# ID: svediakorp-gov280
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 11,064
# sentences: 487
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 16 November.
601
damot, och är af sina öfriga göromål så hindrad,
att hon icke kan deltaga i sammankomsterne,
kan afsäga sig denna befattning.
Många intrigera, att inkomma i Utskotten,
endast för att vid lediga stunder der passera
sin lid.
Herr Grefven och Landt - Marshall,en
förnyade dess, till bifall å Herr Cederschjölds
redaction, nyss gjorde proposition; hvilken
bifölls.
Friherre Cederström: Mot det beslut
Ridderskapet och Adeln nu fattat örn uteslutande
från Riksdagsmannarätt af den Ledamot,
som försummar 3:ne Utskotts sammanträden,
får jag anmäla min protest, och hänvisa
till 79 §. Riksdags-ordningen, som icke
stadgar någon sådan påföljd, utan endast
att nytt val till Utskotts Ledamot genast skall
förrättas.
Herr Cederschjöld: I anledning af den
siste värde Talarens yttrande anhåller jag
blott, att i protocollet få antecknad den erinran
att slutet af 79 §. Riksdags-ordningen
innehåller: Pudderskapet och Adeln ställe sig
i\ dessa' senare fall Riddarhus - Ordningen
till efterrättelse.
Herr Rosenblad, Bernhard: I afseende
på det beslut, att Ledamot, som 3:ne gånger
försummar Utskotts sammanträden, skall för
-
6oa
Den 16 November
lora sill Riksdagsmanna rätt, instämmer jag
i Friherre Cederströms reservation.
Herr von Hartmansdorff: Jag är före
kommen
af Herr Cederskjöld-, i afseende på
den af honom redan anmärkte lydelse af 79
§. Riksdags-Ordningen. Då Friherre Cederström
protesterat emot 3o §. i den nu före"
slagne nya Riddarhus-Ordningen har han,
som var närvarande vid sisla Riksdag, och
då förmodeligen äfven deltog i uppgörandet
af nu varande Riddarhus-Ordning, jemväl
protesterat emot 28 §. i samma Riddarhusordning,
hvilken innefattar alldeles enahanda
stadgande, sorn den nu föreslagna 3o §,
§§. 3i och 32 hlefvo, uppå serskilte propositioner,
af Ridderskapet och Adelil gillade.
§. 33.
Herr von Hartmansdorff: Jag vågar
vördsamt fästa Ridderskapels och Adelns uppmärksamhet
på nödvändigheten, som mig synes
, att denna § sättes i öfverensstämmelse
med det Beslut, som förut är fattadt, då
Ridderskapet och Adeln ansåg Landt-Marskalken
vid antecknrngarne icke böra hafva
annan inflytelse på besluten än den Landtb
Marskalken utöfvar inom Ståndet. Jag tror,
att äfven vid öfverläggningarne på Riddarhuset
detta bör i akttagas för den som der händelsevis
företräder Landt-Marskalkens ställe.
Det synes mig vara olämpligt, om den, som
Den 16 November.
60 3
Jiär förde klubban, skulle vid något tillfälle,
Uppstiga hålla tal och rösta för den mening,
som instämde med hans öfvertygelse. På
sådan grund föreslår jag för denna §. följande
lydelse; Landt-M ar skalken , eller, om
han låtit tillkännagifva , att han ej kan tillstädeskomma
j den närvarande , efter Matrikeln
äldstej Ledamöten, äge att vid samlingstimman,
efter med. klubban äskadt ljud,
låta börja öfverläggningarne, hvari han likväl
icke på annat sätt, än för Ijandt-Marskalk
är stadgadt, må deltaga,
♦
Dör Landt-M ar skalk , af vaktas i underdånighet
Konungens Nådiga utnämnande af
en annan.
Och blef denna, af Herr von Hartmansdorff
föreslagne, Redaction, uppå gjord proposition,
af Ridderskapet och Adeln bifallen*
§ 34.
Herr Cederschjöld: Det ser ut i denna
, som Landt-Marskalken icke hade mycket
att göra. Det är likväl lätt att finna, att
man mäste'Särskildt förstå inunder hvad Riksdags-Ordningen
stadgar. Men dessutom förekommer
i ardra punkten, att Landt-Marskalken
skall till verkställighet befordra allt
hvad Ridderskapet och Adeln lagligen beslutar,
Jag anhåller, att ordet: lagligen
mätte utgå, emedan Ridderskapet och Adeln
icke kan besluta annat än det hvarpå Landt
-
6o4
Den 16 November.
Marskalken gjort proposition ; och LandtMarskalk
kan icke proponera något, sora han
anser olagligt. Derjemte anhåller jag, att
orden: göra 'varningen allmänför hela Stån~
detj måtte förändras till: varna hela Ståndet
j genom hvilka förändringar redactionen
skulle blifva följande: Utom hvadför LandtMarskalken
finnes i Riksdags-Ordningen stadgadt
j åge han, eller den hans ställe företräder
:
i:mo. Att hos Ridderskapet och Adeln
all Konungsligan rätt styrka och likaså inför
Konungen , Ridderskapets och Adelnsj i
enlighet med den i s3 Riksdags-Ordningen
intagne Landt-Marskalkseden.
2:do. Att till verkställighet befordra
allt hvad Ridderskapet och Adeln beslutit.
3:tio. Att varna dem , som kunnat sig
otillbörligen förhålla , hvilken rättighet likväl
ej inål sträcka sig derhän att varna hela
Ståendet.
Hvilken redaction, uppå derom af Herr
Grefven och Landt - Marskalken gjord proposition,
af Ridderskapet och Adeln bifölls.
§. 35.
Herrlow Hartmansdorff: Härvid är
blott en obetydlig redactionsförändring, eller
omställning af ord att anmärka i sista mo
-
Den 16 November.
6o5
mentet. Jag tror clet rättast borde lyda sålunda:
Stadgandet i 49 <$*• Riksdags-Ordn
in g en , att i Ståndets Cancellie alltid skall
finnas att tillgå en förteckning öfver alla.
på bordet liggande mål , med dertill hörande
ader och handlingar, iakttagas särskildt.
Herr Grefven och Landt-Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln behagade
gilla 35 §, med iagttagande af den,
af Herr von Hartmansdorff, utaf sista momentet
föreslagne redactionsförändring.
Bifölls.
§. 36.
Herr Riben, Carl Wilhelm: Den uti
denna §. stadgade föreskrift, att man innan
nästa plenum ovilkorligen skall skriftligt inlemna
de yttranden, sorn föranledt återremiss,
tyckes mig vara nog sträng. Jag tror det
vara häst att stadga, att sådant bör ske sist
inom 8 dagar; ty, om plenum råkade att
inträffa följande dagen, blefve det nästan
svårt att hinna med uppsättningen.
Herr von Hartmansdorff: Jag hoppas,
att en nödig rättelse skall kunna vinnas, om
ordalydelsen förändras till följande: Häcker
någon munteligen en fråga, som på bordet
lägges, eller remitteras, eller med de öfrige
Riks-Stånden communiccras, bör den innan
nästa plenum skrifteligen till Protocol
-
6o6
Den 16 November.
tet aflemnas. Gör någon mundteligen sådana
anmärkningar vid ett Utskotts yttrande i
att de till samma yttrandes återför vi sandö
föranteda böra de efter ledning af Riddarhus-Secretérarens
förde Memorial-ProtocoU,
inom ätta dagar vara skriftligen uppsatta
och inlemnade till Riddar hus-Cance/liet. Underlätes
det, skola dej sådane de till Protocollet
blifvit uppfattade till Utskottet afsandas.
Så framt ej detta iakttages, är det
fruktansvärdt, att åtsrremisserne komma allt
för länge att dröja. .
Det återstående af 36 §. anser jag, såsom
dels öfverflödigt, dels mindre lämpeligt,
böra utur §. utgå,
Ocb blef den af Herr von Hartmansdorff
Sålunda föreslagne redaction af 36 §., uppå
gjord proposition, af Ridderskapet och Adelil
bifallen»
§. 87 Lief, uppå gjord proposition, af
Ridderskapet och Adelil gillad.
Herr Rosenblad: Jag allhåller, att få
resei’vera mig emot Ridderskapets och Adelns
liu fattade beslut, hvarigenom redactioneil
blifvit gillad af 37 §. hvaröfver jag försummade
att yttra mig, och hvilken redaction
genom omröstning tillåter ett godtyckligt
uteslutande, hvarken förenligt med 78 eller
79 §§. Riksdags-Ordningen.
Den 16 November.
607
Herr Cederschiöld: I anledning af Herr
Rosenblads reservation emot Ridderskapets
och Adelns beslut, att kunna utesluta någon
genom votering, vill jag minnas, det en motion
varit gjord i Constitutions-Utskottet om
en sådan ändring i Riksdags-Ordningen , som
skulle berättiga Ridderskapet och Adeln dertill
, i öfverensstämmelse med RiddarhusOrdningen.
Utskottet afslog likväl denna
motion, emedan det ansåg öfverflödigt upptaga
ett sådant stadgande , då det redan finnes
i Riddarhus-Ordningen, som är af Riksdagsordningen
och särskilt af Kongl. Maj:t sanctionerad,
och då således detta stadgande icke
innehöll något nytt förslag, utan endast ett
bibehållande af det gamla.
