# ID: svediakorp-gov259
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,029
# sentences: 2,053
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den i5 April.
601
Vill och kan således Regering och Ständer
icke i tid vidtaga tillräckliga åtgärder till
produetionens stigande och consumtionens hämmande
i Landet, så kunna inga Riks-Financer
lijelpas, och det är så godt, att straxt medgifva
olijelpligheten. Dessa åtgärder höra således
här förutsättas; frågan om dem, hör till
frågan om de rätta principerne för oeconomiska
och commerciella Författningar, men har
endast så vida sammanhang med Myntvärdets
reglering inom Landet, som blott begge tillsammans
försätta en Nation i välstånd.
De åtgärder, som i finance-väg vidtagas,
för att undanrödja allt, hvad som inom Riket
motarbetar de riksgagneliga rörelserna,
kunna för öfrigt betraktas alldeles särskildt
från allt afseende på cours och handelsförhållanden,
och det är de, som nu egentligen böra
komma i fråga. På denna punct, der rörelsens
bibehållande afses, visar det sig tydligt,
att den här ofvanföre omtalta Sedelstocken,
som orubbadt bör bibehållas, icke ensamt är
den med Riksstämpeln försedda, utan massan
af allt det Mynt, hvad namn det än äga må,
som genom länge fortsatta publiqua åtgärder
blifvit satt i credit hos Nationen, skapadt till
Nationalmynt, och alla varupriser, alla inköpsoch
anläggnings-calculer, af alla slags Näringsidkare
med full rättighet grundade på äfven
dettas existence.
De Discont-Sedlar, som deltagit i rörel
-
602
Den i5 April.
sen lika med Banco, Liro således från denna
synpunct för Svenska Medborgaren och Svenska
Ständ erne, att anse lika med Banco-Sedlar.
Om beloppet af dem. är jag med Höglofl.
Utskotten icke af samma tanka. Utskotten
beräkna tre-proCents Reversernas belopp den
3i Martii detta år till a,65o,ooo, samt Assignalionerna
till 800,000, utesluta således alla Afskrifnings-
Bevisen samt derefter än vidare
45o,ooo af Götha Canal-Disconts tre-proCents
Obligationer, emedan hela summan uppgifves
till 3,ooo,ooo. Jag har i ett anförande den
17 Martii beräknat det i DiscontSedlar bestående
Rörelse-Capital efter en annan grund. Den
derigenom behållna summan blef 4>0°0>000‘
Utan att egenkärt vilja försvara min beräknings-melhod,
anhåller jag, att få göra Ridderskapet
och Adeln uppmärksamma på, huru,
efter min tanka, origtigt Utskottens förfaringssätt
deri är, att Discont-sedel-massan blifvit beräknad
efter sitt belopp den 3i Martii. Är det
Högh Utskottens Ledamöter, är det någon Riksdagsman
i någotdera Ståndet obekant, att, under
hela den tid, sedan sistledne 1 Oct. hvarunder
våra nödställde Landsmän på Ständernas hjelp
emot en tryckande Penningehrist, med oroliga
sinnen, väntat, har, så mycket möjligt varit,
af Landets allmänna Rörelse livilat, hvar menniska
i Landsorten, har, der möjlighet varit,
vitstält till efter Riksdagens slut sina liqvider.
Under denna tid har Discont-sedel-massan, och
derigenom RörelseCapitalet, kunnat indragas,
utan än synlig olägenhet. Icke desto mindre
vore det ett origtigt påstående, alt Landets
Den i5 April. 603
hela rörelse är calculerad på en sådan indragning.
Bilagan B. visar att Massan af den 3o
Sept. 1S17 utelöpande dels Disconternas egna
Assignationer och Obligationer, dels genom uttagande
af Creditiverne i rörelsen utkomne
Banco-Sedlar, öfversteg de nu till fullo uttagne
Creditivernes belopp, som är det enda, sorn
i rörelsen nu är qvar, med 4>5oo,ooo R:dr.
Samma öfverskott utgör för slutet af i8i4>
hvilket års bokslut egenteligen är det, i enlighet
hvarmed det är beslutadt att reglera
Sedelstocken, omkring 4>6oo,ooo. Det oaktadt
är ingenstädes afskrifnings-Fondcn inräknad,
ehuru i sanning det ej kan nekas, att
denna Fond visserligen ej fördubblat det belopp,
hvartill den uppgått, men väl till en del
utbringat en med sig sjelf lika summa i Rörelsen,
hvilken annars legat orörd i allmänna
eller enskilta Cassör. Då detta allt besinnas,
torde man finna, att det Rörelse-Capital i
Discont-Sedlar, på hvars existens, jemte Bancooch
Riksgälds-Sedelstocken, Sveriges samtelige
rörelse blifvit byggd, är närmare fem, än fyra
millioner. Jag torde, då Utskottens Betänkande
i detta ämne till afgörande förekommer, få närmare
tillfälle att utreda detta. Beloppet af de
nämnda Discont-papperen synes hafva varit
upptagit till 4 millioner, att dumma af Friherre
Cederströms bifogade yttrande, i Beredningens
förslag inom Ilögloflige Utskotten, och då
samma Friherre Cederströms yttrande innehåller,
att Beredningens förslag hufvudsakligen
å
604 t) en i5 April.
varit grundadt på Friherre Wirsens yttrande
i ämnet, torde jag således kan hända kunna
åberopa Herr Friherre Wirsens tanka, tillstod
för min sats. Ifrån Friherre Cederström är
jag endast i så måtto skiljaktig, som han beräknat
låne-rörelsernas belopp den 3i December
18*4» och jag deremot de utgifne Sedlarnes,
hvadan han äfven kommit att inräkna alla
afskrifnings-bevisen.
Ett förslag, att, i sammanhang med betalandet
af Disconternes skulder, verkställa utbytet
af de nämnda fyra Millionerne, inlemnade
jag den 17 Martn, och flere andra kunna
uppgöras. Det vore i allmänhet önskeligt, om
man kunde undgå, att, genom utrednings-methoden
af Disconterna, sätta alla Discont-sedlarne
i så stor Credit, att de straxt ingå i rörelsen
såsom Banco-Sedlar, äfven de, som deri fordom
icke deltogo. Det är ett stort fel att
öka Rörelse-Capita let för en kort lid, utöfver
den punct, hvari man ärnar bibehålla det.
Detta är likväl, så snart Banquen skall garantera
Sedlarne, nästan omöjligt, det betyder dock,
1111 mera, mindre, om 4 millioner blir den Summa
af Banco-Sedlar, sorn i Discont-Sedlarnes
ställe utlemnas, emedan Discont-Scdelstocken
den 3i Martii delta år, om ock afskrifningsbevisen
inräknas, endast Öfverstiger 4>o°o>ooo
med några 100,000 R:dr, som torde hafva ingått,
såsom afbetalning på Discontskuld, innan
afskrifningsbevisens ens hunnit inkomma i någon
rörelse. Att åter, som Utskotten i slutet
af Pag. 29, vilja ursäkta den indragning inom 5
Den i5 April. 605
år, man föreslår, dermed att man nu för tillfället,
genom utbytet af Discont-Sedlarne mot
garanterade Papper, flyttar liela Discont-Sedelmassan,
äfven sjelfva afskrifnings-bevisen, inuti
rörelsen; det är, utan att Utskotten sjelfve
insett det, att ursäkta ett föreslagit steg till
Nationens olycka, med ett annat förslag, att
göra den ännu kännbarare; ty skakningens
våldsamhet, som skall blifva, förhåller sig direct,
som skillnaden emellan Landets Rörelse-Capital,
för och efter indragningen.
Jag yrkar således att hädanefter, allt framgentj
Banco- och Riksmålclsedelstocken, sädan
som den var d. 31 Dec. 1817, med inråkning af FilialDisconternes
utgifne Creditiver, och tillägg af
fyra Millioner, skall bibehållas. Lika med Utskotten
delar jag den tankan, att Banco- och
Piiksgälds-Sedlarne lika mycket gravera Bancjuens
Credit, och tror att hela Creditivet, som
Biksgälds-Contoiret nu på Banquen äger, är
blott ett lekverk. Jag föreslår derföre, antingen
att detta Creditiv må blifva obegränsadt,
eller hellst, att Riksgälds-Contoirets CreditSedlar
härefter må, såsom Banco, i alla insättningar
i Banquen emottagas, all Sedelvexling
i Biksgälds-Contoiret hädanefter upphöra,
dess utgifne Sedlar småningom emot Banco
utbytas, samt till ersättande af den plats en
och två Riksdalers-Sedlar innehaft, Banquen
hädanefter utgifva Sedlar på f, samt -f R:dr B:co
valeur. Jag följer i detta förslag min orubbliga
öfvertygelse om nyttan af enkelhet i alla
Stats-förhållanden. Riksgälds-Contoirets perso
-
606
Ben i5 April.
nal skulle härigenom ganska betydligen minskas.
Äfven detta Contoir komme att blifva,
hvad Utskotten ganska rigtigt kallat det nu
varande Stats-verket, blott en General-Cassa,
utan inflytande på Rikets Penninge-Väsende.
Det skulle få sig uppdragit, att mottaga Bevillnings-Summan,
och fördela den till särskilta
anslag, att försälja Kronans Domainer, då
sådant af Riksens Ständer befaltes, förvalta
de Cassör, som af Ständerne äro till detta
Contoir flyttade; vidare, att efter den vid förra
Riksdagar uppgjorda liqvidationsgrund inlösa
den del af sina skullder, som öfverstiga
Credit-Sedlarne, och sist att successive besörja
inbetalningen af det Allmännas skulder till
Banquen.
Den fordran Banquen, för det sista öfvertagandet
af Credit-Sedlarne, skulle få af Riksgälds-Contoiret,
tillika med den Banquen förut
äger, blefve alldeles analog med dess nu
varande fordran af Stats-Verket: summa af
dessa, eller nära 14,075,000 R:dr, blefve en
Banquens fordran hos hela Nationen, i stället
för hos enskilta, och hvilken fordran successive
inbetaltes genom Bevillning; jag underställer
härvid, om icke Banquen kunde afsäga
sig all ränta derå, trogen den grundsats,
att ali ränteberäkning, emellan Irenne, samma
Principaler tillhörande, Cassör, såsom här Banquen,
Statsverket och Riksgälds-Contoiret, är
blott ett sätt att bedraga sig sjelf, genom stora
numror, som figurera på papperet.
Den i5 April. 607
En sådan ränte-afsägning liar varit orimlig
hittills, så länge liela byggnaden afBancoförfattningar
var ställd på amortissement, då
var det nödvändigt, att Banquen skulle vinna
på alla sina lån, för att hastigare, än genom
blott afbetalning, amortissera. Men sjelfva
amortissements-principen frångingo Ständerna
i8i5, och skola frångå den emellanåt allt
framgent, så länge Näringarnes röst kan höras
öfver Capitalisternes; de skola rusa från den,
om Utskottens Betänkande antages, med så
mycket mer ytterlig häftighet vid nästa Riksdag,
som innan dess rolerna kunna vara ombytte,
i fall en del af dem, som nu önska
annalkande till Silfverperiod, då redan hafva
varit kloka nog, att förvandla sig sjelfva till
Närings-idkare, för att vinna äfven på det
vacklandet af deras Landsmäns ställning.
Öfvergifver man, så gerna snart, sorn
sent, och innan ännu nöd och brytningar
tvinga, sjelfvilligt hoppet om realisation genom
financiella konstgrepp; fäster man sig orubbligt
vid den lankan, att öka vår Export och
vår production, minska vår consumtion och
våra dårskaper —■ vid den sanningen, att, när
detta skett, kan Landets Penninge-art icke
undgå att hjelpa sig sjelf, Myntmaterien må
vara Papper eller Silfver, eller hvad liebst,
som i rörelsen sättas kan — då behöfver man
intet tillställa någon räntevinst för Banquen
på Nationens bekostnad. Ändamålet, hvarföre
man ej omedelbart afskrifver hela StatsVejrks-skulden,
är då blott, alt icke minska
603
Den i5 April.
Banquens hela Hypotliek-massa; man af betalar
denna skuld, och förvandlar den småningom till
fordringar hos enskilta, emedan man anser håde
billigare, att Lånet endast tynger den som
sjelf velat det, och kan afbetalas af den som
vill, än att det genom Bevillning skall tynga
hvar Medborgare; och tillika, för Opinionens
skull och Ilypothekers säkerhet, nyttigare, att
det icke består i en Statens skuld, icke kan
befaras, vid någon hvälfning, att Nationen
skulle afskrifva den. Den antagna Summan af
750,000 R:dr blifver då blott ett uttryck, huru
hastigt Nationen vill åstadkomma denna flyttning;
med denna Summa, som egentligen bestämdes
endast för 1809 års Stats-skulder, kan
så väl resten af dem, som hela fordran af
Riksgälds-Contoiret, till den 1 October i836
blifva betalad, och det är detta jag nu föreslår.
Alla de anslag således, som af ålder
varit gjorda till successivt inlösande af Riksgälds-Sedlarne,
kunna till andra behof användas
eller ock Bevillningen med lika mycket
minskas.
Jag vill här nämna om ett undantag, som
bör göras från den allmänna principen, att hålla
Rörelse-Capitalet orubbadt. Det gäller den
Sedelstock, som Spannmåls-Magazins-Directioncn
uttagande af sitt Creditiv, och genom lånen
för Exportahla Metaller, tillskapas. Denna
del af Sedelstocken är endast en Representant
af ett Yaru-lager, som förblifvit osåldt en längre
tid, än som i vanliga ställningar af Landet
sker,
Den i5 April. 609
sker, ogIi än hvarpå de olika rörelserna Blifvit
calculerade. Då det nu är Varu-upplagets
och Rörelse-Capitalets samfälta summas icke —
förminskande, hvarpå alla Financiella, likasom
alla Oeconomiska, åtgärder höra syfta, så är
det klart, att under det alt en del af varu-upplaget
är hvilande, osåldt, och derigenom undandraget
allmänna Rörelsen, hör Yaru-representativernes
mängd erhålla en deremot svarande tillökning.
För Metall-lånen, äfvensom för Spannmåls-Direclions-creditiv,
hör således visserligen
ett maximum af hvarje Riksdags Ständer fastställas,
men denna Sedelstock icke komma i
beräkning, då man talar om Landets orubbligen
fastställda Rörelse-Capital. Det som här
sagts om Spannmåls-Magazins-Direction, förutsätter,
likväl, att den reduceras tillen anstalt,
som för Jordbruket svarar emot, hvad Metalllånen
äro för Bergshandteringen. Jag vet alltför
väl, att Spannmåls-Magazins-Direction för det
närvarande är helt annat; jag förutsätter, att
Stats-Utskottet, vid denna Riksdag, lyckas att
upptänka, i fall det är möjligt, en organisation
för detta Verk, som gör det nyttigt för Landet;
kan detta icke ske, så hör hela inrättningen
hort. Bibehålles den vid hvad den nu är,
en Corporation, som handlar, till mångas utarmande,
och icke ens sin egen vinst, så hör
dess Fond inräknas i det Rörelse-Capital, som
ar utelöpande, men då hör den ock åläggas att
äga hela Creditivet beständigt uttagit. Det hör
då kallas stående Lån emot Ränta, ej Creditiv.
Deremot är det en annan, nu eventuell del af
Ridd. och Ad. Troi. V B. 1 J/d. 77, 78.,
610
Den i§ April.
Rörelse-Capitalet, som synes böra fastställas
till orubbad. Banco-Discontens Lånefond är
nu 6,000,000 R:dr, utom den summa, hvartill
Lånen på publiqua Papper uppgå. Stats-Obligationer,
Adier, eller dylikt, äro således hvar
stund deras ägare behaga, ett Rörelse-Capital;
de -äro likväl enligt sin natur, en räntebärande
egendom, som ej borde vara lättare att mobilicera,
än fastigheterne i Landet. Mångårig egendom
bör till mångårig fond hänvisas. I stöd häraf föreslås,
att låta de så kallade publique papperen
få företräde till lån af första blifvande tillgång, ej
obegränsad lånerättighet; men i det ställe gifva
Banco-Discontens Fond en bestämd tillökning af
det medeltal, hvartill lånen på publique Papper
hafva gått. Jag har i stöd af några yttranden
på denna Riksdag, att Banco-Discontens fond
är omkring 6j million, antagit den nu nämnde
delen till \ million.
Okunnig om Banquens hemligheter hav
jag grundat den calcul, som under Litt. A. bilägges,
på de, möjligen falska uppgifter, sorn
nu gällande Banco-författningar tillåta Riksdagsmännen
att anskaffa sig. Antages principen,
så är det ganska lätt, att, efter Banquens Böcker,
göra denna calcul correct. Hvardera af
de tre tingen: Sedelstocken^ Hypothekmassan och
Silf verf onden j böra sedermera bibehållas orubbade.
Silfverfonden bör, genom en stadgad
föresalts hos Nationen, till dess tid blifver„ lika
noga förvaras emot hvar Riksdagsman, som
vill öka den, som samma Silfverfond genom
säkra lås och tjocka murar, förvarades emot
Den i5 April.
6li
dera, som skulle vilja minska den. Jag sade:
till dess tid blifver; då blifver tiden, när kloka
oeconomiska Författningar i flere år har verkat
en öfvervigt i Productionen, utöfver hvad vi årligen
consumera, har flyttat oss från den ställning,
hvari vi nu äro, att vara skyldiga, kanske
nära 2 års export, till den att hafva fordran
af ett års import. Då blifver tiden, när
våra Näringar, eller rättare frön till Näringar,
hafva hunnit slå djupa rötter, när den nya Hushålls-methoden,
de nya Rörelser, som i flere
af våra provinser, såsom cn följd af ökadt Rörelse-Capital,
infördes, fullständigt har hunnit
utveckla de välgörande följder de skola medföra,
så snart principerna consequent följas, och
allt har hunnit stadga sig. Då blifver tiden,
när årligen vår sjelfständighet i Finance-väg
ökes, då blifver det tid, att med lika mycket
låta Banquen inköpa Silfver till den äskade
Fondens tillväxt; då kan man med detta medel
på en gång förebygga en för hastigt fallande
cours, och tillika närma sina efterkommande
till en Silfverperiod. Mera härom längre fram.
— Att denna lyckliga ställning ännu icke har
blifvit Sveriges, att decennier fordras, och
orubbade Författningar under decennier, för att
föra oss dit, det må ingen, hvarken af Regeringen
eller af Ständerna, försöka att dölja för
sig sjelf; det lyckas honom intet länge, och
det kan hända, att ett allmänneligen utarmadt
Fädernesland snart erinrar honom derom.
Sedan jag yttrat denna min tanka om alla
dessa, större och mindre, Realisations-försöks
Cl2
Ben i5 April.
nu varande olämplighet, utber jag mig vidare»
att inför Ridderskapet och Adeln få utveckla
den plan, som i det föregående blifvit i korrthet
angifven. Jag har föreslagit, att gå väl Banquens
Sedelstock, som dess Hypothekmassa,
för framtiden skulle blifva orubbad. Detta
kan ej ske, utan samfält stadgande af två
principer:
i :o Alla till Banquen inflytande afbctalningar
skola hvart år åter utlånas.
2:0 Alla räntor och Inkomster, sedan deraf
afdragits kostnaderne för Banco-Verkets underhåll,
skola ad publicos usus användas.
Hvardera af dessa vigtiga satser, förtjenar
särskildt utföras. Vid den första satsen
bör ihågkomma®, att orsaken till dess antagande
var intet blott nödvändigheten, för allmänna
opinionens skuld, att låta ett i ziffra lika
fördelaktigt tillstånd vid hvart års Bokslut ligurcra,
utan ännu mer, att låta den årliga Summa,
som i Banquen eller Stats-Verket årligen
går ut och in, förblifva i det närmaste orubbad,
på det att orsaken till myntets Credit inom
Landet orubbadt må förblifva densamma,
och det oaktadt ingen tillökning uppstå i den
del af Rörelse-Capitalet, som för vissa tider
af året undandrages de productiva Rörelserna,
genom förhållanden emellan det allmänna och
den enskilta. Det följer häraf, att Hypothekssumman
bör classificeras i vissa delar efter de
olika proCent, som i ränta och afbetalning tillsammans
erläggas; att, genom utbyte emellan
dessa classer, summan af alla intrader bör hål
-
Den i5 April.
613
las lika, samt att alla Lån ställas så, att efter
i836, då 75,000 R:dr upphöra, alt af Slaten
inbetalas genom Bevillning, afbetalningsprocenten
på de öfrige Lånen förökas, så alt
samma intrad hibehålles.
Härvid bör först bestämmas det Lånesätt,
som på en gång för Banquen och Nationen anses
vara förmånligast, och dit således ändamålet
bör vara att reducera de nuvarande Lånen.
Jag tror mig i detta afseende tryggt kunna
påstå, att Discont-Rörelsen till den utsträckning
den nu har, ehuru jag föreslagit alt lill
en början deri icke göra någon särdeles ändring,
likväl på det hela icke är nyttig för Landet.
Jag hyser i detta afseende nära lika tanka
med den Herr Professor Agardh yttrat sig äga
i sitt anförande till Utskottets protocoll, att
den del af Lånetillgångar, som för de Handlande
behöfdes, borde vara ställd utan omsättningsrättighet,
och på 6 eller 9 månader, men
hela den öfriga Fonden utlånas på Inteckning,
och afbetalningen blifva betydligen minskad.
Men äfven denna förändring hör ske med varsamhet.
Vi hafva nu vant oss vid Discontviikor,
och kunna ej upphöra tvärt med denna
vana.
Å. en annan sida lärer det vara tämligen
afgjordt, hvad äfven i Utskottens Betänkande
ådagalägges, att en origlig lånc-principe för
Fastighets-Lånen 1815 antogs. Genom betydligen
lägre Ränta än den i Landet lagliga, blir
Låne-rättigheten sjelf ett föremål för speculation,
icke en utväg till afhjelpande af ett be
-
614 Den *5 April.
hof. En hel annan sak är, dä Länen gifvas
för att verkeligen vara en förmän, en uppmuntring,
såsom Odlings-Lånen och Manufactur-Discontens;
på dessa hör betalas en efter
omständigheterna nedsatt Ränta. För OdlingsLånen
har denna hittills varit 2 procent, som
hör bibehållas; men afbetalningen har varit
som synes vara för stor , ty huru mångå äro ej
de gagneliga Odlingar, som först om 4 eller 5
år hörja ge revenue, och ej förrän mångfalldiga
år senare hinna inbetala hela den nedlagda
kostnaden. Jag föreslår derföre, att afbetalningen
för Odlings-Lånen minskas till TV, eller
10 proCent om året.
På de skäl, som af Herr Lagman Mannerstam
till Utskottens Protocoll blifvit närmare
detaljerade, har jag låtit i Odlingslån årligen
utgå 3oo,ooo R:dr, men för de lån, som
icke gifvas såsom en uppmuntran, som gifvas
blott för att hålla allmänna Låne-crediten vid
magt, blott för alt ej minska Banquens Hypotheque-massa,
för dessa Lån är efter min
tanka rätta medelvägen, att stadga 5 proCents
ränta. Till afbetalning föreslår jag ända
till i836 års slut 3 proCent, men derefter
6; orsaken till det sednare villkoret är ofvanföre
nämnt. Hvad som af 1815 års Ständer
blifvit lofvadt, måste orubbadt lemnäs efter
den af dem antagna principe, och de nya lånevillkoren
först iagItagas vid de lån, som dessutom
utgifves.
Manufactur-Disconten behöfver, såsom
Den i5 Jpril. 615
Utskotten ganska riktigt anmärkt, en tillökning,
hvadan, under de 5 åren till nästa Riksdag,
jag låtit 120,000 R:dr årligen afgå till
denna Fonds förstärkande.
Genom alla dessa åtgärder erhåller Banquen
en årligen förökad intrad, olika efter hvardera
villkoren för hvar Låne-method. För att
bibehålla summan af Banquens intrader orubbad,
är det således nödigt, att i molin häraf
minska Discont-Fondernes Låne-rörelse, soni
genom den höga afbetalnings-procenten draga
betydliga summor in uti productiv liqvidations-rörelse;
genom denna minskning, och
dessutom genom Stats-Verks-inbetalningen erhålles
tillgång till de ökade Lånen.
Detta är uppränningen till den plan till
Discont-fondernes successiva minskning, samt
bildandet af Banco-lån på 5 proCents ränta
och 3 proCents afbetalning, med ständigt bibehållande
af så väl Rörelse-Capitalet, som Hypothek-massan,
och Banquens årliga intradsumma,
orubbade, som jag i Bilagan Litt. A.
till detta anförande, dels raisonneradt, dels genom
calcul utfört. Då sjelfva dessa raisonnementer
icke kunna fattas, utan ett beständigt
hänvisande till ziffror, förbigår jag, att uppläsa
något häraf, och vill blott framlägga resultaterne
af systemet med hvardera af de två
perioderne.
Den 3i December 1820, då fordna
616
Den i5 April.
Ständers beslut upphöra att vara i vägen för
våra:
Stats-Verkets och Riksgälds
Contoirets
skuld . . . R:dr 11,825,000
Banco-Discontens Fond .... 5,64o,ooo
Fastighets-Låne-fonden vid
i8i5 års villkor 6,210,000
Odlings-lånefonden  900,000
Manufactur-Discontens lån . . . 740,000
Summa 25,3i5,ooo
Den 3i Dec. 1828, då det år slutas, dit
efter fleras åsigt, denna Riksdags Ständer längst
behöfva tänka:
Stats-Verkets och Riksgälds
Contoirets
skuld .... R:dr 9,575,000
Banco-Discontens fond .... 4',4°>00,>
Fastighetslån på i8i5 års villkor . 5,820,000
Dito på 1818 .... 3,210,000
Odlings-lånefonden  1,470,000
Manufactur-Discontens lån . . 1,100,000
Summa 25,315,000
Den, i mitt anförande den 17 Martii föreslagne,
nya Lånefonden i södra och västra
Provincerne, hvars hela storlek den 1 Jan.
1823 skulle vara 5,3i0,000, är häri icke inräknad;
egentligast borde denna Låne-inrättning
ställas på samma villkor, som de förut i
samma orter varande Disconterna, men då,
mig vetterligt, ingen Författning bestämdt utsatt
afbetalnings-proCenten i dessa, föreslår jag
' Den i5 April. 617
antagandet af en tiondedel hvart halft år, såsom
omsättnings-procent. Beräknandet af räntan
på förhand synes mig böra utgå, äfvensom
Bevillnings-procent i alla Disconter bör få afdragas,
på det att de deri må gifva Capitalisterne
lika godt exempel, som de gifvit dem
i afseende på öfverräntan. Denne senare titel
kunde nedsättas till 8 proCent. Genom fördelning
af Låne-inrättniugen till Götheborg och
Malmö, borde hvar orts fmanciella ställning bibehållas,
så mycket möjligt är, orubbad, äfvensom
man noga bör tillse, det Odlings-länens
erhållande ej genom reglementariska stadganden
onödigtvis försvåras. Då detta allt besinnas,
torde blifva uppdagadt, att de productiva
Näringarne ej blifvit så styfmoderligen
behandlade, som jag vågar säga, att det i Utskottens
förslag har skedt; ty alla de omtalade
5 proCents-lånen skulle, så långt möjligt
vore, bibehållas till de productiva Näringarnes
tjenst. Att i dag uppehålla Ridderskapet
och Adeln med några vidare detailler härom,
vore utan ändamål.
En Lånefond kan styras åt vissa gifna
håll, så snart den begärta räntan ej understiger
den i Landet vanliga med mer än högst
en proCent.
Vill man göra de ofvannämnde principerna
säkra om sin verkställbarhet på ziffran,
böra alla Räntor och af betalningar beräknas,
icke såsom hittills, efter första Capitalet, utan
efter det för hvart år innestående, på det att
613
Den i5 Jpril.
den summa, som till hvarje dass är anslagen,
alltid må gifva samma inträd. Man torde härvid
tillika höra stadga ett minimum af lånesumma,
hvarå inga afhetalningar vidare få ske,
äfven som att, på samma sätt som i BancoDisconten,
afhetalningar skola göras i jemna
tiotal Riksdaler, och dylikt.
Likaledes hör för hvar Transportsedel,
som hädanefter utgifves, en pnescriptionstid
af tio år stadgas, inom hvilken sedlarne skola
i Banquen till utbyte inlemnas, på det att
åtminstone våra efterkommande må kunna beräkna
Rörelse-capitalets belopp, utan att som
vi bedragas af de för många år sedan förstörda
sedlar, som i Banqueus Böcker evärdeligen
qvarstå.
En mängd Millioner figurera i Bilagan.
Slote sig ingen på dessa ziffror. Får Sverige
öfvervigt i handel, så kan dess Mynt icke falla
i värde, och, så länge alla utskylder, alla
Statsutgifter alla intrader till Banquen, utgå
i Bancosedlar, så länge kan Bancosedeln
aldrig upphöra att vara Sveriges Mynt. Då
en flerårig lycklig ställning, fleråriga kloka
författningar, skänkt Landet en fordran hos
utlänningen, en fordran sorn våra förfäder
nästan alltid ägt, och som Naturen ämnat
Svenskarne att äga — då skall det så stort
ljudande, och så mycket fruktade Låne-systemct
sjelf innefatta sitt eget correetiv, utmärka
den stund, då Sedelstocken tål indragning
— då sjelfva Lånebehofvet småningom försvun
-
Den i5 April. 619
nit. Just derföre är det så högst angelägit,
att genom en ränta nära lika med den i Landet
lagliga högsta, hindra Banco-lånen från att
l>li ett föremål för Speculationer. Då handelsöfvervigt
inbringat en betydlig förökning af
varu-upplaget, skall Coursen af sig sjelf falla,
utan alla konstiga operationer; då endast
skall dess fall uttrycka allmänt välstånd. När
fordringarne hos Utlänningen börjat inkomma
här i Landet, likasom nu vårt mynt utomlands
är gängse, skall låne-tillfället i Banquen
till en del ligga obegagnadt, och Sedel-stocken
derigenom minska sig sjelf, eller ock skall
den begagnas till en ständigt stigande rörelse.
Till denna ställnings vinnande är bibehållandet
af det närvarande Rörelse-Capitalet
visserligen icke ett medel, men dock ett oundgängligt
villkor; när man börjar med att
döda alla Näringar genom borttagandet af deras
lifs-princip; kunna icke ens de förträffligaste
Författningar upphjelpa productionen och
maktlöshet ensam skall afhjelpa consumtionen.
Förebygger man orsakerne till Näringarnes aftynande,
hvaraf nu den ena är penningebrist,
så har man sedan tid, att låta ConsumtionsFörfattningar
verka. Svenska folket kan i sådant
fall hjelpas, om det afsäger sig flärd och
öfverflöds-varor, och återgår till gammal tarflighet;
— att derförutan ingen hjelp finnes
det är intet Systemets fel, det är naturens moderliga
omsorg om Svenskarne, alt hon af ålder
satte dera i tvång, att förtjena välmagt,
eller förlora den.
620
Den i5 April.
Jag fortgår till elen andra satsen, lika
vigtig som elen nu utförda, den nemligen: Att
de lill Banquen inflytande räntor skola ad publicos
usus användas , åter i rörelsen utgå ehuru
icke genom utlåning. Blifva de icke på något
sätt af Banquen åter utgifne, så minskas derigenom
Landets rörelse; utlånas de, så kan
man med ingen utlånings-method förebygga,
att ej Banquens intrader slutligen bli så ofantliga,
att liela Landets Rörelse-Capital sysselsattes
med i sig sjelf oproduetiva liqvider. Det
är derföre jag i Bilagan B. alltid sökt flytta
Banquens Hypotheker ur den ena classen lill
den andra, så att samma årliga intradsumma
bibeliålles, och vid detta tillfälle beräknat både
räntan och afbetalningen på de gamla Lånen,
men tillika noga iakttagit alt de lånefonder,
som blifvit ökade, icke ökats med mer, än
livad tillsammans Stats-Verks-lånen och Discont-fonderne
minskats, o. s. v. Denna principe
är enkel och lätt att följa, men så oundgängligen
nödvändig, att jag bär ännu en gång
ansett mig böra omnämna den.
Sådana sätt, att till allmän nytta använda
Banquens räntor, äro: arbeten för allmän
räkning och premier för export, samt nyttiga
industri-grenar. Angående dessa åtgärder, och
livad som i det afseendet är nyttigast, lärer
blifva framdeles på denna, och skall blifva
på alla Riksdagar mycket debatteradt. Jag förbigår
dem alla här; så mycket är afgjordt,
att ingen ling lämpligare fördelar de penningar,
som man vill utsläppa, än arbeten för
!
Den i5 April. 621
allmän räkning. Hvilka sådana arbeten, som
anses nyttiga, är sedan en annan fråga; allt
bör dock i detta afseende vara beräknadt på
upplifvandet af Näringarne och möjligheten af
rörelse i Landet. Så använda Capitaler göra
mer gagn för det hela, än de som nedläggas
i företag till någon enskild Närings eller odlings
åstadkommande. Ty finnes i Landet möjlighet,
att med förmon göra anläggningar,
blifver Landet befriadt från penningebrist inom
gränsorne, och från handels-undervigt
utom gränsorne, som ständigt ökar den förra;
då skola också nya näringar och nya odlingar
af sig sjelfva uppstå, emedan de icke kunna
uteblifva; och den anläggning, som icke kan
uteblifva, blir säkrast gjord på sitt rätta ställe.
— Hvad premie-systemet angår, så visar
Englands, och nästan alla Länders historia,
tydligen dess företräde framför det låne-systeme,
som här i Landet uppkommit, som
härstädes bör bibehållas såsom en nödfallshjelp,
men som ock sorgfälligt bör reduceras
dit, derigenom att de publiqua Lånen sorgfälligt
hindras, att vara föremål för speculationsandan.
De Räntor, som enligt denna grundsats,
till allmänna arbeten och premier för Näringarne,
skulle användas, uppgå enligt Utskottens
uppgift för det närvarande till 4^o å
5oo,ooo R:dr, sedan kostnaderne af alla slag
till Banco-inrättningens eget underhåll blifvit
afdragne. Jag kan väl icke af detta Betänkande
tydligen se, om de räntor af Filial
-
622
Den i5 4pr il.
Disconternns creditiver, som i Betänkandet af
den 3 Martil om Discont-Regleringen icke
blifvit beräknade, bär äfven blifvit afdragne;
men i alla fall uppgår det som af Banquens
intrader på nämnde sätt bör användas, för
det närvarande till omkring 4oo,ooo R:dr årligen.
I det förslog till Filial-Disconternes
reglering, jag den 17 Martii ingaf, är räntan
af deras nu varande Creditiver inberäknad i
utredningsplanen, och lemnar således ej någon
ny tillgång. Men framdeles skall för livart
år, genom de årligen flere räntebärande Ilypothekerhe,
Ränte-inkomsterne ökas, ehuru,
genom utbyten emellan hypolheks classen,
summan af räntor och afbetalningar bi belialles
lika. Redan vid 1823 års slut skall ränte-inkomsten
vara så betydlig, alt en stor del af
årliga Statsbehofven deraf kan fyllas, och derigenom
en ansenlig minskning af be vi 1 In i ligell
ske. Ty det bör anmärkas, att då jag
i det föregående sagt, att alla Banquens intrader,
tillsammans med Krono-utskylderne,
bilda den utväg, hvartill man kan vara säker,
att Banco»sedlarne alltid kunna användas,
och som till bibehållande af deras credit, alltid
bör lemnäs oförändrad, gäller denna grundsats
icke så på ziffran 0111 utskylderne, som
om Banco-inlraderne, emedan de senare äga
i opinionen omedelbarare sammanhang med
Banquen. Bevillningen kan derföre af Banquens
egen tillgång minskas, då denna blifver så
stor, att den till känbar minskning förslår; i
alla fall bör man ändå aldrig lill detta ändamål
anslå all Banquens ränte-inkomst, alldrig
Den i5 April.
623
frångå den fördelen, som Sverige framför* de
fleste andra Länder komme att äga, att hafva
en serskild fond för årliga arbeten till allmän
Hjetta, och för premier åt Näringarnes drifti—
giiste idkare. Men att en annan minskning
af Bevillningen omedelbart sker, torde höra
anmärkas, nemligen af den summa, som enligt
fordna Ständers beslut, lill amorlissement
af RiksgäldsContoirets Credit-sedlar, varit anslagen.
Dessa Sedlar öfvertagas af Banquen
och Riksgälds - Contoirets skuld, införlifvad
med Stats-Yerkets, betalas med samma ^5o,ooo
R:dr årligen innan t836, med hvilka annars
“Stats-Yerkets skuld ensam skulle betalas innan
1829 års slut.
Af dessa Banqucns räntor skulle ock möjligtvis
en del kunna anslås till verkningar på
Coursens variationer. Jag vill i den händelsen
sådant finnes nödigt, nämna af hvad natur den
enda Cours-styrnings-anstalt skulle vara, som
min öfvertygelse kunde tillåta mig alt tillstyrka.
Jag har förut sökt utreda min tanka om
Cours, att enda medlet emot dess ständiga
stigande består i kloka Författningar lill Näringars
upphjelpande, och consumtionens hämmande.
Om jag undantager de tider, då verldshändelser
med oemotståndlig kraft influera på
den enskilta Staten, bör all orsak till betydligare
Cours-förändringar sökas, i hvad till största
delen genom Författningar kan förekommas.
Dessa Författningar äro, hvad frågan om låg
Cours angår, endast Oeconomiska och Commerciella;
men då alla sådanas ändamål är
624
Den i5 Jpril.
ökandet af productionen, handelsvågens förbättring,
således Coursens sänkande, så torde
det vara nödigt, att från ett annat håll söka
ett correctiv emot dess för hastiga fallande. I
detta afseende är nemligen endast ombytets
hastighet farlig; sjelfva fallandet är nyttigt,
elier rättare ett tecken till ökadt välstånd.
Jag föreslår, i anledning häraf, att till förlängande
af Coursens fallotid, till ett hinder för
allt rusande neråt, lika farligt för en del Medborgare,
som det rusande uppåt, vi öfverlefvat,
var för en annan, en särskilt Cassa i Banquen
skall inrättas, dit emot 96 skillingars
Cours det skulle vara den förstkommande öppet,
att sälja Silfver, ända till a5o,ooo R:dr i
Silfver blifvit insatt; derefter emot 90 sk:s
Cours till en lika Summa, och så vidare för
hvar 6:te shillings sänkning. Likaledes skulle
det stå den förstkommande fritt, att emot
den Cours, hvarföre vid samma tid insättningen
skedde, få uttaga Silfver, så länge något
för det priset vore qvar, derefter för det dernäst
högre priset, och så vidare. Hela denna
inrättning skulle, som hvar och en linner, icke
komma i ringaste activitet, förrän Coursell
blifvit sänkt till 96, men derefter skulle dess
ändamål vara att åstadkomma några betydligare
ståndpuncter i fallandet, hindra smärre
periodiska orsaker, enskilta operationer, att
åstadkomma Cours-skiften, och förbehålla denna
rätt åt de större orsaker, som den egentligen
tillhör, och hvilkas verkningar ej kunna
hindras, om man ock dit ville vräka Millioner.
Bilagan Lit. A.
Bankens Ställning.
‘ i 8 i 8.
Dec. 3i. Skulder: utgjorde enligt Konungens nådiga Proposition af
den io Dec. vid slutet af 18 r4 en summa af . . 20,987,800
Dessutom Rik sgäl dsContoirets Creditsedlar vid samma tid 5,738,338
hvilka två summors samfälta belopp enligt RiksdagsBeslutet
kan antagas vara i det närmaste bibehållit. Häri
synes ej vara upptagit de enskilda DiscontVerkens Creditiver
.......... 2,000,000
ej heller BaneoDiscontens Lån på så kallade publique
papper, hvilkas belopp hittills ej varit bestämd; men i
hvars ställe nu föreslås, att lemna publique papperen
blott en företrädesrätt till lån i BancoEisconten, men förut
öka dess Creditiv med ...... 5oo,ooo
ej heller SpannmålsDirectionens Creditiv, hvaraf antages,
att blott det ordinaira varit begajnadt. med . 1,000,000
Dessutom tillkommer till ersättning af den del i RörelseCapitalet,
som Discontsedlarne utgjort .... 4>oo°>000
Summa 34,225,638
Då häraf afdrages SpannmålsDirectionens beräknade
Creditiv, samt de nuvarande Lånens belopp på exportabla
Metaller och till JernContoiret, hvilka lunna upptagas till
1,025,000, blifver det RörelseCapital, som nu består i
Bankens sedlar, eller dem som graven dess Credit, och
hvilket i Sverige skall bibehållas orubbadt .
Utom detta kan i vissa fall, då ett motsvarande qvantum
varor ligga osålda, till SpannmålsMagazinsDirection
utlemnas, ända till 2,000,000; och till JernContoret samt
på exportabla Metaller 3,800,000; det högsta möjliga, som
i Sedlar kan löpa, är således 36 millioner R:dr Banco:
Hörer till Ridd. och Ad. Prot. V. B. x Afd., sid. 626. A
R:dr Banco
2,200,000
Tillgångar af olika Classer:
StatsVerkets och RiksgäZdsContoirets skuld: utgjorde den 3r
Dec. 1817, den förra *
Den senare för begagnad Disconträttighet i Banken
Dito för CreditSedlar och Poletter, hvars öfvertagning
af Banquen nu föreslås: 4>22x>200» hvarå likväl bör
afgå Kopparens värde i Poletterne med 27,746
7,762,473
2,118,620
4, i()3,454
Summa 14,074,547
750,000
hvarå blifver af betalt, under loppet af 1818
Utföres i rundt tal
hvilken skuld med tredje qvartalet af i836 försvinner.
Årliga Intraden blifver under tiden bestämd lika, eller
BancoDiscontens fond: uppgår, enligt Utskottens betänkande till 6 millioner,
utom lånen på publiqua papper; upptages till 6 p millioner,
häraf är likväl 200,000 utlemnadt till Götheborgs Discont, och bör
för att ej rubba den ställning, hvarvid provincerna blifvit vanda, i
mån af hvad FilialDisconterne afbetalar, afgå till den lånefond, som
i södra och västra provincerna är föreslagit alt bilda. Rester således
Intraden af denna Hypolhekclass är 23 procent af Capitalet, emedan
afbetalningen är 20, och räntan 3 procent. Då nemligen detta
sker hvart halft år, kunna minst alla de 2j procenten anses vara
tidtals dragne in i rörelsen emellan det allmänna och den enskilda,
om ock alla omsättningar ej i samma månad af det halfva året ske;
hvadan jag ock anser denne lånemethod skadligare, än alla med årlig
omsättning, men tror att den med varsamhet bor, till sin största
del, reduceras dit. På ofvanstående Capital utgör 23 procent
Den nya Lånefonden hvarom ofvanföre är taladt: upptages här lill det
belopp, hvartill den skall uppgå den 1 Januari 1823, för att motsvara
de ibland skulderne upptagne, till Discontpapperens ersättande
Transport
13,325,ooo
6,3oo,ooo
19,625,000
750,000
1,449,000
2,199,000
Transport
utgifne, sedlarne, samt ersätta det som icke afskrifves af Disconternes
nuvarande Creditiver ........
Någon intrad af denne fond calculeras deremot ej, emedan den är
särskilt upptagen i förslaget till Discontreglering. Efter de föreslagna
vilkoren indrages och utsläppes genomdenna inrättning i3 procent af
dess fond, hvilket efter den i Jan. i3a3 ger en intrad af 690,300.
Den motsvaras, till dess, mer än fullkcmligt, af de intrader i allmänna
verk, som genom FiiialDiscontern<s successiva indragning uppstå.
Fastighetslån efter 1815 års method. Deras belopp skall, enligt Utskottens
betänkande, vid slutet af 18:0 blifva 6,203,792; hvilket då
5oo,ooo årligen skola öka fonden, ocl dessutom så väl alla räntor
på den förut varande, som alla afbetdningar, åter utlånas, ger lill
belopp d. 3i Dec. 1818 omkring
Intraden häraf är visserligen i sjelfva verket beräknad: för de gamla
lånen efter beloppet vid 1814 års slu, förde sednare efter bokslutet
för det år, du de utgåfvos; men upptages, för att ej, till obetydligt
större riktighet, högst betydlgt försvåra calculen, då här i
alla fall så mycket är provisionelt uppgifvit, för åren 1819 och 1820
till 6 procent på Capitalbeloppet vid årets början, eller
Odlings Lånefonden ..........
Intraden deraf är för det närvarande 22 procent men synes böra
reduceras till 12, derigenom, att af betalningen endast fixeras lill
TV.del om året. Upptages alltså .......
ManufåcturDiscontens fond ........
Intraden deraf är för Banquen endast ränta a 4 procent
Mig synes nemligen, till undvikande af allt eventuellt, att Banquens
lån lill ManufacturDisconten bör förvandlas till stående lån åt denna
Cassa.
Summor således, Hjpotheker
och Intrader efter antagne Beräkningsgrunder .
19,625,000
5,310,000
4,790, OJO
4oo, 00c
5oo,ooo
3o,625,ooo
2,199,000
287,400
48.000
20.000
2,554,4 00
Den förra summan visar att silfverfonden i Banquens hvalf blott
behöfver vara större än 1,600,000 R:dr, för att Banquens ställ-  ning må vara fördelaktig. Mången har likväl gissat, att den är nä-  ra 5,ooo,ooo.
Under loppet af år 1819 fastställde ISIS års Ständer
följande utlåningar:
I Fastighetslån efter deri af dem gillade grind . . 5oo,ooo
Dito en Summa lika med runtorne på de gimla lånen af
denna art ......... 191,600
Dito afbetalningarne på Dito, men som dotk ej behöfva
här upptagas, lika som ingenstädes i dessi calculer nå-  goa afbetalning utföres, så snart den inan samma lå-  neclass åter skall utlånas.
Sumrrän upptages i rundt tal
I Ollingslån. En tillökning af förra fonder med . 100,000
Dessutom omsättes årligen en tiondedel af deisamma, som
ufgör 4o>ooo.
Förslaget innehåller, att de af 1815 års Stäncer till Odlingslån gjorde
aaslag skola ökas så, alt hvart år 3oo,ooo isådana kunna utgå: här-  tll fordras, för detta år, en anordning, utö.Ver i8i5 års, af 160,000.
Summa: Odlingslånefonden ökes med
HianufacturDiscontens lån dito . . . .
700.000
260.000
120.000
1.080.000
1.080.000
Tillgångar härtill äro:
StatsVerkets inbetalning .......
BancoDiscontens fond minskas med •• .
OO (JTK
O O
V» V.
0 0
I 0 0
0 0
i8rp.
Dec. 3i.
1820.
Fördelning af Bankens Hypothekmassa.
Stats-Verkets och Riksgälds-Contoirets skuld .
Intraden dei’af är bestämd till ......
Banco-Discontens fond .........
Intraden deraf ä 23 procent
Fastighets lånefonden med 1815 års villkor
Intraden deraf å 6 procent .......
Odlings lånefonden
Intraden deraf å 12 procent
Manufactur-Discontens lån
*
Intraden deraf å 4 procent
12,575,000
• • •
5.970.000
• • •
5.490.000
0 • •
660.000
• • •
620.000
780,000
1,373,100
329,400
79,200
24,800
Summor: Hypothekerne
och Intraderne
25,315,ooo
» * •
2,556,5oo
I den förra summan felas blott den nya lånefondens blifvande Ca-  pital, för att blifva på siffran lika med samtliga hypothekernas
förra belopp. Intradssunnnan har blifvit bibehållen så noga,
som någonsin behöfs.
i
I815 års Ständer hafva fastställt en utlåning, un-  der loppet af året, af nya
Fastighetslån ^ • 5oo,ooo
Dessutom hela beloppet af råntorne å de gamla sådane . 219,600
Summan i rundt tal
720,000
Odlingsfält i tillökning af fonden . 100,000
Dessutom utlånas TVdel af förra årets fond, såsom om-  sättning, hvilket gör 66,000. Till fyllnad i 3oo,ooo for-  dras således än ytterligare en tillökning af . . . 134,000
Odliugsfondens tillökning ulföres i rundt tal
Transport
240.000
960.000
1820.
Dcc. 3i
1821.
Manufactur-Discontens lån ökas med
Transport
• 9 •
960.000
120.000
C
0
c
0
00
q
Tillgångar härtill äro:
Stats-Verkets afbetalning ....
Banco-Discontens fond minskas med
* • •
• • •
750.000
330.000
1,080,000
Fördelning af Bankens Hypothekmassa.
Stats-Verkets och Riksgälds-Contoirets skuld .
Intraden deraf bestämd till ....
Banco-Discontens fond
Intraden deraf beräknas å 23 procent
Fastighets lånefonderne med 1815 års vilkor
Intraden deraf å 6 procent ....
Odlings lånefonden ......
Intraden deraf h 12 procent ....
Manufactur-Discontens lån .....
Intraden deraf å 4 procent ....
11,825,000
• • •
5.640.000
• • «
6.210.000
• • •
900.000
• • •
740.000
• • •
750.000
1,297,200
372,600
108.000
29,600
Summa: Hypotheker
och Intrader
25,315,ooo
• • •
2,55i,4oo
Under loppet af året utlånas:
'
Fastighetslånpå 5 procents ränta och 3 procents afbetalning, ef-  ter den principe, som 1818 stadgas
Odlingslån inalles 3oo,ooo, men hvarå T*7:del af förra fonden bör
afgå med 90,000, rester
Manufactur-Discontlånen ökas med ......
i,o5o,ooo
210.000
120.000
i,38o,ooo
Tillgångar härtill äro:
Stats-Verks skuldens afbetalning .
Banco-Discontens fond: minskas med
• • •
• • •
Transport
750.000
505.000
i,255,ooo
Transport
dfbetalningame pä Fastighetslänen med i8i5 års villkor: des-  sa utgöra omkring 2 procent af förra BoksIutsCapitalet . .
i,255,ooo
125,000
i,38o,ooo
Anm. Då hela lånemethoden på 1815 års villkor med detta år sät-  tes på indragningsstat; har jag hädanefter vid alla calculer justerat
intraderne efter 1820 års bokslut. (Egenteligen borde de som of-  vannämndes, beräknats för en del lån efter beloppet 1814» för en
annan del efter 1815, och så vidare.)
Fördelning af Bankens Hypothekmassa:
1821.
Dec. 3l. StatsVerkets och RiksgäldsContoirets skuld
Intraden deraf, bestämd till .......
BancoDiscontens fond .........
Intraden deraf, beräknas å 23 procent
Fastighetslänen med 1815 års villkor ......
Intraden deraf upptages till 6 procent af Capitalets belopp den
3i Dec. 1820 .........
Fastighetslänen med 1818 års villkor ......
Intraden deraf af 8 procent
Odlingslå nefonden .........
Intraden deraf, å 12 procent ......
ManufacturDiscontens lån ........
Intraden deraf, a 4 procent ... . . . .
r 1,075,000
• • •
5,i 35,ooo
• • •
6.085.000
1.050.000
1.110.000
• • •
860,000
• • •
750,000
i,i8i,o5o
372,600
84,000
133,200
34,400
Summa Hypolheker
och Intraderne för nästa år
2 5,315,ooo
• • •
2,555,25o
1822. Under loppet af året utlånas:
Fastighetslånj på 1818 års villkor .;....
