# ID: svediakorp-gov273
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 62,811
# sentences: 1,781
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den ao Junii.
501
Detsamma gäller i afseende på alla Deputation-
eller Utskotts-Handlingar, undantagande
Hemliga Utskottets oell alla förseglade
Handlingar, till hvilka tillträde ej, utan vederbörlig
tillåtelse, lemnäs.
6 §.
Af ett ojusteradt Protocoll eller muntligt
yttrande, som ej är lagdt på bordet, kan RiddarhusSecreteraren
ej utlemna någon afskrift,
till annan person än devi detsamma lill Protocollet
anfört. Afskrift af ett Memorial kan ej
någon nekas.
7 §•
Inga Protocoller, eller Handlingar dertill,
kunna åt andra än Riksens Ständers eller Ridderskapets
och Adelns Utskott lemnäs, utan
Ridderskapets och Adelns samtycke, och äfven
i sådant fall icke utan qvitto. Ett ojusteradt
Protocoll, och Handlingar dertill, kunna alldeles
icke utlånas. Likväl då emellan Riksdagar
af Rikets Collegier, eller Riksens Ständers
Verk till de uti Riddarhusets Archiv befintlige
Handlingar och Protocoller, sorn ej äro förseglade
eller höra hemliga hållas, tillgäng äskas,
må det vara RiddarhusSecreteraren tillåtit, att
de begärde Handlingarne emot qvitto utlemna;
och åligger honom, att sådant uti RiddarhusDirectionens
följande Sammankomst anmäla.
/
302
Den 20 Junii.
8 §.
Emellan Riksdagarne är det RiddarliusSecreterarens
åliggande, att föredraga Ärenderne
uti RiddarhusDirectionen, samt de utgående
Expeditionerne uppsätta, och contrasignera.
Honom tillkommer äfven att, i egenskap
af Archivarius, med biträde af Förste Cancellislen,
vårda och iordninghålla Ridderskpets
och Adelns Protocoller och öfrige Handlingar.
9 §•
RiddarhusSecreteraren åge ansvaret och
inseendet, enligt upprättade och underskrifne
Inventarier, öfver Archi vet, Handlingarne och
alla de tillhörigheter, af hvad namn de vara
må, som Riddarhuset tillhora; Han äge ock,
under en Directeurs tillsyn, hufvudansvaret för
sjelfva Riddarhusets vårdande, samt att emellan
Tjenstemännen och Betjeningen efter omständigheterna
tillsynen fördela.
i o §.
RiddarhusSecreteraren åligger årligen, att*
intill dess alla Riddarhusets Genealogier blifva
completterade, lemna ioo renskrifne Genealogier,
samt i öfrigt af egen drift och nit söka
befordra allt, som till Riddarhusets gagn och
bästa hörer.
ii §.
RiddarhusSecreteraren är Föredragande in
-
Den 20 Junii.
303
för Direction, samt skall vid dess sammankomster
ovilkorligen yttra sig öfver alla förekommande
ämnen, men ej deltaga i Besluten. Under
Directions inseende är han Hufvudman för
arbetet inom Cancelliet, och ansvarar för göromålens
behöriga och driftiga gång, samt tillser
i följd deraf, att Betjeningen förrättar sina
åligganden med ordning och skicklighet. Han
anmäler motsatsen, eller om någon vägrar sitt
tillhandagående. I sammanhang härmed tillhör
det Secreterare!!, att, vid sysslors besättande,
öfver de sökandes behörighet och skicklighet
lemna sitt utlåtande.
Efter slutad Riksdag inlemnar han till Directionen
vid dess första session den förteckning
från RiddarhusUtskottet, som till honom
bör afgifvas, på alla Ridderskapets och Adelns
under Riksdagen tagne beslut, som fordra Directions
åtgärd, samt företer sedan vid första
session i hvarje månad en recapitulationslista
på alla oafgjorda mål, med upplysningar öfver
de till uppskofven vållande orsaker.
I öfrigt ställe han sig till noggrann efterrättelse,
hvad i ArbetsOrdningen 2 §. stadgadt
är, så ock ansvarar för PostBokens förande.
12 §.
RiddarhusSecreteraren åligger, att emottaga
och granska alla till introductioner hörande
praestanda, så ock jemföra Vapenplåten
T
504
Den 30 Junii.
med Sköldebrefvet, innan de till Birectionen
anmälas.
*3 §.
Be anordningar, som af Birectionen på
Cassan utfärdas, contrasigneras af RiddarhusSecreteraren.
RiddarhusKatnereraren.
14 §•
RiddarhusKamererareli åligger, att emot*
taga och behörigen förvara alla till Cassör*
ne inflytande medel, samt äger, att uti Riddarhuset
bagagna arbetsrum för sig, så ock
till förvarande af de dess tjenst tillhörande
Handlingar och Pantkistor, hvilka böra efter
möjligheten uti något hvalf med behörigt jernstängsel
insättas.
I enlighet med Birectionens anordningar,
besörjer han ensam utgifterne, samt de samma,
enligt fastställde Formulairer, bokförer; så ock
ansvarar, med ersättningsskyldighet, för alla
de utgifter, hvilka ej enligt föreskrift äro verificerade.
15 §.
Bå contante medel till Birection insändas,
ställe sig Kamereraren till noga efterlefnad,
hvad i ArbetsOrdningens 5 §. stadgadt är.
16 §.
Den 20 Junii.
305
16 §.
Riddarhus-Kamereraren bestrider Revisionen
af inkommande Capitations och andre
redogörelser; samt ansvarar för alla Cassaliandlingars
ordentliga registrerande och förvarande
samt inbindning.
*7 §•
Hufvudböckerne böra årligen vara i slutet
af Februari månad afslutade, till hvilken tid
Fiscalen bör hafva till Kamererare!! ingifvit
förteckning på de utgifter han bestridt för
Cassal! och derunder lydande Fonder. Hvad
som då kan vara obetalt, balanceras till påföljande
året. Desse aflemnas vid samma
tid till Directionen att revideras, enligt Arbets-Ordningens
i5 §.
«
18 §.
Vid medlet af Januarii och Julii månader
hvarje år, skall Kamereraren till Directionen
aflemna förteckning på Debitorer med deras
adresser, hvilka uteblifvit med ett helt års
räntebetalning. Dessutom bör Kamereraren,
till den åtgärd g §. af LåneReglementet föreskrifver,
till Directionen uppgifva de Debitorers
namn och adresser, som uteblifvit öfver
en månad med räntans erläggande.
I Maji månad aflemnar Kamereraren till
Ridd. 0. Ad. Fröt. VII B. II Afd. ao
306
Den 20 Junit.
till Direction förteckning pä alla de skuldebref
och inteckningar, hvilka det påföljande
året skola förnyas.
Försummade uppgifne förnyelser ersättas
af Iiamereraren.
*9 §•
Vid inträffande Concourser bör Kamereraren
sist en månad för inställelsedagen, vid
vederbörlig Domstol, beediga Cassans fordran,
samt deröfver tillställa Direction bevis.
20 §.
Sedan Kamererare!! från Secreterare!!
fått sig remitterade de inkomne LåneActer,
upprättar han deröfver, inom 4 dagar efter
emottagandet, detaillerad Rotulus, samt calcul
öfver af kastningen, ställande sig härvid
Låne-Reglementet till efterrättelse; bifogandes
dervid de anmärkningar skriftligen lian anser
kunna äga rum, hvarefter LåneActen aflemnas
till Fiscalen.
21 §.
Kamereraren vakar öfver Adeliga JungfruStiftsMatrikelns
tillbörliga förande, samt Ordenskorsens
insändande efter genom giftermål
eller dödsfall afgångne Fröknar, och åligger i
November månad uppgifva alla desse, samt
deribland, hvilka varit Pensionärer, och
slutligen en calcul till Pensions-regleringen för
Den 20 Junti.
807
löpande året, som upptager ej allenast de ännu
lefvande Pensionairer, utan ock antalet af ledige
Pensionsrum, samt i hvad nion, i förhållande
till StiftsGassans förkofran eller förlust,
Pensionsrummen kunna antingen okas, eller
de ledige rummen icke besättas.
Sedan Direction hestämt Pensionsrummens
antal, upprättar Kamereraren i November
månad förteckning på alla StiftsFröknar, som
aro berättigade till Pension, med column i
kanten för folio af Prestbeviset och för qvittencet.
Då Directionen granskat alla betygen,
numereras de, och Hummern införes i colum11
en på förteckningen, samt utfores summan.
För dem, som Prestbevis felas, antecknas det
i qvittence-columnen, utan att Pensionssumman
utföres, likasom det annoteras för dem, som
äga afräkning å skuld; sedan uppsummering
och anordning skett, besörjer Kamereraren
utbetalningen emot qvitto i columnen af de
närvarande, och annotation till folio för de
frånvarande, som insändt lösa qvittencer.
För dem af Pensionairerne, som efter den
föreskrifne tiden insändt sina betyg, utfärdas
på samma sätt anordning i slutet af December,
samt sedermera hvarje qvartal å deras dem
tillkommande Pensioner, enligt Ivamererarens
uppgift.
22 §.
Upphandling af det bestämda qvantum
af ved, ljus och skrifmaterialer, som för Rid
-
308
Den 20 Junit.
dårhuset årligen bör verkställas, sker genom
anmälan till Directlon af Kamereraren, när
medeltillgången det medgifver, med iakttagande
af möjligaste bästa pris.
23 §.
Räkningen med Riksens Ständers Bank bör
vissa tider af året, eller enär nödigt aktas,
collationeras af Kamereraren, som hos Direction
uppgifver förhållandet.
2 4 §.
Öfver de medel som utlånas förer Kamereraren
en särskild bok och räkning, hvilken
med N:o innehåller en kort anteckning
af Låntagarens namn och Pantens beskaffenhet,
samt då räntan skall erläggas, och blifvit
betald.
,5 § .
Öfver Riddarhusets tillhörigheter i persedlar,
hör af Kamereraren upprättas och hos
honom förvaras ett ordentligen författadt inventarium,
hvilket efter afgång och tillkomst
undergår förändring med Directions vettskap.
Riddarhus Fiscalen,
26 §.
RiddarhusFisealen åligger, att vara närvarande
vid anteckningarne under Riksdagarae,
Den 20 Junii
309
öcli dervid anmäla de officielt kända och till
RiddarhusDirection inkomne, underrättelser, så
ock tillse, att icke andre än behörigen inrättade
Fulimagter, enligt RiddarhusOrdningens
föreskrift, företes, på det ej poletter må utdelas
för sådane personer, som, enligt RiddarhusOrdningen,
dertill icke äro berättigade,
37 §•
I alla frågor, som härmed gemenskap äga
inom Riddarhuset, är RiddarhusFiscalen Actor;
äfvensom honom åligger, att handhafva den
ordning, som bör iakttagas inom Riddarhuset,
samt att de emellan Stånden öflige etiquetter
varda iakttagne, anteckna och uppropa Deputationer,
som från Ridderskapet och Adeln afgå;
äfvensom han under varande Riksdag vid
RiddarhusUtskottets sammanträden alltid bör
vara närvarande,
28 §.
Förbryter sig någon emot den i 4$ §. af
RiddarhusOrdningen omförmäldte stadga, tili
ordnings vinnande vid Ridderskapets och Adelns
sammankomster, har Fiscalen att de böter,
hvilka å sådane förbrytelser äro utsatte,
genast uttaga, eller den felande i vidrigt fall
inför RiddarhusUtskottet låta uppkalla, och
der sitt påstående göra,
29 §•
RiddarhusFiscalen är derjemte så väl Rid
-
3io
Den 20 Junii.
darliusCassans, som de öfrige under RiddarbusDirectionens
vård stående Cassors, Ombudsman,
hvarföre honom åligger:
1) Granska de Låne-ansökningar jemte Rotulus
och anmärkningar, sorn Kamereraren, enligt
7 §• i dess Instruction aflemnar, samt utlåta
sig huruvida den erbjudne säkerheten är sådan,
att lånet, enligt Författningarne, kan bifallas,
eller hvad dervid kan vara att erinra ; samt inom
fyra dagar hela den sålunda beredde Låneacten
till Secreteraren återlemna, för att slutligen
i Directionen föredragas,
2) Sedan Kamereraren tili Direction ingifvit
förteckningar på så väl Inteckningsförnyelser,
som obetalte räntor, åligger Fiscalen,
att efter Lag och UtlåningsReglementet dem
åtgärda, samt med berättelse och räkning öfver
utgifterne till Direction inkomma, då den
sednare tili ersättning anordnas, och af Kamereraren
observeras vid räntebetalningarne, enligt
skuldebrefven, på sätt i 4 och 5 §§. för
Kamereraren stadgadt är,
3) I alla Rättegångar utförer Fiscalen Directionens
talan, och, sedan Kamereraren, enligt
6 §. här ofvan, afgifvit bevis öfver beedigandet
inför Domstolen vid inträffande Concourser,
skall Fiscalen bos ConcoursDomaren
bevaka och utföra Cassans talan, samt derom för
Direction tidigt tillkännagifva, äfvensom i andra
mål hvad af honom derutinnan blifvit
Den 20 Junii. gil
tillgjordt, och hvad Utslag hos vederbörande
derå följt.
4) Öfver alla Remisser och anförtrodde
göromål bör Fiscalen föra ett ordentligt Diarium,
med anteckning, hvad i hvar och en sak
blifvit tillgjordt, och huru den blifvit afslutad,
samt vid hvarje års slut till RiddarhusDirection
häröfver med Berättelse inkomma.
3o §.
Fiscalen åligger bevaka, att uti alla befattningar,
som till RiddarhusDirection höra, må,
enligt utfärdade Reglementen, Instructioner,
Författningar och Testamenten, så ock enligt
Ridderskapets och Adelns beslut förfaras, och
att till rättelse inför Directionen anmäla, hvad
lian finnér deremot stridande; att Cassornas
rätt och säkerhet yrka och utföra; han äge
ock rättighet, att Directionens alla öfverläggningar
öfvervara , samt vara vid Cassornas inventerande
närvarande, och är pliktig afgifva
sitt yttrande i mål af hvad natur som helst,
örn någon af Direction det fordrar; honom
lemnäs fri tillgång, när han det åstundar, till
alla tillåtne Handlingar, Böcker och Redogörelser.
3« §•
Skulle, under påstående Riksdag, RiddarliusFiscalcn
vara hindrad af sjukdom, eller
andru Laga förfall, att i Ridderskapets och
512
Den 20 Junii.
Adelns Sammankomster tillstädes vara, och sin
syssla förrätta, är det LandtMarskalkens rättighet,
att efter förefallande behof en annan i
Fiscalens ställe förordna.
RiddarJiusCancellisterne.
32 §.
Båda RiddarhusCancellisterne skola i allmänhet
förrätta det, hvad dem af RiddarhusSecreteraren,
antingen på Ridderskapets och
Adelns eller RiddarhusDirectionens vägnar,
anhefalles, och skola de samfällt biträda den
RiddarhusDirecteur, som häfver Genealogiska
Handlingarne samt Archivet under dess vård.
33 §.
Den Förste Cancellisten åligger föra protocollet
i Directions sammankomster, samt anteckna
alla ankomne eller afgående bref m. m.
Under påstående Riksdag är han Secreterare
i RiddarhusUtskottet, och besörjer så väl Protocollet,
som alla de expeditioner, hvilka ifrån
detta Utskott utfärdas.
34 §.
Den Andre Cancellisten är Secreterare vid
föredragningen af Adeliga JungfruStiftsÄrenderne,
samt fördenskull ansvarig för alla dithörande
Handlingar. Under Riksdagarne är han,
näst RiddarhusSecreteraren, närmaste Förestån
-
Den 20 Junit
313
daren för Ståndets Cancellie, och komma de
vid slika tillfällen antagne extra Cancellister,
att under hans tillsyn förrätta deras arbeten.
Reglemente angående Lån af de under JiiddarhusDirection
ställde Fonder.
1 §.
RiddarhusDirectionen äger tillse, att de
under dess inseende ställde Fonder, så vidt
tillgången och de utgifter, hvilka deraf skola
bestridas, det medgifva, må göras fruktbara,
och till den ändan tillätes Directionen, att emot
Pant af fast Egendom och laglig ränta, samt
6 månaders uppsägning, lån meddela utur alla
de Cassör och Fonder, der ej särskilte Testamenten
annorlunda föreskrifva; dock aldrig
öfver r0,000 R:dr Banco hvarken till en och
samma person, eller på en och samma pant.
2§.
Hypotheker, hvarpå Lån får göras, äro;
i) FrälseSäterier, sedan de efter sjelfva
jorden eller afkastningen af Åker och Äng
blifvit värderade, hvarpå må utlånas högst två
tredjedelar af värdet,
0?) Frälseffemmanj efter samma grund
halfva värderingssumman.
3) KronoSkaUeHemmanj endast då de ägas
Den 20 Junii.
af Adelsmän, erhålla lån derå till en tredjedel
af värdet, äfven enligt föregående grunder.
4) På försäkrade väl underhållne och fördelaktigt
belägne Stenhus i Stockholm får utlånas
halfva Brandförsäkringsvärdet, med vilkor
af 2 procents årlig afbetalning på första Lånesumman,
sedan Låntagaren i 5 år sig af lånet
begagnat.
Desse panter böra hälst vara belägne inom
Stockholms, Uplands och Södermanlands Län,
så länge möjligen derstädes till dem finnes tillgång,
och Låntagare sig dertill anmäla.
Då lån beviljas utom de nu uppräknade
Länen, så åligger Låntagaren, till förekommande
af vidlyftig skriftväxling, att ställa vederhäftig
borgen för räntans erläggande påliestämda
tider af någon inom eller nära Stockholm
boende, och af Directionen godkänd,
person.
Som denna utlånings-proportion är den
högsta, som får komma i fråga, så böra assecurance-
och värderings-instrumenterne noga
pröfvas. De sednare böra vara upprättade,
enligt Bancomethod, och då de finnas för höge,
äger Directionen, att infordra uppgift på det
värde, hvartill panten blifvit uppskattad och
taxerad under de sist förflutne 5 åren, och
sedan efter omständigheterna låningssumman
så minska, att Cassan i alla hänseenden må
äga full säkerhet.
Ben 20 Junii.
315
3 §.
Dlrectionen tillåter ingen annan Inteckning
i Panten framför sig, än ett proportioneradt
Bancolån, hvilket dock alltid sker så, att sammanräknade
beloppet ej öfverstiger den för
Panten i 2 §. medgifne högsta Lånesumma,
hvadan Panten bör i öfrigt vara ograverad,
så att Cassan kan blifva första Inteckningshafvare,
hvarföre alla andra derå förut befintlige
gravationer med Cassalånet infrias, och
de förra Inteckningarne dödas inom viss förelagd
tid, hvilket sker af Låntagare sjelf, då
skillnaden emellan de förra gravationer och
den summa, som enligt 2 §. på panten får utlånas,
dertill är tillräcklig, i hvilket fall han
endast utfår denna skillnad, till dess de förra
Inteckningarne vederbörligen dödade uppvisas,
4 §•
Till låns erhållande utur någon af de
under RiddarhusStyrelsens vård ställde Fonder
erfordras följande säkerhetshandlingar:
Låntagarens Skuldebref till Cassan, egenhändigt
underskrifvit af honom, och, om
han är gift, äfven hans hustrus, med bägges
anborna eller brukliga signet, bevittnad af bofaste
Män, Domhafvanden eller Tillförordnad
Notarius Publicus, och försedd med Domhafvandens
derå påskrifna bevis om Pantens intecknande;
kommande den sålunda beviljade
och lagligen bevakade inteckningen sedan att
316
Den 20 Junii,
gälla för Cassans räkning, till dess den samma
till Rätten återställes med Directions påskrift
att den dödas må. Så väl Skuldebrefvet som
Inteckningsbeviset skola utan öfverskrift eller
radering innehålla noga oell tydlig uppgift
af de pantsatte fastigheterne; dessutom bär
uti Inteckningsbeviset vara intagit, huruvida
Sökanden nu mera är ensam ägare af panten,
och att han obehindrad med laga säkerhet kan
den pantsätta; och derföre bör äfven uppgifvas,
om han är ogift, Enkling, eller i annat
gifte trädd, i hvilka båda senare fallen afvittringsbevis
äfven böra företes. För öfrigt
bör Skuldebrefvet vara inrättadt efter följande
formulair:
Som vi undertecknade af den under Högloflige
RiddarhusDirectionens disposition ställde
N. N. (Cassa) (Fond) till låns bekommit en
summa stor o. o. Riksdaler Specie Banco, med
vilkor, att af räntans erläggande till sex för
hundrade otn året, så förbinde vi härmed oss,
en för bägge och bägge för en, såsom för
livarderas egen skuld att sex månader efter
föregången uppsägning lånet med upplupen
ränta till fullo återbetala i samma mynt, som
vi af Cassan undfått, och emedlertid vid förlust
af al! uppsägning den utfäste räntan för
innevarande år vid årets slut, och derefter
hvarje halft år inom slutet af Junii och December
månader riktigt erlägga; att de utgifter
Cassan för lånets skull emellertid utbetalt,
uppå erhållen tillsägelse, eller vid räntans betalande
ersätta, och att alia förenämnde inbe
-
Den 20 Junii.
317
talningar genom insättning i Riksens Sländeis
Bank, samt insättnings-attestens aflemnandc
till Riddarhus-Contoiret verkställa.
Till Cassans säkerhet för fullgörandet
häraf pantsättes härmed för oss och vår rätts
innehafvare vår fasta Egendom N. 1ST., uti N.
N. Län, N. N. Härad och N. N. Socken, (Ti,
K. Stad, N. N. Församling och N. N. Qvarter
under N:o 00, vid N. N. Gata) med deruti
för Cassans räkning af oss lemnad och af N,
N. Ratt beviljade inteckning, enligt nedan påskrifne
bevis. Vi försäkra ock på vår heder
och ära, att vi af denna pant äro ensamme
ägare och kunna den lagligen pantsätta, samt
icke hafva Uppbörd, Förmynderskap, eller
Barnarf om händer, eller häfta för någon
skuld, af hvad namn det vara må, som kan
lända Cassan till förfång uti dess inteckningsoch
förmonsrätt.
Slutligen forplikte vi oss, att noga iakttaga
och fullgöra allt, hvad Kongl. Reglementet
om lån utur de under Högloflige RiddarhusDirections
disposition ställde Cassör och
Fonder föreskrifva, och att, derest vi uti något
af det, hvartill vi oss härigenom förbundit,
brista skulle, undergå allt, hvad högstberörde
Reglemente, Lag och Författningar
förmå, så att, äfven i händelse Cassan genom
försäljning af den pantförskrifne Egendomen
ej skulle erhålla förnöjelse för sin fordran,
den af annan vår Egendom fast eller lös skall
äga rätt att för bristen njuta sin ersättning;
3*3
Den 20 Junii.
hvilket allt med vara namns egenhändiga underskrift
och med vara signets undersättande
bekräftas. \N. N. den år 18 .
N. N. N. N.
Sigill. Sigill.
Anmärkning.
Då lån på StadsEgendomar heviljas,
inryckes tillika i Skuldebrefvet förbindelsen al
2 procents afbetalning, på sätt 2 §. stadgar.
2) Då lån på Hus sokes, ingifves BrandförsäkringsBrefvet
i liufvudskrift, eller ock en
af Bankens Registrator bevittnad afskrift, huruvida
Huset häftar för Banco-lån eller ej;
hvarförutan bevis från BrandförsäkringsContoret,
huruvida Huset häftar för premie-lån,
skall åtfölja.
3) Vid lån å LandtEgendomar af här 1
§. 2. tillåten natur, ingifves ordentlig värdering,
upprättad, på sätt nyssnämnde §. innehåller,
af Domaren i orten, hvilken af Directionen
noga granskas.
4) Om Pantén är af Säteri eller Frälse
natur, ingifves Kongl. KammarCollegii bevis,
att den ej häftar för bytesbrist, eller annan
Kronogravation, och af hvad natur eller Mantals
storlek den verkligen är.
5) Handlingar, som styrka Länsökandens;
Den 20 Junit.
319
ägande-rätt till Panten, såsom Köpe- eller Gåfvobref
med uppbudsbevis derå eller Fastebref.
Är Egendomen ärfd, företes Arfslnstrurnentet
med bevis derom, att det är oklandradt
samt förre Ägarens åtkomst-handlingar.
6) ProtocollsUtdrag öfver den meddelade
Inteckningen, som äfven bör vara skrifven å
sjelfva Original-Skuldebrefvet.
7) Gravationsbevis, upprättadt efter 10
föregående årens InteckningsProtocollers föranledande,
utfärdadt antingen af Domaren i
Orten der Egendomen är belägen, eller ock af
AdvocatFiscalen i den HofRätt, under hvars
Jurisdiction Fastigheten lyder; börande detta
bevis innefatta ej mindre upplysning ■ om de
Inteckningar, som i Egendomen för penningelån
eller andra skulder kunna vara meddeldte,
utan ock, huruvida något ArrendeContract
om egendomen är intecknadt. För Landtegendom
skola sådane bevis utfärdas, efter det
Tingets slut, då inteckningen för Cassan meddeldtes,
och i Staden minst dagen efter den,
då inteckuingen der blef fastställd.
8) Sökanden vare pligtig förete behörig
Domstols, samt LandsContors eller Förmäns
bevis, att lian ej är Uppbördsman, eller, om
lian tillförene liar haft uppbörd om händer,
att han för densamma fullkomlig reda gjordt,
och derföre på intet sätt häftar, samt att han
ej är Förmyndare, eller har för barnaarf att
ansvara, ej heller häftar för någon annan
320
Ben 20 Junii.
skuld, hvarigenom Cassans Intecknings- oell
Förmånsrätt kan göras stridig; elier dess säkerhet
vara något äfventyr underkastad t.
9) Är den erbjudne Panten förut behäftad
med Bancolån, skall med uträkning från
Banken styrkas, huru mycket derå återstår,
så till Capital som upplupen ränta.
10) Söker Förmyndare lån på omyndigs
fasta Egendom skall ej mindre Förmyndareförordnandet,
än ÖfverFörmyndarens eller behörig
Domstols samtycke till lånet ingifvas.
11) Skulle Pant ej vara lagstånden uti
lånsökandens hand, eller fasta derå hunnit
utfärdas, styrke då med Fångesmans särskilta
egenhändiga och bevittnade qvitto, att köpeskillingen
blifvit till fullo gulden, och någon
skuldsedel derföre ej utgifven.
12) Då lånen beviljas å Pant, belägen i
andra än de 3 uti 2 §. uppräknade Län, så
observeras, att Borgesskrift för räntans erläggande
afven bifogas.
5 §.
Åtkomstliandlingarne skola ingifvas i hufvudskrift,
men skulle låntagaren åstunda att återtaga
hufvudskrifterne, bör en behörigen vidimerad
afskrift hos Directionen förvaras, som, sedan
den blifvit till likheten med Originalet bestyrkt,
Den 20 Junit,
af vederbörande Cassans Ombudsman uppvisas
i Directionen.
ProtocollsUtdrag och Bevis, som af HäradsRätt
eller annan Rätt utgifvas, skola med
Rättens och Domarens vanliga Sigill bekräLtas,
och under privat persons nämn å dess
betyg bör finnas caractairen utsatt och dess si?
gill derunder»
6 §.
När lån utur någon af CaSsoriié åsfandasj
skall skriftelig ansökning derom göras hog
Direction, hvarvid bifogas de säkerhetshand?
lingar, sökanden har att förete, hvilka äfven
i ansökningen böra finnas uppräknade.
Från Diarium antecknas genast af Riddar?
husSecreteraren ä ansökningen ingifningsdagens
som der blifvit annoterad. Bevis öfver ingifw
vandet meddelas, och ansökningen jemte handJingarne
aflemnas till behörigt föredragande I
Direction»
7 §>
Om Directionen finner Lånehandlingarne
fullständige, och den erbudne panten fullgod *
samt bifaller länet, utassigneras summan genast
att tillställas Låntagaren, eller dess laglig
ga tillförordnade Fullmägtig, derest penningar
äro att tillgå j men är ej tillräcklig summa i
Ridd, o, Ad, JProt, VIL B, II. Aid. st t*
322
Den so Junii:
Cassan då inne, kan Låntagaren, om han finr
ner sig belåten att vänta , erhålla ProtoeollsUtdrag
öfver lånets utgifvande, så snart Cassabehållningen
det medgifver, och må han äfven
i afräkning derå genast erhålla hvad som möj.
ligen kan vara inneliggande, samt vidare efter
hand återstoden, så fort incassering sker. Ett
så beskaffadt ProtocollsUtdrag gäller dock.
endast i den persons hand, till hvars fördel
det blifvit utfärdadt. Kamereraren tecknar
dock alltid, vid sådane händelser, genast på
ProtocolisUtdraget, huru stor summa, som
blifvit i afräkning lemnsd, och behålle han
vid sista summans utlemnande samma ProtocollsUtdrag.
Afslås Låneansökning, eller vill Låntagare
ej vänta, tills penningar inflyta, behöfves
ej ProtocollsUtdrag utfärdas, utan äge
sökanden då sine handlingar återtaga. Samma
rätt äge äfven Lånsökande, hvars ansökning
blifvit bifallen, och ProtocollsUtdrag derå ut^
färdadt, men sedermera icke skulle linna sig
belåten med en längre väntningstid; dock vare
han skyldig, att, vid Handlingarnes återtagande,
gifva tälibakars ProtocolisUtdraget,
som genast af Kamereraren öfverkorssas, och
§ Directionens nästa sammanträde uppvisas,
8- $.
Hvarje Lånsökande erhålle lån i den ord^
ning han sig anmält, och fått sine Handling
gar pröfvade samt godkände.
T'
Dm 20 Junit.
323
Skulle pl en gång tvenne eller flera sig
anmäla, erhålla den eller de företräde, som
minsta summome äska. Äro summorne lika,'
blifve dä den först hulpen, som bästa panten
bjuder. Inträffar den händelse, att Adelsman
och ofrälse Person på samma gång söka lån,
äge Adelsman företräde, helst dessa Fonder
6amtelige tillkommit af Ridderskapets och A-r
delns egna sammanskott-r och gåfvor, samt
böra derföre, tiar behofvet så fordrar, anvätl-*;
das först till deras nytta»
9 §•
Med tiden till räntans erläggande förhålles,
såsom i ofvannämnda formulair till Skuldebref
finnes intagit, och om inbetalningen a£
ränta eller hufvudstod, eller afbetalningar ä
Hufvudstoden skola gälla, måste de, enligt
hvad samma formulair föreskrifver, ske genom
insättning i Banken för Cassans räkning, och
Attesten lemnäs till Katnereraren emot undfående
af ett utaf honom undertecknadt, och
med Riddarhusets Sigill försedt, tryckt och
numererat, qvittence. Vill något sitt innehaf-f
vandelån, eller någon del1 deraf, sorn dock bör
vara i jemna hundra eller femtiotal, inbetala,
lemnäs honom tillstånd dertill, dock så, att
om han åstundar inbetala hela lånet, ellet
någon större summa, som Öfverstiger hälften,
bör han derom 3 månader förut uti Directioa
tillsäga»
!Ö. §<
Allt hvad Cassaa till €apitalers och Ifti
'324
Den 20 Junti.
teressens infordrande, äfvensom till Inteckning
gars och Brandförsäkringar förnyande, samt
lånens bevakande, i hvad måtto det vara må,
nödgas förskjuta, kommer Låntagaren till last,
och skall af honom, jemte årliga räntan, elier
på derom skeende tillsägelse, ovägerligen
återbetalas.
11. §.
Så länge Låntagaren i rätt tid arlägger
räntan, och i öfrigt fullgör sina skyldigheter,
samt ängen anledning tili osäkerhet för Cassan
förekommer, må länet, om Cassan icke är i
behof af sine penningar, eller Direction annorlunda
för godt finner, hos honom in-i
nesta.
RiddarhusFiscalen bör göra sig underrättad
i Brandförsäkringsverket!, örn något i endera
Cassan pantsatt hus i Städerne skulle
försämras, och Brandförsäkrings-suroman nedsättas,
på det Direction då må kunna Uneé
uppsäga.
12. §■
Brister Låntagarea ut? fullgörandet af de
honom åliggande skyldigheter vid utsatt tid,
anses lånet lör uppsagt, och bör, sedan en månad
derefter under lika försummelse förflutit,
genast till RiddarhusFiscalens åtgärd öfverlemnäs,
att om utfordrandet af räntan, samt
hvad afbetalas och ersättas bordt, draga försorg;
mea derest betalningen deraf inom ett
Den 20 Junii.
325
halft år efter förfallotiden ännu icke är verk»
ställd, och hvad då ytterligare betalas bör,
äfven uteblifver, skall Cassan om pantens försäljning
i laglig ordning besörja.
13 §•
När någon till Cassans säkerhet intecknad
Egendom genom köp kommer utur förra ägarens
hand, åligger Pantens nya ägare, seda®
han första uppbudet erhållit, om han lånet
bibehålla vill, sig hos Direction, angående
dess omsättning på sitt namn anmäla, och må
tredje uppbudet af Domaren icke meddelas
förr, än köparen med bevis från Directionen
Styrkt, antingen att han betalt Cassans fordran,
eller med Direction på berörde sätt öf«
verenskommit.
34 §.
Då, vid de hitintills beviljade lån, alla
nu föreskrifne omständigheter icke kunna vara
iagttagne, så ehuru desse lån få atesta, så
länge räntcrne och öfrige skyldigheter ordentligen
likasom hittills inbetalas, bör dock, vid
skeende Intecknings förnyelser, ovilkorligen
iakttagas, att Låntagare antingen genom päw
skrifning å sjelfva skuldsedeln, eller särskild
förbindelse åtaga sig de skyldigheter, son$
detta LånReglemente stadgar.
15 §•
Kongl Maj:t vill i Nåder hafva anbefallf
Dess och Rikets HofRätter, Landshöfdingat
Den 20 Junit.
Jdäradshöfdingar och vederbörande Embetsman,
att vid ansvar tillgörandes lemna RiddarhusDirectionen
laglig handräckning och skyndsamt
biträde,, antingen det af Dirsctionen sjelf
eller dess Ombud begäres. Hvilket vederbörande
till underdånig efterrättelse länder. Da
turn ut supra.
Lades på bordet.
Upplästes till justering och godkändes
följande från Expeditions-Utskottet inkomne
förslag till Riksens Ständers underdåniga skrif*
yejser till Kongl. Maj;t:
j) Om Husbehofs-bränvinsbränningen.
2) Om Tabellverket under sednaste qvini
quennium, samt föreslagne förbättringar i Ta-!
beliernes inrättning.
3) Om Skånska Roteringen.
4) Om förre Commissariens i Riksgälds*
Contoiret C* J- Lanells underdåniga ansökning;
5) Om ny organisation af Tullverket,
samt LandTullsBsvakningens upphörande med
innevarande år.
6) Om belöningar för dem, som upptäcka
efterapare eller förfalskar® af Bankens eller
Den 20 Junti. ’3S7-
RiksgäldsContoirets sedlar, eller de falska sedlames
utprånglare.
Föredrogs ä nyo och remitterades till
RiddarhusUtskottet Herr Rothliebs, Carl Fredric,
den 18 dennes förmiddagen på bordet
lagde Memorial, innefattande förslag att Ridderskapets
och Adelns öfverläggningar måtte
blifva offentliga.
Vid förnyad föredragning af Stats-UM
skottets den 20 sistlidne Maji afgifne, samt
d. 27 i samma månade, m. på bordet lagde, UtH
låtande angående väckt motion om inlösande
af de så kallade Schlegelska Godsen i Hallands
Län; blef berörde Utlåtande af Ridderskapet
och Adeln gilladt.
Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt den
16 och 18 dennes på bordet lagde, Utlå*
tanden:
Frän BancoUtskottei;
Jij den 15 dennes: angående Fond i Banken
till inlösande af de så kallade Schlegelska
Godsen i Hallands Län.
328 Den 20 Junti
Frän Stats- och Banco-Ut skott en".
den 17 dinnes: rörande skyndsam inlösen
af Fili3iDisconternes assignationer.
Företogs till pröfning Bevillningsutskottets
den 17 dennes afgifne, och följande dagen
f>å bordet lagde , Memorial rörande Öfverflödsoch
Fyllnads-afgifterne.
Herr afBrinchbian, Giiftap. Sedan, med 2fslag
af BorgareStåndets inbjudning, att de 166,000
Riksdaler, som vid utgörandet af 1815 års bevillning
befunnits vara en brist, skulle genom
en tillökning i fyilnads-afgiftcn ersättas,
Ridderskapet och Adeln förklarat, att, då Bevillningsutskottet
redan blifvit anmodadt, att
Uppgifva de artiklar, å hvilka nedsättning linnde
ske, och Förstärkta StatsUtskottet stadgat,
att en Öfverflöds-afgift skulle utgå, genom en
taxering af vissa öfverflödsartiklar, och derest
den erforderliga summan icke kunde pä annat
fått erhållas, en fylloads—afgift utgöras för
LandtTulls - ersättningen , denna inbjudning
ej kunde af Ridderskapet och Adeln antagas;
så hafva detta Stånds Ledamöter inom Bevill*
jringsUtskottet ansett sig förpliktade, att upprätthålla
Ståndets grundsatser, och yrkat derpå,
att den af Riksens Ständer medgifne minsk;
ning af 250,000 Riksdaler på Allmänna Bevilluingen
skulle verkställas på det sätt, att
den föreslagne Fyllnadsafgiften först skulle
Ben 20 '--Junti,
329
bortgå, och med det öfriga nedsättning ske å
de i jödje Artikeln upptagne öfverflöd$~aigifter,
för hvilken mening Utskottets fleste Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln samt Bor»
gareStåndet jemväl förklarat sig.
Men jag tror det icke derföre vara Rid»
derskapet och Adeln betagit, att bestämma,
huruvida de 274,000 Riksdaler, som ännu återstå,
böra till hela beloppet eller till någon
del deraf i Artikeln å Öfverflöd innefattas.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Bå Riksens
Ständer genom Nämnd redan tagit det beslut,
att beskattning å öfverflöd skulle äga rum,
kan väl någon ändring deri ej vidare eke»
Men sedan den omständighet inträffat, att
Riksens Ständer funnit för godt besluta, att
en nedsättning af Bevillningssumroan skulle
äga rum, med 250,000 Riksdaler, och fråga
uppstått, att denna nedsättning skulle ske å
den af Utskottet till inbringande génomf öfverflöds-afgift
beräknade summan af 416,000 R:dr,
så att det endast återstode en brist af 166,000
Riksdaler, som genom Bevillning måste fyllas}
så tror jag att det är billigast och mest instämmande
med allmänna önskan, att Bevill—
ningen förblifver vid hvad 1815 års BevilleingsFörordning
i denna del innehåller, och
att den deri bestämda lyllnads-afgift ej rubbas,
samt att endast de återstående 166,000
Riksdaler läggas på öfverflödet. jag tillstyrker
derföre, att Ridderskapet och Adeln må
bifalla det andra alternativet af Utskottets Me»
Den 20 Junit.
naomi, hälst, då Utskottet kunnat på särskilta
Öfverflöds-artiklar fördela en summa af 416,000
Riksdaler, det måste vara ännu lättare att
göra det med 166,000 Riksdaler.
Friherre Cederström, Jacob: Det synes mig
ej riktigt om Ridderskapet och Adeln nu skulle
frångå hvad en gång genom Nämnd blifvit
definitift beslutadt. Jag kan ej instämma i det
förslag, att fyllnadsafgiften skall bibehållas,
och hela nedsättningen af de 250,000 Riksdaler
ske pä öfverflöds-afgiften. Dä sådant en
gång förut blifvit af Ridderskapet och Adeln
afslagit, anser jag Ridderskapet och Adeln äfven
böra vid enahanda beslut förblifva. Jag
tror att Utskottet icke haft anledning att med
en så beskaffad framställning som den nu ifrågavarande
till RiksStånden inkomma, utan
i stället bordt ovilkorligen tillämpa det Förj
Stärkta StatsUtskottets fattade beslut.
Herr Cederschjöld, Pehr Gu/iaf: Genom För.?
Stärkta StatsUtskottets beslut är blott bestämdt, att
hvad som ej kan utgå genom öfverflödsafgift,
bör erhällas genom fyllnadsafgiften; och det
måste således vara Riksens Ständers rättighet
att förklara, huru mycket genom öfverflödsafgiften
kan inbringas. Som jag icke anser nåw
gon afgift vara så odieus, som öfverflödsafgift,
tillstyrker jag, lika med de tvenne första värde
talarne, att endast 166,000 Riksdaler må utgå
genom sistnämnde afgift, och fyllnads-afgiften
bibehållas, samt att följaktligen Bevillningsutskottets
senare alternativ, som efter min öf~
Den 20 Junit,
33*
vertygejse ej strider mot Förstärkta Statsutskottets
beslut, må af Högloflige Ridderskapet
och Adeln antagas.
Herr Påhlman, Otto Freékic-. Då BevilR
ningsUtskottet hemställt förhållandet till Rikgens
Ständer för att få en bestämd grund för
Bevillniqgssummans fördelning, så visar detta,
att Förstärkta StatsUtskottets Beslut i denna
del icke varit tillräckligen tydligt. Det förhållande
som existerade då Nämnden afgjorde
denna fråga, har sedermera genom Riksens
Ständers Beslut om Beviliningens minskning
genom 250,000 Riksdaler betydligt förändrat
sig. Sorn två Stånd vid bestämmandet af Bevillningssummans
nedsättning fästat det förbehåll,
att ali öfverflödsafgift skulle försvinna
och de andra Stånden ei velat jemka sig der.
efter, kan jag ej annat finna, än att Utskottet
haft anledning till den gjorde förfrågan. Jag
för miq del kan ej inse, att Ridderskapet och
Adeln skulle vara hindrade af Nämndens beslut
att jemka sig så vida efter de tvänne förstnämnde
Stånden, att Ridderskapet och Adeln
må bestämma, huru mycket som bör utgå genom
öfverflödsafgiften, samt bibehålla fyllnadsafgiften,
under namn af Landttulls-ersättning.
Jag tillstyrker derföre antagande af andra alternäs
tivet. och att endast bristen eller 166,000 R;drmå
till utgående bestämmas genom öfverflödsafgift.
Friherre Ceäerjlröm: Det lärer väl icke
kunna bestridas, att Nämndens beslut år definitivt
Riksens Ständers, och att ett af den»
332
Den 20 Junit.
samma fattadt beslut ej kan ändras vid den
Riksdag då Beslutet t2ges. Jag anser Bevillningsutskottet
hafva hatt fullkomligt orätt att
inkomma mod förslag, huruvida fyllnadsafgiU
ten bör annorlunda bibehållas, än på sätt
Förstärkta StatsUtskoftet bestämt. Utskottet
hade endast bort nedsätta öfverflöds- eller de
andra beviilnings-artiklarne , i nion af den
minskning i beviilniugssumman, sntn genom
afdrag af 250,000 Riksdaler kommit att äga
rum. Jag protesterar derföre emot all förändring
af Nämndens beslut.
Herr af Brinkman'. Jag kan ej inse, i hvad
måtto Utskottet händlat orätt, då Utskottet
till Riksens Höglcfiige Ständer framställt de
tvenne olika meningar, som blifvit yttrade inom
Utskottet, och hvari 2 Ständ stannat emot
2. Jag tror ej, att ordningen af förstärkta
StatsUtskottets beslut härigenom blifvit kränkt,
ty det står att en öfverflödsafgift skulle utgå,
och, derest den erforderliga summan icke kunde
på annat sätt erhållas, en fyllnadsafgift
utgöras för Landttullsersättningen och sorn
Riksens Ständer icke godkänt, stt den af Utskottet
föreslagne summan 416,000 Riksdaler
skulle genom öfverflödsafgift inflyta, anser jag
Riksens Ständer, äga full frihet att bestämma,
huru mycket bör på sådant sätt till Staten inbringas,
antingen ds deraf återstående 166,000
R:ar allena, eller derjemte Fyllnads-artikelns
belopp 108,000 R:dr skola genom öfverflödataxering
utgå. Då tvenne Stånd inom Utskottet
påstått, ali hela detta belopp, 2743000
Dm 20 Junii.
333
R:dr, skulle genom öfverflödsafgift uttagas,
och de tvenne andra deremot yrkat, att endast
166,000 Rrdr skulle på detta sätt utgå, hemställer
jag, om Utskottet kunnat förhålla sig
annorlunda, än att framställa bägge alternativen
till RiksSiåndens pröfning.
Pierr Cederschjöld'. Jag vill visst icke bestrida,
att förstärkta StatsUtskottets beslut bot
lända till efterrättelse, men jag anhåller att
få fästa Högloflige Ridderskapets och Adelns
uppmärksamhet derpå, att detta beslut är vilkorligt,
samt blott innehåller, att hvad som ej
kan genom öfverflödsafgift utgå, bör genom fy 11-  nadsafgiften anskaffas. Någon viss summa har
alldeles icke blifvit utsatt, och det måste således
bero på Riksens Ständer, att pröfva och
bestämma, huru mycket kan genom öfverflöds-r
afgift erhållas.
Herr Påhlman, Otto Fredric: För att un*
derställa Ridderskapets och Adelns bép"öfvande,
huruvida Ståndet må anses hindradt att
bestämma huru stor summa genom öfverflödsafgift
skall utgå, och till utredande af förhål,
landet härutinnan anhåller jag att få uppläsa
den jakande proposition, hvaröfver votering
anställdes inom det förstärkta StatsUtskottet
och som der bifölls. Den lyder så: ”Den som
bifaller attén öfverflödsafgift skall utgå genom
en taxering af vissa ölverflödsartiklar, och
derest den erforderliga summan icke kan på
annat sätt erhållas, en fyllnadsafgift utgöras
för Landttulls-ersättningen skrifver Ja
334
Den 20 Junit:
Mig synes häraf följa, att Riksens Ständer ärö
fullkomligen obehindradt att pröfva «ch bestämma,
huruvida de nu ifrågavarande 274,000
R;dr antingen kunna blott genom öfverflödsafgift
inbringas , elier om för denna summas
erhållande tillika fordras en fyllnadsafgift*
När ofvanberörde beslut af Nämnden stadgades,
var ej den summa, som genom Bevillning borde
fyllas, till ziffran känd, och således kunde
detta beslut icke tillika innefatta ett godkännande
deraf, att den af Bevillningsutskottet
uppgtfne summa af 416,o-ro R:dr, borde genom
öfverflödsafgift utgå. Jag skulle visserligen
hellre se, att hela bristen i Bevillningssumman
kunde tagas på öfverflödet, men då jag tror,
att i Verkställigheten det skulle medföra mitB
dre bråk samt mera lätthet i Controllen , om
Riksens Ständer inskränkte öfverflödsartiklarne
och i stället bibehöll fyllnadsafgiften, hemställer
jag, att sednare alternativet af Utskottets Memorial
måtte antagas Att Ridderskapet och
Adeln till fattande af ett sådant beslut, efter
min tanka, icke är förhindiadt, visar den nyss
uppläste Propositionen,
Herr Manner st am, Johan: Otydligheten i
Förstärkta StatsUtskottels ifrågavarande beslut
har väl gifvit någon anledning till den yppade
stridigheten, men rätta meningen af samma beslut
synes otvifvc-laktigt vara, att hela tillök^
ningen i Bevillningssumtnan först borde genom
öfverflödsafgift sökas, och, endast i händelse af
brist, genom fyllnadsafgifi utgå. Detta besdut
har icke undergått någon förändring derigenom
Den 20 Junit.
335
att denna tillökning blifvit minskad; sedan
Riksens Ständer beslutat, att 250,000 R:dr
skulle af Bankens inkomster eller dess andel i
Bevillningssumman afgå, till fyllnad i Sfatens
behof. Häraf följer, att den summa af 4 i 6,000
R;dr, sorn genom öfverflödsafgiften efter första
beräkningen borde fyllas, äfven om de 108,000
R:dr, som genom fyllnadsafgiit skulle utgå,
inberäknas, likfullt blifver nedsatt tili 274,000
R:dr, och att således den nu. ifrågaställde
fyllnadsafgiften helt och hållet bör försvinna.
Jag instämmer för öfrigt i den tanka, som
blifvit yttrad, att öfverflödsafgiften är ett af
de minst tjenliga beskattningssätt, men jag
kan icke medgifva, att Riksens Ständers, i afseende
på Bevillningsgrunderne vid denna
Riksdag fattade, beslut vid samma Riksdag ändras;
och jag tillstyrker derföre antagandet
af första alternativet af Utskottets Memorial,
såsom med Förstärkta StatsUtskottets beslut
närmast öfverensstämmande.
Herr Cederschjöld; I anledning af hvad
Herr Mannerstam nyss yttrat, torde jag få erinra,
att Beviilningsötskottet väl föreslagit,
men att Riksens Ständer ännu icke giliat, att
416,000 Rtdr borde genom öfverflödsafgiften
erhållas. Riksens Ständer äga således fullkomligt
öppet, att, under förklarande, det 416,000
R:dr omöjligen kunna genom öfverflödsafgiften
inbringas, bestämma, att blott 166,000 R;dr
böra genom denna afgift utgå.
Hans Excellens Herr Grejven och Landt*!
336
Dm 2o- Jimiii
Marskalken frågade, om Ridderskapet och Ädeln
ansåg öfverläggningen fulländad?'
Ropades Ja.
Hvarefter Hans Excellence hemställde, om
icke den hittills i stället för Landttulls-ersättningen
utgående fyllnadsafgift kunde på lika
sätt hädanefter bidehållas, samt den nuvarande
bristen 166,000 R:dr genom Bevillning på vis-1
sa öfverflödsartiklar fyllas.
Ropades starka Ja, jemte några Nej,
Friherre Cederjlröm, Jacob: I händelse den
af Hans Excellence framställde proposition anses
bifallen, anhåller jag att få till Protocollet
förklara, det jag anser det beslut, som Ridderskåpet
och Adeln sålunda fattat, helt och hållet
upprifva ett af Riksens Ständer genom deras
Förstärkta Statsutskott, och således i sista
instantien, redan vidtaget beslut.
Grefvarne De la Gardie Jacob och Spens,
gfacob Melcher, samt Herrarne Manner st arn ohan t
och Uggla, Goran Gustaf, anmälte till Prötocollet,
att de, uppå de af Friherre Gederström
förut anförde skäl, reserverade sig mot Rid-»
derskapets och Adelns beslut.
Vid förnyad föredragning af Bevillningsutskottets
den 17 dennes afgifne, samt dagen
der
-
Den 20 Junti.
33?
derefter på bordet lagde Utlåtande, j anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets den
32 sistlidne Maji mtddeldte Betänkande, i afij
seende på flere till Utskottet remitterade, och
allmänna Bevillningen rörande, Memorial, fann
Ridderskapet och Adeln, att, enär sistnämnde
Betänkande blifvit den 29 sistlidne Maji af
Ridderskapet och Adeln gilladt, Utskottets
ifrågavarande Utlåtande borde läggas till hand»
lingarne.
Företogs till pröfning Stats- och BancOUtskottens
den »7 dennes afgifne, och följan_
de dagen på bordet lagde förslag till jemkr
ningar i vissa delar af RiksStåndens skiljaktig
ga beslut, rörande utredningen af Götha CanalBolags,
Malmö och Götheborgs Disconter.
Friherre Boije, Ludvig: Jag skall ej up
pehålla
tiden, med utveckling af mina tänkesätt,
men ber att få i allo förena mig med
det yttrande, 60m Borgmästaren Holm i Utskotten
afgifvit, och nu blifvit uppläst. Jag
Vill likväl ej ensamt förorsaka återremisfij
utan åtnöjer mig att få min mening till Protocollet
aflemnad.
Hant ExcelUnce Herr Grefven och Landt-i
Marfkalken hemställde, om icke, enär Utskottens
jemknings förslag innefattade flera punkter,
Ridderskapet och Adeln behagade tillåta,'
Ridd. 0. Ad. Prot, VII. B, II, Afd. 22.
33®
T) en 20 Junit.
att hvarje punkt finge särskildt för sig företagas
och pröfvas; hvilket bifölls.
Uppå derefter af Hans Excellence Herr
Grefven och Landt Mar skalken framställd proposition,
blef Utskottens jemkningsförslag uti
tredje punkten af Ridderskapet och Adeln
gilladt.
Uti fjerde punkten hade Utskottet, såsom
förslag till sammanjemkning af RiksStåndens
olika beslut, hemställt, om icke den femte del
af D scont-^kuiderne, som, enligt Högvördige
PresteStåndcis och Välloflig*; Borgareståndets
sammanstämmande beslut, till betalning för»,
fader nästkommande år, kunde genom anticipjcion
contant godtgöras detta år, så fort liquidationen
uti RiksgäldsContoiret kan taga
sin början j och i följd deraf obligationer ut.
ställas endast för de återstående fyra femtedel
larne af Götha CanalBolags samt Malmö Disconters
ifrågavarande skulders totala belopp,
som till liqvidation förekomma, och hvilka
obligationer skulle inlösas på 4 år att räkna
från utgifningsdagen meden fjerdedel årligen j
men, derest de Resp. RiksStånden icke skulle
förena sig om detta förslag, hafva Utskotten
ansett det blifva nödvändigt, att Ridderskapet
och Adeln samt BoodeStåndet sins emellan
öiverfinskomma om sammanjernkning af deras
skiljaktiga beslut, i afseende å rabatten samt
terminerne till obligationernes inlösen, så att
2;ne hela alternativa meningar måtte kunna till
Förstärkta Utskottens afgörande framställas.
