# ID: svediakorp-gov262
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,319
# sentences: 1,992
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


P r o t o c o 11,
hållna
hos
Högloflige
Ridderskapet och Adeln,
vid
Urtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1817 och 1818.
Sjette Bandet.-  Första Afdelningen.
STOCKHOLM,
Tryckte hos Oloe Grahn, 1818»
Lördagen den 2 Maji 1818»
Pleaum klockan 9 förmiddagen.
Upplästes till justering och godkändes följande
från Expeditionsutskott^ insände Förslag
till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
till Kongl»
1:0 Ont den under BergsCollegif förvaltning
tillförene ställda Gassa och CommeiceRådet
Galléns derifrån erhållna Lån.
2:0 Ora Engelsmannen Thomsons införskrifvande
till försök med ett nytt Jernberedningssätt.
3:0 Om rättelse i Nådårs- och Besparings.
För,fattningarne för Civila Embets- och Tjenstemän
med indelte Löner.
4:0 Angående Omröstningen Öfver högst»
Domstolens Ledamöter. /
4
Den 2 Maji, /. Hi.
Upplästes till justering och godkändes ExpeditionsUtskottets
insände Förslag till Förord-;
nanden för Friherre L. A. Mannerheim att va-'
ara Riksens Ständers Justitieombudsman och
för CommerceRådet Olof Zenius att tillträda
Riksens Ständers JustitiaeOmbudsmansEmbete i
vissa fall.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memoi
rial och Betänkanden , nemligen :
Från Constitutions Utskottet:
1:0 Af den 20 sistledne April, med ett
föreslagit tillägg i 1. Morn. 29. §. RiksdagsOrdningen.
2:0 Af den 24 nästledne April, med tillstyrkande
af ändring uti 97. §. RegeringsFormensamtöi.
, 62., 63. och 65. §§• Riksdagsordningen,
i hvad angår föreskrifter om en Vo*
teriagsbedels afläggande.
Fran Stats Utskottet:
Af den 24 sistlednö April:
i.*o 1 anledning af de innom RiksStånden
gjorde Anmärkningar vid Utskottets Betänkan,
de, angående de uti Södermanland varande
Jagbackar, vid hvilket Betänkande Utskottet
hufvudsakligen, med undantag af några min-’
dre betydliga förändringar, förblifvit.
Ben 2 Maji, f. m.
5'
2.*o I anledning af väckte Motioner, rö»
rande Skånska Roteringen; hemställande StåtsUtskottet,
att Riksens Ständer må i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj t täcktes, efter
vederbörande Landshöfdingats hörande samt
Kongl. Krigs-och KammarCollegiernes infordrade
underdåniga Utlåtanden, utfärda ny instruction
för Roteringens verkställande i Skånska
Länen samt derefter i nåder anbefalla en ny undersökning
och Roterings företagande derstädes.
3:0 Angående medlen till d=n föreslagne
Inrättningen afen BergverksSchola j och har
Utskottet, som icke kunnat tillstyrka något anslag
af Stats-Medel för berörde inrättning,
hemställt, det Riksens Ständer må till Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemna att pröfva,
huruvida någon tillgång af den i Stora Köpparbergs
Bergslag under namn af AfradsCassa
samlade Fond må ernås, samt för öfrigt såsom
lämpeligt och nödigt finnes, med användande
af extra LicentFonden, låta till verkställighet
befordra den föreslagne Bergverks Scholaeinrätt»
ningen.
4:0 I anledning af Kongl. Majtts nådigt
Remiss, angående HästeHemmans och Fördels-i
räntornes utgörande vid Skånska CarabinierRegementetj
hvilket mål Utskottet ioke funnit
vara i det utredda skick, att Utskottet
kunöat föreslå Riksens Ständer att för närvarande
deruti vidtaga något beslut.
5‘.o I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
6
Den 2 Maji, f. nt.
Proposition, angående Medel till de allmänna
Scholae och LäioVerkens förbättring; för hvil*
ket ändamål Utskottet tillstyrkt att 3292 Tun
nor Spannmål måtte å Stat under Fjerde Huf.
vudTiteln uppföras, att från nästa års början
utgå.
Fran Stats och Lag Utskotten:
Af elen 17 sistlidne April:
1:0 Öfver det af Herr Berghman, Ambrosius
Magnus, väckte Förslag att mindre brottslige
personer må, i stället för att intagas
å Arbets- och Correctionslnrättningar, blifva
använde till Sjömän på Rikets- Handelsflotta 5
å hvilket Förslag Utskotten icke ansett sig kunna
tillstyrka bifall.
2:0 Rörande väckte Motioner, dels om
angelägenheten att emellan Riksdagame förekomma
afgörandet af sådana Mål, hvilka tillhöra
Riksens Ständers pröfning, och dels om
förbuds utfärdande, att utan Riksens Ständers
föregångne beslut, proponera någon Allmänhet
utgifter: Anseende Utskotten både att något
sådant förordnande, som den förra af dessa
Motioner åsyftar, icke, såsom redan gifvit,
kan erfordras, och jemväl att det sednare Förslaget,
i den vidsträckta omfattning, hvartill
det hänför, icke är till antagande lämpeligt.
Den 2 Maji, f. in:
t
Fran Stats- sajnt Allmänna Besvärs- och
Oeconomice Utskotten:
Af den 26 sistlidne April:
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Pro3
position, angående serskilte anstalters vidtagande
till förekommande af stegring i priset å
det grofva brödet: föreslående Utskotten, att
den undsättning, som hittills varit Stockholma
Stad af Magazinslnrättningen förunnad, må
vidare fortfara och med Maji månads ingång
ökas med 2000 Tunnor Råg i månaden, ellet
det partie, hvarmed Hagarne blifvit försträckte,
efter hittills bestämdt pris å 8 R:dr Banco
Tunnan oriad och 9 R=dr Banco Tunnan riad
Ra g; dock att dessa utlevereringar från Magazinslnrättningens
härvarande förråd alldeles bora
med nästinstundande Augusti månads ut^
gång upphöra; vid hvilket Betänkande åtskilige
Ledamöters serskilde meningar voro bifogade.
Frän Stats- och BancoUtskotten:
Af den 2 5 sistlidne April:
Öfver de innom RiksStånden gjorde anmärkningar
vid Utskottens under den 3 Mars
afgifne Betänkande, rörande utredningen af
Götha CanalBolags- Malmö- och GötheborgsDisconter;
varandes härvid bifogade flere Le;
damöters särskildte tankar.
3
Den 2 Maji, /• «*•
Friherre Drufva, Thure: Som jag.deri 23
sistledne April, då StatsUtskottets Utlåtande i
ani. dmng af Kongl Maj:ts Nådiga Proposition
Om StatsRegleringen. under åttonde HuvudTiteln
hos Ridderskapet och Adeln lill pröfning
förevar, Samt till Utsköt-et återremitterades,
icke hade tillfälle vara härstädes närvarande,
får jag utbedja mig Ridderskapets och
Adelns tillåtelse, att nu iå vid berörde Utlåtande
framställa några anmärkningar, hvilka
sedermera torde få till StatsUtskottet afgå.
Härefter uppläste Friherre Drufva följande
:
Högloflige StatsUtskottet har uti sitt Uti
låtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition, om StatsRegleringen under åttonde
HufvudTiteln, upptagit reparation uppå
Westerås Slott, under allmänna Anslaget för
publika Byggnader i Landsorterna, hvarigenom
densamma möjligen skulle kunna längre
tid uteblifva. Fetta Slot, ett af de äldsta
Byggnader 1 Fäderneslandet, blir snart en ruine,
om icke hjelp mellankommer; bygdt i början
af I4®ö talet, har flere Historiska märkvärdigheter,
deribland den belägring Danskar*
ne där uthärdade, innan de fördrefvos af Konung
Gustaf I. och innehåller, utom rum åt
Landshöfdingen, LandsCatlcelliet, Conto:ret,
Ränteriet, KronoMagazinet, Arrester och Fångi
vaktmästarens boning, utom upplagsrum för
Saltpeter samt Rustkamrar ra. m. och är ej
Den 2 Maji 3 J. m.
9
Snera forfallit, än att hela Byggnaden från taket
nedtill marken, så in- sorn utvändigt, kan,
ftiag z nsrummen undantagne, iståndsättas nu
förRrdr 12,310, 2g, Skilling Banco, efter förjeene
sommar derå hallen Syn, som af Kongl,
ÖfverlrstendentsEmbetet är till al o godkänd.
Med de ständigt stigande priser på Materialier
och Arbets-löner biir denna Summa
om ett e ler flere år otillräcklig, bcllst huset
årligen försämras, och alla Embelsrummen, så
väi som Arresterna, ärö i det närmaste nu o*
tjenliga, utan en betydelig reparation, och upp*
fylla icke sitt ändamål, hvarå må som Exempel
anföras, att Landshöfdingens Sessionsrum,
trångt, mörkt och otjenligt för större Folksamlingar,
är tillika Archive för LandsCancelliet.
Att undvika en dryg kostnad med MagazinsVåningens
inredande, som väl vore den rätta,
har jag föreslagit att Landshöfdingen skall bibehålla
den öfversta, ehuru 84 trappsteg i höjden
, som med minsta kostnad kan iståndsättas.
Som Högloflige StatsUtskottets Utlåtande är
återremitteradt, sorn jag med visso vet, af tvenne
Riksstånd; så anhåller jag vördsamt, att
denna min anmälan må till nämnde Utskott
blifva remitterad, hvilket af anförda orsaker
torde finna anledning, att till nämnde reparation
af ÖverskottsMedlen göra nödigt anslag
hellre än att i framtiden tillskynda Staten en
mångfalldigt större kostnad. Det måtte alltid
blifva skäl, att vidmagthålla redan uppförda,
t
IO
t) en 2 Mnji, /. m.
nyttiga byggnader hellre än att låta dem förfalla,
och uppföra nya, sorn troligen i sinom
tid skola lä dela sina föregångares öde.
Remitterades till StatsUtskottet.
Herr Grefven och Landt Marskalken tillkännagaf,
att Ordföranden i BancoUtskottet anmält,
det en Ledamot i nämnde Utskott N:o
86c, Herr Gyllenkrook, Göran, Major, från Riksdagen
alrest. I anledning hvaraf Herr Grefven
och LandtMarskalken anmodade Herrar
Electorer att innan nästa Plenum utvälja en
Ledamot i BancoUtskottet efter Herr Gyllenkrook.
Föredrogs å nyo ConstitutionsUtsko'tets
den 16 sistlidne April aflåtne samt den 23 i
samma månad på bordet lagda Memorial, innefattande
tillstyrkande af en förändrad. Redac*
tion af tredje puncten i 44 §. Riksdagsordningen.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Jag skulle
visserligen ej haft någon ting att erindra vid
den nu föreslagne Redactions-förändringen, så
framt jag ej nyligen hade erfarit behofvet af
«n närmare bestämning af tiden , hvarifrån de
8 dagar skola räknas, innom hvilka det ålig*
Den 2 Maji, j. m.
il
ger Utskott att åierlemna ett mål , hvilket
det ej tror sig kunna till handläggning upptaga.
Jag lår derföre ödmjukast hemställa, om
ej nödigt skulle vara, att, elter orden alia
dagar,’* tillägga: ”ejler deraf erhållen defP
samt vörds mmast anhålla att Utskottets Memorial
må med anmärkning varda återremitteradt.
Herr Fahlman, Otto Fredric: Ehuru jag
skulle tro. att, på sätt Herr Cederskjöld föreslagit
, meningen ej kan vara annan, än den,
att ett Utskot , sorn anser sig cj behörigt att
afgifva Utlåtande öfver ett till detsamma rermtteradt
Mål, såsom till dess befattning ej hörande,
bör återlemna samma Mål innom åtta
dagar efter deraf erhållen del, så har jag lik-,
val ett annat skäl, som jag anser böra föranleda
till Återremiss af Memorialet, nemligen
att det ej är för ett Utskott möjligt, att på
åtta dagar medhinna undersöka, om alla de Mål,
sorn dit blifvit remitterade, böra af Utskottet
upptagas till pröfning, eller icke. Så har till
exempel under denna Riksdag en sådan mängd
af Mål blifvit aflemnad till Statslltskottet, att
det varit en absolut omöjlighet att på åtta dagars
tid hinna genomläsa dem, än mindre att
ingå i någon granskning af deras beskaffenhet.
På denna grund får jag hemställa, om icke, då
förklaring i alla fall torde vara nödig i afseende
på ett närmare bestämmande af den punct,
hvarifrån tiden bör räknas, Utskottet tillika
kunde anmodas, att, i stället för åtta dagar, utsätta
fjorton dagar eller någon annan lämpelig
12
Den 2 Maji, f, m.
tid, så att det må kunna blifva möjligt för
Utskotten att efterkomma den föreskrift, som
i denna del kan meddelas.
Herr Grefven och Landt Marskalken till -  kännagaf, att de öfrige frenne RiksStånd^n, till
den behandling 56. §. RegeringsFormen stadgar,
redan antagit den föreslagne nya Redactionen
, samt hemställde, om icke, med afseende
deiå, Herrar Cederskjöld och Påhlman behagade
låta de gjorde anmärkningarne förfalla
Herr
Påhlman: Jag anser för min del
den af mig gjorde framställning af så ringa
beiydenhet, att jag från vidare fullföljd der-t
af afstår.
Herr Cederskjöld: Äfven jag afstår från min
anhållan om Återremiss, emedan jag anser an- .
märkningen mindre väsendtelig, hellst jag vågar
hoppas och är öfvertygad, att hvarje försök
till misstydning af detta ställe i §. skulle •
misslyckas.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt.
Marskalken gjord Proposition , blef den af ConstitutionsUtskottet
föreslagne nya Redaction af
Ridderskapet och Adeln, till den kraft och
verkan 56 §. i RegeringsFormen stadgar, bifallen.
Vid förnyad föredragning af ConstitutionsUtskottets
den 16 sistledne April aflåtne samt
D en 2 Maji, f. m.
13
deri 23 i samma månad på bordet lagdej Memorial,
innefattande Förslag till en förändrad
Redaction af 61. §. Regeringsformen, blef berörde
Redaction, till den behandling 56. §. Regeringsformen
stadgar, af Ridderskapet och
Adeln gillad.
Företogs till pröfning Stafs- och Bevillningsutskottens
den 20 sistledne April afgiftie
samt den 23 i samma månad på bordet lage
de Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition, angående befrielse från BränvinsBevillnings
utgörande för åren 1&10, 1811
och 18 12, af personer å Landet,-som icke äga
eller besitta Jord.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning; Under
medgifvande af dét tvetydiga, som förekommer
i förevarande Bevillningsfråga, likasom i
flere andre sednare tiders stadganden , anser jag
det Lagens Esprit, i förening med det billiga,
bör tjena till vägledning dar föreskriften synes
vara obestämd, och då fråga är om uttydning
af en BeviliningsStadga, i afseende på den fattigare
FolkClassen, bör den för dem minst betungande
tolkning otvifvelagtigt antagas. Då
' Riksens Ständer vid 1809 års Riksdag föreskrefvo
en peisonel BrännvinsBevillning af åtta skillinge
för hvarje mantalsskrifven person på Landet,
i sammanhang med andre förbindelser i
afseende på rättighet till Biännvinstillverk*
ning, synes det väl hafva varit meningen, e.
14
Den 2 Maji, f. m.
hvad tolkning föreskriften nu kan erhålla, att
denna Bevillning icke borde till andra lämpas, än
dem, som voro i det förhållande, att de kunde
Brännvins-tillverknings-rättighet begagna, och
att således den fattigare FolkClassen , såsom
Inhyses, Torpare, Arbetare och Soldater m m.
icke med ifrågavarande utgift borde belastas;
men då nu inträffar efterräkning för sådana
personer på en gång för t ren ne år, blilver
afgiften äfven så kännbar, som den varit oväntad,
hvilket j3g, såsom Landtman, sjelf va-;
rit i tillfälle erfara. Vid sådant förhållande
och utan att ingå i noggrannare pröfning af
Författningarnes ordalydelse, får js-g'vördsammeiigen
föreslå den medelväg, att alla fattigare
och sådane, som icke äga känd, eller synbar
förmögenhet och äro tili lindring i Be*
villningen i 5. Art. 4. Morn. upptagne, såsom
Torpare, Gerningsmän, Inhyseshjon, Brnksoch
FabrquesArbetare på Landet, Arbetskarlar
och Gemenskapen vid Indelta Arméen och
Båtsmanshållet, med flere i enahanda förhållande,
måtte befrias ifrån utgifvande af ifrågavarande
Brännvins afgift för åren i 8 10, 1811
och 1812 af åtta Skillingar för hvarje år, samt
äfven återfå hvad af samma anledning blifvit
betalt och hos dem uttagit; men sorn någon
ändring i Betänkandet nu icke lärer äga rum
utan före. ången Återremiss af Betänkandet, så
får jag vördsammeligen derom anhålla, samt
att denne hemställan måtte detsamma få åtfölja.
Friherre Stael von Holstein, CorfitzLud~
vig, uppläste följandet
Den 2 Maji, f m.
15
Uti detta ärende hafva sammansatta Utskotten
gjort ett betydligt misstag , deruti att
de grundat sitt Utlåtande på hälften af 25. §.
i 1810 års Riksdagsbeslut. Då det likväl beflnnes,
att om man läser §. till slut, så åberopa
Riksens Ständer deras till Konungen aflåtne
underdåniga Skrifvelse af den 26 Aprilsamma
åc till vidare efterrättelse. Enär man nu jemförer
denna Skrifvelse med innehållet af §:n, så
finnes att Redactionen är alldeles origtig och
i fullkomlig contradiction med rätta beslutet.
RiksdagsBeslutet är egenteligen ingen Lag,
blott en Historisk berättelse om de Beslut Riksens
Ständer tagit. — Hvarje ärende, som hos
Ständerne afgöres, skall hos Konungen i underdånighet
anmälas samt om verkställigheten anhållas.
Konungen låter derpå Förordning härom
utgå, efter denna skola Embetsmännen rätta
sig och icke efter RiksdagsBeslutet, hvarom
de knappast äro skyldige hafva någon
kännedom. Af detta origtiga begrepp, att RiksdagsBeslutet
skulle äga större kraft , än Kongl.
Förordningen, som dock är ordagrant lika med
rätta beslutet, har nu den irring uppstått, att
KammarRätten gjort efterräkning af BrännvinsBevillning
för åren 18 ro, 1811 och 1812, såäom
ej Consumtions,\fgift, då det af rubriquen synes
, att det är för tillverkningen, den begagnas
af på Landet boende personer, som icke äga Jord
med Hemmantal, ell«r ock allsingen. Ständernes
beslut lyder, rförsta Mom. af 3. $. i Skrifvelsen
af den 26. April 1810: Att alla Hemmans-ägare
skola för BrännvinsBränningsRättigheten
erlägga i Bevillning 2 R:dr på helt
16
Dm 2 Maji, /. m.
Hemman, antingen de bränna eller icke; vidare
i femte Momentet, att Städerne, såsom motsvarande
afgift häremot, skola betala åtta Skillingae
å person, hvilket skall svara emot helt Hemman
å Landet, antingen de begagna Brännvins-;
Bränningsrättigheten eller icke ; deremot innehåller
tredje Mom. att alla andra, som på Landet
bo, och önska att bränna, skola i Bevillning,
utom den för pannerymden, erlägga, de
som hafva Jord, lika med Landet, men desom
icke hafva Jord, lika med Städerne, åtta Skil*
lingar för person, utan att det vilkoret är förelagdt,
antingen de bränna eller icke. Felet i Re;
dactionen at RiksdagsBeslutet består således
deruti, att berättelsen bordt innehålla, att Landet
och Städerne blifvit älagde Bevillningen ,
antingen de velat bränna eller icke, men der.
emot StåndsPersoner, med flere å Landet boende,
derest de önskat och begagnat denna rättighet.
Nu deremot står detta vilkor, som endast
gäller för de tvänne första, efteråt, sedan
omnämnt blifvit, att de senare äfven fått
tillåtelse bränna, om de sådant åstunda.
Häraf ser man angelägenheten af att va-;
ra uppmärksam på de obetydligaste omständigheter
då man tager sina beslut. Dessa orden;
"antingen de brtinna eller ickehafva
vållat en oreda, som går till Tunnor guld, och
att personer blifvit beskattade, utan att hafva
åtnjutit någon förmån att skatta före, blott derigenom
att de blifvit satte en rad längre ner i
än deras rätta rum varit. För att således icke
göra
Den 2 Maji, f. m.
17
göra den mäst påtagliga orättvisasorn syn.
barligen härrörer af etc redactionsfel, anhåller
jag om Återremiss, då jag icke tviflar att. Utskotten
vid närmare granskning ju finna skäl
ändra detta deras Betänkande.
Friherre Stael von Holstein yttrade hart
efter munteligen:
Härjemte får jag nämna, att då Utskotten
åberopa till grund för Betänkandet, så väl
RiksdagsBeslutet, sorn Förordningen af den 13
Junii iSto, hade man bordt antora dem in ex-r
tenso, och icke stympat dem. Om man genomläst
Ständernas Beslut i detta ämne, hade
man funnit, att StåndsPersoner, med flera 5.
Landet boende, samt Hyresman i Städerna,
blott villkorligt erhöllo denna rättighet, nemligen
om Jord- och Husägare lemnsde sin til*
låtelse dertill, hvaraf synes, att det icke ankommit
på deras eget behag att begagna Bränn}
vinsbrännings-rättigheten.
Vidare hade det icke bordt undfalla uppmärksamheten,
att, då Lägenheter å Landet, som
haft Jord utan Hemmantal, bordt taxeras efter
sin innehafvande jord, hvilket skett med
alla dem, som nyttjat Brännvinsbrännings . rättigheten
j så saknas all grund att taxera dem
af Jordbrukare, som icke bränt, till 8 Sk. lika
med Srädeme — Att Possessionaten som betalt
2 Rrdrs afgift för sin Egendom, likväl skola
betala 8 Sk. för sig och Domestiquer, är ett
Ridd. 0. Ad. Prat. VI, B. II. Afd. 3,4.
18
Den 2 Maji, /. m.
påtagligt misstag, ty Brännvinsbrännings • rättigheten
har väl icke kunnat blifva utsträckt
äfven till Tjenstefolk. De af Kammar Rätten
gjorde anmärkningar sakna all grund i Författningarne,
hvarföre en ny behandling af ämnet
påkallas, otn man vill undvika göra upp»
penbar orättvisa, som klart uppdagas, om man
jemnför Riksens Ständers Skrifvelse af dan 25
April 18IQ med RiksdagsBeslutet samma är.
Herr von Torne, Michael, anförde skriftligen
:
I anledning af de gjorde anmärkningarne
torde det tillåtas mig att vid detta tillfälle något
närmare utreda de skäl, hvarpå jag grundat
mitt afstyrkande, rörande sökt befrielse från
BrännvinsBevillningens utgörande för åtskillige
personer å Landet.
Vore frågan att föreslå en ny B'ännvins«
Bevillning, skulle ingen hällre än jag instämma
i de principer, hvilka bidraga till en lindring
för Landtmannen, som han så väl behofver;
men då ordaförståndet af en gifven
Lag blott skall förklaras, måste, enligt min öfvertygelse,
alla andra skäl vika, än de, som
hämtas från sjelfva Lagen,
Jag kan ej annat finna, än att Kongl. Maj:ts
Nådiga Kungörelse, rörande BrännvinsBränningen,
af dtn 13. Julii 18I0, då dess 3. $ .3. Mom.
jemnföres med samma §:s 5 Morn., sålunda bör
förstås, att alla å Landet boende, hvilka ej
Din 2 Maji, /. m.
I»
Innefattas under den personal, för hvilken Bevillning
af Hemman, elier dermed jemnförlig
fastighet erlägges, rnåste utgöra den ifrågavarande
afgiften med åtta Skillingar af hvarje mantalsskrifven
person, hellst denna utskyld är i
Sin natur en ConsumtionsBevillning, alldeles
skiljd från PannerymdsAfgiften, ehuru densam»
ma icke förr än år 1812 erhöll denna benämning.
Till denna tanka föranledes jag icke blott
af de åberopade ställen i förenämnde nådiga
Kungörelse, utan derjemte af Riksdagsbeslutet
den 2 Maji år 1810. Då enligt RegeringsFormens
60. §. BrännvinsBeviliningen är en ut»
Skyld, den Ständerne sjelfve kunna efter om»
ständigheterna öka, minska, eller helt Och
hållit afskaffa, är det äfven i de på gemen- -  samt samtycke grundade RiksdagsBesluten, sorn
deras afsigt bör uppsökas. 2,5, §. i 1810 års
RiksdagsBeslut stadgar: 5,I Städerna samt af
”SfåndsPersoner m. fl på Landet, som ej äga
”eller besitta Jord, utgöres denna Bevillning
”efter personalen, så att 12 mantalsskrifne personer
anses lika med ett belt Hemman, och såw
”ledes betala åtta Skillingar hvardera; ko ninian”des
denna Bevillning att utgå, antingen Bränn
vins- rättigheten begagnas eller ej."
Med anledning af allt detta, har Kongl.
KammarRätten ansett den ifrågavarande BrännvinsBeviliningen
böra utgå, hellst Kongl. Maj:t
den 8. Nov. 1815» genom nådiga Skrif velser
till Dess och Rikets KammarCollegium samt
50
Den 2 Maji, f. tis.
KammarRätt, i anledning af samtelige KronoFogdarnes
och HäradsSkrifvarnes i Örebro Län
i en dylik fråga förde klagan, i nåder Sjelf
gillat och fastställt KammarRättens Utslag.
När härtdl kommer, att å BrännvinsBevillningen
blifvit en ganska betydlig brist,
sorn ansenligt skulle förökas, om den redan titan
klagan j 19 Län uppburne BrännvinsBevillningen
af Kongl. Majit och Kronan skall
återställas, hvilket till rättvisans jemna skipande
blefve en följd, i fall eftergift lör de klagande
beviljades; och Summan, hvarom är
fråga, enligt andra RevisionsCcntoirets uppgift,
uppgår ej till mindre än tio Tunnor guld,
hvilken Summa, såsom en ny tyngd, kom‘me
att fördelas på. Landets Innevånare för att fylla
Stats-bristcn, och således i alla fall, fast
under en annan benämning, måste uttagas; så
blir eftergiften äfven härigenom af en ganska
betänklig beskaffenhet, hellst alla de Liqvider,
hvilka då nödvändigt inträffade emellan Kro»oBetjeningen
och hela FolkMassan, sannolikt
skulle föranleda till missbruk och försnillningar.
Då Riksens Högloflige Ständer klart stadgat
denna Lag, då Kongl. Majit i anledning
deraf utfärdat sin nådiga Kungörelse och äfven
sedermera i nåder förklarat Författningens mening
i conformité med RiksdagsBeslutet, kan
jag ej annat än ytterligare styrkas i förenämn.
de tankar. Helgden af Riksens Ständers Beslut,
den säkerhet Nationen deri äger, allt
Ben 2 Maji, f. m.
21
sammanstämmer att stadga min öfvertygelse,
det Lagen icke bör nu annorlunda tolkas, än
den förut af Konungen sjelf samt flere Auctoriteter
blifvit förstådd och tillämpad Jag får
derföre ödmjukast tillstyrka bifall till Stats-,
och Bevillningsutskottens Betänkande.
Då min mening som Representant endast
af rättsgrunder bör motiveras, bör jag likväl
förklara mig ej kunna vara deremot, om Konung
och Ständer af välvilja skulle efterskänka
förenämnde Summa, i fall icke nya allmänna
bördor derigenom blifva nödvändiga till
fyllande af de behof, som genom enskilta Skattdragandes
underlåtenhet uppkommit.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Konungens
Nådiga Proposition till Riksens Ständer i förevarande
fråga är ett förnyadt vedermäle af Konungens
rättvisa och Landsfaderliga omsorger
för sina trogna Undersåtare. Visserligen må
det medgifvas, att för Statsverket skulle blifva
något betungande, om de genom efterräkning
påräknade inkomsterne försvinna, men
ännu mera tungt faller utgiften för dem, som måste
betala i följd af en mindre tydlighet i Författningen
; och synnerligast som afgiften drabbar
endast de fattigare FolkClasserne af Rikets
skattskyldige Innevånare. För min del tror
jag, att Stats- och BeviliningsUtskotten vid detta
tillfälle något irrat sig, eller rättare sagdt,
sett saker, från en mindre riktig synpunct. Med
Grefve Gyllenborgs anmärkningar mot Betänkandet
forenar jag mig och således till följd af den
skyldighet, jag anser mig, äga såsom Riksdags-;
SS
Den 2 Maji, f m.
»nan . att bevaka frånvarande Medborgares rättigheter
yrkar jag Återremis af Betänkandet
med de dervid gjorde anmärkningar.
Herr Uggla, Goran Gustaf, uppläste föl-’
jande:
Jag afbryter ogerna den tystnad jag hittills
iagttagit vid de örveriäggn ngar, sorn ej
mindre i BeviliningsUtskottet serskildt, än i
de iörenade Stats- och BevillningsUtskotten
förevarit uti ett ämne, hvilket jag törut såsom
Domare handl3gt ; men sedan lagligheten
af den öfverkiagade åtgärden nu blifvit
af flere värda Ledamöter satt i fråga, torde
ett fortsatt stillatigande icke längre blifva pligt,
Utan anser deremot för en tillfredsställelse,
att inför detta upplysta Stånd närmare utveckla
de grunder, som vid detta Måls behandling
blifvit följde. Ibland dessa framställer
sig främst Svea Rikes Ständers Beslut vid
Allmänna Riksdagen i Stockholm den 2 Maji
1810, hvars 25. §. lyder som följer: ”Den af
”Oss för Brännvifis-tillverkningen serskildt å,
5tagna BeviliningsAfgift kommer att erläggas
”å Landet af hvarje helt Hemman med 2 R:dr
”och i förhållande dertill för större eller mindre
Hemmansdelarj dock att ingen påföres
”mindre afgift än åtta Skillingar. I Städernc
”samt af StåndsPersoner -med flere å Landet,
”sorn ej äga eller besitta Jord, utgöres denna
”Bevillning efter Personalen, så att 12 mantals”skrifne
Personer anses lika med ett helt Heineman,
och således betala åtta Skillingar hvar
-
Den 2 Maji, f m.
23
”dera; kommandes denna Bevillning alt utgå,
”antingen Bränn vins-rättigheten begagnas eller
”ej; hvaremot serskild afgift, enligt fastställd
”Tariff, bör i mohn af Pannerymden utgöras
”af hvar och en, som efter vederbörlig anma*
”Ian och uppgift, till BrännvinsBränning berättigad
, åstundar att densamma utöfva Uti
”alla öfriga dertill hörande delar, beträffande
”så väl sjelfva Brännings-rättigheten , sora Be”villningen
lör densamma, jemte afgifterne för
”distillering och försäljning, ansvaret för öfver*
”trädelser, Uppbörden och Redogörelsen samt
”vissa undantag i Bevillningen, åberopa vi
”oss innehållet af vär under den 26. April
”till Kongl. Maj:t aflåtne underdåniga Skrifvelse
Utaf detta stadgande synes klart och
ostridigt, att Rikets Högloflige Ständer fastställt
en dubbel BrännvinsBevillning, den ena, att,
så väl för Hemman och dermed jemnförlig Jord,
som för personer, ej mindre i Städerne, än
på Landet, hvilka innehafva hvarken det ena
eller andra, ovillkorligt utgå, ehvad Bränn*
vinsBränningen begagnas eller icke; den an.
dra, eller Pannerymds-afgiften, att deremot utgöras
endast af deni, som i vederbörlig ordning
sig till BrännvinsBränning anmäla och
pröfvas dertill berättigade. Föreskriften uti
RiksdagsBeslutet är således tydelig och klar.
Den innehåller bestämdt och ovillkorligt, att
Bränn vinsBe vi Ilningen för de personer, hvarom
nu är fråga, skall utgå, antingen Biännvinsrättigheten
utöfvas alla ej. Då, i stöd af 60.
§. RegeringsFormen, BrännvinsAfgiften är en
Bevillning, den Rikets Ständer sjelfve kunna
24
Den 2 Majiy f, m.
efter omständigheterna öka , minska eller alldeles
afskaffa, är det ock, pä sätt en värd
Ledamot i de förenade Utskotten yttrat, i de
på gemensamt samtycke grundade RiksdagsSer
»luten , som deras afsigt bör uppsökas.
Det är dock icke RiksdagsBeslutet ensamt,
som vid pröfningen af detta mål blifvit tildämpadr.
Kongl. Maj ts i ämnet utfärdade Nå.
diga f örfattning, eiler Kongl. Kungörelsen angående
Brännvinsbränningen i Riket af den 13
junii 18I0, har ock såsom ett hufvudsakligt
skäl för Domslutet , blifvit åberopad. Den
stridighet till ordaförstånd och mening, man
anmärkt emellan 25. §. af RiksdagsBeslutet och
3. § af samma Höga Författning, skall efter
min tanka försvinna för hvar och en, som med
noggrannhet vill granska deras innehåll, enär
man endast fäster behörig uppmärksamhet dera j
att sistnämnde §. stadgar i 1. Momentet,
huruledes Hemman skola betala, ehvad bränning
utöfvas, eller ej * uti andra Momentet, huru
Pannerymden skall uppgifvas och serskild
afgift i mohn deraf hvarje tillverkare påföras,
och i 3. Momentet, först huru de, som äga Jord
utan åsatt Hemmantal, skola afgiften erlägga,
och sluteligen i sednare afdelningen af sistnämnde
Moment, att Ståndspersoner med flere å
Landet, som ej äga eller besitta Jord , skola
jemte Fanne - afgiften utgöra BrännvinsBevillning
på det för Städernes Innevånare nedan
(i 5 Momentet) stadgade satt, att 12 perso3
ner beräknas emot ett helt Hemman.
Bni 2 Maji, /. m.
25
Då nu 5 Momentet för Städerne innehåller
den föreskrift , att , jemte den fastställde afgiften
i mohn af de till nynjande uppgifna pnnors
storlek, BrännvinsBeviliningen skall eriäggas
efter personalen, så att 12 mantalsskrifne personer
anses lika med ett helt Hemman och på*
föras tillsammans 2 R. dr eller 8 Sk. för hvar.
je person, ehvad den samina af Brännvinsrättigheten
äger sig begagna elter icke; så
framställer sig af de förenade föreskrifterne
i båda dessa Moment, eller sednare delen af
tredje Momentet, hvarom här egentehgen är
fråga, och femte Momentet, för mitt begrepp
den klara och obestrideiiga slutföljd, att per*
sonal-afgiften är o villkor tig ej mindre för Sräderne,
än för Landet, enär orden: jemte afgif.
ten för Pannan, icke rimligen kunna tilläggas
annan mening i tredje än i femte Momentet,
på hvilket sednare det förra sig grundar. Ock»
6å har icke fråga uppstått hos någon af dem,
som debiteringen i Städerne tillkommer, att
tyda ordet: jemte, derhän, som skulle personalén
icke afse andra än dem, som erlägga
panneafgift. En sådan tolkning har icke hel.
ler ägt rum hos de KronoBetjente å Landet,
som fästat behörig uppmärksamhet på den
förut upprepade meningen af 5 Momentet, att
afgiften skall påföras hvarje Person, ehvad dem
samma af Brännvins* råt tighet en äger sig begagna
eller icke; hvadan ock ifrågavarande
Utskyld blifvit utan åtal rätteligen debiterad
och erlagd i hela Upsala, Westmanlands och
Stora Kopparbergs Län samt till en del i Ö5
stergöthlands och åtskilige andra Län.
26
Den 2 Maji, f. m.
Jag har således af omförmälte Stadgande
ansett ofelbart följa, icke allenast att PannerymdsAlgiften
är en från BrännvinsBevillningen,
så för Hemman som för personalen å Landet
och i Städerne, heit och hållet skilj^gtig och
oberoende utskyld, som endast kommer att utgå
då Brännvinsbränning äger ruin, utan ock ,
att serskilde personer å Landet, eller sådane,
som ej äga eller höra till Hemman, eller för
innehafvande deremot svarande Fastighet sig
till Brännvinsbränning icke anmäla, böra i och
för Brännvinsrättighetens begagnande erlägga
denna afgift af åtta Skillingar personen, hel 1st
de i annat fall, enär i S < o års Författning icke
påbjuder någon annan Consumtions-afgift,
skulle komma, att i och för frihet till Brännvins
nyttjande erlägga alldeles ingen afgift.
Att ofvaniörmälte afgift borde utgöras,
barock Kongl. \laj:t, uppå tillstyrkande af
så väl Dess och Rikets KammarCollegium, sorn
Rikets Allmänna Ärenders Beredning, pröfvat
vara på gifven Lag och föreskrift grundadt,
då Kongl. Maj;t, uti Nådigt Bref den 8 November
1815, i frågan yttrat sig sålunda:
”Och som V* härvid funnit det af Kammar*
'Rätten faststäldta debiteringssätt af ifrågavarande
Bevillnings-afgift, hvilket jemväl bfiF”vit
i de fläste Län allmänneligen iagttagit,
''enligt med rätta förståndet af tredje Mom.
”tredje §. i Vår Nådiga Kungörelse angående
”Brännvinsbränningen i Riket af den 13 Ju.
”nii 1S10, jemnförd med 5. Morn- 3.§ iHögst5,
berörde Nådiga Kungörelse och 25. §. i Riks»
l
Den 2 Maji, f. tn.
27
”dagsBeslufef af den 2 Maji samma år; så
”håfve Vj till vederbörandes underdåniga efterrättelse
i Nåder gillat och stadfäst Kam”marRä>
terrs öiverklagade Beslut; kommande
”med hvad i fö'jd deraf för bristande tillgång
”ej utgå kan att förhållav efier Uppbördsför”iattmngarnes
stadgande i dylika fall”.
Följden af den sålunda i en del Län förelupne
origiiga tillämpning af Författningen,
genom BrännvinsBe villningens uteslutande för
personalen å Landet, visar sig också påtage*
ligen i den betydeliga minskning i påräknade
inkomster Statsverket derigenom blifvit åbragdt.
Enligt de af Rikets Högloflige Ständers Herrar
Revisorer uppgjorde Tabeller öfver Stats.
Verkets inkomster och utgifter lör åren 1810
och 1811, har Bränr.vinsBevillningen blifvit
i RiksStaten påräknad till 362,000 R:dr årligen,
men efter GeneralStatsFörslagen har den
för år 18 1 o uppgått till 332,000 R:dr, för år
1811 till endast 275,0^0 R;dr, och enligt de
uppgifter jag erhållit för år 1 3 1 2, omkring ett
lika belopp med sistnämnde. Således har denna
Bevillning förar 1810, då lSoo års Författning
gällde för förra hälften afåret, utgjort
30,00c, för år 1811, 87jOoo R dr, och år 1 St2
omkring en lika Summa mindre än hvad Rikets
Ständer påräknat. Bristen utgör således, ssmmanräknadt
för alla trenne åren, ett belopp
af icke mindre än 200,000 R:dr, hvilken brist
skulle blifvit vida större, om ej, på sätt ofvanförmält
är, afgiften i åtskilige Län blif-e
vit rätteligen debiterad och erlagd.
28
Den 2 Maji, f m.
Om den sökte eftergiften emot förmodan
bu skulle komma att äga rum, i hvilket fall
rättvisan oundgängeligen fordrar, att hvad i
StatsCassan af ifrågavarande medel till ett
ganska betydeligt belopp redan influtit , skall
blifva ved-rbörande restitueradt , så frågar
jag: Huru skall den härigenom uppkommande
Statsbrist fyllas? finnes väl någon annan utväg
dertill , än genom en i förhållande dertill
ökad Bevillning? hvem drabbar den? Månne
endast StåndsPersoner med flere å Landet, som
ej äga eller besitta jord? Återfaller deremot
icke då denna Brännvinsskatt på alla andra
MedborgareClasser? Skall den icke då, fast i
annan väg. komma att utsökas hos Jordbrukaren
, Hemmans-ägaren och Borgaren , som den
redan betalt? Jag frågar: är detta rättvist?
Kan det väl stå tillsammans med den fordran
på lika skydd inför Lagen, sorn hvarje Medborgare
äger rätt att påkalla? Man torde dessutom
böra besinna, om det är förenligt med
den jemnhet i beskattningen, som bör träffa alja
Rikets Innevånare, och icke fast mer deremot
uppenbart stridande, att personel BrännvinsBevillning
skall i Städerneerläggas, ehvad
B ännvinsBränning utöfvas eller ej, då deremot
enskilde personer å Landet, som ej äga
Jord, skulle befrias från samma och till lika
belopp stadgade personella utskyld, ehuru de,
utan att sjelfve bränna, i lika måtto som Städern.
es
begagna, en utskyld, hvilken likväl den förut
nog beskattade jordägaren, likmätigt uttryckliga
föreskriften i Författningens 3. §•
Den 2 Maji, f. m.
29
i. Momi äfven, fast efter andra grunder, drager,
ehvad han bränner eller ej.
Deremot skulle uttagandet af oftanämnde
BrännvinsBeviliningsafgift, utgörande sammanräknadt
för alla 3 åren 20 Sk. på personen ,
alldeles icke blifva tryckande, om, på sätt vederbörande
RevisionsContoir hos Kongl- Majit
i underdånighet hemställt och Domstolen till
dess Nådiga pröfning öfverlemnat, Backstuguoch
Inhyseshjon, såsom torftige, merendels till
åren komne och mindre arbetsiöre , blefvo
från den anmärkte afgiften förskonade, och om
i öfrigt Iironobetjeningen erhölle den föreskrift
till iagttagande vid afgiftens utfordrande, att
utom den i JTörfattningarne redan tillåtne rätt till
afkortning, vid detta tillfälle, afkortning jemväl
måtte äga rum för dem, som äro sina eg.
na, men finnas icke äga annat än hvad till lifvets
bergning är af nöden. Förenade Utskotten
hafva ock instämt i vidtagandet af en sådan
åtgärd, då Utskotten, som funnit den
sökte eftergiften af ifrågavarande medel icke
lagligen kunna äga rum, föreslagit det Rikets
Höglofl. Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
yttra deras önskan, att den yttersta
varsamhet vid medlens utkräfvande måtte
iagttagas. Genom en sådan åtgärd , hvarige.
nom algiften endast kommer att träffa sådana
skattskyldige, hvilka utan olägenhet magta
den betala, skall otvifvelagtigt det dubbla ändamålet
vinnas, att Staten i det närmaste erhåller
sin tillständiga del och den torbige
och medellöse förskonas från en utgift, sos%
3®
Dm 2 Maji, /. m.
ehuru ringa den än är, likväl måste för fattigdomen
blifva en tryckande börda.
Till Högloflige Ridderskspets och Adelns
upplysta pröfning öfverlemna* nu ett mål, vid
hvars granskning aila Auctoriteter , hvilkas
handläggning det hittills tillhört och äfven högsta
Domaren, funnit Lagen tydelig och klar.
Rikets Hög'oflige Ständers förenade Stats och
Bevillningsutskott hafva i allo delat samma
öfvertygelse, jag har nu yttrat tnin; och jag
skulle anse mig ovärdig den af mig öfverallt
sksttade dyrbara ära, att räknas bland de fria
Svenska Medborgares antal, om, under utöfningen
af det mig anförtrodde DomareEmbete
, jag hade vidtagit en åtgärd , som jag
ej från detta rum kunde försvara.
Friherre Stael von Holstein : Af Herr Ugglas
anförande synes, att han anser denna afgift
såsomen Consumtions-afgift; och finner således
obillighet deruti, att då personalen i Städerne
betalar 8 Sk., de på Landet skola vara befriade.
Herr Uggla misstar sig; afgiften är icke
för Brännvinsförtäring, utan för Brännvins tillverkning,
hvaraf följer, att den , sorn icke
tillverkat , också icke bör beskattas. Riksens
Ständer ansågo det obilligt, att Hemmansägare
på Landet skulle ovilkorligen er.
lägga c R:dr per hemman, antingen de brände
eller icke, utan att Städerne skulle vidkännas
ett lika Onus; derföre bestämdes att
12 personer i Stad, svara emot ett Hemman å
De» 2 /Haji, /. m.
31
Landet j deraf följde likväl icke, att hvarje Dag.
lönare och Tjenstehjon i Staden skulle erlägga
denna afgift. Den hade bordt af dem, sora
ätogo sig Brännvinsbränningen och åtnjöto för^
månen deraf, erläggas} detta bevises af exemplet
med Stockholms och Götheborgs Städer,
hvarest ingen betalt något öre för denna Brännvinsbränningsrättighet,
emedan MagazinsDirectionen
erhållit förmånen , samt der öre också
måste godtgöra Beskattningen. Om Städerne således
gjort det misstag, att belasta den enskildte
personen med en afgift, som endast bordt drabba
den, som begagnade rättigheten samt icke
insett att detta bestämmande af 12 personer
blott var en comparation med ett helt Hemman
å Landet i bcskattningsvägen j så bordetta
icke kunna tjena till ett skäl , att förvandla
denna afgift till en Consumtionsbeskattning
Grefve
Mörner, Adolph Göran: Jag erkänner
fullkomligt, att detta ämne är af grannlaga
beskaffenhet, och att det är svårt att deruti
fatta ett rigtigt beslut. Författningens otydlighet
bevises bäst genom den olika tydning
densamma varit underkastad, och genom
den proposition, som Kongl. Maj.t till Riksens^
Ständer i detta ämne aflåtit. Då Kongl. Majrt år
1815, i anledning af inkomne underdåniga besvär
från Örebro Län öfver denna afgifts utgörande,
i Nåder förklarade, att uppbörden deraf i det*
ta Län borde verkställas lika som på andra
Orter, var det må hända i synnerhet de betydliga
svårigheter, sorn skulle möta vid återbäringen,
i händelse de personer, som redan i äng
32
Den 2 Maji, f, m,
tira Län hade erlagt denna afgift, skulle anses
berättigade att densamma återfå , som fästade
Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, tillika med den
omständigheten, att i lall eftergift hade ägt rum
för de p rsoner, som icke hade betalt, skulle
derigenom en brist uppkomma i StatsCassan,
til! hvars betäckande någon tillgång icke fun»
nes- Men sedan svårigheterne vid verkställigheten
af Kongl. Majtts berörde beslut blifvit
ännu känbarare och man tillika icke kunde
undgå att finna, huru tryckande det skulle blifva
för de fattigare FolkClasserne, att sedan de
åsamkat sig flere års obetalte Brännvinsafgifter,
på en gång utgifva de samma; så beslöt Kongl.
Maj:t, vid förnyad underdånig anmälan härom,
att låta tills vidare inställa all verkställighet
utaf Uppbörden, samt att till Riksens Ständer
göra hemställan om afskrifning för de Län ,
som berörde afgift icke betalt. Då man påminner
sig, att BevilltiingsFörordningen ensamt
uppgöres af Riksens Ständer, utan att Kongl.
Maj t äger att densamma granska eller dermed
taga vidare befattning, än blott låta Förordningen
kungöra, samt att berörde Författning är
till sina allmänna grunder blott berättelsevis
uti Riksdagsbeslutet anförd, men att deremot
jSio års Förordning angående Brännvinsbränningen
och afgiften derföre är enlig med Riksens
Ständers till Kongl. Majrt aflåtne underdåniga
Skrifvelse i detta mål; så lärman också
finna, att sistnämnde Förordning är den Författning,
som vid denna frågas afgörande uteslutande
bör tagas till grund, emedan debite,
ringen
Dm 2 Maji, f. m.
33
tingen af en uppbörd, bör naturligtvis ske efter
den Författning, som innehåller ej allenast
hufvudgrundeTne, men alla detaljer, sorn vid
en sådan debitering böra iagttugas*
Enligt berörde 1810 års Förordning, skulle
BrännVinsSkatfen utgå: 1:0 af Jord å Landet,
nemligen tili 2 R:dr af hvarje helt Hemman,
och i förhållande derefter för större eller
mindre Hemmansdelar; 2:0 af Personalen i
de Städer, hvilka ägde tillstånd att tillverka
Brännvin, hvarvid hvarje Mantalsskrifven Person
borde erlägga 8 Sk.; och som Stockholm
Och Götheborg från ert sådan rättighet undantagas,
i anseende till Kronans i riessa Städer
belägne stora Bränneriet, blefvo äfven dessa
Städer från Bevillnings - afgifts erläggande efter
Personalen befriade: Vidare stadgades, stt
de personer å Landet, hvilka icke ägde eller
besutto Jord, men likväl önskade att af Brännvins-
brännings_rättigheten sig begagna, hofde
betala afgift i likhet med Städernes Innevånare
eller 8 Sk. för personen, samt dessutom
sefskild Fahne-afgift. Enligt dessa grunder
syneS det mig tydeligt, att den nämnde äfgiften
för Personalen berodde i Städ rne af
rättigheten att bränna, (hvilken supponerades
1 samma förhållande komma ätt derstädes begagnas
och hvarföre ingen afräkning med”
gafs); och på Landet äf deh yttrade önskan ,
att då nian ej ägde jord, likväl begagna Brännings-rättigbeten
, i hvilket fall, i stället föt
Hemmans-afgiftett, den för Personalen skulle
Ridd. 0. Ad, Prof, VI. B. I. Aid. 5,6-
Den 2 Maji, f. m.
erläggas. I följe häraf hade defc endast varit
på de Landsorter, der flere p rsoner förklarat
sig vilja bränna, thuru de ej voro Jordägare,
som nämnde af if> bo dt uppbäras. Men nu
är frågan icke blutt om Förfaitningens mening,
Utan äfven om hvad åtgärd skall i afseende
på de. personer, som Brännvins-afgift ännu ick
r erlagt, kunna vidtagas: Antingen, enligt hvad
Utskofen i deras Betänkande föreslagit, den
återstående afgiften bör utgå, i hvilket fall
tyngden egenteligen drabbar den minst bemedlade
delen af Nationen, eller man skall förordna
om återbäring till de personer, hvilka
redan érlagt afgiften för åren i8iu, 181 r och
18x2, af hvad de i detta afseende utbetalt.
Vid förra omständigheten möter för indrifvandetden
svårighet att få reda på de personer, hvilka
ännu icke hafva en sådan afgift sig afbördat,
sedan dessa under tiden ombytt vistelseort
och deras bostad möjliger» nu kunde vara
okänd. Man måste då gå tillbaka till Mantalslängden
hvilka oftast icke skulle kunna lemna
tillräcklig upp ysning, i synnerhet som äfven
en del af de skattskyld ga kunna vara med
döden afgångne och manga omvägar, innan fullständiga
upplysningar i detta fall erhållas, skulle
vidtagas.
Då dessufom Taxeringsmännen, i afseende
på afkortning, skulla lemnäs en prövningsrätt
af de personers omständigheter, hvilka såsom
medellösa borde från afgift befrias, finner jag
åfv n d n samma mindre säker och mindre
rättvis. I följe af alla dessa serskilt» omstäo
-
Den 2 Maji , f, nti
35
digheter trot jag det vara i högsta måtto be*
tänkeligt att bifalla Utskottens Betänkande. I
senare Fallet, eller i händelse af återbäring, uppstår
derigenom en brist i StatsCassan,_söm icke
annorlunda kan fyllas, än genom ny Bevillning3
och det är af dessa anledningar, jag vågar hemställa
till Högloflig^ Ridderskapet och Adeln,
om icke ett sådant beslut kunde tågås* hvar*
igenom stadgades, att den del af Brännviosafgiften
för berörde år, som redan influtit, skulle
af StatsCassan behållas och icke återbärasj
men att deremot de personer, som ännu icke
en sådan afgift erlagt, må derifrån varda befriade.
Såsom ett ytterligare skäl för det seJ
nare tillstyrkandet, bör jag ej underlåta anföra,
att då de fleste af de Restskyldige äro fattigt
folk , som icke varit betänkte på att föf
detta kraf hålla någon sparad penning i beredskap,
skulle det blifva för mycket tryckande,
att nu på en gång utgifva 3:ne års obetalt
Brännvinsafgift samt tillika det löpande årets
utskylder. Jag finner väl detta sätt att gå tills
väga icke fullt Öfverensstämmande med en absolut
rättvisa, men då så mångå betydande svårigheter
skulle möta för återbäring, och dåde
personer, som erlagt afgiften, om dess återbe*
kommande ej väckt någon fråga ; så anhåller
jag att, i anledning af de Anmärkningar jag
nu framställt, Betänkandet matte varda återremitteradt.
Skulle deremot Ridderskapet och Adeln
finna, att Betänkandet bör, sådant det nil
är, antagas, får jag endast yrka, att icke alle-*
nast all varsamhet vid indrifvandet må iagtta*
gas3 utan ock att Uppbörden, ej annorlunda ä*t
Den 2 Maji, / m.
successive, och delad på vissa år, må verkställas,
så, att den ej må blifva för mycket
tryckande.
Herr Påhlman, Otto Fredric: Ehuru jag
ej i allmänhet haft tillfälle följa Bevillningsärenderne,
har jag likaväl om detta Måls be$kaffenhet
gjort mig ooga underrättad, emedan
sådant varit en pligt, dådet äfven tillhört
Siatslltskottets handläggning. Jag har blifvit
förekommen af Herrar von Torne och Uggla
Uti besvarandet af den förebråelse Utskotten
erhållit, att de, genom afstyrkandet af befrielsen
Irån BrännvinsBevillningens utgörande, begått
en uppenbar orättvisa; men jag utbeder
mig likväl, att, i anledning af hvad jag här hört
v »ras, få framställa några anmärkningar. Det
har blifvit anfördt såsom högst betänkligt och
fordrande en föregående granlaga pröfning, att
fatta ett beslut, hvarigenom utaf den fattigare
delen af Nationen skulle utfordras flere års
inHestående afgifter. Detta har icke heller
Undfallit Utskottens uppmärksamhet; hvilket
k >n synas deraf, att Utskotten hemställt, att vid
utkrä vard t af berörde afgift yttersta varsamhet
matte iagttagas samt Författningarne angående
aCUortningar med noggranhet handhafvas.
D t nå'te vara lätt are att afskrifva afgiften
för en person, sorn ej fins, än att återbetala redan
tippburne medel, hvaraf sannolikt en betydlig
del under hvarjehanda skäl skulle komma
att stadna i KrunoBetjeningens händer.
Då en summa af icke mindre än omkring
Den 2 Maji, /. m.
37
200,000 R:dr erfordras för att återbetala alla
dein, som redan i behörig ordning erlagt den
stadgade afgiften, skulle Riksens Högloflig©
Ständers förlägenhet att fylla StatsVerkets behof,
ännu mera ökas, genom ett dylikt beslut,
Utan att medföra serdeles bå'i»<d för dem, som
salunda återfinge 24 Skdlingar på personen,
Det kan ej siå tillsamman* att förklara någre
personer frie från skyldigheten att utgöra
en stadgad afgift, för det Embetsman ej
rätt tillämpat gifne Författningar, då andra
deremot mäste betala. Nu är ej frågan om
principens rigtighet, som ligger till grund för
Brännvins-afgiftens utgörande, utan endast om
efterlefnad af hvad redan i denna del finnes
genom Riksens Ständers beslut förordnad!. Så
har äfven Kongl. Maj:t, uti dess meddeldte fastställelse
af Kongl- KammarRättens Utslag, ansett
denna sak. Kongl. Maj.ts aflåtne nådiga
proposition i detta ämne bevisar endast Konungens
fortfarande omvårdnad för den behöfvande
delen af Nationen, men bör ingalunda hindra
Riksens Högloflige Ständer att i ämnet taga
det beslut, hvartill omständigheterna i allmänhet
rättvisligen kunna föranleda. H< har
äfven blifvit yftradt, att Uiskotten felat deli,
att de icke i Betänkandet anfort hela $ n af
Riksdagsbeslutet af den 2 Maji 1810, utan
blott en del deraf; men det synes mig som
man på samma grund skulle Kunna förebrå
Utskotten att icke hafva citerat hela B villningsFörordningen,
derest man skall upprepa
gådant som icke har afseende på saken, Om
Dm 2 Maji, f m.