Herr nion Hohenhausen! Såsom Ledamot
af Riddarhus-Utskottet, anser jag mig
skyldig upplysa, att den §., mot hvilken
reservation bär ägt rum, icke i den nu föreslagne
Riddarhus-Ordningen forst tillkommit,
utan funnits i den af år 1818* Dea
Motionär, Herr Cederschjöld omnämnt, hvilken
gjorde motionen för att bringa Grundlagen
i harmoni med Riddarhus-Ordningen,
var jag, som af Constitutions-Utskottet erhöll
det svar, att, då en sådan föreskrift
redan var upptagen i Ståndets särskilta StåndsOrdning,
hvafs beslutande rätt härutinnan,
af Riksdags-Ordningen är sanctionerad, Vore
min motion öfverflödig. Jag anser likväl,
att, då denna Stånds-Ordning endast är reglementarisk,
bör icke något deruti, stridan
-
6o8
Den 16 November.
de mot Grundlagen, bifallas. Jag vill blolfc
hafva äran nämna detta till Protocollet.
Friherre Cederström: Om ett stadgande
i Riddarhus-Ordningen finnes vara i strid
med Riksdags-Ordningen, är det en tydlig
följd, att sådant skall rättas, och man må
ej undskylla sig dermed, att det förra misstaget
blifvit sanctioneradt, utan, då det blifver
upptäckt, åligger det hvar och en att
söka rätta detsamma. Man får icke heller
söka undskylla sig dermed, att ett Lagstadgande
är gammalt, och på denna grund bibehålla
det. Då man föreslår förändring i
en Lag, bör man äfven noga tillse, att denna
förändring kommer i den öfverensstämmelse
med Grundlagarne, som dessa förutsätta.
Herr Rosenblad: Då beslut i denna frå
ga
redan är fattadt, anser jag öfverflödigt,
att ingå i någon strid om principens rigtighet
och öfverensstämmelse med Constitutionens
anda. Jag får blott, såsom en historisk
upplysning, tillägga, att Utskottet, vid
första handläggningen af denna fråga, utan
mycken olikhet i tankar, hade öfverenskommit,
att denna §. skulle utgå, ehuru den sedermera
blef af Utskottet bibehållen , äfvensom
jag anser mig böra nämna, att jag vid denna
sista handläggning var frånvarande.
Herr
Den 16 November,' Cogj
Ilerr 'iron Hohenhausen: Sedan jag, genom
tillkännagifvande af det svar jag erliöll
af Conslitutions-Utskottet på min motion,
tämligen klart sökt visa, alt man i
Riddai’hus-Utskottet velat Bereda öfverensstämmelse
härutinnan med Grundlagen, och
detta stadgande äfven instämmer med Ståndets
beslut vid sista Riksdag, så lärer man
Väl hafva gjort allt hvad som står i ens förmåga,
för att åstadkomma likstämmighet
med Grundlagens anda.
Herr Cederschjöld: Jag vill blott vörd
samt
erindra, att det nu i frågavarande stället
i Riddarhus-Ordningen icke är det enda,
som sträcker sig längre än Riksdags-Ordningens
föreskrift. Så stadgas till exempel i
Riksdags-Ordningen, att ingen Stånds-Ledamot
får deltaga i en omröstning, sorn angår
honom sjelf: Riddarhus-Ordningen jäfvar
deremot till och med hans Syskonebarn.
Så behöfver en, till något af de 3 öfrige
Stånden hörande, Ledamot af hemliga Utskottet
icke begära Konungens tillstånd för
ött resa bort, emedan detta tillstånd beror
på Ståndets pröfning. I Riddarhus-Ordningen
deremot står, att det skall ankomma på
Kongl. Maj:t.
§. 38.
Herr von Hartmansdorff': jag vågar
tillstyrka, att i stället för orden: närmaste
Ridd. ö. Ad. Prot. X. Band. 3rj
6io
Den 16 November.
skyldemanj må sättas: närmaste anhörige; på
det ingen tvifvel dervid måtte uppkomma ,
äfvensom i stället för orden: ingen stämma,
orden: ingen rösträttighet, samt ordet: afträda:
i stället för: taga afträde.
Herr Rosenblad: Jag instämmer med
Herr von Hartmansdorff utom i den första
anmärkningen. Jag hemställer till dem bland
Ridderskapets och Adelns Ledamöter, som
äro Domare, om icke skyldeman är ett renare
språk, än anhörige.
Herr aton Hartmansdorff: Om jag ej
bedrager mig, begagna de Lagkunnige ordet
skyldeman i en mera inskränkt bemärkelse ,
än ordet anhöriga.
Undertecknad Riddarhus - Secreterare :
I anledning af uppstådd fråga om rätta förståndet
af ordet sky Idemän , får jag äran upp»
lysa, att lagen verkeligen gör skilnad mellan
skyldeman och dem, Som äro med hvarannan
beslägtacle i svågerlag. Meningen här
lärer vara, att icke blott skyldeman, utan
ock de, som äro i svågerlag med hvarannan,
äfvensom syskonebarn skola under ifrågavarande
stadgande inbegripas. I anledning deraf
torde ordet: anhörige vara mera lämpeligt.
Herr Grefven och Landt-Marskalken
gjorde proposition till bifall å 38:de §,med
iagttagande af de af Herr von Hartmansdorff föreslagne
ordförändringar, samt att i följd der
-
Den 16 November.
af, §:n måtte erhålla följande lydelsei Uti
alla saildne mål, hvilka personligen rora en
eiler annan af Ridderskapets och Adelns Ledamöter
, böra den samnies närmaste anhörige
till och med Sfskonebarn, ingeri rösträttighet
aga, utan skola de, sedan så väl den, sorn
saken angar, soln de sjelfva, ägt till fälle till
Protocollet andraga hvad de nödigt agtadt,
jemte honom, när beslut skall fattas, frän
Riddarhuset afträda &c.
Bifölls.
§•
Herr von Hartmansdorff: Jag underställer
Ridderskapet och Adeln, om icke, i
denna så ofta omtvistade fråga, en större tydlighet
skulle vinnas, om ordalydelsen Liefve
följande: Enligt 53 och 5f dfjf. Riksdags»
Ordningen , skall första gången ett mål
till afgörande förekommer, iakttagas, att
Proposition först göres till bifall å Utskotts
Betänkande, sedan till äterremiss, och slutligen
till afslag, om de föregående Propositionerne
blifvit med Nej besvarade. När
ett mål, som varit till Utskott återremitteradt,
skall definitift af göras, framställes
först proposition till antagande af Utskottets
Betänkande , oförändradt; derefter till dess
antagande med de f örändringar, sorn under
discourserne blifvit äskade , samt sluteligen,
om ingen af dessa Propositioner bif alles, till
afslag å Betänkandet. Begäres votering vid nå»
Den 16 November.
gon af Landt- Marskalken framställd proposi
tioiij skall dens a m md a llt id^u Igor a Ja-Propositionen
och eige den , som votering begärt, att
föreslå contra-propositionen , hvilken likvälj
för att antagasj mäste af Ståndet gillas.
Uppstå j rörande contra-propositionens innehåll
stridiga meningar hvilka icke kunna
sammanjemkas 3 bör först genom särskild
omröstning utrönasj hvilket af de olika förslagen
skall till contraproposition antagas
hvarefter och sedan densamma sålunda blifvit
bestämd, votering öfver hufvudsaken anställes.
Landt-Marskalken börj så snart Ridderskåpet
och Adeln yttrat sigj till Protocollet
förklara j huru han fattat Ståndets i anka ,
och stadfäste sedan beslutet genom klubbslag,
så vida ej någon Ledamot begär votering.
Och Lief Herr von Hartmansdorff berörde
Redaction af 39 §, uppå gjord proposition,
af Ridderskapet och Adeln bifallen.
§• 4°*
Herr von Hartmansdorff Jag vill blott
hafva äran föreslå, att orden: lyckt sammanrullad
sedep måtte förändras till sluten j
sammanrullad, sedel.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall å 4° §> endast
Den 16 November.
6t3
med den förändring, att ordet: lyckt, mätte
utbytas mot ordet: sluten.
Bifölls.
§•
Herr von Hartmansdorff: Jag hemstäl
ter
vördsamt, om icke det i denna §. befinteliga
ord: rättighet må, till undvikande af
all otydlighet, förändrad till rösträttighet.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
hemställde, om icke 41 §• kunde gillas, endast
med iagttagande deraf att ordet rättighet
förändrades lill: röst rättighet.
Ropades J a.
§• 42.
Herr Riben: Det af Riddarhus-Utskot
tet
vid denna §. föreslagne stadgande, att
vid alla val, namnen på Listorna böra ovilkorligen
vara i alpliabetisk ordning, kan jag
icke gilla. Deraf skulle otvifvelagtigt följa,
att hvarje lista, som icke vore upprättad i
alpliabetisk ordning', skulle blifva casserad.
Jag anser det icke vara rätt, att försvåra
utskrifningen af listor, ty derigenom underlättar
man dem, som förut uppgjort sådana,
i deras bemödanden, att utdela dem. Man
bör snarare, så mycket som möjligt, söka,att
för hvar och en lätta sedeluppsältningen,
6*4
Den 16 November.
och jag anhåller derföre, att detta måtte utgå
ur §:n.
