1 :o Remisser till
Consti tutions-Utskottet:
Åf Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
om upphörandet af Konungens tvänne röster
i Högsta Domstolen.
Stats
T)en 19 November f ra
177
Stats- och B an co-U ts k 0 lie n:
Af Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse,
angående utomordentligt anslag till nppköp
af Spannemål, för att, i händelse af allmännare
missväxt, förekomma hrist och
hungersnöd; af Öfver-lIof-Predikanten Doctor
.Hedrens Motion, att Götha Canals Bolag
måtte höras öfver de beslut, sorn Rikets
Ständer vid innevarande Riksdag vidtaga:,
i anledning af Kongl. Mai:ts tidiga
Proposition , angående ytterligare anslag lör
Götha Canal-arbetes fullbordande» samt af
Dom-Prosten Doctor Wykraans motion om
Södertelje Canal-Intressenters med Heres hörande
, huruvida de ärp nöjde med Riksens
Ständers anslag, och der dervid fästade
vilkor.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottcn:
Af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående inrättande af ett Allmänt Arhetsoch
Corrections-hus här i Staden, saint anslag
af löner och arfvoden för Fång-Predicanter
och Vakt-betjente.
Banco-Utskottet:
Af Stats-Utskottets Utlåtande, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi
Ridd.
o, A<J» Peo t. 10 B, 5. A fel. 23
17'8! Öén iaj No vember f. m.
tionangående ansj/ig;; tillf ko§fn it|ersie för
Mynt-Verkets iståndsättande.
L:ig,--CT(,.s'k'bt'lel :
• Å;F limtgl. Maj:ls ^Nådiga Propositioner
aniraendé vidta-gfinde'aT en ytterligare 'anställt
lill fdrekdmniahde' af ‘fångars flik t;
stöm förslag tilUforfäituingf 'öm fåM -egen(fohis'
'förfiSljniiig S -Lotter} ;; * och4 rörande
mo nini Evanda af 8 i i ' Ckp: Ulsokmngsifärkert,
samt'ändring af a: §. liti fö Capi.
M&sijérrtingS-Bal kert öcH- ÖlVérskriftén till
sömma Capitei och Balk’; samt: äf 'BähcoUt^köitéfå-
srööMemorial, i anledning af
Bafikén.é' Pikoals - Embétes gjorda framställ"
liing, kft • Banken måtte i -allmänhet blifva
• ! O f ■
héfrrad från skyldigheten, att i Goricurser
och Års-Proclama bevaka sina emot lö’s
pant ägande fordringar; och angående det
äfventyr sorm för Banken uppstår, i anseende
tili omöjligjiglen, att få. tillförlitligen
upplyst, huru vida. dess Läntagare, mot inteckning
i fast • egendom , 8 ro frie frän Förbi
jmålerskap, eller förvaltning af andra 'förmons-rätt
ägtiifide mtrdel.1
OV i -gfio ‘i'vt* i 1 ii; ::'JJ . i. :.i
2:0 11e r r eitlTss dr af från nedannämnde
Utskott inkomne Memorial Och
Utlåtanden, nemligen:
Ffån ;S t a t s - U t s k 011 e t:
' Öm indragning af Medico-Theologiska
Stipcndierno, samt deras användande
Den 19 November f, m
till andre behof för MedicinskV-cidtet^. angående
iliks-Statens And/a, ff^fvwd-TijLel, i
hvad som rörer d:te och 23:die; Puneterne
af Betänka lidet, i fråga; Qin , Kiks-Statens
4:de Hufvud :T i te 1 , i. afseende;-, ^å. idsta pupcten
af Utlåtandet-;- angående , regleriugep af
Allmänna IndraguingSrStäleu, i hvad, Leträdande
i:sta Punclen -ut^i Jfetän^qdql ;
rörande Stats-regleringen under ; jijk^Ålftr
tens 8:de Hufvud-Tile.l; d a.feqep.dg ,på,..3;djc
Puncten ; i anledning af ^ongl,.%; Maj-Is
Nådiga Proposilon om en årlig PeugiM*1 AlU
f: d: Landshöfdingen Hans Järta.; i frågan
0111 Pension for Direeteuren .1, D, Löfling ;
angående Ldidshöfdfiige,-Besideus HipJet i
Hernösand; rörande väct fråga , om ränta
för fordringar hos Kronan eldigt General
Krigs CoinmissariaWts' vid f: d : Arméen
emot Norrige åren i8l5 och 1816 utställde
fordrings bevis ; 0111 fortfarande undifrSjt-öd
af Staten för Höganäs Stenkols-Verk; samt
i avledning af väckt motion, 0111 anstånd
med betalningens erläggande för eiihålleu,undsättnings
Säd från Allmänna Magazins Inrättningens
förråd. , - .
Från Stats- och B a n c 0 - U t sk o t i e ij;
Angående reglering af Bik‘éts"Penningé
Verk 111. m, samt följande dertill hörande
Bilagor: om Bankens ..närvarande sUfllnjng,
samt bestämmande af förhållandet emellan
Bankens Sedlar och Sifvcrmynl; om uppköp
och inxexling af myulbara Meuller, samt
Den 19 November f. m.
framdeles utvexling af reelt mynt; om Riksgälds
Gontoirets ställning, och inlösen af
dess Credit Sedlar; om Stats-Verkets förhållande
lill Banken; om sättet för bestridande
af de penninge-anslag tili allmänna företag
hvilka Ständerne kunna vid denna Riksdag
finna skäligt besluta, samt hvad som rnöjligert
kan brista i de tillgångar, som kunna
utses till fond för mindre Creditivet; om
Banco-Discontcns Lånerörelse, och de omständigheter
rörande densamma, hvilka ansets
äga sammanhang med allmänna Finance regleringen,
samt rörande Odlings och fastighetslån;
i anledning af väckt fråga omförändrade
vilkor för detaf Rikets Ständer vid sistlidne
Riksdag; bevilljade Låne anslag till Consistorium
i Calmare för uppbyggande af ett
Gymnasii och Skole-hus derstedes, äfvensom
om tillökning i detta anslag, samt angående
Låneunderstöd för Städerne Norrköping och
Borås.
FränStats- Banco-ochLa g-Ut skott en:
Rörande väckte frågor örn enskilde
personers rättighet, att utfärda invisningar
ställde, till betalning af andra enskillde, samt
beskaffenheten af de fordrings-anspråk, som
derigenom uppkomma.
Från B e v i 1 Ini ngs-U t s k o ttc t:
Angående Post-Yerket, i hvad som
betrSffade den si kallade Moderation å tyngre
Den 19 November f, m. 181
bref; rörande sökt eftergift i Bevillningen
för brändskadade Innevånare i Städerne
Norrköping och Borås; samt 0111 sattet för
köstnadernesbestridande tili H. K. H. Kronprinsens
förmälning och verkställde utländska
resa,
Från B e v i 11 n i n g s - |L a g -'s a m t Allmänna
Besvärs och Oeconom i e U tskotten:
Rörande
Fattigvården i Riket, och
Tiggeriers hämmande.
Från B a nc 0 - U t s k 011 e t:
Angåenda uppskof med återbetalning
af ett [ifrån Banco-Diskont Verket år i8i8
a
utgifvel Lån.
F,rån Lag-Utskottet:
Om yrkad befrielse från “bysättai 11g
för Löftesman, som ingått proprie borgen
så länge sjelfva Gäldenären är inom Riket tillgänglig;
och i anledning af väckte frågor om
förändring i Brottmåls Lagstiftningen.
Från Lag- samt Allmänna Besvärs
och O e'c o 110 m i e Utskotten:
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Riksens Ständer, e>m anta
-
i3; Den ig Noraber f. m*
gande af en författning, angående förändri ng
eiler utdömande af WatlenVerk, som genom
uppdämning skadar jorden elier hindra dess
odling; samt rörande frihet till Svedjande A
Skattehemmans ägor, och begagnande af Ma'
steträd och Ekar.
Från Allmänna, Besvärs och Oeconom
i e - U t s k o o 11 e t;
I anledning af föreslagen förändring
uti Ex-,imina för inträde i de Civila Embets
Verken; öfver gjorde förslag lill upphalv,
indeeller ändring af vissa Stadgande uti
Kongl. Majrts förnyade Nådiga Skol-0 rdning
af den 16 December 1820, Samt till Kongl.
Ujipfostrings-Conriteens upplösning; i anledning
af väckte frågor om ett förhättradt Skolväsende
uti Landt-Församiingarne till Barns
fullständigare och tidiga undervisanden uti lä
sa skrifva och räkna; rörande jemnkningi Extra
Rönningen, i hvad som angeck frågan om
denna Roterings förvandling till andra praestationer
; angående understöd af Staten för
Höganäs . Stenkohls-Verk ; oin förändrad reglering
äf Mospitais-Inrättnihgarne i Riket;
och angående inrättning af Porto-Franco
med åtföljande nedeVlags-rätlighet för Öu
Gotthi nd
samt af
« E x|p e d i t i o n s - U t s k o 11 e t:
Förslag till underdånig Skrifvelse lill
Kongl, Majit, angående,, närmare bestäm
-
Den 19 Novermher f. m.
mande, i hvad fall Provincial-Medici besigtningar
ii ro nödvändigt vid uppkommande
tvifvelsmål, huruvida död person vådeligen
omkommit eller icke.
3:o Bifall till nedannämnde Utskotts
Memorial och Utlåtanden , nemligen :
C ö n s t i t u 110 n s Utskottet;
Öm beviljande af ett ytterligare
Vaktmästare - tractamente, alt; beräknas
från och med den f sistlidne F ebni
aril till och med Junii månads slut; rörande
Stats - Utskottets anmärkning mot
dispositionen af Stats-Räntorne för Kongl.
Theatrarnes understöd; angående .Stats Utskottets
'anmärkning mot dispositionen’: af
Tnllfrihetsmedel till Stockholms Innevånares
förseende med groft bröd; i anledning
af Stats-Utskottets anmärkning mot dispositionen
af medel infhitne för exporterad! krut;
i frågan om Stats-Utskottets anmärkning
mot beviljade Lån förs tr itc k n i u ga r af Sallpetérrriedlen;
angående Statr-Ut-skodets anmärkning
vid verksliilde antieipaiioner på
följande års anslag; rörande. Herr C. G,
Treffenberg»'anledning till anmärkning] -emot
Föredraganden af Krigs-Ärendell; angående
Grefve C. F, Morns anledningar Lill anmärk
emot
Stäts-Rådet och Stats-Secreterarlie;
med hemställan om en underdånig artmalan,
i afseende på innehållet af 8 mo
-
iS4
Den 19 November f.m.
mentet 4 §• Tryckfrihets-Fcirordningen
samt rörande en af Grefve C. H. Posse uppgifven
anledning lill anmärkning emot H. E.
Herr Stats Ministern för Utrikes Äränderne.
Constitutions-ocliStats-Uiskottens:
I anledning af gjord Motion örn beredande
af tidigare anstalter till tryckning
af uppgifter öfver hvilande Grundlags -  frågor.
Stats-Ulskottets:
I anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga
Proposition om Stats-Verkets tillstånd och
behof under Riks-Statens Första HufvudTitel
; angående Riks-Statens Andra Huf
vud-Titel, med undantag likväl af irsta,
6:te, 8:de ecb 23:dje Puncterne i Betänkandet;
rörande väckt Motion om Lön-tillÖkning
för de 4 Slats-Secreterarne, med
antagande af det utaf Utskottet föreslagne
sednare Alternatif? angående anslag såväl
till åtskillige byggnader vid Veterinair-In
rättningen i Hufvudstaden, sorn till en årlig
Stat för samma Inrättnings framtida underhåll
; om Löne-anslag å Stat för en DjurLäkare
på Gottland; i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof uti hvad som rörer
Riks
-
Den i 9 November f, m.
i*5
Riks - Statens Tredje Hufvud - Titel ; angående
Saltpetler - gärdens nedsättning
jn. m. ; om inkvarterings - penningars
anslående för Befälet vid Indelta Båtsmans
Compagnierne; i fråga om utbyte af
2:ne Indelningar vid Kongl. Lif Regementet;
om löne-liilökning för i3 Subalterne-Officerare
vid Skånska Dragon-Regementet; 10-  rande Inqvarterings-penningar för VarfsStalerne
vid Floltorne; om förbättring i
aflÖningen för Indelta Armeen , och i synnerhet
Westgöthe Regementes Befäl; angående
inqvarleringen för Wendes Arti Iler iRegemente;
om reglering till förbättring i
Löne-vilkoren för Befätét vid Indelta Arméen
; rörande Indelta Iafauterie-Regementernes
beklädnad; om Riks-Slatens Fjerde
Hufvud-Titel, med undantag af i:sta planeten
af Betänkandet; angående Stats-Regleringen
under Riks-Statens Femte HufvudTitel,
samt i:sta Momentets sednare Alternatif;
rörande anslags-summan till Musikaliska
Academien; 0111 Riks-Statens Sjette
Hufvud-Titel; angående Riks-Statens Sjunde
Hufvud-Titel; 0111 Stats-Regleringen under
Åttonde Hufvud-Titeln, med undantag af
3:dje Puncten ; rörande Nionde iäufvudTitelns
anslags-summa; angående regleringen
af Allmänna Indragnings-Staten, undantagande
ardra Puncten; med öfverlemnande
af de rörande Stats-Regleringen affattade
Betänkandeiij jemte en Tabell öfver
Kidd, o, Ad. Pr»t* 10 BA-fd.- i si
Den 19 November f. rn.
Stals Verket; om Lots och Båk-afgifternes
nedsättning! och deras användande; angående
väckt fråga om tillökning i anslaget för
M 0 de 11 - Kain Frei r en. och Mechaniska Skolan;
i anledning af gjorde Anmärkningar vid Utskottets.
Memorial angående åtskilliga vid
Förslaget till Inkomsternes beräkning förekomne.
frågor; om nedtätlning af en Comité
lill undersökning'*om- beskaffenheten af alla
Hemmans Orient; angående bidrag af Staten
till Pensi<>ns-Cassa-Inrältning för Civile
Ernbcts- och Tjenstemän med de förändringar
Utskottet uti ett sednare Utlåtande
i detta ämne föreslagit; oro lönförhöjuing
för Kronofogdarne och Häradsskrifvarne
i Götheborgs och Bohus Län; örn ökadt
anslag å Stat för Kongl. Bibliotheket;
rörande upplåtelse af den under Gripsholms
Kungs-Ladugärd lydande Lägenheten, Tegellagen
kallad; angående förhöjning af de
så kallade Djekne-penningarne; 0111 Löneanslag
för Lärare i Statshushållnings Vetenskapen,
samt de fria Stats Författningarnes
eri liska Historia; om upphörande af nuvarande
Stånds Klubbar, och inrättande af ery
gemensam Klubb'; i anledning} af väckte
frågor om Kronans Fisken; om sökt utbekommande
af Expectance-iön för Cornetten
Friherre Casimir Sparre; i anledning af
Kronofogden Lindbergs underdåniga ansökning
om Löne anslag för en Expeditions
Fogde; orri uppförande på Indragnings-Staten
af 3:ne Lärare löner vid Skeppsgosse
Kihlan i Carlscrona; om Pensions anslag för.
Dn 19 November f. n>1 187
framlidne Stats-Cornmissarien Widegrcns oförsörjda
duttrar; med förslag till Voterings
Proposition i förstärkta Stats-Utskottet, i {Vägan
om inköp af Astronomiska inslrumenfcer
för Observatorium i Stockholm; rörande
Ulgifterne vid Garnizons-Sjukhus-Byggnaden
i Stockholm; om fastställande af en år •
lig Underhålls-Summa och Enkesäte för 11.
K. II. Kronprinscsau, i händelse II. K. II. Liefve
i Enkoslånd försatt; angående nedsättning’
i Arrendet för Högsta och Lunda hernwall;
0111 ersättning till Öfversten Silfversköld,
för det af honom vid Pomerns afträdande
förlorade aecord m. ni. ; rörande
Wadstena Klosler-kyr ka ; örn ersättning
till innevånarne i Schlesvig och Hollstein
för gjorde lefverancer m. ro,; angående
söndring ifrån Bisp Motala Kungsgård af
den ägorymd , sorn liliij anläggning af Motala
Köping derifrån erfordras; angående
sökt eftergift af bristande arrende för Lotten
N:o 3 under Dahlby Kungsgård; om
upphörande elier nedsättning*af den nya
Koterings - afgiftcn inora Jonköpings och
Elfsborgs Län ; angående ersättning för förlorade
Ängar, ra. ra. vid gränslinien emot
Ryssland; i fråga om ersättning för en
brist i Kongl- Hof-Staliets utfordring; rörande
Lön-tillökning för Ejerdingsraän; angående
Rusthålls - afgifternes vid Skånska
Ca valleri Regementerne utgörande i spannemål;
rörande den så kallade Eckertska
Obligationen å 3,ooo R:dr Hamburger B:co;
om Riksgälds-Verkets tillstånd? oan ersätt
-
lSS
D n 19 N tiv ernber f. rn.
ning för förlorade ägor genom Trollhätte
Slussverks uppdämning; angående Lönfylhiad
till Sloekliolms Schöl - Lärare; om
jenmkning i Rustnings-skyldigheten ; angående
föreslagen indragning af Biskoppsoch
Domprost-lönerne; rörande Ädelfors
Guld-Verk; om de för beklädnaden vid
Nerikes Regemente anslagne Hemmaris-räntor
; angående anslag till reparalions-kostnader
å Kongl. Svea Lif-Gardets Cassern ,
med antagande af det utaf Utskottet föresiagne
sednare Alternatif; i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlåtande,
angående granskningen af TullVerkets
räkenskaper, jemte åtskilige dermed
gemenskap ägande Motioner ; om andrin?
i förvaltningen af Strömsholms och
O 1 »• 1
Kungsöhrs Kungsgårdar; angående förlängning
i Arrendetiden af Strömmingsfisken; i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Utlåtande rörande Numer-Lotteriet; angående
förrättad revision af Post-Verkets
räkenskaper ; om vårkstäild granskning af
Chartae Sigillatas Medels redogörelsen; rörande
Riksgälds Contoirets Vakl-beljenings ansökning,
att få till godo njuta så kallade
Skopenningar; i anledning af verkstäld granskning
af Redogörelsen för de till Veneriska
smittans hämmande anslagne medel; om
Pension för Enkefru Grefvinnan Adlercreutz;
angående sökt befrielse från betalning af
bristande Arrende för Wendlholms Hof
Den ig November f, m, 189
Stall-äng; om förrättad granskning afTullverkets
kenskaper; rörande vackt motion|om ett
årligt arfvode för Öfver-Directeuren Schvartz,
nied a-ntägande af det utaf Utskottet föreslagne
första Alternativ; i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets Utiåianden,
angående Stats regleringen under Riks
Statens Arnd ra och Åttonde Hufvud Titlar;
om fonds anvisande till Pensioner för Stats
Rådets Ledamöter; rörande Roteringen i
Skåne; angående Sala Silfver-Verk; i anledning
af hos Preste - Ståndet gjord anmärkning
vid Utskottets Betänkande rörande
Riks-Statens Fjerde Hufvud Titel ; i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Utlåtande i frågan om sökt prolongation
af Arrendet för Klabböble Laxfiske ; rörande
Pension vid afskedstagande för Jnslitiae
Rådet Blom ; angående Medico Theologiske
Stipendierne med de jemkningar och tillägg
Utskottet uti dess sednare Utlåtande i detta
ämne tillstyrkt; om tiliökt anini Löner
inom Stats-Expeditonerne af Kongl. Mapts
Canzli ; rörande granskningen af Vadstena
Krigsmanshus Cassas Räkenskaper; i anledning
af ytterligare fråga om Städernas
inqvarterings besvär; angående verkstad!
granskning af Allmänna Magazins-Inrätlningens
färvaltning; samt om eftergift och
afskrifning af åtskillige äldre ännu obetaldte
skulder för erhållen undsättnings spannemål
i Vermland.
Den 19 November f. rm
Stats- o c h B e v i 1111 i 11 g s - U t s k o 11 e n s:
Om aflöning för elem, sorn i Städerne
hafva befattning med uppbörden ; angående
redovisning för de tili tryckningen af
j8i5 års Bevillnings-handlingar anslägne medel;
rörande Extra Grufvehjelpen i Stora Kopparbergs
Län; i anledning af väckt fråga om
Krono Ulskyldernes erläggande in natura;
samt nedsättning af BevilJnings-Procenten
å Fastigheter inom Blekinge; samt om Krono
Ulskyldernes liqviderande medelst så kallade
Coupons.
St a t,s - B e v i 11 n i n gs - samt Al 1 mä n n a
B e s v ä rs och O e c o n o m i e- U t s k o 11 e n s :
Oin Krono Ulskyldernes liqviderande
i Spannemål.
Stats- och Ba n co-Uts kottens:
Om. stadgande af en ny prasscriplionslid
i afseende på sådane af f. d. FilialDiscont-Inrättuingarnes
skulder , hvilka icke
inom den förut bestämda prsescriptions tiden
blifvit till erhållande af liqvid anmälde;
i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottens
förut afgifne Utlåt indo rörandle
Handlanderne J. B, Kocks och Jonas Slåhles
hysättning för skulder till Malmö f. d. Discont;
angående ytterligare anslag för Götila—
Canal för innerarande år; i anledning af före
-
Dewig Novem ber f. m.
lommen fråga om Lane biträde af
Allmänna medel för Trollhätte CanalVerk,
samt om upphörande, för framtiden
af åtskilige afgift er för begagnande af
Kronans tillhörigheter, hvilka af Ganal-Bolaget
llittils utgjorts, med antagande af det
utaf Utskotten föreslagne Andra Alternativ;
0111 anslag af Allmänna medel för Södertelje
Canal-Verk; angående Läne-bilräde till understöd
för Kyrko- byggnader uti Kumla,
Halsbergs, Tvings, Herrestads och Jemjö
Församlingar; om Lån af Allmänna medel
lill Interéssenterne uti Höna Koppargrufva i
Wermland; örn Lane biträde till anläggande
af en Hamn uti Wadstena Stad; rörande
Låne-understöd af Allmänna medel för
Hamnbyggnaden i Ystad; om Låne-bidrag
till uppförande af ett nytt Skolhus i Örebro;
i anledning af förekommen fråga om LåneRättuti
Rikets Ständers "Bank för Allmänna
Brandförsäkrings Verket; angående ett Lunebiträde
till fullbordande af nya Bibliotbeks
byggnaden vid Upsala Universitet; samt rörande
väckte frågor om anstalter till understöd
och uppmuntran för Sparbanks- Inrältningarne
i Riket.