Transport
1.070.000
1.070.000
Transport
Ocllingslårij inalles 3oo,ooo, men hvarå TV<
afgå med 111,000; rester i rundt tal
ManuJacturDiscontens lån ökas med
Tillgångar härtill äro:
StatsVerksskuldens afbetalning
BancoDiscontens fond minskas med
tillsammans 372,600, till skillnaden som i rundt tal utföres
Fördelning af Bankens Hypothekmassa:
1822
Dec. 3i. StatsVerkets och RiksgäldsContoircts skuld
Intraden deraf, bestämd
BancoDiscontens fond ....
Intraden deraf beräknas till 23 procent
Fastighetslån på 1815 års villkor .
Intraden deraf, bestämd som ofvan
Dito på 1818 års villkor . , .
Intraden häraf å 8 procent
Odlings lånefonden ....
Intraden häraf å 12 procent
ManufacturDiscontens fond . 3
Intraden häraf å 4 procent
1,070,000
>r
190.000
120.000
1.380.000
1.380.000
750.000
500.000
9
t
or
Ö
s i3o,ooo
. io,325,ooo
750,000
4,635,000
j,o66,o5o
5,955,000
• • • •
372,600
• 2,120,000
169,600
i,3oo,ooo
* • • •
156,ooo
980,000
• * •
39,200
25,315,ooo
• • •
. . .
2,553,45o
Under
1823. Under loppet af året utlånas:
Fastighetslån på 1818 års villkor ......
1,090,000
0 elling slån, inalles 3oo,ooo, men hvarå TVdel af förra årets fond
afgår med i3o,ooo, rester .......
170,000
. fflannfartur Discontens lån ökes nied ......
120,000
i,38o,ooo
Tillgångar härtill äro:
StatsVerksskuldens afbetalning ......
750,000
BancoDiscontens fond minskas med . • .
495,000
Afbetalningar på Fastighetslånen tued 1815 års villkor, uppgå,
emedan räntan på sista Bokslutets Capital är 238,200, och
den fixerade Intraden af ränta och afbetalning tillsammans
372,600, i rundt tal till .......
135,ooo
i,38o,ooo
Fördelning af Bankens Hypothekmassa.
1823.
Dec. 3r. StatsVerkets och RiksgäldsContoirets skuld . . . . .
9,575,000
Intraden deraf bestämd ........
• • •
750,000
BancoDiscontens fond .........
O
O
O
O
Intraden deraf beräknas å a3 procent .
4 • •
952,200
Fastighetslån på 1815 års vilkor .......
5,820,000
Intraden deraf, bestämd som ofvan .
• • •
372,600
Fastighetslån på 1818 års villkor .......
3,2 10,000
Intraden deraf å 8 procent .......
• • .
256,800
Odlings-lånefonden .........
1,470,000
Intraden deraf å 12 procent .......
• • •
176,400
ManufacturDiscontens lån ........
1,100,000
Intraden deraf å 4 procent
. . .
O
O
O
Summa Hypothekerne
25,315,000
och Intraden för nästa år
.
2,552,000
Hörer till Ridd. och Ad. Prof, V. B. i Afd. sid 626.
B
I hvilken ställning Banquens Hypothequer skulle åt nästa Lagtima Ständers åtgärder öfverlemnas,
utan att under den tid, de på våra beslut berott, hafva blifvit hvarken ökade
eller minskade, men väl genom varsamt utbyte emellan Classer, bringade betydligen
närmare det mål, att icke beslå i Disconlfordringar, utan i sådana, hvars natur
mera ofelbart qvarhåller Capitalerne i productiva Näringar.
Bilagan Lit. B.
Beräkning af Rörelse-Capitalets ökning genom Disconterne.
i8i'4>
Dec. 3i. Malmo Disconts Assignationer
3 procents Obligationer
Banken, som afgår
Götheborgs Discont: Emedan inga autlientiqva uppgifter hunnit erhållas,
upptages ställningen lika med d. 3i
i8i5. Det är troligt att, som Discontens rö:
1814 var större, var äfven dess Sedelmassa u«,
och att således det här nedanföre upptagna resultatet
är för litet. Der 31 Dec. x 815 voro:
Assignationerne ......
3 procents Obligationerne ....
Creditivet obegagnadi. .... Sm
Götha Canal Disconts Aåsignationer
3 procents Obligationer
Af Creditivet uttagit
Creditivernäs nuvarande belopp, omkring
Summa
ilätVU iunnits l IBlåClCl» Cl» JI 10 l ij J cili II Veld A/clIlL/U*" ucn xlltvö*
gälds-sedelstocken, äfven med inräkning af Creditiverne till Filial
-
R:dr Banco.
70,965
i,95i,8oo
1 2,022,765
t
56,5oo
1,966,265
1
9
524,621
43i>725
l • • •
956,346
989,427
. 2,i36,q5o
548,377
3,674,754
a , 1 M ..... . r.
6,597,065
i
2,000,000
r
4,597,365
s
>
B 2
hvad Götheborgs Discontsedlars belopp troligen blifvit för litet
upptagit, och dessutom i betraktande tagas, att genom de betyd-  liga summor, som dels pä afskrifnings räkning i Götha Canal-,
dels af publiqua Cassör på tre procent i de öfriga Disconterne
var insatt, en betydlig del, i annor händelse hvilande, Banco-  sedlar utkommit i rörelsen. Endast i CanalDisconten voro på af-  skrifningsräkning insatte 2,3o3,345.
-
1817.
Sept. 3o. Malmö Discont: Intet resultat på siffran af Bokslutet för denna månad
bar kunnat erhållas; Discontens ställning med Ban-  ken byltes vid denna tid dagligen om; omkring
174,000 R:dr Banco skola hafva blifvit uttagne
d. 1 Oct., men då detta, naturligtvis, blott ökat
den på Creditivet uttagna summan, emedan ef-  ter DiscontContoirets slängande ingen annan all-  män Cassas fordran, än Banquens, uppgifves, i
fall den ej i nedanstående uppgifter är inräknad:
Alltså upptages här beloppet af Malmö Discont-  sedlar, sådant det af Stats- och Banco-Utskolten
uppgifvits vara för d. 3i Dpc. 1817.
Assignationer
3-procents Obligationer
Uttagit på Creditivet ......
94,4a5
1,342,752
299>995
1,737,172
1817.
Sept. 3o. Götheborgs Disconts: Assignationer
3-procents Obligationer .
Uttagit af Creditivet .
439,193
602,683
102,705
i,i 44*581
3,636,511
Götha Canal Disconts: Assignationer
3 procents Obligationer .
Uttagit af Creditivet .
858,979
i,45q,65o
1,317,882
Summa
6,518,264
Bilagan Litt. C.
Sammandrag af undertecknads d. 17 Martti och d. i5 April ingifne
Förslag till Finance* och Discont-Reglering.
1. Suraman af alla Banco-och Riksgälds-Sedlar, den 3r Dec. 1817, med afdrag af hvad genom Spanmåls-Directionens
uttagande af sitt Creditiv, och genom lån pä exportabla metaller, samt till JernContoiret,
utgått, men med tillägg af 4.00,ooo R:dr Banco, i ersättning för de DiscontAssignationer
och Obligationer, som nu äro utelöpande i allmänna rörelsen, skall allt framgent bibehållas orubbad.
2. För SpannmålsDirections Creditiv fastställes ett maximum af 2,000,000 R:dr Banco, och för lånen
af exportabla Metaller, samt till JernContoiret, tillsammans af 1,800,000. Hvad som af dess
eventuella Creditiver uttages, blifver allt framgent icke beräknadt i den orubbliga Sedelstocken.
3. Alla nu utelöpande Assignationer af FilialDisconterne inlösas d. 1 Julii detta år; vid samma tid
utbekomma ägarne af 3 procentsfordriugar 25 procent deraf contant i Bancosedlar, samt sedermera
hvart halft år 8f procent, så att alltsammans till d. 1 Jan. i8a3 blifver betaladt. Vid
hvar sådan afbetalning liquideras ränta på hela summan till dato, hvilken ränta ända till d. 1
Oct. 1817 beräknas efter 3 procent, men derpå efter 5. Efter det bestämda uttagningsdatum
beräknas, för det som borde vara uttagit, ingen ränta.
4. FilialDisconternes massor indraga hvarje halft år -j^del af deras fordringar. I samma orter, der
de varit, bildas nya Låneinrättningar för Banquens räkning; beloppet af dessa Lånefonders samfälta
Capital blifver:
d. 1 Julii 1818 — — 3oo,ooo R:dr
d. 1 Jan. 1819 — — 870,000 —
d. 1 Julii 1819 — — i,45o,ooo —
d. 1 Jan. 1820 — — 2,040,000 —
d. 1 Julii 1820 — — 2,63o,ooo —
d. 1 Jan. 1821 — — 3,i5o,ooo —
d. 1 Julii 1821 — — 3,6oo,ooo —
d. 1 Jan. 1822 — — 4.060,000 —
d. 1 Julii 1822 — — 4>53o,ooo —
d. 1 Jan. 1823 — — 5,iio,ooo —
dessutom, i mån af hvad Götheborgs Discont inbetalar, hela denna Disconlskuld till BancoDisconlen,
eller 200,000. Vilkoren för dessa nya Låneinrättningar i vestra och södra Provincerne
blifva Tydels afbetalning på hvart lån hvar 6:te månad, samt 3 procents ränta, som på
förfallodagen erlägges, afdrag af bevillningsprocenten, och 8 procents öfverränta.
Hvaraf, om ock den genom de nu fullt uttagna Creditiverne utsläppta
sedelmassa icke kommer att indragas, och således bör afgå med
likväl återstår ett förminskadt RörelseCapital af
eller i rundt tal 4>5oo,ooo.
Häri är ej inräknadt, hvad på Götha Canals AfskrifningsConto, eller
af publiqua Cassör i Götheborgs Discont yar insatt. Det förra var
d. 3o Sept. 1817, i,558,618
och det senare d. 3o Nov. . , . , 34o ono
• . a,000,000
. . 4>518,264
5. BancoDiscontens obestämda Låneskyldighct på publiqua papper upphör, och dessa pappers ägare
erhålla i stället företrädesrätt vid blifvande tillgång, hvaremot samma Disconts fond på Banken
ökes med 5oo,ooo. I det stället minskas den med de 200,000 R:dr, som Götheborgs Discont nu
är dit skyldig. BancoDisconten upphör att taga ränta på förhand, tillåter afdrag af bevillningsprocenten,
och minskar sin öfverränta till 8 procent.
6. BancoDiscontens fondj som enligt det föregående är 6,3oo, 000 R:dr, minskas successive under loppet
af 1819 med 33o,ooo; af 1820, med 33),000; af 1821 med 5o5,ooo; af 1822, med 5oo,ooo;
af i8a3 med 495>ooo R:dr, hvadan dess fond vid slutet af 1823 blifver 4>I40»000 R;dr Banco.
7. Alla nu utelöpande Riksgäldssedlar och Kopparpolletter öfvertages af Banquen, och emottages
hädanefter i Bancoliquider. Summan af dessa, sedan kopparens värde i Polletterna afgått, samt
Banquens nuvarande fordran hos RiksgäldsCcntoiret tillagts, tillägges StatsVerkets nuvarande skuld
till Banquen; hela den således erhållne summan afbetalas med 750,000 R:dr årligen, utan räuteberäkning.
8. Allt, hvarmed enl. N:o 6 BancoDisconten minskas, den i N:o 7 nämnda af befäl ningen på StatsVerkets
och RiksgäldsContoirets skuld, samt hvad som på äldre och nyare fastighetslån afbetalas,
skall hvart år åter utlånas.
9. Under loppet af 1819 utlemnar Banquen: 700,000 R:dr, under loppet af 1820: 720,000 dito i fastighetslån
på de af 1815 års Ständer fastställda vilkor; och dessutom hvad i afbetalning på de
gamla fastighetslånen inflyter. Efter 1820 utlemnas fastighetslån på 5 procents Ränta, och 3 procents
afbetalning; sådane lån utgifvas 1821: i,o5o,ooo; 1822: 1,070,000; 1823: 1,090,000 R:dr.
10. Odlingslänefondenj å hvilka lån afbetalningen nedsättes till 10 procent årligen, ökes 1819 med
260,000; 1820 med 240,000; 1821 med 210,000; 1822 med 190,000, och 1823 med 170,000;
så att inberäknadt den nyss föreskrifna afbetalningen, hvart år 3oo,ooo R:dr utlånas. Reglemenlariska
föreskrifter gifvas, som mera, än hittills, lätta erhållandet af odlingslån, Räntan blir, som
hittills, 2 procent.
11. ManufacturDiscontens länerättighet af Banquen, ökes hvart år med 120,000; dess ränta förbli
fver såsom hittills, 4 procent; hvilka, sedan Cassans utgifter för sitt underhåll afgått, lemnäs
till Banquen. ManufacturDisconten blifver således likasom en afdelning af Banquen, ehuru styrd
af CommerceCollegium.
12. Å alla lån beräknas hädanefter, de innan 1820 års slut utgifne fastighetslånen undantagne, den
fixerade afbetalningsprocenten, likasom ränan, efter sista Bokslutets Capital, och så, alt afbetalningarne
alltid ske i jemna Tiotal R:dr, samt en viss minsta summa fastställes, hvarunder inga
afbetalningar få ske.
13. Af hvad, som i Banquen hvart år inflyter i ränta på ofvan uppgifne lån, liqvideras Banquens
omkostnader af alla slag; af öfverskoltet afsättes 100,000 R:dr årligen lill den här nedanföre om
-
nämnda Coursstyrningsfonden. Resten användes till arbeten för allmän räkning, elfer export-,
odlings- och anläggnings-premier, men skall ovillkorligen äter utgå i rörelsen.
4. Ända lill dess Coursen genom Oeconomiska och Commerciella författningar blifvit nedfälld till
96 skilling på Hamburg, företages ingen den minsta Financeåtgärd till dess styrande. Men genom
det i förra N:o nämnda anslag tillskapas en särskilt Cassa i Banquen, som emottager och
inköper det silfver, som erbjudes efter 96 skillings Cours, och samma insatte silfver åt den först
kommande efter samma Cours åter utlemnar. Så snart på detta sätt är insatt 25o,ooo R:dr i silfver,
fortsattes enahanda operation efter 90 skillingars Coursberäkning; då 5oo,ooo är insatt, efter
84 skillingar, och så vidare, med 6 skillingars minskning för hvarje insatte 25o,ooo R:dr. Ingen
annan Coursstyrningsåtgärd vidtages af Banquen.
5. Till ersättning af den plats, en och två Riksdaler Riksgäldssedlarne i allmänna rörelsen upptagit,
utgifver Banquen hädanefter sedlar på f saint if- R:dr Banco valeur.
6. BancoFullmägtige publicera Banquens ställning, med undantag af Silfverfondens belopp, årligen.
I intet fall få nya sedlar utgifvas, utom i de händelser N:o 14 omtalar, i fall det i N:o
i3 omtalade anslaget ej hunnit uppfylla behofvet. I ingen annan händelse får den i N:o 1 och
2 nämnda orubbade Sedelstocken minskas, utom i den, att lånebeliofvet minskas, och någon del
af de för året anslagne lånerättigheterne ligga obegagnade.
Den i5 April.
Ö25
lioner. Fortfar Coursell att falla, så åstaclkommes
väl genom den anstalt, jag föreslagit,
en förlust för Banquen, men den är fullt ut
betalad genom den vinst, som Nationen då
gjordt, och hvarigenom Coursens fällande
åstadkommits.
Till erhållande af Fond för denna Coursstyrnings-anstalt,
anser jag kunna afsättas
100,000 R:dr årligen. Inträffar således en
Cours af 96 skillingar inom 5 år, så behöfver
Fonden utgifva nya Sedlar; —- just i denna
händelse, ensamt i denna, är Sedelfabrication
icke farlig. Dessa Sedlar fördubbla dessutom
sjelfva åtgärdens verkande kraft, att hindra
Coursens nedrusande. Sedan dessa beliöft
utgifvas, skola Ständer utan fara kunna stadga
ett hastigare årligt Amortissement för dem,
än den Summa af 100,000 R:dr, vid hvilken
jag hållit mig, för att ej minska med något
betydligt Rörelse-Capital, i den händelse, att
96 skillingars Cours icke inom 5 år inträffar.
Denna del af mitt förslag är likväl alldeles
ej väsentligt sammanhängande med de öfriga.
Sluteligen föreslår jag såsom det enda villkor
för möjligheten att stadga opinionen om
orubbligheten af Banquens ställning, en opinion,
som kanske är nödvändigare än orubbligheten
sjelf, att Banco-Fullmäglige för hvart
år, efter slutadt Bokslut, till sine Medborgare
uppgifva beloppet af Sedelstocken vid förledna
årets utgång; samt Summan utaf hvar Class
Ridd. o. Ad. Prot. V B. I Afd. 79
626
Den i5 April.
af Hypotlieker, lill bevis pä, att de antagna
grundsatserna blifvit följda. Silfver-Fondens
belopp kan gerna få döljas, om man så behagar.
Den lilla nytta, som den efter min
tanka gör Banquens Credit, och med hvad
Realisations-principe, som nu vidtages, för att
af kommande Ständer utbytas mot en motsatt,
kanske lika ytterlig, i nu varande Handelsställning,
ändå alltid kommer alt göra, — bela
denna nytta, kan den lika väl och nästan lättare
göra, om den är obekant. I sammandrag
äro dessa förslager i Bilagan C upptagne, och
i momenler fördelade; — och härmed öfverlemnar
jag till mina samfälta Landsmän, till
upplysta, men, som jag hoppas, personen ursäktande
Domare, detta förslag, ett moget
arbete af en ung man, som yttrat sig efter sin
öfvertygelse och sin åsigt, i hvars hjerta den
varande stämman af hans ungdom tydligare
talar, än i någons mun af dem, som skola
klandra hans förmätenhet, men som, vid mottagandet
af Polletten såsom Riksdagsman, afsade
sig sin egen Person, blef Representant för
sin öfvertygelse, afsade sig äfven den egoismen,
att tänka på sin oförfarenhet, när hans
själ befalte honom tala.
Herr Oxehufvud j Bo ^ anhöll det Ridderskapet
och Adeln behagade anmoda Grefve
Spens, att till trycket befordra sitt nyss uppläste
anförande, hvilken anhållan uppå af Herr
Grefven och Landtmarskalken gjord Proposition
af Ridderskapet och Adeln bifölls.
Den i5 April. 627
Hen- Flach, Carl Fredric: Flere af de begrepp
jag, rörande detta ämne, fattat hafva af
värde Ledamöter redan blifvit bättre sagde och
omsagde, att jag ytterligare icke bör dermed
besvära Eder uppmärksamhet, Mine Herrar.
Jag utber mig endast edert tålamod åt några
ider, som afvika från hvad af andra nu blifvit
yrkadt; nemligen: Om motionen framställer
en åsigt, att i brist af för handen varande
RealisationsFond, till en framdeles Realisation,
lägga de planer, samla de Materialier, sorn
under tiden böra åt Sedelmyntet gifva ett Opinionsvärde,
sådant att lossa dess fjettrar och
utbringa det i allmänna rörelsen. Om, säger
jag, detta utgör Betänkandets andemening,
då fruktar jag att de utsedde medlen skola
för ändamålet vara alltför otillräcklige. Sjelfva
den så vigtiga, så användbara Meth oden, att
genom ökad Varuproduction öka Myntvärdet,
är isolerad från all Amortering, i sin beräkning
alltför abstract att verka på Opinionen,
och går alltför långsamt tillväga att gagna det
närvarande behofvet: Amorteringen deremot,
om från densamma kan skiljas den liqvidationssvårighet,
som för betalare derigenom uppkommer,
innan de enskilte Financeförh^llanden
derefter hinna lämpas. Huru förnufts- och
opinionsenlig framställer den sig icke vid frågan;
om återlyftning af ett Myntvärde, som
sjunkit endast genom Sedelmassans förstoring,
skulle bland oräkneliga Casus bär vara det
enda, då Läkemedlets natur ej lår sökas i
sjukdomens? Jag tror att vådan af Amortering
skall uteblifva om Methoden lämpas icke blott
623
Den 15 April.
till Mynt- utan äfven till Creditväsendet, på
sätt att åt alla nu varande Skuldenärer, förunnades
ett rådrum af vissa år för att i Successive
ordning betala sådana skulder, för hvilka
de emedlertid kunde lemna Inteckningssäkerliet,
och ville betala 7 proCents årlig ränta.
Creditväsendet, (ehuru med Myntväsendet inblandat,
äger dock egna hjelpkällor, och lägger
för närvarande det allmänna Intresset närmast.
Det är tid att Lagstiftande Magten
uppträder som en ädelmodig skiljesman emellan
egoismen och förlägenheten; hvartill äfven
detta förslag synbarligen leder. Å en annan
sida skulle, efter min tanka, Creditväsendet
betydeligen upphjelpas, om stadgadt blefve
att alla stående LaneCapitaler vore till betalning
förfallne enär räntorne ej ordenteligen
erlades, äfvensom, att från förfallodagen borde
å alla sådana Capital erläggas öfverränta, men
till blott 2 proCent, hvaröfver den icke å något
ställe borde få stiga.
I förening med dessa anstalter, synes mig,
AmorteringsMethoden, till Sedelmyntets förbättring,
utan äfventyr kunna användas; dock
först och främst på Riksgäldsmytet, så att,
en deremot svarande del af Kronans mäst umbärlige
tillhörigheter, sattes till afsalu emot
Köpesumman i Riksgäldsmynt, men med en
viss grundränta fixerad i Silfver, hvilken dock
borde fu lösas efter en viss, till exempel 96
sk:s Cours, hvarigenom den tredubbla nyttan
skulle vinnas; att Statsintraderna ökades;
— det Representativa Myntet linge enformig
-
Den i5 April.
629
het och åt opinionen rörande Myntvärde förunnades
någon synbar ledning.
• Jag kan icke förena mig med de Herrar
« och värda Talare, som anse DisconLRörclsen,
! till det Allmännas större båtnad, kunna drif
vas
af Privata Bolag, än af Riksens Ständers
Banque, ej eller delar jag den fruktan, att
Banquen kan blifva för stor Capitalist, så länge
dess Öfverskottsmedel, ad Publicos usus
kunna användas. Att skatta på detta sätt till
enskildta Corporationer, leder till skadan af
en alltför ojemt delad välmåga, till förökandet,
å ena sidan af Luxen, å andra af eländet.
Icke eller inser jag hvartill skulle gagna, att
upptaga det föreslagne Lånet af Tre Millioner
i Silfver, utan så vida Realisationens Culin inationspunct,
i och med detsamma ovilkorligen
framkallades.
Sluteligen önskade jag, att, med Fcölevlandskänslans
hela värma och med sanningens
fulla kraft, kunna uttrycka det deltagande hvarmed
jag har äran biträda det Höglollige Utskottets
tanka; att förfelade skola alla Mesurer
vara om från högsta Palatset till Kojan,
tonen och omtankan ej stämmer till hushållning
och sparsamhet i bruket af utländskt öiverllöd
af alla slag.
Friherre Cederström, Jacob: Uti mitt vid
Utskottens Betänkande åtföljande cnskilta yttrande,
har jag framställt mina åsigter al ämnet
i allmänhet, men som bland de anmärk
-
630 Den i5 April.
ningar, hvilka nu blifvit gjorda vid Utskottefns
Betänkande, jag saknar en väsentelig, nemligen
den, alt frågan om FilialDisconternas Reglering,
såsom stående uti ett alldeles oskiljagtigt
sammanhang med frågan om Myntvärdets Reglering,
hade bordt på samma gång af Utskotten
framläggas till Riksens Ständers pröfning;
får jag underställa Ridderskapet och Adeln, om
icke Utskotten borde åläggas, att då de inkomma
med svar uppå de nu vid FinanceBetänkandet
gjorde anmärkningar, då på samma
gång afgifva sitt Utlåtande öfver den redan före
delta återremitterade frågan om Disconternas
Reglering.
I afseende på den Anmärkning, som blifvit
gjord, rörande beräkningsgrunden för RörelseCapitalet,
anhåller jag att få tillkännagifva
det jag beräknadt det, sådant det var Ultimo
December 1814, emedan Riksens Ständer vid
i8i5 års Riksdag heslöto, att det skulle förblifva
oförminskadt till 1820. Då var FilialDisconternas
rörelse med uteslutande af sk:r och
r:stn tillsammans 8,q35,547 ^:t^r> hvaraf vid sistledit
års slut 2,284,140 R:dr vore indragne.
2,000,000 minskning i RörelseCapitalet är betydelig
för våra Näringar, synnerligen då, genom
Handelstvång, RörelseCapitalet långsamt
circulerar. Det är af dessa skäl jag anser RörelseCapitalet
böra förblifva vid det belopp
som af 1815 års Ständer fastställdes, och får
anhålla alt detta mitt yttrande måtte få åtfölja
åter rein issen af Betänkandet lill Stats- och
BancoUtskotten.
Den i5 April.
631
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln ansåg de vid
Stats- och BancoUtskoltens Betänkande framställde
Anmärkningar hindra detsammas antagande,
samt på sådan grund behagade Betänkandet
jemte Anmärkningarne till Utskotten
återremittera, med anmodan att vid återremissens
besvarande tillika i ett sammanhang afgifva
Utlåtande öfver den på Utskottens handläggning
för närvarande beroende fråga, rörande
Malmö- Götha CanalBolags samt Götheborgs
DiscontVerks utredning.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållit hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, eftermiddagen,
den i5 April 1818.
S. D. Remitterades lill BevillningsUtskottet,
ett Anförande af Grefve Gyllenborg,
Johan Henning, angående stadgande af ansvar
för öfverträdelse af föreskriften i §. 7 Moni.
af nu gällande Charta>Sigillatae-Förordning. Ut
supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Stats- och
BancoUtskottens den 3 dennes under N:o 27
afgifne, samt den 8 dennes på bordet lagde
652
Den i5 April.
Betänk andé, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition den io December 1817, angående
Allmänna Penningerörelsen och Myntvärdets
upprätthållande, blef samma Betänkande,
på grund af dervid gjorde Anmärkningar,
till Utskotten återremitteradt, med anmodan,
att vid återremissens besvarande tillika i ett
sammanhang afgifva Utlåtande öfver den på
Utskottens handläggning för närvarande beroende
fråga, rörande Malmö-, Götha CanalBolags,
samt Götheborgs DiscontVerks Utredning.
Ut supra.
Justerades PleniProtocollet för den 24
sislledne Marlii förmiddagen.
Grefve SpenSj Carl Gustdjf, hade inlemnat
ett så lydande anförande:
Hvad länge skall bibehållas, det skride
till sin mognad långsamt. Med lankan fästad
vid denna sanning, reserverar jag mig med
mindre ledsnad än annars, emot Majoritetens
beslut i den Votering, som slöt principestriden
i Bevillningsfrågan den 24 Martii. Jag
hörde den dagen, en part Talare medgifva
livad äfven hela BevillningsUtskottet medgifvit,
att 1809 års BeviilningsFördelning var
rättvisare, ehuru, som det heter, icke verkställbar.
En lid kommer då man inser att all rättvisa
-
Den i5 April. 633
visa är verkställbar, då man med stadgad föfesatts,
med manlig kraft, angriper svårigheterna.
Innan den tiden kommer, har kanske
det af Herr Stallmästaren von Törne åter uppväckta
1809 års förslag, fått en utveckling i
mer än ett detaille-afseende, der den nu saknas.
Det har kanske visat sig då, att man ofta har
misstagit sig om hvad som utgör väsendet af
detta systeme, ofta ifrigast angripit det, som
egenteligen har varit detailler. Det är nu intet
tid, att bevisa detta, eller försöka motsäga
en annan Talare, som yttrade att, efter
hans tanka, intet annat skäl finnes till progression,
äfven i Afgifts-procenten, än att Staten
behöfver och tager der det fins. —■ Jag vill
blott beklaga hvar rik man, som kan glömma,
i huru mångdubbelt större förhållande en rik
behöfver Statens skydd. En tredje hörde jag
anföra, att Capitalisten för några år sedan har
blifvit plundrad på halfva sin egendom, såsom
skäl hvarföre han nu ej borde hindras,
att hvälfva sina utlagor på Gäldenären. —. Jag
undrade inom mig sjelf hvart den Stat ämnar
sig, som medger sig hafva plundrat, för
en tid sedan, en Class, och som derföre anser
sig, för variation skull, böra lägga tyngden på
de andra. En fjerde hörde jag yttra sig,
att ägarne af skuldsatt förmögenhet väl kunde
förtjena straffas för det öfvermodet att vilja
hetas äga det de ej ägde. — Jag vill önska
att denna Straff-principe lika väl uthärdar en
lugn öfverläggning, som de öfriga principer af
Ridd. och Ad. Vrot. V B. 1 Afd, 80.
654 Den i5 April
sträng rättvisa, som mer än en gång utmärkt
samma Talare.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan half till g om aftonen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
Protocoll,
hållna
hos
H ögloflige
Ridderskapet och Adeln,
/ '■
vid
' / i '
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1818.
Femte Bandets Andra Afdelning.
STOCKHOLM,
Tryckta lios A. Ga de tius, 1818.
Lördagen den 18 April 1818.
Plenum klockan half till 10 förmiddagen,
Upplästes till Justering och godkändes följande
från Expeditions-Utskottet ankomne Förslag
tili Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
till Kongl. Majit.
1:0 Om medel till kostnaden för Kongl.
Majits Kröning.
2:0 Om Seglations-frihet för Innevånarne
i Blekinge och Skåne.
3:0 Om Husbehofs-Mjölqvarnars befrielse
från Skattläggning,
4:0 Om vägning af Riiotehalm.
5:0 Om föreskrifterne vid öfverenskommelser
om Presträttigheter.
6:0 Om jemkning af BåtsmansRoteringeo
i Haliand.
4
Den ig April.
Upplästes och ladeS på bordet följande
frän nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Betankandcn:
Ifrån Stats- samt Allmänna Besvärs- oell
Occonomia- Utskotten
Af den 26 sistledne Martil, i anledning
af gjorde Motioner af Herrar von Schultzenheim,
David, och Munck af Rosenschöld, Eberhard,
orr. dels upprensning dels igenfyllning på allmän
bekostnad af de innom och nära vid
Hofvudstaden belägne såkallade Clars och Fatburs-Sjöarne
samt Rörstrands och Carlbergs
vikarne; deruti Utskotten af anförde skäl yttrat
sig icke kunna tillstyrka Riksens Ständer,
hvarken att något understöd för berörde ändamål
anordna, eller, sedan Riksens Ständer
redajn vid förra Riksdagen till Kongl. Maj:ts
Näöigste uppmärksamhet anmält detta ärende,
någon åtgärd nu vidtaga. Och var härvid fogadt
Utdrag af Utskottets Protocoll för berörde
dag, innefattande åtskillige Ledamöters
reservationer.
Ifrån Stats-Ut skottet :
Af den 2 uti innevarande Månad.
1:0 Ofver gjorde anmärkningar vid Utskottets
ytt ande angående Wadstena Klosterkyrkas
upplatande på vjssa villkor åt Wadstena
Stads samt dermed förenade St Pehrs Landsförsamlingar,
hvilka anmärkningar Utskottet
Dm ig April.
likväl icke ansett föranleda till ändring af dess
förut afgifne Utlåtande.
2 0 I anledning af innom Preste-Sråndet
gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
öfver Hetr Adlerbeths Förslag, om bidrag af
Allmänna Medel till kostn3derne vid Isländska
Handskrifters öfversättande; men Utskottet
har ansett sig icke kunna frångå hvad
berörde Utlåtande innehåller, hr list mälet redan
blifvit af de öfrige 3 Respective Stånden
afgjordt.
3:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss å Majoren Florus Tölls ansökning otn
innestäende Accords-ersättnings-utbekommande;
deruti Utskottet tillstyrkt att Majoren
Toll må utbekomma sin Accords-ersärtningsfordran
utgörande 544 R.-dr; hvartill Utskottet,
i händelse af bifall, skulle föreslå t I'gång
i sammanhang med de flere ledan beviljade
dylika restitutioner.
4'0 Öfver gjorde Motioner om bestämmandet
af Hennes Maj:ts Drottningens underhålls-Summa,
i händelse af Enke - tillstånd,
samt om dispositionen af Rosersbergs Kungsgård
efter Hennes Majus nuvarande EnkeDrottningens
frånfälle ; och har Utskottet dels
föres’agit en årlig Summa af 60,000 R:dr, att
af Hennes Maj:t Drottningen uppbäras, om
Hennes Maj:t i Enkestånd skulle (blifva försatt,
samt Ulricsdals Lustslott måtte till Enke-Säte
utses, och dels tillstyrkt att Riksens
6
Dm 18 April.
Stander hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
att Rosersbergs Kungsgård vid Hennes
Maj:t Enke-Drottningens afgång, icke måtte
utarrenderas, utan såsom Kongl. Maj:t i Nåder
lämpeligast finner disponeras tills Riksens
Ständer vid derefter inträffande Riksdag blifva
i tillfälle »tt derom sig utlåta,
5:0 Af den 6 i denne månad ofver gjord
Motion om Anslag af Allmänna Medel till kostnaden
vid förfärdigandet af en Tafla öfver
Högstsalig Konung Carl XI1I:S Kröning} och
har Utskottet, då Statens tillgångar icke för
det närvarande medgifva några medels beviljande
till detta ändamål, ansett sig icke kunna
tillstyrka bifall å Motionen, utan frågan böra
till en lägligare tid uppskjutas.
Af den 13 dennes;
6:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, angående Stats Verkets tillstånd
och behof uti hvad som rörer Riks-Statens
sjunde Hufvud-titel, hvilken innefattar Pensions-Staterne;
hemställande Utskottet om icke
en tillökning på ofvannämnde Stats-anslag
af 5,7x0 R:dr kunde beviljas samt till Kongl.
Maj;ts Nådiga bepröfvande öfverlemnas, att
härmed öka och reglera Pensionerne uti 7, g,
och 9 Classerne, äfvensom för Under Officerares
Enkor och Barn,
7:0 Öfver gjorde Motioner om förändring
i beklädnadssättet för Indeldte Arméen; derpti
Utskottet uppgifvit Förslag till en förän,
drad reglering i detta afseende.
Den 18 April.
7
g:o Öfver Herr Bergenschöld*, Eric Jo.
lian, Motion om tillökt antal Löner för Justi.
tiae-Revisions-Expeditionen; deruti Utskottet
åberopat det Utlåtande, Utskottet, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss i tillförordna,
de Herr Justitiae-Cancellerens underdåniga hemställan
om enahanda tillökning, meddeldt i
sammanhang med öfrige frågor rörande StatsRegleringen
under Riks-Statens andra hufvudtitel.
9:0 I anledning af gjorde Motioner om
tillökning i anslaget för fria Konsternas Academie;
men sedan Utskottet vid Stafs-Regleringens
uppgörande tillstyrkt en förhöjning af
1,92y R:dr uti anslaget för nämnde Academie,
har Utskottet ansett något ytterligare belopp
icke kunna till beviljande föreslås.
ro.-o Öfver väckt Motion af Herr Rothlieb,
Carl Fredric, om Medels anslående till
Riddarholms-Kyrkans iståndsättande -3 deruti Utskottet
tillstyrkt, att så framt Kongl. Majit i
Nåder ej skulle finna utväg, att, såsom förut,
af serskilda tillgångar låta anordna den vidare
åtgående kostnaden, bebofvet må fyllas af
den Summa, som för de Publicjue Byggnader»
nes i Stockholm underhållande finnes å RiksStaten
uppförd, och hvarå Utskotta tillstyrkt
förhöjning; men på det ändamålet af de i detta
ämne gjorde framställningar, måtte befordras,
såsom Kongl. Maj:t i Nåder för godt
finner, har Utskottet föreslagit att Riksens
Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla deras härom vidtagande beslut.
8
Den 18 April.
11:0 Öfver Herr Comminister Berggrens
Motion om Lönförbättring för Comministrarne
i Stockholm ; men dä Presterskapet så i
Stockholm, som annorstädes egenteligen lönas
af Församlingarne, har Utskottet ansett sig
icke kunna tillstyrka bifall å denna Motion.
12:0 Angående Grefve Lövenhjelms, Gustaf,
Motion om medels anslående för repa*
rationen ä Kongl. Theafre-Husen; hvartill Utskottet
likväl icke funnit sig böra tillstyrka
serskiidte Medels beviljande utöfver det, för
Kronans Publique byggnader i Hufvudstaden
ä Riks-Staten uppförde anslag.
Frän Buncc-UtskotUtZ
Äf den 6 i denna Manad:
i:o I anledning af flere Motioner angående
Medel till Jernhandteringeus och Bergslagsrörelsens
understöd och upprätthållande; deruti
U skott-t tillstyrkt dels att föreskrifterne
för Herrar BancoFullmägtige om Lån på exportabla
Effecter må blifva oförändrade, med
undantag deraf att Låne-beloppet må kunna
sträckas till -|.-delar af gällande priset, men
ej deröfver, samt dels att Jern-Contoiret mä,
emot nöjagtig säkerhet förunnas Discont-rättigfiet
i Banquen till ett belopp af 600,000 R:dr
emot 3 proCents ränta; hvilket Creditiv borde
ställas till Fullmägtiges uti Jern-Contoiret
disposition, för att till Bruksrörelsens nytta och
båtnad bäst användas.
2:0 I anledning af så väl Riksens Stan
-
Hen iS April.
9
ders Revisorers till Utskottet remitterade Berättelse
om den af Utskottet verkställde granskning,
rörande Banco Verkets styrelse och förvaltning
efter sednaste Riksdag.
Jemte det Utskottet sökt fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet å några med Verkets
administration gemenskap ägande omständigheter,
hvilka i Utskottens tanka fordrade rättelse
, och till beredande hvaraf Utskottet äfven
uppgifvit Förslag, har Utskottet icke allenast
ansett sig böra lemna Herrar Fullmägtige det
vitsord , att de redligen och med heder svarat
emot Riksens Ständers dem uppdragne vigtiga
förtroende, hvadan det för Utskottet vore en
tillfredställande pligt att anmäla dem til! erhållande
af decharge för deras öfver detta angelägna
Verk sedan sista Riksdag förde ansvariga
och mödosamma Förvaltning, utan ock meddelat
, att ej mindre Banquens Commissarier
hvad administrationen och förvaltningen serskilt
beträffar, än i allmänhet Verkets Tjenstemän
och Betjente, medelst ett oafbrutet bemödande
för Arbetets behöriga och paliteliga
fortgång, uppfyllt deras skyldigheter och gjort
sig förtjente af Riksens Ständers fortfarande
ynnest och bevågenhet; och var dervid fogaöt
ett Utdrag af Utskottets Protocoll, innefattande
några uti vissa omständigheter yttrade serskildte
meningar.
Ijran Coust it utions-Ut skot let:
Af den 10 i denna manad:
i:o I anledning af den till Utskottet re
-
IO
Den tS April.
mitterade Anmärkning af Stafs-Utskottet emot
Konungens Rådgifvare i Commando-mål för
Arméen eller Föredraganden af Kiigs-Ärenderne,
i afseende å vissa föreskrifter rötande SoldatBeklädnaden
vid Vesterbottens Regemente. Men
Utskottet har af anförde skäl ansett ej mindre
Konungens Rådgifvare i Commando-mål för
Arméen än Föredraganden afKrigs-Ärenderne vara
i denna sak från allt ansvar skiljde, samt den
gjorde Anmärkningen således böra förfalla.
2:o I anledning af Herr Schönströms, Pehr,
gjorde Anmärkning emot Herr Stats-Ministern
för Utrikes ärenderne, i afseende på ett af honom
den 21 Martii 1817 till Konungens Befallningshafvande
aflåtit Circulaire, angående de
af Regeringen vidtagne anstalter till Spannmåls
införskaffande; men då berörde Circulaire-Bref
icke emanerat till följd af Konungens
i någon af Dess Stats-Expeditioner fattade
beslut eller ägt gemenskap med beredningen
och anmälandet af de Ministeriella Malen,
utan blifvit af Herr Stats-Ministern enskildt
efter Hög authorisation utfärdadt, har Utskottet
ansett sig icke böra förevarande dess befattning
ej tillhörande anmärknings-fråga till
vidare pröfning upptaga.
3:0 I anledning af Herr Hertzenhjelms,
Orl, anmärkning emot Stats-Rådet samt Föredraganden
af Handels- och Finance-Ärender, i
afseende på deras tillstyrkan af Konungens
den 27 September 1817 i Nåder vidtagne och
korrt derefter återkallade beslut, rörande Malmö
Ben ig April.
ti
Discontverk; deruti Utskottet anmält sig hafva
öfver de nämnde Discont*Verk beträffande
omständigheter redan fattat sitt beslut i sammanhang
med de ämnen, som under gransk,
ningen af Stats-Rådets Protocoll förekommit,
och att Utskottet således ej kunde den nu
framställde Anmärkningen serskildt till pröfning
upptaga.
4:0 i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Proposition om en förändrad Redaction af 7 §,
i Regerings Formen j och har Utskottet ansett
sig böra lemna sin enhälliga tillstyrkan
till det uti högstberörde Proposition uppgifna
förslag till en ny Redaction af nämnde §.
Företogs till pröfning Stats-Utskottets under
N:o 132 afgifne samt den 7 och 11 dennes
på bordet lagde Utlåtande öfver gjorde
Anmärkningar vid Utskottets den 21 sistledne
Februarii meddeldte yttrande, angående
Arfvoden och Tractamenten för Riks-Ståndens
och deras Utskotts Secreterare, Cancellier och
Vaktbetjening.
I sammanhang härmed upplästes de 3:ne
öfrige Respective Riks-Ståndens Protocolls-ötdrag
för den 11 dennes, innehållande att Preste-
och Borgare-Stånden bifallit Herr Grefvens
och LandtMarskalkens samt Herrar Talemäns
den 4 sistledne Februarii meddeldte Förslag till
Arfvoden och Tractamenten för Riks-Ståndens
Ben iS April.
och deras Utskotts Secreterare, Notarier, Ordinarie
och Extra Ordinarie Cancellister samt
Vakt-Betjemng; äfvensom att den blifvande af.
Jörn.'gen rr.å till och med den 28 sistledne
Februarii nu genast få uppbäras; men hvad
angeck den tillökning sorn vidare kunde komma
att tilldelas Riks Ståndens Ordinarie Notarier
och Ordinarie Cancellister, i likhet med
hvad vid 1815 års Riksdag skett, ansett någon
åtgärd icKe kunna för närvarande vidtagas,
utan vara ett ämne sorn i öfverensstämmelse
med hvad Herr Grefven och LandtMarskalkens
samt Herra,r Talemäns ofvanberörde
gillade hemställan innehåller, närmare vid
Riksdagens slut borde komma under serskild
profning ; och har Bonde-Standet både till alla
delar godkänt det af Herr Grefven och LandtMarskalken
samt Herrar Taleman uppgjorde
Förslag till aflöning och äfven förbehållit att
en lika .beskaffad tillökning 1 nämnde aflöning
må vid Riksdagens slut rilldelas Riks-Ståndens
Notaiier och Ordinarie Cancellister som dem
vid 181? års Riksdag förunnades, hvarjemte
Bonde-Ståndet bifallit att förskottet å ifrågavarande
Arfvoden oCh Tractamenten må sträckas
till och med den 28 nästledne Februarii,
uti hvilket beslut de öfrige Riks-Stånden blifvit
inbjudne att sig med Bonde Ståndet förena.
Grefve Spens, Jacob Melker: Jag får ödmjukast
anhålla om Proposition, att Ridderskapet
och Adeln matte instämma i den del af Bonde-Ståndets
beslut, sorn angår gillande till alla
delar af Herr Grefvens och LandtMarskalkens
Den 18 April.
13
samt Herrar Talemäns Förslag till aflöningar,
samt att desarrrra måtte utgå till och med
för nästlidne Februarii månad.
Herr Pahlman, Olfo Fredric: Ehuru det
visserligen borde^ vara öfverflödigt att vidare
utveckla skälen för nedsättning af de fö.reslagne
Riksdags-arfvoden, får jag endast tillägga,
att då man ständigt höres yrkas på hushållning
med Statens Medel, vir det nog underligt
att Riksens Ständer i hvad på dem ankommer,
icke sjelfve iagttaga mera sparsamhet.
Jemför man det Tractamente af 2 R:dr
Banco om dagen sorn Ståndens och Utskottens
Extra Cancellister blifvit tillagde, med hvad
Civile och Militaire Tjenstemän i Lön bestås
eller hvad desse sednare i aflöning erhålla, då
de äro i fält commenderade , så synes deraf,
att Stats Utskottet ägt goda skäl till den föreslagne
nedsdttningen. Jag tror ock att enda
sättet att bereda hushållning för framtiden,
är, att de dermed nu göra början. Man har invändr
att de, som engagagerat sig till tjenstgöring
vid Riksdagen, räknat på att ethalia lika Arfvoden
som vid de sednast förflutne Riksdagar
beståts; men de hafva dertill icke skal, då 24
§. Riksdagsordningen tydeligen stadgar, att vid
Riksdagens slut skall en efter göromale-ns vigt
och mängd lämpad vedergällning bestämmas. I
förra tider h?de de fleste vid Riksdagarne tjenstgörande
inga Arfvoden utan sökte endast meriter
tili framdeles befordran. För min del anser
jag afven vara mindre nyttigt att höga Ailvo
-
14
Den 1$ April.
den tilldelas , emedan derigenom manga vänjas
vid misshushållning-, och får på dessa förenade
skäl vördsammast anhålla om Proposition på
bifall af Stats-Utskottets Betänkande.
Herr Grefven och Landt Mar skalk en hemställde
om Ridderskapet och Adeln behagade instämma
i Preste- och Borgare-Ståndens ofvannämnde
beslut?
Ropades Nej.
Friherre Staél von Holstein, Corfitz Ludvigr
Då aflöning under Riksdagen för RiddarhusFiscalen
blifvit af ett Stånd bifallen , är detta
en serskild fråga, som nu beror på Ridderskapets
och Adelns afgörande, och anser jag för
min del samma Tjenstemans Aflöning böra af
Allmänna Medel utgå, samt icke RiddarhusCassan
påföras. Hvad de öfriga Aflöningarne
angår, så äro de redan afgjorde genom 3:ne
Stånds beslut; men jag skulle hemställa om
icke lämpeligt vore, att nu en gång för alla
bestämma de Arfvoden och Tractamenten, som
för hvarje serskild befattning i Riks-Ståndens
och Utskottens Cancelliet vid kommande Riksdagar
må bestås i ty skola dessa Aflöningar ökas
vid hvarje Riksdag blifva de slutligen alltför
betydlige. För öfrigt instämmer jag uti
hvad Herr Påhlman härom förut yttrat.
Herr Pahlman, Otto Fredric• I afseende å
Riddarbus-Fiscalens Riksdags-Arfvode, har jag
icke något emot instämmande i Bonöe-Stån
-
Den iS April,
15
dets beslut, helst Riddarhus-Cassan kan behöfva
denna besparing;* men hvad Sfer. angår
frågan att nu bestämma Aflöningar för kommande
Riksdagar, så anser jag, då Riksdagsordningen
i den af mig åberopade §. innehåller,
att en efter Arbetet vid hvarje Riksdag lämpad
vedergällning skall tilldelas, något visst
härutinnan ej kunna nu föreskrifvas; och kan
således någon minskning för framtiden, i min
tanka, icke vinnas , utan genom exempel. I
alla fall är hvad Stats-Utskottet föreslagit för
hvar och en grad ganska genereust.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade till
alla delar gilla Herr LandtMarskalkens samt
Herrar Talemäns den 4 sistledne Februarii upprättade
Förslag till Arfvoden och Tractamenten.
Ropades Ja och Nej,
Hvarefter Herr Grefven och LandtMarskalken
gjorde Proposition till bifall af Stats-Utskottets
ifrågavarande Betänkande , hvilken Proposition
med Ja besvarades.
Anmältes och emottogs Herr Hof Cancelleren
m. m. Friherre af Wetterstedt hvilken
å Kongl. MajrtS höga vägnar aflemnade
dess Nadina Skrifvelse till Riksens Ständer,
angående Tullgarns Kungsgårds framtida användande.
Gifven Stockholms Slott den 17
Martii ldi8-
Den ig April
Herr Grefven och Landt Marsh al} en anmodade
Herr Hof-Cancelleren, att till Kongl. Maj:t
framföra Ridderkapets och Adelns underdåniga
vördnad och tillgifvenhet.
Sedan Herr Hof-Cancelleren blifvit på vanligt
vis utbeledsagad, upplästes följande:
Utdrag af Protocollet öfver Kammar-Ärenden,
hållit inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet på Stockholms Slott,
den 17 Martii I8i8*
Tillförordnade StatsSecreteraren Friherre Ehrenborgh
föredrog i underdånighet:
Riksens Ständers underdåniga Anmälan det
Riksens Ständer beslutit att Kungsgården Tullgarn,
med tillhörande Tnventarier och Lägenheter,
skulle, efter Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
Sophia Albertinas dödliga frånfälle , tillfalla
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, att under
Dess lifstid innehafvas med full nyttjande
rätt och på samma vilkor, som Hennes Kongl.
Höghet Prinsessan den nu innehafver.
Kongl. Maj:t sorn med synnerligt nådigt
välbehag ansåg denna Riksens Ständers underdåniga
Anmälan, deruti Kongl. Maj:t igenkände
ett förnyadt uttryck af Riksens Ständers
tillgifvenhet för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Person, täcktes i Nåder antaga Riksens
Ständers beslut, att Tullgarns Kungsgård
med
Ben 18 April.
17
med Inventarier och Tillhörigheter skulle Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen tillfalla vid Hennes
Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas
dödliga frånfälle, att i Hans Kongl. Höghets
lifstid begagnas, under enahanda förbindelser,
som Hennes Kongl. Höghet Prinsessan den nu innehafver
, derom Nådigt svar till Riksens Ständer
skulle afgå, äfvensom Kammar-Collegium
genom Bref härom underrättas.
Ex Protocollo
E. v. Stockenström.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
nu församlade Ständer, angående
deras gjorde underdåniga Anmälan
om Tullgarns Kungsgårds framtida
användande. Gifven Stockholms Slott
,den 17 Martii 18*8*
Kongl. Maj:t har af Riksens Ständers der»
2 i denna månad aflåtne underdåniga Skrifvelse
, i anledning af hos Riksens Ständer förekommen
fråga om framtida användandet af
Tullgarns Kungsgård, inhämtat, huruledes denna
Kungsgård, hvilken, efter Kongl. Majit»
Kärälskelige Herr Faderbroder, Hans Kongl.
Höghet Hertig Fredric Adolphs död, åter tillfallit
Kongl. Majit och Kronan , i stöd af Kongl.