Riksens Ständer skulle medgifva eftergift för
de Orter af Riket, som icke erlagt afgiften, u*
tan att tillika besluta restitution åt de perso*
ner, sorn sin skyldighet i denna del fullgjort,
så skulle derigenom endast befrämjas ökade
tillfällen för Embetsman att eludera Riksens
Ständers Förordnanden, Jag vågar tro, att
den anledning Utskotten gifvit till en noga
tillämpning af Författningarnes föreskrift, icke
skall medföra några vådor, i synnerhet sorn
utgiften för hvarje person endast är 24 Sk il.
lingar, Dm, som ej har tillgång till gällande
af detta belopp, är i grund af AfkortningsFör*
fattningarne berättigad till afskrifning, och den
person, som ej kan anträffas, är likaledes från
afgiften befriad; men det är en ofantelig skill*
aaJ att uppbära ilrår/avarande afgift af några
få Län, eiler att återbetala hvad redan blifvit
innom f af Rikets provincer uppburit. Sorn
jag icke kunnat finna de emot Utskottens Betänkande
framsiällde Anmärkningar vara af den
beskaffenhet, att de samma höra föranleda till
^.terrem ss och sådant endast skulle borttaga tiden,
får jag hos Herr Grefven och LandtMarskalken
a; hålla ont Proposition till bifall 9 Be*
fänkandet.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Denna
gång vågar jag ej yttra mrg i sjelfva saken j
Utan inskränker mig blott vid den anhållan, att
dervid få göra en enda anmärkning. En
värd Ledamot, nemligen Herr StatsRådet, Grefve
Mörner, har, så vida jag eljest rigtigt fattat
hans mening, förklarat: ”Att dä Kongl-,
Den o Mnji j f. m.
39
”Mctyi i November manad år 1815 stadfäste
” Kultti. Kammar Rättens Dom, skedde det (dott
”för att hejna Stats f erket från skyldigheten
”att återbära den skatt, som redan hade in—
”flutit, samt ge/iom försöket. att afven indrif”va
återstoden, förskaffa utväg till fyllande
”af Stats Nerkels dä varande ytterligare behof.”
Jag vågar deremot föreställa mig, att
Kongl. Maj t följde vid detta tilllälle, ätven»
som vid alla andra-, blott rättvisa och rätts-r,
principe. Då det derföre ej höfves eller till-f
kommer mig att här pröfva lagligheten ai Kongl.
Maj:ts åtgärder, måste jag också anse Kongl.
Maj:t hafva äfven i detta Mål dömt rättvisligen,
och enligt ordaförståndet af Riksens Stan*
ders beslutj såsom jag äfven, om jag eljest
härutinnan ville rådfråga och vågade tro mitt
eget omdöme, tyckt mig finna. I denna öfvertygelse
måste jag förblifva, intill dess af ConJ
stitutionsötskottet anmärkningar göras mot d®
Rådgifvare, som tillstyrkte Kongl. Mäj:t att
fatta detta Domslut. Mig synes således Riksens
Ständer ej kunna bestrida Skattens lag,
lighot; emedan de eljest i och med detsamma
skulle förklara Kongl. Maj:ts åtgärd för olag3
lig, hvartill de, utan ^ConstitutionsTJcskoitets
hörande, och utan att ställa de Rådgifvare till
ansvar, som olagligheten befrämjat, alldeles
icke lära äga något slags rätt. En helt annan
sak är, om de skulle finna omständigheterna
medgifva, att af välvilja efterskänka denna
skatt. Men då instämmer jag nied din siste
Välda Talaren deruti, att älven de, sorn redan
4«
Den 2 Maji, /. m.
hafva betalt, böra få sina penningar tillbaka, pl
det alla må vedeifaras lika rätt. Svårigheten
att verkställa bör ej få lägga hinder i vägen
fqr rättvisan Man måste åtminstone försöka
att återstäba hvad man anser orättvisligen hafva
blifvit uppburit.
Men då jag för min
del apser den återstående Skatten böra itadrifyas,
vågar jag., lika m-d den siste värde Talaren,
föreställa mig, att ej så särdeles stor»
svårigheter dervid böra möta; hellst <ar dem,
60m äro ur stånd att betala, eller hvilka man
icke kan få rätt på, Skatten i alla fall kommet
att afskrifva^.
Grefve Mörner; J anledning af hvad senast
yttrades vill jag blott förklara, det jag
tror, att frågan nu endast är att utveckla de
hufvudafsee d^n, sorn ägt rum i afseende på
Kongl. Maj:ts åtgärd j detta Mål. l)å Författningar
funnits otydliga, har det varit brukligt
att antaga den tydning, sqm ländt till StatsVerkets
förmån; och de uti Riksdagsbeslutet
förekommande uttryck gjorde Författningens
piening så invecklad, att det icke lärer kun,
na säg^s, att den förklaring, som först åt densamma
blef gifven , innebar någon orättvisa;,
men detta borde ju ej hindra att vid erfarenheten
om följderoe af en sådan förklaring och
då man närmare fästade sig vid Författningens
egentliga afsigt, verkan af samma förklaring
blef inställd. Jag har redan förklarat, att örn
Riksens Ständer skulle vilja besluta eftergift
af Brännvins afgiften fördem, hvilka densr-mma
ännu icke betalt, så kunde sådant icke
Den 2 Majit f. lil.
4*
arsetts hafva skeft på grund af rattsprincipe ,
utan af välvilja för medellöse Medborgare,
och jag sku le tro, att samma Auctoritet, sorn
äger magt att pålägga en Skatt, äfven har rätt
a 11 eherskänka densamma.
Herr af Brinkman, Gustaf; Då jag varit
d: n första» som yttrat den tanka, att ifrågaställde
a‘giit icke blifvit beräknad efter rättvisans
grundsattscr, och denna tanka icke
endast \ur,nit bifall af tvenne Stånd innom
JåevillningsUtskottet, fastän sedermera, efter det.
la Utskoas sammansättning med Statsutskott
fet, underkänd, utan äfven nu af flere värde Talare
blifvit understödd, behölverjag, tillstyrko
derföre, icke antora vidare skäl, än mitt serskilt
bifogade yttrande innehåller.
Den ittväg till mildring i det fattiga Folkets
hårda öde-, sorn Högloflige Utskotten förmodat
k mna åstadkommas, genom en under,
damg önskan till Kongl. Maj:t, att Författningarne
om afkortning måtte vid afgiftens uttagande
noga handhafvas, fruktar jag vara af
föga förmonlig påföljd ; ty alla afkortningar
böra ju verkställas efter denna föreskrift, och
likafullt mäste den yttersta skärfven uttagas.
J den bern dlades ögon äro 24 Skillingar en
ganska obetydlig Summa; men de gälla mycket
för den, som dertill skall använda sin sista
tillgång, och äro i synnerhet tryckande för dem,
på hvilka de falla såsom efterräkning, utöfver
deras egtnteliga förbindelser.
Jag kan icke med full visshet inse, att et»
restitution till dem, som afgiften erlagt, äro»
Den 2 Maji, f, m.
undgångelig, eller äfven i sådant fall förenad
med oöfvervinneliga svårigheter. Utan förhastande
kan Summan dertill, vid denna Riks»
dag, hvarken bestämmas elier anordnas. Först
efter det Kongl. Majit behagat i nåder löre.
skrifva och genom Dess Befallningshafvande
kungöra en viss pvsecriptionstid, innom hvilken
hvar och en, som vill återfordra hvad han
under dt noa Titel utgifvit, äger en sådan fordran
anmäla och med vederbörande Uppbördsji,
åns qvittencer styrka, blir det i sin ordning
att uppgöra ersättningen och vid en noga granskning
af dessa qvittencer, torde återbäringen, i
anseende till de mångå förändringar, sorn under
tiden inträffat, blifva mindre kännbar för
Staten,, än den förebråelse, att hafva tiilegnat
sig en orättmätig inkomst.
]ag förenar mig således med dé vär^e Le;
damöter, hvilka yrkat Återremiffs af Stat!- och
Bevillningsutskottens Betänkande»
Herr Pahlman: Jag har ej bestridt Riksens
Ständers rättighet att besluta afskrifning,
men annat är att äga en rättighet, och annat
är att densamma rättvist utöfva, och jag tror,
att Riksens Ständer icke böra utöfva en sådan
rättighet till förmån för några fa Medborgare
på andras bekostnad. Hufvudföremälet för
Riksens Ständers b slut bör vara att iagttaga en
lika rättvisa mot alla. Man har sagt, att der
tillgång finnes, eler kan ej afskrifning äga rum;
det meelg.ifver jag så mycket hällre, som hvar
^ och en' lätteligen måste finna, att d n. som har
råd och tillgång att erlägga .ifrågavarand® af»
Den 2 Maji, /. m.
43
gift, icke eller behöfver derifrån befrias; nen
jag tror, att hufvudskälet, hvarföre Riksens
Ständer e; böra medgifva befrielse från dan återstående
Brännvinsafgiften, är, att Lagstiftande
Magten så mycket sorn möjligt bör undvika
att genom små Beslut gifva dementia åt
verkställande Magt ens åtgärder. ]sg tror detta
va »a. e< t större skäl, än det, sorn på andra
sidan blivit till förmån för afskrifningen- åberopadt,
att nemligen Kongl Maj:t afgifvit
Proposition om en slik afskrifning. Js.g förr'
nyår alltså min förut gjorde b-oroau om i ioposition
tiil bifall af Betankandet.
Friherre Stael vor Holstein: Enär de i är
gifvit, att Besvär och ansökningar från de
fläste orter inkommit rörande detta ärende : —•
enär det visar sig, att Ständernes underdåniga
Skrifvelse den 26 April lgio är af olika innehåll
med RiksdagsBeslutet, och det, istället för
att öfverses med en flygtig blick, med uppmark-’
samhet genomläses, så inses äfven att ämnet iordrar
en ytterligare granskning. Härtill gifvet
Konungens Proposition en ganska tydelig anledning:
Redanär, genom Konungens Utslag d.
8. November 1815, afgjordt att afgiften skulle
erläggas. Icke dess mindre har Konungen
å nyo framställt ärendet tili Ständernes afgö*
rande. Detta måtte väl vara det säkraste bevis,
att Konungen funnit, vid närmare bepröfvande
af de inkomne besvären, att saken förhöll
sig annorlunda, än den förmodeligen blifvit
föredragen, då IT slaget den 8» November
J815, samt derigenom satt Standerne i tillfäl*
44
Den 2 Maji, f. m.
le att rätta det felagtfga. Svårigheten att
få det redan uppburna återstäldt är vida mindre,
än att få det ännu innestående indrifvit.
1 alla fall måste rättvisan gå framför allt.
Att grunda en orättvis beskattning på besväret,
icke omöjligheten att göra rätt, bör man icke
vänta af ett fritt och upplyst Folk.
Friherre,Löfvenskjöld, Salamon: Jag har
aldrig ansett och anser icke att BrännvinsBevillnings-afgiften
bordt eller bör eiläggas af
ifrågavarande personer.
Uti denna öfvertygelse styrkes jag deraf,
att Innevånarne i Stockholms och Götheborgs
Städer, der Brännvinsbränningen icke ärtillåten,
äro fritagne från en sådan afgift,
Den kan således icke vara för Consumtio*
nen, ty då skulle en sådan befrielse för dessa
Städers Innevånare vara stridande emot all Be»
villnings- principe.
Att BevillningsFörfattningar kunna vara o«
tydlige, visar sig uti deras olika tillämpning
och rättigheten att deröfver anföra besvär, alla
Instantier igenom.
Med Herr Grefve Mörner förenar jag mig
i afseende på alla de svårigheter, som skulle
blifva förenade med uppbörden af denna afgift,
och med Herr Friherje Staél von Holstein i
afseende på rättvisan deruti, att de, som eriagt
densamma, derföre böra njuta restitution, hvil.
ket lätteligen kan verkställas, om Kungörelse
utfärdas, att de vid uppvisandet inför de Konungens
Befallningshafvande, innom hvilkas Län
Den 2 Majit /•
4$
de nu vistas, af qvitterade DebetSedlar, att
de betalt denna afgift , derföre erhålla re*:
•titution.
Herr Grefven och LandtMarskalken fråga*
de, om Ridderskapet och Adeln ansåg de vid
Stats- och Bevillningsutskottens ifrågavarande
Betänkande gjorde Anmärkningar böra föranleda
till Återremiss deraf.
Ropades Ja och Nej.
*
Herr af Barelli, Isaac, anhöll, det Herr
Grefven och LandtMarskalken täcktes framställa
Proposition till bifall af Utskottens Betänkande.
Herr Grefven och LandtMarskalken yttrade:
att då Anmärkningar vid Betänkandet
blifvit af åtskilliga Ridderskapets och Adelns
Ledamöter framställde, hade Herr Grefven och
LandtMarskalken , enligt 56. §. i Regeringsformen,
ansett sig först böra inhämta Ridderskåpets
och Adelns tanka, huruvida Ridderskapet
och Adeln ansåg berörde Anmärkningar
hindra antagandet af Utskottens Betänkande 1
men finge nu, under tillkännagifvande, att Betänkandet
redan blifvit af Preste och BorgareStånden
bifallit, hemställa, om icke Ridderskapet
och Adeln behagade Betänkandet gilla
Ropades
äfven Ja och Nej.
Friherre Staél von Holstein hegärde vo
tering.
46
Den 2 Maji, /. nu
Herr Munch af Rosenschöld yttrade, det
han erh liit underrättelse, att BondeStändefc
återremitterat Betänkan, et, af hvilken anleda
ning han yrkade, att Riddersk«pst och Adelrt
äfven måtte, i anledning af de gjorde Anmärk*
ningarne, Betänkandet återförvisa.
Herr Gr ef aen och JLandtMcir kalken fram*,
ställde derefter följande Voteringsproposition “
Den, som bifaller Stats- och Bevillnings^
Utskottens ifrågavarande Betänkande, skrifver
Ja', den det ej vill, skrifver Nej; vinner Nej,
kommer befrielse från BrännvinsBevilltiingens
utgörande för åren 18 io, 1811 och i8t2 af
Personer å Landet, sorn icke äga eller bisitta
Jord, att äga rum.
Ropades Jaf och Nej,
Herr Cederskjöld: Som Betänkandet nu
för första gången är under öfverläggning, och
således ej lär kunna afslås, så snart ÅterremisS
blifvit begärd; bör också ContiaPropositionen
endast innehålla, Äterremiss af Betänkandet»,
Herr Munck af Rosenschöld förenade sig
med Herr Cederskjöld.
Härefter upplästes , gillades och anslogs
följande Voteringsproposition:
Den, som bifaller Stats* och Bevillnings*
Utskottens ifrågavarande Betänkande^ skrifver
Ven 2 Maji, /. nu
47
Ja; den det ej vill, skrifver Nej; vinner Nej,
kommer Betänkandet att, jemte de dervid gjorde
Anmärkningar, till Utskotten återremitteras^
Sedan 53. §, i Riksdagsordningen och 43}
§ i RiddarhusOrdningen blifvit uppläste, bör-i
jades voteringen klockan half till tolf förmiddagen
samt slutades klockan half till två eftermiddagen,
då efter det en Voteringssedel blifj
vit undantagen och förseglad, rösterne befun*
nos hafva utfallit som föijer;
Ja 142.
Nej 60.
I följd hvaraf Herr Grefven och LandtMarskalken
förklarade, att Stats- och Bevillningsutskottens
Betänkande hade blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallit.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskot*
tets den 22 sistledne April aflåtne samt den 25
j samma månad på bordet lagde tvenne serj
skildte-Memorial, innefattande anmälan derom,
att så väl i frågan om TalemänsTafflarnes indragning,
som angående NummerLotteriets upp4
hörande, hade innom RiksStånden 2 Stånd stad-;
nät emot två. fann Ridderskapet och Adeiti
för godt att öfverlemna båda d ssa frågor till
det förstärkta StatsUtskottets afgörande.
48
Deh 2 Maji, /. m
Föredrogs a nyo StauUtskottefs den 22
sistledne April aflätne samt drn 2^ i "ammi
månad pä bordet lagde Memorial, innefattan.
de anmälan* att i frågan, huruvida, i händelse
Herr CancelliRådet och Riddaren Tann trötti
emottager något Embete med lön på Kronans
Stat, denna lön bör gå i beräkning under
den honom tillagde Pension af i.500 R dr
årligen, eller icke , 2 Stånd stadnat emot 2.
I sammanhang härmed upplästes PresteStåttdets
ProtocollsUtdrag af den 53 sistledne April
, innehållande, att presteSiåndet nu mera
bifallit Ridderskapets och Adelns samt
BondeStåndets Beslut j denna del, eller att
Herr CancelliRådet Tannström oafkortadt må
tillgodo njuta Petlsionen, utan afseende på den
lön å Stat han framdeles kan erhålla; vid hvilket
förhållande Ridderskapet och Adeln fann fri.
gan sålunda vara afgjord samt StatsUtskottets
Memorial endast böra läggas till Handlingarfie<
Föredrogs å tiyo och gillades följande
StatsUtskottets den 22. sistledne April afgifne
samt den 23 i samma månad på bordet lagde
Utlåtanden:
1:0 I anledning af gjorde Motioner, angående
verkställigheten af förut ifrågaställd reglering
till befordrande af indragning utaf öfverflödiga
Embeten och Tjenster.
2:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss
Den 2 Maji, /. m. 49
Remiss om medels anslående till Reparationer
å Wadstena Slott.
3:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådigå
Remiss uppå Lieutenanten Rousseaus ansökning
om utbekommande ai innestående ExpectånceArfvode.
4:0 I anledning af Kongl. Nådiga
Remiss å HäradsHöfdingen .Örtendals ansökhing
om Boställe eller Löneförhöjning.
5:0 Öfver RiksdagsFullmägtigen Jon Jöns*
sons från Malmöhus Länj Memorial, angåendé
Arbets- och Correctionshuslnrättning i Landsf
krona.
6:0 I anledning af Kongl. Maj ts Nådiga
Remiss, angående tillökning af en Vaktkarl^
beställning vid Umeå LandsFängelse.
Vid förnyad föredragning biföllos följande
från nedannämnde Utskott inkomne sami
ben 23 sistledne April på bordet lagde Betäar
kahdeni
Från Lagutskottet:
Af den i5 sistledne April:
1:0 angående frågan om förändring äf &
fcap. 1. §. GiftermålsBalken.
Ridd. 0. Ad. Fröt. VI. B. I. Afd> 7* 8.
Den 2 Maji, /. m.
2:0 Rörande Förslag tfll ändringar uti 7.
Cap. RättegångsBalken, i afseende pä Inteckning
i fast Egendom.
Från Allmänna Besvärs- och OeconomiceUtskottet:
Under
N:o 85,
öfver gjord Motion om
vidtagande af vissa provisoriske anstalter till
befordrande af mera enhet och likstämmighet
i afseende på Fattigvården.
Föredrogs å nyo StatsUtsköttets den 22
sistledne April afgifne samt den 25 i samma
månad förnrddagen på bordet lagde Utlåtande.
öfver Herr Prosten Eks Memorial, om en
del af Wadstena fordna Kiosterbyggnaders upplåtande
för Hospitals - Inrättningen derstädes 5
och fann Ridderskapet och Adeln att samma
Utlåtande borde hvila, intill dess Statsutskott
tets förnyade Betänkande, angående Correctionshus
på Borgholms Slott och i Wadstena, inkommer.
Vid förnyad föredragning af LagUtskottets
den 17 sistledne April aflåtne samt den
23 i samma Månad på bordet lagde Betänkanden:
1:0
Angående det af Kongl. Maj:t i Nå-;
der framställde förslag till hy ConcoursLag.
Den 2 Mnjiy f. m.
51
2:0 Angående det af Herr E. M. Leffler
gjorde Förslag till ändring af nu gällande formulaire
till BorgeniirsEd, beslöt Ridderskapet
och Adeln att berörde tvenne Betänkandet! borde
ytterligare hvila på bordet till nästa plenum.
Justerades följande:
Ucdrag af Profocollet, hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, den
2 Maji 1S18.
S. D. Remitterades till StatsUtskottet ett
Memorial al Friherre Drufva, Thure, innefattande
anmärkningar vid SfatsUtskottets den 23
sistledne April återremitterade Utlåtande, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om StatsRegleringen under åttonde HufvudTi;
teln. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af ConstitutionsUtskottets
den fö. sistledne April aflåtne
sami den 23. i samma månad på Bordet
lagde Memorial, innefattande tillstyrkande af
förändrade Redactioner så väl af 61. §. Rege-i
ringsFormen som 44. §. i Riksdagsordningen,
blelvo berörde Redactioner, till den behandling
56. § i RegeringsFormen stadgar, af Rid:
derskapet och Adeln godkände. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsutskottets
den 22. Hästledne April aflåtne
52
Dm 2 Maji, f nu
samt den 25 i samma manad på bordet lagdé
tvenne serskilte Memorial, inne at ande anmälan
derom, att sä väll frågan om T hmänsTafflarnes
indragning, som angående Nummer»
Lotteriets upphörande, hafva innom RiksStåa*
den två Ständ stadnat emot tvä j fann Rid.;
derskapet och Adeln för godt att ötveil mnä
båda dessa frågor till det förstärkta StatsUtskottets
afgörande. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsutskottets
den 22 si t^dne Aprl aflåtne samt
den 25 i samma månad föimiddagen på bordet
lagde Memorial, innefattande anmälan, att
l frågan, huruvida, i händelse Herr CancelliRådet
och Riddaren Tannström emottagér något
Fmbete med Lön på Kronans Stat* denna Lön
bör gå i beräkning under den honom tillagde
Pension af 1500 R:dr årligen, eller icke, två
Stånd stadnat emot två* tann Ridderskapet och
Adeln att, enär PresteStåedet enligt ankommit
brotocoHsUtdrag af den 23 sistledne April, nu
mera ^bifallit Ridderskapets och Adelns samt
BondeStåndets Beslut i denna del, eller att
Herr CancelliRådét Tannström oafkortadti må
tillgodo njuta Pensionen, utan afseende å den
Lön på Stat han 'r mdeles kan erhålla, frågan
sålunda vote algjord, samt att StalsUtskot»
tets Memorial endast borde läggas till Handlingarne
Ut supra.
S n Föredrogoså nyo och gillades följande
StatsUtsknttets den 2. nästledne April afgifne
samt den 23. i samma månad på Bordet lagde
Betänkanden:
Den 2 Maji, /. nu
53
1:0 I anledning af gjorde Motioner, angå®nde
verkställigheten af förut ifrägaställd reglering
till befordrande af indragning utaf öfverflödigt
Embeten och Tjenster»
2 o I anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Renis, om Medels anslående till reparation å
Wadst, na olott.
3:0 I anledning af Kongl. Maj ts Nådiga
Remiss uppå Lieutenanten Rousseaus ansökning
om utbekommande at innestäende ExpectanceArfvode.
4:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nåd:ga
Remiss å Häradshöfdingen Örtendahl® ansökning
om Boställe eller löneförhöjning.
5;o Örver Riksdagspullmägtigen Jon Jöns”
sons tran Malmöhus Län Memori 1, c gå nde
Arbets- och CorrectionsHus Inrättning i Landskrona.
6:0 I anledning af Kongl. Maj ts Nådiga
Remiss, angående tillökning af en Vatukarls
be tällning vid Umeå Landsfängelse. Ut Supra.
S D. Föredrogos å nyo och gillades följande
fiån npdannämnde Utskott inkomne samt
den 23 nästledne April på bordet lagde Be»
täukanden:
Fran Stats- Och BevillningsUtskotten:
Af den 20 i nyssnämnde månad:
I inledning af Kongl» Maj:ts Nådiga Pro
-
54
Den 2 Maji, f in.
position, angående befrielse från RrännvinsBev'llnings
utgörande för åren 1810, i8 1» och
1812 af personer å Landet, sora icke äga eller
besitta Jord.
Från Lagutskottet:
Af den 15 sistledne April:
1:0 Angående frågan om förändring af 8.
Cap. 1. §. (jiltermulsBalken.
2:o Rörande Förslag till ändringar uti 7.
Cap. Rättegångsbalken, i afseende pä Inteckning
i last Egendom.
Fran Allmänna Besvärs- och OeconomiceUtskoltet:
Under
N:o 85. öfver giord Motion, om
vidtagande af vissa provisoriska anstalter till
be.otdtande af mera enhet och likstämmighet
i afseende på Fattigvården. Ut supra.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan 2 efta middagen.
In fidem Protocolli
O, J. Lagerheim,
Den 4 Maji, /. 55
Måndagen den 4 Maji.
Plenum klockan half .till io förmiddagen.
Öppnades Protocollet öfver det'af Riksens
Ständers Eiectorer den 2 denpes hällne val af
Committerade till Tryckfrihetens vård, hvilket
ValProtocoll upplästes, så lydande:
År 1818 den 2. Maji sammanträdde Rik;
sens Högloflige Ständers valde Eiectorer, för
att, till följe af 108* §• i RegeringsFormen ,
utse Committerade, hvilka, jemte Riksens Stän»
ders Justitieombudsman , äga att vaka öfver
Tryckfrihetens vård, och befunnos. efter ValSed4
lames öppnande, dertill hafva blifvit utsedde:
CommerceRådet O. Zenius . . . 23 röster.
Lagmannen Gustaf Schöne . . .13 dito
ÖfversteLieutenanten Påhlman . . 12 dito
Häradshöfdingen Richert . . . ,11 dito
ExpeditionsSecreteraren Valerius . 10 dito
ÖfverHofPredikanten Doctor Hedrén 10 dito
Ut Supra.
G. Löwenhjelmi C. von Rosenstein*
Johan [Vestin. A. J:son Hyckert.
Lades till Handlingarne.
56
Den 4 Maji, / tö.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Betänkanden, nemligen:
Frn n Constitutlons Utskottet
Af den 28. sislledne April ;•
I anlednbig af R dderskapets och Adelns
Utskottet niedd Ite önskan, att Handlingarne i
Anmärkningsmålet, rörande dPt af Konungens
Rådgifyare i CommandoMål för Fiorrofne, Allmänna
MagaztnsDirectionen
sements om utspisning af mjukt bröd åt Garni*
sons och Arbétsmanskapet i Carlskrona, måtte
till trycket varda befordrade; anmälande
Utskottet, att vid anställd omröstning 2 Stånd
innom Utskottet stadnat emot 2, i följd hvaraf
frågan förfallit,,
Från Allmänna Besvärs- och OeconomioeUt
skot tet:
Af den 1. i denna Månad:
1:0 Med öfverlemnande i Afskrift af Q«?
eonomiasUtsKQttets den 19 sistledne Januarii
aflåme yttrande, i anledning af Preste och
BondeStändens Remiss å Öoctor Stenhammars
Memorial, angående saknad eller iördröjd verkställighet
af Kong!. Majjts och Rikets Ständers
Vsdtagn ■ beslut uu åtskilige Rikets inre hushållning
rörande ämnen.
Den 4 Maji, f. m.
57
Af elen 28. sutledne April:
2:0 I anledning af Respeetive Rik^Sfandfng
Ånrremisser af Betänkandet öfver töreslagne
ändringar uti Författningacne, rörande Husbebo'sBrännvinsbrännjngen
och derpied' gemenskap
ägande ämnen, och har Utskottet, sorn
ytterligare tillstyret antagande utaf de uti dess
första Betänkande uppgifne grunder, såsom ett
alternativ föreslagit bibehållande af Kongl.
Maj ts Nådiga Förordningar, angående Husbehof?
Brännvinsbränningen af den 6 September
och' 20 December 18 15» med mera.
Af flen 16 si&tledne April:
3:0 Deruti Utskottet, i anledning af flera
väckta Motionär rörande Judarne , föreslagit
det Riksens Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att tillstånd sä sparsamt
forn möjeligt r å beviljas Judar, att 1 Riket
inflytta.
Af samma Dag:
4:0 Öfver de uti BondeSiåndet gjorde
Anmärkningar vid Utskottets Betänkande, angående
vackt fråga om förändring i de antag,
he grund, rne för bestämmande af Arrendeafgiften
å Miliraire och Civile Tjenstemäns Boställen-,
och har Utskottet icke funnit sig äga
anledning att frångå den mening, som innehållts
i dess först afgifne Betänkande, hvilket
dessutom af de öfrige trenne RiksStånden blifvit
gilladt.
58
Den 4 Maji, f. m.
Af samma Dag:
5:0 I anledning af Herr StadsMajoren Westins
motion om inrättande af en BesparingsBanque,
hvarigenom tillfälle för den fattige
arbetaren kunde lemnäs, att med fördel använda
sin förtjenst3 anseende Utskottet det ännu
vara för tidigt att om organisationen af ifrågavarande
välgörande Inrättning föreslå några
reglementariska föreskrifter, innan allmänna
omdömet om dess nytta hunnit stadga en
öfvertygelse, hvartill, i Utskottets tanka, mycket
skulle bidraga, om Kongl. Maj:t täcktes åt
någon skicklig person uppdraga, att genom öfversättning
af tryckta skrifter öfver detta ämne,
gifva Allmänheten fullständigt begrepp om
dylika Inrättningars organisation utrikes, samt
den verkan de visat på de lägre Classernes
arbetsflit, sedlighet och trefnad.
Från JBancoUtskoitet:
Af elen 28 sistledne April :
Deruti Utskottet , i anledning af de hos
Ridderskapet och Adeln gjorde anmärkningar
vid Utskottets Utlåtande, angående rättighet
för en och hvar att emot Svenskt Speciemynt
af Banquen tillbyta sig Guld och Silfver i
Stänger och Tackor, förklarat sig förblifva
vid dess i ämnet först meddelte Betänkande,
hvilket af de öfrige trenne RiksStånden blifn
vit gilladt.
Ben 4 Maji, /. m. 59
Föredrogos å nyo och gillades följande från
nedannämnde Utskott inkomne, den 23, 25,
27 och 30 sistledne April, samt den 2 dennes på
Bordet lagde Betänkanden :
Fran Stats Utskottet:
Af den 22 sistledne April:
1:0 1 anledning af Kongl Maj:ts Nådiga
Remiss angående ti 1 lök te anslag för Spinnhusens
i Landsorterne underhållande.
Af den 24 sistledne April:
2:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets förut argifne Betänkande angående
de uti Södermanland varande Jagbackar.
Fran BancoUtskottet:
f ■
Af den 22 sistledne April;
r.o I anledning af visse föreslagne förän,
dring3r vid Sedel-Utgilningen från Bmquen,
2:0 I anledning af sökt lånebiträde från
Eanquen till Uddevalla Stads Kyrka.
3-0 I fråga om understöd från Banquen
till uppbyggande af Lärohus uti Städerne Cal*
mar och Skara.
4:0 Angående ett till Banquens Archive
aflemnadt B’ographiskt Arbete af BancoCommissarien
C* G* Silfverstolpe.
6 o Den 4 Maji, f. in.
Fran Lag utskottet •
Af den 17 sistledne April:
i:o Angående det af Kongl. Maj:t i Nå*
dér framställde förslag till ny Concoursl^ag.
2:o Angående det af Herr C- M, Leffler
gjorde förslag till ändring af nu gällande förmulaire
lill Borgenärs-ed.
Från Allmänna Besvärs- och tyeconomieeUtskottet:
den
5 sistledne April;
1:0 I anledning af vackt förslag om bi*
drag till fattigförsörjningen af Torpare, Dagakarlar,
Backstugusittare med flere.
2:0 Af samma dag, i anledning af väckfc
Motion derom, att den åt Westerbottniska Allmogen
beviljade SeglationsFnhet antingen inå
upphäfvas eller sättas under nödig controll.
Af den i5 sistledne April:
3:0 I anledning af väckt fråga, om inskränka
ning af exclusiva Privilegiers meddelande.
Af den 16 sistledne April:
4:0 I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut afgifne Betänkande, rörande
yrkadt förbud emot införande af Utländsk!
Bomullsgarn.
Den 4 Majii f. ni.
6i
Af särrtma dag
5:0 I anledning af Herr Lefflers 'fåckta
Motion om vidtagande af vissa anstalter till
besparing af Skogseffecter.
1 •
Föredrogs å nyo StatsUtskottets, den 22
sistledne'April afgifne, samt den 27. i samma
månad förmiddagen på bordet lagda Utlåtan»
de, i anledning af Kongl. Mnjlts Nådiga Reiniss,
angående Medels anslående för Stock*
holms Krono Correctionshus underhåll.
Herr von Schantz, Ifvar Fredric Gabriel$
hade inlemnat ett Memorial^ hvilket uppläåtes
så lydande :
Det är mera än beklagligt , att i denna
på upplysning så rika tid, mari skall fihr.a dé
lastfulla Och brottsliga människornas antal
betydligt tilltaga. Spinnhusinrättningens nödvändiga
utvidgning visar, såsörri härrtiaste exemplet,
att förhållandet ty värr är sådant ; och
fruktansvärd! är , att ett så<iant förhållande
skall tillväxa , orri ej verksamma medel till
dess förekommande vidtagas. Örn sådant är ej
ftågä nu$ och jag bör ej inlåta mig i yttrande
deröfver. Hugfoflige Sta Utskottets Betänkande
angående begå*dt an 1 g till Stockhohiis
Spinnhus och Cörréctiönslniättriings Underhåll <
är emedlertid, det söm gifvit mig anledning till
förestående reflection då jag nu emot 'amma
Betänkande afgifver denna Anmärkning.
Den 4 Maji, f. m.
Att yrka, det hehofvet för Spinn- och Correcfions
husets underhall" skall i y ii as af Statsmedlen,
vore ett oförstånd, sedin Hnglollige
Utskottet , som närmast känner tiilgångarne, förklarat
sa da nt ej kunna ske och töröknmgen
medförde en tillökning i den allmänna Beskatta
ningen; men att sarr.rnanbri >ga iyllnaden till förenämnde
Imättningars underhåll, genom en indirect
beskattning ä Stockholm, samtelige Innevånare,
tror jag vara lika obilligt. Detta ini
träffade, om, på sätt Utskottet föreslågtt, nå-1
gon afgift tid Spinnhustonden lades å ved samt
andra från Finnland till Stockholms Innevånares
behof ankommande varor. Så länge Finnar»
ne ej finna här eoncurrence af Svenska Produc?
ter till den mängd och nedsatta pris, att Finska
handeln derigenom utestänges, skola de, om
ej ett bestämdt förbud hindrar det, infinna sig
med sina varor samt, så länge de finna afsättning
alltidbelasta varan med alla Importafgifter, hvilka
således falla köparen till last. Ett annat förhållande
må man väl aldrig föreställa såsom möjligt.
Det vore således Stochholms Stad man
beskattade, och ej Finska Handlande, fast man
utur deras hand uppbure skatten, och man
ökade prisen på varan vida öfver hvad den
palagde afgiften utgjorde, hvaraf förmonen äfven
tillfälle Svenska Froducenterne, hvilka behölio
hela vinsten i sin ficka, ty ingen må inbilla
sig att de sålde under Finnarnes pris,
hellst hvar och en säljare merendels håller sig
vid den satsen: att det gäller sä högt det
kan gälla.
Den 4 Maji, f. nu
63
Någon annan utväg att^ bland Stockholms
Innevånare, hos hvilka man, till en del, kan»
ske vill söka fröet för den olyckliga tillväxten
af Lättingars och Brottslingars antal, uttaga
det, som fordras för att fy lia SpinnhusFondens
behof, måste utfinnas. Kan man härvid
närmast träffa de källor, som i mer eller mindre
mon bidraga till det ondas tillväxt, är det
så mycket bättre, som om, genom tryckande
afgifter, ursprungen skulle försvagas eller tillstoppas,
följderne och i mon deraf behofven
skulle minskas.
Beklagligtvis torde, om man noga for.
skar, det vara en sanning, att TjenstehionsClas*
sen i Stockholm är den, sorn mäst bidragit
och bidrager till det förökade antal af innevånare
på Spinnhuset. Den allmänna lättjan
och utsväfningar samt andra odygder tilltaga
år ifrån är, Sjelfsvåldet, sorn nu mer än förr inrotat
sig, att hvarje halft år (ombyta tjenst,
gör det omöjligt att för ordentligt Husbondefolk
få gagneliga Tjenstehjon elier hålla dem
till arbetsamhet och skick. Denna flyttningsbåg
underlättas af det ej ringa antal så kallade
CommissionsContoir, hvilka tid efter annan
blifvit inrättade och der man ganska tjenstagtigt
mot iö Skil 1 ingar Banco antecknar alla,
som vid en instundande flyttningstid behöfva
nya tjenstehjon och emot halfva städselns erläggande
lemrar tjenstsökande adresser på lediga
ställen. Länge har jag undrat öfver, huru
i en Hufvudstad, med en väl organiserad Policelnrättning,
sådana Tjenstehjonsbodar kun
-
6\
Den 4 Maji t j. m.
hat få bibehållas, och skattlägga; för egen
Vianing , den kanske fattigaste Classen af Innevånare
samt underhålla chörståndets vi Ilon
Emedlertid är denna beskattning frivillig. Och
mari kiinde begagna den till SpitlnhusFondens
understöd, på det sätt, att man upphälde ailä
sä kallade CommissionsContoir, eller åtminstoile
skiljde dem ifrån all befattning med ailä
slags Tjenstehjon och i dess ställe under Policens
Styrelse och förvaltning upprättade tre
TjenstebjönsComoir, étt för sjelfva Staden ocil
ett för hvardera Malmen, hvarest alla Husbonde
och Matmödrar, samt Tjenstehjon äg;
de att sig anmäla emot samma afgifters erläggande.
De härföre inflytande medel, hvilka
ej blifva ob tydliga, skulle tillfalla SpinnhusFonden.
Jgerion» denna Inrättning vunne ock
Policeri en närmare kännedom Om Tjenstebjdnens
öm byteslynnen och hvad sorn dertill kun;
de vara rätta orsaken, samt ägde dt rar anledhihg
vara betänkt på utvägar till rättelse. Kanske
skulle Ombyteslusten- så småningom förgå ,
här Policén i den vägen kunde ha närmare'
inseende på Tjenstehjonen, som troligen mera
då, än för det närvarande, lämpäde sig elter
Ffusböndernés vilja, för att undgå FoliceCorrection*
Och kanske skulle ÖrlofsSedlar, innehållande
oförtjent beröm och recomrnendation,
mera sparsamt utgifva» samt rent af falska
ÖrlofsSedlar blifva mera sällsynte; hvilka sarrimanlagde
omständigheter hittills mycket bidragit
till Spinnhusets befolkning.
Krogarne
Den 4 Maji, f. m.
Krokarne gifva väl hittills ett icf^e obetydligt
bidrag till SpinnhusFond- n; men sorn de
ock betydligt bidraga till lasternas utbredande
, böta de skäligen med en åtminstone fördubblad
afgift beläggas. Jag känner ej, om
så kallade Värdshus Och Spisqvarter, Frukoststallen,
Sweitz:)! bodar, Hembryggare--tällén,
Vinkällrar, ined flere dylika, dels för det nödvändiga
uppehället, dels ock for den onödiga
njutningen befintliga inrättningar af enahanda
hallt, på något direct sätt contribuera till
förenämnde Fond; men visst är, att de alla,
hvar och en i sin mon , kunna , utan tyngd
för det Allmänna, betydligt för detta ändamål
beskattas; hellst en del al dem äro rent
af skadliga och öfverflödiga samt bidraga i
sin mon till Sedeförderfvet, på hvilket följer
laster och brott.
Till samma ändamål leder äfven i sin mon
allt slags spel. Man skall kanske säga , att
TjenstehjonsCIassen ej befattar sig stort dermed.
Ty värr sker det stundom, och jag har
sjelf sett, huru Betjening dermed sysselsatt sig
i deras Husbönders Tambourer eller yttre rum,
under det Husbonden varit hemma. Beklag.
ligen förledas de dertill af exemplen och verklig
syssellöshet En betydlig afgift på alla
kott, som i Riket tillverkas, kunde derföre
äfven skäligen få öka SpinnhusFonden.
En egen Class Handlande finnas i Stocka
holm, hvilka äro Innevånarne mera till skada
Ridd. o. Ad. Prot. VI. B. II. Afd. 9, io.
66
Den 4 Maji, /. m.
än gagn ; men ofta genom sin Industrie samla
förmögenhet. De föret» sig under olika skepnader,
såsom sittande, stående, gående och
kringvandrande, under en allmän benämning ;
klånglerskor. Dessa äro, genom sina förköp ,
uppköp och upplag, verkliga kräftor för Stadens
Innevånare, hvilka, genom dessa perso-:
ners tillvarelse , ofta måste betala varan dyrare
än annars. Dessa Handlande, hvilkas obetydliga
förlag kan omsättas flera gånger i månaden
eller veckan, och således på året mångdubblas
, kunna således äfven betydligt beskattas
till Fondens förmån, och böra det med
så mycket mera skäl, som de ej på något, för
det Allmänna nyttigt, men skadligt sätt använda
sin tid, tämmeligen lättjofullt.
Flera utvägar till SpinnhusFondens förkofring
kunna således utfinnas, lämpligare än
den Utskottet föreslagit.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord Proposition, blef StatsUfskottets
Betänkande af Ridderskapet och Adeln
bifallit.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
j,Oeconomia;Utskottets, den 17* sistledne
April aflåtne, samt den 25. i samma månad
förmiddagen på bordet lagda Betänkande, i
inledning af åtskilliga väckta Motioner om
förändringar elier förbättringar uti Skjutsväsen
-
Den 4 Maji, f. m.
§7
det, och de i detta ämne utkomns, nu gällande
Författningar.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Det är redan så långt lidit på Riksdagen och
det hufvudsakliga af detta ärende af så helt
och hållet oeconomisk beskaffenhet, att det.
samma kan af Kongl. Maj:t afgöras , hurusom
Konungen finner Landets väl det fordra, utan
att “"Riksens Ständers åtgärd dervid är af nöden.
Jag yrkar således ej återremiss af Betänkandet,
men jag ville endast anmärka, att,
för beredande af allmänt välstånd i Landet ,
är det ej nog att gifva Myntet ett högre och
stadgadt värde. Jag hade derföre önskat, att
OeconomiasUcskottct hade uti sitt Betänkande
om Skjutsväsendet framställt något antagligt
förslag för att aflägsna sådana Onera, som försvåra
och inskränka Productionen, i synnerhet
af Jordbruket. Men icke blott oeconomiska
skäl, utan äfven moraliska, tala emot Skjutsinrättningens
bibehållande. Ungdomen bland
Allmogen vänjes derigenom från späda åren
att lefva på Gästgifvaregårdar och der tillbringa
sin tid i fylleri och liderlighet. Men
min mening är ej härmed att yrka på förhöjning
i Skjiitslegan. För att afhjelpa det on?
da, som nuvarande Skjutsinrättning medför,
har man föreslagit Forvagnars och Entreprenad-skjutsningars
införande. En Inrättning ,
som grundas på vinst, kan ej bära sig brew
devid en Inrättning, sorn grundas på Onus.
Derföre , om Forvagnar skola införas, så må.
ste Skjutslegan höjas. Men höjes den, utan
68
Den 4 Maji, f. tu.
att Forvagnar inrättas, så blir det blott ctf palliativ,
som förlänger bibehållandet af den hittills
varande skadliga Skjutsinrättningen. Man
tror i allmänhet, att det är mångfaldigt dyrare
att resa utomlands, än i Sverige. Så är det
ock, när man ej vill hålla till godo med att
resa på Forvagnar. Den hos många yppade
tanka, att om Reformen fordrade Skjutslegans
höjande, skulle det blifva för dyrt att resa
, vågar jag bestrida. Men med den Skjutsinrättning,
som nu finnes i Sverige, är det för
den mindre törmögne dyrare att resa här än
utomlands , ty här måste den fattigaste , om
han vill färdas åkande, nödvändigt för sin
person begagna en häst, då deremot i andra
Länder, såsom England, ända till 30 personer
och derutöfver fortskaffas med fyia hästar. Jag
hade derföre önskat, att Utskottet föreslagit
införande af Forvagnar på de mäst beresta vägar,
och Skjutslegans förhöjande först då, när
dessa Forvagnar skulle börja att gå. Jag skulle
äfven önskat, att Utskottet, för denna Inrättnings
reglerande, tillstyrkt en Comités nedsättande,
på sätt en värd Ledamot, Herr af
Wingård, innom detta Stånd redan föreslagit.
I öfrigt får jag förnya hvad jag redan förklarat,
att min mening med hvad jag nu anfört,
icke är att derigenom gifva anledning till
Betänkandets återremitterande.
Herr Grefven och LancltMarskalken hemställde,
om icke, enär Herr Munck af Rosenschöld
ej yrkat Återremiss af Betänkandet,
Den 4 Maj f. tu. 69
Ridderskapet och Adeln behagade detsamma
gillaj hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
OeconomiaeUtskottets den 18 sistledne April
afgifne. samt den 30. i samma månad på bordet
lagde Betänkande, i anledning af väckt
Motion om upphäfvande af den författning,
som påbjuder hvart 50. Tunnlands plantering
med träd på slättbygden i Skåne.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Jag skall ej länge upptaga Ridderskapets och
Adelns tid med Anmärkningar vid ett Betänkande,
som angår ett ämne af ceconomisk beskaffenhet,
hvaruti Konungen således äger att
besluta som honom godt synes- Jag vill blott
nämna, till rättfärdigande af den Motion jag
väckt, om inskränkning af den påbudna
Skogsplanteringen på hvart 5o:de Tunnland
i Malmöhus Län, att då påbudet härom
är af Konungen stadfästadt, ehuru föranledt
af enskilta personers öfverenskommelse j så
trodde jag och vågar påstå ännu, att en Motion
om afskaffandet af denna Författning
kunde med allt skäl innom RiksStånden väcä
kas. Vill man med OeconomimUtskottet antaga
, att en af Konungen stadfästad öfverenskommelse
ett Läns Innevånare emellan icke
kan upphäfvas utan genom en ny öfverenskommelse
dem emellan , så skulle en sådan
öfverenskommelse svårligen någonsin kunna
upphäfvas i ett Land som Sverige, der, enligt
en för halftannat år sedan vidtagen För
-
7®
Dén 4 .Maji, f, m.
fattning, Menighetens sammankomst Sockneoch
Häradsvis ej är tillåten, utan erhållit tillstånd
af KronoBetjeningen , i synnerhet då
som nu är fallet, Konungens Befallningshafvande
sjelf föreslagit öfverenskommelse!!. Med
den principe, som ligger till grund för Utskottets
Betänkande, är nu ingen utsigt att få upphäfva
Författningen om Skogsplanteringen i Mak
möhus Län , utan den får stå qvar bredevid
de flere dylika, hvarigenom Riket, i afseende
på s:na oeconomiska behof, sättes i beroende
af Utländningen, men den ena Provincen i obe»
ende af den andra,
Högloflige Utskottet anför flera af dess
i Malmöhus Län hemmastadde Medlemmars
vitsord om nyttan af ifrågavarande Författning.
Jag har flera gånger sjelf tält med des»
sa i ämnet, och jag har funnit alla vara a£
min mening, undantagande en Ledamot, som
sjelf bor på en mindre frugtbar, stenbunden,
Skogsbygden tillhörig ort, för hvilken äfven
jag, hvilket mitt Memorial i detta ämne kan
Intyga, ansett den påbudna Skogsplanteringen
vara nyttig. Men jag yrkar icke återremisi
af Betänkandet, utan begär endast att detta
mitt yttrande må i Protocollei såsom en Reservation
inflyta.
Uppå derefter af Hett Grefven och LandtMarskalken
gjord Proposition , blef OeconomiaeUtskottets
Betänkande af Ridderskapet osh
Adeln gilladt.
Den 4 Maji, f. m.
71
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
OeconomiaeUtskottets , den 13. sistledne April
afgifna, samt den 25. i samma månad förmiddagen,
på bordet lagda Utlåtande, i anledning
af gjorda Anmärkningar vid Utskottets förut
meddelta Betänkande, angående väckt fråga
om skyldighet för Götha CanalBolag att besörja
underhållandet af de vägstycken i Skaraborgs
och Östergöthlands Län , hvilka till.
hort sådana Hemman, som genom Canalanläggningen
blifvit indragne, med mera.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus:
På de grunder jag framställde, då Oeconomi®-:
Utskottets Betänkande angående Götha CanalBolags
väghållnings - skyldighet förra gången
var under öfverläggning, får jag nu ödmjukligen
hemställa, om icke Högloft Ridderskapét
och Adeln skulle finna för godt, att i denna
fråga , der CanalBolagets rättighet till befrielse
från ett slikt Onus grundar sig på lagligen
meddelta Privilegier samt utfärdade K:g!.
Bref, låta bero vid hvad redan blifvit i denna
del stadgadt. Sant är det väl, att Götha
CanalBolag fått sig tillagd jord från Hemman,
hvaraf åtskilige till en del alldeles utgått
och försvunnit i men denna Jord har antingen
blifvit medtagen genom gräfningen af sjelfva
Canaan , eller ock utgör den sidorna deraf;
jag tror således, att Götha CatialBolaget, som
är den största väghållare i Riket, bör befrias
från skyldighet att underhålla de utgångna
Hemmanens väglotter, och jag anhåller alltså
om Proposition till afslag af Betänkandet
72
Dm 4 Maji, /. »2.
Herr Heijkensköld, Carl Fredric: Då hvar
Hemmansägare är skyldig att hälla den väg ,
som är Hemmanet lagligen tilldelad , så kan
jag ej inse, med hvad tätt Götha CanalBolag
vill undandraga sig denna skyldighet , då Bolaget
fått på sig öfverlåten rättigheten till
Hemmanens Jord, i synnerhet som de ifrågavarande
väglotterne ej kunna vara af någon
särdeles längd och depencen för underhållan.
det blifver säkerligen obetydlig. Jag tillstyrker
på dessa grunder bifall af Betänkandet.
Grefve von Platen: Just af det skäl, att
Hemmantal är grunden för väghållnings-skyldigheten
, tror jag, att då Götha O.nal icke
har något Hemmantal, Bolaget bör från berörde
underhålls-skyldighet befrias.
Herr Grefven och Landt Marskalken till»
kännagaf, att de öfrige trenne RiksStånden
redan g Ilat Oeconomi®-Utskottets ifrågavarande
Beänkande, samt hemställde, om icke
Ridderskapet och Adeln äfven btdiagade uti
enahanda beslut instämma. Bifölls.
Grefve von Platen : Emot det nu tagna
beslut får jag härmedelst formligen protestera,
såsom oförenligt med den rätt, hvilken enligt
Svensk Lag tillkommer Götha CanalBolag , I
stöd af lagligen erhållna Privilegier och rättigheter,
noggrannt upplyldt Contractsamt ägande
rättens helgd.
Vid förnyad föredragning af Riddarhus
-
Den 4 Moji, f. m.
73
Utskottets den 20 sistledne April aflåtne samt
den 25 i samma månad förmiddagen, på bordet
lagde Memorial,
ver Wadstena Adtliga JungfruStifts Djrections
RiksdagsBerättelse; fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att hvad RiddarnusUtskottet uti
berörde Memorial, jemte dervid bilagde Extract
af Wadstena Adaliga JungfruStifts HufvudBok
för år 181?, fillstyrktoch hemställt,
till alla delav gilla.
Föredrogs å nyo ej mindre StatsUtskoftefs
den 1 1 sistledne Mars meddelte Betänkande
om SalpeterSkattens utgörande, än ock Utskottets
den 22 sistledne April afgifne samt
den s7 i samma månad förmiddagen på Bordet
lagde Utlåtande, angående gjorde anmärkningar
vid Utskottets förstnämnde Betänkande.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning: Se-'
dan Salpeter-näringen i Riket nu mera vunnit
den fötkofran, att densamma i sin fortgång
ej skäligen kan iordra annat än andra naringar,
nemligen säker alsättning af sin produet till
skäligt pris; och sedan en Cassa af omkring
300,000 R:dr Banco blifvit samlad, genom
Jordbrukares sammanskott för dyrt betald Sälpeter
under benämning af Salpeterfond , bardet
synts mig, att, i en tid af föregifne liberale
tankesätt, en tvångslag, till ovilkorlig förbindelse
för jordbrukare, att in natura anskaffa
Salpeter, skulle upphäfvas, och förbindelsen
erhålla den inskränkning, jag i derom gjord
Motion föreslagit; men då StatsUtskottefj äf
-
74
Den 4 Majit j. m.
ven i dess sednare Betänkande, detta yrkande
afslagit, och det icke lärer vara att förmoda
att, i detta mera än i andra Betänkanden, denna
Riksdag vinna någon hufvudsaklig ändring,
lärer jag få antaga, att, vid Utskottets föreskrift
i detta afseende, kommer att förblifva. Likväl,
och om tvångslagen bibehålies, att Hem;
manen ovilkorligen skola anskaffa Salpeter, tror
jag mig hafva skäl fordra, att vilkoret afContractet
å andra sidan, eller af Staten, äfven
uppfylles, som står i förening med åtagandet
af Salpeter gärden vid i8co års Riksdag. Då
ansågs förbindelsen att anskaffa Salpeter icke
såsom något särdeles onus, hellst Staten förbandt
sig betala hvad Salpeter då var värd,
eller en Riksdaler tjugufyra Skillingar pundet,
efter då varande Myntvärde, eller i Silfverj
och utan denna förbindelse, å Statens sida,
hade Hemmansägare sig icke Salpeter-gärden
åtagit. Nu är likväl förhållandet, till Jordbrug
karens betungande, alldeles förandradt. Salpeter,
som ännu år 1811 kostade en Riksdaler
24 Skillingar pundet, gäller nu omkring åtta
Riksdaler, och då Salpeter-försäljningen nu
mera är en monopolisk inrättning, emedan de,
som äro förbundne att anskaffa Salpeter, äro
ock tvungne att köpa den till det pris, ett
inskränktare antal Säljare föreskrifva, enär
det icke tillåtes att till hälften ringare pris
hämta den ifrån Finland, eller annan utländsk
Ort} så blifver deraf en följd, att Salpetergården
skall blifva fyra gånger mera betun-t
gande, än den var och åsyftades blifva, då
Konungen med|Ständerne, vid 1800 års Riks
-
Ben 4 Maji, f. m
dag, derom i öfverenskommelseingingo, samt
att Contractet blifver, å Statens sida, alldeles
ouppfylldt, men för Nationen till iörbindelse
likväl gällande, så vida icke Hemmans-brakat’
re erhålla den för Salpeter betingade betalningen,
efter det Myntförhållande, som var
år 1800, och derifrån ända till 1809, det vill
säga i silfvervärde, i öfverensstämmelse hvarmed,
de betingade 1 R:dr 24 Sk. nu böra betalas
ungefärligen med 3 R:dr 8- Sk. pundet
för Salpeterj blifvande äfven vid ett sådant
liqvidationssätt, Hemmans-brukare i alla fall
lidande, i jemnförelse till förhållandet år 1800,
sedan Salpeter nu blifvit uppdrifven till högre
pris här i Landet, än i andra Länder,
hellst Köparen måste betala ända till 8 Riksdaler
pundet, och äfven, efter mitt yrkande, icke
erhöll större ersättning derföre än omkring
3 R:dr, och således måste vidkännas en betydlig
förlust, som aldrig varit åsyftad ellet
medgifven. Vid sådant förhållande, då Jordbrukarens
lidande ligger i öppen dag; då utJ
vägar varit och bordt yppas, att, åtminstone
i detta afseende, lätta dess Stats bördor, har
jag trott mig icke sakna anledning att till Riksens
Ständers pröfning framställa Jordbrukarens
billiga fordringar i detta afseende; men
då oförmodade svårigheter dervid mött, har
jag nu måst inskränka mig blott till det påstående,
att den af Hemmans-brukare år 1800
förbehållne betalning af 1 Rsdr 24 Skillingar
pundet för Salpeter måtte betalas efter Cours
och Silfvervärde, som var grund för denna t
liquide ända till 1809, samt att detta förbe-;
76
Den 4 Maji, f. nt.
båll må fästas vid Högloflige Ridderskapets
och Adelns förmodade bifall till Betänkandet;
lärandes äfven i Hedervätda BondeStåndet förändring
i Betänkandet, i anseende till liqvidationssättet,
vara gjord.