Herr von Hartmansdorff1: Jag instäm
mer
med Herr Riben deruti, att icke något
bestämdt stadgande om den alphahetiska ordningen
bör äga rum, och får, i enlighet dermed
, vördsamt föreslå följande redaction af
§:n: Val eller votering sker med iaktta
gande
af hvad 53 och yi Riks dags-Ordningen
föreskrifva. Om
ta beskaffenhet bör en fullständig och skriffel
i gen författad underrättelse nitid före valet
i Riddarhus- Salen anslås , samt dervid
tillika anmärkasfhvilka Ledamöter af Ståndet
, som för tillfället j enligt Riksdags-Ordningen
, icke kunna komma under omröstning
eller äro berättigade att i valet deltaga,
Under påstående votering, böra voteringssedlar
alltid finnas att tillgå på särskildte
ställen i Riddarhus-Salen, och får
imellan de med Ja och Nej tecknade någon
skilnad i öfrigt icke finnas.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall å den af Herr
von Hartmansdorff utaf 42 §• föreslagne redaction
j hvilken proposition med Ja besvarades.
Herr von HartmansdorffI första Ra
,
Dm 16 November.
G15
den af denna §. tillstyrker jag, att ordet
Ledamöter malte införas, då det kommer att
heta: mellan tv änne eller flere Ledamöter
&c. Sedermera, der det förekommer: då
hör altid valet ske &c. får jag i stället för
ordet bör, föreslå ordet skall j emedan det
i ett lagbud torde vara mera lämpligt.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
hemställde 0111 Ridderskapet och Adeln behagade
giila 43 §• roed iagttagande af de
utaf Herr von Hartmansdorff föreslagne, 2:ne
ordförändringar.
Ropades Ja,
§. 44- blef, uppå gjord proposition, af
Ridderskapet och Adeln bifallen.
§• 45,
Herr von Hartmansdorff: I sista me
ningen
af första momentet, der det är fråga
om ersättande af ledigheter efter Fullmägtige
eller Revisorer , tillstyrker jag vördsamt
att efter orden andra tillfälligheter måtte
införas orden: mellan Riksdagarna/ äfvensom
jag vågar hemställa, att den sista meningen
må erhålla följande lydelse; / anseende
till de personer j hvilka till dessa befattningar
kunna komma under omröstning,
iakt t ages hvad Riksdags-Ordningens 70 $.
härom stadgar.
Gi6
Den 1G November.
Herr Gref ven och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall af 45 §> med
iagttagande af de af Herr von Hartm ansdorffföreslagne
nyssberörde redactions-förändringar.
Bifölls.
§. 46.
Herr von Hartmansdorff: Jag fAr här
vid
fästa uppmärksamheten derpå, alt framför
ordet: sammankomsterstår: allmänna.
I Riddarhus-Ordningen kan aldrig blifva fråga
om några andra. Jag anhåller derföre, att
ordet allmänna må uteslutas.
Herr Gref ven och Landt - Marskalken
gjorde pi’oposition till bifall å /\(\ §. endast
med uteslutande af det utaf Herr von Hartmansdorff
anmärkte ordet: allmänna.
Bifölls.
§• 47-
Herr von Hartmansdorff: I §. står :
deruti äfven bör föreslås de ändringar eller
förbättringar. Man bör ej förmoda, att andra
ändringar vidtagas, än de, som äro förbättringar.
Jag tillstyrker derföre, att Redactionen
måtte förändras, sålunda: deruti
äfven de förändringar böra föreslås.
Friherre Hjerta Fredric: Jag tror
Den 16 November.
det vara ganska passande, att bibehålla uttrycket:
ändringar eller förbättringar, emedan
ofta ändringar vidtagas, utan att de
tillika äro förbättringar.
Herr Rosenblad: Ehuru detta visser
ligen
ofta kan inträffa, tror jag dock, att
åtminstone den pluralitet, sorn antager ändringarne,
tillika måste anse deni såsom förbättringar.
Jag skulle derföre äfven tro,
att detta språk vore Ridderskapet och Adeln
värdigt, och att uttrycket: ändringar eller
förbättringarj kunde mot ordet: förändringar
utbytas.
Herr Grefven . och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall å 47 §:n> med
iakttagande af den utaf Herr von Hartmansdorff
föreslagne redactionsförändring.
Bifölls.
§• 48-
Herr von Hohenhausen: På bordet hvilar
en af Grefve Cronhjelm väckt motion, som
har afseende på denna §. Jag anhåller, att
Herr Grefven och Landt-Marskalken täcktes
tillåta uppläsning af Riddarhus-Utskottets
deröfver afgifne Memorial, hvaröfver, dådet
blott innefattar en redactionsförändring , torde
blifva ganska lätt att nu besluta.
I anledning häraf föredrogs Riddarhus
-
62-4
Den 76 November.
discussionen i alla fall icke lärer klifva vidrig.
Herr Grefven och Landt •Marskalken
hemställde om Ridderskapet och Adelil behagade
tillåta, att de af Herrarne Riben och
von Hohenhausen omförmälte Riddarhus-Utskottets
Memorial, hvilka i dag inkommit,
finge till pröfning företagas, enär de §§. i
Riddarhus-Directionens Instruction, hvilka
dessa Memorial angå, förekomma.
Bifölls.
I Artikeln.
§:ne i och 2 blefvo, uppå särskilte pro»
positioner, af Ridderskapet och Adeln gillade,
§. 3.
I sammanhang härmed föredrogs Rid'*
dårhus - Utskottets den 8 sistlidne October
afgifne, och följande dagen eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, i anledning af
väckt Motion, att Riddarhus-Directionen må
inom 4 månader från Riksdagens bör j/an af
Ridderskapet och Adeln utväljas; uti hvad
samma Memorial angick förevarande §.
Herr Cederschjöld: Uti denna ar en
ändring nödvändig, till följe af det beslut,
som nyss fattades, att valet af Riddarhus
Hi»
-
Den 1G November.
det vara ganska passande, att bibehålla uttrycket:
ändringar eller förbättringar, emedan
ofta ändringar vidtagas, utan att de
tillika äro förbättringar.
Herr Rosenblad: Ehuru detta visser
ligen
ofta kan inträffa, tror jag dock, att
åtminstone den pluralitet, som antager ändringarne,
tillika måste anse dem såsom förbättringar.
Jag skulle derföre äfven tro,
att detta språk vore Ridderskapet och Adeln
värdigt, och att uttrycket: ändringar eller
förbättringarkunde mot ordet: förändringar
utbytas.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall å 47 §:n, nied
iakttagande af den utaf Herr von Hartmansdorff
föreslagne redactionslorändring.
Bifölls.
§• 48-
Herr von Hohenhausen: På bordet hvilar
en af Grefve Cronhjelm väckt motion, som
har afseende på denna §. Jag anhåller, att
Herr Grefven och Landt-Marskalken täcktes
tillåta uppläsning af Riddarhus-UtskoLtets
deröfver afgifne Memorial, hvaröfver, dådet
blott innefattar en redactionsförändring , torde
blifva ganska lätt att nu besluta.
I anledning häraf föredrogs Riddarhus
-
618
Den 16 November.
Utskottets den 8 sistlidne October meddeldte,
saint den 9 i berörde månad eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, i anledning af
väckt motion, att Riddarhus - Directionen
må inom 4 månader från Riksdagens början
af Ridderskapet och Adeln utväljas.
Grefve von Schwerin , Fredric Bogislans
: Jag vågar vördsamt hemställa , om icke
i stället för det af Riddarlius-Utskottet föreslagne
ordet: ovillkorligenj borde stå;
sednast inom 4 månader &c., emedan jag i
annat fall befarar, att något missförstånd
kunde uppkomma, då det lätteligen kan bända
, att en Riksdag är slutad inom 4 månader
ifrån dess början.
Herr Gref ven och Landt - Marskalken
gjorde propotision lill bifall å RiddarhusUtskottets
nyssnämnde Memorial, i hvad
detsamma angick 48 §• Riddarhns-Ordningen,
med iakttagande likväl af deri utaf
Grefve von Schwerin föreslagne ordförändring.
Bifölls,
Hvarefter Herr Grefven och LandtMatskalken
hemställde, om Ridderskapet och
Adeln behagade i öfrigt gilla 48 §‘11,
Ropades J a,
§• 4<>
Herr von Hartmansdorff ': I första ine
-
Den 16 November.
ningen af ifrågavarande §, står: Har Riddarhus
- Secreterare-sysslan blifvit emellan
tvenne Riksdagar ledig &c. Jag tillstyrker
vördsamt, alt detta må heta: emellan Riksdagarnej
emedan det i alla fall icke kan vara
annat än emellan tvenne.
Herr Riben: Om jag rätt fattade den
upplästa §:n står der, att omröstning ovillkorligen
skall ske öfver Riddarbus-Secreterarevalet.
Jag underställer om vid detta
enda fall det är nödvändigt, att omröstning
skall ske. Jag tycker, att om Landt-Marskalken
framställer proposition, och den blifver
med Ja besvarad, kan ingen omröstning
behöfvas, i fall icke någon begär votering.
Herr von Hohenhausen: När fråga va
rit
om att offentligen bedöma en persons
skicklighet och förtjenster , så har det alltid
varit brukligt, att verkställa detta genom
omröstning, och med slutna sedlar. Jag får
derföre tillstyrka, att delta förhållande äfven
här måtte iakttagas, emedan raan i annat
fall, emot en person, som man i öfrigt
mycket aktade, skulle med skäl finna
det påkostande, att offenteligt säga, det man
ej ansåge honom rätt skicklig till denna tjenst.
Då bär dessutom endast hafves afseende på
Ridderskapets och Adelns nytta, så kan jag
ej,finna, hvarföre icke samma förhållande
bär kan iakttagas, som vid alia öfriga tillfällen,
620
Dea 16 November.