Den 20 Junit.
239
Friherre Cederström, Jacob'. För min del
anser jag Ridderskapets och Adelns redan taj
gne beslut, rörande sättet för Discontpappe-j
rens inlösen, vara det mest nyttiga. Jag tror,
att, om Ridderskapet och Adeln skulle nu behaga
dervid förblifva, BondeStåndet, i afseende
på den lilla skiljaktighet rörande 3 pro-t
cents-sedlarnes inlösen med rabatt, som före-:
finnes emellan BondeStåndets och Ridderskapets
och Adelns beslut i denna del, väl torde
jemka sig efter Ridderskapet och Adeln, hvarigenom
frågan kommer i det skick, att densamma
kan genom Nämnd afgöras.
Herr Munck af Rosensköld, Eberhard: Jag
anser Ridderskapets och Adelns beslut, rörån-,
de sättet för Malmö och Götha CanalDisconts
3 procents-sedlars inlösen, icke uppfylla det
dermed åsyftade goda ändamål. Har meningen
med detta beslut varit, att öka Rörelsecapitalet
i landet, får jag anmärka, att en sådan
tillökning, genom nämnde beslut, icke kommer
synnerligen Landsorterne, utan mäst Hufvudstaden
tillgodo, ty här finnas nästan alla dessa
3 procents-sedlar. Har åter ändamålet med
detta beslut varit, att hålla innehafvarne af
Disconternes 3procents-sedlar skadeslösa, så
vore ett sådant skäl ganska rigtigt; om man
kunde antaga, att dessa sedlar ära i samma
personers händer nu, som när Disconternes
obestånd yppades; men då man kan säkert
antaga, att så icke är, utan att andra personer
efter denne tid växlat till sig större delen af
Disconternes sprocents-sedlar mot 25 å 3opro:
340
Den a o Jurin.
cents rabatt, skulle dessa personer, om sedlar^
ne nu af Staten , enligt Ridderskapets och
Adelns beslut, nära till sitt primitiva värde
inlöstes, erhålla en vinst af 20 procent och
derutöfver på det Allmännas och BancosedelInnehafvarnes
bekostnad, hvilket hvarken kan
vara rättvist eller billigt, jag tillstyrker derföre
bifall på Utskottens jemkningsförsiag rörande
4:de punkten.
Grefve Spens, Carl Gustafi Då jag med
mitt Ja deltog i Ridderskapets och Adelns
sednaste beslut i denna fråga, yttrade jag en
tanka, som jag ej trångår, hvadan jag nu instämmer
i Friherre Cederströms begäran, att
Ridderskapet och Adeln vid sitt beslut må
förblifva. I anledning af Herr Rosenschöld»
yttrande, medger jag visserligen, att mångå,
som nu äga 3procentssedlar, torde hafva erhållit
dem genom köp med rabatt, men mångå
af dem, som från början ägde dessa sedlar,
hafva också i stillhet afvaktat Riksens Ständers
beslut. Det kan icke vara på naturen af
den transaction enskilta emellan, hvarigenom
3procentsedeln har kommit i den nuvarande
ägarens hand, det kan än mindre vara på vår
tro om denna fransactions natur, som vårt
beslut i denna sak bör grundas. Det bör grundas
på hvars och ens opinion, antingen om
billigheten, eller om gagneligheten för landets
rörelse af förslaget I bägge dessa afseenden
har min opinion icke hunnit förändra sig på
så kort tid, som sedan målet sist förevar. För
öfrigt ber jag få förbehålla, att, ehvad beslut
Den 20 Junit.
341
som nu (ages, Ridderskapefs och Adelns samt
BondeStåndets beslut, i afseende på en maximi
valeur för RiksgäldsContoirsObligationerne af
100 R.dr, hvaröfver Utskottet sig icke utlåtit,
icke må anses upphäfvet. Om någon jemkning
deruti äger rum, blir det tid dermed,
när det efterlängtade reglementarisk» Betänkandet
förekommer.
Herr Munck af Rosensköld: Jag tror att
hvart och ett förslag om sprocents-sedlarnes
inlösen, som blifvit under Riksdagens lopp
framstäldt, icke varit grundadt på lag utan på
billighet och godtycko; aldraminst var Ridderskapets
och Adelns beslut i denna fråga
fotadt på rättsgrunder. Det enda lagliga sättet
förde på obestånd iråkade Disconternes reglering,
hade varit att låta Disconterne göra
cession, och gprocentssedlars-innehafvarne hade
i concoursen fått bevaka deras fordringar.
Sedan man allmänt antagit den princip, att
icke efter lag behandla Disconternes iråkade
obestånd, utan efter godtycko, så fordrar billigheten,
att taga i betraktande, hvilka personer
nu innehafva dessa Disconters sprocentssedlar.
Om man vid början af Riksdagen tagit
ifrågavarande beslut, hade sådant haft något
sken af billighet, ty då hade dessa sedlar
ännu varit i de första innehafvarnes händer;
men nu då dessa sedlar till större delen
redan till andre personer öfvergått, som tillväxlat
sig dem mot 70 å 75 R:dr Banco för
10Q R:dr 3procents-sedlar; kan jag ej annat
än tillstyrka bifall af Utskottens förslag, helst
34*
T)en 20 Jami.
jag tror att Ridderskapets och Adelns förra
beslut var något förhastadt.
Herr Manner stam, Johan: Då Ridderskapet
och Adeln, sedan dess förra beslut, angående
Discontsedlarnes inlösen till halfva beloppet
med Riksgäldssedlar, blef fattadt, vid pröfningen
af den sä kallade Finsnceplanen, eller
frågan om regleringen af allmänna penningei
rörelsen i Riket bestämt grunderne för rörelsecapitalets
belopp, så lärer deraf blifva ea
följd, att förstnämnde beslut måste anses förfallet,
eller bör ändras, efter som det mot
Ifidderskapets och Adelns, samt Riksens Stan-,
ders i sednare fallet tagne beslut skulle blifva
stridande. Om man åter ville sålunda förena
dessa beslut, att de för Discontpapperen uti
kommande Riksgäldssedlar skulle derefter åter
indragas, så medförde denna operation en vida
mera skadlig påföljd, och vöre en verklig
indragning, eller så kallad strypning. 1 afseende
pä Herr Holms vid Utskottens Betänk
kande fogade särskildta mening, får jag anmärka,
att förhållandet icke är sådant, som
han uppgifvit, utan sådant, som i 73 §. Riksdags
- Ordningen omförmäles. Å ena sidan
äro väl Präste- och BorgareStåndens beslut
likstämmige, men å den andra är emellan
Ridderskapets och Adelns samt BondeStåndets
den skiljaktighet, att sistnämnde Stånd beslutat,
att 3procentssediarne skulle inlösas med
fem procents rabatt; och af detta förhållande
hafva Stats- och BancoUtskotten ägt full an
-
Den 20 Junit.
343
ledning; att inkomma med det jemkningsförslag,
som nu är under pröfning.
Friherre CederströmDet är mig nu sagt,
att BoedeStåndet skall helt och hållet instämt
uti Ridderskapets och Adelns beslut, rörande
3procents-sedlarnes inlösen. Jag anhåller, att,
derest något ProtocollsUtdrag härom till Ridderskapet
och Adeln ankommit, detsamma
måtte varda uppläst.
Friherre Boije, Ludvig: Sedan Friherre
Cederström nu upplyst, att BondeStåndet i
det hufvudsakligaste förenat sig med oss-, skulle
jag tro, att det är vårt Stånd mera värdigt,
att icke sjelf svigta. Den rätt till jemkning af
skiljaktiga meningar, sorn Constitutionen ger
Utskotten, förutsätter likväl, att de skiljaktiga
meningarne måste äga i hufvudsaklig» principen
någonting gemensamt} men det inträffar
icke här. Skiljakrigheterne stå rakt stridande
emot hvarandra j och Utskotten hafva, i sin så
kallade jemkning, brutit båda meningarne,
för att föreslå en tredje. Detta är icke lagligen
rätt, och, då nu återremiss är af andra
Ledamöter begärd, anhåller jag, att Utskotten
må blott anmodas, att inkomma med
förslag till den proposition, som bör föreläggas
Nämnden, som ensamt äger att skiljaktighe,
terne afgöra.
Hans Exceltence Herr Grefven och I^nndtMarskalken
tillkännagaf, att något Protocolls
-
C
344
Den 20 Junit.
Utdrag fran BondeStåndet i detta ämne annu
icke ankommit.
Friherre Cederström anhöll, att pröfningen
af denna punkt måtte uppskjutas, intill dess
underrättelse om BondeStåndets beslut deruti
kunde ankomma.
Ropades Nej.
Hant Excellence Herr Grefven och LandtMarskalktn
gjorde derefter proposition till bifall
af Utskottens i denna punkt framställde
jemkningsförslag.
Ropades starka 3a, jemte några Neji
Friherre Boije t Jag begär att få mot detta
beslut reservera mig; och begagnar mig af
till fället att anhålla, att äfven få förena mig
i den reservation Herr Grefve Jacob Spens
för en stund sedan gjorde, i frågan om Bevill*
ningen.
Friherre Cederström: Sorn Ridderskapet och
Adeln nyss frånträdt dess förra beslut rörande
5 procents sedlarnes inlösen, men jag äger
grundad anledning förmoda, att BondeStåndet
fogat sig efter Ridderskapets och Adelns berörde
beslut^ och ändamålet med ett sådant
Ridderskapets och Adelns frånträdande, remlt.
gen att undvika Nämnd, således icke är vunnit,
utan det samma i stället gifver anledning
till ny jemkning j får jag till Protocollet förr
Den 20 Junii
345
klara min reservation emot Ridderskapets och
Adelns beslut.
Grefve Spens Carl Gu{laf, instämde äfven
i Friherre Cederströms reservation.
* Stats- och BancoUtskotter.s uti 7, 10, n,
12, 14. 15 och 16 punkterne afgifne jemk
ningsförslag
och yttranden blefvo derefter,
uppå särskilte af Hans Excellence Herr Grefven
och Landt Mar skalken framställde propositioner,
tili alla delar af Ridderskapet och Adela
gillade.
Föredrogs å nyo och bifölls Stats- samt
BancoUtskottens den 17 dennes afgifne, och
följande dagen på bordet lagde, Förslag till
sammaojemkniDg af någre skiljaktigheter uti
RiksStåndens beslut, angående allmänna pen*
ringe - rörelsen och myntvärdets upprätthållande.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högi
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, den
20 Junii 1818.
S. D. Remitterades till RiddarhusUtskoltet
«tt Memorial af Herr Rothlieb, Carl Fredric,
346
Den 20 Junii.
innefattande förslag, att Ridderskapets och
Adelns öfverläggningar måtte blifva offentlige.
Ut supra.
S D. Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets
den 20 sistlidne Maji afgifne, samt
d. 27 i samma månad e. m. på bordet lagde, Utlåtande
angående väckt motion om inlösande
af de så kallade Schlegelska Godsen i Hallands
Län; blef berörde Utlåtande af Ridderskapet
och Adeln gilladt. Ut supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Bevillningsutskottets
den 17 dennes afgitne, samt den
18 i samma månad på bordet lagde, Memorial,
rörande öfverflöds- och tylln&dsafgifterne,
beslöt Ridderskapet och Adeln, att den hittills
i stället för Landttulls ersättningen utgående
fyllnadsafgift, borde på lika sätt hädanefter
bibehållas, samt att den nu varande bristen
166,000 Riksdaler skulle genom Bevillning på
visse öfverflödsartiklar fyllas. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillningsutskottets
den 17 dennes afgifne, samt
dagen derefter på bordet lagde, Utlåtande, i
anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
den 22 sistlidne Maji meddeidte Betänkande,
i afseende på flere till Utskottet remitterade
och Allmänna Bevillningen rörande Memorial;
fann Ridderskapet och Adeln, att, enär sistnämnde
Betänkande blifvit den 29 sistlidne
Maji af Ridderskapet och Adeln gilladt, Ut
-
Den 20 Junii.
skottets ifrågavarande Utlåtande borde läggas
till Handlingarne. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt den
16 och 18 dennes på bordet lagde, Utlåtanden
:
Frän BancoUtskottet:
Af Jen 15 dennes: angående Fond i Banken
till inlösande af de så kallade Schlegelska
Godsen i Hallands Län.
Fran Stats- och BancoUtskotten:
Af den 17 dennes:
1) Rörande skyndsam inlösen af FilialDisconternes
Assignationer.
2) Innnefattande förslag till jemkningar i
vissa delar af RiksStåndens skiljaktiga beslut,
rörande utredningen af Götha Canal Bolags,
Malmö och Götheborgs Disconter.
3) Innehållande förslag till sammanjemkning
af någre skiljaktigheter uti RiksStåndens
beslut, angående allmänna penningerörelsen
och myntvärdets upprätthållande. Ut supra
348 jDen 2a Junti f. m.
Höglofiige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
kl. tre qvart till 2 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O. J, Lagerheim,
Måndagen den 22 Jimii*
Plenum kl. half till 10 förmiddagen.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämd® Utskott inkomne Memorial
och Utlåtanden:
från Constitutions- Utskottet:
Af den 17 dennes, angående åtskilige med
Representations - förslaget gemenskap ägande
Grundlags ändringar.
Från Allmänna Besvärs- och EkonomieUtskottet:
Af den 19 dennes, i anledning af väckt fråga
om en ny allmän vägdelning, samt utvidgad
rättighet till grusbämtning.
Den 22 Jurin f. m.
3i9
Från Särskilta Utskottet;
Af den 17 dennes: angående föreslagen
förändrad reglering med aflöningen för Krono*
Uppbördsmännen i Rikets Städer.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
tilikännagaf att Kongl- Majit behagat
i Nåder meddela Riksens Ständer underrättelse
om Högstsalig Hennes Maj:ts EnkeDrottningens
dödliga frånfälle, genom en nu
ankommen skrifvelse af den 20 dennes, hvilken
Hans Excellence lät inför Ridderskapet
och Adeln uppläsa, så lydande:
WI CARL JOHAN med Guds Nåde, Sve;
riges, Norriges, Göthes och Wendes Konung,
tillbjude Eder samtlige Rikets nu församlade
Ständer, Wår vänliga hälsning, med hvad mera
godt och kärt Vi kunna förmå, med Gud
AUsmägtig tillförene. Det är med de smärtfullaste
känslor Vi gifva Eder tillkänna det
nya slag, som träffat Vårt Sonliga hjerta, genom
den olörmodade förlusten af Vår kärälskeliga
Fru Moder, Hennes Majit EnkeDrottningen.
Endast några lindriga anstöter af
Hennes Maj:ts vanliga gicktkrämpor, men som
likväl icke väckte någon farhåga och ej förhindrade
Hennes Maj.t att ännu i går fara ut,
föregingo det a o lall af kramp i bröstet, och
deraf följande qväfning, som, om en timma
sedan dess första början, ändade Hennes Majds
dagar, kl. 4 denna morgon.
350
Den 22 Junit f, ml
Vi gore oss förvissade, att, deltagande i
Vår rättmätiga sorg, J, genom den hugsvalelse
J Oss derigenom bereden, ägnen en rättvis
gärd af saknad åt den, som med ömhet vår-i
dadé Eder afledne Konung, som, med godhet
och välvilja mot hvar man, aldrig ägde sitt
hjerta stängt för välgörandets pligter, eller sin
hand tillsluten för nödens och armodets barn,
och som, under hela sin lefnad, utan minne
för henne tillfogade oförrätter, ägde det så
mycket lifligare för beviste tjenster och pröfvad
vänskap. Vi förblifve Eder med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågne, befallande
Eder, i det öfriga, Gud Allsmägtig synnerligen
Nådeligen. Stockholms Slott dea 20
Junii 1818.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt.
Och skulle Högstberörde Nådiga Skrif.'
velse i dagens Protocoll intagas, samt läggas
till Handlingarne.
Grefve Posse, Claes Fredric-. Såsom en
följd af denna högst beklagliga och smärtande
Högstsalig Hennes Maj;t EnkeDrottningens hastiga
bortgång, tillkommer det Riksens Hög*
loflige Ständer, att, jemlikt deras vid denna
Riksdag fattade Beslut, förordna om dispositionen
af Rosersbergs Kungsgård.
Den a2 Jtmii f. m.
351
Jag får i anledning deraf vördsamt hemställa
och föreslå, det Riksens Sjånder må i
underdånighet erbjuda dispositionen af ifrågavarande
Kungsgård, jemte den af Riksens Ständer
vid denna Riksdag dertill anslagna årliga
underhålissumma till Hans Majit Vår nuvarande
Regerande Allernådigste Konung för hela
dess lifstid. Jag anser, att Riksens Högloflige
Ständer genom en sådan åtgärd uppfylla, hvad
Högstsalig Hans Maj t Konung Carl XIII önskat
kunna sjelf göra, såsom ett ytterligare
bevis af sin lifliga erkänsla mot den Furste,
som förljufvat dess lefnads afton, och gifvit
de mest öfvertygande bevis af den utmärktaste
Sonliga kärlek; hvarom Högstsalig Hans
Majit Konungens yttersta vilja och Testamente
lemnar de mest öfvertygande bevis. Att den
af Riksens Ständer vid denna Riksdag för
Kungsgården beviljade underhålissumma äfven
vid detta tillfälle erbjudes, anser jag så mycket
mera vara lämpeligt, sorn den under Kungsgården
lydande Egendomen ej lemnar tillräcklig
afkastning, tor att dermed kunna bestrida
Slottets och öfrige byggnaders underhållande,
och Rosersbergs Kungsgård aldrig blifvit inbegripen
uti den anslagssumma, som Riksens
Ständer beviljat till öfriga Kungsgårdars underhållande.
I händelse, som jag hoppas, denna min
framställning vinner Eders Excellences samt
Högloflige Ridderskapets och Adelns bifall,
torde jag få anhålla, det densamma med de
öfrige RiksSlånden communiceras, och till State-i
352
Den 22 Junii f. m.
Utskottet remitteras, i fall Ridderskapet och
Adeln ej skalle finna, att beslut derå genast
kan fattas*
Remitterades till StatsUtskottet; och beslöt
Ridderskapet och Adeln, det skulle de öfrige
Respective RiksStånden inbjudas, att uti denna
Remiss med Ridderskapet och Adeln sig
förena*
Då nu å nyo föredrogs Bevillningsutskottets
den 19 dennes afgifne, samt den 20
i samma månad på bordet lagde, Betänkande,
angående Bränvinsbrännings-afgifiernes utgörande;
blef samma Betänkande af Ridderskapet
och Adeln gilladt.
Justerades följandet
Utdrag af Protocollet hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 22 Junii 1818.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet
Grefve Posses, Claés Fredric, Motion, innefattande
hemställan, att Riksens Ständer måtte
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för Dess
lifstid i underdånighet öfverlemna så väl Ro**
sers bergs
Den 22 Junit f. ni.
^ersbergs Kungsgård, som den till underhållet
äf de derstädes befintlige byggnader redan an-;
slagne årliga summa af 2000 Riksdaler Bancö;
uti hvilken Remiss de öfrige Respective Riks^
Stånden skulle vänligen inbjudas, att sig med
Ridderskapet och Adeln förena» Ut Supra»
Vid förnyad föredragning af BevillningåUtskottets
den 17 dennes afgifne, samt deö
20 derpå följde på bordet lagde, Memorial oift
ett arfvode af 400 Riksdaler Banco åt Öfver-»
Commissarien jD. Ek, för det han, vid författandet
af förslaget' till deri blifvande BeVillningsFörordningen
och andra dermed gemenskap
ägande ärenden, biträdt Utskottet; fann
Ridderskapet och Adeln för godt, att dertill
lemna bifall»
ForetogS till pröfning Bevillningsutskott
tets den 17 dennes afgifne, och den 18 derpå
följde förmiddagen på bordet lagde. Utlåtande
öfver en del af de emot Utskottets författade
förslag till en blifvande BevillningsFörordning
gjorde anmärkningar; och fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att, uppå sär-^
skilte af Hans Excéllencé Herr Grefven och Landt*
Marskalken framställde propositioner, till älla
delar bifalla Utskottets Utlåtande, i hvad detSamma
rörde de emot andra Artikeln Samt 1»
Ridd. 0, Aå. Prof. VII. B. II. Afd. 3g,
354
Den 22 Jimii f. m.
§. i. Morn., 2- §• 3. 4 och 7 Momenterne;
3 §. 5 och 7 Momenterne; 4 §, 1 och 2 Momenterne,
gjorde anmärkningar.
Vid 2.dra Artikeln 6 §. 1 Mom. anförde
Herr Hertzenhjelm3 Carl Johan, skrifteligen:
Uti den nu upplästa nya Redactionen af
6 §. x Mom. har väl det misstag blifvit rättadt,
som influtit i 1815 års Bevillningsförordning,
och hvaröfver anmärkningar, vid Högloflige
Bevillningsutskottets första förslag till
en Förordning i detta ämne, blifvit gjorde.
Men' deremot har Högloflige Utskottet trott
sig böra föreslå ett Förordnande, hvaröfver
jag vördsamt anhåller, att i korthet få yttra
mina tankar. Det nemligen, att dåden förskjutne
Bevillnings-afgiften ersättes till Gäldenären,
för i fastigheter intecknad skuld, med
två på tusende af capitalet, skulle för låne(ummor,
som användas i andra rörelser, ersättningen
utgöras med 5 proeent af räntan,
och detta af det skäl, att, då Bevillningen
utgår med 2 per mille af alla fastigheters
värde, erlägges den i vissa andra rörelser med
5 procent af den behållna Inkomsten. Härigenom
uppkommer en betydlig olika beskattning,
för en lika förmögenhet, och som för
ägaren inbringar en alldeles lika inkomst, för
hvilken det således icke skulle blifva likgiltigt,
till hvad ändamål dess Gäldenär använde
de upplånte penningar; på lika grund skulle en
Capitalist äga full rättighet, att bestrida en
sådan ersättning till sådan dess Gäldenär, som
Den 22 Junit f. m.
355
vore en Tjensteman med mindre än 200 Riksdalers
lön, för hvilken ingen bevillning erlägges,
eller blott utföra den med 1, 2 högst 3
procent af räntan tilt dem, som ej betala högre
Bevillnings procent af sina öm inkomster,
i fall han biträdt med lån till accord eller
andra behof. Som första vilkoret vid all Lagstiftning
är billighet och rättvisa, och angelägenheten
är så mycket större, att iakttaga sådane
egenskaper i de föreskrifter, som med
lätthet kunna öfverträda*, och derföre fordra
starkare bevisande skäl för deras rättsgrunder,
för att godvilligt efterlefva, så tyckes det nu
föreslagne stadgande vara olämpeligt, och efter
min tanka overkställbar^ Af denna anledning
vågar jag hos Eders Excellence H-rt
Grefven och LandtMarskalken anhålla om proposition
till sådan ändring af förevarande §.
att för alla LåneCapiialer bör af fordringsägaren
lemnäs ersättning till gäldenaren för den
förskjutne Bevillningen med 2 på tusende af
det låntagna Capitalet som vid hvarje rantaliquid
afdrages Härigenom skulle detta stadgande
vinna en bestämdhet och likformighet,;
som uti ingen Lag bör saknas.
Herr af Brinckman, Gujiafi Då Bevillniflgs
Utskottet, 6å Vidt det stätt i dess förmåga,
gått den sist talaöde varda Ledamotens anmärkning
till mötes; kan ett fortsatt klander
icke annat än vara högst oväntadt. Utskottet
har ju så tydligen utredt dess begrepp om
grunden för denna beskattning, Och så noga
lämpat den elter dess olika föremål; att man
"N , • ' ... ", •
356 T)en 22 Junit /. m.
endast behÖfver känna , det 2 Riksdaler erlägges
i Bevillning för hvarje tusende Riksdaler
af fastighetsvärdet, och 5 procent för
all inkomst af Näring och Rörelse, för att finna»
det Bevillningsutskottets nu afgifne förslag
dermed står i den mest fullkomliga öfverensstämmelse.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
hemställde, om Ridderskapet och
Adeln behagade bifalla Bevillningsutskottets i
6 § t Morn. rörande Bevillning af utlånte ca-*
pitaler meddeldte yttrande.
Ropades Ja.
Uppå derefter af Hans Excellence Herr Gref.
Ven och Landt Mar ek alk en framställde särskilta
propositioner, blef Utskottets Utlåtande, rö<J
rande de mot 2:dra Artikeln 6 §. 2 och 3
Momenterne, samt 5 Artikeln 1 §■ 7 Mom ,
2 §. 1 och 12 Momenterne gjorde anmärkningar
af Ridderskapet och Adeln gilladt.
Vid 5'te Artikeln, 2 $. 22 Morn. yttrade
Friherre Boije, Ludvig:
Utskottet har egentligen antagit tvänne
föremål att vinna Det ena, en större säkerhet
för Bevillningssummans erhållande; och det
andra, en jemnare fördelning för densamma.
Erfarenheten har likväl bevisat, att Bevillningen
utgått utan Minimi-tabell hittills; och jag
Den 22 jftmii f. in.
i
357
bekänner, att jag icke förmår inse hvad mera
säkerhetdenna nya utväg skullekunna gifva. Icke
heller förstår jag, att den leder till någon jemi
nare fördelning; men deremot syne, mig, att,
Otn vi bifalla den, så sancbonera vi möjbghe*
ten af en ganska ojemn, och ganska orättvis
fördelning, provinserna emelian j o h det blir
då otvif velak tigt tungt för den ena Provinsens
innevånare, att veta sig betala mera ån sorn i
proportionen borde vara. Så inträffar, till
exempel, lör Östergöthlands innevånare, då de
erfara af Tabellen, att Gottland, som i verkligt
värde visserligen uppgår till mera än
hälften af Östergöthlands, i Minimi-tabellen
icke blifvit uppskattadt till mera än en sjundedel
deraf: och att Gottland således fått
lättnad på Östergöthlands bekostnad. Tyngre
blir Östgötens öde, om han tror sig finna, att
en verklig disproportion äfven till flere andra provinser
existerar; dertill han, kanhända, finner
svårighet att utleta annan orsak, än att somliga
provinser haft Landshöfdingar, som bevakat
deras Bevillnings angelägenheter, då andra saki
nät denna lycka. I öfrigt hemställer jag, örn
icke denna nya method på något sätt svär emot
en annan princip, som likväl är antagen
såsom grundsats. Riksens Ständer hafva insett
omöjligheten, att sjelfva ingå i verkställighetens
specialiteterj och hafva derföre funnit, att
hvarje province, hvarje Socken borde få genom
Berednings- och PröfningsCommitteer bestämma
sine Hemmans värden, de der omöjligen
bunde af Ständerne särskilt hvardera kännas 5
men när nu Ständerne likväl företaga sig, ati
358
Den 22 Junii f. m.
sjslfve uppskatta Pravincens värde, så hvartill
Commitéerne, eller hvartill annan verkställighet,
än den fördelnings uträkning, sorn då
också här kan göras; ty vi sakna ju icke
kännedom om antalet af hvarje Provinces hem-*
man? Och när vi så förfara, så hvarföre tillika
besvära Jordägarne med verkställighets
åtgärder, som betyda litet, eller intet; och
hvaraf illusionen icke längre blir någon hem-'
lighet? På alla dessa skäl tillstyrker jag ödmjukast
afslag å denna del af Betänkandet; så
att methoden af Minimitabell ej må antagas.
Herr Strussenfelt, Michael: På ena sidan
finnér jag väl beqvämligheten af att genom
ett stadgadt värde i Bevillning kunna med
säkerhet erhålla den påräknade summan, men
å den andra anser jag mig ock böra göra lika
mycket afseende på den enskilde Skattdragare
des tillstånd och förmåga att bära tyngderne.
Jag hemställer således, huruvida det är med
lag och billighet enligt, att fastställa ett visst
värde på en Egendom, som år ifrån år kan
falla. Om j3g antager, att vi ej få RiKsdag
på 5 år, och Coursen under tiden sänker sig,
samt Egendomspriserne i samma förhållande,
skall likväl det i BevilloingsFörordningen utsatte
minina'värde fortfara att gälla, och Be»
villningen derefter utgå, så att man möjligen
finge betala 4 a 5 gånger mera än man efter
hufvudgrunden borde göra. Jag känner med
säkerhet, att hus i Städerne, som äro taxeraJ
de till j0,000 R:dr, icke kunna säljas för 5,
ja kanske knappt för 3000 Riksdaler. Kuru
Den 22 Junii f. mi
35 9
är det då möjligt, jag vill ej säga rättvist, att
åsätta dem en Bevillningsafgift, beräknad efter
ett dubbelt eller tredubbelt värdeP Enahanda
och ändå bekymmersammare är förhållandet
med Egendomar å Landet, der Bevillningen
otvifvelagtigt i alla fall får till stor del utpanta»;
och jag hemställer då, om det är an-4
ledning att vidtaga ett steg, som skall göra
detta liqvidationssätt ännu mera nödvändigt.
Om vi få Riksdag inom ett år, hvilket icke
är otroligt, gör det visserligen ingen ting}
men skulle den icke inträffa förr än 5 år härefter,
frågar jag, är det billigt, att stadga en
minimiafgift, som skall hafva i spåren Landtmannens
största skada och förlust, om icke
fullkomliga ruin. Jag känner Egendomar, som
på ett år fallit 50 procent i värde, och då
jag anser det vara bäst, af två ofullkomliga
ting, välja det minst onda, tillstyrker jag, att
man må förblifva vid hvad som förut är stad-!
gadt, och således afslå hvad Utskottet uti ifrågavarande
afseende nu yttrat.
Friherre Cederström, Jacob: I händelse
grunden för Bevillningen vore behållen inkomst,
skulle jag visserligen instämma i den mening,
att minimiafgiften borde försvinna, men då
Bevillningen nu utgår gf synbar förmögenhet,
och denna beskattningsmethod icke är fotad
på någon verklig rättsgrund, måste man bibehålla
något, hvarpå man kan calculera ; och
i sådant afseende är det nödvändigt att stadga
ett correctiv, sorn förekommer, att icke somliga
Provincer nedsätta Hemmansvärdet allt
g6q Deli 22 Junii }. ty.
för lågt, då det i andra förblifver orubbadtj
och hvarigenom just den orättvisa af ojämnhet
i beskattning uppkommer, emot hvilken
Friherre Boije ifrat. ' Den skillnad sorn, enligt
flans anförande, skulle befinnas emellan Östergöthland
och Gottland, tror jag visserligen
existera, men till förmån för Östergöthland.
Gottland innehåller 24 qvadrat mil och äger
1098 Henrman 3 men af denna areal vidd är
omkring |cdelar skogsmark, hagar och utmark,
och då circa 53,000 tunnland myror och alla
vägar från den återstående delen af Öns arealvidd
afdragas, återstår ej mycket öfver fidei
af hela viddén, sorn är till åker och äng od-^
lad. Då man derefter fördelar hela arealen på
1098 Hemman, torde man lätteligen finna, att
dessa Hemmans vården ingalunda kunna jern*
förås med Hemmansvärden i Östergöthland;
och då man härtill ihågkommer, att Allmogen
på Gottland betalar full tionde till Prästerskapet,
att Hemmanen äro af Kronoskatte natur,
och således starkt onererad?, torde man ej
hafva anledning påstå, det denna Provins, i
jemförelse med Östergöthland, sorn till stor
del består af Frälsehemman, bär ett för lågt
Jdemmansvärde. Ifrån 1813 har på Gottland
Icke dessmjndre Hemmansyärdet vid taxerin*
garne ansetts böra ökas, och blifvit förhöjdt,
då deremot i Östergöthland ifrån samma tid,
Hemmanvärdet blifvit nedsatt långt under det
rätta. Och det är just derföre, att jag tror
det vore nödigt sätta en gräns emot dylika
missbruk, hvilka sträckt sig till flere Provinser,
som jag för min del tillstyrker, att mfö
Den 22 Jurin f. m,
ptmiberälgsingen, såsom det, enda säkra correctiv
mot minskning af Hemmansvärdet? måtte
antagas.
Herr af Brinckman, Gustaf: Sedan BeviH
pingsUtskottet
så omständeiigt förklarat anledningen
till dess förslag om en minimiafgift
å Fastighetsvärdet för hvarje Län; och den
siste värde Talaren, Herr Friherre Cederström
på ett så upplysande sätt utredt förhållandet
emellan Gottland och Östergöthland; så återgtår
endast att tillägga, det Bevillningsutskottet,
långt ifrån att bereda sanction åt en ojämn
beskattning, tvärtom sökt att sanctionera ett
jemt förhållande emellan alla Län i Riket,
lämpadt efter den Bevillning, hvarje Län gepom
dess Taxeringsmän i förstone sig åtagit,
pch den summa som i följe deraf, blifvit påräknad.
Utskottet har icke föreslagit, att hvar»
je särskilt Hemman i hvart Län skall gälla ett
Visst belopp, irtan endast att Länen mätte b>»
behållas inom ett jemlikt förhållande sinsemellan;
det har, i egenskap af RiksPröfningsCotnité,
föreskrifyit LänComittéerne, att, med
noggrann öfversigt af hvarje Hemmans särskildta
beskaffenhet, rikta dess bemödande
derhän, att den för hvarje Län beräknade summa
måtte utgå; men har derföre icke betagit
den enskilte ägaren, att i laga ordning söka
ändring i det värde, som han kan anse vara
för högt åsatt. Om en sådan ändring, derföre
minimi-tabellen visserligen icke lagger något
hinder, kan äga rum, om någon skiljagtighet
i beräkningen möjligen deraf uppkom
-
3Ö2
Den 22 Junii f. m.
mer, hvilken i allt fall icke kan blifva betydlig;
så äga Riksens Ständer tillfälle, att
vid nästa Riksdag närmare jemka värdet efter
rätta förhållandet, och hafva derigenom erhållit
en statistisk upplysning af stort värde,
hvilken de i annat fall för alltid skulle saknar
Jag hyser således den fullkomliga öfvertygelse,
att Utskottets förslag i denna del är af lika
redbar nytta, som af en dylik föreskrift för
Jernbruken redan visat sig, och tillstyrker
vördsammeligen, att detta förslag må vinna
Höglofl. Ridderskapets och Adelns bifall.
Herr Mund af Rosenskjöld , Eberhard: Sedan
Bevillningsutskottet fasställt grunder,
hvilka, efter min öfvertygelse, icke äro de
rätta, har jag icke tagit så noga kännedom af
detaillerne. Men så mycket jag fattat af det nu
upplästa Betänkandet, skall HemmansBevillnin*
gen utgå Länsvis, och icke med afseende å de
verkliga inkomsterna eller å Fastigheternes verk<
liga värde. Af denna princip följer den tydliga
orättvisa, att t. ex. en person kan haFva en Egendom
för hvilken ingen vill gifva 100,000 R:dr,
men sorn blir uppskattad till 200,000 R:dr. Jag
hemställer, ®m icke sådant är stridande mot all
b i 11 ig het, och om detär troligt att Bevillningen på
detta sätt kan uttagas. Då jag likväl känner, att
Bevillningssumman, sedan den en gång blifvit
beviljad, ovilkorligen miste erläggas, föreslår
jag, att Riksens Ständer, med afslag af förevar
rande del af Betänkandet, bestämma ett credit
tiv i Banken till fyllande af den brist, som i
Bevillningssumman kan uppstå, i fall Fastig
-
Den 22 Junii f. m.
heterne så falla i pris, att Hemmansafgiften
icke kan till fullo utgå. Jag tror icke, att
detta på något sätt skall skada Bankens soliditet,
helst den möjligen blifvande iörstiäckningen
varder af Riksens Ständer vid en kommande
Riksdag honorerad. Den siste värde
Talaren har erinrat, att en minimiafgift för
Jernbruk redan existerar, och att deraf rönts
en nyttig verkan, men jag lemnar derhän,
huruvida nyttan tillkommit Bruksägarne, likasom
j3ej aldrig kan föreställa mig, att den
minimiafgift, hvarom nu är fråga, och hvilken
angår hela Nationen, är för de skattdragande
förmonlig. Emellertid och då Nationens väl
fordrar att Bevillningen utgår, hemställer jag
å nyo, att, i händelse detta ej genom en rättvis
fördelning låter sig göra, det uppkommande
deficit må genom ett creditiv på Banken
ersättas. Och härå utbeder jag mig Eders ExCellences
proposition.
Herr af Brinckman, anhöll att få uppläsa
det reglementariska i Utskottets förslag,
som hörde till minimi-tabellen, och förmodade
deraf vore uppenbart, att inga ovilkorliga
band blifvit lagde på det enskilfa Hemmansvärdet,
eller på hvars mans rätt att deruti
söka ändring. Att deremot låta denna betydliga
del af beskattningssättet förblifva i dess
nuvarande skick, torde vara lika betänkligt,
som det af Herr Rosensköld föreslagne creditiv
på Banken endast skulle komma dem tillgodo
, hvilka fortforo med nedsättningen, och
slutligen föranleda alla, att vidtaga enahanda
364
Den 22 Jnnii f. tit,
utväg, ända till hälften eller tredjedelen af
Bevillningen, hvilken i samma mon folie Banken
till last, sannolikt vida öfver dess tillgångar.
Friherre Cederström: Af det tryckta sam
mandraget
öfver jemförelsen emellan Hemmanevärdet
1813 och 18)6, synes att Östergöthland
år 1S16, med 9,600,000 R;dr nedsatt Provincens
Hemmansvärde, emot det belopp, hvartill
det år 1813 varit uppskattadt. Huru det
kunnat ske, lemnar jag till hvar och en att
bedömrna. Men till förekommande af dylika
missbruk, och på det icke andra Lån må få
lust, att äfvenledes med en tredjedel nedsätta
deras Hemmansvärde, tror jag för min del det
vara högst betänkligt, att icke bifalla hvad
Bevillningsljtskottet härutinnan föreslagit.
Friherre Boije: Innan man afgör, atf ned
sättningen
var ett missbruk, borde man likväl
först undersöka, om den primitiva uppflyttningen
icke var en fullkomlig orimlighet, tillkommen
af ett öfverdrifvet nit af vederbörande,
som led t operationen; fy i sådant fall var
nedflytlningen icke ett missbruk, utan en skälig
nödvändighet. Man bar talat om den rätt
att klaga, som är hvarje jordägare öppen, men,
då man förutsätter , att sjelfva Ständernas
åsätta värderingssumraa, i mmimi-tabelleo, som
skall fördelas vore orättvis; så frågar jag,
hvartill tjenade det väl att klaga? Eller kan
väl Embetsmanna-auctoriteter nedsätta ett värde,
som Ständerne stadgat? För att j detta
Den 3 2 Junti f. m.
365
amre komma till det enda slut, sorn är att
söka; får jag härmed hos Hans Excellence Herr
Grefven och LindtMarskalken ödmjukast anhålla
om votering,
Herr Munck af Rosenskjöld: En värd Le
damot
har Y^rat, att det af mig föreslagna creditiv
på Banken skulle endast komma dem tillgodo,
som nedsatte värdet å deras Egendomar,
Jag har väl icke genomläst Utskottets Betäm
kande, men jag hade förmodat, att Utskottet
icke föreslagit, det Fastighetsägare skulle sjelf.;
Ve efter godtycko få nedsätta Bevillningsvärdet.
Om så är, har jag misstagit mig; men i annat
fall är det den värde Ledamoten, som gjort
det. För öfrigt är det hvarken ovanligt ellet
Orimligt, att Fastigheter fallit ^:del i pris; man
har exempel att Egendom i Staderne, såsom i
Götheborg, hastigt nog sjunkit fidelar i värde.
Jag kan ej inse annat, än att det är en orättvisa,
hvarom raan knappt hort talas i något
land, att, på det den bestämda Bevillningssutnman
må utgå, en fastighet, skall taxeras långt
öfver hvad den verkligen är värd, för att i
samma förhållande obilligt beskattas. Deremot
finnér jag för min del att, i händelse något
deficit i bevillningssumman skulle uppkomma,
långt bättre vöre, att ersätta det genom ett
creditiv på Banken, och jag förnyar således
min anhållan orri afslag af Betänkandet, och
proposition till bifall af min hemställan.
Grefve Spens, Carl Gustaf: Jag borde
kanske ej yttra mig om detaillerne af Bevill»
3c
-
366
Dctt 22 Junit f. m.
nings-förslaget, då jag lika med Herr Rosenskjöld
icke öfverensstämt med pluralitefen,
angående principerne för den blifvande Bevillningen,
men jag anhåller likväl få förklara,
att jag är på det högsta emot det af Herr
Rosenskjöld föreslagne creditiv; jag tror det
vara så vida olämpligt, som, i fall penningebristen
blir så betydlig, att den visar sig genom
nedsättning af Hemmanens värden öfver
hela landet, det föreslagna creditivet blir utan
all jemförelse vanmägtigt, att afhjelpa denna
penningebrist, och det man anser skada Bankens
credit, har således utan allt ändamål
blifvit vidtagit. Angående hufvudfrågan, är
jii i§12 års Riksdag ett bevis, huru man
kan förekomma följderne af att BevilSningssumman
ej till påräknadt belopp utgår.
En mindre brist förtjena!’ icke, att man derom
här talar, för en större kail en Riksdag af
Konungen ju sammankallas Det är sant, att
äfven, oagtadt minuni-tabellen antagés , e«
person kan få sin Bevillning nedsatt i jemförelse
med sin grannes, om han framför denne
har Jidit någon olycka, men, om ett helt Län
lidit en sadan skada, så kan lättnad ej lemnäs
det förr än nästa Riksdag. Å en annan
sida kunde förslaget möjligen efter flera Riksdagar,
sedan hvarje gång de särskildta Lands-J
orterne prutat med hvarannan, leda tili det
goda resultat, att en sådan minimi-tabell kan
uppgöras billig, men i alla fall göra vi nu
församlade, sorn veta oss ej äga nog statistiska
uppgifter att författa en billig tabell, bäst
att låta allt förblifva vid det gamla, isynner~
Den 22 Junii f. m.
367
bet intill dess något correctiv blifver föreslaget
mot provinciela olyckor. Skulle Bevillningssumman
ej utgå, må Konungen sammankalla
en ny Riksdag; olägenheten bör på det viset
endast afhjelpas, emedan det möjligen kan
hända, att den har sin grund i en felaktig
Bevillnings-princip.
Friherre Boije: Jag anhåller ödmjukast
att i den contraproposition till votering, sorn
jag väntar, det förslag ej må intagas, som
Herr Rosensköld gjordt, att låta Banken betala
Jordägarens Bevillning; ty jag förutser, att
tyngden af ett sådant tillägg skulle draga contrapropositionens
hufvudsakliga föremål med sig
i fallet. Det är i alla fall icke förr, än sedan
contrapropositionen vore bifallen, sorn d*-t behof
kan supponeras, hvilket af Herr Rosensköld
förutsattes; och om Betänkandet bör såleledes
först voteras; hvarefter, och i fall
Herr Rosenskölds förslag fullföljes, jag visserligen
skall tala deremot; emedan det, efter min
tanka, vöre att missbruka Banken, om man ålade
den, att betala någon del af Nationens
KronoUtlagor.
Herr Munck af Rosenfald: I anledning af
hvad de tvänne siste Talame yttrat, ingår jag
gerna i Friherre Boijes mening, att, i händelse
af votering, mitt tillägg ej må i contrapropositionen
inflyta; men om Nej vinner, förbehåller
jag mig att hafva min talan öppen. I
öfrigt ber jag att få i så måtto jemka mitt
förslag, att Creditivet på Banken må anlitas,
Den 22 Junti f. m.
blott så framt bristen i Beviliningssummari éj
öfverstiger 2 å 300,000 Riksdaler; ty går deri
öfver denna summa, bör Banken ej ersätta den*
utan Riksens Ständer sammankallas. Jag härn*
tar så mycket mera stöd för mitt förslag, som
jag ej tror, att Nationen vidnef något genott!
det att ny Riksdag utsattes, för att fylla erl
brist af till exempel 100,000 Riksdaler.
Herr Strussenfelt, Michael: Jag käti ej ellef
instämma med Herr Munck af Rosensköld i
dess förslag om ett creditiv på Bankett. Saken
är helt enkel. Fälla ej Hemmanen i värde*
så utgår Bevillningen; falla de åter betydligt,
utgår Bevillningen icke-, och då få vi Riksdag
i alla fall. Således är det bäst att låta vara
Vid hvad som är, ty mitiimi-afgiffcen hjelper
icke det onda. Den ena pant-auctionett skall
likafullt följa efter den andra. Jag här sjelf
såsom Curator i en Concours i Malmö förgäfves
sökt för 3000 R:dr sälja ett hus, som någon
tid förut kostat 20,000 Riksdaler. Jag
anhåller alltså om afslag af Utskottets project
i förevarande fråga, och tror, att det är bäst
låta blifva vid hvad som är, helst, i händelse
Bevillningen icke;Såsom troligt är, utgår, minimitabellen
icke minskar nödvändigheten af en ny
Riksdag.
Herr Cederschjöld, Pehr Gu/laf: Den tvist
som nu uppstått, angående minimi-tabellett,
synes ytterligare bekräfta hvad jag sagt, nemligen*.
att ingen säkerhet kan finnas, hvarken för
Statsverket eder den SkattJkijldige, så länge ej
Den 22 Junti f. m.
369
Skatterna utsättas i siljvervärde. Likväl får jag
erinra, att de värde Ledamöter, som nu opj
ponera sig mot minimitabellen, af farhåga att
Egsndomsprisen kunna falla allt för betydligt,
böra i denna del kunna vara temligen lugna;
ty de financielia åtgärder, som under denna
Riksdag vidtagas, synas åtmindflone fullkomligen
undanrödja all fruktan för myntvärdets förbät-!
tring; och så länge myntet ej förbättras, lära
varu-och egendomsprisen sannoliktvis ej kunna
falla. Minimitabellen synes således ejj kunna
medföra något slags våda, utan bör bibehållas,
såsom ett correctiv mot missbruk och o-i
ordningar.
Herr af Brinckman, GitftafDen utväg till
lindring i B. vinningen , som Herr Grefve
Spens trott vara nödig då större olyckshändelser
träffa ett helt Län, är redan i den reglementariska
delen föreslagen i afseende på
hvarje ens-kilt Hemman, och måste ä’ven vara
tillräcklig, då Aera komma i samma belägenhet.
Om åter en allmän olycka skulle inträffa till
den grad att ett helt Län icke kunde utgöra
dess Bevillning, så är detta en särskilt händelse,
sorn fordrar särskilta mesurer af Regeringen,
hvilka icke kunna i BevillningsStadgau
bestämmas, utan måste efter olika omständigheter
vidtagas Deraf kan således icke något
hinder möta för minimitabellens antagande;
hvilken vbst icke kan vara fullkomlig eller
blifva gällande vid naturens ovanliga verk
Ridd.
0, Ad. Prot, VII. B. II. Afd. 24.
370
Den 22 Junii f, uti
ningar, men ofelbart tjenar till correctiv emot
den olika beskattning i det ena Länet emot
det andra, som redan visat sig; och om Högl.
Ridderskapet och Adeln icke skulle finna för
godt att den antaga, då blir det af Herr Rosensköld
föreslagne crediiiv alldeles oumgäng
ligt för Statsbristens fyllande; helst i motsatt
fall, på sätt Friherre Cederström rätteligen
anmärkt, ofelbart skall inträffa, ait de öfrige
Länen efter hand nedsätta deras Hemmansvärden
i lika förhållande som för Östergöthland
ägt rum.
Grefve Spens, Carl Gu/inf-, Den upplyst
ning Herr af Brinkman gifvit är ganska rigtig,
jnen om frågan angår en olycka för en hel
Province, om till exempel i Småland blir en
'total boskapspest, om sillen, efter några års rikt
sillfiske, ännu en gång lemnar Svenska kusterne;
för ett sådant fall anhåller jag få veta,
hvad Correctiv Bevillningsutskottet beredt ,
eller hvilken Auctoritet som blifvit uppdraget,
att för tillfället nedsätta Länets hemmansvarde?
Jag föreslår, att RiksgäldsContoirets Fullmägtige
i sådant fall må erhålla detta uppdrag.
Friherre Cederfirom: Af alla afgifter som
åligga Jordbruket, är den för hemmansvärdet
onekligen den minsta. Vid påkommande
olyckor erhålla Jordägarne afskrifning
icke allenast af denna, utan ock af andra
utlagor; och sådant har förhållandet alltid
varit, då bestyrkt anmälan af den öfvcrgångne
förlusten blifvit gjord hos veder3
Den 22 Jttnii f, m.
371
börande. Inträffar någon större olycka öfver
en hel Province, så är det gifvit, alt Kongl.
Maj:t vidtager nödige mått och steg, lör att
lindra den, antingen genom meddelande af understöd,
eller Bevillningens alskrifvande. Sådant
har förut bandt håde i Bohus Län och
Westerbotten. Men detta hör nu ej till frågan,
hvilken är den, om man vill och bör, genom
förkastande af Minimi-tabellen, bereda den påföljd,
att hemmansvärdet öfver hela Riket skall
nedsättas, på samma sätt som i Östergöthland;
ty då det der kunnat minskas med en tredjedel,
ser jag ej något hinder för andra Län,
att följa samma efterdöme. Afgiften är egentligen
obetydlig, men bristen eller en tredjedel
i hela detta Bevillningsbelopp blir icke ober
tydlig.
Herr Munck af Rosensköld t Den fråga,
som nu utgör föremål för öfverläggningen, är
af ett märkligt och eget slag, just för det att
samma skäl anföras med och emot. Farhågan
nemligen för ett i framtiden minskadt hem.;
mansvärde har föranledt BevillningsUtskottet,
att föreslå en minimiafgift, och samma farhåga
har förmått mig, att afstyrka införandet deraf.
Till hvad jag förut i detta afseende yttrat, uther
jag mig få tillägga, att det föreslagne minsta
hemmansvärde dock är större än det, som 1816
åsattes, och ännu mycket större än det, hvar4
till Hemmanen förledit år 1817 uppskattades.
Om nu fastigheterne fortfara att falla i verkligt
pris, och Bevillningsvärdet det oaktadt likväl
skall ökas, så blir följden, att fastighetsägarne
inom nästa Riksdag få betala för dubbla värdst
37*
Den 2 2 Junii f. m.
af deras Egendomar. Jag kan således icke annat,
än förena mig med de Herrar, som yrkat
afslag af Utskottets Betänkande uti ifrå^
gavarande hänseende
Grefve
Spent: I anledning af Friherre
Cederströms yttrande anhåller jag åtmindstone
om det tillägg, att ifrån PröfningsCommittéerne
directe må få göras anhållan hos Kongl.
Maj;t om nedsättning för hela Länet. I annat
fall har man ingen annan säkerhet för en bri--  Stande billighet i Skattläggningen, än det allmänna
förlitandet på Hans Maj:ts visa omtanka,
som visserligen ingen kan hysa uppriktigare
än jag, men som jag tror vara princip-stridigt
att ensamt grunda sig på, emedan det då vöre
så godt, att Riksens Ständer icke voro de
skattläggande.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalkenitåg-dde,
om Ridderskapet och Adeln
ansåg öfverläggningen fulländad?
Ropades Ja.
Hvarefter Hans Excellence hemställde, om
Ridderskapet och Adeln behagade gilla de af
Bevillningsutskottets i 5 Art. 2 §, 22 Momentet
föreslagne Minimitabeller för hvarje
Län,
Ropades fa och Nej.
Friherre Boije, Ludvig, begärde votering.
Den 22 Jnnii f. m.
373
I anledning hvaraf Hans Excellence framställde
följande Voterings-proposition :
Den som bifaller de uti 5 Art. 2 §. 22
Morn. af Bevillningsutskottet föreslagne Minimitabeller
för hvarje Län, skrifver
Ja,
Den det ej vill, skrifver
Nej-,
Vinner Nej kommer Utskottets förslag i
denna del att förkastas.
Hvilken Voteringsproposition af Ridder-*
6kapet och Adeln gillades.
Friherre Boije: Det är i anledning af den
upplysning Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken nu enskilt behagat lemna
mig, som jag får till de Herrar, hvilka bifallit
Betänkandet, hemställa, om icke, sedan BondeStåndet
afslagit Betänkandet, och frågan
alltså i alla fall måste öfverlemnas till Nämn-;
dens afgörande, de ville tillåta att, utan votering,
frågan äfven af vårt Stånd finge, genom
afslag å Betänkandet, förvisas till Nämndens
afgörande.
Friherre Cederström: Om Friherre Boije
sjelf vill afstå från sin begäran om votering,
och tillåta, att Betänkandet må af Ridderska
-
374
Den 22 Junii f. m.
pet och Adeln bifallas, så kan votering undvikas
} men jag finner icke något skäl, att vi,
som gilla Betänkandet, skulle, för att gå Friherre
Boijes önskan till mötes, eller derföre
att BondeStåndet afslagit detsamma, frånträda
vår öfvertygelse. I sådant fall skulle jag vara
den förste, som yrkade på votering.