Grefve Mörner, Adolph Göran: Jag respecterar
Grefve Gyllenborgs påstående, att
Jordägare mätte tillåtas att med penningar betala
SalpeterSkatten, då detta yrkande har
för ändamål att lindra Jordbrukarens mödor,
men jag fruktar att ett misstag ligger till grund
för detta förslag. Då den nuvarande Salpetergärden
vid tboo års Riksdag antogs, var det
af tvenne orsaker: den ena, att man hade funnit
besvärligheten af det dittills brukeliga sätt,
att genom kringvandrande Salpetersjudare bereda
denna vara, hvilket för Allmogen i synnerhet
var högst tryckande samt gaf anledning
till chicaner af flere slag. Närman, enligt förra
författningar, icke ägde rätt vägra en Salpetersjudare,
han matte anlända hvad stund
på dygnet som hellst, tdlgång till sina stall
och fähus, så måste man ofta, för att ej hindras
i angelägna sysslor, gerom hvarjehanda
medel skaffa sig fri frän sådana besök, hvilket
gaf anledning till prejeri å SalpeterSjndarnes
sida. Den andra orsaken var den erfarenhet
man vunnit, att Salpeter-tillverkningen
genom ofvanberörde anstalt ändå icke ökades.
Då vi sedermera förlorat Finland och Westerbotten,
derifrån den mä^ta Salpetern förut korn,
# är det af så mycket större vigt, att de Författ
ningar,
hvilka till näringens förkofran och fram
-
Den 4 Maji, f. m.
77
gång visat sig så hufvudsakeligen bidragan*
de, måtte i det skick de nu äro bibehållas.
Om Jordbrukaren är uppmärksam , sä ligger uti
det stadgande, att Salpeter bör in natura lefvereras,
ett tillfälle för honom att bereda sig
en ny näringsgren och arbetsförtjenst, och det
är just af detta skäl, som förbud emot ut;
ländsk Salpeters införande blifvit utfärdadt j
jag förstår således ej , huru ett sådant Stadgande
kan få namn af Monopoiium, i synnerhet
då antalet af de personer, som kunna afyttra,
och de, som behöfva köpa Salpeter, un;
gefärligen motväga hvarandra. Beträffande afgiftens
förändring , så beror detta , lika med
alla andra varor, på Sedelstockens ökning och
tidens dyrhet. Och jag kan icke föreställa
mig att det vore gagneligt för Staten, att bestämma
den betalning, som för Salpetern er*i
lägges i Silfver. Men jag tror att Salpeterns
lösningspris bör vara svarande emot hvad dea
i allmänhet gäller, om denna näringsgren skall
kunna bära sig och fortfara att utvidga sig.
I anseende till dessa skäl, anhåller jag om
bifall till Utskottets Betänkande.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Såsom Styresman
öfver Kronobergs Län utbeder jag mig
få upplysa, att i denna ort, hvarest Salpetertillverkningen
torde vara störst af alla Rikets
Provincer, har productionen af denna vara, genom
Kongl Maj:ts Nådiga Förordning af år
1812 samt öfrige i ämnet gifne föreskrifter, 1
sistledit år stigit från 1000 till 4000 Lispund,
hvarföre Länet erhöll af Kongl. Maj:t och Kro*
78
Den 4 Maji, f. m.
nan i betalning 30,000 R:dr. Om nu dessa
nyttiga Författningar skulle ändras, fruktar
jag att den goda saken kominer att gå tillbaka,
hvilket vore skadligt för denna ort; jag
instämmer alltså uti Herr Grefve Mörners tillstyrkan
att Betänkandet måtte bifallas.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt«
Marskalken framställde serskälte Propositioner,
blefvo StatsUtskottets den 11 sistledne Mars
och den 22 sistledne April afgifne ifrågavarande
tvänne Utlåtanden tili alla delar af Rid*
derskapet och Adeln bifallne.
Föredrogs å nyo BancoUtskottets den 22
sistledne April aflåtne, samt den 27 i samma
månad förmiddagen på bordet lagde Betänkande,
i fråga om begärdt Lånebiträde af Banquen
till Götheborgs Stad.
Grefve Mörner, Adolph Goran: Jag menar
att denna Motion, som gifvit anledning till
ifrågavarande Betänkande, egenteligen härtill
föremål att bereda understöd för de publique
Byggn adernes underhållande i Götheborg. I
anledning deraf får jag ödmjukast gifva tillkänna,
att sådana berättelser inkommit till Kongl.
Maj.t om Götheborgs Stads belägenhet, som
föranledt Kongl. Majit att nedsända personer
för att om förhållandet på stället taga kännedom,
och sorn dessa personer ännu icke återkommit,
men det vore möjeligt att den berättelse,
de komma att afgifva, skulle kunna för
-
Den 4 Maji, f. m.
79
anleda till ett vidare behof sf understöd , sl
får jag hemställa, om icke detta mål ännu någon
tid kunde få förblifva hvilande på bordet.
Uppå derom af Herr Grefven och LandtMarskalken
framställd Proposition , fann Ridderskapet
och Adeln för godt tillåta att ifrågavarande
Betänkande finge tills vidare hvila
på bordet.
Företogs till pröfning BancoUtskotfets deo
22 sistledne April afgifne samt deri 27 i samma
månad, förmiddagen, på bordet lagde Betänkande,
i anledning af väckt fråga om in-]
rättande af en ny Fond för Sillfiskare.
Herr Ankarsparre, Ingemar August, anförde
skriftligen:
Att Sillfisket varit af en betydlig vigt för
Sverige, är en erkänd sanning, och det lärer
väl ej vara någon, som, med kännedom afsila
de fördelar Landet kan draga af denna nai
ringsgren, om den åter upplifvas, icke förenar
den lifligaste önskan, att äfven med momentala
uppoffringar söka återvinna hvad vi häruti
förlorat.
För Coursen, Handeln, Statslntraderne,
Handelsvågen och såsom ett födoämne, som nu
måste importeras, har Sillfisket varit fördelagtigt
och gifvit näring samt sysselsättning åt
ett stort antal människor af den arbetande
So
D i 4 A*aji, f m.
Classen, hvilka nu måst intränga sig uti andra
handtenngar. Nigra sednare års erfarenhet
visar, att Sillen, sorn af ännu ej fullkomligt
utredde skäl alvikit från Svenska skären, bör.
jar återkomma oih visar sig årligen i allt större
ovli större mängd, så att man nu kan hafva
hopp att snart återvinna sammi betydeli.
ga Sillstimm, som under den bästa fiske-perio.
! :n , men utan understöd åt de mindre be.
m dlsde t iske. och Salteri-ldkarne. blifva dessa
förmoner onyttiga eller oanvändbara till vår
fördel. Den stagnation, som under flera års förlopp
varit i denna rörelse, har gjort att Fiskeri-[nrättningarne
och redskapen blifvit förstörde
, nödige förlager fattas att åter iståndsätta
dctn, äfven hafva Sal etienne genom flerårig
bristande förtjenst kommit utur stånd att hålla
'orl.ig, annan tillgång linnes ej i närvärande
ställning, än den Staten kan gifva, och
då biträden åt näringar anses så allmänt nyttiga
, så lärer biträde åt denna Näringsgren
otvifvelagtigt vara en b and de bättre utvägar
att sprida penningar i Landet.
Det förslag Herr Hammarhjelm uppgifvit
uti sin med Utskottets Betänkande åtföljande
serskilta mening, anser jag vara det tjenligaste,
ått, utan de af Utskottet fruktade olägen»
heter, lemna ett högst nödigt bidrag åt den
Näringsgren, hvars oberäkneliga nytta varit lika
stor, som det aår varit smärtande, hvilket
dess mistning gifvit åt vårt af alla nyttiga näringar
uti största behof varande land. Sorn
Den 4 Maji, /. m. g i
■, . • ' - v
uti första Motionen i detta ämnet blifvit föreslagit,
att den högsta utlåniogssumman borde vara
200 R:dr,och sorn biand Låntagare endast Sillfiskare
blifvit nämnde* men jag inhämtat, att de
isynnerhet Lånebehöfvande äro Sillsaltare, för
hvilka 200 R.dr vore alltför otillräckeligt, så
föreslår jag att anslaget må blifva till hela
Näringsgrenen och hogsta Lånesumman åt hvarje
person åtminstone ej bestämmas under
1,500 eiler 2000 R:dr , hvilka Lånebidrag
torde ktännå lemnäs blott åt mindre bemedlade
samt på samma grunder, sorn åro brukelig»
uti RiksBancODisconten5 men för större vighet
besörjas af Konungens Belailningshafvande.
Om Sillfisket får urrdersiöd, lärer det otvifvelagtigt
utvidgas äfven till Fiske på djupet,
sorn är säkrare än det Vänliga inuti skären,
tnen utan understöd skall det betydligt inskränkas
Och stadna endast i de förmögnare förlagsmännens
händer} understöd blifver ett mål för
de mindre bemedlades täflan att göra förbättringar
och nya inrättningar i de gamla Fiskensätten.
Industrien skall befordra näringens
utvidgande, lemna föda och sysselsättning åt
en mängd människor, återskaffa oss en St^tsIntrade
och en förlorad expoitartikel samt gif«j
Va ett betydligt lif åt Handel och Sjöfart.
Till följe af dessa Anmärkningar anhål.
ler jag vördsamt om Betänkandets återremit*
terande.
Ridd. 0, Ad, Prot, VI- B. I. Afd. 11, 12.
Ss
Den 4 Maji3 f. m*
Friherre Cederström, Jacob: De ständiga
Näringarne i ett Land fordra mindre unders
stöd än tillfällige, såsom SiIIfiskeriet. Då sillen
ankommer till våra stränder, är behofvet af
låneunderstöd verkligt, om man annars af det«!
ta Fiske vill draga ali den fördel, som är möj»
lig. Jag anser det vara lika så origtigt, att
bestämma storleken af den summa, som till ett
slikt understöd borde af Banquen användas ,
som det är omöjligt att bestämma, huru mycket
Sill, sorn skall ankomma. Jag tror derföre
att summan bör vara obestämd, och vid utlåningen
dtraf afseende endast hafvas på dets
säkerhet, som för lånebiträdet kan fordras och
6tällas. BancoUtskottet hade således, efter min
öfvertygelse, långt i/rån att afslå den väckta
klotionen, i stället bordt utsträcka sitt Utlåtande
ännu längre än hvad d^ri var föreslagit,
medelst tillstyrkande af et-oinskränkt bidrag;
i öfrigt instämmer jag uti Herr Ankarsparres
yttrande, och tror, att det ej kan med-:
föra någon förlust för Banquen , om ett tempo»
rairt lånebiträde, som blott varar några månader,
för ofvannätnnde ändamål beviljades.
Grefve von Raseri) Axel: Jämte det jag instämmer
uti hvad Friherre Ceders röm och Herr
Ankarsparre yttrat, utbeder jag mig likväl att
få omnämna några upplysningar i afseende på
Sillfisket i Bohus Län, grundade på den localkännedom
jag, likmätigt min pligt, om detsamma
äger. Under forledit är var väl ej S Wångsten
betydlig, men dock så stor, att uppmärksamheten
väcktes hos Sillfiskare och Sillsaltare
-
ben 4 Mn/i, /. m
iit med mera drift än förut vinnlägga sig or»
'denna handtering. Sistledne Vinter återkom
sillen i större mängd och fångsten kan med
säkerhet beräknas till emellan 60 och 70,000
hinnor, hvaraf emellan circa 26,000 tunnor
äro saltade och för inrikes consumtion tjenli*
ga. Om detta är ett lyckligt resultat, börjag,
å andra sidan* ej underlåta att upplysa* det
knappt hälften af denna sill blifvit fångad *
och säkerligen ej tredjedelen saltad , så vidi
ej Kongl. Maj;t * af vanlig Nådig oriivårdnad
för sine betryckte undersåtare, anderstedt Fisket
ined 20*090 R:dr Banco * som utlånades till
Salteri-ldkaié och Fiskare; ty nöden i Götheborg,
Uddevalla, Marstrand och Strömstad vaf
så stör, att man, af bl ist pä petiningar då Sillen
sorn mäst gick till, icke bjöd mera än 32
å 24 Sk. tunnan för den färska Sillen, och hade
ej då den ofvannämnda Låneanstaltén rnellankommit,
skulle Fiskarne varit nödsakade att
tipphöra med Fisket; ■
Efter alla probabilitéter häfva Vi ätt i
höst åt rvänta Sillen i större mängd, än förut*
då alla tecken gifva förhoppning att den skall
återkomma lika talrik, sorn fördom under det
mäst gynnande Fisket; men huru skall en för
Sverige sä gagnande Näringsgren kunna begagnas,
om ej till dess upphjelpande i sin böM
jan något Capital förefinnes ? Jag får således
förena mig med Friherre Cederström och anhålla
, att minst étt Creditiv af 200,000 R:df
till Konungens Disposition* i fall af behof*
Éhåtte anslås 3 hvilka penningar sedermera *f
84
Den 4 Maji, /. m.
Landshöfdingen, emot godkände säkerheter, till
Fiskare och Sillsaltare skulle utlånas emot 3
procents ränta på 4 å 6 månader, och där andra
antagliga Hypothequer ej lunnos, kunde
den saltade Sillen pantsättas, samt förvaras under
KronoBetjeningens vård och ansvar. På
detta sätt vore ej någon förlust för Banquen
att befara, biträdet endast temporairt, rantanen
vinst för Banquen , och en välgörande utsigt
för en af Sveriges dyrbaraste Näringsgrenar,
den lyckliga följd, som vöre att förvänta. Jag
anhåller att dessa i korthet yttrade tankar måtte
få åtfölja återremissen till Utskottet.
Herr Munch af Rosenschöld, Eberhard:
Då flere värda Ledamöter anfört de skäl, som
böra föranleda till ändring af BancoUtskottets
ifrågavarande Betänkande, till förmon för Si 11-  fiskerierne, vill jag blott få tillägga ett enda
skäl, hvilket bör i synnerhet verka på BancoUtskottet.
Utskottet har ej rosett annat medel
till Myntets förbättrande kunna vidtagas, än
förminskning af RörelseCapitalet, men jag håller
före att export af många tusende tunnor Sill
skulle bättre än något annat verka förmonligt
till nedsättning af Cours, Agio, med mera, och
då tror jag, att man ej bör tveka att genom
något understöd från Banquen befordra detta
ändamål. På dessa skäl yrkar äfven jag återxemiss
af Betänkandet.
Herr Grefven och LandtMarslalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln ansåg de
vid BancoUtskottets Betänkande gjorde Anmärkningar
hindra detsaramas antagande, 6amt
Den 4 Maji, f. m.
85
på sådan grund behagade Betänkandet, jemte
Anmärkningarne, till Utskottet återremittera.
Bifölls.
Herr Grefven och LandtMarskalken till*
kännagaf, att Plenum kommer klockan half till
5 i eftermiddag att fortsättas.
Föredrogos ä nyo och gillades till den be;
handling 56, §. RegeringsFormen stadgar, följande
från ConstitutionsUtskottet inkotnne samt
den 27 sistledne April och den 2 dennes på
bordet lagde Memorial:
Af den 20 sistledne April:
1:0 Innefattande Förslag till åtskillige Riksdagsordningens
§§:s fördelning i numererade
Moment,
Af den 24 sistledne April:
2:0 Med tillstyrkande af ändring uti åtskillige
Grundlagarnes §§. hvad angår föreskriften
om en Voteringssedels afläggande.
Af den 20 sistledne April:
3:0 Angående ett föreslagit tillägg uti 29
i Riksdagsordningen.
26
Dm 4 Maji, f. m,
Viri förnyad föredragning af RiddarhusUtskottets,
den 20 sistiedne Februarii aflåtna ,
samt den 27 i samina månad, förmiddagen, på
bordet lagda Memorial , med förslag till Ridderskapets
och Adelns underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj:t , angående utfärdande af
cn Kungörelse, sorn förklarar de Ätter, hvilkas
Stamtafior äro ofullständiga , deras Representationsrätt
förlustige, till dess Genealogier-;
na blifvit complettevade ; blef berörde förslag
af Ridderskapet och Adeln godkändt.
Förecjrogos, å nyo så vål Allmänna Be;
svärs- och OeconomiteUtskottets, den 26 sist-'
ledne Januatii afgifna , samt den 17 sistiedne
Februarii af Ridderskapet och Adefn återremitterade
Betänkande, i anledning af vackt;
fråga om befrielse från skyldigheten att afska».
la Barken å utsynte Ekar, som ock Utskottets
den 2 sistiedne April meddelta och dea
So i samma månad på hordet lagda yttrande,,
i anledning af de vid Utskottets, torra Betan*
kande gjorda anmärkningar.
Herr Manner st arn r Johan’. Af d?t nu upplästa
Betänkandet har jag inhämtat, att OeconomiaeUtskottet,
uti sitt förra i ämnet afgifna*
Utlåtande , såsom alternativ tillstyrkt fri Export
af Ekbark emot behöriga Tullafgifters
erläggande; men jag finnér nu , att Utskottet
pti förevarande Betänkande frångått detta tillstyrkande,
och i stället föreslagit, att en Jorc^
Den 4 Maji, /. m.
87
ågare eller Hemmansinnehafvare, som bevisligen
erbudit närmaste boende Garfvare, den å
utsynte Ekar afskalade Barken, men ej derföre
kunnat erhålla skälig betalning, bör helt
och hållet ifrån afskalmngs-skyldigheten och
allt laga ansvar befrias- Tåg för min del tror,
att det ej är rätt att endast tillåta försäljning
af en inhemsk vara innom vårt eget Land, till
förmån för några enskilta Näringsidkare, och
derigenom b taga Landtmannen ett tillfälle
att genom Export af Ekbark erhålla en större
afsättning och bättre betalning. Då således
detta förbud är en monopolisk Författning
, anhåller jag om Herr Grefvens och
LandtMarskalkens Proposition till bifall af för.
sta Alternativet i förra Utlåtandet, eller fri
Export rättighet af Ekbark
Uppå
derefter af Herr Grefven och handtMarskalken
framställd Proposition, fann Ridderskapet
och Adeln för godt bifalla Utskottets,
i dess första Betänkande, gjorda hemställan
, att utförsel af Ekbark, emot den Tull,
som Kongl. Majrt i Nåder kan pröfva skäligt
derföre bestämma , jemte fri disposition vid
försäljningen deraf, hädanefter må blifva tillåten.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
OeconomiaeUtskottets, den 16 sistledne
April afgilne, samt den 30 i samma månad på
bordet lagda förnyade Utlåtande, rörande väckt
fråga om rättighet för Lumpsamlare att om»
88
Den 4 Maji3 f. m.
kringresa i Landet , samt om sättet till Lumpors
anrkaffände för Pappersbrukens behof.,
Grefve Kallinge Pehr : I andra Länder, i
synnerhet i Holland, samlas med yttersta sorgfällighet
Lumpor , för att till Pappersbrukens
behof användas. Hos oss finner man sådant
ligga öfverallt i rännstenar, på vägar, i torp
och kojor och på alla sophögar, utan att
någon vilt göra sig mödan att taga vara derpå
Om sådant skedde , skulle man erhålla
en stor mängd Lumpor, som, använda till Papper
, skulle göra priset derå mindre dyrt i en
tid, då papperet behöfves så mycket och alldeles
med öfverflöd användes, såsom , till
exempel , man skall hafva ett Pass , skrifves
det på ett helt ark, i stället för att det kunde
vara tillräckligt på ett halft ark.
Herr Grefven och Landt Marshalk en hemställde,
om icke, enär Utskottets i detta ämne
först afgifna Betänkande redan blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallit , Utskottets
ifrågavarande Utlåtande nu endast borde läggas
till Handliugarne j hvilket bifölls,
Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs-
och OeconomiasUtskottets , den 16 sistJedne
Aprii a tgl file, samt den 30 i samma månad
på hordet lagda Utlåtande, i anledning
af gjorda Anmärkningar vid Utskottets förut
meddelta Betänkande, angående väckt Motion.
Den 4 Maji, f. m.
89
om en friare Tackjernshandel, fann Ridderskapgt
och Adeln, att enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af RiödersKapet och A*
deln bifallit, Utskottets ifrågavarande Utlåtande
borde läggas till Handlingarne,
Föredrogs å nyo ConstitutionsUtskoftets ,
den 16 sistledne April afgirna, samt den 27
j samma månad förmiddagen , på bordet lagda
Memorial, angående föreslagna ändringar i
14. §. Riksdagsordningen,
Herr Munch af Rosenschöld, Eherhard;
Jag får blott anmäla den Reservation jag gjort
i Utskottet emot den del af ifrågavarande Memorial,
hvarigenom blifvit föreslagit, att i händelse
en eller flera Classer, således äfven i händelse
blott en Class bland en Stads valberättigade
Innevånare hos Konungen anhålla om ett nytt
valsätt, så kan sådant af Konungen egenmägtigt
meddelas. Jag anser farligt och emot all
constitutionel principe, att Styrande Magten
inblandar sig i en Samfällighets valförrättningar
till Riksdagsman*
Herr Grefven och LandtMarshalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade,
till den handläggning 56. §. RegeringsFormen
Stadgar, antaga den af ConstiiutionsUtskottet
föreslagna nya Redaction.
Ropades Ja och Nej,
9°
Den 4 Maji, f. m.
I anledning hvaraf Herr Grefven och
Daneli Mar skalken föreslog , att ConstitutionsUtskottets
Memorial måtte , tillika med Herr
Munck, af Rosenschölds dervid gjorda Anmärk»
wing, till ConstitutionsUtskottet åteiremitteras,
Ropades äfven Ja och Nej.
Herr Munck af Rosenschöld : Då jag gjorde
min Reservation , tilläde jag derjemte den
Anmärkning, att jag ansåg det vådligt, att medelst
ett stadgande i RegeringsFormen, sådant
som det nu föreslagna, lemna Regeringen ett di»
rect tillfälle att inblanda sig i Nationens Riksdagsmannaval.
Jag tror derföre, att Memorialet
bör till ConstitutionsUtskottet återremitteras»
Herr Grefven och Landt Mar kalken förnyade
sin först gjorda Proposition om antagande
af den föreslagna Redactionen.
Ropades starka Ja, blandade med Nej.
Herr Munck af Rosenschöld anhöll, det
Propositionen om Återremiss af ConstitutionsUtskoUets
Memorial måtte å nyo framställas,
och då , uppå derefter af Herr Grefven och
Landt Marskalken förnyad Proposition om Å
terremiss , åter ropades :
Ja och Nej , yttrade ;
Herr Munck af Rosenschöld : Om ifrågavarande
förslag oförändradt antages, så skul'
Den 4 Maji, f m.
9*
Je deraf följa, att om blott en Class af någon
iStads Innevånare hos Konungen anhåller om
förändring uti det förut brukliga valsättet,
gkutle Konungen genast kunna sådant hevilja.
Jag hemställer, om Nationen bör, man att eng
dertill vara föranledd af någon Kongl? Maj:ts
proposition i ämnet, sjelfviiligt gkva anledning
filf inskränkning af sina rättigheter.
Friherre af Wetterstedt, Gustaf : Jag är
fullt öfvertygad, att Kongl. Majit är tillräckligt
helåten med den Constituhonella Magt ,
gom Regeringsformen honom tillagt , för att
vilja eftersträfva att få den ökad på det sätt,
Herr Rosenschöld befarar. Men om de val.
berättigade Innevånarne sjelfve i en Stad skulle
finna sig föranlåtne att hos Kongl. Maj:t
anhålla om någon förändring till större eller
mindre del af den Valordning, sorn förut inHom
samma Samhällighet tjenat till efterrät.
telse, tror jag ej, att sådana hinder böra i Constitutionen
läggas, hvilka skulle kunna afhålla
Konungen , att å en så beskaffad begäran
fästa det afseende, densamma kan förtjena.
Någon ensid g ändring, på bio t en Class Medborgares
begäran, kan så mycket mindre vara
att frukta, sorn den nya Redactionen innehåU
ler , att ändring i Valsättet endast kan äga
rum, enär antingen någon Stads samtelige valberättigade
Innevånare, eller ock en elier dera
Classer bland dem hos Konungen anhålla
om fastställande af en ny Valordning förstaden,
och Konungen, efter Vederbör andes höpnde,
finnér skäl att härtill samtycka; och,
93
Hen 4 Maji, f. m.
derest Konungen således , med iagttagande af '
dessa former, skulle finna för godt att bifalla
någon förändring, sä vore sådant endast en å
Konungens sida visad benägenhet att vilja foga
sig efter de fles»e Valberättigades yttrade
önskan j ett vilkor, sorn jag anser nödvändigt
för helgden af de Röstandes rättigheter , och
derigenom ett fortfarande föremål för Konungens
omtanka och afsigter. Jag förenar mig
således, men endast af detta skäl , i begäran
om Återremiss , på det att ConstitutionsUtskottet
må närmare kunna bestämma Redactionen
af den föreslagna §., och undanrödja de
farhågor, som nu af Herr Rosenschöld blifvit
yttrade.
Friherre Cederström, Jacob; Då en Lei
danrot gjort anmärkning emot ifrågavarande
Memorial, och anmärkningen är af den beskaffenhet,
att det torde vara behöfligt der.
öfver inhämta Utskottets förklaring och närmare
bestämmande så anhåller jag att Memorialet
må, på grund af Herr Munck af Rosenschölds
anmärkning, till Utskottet återremitteras.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag får till
alla delar förena mig med HofCancelleren Friherre
af Wetterstedt och Landshöfdingen Friherre
Cederström. Jag kan härvid ej underlåta
att tillägga den anmärkning, att, så vidt
min Riksdags - erfarenhet sträcker sig, har
hvarken vid denna eller sistledne Riksdag ,
något förslag till inskränkning i Nationens
Den 4 Majly /. m.
93
rättigheter kommit ifrån Konungen, men väl
flera från Nationens egna Representanter.
Uppå derefter af Herr Grefven och handtMarskalken
gjord Proposition , blef ConstitutionsUtskottets
Memorial} i anledning af de
dervid gjorda anmärkningar, till ConstitutionsUtskottet
återremitterade.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
OeconomiasUtskottets , den i 6. sistledne
April afiåtne, saint den 30. i samma månad
på bordet lagda Utlåtande , i anledning af
Väckt Motion om frihet för Landtmannen, att
mot låg elier ingen Tull få exportera sina
Producter.
Herr Cederskjöld , Pehr Gustaf: Jag för
ödin del kan ej annat än vägra mitt bifall till
OeconomiasUtskottets Betänkande. Jag finner
hemligen i högsta grad obilligt att hindra utförseln
af Landtmanna-producter , under det
samma slags varor äro till införsel tillåtna.
Jag tror , att om utförseln och införseln voro
lika fria, skulle Handelsbalancen säkrast bibehållas
i jemnvigt Då skulle dessutom aldrig
så stor skiljagtighet i prisen kunna äga ram s
som man nu ofta ser inträffa, såsom till exempel
, att ett Lispund Oxkött måsts säljas I
Skåne för r R:dr R:g:ds, under det att i Stockholm
betalas inemot 4. Om Sveriges södra
Provincer finge till Dannemark* Hufvudstad
94
Den 4 Maji, f. ni.
utföra sina Producter, skulle' också Sveriges
Hufvudstad, utan tunga för handelsvågen *
kunna från det närbelägna Finland hämta fyllnad
i sina behof. Jag får således ödmjukast
anhålla, att Betänkandet måtte, jemte denna
min anmärkning, till Utskottet återremitteras.
Grefve Kalling, Pehr: f)e Anmärkningar
Herr Cederskjöld framställt äro ganska grundade.
Hvarföre skall det ej Vara hvarje Svensk
man tillåtit att få exportera hvad man vill?
Jag skulle högtideligen önska att ProductPlacatet
måtte upphäfvas,
Herr Munck af Rosenschöld: jag tagef’
mig friheten att i anledning af det nu förevarande
ämnet omnämna, det jag under Motions*
tiden framställt en Motion, angående åtskillig®
correåtiv mot Finska Handeln. Och som vederbörande
UtskoU , till hvilka samma fråga
bli (vit remitterad, ännu icke deröfver afgifvit
något Utlåtande, får jag anhålla, det Ridderskapet
och Adrin täcktes låta ert påminnelse
derom till dessa Utskott afgå Jag önskar för
min del -å mycket mera att detta ämne snart
må till pröfning förekomma . sorn jag är sinnad
att till ett ytterligare correctiv' mot Finska
Handeln föreslå en tillräckeligen utsträckt
Nederlagsfrihet för Stockholms Stad* i afseende
å de varor hvilka Fmnarne tillförene upphandla»
härstädes, men hvilka, sedan efter 1815
års Riksdag Tullen på en vara blifvit förhöjd
och en del af de6sa till Införsel förbudna, de
Den 4 Maji , f. nt.
95
nu mera för det masta afhämtas från Köpens
hamn, Hamburg och Lubeck.
Herr Grefven och LandtMar&kalken hem*
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln ansåg
QecooomiteUtskottets Betänkande böra, i anled*
ning af de dervid gjorde Anmärkningar , till
Utskottet återförvisas,
Bifölls.
Grefve Mörner, Adolph Goran: Då OeconomiieUtskottets
ifrågavarande Betänkande nu
blilvit af Hogloflige Ridderskapet och Adeln
till Utskottet återremitteradt, får jag begära,
det Utskottet måtte anmodas, att vid Återremissens
besvarande närmare uppgifva, på hvad
sätt och med hvad vilkor en fri Export af Landt*
manoavaror ina kunna befordras. Efter hvad
jag kan finna, utvecklar ej Friherre Wrangel
Memorial, som gifvit anledning till Betänkandet,
detta ämne på ett nog tillfredsställande
sätt, och har derföre vållat att ej Utskottet
närmare yttrat sig i detta ämne.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord Proposition, fann Ridderskapet
och Adeln lör godt tillåta, att Grefve
Mörners anmärkning finge åtfölja den redan
besluiade Återremissen till OeconomiaeUtkottet.
Herf Grefven och Lan dt Marskalken frågade
, om Herr Munck af Rosenschöld kunde
uppgifva, till hvi.ka Utskott dess Motion, angående
correctiv mot Finska Handeln, blifvit
remitterad.
96
Den 4 Maji, /. w.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag kan ej
med säkerhet draga mig till minnes, men tror*
att denna min Motion blifvit remitterad ill Statsoch
OeconomiseUtskotten»
Herr Grefven och Landt Marskalken yttrade,
att, i anledning af Herr Munck af Rosenscholds
nyss gjorde hemställan , angående
påminnelse till vederbörande Utskott om skyndsam
handläggning af hans Motion, förande föfesiagne
correctiv mot Finska Handeln, vil'e
Herr Grefven och LandtMarskalken till nasta
Plenum låta i RiddarhusCancelliet efterse, till
hvilka Utskott Herr Rosenschölds berörde Motion
blifvit remitterad j hvarefter Herr Grefvert
och LandtMarskalken förklarade, att då åtskilli*
ge Utskott anmält, det Återremisser från Ridder^
skåpet och Adeln ej ai 1 tid nog skyndsamt till
Utskotten ankomma, ansåge Herr Grefven och
LandtMarskalken sig böra förnya sin den i i sistledne
April gjorde erindran, om nödvändigheten
deraf, att de Herrar Ledamöter, hvilka mun.
teligen framställa sådana Anmärkningar vid ett
Utskotts betänkande , att samma Betänkandes
återförvisande deraf föranledes, måtte, enligt
35. i RiddarhusOrdningen, anmärkningarne
innan nästa Plenum derefter skrifteligen till
Protocollet aflemna j, med tillkännagivande derjemte,
att, på det Utskotten må sättas i tillfälle,
att skyndsamt kunna yttra sig öfver de beslutne
Återremisserne, hvilken åtgärd äfven påkallas
af Riksdagens snart annalkande slut,
alla återremisser borde, sedan nästa Plenum derefter
-
Den 4 Maji, f. m.
91
efter inträffat, utan afbidan på de möjligen felande
Anmärkningarne, till Utskotten expedieras»
Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs-
och OeconomiseUtskottets den i 6 sistledne
April aflåtne samt den 30 i samma Månad
på Bordet lagde Memorial, i anledning af gjorde
Anmärkningar vid Utskottets förut medddte
Utlåtande, rörande väckt fråga cm utfärdande af
en Förordning, angående Vattenverksågares ålig.
gande, m. m. fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att enär de trenne öfrige Respective RiksStånden
redan bifailit Utskottets sistnämnde Utlåtande,
för sin del dervid nu mera låta bero.
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
Oeconomiae- Utskottets den 16 sistledne April
afgifne samt den 30 i samma månad på Bordet
lagde Betänkande otti Götha Canal Arbetets inskränkning
tills vidare innom linien melian
Wenern och Wettern; och ansåg Ridderskäpet
och Adeln nödigt, att detta Betänkande
borde hvila till dess Stats - Och BancoUtskottens
Utlåtande angående Götha CanalArbetets fortgång
och befrämjande inkommer.
Höglofl» Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan 2 eftermiddagen.
In fidem ProtoColli
O, J. Lagerheim.
Ridd. 0. Ad. Fröt. VI. B. I. Afd. 13, 14-
98 Dm 4 Maji, t. tu.
Måndagen den 4 Maji.
Plenum klockan half till 5 Eftermiddagen.
Grefve Lewenhaupt, Gustaf, tog, såsom
äldste närvarande Grefve, Klubban.
Upplästes följande från de andra Respe»
etive RiksStånden ankomna protocollsUtdrag:
Frän Högvordiga Preste Ståndet:
'Af den 27 sistledne April, angående Återre-;
miss af t
1:0 Stats- och BancoUtslottens Utlåtande, i
anledning af Kongl. Maj ts Nådiga Proposition
om Götha Canalarbetets fortgång och befrämjande.
5:0 Allmännai Besvärs - och Oeconomice- Utskottets
Betänkande, om åtgärders vidtagan^
de till förekommande af värfvade Krigsmans
kringvandrande i Landet m. m.
Om bifall till Stats~ och BevillningsUtskottens
Utlåtande, angående en ‘■tadgad afgift af hvarje
Mantalsskrifven Person, till den Veneriska
smittans hämmande.
Af den 5o sistledne April:
Om bifall till Constitutions Utskottets Me mc*
Den 4 Maji} e. m. 99
rial, angående åtskilliga §§:s 1 RiksdagsOrdnin»
gen fördelande i numererade Moment.
Rörande öfverlemnande af frågan om TalemansTalflarnes
indragning till det förstärkta
StatsUtskottets afgörande.
Angående bifall till följande Utskotts Betan*
kanden , nemligen:
Stats Utskottets:
1:0 Om utbekommande af innestående ExspectanceArfvode
för Lieutenant Roussau.
2:0 Om Medels anslående till Reparation å
Wadstena Slott.
3:0 Angående Häradshöfdingen Örtendahls
ansökning om Boställe eller Lönförhöjning.
4:0 1 frågan om Arbets - och CorrectionshusInrättning
i Landskrona.
5:0 Rörande tillökning af en Vaktkarls- beställning
vid Umeå Landsfängelse.
6:0 Om en del af Wadstena fordna Klosterbyggnaders
upplåtande för Hospitalslnrältnin»
gen derstädes.
?:o Angående tillökt anslag för Spinnhusen i
Landsort me.
8:o Om Medels anslående för Stockholms KronoCorrectionshus.
löo Den 4 Maji, i. nt.
9:0 Om SalpeterSkattens utgörande.
Banco Utskottets:
itO I anledning af vissa föreslagna ändringar
vid Sedelutgifningen från Banquen.
2:0 Angående ett till Banquen aflemnadt Bio»
graphiskt arbete.
Allmänna Besvärs- och Oeconomice Utskottets:
1:0 Angående Skjutsväsendet.
2I0 Om anstalter i afseende å Fattigvården.
3:0 Angående Fattigförsörjningshjelp för Tor»
pare med flera.
4:0 Om Westerbottniska Allmogens Seglationsfrihet.
,5:0 I fråga om Götha CanalBolags skyldighet
till underhållande af de vägstycken, som genom
Canalanläggningen blifvit indragna.
Af den 2 dennes:
Om instämmande med PresteStåndet att hänskjuta
frågan om Kongl. Nummer-Lotteriets
indragning till förstärkta /StutsUtskottets afgörande.
Om bifall till StatsUtskottets Bcänkande rörande
Medel till Läroverkens förbättring.
Den 4 Maji, e tn.
101
Från Välloflige BorgareStandet:
1:0 Af den 5o sistledne April:Qm Remiss till
Banco Utskottet:
Af Herr Edelbergs Memorial, angående Lane.
biträde till Landskrona Stads Trivial Schoitehus
uppbyggande.
Till StatsUtskottet;
Af Herr Alins Memorial, angående Sala Silfververk.
Till Särskildta Utskottet:
Af Herr Eklunds Memorial, om reglering med
aflöningen för Krono UppbördsBeijeningen i
Städerne.
Af samma Dag:
Om bifall till BancoUtskottets Betänkande, så
väl i anledning af Riksens Ständers Revisorers
Berättelse, som den af Utskottet verkställda
granskning rörande BancoVerkets förvaltning
efter senaste Riksdag.
2.0 Af den 2 dennes, innefattande;
Instämmande med Riddcrskapet och Adeln uti
dess beslut, rörande de från Banquen utgående
Länebiträden till understöd för nyttige
odlingar»
:I02 Den 4 Maji, c. m.
Af samma Dag:
Om bifall till LagUtskottets Betänkande , om
mindre brottslige Personers användande till
Sjömän å HandelsFlottan.
Af samma Dag:
Angående Återremiss af Stats - och OeconomioeUtskottens
Utlåtande om inrättande; af Arbén
- och Correctionshus å Borgholms Slott
och i Wadstena.
4f samma Dag:
Innehållande anmodan til! får st arita StatsUtskotfat,
att skyndsamt afgöra frågan, huruvida
NuinmerUOtteriet bör*indragas, eller icke.
Fran Hedervärda B onde Ståndet:
Af den 27 sistledne April:
Innehållande bifall till följande Utskotts Betänkanden
, nemligen :
Stats- och BancoUtskottens :
Angående Götha Canalarbetets fortgång och
befrämjande.
StatsUtskottets , angående :
1:0 Tillökta Anslag för Spinnhusens i Landsorterna
underhållande :
Den 4 Maji, e. m. T 03
sto Medels anslående för Stockholms Krona
Correctionshus. *
Baneo Utskottets :
*:o Omförändringar vid Sedelutgifningen från
Bsr.quen.
2:0 Om Lånebiträde till Götheborgs Stad.
3'0 Angående Gratificat'on till BancoCommis-,
sarien Silfverstolpe lör ett Biographiskt arbete.
OeconomiceUtskottets9 angående:
3:0 Westerbottniska Allmogens Seglationsi
frihet.
2:0 Fattigvården i allmänhet samt bidrag till
Fattigförsörjning af Torpare m. fl.
Lag Utskottets:
Med Förslag till en ny ConcoursLag.
Af den 5o sistledne April, innefattande:
1:0 Bifall till ConstitutionsUtskottets Memo-i
rial om ett projecteradt tillägg i 29. Riks-;
dagsOrdningen, och angående föreskriften ora
en VoteringsSedels afläggande.
2:0 Godkännande, med undantag af vissa puncter,
af éStatsUtskottets förnyade Utlåtande
angående SalpeterSkattens utgörande m. m.
104 Ven 4 Maji, e. ta,
3:0 Återremiss af BancoUtskoltets Memorial
angående ny Fond för Sillfiskare.
Understöd till uppbyggande af Lärohus uti
Calmar o h S .ara
Lånbiträde till Uddevalla Stads Kyrka
4:0
Ståndets beslut att lägga till Handlingarnet
OeconomiceUtskotteis Memorial angående Vat»
tenverks-ägares åliggande m. m.
Om en friare Handel med Tackjern.
Om skyldigheten att afskala Barken å utsynta
Ekar.
Stats Utskottets Utlåtande angående Medel till
inrättande af en BergverksSchola.
Hvilka ProtocollsUtdrag lades till Handlingarne.
Föredrogs å nyo Statsutskottets, den 24
$istledne April afgifne, samt den 2 d<-nnes på
bordet Ingda Utlåtande, angående Medel till
den föreslagna Inrättningen af en BergverksSchola
, och beslöt Bidderskapet och Adeln,
det borde berörde Utlåtande hvila till dess
Stats - och OeconomiaeUtskottens den 18 sistJedne
April återremitterade Betänkande om
verkställigheten utaf den vid föregående Riks
-
t
Den 4 Maji, e. m, 105
dagar ifrågaställda Inrättning af en BergverksSchola
återkommer.
Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedarnämnde Utskott inkomna samt den
2 dennes på bordet lagda Betänkande!! :
Frän Stats Utskottet:
Af den 524 sistledne ylpril;
1:0 I anledning af Kongl Maj:ts Nådiga Remiss
angående HästHemmans och FördelsRäntornes
utgörande vid Skånska CarabinierRegementet.
2’o I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
angående Medel till de allmänna Schola:-
och Läroverkens förbättring.
Från Stats- och LagUtskotten;
Af den 17 sistledne April:
Öfver det af Herr Berghman, Ambrosius Magnus,
väckta Förslag, att mindre brottsliga
Personer må, i stället för att intagas vid Arbets-
och Correctionslnrättningar, blifva an:
vände till Sjömän på Rikets HandelsFlotta.
Herr Grefven och LandtMarskalken upp
-
ioG
Den 4 Maji, f. m.
kom härefter och mottog klubban af Grefve
Lewenhaupt.
Företogs till pröfning Stats- och LagUtskottens
den 17 r.jstledne April algifna , samt
den 2 dennes på bordet lagda Betänkande ,
rörande va kta Motioner om angelägenheten
att emellan i iksdagarne förekomma afgörande
af sådana Nial. hvilka tillhöra Riksens S än*
ders pröfning, och om 'ö>buds utfärdande att,
utan Riksens Ständers lö gångna beslut, pro*
ponera någon Allmänhet utgifter.
Herr Berghman , Ambrosius Magnus s
hade inlemnat ett Memorial, hvilket upplästes,
så lydande :
Det synes, som Högloflige Stats- och LagUtskotten
icke fattat rätta meningen af min
Motion i förevarande ämne. Jag kunde rim»
ligen ej i den åsyfta förbud emot sådana sam.
mankomster, som äro auctoriserade af gällande
Författningar: såsom SockneStämmor, i
hvilka Socknars ceconomiska ärender förehaf»
vas ; Kyrko- och PrestegårdsByggnader , an;
stalter om de fattigas vård och dylikt, sora
dervid kan förekomma. Icke heller Häradsboars
hörande i deras gemensamma angelägenheter:
Om Tingshus, Broar, Färgor och
stikå Byggnader. Sådana samlingar äro lika
nödvändiga, som lagliga, och kunna ej undVa*
ras. Icke heller åsyftades de sammankomster,
Den 4 Maj e. m.
107
hvilka kunde hafva för ändamål hvad det af
Utskotten åberopade Lagrum förbjuder*
Min framställning har varit , såsom mitt
Memorial utvisar , om nödvändigheten deraf,
att Riksens Bögioflige Ständer besluta: Det in.
ga Menigheter tå sammankallas, för att proponeras
hvarken nya Utlagor eller tillöknine: i
förra Utskylder- Så blefvo Rotenållarne vid
några Regementer år 1785, dels med godo,
dels med hot obligerarie , att ingå förbindelser
om en ärlig passevolance-afgift, hvilken
olagliga åtgärd Riksens Ständer vid Riksdagen
nästpåiöljande året upphäfde. Så hafva,
tid efter annan , Propositioner blifvit gjorda
Rote- och Rusthållare, än om färgens förän,
drande på SläpMunderingar, än orri flera Persedlars
utgörande än KnekteContracterne innehålla
, och man kan ej uppräkna de flera
tyngder, som på dylikt sätt tillkommit, utan
att hafva vunnit Riksens Ständers sanetioäi.
Det är Riksens Högloflige Ständers Beslut
om förbud emot dylika sammankomster, sorn
jag tagit mig den friheten att föreslå, och får
jag ödmjukeligen anhålla, att det i ämnet afgifna
Betänkande mätte blifva återremitterade,
och förenade Utskotten anmodas att yttra sig,
huruvida de finna meranämnde sammankomster
vara lagliga och i öfverensstämmelse med
57- §• i RegeringsFormen, samt, i vidrigt fall,
föreslå någon Riksens Ständers åtgärd tiil deras
förekommande. Jag hyser ännu det hopp,
att förenade Utskotten skola finna lämpeligt
Den 4 Maji, e. m.
tillstyrka Riksens Högloflige Ständer att fatta
det b dut , som jag i mitt första Memorial
halt den äran p-oponera.
Friherre Wrangel, Henning: Med Herr
Berghman förenar jtg mig, hollst jag ans t
hö*st vigtigt, att ProvinceRiksdagar ej må äga
ruin; emedan Allmänheten, alltid villig att
ga Regeringens önskningar till mötes, antager
hvad sorn proponeras, ofta okunnig om det
äi förmonbgt eller ej, samt känner knappt
sin rättighet att bestrida dylik' Propositioner,
äfven om de ej åro g undade pr laglig rättvisa.
Hvarföre jag anhåller om Återremlss ,
samt att dessa mina Anmärkningar måtte få
åtfölja.
Friherre Boye, hudoig: Herr Berghmans
Motion gick icke ut på annat , än att vinn®
ett Correctiv emot det missbruk, att, på hvad
annat sätt sorn hellst, än det RegeringsFormen
utstakar, åstadkomma Beskattning. Regerings
Fortmn bjuder, att Svenska Folket b skattar
tig sjelf endast genom Riksens Ständer; och
hvarje annat sätt, än genom Ständerne, måste
således vara felagtigt. Är nu Grundlagens bud
nyttigt och vigtigt att bibehållas vid sin kraft,
sa måste ock Correctivet emot missbruk deraf
vaia lika nyttigt; och jast förenar mig alltså
i den gjorda begäran om Återremiss
Uppå
derefter af Herr Grefven och
hanui ^arökalhen gjord Proposition, blef Statsoch
LigUtskottens Betänkande, i anledning
Den 4 Maji, e. m.
af de dervid gjorda Anmärkningar, tili Utskotten
återremitteradt.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 24
sistledne April afgifne, samt den 2 dennes på
bordet lagde Utlåtande i anledning af väckte
Motioner rörande Skånska Roteringen.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, anförde
skrifteligen:
Med erkännande att Höglofl. StatsUtskotfets
förenämnde Betänkande, hvari tillstyrkes
en ny undersökning och jemnkning i Roteringsverket
i Skåne, meddelar ojifagtiga vedermälen
af en i detta afseende upplyst granskning,
har det förekommit mig oväntadt att finna, det
de till Utskottet , ifrån Högloflige Ridderskapet
och Adeln, remitterade Motioner icke dess?
mindre blifvit hufvudsakligen obesvarade. Jag
hade trott, att då förändrmgen ifrån extra Rotering
till permanent, icke synes hafva skett
i den ordning 8o- § Regeringsformen föreskrifver,
Utskottet till besvarande af Friherre
Wrangels i detta a-seende gjcde Motion, skulle
åtminstone något yttrande derom meddela, likväl
icke med tids y< kändt till väsendtlig rubbning
deri, som ä V n jag anser till sina hufvudgrunder
böra b behållas , sedan Svenska
Po sessionaterne sj d Vt- lä>a hafva gifvit anledning
till det förändrade skick, hvari Extra Roteringen
i Skäne sig nu btfinner, och hvilket
I IO
Den 4 Maji , #. w.
förhållande äfven af deras allmännare medgifvande
af extra Roteringens permanence, synes
vara bestyrkt. Men hvad som i synnerhet förekommit
mig oförmodadt är, vid sådant förhållande
och enär i detta sakens skick det bor»
de anses få ankomma pa hvar och en att fritt
få ingå’ eller icke ingå i en permanent Rotering,
att Statsutskottet förbigått att lemna något
svar på Grefve Hamiltons Motion , om
yrkad befrielse ifrån permanent Rotering , enär
han, frånvarande vid sammankomsten
för de Itoteringsskyldiges hörande öfver Roterings
- förändringen, till denna förändring
icke lemnat sitt bifall. För min del drager
jag icke i betänkande att yttra den tanka, att
då ingen i behörig ordning tillkommen Lag
föreskritver, att man bör förlora hvad man äger,
blott för det man icke bestämdt förklarar
sig vilja behålla hvad man härj sä kan jag
icke anse dem, som vilja vid extra Koteringen
qvarblifva, förlora deras rättighet dertill blott
derföre, att de icke inlunno sig vid ett anbefaldt
sammanträde och ett bestämdt yttrande
då afgåfvo, särdeles som hvarken i anseende
till hufvudfrågans upptagande i Provincen, eller
sättet och ordningen för Roteringsskyldiges
yttrande derom, var genom Konungens och
Ständers sammanstämmande beslut något föreskri
f vi t, och hvaraf följer, att de Roteringsakyldige,
som nemligen icke sjelfve anhållit
om förändringen tilip rmanent Rotering, icke
voro i detta fall, mera än i andra, förpligtade
till uppoffring af den allmänna rätt, att disponera
om sin egendom, och icke, utan eget
Ben 4 Majly t. m.
m
bestämdt begifvande, kunna till något tillför.'
bindas. I öfverensstämmelse med denna rättsprincips
har man ock. handlat i den öfriga delen
af Riket, där Roterings-frågor, nästan af
lika beskaffenhet, blifvit framställde, utan föreskrift
för de ifrån sammankomsterne uteblifvande,
att såsom bifallande anses, med undantag
af en enda Province, där likväl Justi,
tiae Ombudsmannen, vid en lika beskaffad kungörelse,
som i Skåne emanerat, att nemligen
de frånvarande skulle anses såsom till Propositionen
bifallande, deremot gjort erinran till
behörig rättelse, som ock blifvit iagttagen.
Om, emot enkla förnuftets fordran och alla tiders
praxis, man kunde, utan eget bestämdt
medgifvande, föilora hvad man äger, blott lör
uteblifva törklarande att vilja- behålla hvad
man har, skulle möjligen säkerheten för egen?
dom rätten komma i en vådlig ställning; enär,
i anseende till en frånvarande egendomsägare,
det kotnme att bero på en Inspektors eller
Fogdes godtfinnande vid uppkommande frågor,
där tystnaden skulle anses såsom bifall, antingen
han meddelade Husbonden underrättelse om
hvad denne kunde äfventyra, eller genom tystnad
blottställd honom tör fr lust. StatsUt6kottet
har likväl på detta b täukliga förhållande
icke gjort minsta afse nde och utan att
iViotionen är upptagen och b.-svarad, likväl
meddelat föreskrift t vid lutet at Betänkandet,
6om tydtligen utmärka, att de, hvilka såsom
frånvarande blbvu till peimanent Rotering förbundne,
icke kunna till någon förändring deri
vid den föresi gne undersökningen, göra några
Deri 4 Maji, e. ni.
an pråk, som således vid detta Riksmöte allena
böra göras gällande, och vid sådant förhål -  lande tror jäg mig af anlörde skäl icke sakna
anledning tillstyrka, att dr, som extra Roteringens
permanence icke bifallit, äfvensom de, för
hvilka Förmyndare i PeirnanenceRoteringen ingått,
borde äga öppet, att, i likhet med dem,
som bestämdt vägrat ingå i permanente Rotering,
ifrån den samma iörflyttas i enahanda förhållande
med de sistnämnde; hvaremot jag torde
få fästa Utskottets uppmärksamhet derpå ,
att de Utsockne FrälseHemman och SkatteHemtnan
i Skåne, som icke ingått i extra Roteringen
och hvilka äro underkastade samma
Roteringsskyldighet, som Skatte - och Frälsehemman
i allmänhet, borde i alla fall, i likhet
med öfrige Provincer, en beständig Rotering
vidkännas.
jag anhåller, alt Betänkandet med desse
Anmärkningar återremitteras.
Friherre Boije, Ludvig: Till hvad Herr
Grefve Gyllenborg så grundligt och väl anfört,
anhåller jag vördnadsfullt att få tillägga några
ord. 80. §. RegeringsFormen bjuder uttryckeligen,
att Roteringsgrunderne icke få rubbas
annorledes, än genom Konungs och Ständers
gemensamma Beslut. Nu känna v: alla , att
grunderne för Skånska Extra Roteringen blefvo,
vid 1809 å rs Riksdag « stadgade af Konung
och Ständer gemensamt, hvarvid den hufvudsakligaste
just bestod deri, att Roteringen var
blott
Den 4 Maji, e. m.
Ii3
blott periodisk, icke permanent. Och i förevarande
ämne blir således första frågan: haf
va
dessa grunder sedermera blifvit rubbade,
eller icke? och i förra fallet, blir den andra
frågan: har denna rubbning tillkommit genom
Konungs Och Ständers gemensamma beslut, eller
icke? emedan, om rubbningen tillkommit
ensamt genom executiva Magtens Beslut, utan
deltagande af Lagstiftande Magten ■, sä är rubbningen
tillkommen på ett sätt, sorn rakt strider
emot Regeringsformen, och deri Ständei?-:
na alltså äga rätt att begära och få ändring.
Dessa frågor äro de, som egentligen göra ämnet
till Riksdagsämne; men dem har Utskottet
alldeles icke upptagit ; och det äf för att få
dem utredde och besvarade, som jag begär Återremiss
af Betänkandet. Om förhållandet varit
sådant, att några enskildte Riksdagsmän,
vid tyta års Riksdag, utan att hafva i någon
måtto legitimerat sig såsom Ombud för de
öfrige Roterande, företagit sig att, med deras
klagan öfver olikhet i Roteringsbeskattningen,
föreslå en sådan förändring i grunder, att den
Rotering, sorn blott var periodisk, skulle förvandlas
till permanent; så kunde desse Riksdagsmans
företag icke verka på de andra Roterandes
rätt att förblifva bibehållna v;d Konungens
och Stärtdernes gemensamma Beslut,
emedan hvad man icke, hvarken sjelf eller genom
Ombud, afstått, det kan man icke heller
lagligen fråntagas. Då RiksdagsFullmägtigarne
icke hade, j sina postulater , af de extra
Roterande sig uppdragit, att begära en sådan
Ridd, 0. Ad. Prot. VI. B. II. Äfd, 15, 16.
Den 4 Maji t e. nti
förändring , så kunde hvarje sådan Riksdags®
man icke afstå någon annans rätt än sin ei
gen: Och ett bevis att executiva Magten sjelf
så betraktat frågan, ligger just deri, att de
extra Roterandes speciella yttrande blifvit, genom
Landshöfdingen kungörelse, infordradt;
hvilket ju icke hvarken kunnat eller behöft ske,
©m förändringen varit ansedd, såsom af Riksdagsmännen,
å samtelige de Roterandes vägnar,
samt med deras egen magt, begärd. Det är
så mycket angelägnare att nyssnämnde huf.
vudsakliga frågor behörigen utredas, som dervid
skall visa sig, om icke Beskattningsfriheten
, hvilken är i RegeringsFormen försäkrad
Svenska Folket, att alltid förblifva ovilkorlig,
och sorn endast utöfvas genom positift activa
Beslut, här blifvit förvandlad till vilkorlig, derJ
igenom att den blifvit försatt i beroende af
en passiv underlåtenhet, ofta så lätt möjlig,
utan allt eget förvållande.
Grefve Hamilton, Axel Raul, uppläste
följande:
Respective Utskottet har således medgifvit
, att vår anförda klagan icke är ogrundad
; och i anledning deraf tillstyrkt en ny
undersökning, hvarföre jag får å hemmavarandes
vägnar tacksamligen yttra min erkänsla;
men då man , såsom Lagstiftare, irser felen
och missbruken , hvarföre bör man icke då
tillåta helt och hållit rättelse? Hvarföre har
Utskottet således icke uti dess aflåtna Betänkande
bestämdt yrkat , att, efter inkallande
Den 4 Maji} e. m.
US
af alla Roteringe-skyldige, hvilka vid ofvannämnda
Möten varit frånvarande, å nyo håra
dem, huruvida de vilja förblifva vid extra
Mot er ingen, eller uti den permanenta inga?