Herr Riben: Vid närmare eftersinnan
de
kan jag icke bestrida riktigheten af hvad
Herr von Hohenhausen yttrat, och afstår
således från mitt förra yrkande.
Herr Grefvert och Landt-Marskalken
gjorde proposition till bifall å 49 §ni, med
iakttagande af den utaf Herr von Hartmansdorff
föreslagne redactionsförändring.
Bifölls.
§. 5o blef, uppå gjord proposition, af
Bidderskapet och Adeln gillad.
§. 5i.
Herr von Hartmansdorff: I sisla me
ningen
får jag vördsamt föreslå, att redactionen
måtte erhålla följande förändrade lydelse:
Likväl må de då ojusterade I>leniProtocoller
sedermera inför Riddar!tus-Directionen
justeras i närvaro af de Ståndets
Ledamöter sorn åstunda dervid vara tillstädes.
Man skulle derigenom bereda något
mera offentlighet vid denna justering.
Herr Riben: Vid denna §. vågar jag
begära ett tillägg: jag shulle tro det böra
åläggas Riddarhus-Directionen, att på taflan
anslå justeringen. Jag påminner mig, att
sådant skett efter Riksdagarne åren i8if>
och 1818, men detta har endast varit en
följd af attention hos Riddarhus-Directionen
Den 16 November.
621
emot Ståndets Ledamöter. Då nu en ny
Riddarhus-Ordning uppgöres, tycker jag man
ber begagna tillfället, att gera det till en
skyldighet.
Herr von Hohenhausen: Jag förenad
äng med hvad Herr Riben yttrat; men hemställer
tillika, om detta ej kunde verkställas
lämpligare genom Kungörelse i Tidningarne,
än genom anslag på taflan, sorn bör intagas
efter slutad Riksdag.
Herr Riben: Det kan visst vara lik
giltigt,
om kungörandet sker genom anslag
på taflan, eller genom kungörelse i Tidningarne,
blott det verkställes på något sätt.
Herr Rosenblad: Till vinnande' af det
åsyftade ändamålet vågar jag föreslå följande
redaction: Aliggandes Directionen alt i
Tidningarne tillkännagif va när en sådan
justering inträff är.
Herr von Hartmansdorff: Jag instäm
mer
visserligen häruti; men hemställer, om
det icke för korrthetens skuld kunde heta:
efter tillkännagifvande i Tidningarne, inför
Riddarlius-Birectionen justeras.
Herr Rosenblad: TJti den af den siste
värde Talaren föreslagne redaction instämmer
jag fullkomligen, och får derå anhålla
om proposition.
622
Den 16 November
Herr Grefven och Landt - Marskalken
hemställde om Ridderskapet och Adeln behagade
gilla 5i §. med iakttagande af den
utaf Herr von Hartmansdorff föreslaene re
o
dactionsförändring
; hvarigenom sista momentet
i berörde §. skulle erhålla följande
lydelse:
Likväl må de då ojusterade Pleni-Protocoller
sedermera, efter tillkännagifvande
i Tidninga me, inför Riddarhus-Directionen
justeras , i närvaro af de Ståndets Ledamöter,
som åstunda dervid vara tillstädes.
Bifölls.
Ordnings-Stadga.
t, 2, 3, 4» 5 och 6 punkterne blefvo,.
uppå särskildte propositioner, af Ridderskapet
och Adeln gillade.
jule Punden.
Herr Cederschjöld: För att sätta denna
punkt i öfverensstämmelse med 3o §. i Riddarhus-Ordningen,
som i dag blifvit antagen,
får jag vördsamt föreslå följande redaclion:
Den, som, utan laga förfall eller
erliållen ledighet, från Electorers, Utskotts,
eller Nämnders sammanträden uteblifver, erlägga
för hvarje gäng 2 Riksdaler.
Och blef denna Herr Cederschjölds re
-
Dm 16 November.
claclion af n:de punkten, uppå gjord proposition,
af Ridderskapet och Adeln bifallen.
Hvarefter Ridderskapet och Adeln fann
för godt, att den föreslagna Ordnings-Stadgan
i allt öfrigt gilia.
Företogs lill pröfning Riddarhus-Utskottets
den 16 sistledne Julii aflåtne, samt den
19 i berörde månad eftermiddagen på bordet
lagde, Memorial, innefattande förslag till
en ny Instruction för Riddarhus-Directionen
och Riddarhusets Tjenstemän.
Herr Riben, Carl Wilhelm: Utskottets Utlåtande
öfver Grefve Cronhjelms Motion rörande
Riddarhus-Secreterare-tjensten lärer i dag
vara inkommit. Det beslut, som Ridderskapet
och Adeln i anledning deraf går att fatta, har
ett ganska bestämdt inflytande på åtskilliga
§§. i Riddarhus-Directionens Instruction. Jag
hemställer derföre, om icke detta Utlåtande
kunde få före Instructionen tili pröfning upptagas.
Herr 'von Hohenhausen j Michael: Icke
blott Riddarhus - Utskottets Memorial öfver
Grefve Cronhjelms berörde Motion, utan äfven
Utskottets Memorial öfver en af mig väckt fråga
äro nyligen inkomne. Men jag hemställer,
om det icke vore lämpligast, att företaga
dem vid de §§. som de angå, då
624
Den 16 November.
discussionen i alla fall icke lärer blifva vidlyftig.
Herr Grefven och Landt-Marskalken
hemställde om Ridderskapet och Adelil behagade
tillåta, att de af Herrarne Riben och
von Hohenhausen omförmälte Riddarhus-Utskottets
Memorial, hvilka i dag inkommit,
finge till pröfning företagas, enär de §§. i
Riddarhus-Directionens Instruction, hvilka
dessa Memorial angå, förekomma.
Bifölls.
I Artikeln.
§:ne 1 och 2 blefvo, uppå sarskilte pro»
positioner, af Ridderskapet och Adeln gillade.
§■ 3,
1 sammanhang härmed föredrogs Rid'»
dårhus - Utskottets den 8 sistlidne October
afgifne, och följande dagen eftermiddagen
på bordet lagde, Memorial, i anledning af
väckt Motion, att Riddarhus-Directionen må
inom 4 månader från Riksdagens börjnn af
Ridderskapet och Adeln utväljas; uti hvad
samma Memorial angick förevarande §.
Herr Cederschjöld: Uti denna är en
ändring nödvändig, till följe af det beslut,
som nyss fattades, att yalet af Riddarhus
Di
-
Den 16 November.
6a5
Directeurer icke skall ske vid slutet af Riksdagen,
utan senast inom 4 månader från
dess början. Der står äfven, huru val till
Riddarhus-Direction skall verkställas. Detta
torde icke angå Directionen, emedan det
tillhör Ridderskapet och Adeln ensamt. Jag
får således hemställa, om icke redactionen
i öfverensstämmelse för öfrigt med hvad
Riddarhus-Utskottets nyss uppläste Memorial
jemväl innehåller, må blifva följande:
Riddarhus-Directionen väljes på sätt 48 &■
Riddar hus-Ordningen stadgar_, och består af
sju Ledamöterj hvilka uti sine befattningar
fortfar a j intill dess nytt val blifvit verkstäldt.
sif desse sju Ledamöter skall den äldste efter
Matrikeln föra ordet j och endast de öfrige
Sex åtnjuta honorarium.
Herr von Hohenhausen t Det stadgande,
att den äldste efter Matrikeln skall föra ordet,
och endast de öfrige sex åtnjuta honorarium
förekommer mig nog besynnerligt.
Det synes som den ena förmonen skulle anses
för en compensation emot den andra.
Jag tycker detta hör lemnäs till särskildt
afgörande Ledamöterne emellan.
Herr Cederschjöld: Jag är för min del
fullkomligen öfvertygad derom, att de 7
Ledamöterne af Riddarhus-Directionen skulle
utan särskildt stadgande åsämjas om, hvilken,
borde vara utan honorarium; men jag anser
Ridd. o. Ad. Prot. X Band. 4°
626
Den 16 November.
likväl rättast, att ett sådant stadgande finnes.
Jag hemställer derföre, om icke den
af mig föreslagne redaction må antagas.
Herr von Hohenhausen: Jag kan vis
serligen
finna, att ett sådant bestämmande
ärrätt, om man är mycket nogräknad, men
då fråga blott är om honorarium, torde det
ej vara nödvändigt. Jag anhåller. derföre
om Herr Grefvens och Landt-Marskalkens
proposition å Utskottets förslag, på det genom
Ridderskajiets och Adelns Svar derpå,
man må erfara pluralitetens tanka. För min
enskildta del skall jag likväl icke vara envis.
Herr Grefven och Landt-Mar skalken
gjorde proposition till bifall af 3 §:n, med
iakttagande af den uti Riddarhus-Utskottets
nyss föredragne Memorial tillstyrkte redactions-förändring.
Ropades Ja och Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt*
Marskalken hemställde, om Ridderskapet och
Adeln behagade gilla den af Herr Cederschjöld
utaf 3 §:n föreslagne redaction.
Bifölls. \
4. blef, uppå gjord proposition, af
Ridderskapet och Adeln, gillad.
Den 16 November.
62 f
§• 5.
Herr Cederschjöld: Här står, att: då
s.'ne personer erhållit lika röster &c. Men
det kan ju inträffa, att 3:ne eller till och
nied 7 personer kunna erhålla lika röster,
om alla 7 Ledamöterne votera hvardera på.
olika personer. Jag anhåjler derföre, att
det måtte komma att heta: Då z:ne eller flere
få lika många röster &c.