Brefvet den 1 Junii I807 , blifvit, med vissa
vilkor och förbehåll, till Kongl. Maj:ts Kärälskeliga
Faster, Hennes Kongl. Höghet PrinRidd.
och Ad. Fröt. V 3. a Afd. 3, 4*
i8
Den ig April.
sessan Sophia Albertina , under Dess lifstid
olverläten till full disposition och åtnjutande
af alla derutaf flytande Inkomster; och erne.
dan, vid ett sådant förhållande, Riksens Ständer
ansett något hinder icke möta för deras
förordnande om ifrågavarande Kungsgaid, dä
den, efter Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
kan blifva ledig, samt dessutom harvid den
serskildta omständighet skall förekomma, att
så framt Riksens Ständer icke nu på förhand
fastställa, huru med samma Kungsgård, efter
He nnes Kongl. Höghets död bör fötfaras, dispositions-rattigheten
deraf möjligen skulle kunna
dem betagas, enär, enligt Författningarnes
föreskrift, Kongl. Maj;ts och Rikets KammarCollegium
åligger, att genast draga försorg
om Utarrenderandet af sådana lediga KronoLägenhetcr;
ty omförmäla Riksens Ständer sig
af sådana anledningar hafva fattat det Beslut,
att, Kungsgården Tullgarn med tillhörande Lägenheter
och Inventarier mä, efter Hennes
Kon^l. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas
dödliga frånfälle, tillfalla Kongl. Majus Kärälskclige
Herr Son, Hans Kongl. Höghet KronPrinsen,
i Dess lifstid, med full nyttjanderätt
och under enahanda vilkor, hvarmed Hennes
Kongl. Höghet trinscssan, samma Kungsgård
nu innehafver.
Dä Kongl. Majit uti denna Riksens Ständers
underdåniga Anmäl n, igenkänner ett för.
ny^at uttryck af Riksens Ständers tillgifvenhet
för Kongl Maj.-ts Kafälskelige Herr Sön, Hans
Kongl. Höghu Kion- Pr insen, vill Kongl. Majrt
Dt» 18 April.
19
med förklarande af Dess synnerliga Nådiga
välbehag öfver Riksens Ständers i ofvanherörde
matto vidtagne beslut, i följd häraf hafva
niedgifvit att, på sätt Riksens Ständer erbudit
Tullgarns Kungsgård med Inventarier oeh Tillhörigheter
må , vid Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
Sophia Albertinas död, tillfalla Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen , för att i Dess lifstid
begagnas, med de förmåner och förbindelser,
hvarmed Hennes Kongl. Höghet Prinsessan samma
Kungsgård nu innehafver och besitter: Ofch
jemte det Kongl. Maj:t vill Riksens Ständer
om detta Dess Nådiga Förordnande underrätta,
låter Kongl. Majit äfven nu Nådigt Bref
härom till Dess och Rikets Kammar-Collegium
afgå.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
Casp. W. Ehrenborgh.
Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständer , angående deras i underdånighet
gjorde Anmälan om Tullgarns Kungsgårds fram*
tida användande.
Lades till Handlingarne.
20 Deh ig ÅpiH.
Föredrogs å nyo Stats-Utskottets under N:o
133 afgiftie, samt den 7 dennes på bordet lagde
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående reglerande af de Kongl.
Hofvens Stats-Summor.
Herr Skjöldebrand, Pehr Eric, uppläste följande
:
\ \\ 1 "
Då otvifvelagtigt de flere värda Ledamöter,
hvilka ofta innom detta Stånd yrkat högsta
möjeliga betänksamhet vid nya Anslags beviljande,
och högsta möjeliga sparsamhet vid användandet
af Allmänna Medel, ensamt haft ett
prisvärdt afseende på den Skattdragandes be-'
stånd, hvaraf så hufvudsakeligen Statens bestånd
beror, kan jag för min del icke annat
än gilla de driffjädrar, som varit deras ledare-,
och lika med dessa värda Ledamöter, skulle
jag önska upplefva den d3g, då i vårt Land,
den Skattdragande i stället för åtagande af nya
Utlagor, kunde erhålla lindring i de som nu
trycka honom; men Mine Herrar! så långt är
ännu icke nöden kommen hos någon Medborgare-Class
i vårt Land och, så långt, vill jag
hoppas den aldrig skall komma, att Riksens
Ständer böra deraf anse sig berättigade till en
besparings-principe, sådan, som den att, på
någon enskildt Medborgares bekostnad, vilja
söka sig en vinning, och aldraminst skulle
-jag tro, att det kan förenas med det rättsbegrepp
och det ädelmod , som alltid utmärkt
detta Riks-Ständ, att vi skulle vilja bereda oss
en besparing, vunnen från Enkan efter en af-j
Den 18 April.
21
Jeden vördad Konung, hvars minne skall lefva,
lika länge i hvarje sitt Fosterland älskande
Svenskt bröst, som den Sjelfständighet,
Han, från branten af fallet räddade, och, i valet
af sine Thronföljare , för framtiden betryggade;
och må man icke anse såsom en af Oss,
redan gifven ersättning, för afstäendet af Contracts-rättigheten,
allt hvad Hans Maj:t Konungen
åt Hennes Majrt Enke-Drottningen lemnadt,
på ett sätt, som fullbordadt sista länken
i kedjan af de ädelmodigast möjligen uppfyllde
Sonlige pligter.
Hennes Majit Enke-Drottningen har, då
hon 1774 ankom till vårt Land, igenom ett
lagligen upprättadt och sedermera stadfästadt
Giftermåls-Contractj blifvit lofvad, vid händel*
sen af dess inträffade Enke-tillstånd:
i:o En årlig Underhålls-Summa, af 6o,ooa
R:dr Banco.
- • _ .. 1 ' '
2:0 Wadstena Slott till Enke-Säte, som
för detta ändamål borde, repareras, inredas,
meubleras och förses med Husgeråds-persedlar.
3:0 Fri disposition ifrån dagen af Dess
Enke-tillstånd. öfver Starby Kungsgård3 med
deraf blifvande hela afkastning.
4:0 En Silfver-Service, 4 Vagnar, 3 anspann
Vagnshästar samt 8 st. Rid- och Vagnsklippare.
22
Ben 18 April.
Om mari nu äfven medgifver att, den
Hennes Maj:t vid igiy års Riksdag beviljade
tillökning af lo,oco R:dr , varit Henne ämnad,
blott såsom Regerande Drottning, till bestridande
af den, dermed förenade kostsammare
Hof-Hällning, och icke, såsom Enke-Drottning,
mäste man likväl, Mine Herrar! icke
förglömma, att vid jemförelse emelian Penninge»värdet
och Varu-värdet, 60,000 R:dr B:co
nu, icke motsvara hvad man, i händelse af
Enke tillstånd, ämnade Hennes Majt, — att
Rosersberg Slott, icke är af den beskaffenhet,
att det iemnar Hennes Maj:t någon afkastning,
utan tvärtom, fordrar en känbar årlig Underhållskostnad,
och att uppfyllandet af allt, hvad
Gifwrmäis-Contractet, utöfver årlige AnslagsSumman
föreskrifver, troligen skaile fordra Utgifter
öfyerstigande 300,000 R:dr B:co. — Jag
vågar således lios Herr Grefven och LandtMarsk
öken samt Hbgloflige Ridderskapet ödmjukeligen
hemställa, om en årlig ersättning af
10,000 R:dr B:co, under Hennes Maj:ts lifstid
, kan anses uppväga de kostnader, man
vill undvika. Hvar och en inser att, härmed
skulle åsyftas en Statens vinst och i afseende
på Stats-Utskottets antagne Principe, att spara
allt hvad sparas kan och söka afböja alla
slags nya utgifter, förklarar jag öppet att jag
högaktar och gillar denna Patriotiska omsorg
för den redan drygt beskattade Medborgaren,
men skulle likväl önskat, att, man icke sökt
vinna en besparing, tagen ifrån en Enke-Drottriing,
hvilken, ehuru sjelf främling i vårt Land,
likväl aldrig undetlåtit, att med våra nödlidan
-
Den 18 April.
2?
de — våra, af ödet mäst vanlottade Samhälls,
bröder, dela dess hopsparde, icke alltid så öfverilödige
tillgångar, och, hvilken aldrig an.
vändt sin verkningsförmåga på Dess Höga Gemål
annorlunda, än till goda, lugnande och
allmänt väl åsyftande ändamål.
Då hvar och en lätt kan uträkna , att,
för annu en tillökning i ersättningen af 10,000
R:dr, nke tordras en halt skillings högre ärlig
utgift af hvarje Mantalsskrifven Person, då
säkerligen ingen Sveriges Innebyggaie skulle
för en Ei ke-Drottning, kand och älskad lör välgärningar
, vilja undandraga sig en så lindrig
tillökning i Skatt, då synes rr ig att vi icke
böra erbjuda Hennes Majit så beskaffade ersärtningsvilko
, att, om också, tvungen af sm höga
och adla grannlagenhet, Hennes Majit skulle
anse sig föranlåten antaga dem, de otvifvelagtigt
i Hennes hjerta skulle intrycka en
djup smarta öfver liden oförrätt och öfver
det hårda ödet, att se sig nödgad inskränka
något af de barmhernghets Verk, Hon troligen
ämnat till sina öfriga dagars sällhet och
trust.
Jag vågar således i följd af hvad jag nu
haft äran anföra, vördsammast föreslå, att, utöfver
Hennes Majas stadgade Anslags-Sumtna
af 60)000 R:dr om året, en årlig ErsättningsSumma
af 20,000 R dr B:co må i ett för allt,
Hennes Majit Enke Drottningen erbjudas, hvarigenom
Starby Kungsgård, kunde, som hittilis
förblifva under Statens dispositions och, fråsan
I
24 Den 18 April.
om förböjt Arrende eiler återlösande från Arrendatorn,
blifva ett ämne för särskildt öfverläggning.
I händelse Herr Grefven och LandtMarskplken
härom täckes göra Proposition, och
detta skuile , jemte antagandet i öfrigt af Utskottets
Betänkande vinna Ridderskapets och
Adelns bifall, är jag öfvertygad att, om ett
sådant beslut blef de öfrige RiksStänden tillkännagifvit,
de deruti skulle sig förena, hel Ist
derigenom icke någon annan förädring skulle
blifva, i det redan beslutade antagandet af StatsUt-kottets
Förslag, än en förhöjning, hvarmed
ändock Staten troligen skall vinna en besparing,
dock mindre obillig.
Friherre Stael von Holstein , Corfitz Ludvig:
Den sist talande varda Ledamoten har föreslagit
en tillökning uti Hennes Maj:ts EnkeDrotrningens
årliga Underhålls-summa, men att
Starby Kungsgård deremot måtte användas till
Statens fördel. En annan Ledamot yttrade i
förra Plenum, att man borde respectera helgden
af ett Conrract. Häruti instämmer äfven
jag; hvarföre och då jag ej af Stats-Utskottets
Betänkande kan fullständigt inhämta det
åberopade Arrende-Contractets innehåll, jag
får hemställa om icke en afskrift af berörde
Contract må infordras, så att det beslut, som
tages, må kunna lämpas efter Contractets ordalydelse.
Herr af Brinckman, Gustaf: Både Riksda
-
Den 18 dpril.
a?
gens snart förestående slut, de många betydliga
Mål, som ännu återstå och förevarande Ärenders
synnerliga vigt, betragtadt i dess sammanhang,
tyckes mig hos Högloflige Ridderskapet
och Adeln påkalla noggrann utöfning
af den i Regerings-Formens 56 §. stadgade
rätt, att pröfva de Anmärkningar, som emot
Högloflige Stats-Utskottets Betänkande blifvit
framställde. En pröfning, som efter mitt
begrepp, lika otvifvelagtigt kan afgöra om desse
Anmärkningar förtjena återremiss, som den
efter ordalydelsen i Grundlagen, kan sträcka
sig till Förslagets directe antagande eller förkastande.
i
Under denna synpunct förekommer först,
en agtningsvärd Ledamots hemställning om
uppskof med ifrågavarande anslag; tills Finsa*
ce planen blifvit utvecklad och bestämd.
För min del kan jag icke godkänna den
grund , hvarifrån hemställningen utgått. Hvarken
den Finance-plan, förenade Stats-och Banco-Utskotten
afgifvit, eller de många Systemer,
som i anledning deraf blifvit tillvägabragte,
gifva eller rimligen kunna gifva hopp
om en Myntförbättring, så hastigt verkande att
dess numeraire genast skulle förandras. —
Tvärtom instämma alla deruti, att Röre!se-Capitalet
i det närmaste skall blifva oförändradt
och i sådan ställning är det för mig omöjligt
att inse huru Stats anslagen mera i det ena
än det andra möjeligen kunna förminskas.
Först då väl beräknade och lyckligt utförde
Den ig April.
anstalter hunnit sätta Mynt-värdet och Varuprisen,
i ett jemnare förhållande, kunna StatsutgiFernes
nedsättning möjligen äi>a mm. Men
dertill torde ännu Decennier erfordras.
Den andra Anmärkningen af flere Ledamöter,
yppad och understödd, härleder sig
ifrån skillnaden emellan den till Hennes Kongl.
Majit Enke Drottningen utlofvade och den nu
anslagne underhalls summa , betragtad efter dess
inre valeur.
Jag medgifver att denna fråga är särdeles
ömtålig. Jag känner innom mitt eget bröst, och
alla innom detta Riddarhus delar visserligen
med mig den lifligaste förbindelse till under,
dånig vördnad, för Hennes Maj:ts stora egenskaper;
till djup innerlig tacksamhet för Hennes
Kongl. Maj:ts hulda omsorg om en alldrig
nog saknad Konungs dagar. — Men jag är
också fullkomligen öfvertygad, att Hennes Maj:t
Enke-Drottningens höga själ och ädla tänkesätt,
icke tillåta större fordringar af Svenska Folket
än det kan åstadkomma, efter så många förluster
af Land och National-välmäga, efter så
mångå af tidens händelser tillkomne behof och
Utskylder — och jag är lika förvissad att StatsL'tskottet
med dess underdåniga tillgifvenhet
för Hennes Majit visserligen gått så långt,
som Utskottets omtanka för Statens bestånd,
som den yttersta beräkning af möjelige tillgångar,
någonsin medgifvit.
Dea tredje Anmärkning, som egcnteligen an*
Ben iS April.
*7
går Arrendet å Starby Kongsgård , besvaras till
dess allmänna åsigt af 18lo års Riksdags Beslut,
hvarigenom detta Arrende med flere dylike,
efter Contracterne bibehållas, endast att de i
stället för Penningar, skulle förvandlas till Spannmål
efter Markegång, och kan fråga om Contractets
bestånd för denna Kongsgård skäligen
äga rum, tillhörer den icke Riksens Ständer,
utan vederbörande Auctoriteters granskning och
afgörande.
Af allt detta slutar jag; att ingen gällande
anledning till rättelse eller förändring i Statsutskottets
Förslag, sig företer och att följagte.
ligen ingen Aterremiss deraf är nödig. Jag har
dessutom ett skäl , hvaruppå jag utbeder mig
att fä fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet,
det nemligen: Att Hans Majit Konungens
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
Hofhållnings-Utgifter äfven äro i detta Förslag
innefattade. Jag är ganska säker derpå, att
Ridderskapet och Adeln ingalunda vilja vara
de sista, att i den delen med Stats-Utskottet
instämma och jag anhåller vördsamligen om
Högvälborne Herr Grefvens och Landt-Marskalkens
Proposition tilt bifall å Utskottets Betänkande.
Friherre Löjvenskjöld, Salomon: Jag anhåller
att få veta om Hennes Maj:t Enke-Drottningen
blifvit hörd öfver den af Utskottet föreslagna
förändring uti Hennes Maj:ts GiftermålsContractj
har sådant ej blifvit iakttagitjår jag
38 • Dett iS April,
erindra om nödvändigheten deraf, innan något
beslut af Riksens Ständer fattas.
Herr Pahlman, Otto Fredric: jag känner ej
huruvida den Ledamot, sorn j dag yttrat att
Stats-Utskottet iakttagit en olämpelig besparings
priucipe i afseende å den föreslagne ärliga
underhålls.Summan för Hennes Maj:t Enke.
Drottmngen, är befullmägtigad att förklara
Dess Höga missnöje; men i anledning af den
gjorda frågan om Hennes Majit blifvit i amner
hörd, får jag vördsamt upplysa, att innan
beslut härom i Stats Utskottet fattades, Utskottet
af skyldig vördnad för Hennes Majit, genom
Ordföranden inhämtat Hennes Majits tankar.
Hennes Majit har dervid i Nåder behagat
förklara sig nöjd med den af Stats-Utskottet
föreslagne förändring i hvad Hejrads-Contractet
innehåller. Men skulle Hennes Majit
nu fordra samma Contracts uppfyllande, så måste
det ske, och Riksens Ständer då gå i Författning
om Wadstena Slotts iständsättande och
Meubierande samt att accord med nu varande
Arrendatorn af Starby Kungsgård om Arrendets
upphörande må trätfas. Jag anser mig härvid
äfven böra erindra, att dä Hennes Majit försäkrades
att såsom Enke-Drottning erhålla en
årlig Summa af 6o,ooo Ridr, utgjordes Statslnkomsterne
äfven af Finland. Riket har sedermera
blifvit till -j-idel förminskadt. Efter
strängaste rättvisa hade således underhållet snarare
skolat nedsättas än förhöjas; men hvartill
Utskottet, förvissadt om Riksens Ständers önskan
att för Hennes Majit anslå så stor Suni.
I
Ben ig April.
3 9
ma, som tillgangarne möjligen medgifva, likväl
icke gil vit anledning; dessutom kan, såsom
jag i förra Plenum anfört det med Sverige
förenade Brödra-Riket icke undgå, att då Hennes
Maj:t också varit Regerande Drottning öfver
Norrige, äfven deltaga i Hennes Maj:ts
Hofhållning såsom Enke-Drottning.
I anledning af gjorde yrkanden om Återremiss,
får jag förklara, att jag äfven är af
den tankan att Åter-remiss bör medgifvas,
så vida de Anmärkningar, som blifvit framställde.
hindra antagandet af ett Betänkande,
roen några så be.sk»ifade Anmärkningar har jag
icke hört här göras och jag instämmer således
med Herr af Brinckman uti begäran om Proposition
till bifall af Utskottets utaf Preste- och
Borgare-Stånden redan antagne Betänkande.
Herr Grefven och Landt Mar skalken tillkännagaf,
att eniigt nyss ankommen underrättelse
Bonde-Ståndet äfven bifallit St3ts-Utskottets
Betänkande, med tillägg att Bonde-Ståndet
önskat, det Statens tillgångar kunnat medgifva
anslåendet af en högre Summa åt Hennes
Mäj:t Enke-Drottningen.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz LudvigOm
jag rigtigt fattat Stats-Utskottets förevarande
Betänkande, har Utskottet föreslagit,
att Arrendatorn af Starby skulle erhålla ersättning
för förlusten af Arrendet. Jag har för
längesedan sett det för nuvarande Innehafvareos
Fader, Assessoren Vult von Steijern uti
33
Ben 18 April.
färdade Arrende-Contract om denna Egendom,
och vill minnas att det är så ställt, att när
Högstsalig Hans Majit Konung Carl XIII atlidit,
skulle nytt Arrende uppgöras. Med säkerhet
påminner jag mig att Starby var undantagit
uti Ständernas Förordnande år igio, angående
de andra Kungsgårdar ne, på den grund
att densamma af ålder varit bestämd för en
Inrättning att väfva Damasch. Som enligt min
tanka, det är nödigt att helgden af Contracter
iagttagas och att deras ordalydelse bör vara enda
rättesnöret, får jag hemställa om icke nu
förevarande Betänkande rr.å återremitteras, med
anmodan till Utskottet, att, jemte återrcmissens
besvarande, tillika insända omförmälde Contract.
Herr Skjöldebrand! Då Herr Påhlman behagat
framställa en förmodan , som skulle jag
af Hennes Majit Enke-Drottningen vara öfvertala
att här anföra hvad jag ansett öfverensstämmande
med rättvisa, billighet och Ståndets
värdighet, kan jag icke underlåta att deröfver
betyga min förundran; med den bögagtning
jag hyser för Herr Påhlman och den
kännedom jag äger att han sjelf vanligen här
i sina framställningar synes visa sig äga och
följa en egen öfvertygelse, hade jag icke väntat
att han mot en Riddersman, som han likväl
borde känna för lika ömtålighet, som han
sjelf, skulle yttra en förmodan, att icke äfven
jag skulle kunna äga och följa en egen öfvertygelse,
likväl, och i afseende på bufvudfrågan,
då igenom nu ankommit Protocol!s-Ut
-
Den ig April.
3*
drag från Hedervärda Bonde-Ståndet det befinnes
att Utskottets Betänkande blifvit af
3:ne Stånd antagit och saken således är att
anse sorn afgjord, vill jag, för min del, till
en dyrbar tids onödiga förlorande, icke vidare
yrka någon sådan förändring, sorn kunde
föranleda till återremiss.
Herr Påhlman.- Tåg har visserligen icke
bestridt någon att hafva talat enligt sin öfvertygelse}
men då det sattes i fråga huruvida
Hennes Majit blifvit hörd öfver ett Förslag,
som innefattade ändring uti hvad Hennes Majit
enligt sitt Heira is Contract ägde rättighet att
fordra, trodde jag mig böra anmäla hvad jag
härom kände.
I alla fall synes det icke öfverflödigt om
den som behagar klandra Utskottets Förslag,
dessförinn?n underrättade sig antingen Hennes»
Majit Enke-Drottningen Sjelf är nöjd eller icke
med de af Utskottet tillstyrkta förändrin
gar-
>
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Om jag,
vid afhnrandct af nu uppläste Betänkande, ej
alitlör mycket missförstått Höglotlige StatsUtskottet,
sä upphörde egenteligen ArrendeComractet
på Starby Kungsgård, i samma ögönolick
Högstsalig Hans Majit Konung Carl
XIII med döden algeek; och Innehafvaren kan,
såsom jag fattat meningen, ej göra anspråk på
att qvarblilva, utan med villkor att i arrende
erlägga lika sä mycket, som någon annan skul
-
Den 18 April,
Je på offentlig Auction derföre vilja bjuda,
I händelse den nuvarande Innehafvaren ej skulle
vilja ingå häruti, då först uppstår fråga om
skälig ersättning, nemligen: för gjorda förbättringar
och anläggningar; men blott, sä fida lian
ej genom deras egen afkastning finnes härföre redan
vara hällen skadeslös. Jag instämmer således
med Herr Friherre Stael von Holstein i
den hemställan, om ej afgörandet af detta Mål,
kunde uppskjutas intill dess man hunnit infordra
sjelfva Arrende-Contractet, för att se, huru
långt Arrendatorns, och huru långt Riksens
Ständers rätt sträcker sig. Detta anser jag
så mycket nödigare, sorn ett högre Arrende
skulle sätta Oss i tillfälle, att, medelst tillökning
i Vår vördade och älskade Enke-Drottnings
Stats-anslag, tillfredsställa allas vår innerliga
önskan , utan att behöfva likväl med tillökning
i Skatterna för detta ändamål betunga
Svenska Folkel.
För öfrigt skulle jag önska, att så väl
detta, sorn de öfriga Stats-anslagen kunde få
hvila, intilldess Finance-planen hunnit afgöras,
samt att alla Statens bade Inkomster och Utgifter
nedsattes och reducerades lill Silfvervärde; på det,
i händelse Myntet skulle förbättras, Skatterna
ej må blifva för Folket ännu svårare att utgöra;
ej eller Anslagen, i händelse af Myntets
ytterligare försämring, otillräckliga för Statens
och Hofvets oundgängeliga behof.
Grefve de la Gardie, Jacob: Sedan af Herr
Påhlman
Den 18 April
33
Påhlman blifvit upplyst, att Sfats-Utskoftet, i
följd af den vördnad och den pligt, Utskottet
vore Hennes Maj:t Enke-Drottningen skyldig,
inhämtat Hennes Maj.ts yttrande öfver de af
Utskottet gjorde anbud, samt Utskottets Betänkande
, efter hvad samma värde Ledamot
upplyst, blifvit af tvänne Ständ antagit, och enligt
hvad Herr Grefven och LanötMarskalken
sedermera tillkänaagifvit, jemväl är af det tredje
Ståndet bifallit, anser jag all vidare öfverläggning
endast onödigt borttaga tiden, då någon
förändring i Utskottets Betänkande icke kan
vinnas. Ehuru jag önskat att Stats-anslaget
för Hennes Maj:t Enke-Drottningen måtte ö- ,
kas, finner jag likväl dertill ingen möjlighet
för det närvarande.
Frih erre Ehrenborgh, Casper Wilhelm.: Nyss
uppkommen , dä Discussionen i förevarande
ämne redan var börjad, får jag i anledning af
hvad Herrar Skjöldebrand och Påhlman anfört,
endast yttra att jag genom serskilda anledningar
kanner, att Stats-Utskottet meddelat Hennes
Maj:t Enke-Drottningen de uti dess Betänkande
uppgifne villkor, ssmt att Hennes Majit,
deröfver äfven afgifvit sitt Utlåtande, att Hennes
Majit aldrig satt i fråga begagnandet
af Starby Kungsgård: Att Hennes Maj:t icke
eller någonsin velat göra sina rättigheter
gällande, utan, med full tillförsigt till Riksens
Ständers rättvisa, förklarat sig nöjd med hvad
Riksens Ständer till underhåll för Hennes Majit
anslogo. Att således frågan om Starby KungsRidd.
och Ad. grot, V Bf 2 AJd, y , 6.
34
Den hg April.
gård och Wadstena Slott, efter min tanka, icke
egenteligen hör till ämnet, utan att här endast är
fiåga om det anslag, som Utskottet föreslagit,
kan till Hennes Majrts underhåll anses tillräckligt
eller icke} dervid vidare jag icke kan
vägra mig att tillkännagifva min öfvertygelse,
att Utskottets Betänkande är uti sin grund
obilligt, hellst jag icke inser någon den ringaste
anledning hvarföre, enär Riksens Ständer
funnit alla anslag så väl till Embetsman,
som de Kongl. Personerne, hvilka 1809 bestämdes
tarfva en billig påökning, i anseende till
tidernas förändrade skick, Hennes Majit EnkeDrottningen
skulle vara den enda, som icke
skalle få till godo njuta en förmon , som Riksens
Ständer sålunda tillerkändt hvarje Penninge-löntagare.
Då jag icke kan neka mig den tillfreds,
ställeisen att emot en, efter min tanka, så orättvis
grund högeligen protestera, tror jag mig
derjemte skyldig att här ofifenteligen förklara,
att Hennes Majit Enke-Drottningen långt ifrån
att hafva ådagalagt något missnöje öfver hvad
Stats-Utskottet föreslagit, tillkännagifva att Hon
alltid skulle finna sig nejd med det ödo åt
Henne ämnades, och kan jag nu å Hennes
Jvlaj-t Enke-Drottningens vägnar försäkra, att
Hennes Maj:t, om än Riksens Ständer antaga
det af Stats-Utskottet, efter min tanka, på mindre
billiga grunder uppgjorde ringare anslag ,
åndock alltid skall finna sig nöjd med det beslut
Riksens Ständer härom fatta. Då jag icke
kunnat neka mig art framställa dessa tankar
inför Ridderskapet och Adeln, uti eiträmse,
som så nära ligger mig om hjertat, utan
Den 18 April.
3?
att dervid anse mig bunden af det beslut, de
andra Ständen derom kunde redan häfva fattat
; är likväl discussionen i ämnet nu mera
öfverflödig, sedan de tre Ståndens beslut
redan bestämt resultatet) hvarföre jag för mitt
del ej yrkar återrefniss af Betänkandet.
Friherre 1 Vrangel t Henning, anförde skrif»
teligen:
Da jag i Plenum af den ti dennes gjorde
framställning att alla större anslag borde
hvila, intilldess Pinance-planen var reglerad. Var
det ingalunda min mening, ätt öfverlägga om
Summornas större eller mindre belopp, utan
af det enda skäl, att dessförinnan känner man
icke Pertninge-tillgangen , Myntets förhållande
till Varuprisen, och med detsamma möjligheten
för Nationen, ätt kunna bestrida ökade
utgifter; med ett ord, man vet dessförinnan
icke hvad sorn beviljas. Nationens Representanter
hafva vid de föregående Riksdagarne,
åtagit lig hvad af dem blifvit äskat, för att
ersätta de behof, sorn fordrat ökade anslag»
genom Myntets försämring; men nu då Banco*
och Stats-Utskottens föreslagna Finance-plan,
med åberopad ledning, af Kongl. Maj;ts Nådiga
Proposition, åsyftar Mynt-förbättring, och t
Sådant afseende onekeligetl föranleder dertill,
att Rörelse - Capitalet eventuelt för det hela,
och ständigt för Jordbruket minskas; och
då enligt nyssnämnde Finance - Betänkande,
7fo,öoo R;dr årligen, ända till och med 1829
eller tillsammans nära 9 Millioner R;dr Barn
Den i.g Åprn.
co endast till Bsnquens Consoliderande skola
utgöras, då måste yttersta varsamhet iagttagas
vid beviljandet af nya anslag.
Erindrom oss blott, att efter nämnde Finance
Plan, utbetalninge» af 750,000 ärligen
till Banquen blifver vida mera tryckande än
en Krigsgärd , ty under kriget med alla dess
rysligheter, spridas dock tillgångar3 nu under
freden, sker det ej,t om icke genor* Län,
sorn för Jordbrukaren likväl icke nu bro *»ot
Inteckning föreslagn» till 1 proCent af Egendomens
värde. Om pä sådant sätt vi skola
skatta öfver -^.del af hela Rörelse-Capitalet,
för att flera proCent om året förbittra Myntet,
sä böra väl åtminstone icka ökad» anslag
komma i fråga. Jag förklarar silades ytterligare
bestämdt, att innan jag får se sluteliga
projectet i Finance-fragorne, kan jag icke ingå
i beviljandet af några anslag. — Emottaga vi
lyckligare utsigter dä Utekottens nu återremitterade
Betänkande återkommer , dä skall jag
ined tillfredsställelse yrka, att Ridderskapet
och Adeln äfven i denna fråga förena sig med
de öfrige Stånden, i rättvisa och de uppoff,
ringar, som kärleken och beredvilligheten euiot
ett älskadt Konunga Hus påkalla5 men
mina Herrar! kunna vi val med lugna samveten
ansvara för våra hemmavarande, om vi älägga
dem hörnor, som de ej kunna uthäida,
derest föga eller ingen ändring kommer att äga
rum i det uppgjorda Finance-project|et$ och
utlofva anslag, sorn jag vagar säga det då
ieke ens efter mänskligt utseende kunna utgå
Den t g April.-
37
— Jag anhåller således om den Proposition»
att Stats - Utskottets Betänkande om anslag
må blifva hviiande och ej afgöras förrän Finance-planen
blifvit reglerad, och af Ständerna
antagen. Ett sådant preliminäire-beslut skall
åtminstone bereda något-Togn åt vira hemmavarande,
som alltför långe suckat under bördätt
af deras betryckta ställning med nästan utslocknadt
hopp, att af våra beslut finna lindring.
Grefve Mörner, Carl Stellan: J>? anse* Herr
Skjöldebrands framställning likaså värdig sorn
billig; men då vi inhämtadt att Hennes Majit
Enke-Drottningen täckts förklara sig nojd med
de af Stats-Utskottet föreslagne vilkor, så får
jag hemställa, att Betänkandet måtte bifallas.
Friherre Staél von Holstein, Corfitz Ludvig i
Friherre Wrangel kände förmodöligen ej, då
hsn Skref sitt Memorial, att frenne Stånd redan
bifallit Stats-Utskottets Betänkande; hade detta
förhållande ej inträffat , skulle jag förenat
mig med honom. Onekeligen böra Statens
likasom en Enskildes utgifter rätt's eftr inkomsterna.
Starsbehofvers skölt ä v.n under»
gå en betydlig förändring om Riksens Ständer
återfå dispositionen af Tullverket, hvartill de
äga en ostridig rätt. Endast härigenom skulla
vinnas ett tillgång af emellan 3 å 400,000 R:dr
mer än nu är påräkr.adt, hvaremot Bevillning?»
Summan i samma mohn kunde nedsättas.
Jag känner ej om de öfrige trenne Stånden
38
Ven 18 dprit.
bifallit Stats-Utskottets Betänkande rörande alla
HulviA ,Tittlarne. Skulle deras bifall endast
snäcka sig till första Hufvud-Titteln , förenar
jag mig med Friherre Wrangel i det yrkande
att pröfningen af alla öfrige Stats-anslag må
hvila intilldess frågan om Financernes reglerande
blir afgjord.
Friherre Wrangel: Som detta Mål lärer
Innefatta er> Bevillningsfråga, så torde detsam.
ma till Nämnden böra öfverlemnas , derest alla
4 Ståndens beslut icke skulle blifva sammanstämmande,
Ropades Ne},
Herr Strussenfelt, Michael: Sedan nu 3 Stånd
afgjorf frågan, så får jag endast förklara att,
derest Ridderskapet och Adeln äfven skulle
bifalla Utskottets Betänkande, reserverar jag
mig emot samma beslut. Herr Påhlman har
väl upplyst att Hennes Maj:t förklarat sig nöjd
med de Henne gjorde anbud, men jag är öfverfygad,
att om Stats Utskottet afprutat 30,00c)
K:dr på hvad nu blifvit föreslagit, hade Hennes
Majit ändå varit för delicate att gifva något
misshag deröfver tillkänna.
Friherre Wrangel.• Med förtroende till
hvad Herr Påhlman anfört, som skulle Betänkandet
blott vara af tvänne Stånd antagit, ansåg
jag frågan kunna komma att af Nämnden af,
göras. För öfrigt anser jag frågan vara af vigt,
Den ig April.
39
och på sätt jag förut yttrat, böra hvila till
dess Finance-Betänkandet återkommer.
Herr Påhlman: Då jag nyss yttrade mig,
kände jag då icke att Bonde-Ståndet äfven hade
bifallit Utskottets Betänkande; men om så
handt att två Stånd stadnat emot två skulle frågan
blifvit föivist till det förstärkta StatsUtskottet.
Nu åter, då tre Stånd antagit Betänkandet,
är frågan afgjord. Till hvad jag förut
yttrat angående Stats-Utskottets demarche att
inhämta Hennes Majit Enke-Drottningens Utlåtande,
anser jag mig nu böra tillägga att denna
Utskottets åtgärd inskränkt sig blott till
frågan om den föreslagne ersättningen af 10,003
R;dr och 200 Tunnor Säd för begagnandet af
Wadstena Slott samt revenuen af Starby Kungsgård.
Jemte det Hennes Majit yttrade sig
nöjd med detta Förslag, förklarade Hennes
Majit tillika att hon ej ville att någon rubbning
skulle ske uti det ingångna Arrendet af
Starby Kungsgård, hellst densamma vore disponerad
till ett välgörande ändamål. Hvad åter
angeck Förslaget i öfrigt, så kunde det ej framställas
till Hennes Maj:ts hörande, då det samma
var upprättadt i enlighet med Riksens,
Ständers förut fattade beslut.
Friherre Boye, Ludvig, hade inlemnat ett
Memorial hvilket upplästes, så lydande:
I frågan om Stats-Utskottets Betänkande
angående Hennes Majit Enke-Drottningens blifvande
Appanage, anhåller jag ödmjukast att
49
Ven 18 April.
få ännu yttra mig, till fortsättning af den
Anmärkning jag dervid gjordt, och är glad,
{Ut, om jag förra gången, aldeles oberedd att
i ämnet tala, varit af min rättskänsla för långt
hänförd, och sålanda kommit^ att betala någon
skatt åt en hastig välmening; jag nu också är
i tillfälle att frivilligt gifva rättelser» deråt.
Hennes Majds Giftermåls-Handlingar, sätta
Utom all fråga, Hennes Majits rätt att erhålla
j Contant ÖD,ooo R;dr samt dessutom såsom
tserskilte förmåner Wadstena Slott , jståndsatt
och meubleradt; Starby Kungsgård med alia
Slottet och Kungsgården tillagde Krono Räntor
och Dagsverken, sådana de voro beräknade
är 1774; jemte utstyr af en Silfver-Service m,
rn. Ridclcrskapets och Adelns Frotocoller för
igx> års Riksdag upplysa, att den gåfva af
jo,000 R:dr B:cq årligen, sorn Stiinderne då i
underdånighet gjorde Hennes Majit, hade för
ändamål att lemna ett underdånigt vedermäle af
Ständernas tacksamhet; men att, ibland skälen,
har, vid qfverjäggojngen äfven antagits Myntets
fallna värde; och beslutet ägde alltså ett sam*
manhang med de lika beskaffade gäfvor, som
till den öfriga Kongl. Familjen i underdånighet
gjordes; äfvensom med de Löuelörökningar,
sam ajli Penninge-Löntagaim då erhöll0, Da
denna gåfva gjordes Hennes Majit, var j alla
fall dermed icke förenadt något villkor att den
skulle upphöra när Hennes Maj:t b|ef Enka;
och återtagandet , ensamt i anseende till Hennes
Maj t Enke-Drottningen, vors så mycket
tafta mättvUt, 50m, derest en rätt tili ersätt:
Ben ig April,
4i
ning för Myntets fallna värde existerade för
alla andra, så måste den åter vara dabbel hos
Hennes Majit, för den Sammå, hvilken var
stipulerad redan för 1777 års Realisation, sorn
åter gaf fördubbling åt alla andra, då deremot
denna gåfva af io.cqo Ridt' utgör enda ersättningen
för hvad Myntet nu är sämre , än
det var 1774* När nu således Hennes Majits
redan bestämda rätt uppgår lill 70,^00 R:dr
B:co i Penningar; sä har ju Stats-Utskot-ut , oj
allenast, icke föreslagit någon ersättning för
Wadstena Slotts iståndsättande och roeublerände
samt för utstyret, utan äfven fråntagit Hennes
Majit den fria dispositions-rätt af Starby
Kungsgård, som Hennes Maj:t lagligen tillhör.
Denna" förminskning i Hennes Maj:ts rätt, anser
jag obillig , samt begär; derföre en sådan ändring
, att en ersättning för Hennes Maj:t i
Giftermåls-Contractet lofvade serskilta förmohner
ma anslås Hennes Majit med to,000 R:dr
Bico; så att Appanagen inalles blir 80,000
R:dr, dä all fråga om Starby Kungsgård torde
få förfalla.
Ehuru jag, icke anser rättsbegrepp böra
vika för considerationsr; utber jag mfg likväl
att nu få bemöta de, som man framställt
till försvar för Betänkandet. Man har jemfört
den föreslagne Appanagen med den, som vår
gist afledna Enke Drottning hade; men jag frågar,
är en sådan jemförelse i något enda afse.
ende grundlig? Den en3 började år 1792 och
slöts 1813; och var väl vid medeltalet af samma
tid, Myntets varde så fallit, som det na
42
Den 18 April,
är, då den andra först börjar? Den förra Enke
Drottningen
var Personligen rik, då deremot
Vår nu varande Enke-Drottnings enda Rikedom
består i Hennes Dygder och Hennes 40-åra
rätt till Svenska Folkets kärlek. — Man har
nämnt Hennes Maj:ts Appanage från Norrige;
men har väl framställaren af denna hänvisning
sjelf varit okunnig derom, att Norrige ingen
ting er lagdt till Hennes Maj:t såsom Regerande
Drottning oell således troligen ännu mindre gör
det hädanefter? Man har omtalat Hennes Maj:ts
fördel af Rosersberg;' men kan man också vara
okunning derom att denna Kungsgårds afkastning
stundom illa förslagit till underhäll af
dess Slott, öfrige Byggnader, Parker och Träd.»
gårdar? . '
Till de skäl, hvilka tala för Hennes Majtts
rätt, hörer ännu ett af största vigt. Allmänheten
känner redan den outsägeliga ömhet, hvarmed
Hans Maj;t, Vår nu varande Konung, omfattar
Enke Drottningen ; — Det mera an Son*
liga deltagande i Hennes Maj:ts sorg, och den
omsorgsfulla agtning hvarmed Hans Maj:t behandlar
ali Enke Drottningens rätt, den Hans
Maj:t på allt sätt sökt öka och befordra, månne
Hans Majit då icke också skall, innom
sig, granska det sätt, hvarmed vi, på samma
Riksdag, som vi, följt Cari, XIII till Graf.
Ven, behandla Hans Enka? Månne Vår nu
varande Konung icke också skall derefter sluta,
till det sätr, hvarmed Ständernc en dag
»kola behandla Hans Egen? Och Vår unga
Kton-Prins» som vt så hjertdigeu önska aldrig
Ven 18 April.
43
jnå hysa annat än stora begrepp om Svenska
Folkers handläggningssätt till sitt KonungaHus;
månne Han icke också skall göra sam.
Kia betragtelser, sorn Hans Herr Får?
Bestämmer man Hennes Maj:ts Appanage
att blifva go.ooo R:dr Banco, så har man gifvit
Hennes Majit en ersättning, som jag tror
böra utesluta ali fråga om Starby Arrende;
och jag skulle då önska att jag icke sagdt ett
ord derom; men Stats-Utskottet synes icke vilja
det; och mig åligger då, att bevisa hvad
jag sagt om Arendatorens rätt, samt dervid
samvetsgrant rätta det obetydliga, hvari jag«
förra gången, irrat mig. Enligt den upplysning
jag nu mera, i Kongl. Kammar-och Commerce
Collegierne mig försteaffadt, står det alltid
fast, att sedan f. d. Konung Gustaf Adolph
hade på 1790-talet, vidtagit allmän Författning
att ingen Kungsgård finge utarrenderas
annorledes, än på öppen Auction, till den mästbjudande,
har på sidan om samma Författning,
år 1801, ett undantag gjordt*, till fördel för
Assessoren v. Steijern, som fått 30 års Arrende
på Starby, derom Contractet, på hans
begäran, blifvit för Sonen nu varande Arrén,
datoren utfärdad. Konungens Bref till Karnmar-Col'egium,
hvaraf ett vidimeradt: Utdrag
här bilägges , Litt. A, som jag ödmjukast
anhåller måtte få uppläsas och i Protocollet
intagas*, uplyser, att innan f. d. Konungen tog
detta beslut, har då varande Hant Kongl. Höghet
Hertigen af Södermanland varit hörd, sorn*
i Memorial den 24 November 1800 reclame.
44
Den 18 April.
rädt sin Gemåls rått till Starby, såsom Enke*
Säte} och f. d. Konungen befallde också derföre,
att förbehåll skulle'derom göras i Arrende-Contractet,
hvilket jemväl äger en deri
uttryckligen står, att, enär Hennes Kongl.
Höghet biel Enks, skulle Arrendatoren äga
tvänne Alternativer; det ena, att gifva hvad]någon
annan kunde bjuda; hvilket ju också måtte
förutsätta, att andras anbud ägde rum, som
åter var ett bevis att Arrendatorens förra rätt,
var dermed slutad, men det »nära, att, i fall
hau ej ville gifva hvad någon annan kunde bjuda,
afträda Egendomen; samt då njuta en ersättning,
atro för Fabriquen, hvilken, såsom be.
Stående af Kinne-Väfstolar, icke kan vara af
betydligt virda; och 2:0 för de kostnader å
Kungsgården , som öfverstiga den nytta Arrendatoren
haft af dem; och hvarvid nemligen,
vid Kostnadernes ersättande — den återstående
tiden äf Arrendet, som de annars kunnat begagna
; skulle komma i consideration , hvilket
åter är alldeles ingen ting annat, än hvad som
vid alla Afträde®.syner äger rum. — Med denna
bestämda gräns för Arrendatorens rätt, öfverensstämmer
icke den mening, att någon ser.
skild rätt tril ersättning för sjelfva Arrendets
förlust, skulle Arrendatoren tillkomma; en mening,
dertill icke, hvarken i f. d. Konungens
Bref, eller i .sjelfva. Arrende-Contractet, ens
någon anledning igenfinnes, Jag har kunnat
lörsta Srats-Utskottets framställning orätt; men
jag har trott, att Utskottet antagit sistnämnde
jfeiagtiga mening om Arrendatorens ersättningsrätt;
samt att egenteligen derifrån uppkommit
Den 18 April.
4?
^den betänklighet, som förmått Utskottet att
icke medgifva ett tillfälle för Contractets första
Alternativ; i följe hvaraf Hennes Maj:ts
lätt att äfven emottaga andras anbud, möjeligen
högre än det Arrende, som Egendomen nu
ger , vidtog i samma stund Hennes Maj:t blef
Enka. g
Skulle Hennes Majrts Appanage i Penningar
icke blifva större än Stats.Utskottets Betänkande
nu föreslår, så är det tämmeligen
klart, att Hennes Majrts förlust serskildt ökas,
genom inskränkning i den lagliga Dispositionsrätt
öfver Starby Kungsgård, sorn, till och med,
i nu varande Arrendp-Contract är törbehållen.
Att bestämma huru »tor denna serskildta förlust
må vara, är icke lätt; men man saknar
likväl icke all grund, då man vet, att nu varande
Arrendator ger 2CO Tunnor Säd; samt
i Kongl. Kammar-Collegium kan taga upplysning
derom, att Starby, belägit i den bördigaste
trakt af Östergöthland, enligt Bilagan Lit. B.
består af roj Hemman, och enligt framledne
Assessoren von Steijerns i Handlmgarue om*
förmälta uppgift, jedan den tiden hade 200
Tunneland öppen Aker, födde utom alla Dragare
40 Kor och 200 Får,* samt hade på Ägome
28 st- Torp utom qvarvarande KronoDagsverken
efter Markegångs pris.
Angående Fabriquens beskaffenhet och personal
kan man deremot lättare stadga omdömet,
då man, af Bilagan Lit. C, sorn jag anhåller
mätte få uppläsas och intagas i Brota
-
collet; finner, att Fabriquens hela årliga till»
verkning icke uppgår i värde till mera än 3,909
R:clr 32 sk. Banco. Den i Kammar Collegio
befintelige Acten upplyser jemväl, att Fabriquen
icke är Kronans, utan är Von Steijerskå
Pamillens ensklldta Egendom, inköpt utaf i
lifstiden Fagostkska Arfvingarne.
Mig veterligen gifves icke i Sverige någon
enda enskildt Fabrique, mera än denna,
till hvars underhåll Staten, med någon uppoffring
bidragit; och om man, så väl derifrån,
6om från tvänne andra omständigheter, nemligen
att dä Contractet gafs, den 1 en allmän Författning
stadgade Concurrance kunde undslippas;
samt att Contractet ger en ratt till ersättning
af Kronan för sjelfva Fäbriquen, då
Arrendet upphör; om, säger jag man ifrån
dessa omständigheter är berättigad att sluta,
till någon serskild ynnest af f. d. Konungen,
för von Steijernska Famillen; så är det för
mig så mycket mera angelägit, att, till rättelse
i begreppet derom, härmed tillkännagifva!
det Contractet icke innehåller någon rätt
för Arrendatorn till afskrifning för missväxtår;
en omständighet, deri jag, af en Fmbetsman
j Orten, haft en underrätrels«, alldeles
felaktig; äfvensom jag också bör uppgifva det
serskildta Onus, som åtföljt Arrendet, bestående
utom i förbindelsen att bibehålla i verk.
samhet sin Fabrique, afven den, att beså ett
eller annat Tunnland med Linfrö samt derefter
berecia Linet på Flamandska sättet; derom
någon Undervisnings-anstallt för andra, ei;
Den 18 April.
47
ler hvad man kallar Scholor, icke är påbuden,
och ej heller torde finnas.
' Jag har aldrig, i min hela lefnad, missunnat
någon Medborgare hvad han kunnat få5
och önskar hjerteligen att genom bifall åt den
första af desse Anmärkningar, den andra mä
få alldeles förfalla; men bifalles icke den första,
så begär jag bifall åt den andra. Det
var min rättskänsla ; det var min agtning för
detta Moralens angelägna bud, att man bör gära
rätt först innan man gör godt , sorn uppkalla»
de mig att tala i detta ämne} men visserligen
ingen ting annat. Sedan länge vand , att för
mine handlingar, åtnöjas med den Domare jag
bär innom mitt egit bröst, får jag
full
komligen
obekymrad för hvarje orättvist enskildt
omdöme, ödmjukast öfverlemna dessa mina
Anmärkningar till bedömande af det vörd.
radsvärda Stånd , hvaraf jag har den äran vara
Ledamot; äfvensom till bedömmande af hela
den Allmänhet, som, en dag» skall läsa våra
Protocoller.
Jag begär att Utskottets Betänkande må
återremitteras, samt att dessa Anmärkningar
må få Remissen åtfölja.
Lit. A.
Transumt af Kongl. Majit* Nådiga Brs£
till Kongl. Kammar- och Commerce Collegicrne,
dateradt den n Februarii 1801, angående
Arrendet af Starby Kungsgård i Östergöthland.
/
48
Ben 18 April.
Detta alif, jemte hvad Hans Kongl. Hög
het
Hertigen af Södermanland uti afgifvit Memorial,
dateradt den 24 sisrledne November,
i underdånighet yttrat, håfve Vi hos Oss i
Nådigt öfvervägande komma låtit, och vele
härmed i Nåder hafva bifallit, det må, på
sätt J uti ofvanberörde måtto underdånigt tillstyrkt,
Arrendet af Starby Kungs-Ladugård
Assessoren Vult von Steijern elier hans RättsInnehafvare
på 30 års tid upplåtas, under da
af bemälte Assessor för detta Arrende erbudne
vilkor, och med det af Hans Kongl. Höghet
Hertigen af Södermanland uti Dess nyssnämnde
Memorial underdånigst gjorde förbehåll,
att Vult von Steijern eller dess rättsIr.
nehafvare, ifrån pdet Hennes Kongl. Höghet
Hertiginnan af Södermanland blifyer Enka, gifvcr
efter Laga Fardags erhållande, i Arrende,
lika med hvad någon annan Vid den tiden derföre
vill erlägga. Men som , i anseende till
sistnämnde vilkor, högre Arrende torde erbjudas,
än hvaruti Vult von Steijern finner sig
kunna ingå ; så och då Assessoren anbjudit
det nu fastställdte Arrendet i det afseende,
att genom Cor.tractets oafbrutna åtnjutande blifva
derföre skadeslös; håfve Vi i betragtande
af de vilkor, hvarunder Arrendet af Starby
kommit uti Assesoren Vult von Steijerns hand ,
i Nåder pröfvat skäligt, det må han eller dess
rätts Innehafvare i sådant fall njuta af Oss och
Kronan billig ersättning ej mindre för Falriquen,
med hvad densamma då oskiljaktigt åtföljer, och han
eljest skulle såsom förlust derå vidkännas) än oäk
för
Den iS April.
49
för de å sjelfva Kungsgården härefter nedläggande
kostnader, i den mohn de öfverstiga den fördel,
han under sin besinningstid deraf hämta kan, och
hvarvid det högre Arrende, nu till erläggande
blifvit stadgadt, bör i skäligt öfvervägande
komma. I öfrigt vele Vi härmed i Nåder hafva
anbefallt Eder, att ett lämpeljgt ArrendeContract
i underdånighet föreslå. Vi befalla
Eder &c. &. Stockholms Slott den 12 Februarii
igor.
