# ID: svediakorp-gov261
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 24,365
# sentences: 762
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den jo April.
5)i
sätt förekommas än om, såsom Utskottet förut
föreslagit, Koi mgens Befallningshafvande anmodas
noga tillse, det Allmogen icke med ett
i förhållande till Pappers Bruken öfverflödigt
antal af Lumpsamlare besväras.
4:0 Af dtn 16 dennes, i anledning af Friherre
Henning, Wrangels väckte Motion, om
frihet för Landtmannen, att mot lag eller ingen
Tull få exportera sina Producter 5 deruti
■Utskottet, som ansett det ej tillhöra sig att
förf slå förändringar uti Tull-afgiftemes bestämmande
eller deras upphätvande, yttrat sig icko
finna Iämpeligt tillstyrka den oinskränkta Export-frihet,
snm ?f Friherre Wrangel i Allmänna
termer samt egenteiigsn för en enda Province,
blifvit yrkad.
5:0 Af den 13 demer, i anledning af väckt
fråga, om inskränkning i exclusiva Privilegiers
meddelande j deruti Utskottet ansett sig böra
till Riksens Stander hemställa, om icke hos
Kongl. Maj:t den underdåniga önskan måtte anmälas,
att Kongl Majit i Nåder täckt.s genom
utfärdande af en allmän Författning i detta
ämne till Allmänhetens upplysning och föreskrift
bestämma grunderne och vilkoren för
åtnjutande af en sådan utes utande rätt, som
kunde förena det Allmännas interesse med de
serskildta Personers billiga anspråk, hvilka
dels först uppfunnit eller förbättrat, dels först
i Riket infört någon Inrättning af iner eller
mindre värde.
i
Den $o April*
6:0 Af den 16 dennes, i anledning af innom
Ridderskapet och Adeln gjord anmärkning vid
Utskottets Betänkande, rörande väckt fråga,
pm utfärdande af en Förordning, angående Vat.
tenverks Agares åligganden, m. m.; deruti Ut*
skottet, med besvarande af den genom återremissen
åsyftade upplysning, anmält att, de frenne
öfrige Riks-Ständen redan bifallit Utskottets
första Betänkande»
7:0 Af den j6 denne t, i anledning af Herr
Ombergs innom Välloflige Borgare-Ståndet väckte
Motion, om Götha Canal-Arbetets inskränk,
ning tills vidare innom Linien emellan Venern
och Vettern; deruti Utskottet på anförde skäl
icke funnit anledning tillstyrka inskränkning af
Canal-Arbetet efter den förändrade Plan, 60m
Herr Örnberg föreslagit,
gro Af den 16 dennes, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande,
rörande yrkadb förbud emot införande af Utländskt
Bomullsgarn; deruti Utskottet på upptagne
grunder föreslagit såsom tillägg i dess
redan afgifne Betänkande, att Riksens Ständer
kunde i underdånighet anhålla hos Kongl. Maj:t
om tillåtelse för Svenska Bomulls -Spånads.
Fabrikanterne, att till bevakande af deras rätt
och till förekommande af underslef, hafva, om
de så för godt finna, ett Ombud närvarande,
der inkommande Bomullsgarns-Varor borde till
förtullning värderas.
9?o Af dm 16 dsnntt, angående de innom
Den 30 AprH.
Välloflige Borgare-Ståndet gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, om en friare
Tackjerns-Handel; anmälande Utskottet att samma
Betänkande redan blifvit af de Öfrige tren*
ne Riks.Stånden bifallit,
10:0 Af den 16 dennes, i anledning af Herr
Lefflers väckte Motion, om vidtagande af visse
anstalter till besparing af Skogs-effecterj
deruti Utskottet pä anförde skäl ansett sig
icke kunna tillstyrka bifall i hvad genom berörde
Motion blifvit föreslagit.
Upplästes till Justering och godkändes följande
från Expeditions-Utskottet insände Förslag,
till Riksens Ständers underdåniga Skrif*
velser till Kongl. Majit:
i:o Om Majoren Florus Tolls innestående
Accords-ersättning.
2:0 Om Underhålls-Summa och Enke-Säte
för Hennes Maj:t Drottningen, i händelse af
Enke-tillstånd, samt Rosersbergs Kungsgårds
användande vid Hennes Maj:t, nu varande Eake-Drottningens
död,
3:0 Om Levereringsstället för Kronans till
Kongl. Hof-Stallet anslagne Ränte.Hö och Halm
från Westmanland,
4:0 Om Stats-Verkets tillstånd och behof
under Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel.
Den 30 April.
5:0 Om Medel till Riddarholms Kyrkans
i ståndsättande.
Vidare upplästes till Justering -y Riksens
Ständers underdånig» Skrifvelse till Kong!. Mdj:t,
om Pensioner för Hans Kongl. Högnet Kronprinsens
f. d. Lärare. Denna Expedition blef
af Ridderskapet och Adeln godkänd, med den
förändring, att i stället för de deruti förekommande
orden: ”Så lycklig ställning”, borde
införas j Sådan Författning.
Härefter upplästes till Justering Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse till Kongl. Magt,
om Stats Verkets tillstånd och behof under Riks*
Statens första Hufvud-Titei, hvilken Expedition
af Ridderskapet och Adeln godkändes, med
tillegg, att på alla de ställen der orden: ”Kongl.
Majit” förekommer, borde i stället införas:
Eder Kongl. Maj.t.
Herr Grefven och Landt.Martkalken tillkännagaf,
det iian frän Herr Hof-Cancelleren, Friherre
af Wetterstedt, erhållit följande, sorn upplästes.
Enligt tillförordnade Stats Secreterarens för
Kongl. Krigs-Expeditionen till mig aflåtne Embets
Bref, har Kongl. Majit vidtagit nedannämnde
åtgärder och beslut, i afseende pä följande
Riksens Ständers underdåniga Skrifveleer,
nemligen:
1:0 Angående afskrifning af Kronans For
-
Den 30 April•
dran i framledne Landshöfdingen von Eclistedts
Sterbhus.
Kong!. Maj:t har genom Nådig Skrifvelse
anbefällt Dess och Rikets Krigs-Collegium, att
samma fordran ur Rakenskaperne afskriiva.
2:0 Rörande Lieutenanten i Arméen, Forssells
ansökning, om atbekorrunande af Expec.
tance-arfvode;
Som Riksens Ständer detta godtgörande
bifallit, har Kongl. Majits och Rikets StatsContoir,
medelst Nådigt Bref härom, till iagttagande,
förständigadt blifvit.
3:0 Om förhöjning i Rote- och Rusthållares
afgift för Läkare-besigtning å Manskapet,
s.imt om förekommande af obehörigt dröjsmål,
då br-sigtningar af Läkare skola förrättas.
Kongl. Maj:t, sorn, till hvad Riksens Ständer
uti detta ämne, fastställt, lemnat Dess Nådiga
bifall, har, till vederbörligt Kungörande,
härom, genom Cireulaire-Bref, i Nåder förständigat
samcelige Dess Befallningshafvande.
4:0 Angående Expectance-arfvode och Accords
ersättning för Öfversten Silfverskjöld.
Hvad Riksens Ständer härvid beslutit, har
Kongl/ Majit och Rjk-ts Stats-Contoir genom
Nådig Skrifvelse, till behörig efterrättelse, med:
cteladt blifvit.
*56
Dtn 50 April.
Och ,ifår jag härmedelst på Nådigste Be»
fällning, anmoda Högvälborne Herr Grefven och
LandtMarskalken, att dessa åtgärder och beslut,
Högloflige Ridderskapet och Adeln tillkännagifva.
Stockholm den 2^ April i8t8-
G. af Wetteritedt.
Lades till Handlingarne.
Föredrogs å nyo Constitutions- Utskottets
den 13 dennes afiåtne, samt den 21 och 27 j
samma Månad på bordet lagde Memorial, innefattande
Förslag till ändringar i 38 §. Riks*.
dags-Ordningen.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig,
uppläste följande:
Den af Constitutions-Utskottet nu föreslagne
förändring af 38 §. Riksdags ordningen,
kan jag icke finna vara nödvändig. Om i ett
Utskott tvä Stånd stadna emot två Stånd i olika
meningar, så uppstår derigenom icke någon
inactivité, hvad egenteliga Ärendet angår, ty
det kan i Stånden afgöras efter ett af Alternativerna,
och skulle samma händelse i Stånden
inträffa, att två stadna emot två, så är föreskrifvit
i hvilka fall saken antingen skall förfalla
eller genom Nämnd afgöras. Deremot finner
jag, att Utskottet härigenom nu sjelf medgif.
Den 30 April.
Vit ätt det misstagit sig, då det nyligen afgjordt
ett ärende efter 7f §. Riksdags-Ordningen,
på det sätt, att det borde förfalla, enär
två Stånd stadnat emot två Stånd, då likväl
efter denna, ännu gällande , Altemativerna
bordt framställas till Ståndens afgörande.
Vidare föreslår Utskottet, ätt föreskriftett
för Banco-Utskottet, att i alla Mål, som böra
hemliga hållas, med omröstningen skall förfa*
ras enligt $3 §. Riksdags-OrdniÅgen, äfven
måtte utsträckas till Constitutions-Utskottet}
— men då Riksens Ständer vid den Constituerande
Riksdagen icke omnämnt något enda
Riksdags-ärende vara af den natur, att det borde
hemligt hållas, utan blott det sorn rördö
Banco-Verket, och hvad sorn i hemliga Utskottet,
då något sådänt var äskat, kunde afc
handlas, och deraf följer att Utskottet nu synes
först vilja tillskapa hemliga Mål i Constitutions-Utskottet
, samt derigenom ytterligar*
öka sin magt, på Ståndens rätts bekostnad, sä
får jag härmed på det kraftigaste protestera
emot denna förändring, hvarigenom ett undan,
tag kunde göras för Constitutions-Utskottet,
att i likhet med de öfrige Utskotten ställa sig
denna §. till efterrättelse. Hade det varit Riksens
Ständers tanka vid 1809 års Riksdag, att
tilldela Constitutions-Utskottet den rättighet,
att hälla någon ting hemligt, hade de säkert
icke underlåtit att i denna §. stadga enahanda
Omröstnings-methode, som för Banco-Utskottet.
_ Constitutions-Utskottet mätte finna att
Den 30 April.
till den oinskränkta mag*, det önskar sig äga,
denna rättighet ännu felas och som förra Stander
icke tilldelt densamma, vill Utskottet förmå
närvarande Ständer t II denna uppoffring af
deras rätt som Principaler. Men alldenstund
Riksens Ständer nogsamt lära funnit, af händelser
så väl vid förra som närvarande Riksdag,
begärt att genom ökandet af Constitutions
Utskottets magt minska Ständernas, och
derigenom göra d;-m allt lättare och lättare i
Vågskålen, så måste man vara uppmärksam
och på sin vagt, samt icke låta öfverrumpla
sig.
Om anledningen att Constitutions-Utskot4et
äfven skulle hafva hemligheter att bevara,
hämtas af föreskriften i 29 § Riksdags Ordningen,
med hvilka ordalag en anmärkning
emot Stats.Rå-'et måste göras, samt att anmärkningen
skall förseglad till ConstitutionsUtskottct
aflemnas; så får jag upplysa, att
detta Stadgande icke hädeder sig derifrån, att
Riksens Ständer vid 1809 års Riksdag, an_sågo
anklagelser emot S’ats- Rådet egcnteligen
vara hemligheter; utan det sätt och de
ordalag, en Ledarr.or af Ririderskapet och Adtln
nyttjade år 1309 vid ett till tälle då han
.gjorde anmarknii g emot dessa Embetsman,
hvaraf en häftig och obehaglig discussion uppstod,
föranledde härtill , och då Riksdags-Ordningen
antogs, hvilket skedde åtra månader
senare än Regerings Formen, infördes deri de
föreskrifne orden; detta toidc kunna inhamtas
af Adelns Protocoller för den Riksdagen} skul.
Den 30 April.
559
le likväl denna händelse vara derur utesluten,
så finnas säkert inånga annu här som kunna
påminna sig detsamma.
Jag hoppas derföre att kommande Ständer
, hvilka äga att besluta öfver hvad nu är
projecterat, lära taga sig til! vara att icke låta
förmå sig göra någon uppoffring af deras
rättigheter, hvilka redan äro sä ringa emot hvad
de voro 1809 intill den 6 Junii samma år.
Herr Påhlman, Otto Fredric-. Den fråga,
sorn nu är under öfverläggning, att nemligen
få 38 §. Riksdags-Ordningen så förändrad och
bestämd, att Utskott hädanefter ej i vissa Mål
blifva inactiva, och att alternativa Förslag med
flere andra olägenheter matte undvikas, hac
v?rit föremål fö? Ridd^rskapets och Adelns önskan
vid hvarje Riksdag.
Redan år igoq var det Ridderskpets och
Adelns tanka att få Voteringssättet innom Utskotten
ändrad, och denna fråga har sedan vid
hvarje Riksdag af vårt Stånd blifvit väckt. Hittills
har densamma likväl alltid af det Högvördiga
Preste-Ståndet blifvit afslaget, och då man
har skäl förmoda att samma anda hos bemälte
Stånd ännu skall Tåda, kan man ej annat än hö»
geligen önska att få ett lyckligt slut i detta
vigtiga ämne, hvartill Consmutions-Utskottets
nu afgifne Förslag tyckes erbjuda tillfäll*. Det
är 'öfligt så i Banco-Utskottet, der det med
Riksens Ständers Tätt beslutar, som hos Riksens
Ständers Revisorer» att votera per Capita,
Den 30 April.
Vi sakna ej exempel på att äfven Constitutions-Utskottet
vid detina5 Riksdag behöft en
lika föreskrift. Jag tillstyrker alltså antagandet
af Förslaget och anhåller om Proposition
till gillande af de der fötekommande båda Alternativ.
Då vid nasta Riksdag det l:sta Alternativet
troligen ej går igenom , anser jag rätt
val örn det sednare blir bifallet, emedan vi
hafva sett att i Constitutions-Utskottet ofta två
Stånd stadna emot två. — Om det tillätes mig,
vill jag genom ett exempel upplysa orimligheheten
deraf att Votering der ej skér per Capita.
Det är nemligen klart, att endast 8 Personer,
4 af ett och 4 af ett annat Stånd, som äro
ense, kunna till intetgöra de öfriga 16 Ledamöternes
mening, så framt man nödgas antaga,
att när tvänne Stånd stannat emot tvänne innom
Constitutions-Utskottet, frågan mäste förfalla.
Då det ej någorstädes blifvit föreskrifva
hurti förhållas bör, i händelse tvänne Stånd
stadna emot tvänne innom Constitutions-Utskottet,
om det i sådant fall skäll förstärkas
eller ej, om det skall framställa Alternativet*
ne eller Cke, då det ej eller alltid är möjligt
att inkomma med alternativa Förslag, emedan
Utskottets beslut ofta grundar sig på läsning
af Protocoll, sorn ej få komma till allmän
kännedom, samt dä genom det att två Stånd
stadna emot två, en till Constitutions-Utskottet
remitterad anmärkning, möjligen kan, ehuru,
väl grundad, blifva utan ändamål, anser jagdor
min del nödvändigt att bereda en tydlighet uti
ifråga
-
Den 30 April.
?6i
ifrågaställde Grundlagens rum,rsom kan leda
till ett önskeligt resultat; och förnyar således
min hemställan om antagande af båda Alternativerne
uti Utskottets Förslag.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustof ■. I likhet med
den siste värde Talaren, anser äfven jag den
föreslagne förändringen i Redactionen af Riksdags-Ordningens
38 §. högst nyttig och nödvändig.
— Likväl skulle jag i anledning af
hvad Herr Friherre Stael anfört, önska, att f
andra Alternativet kunde för tydlighetens skull,
framfor orden : ”hemliga hållasinföras: i BancoUtskottet.
Detta uttryck synes också ej kunna
hafva afseende på mer än sistnämnde Utskott;
emedan till Constitutions-Utskottets handläggning
inga Mål lära kunna komma, som
böra hemliga hållas.
Herr Påhlman: Med Herr Cederskjöld förenar
jag mig| helt och hållit. ConstitutionsUtskottet
har väl afgörande rätt i vissa fall,
men alldeles inga hemliga Mål att handlägga.
Meningen kan således ej vara annan, än den,
att ett undantag från det allmänna Stadgandet
för Constitutions.Utskottet likasom för BancoUtskottet
skulle äga rum vid omröstning öfver
frågor, hvilka ej böra underställas Riksens
Ständer. _ Må det tillåtas, att med ännu
ett exempel styrka olägenheten af det nu
i Constitutions-Utskottet brukliga Voterings
sätt.
29 §. Riksdags-Ordningen stadgar, att,
då hos Riks-Ständen olika meningar uppstå,
Ridd. och Ad. Prat. V B. 2 Afd. “71, 72.
5'6 2
Den 30 April.
angående nya Utskotts* tillsättande,' eller till
hvilket Utskott uppkomna frågor och ämnen
böra remitteras, och Stånden ej genom bestämd
Pluralitet kunna skiljagtighiterne afgöra, Constitutions-Utskottet
med Riksens Ständers rätt derom
äger besluta. Om vid ett sådant fall, tvänne
Stånd innom Utskottet stadna mot två, föijer
deraf att den begärde upplysningen ej kan erhållas,
och att frågan, om än aldrig så vigtig,
inåste förfalla. Jag tillstyrker således att Constitutions-Utskottets
föreslagne Redaction af
38 §■ måtte godkännas med det af Herr Cederskjöld
projecterade tillägg af orden: i BancoUtskottet,
näst efter orden: men i de Mål— -—i
hvilket tillägg mycket förtydligar, men ingalunda
förändrar sjelfva saken.
Friherre Stael von Holstein: Man må tala
ocjh , vända saken huru som man behagar, så
blir det dervid, att bifalles denna förändrade
Redaction, sä får Constitutions-Utskottet en förökad
magt j det har redan tillräckelig magt förut.
Constitutions-Utskottet har för det närvarande
i grund af Regerings-Formen inga hemligheter
att bevara. Det är just genom denna nya
Redaction det sålunda skulle lika med Banco.
Ut-kottet få sådana, och dä det på Utskottets
egL-n förklaring skulle ankomma, hvilka ärender,
som vora hemliga, så synes grant deraf,
att Ständernas rätt blefve så minskad, att den
i en så väsendtelig del som Controllen öfver
Embctsmännen , kommer helt och hållit att förfalla.
Den 30 April,
563
Den stora olägenhet , som skulle uppkomma
deraf, att i Utskottet två Stånd stadna
emot två Ständ, är lätt häfven derigenom att Alternativerne
framställas till Ständernas afgörande.
Skulle då åter två Stånd stadna emot två
Stånd , så kan ju decision gifvas genom Nämnd j
detta sätt är föreskrifvit i Grundlagen och är
ett ytterligare bevis på Ständernas rätt och
magt öfver Utskottens beslut, hvarifrån Constitutions-Utskottet
nu först vill varda undantagit.
Jag protesterar således errot all förändring
i § n , och begär i grund af §• Regerings-Formen
Proposition till afslag a Betänkandet.
Herr Pahlman'. Om jag möjligen kunde
fatta, att Constitutions-Utskottets Förslag syftade
till att minska Riksens Ständers rätt och
öka Utskottets magt, skulle jag visst icke med
den värma yrka att då ämnet utredt
och ej
med den envishet försvara Förslaget. Men för
att än närmare utveckla förhållandet, anballer
jag att få yttra några ord.
Det lärer ej bestridas att ConsfifutionsUtskottet
i vissa fall, å Riksens Ständers vägnar
beslutar. Tillämpningen af 106 §. är
ett så tydligt bevis derpå, att det ing'lunda
kan vara någon tvifvel undcrkastadt. Då det
ej är förordnadt huru förhållas skall, när i Utskottet
två Stånd stadna mot två, så föijer, på sätt
jag förut haft äran visa, att den fråga Riksens
Ständer önska,fä afgjord, icke kan bl ifva det»
utan att således 8 Personer, 4 af tvänne Stånd,
564 > Den 30 April.
utöfva Riksens Ständers rätt och kunna verka
dertill, att en anmärkning, ehuru påtagligen grun»
dad, kan förfalla.