Herr Grefven och Landt-Marskalken
gjorde proposition till bifall å 5 §:n, med
iakttagande af den utaf Herr Cederschjöld
föreslagne Redactionsförändring.
Bifölls.
§. 6.
Herr Rosenblad: Denna §. medgifver,
att 2:ne Ledamöter i sender kunna begagna
tjenstledighet. Då återstår ett antal af fem.
Då det nu står, att minst 5 Ledamöter fordras
för att fatta beslut, kunde Directionen
lätt blifva inactiv, genom en enda Ledamots
hastigt erhållna förfall. Jag hemställer derföre,
att det antal Ledamöter, hvarmed Directionen
anses fulltalig, för att fatta beslut,
må nedsättas till fyra. Då i högsta Domstolen
ett antal af 4 Ledamöter anses i de
flesta fall vara tillräckligt för att döma Konungsdom,
tycker jag detta antal äfven vara
628
Den 16 November.
tillräckligt, för att fatta beslut i RiddarhusDirectionen.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln behagade
gilla 6 §:n, med iakttagande deraf
att, på sätt Herr Rosenblad föreslagit, i
stället för fem, minst fyra Ledamöter borde
vid Directionens sammankomster vara närvarande.
Bifölls.
§. 7. blef utaf Ridderskapet och Adeln
godkänd.
§• 8.
Herr von Hohenhausen: Sedan den re
daction
af 2 §. Riddarhus-Ordningen, som
Riddarhus - Utskottet föreslagit, att Introduction
emellan Riksdagarne icke må beviljas,
ej blifvit af Ridderskapet och Adeln
antagen, torde äfven denna §., som är derefter
lämpad, böra undergå förändring.
Jag får derföre föreslå följande redaction:
Med iakttagande af föreskriften i Kongl.
Förordningen af den 8 Maji jemförd
med Kongl. Brefvet af den 11 Februarii 1800,
bör Directionen vid introductions beviljande
tillsej att densamma ej må bifallas för andre
personer än dem hvilka inom 2,:ne år,
efter det de blifvit i Adelig* Friherrlig eller
Den 16 November.
629
Gref velig 'värdighet upphöjde, sig till introduetion
ä Riddarhuset anmält och de derföre
erforderlige praestanda fullgjort, sä
framt ej Kongl. Maj:t genom serskild Nådig
Resolution täcktes försuten lid återställa.
Då Introduction begäres bör in originali
uppvisas Konungens Nådiga diplom, och
åligger Directionen noga tillse att icke allenast
vederbörliga qvittencer öfver de i
FörfattJiingarne påbjudne introduetions-afgifterj
utan ock Sköldebrefvet i afskrift,
vapenplåt samt fullständigt upprättad Biographisk
Genealogie Öfver alla de till Ätten
hörande personer, till Directionen varda ingifne
innan introduetions - listan utfärdas.
/ afseende på introduction under Riksdags
förhälles på sätt 2 §. i Riddarhus-Ordningen
derom föreskrifver.
Ocli blef elen af Herr von Hohenhausen sålunda
föreslagne redaction, uppå gjord proposition,
af Ridderskapet och Adeln gillad.
§§. g, 10 och 11 blefvo, uppå särskilte
propositioner, af Ridderskapet och Adeln
antagne.
§. 12.
Herr Cederschjöld: Om jag ej hörde orätt
vid uppläsningen, förekom der-, att tryckningen
skall verkställas i öfverensstämmelse
med Regcrings-Formen. Det måtte menas
63o
Den 16 Novemb er.
Riksdags - Ordningen, hvars 5g §. derom
handlar.
Herr Grefven och Landt ~ Marskalken
gjorde proposition till bifall af 12 §., med
iakttagande deraf, att i stället för ordet:
Regeringsformen j borde införas : RiksdagsOrdningen.
BifÖlls.
§, 13.
I sammanhang härmed föredrogs följande
från Riddarhus-Utskottet inkomne Memorial
:
(Se Bilagan N:o 1.)
Herr BerghmanAmbrosius Magnus : Det
nu upplästa Riddarhus-Utskottets Memorial
har nyss till Ridder skåpet och Adeln inkommit,
och icke legat på bordet. Det ankommer
icke dessmindre på Ridderskapet
och Adeln, att besluta deröfver, men hvad
sjelfva hufvudsaken angår, är jag af den
mening, att Riddarhus-Secreteraren aldrig
bör tillika hafva någon annan tjenstbefattning.
Så har det alltid förr varit, och Ridderskapet
och Adeln har likväl aldrig saknat
utmärkt skicklige män till bestridande af
denna tjenst, och jag önskar, att vi kunde
återgå till det gamla. Det står väl i Memorialet,
att han icke må bekläda någon för
-
Den 16 November.
troendesyssla, men alle Statens Embeten äro
likväl sådane, att de leda till förtroendesysslor.
Med den närvarande Secreteraren
är visserligen ingen fara, men det kunde
lätt hända, i framtiden, att en blifvande
Secreterare, för att vinna protéction, i Protocollet
antecknade någons yttrande helt
olika med hvad dess uttryck varit. Jag anhåller
derföre, att Ridderskapet och Adeln
må besluta , det Riddarhus-Secreteraren icke
tillika må bekläda någon annan tjenst, väl
förståendes, att detta icke tager sin början,
förr än den nu varande Secreteraren afgått.
Herr von Hohenhausen: Den Ledamot,
som väckt denna motion, och som tillika är
Ledamot af Riddarhus-Utskottet, har gillat
Utskottets förslag. Det synes vara af stort
interesse för Ridderskapet och Adeln, att,
till denna tjenst vinna en utmärkt skicklig
person, samt att man icke helt och hållet
bör frånsäga sig att äga en sådan, om han
icke vill emottaga tjensten, utan med bibehållande
af ett annat Embete, Jag tror således,
att med den modification Utskottet
föreslaget, ali säkerhet för Ridderskapet och
Adeln blifvit iakttagen, emedan man i annat
fall kunde gå miste om en fördel, utan
att i stället vinna någon annan.
Herr Cederschjöld: Uti den nu ifråga
varande
§. står, att i händelse RiddarhusSecreteraren
skulle underlåta, att skaffa sig
permission för Riksdagen från annan tjenste
-
63a
Den 16 November*
befattning, Riddarhus - Direction skall äga
affordra honom hans afskedsansökning, och
Sedan förklara sysslan ledig.
Detta är en formalitet, som kunde leda
till ledsamheter, om Secreteraren icke ville
afgifva någon afskedsansökning. Jag ser ej
heller hvartill detta tjenar, då det är föreskrifvet
på ett annat ställe att, om han
icke har Protocollerne tryckte inom 1 år,
sysslan skall förklaras ledig utan afskedsansökning.
En annan märkning af mera vigt, är
den, att det står, det blott Adelsmän eller äldste
Sönerne af nyadlade familier kunna antagas
till Cancellister. Jag hemställer om man
icke tili Extra-Ordinarier vid Riksdagarne
skulle kunna begagna äfven andra, än Adeliga
personer, och endast vid lika skicklighet
lemna företräde åt Adelsmän.
Herr Rosenblad: Den första af de förändringar
Herr Cederschjöld tillstyrkt, godkänner
äfven jag. Den sednare, rörande Ridderskapets
och Adelns Cancellister, gillar jag
äfven, i afseende på principen; men då jag
tror, att det ibland unga Adelsmän är ingen
brist på skickliga sökande härtill, och
då derjemte inom de andra Stånden den praxis
utan undantag lärer vara öflig, att ingen
Adelsman der antages till Cancellist, anser jag
icke eller någon orsak vara, att hos Ridder
-
Den 16 IVovcm&er.
633
skåpet ech Adeln göra undantag ifrån denna
regel.
Herr Cederschjöld: I anledning af den
siste värde Talarens erinran, får jag blott
påminna, att Ridderskapet och Adeln icke
derigenom försakar någon fördel, utan tvärtom
vinner den ganska väsendtliga, att Protocollen
kunde genom den större personalen
fortare uppsättas, och följaktligen, justeringen
med någorlunda jemna steg följa diseussionerne.
Herr Roos j Jonas Emanuel: I an
ledning
af Herr Cederschjökls nyss gjorde
framställning, tager jag mig friheten fästa
Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
derpå, att Extra-Ordinarie Cancellisters antagande
och tjenstgöring hufvudsakligen har
till föremål, att göra dem skicklige och väldige,
att blifva ordinarie Cancellister. Dessutom
påminner jag mig att Ridderskapet och
Adeln, då fråga förevar om Snällskrifvares
antagande, fattade det beslut, att sådane
endast inom Adels-Ståndet skulle väljas, och
då denna plats , som är svårare att fylla,
icke får heklädas af någre ofrälse, synes det
mig principenligt, att samma stadgande äfven
gäller för nu ifrågavarande fall.
Herr von Hohenhausen: Herr Roos har
redan förekommit mig i omnämnandet af det
beslut, hvarmed det, som nu fattas, borde
vara i hanno*». Jag vågar fästa Ridderska
-
634
Den 16 November.
pets oell Adelns uppmärksamhet derpå, att
den bästa skola för att hilda Riksdagsmän
är tjenstgöriiTgen vid Cancelliet, och då jag
hoppas, att icke heller hädanefter skola saknas
skickliga ämnen inom detta Stånd, önskar
jag, att stsdgandet mätte bibehållas,
intilldess en förändring finnes absolut nödvändig.