Stats Banco- ocb Lag-Utskottens:
Angående förändring i författningarné
om Räntor vid Penninge först* äckningar;
och om vilkoren för inrättandet af enskildte
Banker.
jgs Den 19 No re mijer f. m.
Stats - Banco -samt Allmänna Besvärs
och Oeconomie Utskottens:
I anledning af väckt Motion om Låne-biträde
af Allmänna-medel till befordrande
af AiLetShus-InräUningar.
Stas-ocb Lag Utskottens:
Om särskilde Brotlmåls-Domares tillförordnande,
samt angående väckt fråga
om Hof-Rättens öfver Skåne och Blekinge
ställande på Indragnings-Stat.
Stats- Lag- och O ec o n om ie - Utsk© ttens:
Rörande
förändring i närvarande fångförings-sält
m. m.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomi e-Utskottens:
Om ett Post-Contoirs inrättande vid
Wrigstads Gästgifvare-gård; angående förseglade
anbuds afskaffande eller om en förändrad
ordning för deras öppnande vid Entreprenad
Auctioner; om Fjerdingsmans
aflpnande m. rn.; angående Ladugårdsskötseins
upphjelpande; om biträde afSiats
-
Ver
-
Don i 9 Novc mber f, m.
Verket lill mosspdlingar i Skaraborgs Län;
om uteifvundet af eri så kallad medborgen!
lig Cateclies; angående upprättande af ett
Bolag, lill idkande af bandel p3 Syd - Äjoerica;
om Porto-frihet för Riks-Slån
dens Protocoll och Bihangel dertill vid
innevarande Riksdag; rörande Umeå och
Luleå Städers befrielse ifrån de med Tullkammares
underhållande förknippade afgifler;
rörande våekt fråga om Waaler
och Norrbottens Läns sammanslående HJ1
ett Län ; i anledning af Kong’, .iL-jrls
Nådiga Proposition angående RcccgrdtionSr
Skogarnc; rörande grunderns för inrättandet
af Rikets FörsvarS-Styrka; örn medel
att tillvägabringa en Öfvergång af de mera
bildade Folk - CL.sserne lil! ds Productiva;
angående väckt fråga om upphörande
af Krigs-Acndemien m. ra, ; om
åter lägga tide af Herjeådalen t lil Gefleborgs,
och af Jemtland till Wester-Norrlands Län;
rörande flere väckte Motioner om PöstContoirs
inrättande; om nedsättning i Beklädnads-bidraget
vid Indelta in fan leri et;
om utvägars vidtagande sill CGiriraunicttioiis,
öppnande med Gellivare Jernmaimsherg. uti
Luleå Lappmark; i anledning af. vSekte
Motioner, dels om upphörande; af Passevdlanoe-afgiflen,
dels om nedästlning deri ;
angående yrkad lindring i Rustnings-skyldiglieten
uti Södra delen af Bohus Län;
i anledning af vackt fråga om rättighet för
Kidd. o, Ad. Prot. 10 B. 2. Afd. 25
Den ig November f. m.
vederbörande, att med penningar gälda
Dagsverken tili Kungsgårdar; samt om nya
grunders bestämmande lör Roteringen i
Upland.
B e v i 11 n i n g s - U t s k o 11 e t»:
Angående grunderne för värdering å
jord på landet, Hus i Städerne samt Jernbruken;
rörande Post-verket och de deraf
inflytande medel, med undanlag af fråga»
om den så kallade moderation å tyngre
bref ; i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Utlåtande om en utvidgad
fribrefsralt för Städernes Magistrater, med
^intagande af det utaf Utskottet framställde
ristaAlternativ; med förslag till Voterings-Propositianer
i afseende på Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, rörande grunderne för den
blifvande Bevillningen; med förslag till Voterings-Proposilion,
i frågan angående en
utvidgad Fribrefsrätt för Städernes Magistrater;
om en enda Taxerings-föirättning emellan
h varje*Riksdag; angående den af1'StäderneutgåendeSalu-Accisen
och dess upphörande;
i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, rörande de genom Stora
Sjö Tullen inflytande Bevillnings-medel, med
antagande af det i 5:te puncten föreslagne
Alternalif, att Tullmedlen böra till Riksgälds-Cönloiret
afleninas, hvarifrån de ! sedan
efter behpf kunna tili Siats-Verket au
-
Den 19 Nombet f. rn‘
m
ördin**; samt med förslag till Voteringsproposition
om sättet för kostnadernes bestridande
till II. K. II. Kron-Prinsens förmälning
och verkställde Utrikes resa.
Bevillnings- och Lag-Utskottens:
Angående yrkad nedsättning uti nu
stadgade höter för försummelse att anmäla
sig vid Mantals-skrifning, och att sättet
för Besvärs anförande öfver Konungens Befallningshafvandes
Utslag angående sådaue
böter mätte bestämmas, dervid Preste-Ståndet
antagit det af Utskotten framställde
Alternativ, enligt hvilket ifrågavarande
Böter skulle bibehållas till 2 R:dr.
B e v i 11 n i n g s - samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottens:
Rörande tillåtelse för vissa Strandsittare
inom Malmöhus-Län, att föra varor
emellan inrikes orter och Danska Kusten;
samt om nedsättning i T ullen å utgående
Tjära och Beck.
[B a n c o - U t s k o 11 e
Angående några anordningar af de
medel, som under benämning : Herrar Banco
- Fulimagtiges Dispositions-Räkning N:o
2 finnes i Banken för tillfälliga behof af
sattc:
rörande en och annan fråga i afse
-
I
i$6 D p n i 9 "N o v ernber* f, m
ende
på»Bankens odlings-lån; i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
i sistnämnde ämne; om skedd inhibition
af den mot Rådmannen i Carlstad
Kellander anställde Lagsökning; angående
ilen för Bankens rakning verkställde påbyggnad
A dess så kallade Årchivi-hus m. m;
om decharge för Herrar Baneo-fuilmägtige i afseende
på deras efter sista Riksdag öfver Banco-Verket
förda Styrelse; i fråga om de för
inlösen af fÖrslilne smärre Banco-Sedlar antagne
grunder; angående förhöjning uti en
Andre Kamrerarf-n uti Lane Banken från äldre
tider tillagd Gratiflcalion ; rörande Trycknings
kostnaden för de fyra Tabeller öfver
-t
Banco-Ver ket* ställning från och med Ar
177B lill och med Ar 1822, hvilka åtföljt
Banco-Utskotte.ts Memorial N:o i5; samt i
anledning af förrättad Revision öfver f. d.
Riks-Discont Verkets Utredning och Räkenskaper
för år 1822,
Lag-Utskottets;
Angående förändrad prasscriptions -  tid för kronan, i afseende på Anmärknings
kraf emot särskilde Personer och Redogörare
; i anledning af Kongl. Majrt Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående tiden
för bevakande af mål som i Hof-Rätten öfver
Skåne och Blekinge göras anhängige, eller
derifrån till Kongl. Majrt i underdånighet
fullföljas; 0111 yrkad ändring af 5 §. uti
4© Cap. Missgernings Balken; rörande mil
-
D e rTig November f. m.
197
dring i straffel för Vaktkarl, som af försummelse
eller vanjömo släpper Fänge lös; oih
förklaring af 4° Gap. 3 §. och /\2 Gap. 1 §.
Missgärnings Balken; angående Riksens Stan- *
ders Justities Ombudsmans Embels Berättelse
för den sedan sista Riksdag fotflutne tid;
om jordägares rättighet till Arrendators
afhysande, när Arrende Contract ej uppfylles;
om föreslagen ändring i g Cap, Utsöknings
Balken, oell 20 Cap. Rättegångs
IBakken; angående yrkad ändring dels uti
Kongl. Brefvet den 6 Maji J7G7, dels uti
Kongl. Förordningen den 3i Julli i8i5;
om yrkad företrädes-rält för Jordägare
lill betalning af Brukares lösa egendom; i
fråga, huruvida Löftesman hör erhålla särskild
uppsägelse, när Gäldenär uti Skuldebrefvet
förbehållit viss uppsägelsetid ; om
behörig Domstol för upptagande af åtal emot
Hof-Rätter m. m. angående utmätte fastigheters
försäljande endast i uppslag; rörande
åtskillige föreslagne Lagförändringor;
i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Utlåtande angående påskyndande
af Lag-Comite^ns arbete och granskning
deraf; om förändring i Straff-Lagarne; rörande
förklaring öfver 5 §. uti a5 Cap. Rätte*
gångs-Balken, samt 4 §• i 3 Cap. Misgärnings-Balken
; i anledning af återrernisser
utaf Utskottets Betänkanden ; om förrymd
makas rättighet att träda i nytt gifte; öfver
väckt motion om Lagmans Rätternes afskaffiande;
angående yrkad ändring uti 21 Cap,
3 och 4 § §• Rättegångs-Balken; och om än
-
lgS Den 19 November f, rfi,
elfing ocli undantag i Allmänna Lagar oell
Författningar till betryggande af Banco-Verkets
säkerhet; samt angående bestämdt stad
tande
burn, i sådané fall, då en å Bankens
uction försåld fastighet inropas af förre
ägaren , vid liqviden bör förhållas.
Lag- samt Allmänna B es v ä r s 0 c,h
Oeconomie Utskottens:
I anledning af väckte frågor om öfverseende
och förbättring af Rikets Oeeonomiska
och Politie författningar, samt om Landshöfdingarnes
rätt att utfärda Yites förbud, med
undantag af3:dje punkten i Betänkandet rörande
underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
om upphäfvande af Förbudet den 3o November
1820 emot bildande af så kallade TalareSällskap,
hvilken af Ståndet förkastades; öfver
föreslagne utvägar, att förekomma lösa men
arbetsföra Personers kringstrykande och bettlande
i skyggd af de Pass, som i ett eller
annat lagligt hänseende, samt i stod af gällande
författningar, kunnat för dem blifva
utfärdade; angående yrkadt förbud för Öfver
och UnderBefäl vid de indelte Cavallerie
Regementerne att anskaffa och insätta
Rustnings-hästar; rörande Mått, Mål och Vigt,
hvarvid Preste-Ståndet tillika antagit de ändringar
och tillägg Utskottens sednare Betänkande
i detta ämne innehåller; om mätningssättet
af Hö och Iiol; i fråga om Sjö
-
Den 19 November f, m.
199
Lagens öfverseende m.m.; samt angående
Edsformulairers granskning och rättande.
Allmänna, Besvärs och OeconomicUtskottets:
Med
hemställan, det mätte Stats-Utskoltets
redan afgifne Utlåtande, angående
upprältlnUlande af Höganäs Stenkols verk få
hvila, intill dess Oeconomie-Ulskottet hinner
sitt yttrande i ämnet aflåta; om förändring
i allmänna skjutsnings-anstalterue,
Postvagnars inrättande och Skjultslegans nedsättning;
i fråga om sättet och tiden för
Hammarskats jernets utgörande; om yrkad vidsträcktare
frihet i anseende till Tackjerns
tillverkningen och Tackjernshsndeln; angående
yrkad likhet i rättigheten till nya Smidens
anläggande så i Södra som ijNorra Orterni;
i frågan om yrkad rättighet tillutvidgande af
Stångjerns och Amnes Smidet i Riket; om
ett noggrannare fullgörande af de med Bergsmanshemmans
besittning förenade skyldighe
ter; angående befrielse för Bergs Sexman,
att deltaga i skjuttsnings besväret; i anledning
af vackt fråga om förbud emot införsel
af Danska hästar; rörande väckt fråga om
Passe,volance afgiften och Beklädnadssättet
vid Kongl.. Westgötha Regemente; i afseende
på upprättandet af Debetsedlar, och meddelandet
,af förbud för Häradsskrifvare att
fordra betalning för Åbo förändringars anteckuantlc*
i Joyde Bolen, samt g vula och
Den 19 November f. m.
bräcklige Personers uteslutaude ur Mantals
längden; angående fÖreslagne utvägar och
yrkade åtgärder att, till förekommande af
floden, öfversvämningar m. m. bibehålla
Sjön Wenern vid en gifven medelhöjd ; om
förbud mot införsel af utländsk Humla;
rörande Prestegårds byggnadsskyldighetens
utgörande, der Stad och Land innefatta en
Församling; om Tross- och Munderings-Persedlars
transporterande; angående rättighet
för Extra Roteringsskyldige, att anställa legning
inom Bevärings-åldern ; i fråga om nödvändigheten
af krönta Kolskrindor och angående
Kolmätare, med de tillägg Utskottets
sednare Utlåtande i detta ämne innehåller;
om inköp för Statens räkning af
Canzli-Rådet Schoerbings afhandling rörande
Skogshushålningen; om ändring af Terminerne
för Ilösimarknadorne i Upsala och
NorrTclje; i frågan om Upphörande af de
Sjö- och Stapel Städerne beviljade afgifter
för Fartyg, som besöka Köpingar och Landthamnar.
samt der intaga laster; angående
förtydligande af 46 §• uti Kongl. Skogs Ordningen
af den r Augusti i8o5; i anledning
af väckt fråga om afskaSande af böter för
tillträdande Rusthållares underlåtenhet, att
inom föreskrifven lid erlägga de till Wadstena
Krigsmnnsbus-Cassa fastställde -afgifter;
om rättighet för ägare af enstaka hemman
i allmänhet, att till andre personer under
full äganderätt, upplåta en viss del af
hem
-
Ren ig Novérab fer f. ».
hemmanets ägorymd; öra upphäfvande af
stadgandet rörande uteslutande användande
af Ekbark vid de så kallade Éhgelskä Ea‘der-GarfVerierhe;
saint i anledning af yrkad
Varlighet, att Vid skattlagdt husbehofs eller
lego såg-qvarnar få försäga så stört antal
•stöckår sorn liäldst.
fe ,'xReditioiis-U tskottetss
Med hemställan om aflöning för arné
fextra-Ordinarie Canzlister, att Utgå fråh
den i sistlidite Julii; i fråga oiti expedieVåndet
af Riksens Ständers beslut-, Vörahdö
skyldigheten att in natura lefverera hö
'och halm till Kongl. llof-S tallet; saint röVandé
yrkad förändring i Utskottets förslag
till underdånig skrifvelse , angående lindring
i K rönö brefbäviiigs-skyldighéteh.
%:o Godkäniiätade af hédahhämndé
feonstitutions-Utskottets förslag till ändringar
i Grundlag arne-, för alt vid nästa Riksdag
behandlas, enligt 56 §. Regerings-Forinen
, nemligen : till en rättelse uti inléd--  ningen till nu gällande Tryckfrihets FöV^
ordning; till étt tillägg i j5 Riksdags^
Ordningen; tili en jemnkäd ny rédåctioh
3j §. llegerings-Förmen; till ett hytt Moment
Vid slute t a f 68 §. Reger i 11 gs-Fo r mön;
till ett tillägg i i 5 §. Riksdägs-OrdiVingen j
iRidd, o« Ad. ferot. io Ö, i, ÅftE
• 5
Den 19 .Nore»iber f. m.
till ändring i g3 §. Riksdags-Ordningcn i
lill upphäfvande af ett tillägg i 6 Momentet
1 ■§. Tryckfrihets-Förordningea ; lill ändring
i 4 00‘t .5 Momenten i4 §. Riksdagsordningen;
till eLt 6;tc Moment i sistmimnde
§. ; och till ett yrde Moment i samma
samt deraf härflytande smärre ändringar
i Riksdags-Ordningens ip, 19 och 2.2
5.*o I n s tä m nt ande uti Högd of!. B i <1—
derskapets och Adelns' fattade beslut, det
lior de Expeditions - Utskottet anmodas att
uppsätta en underdånig Skrifvelse till Kongl*
Majit med anmälan, att Högsta Domstolens
samtlige Ledamöter blifvit i deras vigtig;*
kall bibehåll lie ; och uti "Wällöf!, BorgareStåndets
beslut, vid prÖfningen af den fores!
agn c nya författningen om mått, mål och
vigt, att tiden , då det nya förslaget må sättas i
verket, bor förlängas till den i Jan. 1826.
6:0 Åfslag å nedannämde Utskotts
Betänkande» , nämligen: Stats Uts kotte
tö, rörande grunders bestämmande för
Peiisioner åt dem , som innehaft Hof Stats
Sysslor; L a g - U t s k o 11 e t s : angående gjorde
Motioner derom , att Gäldenär måtte vara
pligtig sin skuld med arbete aftjena ; och
i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets-Betänkande rörande yrkädt antagande
af Lag- fiomitéens Förslag till Rät
-
Dn ig November F. m
-
263
tegångs-Balk, samt om offentelighet vid Domstolar
och Pblicc-kamrar,
Å11 m ä 11 na B e s v ä rso c h O e c on o m i e -U lskottets:
I
fråga om skylldighet för Lappske
Nybyggares Söner , att ingå i Allmänna Beväringen;
i anledning af återremiss af Utskottets
Utlåtande rörande i frågaställd skyldighet
för Pastorer, att årligen till vederBörande
Lands - Contoir och Consistorium
insända Utdrag af Kyrko-Bö.ekerne öfver
födde och döde personer; angående föreslagne
förändringar i Kongl. Förordningen
den 26 Februari! 1817 om Sockne Stämmor
oell Kyrkö-Råd; i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets Utlåtande i
sistberörde ämne; angående Krono Tionde
Spannemålens utgörande till Stockholms och
Malmö Barnhus; om förändring i skylldigheten
alt utgöra Afrads och Krono-Tioinle
Spannemål samt andra på hemmanen indelta
räntor; tillika med de Utlåtanden Utskottet,
i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets Bctänkanden i sistnämde tvänne
frågor j afgifvit,
7:0 Vägran att instämma uti Vällofl.
Borgare-Ståndets beslut om förlängning af
tiden till missnöjes anmälande emot HofRätts-Dom
från Åtta till Tjugu dagar; samt
uti Hedervärda Bonde-Ståndets återremiss
Ren ig November m.
af Stats- c# b, mc o-TJ ts ko fc t e n s lill ätande
prn
ny Prascripkionstid, i afseende på sådape
£ d- filial D! .center nes, skuilder,, hvilka in.-?,
om dcit förut bestämda. Prreserijjtions tiden,
blifvit lili erhållande af iiquid anmäidte-,
8:0 Anmodan till Expeditions - Utslottet,
att inkomma med Förslag till CouXtituforiai:
för Tillförordnade Landshöf dalgen
m. m. Casper Ehrenborg, att varg Riksens
Ständers Justitia?- Ombudsman.; för
Förste Expeditions S.eerele reren , Härgds,-  hofdinge» Joban Gabriel Richert, att vara
Riksens Ständers Justitia Ombudsmans Sup-,
pleant; samt för de till Tryckfrihetens vård
af Riksens Ständers Electorer utsedde Co-,
miterade; och till samtelige Utskotten, af t
i öfverensstämmelse med hvad ExpeditionsUtskottets
Utlåtande af den 3 sistlidne Ju-,
ni i innehåller,, hvar för sig oföTdröjeligen
Upprätta och tili Riks - Stånden ingifva.
"Ristor på de BJål;, sorn af Utskotten
hittills blifvit handlagde, och fordrat
åtgärd genova Expeditions-Utskottet, samt
seder iper a, hvad de återstående malen
angår, för hvarje vecka intill Riksdagens,
slut med dylika Listors, upprättande och insändande
fortfara.
9:0, Inb jud nin g till de öfrige RiksStånden
, att mod Preste-Ståndet sig förena uti
anmodan till Constitutions-Utskottet, att föreslå
och till Riksens Ständer inkomma med
Ott sådanf tillägg i «4 §> af Justitia: Om--
Dfn 19 November f. m,
hudsmannens Instiugtion, alt hail vid hvarje
Riksdags början till Riksens Ständers
Constitutions Utskott matte inlem oa, jemte
de öfver dess Embets förrättningar sedan
sista Riksdag hällne Diarier, äfven dess Erak»ets
Berättelser, för att af Utskottet granskas,
med undantag af^det sorn hörer tili
Utskottets handläggning ; samt att instämma
uti Préste-Ståtidets Beslut alt utdelning
inom Riks-Stånden af Lag- och OeconomieUtsko,
ttens frän Trycket utkomne Utlåtanden,
angående Näringsfriheten, borde, så fort
möjligt är», ske, samt ätt utgiften för tryckningen
skulle b,estridas af de till Riksdagskostn,
aderne a.nslagiie medel.
inro, Ber o ende vid de öfrige d:ne RiksStåndens
beslut i anledning af S t a t s B a ne o
samt AUmännaBesyärs och Oe c o norn
i eU Iskottens Utlåtande rörande gr undernes
bestämmande för ett Stats-hushållnings System;
Lag - Utskottets angående yrkad
befrielse för Förmyndare från skyldigheten,,
att hvart tredje år tillöka Myndlingens A> fs(iapital
med den under tiden upplupna Ränta;
och om förändring i straffet för Hållkarl,
sorn fordrar drickspenningar eller nied
otidighet bemöter resande; samt Allm än -  na Besvärs och OecqnomierUtskot-.
tets i fråga om särskilda Markegångars bestämmande
för Öfra och Nedra Dalarne.
ii:o Läggande till Handlingar-s
ne af nedaunämde XRskoits Memorial qoR
Ben ig November f. m.
Utlåtanden, nemligen: Gon s ti tutio ns
U
tsk o t tets, in nela! tande Svar A Stats Utskottets
anmärkning, rörande Mindre Creditivets
Disposition för Militaira Utgifter;
Stats - Utskottets: angående Riksens
Ständers olika beslut i frågan om understöd
för Hamnbyggnaden i Jönköping; samt i
anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Retänkanden: om ifrågastäUd lösen
till Skatte af Järkö Höhne; rörande föreslagen
Pension för framlidne Riks-Radet Grefve
Liljencrantz’.* Dotter, Friherrinnan Tornerhjelm;
angående Riks - Statens Femte
Hufvud - Titel; om reglering af AR*
maima Indragnings-Sta len; i fråga om Lönetiilökning
för i o Subaltern Officerare vid
Skånska Dragon Regementet; angående uppgift
öfver hvad Staten påkostat Götila Canal;
om Löneförbättring för de fyra StatsSecrelerarne;
rörande den i Hufvudstaden
aniagde Yeterinair-Inrättningen; och angående
Sta tens- Ordinarie Räntors utgörande i Skåne,
Blekinge och Bohus Län ; F ö r s t ä r k t a Sta tsU
esko t tets: angående grunderne för den
blifvande Bevillningen ; om utvidgad Frill
refs rät t för Släde nies Magistrater; och rörande
anslag till inköp af Astronomiska Instrumentm’
för Observatorium i Stochkolm;
Stats- och Banco-Ulskottens, i anledning
af Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition
rörande Inrättningen af ett HandelsLåne-Contoir
i Götheborg; Be vi lin in gsUtskottets,
angående afkertnings-längdernes
öfver Krcno-Utskylderne ingifvande tifl
D en 19 November f, m.