Sådant har ock Constitutions-Utskottet mera
än en gång denna Riksdag gifvit exempel
på. Vi hafva erfarit huru ett Anmärkningsmål
ej längesedan ansetts böra förfalla, icke
på skäl, utan att derföre att två Stånd stadnat
mot två innom Constitutions-Utskottet. Nu lärer
också ett dylikt förhållande inträffat i et»
mindre betydlig fråga, nemligen om tryckning
af Handlingarne i ett Anmärknings-mål rörande
Friherre Cederström. Då jag således inser
nödvändigheten, att förekomma den möjlighet,
att 8 Personer må kunna göra Constitution6-Utskottet
inactivt, och de medel, som häremot
föreslås, långt från att minska Riksens
Ständers rätt, endast åsyfta densammas bevarande,
så att Riksens Ständer må kunna göra
deras öfvertygelse och vilja gällande, och icke af
några få Personers intriguer och fräckhet tillintetgöras:
Då nyttan af en förändring i Voteringssättet
är sä ofta styrkt och dagligen bevittnas
samt dä svårigheterne att afgöra Alternativer
i fyra Stånd äro så påtaglige, att en förändring
högeligen påkallas, förnyar jag min
anhållan om Ridderskapets och Adelns bifall
till det hela af Utskottets Förslag; men då jag
» icke kan neka ngtigheten af den här gjorda anmärkning,
i afseende på den tydning, som af
detsamma skulle kunna äga rum, att nemligen
Constitutions-Utskottet ägde hemliga Mål att
behandla j sä tror jag lika med Herr Ceder
-
Dett 30 April,
skjöld, att, till beredande af mera klarhet i
uttrycken, en återremiss till Utskottet är behöflig.
Herr Cederskjöld: Till upplysning af den
sista värde Talarens och min egen gemensamma
mening, utbeder jag mig blott att få anföra
ett, i min öfvertygese, lämpligare exempel.
— Dd nemligen ''hos Stånden olika meningar
uppstå, angående nya Utskotts tillsättande,
aller till hvilket Utskott uppkomna frågor och ämnen
böra remitteras, och Stånden ej genom bestämd
Pluralitet kunna skitjagtigheterna afgöra”, och i
hvilka fall det är Constitutions-Utskottet uttryckligen
uppdragit, ”att med Riksens Ständers
rätt derom besluta", skulle, i händelse två Stånd
innom Utskottet stadnade emot två, och intet
beslut följagteligen kunde fattas, Riksens Ständer
nödgas nedlägga en Motion, ehuru vigtig
den än kunde vara, blott i brist på beslut,
till hvilket Utskott den borde remitteras. —
Den i andra Alternativet föreslagna Redactionsförändringen
innehåller således blott ett Correctiv
för denna olägenhet, genom Stadgandet,
att åtminstone i sådana fall, Votering må ske
per Capita. Jag förnyar derföre min tillstyrkan
af bifall.
Friherre Staél von Holstein: Lika med Herr
Påhlman känner jag hos mig både värma och
envishet att motstrida all förminskning af Ständers
rätt: Enär vi likväl kunna vara af olika
tankar^ härrörer det deraf att vi hafva olika begrepp
om meningen af io5 och 107 § §• Rege
-
566
en jo April.
rings-Former Herr Påhlman tror att Consfiturions-Utskottet,
vid de tillfällen der omnämnas,
äger Ständerna beslutande rätt; jag tror
tvärtom; Enligt rofi § äger det ställa under
RiksRätt den af Stats Rådet, som uppenbarligen
handlat emot Grundlagen samt andra gällande
Lagar, men elen rättighet, hvilken jag äfven
hört påstås att Utskottet skulle äga att fria, det
vi'1 säga, att yppa eller göra afseende på begängne
olagligheter, den äger det visserligen icke; den
äger icke sjelfva Ständerna, ty de äro icke öfver
Lag, och espriten i vår Lag, är att inga
brott må få döljas eller af dem , som derå kara
skola nedläggas; i Domarens händer är magten
att fria eller fälla, och i Konungens att göra
Nåd.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln ansåg
Constitutions-Utskottets Memorial, böra i anledning
af dervid gjorde Anmärkningar till
Utskottet återremitteras.
Ropades Ja.
Upplästes följande från Herr Hof-Cancelleren
friherre af Wetterstedt ankommen Skrifvelse:
Jag
får härmedelst, på Ngdigste Befallning
till Högvälborne Herr Grefven och LandtMarskalken
öfverlemna näriagde P.otocolls-Ut
-
Den 30 April.
drag, hvilket blifvit mig tillstäldt genom tillförordnade
Stats-Secreteraren för Kongl. Kammar
Expeditionen, för att Högloflige Ridderskapet
och Adeln meddelas; innefattande de
åtgärder och beslut, Kongl. Maj:t, i anledning
af Riksens Ständers underdåniga hemställan,
om nedläggningen af Löfås Silfververk,
i Nåder täckts anbefalla och vidtaga. Stockholm
den 38 April 18X8-
G, af Wetterstedt.
Utdrag af Protocollet öfver Kammar-Ärender,
hållit inför Hans Maj:t Konungen,
uti Stats-Rådet på Stockholms
Slott den 7 April 1818-
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen bevistade
öfverlägningarne.
Närvarande:
Hans Excellence Justitias-Stats-Ministern, Herr
Grefve Gyllenborg..
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes
Ärenderne , Herr Grefve von Engeström.
Deras Excellencer Stats. - Råden :
Herr Grefve Rosenblad.
— — Herr Friherre Fleming.
— — Herr Friherre Lagerbring.
Stats-Råden Herr Friherre Cederström.
-— Herr Friherre Skjöldebrand.
—- och Herr Grefve Mörner.
Tillförordna!e StstsSecreteraren Friherre Ehreni
Den 30 April.
Tillförordnade Stats-Secreterare», Friherre
Ehrenborgh Jöredrog i underdånighet:
lf:o'
Riksens Stånders underdåniga Skrifvelse af
den 2 Martii innevarande år, med hemställan
om Löfås Silfver-verks i Stora Kopparbergs
Län nedläggning, och de detsamma förundte
förmåners ingående till Stats.Verket.
Sedan Riksens Ständer, vid 181S" års Riksdag,
uppå Stats-Utskottets anmälan, att Löfås
Silfver-Verks Tionde, beräknad såsom en StatsVerk-ts
ordinarie Inkomst till tjugu Riksdaler,
ingått i detta belopp, och att Grufve-driften,
enligttundersökningar, icke lönade sig utan medförde
för Kongl. Maj:t och Kronan årlig förlust,
i anseende till de stora förmåner, Förvaltaren
deraf åtnjuter på Stats-Verkets bekostnad, i
underdånighet anhållit om detta Verks ofördröjeliga
nedläggning och de detsamma förundte
förmåners indragning till Kongl. Maj:t och
Kronan, hvarunder likväl icke borde inbegripas
de extra tjenstbarheter, Allmogen till Bruket
utgjordt, derifrån de borde befrias; hvarjemte
Riksens Ständer i öfrigt beslutat att det
rnå vara den nu varande Disponenten obetaget,
att på egen bekostnad, utan allmänt understöd
fortsätta Grufve-arbetet, Författningarne likmätigt}
så hafva Kammar- och Bergs-Coilegierna,
Den 30 April.
S&9
jemte insändande af Landshöfdinge-Embetets
och Innehafvarens af nämnde Verk Bergsfogden
Forsslinds förklaringar, den 19 December
18x7» gemensamt underdånigt Utlåtande afgifvit,
hvaraf, äfvensom af de öfrige Nandlingarne
förnämligast inhämtats: Att det på Nybergs
Skatte-ägor i Skedwi Socken af stora Kopparbers
Län belägne Löfås Silfver-Verk i äldre
tider drifvits på Kronans bekostnad, men sedermera
blifvit genom Bergs-Collegii Privilegium
den 5 Junii 1741 upplåtit Rådmannen
Lundström att bearbetas på Silfver och Koppar,
med underläggande af det så kallade Nybergs
eller Löfås Hemmanet, och tillerkännande
flere förmåner, hvilka, sedan Lundström
bembudit Verket åt Kronan af den orsak, att
han detsamma ej mägtade läugre drifva, blifvit
genom Kongl. Resolutionen den 9 Junii
1747 ännu mera ökade, men sedermera enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse den 9 October
1766 till Stats-Verket åter hemfallit: Att derefter
uppå Lundströms Arfvingars gjorde föreställningar
om nödvändigheten att Verket måtte
bibehållas vid de år 1747 detsamma förundte
förmåner, Riksens Ständer vid 1769 års
Riksdag hemställt och Kongl. Maj:t, genom
Nådigt Bref den 5 April 1770, härtill lemnat
Dess bifall, med den förändring, att Innehafvarne,
efter deras eget begifvande borde betala
en Specie Riksdaler för hvarje tunna Kronospannmål,
de erhöllo, med beräknande af desse
förmåner från 1769 års början och sä tänge de
flerhet behörigen och efter den föreskrift BergsCollegium
utsättandet Varder vidmagthäjla; samt
?7o
Den 30 April.
att Innehafvarne af Löfås Silfver-Verk allt sedan
blifvit vid desse förmåner bibehållne.
LandshöfdingenEmbetet har, jemte ådagaläggande
af den ringa förlust Kronan i anseende
till Lösnisgssättet af Krono-Spannmålen
kunde fä vidkännas emot fördelen af Verkets
drift, nya Grufve-försök m. m. i underdånighet
hemställt , om icke af en pä stället skeende
undersökning borde utrönas huruvida Innehafvaren
fullgjordt föreskrifterne, angående
Verkets vidmagtbållande, samt i händelse af
Förläningames indragning, någre billiga ersätt,
nings-anspråk kunde göras.
Bergscollegium, som redan den 10 Oc«
tober IHi4j i anseende tili befunnen uragtlåtenhet
med ifrågavarande Verks drift, öfverlemnat
denna omständighet till dess AdvocatFiscals
handläggning, hvilken sedermera, 1 anseende
till det förändrade skick Målet fått genom
Riksens Ständers fattade beslut om Verkets
nedläggning , icke blifvit anstäld, har för
dess del i underdåninghet, på de af Riksens
Ständer anförde skäl , tillstyrkt bifall till deras
hemställan, med tillägg likväl, om icke,
genom en föregående undersökning, borde utrönas
om anledningar förelunnos att för framtiden
kunna påräkna en större Grufvedrift,
hvilken undersökning borde vara verkställd
innan x81S års Uppbörd för sig gått.
Kammar-Collegium har ansett frågan inskränkt,
dels huruvida Löfås-Verket lemnsifc
Dea jo April.
57»
Kronan några inkomster, svarande emot Förlä*
ningarne, dels huru Innehafvaren fa 1 Ig jordt sine
förbindelser, och som Bergs-Collegium yttrat
att Verket ej fortgått med den drift att
Innehafvaren kunde anses hafva uppfyllt sine
förbindelser, samt Staten årligen deraf fått vidkännas
förluster, har Collegium instämt i Bergs*
Collegii hufvudsakeliga yttrande om Verkets
nedläggning, då det äfven blefve en följd ätt
Löfås Hemmanet med underlydande Lägenheter
borde indragas, men ansett sig icke kunna
tillstyrka ny undersöknings företagande såsom
ledande till tids-utdrägt.
Innehafvaren af Löfås Silfver-Verk, BergsFogden
Forsslind, har uti. afgifne påminnelser
emot Collegiernas Utlåtande , åberopat ofvan*
nämnde Kongl. Bref af den y April iy^OjSom
innefattar huru de deruti Verket förunnade förmåner
kunna anses förverkade, nemligen genom
uragtlåtenhet att Verket behörigen och
efter den föreskrift Bergs Collegium utsättandes
varder, vidmagthålla; hvarföre, och då
Bergscollegium icke behörigen visat, att en
sådan föreskrift blifvit åsidosa't, utan blott
uppå förekomne anledningar, att Verket icke
blifvit bibehållet uti vederbörlig drift, remitteradt
Målet till dess Advocat-Fiscals åtalan,
hau ansett sig tryggad af ofvanbemälte Kongl.
Mapts Nådiga försäkran och 90 §. i Regerings*
Formen, samt i underdånighet anhallit om fullföljd
af den påbörjade Fiscaliska Actionen, på det
han i laglig väg måtte bibehållas vid, eller genom
lagligen styrkt uragtlåtenhet uti uppfyllandet
I
sn
Den 3 o April.
af ingångne förbindelser, skiljas från ifrågavarande
Förläningar.
Riksens Ständer hafva slutligen efter inhämtad
kännedom om detta Måls närvarande
skick, uti Skrifvelse af den 2 Martii innevarande
år underdånigt hemställt, det Kongl. Majrt,
utan att medgifva vidare undersökningar, såsom
endast medförande tids-utdrägt och ländande
till Stats-Verkets förlust, i Nåder täcktes
anbefalla skyndesam verkställighet af deras
vid 18 ty års Riksdag härutinnan vidtagne beslut,
i hvilket afseende Riksens Ständer förklarat
sig ämna i Stats-Förslaget från och med
*8*9 > upptaga såsom en Stats-Verkets Inkomst '
värdet af de friheter och förläningar, som såmedelst
komma att indragas.
Kongl. Majrt, som ansåg Riksens Ständers
nu gjorde underdåniga hemställan om skyndsam
verkställighet af Riksens Ständer, vid 1815
års Riksdag vidtagne Beslut, att Befallning måtte
till Kammar, och Bergs-Collegieme afgå, att
ofördröjligen vidtaga anstalter till Löfås Silfver
Verks nedläggande, icke kunna, emot tydeliga
Stadgandet uti 77 §. af Regerings-Formen
, hafva afseende på några andra åtgärder,
än sådana som voro förenliga med den deruti,
hvarje Innehafvare försäkrade förmån, att njuta
dess lagliga rätt till godo, enligt,gällande Författningar,
täcktes i Nåder förklara3 att innan
det behörigen blifvit utrönt, huruvida Inne- >
bafvaren af Löfås Silfver-Verk brustit uti dess
ingångne Contract, kunde han icke anses haf
-
Den 30 April.
573
va detsamma förverkat} och emedan Kongl.
Maj:t fann en sådan pröfning böra föregå all
annan af Riksens Ständer begärd åtgärd till
Verkets nedläggning, beslöt Kongl. Maj:t i
anledning häraf, att till Dess Justitis-CancellersEmbete
öfverlemna Handlingarne i detta Mål,
för att med^ess uppmärksamhet följa det åtal emot
lnnehafvaren, Bergs-Fogden Forsslind, som
Bergs-Collegium genom Remiss till dess Advocat-Fiscals-Embete
redan den 10 October
I814 anbefallt} hvarjemte Kongl. Maj:t täcktes
anbefalla Justitjje-Cancellers-Embetet att tillse,
det detta åtal och de åtgärder som i följd
deraf kunna och böra vidtagas, varda till slutelig
handläggning befordrade innan den 1 November
innevarande år; och ville Kongl. Maj:t
intilldess en sådan pröfning för sig gatt, uppskjuta
med dess Nådiga Utlåtande öfver Riksens
Ständers nu förnyade underdåniga hemställan.
Om hvilket Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut,
RikseDS Ständer skulle underrättas.
jEx Protocollo.
C. G. Ulfsparre.
Lades till Handlingarne.
Företogs till pröfning Stats- och Banco.
Utskottens den 3 dennes afgifne samt den 21
i samma manad på bordet lagde Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts till Riksens Ständer
aflåtne Nådiga Proposition den 17 Decem
-
574
Den jo April.
bnr 1817, angående Götha Canal-Arbetets fortgång
och befrämjande:
Herr von Heijnne, Georg, anförde skrifteligen:
Patriotisme
är den skönaste bland medborgerliga
egenskaper, men en missledd Patriotisme
kan inveckla Land och Folk uti en Laby
rimt af förhållanden, som sjelfva visheten
knappt förmår i följden reda.
Beviset om denna satts framställer förslaget
om Götha Canal, synnerligast i förening
nied en Di.cont, som 1809 års Ständer nästan
med entusiasme antog. 1815 års Ständer sago
väl saken ur en mera fördomsfri synpunct,
men äfven deräs öfverseende med sjelfmyndjga
dispositioner af Disconrens fonder iemnade
ett skrgs autoritet åt vidare missbruk deraf,
och ingen lärer kunna neka, att tillgreppet
af dessa Fonder utöfver de bestämda Summor,
ne till Ganal-Arbetet, som endast al behållna
Inkomsten kunde uttagas, var en olaglighet
som betydligen verkat, om ej åstadkommit
Discontens lali.
Ständers misstag kunna af sednare Ständer
beklagas och ogillas, och böra leda dem
till iakttagande af mera försigtighet. En sådan
visar sig äfven nu, då efter all sannolikhet
Discont-rörelsen bör ovillkorligen’ skiljas
frän Canal-Verket, hvarigenom den vädeliga
inflytelse måtte upphöra, som en enskilt
Den 3 o April.
*7?
Corporation haft’ uti '»nedverkandet af Penningeoredan
och Mynt-försämringen.
Skild från allt inflytande på det må hända
alltför högt prisade Credit- och Låne-Systemet,
skall det enskifta intresset icke mera så lifligt
deltaga i Canal-frägan, utan öfverläggningarne
hädanefter med mera lugn komma att anse sjelfva
hufvudsaken, nemligen nyttan af CanalArbetets
fortsättande till större eller mindre
del, jemförd med Fosterlandets förmåga och det
är i detta afseende jag äfven nu går att helt
korrt framsta la min öfvertygelse. Sorglig är
den tankan att lemna det redan gjorda Arbetet
stående som en minnesvård af ett förhastsdt
beslut, utan säker beräkning af Natlonal-fötmågan,
men oklokt i högsta grad vore
att göra denna minnesvård ännu kostsammare
genom förnyade uppoffringar af Staten, om
icke säkra Calculer pä tid och kostnad till
arbetets färdiggörande på Directionens ansvar
cppgöres, och alla tillfällen stängas för egenmyndiga
försök att disponera andra eller större
Summor än dem Riksens Ständer bestämma
för året. Vi böra påminna oss, att hvarje
mantalsskrifven Person, frän Possessionaten till
Daglönaren; betalar Bevillning tili Götha Canal,
en Bevillning, som var ämnad till andra föremål,
mera vigtiga för den delen af Nationen som
önskar reda och ordning i Penninge väsendet,
än Cötha Canal-anläggning , hvars nytta en aflägsen
framtid endast säkert kan komma att
bestämma, men samtiden anser ganska problematisk.
Den 30 April
Högloflig Stats- och Banco-Utskotten föreslå
fortfarandet af 300,000 R:dr årligt biträde
till Canal-arbetets fortgång , hvilket jag anser
böra bifallas j men Utskotten säga tillika
i sitt Betänkande, att Arbets-planen icke bör
bestämmas af Ständerne. Jag tror deremot böra
bestämmas att föreningen mellan Wettern
och Wenern bör först verkställas,' och fördelen
af denna Communication leda omdömet,
huruvida den återstående delen bör fortsättas,
eller ej. Canalen vinner väl ej då genast den
uppgifna Militairiska nyttan, nien om Götha
Canal kan ingå i vår försvarsplan, månne den
i denna plan upptager rum framför Flotta, Fästningar,
beklädnad och beväring för; Conscrip
tion,
etc.
eller månne vi, utan andra större
indragningar, förmå contribuera till allt på
en gäng, äfven med den aldrabästa vilja? Dä
Discont-vinsten och förmodeligen Actie-ägarnes
vidare inbetalningar frångå Canal-Inkomsterne,
lärer denna Arbets-inskränkning blifva så mycket
nödvändigare. Ett inkast kan göras häremot,
att en del Arbeten på Östgötha Linien lida eller
förstöras om de ej oafbrutit fortsättas. —
Men efter hvad vi hört uppgifvas, återstår ej
mycket af föreningen mellan Wettern och We«
nernj hvarföre, om hela tillsynen och den för
hela arbetet inskränkta, men för denna del
ökade Arbets-fond användes blott på Westgöta
sidan, bör dess färdiggörande ej kunna
upptaga så lång tid, att någon deraf befarad
skada kan jemtöras med fördelen af hela Arbetets
concentrerade styrka på den elter upp
gif
-
Den 30 April.
giften snaraft färdtgblifvande, och såsom en
torfsättning af Trollhätte Canal, mäst nyttiga
delen i Commercielt och Oeconomiskt afseen*
de. —• Om National äran förbjuder oss att upphöra
med fortsättningen af Götha Canal-arbetej
sä ålägger oss försigtigheten att inskränka
detsamma, så att Nationen kan hafva, åtminstone
en aning, att i en färdiggjord ytterligare
communication mellan de större Insjöarne se
någon belöning för dess uppoffringar.