Om det å ena sidan kan anses billigt, att
uti en Stat, en hvar Medborgare, i mohn af
det beskydd han af Staten njuter, deltager i
dess försvar, blifver å den andra orättvist oell
obilligt, att den enas Egendom skall mera
betungas än den andras af lika godhet och
beskaffenhet j och Kongl. KammarCollegium
har uti dess afgifna underdåniga Utlåtande öfver
Skånska RoteringsVerket medgifvit, det åt-;
skilliga och betydliga misstag inträffat vid verk»
6tällandet af den nya Regleringen derstädes,
i synnerhet hvad angår Säterier och Insock-j
ne Hemman, samt att denna tunga derigenom
Icke blifvit fördelad så jemnt, sorn vederbordt,
Jag medgifver gerna , att regleringen af
ett Roteringsverk är en svår och kinkig sak,
och fordrade en fullkomlig Localkännedom af
hvarje Lägenhet, som deruti ingeck , hvilket
åter är en omöjlighet att vinna j men åtminstone
bör man, efter de säkra upplysningar i
ämnet man fått, jemt utdela besväret, för att
komma något närmare till fullkomligheten,
än man hittills hunnit*
Uti frågor af nästan ingen betydenhet,
tillåter icke en gång vår Lag, det någon okal-^
lad och frånvarande dömmes: huru mycket mer
är icke då af nöden, att hvarje jordägare blif»
II16 Den 4 Maji, e. m.
ver tidigt och lagbehörigen underrättad då fråga
är att åsätta dess fasta Egendom ett onus,
som för evärdeliga tider skall den samma åtfölja,
och då Grundlagen med tydeliga ord
innehåller, att alla nya Gärder och Beskattningar
ankomma på Nationens frivilliga åtagan.
dej tyckes detta stadgande icke blifvit hittills
så noggrant iagttagit uti ofvannämnde fråga,
hvarå Utskottet icke häfver fästat synnerligt
atseende, ehuru, efter min tanka, den utgör en
af de vigtieaste för Sveriges frihet, hvarföre
ock Riksens Ständers Justitieombudsman sjelfmant
funnit sig föranlåten att dervid fästa sin
uppmärksamhet samt infordra förklaring öfver
förhållandet, på sätt bifogade handlingar utvisa.
Grefve Hamilton uppläste derefter följande:
Afskrift.
Till Herr Landshöfdingen Edelcreutz, rörande
Vacance-afgift för Extra RoteringsManskapet
m. m.
Af Tit. den 5 nästlidne April utfärdade ,
mig tillhandakomne Kungörelse har jag inhämtat,
det Tit. kallat samtelige uti det Tit. i Nåder
anförtrodda Län varande Delägare uti extra
Roteringen af Soldate - och Båtsmanshållet,
att den 10 i denna månad å LandsCancell et
här i Staden höras öfver de uti Kongl Maj ts
Nådiga Skrifvelse den 23 Martii innevarande
år föreslagne vilkor till extra Soldat Rotehållarne,
att ifrån den 1 Januarii 18I4 och så
Den 4 Maji, e. m.
länge extra Roteringen utgöres, efter de för
närvarande af Kongl. Maj.t och Rikets Ständer
stadgade grunder, vara vacante under hvad tillstånd
som hellst, hvaruti Riket, i afseende på
försvarsverket, kunde komma att sig befinna,
emot årligt erläggande till Kongl. Majit och
Kronan at fem tunnor Spannmål, hälften Råg
och Korn af hvarje hel nummer, samt till extra
Båtsmäns - Rotehållarne, att ingå uti beständig
Rotering emot nedsättning af en femtedel
i Extra Rote - Båtsmännens nu varande
styrka, en derefter skeende proportionerlig Rotejemnkning,
och öfrigt iagttagande af lika
förhållande med de nu varande extra RoteBåtsmännen
, sorn, enligt gällande Contract,
med ordinarie Båtsmansbället äger rum; och
har Tit. uti berörde dess Kungörelse sluteligen
föreskrifvit extra Rotehållarne det äfventyr,
att den Rote, sorn ifrån den utlyste Sammankomsten
alldeles uteblifver , skall anses derigenom
hafva bifallit hvad Kongl. Majit i Nåder
föreslagit.
Då Kongl Majit, uti dess ofvan högst åberopade
nådiga Skritvelse, sjelf täckts förklara,
att i händelse någon extia Rotehållare skulle
finnas mindre villig att vacanceafgiften antaga,
skulle med en sådan uti dess nuvarande skick,
förblifva , och derigenom tydeligen är ådagalagd
Kongl. Majits Nådiga vilja , att endast
frivillig öfverenskommelse skali tjena till grund
för åtagandet af ifrågavarande .afgift, anser jag
Tit. åtgärd i afseende pä Rotehållarnes inställande
vid sammankomsten mera praeclusiv än
Den 4 Maji, e. m.
sorn med Lag och Konungens Nådiga afsigt
synes öfverensstämma. Likmätigt min Embetspligt,
har jag ej kunnat lemna detta förhållande
utan anmärkning, och får derföre
vänligen begära, det ville Tit. uti afgifvande
förklaring meddela mig upplysning om anledningarne
till det af Tit. i förberörde måtto
för extra Rotehållarne stadgade äfventyr af
en årlig utskyld, i händelse någon af dem vid
den utlyste sammankomsten skulle uteblifva.
Stockholm den 6 Maji 1813-
L. A. Mannerheim’.
J. Ullberg.
Enligheten med det ut» Riksens Högloflige Ständer»
JustitiseOmbudsmans Expedition .förvarade OriginalCon.
eept, iniygai
Ex officin
Carl Ant. Kock.
Afskrift.
Högvälborne Herr Baron , Riksens Ständers
Justitieombudsman, Commendeur med Kongb
WasaOrdens Stora Kors!
Uti ankommet Memorial af den 6 i den-?
nåd, har Hetr Baron, Riksens Ständers Justitieombudsman
och Commendeuren af Kongl.
Maj:ts WasaOrden med Stora Korset, i afseen;
de å den af mig den 5 nästledne April utfärdade
Kungörelse, hvarigenom, till underdånig
åtlydnad af Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning ,
jag kallat de innom detta mig Nådigst anfö?»
Den 4 Maji, e. m.
119
trodda Län varande Delägare uti extra Roteringen
af Soldat- och Bätsmanshållet, att dea
10 i denna månad sig härstädes inställa , för
att höras och meddela deras Utlåtande öfver
de uti Kongl. Mapts Nådiga Skrifvelse den
23 sistledne Marth föreslagna vilkor af ständig
Vacance lör SoldatRoteringen, emot en viss
årlig afgift i Spannmål och beständig Rotering
af Bätsmanshållet , emot nedsättning uti
Roterings - skyldigheten, och derjemte förklarat,
att den Rote, som vid omförmälte sammankomst
uteblefve, ansåges hafva bifallit
hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, äskat,
det jag uti afgifvande Förklaring borde lemna
Herr Baron, Justitia-Ombudsmannen och Cornmendeuren
upplysning om anledningarne till
det i berörde måtto för extra Rotehållarne
stadgade äfventyr af en årlig utskyld, i händelse
af frånvaro vid nämnde sammankomst.
Till fullgörande af denna begäran täcktes
Herr Baron, justitiaeOmbudsmannen och Commendeuren
tillåta mig att få anföra, det jag
tror, att en sådan slutföljd af ifrågasatte min
Kungörelse ej kan dragas, som Herr Baron ,
Justitieombudsmannen och Commendeuren deraf
behagat hämta. Då Kongl. Maj;t i nåder
befallt extra RoteringsDelägarnes sammankal-;
lande och hörande uti de ämnen, som uti högstberörde
Nådiga Skrifvelse äro framställde, lärer
det ostridigt blifva desse Delägares underdåniga
skyldighet, att å den dag, hvilken
enligt Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande af
Dess Befallningshafvande:! dertill utsattes, sig
Ben 4 Maji, e. m.
inställa, för att tillkännagifva , huruvida de finna
sig villige att ingå uti hvad Kongl. Majit
dem i Näder föreslagit. Till lättnad ufi det
besvär verkställandet deråt kunde komma att
medlöra, enär uti de fleste Extra RoieringsRotar
många Delägare finnas, hvilka jemväl
för el t mindre betydeligt Hemmantal till Rotering
äro indelte, har jag tUl dem öfverlemnat
, att utse en af Rotehållame , som å egne
och de öfrigas vägnar kunde vid det omför -  mälta tillfället afgifva deras yttrande; och för
att än mera befrämja denna åsyftade lättnad ,
h fva Roieringsdelägarne blifvit underrättade,
att, om de funno sig nöjde att antaga den af
Kongl. Majit dem i Näder föreställde proposition,
de kunde undgå att sammankomsten bivista.
Deraf följer således, att det icke är såsom
något äfventyr Rotedelägarne förelagdt att
uturagtlå en inställelse vid sammankomsten borde
såsom bifall tili det föreslagna betraktas,
utan har såmedelst endast tillfälle blifvit Roteägariie
beredt , att genom stillatigande berörde
bifall tillkännagifva; och då, efter
det till Kongl. Maj:t i underdånighet blifvit
inberättadt hvad vid sammankomsten förelupit
, det på Kongl. Majlis Nådigste pröfning
och godtfinnande ankommer, både i hvad mer
eller mindre mohn. Kongl. Majit finner skäligt
antaga de yttranden, som af de vid sammankomsten
närvarande Rotedelägare antingen allmänt
, eller serskildt hvar för sig, uti frågan
afgifvas, och äfven hvad verkan uteblifvandet
från förrättningen må för de Rotar, som
sig dervid icke inställt, medföra, förmodar
Den 4 Mnji, e. m.
121
jag, det Herr Baron, Justitieombudsmannen och
Commendeuren täcktes finna, att så mycket min.
dre något af årlig utskyld är af mig för Rotehållarne
stadgad, som afgörandet utaf frågan
mig icke tillhör, utan jag endast skall verkställa
Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning om Ro<i
teDelägarnes hörande dtiuti, samt det Protocoll,
som dervid kornmer att hållas , till Kongl.
Maj:ts Nådigste granskning sedermera insända.
Med högaktning förblifver
Högvälborne Herr Barons, JustitiaeOmbuds*
mannens och Commendeurcns
Ödmjukaste Tjenare
Dan. Edelcréulz.
X s.
A. R von Sydow.
Stockholm å LandsCancelliet den 8 Maji 1813-
Justitia? - Ombudsmannen, m. m. Herr Baron
Mannerheim.
Enligheten med det uti R. H. S, JustitixOmbudsmans
Expedition förvarade Original, betygar
Ex officio
Carl Ant. Kock.
I
Härefter fortfor Grefve Hamilton munteligen
sålunda l
Rikets Högloflige Ständer hafva således
icke genom deras beslut grundlagt eller gifvit
122
Den 4 Maji, e. m.
anledning till de öfverklagade oordningarne ,
icke heller äro de tillkomna, så vidt mig kunnigt
är, genom Konungamagtens påbud i utan
leda förmodeligen deras upprinnelse från visse
Herrars åtgärder, som etter gammal plägsedi
velat utöfver gränsen af deras verkningskrets,
såsom Regeringens Ombud, sträcka deras myndighet.
Rättigheten att stifta Lagar tillkommer
ingen utan Konungen och Folket; Kan då någon
gifva föreskrifter, dem Nationens Representanter
icke väga att ändra och rätta? Hvar
vore väl då den frihet och sjelfständighet,
för hvilka Svenska Folket i alla tider nitälskat
och med så mycken ståndagtighet för*
svarat ?
Genom Beslut hafva väl Rikets Höglofl.
Ständer beviljat Roterings - skyldighet för den
förut oroterade Jorden här i Riket, notabene,
då krig inträffar^ men Irågan att äfven i fredstider
vidkännas detta besvär, måtte ankomma
på en hvars frivilliga åtagande.
De, som icke uttryckligen förklarat sig för
det sednare, måtte således få förblifva vid det
förra ; emedan deras frånvaro eller stillatigande
nogsamt tillkännagaf, det de rättade sig
efter Riksens Ständers beslut , och icke efter
andra Auctoriteters sjeligjorda föreskrifter. Sådant
är förhållandet med mina och flera andras
Hemman och Lägenheter i Malmöhus och
Christianstads Höfdingedömen, hvilka perma»
Den 4 Maji, e. m.
123
nenta Roteringen blifvit påtrugad med kränkning
af vår fria vilja oth beroende af veder»
börandes godtycko.
Ehuru för första gången Medlem af RiJ
kets Representanter, kari jag likväl icke vid
detta tillfälle vara stillatigande , samt neka
mig tillfridsställelsen att yttra en billig harm
öfver ett slikt förtryck, under öfverlemnande
till Rikets Högloflige Ständer att bedomina ,
hvad i ämnet blifvit felagtigt tillgjordt , Och
om icke gränsor för dylika åtgärder böra för
framtiden bestämmas, på det hvarje Medlem
i Staren må vara skyddad vid don frihet och
de rättigheter, honom enligt Grundlagarne till-*
komma.
Jag hyser ock icke minsta tvifvelsmål, att
detta med Nådigt välbehag skall anses af vår
milde och frihetsälskande Konung, hvilken,
sjelf uppfödd och danad under en fri Regering,
anser för den yppersta af sina Konungsliga
piigter att upprätthålla sina Undersåtare
vid deras lagliga rättigheter , och befordra
sällhet och välmåga åt ett lagbundet , men
fritt Folk.
Jag vågar derföre ödmjukast föreslå , att
Betänkandet må till Utskottet återremitteras,
för att undergå nödig rättebe.
Herr Pahlman, Otto Fredric: Långt ifrån
att vilja bestrida det förhållande , som
några väjde Talare här uppgifvit, tror jag att
124
Den 4 Ma ji, e. m.
åtskilliga, som varit missnöjda med Skånska
Roieringen, halt skäl till sin klagan.
Jag utbeder mig endast få visa, att icke
StatsUtskottet kan åläggas upptaga oell meddela
Utlåtande öfver enskilta Personers kla.
gan öfver liden orättvisa Af sådan beskaffenhet
var å väl Grefve Hamiltons som Friherre
Wrangels anföranden i detta ämnej men
som Friherre Stael vQn Holstein, uti sitt yttrande
angående Skånska Roteringen , tillika
besvärade sig öfver grunderna , hvarpå Rote
ringen blifvit företagen , samt tillämpningen
och verkställigheten at de derföre gifna föreskrifter,
fann Utskottet denna del af ämnet
vara i det skick framställd . och af den allmänna
beskaffenhet , att Utskottet ansåg sig
dermed kunna och böra taga befattning.
I anledning häraf, har StatsUtskottet förskaffat
sig kännedom afK ngl. Krigs och Kam
marCollegiernas samt Rikets allmänna Ärenders
Berednings /till Kongl. Maj:t atgifna underdåniga
Utlåtande öfver den i Skåne förrättade
Roteringen.
Kongl. KammarCollegium har, i sitt underdåniga
Betänkande , så omständeligen ådagalagt
felaetigheten i det sätt, hvarpå Roteringen
blifvit förrättad, att Utskottet endast ar),
sett sig böra åberopa de facta , som nämnde
Kongl. Collegium till grund för ett sådant omdöme
framställt. Jag tror således, att Utskottet
ej kunnat uti sin befattning med detta
Den 4 Maji, e. m.
125
Mål gå längre, och om Ridderskapet och A»
deln nu skulle vilja återremittera Betänkandet
derföre , att Utskottet ej besvarat de enskilta
Personernes klagomål , så nödgas säkerligen
Utskottet svara , att sådant ligger utom gränsen
för dess åtgärd.
Hvar och en, som lidit orätt, eller tror
sig befogad anföra besvär, har bort göra det
i laga ordning, och om han slutligen icke
anser sig hos Kongl. Maj:t hafva vunnit den
rättelse, han skäligen kunnat förvänta, vetjag
ingen annan utväg öfrig, än den, att vända
sig till ConstitutionsUtskottet med anmärkning
mot den Person, som besörjt föredragningen
af Målet inför Konungen ; men StatsUcskottet
tillhör utredandet af enskiitas Besvärsmål all^
deies icke. Hvar och en måtte vid första eftersinnande
finna, att i ett enskilt Besvärsmål,
der Konungen redan gifvit Resolution , någon
pröfning af StatsUtskottet icke kan äga rum.
Angående sjelfva saken, har StatsUtskottet
funnit det sätt, hvarpå Roteringen blifvit
förrättad , så afvikande från gifne stadganden
samt med så många och påtagliga felagtigheter
förenadt, att Utskottet ansett sin pligt vara,
att om förhållandet härmed inför Riksens Ständer
göra anmälan. Jag vill blott såsom exempel
i korthet nämna: Att då Kongl. Maj.t i
Dess nådiga Instruction för Roterin g-verket
föreskrifvit, att den Lägenhet, som ej kunde
svara för och uppginge till Tedels man al,
borde från Rotering befrias, hafva Commiiterade
126
Dm 4 Majly e. m.
likväl med Rotering belagt sådane Lägenheten
hvilka ^endast kunde uppskattas till 5^:dels
Mantal: Att då grunden för Roteringsskyldigheten
hade bordt vara hvart och ett Hemmans
skattläggning , och Hemmantal efter Jordebok
ken, har likväl den behållna afkastningen dervid
blifvit följd, hvilken grund är den mäst
osäkra, i synnerhet om den skall stödjas på
Jordägarens egna uppgifter, utan att uppmätning
och Charteläggning af ägorne förutgått
och tillika tages i betragtande: Att sedan behållna
afkastningen af ett Roteringsskyldigt
Hemman blifvit beräknad, hafva likväl Committerade,
under sken af att vinna likhet i jordens
behållna afkastning, serskildt ökat inkomsten
för hvarje Mantal Säteri med 30 R:dr,
hvarje Mantal Insockne Frälse med 15 R.dr,
samt hvarje Mantal Utsockne Frälse med 9 R.dr,
hvilket förfarande icke allenast saknar grund
i de af Kongl. Maj:t meddelte Nådiga föreskrifter,
utan är jemväl ett påtagligt öfverträdande
af de i Adeliga Privilegierne Säteri- och Råoch
RörsHemmans-innehafvarne förunnade friheter
och förmåner, samt för obilligt för att
ej väcka uppmärksamhet: Vidare och då de
Jordägare, hvilka icke ville ingå uti den permanente
Roteringen, blifvit försäkrade att vid
den förut åtagne extra Roteringen bibehållas ,
hafva likväl flera bland dem fått vidkännas en
betydlig tillökning i extra Roterings-skyldigheten.
Såsom ett exempel härpå torde tillåtas
mig nämna , att en Jordägare, som från första
början blifvit åsatt 18 man extra Rotering, men
uppå deröfver anförde Besvär fått detta antal
Dtn 4 Maji3 f. ml 127
minskadt till 14 man, nu blifvit förpligtad att ansvara
för 28 bela Rotar extra Roteringsmanskap,
Allt detta visar tydligen, att RoteringsVerRet
i Skåne fordrar den mäst noggranna undersökning,
om icke denna skyldighet i längden
skall alldeles utblotta en del Rotehållare, och
hvad som derjemte bestyrker, att hela Rote»
rings-förrättningen mätte hafva varit ett hast*
verk, är, att sjelfva Roteringslängden är så klud-'
drigt skrifven, ziffror på många ställen radera*
de och ändrade samt lappar infästa, att det nästan
är oläsligt. Jag förklarar å nyo, att jag tror,
det Stat6Utskottet fullgjort allt hvad man af det*
samma med skäl kunnat i denna sak fordra,
och Utskottet har varit fullkomligt öfvertygadt
derom, att om en sådan framställning göres
till Kongl. Majtt af Riksens Ständer, som Ut*
skottet i dess Betänkande föreslagit, skall sådant
vara tillräckligt att fästa Kongl. Maj:ts
Nådiga uppmärksamhet på sättet, huru ifråga*
varande Rotering blifvit förrättad, hvarigenom
Rotehållarne omsider kunna hoppas att i möjligaste
måtto vinna likhet i tunga och besvär3
som bör utgöra hu/vudvilkoret för ett så vig»
tigt verks framtida bestånd.
Jag får alltså hos Herr Grefven och Landt»
Marskalken anhålla om Proposition till bifall
af Betänkandet.
Friherre Boye, Ludvig: Lika med den
värde sista Talaren tror jag, att Utskottet ej
haft att sysselsätta sig med de speciella kia»
128 Den 4 Majly e. m.
gomålen annorledes, än så vidt det allmänna
ämnet af dem upplystes 5 men jag tror der*
före icke, att Utskottet fullgjort sin pligt, så
länge det icke upptagit den hufvudsakiiga frågan
, i hvilken ordning, det vill säga, med
hvad rätt extra Roteringen blifvit generelt
förvandlad ifrån periodisk, till permanent. Den
värda Talaren har likväl ganska rätfr, att KarnmarCoilegium
har i sitt Utlåtande äfvenledes
lemnat denna fråga ovidrörd. Jag känner det,
emedan jag ansett min skyldighet vara , att ,
innan jag talade i detta ämne, skaffa mig en
för mig tillgängelig upplysning, och jag har
således också sökt och fått läsa nyssnämnde Utlåtande.
Jag tror likväl, att då man ser, det
KammarCollegium med ett berömligt nit framlagt
specialiteternes orättvisa, och jemväl för»
klarat sig ingalunda kunna tillstyrka den sed»
nare Roteringsförrätlningens fastställandej så
bör man icke förtänka, att ColJegium, bestående
af Embetsmän och ägande ingen Riksdagsmannapligt
att uppfylla, afhållit sig ifrån att
ingå i en- fråga, som till åfventyrs kunde leda
till den upplysning , att executiva Magten
gått för långt. Af StatsUtskottet åter, såsom
Riksdagsmän, och ifrån alla 4 Stånden utvalde,
att handla å Nationens vägnar, hade man
deremot, med mera skäl kunnat vänta, att Utskottet
frimodigt ingått i frågan; hvilket Utskottet
så mycket hellre bordt göra, som det
kunnat vara förvissadt, att vår gode Konung
hade med nöje emottagit tillfället att gifva rättelse.
Med den öfvertygelsen vi alla hysa,
att i
Den 4 Maji, e. m.
Sufc Konungen aldrig velat öfverträdelsen, kun.’
na vi ej tvifla, att frimodigheten i denna del,
såsom hörande till uppsåset att undanrödja hvar.
je skälig anledning till missnöje, blir af Ko*
nungen sä bedömd. Till hufvudsakliga grunder
af andra ordningen hör den omständighet,
att Roteringen, som, efter 1809 års RiksdagsBeslut,
skulle ske efter Hemmantal, blifvit
stadgad utgöras efter Jordens olika afkastning.
Den är likväl ganska vigtig. Den klagan
, som fördes vid 1812 års Riksdag, uppkom
egenteligen deraf, att 1811 års förrättning
hade ansett svaga Hemman lika med goda;
men till jemnkning deri hade blott fordrats
att låta flera svaga Hemman svara emot
färre goda, och det var således ingalunda nödigt,
att öfvergå till ett uppskattningssätt, som
lemnat rum åt arhitragen, och alltid var vaQskligare
än det gifna af Hemmantalet.
Efter min öfvertygelse kan en fullkomlig
rättvisa i detta ärende icke vinnas på annat
sätt, ali att hela Roteringsfrågan återsättes i
det skick, hvari den var innan den sista Rote*
ringsförrättningen tillkom ; så att förändringen
till permanent Rotering ej må åligga andra
Jordägare, än de, hvilka sjeifve, såsom fullmyndige
och frivilligt, men icke underiåtelsevis,
densamma sig åtagit j samt att, äfven i
anseende till dem, den ändring göres, att grun-:
den af Hemmantal, med jemkning i Hemmantalet,
återtages. Vid ali annan utgång,
gifves, efter min tanka, ingen visshet att icke
Ridd, 0. Ad.Prot. VI. B. I. Afd. 17, 18.
jDen 4 Maji, e. m.
man, i stället för de misstag man nu begått ,
laller i andra. Sluteligen skall jag gerna,
och med förklarande af min agtning för Statsutskottets
möda att nitiskt upptaga ämnets
specialiteter, medgifva, att deri, så väl som i
omdömet angående dera, har Utskottet på ett
berömligt sätt uppfyllt allt, hvad man i den
delen haft att begära.
Friherre Wrangel, Henning: Jag hade
tänkt att omständeligen yttra mig i detta ämne,
men då flere värde Ledamöter så grundligen
omfattat detsamma, vill jag ej upptaga
Ridderskapets och Adelns dyrbara tid , utan
endast tillägga, att en Beskattning, som i evardeliga
tider skall äga bestånd , bör med noggrannhet
åläggas.
För att påskynda denna fråga, hafva
Konungens Befallningshafvande egenmägtigt
kungjort, att de frånvarande skulle anses såsom
jakande. Orättvisan af detta handlingssätt
har till större delen grundlagt det fel; gtiga
af permanenta Roteringens tillkomst för
sådana Personer, hvilka närvarande, säkerligen
varit nekande, men nu, likasom par surprise
, blifvit påtrugade ett Onus, från hvilket
de trodde sig befriade, med bibehållande
af så väl Grundlagens, som äganderättens helgd.
Lika med Herr Påhlman finner jag , att
jag kanske bordt vända mig tillkonstitutionsutskottet
, och denna väg har ej undfallit
mitt minne; men jag har icke velat missbruka
dessa dyrbara rätögheter, som vår ConstL
Den 4 Maji, e. m.
*31
tution Iemnat , att anmärka Rådgifvares förhållande,
och har trott, att Statsötskottet lått
tillräckliga anledningar till ett rätt v ist behandlande
af denna fråga ; men om jag genom den.
na foglighet ådiagit mig förebråelsen af en
uragtlåtenhet, hvarigenom Roteringsfrågan ej
återiöres i det skick den bör vara , skall jag
i en framtid ej underlåta att begagna de rättigheter,
hvdka Grundlagen ovilkorligen tillägger
Representanten.
Herr Påhlman: Ehuru ogerna jag borttager
tiden med att tala om ett ämne , hvaruti
jag redan , så väl här, som i Statsötskot*
tet, yttrat allt hvad jag d?rom bordt säga j
utbeder jag mig likväl fä besvara några af de
senare nu framställda anmätkningar. En Ledamot
har påstått, att Statsötskottet vid denna
frågas behandling icke luilgjort sin pligt
enligt Grundlagens föreskrift. Om icke Utskottet
hade mer förtroende till sin egen kännedom
om sina skyldigheter än till Friherre
Boyes tolkning af Lagen , som dä skulle behöfva
rådfrågas^ vore sådant verkligen att beklaga.
För min del är jag öfvertyga! , både
att Statsötskottet fullgjort hvad på detsamma
i denna del kunnat ankomma, och att det med
trygghet kan underkasta sin åtgärd den oväldige
granskarens bedömande. Då vidare har
blifvit anmärkt, att Utskottet underlåtit att
yttra sig öfver beskaffenheten af de grunder,
som vid Roteringen blifvit följda, och endast
upptagit specialiteter , får jag till svar derå
endast hänvisa till sjelfva Betänkandet, som,
132
Dm 4 Maji, e. *»,
för elen, som det behagar genomläsa, bevisar
rakt motsatsen.
Utskottet har yttrat sig icke kunna anse
den grund, som vid Roteringen blifvit följd,
af beräkning efter hvarje Hemmans eller Lägenhets
behållna ärliga afkastning, för så pålitlig,
att ju icke misstag vid Roteringens sät.'
tande derefter lätteligen kunnat inträffa , och
hvarföre Utskottet tillstyrkt, att underdånig
anhållan måtte göras, det Kongl. Majtt täck*?
stes, efter vederbörande£Landshöfdingars och
Collegiers hörande, låta utfärda ny Instruction
för Roteringens verkställande i de SkånJ
ska Länen.
Då samma Anmärkare äfven påstår, att
Utskottet felat uti, att icke hafva upptagit och
yttrat sig öfver enskilta Rotehållares klagomål,
så får jag hemställa, om icke sådant just
vore att ingå s specialiteter, hvilket han äfven
medgifvit böra undvikas, eller hvilket
han, såsom skäl för sin anmärkning, velat påbörda
Utskottet.
Deremot har StatsUtskottet betragtat ämnet
i hela dess omfattning, samt öfvervägaC
denprincipe, som legat till grund för förrättningen
: Sådan är frågan om tillökning i be-'
hållna afkastningen, sorn ägt rum för Säterier,
Rå- och RörsHemman m. m.j och då jag 9
liksom förut, omöjligt kan finna, att Utskottet
ägt rätt eller kunnat ingå i en partiel p:öfning,
om den eiler den Person lidit orätt och
Den 4 Maji, e. m.
*33
"blifvit för drygt roteradj så kan jag ej inse
något ändamål, att för sådan orsak återremittera
Betänkandet, om icke det vore för att
följa en vid denna Riksdag, om jag så får
säga, inrotad vana att återremittera ålit, så
snart någon enda tror sig vid ett Betänkande
kunna göra någon anmärkning, vore den ock
aldrig så orimlig. Det är icke möjligt att göra
alla till viljes, och att icke, då ett Betänkande
skall af <500 Personer granskas, enoch
annan ju skall finna något, som icke deri öfverensstämmer
med hans åsigter. Om man på
detta sätt skall fortfara att ständigt återremit-,
tera, utan att Ridderskapet och Adeln begagnar
sin rättighet att pröfva, om anmärkningarne
äro sådana, att de böra hindra bifall å Betänkandet
, kunna Riksdagsgörotnålen sanno-,
likt icke slutas till Jul.
Friherre Boije: Jag lemnar all agtning
åt Herr Påhlmans sätt att se saken, men jag
förblifver alltid vid den tanka, att den egentligen
hufvudsakliga frågan, nemligen den, om
sjelfva sättet, hvarigenom den periodiska Roteringen
öfvergått till permanent, har, i anseende
till alla Roterande , tillkommit i den ordning,
som öfverensstämmer med 80. §. i RegeringsFormen;
jag förblifver alltid vid den
tanka, att denna fråga icke finnes i Betänkandet
upptagen, samt att Utskottet bordt och
bör öfver samma fråga sig yttra, emedan det
just är denna fråga, som ger åt ämnet sin egenskap
af Riksdagsämne, som det derförutan
icke hade} och med denna öfvertygelse, tror
134
Ben 4 Maji, e. m.
jag mig äga rätt att begära återremiss. I öf.
rigt hatva tvänne omständigheter i den värde
Tilarens yttrande synts mig vara af natur att
behöfva besvaras; och jag utber mig att. få
gö<a det, Han har undrat, hvarföre icke någon
klagan blifvit förd i Constitution Utskottet
, men dervid bör man likväl påminna sig,
att med en sådan klagan hade ingen ändring
i saken kunnat vinnas, ty ConstitutionsUtskottet
tar endast utlåta sig öfver Emhetsmännens
förfarande, icke ändra beslutet För min elei,
håller jag de klagande räkning för denna moderation
, och försäkrar, att om saken icke
ägt annat eller bättre ändamål, än hämdbegär
emot Embetsinännen, så hade åtminstone icke
jag höjt min röst för densamma Då den värde
Talaren bestrider återremissen , äfven på den
grund, att Riksdagen, såsom redan alltför långvarig,
icke bör förlängas, så bekänner jag att
det förefaller mig oväntadt, emedan jag sannerligen
icke af någon 'Ledamot i Statsfjtskottet
väntat erinran om det obehagliga i Riksdagens
förlängande; ty jag vet icke, hvar jag
skall söka orsaken till vår Riksdags förlängande,
om icke just hos StatsUtskortet sjelf. Riks'
dagsOrdningen bjuder , att då ett Betänkande
första gången förehafves, skall det antingen
bifallas elier återremitteras till ändring; och
det är då klart, att om tiden icke tillåter oss
att återremittera , så tillåter den blott att bifalla.
Då man år 1809 återgaf friheten åt Svenska
Folket, glömde man en ganska vigtig sak,
Den 4 Maj e. m.
1 35
man glömde att också påfinna medel emot det
onda, som Konung Gustaf lil.dje i sina Skrifter
kallat R)ksdags_taciique, ett onclt, hvarigenom
det var så lätt för Minoriteten __ nemligen
den rådande Mnoriteten
att genomdrifva
hvilken fråga sorn hellst, blott derigenom
att Riksdagen förlängdes så trycket möjligt
var, och att frågan icke framkom till afgörande
förr, än på sista slutet, då tiden icke
tillät annat än blott bifalla- Utan att vilja brista
i agtning för StatsUrsko tet , frågar jag:
Hvad hafva vi väl annat väntat pä , hvad
annat har väl uppehållit vår Riksdag, än just
sjelfva de FinanceBetänkanden, som skolat af
StatsUtskottet gil vas oss? När vi, efter att hafva
varit församlade i^fem månader, på några
dagar när, ändtligen fingo öfverlägga i det
vigtiga ämne, för hvars afgörande Riksdagen
är sammankallad , och hade att utlåta oss öfver
FinanceBetänkandet, som utgjorde en massa
af, som jag tror, 24 å 25 ark, hvaraf omkring
20 ark Phraser, hvilkas genomtränga!!
de icke är hvars mans sak, och på hvilkas
utevaro Nationen visserligen icke hade lörlorat
någon ting; så synes vi kunna fråga, har
det väl behöfts 4 till 5 månader för att uttänka
och författa det öfriga ? För hvar och
en, som icke tror på ett sådant behof, är det
ursägtligt, om tankan också faller på en annan
möjlighet, nemligen på ändamålet att RiksdagsTrumpeten
skulle* blifva den kraft, som för»
mådde oss att göra hvad vi annars icke gjorde.
Herr Grefven ock LandtMcirskatten hem
-
I3Ö
Den 4 Maji, e. nt.
ställde, otti icke Ridderskapet .och Adeln ansåg
cle vid Statsutskottets Betänkande gjorda anmärkningar
hindra detsammas antagande, samt
på sådan grund behagade Betänkandet, jemte
anmärkningarne, till Utskottet återförvisa.
Bifölls.
Föredrogs å nyo Statsutskottets , den 26
sistledne April afgifna, samt den 2 dennes på
bordet lagda Betänkande, i anledning af Kongl.
Majtts Nådiga Proposition angående serskilta
anstalters vidtagande , till förekommande af
stegring i priset å det grofva Brödet.
Herr Flachy Carl Fredric: Med den djupaste,
den största vördnads ägnande åt Kongl.
Maj ts ädelmodiga omsorg för Landet i allmänhet
oth för Hufvudstaden i synnerhet, kan
jag 1'kväl icke inse något skäl, hvarföre,
på bekostnad af det förra , den sednare bör
gynnäs.
All välgörenhet, enär den ställes i coilision
med någon gällande rättsprincipe, upphör
att göra skäl för sin benämning.
Allmänna MagazinsFonden tillhör , med
Folkets allmänna rätt, ganska exclusivt ett stort
allmänt Interesse det nemligen, att till skäligt
medelpris hålla Allmänheten Spannmål
tillhanda, och det med lika rätt på Statens
alla geographiska puncter } allt ensidigt topa
-
De» 4 Maji, e. m.
L37
graphiskt företräde måste således förnärma
äganderätten och leda dertill, att den ena Medborgaren
får beskatta den andra. Och i den
mohn MagazinsFonden derigenom medtages ,
i samma förhållande undergräfves både det
ena och andra ändamålet, och hela anstalten
går sluteligen öfverända. Men skulle af Ma»
gazins ÖfverskottsMedel några biträden åt
Hufvudstaden kunna lemnäs, borde likväl sådant
ske efter en mer välgörande plan. Om
således understöden direcre tilldeltes sådana
subjecter af Stadens Arbetsclass, sorn blifvit
efter rigtig Scrutin dertill urskiljda, på såda.
na grunder, som antingen en genom sjuklighet,
ålder eller bräcklighet minskad arbetsförmåga,
eller genom minderåriga barns underhåll
ökade behof, och hvarvid personlig
fräjd äfven borde ingå i b? räkning, skulle, efter
en större scala, methoden blifva välgöranc
de och de missbruk undvikas, som nu äro o»
undvikliga, och hvarigenom lättjan, liderligheten
och egennyttan draga af anstalten storsta
fördelen.
För kortheten skull får jag i öfrigt corn
formera mig med och åberopa hvad Herr
Hertzenhjelm i serskilt votum, detta ämne angående,
andragii, och anhåller på alla dessa
grunder ödmjukast om återremiss.
Grefve Mörner, Adolph Goran; Det är
ej ovanligt i andra Länder, och det kan ej
heller vara det i Sverige, att i de större Städerne,
der fattige hopa sig utan tillgång till
138
Den 4 Maji, e. m.
uppehälle, och genom deras belägenhet hota
att störa det allmänna lugnet, Regeringen nödsakas,
till oredors förekommande, att utdela
Spannmåls understöd. Det har från långliga
tider varit iöremål för Regeringens omsorg ,
att förse Stockholms fattignre Folkclasser med
groft bröd mot nedsatt pris. I s dant ändamål
har Allmänna MsgazinsDirectionen varit
anlitad, ej allenast under Konung Gustaf
I13:s tid, utan ock under Förmyndare- samt
f. d. Konung Gustaf Adolphs Regeringar.
Samma methode har ock nu blifvit följd.
Man bör också komma ihåg, att den Fond,
hvaraf Medlen tagits, tillkommit, så till sä»
gande, genom Stockholms Stads bidrag, i följe
af den vinst Kronan hämtade af Brännvinsförsäljningen
från de innom Staden belägna Regala
Brännerier ; hvilken vinst utgjort egentliga
tillgången och grunden för Magazinslnrättningens
underhåll och utgifter. Först i
senare tider, sedan 1810, har MagazinsFonden
erhållit undsättning från Bar.quen , hvarigenom
förhållandet blifvit i så måtto förändradt,
att Riksens Siänders Revisorer kommit att taga
kännedom om denna Fonds förvaltning samt
redogörelsen derföre. Utskottets tillstyrkan, att
Spannmåls-understödet, som i detta ändamål
lemnäs BagareEmbetet i Stockholm , skulle
upphöra med Augusti månads slut, torde kunna
tåla anmärkning , då Sädesprisen vid den
tiden vanligen äro höga , och då man ännu
icke vet, huru den blifvande skörden kan utfalla
men jag vill ej nu ingå uti en närmare
granskning af Betänkandet, utan tror e»-
Den 4 Maji, e. m.
139
dast, att hvad Utskottet föreslagit är det minsta,
som Riksens Ständer kunna göra, för att
gå Kongi- Maj ts Nådiga afsigter till mötes,
lör befrämjande af en sak , hvilken Kongl.
Maj t Sjeli har, med betydlig känning för Sin
enskilta ( assa, understöd!. Jsg anhåller alltså
om Proposition till bifall af Betänkandet.
Herr Grefven och Lan dt Marskalken hemställde,
om icke Ridderskapet och Adeln be.
hagade gilia StatsUtskottets Betänkande, med
det tillägg, att hos Kongl Majt måtte i underdånighet
anhållas, att Kongl. Maj* täcktes
i Nåder låta tillse, att det beviljade Spannmåls
understödet så användes, att det för Huf.
vudSiadens fattige Innevånare åsyftade välgörande
ändamål derigenom må kunna vinnas.
Bifölls.
H err Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Man bjuder nu mera icke till att neka hvad
jag i flere serskildte yttranden, både vid denna
och förra Riksdagen, sökt ådaga agga, att Sverige
sedan »809 fått vidkännas en betydlig
undervigt i handel med Finland, samt att där.
igenom vårt RörelseCapital årligen minskats,
i begge afseenden till icke ringa skada för vårt
Rikes imhemska Product on Då oagtadt en i
November sistledit år på 8 år afsluten HandelsTractat
med Ryssland, i ett det väsendteliga
lika ofördelagtigt Handelsförhållande i anseende
till Finland, får fortfara} så återstår in
-
Den 4 Maj'., e. ni.
gen annan utväg, än att utfinna tillräcklige
Correctiv emot denna handel. Jag har innom
Motionstiden, i ett serskildt Memorial, föreslagit
sådana. I ett omedelbart sammanhang dermed
får jag nu föreslå ännu ett Correctiv till emot
nämnde Handels-förhållande och dess följder,
nemligen en tilIräckeligen vidsträckt Nederlagsfrihet
för Stockholm. Sedan Riksens Ständer,
i .följe af Serskilta Utskottets Förslag vid
sista Rik.dag, hos Konungen i underdånighet
anhöllo om förhöjd Tull på en del Utländska
varor och förbud, emot andra, och dessa åtgärder
äfven blifvit vidtagne, har en oundviklig
följd deraf bil vit, att Fintiarne icke mera
kunnat med förmon taga sina behof af Utländska.
varor från Stockholm, uran i stället hämtat
dem från Köp nhamn, Lubeck , Hamburg
och andra utländska orter. Följden åter häraf
bar blifvit och skulle nödvändigt blifva , att
vi ännu mindre än förr kunnat betsia Finska
varorna nied andra varor, och således ännu
mer än förr , nödsakats betala dem med våra
Sedlar. Om det är af vigt, att Näringarne ej
sakna ett tillräckeligt RörelseCapital , men säkerhet
att detta genom undervigt i handel
med Finland årligen till numerairen minskats,
utan att ens derigenom i värde ökas , så blir
det äfven angeläget, att genom en åt Stockholm
förunnad, för ändåmålet nog utsträckt Nederlagsfrihet
lör Utländska varor, förmå Finrame
, att för sina behof häraf åter vända sig
till Stockholm, jag känner ganska väl de missbruk
, som åtföljt Nederlagsfriheten så väl
bär i Stockholm , som äfven och isynnerhet
Den 4 Maji, e m:
J4I
uti Götheborg, Carlshamn, med flere Städer i
Riket. Jag känner äfven, till hvad grad dessa
missbruk bestämt allmänna opinionen emot all
Nederlagsfrihet i vårt Land 3 och jag tillstår9
att denna Opinion af hållit nr!g, att förr göra
den Motion, som jag nu haft den äran framställa.
Men sorn man i allmänhet nu mer än förr
är öfvertygad om angelägenheten , att lemna
den i flere afseenden så skadliga undervigten
i Handeln med Finland, så tror jag tiden vara
inne, att försöka verksätiandet af ett För»
slag, som i betydlig mohn skall minska denna
undervigt. Äfven vid sista Riksdag, då allmänna
tänkesätten emot Nederlagsfrihet gränsade
till fördomar, vågade jag försvara principen
af den och nyttan of dess verkställande,
när den på ett behörigt sätt organiseras. Nu,
som då, yrkar jag, att när varor på nederlag
uppläggas, bör först full Tull för dem erläg.
gas 3 men då varorne utföras, Tullen återfås,
med afdrag af så stor Summa, sorn svarat
mot den förr vanliga Nederlags_sfgiften. Här-!
igenom förekammes, att varor icke emot erläggande
af blott Nederlagsafgift, tullfritt, under
namn af Nederlagsvaror, i vårt eget Land
insmygas. Uppgiften på varornas belopp, då
de på Nederlig uppläggas, controlleras af uppgiften
derpå, då de återfordras till utförsel,
och ägaren, om han ville försnilla Kronan genom
uppgift till förtullning af ett mindre qvantum
varor, än det verkeliga, kan ej vara säker,
att vid varornes utförsel få att göra med
en lika efterlåten Tjensteman vid Tullverket,
och således risquera att då ej utbekomma
Den 4 Majly e. ni.
större qvantum än han angifvit vid förtullningen
, elier ock tvungen att försnillningen då
upptäckes. Men jag föreslår tillika, att Tullen
mot säkerhet genom Caution eller i varorna
creditera» ägaren eller dess ombud.
På detta af mig nu föreslagna sätt är Nederlags-friheten
organiserad i England och flera
Länder. Den var äfven på samma sätt organiserad
i Sverige på i77o;taIet.
Jag anhåller om Remiss af detta mitt Förslag,
sorn står i ett omedelbart sammanhang
med en af mig innom Motionstiden framställd
Motion till samma Utskott, till hvilka mitt första
Memorial örn åtskillige correctiv mot Finska
Handeln blef remitteradt, nemligen till
Stats- och OeconomkeUtskotien.
Herr Grefven och LandtMurskalken tilikännagaf,
att, enligt i RiddarhusCancelliet erhållen
upplysning, Herr Munck af Rosenschölds
Memorial angående nedsättning af Tullafgifterne
för utförsel af Landtmannna-producter ,
samt fri utförsel af Trädvaror på utländska
Skepp, blifvit d ro Januarii till Stats- och
OeconomiaeUtskotten remitteradt, samt hemställde,
om icke, i anledning af Herr Munck af Rosenschölds
i FörmiddagsPleno derom gjorde
anhållan samt nu afgifne yttrande, Ridderskapet
och Adeln behagade anmoda bemälde Utskott,
att så väl med första öfver Herr Munck
af Rosenschölds ofvanberörde Memorial afgifva
Utlåtande, som ock att i sammanhang
Dm 4 Maji, e. m.
143
dermed meddela yttrande öfver Herr Munck
af Rosenschölds nu afgiine anförande, angående
en t Uräckeligen vidsträckt Nederlagsfrihet
för Stockholm, såsom correctiv emot den Finska
Handeln
Bifölls,
Herr Mund: af Rosenschöld anhöll om
Ridderskapets och Adelns tillåtelse att sitt
nyssnämnde anförande med de andre Respeet.
RiksStånden communicera , hvilket, uppå af
Herr Grefven och LandtMarskalken gjord Proposition,
af Ridderskapet och Adeln bifölls.
Föredrogs å nyo Stats - och BancoUtskot;
tens, den 23 sistledne April afgifna, samt dea
2 dennes på bordet lagda Utlåtande öfver anmärkningar
vid Utskottens den 3 sistledne
Mars meddelta Betänkande, rörande utredningen
af Götha CanalBolags, Malmö och Götheborgs
Disconter.
Friherre Cederström, Jaeob: Då detta Betänkande
förra gången förevar, anhöll jag att
detsamma , i anseende till det nära sammanhang,
som frågan om Disconternas utredning
ägde med Penninge-väsendet och regleringen
deraf, kunde få hvila, intilldess Stats- och
BancoUtskotten afgifvit sitt Utlåtande i detta
ämne; hvilken anhållan bief, såsom jag vili
minnas, af Ridderskapet och Adeln bifallen
144
Dm 4 Maji, e. ni.
Jag får nu hemställa, om icke några af Ridderskapets
och Adelns Herrar Ledamöter med
mig äfven vilja förena sig i den anhållan, att
det nu förevarande Betänkande må få hvila tills
FinancePlanen åter förekommer.
Åtskilliga hördes häruti instämma.
Herr Grefven och Landt Marskalken lät
uppläsa Ridderskapets och Adelns ProtocollsUtdrag
för den 15 sistledne April, innehållande
Ståndets anmodan till Stats - och BancoUtskotten
, att , vid besvarande af återremissen
utaf Utskottens Betänkande, angående allmänna
Penningerörelsen och Myntvärdets upprätthållande
, tillika afgifva Utlåtande öfver den
på Utskottens handläggning då beroende fråga,
rörande Malmö, Götha CanalBolags samt
Götheborgs DiscontVerks utredning ; hvarefter
Herr Grefven och LandtMarskalken yttrade,
att Ridderskapet och Adeln således icke
stadgat, det frågan oin Disconternes utredning
borde, i sammanhang med allmänna Financesegleringen
, till afgörande företagas ; men då
åtskillige Ridderskapets och Adelns Herrar Ledamöter
syntes önsKa, att Stats- och BancoUfskottens
nu förevarande Betänkande måtte ytterligare
få hvila på bordet; ansåge Herr Grefven
och LandtMarskalken sig böra hemställa,
om icke Ridderskapet och Adeln behagade dertill
lemna bifall.
Ropades Ja,
Grefve
Den 4 Maji , e. mt ’ i 4 ^
Grefve Spens , Jacob Melher, anhöll, ätÉ
för dess egen upplysning erhålla underrättelse*
huru Ridderskapets och Adelrts nyss fattade
beslut borde förstås* antingen Stats- och Bar)e,04
Utskottens ifrågavarande Betänkande skulle hvimla
endast till nästa Plenum , eller till dess
Stats- och BancöUtskoctens Betänkande, afigå*
ende allmänna Fitiance-regleringen inkommer»
Herr Grefven och DdridtMarshalheri ytt^rade,
att, enligt hvad haa fattat. Ridderskap
pet och Adeln beslutat, det Betänkandet öm
Disconternas utredning endast skulle hvila på
bordet till nästa Plenumi
Friherre Cederström: jag tför att DiscönM
Utredningen har ett så omedelbart santmans
hang med Financeplanén, att, derest Ridder^
skåpet och Adeln icke vilja sjelfvilligt beta*
ga sig rättigheten att med lätthet och sakkän-t
nedom afgöra dessa ämnen, desamma böra &
ett sammanhang till pröfning förekomma»
Herr Manner siam, Johdn: Jäg medgift
Ver så mycket hellre, att Förslaget till FilialDisconternas
utredning rätteligen bordt afgifVas
i ett sammanhang med det till Penrtinge-vä3
sendets allmänna reglering, som jag vid börjati
af öfVerläggningarne öm förstnämnde ämne innom
sammansatta Utskotten och äfven sedermera
inför Ridderskapet Och Adeln yrkat en sådatl
behandling deraf. Men sedärt Utskottens, ati-i
gående Disconterrtej afgifnä Betänkande blifvit
, Jiidd, 0, Mt Protj VI- B. I< Afd> 191 so? j
146
Den 4 Maji, t. m.
af ailä RiksStånden till serskilt pröfning upp»
taget och återremitteradt, samt derefter å nyo
tili Riksens Ständer inkommit, och då den nti
Samma Betänkande föreslagna plan icke lägger
hinder i vägen för de beslut, som i afseende
på den allmänna Finance-regleringen
kunna anses nödvändiga, kan jag för min del
åcke annat än afstyrka ytterligare uppskof med
afgörande af Betänkandet Orri Discontörhe.
Friherre Cederströms härom förut gjorda hettie
Ställan blef endast af Ridderskapet och Adeln,
men icke af de öfriga RiksStånden bifallen
, så att Ridderskapet och Adeln i dennä
del icke kunde tjena Utskottet till efterrättelse.
Om ett lika beslut nu fattas $ lärer Betänks
ndet af de öfriga Stånden , det oaktadt, till
afgörande företagas. I öfrigt synés ett sådant
tippskof med afgörande af en bland de vighgaste
Riksdägstrågörna märkeligen motsäga
den allmänna önskan , sorti yttrats, om Penninge-föHagenhetehs
snårå afhjelpandé, och den
deraf föranledda klagan, som nyss blifvit af ert
Talare förd öfver Utskotterts långsamma behandling
af de dermed gemenskap ägande frågor.
Såsom Ledamot af Sammansatta Utskotten,
begagnar jag detta tillfälle och anser mig
Skyldig, att, i anledning af hvad Friherre Boye
senäst artfört, förklara, ätt Utskotten icke försummat
någon tid, på hvilken de kunnat sarnifiäuuäda,
utan merendels, antingen hvaf för
sig eller sammansatta j arbrtat alla dagar och
ofta både för- Och eftermiddägar, då plena i
RiksStånden icke inträffat. Hufvudsakliga ariisdaingarne
till långsamheten uti nyssjiämndd
Den 4 Maji, e'. m.
147
ärenders behandling igenfinnes deri, att Riksens
Ständer ifrån början till både Stats- och
ÖancoUtskotten remitterat dessa frågor , samt
att Utskotten sedermera länge måst vänta på
de anmärkningar, hvilka till återremissen föranledt.
Dessutom har StatsUtskottet, såsom
hvar och ert lärer kånna, en vidsträckt befattning
under hvarje Riksdag med Statsreglefingen
och flera ärendet^ hvilka till samma Utskott
höra, att det icke kunnat låta dem hvila
, för att endast sysselsätta sig med de frågor*
som angå Disconterne och Penningerörel6en.
Jag tror således man icke kan med skal
lägga Utskotten någon försummelse till Jast.
Herr Spaldencreutz , Arvid : Jag förenar
mig med Friherre Cederström i den anhållan *
att Betänkandet må få hvila intill dess Fihanceplaneh
inkommer. Jag anser frågan otti
Disconterne icke böra eller kunna från Finänceregleringen
åtskdjaS, utan att dessa ämnen bÖJ
tä i étt sammanhang afgoras.
Friherre Gederström, jacob: jernfe det jag
får étinra ^ att den„ värde Talaren Herr Man^
nefstam uppehållit sig vid ettj för denna öfverläggning
främmande ämne, vill jag endast
förklara j ätt i fall Ridderskapet Och Ådeli!
riu skulle afgöra Discönthågan* så måste FinaUceplatien
rätta sig derefter.
Grefve Spens, Cari Gustaf: jag Vill blött
attbålla $ att 5 i anledning af hvad Herr Mati*
flerstam anfört* Om angelägenheten att snart
148
De» 4 Maji, t. m.
afhjelpa den allmänna Penninge-förlägenheten,
få hemställa , om ej rätta medlet att afhjelpa
densamma, vöre att betrakta allt i sitt rätta
sammanhang ? Jag tror , att om man hjelper
Disconterne, så att man binder händerna på
sig vid Finance-väsendets reglerande , kunde
möjligen förlägenheten blifva större än dta
nu är.
Uppå derefter* af Herr Grefven och Landt4
1Marskalken framställd Proposition, beslöt Ridderskapet
och Adeln , det både Stats- och
BancoUtskottens ifrågavarande Betänkande skulle
hvila, för att i sammanhang med bemälte
Utskotts framdeles inkommande Betänkande,
angående allmänna Financeregleringen, till afgörande
företagas.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Jag anliåller
att Ridderskapets och Adelns nyss fattade
Beslut måtte de öfrige Respective Riks*
Stånden communiceras, samt de tillika inbju:
das att i samma beslut instämma.
Herr Grefven och Lan dt Marskalken hemställde,
om icke Ridderskapet och Adeln be*
hagade tillåta, att beslutet finge af Herr Grefven
och LandtMarskalken de öfrige RiksStåndens
Herrar Talemän, i nästa Talemans-Conferencen
meddelas j hvilket bifölls.
Den 4 Majli e. ml X49
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 4 Maji 1318*
S. D* Föredrogos å nyo och gillades föl-’
jande från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den 23, 25, 27 och 30 sistledne April, samt
den 2 dennes på bordet lagde Betänkanden:
Frän Stats Utskottet:
Af den 22 sistledne April:
1:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss angående tillökt anslag för Spinnhusens
i Landsorterne underhållande.
Af samma Dag:
2:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga ReJ
miss angående medels anslående för Stockholms
Krono Correctionshus underhåll*
Af den s4 sistledne April:
3:0 I anledning af gjorde Anmärkningar vid
Utskottets förut afgifne Betänkande, • angående
de uti Södermanland varande Jagbackar.
Fran B anea Utskottet t
Af den 22 sistledne April;
1:0 I anledning af vissa föreslagne forandrm»
gar vid Sedelutgifningen från Banque».
T 5 6 Den 4 Maji, e. m.
Af samma Dag:
2 0 I anledn:ng af sökt Lånebiträde fråtj
Banqucn till Uddevalla Stads Kyrka.
Af samma Dag;
3:0 I fråga om understöd från Banqueq
till uppbyggande af Lärohus uti Städerne Cal;
mar och Skara.
Af samma Dag:
4:0 Angående ett till Banquens Årcbiv af?
lemnadt Biographiskt Arbete af BancoCommigsarien
C. G. Silfverstolpe.
Fean LagUtskottel:
Af den 17 sistledne April:
1:0 Angående det af Kongl. Maj:t j Nåder
framställde förslag till ny ConcoursLag.
2:0 Angående det af Herr E. M- Leffler
gjorde förslag till ändring af nu gäilande formulaire
till Borgenärs-ed.
Fran Allmänna Besvärs- och Oeconomicsz
Utskottet:
Af den 3 sistledne April: *
1:0 I anledning af väckt förslag om bidrag
till Fattigförsörjningen af Torpare., Dagajarlar,
Backstugusittare med flere.
Den 4 Maji, e.m. 151
Af samma Dag:
2:0 I anledning af vackt Motion derom ,
att den åt Westerbpttniska Allmogen beviljade
SeglationsFrihet antingen må upphäfvas el»
ler sättas under nödig controlh
Af den 17 sislledrie April;
3:0 I anledning af åtskilliga väckta Motio-»
ner om förändringar uti Skjutsväsendet och
de i detta ämne utkomne nu gällande Författningar.