I alla fall är detta blott ett stadgande
i Instructionen, sorn under påstående
Riksdag kan förändras.
Herr Cederschjöld: Jag anhåller att få
göra reda för motiverna till mitt förslag.
Med ledsnad har jag sett, att Prötocollernes
uppsättning går så långsamt, att de blifva
väl en månad, och ibland mera, efter discus
si o 11 erne. Jag föreställer mig, att detta
liärledt sig från fåtaligheten i Cancelliels
personal, och har trött, att denna fåtalighet
kpmme endast af brist på tillbörligt qualificerade
sökande. Derföre har jag ock ansett
enda medlet häremot vara, att lemna
Riddarhus-Directionen fria händer att välja
Cancellister, äfven utom Ridderskapets och
Adelns medlemmar.
Herr Rosenblad; I händelse Ridderskåpet
och Adeln skulle finna nödigt öka
Cancellibetjeningens antal, tror jag, att så
många Adeliga Ynglingar skulle önska att
få en dylik plats, att man icke torde behöfva
gå utom Ståndet. Jag anhåller om
bifall på Utskottets Memorial, med den för
-
Den 16 November,
635
ändring, att orden: affordra honom dess afskedsansökning
må utgå.
Herr von Hartmansdorff: Jemte det
jag instämmer med Herrar von Hohenhausen
och Rosenblad, anhåller jag få fästa
uppmärksamheten derå, att i stadgandet rörande
antagandet af Extra Cancellister står
blott, att de skola hafva tagit examen till
Hof-Rätterne eller Piikets Gollegier. Deraf
kunde möjligen göras den tydning, att de
som hafva tagit Cancellie-exämen, icke skulle
få antagas. Denna examen anses dock vanligen
svårare, än den andra. Jag anhåller
således, att detta måtte rättas, ehuru det
visserligen kan anses icke vara af mycken,
vigt.
Undertecknad Riddarhus - Secreterare *
Till en början får jag äran förklara, att det
yttrande jag nu går att afgifva, mindre
är föranledt af erfarenheten från föregående
eller denna Riksdag, än af förutseende för
kommande tider. Det är för alla klart, att
bos Ridderskapets och Adelns Herrar Ledamöter
förmågan och skickligheten, att munteligen
framställa sina tankar med hvarje
Riksdag synnerligen tilltagit. Deraf följer,
att discussionerne nu mera icke såsom förr
äro skriftelige, utan till största delen muntelige,
hvarigenom åter protocollet blifver håde
afen större vidlyftighet och mödosammare att
författa. Det är visserligen sannt, att vid
början af hvarje Riksdag ofta ganska mångå
636
Den 16 November.
Sökande anmäla sig, för att blifva antagne
uti Ridderskapets och Adelns Cancellie, men
om Protocollerne i samma mån hädanefter,
som liittils tilltaga, torde det ändock blifva
svårt, att bland de sökande finna nog många
, som äro skicklige att behörigen biträda
vid förandet och uppsättningen af Memorialprotocollen.
Man har ansett, att Ridderskapets
och Adelns yngre medlemmar borde
äga tillfälle att antagas i Cancelliet, för att
der, likasom uti en skola, danas till kunnige
Riksdagsmän. Jag bestrider visst icke,
att ju tjenstgöringen i Cancelliet kan i detta
afseende för dem medföra mycken nytta,
men jag kan tillika ej undgå, att beklaga
skolmästaren, äfvensom Ridderskapel och
Adeln, ty det är icke möjligt att meddela
undervisning, då göromålen med den skyndsamhet,
som vid Riksdagar är nödig, måste
bestridas; och om den, sorn skall handlägga
dessa göromål, icke redan är hemma
deruti, vinnes denna undervisning icke annorlunda,
än på tidens och deus bekostnad,
som skall ansvara för göromålen. Det är
klart, att om hela Cancelli-personalen är så
för sig kommen, att hvar och en kan både
föra Memorial-prötocollet, och uppsätta detsamma,
Protocollsuppsättningen och de deraf
beroende justeringarne kunna fortgå vida
hastigare, än hittills skett. Jag anser derföre
att, med afseende å en kommande tid,
det vore högst nyttigt och tilläfventyrs äfven
alldelels nödigt att stadga, att ehuru
ofrälse personer icke skulle till ordinarie el
-
Den 16 November.
637
ler Extra-ordinaric-Cancellister vid Riddarlius-Cancelliet
fä antagas, de likväl under
Riksdagarne kunde i och för sjelfva Riksdagsgöromålen
fä begagnas. Ridderskapet
och Adeln fordrar, och har rätt att fordra
skyndsamhet, och jag tycker då, att man
hör välja de medel, som säkrast befordra ändamålet.
Det kraftigaste medel i sådant afseende
måtte väl vara, att endast till Riksdagsbetjening
antaga de mäst skickliga, utan
afseende å stånd; dock så, attnär lika skickliga
Sökande sig anmäla, de, som jemväl äro
frälsemän, böra äga företräde.
Grefve von Schwerin: För min del kan
jag ej annat än tillstyrka bifall å hvad Herr
Riddarhus-Secreteraren yttrat. Då det uttryckeligen
är sagdt, att Adelsmän skola
äga företräde, så lärer i alla fall denna utsträckning
till ofrälse icke komma att ske,
utan i nödfall. Men jag anhåller äfven att
få göra Ridderskapet och Adeln uppmärksam
på behofvet af en redactionsförbättring.
I §. står: underlåter Riddarhus-Secreteraren j
att söka permission. Dervid torde höra tilläggas:
och att styrka j det han densamma
erhållit.
Herr von Hartmansdorff: Det har blifvit
anmärkt, att de Cancellister, som behöfva
begagnas för Riksdagsgöromålen, icke
voro nog skicklige till deras bestridande,
om de tillika behöfde deruti undervisas. Jag
erkänner vigten af denna anmärkning; men
Deri 16 November.
då en person, som börjat denna befattning
vid en Riksdag, vanligen dermed fortfar under
flere påföljande, så böra till Protocollsanteckning
och uppsättning icke behöfva antagas
de, som sjelfve tarfva den första undervisningen.
Det är en beständig fortgång
j denna befattning, såsom sjelfva Riksdagsmanna-kallet.
Jag hoppas således, att bristen
ej hädanefter, mer än hittils skall blifva
så stor, att man tvingas söka ynglingar
utom Ståndet, och derigenom göra ett förut
undgånget tillkännagifvande, att skickliga
ämnen inom detsamma fattas. För ungdomens
bildning är denna befattning af mycken
vigt, och för min egen del, skall jag
alltid med tacksamhet erkänna det gagn jag
rönt deraf, att hafva varit Riddarhus-Cancellist,
ett gagn, som jag önskade kunna åt
hvarje adlig yngling bereda. Orsaken, hvarföre
det ej varit möjligt, att få våra Protocoll
så hastigt färdige, som de andre Ståndens,
är lätt förklarad, genom den större
mängd af Ledamöter och talande, som här
finnas, emot hos dem. Dessutom är Extra*
Ordinariernes antal vida mindre här, än till
exempel i Bonde-Ståndet. Jag vågar derföre
afstyrka all förändring härutinnan.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
yttrade , att då anmärkningar blifvit gjorde
vid Riddarhus-Utskottets nyss uppläste Memorial,
trodde Herr Landt-Marskalken sig
först böra hemställa, om Ridderskapet och
Adeln ansåg berörde Memorial böra, i an
-
Den 16 November.
ledning af samma anmärkningar, lill Utskottet
återremitteras.
Ropades Nej,
Hvarefter Herr Grefven och LandtMarskalken
gjorde proposition till bifall å
Samma Memorial.
Ropades starka Ja, jemte några Nej.
Herr Berghman: Såsom ett ytterligare
skäl derföre, att Riddalhus-Secreteraren icke
bör tillika hafva någon annan tjenstebefattning,
får jag fästa uppmärksamheten derpå,
att Protocollen för sista Riksdag ännu icke
för 5 eiler 6 veckor sedan voro fullt färdigtryckte,
och detta bade visst icke inträffat,
Om Riddarhus-Secreteraren icke tillika haft
annan tjenst. Jag anhåller om votering.
Herr Riben: Jag vågar väcka den siste
Värde Talarens uppmärksamhet derpå, att
den contra-proposition lian sjelf kommer att
dictera får mycken likhet med Ja-propositionen,
sorn naturligtvis blir på Utskottets
Memorial. Utskottet har erkänt rigtiglieten af
den princip , att Piiddarhus-Secretcrarcn icke
bör tillika vara Statens tjensteman, men
dock förutsett möjligheten deraf, att genom
ett vilkorligt stadgande härutinnan kunna erhålla
en Secreterare af öfvervägande skicklighet.
Utskottet har derföre föreslaget den
medelväg, alt i händelse skickligheten är lika,
Den 16 November.
företräde skall gifvas åt den, som afsager sig
all annan Tjenst. För mili del tror jag, att
Utskottet häruti gått ganska klokt oeh varsamt
tillväga. Jag är en hland dem , som
här understödt Grefve Cronhjelms Motion.
Grefve Cronhjelm är nu frånvarande; men
jag kan vitsorda hvad redan blifvit yttradt,
att han sjelf i Utskottet instämt i det afgifne
förslaget. Jag underställer, om icke den
värde Ledamoten, för att undvika tidsspillan,
skulle vilja återkalla sin begäran om
votering.