Grefve Spent-. Jag har ej tagit liflig del
i denna sak, emedan jag verkligen ser skäl
både för och emot förslaget. Men : anledning
af den nu uppkomne fråga, att afstå från votering
, begär jag få veta, huru Preste- och
BorgareStånden utlåtit sig i ämnet j hafva desse
afslagit minimi-tabellerne likasom Bon^e*
Ståndet, så kan en votering härleda till att
saken icke kommer till Nämnd; i alla händelser
synes det orimligt, att afstå från att bestämma
sin tanka som Stånd, blott för att
slippa en votering.
Hant Exceltence Herr Grefven och LandtMarskalken
tillkännagaf, att Bevillningsutskottets
Utlåtande ännu icke blifvit af BorgareStåndet
afgjordt, men att de ifrågavarande minimi-tabellerne
blifvit af PresteStåndet godr
kände.
Anmältes och emottogs Hans Exceltence,
HofCancelleren Herr Friherre af Wetterstedt, hvilken,
å Kongl. Maj:ts höga vägnar, aflemnade
Dess Nådiga skrifvelse till Riksens Ständer af
den 18 dennes, angående Dess Nådiga propo-.
sition den 21 sistlidoe Maj om en Lag, i af
-
Den 22 Junti f. m.
375
seende på vidtagande anstalter för att anhålla
och tilltala sådane personer, hvilka begå förbrytelser
i ett af de förenade Riken Sve-i
rige och Norrige, samt derefter afvika till det
andra.
Hons Excellence Herr Grefven och Landtb
Marskalken anmodade Hans Excellence Herr
IlofCancelleren, att till Kongl. Maj:t framföra
Ridderskapets och Adelns underdåniga vördnad,
jemte försäkran, att Kongl. Maj:ts Högstberörde
Nådiga skrifvelse skulle med första
tili handläggning företagas.
Sedan Hans Excellence Herr HofCancelle.
ren blifvit pä vanligt vis utbeledsagad, anslogs
ofvannämnde Voteringsproposition, samt upplästes
5 3 §- i Riksdagsordningen och 43 §. i
Riddarhusordningen; hvarefter voteringen börjades
klockan ett qvart till 1 eftermiddagen,
och befunnos efter voteringens slut, sedan en
voteringssedel blifvit undantagen och förseglad,
rösterne hafva utfallit, som följer:
Ja — 70.
Nej
50.
I följd hvaraf Hans Excellence Herr Grefven
och LandtMarskalken förklarade, att de a£
Bevillningsutskottet föreslagne minimi-tabeller
hade blifvit af Ridderskapet och Adeln bir
fallne,
^76 Den 22 Junii e. m,
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
kl. 2 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim,
Måndagen den 22 Junii,
Plenum klockan 5 eftermiddagen^
Upplästes och remitterades till Lagutskottet
Kongl. Maj;ts i förmiddag ankomne Nådiga
skrifvelse till Riksens Ständer af den 18 den.
nes, angående Dess Nådiga proposition den 21
sistlidne Maji om en Lag, i afseende på vid»“
tagande anstalter för att anhålla och tilltala
sådane personer, hvilka begå förbrytelser j ett
af de förenade Riken Sverige och Norrige,
samt derefter afvika till det andra.
Fortsattes den i förmiddag började pröfning
af Bevillningsutskottets den 17 dennes afgifi
ne Utlåtande öfver en del af de emot Utskottets
Den 22 Junii e. ni.
377
författade förslag till en blifvande RevillningsFörordning
gjorde anmärkningar; och fann
Ridderskapet och Adeln för godt att, uppå derom
af Hans Excellence Herr Grefven och LcmdtMarslalken
framställde särskilta propositioner, bifalla
berörde Utlåtande, i hvad det samma angick
de emot s:te Art. 2 §. 23, 24 och 30 montenterne,
3 §. 21 och 22 momenterne, 4 §. 2 och
3 momenterne, samt 6:te Artikeln 1 § 3 och
4 momenterne, 4 §. 4 momentet gjorde anmärkningar,
äfvensom hvad Utskottet i öfrigt
uti berörde Utlåtande yttrat och hemställt.
Hans Excellence Herr Grefven och Landt-»
Marskalken hemställde, om icke Ridderskapet
och Adeln skulle finna lämpeiigt anmoda Bevillningsutskottet,
att, i händelse någre skilja
aktigheter emellan RiksStåndens rörande Allmänna
Beviliningen fattade beslut skulle föres
finnas, berörde skiljaktigheter sammanjemka 4
för att derefter kunna författa en ny redaction
af den blifvande BevillningsFörordningen,
Bifölls.
Vid förnyad föredragning af Stats-Ut4
skottets den 17 dennes afgifne, samt den 20
i samma månad på bordet lagde, Utlåtande
öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets den
3 dennes meddelte Betänkande öfver Riksens
Ständers Revisorers anmärkningar vid StatsVerkets
Räkenskaper och Förvaltning åren 1812
378
Den 22 Junti e. tu.
till och med 1815 j fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att, enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af de öfrige trenne Respective
RiksStånden gilladt, äfven för sin del dervid
låta bero.
Företogs tili pröfning StatsUtskottets den
17 dennes afgifne, och den 20 derpå följde
på bordet lagde, Utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets den 26
sistlidne Maj aflåtne hemställan om Revision
af de under Kongl. RrigsCollegii disposition
stående Cassors Förvaltning och Räkenskaper.
Herr Lorichs, Nils, uppläste följande:
Utan att synas falla Eders Excellence och
Högloflige Ridderskapet och Adeln besvärlig
med en ihärdig envishet, som ty värr ofta förspörjes,
nödgas jag nu åter i denna sak säga
några ord, för att förklara, att jag genom detta
nya yttrande från StatsUtskottet ej funnit min
välmenta erinran vid dess förra Betänkande i
ämnet vederlagd, men fast mera, att de nu
lemnade uppgifter tjena till styrko för densamma,
såsom alldeles öfverensstämmande med
dem jag redan meddelt, och hvilka oemotsägeligen
ådagalägga, att des a ifrågakomne Cassör
tillkommit, fortsättas och bestå utan allt
tillskott från Staten, eder hvad Staten tillhörer.
Jag beder likväl än en gång, och för
allting, att jag måtte rätteligen varda förstådd,
Den 3 2 Junii e. m.
379
ty då kan jag ej misstänkas, att vilja afvärja
den föreslagne Revisionen af någon slags
fruktan, och huru skulle den i öfrigt äga
rum ?
Hos mig enskilt, som under en mångårig
handläggning vid dessa Cassör sa haft tillfälle
i märklig mon bidraga till deras förkofran och
tillväxt, alt jag derföre vid mitt afskedstagande
undfick både belöning och nådebevisning?
Hos dem, af hvilka de nu förvaltas, och
icke kunna öfverskrida gifna föreskrifter, efter
de på Ed och samvete böra iakttagas?
Min åsigt härvid har endast varit och är,
att Riksens Högloflige Ständers Revisorer måtte
med sina åtgärder stadna vid den gräns, som
är i Constitutionen bokstafligen utsatt, och således
endast befatta sig med Statens medel;
men icke öfvergå till annorledes sammansatte
Cassör.
Af de i Utskottets Betänkande intagne
och nu uppläste punkter är bekräftadt, att
KrigsmanshusCassan hvarken åtnjutit eller åtnjuter
något från Statsverket, och jag må ej
dölja, att berörde Cassa tvärtom äger derstädes
en upptäckt gammal fordran på mer än 12000
Riksdalerj hvarom i min tjenstetid börjades
och fortsattes en alfvarlig skriftväxling, med
vederbörande Auctoriteter, och hvaröfver något
resultat ej lärer falla, förr än Statsverket*
tillgångar flöda öfver, som sent torde sig till*;
r38o
Dm 22 Jimii e. m.
draga. Hade i detta fallet något bidrag frän
Statsverket kunnat påräknas; hade jag icke
behöft, att vid 1809 års Riksdag, på sätt härvarande
Protocoller vittna, göra framställningar
om utvidgandet af enskilt» tillskott, som Riksens
Ständer då gillade, för att öppna utväg
till Cassans ersättning för dess dryga förluster
vid Finlands afträdande, och hvarmedelst tillgång
annars uteblifvit för fortsättningen af en
redan påbörjad rundeligare utdelning af underhåll
för afskedade Krigsmän; Riksens Höglofl.
Ständer skola ock i närvarande stund känna
tillfredsställelsen af sitt beslut i detta falk då
jag räknar mig till en skyldighet, att här yppa,
huruledes, enligt Kongl. KrigsCollegii ge»
nom trycket utfärdade kungörelse, sista underhållsutdelningen
bestriddes med öfver 67,000
Riksdaler för mera än 6,000 personer, sedan
Arméens PensionsCassa derjemte fått sin till—
Blagne andel, som då uppgick till omkring
45,000 Riksdaler, hvarföre och då man härvid
erinrar sig, att år 1788 utgåfvos 2,600 Riksdaler
endast för 630 man, och år 1790 en surna
ma af snart 4000 Riksdaler för 1,090 afskedade
Krigsmän, inser man nogsamt skillnaden, påkallad
af behofvet och nödvändigheten.
Ett lika förhållande är ock med Boställe
Cassan, som endast fått löften om tunnor Guld
af StatsVerket, men, långt ifrån att erhålla
något, i stället blifvit vid en Statsreglering
för längre tid tillbakars ålagd bestrida en hop
anqvatteringsafgifter till vissa indeldta Rege
-
Den 20 Junit e. m.
menter, som förr tagit dem från Kongl. Stats-5
Contoiret.
Med PassevolanceCassan, ehvad man må
anse den röra Möten, eller CavalleriCorpsernes
tross, är den skiljaktighet, att den grundar sig
på tillfälliga och frivilligt till bestämd tid in-i
gångna Contracter emellan Kronan, och någon
del, ej alla, Rust- och Rotehållare, hvadan
den lika litet kan höra till den ifrågavarande
Revision, som alla andra här i Riket befintlige
och inrättade Cassör, hvilka jag sist omnämnde,
och till hvilka jag nu skulle kuuna lägga ännu
flera, såsom egentligen Amiralitetets KrigsmansCassan
som fick sin andel af de här ofvan
omnämnde afgifter, hvilka proponerades och
fastställdes är 1S09.
Slutligen må det mig tillstädjas, att anse
den utlåtelsen i Utskottets sednare Memorial
ej nog penetrerad, som innehåller, att Revisionen
i Kongl. KammarRätten öfver thit ingående
redogörelser, för dessa Cassör ej gör
tillfyllest, emedan den blott sträcker sig till
ziffran. Men jag har under 49 års oafbruten
tjenstetid hämtat en hel annan erfarenhet, och
med lugn måst gå till mötes granskningen äfven
af medlens disposition. Jag hoppas väl,
att äfven i denna delen blifva trodd på mina
ord. Men jag. vill dock härom anföra blott
ett enda exempel. Då af dea sista olyckliga
eldsvådan på Riddareholmen, man fick en
varning, att ej längre fördröja en ofta påskyndad,
men af brist på medel uppskjuten, repa
-
383
Den 22 Junii e. m.
tion af det Kronans Hus, som blifvit Kongl.
KrigsCollegiuin upplåtit} blef af f. d. Konungen
anbefallt, att Krigsmanshus och BoställsCassorne
borde kostnaden dertill förskjuta, och med
detsamma sådane hvalf inrättas, att alla de
under KrigsCollegium lydande Cassors Järnkistor
kunde ställas deri. När derefter bokslutet
för året inkom till Kongl KammarRätten, utfärdades
genast anmärkning öfver denna handling.
Saken upplystes., och den redogörelse,
som efter fulländad reparation var författad,
och underställd Öfver - Intendents - Embetets
granskning, men varit ämnad att ingå till
Kongl. StatsContoret, för att vinna en lofvad,
men ej än utfallen ersättning, måste till KarnmarRätten
med nödig förklaring insändas.
I anledning af allt detta återkommer jag
till min lörra ödmjuka hemställan om proposition,
att det må förblifva vid hvad hitintills
med dessa Cassör förfarits, och StatsUtskottets
förslag i denna delen förfalla, hvilket ock i
ett eller annat af de Respective Medstånden
redan lärer vunnit bifall} kunnandes Riksens
Högloflige Ständer ändå ej vara förment, att
vid Riksdagarne taga hvad underrättelse som
helst om dessa Cassör, hvarigenom alla scrup.
ler härutinnan säkert försvinna.
Herr af Brinkman, Gustaf: Jag anser för
min enskilta tillfredsställelse nödigt förklara,
»tt jag i allt instämmer med den sista värde
Talarens yttrande. De flesta af ifrågavarande
Cassör äro enskilta sammanskott, och Passe
-
Den 28 Junii e. m.
383
volanceCassan deribland hel och hållen beroende
af Kongl. Maj:ts egen höga disposition,
i militairiskt afseende. På samma grund som
Högloflige StatsUtskottet antagit, skulle äfven
alla andra Cassör, af hvad natur sorn hälst,
kunna dragas under pröfning af Riksens Ständers
Revisorer, hvilkas göromål derigenom blefvo
så vidlyftige, att ds på den för dem be«
stämda tid omöjligen kunde medhinnas, och
jag kan till styrko för denna mening tryggt
åberopa, hvad Htrr Friherre Stael von Holstein,
vid ett tillfälle under denna Riksdag,
yttrat, att Revisorernes tid ingalunda är tillräcklig
för alla dem uppdragne granskningar,
utan måste de i många delar rätta sig efter
de Verks uppgifter, som skola revideras. Och
då ett sådant förhållande redan inträffat, huru
ofullständig, och jag vågar säga, opålitelig
skulle då Revisionen blifva äfven af de mäst
magtpåliggande förvaltningar, om den utsträckes
till alla de Inrättningar, sorn nu äro i
fråga»
Herr Lagerhjelm, Pehr: Det synes mig i
sanning svårt att begripa, huruledes Revision
af Allmänna medels förvaltning kan afstyrkas,
så vida ej omsorgen för Revisorernes tid dertill
skulle föranleda. I detta afseende, och
sedan jag blifvit hedrad med förtroendet att
deltaga i Revision af Stats- Banco- och RiksgäldsVerken,
vore det väl min enskilta förmon,
att detta ifrågavarande förslag ogillas; ty jag
har lärt att värdera tiden. Men den princip,
60in ledt StatsUtskottet i detta ämne, är väl
334
Den 22 Junii e. itu
så oemotståndelig, att inga små betragtelser
kunna hindra dess framgång. Svenska Folkets
urgamla rätt att sig beskatta, säger Grundlagen,
utöfvas af Riksens Ständer allena; hvad
vore denna rätt, utan granskning af förvaltningen
? Icke kan denna rätt ensamt bestå i
förmågan att neka Bevillningssummans belopp!
RegeringsFormens rigtning i detta afseende är
så klar, att jag ej kan uppehålla det bifall till
Utskottets förslag, som jag värnar, utan anhåller
vördsamt om proposition.
Herr Berghman, Ambrosius Magnust Då jig
för min del icke finner de af Herrar Lorichs
och af Brinkman anförde skäl böra kunna för»
anleda till ändring i StatsUtskotets mogna
Betänkande, får jag anhålla om Proposition till
bifall derå.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
gjorde proposition till bifall af StatsJ
Utskottets Betänkande.
Ropades starka Ja, jemte några Nej,
I anledning hvaraf Hans Excellence förklarade,
att som Ja öfverrösta! Nej, StatsUtskottets
Betänkande vore af Ridderskapet och
Adeln bifallet.
Föredrogs å nyo och bifölls Statsutskottets
den i? dennes afgifne, samt den 20 derpå
följ»
Den g 2 Junti e. m.
följde på bordet lagde , Utlåtande, i anledning
af Deputerades af RiksStånden B rättelse, rörande
Revisionen af KrigsRäkenskaperne för
lis lo och följande åren.
Företogs till pröfning Serskilt» Utskottets
så väl den 0 sistiidne Maji aflatne Betänkande,
angående grunderne för en allmän ny reglering
af Statens Embeten och Tjenster, som ock
den 17 dennes afgifne, samt den 20 derpå
följde på bordet lagde, Utlåtande i anledning
af de vid Utskottets nyssnämnde Betänkande
gjorde anmärkningar.
Friherre Boije, Ludvig, uppläste följande:
Jag har bestridt den nya Ministeriallnrätt*
ningen egentligen pä den grund, att den saknade
all Controb, och i så måtto var stridig
emot begreppet om Svenska Folkets frihet.
Nu har Utskottet besvarat detta på ett
sätt, sorn ger tvenne frågor att upplösa Dea
ena, har vår nuvarande CoUegialStyrelse någon,
eller ingen laglig, comroll? och den an-*,
dra: finge väl den nya Ministeriallnrättningen
en bättre, eller finge den ens någon con*
Holl?
I förra afseendet jäfvar Utskottet lamp-,
ligheten al det prejudicat jag åberopat, och
fortfar att påstå, det Collegierne stå under in»
Ridd, 0, Ad, Brot. VII. B, II, Afd. 35.
386
Ven 22 Junit e. nn
tet enda lagligt ansvar. Då likväl det nämnde
prejudicatet innebaren Kongl. Majrts Remiss
till JustitiaeCantzleren, till lagligt åtal af en
Collegii Ledamots förfarande; hvilket icke
kurmat ske, derest Kong!. Maj.t ansett Collegiala
göromålen befriade från all ansvarighet;
och då Utskottet medger, att Högsta Domstolen
upptogHActionen, samt afgaf ett underdånigt
tillstyrkande i målet; hvilket åter icke
eller kunnat ske, om Högste Domstolen ansett
sig icke vara competent Domstol; så synes
mig temmeligen klart, att prejudicatet dock
ägde en bevisande lämplighet. Ibland Ridderskapets
och Adelns här närvarande Ledamöter
finnas flere Presidenter och Ledamöter af Rikets
Collegier; men jag är fullkomligen öfvertygad,
att ibland dem alla gifves ingen
enda, som anser sig kunna i Embetet göra
hvad han vill, utan ansvar, eller förnekar sin
ansvarspligt inför Kongl. Maj:t och Lagen.
klen antagom, att vår nuvarande CollegialStyrelse
åtföljdes af en sådan brist; så frågar
jag: föijer väl deraf något skäl för oss, att
nu skapa Ministrar af större myndighet, än
CollegialStyrelsen någonsin ägt, också utan
ali controlli’ eller vore det något annat, än
ett öfverändagående ifrån en mindre orimlighet,
till eh större? Saknar våra Collegier lag-i
lig controll, hvilket jag för ingen del kan
medgifva, 65 synes mig både klokare och
lättare, att förordna en sådan, än att derföre
antaga en ny StyreltcOrdning, lika eller mera
bristfällig
-
Den 22 Junti t. m.
38?
I det andra hänseendet, eller frågan hu4
rudan controll den föreslagne MinisterialSryreisen
väl finge, synes mig att Utskottet sjelf,
utan att marka det, upplysertämmeligen naift,
att denna controll biefve platt ingen, jag viii
ej särdeles fästa mig vid den osammanhängande
phrase Betänkandet framställer, lydande
ord ifrån ord som följer: ’5Utskottet har, vid
ett sådant förevetande, icke kunnat annat, åa
tillstyrka all administrations öfverlemnande åt
särskilta Embetsmän, såsom Ministrar. Det
enda slags controll , sora för administrativ»
Auctoriteter kan finnas, och hvilken, enligt sakens
natur, är en helt annan, än den, som på
Domstolarne måste äga rum, vinnes derigenom
fullkomligen;” en phrase sorn säger oss, att
genom Ministrars tillskapande är också controllen
på Ministrarne fullkomligen vunnen ; hvilket
åter svårligen lärer ens kunna förklaras,
derest man icke på förhand vill antaga, att
som till Ministrar infaillibla personer endast
komma att utväljas, så beböfvas icke någre
mensklig» försigtighetens fordringar på controll.
I påföljande rader framställer Betänkandet
den upplysning, att Ministern skall äga sin
controll hos Konungen; och några räder derefter
finner man dessa märkvärdiga ord: ”Vill
Konungen ej begagna denna honom alltid
öppna utväg (jcontrollen), så är sådant visser*»
ligen illa; men deremot finnes naturligtvis in-t
gen bot.” Må man då åtminstone eftersinna
beskaffenheten och säkerheten af denna controll,
som skulle blifva den föreslagne MinisterialXnrättningens,
Konungens personliga förmåga,
3 SS
Dea 22 Junti e. in.
att sjelf controllera sin Minister, är elen ens
tänkbar såsom alltid möjlig? Är clet tänkbart,
att Konungen skulle personligen känna alla de
Författningar, som för utöfningen af en sådan
controll borde kännas? Och när Betänkandet
antager, såsom en möjlighet, det fall, att Ko»
nungen ej ville controllen utöfva, så är ju sjelfva
osäkerheten också derigenom medgifven?
Jag har förut halt den äran förklara, att jag
med frihet förstår säkerheten att, i alla för^
hållanden, efter lagarne behandlas. Nå val;
må nu hvarje Svensk man eftersinna, hvilken
frihet väl vore Svenska Folkets; ifrån den
stund då hela den administrativa magt, som
hittills varit fördelad på ett Collegium, samt
derifrån ankommit på Allmänna Beredningens
pröfning, nu mera skulle ensamt af en Minister
besittas, med nota bene ingen redovisning
inför Lagen, utan blott inför Konungen personligen,
samt det icke oftare än Monarkens
välbehag gaf tillfället; ifrån den stund då
Ministerns lycka att äga Regentens nåd, befriade
honom ifrån Medborgares kraf af lagligt ansvar,
Jag vet att vi alltid ägde i civilisationen
och i allmänna opinionen ett slags beskydd;
men då man eftersinnar, att StatsRådels Frotocoller
icke få tryckas, så att Ministern icke
ens hade att frugta publiciteten »ör sina handlingar,
så finner man lätt, att controllen från
den sidan vore ringa, eller ingen. Och denna
sakernas ordning skulle vi nu tillbyta oss,
i stället för det tillstånd af en controll inför
Lagen på alla våra Embetsman, sorn vi nu
äga? Huru mycket fördelagtigare är icke de|
Den 22 Jimii e. m.
tillstånd, der den lidande Medborgarens klagan
öfver förtryck, verkligen ännu kan framkalla
en laglig ansvarighet på förtryckaren, äfven i
det fall, att Konungen ej skulle vilja det; och
der således en bot verkligen gifves för det
högsta onda; huru mycket fördelagtigare är
icke detta framför ett tillstånd, deri Utskottet
ganska naift medger, att någon bot icke skulle
finnas.
Jag tillåter mig visserligen icke, att sluta
till något uppsåt hos Utskottet för en rak
tendens till despotismen; men må det förlåtas
mig, att jag, i påföljande sidan, likväl tror
mig se en sådan tillkommen utan uppsåt»
Då Utskottet, under påminnelse att Regeringsformen
bjuder, det Konungen skall emani styra
Hikct, beskyller CollegialStyrelsens natur, för
hederlighet i Konungens ensamma styrelserätti
så må det tillåtas mig, att påminna, att, om
Konungen kunde betragtas, såsom enväldig
Dispot, så vore denna beskyllning emot CollegialStyrelsen
sann ; men sä länge vår Reger
ringsform, Konunga-Eden och Konungens försäkran
tillika bjuder de märkvärdiga ord, som
Utskottet, troligen utan uppsåt, kommit att
utelemna, att Konungen skall ensam styra Riket,
nota bene efter Sveriges Lag och Laga
stadgar; så länge dessa sista dyrbara ord ännu
äga någon helgd, något värde i hvarje Svenskt
hjerta, skall också CollegialStyreUer, innebära
en säkerhet för deras redbara betydelse; och
en förmåga att befordra, icke att hindra Ko
nungens lagliga Styrelserätt.
Den 22 Juliu e. m.
Utskottets vidlyftiga Betänkande ger anledning
tili mångfaldiga reflexioner, som jag
vill förbigå, för att ej blifva lika vidlyftigj
men jag tror mig likväl böra begära någon
uppmärksamhet, dels för den framställning af
Utskottet, som skulle Collegiernes hörande i
förefallande mål, vara särdeles klandervärdt;
och som skulle den upplysning Collegierne
vid sådane tillfällen gifva om Författningars
tillämpning kunna ogillas, såsom ett steg att
gå StatsRådet i förväg; och dels på den besynnerliga
ofullständighet, sorn råder i det
begrepp Utskottet gifver om några Allmänna
Verks functioner, och hvaraf begreppen blifva
felagtige och förvillande.
\
Min pligt anser jag också vara, att allde-i
les förbigå alla de öfriga delar af Betänkandet,
som utgöra en förment vederläggning af
Grefvarne Gyllenborgs och Spens’s samt mine
förra anmärkningar.
Då Riksens Ständer begärde, att en Comittée
skulle af Konungen förordnas till utarbetning
af en förkortad atbetsmethod inom
Allmänna Verken, 6amt till indragning af öfverflödige
Embeten , var afsigten ingalunda
att förändra Regeringssättet} och var så mycket
mindre att skapa en MinisterialStyrelse,
sorn Ständernes ConstitutionsUtskott just vid
samma Riksdag afslog förslaget derom, hvilket
också vid sista Riksdag af Ständerne sjelfve
enhälligt afslögs. Jag begär derföre, att ämfiet
måtte återföras till sin primitiva natur9
Den 22 Juna e. m.
391
och befrias bån den otillbörliga vidd, den in*
constitutionella vidsträckthet, sorn Utskottet
behagat deråt gifva.
Hvarefter Friherre Boije tilläde mundtligen:
Det torde vara utur ordningen, att begära
någon uppmärksamhet på den förändring
till godt eller ondt, som tänkesättet fått sedan
1809. Då intogs i en §• af RegeringsFormen
ett förbud, att ingen StatsRåd tillika fick in*
nehafva något civilt Embete j och man stödde
detta förbud på ett skäl, som sunda förnuftet
nog gillarj det nemligen, att ingen menniska
bör kunna vara, på en och samma gång, både
redofordrande och redovisande j och bör allraminst
varå det på en så upphöjd plats, att
den af ingen controlleras. Nu åter vet man
ej, huru många Embeten, huru mycken magt
man skall kunna sammanhopa hos StatsRåder-j
ne. Collegier skola försvinna, Allmänna Be*
redningen upphöra, och allt, allt bero af Mi*
nistrarnes magt, på hvilken någon controll synes
icke ens nödig. Vid jemförelse af dessa contraster
föres man lätt till den tanka, att antingen förJ
stodo 1809 års Ständer, som gåfvo Nationen
friheten, icke alls hvad frihet var, hvad till
ett fritt Styrelsesätt fordradesj eller också vill
man icke mera, vid 1818 års Riksdag, förstå
det. I anledning af allt hvad jag haft äran
anföra, anhåller jag om proposition till bifall
på Betänkandet i alla de delar, som icke stri«
da emot vår nu gällande RegeringsForm*
Grefve Spenss Jacob Melcher: Om jag nå^
3^2 Den 22 Jurin e. m.
gonsin bunde anse eft och samma fale- och
skrifsätt egnande medlemmar af NationalRepresentationeh,
som Respondenfen i en Citheder,
eller Författaren af en stridskrift, skulle
visserligen också jag nu försöka, att af Utskottets
förevarande Betänkande lemna Höglofli.
ee
fad Recension, sorn den Utskottet lemnat af
mina i hast sammanfattade, och utan något
anspråk framställda, anmärkningar. Men då
jag aldrig derom kan vinna öfvertygelse, och
aldrig skall söka undfly något så mycket, sorn
att gifva anledning dertill, att Ridderskapets
och Adelns ölverläggningar förvandlas till
disputationsacter, der försvaret af en gång
framställda tankar och uttryck utgör enda föremålet,
och färdigheten deruti enda förtjensten,
och dyrhat heten af Ridderskapets och
Adelns tid nu mot siutet af Riksdagen börjar
blifva allt mer och mer märkbar, för att ytterligare
upptagas af enskilda tvister, rörande
nyttjide mer eller mindre lämpeliga uttryck,
och yrkade enk'a teoretiska sanningar; kan
och skall jag vara ganska kort. jag torde
framdeles någon gång söka och erhålla tillläl3e
, att i mera mognadt sammanhang framställa
parall len, sådan som den förekommer mig»
emellan det i Inrikes Administration hittills,
efter U<skottets påstå; nde, gällande så kallade
förtrögningssystemet, om hvilket Utsko'tet tror
icke nog ondt kunna sägas, och det nya motsatta,
som efter vanligheten synes bekämpa det
gamla, hufvudsakligen för at'. intaga dess ställe,
och corn jag, för att följa med Utskottets Con.
Den 22 Junii e. m.
393
cepist, åtminstone i förfärdigandet af nya ord,
skulle vilja kalla pådrifnings-systemet, och till
denna benämning kunna anföra åtminstone så
mycket skäl som Utskottet, ty då säkerligen
icke förlamandet af ärendernas gång varit afsigten
hos dem, som grundlagt och utvecklatvåra
nuvarande Collegiala inrättningar, synes
det deremot af mångfalidiga anledningar, sorn
om hufvudsakliga, om ej enda föremålet med
den förändrade Styrelseformen, som man vill
införa, skulle vara att få ärenderna, att, sorn
man säger, gå friskt ur hand. Jag kan åtminstone
ej på annat sätt förklara det utmärkta
företräde, som Utskottet anser tillkomma
organisation af LandtRegsringen, framföre den
af de öfriga Embetsverken i Riket. Äfven
jag tviflar visst icke på, att det inre administrationssättet
genom Collegierne skulle på flerahanda
sätt kunna förenklas och förbättras, jag
ifrar endast för att man icke måtte obetänksamt
förkasta hela den Collegiala principen,
sådan denna visar sig i motsatts emot den
ministeriella, och af denna sednare vänta sig
så mycket fördelar, att man icke märker olä-4
genheterne. Då dessa motsatta principers användbarhet
blir noga undersökt och utredd,
tviflar jag icke på, att det ju skall finnas, det
förbättringarne kunna ske, utan afskaffande af
den Collegiala Styrelsens princip, som jag för
min del tror Sverige böra räkna sig en ära af
att ännu, längst af alla Nationer, hafva, oagtadt
det råd?:nde modet i tidehvarfvets tänkesätt,
bibehållit. Det är på det att en sådan
undersökning mätte ske på så fullständigt sätt,
394 D«i 22 Junit e. m.
som möjligt, och administrationen vinna snart
den stadga, sorn den ej kan äga, då man beständigt
talar om dess ändring, som jag för
min del önskar, att den Comitté, hvarom fråga
så länge varit, snart måtte sättas i verksamhet,
och resultatet af dess arbeten snart
underkastas Riksens Ständers granskning. Men
just på det att Comittcns arbeten måtte blifva
fullständiga, och sträcka sig ti ii ämnet i hela
dess vidd , anser jag Riksens Ständer icke böra
nu i förhand stadga någon princip för
Comittén att utveckla. Om, på sätt sista gången
då detta ämne förevar, syntes öfverens,
stämma med de flestes af Ridderskapets och
Adelns mening och önskan, Utskottets Betankande,
i hvad det angår Comiléns tillförordnande,
blefve bifallet, men i öfrigt Betänkandet
tillika med de dervid inom Stånden gjorda
anmärkningar öfverlemnadt utan något omdömme
af Rikets Ständer till denna blifvande
Comitté, för att af den begagnas lika sorn allt
annat, som uti detta ämne redan blifvit eller
kan blifva i tryck yttradt, eller skriftligen till
Comittén inkomma; så skulle jag, åtminstone
för min del, anse detta ämne hafva blifvit så
fullkomligen till båtnad för det allmänna behandladt,
som det vid denna Riksdag kunnat
blifva.
Friherre Cederström, Jacob* Sverige befinner
sig i den lyckliga belägenhet, att icke
vata af <-tt ögonblickligt behof tvunget till
en hastig förändring af Statsformerne; och det
torde hända, att detta är orsaken * hvarföre
Den 22 Junti e. m.
39 5
amnet Tili ifrågavarande Betänkande icke blifvit
bättre utlört. Jag anser Ridderskapet och
Adeln göra bäst, om hvarken bifall eller afslag
yttras till förslaget, utan Ridderskapet och
Adeln endast till Kongl. Majit öfverlemnar Betänkandet
tillika med de anmärkningar, sora
dervid blifvit gjorde, för att närmare granskas
af en Comitté, samt tillika i underdånighet
anhåller, att det förslag som committerade
med ledning af dessa handlingar bör uppgöra,
och hvilket bär förmodas blifva till det hela
mera planmässigt, och till sina delar mera utfört,
än det närvarande, må öfverlemnas till Riksens
Ständer vid deras nästa sammanträde, för
att då sluteiigen granskas. Jag tror detta vara
allt, hvad Ridderskapet och Adeln för närvarande
kan i denna sak åtgöra, och jag anhåller
det Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken täcktes härå framställa proposition.
Friherre Boije: Riksens Ständer hafva
nyligen, med liflig rörelse, hört vår Konung
besvärja vår Constitutioo; och vi kunna således
vara fullkomligen trygga, att vår trohet
åt Constitutionen ej kan vara Kongl. Majit
misshagelig. Jag skall alltid tro, att sedan
Utskottet, som otvifvelagtigt varit pligtigt att
fullgöra sitt uppdrag i enlighet med, men icke
i stridighet emot, Constitutionen, nu gifvit oss
ett Betänkande, som föreslår oss att antaga
grunder, hvilka Constitutionen uttryckligen
förbjuder: så skola vi, om vi Också blott utan
396
Den 22 Junii e. m.
anmärkning öfverlemna dem till Konungen,
derigenom blottställa oss för samtidens och
efterverldens förebråelse för liknöjdhet, för
otrohet mot Constitutionen. Ganska vist är
åtminstone, att om Kongl. Maj:t på samma sätt
bedömmer frågan , och derefter kommande
Ständer följa den visning, som sålunda beredes,
så äro Styrelseformerne icke mera desamma,
Oell snart Constitutionen icke heller.
Herr Munck af Rosensköld, Eberhard'. En
värd Ledamot har sagt, att han ej ville ingå
i vederläggning af Utskottets Betänkande, för
att ej göra sig skyldig till disputationstvister.
Men om Anmärkarne eller Utskottet gifvit
mest anledning dertill, hemställer jag till dem,
som icke höra till någondera. Med all aktning
för dem, norn ifra för säkerhet i controllen å
Embetsmännen, ser jag likväl deruti ej något
skäl emot Utskottets Betänkande. Utskottet
har derigenom icke föreslagit någon inskränkning
uti controllen, mea har icke heller kun*
nät föreslå någon ny för Ministrarne, emedan
deras införande för närvarande strider emot
Constitutionen. Utskottet hade fått sig upp-i
draget att utarbeta de allmänna grunderne för
indragningar, samt en bättre arbetsmelhode.
Utskottet har nu framlagt dessa grunder, och
dervid ansett sig b-fogadt att föreslå en betydlig
förändring uti de hittills gällande; meri
i ölrigt funnit, att indragning på ett håll föranleder
tili ökning på ett annat. Uti det »£
Friherre Boije anmärkte uttryck omtalas controllen
mellan Riksdagarne, och jag msdgifver,
att det kunnat hafva varit tydligare, Emella»
Den 22 Juna e. m.
397
Riksdagarna hafva Riksens Ständer enligt Constia
tutionen icke någon controll öfver StatsRådet
eller Collegierne, äfvensom Konungen icke ens
öfver de senare Men om Utskottets förslag
antages, erhälles denna controll. Friherre
Boije har likaledes citerat en fiscalisk action.
Jag känner väl ej så noga händelsen, men det
vet jag, att actionen slutades utan ansvar. Det
förstår sig likväl, att en Ledamot i ett Colle-*
gium ej kan handla utan ansvar; men fråga
är om en sådan kan, lika så väl som en StacsRåds
Ledamot stäilas under tilltal för brist
på nit, eiler mindre skicklighet i tjernsten.
Man har äfven anfort, att ett dylikt förslag,
som det ifrågavarande, bliivit framställt vid
18 12 års Riksdag j men det af Utskortet uppgifne
skiljer sig deruti, att Utskottet föreslagit
att föredragningen hos Konungen skall ske af
en Minister, icke för sig sjelf, utan inför StatsRådet.
Jag har jemväl hört nämnas Beredningen,
såsom en Controll; men jag kan ej
inse, att den är af mycken vigt, dä det berodt
på Föredragandens välbehag, att låta ett mål
passera Beredningen eller ej Ledainöterne
kunna dessutom på behaglig tid tillsättas, samt
utan dom och ransakning afsätta», hvarpå man
nyss haft exempel, utan att ConstitutionsUtskottet
kunnat göra någon anmärkning dervid,
då Ledamöterne i Beredningen icke äro
med Fullmagt försedde. Jag tillstyrker sale.'
des, att Riksens Ständer hos Kongl. Majit i
underdånighet anhålla om nedsättande af en
Comitté af Ledamöter, dem Konungen til 1—
aättcr5 jemte en af hvarje Stånd utaf Fullmäg^
398 Ben 253 Junii e. m.
tige i Banken och RiksgäldsContoiret, samt att
Utskottets Betänkande, jemte de dervid gjorde
anmärkningar, måtte till samma Comittées
åtgärd öfverlemna». För min del skulle jag
ej anse synnerligen nödvändigt, att Riksens
Ständer al sina Medlemmar ägde Ledamöter i
denna Comitté; men för principen och pras*
judicatet skull finner jag det vara låmpeligt.
Friherre Boije: jag begär blott att få rätta
en irring. Instructioneme för Allmänna Beredningen
och för StatsSecreterarne gifva föreskrifter
om hvilka mål, sotn skola i Beredningen
föredragas, innan de få anmälas i StatsRådet.
Herr af Brinckman, Gusfaf: Det myckna,
som både blifvit skrifvit och taladt i förevarande
ämne, bevisar bäst, huru svårt det äa:
att öfverändakasta inrättningar, som af ålder
blifvit antagne och godkände, innan man har
nya af redbar beskaffenhet, att sätta i stället.
Det är i min tanka högst ofullständigt, att föreslå
en förändring i Embetsmanna personalen,
att säga det och det skall uträttas, af så och
så mångå Embetsman, innan man undersökt,
hvilka svårigheter för arbetssättet, som böra
undanrödjas, hvilka författningar som i sådant
ändamål påkalla förändring eller förbättring.
Att derförinnan föreskrifva, att samma ätender,
som nu besörjes af flera Collegier, skulle handhafvas
af några få Ministrar, vore att antingen
bereda en åtgärd utan verkställighet, eller en
■verkställighet utan folkets säkerhet. Ingendesa
' Den 22 Junti e. m.
39 9
måtte likväl vara Riksens Ständers anda nål,
och man torde således höra | börja i den ordning,
som vigten af detta företag ovilkorligen
påkallar, att nemligen först utreda, hvilka economiska
författningar, som ligga i vägen för
ärendernas skyndsamma gång, och bringa dessa
författningar till en elter åsigten lämpad redaction,
derefter stadga den arbetsmethod , som
både bör och kan förkortas, och slutligen tillse,
hvilka och huru mänga Embetsman, sorn i
förhållande dertill erfordras, och följaktligen
huru många af nuvarande tjenster som kunna
indragas. Då först blifva Riksens Ständer i
tillfälle att öfverskåda ett sammanhängande
helt, hvars delar, efter mitt omdöme, nu icke
kunna särskilt behandlas, utan att råka i motsägelser
eller inconsequencer, som ofelbart skola
veika till oreda och villervalla, och, i stället
för att befrämja ändamålet, last mera aflägsna
det. Jag anser således det Särskilta Utskottets
Betänkande mindre upplysande än ämnets beskaffenhet
fordrar, och den ledning mindre
betydlig, som den önskade Comittéen deraf
kan hämta. Det torde likväl kunna Comitéen
meddelas, utan något Riksens Ständers yttrande
deröfver, och i sådan afsigt tili Kongl. Maj:t
i underdånighet öfverlemnas, med underdånig
anhållan , att Kongl. Majit täcktes i Nåder
förordna en Comitté af kunnige och Lagfarne
Män, att till nästa Riksdag, jemte en förändrad
Redaction af nu gällande economiska författningar,
utarbeta en derefter lämpad arbetsme^
thod, och tillika framlägga ett på dessa grunder
uppställt förslag öfver de förändringar eller
400
Den 22 Junit e. Uti
indragningar i nu varande Embetsmanna personal,
som för ärendernes obehindrade gång
och hvar mans rätt kunna vara nödige och
lämpebge. Men att vissa bland Riksens Ständers
Fullmägtige i Banken och RiksgäidsContoiret
i denna Comitté skulle deltaga, tror
jag vara för Kongl Maj ts höga rätt förnärmande,
då det skulle förutsätta, att Kongl.
Majit icke i Nåder ville, eller ägde tillgång
att i Nåder förordna sådane Ledamöter, sorn,
åtminstone lika med förenämnde Fullmägtige,
ägde nog skicklighet och nog erfarenhet, att
detta uppdrag nöjaktigt utföra.
Herr af Tibell, Gujlaf Wilhelmy förenade
sig med Herr af Brinckman och Friherre Cederström.
Herr Manner steni, Johan: Om jag de
lade
farhågan för rubbning i Nationens frihet,
genom förändring af Collegiala Styrelsen,
skulle jag instämma med Friherre Boije,
men, efter hvad jag kunnat finna, utgöra Co!-  legierne icke aagot ordentligt stöd för denna
frihet.
Jag har dessutom ej tillstyrkt, att ColleJ
gierne skulle helt och hållet indragas, utan
jag har endast velat fästa Ridderskapets och
Adelns uppmärksamhet på fördelen deraf att
deras Domsrätt öJverflyttas på Rikets Allmänna
Domstolar, och att desse Verk, så vidt möjligt,
sammandragas. Jag instämmer äfven med
Herr
Den 22 Junii e. m.
Herr af Brinckman , att Committéens första
hufvudsakliga göromål borde blifva, att, likasom
Allmänna Lagen af Lag-Committéen
granskas och omarbetas, genomgå aila särskilta
economiska författningar, och deraf urarbeta
ett helt, hvarefter Committéen först kommer i
tillfälle att bedömma, hvilka Verk kunna behöfvas,
för att handhafva dessa författningar,
samt sedermera uppgöra förslag till dessa
Verks organisation. För min del skulle jag
icke tro, att Medborgares rätt mindre vårdas,
om sedan Domsrätten blifvit Collegierne frånskiljd,
och endast economiska ärender årerstodo
för deras behandling, hufvuddetaillen uppdrogs
åt en enda person eller Minister, då förekommande
synnerligen vigtiga mål i alla rall kunde
af en tillförordnad Committé utarbetas. För
öfrigt tror jag, att ändamålet bäst vinnes, om
Utskottets Betänkande öfverlemnas till Kongl.
Majit, med anhållan, att Kongl, Maj t täcktes
förordna en Committé, för att företaga detta
ämne till handläggning i hela dess vidd.
Slutligen får jag, i anledning af det gjorda
inkastet, att en förändring af Collegierne skulle
innefatta en ändring i Grundlagen, erinra, att
en sådan ändring icke kan tillvägabringas,
utan i föregkrifven ordning, och ingalunda
bestämmas, torr än grunderne för förändringen
af den inre administrationen först blifvit fastr
ställde.
Ridd. o. Ad. Prat. VII. B. H. Afd, 26.
402
Den 22 Junti e. m.
Herr Munck af Rosenjhöld: I anledning af
hvad Herrar af Brinckman och Mannerstam
anfört, får jag erinra, att Utskottet just föreslagit,
att den ifrågavarande Committéen skulle
få sig uppdragit, att redigera alla economiska
författningar. Den af Friherre Boije omnämnda
Instruction för Beredningen, innefattas icke
uti Grundlagen; och jag har mig bekant, atfc
hela sessioner i StatsRådet kunna mål föredragas,
som icke passerat Beredningen; hvarföre
ock, i anledning af ConstitutionsUtskot™
tets vid förra Riksdagen gjorde., hemställan,
Riksens Ständer aflåto en underdånig skrifvelse
till Kongl. Majtt i detta ämne. Före 1809 påtecknade
Kongl. Maj.t sjelf, hvilka mål borde
gå genom Beredningen; men sedermera har det
egentligen berott på Föredragandens välbehag,
och jag känner äfven, att Kongl. Majit i StatsRådet
gifvit befallning, att i mål, hvilka
der blifvit anmälte, Beredningen först skulle
höras.
För öfrigt anhåller jag om proposition i
enlighet med hvad Friherre Boije föreslagit,
så att Utskottets Betänkande må bifallas, med
undantag af hvad som medförer ändring i Re.
geringsFormen, och att samma Betänkande,
jemte dervid gjorde anmärkningar, måtte öfverlennäs
till den föreslagne Committéen, som
bör bestå af Ledamöter, dem Kongl. Maj:t tillsätter,
samt äfven af vissa bland Riksens Ständers
Fullmägtige i Banken och RiksgäldsCon?
toiret.
Den 2 % Junti e. m.
403
Grofve Spens: För min del kan jag ej inse
den öfverensstämmelse Herr Rosensköld funnit
emellan det förslag, som Utskottets Betänkande
innehåller, och det som Herrar Mannerstam
och af Brinckman nu framställt. Visserligen
nämnes i Betänkandet äfven om en Revision,
sammandragning och omarbetning af våra economiska
Lagar, såsom ett nödvänligt vilkor
för den nya ordningens införande och nytta;
men, om jag rätt fattat de Herrars mening:
hvilka jag nyss nämnde, så föreslogs af dem,
att denna omarbetning af Lagarne, hvarefrer
administrationen skulle verka, borde föregå
all åtgärd till sjelfva administrationens organisation,
och att törst, sedan denna omarbetning
vöre fulländad, man deraf kunde sluta, om
några, och hvilka, förändringar i det nu varande
admimstrationssättet beböfdes, äfvensom
det då äfven tydligen skulle visa si *, hvilken
princip, den collegiaia eller ministerielia,
dervid borde följas. Jag instämmer till alla
delar i detta förslag, och tror, att, om denna
arbetsmethod utstakas för den blifvande Committéen,
den då har fått af Riksens Ständer
all den Instruction den behöfver och bör få.
Herr af Brinckman: Jag anser den af Frit
herre Boije framställde, och af Herr Munck
af Rosensköld understödde, proposition icke
kunna äga rum, då den dels innefattar ea
vilkorlighet, som med )a eller Nej icke bestämt
kan besvaras, dels antager en stridighet
i Utskottets Betänkande emot Regeringsformen,
scuu väl icke får medgifva^.
404
Den 2 2 Junii e. m.
Herr Munck af Rosensköld: Jag har ej tillstyrkt,
att ifrån bifall af Utskottets Betänkande
skulle undantagas hvad som strider emot RegeringsFonnen,
utan hvad som medförer ändring
deruti. Ibland annat har Utskottet föreslagit.
Allmänna Beredningens afskaffande,
hvars tillvarelse uti Regeringsformen är bestämd,
och det var på den grund jag förenade
mig med Friherre Boije, uti den anhållan, att
proposition måtte göras till bifall å Betänkandet,
så vidt detsamma icke medförde ändring
i RegeringsFormens stadgande.
Herr af Brinckman', Af den sista värde
Talarens meddeldte förklaring finner jag ingen
anledning, att frånträda mitt bestridande af
den ifrågastäilde propositionen. Jag tror ej,
att en del af Betänkandet kan godkännas, och
en annan del till ConstitutionsUtskottet öfverlemnas.
Herr Munck af Rosensköld-. Jag har icke
föreslagit, att någon del af Betänkandet skall
remitteras till ConstitutionsUtskottet.
Grefve Spens: Den föreslagna propositio
nen,
att Betänkandet skulle gillas till alla delar,
hvaruti det ej vöre stridande emot Grundlagarne,
anser jag vara ganska ofullständig.
Då, sorn vi ofta erfarit vid denna Riksdag,
meningarne om Grundlagarnes rätta förstånd,
och således oin hvad som med dem verkligen
öfverensstämmer eller icke, äro ganska mycket
delade, skulle man, äfven efter ett sådan t
Den g 2 Junit e. m.
405
beslut, alldeles icke med visshet veta, hvad
som verkligen vore bifallit, eller afslagtt.
Friherre Boijex Det var med flit, som
jag ville lemna obestämt åt Comiuéen, att sjelf
bedomina, hvad som var stridigt mot Constitutionen;
och jag trodde, att detta snarare
bevisade, att jag icke ville binda pröfningen,
utom den allmännaste aktningen för Constitu
tionenj
hvilken
jag tillstår det
borde
väl ändå respecteras, intill dess den varder
upphäfven.
Friherre Cederström: Det synes mig som
något missförstånd kommit att inblanda sig i
frågan om sättet, huru närvarande ämne bör
handteras. Då detsamma omöjligt kan till sina
hufvudgrunder afgöras vid denna Riksdag,
anser jag det vara orätt, att nu ingå i pröfning
och afgörande af detaille-frågor, helst
hufvudgrunderne, eller fastställandet af den
princip, hvarefter en förändring i StyrelseFormerne
må verkställas, fordrar en förbere-t
dande anstalt medelst en Committées nedsättning,
som bör utarbeta ett fullständigt förslag
till en bättre arbetsmethod inom Rikets Embetsverk,
och om nu Riksens Ständer besluta
i några enskilta deraf härflytande delar, så
kunde framdeles vid pröfningen af ämnet i
hela dess sammanhang, Riksens Ständer möjligen
finna deras förra beslut förhastadt. Det
är på dessa skäl jag anser allt yttrande, vare
sig bifall eller ogillande af Betänkandet, nu
för tidigt, utan tillstyrker, att hela arbetet må
406
Dm 22 Junii e. m.
öfverlemna? till en af Kongl. Majit förordnad
Comité, som derå får gora det afseende, som
lämpligast synes.
Herr Manner stam: Man talar om en blifvande
Comittée för indragning af öfverflödig»
Embeten och Tjenster. Jag åter tror, att man
bör först besluta, att en Comité genast nedsättes,
som skall utarbeta en samling af economiska
Författningar rörande Handeln, Slöjderne
och Uppbördsverket, samt derefter uppgöra
förslag till EmbetsVerkens organisation ;
till hvilken Comittée Särskilta Utskottets Be-»
tänkande äfven kunde öfverlemnas till det afseende
det kan förtjena.
Herr Munch af Rosenskjöld: Hvad Herr
Mannerstam tillstyrkt, instämmer väsendtligen
med Utskottets förslag; och lår jag, i anledning
af hvad Friherre Cederström anfort, endast
yttra, att jag finner det underligt, att förevarande
fråga, endast om stadgande af grunder
icke skulle kunna underställas Riksens
Ständers, så väl som en för tillfället förordnad
Cotnitées, pröfning.
Friherre Cederström: Om Riksens Ständer
nu voro i tillfälle att pröfva ett sådant af
Utskottet afgifvit Betänkande, hvilket i ett
systematiskt helt omfattade ifrågavarande ämne,
och detsamma vore af den beskaffenhet,
att det möjligen kunde antagas, så skulle jag
ej vara emot, att Riksens Ständer nu derom
definitivt beslutade. Men då Utskottet i sitt
Den 22 Junii e. m.
407
Betänkande endast framkastat idéer till en refor
me i StyrelseVeiken, utan att de likväl äga
något riktigt sammanhang sins emelian, så påstår
jag, att det är mycket för tidigt, att i
detta ämne taga något beslut, utan förnyar min
anhållan, att alltsammans må öfverlemnas till
en Comitté för att närmare granskas.
Kerr Munck af Rosenskjöld: Det förefaller
mig besynnerligt, att man ej kan finna sammanhang
emellan grunder, utan att defaillerne
äro uppgifae. Således skulle ej grunderne för
Bevillningen kunna pröfvas, förrän hela BevillningsFörordningen
blef uppgjord. Särskilta
Utskottet hade dessutom sig uppdraget, att
utarbeta endast grunderne.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
frågade, om Ridderskapet och Adeln
ansåg öfverläggningen fulländad?
Ropades Ja.
Hans Excellence Herr Grefven och Landt Marskalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln ansåg
lämpeligt, att en underdånig anhållan borda
göras hos Kongl. Majtt, det en Comitté i afseende
åenny reglering af Rikets Embeten och Tjen.
Ster, jemte en förkortad Arbetsmethod, samt utarbetande
af ett sammandrag och förändrad redaction
af de Allmänna Ekonomiska Författningar
må af Kongl, Majit i Nåder förordnas,
för att genast och verksamt företaga arbetet,
så att detsamma vid nästa Riksdag kan för
408
Den 22 Junti e. tu.
Riksens Ständer framläggas; i iörening med
hvilken underdåniga önskan Riksens Ständer
skulle till Kongl Maj:t i underdånighet öfverlemna
Särskilta Utskottets i detta ämne uppgjordé
förslag, jemte alla dervid inom RiksStånden
gjorde anmärkningar, utan att Rik*
sens ständer för närvarande anse sig deröfver
något Utlåtande böra meddela.
Herr Manner stam anhöll, att, i stället för
de i propositionen omnämnde Allmänna Econo„
miska Författningar, måtte inflyta: de handeln,
Slöjderne och Allmänna hushållningen rörande Författningar.