Harads-RäUcrne ; samt rörande en föreslagen
ny method lill Beviliningens utgöra 11 de oell
fördelning m. m.; Banco-Utskotlets,
i anledning nf ålerremisser utaf Utskottets
Betänkanden 'örn Bankens Låne-biträde lili
Skara Consistorium ; oell rörande förlängning
uti liden för åtérlösen af i Banken
pantsätt Guld och Silfver; Lag-Utskottets,
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut afgifne Betänkande!!, rörande
yrkadi närmare bestämmande, i hvilka
fall Provincial MedierBesiglningar äro nödvändige
vid uppkommande tvifvelsmål, huruvida
död person;- vådéligen omkommit,
eller icke; angående förändradt sätt för
författningars uppläsande i Kyrkorne; om
yrkad skärpning af Lagarne rörande tjenstledighet
för Domare ; i fråga om ändring i
So.vie Capillet Rättegångs Balken ; angående
rättighet för en hvar, alt, utur behof
af allmän åklagare, utföra talan, emot Domare
för Einbetsfel; om Testamentens bevittnande
oell bevakning; rörande ålskiliige
föreslagne Lag-förändringar, till minskande
af kostnader och besvär för Rättsökande
vid Rättegångars utförande; cm
yrkad skyldighet för Konungens Befallningshafvande,
att genom Promotorial befordra
enskiJtes Lagsöknings-Ärender , då Gäldehärerne
vistas i andra'Län; angående föreslagen
ändring i 5 §. af !\0 Gap. Missgernings
Balken ; samt rörande yrkade förändringar
uti g Cap. Utsöknings- Balken
och 25 Cap. fiäliegångs-Jöulken : A11 manna
so8 Den 19 November f. m
bes väts-och Öeconomié-Ut slottets
förnyade Ullåtaiidén : angående sättet att
teglera Marknads-Fderne; rötande Frälsebondes
befrielse från Fjerdittgs*-ftiäh« befattningens
bestridande; örn skyldigheten
ätt in natura lefverera hö och balin till
Kongl. Hof-Stallet 1 Stockholm ; Och i fråga
om yrkad befrielse för Gottlands hemmansägare
, att in natura aflemna Skatte-tjära.
Krån V ä 1 lofi i g e Borgate-Stån det i
Ä.f den i, '2, 5, n, iö, i i, i2, i4>
19, 2 2 och 29 Julii,, samt den i , å, 4>
6, t i, .4, 18, äo> 2"5, 27 och 3© Augusti
innevarande år , innehållande i
k:o Remisser till
C 0 n s t i t u t i 0 n s - U t s k o 11 e t
Af Kongl. Måjrts Nådiga Proposition
Om upphörande af Konungens tvänne röster
Uti flogsta Domstolett.
§ ta ts-Uts kö ttet
Af Herr M. Bagges Motion tom Pension
åt Riksens Ständers f. d. Justitia»-  Gmbudsman, Friherre Mannerheim •, tillika
med
Den iq November F. m, §c9
med livad flere Ledamöter 1 anledning
deraf anfort.
St a t s - Banco - samt Allmänna Besvärs
och Oeco no m 1 e-Uts ko t ten :
Af Kongl. Maj:Is Nådiga Skrifvelse
angående utomordentligt anslag lill uppköp
af Spannemål för att, i händelse
af allmännare missväxt» förekomma hvist
och hungersnöd»
Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomi e-Utskotlen!
Af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse om
inrättande af eli allmänt Arbets- och Corréctions-Hus
i Hufvudstadens samt anslag af
Löner och Affvoden för Fångpredikant»!
och Vakt-Betjenle.
Bance-Utskottet:
Af Herr M. Bagges anförande angående
anmodan till samma Utskott, att pröfva
Herr Bagges Motion om nedsättning af rastan
för Uddevalla stads Län»
Lag-Utskottet:
Af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse om ytterligare
anstalt till förekommande af fångars
Kidd, o, Ad, Prof. lo B. ä« Afd,
Den 15 N® vem ber f. m.
flykt; af Kongl. Majrts Nådiga Proposition med ■
förslag till författning om fast egendoms försäljning
å Lotteri; och om npphäfVande af 8
uti i ra Gap. Utsöknings Balken, samt ändring
af 2 § i 45 Cap. Missgärnings Balken och
öfverskriften till samina Capitel och Eaik;
af Banco-Ulskottels Memorial, i anledning
af Bankens Fiscals-Embeles framställning,
att Banken mätte i allmänhet blifva befriad
från skyldigheten att 1 Concurser och års
Proclama bevaka sina mot lös pant ägande
fordringar, jemte de dervid hos Ståndet
gjorda anmärkningar; samt af sistnämde Utskotts
Memorial rörande Bankens äfventyr
genuin omöjligheten att fä upplyst, huruvida
dess Låntagare mot inteckning i läst egeudom
äro fria från Förmynderskap eller
förvaltning af andra förmånsrätt ägande
medel.
2:0 Återremisser af från nedannämde
Utskott inkomne Betänkande^
Från Cortsti tutio 11 s Utskottet:
Med förslag till ett nytt 'prde momentet
i 14 §. Riksdags-Ordningen samt deraf
Mrflytande smärre ändringar i dess i^rde,
icpde och 22:dra §§.
Från S t a s - U t s k o 11 e t:
Om anslag för Vetinair Inrättningen
i HufvudStaden; om tillökning i Lönerne
Den 19 November f, tk.
för de Fyra Stats-Secreterarne; angående
Statsregleringen, i hrad den angår Riks Statens
Andra Hufvud Titel, nemligen mdra,
i6:de, iprde, aorde och 23:dje Puncterne af
Utlåtandet; om Stats-Verkets tillstånd och
Behof, i hvad sorn rörer Riks-Statens Tredje
Hufvud Titel; i anledning af gjorde Motioner
dels om Lots- och Båk-algifternes nedsättning
dels om deras användande; om räntornes
utgörande för några Thorshälla Stad
upplåtne Hemman; i anledning al Kongl.
Majrts Nådiga Proposition om Pension till
i. d. Landshöfdingen Hans Jästa; ifråga om
söndring från Bisp Motala Kungsgård af er~
forderlig mark till Motala Köpings anläggande;
om Pension för Directeuren Löfving;
om Garnisons Sjukhusbyggnaden uti
Stockholm; om Landshöfdinge Residence-huset
i Hernösand; om ersättning för förlorade
ängar m. m. vid gränslinien mot Ryssland;
rörande ränta för fordringar hos Kronan, enligt
General Krigs Kommissariatets vid f. d.
Armeen emöt Norrige utställda fordringsbevis;
i frågan om understöd af Staten för Höganäs
Stenkols-Yerk; angående Roteringen
i Skåne ; om grunders bestämmande för
Pensioner åt dem, som innehaft Hof-StatsSysplor;
rörande anstånd med betalning
för undsättnings - spannmål för Allmänna
Magazins-Inrättningen ; och om den vid innevarande
Riksdag verkställde granskning
af nämnde Inrättnings förvaltning.
»it Öe-n 19 November f., ra..
Från S t a t s - o c b B e v i U n i n g s - U t s k o tten:
I
anledning af väckte Motioner om
aflöning för deni, sorn nied uppbörden i
Städerrre hafva befattning; och angående
Fxtra Grufve-hjelpen i Stora Kopparbergs
X^än.
Från Stats-oeh Dan c q-Utskotten ;
I anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga
Skrifvelse angående de af eri i Nåder tillförordnad
Comité utarbetade underdåniga
Betänkande!! örn reglering af Rikets penninge-verk
, tillika med de i öfrigt till Utskottens
samfälda behandling remitterade
Memorial och yttranden rörande enahanda
ämne; om Bankens närvarande ställning,
samt bestämmande af förhållandet emellan
Bankens Sedlar och Silfver-mynt; om uppköp
och inväxling af myntbåra metaller ,
samt framdeles utväxjing af reelt mynt;
angående Riksgälds-Conioirets ställning, och
inlösen af dess Credit-Sediar; om SlatsVerkets
förhållande till Banken ; om BanCO-Discontens
Låne-rörelse och de omständigheter
rörande densamma, hvilka ansetts
äga sammanhang med allmänna Finance^
Begleringen; om Bankens utlåningar å Guld
och Silfver, metaller eller andra varor;
om Fastighets och Qdlings-lån; ^ngående
Credit - anslagen för Jern-Conteiret och
Den 19 November f. m. s 13
Manufactur-Disconten; i fråga om låne-biträde
af Allmänna medel för Trollhätte
Canal-'Verk 111, m.; angående ytterligare
anslag för fullbordandet af Götha Canal ;
om anslag för Södertelje Canal-Verk; rörande
låne-understöd för Städerne Norrköping
och Borås:; i anledning af väckte
frågor om understöd och uppmuntran för
Spar-Bariks inrältningarne ; samt om Jånerält
i Rikets Ständers Bank för Allmänna
Brandförsäkrings-Verket.
Från Stats-Banco- och Lag-Utskotten:
Om
enskilde personers rättighet att
utfärda Invisningar,
FrånStats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie - Utskotten ;
Om biträde af Staten till moss-odlingar
i Skaraborgs Län; och angående Hospitals-Inrättningarne
i Riket.
Från Bevillnings-Ulskottet:
Om de genom Stora Sjö-Tullen inflytande
Bevillnings - medel; om grunderlie
för värderingar å Jord på landet, Hus
i Städerne samt Jera-bruken; och angående
väckt fråga om upphörande af den utaf Slä»
derne utgående Saiu-accisen.
21'4
Den ig November f. m*
Från Bevillnings- Lag- samt A lini
än xi a Besvärsocix Oeconomie Utskotten:
' ‘
Rörande Fattigvården.
Fr ån Lag-Utskottet:
Om yrkad ändring uti Kongl. Förordningen
den Augusti j813 emot fylleri
oell dryckenskap samt den 20 December
jÖiSihvad denna sednare angår laga Domstol
för åtal emot oloflig Bränvi-is försäljning;
öfver väckte frågor, alt Gäldenär bör
vara pligtig sin skuld med arbete aftjena ;
om yrkad ändring i 4° Cap. 5 §. Missgärnings
Balken ; angående föreslagen ändring
i C) Cap. Utsöknings Balken och a5 Cap.
Rättegångs Balken.; samt i anledning af väckte
frågor om förändringar i Brottmåls Lagstiftningen.
O %
Från Lag- samt Allmänna B e s v ä rs
och Oec0nomie-Utsk0tten:
I frågan om en författning angående
förändring eller utdömande af Vatten-Verk
som genom uppdämning skada jorn elier
hindra dess odling ; och om Sjö*Lagens öfverseende
m. m.
Den ig November f, to, S15
Från Allmänna Besvärs och Oeconom
i e Utskottet:
I fråga om förhud mot införsel af
Danske hästar; om Tackjernstillvärkningen
och Tackjernshandeln; om rättigheter tili
nja Smidens anläggning så i Södra som
Norra or ler ne; om Stångjerns ooli Amnes
smidet i Riket; om jemkning i Extra
Roteringen m. m. ; 1 fråga om Rotehållares
skyldighet, att transportera Tross och
Munderings persedlar till Mötes platserne;
angående understöd af Staten'för Höganäs
Stenkols-Verk ; om förtydligande af /fi §•
uti Kongl. Förordningen den i Augusti 1800
angående skogar ne i Riket; i frågan örn
rättighet för ägare af enstaka Hemman , att
till andre personer underfull ägande räll upplåta
en vissdel a fe Hemmanets ägorymd; samt
om upphäfvandé af Stadgandet rörande uteslutande
användande af Ekebark vid Engelska
Garfverierne.
3:o Bifall till nedniinåmde Utskotts
Memorial och Utlåtande, nemligen:
Constitutio n s-Utskottets:
Om Tractamente för en Vaktmästare
och med hemställning om en underdånig
anmälan, i afseende på innehållet af 8 Morn.
4 §. Tryckfrihets Förordningen.
m
*i6
jDen 19 November, f, m*
Constitutions och S t a ts-U t s k 0 tte lis!
Om beredande af tidigare anstalter
till tryckning af uppgifter öfver hvilande
Grundlagsfrågor.
S t a t s - U ts kottets!
Om Medico Theologiska Stipendierne;
angående Saltpetergärden ; om äskade Inqvarteringspenningar
för Befälet vid Indeite
Båtsmans Cojnpagnierne; i frågan om utbyte
af Tvänne Indelningar vid Lif-Rege* v
mentet; om föreslagen Löntillökning för i3
Subaltern-Offieerare vid Skånska Dragon-Regementet
; om yrkade Inqvurleringspenningar
tili Warfs Staterne vid Örlogs-Floltan
samt Arme'eils Flottas Escadrer ; angående
vackt motion om förbättrad aflöning för
Indelta Årmeens Befäl , och i synnerhet
vid Vestgötha Regemente; om reglering af
Lönevilkoren för Befälet vid Indelta Armeen
; angående indelta Infanteri-Regementernes
Beklädnad ; om yrkadt Löne anslag
å Stat för en Djur-Läkare på Gottland; angående
Stats Verkets tillstånd och behof under
Riks-Stalens Första Hufvud-Titel ; om
Statsregleringen i hvad deli angår Riks-Statens
Andra Hnfvud-Titel, med undantag af
a.*dra i6:de t gide ao:de och a3:je Punkter
-
tiis
Den 19 November f, rn,
ne af Utlåtandet; om Statsregleringen un -  der Riks-Statens Tredje Hufvud-Titei; om
Stats-Vérkets tillstånd och behof under Fjerde
Hufvud Titeln ; angående Stats regleringen
under Femte IIufvud-Titeln med antagande
af det utaf Utskottet föreslagne sednare Alternativ
; i frågan om anslaget för Musikaliska
Academien ; rörande Stats-Verkets tillstånd
och behof under Riks-Statens Sjette HufvudTitei
; om Stats regleringen under RiksStatens
Sjunde, Åttonde och Nionde HufvudTitlar;
om Allmänna Indragnings Staten ;med
öfverlämnande af de rörande Statsregleringen
affattade Betänkande!! jemte en Tabell öfver
Stats-Verket; angående bidrag af Staten lili
Pensions Cassa-Inrättning för Cerile Embets
och Tjenstemän, med det tillägg Utskottets
sednare Utlåtande i detta ämne innehåller
; örn anslaget för modell kammaren
och Mekaniska Skolan; angående föreslaget
inköp af framlidne Professor Acharii
efterlämnade Ört- och Lafsamling; rörandte
tillämpningen af Författningen om 70 årige
Embets och Tjenstemäns rättighet, att behålla
Lönen vid afskedstagande! ; om LandsKamereraren,
Kammar-Rätts Rådet Ekelunds
Pensions-rätt; angående Härads-Skrifvaren
Santessons Pension; om Häradshöfdingars
Pensionsrätt; rörande flere Landshöfdingars
underdåniga ansökning om deras Pensionsrätt;
om föreslagen nedsättning afen Comité
till undersökning om beskaffenheten af
Ridd. o, Ad/Prot. ao B, a. Afd. *8
Dpc i g November f. m,
alla hemmans onera; rörande vackt fråga
örn förändring af Andrarums Aiun-Yerks
rätt tili inköp af Skogseffecter m. m.; örn ersättning
till handlanden Tausen för aflrädt
Arrende af Uranienborgs Kungs-Ladugård;
i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Utlåtande om rättighet för Bergsmän,
att lösa Kronans persedel och Tionde
Jern; om sökt Löneförhöjning för KronoFogdarne’oeh
Harads-Ski ifvarue i Götheborgs
och Bohus Län; angående uplåteKe af en
under Gripsholms Kongs-Ladugård lyd mule
Lägenhet, kallad Tegel hagon; om yrkad förhöjning
af Djeknepenningarne; rörande vackt
fråga om Löneanslag för Lärare i Statshushållnings
Vetenskapen , samt de Fria Statsforfattningnrnes
eril iska Historia ; angående
gjord Motion om inrättande af en gemensam
Klubb för alla Riks-Slånden; örn sökt ExpeclanslÖn
för Cornette» Friherre Casemir Sparre;
rörande skattelösen af Jerkö Holme; om sökt
löneanslag för en Expeditions Kronofogde
i Vesterbotten; om uppförande på Indragniogsstat
af 3:ne Lärarelöner vid Skeppsgosseskolan
i Carlscrona; i anledning af särskilde
väckte frågor om Kronans fisken; örn
Pensions anslag för aflidne Stals-Commissarien
YVidegrens oförsörjda Döttrar; angående
nedsättning i Arrendet af Högsta och Lunda
hemman; om Accords-ersattning för Öfverste
Silfversköld; angående anslag till kostnaderna
för Myntverkets iståndsättande;
l fråga om betalning för den så kallade Eckerdtske
Obligationen; om årlig underhålls
-
D n i g November f. m, siq
Summa och Enkosäte för II. K. H. KronPriwsässau,
i händelse Hén-né? Kon"L Höghet hleP»
ve i Enkostflnd försatt; i anledning af åt erremiss
af Utskottets Béiii sika arle rörande
Wadstena •Klosterkyrkas • öfverlulande tiil
Stads och La 111! t för.sa m !i tiga r ne derstädes;
om sökt eftergift å ai"'rend(;t för Lotten K:o
3 under Dahlby Kongsgård; om Roteringsa
(gillen i Jonköpings och Elfsborgs Län;
i fråga om ersättning föl en Inöst i Kongl.
Hofstallets utfodring; om Lönetillökning idr
Fjerdingsman; angående Rusthålls;p%ifterne
vid Skånska Cavallen Regdmenteroe; emi
jemkning af Ruslningsskyldighelen; om Riks*
gälds Verket? tillstånd och förvaltning; angående
ersättning för förlorade ägor genom
Trollhätte Slussverks uppdämning; om yrkådt
spannemålsansiag till lönefylluad för
Stockholms Skol Lärare; i anledning af vackla
motioner om in' .göing af Lönerne vid
Biskop- och Domprost Embeten; om Ädelfors^
guldverk; angående revisionen af PostVerkets
räkenskaper; om skolpenningar ' för
Vuktbetjennigen vid Riksgälds Contoirel; i
frågan om de för Beklädnaden vid Nerikes
Regemente anslagare Hemmansrhntor; angå»
ende ersättning till Innevånarne i Hertig*
dömena Schlessvig och Hollstein för gjorda
lofverancer ra. m. tili Svenska Armeen; om
reparationskostnaden å Kongi. Svea Lif-Gar*
dels Casserö, med antagande af sednare ah
lernalivet; i frågan nm Pension för Enke»
Fru Grefvinnan Adlercreutz; angående förvaltningen
af Strömsholms och Kungsöhrs
HO
Den 19 November f, m;
Ktijigsgårdar; om arrendetiden af Strömmings
fisken; rörande Charla; Sigillatas medels
redogörelsen; om redogörelsen för de
lill Veneriska smittans hämmande anslagne
medel; i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande i frågan om Revision
af Tullverkets med flere räkenskaper;
om sökt befrielse från betalning af bristande
arrende för Wendlholms Hof-Stalläng;
om förrättad granskning af Tullverkets räignskapcr;
i anledning af väckt motion om
Fond till Pensioner för Stats Rådets Ledamöter;
om sökt lån till anläggande af en hamn
vid Wadstena; och om Jäne-bilräde till
fullbordande af nya Bibiiotheks-byggnaden
vid Upsala Universitet.
Stats- Banco- och Lag - Utskottens:
An gående räntan vid penninge-fÖrförsträckningar
; och örn enskilde Banker el-i
ler Disconter.
Stats7-Banco-samtÅll män na Besvär sg
ochOeconomie -U tskottens:
Öfver en Motion om låne-biträde af
allmänna medel, till befordrande -af Arbetshus-Inrättningar.
Stats- oeh Lag-Utskottens:
I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Betänkande, i frågan om
Den kj> November f. m.
au
Hot-Rättens öfver Skånejgoch Blekinge ställande
på Indragnings-stat, hvarvid Borgare-Ståndet
afslagit Stats-Utskottets tilisljrkande,
i afseende på ersättning för förlorade
Sportler till Ädvocat-Fiscalen i Götha
IIof-Rätt, Lagmannen Hedenstjerna.
Stats- La g- samt Allmän naBesvärso
c h O e c o n'o mie-Utskottens:
i .
Öfver väckte Motioner om förändring
i nuvarande FångfÖringssält m. m.
Stats- samt Allmänna Besvärs- o cjh
Oeco no mie-Utskottens:
Om ett föreslaget Post-Contoir vid
Wringstads Gästgifvaregård; i fråga om
förseglade anbud vid Entreprenad-Äuctioner
för Kronans räkning; om Fjerdingsmans
aflönancle m. m., rörande Ladugårds
skötseln i Riket; angående väckt fråga om
Wester- och Norrbottens Läns sammanslående
; i anledning af gjord Motion om ingifvande
af en Medborgerlig Catheches ; om
upprättande af ett Bolag lill idkande af
handel på Södra America; rörande grunderne
för inrättandet af Rikets försvarsstyrka
; om Recognitions-Skogarne; i anledning
af väckt Motion om åstadkommande
af de mera bildade Folk-Classernes öfvergång
till de prodjrctiva ; i fråga om upp
-
Den 19 November f. ro.
hörande af Krigs-Academien ra, m. ; rörande
gjorde motioner om återläggande af
Herjeådalen lill Gefleborgs, och af Jemtland
tili WesterNorrlands Län ; angående
nya Post-Contoirs inrättande; ora yrkad
nedsättning i Beklädnads-bidraget vid Indelta
Infanteriet m, m. ; i frågan om utvägar
till Communications öppnande vid
Gellivare Jernmalras berg; öfver motioner,
dels om upphörande af Passevolance-afgiften
, dels om nedsättning deri; i fråga
om lindring uti. Rustnings-skyldighelen i
Södra delen af Bohus-Län ; om rättighet
att med penningar gälda Dags-verken till
Kungsgårdar; och rörande grunderne för
Boleringeu i Uppland.