Herr heykenskjöld, Detlof, uppläste följande:
De
förenade Högloflige Utskotten6 Betänkande
innehåller, att Banquen skall till Götha CannlByggnad
lemna ett årligt bidrag af 300,000
R:dr intill år 1^20 eller till nästa Riksdag derefter,
ifall den då ej inträffar, hvaremot den
Bolaget förunnade-Djscont-rättighet skall upphöra.
Då den första delen af detta Betänkande
endast innefattar detsamma, sorn 1^15 års Riksdags-Beslut
bestämmer, och jag pä detta rum
sa ofta hört omtalas vådan af , att ändra eller
upphäfva Riksens Ständers vid föregående Riksdagar
fattade Beslut, har jag aldrig kunnat tvifla,
att ett Riksdags Beslut, icke äfven nu skulle
hållas heligt, och anser således denna del
af Betänkandet, endast innefatta en ytterligare
Sanction af 181? ars Riksdags-Beslut i detta
ämne.
Ridd. och Ad. Prot. V B. 2 A fä. 73 > 74*
578
Den 30 April,
De Höglofliga Utskotten föreslå vidare
något alldeles nytt, som innefattar upphäfvandet
af ett Riksens Ständers Beslut, nemligen
att Bolaget skall förlora sin Discont-rättighet,
och det utan att ersättning pä något vis föreslås,
för den vinst, som kan vara att påräkna,
på de 17 är, hvilka ännu| återstå af
Octroyen.
För min del är jag lika med dem, som
yrka helgden af Ständers Beslut, öfvertygad
att si bör vara, och att de ej utan yttersta
nödvändighet böra ändras, hvarföre jag äfven
tror, att så bör förhålla sig med det ifrågavarandej
men som de Högloflige Utskotten ej äro
af samma tanka, anhåller jag ödmjukast om
Högvälborne Herr Grefvens och LandtMarskalkens
samt Högloflige Ridderskapets och Adelns
tålamod, vid granskningen af denna Utskottens
tanka.
Jag har hört ofta sägas och sednast innom
detta Stånd af en värd Ledamot Herr Påhlman,
att vid 1815 års Riksdag bjöds Bolaget 150,000
K:dr årligen i ersättning för Discont-vinsten,
om det ville öfverlåta Discont-rättigheten till
Banquen, men att Bolaget då vägrat antaga
denna ersättning: Om så är skett, hvilket jag
förmodar, efter så säges, ehuru man ej alltid
utan undersökning torde böra tro allt hvad som
säges; så frågar jag, när man 18IS bjöd Bolaget
ersättning för Discont-vinst, hvarföre vill
man ej göra det igl8? Jag har förutsett och
väntat mig det svar, att Bolaget förverkat sin
Den 30 April.
779
Discont-rättighetderigenom att Bolaget emot
1815 års Riksdags-Beslut ökat Arbers-Cassans
Skuld till Disconten och att den sednare nu
inställt sina inbetalningar.
Orsakerna hvarföre Disconten nödgas gora
ytterligare försträckningar till Arbets-Cassan,
aro uti ett föregående Plenum, af tvänne
värde Ledamöter, Grefvarne v. Platen och Mörner,
så fullständigt utvecklade, att allt hvad
som kan sägas deremot, i min tanka så grundligen
vederlagdt, att det vore alldeles öfverflödigt
och onyttigt af mig, att härom yttra
något.
Det andra skalet, att Disconten inställt
sina Betalningar, återstår således. Att Disconten
för närvarande ej betalar, är sanning, mea
låtom oss undersöka, huru Discontens nu iråkade
förlägenhet uppkommit. Man säger genom för
vida utsträckt Credit och Rörelse: På visst sätt
kan detta äga grund, och om detta å ena sidan
medgifves, måste man också å den andra
sidan medgifva att människor kunna misstaga
sig, och fästom oss då vid den förlåtliga orsaken
till misstaget, som ligger i klar dag,
att det endast varit en följd af nit för det helas
bästa, att genom en större utsträckt rörelse,
skaffa en större Discont-vinst och genom
den en ökad tillgång af medel till Canal-byggnadens
fortsättande.
Directionen insåg likväl redan 181$ j att
den utsträckt sin rörelse något för långt, och
började då, och har ända tills förlägenheten in,
58o
Den 30 April.
trädde, fortsatt en sådan indragning af sine utestående
Lån, som, om den fått orubbad fortfara
ännu ert par år till, skulle satt den i stånd
att aldrig frukta någon skakning i dess Credit.
(Indragningen utgjorde pä dessa åren bmkring
3,000,000 R:dr). Men innan denna indragning
hant fullboidsts ramlade Malmö Discont, h'rars
fall var beredt genom de grofsta missbruk i
förvaltningen, hvilka endast en längre tid genom
förnyade bedrägerier kunnat döljas, och i
dess fall medtog den äfven Götha Canal-Disconr,
och endast genom Directeurernes enskifta bemödanden
, kunde Götheborgs Discont lefva
med litet lif. Det är en. vanlig följd och olägenhet
af Credit-Verk, hvilkas hela vinst är
och alltid skall vara beräknad på en vidsträcktare
rörelse än deras disponibla Fonder medgifva,
att när ett sådant innom ett Land faller,
skola alltid de andras Credit lida deraf, och
somliga af dem till den grad, att de äfven
nödgas falla, alldeles, som hos oss är skedt.
Då den i anledning af inträffade händelser
uppkomne fråga, om Canaien bör fortsättas
eller ej? Redan i så måtto blifvit af de
• Högloflige Utskotten besvarad, att de tillstyrka
fortfarandet af det 1.815 anslagne Bygg»ads-biträdet,
utan hvilket någon fortsättning
af Arbetet ej är tänkbar, och jag hoppas, att
Högloflige Ridderskapet och Adeln, ehuru kanske
af olika motiver med mig och Utskotten,
dela denna tanka, skrider jag till besvarande
af den fråga, som i naturlig följd häraf uppkommer:
Bör Götha Canal-Byggnad hädanefte
Dm 30 April.
fortsättas efter den 181? antagne och fastställde
Arbets-Plan, i hela sin vidd, lika som dessa
sistförflutne år skedt?
För min del kan jag ej annat än besvara
denna fråga med Ja. För mitt begrepp framställa
sig till bejakande häraf, de vigtigaste
skäl. Dessa äro i korthet, att om Arbetet skall
långsammare fortsättas, blir Canalen ej så snart
färdig, och ju sednare ett företagit Arbete blir
färdigt, ju sednare skördar man också frugterna
deraf: Art Kostnaderne blifva större om med
Arbetet dragss längre ut på tiden än den antagne
Planen innehåller. De af Herr ÖfverDirecteuren
Hagström i detta ämne uppgjorde
noggranna beräkningar utvisa, att om ej 1$!$
års Arbets plan ful 1 följes i hela sin vidd, skall *
genom få års dröjsmål uppkomma en ökad
Kostnad af emellan 8 å 900,000 R:dr, ägande
sin grund, dels uti ett längre fortfarande af eo
dryg Aflönings-Stat, dels under halfgjort Arbetes
förfall, i väntan på fullbordan m. m.,
och denna kostnad skall alltid ftiga i ett ej
lika utan större förhållande, till tids-utdrägten
med Arbetet.
Sedan jag således med Ja besvarat denna
fråga, återstår till besvarande den sista och kanske
svåraste, huru skall detta kunna verkställas
och hvar skola Medel dertill utfinnas?
Då Utskotten antagit år 1820, såsom den
kortaste tidpunct hvartill Byggnads - biträdet
skall sträcka sig, anser jag mig också böra
582
Den 30 April.
inskränka min beräkning till denna tid, Enligt
181? års fastställde generela Arbets-Plan
uppgår.
1818, 1819 och 1820 årens
Byggnads-Summa till
1,317,494 R:dr.
Afbetalning till Disconten 170,558
5 proCents ränta till Actie
Ägarne
_ _ 34?>?32 ~
Summa utgift för alla 3 åren i,833>?84 Ridr.
Beräknade tillgångar till
denna utgift äro:
Enligt Arbets-Plan 20 proCent
af Actie-Capitalet — 6*85240 —
3 års Discont-vinst å i20jOCO
R:dr årligen — — 360,000 —
Förmodad Canallnkomst — 16,000 —
När härtill lägges det beviljade
Byggnads-biträdet för
alla 3 åren, å 300,000 R:dr
om året, med — — goo.ooo —
uppkommer en Summa af 1,904,240 R:dr;
hvilken således utvisar ett ,
öfverskott af
70,656 R:dr.
Men, Mine Herrar! uti denna Calcul är Di.
scont-vinsten upptagen att utgå till fullt belopp
till och med år 1820. När nu denna ej utgår,
och således bör från tillgången afdragas med
360,000 R:dr, hvilka således saknas bland Inkomsterna,
uppkommer en verkelig brist uti
tillgångarne af 289,344 R:cJri fiuru lätt
kan icke vid ett Arbete af denna omfattning,
Den 30 April.
*85
pl trenne år omständigheter förekomma, som
öka denna brist, ehuru visst för närvarande ej
någon annan anledning dertill visar sig, än hvad
som förlorats, genom att anstalter för Arbetets
fortgång, innevarande år, ej ännu för bristande
Medel kunnat verkställas.
Vill man ändamålet, måste man också
vilja medlen, det är en gammal och erkänd
sanning; vill man således fortsätta Canal-Bygg.
naden, efter en gång antagen och fastställd
Plan, måste man också finna medel dertill.
Uti deras förut afgifne Betänkande, angående
Regleringen af alla Disconternas affairer,
hafva äfven Utskotten uppgifvit ett Förslag till
Regleringen af Götha Canal-Disconts Affairer,
som ej har något annat fel, än att det alldeles
icke tager i beräkning den brist, som för CanalArbetet
och Actie-ägarne skulle uppstå, genom
Discontens öfvertagande af Banquen, utan något
eqvivalent emot den Inkomst, som varit
för Arbetet påräknad af Discont-vinsten.
Då jag förut antagit att Canal-Arbetet bör
efter iBl$ års Arbets-Plan i hela sin vidd orubbadt
fortsättas, har jag ej kunnat finna mer
än trenne utvägar, hvarigenom detta stora ändamål
med minsta möjliga uppoffring skulle
kunna vinnas.
Innan jag uppgifver dessa, får jag likväl
först äran nämna, att om ej någon sådan utväg
vidtages, att Canal-Bolaget får ersättning
584
Dm 30 April.
fö: Discont-vinsten, under de återstående 17 år
det äger qvar af sin Octroy, denna utväg må
blifva antingen någon af de jag amnar föreslå,
eller någon annans vida bättre, så är jag
fullkomligen öfvertygad, att ingen Actie-ägare
i Bolaget hädanefter inbetalar ett runstycke
på sina Actier, utan häldre tager den
mindre förlusten för den större, och dä de ännu
innestående 40 proCen-, på Acrie-Capitalet
utgöra en Summa af ej mindre än 1,256,480
R:dr, och denna Summa i den händelsen skulle
från tillgångarne; till Byggnaden afgå, så kan
jag ej se huru man med någon rimlighet vill
tänka på att' fullfölja detta storverk. Den första
och i min tanka, bästa och säkrast till ändamålet
ledande utväg, är att Götha CanalD
iscont upphör och öfvertages af Banquen, hvilken
betalar dess Crerlitorer, på sätt Utskotten
redan förut föreslagit: Banquen öfvertager i
följd häraf, äfven Discontens hordringar, hvaribland
äfven räknas dess Fordran af Arbets.
Cassan, och får vid det ärliga Byggnads biträdets
utbetalande korssa sig sjelf hvarje år for så
stor del af denna Skuld, sorn uti Arbets Planen
för hvarje år till betalning är bestämd:
Banquen garanterar Actie-ägarne 5 proCenfs ränta
pä sine å Actierne insctte och framdeles insättande
Penningar, till och med till 1835 års
slut, såsom den tid, då Disconten, och med
den vinsten deraf i alla fall, skulle upphörahvilken
ränta alltid skall af Banquen, utom
Byggnads-biträdet tili Canal-Directionen utbetalas,
som sjelf med Actie-ägarne liqvidera om
räntan, på satt sora hittills skett, genom dess
Den 30 April'
585
tilloodoberäknande vid skeende insättningar,
sä länge dessa räcka, och sedermera utbetala
den 1 Contant.
Den andra utvägen är, att Banquen, på sätt
nyss nämndt ar, öfvertager Disconten och rengrra
desslaffairer, men i stället att betala Actieagarne
ränta, årligen till och med 183T betalar
till Bolaget en rund Summa af iyo,ooo R:dr,
såsom ersättning för deras foriorade DiscontOctroy.
Denna summa är också ungefärligen
just svarande emot y proCents ränta på ActieCapitalet,
ty det utgör 3,1421000 R:dr. Jag
har föreslagit iyo,ooo R:dr derföre, att dä
Discontert med dess nu varande Creditiv kunnat
påräkna 120,000 R:drs vinst hade den bordt
kunnat påräkna 150,000 R:dr, sedan den enligt
Ständernas Beslut, vid Götheborgs Disconts upphörande,
som nu inträffar, en gäng fått rättighet,
att med dess Creditiv-Summa öka sin rörelse.
Den tredje utvägen är, att med ett temporairt
biträde från Banquen i Contant, så
mycket som fordras, att genast inlösa Assignationerna
och 20 proCent af 3 proCents-Sedlarne
och Fordringarne på Afsknfnings-räkningen
samt garantie för återstodens utbekommande
på 4 år, med upplupen och löpande 3 proCents
ränta, sätta Disconten i stand, att ånyo
hörja sin rörelse, och låta den fortfara sin bestämda
tid. Om det skedde under tillsyn af
ett Banquens Ombud såsom Ledamot i Direction,
tror jag afven att den skulle kunna
586
Den 30 April.
vidtagas, men som jag hört den ej kunna förenas
med de åtskillige Finance-Planerna, hvilka
alla yrka blott en Discont, antingen pa ett
enda eller fördelt på flera ställen, vill jag ej
vidare uppehålla mig härmed.
Om som det kanske skulle synas för måsga,
vidtagandet af någondera af de tvenne första
utvägarne skulle lemna större summa än
den uppgifne bristande , så förhåller det sig
verkeligen så , men huru godt är det icke vid
ett sådant Arbete sem detta, att hafva en summa
i beredskap för oförutsedde händelser, och
om ändå öfverskott blir, kan ju Canal-Directionen
åläggas',, att med öfverskottet, anticipera
på afbetalningen af Arbets-Cassans skulld till
Disconten.
Efter mitt sätt att se saken, bör således
en af de tvenne första föreslagne utvägar, eller
någon annan beräknad på samma principe
antagas. De grunda sig bägge på min öfvertygelse
om Banquens skyldighet att gifva ersättning
för den vinst den kan hämta genom
öfvertagandet af en annans rättighet att drifva
Discont-rörelse, kunna endast genom i följd
deraf skeende utbetalning från Banquen verkställas
, leda bägge till samma stora ändamål,
Canalens färdigbyggande i bestämd ordning,
på bestämd tid , och skilja sig endast i sättet
huru denna ersättnings-Summa bör utgå,
ehuru om någon af dem kommer i fråga till
antagande, jag anser den första såsom den
bästa.
Den 30 April.
587
Högvälborne Herr Grefve och LandtMarskalk!
Högloflige Ridderskap och Adel!
Stunden är inne då Svea Rikes Ständer
skola visa, om de handla som barn, hvilka
begärligt omfatta hvarje, dem föreställt ämne
till sysselsättning, som framvisar en lysande
tafla för deras inbillning, men den ena dagen
lättsinnigt nedrifva, hvad de den andra dagen
uppbygdt, eller om de handla, som män, hvilka
först moget öfverlägga innan de besluta,
men också sedan med kraft fortsätta det företag
, de beslutit och genom ihärdighet segra
öfver alla svårigheter, som under utförandet
uppkomma. Man bör betragta Götha Canal,
såsom ett storverk, alstradt och uppkommit
genom den Collossala kraft vi beundra hos de
fordna Greker och Romare, hvilken efter att
hafva flygtadt från deras byggder, tagit sitt
hemvist bland Scandinaviens manliga Folk;
såsom ett National-företag, hvilket utgör närvarande
Generations-hopp,och fullhordadt,skall
•så långt denna Generation räcker, äfven uppfylla
detta hopp, men säkert i en framtid vida
öfverträffa hvad vi nu deraf vänta Oss, samt
utgöra ett i bland de verksammaste Medel till
Fäderneslandets förkrofran genom uppdrifven
Production och utvidgade Näringar; och när
en gång i en aflägsen tidepunct, Götha Canal
och de derigenom förenade Insjöar, vimla
af Fartyg, sorn i olika directioner genomsegla
Landet och utbyta den ena Provincens Naturproducter
och Konstalster emot den andras;
när, om det en gång sä fordras, de Fädernes*
?88
Den 30 April.
landets Försvarare, som kring dessa Segelleder
hafva sina hemvist, kunna med alla sina förnödenheter,
utan Landets betungande, på denna
ving föras mycket fortare än till Lands, till
det ställej der Foster-Jorden fordrar deras försvärj
då, om ej förr, skall detta Storverk med
oemotståndlig kraft framkalla efterverldens beundran,
och välsignelser, både öfver de män
som uppkastat och utfört denna djerfva plan,
och ' de Ständer, som anvist medel till dess
fullbordan.
I anledning af hvad jag haft äran anföra,
får jag anhålla om Betänkandets återremitterande
, och att mina anmärkningar få åtfölja
återremissen.
Friherre Pfeiff, anförde skriftligen:
Sedan det Betänkande Högloflige Statsoch
Banco-Urskotten afgifvit om fortgången
och befrämjandet af Arbetet vid Götha Canal,
nu blifvit uppläst; utbeder jag mig att i anledning
deraf få för några ögonblick upptaga
Höglotiige Ridderskapets och Adelns tid.
Jag vågar visst icke, hvarken i Militairiskt
eller Mercantilt afseende bestrida uyttan
af Götha Canal, men, med agtning för de värde
Talares öfvertygelse, som derföre ifra, nödgas
jag dock erkänna, att jag ej kan inse detta
företag så vigtigt att det bör understödjas
genom ansträngningar, öfverstigande Nationens
förmåga,
Styrt af Store Regenter, som skyd
-
Den 30 April.
589
dat sine Undersåtares frihet och oberoende
har Svenska Folket redan i Secler kunnat försvara
sig mot Utländskt väld och jag förmodar,
att en vis Konungs vårdande omsorger för
Nationens val, förenade med dess kärlek till
hans Person och dess mod att strida för bibehållandet
?,f sin sjelfständighet, äfven hädanefter
skola gifva Oss kraft att besegra dem,
hvilka våga bryta dess helgd. Den period,
sorn lofvade att för Sveriges handel blifva så
gynnande är förbi , och att ett osäkert hopp
om den vinst Götha Canal möjligtvis kunde tillskynda
våra Efterkommande skall betalas med
de mäst känbara uppoffringar af närvarande
Slägte, anser jag mig icke kunna tillstyrka.