Af den 18 sistledne Aprili
4:0 I anledning af väckt Motion om uppi
häfvande af den Författning , som påbjud a
hvart 5o:de Tunnelands plantering med trätf
på Slättbygden i Skåne.
Af den 5o sistledne April:
5:0 I anledning af Vackt fråga otts in»
skränkning i exclusiva Privilegiers meddelande.
Af den 16 sistledne April;
6:0 I anledning af gjorde Anmärkningar
vid Utskottets förut afgifpe Betänkande rörånde
yrkadt förbud emot införande af utländskt
Bomullsgarn.
Af samma Dag:
7:0 I anledning af Herr Lefflets väckta
*59
uen 4 Maji, e. tu.
Motion, om vidtagande af vissa anstalter till
besparing af Skogseffecter,
Af den i5 sisiledne April:
Sol anledning af gjorde Anmärkningar
vid Utskottets förut afgifne Betänkande, angåi
ende vackt fråga om skyldighet för Götha Ca*
nalBolag att besörja underhållandet afdevägi
stycken i Skaraborgs och Östergöthlands Län,
hvilka tillhört sådana Hemman, som genom
Canalanläggningen blifvit iodragne, m, m. Ut
Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af RiddarhusUtskottets
den 20 sistledne April aflåtne
samt den 25 i samma Månad förmiddagen på
bordet lagde Memorial, innefattande Utlåtande
öfver Wadstena Adeliga JungfruStiftsDirections
Kiksdagsöerättelse; fann Ridderskapet och Ådeln
för godt, att hvad Riddarhuslltskottet ufi
berörde Memorial, jemte dervid bilagde extract
af Wadstena Adeliga JungfruStifts Hufvudbok
för år 1817, tillstyrkt och hemställt, till alla
delar gilla, Ut supra.
S, D. Vid förnyad föredragning af ej
mindre Statsutskottets den il sistledne Martil
sneddelte Betänkande, om SalpetérsSkattens utgörande,
än ock af Utskottets den 22 sistledne
April afgifne samt den 27 i samma Månad
förmiddagen på bordet lagde Utlåtande, angående
gjorda Anmärkningar vid Utskottets först*
Betänkande5 klefve berörde tvenao
Den 4 Maji, e. m\
a 53
Utlåtanden af Ridderskapet och Adeln bifalla
ne. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco*
Utskottets den 22 sistledne April aigifne samt
den 27 i samma Månad förmiddagen på bor*
det lagde Betänkande, i anledning af vackt
fråga om inrättande af en ny fond för Sillfiskare
, blef samma Betänkande, på grund af
dervid gjorde anmärkningar, till BancoUtskot;
tet återremuteradt. Ut supra,
S, D. Föredrogos å nyo och gillades, till
den behandling 56. §. Regeringsformen stadgar,
följande från ConstitutionsUtskottet inkom*
na, samt den 27 sistledne April och den 2
dennes på bordet lagda Memorial s
Af den 20 sistledne April;
1:0 Innefattande Förslag till åtskilige Riksdagsordningens
§§:s fördelning i numererade
Moment.
Af den 24 sistledne April:
2:0 Med tillstyrkande af ändring uti åtskilliga
Grundlagarnes §§:r, hvad angår föreskriften
om en Voteringssedel^ afiäggande.
Af den ao sistledne April:
3:0 Angående ett föreslaget tillägg uti 23»
§. i Riksdagsordningen, Ut supra.
*54
Den 4 Maji, e. m.
S- C. Vid förnyad föredragning af Rid*
darhusUtskottets, den 20 si§tledne April afiåtae,
samt den 27 i samma månad förmiddagen,
på bordet lagda Memorial, med Förslag till
Ridderskapéts och Adelns underdåniga Skrifvelse
tili Kongl. Maj:t , afgående utfärdande
afen Kungörelse, sorn förklarar de Ätter, hvilkas
Stamtaflqr äro ofullständiga, deras Representationsrätt
förlustige till dess de sina Genealogier
completterat , blef berörde Förslag af
Ridderskapet och Adeln godkändt. Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo så väl Allsnänna
Besvärs- och QeconomiasUtskottets den 26 sist»
ledne Januari) afgifne samt den 17 sistledne
Februarii af Ridderskapet och Adeln återremitterade
Betänkande, i anledning a? vackt fra,
ga om befrielse ifrån skyldigheten att afskala
Barken å utsynte Ekar; sorn ock Utskottets
den 2 sistledne April medriplte pcb dep 30 i
samma Månsd på bordet lagde yttrande, i anledning
af de vid U.(skottets förra Betänkande
gjorde anmärkningar; och fann Ridderskapet
och Adeln för godt bifalla Utskottets bemstäl»
lan, att utförsel af Ekbark emot den Tull, som,
Kongl. Maj t i nåder kan pröfva skäligt derföre
bestämma , jemte fri disposition vid för»-»
säljningen deraf, hädanefter ma blifva tillåten.
Ut supra.
S, D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och QeconqrniteUtskpttets dera
j6 sistledne April afgifne, sam t den 30 i samma
Månad på bordet lagde Utlåtanden, i anled*
Den 4 Maji, e, in,
153
ping af gjorde Anmärkningar vid Utskottets
förut meddeite Betänkanden: i<
1:0 Rörande vackt fråga om rättighet för
lumpsamlare att omkrjngresa i Landet, samt
om sättet till Lumpors anskaffande lör Pappersbrukens
behof.
2:0 Angående vackt Motion Qm en friare
Tackjernshandel; fann Riddérskapet pelt Adeln,
att enär sistnämnde t vänne. petänkanden redan
blifvit af Ridder,skåpet och Adeln bifallne,
JLbskottets ifrågavarande Utlåtanden endast borde
läggas till handiingarne. Ut supra.
S. D. I anledning af dervid gjorda an*
märkningar återremitterades tili CpnstitgtionsJJtskottet
dess, den 18 sistledse April afgifva,
samt den 27 i samma månad förmiddagen
på bordet lagda Memorial, angående föreslagna
ändringar i 14. §. Riksdagsordningen*
Ut supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Allmänna
Bsvärs- och QecononsiseUtskottets, den 16
gisdedne April afgifna, saint den 30 i samma
månad på bordet lagda Utlåtande, i anledning
af väckt Motion om frihet för Landtmannen ,
att emot låg eller ingen Tull få exportera sina
Producter, blef samma Utlåtande, på grund
af dervid gjorda Anmärkningar, till Qeconomiaeptkottet
återremitteradt. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af AU
-
15$
Déu 4 Maji, e, mi
manna Besvärs- och OeconomiaUtskottets den
16 sistledne April aflåtna, samt den 30 i samma
månad på bordet lagda Memorial, i anledJ
ning af gjorda anmärkningar vid Utskottet»
förut meddelta Utlåtande, rörande väckt fråga
on utfärdande af en Förordning, angående Vatten
verksägares åliggande m. m. 3 fann Ridder»
skåpet och Adeln för godt, att enär de öfrige
trenne Respective RiksStånden redan bifallit
Utskottets sistnämnde Utlåtande, dervid nu
mera låta bero. Ut supra.
Utdrag af Prötocollet, hållit bos Hög*
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, ef.
termiddagen, den 4 Maji iBitf.
S- D. Föredrogos å nyo och gillades föle
jandefrån nedannämnde Utskott inkomna, sami
den 2 dennes på bordet lagda Betänkanden’
Fran SlatsUtslottet;
Af den 24 sistledne April:
1:0 ] anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Remiss, angående HästHcmmans och FördelsRäntornas
utgörande vid Skånska Carabinier^
Regementet.
2:o I anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Proposition, angående Medel till de allmänna
Schola?- och LäroVerkens förbättring.
Den 4 Maji, c. »a
Från Stats - och LagUtskotten:
Af den 17 sistledne April:
Öfver det af Herr Berghman , Ambrosius
Magnus, väckta förslag, att mindre brottslig
ge Personer må , i stället för att intagas vid
Arbets - och Correctionslnrättningar , blifva
använda till Sjömän på Rikets Handelsflotta*
Ut supra.
S- D. I anledning af dervid gjorda anmärkningar
återremitterades till nedannämd
de Utskott, följande från samma Utskott inkomna
, samt dea 2 dennes på bordet lagd»
Betänkande» :
Till StatsUtskottet:
Af den a4 sistledne April:
I anledning af väckta Motioner, rörand#
Skånska Roteringen.
Till Stats- och LagUtskotten :
Af den 17 ncistledne April:
Rörande vackt! Motioner om angelägen
heten att emellan Riksdagarne förekomma afgörande
af sådana Mål, hvilka tillhöra Riksens
Ständers pröfning, och om förbuds utfara
dande att, utan Riksens Ständers föregångna
beslut, proponera någon Allmänhet utgifter.
Ut supra.
8. D, Vid förnyad föredragning af Stats;
»53
Den 4 Maji, e, iii:
Utskottets, deri sfi sistledne April afgifnä, sätiié
den 2 dennes på bordet lagda Betänkande , i
anledning af Kongl. Maj:ti Nådiga Proposition,
angående serskilta aristalters vidtagande till
förekommande af stegring i priset å det grofva
Brödet; fann Höglöflige Ridderskapet och
Adeln för godt, att samma Betänkande gilla smed
tillägga def måtte hos Kongl. Mäj.t i underdånighet
anhållas, att Kong!» Majk täcktes
i Nåder låta tillse, att det beviljade Spannmåls-understödet
så användes, att det för Hufvudstadens
fattigé Innevånare åsyftade välgörande
ändamål derigenom må kunna vindas.
Ut supra.
S- D. Beslöt Ridderskapet och Adelfi anmoda
Stats- och OecQnomimUtskotten, att så
Väl med första afgifva Utlåtande öfver Herr
Munck af Rosenscbölds, Eberhard* den lö
Sistledne JanUarii till Utskotten remitterade Mémorial,
angående nedsättning af Tullafgifterne
för utförsel af LandtmannaProducter, samt fri
Utförsel af TrädvarOr på utländska Skepp* sorn'
Ock, att i sammanhang dermed, meddela yttrande
öfver Herr Munck af Rosenschölds nu
ingifna anförande, angående en tillräckligen
vidsträckt Nederlagsfrihet för S orkholm , såsorn
Correctiv emot den Finska Handeln. Ut
supra,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan half till y eftermiddagen.
In ficlen! Prdtöcolli
, , Ö, J. Lagerheim.
Den 8 Maji s f. m.
159
Fredagen iden 8 Maji.
Plenum klockan half till lo Förmiddagen.
Öppnades Hérrår Electörers Lista till val
äf ert Ledamot i BancoUtskottet efter N:o 862$
Herr Gyllenkrook, Göran, Major} och befanns
dertill hafva blifvit utsedd N:o 614* Herr Butenskjöld,
Fullmägtig Herr Gyllenram, Cari
Adolph j Kammarherre.
Upplästes och lades på bordet följande från
äedatmämnde Utskott inkomna Betänkändeat
Frän StaisUtskotiet:
Af den 1 i denna Månad:
l:o Angående KrigsAeadémiens på Carlberg
Lönings- och UnderhållsStat} tillstyrkande
Utskottet, att afgiften för betalande Cadet-1
ter må förhöjas från 250 till 300 R:dr årligen;
att Statsanslaget med tooo R:dr varder ökadt:
att de Lärare, hvilka uppbära deras Löner beräknade
till en del i Spannmål, må tillgodöa
njuta skillnaden emellan Statspriset och RiksMarkegångspriset
, samt att den uti Academiens
tillgångar sistledit år uppkomna brist
åf 9,544 R:dr må godtgöras af öfvefskotten
få Statsverkets Intrader samma år;
Den 8 Maji, /, ihi
2:o I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition örn StatsVcrkets tillstånd och béhof,
uti hvad som rörer RiksStatens Tredje
HufvudTitul.
3:0 Öfver Kongl. Majrts Nådiga Remiss*
angående förhöjning i Aflöningen för Werme,
lands FältJägareRegementej i anledning hvaraf
Utskottet tillstyrkts att den hittills varande
aflöningssumman 373.2 R:dr måtte ökasmed
33J procent, eller till 4976 R;dr.
4.‘0 Öfver gjorde Motioner, angående ytterligare
Löneförhöjning för militaire Staternej
Och har Utskottet, som till uppförande å Stats
under tredje HufvudTituln, föreslagit, hvad somj
utöfver d t vid förra Riksdagen anslagne belopp,
al Kongl. Maj:t i Nåder pröfvas nödigt
Och billigt samt med Rikets krafter förenligt
till de Militaire Staternas förbättrade aflöning,,
i öfrigt ansett det bero på Kongl. Majits Nådiga
godtfinnande, huruvida, genom vidtagande'
förändringar eller möjliga indragningar s
tillgångar kunna beredas till förbättringar dös
de tarfvas.
5:0 Angående upptagande ibland StatsVef*
Isets Intrader af 3500 R:dr Hamburger Banco,
så kallade Fyringsmedel, hvilka till och med
år 1808 ifrån Dannemark åriigcrt influtit, me«
sedan berörde år från beräkningen af Stats4 >
Verkets inkomster blifvit uteslutne j hemställande
Utskottet 3 att Riksens Ständer mätte 2
underdånighet
Den 8 Maji, f m.
161
underdånighet anhålla, det Kongl. Majit i Nåder
täckes vidtaga den åtgärd , Kongl. Majit
kan finna lämpelig, hvarigenom dessa Medel ,
så för den förflutne tiden, som framdeles, må
Statsverket tillgodokomma.
6;o Med anmälan, att den Summa, som
för Stats - och RiksgäldsVerkens behof erfordras
, att genom allmänna Bevillningen utgöras,
uppgår till 2,870,000 R:dr, hvadan alltså
den vid senaste Riksdag fastställda Bevill.
nings belopp komme med 250,000 R:dr att ökas.
7:0 I anledning af Herr L. L. Edelbergs
Memorial om Lån af allmänna Medel till
Scholaehus uppbyggande eller inköp uti Landsf
krona, hvilket Låns beviljande Utskottet icke
kunnat tillstyrka.
Fran Stats - samt Allmänna Besvärs - och
OeconomiceUtskotten :
Af den 1 innevarande Månad:
• 1:0 Deruti Utskottet, i anledning af gjorda
Motioner angående Tullverket och dermed
gemenskap ägande ämnen, utom å skdliga andra
förändringar, tillstyrkt, att Landttullsbevakningen
må med nästa år upphöra j varande
härvid fogade flere Ledamöters serskilte meningar.
Af den 26 sistledne April:
2:0 Hvarutinnan Utskotten, uppå anförda
Ridd, 0. Ad. Fröt. VI. B. L Afd. 21, 22.
Den 8 Maji t f. m.
skäl* förklarat si? icke kunna tillstyrka bifall
å de flere hos Ridderskapet och Adeln samt
BondeSiåndet väckta Motioner om ändring i
hvad Författningarne , rörande Afrads- och
KronotiondeSpannmålens utgörande, forsland#
eller lösande , innehålla.
Frän BevillningsUtskottet i
ty den l i denna Månad;
Angående Postinrättningen och de deraf till
Statsverket inflytande Inkomster m,*m., försalående
Utskottet , att den nu gällande Post-f
taxan för Inrikes Brefväxlingen må förhöjas
med 2 5 procent; samt att regleringen af Post»
taxan för Utrikes Brefväxlingen till Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg må öfvcrlemnas m. ian»
Från Riddarhus Utskottet;
Af den 5 dennes :
i:o I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om Lönförhöjning
för Riddarhusets Embets- och Tjenstemän m.
m.; hvilka anmärkningar icke föranledt Utskottet,
att i någon hufvudsaklig del frångå
deas, 1 sistnämnde Betänkande, afgifna förslag.
Af den 6 dennes !
2:0 Deruti Utskottet, i anledning af väckt fråga
om Riddarhusets brandförsäkrande , hem$
ställt, att då RiddarhusCassans tillgångar fes
Ven 8 Maji, /, *»„'
J6g
härvarande e] medgifva bestridandet af de för
denna Brandförsäkring nödiga, icke obetydliga
utgifter, Ridderskapet och Adeln måtte lill
hästa Riksdag uppskjuta dess beslut i ämnet*
Föredrogs å nyö Allmänna BesVäfs- och.
ÖeconomireUtskottets , den 19 sistledne Januarii
åflåtne , saint den 4 dennes förmiddagen , på
bordet lagda Memoria), i anledning äf Doctor
Stenhammars till Utskottet remitterade anförande,
angående saknad eller fördröjd verkställighet
af Kongl. Majtts och Riksens Stan*'
ders beslut.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Då Oeconomi^-
och BesvärsUtsköttet nu tillkännagif-i
vit g att det ej trott sig kunna till handläggning
upptaga Doctor Stenhammars Memorial*
torde Herr Grefveh och LandtMärskalken samt
Högloflige Ridderskapet Och Adelil täckas pröfva,
till hvilket Utskott detsamma bör remitteras
, Och, i händelse detta ej skull» genom
Ståndens pluralitet kunna bestämmas, lärer det
tillkomma Cönstitutions - Utskottet att afgöra*
huru med detta Memorial bör förfaras.
Herr Grefven och Landt Marshallen gjor«
de Proposition till bifall af OeconomiaUtskottdts
Memorial.
Ropades Ja oeh Äty,
IÖ4
Den S Maji, /. m.
Herr Cederskjöld: Om jag rigtigt fattat
Utskottets mening , kan något bifall till dess
Utlåtande ej lemnäs Utskottet har nemligen
blott afsagt sig befattningen af detta Mål. Om
således Riksens Ständer än skulle gilla Utskottets
förfarande härutinnan , är saken dermed
ej slutad j utan återstår det för dem att antingen
afgöra , till hvilket annat Utskott Målet
bor förvisas , eller ock pröfva , om det är
af beskaffenhet att ej kunna af något Utskott
upptagas.
Herr Grefven och LandtMarskalken yttrade,
det han, vid genomläsning af Doctor Stenhammars
Memorial, funnit detsamma innefatta
ämnen, hvilka egentligen icke syntes tillhöra
något Utskotts handläggning.
Herr Cederskjöld: Så framt Herr Gref
ven
och LandtMarskalken samt Höglofl. Ridderskapet
och Adeln ej skulle finna att Doctor
Stenhammars Memorial lämpligare kan
till något annat Utskott remitteras; vågar jag
ödmjukast hemställa, om det ej bör till Oeco;
omiaeUtskottet återförvisas, med åläggande
au Memorialet till vederbörlig handläggning
upptaga.
Herr Silfverstolpe, Gustaf Abraham: Dea
fråga som nu är före, har tvänne gånger passerat
Riksens Ständer Den remitterades först
af Högvördige PresteStåndet till OeconomiasUtskottet;
sedan Utkottet förklarat sig ej kunna
frågan till pröfning upptaga, blef den^
Den 8 Maji, f. in.
samma af PresteStåndet till Utskottet återre.
mitterad. Ordningen hade väl fordrat , att Högvördige
PresteStåndet communicerat dess mening
med de öfrige RiksStånden , hvilka då
fått tillfälle sig yttra; men enär sådant ej
skett, eller OeconomiseUtskottet åtminstone ej
ilrån alla Stånden erhållit något fullständigt
beslut rörande Remissfrägan, har Utskottet ingalunda
haft tillstånd inhämta dessa RiksStånds
tartkar, utan allenast ägt afgifva dess Utlåtande
till det Stånd , som remitterat. Hvad naturen
af Herr Stenhammars Memorial beträffar
, är den , i min öfvertygelse , sådan , att
Memorialet icke kan till ConstitutionsUtskottat
härifrån förvisas. Alla anledningar till förändringar
i Grundlagen böra icke från Stånden
, utan directe af den , som dem föreslår,
till ConstitutionsUtskottet aflemnas. Att
åter bestämdt föreskrifva Oeconom asUtskottet,
att öfver frågan afgifva yttrande, kan ej ske
förr än detsamma blifvit ett öfverläggning1 ämne
för Stånden; och blifva de ej ense till hvilket
Utskott Målet hörer, eller stadna tva Siånd
emot två, afgör ConstitutionsUtskottet, hvarthän
det bör förvisas.
För min del, tror jag att Faderskapet
©ch Adeln ganska väl kan bifalla Oeconomi*-  JJtskottets törsta Utlåtande.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt•
Marskallen gjord Proposition, blef Oecoro*
miseUtskottets ifrågavarande Memorial afRidderskapet
och Adeln bifallit.
Den 8 Maji, f. m.
Herr Cederskjöld anhöll, att emot Ridder»
skåpets och Adelns beslut få till Protocpllef
anmäla &in reservation och protest,
Företogs till pröfning ConstitqtionsUtskot»
tets den 28 sistledne April aflåtne, samt den 4
d, tines fqrmiddagep på bordet lagds Memorial,
rörande tryckning af ConstitptionsUtskottet$
Protocoller och Handlingar i Anmärkningsmålet,
angående det af Konungens Rådgifvare i
CommandoMål för Flottorne Allmänna Maga».
ainsDirectionen meddelte Avertissement om ut:
spisning af mjukt bröd åt Garnisons- och Arbetsmanskapet
i Carlscrona, m. ni.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Lud,
yig: ConstitutionsUtskottet har alldeles misstag
git sig, då det i sitt Betänkande förklarar sa»
ken böra enligt 75. §. Riksdagsordningen förfalla
, emedan två Stånd stadnat emot tvä Stånd.
Denna §. angar Stånden, icke Utskotten , för
hvilka gäller 38. sorn föreskrifter bokstafveligen,
att då två Stånd stadna emot två, skola
bägge Alternativerna framställas till Ständer,
nes afgörande. Skulle sedermera inträffa, att äfven
hos Ständerne två Ständ stadna emot två, så
skall, enligt 81. §. Regeringsformen, ConstitiH
tionsUtskottet förstärkas till en Nämnd, och genom
omröstning per Capita afgöra saken. Con.
stitutiansötskottet har redan en gång förut ,
efter enahanda principe , sotn vid detta tillfälle,
behandlat ett mål, men deremot hafva
dockfflera Ledamöter sig reserverat. Af d®
Ditt 8 Maji, /. m:
167
anförda §§, i Grundlagen synes klart, att Gotl»
stitutionsUtskottet i dylika fall icke äger Riksens
Ständers beslutande rätt; intet ärende
kan förfalla derigenom , att i Utskotten två
Stånd stadna emot två, men endast hos Stånden
inträffar detta fallet med sådana ärender,
som kunna förfalla, ty andra skola genom
Nämnd afgöras, (jrundiagen gör i denna del
intet undantag för ConstitutioGsUtskottet,
Herr Grefven och Län dl Marskalken erinrade,
att 56- §. i Regeringsformen, och icke
den 81- stadgade, att ConstitutionsUtskottet,
enär något Stånds tankar i fråga om förslag
till ändringar i Grundlagarne vöre skiljagtiga
från de öfriga Ståndens, borde förstärkas till
ett antal af 20 Personer af hvarje Stånd, men*
denna förstärkning hade icke afseende på sådana
Mål, som det ifrågavarande, hvilket endast
tillhörde ConstitutionsUtskattst och icke
Riksens Ständers pröfning, jj
Friherre Åkerhjelm, Gustaf: Ehuru jag
uti ConstitutionsUtskottet reserverat inig både
emot Utskottets tanka, att ifrågavarande anmärkningsmål,
hvaruti tv® Stånd staduat emot
två, skulle förfalla, och emot Utskottets vägran
att utgifva Handlingarna i samma Mål till
tryckning, hvilket jag ansåg, med vissa vilkors
iagttagande, böra tillåtas, hemställer jag
dock, om denna methode , bvjlken Utskottet
nu begagnat, blifvit sanctionerad af Riksens
Ständer, då alla fyra RiksStånden lågt des
förra Betänkandet 9 hvaruti äfven två Stånd
168
Hen 8 Majt, /.
stadnat emot två, rörande StatsUiskottets anmärkning
smet Friherre Cederström, tili Handlingarne
, och, om icke denna åtgärd således
kan anses såsom prasjudicat. Hvad serskilt be.
träffar ConstitutionsUtskottets vägiande, att ut.
lemna fölberörde Handlingar, må det tillåtas
mig erinra, att TryckfrihetsLagens 2. §. 4.
Morn. uttryckligen föreskrifver : ”Att Protocoll,
hållna hos Konungen i Ministeriella Ärender
och Commandomål, eller StatsRådets
Protocoll och Handlingar, eller Constitutionsytskottets
rörande StatsRådet &c. icke kunna
utan Vederbör andes tillstånd till tryckning
utbekommas.” Vederbörande vid detta tillfälle
lärer väl ConstitutionsUtskottet vara, och
fastän jag ej ansett tryckning af oftabemälte
Handlingar böra förnekas , kan jag likväl ej
finna annat, än att då, enligt Grundlagen, ConstitutionsUfskottet
kan samtycka till slika Handlingars
utlemnande , och i min öfvertygelse,
dec , sorn kan samtycka, äfven kan vägra, ConsututionsUtskottet
vid detta tillfälle jemväl
haft rättighet att tryckningen förvägra.
Friherre Cederström., Jaeob: Jag har instämt
m -d de Herrar , som önskat tryckning
af ifrågavarande Handlingar. Men då ConstitutionsUtskottets,
i anledning deraf fattade beslut
ej är af den beskaffenhet, att det kan un.
dei kastas Ständernas granskning, hellst Utskottet
såsom Ständer här afgör ; och då Ridderskape*
och Adeln ej beslutat tryckningen,
utan allenast anmält sin önskan att den måtte
beviljas, så måste , enär i frågan härom två
Den S Maj f. m.
Stånd innom Utskottet stadnat emot två , och
votering p r Capita lika litet, som Utskottets
förstärkande. Kan komma i haga, Målet, en*
ligt Grundlager, förfalla. Det gifves vissa fall,
der ett bestämdt resultat är oundgängeligen
nödvändigt , och då förstärkning af Utskottet
eller votering per Capita måste äga rum, men
det är också endast i dessa noggrant utstakade
fall. I alla andra förfaller frågan.
Friherre Stael von Holstein: Friherre Åkerhjtlm
åberopar såsom skäl, att ett dylikt
Mål förut så blifvit behandladt, men detta be*
visar ju ingenting annat, än att man gifvit ett
prasjudicat, hvaremot blifvit protesterndt j prcejudicater
kunna icke upphäfva Lagar , aldraminst
GrundLagar. ConsiitutionsUtskottet har
sjelf vid denna Riksdag föreslagit en ändring
i 38. §• Riksdagsordningen, så väl h ad Voteringssättet
angår, sorn rättigheten för Consti*
tutionsUtskottet, att, lika med HancoUtskottet,
få hafva sig hemligheter förbehållna, och derigenom
komma i utöfvande af Riksens Ständers
beslutande rätt. ConstitutionsUtskottet har
härigenom erkänt , att de icke ännu äga denna
rätt, u‘an önska vatt kunna den samma erhålla,
det är således något för tidigt, att vilja
densamma begagna, innan den är medgifven.
Emedlertid måste Utskottet rätta sig efter den
ordalydelse § nu har. Då denna s?k är af mycken
vigt, hellst man hörer att ett en gång gjordt
fel nu såsom prsjjudicat försökes att förvandlas
tili Lag, anhålierjag, enär så få af Ridderskapet
och Adeln ännu äro samlade, det ifra
-
37° Den 8 Maji, /.
gavarande Mål må få hvila på bordet, samt
mig tillåtas, att deruti skrifteligt yttrande få
inlemna.
Herr hinrich af Rosenschöld, Eherhard:
Som Medlem af ConstitutionsUtskottet har jag
önskat att dess handlingssätt alltid måtte vara
consequent , och att lika Mål måtte lika behandlas.
Jag har således ej kunnat instämma
i dess vägran af omförmälte Handlingars trycki
ning; och anser mig icke förpligtad att dela
Utskottets bedömmande af allmänna Opinionen
i anseende till dess arbitraira handlingssätt, då
det medgifvit tryckningen af tvänne Anmärkningsmål
och afslagit den af tvänne lika beskaffade
Måls Protocoll. Jag får härmed till
Rrdderskapets och Adelns Protocoll anmäla min
'reservation mot ConstituiionsUtskottets förevarande
beslut.
Herr Silfverstolpe, Gustaf Abraham'. Jag
är visserligen af den öfvertygelsen, att Constj.
tutipnsötskottet bordt beviljä tryckning af
Handlingarme i detta Anmärkningsmål så väl
som i det förra» Men derom kan här ingen
öfverläggning äga rum; här är endast fråga om
formaliteterne, och jag anhåller i anledning
af hvad Friherrs Stael von Holstein yttrat ,
om ConstitutionsUtskotteta förstärkande enligt
36. §. RegeringsFormen , art samina §. måtte
uppläsas, jag tror att den blott kan tillämpas
då Grundlagsförändring är i fråga. Kanske
misstager jag mig, men det skall upplysas då
§. blir uppläst.
Den 8 Maji, /. tni
171
Herr Grefven och LandtMarskalken yf>
träde, det han redan upplyst, att den i 56.
RegeringsForrnen åberopade förstärkning af
ConstitutionsUtskottet endast anginge profning
af föreslagne ändringar uti GrundLagarne, och
att berörde 56, §. således icke vore till föreva-i
rande fråga lämpelig; hvarjemte Herr Grefven
och LandtMarskalken förklarade, att sorn Ridderskapet
och Adeln, genom framställande endast
af dess önskan, att ConstitutionsUtskottet
jnåtte låta ifrågavarande tryckning verkställa,
redan så till sågandes medgifvit ConstitutionsUtskottets
i e. §■ 4. Morn. TryckfrihetsFörordningen
stadgade rättighet, att om tryckningen
besluta, ansåge Herr Grefven och LandtMar*
skalken, ehuru Utskottet, på ett mindre frynt*
ligt sätt, gått Ridderskapets och Adelns önskan
till mötes, sig likväl icke kunna framstäf*
la någon Proposition till ändring af Utskottets
ifrågavarande beslut, utan finge, i händelse en
sådan yrkades, densamma, enligt 55, §. Riksdagsordningen,
vägra, under tillkännagivande
för öfrigt, att, då all disqussion i ämnet vöre
öfverflödig, Memorialets hvilanda på bordet
icke syntes kunna äga rum , utan borde detsamma
endast läggas till Handlingarne.
Friherre Staél von Holstein: Det är mig
högst okärt, att jag ej kan sluta min politi.'
ska bana utan att nödgas protestera emot ett
af Herr Grefven och LandtMarskalken fattadt
beslut att vägra sakens hvilande på bordet
till nästa Plenum, ehuru 49. §. Riksdagsordningen
nämner detta som en rättighet, och hvar
-
172
Den 8 Maji, f. m.
före jag får förnya min anhållan derom. Då
man förra gången medgaf, att den termen, önskan
fick nyttjas, skedde sådan' dock med yt
tradt iö. behåll af flere Led...mö:er , och nied
den fullkomliga öfveity^else, att ConstitutionsUtskottet
sjelf skulle mse det olördelagtiga
omdöme, detsamma hos fublicum skulle ädraga
sig, derigenom att vilja dölja sina egna
öfverläggningar. Ridderskspets och Adelns önskan
bief ock den gången uppfylld , medelst
beslutandet af t tyck ningen Om man medgif.
ver , att denna pröfningsrätt kan af Constitu*
tionsUtskottet med skäl utölvas i det enda fall,
då ogrundade mmärkningar blifvit gjorda, så
är det så mycket mera svårt att finna skälet
till vägrandet denna gången, då sjelfva saken
redan är allmänt känd genom Rcvisorernes
tryckta berättelse, och således blott ConstitutionsUtskottets
Ledamöters olika tankar i ämhet
egenteligen utgöra rätta föremålet för
tryckningen. Jag tror att Folket ägt-r någon
rättighet få veta , huru deras Reprventanter
behandla allmänna affäirerna , och nyfikenheten
ökes , då man finner två Stånd stadna e
mot två. Då serskilt? bevekt-lse-grunderne
kunna icke vata några Stais-hemligheter, som
endast äro undantagna från Allmänhetens kännedom
, ©ch dä detta Mål egentligen bordt
behandlas efter TryckfrinetsLagen, hvilken
tydeligen innehåller uti 2. §. 1. Morn, att allt
hvad som kan komma till mänsklig kunskap,
icke må förvägras till tryckning, och omöjligen
någon Statshemlighet finnes häruti, Riksens
Ständer utomdess redan gifvit ett bevis
Den S Maji, f. m.
173
på deras ogillande af sådant tysthetsbpgär ,
genom deras beslut i frågan om tryckningen
af Revisor^-mes Fiotocoli rörande Malmö Discont;
så styrkes jag än mera uti den tankan,
att ConstitutionsUtskottet å nyo matte anmodas
taga siken i betänkande, hvaruti flere
torde med mig instämma, om Målet finge hvila
till nästa Plenum.
Friherre Cederström, Ulric, förenade sig
med Friherre Staél von Holstein.
Herr Grefven och LcindtMarskalken yttrade
å nyo att, då någon öfverläggning i denna
fråga icke kunde äga runi, vore det äfven
utan allt ändamål, att låta Memorialet ytterligare
hvila på bordet, samt tilläde, att då Friherre
Staél von Holstein anfört, att, enligt 2. §. r.
Mom. i TiyckfrihetsFörordnlugen , det vöre
hvarje Författare tillåtit, att öfver allt, som är
eller kan blifva föremål för mänsklig kunskap,
genom tryck sina tankar kungöra, hade Friherre
Staél von Holstein äfvenväl bordt draga sig
till minnes, att, enligt 2. §. 4. Morn., från
nyssnämnde tillåtelse åtskilliga undantag ovägerligen
böra iagttagas , bland hvilka ConstitutiomUtskotiets
protocoll, rörande StatsRådet,
finnas uppräknade.
Herr Cederskjöld : Under öfverläggningen ,
som föranledde till den Remiss, hvaröfver ConstitutionsUtskottet
nu utlåtit sig , yttrade jag
den öfverrygelse, hvilken jag ännu hyser, nemligen
att trud de ”Feder bör ande”, hvilkas ramtycke,
enligt TryckfrihetsFörordningen, for3
174
Den 8 Maji) f. mt
dräs, för att kunna af trycket utgifva ”Constis
tiitionsUtskottets Protocöll rörande StatsRa*
det”, ej kan förstås annat än ConstitutiönsUt»
skottet sjfelf. Men jag måste tillika förklara, |
att jag ej känner hågon enda §• i Grundlagen,
som stadgar, att ett Mål skulle förfalla derfö- i
re, att vid dess behandling innom Utskottet
två Stånd städnat emot två. Tvärtom anser j
jag ConstitutionsUtskottet derigenom , att två i
Stånd vid detta tillfälle stadnat emot två, endast
hafva förklarat sig vara likgiltigt , antingen
de ifrågavarande Handlingarne tryckas
eller ej , samt i och med detsamma således
hafva öfverlemnat till Riksens Ständer att
sjelfve derom besluta,
Friherre Cederström: Det rinder öfverläggning
varande CönstitutiönsUtskottets Memorial
kan ej anses såsom annat, än ett tillkännagif»
gifvande, huru frågan innom Utskottet blifvit
afgjord.
Det ar ötvifvelagtigt, ått i alla Mål, deif
Riksens Ständers rätt bestämmes innom Stånden
, fordras , till vinnande af ett resultat,
mera än två Stånds pluralitet, och der två
Stånd stadna emot tvä , måste ämnet utredas
antingen af Nämnd eller förstärkt Utskott.
Men lika ostridigt är ock, att alla
frågor, dem ett Utskott, det må vara hvilket
som hellst, med Riksens Ständers rätt äger af*
göra, och hvilka, enligt Gfurtdlagen, hvarken
genom Nämnd eller förstärkning af Utskottet
kunna bringas till slut, nödvändigt måste, epär
två Ständ innom Utskottet stadna emot
Der. 3 Maji, /> in. 173
tvänne, förfalla» Då ConstitutionsUtskottet i
nu förevarande fall är den He derb or ande, som,
med kännedom af Handlingarne, äger pröfva
om det till tryckning må utgifvas eller icke,
så är det tydligt, att frågan måste förfalla, e»
när vid öfverläggning derom, två Stånd innom,
Utskottet stadnat emot två. Om det i Grunda
lagen funnes någon §. som stadgade , att Utskottet
i en dylik händelse skulle förstärkas,
vore det naturligt, att hvar och en sökte be*
fordra Målet till afgörande. Men då någon
sådan föreskrift ej finnes, får man åtnöjas med
den underrättelse om utgången, som Constitu^
tionsUtskottet nu lemnat.
Friherre Staél von Holstein: Öm man skufj
le erkänna den lära Friherre Cederström predikar,
så vore visserligen Riksens Ständers rätt
ganska ringa eller ingen } ty ConstitutionsUtskottet
vore Depositaire af hela Magtenj mell
denna lära bestrider jag på det högsta. Det
finnes blott trenna fall i Grundlagen, der RiM
sens Ständer öfverlemnat 6in beslutande rätt
till detta Utskott, som i öfrigt får ställa sig
till efterrättelse de allmänna föreskrifterne för
Utskotten. Dessa tre fall äro nemligen 29.,
36. och 55- > Riksdagsordningen, då Stan-,
den äro af skiijagtiga tankar, till hvilka Ut-»
skott ett ärende bör remitteras, eller ock då
flera Utskott skola sättas, samt andtligen då
LandtMarskalk eller Taleman vägrar Proposition
, i hvilka fall ConstitutionsUtskottet äf
domare, men i andra händelser känner jag
icke, att det äger någon beslutande rätt. 55,
*
176
Den 8 Maji, /. m.
§. RegeringsFormen bjuder, att då skiljagtighet
i Grundlagsfrågor uppstå Standen emellan,
skall saken genom Nämnd afgöras, och ConstitutionsUtskottet
har således i det fallet icke
ensamt beslutande rätt, 81- §• RegenngsForitien
innehåller, att dä Konungen föreslagit förändring
i Grundlagen , skall frågan hvila till
någon Riksdag, då beslut först skall tagas, i
händelse Ucskottet tillstyrkt förändringen; i
motsatt fall , om det afstyrkt , kunna Riksens
Ständer antingen genast alsia, eller ock afgöra
att de vilja nästa Riksdag deröfver besluta.
Häraf synes, att i dessa fall Riksens Ständer
äfven hafva deras beslutande rätt sig förbehållen
, och att Utskottet tillhör blott en
consultativ rätt. Enligt 106. §. äger Utskott
tet , att under RiksRätt ställa StatsRådets Ledamöter,
om de handlat uppenbarligen emot
Lagarne. Men att frikalla från ansvar, derest
Utskottet skulle finna någon hafva uppenbarligen
handla! emot dem, kan jag icke förmoda
tillkomma ConsfitutionsUtskortet, ty denna
rätt vore större än Ständernes egen. Riksens
Ständer äro under, icke öfver Lagar, och Utskottet
kan således icke vara tillsatt för alt
handla efter godtycko och utöfver Jura Majestatica,
utan för att befordra rättvisa. Om det
skulle undfalla Utskottets uppmärksamhet något
förseende , hvilket lätt kan hända , men
som blefve upptäckt af något annat Utskott
eller enskilt Riksdagsman ; så är det onekligen
af det skäl, att Utskottet icke äger göra
Nåd; dess pligt är att antingen s om det fin-,
nes
Den 8 Maji, /. m.
177
nes förbrytelser vara af beskaffenhet att böra
af RiksRätt dömmas, derom föranstalta, eller
ock, genom utredande af saken, sätta Riksens
Ständer i tillfälle att pröfva, om de i grund
af 107. § skola göra någon anmälan hos Konungen
eiler icke: Häraf lärer nogsamt inse*,
att ConstitutionsUtskottet icke enligt denna §.
äger någon egen magt, utan blott att pröfva
om gjorda anmärkningar äro falska eller icke,
om begångna fel äro uppenbart stridande emot
Lagarne eller icke, samt härom lemna Riksens
Ständer upplysning. 107. §. tillägnar Ut.'
skottet icke minsta rätt mer än andra Utskott
och enskilda Representanter, nemligen att göra
anmärkning; hvad förut är närndt gäller
ock här, att Utskottet icke äger att dölja eller
frikänna efter behag. Utskottets hörande
betyder icke annat, än afläggande af berättelse,
med ti 11_ eller afstyrkande, huru sorn
behagas; men icke kan man rimligen påstå,
som likväl åtskilliga yttrat, att änskönt omdömet
icke beror af Lag, utan af Opinion , ,
Riksens Ständer icke få äga annan Opinion
än Utskottet. Detta är just Despotens grundsats
, att ingen får tänka annorlunda än han,
eller åtminstone icke yttra sådant. Jag vill
hoppas, att man icke later förvilla sig till den
grad, att underkasta sig ett sådant förmynderskap,
hvarigenom man afsäger sig tankefriheten.
Då ConstitutionsUtskottets påstående om ägande
af Riksens Ständers beslutande rätt ,
utom i de nämnda fall, således icke kan styrkas
af Grundlagen , måste man icke låta den
Ridd. 0. Ad. Prot. VI- B. I. Afd. 23, 24*
178
Den 8 Maji, f. m,
deciderande tonen af vissa Talare låta verka
på sig , och då ConstitutionsUtskottet i denna
händelse handlat rakt emot föreskrifterna i
38. §. Riksdagsordningen , som ännu är gällande
Lag , samt den enas Ja är så godt sora
den andras Nej, så protesterar jag emot Memorialet
och yrkar, att det må läggas på bordet
till nästa Plenum.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus: Då
här är fråga om tryckning af Protocoll, sorn,
enligt Grundlagen , åtminstone till en del böra
hållas hemliga, måste nödvändigt en pröfning,
huruvida de kunna tryckas eller icke, föregå,
En 6ådan pröfning kan ej anställas af någon
annan än ConstitutionsUtskottet. Utan att in»
gå i någon granskning af sjelfva saken eller
om tryckningen bordt beviljas, hvilket jag dock
snarare ansett Utskottet kunna medgiiva , är
jag likväl öfvertygad, att Utskottet ej ägt
framställa dess beslut annorlunda än såsom nu
skett. Och då ingen lärer bestrida, att ibland
de Handlingar , hvilka tillhöra ConstitutionsUtskottets
granskning , många skola hemliga
hållas, samt då Riksens Ständer, genom det de
blott yttrat en önskan om tryckningen, tilN
kännagifvit deras tanka , att de ej ägde rätt gå
längre, så instämmer jag helt och håUet med
Herr Grefven och LandtMarskalken i dess förklarande,
att Proposition till återremiss af ConstitutionsUtskottets
Memorial måtte förvagras.
Herr Grefven och LancltMarskalken frågade,
om Ridderskapet och Adeln yrkade, def
Dm 8 Maji, f, nu
179
Herr Grefven och LandtMarskalken borde gera
den af några Ledamöter begärta Proposition
om återretniss.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Marskalken
hemställde, att ConstitutionsUtskottets
ifråga varande Memorial måtte läggas till LiandJingarnej
hvilket bifölls.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Lii di
vig, uppläste följande;
Sedan Högloflige Ridderskapet och Adelrt
genom votering bifallit det sammansatta Statsoch
Bevillningsutskottets Betänkande, rörande
den efterräkning af Bevillning för Brännv.nsj
bränning, som af Kongl. KammarRätten blifvit
gjord för åren 18 ro, u och 12, å Ståndspersoner
med flere å Landet boende, får jag
emot detta beslut anmäla min reservation till
Protocollet. ' Jag bär ej med Herrar flggla,
Påhlman och von Törne kunnat d la lika tankar
om rättvisan af denna beskattning, enär
uti Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse af
den 26 April 1810, uttryckligen står nämnd t ,
att Bevillning skall erläggas, om de önska
bränna, hvaremot så väl Hemmansbruka-■- å
Landet sorn Städerne (Stockholm o h ■ tu -  borg undantagn?) skola erlägga '-levi Inin. , estin
en de begagna Brännvinsbränning, clLr
icke. Örn genom en felagtig iedactiOit i 25. §.
iSo
Den 8 Maji, f. m.
af RiksdagsBeslutet den 2 Maji 1810, detta
samma åläggande, som endast angår Hemmansbrukare
och Städerne, kommit att få rum, sedan
äfven omnämdt blifvit, att andra å Landet
boende ägde, mot Bevillnings erläggande, begagna
Bränvinsbränning , om de sådant önskade,
så hade lätteligen misstaget blifvit upptäckt,
om Utskottet behagat jemföra denna redaction
med innehållet af underdåniga Skrifvelsen
af den 26. April 13to, hvilken väl måtte
äga kraft, så mycket mera, som den i sam»
ma 25. §. till slut åberopas såsom den grund,
hvarefter man i alla förut nämnde omständigheter
hade att yttra sig. De serskildte meningar
här blifvit anförde, för att bereda bifall
till Utskottets Betänkande, strida äfven alla
emot min öfvertygelse. Här har blifvit sagt,
att denna afgift vore en slags Consumtionsafgift;
men rubriquen i Ständernas beslut visar,
att det är för Bränvinsbränning, icke för BranvinsConsumtion
; detta synes ytterligare deraf,
att i Stockholm och Götheborg Brännvinsbränning
ej var tillåten , utan af MagazinsDirection
begagnades. Har Allmänheten icke
erlagt denna Bevillning å 8- Sk. person? Här
är sagt att återbetalningen af denna erlagde
Bevillning skulle förorsaka alltför mycket besvär
för Uppbördsmännen samt till ringa del
komma de beskattade till godo, utan till det
mästa stadna i Kronobetjeningens händer, jag
medgifver, att vid sådana restitutioner efter
flere års förlopp icke alla kunna få sin ersättning;
många äro döda, andra bortflyttade m.
m. samt att härigenom visserligen något kai*
Den 8 Mäjit f. m.
obehörigt stadna hos Uppbördsmännen; men
deremot är jag fullkomligen öfvettygad , att
utkräfvandet och indrifvandet al det, som ännu
icke är uppburit i de 5 återstående Länen,
skulle förorsaka mycket mera besvär och obehagligheter
för Uppbördsmännen, än restitutionen
åt de 19 Län, sorn redan betalt, skulle
medlö't så mycket mera, som det nu är tärnmeligen
uppdagadt, att ett Redactionsfel är orsaken
till bela oredan, samt att af dessa, nu a£
den fattigare Classen af Medborgare utprässade
styfver , blott de två tredjedelarne ungefärligen
komma Staten till godo, men det öfriga,
hvilket efter den proposition, sorn blifvit
ingilven , torde belöpa sig till 10 å t2,®oo
R;dr, tillfaller KammarRättens Revisorer, hvilka
hafva det bruk, att då intet ansvar ar
stadgadt på obehöriga observationer , försöka
både likt och olikt för att komma åt Penningar.
Men af alla inkast finner jag det till och
med sårande, att en restitution skulle förorsaka
en ökad Bevillning af 200,000 R;dr. Huru
kan en sådan tanka äga rum? är icke rättvisan
den första pligt, man har att iagttaga?
Skall man af den fattiga uttaga en enda Skilling,
som han icke är skyldig erlägga, för att
spara för den rike en Riksdaler att fylla behofven
? N-'j! jag hoppas att en sådan tanka
vore förhastad af den, som yttrat densamma ,
och 'eke har grundlagt Ridderskapets och A-,
delns omdöme vid voteringen. ]ag har nu anfört
skälen till min reservation; dock innan
jag slutar ett bemödande, sorn varit förgäfves,
får jag göra en ytterligare anmärkning. Då i
-
xSs
Den 8 Maji, f. m.
från Örebro Län år T 815 irikommo förfrågningar
och besvär i detta ämne, har Konungen
genom Utslag den 8 Nov. samma år,
fastställt att denna beskattning skulle utgå.
Herr StatsRådet, Grefve Mörner har här uppgifvit
skälen till ditta beslut. Icke dess mindre
har Konungen sill Riksens Ständers pröfning
och afgörande proponetat detta ärende.
Lyckligt det_ Folk, hvilket styres af en Regent,
hvilken medgifver, att han kan göra
misstag; hvilken är benägen att rätta dem,
och hvilken icke envist påstår, att derföre, att
han satt sitt namn under ett sådant beslut,
det skall gälla såsom en orygglig lag, fastän
det origtiga sedermera uppdagas. Ett sådant
bevis af rättvisa och mildhet gaf oss den
Högstsalige Konungen, hvarföre ock hans
minne vare prisadt. Då från flera Län besvär
i detta ämne inkommo, togs saken under
närmare granskning * ytterligare upplysning
infordrades och Konungen beslöt öfverlemna
ärendet till Ständernas afgörande, med
tillkänn‘gifvande, af t han funnit saken fordra
närmare påseende. Denna vink af Konungen,
och orsaken, som föranledde dertill, har alldeles
undfallit Utskottets uppmärksamhet j
Om Konungen hade funnit Dess Utslag af den
8 November i 8 r 5 vara alldeles conformt med
meningen och ordalydelsen af Ständernas beslut,
säkerligen hade han icke då hans kj u t it
detta Mål till en ytterligare pröfning samt möjligtvis
ändring af Ständerna; men då han gjort
motsatsen, så bevisar det ju tydligen, att saken
var genom 'ofvannämnda Utslag kommen
Den 8 Maji, f m\
i ett skick, som Konungen sjelf insåg och önskade
borde ändras, samt fördenskull valde
den utvägen, att öfverlemna ärendet till Ständerna,
för att derigenom undvika att sjelf upphäfva
och rätta sitt förra beslut, samt dymedelst
liksom förklara , att han vid förra Föredragningen
icke erhållit erforderlig upplysning:
Då nu Riksens Ständer bifallit Utskottets Betänkande
, och således denna Bevillning skall
utgå, har Konungens milda afsigt att icke betunga
en stor del af de medellösaste Inbygg
nare i Landet med en utgift, den meningen
aldrig varit att dem ålägga, alldeles förfelats;*
det är således icke utan smärta jag tänker
derpå, att utgången blef så frugtlös ; det enda,
som härmed vunnits, är, att nu mera blif-1
vit bekräftadt, det Riksens Ständer äga rätt,
enligt 90. §. RegeringsFormen, under öfverläggning
och pröfning att taga Regeringens
beslut och verkställigheten af Lagar och Författningar
m. m. , i de fall och den ordning
Grundlagen föreskrifver. Äfven torde häraf
hämtas anledning att få afgjord den frågan,
huruvida RiksdagsBeslutet skall äga någon retroactiv
kraft, i fall det skulle strida emot
sjelfva Ståndens Beslut, och den derefter författade
underdåniga Skrifvelsen , i conformité
med hvilken Konungen låter Dess Kungörelser
och Påbud emanera. Då RiksdagsBeslutet
är en generel Berättelse, men Ståndens Beslut
deremot en speciel föreskrift, som under Riksdagens
lopp expedieras samt verkställes, så
inses lätteligen, hvilka oordningar kunna upp.
6tå, om det sedermera utkommande Riksdags
184
Den 8 Maji, /. in.
Beslutet får en motsatt Redaction. Ja! sjelfva
den nu åberopade 25. §• bevisar detta klart.
Den innehåller, att Ståndspersoner med flera
å Landet boend-e &c. Ett så obestämdt uttryck
kan omöjligt nyttjas i en BeviilningsStadga ,
då icke alla skola betala ; hvilka äro då de
flere, som skola, och hvem skall pröfva och
afgöra detta? Också har KammaiRätten i sina
anmärkningar visat, att de ingen säker grund
haft att gå efter, då den från efterräkningen
undantager alla Drängar hos Hemmansägare
af Allmogen , men beskattar dem , som tjena
hos Possessionaten, hvilka således erlägga dubbel
Beskattning, först för Jorden , och sedan
för Personalen, i likhet med Städerna. Att
detta aldrig varit Ständernas mening vid 1810
å>-s Riksdag, måste lätt kunna inses, och det
hade varit lyckligt , om ej , genom detta Beslut,
Allmänheten fått ett mindre fördelagtigt
omdöme om Riksens Ständers åtgärder.
Friherre Stael von Holstein förklarade derefter,
det han, i anseende till enskildte angelä.'
genheter, vore nödsakad, att från Rikdagen afresa
och således måste afsäga sig det af Ridderskapet
och Adeln honom uppdragne förtroende
att vara Ledamot i det förstärkta Statsutskottet,
hvilket han ansett sig böra anmäla,
pä det någon annan måtte i hans ställe till
Ledamot af det förstärkta StatsUtskottet väljas.
Herr Grefven och Landt Marskalken yttrade:
det han vore öfvertygad, att Ridderskapet
och Adeln, lika med Herr Grefven och
Den 8 Maji , /. m.
185
LandtMarskalken, skulle önska , det Friherre
Stael von Holstein måtte fortfara, att deltaga
både uti Ridderskapets och Adelns öfverläggningar
och uti det förstärkta Statsutskottets ;
men om sådant, i anseende till Friherre Stael
von Holsteins enskilte omständigheter , icke
vöre n ödigt, trodde Herr Grefven och Landt*
Marskalken dock, det någon ny Ledamot, efter
Friherre Stael von Holstein, icke torde behöfva
utväljas, hel 1st Ridderskapet och Adeln
utsett sex Suppleanter uti det förstärkta Statsutskottet.
Herr Munch af Rosenschöld: Som jag ej
kunnat fatta Friherre Staél von Holstems nyss
uppläste anförande , hvilket, enligt hvad jag
tyckt mig finna, innehåller en ny Motion, an*
håller jag, att detsamma måtte få hvila på
bordet.
Herr Grefven och Landi Marsk alfen yttrade
; att, enligt hvad han fattat, Friherre Staél
von Holsteins anförande endast vore såsom en
reservation till Protocollet att anse.
Herr Munch af Rosenschöld: Då afstår
jag från min anhållan, men sedan jag nu hört
att Friherre Staél von Holsteins yttrande innefattar
en reservation mot Ridderskapets och
Adelns sista plemdag fattade beslut i afseende
på BränrivinsBrännings-Bevillnings utgörande
för de sednaste åren af Personer å Landet, sorn
icke äga Jord, får jag äfven i samma reservation
instämma, och det på det skäl, att jag
anser Riksens Ständer värdigt att häfva miss-!
185
Dén 8 Maji, /, m.
bruk och utdela rättvisa, jemväl då svårigheter
vid verkställigheten möta, samt isynnerhet
då det angar den fattigare delen af Nationen.
Anmältes och emottogs Herr HofCancelle-'
ren m. m. Friherre af Wetterstedt, hvilken å
Kongl. Majtts höga vägnar aflemnade dess Nådiga
Skrifvelse till Riksens Ständer, med öfverlemnande
af TabellCommissionens underdåniga
Utlåtande, angående det för senaste
Quinquennium upprättade Tabellverk. Gifven
Stockholms Slott den 7 April 18 tS
Herr
Grefven oq]i Landt Ma rs ka IJcen anmodade
Herr HofCancelleren , att till Kongl.
Maj:t framföra Ridderskapets och Adelns underdåniga
vördnad, jemte försäkran, att dess Nådiga
Skrifvelse skulle med första till handläggning
företagas.
Sedan Herr HofCancelleren blifvit på
vanligt vis utbeledsagad, upplästes och lades
på bordet Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga
Skrifvelse.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
Oeconomiae-Utskottets så väl den 21 sist*
ledne Februarii afgifne Betänkande öfver föreslagne
ändringar uti Författningarne, rörande
Husbehofs Brännvinsbränningen och dermed
gemenskap ägande ämnen, som äfven den 28
Ven 8 Maji, f. m.
18?
sistledne April meddelte , saint den 4 dennes
på bordet lagde ytterligare Utlåtande, i anledning
af de vid Utskottets torra Betänkande
gjorde Anmärkningar.