Bevillnings-Utskot tols;
Angående anmärkningar viri Utskottets
Utlåtande om en utvidgad Fribrefsrätt
för Slädernes Magistrater, med antagande
af del utaf Utskottet framställde'
2:dra Alternativ ; i anledning af gjord motion
om en enda Taxerings-förrättning emellan
hvarje Riksdag; om sökt eftergift i
Bevillningen för brandskadade Innevånare
i Norrköping och Borås ; samt om yrkad
lindring i Bevillningen för brandskadade i
Madängs By uti Skaraborgs Län.
BeviUnings- och Lag-Utskottens:
Om yrkad nedsättning uti böterne
för försummelse att anmäla sig vid Man
-
Den 19 November f. m- 2123
misskrifning, och om besvärs anförande öfver
Utslag angående sådane böter, ined
antagande af första Alternativet > i afseende
på böles-beioppet.
Bcvillnings- samt Allmänna Besvärs-
och O econ om ie-Ul skottens:
Om yrkad seglation* - rättighet för
Visse Strandsittare inom Malmöhus Län.
Banco-Utskotte t s .*
Om några anordningar af medel, som
finnas i Banken för tillfälliga behof afsatte;
angående påbyggnaden å Bankens Archiv-Hus
, och bebyggandet af Köselska Tomten
; rörande decharge för Herrar BancoFullmägtige
; 'öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Utlåtande, angående den emot
Rådmannen Kjellander anställde Lagsökning
för en Odlings Låne-andel ; i fråga
om grunderne för inlösen af förslitne
smärre Banco-Sedlar ; om uppskof med å«
terbetalning af ett från Banco - Discont •*
Verket år 1818 utgifvit Lån ; om förhöjning
uti en Gratification åt Andre Kamereraren
i Läne-Banken ; om Trycknings-kost>
nåd en för Tabellerne öfver Banco-Verkets
ställning; samt i anledning af Revisionen
öfver f. d. Riks-Discont-Verkets utredning
och räkenskaper för år lSaa.
Ben 19 November f, m;
Lag-Utskoltets:
Angående yrkadt antagande af LagComitens
förslag tili Rältegångs-Balk, samt
0111 offentlighet vid Domstolar och Poliskamrar
; i anledning af gjorde anmärkningar
vid UtskolLels Utlåtande i berörde ämne
; om Riksens Ständers Justitia?-Ombudsmans
Embets-berättelser ; angående Prasscriptions-tid
för Kronan , i afseende på
anmärknings-kraf emot särskilde personer
och redogörare; om straffet för Fångspillning;
angående sökt förklaring öfver 4°
Gap. 3 §. och 42 Cap. 1 §. MissgerningsBaiken;
om sökt rättighet för Jordägare,
att afhysa Arrendator, när Arrende-Contraclet
ej uppfylles ; i fråga om Löftesmäns
bysätlnings-ansvar för proprie borgen; om
yrkad ändring uti Kongl. Brefvet den 6
Maji 1767 och Kongl. Förordningen den 3x
Julii 18x5 angående Utsökningsmål beh
a lid lin g ; om yrkad företrädesrätt för Jordägare
till Brukares lösa egendom ; angående
ändring uti 3o Cap. Rättegångs-Balken,
ochi anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets Utlåtande i berörde ämne; i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
betänkande i frågan om utmätta fastigheters
försäljande endast i Upslag; om öferseende af
Kyrko-Lagen och Rättegångs Ordningen vid
Pomcapillet ni. jn. angående upsägelse till Löf
-
tesman
Den 19 November f, ra
98,*
teSnian och dennes betalnings ansvar i
vissa fall; i anleduing af återremiss u Utskotttets
Betänkande angående rättigheten till
talan emot Domare för Embelsfel; öfver gjorde
anmärkningar vid Betänkandet om yrkad
rättighet för syskonebarn, samt med hvarandra
på sidan i svågerlag varande personer,
att ingå äktenskap; i anledning dels af
Herrar Ehrenborgs och Gyllenheims memorial
om påskyndande af Lag-Cömiténs arbete
och granskning deraf, dels af åtérréttiisii
å Utskottets förut afgifne Betänkande i samma
ämne; angående åtskilige af Herr Grönhagen
föreslagne Lägförändring*rj emi förändringar
i åtskillige delar af brottmålsLagstiftningen;
öfver J. J. Ruthhergs memorial
0111 förändring i StSafflagarne; o-a förklaring
öfver 5:le §. uti 25 Gap, Rättegångs
Balken, saint 4 §• uti 3 Gap, Missgärnings
Balken; angående tiden för bevakande af mål,
som i Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge
göras anbängige, eller derifrån fullföljas?
i anledning af Banco-Utskoltets Memorial,
angående bestämdt stadgande' huru i sådane
fall, då en å Bankens Auction 'försåld fastighet
inropas af förra ägaren, vid liejvidea
hör förhållas; samt öfver åtskiilige af Battco-Utskottet
anmälde frågor om ändring och
undantag i allmänna Lagar och Författningar,
för betryggande af Banco-Verkets säkerhet.
Äidd, 0, Åd.. Prat. jo B, Åfd, *9
2 *6
T) r B i () N o \ e m b f- r f. m.
Lag- samt Allmänna Besvärs ock
O e c o u o m i e - U t s k o 11 e n s:.
Om Tionde- och Räntegifvares samt
Ägares ömsesidiga rättigheter och skyldigheter;
angående byggnadsskyldigheten vid Kyrkoherde
Bostället); <)in grunden för hemmans
deltagande i Kyrko- och Prest egårds-byggnad
m. an ; angående yrkad förklaring öfver
Kony1) Kungörelsen den 6 Apiil 18.10. cm
skyldigheten lör Ledamöter af' Ridderskapefc
och Adelil Samt Presle-Slåndcl, ali för deras
.Tord, lius och Tomter i Städ erne deltaga
uti allmänna åligganden; örn förbud eniot
Ruslningshäslai s anskaffande genom Befälets
föi sorg; rörande yrkad frihet lill svedjande
a Skattehemmans ägor, samt begagnande
af Mos leir ;id oell Ekar, med
antagande af jj det uti frågan om svedjande-
föresi agne atdra Allerrativ; angående
om ny föi länning en mått, mål och
vigt, med de förändringar och tillägg Utskottens
sednare Utlåtande i delta ämne innehåller,
utom hvad angår liden , då det nya
förslaget må sättas i verket, hvilken Ståndet,
med afseende på nödvändigheten att
dess förinnan bibringa Allmänheten tillräcklig
kännedom om förändringarne i de bitti Is
från uråldriga tider brukeliga Mått, Mål och
Vigt, ansett sig böra förlänga, till den 1 Januarii
18^6; i anledning af ålerrrmiss å Utskottets
Betänkande om granskning 00b rät
-
t) <? n 19 November f, m,
t* 7
telse af Eds forin ola i rer ; samt angående
JVlälniugsättet af liö«och kol.
O f»«S
Allmänna Besvärs o c li O e c 0 n Q m i c»
Utskottets:
Örn ersättning för underhåll och fourage
lill Tågande Troupper ; > anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets Betan
kandell'om Lumpsamlings sk vlldigheten ;
i fråga om Beväringsskyldighet lör Lappsko
Nybyggares Söner; och om Marknuslider».
lies bestämmande,• med hemställan att Stats
Utskottets Utlåtande i frågan 0111 Höganäs
Stenkols-Verk malte få hvila, inlilljdess Oecotiotnie
- Utskottets Betänkande i samina
ämne hinner inkomma; 0111 allmänna Skjutsliiugs
ansia!terne och Postvagnar m, m;
angående sättet och tiden för Hammarskalls
jer nets utgörande; om de med Bergsmanshemman
förenade skylidighef.er; angående
Bergs Sextinius befrielse från SkjuLsuings
besväret ; i fråga om vissa föreskrifter, i
afseende på Debetssédlars upprättande xn. m;
i anledning af väckte frågor om Passe vol, nea
afgiften, och Beklädnads sättet vid Wcstgntlia
Regemente; öfver förslag lill Sjön
Venerns bibehållande vid en viss medelhöjd;
om yrkadi förbud emot införsel af utländsk
Hurala ; angående Prestegård^ byggnads
skyldigefen i sammanslagna Stats och Lands
församlingar; om krönta kol-Skrindor och
om kolmätare; i anledning af gjorde au»
Ben ig November f, m.
märkningar vid Utskottets Betänkande i
sislberörde ämne; i fråga om rättighet för
Extra Roteräigs skyldige, alt för sine Nummer
anställa legning inom Bevänngs åldern
jn. ra. med den ändring Utskottets sednare
Utlåtande i samma ämne innehåller ; angående
gjorde Motioner om inköp af ett utaf
Canzli Rådet Schoerbing utgifvit arbete om
Skogshushålningen ; rörande vackt fråga om
ändring af Terminenie för Ilöstmarknaderne
uti Upsala och Norrtelje ; öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkandeu om
upphörande af de Sjö- och Stapel-Städeme beviljade
afgifter För fartyg, som besöka Köpingar
och Laudlhamnar; samt i frågan om befrielse
för Gottlands hemmansägare att in natura
erlägga Skatle-Tjära ; angående yrkad ändring
i tiden till Mönstringars hållande;
om rättighet att vid Skattlagd© Husbehof?
eller Lego Sågtf varnar få försälja så stort
antal stockar sorn häldst; rörande väckt
fråga om Stadsrätligheter för Köpingen Ronneby
; angående vissa stadgandeti i Kongl.
Skpl-Qrdningen den 16 December i8ao,
oell om Direetioners inrättande till Indelta
Uaralleriets beklädnad m. m. med de förändringar
Utskottets förnyade Utlåtanden i
dessa arne frågor innehålla,'
Expeditions-Utskottets:
Med hemställan om aflöning för arn©
Extra Ordinarie Cancellister ; samt i fråga
om expedierandet af Riksens Ständers be
-
Den 19 November f. mi 5*9
slut, rörande skyldigheten att in natura
lefverera hö och halm Lill Kongl.^ liof-Stallet
i Stockholm,
/\:o G o d k ä n n ande af ConstiLulions-Utskottets
nedan nämnde Grundlags-änd ringsförslag
, till den behandling 56 §. liege
rings-Formen
föreskrifver , nemligen :
a) till en rättelse af inledningen til
nu gällande Tryck-frihets-förordning.
b) till ett tillägg i 76 §. Riksdags
Ordningen.
c) till jemnkad ny redaction af 87 §,
Regerings-Formen.
d) till ett nytt Moment vid slutet af
68 §. Regeripgs-Formen,
e~) lill ett nytt Moment i i5 §. Riksdags-Ordningen.
J) till ändring i 20 §. Riksdags-Ord»ingen.
g') till upplhifvande af ett tillägg i
6:te Momentet 1 §, Tryckfrihets - Föi ordningen.
h) till ett nytt 6:te Moment i i/\
Riksdags-Ordningen.
Den November f. m'
i) till ändring i 14 §• 4 och 5 Momenten
Piiksdags-Ordningen.
A) lill ett nytt eller ^:de Moment i
i4:de Riksdags-Qrdningen med de ändringar
Ulskollet i ett sednare Memorial i
anledning af återremiss å Utskottets första
förslag i detta ämne tillstyrkt; samt afföU
jande förslag till Voterings-Propositioner ,
nemligen: S la ts-U ts ko l te ts i frågan om
ökadt anslag å Stut för Kongl. Bibliotlie*
ket; och 13 e v i i 1 n i n g s-U t s k o 11 e l s : rörande
grunderne för den blifvande ‘ Bevillningen;
angående en utvidgad Fribrefs -  rätt för Städernas Magistrater; och om sältet
för kostnadernes bestridande till H. K.
II. Kron-Prinsens förmälning och verkställde
Utrikes resa ; hvilka frågor blifvit öfverlempade
tilt Förstärkta Stats-Utskottets
afgörande.
5:o Instämmande uti Ridderskapets
och Adelns beslut, att anmoda E.ipe*
ditions-Utskoltet om uppsättande af underdånig
Skrifvelse till Kongl. Maj:l med anmälan
, det Högsta Domstolens samtlige Ledamöter
blifvit i deras vigtiga kail bibe—
hällne; samt uti Preste-Ståndets beslut, det
Constitulions-Ulskollet skulle annio las föreslå
ett tillägg i i4 §. af Justi tiaaOmbuds
mannens Instruction.
6:o Förkastande af följande Utskotts
Betänkaiulen; nemligen: Stats-Utskolitets:
0114 inkvarteringen för Vendes
Den 19 November f. m
Artilleri Regemente; angående Pension åt
framlidne Riks Rådet Grefve Liljencrantz^
Dotter Friherrinan Tornerhielm ; om tiliök
ning i LÖnerne för de Fyra Stats-Secrelerarne;
oell öfver de anmärkningar, som vid Utskottets
Utlåtande i sistberörde ämne blifvit
gjorde; Stats- och B a n co - U t s k o 11 e rist
om sättet för bestridandet af de penninge
anslag till allmänna arbeten och företag,
hvilka Sländerne kunna vid denna Riksdag
fmna skäligt besluta samt hvad som möjligen
kail brista i de tillgångar, sorn kunna utses
till fond för mindre Creditivel; Bevill -  11 ings-Utskottets: angående Post-verket
och de deraf inflytande Bevillning'' medel;
La g-U ts k o 11 e is : öfver väckt motion om
förbud för Ledamöter i Idof-Rätt, att sig
emellan byta lottade mål; angående förän
7
O
dradt sätt för Författningars uppläsande i
Kyrkorne; och rörande yrkad skyldighet
för Konungens Befallningshafvande alt genom
Promotorial befordra'" enskildes Lagsöknings-ärenden,
då Gäldenärerne vistas i
andra Län; samt Allmänna Besvårsoch
O e c o 11 o m i e - U t: sk o 11 e t s': om eli
Köpings anläggande i Frycksände Socken i
Vermland; om Frälse-bondes befrielse från
Fjerdingsmans befattningens bestridande ;
i frågan ont skylldigbet för Pastorer, att årligen
insända Utdrag nr Kyrkoböckerne öfver
födde och döde personer ; och om inrättning
af Porto Franco samt åtföljande ned*rlags
rättighet för Ön Gottland.
*3S Den 19 Norembir f, m.
7:0 Vägran alt antaga Preste-Ståndels
inbjudning, det de öfrige Riks-Stånden
studie sig nied Preste-Ståndet förena uli
underdånig anhållan hos Kongl, Maj:t , att
vid hvad Kyrko-Lagen stadgar, i afseende
na skyldigheten för äkta Makar, alt personligen
inställa sig i Consistorium vid skil—
jobrels erhållande, måtte lå förhlifva.
8:0 FÖ r b li f va n d e vid det af Ståndet
fattade beslut, hvarigenom ExpeditionsUtskottets
förslag till underdånig skrifvelse,
angående lindring i Krono-brefbäringsskyldighéten
, blifvit gddkändt. 1
9:0 A n m o d a 11 till Stats-Utskolt.et
att, enär Utskottet uti sine afgifne Betanbanden
rörande Städernes Inqvarterings -  besvär, förbigått de af Herr Ståhle väckte
och till Utskottet remitterade frågor om
lindring uti Inqvarterings-besväret för Helsingborg
och Engelholm , samt om under -•
stöd af Statsmedlen till inqvartering åt demi
som beordras till tjenst resor utom siii
station , med särskildt yttrande deröfver
till Riks-Stånden inkomma ; till Sam teli
ge Utskotten: att, i, öfverensstämmelse
med Expeditions-Utskottets Utlåtande
angående Controll derå , att Riksens
Ständers beslut måga vid hvarje Riksdag
blifva till Kongl. Maj:t expedierade,
hvart
D?n ig November f. m,
233
livart för sig ofördröjeligén upprätta, och
till Riks-Stånden ingifva Listor på de mål,
som af Utskotten hittills blifvit Iiandlagtjde
och fordrat åtgärd af Expedilions-UtSkottet
samt sedermera , hvad de återstående
målen angår, för hvarje' vecka intill Riksdagens
slut med dylika Listors upprättande
fortfara; saint till ExpeditionsUts
kottet, att uppsätta behöriga förordnanden
för Förste Expeditions- Secreterare»
Caspér Ehrenborg, att vära Riksens Ständers
Justitiai-Ombudsman ; för Förste Expeditions-Secreteraren
Jöhan Gabriel Richert,
att vara Justitia!^Ombudsmannens
Suppleant; samt för Öfversten Friherre
Åkerhjelm, Canzli-Rådet af Tannström, Öfver-Ilof-Predika.
nten _, Do ctor Hedren, Lagmannen
Schöne , Prosten Grefve von Schwerin
och Krigs-Jusliliärien Livyn , att vara
Riksens Ständers Committerade för Tryckfrihetens
vård.
10:0 Beroende vid nedannämnde
Utskotts Utlåtanden , nemligen : S t a ts-U tsko
ttets : i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om föreslagen
nedsättning af Controll-Stämpel afgifteriie
å metaller ; angående sökt fri dispbsitiorrs-rätt
af den lägenhet, hvarå Rörstrands
Pörcellains-Bruk är anlngdt; i fråga
om räntornes utgörande för någre Thors-
r1 trn. i tene J j Jrdamlie m i
B i A'di o, A d . P r b t. 1 0 B. 5. A f d. 3»
-lah abaoJiii iabnu nsgahalgaiajBJ? xno ö'>h
*.34
D f n 19 November f. m.
Italia Stad upplåtne hemman ; och rörande
afsöndring af en ägorymd från Bisp Motala
Kungs-gård ; Bevillning s och O economie-
Utskottens, i anledning af
väckt fraga om nedsättning af Tullen å utgående
Tjära och Beck; Banco Ulskottets
T öfver gjorde anmärkningar vid
-Utskottets Betänkande angående Lånebiträdet
till Skara Consistorium; samt La g -  Utskottets, i anledning al åter-remisser
å Utskottets 'Betänkande!! rörande yrkad
ändring i 4° Cap. 5 §. Missgärnings - Balken,
p Cap. Utsökning^ Balkeji och 25 Cap,
Rättegångs Balken..
fi:o Läggande lill kandlingariie
af följande Utskotts Memorial och Utlåtanden,
nemligen: St a s - U Is kot l e ts, i
anledning af gjorde anmarknjngar vid Utskottets
Betänkande öfver åtskilige vid Förslaget
till inkomsternes beräkning förekomlie
frågor; angående Riks-Ståndens olika beslut
i frågan otn understöd för Hamnbyggnaden
i Jönköping; öfver anmärkningar vid
Utskottets Betänkanden, om Numer-LotteriInrättnmgen;
angående JPetision till Friherrinnan
Tornerhjelm; rörande Riks-Slalens
Femte Hufvud Titel; Och i fråga om löntillökning
för i3 Subaltern-Officerare vid Skånska
Dragon Regementet; angående Herr Bergmans
Memorial om uppgift på hvad Staten
påkostat Götha Canal; Samt i anledning
af .återremisser å Utskottets Bétä rikanden
om Statsregleringen under Åttonde Huf
-
Den i-ij November f. m,
*35
vtid-Titeln, och rörande Stålens Ordinarie
Räntrrs utgörande i Skåne, Blekinge Och
Bohus Län; S t a tsr-o c b B an c o - Ut s ko ttens,
angående föreslagen förändrad ordning
vid yal af Reyisorer Öfver Stats- Baneo-
och Riksgälds Verken ; B e.v i 11 n i n g s
Utskottets: öfver gjorde anmärkning:)!4
vid Utskottets Betänkahden om AfkortnihgsLäugdernes
ingifvande triil Härads-Rättefiié^
peli om en föreslagen ny Method till Révillningens
utgörande och fördelning sålht
rörande sältet för kostnadernes bestridande
till H. K. H. Kron-Prinsens förmälning bell
verksläHde utrikes resa; B a q c o t fJ ts k ö‘t'4
tets: om liden för åtérjöspn afl Bändeff
pantsatt Guld och Silfypr ; rörande en och Milian
fråga i afseende på Bankens Odlings-Låil;
och angående de insände Tabellerne öfver Banco-Verkets
tillstånd; Lag - U t s k o 11 e t s : i
anledning af återrenrisser af Utskottets Retäqkanden:
om Förmyndares skyldighet i afseende
på Myndlings Arfs-Capital; angående
bestämmande, i hvilka fall Provincial Medic!
Bosigtniogar å död person äro nödväudige
; rörande skylldighet för äkta Makar som
skola skiljas att personligen inställa sig i
Consistorium ; om yrkad skärpning af
Lagarne rörande tjenstledighet för Domare ;
angående straffet för Håll-Karl, serri fordrar
Drickspenningar, eller med otidighet bemöter
resande ; om Testamentens bevittnande
och bevakning ; angående för esla g ne Lagförändi
ngar, till minskande af kostnader
och besvär för Rätt-Sökande $ i fråga om
2^6
Deii ig No v e et b er f. m.
Löftesmäns rättighet, alt upsäga. Borgen;
angående förrymd. Ma kas rättighet, att träda
i nytt gifte ; och om ändring i 17 Gap., 2 §.
Rättegångs Balken, saint Kongl. Förordningen
den 28 Junii 1798; Allmänna Besvärs
och O e con om j e Utskottets:
i (inledning af gjordt anmärkningar vid Utskottets
Betänkauden: angående förändringar
i itongl. Förordningen den 26 Fehrnarii
itkry. rörande $okne-Stämmor och Kyr|p~Båd
f om afrads och Kronotionde-Spanpjmiåhjns
samt andra Indelta Räntors utgörande
; angående Krono-Tionde Spanneraåi{ius.
utgörande, till Stockholms och Malmö
Barnhus ; samt om användande af den tili
Sfäderne donerade jord.
F r An Hedervärda B onde-Ståndet:
Af den 3, 5, 7, 10, 11", 12, i4>
117, 32, och 39 Julii, samt defn 1, 2, 4, 5f
ti, (t, i/\, 18, 30, 20, 37, och 3o Augusti
innevarande ui, innehållande:
1 :o Remisser till
Co nstitutions-U t skottet :
Af Kongl.. Majrts Nådiga Proposition,
om upphörande af Konungens tvänne röster
i Högsta Domstolen.
Den 19 November f, in, 237
* ‘ •
S t a t s - U t s k 0 11 e t :
Af Itiksdags-Fulmägtigen Niis Månsons
från Mslmöhus Län ytterligare gjorde anmärkning
vid. Utskottets återremi terade
Betänkande i fråga om Statens Ordinarie
Räntors utgörande i Skärte, Blekinge och
Bohus Län; af Johan JacoB RuthBergs Memorial,
om fö: bud enrot Hof-Stäternes öfverflyltande
på Allmänna Indragnings Slaten,
nr. m ; af Kongl. Maj:ts, Nådiga Proposition
angående inrättande af ett allmänt Arbets
och Correction's-hus i RufvudrSladeh , och
af Kongl. Majis Nådiga SkifVelse rörande
ett utomordenteligt anslag till uppköp af
Spannemål, för att i händelse af missväxt
förekomma hungersnöd.