GUSTAF ADOLPH.
JVI. Rosenblad.
Rätteligen vara transumerat, intygar, Stockholm
och Kongl. Kaminar-Collegii Första Province-Contoir
den 14 April 1818.
C. Tornqvist.
Kammarförvandt*
Lit. jBi
Att Starby Kungs-Ladugård, belägen t
S:t Pehr9 Socken af Dahls Härad och Östergötland,
är uti 18*3 års Jordebok för besagde
Län upptagen att bestå af Tio och Ett halft
Mantal; intygar, Stockholm och Kongl. Katnmar-Collegii
Första Province-Contoir den 14
April 1818.
C. Törnqvist.
Kammarförvandt.
Ridd. och Ad. Prot. V B. 2 Afd, 7»
5* Den 18 April.
Lit. C.
Transumt af< Kongl. Comrnerce-Collegii
underdåniga Berättelse till Kongl. Maj:t
om Fabriquernes och Manufacturernes
tillstånd här i Riket år i8if. Dateradt
Stockholm den 17 Februarii
1817-
Wadstena Kammarduks. och fina| Lin
ne-Fabrique
lefvererade år i8if Varor för
3,909 R;dr 3a sk. Banco, eller ungefärligen
samma Summa som år 1814*
Rätteligen vara transumeradt, intygar
*3oh. Fred. Fredholm.
Registrator uti Kongl, Commerce-Collegium.
4 \
Friherre Ehrenborgh ,k C. W.: Ehuru jag
alldeles instämmer uti hvad Herr Friherre
Boye anfört, tror jag likväl att då Hennes
Maj-.t lika litet satt i fråga att rubba Arrendatorn
af Starby Kungsgård, som att revendiquera
sin rätt till besittningen af Wadstena
Slott, frågan om dispositionen af Starby Kungsgård
egenteligen icke hörer hitj äfvensom, då
trenne Stånd redan bifallit Utskottets Betänkande,
jag anser all vidare discussion öfverflödig
och får endast anmäla min reservation
emot bifall till Betänkandet, utan att derå yrka
återremiss.
Den ig April.
fl
Herr Grefven och Landt Marskalken gjördd
Proposition till bifall af Stats-Utskottets ifrågavarande
Betänkande , hvilken Proposition med
Ja besvarades.
Grefve de ta Gardie, Jacobf hemställde,
om icke Ridderskäpet och Adeln behagade
instämma uti det af Bonde-Stårtdet till Betänkandet
gjorde tillägg*
Herr Grefven och Landt Marskalken frågade,
om Ridderskäpet och Adeln behagade förena
sig med Bonde-Ståndet i nyssnämnde tillägg.
Ropades Ja och Nej.
Herr Påhlman: Ehuru jag för min ertskildta
del fullkomligt instämmer uti berörde tillägg
, anser jag det likväl icke vara med formen
öfverensstämmande , att då ett Betänkande
första gången antäges, dervid gora några
tillägg eller förändringar. Jag tror degsutom
att Riksens Ständer utan detta tillägg kunna I
en framtid äga öppet, att enär tillgårtgarne
medgifva besluta tillökning uti Hennes Majit
Enke-Drottnirtgens Underhålls-Summa.
Herr Grefven Och LandtMärskalken hemställde,
om icke, med afseende å hvad Herr Påhlman
anfört, Betänkandet kunde otan allt tillagg
af Ridderskäpet och Adeln gillas*
Bifölls.
5*
Den 18 April.
Föredrogs å nyo Banco-Utskotfets under
N:o 26, afgifne samt den g dennes på hordet
lagde Betänkande, i anledning af vackt Motion
om allmänt Kungörande af Banco-Sedelstockens
belopp lör hvarje år.
Friherre Ciderström , Jacob-, Det är icke
ovanligt att gamla fördomar äro svåra att besegra,
' och förevarande fråga är derpå ett talande
exempel. Den har flere gånger varit
väckt, men Banco-Utskottets pluralitet har ali*
tid varit af den mening att publiciteten ej borde
medgifvas, utan att vid dessa tillfällen hafva
framlagdt något annat skäl än sin egen öfvertygelse.
Denna gång har likväl Utskottet
gått längre än förut, då Utskottet icke hemställt
sin mening till Ständerne, utan bestämdt
yttr3t, att något periodiskt Kungörande af Banquens
ställning eller Sedelstockens belopp ej
borde äga rum, och att på Banco-Utskottet
skulle bero att lemna Riksens Ständer de upplysningar,
som kunde anses nödige.
Jag känner icke 3f hvad anledning BancoUtskottet
kunnat tillvälla sig en sådan Auctontet.
Det är ock tn underlig farhåga, att förlust
för Banquen skall inträffa derigenom att
hvar man far se att Banquen har full säkerhet;
hvaremot Opinionen hittills kunnat anse
Banquen utan säkerhet hafva otlemnat större
Summor.
Blott i den del af Betänkandet'instämmer
jag med Utskottet, att icke endast Banquens
Dm 18 April.
53
Skulder, utan äfven dess tillgångar böra uppgifvas.
Då jag icke tviflar att Utskottets Betänkande
lärer blifva återremitteradt , anhåller
jag att Utskottet tillika måtte anmodas att
uppgifva grunderne för sitt beslut. Skulle Utskottet
icke hafva några starkare skäl än dess
egen öfvertygelse att anföra, så yrkar jag att
den ifrågaställde publiciteten måtte bifallas.
Herr von SchulzenheimDaviel, den äldre t
Banco-Utskottets Yttrande i publicitets-frågan
om Sedelstockens belopp är nära liknande igry
års Banco-Utskotts i samma ämne afgifne Betänkande,
ehuru Utskottet nu består af andra
Ledamöter. En enda Utskottets Ledamot ibland
Ridderskapet och Adeln och tvänns Banco-Fullmägtige
förklarade sig dä för publiciteten, och
likaså nu, men alla öfrige med föga modification
, bestriddc densamma. Jag vill ock hoppas,
att Högloflige Ridderskapet och Adeln,
å sin sida, nu må likna sig sjelf, det är, visa
sig lika fördomsfri, som den 5 Julii 1815TDen
då varande LandtMarskalken Herr Grefve
Mörner, frågade först: Bifaller Ridderskapet
och Adeln Banco-Utskottets Betänkande,
som afstyrker publiciteten af Sedelstocken; svarades
Nej, med ganska få Ja; Herr LandtMarskalken
omvände deruppå sålunda frågan: Afslår
Ridderskapet och Adeln det ifrågavarande
Banco-Utskottets Betänkande, ropades allmänt
Ja, förutan all yrkad Votering eller gjord Reservation.
(ö) Riksdags-Protocoller, under de
(e) Se Ridd: och Ad. Protocoll V Bandet Pag. 182.
Ben ig April.
40 år, jag haft äran bivista Högloflige Rid*
derskapets och Adelns Sammankomster, vittna
om min varma Zele för Banquen, detta Rikets
sista Pligt-Ankares bestånd, samt bestyrkes
ej mindre genom mina Bref om Rikets
Penninge-Verk och allmänna hushållning, sorn
jag uppå den oförgätlige StatsConroirs-Presidenten
Carl Eric Lagerheims anmodan författa,
de, och uti hvilka jag uppjigtigt, med dess råd,
yppada allt hvad till Banquens nytta, heder
och försvar bekant göras borrie. Huru kan
man väl tänka, att jag förliden Riksdag, och
nu, ville göra en Proposition, som skulle lända
Banco-Verket eller Riket till skada? Hvarken
Banco-Ordningen eller Edsformulairet utfästa
hvad 50m tyst hållas bör, utan bjuda
endast, att för ingen något upptäckas bör som
Itunde någon skada och misscredit förorsaka. En
tätt kännare utaf Banquen kan blott bedömma
hvad som döljas eller till upplysning i FinancerÄrenden,
bekant göras kan och bör.
Jag räknar för en Medborgerlig ära, att
hafva bidragit till Riksgälds-Verkets publicitet
och att vi uppdagadt få veta hvad båtnad
våra beviljade sammanskott medföra. Ingenting
skaij mera styrka vår lyckliga Monarchiska
Regering , få väl, som vår villighet att
sammanskjuta till den Allmänna Skatt-kistan,
än Regerjngs-Formens f8 §•, sorn bjuder en
publicitet af Stats-Verkets hela tillstånd. Alla
Författningar, efter den till frihet och laglydnad
väl afmatta Rcgements-förändringen, syfta
dorbäo, att genom anställda Revisioner, esom
-
Den ig April.
5f
oftast upplysa Allmänheten om Drätsel- och
Penninge-Verkens förhållande och laglikmätiga
Administration. Hvad kunde väl gifva Banco-Förvaltningen
mera förtroende, än den öfvertygelse
och det bevis, att Rikets Ständers
positiva Förordnande år I8f?i att ingen indragning
af den i omlopp varande Banco-Sedelstocken
ytterligare skulle ske och att den utelöpande
Riksgälds - Sedelstocken ej finge öfverstiga
det belopp , hvartill den hade uppgått den
i Januarii 181S, vid så det ena, som det
andra Riksens Ständers Verk, likmätigt Riksdags-Beslutets
13 och ,15 §§., obrottsligen
blifvit efterlefvadt, och har samma grundsatts
att ingen permanent förändring å någotdera
stället af Sedelstocken intill nästa lagtima
Riksmöte skall ske, äfven nu blifvit etablerad.
Om ock någon obetydlig temporaire skillnad
af Sedelstockens belopp, under afbjelpandet
af Filial-Disconternes timade oreda, hända
skulle, så kunde orsaken dertill med få ord
uppgifvas, och det i synnerhet, om efter en
värd Ledamots, Herr Lagmannen Mannarstams
tillstyrkande, uppgiften af Sedelstockens belopp
inskränktes till Revisorernes tvanne år emellan
skeende möten} och hvarmed jag mig
lätteligen conformerar, hellst man då tillika
blefve underrättad om den medhundna rättelsen
af nuvarande penninge-villa och stagnation.
Hvad befruktar man för en vådelig indiscretion
af Sedelstockens uppgift? Hvilken Riksdagsman
kände icke år 1 gr $ > att nära 3 Millioner
af Banéo Transport Sedlar, ifrån 1812
års slut tili 1815 års ingång, voro indragne,
Den ig April.
och som vållade det häftiga skriket emot det
6a kallade Snörp-Systemet; men hvilken klagan
var så mycket mera öfverdrifven , som
den egentliga minskningen var blott 2,928,063
R:dr Banco och deremot Riksgälds-Sediarnes
evalverande i Banco ifrån den sisra December
1812 till samma datum 1814 blifvit ökade
med R:dr Banco 2,é>4i\445 och således hela
det auctoriserade Röreise-Capitalet i Banco och
Riksgälds-Sedlar, innom de tvänne åren blott
blifvit minskadt med Banco R:dr 274,623.
Hvad hemligheten om Banco Sedelstocken
beträffar, så är den slätt ingen; om man något
förglömt förhållandet sedan år igl), så
är beloppet vid 18I2 och 1814 års slut till
Ziffran uppgifven i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer af den 10 December
sistledit år, pag. 7, och de förenade Stats©ch
Banco-Utskotten hafva icke heller förtegat
vårt Penninge-Verks sanna förhållande. Huru
kan ock någon okunnighet om Banco-Sedelstockens
belopp förmodas; då vid våra täta
Urtima Riksdagar hela Banquens tillstånd skall
yppas för 36 Banco-Utskottets Ledamöter och
hvarannat år för 24 Revisorer? Som emedlertid
i publique Skrifter ofta irriga och förvillande
uppgifter läsas; hvarföre må icke authentiquement
Banquens , sorn Riksgälds-Sedelstockens
belopp bestämmas ?
Man har anmärkt, ait andra Ranquer icke
uppgifva sin Sedelstocks belopp, att Utländske
Banco-Iörättningar icke likna den nu
-
Den ig April.
5?
varande Svenska Banquen, utan äro Depositions-
och afskrifning® eller så kallade GiroBanquer.
Engelska Banquen är en villkorligt
privilegierad Assosiation, sorn har mycken gemenskap
med Stats-Verket eller Exchequern
ocii som hvarje Söcknedag uppgör med Banquen
sin räkning. Denna Circulations-Banque
Disconterar med både Staten och Private, men
fäster icke sina Capital genom intecknade stående
Lån, och har dividenden eller utdelningen
till Åctie-ägare mycket varierat ifrån y
till 9 proCent. Beloppet af Banque-Noter uppgifvas
vid hvarje Session tili Parlamentet, som
ock flere gånger genom en Comité låtit undersöka
Böckerna. Vj hafva ock nyligen i
våra Tidningar läst huru de i omlopp varande
Banque-Noter, en månad emellan varierat ifrån
28>94f358o till 28,248,120 Pund Sterling: Varande
ett klart bevis, att den funderade Capitalgälden,
som nu öfveistiger 1 Billton (eller
1,108)059,61y L . . ) ej är circulerande, utan
tvärtom, att å den samma ingen förskrifning
utgifves.
Svenska Banquen har väl ifrån sin stiftelse
år 1668 varit både en Växel- och LiineBanque;
men den har blott ifrån 1731 och
ytterligare 1735 så utsträckt sina Län pä
Fastigheter, emot Inteckning, att den redan
är 1747 ej mer kunde honorera sina förskrifningar
eller Transport-Sedlar, utan nödgades
begära ettså kalladt Jernbref, för att undslippa
utbetala redbart Mynt emot sina Sedlar,
Det torde nu invändas, att Sedelstockens be
-
J8
Den ig April.
lopp ej kunde determineras innom Sveriges
gränsor, då så mycket deraf vore circulerande
utom Riket, och i synnerhet i Finland;
men erhålles Iros Oss en fri handels-ställning,
så skola de Svenska Penninge-Representanter
sjelfmant återkomma, emedan Grannarnes mindre
accrediterads ideala Sedlar skola uttränga
de mera valables, likasom det händer med
Speciemyntet. Utomdess skulle rätta Sedelbeloppet
snart kännas, om efter vår högst upplyste
Konungs råd, alla utelöpande Sedlar, så
innom som utom Riket, vid en fixerad praecriptions-tid
inkallades till ombyte; hvarmedelst
uppenbarades huru mycket deraf genom
eld och sjöskador m. m. vore förstördt och
vinsten ersatte mångdubbelt kostnaden.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Så väl af den
kännedom jag kunnat förskaffa mig såsom Revisor
af Banco-Verket, som af den erfarenhet
vi alla åge, att allt gått väl utan publicitet af
Banquens ställning, anser jag betänkligt att
Skaka Banquens grundval. Till vår tid höra
väl liberala principer; men jag anser dem icke
i allt vara nyttige. Ehuru jag medgifver
det var.a förmätit att motsäga hvad tvänne agtningsvärda
Ledamöter i detta ämne yttrat;
anser jag det vara både min rättighet och pligt
att förklara, det jag icke är ibland dem, som
votera för Banquens publicitet.
Grefve Spens, Carl Gustaf: Jag borde undvika
att motsäga d-n agtningsvärde man, sorn, sednast
afstyrkte Banquens iöreslagne publicitet,
Den 18 April.
59
men då jag ej kan dela hans öfvertygelse i denna
vigtiga fråga, uther jag mig att få yttra några ord.
Den hedrade Veteranen i mangfalJdig Fäderneslandets
tjenst, som Ridderskapet och Adeln
vid sä inånga Riksdagar har hort iöra en Svensk
Riddersmans rätta språk, samt yttra sig med
djup kunskap, med mogen öfverläggning och
med patriotisk ihärdighet, har vid denna Riksdag
åter förnyat ett Förslag, som han vidden
sednaste gjordt, med den förman, sådana som
han, vanliga, endast för dem icke afskräckande,
utgången, att tala fåfängt, och bortgå
lönad af sin egen öfvertygelse. Han har nu
sjelf utveckladt alla skälen till sitt Förslag,
och Friherre Cederström, samt till Utskottens
Protocoll , Lagman Mannersfam , likaledes så
fullständigt utfört dem, att för mig icke kunde
vara något att tillägga i hufvudsaken; men
en bisak synes mig af dessa värda Talare
vara glömd. Jag menar den svåra ställning,
hvaruti, genom bemlighers-författningarne, Ful 1-  mägtige och Banco-Utskottets Ledamöter äro
försatte, att nemligen i högsta Instancen afgöra
Mål, som kunna blifva menliga, ömsom för
hela Landet, ömsom för Ba.nquens Credit, utan
att någonsin kunna blifva annat än ensidigt
bedömde. Så länge Jdanqnens ställning
är hemlig, är den en Stat i Staten, och dess
interesse skall kunna, icke vara, men synas
vara, i strid med Statens. Erfarenheten visar,
att i ämnen, som man länge handlagdt, utan
att kunna ens nämna saken för andra, än dem
som äro i samma ställning, kan man lätteligen
få en ensidig åsigt, och det skulle i stöd af
/
Den iS April.
denna erfarenhet, vid en annan Riksdag, an
denna, lätt kunna hända, att Utskottets Ledamöter
blefvo ansedde som ensidiga i deras åsigt,
såsom, de här hade mera interesse för
Banquens skenbara vinst, än för Näringarnes
och Landets verkliga — detta allt af icke mindre
än en hel Nation , hvars välfärd på deras
åtgärder berott: Jag tror derföre 2tt publicerandet
af Banquens ställning vore nyttigast för
Banco-Utskotten sjelfva.
Herr Mannerstam, Johan; Jag åberopar uti
hufvudsaken det serskildta yttrande af mig,
som ätföljdt Banco-Utskottets Betänkande och
jemte detsamma nu blifvit uppläst, hvaruti
jag tillstyrkt publicitet både i afseende på
Banquens skuld eller dess Sedelstock och dess
tillgångar. Jag har sökt visa att då lmfvudföremålet
för Riksens Ständers öfverläggningar
är att återställa den Allmänna Crediten,
samt ordning i Rikets Penni åge rörelse • och
att så vidt nu ske kan, för framtiden förekomma
Financiella oredor, första steget dertill
bör blifva att öppet kungöra förhållandet med
det Penninge-Verk, hvaraf nästan hvarje Medborgares
förmögenhet i mer eller mindre mohn
beror.
Jag utber mig nu egenteligen få erinra
derom, att denna fråga första gången under
denna Riksdag ifrån Banco-Utskottet inkommit,
samt att förhållandet nu icke är detsamma,
sorn då samma fråga vid t8if års Riksdag
var under Ridderskapets och Adelns öf
-
Den 18 April.
6t
verläggning. Banco - Utskottets Betänkande,
som afstyrkte då likasom nu den af Herr von
Schulzenheim ifrågastäUde pubiiciteten, var redan
af trenne Ständ bifallit, innan pröfnjngen
deraf blef företagen hos Ridderskapet och Adeln,
som derföre, då återremiss af Betänkandet
var utan ändamål, tillkännagaf sitt ogillande
deraf salunda, att detsamma afslngs —
Nu åter lärer Banco - Utskottets Betänkande
redan vara af Välloflige Borgare-Ståndet återremitteradt,
så att mer än ett annat Stånd det
bifallit $ Ridderskapet och Adeln likafullt, då
Målet från Utskottet återkommit, kan det samma
i hela sin vidd pröfva och efter godtfinnande
afgöra. Jag tillstyrker derföre att Betänkandet
med de dervid gjorde Anmärkningar
får till Banco-Utskottet återgå.
Herr Heykenskjöld, Carl Fredric: Jag instämmer
för min del uti hvad Herr Mannerstam
anfört, och vill endast anmärka att Banco-Utskottet
ej bör tillvitas underlåtenhet art efterkomma
Riksens Ständers befallningar. Utskottet
har ock uti sitt Betänkande förklarat
att den kännedom om Banco-Verket och SedelCapitalets
belopp, som för bedömmande af
Landets Financiella och Oeconomiska angelägenheter,
vore för Riksens Ständer erforderlig,
skulle af Banco-Utskottet meddelas.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard: Om
jag ej hade annat skäl för den tankan att kungörandet
af Banquens Sedelstock är af vigt,
skulle jag anse det vara tillräekeligt att som
éa
Den ig April.
Herr Archiater von Schulzenheim densamma
tillstyrkt, en man, med hvilken få i kunskaper
och erfarenhet om ifrågavarande sa' hunna
jemföras. Ehuru Banquens Sedelstock icke
hållits hemlig, har den dock i allmänhet varit
så litet känd , att vid sista Riksdag uppgafs
af män, som borde känna det, att Sedelstocken
sedan I8t2 var förminskad med blott
200,000 R:dr. Vi hafva nu sett af sjelfva
Banco- och Stats-Utskottens Betänkande örn
Finance-regleringen, att den i det stället blifvit
till den tiden minskad med 2 Millioner.
Om man då kändt detta förhållande; hvilken
fördelagtig verkan hade icke sådant skolat
medföra på Banquens Credit; äfvensom på
Riksens Ständers beslut i afseende på Penninge-Verkets
reglerande vid sista Riksdag.
Herr von Schulzenheim , David: Jag har isynnerhet
nitälskat för Rörelse-Capitalets uppgift,
för att kunna mäta dess förhållande emot
Folkmängden, det probabla varubeloppet och
exporten. Folkstocken var för * Secuium hos
oss en hemlighet. Tabellverket har derom
lemnat mycken upplysning, och då nu qvinqvennii-Tabellerne
hinna utkomma, skola de
utbreda en rätt Statistisk kunskap. Litet längre
tillbaka voro Land- och Gränse-Chartor en
hemlighet, pä det att Fienden ej skulle hitta in
i Landet; men ett sådant okunnighets-tökn är
skingradt, och Banco-Utskottet kan icke vä*
gra4 uppgiften af Verkets förhållande, enär
och så ofta Rikets Ständer det förordna.
Dtn 18 April.
63
Herr af Brinckman, Gustaf.- Det var en
tid då vårt Fädernesland, manligt strälvade
till uppkomst af välstånd, då många nyttiga
inrättningar tillvägabragtes och omgärdades
med vishet och kraft
En annan tid bär
kommit, föranledd af förändrade förhållanden,
då man af enahanda välmening, tror sig bora
omskapa allt efter tidens anda, och vill anse
fordna försigtighetsmått såsom fördomar, beroende
af Vanan och en mindre upplysning.
Jag tror likväl, att den största varsamhet
ar nödig, innan detta omdöme allmänt antages,
innan man öfvergår till nya läror, hvilka ännu
icke till deras lyckliga verkan, med fullt förtroende
kunna förutses.
Deribland intager visserligen frågan om
upptäckande af Banquens belägenhet ett vigtigt
rum. — Den har ägt bestånd, denna Banque,
oagtadt den ifrån dess primitiva åsigt, blifvit
anlitad såsom ett hjelpemede! mot Statens brister.
Detta bestånd har fortfarit äfven under
sådana hvälfningar, som skakat Rikets grundvalar
och hvar enskilt mans välfärd. — Det
måtte således hvila på en sammansättning,
hvaraf en rubbad länk möjeligen kan leda till
försiörelse och undergång. Och hafva icke
sådana tider varit, kunna de icke återkomma,
då kännedom af Banquens tillstånd, hvilken
väl icke rätteligen borde sträcka sig till en
del, utan till allt, kunnat eller kan vara vådelig
för dess Credit, och deraf beroende till -  varelse. '
Den ig April,
Jag vill icke i detta ämne mäta mina
kunskaper med den allmänt aktade Ledamor,
med de värde Medlemmar af detta Stånd, hvilka
talat för uppgifvande! af Banquens Sedelstock.
Men jag bekänner, att min öfver
tygelse
med större trygghet förlitar sig tili de
beslut, öfver enahanda fråga, som Riksens
Stander vid flera Riksdagar fattat, på grund
hvaraf jag också instämmer, i den tanka Herr
Grefve Mörner yttrat och för min del godkänner
Banco-Utskottets Utlåtande.
Friherre Cederström, Ulric: Jemte det jag
får förena mig med hvad Herr von Schulzenheim
anfört, anser jag det icke vara nog att
Sedelstockens belopp uppgifves, utan bör all
möjlig publicitet vinnas. Och tror jag detta
vara det enda sätt att upprätthålla Scdlames
värde.
Friherre Boye, Ludvig, hade jnlemnat ett
Memorial, hvilket upplästes, så lydande i
I en tid af delade tänkesätt, af tvänne stora
, hvarandra alldeles motställda Opinioner,
hvälfvande båda på den fråga ; hafva Vi för
mycket, eller hafva Vi för litet penningar?
synes väl ingenting i verlden billigare, änden
fordran, som i Allmänheten tidt och ofta framställes
5 nemligen att också få veta huru mycket
Banco-Sedlar Vi hafva; en upplysning,
som, tilläfventyrs skulle undanrödja hela tvisten,
så vida den gaf klarhet åt hufvudfrågan.
Utskottet
% Den 18 April. 6;
1
Utskottet’ anser publiciteten skadlig för
Banquens Credit; men må det tillåtas mig tro,
att den skulle, tvärtom , gifva ny styrka deråt.
Människan begriper helldre, än hon tror;
och hon förlitar sig helldre till sin egen kännedom,
än till andras. Dessutom innebär detta
förmenta skäl en brist i sin egen grund.
Om det någonsin kunde skada Banquens Credit,
att dess afifairer voro af Allmänheten kände;
det vill säga, om derigenom skulle yppas,
att Banquen icke ägde nog Silfver, i proportion
till sin Sedelstock; så blefve ju, i alla
fall, icke någon sådan disproportion yppad
derföre, att Allmänheten kände Sedelstocken*?
belopp, enär Allmänheten icke tillika kände
Silfverfondens storlek; och sjelfva skälet är
ju då icke något skäl. Förfärligt misstager
sig Utskottet, då det i Betänkandet meddelar
den underrättelse, att Engelska och Americanska
Banquerne hålla deras Sedelrnassor, till
beloppet, okände för Allmänheten., Sanningen
är, att i England, meddelas Parlamentet vid
början af dess sammanträdande, en skriffel ig;
uppgift på Banquens Sedelstock, som derefter
alltid införes i Dagbladen; och i Americanska
Banquens egen Instruction, ligger föreskriften,
att, i vissa fall, lemna Lagstiftande
Magten del af Banquens hela tillstånd. Ridderskapet
och Adeln torde täckas påminna sig
att Vi, helt nyligen, läst i våra egna Avisor
en uppgift orri Engelska Banquens Sedelmassas
belopp, som var tagen ur Engelska Tidningarne;
och flera af Ridderskapets och A»
Ridd. och Ad, Prof. V B, 2 AJd, 10.
66
Den ig April.
delns Ledamöter, som varit i England, torde
besanna förhållandet. Nog Inser jag att, då
man vill indraga en stor del af vår Sedelstock,
så kan man tro sig gå tryggare tillväga, så
länge Allmänheten icke sjelf kan något döma
i trågan , huruvida BancoSedelstocken verke*
ligen är så stor, att den tål förminskning;
men jag kan icke förmå mig att anse den
framgång god eller nyttig , som befordras af
okunnigheten; och jag skulle tro, att om verkeligen
vår Sedelstock är så stor, som man
vill att vi skola tro, man förfor bättre då man
öfvertygade oss derom, än då man af Oss
fordrar blind tro.
Jag begär att Betänkandet må återremitteras
, samt att denna Anmärkning, måfå Betänkandet
åtfölja.
Hefr Lannerstjerna, Johan Wilhelm: Jag
ar ingen hemlighets-älskare. Hemlighets-Slöjan
hör icke till Costumen i Upplysningens
tidehvarf. Men hvad Banquens hemlighet beträffar,
om afskaffande hvaraf fråga vid tvänne
Riksdagar har förut varit väckt, men hvilken
fråga efter mogen pröfning bägge gångerne
blifvit af Riksens Ständer afslagen, tror jag
nu som då bäst vara, att Banco-Styre|sen, vid
den i Banco-Förlattningarne Styrelsen förbehållne
uteslutande kännedom af Banquens tillstånd
, under fortfarande tysthets-förbindelse
bibehålies, och afstyrker så mycket mer en
yrkad periodisk publicitet af Banquens utelöpande
Sedelstock, som jag icke inser, och
Ben 18 April.
aldrig skall kunna öfvertygas derom, att en
sådan partiel publicitet kan blifva af någon
nytta, hvarken för Banquen eller Allmänheten
, utan blifver den otvifVelagtigt tvärtom
menlig för dem båda, i det, att Allmänheten,
uppskrämd af uppgifter på den utelöpande
Sedel-massan, men lemnad i okunnighet om
Banquens tillgångar i fordringar och ägande
reel fond till dess inlösande, skulle missledas
och förvillas i omdömet om Banquens tillstånd,
och Banquens Credit derigenom snarare försvagas
än stärkes, samt dess operationer, äfven
skulle kunna af Specuianter och Vinglare
vid många möjeliga tillfällen, motarbetas.
Af dessa skäl med de flere i Banco-Utskottets
Betänkande anförde, instämmer jag
med Herr Grefve Mörner och Herr af Brinckman,
i den hemställan, att Utskottets Betänkande
måtte bifallas och det utan återremis®,
hvartill de deremot nu gjorde anmärkningar
synas mig icke kunna föranleda.
Herr von Schulzenheim: Hufvud villkoret
under hvilket Banquen i 74 §. blifvit Rikets
Ständer uppdragen, är, att blott den så kallade
salderade Gevinsten skulle till Kongl. Maj.ts och
Fäderneslandets heder och nytta, lill publicus usus
användas. Hade alltid den behållna vinsten
blifvit uppgifven , och dispositionen aldrig längre
ut9träckt, i hvilken lycklig belägenhet skulle
icke Banquen och Rike sig nu befinna, men
som hemligheten så illa skadat redbara Fonden,
ehuru inskränkt till sitt belopp, var än»
68
Den ig April.
nu för 16 år sedan öfverstigande Växel-Banco.
skulden. Jag har icke begärt uppgiften af den
nuvarande Skatten, ehuru den med sin verkliga
betydlighet mer skulle styrka än minska
förtroendet, samt hindra oförståndiga pretentioner.
Herr Grefven och Län dt Marsh olken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln ansåg de
vid Banco-Utskottets Betänkande gjorde Anmärkningar
hindra detsamma® antagande, samt
på sådan grund behagade Betänkandet jemte
Anmärkningarne till Utskottet återremittera;
hvilket bifölls’.
Grefve Spens, Carl Gustaf, anhöll att Banco-Utskottet
måtte anmodas, att icke besvara
den nu beslutade återremissen förrän Financeplanen
blifvit af Riksens Ständer pröfvad och
fastställd.
Herr JWannerstam : Jag kan icke instämma
uti Herr Grefve Spens’s tillstyrkande att frågan
om Banquens publicitet bör hvila intilldess
att Finance-planen är afgjord. Jag tror
tvärtom att det vore för Riksens Ständer af
högsta vigt, att till rättande af irriga meningar
om Banquens tillstånd, detsamma blifva
kunnigt förrän Finance-planen till slutdigt aF
görande företages.
Jag hemställer dessutom, om något på
förhand taget beslut i detta fall är nödigt, du
det beror af Ridderskapot och Adela att låta
Den 18 April.
69
Målet hvila, sedan det ifrån Utskottet åter,
kommit.
' '' • I
Herr Grefven och LandtMarskalken yttrade,
att då Ridderskapet och Adeln ägde öppet,
att när Banco-Utskottets förnyade Utlåtande i
förevarande ämne återkomma, lata detsamma
om så nödigt skulle anses, hvila, torde deri
af Grefve Spens begärta ofvannämnde anmodan
till Banco-Utskotret vara öfverflödig.
Grefve Spens förklarade det han afstod
från vidare fullföljd af sin berörde anhållan.
Herr Grefven och Damit Marskalken till kart—
nagaf att. Plenum komme klockan half till 5
i eftermiddag att fortsättas.
Vid förnyad föredragning af Stats-UtskoG
tets den 9 dennes aflåtne, samt den 11 i samma
månad eftermiddagen pä bordet lagde Memorial,
angående de till förstärkta Stats-Utskottets
åtgärd öfverlemnade Bevillnings-frågor,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att samma
Memorial till Bevillnings-Utskottet, i afseende
å uppgörandet af Allmänna Bevillningens
fördelning, öfverlemna.
70
Den 18 April.
Företogs till pröfning Stafs-Utskotfets ander
N:o 143 afgifne, samt den 11 dennes eftermiddagen
på bordet lagde Betänkande, angående
väckte Motioner om Kongl. NummerLotteriets
indragning.
Friherre Cederström, Jacob t Af det nu uppläste
Betänkande inhämtas, att alla innom Utskottet
önskat att Nummer-Lotteriet borde indragas.
Det är endast i frågan om ersättning
af den derigenom uppkommande Statsbristen,
skiljaktighet uppstått, härledande sig
hufvudsakeligast derifrån att Ledamöterne af
Bonde-Ståndet väckt fråga derom, att denna
Summa borde utgå genom en Bevillning å
Städeroe, emedan dess Innevånare förments
mäst hafva spelat på Lotteriet; hvaremot Borgare-Stånders
Ledamöter ansett Bonde-Ståndet
böra deltaga i utgörande af ifrågavarande Summa.
I min tanka är frågan om ErsättningsSummans
fördelning ett ämne, som tillhör Bevillnings-Utskottets
åtgärd, sedan det först blifvit
afgjordt, om Nummer-Lotteriet skall upphöra,
hvilket jag för min del tillstyrker.
Herr Anknrsparre, Ingemar August, anförde
skriftligen:
Till de skäl för Kongl. Nummer-Lotteriets
afskaffande, som blifvit anförde dels af
dem som derom väckt Motion, dels af StatsUtskottet
och dels af Herr Hulphers i dess
med Utskottets Betänkande åtföljande serskil
-
Den 18 April.
71
da tanka, borde ej några sådana vidare behof,
va anföras, i en sak hvars verkeliga olägenheter
äro så många och drabba i synnerhet de
ringare Folk-Classerne, hvilka böra skyddas mot
en vilfarelse, så mycket farligare sorn de med
saknad skola se sig beröfvade densamma , fastän
de oftast kunna tillräkna den sina olyckor
och elände.
Detta inses nu mera tämmeligen allmänt,
och egennyttan hos Coilecteurer har äfven till
stor del gifvit vika, sedan den stora avancen
betydeligen minskats; det' enda band sorn ännu
kan återhålla afskaffanclet af denna för en
fattig Nation så olycklig inrättning, är Statens
Inkomst deraf, som om Lotteriet afskaffas,
måste fyllas genom Bevillning. Men huru
betydlig blir väl denna Bevillning om man
deröfver gör en sann beräkning, om man erinrar
sig ait den i Förslagat till Stats-Intraderne
såsom Inkomst upptagne chimeriqua Summa
6o:ooo R:dr om året med mera trovärdighet,
och jag vågar säga med mera säkerhet
skulle hädanefter komma att utgöra mindre än
de 27,000 R:dr, som den utgjordt under året
iglö, hvilket synes så mycket troligare, som
den under |:dedelar af år 1817 endast utgjordt
13,000 R:dr, och således gifver utsigt till fortfarande
af den minskning, som de fyra sista åren
och med 1816 visat sig. Med sådan åsigt
och i hopp om en framgent stigande upplysning,
bör man sluteligen kunna vänta sig förlust
af denna inrättning i fall den fortsattes,
och då fä vi kanske dyrt nog betala den be
-
72
Ben ig April.
sparing, man genom fortsättningen trodt sig
vinna.
Om jag upptager Statens Inkomst*af Lotteriet
efter strängaste beräkningar till 6o,ooo
R:dr om året och fördelar den på i§ Million
Människor, som kunna anses Skattdragande i
Riket, så blir den på hvar och en belöpande
Bevillningen i och för Lotteriets afskaffande
ökad med högst i\ sk. 0111 året. Kan det finnas
någon, sorn äfven för denna Maxirai-Summa
ej skulle vilja beforda en mängd i sämre
vilkor stadde Medborgares välfärd, i det
man äfven beredde sig bättre och pålitligare
Medmänniskor bland desse Foik-Classer. Man
bör ej heller förgäta att Staten får återbära en
stor del af den på Lotteriet erhållne Inkomst,
uti Fattigförsörjning och underhåll för Fångar,
hvilket ofta ar en följd af ofvannämnda Inrättning.
Det är på dessa skäl, som jag vördsamt
anhåller om Proposition til! bifall af det första
Alternativet 1 Utskottets Betänkande eller
Kongl. Nummer-Lotteriets afskaffande.
Herr Flach, Carl Fredric: Ämnet har undfallit
min uppmärksamhetjag kan dock ej
neka mig att derom hafva äran yttra min mening,
da jag alltid funnit klandervärde StatsLotterier
i allmänhet och i synnerhet ett sådant
anstöteligt Spelpartie, som Nummer-Lot.
teriet, dertill Kronan, i egenskap af Bankör,
formeiigen inbjuder Allmänhetens Creti och Fle
-
Den ig April.
73
ti, att i nåder pungslås, efter en för detta
lucrativa ändamål inrättad plan, hvars ensidighet
blifvit för väl invecklad, att annorlunda än
Algebraice kunna förtydligas, ännu mindre att
hos en Menighet motväga tjusningen af något
vinst-fenomen allclraminst att afskräcka en sådan
vinnspelare, som Statens John Bull, hvilken
också vissast antager partiet, för att derpå;
våga , alltid hvad h3n sjelf ej kan umbära,
ofta hvad han at andra kan försnilla.
Svårt måste sålunda blifva, att framleta
de bevekelse-grundep, som skulle rättfärdiga
bibehållandet af: Lotteriet, i synnerhet sedan
deras samsyskon i de private Vågspelen för deras
mindre allmänna skadlighet, likväl måst
aflysas, genom de alfvarsame Lag-förbud, i
jemförelse hvarmed detta bibehållande skulle
bilda den contrast, som icke later förena sig
med öfverensstämmelse hvarken i Styrelse-grunder
eller i Lag-Systéme.
Af desse anledningar tror jag mig böra
vördsamt tillstyrka bortläggandet af Lotterier
i allmänhet, hvilka i egenskap af Finance- och
Drätsel-operationer, jag anser vara ett ädelt
Folk mindre värdige.
Herr Mannerstarn, Johan: Vid det för någon
tid sedan återremitterade Stats-Utskottets
Betänkande, angående Inkomst-Titlarne, upptogos
6o,ooo R:dr påräknad Stats-Inkomst af
Nummer-Lotteriet, gjorde jag den anmärkning,
74
Ben t8 April,
att denna Inkomst-Titel , lika osäker till sitt
belopp som skadelig till dess påföljder för redligheten
och tryckande för de lägre Falk-Classerne,
borde försvinna.
Jag tillstyrker således för min del, att
- ifrågavarande Inrättning, som är en lämning
från den tid, dä man icke var nogräknad om medel,
hvilka kunde inbringa Staten någon Inkomst,
må afskaffas. I min tanka skulle också
Stats-Verkets påräknade Inkomst kunna ersättas
derigenom att jag anser Inkomsten af TullVerket,
upptagen, om jag rätt minnes, endast
till 935,000 R:dr, kunna förhöjas till 1 Million;
hellst den för de fläste åren sedan 1809 öfverstiga
denna sednare Summa. ^
Deremot kan jag icke instämma med den
värde Talaren, som föreslagit, att ersättningen
skulle utgå genom en förhöjd Capitations-Afgift,
hvilket Beskattnings-sätt är af alla det
minst rättvisa, så snart denna afgift uppgår till
något betydligt belopp.
Herr af Brinckman, Gustaf: Jag skulle
för min del innerligen önska att aldrig Nummer-Lotteriet
innom Sverige varit till, eller
någon Inkomst deraf för Staten påräknad; men
då sistnämnde förhållande nu äger rum, och
annan utväg i stället icke kunnat af .Stats-Utskottet
uppgifvas, än en förökad Bevillning;
finner jag mig högst föranlåten att afstyrka
denna börda på hela Nationen, för en dårskap
hos de ringare Folk-Classeme i Hufvudsta.
Den 18 April.
7?
den, hvilken säkerligen förvandlar sig i någon
annan, så länge sinnligheten och lättjan, spm
utgöra grundorsaken dertill, icke genom förbättrade
Uppfostrings-anstalter och tillräcke.
lig sysselsättning, hunnit häfvas.
Dessutom torde det vara underkastadt
mvcket tvifvelsmål, om den Spelsjuka, som hos
det ringare Folket vill förekommas, ärat mera
vådelige påföljder än den öfverdrifna böjelse
för andra Spel, som icke torde vara så
alldeles sällsynt, och lika lätt kan förstöra både
det enskildta välståndet, och ännu mera en
för Rikets tjenst angelägen uppmärksamhetj
äfvensom de hvilka nu använda siwa tillgångar
till betydliga insättningar på Nummer-Lotteriet,
icke lärer sakna tillfälle att försöka sin
lycka pa Utländska Lotterier; hvarigenom de
förluster öfverflyttas till främmande Länder
som i motsatt fall, åtminstone kommer Staten
tillgodo, och i Landet qvarblifva.
Af dessa skäl, delar jag väl Högloflige
Stats-Utskottets tanka, om Nummer-Lotteriets
mindre fördelaktiga inflytande på sedligheten,
men anser likväl mindre betänkeligt, att af
tvänne onda ting helldre välja dess bibehållande
, än att öka Allmänna Bevillningen till den
betydliga Summa, som för Statens ersättning,
erfordras; åtminstone intilldess andra, mera trängande
behof genom det yttersta rröjeliga användande,
af denna, för Folket kännbara utväg,
först blifvit uppfyllde. Hvarföre jag vörd*
76
Ben rS April.
sammeligen anhåller om Proposition till bifall
ä senare Alternativet af Utskottets Betänkande.
Herr Mannerstam: Om det ock kunde och
borde antagas på sätt en värd Ledamot synes
tro , att det sä kallade ringare Folket har någon
fallenhet för Spelsjuka, så bör den åtminstone
icke Iramiockas och underhållas, genom
Inrättningar af Staten sorn af Staten organiseras,
hvilket också, motsäger det förbud, som
Lagarne stadga mot andra Hazard-Spel. Lagstiftarqn
har i detta senare fall utgått från den
grundsatts, hvilken jag icke hört förr än nu
motsägas, att väl motverka men icke mana till
utbrott de »frö till laster och dårskaper, som
hos Samhällets Medlemmar kunna finnas.
Utom det jag icke yrkat tillökning i Be.
villningen för Nummer-Lotteriets indragning,
utan ansett denna Inkomst-Titel på annat sätt
kunna fyllas, skall jag likväl hälldre bifalla en
sådan, icke serdeles betydlig tillökning i Bevil
In ingen , än denna för Staten vanhedrande
Inrättnings bibehållande.
Jag tillstyrker således bifall till första Alternativet
af Utskottets Betänkande.
Herr Grefven och Landt Mar skalk en hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade gilla
det i Stats-Utskottets Betänkande framställde
första Alternativ, eller att Nummer-Lotteriet
må upphöra, samt den derutaf nu påräk
-
Den 18 April. 77
»ade Inkomst ersättas genom Allmänna Bevillningens
tillökande.
Bifölls.
Föredrogs å nyo Stats-Ufskottets under
N:o 144 afgifne, samt den 11 dennes eftermiddagen
på bordet lagde Utlåtande, öfver gjorde
Anmärkningar vid Utskottets den 16 sistiedne
Februarii meddeldte Betänkande, om Läne-rättigliet
i Manufactur-Disconten för SkeppsVarfsAgare
eller Skepps-Byggerier.
Herr Mannerstam, Johan: Jag kan ej instämma
i Utskottets tillstyrkande om anslående
af en Fond af 100,000 R:dr för Lån åt
Skepps-Byggerierne. Jag tror att denna Näring
är drilven snarare utöfver än under hvad
behofvet påkallar och att den åtminstone icke
ytterligare bör uppmuntras. Jag vet ej heller
hvarifrån denna Låne-summå skulle tagas, då
Utskottet rätteligen medgifvit att denna Näring
icke kan räknas till Manufacturer eller Fabriquer.
Och att således en så beskaffad utlåning
skulle för dessa minska tillgängen, samt dä
några medel ifrån Banquen icke 'äro att tillgå,
som icke skulle för mera allmänt nyttiga ändamål
saknas.
Ett så beskaffad t understöd som det ifrågavarande,
skulle således endast leda derhän,
att i sin mohn utvidga det förhållande s sorn
78
Dm 18 April.
redan är, att Capitalerne dragas ifrån andra
Näringar till Köpmanna-yrket. Jag får pä dessa
skäl tillstyrka afslag å Utskottets Betänkande.
Herr Grefvea och Landt Marskalken hemställde
, om icke Ridderskapet och Adeln, som den
2 sistledne Martil redan bifallit Utskottets först
afgifne Betänkande, behagade vid samma beslut
förblifva, hvilket bifölls.
Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
under N:o aflätne, samt den n dennes
eftermiddagen på bordet lagde Svar, uppå
gjorde Anmärkningar vid Utskottets den n
sistledne Februarii meddeldte Utlåtande, angående
Fond till godtgörande af framlidne Herr
Riks-Rådet Friherre Adler Salvvii Arfvingars
underdåniga Krono fordran, fann Ridderskapet
och Adeln, att enär Utskottets sistnämnde Utlåtande
redan blifvit den 24 sistledne Februarii
af Ridderskapet och Adeln gilladt, Utskottets
ifrågavarande Svar nu endast borde läggas till
Handlingarne.
Föredrogos å nyo och biföilos Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomi$-Utskottens
under N:o 146 och 149 afgifne, samt den 11
dennes eftermiddagen på boidet lagde Utlåtanden:
-
Den 18 April.
79
iio I anledning af väckt Motion, om vidtagande
af en serskild Räddnings-anstalt , till
förmän för dem, som å Rikets Sjö-kuster kunna
lida Sjönöd.
2:0 Rörande väckt fråga, om undersökning
på Allmän bekostnad till utrönande af
möjligheten att genom sänkning förekomma öfversväniningar
af Sjön Wenern.
Företogs till pröfning Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomiae-Utskottens undec
N:o 150 afgifne, samt den 11 dennes eftermiddagen
på bordet lagde Utlåtande, angående
väckt fråga om inrättande af en BergsSchola.
Friherre Löfvenskjöld, Salomon: Stats- och
Oeconomiae-Utskotten hafva blifvit missledde genom
en vid 18x2 års Riksdag uti Högvördiga
Preste-Ståndet gjord Motion, angående inrättandet
af en Bergs-Schola. Deruti är anfördt,
att Herr Bergs Hauptman Pihl uit ett till Kongl.
Maj:t afgifvit underdånigt Betänkande, angående
förändringar af Hushållningei^ vid Stora
Kopparberget, föreslagit, att underhållet af
Lärarne vid en sådan Schola, skulle bestridas
af den Fond, som vid Stora Kopparberget blifvit
samlad under namn af Afrads Cassa.
Förhållandet äf icke sådant: Uti det Betänkande
om Stora Kopparbergs Bergs-Lagens Consti
-
8o
Den 18 April,
/
tution med flere oeconomiska frågor, som Herr
Bergshauptman Pihl till underdånigst följe af
Kongl. Maj:ts Nådiga Rescript till Dess Kammar-
Bergs-och Commerce-Collegier samt StatsContoir,
af den 5 Martil 1805, under den 10
Maij 1808 afgifvit, och som blifvit till trycket
befordrat, har han visserligen erkändt nyttan
af en Bergs-Scholas inrättande, och att
Fahlun dertill vore det tjeniigaste stället, i an.
seende dertill , att der finnes en vacker Mineral-Samling,
ett val inrättat Laboratorium och
en samling af Modeller, men med tiilkännagifvagifvande
tillika, att, utom den kostnad, som
vid Laboratorii-Inrättning samt Modell- och Mineral-samljngarne
härtill redan blifvit använd,
Vore Afrade-Cassan icke i beläsenhet att i öf
O
rigt
bestå någon större kostnad till detta nyttiga
ändamål.
Kongl. Majit har redan med Nådigt välbehag
eroottagit Förslaget om inrättandet af en
practisk Bergs-Schola. En plan dertill är af
i Vettenskapen kunnige män utarbetad, och
den är underställd Kongl. Maj:ts Nådiga granskning.
Fråg^jp inskränker sig således nu till nödige
meder till en sådan Undervisnings-anstalt:
Jag har härom under loppet af detta Riks-Möte,
i behörig tid gjordt Motion; den har blif.
vit remitterad till St3ts-Utskottet, jag har dit
afgifvit Förslaget till kostnaden och jag har
anledning tro, att Kongl. Maj:t antingen redan
gjordt,
Den 18 April.
81
gjordt, eller är sinnad framställa Nådig Pro-’
position tili berörde Utskott, om erforderlig»
Medel till inrättandet af en Bergs-Schola.
Med den nu lemnade upplysning, att nå*
gon tillgång dertill icke är att påräkna från
Afrads-Cassan, anhåller jag vördsammeligen om
återremiss af Betänkandet.
Herr Hammarhjelm, Cart Fredric: Då fråga
nu uppstår om Medels anskaffande till den
i Fahlun föreslagne Bergs-Schola, och denna
fråga torde föranleda till återremiss af Betänkandet
till Stats-Utskottet j så får jag vördsammast
anhålla, att Betänkandet, i händelse
af bristande tillgångar uti Högloflige Stats-Utskottet,
äfven måtte få varda meddeladt Högloflige
Banco-Utskottet; som af den Fond, hvilken
blifvit föreslagen till Jern-Handteringens
understöd, torde kunna finnas utvägar att anslå
någon Summa till detta, efter min öfvertygelse,
nyttiga och nödvändiga ändamål.
Herr Grefven och LandtMarskalken föreslog,
att Stats- och Oeconomi®-Utskottens ifrågavarande
Betänkande matte, i anledning af de dervid
gjorde Anmärkningar, till Utskotten återremitteras,
samt att sedan Utskotten deröfver
afgifvit förnyadt Yttrande, Målet måtte tili
Banco-Utskottets Utlåtande öfverlemna».
Bifölls.
Ridd, och Ad, Fröt. V B. ,2 Afd, lll 12j
82
Den 18 April.
Företogs till pröfning Stats, samt Allmän,
na Besvärs- och Oeconomiae-Utskottens under
N:o I47 afgifne, samt den 11 dennes på bordet
lagde Memorial, i anledning af Herr Munck,
af Rosenschölds, Eberhard, till Utskotten re.
mitterade Anförande, angående vidtagande af
sådana Medel, hvilka återföra välmåga innom
Landet.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard: Ut.
skotten hafva origtigt rubricerat min Motion.
Ingressen dertill tyckes mig nog tydligt visa
att föremålet ej var annat än att Utskotten
måtte uppgifva Medel till bibehållande af Sedelmyntets
värde. Utskotten hafva åter ansett
frågan angå Medel att befordra välmåga i Landetj
men att detta är två helt olika saker,
derpå kan Spaniens exempel åberopas. Där
finnes mycket Silfver, men ingen välmåga. För
öfrigt får jag anmärka, att Utskotten icke iakttagit
föreskriften i 44 §. Riksdags-Ordningen,
da de först efter en tid af 3 månader inkommit
med det Yttrande, att Utskotten ansågo Motionen
icke tillböra Utskottens upptagande.
Till hvad jag nu anfört, skulle jag hafva
'ännu mera att tillägga, om förevarande Memorial
finge hvila på bordet intill nästa Plenum
5 hvarom jag således får anhålla.