Friherre Wrangel, Henning: Till undvikande
af så täta förändringar i Forfattningarne,
äfvensom af riiånga tryckande utgifter, anhåller
jag om Proposition till bi fäll af det alter-:
nativ i Utskottets Betänkande, sorn föreslår bibehållande
af 1815 års Förordningar rörande
Brännvinsbränningen , i hela deras vidd , så
mycket hellre, sorn Bondeståndet, hvars interesse
är med Riddcrgkapets och Adelns så
nära förknippadt, redan bifallit samma alternativ.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, anförde
skrifteligen:
Då jag för min del bifaller att de Oeconomiske
Stadganden, i afseende pa Brännvinstillverkning,
mätte blifva oförändrade,: önskaJ
de jag likväl någon förändring i föreskrifterne
i 5. och 6. §§. af Kongl. Förordningen af den
20 December 1S15, i afseende på ansvar för
Brännvinsredskap, sorn icke begagnas. Deri
stadgas, att den, som icke är berättigad att tillverka
Brännvin, får ej i sitt förvar hafva Brännvinsredskap,
ett Stadgande alltför strängt, då
tillika icke utväg är öppnad, att till allmänna
förvaringsrum få aflemna Brännvinsredskap, och
mindre rättvist förekommer det, att den, som
till exempel np icke är Bonde eller Hemmans
-
Den 8 Maji, f. m.
brukare men framdeles tänker blifva det, då
han är berättigad att äga Bränn vinsredskap ,
är nu likväl förut tvungen att förstöra dem
han möjeligen ärft. Skadligt är det äfven, att
den ringare Folkclassen på Landet äro tvungne
förstöra sådana redskap , som , tjenlige till
pantsättning, öppnar för dem den enda utväg,
att i svåra år emot pant kunna erhålla Spannmål.
Med öfvertygelse om det obilliga i
förenämnde stadgande, och med erfarenhet af
den bekymmersamma ställning, hvari de, som
icke äro till Brännvinsbränning berättigade,
6ig befinna, antingen de i arf blifva ägare af
sådan redskap, eller af okunnighet i sine hus
sådana behållit, som de icke en gång nu kunna
utan ansvar försälja, tror jag mig så mycket
hellre böra löreslå eit allmänt FardonsPlacat
för alla nu befinteliga Brännvinspannor ,
sorn jag tror, att det icke är tillvarelsen af redskap,
som möjeligen kan missbrukas, utan sjelfva
missbruket allenast, som bör beifras, samt
att således Brännvinsredskap, som icke begagnas,
likväl kunna få existera under försegling
och med rättighet för dem det åstunda, att till
allmänna förvaringsrum få aflemna Brännvinsbrännings-redskaper,
särdeles de, som mindre
rum upptaga, såsom Bröstpipor, Slang, m. m.
samt att det föreslagne stadgande må lampas
så väl till dem, som äro berättigade att tillverka
Brännvin, som de dertill oberättigade ,
hvarigenom det sällsamma stadgandet, att den,
som skaffar sig ny Brännvinsredskap , måste
i Kronobetjentes närvaro göra den förra obrukbar,
bbrde komma att försvinna. Det obilliga
Den 8 Maji, /. m.
189
visar sig i öppen dag, vid den erinran , att
en Jordägare, som har flere Hemman, och blott
vid en af dem nu öfvas Brännvinsbränning ,
men äger flera Brännvinspannor, måste förstöra
dem han icke nyttjar, för att sedermera tvingas
köpa ny redskap, om han ville på flera
ställen Brännvinsbrännings-rättigheten begagna.
För att erhålla tillbörlig trygghet, ätt en an-:
malan af åstundad Brännvinsbränning blifver
i Mantalslängden eller af Kronobetjente behörigen
upptagen, borde hvar och en, som det åstundar,
vara berättigad, att, emot föreskrifven
lösen, om sitt tillkännagifvande erhålla bevis,
äfvensom siadgandet: ”Att Husbonde bör ansvara
för hvad eget Tjenstefolk och Husfolk
”på stället der han bor och vistas kunna företaga”,
synes böra, till trygghet för Husbon.
den, få den rättelse, att i den möjeliga händelsen
vid en större Egendom, dä Hustrun till en
Statdräng tillverkar Brännvinsbränning med egen
redskap, Husbonden derföre icke bör blottställas
för ansvar och pligt, och det mera betydligt
är, att anses hafva emot Författningarne
en förbrytelse begått. I anseende till
hvad jag anfört, tror jag mig icke sakna anledning
yrka ändring i meranämnde föreskrifter ,
på det sätt, som kan lämpeligt anses, som jag
till Högloflige Ridderskapets och Adelns pröfning
vördsammeligen öfverlemnar.
Herr Mannerstam, Johan: I likhet med
det yttrande jag i detta ämne förut afgifvit ,
instämmer jag i Friherre VVrangels anhållan
om Proposition till bifall å det alternativ i
190 Ben 8 Maji, f. ml
Utskottets Betänkande som tillstyrker att 1815
års Författningar må förblifva oförändrade. Om
de i ett eller annat fall äro mindre fullständige,
är detta likväl af mindre betydenhet, än att
nya kostnader böra genom förändringar deruti
Landtmannen tillskyndas.
Herr Uggla, Goran Gustaf : jag instämmer
till alla delar i hvad Herr Friherre Wrangel
med så varmt nit för Landets sanna väl il
ämnet yttrat. Det är ett anmärkningsvärdt förhållande,
att ingen Näringsgren i vårt Land undergått
en mer naturstridig behandling och
varit underkastad mera sällsamma öden, än
Brännvinstillverkningen. Under loppet af flera
Decennier, har en kedja af de mäst vack*
lande grundsatser lemnat oss en oftast dyrköpt
erfarenhet af de tätaste omväxlingar i detta
hushållsmål. Jag vill visst ej bestrida hvad
ingen förnuftig människa lärer kunna neka,
att missbruket af denna vara är högst skade.'
ligt. Jag bestrider således ej heller, att de mede],
som till hämmande deraf blifvit vidtagne,
må hända någon gång föranledde af egennyttans
försök och oförståndets misstag, ofta härflutit
af ett rent och välmenande uppsåt, Mea
jag frågar: Hvilka hafva varit följderne af dessa
åtgärder? Rådfrågom händelserne innom ert
mansålder tillbaka , och vi skola ej behöfva
en vidsträcktare erfarenhet, än denna, för öfvertygelsen
om omöjligheten att hindra eller inskränka
Brännviners tillverkning eller bruk.
Hafva deremot icke alla dessa försök varit frugt-;
Dm 8 Mojij f m.
löse och endast bidragit att förnedra Folkho»
pens moraliska caractere ?
Då Högloflige OeconomiaeUtskottet nu al^
ternativt tillstyrkt Rikets Högloflige Ständer
ett oförändradt bibehållande af 1815 års Författning
, har detta Utskott lemnat ett för*
nyadt prof af dess upplysta medborgerliga nit
för vår Modernärings framtida bestånd och förkofran
, en Näring , som är den enda sanna
grundvalen för vår styrka, frihet och sjelfständighet,
och hvars Odlare med sitt hjerta och
sin arm är närmast fästad med fosterjorden.
Med den öfvertygelse jag således äger, att
alla Näringars bestånd och fortkomst böra
hvila på säkerhet och Lagar, hvilka, fria
från alla onaturliga tvångsband, böra vara un»
derkastade så få omväxlande öden, som möjligt,
anser jag för en tillfredsställelse att, un-'
der åberopande af hvad Högloflige Utskottet
härutinnan anfört, för min del antaga Utskottets
ahdra alternativ , hvarå jag vördsamt anhåller
om Herr Grefvens och LandtMarskalkens
Proposition : Lärandes , sedan nu grunderna
för Brännvinsbränningen blifvit fastställda
, Bevillningsutskottet , likmätigt gällande
Grundlagar, få sig uppdragit att Bevillnings-afgiftema
föreslå.
Herr af Brinckman, Gustaf: Det har ofta
fått en stämpel af mindre anseende, att ta-’
la om Brännvins Förfa tningarne, kanske för
att derom så mycket blifvjt sagdt, kanske också
i synnerhet för det oförnuftiga bruk , sorn
192 Den 8 Maji, / ni.
deraf göres. Jag delar föraktet för den, som
utsträcker tillverkningen af en vara utöfver
sina behöriga gränsor till allmän skada , lika
mycket som för den , hvilken öfverlastar sig
dermed ; men äger den fasta öfvertygelsen ,
att Brännvinet nu mera är en oundgänglig
vara , och dess tillverkning Landets enda Näring,
som nödvändigt skall verka till Productionens
både bibehållande och förökande.
Erfarenheten har visat , att , sedan en
mängd skiften i Brännvinsbrännings-Författningarne
föregått, ändtligen den år *8J5 blifvit
vidtagen, på ett sätt, som bestyrkt att den
varit den bästa. I)å man sistledne höst föresåg
och fruktade en ryslig Spannmålsbrist,
voro några som tillstyrkte Brännvinsbränningens
fortfarande såsom just ett medel att (örekomma
den befarade bristen , och utgången
har besannat det. Jag vågar derföre , äfven
af öfvertygelse att ingenting är farligare än
förändringar i Oeconomiska Författningar, tillstyrka
bifall af andra alternativet i Utskottets
Betänkande.
Grefve Mörner, Carl Slellan : Vid Riksdagens
början voro många af den tankan, att
högsta Brännvins-pannerymden borde nedsättas
ända till 59 kannor. Detta var anledningen
till OeconomireUtskottets först i ämnet afgifna
Betänkande, hvilket ifrån samtelige RiksStånden
återremitterades. Under tiden hade
meningarne ändrat sig, och flere yrkade att
1815 års Förordningar måtte upptagas och bibehållas.
Den 8 Maji, f. nu
193
behållas. Jag för min del tror, att lämpligast
Vore, att nämnde Författningar finge orubbade
fortfara, och ii stämmer helt Och hållet med
de värde Talare , sorn ansett dem vara förenliga
med Landets förmon*
Grefve Gyllenborgs serskilta Motion rötande
detta ärende, förtjenar visserligan afse,
ende Grefven yrkar att Brännvinspannorna
icke böra vara förseglade under den tid de ej
till Bränningen begagnas, Och jag medgifver
väl, att detta kunde vara det rätta * men jag
befarar ock, att sådant skulle gifva anledning
till mycket underslef. Likvisst, örn Ståndet
skulle vilja här göra ett undantag från nu gällande
Författning, har jag alldeles ingenting
deremot. Dock orsakar delta någon skillnad i
Propositionen ; hvarföre jag hemställer , om
ej Grefve Gyllenborg, sedan han nu så vär-’
digt sagt sin tanka, måtte från sitt yrkande
afstå, då Propositionen helt enkelt kunde gör
tfas till bifall af Utskottets andra alternativ.
Herr Ankarsparre, Ingemar August i
appläste följande :
Ogerna yttrar jag mig i en sak, der mini
öfvertygelse strider emot så många andras för*;
del, och i synnerhet sådana Personers, som jag
i flera fall högagtar för deras kraftfulla patrio»
tisme och deras för Medborgares sanna väl alltid
varma blod, men då samina värma lifvat
Snig, kan jag ej göra samvete och öfvertygetRidd,
0. Ad. Brot, VI. B. I. Afd, 25,
194
Den 8 Maji, /. m.
ise till ett offer för individuella förhållanden
och tiga just då Fosterlandets Och Medborgares
sanna val är på vägen att förspillas för
Énskiltas egennyttiga afsigter. Jäg vet, att
jag kan hända blottställer mig för det åtlöje ,
sorn öfverlägsenheten sä gerna begagnar emot
den välviljande svagare förmågan , men jag önskar
upprigtig!, att icke en efterverld, olycklig
genom vår lättsinnighet eller egennytta, i
förtvifläns stund Skall komma att fördömmä
detta åtlöje, och lemnå en ångestfull tacksamhetsgård
åt dem , som velat trien ej förmått
Bestrida de beslut, sora vållat deras olyckor^
då de kunnat förskaffa satritid och efterverld
hvad den sednare haft största skäl att fördrå
i arf äf sina fäder, nemligen eri äf förskämdå
seder ej förderfvad physisk och mdralisk existence.
jag inser att jag härigenom för framtiden
möjligtvis kan bereda mig sjelf svårigheter i
men mitt öfvertygelse och det begrepp jag för
min del gör mig otri heder , ålägga iriig ätt
bereda mig sjelf sådana hinder, sorn skola afhålla
mig från så beskaffade egehnyttigå före;,
tag, att de orsaka allmänna och enskiltä olyckor,
samt beröfva efterkommande möjiighéten
ätt utrota ett öfver verkeliga husbéhöfvet utVidgadt
Brärinvins-förbriikande , hvilken corisumfion
alltid stiger med tillgången och ej så
lärt kan minskas då den afläger. Min önskan
af blott, att nu kunna gifva exempel af början
till en uppoffring, söm, vidare utvecklad*
gtfver ett verksamt medel ätt återvinna Vård
Den 8 Maji, f ni.
195
agtningsvärda Förfäders kraft, sorn ej bestod
uti ett af spiritus upplågande ytligt och vanmägiigt
trotsande, lika lätt förvilladtj, tohi af
sig sjelf heddagir •, men saken falat för sig
Sjelf till den; som vill hofa derpå; och på
den det ej Vill j anser jag riiig oförmögen ätt
öppria örönen.
öecönomiteUtskottet föreslår tvänné alternativet,
nemligén: antingen dess första Be*
tänkande; som innehöll afskaffande af den ehä
po kannors pahnan samt tre mänaders inskränkning
orh året i tidén för fjrännvinsbränningen;
elier uti det andra alternativet bibehållande
äf lidå 1815 års Förordning , Sorti rhedgifvér
tvänné 90 kannors patinor och fri Ölänning
hélä året. Af dessa två Onda ting arlet jäg Het
minsta böra antagas, nemligén Utskottets första
Betänkande med den deruti föreslagna indragningen
af en 90 kannors panna , åå mycket
hellre ; som Utskottet i synnerhet i femte
punfcten af sitt då afgifnä Betänkande derföre
lemnar de allräkraftigaste och sannaste skak
UtskÖttet hflr deremot, såsöm skäl för sitt senare
Betänkande, hufvudsakligen betfagtat
nyttan af att, genom en längre tid få erfara,
én Författnings gagn eller skadlighet, saint
att täta ombyten af faéconomiskä Förordningät
årö icke fjenliga ; meri skola vi väl derföre
åtadfästa ett missbruk, sorn är så latt äfhjelpfc
genöm att underlåta begagna en af dé 90 kanJ
hors pannorna, der två sådana finnas, hvilken
minskning ej bör kunna blifva ett betydligt
hitidet för erfarenheten af Författningens ver°
Den s Maji, f. m
kan. Jäg föreslår således, att Utskottets för:
sta Betänkande antages, dock med den skillnåd,
att Bränningen tillätes hela året om, e»
medan de af Utskottet föreslagna tre måna.
ders uppehåll sommartiden förorsakas af sig
sjelf genom värmen, sädesbrist den tiden, andra
arbeten ro. tn , och dessutom blott lemnat
KronoBetjeningen tillfälle till chicaner och pre-?
jerier. Om derta förslag ej bifalles, anhåller
jag votering derom må anställas med Utskottets
senare förslag till ContraProposision. Hvad
man vill säga, att någon stor skillnad i BrännvinsBevillningen
skall uppstå , är lätt vederlagdt
derigenom, att de dubbla 90 kannors
pannorna lära vara ganska få , och man genom
den enas nedläggande beröfvar Staten
ganska liten Intrade, då man förekommer en
progressiv Brännvins-fabrication på några mägtigare
Personers händer till den mindre bemedlade
Landtbrukarens förfång. Att Heder,
värda BondeStåndet antagit Utskottets sednare
förslag, är äfven såsom skäl för oss anfördt,
men detta Stånd tror sig hafva samma interesse
i denna sak, som de, hvilka här ifra derföre.
Sluteligen skall jag ej glömma det stora
skäl , att man bränner mäst af Potatoes , nyttan
deraf vill jag ej alldeles bestrida , ehuru
tvetydig den synes, då den blott ökar öfverflöd
af den skadligaste af alla förtärbara Fluida
, och denna Bränning dessutom* icke är
allmänt känd eller användbar, samt skall i flera
Orter, i samma mohn den tilltager, höja priset
på ett tjenligt och i synnerhet för fattigt
Folk nödigt födoämne., hvilket på ett skadligt
\Den 8 Maji, /, m:
19?
sitt får remplaceras af det deraf lill verkade
Brännvin, hvars både moraliska, phv-iska och
ceconomiska olägenheter aile mer och iner ut»
bredas innom vårt Land.
Jag förnyar min anhållan om Votering i
det fall att Ridderskapet och Adeln icke antager
hvad jag vördsamt tagit rriig friheten föreslå,
och jag förklarar, att om än mina yttranden
förkastas eiler heies, eller min Voterings-anhållan
väcker någons harm1, sä har jag
dock gjort hvad jag förmått, vunnit bifall a£
mitt samvete och följt endast min öfvertygelse,
och detta värderar jag långt mer än sådana
egna fördelar, sorn vålla Fosterlandets och
Medborgares olyckor eiler förderf.
Herr af Brinckman: I Fäderneslandets
angelägenheter är det ej tillräckligt att blott
hafva välmening; man måste äfven äga sakkännedom
och erfarenhet; eljest kan framställ;
ningen lätteligen komma att endast grunda sig
på fördomen eller slumpen. Jag vågar göra
tillämpning af denna sats på den sista värde
T,laren. Hans föregifvande af 90 kannor pan«
nornes skadlighet är ingalunda bygdt på rättvisa
eller verkliga förhållanden. Dessa pannor
åstadkomma visserligen mindre ondt än
mängden af de öfriga, och skall man göra nå»;
gon inskränkning i detta afseende, vore i min
tanka den progressiva Pannerymd n den, som
först borde komma i fråga att nedsättas. Jag
har förut bevist , att ett enda Hemman af 2
å 3000 Ra*rs värde, deladt i tio serskilta Lägetp
Den g Maji, f »»•
genheter, kan begagna en sammanräknad pan«
nerymd till 500 kannor för mindre Skaft, äq
ett Egendom på flera 100,000 R d $ värde,
hvilken endast får hafva tvänne pannor på 90
kannor hvardera. För öfrigt täger jag alldeles icke
ät mig den yärde Tvärens uttryck , att egna
fördelen j detta fall är den mäst verkande.
Jag idkar ingen Brännvinsbränning eller ens har
någon Brännvinspanna. Men jag har känsla
för rättvisan och för glitt Fosterlands sanna
fqrdel ; och med denna känsla skall jag alltid
strida emot det mindre val öfverlagcja eli
mindre klokt brukade omdömet, alltid söka
*ft försvara den enda Näring, som Landet nu
gg r, intilldess någon bättre kan af tiden och
erfarenheten uppfinnas ; af hvilken anledning
jag också vördsammeligen yrkar den af mig
förut begärdte Propositionen,
Friherre Wrangel: Det tyckes sorn Herr
Ankarsparre är så kunnig j Brännvinsbränning,
alt jag ej vågar motsäga honom i detta
|mne. M-n då Herr Ankarsparre tror sig hafva
upptäckt det endast vara egennytta, som
föranledt att yrka bibehållandet af nu gäilapBrännvinsbrännings-Författningar,
så finner jag
mig föranlåten förklara Hery Ankarsparre, att
denna känsla är alldeles främmande för mig.
J}å Herr Ankarsparre? ser, det tonen är för bibehållandet
af 1815 års BrännvinsFörfattniq^ar,
tycker jag han kan afstå från sin begäraq
af Votering. " """ :
Herr Hummelhjelm: På de grundliga skaij
Den 8 Maji, f. m.
199
$otn af flere Herrar här blifvit anförde, äfven
j anledning af hvad Utskottet i dess nu förevarande
Betänkande yttrat, instämmer jag med
hemälte Herrar j den anhållan, att Proposition
mätte göras till bibehållande af i8(5årsFörr
fattningar rörande Brännvinsbränningen.
Friherre Hjerta, Lars: Jag har aldrig
medgifvit och troligen skall jag aldrig medgifva
den utöfver verkelig* behofyet nu ya?
rande Brännvinstillverkning. Redan i början
af Riksdagen, då detta ämne fprevar, har jag
utan förbehållsamhet yttrat min fasta öfvertygelse
vara den, att i moraliskt afseende föränleder
den öfyerflödiga Brännvinstjllgången till
Nationens obestånd, pch derom trpr jag att
flere med mig dela enahanda tänkesätt, och
pär nu fråga är om valet emellan Oeconomi:®-  Utskottets första och andra alternativ rörande
det reglementariska af föreslagne BrännvinsFörfattnjngar,
så tyekar jag ingalunda att gifva
företräde åt det första, innefattande én för»
modad minskning i tillverkningen j emedjn
blott en enda panna af 90 kannors rymd med»
gifves. Min Fosterlandskänsla är Jika liflig sona
någons, och ehuru det blifvit yttradt, att a}lmän-|
na topen synes gilla Betänkandets andra alternativ,
så förenar jag piig uti det yttrande Herr
Ankarsparre i hvad sorn aggar inskränkningen
afgifvit, och afviker aldrig från den pfvertygelsen,
att öfverflödig Brännvinstillverkning pbestrideligen
yållar menliga följder, hvaraf vi
redan hafva en smärtsam erfarenhet, Man må
hushålla huru som hellst, så kan dermed ej
200
Den 8 Maji, f in,
uträttas något förmonligt, då moraliska egen-'
ekaper äro förstörda,
Åtskillige hördes härtill yttra deras bifall.
Friherre Boye, Ludvig: Jag har trott att en
pkillnad i fördelar kunde lemnäs, till förmån för
Pot3toesbrän ngen , framför Bränning på Spannmål.
Landsorter gifvas, der jordmånen gifver
mångfalldigt rikare skördar af Potatoes, än af
Säd; men för att kunna följa denna naturens
egen hänvisning till jördens fördelagtigaste begagnande
, fordras säkerhet för afsättning af
den myckenhet Potatoes, som icke kunna oför*
adlade afyttras i hemorten och ej heller, utan
största svårighet, förvaras till transport åt an-’
dra orter sjövägen påföljande våren. För att
lemna en utväg till denna afsättning, hade jag
trott angeläget och rättvist vara, att en större
förädlingsrätt förunnades den större Producenten
af Potatoes, än dtn af Spannmål, så vida
den senare aldrig saknar afsättning eller
åtminstone aldrig saknar lärtare utväg att för*
vara och transportera sädén än den förre för
sin Potatoes. M^n då nu Utskottet ej gjort
afseende på mina Anmärkningar i denna del;
och jag icke förgäfves vill söka göra dem gällande,
samt följagteligen ser mig i nödvändighet
att, med stadgande af ett generelt bud för
båda, göra ettdera, antingen gifva för litet åt
PotatoesProducenten eller för mycket åt Spannmålsproducenten
; så tror jag mig pligtig, att
hellre bevara den förres bergning, än att på
deas bekostnad, nedflytta den sednare till sitt
Dan 8 Maji, /, in.
201
lagom. Jag tror således PntatoesPro^ucenten ofta
kunna behöfva bränna med t van nego kannors
p>nnor,; och jag förenar mig derföre med ds
Herrar, hvilka tillstyrkt att 1815 års BiännvinsFnrfattning
må fortfara att blifva gällande,
och jag tror mig dervid böra erinra dt- Herrar
Ledamöter, hvilka talat deremot, att faran af
en stof Brännvinsbrännings-rätt icke är, pä
långt när, så stor, som man vanligen tror. Erfarenhvten
bevisar, att då ymnige skördar nedfälla
Spannmålspriserne, begagnas den större
Brännvinsbränningen; och det skadar då visserligen
icke, att Jordägaren har en utväg att
hålla priserne vid den höjd, sorn nu mera är
nödvändig, så vida han skall kunna bestrida
bördan af höga KronoUtlagor och dyra TjenStehjonslöner;
men lika sant är också, att då
priserna på Spannmålen äro allt för höga, så
följa icke Spannmålspriserne samma progressiva
gång; och följden är, att den större Brännings-räitigheten
icke kan, utan förlust, begagnas.
Att förhållandet både förledit och detta
år varit sådant, vet jag af egen erfarenhet,
och lärer kunna af många här bevittnas. Det
är möjligt att en eller annan kunnat', eller för
sin Ladugård måst begagna hela Bränningsrättigheten,
men totaliteten har visserligen
icke kunnat, utan förlust, göra det.
Herr Mannerstam, Johan: Det är ett grundfel
i vår oeconomiska Lagstiftning, att Lagstifta)
ne ansett Nationen såsom omyndig, och tilltrott
sig förmågan att kunna ända till de mindre
detaillerna al enskifta hushållningen lemna fö
-
Ben 8 Maji, /. m.
reskrifter, sorn bättre än Enskiltas omtanka skulle
styra deras företag. Derifrån härleder sig
den mängd af prphibitiva författningar, hvaraf
följden varit den, ?tt Nationen i ceconomiskt
gfsende ifrån Seeler förbiifvit både omyndig
och fattig» De manga öfverträdelser emot
dessa föteskrifter, sorn inträffa, och de immoraliska
följder, sorn mari tror deraf härledas,
räkna snarare sitt upphof ifrån dessa prohibifiva
Stadganden, hvilka rperendels reta till öfverträdelser,
just derföre att de motsägas af
den naturliga rättvisan, likasom de merendels
snarare strida mot, än befordrade Statspeconq»
miska fördelar, som dermed åsyftas. Man ser
derföre ock , att de förslag, man uppgör för
att hämma det onda , ofta verka motsatsen af
det man velat åstadkomma.
Jag vill blott , i anledning af hvad hg?
blifvit yrkadt om rättighet att begagna endast
en 9° kannors panna, exempelvis nämna, atf
då de fleste större Possessioner bestå af flera
mindre Hemman och efter Utskottets förslag är
tillåtit att å hvarje §ådant Hemman nyttja pannor
i mohn af Hemmansvärdet, så blir följden,
att man, i stället för att begagna tvänne 9°
fannors pannor på ett ställe, bygger tvänne
serskilta Brännerier med en sådan uti fivarje.
Pen i detta afseende tillstyrkte förändring leder
således icke till någqt annat ändamål, än
att tillskynda åt&killige epskildte Landtman,
tom i förtroende på beståndet af Riksens Stärn
ders beslut nedlagt betydliga kottnader, en säj*
ker förlust. Den föreställningen att Brännvin^’
I
Den 8 Maji, /. m, 203
tillverkning skulle genom nämnde inskränkning
så minskas, att den osedlighet, hvartill en stor
consumtion af denna vara leder, derigenom äfven
minskades, äger icke den minsta grund.
Herr af Brinckman har i detta fall anfört ett
ganska rigtigt skäl. Då med en mängd mindre
p noor lika mycket B’änpvin kan tillverkas,
sorn med få större, och då exempel gifvas,
att på Hemman, som hafva flere Aboer, ett vida
större kannrum vanligtvis begagnas, än på en
sammanslagen Egendom^ så kan man lätt finna,
att minskning i d-n tillåtna kannerymden endast
leder till större åtgång af Skog, Säd el1
r Ppiatoes, men icke ti}l nupskad production
eller consumtion af varan.
Jag förnyar mitt tillstyrkande af bifall på
andra alternativet.
Herr Strussenfelt, Michael: Ingenting har
varit mera underk -stadt förändringar, än Bränn,
yinsbränningep. Jag tror, att i stället för att
nå ändamålet , nemligen å ena sidan att inskränka
Brännvinsbränningen , pch å den andra
hindra införskrifning af denna vara , har
Intetdera genom de många Författningarne
yunnits. Det vore önskebgt, att man vid den
£na Riksdagen kunde utgifva en ceconomisk.
förordning, sorn vid den nästkommande blefye
beståndan le. Jag medgifver väl, att Brännvinet
är skadligt i moraliskt afseende, mea
ändamålet att undanrödja denna skadlighet
Vinnes icka genom förbud. År 18 13, då det var
förbjudit att bränna, saknades dock ej Bränn
-
204
Den 8 Maji, / in.
vin, och när det ej fanns, eop Allmogen Rumm
och Toddy.
jag tror, att ju mera raan kall
fatrar
och förändrar, ju sämre är det 3 och
förenar mig af sådan orsak med de Herrar,
som yrkat Proposition å andra alternativet.
Det lärer vid denna Riksdag vara bevist, att
man kan misstaga sig. Flere önskade i höstas
inställande af Brännvinsbränningen, i förmodan
att Spannmålsprisen annars skulle ofantligen
stegras, men huru mycket de missräknat sig,
bevittnas bäst deraf, att Rågen, som då ko<*
stade 20 R:dr Tunnan, nu endast gäller »4 å 15.
Grefve von Lantingshausen , Albrecht :
Då denna rråga lörsta gången förevar, hade
jag den äran yrrra mina tankar. Jag trodde
dä, att det tili och mid var nog mycket af
Utskottet, att föreslå bibehållandet af en pan;
na om 90 kannors tymd- Jag anser Husbe*
bofsbränningen kunna bestridas med e.n pan«
na af 50 kannor. Dermed har ett Hushåll
alltid dess behof fyldt ; allt hvad sora tillverkas
derutöiver, är tili afsalu. Den eeconomiska
nyt'an af af en utöfver husbehofvet utsträckt
Brännvins prodin: ion , tillkommer endast
den stora tillverkaren , men flir Landet
är den skadlig. Man Har sagt, att till Brännvinsbränning
på manga Orter endast användes
Potatoes , och att denna Sädessparande methode
borde uppmunt' s; men jag !rågar: äro
ej Potatoes, likasom Säd, dugliga till föda åt
Folk? Jag anhåller om Proposition till bifall
af första alternativet i Utskottets Betänkande
Dm 8 Maji, f. m.
205
och, om ej frågan på annat sätt kan afgöras,
begär jag votering.
Grefve Mörner, Adolph Gåran: jag tror
att de åtskilliga Författningar, sorn. successive
i afseende på Brännvinsbränningens dels ut-J
vidgning dels inskränkning blifvit utgifna ,
nogsamt bevisa, att skiljagtiga meningar derom
kunna äga rum, att saken kan ses utur o.
lika synpunder, Och att grundade skäl finnas
för och emot de satser, som här blifvit yrka:
de* Jag respecterar hvars och ens tanka, och
tror, att man i intetdera fallet bör misskännas
för personlig egennytta eller bristande Fosterlandskänsla.
Men då fråga nu är om hvad
partie skall tagas , och då ett beslut måste
fattas, anser jag för min del det vara af myc»
ken vigt, att 1815 års Författning blifver beståndande
; ej blott för det, efter mitt begrepp,
fasthet i Hushållnings-principer är af yttersta
vigt, emedan det är derpå, sorn säkerheten
beror för Enski!t3s beräkningar, utan äfven af
det skäl, att, genom samma Författning, en
verklig ceconomisk besparing uppkommer, vida
betydligare, än den problematiska nyttan
af inskränkningen i pannerymden. Med en
mindre panni kan man genom forcerad bränning
ti live» ka lika mycket Brännvin, sorn med
en större pannerymd- Vinsten blir således ej
särdeles betydlig för moraliteten och sederna
äf en mesure , hvars skadlighet i ceconomiskt
hänseende är så påtaglig. Om aldrig större
pannor varit tillåtna och funnits i bruk , och
om aldrig Brännvins - bränningen blifvit utr
206 Ben 8 Maji, f. m.
sträckt öfver hvad husbehofvet knöde rördraj
sä. skilllé det varit långt ifrån mig att yrk»
bibehållattdét af deri nu stadgade pannerymd.
Men då riu , sedan Brännvinsbränningen , sorni
i gr 9 så ansenligt utsträcktes, vid (8 15 årsi
års Riksdag fått en fastställd gräns, inga serdeles
olägenheter deråf visät sig* sartit då en inskränkning
vid detta tillfälle åjndäst skulle åstadkomma
omkostnader och oro; tior jag elev vara
battré, stt låta Blifva vid hvad éotti är, än att
nu göra eri förändring* sorn åter vid éh ättharl
Riksdag skulle föranleda till nya föfändringat’.
Ätskiliige yttrade härtill deras bifall.
friherre JFrangel: Det förundrar in ig hölä
ÉS Landshöfding träda upp Och säga att
iSi5 åré BiännVinsFöfördn:ng icke ar dén Basta
föt närvarande tid , samt yrka ett erkänd
Skadlig förändring i en céeönomisk Förlåttnirig.
Rrfarénheten har visat, att den bär elt Cörfetfiv
innom sig sjelf. Hvad Patriotisrrien angår;
har jag aldrig betvifla! Barön Hjertås ;
Jag vill så mycket möjligt är undvika bedömtttå
den hös någon, men jag fordrar ock;
att man ické betvifla! min PMribtistfte , deri
jag alltid skall söka rättfärdiga genom ittinä
handlingar.
Gref ve de la Gardie; Jacob: Ehuru jag
för fefiskilt del ogillar det vid 1815 års Riksdag
hiedgifna tillstånd, att få begagna två 90
, kanttörs pannor * Vill jag likväl ej underlåta
ätt anmärka det felagtiga och skadliga i ofta
Den 8 Maji, f. m.
207
forändrade Författningar. Ätt vid den eria
Riksdagen tiillåta Utvidgning déh Vid deri an.
dra inskränka, medför i niin (anka störfé oreda
och olägenhet , ari att bibehålla de få
90 kannors pännorj soin lära finnas- Jag har
sjelf häruti ej något interesse , jag har aldrig
haft och tanke* aldrig hafva tvanne 90 kannors
pannor; Det är principen att ej ändra
beständigt Författningar, jag tillstyrker. Att
Brännvinsbränningens nytta i och för Bandt,
hushållningen blifvit bestridd , det förundrar
mig sannerligen. Det är ej Brännvinets för»
säljning, utah gagnet för Ladugården, sorn jag
äriser såsorri talande skäl för Brännvinsbrännirlgert-
Jag anhåller derföre om proposition till
bifall äf andra alternativet.
Herr Grefven och Landt Mar skalken ii!!,
iännagaf, att Plenum komme klockan half till
feni i eftermiddag att fortsättas.
Friherre Hjerth: Friherre Wrangel har
yttrat sin förundran deröfver, att jag ej, sorn
Landshöfding! anser 1815 års BiännVinsFörordhitlg
såsom den bästa, jag tror åter , att om
hagon med kännedom bör kunna bedomina
detta Mål, så är det Herrar Landshöfdingar »
hvilka agri den obehagliga befattning att upp.
taga öch granska de mSngfaldiga förbrytelser,
208
Den S Maji, f. m.
som härleda sig antingen från oloflig Branni
vinsförsäljning eller varans omåttjiga bruk. För»
fattninge< tal »rom fri Husbehofsbränning, och
manne den icke urartat till Fabriques-röi else,
då till och med en panna af 90 kannor nytt*
jas? Friherre Wrangel har yttrat missftöje deröfver,
att jag uti mina uttryck om Fosterlandskänsla
ej rättvisat hans afsigter, såsom varande
af sk ljagfig mening. Jag vädjar till Hög*
loflige Ridder-kapet och Adeln, om mitt yttrande
kan få en sådan tydning. Jag kan icke
ens påminna mig att hafva upprepat något af
hvad Herr Friherren nämnt, som i detta afseende
förtjent anmärkning •, men erinrar jag
mig ganska väl, att Landshöfding af Brinckman
uti sitt anförande åberopat sin Fosterlandskänsla
, hvilken jag lika mycket respecterar ,
som jag tror mig vara förvissad derom , att
min enskilta öfvertygelse hvarken kan elles
bör misstydas.
Af förut nämnde skäl yrkar jag ödmjukd
ligen antagandet af Utskottets första alternativ*
Herr Grefven och Landt Marskalken: Som
Utskottets Be änkande innefattar tvänne alternativer,
och jag under Discussionen tyckt mig
finna, att de fleste Ledamöter, hvilka sig i
ämnet yttrat , önskat att det senare alternativet
måtte bifallas, så får jag hemställa , om
icke Ridderskapet och Adeln behagade gilla
Utskottets senare alternativ, eller att 1S15 ärs
Författningar,
Den 8 Majt, f, m.
Författningar, rörande Husbehofs-Brännvinsbränningen,
må oförändrad bibehållas.
Ropades Starka Ja och Nej3 samt Votering.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
om icke, enär Pluraliteten syntes nog
tydeligt önska bibehållande af iSl.5 års BrännvinsFörfattningar
, de Herrar , hvilka begärt
Votering, behagade derifrån afs:å.
Herr Ankar sparr e: Med ali, respecl för
Herr Grefven och LandtMarskalken , kan jag
ej afstå från min anhållan om Votering.
Friherre Hjerta: Det vare långt ifrån mig,
att genom yrkad Votering upptaga Ridierskapets
och Adelns dyrbara tid. Jag öfvericmnar
vördsamt till Herr Grefveu och LandtMarskalken
bedömmanrlet, huruvida den framställde
Propositionen blifvit så besvarad , att
Ja ovedersägligen öfverröstat några Nej f har
jag visserligen hört tydeligen prononceras, och
fastän det ofta händt, att vid gjorde propositioners
besvarande allmänna meningen på ett eller
annat sätt förments vara tolkad, så har det
stundom händt, att Voterirrgarne lemnat ett annat
resultat. Jag förnyar mitt förut afgifne
vördnadsfull yttrande och begär ej Votering
så vida andra derifrån afstå; men förblifver
likväl vid den fasta öfvertygelsen, att Utskottets
första alternativ åtminstone i min tanka
är bättre än det andra. Det innefattar ej nåRidd.
o. Ad. Prot. VI. B. I. Afd. 27,
2io Den 8 Maji, /. Hi.
gon förändring af Brännvinspannor, utan blott
den billiga inskränkningen af en, i stället för
tvenne pannor af 90 kannors rymd.
Grefve Von Lantingshausen t Jag vill visserligen
ej vara den ende, som begär Votering,
men om flere med tnig instämma, kan jag ingalunda
derifrån afstå.
Flere hördes instämma med Grefve voll
Lantingshausen uti begäran om Votering.
Härefter upplästes, justerades och anslogs
följande Voteringsproposition t
Den, som bifaller, att 1815 års Författningar
om Brännvinsbränningen må fortfara,
skrifver
Ja.
Den det ej vill, skrifver
Nej.
Vinner Nej, kommer Utskottets först af- ■
gifne Betänkande i ämnet att gillas.
Sedan 53. §. i Riksdagsordningen Och 43.
Riddarhusordningen blifvit uppläste, börjades
Voteringen klockan tre qvart till 1 eftermiddagen,
och befunnos, efter Voteringens slut,
gedan en Voteringssedel blifvit undantagen och
förseglad, Rösterna hafva utfallit, sora föijer:
Ja I23.
Nej 153.
Den 8 Maji, f. ftin
I följd hvaraf Herr Grefven och Landtb
Marskalken förklarade, det Allmänna BesvärsOch
OeconomijeUtskottets, rörande HusbehofsBrännvinsbränning
först afgifne Betänkande hade
blifvit af Ridderskapet och Adeln gilladt.
Höglofl Ridderskapet och Adeln åtskilja '
des klockan en qvart till 4 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O, J. Lagerheim,
Fredagen den 8 Maji.
Plenum klockan half till 5 Eftermiddagen.
Grefve de la Gardie, Jacob , tog, såsom
äldste närvarande Grefven, klubban.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning , upp.
läste följande:
Redan vid flen Riksdagar har det varit
meta allmänt medgifvit, att den jorden påförj
\
212 Ben 8 Majt , e. m.
de BrännvinsBevillning, äfven för dem, sorn ic.’
lee åstundade att Brännvin tillverka , vore en
tvångs-lag, och en, Jordbruket allena, betungande,
partiel beskattning. I öfverensstämmelse
dermed ansågo jemväl RiksStånden, vid 1812
års Riksdag, att detta stadgande borde upp*
häfvas; men sedan BondeStåndet, efter erhållne
gällande upplysningar, denna mening frånträda
har den lörväntade ändringen den Riksdagen
uteblifvit. Vid den följande 1815 upp*
stod åter samma fråga, då Bevillningsutskottet,
i Memorial af den 25 Julii, väl yttrat sin önskan,
att, af anförde skäl, afgifterne för Hemmansvärde
på Landet och personal i Städerne
Runde helt och hållit afskaffas, men, i afseende
på Statsbehofven, kunde sådant likväl icke
tillstyrkas, utan desse afgifter blott till en
betydlig del inskränkas.
Vid sådant förhållande och då jag förmodar,
att åtminstone i anseende till mindre Summor,
man omsider frånträder den principen ,
att taga der det finnes, blott för det, att det
behöfves, anser jag" mig icke sakna anledning
att detta ämne åter underställa en rättvis pröfning.
Af Bevillningsutskottets Betänkande af
den 25 Julii 1815 inhämtas, att blott 50,00a
R.dr äro såsom inkomst beräknade för Brännvinsafgifterne
efter Hemmansvärdet och personalen
i Städerne, och då nu, jemlikt Statsutskottets
vid denna Riksdag afgifne och gillade
Betänkande, öfver StatsVerkets InkomstTitlar,
der påräknade inkomsten af BrännvinsBevillningen
är med 25,000 R;dr nedsatt, skul-j
le det blott blifva en möjlig brist af 25,000 R:dr
i BrännvinsBevillningen, om afgiften efter Hem-"
mansvä;det och Persönalen i Städerne alldeles
skulle försvinna, hvilket jag härmed vördsam-;
meiigen tillstyrker , anseende jag ingen våda
för Statsbebofven inträffa, vid en möjlig brist
af en så obetydlig Summa, då betydliga öfverskotter
å andra Statsinkomster otvifvelag^
tigt skola uppkomma. Skulle det likväl så anses,
att en, emot förenämnde afgift svarande
Inkomst bör ifrån Brännvinsbränning Staten
tillflyta, så, med iagttagande af noggrann rättvisa,
lår jag hemställa, om icke nu varande
afgifter af Landet och Städerne kunde inskrän,
kas till dem allena, som ville Bränn vins-till—
verkniogsrätten begagna, men att de, som det
icke åstunda , borde derifrån vara frie, och
icke , genom tvånget till en afgift, uppmuntras
till Brännvinsbränning, hvaruti den all-<
männa nyttan påkallar inskränkning. Om åter
detta Förslag icke godkännes, så, under förutg
sättning, att Jordbruket allena icke bör utgöra
en partiel beskattning, får jag vördsammeligen
hemställa, huruvida, i likhet med hvad för
Städerne är föreskrifvit, att nemligen hvarje
mantalsskrifven Person erlägger Sex Runstycken,
det kunde stadgas, att hvarje mantalsskrifven
Person i Riket en sådan afgift erlade.
Ehuru obetydlig denna afgift vore, drager jag
dock i betänkande att tillstyrka den, emedan
den fattigare Folkclassen är redan förut, gerom
personella Utskylder, för mycket betun»
gad; men ehvad nu stadgas, blifver det rätt^
visans fordran, att för Hemmansvärde icke be,
2M
Den § Maji, e. m.
tala någon Brännvins- Bevillning , åtminstone
icke a» dem, «um icke vilja idka Brännvins»
branning, och de t orättvisa i nu varande (öreSuritt
lit,ger t opp n dog, då i öfvervägande
kommci, att en L„en.;omsägare mäste betala
denna afgift, ehrnet lian icke tillverkar B>ännvin,
med ägare af Bruk och annan synbar
fönnögennet likväl icke erlägga någon deremot
svarande aigift j i sammanhang hvarmed
det icke bör undfalla uppmärksamheten, att inaderne,
i jemtöidse till Landet, äro i nu gallande
löreskrift gynnade, heilst 3o Personer med 6
Runstyckens afgift af hvarje, dela afgifteo för
en Brännvinspanna af 5° kannors rymd i Städene
> hvaremot afgiften af en Hemmansbrukare
med insioänist Hushåll uppgår till flera
gånger högre belopp i beräkning af Personalen
till begagnande af en lika stor eller 50
kannors Brännvinspanna. Slutligen tår jag BevillningsUtskottets
bepröfvande hemställa, huruvida
någon obetydlig förhöjning i afgifterne,
efter Biännvins pannerymden, kunde anses
lämplig att b reda hvad jag åsyftat, att
nemligen den orättvisa och ojemna Brännvins»
beskattning efter Hemmansvärde och Personal
Omsider må upphöra.
Jag anhåller att detta till BevillningsUtsköttel
remitteras.
Grefve Gyllenborg anförde derefter skriftligen;
Då
en allmännare önskan af Riksdagens
Den 8 Maji, e. tu.
215
snara slut mötes af flen erinran, att de vigtigaste
ärenderne dels äro oafgjorde, dels icke
inkommit till RiksStåndens första granskning ,
och då jag af erfarenheten känner, att man
stundom med misshag anser erinringar vid
Utskottens Betänkandet), de sista dagarne af
Riksdagen, såsom föranledande till upp-rhåll,
anser jag mig föranlåten att, till vinnande af
tiden, begära det Högloflige Bevillningsutskottet
ville till RiksStåndens pröfning öfverlemna
den del af dess Betänkande rörande allmänna
Bevillningen, sora är oberoende af den blifj
vande BevillningsSummans större eller mindre
belopp , hvarom ett stadgande torde något lärn
gre komma att fördröja.
Jag anhåller fördenskull, att Bevillnings-*
Utskottet serskilt afgifver, ej allenast dess Förslag
i afseende på det reglementariska, eller
4. och 5. Art. i BevillningsFörordningen, utan
äfven i föregående Articlar, hvad 60m kan
föreslås, utan att vara beroende af BevillningsSummans
större eller mindre belopp, och får
jag, i sammanhang dermed, af Utskottet begå*
ra ett yttrande öfver en af mig till Utskottet
gjord framställning i frågan om grunderne föc
Bevillningen , att nemligen en lägre procent
borde för Hemman beräknas, än för annan synbar
förmögenhet, till bestämmande af Bevillningen.
Så att, när till exempel för den senare
4 procent beräknades, borde det stadna
vid 3 procent för Jordbruket. Då erfarenhe.-  ten besannar, att jordbruket oftare icke lemnar
en behållning af 3 procent efter Hemmansä
216
Den 3 Maji) e. m»
värdering; då Jordbrukarens vanmagt, under
beständigt ökads Statsbördor, mäste föranleda
till ytterligare minskning deri, och då allmänna
Penningesiällntngen redan föianledt till nedslitning
i Egendomspiis. hvarå Taxeringar i
allmänhet likväl icke göra afseende, förmodar
jag a t Utskottet lemnar uppmärksamhet åt
dessa förhållanden, till bifall al hvad jag yrkat.
Jag anhåller att detta anförande må till
Bevillningsutskottet remitteras.
Grefve Gyllenborgs nu upplästa tvänne Anföranden
remitterades till Bevillningsutskottet.
Upplästes till justering och godkändes följande
från ExpeditionsUtskottet insända Förslog
till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
till Kongl Majrt:
ro Om vilkoren för Wadstena Klosterkyrkas
upplåtande åt Wadstena Stads och dermed
förenade S:t Pehrs Landsförsamlingar.
2:0 Om Medel till reparation å Wadstena
Slott.
3:0 Om Lieutenanten Russaus inneståen*
de Expectaftce-arfvode.
4:0 Angående Häradshöfdingen Örtendahl»
ansökning om Boställe eller Löneförhöjning»
Den 8 Maji, e. tit. 217
5:0 Om aflöning för VaktBetjeningen vid
LandsFängelset i Umeå.
6 0 Om tillökt anslag för Spinnhusen i
Landsorterne.
7:0 Om Medel för Krono Corrections-hu.
set i Stockholm.
8:0 Om Medel och Utvägar till Hjelmare
Slussverks ombyggnad och vidmagthållande.
9:0 Om ett serskilt förskott till utgifter
för Götha Canalarbetet under förflutna vintermånader.
10:0 Om ändring i 7. Cap. 2. och 6. §§.
HandelsBalken, angående Handel å Marknad
innan Marknadsfriden blifvit lyst.
11:0 Om Arbets- och Fångförteckningars
insändande till deras JustitiseOmbudsman ifrån
Rikets Collegier ‘Och Embetsverk samt Styrelseme
öfver Arbets - och Correctionshusen.
12:0 Om ändring i 3. Art. af Kongl. Stadf
gan om Jagt och Djurfång den 13 April 1808.
13:0 Om vissa nya åtgärder då Förmyndare
skola förordnas.
14:0 Om afskaffande af Guld och Silfver
på Civila Uniformer.
15:0 Om bestämd tid för den nya blifvande
FattigvårdsFörordningens utarbetande.
Den 8 Maji, e. m.
Justerades Pleni-Protocollerne för den 11
sistledne April förmiddagen samt den 18 och
21 i samma månad för- och eftermiddagarne s
och för dea 23 i berörde månad.
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
OeconomiasUtskottets, den 16 sistledne April
afgifna, samt den 4 dennes förmiddagen på
bordet lagda Betänkande, i anledning af väckta
Motioner rörande Judarne.
Friherre Wrangel, Henning: Jag kan för
min del icke gilla Utskottets Betänkande, utan
anser det vara ganska illiberal!, att icke vilja
tillåta Judar, äfvenså väl som andra Utlänningar
, få inkomma i Riket.
Judar äro i allmänhet mycket arbetsamme
och hushållsagtige, samt bidraga ofta till
åtskilliga Näringars ytterligare förkofran.
Jag anhåller således om afslag å Betänk andet.
Herr Grefven och Ordföranden gjorde
Proposition till bifall af OeconomiasUtskottets
B tänkande, hvilken Proposition med Ja besvarades.
Friherre Wrangel anmälte till Protocollet
sin reservation emot Ridderskapets och Adelns
beslut.
Den S Mnjlj t. m.
Vid Förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs och O- conomiaeUtsAott'ts , den a<5
sistledne April afgilna, samt di n 4 dennis förmiddag>
n på bordet lagda Utlåtande olver
gjorda Anmärkningar vid Utskottets förut meddelta
Betänkande, angående väckt fråga om
förändring i de antagna grunderna för bestämmande
af Arrende-atgiften å Militaire och Civile
Tjenstemäns Boställen, fann Ridrierskapet
och Adeln, att, enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bifall
lit, Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu endast
borde läggas till Handlingarne,
Föredrogs å nyo och bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomias-Utskottets , den 16
sistledne April afgifna, samt den 4 dennes förmiddagen
på bordet lagda Utlåtande, i anledning
af väckt Motion om inrättande af en Be*
sparingsBanque, hvarigenom till Sälle för den
fattige Arbetaren lemnäs att med fördel använda
sin erhållna förtjenst.
Företogs till pröfning Banco-Utskottets,
den 28 sistledne April afgifna, samt den 4
dennes förmiddagen på bordet lagda Utlåtande,
i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets, den lo sistledne Martii meddelte
Betänkande, angående rättighet för en och
hvar, att emot Svenskt Spsciemynt af Ban-i
220 Ditt 8 Maji f e, ms
quen tillbyta sig Guld och Silfver i Stänger
och Tackor.
Herr Cederskjöld, Pehr Guslaf: Som
BancoUtskottet icke gittat vederlägga något
af de skäl, jag tog mig friheten framställa, då
Utskottets första Betänkande härstädes till
pröfning förevar och återremitterades j så föranlåtes
jag yrka, att Betänkandet nu må lörkastas.
Det enda skäl Utskottet anfört, nemligen
att BancoBetjeningens möda skulle, i händelse
af så beskaffad växling, som den ifrågavarande,
betydligt ökas, anser jag, för min del,
icke vara af den vigt, att detsamma bör lägga
något hinder för Ridderskapets och Adelns
pröfning och beslut i denna fråga. Ehuru jag
vet, att Ridderskapets och Adelns beslut icke
kan verka något på sjelfva saken , enär frenne
Stånd redan antagit Utskottets Betänkan,
de, skulle jag likväl önska , att, för rättvisans
och billighetens skuld, Ridderskapet och Adeln
täcktes, med ogillande af Betänkandet,
stadga, det skulle en dag i hvarje vecka, i
stället för inlemnadt Guld- och Silfvermynt ,
massiv Metall uti Stänger och Tackor från
Banquen utgifvas , och får jag härå utbedja mig
Herr Grefvens och Ordförandens Proposition.
Grefve von Lantingshausen , Albrecht,
förenade sig med Herr Cederskjöld.
Herr Grefven och Ordföranden hemställ?
Ben 8 Maji, e. ml 221
de, om Ridderskapet och Adeln behagade afslå
BancoUtskottets Betänkande, under åläggande
för Ranquen, att en dag i hvarje vecka emot
Guld - och Silfvermynt utlemna berörde Me,
taller i Stänger och Tackor.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Ordföranden
gjorde Proposition till bifall af Betänkandet,
hvilken Proposition med Ja besvarades^
Grefve Spens, Carl Gustaf, hade inlera?»
nät ett så lydande Memorial:
I sista Plenum, då Högloflige Stats_ och
BancoUtskottens sista Betänkande om DiscontRegleringen
lades på bordet, till dess frågan
om FinanceRegleringen skulle förekomma, försummade
jag att föreslå tryckning af det e-i
mot slutet deraf förekommmande, i puncteraf*
delade Förslag; jag får nu ödmjukast anhålla
om Höglofl. Ridderskapets och Adelns tillåtelse,
att på Enskiltas bekostnad, som mig derom anmodat
, få till trycket befordra dessa Proposi*
tioner, pä det, innan Målet till afgörande före*
tages, hvar och en må äga så mycket mer till-'
fälle, att kunna noga begrunda dem.
Herr Pahlman, Otto Fredric, hemställde,
om icke, enär TryckfrihetsFörordningen stadga-.’
de, att hvarje skrift borde, vid fråga om tryck».
I
222
Den 8 Maj',
nina:, hel och hållen uti ett sammanhang Ut*
gifvas , Gretve Spens mätte erhålla tillåtelse,
att lå till trycket befordra de ifrågavarande
Propositioner, så vida han i ett sammanhang
utgat Stats- och BancoUtskottens om Discont*
Regleringen meddelte Betänkande helt och hållit.
Uppå derefter af Herr Grefven och Ordföranden
gjord Proposition , bifoll Ridderskapet
och Adeln Grefve Spens’s berörde anhållan,
under förbehåll likväl, att Stats- och Banco"
Utskottens Betänkande borde . på sätt Herr
Påhlman föreslagit, helt och hållit till trycket
befordras.
Upplästes och lades på bo*rdet BancoUt*
skottets den 6 dennes allåtne Memorial , med
hemställan att återstoden af det till Götha Ca*
nalArbetets fortsättning anslagne Byggnadsbiträ*
de för innevarande år, utgörande 220,000 R:dr,
må, i mohn af förefallande behof, enligt derom
fiån CanalDirectionen skeende anmälan, till behörig
Disposition frän Banquen anordnas.
justerades följande:
Utdrag af Protocöllet, hållit hos Höglofiige
Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 8 Maji 1818.
S D. Föredrogs å nyo och gillades Allmänna
Besvärs- och OeconomiasUtskottets dea
Den 8 Majit e. m.
223
ig sistledne Januarii aflåtne samt den 4 dennes
förmiddagen på bordet lagde Memorial,
i anledning af Herr Doctor Stenhammars till
Utskottet remitterade anförande, angående sak.;
nåd eller fördröjd verkställighet af Kongl.
Maj;ts och Riksens Ständers beslut. Ut supra.
S. D, Vid förnyad föredragning af C011-  StitutionsUtskottets den 28 sistledne April aflåtne
samt den 4 dennes förmiddagen på bordet
lagde Memorial, rörande tryckning af ConstitutionsUtskottets
Protocoller och Handlingar i
Anmärkningsmålet, angående det af Konungens
Rådgifvare i Commandomål för Flottorne, AID
manna MagazinsDirectionen meddelte Avertis*»
Sement om utspisning af mjukt bröd åt Garnizons-
och ArbetsManskapet i Carlskrona m.
m fann Ridderskapet och Adolh , att samma
Memorial endast borde läggas till handlingarne.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning, sa väl
äf Alimänna Besvärs- och Oeconom i te tJtskottets
den 21 sistledne Februarii afgifne Betänkande
öfver föreslagne ändringar uti Författ-'
ningarne rörande Husbebols Brännvinsbränningen
, och dermed gemenskap ägande ämnen,
som äfven af bemälte Utskotts den 28 sistledne
April meddelte samt den 4 dennes på bordet
la2,de ytterligare Utlåtande, i anledning af
de vid Utskottets förra Betänkande gjorde An-j
märkningar, fann Ridderskapet Och Adeln för
godt, att Utskottets första Betänkande af den 21
sistledne Februarii till alla delar gilla. Ut supra.
324
Den 8 Mtji, e. m.