Bevi 1.1 nings -Utskottet. :
Af Stats-Utskoltels Utlåtande i anledning
af väckte Motioner om upphörande
eller nedsättning af den nya Roleringsafgiften
inom Jönköpings och Elfsborgs Län.
- . i 1
Banco-U tsk o t te t:
Af Stats-Utskottets Utlåtande om anslag
till Myntverkets iståndsältande; och
af en hos Ståndet väckt fråga, huruvida f. d.
Bauco-Fullmägtigen Anders Danielson lag
-
233
Den 19 N o v e m b e r f. m.
ligen är berätttigad , att deltaga uti näst
infallande särskildt*: Revisioner öfver Banco-
och Discont-Yerkens styrelse och förvaltning,
Lag-Utskottet 2
Af Kongl, MajUs Nådiga Propositioner:
0111 upphäfvande af 8 §. 1 Gap. Utsökr
nings Balken, samt ändring af 2 §. i 45 Gap,
Missgärnings Balken och cifverskriften till
samina Capitel och Balk ; angående förslag
till författning om fast egendoms försäljning
å Lotteri; och orri vidtagande af ytterligare
anstalt till Förekommande af fångars flykt;
samt af Banco-Ulskottets 2:ne Memorial;
det ena i anledning af Bankens Fiscals-Emhetes
gjorde frgmslällnig, alt Banken måtte
befrias från skyldigheten alt i Goncurser
och Års-Proclama bevaka sine emot lös Pant
ägande fordringar ; och det andra angående
det äfventyr sorn för Banken uppstår, i anseende
till omöjligheten att få tillförliteligen
upplyst , hnruvida dess Låntagare emot inteckning
i fast egendom äro frie från förmynderskap,
eller förvaltning af andra förmånsrätt
ägande medel, jernte ett af Anders
Danielson i ämnet ingifvit anförande.
/ 2:0 Återre misser af nedannäm
de
Utskotts Memorial och Betänkanden nemligen
:
Den i g November !. m.
*39
Stats -Utskottets:
Angående Saltpeter-gärdens nfedsäIlning ;
om indragning af Medico Theologiska Stipendierne
; rörande Riks-Slatehs Andra öchTfedje
Hufvud-Tittlar ; angående VeterinairInrättningen
i Hufvud-Staden ; i fråga öm
^•Kone-lillökning för i 3 Subaltern-Officerare vid
Skånska Dragon Regementet; rörande. Kronans
Fisken; om ansiri" tili fullbordande af
Garnisons Sjukhus-Byggnaden i Slockholm;
angående de för beklädnaden vid Nerikes
Regemente anslagne hemmans-räntor; öni
yrkad ersättning lör förlorade ängar m. tn.-  vid Gränsiihién emot Ryssland ; rörande
Höganäs Stenkobis-Verk ; om grunders bestämmande
för Pensioner åt dem * sorn innehaft
Hof-Stats Syslor; rörande anstånd
med betalnings-erläggande för erhållen undsättnings
- spannfemål från Allmänna Magäzins-Inrältningens
förråd; och om eftergift
och afskrifning för åtskillige äldre ännu obelaide
undsättningS-Spannemåls skulder i
Wermland.
Stats- och Bevillnings -Utskott ens:
Angående Extra Grufve - hjelpen i
Stora Kopparbergs Län.
Stats-ochBanco-Utskotténs:
Om ny prasscriptions-tid i afseende
på sådane f. d. Filial-Discont-Inrätlningar
-
Den i*g November. £. in
-
nes, skulder, hvilka icke inom elen förut
bestämde Prrescriptionstid, blifvit till erhålla
ade af liqvid anmäldte; i anledning af
Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse med öfverlemnande
af det utaf en i Nåder tillförord_nad
Comité ularbetadt Betänkande om reglering
af Rikets Pennings-Verk ; .angående
Bankens närvarande ställning samt bestämmande
af förhållandet emellan dess Sedlar
oell Silfvermynt; rörande uppköp och in-?
växling af fylyntbara metaller till Banken ;
oin Stats-Verkets förhållande till Banken;
angående sättet för bestridande af de penni
ngeanslag till allmänna arbeten och foretag,
kvilka Rikets Ständer kunna vid denna
Riksdag finna skäligt besluta ; samt hvad
som möjligen kan brista i de tillgångar »
sorn kunna utses såsom fond för mindre
Credilivet; rörande Banco-Discontens Lånerörelse
och de omständigheter angående
densamma, hvilka ansetts äga sammanhang
med 411m ann a Finance - regleringen ; om
Bankens utlåningar å Guld och Silfver ,
metaller eller andra varor; angående fastighets
och odling,s-lån; om en föreslagen Hypotheks-Inrättning
för, fastigheters beläning;
i fråga om Låne-hiträde af Allmänna me+
del, för, Trollhätte CaualxVerk rm m.; i anledning
'af Kongl. Majrts Nådiga Proposition
om ytterligare anslag till fullbordande
af Götha Canal j om anslag af Allmänna
nbha
ki
Dea ig November f, rrv
■na medel till Söder Telje Canal; angående
låne-underslöd 'af Allmänna medel för hamnbyggnad
i Ystad ; i anledning af Kongl. Majrts
Nådiga Proposition , angående låne-understöd
för Släderne Norrköping och Borås; rörande
linders löd för Kyrkobyggnader uti Kumla
och Hallsbergs, Tvings, Herrestads oell Jemjö
Församlingar ; om Lånerält uti Banken
för Allmänna Brandförsäkrings Verket; angående
läne-bilräde till nya Bibliolheks bygg*
Haden vid Upsala Universitet; och om an»
»laller till understöd och uppmuntran För
Sparbanks-lnrältningar.
Stats» Banco- oell Lag-Utskotlensl
'Öm rätltighet att utfärda in visningar
på enskild mali> och Om betalnings rätt
för sådane; samt angående vilkoren för ih»
rättandet af enskildte Banker och Disconter.
Stats- Lag-s arnt ÄllmännaBesvärs»
och Oeconomie-U ts ko ttens :
Rörande förändring i närvarande fång*
förings sätt hi. lii.
Stats- is am t Allmänna Besvärs- Oell
Oeconomié- UtskottenSi
Om Vester- och Norrbottens Läns
Sammanslående; angående Recögnitions Sko»
fcidd. ö» Ad, Brot* io R» g. AM,' |i
Deniq November f, m.
garne; om nedsättning i beklädnads bidraget
vid Indelta Cavalleriel ra. m ; rörande
Gelli vare Jernmalmsberg uli Luleå Lappmark;
samt om återläggande af Herjeådalen till Gefleborgs,
och Jemtland till Vesier-Norrlands
Län.
Bevill n in g s-Uts kottets:
«Angående grund,erne för värderingar
2 jord på landet, hus i Städerne samt Je,rn~
Bruken ; rörande Post-verket och de deraf
inflytande Bevillningsmedel; samt om sättet
för bestridande af kostnaderne till II.
K, H. ICron-Prinsens förmälning och verkställde
utrikes resa.
Bevillnings- Lag- samt Allmänna
Besvärs-och Oeconomie -Utskottens:
Börande allmänna fattigvården.
Lag-Utskottets:
Angående föreslagen ändring i Q Gap.
Utsöknings-Balken och 25 Gap. Rättegångs-,
Balken; om de af Herr Grönhagen förealagne
Lag-föråndringär; öfver Johan Jacob
Rulhhergs Memorial angående ändring
i Straff-Lagarne ; samt om förklaring öfver
5 §. uti a5 Gap. Rättegångs-Balken , och
4 §. i 3 Gap. Missgernings-Balken.
Den 19 Novembr f, rr ;
*43
Lag" samt Allmänna Besvärs och
Oé co n om ie - U tsli o 11 en s :
Angående förhud för Öfver och Under
Befäl vid de Indeldte Cavalleri-Regemen.
terne, att-anskaffa och insätta Rustnings.-  hästar ; och om en allmännare JNarings-fri|,
et m. m.
Allmänna B e s v ä r s- o c h O e c 0 n 0 nu eUtskottets:
Angående
allmänna Skjutsning?. - an--,
stalterne ; i frågan om yrkad vidsträcktare
frihet i anseende till Tackjerns-tillverkningenoch
Tackjerns liandel 11; angående yrkad
likhet i rättigheten lill nya smidens anläggande
så i södra som norra crterne; rörande
yrkad rättighet till utvidgande af
Stångjerns och Ämnes smidet i Riket ,• 0111
förhud mot Danska hästars införande ; -angående
jemnkning, i Extra Rotermgen i
Riket; rörande Höganäs Stenkols-Verk; odji
örn inrättande af Porto Franco jemte åtföljande
INederlpgs-frihet för Gottland.
Expeditions - U t s k 0 11 c t s Förslag
till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Majit, angående lindring
uti Krono brefbärings-skyldigheten.
Öen *0, November f. m'
3:o B i fa II till nedannätnnde!Utskott^
Hemeria! oi h Utlåtanden , nemligen :
Gonstitutions-Utskottets r.
Oo\ aflöning för en ytterligare antagen
Vaktmästare ; och angående sättet att
inhemta Justitia}-* Canzlerens Utlåtande i
frågor o,m indragning af Tidnindshlad.
Gens titutions och S t a ts-U t sköttens;
Om anstalter till beredande al en tidigare
tillgång till tryckte uppgifter påhvilande
Grundlags - frågor vid kommande
Riksdagar.
Stas - Utskottets;
Angående Stats-Verkets tillstånd och
behof under Riks-Statens, irsta Hufvud-Titel
; om Löne-anslag å Stat för en Pjur^
Läkare på Gottland; om inqvarterings -  Penningar för Befälet vid Indelta Båtsmans--  Compagnierne; rörande utbyte af arne Indelningar
vid Kongl. Lif-Regementet; om
Inqvarterings-penningar till Yarfs-Staterne
vid Flottorne; angående Lön-förbättring
för Indelta Armeens Befäl och särskilt
vid Westgötha Regemente; om inqvarteringen
för Wendes Artilleri -Regemente;
om reglering till förbättring i Löne vilko-.
ren för Befälet vid Indelta Armeen; rörån-.
Den 19 November f. bv
*45
de Lots- och Båk-afgifterne; om ökadt /inslag
för Modell-kammaren och Mechaniska
Skola»; rörande inköp af Professor A diar ii
ört- och Laf-samling ; angående Em nels -  Och Tjenstemäns rättighet, som fyllt 70
års ålder, att behålla Lönen vid afskedstagandet;
om Pension för Lands-Kamererareu,
Kammar-Rätts Rådet A, Ekelund; angående
förre Härads-Skr ifvar en Santesson»
Pension; rörande Häradshöfdingars Pen-"
»ions-rält; om Landshöfdiugars Pensionsrätt;
angående Riks-Statens fide HuivudTitel;
om den 7-‘de Hufvud-Titeln ; rörande
Ståts-regleringen under 9;de IdufvudTiteln;
i fråga oin Riks-Statens /pdeJIufvud-Titel;
angående 5;te Hufvud-Titeln med antagande
af det utaf Utskottet i frågan om anslag
till Musikaliska Acadeinien framställde ;:sta
Alternativ; örn reglering af Allmänna Indragnings
Staten; rörande vackt Motion om
nedsättning af en Comité, för att undersöka
beskaffenheten af alla hemmans onera;
qm Andrarums Alnn-Yerks rätt lill inköp
af Skogselfecter m. m ; rörande Räntorues
Utgörande för någre Thorshälla Stad upplåtne
hemman; om ersättning till Handlanden
Tausen för afträdt Arrende af Uranienborgs
Kungs-Ladngård ; i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
angående rättighet för Bergsman, att lösa
Kronans persedel- och tionde tackjern ; om
Pension till f. d. Landshöfdingen H. Järla; angående
Lönförhöjning for Krono-Fogdar
och Härads-Skrifvare i Bohus Län 5 om up»
Dsn ig November f, m.
låtelsc till cnslulte af den under Gripsholms
Kungsgård lydande Lägenheten Tegelhagen
kallad; angående förhöjning i Djekiiepenningarne;
rörande väckt Motion om Löneanslag
för en Lärare i Statshushållnings
Vetenskapen m. m ; angående inrättande af
en gemensam Stånds klubb; om sökt expeelance
lön för Cornetteil Friherre Casimir
Sparre; om Löneanslag för en Expeditions
Krono-Fogde ; angående uppförande på Indragnings
Stat af Löner för 3:ne Lärare vid
Skeppsgosse skolan i Carlskrona; om Pension
för Directeuren S. Löfving; i anledning af
Kongl. '.Majrls Nådiga Propsilion om Löne
tillökning för Fjerdingsman ; rörande gjorde
anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
angående Wadstena Kloster-Kyrkas öfverlåtande
till Stads och Lands-Försa tillingarne
derstädes ; i fråga om arfvodes anslående
till Öfver-Difecteuren Schvartz, med antagande
af det utaf Utskottet föreslagne i:ä
Alternativ; rörande den så kallade Eckerdtska
Obligationen; om decharge'för Herrar
Fullmägtige i Riksgälds Contoirel; angående
årlig underhålls Summa och Enkosäte för
II. K. 11. Kron-Prinsessan i händelse É. K. H.
Klefve i Enkostånd försatt; om nedsättning
i Arrendet för Hogsta och Lunda Hemman;
i Iråga om Landshöfdinge Residéncehuset
i Hernösand; angående sökt ersättning för
lefveranser tili Svenska Armeen i Holstein;
om ägorymd tili anläggande af Motala* Koping;
rörande sökt eftergift af £>iislande Arrén
-
Dea i g November f, m
*47
de för Lotie» N:o 3 onder Dahlby Kungsgård;
om ersättning för en brist i Kongl. Hof-Stallets
i - c? o
utfodring; angående väckt fråga om ränta för
fordringar bos Kronan, enligt General Krigs
Cömmisariatets vid f. d Armeens mot Norrige
utgifne bevis; om Lönefyllnäd för Stockholms
Skäl-Lärare; rörande jemkning i
Rustningsskyldighelen ; i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande
förande Lindring uti Inqvarlerings-besväret
för Stad erde 'angående Ädelfors GuldVerk;
om Pension för Enke-Fru Grefvinnan
Adlercreutz’; j fråga om ändring i förvaltningen
af Strömsholms och Kungsöhrs Kungsgårdar
; angående förlängning i arrende tiden
för Strömmingsfisken; rötande förrättad
revision af Postverkets räkenskaper;
om värkställd granskning af Redogörelsen,
för Kharthre Sigiilateé medlen; angående ersättning
för mistade ägor genom Trollhätte
Slussverks uppdämning; i anledning af
Vakt beljeningens . vid Riksgälds Conloiret
ansökning att få tillgodonjuta så kallade skopenningar;
om anslag lill reparation å Kongl.
Svea Lifgardets Kassern, med antagande af det
utaf Utskottet framstälde andra alternativ; i anledning
af verkställd granskning af redogörelsen
för de till veneriska smittans hämmande
anslagne medel; rörande pensioner för framlidne
Stals Kommissarien Videgrens oförsörjda
döttrar; angående Öfversten Silfverskjölds Åccord-ersättning;
rörande befrielse från betalning
af arrende för "Wendlholms Hof-stalläng;
om fprältad granskning af Tullverkets
*4*
Den 19 November] f. m
räkenskaper; öfver gjorde anmärkningar vid
Utskottets Utlåtande om Lönelillökning. för
i3 Si k Hern Officerare vid Skånska Dragon
Regementet; rörande vackt fråga otxl
Pension för Siats-Rådets Ledamöter; otit Rnletingen
i Skåne; angående Sala Silfververk;
örn Klabböhle/Laxfiske; i anledning af återremiss
utaf Utskottets Betänkande om reglering
af allmänna IndragningsSlaten; rörande
ti Hök t antal löner inom Stats Expeditionerne
af Kongl. Mäjrts Canzli; om granskning
af Wadstena Krigsmanshus Gassas räkenskaper;
i anledning af ytterligare fråga om Slädernes
inkvarterings besvär; samt om indraga
ning af Medico Theologiska Stipendiernei
Stats-och Bevillnings-tjtskotténsi
Öm aflöning för dem, Som med Uppbördeit
i Städerne hafva befattning; angående väckt
fråga Otti Porto frihet för Riks-Ståndens Protocoll
och Bihanget dertill; rörande Umeå
och Luleå Städers befriande från de med
Tullkatnrarnes underhållande förknippade
utgifter; 0111 Krono-utskyldérnes erläggande
in natura, Samt nedsättning af BevillningSprocenten
å fastigheter inom Blekinge; och
rörande väckt fråga om KroUo-utskylderneS
Injuiderande medelst så kallade CoUpons*
Stat*-
Den J9 November f. m.
H§
S l a t s - B e v i 11 n i n g s - samt Allmänna
Besvärs och O e c o n o mi e - U t s k o 11 e u s:
I anledning af gjord motion om Krono-utskyldernes
liqviderande i spanuemai.
Stats-och Banco-Utskottens:
Åugående Riksgälds-Contoirets ställning,
och inlösen af dess Credit-Sedlar; om
Crediti v-anslagen för .lern Contoiret och
Manufactur Disconten; angående förre Handlanderne
Kocks och Stuhles hysättning; om
anslag af 100,000 Rdlr, til! värkslållande af
de, enligt arbets planen för delta år, återstående
arbeten vid Götha Canal; angående
förändrade vilkor för det lill Consistorium
i Calmar för uppbyggande af Gymnasii och
Skolehus derstädes beviljade Lån; om understöd
af allmänna medel eller Lånebidrag
lill uppförande af elt nytt Skolehus i Örebro;
rörande lån lill interessenlerne i Röna
Koppargrufva i Wermland; samt angående
Lane anslag till anläggande af en hamn vid
Wadstena.
Stats- Banco- och Lag-Utskottens:
Rörande förändring i förfaltningarne
om ränta å fenninge försträckningar.
Ridd, «. Ad, Pret. io B. *, Afd, 52
Den 19 November f. m.
Stats - Banco - samt Allmänna Besvärs
och Ö e co nomi e -Uts k o 11 ens:
Om låne-bilrädc af Allmänna medel
till befordrande af Arbetshus-Inrättningar.
Stats- o c li Lag-Utskottens:
Om särskilde Brotlmåls-Domares tillförordnande.
S t a 15 - samt A 11 m ä n n a Besvärs- o e b
Oecon o mie-Uts kottens :
Örn ett post-Contoirs inrättande viii
Wrigstads Gäslgifvare-gård ; om förseglade
anbuds anskaffande* eller förändrad ord -  bing för deras öppnande vid Entreprenad
auctioner för Kronans läkning; angående
Fjerdingsmans aflönande ; om Ladugårdsskötselns
uppbjelpande ; i fråga om biträde
af Stats-Verket till moss-odlingar i Skaraborgs
Län; rörande vackt motion om upprättande
af ett Bolag, till idkande af bandel
på Södra Amerika; om lifgifvande af
en så kallad medborgerlig Cathecbes; rörande
förändrad reglering af Hospitals-Inbättningarne;
angående grunderne för upprättande
af Rikets försvars-styrkä ; i anledning
af väckt motion em utvägar till att
bereda en öfvergång] af de mera bildade
Dea 19 November, f, m; 551
Folk-classernelill de productiva; rörande väckt
fråga om Krigs-Academicns uphörattde; om nja
Pos t-Contoirs inrättande i ålskillige orter m.
in.; angående rättighet för vederbörande att
inedpenningar gälda dagsverken till Kongsgårdar;
om nja grunder för Roter ingen i Upland;
rörande lindring i Rustnings-sk jldigheten uti
Södra delen af Bohus Län ; samt örn den
vid innevarande Riksdag verkställde gransk-»
ning af Allmänna Magazins - Inrättningens
förvaltning.
B e v i 1 lni i» gs «U t skot telsi
Angående sökt eftergift i Bevillning
för hrandskadade Innevånare i Norrköping
och Borås; om en enda Taxerings-förräLiming
i Herjeådalen emellan hvarje Riksdag;
rörande grunderne för värdering af
fast egendom på landet m. m.; och i fråga 0111
upphörande af denstäderne ålagde Salu-aecis.
Bevillnings- oell Lag-Utskottens :
Angående böter för uteblifvande från
Mantals-skrifning.
B e v i 11 n i n g s - s a m t A11 m ä 11 na B e s v ä r s t
och Oeco 11 o mie-Utskottens :
Om Strandsittares rättighet att med
Fiskbålar föra varor gmellan inrikes arter
*5*
Den 19 No rem ber f. m.
och Dånska kusten; och rörande nedsättning
af Tullen å utgående Tjära och Beck.
Banco-Utskottets:
Angående anordning af Herrar Banco-Fullmägliges
så kallade dispositions-niedel;
rörande den för Bankens räkning
verkställde påbyggnad å dess så kallade
Arclnvi-dms , jemte bebyggande i sammanhang
dermed af den angränsande Kiiselska
Tomten; 0111 decharge för Herrar Banco-Fullmägtige
i afseende på deras efter
sista Riksdag öfver Banco - Verket förde
Styrelse; i anledning af gjorde 'anmärkningar
vid Utskottets Betänkande angående
skedd inhibition af den emot Rådmannen i
Carlstad Kellander anställde Lagsökning
för en till Kongl. Majrts Befallningshafvande
från Banken afsänd Odlings-Låne-andel;
angående förlängning af tiden för återlösen
af i Banken pantsatt Guld och Silfver;
rörande de för inlösen af förslitne smärre
Banko Sedlar antagne grunder; om uppskof
med återbetalning af ett från BancoDiscont-Verket
år 181S utgifvit Lån; angående
förhöjning uti en Andre Kamereraren
i Läne-Bnnken från äldre tider tillagd
Gratification ; om trycknings-kostnaden för
Tabellerne öfver Banco-Verkets ställning;
och i anledning af förrättad Revision öfver
f. d. Riks-Discont-Verkets utredning och
räkenskaper för år 1832.