Grefve Gyllenborg, Johan Hennirig: Då Hög*
loflige Stats- och Oeconomiae-Utskotten under
åberopande af 51 § Riksdags-Ordningen, i förevarande
Betänkande atslår all åtgärd vid Her/
Den 18 Aptit.
Munck af Rosenschölds Motion * om utvägar
att befordra Allmänna välmågan, tror jag, att
Utskotten i mera än ett afseende, icke i öfverensstämmelse
med Grundlagarnes föreskrift
förfarit. Utskottet afslar upptagandet af det
Skäl, att Memorialet skall innefatta flere ämnen
, men pröfnirtgs-rätten deraf till Motiotiens
nedläggande anser jag icke tillböra Utskottet,
utan endast Riks-Ståndens Plena, och skulle
blifva ett skadeligt praejudicat, om ett Utskott
kunde, som nu skédt, i flere månader Jemna en
Motion utan all handläggning, och slutelige^
förklara sig icke tillhöra att densamma Uppta»
ga; detta vore derjemte, som flU skudt, att hand»
la emot föreskriften i 44 §. Riksdags-Otc!ningen,
af innehåll, att Utskottet bör innom Åtta
dagar återlemna till det Stånd som remitteradf,
.ett remitteradt Mål, Söm det anser icke höra
till dess befattning; men då sådant i förevarande
Casus icke blifvit iakttagit, anser jag
Utskotten ovilkorligen förpligtade. att Motionen
upptaga och besvara, samt således tillstyrker,
att Utskottens hemställan må afslås och
frågan till Utskottet återförvisas*
Som åtskilige Herrar Ledamöter instämdö
uti Herr Munck af Rosenschölds ofvannämnda
anhållan, att ifrågavarande Betänkande måttd
intill nasta Plenum få hvila på bordet, fanrt
Kidderskapet och Adeln för godt, att dertill
lemna bifall*
*4
Veu i$ April.
Föredrogs å nyo Stats- samt Allmänna BeJ
svärs- och Oeconomiae-Utskottens under N:o
148 afgifne, samt den 11 dennes på bordet
lagde Utlåtande, angående sökt underrättelse
om hvad vid de af Riksens Ständer vid sista Riksdag
anmälte Önsknings-måi blifvit tillgjordt.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard: I anseende
till den korta tid som af Riksdagen återstår,
vill jag icke yrka återremiss af Utskottens
ifrågavarande Utlåtande, utan endast
hafva i Protocollet anmärkt, att icke alla vid
sista Riksdag till Kongl. Maj:t framställde Önsktiings-mål
äro uti Justitiae-Ombudsmannens Berättelse
upptagne.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt.
'Marskalken framställd Proposition, blef Stats,
och Oeconomiae-Utskottens ifrågavarande Utlåtande
af Ridderskapet och Adeln gilladt.
Herr Grefven och Landt Marskalken tillkännagaf,
att Ordföranden i Allmänna Besvärs- och
Oeconomiae-Utskottet anmält, det trenne Ledamöter
i samma Utskott från Riksdagen afrest,
nemligen: N:o 29y Friherre Ramel, Fullmägtig
Grefve Lefvenhaupt, Claés Casimir. —- N:0
642 Herr von Becker , Fullmägtig Herr Flach,
fhilip, och N:o 1543 Herr Hederstjerna, Erland.
I anledning hvaraf Herr Grefven och Landt,
fflarsty&m anmodade Herrar Electorer att io
-
I
Den 18 April. 8?
nan nästa Plenum utvälja trenne Ledamöter I
Oeconomiac-Utskottet.
/ -
•/ l , - , ' '
Högloflig» Ridderskapet och Adeln åt;
«kiljdcs klockan , till 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli»
O. J. Lagerheim*
Lördagen den 18 April l8l8»
Plenum klockan half till 5 eftermiddagen.
Grefve Lewenhaupt, Gustaf, toga säsottl
eldste närvarande Grefven, Klubban.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högloflig»
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen*
den 18 April 1818*
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos föl*
Jande från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den 7 och 11 dennes pä bordet lagde Betany
. kandern
86
Ben iS April,
Frän Stats- Utskottet;
Iso Under N:o 13a öfver gjorda Anmärk*
ringar vid Utskottats den 21 sistledne Fe,
t>ruirii njeddeldte Utiat.inda, angående Arfvodcn
om rractamenten för Riksståndens och
deias Utskotta Secreterare, Cancelliet och Vaktbetjening.
2:0 Under N;o 133, i anledning af Kongl,
Majit® Nådiga Proposition, angående reglerande
af de Kongl, Håfvens Stats-Summor.
Frän Stats- samt Allmänna Besvärs* och
Qe$oncar\i<z- Utskotten;
1:0 Under N;o 146, j anledning af väckt
Motion, om vidtagande af en serskild Rädd,
nings-anstajt tiji förmån för dem, sorn å Rikets
Sjöhester kunna lida Sjönöd,
2:0 Under N;o 148, angående sökt un*
derrattelse om hvad vid de af Riksens Ständer
vid sista Riksdag anmälte Quskmngs.mål
blifvit tillgjordt.
3:0 Under N:o 149, rörande vackt fråga»
Pm undersökning på Allmän bekostnad till utrönande
af möjligheten att genom sänkning förekomma
pfversväronjngar ai Sjön Wenern- Ut
supig,
S, Q. Vid förnyad föredragning af Stafs*
Utskottets onder N:o J43 aigifne, dea
Den 18 April.
87
il dennes eftermiddagen på bordet lagde Betänkande,
angående väckte Motioner, om Kongl.
Nummer-Lotteriets indragning; fann Högloflige
Ridderskapet och Adeln för godt, för sin del
bifalla det i berörde Betänkande framställde
första Alternativ, eller att Nummer-Lotteriet
må upphäfvas samt den derutaf nu påräknade
inkomst ersättas genom Allmännaj Bevillnin»
gens tillökande. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats*
Utskottets under N:o 144 afgifue, samt den il
dennes eftermiddagen på bordet lagde Utlåtande,
öfver gjorde Anmärkningar vid Utskottets
den 16 sistledne Februarii meddeldte Betänkande,
om Låne-rättighet i Manufactur-Disconten
för SkeppsVarfs-Ägare eller Skepps-Byggerier;
fann Ridd.»rskapet och Adeln, sorn den
3 sistledne Martii redan bifallit sistnämnde
Betänkande, för godt att vid samma beslut förblifva,
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets
under N:o 145: aflåtne, samt den
It dennes eftermiddagen på bordet lagde Svar,
uppå gjorde Anmärkningar vid Utskottets dea
H sistledne Februarii meddeldte Utlåtande,,
angående Fond till godtgörande af framlidne
Herr Riks-Rådet Friherre Adler Salwii Arfvingars
underdåniga Krono-fordran; fann Ridderskapet
och Adeln att, enär Utskottets sist*
nämnde Utlåtande redan blifvit den 24 sistledne
Februarii af Ridderskapet och Adeln giUadt„
88
Den ig April,
Utskottets ifrågavarande Svar nu endast borde
läggas till Handlingarne. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af BancoUtskottets
under N;o 26 afgifne, samt den 8
dennes på bordet lagde Betänkande, i anledning
af väckt Motion, om allmänt, kungörande
af Banco-Sedelstockens belopp för hvarje
£r, blef samma Betänkande, på grund af dervid
gjorde Anmärkningar, till Banco-Utskottet
återremitteradt. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomiae-Utskottens
under N:o ifo afgifne, samt den 11
dennes eftermidagen på bordet lagde Utlåtande,
angående väckt fråga, om inrättande af en
Bergs-Schola, blef samma Utlåtande, på grund
af dervid gjorde Anmärkningar, till Utskottet
återremitteradt, hvarefter och sedan Utskorteu
deröfver aigifvit förnyadt Yttrande, målet skulle
till Banco-Utskottets Utlåtande ötverlemnas.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsutskottets
den 9 dennes aflåtne, samt den il
i samma månad eftermiddagen på bordet lagde
Memorial, angående de till förstärkta StatsUiskottets
åtgärd öfverlemnade BeviWnings-frå»
gor j f,.nn Ridderskapet och Adeln för godt,
att samma Memorial tili Beviilnings-Utskottet,
i afseende å uppgörandet af Allmänna BeviUainoeos
fördelning, öfverlemna. Ut supra*
Ben iS April.
09
Justerades Pleni • Protocollen för den 24
sistledne Martii eftermiddagen samt för den 31
i samma månad.
Justerades Pleni-Protocollet för den 1 dennes
förmiddagen..
Herr Munck of Rosenschöld, Eberhard.• T anledning
af mitt tili det nu justerade Protocullet
för den 1 dennes gjorde förbehåll, att vid
Protocolls-Justeringen fä besvara Friherre Åkerhjelms,
Gustaf, till samma Protocoll afgiine
Yttrande, torde det tillåtas mig att nu fä uppläsa
följande:
Som jag, då Friherre Åkerhjelm upplästa
sitt Dictamen, hvarken kunde tydligen höra eller
fatta det, var jag äfven nr ständ att genast
besvara det. Nu, då jag fått läsa det, så
kan jag ändå, oagtadt flere gångers genomläsning
, ej full hemligen förstå det, utan utbeder jag
mig Ridderskapets och Adelns tillåtelse, att få
besvara det i de delar, som röra min person, så
litet för öfrigt ett ämne bör kunna interessera
Ridderskapet och Adeln , som mera rörer oss
enskilt.
Det första Herr Friherren ansett nödigt
framställa till Ridderskapets;^och Adelns skärskådande,
är, att jag skall i mitt Anförande
hafva sagt mig hafva gjort reservation dere
-
93
Den 18 April.
mot, att Constitutiöns-Utskottets Betänkande,
rörande Konungens Rådgifvare i CommandoMål
för Arméen, blott en enda gäng till granskning
och justering upplästes. Häraf tager Herr
Friherren sig anledning anmärka ovanligheten
af två Justeringar; Herr Friherren har härmed
gjort sig en fåfäng möda; ty det han vill vederlägga,
har jag aldrig yrkat. Jag har reser,
verat mig deremot, att Betänkandet på en gång
upplästes till granskning och justering, men
icke deremot stt det en enda gång bl of juste.
rädt. Jag har för mycken agtning för Herr
Friherren, för att tro, att H:rr Friherren påbordat
mig ett yttrande, för att genom vederläggning
af hvad jag aldrig påstått j vinna åt»
skill iges bifall.
Icke all granskning är justering, ty t. ex.
ett Utskotts Betänkande uppläses i Stånden
till granskning, ligger i Stånden pä bordet till
granskning, men i intetdera fallet till juste»
ring.
Jag yrkade j Utskottet att Betänkandet»
sedan det första gången var uppläst till granskning,
skulle ligga pä bordet, der det ej förr
legat, till nästa Plenum, för att då först
justeras; men det nekades mig. Jag vågar
hemställa till den del af Ridderskapet och
Adeln, som hört detta Betänkande, om defc
ej hade behöft en närmare granskning, innan
sjelfva Expeditionen deraf justerades; och
jag hemställer till de Lagkunnige, om jag ej
Den 18 April.
9i
ägt rättvisligen fordra denna närmare granskning,
Väl hade jag, jemte några fä af Utskottets
Ledamöter, tagit mig friheten genomögna
det, i momangen innan det upplästes; men
häraf fick jag snarare en ökad än minskad anledning,
till att fordra en närmare granskning.
Herr Friherren anför som skäl mot min
reservation, att Herr Friherren ock önskat förändringar
i vissa delar af Betänkandet vid justeringen,
men då de ej antogos, likväl gjorde
ingen reservation deremot. Men Herr Friherren
medger ock, att desse förändringar, anförde
eller ej, icke deruti verkat någon skillnad.
De förändringar deremot, som jag föreslog,
hade i Betänkandet gjordt en väsendtelig
skillnad.
Hvad för Öfrigt Herr Friberren funnit eller
fann sig föranledd att göra eller låta i anseende
till reservationer eller hvad som hellst,
hoppas jag ej kunna blifva ett rättesnöre för
mina åtgärder i samma fall.
Herr Friherrens yttrande , att han i sin
befattning, som Utskottets Ledamot, ej äger
större ansvar , än honom Arithmetiskt tillhörer,
öfverDmnar jag till mera Lagkunniges,
än vi bägge ära, bedammande. Uti ifrågavarande
fall, borde ansvaret, om sådant kunde kornmal
1 fråga, väl j en annan än en arithmetisfc pro»
02
Ben ig Av: It.
portion tillfalla Herr Friherren, då Betänkandet
mäst var grandadt på Herr Friherrens
votum.
Sedan anför Herr Friherren åtskilligt emot
min serskildta mening i afseende på upptagande
i Betänkandet af frågan om Målets
orätta föredragning i Commando-väg. Jag ansåg
för vådligt det förklarande i Utskottets
Betänkande, att formerna för Commandomåls
föredragning ej voro nog fullständigt beskrifne
i Grundlagen och ej nog användbare. Då stadgandet
i 7 §. Regerings-Formen var det enda
skydd Nationen i Grundlagen ägde emot Militaire-Magtens
ingrepp i Civil - Styrelsen, så
ansåg jag vådligt att genom en sådan förklaring
af Utskottet borttaga eller åtminstone försvaga
detta skydd. Det Förslag till ett närmare
bestämmande af denna som Herr
Friherre Åkerhjelm sjelf gjordt, långt ifrån
att undanrödja denna våda, ökte den, emedan
sådant Förslag innefattade ett medgifvande,
att stadgandet i denna §. icke först var nog
bestämdt, och dessa Förslag fordrade Konungens
och aila fyra Ståndens samtycke, innan det
kunde sättas i verkställighet $ annorlunda är förhållandet
då Konungen gör sjelf Förslag härom,
dess sanction är i och med detsamma
gifven, och det vore ej att förmoda att Riksens
Ständer ej enhälligt skulle antaga en
Proposition, der Konungen sjelf föreslår en
mera bestämd gräns för sin magt, och sjelf
är mera sorgfällig om förekommande af Militaire-Magtens
inblandande i den Civila Styrelsen^
Ben 18 April,
93
•Un de sora, för att försvara sina enskildta åsigter,
förklara denna gräns ej vara bestämd, som
dock var det.
Jag vill ej utsträcka detta mitt svar till
annat, än hvad som personligen angått mig.
Jag lemnar således Herr Friherrens yttrade
tanka åt dess eget närmare eftersinnande, att
fel i former blott utgöra en del af de Embets*
förseelser, som mera påkalla Opinlons-Domstolens
pröfningsrätt än Lagens, ehuru fel emot
formen i detta fall äro fel emot Grundlagarne;
och jag har blifvit äfven sedan af erfarenheten
öfverbevisad om rigtigbeten af Herr Friherrens
yttrande, det han, cagtadt denna åsigt
af fel emot Formen, icke derföre afsagt
sig i dylika fall en möjlig tillämpning af Lagen,
om han skulle finna ett Måls beskaffenhet
vara sådan, att allt det olagliga och skadliga
kunnat ske genom glömska af Formen,
som sker genom glömska af Lagar; äfvensom
att Herr Friherren, som han säger, icke tror
sig vara hindrad, att i olika förhållanden (jag
fråg3r af Sak eller Person?) i dylika ämnen,
använda en tillämpning, som uti ifrågavarande
Mål, rör Konungens Föredragande i Commandomål
för Arméen, icke blifvit begagnad.
Justerades Pleni-Protocollet för den 4 dennes
förmiddagen. ,
94 L)en jjr April.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt*
skiljdes klockan half till g eftermiddagen.
lil fidem Protocolli
O. J. Lagerheim>
Tisdagen den 21 April
Plenum klockan half till lo förmiddagen.
Öppnades Herrar Electorers Lista till Val
af trenne Ledamöter i Allmänna Besvärs- och
Oeconomi* Utskottet, och befunnos dertill hafva
blifvit utsedde:
N:o 99 Friherre Hamilton till Hageby ,
Fullmågtig Herr Uggla, Carl, Kammarherre.
N:o 1 626 Herr Olivecrona, Fullmägtig Herf
Heykenskjöld, Detlof, Bruks-Patron.
N:o 2244 Herr von Koek, mst Major.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Mems*
tial och Betänkanden, nemligen;
Ben sj April
95
Fran Lag- samt Allmänna Besvärs och
Oeconomi^-Utskotten:
Af den 2 8 sistledne Martil
i:o Angående de hos Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet gjorde anmärkningar
vid Utskottens förut afgifne Utlåtande öfver
väckt förslag, om anstalters vidtagande
för sammanfattande af ett Sammandrag utaf
Pörfattningarne rörande Svenska Jord-ägares
rättigheter och skyldigheter; under åberopande
af hvilket Utlåtande, Utskotten tillkännagifva,
att detsamma redan blifvit af Preste-;
och Borgare-Stånden gillade.
2:0 I anledning af de hos Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkningar vid Utskottens
Betänkande, rörande frågan om upphäfvande
af 3 Art. i Kongl. Stadgan om Jagt och
Djurfång af den 13 April 130$; varandes
nämnde Betänkande , enligt Utskottens anmalan
, af de öfrige trenne Respective RiksStånden
redan bifallit, hvadan Utskotten allenast,
funnit sig böra tillstyrka, att de ytterligare
för Utskottens mening talande skäl, hvilka innom
Preste-Ståndet blifvit framställde och Utskotten
meddeldte, jemväl måtte intagas i den
underdåniga hemställan, som i ämnet komma
att till Kongl. Maj:t afgå.
Ifrån Lag-Utskottet4.
Af den 2 i denna månad:
i;o I följe af återremiss från Ridderska
-
?6
Den 21 April,
pet och Adeln af Utskottets Betänkande, angående
väckt fråga, att Skogsåverkan må anses
såsom stöld; anmälande Utskottet att sistnämnde
Betänkande af de öfrige Riks-Stånden är
vordet godkändt.
2:0 I anledning af de hos Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande öfver förslaget om vidsträcktare
rätt för Odlare till biträde af Grannar med
dikning; hvilket Betänkande, pä sätt Utskottet
tillkännagifvit, af de öfrige Riks-Stånden redan
blifvit bifallit.
3:0 Öfver de af Herr Borgmästaren Ce-'
dérborg föreslagne ändringar uti nu gällande
Stadganden rörande Förmyndares tillförordnande;
i anledning hvaraf Utskottet funnit sig
böra tillstyrka utfärdandet af en Författning,
som stadgade, att de Domstolar, hvilka det
tillkommer, att för Omyndiga förordna Förmyndare,
skulle vara skyldige, att, då dertill
utsåges sådana personer, som utom Domsagan
vore boende, derom genast underrätta
den Domstol hvarunder den tillsatte Förmyndaren
lydde, hvilken sistnämnde Domstol sedan
borde åligga, att berörde Förordnande i
dess Förmynderskaps-Protocoll anteckna; ägande
den utsedde Förmyndaren icke förr tillträda
Förmynderskapet, än berörde anteckning
blifvit verkställd och han derefter Förordnandet
emottagit, hvilken omsorg med besörjandet
af nyssbamälde anteckning och Förmyndare
-
Ben 21 April.
\
97
dare - Förordnandets öfverlemnande borde bestridas
af en utaf Domstolen dertill emedlertid
serskildt utsedd, innom Domsagan boende
god man, hvilken det skulle tillböra, icke
allenast att skyndesaint vid samina Domstol
styrka, det han behörigen fullgjordt nämnde
sitt uppdrag, utan och att, intilldess han detsamma
uppfyllt, under Förmyndare-ansvar vårda
den Omyndiges Egendom.
Ifrån Allmänna Besvärs- och Oeconomicz-TJtsfiottet:
Af den 3 dennes:
i:o I anledning af innom Bonde-Ståndet
å nyo väckt fråga om inrättande af ett Spannmåls.
Magaxin i Borås; med hvilken fråga,
hvaröfver Utskottet under den 26 sistledne
Januarii Utlåtande afgifvit, Utskottet nu, pä
anförde skäl, förklarat sig icke kunna taga någon
ytterligare befattning.
2:0 T anledning af väckte frågor om medel
till öfverflödets hämmande, samt yrkadt
förbud mot yppighets-varors nyttjande och förbrukning
m. m. •, varandes detta Betänkande
af åtskillige Utskottets Ledamöters serskildta
tankar åtloijdt.
3:0 Ofver gjorde Motioner om afskaffan.
de af Guld och Silfver så vä! å Militaire, som
Civile Uniformer m. m.; i anledning hvaraf
Utskottet allenast tillstyrkt det Riksens Stan*
Ridd. och Ad. Prot, V B. 3 A/d. 13, 14,
i
1
*8
Dm sr April.
der måtte i underdånighet anhålla, att Kong!.
Maj:t i Nå er tarkt; s så mycket, som möjligt
jnskt nka tillåtelsen, att begagna sådane
Civile Uniformer, som med Guld- och Silfverton,
dener åro försedde.
Af den 3 dennes:
4;o Angående de hos Ridderskapet och A
deln
gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
om yrkad befrielse för gifta Personer frän
Beväringsskyldigheten; tillkärinagifvan-de Utskottet,
att de öfrige Respective Riks-Ständen
samma Utlåtande gilladt.
y.-o I anledning af återremiss ifrån Ridderskapet
och Adeln af Utskottets Betänkande
om Dykeri-Compagniets befattning med strandadt
Skepp och Gods-; lemnades Utskottet till
Svar, Ett samma Betänkande redan af de öfrige
Riks-Stånden blifvit oförändradt antaget.
6:0 Angående åtskilliga Motioner och Förslag,
om vidtagande af nödiga åtgärder till
förekommande af värfvade Krigsmäns permit.
terande och kringvandrande i Landetsamt
upphörande af Handtveiks Gesällers lika beskaffade
vandring lien elen ena Staden och
Orten i Riket till den andra; och har Utskottet
dels i a’Seende på permitterade Krigsmän
föreslagit åtskilliga till hittills saknad ordning
ledande villkor lör tierps vistande på pernilssio.
-s orten m. m ; hvilket allt börtie i underdånighet
öfverlemnas tili Kongl. lVlaj;t i sam-;
Den 21 April.
99
manhang med den underdåniga anhållan, det
Kongl. Majit i hela vidden af detta ämne täcktes
i Nåder vidtaga sådana åtgärder, hvilka
med bibehållande af de värfvad® Regementernas
permitterings-rättighet, i möjeligaste matto
undanrödja de olägenheter för Landets Innevånare,
hvaröfver ni3n klagat, samt dels hval
Handtverks-Gesällernes kringvandrmg beträffade,
icke ansett sig derölvcr något serskildt
Utlåtande böra afgifva, emedan samma ämne
hade ett oskiljagtigt sammanhang med den hos
Lag- och Oeconomia-Utskotten redan handlagde
fråga om en allmän Näringsfrihet.
7:0 l anledning af de hos Ridderslopet
och Adelil gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, lörande väckt Motion om Westmanlands
Regementes befrielse från ^ArbetsCommendering
vid Götha Canal; förmälandes
Utskottet hufvudsakligast, att sistberörde Betänkande
redan blifvit af de irenne öfrige Stånden
bifallit.
Ifrån Stats- Utskottet:
I Jo Af den 2 innevarande manad, angående
Herr Cancellie-Rådet Niclas af Wetterstedt®
och Herr Assessoren Thure Adlerbrants ansökning,
om införsel uti antingen Wisingsborgs
eller Rådmansö Kungsgårdar för innehafvande
Krono- och Skatterätts-fordringar; och har Utskottet
, som på anförde skäl icke ansett sig
kunna tillstyrka införsel för Sökanderne i någondera
af berörde Kungsgårdar, dock hem-;
Den 21 April.
ställt, det Riksens Ständer må Iios Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att Fordringsägarne
varda till deras rätt förhulpne, i den ordning
Författningarne medgifva, enär de uppgifva
så beskafifadt Krono-Hemman eller Lägenhet,
att införsel deruti dem kan beviljas.
2:o Af den 16 dennes, i anledning af de
hos Borgare-Ståndet gjorde anmärkningar vid
Utskottets Betänkande, rörande Ädelforss Guldverk,
hvilket Betänkande, enligt hvad Utskottet
gifvit vid handen, redan af de tre
öfrige Riks-Stånden blifvit gilladt.
3:0 Af den 17 dennes, angående den under
Kongl. Bergs-Collegii disposition och förvaltning
f. d. ställde Cassa, samt CommerceRådet
Galléns ansökning om anstånd yied inbetalningen
af ett ifrån samma Cassa erhållet
Lån-, hemställande Utskottet, att nämnde Gassas
behållningar m. m. må till Herrar FuIImägtige
i Riksgälds-Contoiret aflemnas, samt
att på deras pröfning må ankomma, om anstånd
med betalningen af så väl Commerce-Rå.
det Galléns, som andre Lån kan och bör beviljas
eller icke.
4:0 Af den 17 dennes, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss af Fullmägtiges i JernContoiret
underdåniga hemställan, om införskrifvande
af Engelsmannen Thomson i och för
försök äf ett nytt Jernberedningssätt, under
namn af Puddlings-processen; anseendes Utskottet
sig icke kunna tillstyrka Riksens Stan
-
Den 21 Apil.
IOI
der att med detta ämne taga någon befattning.
5:0 Af den 17 innevarande, deruti Utskottet,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om rättelse i Nådårs och BesparingsFöifattningarne,
föreslagit åtskilliga allmänna
grunder för den jemkning och förändring i berörde
Författningar, hvilken i Utskottens tanka
vid närvarande förhållanden närmast bereder
det åsyftade ändamålet, eller TjenstemannaCorpsens
fördel.
Ifrån Stats- och Bevillnings-Utskotten:
Af den 2 dennes, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om en stadgad afgift
af hvarje Mantalsskrifven person till den
veneriska smittans hämmande m. m.; hemställande
Utskotten, att i sådant afseende en Bevillning
af 3 sk. Banco årligen måtte af hvarje
Mantalsskrifven person erläggas, för att
under vissa föreslagne villkor, för Curhus-anstalterne
i Riket disponeras; emot hvilken
mening dock de fleste af Hedervärda BondeStåndets
Ledamöter innom Utskotten sig rer
serverat.
Jfrän Stats- och BancoTJtshotten:
• \
1:0 Af den 3 dennes , deruti Utskotten, i
anledning af den del utaf Kongl. Maj:ts Nå*
diga proposition af den 17 December tSi7»
om Götha Canal-arbetets fortgång och befrära*.
loa
Den 21 April.
jande, som 3ngår ett serskildt förskott .till
hvarjehanda nödvändiga Utgifter under vintertnånaderne,
tillstyrka, att den härtill erforderlige
Summa, utgörande omkring 80,000 R.-dr
Banco, må för denna gången 1 afräkning på
det ärliga Byggnads Lane-biträde, sora enligt
18U ärs Riksdags Beslut , Canal Bolaget lör
innevarande är tillkommer, från Banquen förskottsvis
genast utbetalas,
2:0 Af den 13 dennes, angående medel
och utvägar till Hjelmare Slussverks ombyggnad
och vidmaglhnllande; föreslående Utskotten,
att ett Lönebidrag af 50,000 R:dr Banco,
årligen under 4 år må till understöd för Hjelmare
Slussverk från Banquen meddelas.
3:0 Af den 3 dennes, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition af den 17 December
1817> angående Götha Canal-arbetets fortgång
och befrämjande; tillstyrkan de Utskotten
att det vid 18if års Riksdag beviljade
Byggnads - Lånbiträde må fortfara , att frårt
Banquen utgå med 300,000 R:dr årligen ifrån
och med innevarande år 1 g 1 g till och med
år 1820, eller, om Riksdag då ej inträffar, till
och med det är, då nästa Riksdag efter år
1820 infaller; äfvensom att någon annan inskränkning
i arbets-pianen icke må äga rum ,
än den Kongl. Maj:t kan godt finna att, efter
Canal-Bolagets hörande, stadga; hvaremot Bolagets
rättighet till Discontering skulle komma
att upphöra utan ersättning; ifrån hvilket
Den 21 April. 103
v - , 1 -
Pluralitetens beslut flere Ledamöter varit skiljagtige.
Ifrån Stats- och Oeconomicc Ut skotten :
den 16 dennes , i anledning af Kongl*
Maj:ts Nådiga Proposition angående inrättandet
af allmänna Arbets- och Corrections hus pa
Borgholms Slott och i Wadstena} och hafva
Utskotten, som funnit de uppgifna kostnaderne
af de föresfagne 'imättningarné vida öfverstiga
hvad Stars Verkets tillgångar medgifva ,
hemställt, att Riksens Ständer, med underdånig
anmälan härom , må till Kongl. Maj:t öfverlemna
att till ifrågavarande ändamål disponera
en årlig Summa af 20,000 R;dr > hvartill
Stats-Utskottet utsett medel.
Ifrån Sanca-Utskottet:
»
Af ilen 13 dennes, om nödvändigheten af
en förbättrad reglering rörande de från Banque*
utgående Lane.-biträden till understöd för
nyttiga odlingar; i hvilket hänseende Utskottet
öfverlemna! ett Förslag till ändringar och
tillägg i Kongl. Författningen ?f den 27 September
igiy örn Bane o-Låra, till understöd tor
nyttiga uppodlingar i Lar» Jsomrne.
Ifrån Constitutions.Utskotut:
Af den 13, dennes,
i;o Med ett alternativt förslag till ändring
i 4 §. Regerings-Formen.
ro4 Den 11 April.
2:o Med förslag till ändringar i 33 §.
Riksdags-Ordningen.
Ifrån Riddarhus-Utskottet:
A} den 13 dennes, derutinnan Utskottet,
i anledning af återremiss af dess Betänkande
utaf den 18 sistledne Martii, i den del deraf
som rörer Mamsell Knibergs Pension, hemställt,
det Mamsell Kniberg, utom de för in
O'
nevarande
år henne redan tilldeldte 50 R:dr
Banco, genast må erhålla 100 l\:dr samma
mynt, och sedermera så länge hon lefver, 0-  afivottadt 150 R:dr Banco ärligen.
1
Upplästes en från Herr Hof Cancelleren
Friherre af Wetterstedt till Herr Grefven och
LandtMarskalken aflåten så lydande Skrifvelse:
Enligt Stats-Secreterarens för Kongl. Handels-
och Finance-Expeditionen till mig aflåtlie
anmalan, har Kongl. Majit under den 18
6istledne Martii i Nåder vidtagit nedanniimnde
åtgärder och beslut, i afseende på följande
Riksens Ständers underdåniga Skrifveiser,
nemligen:
1:0 Om tills vidare fortfarande inskränkning
i utväxlingen af Silfver emot
Bankens Transport-Sedlar ; och
2:0 Angående upphäfvande af Förbudet
Den 21 April.
emot bruk och nyttjande af öfverflödigt
Silfver 5
I bägge dessa ämnen har Kong!. Maj:t
låtit utfärda Nådiga Kungörelser.
3:0 Om utsträckning i det LandtRäntmästarne
bestådde _Remiss-lagej
Jemte det Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs*
Collegium, samt Kongl. Allmänna MagåzinsDirectionen
blifvit, till kännedom och behörig
efterrättelse, i hvad på dems åtgärd ankommer,
härom förständigade, har detta beslut
blifvit Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar.
Collegium samt Stats-Contoiret i Nåder meddeldt,
med befallning, att derom, genom Circulaire
Bref, förständiga Kongl. Maj:ts Befall*
ningshafvande till vederbörlig efterrättelse.
4:0 Om förhöjning i legan för allmänna
Postföringen•,
Kongl. Maj:t, som till hvad Riksens
Ständer i detta ämne fasställt , lemnat Dess
Nådiga bifall, har derom, till kännedom och
efterrättelse, förständigat Dess Cancelhe-Styrelse
och Öfver-Post Direction.
5:0 Om Riksens Ständers Beslut, angående
Lön-förhöjning för Lagmännen i
Skåne och Blekinge}
Härom hafva Kongl. Maj:ts och Rikets
Ben 2/ April.
Götha HofRätt samt Stats-Contoir , blifvit, till
kännedom och efterrättelse, i Nåder förständigade.
6:0 Angående Riksens Ständers Beslut,
om utbetalande till HäradsSknivaren
Rydström af innehållet Pensions-be
1opp;
Detta
beslut har blifvit Kongl. Majrts och
Rikets Stats-Contoir, genom Nådig Skrifvelse,
till behörigt iakttagande meddeldt.
Och får jag härmedelst, på Nådigste befallning,
anmoda Högvälborne Herr Grefven
och Landt-Marskalken, att dessa åtgärder och
beslut Högloflige Ridderskapet och Adeln meddela,
Stockholm den 17 April 1818.
G. af Wetterstedt.
Ladcs på Bordet.
Herr Grefven och Lamh Marshallen hemställde,
om icke Ridderskapet och Adeln behagade
klockan 4 i eftermiddag sammanträda
för att på vanligt sätt utvälja Sex Electorer
och tvänne Suppleanter, hvilka sedermera skulle
äga att, enligt 108 §, Regerings-Formen,
utse Comitterade till Tryckfrihetens vård.
Bifölls.
Len 2r April. 107
*
Vid föredragning af Högvördige PresteStåndets
Protocoiis- Utdrag af den 15 dennes,
innehållande: att sedan Friherre Mannerheim,
Lars August, blifvit 1 behörig ordning vald,
att å nyo vara Riksens Ständers Justitia Ombudsman,
samt Commerce-Rädet O. Zenius likaledes
blifvit utsedd att vara Justitiae-Ombudsniannens
Suppleant, Preste-Sråndet beslutit anmoda
Expeditions-Utskottet att för dem uppsätta
behöriga Constitutorial å nämnde Befattningar;
fann Ridderskapet och Adeln föi godt
att, uppå derom af Herr Grefven och Landt*
Marskalken framställd Proposition, uti enahanda
beslut med Preste-Ståndet instämma.
Herr Grefven och Landi JlJarshaiien hemställde
, om icke sedan den i 103 §. RegenngsFormen
stadgade omiöstning öfver Högsta
Domstolens L damöter blifvit verkställd; Ridderskapet
och Adeln behagade anmoda Expeditions-Utskottet
att uppsätta en underdånig
Skiifvelse till Kongl. Majit med anmälan det
Högste Domstolens samtelige Ledamöter blifvit
1 deras vigtiga kall bibehållne.
Bifölls.
Friherre Steel von Holstein, Corfitz Ludvig: Jag
tager mig friheten ödmjukeligen anhålla det Ridderskapet
och Adeln täcktes gifva ConstitutionsUtskottet
tillkänna Ridderskapets och Adelns önskan
att Utskottet mätte låta till trycket befordra
så väl de i Utskottet hällne Protocoll, som HaodL
l
Den 2 t April.
lingarne uti det till Utskottet remitterade Anmärknings-mål
mot Konungens Rådgifvare i
Commando-mål för Flottorne och Föredraganden
för Krigs-Ärenderne, i afseende på det till
Allmänna Magazins-Directioner. lemnade avertissement
om utspisning af mjukt bröd åt Garnizon
och Arbetsmanskapet i Carlskrona samt
den i sammanhang dermed Magazins-Directionen
sedermera ålagde skyldighet att åtlyda
Kongl. Maj:ts, genom Dess General-Adjutanter
för Arméen och Flottorne, utfärdade) Ordres,
om Trouppers proviantering under Fredstid;
på hvilken anhållan jag får utbedja mig Herr
Grefvens och LandtMarskalkens Proposition.
Uppå derom af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord Proposition, blef Friherre
Stael von Holsteins berörde anhållan af Ridderskapet
och Adeln bifallen.
Föredrogs å nyo Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomiae-Utskottens under N:r>
147 afgifne, samt den ix dennes på bordet
lagde Memorial, i anledning af Herr Munck
af Rosenschölds, Eberhard, till Utskotten remitteradé
anförande, angående vidtagande af
sådana medel, hvilka återföra välmåga innom
Landet.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard: Ehuru
korrt ifrågavarande Betänkande är, gifver
det likväl anledning till måDga anmärk
-
Den 21 April. . 109
ningar. För min enskildta del får jag erinra,
att den af Högloflige Utskotten nyttjade rubrique
å min Motion är orjgtig. "Mm Motion
var:
”Jag föreslår att Riksens Ständer söka
att upprätthålla och äfven öka vårt Sedelmynts
värde, genom sådana medel, som, då de pä
en gång bevara Egendomssäkerheten för Pen»
ninge- så väl som Fastighets-ägaren, hafva
en varagtig verkan, och bereda en framtida
Realisation.”
Jag hemställer om denna Motion har till
hufvudämne medel att befordra välmåga i Lan.
det? Åtminstone har jag ej haft det för afsigt
eller till föremål. Deremot var föremålet
för min Motion, såsom orden lyda: upp.
rätthållande af Sedelmyntets värde. Det ar
rm rkvärdigt att Utskotten ansett välmåga oell
högt värde vara detsamma. Jag har ej den
äran att med Utskotten vara af lika tankar,
och jag har just haft med denna min Motion
för afsigt, att söka väcka uppmärksamheten
derpå, att Myntets värde säkrare och varagtigare
grundlägges genom inre hushållningeny.
än genom Silfverfondens i Banquen absoluta
eller relativa förkofran. Andra Länders exempel
visar just motsatsen af Höglofl. Utskottens
afsigter i denna sak, nemligen att välmågan
ej alltid funnits der ett högt värde eller blott
redbart Mynt existerar. Jag har sjelf 1812 i
Preussen sett vida mindre välmåga än hos Oss;
det oagtadt blef en der presenterad Sedel ali
-
110
Den 21 April.
lid genast inlöst med Silfver. Min afsigt var
att gifva anledning till Myntvärdets upprätthållande,
ej så mycket genom ökad Silfverfond
eller genom indragning af Sedlar, som
genom vidragande af sädane Stats-Oeconomiske
författningar, som grunda möjligheten för
framtiden att inlösa Sedlarne. Då jag nu nog
ordat örn att rubriquen'är origtig,ej densamma
jag sjelf gifvir och sådan 2tt jag ej kännes
vid den, får jag dessutom göra en annan anmärkning.
Riksdags - Ordningens 44 §. före*
skrifver, att, om ett Utskott viii återlemna
något till detsamma remitteradt Mål, såsom
till dess befattning ej hörande, det åligger Utskottet
att sist innom åtta dagar sitt Utlåtande
afgifva 3 välforstående elter af målet erhållen
dej. Utskotten hafva likväl dröjt med besvarandet
af förevarande fråga öfver 5 månader;
och förklara nu att de tj kunna upptaga
till pröfning mitt Memorial, emedan det skall
innefatta flere ämnen. Detta bestrider jag;
Memorialet innefattar blott ett hufvudämne,
men flere medel till dess befordrande. För
att vinna ett mål, mätte man få framställa
serskildta medel, och det vore besynnerligt om
man för hvart och ett sådant skulle afgifva ett
serskildt Memorial. Detta är ej Grundlagens
mening. En annan sak hade varit, om jag i
mitt Memoria! inblandat en Motion rörande
ett ämne, sorn ej med hufvudämnet hade någon
directe gemenskap, till exempel, 0111 Police.
Kammarens ställande under Kongl. HofRättens
granskning. Då hade Utskottet med
fullt skäl kunnat åberopa 51 Riksdags*Ord
-
Den 21 April.
111
ringen; men ej nu. Snarare hade Högloflige
Utskotten kunnat som skäl för dröjsmålet anföra
uteblifvandet af den närmare utveckling af
denna Motion, som jag vid slutet af densamma
lofvat, men från hvilken jag af flere skäl,
med hvilkas anförande jag nu ej vill missbruka
Ridderskapets och Adelns tålamod, afstått.
Få alla dessa grunder anhåller jag, att Utskottens
Memorial må varda återremitteradt.
Friherre Cederström, Jacob: I afseende på
de af Herr Munck af Rosenschöld gjorde anmärkningar
vid Utskottens Utlåtande, angåen.
de förevarande Memorial, anhåller jag att få
fästa Högioflige Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
på de der förekommande frågor.
Jag tror att om Memorialet uppläses, Ridderskapet
och Adeln skall finna att detsamma innefattar
flere ämnen. Beträffande den anmärkring,
att Utskotten ej innom föreskrifven tid
med ifrågavarande Utlåtande inkommet, medgifver
jag väl att 44 §. Riksdags-Ordningen
bestämdt utsätter en termin af 8 dagar, innom
hvilken, Utskottet i Mål. som ej kunna
af dem till pröfning upptagas, böra deras yttrande
meddela, men denna tid måste nödvändigt
räknas ifrån den dag då Målet innom
Utskottet blifvit uppläst och granskadt, hellst
det ingalunda är möjligt för Utskotten, sorn
under Motionstiden ofta innom en vecka få
60 å 70 Memoiia! till sig remitterade, att
innom åtta dagar efter emottagandet dem alla
till pröfning företaga.
112
Ben si April.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustef: I anledning
af hvad -den siste värde Talaren nu behagat
yttra, utbeder jag mig få fästa Högloflige Riddersknpets
och Adelns uppmärksamhet på vådan
af den tolkning, han sökt gifva det ställe
i Riksdags - Ordningens 4*pde §., hvarest Ut.
slotten åläggas , att ''innom 8 dagar'’ återlemna
hvarje Motion, hvilken de finna sig ej kunna till handläggning
upptaga. Så länge Utskotten ej hafva
sig någon tid förelagd, innom hvilken de
skola låta de inkomne Målen sig föreläsas,
mäste prescriptionstiden för deras rätt att till
Stånden återlemna sådana Motioner, med hvilka
de ej tro sig kunna taga någon befattning,
nödvändigt räknas från den dag Utskottet af
Motionen erhållit del; och någon annan mening
synes ej heller kunna hämtas af detta ställe i
Grundlagen. Om Riksens Ständer således äro
angelägna om deras rätt att kunna till afgörande
befordra hvarje loflig Motion, lära de
ej heller kunna medgifva den värde Ledamotens
besynnerliga tolkning; mot hvilken jag
åtminstone för min del högeligen protesterar;
hellst Utskotten eljest skulle kunna uppskjuta
läsningen af vissa Motioner, till dess Riksdagen
hunnit så långt framskrida, att det blefve
för sent att befordia dessa Mål till ytterligare
handläggning. Hvarje Utskott är dessutom
sammansatt af sä många Ledamöter, att
om dessa sins emellan fördela de inkomne
Målen, bör det ej blifva svart att innom 8 dagar
pröfva hvilka kunna upptagas, och hvilka sy.
nas böra äterlemnas.
Friherre
Den 31 April.
113
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig,
och Herr Oxehufvud, Bo, förenade sig med
Herr Cederskjöld.
Friherre Cederström•. Jag får upplysa att
alla Mai uti Utskotten pröfvas i den ordning
de inkommit.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag kan ej
neka, att Memorialet innefattar flera frågor,
men blott såsom medel för sjelfva hufvudäm,
net} och de borde således ej hindradt Utskotten
att hela Motionen till pröfning upptaga.
För öfrigt förenar jag mig med hvad Herr Cederskjöld
yttrat, i anledning af Friherre Cederströms
tolkning utaf 44 §. Riksdags-Ordningen,
hvilken tolkning jag ej tror godkännes af Ridderskapet
och Adeln. Att såsom Friherre Cederström
påstått, Utskotten först innom g
dagar sedan Målen blifvit hos dem uppläste
och granskade, samt befinnas icke kunna till
pröfning företagas , böra med yttranden derom
till Riks-Stånden inkomma, vöre ungefärligen
detsamma, som om en Part hvilken blifvit
ålagd att öfver till honom remitterade
Handlingar innom g dagar förklara sig, ej behöft
göra det förr än 8 dagar efter det han
behagat läsa Handlingarne i Målet,
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställde,
om icke Ridderskapet och Adeln ansåg
.Stats- och Oeconomi® Utskottens ifrågavarande
Memorial böra, i anledning af de derRidd.
och Ad. Fröt, V B, 2 Afd, 15, X 6,
Den ei April,
vid gjorde anmärkningar, till Utskotten åter*
remitteras, med anmodan att, vid återremis®ens
besvarande tillika upplysa hvarföre Utskotten
icke innom den i 44 §. Riksdags-Ordringen
stadgade tid till Riks-Stånden afgifvit
ifrågavarande Memorial.
Bifölls.
Föredrogs å nyo Stats - Utskottets den y
dennes afgifne, samt den lii samma månad
eftermiddagen på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
den 16 sistledne Februarii meddeldte Förslag
till beräkning af Inkomst-Tittlarne uti näst
upprättande Riks-Stat.
Friherre Staél von Holstein, Corfitz Ludvig:
Af detta Stats Utskottets Betänkande vitsordas
hvad jag förut har yttrat, att den beräkning,
Stats-Utskottet gör af Statens Inkomster, är en
ren miss-calcul. Den kail i sig sjelf icke vara
annat, då den måste beräknas på höft; men
i sådant fall är det bärtre beräkna för högt än
för lågt. Följden af den låga beräkningen är,
att Bevillningen måste i samma förhållande ökas;
härigenom uppkommer likväl, som vi
sett, årligen flere hundrade tusende Riksdalers
öfverskott, ja! ibland också en Million och
deröfver, sorn synes af öfverskotten för år
I812, 13 och 14. Vid igi2 års Riksdag äskade
Konungen Anslag till Roteringens och Be,
Den si April.
väringens Armering och Beklädnad. Med några
hundrade tusende Riksdaler torde förmodeligen
detta behof kunnat besörjas. Sfänderr.
e öfverlåto i det stället ölverskotten härtill,
intill nästa Riksdag, och dessa hafva utgjort
Millioner. Genom detta öfverflöd på Penningar,
inser man också möjligheten af att betydliga
Summor kunnat utlånas , så val till
Götha Canal som enskildta Personer, hvilka
Summor nu likväl utan stor förlust icke t ^de
återbekommas. Det är af sådan anledning , jag
föreslår att Stats Inkomsteri>e måtte uppföras
till det högsta belopp, de hittills i senare åren
uppgått, samt att, i den händelse en brist derigenom
skulle uppstå, ert Creditiv till fyllnad
matte afsdttas; härigenom kan beräkningen
minskas: Derjänate får jag begära, att StatsUtskottet
måtte inkomma med en specifique
uppgift på de Summor af Stats-Mfdlen, hvilka
stå utlånte; så att af dem så- ana temporaire
Utgifter, såsom Krönings- och Begrafningshjelp,
Slotts-Byggnadei, med flera kunna bestridas,
och Beviilningen derigenom minst till f
Million nedsättas. 1 anledning al hvad jag no
haft äran yttra, får jag anhalla om äterremiss
af Betänkandet.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning: Då Högloflige
Ridderskapet och Adeln torde låta bero
vid Ståts-Utskottets Förslag till InkomstTitlarnes
beräkning, får jag för min del göra
erinran vid ett yttrande deri, som jag vördsammeligen
föreslår må utur Betänkandet utgå. Utikottet
yttrar sig vid besvarande gf en ifrån
Den si April.
Hedervärda Bonde-Ståndet framställd fråga om
beloppet af för Extra Rotering influtne VacanceMedel.
"Att, då denna afgift endast är villkorlig,
intill dess Extra Rot erin gs-vtr ket i allmänhet undergått
den jemnkning, som Riksens Ständer önskat
det Kongl. Majit funne angelägen, har Utskottet
trott sig icke böra upptaga dessa inkomster under
serskild Titel”, och enär af detta yttrande icke
otvunget kunde ledas den slutföljd, att enär
Roterings-verket undergått den begärdte jemkningen
skulle denna afgift icke mera vara villkorlig,
och således implicite kunna innefatta ett begifvande
till ett annat förhållande i detta afseende
än nu är j så anser jag för min del
till förekommande af tvetydighet, att förestående
S{troplie alldeles bör utgå ur Betänkandet , såsom
både öfverflödig och oldmpelig, samt att beslutet
derom ma intagas i de till de andra RiksStånden
afgående Protocolls-Utdrag.
Herr Schutzercrantz, Herman, anförde skriffel
igen:
Stats-Utskottet har med behörig uppmärksamhet
granskat alla gifne anledningar vid bestämmandet
af Inkomst-Titlarnes påräknade Summa
, hvarvid de, hvad det högre förslaget beträffar
som regel antagit, att, å ena sidan ej
sa förhöja Titlarnes Summa, att brist derutinnan
vore att befara, men åter ä den andra,
ej upptaga dem till så ringa belopp att betydligt
öfverskott borde uppkomma, hvarigenom
fSiationen Romme att utgöra större Bevillning
än ändamålet fordrade, och då Stats-Utskottet
Den 21 April.
117
i den oförmodade händelse, att Frist kunde
inträffa i den påräknade Totala Summan, föreslagit
utväg till bristens fallande, på det Kongl.
JV!aj:t med säkerhet kunde påräkna att Anslags*
summan utföll, samt derjemte sf de mot Förslaget
gjorde anmäi kningar ej funnit anledning
a;t förändra någon Titels Summa, så torde
vidare öfverläggning härom tara öfverflödig.
Hvad åter det lägre förslaget vidkommer, har
den för Inkomst-Titlarne vid lgiy års Riksdag
påräknade Summa blifvit tagen till grund,
med de förändringar senare Författningar för en
Och annan Titel gifvit anledning till, jemts
hvad som för tillkomne nya Titlar bord påräknas.
Jag anser således det Riddersirapet
och Adeln med fullt förtroende till hvad StatsUrskotfet
för Inkomst-Tiflarne föreslagit, allenast
bestämmer huruvida Öfverskotts medlen
från och med år ific>9 må till Kongl, Majit öfverlämnäs,
att emot vanlig och behörig Redovisning
till 3'dje Hufvud-Titelns förman efter
Dess Högs godtfinnande använda, dä i detta
fall det lägre Förslaget bör antagas; eller ock
i motsatt förhållande , om dessa Medel böra
som hitintills till Riksgälds-Contoiret aflemna»
till afbetalning å Rikets Gäld , då det högre
Förslaget bör användas och påiäknas, med dervid
fästadt villkor, att om emot förmodan större
eller mindre brist i den påräknade Totala
Summan något år intill nästa Riksdag skulle
inträffa, bristen då bör Stats-Verket godtgöra#
af Riksgälds-Contoiiet.
Hvilketdera af Försiagerne som nu anta
-
Ben sr April,
ges, så bör dervid observeras, att de serskilta
beslut, Riksens Stander, angående en och an*
nan Inkomst Titel redan har ellyr under loppet
af Riksdagen kan fitta vid ämnets sluteliga
handläggning hos Stats-Utskottet, i Förslaget
behörigen iagttagas. Om Proposition härå
anhälles ödmjukeligen.
Friherre Wrangel, Henning! Jemte det jag
förenar mig med Friherre Stael von Holstein,
får jag lästa HögloHige Ridderskapets och A.
delns uppmärksamhet derpå att Skånska InF
nrerie Regementernes Vacance-afgift blifvit i
Betänkandet under 42 puncten ibland InkomstTitlarne
upptagen. Då det ämnet icke är afgjordt
huru med Skånska Roteringen kommer
ait gä och samma Rotering ej ännu blifvit sluteiigen
,»f Kongl. Majit i JNåder pröfvad och
fasistalld, bör väl ofvannåmnde Vacance-afgift
icke såsom en ständig Inkomst kunna påräk.
nas, hvadan jag anhåller att den under 43
puncten uppförde Inkomst-Titel, må utur Betänkandet,
1 händelse det i öfrigt af Ridderskåpet
och Adeln biTlles, uteslutas,
H err Grefven och Landt Marskalken hemställdn,
om Ridderskapet och Adeln, med uteslutande
af den ibland Stats-Verkets Ordinarie
Inkomster under 43 puncten upptagne Vacanceafgift
vid Skånska Infanteri» Regementerne , behagade
i öfrigt Stats-Urskottets den i<5 sistledne
Februarit meddeldte Förslag till InkomstTitlarnes
beräkning till alla delar gilla, med
antagande derjemte af det yti na förevarande
Ben 21 April.