Utdrag af Protocollet, hållit hos Hög2
lofltge Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima R’ksdiigen i Sockholm, eftermiddagen
den 8 Maji å 818-
S. D. Remitterades till Bevillningsutskottet
tvenne Anföranden af Grefve Gyllenborg,
Johan Henning, det ena angående upphörande
af BrännvinsBevillningen efter Hemmansvärdet
och Personalen i Städerne, samt det andra, innefattande
det Förslag, att Bevillningsutskottet
måtte med första till RiksStånden öfverlemna
den del af Utskottets Betänkande, rörande
allmänna Bevillningen, som är oberoende af den
blifvande Bevillningssummans större eller min;
dre belopp, m, m. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmän;
na Besvärs- och ÖeconomiaeUtskottets den rf>
sistledne April afgifne samt den 4 dennes för»
middagen på bordet lagde Utlåtande, öfver
, gjorde anmärkningar vid Utskottets förut meddelte
Betänkande, angående väckt fråga om
förändring i de antagne grunderne för bestäm,
mande af Arrende-afgiften å Militaire och Ci»'
vile Tjenstemäns Boställen, fann Ridderskapet
och Adeln, att enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallit,
Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu enr
dast borde läggas till handiingarne. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämnde Utskott inkomne samt
den
Den 8 Majit e. m.
S25
den 4 dennes förmidddagert på bordet lagde
Betänkande»:
Fran BancoUtskottet:
Af den 20 sistledne April:
I anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets den to sistledne Mars meddeite Utlåtande
f angående rättighet för en och hvar
att emot Svenskt Speciemynt af Banquen tillbyta
sig Guld och Silfver i Stänger och Tackor,
Från Allmänna Besvärs- och Oecono/niceUtskottet:
Af
den 16 sistledne April:
i:o I anledning af väckta Motioner rörån®
de Judarne.
2:0 I anledning af väckt Motion öm inrättande
afen BesparingsBanque, hvarigenom tillfälle
för den fattige Arbetaren lemnäs att med
fördel använda sin erhållna förtjenst. Ut supra.
Högloflige Ridderskapet Och Adeln åtskiljdes
klockan 8 om aftonen.
In fidem Protocolli
0. J, Lagerheim*
Ridd. 0. Ad, Prat. VI. B. I* Afd, 29, 30.
226 Den 9 Majt,
Lördagen den 9 Maji.
Plenum klockan 10 förmiddagen.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, hemställde,
om de Mål, hvilka 6istledne gårdag
blifvit upplästa och lagda på bordet, kunde,
enär Plenum fortfarit till klockan 8 i går efi
termiddag, och tillfälle således icke varit, att
af desamma taga nödig kännedom, nu likväl
till afgörande förekomma.
Herr Grefven och LandtMarskalken yttrade,
att då han, å ena 6idan, till förekommaide
af Riksdagens förlängande, ansåg sig
böra , enligt Grundlagarne , för Ridderskapet
och Adeln föredraga de Mål, hvilka voro på
dess handläggning beroende, men Herr Grefven
och LandtMarskalken likväl, å den andra
sidan, ville gå Ridderskapets och Adelns öni
skan till mötes, kunde Herr Grefven och
LandtMarskalken icke inställa föredragningen
af de på bordet hvilande Mål, utan ägde de
Rädderskapets och Adelns Herrar Ledamöter,
hvilka åsiundade det något serskilt Mål måtte
ytterligare hvila på bordet, att sådant vid
Målets föredragning anmäla.
Grefve Anckarsvärd, Michaél: Som Riksdagen
snart lärer nalkas sitt slut, men de vig
-
Den 9 Maji. 227
tigaste Målen angående Disconternes utreda
ning samt allmänna Fenninge - rörelsen ocli
Myntvärdets upprätthållande ännu äro oafgjorda,
och vidlyftiga Discussioner , då berörde
Mål till afgörande företages, säkerligen komma
att äga rum; så får jag hemställa, om
icke, till bidragande af skyndsamhet och lättnad
vid den slutliga pröfningen af dessa Mål,
Ridderskaoet och Adeln skulle behaga tillåta
några dess Ledamöter, att, på egen bekostnad,
låta till trycket befordra de vid slutet af Stats»
och BancoUtskottens Betänkande om Disconternes
utredning befintliga Funder eller Propositioner,
samt 0111 icke Stats- och BancoUtskotten
kunde anmodas, att trycka deras
blifvande Utlåtande angående allmänna Financeregleringen
i de delar, detsamma kan blifva
från deras i ämnet först afgifne Betänkande
skiljagtigt.
Herr von Hauswolff, Carl Gustaf Reinhold,
erinrade, att Ridderskapet och Adeln i
går eftermiddag bifallit Grefve Spens’*', C. G.,
anhållan, att få trycka de i Stats- och BancoUtskottens
Betänkande om Disconternes utredning
befintelige, nu ifrågavarande Propositioner,
under förbehåll likväl, att samma Betänkande
borde i ett sammanhang helt och
hållit till trycket befordras.
Grefve Anckarsvärd: Jag medgifver ger;
na , att det vore bättre trycka ifrågavarande
Betänkande helt och hållit, men då sådant
skulle icke allenast upptaga en längre tijdj
22g
Den 9 Maji.
utan ock medföra en icke obetydlig kostnad ,
har jag trott, att mitt förslag vore ganska oskyldigt
och ingalunda stridande mot TryckfrihetsFörordningen,
heligt de Utdrag, som af
ifrågavarande Betänkanden borde tryckas, icke
•kulle för Allmänheten framläggas, utan blott
lända Ridderskapets och Adelns Herrar Leda- -  möter till upplysning och lättnad vid Målens
afgörande. Att Grefve Spens i går begärt
Ridderskapets och Adelns tillåtelse att få trycka
Propositionerne i DiscontBetänkandet, och
att berörde anhållan blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallen , under förbehåll att samilia
Betänkande borde i ett sammanhang helt
och hållit till trycket befordras, har varit mig
alldeles obekant] men då jag fruktar, att Grefve
Spens under detta förbehåll, hvarken kan
medhinna eller lärer vilja åtaga sig berörde
tryckning, vågar jag å nyo framställa mitt
förut i enahanda afseende gjorda förslag, samt
derå utbedja mig Herr Grefvens och LsndtMar•kalkens
Proposition.
Friherre Boye, Ludvig: Jag anhåller att
få ödmjukast erinra om nödvändigheten att
icke tillämpa ett Lagens vilkor till annan Casus,
än den , för hvilken detsamma är gifvit.
TryckfrihetsLagen fäster vid rättigheten att
trycka Rättegångshandlingar det vilkor , att
icke trycka blott den ena Partens framställninningar,
utan tillika den andras; och ändamålet
är, att Allmänheten icke må bibringas ensidiga
begrepp, förnärmande lika mycket Rätt-'
visans, som den andra Partens skäliga fordrin
-
Ben 9 Maji.
229
gar. Men då TryckfrihetsLagen omtalar tryckning
af Riksdagshandlingar, så bjuder Lagen
alldeles icke samma vilkor, troligen derföre,
att samma skäl icke existerar, jag inser lätt,
att man kan i Financeämnen vara af olika
meningar; men jag förstår sannerligen icke,
huru man kan, af hvilken mening man också
är, vilja begagna sig af surpriser, för att vin-:
na framgång. Vill man framgå genom upplysning
och öfvertygelse, så förstår jag icke,
hvarföre man vill neka oss någon ting, sorn
hör till upplysningen; och jag öfverlemnar
till Högloflige Ridderskapet och Adeln att döma,
om det icke ligger en surprise uti, att,
då man vet, det tiden icke tillåter tryckning
af hela Betänkandet, icke tillåta oss att trye-,
ka dess conclusum, utan med vilkor att trycka
hela Betänkandet; ty detta vilkor är ju i „
sjelfva verket detsamma, som att ovilkorligen
afslå tryckningen. I formen kan jag ej heller
finna något hinder, ty för det att, uppå Herr
Påhlmans vägran, Grefve Spens’s begäran blifvit
en annan dag så afgjord, är icke hinder för
Ridderskapet och Adeln att i dag, efter närmare
besinnande, bifalla den begäran, som nu
är af Herr Grefve Anckarsvärd framställd.
Grefve Speris^ Carl Gustaf: Då min i går
gjorda anhållan att få trycka Propositionerne
i DiscontBetänkandet, blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallen , under det förbehåll , att
samma Betänkande barde helt och hållit tryckas,
nödgas jag förklara, att detta förbehåll
är af sådan natur, att det af wig åsyftade än
-
23®
Den 9 Maji.
damål, att före Målets afgörande kunna få ibland
Ridderskapet och Adeln utdela de tryckta
Proposi;ionerne , derigenom förfelas, samt
att jag följagteligen icke kan åtaga mig en så
beskaffad tryckning, utan att min Motion derom
kommer att förfalla Sorn jag likväl anser
elen af Grefve Anckarsvärd i dag framställda
Motion vara af serdeles vigt och nytta för
Ridderskapet och Adeln, tvekar jag icke att
understödja densrmma, men får hemställa, om
icke, till förekommande af all stridighet emellan
Ridderskapets och Adelns beslut i går,
och det, hvilket i dag kommer att fattas,
samt till beredande af en större skyndsamhet
i afseende å tryckningen , Ridderskapet och
Adeln skulle finna lämpeligt anmoda Statsoch
BancoUtskotten, att låta till trycket befor-’
dra, af de tiil Riksdags-kostnaderue anslagna
allmänna Medel, för att 50n Exemplar bland
Ridderskapets och Adelns Ledamöter utdela:
1:0 Så fort sig göra låter, de vid slutet
af sista DiscontBetänkandet upptagna Puncter
eller Propositioner.
2:0 Samma Betänkande helt och hållit i
ett sammanhang.
3:0 Utskottens blifvande Utlåtande öfver
allmänna Finance-regleringen i de delar, detsamma
kan blifva från Utskottens i berörde
ämne förut afgifna Betänkande skiljagtigt.
Grefve Anckarsvärd: I det af Grefve Spens
Den 9 Maji.
na föreslagna tryckningssätt instämmer jag för
min del fullkomligen.
H srr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
om icke, i anledning af Herr Grefve
Anckarsvärds väckta Motion, Ridderskapefc
och Adeln behagade anmoda Stats- och BancoUtskotten
att, af de till Riksdags-kostnaderne
anslagna allmänna Medel , för att 500 Exemplar
bland Ridderskapets och Adelns Ledamöter
utdela låta, till trycket befordra:
1:0 Så fort sig göra låter, de vid slutet
af Utskottens, rörande utredningen af Götha
CanalBolags, Malmö och Götheborgs Disconter,
den 23 sistledne April afgifna Betänkan-:
de upptagna Puncter eller Propositioner.
2:0 Samma Betänkande helt och hållit i
ett sammanhang.
3:0 Utskottens blifvande Utlåtande, i an:
ledning ar gjorda anmärkningar vid Utskottens
rörande allmänna Finance-regleringen den 6
sistledne April meddeite Betänkande i de delar,
samma Utlåtande kan blifva från Utskott
tens förut afgifna Betänkande skiljagtigt.
Bifölls,
Föredrogos å nyo och gillades följande Stats:
Utskottets; den 1 dennes afgifna, samt dea.Si
232
Dsn i) Maji.
samma månad förmiddagen på bordet lagda
Utlåtanden ;
1:0 Angående KrigsAcsdemiens på Carlberg
Lönings - och UnderhållsStat.
2:0 Öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Remis*
-angående förhöjning i aflöningen för Wermelands
Fältj ägare Regemente,
3:0 Angående upptagande i Stat af 3500
R:dr Hamburger Banco FyringsMedef , såsom
inkomst från Dannemark.
4:0 I anledning af Herr L, L. Edelberg®
Memorial om Lån af allmänna Medel till Schö*
laehus uppbyggande eller inköp uti Landskrona.
Vid förnyad föredragning af Statsutskott
tets den i dennes afgifna och sistledne gårdag
på boidet lagda Utlåtande, i anledning af
Kongl. Majus Nådiga Proposition om StatsVerkets
tillstånd och behof, uti hvad som lörer
RiksStatens Tredje HufvudTitel, anhöll Grefve
Gyllenborg, Johan Henning, och Friherre
Wrangel, Henning, att berörde Utlåtande måtte
hvila på bordet till nästa Plenum, hvilket,
då flere Ledamöter häruti instämde, af Ridder*
skåpet och Adeln bifölls.
Den g Maji.
233
Anmälte* och emottogos tvanne Kongl»
Maj:ts Öfverste Kammarjunkare, Herr Friherre
Eric Reinhold Adelsvärd och Herr Grefve
Carl Gyld nstolpe, hvilka å Kongl. Majtts höga
vägnar kallade Ridderskapet och Adeln att
nästkommande Måndag den 1 i dennes klockan
9 förmiddagen infinna sig å Kongl. Slottet
och derifrån vara Kongl. Mnj:t följagtig
till Storkyrkan, för att derstädes bivista Kongl.
Maj:ts Kröning.
Herr Grefven och Landt Marskalken anmodade
Herrar Öfverste Kammarjunkare att
till Kongl. Maj;t framföra Ridder-kapets och
Adelns underdåniga vördnad och tillgifvenhet,
jemte försäkran om efterkommande af Kongl,
Majds Nådiga Befallning.
Sedan Herrar Öfverste Kammar- Junkare
blifvit på vanligt sätt utbeledsagade, föredrogs
Statsutskottets, den i dennes afgifna och sistledne
gårdag på bordst lagda Utlåtande öfver
gjorda Motioner, angående ytterligare Löneförhöjning
för MilitaireStaterne ; men som Herr
.Munck af Rosenschöld, Eberhard, jemte flera
andra Herrar Ledamöter, anhöllo att detta Utlå'*nde
matte hvila på bordet till nästa Plenum,
fann Ridderskapet och Adeln för godt
3tt dertill lemna bifall.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den t
dennes afgilne, och sistledne gårdag på bordet
234
Den g Maji.
lagde Utlåtande angående den Summa, som för
Stats och Riksgälds Verkens behof erfordras, att^
genom allmänna Bevillningen utgöras.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning: Hög.
loflige StatfUtskottets förlidne gårdag såsom
inkommit anmälte Betänkande, med tillkännagiivande
af eft tillokt behof af 250,000 R:dr,
att genom Bevillning fyllas, lärer snarare få anses,
som ett mindre behöfiigf avertissement, än
åsyftande något derpå af Riksens Ständer grun.
dadt beslut, emedan det icke lärer kunna förmödås
att Riksens Ständer skulle bevilja TotalSumman
för Statsanslagen, utan att förut känna
detadlerne,-i de delar hvaraf densamma måste
uppfattas, och hvilket äfven synes instämma
med Utskottets eget yttrande i slutet af Betänkandet,
att nemligen U<skottet, i dess snart af*
gifvande generelle Betänkande, ernar upptaga
och beskrifva förhöjningarne, som i denna
StatsReglering ä-gt rum j det blifver först då,
sedan denna inkommit , hvarom nu erindras,
och icke nu, som BevillningsSumman kan be*
stämmas, särdeles sorn flere ännu icke medgifna
betydcligare anslag på Riksens Ständers
afgörande bero. Emedlertid får detta Betänkande
emottaga den första förvåningen deröfver, att
oansedt StatsUtskottets beständiga anvisningar
på närvarande och blifvande öfverskoster på
StatsVerkets Intrader, allmänna Bevillningen
anses af Utskottet ännu ytterligare böra med
250,000 R:dr ökas, samt att vid ett oförmodadt
och i andra föremål beramadt Urtima Riksmöte
tillgångar fordras till nya Statsutgifter, som
Den 9 Maji,
235
uppgå närmare till en Million R:dr, enär i beräkning
kommer, att StatsVerkets InkomstTit>
lar lära hafva blifvit till mera än 300,000 högre
beräknade än förut, sarri* 100,000.R:dr ny
tillgång är på tredje HufvudTitein öppnad för
Militair-behof äf blifvande öfverskott, och an’
dra tillgångar , sorn Betänkandet öfver tredje
HulvudTiteln närmare utvisar, utgörande dessa
trenne Summor allena en föreslagen ny till.
gång af emellan 6 å 700,000 R;dr.
Hos Nationen tnåste det väcka en billig
förundran, att dess Representanter kallade att
afhjelpa allmänna Penningeförlägenheten, ytterligare
försvåra den genom åtagande af ökade
Staisbördor, samt att Myntvärdets förbättrande
kan åsyftas och förväntas, då första vilkoret
lör möjligheten deraf, eller allmänna Utskyldernes
nedsättning, icke iagttages, utan deremot
enda förhoppningen att kunna bära öfvetdrifna
StatsutRkylder, måste sökas i est större Rörelsen
Capital och derigenom möjligen nedsatt Myntvärde.
Jag hade skäligen väntat, att då Statsutskottet
framställt, jemte behofven, tillgångar-,
ne i StatsinkomstTitlarne, Utskottet äfven skulle
hafva framställt en redogörelse för öfrige
tillgångar och förslag om sättet för deras an^
vändande, hvilka torde kunna beräknas till om--  kring en Millton R:dr, bestående, som man
känner, af Postverkets fordran hos Norrska
Regeringen 104,000, innestående medel i Gö.
tha Canal öfver en half Million , utom flere
andre tillgångar 5 men då Utskottet härom
icke något Utlåtande msddelt, får jag härmed
Den 9 Maji.
begära, att Utskottet ville afgifva en Tableau,
sorn, så vidt ske kan, framställer StatsVerkets
Financiella förhållanden, innefattande:
i:0 Öfverskottcn på StatsVerkets Intrader
för åren 1813> 181a och 1815, sorn, efter 18 12
års Riksdagsbeslut, skulle till Militair-behof utgå,
ej mindre till deras belopp och användande
till utrönande af huruvida deri ännu finnes
någon återstod och tillgång.
•
2'o Beloppet af öfverskotten för iS 16, och ,
så vidt provisoriskt kan uppgifvas, för 1817*
q:o Tillgångarne i Postverkets fordran i
Norrige, innestående medel i 'Götha Canal ,
samt öfrige hos Comiterade för allmänna
Medels förvaltning innestående Medel , äfvensom
öfrige Statsverket tillkommande behållningar}
hvartill räknas af Statsmedel utgifne
Lån, i anseende till hvilka ett yttrande
torde meddelas, när de för Staten kunna
blifva disponible. I afseende åter på användandet
af Statsmedlen , begäres upplysning, till
hvad belopp och i grund af hvil ka speciella
föreskrifter och till hvilka ändamål förenämnde
Medel blifvit eller skola blifva använde ,
samt hvad behållning sedermera derpå kan upp-'
Stå, hvilket allt synes mig böra så mycket
mera vara utredt, innan Bevillningssumrmn
kan bestämmas, som tillgångar torde finnas till
be redande af nedsättning däri, och det icke är
förenligt med Nationens lätt att sådana blif
-
Ven 9 Maji,
237
va obegagnade, då Nationen med pålagor be2
tungas. Förmodande jag att dessa uppgifter,
som utan vidlyftig omgång synas kunna åstadkommas,
. torde af Utskottets benägenhet snart
få förväntas i sammanhang med det af Utskottet
lofvade Betänkande, i afseende på StatsRegleringen,
deta i j lei ad t till de nya anslagen,
med summarisk uppgift på den för hvarje
BufvudTitel , sista Riksdag tillökte anslagssumma.
Jag anhåller vördsammeligen, att detta
anförande mätte till StatsUtskottet remitteras
och förevarande Betänkande antingen återremitteras
eller-blifva hvilande tills StatsUtskottet
öfver denna min framställning sig utlåtit,
samt att Utskottet tillika måtte erinras,
att omsider afgifva ett yttrande öfver de flere
Berättelser, som Riksens Ständers Revisorer
för snart ett halft år sedan till Riksens Ständer
afgåfvo och då blefvo till Statsutskottets
Utlåtande remitterade. Ogerna bryter jag tystnaden
i detta afseende, sedan jag förgäfves väntat
i flere månader, att åtminstone någon af
Revisorernes flere Berättelser skulle hos Stats.
Utskottet förekomma, och ett bedömmande af
Revisorernes åtgärder skulle för Riksens Ständer
framställas, och jag vore att ursägta, om
jag blott åsyftade ett omdöme, huruvida j g ,
såsom Ridderskapets och Adelns ombud, vid
den af Riksdagen atbrutna Revisionen, handlat
rätt eller icke; men då föremålet för denna erinran
är, att de flerfaldige tillstyrkanden, som i frenne
serskilde tryckre Revisionsberättelser innefattas,
matte fä undergå den Jugnate, icke för-’
238
Den 9 Maji.
hastade pröfningen , som ärendernes vigtiga
beskaffenhet påkallar, anser jag mig äga så
mycket större anledning , såsom en rättsiordran
yrka en skyndsammare åtgärd af Utskottet
i detta afseende, hellst Riksdagens snarare
afslutande kunde möjeiigen undandraga Riksens
Ständer den noggranna pröfningen af dessa
ärender, som jag ©gerna vill förmoda blifva
af Utskottet såsom mindre angelägen ansedde,
och derigenom göra till intet flere nytti»
ge tillstyrkanden, sorn i förenämnde RevisionsBerättelser
innefattas.
Grefve Gyllenborg anhöll, att dess anförande
måtte till StatsUtskottet remitteras, samt
att, intill dess svar derå ankommer, Utskottets
ifrågavarande Utlåtande måtte hvila på bordet.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Ingen
kan fullkomligare än jag vara öfvertygad om
nödvändigheten att fylla StatsVerkets verkliga
behof. Men jag måste derjemte förklara, att jag
ryser vid blotta tankan att i Landets närvaran-'
de belägenhet öka den redan dryga Beviliningen.
Det är också med serdeles fägnad, sorn jag
funnit, att detta alldeles icke är nödvändigt,
och att en ganska lätt utväg gifves, att göra
StatsVerkets tillgångar tillräckeliga för behofven,
och således kommer den uppgifna bristen
af 2 50,000 R:dr att försvinna, utan att likväl
behöfva med ökade skatter ytterligare trycka
det redan förut dermed nog betungade Svenska
Folket. Denna utväg består blott i en
minskning af det så kallade Amortissementsa
Den 9 Maji,
239
amslaget, hvilket det står i Ständernes magt
att, utan ringaste olägenhet för Statsverket,
minska efter behag. Uti Högloflige StatsUt^
skottets nu upplästa Utlåtande upptagas nem«
ligen ibland StatsVerkets utgifter 750,000
R.dr såsom AmortissemenfsMedel, hvilka bor-:
de till Banquen ingå i afräkning pä StatsVerkets,
är i8oy åsamkade skuld till densamma.
Men hvartill tjenar väl ett Amortissementsbidrag,
då vid 18I5 års Riksdag Amorteringen
inställdes, och, såsom jag hoppas, aldrig
mer kan komma att äga rum ? Dessa AmortissementsMedel
utprässas nu af hela Svenska
Folkmassan, för att i Banquen blott bereda
en tillgång för några få skuldfria-och förmögna
Fastighetsägare, att, mot nedsatt och lägre
än laglig ränta, få läna Penningar, af hvilka
de, mindre än andra, böra vara i behof. Man
kan således, utan ringaste olägenhet, åtmin-'
stone nedsätta Amortissements-anslaget till en
haff Million , då behofvet af Bevillningens förökande
redan derigenom vore undanröjdt, och
utan att likväl tillgången för StatsVerket, till
utgifternas bestridande, härigenom blifvit på
minsta sätt förknappad. Jag skulle till och
med ej draga i betänkande, att föreslå indrag,
ning eller åtminstone inställande tills vidare
af hela Arnord sements-anslaget , och derigenom
bereda en möjlighet att ytterligare nu
minska Bevillningen med en half Million, om
jag ej ansåg mig bunden af agtningen för
ibt5 års Siänders beslut, och fruktade att ett
förslag till upphäfvande af den vid sistledne
Riksdag fastställda plan för FastighetsLån
54°
Den 9 Maji.
Skulle väcka för mångas missnöje. Jag tror
derföre , att man i det närmaste torde kunna
uppfylla 1S15 års Ständers beslut i denna del,
och likväl minska Amortissements - anslsget
med 250,000 R:dr, samt således åtminstone
undgå att nödgas öka Beviilningen.
Jag vågar derföre vördsammast anhålla*
att Utlåtandet må med denna min anmärkning
till Utskottet återremitteras; och att, antingen
återremissen nu genast bilalies, elier Utlåtandet
blir till nästa Plenum hvilande på bordet,
Samt att detta mitt yttrande måtte genast blifva
med de öfriga Stånden communiceradt, för att
tilläfventyrs kunna blifva en vink för dem vid
afgörandet af detta ämne.
Friherre TTrrangel, Henning, anhöll att
Grefve Gyllenborg måtte anmodas till trycket
befordra sitt för en stund sedan uppläste anförande
Grefve
Spens, Carl Gustaf : Vare det fjerran
ifrån mig att någon in sjelf yrka eller
styrka mina Landsmän till nekandet af bifall
till för Fäderneslandet oundgängliga utgifts- anslag
; men då i denna stund ingen med visshet
vet hvad han äger eller äga .skal! : Då
den vigtiga fråga om våra Financers reglering
ännu icke blifvit afgjord, hvarpå Svenska Folket
i sex månader förgäfves väntat j protesterar
jag emot ålit beslut, som nu tages om BevillningsSummans
storlek, inn^n de sammansatta
Stats;
Den 9 Maji.
241
Stats- och BancoUtskottetls förnyade Betänkande
om den allmänna Fenninge- rörelsen och
Myntvärdets upprätthållande till Riksstånd m
inkommitv Jag har till denna protest så mycket
mera skäl, som al den sista värde Talaren
ganska riktigt har blifvit utredt, att ibland
de utgifter, till hvars bestridande en högre
Bevillning fordras är upptagen en Summa,
sorn det beror på Riksens Ständer att sjelfve
bestämma, nemligen 750,000 R.dr, som inbetalas
för det Lån, hvaruti Riksens Ständer
på en gång äro Borgenärer och Gäld närer,
och således äga full rätt att ändra l.åne vilkoret
Genom ett sådant beslut, kan e| b'ott
BevillningsSummans ökande förekommas , utan
älven en lindring bcrcdss våra Landsmäns redan
svåra bördor. Ja_g anhåller således om
Herr Grefvt-ns och LandtMarskalkens Proposition,
att ifrågavarande Betänkande om B. villningsSumman
måtte få hvila intill d ss Fi«
• nanceplanen inkommer, på det Ridderskapet
och Adeln ej må inledas att taga sådana provisoriska
beslut, hvilka sedermera vid hufvudfrågans
afgörande binda händerna på dem.
Friherre Boye, Ludvig: Jag hörde icke
till antalet af de Riksdagsmän, som, vid 1815
års Riksdag , ansågo någon Amortissements-afgift
böra alpressas Nationen, och likväl tillika
ansågo samma afgift kunna användas till
annat ändamål , nemligen till FastighetsLån.
Jag tabde tvärtom , thuru fåfängt , deremotMen
sedan, till följe af den utgång frågan då
Ridd. 0. Ad. Brot. VI- B. I. Afd, 31, 32.
242
Den 9 Maji.
fick, Riksens Ständer, uti 1815 Sfs RiksdagSBeslut,
gifvit Allmänheten löftet om sådana
FastighetsLån, dertill annan Fond nu icke later
kunna uppfinnas ; och sedan Fastighetsägare,
i förlitande till samma löfte, gjort sig kost.
nåd att anskaffa och till Banquen ingifva deras
SäkerhetsHandlingar, samt äfven naturligtvis
rättat deras enskilta beräkningar derefter;
så anser jag af mycken vigt, att löftet redeligen
uppfylles; emedan jag skulle anse ganska
Olyckligt, om Allmänheten skulle få någon
anledning till den klagan, att Ständerne sjelfva
icke respecterade sina egna Beslut. Hetr Cederskjöld
har annars i sjelfva saken ganska
rätt; och när med år 1820 Ständernes löfte
om FastighetsLån upphör, bör Amortissementsafgiften
rent af upphöra, eller åtminstone blott
användas till Stateos nytta , icke till enskilta
LånbehöfVandes; emedan Nationen ingalunda
är pligtig att utgöra Skatter, för att förvandlas
till LåneFönder. Jag tror äfven, att intill
1820 torde ett annat sätt gifvas att förena
båda ändamålen.
De tillgångar, sorn Herr Grefve Gyllen*
borg i dag uppgifvit, torde kan hända i det
närmaste förslå till den förökning, sorn Betänkandet
nu begär intill 1820. Och då åter
lian, på sätt Herr Cederskjöld föreslagit, för*
ökningen tagas på AmortissementsFonden, om
den skall fortfara ; hvilket jag likväl alltid
anser felagtigt.
Grefve Spens: Jag anhåller blött, att, till
Den 9 Maji*
245
förebyggande af misstag om min verkliga
mening, få, i anledning af hvad Friherre Boye
ftu anfört, tillägga, att jag anser det vara en
ovilkorlig pligt för Rikets na församlade Stätt.’
der , att , till ådagaläggande af deras känsla
för löftens helgd , så vidt ske kan , beieda
verkställighet af hvad vid i 815 års R ksdag af
Riksens Ständer beslöts och lofVades ; men jag
tror, att Riksms Ständer kunna få tillfälle att,
vid Financefrågsns afförande, på något annat
sätt uppfylla dessa löften, äfven i händelse
de af Grefve Gyllenborg i detta ämne fa inställda
förslag icke skulle vara tillräckligå,
utan att ändå ilka BevillningsSumman, på sätt
sorn nu föreslagits*
Herr Munch af Rosenschöld, Eherhard i
Då de 750,000 R:dr , hvilka af Bevillningen
till Banquen ingå för att förbättra vårt SeJ
delmynts värde, erläggas af den synbara förmögenheten
i vårt eget Land} menen betydlig
del, kanske nära hälften af vårt BancoSedel-Capital,
befinneS hos Utlänningen , så anser
jag nyssnämnde Bevillning i synnerhet
komma Utlänningen till godo Denna hämtar
blott nyttan af denna mesure, utan att få vidkännas
dess kostnader, eller följderna af en
öfverdrifven Bevillning. De, som i vårt Land
draga förmon af denna Bevillning , nemligen
Penningemänttett, Contribuera i allmänhet icke
heller till dess utgörande. Den utgår mast af
den synbara förmögenhetens ägare, hvilka der-'
igenom betala Bevillning för att minska sin egendoms
och öka sina skulders relativa värde
-
244
Den 9 Maji.
Jag förenar mig derföre med de Ledamöter,
hvilka yikat minskning af berörde Summa
, samt är äfven ense med Grefve Spens
deruti, att nu förevarande fråga om beloppet
af BevillningsSumman bör afgöras i sammanhang
med allmänna Finance-regleringens bestämmande
} hvadan jag får anhålla, att densamma
må hvila intilldess Stats- och BancoUtskottens
förnyade Betänkande om Financeregleringen
inkommer.
Friherre Cederström, Jacob: Jag får underställa
Herr Grefven och LandtMarskalken
samt Högloflige Ridderskapet och Adeln , om
icke, i stället för att låta ifrågavarande Be'?
tänkande hvila, på sätt några värde Ledamöter
begärt , intilldess Stats- och BancoUtskottens
Utlåtande öfver Finance-regleringen inkommer,
det vore bättre, att till tidens vinnande,
nu genast med de anmärkningar, som
blifvit framställda, tiil Utskottet återremittera
Betänkandet, ty om det nu blefve hvilande ,
och Ridderskapet och Adeln framdeles skulle
anse en återförvisning behöflig , så torde Utskotten
, i anseende till Riksdagens annalkande
slut, icke vara i tillfälle att derå svara.
I anledning af Grefve Gyllenborgs anmärkning
, att StatsUtskottet ännu icke med-J
delat något Utlåtande öfver Riksens Ständers
Revisorers till StatsUtskottet remitterade Berättelser
; så får jag äran upplysa, att detta
dröjsmål härledt sig derifrån, att Utskottet
icke kunnat utlåta sig öfver frågan om Riks^
Den 9 Maji.
245
Hufvudboken, förrän nu, emedan till dess afslutande,
omslut af några Läns Räkenskaper
ända tills för några dagar sedan ssknats. Jag
är således öfveriygad, aU Riksens Ständer skola
, sedan hindret numera upphört, med det
första få emottaga Utskottets yttrande öfver
Revisorernes Berättelser.
Herr Grefven och LandtMar skalken hem4
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln ansåg
Statsutskottets Utlåtande böra, i anledning
af de dervid gjorde anmärkningar, till Utskottet
återförvisas j hvilket bifölls.
Herr Cederskjöld förnyade sid förut gjorde
anhållan om communication med de andra
Respective RiksStånden af dess för en stund
sedan afgilne anförande.
Herr Grefven och LandtMarshalken yttrade,
att denna communication torde vara öfverflödig,
enär de öfrige frenne RiksStånden re^
dan bifallit StatsUt^kottets Utlåtande.
Herr Grefven och LandtMarshalken hrm4
ställde derefter, om Riddeiskapet och Adeln
behagade instämma i Friherre Wrangels anhållan,
att anmoda Gretve Gyllenborg till
trycket befordra sitt i denna fråga uppläst»
anförande.
Bifölls.
34*
Dén 9 Maji,
Föredrogs å nyo Stats* samt Allmänna Be»
svärs* och QecOiiOmiaeUtskottens den 26 sist*
ledne April afgifne och sistledne gårdag på
bordet lagda Utlåtande » angående väckte
frågor om ändring i hvad Förtattningarne rö*
rande Airads- och Krono Tionde Spannmålens
utgörande, forslande eller lösande nu innehålla
3 men sou» Herr Oxehufvud, Bo, jenne flere
andre Herrar Ledamöter, åsuindade att Betänkandet
måtte ytterligare hvila på bordet till
nä^ta Plenumi fann Ridderskapet Och Adelil
för godt att dertill lemna bifall.
Företogs till pröfning Bevillningsutskottets
den 1 dennes algitne och sistledne gårdag på
bordel lagde Betänkande, angående Postinrättningen
och de deraf till Statsverket in*
flytande medel m. m
Grefve
Spens, Carl Gustaf; Jag har svårt
itt dela med UtskoHet den tanka, att en förhöjning
af den nu gällande PostTaxan för Inrikes
Brefväxlingeo skulle innefatta ett mindre
känbart och mera fördelagtigt sätt att fylla en
del af den till Statsbehofvens bestridande erforderliga
Summa, än g norn direct Bevillning.
Jag tror B’vibning på Communicationer vara
för Landets industrie den skadligaste, och anser
bibehållandet af en lätt Communication
man och man emellan, vara likaså nödvändigt,
sorn den igenom TryckfrihetsLagen Medborgare
försäkrade frihet i Tal och Skrift 3 och jag
Den 9 Maji.
247
hemställer således, om ej Betänkandet kunde
återremitteras, samt Utskottet anmodas att, så
vidt ske kan, utfinna annat medel än det föreslagna
till fyllande af BevillningsSumman.
Herr af Brinckman, Gustaf: Såsom Ledamot
af Bevillningsutskottet, anser jag mig
skyldig upplysa , att Utskottet, vid uppgöran-,
de af den allmänna Bevillningen, tagit för en
allmän regel, att så mycket som möjligt fördela
BevillningsSumman i serskilta Titlar, på
det den samma må blifva för massan af Nationen
så litet tryckande som möjligt, och isyn^
nerhet ej falla Jordbruket till last, men dereJ
mot lägga tyngden på sådana Medborgare,
hvilka äro mera i tillfälle att till Statens behof
bidraga. Af sådan beskaffenhet är, ibland
andra Titlar, äfven Statens inkomst af Postmedlen,
Jag kan ej medgifva rigtighefen af hvad
Grefve Spens anfört, att en Bevillning, tillkommen
genom PostTaxan, kan anses kännbar. Den
som har affa>rer och behöfver derföre begagna
Postinrättningen, må gerna bidraga till Staten
för den förmon, han begagnar af en jemn Postgång
emellan alla puncter i Riket, J öfrigt
får jag förklara, att jag anser det vara bättre,
att antingen afslå eller bifalla Betänkandet,
än återremittera det samma , emedan en Åter*
remiss endast skulle förorsaka tids utdrägt ,
men Utskottet troligen i alla fall icke finna anledning
att frångå dess redan afgifne yttrande
248
Den g Maji.
Ferr Cederskjöld, Pehr Gastaf: Då Post:
Inrättning n redan bär sig och ännu iner, till
och med lemnnr v nst åt Statsverket instämmer
jag med Grefve Spens d rut i , att PoStJ
Taxans ytterligare förhöjning skulle vara i
högsta grad olämpelig och får dertöre ödmjukast
anhåll*, att Utskottets Betänkande må
återremitteras; så framt det ej skulle gå ann,
att, såsom clm siste värde Talaren föreslagit,
genast afslå detsamma.
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställde
, om Ridderskapet och Adeln ansåg de
vid BevillningsUt*kottet gjorde Anmärkningar
böra föranleda till Återremiss deraf.
Ropades Ju.
Föredrogs å nyo RiddarhusUtskottets den
5 dennes aflätne och sistledn* gåtdag på bordet
lagde Memorial, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets den >8 si tledne
Maitvi UK ddelte Utlåtande angående Löneför-I
höjning för Riddarhusets Emb. ts- och Tjenstemän
, samt indragning af tyra RiddarhusDi?
recteurers Honorarier.
Herr Grefven och Landt Marskalken gjor.
de Proposition till bifall af RiddarhusUtskottets
Memorial.
Ropades Nej,
Den 9 Maji.
249
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mat.
skalken hemställde, om Ridderskap^ och Adeln
behagade afslä Memorialetj hvilken proposition
med Ja besvarades.
Vid förnyad föredragning bifölls RiddarhusUtskottets
den 6 dennes aflåtne och sistledne
gårdag på bordet lagde Memorial, angående
väckt Iråga om Riddarhusets Brandförsäkrande.
Företogs till pröfning RancoUtskotfets den
6 dennes aflåtne och sisiledne gårdag på bordet
lagde Memorial , angående återstoden af
det till Götha Canal Arbetets fortsättning anslagne
byggnadsbiträde för innevarande år.
Grefve Anckarsvärd, Michael: Jag förstår
ej, huru Riksens Ständer kunna besluta om bi-i
drag till en Canalbyggnads vidare fortsättande,
innan lrågan , huruvida Götha Canal skall af
Staten hädanefter erhålla något Byggnadsunderstöd,
blifvit afgjord. Och som något beslut
i sistnämnde fråga ännu icke blifvit af Riksens
Ständer fattadt; anhåller jag att förevarande
Betänkande må, intill dess sådant skett,
blifva på bordet hvilanda.
Friherre Pfeiff, Adolpht förenade sig med
Grefve Anckarsvärd,
2 5©
Den 9 jlffl/i.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus:
BancoUtskottets, uti det nu uppläste Betänkandet
gjorde framställning, grundar sig på Riksens
Ständer vid 1815 års Riksdag fattade
Beslut, angående Canalbyggnadcn, hvarigenom
blifvit stadgadt, att Bolaget vore berätugadt,
att lyfta det lör hvarje är bestämda Byggnadsbiträdet,
så snart behörig Revision af Götha
CanalArbetets fortgång, jemte Verkets Räkenskaper
för det nästtörflu.ne året, för sig gatt.
Detta har nu skett, och jag förmodar att Riksens
Ständers ofvanberörde beslut äfven i den.’
na del kommer att efterföljas Tiden är nu
inne, då Canal Arbetet bör begynnas. Enligt
den underrättelse jag tror mig äga , äro de
Troupper, hvilka Kongl. Maj.t i Nåder behagat
för detta år utse till förrättande af arbetet
vid Götha Canal så aflägsna från linien , att
en längre tid behöfves för att få dem vid Canalén
samlade. Oagtadt all skyndsamhet med
Ordres expedierande och ehuru Troupperne
äro beredde på uppbrott, åtgår minst en månads
tid innan Commenderingen kan hinna till
Arbets-sfationerne ankomma, och jag hemställer
derföre, om det är consequent, då årstid
den är så långt framliden , att genom ett för;
dröjdt beslut om nödige Medels anslående af*
bryta arbetet. Då hvarken några för denna
Sommar oväntade omständigheter hafva inträffat,
eiler fel af CanalStyielsen blifvit begångna
Och KrigsMagten icke eller är sysselsatt, finnes
det icke något skäl till vägran för medlens utbetalning.
Riksens Ständer hafva redan under
deiyja Riksdag beviljat Byggnads-biträ
-
Den 9 Maji.
den för SöderTelje Canal och Hjelmare Slussverks
byggnader, och Riksens Ständer skulle,
genom deras nekande att bifalla Betänkandet,
bereda en orsak dertill, att man måste upphöra
att drifva detta stora Arbete och låta
den nära til två tredjedelar fullbordade Canal*
byggnaden stå ovidrörd öfver Sommaren ! Utan
att vilja yttra något om hvad beslut, som Riksens
Stander i afseende på det hela af Canalbyggnaden
framdeles kunna komma att fatta,
vågar jag likväl hemställa, att Ridderskapet
Och Adeln måtte besluta, att fÖT detta året bidraget
rr å fortfara och genast få lyftas, samt
i följd deraf, Utskottets Betänkande bifallas.
Friherre Hjerta, Fredric-. Sorn Ledamot
af BancoUtskottet har jag deltagit uti ifrågavarande
Betänkande , hvilket där utan annan
skiljagtighet i meningarne antogs, än den,
huruvida detta års Byggnads-lånebiträde borde
genast af BancoUtskottet medgifvas, eller
pröfningen härom underställas Riksens Ständer,
Då den senare meningen bifölls, får jag
åberopa, att 1815 års Riksdagsbeslut och nu
församlade Ständers medgitvande, att i afräkning
på detta årets Byggnadsbiträde , 80,000
Rtdr finge af CanalDirectionen lyftas och disponeras,
voro de skäl, hvarpå BancoUtskot*
tets Betänkande sig grundade.
Utom dtssa förekommer onk det, att Bani
deStåndet utan Återremiss beviljat hvad uti
sammansatte Utskottens Betänkande 3 för Gö“
252.
Ben '9 Maji.
tha Canals fortsättning., blifvit tillstyrkt, att de
fleste innom de andra RiksStånden gjorde Anmärkningar
mot samma Betänkande yrka större
anslag till ersättning af indragen Discontvinst
, samt ActieÅgarnes skadelöshållande,
men att ganska få Anmärkningar sätta i båga
möjligheten al CanalArbetcts inställande nu
genast.
Mig synes således föga sannolikt, att det
blifvande Riksens Ständers Beslut uti hufvudfrågan
skulle frånkänna Götha CanalBolag åtminstone
detta års Byggnadsbiträde, och såledess
hämtar jag häraf ett förnyadt skäl, att hos
RiddcrsKapet och Adeln tillstyrka bifall å BancoUtskottets
Betänkande,
Deltagande uti Styrelsen aF en mindre Cag
nalbygghad, har jag erfarit och känner de oberäkneliga
olägenheter, som så beskaffade arber
tens fördröjande skall medföra, om ejden lämpeligaste
årstiden dertill får begagnas, och då
Grefve von Platen uppgifvit, att nära en månads
tid åtgår från ArbetsCommend'ringarnes reqvirera»d«
och deras inställelse å Aibets stationerne,
samt Anmärkningarne vid HufvudBetänkandet
om Götha Canal måste af sammansatta
Utskotten lemnäs obesvarade, tills Utskotten
hunnit afgifva deras förklaring öfver
de vid FinanceBetänkandet afgifne mångfaldiga
erinringar; så är jag öfvertygad att Götha Cansls
öde så sent blifver afgjordt, att omkring
en månads sednare påbörjande af ett verksamt
arbete deraf blefve en oundviklig följd; äfven
-
Den 9 Maji»
253
som i förening dermed, att den uppgjorde Arbetsplanen
ej kunde undvika den betydligaste
rubbning eller må hända derigenom blifva overkställbar.
Friherre Cederström, Jacob: Riksens Ständer
hafva vid 1815 års Riksdag beslutat, att
Arbetsbiträdet skulle årligen utbetalas sedan
föregående årets arbete af vederbörande Revisorer
blifvit befunnit en igt den fastställda
Arbetsplan verstäldt: Sådant är nu förhållandet,
och jag kan icke föreställa mig, att Riksens
Ständer nu vilja försöka att för tillfället
ändra detta Riksens Ständers beslut, så mycket
mera, som förfrågan, om utbetalningen får ske,
icke kan anses annat än som en höfiighets formalitet
af Fullmägtige emot BancoUtskottet
och af Utskottet emot Riksens Ständer j ty Bolagets
rätt att i Banquen lyfta Arbetsbiträdet
är obestrideligt.
Gretve Anckarsvärd: Jag kan omöjligt
icke afstå från min redan gjorde begäran , att
Betänkandet må hvila intill dess Stats- och
BancoUtskotten hinna inkomma med deras förnyade
Utlåtande, huruvida Götha Canal skall erhålla
ett fortfarande bidrag af Staten. Oin BancoUtskottet
kunnat, på sätt Friherre Cederström
påstått, utan föregången anmälan hos Riksens
Ständer, utbetala det för detta år äskade Byggnadsbiträde
af 220,000 R:dr , det leinnar jag
de<rhän. Men nu, sedan en anmälan härom
inkommit till Riksens Ständer, så tror jag
mig äga fullkomlig rätt till den begäran jag
254
Den 9 Maji.
framställt. Jag var ej närvarande då Ridder*
skåpet och Adeln beviljade, att 80,000 R:df
skulle, i afräkning på detta års Byggnadsbiträde,
till CanalBolaget utbetalas, emedan jag då
visserligen icke underlåtit, att emot ett sådant
Beslut protestera. Man har sagt, att tiden
skyndar, och att arbetet bor oförtöfvadt bör*
jas; jag hemställer derföre, om icke Ridderskapet
och Adeln skulle täckas besluta , att ett
ProtocollsUtdrag kunde till Stats- och Banco*
Utskotten afgå, hvari Utskotten anmodad s,
att så skyndsamt som möjligt inkomma med
deras ytterligare Betänkande, angående Götha
CanalArbetets bedrifvande. Det är emot all
ordning , att uti en så vigtig sak besluta
om de partiel le frågorna, innan man algor huf*
vudämnet , om Canalbyggnaden skall vidare
fortfara. Man har anfort, att Götha CanalBolag
uppfyllt alla de vilkor, som för ett yt*
terligare understöds erhållande skola erfordras.
Derom vill jag yttra mig en annan gång. Nu
vill jag blott förnya min begäran, att BancOUtskottets
Betänkande må få hvila, och jag
tror, att sådant utan fara för företaget kan ske.
Grefve von Lantingshausen, Albrecht:
Då jag omöjligen kah föreställa mig, att Rik*
sens Ständer nu skulle kunna ändra hvad Vid
1815 års Riksdag blifvit behörigen beslutadt,
får jag för min del anhålla, att ifrågavarande
amne nu genast må till afgörande förekomma.
Herr Cederskjöld, Pehr Gastaf: Då jag
nu går, att för första gången yttra mig rötan
-
Den 9 Maji.
255
de Götha Canal, sker det blott för att förena
mig med Herr Gretve Anckarsvärd i den anhållan,
att detta Mål matte fa hvila intill dess
den fråga blifvit afgjord , huruvida Canal-arbetet
skall fortsättas Jag är för min del öfVertygad,
att Canaien bör fullbordas; äfvensom
att Riksens Ständer innan korrt skola besluta
atk så bor SKe; men då man vill iagttaga
Formaliteter, tycker jag, att man framför
allt bör iagttaga den , ait gå i ordning med
frågorna, och således ej först anslå penningar
till ett arbete, samt efteråt afgöra, om detta
arbete skall utföras.
Grefve von Platen: En värd Ledamot
har yttrat , att denna fråga utan fara kunde
hvila oafgjord intill dess Canalfrågan förekommer.
Jag får dervid anmärka, att 2000 man icke
kunna så snart Framskaffas till Canaien och
sättas i arbete. Stats- och BancoUtskoltenS
Betänkande om Canalarbetets fortgång och befrämjande
har nyligen förevarit i RiksStånden,
Och blifvit derifrån med Anmärkningar återremitteradt:
Dessa Anmärkningar hafva ännu
icke alla kommit Utskotten tillhanda och Utskotten
behöfva tid för att dem besvara, och
torde det ännu erfordras några veckor, innan
Utskotten kunna med deras Utlåtande deröfver
inkomma, i anseende till det uppehåll, som
genom de Festiviteter, hvilka äro att förvänta
i anledning af Kongl. Maj:ts höga Kröning ,
förorsakas. Och då de Regementer, hvilka
till CanalArbetet komma att beordras, i synnerhet
Wermelands och WestgöthaDahls Rege;
Den 9 Maji.
menfen, behöfva minsten månad för att inträffa
vid CanalLinien ; så hemställer jag , huru det
är möjHgt, att med någon utsigt af framgång
verkställa ett så stort företag, då tiden genom
uppskof förhalas Om vi så gå tillväga, skola
utgifterne mycket öfverstiga Förslaget och de
samma nästan blifva oberäkneliga.
Jag hemställer, om det är enligt med företagets
beskaffenhet, och om det icke vöre
ett inbrott uti 1815 års Riksens Ständers Beslut,
att på sådant sätt hejda ett arbete. Då
tvenne Riksstånd redan bifallit Betänkandet,
då Konungen såsom Kronprins under hela sex
åren med sitt hägn och synnerliga uppmärksamhet
följt detta företag , och då kan hända
Ordres redan äro af General Adjutanten utfärdade
om Trouppernes marche, så hemställer
jag, om det skulle vara Rid itrskapet och
Adeln värdigt, att, under det Ridderskapet och
Adeln går att frambära deras gärd af vördnad
och tillgifvenhet för vår nya Konung, tillika
anhålla hos honom att hejda det Arbete, hvilket
han såsom Kronprins så mycket befrämjat.
Grefve Anckarsvärd: Det fornundrar mig
högeligen att höra af Grefve von Platen, att
Utskotten ännu icke afgjort den v:gtiga frågan,
om Götha CanalByggnad skall längre fortfara
att ske på Statens bekostnad. Då Kongl.
Majtfs till Riksens Ständer afgifne Nådiga Proposition
i detta ämne blifvit remitterad till
Utskotten, och de Anmärkningar, som i Riks?
Mandén
Den 9 Majk
257
Stånden vid Utskottens första Betänkande j
blifvit deremot framställde, icke kunna vara
så vidlyftiga, att de ju snart kunna besvaras;
så förnyar jag min anhållan , att det nu före.
varande Betänkande må få hvila intilldess Utskotten
hinna att öfver hufvudfrågan afgifvå
Utlåtandei
i anledning af hvad Grefve Vön Platén,
yttrat om Ridderskapets och Adelns tacksamhetsgärd
till Kongl. Mäj:t; så får jag försäkra *
ätt jag för min del tror mig bäst frambära min
gärd, då jag inför Nationens Répresentanter talar
sanningens språk, och jag fruktar ej att der-s
före erhålla förebråelser hvarken af Konungeii
eller någon annani
Herr Cederskjöld: jag torde blott få er®
inra , att af ett så kort uppskof, som vid det^
fca tillfälle skulle kunna äga rum, någon syn-i
nerlig våda ej synes kunna uppkomma, hellsÉ
de nyligen förskottsvis beviljade 80,000 R:dr
Väl ännu ej måtte vara använda, utan befinnas
tillräckliga till bestridande af de praeiirninaira
utgifterna * såsom för ArbetsManskapets hopw
samlande, m. m. Skulle deremot denna Summ*
härtill ej förslå j synes man hafva mycken anledning
att frukta j att de återstående 220,000
R:dr skola befinnas alltför otili äckliga tili
årsarbetets utförande. Jag kan således ej föreställa
mig, att någon så serdeles stor bråd-'
ska kan vara med afgörandet af detta Mål;
titan förnyar min anhållan , att det måtte få
Ridd, 0. Ad. Pr oi. VI. B. I. A£d. 33j 34*
25$
Den 9 Maji.
hvila, till dess frågan om Canal Arbetets försättande
blifvit afgjord. Om man först ville
bevilja penningarrte, skulle Riksens Ständer
derig norn, om jag så får säga, liksom lemnå
CanalBolagftt Inteckning i deras rätt att besluta
om Canalarbetets fortsättning.
Grefve Spens , Carl Gustaf: Det lärer
hafva undfallit den siste värde Talaren, att^
Om vi nu vägra utbet.dningen af den återstående
delen af innevarande års Byggnadsbiträde,
skola vi derigenom endast bevilja en Banqueroutte
på dé beslut, hvilka redan vid 1815
års Riksdag blifvit fattade.
Herr Cederskjöld: Ingen kan hafva större
agtning än jag för helgden af gifna loften; och
jag håller äfven före, att Riksens Ständer ej
böra bryta ett löfte, sorn föregående Ständer
hafva gifvit. Men vid detta tillfälle är frågå
om ett ömsesidigt löfte Och åliggande, ellet
ett egenteligt Contract; och dettas vilkor samt
förhållanden hafva sedan år 1815 blifvit så
betydligen förändrade, att man nästan kari
anse det som upphäfvet. Då hade nemligen
CanalBolaget en Discont, hvaraf påräknadeé
en betydlig vinst. Denna har utan Riksens
Ständers förvållande upphört ätt kunna lemnå
ringaste afkastning. Oni således Bolaget vill
pocka på uppfyllandet af 18 r5 års Ständers
löhe i afseend ■ på Byggnadsbiträdet^ så måste
det äfven å sin sida uppfylla sitt åliggande,
nemligen att fullborda Canalen. Och vill Bolaget
det fullgöra, så har jag för min del
ingenting deremot, att ifrågavarande penniris
Den 9 Maji.
259
gar genast utlemnas. Men om Bolagets så--  som man synes kunna förutse, skulle förklära
sig ej kunna bygga Canalen färdig, utan
ytterligare biträde, t. ex. under titel af ersättning
för den förlorade DiscÖntvinsteh ; så är
Contractet eniellan Ständerna och Bolaget fbrineligen
brutet, och Bolaget kan då ej längre
pocka på det ringaste;, utan bör med tacksamhet
anse hvarje understöd af Staten, såsom ett
vedermäle af Ständernas godhet och välvilja*
jag är visserligen öfvertygad, att Riksens Ständer
, i betragtande af den ihöjliga nytta; sorn
Canalen verkligen torde med tiden kunna med?
föra, samt för Rikets heder, ej skola draga i
Betänkande att fullfölja ett arbete, söm redan
framskridit för långt, för att böra afbrytas; _
bm än, kan hända, till och med något större
■biträde skulle framdeles erfordras, an det 1815
års Ständer beviljade. __ Men då vid denna
Riksdag fråga Uppstått om Cänalarbetets fortsättande,
anser jag den nödvändigt först böra
afgöras, innan frågan öm penningaroes utbetalande
till afgörande företages, på det man, öra
också blött för en formalitets skull; åtminsto?
ne må synas dervid kunna handla nied någor-J
lunda frihet. Jag förnyar således min anhål?
lan, att detta Mål måtte få hvila; till dess
hufvudfrågah blifvit afgjord;
r? 1 f„ „ _.•* i , i . , - *- * . ,.♦»«?. ...
Friherre Cederström: Efter de nu gallan?
de Grundlagar ; skall ett Mål , då det andra
gången förekommer, ifall flere Ledamöter sådant
äska, hvila ytterligare på bordet, tille
påföljande Plenum, men ej längre; med rai&3
Den 9 Maji.
dre det af Ståndet formeligen beslufes. I den*
na fråga protesterar jag emot ett uppskof med
afgöranrlet utöfver den tid, hvartill, som jag
redan nämnt, någre Ledamöters förenade begäran
lagligen föranleder, emedan jag skulle
anse det vara högst oformligt besluta ett län»
gre uppskof med afgörande af ett Mål , som
rätteligen för verkställigheten icke är i behof
af något beslut, och hvars snara expedierande
helgden af Enskildtas lagliga rättigheter pä-;
kallar.
Frågan om Canal Discontens reglering
står ej i något slags sammanhang med det,
ta ämne.
Herr Cederskjöld: Må hända jag ej rigtigt
minnes 18(5 års Ständers beslut i denna del,
och då tilläfventyrs flera torde vara i samma
belägenhet, är detta ett ytterligare skäl för
mig att anhålla, det Målet måtte få hvila, på
det vi emedlertid kunna få tillfälle taga så
mycket närmare kännedom om saken.  Men
så mycket vill jag likväl minnas, att Bolaget
ålades bygga Canalen, mot erhållande af ett
årligt Lånebiträde af 300,000 R:r till år 1820 ,
eller, om Riksdag då ej inträffar, till nästa
Riksdag derefter, då det står Ständerna fritt
att vidare derom besluta j och gör Bolaget
minsta svårighet vid att uppfylla sin förbin*
delse under denna tidrymd, så förfaller, i
och med detsamma, Riksens Ständers förbin?
delse af sig sjelf,
Den 9 Maji.