Den nj November f, m, 553
Lag-Utskottets:
ingående Gäldenärs skyldighet, att
siu skuld med arbete aftjena; öfver Riksens
Stängers Justitia^ Ombudsmans berättelse
för deri sedan sista Riksmöte förflutna tid;
/nn förändrad prEescriplions tid för Kronan,
i afseende på anmärkningskiaf emot särskildta
personer och redogörare; angående
tiden för bevakande af mål, som i llofRätlen
öfver Skåne och Blekinge göras anhang
i ge, eiler derifrån till Kongl. Maj:t i
underdånighet fullföljas; rörande ändring
i 5 § af 40 Cap. Missgärnings Balken; om
mildring i straffet för vaktkarl, *ora af försummelse
eller vangomo släpper fånge lös;
angående förklaring öfver 40 Cap. 3 §. och
42 Cap. 1 §. Missgärnings Balken; om jordägares
rättighet lill Ari endators afhysande,
när Arrende-Contract ej upfylies ; angående
yrkad befrielse från bysättning för Löftesman,
som ingått proprie borgen, så länge
Gäldenären inom Riket finnes; rörande förlikningars
anmälande bos Konungens Befallningshafvande
i Lagsökningsinål, samt
vitens föreläggande; om jordägares företrädesrätt
till brukares lösa egendom ; i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande em utmätte fastigheters försäljande
endast i uppslag; angående bestämdt
stadgande, dels huruvida Löftesman bor erhålla
särskild uppsägelse när Gäldenär uti
Skuldebref förbehållit viss uppsägelselid,
954 D n 19 Navember f. m.
dels ock huruvida Re vers-i nnehafvares försummelse
att bevaka sin fordran i Gäldenärs
Goncurs må medföra befrielse för Löftesman
frän betalningsansvar; om behörig
Domstol för upptagande af åtal mot HofRatrer,
Coliegier, Nedra Justitisé Revisionen, med
flere Embetsverk; rörande Kyi ko-Lagens öfverseende
m. m.; i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande angående
rättighet för Syskonebarn, samt med
hvarandra pä sidan i svågerlag varande per -  sonel', att ingå äktenskap utan att dertill
behöfva söka Konungens tillstånd; om påskyndande
af Lag-Comittens arbeten och
granskningen deraf; och i fråga 0111 bestämdt
stadgande, huru i sådane fall, då en
å Bankens auction försåld fastighet inropas af
förre ägaren, vid liqviden bör förhållas.
Lag- s am t Allmänna B e s v ä rs- och
Oeconomie-U t s kottens:
Angående yrkad frihet lill svedjande
å Skattehemmans ägor, samt begagnande af
Masteträd och Ekar med antagande af det utaf
Utskotten framställde irsla Alternativ;
om mått, mål och vigt ; rörande Sjö-Lagens
öfverseende m. ro.; angående mäinings-sättet
af hö och halm; samt i anledning af
återremiss utaf Lag-Utskottets Betänkande
rörande Edsformnkirens granskning.
Dea 19 N?»«mber f, m.
355
Allmänna Besvärs och Oeconomiö
U t sko 11 e Is:
Om Pastorers skyldighet alt till Lands"
Contoir och Consistoriel’ insända Utdrag
af Kyrko Böcker öfver födde och döde
personer; med hemställan alt Stats-Utskottets
Utlåtande angående understöd af
Staten till Höganäs Slenkohls Verk må
hvila., till dess Allmänna Besvärs och Oeconoraie
Utskottets Betänkande i samina ämne
hunnit inkomma; om Ilammarskattjernels
utgörande; angående de med Bergsmans
hemmans besittning förenade skyldigheter;
cm befrielse lör Bergs-Sexmän, alt
deltaga i Skjutsnings besväret; rörande Passevolance
afgiften och beklädnads sättet
vid Kongl. Vestgölha Regemente ; om upprättande
af Debetsedlar - och förbud för Märads-Skrifvare,
alt fordra betalning för åboförändringarnes
anleknande i Jordeboken
samt gamla och bräcklige personers uteslutande
ur Mantalslängden ; angående medel
att förekomma flöden och öfversvämningar
af Sjön Venern, samt att bibehålla den samma
vid en gifven medelhöjd; i anledning af
gjorde ahtaärkningar vid Utskottets Betäntänkande,
angående föreslagne ändringar
uti Kongl, Förordningen den 26 Februarii
1817. rörande Soekne-Slämmor och KyrkoRåd;
rörande väckt fråga om förbud mot
införsel af utländsk humle ; om yrkad befria
D en 19 N 0 V e m b t r F. m.
else för Rotehållare, från skyldigheten att
transportera Tross och Munderings persedlar
; angående hehofvet af krönte kolskrindor,
och om Kolmätare, med de tillägg
Utskottets förnyade Utlåtande i detta ämne
innehåller; rörande Husbehofs bränvins
bränningen, och dermed gemenskap ägande
ämnen, med de ändringar och tillägg Utskottets
förnyade Utlåtande derom innehåller,
samt antagande af det i Utskottets första Utlåtande
framslälde första Alternativ' angående tiden,
hvarunder Käringställen i Hufvudstaden
skulle fa oppne hållas,samt arra Alternativet uti
Utskottets sednare Utlåtande röran de bran vins
bränningsrätlighelen i Städerne; ångåendeKro
fiö-Tionde Spannemålens utgörande till Stockholms
och Malmö Barnhus, med det förtydligande
Utskottets sednare Utlåtande innehåller
; om förändrad grund för byggnadsskyldigheten
1 afseende på Prestgårdar, der
Stad och Land utgöra en Församling; rörande
ändring i lerminerne för höst-marknader
i Städerne Upsala och Norrtelje; i
anledning af gjorde armärkningar vid Utskottets
Betänkande om användandet af den
till Städerne donerade jord; angående förtydligande
af 46 §. uti Kongl. Skogs-Ordrhngen
af den 1 Augusti i8o5; i anledning
af åter remiss utaf Utskottets Betänkande i
fråga om uphörande af de Sjö-och Stapel-Städer
ne beviljade afgifter för fartyg, som besöka Kö
-
pingar
Den 39 November f, m
257
pingar och Landthamnar , samt der inlaga
läster; om yrkad befrielse för Gottlands
hemmansägare, att in natura aflemna Skalte-Tjära
; angående rättighet för ägare af
enstaka hemman i allmänhet, att Lill andie
personer under full ägande rätt upplåta
viss del af hemmanets ägorymd ; om
förändring af liden för mönstringars förrättande;
om användande af Ekebark vid
såkallade Engelska Läder-Garfverier; om
rättighet att vid Skattlagde husbehofs eller
lego såg qvarnar få försäga så stort antal
stockar som häldst; i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets betänkande angående
förslag lill upphäfvande eller ändring
af vissa stadgan den i Kongl. Majrts
förnyade Skol-Ordning af den 16 December
1820; samt angående Stads-rättigheter
för Ronneby köping.
Expedition s-Utskottets:
Om antagande af ytterligare arne
Extra-Ordinarie Canzlisler med 1 R:dr 24
sk. Banco Tractamenle om dagen , räknadt
från den 1 Julii innevarande år m. m.;
med hemställning , att Rikets Ständers beslut,
i anledning af väckt fråga om skyldighet
att in natura lefverera hö och halm
till Kongl.' Hof-Stallet i Jlufvudstaden icke
må anses fordra någon åtgärd ; samt rö
Bidd.
o. Ad, Prot. 10 B, 5. Afd. 33
T) e n i g November f. nt,
raade förändring i Utskottets förslag lill
underdånig skrifvelse rörande Allmogens
befrielse från skyldigheten , alt låta dess
kungörelse om Bo-utredningar och Au c linner
m. m. af Krono-Betjening påtecknas*
innan de i kyrkorne uppläsas.
4*o G o d k a n n a n d e af C o n s t i t u -  ti o n s- U ts k o tte ts nedannämnde Grundlagsändrings
förslag-lill den behandling1 vid
nästkommande Riksdag, som 56 §. Regeliugs-Formen
föreskrifver, nemligen i
Till ändringar i 3^ §. Regerings -  Formen | lill ett nytt Moment vid slutet af
68 Regerings-Formen; till ändring i o3
§. Riksdags-Ordningen ; angående ändring i
i5 Riksdags-»Ordningen, i afseende å
Frälse bönders representations rätt ; lili ändring
i 6 Morn. i §. Tryckfrihets-.förordliingeii;
rörande ändring af ^Aa och 5:te
Momenten af i4 §• Riksdags-Ordningen;
om ändring af 6:te Momentet af nyssnämnde
§.; till ett nytt 7:de Moment i samma
; samt i anledning af gjorde anmärkningar
vid detta förslag} oell af följande förslag
till VoSerings-Propositioner i det Förstärkta
Stats- Utskottet, nemligen: Statsutskottets:
i afseende på frågan om inköp
af Astronomiska Instrumenter för Observatorium
i Stockholm ; och om ökadt
anslag å Stat för. Kongl. Bibliotheket; samt
B e v i 11 n i n g s - U t s k o 11 e t s t angående sättet
för kostnadernes bestridande till Hans
Den ig November f. m'
Kongl. Höghet Kron-Pi insens förmälning
och verkställde utrikes resa; i afseende på
gruuderne för den blifvande BeviJJningeu ;
och om en utvidgad’ Fribrefsriitt för Stä <
der nes Magistrater.
5:o Instämmande uti nedan nämn*
de beslut, nemligen:
Hög loll. Riddersk a pels och Adelns:
Om anmodan lill Expeditions - Utskottet
alt uppsätta underdånig Skrifvelse
till Kongl. Maj;t med anmälan , att Högsta
Dom stol ens samtlige Ledamöter blifvit, i
deras vigliga kali bibehållne ; och i anledning
af Stals - Utskottets Utlåtande öfver
gjorde anmärkningar vid dess Betänkande
angående den i Jlufvud-Sladen anlagde Veterinair-Inrättning,
Högvördige P reste-St ån dels:
Angående anmodan lill ConstilutionsUlskoltet,
att föreslå ett tillägg i 14 §• «*f
Juslitiäe-Ombudsmannens Instruclion.
Wällofl. Borgare-Ståndets:
I anledning af Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-UlskoUens Betänkande,
angående yrkad förklaring af Kongl,
Kungörelsen den 6:le April 1810 örn skyl
-
I
afio Den ig November f, m.
dighet för Ledamöter af Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Slåndet, att för deras
jord, hus och tomter i Städerne deltaga
uti allmänna åligganden.
6:0 För blifvande vid SLåndels fattade
beslut, i anledning af Lag-Utskottets
Betänkande rörande väckt Motion om skyldighet
för äkta Makar, som skola skiljas,
att personligen infinna sig i Consistorium
till skiljobrefs emottagande; samt i frågan
om Fribrefsrätt för Slädernes Magistrater,
derom BevillningsUtskottet afgifvit för njad
t Utlåtande.
7:0 Förkastande, af nedannämnde
Utskotts Betänkanden , nemligen: Statsutskottets:
angående Pension åt framlidne
Riks-Rädet Grefve Liljencrantz’s Dotter,
Friherrinnan Tornerhjelm ; öfver gjorde
anmärkningar vid Utskottets förslag till löneförbättring
för de fyra Stats-Secrelerarne;
och i anledning af återremiss af Utskottets
Utlåtande om Statens Ordinarie
Räntors utgörande i Skåne, Blekinge och
Bohus Län; Lag-Utskottets: i anledning
af återremiss utaf Utskottets Betänkande
angående förändradt sätt för författningars
uppläsande i Kyrkorne; öfver
gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
1 fråga om Lagmans Rätternes afskaifande;
i anledning af återxemis af Utskottets Betänkande
rörande yrkad ändring i 17. Cap.
Den 19 November f, «r;
s6i
3 §. Rättegångs - Balken och Kongl..Förordningen
den 28 Junii 1798, angående Uaiidlandes
och Fabriksidkares rättighet alt, såsom
bevis öfver utborg ni 11 g , lå beediga
Bok ; och öfver gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande angående föreslagen
ändring i 9 Gap. Utsökning Balken och a5
Gap. Rättegångs Balken; samt A 1 1 m ä n 11 a
B e s v ä r s o c h O e c]o njo m i e U tskottets : i
anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande rörande Frälsebondes
befrielse fran Fjerdingsmans befattning.
8:0 Anmodan till nedannämnde Utskott,
alt lill Bonde-Ståndet inkomma med
motiverade svar på Ståndets återremisser
af Utskottens Betänkande!! i följande frågor,
jieraligen: Sta t.s-Utsk otlets: rörande rättighet
för Åboer å Preste- Klockare- Annexoch
Mensal- med flere hemman, tt lösa dem
till Skatte; i fråga om förändring af de hittills
följde grunder för Skattelösen af hemman
uti Hallands Län; angående SaitpeUergårdens
nedsättning; och om i ta cle lie In Ianeri
Regementernes beklädnad; Stats- och
Banco- Utskottens: rörande bidrag till
utförande af Hjelmare Canal och Sluss’* erks
ombyggnad; samt Stats- och Oeconomi
e- U t s k o tt e ns, om anslag af medel liil en
myrs aftappning; och till ExpeditionsUlskottet,
att uppsätta vederLö cl ige För -  ordnanden för Expeditions Secreterareu Casper
Ehrenborg, att vara Riksens Ständers
20J
Den 19 November f. m
Justities Ombudsman, rocb för Expeditions
Secreferaren,
Häradshöfdingen Johan Gabriel
Riehert, att vara Riksens Ständers Justitias
Ombudsmans Suppleant, samt för de till
Tryckfrihetens vård af Riksens Ständers,
Electorer utsedde Committerade,
9:0 Beroende vid följande RTtskotts Utlåtanden,
nemligen: S t ats-Ut skottets;
j anledning af gjordt anmärkningar vid Utskottets
Betänkanden om ifrågaställd lösen
till Skatte af Jerkö Holme; och angående
indragning af lönerne vid Biskops-'och DomProst-Embeten;
Stats- och B e v i 11 -  ni ngs-U t sköttens: rörande väckt
fråga om redovisning för de till tryckningen
af 1815 års Bevillningshandiingar anslagne
medel; Bevillnings- Utskottets:
i anledning af återremiss af Utskottets
Betänkande, angående de a brandförsäkrade
hus i Städerne och å bruksegendomar
föreslague vardénngssätt; Lag-Uts kottets:
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkanden rörande yrkadt antagande
af Lag-Comitiens förslag lili Rättegångs
Balk, samt om offentlighet vid Domstolar
och Poiicekamrar, och angående yrkad rätrighet
för en hvar att, ulan behof af allmän
åklagare, utföra talan emot Domare för EmRetsfel;
samt Allmänna Besvärs och
Oeconomie Utskottets: i anledning
af återremisser ii t af Utskottets Betänlandeu
rörande dea äfvenivvJiga hastighets»,
Deri ig November f, m,.
Tiri de så kallade Kungsskjulserne; oell angående
förändring i nu gällande författning om
Kronoskjutsen; i fråga om tillstånd föi- k_yrkohemmans
åboers efterlemnade Enkor och
barn, att företrädesvis till sådane hemman
erhålla åborätt; samt angående Tiondes utgörande,
och ständige Tiondesättningar.
10:0 Läggande till handlingarlie
af nedannämde Utskotts Memorial och
Utlåtanden, nemligen:
oslit utios-Utskcttets:
N:ris 18, ip, 20, 21, 22, 23, 24,1 a5
och 32 rörande anmärkningar emot StatsRådels
Ledamöter och föredragande Stats*
Secreterarue.
Stats -Utskottets :
I anledning af gjorde anmärkningar’
vid Utskottets Betänkanden, angående Embets-
och Tjenstemäns behof att innan 7o
års ålder taga afsked med oafkortad! åtnjutande
af innehafvande löner; och om bidrag
af Staten till Pensions - Cassa inrättning
för Civile Embets - och Tjenstemän;
med öfverlemnande af' de rörande
Stats - Regleringen »Rattade Betänkanden
, jemte en Tabell" öfver Stats-Verket;
Öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkanden angående åtskiliige vid
sCj Den 19 November f. m
förslaget
till inkomsternes beräkning före
O
O
komne frågor ; och i fråga om ti I! ö kael t anslag
för Kongl. Ii i Jj 1 io t lie k et ; rörande BiksSl,
ändens olika beslut i fråga om understöd
för hamnbyggnaden i Jönköping; i anledning
af uterremisser utaf Utskottets Utlåtanden,
rörande Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse
om lili A leii Revision af Tullverkets med
flore Cassors. Räkenskaper, jemte åtskillige
dermed gemenskap
om Pension för framlidne Uiks-nAdet Grefve
Liljeucranlzs Dotter, Friherrinnan Tornnerhicim
; angående Vackt Motion om uppgift.
på iiv d Staten påkostat Götha-Ganal
samt i anledning, af gjorde anmärkningar vid
Utskottets Betänkauden rörande /j:de o (di
5 HuFvud-Titlarne.
Förstärkta Sta ts-Ulskottets:
(Angående gru liderne för den blifvande
Bevillningen ; om en utvidgad fribrefs'rätt
för städernes Magistrater; och rörande
anslag till inköp åf Astronomiska Instrumenter
för Observatorium i Stockholm.
Bevil! n i ngs-Ut skottets :
Öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets
Utlåtande om äfkortnings Längderne
öfver Krono-utskjldernes ingifvande till
Härads-Rätterue.*
Banco
Den KjNovember f, m, jSj
Bane o-Utskottets:
I anledning af äterremisser utaf Utskottets
Belänkanden angående Bankens Lån
O
till Skara Consistorium; och rörande en och
annan fråga i afseende på Bankens edlingslån;
©m upplysningars meddelande, i anledning
af de, vid Utskottets Memorial rörande
Baneo-Verkets tillstånd, bifogade Tabeller;
samt öfver gjorde anmärkningar vid.
Utskottets Betänkande, angående vilkercn för
återbetalning af Götheborgs Stads erhålln»
Lån»
Lag-Utskottets:
I anledning af åter remisser utaf Utskottets
Betänkanden angående skyldighet för
äkta Makar som skola skiljas , alt personligen
inställa sig i Consistorium till skiljobrefs
emottagande; om förbud för Ledamöter
i Hof-Rätt, att sig emellan byta lottade
Mål; i frågan om skyldigheten lör Förmyndare,
att hvart 3:dje år tillöka Myndlings
arf-capital med den under tiden upplupne
räntan; angående nödvändigheten af
Provincial besiktningar vid vissa tillfällen
å död person; om skärpning af Lagarne
angående tjenstledighet för Domare; rörande
förändring i straffet för Hållkarl sorn
Ridd, o, Ad, Prot. 10 B, & Afd,
• v
Dea i ; November f.
ra.
fordrar Drickespenniogar, eller med oveti
bemöter resande; i anledning af föreslagna
stadganden i afseende på Testamentens bevittnande
och bevakning ; »ngående åtskillige
af Grefve J. H. Gyllenborg föreslagne
Lagförändringar ; om Löfiesmans rättighet
att uppsäga borge» ; rörande förrymd Matas
rätt, att träda i annat gifte; om yrkad
skyldighet för Konungens .befallningshafvande,
att genom Promotorial befordra
enskildes Lagsöknings-ärenden , då Gäldenärerne
vistas i andra Län; samt angående föreslagen
ändring i 5 §. af 4o Cap Missgernings-f
Lälken.
Allmänna Besvärs-och Oeconomi eUtskottets:
Öfver
gjerde anmärkningar vid Utskottets
Betänkanden, rörande sättet att reglera
Marknadstiderne; om skyldighet för
Lappske Nybj-ggares Söner, att ingå i allmänna
Beväringen; angående tillstånd för
Kyrko-hemmans åboers efterlemnade Enkor
och Barn , att företrädesvis till sådane
hemman erhålla åborätt; om Tiondes utgörande
och ständige Tiondesältningar ; och
rörande väckt fråga om förändring i skyldigheten
att utgöra Afräds- och Krono-Tionde
Spannemål, samt andre på hemmanen
indeldte Räntor ; om inköp för Statens
räkning af ett utaf Canzli-Rådet Schoerbing
utgifvet arbete angående Skogshushållning
DenigNovembwf. tn,
gen , samt i anledning af återremiss utaf
Utskottets Betänkande rörande väckt fråga
om rättighet för Extra Roterings-skyldige ,
att anställa legning inom Bevärings-åldern.
Alla dessa Protocolls - Utdrag lades
lill Handlingarne.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan half till 3 eftermiddagen.
In Fidem Protoeolli
O. J. Lager heinr,
Onsdagen den 19 November.
Plenum klockan 5 eftermiddagen,
Öppnades Herrar Electorers Lista till
val af en Ledamot i Expediiions-Utskottet,
efter Herr Stjernstam, Ludvig ; och hefanus
dertill hafva blifvit utsedd:
X) e n i $ N o ▼ e m b * r e m.
K:o 3013 B. Herr Rosenblad* Bernhard.
Vid förnyad föredragning af Lag -  samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
den 4 och 15 dennes, under
N:ri« 330, 33i och aoo afgifne» samt den
i a och i 7 derpåföljde eftermidda.':arne på
hordet lagde , Utlåtanden» i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottens förut
medeldte Betuukanden.
i:o Angående utfärdande af en författning,
som bestämmer ordningen för fastställelser
och ändrings sökande, i afseende
på af Landtmätare verkställde gärdesgårdsdelningär.
2:0 Angående ändring uti Kongl.
Brefvet den 14 April 1791 , samt Kongl.
Förordningen om Landtmäteriet i Riket den
13 Augusti 1783, i hvad rörer föreskriften
om skiftens antal vid Storskiftes förrättningar.
3:o Angående SjÖ-Lagens öfverseende
m. m.
Fann Ridderskapet och Adeln, att,
enär sistnämnde Betänkanden redan blifvit
af Ridderskapet o®h Adeln hifallne.
Den 19 November e. m. *69
Utskottens ifrågavarande Utlåtanden borde
läggas till Ilandlingarne.
Då nu å nyo föredrogs Lag-Ulskottets
den 10 dennes under N:o aa5 afgifne,
samt den ra derpåfÖljde eftermiddagen
på hordet lagde, Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets förut
rneddeldte Betänkande, öfver Herr von
Harlmansdorifs , August, Memorial, innefattande
Förslag om hvad vid Lag förklaringars
utfärdande bör iagttagas ; fann Ridde'i%kapet
och Adeln för godt, att, enär
sistnämnde Betänkande redan blifvit af de
öfrige 'frenne Riks-Stånden bifallet, för
dess del dervid låta bero.