Såsom ett stöd för fullbordandet af nämnd®
Canal-Arbete har man åberopat, den skugga
som genom detsammas afbrytande skulle kastas
på National Äran. Lika örn om den som
någon annan värd Medlem af detta Stånd, tror
jag likväl icke vår sanna National-Ära bestå
i eftersträfvandet att med rikare Länder täfla
om lysande företag, utan i våra eniga bemödanden
att innom Oss bereda trefnad och välmåga
; äfvensom jag anser det mera hedrande,
att erkänna och söka godtgöra sina misstag ,
än att på bekostnad af ett helt Folks lyckliga
Existence vilja genomdrifva dem, blott för att
smickra sin fåfänga. Då snart vi lärt oss att
rätta våra behofver efter våra tillgångar, då
vi gjordt oss oberoende af Utländningarne derigenom,
att vi kunna umbära deras öfverflöd,
när vi upphöra att vara Slafvar af deras vanor
och deras bruk, skall hvar och en ibland
Dm 30 April.
oss möfa det oblida omdömet af eft misslyckat
företag, med den sjelfkänsla, som vittnar
att han tillika med Svensk Jord vet försvara
Svensk National-ära. Då vårt Penninge- Verk
ännu står på så svaga fötter, då Embets- och
Tjenstemän ännu finnas dels med otillräcklige,
dels med inga Löner, då flere Inrättningar
för det allmänna bästa tarfva förbättring och
nya behöfdes, då enskilte Personer till förmån
för Staten måste, utan att få ersättning, se en
betydlig del af deras med heder förvärfvade
Egendom gå förlorad, anser jag Riksens Ständer
först till dylika ändamål ööra anslå Medel,
innan 300,000 R:dr årligen beviljas Götha
Canal. Att nu helt och hållit nedlägga detta
Arbete, sedan det olyckligtvis så vida blifvit
fullföljdt, är icke min mening; men jag får
vördnadsfullt föreslå att inskränkning deruti
inå föreskrifvas till fullbordandet af Communicationen
emellan Wenern och Wettern, och
Summan som bör bestås derefter calculeras,
då äfven en sträng undersökning och pröfning
bör ske i anseende till Personalan som erfordras
för detta Arbetes fortgång , på det inga
öfverflödiga Löner eller Artvoden dervid måtte
utgå. Sedan alla andra nödvändigare behof
innom Riket äro fyllde, pålagorne blifvit minskade,
Jordbruk och Näringar blomstra hos
Nationen, må gärna de Fonder, som då kunna
besparas användas till fullbordandet af Götha
Canal i hela dess vidd, och förr än Svenska
Folkets Representanter beredt sin samtids välstånd,
hafva de ej rättighet att resa den min.
Den 30 April.
nesvård, som för eftetverlden skall bevisa
dess storhet.
I fall Höglofl. Ridderskapet och Adeln
skulle behaga antaga Utskottens Betänkandcn,
anhåller jag att desse Anmärkningar måtte såsom
min reservation deremot i Protocollet intagas.
Det vore mycket förmätit om jag trodde
min åsigt, af de ämnen här till öfverläggning
förekomma, ofelbar, hel Ist det är första
gången jag har äran öfvervara deras behandling,
men det vore lika oförlåtligt om, glömmande
det ansvarsfulla kall mig såsom Riksdagsman
åligger, jag skulle instämma i4 ett beslut,
som efter min tanka bereder mina Medborgares
obestånd, eller låta någon annan fruktan
än den, af bristande förmåga, tvinga mig
till tystnad, då pligt och öfvertygelse befalla
mig att tala.
Grefve Spens, Carl Gustaf, uppläste följande:
Jag
har med mycken uppmärksamhet genomläst
och åhört förenade Utskottens Betänkande
och de dervid biiagde serskildta yttranden,
i synnerhet det af Herr Friherre Wirsén,
som Biskoppen Doctor Almqvist och Herr
Amiral Schutzercrantz biträdt. Med sann glädje
har jag deri funnit min Opinion om rättvisa
bekräftad af desse trenne agtningsvärda män,
med än större funnit, att efter deras tanka
meningen med det nu förevarande Betan*
Den 30 April,
kandet icke torde vara att träda rättvisans for-^
dringar för nära.
Förenade Utskotten synas v*ra mycket
angelägna om, att Canal-Bolagets Discont utan
ersättning skall Bolaget fråntagas} detta Betänkande
är ifrån Stats Utskottet det andra och
ifrån Banco-Utskottet det tredje der sådant
förekommer.
Då, genom antagandet deraf, äfvensom
genom förbigåendet vid detta tillfälle af Canal
Arbets-Cassans skuld till Disconten, grunden
år lagd till ettj accord med Canal-Discontens
fordringsägare, som för mig synes lika orättvist
som menligt för Landet, och hvaremot
jag en gång förut protesterat} då dessutom ett
icke obetydligt ant3l Personers , vid namn
Actie-ägare, rätt på afgörandet af denna sak
beror, anhåller jag, att tä utveckla skälen till
mina satser i detta ämne.
Jag skall dervid i synnerhet fästa mig vid
den nämnda,Reservationen af He rr Friherre Wirsén,
som, under sjelfva reserverandet utvecklat
skälen till, och meningen med Utskottens
förslag} i sjelfva Betänkandet äro dessa skäl
icke framställda} denna mening eber mitt sätt
att se, icke klart uttryckt. Min tanka om ett
Betänkande, der det sågs, att det ena vilkoret
i ett Contract skall annulleras, emot def,
att man uppfyller de andra, anser jag mig skyldig
min personliga agtning för Utskottens Le»
' damöter att förbigå.
Fri
-
»
Den 30 ^r/?rt7. 993
Friherre Wirsén har sagt, att Bolagets
Discont icke bör annulleras utan ersättning, och
tillagt: "'Sådan har ej min mening varit, och
jag vågade nästan tro* icke heller Utskottens’*,
derefter yttrat, att, emedan allmänna Penningeställningen
nu icke tillåter något contant'ersättnings
• bidrag, Liqviden emellan Staten och
Bolaget bör uppskjutas och kommande Ständer
få afgöra, efter hvilken grund den skall
företagas. I de första två af dessa sattser instämmer
jag fullkomligt, nemligen att Bolagets
Discont-rätt ej bör annulleras utan ersätt-,
ning, och att närvarande ställning likväl icke
tillåter något contant bidrag.
Jag arnar ock Visserligen ej proponera
något sådant, under närvarande ställning, utöfver
de 300,000 R:dr årligen, sorn icke nu
behöfva bestämmas, utan som ända till det
årsslut, då nästa Riksdag efter år igao inträffar,
är en på helgden af förra Riksdagens beslut
grundad skyldighet för Banquen att lern®
na. Men hvarföre, då ingen fråga om contant
utgift uppstår, man skall uppskjuta en Liqvide,
som nu kan göras till en framtid, då rättvisan
lättare kan öfverträdas, emedan rätta förhållandet
af många är glömt, sådant fattar jag
alldeles icke. Här är ju frågan om att annullera
en så betydlig Canal Arbets - Cassans skuld,
att en stor del af Discont-ersättningen för alla
åren ända till 183; dertill åtgår. Af samma
anledning hvarföre jag den 17 sistledne Martil
lika med hvad Herr Friherre Wirséns reservaRidd.
och Ad. Prot. V B, 2 A/d. 75, 76.
Ben 30 April.
tion i det ämnet innehöll, ej kande underlåta
att finna underligt, att, vid beräknandet af
Discont*Massans tillgångar, Utskotten icke
nämnde hvarken den omtalta skulden,i;eller
Discont-ersättningen, af samma orsak, nemligen;
min egen fallenhet för öppet förfarande,
frågar jag nu: Hvarföre skall man uppskjuta
till en framtid, att bestämma ersättningen för
förändrade vilkor i det Contract , som nu rubbas,
ty Discont-rätten till 1835 öfverlemnades
Bolaget i stöd af ett Contract, af Riksdagsbeslut,
som för kommande Ständer böra
rara heliga. Herr Friherre Wirsén erkänner,
att en ersättning bör gifvas för det fråntagna ;
blir icke då det uppskjutande af Liqvidationsgrundens
afgörande, som han föreslår, en pen.
dent i Sveriges Historia till det så ofta såsom
orimligt Öfverklagade Bytes-Contoiret? Hvarföre
skola Ständerna begå det, som i enskifta
förhållanden icke begås, verkställa resultaterna
af ett byte, och icke med det samma bestämma
vilkoret? är sadant förfarande rillsrändigt
för dem, som hafva styrkans rätt pä sin
sida?
Och hvem drabbar följden af dptta Handlingssätt?
visserligen äfven Actie-ägaren, men
till en vida större grad Fordrings-ägaren i Caral-Disconten.
Ridderskapet och Adeln torde
Säminna sig de förenade Utskottens Betänkane
om Discont-regleringen, att genom förbigåendet
af Canal-Arbets-Cassans skuld till Disconten
ett resultat uppstod af Massans ställning,
som framställde, såsom rättvis, en högst o
-
Den 30 April.
fördelagtig utrednirgs-plan, i sammanhang hvarmed
en Lag suspension föreslogs, för att hindra
de besvärliga fordrings-ägarne, att, enligt
Sveriges Lag, söka en fördelagtigare, om de
kunde. Jag protesterade då, i likhet roed flere
af Utskottens Ledamöter, och jag skall alldrig
upphöra att protestera emot sådana steg,
där Lagar om Lagbrott föreslås, hvilka jag anser
ovärdiga mina Landsmäns Representanter.
Mig synes det öppna förfarings-sättet i
detta Mai vora: Att pä denna Riksdag bestämmes,
efter pröfvande af alla grunder för och
emot, huru stor Discontvinst-ersattning, sorn
åt Canal-Bolaget för hvart år bör lemnäs; att
sedan, när Ljqvide skett, emellan det Almänna
och Bolaget för den Period, då det Allmänna
öfvertar Diskonten, den skuld, hvarföre Bolaget
då befinnes häfta, uppkommen genom Discontens
fordran af Arbets Cassar , serskilt bokföres,
såsom löpande med 3 p>oCci.ts ränta,
och att den f vid L?q\ ide hvarje sista December,
Discont-ersättnirgen för året afdrages; sedan
alia de afskrfningar tillagts, rom under året
blifva nödiga, på Lån utgif a af Cana* Discontens
Direction. Vid det sednare Stadgandet
torde böra fä‘«tas det vilkor, att förlusten på
de Lån. dem den nya Utrednings Directionen
icke innom ett år fått anledning att låta utsöka,
icke böra stadna pä Bolag, ts ansvar, äfvensom
att, under de första tvenne åren, då
de flasta utsökninearne ske, Bolaget må få äga
ett Ombud i Ut;ednings Directionen. Bl fva
dä förlasterna så många, att Bolagets ge
-
Den so April.
hörn dem ökade skulder * genom Discont-ersättningen
ända till 1835, icke mer än jemt
hinna att afbetalas, så har Bolaget under alla
dessa år intet annat atr påräkna än Canalvinsten;
upphörer Bolagets Skuld förut, så lemnäs
från och med det året Discont-ersättningen
åt Bolaget contant. Denna plan synes
mig förena skyldigheten af rättvisa med förde*
len af enkelhet; man slipper tillika hela trätan
om större eller mindre säkerhet för Arbets-Cassans
ofta på detta rum nämnde skuld;
den må vara så osäker den vill, så blir den
säker, då den infordras genom afqvittning, det säkraste
af alla möjliga infordrings sätt af skulder.
Den enda egentliga förändring, som följer* är,
att man måste medge Discont-Massans icke
Bankrutt varande ställning, således mäste gifva
fordringsägarrte deras fordringar fullt ut, antingen
straxt eller på tid med ränta; således
ej kan inskränka Rörelse-Capitalet i Landet
med de proCent, som man föreslog att med
ett penndrag afskrifva, i samma stund man
föreslog, att betaler på tid utan ränte-beräkniog.
Huru 6tor Discont-ersättning bof gifvas
för de år, då Creditivet enligt gällande Contracter
skulle vara 1,500,000 R;d, torde komma
att bestämmas, ehvad än Utskotten derom må
yttra, åtminstone i detta Stånd, endast genom Votering.
Man finner af Utskottens Betänkande,
att efter Pluralitetens tanka ibland dem, ersättnings-Summan
bör vara ingen; andra hafva
fireslagit 130,000, åter andra 150,000 R;dre
Dm $o. April,
SJ?
För ziffertalet 120,000 talar, att detta tal vid
beräknandet af 1815 års arbetsplan, sora af
Riksens Ständer antogs, för hvarje år upptogs
j Columnen biseont-vinst: 1818 års Ständer förstöra
således sjelfva grundvalarne för iglf års
Ständers beslut i denna fråga, om ej åtminston®
detta tal antages. 150,000 R:dr Discont-ersättning
har jag så väl hort yrkad utaf många, som äfven
läst det i tryckta skrifter, men rätt fattade
jag icke skälen, förr än jag för några dagar
sedan hörde en Ledamot af förra Riksdagens
Stats- och Banco Utskott, HerrO. F. Påhlman,
berätta, att i Utsko ten då erbjöds Canal.Directionen
att föreslå inköp af Bolagets Disconträtt
emot 150,000 R:dr årligen; att således
denna rättighet då ansågs vara värd denna
Summa, men hvarmed Bolagets närvarande Directeur
förklarade sig icke vara nöjd. Utan
att vilja afgöra om det var i enlighet med Bolagets
sanna Intresse, som nämde Directeur
1815 hindrade denna Stats- och Banco-Utskottens
plan, likaledes utan att anse något Statsoch
Banco-Utskotts Förslag, om det än blifvit
gjordt, på något vis åläggande Ständerna en
skyldighet att honorera det, kan jag dock ej
undgå att påminna derom » såsom om en anledning
för calculen. Anecdoten visar, att orsaken
då erkändes till fixerande af Discontvinsten
till 150,000 R:dr; samma orsaker måste
nu finnas, ty för Ständer och Ständers Deputerade
finnas inga andra orsaker , än dem ,
som äro grundade i tingens natur. Å en annan
sida medgifves, att samma orsaker, sorn
då hade kunnat föranleda Ståndens Plena att
593
Den jo April.
icke ingå på Utskottens Förslag, om det hayde
blifvit dem gjordt, kunna och höra ännu
åberopas. Alen att den nu varande Penningeställningen
i Landet och Disconfens momen*
tcla förlägenhet, ej bör tagas i beräkning härvid,
det tror jag v. ra en följd af den allmänna
reg,ln. att vid Riksens Ständers beslut
alltid bör åses saken, icke ögonblicket.
J2g lemnar bestämmandet af ziffertalet af
Discont'ersättningen för de första åren: Principerne
hvarefter den uträknas för åren efter
182", böra efter min tanka vara, först
att för hvart är ända till och med 1831 den
primitiva ersättningen minskas med 7*T samt
sedermera till och med 183) med TsT:dtlar årligen.
Jag stöder denna satts på inbetalningsvilkoren
för det nu varande Creditivet att nem*
ligen 700,000 R:dr skola begynna inbetalas i
slutet af 1,327, och vara inbetalta vid 183*
års slut, hvarefter en hastigare inbetalning under
de sista 4å,enskall borttaga resten af Bolagets
skuld till Banquen, Dä man fördelar dessa
inbetalnb gar lika på alla åren af hvar Period,
uppkommer den principe jag omnämnt.
Och det är klart, att, ehuru genom öfvertagan*
det af D.sconten, Crediti* et redan 1818 försvinna,
bör Discort-ersättningen rättas efter
den Croditiv rätr, sorn Bolaget för hvart år hade
baft, om Diskonten hade fortfarit.
Den andra principen är, att en procent «f
det genom ofvannämnda betalnings-vifkor be.
stämda Crcditivet för hvart år ytterligare bör
Den 30 April.
afdraga* från årets Discontvinstj i anseende till
det vilkoret i Öctroyen, att efter 1335 Canal Bolaget
skulle betala en proCent mer, än förut,
för det innestående Creditivet. I den plan till
Discont-utredning jag den 17 Martii ingaf, hade
jag ej obseiverat detta; det gör obrtydlig
skillnad, men jag anser mig böra nämna derom,
emedan det alldeles icke är min mening,
att man skall göra Canal-Bolaget mer än rättvisa.
Om man efter dessa grunder bestämmer
Discont-ersättningen för hvart år, då den primitiva
anrages till 120,000 R:dr, skulle Canal
Bolagets närvarande skuld komma att upphöra
ungelär 1829; hvarefter en Discont-ersättning
för första året af 70,000, för det andra
af 63,000 och så vidare, contant skulle
lemna*. Antages åter den primitiva ersättningen
till 150,000, så uppstår samma händelse
1825 , då den contanta utbetalningen för första
året blir 126,000, för det andra året 117,000,
och så vidare. Då man nu i beräkning tager,
att de afskrifningar, som på Discontens nu varande
fordringar blifva nödiga, i bägge fallen försena
denna tidpunct, då contant utgift skall
behöfvas, torde blifva klart, att utgiften af
Banquen efter ingendera beräknings-Methoden
blir farlig för dess Credit, men väl något hinderlig
för deras plan, som vid närvarande eller
vid en kommande Riksdag skulle vilja stärka denna
Credit genom Sedel indragning eller Silfverhandel,
utan att märka, att derigenom Närings-ldkarne
störtas, och att just detta stör
-
t
6oo
Den 30 April.
tande på Banco-Sedlarnes värde skulle aga det
aldra menligaste inflytandet.
I den del af Utskottens Betänkande, där
det fastställes ?’att ingen annan inskränkning i
arbetsplanen får äga runi, än den som Kongl.
Maj:t i Nåder kan godtfinna, att efter CanalBolagets
hörande stadga”, instämmer jag med
Största nöje, och tror att fastställandet af en
sådan förändrings möjlighet i arbets-planen iglU
hade förekommit , det här så ofta omtalade
användandet af en del af Discontens tillgångar
att fylla behofven till af Ständer fastställda
öfverbyggnader. Med det tillägg, att Arbetsplanen
af Kongl. Maj:t kan få ändras, så art de
anslagne Medlen förslå, tror jag ali öfverbyggnad
hädanefter kunna och böra undvikas j det
oagtadt föreslår jag, för att förekomma de faror,
hvarmed möjligen en hel Province hotas
genom öfversvämningar, om någon af de under
Arbets tiden uppförda provisionella Arbeten
skulle visa någon bristfällighet, faror, som,
sjelf Östgöthe, jag vågar försäkra kunna blifva
ganska betydeliga för Östergöthlands slättbyggd
och kanske för hela Provincen, att i
någon af de varande eller blifvande Disconterna,
Jemna åt Bolaget en företrädes-rätt till
Lån vid blifvande tillgång ända till, till exempel
300,ooq R:dr högst, emot säkerhet i
deras alla Fastigheter, i de intecknade större
fordringar, Canalen äger samt Bolagets öfriga lösa
egendom, hvaraf åtminstone en del måtte kunna
anses vara utaf värde. På jag härmed föreslår,
att för detta Lån som Hypothek skall
Den jo April.
601
lemnäs Inteckningar i Fastigheter, eller ock
Invisnmgar i lös pant af ett mycket större värde,
äfvensom, än vidare, att Kongl. Maj:t alltid
först skall pröfva Lånets nödvändighet och
att Bolaget derföre skall betala 5 proCentj
ränta, tror jag mig icke utsatt för det påståendet,
att hafva beredt Bolaget en ny förmån;
men hvad jag befarar, är att mången i Östergöthland
med lif och egendom kan få betala
bestämmandet nu på ziffran af hvad , som för
hvart framtida år skall kunna användas, utan
möjlighet af någon hjelp i nödfall, i fall , som
lätteligen kan hända, Wettern, Boren eller
Roxen, okunniga om dessa af deras magtägande
Landsmän fastställda ziffror, undergräfva,
eller utbryta, något provissionelt emot deras
vilda raseri ämnadt hinder. Ej heller blifver
Sedelstocken derigenom ökad, då denna Lånesumma,
tagen af Discontens öfriga Fond, aldeles
ej blifver något nytt Creditiv.
Jag anhåller att detta mitt yttrande må
få åtfölja Utskottens Betänkande, vid den återremiss
, som redan är begärd.
Herr af Wirsen, Carl Johan, uppläste
ett så lydande anförande:
Det tillfälle, som mindre lyckliga händelser
nu påkallar, gör det till en ytterligare pligt
att framställa en oförändrad öfvertygelse uti
ett ämne, hvari jag redan vid förra Riksdagen
från detta rum tillkännagaf mina tankar,,
Bea 30 April.
det nemligen som nu är för handen till öfverläggning.
Mitt motiv är enkelt och rent: Jag har
annu aldrig haft n3got enskilt intresse att här
bevaka, ej heller några andra Enskildras att
iakttaga: Varit Agent tor min öfvertygelse allena,
med känsla af pligt att tala der mitt yrke
och mina insigter kunna det medgifva: Ätt
tiga och öfverlemna till andras mognare pröfning
de ämnen, sorn ligga utom gränsen för
min närmare kännedom.