Herr af Brinckman, Gustaf: Den värde
Talaren Herr Cederskjöld har, under det han
velat visa att närvarande fråga har oskiljagtigt
sammanhang méd frågan om Götha Canalbyggnads
fortfarande, ingått i sådana detaiiier, som
ej höra till det ämne-, hvilket nu är under
öfverläggning.
Här är icke fråga , om Götha Canal skall
vidare fortsättas och om någon Anslagssumma
derföre må beviljas, eller om och till hvad'
belopp Götha CanalBolag är berättigadt att
undfå ersättning för dess upphörde Discont,
utan öfverläggningsämnet inskränker sig endast
dertill, om, sedan Riksens Ständer redan till
en tredjedel beviljat utbetalning sf detta års
byggnads Lånebiträde, Ridderskapet och Adeln
nu skola neka utgsfvandet af de öfriga
två tredjedelarne , eller uppskjuta med fattandet
af något beslut härutinnan intill dess både
de och de redan inlemnade 80,000 R;dr bHf-t
va för detta års arbete onyttiga- För min del
skulle jag anse ett sådant handlingssätt vara
i högsta måtto inconseqvent, och jag förenar
mig derföre med de Herrar, hvilka tillstyrkt
bifall af Betänkande^
Grefve von Lantingshausen, Albrecht:
Då fråga här icke är om ersättning till; Bola»
get för dess förlorade Discont, ut3n om utbetalning
af ett redan vid sista Riksdag undep
vissa vilkor beslutadt byggnadsbiträde, och
detta icke ha? inflytande på frågan om Götha
(Qanals fortsättning och vidare understödjan3
262
Den 9 Maji.
de, kan jag icke linna, att något uppskof vid
förevarande ämnes afgörande är al nöden, jag
instämmer derlöre nied de Herrar Ledamöter
af Ridderskapet och Ädeln, hvilka tillstyrkt
att Betänkandet genast ina bifallas, pch det stj
mycket hellre, sorn Grefve von Platen upplyst
om den våda, sorn genom vidare dröjsmäj.
kunde för hela Canalarbetet uppstå Dessutom
torde ännu en månad behqfvas, innan Utskotten
kunna blifva färdige med det hutvudsak.-  liga Betänkandet rörande Götha Canal.
(Srefve Anckarsvärd: Det var pförvijntad|
att höra, att det skall erfordras ännu en månad
för 'Utskotten, innan de kunna inkomma
med Utlåtande i ett ämne, sorn redan d^r hvt"
jat i fem månader Jag skulle anse, att Utlåtandet
kunde inom åtta dagar vara till RiksStår.
den afiemnadt» För öfrigt tror jag mig
hafva full rätt att både begära och vinna bifall
till min begäran om uppskof med ifrågaj
varande Betänkandes afgörande»
Herr Grefven och LandtMarskalken hemj
ställde, om icke, i anledning af flere Herrar
Ledamöters derom gjorde begäran, BancoUtskottets
ifrågavarande Betänkande finge tilf
nästa Plenum hvila på bordet, samt Stats- och
BancoUtskotten emedlertid anmodas, att med
första afgifva Utlåtande öfver de Anmärkningar,
sorn blifvit gjorde vid Utskottens den 3
sistledne April afgifne samt den 30 i samm$
månad af Ridderskapet och Adeln återremitte
-
Ven 9 Maji,
263
rade Betänkande, angående Götha Canal-arbettts
fortgång och befrämjande.
Bifölls,
Föredrogs å nyo Stats- samt Allmänna
Pesvärs- och OeconomiasUtskottens den 1 dennes
afgifna och sistledne gårdag på bprdet
lagda Utlåtande , i anledning af gjorda Motioner
angående Tullverket och dermed gemenskap
ägande ämnen ; men sorn åtskilige
Jderrar Ledamöter anhöllo , att bt rörde Utlåtande
måtte få hvila på bordet till nästa Plenum,
fann Ridderskapet och Adeln för godt
att dertill lemna bifall.
Upplästes och lades på bprdet följande
IJtskotts aflåtne Memorial ‘och Betänkanden,
nemligen:
Förstärkta StatsUtskottets;
Af den 5 dennes:
l:o Med anmälan, att omröstningen i frågan
rörande Kongl NummerLotteriets indrag*
ring så utfallit, att NummerLotteriet kommer
att bibehållas.
2:0 Med tillkännagivande * att, i följd af
anställd Votering, angående frågan om Tal
-
264 9 Mi//.
mänsTafFIarnes indragning, samma Tafflar nu
genast kommo att upphöra.
3:0 Innehållande underrättelse, att Utskott
tet genom Votering fastställt, att framledne «
Kegf-ringsRådet von Schewens hos Statsverket
innestående Pension af 500 R;dr till hans
Arfvingar komme att utgifvas.
Stais Utskottets i
Af den 1 i denna Månad:
1:0 Angående Medel af Staten till Cassera
åt Kongl. Andra GardesRegementet ; föreslående
Utskottet, att en årlig summa af 15000
]R:dr måtte å åttonde Huf\udT«teln anvisas a
att med nästa års början och intill nästa Riksdag
disponeras till anskaffande af ifrågavarande
Cassern.
2'o Angående Rådmannen Lundgrens Motion
om utbyte af en del utaf den KronoBränjperiet
på Ladugårdslandet tillhörige Tomt; å
hvilnen Motion Utskottet icke funnit skäl tillstyrka
bifall,
3:0 Angående Herr Estenberg®, Pehr, Mo.’
tion om öfverlåtande af Ladugårdslands Kres-'
isoBrännen till Cassern för Kongl. Andra GardesRegementet^
hvilken Motion Utskottet afstyrka
'
4:0 Angående Båtsmanslndelningen 1 Bledinge}
i afseende hvarpå Utskottet hemställt*
Den 9 Maji.
26 5
det Riksens Stander må hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att sedan en ny Indel*
nings-jemkning i Blekinge Län föregått, resul*
taterne deraf måtte vid nästa Riksdag Riksens
Ständer meddelas, på det de då kunde taga
ärendet under närmare öfvervägande och likmätigt
8o. § i RegeringsFormen , gemensamt med
Kongl. Maj t, fastställa deförändrigar och rättelser,
som kunde finnas derutinnan skäligen böra
äga rum*
5:0 Angående väckte Motioner rörande
Roteringen i Jemtland ; i anledning hvaraf Utskottet
föreslagit, att Riksens Ständer måtte i
underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, i afseende
på den jemnkning och reglering af Jemtlands
Roteringsskyldighet i det bela, som af om-'
ständigheteterne påkallas, täcktes låta anställa
vederbörlig undeisökning, samt derefter vid
näst blifvande Riksdag meddela Riksens Ständer
en fullständig plan för denna Roterings
framtida utförande; då ärendet , fullkomligen
utredt, kunde af Riksens Ständer till pröfning
företagas.
Af den 7 dennes:
6:0 Om RiksgäldsVerkets tillstånd och för;
vältning; deruti Utskottet tillstyrkt, att, med
fullkomligt gillande af Herrar Fullmägtiges
förvaltning, Herrar Fullmägtige uttryckligen
må frikallas från all ansvarighet för de af deni
intill 1817 års slut fattade beslut och vidtaga
?ie åtgärder,
266
Den 9 Maji.
Constitutions, Utskottets ;
Af den l dannes,;
i ;o Med Förslag till ändringar i senare
Momentet af 107. §. RegeringsFormen och 7*
puncten af 29. %. Riksdagsordningen.
Af den 5 dennes:
2:0 Deruti Utskottet, i anledning af yttrad
önskan om Handlingarna? tryckning i Anqiärkpingsmålet,
rörande GeneraiOrderne af den 24
Maji 1817, i afseende på vissa vilkor för appioberandet
al Recruter, förklarat, det Utskottet
icke funnit något hinder för tryckningen
af dess egne Handlingar och Protocpll uti ifråga
Varande Mål, så vida Kongl. Majit täcktes
tilläta urgifvandet. af de Utskottet t;U upplysning
i Målet meddelta öfver Commando^ä*
render i StatsRädet haline Prqtocoil.
Banco Utskottets:
Af den 6 dennes:
I anledning af gjorde Anmärkningar vic|
Utskotiets B tankande a> gaen-ig specificerad©
Förteckningars insändande ofver Assignationer,
som på B quen udärdasj och har Utskottet,
nied frångående at dess i sistnämnde Betänkande
yttrade tanka, funnit sig bora föreslå, att vid
hugällande Författningar om assignering på Bätiquen,
utan någon ålagd fö; bindelse till Assigna-,
tionernes ■jdviscande än vidare må förblifva j
med hemställan likväl om det stadgande > att Fri
-
Den 9 Maji.
267
väte Assignation påBanquen hädanefter borde
innom 6 Månader från hvarje Assignafions dafo
till inlösen hos Banquen presenteras, vid
äiventyr, att efter nämnde tid derstädes ej emot
tagas. Vid hvilket Betänkande någre Ledamöters
serskildte meningar uti BroipcolisUtdrag
yoro bifogade.
Lag Utskottets
Af den 22 sistledne April:
1:0 I anledning af de hos RidderskapeJ
och Adeln samt BorgareStåndet gjorde An=
märkningar vid Utskottets Betänkande, rörande
inskränkning i beloppet, hvarunder entskilte
Personer icke må vara tillåtit att utfärda
löpande invisningar; ifrån hvilket sistnämnde
af Preste- och BondeStånden bifallne
Betänkande, Utskottet, uppå anförde skäl, förklarat
sig icke i någon del kunna afvika.
Af den 24 nåstledne, April:
2:0 Deruti Utskottet, på grund af väckt
Motion om förändring uti straffet för dem, sorn
utfärda tryckte eller graverade Assignationer,
föreslagit, att den, sorn hädanefter beträdes med
att utgifva tryckta eller graverade Assignationer,
ställde på enskilte personer, borde första gången,
jemte skyldighet att gälda innehållet deraf,
böta dubbla beloppet, och andra resan, ut-i
om enahanda ersättningsskyldighet , 6amt ytterligare
fördubbling af böterne, tillika anses
hafva förverkat medborgerligt förtroende; e»
258
Den 9 Maji.
mot hvilket beslut en Ledamot innom Utskottet
sig reserverat.
Af samma Dag:
3:0 I anledn'ng af de hos Ridderskapet
och Adeln gjorda Anmärkningar vid Utskottets
Utlåtande, angående väckt fråga om bestämd
förklaring rörand hvad till policeMål
bör hänföras; anmälandes Utskottet, att de
öfrige trenne RiksStånden samma Utlåtande
bifallit.
Af den 28 sistledne April:
4:0 Angående de hos Ridderskapet och
Adeln gjorda Anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, i anledning af Herr Grönhagens
förslag, att Kongl. ÖfverStåthållareEmbetet i
policeärender hädanefter måtte ställas under
HofRättens granskning > tillkännagivande Utskottet
, att de trenne öfrige RiksStånden bifallit
Utskottets i detta ämne* först meddeiU
Betänkande
Allmänna Besvärs- och Oeconomi ce Ut slottets.;
Af den 24 sistledne April:
I anledning af åtskilliga väckta Motioner
om förvaltningen och redovisningen af de tili
Hospitalers, L; zaretters och Barnhus underhåll
anslagna Medel, samt föreslagna ändringar
uti dessa under Kongl. Seraphimer OrdengGillets
Styrelse nu stående Fonde?.
Den 9 Maji.
Riddarhus Utskottets i
Af den 6 dennes i
Med förslag, att RiddarhusKaittereraren och
RiddarhusFiscalen måtte, i och för Riksdagen ,
af RiddarhusCassan erhålla Tractamente till
lika belopp, som Riddarhusets Ordinarie Can*
cellister af Statsverket åtnjuta, eller 3 Rsdf
34 Sk. Banco om dagen.
Justerades följande t
Utdrag af Protocollef, hållit hos HÖg*
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, den
9 Maji 1818.
I anledning af derom väckt Motion, be.]
glot Högloflige Ridderskapet och Adeln anmoda
Stats- och BancoUtskotten, att af de till
Riksdagskostnaderne anslagne allmänna medel,
för att 500 Exemplar bland Ridderskapets och
Adplns Ledamöter Utdela, låta till trycket befordra
;
1:0 Så fort sig göra låter, de vid slutet
af Utskottens den 23 sistledne April afgifne
Betänkanderörande utredningen af Götha
CänalBoiags, Malmö och Götheborgs Disconter
upptagne puncter siler propositioner.
2:0 Samma Betänkande helt och hållit uti
ett sammanhang.
Den 9 Maji.
3:0 Utskottets blifvande Utlåtande, i anledning
af gjorde Anmärkningar vid Utskottens
förande allmänna FinanceRegleringeri den 6
Sistledne April meddelte Betänkande, i de drilar
samina Utlåtande kan blifva trän Utskottens
förut äfgifne Betänkande skiljagiigt. Ut
supra.
S- D. Föredrogs å nyo och gillades följande
StatsUtskoitets den 1 dennes afgifhe, samt deri
8 i samma månad förmiddagen på bordet lagrie
Utlåtanden;
1:0 Angående Krigs Åcaderriiens på Carl"
Lerg Lönings - och UnderhållsStat.
2:0 Öfver Kongl. Majit* Nådiga Remiså
angående förhöjning i aflöniiigen för Wermelands
FältJägareRégerriente.
3:0 Angående upptagande å Stat af 3,500
k:dv Hamburger Banco, fyringsmedelj såsoni
inkomst från Dannemark.
4:0 I anledning af Herr L. L. Edelbefgs
Memorial, om Lån af allmänna Medel till Scholaehus
uppbyggande eller inköp uti Landskrona.
Ut sUpräi
§. D. I anledning af dervid gjorde Aria
märkningar, återremitterades följande Utskotts
den 1 derinés afgifne, samt deri 8 i samttiä
månad på bordet lagrie Eetänkärideri ,
ligeri:
»
Den 9 Maji, 271
Till Stais Viskat let:
Angående den Summa, som förStats- ocH
RiksgäldsVerkens behof erfordras* att genom
allmänna Bevillhihgen utgöras.
Till Bevili/iings Utskottet:
Angående Postinrättningen och de deraf
lill Statsverket inflytande Inkomster m. m.
Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Riddafhusötskottets
den 5 dennes äflåtne, samt
den g i samma månad förmiddagen på bordet
lagde Memorial, i anledning af gjorde Anmärkftingar
vid Utskottets den is sistledne Mars
toeddelte Utlåtande, angående Löneförhöjning
för Riddarhusets Embets - och Tjenstemän,
samt indragning af fyra RiddarhiisDirecteurers
Honorarier 5 blef samma Memorial af Ridder*
skåpet och Adeln atslaget. Ut supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls RiddarhusUtskottets
den ö dennes aflåtne, samt den
8 i Samma niårtad förmiddagen på boidetlagde
Memorial, angående väckt fråga öm Riddarhusets
brandlörsäkrande. Ut supra*
S. D. Beslöt Högloflige Ridderskapet och
Adeln, anmoda Stats- och BancoUtskotten, att
med första afgifva Utlåtande öfver de Anmärk*
ningar, som blifvit gjorde vid Utskottens den
3 sistledne April afgilne* samt den 30 i sam*
2 72
Den 11 Maji.
Ina månad af Ridderskapet och Adeln återréH
mitterade Betänkande, i anledning af Kongl*
Maj:ts till Riksens Ständer aflåtne Nådiga Pro»
position den 17 December 1817s angående Gö-j
tha CanalArbetets fortgång och befrämjande*
Ut supra.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskilja
des klockan tre qvart till 2 eftermiddagen.
In fidem Protöcolli
Ö. J, Lagerheim*
Måndagen den II Maji*
Plenum klockan half till 9 förmiddagetk'
Upplästes följande från nedanmämnde Rik».
Stånd ankomne ProtocollsUtdrag :
F.rån Hogvördige PresteStandet;
Af den 25 sistledne Aprili
Med underrättelse* att PresteStandet, 1 ati*
ledning af Vallöf!., BorgareStåndets genom Prd
tocolls*
-
Dm ii Maji.
273
tocollsUtdrag af den 23 i samma månad meddelte
beslut, att hos ConstitutionsUtskottet
framställa den önskan, att Protocollet och Handlingarne
i Anmärkningsmålei , rotande de af
Föredraganden af Commandomål lör Arméen
utfärdade GeneralOrdres, om vilkoren för approberandet
a! Recruter vid vissa Rege nn iner,
måtte till trycket befordras, funnit godt öfverlemna
till ConstitutionsUtskottet, att å Välloflige
BorgareStåndets ofvanberörde önskan
göra det afseende som Grundlagens föresk.rifter
och sakens beskaffenhet kunde medgiiva.
Af den 4 dennes, innehållande:
Att PresteStåndet 1:0 bifallit Allmänna Besvärs-
och Oeconomice Utskottens Betänkanden :
Om befrielse från skyldigheten att afskala
Barken på utsynla Ekar :
I frågan om upphäfvande af den Författning,
60m påbjuder Trädplantering på Skånska Slätfcbygden:
Om
rättighet för Lumpsamlare att kringresa i
Landet:
Om frihet för Landtmannen att exportera si*
na Producter :
Angående väckt Motion om besparing af Skogs*
Effecter, samt angående Judarne:
Ridd. 0. Ad. Brot. VI* B, I. Afd, 35, 36.
574
Den 11 Maji.
3.0 Låtit bero vid OeconomiceUtskottets Betänkande
angående en Förordning om Vattenverks
ägares åligganden.
3:0 I afseende på samma Utskotts ytterligare
Utlåtande om förbud emot införande af Bomullsgarn,
för bl i t vit vid sitt i detta ämne förut
fattade beslut.
4:0 Återremitterat OeconomiceUtskottets Utlåtanden
:
Om inskränkning i exelusiva Privilegiers meddelande,
samt
Angående inrättande af en BesparingsBanque
för Tjenstehjon.
Fran Utilia fl. BorgareStändet:
Af den 4 i denna Månad:
Innefattande Ståndets beslut, i anledning af
Stats- och BancoUtskottens förnyade Betänkande,
rörande utredningen af Götha CanalBolags,
Malmö och Götheborgs Disconter, hvilket
Betänkande BorgareStändet, med åtskilliga
tillägg i 11., 12., 14., 15- och 16. Puncterne,
i allt öfrigt bifallit j hvarjemte BorgareStåndet
anmodat så väl Stats— och BancoUtskotten,
att inkomma med förslag till Reglemente för
ofvannämnde Discontverks utredning, med hvad
dertill hörer, som ock BancoUtskottet, att meddela
Utlåtande, angående till hvad belopp och
efter hvilka grunder de af RiksgäldsContoiret
Den 11 Maji.
275
åt Fordringsögarne u'i de trer\ne nyssnämnde
Disconterne utfärdande Obligationer må uti
Riksens Ständers BancoDiseont till beläning emottagas.
Af deri 8 dennes :
Om bifall till följande Betänkanden, nemligen:
l.o StatsUtskottets :
Angående KrigsAcademiens på Carlberg Lönings-
och UndcrhållsStat:
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om StatsVerksts tillstånd och behof uti
hvad som rörer RiksStatens Tredje HufvudTitel:
Angående
upptagande i Stat 3500 R:dr Hamburger
Banco Fyringsmedwl,såsom Inkomst från
Dannemark :
I anledning af Herr Edelbergs Memorial, om
Lån af allmänna Medel till uppbyggande eller
inköp af Scholaehus i Landskrona.
52:0 Bevillningsutskottets :
Angående Post- Inrättningen och de deraf till
Statsverket inflytande Inkomster m. m.
Hvilka ProtocollsUtdrag lades till Handlingarne.
27 6
Den ii Maji.
Sedan da tvänne Härolder, hvilka uti
Processionen i dag borde gä framför Ridderskapet
och Adeln, ankommit, samt Ridderskapet
och Adeln , uppå derom af Herr Gretven och
L3ndtMat8k.alk.en
att efter Ceremoniens slut vid Kongl. Slottet
åtskiljas s afgeck Herr Grefven och LandtMarskalken,
jemte Ridderskapet och Adeln, klockan
9 till Kongl. Slottet, hvarifrån Ridderskapet
och Adeln var Kongl. Maj:t uti Procession föijagtig
till Storkyikan, hvarest Ridderskapet
och Adeln bivistade Hans Maj:t Konungens
höga Kröning.
Efter Ceremoniens slut återgick Ridderskapet
och Adeln med Processionen till Kongl.
Slottet, samt åtskiljdes sedermera vid nedgången
från Kongl. Slottet klockan en qvart till
4 eftermiddagen.
In fidem Proforolli
O. J, Lagerheim.
Onsdagen den 13 Maji.
Plenum klockan half till io förmiddagen.
Upplästes följanle från nedannämnde Rel;
spective RiksStånd ankomne protoco.HsUtdrag;
Den 13 Maji. 277
Trän Hogvordige PresteStdndet :
Af den 4 dennes , angående :
i:o Bifall till följande Utskotts Betänkanden ,
nemligen :
1 :o Stats Ut slottets:
Angående KrigsAcademiens på Carlberg LöningsStat.
Förhöjning i aflöningen för Wermelands Fältjägarecorps.
Upptagande i Stat af 3500 R;dr Hamburger
Banco, Fyringsmedel , såsom Inkomst från
Dannemark.
Lån af allmänna Medel till Scholaehus upp»
byggande i Landskiona.
De uti Södermanland varande så kallade Jagbackar.
Medel till inrättande af en BergverksSchola.
Hästhemmans och FördelsRäntornes utgörande
vid Skånska CarabinietRegementet.
2:0 Stats- och OeconomioeUtskottens:
Angående anstalters vidtagande till förekommande
af stegring i priset på det grofva
brödet,
278 Den 13 Maji.
3:0 Stats- och LagUtskottens:
Aneåend- mindre brottsliga Personers använ- ’
dande till Sjömän på Rikets HandelsFlotta:
Om angelägenheten att, emellan Riksdagarne,
förekomma afgörandet 3f sådana Mål, hvilka
tillhöra Riksens Ständers pröfning.
4-o ConstitutionsUtskottets :
Angående projecteradt tillägg i 29. §. Riksdagsordningen
:
Föreskriften om en VoteringsSedels afläggande.
2:0 ÅterremRs af BincoUt^kottets Betänkande
om understöd för nyttiga Odlingar.
Af deri 8 dennes, angående :
1:0 OeconomiceUtskottets :
Utlåtande rörande Husbehofs- Brännvinsbränningen
samt bibehållande af itfig års Förlattnintjar,
med undantag af åtskilliga förändringar
och tillägg.
2"o Bifall till 1:0 LagUtskottets Betänkande,
ang;» nde förändring af 3. Cap. 1. §. GiftermålsBalken.
Ändringar uti 7. Cap. RättegångsBalken.
Formulaire^till Borgtnärs-Ed.
Den 13 Maji,
*79
2:0 StatsUtskottets, rörande:
StatsVerkets tillstånd och behof uti hvad som
rörer RiksStatens Tredje HufvudTitel.
Ytterligare Löneförhöjning för MilitaireStaterne.
3:0 Stats- och OeconomiceUtskottens :
Rörande Afrads- och KronotiondeSpannmålens
utgörande, forslande eller lösande.
4:0 Constituiions Utskottets :
Angående 4. §. i RegeringsFormen.
3:0 Återremiss af Bevillningsutskottets Betänkande
angående Postinrättningen, samt
Lagutskottets Utlåtande med förslag till ny
ConcoursLag,
4:0 Tillkännagifvande, att PresteStåndet anlett
pröfningen af OeconorniasUtskotiets Betänkande,
rörande vissa omständigheter vid Indelta
Regementernas Beklädnadssätt, böra hvila , intilldess
StatsUtskottets svar å gjorda armärkningar
vid dess yttrande i samma ämne hunnit
inkomma.
Från Vällofl. BorgareStdndet:
Af den 7 April, med underrättelse, att Ståndet:
1:0 Ogillat BancoUtskottets Betänkande om
28®
Den 13 Majt.
specificerade Förteckningars insändande öfver
Assignationer , som på Banquen utfärdas.
2:0 Lagt till Handlingarne StatsUtshottets Memorial
om utbekommande af framledne Rege*
ringsRådet v©n Schewens Pension.
Af den 5o sistledne April:
Angående återremiss af Lag TJt skottets Betänkande,
n ed förs åg till ändringar uti 7. Cap.
RätlegångsBälken.
Af den 2 dennes:
Om återremiss af Stats- och BancoUtskottens
Beiänkande, angående Götha Canalarbeiets
fortgång och befrämjande.
Af den 4 dennes:
Angående Remiss till Banco Utskottet af Herr
Thunells Memorial, om Medels anslående till
försättande af en pubegynd Stenbrobyggnad i
Carlskrona.
Af den S dennes, med tillkännagifvande, att
Ståndet •'
ko Förblifvit vid dess beslut angående de uti
Södermanland varande Jagbackar.
2:0 Afslagit Oeconomicelftshottets förnyade Utlåtande
, rörande yrkad befrielse ifrån skyldigheten
att afskala Barken å utsynte Ekar.
Den i 3 Maji.
281
3:0 Återremitterat Stats- och OecnnomiasUtskoltens
Betänkande, angående anstalters vid*
tagande till förekommande af stegring i priw
set å det grofva brödet.
4:0 Gillat OeconomiceUtskottets Betänkanden,
angående Trädplantering på Slättbygden i
Skåne:
Frihet för Land»mannen, att emot låg eller ingen
Tull få exportera sina Producter:
Inskränkning i exclusiva Privilegiers meddelande:
5:0
Lagt till HaudHngarne Oeconom’ceUtskot:
tets Betänkande angående rättigheten för Lumpsamlare
att omkringresa i Landet, sann sättet
för Lumpors anskaffande för Pappersbrukens
behof:
Om utfärdande af en Fnrordn’ng angående
Vattenverksägares åliggande m. in.
6:0 Bifallit Stats Utskottets Utlåtande, angående
den Summa, som för Stats- och RiksgäldsVerkens
behof erfordras att genom allmänna
Bevtllningen utgöras , med dervid lästadt
vilkor likväl, att Utskottet måtte bestämma
en lämplig procent af Beviilningen till aflöning
för KronoUppbördsmännen i Städerne.
Af den 9 dennes, med underrättelse, att Ståndet
1:0 bifallit följande Utskotts Betänkanden,
nemligen:
282
Den 13 Maji.
BancoUtskottet, angående:
Föreslagna förändringar vid Sedelutgifningen
från Banquen:
Återstoden af det till Götha Canalarbetes fortsättning
anslagna Byggnadsbiträde för innevarande
år:
Stats Utskottets:
Om Medels anslående till den föreslagna Inrättningen
af en BergverksSchola.
OeconomiceUtskoltets:
Angående én friare Tackjernshandel:
Vidtagande af vissa anstalter till besparing af
Skogseffecter:
Väckta Motioner rörande Judarne.
2:0 Lagt till Handlingnrne OeconomioeUtskottets
förnyade Utlåtande om grunderne för Arrende
å Militaire och Civile Tjenstemäns Boställen.
3:0 Återremitterat OeconomiceUtskottels Betänkande
om inrättande af en så kallad BesparingsBanque.
4:0 Förbi i f v i t vid sitt lemnade bifall til! Stats.
Utskottets första Betänkande om SalpeterMcattens
utgörande, sami godkänt de uti det sednare
Utlåtandet föreslagna tillägg.
Ben 13 Maji. 283
Hvilka ProtocollsUtdrag lades till Hand;
lingarne.
Upp’ästes PresteStåndefs FrotocollsUtdrag
af den 4 dennes, innehållande, att, sedan Corn;
msrceRådet Zenius, Lagmannen Schöne, Öiverste
- Lieutenarten pahlman, Plåradshöidingen
RichertExpeditionsSecreteraren Walerius och
Kongl. Öfver Hofpredikanten, Doctor Hedrén
blifvit utredde till de Committerade, hvilka,
jemte Riksens Ständers JustitiasOmbudsman, äga
att vaka öfver Tryckfrihetens vård, PresteStåndet
besiutit anmoda Expeditionsutskott
att behörig Expedition derom uppsätta och
till Riksens Ständers Justering inlemna.
Hans Excellence, Herr Grefven och Landtb
Marskalken hemställde, om icke Ridderskapet
och Advin behagade uti enahanda beslut med
PresteStåndet instämmaj hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo Kongl. Maj:{s den 7 sistledne
April aflåtne samt den 8 dennes på bordet
larrde nådiga Skrifvelse, med öfverlemna»,
de af TabellCommissionens underdåniga Utlåtande,
angående det för sednaste Qvinquenninm
upprättade Tabellverk, och blef högsfberörde
SkiifveLe remitterad till ConstitutionsUtskottet
i afseende på de deruti meddelade Statistiska
upplysningar, för att tjena till efterrättelse vid
den på Utskottets handläggning beroende fråga
284
Den 13 Maji.
om en förandrad NationalRepresenfation, samt
till StatsUiskottet för att utse medel till Tabeliernes
tryckning och för att äfven i öfrigt
öfver de i TabellCommissionens underdåniga
Utlåtande serskilt framställde Förslag yttrande
afgifva.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
I dennes afgifne saint den 8 derpå följande
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af Kongl.
Majtts »nådiga Proposition om StatsVeikets tillstånd
och behof uti hvad sorn rörer RiksStatens
tredje HufvudTitel.
Herr af TVirsén, Carl Johan, uppläste
följande:
Då StatsUtskottet haft det billiga afseende
på det lidande Flottornas Corpser länge fått
vidkännas, genom en vida ringare Inqvartel
ring, än öfrige Regementer och vederlikar, att
de detsamma nu till vissa delar rättat, skulle
det må hända anses mindre lämpeligt att vid
Utskottets yttrande i denna del göra några anmärkningar;
men som den vidtagne grund , att
Corpser förlagde i Landsorten skulle åtnjuta
en femtedel mindre, ände, som äro stationera^
de i Stockholm, icke alltid med billighet kan
tillämpas, och hvilket Utskottet älven kunnat
inhämta af den Tableau öfver Inqvarteringar
i allmänhet, som åtföljde det Betänkande rörande
Flottornas organisaFon och reglerande, som
af Konungen blifvit till det samma öfverlem
-
Den 13 Maji,
385
nadt, så har jag anset mig böra upplysa, att
Götha ArtilleriRegemcnte, förlagdt pä samma
ort, som Götheborgs Escadre af Arméens Flotta,
oagtadt en nyligen skedd nedsättning, ännu i
denria stund njuter följande Inqvartering, nemligen:
En Major 233 R:dr. 16 Sk. En Capitaine
133 R:dr 16 Sk. En Lieutenant ^7 R:dr
24 Sk. En OfFicersCadett 60 R:dr. En Styckjunkare
50 R:dr En Sergeant 45 R:dr. En Corporal
13 R;dr 24 Sk. samt en Artillerist 5 R;dr
årligen.
Detta belopp, jemnfördt med hvad för Stockholms
Escadre blifvit föreslagit, visar den betydeliga
skillnad, att Majoren vid Götha Artillerie
njuter joo R:dr, Capitainen 80 R:dr
SubalternOfficeren 37 R.dr 24 Sk. Underofficeren
30 R;dr och Manskapet 4 R:dr högre
Inqvartering, än vederlikar i Stockholm-
Att
lili, oagtadt detta förhållande, föreslå för Götheborgs
Escadre en ändå lägre Inqvartering,
än för den härvarande, kan jag ej förena med
rättvisans och billighetens fordringar, och får
af sådan anledning yrka, att nämnde Escadre,
om den ej kan komma i åtnjutande af lika
Inqvartering med Artilleriet , hvilket vöre
rättvisast, den åtminstone ej måtte tilldelas mindre
än hvad här bestås och torde följagteligen
de i denna del åberopade Författningar få
anses mindre tillämpelige i detta fall.
EscadreChefen njuter Inqvartering in natura,
så att jag, för min del, visserligen icke
förer någon personlig talan.
285
Den 13 Maji.
I afseende på de Civile Staternas Inqvartering,
äro sä iä grader i Utskottets Betänkande
näm ide, att jag anser detta stadgande sakna
en nödig iullständighet.
Med billighet har Utskottet föreslagit så
väl Inqvartering iör Fåndrvtrks- och TimmermansStat-rne
, som B klä Jnadshjelp för Flottornes
Un !eiOificeraie, i likf»et med hvad deras
vedeilikar vid de Öfrige värfvade Regementfrne
r dan länge åtnjutit; men då de dertill
erforderlige Summor icke blifvit uppförde
på Stat, utan skola utgå af anslaget for Fiottornes
byggnad och underhåll, så skall, hvad
i ena afseendet vinnes, i det andra lika mycket
förloras, och Vapnet generdt derigenom
icke avantageras.
Hade Handtverks- och TimmermansStaternes
aflöning, äfvensom de öfrige betydlige Foster,
som nu gravera UndcrhållsSummor, enligt
Ccmmitterades för h lonornes reglerande underdåniga
project, blifvit öfverflyttade på den
ständiga Staten, skulle derigenom, efter min
tanka, mycken redighet vunnits, jemte en nu
saknad controll på hvad till det materiella för
Flottornes underhåll verkeligen åtgår.
Den till FörsvarsVerket på det hela be.
stämda Summa synes betydlig; men då perso,
nella Staters underhållande, Beklädnader, sjukvård
och fl e r fa 11 d i ge andre beiydlige Poster
som ovilkorligen skola utgå. älven om icke
en enda köhl sträckes, afdrages ifrån den del
Dm 13 Maji,
287
Flottan erhåller, blir återstoden för sjelfva
underhållet och nybyggnaden ganska ringa.
I Commiiterades Betänkande är delta i sull dager
stäldt och deraf inhämtas äfven det anslag,
som oundvikligen erfordras, om Rikets Flottor
efter plan skola kunna vidmagthållas •• Hvad
derunder gitves, uppfyller ej ändamålet, utan
med hvarje år skall Flottan gä tili sin upplösning;
och huruvida Fäderneslandets säkerhet
dermed kan bestå , lemniir jag åt hvar och en att
bedömma. Att Sveriges och Noriges vidsträckta
kuster, dess Handel, Sjöfart och Fiskeiier
fordra en Flotta till sitt försvar; att dessa Riken
hufvudsakligen skola vinna deras politiska
influence af en väl underhållen Flotta; och
att den nu ytterligare påkallas, enär Dannemaik
med snabba steg växer i Sjömagt, lärer
vara att anse lör axiomer samt att således
nu mera än i förra tider Nationens krafter
böra ansträngas för Flottans förkofrande, anser
jag vara lika ovedersägligt ; och af sådan anledning,
hade jag för min del önskat, att Högloflige
Utskottet närmare åsett Flottornes behof,
och dem till Ständernes behjertande framlagt.
Bland dessa behof är äfven Ekeskogarnes
vård, hvarom serskilta Betänkanden blifvit
Utskottet meddelade. Resultaten af dessa
Betänkanden är, att Hemmansdelar borde inköpas
eller emot Kronans Jord tillbytas i och
för Ekeplanteringen i de Provincer, der Eken
bäst trifves ; detta är äfven, efter min tanka,
enda utvägen att för framtiden bereda tillgång
af detta för Flottan nödvändiga Trädslag; men
288
Den 13 Maji.
skall nu åter en Riksdagsperiod framlöpa utan
Sigard i detta vigtiga Mål, och skal! härjningen
af Ekeskogarne ännu tå fortfara lika gränslöst,
sorn hittills, sä uraktlåta Rikets Ständer
visserligen deri en vigtig gren at Stats-omsorgerne.
Då jag hort, att de tre andra Stånden bifallit
Utskottets Betänkande, ät begäran om å*
terremiss utan ändamål ; jag anhåller derföre
endast, att dessi mina yttrade tankar må få
ett rum i Ridderskapets och Adplns Protokoll;
må hända vinna de afseende vid ett annat
tiltlälle.
Uppå derefter af Tians Excellence, Herr
Grefven och Landt Mars kalien gjord Proposition,
blef StatsUtskottets Utlåtande af Rtdj
derskapet och Adeln bifallit.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den x
dennes afgifna, och den 8 derpå följande på
bordet lagda Utlåtande öfver gjorda Motioner,
angående ytterligare Löneförhöjning för Mili;
taireStateme.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Jag har gjort en Notion, som till någon del
föranledt StatsUtsko tets före varande Betänkan.,
de. Utskottet har ansett mitt förslag, att PenningeLönerne
till hela beloppet skulle beräknas
-
Den 13 Maji.
nas efter Spannmålsvärdet, ej vöre antagligt,
emedan tillgångarna ej sådant medgåfve Detta
vågar jag bestrida- Jag har föreslagit, att
Penningelönerne skulle bestämmas efter Spannmålens
värde, men icke efter dess vanvärde.
Den till 1’enningelöntagande Embetsmin sedan
sista Riksdag anslagna Spannmål har blifvit
beräknad efter 4 R:dr 16 Sk. Banco Tunnan
, som är ett verkeligen för lågt pris.
Om, efter mitt förslag, alla Penningelöntagande
Embets - och Tjenstemäns Löner
beräknades efter Spannmålens verkliga Markegångsvärde,
så skulle, i stället lör brist, för*
ökade tillgångar uppkomma. Vidare har Utskottet
yttrat, att samma grunder ej kunde
följas för de Militaira, som för de Civila Lönerne
Jag kan ej inse, hvarföre de Militaira Lön?
tagarne skola blifva lidande, och tror det vara
ganska billigt, att dessa sednares vilkor i
samma mohn förbättra#, som de Civila Tjenstemänoens.
Sedan sista Riksdag har Civilstaten åtnjutit
halfva beloppet af dess Löner uti Spannmål,
beräknad till 4 R.dr 16 Sk. Tunnan; MilitaireStaten
deremot efter 6 R:dr Tunnan, och
således erhållit nära en tredjedel mindre än
de förra. J3g hade trott, att en sådan orättvisa
kunnat genom behörigt förslag af Utskottet
rättas. Medgifva icke tillgångarne, att de
Militaira PenningeLöntagarne få Spannmålen
beräknad etter ett lika lågt pris, så blefve de£
Ridd, 0. Ad, Rrot, VI. B. I. Afd« 37, 3g,
290
Dm 13 Maji.
i allt fall bättre, att priset något böjdes för
de Civile och sänktes för de Miiitaire, så att
t. ex. begge Staterne finge Spannmålen sig beräknad
efter t. ex. 5 R:dr 8 sk. tunnan.
Jag sökte vid sista Riksdag fästa uppmärksamhet
på vigten deraf, att Riksens Ständer
visade sig lika angelägne att bestämma grunderna
för den Militaira, som den Civila Tjen-;
stemannaClassens Löner. Jag kan ej finna,
hvaruti den sednares företräde till hågkomst
har sin grund. Betänkandet innehåller väl, att
man vid sista Riksdag väntade en ny organisation
af Svenska Krigsmagten; men denna är
nu fullbordad, och detta skäl för dröjsmålet
lärer således nu mera ej kunna begagnas. Jag
yttrade äfven vid senaste Riksmöte, att, om
Riksens Ständer ej sjelfve bestämde grunden
för Militaircns aflöning , skulle det möjligen
kunna hända, att vissa Corpser få mera och
andra mindre Löneförbättring. Huruvida min
farhåga varit grundad , lemnar jag åt andras
omdöme. Jag vågar slutligen äfven nu förnya
min anhållan, att Riksens Ständer ville sjelfve
bestämma grunderna för MilitaireStatens Lönetillökning;
Fäderneslandets interesse, ja! Riksens
Ständers eget interesse fordrar, att lika
rättigheter måtte vederfaras denna Corpsen af
Statens Tjenstemän,' som den andra. Det vore
mycket rådligare, att åt Styrarde Magtens god.
tycke öfverlemna CivilStatens än MilitaireStatens
Löne vilk or.
Det är af sådan anledning jag utbeder
De n 13 Maji.
iJ9*
mig att Utskottets Betänkande måtte återremitteras.
Hans Excelletice , Herr Grefven och
LandtMarskalken förklarade, att ingen MilitairePerson
lärer glömma, att i ett tacksamt
minne bevara, det Herr Munck af Rosenschöld
framställt Motion till förbättring af MibtaireStaternes
Lönevilkor-, men då de öfrige irenne
RiksStånden redan bifallit StatsUtskottets
Utlåtande, hemställde Hans Fxcellenc*, om
icke Herr Munck af Rosenschöld behagade afstå
irån sin anhållan om återremiss deraf.
Herr Munck af Rosenschöld: Då Ridderskapets
och Adelns beslut, att Betänkandet må
läggas till Handlingarne, blott stöder sig derpå,
att en återremiss af Betänkandet ej skulle
till något gagna, sedan detsamma redan blifvit
af de öfrige Stånden gilladt, så afstår jag
från mitt yrkande af Betänkandets återförvisning.
Uppå derefter af Hans Excellence, Herr
Grefven och LandtMarskalken gjord Proposition,
fann Ridderskapet och Adeln för go<3f,
att, enär ifrågavarande Utlåtande redan blifvit
af de öfrige trenne Respective RiksStånden
bifallit, för sin del dervid låta bero.
Företogs till pröfning Stafs - samt Alli
manna Besvärs-och OeconomiaeUtskottens, den
1 dennes afgifna, samt dea 8 derpå följande
292
Ben 13 Maji.
I
på bordet lagda Utlåtande , i anledning af
gjorda Motioner angående Tullverket och dermed
gemenskap ägande ämnen:
Herr af Stenhof, Christian, uppläste följande
:
Frånvarande då Anmärkningar gjordes vid
den af mig om Tullverket väckta Motion ,
är jag fullkomligen tillfredsställd, att Höglofl.
Utskotten, genom förevarande Betänkande,
gjort rättvisa åt min framställning , och dyä
medelst ådagalagt både nyttan och nödvändigheten
deraf, såsom af allmänna rösten länge
påkallad, samt af Nationens Representanter
vid nästledne Riksmöte hos Kongl. Maj:t i
underdånighet yrkad. I följd häraf, hafva
Högloflige Utskotten dels tillstyrkt en förnyad
underdånig anhållan om verkställigheten, dels
ock, att de än qvarvarande LandtTullarne
nied nästa är måtte upphöra.
Jag erkänner med all agtning Högloflige
Utskottens grannlaga handläggning vid denna
sak, men jag tror dock, att beslutet är i så
allmänna termer fattadt, att , med undantag af
hva t om LandiTullarnes indragning blifvit ovilkorligen
stadgadt, allt det öfriga blifvit
ansedt som Önskningsmål, hvarom Riksens
Ständer ej skulle äga rätt att besluta. Min öfvertygelse
åter om motsatsen, eller att frågan
om Tull-Inkomsterne i det hela är ett Bevillningsmål,
hvaröfver Riksens Ständer, enligt
6c, §. Regeringsformen a äga besluta, hämtar
Den 13 Maji.
293
fullkomlig styrka af Kongl Maj ts Nådiga Förordning
den 3' November 1810, angående
LandtTullsInrättningens upphörande, deruti
Kongl. Maj:t nog tydligt förklarat: att so/n,
enligt 60. § i Regeringsformen af den 6 Jann
1809, BandtTulls-af gifter ne räknades till
den Bevillning, sorn Riksens Ständer ägde att
bestämma, och det således af dem berodde ,
att b/behålla eiler afskaff a dessa afgifter, i
hvilket sednare fall äfven anstalterna till deras
uppbörd, såsom sådana, borde försvinna„
tillkomme det alltså Riksens Ständer, att i
detta Bevillningsmål vidtaga ett afgörande
beslut. I en rigtig slutföljd tror jag således
att Högloflige Utskotten meta bestämdt kunnat
tillstyrka Riksens Ständer härutinnan fatta
deras beslut , och om verkställigheten hos
Kongl Maj t i underdånighet anhålla, jag delar
med Högloflige Utskotten lika öfvertygel,
se, att utarbetandet af ett fullständigt Förslag
till ny reglering af en hufvudsaklig Reform
med Tullverket och dess Förvaltning ej nu
mera k3n medhinnas; men hvad som är syn;
bart ländande till befordran af ändamålet, gea
nom en förändrad Tullstyrelse, anser jag dess
mera nödigt, sorn derigenom ej allenast straxt
kan vinnas en betydlig besparing i utgifterna,
utan ock en mera verksam handläggning af
göromålens behandlande.
Nu varande General Tullstyrelsen består
utaf Herr Ordföranden och 6 Ledamöter, hvilka,
i anseende till deras öfriga, högst vigtiga
Embetskall, blott en förmiddag hvarje vecka,.
294
Den 13 Maji.
äga tillfälle besörja Tullverkets vidsträckta göromål.
Enligt det till Riksens Ständer inkotrane
Omslut olver Stora Sjötullslntraderne, hafva
uti Arfvode och Prasmier Kongl. General
TullDirectionens Herrar Ordförande och Ledamöter
erhållit år 1813, 27,750 'R:dr; för år
1814, 26,483 RHr , och år, 18 15 3 22,508 R:dr
Banco. Denna årliga utgift öfverstiger tili betydlig
del hvad 2 1 Kongl Svea HofRätts Herrar
Ledamöter, för en daglig och trägen tjenstgöring
på Stat årligen åtnjuta Förhållandet med
förenämnde Kongl General TullDirectionens
aflöning har jag , såsom Ledamot å Högloflige
Ridderskapets och Adelns vägnar, uti Stockholms
Stads Taxerings PröiningsComité fått
erfara, genom ett år j816 dit inkommit Besvärsmål,
angående origtig debitering å Löneinkomsten
för en från Kongl. General TullDirectionen
afgången Ledamot , och det är a£
denna anledning jag vågat föreslå , att en Ordförande
och tre Ledamöter, oberoende af andra
Embets-göromåi, skulle genom en daglig
tjenstgöring , ej mindre med den grannlagenhet
Tullgöromålens skyndsamma handläggning
fordrar, än ock medelst en lika oafbruten
uppmärksamhet, utreda en nödig inskränkning
af öfverflöd ga både Tjenstemän och Betjening.
TiPdeltes TullStyrelsens af mig föreslagna Herrar
Ledamöter lika Lön på Stat med Herrar
HofRättsRåder, vore en årlig besparing af
minst 13,000 R;dr Banco att vinna.
En märklig inskränkning i utgifterne skulle
äfven erhållas, derest alla Confiscationsmål
Den 13 Maji.
295
finge upptagas och afgöras vid de ordinarie
Domstolarne, hvarom Riksens Ständer nästled*
ne R ksdag äfven hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit.
Den dryga utgift Staten måste vidkännasgenom
Bevaknings - anstalterna vid Norrska
gränsen, försvårar ej allenast en närmare förening
med våra nya Bröder i Norrige , utan
föranleder äfven till utgifter, hvilka hvarken
befordra ändamålet, eller medföra en motsvarande
inkomst.
Om det är ostridigt , att alla Luxö-articlar
äro i Norrige belagda med hög Tull 9
som ökar deras värde vida utöfver hvartill
samma varor här i Riket kunna föryttras,
försvinner all Lurendrägeri - speculation dermed,
hvadan ock inskränkning af TulIBetjeningen
derstädes synes kunna medföra betydlig
besparing.
Tryggade kunna Riksens Ständer i underdånighet
anförtro vården af Rikets väl åt
vår allmänt vördade lagkrönta Konung, af
hvars kraftfulla verksamhet för Fäderneslandets
bästa Nationen rönt mångfaldiga Nådiga
åtgärder. Dess höga tänkesätt om Nation alvil-]
jan har Hans' Majestät till Norriges Invånare
den 17 Julii 1814 Nådigst yttrat, då de anmanas
att Idta Nationens allmänna vilja höras
, och att Idta denna vilja bestämma sina
Lagar, under skyddsmedlen af en upplyst och
välgörande Konung; äfvensom Hans Majestät
D(H i 3 Maji.
hos sin Herr Son sökt inplanta lika höga tänkesätt,
då Hans Majestät den 14 Julii .'817
Nådigst yttrade : Regeringen , dt hvilken Lcigarnes
verkställighet år anfort rodd, hämtar
sin styrka i Nationens vilja.
När nu härtill kommer , att Hans Majestät
redan 1812 Nådigst insett nödvändigheten
af en förändrad Organisation af Tullverket 5
han ej någon tvekan uppstå , att ju Riksens
Ständers underdåniga anhållan om en snar
verkställighet deraf, blir af Hans Kongl Maj.'t
håde Nådigst antagen och anbefalld, allenast
saken i en klar dag i underdånighet varder
framställd.
Enligt Herr JustitimOmbudsmannens afgifne
Berättelse för nästledit år , häfver Na®
tionens Representanters underdåniga anhållan
uti detta ämne vid 18*3 års Riksdag blifvit,
jemte General TullDirectionens underdåniga
Utlåtande om Tullverket, Kongl. Maj-t i un-;
derdånighet föredragen den 5 November näst-'
ledit år, då Kongl. Majit befallt, att Målet
skulle tills vidare hvila j äfvensom samma Berättelse
upplyser under N:o 140 Pag. 82, att
den upplösta TullComitéen afgifvit underdånigt
Betänkande och Förslag rörande Tullväsendet,
hvilka Handlingar ofelbart skola
lenina vigtiga upplysningar i ämnet, hvarföre
jag jemväl om deras infordrande vördsamt
framställt nödvändigheten.
' Med hämtadt stöd af hvad sålunda anförd*
Dm 13 Maji.
297
ar, anhåller jag att Betänkandet matie varda
till Högloflige Utskotten återremitteradt, åt.
följdt af dessa Anmärkningar.
Friherre Cederström, Jacob: Den värde
Ledamoten, Herr af Stenbol, har uti sitt nu
upplästa anförande i det hufvudsakligaste instämt
i Utskottens yttrande, meri tillika trott,
att Riksens Ständer höra ingå uti en speciel
pröfning af TullStatens Organisation, samt dervid
föreskrifva, huru sjelfva Tullstyrelsen skuL
le inrättas, och af huru mångå Ledamöter densamma
borde bestå. Men dervid får jag erinra,
att såd3nt iärer svårligen låta sig göra i detta,
mera än i andra Mål, utan att öfverträda den
gräns för Riksens Ständers magt, som de sig
sjelfve förekrifvit ; ty dä skulle, på samma
grund, Riksens Ständer kunna besluta om för-j
ändring af Uppbördsverket i Landsorterna ,
samt förordna om andra Personers antagande
till Uppbördsman i KronoFogdarnes ställe.
Men sådant går ej an. Om Lagstiftande Magten
vill på detta sätt inblanda sig i den Verkställande
Magtens åtgärder, blir följden den,
att intet blir verkstäidt Utskotten hafva tillstyrkt,
att öfverlemna till Kongl. Majrt regierandet
af TullStatens Organisation och Personal
efter föregången undersökning, och detta
anser jag vara allt , hvad Riksens Ständer i
denna del kunna tillgöra; jag tror således, att
Betänkandet bör, utan återremiss, bifallas, och
får jag derföre anhålla om Hans Excellences,
Herr Grefvens och LandtMarskalkens Propcn
sition derå.
Friherre Boye y Ludvig: Afven jag ar af
den tanka, att hvad Herr af Stenhof anfört,
i dess för öfrigt ganska nitiska yttrande, icke
till alla delar hvarken är eller bör vara Nationens
allmänna vilja. Tull-Inkomsterne äro
i våra Grundlagar förklarade utgöra en del
af Bevillningen, hvars bestämmande åter är
Ständernes ensak ; och deraf måste visserligen
följa, att Ständerne äga i allt, hvad som ut.
gör grunder för Tull - Inkomsterne , mera än
blott önsk ingsmagt } men Ständerne böra derföre
visserligen aldrig vilja inblanda sig i någonting,
som tillhör det administrativa ; etne.
dan det är högst vigtigt, att all Administration
afskiljes från Lagstiftningen, Betänkandet,
som nu utgör öfverläggningsämne, innefattar
likväl omständigheter, deri jag visserligen tror
att Ständerne böra hemställningsvis hos Konungen
i underdånighet tillkännagifva deras
tänkesätt, ehuru någon afgörande rätt deri
icke ens bör af Ständerne åstundas. Är Herr af
Stenhols uppgift grundad, att en Ordförande
och 6 Ledamöter kosta Staten i Löner och
Arfvoden emelian 22 och 28,000 R:dr Banco
årligen, så kan man visserligen begära ändring
deri j emedan man vid eftersinnande, attTullDirectionens
befattning endast är en Corn mission
, sorn vanligen ej ger sysselsättning för
mera än en till två förmiddagar i veckan, ej
kan undgå att finna sådana Löner eller Arfvoden
vara alldeles oformliga. Det.torde hafva
tillkommit under den tid, då Tullen var
bortarrenderad till ett Bolag , som trodde sig
böra sätta Directionens egen fördel ij verk»
Den l'j Maji,
299
samhet , och derföre tilläde Directionen en
viss procent af Jnkonisterne ; hvilket var så
mycket mera skadligt, som Directionens interesse
derigenom biel stridande emot Statens ,
så vida Directionen derefter naturligtvis hade
fördel af all förökning i Tull Inkomster, och
fölagteltgen också borde befordra ail Import,
äfven den skadligaste för Nationen , blott att
den gaf Inkomster åt Tullen. Denna Löningsmethode
var högst oklok 5 och vi böra tro ,
att så icke tillgår nu mera. Dessa underdåniga
erinringar kunna visserligen anmälas ; men
jag tror icke, att vi derföre böra ingå i bestämmande
af hvarken de blifvande Lönernes
belopp eller Directionens Personal; emedan allt
sådant bör endast ankomma på Kongl, Maj:ts
Eget Nådiga bedömmande. Att Directionen
bör bestå af mera än en Ordförande och tre
Ledamöter, det synes mig högst skäligt; ty
om , på sätt Herr af Stenhof föreslår , den
ena Ledamoten vore alltid sysselsatt med resor,
och en eller två af de andra voro sjuka,
kunde Styrelsen snart öfvergå till Envälde ,
sorn vore det sämsta af allt. Mig synes dessutom,
att, när Lönerne blefvo måttliga, vore
en eller två Ledamöter mer eller mindre in.'
gen betydlighet i utgift , svarande emot den
större säkerhet Allmänheten ägde att Ärendeme
väl sköttes. Af de serskilta vota, sorn
åtföljt Betänkandet, tror jag att Friherre
Drufvas och Herr von Köchs äro så grundliga
, att de torde böra af Ständerne antagas.
LandtTullarnes antal är så inskränkt, att, om
snan nu borttager de qvarvarande, så bortta*
30Q
Den 13 Maji.
ger man också det hufvudsakligaste af all cont
troll emot Lurendrägeriet 3 hvilket likväl vore
det skadligaste , man i frågan om Tullväsendet
kunds göra.
Den uppgift, som Herr von Koch gifvit oss,
angående Tullväsendet i Norrige, lederl, som
mig synes, tili den öfvertygelse, att vafor, som
6kuile först lurendräga in i Norrige , och sedermera
transporteras till Sverige, tor att der
åter lurendrägas n , skube bldva dyiare, än
att sådant vore serdeles att befara; och om
detta står fast, hvilket jag ej kan känna, men
hvarom Konungens Rådgifvare visserligen äga
kännedom; så borde vi få hoppas, och emellerd
tid kunna begära, att, på sätt Herr von Koch
föreslår, Tullarne emot Norrige må afskaffas ,
hvarigenom ej mindre än några tjugu tusende
R:dr hitintills blifvit årligen bortkastade.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning: Instämmande
med Herr af Stenhof i de flesta
delar af hvad han i afseende på Tullverkets
organisation och förvaltning föreslagit och vid
Betänkandet i detta afseende anmärkt, inskränker
jag mig i synnerhet till anmärkning vid
några uttryck i förevarande Betänkande, sora
jag yrkar måtte erhålla en nödig förändring.
Utskottet föreslår, att LandtTulls-bevakningea
bör med nästa år upphöra, hvaremot jag an.
ser, att densamma med innevarande år bör indragas,
helist jag ej kan inse något skäl,
hvarföre densamma, om den skall upphöra,
bor existera längre än det nu löpande året. Vi
-