Vid förnyad föredragning af Lag-Utkottets
den 10 dennes under N:o 2:1b afgifne,
samt den 12 därpåföljde eftermiddagen
på bordet lagde, Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut medelte Betänkande öfver Kongl. Marjts
Kådiga proposition, angående upphäfvande
af 8 §. i i:sta CapUtsöknings Balken samt
ändring af 2. §. i 45 Ca p. Missgärnings Balken,
och öfverskriften till samma Capittel
och Balk ; fann Ridderskapet och AdeJn,
att, enär sistnämnde Betänkande redan
blifvit af Ridderskapet och Adeln bi
-
?70 Den 19 November e, m.
fallit, Utskottets ifrågavarande Utlåtande
böra läggas till lLindliugarne.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Ulskoltets den 8 dennes
under iN:o 212 afgifne, samt den 12
derpåföljde eftermiddagen på bordet lagde,
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrilvelse, om den nya EvangeliiBokeus
antagande, uppå derom af Högvördigc
Preste-Ståndet gjord underdånig framställning.
Herr Hammarsköld, Lorenzo:
Hvarje förändring af det, som rörer och
sammanhänger med menniskans inre väsende
måste med yttersta varsamhet verkställas,
och aldrig företagas utan trängande
behof; äfvensom det nya man vill sätta i
stället bör äga en afgjord, en i ögonen
fallande, förtjenst framför det af vanan
belgade och kärt blifna gamla. Något allmänt
kändt behof har visserligen icke påkallat
förslaget till en ny Evangelii bok.
Om förhållandet varit sådant, hade icke en
så långvarig strid derom uppstått, ej eller
bade våra Trosförvanter i Tyskland och
Dannemark bibehållit denna samma Evangelii
Bok oförändrad, som man nu hos oss
mot en ny vill bortbyta. Den öfverträffande
förtjensten hos den nya Evandelij Boken
Den 19 N o v ftrn b * r #. m,
571
framför den hittils brukliga, torde också blifva
något svår alt utmärka. Hvad hufvudsaken
angår HÖgmesso och Aftonsångs Texterna
, så kunna de i den nja icke vara
hem tade annorstädes ifrån, än i den gamla,
de mäste vara tagne ur Bibeln, förnämligast
ur Nja Testamentet, och således hvarandra
temligen lika i värde. För öfrigt innehåller
en Evangelii-Bok ColJecler ocb Böner
; de äro menniskoverk, och de kunna
således vara af mjcket omskiftande balt.
Jag vill också icke påstå, alt de gamle ju
icke hafva brister, men äro de nja verkeligen
bättre? Kunna vi hemta någon anledning
lill försäkran derom ? Böner äro
icke annat än det varma hjertats, den rörda,
hänförda, känslans liksom ovilkorliga utgjutelse,
och då hemställer jagom det är sannolikt
att man CommiUe-vis skall kunna, hopskrifva
och hopcorrigera bättre böner, än
de gamla? Celeris paribus hafva utomdess de
gamla bön erne förträdet i anseende till allmänhetens
vana vid dem. Således kan jag
ej inse någon fördel af en förändring i detta
afseende. Flere olägenheter skulle der-
emot af de nja texternas antagande uppkomma.
Att en sådan skulle blifva följden
af den nja Evangelii Bokens antagande, vid
undervisningen i Prest-Seminarierne, har en
man, sorn man väl öfver detta ämne måste
tillerkänna det högsta vitsord, vår grundlärdaste
Theolog, Herr Doctor Ödman, i en
trjckt skrift, med den honom egna klara
bevisning ådagalagt. Delta var dock ej den
47*
Den 19 November e4 m.
enda svårigheten. Folket, i synnerhet Allmogen,
bar vissa bemärkelse dagar utaf
Festernes Prediko texter oftast bestämda. Om
nu dessa förändrades skulle allmänheten vid
flere tilfällen befinna sig i en ganska pinsam
förvirring, och t. ex. hvad skulle bonden
Säga, om Midsommardagen upphörde för honom
att vara Johannesdöparens dag' för alt
i stället bli en slags Sommarfäst af hvilken
han svårligen skall förmå att fatta betydelsen.
Dessutan hafva visse Postilior sedan
längre tider tillbakagått i arf från får till
son , och utgöra i Allmogens hus en skatt,
hvari den redlige husbonden läser för
sitt husfolk om Söndagarne, då de icke
besöka kyrkan. Ku kommer en ny Evangelii-Bok;
texterna passa ej mera in på
dagarne och den fordna så kära och dyrbara
ska<ten är obrukbar.
Det har egentligen varit arne omständigheter,
hvilka uppgifvits såsom orsak
till förslaget om en ny Evangelii-Bok, dell
ena att texterna i den gamla skola gifva
Preslerne så föga tjenliga ämnen att predika
öfver. Tillätes det mig att härom yttra
min öfvertygelse, så låter den så : att
den ifeke synnerligen måtte vara genomträngd
af Christendomens anda, som icke
ur sin känsla hemtar ett lätt medel, att
hjelpa sig ur förlägenheten. Och har då
den nya Eyangelii-Boken allestädes Djelp*
utur
Den ig November e. m
*73
utur denna nöd ? Jag liar skäl, alt ej
förmoda det. Redan den första Söndagen
af Kyrko-året erbjuder ett exempel. I stället
lör gamla Texten : Frälsarens intåg i
Jerusalem , läses i deli nya början af Johannis
Evangelium. Lätt mäste man kunna
tänka sig förlägenheten r bos mången stackars
Caplan på landet, hvars speculativa förmåga
icke ulan svårighet en gång kunnat löija
med Pienuings Logica , om lian för sin
menighet skulle finna sig nödsakad att förklara
detta .oändliga djup af Mystisk Melaphysik
, sorn ligger i början af St. Johannis
Evangelium.
Den andra omständigheten, som man
emot uen gamla Evangelii-boken anmärkt,
är, alt texterna icke följa i naturlig ordning.
Och har man velai linna sig stött
deröfver, att t. ex. man talar om, huru Frälsaren
inred i Jerusalem, fyra veckor förr,
än man firar minnet af hans födelse. Således
se vi äter här ett utbrott af lidens
tendens , att söka få allt så snörrätt .efter
en viss abstract begreppens oriktighet. Denna
liär framträdande under formen af Cronologiskt
nit, förekommer mig såsom afmyoken
likhet med Smak-Theoristernas ifver för
de tre enheterna på Theatern. Men liksom
der den med poetiskt sinne begåfvade
åskådaren, telagen af Dramens förtjenst ecb.
Bidd. o, Ad, Prot. 10 B, », Afd.
*74
Den 19 Nsvérafeer e,«m
spelets lif, under sin förtjusning icke ,
med Almanachau i hand , efterräknar , huru
många decennier, som förflutit mellan
hvarje sänkning af Ridauen ; lika så litet
är den religiösa känslan hunden vid någon
tidföljd , eller störes det ringaste deraf,
om denna något blir ruLLad.
På dessa skäl skulle jag för min del
vara böjd att förena mig med Hedervärda
Ronde - Ståndet, sorn yrkat, alt ifråga, varande
förslag skall hvila, intill dess nya
Bibel - Öfversätluingen binnér fullbordas ;
emedan då det en gång sker, mäste della
nya Evangeiii - Bok förslag å nyo göras
om. Det Högled. Utskottet har icke
förbisett denna vigtiga omständighet ;
tvärtom har det medgifvit, att en ny Bibelversion
bordt föregå förslaget lill en ny Calecbes,
en ny Handbok med mera. Men säger
"Utskottet, med ett slutningsätt, "sorn endast
;ir 1820 års Besvärs - och Oeconomie-Utskott
eget, då detta ej blifvit vid desse förändringar
iakttaget, vore det ej skäl, att i närvarande
afseende förfara på annat sätt. Utskottet
har dymedelst gifvit till känna sin
mening vara, att för det man en gång handlat
origtigt bör man dermed alltid fortfara.
Det vore emedlertid föga tröstande för allmänheten,
om Utskottet antagit detta till orubbelig
regel för sina åtgärder. Dessutom torde
det vara tydligt, att Bibelöfversättniiigen
åste hafva mera inflytande på Evangeiii
kejs, är på de öfriga nyss nämnde lithurgisi©
Den 19 November e. sr;
*75
Handledaingarne j emedan den förra hufvudsakligen
består af utdrag ur Bibeln. Jag
skulle derföre heldst vilja, emedan jag anser
det för det rigtigaste, vördsamt tillstyrka Ridderskapet
och Adeln, alt instämma uti Bonde-Slåndets
beslut, alt ingen förändring uti
Evangelin Boken rnå vidtagas, innan den nya
Bibelöfversättningen varder fullbordad; men
da della Betänkande nu första gången är
under pröfning, och ej utan föregången piterremiss
kan förändras, hvilken—-ty jag känner
Höglofl. Besvärs- och Oeconomie-Utskoltet
— troligen icke skulle tjena till annat än
tids utdrägt, så då Utskottet föreslagit ämnets
hvilande intill nästa Riksdag, hemställer
jag, med erinran af den gamla satsen:
den som vinner tiden, vinner alli, att Utskottets
nu uppläste Betänkande må varda
bifallet.
Herr Grefven och Landt-M'arskalk
en gjorde proposition till biiall af
Oeconomie-Utskoltets förevarande Betänkande,
hvilken proposition med Ja besvarades.
Föredrogs ånvo och bifölls Allmänna
Besvärs- och. Oeconomie-Utskottets den 8
dennes, under N:o ai3 afgifne, samt den
12 derpålöljde eftermiddagen på bordet
Jagde, Betänkande, i anledning af väckt
fråga 0111 bestämmande af en viss tid för
*76
De nig November e, m.
bortvandrande personers a/Fdrande ur Husförhörs-iängderne.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärs-
och Oeconomie - Utskottets' den 8
dennes under M:o 214 afgifne, samt den
12 derpåföljde eftermiddagen på bordet
lagde, Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldle
Betänkande, 0111 föreslagne medel till förekommande
al åtskillige förmente missbruk
vid Prest-val.
Herr Ribbing, Arvid: -Utskottet,
så väl som erfarenheten, har vitsordat
gagneliglieten af de föreningar om presträttigheter
som blifvit i allmänhet vidtagne.
Detta gagn tror jag likväl kunna ytterligare
utbredas, om man antog deljjförslag, att C01H
sistorium skulle, så snart Pastors ledighet
inträffar, söka tillvägabringa dylika öfverenskommelser.
Man känner de mångå ledsamheter
som vanligen åtfölja Prestval. Försandingarne
göra då ofta alla möjliga försök, att få
Presträttigheterne nedsatte, och i den nion
Candidalen härtill är beredvillig, eller icke,
erhåller eiler förlorar han rösfrr till Pastoratet.
Förfaltningarne äro nu sådane, att
så snart någon af vederbörande begärt förenings
-uprättande, skall den ock ovilkorligen
ske, antingen på sätt Pastor och För
-
Den ig November e. m‘
VI
samlingen öfverenskomma, eller i saknad af
denna öfverentkmmelsé pa sätt Kongl. Maj:t
förordnar. Jag får derföre vördsamt tillstyrka
Ridderskapet och Adeln , att bifalla
Utskottets Betänkande med det enda tillägg,
att så snart alt Pastorat biifver ledigt, det
bör åligga Consistorinm att genast, å den
blifvande Pastorns vägnar, begära förenings
uprättande med Församlingsboerne om prästrällighe.
terha, och sältet för deras utgörande,
samt denna sålunda gjorde anhållan sedau i
Laga ordning fullfölja.
Herr Grefven och Län dt -Marskalk
en hemställde, om Ridderskapet och
Adeln behagade gilla Oeconom ie-Utskottels
Utlåtande, endast med den förändring, att,
så snart elt Consistoriel Pastorat varder
ledigt, förenings upprättande om Presträttigheterne
bör genast, och, derest möjligt
är, före valet af Consistorium, å den
blifvande Pastorens vägnar, sökas,och i
.föreskrifyen ordning lullföiljas. .
Ropades Ja.
Herr Ribbing anhöll, alt de öfrige
Riks-Slånden mätte inbjudas att uti detta
beslut med Ridderskapet, och Adeln sig
förena.
Och blef Herr Ribbings berörde anhållan,
uppå gjord proposition, af Ridderskapet
och Adeln bifallen.
a78
Dea 19 November e. m.
Föredrogos å nyo och gillades följande
Banco-Utskoltets den ii och i3 dennes
afgifné, samt den 16 derpåföljde på
hordet lagde , Utlåtanden:
N:o 70. I anledning af väckt förslag,
att alla utelöpande Banco Sedlar lhålle ,
inom viss prsescriptions-tid, i utbyte emot
nya, indragas .
N:o 71. i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte
Betänkande, angående föreslagne förändringar
i Bankens inre administration; dess
Sedlars utgifvande och beskaffenhet m. m.
N:o 72. Rörande vackt fråga , huruvida
för de fastighets-handlingar hvilka, i
brist af låne-tillgång, blifvit i Banken qvarliggande
, lån af de nu anslagne fonder må
företrädesvis meddelas.
Föredrogs å nyo och remitterades till
Riddar hus-Utskottet:
1:0 Herr Cederschiölds , Pehr Gustaf,
den r6 dennes på bordet lagde, Memorial,
om fritt tillträde till de i IliddarhusArchivet
förvarade äldre Protocoller och
Handlingar, för att sedermera fu de samma
från trycket utgifva.
Den ig Novein bet e, t».
«79
2:0 Herr R©os’s, Jonas Emanuel, den
s6 dennes på bordet lagde Motion, om
förhöjning ai framdeles blifvande Riddarlms-Secreterares
löne-inkomsler.
Föredrogos å njo och biföllos följande
från nedannämnde Utskott inkomné,
samt den 17 dennes eftermiddagen på bordet
laade, Utlåtanden :
Ö y
Från Stals- Bevillnihgs- samt Allmänna
Besvärs-ooh O e c o;n 0 m i e - U tskotten:
Af
den 1 dennes:
N:o 595. I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut meddeldte
Betänkande, rörande Postlöringen i
Riket.
Från Stats-Utskottet:
Af den 11 dennes:
N:o Sgö. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss nppå Enkefru Louise af Wibelis
underdåniga ansökning, att få bibehålla
hälften af den pension hennes man på Allmänna
Indragnings-Staten innehaft.
a8o Den 19 November, e, m
-
Af elen i3 dennes:
N:o 600. I anledning af vackt Motion
om ersättning ifrån Riksdags-koslnqdssmnman
för reparations-kostnaden å Slorkjrito-försainiingens
Orgelverk.
N:o 601. Angående förändring i nu
gällande föreskrift, om Allmänna Indragnings-Sialeus
ntgifvande af Trycket.
N:o 6o3. I anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, uppå Creditorernes i aflidne
ÖfverDirecleuren Kihiströms gåldbundna Bo,
underdåniga ansökning med Förslag till Fö* —
lik ning i Rättegången, angående det med
bemälte Öfver Directeur ingångna arrende
örn Ädelforss Guldverk,
Från Banco Utskottet:
Af den i5 dennes:
N:o j3. Om utarbetande af ett sammandrag
ur den af framlidne Banco Commissarien
F- Silfverstolpe författade omständeliga
Historia rörande Banco-Verket, jernte
en ändamålsenlig fortsättning för den efter
år 1800 framfiulne tid,
Af deir 17 dennes:
N;o I anledning af väckt motion
om vidtagande af sådan förändring i mynt-,
ord
-
Dea 19 Novembef e. m*
ördningarne, att Slag-Skatt blefvc uti sjelfva
myntet inberäknad.
Herr Grefven c h Lan d t-Marska
1 It e n yttradfe, att sedan arne Riks-Stånd
Stannat emot arne i fråga örn Extra Roteringen
i Riket, oell berörde fråga icke vöre af natur
att kunna förfalla, samt Allmänna Besvärs
och Oeconomie Utskottet, som handlagt
målet således borde, enligt 78 §. Riksdags
Ordningen, förstärkas till en Nämnd af
120 personer, eller 3o af hvarje Stånd, finge
Herr Landt-Marskalken hemställa, om
icke Ridderskapet och Adeln behagade å
Hästa Lördag den 22 dennes förmiddagen
utvälja 18 Ordinarie Ledamöter oell 6 Sup1
eanter uti förstärkta Oeconomie Utskottet,
bifölls.
Företogs till pröfning Stats-Bevillnings
Samt Allmänna Besvärs- och Oeconomi^-Utskottens
den 1 x dennes under N:o 5c)p af»
gifne samt den 17 derpå följde eftermiddagen
på bordet lagde, Utlåtande, i anledning
af väckt fråga om rättighet för Härjeådalens
Allmoge, att Tullfritt få hämta Salt
från Rörås koppar-Verk i Norrige tili eget
behof.
Ridd, 9, Ad, Prot. i» B, *, Afd, 36
t)en -ig November e- ra,
V ’
Herr Hjerta, Gustaf: Den ira
fråga är afen egen beskaffenhet. Motionairen
har endast yrkat tullfrihet för salt. Utskotten
förklara, att elen icke kan beviljas,
emedan sådant skulle föranleda till Tullförsnillning.
Detta är likväl icke möjligt, oeb
jag kan för min del ej inse, hvarföre icke
Herjeådalens innevånare samt alla öfrige
i gränsorterne. boende medborgare skola få
hemta deras salt från Norrige, då de hafva
närmare dit, än lill de Svenska städerna,
der salt finnes till köps. Nedsättning af
tullen på salt skulle leda till en besämd förmån
för landets innevånare i allmänhet, och
jag anhåller derföre om återremiss af betänkandet.
Herr Rosenblad, Bernhard:
Så vida instämmer jag med Herr Hjerta för att
för att bereda Rikets Invånare en efter möj-r
lisbeten lämpad förmån af begge Skandisha
Rikenas förening, så väl vid Herjeådalens
G vänstullar, som öfrige mot Norrige beiintelige
tuhställen, tullen å salt må nedsättas
till hyad Svenska Tull-taxan å denna
artikel är drygare, än den Norrska. Då
jkommo aila Rikets Innevånare, ehvad det
var dem becpä mliga re, att hämta sitt salt
från Norrska eller Svenska stapelstäder, att
få sin vara lika belastad med afgifler till
begge Rikenas stadskassör, ett förhållande sorn
icke ägde rum, om alldeles tullfri införsel
Den i 9 November e, ra
-
från ena Riket till det andra vore tillåten ,
medan tullafgifterne ännu voro olika.
På denna grund förenar jag mig i anhållan
om återrcrniss.
Herr Hjerta: Det förslag, Herr
Rosenblad nu gjort, synes mig vara ganska
rigtigt, såsom innefattande en jemkning
emellan Svenska och Norska Tulltaxorna.
Det må dock vara mig tillåtet att nämna ,
det Norrige är så lyckligt, alt ej äga någon
tullafgift på salt. Derföre vore det nyttigare,
om genom en nedsättning i tullen på denna
vara, lätt utväg bereddes för dem som
bo nära Norrska gränsen, att derifrån landvågen
hemta sitt förråd. Det är just detta
jag tillstyrkt.
Herr Rosenblad: 1 den lvändese,
att salt i Norrige får Tuli frit införas,
hvilket jag dock ej kanner', kan jag icke
tillstyrkä någon nedsättning i afgiften för
denna vara för Härjeådalens Innevånare,
enär i sådan händelse vissa medborgare,
skulle komma i åtnjutande af den förmån,
att i kostnaden för deras konsumerade
salt ej ingick någon afgift lill
Staten, under det alf de öfrige i detta afseende
hugo vidkännas betydliga umgälder.
Herr Hjerta: Om jag yrkat nedsättning
i lullafgiften för salt endast hvad
Herjeådalen angår, så fcade Herr Rosenblad
Den 13. November e. m.
■visserligen haft ratt i den anmärkning, han
na framställt; men jag har tillstyrkt en sådan
nedsättning för alla de Provincer, som
äro belägne vid Norrska Riksgränsen,och således
för alla dem, som kunna sig af en sådan
förmån begagna; elle'’ rättare : jag har tillstyrkt,
att för en hvar Svensk och Norrsk
man, som far öfver gränsen med Salt, må
betalas af Sjötullen i Tullafgift.
Herr Lagerhjelm, Pehr: Omöjligheten
ett i detta hänseende förekomma
missbruk , gör att jag för min del bifaller
Utskottens fersing. Ja g ser i det undantag
Herr Hjerta tillstyrkt samma tillfälle till
försnillning, som bestämt Riksens Ständer
att vid denna Riksdag antaga ett helt och
hållet förändradt tullsystem, med hvilket
detta förslag oj står tillsammans; och consequermen
2? nödvändig att bibehålla i hvilket
system, som helst. Följden skulle
dessutom blifva den, att hela salthandeln i
Srcrrige kom att gå öfver Norrige.
fl e r r Hjerta: Tullförsnillning
lärer leke kunna häraf unkomma. Tvertom
tiar jag, stt ju mera Tullafgiften nedsättes,
desto mindra måtte försnillning komma i
fråga. Att man under namn af salt skulle
införa andra handelsvaror, låter icke tänka
sig, s& vida Tullbevakningen gör sin skyldighet,
samt sker dessutom mindre vid en
låg, än en hög Tull. Emedlertid inser jag lika
med Herr Lagerhjelm att för consequen
-
Den 19 November e. m.
cens skull i vår tulltaxa måste man ännu
förhindra innevånarne i grannriket, att till
vår egen fördel begagna sitt förmo ni ig a re
läge. Jag bestrider derföre För det närvarande,
och så länge gränstullarne bibehållas,
en sådan allmän införselfrihet; och tillstyrker
blott nedsättning i afgiften. Ty
Staten vinner ej mera genom den förhöjda
afgilten på salt, än allmänheten förlorar.
Saltet kostar naturligtvis mindre vid våra
kuster än det Norrska vid vår gräns; men
vid gränsen kostar Saltet, fördt från våra
kuster på axel mera, än det på samma sätt
från en del Norriges kuster försålda salt.
Jag utbeder mig för öfrigt, att få fästa upmärsamheten
derpå, att tullfrihet blifvit för
Victualier beslutad. Med antagande af denna
princip, måste vi äfven erkänna, att salt
är af lika nödvändighet i Norrige, som andra
victuaho varor; och jag förnyar derföre
min anhållan om återremiss af Betänkandet.
Herr von Hartmansdorff,
Åugust; I händelse den sats, Herr Hjerta
yrkar, vore rigtig, alt de som bo vid
gränsen mot ett främmande land, skulle få
draga fördel af mindre tullafgifter på sina
förnödenheter än de, som bo inuti landet,
så borde Skånes innevånare jemväl få tullfritt
införa deras sallbebof från Dannemark.
Sjelfmotsägelsen deri synes mig vara
så tydlig, att jag ej annat kan, än för min
del tillstyrka bifall å Betänkandet.
a8G
Den 19 Na v ernber e. wi.