Den öfvertygelse, som ledde mig, igenfinnes
i mitt Anförande är 1815; jag inskränkte
mig innom den gräns af ämnet, jag trodde mig
kunna fatta och jag vågar hoppas att HöglofJige
Ridderskipet och Adeln icke frsnkänner
mig allt omdöme om egenskapeme och användandet
af ett Vapen, vid hvilket jag ifrån min
ungdom tj-nt och ännu tjenar. Jag har sagt
och säger ännu, stt om det medgifves att en
Skärgårds-Flotta är nödvändig för Rikets försvar,
och att denna Flotta bör vara stationerad
på Rikets motsatta Kuster, så måste ove.
dersageligen det lättasre Communications-sätt
vara af nytta, som genom Canaleu uppkommer
dessa Stationer emelian.  Och månne den
tankan kan sägas sakna grund, som framställer
möjligheten att denna Vatren-commumcation Håfven
emellan, vid ett afgörande tillfälle tilläfventyrs
kan bestämma Rikers öde: Ett hundrade
Norrska och någia och fyratio af Götheborgs
Esquaders Skärgårds.Fartyg måtte ej vara utan
De» so April,
inflytande pä utgången af ett försök emot
vära Östra Kuster; om dessa Flottor hastigt
och med säkerhet kunna sättas i förening eller
i Operatiors-tillstånd med härvarande Skär.
gårds-Flotta och Flottan i Carlskrona; och en
Fästning, en Depot i hjertat af Riket, hvil.
ken ej uppfyller sitt fullkomliga ändamål utan
Vatten-eommunication till Kusterna, måtte vara
ett grundvilkor i Försvars planen, efter de förändrade
gränsor Riket r.u mera erhållit.
Vidlyftigt behöfver jag ej utveckla detta:
I förra fallet erfordras blott en blick på Chartan,
för att öfvertyga®, icke allenast om vådan,
äfven i Fredens lugn, att med öppna Skär.
gårds-Fartyg passera Cattegatt, jemte Skånes
och Blekinges öppna Kuster, utan äfven om
snart sagt omöjligheten deraf, då en Fiendtlig
stor Flotta är mästare i Sjön. De flästa af oss
hafva sjelfva öfverlefva! exemplen då Rysk Flotta
1788 och Engelsk Flotta irdi stängde Sundet,
och jag önskar att jag ej måtte öfverlefva
den tidpunct, som synes nalkas, då Dantk
Flotta skall kunna göra detsamma. — I sednare
fallet åter vädjar jag till hvar och en innom
detta rum, och frågar om Gräns-Orter
kunna anses för tjenliga Hufvud-Depotplatser
och om det ej är af lika våda som derest Vapnen
och Ammunition, hvilka fordrades för en Fästnings
försvar, förvarades i Fästningens Retrenchementer
eller Utanverk.
Man kan i förra fallet invända att samma
Flotta, som hindrar en Skärgårds-Flottas passage
Den 30 April.
omkring Sveriges Västra och Södra Kust, äfven
hindrar dess utlöpande ur Canalen, men man
erinre sig först den olika styrka det seglande
större Fartyget äger på rymden emot den det
äger i den täta Skärgården» der åter Canon,
slupen återfår sin styrka, hvarigenom ett alldeles
omvändt förhållande i detta afseende uppstår,
och dernäst genom den omständighet att
den Bloquerande Flottan, som måste hålla sig
utom Kust-vidd och Canon-porté från den Kust
han ej innehafver, icke kan hindia den Bloquerande
att deboqchera och således icke heller
att formera sig och använda sin styrka , och
invändningen skall förfalla, ty ali den kraft
som åstadkommas kan, är då vunnen, och längre
lärer man ej kunna hinna.
På lika sätt
kan roan i sednare fallet invända, att D».
pot-platserne på Gräns-orterne kunna med Befästningar
försäkras, men man glömme ej att
dessa samma Befästningar i första anfallet Cerneras
och Bloqueras, och att de intagne, komme
att tjena Fienden till Tete de pont för
Comraunication med eget Lands resourser.
Jag tror, i följe af allt detta, att Canalen
måste blifva af särdeles nytta i Militairiskt afseende,
och att den i Mercantilt och Oeconomiskt
äfven får ett stort inflytande derpå,
tviflar jag lika litet. __ Den står midt emellan
sådana allmänna Företag, som antingen hafva
Production till omedelbar följd , eller som för
Sjelfförsvaret äro nödvändige, utan att gifva
något igen. Götha Canal verkar nemligen i
framtiden vigtigt för bägge dessa föremål: Att
Den 30 April. 605
den deremot af samtiden skall kännås blott i
sin tryckande egenskap, är en naturlig följd deraf:
Den delar deruti lika öde med andra som
föregått. Emedlertid och huru än detta stora
Företag må anses, och ehvad denna nytta i
störte eller mindre förhållande än må af samtid
och efterverld skördas, så skåll jag för
mitt del i sakens närvarande skick och sedan
Arbetet så långt avancerat icke upphöra att önska
dess fullbordande.
Jag bar under detta Riksmöte af en värd
Ledamot innom detta Stånd, Herr Roos, blifvit
åberopad att bestyrka, att ett Fartyg af yo
Lästers drägt, med största svårighet kunde
bringas genom Trollhätte Slussar, och att således
den uppgift, att Fartyg af större drägtighet
kunna begagna Canal-farten, skulle vara
felagtig. Jag var vid detta tillfälle ej närvarande
och bör derföre nu tillkännagifva, att Herr
Roos rigtigt anfört, att jag fört ett Coopvaerdie*
Fartyg, sorn var byggdt uti Venern, och jag
Vill äfven påminna mig att jag hörde nämnas
att det med svårighet,i hänseende till sin bredd,
kunde bringas genom Slussarne: Att det var
af femtio Lästers drägt erinrar jag mig ock tärnmeligen
säkert, men att jag lastade Fartyget
för att gå till Lieth i Skottland, och att destination
derifrån var till Medelhafvet, ehuru
Expeditionen, i anseende till Krigs-oroligheterne
med England,1 som utbröto 1801, inställdes,
då jag i stället emottog Befäl på CanonSluparne
i Götheborg, är hvad jag med visshet
mins, och att detta Fartyg sedermera gjordt
6o6
Den 30 Afri,
resor på Medelhafvet, känner jag. Att Fartyg
af denna storlek kunna förena egenskapen att
besegla alla Haf, med den att passera Car.alen
är foljagteligen ett Factum, och likasom jag
således anser Herr Roos med sin framställning
hafva gifvit ett stöd för Canalens nytta j Mercantilt
afseende, emedan säkerligen många hafva
tviflat att jo Läster» Fartyg, med den construction
3tt de tillika äro hvad man kallar
Sjö-Fartyg, kunna göra bruk af Canal-farten,
likaså lärer mm af denna framställning icke
böra göra den slutsats , det icke Fartyg ined
ändå större drägtighet kunna construerss för
detta dubbla ändamål, hellst man i cet afseendet
har tillräck lige bevis i de, som af Holländska
Nationen allmänt nyttjas just af det
skäl, att de för Canal- och Sttöm farter tillika
äro ämnade, ehuru det får medgifvas, att efter
vårt och de fläste Natione s antagne och
bruklige Constructionssätt för Köpmans Fartyg
j allmänhet, som äro ämnade att besegla stora
Ocean, icke större än på sin höjd det nyssnämnda
kan begagna CamJen.
Jag har äfven hort framställas den önskaft
och tillstyrkan att Canal.Arbetet måtte inskränkas
och slutas med sammanbindandet af Sjöar
ne
Venern och Roxen;
jag vågar deremot
tillstyrka, att Arbetet mätte fortsätta» efrer den
Plan, som uppgiordär, och följd blifvit Går
ej sträfvandet derhän att sammanbinda Håfven,
så är allt stort Nationelt ändamål iörfelat och
Riksens Stander skola då med rättvisa ådraga
sig Samtids och Euervelds förebråelse att haf
-
Dm 3 o ApriQ
607
v* betungat Nationen och uppmanat enskilte
Medborgare att ingå i företaget.]
Att man derjemte också sagt, att en Fiende
tiil sin nytta skall kunna begagna Canalen,
styrker just sanningen att Canalen medför nytta
i Militairiskt afseende, och om vi eiler flen»
der deraf skoja hämta den största: Vi eiler de
hafva lättast att förstöra den till begagnande
för hvarandra, lemnar iag till hvar och en att
bedömma.
Jag hade ej den äran att vara Ledamot
af något Riks-Stånd då Canalen beslöts, och
har sålunda lika litet deruti som uti sjelfva
entreprisen tagit del; men med smärra skulle
jag se detta stora Verk förvandlat till ruiner,
hvilka ännu skola tala för den sednaste Efterverld
om en bristande National-kraft, underdel
att tiil glömskan längesedan hade öfvergätt den
nu för handen varande egentliga striden, antingen
öfverspänd idée i Företagets anläggning
eller vaklande grundsatser och åsigter hos de
beslutande, må taga på sig ansvarigheten för
detta i sådant fall lika anklagande som varnande
minne.
En ädlare strid är den, att midt
under känslan af behof och bekymmer, haldre
kunna medgifva en försakelse och fördraga den
närvarande tidens betiyck för den kommande
tidens förebråelser. -— Det är ingen tvifvel derom,
att Götha Canal fullbordad skall blifva
bland de yppersta minnen på vär tids redbarhet,
—4 och nekom ei att detta minne göres oss
behof. — Häf jnoom desse, murar finnas så
éo8
Den 30 April.
många till vår föresyn __
med värma och
tacksamhet kan man derföre ej förblifva kallsinnig
för en annan tids omdöme. — Man beböfver
ej antal i Anor att hysa dessa tänkesätt
och de måge således vara tillåtne att yttra, äfven
af den yngsta bland Eder, Mine Herrar!
som för öfrigt känner inga andra anspråk än
dem, han med visshet kan göra och nu vägar
begagna, då han appellerar till detta vördade
Stånds rättvisa och Fäderneslandskänsla, med
sin hemställan att sådant beslut må tagas, som
försäkrar Götha Canals fullbordan.
Anhållande jag alltså, att förra Ständers
Beslut, som åsyftadt ett snart fullbordande
och som åsedt Actie-ägames billiga fordringar,
må blifva beståndande, och prolongerat
till nästa Riksdag samt detta Utskottets För»
slag således återremitterat.
Friherre Falkenberg, Carl Gabriel, anförde
skrifteligen:
Uti alla enskilta förhållanden fordras ordhållighet
såsom en ovilkorlig pligt; vid allmänna
ärenders behandling tyckes mig, att samma
bör äga rum. 1815 års Ständer hafva
anslagit till Götha Canal-byggnads acheverande
300,000 R:dr B:co hvarje år, till och med är
1820. Samma Ständer hafva tillbudit för Götha
Canal Disconts då återstående Octroy 150,000
R:dr B:co hvarje år. Ett vägrande af nu varande'
Stander till allt detta vore icke conse'-
(jvent,
Ben $o April. 609
qvent, och en motsats af hvad man ovilkorligt
kräfver uti alla enskilta förhållanden. Åfveti
i politiskt afseende vore detta, efter min tanka,
orätt, emedan våra Grannar af en sådan in»
conseqvence kunde göra sig ett tvetydigt begrepp
om vår ordhållighet; de kunde från dpt
ena till ett annat göra jemförelse till vigtigare
förhållanden; monne icke derföre man bör visa
dem, att uti våra nationala beslut ligger
redlig Svensk ordhållighet? Vidare Synes mig,
att med afseende på sjelfva national äran, Riksens
nu varande Ständers ögnamarke härvid
bör fästas, om det ock skulle gälla en kraf»
lernas större ansträngning,
Anse vi nu möjligt, att detta företag varit
för stort, för att icke nu och i alla tider
betraktas såsom National-företag, skulle det nu,
fast icke alldeles öfvergifvas, få ett så ringa
Anslag, att det icke kan fullbordas; så är det
svårt att förutse efterverldens omdöme, inför
hvilken de qvarlemnade jordhögarne och djupa
grafvarne skota secler ifrån secler vittna, att
den Generation, som lemnat dessa märken efter
sig, har företaget antingen af öfvermod beslutat,
eller af vanmagt öfvergifvit, och då vi
förutse detta omdöme, så synes mig, att vi åtminstone
borde bevara för oss hedern af att
hafva handlat ståndaktigt, och icke såsom vankelmodige
ynglingar låtit en och samma sak
kasta oss från den ena ytterligheten till den
andra.
Ridd. och Ad. Prof, V B. 2 Afd. 77. 78.
Den jo April.
Om Götha Canal-Discont för sin återstår
ende- Octroy-rättighet skulle sakn* hvad 1815
års Ständer så ädelmodigt offererat, huru och
på hvad sätt skulle då de många olyckliga Actie»
ägarne få sin nedsatta ränta? Jag inser svaret,
som blir, hvarföre sago de sig icke bättre före?
Jag vidgår äfven detta, men hemställer,
om icke omständigheter stundom förändra allt,
äfven då, när den strängaste Lagskipning är i
fråga. Som bekant är, hafva Actie-ägare til!
mångens olycka redan insatt 60 proCent af
tecknadt Capital; skulle de nu sakna all ränta,
hvilket hårdt slag för mängden af Actieägare;
som med ringa tillgångar, och kanske
med lanta Penningar, tecknadt sig vida öfver
förmågan, härtill Jockade af hoppet att åtminstone
aldrig kunna sakna räntan, och i öfrigt
af de goda aspecter som för framtiden visade
sig uti ett Verk, hvilket Konung och Ständer
gemensamt uppgjort. Mången har genom
inbetalning å Actie-Capitalet minskat, eller, om
jag så kan yttra mig, förspillt det tarfliga bröd,
hvaraf dess Famille förut kunde nära sig. Jag
vågar derföre till detta upplysta Stånd, som
tner än en gång behjertat likars nöd, hemställa,
om icke genom uppfyllandet af rgiy års
Stånders beslut och tillbud, äfven den enskilta
räddningen kan förenas med Nationens allmänna
fordran. På dessa skäl ehuru af mig svagt
anförde, får jag ödmjukast hos Herr Grefven
och LandtMarskalken anhålla om återremiss af
Utskottens Betänkande, och att detta mitt anförande
mitte åtfölja remissen.
1Den 30 April.
611
Herr Påhlman, Otto Fredrili T;ll en början
anhåller jag att få besvara en anmärkning,
sorn jag höft yrtras directe mot mig, 1 afseende
på hvad jag för några dagar sedan här sagt
om den mening, jag och flere i3»S i sammansatta
Utskottens Beredning framställt, rörande
ersättning tili Göt lia Canal-Bolag för den återstående
Discont-Octroytiden.
Man har orätt citerat mina ord: Hvarken
hade Riksens Ständer lofvat eller ens något
Utskott föreslagit en sådan ersättning. Men
såsom ett nödvändigt vilkor innan ett dylikt
Förslag kunde för Ständerne framläggas, måste
man underrätta sig om Bolaget ville deri irgåj
då svarade den ä Bolagets vägnar närvarande
Directeur, Commerce-Rådet Santesson, att ehvad
ersättning Riksens Ständer ock måtte
lemna för Bolagets återstående Discont-Octroy,
borde de aldrig vänta sig se Canalen fullbordad
i den händelse att Discont-rättigheten blefve
skiljd frän Götha Canal-Bolag. — En sanning,
som flere ännu lefvande Personer, som
då ^voro Ledamöter i Utskottens sammansatta
Beredning kunna intyga. Man har tält om
Contract, som Stats- oall Banco-Utskotten nu
skulle ämna bryta: Jag vill uppgifva vil
koret!
i detta Contract Å Bolagets sida
var vilkoret att bygga Canalen mot rättighet
att begagna en Discont, hvaraf vinsten skulle
till Canal-Arbetet användas: hvaremot Staten
förbandt sig att gifva ersättning för den
jord, som genom Canal-anläggDingen borttogs.
Vid xfci? års Riksdag beviljad® Riksens Stan
-
Den jo April.
der ytterligare ett Arbets-bidrag af 300,000
R.-dr ärligen, icke på grund af något Contract
utan såsom en följd af Riksens Ständers önskan,
att i möjligaste måtto understödja företaget.
Riksens Ständer hafva således gjordt
vida mer för Bolaget än som någonsin blifvit
det försäkradt och kunna ej beskyllas att kränka
Contractet, äfven om Riksens Ständer nu
icke skulle finna sig vid att gifva ersättning
för den Discont-rättighet, hvilken Bolaget icke
mer kan begagna.
Deremot har Bolaget ännu ej uppfyllt Contractet
å sin sida, och det sker ej lörrän Canalen
blifver färdigbyggd. Då man 1815 erbjöd
Canal-Bolaget en Summa af iyo.ooo R:dr
i ersättning för dess Discont-rätt under de återstående
åren, så var grunden dertill ingalunda
den, att man ansåg Discont-vinsten möjligen
kunnat uppgå till detta belopp, iren deremot
den att man * dde reda och ordning i Penninge-väsendet
ej kunna för dyrt köpas.
Dessutom var det sedermera anslagne Byggnads-biträde
af 300,000 R:dr, då ännu icke af
Riksens Ständer beviljadt. —- Bolaget hade dessförinnan
ej rättighet att begagna annat ä/\ Discont-behällningen
till gräfningen; och lärer således
ingen rubbning af något Contract genom
Förslaget innom Utskotten varit å bane.
— I sednare rummet stod frågan om huruvida
Riksens Ständer dessutom ville uppoffra på ett
företag, hvars fortgång icke rättfärdigat uppgif
terne vid dess början.
Jag kan således
Den jo April.
ej medgifva att Stats- och Baneo-Utskottens
Ledamöter hvarken då eller vid närvarande
Riksdig, gifvitfanledning till den förebråelsen
att hafva velat kränka ett ingånget^ontract. —•
Vid detta tillfälle kan jag ej undgå betyga mia
fägnad deröfver, att samma värda Ledamot,
som, då frågan om Discontens försträckning
till Arbets-Cassan af 1,100,000 R:dr, här sednast
förevar, kallade den af Utskotten föreslagne
Discont-utredning för Våld och Röfveri, nu
behagat inskränka sig till den lindriga benämning
af ojördelagtig utredning. — Om man kan
visa genom på Mathematisk visshet grundad
Calcul, att ingen tillgång till bristens fyllande
finnes; så torde det ock befinnas mindre våldsamt,
att icke vilja erkänna denna inbillade tillgång
för någonting verkligt 5 om det är sannt
att många skulle komma i saknad af ett tarfligt
bröd för sitt visade nit att bidraga till Canal
Byggnaden , så är det en ökad anledning
för Riksens'Ständer , att icke på detta företag
obetänksamt förspilla Fäderneslandets tillgångar,
och att tillse det de som irgen del hafvauti
den nitfulla Speculationen, icke också måtte
sakna bröd för att ersätta de förras missräkning.
Det är för öfrigt stor skillnad emellan att
lemna Arbetet åt sitt Öde — och att understödja
det efter förmåga} — det förra är ej min
mening.
Jag tror likväl icke att 300,000
R:dr årligen är ett så obetydligt biträde, att
Riksens Ständer kunna ådrag* sig någon förebråelse
att hafva vågat för litet, för att under
-
614
Den 30 April.
stödja det sa kallade Storverket. — Jag kan ej
annat än iterera hvad jag förut yttrat, altman
vid bedömmandet af Götha Canal, sällan får
se de framställe påståenden grundas på hvad
Rikets ställning medgifver
utan blott på
Contract —■ och på fordringar hvars till
fredsställande
man icke tror sig ens böra sätta
j fråga. Man skulle nästan tro att Götha Canal
Direction med sina medarbetare och icke
Riksens Ständer ägde beslutande rätt.
Här är nu egentligen ej fråga om Discont»
utredningen. Den utgör föremål för ett serskildt
Betänkande. Närdetta återkommer, blifver
tillfälle att pröfva om Götha Canal kan
ha rättighet till ersättning för dess förlorade
Discont-vmst: Jag tror att ersättnjngs.ansvaret
ej kan genom någon Lag principe sträckas till
andra än d^m, som vant vållande till förlusten,
och om Riksens Stan ler ej åstadkommit
Canalens förlust, lärer ingen Domare kunna åJägga
dem att densamma ersätta.
Jag medgifver
gerna att det vid förevarande Betänkande
intagne förbehåll, att ej erkänna någon ersättning
för Disconren varit öfverflödigt; meij
då man sett allt hvad som blifvit beviljat, alltid
tagits såsom fordringar, trodde jag och flere
i sammansatta Utskottet det vara nödvändigt
itt afven göra detta förbehåll då man beviljade
Byggnads-biträdet.
I den tanka samma värde Talare framställt,
att Styresmannen för Götha Canal-Anläggning
spelar ett högt Spel, instämmer jag
De» 30 April.
helt och hållin Jag önskar blott itt detta Spel
ej må bli så högt, att Banquen sluteligen icke
förmår att liqvidera Betarne.