119
Utlåtande föreslagne tillägg, nemligen att som
Öfverskotten å Inkomsterne komma såsom förut
att till Riksgälds-Contoiret ingå, nödiga
Medel till betäckande af den brist uti de på*
räknade Stats-Inkomsterne, som möjligtvis skulle
kunna uppkomma, må uti Riksgälds-Contoiret
afsättas, för att af Kongl. Maj:t vid fcw
iefallande behof användas.
Bifölls.
Föredrogs å nyo och gillades följande från
nedannämnde Utskott inkomne, samt den ir,
14 och ij dennes på bordet lagde Utlåtanden:
Frän Stats-Utskottet:
I anledning af Kongl. Majits Nådiga Proa
position, 0111 Stats-Verkets tillstånd och beho£
under Riks-Statens första Hufvud-Titel.
Frän Bevillnings-Utskotteti
Under N:o 12, öfver Riksdags-Fullmägtiges
J. Rutbergs och E. Mörtbergs Memorial,
om understöd för Curhusen i Norrbotten.
Frän Lag- Utskottet t
1:0 Under N:o 76, rörande frågan om
förändring af Lagens stadgande uti 2 och 6 §•
af 7 Cap. Haadels-Ralkeiu
\
120 Den 21 April.
2:0 Under N:o 78, öfver väckt Motion,
om skyldighet för samtehge Embets-Verken ,
att vid hvarje halft års förlopp tid Riksens Ständers
Justitiae-Ombudsman aflemna Arbets-förteckningar,
m. m.
3.0 Under N:0 79, angående väckt fråga,
om förändring af Rättegångssätt i Mål rörande
Skjuttsnings-försummelser.
4:0 Under N:o 80, angående gjordt Förslag
om ändring i ansvaret för fyileri och dryckenskap.
5:0 Under N:o 8r> öfver väckt Förslag
att Mål, som angå fylleri och oloflig försäljning
af Bränvin, Romm och Toddy, endast
må af Allmänna Domstolarne upptagas, m. m.
Föredrogs å nyo Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomiae-Utskottens under N:o
82, 8,3 och gy afgifne , samt den 14 dennes
på bordet lagde Utlåtanden, i anledning af
gjorde Anmärkningar vid de af Utskotten den
j4 sistledne Februarii meddeite Betänkanden.
1:0 Rörande väckt Motion, om skyldighet
för Priviligerad Jord att deltaga 1 Tingshus*
och Prestegårds-byggnad.
a;o Rörande .föreslagen ändring af Kongl.
Den 21 April.
121
Förordningen den 30 September 1*790, om allmänna
Vägarnes underhållande vintertiden.
3:0 Angående rättighet för dem, som låtit
i Allmänna Brandförsäkrings-Verket försäkra
sin å Landet ägande Åbyggnad , att undgå erläggande
af Brandstod; och som sistnämnde
irenne Betänkanden redan blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallne, ansåg Ridderskapet
och Adeln nu ifrågavarande LJtlåtanden endast
böra läggas till Handlingarne.
Vid förnyad föredragning af Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomire-Utskottens
under N-.o 84 afgifne , samt den 14 dennes pä
bordet lagde Utlåtande, i anledning af gjorde
Anmärkningar vid Utskottens den 14 sistledne
Februarii meddelte Betänkande, öfver väckt
fråga, om indelning af By-vägar till underhållande;
fann Ridderskapet och Adeln för godt,
att, enär sistnämnde Betänkande redan blifvit
af de öfrige trenne Riks-Ständen bifallit, äfven
för sin del, dervid nu mera låta bero.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets under N:o
74 afgifne, samt den 14 dennes på bordet
lagde Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets den 28 sistledne Januarii
meddelte Betänkande, rörande väckt förslag
em förändring af de Författningar, hvilka till
122
Den 21 April.
förekommande af Barnamord äro utfärdade: Och
som sistnämnde Betänkande redan blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallit; fann Ridderskåpet'och
Adeln att Utskottets ifrågavarande
Utlåtande endast borde läggas till Handlingarne.
Företogs till pröfning Serskildta Utskottets
den 2 dennes afgifne, samt den ii i samma
månad eftermiddagen på bordet lagde Memorial,
innefattande upplysningar om de hittills
vidtagne åtgärder i frågan om indragning
och sammanslående af öfverflödige Embeten
och Tjenster.
Herr Grefven och Landt Marskalken föreslog,
att nämnde Memorial måtte hvila intill dess Utskottet
till Riks-Stånden inkommit med Grunderne
tili en allmar, ny Reglering af Statens
Embeten och Tjenster, dä Ridderskapet och
Adeln blefve i tillfälle atti sammanhang dermed
pröfva berörde Memorial; hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomiae-Utskottens den 18 sistJedne
Martil, under N:o 73 afgifne, samt den
14 i denna månad på bordet lagde Betänkan,
de, öfver de flere hos Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet väckte Förslag,
om en mera allmän och utvidgad Närjngs-fri
-
Ben 21 April,
I23
het, samt i sammanhang dermed öfver den i
Välloflige Borgare-Ståndet af Herr Edelberg
gjorde Motion , om gninsors bestämmande emellan
Stads- och Landtmanna-handteringen.
Herr Anbarsparre, Ingemar August, anförde
skriftligen:
Efter min öfvertygelse hafva vi de tvångslagar,
som öfverhopa oss i alla yrken, att anklaga
för den tröghet och bristande industrie,
som hindra nya inrättningar och förbättringar
i de gamla. Man kan ej undra på att enskildte
Personer ifra emot häfvandet af fördelar, som
vunnit gammal häfd och förskaffat dem en maklighet,
som ej störes af tvånget att göra nya
uppfinningar och förädlingar , för att vinna utkomst,
och hvilka exclusiva fördelar de anse
hörande till sina Privilegier, för att så mycket
mer afskräcka från någon rubbning, men det
måste tillhöra dem, som inse olägenheterna, att
befordra deras afskaffande. I grund häraf och
för att gifva ett mera bestämdt uttryck skulle
jag önska det tillägg i den af Utskotten föreslagne
anhållan hos Kongl. Maj:t, att denna
anhållan hade afseende på Skrå-ordningarnes
upphäfvande; hvarå jag får utbedja mig Herr
Grefvert och LandtMarskalkens Proposition.
Friherre Cederström, Jaeob: Ehuru i Betänkandet
finnes intaget, att något Stånds Privilegier
icke böra förnärmas genom de rättelser,
sorn i Författningarne rörande Handeln och
Näringaroe kunna anses nödiga, likväl och då
124
Dm 21 April
det är tydeligen bevist, att Skrä-ordningarne
ingalunda kunna räknas bland Stånds-Privilegier;
så 'hemställer jag om återremiss af Betänkandet
är nödvändig. Då Riksens Ständer
genom bifall till Betänkandet öfverlemna till
Kongl. Majit, att vidtaga sådana ändringar i
de Öeconomiska Forfattningarne, som Kongl.
Maj.-t i Nåder pröfvar nyttiga , så tror jag att
Ridderskapet och Adeln kan bifalla Betänkani
det sådant det nu är; och hämtar ännu mera
skäl härtill af den innom Borgare-Ståndet befintelige
sinnesstämning, hvilken torde göra en
återremiss åtminstone öfverflödig.
Herr Ankarsparre: I anseende till de skäl
Friherre Cederström anfört, vill jag ej vidare
yrka Proposition ä det af mig föreslagne tillägg.
Herr Grefven och LandtMarsialken gjorde
Proposition till bifall af Lag- och OeconomiaeUtskottens
ifrågavarande Betänkande, hvilken
Proposition med Ja besvarades.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets under N:o
7? afgifne, samt den 14 dennes pä bordetlagde
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets den 20 sistlecine Februarii
meddelte Betänkande, öfver väckt fråga, om
upphäfvande af Kongl. Kungörelsen den a6 November
igf6, angående sättet för en Menighets
hörande i enskildte tillåtelige Ärender.
Den 21 April.
Herr Wfunck af Rosentchöld, Eberhard: Som
det är utan ändamål att anföra något mot detta
Betänkande, sedan det redan blifvit af irenne
Stånd bifallit, anhåller jag endast att till
Protocollet få anmäla min Reservation mot Ridderskapets
och Adelns beslut i denna fråga,
med tillkännagifvande det jag ej var närvarande
dä Målet första gången föredrogs. Jag
kan omöjehgen tro att icke den civila friheten i
vårt Land varit för allmänna lugnets bibehållande
förut tillräckeligen inskränkt, utan att behöfva
ytterligare inskränkas och sättas i mera
beroende af Krono-betjente genom ifrågavaranFörfattning.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
om icke, enär Utskottets första Betänkande
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallit,
Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu endast
finge läggas till Handlingarae$ hvilket
bifölls.
Företogs till pröfning Lag-Utskottets under
N:o 77 afgifne, samt den 14 dennes på
bordet lagde Betänkande; öfver gjordt Förslag,
att Konungens Befallningshafvande må blifva
pligtige, att, till Justitiae-Cancelleren och Justitiaj-Ombudsmannen
insända ett exemplar af
de Kungörelser, hvilka af dem utfärdas, m. m.
Grefve $/>ens, Jacob Melker: Jag tror, för
min d#l, ej att Lag-Utskott«t gjordt tillbörligt
126
Den 21 dpr il.
afseende å Grefve Gyllenborgs Förslag och be*
gar alltså Betänkandets återremitterande. Den
åsigt, som ledt Utskottet, vid afstyrkandet af
den föreslagne skyldigheten för Konungens Befallningshafvande
att till Justitiae-Cancelleren och
Justitieombudsmannen insända sina Kungörelser
öfver allmänna vtgtigare Årender, confrasteras
besynnerligen med den, som föranlåtit
tillstyrkandet i ett annat Utskottets Betänkande
af en slik insändningsskyldighet, i anseende
till Utslag, som i enskildta Mål fällas. Då
genom ett sådant serskildt. Utslag blott den
enskifta Parten kunde hafva blifvit i sin rätt
förnärmad, och det i sådant fall tyckes egenteligen
böra tillhöra honom sjelf, att deruppå väcka
Vederbörandes uppmärksamhet, afse deremot
en del af Konungens BefalJningshafvandes Kungörelser,
Stadg3nden för hela Allmänheten i Länet
och ett i dem begånget misstag om Lagars
och f örfattningars rätta förstånd, ett öfverskridande
af rättigheter och Embets-åligganden har
ett, äfven på det Allmänna, skadligt inflytande
samt fordrar snar rättelse, och om intet af annan
orsak böra väl de, som skola vaka öfver
FÖrfattningarnes efterlefnad i Landet, erhålla
officiel kännedom om hvad i serskildta delar
deraf är stadgadt. Då Kungörelser vanligtvis
tryckas , blifver också arbetet i Lands-Cancellierne
genom afsändningen obetydligt ökadt.
Likaså synes mig intet skäl vara för afstyrkande
af andra delen af Grefve Gyllenborgs
Förslag, i hvad det förer inberättandet af anledningen,
förloppet och resultatet af någon
Menighets hörande i Mål af allmännare vigt.
Den 21 April.
Detta är icke ens jemförligt med något Konungens
Befallningshafvandes beslut uti easkildte
fall. Justitias-Cancelleren och Justitis-Ombudsmannen,
såsom den ena ä Konungens och den
andra å Rikets Ständers vägnar, högste häcklare
öfver Lagarnes verkställighet, och det Allmännas
deråt beroende rättigheter, bora väl till
det minsta erhålla kunskap om allt hvad i
Landet sig uti något allmännare afseende tilldrager.
Sluteligen kan jag icke heller godkänna
Utskottets förklaring, i anledning af Grefve
Gyllenborgs tredje Förslag, att genom de flere
Författningar, hvilka angående Uppbörden
af Krono- och Beviilnings-Medlen blifvit utfärdade
fillräckeligcn vore bestämdt, huru i den
af Grefve Gyllenborg omförmälte händelse borde
förfaras, och att alltså något vidare Utlåtande
deröfver icke behöfdes. Jag anser det
hafva varit Utskottets skyldighet att uppgifva
dessa flere Författningars föreskrifter, och visa
deras tillräckeliga bestämdhet samt öfverensstämmelse
med rättvisans fordringar.
Herr Munck af Rosenschöld: För min del
anser jag Grefve Gyllenborgs Motion vara en
af de vigfigaste, sorn vid denna Riksdag blifvit
gjorde, och förenar mig i allt hvad Grefve Spens
nu anfört. I vår Constitution är en större controll
nedlagd öfver de högre Embetsmännen än
andra. Kongl. Maj:ts Kungörelser granskas i
afseende pä de rådslag, sorn blifvit till dem
afgifne eller utehlifvit, af Constitunor.s-Utskottetl
Men Lag-Utskottet vill ej medgifva nyttan
af» att Kongl. Maj;ts Belallningshafvandes
128
Ven at April.
Kungörelser varda granskade. I min tanka skulle
Grefve Gyllenborgs Förslag medföra en väsentlig
nytta och tjena till förekommande af
många olagligheter samt således äfven af deras
beifrande. Om det antogs, skulle kanske många
Kungörelser aldrig komma i dagsljuset. Man
skulle dä ej fä se Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
sjelfmyndigt tillsätta gode Män vid
Enskiften: Man skulle då ej få se Kungörelser
om inställande af Spannmåls upphandling
för Kronans räkning, tvertemot Mag3zins Directions
beslut, just då alla Jordbrukande Classerne
mäst behöfde denna utväg till afsättning:
Man skulle då ej få se ett i allmänna Lagen
stadgadt straff egenteligen skärpas; ej se
sådana åtgärder vidtagas, som äro oförenliga
med allmänna Lagen och Kongl. Författningar.
Jag yrkar att Betänkandet ma med dessa mina
Anmärkningar återremitteras.
Friherre Cederström, Jacob: Då Landshöfdingarnes
Kungörelser i allmänhet tryckas, anser
jag visserligen icke något hinder vara för
deras insändande till Justiti$-Ombudsntannen
och Justitiae-CanceJleren. Deremot kan jag icke
lika med Grefve Spens linna någon analogie
emellan den föreslagne skyldigheten för Landshöfdingarne
, att till justitite-Ombudsmannen insända
deras beslut i Police-Mål, och den enahanda
förbindelse, man nu vill ålägga dem i
afseende pä deras Kungörelser. En sådan förbindelse
skulle omöjligen kunna uppfyllas, så
framt ej Konungens Befallningshafvande skulle
sättas
Ben 21 April*
129
sättas ur stånd att nied tillbörlig skyndsamhet
sina göromål förrätta.
För öfrigt kan jag ej instämma i Herr
Munck af Rosenschölds suppositioner, att de
olagligheter, han såsom möjeliga anfört, i annan
händelse skulle äga runi.
Grefve Spens: I anledning af hvad Friherre
Cederström anfört» får jag blott erinra,
att, långt ifrån att emellan de tvänne LagUtskottets
serskildta förslag, hvilka jag omnämnt,
finna en analogie» har jag dem emellan
anmärkt en motsägelse, och anser mig icke
kunna i någotdera instämma.
Herr Munck af Rosenschöld t I anledning af
hvad Friherre Cederström yttrat, får jag Danina,
att sådana händelser som jag omtalat, verkligen
tilldragit sig, och att jag äfven kan
sådant styrka. .
Grefve Gyllenborg, Johan Henning» hade in'
lemnat följande, som upplästes:
Då vid Lag-Utskottets afslag, uppå mui
Motion det Landshöfdingarne borde åligga att
till Justitiee-CanCdlleren och Justitieombudsmannen
insända en del af deras tryckta Kungörelser,
nyttan af Utskottet icke är bestridd,
men intet antagligt skäl framstäldt emot dess
godkännande, anser jag mig så mycket mera
föranlåten att yrka återupptagande af ämnet af
Ridd, och /!</, Prof. V R. 2 Afd, 17, i§«
Den 21 April.
Utskottet, som dt t varit oväntadt att Ufskot*
tet skulle såsom skäl till afslaget åberopa den
hvar och en tillkommande rätt, att i laglig
våg söka ändring i Konungens Befallningshaf»
vandes beslut, hvilket förut är hvar och en
kändt, men hvaraf likväl icke följer, att hvar
och en kan alltid känna möjliga obehörigheten
af åtgärder eller äga utväg, att, deri söka
rättelse, samt att hinder således icke hör läggas
i vägen, för en Fmbetsmanna-controll, i
detta afseende, till skyddande af allmän och
enskildt rätt. I samma ändamål anser jag det
hade bordt blifva af Utskottet medgifvit , att
Landshöfdingarne borde åligga att förenämnde
Embetsman tillkännagifva, enär och i hvad ändamål
Länens Innevånare kallas till allmänna
Sammankomster samt till vittnesförhör å LandsCanctlliet,
enär gränsorne för executiva Embetsmyndignetens
rättigheter i sådana fall synas
vara ganska obestämde, men missbruken
deraf stundom torde kunna inträffa, som på
allmän och enskildt rätt kunde äga ett menligt
inflytande. Detta tillstyrkande har Utskottet
äfven, utan anförde skäl, efter godtycko afslagit;
äfvensom den begäran, att, dä jäf göres
emot debiterade Utskylder, med uttagandet må
innehållas, Utskottet icke funnit för godt att
med skälen dertill beledsaga deras afslag, utan
blott åberopat de i detta afseende gällande
Författningar; men således icke uppfyllt hvad
Mononen åsyftat, nemligen räitelse i dessa
Författningar, eller framställde skäl, hvarföre
ingen förändring deri medgifves, och i afseende
på hvilket ailt jag vördsammeligen anhåller
Den si April.
131
att Betänkandet ma återremitteras samt desse
Anmärkningar Betänkandet fä åtfölja.
Herr Grefven och LandtMarshalken hemställde
, om Riddeiskapet och Adeln ansäg
Lag-Utskottets Betänkande hora, i anledning
af de dervid gjorde Anmärkningar, till UtUtskottet
återremitteras.
Ropades Ja.
Föredrogs å nyo Stats-Utskottets den 6
dennes afgifne, samt den 1? i samma månad
på bordet lagde Utlåtande, angående Stats-Regleringen
i hvad som röret Riks-Statefts andra
Hufvud-Titel.
Herr Silfverstolpe, Fredric Samueli upplär
ste följande:
Till följd af Nådig Remiss från Kongl.
Maj:t, har Högloflige Stats-Utskottet till beredande
upptagit en af mig, förmedelst under,
dånigt Memorial till Konungen af den äi sistledne
October, inledd hemställan om tvänne
Löne-förhöjningar å Kongl. Öfver-IntendentsEmbetets
Stat. Omförmälte mitt underdåniga
Memorial till Konungen upptog såsom skäl till
denna hemställan, att nämnde tvänne Löner,
nemligen Secreterarens och CancelhstenS, icke
befunnos svarande hvarken mot Tjensternes
egenskap, när de med dylika vid andra Verk
Den 21 April.
jemföras, ej eller mot de Löner, som åt andre
Tjenstemän vid öfver-Intendents-Embetet äro
bestädde, och att således, med afseende både
på en erkänd likhet uti Tjenstegrader och på
göromålens beskaffenhet och mängd, jag anlag
mig bora önska Secreteraren enahanda villtor
med dem Kamererare!! åtnjuter, och åt
Canceliistea enahanda med den 4:de Conducteuren.
jag anförde vidare i underdånighet,
att Secreterarens göromål vid de tvänne Protocoil,
han vid Öfver-Intendents-Embetet och uti
Siotts-Byggnads-Directionen har att i hvarje vecka
föra, och vid de Expeditioner, som af båda
desse Sessions-dagar föranledas, vore flere
och trägnare än Kamererarens vid desse Befattningar,
samt att med Cancellisten inträffade
det sällsamma förhållande att hans Lön vore
icke obetydligt mindre än Vaktmästarens.
Öfver detta Mål och efter inhämtande af hvad
jag sålunda i min Embetsmanna-eger.skap hos
Kongl. Maj:t officielt i underdånighet andragit,
har Högloilige Stats-Utskottet i Betänkandet
af den 6 innevarande .April sålunda sig yttrat,
att en jemförelse, i afseende pä den yrkade lillöknin~
gen icke skäligen åser rum, enär Kamereraren
såsom tillika varande Casstur, htstrider tvänne Be»
fattningar, och Conducteuren ater mäste för sin
Lön hafva vida trägnare tjenstgöring än CtmceU
listen. Icke utan förundran finner jag Högloflige
Stats-Utskottet genom detta sitt yttrande
hafva gifvit dementie åt det uttryck jag, såsom
Embetsman tili min Konungs granskning, i underdånighet
framiagdt, och aetta uttryck om
göramäicns större trägenhet och mängd för Se
-
\
Dm ar Aprtl.
»3?
®retetaren an för Kamererarsn, kan likväl sS
mycket mindre undfallit Högloflige Stats-Utskottets
uppmärksamhet, som det uti Utskottets
Betänkande befinnes vara utur mitt underdåniga
Memoria! upprepadt. jag hemställer
till Högloflige Ridderskapets och Adelns upplysta
eftersinnande, huruvida Riksens Ständers
Statsutskott kan äga en lika säker kännedom,
som jag, af göromål, hvilka äro ställda under
min, icke under Utskottets uppsigt, och
följaktligen hviketdera vitsordet om merberörde
Tjenstemsiina-ärenders större eller mindre
trägenhet och mängd, bör anses såsom det sanna
o:h ensamt gällande. I afseende på Utskottets
tanka, att den 4:de Conducieurens
tjenstgöring måste vara vida trägnare än Cm.
cellistens, så ligger häruti vissei ligen ingen
motsägelse mot min underdåniga uppgift till
Konungen, emedan denna uppgift icke ens ställer
de båda Tjenstemännens göromål i någon
jemnförelse; men jag hämtar af Högloflige Statsutskottets
uttryck, anledning, att här inför
Högloflige Ridderskapet och AdU.. förklara,
att förhållandet är alldeles tvärt emot hvad
Utskottet i denna del förmenat, och jag böt
härtill lägga den anmärkning, att Högloflige
Stats-Utskottet uti sitt Betänkande icke ens
upptagit det argument, som i mitt till Konungen
afgifne underdåniga Memorial befinnes tili
stöd för en önskan om förbättring i Carrcellistens
Löne-vilkor, nemligen, att hans Lön
är icke obetydligt mindre än Vaktmästarens.
Härtill bör jag nu foga den uppgift, att Lösen
för den Contorsskrifvare , soia biträder
*34
Den az April.
K.amereraren är mer än dubbelt större än'Cancellistens,
då likväl denne senares göromål
äro mer än dubbelt trägnare än den förres.
Högloflige Stats-Utskottets Betänkande in.
nefartar äfven den tanka, att, den för de tvnnne
Tjensternännen stadgadt Aflöning blifvit lämpad
efter hvad dem skäligen kunnat tilläggas, i jern-’
förelse med sädane Tjenstemän^ ' Löner vid andru
Pubjique Verk, der en daglig och trägen tjenst■
göring skall bestrida^•, som äter vid Slotts- ByggnadsDirektion
icke lärer kunna inträffa, och med anförande
häraf, samt på det ytterligare skäl, att,
lerörde Löner så nyligen blifvit ansia gn e, äfven med
iakttagande deraf att desse Tjenstemän, lika med
undre, genom Spannmäls-berakning under Lönen ,
kunna påräkna en tidens 3fynl- och Varu-värden någorlunda
åtföljande Aflöning, anser Högloflige Utskottet
sig icke kunna gifva Riksens Ständer någon
anledning till beviljande af den ifrågavarande Tjenstemän
föreslagne Löne-förhöjning. Jag anmärker
harvid, att Utskottets förmodan, att den
sammaniagde tjänstgöringen vid de båda Verken,
Kongl. Öfver-Intendents.Embetet och Kongl.
Siotts-Byggnads-Direetjanen, icke är daglig och
trägen, ar mot verkeliga förhåliandet stridande.
Secreterarens göromål äro så måugfalldiga
att de verkeligen icke medhinnas att innom
Kmbetsrummet bestridas. Denna uppgift är
tillräckelig för att bevisa att reriskrifningen ger
en ovanbgt trägen sysselsättning åt en ensam
Cancelbst. Secreterarens värdighet mätte vara
densamma med Secreterarens vid de Kongl,
Cohegierne, så vida Kongl. Slotts-Byggnads.
Den si April
-
13?
V
Directionen är med dessi scnare enahanda.
Att de båda Lönerne ej aga starre anciennitet,
än sedan det sista Riks Möte, lärer ej vara
ett argument att anföra emot en Lönförhöjuing,
för hvars behörighet elier obehörighet inga andra
grunder lära hos Rikets Rögloflige Ständer
kunna anses, gällande än billighetens och
obillighetens.
Uti Premisserne till Hogloflige Stats-Ut
4
V' O
skottets Betänkande länner jag visserligen upptagen
den, genom mitt ofta nämnde underdåniga
Memorial, gjorda begäran om Expencernas
förhöjande från 200 till 300 R:dr , men uti
conclussionen finnes häröfver intet yttrande..
På grund af alla dessa mina anmärknin
gar,
anhåller jag om Hogloflige Ridderskapets
och Adelns benägna bifall till återremiss af
Stats-Utskottets Betänkande , och att mig måtte
tillåtas att detta mitt Memorial med de treur
ne Med-Stånden communicera.
Friherre Cederström, Jacobf Jag kia ej undgå
att fasta mig vid Stats Utskortets afsUg i
frågan om Löne-tillökning för- Län'tstats betjeningen
å Gottlan!. Ehuru icke kan erkänna
rigtigheten af den grundsitts. Utskottet
etablerat att hänskjuta dylika frågor t/l! en
allmän Löne-reglering, skulle jag likväl kunia
medgifva att LandsSscreteraren oell LandsKamereraren
äro så väl lönte- att de emedlertid
kunna åtminstone bärja sig; men sädin* är icke
förhållandet med Krono Fogdarne. Dessa
Den si April,
hafva i årlig Lön 100 R:dr Banco, hvaraf hälften
är indelt, och dessutom 13 R:dr i5 sk.
contant såsom rcsepenningar, och derföre skola
de göra trenne resor om äret genom Fögderiet
för Uppbördens verkställande. När nu
en sadan Tjensteman kan hafva i årlig Upp.
börd omkring 50,000 R:dr sig anfortrodt, är
det billigt att han åtminstone är försedd med
en Löne-inkornst, som förvissar honom om en
tarflig utkomst. Jag anhåller således att Utskottets
Betänkande må återremitteras.
Herr Silfverstolpe .■ Med förklarande af min
Jifliga erkänsla för deri benägenhet Stats-Utskottet
visat Kong!. Academien för de fria
Konsterne, medelst tillstyrkande att förhöja
detta Verks års-anslag nied 1925 Riksdaler,
får jag bos Herr Grefven och LandtMarskalken
samt Högloflige Ridderskapet och Adeln
andraga såsom ytterligare motiv till min redan
gjorde begäran om återremiss af Utskottets
Betänkande, att detsamma icke upptager nyssnämnde
Academies Anslags summa uti den egenteliga
och rätta Hufvud-Titeln, som är den
femte, men uti den andra.
Herr von Hauswolff f Carl Gustaf Reinhold i
jemte det jag förenar mig med Friherre Cederström,
får jag tillägga, att jag anser Utskottets
principe *tt inga Löne-tillökningar böra
beviljas i afbidan på en förestående Löne-Resjering,
vöre så mycket mera oriktig , som Utskottet
icke kunnat uppgifva när en sådan Reglering
kan komma att för sig gå. I mia
Ben sr A frit.
tanka vore det mera i sin ordning att tillräckeiige
löner provisionelt bestämdes för de
Tjenstemän, hvilka deraf ännu äro i saknad,
och att sedermera vid den blifvande Regleringen,
dessa löner fastställdes, eller ock om TjenSterne
funnos öfverflödige indrogos. Ibland de
Verk der lönerne äro alltför få emot det be.
hötliga antal af Tjenstemän, är Kongl. Majås
Justitia - Revisions - Expedition, jag har sjelf
varit tjenstgörande derj men efter att hafva
delat det gemensamma öde med de fleste der.
varande Tjenstemän att i flere år få tjena ritan
lön, fann jag mig nödsakad att öfvergifva
denna Tjenstemannabana. Innom denna Expedition
är icke mer än 2:ne Protocolis-Secreterare-löner
samt 4 eller 5 Cancellist-löner;
men med den erfarenhet jag sjelf äger om
tjenstgöringen derstädes, kan densamma icke
bestridas med ett sä inskränkt antal Tjenstemän,
och dä måste de öfrige tjena utan lön.
Af de skäl jag anfört anhåller jag således att
frågan om Lönetillökningen ej mindre för Justitis-Revision
än Krono-Fogdarnes på Gottland
må till Utskottet återremitteras.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtJHarskalktn
framställd Proposition, blef Statsutskottets
ifrågavarande Utlåtande, i anledning
af de dervid gjorde anmärkningar, till
Utskottet äterremitteradt.
Föredrogs å nyo och lades till Handlin'
Den 21 April.
garnej Hans Exelleoce Herr HofCancellerens
den lo dennes atlåtne, samt den 15 i samma
manad, förmiddagen på bordet lagde Skrifvelse,
innefattande underrättelse om de af Kongl.
Majrf i NäJer vidtagne beslut, i anledning af
Riksens Ständers underdåniga hemställanden,
dels rörande Cancellie-afgiften vid Ansökningsocis
Besvdrs-skrifter i enskildte Mål, samt dsls
angående Pass-C.mtoirs inrättande på tjenlig»
stallen i alla Rikets Län.
Justerades följande:
Utd rag af Profocollet, hållit hos Högloflig®
Ridclerskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen,
den 21 April 1318.
S. D. Vid förnyad föredragning af Högvördige
Preste - Ståndets Protocoils - Utdrag af
den i) dennes, innehållande, att sedan Friherre
Mannerheim, Lars August, blifvit i behörig
ordning vald till att å nyo vara Riksens
Ständers Justitieombudsman, samt Comitier.
ce-Rådet O. Zenius, likaledes blifvit utsedd,
att vara Justin* - Ombudsmannens Suppleant,
Preste-Ståndet beslutat anmoda ExpeditionsUtskottet,
att för deni uppsätta behörige Constitutorial
å nämnde Befattningar 5 fann Högloflig®
Ridderskapet och Adeln för godt, att
uti enahanda beslut med Preste - Ståndet in«
«tämma. Ut supra.
Den ig April.
*39
S, D. Sedan den i 103 Regerings-Fortrsen
stadgade omröstning öfver Högsta Domstolens
Ledamöter blifvit verkställd , fann Ridderskapet
och Adeln för godt anmoda F.xpsditions
- Utskottet, att uppsatta en underdånig
Skrifvelse till Kongl. Majrt med anmälan det
H >gsta Domstolens samtelige Ledamöter blifvit
i deras vigtiga kall bibehällne. Ut supra.
S. D. Med anledning af derom väckt Motion
beslöt Högloflige Ridderskapet och Adela
gifva Consfitutions-Utskottet tillkänna Ridderskapets
och Adelns önskan, det måtte Constitutions-Utskottet
låta till trycket befordra, så
vfil de i Constitutions-Utskottet hällne Protocoll,
som Handlingarne uti det till Utskottet
remitterade anmärknings-mål mot Konungens
Rådgifvare i Commandomål för Flottorne och
Föredraganden af Krigsärenderne, i afseende på
det till Allmänna Magazins-Direetionen lernnade
avertissement otn utspisning af mjukt bröd
åt Garnisons och Arbetsmanskapet i Carlskrona,
samt den i sammanhang härmed MagazinsDireetionen
sedermera ålagde skyldighet att
åtlyda Kongl. Majrts, genom dess General-Adjutanter
för Arméen och Flottorne utfärdade
Ordres, om Trouppers proviantering under
fredstid. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens,
under N:o 147 afgifne, samt den
JX dennes på bordet lagde Memorial, i an*
ledning af Herr Munck af Rosenschölds * Ebor»
Den 21 April,
hard, till Utskotten remitterade anförande, angående
vidtagande af sådana medel, hvilka
återföra välmåga innom Landet, blef samma
Memorial, på grond af dervid gjorde anmärkningar,
till Utskotten återremitteradt, med anmodan,
att vid återremissens besvarande tillika
upplysa, hvarföre Utskotten icke, innom
den i 44 §, Riksdags-Ordningen stadgade tid ,
till Riks-Ständen argif vit ifrågavarande Memo.
rial. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats'
Utskottets den y dennes afgifne, ssmt den 11
j samma månad, eftermiddagen på bordet lagda
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärk»
singar vid Utskottets den 16 sistledne Februarii
meddelrite Förslag till beräkning af InkomstTitlarne
uti näst upprättande Riks-Stat; fann
Högloflige Ridderskapet och Adeln för godt
att med uteslutande af dan ibland Stats-Verkets
Ordinarie - Inkomster under 42 puncten
upptagne Vacance-afgifter vid Skånska Infanterie-Kegementerne,
hvilken Inkomst-Titel, enär
Skånska Roteringen ej ännu blifvit slutefigeti
af Kongl. Maj:t i Nåder pröfvad och
fastställd, icke syntes såsom en ständig inkomst
böra påräknas, i öfrigt samma Förslag
till alla delar gilla; hvarjemte Ridderskapet
och Adeln öiföll det af Stats-Utskottet, uti
dess sednare Utlåtande föreslagne tillägg , nemligen,
att som öfverskotten j Inkomsterne
komma såsom förut att till Riksgälds-Contoiret
ingå, nödige medel till betäckande af dea
brist uti de påräknade Stats*Inkomsternes sora
Den 21 April. 141
*
möjligtvis skulle kunna uppkomma, måtte uti
Riksgälds-Contoiret afsiittas, för att af Kongl.
Maj:t vid förefallande behof användas. Ut
supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedannämr.de Utskott inkomne, samt
den 11, 14 och dennes på bordet lagde
Utlåtanden:
Fran Stats-Utskottet:
\ *
1 anledning af Kong), Maj:ts Nådiga Proposition
om Stafs-Verkets tillstånd och behof
under Riks-Statens första Hufvud-titel.
Jfrän Bevillnings-Utskottet.-
Under N:o 12, öfver Riksdags-Fullmägtiges
J. Rutbergs och E. Mörtbergs Memorial,
om understöd för Curhusen i Norrbotten.
1frän Lag-Utskottet:
1:0 Under N:o 76, rörande frågan cm
förändring af hagens stadgande uti 2 och 6 §.§.
utaf 7 Cap HandelsBalken.
2:0 Under N:o 78, öfver väckt Motion
om skyldighet för samtelige Embets-Verken ,
att vid hvarje halft års förlopp till Riksens
Ständers Justitieombudsman aflemna Arbets*
förteckningar m. m.
Den 21 April.
3-0 Under N:o 79, angående väckt fråga
om förändring af Rättegångsättet i Mål, rörande
Skjutsnings-försurnmelser.
4:0 Under N:o 80, angående gjorde Förslag,
om ändring i ansvaret för fylleri och
dryckenskap.
r-o Under N:o 81» öfver väckt Förslag,
att Mål, sorn, anga fylleri och oloflig försäljning
af Brännvin , Bomm och Toddy, endast må
af Allmänna Doinstolarne upptagas m. m. Ut
supra.
S. D. Föredrogs å nyo Lag- samt Allmänna
Bes vars- och Oeconomiae-Utskottens under
IV:o 82, 83 och 8S afgifne, samt den 14 dennes
på bordet lagde Utlåtanden, i anledning
af gjorde Anmärkningar vid de sf Utskotten
den 14 sistledne Februarii meddeldte Betan*
leanden.
T:o Rörande vackt Motion om skyldighet
för privilegierad Jord att deltaga i Tingshusoch
Frestegards byggnad.
2:o Rörande föreslagen ändring af Kongl.
Förordningen den 30 September 1700, om
allmänna vagarnes underhållande vinter-tiden.
3.-0 Angående rättighet för dem, som låtit
i Allmänna Brandförsåkrings-Verket försäkra
sin ä Landet ägande abyggnad, att undgå erläggande
af Biandstod.
Den ai April.
*43
Och som sistnämnde irenne Betänkanden
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bifaline,
ansåg Ridderskapet och Arieln nu ifrågavarande
Utlåtanden endast bora läggas till
Handlingarne. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lagxamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomis-Utskottens
under N:o 84 rfgifne, samt den 14
dennes på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af gjorde Anmärkningar vid Utskottens den 14
sistledne Februarii meddelte Betänkande, olver
väckt fiåga om indelning af Byvägar till
underhällande, fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att enär sistnämnde Betänkande redan
blifvit af de öfrige frenne Riks-Stånden
bifallit, äfven för siri del dervid nu mera låta
bero. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo Lag-Utskottets
under N;o 74 och 77 afgifne, samt elen 14
dennes på bordet lagde Utlåtanden, i anledning
af gjord© Anmärkningar vid Utskottets
den 28 sistledne Januatii och 20 sistledne Fcbruarii
meddelte Bewnkanden:
1:0 Rörande väckt förslag om förändring
af de Författningar, hvilka till förekommande
af Barnamord äro utfärdade.
2:0 Öfver väckt fråga, om upphäfvaude
af Kongl. Kungörelsen den 26 INovember ig 16,
angående sättet för en Menighets höra no e i
cuikiidte tillätdige äreoder.
144
Den ig April.
Och sorn sistnämnde tvenne Betänkanden
redan biifvit af Ridderskapet och Adeln bifall»
ne, fann Ridderskapet och Adeln, att Utskottets
ifrågavarande Utlåtanden endast borda
läggas till' Handlingarne. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Serskildta
Utskottets den 2 dennes afgifne, samt
den ii i samma månad, eftermiddagen på
bordet lagde Memorial, innefattande upplysningar
om de hittills vidtagne åtgärder, i frågan
om indragning och sammanslående af öfverflödige
Embeten och Tjenster, beslöt Högloflige
Ridderskapet och Adeln att nämnde
Memorial borde hvila intilldess Utskotten tili
Riks-Stånden inkommit med grunderna till
en allmän ny Reglering af Statens Embeten
och Tjenster, dä Ridderskapet och Adeln blefve
i tillfälle att i sammanhang dermed pröfva
berörde Memorial. Ut supra,
S, D. Vid förnyad föredragning af Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomi® - Utskottens
den ig sistledne Martii under N:o 73
afgifne, samt den 14 denna månad på bordet
lagde Betänkande öfver de flere hos Ridderskapet
och Adeln, samt Hedervärda BondeStåndet
väckte förslag, om en mera allmän och
utvidgad Närings-frihet, samt i sammanhang
dermed öfver den i Viilloflige Borgare-Ståndet
af Herr Edelberg gjorde Motion, om gränsors
bestämmande emellan Stads och Landtman»
na
-
Den 2,1 April.
na - handteringar, blef samma Betänkande af
Ridderskapetoch Adeln bifallit. Ut supra.
S. D. Då nu ånyo fiiredrog3 Lag-Utskottets
under N:o 77 afgifne samt den 14 dennes pä
bordet lagde Betänkande, öfver gjordt Förslag
att Konungens Befallningshafvande må blifva
pligtige, att till Justiti<£-Cancelleren och Justitieombudsmannen
insända ett exemplar af de
Kungörelser, som af dem utfärdas m. m.; blef
samma Betänkande, i anledning af dervid
gjorde anmärkningar3 till Utskottet äterremitteradt.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsutskottets
den 6 dennes afgifne, samt den if
i samma, månad, på bordet lagde Utlåtande,
angående Ståts-Regleringen i hvad som rörer
Riks-Statens andra Hufvud-Titel, blef samma
Utlåtande,, i anledning af dervid gjorde Anmärkningar
till Utskottet återremitteradf. Ut
supra.
y
Herr Grefven och LandtMartialhen tillkännagaf
att Riddarbus-Utskottet till följd af Rid*
derskapets och Adelns den 1 dennes eftermiddagen
fattade beslut, låtit prägla den Medalj,
som borde Friherre Klingspor, Fredric Philip
tillställas, och hvilken af Ordföranden i
Riddarhus.Utskottet, blifvit till Herr Grefven
och LandtMarskälken öfverlemnad, samt nu
Ridd. och Ad. Rrot. V % A/d. 30.
146
Den 21 Aprtl.
äfven uppvistes; i anledning hvaraf Herr Grefven
och LandtMarskalken hemställde, om icke
berörde Medalj, jemte det sistnämnde dag
beslutade Protocolls-Utdrag, som innefattade
Ridderskapets och Adelns beslut i detta ämne,
finge till Friherre Klingspor expedieras.
Bifölls. ’
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan £ tili 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli,
O. J. Lagerheim.
Tisdagen den 21 April.
Plenum klockan 4 eftermiddagen.
Grefve Lewenhaupt, Gustaf, tog såsom
äldste närvarande Grefven klubban.
Sedan 43, 44, 4^ och 46 §.§. i Riddarbus-Ordningen
blifvit uppläste, företog Höglotlige
Ridderskapet och Adeln val af 6 Eiectorer
och 2 Suppleanter, hvilka skul
-
Den åi April,
14?
le äga utvälja Committerade till Tryckfrihetens
vård»
Efter förrättningens slut blef Val ProtOcollet
förseglat, för att i nästa Pleno uppbry*
tas och kungöras»
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan half till 8 eftermiddagen.
In fidén» Protocolli
O, J« Lagerheim»
Thorsdagen den 23 April.
Plenum klockan half till io förmiddagen,
r‘ Öppnades Protacollet öfver det den 21
dennts eftermiddagen haline val af Sex Eleo.
toier och 2:ne Suppleanter, hvilka skulle äga
utse Committerade till Tryckfrihetens vård j
och befurinos följande Herrar hafva blifvit Utsedde
, till
1 I
Electortr;
N;o 87 Grefve Löwenhjelm9 Guttaft 31 röster.
148
Den 2.3 April,
N:0 ifj Friherre Stael von Holstein;
Corfitz Ludvig 43 röster.
N:0 159 Friherre Silfverhjelm, Göran 31 dito.
N:0 l88° Herr von Hauswolff, Carl
Gustaf Reinhold 33 dito.
N:0 1598 Herr Lannerstjerna, Johan
Wilhelm 32 dito.
N:o 2208 Herr von Brinckman> Carl
Gustaf < 34 dito.
■, V : r ;»,
Suppleanter.
Nio 2 Grefve Lewenhaupt, Gustaf 28 röster.
N:o 713 Herr Cremer, Fullm. Grefve
Hamilton, Axel Rauel 29 dito.
- -
- -
Upplästes Coustitutions-Utskottets den 16
dennes aflåtne Memorial, deruti Utskottet anmärkt,
att enligt Ridaerskapets och Adelns genom
Protocolls.Utdrag at den n dennes tillliännagifne
önskan, Cons'titutions - Utskottet
vidtagit den anstalt, att Handlingarne och Protocoilen
i Anmärkningsmålet rörande de till Befälhafvarne
för en i Nader anbefalld Kustbevaknings-Expedition
den 8 April 1817, utfärdade
Ordres varda ofördröjeligen till trycket
befordrade.
Lades till Handlingarne.
. ; ' ' . •, _ * . :> • . '1
Upplästes och lades på bordet följande!
f
Den 2j April.
149
frän nedannämnde Utskott inkomne Betankanden;
Ifrån
Constitutions Utskottet:
rAf den 16 dennes:
i;o Angående förslag till förandrad Re
daction
af tredje puncten i 44 §. Riksdags
ordningen.
2:0 Med förslag till ändring i 61 §. Regerings-Formen.
lfrd.11
— ' f
rAf den 13 dennes •.
1:0 Angående frågan om förändring af
g Cap- 1 §. Giftermåls-Balken 5 deruti Utskottet
af anförde skäl föreslagit en förändrad Redaction
af berörde paragraph.
2:0 Rörande Förslag till ändringar uti 7
Cap. Rättegångs • Balken; tillstyrkande Utskottat,
att det af Kongl. Majit derom i Nå-*
der framställde Förslag måtte af Riksens Ständer
gillas och antagas, såsom hädanefter gällande
Lag, hvarigenom Lagens förra stadganden
i detta ämne, tillika med Kongl. Förordningen
den 15 October 1810, angående visse
omständigheter, i afseende å Inteckning i fast
Egendom, skulle komma att till deras verkan
Den 23 April,
upphöra * hvarjemte Utskottet föreslagit tvärtne
tillägg till nyssnämnde förslag.
Af den 17 dennes:
3:0 Angående det af Kongl. Majit till
Riksens Ständers antagande i Nåder framställde
Förslag till ny Concours-Lag, hvilket förslag
enär deruti ej mindre allmän och enskild
säkerhet vöre fullkomligen bevarad, än äfven
en tillbörlig allvarsamhet, förenad med enhet
och fasthet nti principen blifvit bibehållen, Utskottet
ansett sig böra tillstyrka, mätte af Riksens
Ständer antagas tillika med några mindre
betydliga ändringar Utskottet föreslagit, såsom
det stadgande, hvilket hädanefter uti förekommande
Afträdes- Boskillnads- och Urarfva tvister,
borde till allmän rättelse tjena, hvarvid
Kongl, Majit icke forde underlåta , att föreskrifva
den tid, ifrån hvilken verkställigheten deraf
skulle taga sin början; och vore de serski; Ite
meningar, hvaruti åtskilliga af Utskottets
Ledamöter uti vissa delar sfadnat, uti bilagde
Protocolls-Utdrag upptagne,
410 Angående det af Riksdags.Fullmägtigen
iör Götheborgs Stad , Herr E- M. Leiber
gjorde förslag till ändring af nu gällande Formulaire
till Borgenärs-Ed, men hvarå Utskottet
af anförde skäl ansett sig icke kunna tillstyrka
bifall.
Ifrån -Stöts- och JJeviUnings-Utskatteni
Af den zq dennes, deruti i anledning af -
Dm 23 April.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
befrielse från Brännvins-Bevillnings utgörande
för åren ig 10, 1811 och 1813 af Personer ä
Landet, som icke äga eller besitta jord, Utskotten
af anförde skäl väl funnit sig icke kunna
tillstyrka Riksens Ständer, att bialla befrielse
från omförmälre afgift, men dock hemställt,
att till beredande af all skålig'lindring
för de skattskyldige , sora denna afgift nu skola
afbörda, och hvilka utgöra den minst bemedlade
delen af Nationen, Riksens Ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet yttra
den önskan, att vid utkräfvandet deraf må iagttagas
yttersta varsamhet, samt Författningarne
angående afkortningen med noggranht-t
liandhafvas; varande några Ledamöters yftnde
serskildte tankar, génum Protocoils • Utdrag
bifogade.
Grefve Spens, Carl Guslaf, uppläste följande:
Jag
borde kanske afvagta Justeringen af
Pleni-Protocollet för den ry dennes; men som
det förslag jag, med anledning af ett då uppläst
Memorial, ämnar göra synes mig behöfva
begrundas hela den korrta tid, som Riksdagens
annalkande slut medgifver, utber jag mig
att nu få detaillera det.
Förslaget till Provincial-Credit-Cassors inrättande
är ostridigt af stor vigt. Ingea kati
Den 23 April,
neka af t kvart s^eg att skilja Creditsystemet
i Landet frän Myntväsendet, sorn utan rubbning
af något förhållande kunde göras, vore
Jiögst gagnelig!-, Så farligt derföre det är att
förstöra det nuvarande Creditsystemet, eller
till minsta del fråntaga det sin väsendtliga egenskap
, som sjelfva sammanhanget med Myntväsendet,
så rådligt skulle ett försök vara,
som, om det lyckades, med ett annat Creditgysteme
ersatte det förra, med ett systeme,
som med det nuvarande ägde så litet sammanhang
som möjligt, och verkställde detta jemt
sä hastigt som erfarenheten visade att det gick
an, utan rubbning i något förhållande. Så borde
detta försök ställas, att, ifall det misslyckades,
ingenting vore förloradf, utan allt i precist
samma skick, som förr,
Det ar depna min Öfvertygelse att Credit-Cassornes
inrättning bör vara ett försök,
icke ett hjelpemedel, hvilket beräknas blifva
olelbart, som bringat mig att försöka göra några
tillägg till Herr Grefve v. Schwerins sinnrika
Memorial. Jag skall ödmjukast anhålla, att
först få uppläsa ett förslag till Reglemente för
Provincial-Credit-Cassorne, och sedan utförligare
yttra mig om deras ändamål och sannolika
följder.
l:o I hvarf Län öppnas, under Landshöfdingens
inseende af Lands - Kamereraren och
Lands-Secreferaren gemensamt en Inskrifningsbok,
deruti hvar och en, som genom lagliga åtkomst-handlingar
visar sig vara ägare af hastig
-
Den 23 April.
15-3
het i Länet, äger rätt, att låta till -ytdelar af
Taxerings-värdet inskrifva samma Fastighet,
samt att sedermera enär han sig dertill anmäler
uttaga ett deremot svarande antal LanePantbref
eller Credit-Cassa-Sedlar, hvardera Ställde
på3ooR:drSvenkst Banco. Denna inskrifning
medförer sedan samma säkerhet för Cassan för
de utgifne Pantbrefvens belopp, som laglig
Inteckning uti den inskrifne Fastigheten; dock
likväl ej med förmånsrätt beräknad längre, än
ifrån den dag ,1 då enligt anteckning i Inskrifningsboken,
och Fastighets-ägarens till verification
deraf, afgifne qvitto, hvarje Pantbref
blifvit uttaget. I hvilket afseende ägaren åligger,
att hvarje gång han sig till uttagande af
större eller mindre antal Pantbref anmäler,
med Vederbörandes bevis styrka, för huru stor
Intecknad skuld Egendomen då häftar, äfven
som, huruvida han har Uppbörd, Barnarf eller
något sådant om händer, hvarföre ansvarigheten
kan ländt Credit-Cassan till förfång; och
må hm ock utbekomma flere Pantbref, än
som svarar emot nasta 300-tal R:dr Banco under
skillnaden emellan Inskrifnings-summan,
och de vid Pantbrefvens uttagande gällande in>
tecler,i igars belopp.
2:0 För den skuld, hvarföre hvarje in.
skrifven Egendom sålunda häftar, beräknas årlig
Ränta till sex för hundrade, dock med afdrag
af Bevillnings-procenten. Vid uttagande
af hvarje Pantbref liqvideras genom ömsesidig
qvistning Räntor till den nästföljande 14 Marth,
och löper den sedan ifrån och tilj samma
»54
Ben 33 April.
tid hvart år. Innan tiden för den årliga debiringen
af Krono-Utskylderne inträffar?, meddelas
från Lands-Contoiret hvarje Uppbördsman
förteckning på de Räntor, hvilka på sådant
sätt innom hans Disrrict förfalla, och böra dessa
sedermera, på samma sätt och tillika med
Ege ridomens öfrige utskylder, ägaren påföras
och affordra*., samt af Uppbördsmannen under
enahanda ansvar, och med enahanda förmånsrätt,
som öfriga Uppbörden, indrifvas, redovisas
och i Landt-Ränteriet insättas , för Länets
Ciedit-Cassas räkning, innan den j Maji hvarje
år.