Herr Berghman: Jag har mycken akt
ning
för Grefve Cronhjelm; mendet är icke
för att fullfölja hans point, som jag begärt
votering. Ridderskapet och Adeln vöre högst
att beklaga, om bland deras personal skulle
finnas så få män skicklige att föra Protocollet,
att man skulle vara satt i nödvändighet
att endast välja mellan 2 sökande,
bland hvilka en öfvervägande skicklighet
skulle finnas. Jag hoppas Ridderskapets och
Adelns Ledamöter icke så illa uppföda sina
barn, att ju ibland dem i framtiden skola
komma att finnas många kunnige personer.
Jag kan icke afstå från votering, utan förnyar
min anhållan derom.
Herr von Hohenhausen: All vidare dis
cussion
torde endast tjena till att borttaga
tiden, då ämnet redan har blifvit så grundligt
behandiadt. Och då öfvertygelse» är
så
Den 16 November.
sä stadgad, och den värde Ledamoten ej
vill afstå, anhåller jag, att vi genast må få
skrida till delina Votering; då coiitraproposilion
torde blifva på återremiss.
Herr von Hartmansdorff: Det lärer
Vara förgäfves att begära undslippandet af
denna votering. Den Synes dock komma att
Slå ut ungefär som en votering härom dagen
, hvilken Herr Berghman likaså ifrigt
påstod, och der endast 8 röster instämde i
bans mening. Mig synes det annars vara
en skälig aktning för Ridderskapetsoch Adelns
knappa tid, om den värde Ledamoten afstod
från sin begäran.
Herr Berghman: Jag har så litet som
någon under denna Riksdag upptagit Ridderskapets
och Adelns tid med långa tal; men
jag kan nu icke afstå från votering» ty jag'
Vet» att jag vinner.
Herr von Hartmansdorff: Sedan Herr
Berghman tyckes hafva förklarat, att han
medelst voteringar vill taga sin skada igen
för den mindre tid han upptagit med talande,
så får jag afstå från mill begäran.
Herr Grefven och Landt-Marskalken
framställde derefter följande Voterings-propositionl
Den
som bifaller Riddarhus-TJtskoltetS
Kidd. o. Ad. Prat. X Band. 4 i
64a
Den 16 November.
Memorial, i anledning af Grefve Cronlijelms
väckta motion, att framdeles blifvande Riddarhus-Secreterare
ej må tillika innehafva
något Embete i Staten, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer Riddarhus-Secreteraretjensten
hädanefter aldrig att förenas
med något Embete i Statens tjenst.
Hvilken Voteringsproposition af Ridderskåpet
och Adeln godkändes samt anslogs.
Sedan 44> 4^ och 46 §§-'ne i Riddarhus-Ordningen
blifvit uppläste, börjades
voteringen klockan 8 eftermiddagen; och befunnos
vid voteringens slut, klockan 1 till
9 om aftonen, sedan en voteringssedel blifvit
undantagen och förseglad, samt de öfrige
voteringssedlarne öppnade, rösterne hafva
utfallit, som följer:
Ja — 19.
Nej — a5.
I följd hvaraf, och sedan det öfver voteringen
särskildt förde Protocoll blifvit uppläst,
Herr Grefven och Landt-Marskalken
Den 16 November.
643
förklarade, det Ridderskapet och Adeln således
beslutat, att Riddarhus-Secreteraretjensten
hädanefter aldrig komme att med
något Embete i Statens tjenst förenäs.
v
Herr Roos: I anledning af det beslut
Ridderskapet och Adeln nu behagat fatta,
att till Riddarhus-Secreterare hädanefter icke
får antagas någon person, som innehar tjenst
på Kronans Stat, och att således den sökande,
som vid inträffande ledighet kan
komma i fråga vid nämnde Tjensts återbesättande,
ovillkorligen skall vara förbunden
att afsäga sig den Befattning i Staten han
förut kan innehafva, vågar jag vördsamt hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln hemställa,
om icke Ridderskapet och Adeln skulle anse
nödigt, att någon lämplig Löneförhöjning nu
ansloges för den blifvande Riddarhus-Secreteraren.
10
Då min öfvertygelse är, att Ridderskapet
och Adeln nogsamt inser vigten deraf,
att den Man, som skall bekläda detta Embete,
äger utmärkt skicklighet och verklig
förtjenst, är det likaså min öfvertygelse,
att Ridderskapet och Adeln icke uraktlåter ,
att vid denna Tjenst binda de fördelar, förutan
hvilka måhända de skickligaste ämnen
såsom sökande skulle uteblifva.
Man lärer icke kunna neka, att steget
utur Statens tjenst är för hvarje Embetsman
högst vigtigt och betänkligt, och att
644
Den 16 November.
det således troligen icke af någon beslutes,
utan beräkning af de särskilta omständigheter
som dertill kunna föranleda*
Dessutom tror jag, att, om Ridderskap
pet och Adeln vill vinna det stora ändamål,
som, enligt min öfvertygelse, åsyftas med
det nu fattade beslutet, det ändamål nemligen,
att Riddarhus-Secreteraren skall vara
oberoende och otillgänglig för alla ingifvelser,
som för Riddarhuset kunna vara fremmande,
så lärer det äfven blifva högst nödvändigt,
alt med denna tjenst förena sådana
fördelar, sorn kulina aflägsna RiddarhusSecreteraren
från allt behof af någon annan
befattning för framtiden.
Herr Berghman: Jag kan i intet afseende
förena mig med den siste Talaren. Riddarhus-Seereteraren
har så anständig lön,
att den icke behöfver ökas. Han har 600
R:dr i ordinarie lön; dessutom fria husrum,
24 famnar ved, och särskilt arfvode för Protocollets
förande under Riksdagarne. Jag
tycker, att detta är ratt anständigt, och tror,
att Ridderskapet och Adeln aldrig skall sakna
en skicklig man, som emot dessa inkomster
åtager sig Secreterare-tjensten,
Herr ven Hartmansdorff': Jag hemställer,
om vi icke kunde fä fortsätta prÖfningen
af Riddarhus - Directionens Instruction,
och ej längre upptaga tiden med ett amlie;
som redan genom votering är afgjordt.
Den 16 November,
645
Hetr von Hohenhausen: Sedan Ridderskapet
och Adeln nu fattat detta beslut, rörande
Riddarhus-Secreteraretjensten, blir i
följd deraf, en Redactionsförändring i i3 §:n
nödvändig. Den består belt enkelt uti, att
ditsätta, det Ricldarhus-Secreterare-tjensten
hädanefter aldrig får med något Embete
Statens tjenst förenas.
Herr Riben; Jag hemställer, om det icke
tydligen borde bestämmas, att RiddarhusSecreteraren
ej skall taga afsked från sitt
förut innehafvande Embete, förrän lian blifvit
af Ridderskapet och Adeln i Secreteraret
jens t en confirmerad, och således icke i anledning
af det constitutorial, sorn Riddarhus-^
Directionen gifvit honom,
Herr Berghman: Det säger sig sjelf, att
sådant icke behöfver ske förr, än han blifvit
rigtigt antagen. Jag tror ett särkilt stud.
gande derom icke behöfvus,
Undertecknad Riddarhus-Secreterare :
Den sist talande Ledamoten har ej ansett det
tillägg nödvändigt, att en blifvande Riddarhus-Secreterare
hädanefter skulle få behålla
dess förut innehafde Embete, intilldess han
blifvit af Ridderskapet och Adelil confirmerad
i sin nya befattning. Jag får i anledning
deraf den äran upplysa, att då jag af Riddarhus-Directionen
förordnades till Riddarhus-Secreterare,
fann Directionen, ehuru det
då alldeles icke var stadgadt, att Secrete
-
646
Den 16 November.
rare-sysslan skulle vara skild från publik
tjenstebefattning, för godt, att vid berörde
förordnande foga det bestämda villkor, att
jag genast borde taga afsked ur Statens tjenst,
hvilket Directionen sedermera, uppå min derom
gjorde hemställan, i så måtto mildrade,
att jag ålades skaffa mig Kongl. Permission
från min publika tjenstebefattning intill slutet
af näst derefter blifvande Riksdag, som
jag ock före inträdet i Riddarhus-Secreterare-tjensten
måste efterkomma. Det vid
sista Riksdag varande Riddarhus - Utskott,
som äfven tillstyrkte det stadgande, att Riddarhus-Secreteraren
icke måtte tillika få innehafva
någon publik tjenst, ansåg jemväl
nödigt, att särskild föreskrift meddeltes derom,
att Riddarhus - Secreteraren ej borde
åläggas frånträda sin publika tjenstebefattning,
förr än han blifvit af Ridderskapet
och Adeln confirmerad. Denna föreskrift,
som äfven af Riddarhus-Utskottet föreslogs,
kom likväl sedermera alt förfalla derigenom,
att Ridderskapet och Adeln vid sista Riksdag,
hyllande lika ädelmodiga som upphöjda
tänkesätt, afslog Riddarhus - Utskottets
hemställan om Riddarhus - Secreterare tjcnstens
skiljande från all publik tjenstebefattning.
Herr Berghman: Enär förhållandet är
sådant, skall jag icke hafva något emot, att
det får stå i redaction, att Riddarlius-Secreteraren
må bibehålla den syssla han förut
innehaft, till dess han blifvit af Ridderska
-
Den 16 November.
647
pet och Adeln i Secreterare-tjensten confir»
merad.