Ropades Nej.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarjkalken
trodde, att det af Herr Mannerstam
åsyftade ändamål äfven innefattades uti de i
den framställde propositionen nyttjade ord,
Herr Manner flam: Enligt min tanka borde
propositionen innehålla, att utarbetandet af en
förändrad Redaction af de rörande Allmänna
hushållningen utkomne Författningar borde
föregå, innan någon hufvudsaklig ändring i de
Allmänna EmbetsVerkens organisation kunde
påtänkas- Jag anser för min del en fullkomlig
omarbetning af de Ekonomiska Författningarne
vara så mycket mera nödvändig, som
LagComittéen utur Allmänna Lagen utgallrat
alla Ekonomiska Stadgandes.
Den 12 Junti e. tu.
Herr Munck .af Rosenskjöld förenade sig med
Herr Mannerstam.
Herr Uggla, Göran Gnjfaf, yrkade, att i
stället för orden: förkortad arbetsmethod, måtte
uti propositionen införas: jor bättrad arbets method t
helst en arbetsmethod kunde vara kort, men
derföre icke väl sammansatt.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
föreslog, att den af honom nyss
framställda proposition kunde sålunda förändras,
att underdånig anhållan borde göras hos
Kongl. Majit, det en Comittée, i afseende å
en ny reglering af Rikets Embeten och Tjenster,
jemte en förbättrad arbetsmethod, samt
utarbetande af ett sammandrag och förbättrad
redaction af de Rikets Allmänna hushållning
rörande Författningar, må af Kongl. Majit i
Nåder förordnas, för att genast och verksamt
företaga arbetet, så att detsamma vid nästa
Riksdag kan för Riksens Ständer framläggas;
i förening med hvilken underdåniga önskan
Riksens Ständer skulle till Kongl. Maj;t i un*
derdånighet öfverlemna Särskilta Utskottets i
detta ämne uppgjorde förslag, jemte alla dervid
inom RiksStånden gjorde anmärkningar,
utan att Riksens Ständer för närmarande anse
sig deröfver något Utlåtande böra meddela.
Hvilken proposition! af Ridderskapet och
Adeln gillades.
Herr Mauck eif Rosenskjöld■ Ehuru jag af
4io
Den 2 2 Junii e. tu.
fullkomligen öfvertvgad, att de Ledamöter uti
den blifvande Comittéen , hvilka af Kongl.
Majit komma att fötordnas, skola behörigen
utföra det dem lemnade uppdrag, anhåller jag
likväl, att få reservera mig emot Ridderskapets
och Adelns beslut, i afseende derpå, att
Riksens Ständer hade bordt, för principens
skull, jemväl äga någre Deputerade uti bemälte
Coinitté,
Grefve Spent, Jacob Melcher, hemställde,
om ej Ridderskapet och Adeln skulle anse
nödigt, att såsom ett tillägg stadga, det arbetssättet
inom den blifvande Comittéen borde
vara enahanda, som hos LagComitéen.
Ropades Nej, samt att målet vore redan
afgjordt.
Föredrogs å nyo och bifölls Särskilta Utr
skottets den 17 dennes aflätne, samt den 20
derpå följde, på bordet lagde, Memorial, deruti
hemställes, att en af Utskottet till biträde
vid renskrifning antagen extra Cantzlist måtte
erhålla arfvode från antagningsdagen efter
den grund, som blifvit följd vid andra Utskotts
Cantzlier, der ett lika förhållande in~
träffat.
Föredrogs å hyo RiddarhusUtskottets så
yäl den 26 sistlidne Maji aflåtne Memorial,
Den 22 Junii e, m.
411
innefattande förslag till ny Insfruction för RiddarhusDirectio
ien, jemte Riddarhusets Ernbetsoch
Tjenstemän, samt till Reglemente förläns
meddelande af de under RiddsrhusDirectionens
förvaltning ställde Cassör, sorn ock den 19
dennes afgifne, samt den 20 derpå fö^de på
bordet lagde, Utlåtande, i anledning af de vid
ofvannämnda förslag gjorde anmärkningar.
Friherre Mannerheim, Lars Auguft, hade
inlemna! ett så lydande:
Vördsamt Anförande:
Högloflige RiddarhusUfskottets förslag till
Instruction för RdddarhusDirectionen innefattar
ibland annat; Att Riddarhus-Secretararen
ej äger under Riksdagarne utöfva sin Representationsrätt
på Riddarhuset.
Denna framställning är i min tanka både
Inconstitutionel och Illiberal.
Den är inconstitutionel, ty då hvar och
en Adelsman, som tillhörer en introducerad
ätt, är född Representant, antingen såsom HuR
vildman, eller med rättighet att representera i
kraft af fulhnagt; då han således äger ett privilegium
ordinis et personge, kan hans rätt så
mycket mindre honora afhändas genom föreskrifter,
i form af Ordningsmål, som förändring
i privilegier fordrar ett helt annat tillvägagående,
och igenfinnas 1114 §< af Regeringsformen.
412
Den 2 2 Junii e. m.
Dermed instämmer också 12 § af Riksdagsordningen,
hvaruti stadgas: Att Ridder
skap
et och Adeln representera?, enligt Riddarhus.
Ordningen, hvilken, likasom öfriga StåndsOrdningar,
hör vara Jörfattad i öjverensstctmmelse med
Gntndlrgarne.
Af sådan orsak har befunnits nödvändigt:
att Riddarhusordningens ^ §. borde rättas efter
RiksdagsOrdningens i8-'de, och den 36 efter
RiksdagsOrdningens 56 Utur enahanda skäl
kan ej heller Ridderskapet och Adeln betaga
andre personer rättigheten, att kunna väljas
till Ledamöter i Utskott, än sådane som uti
41 §. Riksdagsordningen äro uppnämnde, och
ibland dem finnes icke Riddarhus-Secreteraren.
Men, säger man: afsägandet af Representationsrätten
kan göras till ett vilkor för antagandet
till RiddarhusSecreterare. Jag är ej
af den tanka, att ett vilkor äger bindande kraft,
utan att vara tillå 1 i t af Lagen. Flere exempel
derpå kunna anföras utur Allmänna Lagen.
Huru mycket mindre afseende måste då det
vilkor förtjena, som strider emot Grundlag,
innan det, efter iagttagandet af föreskrifna
former, af denne blifvit gilladt.
Att ingen RiddarhusSecreterare före framlidne
Axel Silfverstolpe vetterligen varit Ledamot
i Utskott, grundar säg hvarken på något
bestämdt förbud, eller förklarad incompe*
Den 22 Junit e. m.
413
tence. Men säkert är, att alla RiddarhusSecreterare
alltsedan 1720 vid voteringar röstat.
Jag har äfven yttrat, att RiddarhusUtskottets
framställning vore illiberal. Erfarenheten
har alltid rättfärdigat Ridderskapets och
Adelns urskiljning, vid öfverlåtandet af ett
vigtigt förtroende, och detta, i förening med
skicklighet, redlighet och Fosterlandskänsla,
har ofta ägt eit nyttigt inflytande på Allmänna
Arendernas gång. Det är lyckligt, om man
tror sig kunna umbära ett sådant förhållande,
men svår blir bevisningen , att det såsom
skadligt bör afskaffas.
År 1627 antog Ridderskapet och Adeln
till Secreterare en Man af Ofrälse Stånd, vid
namn Johan Larsson; han nobilherades och
introducerades under namnet Riddérhusen, och
uppflyttades således till likhet i rättigheter
med andre Riddersmän. Nu föreslås, att nedflytta
en född Adelsman under hans likar, ty
det är en nedflyttning, att blifva betagen den
af hvarje Svensk högst skattade rättighet&n,
att kunna medverka vid afgörande! af Fäderneslandets
stora angelägenheter. Hvilken skilli
nåd i förhållanden nu emot då!
1
Befarar man väl, att en Secreterares trägna
göromål hindra honom ifrån utöfningen af
sin Representationsrätt? sådant motsäges af er.
farenhaten, af 5 Herrar LandtMarskalkars vittnesbörd,
dem jag åberopar. Fruktar man väld
vid Protocollens uppställande? Hans egen he
-
414
Den 22 Junii e. m.
derskänsla, och en talrik samt upplyst samlings
uppmärksamhet gifva deremot en till*
räcklig borgen.
Vill man förekomma, att Secreteraren ej
må hädanefter, såsom ofta hittills, genom sina
Anföranden i vigtig* ämnen verka på ett Utskotts
beslut, af Ridderskapet och Adeln sedermera
antagne såsom deras? Det vore ju
att misskänna sina egna handlingar. Eller
månne förtjänsten skulle i RiddarhusSecreteraren
lika ogerna se sin iike, som medelmåttan i
honom den sig öfverlägsne.
Om någor» i detta mitt vördsamma AnfÖJ
rande finner, i stället för principer, endast en
gärd åt Ridderskapet och Adelns fordna handlingssätt,
och åt en väns minne, skall äfven
uppfyllandet af denna plikt icke sakna mångens
bifall.
Mannerheim.
Herr von Schants, Ifvar Fredric Gabriel,
hade inlemna* följande, som upplästes.*
Att utan granskning antaga Höglofiige
RiddarhusUtskottets förslag till Iustruction för
blifvande RiddarhusDirectionen, vöre att gilla
föreskrifter, hvilka ej till alla delar låta verkställa
sig; att åter granska detta förslag, och
öfver hvarje särskilt punkt afgifva det yttrande,
sorn kunde erfordras, dertill skulle åtgå
mera tid, än det återstående af Riksdagsperi
-
Den ss Junti e. m.
415
oden medgifver. Jag vågar derföre föreslå ogillande
af hela förslaget, samt att den förra
Instructionen af år 1810 ina till nästa Riksdag
tjena till efterrättelse.
Skulle Högloflige Ridderskapet och Adeln,
jemte fattande af ett sådant beslut, vilja till
den blifvande Directionen öfverlemna det nu
uppgjorde projectet, såsom en ledning för de
reglementariska anordnanden, som vid] förvaltningen
af Cassör och Fonder, och iakttagandet
af Riddarhusets bästa, jag anser Directionen
bör äga rätt, att för- ärendernas oafbrutna och
säkra gång, efter omständigheterne, vidtaga
och föreskrifva; tror jag Högloflige Ridderskapet
och Adeln hafva lemr.at åt detta project
all tillbörlig uppmärksamhet.
Grefve Posse, Claes Fredric: I anledning
af hvad Friherre Mannerheims nu uppläste
Anförande innehåller, utbeder jag mig få förklara,
att jag alldeles icke kan finna det vara
inconstitutionelt eller illiberalt, att fråntaga
RiddarhusSecreteraren en representationsrätt vid
Riksdagar, som han troligen, äfven om den
vore tillåten, ieke skulle för sina trägna och
mångfaldiga göromål kunna begagna. Ridderskapet
och Adeln kan härom lätt öfvertyga
sig, då man eftersinnar, huru vidlyftig denna
Tjenstemanna-befattning är under Riksdagar,
och huru mycken tid uppsättandet af våra på
långa discussioner rika Protocoller måste fördra.
Utskottet har derför1, såsom mest förenligt
med sjelfva verkställigheten, ansett sig
416
Den 22 Junii e. m.
böra hemställa, att RiddarhusSecreteraren nå
vid Ridderskapets och Adelns öfverläggningar
blott äga den upplysande, ej den afgörande,
rösten. Hvad sedermera beträffar de af Herr
von Schantz gjorde anmärkningar vid Utskottets
förslag till en förbättrad instruction för
RiddarhusDirectionen och Riddarhusets tjenstemän,
så kan jag så inycket mindre dölja
jnin förundran deröfver, att dessa anmärkningar
nu blifvit af honom framställde, som det
just varit Herr von Schantz sjelf, som genom
dess uti RiddarhusDirectionens Protocoil intagne
yttranden, hvari han sökt visa de flere brister,
som funno3 i den förra Instructionen för
RiddarhusDirectionen, gaf RiddarhusUtskottet,
vid läsningen af dessa Protocoil, den första
anledningen att upptänka och till Ridderskapet
och Adeln framkomma med de förändringar i
nämnde Instruction, som nu skett, och hvarigenom
bristerne skulle afhjelpas; vid ett sådant
förhållande förundrar det mig att finna
Herr von Schantz nu förklara sig emot de ändringar
han sjelf förut åsyftat. Att Utskottet,
vid den nya Insfructionens författande, icke
gjordt anspråk på ofelbarhet, eller att ju icke
något bättre , än det föreslagna, möjligen skulle
kunna utfinnas, bevhes bäst deraf, att Utskottet
i slutet deraf hemställt, att den blifvande
RiddarhusDirectionen måtte få sig efterlåtit,
att föreslå de rättelser och förbättringar, som
vid sjelfva tillämpningen kunde finnas vara
nödige; eller derest föreskrifterne skulle finnas
mindre bestämde, de samma efter bästa samvete
-
Den 22 Junti e, m.
Vete närmare förtydliga Jag tror således, att
inga omständigheter hindra antagandet af Utskottets
förslag, helst detsamma efter min öf--  vertygelse är byggt pä liberala grunder, och
endast haft till föremål, att införa en bättre
controll i Riddai husets penninge förvaltning.
På dessa grunder tillstyrker jag antagande af
den utaf Utskottet foreslagne nya Instruction.
Friherre Cederström, Jacob: Friherre Man»
»erheim har uti dess nyss uppläste anförande
så tydligen utvecklat skälen, hvarföre det af
Utskottet gjorde förslag, att RiddarhusSecre*
teraren icke borde få utöfva sin representationsrätt
på Riddarhuset, är på en gäng rakt
stridande mot våra Grundlagars föreskrift, och
tillika illiberalt, samt förnärmande de grunder,
hvarpå Ridderskapets och Adelns representationsrätt
hvilar, att det återstår för mig föga
mer än förklara, det jag deri fullkomligen in-i
stämmer. Jag tror att, om än Ridderskapet
och Adeln emot min förmodan skulle antaga
det föreslagna stadgandet, så medförde detsamma
likväl, såsom efter min tanka Consti»
tutionsvidrigt, icke någon fötbindande kraft
till efterlefnad för Riddai husSecretcraren, hvil.,
Ren jag anser, ett sådant stadgande oagtadt,
vara obehindrad, att när honom behagar vid
en Riksdag utbegära och erhålla pollet somt
Riksdagsman. Att RiddarhusSecreterareng begagnande
af sin Riksdagsmannarätt skulle kut^
sa medföra något skadligt inflytande på Pro«
Ridd. o. Ad. Prot. VII. B. II. Afd. 37.
\
41B
Den 22 Junii e. m.
tocollernes tillförlitlighet, finner jag icke vara
på något sätt gjordt sannolikt, utan blott vara
giundadt på suppositioner, hvilka icke konna
af njig såsom ett giltigt skäl antagas. Man
har äfven velat förvägra RiddarhusSecreteraren,
att inträda såsom Ledamot i något Utskott,
under förebärande, att sådant skulle hindra
honom från fullgörande af sin tjenstebefattning.
Hvar och en RiddarhusSecreterare må i det
fallet pröfva sin egen förmåga; kan han,
jemte fullgörande af sina skyldigheter i Öfrigt,
tillika medhinna, att vara Ledamot i Utskott,
bvarförfc då vägra honom sådant? Om han
åter finner, att denna'befattning skulle vara
hinderlig" för hans tjenst, är jag öfvertygad,
att han ej underlåter, att, derest han i något
Utskott skulle blifva invald, förtroendet derstädes
sig afsäga, men, i hvilket fall som
hälst, amer jag RiddarhusSt creteraren böra
inom Ståndet få vid voteringar afgifva sin röst»
lika med andra Ridderskapets och Adelns
medlemmar, ty sådant kan åtminstone icke börti
taga någon tid. Hvad beträffar det öfriga af
Betänkandet, innefattar det samma detaillefrågor,
hvilkas antagande eller uppskjutande
till nästa Riksdag är likgiltigt. Men frågan
om RiddarhusSecreterarens representationsrätt
är vigtig, och jag anhåller, att den icke måtte
på ett mot Grundlagarne stridande sätt afgöras,
Grefve Spent, Carl Gurtaf: Jag instämmer
ttjed Friherrarne Mannerheim och Cederström,
men anhåller, att, i anledning af hvad Grefve
Posse anfört, få yttra några ord. Till Riks^
i.
Den 2 a Junii e m.
419
dagsman fördrag egentligen två ting: det första,:
att nian med ständigt spänd uppmärksamhet:
och lifligt interesse skall löija alta Riksdags*
ärenderne, det andra att man skall äga en öfvertygelse.
Till det första tvingas RiddarhusSecreteraren
af sin befattning, det sednare torde
med allt skäl kunna förutsättas hos den
som blifvit med Ridderskapets och Adelns
förtroende att vara RiddarhusSecreterare hedrad.
Det är således ingen ting, som hindrar
honom att vara StåndsLedamot Angående
Ledamotskapet i Utskott, är en annan frågaj
jag tror som Friherre Cederström, att, otn RiddarhusSecreteraren
ej har tid dertill, så afsägec
han sig detsamma. Jag hat för öfrigt ej haft
tid, att noga granska instructionenj af det
som jag har sett, synes mig till exempel, g
Art 2 § innehålla något öfverflödigt. Der står:
RiddarhusSseret waren år enligt 14 §. af denna Instruktion
skyldig, att densamma nog grannt uppfulla
Jag hemställer, om icke RiddarhusSecreterare»
är i det afseende» i något när lika belägenhet
med alla öfriga Tjens eman, att de enligt gällande
instruetioner äro skyldiga, att desamma
noggrannt uppfylla. Vidare stadgas! Han äger
icke under Riks dalarne utöfva sin Representationsrätt
på Riddarhuset; jag anhåller om ‘upplysning,
hvad han har för en representationsrätt
på Riddarhuset emellan Riksdagarne. Jag hemställer
tillika, att, i anseende till det närvä»;
rande ringa antalet af Ridderskapets och A-il
delns Ledamöter, frågan om RiddarhusSécreterarens
representationsrätt må få hvila tiU
nästa plenum,
Den 22 Junii e. m
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
frågade, om Ridderskapet och Adela
ansåg ofverläggningen fulländad.
Ropades Ja.
Hvarefter Hans Excellence hemställde, om
icke Ridderskapet och Adeln behagade till den
blifvande RiddarhusDirectionen öfverlemna det
af Riddarhusutskott^ författade ifrågavarande
förslag till Instruction och LånReglemente, för
att provisoriskt lända till efterrättelse intill
nästa Riksdag, då RiddarhusDirectionen uti
dess RiksdagsBerättelse borde Utlåtande deröfver
till Ridderskapet och Adeln afgifva.
Grefve Spens, Carl Gustaf, anhöll att 3 Arti
2 §. som stadgade, att RiddarhusSecreteraren
borde förlora sin Representationsrätt, måtte
undantagas och alldeles förkastas.
Friherre Cederfröm, Jacob yrkade äfven
att 3 Art. 2 §. måtte ur Instructionen utgå.
Grefve Posse, Claes Fredric: Om den §. i
den nya Instructionen, som handlar om RiddarhusSecreterarens
representationsrätt, skulle,
såsom jag här hört flera värda Ledamöter yrka,
utgå, anhåller jag likväl, att med tydliga ord
må uti Instructionen införas, att, om än RiddarhusSecreteraren,
ej begagnar sin representationsrätt,
han dock må äga rättighet, att vid
Ridderskapets och Adelns öfverläggningar,
meddela de upplysningar, han kan finna nödige
och behöflige.
Den 22 Junii e. m.
45t
Friherre Cederström: Jag kan ej finna an^
nät, än att det faller af sig sjelf, och är en nödvändig
följd af den uppmärksamhet, hvarmed
en RiddarhusSecreterare bör följa öfverläggningarne,
att han äger rättighet upplysa Ståndet
om en irring, som han linner tilläfventyrs
hafva under discussionen sig tilldragit. Dertill
behöfs ej någon särskilt tillåtelse, ty denna
rättighet äger han efter min tanka, i grund
af sin tjenstebefattning redan förut.
Grefve Posse: Det är en stor skillnad
emellan att äga en sådan rättighet i följd af
den slutsats raan dräger af RiddarhusSecreteraretjenstens
beskaffenhet, och att hafva den,
på grund af ett i Instructionen derom befinteligt
bestämdt stadgande.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtH
Marskalken hemställde, om Ridderskapet och
Adeln skulle finna lämpeligt, att, med uteslutande
af 3 Art. 2 §. angående RiddarhusSecreterarens
representationsrätt, öfverlemna ifrågavarande
förslag till Instruction och LånReglemente
till RiddarhusDirectionen, för att provisoriskt
lända till efterrättelse intill nästa Riksdag,
då RiddarhusDirectionen uti dess RiksdagsBerättelse
borde Utlåtande deröfver till Ridderskapet
och Adeln afgifva.
Bifölls.
Herr Cederschjöld, Pehr Gu fiaf: Jag anhåller
.att få anmäla den reservation emot det na
Den 22 Jtmii e, »i.
fattare bes’ufet, att jag icke anser det varå
stridande mo' någon Grundlag, att föreskrifva
det RiddarhusSecret raren bör afsäga sig begagnandet
af dess representationsrätt.. Den nu
varande RiddarhusSecreteraren har icke begagnat
sin representationsrätt och om vi förlora
honom, vet hvar och en sökande hvad som
fordras, och det står honom ju fritt, att antaga
vilkoien, eller icke.
Herr BergenJkÖld, Eric yohan'. Då Eders
Excellens gjorde proposition om uteslutande
utur Ii struetionen af 3:dje Art. a § rörande
RiddarhusSecreterarens ifräg. ställde R presentationsräit,
trodde jag meningen dermed vara,
att denna § skulle särskilt för sig antingen
genast, eller i nästa Plenum, pröfvas. Som
jag likväl nu erfar, att paragraphen anses
Vara afslagen, får jag mot detta beslut anmäla
jain reservation.
Grefve Posse begärde få veta, om nyssiiämnde
§ borde anses såsom afslagen.
Hins Excetknce Herr Grefven och LcmdtJMorskalkm
förklarade, att då, enligt den bifallne
propositionen a Art 2 §. borde utur
den nya Instruciionen uteslutas, följde ock
drraf, att berörde §• blifvit af Ridderskapet
och Adeln alslagen.
Företogs till pröfning RiddarhusUtskott«ts
den 20 dennes afgifnea och samma dag
Den 22 Jitnii e, m.
4=3
på bordet lagde, Memorial, innefattande förslag
till allmänna grunder för ett förbättradt
representatations-sätt inom Ridderskapet och
Adeln.
Grefve Spens, Carl Gustaf'. Jag skall först
anhålla att få veta om Betänkandet punktevis
eiler i ett sammanhang, kommer att till pröf-j
ning företagas.
Hans Excellenee Herr Grefven och LandtMarskalken
yttrade, att som Betänkandet första
gången vore under pröfning, borde detsamma,
i händelse anmärkningar deremot framställdes,
till Utskottet återremitteras; och torde således
nu böra i ett sammanhang till granskning företagas.
Grefve Spens: I sådant fall torde jag få
emot alla punkterne hvar efter annan göra
mina anmärkningar. Först yttrar Utskottet den
tanka, att Ridderskapets och Adelns Ledamöter
boide vara valda, men anser sig likväl ej
böra föreslå något sätt dertill; då saken således
egentligen ej är i fråga, förbigår jag den. Sedan
föreslås i 1 det stadgande, att hvar
Riksdagsmässig Riddersman bör äga 310 Riksdaler
Banco inkomst, emedan 300 Riksdaler
är minsta inkomstsumma af löner, pensioner
o. s. v-, hvarföre Bevillning erlägges, och det
skulle synas obilligt, att den, som ej skattar,
skulle få skattlägga. Här hemställes först om
ej tiotalet kunde få försvinna, för att undgå
den beskyllning för ojämnhet 1 princip, som
Den 22 Junti e. m.
kunde stödjas på utan orsak antagna ojemn»
ziffertal. För det andra hafva i dag, om jag
ej mins orätt, i den antagna Bevillningsbör*
ordningen 200 Riksdaler blifvit, i stället för
300 Riksdaler, bestämda såsom den minsta
summa af löner, pensioner &c. hvarföre Ber
vilining erlägges Man torde således böra
sätta 200 i siället för 310, och i sammanhang
dermed längre ner ett capital af 3 333 Riksdaler
16 sk i stället för 5,500 Riksdaler. Vidare
hemställes om icke förslaget att pröfva
den bestämda inkomsten antingen genom Debetsedlar,
eller genom uppvisande af en Revers
på 5.500 Riksdaler så vida är olämpligt,
att det något för lätt kan eluderas; med 5
eller ö reverser till Sedelhafvaren kan man
ju lå in hela Ridderskapet och Adeln, äfven
under de första upprops-dagarna, då det är
största trequtncen af dem, som uttaga pollett
ter. Jag ser ingen annan utväg, att försäkra
hvar revers om biott en representant, än att
stadga, det under hela Riksdagen de uppvisade
rever3erne skulle i RiddarhusArchivet förvaras,
men detta har ock sina olägenheter.
Det synes derföre vara bäst, att ensamt hålla
sig vid Debetsedlarne Man skulle väl kunna
säga i sådant lall, att man uteslutit alla dem,
som äga blott cipitaler; detta vore då visserligen
en för Capitalisterna obehaglig följd af
en BevillningsFörordning, sorn icke låter skatternas
tyngd drabba dem Men med den
princip, hvarpå denna 1 § i Utskottets Betänkande
grundar sig, att nemligen endast de
skattande bör skattlägga, är alldeles enligt att
Den 22 Junti e. m.
425
när Låntagaren är Statens Commissionair att
uttaga Långifvarens Bevillning, och får tills
vidare vara utgifvare derutaf, bör han äfven
utöfva Långifvarens representations-rätt, och
Långifvaren äga att hålla sig till honom för
hans yttranden och satser med lika framgång,
som han håller sig till Långifvaren för dess
bevillning.
Den andra §, föreslår, att hädanefter ingen
förmyndare må få gifva Fullmagt; deruti
instämmer jag med Utskottet; det skulle förekomma
den händelsen , sorn man någon gång
sett inträffa, att alltför unga barn äga Fullmägtige
härstädes.
Emot den tredje §., att en Fullmägtig bör
vara 5 år förståndigare än en Caput, skulle
jag väl hafva något att erinra, om det ej kunde
anses egennyttigt af mig, att tala emot en
punkt, som, om den antages, förhindrar mig
sjelf, att vid nästa Riksdag, ifall den ej skulle
blifva Lagtima, som synes otroligt, deltaga i
Ridderskapets och Adeina öfverläggningar.
Vidare föreslås correctiver emot Riksdags*
mäns bortresa från Riksdagen. Jag medger
gerna, att jag ej rätt för6tår Utskottets mening;
det synes mig, som om någon stridighet
vöre emellan de särskilta förslagen. Man
skulle kunna af redactionen draga den följd,
att man ej på den aldraminsta tid hnge lemna
Staden utan tillåtelse. Det vore något hårdt,
till exempel för en Läkare, som hade patienter
426
Den 22 Junit e. m.
på Landet ikring Riksdagsorten-, för en annan
menniska, sorn någon gång kunde vilja fara
ut på e*t värdshus utom Staden i ett sällskap
af glada vänner, att för hvarje sådan resa
behöfva begära LandtMarskalkens och Ståndets
tillstånd, samt förete laggiltiga orsaker Jag
för min del tror, att man derigenom säkerligen
komme att kunna göra aamärkninöar
emot nästan alia Riddarhu:ets Ledamöter, åtminstone
alla sorn man önskade chicanera Det
synes mig således, att man åtminstone borde
utsätta tn tid al t. ex. 8 dagar, eller förloppet
af 3 plenidagar, under hvilken man utan tillåtelse
finge resa ur Staden. Vidare ber jag
att få anmärka något emot sjelfva principen.
Stadgandet är mycket passande för de Stånd,
hvilkas Ledamöter hafva ari voden, men vi
måste hålla oss sjelfva, och dertill förslår
sannerligen i Stockholm 310 Riksdaler icke
länge. Detta skulle kunna leda till den
följd, att en aflägse boende Landtman icke
skulle komma till den Riksdag, som han ej ansåg
vara af alltför stor vigt, endast af dea
orsak, att han i händelse omständigheter,
hvilka icke blefvo ansedde såsom laga förfall,
tvungo honom, att resa hem , lätt kunde få se
sin represenrationsrätt för nästa Riksdag för,
tärd, på samma gång som dess 310 Riksdaler,
Detf är väl ett ( orrectiv föreslaget, nemligen
att vid slutet af Riksdagen Ståndet skulle yttra
sig, om de Riksdagsmän, som felat, derföre
skulle straffas eller ej. Vid en barmhertig Riksdag
skulle detta troligtvis leda dertill, att hela
stadgandet blcf utan följd5 men vid en annan,
Den 22 Junti e. m.
då parti_«ndan vore liflig, skull? det kunna
-gifva ett mycket menligare resultat Då, efter
min tanka, man troligen ska’1 Kunna göra ami
märkningar af denna att emot nästan hvar
Riksdagsman, emedan ingen lär finnas, som
under loppet af en lång Riksdag ej någon
gång låckats utom tullen utan tillåtelse, ser
jag häruti en anledning till möjlighet för det
i sista dagarne af Riksdagen rådande partiet,
att, då få äro uppe, utesluta sina förr.ämsta
motståndaie från nästa Riksdag, och detta synes
mig till och med högst b. tänkeligt.
Sista pmgraphen omtalar Bänkmännen.
Öf ver sjelfva saken kan jag ej yttra mig, såsom
den der har föga Riksdags-mrfarenhet,
Och blott af ett slags val ätt, men då man
vid törra Riksdagen antog, att Bänkmännen
skulle borttagas, synes man först b ira föisöka
frukten af detta beslut, innan man flux griper
sig an med att ändra det.
På alla dessa skäl anhåller j*ig om återremiss.
Friherre Cederström, "Jacob". RiddarhusUtskottet
har afgifvit förslag till en förändrad
representation för Ridderskapet och Adeln. Jag
kan ej med Ut6kottet instämma i den öfvertygelse,
att en sådan förändring 6kulle vara
behöflig och allraminsf, att den, skiljd frän
den öfriga NationalRepr^sentationen, skulle
nu hos Ridderskapet och Adeln företagas- Jag
tror, att Utskottet snarare bordt tillstyrka, att
428
Den 22 Junti e. m.
en slik förändring åtmindsfone mätte uppskjutas,
intill dess en förändring i Svenska
folkets representation i allmänhet vid Riksdagar
blifvit verkställd. Med denna åsigt af
Utskottets Betänkande i det hela, vill jag lik*
väl göra några erindringar vid vissa delar
deraf, hvilka synts mig dels sakna grundlighet,
dels sins imellan stå i motsägelse. Jag
kan ej dölja min förundran deröfver, att A*
delsmän icke vid lika ålder skulle få tillgodonjuta
Representationsrätt å Riddarhuset, utan
den sorn vore Caput, vid 25 år, och Ättemän
först vid 30 år. Ett sådant stadgande syneg
mig icke vara på något giltigt skäl grundadt;
ty jag kan ej tro, att man är förnuftigare vid
25 års ålder, för det att man är Caput. Vidare
har Utskottet föreslagit, att ingen annan än
hufvudman sjelf, då han kommit till myndige
år, må äga rättighet till annan Riddersman öfverlåta
sjn representationsrätt. Jag kan ej instämma
häri, och jag kan ej finna det rättvist,
att betaga en förmyndare för en omyndig Adelsman,
som är Caput, rättigheten, att så väl
i denna del, som i öfrige den omyndige röi
rande angelägenheter, handla å hans vägnar.
Uti förslaget har jemväl influtit några reglementariska
detailler, hvilka ej höra till repre-j
sentationen. Deribland vill jag nämna stad-,
gandet om Riksdagsmäns permitterande vid
Riksdagar. Jag anser det vara alldeles en omöjlighet,
att förbjuda medlemmar af detta
Stånd, att icke utan i vissa af Utskottet uppgifne
händelser få resa från Riksdagar. Ett
sådant stadgande skulle^till sina följder nästan
Den 22 Junti t. m.
429
vara detsamma som att förbjuda dem att kom2
ma till en Riksdag, ty den, som icke får något
arfvode för det han densamma bivistar,
måste rätta den tid han der kan uppehålla sig
efter sina tillgångar och öfriga enskilta omständigheter,
och jag finner den redan nu gällande
föreskriften, att Utskotts Ledamot icke
får utan särskilt tillstånd resa från Riksdagsorten,
vara sträng nog. Hvad åter angår
Bänkmäns afskaffande, så finner jag det vara
nog tidigt, att derom nu införa något stadgan,
de i RiddarhusOrdningen, då det förslag, sorn
af Ridderskapet och Adeln bifölls vid 1815
års Riksdag, ännu icke blifvit vid denna anmält
till Kongl. Maj:ts Sanction, ehuru jag
fullkomligen instämmer med Utskottet deri,
att valet af 25 Electorer och 13 Suppleanter,
verksiälldt directe af Ståndet vid början af en
Riksdag, då man ännu ej lärt känna sina
Ståndsbröder, är i högsta måtto OtjeHigt, och
man kan döma efter valet till Ledamöter i den
så kallade Nämnden, hvilket vid denna Riks,
dag påstod nära ett dygn, huru besvärligt ett
sådant Eiectorsval skulle vara. För min del
finner iag förevarande Betänkaode icke vara
af något särdeles interesse, och får derföre
hemställa, om icke en återremiss deraf må, anses
öfverflödig, samt Betänkandet i stället helt
och hållet afslås.
Grefve De le Gardie, lacob: Utan att vilja
ingå i särskild pröfning af de flere Utskottets
förslag, ehuru jag personligen gillar lå af dera,
får jag hemställa, om de sista dagarne af en
43°
Den 22 Junit e. m.
Riksdag, då så mångn ledamöter redan är©
bortresta, det är lån peligt att till' pröfning fö*
retaga en så vigtig fråga sorn den förevarande.
Jag skulle således önska, att hela frågaa
måtte uppskjutas till nästa Riksdag, då man
med mera lätthet och bestämdhet kan densam*;
ma afgöra.
Herr Påhlman, Otto Fredric: Jag är hufvudsakligen
förekommen af Grefve De la Gardie,
men jag får tillägga, att, då Utskottet
haft så kort tid att utarbeta sitt förslag, tinner
jag det icke vara underligt, att detsamma blif-i
vit ofulU ändigt. För min del är j>g af den
tanka, att Ridde skapet och Adeln ej bör uppskjuta
förändringen i sin repres-ntafon, i afbidan
på den A lmänna Representationsfrågans
utgång, uran att på sätt Utskottet yttrat, en
möjlighet till en sådan förändring vid början
af nästa Riksdag bör beredas För mig är
hoppet örn en allmän förändrad .representation
så aflägse, att jig icke tror Ridderskapet och
Adeln böra intilldess uppskjuta en förbättring
i sin egen representation En del af Utskottets
åsigter kan jag iike annat än gilla, såsom
att man bör äga någun gifven inkomst tor att
kunna vara Representant, och jemväl vara
kommen bil mogen ålder, men att föreskrifva
någon obkhet i ålder för den, som är bufvadman
för egen slägt, och den, sorn efter fullmagt
sitter för en annan, hvilka båda hafva
samma talan atf föra finner jag högst olämpligt.
Om hela denna håga uppskjutes till
nästa Riksdag, anser jag att då blifvande
Den 22 Juni: e. m.
431
Riddarhusutskott genast bör företaga detta vigtiga
ämne, pä det att Riddersknpet och Adeln
efter ett noga öfvervägande vid samma Riksdag
må kunna fatta sitt beslut, och i min
tanka är detta det enda sätt, att kunna bereda
en allmän representationsförändring.
Herr Munck eif Rosensköld, Eberhard: Då
jag instämmer med de Herrar, som urskulda
ofullkomligheten i Utskottets förslag, i anseende
till den korta tiden, gäller det likväl ej i
frågan om Bänkmännen. Uppå min motion
beslöts vid förra Riksdagen, att desamma skulle
upphöra, och en förändrad redaction i detta
alseende blef då också uppgjord, hvilken allt
ifrån början af denna Riksdag varit under Utskottets
granskning, och för min del anhåller
jag, att denna fråga icke måtte, i sammanhang
med Utskottets öfriga förslag, uppskjuta»
till nästa Riksdag. Hvad Friherre Cederström nu
anfört för Bänkmännens bibehållande vederJägges
bäst af hans yttrande i samma ämne
vid förra Riksdagen.
Herr Munck af Rosenschiöld uppläste derefter
ett anförande af Friherre Cederström till
Ridderskapets och Adelns Protocoil för den 3
Augusti 1815; hvarefter
Herr Munck af Rosenskjöld utlät sig: i detta
yttrande instämmer jag, och anhåller att Rid-J
derskapet och Adeln måtte förblifva vid sitt,
i afseende å Bänkmännens afskaffande, vid för*
ra Riksdagen fattade beslut;
433
Vin 22 Junii e. m
Friherre Hjerta, Fredrik: Då jag, i afse-i
ende å hufvudsaken, instämmer uti de flere
anmärkningar, som blifvit emot RiddarhusUtskottets
Betänkande framställde, anser jag öfverflödigt,
att derföre upprepa några skäl. I
öfrigt anhåller jag, att, på sätt Grefve De la
Gardie redan föreslagit, Betänkandet må helt
och hållet hvila till nästa Riksdag.
Grefve Spens, Jacob Melcher: Hindrad alt
öfvervara RiddarhusUtskottets' ötverläggningar
den dag, då Utskottet 6tadgade sin mening i
de ämnen, hvarom det nu förevarande Betänkandet
handlar, är det nu första gången jag
äger tillfälle att deröfver yttra mina tankar.
Jag instämmer alldeles deruti, att denna fråga
må ytterligare uppskjutas, men då icke destomindre
så mycket deröfver redan blifvit
taladt, anhåller jag äfven tå framställa den
åsigt, hvarutur jag betraktat ämnet. Jag kan
för min del aldrig tro, att en förändring uti
Ridderskapets och Adelns representation, så att
rättigheten dertill skulle kunna biifva beroende
af större eller mindre förmögenhet, kan
bestå med bibehållande af Adelskapets i Sve.
rige från börj&n ursprungligen ärftliga, och
till alla efterkommande af en i Adelig värdighet
upphöjd lika öfvergående, natur, samt
de derpå grundade Adeliga privilegierne. Uti
12 Riksdagsordningen är väl det sätt, hvarj
på Adeln skall infinna sig och representera®
vid Riksdagar, hänskjutit till stadgande i Riddarhu&Ordningen;
men der står tillika, att
den-.
Den 22 Junii t. m.
433
denna Riddarhusordning bör vara, i öfverens
stämmelse med Grundlagarne, författad. Ständernas
Särskildta privilegier hafva enligt »14
§ RegeringsFormen, samma helgd som Grund-,
lagarne, 32 § i Adeliga privilegierne innehåller,
att om någon Svensk Adelsman flyttat
utrikes, häfver han och hans efterkommande,
sorn utrikes äro, förverkat säte och stämma
bland Ridderskapet och Adeln. Deraf synes
mig följa, att så länge han förblir här i Riket,
måtte han äga qvar denna rätt till säte och
stämma; och rättigheten att möjligen kunna
få deltaga i Rikets Ständers öfverläggningat
utgör också nu mera det hufvudsakliga privilegium
en Svensk Adelsman äger, så länge
han den ej i laglig ordning förverkat, och
äger på samma grund, som sjelfva Adelskapet,
endast och allenast eenotn födselns rätt, icke
derföre att han tillika besitter mer eller mindre
förmögenhet. Så länge fattigdom ej kan
blifva ansedd sorn brott, kan den ej betaga
medfödda rättigheter af denna art. Skulle någon
förändring i Ridderskapets och Adelng
representation anses oundgänglig, skulle man i
synnerhet finna behöfligt att inskränka Ledamöternes
antal på Riddarhuset, f ehuru jag föt
min del åtminstone ej för närvarande finnér
någon nödvändighet deraf) så är onekligen ett
gemensamt val och gemensam valbarhet bland
alla Adelsmän, det enda sätt som kan bestå
med principen för Svenska Adelskapets natur.
Det är bekant, att Svenska Adelns uppkomst
härleder sig från Adeliga Rusttjensten eller
Ridd. 0. Ad. Prot. VII. B. II. Afd. 28.
434
Den 2 a Junit e. m.
•Frälset. Deltagande deri berättigade fordons
hvar och en till delagtighet i FrälseStåndets
privilegier. Till de första sammankomster, der
Konungarne med Adeln öfverlade, och hvilka
man oftast finner utsatte särskilt lör hvart
Landskap, vid tillfälle af de årliga mönstringar^
ne med FrälseRytteriet, infann sig hvar Frälseman,
och Adelns Representation var således
ursprungligen mangrann.
När Gustaf II Adolph gaf Adeln Riddarhus
och Riddarhusordning, bibehölls deruti
Också detta mangranna infinnande till Riksdagarne
af hela Adeln, men han fördeldte den
efter härstamningen i Ätter, så att alla, som
hade samma namn eller samma vapen, skulletillhöra
en Ätt, och hvarje Ätt, vare sig starkare
eller svagare, blott utgöra en nummer;
och äga en röst. Sedan således all Adel in^
funnit sig vid Riksdagens början, skulle hvar
Ätt inom sig välja sin hufvudman, eller den
som skulle föra Ättens talan, de öfriga fingo
likväl ändå alltid vara med vid öfverläggningarne,
ehuru icke deltaga deri. Fanns inom
Ätten ingen till hufvudman skicklig, fick
äfvenledes genom val Fullmägtig antagas
af annan Ätt. Sedan under den så kallade
frihetstiden, och i de stadgar, som då utkommo,
fixerades detta val af hufvudman till den
äldsta af Ätten; då uppkom den nuvarande
Capitis-rättigheten, samt rätten endast för hufvudman
att sätta Fullmägtig. Då Gustaf III
upplifvade Gusfaf Adolphs Riddarhusordning,
fann han omöjligheten deraf, att äfvenledes
Den 23 Juna e. m.
43&
upplifva det stadgande deri, att Adelö, mangrannt
tillstädeskommen i början af Riksdagen,
skulle välja Fulimägtig för hvarje Ätt, utan
förklarade, det Ridderskapet och Adeln nu mera,
genomen gång för alla anstäldt val, bestämt den
äldste af äldsta grenen i en viss ordning efter
hvarannan till Ättens hufvudman j rättigheten
att sätta Fulimägtig bibehölls, men ej uteslu-i
tande för hufvudmannen, utan till dess förordd
nande skulle hela Ätten genom val bidragaOm
nu, genom upphäfvande af alla dessa i sig;
sjelf arbitraira stadganden, man ville åter bringa
saken i dess ursprungliga skick, sådant sona
det var före 1626, och, då den mangrann»
öfverläggningen nu ej mera lärer kunna anses
•verkställbar, antaga något annat fördelningssätt
af AdelsStåndet, än det i Åtter, som då
antogs, och förena något visst antal Adelsmän,
efter boningsstället, eller hvad annan
princip som kunde finnas lämpelig till en afdelning
eller valförsamling, ©Iler hvad man ville
kalla det, och låta dessa sins emellan utse en
Fulimägtig, så skulle Ridderskapets och Adelns
Ledamöter blifva då så många, som dylika
afdelningar funnos, och det första Ståndets representationssätt
blifva i det närmaste analogt
med de öfrige Ståndens, så att hvarje Adelsman
kunde, blott för det han är Adelsman,
både välja och väljas till Riksdagsman, liksom
hvarje Präst, Borgare eller Bonde, för det han
är ettdera deraf. Det är likväl ännu troligen
för tidigt, att i denna del vidtaga någon slags
förändring, utan torde vara bäst att låta hela
frågan hvila. Något hinder derföre bör icke
436
Den 22 Junii e. m.
eller kunna uppstå deraf, att Utskottet i detta
Betänkande äfvenledes nämnt -om Bankmän*
*y derom blir ytterligare tillfälle att öfverlägga
och fatta beslut, då det förslag till förändrad
Redaction af Riddarhusordning, som Utskottet
uppgjordt, och nu snart lärer blifva
Ingifvit, kommer under granskning. Deruti
5r, jemlikt Ridderskapets och Adelns beslut
vid sista Riksdag, det af Herr Rosensköld då
gjorde förslag till Bänkmännens afskaffände
anta0it till efterföljd.
Grefve Posse, Claés Fredric'. Jag anhåller,
att få upplysa och rätta några misstag, som
insmygt sig uti det af Grefve Spens, Carl Gustaf
gjorde anförande. Det första är i afseende
på tillåtelsen för Riksdagsmän af Riddera
skåpet och Adeln, att få aflägsna sig från
Riksdagen. Grefve Spåns har yttrat, att Utskottet
föreslagit, det icke någon Adelsman
skulle få resa bort utan förut gjord anmälan
derom hos Landt Mar svalken och Ståndet. Jag ber
att härvid få erinra, att i Betänkandet står:
utan anmälan hos Landt Marskalken och efter erhål.
let tillstånd. För det andra har Grefve Spens
behagat yttra, att det skulle synas, som caput
emedan han vore hufvudman, blef lika förståndig
vid 25 år, som Ättemän vid 30 år.
Utskottet har tydligen tillkännagifvit det skäl*
s«>m förmått detsamma, att föreslå ifrågavarande
grund för representations-rättens begagnande,
det nemligen, att vinna inskränkning i
antalet af Ledamöter å Riddarhuset, och det
har således alldeles icke varit afsigten med
Den 2 i Junti e. m.
43?
berörde stadgande, att bedörama den enås eller
andras högre förstånds grad. Då Utskottet
funnit, det Ättemän icke hade så direct rättighet,
att intaga säte å Riddarhuset, som sjelfva
Hufvudmannen för Familjen, har Utskottet ansett
Ättemän och Fullmägtige, utan att blifva
förnärmade, kunna afvagta en ålder af 30 år,
för att såsom Representanter å Riddarhuset
inträda. I afseende å den tredje omständigheten,
eller stadgandet: det en Representant, som
utan tillstånd eller laga förfall reser från Riksdagen,
skulle förlora sin Representationsrätt för
den Riksdagen, äfvensom lör den näst derpå
följande; har blifvit anmärkt, att detta stadgande
skulle lemna rum för intriger, då man
kunde vilja utestänga någon Representant från
dess säfe och stämma vid en kommande Riksdag.
Härvid får jag endast erinra, att det är
LandtMarskalken, som skall anmäla förhållandet
till Ståndets pröfning, och då kan jag ej
inse, hvari det farliga för ett parties intriger
består. För öfrigt är jag så mycket mindre
emot, att hela frågan om ett förändradt representationssätt
för Ridderskapet och Adeln må
hvila, som Riksdagens inträffande snar* afslutande
icke synes lemna nog tillräcklig tid
för detta grannlaga arendes öfvervägande och
bedömmande i hela dess vidd.
Friherre Cederström; Jag anhåller, ått få
svara Herr Munck af Rosensköld, det jag vid
sista Riksdag instämde uti den då väckte motion
om Bänkmäns afskaffande, under vilkor
att, i fall under loppet af Riksdagen Electo-?
438
T)en 2 2 Junit e. m.
jrerne behöfde completteras, sådant skulle ske
genom val af Electorerne sjelfve. Om Ståndet
icke utgöres af meia än 2 å 300 personer, så
kunna väl Bänkman umbäras, men om Ståndet
deremot består af 800 medlemmar, äro de högst
nödvändige; oah som det af mig nyss förut
omnämnde vilkor icke blifvit antagit och godkändt
instämmer jag nu i den mening, som är
för Bankmannens bibehållande.
Herr Munck af Rosenjköld: Jag får fritaga
Friherre Cederström® yttrande vid sista Riksdag
från dess nu begångne misstag. Det af
Friherre Cederström omnämnde vilkor, att ledighet
bland Electorerne borde fyllas genom
val af dem sjellve, är 6å mycket mera öfverflödigt,
som det innefattas i min motion. Jag
hemställer, om det är Ridderskapet och Adeln
värdigt att göra så litet afseende på hvad som
förra Riksdagen beslöts, att man ytterligare
uppskjuter att sätta samma beslut i verkställighet.
Vid förra Riksdagen beslöts formligen,
att Bänkmännen skulle upphöra, och endast i
afseende å Redsctionen återremitterades frågatt
Sill Utskottet. Om derföre Ridderskapet och
Adeln har någon egard för Ståndets beslut vid
förra Riksdagen, skulle jag anse, att blott
granskning af R dactionen nu bör komma i
fråga. Härvid möler likväl den svårighet, att
Utskottets Betänkande, hvaruti frågan om
Bänkmännen är upptagen, nu för första gången
inkommit, och att det ej gir an att antaga
en del, och återremittera en annan. Jag
får således yrka, att, så vida frågan om Bänks
Den 22 Junii e. m.
43'S
mannen icke skulle kunna bifallas, samt Betänkandet
i öfrigt varda atslagit, detsamma
må i hela sin vidd till Utskottet återremitteras»
Herr
Manner stam, Johan: Jag förenar mig
med de Herrar, sorn .ogilla Utskottets Betänkande,
och skulle yrka åtterremiss deraf, om det
icke vore så sent på Riksdagen. Nu är bättre att
det alldeles afsläs, än att låta det hvila tili
nästa Riksdag, då det icke är antagligt i når
got afseende. RiddarhusUtskottet vid nästa
Riksdag får uppgöra en ny redaction. Angående
Bänkmännen är jag af samma tanka med
Herr Munck af Rosensköld. Det vöre ej i sin
ordning, att nu bibehålla dem. då beslutet om
deras afskaffande vid förra Riksdagen icke
gått i verkställighet.
Grefve De la Gardie, Jacobi Endast såsom
tillägg till hvad Grefve Spens, Jacob Melcher»
i den Historiska vägen anfort, får jag upply-.
sa, att det var först vid 1720 års Riksdag,
som fullmagter utgåfvos. Förut ägde LandtMarskalken
rättighet, att besätta de lediga
platserne, hvilka innehades ifrån 1660 till
1680 af Riksens Råds Söner, och ifrån 1680
till 1720 af Kongl. Rådets Söner.
Grefve Spens, Carl Gustaf: Jag instäm-!
mer gerna deruti, att Betänkandet må hvila
oafgjordt intill nästa Riksdag I anseende till
det som blifvit yttradt, att Ståndet icke är uti
Betänkandet omnämndt, utan blott LandtMarä
440
Den 2 a Junii e. m.
skalken, såsom den der skill gifva permission,
så, enär det heter, att det vid slutet af Riksdagen
skall hemställas Ståndet, huru med dem,
sorn härutinnan felat, förhällas bör, skall ju i
alla fall Ståndet derölver yttia sig, och kafva
då anmärkningar blifvit gjorde mot de fleste
i Ståndet, kan följden bli, att deri, som ej är
i pluralitetens tycke lätteligen kan blifva från
nästa Riksdag uiesluten Men, sedan alla synas
vara ense derom, att frågan nså hvila, är
denna debatt högst öfverflödig.
Herr Cederschjöld, Pehr Gujhxf: Nästan
det enda, hvaruti jag instämmer med Utskottet,
är yttrandet oin Bänkmännen- Jag får
likväl börja med att tillstå, att jag vid sistledne
Riksdag, sorn var den första jag bevistade,
trodde Bänkmännens afskafFande vara ganska
nyttigt, och att jag, utan att till Protocollet
derom halva yttrat mig, gladde mig åt det
beslut, som då fattades. Men den erfarenhet
jag nyligen und^r denna Riksdag vunnit, har
i detta al6eende ändrat m n öfvertygelse Jag
har sett, huru det tillgått då Ståndet i mas1»
förrättat val, oaktadt mot Riksdagens 6lut, då
hvar och en väljande likväl borde känna Ståndets
Ledamöter tillräckligt, för att kunna följa
sin egen öfvertygelse, och sjelf bestämma sitt
val. Huru skulle det väl då tillgå, om Stån.
det, nyss det vore organiseradt, skulle välja
Electorer, innan Ledamöterne ännu hunnit lära
känna hvarandra? Det kan ofta falla sig svårt,
att välja en Bänkman, emedan man ännu ej
hunnit lära känna de 8 eller io, som likväl
Den 22 Junti t. m.
441
närmast omgifva sig; hvad skulle det val då
ej vara, att välja en mängd Electorer ibland
500, hvilka nästan alla kunna vara obekanta?
De fleste skulle således vara nödsakade, att
låta leda sig. Om derföre Bänkmännen nu
afskaffas, är jag för min del öfvertygad, att
det ej kan dröja länge, innan Ridderskapet
och Adeln skulie önska att få dem åter införda.