Herr Hjerta, Johan Gustaf: Då Grefve
Spens, Herr Wirsén och Friherre Falkenberg
så fullkomligen öfverensstämmande med min
mening yttrat sig i detta ämne, behölver jag
ej motivera de skäl, »om föranlåta mig att äfven
anhålla om återremiss af Utakpttens Betänkande,
utan anser jag mig endast böra göra
några anmärkningar i anledning af Friherre
PfeifFs nu afgifne yttrande:
Bemälte Friherre har yttrat, som skäl e«
mot Götha Canal-Arbetets fortsättande, att Sve«?
rige genom Regerings och Folks förenade bemödanden
varit fordom nog försvarat, och således
äfven uti framtiden kunde blifva det. Jag
får anmärka, att Millioner Svenskar i Secler
lefvat och försörjt sig under Närings-tvång och
Handels-tvång; men Svenska Folket nu, det
oagtadt, påkallar deras upphäfvande; ett bevis
på, att tidens fordringar ej böra misskännas;
att alla Nationers framsteg i sätten att sig försvara
och underhålla, åkalla allt kraftigare åtgärder
hos oss.
Hvad angår en större nödvändighet att
öka Embets- och Tjenstemäns Löner, än fortsätta
Götha Canal-Arbetet, lärer detta skal försvinna,
sedan allmänna öfvertygelsen hunnit blifva,
att de äro för talrika och således af detta
skäl ej nog lönade. Om de utgifter de$s
-
6x6
Den 30 jfprif.
utom som Nationen gjorde till Löners förö»
kande, endast föranledde några större Summors
placerande emot höga räntor i Petersburg eller
säkrast i Hamburg och London, vann Landet
ej derpå så mycket, som på ett stort Arbete,
hvilket utspridde Penningar i Landet; ettsätt
att uppmuntra Näringar, som i närvarande tid,
då företag för de flesta Näringar saknas, är af
största nytta.
Hvad angår Friherrens äfvensom Herr Påhlmans
afgifne yttrande, att Götha Canal-Arbetet
bör långsamt bedr/fvas, tror jag att dessa
värde Talare, vid bedömmandet af ett Natio
nalt
företag, förgätit National-lynnet.
Det
är äddt men lifligt. —• Under ett luftstreck,
sorn hastigt förändras; uti ett Land , som starkt
alväxlar till utseende och natur, der Ynglingen
uppklättrad pä fjället andas fritt, och skådar
rundt om sig nya Caractairer; der han neråt
dalen ser fallets raska bölja skynda undan sig,
der med ett ord, allt är häftighet, liflighet,
der måste Folket vara häftigt och lifligt, fordrande
snara resulrater, dömmande kraften efter
dess första verkan. Hvarföre ej då inse,
att ett sådant Arbete, bör så snart som
möjligt, fä visa de följder det kan åstadkomma.
Jag har förut yttrat min öfvertygelse i
hufvudsaken, och jag anhåller således att dessa
mina anmäikningar måtte få åtfölja Friherre
Pfeiffs yttranden.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig:
Förmodeligen hade en väntad vinst mera an»
Den 30 April.
del i den täflan att deltaga i Canal-Bölaget
är 1809, än begäret att bidraga till det Allmännas
gagn och nytta; man uppoffrar icke vanligtvis
flera tusende R:dr i sådana fall , ännu
mindre köper man af andra den äran att få
visa sig som Patriot; detta skulle dock hafva
handt, då man tillhandlat sig Actier med uppgäld.
1812 började redan töcknet att skingra
sig, många drogo sig försigtigtvis ur spelet,
och 1815* sedan det var tämlig säkert uppdagat,
att hvarken i Oeconomiskt eller Mercantilskt
afseende något gagn var att vänta af detta
företag, vardt man nödsakad framställa saken
från en annan synpunct, nemligen den
Militairiska, för att derigenom förskaffa sig ett
mägtigt understöd. — Detta lyckades.
Den
Militairiska nödvändigheten af denna Canallemnar
jag derhän, den förekommer mig mycket
problematisk, hellst då jag betänker att
Sverige i Secler försvarat sin sjelfständighet
utan någon Canal. — Jag har derföre en sällsam
idée att framställa, mindre i afsigt att
derpå något afseende blir gjordt, än derföre
att den i en framtid må för min räkning i Protocollet
stå förvarad. —- Jag kallar den sällsam,
emedan jag ännu icke hördt någon yttra denna
tanka; Då jag är fullkomligen öfvertygad,
att Staten aldrig får ett öre tillbakars af det
som redan är vågat, Creditiv och Biträde;
enär det lärer vsra gifvit att Canal-inkomsten
icke blir tillräcklig tili dess underhållande och
räntas erläggande till Actie-ägare; så frågas,
om det ej vöre mycket klokare, att låta företaget
stadna, godtgöra Cretiitorerna fullt utför
Den 30 April.
deras Fordringar först, och sedan Actie-ägarne,
så långt tillgångarne medgåfvaj skulle något
öfverskott blifva, finge Banquen emottaga detta
på sin fordran. — Jag kan intet inse att Fä*
derneslandets ära fordrar att fortfara med ett
företag, som man nu mera inser felagtigbeten
af; som ingen vesandtlig nytta åstadkommer,
men väl bidrager till en ökad betydlig Bevillning
på Nationen, hvarigenom många skola
blifva olyckliga.
Grefve Spent, Carl Gustaf: Jag skall utbe
mig att i korrthet få besvara hvad Herr Påhlman
emot mig anfort. Jag vet ej om jag fattat
Herr Påhlmans ord ratt, mins icke heller
mitt Memorials alta ord, men tror mig säkert
kunna svara, att jag visserligen aldrig påstått,
att Riksens Ständer eller deras Utskott erbu*
dit; jag säde att Stats- och Banco-Utskotten
erbödo sig att föreslå för Ständerne. — Herr
Påhlman har för öfrigt så fullständigt upplyst,
huru saken i Utskotten tillgått, att det voro
orätt dervid längre fästa sig. Vidare yttrades
att de 300,000 R:dr som 18 beslötos, att
årligen lemnäs till Götha Canal Bolag, ej vore
en följd af ett Comract, utan gåtvos af välvilja,
och emedan man ansåg Canalen nyttig. !
hufvudsaken vill jag ej bestrida detta, ehuru
18If års Riksdags-Protocoller intyga, att vid
beviljandet häraf betingades, att alla Bolagets
pretentioner skulle förfalla på ersättning för de
af Statens utgifter, hvilka Bolaget bestridt under
Krigsåren i&i2 och 1813» af Marche*
Kostnaden, fullt B elais aflöning, sorn den tiden
Den 30 April.
619
icke kunde skiljas från Trouppen och dylikt,
äfvensom för de förluster för dem hvartill Statens
ställning under dess* åren föranledde, derigenom
att de lofvade Troupperne för år 1814
uteblelvoj allt detta oagtadt, medger jag gerna,
att en stor del af det I8rf beviljade biträdet,
var ett nytt biträde, som gafs för det
Canalen ansågs nyttig. Men häraf följer icke
mer, än att det var en följd af 1809 års Contract
med Bolaget; i och med beviljandet upp*
stod igiy ett nytt Contract, och då bär icke
är frågan om något derutöfver, så har man
full anledning att säga, att det som här är frågan
om, icke nu behöfver bestämmas, emedan
det är eo följd af ett Contract.
Näst derefter har Herr' Påhlman påmint
om, att samma man, som en gång förr nyttjat
orden: Våld och Röfveri om föreslagna åtgärder,
nu nyttjade de mildrade termerna: Olör»
delagtigt utredningssätt och åtgärder ovärdiga
våra Landsmän
I fall det är jag, som me
nas,
som vet mig i ett anförande mot ett Statsoch
Banco-Utskottens Betänkande hafva låtit inflyta
orden Våld och Röfveri, så var detta först
och främst icke i samma ordfogning, som de
i dag yttrade orden. Föröfrigt är ett ofördelagtigt
utredningssätt af ohörd* Personers affairer
merendels Våld, och Röfveri ä*r alltid något
Svenska Folkets Representanter ovärdigt. Skillnaden
är ungefär dylik med den emellan de
fel af Stats.Råds Ledamöterna, som enligt vår
Regerings-Form, enligt 106 §. ställas under
6ao
Den 30 Af vil.
Riks-Rättens Dom och de som enligt §. 107
ställas under Opinionens.
I anseende till det som nämndes, att det
såg ut som om Götha Canal-Bohg ville äga
afgörande rätt framför Riksens Ständer, så vore
visst bäst, så snart, saken anses tvistig,
att underkasta den laglig Domstol, men denna
vore då hvarken Bolaget eller Riksens Ständer.
Vidare sades, att då Betänkandet om Disconterna
förekommer, blifver tid att tala om
den omtalta ersättningen för Privilegium, och
att dfen Glausel, som bär är, endast är gjord
för att ej försumma sig; har detta varit Utskottens
mening, så är det visserligen ej värdt,
att lemna någon uppmärksamhet åt denna Clausel,
utan bör då frågan om Discont-ersättning
nu förfalla. Vidare önskades, med afseende
på ett mitt yttrande härom dagen, att Banquen
må kunna betala berarne i det höga Spel som
Canal-Directionen spelar: Jag önskar i afseende
på många andra ställningar vid denna Riks*
dag, att mången ej må alltför dyrt få betala
de betar som vi göra.
Baron Staels Förslag har varit det conseqventaste
jag ännu hört af dem som anse Ca*
nal.Byggnaden onyttig för Slaten.
Herr Påhlman: I den tankan, att det vore
önskeligt att hvarken Canal-Directionen eller
Riksens Ständer pröfvade och afgjorde den förres
rättigheter och skyldigheter, instämmer äf
-
Ven 30 April. 621
ven jag. Min öfvertygelse är den, att om
Sveriges Lag blifver Skiljoman, får Canalen ingen
ersättning. Den kan då ej fullbordas. Och
1 sådant fall borde ej heller medgifvas något
ytterligare bidrag af Staten. För att närmare
utreda sammanhanget emellan Discont-vinsten
och Banquens årliga Byggnads-biträde, utbeder
jag mig få erinra, att när understödet af 300,000
R:dr beviljades, var detsamma grundadt på en
uppgjord Arbets-Plan, enligt hvilken Discontvinsten
också påräknades, likasom Actie ägarnes
insättningar. Detta bidrag från Banquen
beslöts alitsa med vilkor att de öfrige Sumtnorne
skulle utgå till den Summa de i Calcul
voro påräknade, hvarförutan samma Plan icke
kunde följas. Denna Arbets-Plan skulle underställas
Kongl. Majits bepröfvande, med förutsättandet
af Kongl. Maj:ts rätt att efter omständigheterne
Planen förändra. Nu har det inträffat,
att en gifven inkomst, nemligen Discont-vinsten
försvunnit, och i och med detsamma
har vilkoret hvarföre de 300,000 Ridrna beviljades,
upphört. Då tror jag, att våld och
rölveri och öfrige likartade termer, som på en
tid nog ofta nyttjats innom detta agtningsvärda
Stånd, icke bordt mot sammansatta Utskotten
användas.
Det är bedröfligt att höra huru liten agtning
man tror sig skyldig de Medlemmar, som
för det Allmänna bästa offrar sin tid och för»
måga. Jag kan visserligen lika med öfrige 71
Personer af Sammansatta Stats- och Banco-Utskotteq,
med föragt anse dylika obetänksam
“i
62a D:n 30 April.
ma tillmålen, hvilka visserligen icke minska
den medborgerliga agtning, hvartill vi äro berättigade,
och jag är öfvertygad att dylika förebråelser
äro mindre sårande för dem mot
hvilka de blifvit rigtade, än för dem som fält
utlåtelse, men det är icke Ridderskapet och
Adela värdigt, att sädant här kan passera.
Det var ej den siste värde Talaren, sorn
orätt citerat Ständernas beslut vid 1815 års
Riksdag.
Det förändrar likväl icke Saken.
Då olika meningar här äro yttrade, af hvilka
somliga yrka större, andra åter mindre förmåner
för Canalen, än Betänkandet innehåller,
lärer ingen annan utväg vara, änden vanliga,
att densamma till Utskotten återremittera. Jag
vill blort i enlighet med hvad jag vid ämnets
beredande anfört, yttra den önskan, att något
mera afseende kunde göras på Actie-ägarnes
lidande. De blefvo lika med Riksens Ständer
missledde af den lefvande ljusa tafla, man
för dem uppdrog. Mången har till äfventyrs
uppoffret sm förmögenhet, i hopp att skör da
de förde*ar denna tafla framställe Efter min
tanka borde det vara de Actie-ägare, som icke
kunna förfara med jnsättningarne, öppet, att
om i framtiden någon vinst skulle af Canalen
vara att påräkna, dä deraf'i förhållande till
insättningarnes storlek, undfå utdelning, på det
de icke må tvingas till ytterligare uppoffringar
för att kunna berga något af hvad de redan
inbetalt.
Herr Grefven och Landt Marskalken tillkän
-
Den 30 April.
623
nagaf, att Plenum komme att fortsättas klockan
half till y eftermiddagen.
Friherre Cederström, Ulric: Ehuru jag i
hufvudsaken, enligt min öfvertygelse, ej kan
annat än förena mig med Friherre Stael von
Holstein, måste jag ändå anhålla att vid Utskottets
Betänkande få afgifva följande anmärkning.
Ett hufvudsakligt vilkor, Så vida Staten
skall fortfara med bidrag till Götha Canal, torde
vara: Att ålägga CanaUDirectionen förrätta
Arbetet blott emellan Wenern och Wettern,till
dess Communicationen emellan bägge desse
Sjöar är färdig. Riksens Ständer kunna ju sedermera,
genom den stora nytta Arbetet gjordt,
tydeligen inse, huruvida det är lönande att vi.
dare fortfara dermed eller ej; och Nationen,
som efter all anledning länge önskat att se
något resultat af detta stora företag, blefve dä
äfven till någon del tillfredsställd. Om Directionen
ifrån början låtit fönätta Arbetet
på det sätt jag nu föreslagit, hade Staten troligen
besparat många stora och till en del kanske
alldeles onyttiga utgifter.
Och anhåller jag vördsammeligen att detta
mitt yttrande, mätte få åtfölja den till Utskottet
afgående Remiss.
Herr Flach, Carl Fredric: För att icke
trötta Ridderskapets och Adelns tålamod ge*
nom atr åter upprepa hvad som förut nu b lif
-
Den 30 April.
vit bättre sagt, får jag i hufvudsaken förena mig
med Herrar von Heynne, Påhlman och Friherre
Stael von Holstein; likväl kan jag ej neka mig,
att emot det fosphorska beröm; jag öfver ifrågavarande
Canal-Arbete hördt utbredas, yttra
någre serskilde meningar. Götha Canal, i fall
den fullbordas, skall visserligen utmärka sig
som ett ganska prydeligt Monument, af Svenska
Folkets anlag för vågsamma, alltför ofta
illa beräknade försök; men att i egenskap af,
Oeconomiskt företag, den aldrig skall löna
kostnaden eller ens bestrida sitt underhåll,
derom har local - kännedom länge öfvertygat
mig, och tänker jag, att sedan derom controversen
blifvit i det närmaste uttömd, meningarne
måste vara någorlunda samlade. Om
Canalens Militairiska nytta bör jag viii suspendera
mitt omdöme, ehuru jag tillstår mig
alldeles intet begripa den så beprisade stora
fördelen, att kunna till förmån för den ena
kusten, degamera den andra.
Påståendet om Arbetets fullbordan, synes
nu mera hvila endast på den Suppositionen,
som skulle annars National-äraa råka i mistning;
men hvilken mot slutkonst och erfarenhet
stridande fördom är icke denna ? Har man
då glömt hvad i allmänna Sentencer, som
Axiom debiteras: Att utgången rättfärdigar: Att
ändan krönar Verket, som vill i sammantagen
andemening säga, att nyttorne allena åt välgörenheten
stämplar företaren. Huru många
skenbarheter, huru många bländande storheter,
Den 30 April.
hafva icke efter denna grund ’ blifvit af eftertiden
ofördelagtigt omstämplade. För mia del
kan jag ej igenfinna detta räddade anseende,
denna eftersökta glans, uti att framhärda med
hvad man, på goda skäl, erkänner sig aldrig
hafva bordt börja, eller uti inconsequensen,
att slösa så stora Capital-Summor på en sfi
problematisk nytta, som den af Götha Canal,
just då man tror sig böra pruta på den lumpna
räntesumman af circa 20,000 R:dr för det
efter SecJers erfarenhet så gagneliga Hjelmare
Slussverket, eller uti den• andra inconsequensen
af Patriotisk klagan öfver Hufvud-Stadens beroende
af Finska Handeln och vårt PenningeVerks
beroende af detta beroende, om min
likafullt later dervid bero, för att från detta
så ojemförligt öfvervägande intresse ägna både
omtanka och ansträngningar åt det magra
föremålet af Götha Canal.
Nej! — Mine Herrar! Jag respecterar andras
öfvertygelse, mea min föranlåter mig, att,
afven med afseende på detta National anseende
och min deruti förvarade lilla anlott, protestera
emot fortsättningen af detta Canal-Arbete,
och anhåller jag derföre ödmjukast om återremiss
af Betänkandet.
Grefve Speris: Ogerna svarar jag Herr
Påhlman och besvärar Ridderskapf-t och Adeln
för tredje gången i denna sak. Han har sagt,
om jag ej orätt hörde, att mitt yttrande, deruti
orden j våld och röfveri influtit, förtjente för"
Ridd. och Ad. Prot. V B. 2 AJd. 79, 80.
626
Den 30 April
ägt, och att det ock skulle drabba mig. Ock»
så på föragt beredde jag mig, och skall alltid
trotsa ehvad mig hända må, när liliigheten af
Ynglingens öfvertygelse, någon gäng förleder
honom att tala inför sina Landsmän. Personaliteter
äro ej min sak; hafva några undfallit
mig här, är jag färdig, att här som hellst afbedja
dem, väl vetande, att en Riksdagsman, en Utskotts
Ledamot, i och för sin befattning såsom
sådan, inträdt uti Historien.- Hän talade
icke blott till de närvarande, hans tal var till
kommande tider, i fall ödets rättvisa Domare,
genom bibehållen bugkomst af hans namn, visar
att det förtjenade minnas. Hans ord voro
ett Fenomen af en öfvertygelse, som på hans
tid lefde ibland människorna; han talar icke
som Person, och bör icke som Person betragtas.
Jag säger derföre ännu en gång, personaJiteter
äro icke min sak, och jag förklarar mig
villig när sorn hellst att afbedja dem som undfallit
mig, men alldrig förrän med mitt lif upphörer
jag, så länge Sveriges Lagar mig det tillåta,
att yttra mig efter mitt omdöme här, om en
mening, att den är origtig; om en åsigt, att
den är olämpelig; om en åtgärd , att den är orättvis,
Lagstridig eller Landsförderfvelig, fredad,
såsom jag är, som Ledamot af Riks-Stånd, fri
såsom en undersåte af CarlJohan, i alla händelser
frimodig, såsom en Son af det gamla
Sverige.
Herr Påhlman: Då jag visserligen snarare
än någon annan behöfver öfverseende af förhastande,
skall jag dock alldrig upphöra att i
Ven 30 April.
(17
yttranden yrka den värdighet som, ägnar hvarje
Ledamot att iagttaga. Jag påstär således att
de 72 personer, hvilka hafva det vigtiga och
mödosamma kall, att utreda ett så kinkigt
ämne och förena så olika meningar som dem
om Disconterne , äga ett grundade anspråk att
ej i återremisser se sådane ord som våld och
röfveri. Jag medgifver, att de kunna vara förhastade,
men som enskild lider jag vid att
höra det man nog allmänt under detta Riksmöte,
för att vederlägga andras Opinion, nyttjar
förebråelse och sårande utlåtelser. Jag viii
önska att, om detta sätt att bedömma Utskotten
vinner Burskap, det måtte verka till det
ändamål att få värdigare Ledamöter, hvilka
förmå tillvägabringa hvad hittills varit omöjligt,
nemligen ett Förslag son» af alla gillas.
För egen del önskar jag, att denna bifråga kunde
förfalla} jag vill blott hafva i Protocollet
förvarat mitt yrkande om mera varsamhet vid
bedömmandet af Utskottens Arbeten. En varsamhet,
som ej blott vårt eget utan äfven de
andre Ståndens Ledamöter äga rätt att fordra.