3:0 För denna Riinte-beräknmg till CreditCassan
, kan, lika sorn för de af Egendomen
årligen utgående allmänna Utskylder, ingen annan
göras ansvarig, än den, sorn Egendomen,
när krafvet anställes, besitter, börandes i brist
af godvillig betalning dennes lösa Egendom
först i mät tagas, och om ej denna är tiliräckelig,
i i aga ordning Utmäfnings-värdering och
försäljning af Fastigheten ske. Genom sådan
Utmätning kan likväl aldrig mer, än den obetalta
Räntan indrifvas; det Capital - belopp ,
hvaiföre Cnssan har säkerhet i Fastigheten, förbiifver
derifrån oskiljaktigt , och de af Egendomens
inskrifning och belåning härflytande
rättigheter och skyldigheter öfvergå fiån ägare
till ägare. Äfven då, genom en ägares afstående
af sin Egendom till sina Borgenärer, Fastigheten
blifvit dessas samfälta tillhörighet,
anses Credit-Cassan ej såsom delägare i Con*
Cours-måssan, utan likasom förr, endast såsom
Den 23 April.
fordringsägare hos den eller deni som Egendomen
besitta. Någon bevakning i Concourser
af Capitalet tarfvas således aldrig af inneståen.
de Ränta, aldrig oftare, Lin i sammanhang med
bevakningen af obetalta Utskylder,
4:0 Pantbrefven underskrifvas af Landshöfdingen
, Lands-Kamereraren och Lands-Secreteraren
, och utställas till Innehafvaren, såsom
Skuldsedlar af Credit-Cassan, eller Actier derå,
uppå årlig utdelning eller ränta äfvenledes sex
för hundradet med afdrag af Bevillnings-proeenten.
Den tili dea 14 Martji hvarje ar upplupne
ränta å hvarje Pantbref äger den som
detsamma till påtecknande uppvisar, att efter
den inte derpåföljande Junii lyfta; i Länets
Ränteri,
<po Den Fastighets-ägare, som till CreditCassan
inlemnar etr större eller mindre amal
Pantbref, njute deremot svarande afdrag på den
Skuld , hvarföre den inskrifne Egendomen häftar.
Endast genom en sådan qvittning äf gäld
mot gäld kunna Pantbref åter ingå 1 CreditCassan,
samt varda endast på detta sätt dödade.
Vill Fastighets-ägare selan ater uttaga
nya dylika, står det honom fritt, allt efter
gom , hans Egendom belinnes ograverad. Ert
förslitet Pantbref renoveras under samma nummer.
Ett tio ars gammalt bör ovilkorligen renoveras.
6-q Uti Intraderne till Banquen, till StåtsVerket,
eller till andra allmänna Verk, hvars
I
xlf6 Dm 23 April.
inkomster till serskildta ändamål äro anslagne,
kunna Pantbref hvarken till det fulla belopp
hvarpå de lyda, eller med någon slags rabatt
emottagas. I liqvider Enskildta emellan beror
emottagandet af Pantbi ef som Contant betalning
endast på ömsesidig öfverensstämmelse.
7:0 Skulle oaktadt alla stadganden om
borgen, ansvar och contröll Credit-Cassan genom
någon Embetsmans försummelse eller otro-'
het blifva lidande, skall hvar sådan förlust af
Srats-Verknt ovilkorligen ersättas; hvaremot,
om ett Pantbrefs ägare sig icke innom ett år
efter här ofvanföre utsatt forfallo-dag af Räntan
den 1 Junii, till dess uttagande anmäler, blifve
den till Stats-Verket förfallen.
Dessa äro hufvud-roomenterne för det Reglemente,
sorn mig synes böra blifva för Credit-Cassorne.
Ridderskapet och Adeln torde
finna, att mitt Förslag, egenteligen en utveckling
af Grefve von Schwerins; likväl skiljer sig
från denna värde Talares i följande, icke ober
tydliga delar:
Grefve von Schwerin vill ha Credit-Cassornss
alla transactioner ställde på Silfver.värde;
jag askar Banco-Sedelns bibehållande äfven härvid.
Jag kan aldrig öfverge den öfvcrtygelsen,
att vi just i närvarande ställning minst
böra gå ifrån BancoScdel-Systemet. Ett Land,
som Sverige, med vidt spridda Innevånare, fä
Stapel-Städer, litet beroende af Utländningen
om det rätt förnär sitt eget bästa, bör grum*
Den 23 April.
da hela sin inre Rörelse på ett eget Mynt. Silfver
kan genom långvarig handels-öfvervigt blifva
Svenskt Mynt, eller, som är detsamma,
Svenska Banco-Sedeln få ett bestämdt förhållande
deremot; men Silfver ar nu för Svenska
Landtmannen antingen utländskt Mynt, eller Vara,
och till och med utländsk Vara. Landtmannen,
fjerran från en Stapelstad, skulle aldrig kunna
få nöjagtigt begrepp om sättet att beräkna
Coursen; han skulle snart få en fördom mot
hela Läne-Methoden , då han finge erfarenhet
att den Ränta hvarföre han debiterades, för
olika år vore olika , och ibland växte till flere
proCent öfver beloppet af de lagliga sex,
efter den beräknings-grund, som för honom
alltid skall blifva den enda, nemligen i BancoSedlar.
Grefve von Schwerin synes vidare i Credit
Cassornes inrättning finna Medel, som kunna
intagas i Förslaget att afhjelpa den närvarande 1
Financiella oredan. Men Förslaget att inrätta
Credit-Cassor är i Sverige nytt, och alla nya
förslag kunna misslyckas; det kan hända, att
Credit-Cassomes Pantbref i flere år blifva utan
Credit; så länge de det äro, kan det nya Systemet
ej ersätta Banco-Credit-Systemet. Då
de blifva accrediterade, skall ersättningen gifva
sig sjelf derigenom att Låne-tillfälI-na i
Banquen ligga obegagnade. Denna högst önskeliga
stund för Sveriges Penninge väsende
skall vara kommen, så snart Banco Sedelstocken,
ursprungeligen ett Rörelse-Capital, för
Räntor och tor Product-afsättoing, upphör att
Den 23 April.
ingå i Fastighets-, Handels- och Capital-Rörel.
sen , eler den enligt sin natur aldrig kan torsia.
Lyckas förslaget, sä göres vid hvar Fastighets
handel åtminstone så mycket mindre BancoSedlar
behof, som -ftdelar af Taxerings-Summan.
Detta ledigblifnä Capital skall antingen
öka Rörelsen, eiler och minska behofvet, att
anlita Banco-Credit-Systemets utvägar. 1 alla
händelser skail sakeus utgång sjelf visa, hvad
som kan åstadkommas. Sedan någon del af
Låne-tillfällena leg3t obegagnade i några år i
Banquen , dä är det tid, för blifvande Ståndet*
att borttaga det som icke mera behöfs. Credit-Cassornes
inrättning har då förebyggt, att
något sådant behof vidare skulle kunna upp.
komma, ty sedan de en gäng fått Credit, kunna
de„ omöjligen mista den. Erhålla de ingeri
Credit, så är ingenting förloradt, ty den när.
varan e Penninge-bristen, Som under BancoCredir-Systemets
period uppkom, blef genom
samma Sy st emes medel afhjelpt. Då erfarenheten
redan hur visat, att enskildta Provincers
Credit-Cassor äro möjliga, då kunde vara tid,
att genom inrättande, af ett Stats-Credit-Sy.
sterne ge Banco-Credit-Systemet den sista stöten,
påskynda den stund, då Stats-Verkets
Skuld till Banquen är inbetait, och Banquens
primitiva natur återställd. Äfven detta bör då
ställas såsom försök, sä att det utan fara karl
misslyckas.
Sedan jag angifvit, att Jag icke kan dela
den åsigt af Credir-Cassae-injättningen, som Herr
Grefve von Schwerin vid denna Riksdag i kort
-
Den 23 April.
het omnämdt, och vid den föregående fullständigt
detailleradt; att han nemligen derpå villa
grunda en Plan att afhjelpa närvarande Financiella
oreda j bör jag härvid erinra, att de af
Grefve von Schwerin föreslagne Credit-Cassor,
sådant som förslaget af honom i ett Yttrande
till Serskildta Utskoftets Protocoll igiy utfördes,
äga verkeligen långt större borgen för sin
blifvande Credit, än de jag nu dristat föreslå.
Icke för det, att Transactionerna enligt hans
systeme äro ställde på Silfver-värde ; om derigenom
visserligen flere Långifvare lockas att
begagna Inrättningen , blifva så många flere Låntagare
afskräckta, och rätteligen, begagnar med
närvarande erfarenhet af Coursens hastiga stigandes
fortare än inländska Producternas, ingen
klok Landtman, som icke yttersta nöd drifver,
sådana Credit-Cassor. Men Herr Grefve
von Schwerin föreslår tillika att lemna CreditCassorne
Assignaticns-fond på Banquen, och
deras Borgenärer uppsägnings-rättighet — intetdera
igenflnnes i mitt Förslag, Sannolikheten
att någon Capitalist skulle vilja inköpa en Credit-Cassas
Pantbref, har jag väl härigenom
högst bety del igen minskat, men i det stället
synes mig vara vunnet, att, i sanning, ett hån
BanCo-Credit-Systemet skiljdt Credit-Sysreme
blifvit upprättadt. En Inrättning med dssignations-fond
på Banquen, är, om och under
andra namn, ingenting annat än hvad FilialDisconterne
varit, och hvad lika är kan dela
lika öde, och måste hafva lika iöijdcr. Friherre
Cederström har, i sitt Anförande till
Stats- och Banco-Ut6kottens Protocoll af den
'Den 23 April.
a8 Martil, ganska väl utredt att endast en Di«
scont-Inrättning , som med Banquen ingen gemenskap
äger, är den sorn på Banco-Sedelns
Myntvärde aldrig kan hafva något skadligt
inflytande.
Men här är tillika frågan om, att göra
Banco-Sedein tillräckeligare för den rörelse
dit den hör, genom uppfyllande af behofvet:
Fastighets-och Capital-Rörelse; dit detta Mynt
nu ar dragit. Till detta ändamål är oundgängeligt,
att bilda ett nytt Rörelse Capital , heldre
alldeles olika med det andra, än underkastadt
minsta tvifvelsmål om oföränderligheten
af den beskaffenhet det sngifves hafva. Alla
Lane.Rörelser, som grundas på betalaing a£
Skuid-Capitaler genom eller efter uppsägning
af fordrings-Capitaler, äro enligt sin natur möjliga
att misstro, emedan det ganska lätt kan
hända att det uppsagde Capitalet ej kan betalas.
Det är på grund af denr.a principe, hvars
ofelbarhet sista arens erfarenhet nogsamt utvisar,
som jag med flit frångått alla utvägar att
locka Capitalisten till insättning i Credit-Cassan,
genom påräknelighet af Capitalet; och i
det stället sökt en absolut säker påräknelighet
af Räntan; samt en total befrielse från möjlig-'
heten, att blifva underkastad Process med Gäldenären.
Föreningen af CreditCassans Uppbörd
med Kronans, så väl i anseende till Uppbördsman
som Utpantningssätt, verkställer detta
på det alid ra enklaste vis. Om oägonsin hän
,
r da
Den 2j April.
da kunde, att en Egendom gick på UtmätningsAuction
för en restlängd på de genom Räntorne
till Credit-Cassan ökade Utskyider, skulle
nödvändigt samma Egendom på första Auctionsdagen
bortgå, om blott en enda kom,
som kunde Contant betala restlängden, och äfven
i det tillfället af oerhörd Penningebrist ,
skulle Egendomsvärdet ej hafva fallit lägre,
än till ^ af Taxerings-värdet. Föreningen af
Credit-Cassornes och Kronans Uppbörd är så
vigtig, att jag just - derföre ansett en Cassa
böra vara i hvart Län.
Efter hvilket års Taxerings-värde tili Bevillning
Inskrifnings-värdet skall beräknas, eller
om en ny Taxerings-methode fordras, är
en detaille, men en hö^st vigtig att med varsamhet
bestämma. Beräkningsprincipen bör
vara sådan, att 6 proCent af Inskrifningssumman,
utom i tidepuncten af de största Nationella
olyckor, kan af Egendomen erhållas.
Inträffar en sådan, så är ali Credit botta,
ehvad anstalt än vidtages.
Någon kunde säga, att den fullkomliga
bortovaio af alla Tvångslagar i afseende på
Pantbrefs emottagande i liqvider, det fullkomliga
förbjudande af deras begagnande vid Uppbörd
, om ej pä Uppbördsmannens ansvar, äfvensom
deras bestämmande till ett enda större
belopp, nödvändigt skall göra Pantbrefven till ett
föremål för ocker, göra dem till Vara; — jag
svarar härtill: Pantbrefven äro till sin natur icke
Huld. och Ad, Prat. V B. 2 A/d. 21 , 22.
Den sj A pr il^
Mynt. De äro den rörligaste af alla Varor,
ehuru Representanter för det orörligaste af allt,
för Fastigheten sjelf. Men just såsom sådana
kunna de blifva Rörelse-Capital, ing* i en Rörelse,
nemligen i den, som påkallar Capitaler
att mäta Fastigheten.
Nödigt torde vara, innan detta ämne öfvergifves,
att påminna om, huru många allmänna
Cassör, huru många till Hufvudstaden inflyttande
ålderstegne Män, som vi nu ofta se
i högsta grad befara möjligheten, att på Jångt
afstånd få utföra Processer emot icke betalande
Gäldenärer, troligen med största glädje skulle
tillgripa den utväg, som Förslaget dem erbjuder.
Allmänna Cassör skulle troligen göra
början, alla de under Statens styrsel stående,
der enligt deras natur, för största delen af Fonden
uppsägnings-behof icke kan uppstå, skulle
åläggas, att i Credit-Cassor insätta så stor
del. Huruvida med bibehållande af den enkelhet,
som bör utmärka Credit-Cassornes inrättning,
ett Reglemente star att förena, enligt
hvilket de publique Cassorne vore skyldiga
att på Länen efter olika behof fördela sina
utlåningar , det torde till Kongl. Maj.-ts höga
omprofvande böra öfverlemnas. Men förr än
Privata börja inköpa Pantbref, i stället att sätta
sina Penningar på inteckning, börjar egenteligen
ej Inrättningens välgörande verkan, att
mobilisera Fastigheterne jemt sä mycket som
de böra mobiliseras. Arfskiften och Fastighetsköp
skola lemna ymniga tillfällen härtill.
Den 23 April.
153
Sluteligen bör nämnas något om kostnaderne
af en Credit-Cassa-Inrättning. Man finnér,
att då alla Pantbref ställas på en lika Summa,
och alla Räntor, som skola betalas, alltid svara
emot ett helt antal Pantbref, blir härige
nom
Vederbörande Embetsmäns besvär betydeligen
minskat. Något ökadt Arfvode för
dem torde dock böra utsättas, men det kan
tillsammans aldrig gå till så mycket, som den
afdragna Bevillnings-procenten utgör. Och,
om än förmånen af detta afdrag genom nämnde
tillägg borttages, hvilken Egendomsegare
kan kalla fulla 6 proCent hög ränta, för en
Skuld som icke hans Borgenär kan uppsäga
och som deremot han kan afbetala, när hellst
han har magt att inköpa Sedlar, som finnas i
Provincen på mångfalldiga ställen till köps.
Detta är kanske ibland de största förmånerne
för Producenten, att han, när hellst han förmår
, kan med en liten Summa i sender minska
sina Skulder.
För Trycknings-kostnad, Inskrifnings-besvär,
etc. torde en afgift vid Pantbrefvens uttagande
erfordras. Deremot tillstyrker jag tid
Inrättningens uppmuntran, att den Charts-S'giilatas-afgift,
som vid öfrige Inteckningar edor*
dras, icke ålägges den som medelbart genom
Credit-Cassan förskaffar sig Lan på Fastighet.
Att Staten skall vara Ciutionist för räntan
å Pantbrefven, och Credit-Cassor aldrig
blifva lidande genom Embetsmäns otrohet, bt
oundgängligt; sådana tillfallen torde icke ofta
164
Ben 03 April.
vara att beFara. Deremot kan ganska lätt bända
att genom vådliga händelser ett betydligt
antal Pantbref förkommer, och räntorne för
dem hemfalla till Stats-Cassan.
Jag anhåller, att detta mitt Anförande må
få till Stats- och Banco-Utskotten remitteras,
såsom ett tillägg, antingen till Grefve von
Schwerins yttrande eller mitt af den 15 dennes.
Skulle Förslaget antagas, så torde Lagutskottet
få sig uppdragit, att bestämma de
ändringar i allmänna Lagens stadganden, som
deraf kunna följa.
Herr Flach, Carl Fredric, och Herr af Darelli
Isac, förenade sig med Grefve Spens.
Grefve Kalling, Pehr, anhöll, att Ridderskapet
och Adeln måtte anmoda Grefve Spens
att till trycket låta befordra sitt nyss uppläste
Anförande.;
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard, anförde
skrifteligen:
En rigtig Finance-plan kan ej byggas på
origtiga principer och origtiga facta! De som
misstaga sig både om de förra och de sednare,
de som vid förra Riksdagen nekat facta,
som de nu få erkänna , och ej förut insett följder
, som de nu ej kunna neka , bör ej göra
anspråk på ett oinskränkt förtroende till deras
arbete i denna väg. Den första principe, som
bör ligga till grund; för vårt Penninge-Verks
Ben 23 Af vil.
reglering är, enligt min tanka, att den ej bör
åstadkomma någon betydlig rubbning hvarken
i den ena eller andra Medborgarens, hvarken
i Fastighets - ägarens elier Capitalistens
närvarande förmögenhets-tillstånd. De förenade
Utskotten hafva ej antagit denna principe, då
de uppgifva ändamålet för deras Förslag vara
det hittills gångbara Sedelmyntets succesiva
förbättring. Capitalistens interesse bör man söka
förena med Fastighets-ägarens.
Sedan uppstår en fråga, som det nu är
för sent att besvara med nej, om Rikets Finaneer
skola fortfara, att grundas på ett CreditSysteme.
Men äfven om nu först fråga uppstod
om, att införa det i vårt Land, skulle jag
ej tveka att tillstyrka det. I ett Land som
har ofanteliga sträckor af ouppodlad , men till
sin natur frugtbar mark, och likaledes ofanteliga
massor af rå-ämnen, som duga till förädling,
men deremot få enskiita Capitaler af redbart
Myntj i ett sådant Land är CreditSysteme
ej blott icke skadligt, utan af största
nytta. Capital, lånta mot t ä 6 proCent, kunna
där gifva Låntagaren i längden ända till ia
proCents ränta. Missbruk af ett Credit-Systeme,
bör ej hindra ett förmånligt bruk af detsamma.
.
En annan fråga är, om Banquen bör vara
skiljd från detta Credit-Sysreme. I sin principe
är det rätt, att den bör vara det, till och
med att hvar Vaxel-Banque bör vara en enskildt
Corporations tillhörighet, och ej kunna.
Den &3 April.
fritt disponeras af en icke inför Lagen ansvarig
Makt, denna må nu heta Rikets Ständer
eller en Souverain Konung. Men det är nu
för sent, att isolera Banquen, och man får nu
taga saken som den ar, ej som den borde vara.
Härefter framter sig den nu i synnerhet
omtvistade och vigtiga frågan, huru stort ett
Lands Rörelse Capital bör vara. Denna fråga
kan ej bestämdt besvaras för något Land. I
Länder, hvars Rörelse-Capita! är klingande
Mvnt, och som ej sjelfva hafva tillräckelige
Silfver-Grufvor, bestämmes Rörelse-Capitalets
belopp af Varu-Productionen. I vårt Land,
hvars Rörelse-Capital är Sedelmynt, bestämmes
Rörelse-Capitalets belopp af Riksens Ständer.
I ett sådant Land minskar till och med en ökad
Production Rörelse-Capitalets relativa belopp
eller dess belopp i förhållande till den. Häri
ligger en hufvudsaklig olägenhet af RörelseCapitalet
blott i Sedelmynt, hvilken jag redan
i ett Memorial, som jag i sistledne December
afgifvit, anmärkt men ingenstädes funnit eller
hört vara iakttagen. Auctorerne i detta ämne
förklara den åtgärd af Regeringen håde felaktig
och fåfäng, att vilja bestämma ett visst
Rörelse Capital för Nationens behof. Detta
Capital, säga de, tillväxer i samma mohn, sora
Productionen ökes, och Näringarne samt Handeln
blifva lifligare. Dessa Åuctorer, som i detta
fall måste mena blott Länder, hvars Rörel6e-Capital
är metalliskt Mynt, tyckas Herrar
hortattare till ifrågavarande Betänkande äfven
hafva läsitj ty der yttras ungefär detsamma.
Den 23 April.
167
Hade de ej läsit dem, så hade det förmodeligen
ej undgått deras uppmärksamhet, att, enär
Rörelse-Capitalet är i Sedlar, ökes det hvar-,
ken genom ökad Varu-tillverkning eller öfver,
vigt i handel, utan endast genom en ökad
Sedel-tlllverkning. Får man i ett sådant Land,
genom öfverbalance i handel, Silfver att fordra
af Utlänningen, så sätter man ej detta Silf*
ver in i Banquen, utan antingen gömmer sina
fordringar hos Utlänningen elier låter upparbeta
det.
I ett Land, som har klingande Mynt i
Rörelsen, ökes således Rörelse-Capitalet af en
ökad Production, öfvervigt i handel, och således
af Näringsfrihet och till en viss grad handel.
Men i ett Land med blott Sedelmynt verka
dessa medel ej till 1 R:drs ökadt RörelseCapital,
hvad numerairen angår; det enda fall
för vårt Land undantagit, att vi kunde, som
väl ej på många år kan hända, komma till öfvervigt
i handel med Finland , som erhållit en
så stor dei af vårt Sedelmynt. Hos oss sättes
således ingen naturlig, af Productionen föranledd
gräns , utan en godtycklig gräns för Rörelse-Capitalet.
Och denna gräns bestämmes af
Ständer, som ej säkert oftare än hvart 5:te nr.
sammanträda, efter en tidrymd, under hvilken
Productionen kan hafva fordrat en betydlig tillökning
af Rörelse-Capital. I ett sådant Land,
hvilket utomdess har så stora obegagnade naturliga
resonrser, är det för Riket i det hela
(jag talar ej blott för Capitalistens interesse)
vådligare, att minska Rörelse-Capitalet, än att
Den 23 Apvil.
utvidga det. Minskningen sätter der en onaturlig
grans för all nytiig Industrie, för alla
Odlings- och andra Productions-förerag, som
fordra Penninge-förlag. En i sig sjelf, eller i
förhållande till Silfver-fonden för stor utvidgning
af Rörelse Capitalet deremot har sitt möjeliga
Correctiv uti en i samma förhållande utvidgad
, Produktion, hviken skapar valuta för
hvar Sedel, som utsläppes, och så till sägande,
realiserar den.
Erfarenheten i alla Länder och äfven i vårt
Land intygar detta. Aldrig hafva Näringarne
och i synnerhet Jordbruket, iner hastigt tilltagit
i flor och således i Production än ifrån Riksgälds-Sedlarnes
utsläppning. Man anför häremot
exemplet af igot) års Sedel-utsläppning.
Men man gör ej skillnad emedan en tillökning
af Sedlar, som Näringarne varit i behof af
samt kommit dem till godo, och den som ej
af Näringarne påkallades, och ej på dem användes
D-n 1 goy sa hastigt och till ett betydligt
belopp utsläppta Sedelstock försämrade
mycket värt Sedelmynt. Men orsaken härtill,
var ej sä mycket sj Ifva tillökningen af
Sedelstocken, som att dun ej användes på direct
produetiva Näringar, utan pä Krigskostnaden,
samt ofrugtbara företag, t. ex. Götha
Canal och öfverdrifna Handels - speculationer:
Sedelstockens tillökning påkallades utomdess dä
icke af Näringarne, ty den hade året förut så
betydligen blifvit tlllökt. Icke försämrades Sedehnyntet
af Sedel.tillökningen Igo8, ty då,
ehuru Näringarne ej voro sä mycket i behof
Den 23 April.
af en ökad Penninge-tillgårtg, som nu och de
utsläppte Sedlar ej användes direete på Näringarne,
befordrades Productionen likväl deraf,
utom det att Silfver då äfven ingick till någon
motsvarande del i Banquen. Den 1809
verkställde och så mycket klandrade Sedeifabricationen
en gång skedd, den utsläppta Sedelstocken
origtigt använd, Lån deraf lemnade
mest på Personlig säkerhet, till befordran af
Luxe och öfverdrjina Speculationer. Frågan
är nu blott, att afhjelpa den elaka Verkan
deraf.
Jag har sagt, att det är omöjligt att bestämma
huru stor numeraire af ett RörelseCapital,
ett Land behöfver. Men det kan man
i allmänhet säkert bestämma, att om ett äfven
i sig' sjelf för stort Rörelse-Capital fått
fortfara så länge, att Fastighets- och Varupriser
samt Froductions-kostnader satt sig derefter,
Yr det då ej mera för stort. Est Rörelse-C3piral
i Sedelmynt är ej stort eller litet,
utan i förhållande till hvad det nyss varit. Den
i vårt Land 1809 varande Sedelstock fick till
1813 fortfara utan indragning, det vili säga
nära i 4 år: en ti !I r äckel ig tid, för art priserna
skulle hinna satta sig derefter. All minsk,
ning af Rörelse-Capital sedan har åstadkommit
ett i förhållande till det, undantagande i Stockholm
, ininskadt Fastighets-värde, men derföre
icke minskade Productions-kostnader och den
har inskränkt alla Odlings och andra Indu«
strieusa företag.
*70
Den 33 April.
Man synes hafva glömt, att en åtminstone
likså skadlig, fast indirect orsak till Sedelmyntets
försämring är Näringarnes nedtryckande.
En hufvudsaklig irring är också rådande,
den tankan nemligen, att en ökad Sedelstock
och ett minskat värde af denna Sedelstock äro
oskiljagtige. Det låter så rimligt, att ju mindre
Sedelstock i förhållande till Silfverionden,
dess mera värde har den; så är det ock, när
en störie Sedelstock ej skulle öka Productionen.
Men när alla Näringar ropa på en ökad
tillgång på penningar, när de aftyna, och således
äfven Productionen, af brist på penningar;
så skall sjelfva penningebristen minska
Sedelmyntets värde, och deremot hvar till Productionen
med klokhet utsläppt Sedel bidraga
att förbättra Sedelmyntets värde och att befrämja
en tillkommande realisation. Capitalisterne
i allmänhet skola förlora genom en
sä stor penninge-brist att Näringarne sakna förlag.
Endast de af dem skola vinna dervid, som
med penningarne i skrinet kunna vara tillreds
vid utmätnings-Auctioner, eller annars komma
ät att för vanpris köpa Egendomar. Men häraf
profitera icke Enkor och faderlösa Barn, de
mindre Capitalister och psnninge - löntagande.
Kanske af de samma personer, som nu så
mycket yrka indragning af Sedelstocken, skola
några vid nästa Riksdag, sedan de redan
för vanpris åtkommit betydliga Egendomar,
yrka en för stor utsläppning af Sedlar.
Erfarenheten bekräftar allt detta tillräcke,
ligen3 sedan i8ia har en jemn indragning
Den 23 April. 171
ekett. Sjelfva förenade Banco- och Stats-Ut
skotten
medgifva i sitt Betänkande det som vid
sista Riksdag ej medgafs, ty dä uppgaf man
blott 200,000 R.clr, att ifrån igi2 till igij
inrlragits 2 Millioner i Sedlar. Sedan hafva
Disconterne indragit en sammanlagd ännu
större summa. Huru mycket har sedan ej
utvandrat till Finland, utom andra orter? Rörelse-Capitalet
har genom dessa indragningar
och utvandringar minskats på 5 år, sedan priserna
satt sig , med kanske minst 9 å 10 Millioner.
Och ändå påstå Utskotten, att det är
blott det vacklande Myntvärdet, som är orsaken
till penningebristen! Detta påstående är
så mycket mindre grundat på sanna förhållandet,
som Myntvärdet var ännu mera vacklande
emellan 1809 och 1813, än sedan, och
den tiden eller till 1813 hörde man ej klagas
öfver penninge-brist. Emellan 1809 och 1813
vacklade Coursen eller egenteligen agio, emellan
70 och 136 sk., således öfver 100 proCent,
men sedan alldrig mer än emellan circa
90 och 100 och några och 20, samt sedan
sStf > då penninge-bristen varit störst, ej utan
emellan 100 oeh något öfver 120 sk. således
sedan 1813 alldrig <;oo proCent. Jag
medger dock att det vacklande Myntvärdet
förmått många att ej på längre terminer lemna
lån ; men hade ej penninge-brist varit, så
hade de ej så lätt fått säkre Låntagare, sorn
nöjt sig med så korrta terminer. Utomdess
består vacklandet af Myntvärdet ej blott i fällande
utan ock i stigande. Utskotten tillstyrka
Medel till att bringa Myntvärdet i jämt
Len 23 April.
stigande. Detta skal! nödvändigt öka penningebristen;
ty sä länge Capitalisten tror, att
Sedelmyntet stiger i värde, gömmer han på
det, emedan tiden genom att öka dess värde,
förräntar det, och ban kan passa på tillfället,
att med penningar i hand för vanpris köpa en
Egendom. Men då man tror Sedel myntet jämt
skola falla, hålles vanligen icke på det, utan
söker realisera det genom köp , hvarföre alltid
mera liflighet är i handel och rörelse, så
länge ett Sedelmynt är jemnt i fallande värde,
en förmon, som jag likväl medger icke ersätter
olägenheterna häraf.
Vårt Rörelse Capital är nära dubbelt mindre
än 1812, då vi hade en medelcours af
87^ , när man sammanlagdt betraktar det
bade i afseende på valeuren och numerairen,
hvilken senare har minskats så väl genom indragning,
som utvandring, utom genom förstöring.
jag nämnde att medelcoursen år 18x2
var 875 sk. Då hade vi många Millioner Sedlar
mera i omlopp än nu. Det säkraste erfa»
renhets-bevis på min satts, att Sedelmyntets
värde beror hufvudsakligen af annat, än Sedelstockens
förhållande till Silf ret i BanquenMan
har ej heller skiljt emellan den Sedelstock*
som är ur Banquen och på Banquens credit
utgifven, samt den hvilken finnes i vårt Land
och i omlopp der. Den förra skulie kanske
kunna vara tillräcklig ännu, men den sednare
icke.
Rörelse Capitalet var derföre redan l8i£
Den 23 April.
173
för litet, i forhällande till de redan stadgads
Fastighets- och väru-pnser samt productionskostnader.
Det var således icke blott genom
Disconternes sistledne höst iråkade förlägenhet
för litet, Utskotten vilja göra det ännu mindre,
oaktadt' det i allt fall sjelf gör sig mindre,
isynnerhet genom utvandring till Finland.
Dessa Utskott hafva, enligt min tanka,
misstagit sig ej blott om hufvudsalcligaste orsaken
till penninge-bristen i Sverige , utan ock
om principen för ett Rörelse-Capitals tillräcklighet
i allmänhet när detta består i Sedlar,
som ej vid uppvisning honoreras.
I ett Land, hvars Rörelse-Capita! är redbart
Mynt, skapas och ökes Rörelse-Capitalet
på en naturlig väg genom Näringsfrihet, kloka
Stats-Oeconomiska Författningar, ökad production
och öfvervigt i handel. Silfver inkommer
då utifrån; man finner sin räkning vid,
att låta mynta sitt silfver, och dermedi ökes
Rörelse-Capitalet.
Men i ett Lind, som har blott Pappersmynt,
hvars belopp af Ständer bestämmes, och
för längre tid, till och med y år, bestämmes',
är en viss gräns satt för Rörelse-Capitalet,
hvilket hvarken af Närings - frihet, desbästa
Stats-Oeconomiska Författningar, ökad production
eller öfverbalance i handel kan skapas eller
ökas. Utifrån inkommit Silfver ökar der ej Rörelse
Capitalets belopp , utan blott varamängden,
och dymedelst äfven ibland, men icke straxt,
174
Den 23 April.
det i sedlar varande Rörelse-Capitalets valeur,
hvilken dock i allt fall icke ersätter minskningen
af beloppet, då största delen af Fastig*
beten är skuldsatt. I ett sådant Land kan man
fä se på Utmätnings-auctioner för skuld i sedlar
silfver säljas för mycket under sitt värde.
För Näringarnes flor, för befrämjandet af
en tillökning i production och folkmängd, är
nödigt, att Rörelse-Capitalet efter dessas behof
kan ökas. Som vår beskattande och ensamt
Rörelse-Capitalet tillskapande magt ej
är årligen tillsammans, och således ej kan i
mohn af Näringarnes m. m. behof öka det, så
återstår blott den enda naturliga utväg, som är
den, att bereda eli lätthet för ägaren eller importeuren
af silfver eller af ett utländskt klingande
mynt, att få det förvandlat uti vårt
ilands Rörelse-Capital, som är Sedlar , utan att
dertill använda något af den förut utsläppta
Sedelstock. Härtill föreslår jag:
Ko Att Banquen till nästa Riksdag alltid
skall vara förpligtad, att utlemna en viss summa
i Sedlar för en viss qvantitet i Silfver t. ex.
108 sk. Banco för silfver, svarande emot 1
R:dr Hamburger Banco.
2:0 Att Banquen likaledes till nästa Riksdag
skall låna ut så mycket Banco-sedlar sorn
påfordras mot säkeihet i första hälften af en
Jord Egendoms och för tredje delen af en asseeurerad
Stads-egendoms värde, äfvensom i
förlita hält ten af metalliska och andra redbara
Den 33 April.
17*
EfFecters varde, samt mot 2 proCents ränta i
Silfver och 1 proCent årlig afbetalning äfven
i silfver. Den senare proCenren skulle vid afskrifningen
beräknas efter cours, men dock
erläggas i silfver. Desse 3 proCent skulle
ock, liksom räntan för Disconten, betalas förut
hvart år. Gränsen för en för vidsträckt utlåning
bestämdes, dels af svårigheten för många,
att skaffa silfver, dels af omöjligheten för
andra, att erbjuda den nödiga säkerheten. Men
de som i fall Rörelse-Capitalet vore silfver
kunde öka det genom en ökad Production,
kunna äfven genom samma medel öka Rörek
se-Capitalet i sedlar, ifall mitt förslag antoges.
Tillgången på silfver komme då att bestämma
tillgången på län i Sedlar, och således,
liksom der silfver är gångbart, Rörelse-Capitalets
belopp.
Då den enligt mitt Förslag utgifna Sedel»
stock ej ökes utan motsvarande realitet i silfver,
hvilken årligen tilltager, och innom 6 år
utgör circa 15 proCent eller lika så stor silf»
ver-valuta, som den vår nuvarande Sedelstock
har, då den förre utomdess erhåller en säkerhet
i Fastigheter, som den senare för största
delen icke har, då således den på sätt jag
föreslagit utlånta Sedelstock innom 6 år har
lika, men sedan en beständigt stigande säkerhet
i silfverfond , och genast mera säkerhet 1
fastigheten, än den hittills utgifna, så kan ej
troligen denna sedel-utsläppning minska Sedelmyntets
värde, utan skulle snarare kunna öka
det, om ej Bancjuens inväxling af Sedlar efter
Den 23 April.
108 sk. Agio til! nästa Riksdag hindrade det.
Jag är till och med öfvertygad, att det ökade
förlag, som N bingarne genom dessa Bancolän
skulle bekomma, och i flere år saknat,
skulle åstadkomma en ökad production, öka
derigenom exporten och minska importen, samt
dymedelst kunna 'verka fördelagtigt på Cours,
och äfven Agio, och bereda ökade tillgångar
hos Nationen, att i en framtid, kanske om y
år, realisera Sedelmyntet.
Man torde invända, att ej så mycket Silfver
kunde till räntorne skattas. Härigenom
sättes ju en gräns för en öfverdrifven utlåning.
Utomdess hafva Utskotten calculerat på ett
Lån i Silfver innom Landet af tre Millioner.
Ännu snarare skulle man använda Silfver till
räntor, än till lån åt en Banque, sorn så ofullkomligt
honorerat sina förbindelser.
För att förekomma Sedelmyntets förbättring
har jag föreslagit Silf v ers inlösen af Banquen
med 108 sk. i Sedlar, och för att förekomma
dess försämring, en så stor säkerhet
för de Bancn-sedlar, sorn enligt min plan utlånas,
genom Silfver*valuta och inteckning, att
Coureen ej troligen kan ytterligare stiga (åtminstone
ej mer, ån den i allt fall skulle göra),
om cj inlösningen satte gräns derföre:
Sjelfva invexlingen af Silfver, om den ock
verkställdes med 744 sk. för I R:dr Hamburger
Banco, skulle bereda en dubbelt större
Silfverfond mot den derigenom utsläppta Sedel
-
«
Den 23 April,
177
delstock , 'an den som nu är i förhållande till
den redan utgifne, nemligen 4 mot Sedelmassan,
då den nuvarande utgör blott |:del.
Men Banquens Utlånings-belopp jemte ingående
Silfverfond borde lika som andra publiqua
l.åne.tillgångars revision, Allmänheten
årligen kungöras.
Detaljernes uppgörande af min Finance-plan
öfverlemnar jag åt dem, som mera förstå sig
på dem än jag, om de ock icke skulle mera
klart än jag, se det stora hela i ali sin omfattning.
Således har jag ej emot, om i stället
för i proCent, 2 proCent i Silfver årligen
på de af mig projecterade Banco»Lån afbe»
talas.
För de Låne-behöfvande, som ej kunna
lemna den erforderliga säkerhet för dessa Banco-lån,
blir nödigt att under en viss inskränkning
och strängare tillsyn, bibehålla publiqua
Låne-tillgångar i Landsorterne med i eiler
afbetalning om året, blott y proCents ränta
och 8 proCents öfverränta, m. fl. dels af Utskotten
dels af flere värde Ledamöter, hvaribland
jag i synnerhet må nämna Grefvarne von
Schwerin och Spens, samt Friherre Wrangel,
föreslagne Låne-anstalter.
I ett Land der Jordbruket och Fastigheter
i allmänhet äro så mycket skuldsatte, är det
af mera vigt, än der förhållandet är tvärtom,
Ridd, och Ad, Fröt. V B. 2 Ajd, 23, 24.
178
Den 23 Jpri!.
att göra afseende på de skuldsattes inteiét,
så mycket som kan ske, utan att förnärma
Fordringsägarres rätt. Annorlunda må det förhålla
sig, der Staten är mera skuldsatt till Eoskiidte,
än dessa till dem; såsom i England.
Utomdess skulle ej ^ af vår skuldsatta jord
kunna skuldfritt köpas af våra tapitalister,
som mast äro publiqua Cassör, och således den
ej heller kunna ägas af skuldfrie Personer.
Man har yttrat, att det vore bäst, om
Jord-Egendom ej ägdes af skuldsatte Personer.
Lika sa väl kunde man säga ait Capitaler ej bor.
de ägas af andra, än dem som besitta jord.
Jag deremot inser bäst, att Medborgare i ett
Samhälle till en viss giad äro i ett ömsesidigt
beroende af hvarandra, ty derpå grundar
sig Samhällets bestånd; jag anser derföre ganska
nyttigt att Capitalisten behofver Näringsidkarens
producter, och denne CapitalistenS
penningar, att hvar och en sköter det yrke han
bäst duger till, om ock iian derföre skulle behöfva]'
satta sig i någon skuld. Utomdess är
vårt jordbruk belagt med flere gånger större
skuld, än hela vårt Rörelse-Capital går upp
till, äfven som med skatter i penningar vidt
öfver ett behörigt förhållande till Rörelse-Capitalet.
Man ma derföre väl undra, att Utskotten
i sitt Betänkande gjort så litet afseende
på Jordbrukets behof af ett tillrächeligt
Rörelse-Capital och en varagtig Credit.
Man har föreslagit Kungsgårdars hypofhi*
tering, Krono-Hemmans och Recognitions-sko*
Den sj April
179
gars försäljning. Den förra skulle val medföra
Säkerhet, men ej hindra Sedelns försämring, emedan
allmänna Opinionen ej derigenom tillfredsställdes
med Silfver, Den sednare ätet
eller försäljningen af Statens Fastigheter, fordrar
först ett tiliräckeligt Rörelse - Capital i
Landet* om den skall utan för tnycken förlust
Verkställas; och den bör ej ske blott till förmon
för Penninge-vännen, hvars förmögenhet
genom dess föresiagne användande skall ökas
på FaStighets-ägsrens , och isynnerhet den skuldsatte
Fastighets-ägarens bekostnad,
Den hufvudsakligaSte principen af min
Finärtce - plan är, att ingen bestämd gräns sättes
för Rörelse-Capitalets belopp utan blott
för dess föränderlighet i Värde,
Af denna principe föijer* aft Myntvärdet
bör bibehållas ungefär vid hvad det nu är}
Myntvärdets föränderlighet bör förekommas, så
Val dess förbättring som försämring. Jag har
föreslagit Silfvers inlösen af Banquen efter log
sk. Cours; mari må gerna förändra denna måttstock,
blott principen bibehålles. Jag skulle
tro att jag snarare föreslagit till måttstock ett
för låg, än för hög Cours, Ty den nuvarande
är redan högre* och ändå onaturligt låg, det
vill säga, långt ifrån så hög, som om den va*
rit öfverlemnad åt Sig sjelf, eller om icke dea
inträffade Discont - oredan äfven i Stockholn!
åstadkommit en momenfel penninge-brist. Vid
alla Egendomsköp, alla Arfskiften, sedan Coursell
igro uppjagades till 136 å 140 sk,, haf
Ben 23 April.
ej blott denne högre Cours, utan en ännu högre
befarad bestämt priserne. Således kunna
Capitalisterne ej begära mer, än att Coursen
eller Agiot ej faller lägre än till 108 sk. Utomdess
de uppoffringar som göras för att öka
Bancosedelns värde, komma kanske till hälften
blott Utlänningen till nytta. Och de
7^0,000 R.-dr, som den synbara förmögenhetens,
till större delen skuldsatte ägare betala,
årligen i Bevillning för detta ändamål, äro således
kanske till hälften en skatt till Utlänningen,
och helt och hållit en utgift, för att
öka Fastighets-ägarens skulders värde och minska
dess förmögenhets relativa värde.
Hufvud-idéen i min Finance-plan är den,
att liksom i Länder, som hafva klingande Mynt
till Rörelse-Capital, ingen gräns är satt för
Rörelse - Capitalets belopp , så bör i ett Land
som blott har Pappersmynt, icke heller någon
gräns sättas för Röre!se - Capitalets belopp,
utan blott* för dess föränderlighet i värde; etnedau,
då man sätter en godtycklig gräns för
dess belopp, sätter man den äfven för Närings-industrien
och således lör Productionen,
hvilken så mycket bidrager, att upprätthålla
Sedeimyntets värde.
Flere af de principer och facta , som ligga
till grund för de förenade Utskottens Betänkande,
har jag redan i ert Memorial af den
21 sistledne December vidrördt och sökt vederlägga.
Att upprepa hvad jag då yttrat,
vöre således öfverflödigt, äfven derföre, att då
Den 23 Amil.
Utskotten ej gjordt afseende på detta Memorial,
innan de tagit sitt beslut i dessa ämnen,
bör jag ännu mindre vänta, att de sedan skola
derpå göra afseende. Jag kan dock ej underlåta,
att vidröra några af de piincter af Betänkandet,
hvari Utskotten varit af en alldeles motsatt
tanka med mine yttranden.
set
Äfven om man vill antaga Capital isfens
interét såsom rätta grunden för Regleringen af
ett Rikes Financer, blir den plan dertill, som
af Utskotten nu iir föreslagen, icke den rätta.
Man tror sig öka Sedlarnes värde genom deras
förminskning, emedan man ser hufvudsakligaste
orsaken till vanvärdet vara Sedlarnes
mängd. Man inser ej, att så länge Sedelstocken
är så stor, att Sedlarne ej vid uppvisning
kunna inlösas och mångfalldigt större än Silfverfonden,
är hufvudsakligaste villkoret för
Sedlarnes värde, Näringarnes trefnad, hvaraf
följer en ökad production, och häraf en ökad
utförsel och relativt minskad införsel; häraf
en lägre Cours och äfven till någon del ett
lägre Agio, samt ökade resourcer för en tillkommande
realisation , och tvärtom. Sedan
Coursen i Januarii 1812 icke var 80 sk., har
den sedan varit betydligen högre, merendels
öfver 100 och ända till 110 och några och I2ö
sk., icke derföre, att Sedelstocken ökats; ty
man tillstår att den har betydeligen minskats,
icke heller för det att Si Ifver-fond enjblifvit minskad
; ty den har ej blifvit det, utan för det
att handel och näringar sedan den tiden aftynat.
Sedan Coursen igio uppgått ända tili
Den 33 April,
116 sk, ökades ännu till 1812 Sedelstocken ,
roen Coursen föll ändå, oaktadt denna tillökning,
så mycket att den i Januarii 1813 var
76 å 80 sk., och således Sedi arne nära dubbelt
så mycket värda i Silfver dä, sorn 13
månader förut, dq mindre Sedelstock var ute.
Man nekar nu mera icke, såsom vid si’
$ta Riksdag att penninge-brist existerar, men
man nekar, att den har sin grund dels i indragning
dels i utvandring till Utlänningen,
Man vill ej medgifva någon synnerlig undervigt
i handel, med Finland, och man förklarar
det för en förmon, att vi få varor för Sedlar.
Man besinnar i senare fallet icke , att om
våra Sedlars värde förbättras, eller Sedlarne
realiseras en gång (hvilket man så mycket önskar)
sa återkomma vära Sedlar och utbytas
emot kanske mycket lägre Cours, än den,
efter hvilken de vid betalningen af Finska varor
beräknadesj att Finnarne utomdess passa
på vår Cours’s temporaira fallande, och köpa
Silfver eller Hamburger Banco för våra Sedlar,
samt att, om vi utföra så mycket Sedlar
för Varor, att vår egen Varu-production lider
af brist på Mynt (hvilket i detta fall ej af
bristen ökas i reelt värde), är den förmenta
förmåneq vida mindre , än den deraf följande
olägenheten. Det förhåller sig i detta fall med
bela Riket, som med en Possessionat, hvilken
har hälften af sin frugthara jord ouppodlad, och
icke heller begagnar sin Skog på den mindre
frugthara jorden, ut^n koper en del af sin*
behof af jordbrukets och Skogens produeter af
Den 23 April.
andra för Reverser samt för så många, att hans
credit ej räcker till stort flere. Icke kan hans
åtkomst af andras producter för hans Reverser
vara en förmon eller godtgöra försummelsen af
odling, Skogens' vård och plantering , i fall har»
någonsin skulle inlösa Reverserne. Det är väl
sant, att han kan genom Ccmcours befria sig
ifrån dessa Reverser. Men jag tviflar på att
en sådan utväg, i anseende till de Banquen»
Reverser, som finnas i Ryssland, skulle lyckas.
Det återstår för oss blott, att ej öka
de Reversers värde , som Utlänningen fått af oss.
De förenade Utskotten yttra, att det ändå
är bättre, att Finnarne låta betala sig med
Sedlar, än om de blott hållit till godo med
Silfver. Men följderna deraf, att Finnarne låtit
betala sig med våra Sedlar, ha visett'; jag
behöfver ej å nyo upprepa dem. Den följden
deraf måste åtminstone icke kunna nekas, att
vår undervigt i handel med Finland, icke har
den naturliga gräns, som Auctorerne utsatt för
ali undervigt i handel, nemligen brist på Silfver
att liqvidera med. Deremot om Finnarne
ej velat i betalning taga emot annat Mynt,
än klingande; så hade följden blifvit, att vi ej
af Finnarne köpt stort mera Varor, än vi kunnät
betala med våra Exporter, härigenom had®
vår inhemska Production uppmuntrats, den hade-
nemligen uppmuntrats så väl genom m.era
afsättning, isynnerhet till Stockholm, som genom
mera tillgång på Penninge.förtag; ty matt
kan ej säga här, att Sedlarnes utvandring till
Finland i samm» moha ökat Sedelstockens.
»84
Den 23 yfpriL
värde, sorn den minskat dess numeraire innom
Sverige, emedan Banquens skyldighet att en
gäng inlösa Sedlarne, är lika stor, och kan
blifva större, i anseende till den i Finland, än
i Sverige, En annan nyttig följd deraf, att Finnarne
ej hållit tillgodo annat Mynt af oss, än
klingande, hade blifvit att då vi, åtminstone
i längden, nästan blott med utbyte af Varor
kunde betala deras, så vore de nödsakade,
för att erhålla afsättning, taga sina behof af
utländska Varor, nästan uteslutande ifrån Stockholm,
i stället för att, j synnerhet sedan utländska
Varor blifvit hos oss, enligt Riksens
Ständers vid sista Riksdag egen underdåniga
önskan, dels beJagde med högre Tull, dels
iörbudne, de nu lärt sig mera taga sina behof
af utländska Varor directe från Köpenhamn,
Lubeck och Hamburg. Det vore således af
jnycken nytta, äfven till förekommande af ytterligare
Penninge-brist, att Stockholm erhöll Nederlags
frihet för sådana utländska Varor, men
med de vilkor, sorn jag förr haft äran föreslå,
si att för de Varor, som på Nederlag
upplades , först betalte full Tull och sedan vid
utförseln återfick den, med afdrag af NederJags-afgiften,
hvarigenom Tullfritt insmygande
af Varor under namn af Nederlags-varor säkrast
förekommes.
Samma Utskott påstå, att Finland efter
Freden X809 mindre förer sina Varor till Sverige
än förut. Detta vill jag ej bestrida, oagtadt
Utskotten blott sagt det. Men det vågar
jag påstå* att sedan 1809 mera egenteligen Ryska
Den 23 £$rii.
Varor blifvit oss påförde, men under namn af
Finska, för att begagna de Finska Varor sedan
1809 tillerkände Sjöt ulls-frihet- Och dessa
Ryska Varor betalas äfven med Svenska Sedlar.
Under sistledne Riksdag inkommo Tullfritt
till Stockholm flere Fartyg nied Mjöl i
Mattor, under namn af Finska, men Finnarne
föra ej sitt Mjöl i Mattor, utan endast de egen.
teliga Ryssarne.
Skall samma Handelsställning fortfara, så
beredes en tilltagande Penninge-brist, utan att
Penninge-värdet i samma mohn deraf ökes,
utan tvertom kan genom vår egen Productions
aftagande deraf minskas; så framt man ej ville
eller kunde i samma mohn öka Sedelstocken,
som den minskas genom utgående till
Utlänningen,
De Finance-Project vi hiir hort, som mäst
yrkat på ett tillräckligt Rörelse-Capita!, föreslå
blott, om jag ej misstager mig, att det
skall förblifva vid hvad det var sistledit år.