Herr Hjerta liar åberopat, att victualier
få tullfritt föras öfver Norrska gränsen
och att likaledes borde förhållas med andra
varor, I anledning häraf torde det tillåtas mig
erhindra att då jag vid Riksdagens början
instämde med Herr Tham i en motion som åsjftade
en vidsträcktare tullfrihet' i anseende
till Norrige blefden samma af Utskotten dit
Motionen remitteradesafstyrkt, emedan sådant
skulle hafva betydligt minskat våra påräknade
Tullinkomster! Jag insåg rigtigheten af
denna invändning, och yrkade ej vidare
på saken. Äfvenså tror jag nu att ehuru
önsk hg en allmän handels frihet med Norrige
ock vore, kan den likväl ej så hastigt
införas, då andra förhållanden i Sverige
Strida deremot.
Grefve af Ugglas, Gustaf: I
dessa dagar har från samma Utskott inkommit
eller inkommer ett Betänkande, angående
upphäfvande af Gränstulisbevakningeu
emot Norrige. Utskotten hafva väl afstyrkt
dess upphörande; men Herr'Hjerta,
i conseqvence af sin åsigt emot detta beslut
sig reserverat. Jag hemställer, på grund
häraf, alt denna fråga ej må varda återre~
mitterad, åtminstone icke förr, än den öm
hela Gränsetullens upphäfvande emot Norrige
förevarit lill pröfning. Skulle den
komma att upphöra i hela dess vidd, så
följer af sig sjelf, att salt äfvert derifrån
kommer alt tullfritt hit inforas; i annat
fall skulle jag för mia del anse detta pär
-
Den 19 No v e m be r e , m,
tiella undantag olämpligt. Så vida Ridder
skåpet och Adeln ej skulle täckas bifalla
Betänkandet, får jag vördsamt anhålla, att
frågan om återremiss må få hvila, intill
dess det af mig nu omförmaldte Betänkande
varder pröfvadt.
Ii err v o n Höhe n ha uscn, M i c b a é 1 :
.Tåg skulle för min del alltför gerna
instämma i den önskan , all detta mål måtte
få hvila, intill dess det af enahanda natur,
sorn Herr Grefve af Ugglas omnämnt,
förut blifvit, pröfvadt, om jag ej angsåg skälen
lill bifall å ifrågavarande Betänkande
vara så påtagliga, att ett fördröjande med
dess afgörande synes mig fullkomligen öfverflödigt.
Det har blifvit yltradt, att saltets
bemtande från Norrige skulle vara cn förmån
för vårt land. Jag anser förhållandet
vara alldeles motsatt; ty dels skulle derigenom,
i enlighet med Motionen, Tullumgälderna
minskas, och dels blef Sjöfarten
lidande, emedan utom directa expeditioner
i delta ändamålet, våra fartyg nu
ofta hemföra sall såsom retourlast. Sedan
man vid denna Riksdag antagit ett nytt
ännu opröfvadt' handels-system , som fullkomligt
ändrar principen af det gamla, hop
pas jag likväl, att man ej måtte vidtaga
någon emot landets sanna vål så stridande
åtgärd, som den föreslagne, och att detta
238
Dea 19 November e• m.
Betänkande, i följd deraf, varder af Riåderskapet
och Adelil bifallet.
Herr L a g e r lie j m : Alt med ett
enda språng vilja föra Svenska Tull-Systemet
till samma frihet, som det Norrska,
anser, jag vara på en gång ganska betänkligt
, och icke verkställbar. Jag vagar derföre
förnya mitt vördsamma tillstyrkande,
att Ridderskapet och Adeln måtte, med bifall
till Betänkandet, afsiå jyiotionen. För
att visa, huru Tull-försnillning skulle blifva
ett följd af Herr Hjertås förslag, får
jag anmärka, att då detsamma går ut derpå
, att Herjeådalens innevånare skulle kunna
förse sig med sall, utan alt derföre erlägga
någon tull-afgift, skulle troligen flera
orter på samma räkning förskaffa sig deras
behof af denna vara. Åtminstone skulle
sådant föranleda till controller af en ny
art emellan Herjeådalen och dertill angränsande
provincer,
Herr Uggla, Göran Gustaf:
Utan att för det nävarande inlåta mig i
granskning af sjelfva saken, inskränker jag
mig endast att, under instämmande med
Grefve af Ugglas, för min del tillstyrka, att
målet må varda hvilande på bordet, till
dess de förenade Utskottens Betänkande angåenda
Gränse-Tullbevakningen emot Norri
-
ge
Den 19 November e. m‘
ge lill pröfning förekommer. Detta upskof
anser jag vara desio nödvändigare, som man
i annat fall skulle till granskning företaga
en del al ämnet, innan man kommit i tillfälle,
att detsamma i hela dess sammanhang
pröfva och afgöra.
Herr Hjerta: Jag vågar äfven
anhålla att Betänkandet må varda ytterligare
på hordet hvilande. Jag har aldrig satt i
fråga, att tullfriheten för sall endast skulle
hafva afseende på Härjeådalen, utan min
tanke är, att den horde sträcka sig till hela
Riksgränsen mot Norrige.
Grefve von Schverin, Fredric
Bogislaus: J;.g har anhållit om ordet,
för att förebygga, del Ridde rskapet och
Adeln nu ej måtte bifalla Betänkandet. Jag
är öfver tygad, att genom de åtgärder Herr
Hjerta föreslagit, lurendrägeri och tullförsnillning
skola förekommas. Innevånarne
på hela den landsträcka , som utgör gränsen
mot Norrige^ drifva der sin handel.
Om de få fora salt tillbaka hem, i stället
för de varor de der försålt, medtaga de
troligen ej något annat; derigenom skulle
dessutom en stor lättnad för fulket beredas.
Jag förenar mig i de Herrars anhållan, som
yrkat, att detta Betänkande må varda hvilande,
till dess frågan om Tuli-bevaknin
-
Bidd. o. Ad, Prof. 10 B, !• Afd. 37
fgo Sen 19 Näfem bet <?. m,
geni allmänhet• emot Norrska Riks-gränsen
blifvit pi öfvad.
Herr Grefven och L and t-M arfi
kalken hemställde, om Ridderskapet och
Adelil behagade tillåta, att Stats- lie vill—
nings- oe,h Oeconomie - Utskottens förevarande'Utlåtande
finge hvila på bordel, intill
dess beni alle Utskotts Be! änkan-.!,:, angående
Gränse-Tullbexakningen emot Norrige
till pröfning förekommer.
Bifölls.
Föredrogs å njm Banco - Utskottets
tlen 17 dennes under N:o 70 afgifne, o ef*
samma dag på hordet lagde, Utlåtande, i
anledning fil Iliks-Ståndens fattade beslut,
i frågan om periodiske uppgifters meddelande
om Banco-Verkets ställning.
Herr Rosenblad, Bernhald:
Innan Höglofl. Ridderskapet och Adeln fattade
sitt beslut om en årlig uppgift af Bankens
ställning, tog jag mig den friheten redovisa,
hvarföre jag tillstyrkte detta beslut.
Vigten för Nationens enskifta intressen af
de Financiila beslut Riksens Ständer vid
denna Riksdag fattat, gör äfven vigtigt för
allmänheten, alt känna 'Verkställigheten af
desse beslut, om denna kommer att öfverensstämma
med beräknade calcyler, om dea
Den 19 November e. m.
uppfyllt någras förhoppningar, eller rättfärdigat
andras farhågor. Jag får således vördsamt
tillstyrka, att Ridderskapet och Adela
måtte förblifva vid sitt en gång 1 ämne t
fattade beslut.
Herr Hjerta, Gustaf: Det var i sanning
ganska oväntadt, att samina Utskott,
sorn tijlslyrkt publicitet af bankens ställning,
'nu inkommit med ett Betänkande,
som icke annat kan än omintetgöra denna
offentlighet. D«t är hvar och en bekant»
att på fern års tid blifver i alla hemligheten
blottad. Frågan är vid detta tillfälle
, huru offentligheten så skall kunna
lillvagabringas, alt den må verka något
godt både för Bankens, och den enskildla
crediten. Jag är öfvertygad, att för vinnande
af detta ändamål ej finnes något säkrare
sätt, än det Fullmäktige föreslagit,
nemligen att hvarje års bokslut, äfvensom
beloppet af reella fonden, allmänneligen
göres bekant. Utskottet gör i detta afseende
skillnad emelian, om realisation kommer
att äga ruin, eller icke. Detta är,-efter
min tanka, origtigt. Hvad sorn är falskt,
bor döljas; rhén det sanna förhållandet bör
ligga öppet för hela veriden. Just derföre
synes mig publiciteten vara tjenJigast, i
händelse af realisation. Riksens Ständer
hafva likväl funnit Bankens ställning böra
offentliggöras, fast ännu ingen realisation
äger rum. Bet ar derföre jag anhåller oih.
VlerVemiss* af Betänkandet, samt att få fä
-
Den 19 November e, m.
sta Utskottets uppmärksamhet på den stora
vigt för Nationen, som ligger uti öfverJygeisen
derom, att hushållning iakttages,
ej mindre uti Bankens administration, än i
Stats-förvaltningen. Det är för bibehållande
af allmän och enskild credit nödigt alt
Banken och Stats-förvaltningen verka gemensamt
, och så till sägandes gå hand i
hand, hvartill erfordras en fullkomlig publicist.
Då fråga blifver om Stats-Verkets
resourcer, är det de vferklige, ej de Activa
som skola uppgifvas. Derföre är det an
geläget
att veta, hurudan Bankans ställning
för tillfället Lelinnes, ej huru den varit beskaffad
fem år förut. Jag hoppas således,
alt Utskottet måtte taga saken i närmare
betraktande, och ej återkomma med ett Betänkande,
som skulle verka upphäfvande af
det rörande Bankens publicitet af Riksens
Ständer förut fattade beslut.
/
Herr von Hohenhau sen , Michael:
Den siste värde Talaren har icke riktigt
fattat Betänkandets innehåll. Der står ej,
att Bankens ställning endast vid hvarje Riksdag
skulle uppgifvas, utan vid hvarje revision
öfver Banco Verket. Utskottet valde
tidpuncten af revisionerne derföre, att arne
års räkenskaper är.o mera fullständiga,
och att de ej blifva för allmänheten fullkomligea
begriplige, i anseende till Balancerande
Summor och öfverbringa r, om de
ej omfatta åtminstone a:ne år. Då man be
-
Pen 19 November e. *».
593
einnar den liknöjdhet oeh ringa nygirighet,
hvarmed Allmänheten emottagit underrättelsen
om Bankens tillstånd, då det under
loppet af denna Riksdag för första gången
gjordes bekant, synes deraf, huru mycket
dessa uppgifter skulle förlora i interesse,
om de lemnades hvarje år. Jag tror således,
att man på goda skäl inskränkt dessa
upgifters meddelande blott vid hvarje revision;
hvadan och Betänkandet^torde kunna
bifallas.
Det återstår mig endast alt besvara
ett inkast, i afseende på publicitetens upphörande,
derest realisation kommer att äga
rum. Det lärer icke finnas någon Bank i
verlden hvars hela ställning varit offentligen
bekantgjord, så länge den bestridt utvexling
af klingande mynt mot sedlar. Det
skulle ännu mindre låta sig göra i vårt land,
sedan sedelhandeln nu mera utgör en serskild
industrigren i Europa, och det således
kunde vara en möjlighet, att operationer
i detta afseende vidtogos lill vår skada.
Derföre har denna omständighet influtit
i Betänkandet ehuru den egentligen icke
hörer till saken, och ej eller på lång tid
torde komma i Iråga.
Herr Rosenblad: Alt icke al ••
la tiders erfarenhet bestyrkt nödvändigheten,
att kasta en hemlighets - slöja öfver
den Banks ställning, som utöfvar sina
sgi Den 19 November e. rr-;
utväxliugs functioner, bevisa de i senare
lider upprättade Banker , hvaraf de fläste,
och så vidt jag känner, alla äro un -  derkaslade publicitet. Bland dem finnes
Pariser-Banken, som , ehuru tillhörig ett
enskildt Bolag , offentligen redogör .för sin
förvaltning , och h ä r i g e n 0 m, samt genom
sina öfriga på erfarenheten grundade visa
stadganden , uthärdat profven för en BankDespotisms-
Fiendliiga Besittnings taganden
och de häftigaste skaknirigar i Allmänna
Gredit-förhullanden, utan att ett enda ögonblick
upphöra med uppfyllandet afsina förbindelser
eller se sin Credit minskad. Jag
hyser också den tan ka alt just då realisation
sker, publiciteten blir så mycket nödvändigare,
för att trygga Allmänheten mot afl
farhåga för obehöriga tillgrepp å Bankens
fonder, sådane som hemljghetsslöjan till en
början så dråpligeu kan dölja, men hvars
följder så mycket svårare sedermera m åste
kännas.
Instämmande således i det hufyudsak
eliga med Herr Hjerta kan jag likväl icke
dela den tanka, att Betänkandet behöfver
återremitteras. Detta Betänkande utgör endast
• • ' ' - t i
ett jemkningsförslag , sorn pu intet sätt kan
hindra Piidderskapét och Adeln, att qvarblifva
vid sitt, i laglig ordning fattade och enligt
min öfvertygelse välgrundade Beslut, hvari
äfven Hedervärda Bönde-Ståndel instämt.
Herr Lage r h j e 1 m , P e h r : dag hafi
yid början demi.a Riksdag, då frågan föy
Ben 19 November e. m
295
retfar om Bankens publicitet, yttrat den
tanka, att publiciteten är oumgängligen nödig,
för att sätta Bankens Creditorer i tillfälle,
att bedöma sin egen och Verkets ställning.
Jag kan likväl ej inse någon fara,
eller svårighet för Innehafvarne af Bankens
sedlar, att i detta afseende fatta ett
rigtigt omdöme om Bankens tillstånd kungöres
blott efter Kevisions-förrältningarne
och genom Riksdag,S-besluten.
När en realisation skall' utföras, anser
jas den väl kunna ske under en fullkomlig
publicitet. Likväl fordras då en så
tillräcklig Silfverfond, att troligen tidpuncten
för dess verkställande skulle bli alltför långt
aflägse. Antingen måste, i sådan händelse,
Bankens silfverfond vara fullt tillräcklig
eller ock Bankens ställning tryggås genom
transactioner. Om deremot Bankens ställning
under påbörjande realisation icke till
hvarje ziffra Ijålles allmänt känd ; så kan Realisationen
med vida mindre svårighet utföras.
Men detta ämne är nu icke ä'11 på sitt. ställe att
afhandla. — Om Bankens ställning kungöres
h vartannat år, upp fy lies hvad Herr Hjerta
önskar, och deruti äfven jag instämmer alt
Banken och Stats-Verket böra gå hand 1 liand,
Jag kan således för min del icke inse något
hinder, alt ingå på det af Utskottet
uppgjorde jeinknings förslag.
Den November e. m
Herr Cederschjöld,Pehr Gutaf,
förenade sig med Herr Lagerhjelm.
Herr Hjerta: Det är möjligt, att
jag misstagit mig; men mig har Utskottets
förslag synts åsyfta endast, att Låne Bankens
ställning skulle kungöras hvart annat
år, och Vexel Bankens blott vid hvarje
Riksdag.
Hvad angår frågan at Bankens publicitet
skulle uphörs vid en blifvande realisation,
får jag fästa uppmärksamheten
på den stora skillnaden emellan Bankens
beiägenket förr och nu; förr, då den utgjordes
af individuer, som förenat sig om denna
inrättning; och nu, sedan den blifvit förvandlad
till en Riksbank. För denna sednare
är publiciteten ett vigtigt stöd, emedan
behofvet sf sedlar ökar sig, och crediten
anlites mera hos en Riks Bank, än hos privata
associationer, ty den förra behöfver
ej innehålla så stora reedla fonder, som de
sednare, hvilka ofta nödgas använda betydliga
delar deraf, till Creditens upprätthållande.
Beträffande den omständighet, att
Allmänheten icke med all den välvilja man
förmodat, emotagit Bankens publicitet, plär
man draga denna slutsats deraf, att Tabel
-
ler
Den i g November e, m»
Jemn, utvisande Bankens stallning, icke blifvit
försålda. Jag tror likväl detta ej vaia
något bevis, emedan då dessa underrättelser
meddeltes i allmänna Tidningarne, har
man icke haft behof, att vidare fråga efter
Tabellerna.
För öfrigt är jag af den öfvertygelse,
att en fulständig kännedom af Bankens hela
ställning i synnerhet är angelägen, sedan
Riksens Ständer antagit Stalslåne-systcmet.
Jag tillstyrker -derföre afslag å Betänkandet
samt att Ridderskapet och Adeln måtte förblifva
vid sitt i ämnet redan fattade beslut.
Herr von Hohenhausen: Jag
anhåller, att den punct af Betänkandet,
som handlar om sättet för Bankens
publicitet, må varda ånyo uppläst. Jag skall ej
ingå uti någon vidare deduclion i detta afseende,
utan förenar mig med hvad Herr
Lagerhjelm härom anfört. Jag har alldeles
icke talat om Allmänhetens välvilja emot
Bankens pnblieitet; och jag förbiifver
vid den öfvertygelsen. att de stympade utdrag
af Bankens räkenskaper, sorn åtföljt
Tidningarne, ej gifva en så fullkomlig kännedom
om verkets ställning, sorn Tabellerna*
Jag tillsyrker derföre antagandet af det
jemnkningsförslag, Utskottet framställt, och
Ridd, o, Ad, Fröt. lo B, g, Afd, 38
sg8
De* 19 N s y e bi b e r c- un.
anhåller, att den punct, sorn afhnndlar sättet
för .publiciteten, ina varda ånyo uppläst.
Herr Rosenblad:' I den händelse
Utskottet ansett att Preste-Slåndet icke fattat
något beslut i ämnet hade det synts
Inig vara lämpligast-, alt dröja med jeink!iiings
förslaget, intill dess sådant skett:
I anledning af hvad Herr Lagerhjelm
infört, att allmänheten redan känner Riksens
Ständers åtgärder i Fihance fiågorné
Tår )äg blött erinra, att allmänheten alldeles
icke kan vela, om låneanslagen gå ut, orri
'afe påräknade tillgångafne inflyta; och dylikt
mera: l)å nu ett bestämdt myntvärde
finnes; så är det för den enskilde, i och
för sin egendoms skydd nödigt, att äfven i
tid läfä känna verkningarne af Riksens Ständefs
beslut i detta afseende. Jag tror således,
att Ridderskapets och Adelns faltädé
beslut, alt Riksens Ständers Vetk Bankens
ställning årligen skall göras bekant på sätt,
sorn sker med Riksens Ständers Verk Riksgälds-Contoiret,
är välgrundadt, hvadan jag
ock förnyar min anhållan ätt dervid måtte
förblifva.
Gr c f v e von Sehwerin, JF f e dr i k
Bogislaus: Jag instämmer nied Herr Hjerta
deruti, att om man deraf, ätt så få exemplar
af Tabellerna blifvit sålde, vill draga
dom slutsats, att Allmänheten ej håller Rika
sons Ständer räkning för effeötliggörändek
Bie a 19. TI o,ve » b e, m*
ff R,;mkeus ställ liing». 8§. bedrager man sig,
mvcket; om minsta steg.gjordes att inskränka
denna publicitet, skulle allmänheten deraf
säkert i bag, grad oroas. Min öfver tygelse
fir, att den största offentlighet bör i detta afseende
ägo rum. Nationen bör kunna sjelf
se, huru giftia mstruciioner efter lefvas; Ban-;
co-Styrelsens förhållande bör altså ligga i
öppen dag. Jag tror att en fullkomlig publicitet
bör råda, ej allenast hvad Vexel och,
Jjåne-Ranken, utan äfven hvad Discont-Vet;-.,
ket beträffar. Män, bar baft skäl ^ aU klgga,
öfver Djscont-Verkels förvaltning, sedan sista
Riksdag. Bankens öde må blifva hvilket
Sera helst, så bör i alla fall dess ställning,
lika väl vara allmänneligen känd bos oss „
sorn i andra länder, de där inrättade Banker
aro kände. Bet fjunes ingen Bank , vare
sig i Bondön, Paris eller å andra arter,
sorn ipke är fullkomligen känd. Det skulle
hindra Nationens förtroende lill Banken,
att stadga sig qjn raan kunde tro dess pub?.
holtet vara en chiinere. Jag anhåller, att
Betänkandet mätte blifva åjerremitteradt, på
det icke. Banco-Fuilmäktige må råka i den.
ledsararna belägenhet, alt ej veta, hvilken^,
dera Re skola åtlyda, Riksens Ständer, ejler
deras Banco-Utslcott.
II e r r Lagerhjelm: Ben siste värde
Talaren har synts anse ifråga varande
publicitet angelägen derföre, att Svenskt
Ranken vöre af lika beskaffenhet med andra
Läpders Banker. Jag får dervid erinra,
3 oo
Den 19 Novem be r e. m.
stt dea publicitet raan vill gifva Svenska
Banken, likväl är lielt olisa. - Alla delägarxie
uf.i Hamburger Barik vela, hvad hvar
och en har att draga på. Detta är likväl
endast bekant inom Banquiercrne; häraf är
likväl icke Bankquierens ställning gifven. Om
så verkeligen forhölle sig, som den värde
Talaren uppgifver, att nemligen hvarje Banquiers
ställning är öppen för hela verlden;
huru vöre väl då en Banquerout möjlig? Deremot
synes dessa stå uti ett lika så verkligt,
som grammalicaliskt sammanhang: Nej!
Dessa Banquierers Credit livilar ej på en sjmbar
förmögenhet. Genom så materiella åsigter,
förklarar man ej handelns större och
allmännare fenomen*.
Jag kail icke inse orsaken, hvarföre
Allmänheten skulle oroas deraf, att uppgifterne
om Bankens -ställning endast meddelades
vid de tillfällen, då Nationens Ombud
göra sig underrättade om Bankens förvaltning.
Nationen känner redan verkets både
fordringar och skulder, och Allmänheten gör
sig genom Riksdagsbeslutet lätt bekant med
de förändringar, som deruti tima . Jag inser
ej heller någon vinst deraf, att uppgiften
på dessa förändringar årligen meddelas,
och att de utsträckas till likhet med så dane
veckoraporter som Bruksförvaltare pläga
lämna Bruksägarne. Att lägga Controllen bos
hvarenda individ directe, visar Controll-Systemets
orenlighet. Då man ej är nöjd med
den Controll, söm Ständer och Tryckfrihet