Och tror jag mig hafva så mycket mera anledning
att här yttra en sådan önskan, sorn Utskotten
ej ens frän Hedervärda Bonde-Ståndet,
der man skulle förmoda mindre uppfostran
och bildning, fått emottaga på långt när såda*
ne anmärkningar, som från Högloflige Ridderskapet
och Adeln.
Friherre Cederström, Jacob: Då öfverlägga
ningen gått ifrån ämnet, anhåller jag att den
måtte dit återföras. Det är nödvändigt att
6 28
JDen 30 April.
Formen fagttages så framt något resultat skall
vinnas. Jag utbeder mig dedore, att sedan
alla som sig anmält, fått tillfälle att yttra sina
tankar, Herr Grefven och LandtMarskalken
täcktes göra Proposition på återremiss af Betänkandet.
Jag har redan reserverat mig mot ytskottens
beslut, och är af den öfvertygelse att
det är en uppenbar orättvisa, att fråntaga Götha
Canal-Bolag dess Discont-rätt, utan ersätt»
ning. De Ledamöter, som bitradt ett sådant
beslut, må blifva onda om de vilja, men då
de tillstyika en orättvisa, fä de hålla tili godo
att höra det ogillas.
Friherre Pfeiff: I anledning af Herr Hjertås
anmärkning mot mitt anföiande, får jag
endast med få ord äran svara: Att hvad Fäderneslandets
forsvar efter ryate tidens fordringar
vidkommer, måtte väl ändamålet vara
vunnit, s dan Arméen fått ny Organisation och
Staten med större anslag bidrager till FöisvarsVerkets
vidmagthållande: Att min önskan blifver
helt och hållit uppfylld, då de nödige
Embets- och Tjenstemän, hvilka nu hafva dels
otillräckelige dels inga Löner, få sina villkor
förbättrade genom öfverflödige Embetens och
Tjensters indragande; samt stolt öfver att vara
Svenk i anseende till den ädelhet, som alltid
prydt denna Nation, ogillar jag blott dess
liflighet, da den föranleder till beslut, som framtiden
utvisa äro förhastade.
Den 70 April.
629
Friherre Andar svärd, Carl Hinric, hade
inlemnat ett sä lydande Anförande:
Då Götha Canal Direction, som anledning
till dess uti sin Discont upptagne Lån, anför
sig därtill hafva varit tvungen utaf den af Riksens
Ständer vid 18K års Riksdag Fastställde
Arbetsplan, synes försigtigheten fordrat ett
så tydeligt bestämmande i denna del, att Directionen
omöjligen uti Ständernas beviljande
biträden och dermed förenade Arbets - stadT
gauden må för framtiden finna anledning, att
använda andra än till Arbetet anslagne Medel,
hvilkas återbetalande sedan kunna k elmma att
affordra* Riksens Ständer, som en skyldighet.
Denna försigtighet hafva Utskotten icke
iakttagit, hvaruti jag finner stor anledning till
återremiss af Betänkandet.
Då Canal-Disconten är BanquerouHe, är
helt naturligt att den upphör; men då deri-1
genom uppkommer en betydlig brist i tillgång
för Arbets-Cassan, är lika tydeligt att
en ny Arbets plan och nya vilkor för Aibetsbiträdets
lemnande mäste uppgöras : jag saknar
detta stadgande i Utskottets Betänkande och
fordrar älven derföre återremiss deraf.
Sorn jag ej kan begripa annat, än att Actie-Ägare
på ett dier annat satt böra liqvidera
de lör Canal-Arbeiets sfarkaie drift uppkomne
skulder, emedan Canalen, sedan den
blifver färdig, är Actie-ägares Egendom, sä an
-
630
Den 30 April.
ser jag någon föreskrift i denna de! böra göras
innan biträden lemnäs, emedan det i min
tanka blifver omöjligt att belasta, Folket med
tryckande skatter för att på en gång liqvidera
Canal-Arbetets skulder och bevilja 300,000
R:dr i Byggnads-biträde; jag anhåller derföre
af återremiss , emedan jag under ingen synpunct
anser Staten eller rättare sagt Folket skyldigt
till en sådan uppoffring åt Herrar Actie-ågare.
Då Landet åtagit sig en Bevillning af
7 J0,000 R:dr för att betala sin skuld till Banquen,
så ser jag tydsligt atr detta ändamål icke uppfylles,
då Banquen deraf skänker 300,000 R:dr
R:dr B:co till Götha Canal ; jag önskar derföre
att det mera bestämdt visas, att Landet! Be«
villning kunde minskas med 300,000 R:dr, om
ej anslaget till Götha Canal beviljas; och att
det tydeligen visas att detta anslag är en direct
Bevillning på hela Svenska Folket ifrån
Norr till Söder. Derefter blifver man bättre
i tillfälle att afgöra hvilket man tror vara mäst
enligt med våra piigter; antingen att öfvergifva
Götha Canal, eller att belasta Folket med den
ej obetydliga skatt af 300,000 R:dr, som är
dubbelt mera än Sveriges hela Bevillning på
1780.-talet; jag äskar derföre återremiss af
Betänkandet och anhåller att dessa mina skäl
må med de öfrige Stånden communiceras.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus'. Då
så många Ledamöter gemensamt yrkat återremiss
af förenade Stats- och Banco-Utskottens
Den 30 April. 631
nu förevarande Yttrande, så torde jag dervid
kunna inskränka mig, men i stöd af den kännedom
jag är skyldig äga, torde man fordra
upplysningar af mig. Detta skäl, samt några
yttranden jag här hördt, som fordra rättelse,
föranleda mig att efter förmåga lämna dessa
upplysningar,
En värd Ledamot har uti sitt yttrande
nämndt: Tillgrepp, öfverdrifven utsträckning
af företagen, öfver höfvan begagnad rättighet.
Som dessa uttryck sträckts till Directionens
åtgärder, och i anseende till dem
frågan är om Laglig undersökning, så kunna
vi på denna väg vänta de säkraste underrättelser
, och eget urskuldande är här öfverflödigt.
Samma Ledamot har sagdt, att ett säkert
kostnads-förslag borde uppgöras. Detta yttrande
har man svårt att förena med den värde
Ledamotens kända kunskaper, då ett ganska
fullständigt gammalt konstnads-förslag finnes
alltsedan 181?. hvilket är så mycket bättre än
ett nytt, efter dess rigtighet är tillfullo bestyrkt
af flere års erfarenhet.
Detta är nedlagdt i Banquen. Hvar och
en kan häraf inhämta hvad upplysning han
behagar ; inhämta hvad hvarje mindre del af
Linien kommer att kosta, då det är upprättadt
för måaga mindre Afdelningar serskildt.
Äfven är sagdt, att det varit bäst om Arbetet
blifvit företagit endast på Vestra sidan om
633
Ven 30 April.
Wettern; äfvensom att det nu endast där borde
fullbordas.
Det har mången gång förundrade mig Huru
man kunnat fälla så bestämda omdömen uti
detta invecklade ämne, utan att känna Locaien
, och då är det verkeligen svårt att svara
på sådana anmärkningar, jag- vet att q år af
min verksammaste lefnad användes till granskningar
och undersökningar af localen,tiIl Studier
af alla de in- och utländska Skrifter i
ämnet, hvilka kunde öfverkomma!?’, innan jag
för Allmänheten vågade yttra mig om ett företag,
som dittills varit mig af häfderne kändt
såsom länge tiilämnadt och beslutit.
Derefter farflöto åter andra 3 är och nya
undersökningar gjordes, innan jag vågade åtaga
mig någon befattning, innan jag yttrade mig
om ordningen af utföroingen, eller fällde något
omdöme af verkställigheten. Emedlertid
är jäg gerna färdig, och erbjuder mig vid alla
tillfällen, att för en hvar, som det åstundan
göra redo för hvad som är utfördt. Om förhasfanden
någon gång förut ägt rum, så liro de
mindre öu än förr att befara 3 och jag vågar
säga att mindre misstag här lin vid andra dylika
företag förefallit såsom en följd visserligen
af lyckligare Naturbelägenhster; dock tror
jag det äfven till en del vara en följd af den
egna stränga granskning hvarmed ärenderna behandlats.
Men om å ena sidan ej personaliteter få
leda mitt tal, så skula ä andra sidan ock inga
Den 30 April.
6 33
personlig! afseenden fjättra min tunga5 dä sanningen
mäste sägas.
Man har sett personer här uppstiga för
att klandra Canalen, hvilka i ordets rätta bemärkelse
med sin ena fot varit på Canal-brädden
, utan att vilja gå hvarken till höger eller
vänster lör att undersöka Canal-Arbetet; och
jag hemställer om deras uppgifter förtjena trovärdighet.
jag skulls i öfrigt tro, att då en
Ledamot yttrat det en annan här ej närvarande
person uti Stats- och Banco-Utskotten vid 1815
års Riksdag, såsom auctoriserad af Bolaget,
ej veiat antaga ett anbud, att härvid något
förhastande förefaller , efter jag väl borde känna
om någon Auctorisation af Bolaget ägt rum;
men då, som jag vet, Discussioner af liflig art
vid det tillfället ägt rum i amner, anser jag att
yttranderne under dem äro mera att anse såsom
enskilte än officiella $ hvad jag kan försäkra är,
att ingen var aactoricerad antaga eller afslå ifrågavarande
proposition om 150,000 födr som ersättning
for Disconten; att emedlertid 1815 voro
stora skäl till att bibehålla Disconten, så stora,
att kanske äfven jag varit af samma tanka,
vidgår jag gärna. Då var ej Årbets-planen
försökt, och jag trotsar att förutsäga utgången
af en sådan och att i förväg bedömra^en Plan
af den ärt och omfattning. Oväntade omständigheter
kunde inträffa, som vållade eo kost.
nåd man ej förutsett. Huru var det då möjligt
utan Discont utfinna Medel? Man såg dä
redan att anslagen , ej fullt instämde i denna
plan. Jag vill derföre ej ogilla den tankan , att
634
Ben jo April,
man icke borde skilja sig från Disconten, för'
modeligen yttrad af Commerce-Rådet Santesson
äfven af detta skäl; inen han var ej autoriserad.
Vidare är sagt att man med Matematisk
visshet kan säga det ingen tillgång vore för
1,100,000 R:dr Discontens fordran af CanalVerket.
Jag tror det vara bevist att en ganska
betydlig tillgång gifves härföre, och då tryckta
Handlingar härom vittna är onödigt upprepa
hvad man der kan inhämta.
Hvad angår en värd Ledamots önskan för Canal-Styresmannens
höga Spel, så får jag berätta
att Canal-Styresmannen sjelf förde sitt höga Spel
på andra sidan Verlds-Hafven och i andra Verldsdelar,
då den värde Talaren må hända ej ännu
var till, och skall, under Åilmagtens hägn
och sitt Samvetes dom, fortsätta det, samt framja
Canalens sak till sin sista stund efter förmåga,
bända hvad hända vill.
Jag skulle ej tro, som en värd Ledamot,
att med förändrade omständigheter hvarken
den Mercantila eller Oeconomiska nyttan af
Canalen forsvunnit. Då Götha Canal är igop
föreslogs, fanns snart sagt intet Land i Europa,
som icke med betydliga uppoffringar hade utfört
Canaler tvärtigenom sitt område till väsendtlig
och blifvande nytta. Dessa Canaler
med sina följder hade jag till en stor del besett
vid Wolgas, Themsens och Arnos Stränder.
Jag vill ej upprepa att ett Land, framför
alia andra i Rikedom, Handel och Folk
-
Den 30 April.
635
mängd, dock kan tjena till eftersyn för min.
dre rika. Men någon Analogie torde likväl
finnas emellan Sverige och England. Det förra
är en half-Ö, det sednare en Ö; i följd
hvaraf Sverige endast har en passage omkring
dess södra ända: England omkring begge; besynnerligt
dä att vi tvista om nyttan af en
Canal, som genomskär vårt område ifrån Haf
till Haf och sammanbinder 6 Insjöar ; när likväl
vid den tiden 20 Catialer äro utförde på
det egentliga Englands område, från Haf tiil
Haf; då likväl England obehindradt kan skicka
både sina Handels och Krigs-Flottor, norr
eller söder om sitt område ! Utom desse finnes
ännu arne Canaler, som genomskära Skottland
och detta antal ökas dagligen! Väl vet
jag att England har 10J Milioner Människor
och Sverige endast 2|, men om äfven man vill
räkna härefter, blir dock efter denna proportion
beviset för Canalen.
Dessutom får jag förklara, att då jag föreslog
Canalen , var det ej endast för dess nytta
sedan den blef färdig, utan i den öfvertygelse,
att det bästa medel att sprida Penningar i
rörelsen till lifvande af Näringar, är allmänna
företag. Enligt samma öfvertygelse, äro i
detta hänseende stora arbeten vida förmonli
gare
än alla Lånebiträden,
Magazins-lnrätt
ningar
och flere andra föremål för allmänna
Anslag. Om vi utgå från denna grundsatts,
skola biträdena, lemnade till Canalen , ej finnas
vara öfverdrifna, då Pengar gifna för ett allmänt
Arbete, långt ifrån att, som man kallar
6 36
Den 30 April,
det, der nedgräfva, från den arbetande Classen,
nästan utan undantag gå rakt till Pioductioneu
af lifvets första nödvändighets-varor, sorn är
Basen för all välmåga. Just häraf har jag hämtadt
ytterligare öfvertygelse om nyttan.
Oro Canalens nytta i Militairiskt hänseende
hafva så många kunnige män yttrat sig,
att den är väl utan fråga. För min del skulle
jag med mycket lugn emotse hvad inkräcktning
sorn helisf, om med Götha Canalen utförd,
Sveriges Conscription tillbörligen inrättad,
Sveriges Stående Armée lämpad elter dess
ändamål, finner på de ufvista ställen tillräckliga
förråder för att sätta Nationen i Vapen.
Jag bär med förundran på detta rum bordt,
att min satts, om Rikets försvars grundande
på Medelpuncfen, ar ny och okänd, dä likväl
den sattsen, sä för anfall sorn försvar, långt
för detta varit yrkad af kände Utländske Författare,
hvaraf vi hafva till och med öfversättningar.
Jag tillstår mig haft detta till hufvudafsigt,
och gerna underkastar jag mina idéer
i denna väg, hvilken kunnig' Militairs
omdöme sora hellst; mert man bör se sjelfva
stället och ej innom fyra väggar fälla omdöme
om Positioner,
En annan värd Talare har sagt, att man
bjudit till försvara Oss förr och kan göra det
nu äfven med de försvars-medel man har. —>
Ett sådant raisonement torde ej vara af mycken
vigt, ty på samma sätt kan man säga Krut
Den jo April.
63 7
vara öfverflödigt, efter för 400 år sedan man
försvarade sig med Spjut och Båge.
Jag nödgas upplysa ett omdöme, som, ehuru
fällt sf en frånvarande, likväl skulle kunna
lemna ett skadligt intryck. En Ledamot af Utskotten
liar yttrat, att det öfriga af Canalen
borde först fullbordas inn n det svåra Arbetet
mellan Roxen och Östersjön företoges. Detta
svåra är nvig alldeles obekant. Jag anser detta
Arbete tvärtom af de lättaste. Ifrågavarande
yttrande lyder som foijer: ”Misstsgenas fortsatta
verkningar för framtiden kunna likväl och
böra äfven förekommas. Och detta sker efter
min åsigt af ämnet, endast derigenom att Riksens
Ständer, såsom vilkor för sitt ytterligare
Arbets-bidrag, fastställa den förbindelsen för
Canal-Directionen, att först fullborda föreningen
emellan Sjöarne Roxen och Vettern samt
Vettern och Venern, inr.3n de på andra sidan
Roxen åt Söderköpings sidan bötja det minsta
af det svåra Arbete, der förestår. De försök,
som der redan blifvit gjorda, tala med bedröflig
erfarenhet om onyttan, ja skadan af detina
för vidt spridda Arbets-Methode, då af de kostsamma
gräfningar der blifvit med icke obetydliga
Arbets Commenderingar verkställde, nu
mera i dess sanka gäsjord knappt spår efter
Spaden synes”.
De försök som mellan Roxen och Östersjön
äro gjorda, och hvaraf ej spår efter Spadan
skulle synas, äro 68>488 kubik famnars
gräfning, hvarå väl några ras finnas* otn hvil
-
6 38
Den 30 April.
kas uppmätning befallning är gifven; men i
förväg tror jag det man kan antaga, att de utgöra
omkring gg kubik famnar; återstå således,
i det skick de blifvit upplagde 68,400
N kubik famnar. De ögon aro verkligen att beklaga,
som ej bär se marke efter Spadan! Och
då Auctor till denna uppgift sagt, att man målat,
så må det tillåtas mig kalla dess yttrande
er. Österländsk Poesi af högsta grad! Då
han ej är närvarande och Medlem af detta Stånd,
"Vill jag ej ingå i vidare pröfning af samm^
yttrande; hvad förtroende det förtjenar må den'na
upplysta Samling dömma af det framställda;
blott får jag hemställa, huruvida skämtets och
åtlöjets språk är det som bör nyttjas mot ett
företag som Lagstiftningen beslutit utföra, sedan
det i Århundraden påkallats, främjats och
gillats af våra mäst lysande Regenter och Sveriges
upplystaste Män.
Vidare är sagt, att man uppställt vackra taflor
och målningar af lofvande förmåner och den
förträffeliga Disconten. Hvad man sagdtär kändt;
detta har skett antingen genom Trycket, som
det är en hvars rättighet, eller i Lagstiftningen,
der det är en hvar Representants rätt att framställa
sina åsigter; och jag tror ingen hafva
rättighet klandra detta. Men äfven så litet
Lagstiftningen kan klandras för misstag i Calculen,
lika litet kan Bolaget eller jag derföre anklagas,
när den på sadant sätt blifvit framställd,
och då jag uppgifvit de Auctoriteter
på hvilka jag bygdt. En hvar vet huru omöi*
ligt det är, att uppgöra Förslager, heilst i stprt,
Ben 30 April.
639
innan man hunnit förvärfva tillräcklig erfarenhet
och kännedom om alla förhållanden.
En Leda-not har nämndt, att i följd af
dess local-kännedom , anser han Götha Canalen
blifva af ingen nytta. — Det är mig obekant
huru långt denna Local-kännedom sträcker
sig; men om beräkningen grundar sig på verklig
local-kännedom af de 140 mils Kuster innom
Landet, som äro i fråga att förenas med
Håfven, så är full anledning tro, att lika väl
denna Canal blir för Sverige högst nyttig, som
dylika anläggningar äro det i andra Länder.
Det torde härmed hafva samma förhållande som
med Holländske Canalerne, hvilka men sagt ej
blifvit anlagde för att befaras med Fartyg! Med
mera skäl kunde man säga att ingen vagn brukas
i Holland,
Slutligen får jag blott anhålla , att enligt Baron
J. Cederströms, Biskop v. Rosensteins samt
Friherre Wirséns serskildta yttranden, äfvensom
i följd af de skäl hvilka Amiral Wirsén,
Grefve Spens och Bruks-Patron Heykenskjöld
här framstäldt, Betänkandet måtte varda återremitteradt,
på den grund, att om Staten beslutar
öfvertaga Disconten , synes ersättning böra
lemnäs Actie-ägare, som den lagligen erhållit;
och jag tror mig vid detta tillfälle böra
påminna, att denna ersättning är en oundvikelig
nödvändighet, om Arbetet i sitt sammanhang
skall fullbordas, samt att för samma ändamål,
<Jet temporaira Låne-biträd.t, hvars nöd*
640
Den 30 April.
vänlighet Biskop Rosenstein i sitt yttrande bev
visat, måtte erhållas. *
Herr Påhlman: I den af Hörr Grefve von
Platen yttrade mening, att allmänna Medel bättre
användas på National-iöretag eiler till allmänna
Arbeten, än såsom Län, instämmer jag
fullkomligen. Detta är ock en orsak hvarföre
jag ansett Riksens Högloiiige Ständer för CanalByggnadens
fortgång böra lemna det understöd
Statens tillgångar kunna medgifva; men jag har
aldrig sträckt detta skäl så långt, att jag kunnat
bifalla att man utan granskning af Rikets
tillgångar och verkeliga behof, skulle på Canal-Arbetes
fortsättning uppoffra allt hvad de
deruti interesserade personer behaga fordra.