I anledning af den upplysning Grefva
Posse lemnat: ”att afsigten med den löreslagna
olikheten i Riksdagsmannaaldern för Hufvudman
och Ättemän varit att minska antalet af
representerande Ledamöter,” får jag upprepa
hvad j g t llförene anmärkt, nemligen, att
minskning i Ståndets talrikhet alldeles icke
skulle vara nyttig. Men jag får derjemte anmärka,
att detta besynnerliga stadgande ej en
gång skulle uppfylla det åcyftade skadliga
ändamålet; ty det gifves val få Ätter, i hvilka
ej finnes någon, som uppnått den erforderliga
Riksdagsmanna-åldern; och så länge FUllmagter
få utgifvas, skulle detta stadgande så fullkomligt
förfela ändamålet, att dess löjlighet ej
en gäng skulle kunna ursägtas. Om det tillätes
mig, att uti en liknelse jemföra en Att med
en person, så är det väl sannt, att det kropps,
liga hufvudet på barnet visserligen växer och utvecklas
hastigare än den öfrige kroppen: likväl
uppnå kroppskrafterna gemenligen sin mognad
förr än sjähkrafterna i hufvudet. På samma
sätt skulle det kunna hända, att mången
Ättemän blef tidigare Riksdagsmogen, än sjelf
-
442
Den 22 Junii e. tu.
va Hufvudmannen. I min tanka är det äfven
oriktig', att förmögenhet skall blifva vilkor för
en Adelsmans representationsrätt, så länge A«i
delskapet är ärfteligt, 1 anledning af hvad
jag nu anfört, får jag hemställa, ora ej Bänkmännen
skulle kunna bibehållas, eller åtminstone
frågan derom uppskjutas till nästa Riksdag,
och Utskottets Betänkande i allt öfrigt
alslås.
Grefve Posse": Jag anhåller; att i anledning
af hvad Herr Munck af Rosensköld nyss
anfört, få upplysa, att det icke är något hinder,
att, ehuru man låter frågan om represen-;
tatlonsförändringen antingen hvila eller uppskjutas
till nästa Riksdag, likväl nu företaga
afgörandet om Bänkmäns afskaffande, ty uti
det förslag till en förbättrad Riddarhusordning
som af Riddarhusutskott blifvit upp-«
gjordt, och i dessa dagar kommer att underkastas
Ridderskapets och Adelns upplysta omg
pröfning, är val af Bänkmän uteslutit, och redactionen
uppgjord i öfverensstämmelse med
Ridderskapets och Adelns vid sista Riksdag
fattade beslut, att Bänkmännen borde lörsvin-i
ra. Jag tror således att det vore bäst, att
med vidare discussion härom anstå, iatill dess
Förslaget till Riddarhusordningen inkommer.
Herr Munck af Rosenskjöld-. I anledning af
den upplysning Grefve Posse nu lemnat, afstår
jag ifrån allt yrkande i fråga om Bänk?
männen, intill dess den nya Redactionen af
Riddarhusordningen förekommer till gransk
-
Den 22 Junii e. m.
443
ning. Till besvarande af hvad Herr Cederschöld
anfört, att, vid inträffande Electorsval,
de fleste skulle vara nödsakade, att låta leda
sig, får jag förklara, det jag för min del icke
tror att någon låter i detta falt leda sig af
andra än dem, för hvilka han har fullt förtroende.
Herr Cederschjöld: Jag anhåller art få anmärka,
att om man någon gång skulle vara
mindre lycklig i sitt val till Bänkman, är skadan
mindre betydlig, än om samma händelse
inträffade i ett omedelbart Electorsval; ty i
senare fallet af gåfve man en hel röst till Elector,
men i det förra egentligen blott en femtiondedels.
De skadliga följderne af misstag och missbruk
vid Bänkrnans- Och Electorsval skuPe således
förhålla sig till hvarandra såsom x till 50.
Herr Munck af Rosensköld: Jag vill icke
uppehålla Ridderskapet och Adeln med några
ixrithmetiska uträkningar.
Herr Rothlieb, Carl Fredric, hade inlemnat
följande, som upplästes:
Med den fullkomligaste aktning för HÖgloflige
RiddarhusUtskottets bemödande, att gå
Högloflige Ridderskapets och Adelns önskning
gar till mötes, och med all vördnad för Utskottets
yttrade öfvertygelse, nödgas jag förklara,
att hvad Ingressen eller premisserne till
Utskottets Betänkande om en förändrad representation
inom Adein, och de uti 1 och 3
444
Den 22 Junit el tu.
punkterne af samma Betänkande upptagne
förslag angår, så äro de, enligt min tanka, af
den beskaffenhet, att, i händelse jag försökt
att en detaille granska och anmärka, skulle
jag på denna väg låtit hänföra mig längre, än
min vilja och min önskan mig föreskrifva, och
utan ändamål upptagit en dyrbar tid,^dä detta
vigtiga ämne synes mig alltför litet, beredt,
för att nu kunna definitift afgöras. Men beträffande
det i första punkten innefattade förslag,
torde det dock tillåtas mig anmärka, att,
om Högloflige Utskottet, med fiamställning
och utveckling af sina 6käl och grunder, fö*
reslagit, att endast Egendom skulle till ett
visst värde af Adelsman innehafvas, för att
kunna representera; så ock i händelse Utskottet
tillika kunnat utfinna, att bibehålla denna Egendom
inamovible inom familjen och vid
namnet, hade, enligt min öfvertygelse, dervid
icke varit något att erinra ; men, på sätt förslaget
nu är framställt, tror jag det icke vara
antagligt, och ännu mindre, ätt löner och pensioner
(Utskottet har glömt sportler, som kunna
ägas för beständigt) skola kunna qualificera
en Adelsman till Adelig representant, hvilket
ännu är en ohörd sak i hvarje väl organiserad
representativ Statsförfattning Adeln blef icke
då mera ett Adelsstånd. Det vore icke mera
Adelsmannen, sorn representerades, utan Embetsmannen
och Pensionairen. Adeln blef en
representativ Corps af Embets- och Tjenstemän,
saint Pensionairer. Det vill säga: represente*
tande tjenare; hvilket vöre stridande mot principen
för -en representation , åtmindstone för
Den 22 Jimii e. m.
445
Adeln, som härvid bör föreställa en slags oberoende
balancerande mellanmakt. Dessutom
skulle representationsrättigheten, som alltid inom
Adeln bör vara beständig ilrån en viss
uppnådd ålder, blilva ambulatorisk, då man
det ena året kunde äga lön eller pension, och
det andra intetdera, och med detsamma i sin
utöfning rakt stridande emot afsigten med Adeln»
representativa egenskap. I öfrigt, hvarföre
inskränka Adelns enda ännu återstående,
fastän dyrbara rättighet, att utgöra en del af
representationen, en rättighet, om hvars utöfning
af Ridderskapet och Adeln våra Riksdagsaonaler
vittna till Riddeiskapets och Adelns
ära och beröm.
Uti tredje punkten göres skillnad emellan
Hufvudman, Ättemän och Fullmägtige, i anseende
till åldern för att kunna representera.
Uti Riksdagsordningen är åldern bestämd till
fyllda 25 år. Utan att vilja ingå i undersökning,
att det just är den rätta åldern, eller
om den icke snarare borde i allmänhet bestämmas
till 30 år3 tror jag, att icke någon
ändring i detta fall kan äga rum uti Riddar.
husOrdningen, innan den i Riksdagsordningen,
aom är Grundlag, förutgått. Detta förslag, sorn
i allt fall synes innefatta en obillighet, lärer
således af sig sjelf förfalla. I
Nyttan af att förminska Adelns representativa
personal är ännu icke på något sätt be- 9
visad, och torde mera kunna anföras emot än
för en sådan förminskning på en gång ibland I
440
Den a a Junii e. m.
den så kallade äldre Adeln, då den inotn A«
deln i det hela nödvändigt likväl skall med
tiden inträffa, genom det nya sättet att Adla,
eller att värdigheten och namnet blott åtföljer
en enda person, och tvänne eller flere personer
af samma Ätt således aldrig kunna vid samma
Riksdag representera.
Hvad Utskottet i öfrigt uti 2, x och 5
punkterne föreslagit, anser jag deremot för
min del vara väl grundadt. och ledande till
nyttiga ändamål; hvarföre, enligt min taaka,
de deruti föreslaene stadgand e genast kunna
antagas, och i RiddarhmOtdningen införasj likaledes
6 punkten må atgörae, såsom innehål--  lande en särskilt vid sista Riksdag väckt fråi
ga; men deremot tår jag ödmjukast hemställa,
att Utskottets Betänkande i allt öfrigt, utan
återremiss, genast må afslås, eller ock lill nästa
Riksdag uppskjutas, på det ämnet må blifva
mera utveckladt och beredt, än det nu är. och
förekomma till afgörande, då Ridderskapets och
Adelns Led möter mera mangrannt äro församlade
än nu, då de till största delen hafva
lemnat Riksdagen,
C. F- Rothlieb.
Hans Excellence Herr Grefven och Landt-'
Marskalken frågade, om Ridder skåpet och Adeln
ansåg öfverläggningen fulländad?
Ropades Ja.
Hvarefter Hans ExteUenct hemställde, om
,Den a2 Jmii e. m.
447,
icke Ridderskapet och Adeln behagade tillåta;
att, med undantag af frågan om Bänkmännen,
hvilken kunde, i sammanhang med den af Utskottet
uppgjorde förändrade Redaction af RiddarhusOrdningen
, till afgörande förekomma,
ämnet i öfrigt måtte i hela dess vidd, i anseende
till Riksdagens annalkande slut, och då
större delen af Ridderskapets och Adelns Herrar
Ledamöter redan bortrest, intill nästa Riksdag
uppskjutas.
Bifölls;
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 22 Junii 1818.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Bevillningsutskottets
den 19 dennes afgifne, samt den 20
i samma månad på bordet lagde, Betänkande,
angående Bränvinsbrännings-afgifternes utgörande}
blef samma Betänkande af Ridderskapet
och Adeln gilladt. Ut supra,
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets
den 17 uti innevarande
månad afgifne, samt den 20 derpå följde på
bordet lagde, Memorial om ett arfvode af 400
Riksdaler Banco åt ÖfverCommissarien D, Ek,
443
Den 22 Junti e m.
för det han, vid författandet af förslaget till
den blifvande BevillmngsFövordningen och andra
dermed gemenskap ägande ärenden, biträdt
Utskottet; fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att dertill lemna bifall. Ut supra.
Utdrag af Protorollet, hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln , vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, eftermiddagen
den 22 Junii 1818-
S D. Remitterades till Lagutskottet Kongl.
Majds Nådiga skrifvelse till Riksens Ständer af
den 18 dennes, angående Dess Nådiga proposition
den 2i sistlidne Maji om en Lag, i aL
seende på vidtagande anstalter, för att anhålla
och tilltala sådane personer, hvilka begå förbrytelser
i ett af de förenade Riken Sverige
och Norrige, samt derefter afvika till det andra.
Ut supra»
S D Vid förnyad föredragning af StatsUtJ
skottets den 17 dennes afgifne , samt den 2®
i samma månad på hordet lagde, Utlåtande
öfver tjorde anmärkningar vid Utskottets den
3 dennes meddelte Betänkande öfver Riksens
Ständers Revisorers anmärkningar vid StatsVerkets
Räkenskaper ch Förvaltning åren 1812
till och med 1815 ; fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att, enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af de öfrige trenne Respective
RiksStånden gilladt, äfven för sin del dervid
låta bero. Ut supra.
S. D.
V .
Den 22 Junit é. m.
44$
S D. Föredrogos å nyo och gillades följande
ftån nedannämnde Utskott inkomne, samt deri
18 och 20 dennes på bordetlagde, Utlåtanden*
Frän StatsUtskottett
Af den 17 dennes i
1) I anledning äf gjörde anmärkningar
Vid Utskottets den 26 sistlidne Maj aflåinä
hemställan om Revision af de under Kongl*
KrigsCollegii disposition stående Cassörs Föra
Vältning och Räkenskaper.
2) I anledning äf Deputerades af RiksStånden
Berättelse , rörande Revisionen af
KrigsRäkenskaperne för 1810 och följande åren.
Frän Bevillningsutskott et i
Af deii dennes: öfver en del äf de emöt
Utskottets författade förslag till en blifvande
Bevillnings-Förördning gjorde anmärkningar;
hvarjemte Ridderskap^! och Adelö fann för godt
anmoda BevillningsUtskottét* att, i händelse någre
skiljaktigheter emellan RiksStåndens rörande
Allmänna Bevillningert fattade beslut skulle
förefinnaSj berörde skiljaktigheter sammanjem^
ka i för att derefter kunna författa en ny redaction
af den blifvande BevillnitigsFörordnifigtru
Ut supra.
S. D. Då nu å rtyö föredrogs Serskilta Ut-“
Skottets så välden 6 sist!. Maj aflatne Betänkande,
angående grunderne tor en allmän fiy reglering
af Statens Embeten och Tjenster, söm ock
Riid, 0. M Prat. VII* B. II. Afd. 29.
Den 23 Junii e, »».'
den 17 dennes afgifne, samt den 20 derpå
följde på bordet lagde, Utlåtande i anledning
af de vid Utskottets nyssnämnde Betänkande
gjorde anmärkningar; beslöt Ridderskapet och
Adeln, att underdånig anhållan borde göras hos
Kongl. Maj:t, det en Comittée, i afseende å
en ny reglering af Rikets Embeten och Tjenster,
jemte en förbättrad arbetsrnethod, samt
utarbetande af ett sammandrag och förbättrad
redaction af de Rikets Allmänna hushållning
rörande Författningar, inå af Kongl Maj:t i
Nåder förordnas, för att genast och verksamt
företaga arbetet, så att detsamma vid nästa
Riksdag kan för Riksens Ständer framläggas;
i förening med hvilken underdåniga önskan
Riksens Ständer skulle till Kongl. Maj;t i un»
derdånighet öfverlemna Särskilta Utskottets i
detta ämne uppgjorde förslag, jemte alla dervid
inom RiksStånden gjorde anmärkningar,
utan att Riksens Ständer för närvarande anse
sig deröfver något Utlåtande böra meddela. Ut
aupra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Särskilta
Utskottets den 17 dennes aflåtne, samt den 20
derpå följde, på bordet lagde, Memorial, deruti
hemställes, att en af Utskottet till biträde
vid renskrifning antagen extra Cantzlist måtte
erhålla arfvode frän antagningsdagen efter
den grund, som blifvit följd vid andra Ut-,
skotts Cantzlier, der ett lika förhållande inträffat.
Ut supra.
S. D: Vid förnyad föredragning af Rid
-
Den 22 Junit.
45*
darhusUtskottets den 20 dennes afgifne, och
samma dag på bordet lagde, Memorial, innefattande
förslag till allmänna grunder för ett
förbättradt representationssätt inom Ridderskapet
och Adeln j fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att, med undantag af frågan om
Bankmannen, hvilken borde, i sammanhang
med den af Utskottet uppgjorde förändrade
redaction af RiddarhusOrdningen, till afgöran»
de förekomma, ämnet i öfrigt skulle i hela
dess vidd, i anseende till Riksdagens annalkande
slut, och då största delen af Ridderskapets
och Adelns Herrar Ledamöter redan bortrest,
intill nästa Riksdag uppskjutas. Ut supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtr
skiljdes kl. half till 11 om aftonen.
In fidem Protocolli
O. J, Lagerheim,
Thorsdagen den 25 Junii*
Plenum kl* *o förmiddagen.
Upplästes till justering och godkändes följande
från ExpeditionsUtskottet insände förslag
452 Den 2 5 Junti.
till Riksens Ständers underdåniga skrivelser
till Kongl. Maj:t :
1) Om RiksHufvudbokssluts-arbetet.
2) I anledning af nådig proposition om
en ny ConcursLag.
3) Om Lag för sådane personers anhåU
lande och tilltalande, som begå förbrytelser i
ett af de förenade Riken Sverige och Norrige
samt derefter afvika till det andra.
4) Om en förbättrad reglering i afseende
på de från Banken utgående lånbiträden till
understöd för nyttiga odlingar.
5) Om inrättning af Arbets- och Förbättringshus
på Borgholms Slott och i Wadstena.
6) Om ändring af 8 Cap. 1 §. GiftermålsBalken,
om Äktenskaps förord.
7) Om ändringar i 7 Cap. RättegångsBal
ken
angående Inteckning i fast Egendom.
*
8) Om medel till inrättningen af en Berg-i
verksSchola.
9) Om KrigsFonden samt särskilta Cornmitterades
förvaltning af Allmänna medel.
10) Om StatsReg leringen i allmänhet sami
Den 25 Jitnii. 453
Riksstat för år 1S19 och de följande år intilf
nästa Riksdag.
Upplästes till justering följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hög-:
loflige Ridderskapet och Adeln , vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, eftermiddagen
den 22 Junii 1818.
S. D. Vid förnyad föredragning så val af
RiddarhusUtskottets den 26 sistlidne Maji aflatne
Memorial , innefattande förslag till ny Instruetion
för RiddarhusDirectionen, jemte Riddarhusets
Embets och Tjenstemän, samt till
Reglemente för låns meddelande af de under
RiddarhusDirectionens förvaltning ställde Cassör,
som ock af Utskottets den 19 dennes afgifne,
samt den 20 derpå löljde på bordet
lagde, Utlåtande, i anledning af de vid ofvannämnda
förslag gjorde anmärkningar; fann Rid-:
derskapetoch Adeln för godt, att, med uteslutande
af 3 Art. 2 §. angående RiddarhusSecreterarens
representationsrätt, ifrågavarande förslag
till Instruction och LånReglemente skulle
till RiddarhusDirectionen öfverlemnas, för att
provisoriskt lända till efterrättelse intill nästa
Riksdag, då RiddarhusDirectionen uti dess RiksdagsBerättelse
borde Utlåtande deröfver till
Ridderskapet och Adeln afgifva. Ut supra.
Hant Excellente Herr Grefven och Landt9
$54
Den 25 Junii,
'Marskalken hemställde, om icke, i händelse
betänkligheter eller svårigheter vid verkställigheten
i några delar af ofvannämnde förslag
till Instruction och LånReglemente under tiden
skulle uppstå, RiddarhusDirectionen måtte äga,
efter att hafva berörde betänkligheter till
Frotocollet anfört, då tillämpa den hittills gällande
Instructionen.
Bifölls,
Hvarefter ofvannämnde ProtocollsUtdrag,
uppå gjord proposition, af Ridderskapet och
Adeln godkändes, med införande vid slutet
af följande tillägg: agander likväl RiddarkusDirectionen,
att, i händelse betänkligheter eller svårigheter
vid verkställigheten i några delar deraf under
tiden skulle uppstå, efter att hafva deni till Protocollet
anfört, då tillämpa den hittills gällande Instnutionen.
Hans Excellcnce Herr Grefven och LandtMarskalken
yttrade, att sedan Ridderskapet och
Adeln vid pröfningen den 1 sistlidne April af
RiddarhusUt9kottets Utlåtande öfver RiddarhusDirectionens
RiksdagsBerättelse, funnit för
godt förklara HofMarskalken Friherre Klingspor
Ridderskapets och Adelns aktning och
välvilja för dess nitfulla befattning vid Riddarhusets
reparation, men tillika ansett något
yttrande öfver RiddarhusDirectionens åtgärdera
Den 25 Junti,
455
såsom då ännu icke tillfullo granskade, ej kunna
äga rum, så ansåg Heins Excellence, efter det
berörde granskning nu mera blifvit af RiddarhusUtskottet
fulländad, sig böra hemställa,
om icke Ridderskapet och Adeln behagade förklara
förra RiddarhusDirectionen Ridderskapets
och Adelns tillfredsställelse ocd välbehag öfver
det sätt, hvarpå RiödarhusÅrenderna blifvit
sedan sista Riksdag af Directionen förvaltade.
Bifölls-'
Hant Excellence Herr Grefven och Landi"
Marskalken hemställde derefter, om icke Ridderskapet
och Adeln behagade i nästa Plenum
utvälja den Direction, bestående af 7 Ledamöter,
som enligt 50 §, i RiddarhusOrdningen
komme, att intill nästa Riksdag förvalta Riddarhusets
angelägenheter.
Bifölls.
Vid förnyad föredragning af ConstitutionsUtskottets
den 17 dennes aflåtne, samt den
22 derpå följde förmiddagen på bordet lagde,
Memorial, angående åtskilliga med Representationsförslaget
gemenskap ägande Grundlagsändringar;
fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att till den behandling 56 §. Regerings
456 Pen 25 Junii.
men stadgar, berörde Grundlagsändringar god?
Känna.
Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne och den
22 dennes förmiddagen på bordet lagde, Be^
tänkanden;
Från Allmänna Besvärs- och Ekonomie-*
Utskottet;
Af dm 19 dennes, i anledning af vackt fråga
Pm en ny allmän vägddning, samt utvidgad
fånighet till grushämtning.
Från Särskilta Utskottet;
Af dn 17 ämnes, angående föreslagen
förändrad reglering med aflöningen, för Krone?
Uppöördsmännen i Rikets Städer,
Då nu å nyo föredrogs Serskilfa Utskottets
den 2 sistlidne April aflåtne, samt den 1 t
i samma månad ehermiddagen på bordet lagde
Memorial, innefattande upplysningar om
de hittills vidtagne åtgärder, i hagan om indragning
och sammanslående af öfvetflödiga
Embeten och Tjenster, fann Ridderskapet och
Adeln, att, sedan Ridderskapet och Adeln den
23 dennes, vid_ pröfningen af Serskildta UUt
Den 25 Junit,
467
skottets Betänkande, rörande en allmän ny
reglering af Statens Embeten och Tjänster, beslutat
att detta ämne i hela dess vidd borde
öfverlemnas till en af Kongl. Maj:t i Nåder tillförordnad
Comitté , Utskottets ifrågavarande
Memorial numera endast borde läggas till hand;
lingarne.
Ju?terades PleniProtocollerne för den 8
sistlidna Maj för- och eftermiddagen, samt för
den 9, 11 pch 13 i berörde månad.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämde Utskott inkomne Memorial
pch Utlåtanden:
Från Conitiitilions- Utskottet’.
Af den 19 dennes;
l) Angående gjorde erinringar vid Utskott
tets förslag, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition
om ett Additament till Riksacten.
s) 1 anledning af Ridderskapets och Aj
delns återremiss på Utskottets förslag vid 102
§. Regeringsformen.
Från StatsUtskottet:
Af den 2i dennes:
I anledning af de hos RiksStinden
t
'458 Den 25 Junit.
gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkande
om de under Kongl. CommerceCoHegii förvaltning
stående Fonder.
Aj den 23 dennes:
2) I anledning aP de anmärkningar, som
i RiksStånden blifvit gjorde vid Utskottets
berättelse angående verkställd granskning af
Allmänna Magasinslnrättningens Räkenskaper
och Förvaltning, jemte förslag till grunde?
för denna Inrättnings Organisation.
3) Öfver Kongl. Maj:ts, under den 23 December
1817, till Utskottet aflåtne Nådiga
skrifvelse om liquiden af Rikets Utländska
Gäld.
4) Angående RiksSfåndens särskilta beslut,
i frågan om understöd för Theaterns underhållande
Från
Bevillningsutskottet;
Af den 23 denne st
1) Angående RiksStåndenssärskilta beslut,
ä frågan om projectet till en förnyad ChartasSigillatasFörordning.
2) I anledning af gjorde anmärkningar
iemot Utskottets Betänkande, angående grun*
dero* för de blifvande Tullafgifterne.
Den 25 Junti, 459
Från Stats- och Banco-Utskotten'.
Af den 23 dennes, öfver Kongl. Maj:(sNådiga
proposition af den 12 Junii, rörande behofvet
af särskilda penningetillgångar till upp,
handling af Spannemål.
Från BancoUtskottet:
Af den 23 denne 1:
1) Angående val af Deputerade för RiksStånden,
till förrättande af de årliga Revisio»
nerne öfver Riksens Ständers BancoDiscontVerk.
2) Angående förslag till Insfruction för
BanColJtskottet vid nästinfallande Riksmöte.
Från Allmänna Besvärs- och EkonomieUtskottet:
Af den 23 dennes, öfver väckt motion om
ett förändradt sätt uti KronotiondeSpannemålens
utgörande till Stockholms Stora Barnhus.
Från Ser skilta Utskottet:
Af åen 17 dennes, angående föreslagit antagande
af ett ökadt antal Betjening vid LandsCancellierne
och LandsContoiren.
Upplästes följande från Riddarhusutskott
tet inkomne
I
46o
Den 25 Junti.
Hörsamste Memorial!
v
Genom särskilte Remisser under loppet af
denna Riksdag, har det behagat Högloflige
Ridderskapet och Adeln uppdraga RiddarhusUtskottet,
att föreslå ändringar i den hittills
gällande Riddaihu'Ordningen, nemligen den 29
Nov. förlidet år5 att utarbeta, och till Ridderskapets
och Adelns pröfning öfverlemna, ttt
förändrad Redaction af 7 § af RtddarhusOrdningen,
j öfverensstämmelse nied 18 § i Riksdagsordningen;
den 10 Dec. samma år, då
Utskottets ingifne förslag till andungar af s6
och 52 § i nämnde författning, tillika med
de, i anledning deraf, ingifne anföranden återremitterades,
att i ett sammanhang afgifva yttrande
öfver 311 a de ställen i Riddarhu;Ord*
ningen, hvilka Utskottet ansåge erfordra en
ny Redaction; och den 3 Junii detta år, att i
anledning af Herr Påhlmans då väckte motion
utlåta sig rörande föreslagit anslående uti Rid
darhus-salen af en lista å alla de mål, som
hvarje Plenidag komma att löretagas
Till följe af de sålunda erhållne uppdrag,
har Utskottet utarbetat det förslag Utskottet
nu får äran till Högloflige Ridderskapets och
Adelns upplysta granskning öfverlemna. Utskottet
har, utom de anledningar, som hämtats
af de erhållne Remisserne, äfven begagnat
de förslag till ändringar af vissa §§ , som
af Riddarhusutskott 1815, mot slutet af det
årets Riksdag utarbetades, men icke hunno att
till pröfning hos Ridderskapet och Adeln fös
Den 25 Jitnii,
461
rekomma, äfvensom hvad åtskillige Utskottets
Ledamöter anmärkt, såsom , dels bristfälligt
och saknadt i förra RiddarhusOrdningen, dels
nödigt att deruti förändra eller tillägga, med
afseende å de, så vd denna, som förra Riksdagen
af Konung och Ständer antagne förändringar
uti Grundlagarne; och är det hufvudsakligen
af sistnämnde anledning, som Utskottet
nu törst sett sig i tillfälle, att kunna ett
fullständigt förslag afgifva.
\ Vid jämförelse af den föreslagna nya Re^
dactionen med den förut gällande, förmodar
Utskottet att de grunder, hvilka lcdt Utskottets
beslut vid uppställningen af förslagen,
skola af hvarje uppmärksam och oväldig granskare
äfven om han ej skulle i Utskottets meningar
instämma, så lätt inses, att ett vidlyftigt
framställande af dessa motiver för hvarje
§., endast skulle tjena till onödig tidsspillan.
Så mycket med bevarande af princip och
tydlighet ske kunnat, har Utskottet sökt, att
af de gamla §§ bibehålla ej allenast stadganderne,
utan äfven ordställningen. I anseende
till den nytta Utskottet förmodar kunna väntas
deraf, att de särskilta föreskrifterne uti
denna Ridderskapet och Adeln egna Författning
i någon slags systematisk ordt ing efter
hvarandra framställdes, har U'skottef. varit nödsakadt,
att från en till annan nummer förflytta
åtskillige §§., äfvensom att uti en §. intaga
stadgatiden, som förut finnas i flere andra. En
§. har Utskottet äfven härigenom ansedt böra
4 6 2
Den 25 Junti.
utgå, men deremot trott sig böra i en ny särskild
§. intaga nya nödiga befundna stadganden.
Upplysningsvis får Utskottet nu äran
nämna att §§ som sålunda erhållit förändrad
nummer, äro: den tredje i förslaget, lika med den
fordna grdej den l8:d», obetydligt ändrad från
den fordna i9:dej den itpde från den fordna
2o:de; och den 2o:de på samma sätt obetydli-:
gen förändrad från den fordna 31:sta; den
36:te lika med fordna 37:de, och ^7:de lika
med fordna 38'de; de som förblifvit oförändrade,
äfven till sin nummer, äro: den irsta,
22:dra, 27:de, 2S:de, 29:de, 3i:sta, 4s:de och
55'.te-, de, uti hvilka 1815 års föreslagna Redaction,
med afseende å den då godkände
princip, om Bänkmännens afskaffande, blifvit
följd, äroden2i:sta och 3©:de; omarbetade och
till en del innehållande förslag till nya stadganden
äro: den 2:dra, som jemväl uti sig
fått upptaga den försvunna fordna iorde; den
4tde, svarande emot fordna 3:dje; 5:te likan
ledes svarande mot den förra 4tde, med tillägg
från den iö:de; den 6:te svarande mot den 7:de
i förra RiddarhusOrdningen; den 7:de på samma
sätt svarande emot den g.de, med tillägg
från den i6:de; den 8:de svarande mot den
inte; den p:de mot den I2:te; den rode mot
den i3:de; den n:te mot den
mot i5;de; isrde mot 5de; I4:de mot det öfriga
af iö;de; 15:de mot iy:de; löde mot
iS:de; I7:de mot öde, 23:dje, 24;de, 25:teoch
2ö:te; den 32:dra svarande mot den fordna
33 dje; den 33:dje likaledes svarande emot den
förra 34:de; och den 35’te mot den söde, dea
Ven 25 Junti.
46a
39:de, 4o:de, 4i:sta, 42:dra, 43:dje, 44:d®, 45:tea
46:teoch 47:de; den 49 :de svarande emot dan fordna
5<o;de, och den 5o:de svarande mot deri 49:de;
5i.sta mot 52:dra; 52:dra mot 53:dj»; 53:dje
mot 52;dra, med tillägg från 49;de, samt den
5^:de; hvarförutan den 3 8=de blifvit i anseende
till de förut saknade föreskrifterne rörande Pro-;
tocollets förande, tillagd.
Skulle Ridderskapet och Adeln till större
eller mindre del godkänna de förslag till förändring
uti Ståndets representationssätt, som
Utskottets särskildt denna dag afgilne Betany
kande innehåller, blifva derigenom ändringar
nödige i åtskilige af det härhos bifogade förslagets
§§., nemligen den 45:t», »i;te, i2:te,'
13:de, 25:te, 2Ö:te, 27:de och 2S:de, samt i
händelse Ridderskapet och Adeln nu skulle
hnna för godt åter upptaga stadganderne om
Bänkmän, om hvilkas afskaffande beslut 18tf
fattades, mäste 2i:sta, 24:de, 25:te, 26:te och
3o:de §:ne derefter rättas. Stockholm den ao
Junii 1818.
På RiddarhusUtskottets vägnar
C. F. Posse.
C. W.f Riben.
4
464 Dm 25 Junit.
Riddarhus Ordning.
» §•
På Riddarhuset äger hvar och en introducerad
Ätt genom dess Hufvudman säte och
stämma, efter dea i Matrikeln stadgade ord-*
ning*
2 §.
Innom hvarje Ätt skall äldste Ättemannetl
af äldste Ättegrenen, alltid för Ättens huf*
vudman anses. Dock kommer uti de Ätter,
hvilkas hufvudman, antingen före antagandet
af den nu gällande Regeringsformen af den 6
junii I809, blifvit till Greflig eller Friherrlig
värdighet upphöjde, med vilkor, att samma
värdighet skulle blott vissa af deras Afkomlingar
tillfalla, eller ock derefter, på sätt 3?
$. af samma RegeringsForm föreskrifver, endera
af dessa värdigheter erhållit, samt framdeles
erhålla, hufvudmannarätten för den till
högre värdighet icke upphöjda Ätten, att från
den, sorn genom förta hufvudmannens upphöjelse
blifvit hufvudman, öfvergå till hars närmaste
manliga afkomling efter förstfödslorätten*
led efter led, och först, efter denna grenens
utgång återkomma till den ursprungligen äldsta
Ättegrenen, och den Ättemän deraf, som
är närmast, att i den högre värdigheten efterträda,
dock så, att denna hufvudmannarätt
alltid, innom hvarje gren, fränden som samma
rätt erhållit, men icke sedermera blifvit till
Den 25 Junit.
465
högre värdighet upphöjd, öfvergå till hans
närmaste manliga afkomling efter förstfödsloi
rätten, så länge någon öfrig finnes, som från
honom i rätt nedstigande led härstammar. Vidkommande
åter de Ätter, hvilka blifvit till
Adelig, Friherrlig eller Greflig värdighet i
enlighet med 37 §• i Regeringsformen upphöjde,
kommer berörde §:s lydelse att till ofel:'
bar efterrättelse tjena.
3 5.
Alla deCommendeursÄtter, hvilka tillkom^
mit före den 6 Junii 1809, eller den dag då
den nu gällande Regerings-Formen blef af
Kongl. Majit och Riksens Ständer fastställd
och antagen, äga att bibehålla det högre säte
å Riddarhuset som dem blifvit för d«tta til-f
Iagtj men de Adelsmän, sorn ifrån ofvannämnde
dag blifvit till Concimendeurer utnämnde
eller hädanefter utnämnas, förblifva vid deras
Ätter och förra rum deruti, utan att deras
upphöjelse till Coramendeurs-värdigheten må
gifva anledning till bildande af en ny Ätt å
Riddarhuset, hvarken för dem sjelfve eller
deras manlige Ätteläggar.
4 §•
När Riksdag hållas skall, äge då Hufvudman.
som sig vid den första eller andra af
de anteckningar, hvarom 11 och 12 §:ne hand-'
la, dertill anmäler, ovilkorlig rätt, att 8äte för
Ridd, 0. Ad, Prot. VII.' B, II, Afd. 30.
466
Den 25 Junii.
Ätten intaga. Har Hufvudmannen vid andra
anteckningen sig icke anmält, äge annan man
af Ätten samma rätt, och bland flere Ättemän,
som sig på en gång anmäla, den som är Hufvudmannarätten
närmast. Har någon Ättemän
icke heller sig anmält, må säte för Ätten intagas
af Fullmägtig, den Hufvudmannen eller
den hans rätt härtill utöfvar, på sätt här nedan
föreskrifves. förordnat. Under Riksdagens
lopp vare Hufvudman, Ättemän eller Fullnrägtig,
som sig först anmäler, berättigad, att
säte för Ätten intaga, och af dem som på samilia
gång sig dertill anmäla, njute Hufvudman
för Ättemän , Hufvudmanna-rätten närmare
Ättemän för fjermare, och hvarje Ättemän för
Fullmäktig företräde.
5 §•
Ingen äge rätt, att hvarken för egen eller
annan Ätt, säte intaga förr än han uppnått 25
års ålder. Har Hufvudman ej fyllt 21 år, äge
intilldess den Ättemän vid 25 års ålder sorn
är Hufvudmannen närmast, att utöfva all den
sednares rätt. Finnes ingen af Ätten, sora
sistnämnde ålder uppnått, och eljest kan anses
behörig att Ättens säte intaga, äge då Hufvudmannens
lagliga Förmyndare att Fullmägtig
förordna, eller ock den Förmyndare, som
eljest kan vara till säte bland Ridderskapet
och Adeln berättigad, att sjelf Ättens säte
intaga. Bland flere härtill berättigade Medförmyndare,
njute, då ej annorlunda åsämjes,
den företräde, hvars egen Ätt enligt Matrikeln,
har ett högre säte. Sedan Hufvudman
Den 2 5 Junii,
46?
uppnått 21 år, elier ^derförinnan genom särskild
Kongl. Nåd blifvit myndig förklarad, må han,
så vida till intagande af Ättens säte, behörig
Ättemän icke firjnes, dertill förordna Fullmägtig.
6 §.
Är Adelsman genom behörig Domstols
Utslag förklarad ovärdig medborgerligt förtroende,
eller att föra andras talan, eller för
något nesligt brott till straff skyldig, eller
med så svåra misstankar om ett dylikt brott
besvärad, att saken, deråt han i brist af fulla
bevis ej kunnat fällas, blifvit lemnad till framtiden,
då den kunde uppenbar varda, då må
han ej för egen eller annan Ätt, säte intaga,
förr än étt sådant Utslag blifvit i laga ordning
upphäfdt; äge ej heller, i fall han Hufvudman
är, eiler dess rätt utöfvar, förr rättighet
att Fullmägtig förordna.
Den som för annat fel, enligt denna RidJ
darhusOrdning, blifvit säte och stämma på
Riddarhuset förlustig förklarad, må likaledes
icke, derest han till sådant eljest kan vara
berättigad, fullmagt utgifva.
7 §•
Adelsman, som sin egendom till Borgel
närers förnöjande afstått, må under det frågaa
derom vid Domstol anhängig är, hvarken , för
sin eller annan Ä?t intaga säte pä Riddarhuset,
ej heller fullmagt utgifva Har han sina Borgenärer
fullkomligen förnöjt, och Domstolen,
genom i Concursmålet meddeld laga kraftvun-^
Den 25 Junit.
nen Dom, honom icke till ansvar fällt, åge
han, att, då sådant styrkes, uti sina förra rättigheter
inträda. Den som, ehuru till laga
ålder kommen, blifvit af behörig Domstol under
Förmyndares vård och inseende ställd, må
hvarken sjeU säte å Riddarhuset intaga, eller
Fullmagt utgifva.
8- 5.
Adelsman, sorn utur Riket afvikit, håfve
förverkat rättighet till säte och stämma på
Riddarhuset. Är han Hulvudman, tillfälle
Hufvudmannarätten, och derest högre värdighet
dermed förenad är, äfven denna, den Ättemän
som dertill närmast berättigad är, samt
efter honom hans närmaste manlige afkomling
efter förstfödslorätten. Återkommer utur Riket
afviken Adelsman, och varder han icke
för afvikandet eller orsaken dertill till straff
skyldig ansedd, inträde han för öfrigt i sina
förra rättigheter, dock så, att derest Hufvud-)
mannarätt eller värdighet honom genom afvikandet
frångått, den ej kan till honom eller
hans efterkommande återkomma, förr än ingen
öfrig finnes, som ifrån den, hvilken Hufvudmannarätten
eller värdigheten sålunda erhållit,
i rät nedstigande led härstammar.
Reser Hufvudman Utrikes, antingen i Ko;
nungens ärender, eller med vederbörligt tillstånd,
för enskilda angelägenheter, äge han
rätt att förordna någon behörig att Ättens säte
intaga, Åttemans bättre rätt framför Fullmäg
tig,
dock alltid oförkränkt.
*
Den 2 5 Junii.
469
9 §•
Adelsman, som med Konungens särskilda
Nådiga tillstånd i främmande Herrskaps tjenst
är, eller emot främmande Öfverhet sig med
Tro- och Huldhets-ed förpligtat, men derjemte
fast egendom ellvr Embete inom Riket innehafver,
samt för sin person här i Riket
skattskrifven är, må personligen säte och stämma
på Riddarhuset intaga, men ej, derest haa
Hufvudman är, Fullmägtig förordna,-
Förekommer någon sak till öfverläggning
och beslut, som det Herrskap angår, i hvars
tjenst sådan Adelsman är, bör han likväl ej
öfvervara beslutets fattande, hvarken i Pleno,
Utskott elier Nämnd, derest han lill Ledamot
i någon af de bägge sednare vald är.
10, §.
Flyttar Adelsman sitt Bo och hemvist
Utrikes på sätt 32 §. i 1723 års Adeliga Privilegier
om för mäler, håfve han och hans efterkommande,
som Utrikes äro, förlorat säte
bland Ridderskapet och Adeln, fastän han eller
de fast Egendom här i Riket äga skulle. Är
han Hufvudman, tillfälle Hufvudmannarätten
eller värdigheten i likhet med hvad i 8 §■ föreskrifva
är, närmaste Ättemän Inflyttar i
Riket sådan Adelsman eller någon af hans
manliga efterkommande, styrker lagligen, att
förbindelserne emot främmande Herrskap upphört,
och Konungen med ny Tro och Huldhetsed
sig förpligtar, inträde han eller de i
4?o
Dm 2j Junit.
Ättens förra rättigheter, så vida han eller de
icke eljest blifvit en sådan förmon ovärdige
förklarade; dock likväl alltid med den inskränkning,
i anseende till förlorad Hufvudmannarätt
eller värdighet, som 8 §. i anseende
till utur Riket afviken Adelsman och dess
efterkommande siadgar.
n §.
Vid hvarje Riksdag utnämnes LandtMarskalk
för Ridderskspet och Adeln af Konungen,
i enlighet med 52 $ af RegeringsFormen
och 23 §. af Riksdagsordningen. Den utnämnde
Landt Marskal ken beledsagas genast af
de 2:ne äldsta närvarande Grefvar till Riddarhuset,
och etnottages derstäds vid ingången
af Ridd^husDirectionen RiddarhusSecreteraren
och de öfrige till RiddarbusCancelliet hörsnde
personer; hvarefter han 1 å»er utfärda anslag
till anteckning af Riddetskapets och Adelns
tillstädeskomne Ledamöter, hvilken på följande
dagen förrättas, under LandtMarskalkens
Ordförande af trenne RiddarhusDirectionens
Ledamöter, tillika med trenne andra af Rid.
derskapet och Adela, dera LandtMarskalken
utser, saint RiddarbusSecreteraren och RiddarhusFiscalen,
och livarvid tvenne särskilta upprop
böra å utsatte timmar ske, efter en öfver
alla lefvande ÄUer, i den ordning de å Riddarhuset
säte äga, upprättad Matrikel. Den
sora vid endera af dessa upprop är tillstädes
när den Ätt, för hvilken han vill säte och
stämma intaga, påropas, framträder då, och
Den 2 5 Junii.
471
låter, i händelse denna Ätt är hans egen, endast
uppteckna sig till förnamn och earactair,
men aflemnar i annat fall sin erhållna Fullmagt,
eller andra bevis till granskning. Är
den som till anteckning sig salunda anmäler,
Ättens Hufvudman, samt eljest till intagande
af säte och stämma behörig, må han ge-t
nast i uppropslistan införas, såsom för Attén
behörigen antecknad, samt honom tilldelas
en med Riddarhusets sigill påtryckt pollett,
med påskrift af Ättens nummer och namn,
äfvensom den antecknades förnamn och nummern
på den Bänk, der hans ställe är honom
vid Ridderskapets och Adelns sammanträden
anordnadt. Har han åter sig såsom Ättemän
eller Fullmägtig till anteckning anmält, varder
sådant endast tills vidare anmärkt uti det
Protocoll, som vid anteckningen förås bör,
och, hvilket jemte de aflemnade handlingar
öfverlemnas till granskning af RiddarhusDirection,
som med Utlåtande deröfver bör till
andra anteckningen hafva inkommit.
12 §.
Dagen förr än Konungen i Nåder kallar
Ständerne, att å RiksSalen öfvervara Riksda.
gens öppnande, eller om denna dag är Helgedag,
dagen förut, sker äfven en dylik anteckning
med tvenne upprop, dock ej under påstående
Plenum. Vid denna anteckning utdelas
lika beskaffade inträdes_polletter till dem,
hvilkas vid första anteckningen aflemnade
Fullmagter och Handlingar blifvit af Riddar*
472
Den 2 5 JtmiL
husDirectionen godkände, äfvensom till de Capita
och Ättemän, hvilka sig till anteckning
anmält, och enligt stadgarne i denna Riddarhusordning
finnas dertill berättigade. De personer
som vid denna anteckning förete Fullmagter
eller bevis, böra dagen förut hafva
desamma inför RiddarhusDirectionen till granskning
uppvisat. Ds Fullmagter åter, som ej af
RiddarhusDirectionen, på föreskrifvet sätt blifvit
granskade och godkände, intagas endast på
sätt, rörande första anteckningen blifvit stadgadt,
i det Protocoll som vid detta tillfälle föres;
hvilket Protocoll jemte Handlingarne öfverlemnas
till det blifvande RiddarhusUtskottet,
hvarest Inträdes-poiletter erhållas; och
må härefter ingen anteckning eller utdelning
af Inträdes-pollettgr ske annorlunda än inför
berörde Utskott, sedan det blifvit förordnadt,
hvilket, så fort sig göra låter, ske bör; skolandes
detta Utskott sedermera under Riksdagens
lopp, endast för anteckningar sammanträda
e'n half timma före hvarje utsatt Plenum.
Ej må någon af RiddarhusBetjeningen, vid ansvar,
enskildt och utan RiddarhusUtskottets
samtycke till någon, eho d«t vara må, Inträdespoilett
utgifva; börandes i öfrigt noga tillses
att ingen erhåller Inträdespollett som icke
genast och ofelbart varder i uppropslistan arn
tecknad.
13 §•
Uppstår vid dessa anteckningar tvist om
Hufvudmanna-rätten, eller eljest ®m företräde
Den 2 5 Jurin.
473
till anteckning för samina Ätt, bör den af det
blifvande Riddarhusutskott®! pröfvas och af.
göres; men emellertid och intilldess Utskottet
sig utlåtit, den antecknas, som enligt de ho3
RiddarhusDirectionen befintlige Genealogiske
Tabellers föranledande, dertill närmast berättigad
är. Finner Utskottet sedermera någon
annans bättre rätt till säte och stämma genom
antaglige bevis styrkt, vare den, »om anteckning
först erhållit, skyldig, att den honom
tilldelte Inträdes-pollett återlemna, och den
andre blifve i hans ställe antecknad. Skulle
eljest någons rättighet att å Riddarhuset intaga
säte och stämma, med anledning af denna
Riddarhusordnings stadgander, ifrågasättas, öfverlemna*
äfven detta mål till det blifvande
RiddarhusUtskottets pröfning.
14 §.
Den som för första gången sig till anteckning
såsom Riksdagsman anmäler, åligge
att om sin ålder uppte bevis genom Utdrag
af Kyrkoboken, ifrån den församling der han
född är. Finnes ej Kyrkobok, eller är den genom
vådelig händelse förkommen, då, men
icke i annat fall, må ock bevis häröfver af
någon Konungens Embetsman i orten utgif-;
vit, såsom gällande antagss. För dem, om
hvilkas födelse de vid Riddarhuset befintlige
Genealogier innehålla fullständig underrättelse
med dag och årtal, år annat bevis härom ej
af nöden. Varder i detta hänseende betyg,
sorn förmodas origtigt vara, af någon företedt,
474
Den 25 Junit.
bör han derföre i laga ordning tilltalas, och
må intilldess hao sig vid vederbörlig Domstol
rättfärdigat . icke till säte och stämma på
Riddarhuset antecknas.
Ej må någon Fullmagt såsom gällande
antagas, som icke af Ättens Verkliga Hufvudman,
eller defl till utöfning af hans rätt, enligt
denna Riddarhusordning, berättigad är,
blifvit utgifven; börandes fullmagten, antingen
hel och hällen med utgifvarens stil skrifven
och undcrskrifven, eller ock till egenhändiga
undertecknandet lagligen bestyrkt, ovilkorligen
vara författad efter följande formulaire:
Till den Lagtima (Urtima) Riksdag, som
i N. skall hållas och tager sin början den
(dag och å.) befullmägtigas härmed (Caractair
och Namn) att lör Grcfbga
00 intaga säte och stämma på Riddarhuset,
hvarvid han ovilkorligen förpiigtas att ställa
sig till efterrättelse den af Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer antagne och besvurne RegeringsForm
af den 6 Junii 1 809, jemte Riksdagsordningen
af den 10 Febr. 1810, och öfrige "
gällande Grundlagar. Ort och Datum.
15 §■
Friherrli
Adeliga
Ätten N:o
Namn
(Sigill)
Caractaire,
Den 25 Jun i.
47 5
Är Fullmagt af Förmyndare för omyndig
Hufvudman ut gifven, bör sådant under namnet
eller namnen tydligen utsättas, samt Förmyndare-fö?
ordnandet i original eller bevittnad
afskrift biläggas. På enahanda sätt vare
ock den Förmyndare, som enligt 5 § vill och
kan säte för sin Myndlings Ätt sjelf intaga,
skyldig, att Förmyndare-förordnandet ingifva.
16. §.
Uppvises vid en och samma anteckning
tvänne eller flere Fullmagter för en och samma
Ätt, varde de alle, ehuru af behörig man
utgifne, ogillade Sker sådant vid olika anteckningar,
galle den som först uppvisad blifvit.
Har den som först blifvit såsom Fullmägtig
för någon Ätt antecknad, med döden
afgått, från Riksdagen afrest, eller Säte för
annan Ätt i behörig ordning intagit, då må
ny Fullmagt för annan person, derest den eljest
behörig är, för gällande antagas.
Den som med obehörigt utgifvande af
särskilte Fullmakter beträdes, kommer för ett
sådant förhållande, hvilket uti RiddarhusUtskottet,
uppå RiddarhusFiscalens anmälan, upptagas
och undersökas bör, att anses säte och
stämma på Riddarhuset, för längre elier kortare
tid förlustig, allt efter hvad Ridderskapet
och Adeln in Pleno derom kan rättvist pröfva
; och vare han jemväl oberättigad, att ytterligare
till bevistande af den Riksdagen Fuilmagt
utgifva.
Den 2 5 Jami.
■ 17 §•
Blifver under påstående Riksdag, den som,
j egenskap af Fullmägtig, Säte för annan Ätt
intagit, genom Hufvudtnannena afgång, sjelf
Hufvudman för sin, lemne han den förra Ät'
tena Säte, och intage den senares, utan att
likväl skiljs» från den befattning såsom Elecfor,
Utskotts eller Nämnds Ledamot, honom
kan vara genom val uppdragen. Dör under
påstående Riksdag Hufvudman, som Fullmagt
utgifvit, och har blifvande Hufvudmannen,
eller den utöfningen af hans rätt tillkommer,
icke gitt namn å Fullmagten såsom vittne eller
eljest tecknat, lemne Fullmägtig det säte han
på grund deraf innehaft, att af den nya Hufvudmanncn,
någon Ättemän, eller annan behörigen
förordnad Fullmägtig, på sätt förut
stadgadt är, intagaa.
Häfver Ättemän i behörig ordning för
Ätten antecknad blifvit, åge i sådant fall, men
®j annars, Hufvudmannen rätt att såsom Fullmägtig
för annan Ätt Säte intaga. Har Hufvudmannen
Fullmagt utgifvit, eller innan han
Hufvudmanna-rätten tilhrädt, sitt namn å den
för Ätten utgifne Fullmagt tecknat, vare för
den Rik*dageri skiljd från utöfningen af sin
Riksdagsmannarätt, utom i de händelser, att
Fullmägtig med dödan afgått, eller genom
annan afgång sjelf blifvit Hufvudman för sin
Ätt, eller utrike* rest, eller, efter styrkt laga
förfall och erhållit tillstånd, Riksdags orten
sied allo iemnat.
De 11 25 Junii,
18 §.
Bänkarne i RiddarhusSalen blifva särskilt
vid hvarj« Riksdag af RiddarhusSecreterarsn
och RiddarhusFiscalen fördelade, enligt uppropslistans
föranledande- samt på det sätt, att
första Bänken blifver till höger om LandtMarskalksbordet;
den andra till vänster och så
vidare ömsevis; vid hvarje Bänk uppslås en
lista på de personer, hvilka å den fått sig sitt
ställe anordnadt; hörandes å dessa Bänklistor
de personer, som under Riksdagens lopp i
Riddarhusutskott antecknas, genast derefter
uppföras; öfver verkställigheten hvaraf RiddarhusFiscalen
åligger att Boga hand hafval.
19 $.
Ingen må i RiddarhusSrder und^r Ridderskåpets
och Adelns sammankomster inträda,
som icke för den vid dörren vakthafvande
uppvist den honom lemnade inträdes- pollet;
RiddarhusFiscalen åligge, att efter egna anledningar,
eller uppå erhållne underrättelser
tillse, det ingen obehörig olver läggningarna
bevistar.
Utlånar någon sin pollet till annan person,
för att honom såmedelst inträde förskaffa, vare
den, som polletten utlånt, säte och stämma
den Riksdagen förlustig, hvarom, efter RiddarhusFiscalens
anmälan, i RiddarhusUtskottet
undersökas bör, för att sedermera af Ridderskåpet
och Adelö in Pleno afgöras.
47§
Den 25 Junit.
20 §.
Första gången Ridderskapet och Adeln
vid hvarje Riksdag in Pleno sammanträder,
bör denna Riddarhusordning uppläsas, samt
derefter alltid ett tryckt exemplar deraf vara
att tillgå, så väl å LandtMarskalksbordet, som
uti RiddarhusCancelliet.
21 §.
Sedan Riksdagen af Konungen blifvit på
RiksSalen öppnad, bör nästa söknedag derefter,
så vida plenum plenorum icke å samma
dag är anbefallt, Electorsvalet verkställas. Med
detta val förhålles sålunda: att Ridderskapet
och Adeln in Pleno sammanträder, och genom
slutna vallistor utväljer 38 till säte och stämma
antecknade Ledamöter, af hvilka de 25
som erhållit de flesta rösterna blifva Electorer,
och de 13 dernest i ordningen, blifva
Suppleanter, hvilka senare vid afgång inträda
i de förras ställen, eftersom de erhållit de
fleste rösterna.
Alla andra Electorer och Nämnder, som till
särskilda befattningar, enligt Regeringsformen
och Riksdagsordningen, erfordras, väljes, efter
derom dagen förut skett anslag, likaledes af
Ståndet samfällt in Pleno.
22 §.
Elecforerne åligge att den påföljande da
-
Den 25 Junii.
479
gen, si vida görligt vara kan, eller ock inom
den tid Riksdagsordningen i dess 28 §.
föreskrifver, välja Ledamöter till samtelig® i
nyssberörde §. omnämnde Utskott.