Herr von Hohenhausen: Sedan den siste
värde Talaren äfven medgifvit, hvad Herr
Riben framställt, instämmer jag i hans anförande,
och tror ett sådant stadgande höra
i redactionen införas.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
hemställde, att de af Riddarhus-Directionen
framdeles förordnade Riddarhus-Secreterare
icke må åläggas, att frånträda de publique
tjenstebefaltningar de i Staten kunna innehafva
förr, än de blifvit i Riddarhus-Secreterare-tjensten
af Ridderskapet och Adeln
confirmerade.
Bifölls.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
hemställde vidare, att orden: affordra honom
hans afskedsansökning och derefter>
måtte utur i3 §:n utgå.
Bifölls.
Hvarefter Herr Grefven och Landt-Marskalken
frågade , om Ridderskapet och Adeln
behagade tillåta, att äfven ofrälse personer
finge till Extra Cancellister under Riksdagarne
antagas.
Ropades Nej.
64a
Dm 16 November,
Herr Berghman; Jag får endast föreslå
det tillägg, att oro Riddarhus-Directionen
skulle af misstag till Cancellister antaga
Ynglingar, soro icke voro så skicklige,
att Riddarhus-Secreteraren kunde vara nojd
med dem, Riddarhus-Secreteraren då måtte
äga, att, när han så för godt finnér, förafskeda
dero.
Undertecknad Riddarhus - Secreterare ;
Jag är Herr Berghman på det högsta förbunden
för den nya befattning, hvarmed
han vill hedra mig. Men då RiddarhusSecreteraren
alltid i Riddarhus-Directionen
föredrager dessa ansökningar, har han äfven
tillfälle, att hos Directionen utverka,
det de skickligaste hland de Sökande må
blifva antagne. Jag skulle således förmoda,
att den af Herr Berghman ifrågaställde rättighet
att efter godtfinnande afskeda Cancellibetjeoingen,
hvilken under Riksdagarne
hädanefter sorn lnttils synes böra tillkomma
Herr Landt-Marskalken, icke torde vara för
Riddarhus-Secreteraren nödvändig.
Herr Qrefven och Landt - Marskalken
frågade, om Ridderskapet och Adeln fann
nödigt, att i den af Herr Berghman omförmälte
omständighet vidtaga det beslut Herr
Berghman föreslagit,
Ropades Nej,
Herr Grefven och Landt-Marskalken
Pen 16 November,
649
föreslog derefter, att äfven sådane Åcadejniske
vittnesbörd, hvilka fordras till inträde
i Kongl. Maj:ls Cancelli, må berättiga
till inträde i Riddarhus-Cancelliet,
Bifölls,
Herr Cederschjöld; Jag har alltid föreställt
mig, att det skulle vara ganska svårt,
att så här i ett Plenum alldeles oberedt uppgöra
en lag-redaction. Jag hemställer derföre,
om icke redactionen af 13 §. kunde uppgöras
antingen af Riddarhus - Secreteraren
eller Riddarhus-Utskottet, i enlighet med de
grunder, sorn nu blifvit antagne.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln skulle
finna lämpligt anmoda Riddarhus-XJtskottet,
att författa ett nytt förslag till redaction af
i3 §:n, under iakttagande af de utaf Ridderskapet
och Adeln i berörde §. nu beslutade
förändringar,
Ropades Ja,
§§:ne i4 och i5 blefvo, uppå gjorde
propositioner, af Ridderskapet och Adela
gillade.
Herr von Hohenhausen: Den motion,
sorn jag väckt 0111 sättet, på hvilketRiddarhus-Directionen
under Riksdag bör communicera
sig med Ridderskapet och Adeln,
65o
Den 16 November.
torde, i händelse den bifalles, få taga plats
näst efter den nyss afgjorde i5 §. Jag får
derföre nu anhålla om uppläsning af Riddarhus-Utskottets
öfver berörde motion afgifne
Memorial.
I anledning häraf föredrogs RiddarhusUtskottets
den 8 dennes afgifne, i dag inkorane,
så lydande Memorial:
(Se Bilagan N:o 2.)
Herr Grefven och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall af Riddarhus'
Utskottets berörde Memorial; hvilken proposition
med Ja besvarades.
II. Artikeln.
§§:ne 1, 2, 3, 4> 5, 6, 7, 8, g, 10, ti,
12, i3, 14 i5, 16 och 17 blefvo, uppå särskilte
propositioner, af Ridderskapet och
Adeln gillade.
III. Artikeln.
§. 1.
Herr Cederschjöld: Skola dessa tjenstebefattningar
anses såsom förtroende-sysslor,
så underställer jag, huruvida det hör fordras
£ pluralité för att uttrycka Ståndets
vilja? Jag hemställer om icke en pluralitet
af f för detta ändamål kunde vara tillräcklig.
Deri 16 November.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall å i §:n, endast
med den förändring, att i stället föruttrycket:
fem sjettedelar, måtte införas: två tredjedelar.
Bifölls.
§§:ne 2 oell 3 blefvo af Ridderskapet
och Adeln godkände.
§• 4-
Herr Cederschjöld: Det synes icke bö
ra
öfverlemnas åt Riddarhus-Secreterarens
godtycko, att utlemna eller icke de i Riddarhus-Archi
vet befintelige Handlingar, sedan
Directionen dertill gifvit sitt samtycke.
Det måtte vara meningen, att detta utlemnande
då skall åligga honom.
Herr von Hohenhausen: Jag kan icke
fatta ställningen af orden i §:n, som skulle
de öfverlemna åt Riddarhus-Secreteraren någon
bestämd sjelfrådighet öfver Handlingarne.
Der står nemligen: må det vara Riddarhus-Secreteraren
tillåtet &c. Men om
en ytterligare jemkning anses nödig, skall
jag lika litet vid detta fall, som något annat,
motsätta mig densamma.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
gjorde proposition till bifall å 4 §:n> likväl
med iakttagande deraf, att uttrycket: må
det vara Riddarhus-Secreteraren tillåtet, bor
-
65a Den 16 November.
de förändras till: skall det åligga RiddarhusSecreteraren,
§§:ne 5, 6, 7, 8, 9, 10, u, 12, i3, 14,
j5, 16, 17, 18, 19, 20, ai, 22, 23, 24, 25,
36, 27, 28, 29 och 3o blefvo, uppå särskilte
propositioner, af Ridderskapet och Adeln
gillade.
Herr von Hohenhausen ; I det Memorial
från Riddarhus-Utskottet, som åtföljer
förslaget till Riddarhus-Directionens Instruction,
är hemstäldt, att denna Instruction, i
likhet med hvad förr varit vanligt, må, på
Riddarhus - Cassans bekostnad, tilltrycket
befordras, hvarå jag vördsamt anhåller om.
Herr Grefvens och Landt-Marskalkens proposition.
Herr Grefven och Landt - Marskalken
hemställde, att den af Ridderskapet och
Adeln nu fastställde Instruction för RiddarRus-Directionen
och Riddarhusets Tjenstemän
måtto på Riddarhus-Cassans bekostnad,
till trycket befordras.
Bifölls,
Den 16 November. 653
Herr Cederschjöld , Pehr Gustaf, anförde
skriftligen:
(Se Bilagan N:o 3.)
Lades på bordet.
Upplästes till justering och godkändes
följande Expeditions-Utskottets insände förslag
till Riksens Ständers underdåniga SkrifVelser
till Kongl. Maj:t:
N:o 311, rörande åtskilliga stadgandeii
i afseende på Husbehofs-bränvins-bränningen
m. m.
N:o 3i2, rörande Rikets penningeväsexide
och de med detsamma gemenskap ägande
ämnen.
N/o 313 , 1 anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga proposition , angående Låneunderstöd
för Städerne Norrköping och Borås.
N:o 314» rörande Dykeri-Vex-ket.
N:o 3x5, 1 anledning af väckt fi’åga röraxide
rättigheten till Grustägt å axxdräs ägor.
N:o 3i6, rörande jemkning af Ro teringen
i Skåxxe m. m.
654
Den 16 November.
317, angående de enligt 63 §. uti Regeringsformen
afsatte summor.
N:o 3i8, i anledning af gjordt förslag
till beredande af Geometriska Chartors större
användbarhet.
Upplästes och lades på bordet följande,
från nedannämnde Utskott inkomne, Memorial
och Utlåtanden:
Frun Constitutions-Utskottet:
Af den 11 dennes:
N:o 71, angående ett föreslaget tillägg
i 56 §. Regerings-Formen.
N:o 73, rörande de i Serskildta Utskottets
förslag till ny reglering af Styrelse,
Verken förekommande Grundlagsfrågor.
Från Banco - Utskottet:
Af den x1 dennes:
N:o 70, i anledning af väckt förslag,
att alla utelöpande Bancosedlar måtte, inom
viss prsescriptionstid, i utbyte emot nya indragas.
]V:o 71, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Be
-
Den 16 November.
655
tänkande, angående föreslagne förändringar
i Bankens inre administration, dess sedlars
utgifvande och beskaffenhet m. m.
Af den i3 dennes:
N:o 72, rörande väckt fråga, huruvida
för de fastighetshandlingar, hvilka, i brist
af lånetillgång, blifvit i Banken qvarliggande,
lån af de nu anslagne fonder må företrädesvis
meddelas.
Från Bevillnings-Utskottet:
Af den 11 dennes:
N:o 56, i anledning af de mot Utskottets
förslag till en ny Chartae-Sigillatae-författning
gjorde anmärkningar.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan | till 11 om aftonen.
In fidem Protocolli