Dä Herr Grefve von Platen med åtbörder
och gester, som tydeligen syftat pä mig, under
den Supposition att jag skulle hafva passerat
Götha Canal utan att sätta foten på densamma,
sökt visa huru liten pålitlighet mina
uppgifter äga och huru litet förtroende bör
hafvas till mina yttranden; så finner jag mig
föranlåten upplysa, att de Rapporter Herr Grefve
von Platen om mina resor erhållit, varit
alldeles falska. Ehuru jag icke medgifver den
ringaste skyldighet att göra Grefve von Platen
redo för mitt sätt att resa, hellst jag icke i
något afseende står under dess befäl, och icke
heller erkänner Herr Grefven äga någon slags
rättighet att ålägga dem, som beträda det så
kallade Can2l-gebietet, att sig der uppehålla
Den 30 April.
oell t»C* kännedom om Arbetet; så v':! jag
dock nämna, "att jag C -re . m^er b-reit artk-.l1
ga delar pf Goth;: C ■; na!, hvarvid j-<p fsg £
dea kännedom, jsg Karnot iäoG; min tiel
Beträffande årér. hva/l from blifvit saetern
Herr Santcssom fcrklaih, g , s.j emedan jag i-.i-e
finner mig uti att emottaga en demande, anger
jag mig beviss, att min uppgift derom
ar enlig med förhållandet, hvilket kan nes' yrkas
af de flere ännu lefvande Personer, sorn ar
3 8 i S deltogo i Stats- och Banco-Utskottens
sammansatta Beredning.
Den vidsträckta kännedom Herr Grifve
von Platen säger sig äga, bestrider jag - ingalunda}
men det torde förlåtas mig, att jag c.et
oagtadt ej kan antaga dess påsråenclen såsom
Tros Articiar. Att de icke varit så fullkomligen
pålitliga öfver kostnaden af Götha Cana!-  Änläggning, det har utgången redan mer än
mycket bekräffadt. Ännu hav jag åtminstone
aldrig lått någon så oftentelig demande. L)et
har tvärtom beklagehgen visat sig, att hvad
jag föres3gt, så väl om Filial Disconterne som
åtskilligt annat, gått j verkställighet.
Den proportions-iära Herr Grefve von Platen
nu upps allt emellan Sveriges och Englands
tillgång >r, kan jag lika så litet antaga såsom
säker, utan tvärtom bestrider jan den såsom
varande al deles grundfalsk. Man behöfver hvarken
hafva gjordt de vidsträckta resor, den VätMMä.
och Ad. Fröt. V B. a Ajfd, Hl, §2,
642.
Den 30 April.
de Talaren omnämner, ej heller hafva uppnått
dess ålder, för att ändå med fullkomligaste
visshet känna, att beräkningen af Englands
Folkmängd icke inskränker sig till det antal af
jOj Millioner Människor, som stora Britannien
inneslutar innom sjelfva Moderlandet. Hvem
känner icke att detta mägtiga Rike, hvars vidsträckta
Handel sträcker sig öfver alla hittills
beseglade Haf, räknar en mångdubbelt större
Folknummer i sina Colonier än den ofvanuppgifna
af 10^ Millioner. Man erinre sfg tillika
hvad England har för resourser genom de många
till serdeles fullkomlighet uppdrifna Industrie-grenar,
för att finna olämpligheten al dea
framställda Proportions-läran.
Slutligen, och i anledning af hvad här
blifvit yttradt om hoga Spel, så är denna fram.
ställning, så vidt den rörer Herr Grefve von
Platen och Götha Canal, icke ifrån början min,
utan tillhör en af Herr Grefvens och Canalens
upplyste försvarare5 men jag fann dess framställda
tanka så sann, att jag med någon närmare
utveckling deraf, till fullo deruti instämdt.
Jag får nu ytterligare endast tillägga den upprigtiga
önskan, att så vidt Götha Canal skall
utgöra ett Monument åt någon Svensk man,
en ära, i sanning icke afundsvärd; Riksens Högloflige
Ständer måtte tillse att dess fullbordan
bedrifves för så godt pris som möjligt, hellst
Staten icke har rad att bortkasta stora Summor
utan någon säkerhet af ansvar, i händelse
de obehörigea användas.
Den jo April.
Herr Feutertkjåld, Axeli Då jag igiy $0m
Ledamot af Banco Utskottet deltog uti den Beredning,
hvilken hade till föremal art granska
de af Götha Canal-Bolag gjorde Fordringar, anser
jag mig pligtig vitsorda det Herr Pahlman
anfördt om Commerce-Rådet Santesson»’ bestäm,
da vägrande, att emottaga 1.50.000 R:dr, såsom
ersättning för Götha Canai-Discont. Huruvida
Herr Commerce-Rådet var dertill af Bolaget
Befuiroägtigad vet jag ieke, men så väl
jag som Beredningens öfrige Ledamöter voro
öfvertygade att han dertill var auctoriserad.
Grefve von Plåt en t Jag får blott med få
ord nämna , att jag ej yrkat oinskränkt biträde
till Canalen, utan endast nämnt min öfvertygelse,
att biträde till den framför flere andra
föremål har företrädet.
Äfvenså har Herr Påhlman misstagit sig»
då han trodt sig vara ment med mitt yttrande
om dem, hvilka varit vid Canalen utan att söka
underrättelser. Det är mig obekant att
Herr Påhlman varit vid Canalen; dem jag
menat» har jag tält med och skulle kunna
nämna dem.
Hvad angar uppgifternes infallihitet, så
har jag aldrig ansett dem sådana; och ingen,
kan göra mindre anspråk än jag på att vara
iofallible, hvarom jag åberopar Ridderskspets
och Adelns Protocoller för 1S15, der jag trodda
skyldigheten mot sanningen fordra att £Ör*
644
Den jo April.
Reservation, då möjligen kunde inträffa, 8t?
B ti de då framiagde Förslagen, oagtadt upprättade
efter bästa förstånd, Calculen ej i allt
Loll streck, utan kunde slå fei. Denna Reservation
finnes i Protocollerne oc!i gäller som ett
ojäfagtigt bevis. Äfvenså litet har jag framstäldt
mina tankar som Tros-Articlar, men tror
mig dock ha rättighet framställa dem till an-,
dräs granskning.
Herr Flach: För att emot en värd Talare
rättvisa några mina yttranden i förevarande äm«
ne, får jag vördsamt äran förklara: Att då jag är
3 den orten boende, är ock , om Götha Canal, min
local-kännedom icke så aldeles obetydlig. Jag
medg fver gerna att denna Canal sammanbinder
manga puncterj men olyckan vill, att dem
emelian icke är elier någonsin kan nppkomma
några serdeles relationer. —- Angående utländska
Canaler i allmänhet, har jag sagt stt af
alia dessa, en hvar blifvit anlagd för något
specielt, förut bestämdt och lönande föremål*
hvaraf vinsten kunnat på förhand med säkerhet
calculeras , men tvärtom förhåller sig det med
Götha Canal, der allt står på höft.— Om Holländske
Canalerne har jag icke yttrat, att på
dem Seglingen är obetydlig jag har blott sagt:
Att desse Canaler ej blifvit anlagde för sådant
ändamål, utan för atr genom det sumpiga Landets
uttorkande, skaffa hela Provincer åt Staten
, och sådant är äfven förhållandet. — Seglationen
är där blott en Sur plus af vinst. För
öfrigt skulle jag säkerligen kunna styrka raine
yttranden om Götha Canal med en högstgällaa
-
Den 30 AvriU
64?
de Aucforitet — med Herr Grefve von Plåtens
egoa omdöme, i fall det vore, äfven de aktningsvärdaste,
de insigtsfullåste män, sådana
som Herr Grefve von Platen, alltid möjligt,
att fördomsfritt bedomina sine skötebarn.
Friherre Cederström, Ulric: Herr Grefve von
Platen har, så vicia jag rätt fattat hans mening,
yttrat, att det vore förmätit föreslå Götha Canal-Arbet
ees färdjggörande emellan Versern pcb
Vettern, innan något vidare dervid tillgjordes.
I anledning af detta Herr Grefvens yttrande,
får jag för detta agtningsvärda Stånd offentligen
förklara, att jag på intet vis anser den
af mig gjorda anmärkning förmäten.
Min folia öfvertygelse arden, att om Herr
Grefven först hade låtit sammanbinda ofvannämnde
Sjöar, hade Nationen både i anseende
till kostnaderne vid företaget och dess verkeliga
nytta varit vida mer belåten. För öfrigt
vågar jag tro, att det är mera förmätit tillställa
sådane colossala och grufligt kostsamma
arbeten, med fördelade och för vidt utspridda
krafter, än för en enskilt Stånds-Ledamot att deröfver
yttra sina tankar, om han än skulle hafva
orätt.
Herr Grefven och Landt Marskalken h emställde,
om Ridderskapet och Adeln ansåg de
vid Stats- och Banco-Utskottens ifrågavarande
Betänkande gjorde anmärkningar hindra detsammas
antagande, samt på sådan grund be
645 Den 30 April.
bagade Betänkandet jemte ■nmärkningarne till
Utskottet återremittera.
Bi fölis.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högloflig®
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen
den 30 April 1318-
S. D. Vid förnyad föredragning af Con$titutions-Utskottets
den r3 dennes aflatne, samt
den 21 och 37 i samma månad på bordet lagrie
Memorial, innefattande Förslag till ändringar
i 38 §. Riksd^gs-Or-iniogen, blef sammt
Memorial, i anledning af dervid gjorde anmärkningar,
till Coustitutions-Utskottet återremitteradt.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsoch
Banco-Utskottens den 3 dennes afgifne,
samt den 21 i samma månad på bordet lagde
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts till
Riksens Ständer aflatne Nådiga Proposition den
17 December 18x7» angående Götha CanalArbetets
fortgång och befrämjande; blef Stamma
Betänkande, på gruud af dervid gjorde anmärkningar,
till Stats- och Banco-Utskotten
iterremitteradt. Ut supra.
Den 30 April. 647
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan half till 3 eftermiddagen.
Ia fidem Protocolli,
O. J. Lagerheim.
Torsdagen den 30 April.
Plenum klockan half till j eftermiddagen.
Grefve Lewenhaupt, Gustaf, tog, såsom äldste
närvarande Grefven Klubban.
Upplästes följande från de öfrige Respectiv*
Riks-Stånden ankomne Protocolls-Utdr2g:
Från Högvördige Preste- Ståndet
Af den 23 dennes: angående
1:0 Bifall till Stats- och Banco-Utskot.
tens Betänkande, om Hjelmare Sluss-verk samt,
Stats-Utskottets, om införskrifvande af Engelsmannen
Thomson, för försök af ett nytt Jernberedningssätt.
a:o Bernis/ till det förstärkta Stats-Utskot
-
648 De» 30 April.
tet af frågan, om Nummer-LotteriefS indragning
elier fortfarande.
g-o Åtrrremin tili Stats-Utskottets af dess
Utlåtande, angående Stafs-Regleringen, i hvad
som rörer Riks-Statens Andra Hulvud-Titul.
Af den 25 denne t, innefattande:
1:0 Giilande af följande Utskotts Betan*
kandeo:
St äf- Utskottets:
Angående rättelser i Nådars- och BespaJings
Författmnganie.
Stats- samt Oeconomice- Utskottens:
Om inrättande af Allmänna Arbets- octa
Corrections-hus ä Borgholms Slott och i Wadstena.
Siats- och Beviltnings- Utskottens:
Om å Landet obesufne personers befrielse
från Brännvins-Revillningens utgörande för
åren xgio, ign och 1812.
2:0 Åferremist af StatS-Utskottets Betänkande,
rörande införsel i Wisingsborg? och Rådmansö
Kungsgårdar.
3:0 Tillkdnmgtfvands att Constitutions-Lit
B::i 30 April,
64.9
»kottets frenne Memorial, innehållande förslag
till förändringar uti 61 §. Regerings-Formen
samt 3S och 44. §. §. Riksdags - Ordningen,
bl-fvit utan anmärkning lemnade til! afgörande
vid nästa Riksdag, men Utskottets alternativa
Förslag tili ändring i Regerings-Formens 4 §,
återrcmitteradt.
4:0 Instämmande med Högloflige Ridder»
skåpet och Adeln uti anmodan till Expeditions.
Utskottét, om en underdånig Skrifvelses uppsättande
med anmälan, angående Högsta Domstolens
Ledamöters bibehållande.
^to Att Expeditions-Utskoftefs förslag till
underdånig Skrifvelse till Kongl. Majit, angående
förändrad flyttningstid för Tjenstehjon,
ansetts böra hvila, till dess Lag-Utskottet in.
kommit med förnyadt Utlåtande, rörande Uppsägnings-
och Städsel-tiderne.
Af den 27 dennes, örn bifall till Banco»
Utskottets tvänne Betänkanöen, angående Lånebi
raden af Banquen till Uddevalla Stads»Kyrka,
och till uppbyggande af Läro-hus i Städerne
Calmar och Skara.
Från Vållofiige Borgare-Ståndet t
Af dm 21 dennes, angående godkännande
af Särskildta Utskottets Andra Alternativ i dess
Memorial, om Embetens och Tjensters lämpligare
reglering, nemligen, att hos Kongl, Majit
Den 30 April.
matte i underdånighet anhållas, om tillförordnande
af en Comité för detta ändamål.
Af den 23 denne.r, med tillkännagivande
att Borgare-Ståndet låtit bero vid Constitutions-Utskottets
förnyade Utlåtande uti Anmärknings-målet,
i anledning af utfärdade GeneralOrdres
om vilkoren för approbersndet af Recruter.
Af den 25 denne t, innefattande:
1:0 Öfverlemnande till det förstärkta Statsutskottet
af följande Memorial från Stats Utskottet,
nemligen:
I frågan om Nummer-Lotteriets indragning.
I frågan om Cancellie-Rådet Tannström#
Pension} samt
1 frågan om Talemäns-Tafflarnes indragning.
2:0 Aterremhr till Stats-Utskottet af dess
Betänkande, om förändring i Beklädnadssättet
för Indeldta Arméen.
3:0 lnst Ammande uti Ridderskapets och Adelns
beslut, att anmoda Rxpeditions-Utskottet
uppsätta en underdånig Skrifvelse, om Högsta
Domstolens samtelige Ledamöters bibehållande.
4:0 Tillkdtmagfvande t att Borgare-Ståndet
Dm jo April.
låtit bero vid Stats-Utskottets Utlåtanden, angående:
Indragning
af öfverflödig© Embeten och
Tjensterj
Medel till Wadstena Slotts iståndsättandej
Häradshöfdingen Örtendahl® ansökning om
Boställe eller Lön-förhöjning.
<)'.o Instämmande uti Ridderskapets och Adelns
yttrade önskan, att Handlingarne uti An.
märknings-målet emot Konungens Rådgifvare !
Commando.mål för Flottorne, i afseende på
utspisning af mjukt Bröd åt Garnizons- och
Arbets-Manskapet i Carlskrona, måtte tilltrycket
befordras.
6:0 Bifall till följande Utskotts Betänkan,
den nemligen:
Stats-Utskottets:
Om utbekommande af innestående Expectance
Arfvode för Lieutenanten Roussau;
Om Arbets- och Corrections-Hus-inrättning
i Landskrona}
Om behofvet af en Vaktkarls* beställning
vid Umeå Lands-Fängelse;
Oeconomi a- Utskottets:
Angående anstalters vidtagande till befor
-
Ben 30 April.
drande sf en större enhet och likstämmighet 1
afseende på Fattigvården)
Om Fattigförsörjnings bidrag af Torpare 3
Dagkarlar, Backstufvu-Hjon med flere j
Om Vesterbottniska Allmogens Seglationsfrihet;
Om
Götha Canal-Bolags skyldighet till vägstyckens
underhållande;
Om fortfarande af förbudet mot Utländska
Öfverflödsvaror osh Kustbevakningen;
Om förändringar i Skjutsväsendet.
Af den 27 dennes, angående:
.1:0 Bifall till följande Utskotts Betänkan*
den, nemligen:
Constitutions- Utskottets:
Om fördelning i numererade Moment af
åtskilige §§. i Riksdags-Ordningen.
Stats- Utskottets:
Angående Medels anslående till Stockholms
Krono-Correctionsbus ;
Om tillökt anslag för Spinnhusens i Lands*
orterne underhållande.
Dm 30 April. 653
Banco- Utskottets:
Om Låne-biträde till Uddevalla Sfads-Kyrka.
Om understöd tili uppbyggande af Lärohus
uti Sräderne Calmar och Skara.
Angående ett af Banco-Comrr.issarien Silfverstolpe
till Banquens Archiv aflemnat Bio^
graphiskt Arbete.
Lag. Ut skott et sz
Om förändring af 8 C-sp. 1 <$. GiftermålsBalken.
2:0 Återremiss af så väl Lag.Utskoitets
Betänkande, innehållande förslag till en ny
Concurs-Lag j som
Banco Ut skottets Utlåtande:
Om inrättande af en ny Fond för Sillr
Fiskare.
Från Hedervhrda Bonde-Ståndet •.
Af den 23 dennes, angående;
i;o Återremiss af följande Utskotts Betan-;
den nemligen;
Stafs- Utskottets:
Om införsel i Wisingsborg® eller Rådmansö
Kungsgårdar;
6j4 3° April.
Statt- och Bevillningf Utskottens:
Om tn stadgad afgift af hvarje Mantalsskrifven
Person till den Veneriska Smittans
hämmande; samt
Om befrielse för Brännvins-Bevillnings utgörande
af obesutne Personer å Landet lör å*
ren 1810, och I8I2-
Bänto- Utskottets
Öm förbättrad reglering af de så kallad»
Odlings-Lånen.
Oeconomi a Utskottets:
Örn Medel till Öfverflödets hämmande,
2:0 Öfverlemnande till det förstärkta StatsUtskottet
af frägorne, rörande Nummer-Lotteriets
förfarande}
Rörande Talemäns-Tafflarnes indragning.
Rörande Cancelli-Rådet Tannströms Pension.
3:0 Af slag å Högvördige Preste-Ståndets
modificatson i beslut om Vadstena Klosterkyrkas
upplåtande åt Wadstena Stads- och Lands*
Församlingar.
4:0 Bifall till Oeconomi»-Utskottets Be*
tänkande om förekommande af Värivade Krigsmäns
och Handtverks-Gesällers kringvandriog.
Den 3 o April.
*55
5:0 Remiss till Stats-Utskottet af en väckt
Motion om inrättande af ett Spannmåls-Magazin
i Borås.
Af den 25 dennet, med underrättelse att
Bonde-Ståndet
1:0 Instämt i den önskan att ConstitutionsUtskottets
Protocoll och Handlingar uti Anmärknings-målet
emot Konungens Rådgifvare i
Commando mål för Arméen, i afseende å utfärdade
General Ordres om vilkoren för approberandet
af RccrQter , måtte till trycket befordras.
2:0 Gillat följande Utskotts Betänkandens
nemligen:
Stats- Ut skott etti
Angående Lieutenant Roosseaus innestående
Expectans Arfvode;
Angående Arbets- och Corrections-Hus
inrättning i Landskrona;
Angående tillökning af en Waktkarl-beställning
vid Umeå Läns Fängelse;
Angående Wadstena fordna Klosterbyggnaders
upplåtande för Hospitals - Inrättningeo
derstädes.
Lag-Ut skott et:
Angående förändring af g Cap. 1 § Gif«
termals-Balk en;
6y6
Ben jo April.
Angående förslag till ändringar oti 7 Capi
Rättegångs-Balken}
Angående Herr G. M. Lefrlers förslag till
ändring af nu gällande Formulair för Borgenärs
Ed.
Canstitutions- Utskottets'.
Angående fört-slagne ändringar i Riksdags»
Ordningens 14 §.
Lågt till Handlingarne, Oeconomi® Utskottets
förnyade Utlåtande , angående Vägiagning3i
skyldighet för Götha Canal-Bolag.
Alla dessa Protocolls - Utdrag lades till
Handlingarne.
Tusterades Pleni Protocollerne för den ir
dennes efteimiddagen samt för den 14 och
och 15 dennes för- och eftermiddagarna.
Högloflige Ridderskapet och Ådeln åt«
skiljdes klockan § till 6 eftermiddagen.
lii fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