Dem tillhörer äfven att tillsätta Ledamö
ter af Ridderskapet och Adeln i alla de Utskott,
hvilka Riksens Ständer, med anledning
af RiksdagsOrdningens 36 § , finna vara af
nöden, samt att vid inträffande ledigheter,
välja Ledamöter i de afgångnes ställe. Electorerne
sammanträde ej (ill val, utan föregånget
in Pleno fattadt beslut, samt behörigt anslag.
De kunna ej till Ledamot i Utskott välja annan
person, än den som till säte och stämma
antecknad är. De förrätte deras val genom
slutne sedlar, börande hvarje sedel innefatta
så mångå personers namn , att de utgöra antalet
af Ridderskapets och Adelns Ledamöter
i det Utskott, hvarom fråga är Minst 13
Electorer böra, närvarande, i valet deltaga.
ValProtocollet bör genast af minst 13 Electorer
undertecknas, och försegladt till RiddarhusSecreteraren
aflemnas.
23 5.
Med anledning af RiksdagsOrdningens 39
§. förklaras härigenom den af Ridderskapets
och Adelns Ledamöter i hvarje Utskott, som
efter Matrikeln högsta sätet å Riddarhuset innehafver,
berättigad att i Utskottet föra Ordet.
48%
Den 25 Junit.
24 §.
Varder Elector eller Suppleant till Utskotts
Ledamot vald, upphöre hans befattning
såsom Elector eller Suppleant. Skulle härigenom
Hier eljest så många Eiectorer och
Suppleanter afgå, att fullt antal af 25 saknades,
då bör genom nytt val, på sätt 2r §.
föreskrifver, så väl ledigheterne bland Electorerne
fyllas, som ock 13 nya Suppleanter
utses för de ledigheter, som framdeles kunna
inträffa.
25 §•
Förr än första valet är verkstäUdf till Le;
damöfer i ds Utskott, hvilka i RegeringsFormens
53 §, och RiksdagsQrdningens 28 §• fö-i
reskrifvas, må ej Elector eller Suppleant kun*
na sig denna befattning afsäga.
Tillstånd, att högst i 3 veckors tid vara
från Riksdagen frånvarande, må LandtMarskaL
ken kunna på samma gång bevilja 4 af Ele»
ctorerne och 2 af Suppleanterne.
26 §.
Har Elector eller Suppleant, utan erhållit
tillstånd, trecne veckor vant frånvarande, eller
(vänne veckor öfver beviljad ledighet, utan
laga förfall, uteblifvit, eller försummar närvarande
Elector, utan laga förfall, trenne på
hvar
-
Den 25 Junti.
hvarannan Följande val, Vare hans rum såsom
Elector eller Suppleant ledigt, att på sätt dettina
Riddarhusordning stadgar,Upplylias. hvarom
den bland Eiectorerne, sorn enligt Matrikeltt
äldst är, bor ia plena anmälan göra.
27 §•
Adel-man, vald till Ledamot 1 Utsköttj
åge rätt, att innan Utskott sammanträdt första
gången efter hans utväljande, sig detta förtroende
afsäga t sedermera må han ej utan laga
förfall, sorn i Ståndets Plenum biitvit anmält
och pröfvadf, med sin befattning såsom U'skofta
Ledamot upphöra; dock tnå . med anledning
af RiksdagsOdrdngetrS 79 § Ord t öran de i Utskott
kunna bevilja en högst frenne Ledamö*
ter två, högst frenne, v ekors ledighet tili eg*
na angelägenheters bevakande. Uteblifver hatt
tvenne veckor öfvcr den beviljade ledigheten,
utah styrkt lågt förfall, Varö hans runi i Ut;
Skottet ledigt.
lfrån befattningen i Hemliga Utskottet
kan, sedan detsamma blifvit i verksamhet satt,
ingen, utan Konungens tillstånd, alldeles ellef
på bestämd tid endtledigas»
28 §•
Försummar Utskotts Ledamot, utan laga
förfall, trenne på hvarannan följande S mmankomster,
eller bortreser hart utan erhållit till*
Ridd, ö, Ad, Prct. VII. B. IL Afd. 31.
Den 25 Juntti
stånd, vare han sin Riksdagsmannarätt vid
den Riksdagen förlustig5 börandes sådant af
Utskottets Ordförande genast för Ridderskapet
och Adeln in Pleno tillkännagifvas och i Pro*
tocollet der antecknas.
29 §.
Med laga förfall förstås hvad Allmänna
Lagen stadgar i 12 Cap. 1 §. RättegångsBalken
Skulle andre synnerlige der icke nämnde
orsaker till förfall anmälas och styrkas, må
pröfningen deraf på Ridderskapet och Adelö
in Pleno ankomma.
30 $.
Anslag till Plenum bör ske dagen förut,
sist kl 6, och till Electors samtCUtskötts
Sammanträden, sist klockan 8 om aftonen.
Göres anslag sednare, vare Plenum, Electorseller
Utskotts Sammanträden ogiltige. Om
under varande Plenum fortsättning pröfvas nö-f
dig på eftermiddagen, bör anslag dertill innan
klockan 1 vara gjordt.
31 i
LandtMarskalken, eller om han låtit tillkännagifva,
att han ej kan tillstädeskomma;
den närvarande efter Matrikeln äldste Grefven,
äge att vid samlingstimman, efter med klubban
äskadt ljud, låta börja öfverläggningarne. Den,
Den 25 Junit.
483
ne sednare bibehålla dock alltid sin rätt att
rösta.
Dör LandtMarskalk, afvaktas i underdånighet
Konungens Nådiga uinämnande af en
annan.
/
32 $•
LandtMarskalken, eller den hans ställe
företräder, äg®, med efterlefnad i allt öfrigt
af RiksdagsOrdningens och denna Riddarhus^
Ordnings föreskrifter, rättighet;
1) Att sammankalla Ridderskapet och A*
deln till Plenum, Ståndet dock obetagit, att enligt
46 §. Riksdagsordningen, innan slutet af
etc Plenum, utsätta dag till det nästföljande.
al Att vid utsatte satnlingstimman börja
samt med Ståndets samtycke afsluta Plenum;
äfvensom att i de fall, hvarom 55 §. Riksdagsordningen
handlar, förklara öfverläggning
gen otn något särskilt mål hvilande.
3) Att anordna och leda Ridderskapeta
och Adelns öfverläggningar, hvarvid noga iakttages
hvad 36 §. af denna RiddarhusOrdH
ning stadgar, tillkännagifva hvad till en förevarande
fråga hörer eller icke, och hvad
I sammanhang dermed kan eller bör upptagas.
4) Att på sätt 39 §. af denna Riddarhusordning
föreskrifver, rätta och varna dem som
»
,v
484 Den 25 Junit.
sig otillbörligen vid Ridderskapeis och Adelns
sammanträden förhålla, hvilken rättighet likväl
ej må sträcka sig dertill, att göra varningen
allmän för hela Ståndet;
inhämta Ridder
skapets
och Adelns tankar angående sådane
skrifteliga och mundtliga Anförandens uteslutande
utur Protocollet, som kunna anstötlige
eller emot Grundlagarne stridande vara, samt
att i öfrigt noga tillse och deröfver hand hålla,
att Ridderskapeis och Adelns allmänna Sammankomster
varda på ett med Ståndets värdighet
och anseende öfverensstämmande sätt hällne
5)
Att hos Ridderskapet och Adeln ali Konungsligan
rätt styrka, och likaså inför Konungen
Ridderskapeis och Adelös.
6) Att till verkställighet befordra allt
hvad Ridderskapet och Adelö besluter, och
emot Grundlagarne samt denna Riddarhusordning
icke finnes stridande, äfvensom att för
Ridderskapet och Adelö framställa och föreslå,
hvad ‘Otti till en sådan verkställighet erfordras
och på Ridderskapets och Adelns beröfvande
kan ankomma.
33 Sivid
hvarje Riksdags början skall en föredragningslista
eller diarium upprättas med
tvänne columner, samt uti den ena af dem alla
mål af hvad beskaffenhet som helst i den ord-»
ning de till Ridderskapet och Adeln inkomma,
med korta rubriker införas, och uti den andra
Den 25 Junit,
48 5
för hvart och ett antecknas, när det blifvit i
Ridderskapets och Adelns Plena föredragit, äf-J
vensom den eller de åtgärder samma mål kan
elter hand af Ridderskapet och Adeln erhålla.
Denna lista, som af äldsta RiddarhusCanceR
listen skall föras, bör vid hvarje Plenum finnas
å LandtMarskalksbordet, och dessemellan
alltid vara i RiddarhusCancelliet att tillgå. Efter
ordningen af denna lista böra målen föredragas,
i fall icke Ridderskapet och Adeln
derom annorlunda förordnar, enligt Riksdags
Ordningens 47 Propositioner och Remisser
från Konungen samt mål, hvilka från de andra
Stånden blifvit till afgöraude communicerade,
böra dock alltid i hvarje Plenum först föredragas;
och ställe LandtMarskalken sig i öfrigt
härvid till efterrättelse hvad ofvananförde 47
§ uti Riksdagsordningen om öfverläggningen
med de andra Ståndens Talmän närmare stadgar,
samt föranstalte det förteckning på de
mål, som sålunda blifvit till föredragningsämnen
för dagens Plenum fastställde, så väl före
som under Plenum blifver att i RiddarhusCancelliet
tillgå.
34 §•
Hvar och en antecknad och å Riksdags^
Orten närvarande Ledamot åge rättighet, at£
muntligen eller skriftligen väcka alla 6ådane
frågor, hvilka enligt Grundlagarne kunna i
Ståndens plena upptagas. Vacker någon munt-j
'486
Den 25 Jnnii.
ligen en fråga som på bordet lägges, eller till
Utskott remitteras, eller med de öfrige Stånden
communiceras, eller gör någon rnunteligen
sådane anmärkningar vid ett Utskotts
yttrande, som till samma yttrandes återförvisande
föranleda, bör, derest afseende å frågan
eller anmärkningarne göras skall, den eller de
skrifteligen författas och till Protocollet aflemnas,
sist inom slutet af det Plenum som först
inträffar sedan tvenne dagar efter framställandet
förflutit; och bör vid slutet af samma Plenum till-*
kännagifvas, hvilka frågor eller anmärkningar
genom underlåtenhet häraf förfallit. Alla
skrifteliga Anföranden skola genast efter deras
uppläsande till Protocollet aflemnas.
35 §•
Ej må sedan 30 dagar tilländalupit, räknade
från den dag Kongl. Maj:t enligt RegeringsFormens
109 och RiksdagsOrdningens 27
§. $. låtit om StatsVerkets tillstånd och behof
Riksens Ständer underrätta, nya frågor af enskild
Ledamot väckas, eller sådane af Landtb
Marskalk eller elen hans ställe företräder upp;,
tagas; — härifrån undantagas dock, dels Stån.
dets enskilta ceeonomica, dels sådane frågor,
som af redan fattade beslut, eller redan upptagne
ärender, eller ock af de under Riksdagen
inträffade händelser omedelbarligen härledas.
36 §•
Ej må Memorial af Ridderskapet och A2
deln till pröfning upptagas, som ej är ingifvifc
antingen af den som på Riddarhuset säte och
Den 25 Junti:
48?
stämma ager, eller i annat Stånd verkelig
Riksdagsman är; borandes, i anseende till alla
Memorials beskaffenhet och deras communica»
tion med de öfrige RiksStånden noga iakttagas
hvad 51 och 52 §. $. i Riksdagsordningen
derom stadga.
37 $•
Inkommer i sådan fråga Grundlagen tillåter,
något skrifteligt Memorial, hvarå Remiss
till Utskott ej begäres, eller pröfvas nödig, bör
detsamma ovilkorligen, utan afseende om någon
det äskar eller icke, på bordet läggas, och ej
förr företagas, än efter den ordning föredragningslistan
utmärker.
38 $.
Vid Ridderskapets och Adelns Allmänna
Sammankomster skall Protocoll förås af RiddarhusSecreteraren,
eller om han sf laga förJ
fall hindrad, eller med Ridderskapets och Adelns
tillstånd frånvarande är, al den som Ridder*
skåpet och Adeln dertill, uppå LandtMarskalkens
förslag, förordnar. Uti detta Protocoll
skall ordentligen och noggrannt upptecknas
allt, som under Sammankomsterne förefaller
och beslutes Justeringen af hvarje sådant
PleniProtocol! bör ske, så fortjsom möjiigt är,
och af alla ProtocollsUtdrag, sist vid början
af näst påföljande Plenum. Vid dessa justeringar
kan ett beslut ingalunda ändras, men
väl sådane tillägg göras, hvarigenom ingen än„
4§8 Den 25 Junti,
dring i beslutet uppkommer. Dervid äger ock
hvar och en, som sig muntligen yttrat, rättighet,
att anmärka, huruvida hans uttryck blifvit
jigtigt till Protocollet fattade, Ridderskapet
och Adeln dock pröfningsräcten häraf förbe-'
hallen j och må jemväl på d"n talandes eget
begifvande och med Ridderskap ts och Adelns
bifall u eslutas dess egne uttryck, och äfven de.
liberationer som deraf följt, dock kunna ej sådana
uttryck, hvarpå beslutet tydligen sig
grundar, uteslutas,
39 §•
Hvar och en Ledamot af Ridderskapet
Och Adeln äge rätt att in Pleno fritt tala och
Utlåta sig, i alla frågor sorn under ölverläggan^
de komma, och om lagligbeten af allt som in.
Om S andtt sig t lidrager. Inga andra anföran*
den må likväl till protokollet upptagas, än
de som gifvas af Ledamöter, hvilka efter
anmälan till LaodtMarskalkeo, och af honom t
behörig ordning uppropade, uppstigit och hån
Sin plats yttra sina tankar. Ingen vare berättigad
att tala utom Protokollet Ingen lillå
te sig personligen förolämpande uttryck
Finnér
LandtMarskalk. det någon på så.
d^nt sätt eller eljest emot Grundlagarnes tydliga
föreskrifter sig uti sina yttranden förgått,
äge LandtiVlarskalken att genast å:er!öra honom
till ordning, och derest han icke ställer
sig sådant till efterrättelse, art underställa
Ridderskapets och Adelns pröfning, bedömmandet
af bans förhållande, samt huruvida harr
derföre bör4 enligt 3; §.3 inora- al denna
' d . v -
S
Veu 25 Junit.
489
Riddarhusordning af LandtMarskalken varnas,
eller om saken af ett Utskott skall närmare
pröfvas, eller ock alldeles må förfalla. Väcker
någon Ledamot fråga härom bör LandtMarskalken
sig deröfver utlåta, samt i händelse han
anmärkningen godkänner, på föreskrifvet sätt
förtära, men i motsatt fall, om sådant vidare
ytkas, förhållandet Ridderskapets och Adelns
pröfning underställa Förvises saken ti/l ett
Utskott, skall ett sådant af 12 Riddersk rpets
och Adelns Ledamöter ofördröjligen 6ät;as och
äge LandtMarskalken samt den person hvilken
ifråga är, att hvardera utnämna hälften af
nammie Ledamöters antal; detta Utskott pröfve
genast målet, och lemne detöfver till Ridderskapet
och Adeln sitt Betänkande, antingen
den, emot hvars uttryck anmärkning blifvit
gjord, må derifrån njuta befrielse, eller från
säte och stämma på Riddarhuset för dea Riksdagen
uteslutas, eller på sätt 1 mom. i Re-,
geringsFormens 110 §. stadgar, under tilltal
Ställas. Utskottets beslut till ansvar på endera
af dessa tvänne sätt, vare likväl ej till någon
påföljd gällande med mindre femsjettedelar
af Ridderskapets och Adelns i Plenum,
då det föredrages, närvarande Ledamöter deruti
instämma.
40 §•
Uti alla sådana mål, som personligen röra
en eller annan af Ridderskapets och Adeina
Ledamöter, höra densammas närmaste Skylde—,
män, till och med Syskonebaro, hviika på
r49°
Den 25 Junit.
Riddarhuset kunna antecknade vara, ingen
stämma äga, utan skola de, sedan så väl den
som saken angår, som de sjelfve, ägt tillfälle
till Protocollet andraga, hvad de nödigt aktadt,
jemte honom, när beslut skall fattas, från Riddarhuset
taga afträde. Skulle någon eller någre,
som på ofvanberörde sätt befinnas slägt
vara, hafva uti sådan fråga röstat, vare han
eller de Riksdagsmannarätt för den Riksdagen
förlustige, äfvensom voteringen skall anses
ogild, derest uti nästa Plenum styrkes, att
dess utgång kunnat bero af hans eller deras
röster.
41 §.
Enär ett ämne sluteligen skall afgöras,
böra alla dertill hörande Handlingar uppläsas,
så framt någon Ståndets Ledamot sådant åstundan
hvarefter och sedan de som sig anmält,
att till Protocollet något i ämnet yttra, dertill
ågt tillfälle, LandtMarskalken inhämtar, huruvida
Ståndet anser öfverläggningen fulländad}
svaras härtill Ja, bör propositionen afRiddarhusSecreteraren
skriftligen författas, och i Stån.
det till justering uppläsas, innan den af LandtMarskalken
göres, hvarvid i allmänhet iagttages,
att propositioner så inrättas, att den som
bifaller kan svara Ja — och den som bestrider
Nej.
Besvaras propositionen med ja,
må väl erinringar dervid i tjenliga ordalag
göras, men ingen försöka att beslutet genom
ny öfverläggning upprifva. Blifver proposi.
tionen med Nej besvarad, och derigenom ej
Dm 25 Jurin.
något bestämdt beslut erhållits, bör den i omvändt
förhållande af LandtMarskalken å nyo
framställas, för att kunna med Ja besvaras.
42 §.
Är propositionen med Ja och Nej besvarad*
oeh begäres afen eller flere votering, samt den
eller de derifrån icke vilja afstå, då skall voterings-proposition
jemte tydlig contra-proposition
genast författas af RiddarhusSecreteraren,
af LandtMarskalken till justering framställas,
samt på vanligt ställe i RiddarhusSalen anslås,
hvarefter voteringen, på sätt nästföljande §§.
stadga, innan Plenum slutas, bör för sig gå3
och må Proposition aldrig göras, om det voteras
skall, ej heller votering derom tillåtas, men
väl må i händelse skiljaktiga meningar upp-,
stå, vid contra-propositionens justerande, rö4
rande den beskaffenhet den äga bör, och dessa
ej annorlunda kunna förenas, denna beskaffenhet
först genom särskild votering bestämmas.
Den eller de, hvilka uti Pluralitetens beslut,
som med eller utan votering blifvit fatiadt,
icke instämdt, må det uti intet fall kunna förvägras,
att låta sin särskilta tanka i Protocollet
anteckna, samt densamma hos de öfrige
Stånden anmäla.
43 §•
Då votering eller val förrättas skall, varde
först de §§. af denna Riddarhusordning,
hvilka voteringssättet angå, uppläste. Derefter
anmode Landt-Marskalken 6 Ledamöter
493
Den 05 Junit.
sf Ridderskapet och Adeln, att jemte sigvid
bordet sitta, och 4 af dem att anteckning föra,
så väl öfver dem, hvilka rösta, som öfver dem
hvilka vid första uppropet sig icke infinna.
Upprop förrättas af RiddarhusFiscalen, enligt
anteckoingslistan. De som å en och samma
Bänk sin anordnade plats innehafva, träde inom
skranket, när deras Bänks nummer uppropas,
och hvar och en framlägga vid upprop
af dess namn, en lyckt sammanrullad sedel
på det pappersark, sorn hålles af en Ledamot
vid bordet När Bankens upprop är siutadt,
lemne de, som den tillhöra, skranket åt nästa
Bänks Ledamöter; och må ingen annan äo
den som till förevarande Bänk hörer, under
påstående'’ val eller votering vara inom skrän,
ket, ej eller någon stå i skrankdörren eller
framföre skranket, med mindre han hörer till
den Bänk som uppropad är, hvarå Riddarhus.
FibCalen noga och allvarsam tillsyn hålla bör,
hvadan honom älven ovilkorligen åligger att
vid alla val och voteringar tillstädesvara.
44 §•
Vid alla val och voteringar skola tvenne
upprop ske på sätt, att så snart första uppror
pet slutat är, de sorn sig dervid icke infunnit,
enligt de deröfver förde anteckningar, andra
gången uppropas. Den som sig ej infinner:,
när andra uppropet för hans Bänk verkställes,
håfve sin rätt au rösta den gången förlorat.
45 §.
Vid voteringar nyttjas tryckte sedlar med
Den 25 Junit.
493
Ja och Nej, hvilka alltid skola vara i RiddarhusCancelliet,
så väl som på ett innanföre
dörren i slöra RiddarhusSalen framställdt bord,
att tillgå. Och anses alla sådana skrifna för
olagliga. Vid val af personer nyttjas skrifna
sedlar hvilka, derest de skola vara gällande,
böra vara enkla och fria från all tvetydighet
eller origtighet i anseende till personernes
namn och antal, icke eller något annat inne-i
hålla än de utvaldes namn, nummer och caractair;
hörandes alltid om valsedlarnes rätta
beskaffenhet, skriftlig och tullständig undenät6e
anslås på samma sätt och ställe, som i anseende
till voterings-propo^itioner är stadgadt;
äfvensom alli val, som under etr Plenum skola
förekomma, böra uti det dagen förut skeende
anslag tili samma Plenum tillkännagifva®.
Finnes vid votering eller val tvenne eller
flere sedi. r samnjanru lade, sedel markt eller
utstrykning derå , vare alla sådana sedlar
ogillde.
46 §.
Sedan voterings eller val-uppropm äro
slutade, öppnas sedlarne af Landt Marskalken,
samt granskas af honom och dem, som vid
bordet sitta, ibland hvilka 4 föra hvardera
särskilt Protocoll, sorn efter fulländad votering
eller val collationeras Derefter uppräitas or.
dentlig omröstnings- eller ValProtocoll, hvilket
underskrifves af alla dem sorn vid bordet
sitta, och derest plenum med voteringen slutas,
förseglas, för att i nästa Plenum uppbry*
tas och kungöras.
I
494
Den 25 Juntti
Till undvikande af paria vota, skall vid
hvarje votering förr än sedlarne uppräknas,
den Ordförande en ibland dera uttaga och
genast töiseglad aflägga. Befinnas, vid uppsummerandet
af de öfrige, rösterna lika delade,
må denna sedel Öppnas och gifva utslaget.
Är pluraliteten redan vunnen, bör den aflagde
sedeln genast ouppbruten förstöras. Erhålla
vid val af personer, en eller flere lika många
röster, anställes dem emellan genast lottning.
47 §•
Vid hvarje Riksdag, vare sig Lagtima
eller Urtima, välje Ridderskapet och Adeln på
sätt föregående §§. stadga, trenne Fullmägtige
i Riksens Ständers Bank, lika an-al FullmägtL
ge uti Riksens Ständers RiksgäldsContoir, samt
6 Revisorer, att emellan Riksdagarne öfverse
och granska StatsVerkets, Bankens och RiksgäldsContoirets
tillstånd. Styrelse och Förvaltning.
Desse Fullmägtige och Revisorer intaga
sina säten efter ordningen i Matrikeln af de
Atter de tillhöra. I anseende till personerne,
hvilka till desse befattningar kunna komma
under omröstning, iakttages hvad Riksdagsordningens
70 §. härom stadgar. Med val
till Revisorer af Ridderskapet och Adeln, hvilka
emellan Riksdagarne skola förrättas, förhålles
på sätt Ridderskapet och Adeln, jemlikt
6g §. Riksdagsordningen, finner lämpligt
särskilt stadga.
48 §.
Till befrämjande af nödig ordning vid
Den 25 Junit.
495
Ridderskapets och Adelns allmänna samman?
komster, är särskildt stadgande utfärdadt; som
i stora RiddarhusSalen kommer att till efterf
rättelse anslås.
49 §*'
Emellan Riksdagarne besorjes och förval--  tas Riddarhusets angelägenheter afen Direction,
bestående af 7 Ledamöter, hvilka af Ridder*
skåpet och Adeln vid hvarje Riksdag väljes
genom samfäld omröstning in Pleno, bland så-i
dane Adelsmän, hvilka äro behörige att vara
Ledamöter i Utskott; hvarjemte vid samma
tillfälle utses trenne personer, att i den ordning
de fleste rösterne erhållit, inträda i Direction
vid förefallande ledigheter. För Directionen
är utfärdad särskild Instruction, hvarefter
den emellan Riksdagarne har sig att rätta»
och hvaruti äfvenledes innehålla föreskrifter
för RiddarhusSecreteraren och Riddarhusets öfrj
rige Tjenstemän.
Ej må Ledamot af RiddarhusDirection derjemte
kunna vara Fullmägtig i Riksens Ständers
Bank eller RiksgäldsContoir, eller Revisor
öfver dessa Verks samt StatsVerkets tillstånd,
styrelse och förvaltning.
50 §.
Riddarhusutskott består af tolf dertill
utsedde; Ledamöter. Iniör detta Utskott skola
alla Ledamöter af Ridderskapet och Adeln,
hvilka efter de tvenne första anteckningame
496
Den 25 Junti.
vid Riksdagen sig infinna, sin behörighet till
säre och stämma styrka, och Inträdespollett utbekomma.
Detta Utskott tillkommer ock ätt öfverse
och granska RiddarhusDirectionens göromål
sedan sista Riksdag, så väl i anseende till
Riddarhusets som Wadstena Adeliga JungfrUStifts
angelägenheter, samt revidera räkenskap
perne för RiddarhusCassan, Wadstena Adeliga
JungfruStiftsCassa, Adeliga CadettSkokasFonden
såsom ock alla öfrige under Directionens vård
och förvaltning ställds Cassör, Donationer och
Legater, af hvad namn de vara må, äfvensom
att inventera dessa Cassorsoch Fonders belopp,
samt granska säkerheten af de dem tillhörige
Hypotheker, börandes om allt detta Utskottet
till Ridderskapet Och Adeln aflemna sin Berättelse,
hvaruti derjemte bör föreslås de ändringar
och förbättrade anstalter, hvilka Utskottet
antingen i anseende till förvaltningen,
eller i andre hänseenden, kan finna nödige»
I öfrigt äger Utskottet att under påstående
Riksdag öfvertaga alla RiddarhusDirectionen9
befattningar, med iakttagande så väl af denna
Riddarhu Ordnings, sorn den för Directionen
särskilt utfärdade Instructions, föreskrifter. Lottning
och inskrifning i Adaliga JungfruStiftet
må likväl, då den under Riksdagen inträffar,
af Utskottet icke annorlunda verkställas, än
att Landt.Vfarskalken anmodas att dervid vara
närvarande.
51
Dm 25 Junit.
49?
51 $.
Skulle RiddarhusUtskottet finna någon än}
dring uti eller tilläggning till denna Riddarhusordning
nödig, eller väckes fråga derom
in Pleno, hvilken då alltid till Utskottet remitteras
bör, äge Utskottet att derom öfverlägga
och med sitt Betänkande till Ridderskap
pet och Adeln inkomma. Fattar Ridderskapet
och' Adeln, mea anledning deraf, beslut till
någon ändring eller tilläggning, öfverlemnas
samma beslut till Konungens stadfästelse, och
blifver, derest en sådan vinnes, vid nästföljande
Riksdag gällande. Varder under varande
Riksdag, på det sätt sorn 82 §. RegeringsFormen
omförmäler, någon sådan ändring uti
Grundlagarne antagen, som, för uppfyllandet
af föreskriften uti 12 §. af Riksdagsordningen,
gör en derefter lämpad ändring i vissa
delar af RiddarhusOrdningen nödvändig, bör
en sådan ändring af RiddarhusUtskottet skynda
sammeligen föreslås, och, af Ridderskapet och
Adeln godkänd, till Konungens stadfästelse öfverlemnas,
för att genast varda gällande.
52 §.
De å Riddarhuset förvarade Genealogiska
Tabeller öfver alla introducerade Ätter, böra
på sätt Kongl. Kungörelserna den 10 Augusti
1762 och den ro Augusti 1S > 3 föreskrifva,
completteras och i ordning hållas; och är
hvarje Ätt, som sine Stamtaflor Jcke complet-'
Ridd. 0, Ad, Prot. Vili B. II. Afd.
498
Den 2 5 Junit.
terat, intilldess sin representationsrätt förlustig;
åliggandes emellan Riksdagarne RiddarhusDirectioncn
och under Riksdagarne RiddarhusUtskottet,
att häröfver noga hand hålla.
53 §•
De personer, hvilka af Kongl. Maj:t blifvit
till Greflig eller Friherrlig värdighet upphöjde,
eller med Adelskap benådade, men inom
tvenne år efter utnämnandet icke hafva sig
till vinnande af Introduction å Riddarhuset anmält,
halve all vidare rätt dertill, enligt K.gl.
Förordningen af den s Maj 1775 och Kongl.
Brefvet af den ii Februari 1800 förlorat, så
framt ej Kongl. Maj:t täckes, gerom särskild
Nådig Resolution, den försutne tiden återställa;
åliggandes under Riksdagarne RiddarhusUtskottet
och emellan Riksdagarne RiddarhusDirectionen,
att noga tillse, att hvad ofvanberörde
Författningar så väl härom som i öfrigt
rörande Intioductioner stadga, varder noggrannt
iakttagit.
Under Riksdagarne må likväl Introduction
ej beviljas, med mindre Ridderskapet och Adeln
uppå RiddathusUtskottets anmälan, det
Vederbörlige prasstanda blifvit fullgjorde, dertill
in Pleno tillstånd gifvit.
54 §•
Ej må någon upptaga annan Ätts namn
eller vapen, den må vara lefvande eller utdöd,
med mindre han dertill genom för någon särskild
Ätt gällande Författning berättigad är.
Den a 5 Junit.
499
55 §•
Sedan Kongl. Maj:t å RiksSalen åtskiljt
Riksens Ständer, och dem hemförlofvat, samt
LandtMarskalken derefter å Riddarhuset afslutat
Ridderskapets och Adelns Sammarkomster,
aflemnar LandtMarskalken Stafven till den
efter Matrikeln äldste närvarande Grefven ,
hvilken, åtföljd af 6 Deputerade af Ridderskapet
och Adeln, genast uppträder till Kongl.
Majit, för att LandtMarskalksStafven återlemna;
och må sedermera någon Sammankomst
för Ridderskapet och Adeln den Riksdagen ej
äga rum.
Lades på bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hög*
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, den
25 Junii 1818.
S. D. Sedan icke allenast RiddarhusDires
ctionens den 20 November sistlidne år till Rid?
derskapet och Adeln afgifne Berättelse, om
hvad under RiddarhusÄrendernss Styrelse och
Förvaltning sedan sista Riksdag sig vid Riddarhuset
tilldragit, blifvit, efter det Riddarhusutskott
deröfver afgifvit Utlåtande, af
Ridderskapet och Adeln den 1 sistlidne April
5oo
Den 2 5 /«««.
pröfvad, utan ock den Riddarhusutskott till—
kommande granskning af RiddarhusDirectionens
åtgärder är vorden fulländad, så fann Ridderskapet
och Adeln nu för godt förklara Riddar-,
husDirectionen Ridderskapsts och Adelns tilli
fredsställelse och välbehag öfver det sätt,
hvarpå RiddarhusÄrendeme blifvit seden sista
Riksdag af Directionen förvaltade. Ut supra.
S D Vid förnyad föredragning af ConstitutionsUtskottets
den i 7 dennes aflåtne, samt den
22 derpå följde förmiddagen på bordet lagde,
Memorial, angående åtskillige med Representationsförslaget
gemenskap ägande Grundlagsändringar
•, fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att till den behandling 56 §. Regeringsformen
stadgar, berörde Grundlagsändringar
godkänna. Ut supra.
S. D Föredrogos ånyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, och dera
22 dennes förmiddagen på bordet lagde, Be-;
tänkanden:
Frän Allmänna Besvärs- sch EconomieUtskoitet:
Af
den 19 dennes, i anledning af väckt fråga
om en ny allmän vägdelning, samt utvidgad
rättighet till grushämtning.
Från Särskilta Utskottet:
Af den 17 dennes i angående föreslagen
Den 25 Junit,
5 oi
förändrad reglering med aflöningen för Krono?
Uppbördsmärinen i Rikets Städer, Ut supra
S.
D. Då nu å nyo föredrogs Särskilta Ut?
skottets den 2 si6tl. April aflåtne, samt den 11
i samma månad eftermiddagen på bordet lagrie
Memorial v innefattande upplysningar om
de hittills vidtagne åtgärder, i frågan om indragning
och sammanslående af öfverflödiga
Embeten och Tjenster, fann Ridderskapet och
Adeln, att, sedan Ridderskapet och Adeln den
22 dennes, vid pröfningen af Serskildta Utskottets
Betänkande, rörande en allmän ny
reglering r.f Statens Embeten och Tjenster, beslutat,
att detta ämne i hela dess vidd borde
öfverlemnas till en af Kongl. Majit i Nåder tillförordnad
Comitté , Utskottets ifrågavarande
Memorial numera endast borde läggas till haad?
lingarne. Ut supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
kl. 1 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O. J, Lagerheim:
502 Den 27 Junti f. m.
Lördagen den 27 .Tunii*
Plenum kl* 9 förmiddagen.
Upplästes till justering och godkändes
ExpeditionsUtskottets insände förslag till 29 §•
af RiksdagsBeslutet.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämde Utskott inkomne Memorial
och Utlåtanden:
Från BevillningsUtskottet:
Af den 25 demus'.
1) Angående RiksStåndens särskilta beslut,
i frågan om den så kallade Minimitabellen för
Hemmansvärdet inom hvarje Län.
2) I anledning af de emot tredje Artikeln
i BevillningsStadgan, angående afgift för förbrukning
af vissa öfverflödsvaror, framställde
anmärkningar.
Från ExpeditionsUtslotiet:
Af den 23 dennes, angående tryckning af
några Handlingar, som tillhöra Bihanget till
RiksStåndens Protocoll.
Den 27 Junit f. ni,
503
Upplästes följande från RiddärhusUtskottet
inkomne tvenne Memorial:
Hörsamste Memorial!
Då vid granskning af RiddarhusDirectiocs
Protocoller och Räkenskaper, Riddarhus-Utskottet
funnit, att RiddarhusDirection vid åtskilliga
tillfällen till Rättegångars utförande,
Testaments-bevakningar och mera sådant, nödsakats
begagna ett Ombud i Kongl. Götha HofRätt,
samt att AdvocatFiscalen i nämnde Kongl.
HofRätt väl hittills benäget åtagit sig utförandet
af RiddarhusDirectionens talan derstädes,
och derföre erhållit en efter uppdragets
vidd lämpad gratification, som likväl alltid
medfört för Cassan en mindre kostnad , än om
RidaarhusFiscalen skulle hafva till jönköping
nedrest, för att Cassans fördel iakttaga} så har
likväl vid detta förhållande det icke kunnat
undfalla Utskottet, att RiddarhusDirection icke
äger någon gifven Fullmägtig vid Kongl. Götha
HofRätt} i anledning häraf får Utskottet
till Ridderskapets och Adelns bgpröfvands
vördsamligen hemställa, om icke AdvocatFiscalen
i Kongl. Götha HofRätt finge anmodas,
att, såsom RiddarhusDirectionens! befullmägtigade
Ombud i Götha HofRätt, RiddarhusDi»
rections talan utföra, när sådant är af nöden}
i hvilket afseende Utskottet får den äran föreslå,
att ett årligt arfvode af 25 Riksdaler
Banco honom af RiddarhusCassan måtte anvisas}
Directionen dock öppet lemnadt, att vid
frågor af större vigt, efter omständigheterne,
504
Den 27 Junit f. m'.
antingen öka detta arfvode med en lämpelig
gratification, nedsända sin RiddarhusFiscal eller
begagna annat Ombud. Stockholm den 23
Junii J818.
På RiddarhusUtskottets vägnar
C. F. Posse.
C. W. Riben.
Hörsamste Memorial!
Sedan Högloflige Ridderskapet och Adela
den 4 sistlidne Maji beslutat att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det de hittills
varande afgifter i och för Adaliga Döttrars inskrifning
i Wadstena Adaliga Jungfrustift måtte
fastssälias att ifrån och med nästa års början
med 50 procents förhöjning utgå; så får Rid»
darhusUtskottet härhos den äran öfverlemna
förslag till Ridderskapets och Adeins skrift
velse till Kongl. Majit i detta ämne. Stockholm
den 23 junii 1818.
På RiddarhusUtskottets vägnarj
C. F. Posse.
C. W. Riben.’
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Ridderskapet och Adeln har i betraktande
kommit, att ehuru de sednare åren
antalet af de i Wadstena Adeliga Jungfrustift
Dm 2? Junii f. m,
505
inskrifne Ateliga Döttrar betydligen tilltagit,
och derigenom å ena sidan större tillgång för
Cassan vunnits, så har likväl å den andra ge-,
nom detta, utom allt förhållande till de afgångnes
ökade antal af tillkomna, den förut
vanliga expentancetiden, innan inskrifne Adelig»
döttrar varda till pensioners åtnjutande i
sin tour berättigade, blifvit ansenligen förlängd.
Då dessutom sjelfva pensionsbeloppet, när det
en gång erhålles, genom tidernas förändrade
skick och myntets försämrade värde, blifvit ett
mindre tillräckligt bidrag till Adeliga Döttrars,
Ståndets värdighet likmätiga, utkomst, än som
med denna välgörande inrättning af början va-j
rit åsyftadt, skulle det visserligen för Ridder*
skåpet och Adeln varit särdeles tillfredsställande,
om Ridderskapet och Adeln nu kunnat
inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framlägga
ett förslag till förhöjning i de från Stiftet
utgående pensioner, lämpad efter denna
tidens förhållanden, så olika med dem, då Inrättningen
stiftades. Men då Cassans närvarande
tillstånd nödgar Ridderskapet och Adeln,
att åt framtiden öfverlemna utförandet af hvad
Ridderskapet och Adeln nu blott kan önska,
bar likväl Ridderskapet och Adeln trott sig
finna en möjlighet att, genom förhöjning i familjegåfvan
och inskrifningspenningarne, nu be-J
reda en tillökning af Fonden, hvarigenom
pensionernes antal framdeles hastigare kunde
komma att ökas, och derigenom da Fröknar, för
hvilka dessa utgifter blifvit erlagde, snarare
kunde komma i åtnjutande af de med Inskrifr
ningen afsedde förmåner.
506
Den 27 Junti f, m.
Det är af denna anledning som Ridder.
skåpet och Adeln nu går att hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders Kongl.
Maj:t genom utfärdande Kungörelse i Nåder
täckes förordna, det de hittills varande afgifter
i och för Adeliga döttrars inskrifning i Wadstena
Adeiiga Jungfrustift, bestående af Fa»
miljegåfva 33 Riksdaler 16 sk. samt inskrifningspenningar
för Fröknar under 6 års ålder
33 Riksdaler 16 sk., från 6 till 12 år 55
Riksdaler 26 sk. 8 runstycken, och öfver 12
år 66 Riksdaler 32 sk. må fastställas, att ifrån
och med nästa års början utgå med $0 procents
förhöjning å förra beloppet, sålunda att
Familjegåfvan kommer att utgöra 50 Riksdaler,
Inskrifningspenningar för Fröknar under
6 år 50 Riksdaler, ifrån 6 till 12 år 83 Riksdaler
16 skillingar, och öfver 12 år 100 Riksdaler.
Ridderskapet och Adeln framhärdar &c.
Hörsamste Memorial!
. Genom ProtocollsUtdrag af den 18 i denna
månad har Högloflige Ridderskapet och Adeln
till RiddarhusUtskortet behagat remittera så
väl en Motion af Herr Silfverstolpe, Gustaf
Abraham, innefattande hemställan, att i händelse
riktigheten att efter Fullmagt representera
skulle blifva upphäfven, någon deremot svarande
ersättning för de Frälsemän, hvilka icke
äro Hufvudman, måtte utses; som Friherre
Boijes, Ludvig, yttrande i samma ämne.
/
Den 27 Junii f. m. 507
Sorn hvarken RiddarhusUtskottct tillstyrkt
eller Högloflige Ridderskapet och Adeln beslutat
upphörande af Adeliga Ätters nu ägande
rättighet att genom fullmägtig sin Re.
presentationsrätt utöfva, och den väckta frågan
om en förändring i Ridderskapets och Adelns
Representationssätt blifvit till nästa Riksdag
uppskjuten; så har Utskottet på Herr Silfverstolpes
Motion icke kunnat fästa något afseende.
Stockholm den 25 Junii 1818.
Få RiddarhusUtskottets vägnar
C. F, Posse.
C W. Riben.
Dessa frenne Memorial lades på bordet.
Upplästes följande från Hans Excellence
HofCancelleren Herr Friherre af Wetterstedt
ankomne skrifvelse;
Enligt StatsSecreterarens för Kongl. KrigsExpeditionen
till mig aflåtne anmälan, har
Kongl. Maj:t i Nåder täckts anbefalla nedannämnde
åtgärder, i anledning af följande Riksens
Ständers underdåniga skrifvelser, nemligen
:
j) Angående Majoren Florus Tolls an
-
5o8
Den 2 7 Junit f. nu
sökning om utbekommande af inne?
stående Accords-ersättning;
Om hvad Riksens Ständer häruti beslutat,
har Kongl. Maj:ts och Rikets StatsContoir, till
behörig efterrättelse, blifvit i Nåder förstän*
digadt.
2) Rörande Lieutenantens i Arméen G*
Rousseaus ansökning om utbekommande
af Expectancearfvode;
Kongl, Maj ts och Rikets StatsContoir har,
till behörigt iakttagande, blifvit i Nåder förständigadt
om det beslut Riksens Ständer, i
detta afseende, vidtagit.
Och får jag härmedelst den äran, på Nådigste
befallning, anmoda Hans Excellence
Högvälborne Herr Grefven och LandtMarskal?
ken, att de?sa åtgärder Högloflige Ridderskapet
och Adeln meddela. Stockholm den 25
Junii ISIS.
G. af Wetterstedt.
Lades till Handlingarne.
Vid förnyad föredragning af Stafs-Utskottets
den 23 dennes afgifne, samt den 25
derpå följde på bordet lagde, hemställan angående
RiksStåndens särskilta beslut, i frågan
om understöd för Theaterns underhåll, fann
f
Den 27 Junti f. m. 509
Ridderskapet och Adeln för godt att på sätt a
Utskottet föreslagit, öfverlemna denna fråga
till det förstärkta StatsUtskottets afgörande.
Föredrogs å nyo Bevillningsutskottets den
23 dennes afgifne, och dea 25 derpå följde
på bordet lagde Memorial, innefattande hemställan,
att derest BondeStåndet ej skulle finna
för godt antaga någre a 1 de öfrige trenne
RiksStånden uti 12 Momenterne af 22 och 25
paragrapherne utaf Utskottets förslag till en
förnyad ChartaeSigillatasFörordnisg gjorde rättelser,
berörde frågor måtte till det Förstärkta
StatsUtskottet öfverlemnas.
I sammanhang dermed upplästas Bevill^
ningsUtskottets nu ankomne Memorial af dan
25 dennes, deruti Utskottet tUlkännaguvit ,
det BondeStåndet nu mera äfven antagit oivanberörde
uti den blifvande Chartae Sigillatoe
Förordningen af de öfrige RiksStånden god-'
kände förändringar.
I anledning hvaraf Hans Excellenee Herr
Grefven och Landt Mar skälhem hemställde, att Bevillningsutskottets
ifrågavarande tvänne Memorial,
såsom icke erfordrande någon åtgärd,
matte läggas till Handlingarne, hvilket bifölls.
Företogs till pröfning Särskilta Utskottets
den 17 dennes afgifne, och den 25 isara*
5io
Dm 27 Junii f. m.
^ na månad på bordet lagde, Betänkande angående
föreslagit antagande af ett ökadt antal
Betjening vid LandsCancellierne och LandsContoiren.
Friherre Cederström, Jacob: Landshöfdin
garne
äga visserligen, då LandsSecreteraren är
hindrad, förordna någon att hans tjenst förrätt
ta, men att, på sätt Utskottet föreslagit, Lands*
Cancellisten dertill skulle äga erforderlig skicklighet,
inträffar ganska sällan. LandsCancellisten
är ock fullt sysselsatt af expeditionernes
utskrifvande5 så att, om än LänsNotarier
framdeles skulle tillsättas uti alla Län, blifver
deraf ingalunda en följd, att Cancellisterne kunna
indragas, ty utan renskrifningshjelp skulle
lika ofullständighet uti LandsCancelliernes organisation,
som nu, visa sig. Jag hemställer
således, att antingen Utskottets Utlåtande måtte
återremitteras, eller ock att detta mitt yttrande
kunde jemte samma Utlåtande till den föreslagne
Comittéen få åtfölja.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
hemställde, om icke Ridderskapet
och Adeln, med gillande af Utskottets Betänkande,
behagade öfverlemna detsamma jemte
Friherre Cederströms dervid afgifne yttrande,
till den Comitté, hvilken, i afseende å en allmän
ny reglering af Rikets Embeten och
Tjenster, torde komma att af Kongl. Maj:t i
Nåder tillförordnas.
Bifölls.
Den 27 Junii f. m.
411
Föredrogos å nyo och gillades följande från
nedannämnde Utskott inkomne, samt den 35
dennes på bordet lagde, Utlåtanden:
Frän Constitutions- Utskottet:
Af den 19 dennes, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddelte förslag, i
anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga proposition
om ett Additament till Riksacten emellan Sverige
och Norrige.
Frän Allmänna Besvärs- och EkonomieUi skottet;
Af den 23 dennes, öfver väckt motion om
ett förändradt sätt uti KronotiondeSpannemålens
utgörande till Stockholms Stora Barnhus.
Företogs till pröfning ConstitutionsUtskottets
den 19 dennes aflåtne och den 25 derpå
följde på bordet lagde Memorial, innefattande
Utlåtande öfver de hos Ridderskapet och Adeln
gjorde anmärkningar vid Utskottets den 28
sistledne Maji meddelte förslag till förändrad
redaction af 102 §. Regeringsformen.
Grefve Mörner, Carl Stellan, anhöll, att
ifrågavarande Betänkande måtte få hvila på
bordet till nästa Plenum
Herr Cederschjöld, Pehr Gujlaf: Utan att
ingå i sjelfva saken eller i öfverflödigt försvar
för Ridderskapets och Adelns, i egenskap af
anmärkningar vid ConstitutionsUtskottets för
-
5 12
Den 37 Junii f. nu
slag till ändring i Grundlagen, till Utskottet
remitterade gemensamma tankar, vill jsg blott
erinra, att Utskottets sätt att behandla denna
fråga varit lika felagtigt och oformligt, sorn
vid flera dylika tillfällen tillförene. Då ett
RiksStånd återremitterat en Grundlags fråga
till ConstitutionsUtskottet med anmärkningar,
som utgöra Ståndets gemensamma tankar, äger
Utskottet alldeles icke att pröfva dessa anmärkningar,
eller att ingå i försvar för den
mening Utskottet yttrat; utan bar, enligt 56
§. Regeringsformen, endast att söka sammanjemka
s2mtelige Ståndens tankar till ett helt
Utlåtande. — Det förundrar mig således högew
ligen, att Utskottet ”ansett sig ej bora tillåta sig
en jemkninghvilket vill säga detsamma som :
icke tillåta sig att följa Grundlagen.
I anledning
häraf får jag vördsammast tillstyrka Ridderskapet
och Adeln, att förblifva vid sin
fattade gemensamma tanka, och derigenom
försätta Utskottet i nödvändighet, att efterkomma
Grundlagens föreskrift, samt öfverlemna
åt Stånden att jemka de skiljagtigheter, sorn
Utskottet anser sig icke kunna förena, jag
får härvid tillika erinra, att Utskottet äfven
denna gång gjort det så mycket mera omöjligt
för de öfrige Stånden att pröfva och till-j
äfventyrs godkänna den tanka Ridderskapet
och Adeln yttrat, som densamma i Memorialet
alldeles icke blifvit intagen.
Herr Påhlman, Otto Fredric. Då jag omöjiigen
kan instämma med Herr Cederschjöld
der
-
t) en 2? Junii f. M.
513
deruti att ett Utskott bör ändra tankä, derför
re att inom ett Riksstånd göres en anmärk*
ning, äfven om den skulle förklaras för Siåndets
gemensamma tankar, saknar jag allt skäl
af den åberopade $:n att ogilla ConstitutioasUtskottets
förfarande. Det strider äfven emot
ali följd af beredande åtgärd, att ovilkorligen
rätta sig efter ett gjord anmärkning. Utskottet
har deremot, efter mitt omdömme, haft fullkomlig
rätt att framställa Skälen för sin öfver*
tygelse, samt till grund derför åberopa de öfrige
RiksStåndens deråt lemnade bifall. Jag
kan således ej säga, att Utskottet i detta fall
handlat emot sin pligt, sorn vore detsamma
60m att bestrida Utskottet att tänka. För min
del anser jag Ock redactionen af Utskottets förslag
Vara klaf, samt sådane skäl anförda, som böra
verka dess antagande. Dessutom är det ett
icke obetydligt skäl, för att komma till ett
gemensamt mål, helst då jemkning emellan
tvenne motsatta meningar ej gerna låter sig
görs, att antaga hvad de öfrige Stånden förut
gillat Långt ifrån att ConstitutionsUt^kottets
handlingssätt, må klandras, har således Utskottet
i min tanka förhållit sig såsom man böf
vänta af män, hvilka icke låta leda sin öfver*
tygelse.
Friherre Åkerhjelm, dustaf Fredric; Antingen
förstår icke jag rätt 56 §, i RegeringsFormen*
eller ock har Herr Cederschjöld mi«9-  tagit sig om degs mening. Denna §. innehål
-
Ridå, 0. Aå, Prot, VII. B, II, Afd. §3,
514
Den 27 Junii /. m.
ler, att ConstitutionsUtskottet åligger, att samtelige
RiksStåndens tankar till ett helt Utlåtande
i möjligaste måtto sammanjemka, och
om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem derjemte
till samtelige RiksStåndens behandlande
anmäla. Detta stadgande förutsätter således,
att sammanjemkning kan vara möjlig och äfven
omöjlig. Möjlighet af jemkning anser jag
äga rum, i afseende å tillägg i detailler, omöjlighet
åter, då fråga är om ändring af grunder.
Då trennc Stånd antagit grunderne, ansåg Ut.
skottet sig ej kunna, i anledning af de inom
Ridderskapet och Adeln gjorde anmärkningar,
deruti föreslå någon ändring, utan böra, i enn
lighet med förut åberopade §:s föreskrift, anmäla
hos RiksStånden den oförenliga skiljagfighet
Utskottet trott sig finna. Det återstår
nu ingen annan utväg än att antingen foga sig
efter de öfrige trenne Stånden, eller ock förblifva
vid sin förut yttrade mening; i förra
fallet är Utskottets förslag antagit, i det sednare
åter skall ConstitutionsUtskottet uppsätta
proposition, hvaröfver inom Utskottet, sedan
det blifvit förstärkt, votering skall anställas,
då Ridderskapets och Adelns anmärkning korn.
mer att utgöra contra-propositionen. Efter min
öfvertygelse har Utskottet således handlat i
enlighet med 56 §. i Regeringsformen, åtminstone
vet jag, att Utskottet haft för afsigt att
göra det. jag tror äfven att Utskottets förslag
innefattar en klar och tydlig föreskrift, så att
någon villrådighet om dess rätta förstånd ej
kan uppkomma. Skulle åter de Verk, från
hvilka Ledamöter i RiksRätten utgöras, i fram
-
Den 27 Junit f. ni.
5\$
tiden undergå förändring* kan i sådant fall
en ändring af nu ifrågavarande §. icke undvikas-
På alla dessa skäl tillstyrker jag såledee
bifall å Utskottets Memorial*
Herr Cederschjöld: Innan jag ingår i för®
svar för mitt yttrande, anhåller iag att såsom
grund derför få uppläsa den del af 56 § RegeringsFormen,
som hit kan lämpas. Der heJ
ter det:
”Göras åter i RiksStåndens Plena
emot Utskottets yttrande anmärkningar; blifve
de, hvilka hvarje RiksStånd särskilt förklarar
utgöra dess gemensamma tankar, till Constia
tutionsUtskottet hänvisade. Uiskottet åligge då
att samtlige RiksStåndens tankar till ett helt Utlåtande
i möjligaste måtto sammanjemka, och om öjärenliga
skiljagtigheter finnas, dem derjemte till sami,
telige RiksStåndens behandling anmälaDetta
ställe i Grundlagen* som är så bestämdt oell
tydligt* att ingen tvist om meningen borde
kunnat förmodas, betager ConstitutionsUtskottet
all rätt att pröfva ett Stånds gemensamma
tankar; utan ålägger Utskottet uttryckligen att
blott sammanjemka samtliga Ståndens tankar
till ett helt Utlåtande, och om Utskottet ej
skulle finna detta möjligt, öfverlemna jemk1*
ningen åt Stånden sjellva.
Grundlagsfrågors behandling ar så ölitealia
andra allmänna Riksdagsärender®, att det
skäl Herr påhlman velat hämta till försvå?
för ConstitntionsUtskottet, från jemförelse!! med
de andra Utskott, ns handlingssätt, alldeles förfaller.
Då ett Betänkande från de öfriga Uff,
Den 27 Junii f. r>t.
skotten af Stånden återremitteras, medfölja alla
dervid gjorda anmärkningar, ehuru stridiga de än
må vara sins emellan: Till ConstitutionsUt.
skottet deremot inga andra än de, hvilka hvarje
Stånd förklarar utgöra dess gemensamma
tankar, En betydlig skillnad ligger äfven deruti,
att då ett mål från de öfriga Utskotten
för andra gången inkommit, kunna Stånden
dermed förfara efter godtycke, antingen antaga
Utskottens Betänkande med förändringar, eller
alldeles förkasta detsamma. Allt detta är helt
annorlunda i frågan om ändringar i Grundlagen
Jag finner således ingen anledning att
ändra den öfvertygelse jag tillförene vid ett
dyfikt tillfälle yttrat, att ConstitutionsUtskottet
afvikit från föreskriften i 56 §. RegeringsFormen,
samt i denna del tillåtit sig ett handlingssätt,
som Grundlagen alldeles icke medgifver.
Jag finner alltför väl, att det är svårt
för en enskilt Riksdagsman, att strida med
ConstitutionsUtskottet, en Domstol, hvarifrån
det ej gifves någon Apell: och får derföre åtnöja
mig för det närvarande dermed, att mina
yttranden stå för min räkning i Protocollet såsom
en reservation, under förhoppning, att ett
framtida ConstitutionsUtskott skall i sitt hand*
lingssätt göra rättvisa åt min nu yttrade mening.
Friherre Åkerhjelm: För att utröna om
någon oförenlig skdjagtighet emellan Riksståndens
meningar sig företer, måste Utskottet
äga att granska det stridiga, och deröfver
meddela ett omdöme. De utaf Ridderskapet
Den 27 -?um f. m.
517
och Adeln framställde anmärkningar hafva för^
anledt Utskottet att jemka sitt förslag till någon
del, men i andra omständigheter har Utskottet
ansett jemkning icke vara möjlig, och
derföre, enligt den förut åberopade §. i RegeringsFormen,
öfverlemnat dessa skiljaktigheter
till RiksStåndens behandlande. Jag vet ej,
hvaruti detta förfarande skiljer sig ifrån Grund-j
lagens föreskrift, Ulen öfverlctnnar till Ridder*
skåpet och Adeln att härom fälla ett rättvist
omdöme.
Herr CederschjöldDen siste värde Talad
ren har förment, att ConsitutionsUtskottet fullgjort
sin skyldighet, då det öfverlemnat till
Stånden att sjTfve jemka de skil jäktige meBingarne;
men det är eå mycket omöjligare
för de andra Stånden, att jemka sig efter
Ridderskapet och Adeln, som dess gemensamma
tanka icke finnes uttryckt i Utskottets
Memorial. Om derföre Ridderskapet och Adeln
»kulle förblifva vid sin förut yttrade mening,
sättes Utskottet i nödvändighet att iagttaga
hvad det nu bordt göra, eller att till Stånden
inkomma med ett jemkningsförslag.
Grefve Mörner, Carl Stellan". Jag har väl
nyss b"gärt, att ifrågavarande mål måtte få
hvila på bordet till nästa Plenum, men sedan
Friherre Åkerhjelm så fullständigt utredt detsamma,
samt framställt de skäl hvilka tala för
den föreslagna redactionen, afstår jag från min
ofvannänmde anhållan, samt tillstyrker äfvea
518
Den 27 Junii f. m;
för min del att berörde redaction ma af Rid-*
derskapet och Adelö antagas.
Hans Exodlence Herr Grefven och LandtJMarskalken
hemställde, om icke Ridderskapet
och Adeln behagade till den behandling
56 §. Regerings- Formen stadgar god
känna
Utskottets uti ifrågavarande Memorial
föreslagne nya redaction af 102 §. Regeringsformen.
Bifölls.
Herr Cederschjöld anmälte till Protocollefc
sin reservation och protest emot Ridderskaj>sts
och Adelns beslut.
Föredrogs å nyo BancoUtskottets den 23
dennes aflåtne, och den 25 derpå följde på
bordet lagde, Memorial, angående val af Deputerade
för RiksStånden till förrättande af de
årliga Revisionerne Öfver Riksens Ständers
BancoDiscontVerk.
Hans Excellence Herr Grefven och Landtb
fåarjkalken hemställde, om icke Ridderskapet
och Adeln behagade samma Memorial gilla,
samt uppdraga åt RiddarhusDircctionen, att
hädanefter som hittills årligen utse tvenne
Revisorer af Ridderskapet geh Adelö, hvilka
Den 2 7 Jtmii f. nu
borde deltaga uti Revisionen af BancoDiscont*
Verkets förvaltning och räkenskaper.
Bifölls.
Vid förnyad föredragning af Bevillningsutskottets
den 23 dennes atgifne, och den 25
derpå följde på bordet lagde, Utlåtande, i an-j
ledning af de hos Borgareståndet gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande,
angående grunderne för de blifvande
Tullafgifterne, fann Ridderskapet och Adeln,
att enär sistnämnde Betänkande redan blifvit
af Ridderskapet och Adeln gilladt, Utskottets
ifrågavarande Utlåtande borde läggas till handlingarne.
Hans Excellence Herr Grefven och Landtb
Marskalken tillkännagaf, att Plenum komme kl.
5 i eftermiddag att fortsättas.
Sedan 43, 44; 45, 46 och 50 $$. af Riddarhusordningen
blifvit uppläste, företog RidJ
derskapet och Adeln klockan | till 11 f. mf
val al den RiddarhusDirection, bestående a£
7 Ledamöter, hvilken kommer att intill nästa
Riksdag förvalta Riddarhusets angelägenheterj
och belunnos efter förrättningens slut följande
Herrar hafva genom de flesta rösterne till
Ä?o
Den 27 Junit f. fti.
Riddarhus-Directeurer blifvit utsedde ? nem^
ligen:
N:o 3 Grefve De ta Gardie, Jacob jj 1 röster.
„ 26 Friherre Leijonhufvud, A. G. 197 d:o,
_ 250 Friherre Hjerta, - 164 d.o,
257 Friherre Klingspor,Fr, Fhilip 2 47 d:o.
_ 745 Herr Bruce, Adam - - to» d;0.
1255 Herr von Schantz, Ifvar Fr. G. 140 d:o.
^.217? Herr Lorich, iVdr =■ * 113 d:q.
Högloflig? Ridderskapet och Adeln åtskilja
d?s kj. half till 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
Q. J. Lagerheim,
Lördagen den 27 Junii
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Upplästes till justering och godkändes
E&peditionsUtskottets insände förslag till Rik5?
Den 27 Junti e. nu
52*
sens Ständers underdåniga skrifvelse till Kongli
Maj:t, om verkställd granskning af de i Statsrådet
förde Protocclh
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämde Utskott inkomne Memorial
och Utlåtanden;
Frän StatsUtskottet;
Af den 23 dennes, i anledning af Kongl.
Majds Nådiga skrifvelse angående Colonien
St. Barthelemy.
Från Förstärkta StatsUtskottet;
Af den 15 dennes:
1) Angående den till det Förstärkta Stats;
Utskottets åtgärd öfverlemqade fråga om för:
höjning uti Postverkets intrader.
2) Angående frågan om en stadgad afgift
till Curhusanstalter för den veneriska smittans
hämmande,
Frän Lagutskottet;
AJ den 26dennes: i anledning af Kongl. Majds
Nådiga skrifvelse dea 18 dennes, angående Dess
Nådiga proposition af den 21 sistlidne Maji, i
afseende på vidtagande anstalter för att an-*
52»
Den 27 Junii e, ml
hålla och tilltala sådane personer, hvilka begå
förbrytelser uti ett af de förenade Riken Sverige
och Norrige, samt derefter afvika till det
andra.
Från Stats- samt Allmänna Besvärs■ och
Ekonoinie-Utskottcn:
Aj den 23 dennes: i anledning af Kongl.
Majds Nådiga skrifvelse om bidrag från Allmänna
Magaziöslnrättningens Fonder, till förekommande
af stegring i priset å groft bröd för
Hufvudstadens obemedlade Folkclasser,
Upplästes följande från RiddarhusUtskottet
inkomne
Hörsamste Memorial!
Genom ProtocollsUtdrag af den 28 i denna
månad har Högloflige Ridderskapet och Adeln
till Riddarhus-Utskottet remitterat ett Memorial
af Herr Rothlieb, Carl Fredric, innefattande
förslag, att Ridderskapets och Adelns öfverläggningar
måtte blifva offentliga.
Då Utskottet vid granskning af ifrågavarande
förslag, funnit att detsamma, ehuru icke
oförenligt med Högloflige Ridderskapets och
Adelns nu varande organisation, likväl äger
ett nära samband med den föreslagne förän-!
dringen i Ridderskapets och Adelns reprssen
-
Den 27 Junti e. m.
5 23
tation. så har Utskottet deraf hämtat anledning
intor Ridderskapet och Adeln tillstyrka, att
den af Herr Rothlieb väckta fråga må intill
nästa Riksdag uppskjutas, för att af då varande
Riddarhusutskott pröfvas i förening med det
förslag .tili en förändrad Representation, sorn
Ridderskapet och Adein redan behagat till beredande
af nästkommande Riddarhusutskott
öfverlemna; hvilket dock Ridderskapets och
Adelns närmare bepröfvande vördsammeligen
underställes. Stockholm den 23 Junii 1818,
få RiddarhusUtskottets vägnar
C. F, Posse.
C, W. Riben.
Lades på bordet.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 23
dennes afgifne, och den 25 derpå följde pä
bordet lagde, Utlåtande öfver Kongl. Majrts
den 23 December sistlidne år till Utskottet
aflåtne Nådiga skrifvelse om liquiden af Rikets
Utländska Gäld; och fann Ridderskapet och
Adeln , att samma Utlåtande borde läggas till
Handlingarne.
Herr Sparre, Bengt Erland: Jag får hem»
ställa om icke Ridderskapet och Adeln skulle
aa&e lärap$ligta att Riksens Ständer genom ea
524
Den 27 Jimii e. m.
underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, betyga
deras underdåniga vördnad och tacksamhet för
de af Kongl. Maj:t i Nåder vidtagne åtgärder
i afseende å liquiderandet af Rikets utländska
gäld, samt om icke Ridderskapet och Adeln
behagade inbjuda de öfrigt} Respective RiksStånden,
att uti detta beslut med Ridderskapet
och Adeln sig förena.
Uppå derefter af Hans Excelleiice Herr Gref.
ven och Landt Marskalken gjord proposition, blef
Herr Sparres berörde hemställan af Ridderskapet
och Adeln bifallen.
Företogs till pröfning Stats- och BancoUtskottens
den 23 dennes afgifne, samt den
25 derpå följde på bordet lagde, Utlåtande,
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den
12 dennes, rörande behofvet af särskilta penningetillgångar
till upphandling af spannmål.
Friherre Cederström, Jacob". Vid det nu
uppläste Betänkandet förekommer, att Utskotten
föreslagit såsom en positiv anstalt till förminskning
af Spannemåls consumtionen, det
ali bränvinsbränning af Spannemål, åtmindsto*
ne i de orter, som anmält sig till erhållande
af Spannemåls understöd, genast må förbjudas
och inställas. Jag föreställer mig att detta
Utskottens Förslag varit ett misstag; ty man
kan taga för gifvit, att uti en Province några
glltid skola finnas, hvilka äro i behof af Spaa.
Den 27 Junii e. M.
525
neroåls undsättning, 1 synnerhet till utsäde?
men mängden i Provincen kan likvcll hafva tillgång
nog för att bränna, och då skulle, derest
Utskottens förslag amogs, massan af Provincens
innevånare betagas en rättighet och tillskyndas
förluster, för det 50 eller 60 personer begärt
understöd. Dessutom skulle ett sådant stadgande
åstadkomma afund emellan de provincer,
hvilka icke få bränna, och de sorn obehindradt
få begå gna denna rätt. Jag anhåller på
dessa skäl, att Betänkandet matte varda åtefremitteradt.
Grefve Spens, Carl Gustaf: Då fråga blifvit
väckt om återremiss af det under pröfning
varande Betänkandet, och några ställen deri
förekommer mig, såsom tarfvande en ytterligare
granskning af Utskotten, utbeder j3g mig att
få framställa de anmärkningar jag varit i tillfälle
att dervid göra. Utskotten hafva tillstyrkt,
att myntadt och omyntadt silfver må uti liquide
om köpt Spannmål af Allmänna Magazinslnrättningens
förråd emotfagas till ett värde, sorn
fullt motsvarar hvad silfver mot Bancosedlac
å liquidationsdagen gäller. Jag hemställer om
ej orden här böra närmare bestämmas, för att
ej sätta den, som skall uttaga Mag3zinsDirectionens
fordringar, i förlägenhet vid uppgörande
af liquiden. Det synes mig något svårt
för en person i Landsorterne, som kan bo 50
mil från vår egentliga Handelsstad, att känna,
hvad silfret gäller i Bancosedlar å liquidationsdagen.
Jag anser derföre aft det vore bättre,
om något visst pris derå bestämdes, tili exem
-
526
Den 2? Junii e. in.
pel månadtligen, eller för någon annan gifven
period. Jag tilltror mig ej, att göra ett förslag
till ändring af Utskottens Projest i denna del,
men jag har endast velat anmärka den i detsamma
befinteliga obestämdheten. Vidare förekommer,
att ett lån af två millioner i silfver
blifvit föreslagit, sora skulle upptagas inom
och utom Riket. Jag lemnar derhän, om något
silfver kan erhållas, men, om sådant verkligen
skulle kunna bekommas, uppstår den frågan,
hvar skall det silfver tagas, hvarmed ej mindre
räntan, än Capitalet, skola betalas? detta
synes mig i högsta måtto problematiskt. Defe
är väl sagt i Betänkandet, att säkerhet må Långifvarne
anvisas för Capitalet uti Kungsgård
darne, och de Kronan enskilt tillhörande Skogar
och Parker, samt för räntan uti den inflytande
TullUppbörden^ men härvid förekommer
att en del af dessa panter är sjelf under försäljning.
I sådant fall, och då det är en vinst,
att ju förr man kan, afbetala ett lån med så
dryg ränta, tror jag det borde uttryckligen bestämmas,
att afbetalning skall verkställas, så
snart något hinner att inflyta för de försålde
Kronoskogarne och Domainerne. I fall köpesumman
för dessa till något ändamål blifvit
anslagen, torde dermed böra hafvas anstånd,
till dess MagazinsDirection hinner genom min-i
skandet af sin rörelse återbetala.
Det är sannt, att i Utskottens Betänkande
är tillagd RiksgäldsContoiret en rättighet, att
uppsäga lånet, om tillgångar skulle blifva ,
men då vissa tillgångar äro pantlörskrifne3
Den 27 Junii e. m.
52?
tror jag det vara för Crediten vid lånets erhållande
bättre, att, på sätt jag nyss nämnt,
uti Instructionen bestämma, att så snart något
af dem inflyter, afbetalning genast bör ske å
Capitalet. Dock detta är obetydligt, men den
svåraste olägenhet af förslaget är, att Almänna
Magazinslnrättningen genom erhållande af
så vidsträckt och så mångartad rörelse förvandlas
till ett tredje penningeverk i Landet,
utom Banken och RiksgäldsContoiret, och hvil-j
ket dessutom genom sina silfver transactioner,
under samma tid, sorn de öfrige Verken röra
sig med sedlar, ganska lätt kan lida förluster i
deras mynt, som ännu ej upphört att vara Landets
egentliga. Det synes vara klart, att då
MagazinsDirectionen skall inbetala sina af RiksgäldsContoiret
emottagna förskotter, på det att
RiksgäldsContoiret må på lånet göra afbetalningar,
skall silfverpriset i Landet stiga; och
månne sicke Staten då, under form antingen af
Magazinslnrättning eiler af RiksgäldsContoir,
skall göra en förlust? och huru stora kunna
ej coursförluster blifva? och hvem skall sluten
ligen dessa förluster drabba? I fall försäljningen
af de för länet pantförskrifne Domainer,
hvarom ofvan är taladt, icke tillräckligt hastigt
medhinnes, manne de nämnda förlusterne sluteligen
skola drabba Banken?
Mig synes dessa åtgärder derföre i synnerhet
motbjudande, att de så betydligen strid»
emot den antagna financeplanen, och den vid -»
detta ämnes afgörande rådande åsigtenj det synes
mig nemligen föga troligt, att det föreslag
-
528
Den 27 Junti e. nu
na lånet kan hinna uppnegocieras under lop-*'
pet af sommaren ; till afhjelpande af nu instundande
hungersnöd måste således MagazinsDirectionen,
i fall den icke kan få köpa på credit,
nyttja den sista utvägen och de till silfverköp
anslagne creditiven för 2 år tillgripas,
härigenom blir ju en vida större sedelutsläppning,
ani financeplsnen förutsattes, vid samma
tid som Statens Credit genom det uppnegotierade
Silfverlånet angripes. Ehvad min tanka
i financeväg än må vara, måste det likväl alltid
blifva det sämsta, att rubba grundvalarne
1 det system man en gång antagit. Jag hemställer
derföre, om icke de föreslagne suramorne
till nytt Creditiv för Magazinslnrättningen
kunde något nedsättas, i likhet med rå många
andra vid denna Riksdag nedsatte summor, i
synnerhet då utsigterna till missväxt dagligen
begynna bli mindre och mindre; det synes af
Kongl. Maj ts Nådiga proposition, att MagazinsDirection
sjelf blott föreslagit en tillökning
på Creditivet af 2 millioner, och likväl är nu
föreslagit ett Silfverlan af 200,000, sorn efter
närvarande Cours gör 4 och två tredjedels millioner
i sedhr, utan ock dessutom den möjlighet
förutsatt, att detta icke skulle vara tillräckligt,
i hvilken händelse en anticipation af
ända till 2 millioner sedlar skulle få ske på
de å Banken förut ställde Creditiveme.
Friherre Fock, Berndt Wilhelm: Med all
agtning för Utskottens Betänkande, anhåller
jag likväl att få göra några erinringar i afse^
ende
Dm 27 Junit e. m.
529
ende på Utskottens förslag, att f dr Provincer
hvarifrån spannemålsunderstöd blifvit begärdt,
inskränkning af Brännvinsbränning af spannemål
genast borde äga rum. Det är omöjligt
att derest ett sådant stadgande skulle vidtagas,
hålla controll på efterlefnaden deraf, emedan
till Brännvinsbränning af Potates fordras alltid
någon tillsats af säd, och då vore ändamålet
genast förfeladt. Det synes icke billigt, att
de Provincer, hvilka lidit missväxt och derföre
nödsakas begära understöd af spannemål,
skola, likasom till straff för ett sådant utan
eget förvållande iråkadt missöde, förbjudas
Brännvinsbrännings-rättigheten, då andra Provincer
genom denna förmons obehindrade begagnande
vid da förras uteslutande tillskyndas
en dubbel förmon; jag hemställer derföre,
örn ej denn8 fråga må helt och hållit öfverltmnas
till Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande,'
helst Kongl. Maj t säkert, af Landsfaderlig onw
vårdnad, vidtager de bästa åtgärder till ändamålets
vinnande. Om en inskränkning i Brännvinsbränningen
skulle j vissa fall anses nödig,
vore jag snarare af den tanka, att en sådan
inskränkning borde sträcka sig öfver hela Ri-j
ket, dock likväl på en kort tid, såsom 6 å 8
veckor. Utskotten hafva vidare föreslagit,
att myntadt och omyntadt silfver mi i liqvider
om köpt spannmål af Allmänna Magasins-'
Inrättningens förråd emottaga», och till Banken
i afräkning å det erhållna lånet lefvereras.
Härvid får jag anmärka, att det blifver för
MagasinsD.rectionen alldeles omöjligt, att cOCH
Ridd. 0. Ad. Prof. VIK B. II. Afd. 34,
53»
Den 27 Junti e. mi
trollera, huruvida silfver eller Bancosedlar uti
orterne såsom betalning inflyta, och Directioinen
sku.le, genom en sådan föreskrift, sättas i
nödvändighet att hafva ett särskilt Växel- och
LiqvidationsContoir, hvarigenom MagasinsDirectionens
befattning skulle utsträckas utöfver
dess egentliga bestämmelse. MagasinsDirectionen
äger redan så vidstsäckt befattning, att jag
tror, det densamma ej bor med den nu föreslagne
anstalten vidare ökas Jag hemställer i
anledning af allt detta, om ej Betänkandet kunde
i dessa delar till Utskotten återförvisas.
Herr Cidersch/öd, Pehr Guflaf: I händelse
Betänkandet skulle blifva återremhteradt, anhåller
äfven jag, att följt?nde anmärkningar
kunde till Utskotten få m-d löija. Men först
får jag äran påminna, att den gynnande väderlek,
hvaråt landet fått glädja sig, sedan
Kongl. Majit afgaf sin Nådiga proposition lär
betydligen hafva mildrat utsigten för den blifvande
skörden, och följaktligen minskat behof
ve t af utomordentliga åtgärder, till förekommande
af hung r*nöd Ivian synes derföre
nu mera kin na hoppas, att årsväxten skall
på det hela tj bl .fva sämre, än att d-t erforderliga
spamnnålsbehofvet skulle kunna fyllas,
g-noin enskiita Spannmålshandlares for ong,
jag skulle således nästan våga förmoda, att
den visa åtgärd Kongl Maj:t redan i Nåder
täckts vidtaga, genom beviljandet af Tullfrihet
för inkommande spannmål, skulle ensam kunna
göra aBa utomordentliga medel öfverflödig».
Mea deremot befarar jag, att om Magasins-;
Den 27 Junii e. ni.
631
Directioh äfven skall börja införskrifva spann*
inål, sä skall ändamålet med Tullfriheten ali-*
deles förfelas j emedan förmodligen ingen enskilt
skall våga concurrera med en MagasinsDirection,
som gemenligen plägar handla med
uppoffring. _ Jag föreställer mg derföre, att
MagasinsFbrvaltmngen blott borde inskränka
sin spannmålshandel inom Landet, och fördela
den sålunda uppköpta spannmål till de Provincer,
der nöd kan blifva att befara, m n kan
hända ej öppna förråderna förr, än den svå-t
raste tiden inträffar, nemligen vid midsommar,
samt då egentligen endast bistå don, sorn ära
ur stånd art hos Köpmannen b tala contant,
Ali Utländsk, spannmålshandel borde således
i min tanka vara fjerran från MagasinsDirectionens
befattning Endast Köpmannen kati,
i anseende till sina hand l>,förbindelser, sin
erfarenhet m- m inför krifva spannmål till det
möjligen lägsta pris, och följaktligen förmånligast
för landet. _ Skall MigasinsDirecttonen
till förekommande af prKets möjliga uppsteg,
ring, taga något slags b fattning med Utländsk,
spannmålshandel, så borde den, i non tanka,'
åtminstone inskränka sig dertill, att blott i tid
uppgifva behofvet, samt till den minstbjudande
upplåta sjelfva införskrifningen. Jag haf
också hört sägas, att Köpmän redan erbjudit
sig att här på stället aflemna ritorr Råg till
ii R dr 36 sk. Banco Tunnan; och detta måttliga
pris tyckes bäst bevisa, att ingen sådan
fara nu mera måtte vara förhand som kan
kräfva dé ovanliga medel, hvilka Utskotten
medgifvit. Om MagstsinsDirectionen på sådan!
532
Dm 27 Jurin e. m.
sätt upprättade contract med Handlande, måste
medel visserligen vara i beredskap till betalningens
erläggande: emedan Staten ej kan
vänta att iå begagna Köpmannens enskilta
credit Utrikes, utan genom medgifvande af en
högre vinst. Men jemte det jag för mia del
näppeligen kan föreställa mig, att ett silfverlan
af 2 millioner skulle kunna erhållas, åtminstone
inom den tid som vederbörj och jag
således befarar, att det torde hufvudsakligen
blifva Bankens SedelFabrik som måste tHlitas;
anser jag RiksgäldsContoiret i alla fall åtmin^
stone ej böra anordna några utbetalningar,
utan endast i den mån spannmål afiemnas.
För öfrigt får jag upprigtigt tillstå, att
jag, sedan 1815 års Riksdag, sett Sedelstocken
under hvarjehanda rubriker af Creditiuer, ternporaira
understöd o. d. så betydligen förökas, utan
att åter kunna förminskas, att jag fasar för
hvarje ny tillökning. Vid 1815 års Riksdag
fingo Disconterne nästan fördubblade creditiver
1 förmodan, att de ej skulle anlitas, och
MagasinsDirectionens credifiv mångdubblades.
Disconternes creditiver hafva utgått i Bancoeedlar;
och MagasinsDirectionen har öfver 1
million utestående, som ej kan indrifva®, @ch
behöfver derföre nu nya medel. På sådant
sätt går det ganska lätt att föröka Sedelstocken
; men jag tycker, att vi nu hafva tillräcklig
erfarenhet af de olyckor, sorn deraf
uppkomma, och huru svåra? om ej omöjliga
de äro att afhjelpa.
Dm 27 Junii e, m.
533
Slutligen får jag vördsammast hemställa,'
om ej, så framt Rikets PenningeVerk, Credit
och Redbarheter skola anlitas på det sätt Utskotten
föreslagit, det skulle vara lämpligt, att
låta Riksens Ständers Fulimägtige i Riksgälds*
Contoiret deltaga i MagasinsFörvaltningen.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Jag med*
gifvet visserligen, att Friherrarne Fock och
Cederström icke utan skäl gjort anmärkning
emot det af Utskotten föreslagna partielle
Brännvinsbränningsförbud i de Provincer, som
behöfva spannmålsunderstöd; sådant skuPe verkligen
medföra flera olägenheter} men då Riksens
Ständer ej kunna inse, i hvad mån den
befarade missväxten kan blifva tryckande,
och spannmålsunderstöd i följd deraf behöfligt,
hemställer jag om icke det vore bäst, att öfverlemna
till Kongl. Majit att besluta i denna
fråga, efter hvad Kongl. Majit kan i Nåder
finna lämpligast och tjenligast; och jag tror
derföre att någon återremiss för denna del af
Betänkandet icke är behöflig. Lika med Friherre
Fock befarar jag, att MagasinsDirections
föreslagne skyldighet att emottaga silfver i liqvid
för spannmål kan komma att förordsaka
stora olägenheter, i det att MagasinsDirection
skall först genom sina Uppbördsman i orterne
uppbära silfret, och sedan göra liqvid dermed
i Banken. Hvad det föreslagna silfverlånet
angår, tror jag att beviljandet af dess upptagande
ej är så farligt, emedan detsamma tro*
ligen icke står att någorstädes erhållas. Jag
finner för öfrigt så väl Kongl, Majds Nådiga
534
Dm 27 Junit e. m.
Proposition som Utskottens Betänkande deröfver
väl grundade, och att Riksens Ständer böra
göra allt för att gå Kongl. Majtts Nadina
och Landstaderliga alsigter till mötes, till törekommande
af befarad hungersnöd medelst
tidigt uppköp af spannmål, och jag hemställer
derföre om icke Ridderskapet och Adeln
skulle behaga gilla Betänkandet.
Friherre Jock: Att ingå i detaille afMa™
gasinsDirectionens administrativa åligganden,
förbjuder mig min afsigt^ att ej länge upptaga
Ridderskapsts och Adelns tid med detta ämne.
Jag uföeder mig endast att med några ord få
svara Herr Cederschjöld på hvad han anfört,
att MagastnsDirt ctionen ej borde directe befatta
sig med spannmåls upphandling, jag är
lyckligtvis i tillfälle att få meddela den under
äUt l e, att på det sätt MagasinsDirectionea
föifarit i afseende på spannmåls upphandlande,
nemligen att MagasinsDirectionen uppmon»
trat Köpmän att införskrifva spannmål, hvilken
sä snart den hit ankommit, genast blifvit af
MagasinsDirectionen emottagen och betald,
hafvt Köpmännen hastigt kunnat omsätta sina
Chpnaler, och MagasinsDirectionen har äfven
derigenom erhållit spannmålen för bättre pris
än det Herr Cederschjöld uppgifvit, nemligen
11 R. dr j6 sk. Tunnan. Jag tror således att
Köpmännen äga fullt skäl, att tacka Kongl.
Maj t och Kronan för de tillfällen, som blifvit
dem lemnade, art genom hastig omsättning af
d..;,as CcpitaJe?, bereda sig en ökad vinst,
iföäd angår Herr Cedcrschjclds yrkande att
Den 27 Junii e. m.
535
Riksens Ständer böra genom Ombud deltaga i
Magasinslnrättningens Styrelse, får jag lörkla,
ra att jag, ehuru olämpligt det än vore, deremot
för tnin egen del icke har något att erinra,
emedan jag på det högsta önskar, att Rik.
sens Ständer må, så vidt möjligt är, äga tillfälle
förnimma, huru Styrelsen öfver detta Verk
handhafves.
Friherre Cederström-. Det har icke blifvit
af någon af de värde Talarne bestridt, att ju
ett partielt förbud mot Brännvinsbränningen
är skadligt. Men om Grefve Mörners hemställan
skulle bifallas, möter dervid det hinder,
att om Landshöfdingen uti ett Län ser sig för.
anlåten att begära spannmåls undsättning, för
det 5q a 60 personer äro i behof deraf, så
måste, efter Utskottens förslag, hela Provircen
förlora sin Brännvinsbfännings-rättighet, ty det"
tiilstyrkta beslutet är ovilkorhgt, och kan ej
andras utan återrem'ss, hvilken jag alltså tillstyrker.
Om här endast vöre fråga om att,
på sätt Friherre Fock hemställt, öfverlemna
till Kongl. Majit att förordna om Brännvinsbränningens
inställande olver hela Riket, hade
jag ej något deremot, ty sådant är redan undt
r denna Riksdag beslutadt, men Utskotiens
nu framställde förslag syftar på ett närmare
bestämmande af Brännvinsbrännings förbudet,
och det är deri jag ej kan förena mig.
Herr von Hansswolff, Carl Gustof Reinhold;
Jemte det jag förenar mig med hvad Friherre
Cederström nyligen anfört, utbeder jag mig att
5 36
Den 2 7 jfimii t. m.
vid detta tillfälle få erinra Ridderskapet och
Adeln om de svära följder som inträffa, enär
Brännvinets tillverkning förbjudes, man förbrukningen
al denna vahra lemnäs fri. Exempel
af dessa följder hafva visat sig de framflutne
år, då ett sådant tillvei kningsförbud
utfärdades.
Vissa patroner, som dervid in
nehaft
par specuiation stora Brännvinslager,
rigtade sig omättligt på Nationens bekostnad;
vida större penningesummor till Utländskt
Brännvins införskaffande utsopades af Riket,
än sorn behöfs till spannmåls införskrifvande,
om än Brännvinstillverkningen varit lofgifven;
och Landtmannen, hvars folk göra anspråk på
Brännvin, som genom vanan blifvit ett lifvets
behof, utan att bekymra sig derom till hvad
pris som denna vahra uppstegras, satfes derigenom
i det nödtvång och obilliga lidande,
att då han af en bräntunna säd vanligen erhåller
circa 20 kannor brännvin, men Brännvinsförsäljare
uppsatt priset derå till 3 a 4
R:dr kannan, hvaremot sädespriset icke uppgick,
till högre än emellan 13 och 15 R dr Tunnan,
nödgas försälja 4, 5 a 6 Tunnor Råg, för att
kunna komma i tillfälle att inköpa de» qvantum
Brännvin, som han sjelf af en Tunna egen
säd kunnat tillverka, om friheten dertill icke
varit honom betagen.
Jag finner således
ingen sann patriotisk anledning dertill, att to-;
tält eller partielt förbjuda Brännvinstillverkning,
utan så vida en total missväxt skulle inträffa,
och politiska förhållanden gora det omöjligt,
att kunna erforderligt qvantum spannmål
utrikes ifrån införskaffa, dä i sådant fall ej
Den 27 Junti e. m.
537
mindre Brännvinstillverkning, än ock all Brännvinslörtäring
bor förbjudas vid enahanda straff
för den som deremot bryter. Och således
ej endast det förra, eller blott Rrännvinsbrän.
ningen, emedan derigenom beredes icke landets
väl utan Ockrarens trefnad och tn uppenbar
Nationalföriust, sorn Arithmetice kan bevisas
och af erfarenheten bestyrkas. En inskränk*
ning i tiliverkningsfnheten leder ock till den
följd, att under tillätne tiden Brännvtnstill verkaine
tillgripa den stridaste sädén så,om mäst
lönande att hastigast uppnå deras åsigt, då d r*
emot, om ingen inskränkning befares, men
spannmålstillgångarne äto knappa, Landtmannen
betjenar sig till Brännvinsbtanning af slög
säd, potatoes, frukter och andra ämnen, hvilka
väl icke äro så lönande, men dock uppfyllande
hans behof, om nödigt rådrum till
deras förädling honom lemnäs. Och med lika
skäl man vid inträffande missväxt vill betaga
Landtmannen friheten, att af sin egen lagfångne
rudimateria tillverka dess behof af Brännvin,
och deremot tvinga honom att till Köpmannen
försälja sin spannmål till bestämdt och derigenom
nedsatt pris, men af Köpmännerne eller
andre Specuianter köpa Brännvin icke till bestämdt
utan till det värde som desse, begagnande
conjuncturen sjelfmyndigt eller efter
godtycko behaga derå sätta; med lika skäl
bör ock i sådant fall sädens förädling till
Dricka och Öbl förbjudas; ty man kan i stället
förtära vatten, eller vatten med mjölk, eller
läskande tillredde Bärsafter, såsom i åtskillig©
Landsorter brukas. Och det varder uppenbart
53§
Den 27 Junit e. m.
stridande eirot allt rätts begrepp, att jag njuter
friheten lägga min säd 1 Bryggpannan, men
icke i Brännvinspannan, för att förädlas till
dryckesvahtor, hvilkas förtäring icke förbjudesj
utan som nu mera genom vanan vunnit
lika inträde i rang af oumgän glige för lifvets
verkliga behof.
Grefve Mörner’. Jsg är visserligen af
samma tanka med Friherre Cederström deri,
att ett partielt bränvinsförbud vore skadligt.
Men iag har trott, att om frågan öfverlemnades
till Kongl. Majrts pröfning, Kongl. MUj:t
skulle bast vara i tillfälle att fatta det beslut,
som med landets bestånd och fördel närmast
vore instämmande, och det är af detta skäl,
som jag tillstyrkt artagandet af Betänkandet.
Hvad Herr Hausswolffs anmärkning angar,
har jag väl förr å detta rum förklarat, det jag
ansåg bränvinsbränningtns inställande i December
månad förledit år icke vara al några tvinJ
gande omständigheter påkallad, men nu då
Landet är i den olyckliga belägenheten, att hot
tas med missväxt, tror jag att tiden är inne,
då Kongl. Majit af ett verkligt behof nödgas
inskränka bränvinsbränningen, ty ehuru
förmonlig den än må vara, måste alla
utvägar begagnas för att förekomma hungersnöd.
Sådane äro mina tankar i ämnet, hvilka
jag anser mig skyldig, att inför Ridderskapet
och Adela framställa.
Hans Excelknec Herr Grefven och LaiidtMarskaiken
hemställde* otn icke RidderskapeJ
Den 27 Junti e. m.
539
och Adeln ansåg de vid Stats- och BancoUtskottens
Betänkande gjorde anmärkningar hindra
detsamma® antagande, samt på sådan grund
behagade Betänkandet jemte anmärkningarne
till Utskotten återremittera.
Ropades Ja.
Föredrogs å nyo Statsutskottets den 21
dennes aigiine, och den 25 derpå följde på bordet
lagde, Utlåtande, i anledning af gjforde
anmärkningar vid Utskottets Förut meddeidte
Betänkande om de under Kongl. CommerceCollegii
förvaltning stående Fonder.
Grefve Mörner, Adolph Göran: Jag kan icke
annat än förnya min förut jijorde anmärkning
i anledning af det correctiv, som man uppdragit
åt Riksens Ständers Revisorer, hvartill
grunden skulle vara ett öfverskridande af det
för ManafacturFondens förvaltning utfärdade
Reglemente. Om detta Reglemente af CommerceCollegium
öfverskrides , man erhållen
auiorisation, kunna Collegii Ledamöter derföre
Ställas under tilltal. Men om afvikelsen är
grundad på Kongl. Majds nådiga befallning,
att för tillfället lemna ett större understöd än
vanligen bestås; kan jag icke förstå, huru någon
anmärkning dervid kan äga rum, ty om
Kongl. Maj t icke skulle vilja göra undantag
från Reglementet, kan Han låta detsamma undergå
förändring i hela sin vidd, emedan detta
540
Den 27 Junii e. nu
Reglemente icke är annat än en oeconomisk
författning. Att nu säga, att Revisorerne skulle
äga rätt att för en afvikelse ifrån en författning,
som Kongl. Maj:t kan ändra efter behag,
inhibera en del af Creditivets utbetalande ,
skulle vara ett inblandande af den lagstiftande
uti den administrativa Magten, stridande emot
Riksens Ständers rätt samt de rättigheter, som
äro deras Revisorer enligt Grundlagen uppdragne.
jag hemställer således om bifall till
Utskottets Betänkande, med undantag likväl
af det så kallade correctivet.
Herr P'ereswetoff Morath, Wilhelm: Uti den
af StatsRådet Herr Grefve Mörner framställde
anmärkning instämmer jag så mycket häldre,
som ändamålet med denna Fond förutsätter rättigheten
för Regeringen, att låta densamma användas
efter särskilta behof' af understöd,
hvarje dertill berättigad Fabriksnäring kan påkalla.
Jag är fullt öfvertyga?!, att Regeringen
härvid noga granskar förhållandet; och hvarje
särskild åtgärd af Konungen i detta hänseende
lärer då icke kunna anses annorlunda än såsom
ett med Näringarnes tillväxt och omväxlande
behof öfverensstämmande tillägg i det
Reglementariska för Fondens förvaltning, hvar-i
förutan högst ofullkomligt vinnes hvad man
med lånebiträdet åsyftat.
Lika med Herr Grefve Mörner anhåller
/
Den 27 Junit e. ni.
54i
jag således, att den af honom föreslagne ändring
måtte till bilall framställas.
Harn Excellencs Herr Grefven och handtMarskalken
hemställde: om icke Ridderskapet
och Adeln behagade i allt öfrigt gilla Statsutskottets
Betänkande, endast med undantag af
Utskottets förslag, att det meddelande Creditivet
borde af Riksens Ständers Revisorer indragas,
så vida de funno, att de för ManufacturDiscontens
förvaltning föreskrifne grunder
bldvit ölverskridne, hvilket förslag Hans Excellence
hemställde måtte af Ridderskapet och
Adeln förkastas.
Bifölls.
Till pröfning företogs StatsUtskottets den
23 dennes afgifne, och den 25 derpå följde på
bordet lagde Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förut meddeldte
berättelse, angående verkställd granskning af
Allmänna Magasinslnrättningens Räkenskaper
och Förvaltning, jemte förslag till grunder
för denna Inrättnings Organisation.
Herr Cederschjöld, Pehr Guflaf: Då jag för
en stund sedan hemställde, om ej Riksens Ständers
Fullmdgtige i Riks gälds Contoir et borde ingå i
MagazinsDircctionen, skedde det med tillbörligt
misstroende till mitt eget omdöme. Men sedan
Ordföranden i nämnde Direction behagat lern-;
542
Den 27 Junii e. m.
na denna min idéa sitt upplysta bifall, bär jag
iätt mer tillit till riktigheten af samma idé,
än jag förut vågade hysa: — och får derföre
nu vördsammast hemställa, oni ej lämpeligast
skulle vara, att, såsom tillägg till den nu ifrågavarande
Instructionen, stadga, att Riksens
Ständers Fullmägtige i Riksgäldskontoret skola
i MagazinsDirectionen deltaga.
Grefve Mörner, Adolph Goran: jag finner
det vara ganska naturligt att, på sätt Ordföranden
uti MagazinsDirectionen yttrat, han
skulle önska att för Riksens Ständer ådagalägga
sina åtgärder, fy då man gör rätt, ön»
skar man också att hafva vittnen dertill men
jag tror likväl icke, att ett inträngande af Riksens
Ständer uti den administrativa Styrelsen
är enligt med Grundlagen. Om man kunde
säga att de personer, hvilka blifvit utmärkte
med Riksens Ständers förtroende att vara deras
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, ägde en
synnerlig skicklighet i alla detailler, så vore
det visst ganska nyttigt att de deltogo i allt j
men då man ej kan antaga det för ofelbart,
6amt RegeringsFormen bestämmer, i hvilka fall
och för hvilka Verk Riksens Ständer äga att
hafva sina Ombud, som skola deltaga i Styrelsen,
så tror jag att det är bäst att man häller
sig vid den föreskrift RegeringsFormen i detta
afseende vid handen gifver, utan något tillägg
dertill, och får jag pä sådan grund begära
proposition till bifall af Utskottets Betan?
kand*.
Den 27 Junii t m.
543
Hans Exccllence Herr Grefven och Landt*
Marskalken tillkänn,agaf, af t de öfrige Irenne
RiksSråndeo redan bifallit StatcU sköttets Betänkande,
samt hemställde, om ickeRidderskapet
och Adeln äfven behagade för sin del detsamma
gilla.
Bifölls.
Herr Cederschjöld: En väld Ledamot förmenar,
att mitt förslag skulle strida mot Regeringsformen.
Detta har jag sä mycket svårare
att föreställa mig, sorn den nu varande
Magazinslnrättningen lär vara senare tillkommen
än Regerings Formen, o h således deruti ej
synes kunna förbjudas att organ s ra en MagazinsDirection,
huru man för godt kan finna.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Mig synes,
att Riksens Ständers Fulitnägtige i RiksgälsContoiret
äro jäfvige, att deltaga uti Allmänna
Magazimlnrättningens Styrelse, och jag hemställer
om icke Herr Cederschjöld behagade afstå
från sitt ifrågavarande förslag.
Herr Cederschjöld: Jag ans^r m"g böra
något närmare utveckla motivet för min framställning
och får derföre erinra, att sedan Ma„
gazins-Inrättningens Creditiv blifvit så betydligt
som det nu är, och i synnerhet om
de utomordentliga medel, hva om det nyss årerremitterade
Betänkandet handlade, ytterR.
gare beviljas, upphör denna inrättning att v,r3
blott ceconomisk, utan blir snarare ett slagg
544
Dm 27 Junit e, m.
särskilt Penningeverk, och kommer att sä omedelbarligen
inflyta på Rikets {mandelia ställa
ning, att Riksens Ständers Fullmägtige synas
åtmindsione böra deltaga i denna Inrättnings
förvaltning, då de egentlige Penningeverkens
Styrelse är dem ensamt anförtrodd.
Grefve Mörner, Adolph Göran: Till hvad
jag anfort får jag endast tillägga, att Fulltnäg*
tiges befattning skulle blifva i högsta måtto
obestämd. Antingen skulle de äga att inhibera
M igazinsDirectionens åtgärder, och då
vöre det lika så godt att denna Inrättning afskaffadcs,
dier ock skulle Fullmägtige endast
vara vittnen, hvaraf jag åter icke in er någon
nytta. Då MagazinsD rectionens befattning är
att tillse Landets^behof af Spannemål, saint förekomma
sädesprisernes alltför hastiga fallande,
hvarom Fullmägtige, om de skulle deltaga i
desse oeconomiska detailler, icke kunde äga säkrare
underrättelse än Directionen; anser jag
Fullmägtiges deltagande uti Magazinsföi valtningen
vara alldeles öfverflödigt. Och som för
öfrigt Betänkandet redan är bifallit, anhaller
jag, att vi måtte förskonas från något1* tillägg
dertill.
Herr Cederschjöld: Jag kan ej inse, att
strid skulle nödvändigt uppslå emellan de af
Kongl. Majds tillförordnade Embetsmännen och
Riksens Ständers Ombud : utan föreställer mig,
Stt de allt för väl skulle i fred och enighet
kunna gemensamt rådpläga, öfverlägga, samråda
-
Den 27 Junit t, m.
5 45
råda och besluta om det gemensamma föremålet
.  det Allmännas bästa.
Grefve Spens, Jacrb Melcher: Det sätt att
i en styrelse förena E.nbetsmän, tillsatte af
Konungen och Rikets Ständers Fullmägtige,
hvilka skulle med gemensamma rättigheter tillsammans
öfverlägga och fatta beslut, anser jag
för min del minst lämpeligt af alla Personer,
tillsatta af så skiljda Auctoriteter som, Regeringen
och N itionalRepresentation, försedde
med särskildte af hvarandra oberoende Instructioner,
skulle svårligen någonsin kunna se
annat än de största små-aker utur samma syn-;
punkt, Och då till slitande af de tvister, som
härigenom nödvändigt måste uppstå, samt till
fattande af något beslut, flesta rösternas beräkning
som oftast fordrades skulle, då någon af
den ena classen bl.nd L damöterne vöre frånvarande,
och den andra classen deremo' fulltalig,
den sedn-.re dassens mening nödvändigt
råda När detta måsfe kunna ofta hända, och
ömsevis med båda classerne, skulle deraf följa,
att ingenderas instruetion och derefter uppkastade
operationsplaner kunde blifva systematiskt
följde.
Man torde invända, att så stridig* åsigter
af en och samma sak hos Regering och
NationalR^presentation ej är att förmoda j m?n
i den händelsen imer jag o;k intet ändamål,
hvarföre man bör vara så angelägen att bådas
Ridd. 0. Ad, Prot. VII. B. II. Afd. 35*
546
Den 27 Junti e. m.
Ombud komma att uti en och samma Styrelse
deltaga. Jag tillstyrker således afslag å det
föreslagne tillägget.
Herr Cederschjöld: I anledning af hvad den
siste värde Talaren behagat yttra, börjar jag
finna, att Riksens Ständers Fullmägtige kan
hända ej borde, på, det sätt jag senast jramställde,
sammanblandas med den egentliga MagazinsDirectionen:
och anhåller derföre, att denna
fråga må blifva uppskjuten, till dess det till
Stats- och BancoUtskotten nyss återremitterade
Betänkande, vid hvilket jag egentligen, i egenskap
af anmärkning, väckte densamma, hinner
återkomma.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
hemställde, huruvida Ridderskapet
och Adeln ansåg lämpeligt att lemna sitt bifall
till det af Herr Cederschjöld föreslagne
tillägg.
Ropades Nej.
Föredrogs å nyo och gillades BancoUtskottets
den 23 dennes afgifne, och den 25
derpåföljde på bordet lagde, Förslag till Instruction
för BancoUtskottet vid nästinfallaude
Riksmöte,
Den 2 7 Junit e, m.
5 47
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln , vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 2 7 Junti 1818.
S D- Vid förnyad föredragning af StafsUtskottets
den 23 dennes afgifne, samt den 25
derpå följde på bordet lagde, hemställan angående
RiksStåndens särskilta beslut i frågan
om understöd för Theaterns underhåll, fann
Ridderskapet och Adeln för godt att, på sätt
Utskottet föreslagit, öfverlemna denna fråga
till det Förstärkta Stats-Utskottets afgörande.
Ut supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Bevillning^
Utskottets den 23 dennes afgifne, och den 25
derpå följde på bordet lagde Memorial, in1
efattande hemställan, att, derest BOndeStåndet
ej skulle finna för godt antaga någre af de öfrige
frenne RiksStånden uti t 2 Momenterne af
22 och 25 paragrapherne ut*f Utskottets förslag
till en förnyad ChartasSigillataeFörordning
gjorde rättelser, berörde frågor måtte till det
Förstärkta StatsUtskottet öfverlemnas; fann Ridderkapet
och Adeln, att sedan Utskottet uti
Memorial af den 25 dennes, som nu upplästes,
tillkännagifva, det BondeStåndet äfven an:'
tagit ofvanberörde uti den blifvande Charlas
Sigillatae Förordningen af de öfrige RiksStån-,
den antagne förändringar 3 Utskottets tvänne
548
Den 27 Junti t. m.
Memorial endast borde läggas till Handlingarne.
Ut supra.
S- D. Föredrogs å nyo Särskilta Utskottets
den 17 dennes afgifne, och den 25 i sa ninia
månad på bordet lagde, Betänkande angående
föreslagit antagande af ett ökadt antal
Betjening vid LandsCancellierne och LandsContoirenj
och fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att, med gillande af Utskottets Betänkande,
öfverlemna detsamma jente Friherre
Cederströms, Jacob, dervid afgifne yttrande till
den Comitté, hvilken, i afseende på en allmän
ny reglering af Rikets Embeten och Tjenster,
lärer komma att af Kongl. Maj.‘t i Nåder till,
förordnas. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den 25 dennes på bordet lagde, Utlåtanden;
Från Constitntions- Utskottet:
Af åen 19 dennes, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddelte förslag, i
anledning af Kongl. Maj:rs Nådiga proposition
om ett Additament till Riksacten emellan Sverige
och Norrige.
Från Allmänna Besvärs- och EkonomieUtskottet;
Af den 23 dennes, öfver väckt motion om
ett förändradt sätt uti KronotiondeSpannemålens
utgörande till Stockholms Stora Barnhus.
Ut supra.
Den <27 Junii e. m. 54 9
S-D Vid förnyad föredragning; af Constitution^Utskottefs
den 19 dennes aflåtne och den
25 i samma månad på bordet lagde Memorial,
innefattande Utlåtande öfver de hos Rodderskapet
och Adeln gjorde anmärkningar vid Utskottets
den 28 sistledne Maji meddelte förslag
till förändrad redaction af 102 §. Regeringsformen;
fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att t 11 den behandling 56 §. Regeringsformen
stadgar, godkänna Utskottets uti nu
ifrågavarande Memorial föreslagne redaction
af ofvanberörde §. Ut supra,
S, D. Föredrogs å nyo BancoTJtskottets den
23 dennes aflåtne, och den 25 derpå följde pä
bordet lagde, Memorial, angående val af Deputerade
för RiksStänden till förrättande af de
årliga Revisionerne öfver Riksens Ständers
BancoDiscontVerk; och fann Ridderskapet och
Adeln för godt att samma Memorial gilla, med
tillägg, att åt RiddarbusDirectionen skulle uppdragas,
att hädanefter som hittills årligen litse
tvenne Revisorer af Ridderskapet och Adeln,
hvilka komma att deltaga uti Revisionen af
BancoDiscontVerkets förvaltning och räkenskaper.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevill-!
ningsUtskottets den 23 dennes afgifne, och den
25 derpå följde på bordet lagde, Utlåtande, i
anledning af de hos BorgareStåndet gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut meddeldte Betänkande,
angående grunderne för de blifvande
Tullafgifterne 9 fann Ridderskapet och Adeln,
550
Dm 27 Junti e. ml
att enär sistnämnde Betänkande redan blifvit
at Ridderbknpet och Adeln gillacU, Utskottets
j Bågavarande Ur låtande endast boide läggas till
handiingarne. Ut supra.
Utdrag af Protocollet hållet hos Höglofbge
Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, ef*
termiddagen den 27 Junii 18 1 8-
S. D Vid förnyad föredragning af Statsutskottets
den 23 cl nnes afgilne, och den 25
derpå följde på bordet lagrie. Utlåtande öfver
Kongl Maj is elen 23 December 1X17 tili Ut*
skottet ahåtne Nådiga skrifvelse om liquiden
af Rikets Utländska Gäld; fann Ridderskapet
och Adeln, att samma Utlåtande borde läggas
till Handiingarne; hvarjemte R dderskapc t och
Adeln ansåg lämpeligt, att Riksens Ständer
genom en underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj t betyga deras underdåniga vördnad och
tacksamhet lör de af Kongl. Maj.t i Nåder
vidtagne åtgärder, i afseende å liquiderandet
af Rikets utländska Gäld; uti hvilket beslut
de öfrige Respeciive RiksStånden skulle vänligen
inbjudas, att sig med Ridderskapet och
Adeln förena. Ut supra.
S D Vid förnyad föredragning af Stats*
och BancoUtskottens d* n 23 dennes afgifne,
samt den 25 derpå följde på bordet lagde,
Utlåtande öfver Kongl. Majrts Nådiga Propositon
af den 1 a dennes, rörande behofvet af
Den 27 Junii e. m,
551
särskilta penningetillgångar till upphandling a£
spannmål j blef berörde Utlåtande, i anledning
af dervid gjorde anmärkningar, till Stats- och
BancoUtskotten återremitteradt. Ut supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs StatsUt-.
skottets den 21 dennes afgifne, och den 25
derpå följde på bordet lagde, Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
förut meddeldte Betänkande om de under Kgl.
CommerceCollegii Förvaltning stående Fonder,
fann Ridderskapet och Adeln för godt, att
samma Utlåtande i allt öfrigt gilla, endast
med undanlag af Utskottets förslag, att det
meddelande Creditivet borde af Riksens Stan-:
ders Revisorer indragas, så vida de funno, att
de för ManufacturDiscontens förvaltning före}
skrifne grunder blifvit öfverskridne; hvilket
förslag af Ridderskapet och Adeln förkastades.
Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt den
25 dennes på bordet lagde, Utlåtanden;
Frän Statsutskott et;
Af den 23 dennes, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förut meddeldte
berättelse, angående verkställd granskning af
Allmänna Magazinslnrättningens Räkenskaper
och Förvaltning jemte förslag till grunder för
denna Inrättnings organisation.
55 2
Den 29 /«»«.
Från BancoUttkottet:
Af dm 23 ämnen, angående förslag till instruction
för Banco Utskottet vid näst infallande
Riksmöte. Ut supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt
skiljdes kl. half till 9 om aftonen.
In fidem Protocolli
O. J, Lagerheim,
Måndagen den 2g .Tunii*
Plenum kl. io förmiddagen.
Herr Berghman, Ambrosius Magnus uppläste
följande:
Dl Högloflige Ridderskapet och Adelö,
efter gjorde anmärkningar, återremitterat Stata*
och BaneoUtskottens Betänkande, i frågan ora
Dm 29 Junii.
553
medel till förekommande af Sädesbrist, ef'er
nu befarad missväxt; torde det ock tillåtas
mig att i detta ämne yttra mina tankar.
Jemte det jag i allo förenar mig i hvad
Herr Professor Cederschjöld i denna sak anfort;
får jag föreslå ett medel, hvarigenom
tillräcklig spannmål för billigaste pris skulle
inkomma i Rikets hamnar, utan att hvarken
Speciemynt eller växlar dertill behöfva använd
das, och detta medel vo'e att nu genast för
en vis** tid suspendera ProductPlacatet. Utlänningar
skulle då i Riket införa si mycken
spannmål, som vi möjligen kunde behöfva,
och i betalning derföre taga BancoSedlar, för
hvilka de uppköpte våra produkter till sina
retour laddningar. Då berörde Placat alldeles
icke utgör något privilegium för BorgareStåndet,
äger Kongl. Majt magt, att icke allenast,
såsom förr skedt, suspendera, utan ock
för alltid upphäfva detsamma.
Ett partielt Brännvinsfötbud, som blifvit
föreslagit, har för många olägenheter att böra
utfärdas jag vågar derföre föreslå, att Biännvinsbränning
i bela Riket måtte inställas, åtminstone
för några månader, om. efter det skörden
blifvit gjord, den skulle befinnas så svag,
som man nu synes hafva anledning att frukta;
men det strängaste förbud emot införsel af
Utländskt allt slags Brännvin botde då, i sammanhang
dermed, utfärdas, och ingen, under
hvad förevändning som helst, erhålla licence
554
Den 29 Junti.
att få sådant införa. Jag anhåller att detta
mitt yttrande mätte få åtfölja återremissen.
Hani Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
hemställde, om icke Herr Berghmans
anförande måtte få åtfölja Ridderskapets
och Adelns den 27 dennes eftermiddagen be-i
slutade återremiss af Stats- och BancoUtskottens
Utlåtande öfver Kongl. Majtts Nådiga
proposition , rörande behofvet af särskildte
penningetillgångar, till upphandling af spannemål.
Bifölls.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämde Utskott inkomne Memorial
och Utlåtanden:
Frän StatsUtskottet:
Af åen zS dennes, angående RiksStåndens
särskilta beslut, rörande RecognitionsSkogarnes
upplåtande och försäljning till Skatte.
Frän Stats- och Banco-Utskotten:
Af den 26 denne si
1) Angående tiden för nästa Revision af
Stats-, Banco* och Riksgälds Verkens räkenskaper.
Den 29 Junit.
5 55
2) Angående project till Reglemente för
Riksens Ständers Fullmägtigp i RiksgäldsCon*
toiret, i afseende på Utredningen af Götha
CanalBolags- Malmö- och Götheborgs DiscontVerk.
Fran Allmänna Besvärs- och Ekonomiel/tskottet;
Aj
den 27 dennes:
1) I anledning af BorgareStåndets återremiss
af Utskottets Betänkande om Götha
Canalarbetets inskränkning inom linien emellan
Wenern och Wettern.
2) Angående BondeStåndets återremiss af
Utskottets Betänkande, i fråga om Ridderskapets
och Adelns deltagande med Borgerskapet uti
Borgerliga onera
-
Föredrogs å nyo och bifölls ExpedifionsUtskottets
den 23 dennes aflåtne, samt den 27
derpå följde förmiddagen på bordet lagde Memorial,
innefattande förfrågan om tryckning af
några handlingar, som tillhöra Bihanget till
RiksStåndens Frotocoll.
Föredrogos å nyo och gillades följande
från Riddarhusutskott inkomne, samt dea
27 dennes förmiddagen på bordet lagde frenne
Memorial:
556
Den 29 Junit.
Af den 23 dentzer: innefattande hemställan,
att ett årligt arfvode af 25 R:dr Banco
måtte af RiddarbusCassan anordnas åt AdvocatFiscalen
i Kongl. Gotha HofRätt, emot det
han åtog sig utförandet af RiddarhusDirectionens
talan i de vid Götha HofRätt tilläfventyrs
framdeles anhängige mål.
2) Af den 23 dennes, med förslag till Ridderskapets
och Adelns underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t, angående förhöjning i afgifterne
i och för Adeliga döttrars inskrifning i
Wadstena Adeliga jungfrustift.
3) Af den 23 dernier, angående Herr Silf»
verstolpes, Gustaf Abraham, motion, att i hän»
delse, rättigheten att efter Fullmagt representera
skulle blifva upphäfven, någon deremot
svarande ersättning för de Frälseman, hvilka
icke äro Hufvudman, måtte utses.
Företogs till pröfning RiddarhusUfskottets
den 23 dennes aflåtne, och den 2 7 derpå
följde eftermiddagen på bordet lagde, Memorial,
i anledning af Herr Rohliebs, Carl Fredric,
väckte förslag, att Ridderskapets och
Adelns öfverläggningar, måtte blifva offentliga
Grefve
Mimer, Adolph Göran: Jag skulle
önska, att offentlighet vid Ridderskapets och
Adelns öfverläggningar icke må komma i
fråga, förr än de andre Stånden äro beredde3
Den 29 Junii.
557
att äfven medgifva en lika beskaffad offentligt
het vid deras sessioner Att Ridderskapet och
Adeln dessförinnan skulle ensamt antaga publiciteten
vid sina öfverläggningar, synes mig strida
mot likheten i alla RiksStåndens enahanda
representationssätt i denna omständighet. Dess.
utom torde mig tillåtas anmärka, att om Ridderskapets
och Adelns Ledamöter vid en Riksdag
talrikt infinna sig, kommer Riddarhussalen
att så begagnas af Ridderskapet och Adeln, att
någon plats deruti icke lärer blifva öfrig för
främmande Åhörare. Jag hemställer således,
att frågan om offentligheten må, på sätt RiddarhusUtskottet
föreslagit, hvila till nästa
Riksdag.
Herr Rothlieb, Carl Fredric’. Ehuru jag
ingalunda kan instämma i RiddarhusUtskottets
yttrande, att min motion har sammanhang med
frågan om förändring i Ridderskapets och Adelns
Representation, är jag likväl icke emot;
att pröfningen af berörde motion må intill
nästa Riksdag uppskjutas; och af denna anledning
anser jag icke lämpligt, att för närvarande
vidare ingå i öfverläggning om sjelfva
saken.
Uppå derefter af Hans Excellence Herr
Grefven och LandtMarskalken framställd proposition,
blef RiddarhusUtskottets Memorial af
Ridderskapet och Adeln gilladt. _
55s
Dm 29 Junit.
Vid förnyad föredragning af Bevillningsutskottets
den 15 dennes aflåtne, saint den 27
derpå följde förmiddagen på bordet lagde. Me»
morial, innefattande dels anmälan, det BondeStåndet
förkastat den i 2 22 morn. och 5
$. 1 mom. uti 5 Art. i den blifvande BeviilningsFörordningen
utaf Utskottet föreslagoe så
kallade MinimiTabelleo, dels ock förslag till
voterings-propositioner, rörande berörde fråga,
fann Ridderskapet och Adeln för godt, att
samma fråga, på sätt Bevillningsutskottet hemställt,
till Förstärkta Statsutskottets afgörande
öfverlemna.
Föredrogs å nyo Bevillnings-Utskotfete
den 25 dennes afgifne , och den 27 derpå
följde på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af de emot tredje Artikeln i BevillnjngsStadgan,
angående afgift för förbrukning af vissa
öfverflödsvaror, framställde anmärkningar.
Herr af Brinckman, Gustaf: Af det nu
upplästa förslag, lärer Högloflige Ridderskapet
och Adeln inhämta, att skillnaden emellan de
bägge alternativerne endast består i en afgift
för nyttjande af Tobak och Snus, hvilken det
sednare alternativet innefattar utöfver det förra,
hvaremot de öfrige afgifterne blifvit lindrade.
Och då Bondeståndet högeligen önskat,
att förenämnde Tobiksafgift måtte försvinna,
hafva Ridderskapets och Adelns Ledamöter
inom Bevillningsutskottet ansett sig
Den 29 Jun».
559
böra gå BondeStåndets så beskaffade önskan
till mötes, och sålunda i öfverensstämmelse
med sistnämnde Stånd tillvägabragt första alternativet,
i den förmodan, att det äfven skulle
vinna Högloflige Ridderskapets och Adelns
benägna afseende och bifall.
Harn Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
hemställde, om icke Ridderskapet
och Adeln behagade bifalla det af Be.
villningsLftskottet nu mera uppgjorde första
alternativa förslag till tredje Artikeln angående
Bevillning för consumtion och öfverflöd.
Ropades Ja och Nej.
Grefve Spene, Jacob Melcher: Då Tobak
och Snus ganska mycket nyttjas af Allmogen
och Gemenskapen af Arméen, för hvilken sistnämnde
dass Tobak äfven utgör en särskild
proviantpersedel, så skulle en afgift för förbrukning
af dessa vahror komma att innefatta
en betydlig tillökning i bemälte classers capitation
Af denna anledning anser jag någon
så beskaffad afgift icke böra komma i fråga,
och tillstyrker, att första alternativet må af
Ridderskapet och Adeln antagas.
Herr Påhlman, Otto Fredric: Sorn jag
fattat, var afsigten med antagande afen öfverflödsafgift,
hufvudsakligen att förekomma förbrukning
af Utländska varor, men Tobak kan
icke anses 6åsom en Utländsk artikel, emedan
den produceras inom landet. Då Tobak för
Den 29 Jirnit.
fattigt folk Sr en nödvändig vara, och nästan
lika så angelägen som lödan, samt BondeStåndet
på det högsta är emot all afgift för för-»
brukningen deraf, hemställer äfven jag, att
Ridderskapjt och Adeln behagade bifalla första
alternativet af BevillningsUtskottes Utlåtande.
Herr af Brinckman: Jag instämmer till
alla delar i Herr Påhlmans yttrande och hemställer
på det högsta, att första alternativet
matte antagas, till förekommande af det oangenäma
intryck, som en Tobaksafgift skall göra
på Allmänheten, och af det missnöje i sådan
händelse, hvarmed BondeSråndets Ledamöter
vid deras återkomst skola emottagas.
«
Hans Ex c ellene e Herr Grefven och LandtMarskalken
förnyade sin förut gjorde proposition
om bifall å det af BevillningsUtskottet före»
slagne första alternativ.
Ropades Ja.
Föredrogos å nyo och gill ides följande
från nedannämnde Utskott inkomne, samt den
27 dennes eftermiddagen på bordet lagde Utlåtanden:
Fran
Statt Utskottet:
Af den 23 dtnnes, i anledning af Kongl.
Maj:ts
Den 29 Junti,
56l
Maj ts Nådiga skrifvelse angående Coloniert
St. Barthelemy.
Från Lag- Utskottet:
Af den 26 dennes: i anledning af Kongl. Mäj:f§
Nådiga Skrifvelse angående Dess förut aflåtne
Nådiga proposition, i afseende på vidtagande
anstaiter för att anhålla och tilltala sådane
personer, hvilka begå förbrytelser i ett af de
förenade Riken Sverige och Norrige, samt der*
elter afvika till det andra.
Företogs till pröfning Stafs- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomieUtskottens dea
23 dennes afgifne, och den derpå följde
eftermiddagen på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af Kongl. Majds Nådiga skrifvelse om
bidrag från Allmänna MagazinsInrättningenS
Fonder, till förekommande af stegring i priset
å groft bröd för Hufvudstadens obemedlade
Folkclasser.
Herr af Brinckman, Gustaf-, Med ali hög»'
agtning för Högloflige Stats- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomieUtskOftms framställde
grundsatser, anser jag deni likväl mera lämpelige,
om en sådan inrättning, som den ifrågavarande,
nu skulle vidtagas, än för att hastigt
afbryta en anstalit hvilken, ehuru lika med
alla andra mensklig» företag , underkastad
Kidd. 0. Ad. Prot, VII B, II Afd. 36.
5Ö3
Den 29 Junis.
missbruk, ändå är af ett ädelt ursprung och
en välgörande verkan.
Den stränge granskaren måsäga, att grundläggningen
härledt sig ifrån medlidandets öfverväldigande
i behofvets stund; att påföljder,
ne, för framtiden, icke varit nog beräknade;
att icke alla möjliga försigtighetsmått, tillika
blifvit vidtagne; att fortsättningen af detta
understöd kunnat efter hand inskränkas och
slutligen upphöra; men allt detta gäller icke efter
min öfvertygelse , i närvarande ögonblick,
Sedan den arbetande Folkclassen inom Hufvudstaden,
i flera år, åtnjutit den förmon, att erhålla
det grofva brödet för ett medelmåttigt pris; skall
det pä denna Folkclass, som är jemförligt talrikare,
än i andra Städer, göra ett vidrigt in:
tryck, att just i nödens stund, då efter all
sannolikhet brödet blir mycket dyrare, än till-*
förene, erfara, att vår Nådige Konungs Faderliga
omsorg för dess mäst torftiga undersåtares
lifsuppehälle, blifvit af Rikens Ständer tillintetgjord-
påföljden af det missnöje, som derigenom
kan uppkomma, står icke att förutse,
men äfven i lindrigaste bemärkelse synes det
vara angeläget att förekomma. Att Kongl.
Maj:t sjelf i Nåder insett denna angelägenhet,
är det kraftigaste bevis på dess tillvarelse;
och jag kan icke förena mig med den tanka,
att Kongl- Maj:ts, af sådan anledning, tvenne
gånger tillkännagifva nådiga önskningar böra
lemnäs utan afseende. Åtminstone vill jag
derifrån vara urskuldad, och hafva min pro
-
Den 2 9 fftmiu
test emöt ett sådant steg förvarad i Protocol-;
let. Jag tror, att utan Statens synnerliga för^
lust detta understöd till inbergningen af nästa
års gröda kunde fortfara, och af Spannmåls-"
MagasinsDirectionen besörjas , eller ock ett
anstag af lämpligt belopp Kongl. Majit i un-l
derdånighet dertill beviljas, att begagnas, sä
ofta Kongl Majit i Nåder pröfvade det nödigt*
hvartill tillgång äfven torde kunna gifvas, af
den, genom Hennes Kongl Majit EnkeDrott-^
ningens högst beklagliga frånfälle, Staten tillflytande
besparing i utgifter. Derigenom hade
Riksens Ständer beredt sig ett tillfälle, att,’
Om icke till fullo, ändå i någon mån gå Kongl»
Majrts Nådiga afsigter till mötes; och jag kan
icke nog lifligt uttrycka min vördsamma önskan,
att Högloflige Ridderskapet och Adeln,
såsom Rikets första Stånd, äfven må vara det
första att härutinnan utmärka dess underdåniga
erkänsla och tillgifvenhet»
Herr Påhlman, Otto Fredric: Ingen Svensk
man kan misskänna afsigten med Kongl. Maj ts
ifrågavarande Nådiga skrifvelse; men långt
ifrån att den arbetande classen i Stockholm ät
mera i behof af understöd, äh de arbetande
classerne å andra ställett, anser jag för min deL
tvärtom, att förstnämnde dass har vida större
tillfälle till arbetsförtjenst här, ärt annorstädes,
hvilket är ganska naturligt, enär Stockholm
både har ett fördelägtigt läge, Och utgör föreningspunkten
för Rikets handel. Skulle nu,
detta oagtadt, understöd beviljas åt den arbetande
dasssn härstädes;
56 4
Den 29 Junii.
alla andra orters obemedlade folkclasser äfven
begära ett lika beskaffadt understöd. Också
har redan motion uti BorgareStåndet blifvit
väckt om understöd af Allmänna medel för
de arbetande classerne både i Rikets öfrige
Städer och på Landet. Skulle detta vinna
bifall, kan man omöjligen veta, hvar det skall
stanna. För öfrigt om man undersöker det
ändamål , hvarföre ifrågavarande understöd
blifvit hegardt, det nemligen, att derigenom
kunna förse de fattigare classerne härstädes
med groft bröd till nedsatt pris, skall man fin.
na att detta ändamål omöjligen kan controlleras.
Alla, äfven Bagarne sjelfve, erkänna, att
det icke låter sig göra, att föranstalta så, att
detta bröd endast kommer de fattiga till godo.
Man kan omöjligen hindra, att ju icke äfven
andra personer obehörigen deraf draga fördel.
Vid sådant förhållande, och då de af enskilta
personer till undethåll för fattige och arbetsföre
härstädes gjorde stiftelser, äro många och
elter tillgångarne tillräcklige, samt det bidrag,
sorn af alla skattdragande härstädes årligen
lemnäs till Fattigförsörjningen i Stockho m, äf
ven uppgår till betydligt belopp, hemställer
jag, för min del, om icke, med all vördnad
for Kongl. Majus Nådiga afsigt, man likväl
bör, uppå de skäl Utskottens Betänkande innehåller,
detsamma bifalla.
Grefve M'rncr, Adolph Goran: Jag vill ej
ingå i pröfning af de skäl Utskotten anfört,
ut in endast hemställa, om vid den tidpunkt,
då missväxt verkligen inträffar, och Spann
-
/
Den 2 9 Junit.
565
målspriserne i följd deraf skola stiga, det må
vara lämpligt, ait helt och hållet låta det understöd
upphöra, som redan en längre tid fått
af Hufvudstaden begagnas. Om det för närvarande
vore ett godt år, och prisen på spannmål
medelmåttiga, skulle jag vist icke gora
någon framställning; men då vi veta, att en
betydlig missväxt hotaross, och att Stockholm
en längre tid varit vandt, att la tillgodonjuta
understöd uti ifrågavarande afseende, synes det
mig åtminstone vådligt, att ifrån början af
nästkommande September månad afskära detta
understöd. Jag hemställer således, om icke
Ridderskapet och Adeln, i anseende till närvarande
missväxt, samt uppå de skäl Herr af
Brinckman anfört, täcktes för det af Kongl.
Maj:t ifrågaställde ändamål anslå en stimma
att utgå af den fond, å hvilken tillgång dertill
framdeles kan gifvas, och anhåller alltså,
att Utskottens Betänkande må, i anledning
häraf, återremitteras.
Hans Excellence Herr Grefven och Landt MctrJhalken
hemställde, om Ridderskapet och Adeln
ansåg de vid Stats- och Ekonomieljukottens
Betänkande gjorde anmärkningar, hindra detsamma
antagande, samt på sådan grund behagade
Betänkandet jemte anmärkningarne till
Utskotten återremittera.
Ropades Nej.
Hvarefter Hans Ejccellence föreslog, att Be.
tänkandet måtte gillas3 hvilket bifölls.
$6fi
Den 29 Junil.
Upplästes följande från Hans Excellens
HofCancelleren Herr Friherre af Wederstedt
ankomne skrifvelse;
Enligt från StatsSecreteraren för Kongl,
KrigsExpeditionen till mig aflåtne meddelanden,
liar Kongl Maj:t i Nåder täckts vidtaga nedannämnde
beslut och åtgärder, i anledning af
följande Riksens Ständers underdåniga skrifvelser,
nemligen :
1) Angående åtskilliga omständigheter,
i afseende på Saltpetergärdens utgörande
j
Kongl. Maj:t har häröfver från Comifte;
yade för SaltpetterNäringens i Riket upphjelpande,
i Häder infordrat underdånigt Ub~
låtande.
2) Angående Kongl. KrigsAcademiens
på Carlberg Lönings-och Underhålls'.
Stat j
Till följe af de utaf Riksens Ständer föjeslagne
grunder för en ny reglering af KrigsAcademiens
Stat, har Kongl. Maj t till Cantz,
leren för samma Academie remitterat Riksens
Ständers skrifvelse i detta ämne, för att i öfrige
delar deröfver sig i underdånighet utlåta;
hvarjemte Kongl. Majtt i Nåder anbefallt Dess
och Rikets StatsContoir, att af StatsVerkets
öfverskottsmedel på intraderne för år 1817
Dt B-a 9 Junii.
56*
genast verkställa de utbetalningar, hvarom
Riksens Ständer underdånig anmälan gjort.
3) Om tillökning i afloningen för Corporaler,
Trumslagare och Fäljägare
vid Wermlands FältJägareRegemente;
Kongl. Maj t, som lemnat Nådigt samtycke
till hvad Riksens Ständer, i detta afseende, i
underdånighet tillstyrkt, samt sålunda anslagit,
har härom vederbörande auctoriteter, till behörig
underdånig efterrättelse, i Nåder företändigat.
4) Angående medel af Staten till Casserns
anskaffande för Kongl. Andra
GardesRegementet 3
Kongl. Maj:t har i Nåder bifallit hvad
Riksens Ständer, uti ifrågavarande ärende, i
underdånighet tillstyrkt, samt, då Riksens
Ständer till detta ändamål anslagit nödig» medel,
derjemte uppdragit åt Tillförordnade ÖfverStåthållaren,
StatsRådet m m. Herr Friherre
Cederström, att, i samråd med GeneralAdjutanten
för Arméen, Befälhafvande GeneralAdjutanten
för Garnizonen i Stockholm, och
SecundChefen för Andra GardesRegementet ,
låta utse ett till Cassern tjenligt, på någon af
Hufvudstadens Malmar beläget, Hus, som härtill
kan vara att inköpa 3 och, sedan Herr ÖfverStåthållaren
med berättelse derom i underdånighet
inkommit, vill Kongl. Majit sitt Nå-;'
diga beslut i detta ämne meddela.
§68
Den 29 Junti.
5~) Om jemkning af Regeringen i Jemt»
land;
Som Kongl» Majt Iemnat Sitt Nådiga bi.
fall till verkställande af den undersökning,
hvilken Riksens Ständer, i detta hänseende,
j underdånighet föreslagit, har Kongl. Majlis
och R keta Krigs och KammarColiegier blifvit
i Nåder anbefallde , att med underdånigt
Förslag till Instruction inkomma, för att
till rättelse tjena vid en så beskaffad förrättning.
6) Angående en närmare Reglering af
Gottlands NationalBevä^ing, och dess
aflöning;
Kongl Maj t bar från MilitairBefälhafvaren
på Gottland, öfver detta ämne, 1 Nåder
infordrat underdånigt Utlåtande.
7) R Brande FältKamereraren B. Molins
ansökning om utbekommande af innestående
Remisslage.
Då Riksens Siänder densamma beviljat, har
Kongl. Maj.ts och Rikets StatsContoir, till behörigt
iakttagande, blifvit härom i Nåder lörsta
ndigadt.
Och får jig härmedelst, på Nådigste befallning.
anmoda Hans Excellence Högvald
borne H rr Grefven och LandtMarskalken, att
ai dessa Nådiga beslut och åtgärder lemna
Dm 29 Junit. 569
Högioflige Ridderskapet och Adeln behörig
dd- Stockholm den 27 Junii i8l8«
G, af Wetterstedt.
Lades till Handlingarna
-
* Vid förnyad föredragning af det Förstärkta
StatsLhskottets den 25 dennes aflåtne, samt den
27 derpå följde eftermiddagen på bordet lagde,
tvänne Memorial, angående de till Förstärkta
StatsUtskottets åtgärd öfverlemnade frågor om
förhöjning uti Postverkets intrader, samt om
en stadgad afgift till Curhusanstalter för den
veneriska smittans hämmande; fann Ridder
skåpet och Adeln, att berörde tvänne Memorial
borde läggas till handlingarne.
Herr Munck af Rosenrkjöld, Eberhard: I an»
ledning af det beslut Ridderskapet och Adelrt
fattat, och i hvilket de andra RiksStånden
lära instämt, om nedsättande af en Comidé,
hvilken skall utarbeta en plam till öfverflödigt
Embetens och Tjensters indragning, samt en
förbättrad Arbetsmethod vid de publika Verken,
och för detta ändamål äfven sammandraga
och redigera alla StatsEkonomiska Författningar;
får jag föreslå, att ett lämpligt arfvode,
svarande mot det, sorn den redan för flere år
sedan nedsätta LagComitté uppbär, nsåtte an
-
57®
Den 29 Junii.
slås för de blifvande Ledamöter af denna Coi
mitté. Jag anhåller, att detta mitt förslag ml
remitteras till StatsUtskottet.
Och blef Herr Munck af Rosenschöld*
berörde förslag, uppå af Hans Excellens Herr
Grefven och Landt Marskalken gjord proposition,
tili StatsUtskottet remitteradt.
Justerades följande:
t
Utdrag af Protocollet hållet hos Höglofiige
Ridderskapet och Adeln
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 29 Junii 1S18-
S- D. Remitterades till Stats- och BancoUtskotten
ett anförande af Hr Berghman, Ambrosius
Magnus, innefattande anmärkningar vid Utskottens
den 27 dennes e. m. återremitterade Utlåtande
öfver Kongl. Maj.ts Nådiga proposition
af den 12 dennes, rörande behofvet af
särskilta penningetillgångar till upphandling af
Spannemäl. Ut supra.
S. D. Remitterades till StatsUtskottet Herr
Munck af Rosenskölds, Eberhard, Motion, angående
anslående af ett lämpligt arfvode för de blifvande
Ledamöterne uti den Comitté, hvilken kommer
att utarbeta en plan till öfverflödige Embetens
och Tjänsters indragning, samt en förbättrad
Arbetsmetod m. m. Ut supra.
I
Den 29 Junik
571
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls ExpeditionsUtskottets
den 23 dennes aflåtne, samt
den 27 derpå följde förmiddagen på bordet
lagde, Memorial, innefattande förfrågan om
tryckning af några Handlingar, som tillhöra
Bihanget till RiksStåndens Protocoll. Ut
supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från RiddarhusUfskottet inkomne, samt
den 27 dennes på bordet lagde, fyra Memorial;
1)
Af den 23 ämnes: innefattande hem»
Ställan, att ett årligt arfvode af 25 Riksdaler
Banco måtte af RiddarhusCassan anordnas åt
AdvocatFiscalen i Kongl Götha HofRätt, emot
det han åtog sig utförandet af RiddarhusDircctionens
talan i de vid Götha HofRätt framdeles
anhängige mål.
2) Af den 2% dennes, med förslag till Ridderskapets
och Adelns underdåniga skrifvelse
till Kongl. Majt, angående förhöjning i afgifterne
i och för Adeliga Döttrars inskrifning
i Wadstena Adeliga Jungfrustift.
3) Af den 23 dennes; i anledning af Herr
Rothliehs, Carl Fredric, väckte förslag, att
Ridderskapets och Adelns öfverläggningar måtte
blifva offentliga,
4) Af dtn 25 dennes, angående Herr Silfyerstolpes,
Gustaf Abraham, Motion, att i batt
-
572
Den 29 Junit.
delse rättigbefen att efter Fullmagt representera,
skulle blifva upphäfven, någon deremot
svarande ersättning tor de Frälsemän, hvilka
icke äro Hufvudman, måtte utses. Ut supra.
S- D. Vid förnyad föredragning af Bevillningsutskottets
den 25 dennes aflåtne, samt
den 21 derpå följde eftermiddagen på bordet
lagde Memorial, innefattande dels anmälan, det
BondeStåndet förkastat den i 2 §. 22 Momentet,
och 5 §. 1 Momentet af 5 Artikeln utaf
Utskottet föreslagne så kallade Minimitabellen,
dels ock förslag till voterings-propositioner
rörande berörde fråga} fann Ridderskapet
Och Adeln för godt, att samma fråga, på sätt
Bevillningsutskottet hemställt, till Förstärkta
SiatsUtskottets afgörande öfverlemna. Ut
supra
S. D. Då nu å nyo föredrogs Bevillningsutskottets
den 25 dennes afgifne, och den 27
derpå följde på bordet lagde, Utlåtande, i anledning
af de emot tredje Artikeln i BevillningsStadgan,
angående afgift för förbiukning
af vissa ötverflödsvaror, framställde anmärkningar,
fann Ridderskapet och Adeln för godt,
att bifalla det af Utskottet nu mera uppgjorde
första alternativa förslag till tredje Artiken,
angående bevillning för consumtion och öfverflöd.
Ut supra.
S D- Föredrogos å n^o och biföllos föl—
jands fråa nedannämnde Utskott inkomne, samt
Den 29 Junii.
5 73
den 37 dennes eftermiddagen på bordet lagde,
Udåianden:
Fran StatsUtskottet:
Af den 2$ demer, i anledning af Kongl.
Maj:ts nådiga skrifvelse angående Colonien
St. Barthelemy.
Brån Stats- samt Allmänna Besvärs, och
Ekonomi e-Ut skott en:
Af den 23 dennes, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga skrifvelse om bidrag från Allmänna
Magazinslnräuningens Fonder till förekommande
af stegring i priset å gioft bröd för
Hufvudstadens obemedlade Folkciasser.
Från Lagutskottet'.
Af den 26 dennes, i anledning af Kongl.
Majts Nådiga skrifvelse, angående Dess förut
aflåtne Nådiga proposition, i afseende på vidtagande
anstalter, för att anhålla och tillt.li
6ådane personer, hvilka begå förbrytelser i ett
af de förenade R ken Sverige och Norrige,
samt derefter afvika till det andra. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af det
Förstärkta StatsUtskottets den 25 dennes aflåtne,
samt den 27 derpå följde på bordet
lagde, tvänne Memorial, angående de till För
stärkta StatsUtskottets åtgärd örver!emnade
frågor om förhöjning uti Postverkets intrader,
574
Deri 2ij Junit.
samt om en stadgad afgift till Curhusanstältef
för den veneriska smittans hämmande; fann
Ridderskapet och Adeln, att berörde tvänne
Memorial borde läggas till Handlingarne. Ut
supra.
Upplästes följande från de Öfrige Respe*
Ctive RiksStånden ankomne ProtocollsUtdragt
Fran Högvördige PresteStändet af den 13,
15» 16, 18, iO, 22, 25 och 27 dennes, innefattande:
1)
Bijall till följande Utskotts Betänkanden,’
nemligen: BnneoUtJkottets, angående prägling af
en medaille till åminnelse af de under närvä-,
rande Riksmöte inträffade vigtiga händelser %
jemkningsförslag, i frågan om reglering af de
från Banken utgående Odlingslån; Fond till
inlösande af de såkallade Schlegelska Godsen
i Halland; förskott från Banken till inlösen
af KrigsCommittéens invisningar; Val af Deputerade
till förrättande af de årliga Revisioners
ne öfver BancoDiscontVerket; Förslag till In6truction
för BancoUtskottet vid nästinfaliandö
Riksdag; StatsUtskottets, angående Statsregleringen
i allmänhet samt förslag till RiksStat
för år 1819 och följande åren intill nästa Riks*
dag; RiksHufvudbokslutet, med de uti förny-i
adt Utlåtande gjorde tillägg; utväxling i Landg.
orterne af nya smärre Banco- och Riksgäldssedlar;
RecognitionsskOgarne; medel till Theaterns
underhållande, med de i tTtskoftets förnyade
Utlåtande tillstyrkte ändringar; Revision
Den 29 Junii.
57 5
af de under Kongl. KrigsCollegii disposition
stående Cassors förvaltning och räkenskaper;
de under Kongl. CommerceCoHegii Förvaltning
stående Fonder; Stats- samt Iian to-Ut skot t ens senare
alternativ eller att laglig undersökning om
Götha CanalDiscontDirectionens förhållande i
afseende på den till Canalarbetets fortsättning
gjorde försträckning, ej bör äga rum; skyndsam
inlösen af FilialDisconternes assignationer;
allmänna penningerörelsen och myntvärdets
upprätthållande; behofvet af särskilda penningetillgångar
till upphandling af spannmål; ut-t
redningen af Götha Canal Bolags, Malmö och
Götheborgs Disconter; Stats- samt Allmänna Be.
svärs- och EkonomieUtskottens, rörande Tullverk
ket; inrättande af Allmänna Arbets- och Correclionshus
på Borgholm och i Wadstena; inrättande
af en BergverksSkola; Stats- Banco:
och LagUtskottenr, om utfärdande af ett allmänt
så kalladt Moratorium eller Jernbref; Allmänna
Besvärs- och EkonomieUtskottets om ett förändradt
sätt uti KronoTiondeSpannmålens utgörande
till Stockholms Stora Barnhus; i anledning
af TrbellCommissionens underdåniga Utlåtande
och Sammandrag af TabellVerket för
senast förflutne quinquennium ; Lagutskottetst
om upprättande af ett formulaire, huru skuldsedlar
böra skrifvas, för att sätta Lagen i tilli
fälle att betrygga lårsgifvaren derom, att ränta
och capital ovägerligen skola med silfver ersättasj
eller med gångbara mynt representativer
efter cours; Lag- samt Allmänna Besvärs, och
EkonomieUt skottens, rörande enskiftes delningar;
öfverseende och granskning af hvad Allmänna
576
Den 29 Junit,
Lagen och SkogsOrdningen innehålla, 1 afseende
å Skogs åverkan; obehindrad rättighet för
Skattehemmans ägare till svedjande å deras
Skog, dels ock rörande den motion, att Kronooch
JägeriBetjeningens tillsyn å svedjande på
Skattehemmansskog må upphöra; BeviUnings.
Utskottets, angående grundetne för de blifvande
Tullafgifterne; öfverflöds- och fyllnadsafc
gifterne; projectet till en blifvande BeviilningsFö*'ordning;
i afseende på flera till Utskottet
remitterade och Allmänna Bevillningen rörande
Memorial; arfvode för ÖfverCommissariett Ek;
Brännvinsbrannings-afgifternes utgörande; ConstiintionsUtijiottets,
angående gjorde anmärkningar
vid Utskottets förslag , i anledning af
Kongl. Majits Proposition om ett additament
till.RiksActen.
2) Uppskof med afgörande till rasta Riksdag,
af: årskillige med Representationsförslag
get gemenskap ägande Grundlags förändringarj
förändringen i 38 §. Riksdagsordningen; förslaget
till ändrad Redaction af RegeringsFormens
loa §.
3} Instämmande uti Högloflig e Ridderskap ett
och Adelns inbjudningar: att Riksens Ständer
måtte till Kongl. Majus nådiga disposition för
Dess lifstid i underdånighet öfverlemna så väl
Rosersbergs Kungsgård som den till underhållet
af byggnaderne derstädes anslagne årlig*
* summa; att Öfverstelndelningen vid f. d. Öst
götha
CavalleriRegemente måtte upplåtas till
Kongl.
Den 29 jfunii.
577
Kongl. Maj.ts Nådiga disposition; att ds Roteringsskyldige
i Skåne, hvilka vid förra Roteringen
varit frånvarande, må till ny undersökning
varda kallade, samt dervid äga rätt
afgifva det Utlåtande, hvartill de kunna anse
sig befogade.
Uti Vclltoflige[Borgare Ståndets förklarande, att
de 166,000 Riksdaler, som vid 1815 års Bevillnings
utgörande befunnits vara en brist, skola
genom en tillökning i fyllnadeafgiften ersättas.
4) Förbli/vande vid Ståndets redan fattade
beslut, i frågorne om upphäfvande af förbudet
mot landtköp; en ny ConcursLag; en friare
handel med Svenska skogsproducter; allmänna
penningerörelsen och myntvärdets upprätthållande;
samt grunderne för de blifvande Tullalg
ifterne.
5) Remus till Stats- och BancoUtskotten
af Kongl. Majrts Nådiga disposition, rörande
behofvet af särskilta penningetillgångar till
upphandling af Spannmål.
6) Äterremijfer af RancoUt/kottets Utlåtande
i frågan om beviljande af ett låneburäds frän
Banken till Götheborgs Stad, och af StatsUt.
Jlottets Betänkande, rörande Revisionen af KrigsRäkenskaperne.
7) Öfverlemnande till Förftärkta StatsTJtJkottei
Ridd. 0, Ad. Fröt, VII. B. II, Afd. 37.
578
Den 29 Junti.
af Bevillningsutskottets Memorial, angående
RiksStåndens skiljaktiga beslut i frågan om
MinimiTabellen j af StatsUtskottets Utlåtande
j frågan om understöd för Theatern; och af
Stats- och Bevillningsutskottens Betänkande,
rörande en stadgad afgift till veneriska smittans
hämmande.
§) Godkännande af Ekonomie - Utskottets
jetnkningsförslag uti RiksStåndens skiljaktiga
beslut, rörande frågan om skyldigheten att afskala
barken å utsynte ekar.
9) Jlf/lng af Lag- och Ekonomiutskottens
förnyade Utlåtande, angående en mera allmän
och utvidgad näringsfrihet.
iq) Frånträdande af Ståndets beslut, om
upphäfvande af den författning, hvarigenom
en tredjedel af Bankens Commissarier vid inträffande
ledigheter tillsättes endast af Frälsemän.
Flått Välloflige BorgareStåndet af den 13,
15, 16, 18, 20, 22 och 25 dennes, innefaG
tande: >
1) Bifall till följande Utskotts Betänkan,
den, nemligen: BancoUtfkottetr, angående Fond
till inlösen af de såkallade Schlegelska Godsen
; förskott från Banken till inlösen af KrigsComittéens
invisningsr; prägling af en medalj
till åminnelse af vigtiga händelser under närvarande
Riksdag; de från Banken utgående od
-
Dm 29 Junii.
579
Iingslån; StatsUt/kottets, om StatsRegleringen i
allmänhet samt förslag till RiksStat för 1819
och följande åren intill nästa Riksdag; Recognitionsskogarne;
Revisionen af KrigsRäkenskaperne,
med undantag af den af Utskottet gjorde
hemställan om en gratification till VicePresidenten
Billberg; Revisionen af de under Kgl.
KrigsCollegii disposition stående Cassors förvaltning
och räkenskaper; RiksHufvudbokslutet;
Stuts- och BancoUt [kottens första alternativ
i frågan om den till Canalarbetets fortsättning
gjorde försträckning af j,100,000 Riksdaler,
till följe hvaraf Götha Canal DiscontDirections
förhållande härutinnan komme att till laglig
undersökning öfverlemnas; skyndsam inlösning
af FilialDisconternes assignationer; sammanjemkniög
af några skiljaktigheter uti RiksStåndens
beslut, angående allmänna penningerörelsen
och myntvärdets upprätthållande;
jemkningar, rättelser och tillägg uti RiksStändens
skiljaktiga beslut, rörande utredningen
af Disconterne, dock med vissa förbehåll i
'hvad 4, u och 12 punkterne, rörande Liquidationssättet,
stadgar; Stats- famt Allmänna Befvårs-
och EkonomieUtJkottens rörande Tullverket,
på det sätt, att Ståndet förblifvit vid sitt förra
beslut, med antagande af den tilläggning och
det förtydligande som detta Betänkande innehåller;
inrättande af Allmänna Arbets- och
Correctionshus på Borgholm och i Wadstena;
inrättande af en BergverksSkola; Ekonomie Utfkottets
angående förslag till jemkning emellan
RiksStånden i deras fattade beslut rörande frågan
om skyldigheten att afskala barken å ut
-
Den 29 Junti.
synta Ekar; i anledning af väckt fråga om en ny
allmän vägdelnirtg samt utvidgad rättighet till
grushämtning; Ekonomie- famt LagUt (kottens, angående
öfverseende af hvad Allmänna Lagenoch
SkogsOrdningen innehålla i afseende på skogshushållningen;
obehindrad rättighet för Skattehemmans
ägare till svedjande å deras skog
m- m.; LagUtfkottets, ©m upprättande och allmänt
kungörande af ett formulaire, huru skuldsedlar
böra skrifvas; utfärdande af ett allmänt
så kalladt Moratorium eller Jernbref; BevilU
ningsUtJkottets; angående project et till en blifvande
Bevillningsförordning; arfvode tili OfverCommissarien
Ek; Brännvinsbrännings-af-H
gifternes utgörande; åtskillig© anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, i afseende på flere
allmänna Bevillningen rörande Memorial; Bevillning,
s- och StatsUtJkottens, om slutlig åtgärd
af det Förstärkta StatsUtskottet, vid frågan
rörande en stadgad afgift till veneriska smittans
hämmande; Banco- och LngUfJkottens, i frågan
om hvad af Banken till fullgörande af 20
§. 1 momentet i 1798 års ConcursStadga bör
tillgöras i afseende på Skuldebref, för hvilka,
till erhållande af Lån i Banken, inteckning
Blifvit i fast Egendom sökt; Särjkilta Utfkottets,
om aflöning för en Extra Cancellist.
2) Beroende vid hvad Stats- och EkonomieTJtJkotten
sig utlåtit, i frågan om särskilta anstalters
vidtagande till förekommande af stegring
i priset å det grofva brödet i Hufvudstadens
i anledning af föreslagne ändringar
uti Förfaitningame rörande Skogarne i Riketj
Den 29 Junii,
581
samt vid hvad EkonomieUtskotfet y(trat i frågan
om en friare handel med Svenska Skogsproducter
3)
Läggande till RandUngctrne af StatsUtJkottets
Utlåtanden om Kronoskogarnes användande
; angående en förbättrad hushållning
med Ekskogarne; ersättning åt Deputerade af
RiksStånden, sorn komma att afresa till Norrige
för att bivista Kongl. Maj:ts Kröning der-:
städes; Allmänna Besvärs- sch EkonomieUtJknttetr
angående en ny Bergslags-inrättning i Norrbottens
Län samt Lappmarken.{ Stats, samt
Allmänna Besvärs- och EkonomieUtskottens , rörån-»
de förändring i Indelta Regementernes bekläda
nadssätt; om vidtagande af medel till välmågans
införande; angående anbud af Höganäs
Stenkolsverks öfvertagande af Staten; rörande
Afrads- och Kronospannemålens utgörande.
4) Återremijjfer af Bevillning sTJt [kottets Utlåtande,
angående grunderne lör de blifvande
Tullafgifterne; B ancoUt skottets om ett lånebiträde
från Banken till Götheborgs stad; Statsutskottets
angående utvexling i landsorterne af
smärre Banco- och Riksgäldssedlar.
5) Remijfer: till LagUtJkottet af Kongl.
Maj:ts Nådiga skrifvelse, föranledd af Dess
Nådiga proposition om en Lag, rörande personer,
som begå förbrytelser i ett af de förenade
Riken Sverige och Norrige, och derefter
till det andra afvika; samt till Stats- och
BancoUtJkotten af Kongl. Majlts Nådiga propo
-
532
Den 29 Junii.
6ition rörande behof af särskildta penningetillgångar
till upphandling af spannemål.
6) Forblifvande vid förut fattadt beslut i
frågorne rörande den föreslagna nya ConcursLagenj
Skånska Roteringen; medel till Theaterns
underhållande.
7) Inftämmände i Högloflige Ridderskapets
och Adelns beslut, rörande remiss till Statsutskottet
af motionen, att till Kongl. Maj:ts
Nådiga disposition för Dess lifstid måtte i
underdånighet öfverlemnas så val Rosersbergs
Kungsgård som den till byggnadernes underhållande
derstädes anslagne årliga summa j
samt i Högvördige PresteStåndets inbjudning,
om antagande af ett föreslaget tillägg uti den
nya ChartseSigillatfeFörordningen.
8) Godkännande af Bevillnings-Utskottets
Memorial med förslag till propositioner uti
Förstärkta StatsUtskottet, angående den nya
ChartaeSigillataeFörordningens 22 §. 12 mom.
och 25 §. 12 mom.
9) Uppfh'if till nästa Riksdag, med afgörande
af åtskillige med representationsförslaget
gemenskap ägande Grundlagsförändringar.
Från Hedervärda BondeStåndet af den 13,
75, 16, 18, 20, 22, 25 och 26 dennes, innefattande:
-
i) Bijall till följande Utskotts Memorial
Den 29 Junii.
583
och Betånkanden, nemligen BancoUtJkottets, angående
val af Deputerade till förrättande af de
årliga Revisionerne öfver BancoDiscontVerket,
förslag till instruction för BancoUtskottet vid
nästinfallande Riksmöte; förskott från Banken
till inlösen af Krigs-Comittéens invisningar;
StatsUtJkottets, rörande Revisionen af KrigsRäkenskaperne
för år 1810 och följande åren;
Revision af de under KrigsCollegii disposition
stående Cassors förvaltning och räkenskaper;
utvexling i Landsorterne af nya smärre Banco-
och Riksgäldssedlar; Statsregleringen i allmänhet,
samt förslag till Riksstat för i8iyi
och följande åren intill nästa Riksdag; Öfverstelndelningens
vid f. d. Östgötha CavalleriRegemente
upplåtande till Kongl. Majrts Nådiga
disposition ; RecognitionsSkogarne, med
vissa af BondeStåndet stadgade grunder, i afseende
på förberörde Skogars försäljande till
Skatte; Stats- och Banco-Ut[kottens, rörande
skyndsam inlösen af FilialDisconternes Assignationer;
Stats- Banco- och LagUt/kottens, om
utfärdande af ett allmänt så kalladt Moratorium
eller Jernbref; Stats- famt Allmänna Befvärs,
och EkonomieUtJkottensy i frågan om inrättande
af en BergverksSkol*; förändring af Tullverkets
styrelse och förvaltning, med tillagd önskan
af Ståndet, att Kongl. Maj.t täcktes i
Nåder till den Comitté, som kommer att yttra
sig om en förändrad reglering af Statens Embeten
och Tjenster, låta öfverlemna, att derjemte
afgifva förslag om en ny reglering af
TullVerkets organisation; Allmänna Befvärs- och
EkonomidJt(kottets 3 i anledning af väckt fråga
534
Den 29 Junii.
om en ny allmän vägdelning samt utvidgad
rättighet tili grushämtning; om ett förändrade
sätt uti KronotiondeSpannmålens utgörande till
Stockholms Stora Barnnusj LagUtJkotUts, örn
upprättande och allmänt kungörande af ett
formulair, huru skuldsedlar böra skrifvas, för
att sätta lagen i tillfälle att betrygga Långifc
vare derom, att ränta och capital ovägerligen
skola med silfver liqvideras eiler med gångbara
myntrepresentativer etter Cours; LagJamt
Allmänna Befvärs- och EkonomieUtjkottens,
om öfverseende och granskning af hvad Allmänna
Lagen och SkogsOrdningcn innehålla i
afseende å Skogshushållning och åverkan; Stixjkildta
Vt/kottets angående föreslagen förändtad
reglering med aflöningen för KronoUppbördsmännen
i Rikets Städer; om dagtractamente
för en af Utskottet till biträde antagen Extra
Cantzlist; ConJlitutionsZJt fiol tets, i anledning af
Kongl. Makts Nådiga proposition om ett Additament
till Riksacten; BevillningsUtJkottets angående
Brännvinshränningsafgifternes utgörande;
arfvode för ÖfverCömmissarien Ek; flere
till Utskottet remitterade och Allmänna Bevillningeti
rörande Memorial; öfverlemnande
till Förstärkta StatsUtskotlet, att afgöra frågan
om föreslagne afgifter till bestridande af kostnaden
för nödige Curhusanstalter till elen Veneriska
smittans hämmande; projectet till den
blifvande BeviilningsFörordningen, med afslag
af hvad Utskottet yttrat och tillstyrkt om den
J sä kallade MinimiTabellens antagande.
2) Läggande till handlingaroe af Sär [hildia Uu
Den 29 Junti.
58 5
flottets Utlåtande, rörande grunderne för en
allmän ny reglering af Rikets Embeten och
Tjensterj StatsUtskottets öfver de af Riksens
Ständers, till granskning af StatsVerkets räkenskaper
år 1817, valda Revisorers anmälan,
den, rörande StatsVerkets förvaltning; om Kronoskogarnes
användande, angående ersättning
åt Deputerade af RiksStånden, som komma att
afresa till Norrige för att bivista Hans Majit
Konungens höga Kröning derstädes; Bevillnings•
Utjkottets, angående grunderne för de blifvande
Tullafgifterne; Stats- [arnt Allmänna Besvärs—
och EkonomidJtJkottens, om förändring uti Indelta
InfanteriRegementernes beklädnadssätt; om
medel till välmågans återförande; angående
väckt fråga om det vid Höganäs i Skåne befintliga
Stenkolsverks öfvertagande af Staten.
3) Förbli/vande vid förut fattadt beslut i
frågorne om en förnyad CharlaeSigillataeFörordning;
rörande det af Kongl. Majit frarns
ställda förslag till en ny ConcursLag; om
skyldigheten att afskala barken å utsynta Ekar;
om inrättande af Allmänna Correctionshus på
Borgholms Slott och i Wadstena.
4) lnflammande uti Högtojl. Ridderjkapets och
Adelns be flut, att Riksens Ständer måtte till
Kongl. Maj ts Nådiga disposition för Dess lifstid
i underdånighet öfverlemna så väl Rosersbergs
Kungsgård, som d*n till underhållet af
de derstädes befintlige byggnader redan an.
slagne årliga summa; att de roteringsskyldige
i Skåne, hvilka vid förra Roteringen varit
Ridd. 0. Ad. Prat. VII- B. II. Afd. 38,
.586
Den 29 Junit.
frånvarande, må till den nya undersökningen
varda behörigen kallade; att hos Kongl. Maj t
må i underdånighet anhållas om behörig undersökning,
för att utröna i hvad mon Rotehållarne
vid Södermanlands Regemente kunde
hafva fått vidkännas större utgifter i och för
Soldatbeklädnaden, sedan år 1812, än hvartill
de, enligt KneckteContracterne varit Förbundne,
hvilken underdåniga ansökning BondeStåndet
ansåg böra lämpas till alla Indelta infanteriRegementen;
uti Häglof ge Ridder skåpets och
Adelns samt Högvårdige PrefeStåndets« beslut i
frågan om redactionen i vissa delar af den
blifvande Chartrc-Sigillatac Förordningen ; uti
Höglo flge Ridderfkapets och Adelns samt Wallof,.
BorgareStåndets beslut, angående afskrifning af
1.100.000 R:dr, Götha CanalArbetsCas^ans skuld
till Disconten, samt anticipation utaf byggnadsbiträdet
m. m. uti Wällöf,. BorgareStåndets beslut
angående sättet för ersättandet af de
166.000 R:dr, som vid Bevillningens utgöran»
de efter 1815 års BevillningsStadga befunnits
vara en brist,
5) Remijfer: till Sär filta Utskottet, af väckt
motion om de Norrländska, nu i flera fördelte,
Länens återförenande, på sätt de före år 1810
voro; till Stats- och BancoUtJkotten af Kongl.
Maj:ts Nådiga proposition, rörande behofvet af
särskilda penningetillgångar till upphandling af
spannmål; till LagUt fottet af Kongl. Maj:ts
Nådiga skrifvelse, angående Dess Nådiga proposition,
om en Lag i afseende på vidtagande
anstalter, för att anhålla och tilltala sådane
Dm 29 Jtmii,
587
personer, hvilka begå förbrytelser 1 ett af da
förenade Riken Sverige och Norrige, samt deri
efter begifva sig till det andra.
6) Återremiffer: af BancoUtskottets Utlåtande
ofver Statsutskottets förslag, angående Fond i
Banken till inlösande af de så kallade Schlegelska
Godsen i Hallands Län; samt af Lag.
och EkonomieUtJkottens Betänkande, angående
obehindrad rättighet för Skattehemmansägare
till svedjande å deras skog, samt om Kronooch
JägeriBetjeningens tillsyn å svedjande.
7) Beroende vid hvad Allmänna Befvärsoch
EkonomieUtJkottet sig utlåtit öfver Ståndets
anmärkningar vid Utskottets Betänkande, om
försutne Bergsmansprivilegiers ersättning och
inrättande af en ny Bergslag uti Norrbottens
Län; vid hvad StatsUtskottet yttrat, i anledning
af återremissen af frågan om en förbättrad
hushållning med Ekskogarnej samt vid
hvad Stats- och EkonomieUtJkotten föreslagit i
frågan om ändring i Författningarne, rörande
Afrads- och KronoTiondeSpannmåls utgörande,
forsslande och lösande.
8) Uppjhof till nästa Riksdag med afgö*
randet af åtskilliga med Representationsförslaget
gemenskap ägande Grundlagsändringar 5
samt förslag till en förändrad Redaction af
102 §. RegeringsFormen.
9) Ogillande af StatsUtskotftts Betänkande
angående RiksHufvudbokslutet.
S3S Ben 39 Junit.
Alla dessa ProtocollsUtdrag lades till hands
tingarnö.
Hogloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
kl- tre qvart till 1 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O- J. Lagerheim.
i