Man vill att Riksens Ständer liksom vid sista
Riksdag besluta, att Rörelse-Capitalet skulle blifva
lika , hvarken ökas eller minskas. Riksens
Ständer kunna besluta det om Sedelstocken i
allmänhet, men ej om den del deraf, sorn blir
qvar i Landet. Efter Beslutet t8>5 har RörelseCapitalet
blifvit minskat genom utvandring till
Finland och skall äfven hädanefter blifva det.
Att besluta det Rörelse-Capitalet skall förblifva
vid hvad det är, är således detsamma, sorn att
besluta att det skall årligen minskas.
186
Den sj April,
Flera orsaker kunna för öfrigt vara med*
verkande till Penninge-brist; Utskotten hafva
blott antagit en , och icke den hufvudsakligaste.
Om ock Capitalisten för Myntets vacklande
värde skulle så nödigt och på så kort
tid utlånas; så är dock Penninge-bristen orsaken
till, att han kan få säker Låntagare, att
gå in på så korta betalnings-terminer.
Vid förra Riksdagen medgafs ej Penningebrist,
utan hos några Vinglare (vi hafva till
och med i början af denna Riksdag hört detsamma
af flere Ledamöter yttras); ej heller,
att någon indragning af Sedlar skett, ej, att
någon betydlig mängd Sedlar funnos i Finland;
nu kan man ej längre neka det. Vid nästa
Riksdag skall man medgifva det man nu ej
gör, att Näringarne aftyna och sjelfva allmän-,
na Crediten lider af brist på Penninge-förlag.
Men för att afhjelpa denna Penningebrist,
är ej nog, att föreslå ökade Låne-tillgångar
med bibehållande af ett stadgadt Mynt-värde;
man bör ock söka medel , att befordra en lifligare
omsättning och circulation af RörelseCapitalet,
som i ett glest bebodt Land behofver
i förhållande till Folkmängden vara större,
än i ett mycket befolkadt Land. Näringarne
äro
mera säkre och gifva mera hastig ränta i
de fleste andra Europeiska Länder, äo i Sverige,
hvarföre Capitalisterne der hälldre använda
i Näringarne sitt Mynt. 1 en Stat som vår,
böra alla medel vidtagas, för att i Näringarna
intvinga det varande Rörelse-Capitalet; hvar
-
Den 23 April,
till fordras, (utom Närings-frihet och Handels*
frihet samt strängare Concours stadga) att intet
Mynt elier Obligation, inga Dispositions,
eller Afskrifnings-räkningar böra finnas, som
löpa med eller gifva ränta, ty de befordra skrinläggning.
Äfven denna skrinläggning befordras
såsom jag förr visat genom Sedelstockens småningom
indragning, i fall den åstadkommer
den dermed åsyftade förbättring af Myntets
värde. Utskotten anse med allt skäl Myntets
föränderlighet i värde för en olycka i en Stat. Men
Fastighetens föränderlighet i värde är det äfven.
Denna kan existera, om än Myntets värde vore
stadgadt, nemligen den kan uppkomma genom
föränderlighet i deras Producters värde , så länge
man byter så mycket om med hög och låg
Tull, förbud och tillåtelse till in. och utförsel,
Brännvins.brännings-tillåtelse, förbud eller inskränkning
o. s. v.
Jag har i ett förr citeradt Memorial sökt
visa, att troligen |:del af vår Sedelstock är i
Utlänningens hander, och att nästan inga DiSCont-Sedlar
hos dem finnas. Man kan således
antaga, att nära hälften af vär Banco-Sedel6tock
finnes hos Utlänningen. De medel , sorn
blifvit använda, den del af Bevillningen som
årligen till ett belopp af 7^0,000 R:dr nu i
g år blifvit erlagd, för att öka Secfelmyntets
värde, hafva i följe häraf till nära hälften blifvit
använde till förmån för Utlänningen.
I Konungens Nådiga Proposition förklaras
gtt 0111 Coursen hade blifvit lemnad åt sig sjelf,
sä hade den stigit till 2qq sk, Man kan då ej
, x
Sw— ' -
J 88
Den 23 April.
med skäl kalla dem för narraktiga Speculanter,
som köpt Egendomar efter beräkning af
den högsta Cours, sorn i senare åren varit,
136 sk., och af en ännu högre befarad.
Man vill förnya Riksens Ständers Operationer
1765. Dessa verkade till den grad, att
Coursen ar 1767 nedföll från 108 till 42 mark;
men förlägenheten i allmänna Rörelsen och dess
^laka följder blefvo ännu större, än på den
tid, då Coursen var 108.
Genom en Realisation skulle alla dessa
svårigheter häfvas. Men innan den företages,
ber man genom kloka Stats.Oeconomiska Författningar
och ett tillräckligt Rörelse-Capital
öka Productionen och derigenom förekomma
undervigt i handel, som skulle utföra vårt Silfvermynt;
allmänna Opinionen är utomdess emot
en Realisation, som i allt fall icke kunde
af Banquen verkställas efter ett lägre Agio än
144, ehuru lågt nog i fall om det sig sjelft
lemnadt skulle gått till 200 sk.
Resultaterne af mina anmärkningar vid Utskottens
Betänkande (till hvilka jag med allt
skäl skulle kunna bifoga flere, f. ex. att Utskotten
Sid. 30 öfverlemnar för mycket åt
Riksgälds.Contoiiets Fullmägtiges godtfinnande)
aro:
1:0 Att Myntets vacklande värde icke är
hufvudorsstken till Penninge-bristen, utan att
Den 23 April.
189
en, dels genom indragning, dels genom utvan*
dring, directe minskad Sedelstock är det.
2:0 Att vår undervigt i handel med Finland
årligen och i synnerhet sedan 1815 minskat
Rdrelse-Capitalet i vårt eget Land, utan
att öka dess värde.
3:0 Att det vore bättre om Utlänningen
ej tagit i betalning så mycket af våra Sedlar
för Varor.
4:0 Att Sedelmyntets värde ej upprätthålles
genom de föreslagne medel till indragning,
utan genom den inre Hushållningens och Productionens
förkofran.
y:o Att sedan 1812 en jemn indragning
skett, både af Sedlar och i Utlåningen kanske
till ett belopp af 5 Millioner, och att en
utvandring af en lika så stor Summa troligen
äfven skett; samt att
6:0 Genom Utskottens Förslag en nära
likså stor indragning innom 5 år skutle komma
att ske.
Men den af mig föreslagna Finance-plan
är i korthet den, att Banquen till nästa Riksdag
betalar en viss Summa, som kan af Riksens
Ständer fastställas, t. ex. 108 sk. i nya
Banco-Sedlar för hvar R:dr Hamburger Banco
i Silfver, som presenteras till inlösen, samt
utlånas likaledes nya Banco.Sedlar tili hvar och
Den 23 April,
en, sorn lemnar säkerhet i första hälften af en
Jordegendoms och fasta tredjedelar afen Brandförsäkrad
Stadsegendoms värde saint i första
hälften af metalliska och andt3 redbara Effecters
värde, men mot erläggande på förband
hvart år af 2 proCents ranta i Silfver, och
i (eller 2) proCents afbetalning likaledes i
Silfver, som också erlägges in natura men vid
afräkningen beräknas efter Cours.
Högvälborne Herr Grefve och LätldtMar.
skalk, Höglofiige Ridderskapet och Adeln! Rikets
belägenhet, skakningen i nästan alla Näringar,
förlägenheten i allmänna Penninge-rÖ*
reisen, ja! en verkelig Penninge-brist kunna nu
mera icke nekas, Om vår utrikes Gäld ej vöre
liqviderad, utan vi skulle vara nödsakade, att
betala |:delar af Bevillningen- blott i ränta för
den, om årsväxten slagit felt, om vi varit
blottställde för det elände och den hungersnöd,
som i tvänne år hemsökt så mångå andra Länder,
om våra fält blifvit fö/härjade af hagel,
stormar, öfversvämningar, främmande inbrott,
eller inhemska oroligheter, då hade vi ej skäl,
att skylla vår belägenhet på Stats Oeconomiska
Författningar och tmesurer. Men ela Riket varit
en så lång tid befriat frän alla dessa olyCi
kor, så har mani väl ali anledning förmoda,
det något hufvudsakligt fel eller rättare flere
bufvudsakiige fel eller misstag existera i vår
allmänna Ståts-hushållning. Låtom oss ej dolja
en verkelig grund till förlägenheten och
stockningen i allmänna Rörelsen, "nemligen ea
genom jemn indragning och utvandring af Ro*
Den 23 April,
191
relse-Capitalet i f år åstadkommen Penningebrist.
Man har val äfven i andra Länder denna
tid hört en allmän stagnation öfverklaga*,
men den har varit der mera oundvikelig, ty
de Rikens skuld har ökats, då vår minskats,
deras Krig kostade dem Penningar, då vårt
inbragte.
Mine Herrar! föreställen Er de många
tusende Famillier i Landsorterne hvars välfärd
denna gång beror af det beslut Riksens Ständer
nu fatta. Aldrig har Nationen mera lifligt
än nu, satt sitt hopp till dess Representanter.
Låtom oss ej svika detta hopp; låtom
oss i hågkomma vår pligt och vår makt, att
rädda dem som räddas böra.
Herr Munck af Rosenschöld, anhöll, att dess
Anförande mätte till Stats- och Banco-Utskotten
remitteras.
Begärdes af Herr Cederskjöld på bordet.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde
, om iclcg Herr Cederskjöld behagade afstå
från dess yrkande, att Herr Munck af Rosenschöld*
Anförande skulle hvila på bordet, samt
medgifva att detsamma genast hnge åtfölja dt n
återremiss af Stats, och Banco-Urskottens Betänkande,
hvilken den 15 dennes blifvit af
Ridderskapet och Adeln beslutad.
Herr Cederskjöld, Då det mesta af hvad Herr
Munck af Rosenschöld anfört redan blifvit an
-
Den 23 April.
tingen framställdt eller vederlagdt uti cle af
mig till Riddeiskapets och Adelns Protocoil under
denna Riksdag förut afgifne yttranden i
detta ämne, sä medgifver jag gerna att till tidens
vinnande, Herr Rosenschölds i dag uppläste
Memorial genast må till Stats- och Banco*
Utskotten remitteras.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord Proposition, blefvo Grefve
Spens’s och Herr Munck af Rosenschölds Anföranden
till Stats- och Banco-Utskotten remitterade.
Herr Oxehufvud, Bo\ instämde uti Grefve
Kallings förut gjorde anhållan, att Grefve Spens
mätte anmodas trycka sitt ifrågavarande Anförande.
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställde,
cm Ridcjerskapet och Adeln behagade instämma
i Grefve Kallings ,och Herr Oxehufvuds
önskan, att anmoda Grefve Spens till trycket
befordra sitt i dag uppläste Anförande.
Ropades Ja.
Herr Cederskjöld: Som jag ämnat låta till
trycket befordra mitt den 18 sistledr.e December,
rörande Financerne härstädes afgifne yttrande;
så far jag dertill ödmjukeligen utbedja
mig Högioflige Ridderskapets och Adelns tillstånd
-} hvilken Herr Cederskjölds anhållan up
på
-
Ven 23 April*
på gjord Proposition af Ridderskapet och Adeln
bifölls.
Herr Munch af Rosenschild: Ehuru af manga
anmodad att låta trycka mitt den 2r sistledne
December till Ridderskapet och Adeln
iugifne Memorial uti Finaocerne, har jag dock
sådant icke hittills verkstäildf, men då Herr
Cederskjöld nu ämnar trycka sitt Anförande
af den 18 i samma månad; så torde jag äfven
få utbedja mig Ridderskapets och Adelns
tillåtelse att trycka mitt nyssnämnde Memorial,
hellst detsamma innefattar svar och vederläggning
af Herr Cederskjölds berörde An«
förande. Herr Munck af Rosenschölds berörde
anhållan blsf af Ridderskapet och Adeln
bifallen.
Föredrogs å nyo Stats-Urskottets den 6
dennes afgifne, samt den i* i samma månad
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af Kongl*
Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Regleringen
under 8 Hufvud-Titeln.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf.- Då jag SetÉ
huru det tillgått med den, under de senaste
åren företagne stora Reparation på Kongl. Slottet,
har hos mig ofta uppstått den förmodan i
att Arbetet skulle hafva gatt fortare, och kostat
mindre, om det liksom nästan alla andra pubhqua
Arbeten, hade blifvit på Entrcprenacl-auction
Ridd. och Ad« Prof. V B. 2 AJd. 2y, 26.
(
194
Den 23 April.
till den minstbjudande utbjudit. Jag kan derföre
nu ej försumma detta tillfälle att vördsamt
hemställa, om icke Kongl. Slotts-Byggnads-Directionen
borde pä Entreprenad-auction
utbjuda alla de Arbeten, hvilkas natur det kunde
medgifva. Att denna min vördsamma hemställan
måtte, i egenskap af en ny, men af
nu uppläste Betänkande från Högloflige StatsUtskottet,
om Stats-Regleringen under 8:de
Hufvud-Titcln, föranledd Motion, blifva till Högloflige
Stats-Utskottet remrtterad, får jag ödmjukast
anhålla.
Friherre Hjerta , Larn: Sorn jag af Stats-Utskottets
nu uppläste Betänkande, inhämtat,
att Jönköpings Län icke blifvit nämndt ibland
de Län, hvilka äro i behof af Residence-hus;
utbeder jag mig få anföra, att jag hos Kongl.
Maj:t anmält Jönköpings behof af Residencehus,
samt att jag tillika så väl upprättadt och
insändt den af Öfver-Intendents Embetet utfärdade
Plan-Charta, som äfven projecterat Rit»
ning tiil ifrågavarande nva Residence-husbyggnad,
dock utan att hafva bifogat förslag till
kostnaden , emedan ingen föreskrift blifvit mig
meddelad, rörande Husets utseende, eller om
detsamma skulle byggas af Sten eller Träd 5
och ehuru Stats-Utskottet nu icke trott sig
kunna anslå några medel till detta ändamål,
har jag likväl i händelse medel dertill framdeles
skulle'kunna utfinnas, icke velat underlåta
, att om detta förhållande nu göra erinran.
Friherre Staél von Holstein , Corfitz Ludvig:
Dm 23 April.
Stafs-Utskottets Betänkande är både märkväf*
digt och upplysande} vi finna så väl deraf som
af andra upptäckter, hvilka under denna Riksdag
blifvit gjorde, att vårt Stats-Verk är i
en sällsam belägenhet. Det är på en gång
bade rikt och fattigt; det är rikt då mati ertar,
att Fonder af flere leo,000 R:dr finnas
tillkomna genom utöfver behofvet ålagde BeVi11
ninpår och andra pålagor, hvaraf således
öfverskott uppkommit, och hvilka till stor, del
äro använde till Lån åt Götha Canal, såsom
ock till andra enskildt! Personer;
fattigdomen
åter skönjes deraf, att oaktadt Vi, elter
ett olyckligt Krigs-tillstånd, ändteligen förvärfvat
fredslugnet, och oaktadt den utländska
Skulden försvunnit, ökas likväl Sk-atterne vid
hvarje Riksdag, så att de nu ändteligen stigit till
den höjd, att ett Folk, sorn är i jemt framskridande
pä fatiigdomS-vägen, synbarligen ser
sin undergång för ögonen, den ena något förr,
den andra något senare., Om Folket är skyldigt
att till Statens upprätthållande, göra bidrag
af enskildt förmögenhet, så är öef deremot
en ovilkorlig digt, af dess Committentef
ö i O
att så bestämma detta bidrag, att det icke öfverstiger
det nödvändiga behofvet, och icke strider
emot billighet och möjlighet. Af detta
skäi får jag vördsammeligen föreslå en utväg
till lindring i Bevillningen, att nemligen alla
temporaira bidrag måtte från de beständige
Stats-utgiltetne afskiljas. De förra, hvartill jag
räknar pa denna Hufvud-fiteln; Accords-ersättningarne,
Hof- Stall* o .h CasSern-byggnader ,
Helsingborgs-Brobyggnad och Garnizons-Sfuk#
Den 33 April,
huset, äro af den beskaffenhet, att en viss
Summa härtill är anslagen, och reparterad att utgå
i vissa år genom nu derföre åtagen Bevillning.
Då nu i öfverskotten och de utlånta Fonderne,
tillgång till desse utgifters afbördande på
en gång finnes, så kunna dessa Rubriquer ur
Anslags.specificationerne försvinna , och Be vil Inings-summan
i dessa delar minskas. Hvad dernäst
angår den tillökning i Rese. och Tractaments-kostnader
, som genom nya organisatio,
nen af Arméen, blifvit ansedd nödvändig, så
kan jag icke finna något skäl, att Folket skall
graveras med ökade utgifter genom denna organisation
, enär tillräckeliga tillgångar böra
gifvas genom denna förändring i Indelta Arméens
skick, att bestrida alla derigenom tillkomne
nya kostnader. Linder denna Hufvudtitel
upptages äfven 100,000 R:dr till extra
Utgifter; en sådan Utgifts-rubrique har alltid
varit; vid 1809 års Riksdag blef den först nedsatt
till blott 75,000 R:dr, men uppå. gjord anmärkning
dervid af Borgare-Ståndet, bestämdes
den till 100,000 R:droch beslöts, att af
dessa 100,000 R:dr, 25,000 skulle enligt Konungens
eget godtfinnande och enskildta disposition
kunna användas till Ministeriella behof, Courirer
&c., men de öfrige 75,000 R:dr dels till
oförotsedde dels obestämde Utgifter, såsom förr
vanligt varit samt emot Redovisning. Uti den
underdåniga Skrifvelsen härom till Kongl. Maj:t,
begecks dock ett redactions-fel, i så måtto, att
deruti blifvit yttrat, det Standerne till extra
Utgifter anslagit 100,000 R:dr under Konungens
egen höga Disposition, ehuru blott 25,000
Den 23 April.
. J97
R:dr till Kongl. Majets Disposition öfverlemnades,
hvaremot de öfrige skalfe redovisas, samt
till helt andra behof användas än de förre.
Jag anmärker detta, pä det rättelse i denna del
nu må kunna göras, då Expedition .härom uppsättes.
I grund aF allt1 detta, får jag ödmjukeligen
hemställa, att Stats-Utskottet måtte varda
anmodat, låta författa en specifique Förteckning
på alla Statens i närvarande stund utestående
Fordringar; till hvem de äro utlånte,
med hvilka villkor; antingen emot laglig ranta
modererad, eller också tilläfventyrs alldeles
räntefritt, m. m. hvarefter man deraf kan
finna huru Dispositionen må kunna verkställas
till lisa och lindring för de Skattdragande i
deras närvarande betryckta tillstånd.
Friherre Björnstjerna, Magnus: Den värde
Ledamoten Herr Friherre Stael von Holstein
har nämndt , art'Arméens nya organisation har
åstadkommit för Staten nya Utgifter. Jag får
i anledning deraf förklara , att de Utgifter äro
ganska obetydliga, som genom denna Arméens
organisation på Inspectioner och Brigader blifvit
förorsakade; tvertom hafva i senare tider betydliga
besparingar för Staten på FörsvarsVerkets
bekostnad uppkommit, hvilket äfven
torde kunna inhämtas af Riksens Ständers Revisorers
afgifne Berättelse om Stats-Verkets
Förvaltning. Genom tid efter annan gjorde förändringar
af Cavallerie till Infanterie, åtnjuter
Stats.Verket för Häst-Vacancen 24,000 Tunnor
Den 2? April,
Spannmål, som efter Igi2 års Markegång utgjorde
en Summa af igr,ooo R:dr. Likaledes
bär Stats-Verket fått en ökad tillgång af några
och 6o,qoO R:dr genom Pipares och andre
Miiitie-Bostäljens indragning; 26,000 R:dr genom
Rrut- och Saltpetter Försäljnings-medel,
hvars tillverkning betalas af 3:dje Hufvud titeln
och således gör en afbränning i Krias-anslaget;
16,000 för Båtsmans-Vacance-afgiften , m.
pa. hvilket allt sammanlagdt utgör en Summa
äf omkring 300,000 R:dr, hvaremot Utgifterne
för Arméens nya organisation icke belöpa
6ig tili mera äö vid pass 10,000 ILdr Banco,
Friherre Anckarsvärd, Carl Hinric• Jemte
det jag förenar mig med Friherre Stael von
Holstein uti den anhållan, att Stats-LJtskottet
må anmodas att uppgifva beloppet af de Fon*
der, som finnas vara i Allmänna Cassör insatte,
pä det Riksens Stander må kunna använda dessa
Summor till fyllande af Statens behof, så
får jag, utan att vilja bestrida hvad Friherre
Björnstjerna anfört i afseende på den fördel
Staten, genom skedde indragningar af Löner och
Indelningar vid Militairen, möjligen kunnat tillflyta
, endast göra det tillägg vid Friherre Stcels
yttrande om Rese- och Tractaments-Peuningarne
för fnspecteurer- och Brigade.Generaler vid
Arméen, att de Boställen och Löne-förmåner,
hvilka vid Indelnings-Verkets början blefvo anslagne
ät Regements-Cheferne, voro grundade
å da med deras Tjenstår förknippade kostnader
af Bordhållniiigen under Möten och lör utfordringen
af nödigt antal Tjenst-hästar. Dä
Den 23 April.
199
ds nya ÖfversteLönerne deremot visa sig högst
otillräckelige tili dessa Kostnaders bestridande ,
synes inspecteurer och Brigade-Qeneraler, såsom
befriade ifrån större delen af desse utgifter
kunna allt för väl företaga de dem åliggande
Embets-resor på egen kostnad tor de stora
Löner, dem blifvit tillagde, utan att derföre
serskildt uppbära Rese-penningar. Beskaffenheten
af deras befattning är sådan att de ej
kunna vara mera än högst 2 113 dagar på hvarje
ställe i anseende till de Regementers spridda
Mores platser, som höra till de under dem
ställde Brigader och Inspeetioner , hvarigenom
de urståndsättas att fora den train och göra
flere utgifter.hvilka oundgängeligen drabba Öfverstarne.
Då jag således ur intet skäl kan
finna att Gerieral-Inspecteurernes eller BrigadeGeneralernes
Rese- och Tractaments-penningar
böra belasta Staten, anhåller jag att Utskottets
Utlåtande måtte återremitteras.
Friherre Stael von. Holstein: Jag vill icke
bestrida hvad Friherre Björnstjerna anfört 0111
nyttan af den nya organisation, utan får blott
anmärka, att om fördelar härigenom vunnits uti
Inkomster, det ic<e är billigt att Utgifterna
skola genom ökad Bevillning af Folket godtgöras.
De Inkomster Frih rre Björnstjerna omnämnt
hvilka kommit Stats Verket tiilgodo genom
indragning i Milifairen, aro redan tillkomne
i (orra tider och bör icke förblandas
med den nya organisation. Hvad Saltpettern ätrr
angår, har den saken alldeles ingen gemenskap
med detta ärende. Den ökade kost
-
£00
Ben 23 April.
nidén för resor oell tractamenten , bestrider
jag således, och yrkar återremiss.
Friherre Björnstjerna ■ Jag förenar mig med
Friherre Anckarsvärd om Öfvérstarnes otiliräckehge
Löne.villkor, samt om behofvet att
För dem utse någon tillökning; dervid får jag
dock upplysa att Herrar Inspecteurer och BrigadGeneral
r icke hafva något dag-tractamente,
utan endast skjutspenningar under deras Inspecuons-
och Embets-resör. Herr Baron Stael
von Holstein har ej fattat min mening rigtigt,
då han tror, att det är falort genom Armeens
nya organisation, som den af mig här ofvan
nämnde ökade Inkomst för Staten skall tillkommit.
Jag har blott sagdt att ofvanberorde
300,000 R:dr nu ingå irån Indelnings.Verket
till t»tats-Vcrket.
Uppå dererter af Herr Grefven, och LandtMtirshalken
fi<mställd Proposition bl ef StatsUtskotters
ifrågavarande Utlåtande, i anledning
af de dervid gjorde anmärkningar, till StatsJJtskottet
aterremitteradt.
Föredrogos å nyo och bifölios följande från
Stafs - Utskottet inkomne, samt den ij och
jS dennes på bordet lagde Betänkanden :
1:0 Af den 8 dennes , i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande,
angående Kronans Kante - hö och halm från
Den 23 April.
201
Westmanlands Län , som är anslaget till utfordringen
vid Kongl. Hof-Sta!Iet.
2:0 Af deri 26 sistleilne Martil, under N:0
IJiy angående gjord framställning om dels upprensning
dels rgenfyllning på allmän bekostnad
af de innom och nära vid Hufvudstaden
belägne så kallade Clars- och Fateburs-Sjöatne
samt Rörstrands och Carlbergs-vikatne.
3:0 Af deri 2 dennes, under N:0 If2 öfver
gjorde anmärkningar vid Utskottets yttrande,
angående Wadstena Klosterkyrkas upplåtande
på vissa vilkor åt Wadstena Stads
samt dermed förenade S;t Fehrs Lands-Församlingar.
4:0 Af den 2 dennes, under N:0 If4 i an"
ledning af Kongl, Maj:ts Nådiga Remiss å Majoren
Florus Tolis ansökning om innestående
Accords-ersättnings utbekommande,
y.-o Af den 2 dennes, under N:0 155 öfver
gjorde Motioner om bestämmande af Hennes
Maj:ts Drottningens underhålls-summa i
händelse af Enke-tillstgnd 5 samt om DisposF
tionen af Rosersbergs Kungsgård efter Hennes
Maj:ts nu varande Enke-Drottningens frånfälle.
6:0 Af den 13 dennes, öfver Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof uti hvad som rörer Riks-Sta*
tens 7:de Hufvud-Titel.
202
Den 2j April.
7:0 Af den 13 dennes, i fråga om medels
anslående till Riddarholms Kyrkans iståadsättande.
gro Af den 13 dennes, öfver Herr Cominister
Berggrens Motion om Löne-förbättring
för Comimstrarne i Stockholm.
Företogs till pröfning Stats-Utskottefs den
6 dennes afgifne, saint elen 18 i samma månad
pä bordet lagde Utlåtande öfver gjord Motion
, om anslag af allmänna Medel till kostnaden
vid föriärdigandét af en Tafla öfver.
Högstsalig Hans Majit Konung Carl XlITs
Kröning.
Grefve von Lantingshausen Albrect, uppläste
följande :
Då Stats Utskottet, i anseende till bristande
tillgångar icke kunna anslå några Medel
till fullnordande af den Tall», som är ämnad
att bevara minnet af Konung Cari. XUlts , vår
frainledne och högt saknade Konungs kröning,
beklagar jag denna brist, hvarigenom hinder
1 äg ges att pa ett värdigt sätt ägna vördnadens
och tacksamhetens gärd åt en Köhling, sorn
hvilaode i grafven, äger en så oinskränkt ratt
till bala dessa känslor af det Folk, lian med
Faderlig huldhet styrt och hägnat, samt 1 tarans
stund Irälst.
Den sj April.
Mig synes likväl, som Stats-Utskottet, då
andra tillgångar saknades, hade kunnat föreslå,
att kostnaden för den af Herr Professor von
Bredas mästerliga hand , redan började Krönir.
gstafla, kunnat anslås på de å .stars anslagen
besparde öfveukottsmedel, och det på
sätt, som Herr Hammarsköld föreslagit, nemligen,
att den af Pierr Professor von Breda
bestämde Summa blefve fördelad pä 4 terminer,
hvarigenom den vore mindre kännbar ,
hellst densamma förmodebgen icke förr än
elter g å io år blefve till hela beloppet utbetald.
I anledning häraf anhåller jag att StatsUtskottets
Betänkande med denna anmärkning
måtte blifva återremitterad.
Herr von Schulzenheim, David, den äldre:
Såsom Ledamot af Högloflige Stats-Utskottet,
känner jag Stats-Verkets svaga tillgångar emot
behofven, hvarföre ock manga nyttiga föremål
blifvit afstyrkte; rhen jag kan icke undgå att
förklara en smärtfull känsla deröfver , att den
föreslagna Krönings-tdlans förfärdigande också
blifvit afstyrkt. Detta gifver i sanning ett utseende,
sorn om, ett välförtjent tackoffer åt
den i lifstiden dyrkade Konung Cahl XIII utkolna
It , vid det denne välgörande Landsfader
undangömdes i grafven, och som man icke
rner satte ett värde på den högtidliga Act,
dä kikets förste Man, RiksDrottsen, jemte
Ärke-Biskoppen , satte Kronan uppå en af
Riksens Stander vald Konung, hvilken både
Den 23 April.
var en Ättling af en vördad Konunga-Slägt,
oeh tillika hufvudstiftaren af vart lyckliga Regeringssätt
och vår lagbundna fri her- Den Taflan,
författad af en mästerljg hand, och uppsatt
på Kongl. Slottet, skulle i framtiden alltid
väcka en tacksam hogkomst af igog års glorieuse
period, då Svenska Folker, nästan mer
än någonsin, utmärkt sin Nationella Caractere,,
af ett ståndaktigt, politiskt mannamod, uti
förening med ett moraliskt saktmod. Vårt
financiela eller pecuniera tillstånd synes icke
till den grad vara nedsatt, att icke en successive
betalning , i mohn af arbetets fullkomnande
kunde åstadkommas; men åtminstone om
Herr Professor von Breda mägtade, förutan
förskott, lyckta sitt mästerstycke, vore det
erkänsamt att tillstyrka och recommendera honom
, hos nästkommande Ständer, till en värdig
betalning. Att göra slätt intet, synes mig
rakt visa en vanvördnad emot Högstsalig
Konungens anbefallde förfärdigande af denna
Tafla.
Herr von Breda, Carl Fredric, hade inlemnat
ett Memorial, hvilket upplästes så lydande
:
Stats-Utskottet har i dess nu uppläste Ut*
låtande rörande 'den in Pleno hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln väckte och den iy
och 27 sistledne Januarji till Utskottet remitterade
Motion, angående Riksens Högloflige
Ständers öfvertagande af kostnaden för den
på Högstsalig Hans Maj.-ts Konung Carl XI1I;s
Den 23 April.
befallning af mig började och till betydlig del
avancerade stora Talla öfver deras Majestäters
Kröning i Stockholms Storkyrka år IH09, an.
markt, att en värd Ledamot af Ridderskapet
och Adeln redan den 14 iYbrtii år igio uppgifvit
ett tillskott af 10,000 R.dr Banco såsom
lämpeligt för att sätta Ständerne i tillfälle, att
genom samma Taflas fulländande gifva Högstsalig
Konungen ett förnyadt prof af kärlek och
tacksamhet.
Då denna framställning af Stats-Utskottet
möjeligen skulle kunna föranleda till olika
omdömen om det af mig uppgifne och öfverenskomne
pris ä samma Tafla, har jag, för att
bereda fullkomlig kännedom af förhållandet,
dels gjort mig underrättad derom, att Hére
Öfverste Kammarherren, m. m. Friherre Carl
Hamilton varit den, som berörde dag och år
hos Ridderskapet och Adeln talat 1 ämnet,
dels ock erhållit af bemälte Friherre bilagde
sknftelige förklarande, (Litt. A.) hvaraf erfares
att hans framställning varit föranledd af
den tanka , att utvägar för överskjutande kostnaden
skulle serskildt kunna utfinnas, och att
elen tiden endast var fråga om en Tafla till
storlek och composition vida mindre än de
nu hearbetade; en skillnad, som Friherre Hamilton
sjelf upplyst, älskare af de fria Konsterne,
funnit sådan, att han serskildt i det afgifne
intygandet velat derå fästa uppmärksamheten.
Desse mqtiver till Herr Friherrens yttranden
har jag icke ansett mig böra underlåta
2o6
Den 23 April.
att för ärendets hufvudsakliga afgörande framlägga.
Sedan jag sålunda f u 11 g jordt i denna fråga
allt hvad jag är mig sjelf skyldig, och dea
aktning jag hyser för deta Stand, hvaiaf jag
har lyckan vara en medlem, underkastar jag
mig med full tillfredsställelse Högloilige Riddcrskapets
och Adelns beslut.
jag har tillförene yftr,at huru hog jag för
Konstnären anser äran att af Nationens Representanter
erhålla dylika uppdrag,, och jag
skall, huru än utgången af denna fråga må
blifva, känna mig stolt ofver de yttranden,
flere verkelige Konst-domare i ämnet afgilvit.
Littera A.
Enligt Herr Professorens och Riddarens
Carl Fredric von Bredas begäran, får jag härmed
intyga:
Att då jag den 14 Martii år igio, uti
Högloflige Ridderskapets och Adelns Plenum
väckte frågan om förfärdigande af en Tafla
öfver Högstsalig Konung Cahl Xlli-.s Kröning;
— och föreslog ait en summa stor, Tio tusende
R.-dr Banco, skulle dertill af Publiqua
Medel anslås; — hade jag ej derom öfveiensltommit
med Herr Professor von Breda. Jag
var underrättad om, att Högstsalig Konungen
skulle med Nådigt välbehag anse, om Riksens
Ben 23 April.
207
Ständer skalle erbjuda Kongl. Maj:t en tvålning
af Dess Kröning; och dä jag både kände,
att Herr Professor von Breda åtagit sig atf,
öfver f. d. Konungens Kröning författa en Tafla
för Tio tusende R:dr Banco Conrant, samt en
årlig lifstids pension af 333'- K: dr Banco, och
att de Allmänna tiligåogarne äfven då voro
nog hardt anlitade; trodde jag att föreslåendet
af en mindre Summa, skulle bereda sakens
bifall; och att, för hvad som brast uti
Summan af priset, skulle utvägar framdeles
utfinnas. Äfvenledes får jag erkänna att storleken
af den Tafla och den Composition, som
den tiden var hagan otn , var, till alla delar
mycket mindre än den nu påbegynte. Stockholm
den 12 April 1B18>
C. Hamiltonl
Friherre till Hageby.
Herr Hammarsköld, Lorenzo, hade iolemcat
följande, som upplästes:
Besinnande den bedröfliga händelsen, som
efter det att jag väckt Motionen om denna
Krönings-tafla hos oss inträffat med Konungens
ftånfälle; hågkommande ädla Nationers vana,
att efter deras död göra allt, för att bevara
minnet af goda Regenters välgerr,ingar, trodde
jag att Riksens Ständer skulle se häruti
ett nytt motiv, att låta fullborda ifrågavarande
Konst-Verk. Det är bekant, att vår na
varande Allernådigste Konung , med den magnanimitetj
som alltid tillhör den sanna hjel
-
Den 23 April.
ten, bekostar ett Monument åt sin älskade
Faders minne, och jag föreställde mig, att det
var Riksens Ständer värdigt, att löija detta
höga efterdöme j ty hvaf kan väl Svensken
söka något säkrare och ädlare, lin denne
Store Furstes? Jag är också öfvertygad,
att Riksens Ständer med höje skulle hafva gjort
det, om ej dess Statsutskott lemnat oss den
nedslående och bedröfliga underrättelsen, att
Staten är i den belägenhet, att inga tillgångar
för denna kostnad är att utfinna. För ett
sådant skäl, mäste alla anira considerationer
vika och i stället för hoppet att en gång kunna
glädja oss öfver de minnen, dem ett ypperligt
Konstverk hos Oss skulle väcka, tillhör det
oss att sörja öfver Fäderneslandets bekymmersamma
och olyckliga ställning. Denna känsla
blir så mycket bittrare, då vi jemföra hvad
vi nu förmå uträtta , med hv3d som sker af
vår gamla medtäflare Konunga-Riket Danmark,
öfver hvilket det alltid varit en så skön patriotisk
föreställning, att vi i allt vöre öfverlägsne.
Vi hafva nemligen blifvit underrätta*
de huru Tnnevånarne i en enda Stad i detta
Rike, huru Bordarne i Köpenhamn förmå betala
den vida öfverträffande kostnaden af ett
stort Sculpturarbete, som med Nationaliteten
icke har någon annan rapport, än att det af
en Dansk blifvit förfärdigat,, då äter hela Svenska
Folket ej förmår bekosta en målning, sona
skulle bevara minnet af en bland Fäderneslandet
vigtigäste händelser Vi hafva således ej
annat att göra, än sammanprassa den bittra
känslan
Den 53 dorit.
509
känslan häröfver i våra hjértan, och der väcka
det manliga beslutet, att genom idoghet
och tarflighet för framtiden bereda ett lyckligare
förhållande. Jag skulle således nu icke
med några ord borttagit Högloflig? Ridderskapcts
och Adelns tid, om jag ej erinrade
det innom dessa murar oväntade och kanske
med ärans Stånd mindre öfverensstämmande
bemötande, sorn min väckte Motion ådrog,
en berömd Konstnär, hvilka våra Konungars,
rättvisa gjordt till vår medbroder. Förutseende
att den anmärkning, Stats Utskottet bifogat
sitt Betänkande såsom skäl till afsiag , rröjeligen
skulle kunna framställa nya obehagligheter
för Professor von Breda, hvilka således
skulle vara de enda följder min välmenande
Motion för denne ngtningsvärde man framkallat,
tror jag mig böra lemna den lätt bevisliga
upplysningen, att den Tafla, om hvilken
det år igio väcktes fråga, var i projectet
mycket mindre ari den nu påbörjade och
att dessutom det föreslagna priset uppgafs,
utan någon slags öfverläggning derom med
Konstnären.
Herr Pahlman , Otto Fredric■ Som jag h?ffc
äran deltaga i Stats-Utskottets tillstyrkan , att
med förfärdigande af ifrågavarande Kröningstafla
måtte tilis vidare anstå, utbeder jag mig
att dertill närmare fä utveckla skälen. Ehuru
hvarken jag eller öfrige Stats Utskottets Ledamöter
innom Utgifs-afdelningen tilltrott oss att
kunna bedcmma värdet af ett sådjint Konst*
Ridd, och Ad. Fröt. V' B. 3 Ajd, 27,
41*
Den 23 April.
stycke, för hvilket Konstnären begär 25,000
R:dr och serskildt 6000 R:dr för att erhålla
rum till Taflans förfärdigande j tror jag likväl
att det ej fordras konstsinne, för att hnna det
ifrågavarande summa är allt för stor. Då jag
vid mänga tillfällen nödgats deltaga i beslut,
hvarigenom utgifter blifvit afstyrkte för många
nyttiga samt till och med nödvändiga företag,
vore det en verkelig motsägelse att nu
tillstyrka utbetalning af 25,000 R;dr för en
Tafla. Jag tror derföre att en återremiss ej
skulle i någon mån verka förändring i Utskottets
redan yttrade öfvertygelse, och det
är af sådan anledning, jag hemställer hos Herr
Grefven och LandtMarskalken om Proposition
till bifall af Utskottets Betänkande.
Herr Ankarsparre, Ingemar Augustq anförde
skrifteligen:
Då Högloflige Stats-Utskottet, som bäst
känner Statens tillgångar och behof, efter ett
moget öfvervägande och efter att hafva tagit
den nogaste kännedom om allt hvad till saken
hörer, likväl afgifver det Utlåtande både att
den begärde Summan för ifrågavarande Krömngs-tatla,
är lör stor och äfven bestämt yttrar,
art Statens tillgångar för närvarande icke
medgifva någre medels beviljande till detta ändamål
, så tror jag kraftigare skäl aldrig kunna
gifvas. Skulle då en återremiss tjena till
något annat än att så väl för Stånden, som
Utskottet onödigt upptaga en tid, sorn till och
med Herr von Breda sjelf samt många andra
Ben äj April.
211
redan för ling tid tillbaka i sina yttranden
ansett dyrbar , och som numera verkeligen
med hvarje stund blifver allt dyrbarare. Det
är på dessa skäl jag ej vill trötta med något
vidare anförande eller vederläggning i detta
ämne, utan anhåller vördsamt, att den begärde
återremissen må afslås, samt Utskottets
Betänkande bifallas.
Herr Nauckhoff, Cart XJlrlc: Jag Står alltid
fast vid den öfvertygelse, jag förut yttrat,
att 25 000 R:dr för denna Tafla är öfverdrifva
och oskäligt, att sålunda vilja beskatta Nationen.
Grefve von Lantingshausen har väl begärt
återremiss af Betänkandet, men han har icke
efter hvad jag kunnat finna anfört något skäl
dertill. Jag tror att minnet af Vär älskade
och saknade Konung bättre förvaras i redliga
Svenske mäns hjertan an i det af Herr Hammarsköld
föreslagne Konststycke. I hvilken
verld som Högstsalig Hans Majit nu vistas,
tror jag att Han skulle vara illa belåten med
Herr Professor von Bredas Tafla, den må bli
än så stor, och än så konstig som Herr Professorn
kan den åstadkomma. Jag anhåller
derföre, att, med afslag på den begärde återremissen,
Betänkandet måtte bifallas.
Grefve von Lantingshausen.- Jäg har begärt
återremiss på den grund, att jag trott
det Stats-Utskottet kunnat på öfverskotten af
Statens Intrader för de förflutne åren anvisa
tillgång för kostnaden till ifrågavarande Tafla.
212
Den 23 April,
Herr Nauckhoff: Då Grefve von Lantings.
hausen nu mera uppgifvit anledningen hvarföre
han yrkat återremiss , får jag endast förklara,
att sedan Stats Utskottet en gång ansett
den äskade Summan för ifrågavarande Tådås
förfärdigande vara för högt tilltagen, vore det
en orimlighet, art om än aldrig så mycken
tillgång på medel funnes, Utskottet vid sådant
förhållande, skulle kunna denna utbetalning
tillstyrka. Äfven som jag är viss att
Staten ändå nog har mångfalldiga utvägar för
att använda öfverskotts-medlen.
Herr Pahlman: I anledning af hvad Herr
Grefve von Lantingshausen yttrat om anslag
af Statens öfverskottsmedel, får jag endast anmärka,
att Utskottet icke saknar tillfälle att
använda dessa medel och att Utskottet redan
är betänkt på att så vidt tillgångarne kunna
medgifva, pä dessa öfverskotter anvisa utgifter
för mera angelägna behof, till all den lättnad
i BevillDingen, som är möjlig.
Herr Grefven och Landt W1ar sk all en tillkännagaf
2tt de öfrige trenne Rjks-Stånden redan
bifallit Stats-Utskottets ifrågavarande Utlåtande
; samt hemställde om icke Ridderskapet
och Adeln bthagade uti enahanda beslut instämma
; hvilket bifölls.
Föredrogs ånyo Stats-Utskottets den 13
dennes afgifne, samt den 18 i samma månad
Den 23 April,
på bordet lagda Utlåtande, i anledning af gjorde
Motioner om tillökning i anslaget för de
fria Konsternas Academie.
Herr Mannerhjerta, Ulric Emanuel, hade
inlemnat följande, som upplästes:
Det synes mig som Högloflige Stats°Ufskoltet
föga eller icke granskat det Memorial,
som i förevarande ämne blifvit till detsamma
remitterat; emedan det nu uppläste Utlåtande
endast är ett tillit innagifvandé huru Utskottet
afgjordt en till dess åtgärd af Kongl. Maj:t
remitterad, fran fria Konsternes Academie inkommen
underdånig ansökan, om ökadt Statsanslag
för nämnde Academie; och icke ett svar
på min , under den 5 Januani antydde och
till sina grunder sedan närmare utvecklade Motion.
Jag hade icke ensamt föreslagit någon
summa för de Fria Konsternas Academie. Jag
hade föreslagit en sådan , som ett allmänt mera
omfattande stöd för konsterna i allmänhet,
hvilket jag ansåg dem behöfva , i synnerhet i
ett land , der de mera äro inympade Trägårdsväxter
, än naturliga alster.
Bland föremålen för detta stöd hade jag
omnämnt Musicaliska Academien, hvars functioner
måste, utan emellan kommande hjelp ,
snart afstadna, emedan den tillgång, hvarmed
omkostnaderne för detsamma blifvit bestriddi
närmas sitt slut. Jag hade trott att de fria
214
Den 23 April.
Konsterna äga med hvarannan så mycken ge.
menskap att de, ehuru vid ol i ka utgrening, tiora
hoppas och äga anspråk på samma ratt tili
omvårdnad och afseende.
Såsom ett af Konsternas befordringsmedel
hade jag äfven omnämnt Lithograpbien eller
Stentrycket, och förmodat att detsamma för
sin omfattande användbarhet, kunde såsom en
ny sak, hvilken gaf anledning till ett atvidgat
och nytt inhemskt Näringsfång, förtjena
den föreslagna uppmuntran af ett räntefritt län
af Statens fonder till det ringa omnämnde beloppet
af 3000 R:dr Banco.
Det Högloflige Stats.Utskottet har så väl
vid det föregående, som vid den sednare hemställan
icke gjort något afseende, icke fillkännagifvir
anledningen för de uteblifvande svaren;
men Utskottet har i sin åtgärd visat en
motsatts af dess förklarade tanka, i den återremitterade
Finance-Flanen, enligt hvilken det
anses för nyttigt, att det belopp af Fenninge.
Rörelsen, som förut utgeck genom de nu tillstängde
Låne-Inrättningar, mätte komma Nä
ringarne på ett mera direct sätt tillgodo.
Med all anledning att kunna yrka återremiss
på Utskottets Betänkande vill jag endast
för min del vördsammast anhålla, att dessa mina
anmärkningar få i Protocoliet inflyta.
Herr Grejven och Landt Marskalken gjorde
Den 23 April.
Proposition till bifall af Stats-Utskottets utlåtande,
hvilken Proposition med ja besvarades.
Föredrogs ånyo Stats-Utskottets den 15
dennes afgifne samt den 18 i samma månad
på bordet lagde Utlåtande öfver gjorda Motioner
om förändring i Keklädnadssättet för
indeldta Arméen.
Herr von Schantz, Carl: Vid Högloflig®
Stats-Utskottets Betänkande, rörande Armé ns
Beklädnad, anhåller jag att få göra följande
anmärkningar. Utskottet har vid den föreslagne
beräkningen af bidragen till Monderingens
anskaffande, antagit som grund att Rotehållare
skulle med T af en Monderings hela värde,
uppfylla den enligt Kneckte Contracten, dem
åligande skyldighet, att med Släp-mondering
förse Soldaten och Stats-Verket med §■ af samma
Mondermgs värde, återstoden af den årligen
inflytande Fond till Beklädnadens förskaffande
denna grund är sann och god samt
upptylier så väl Statens förbindelse att bekläda
sina Försvarare, som ock KneckteContraCtets
föreskrifter men förhållandet blifver annorlunda,
der detsamma icke ålägger Rotehållarne
skyldigheten att bekläda Soldaten, hvilket
intriiffär vid Kongl. Nerikes Regemente,
hvarest Beklädnaden måste anskaffas af Soldatnn
sjelf, med uppoffring af egna tillgångar eller
roed afsättande af sa stor del af den årliga
Lönen, sorn dertill kan förslå. Om den
2i6
Den 23 April,
grund Utskottet föreslagit antages af Rotehål.
la-ne vid de Regementen, sorn af dem beklädes,
hvilket sannolikt hör ske då den förut
tryckande börda så märkeligen lättås, inträffar
att alla de Regementerne erhålla ny Mondering
hvart 3:rlje år. Vid Nerikes Regemente,
der för 4-70 Nummer, Rotehållarne icke enligt
Kneckie-Contractet vidkännas annat Beklädnadsbtdrag
än 4 Daler Kopparmynt sorn oförvandlade
utgå, och i anseende till Hemmanens svaghet
icke vid Roterings-verkets reglering kun
O
O rf
de med Bekladnads-skvldigheten betungas, utan
i det ställe erhöilo 2 6r 6 Dal. 3 öre io| penning
Silfvermynt uti odisponerade Hemmansräntor,
möter svårigheter att af den förut betungade
Jordägaren, erhålla något bidrag till
Beklädnaden , utan kommer Utskottets antagne
Calcul af en Monderings varaktighet under
6 år att gälla, men hvarigenom den olikhet inträffar
att Kongl. Nerikes Regemente kommer
att alltid förblifva mindre väl bekladt, i jemförelse
med öfrige Regementen Jag får således
framställa den önskan, att Utskottet, med afseende
å denna omständighet, ville jemka det
bidrag Staten letnnar , derhän att Regementet
måtte, med beräkning af ny Mondering ,
hvart g;öje år , i likhet med hvad för andra
Regementer föreslås , erhålla ett til! ändamålet
svarande årlig Beklädnads hjelp, hvarigenom
enhet vinnes och den fatala skiljaktigheten af
olikt beklädde Regementer undanrödjes. Härigenom
skulle äfven förekommas den af Utskottet
föreslagna Method att genom Sammanträden
med Landshöfdingen i Länet söka utte
-
Ben 23 April.
da hvad sora i min tanka bör vid Riksens
Ständers Sammanträden kunna afgöras.
Herr von Fieandt, Daniel Wilhelm, uppläste
följande:
Då Högloflige Stats-Utskottet funnit StatsVerkets
tillgångar medgifva ett ökadt bidrag
till Indelta Infanteriets Beklädnads-unöerhäll ,
instämmer jag fullkomligt i Utskottets fattade
principe i afseende å ifrågavarande Beklädnads
utgörande för framtiden, såsom i min tanka
åsyftande jemnare fördelning af en utgift ,
som härtills nästan ensamt drabbatJordägarne;
men då jag befarar att för verkställigheten af
Utskottets förslag åtskilige betänkligheter och
hinder möta , torde jag derå få fästa Höglollige
Ridderskapets och Adelns benägna uppmärksamhet.
Uti 2:dra Momentet af Betänkandet, hvari
Rothållarnes bidrag till Beklädnadens underhäll
föreslås, fästes det villkor vid Förslagets
antagande, att Rotehållarne borde genom Landshöfdingarne
deröfver höras: Ehuru jag lika
med Utskottet delar det hopp, att Rotehållarne
åtminstone vid de Regementer vid hvilka
de enligt ingångne Contracter lemna sina
Soldater Släpmondering hvart 3:dje år ellerlderemot
svarande bidrag, skola finnas hugade att
häruti ingå, kan jag likväl icke neka den farhåga,
att Rotehållare vid de Regementer, der
de antingen icke lemna Släpmondering eller
ock blott ett obetydligt tillskott dertill3 sä
- "rr '\ .V
Den 33 April.
vidt det beror af deras godtfinnande, möjligen
kunna undandraga sig, en ehuru billig, nödvändig
och af behofvet påkallad, likväl förut
okänd utgift. Och skulle af samma skäl som
Rotehållarnes hörande anses nödigt afslutade
Contracter böra äga lika helgd, ä Soldatens
som Roteliållarens sida, hvilket Utskotret äfven
synes åsyfta ij 3:dje Momentet, der det
heter: ”Att emellan Rotehållarne och Soldaterne
ingångne Contracter för öfrigt böra blifva
orubbade, så länge de senare i tjensten qvarstå’’,
men som jag anser öfverflödigt enär Soldaternes
Beklädnas-villkor genom den föreslagre
förändringen icke böra försämras utan deremot
genom en bestämdare reglering förbättras,
och vid ofvannämnde förhållande det föreslagna
Beklädnads-sättet kunde blifva hvilande
annu i 30 år, såsom den tid, det Manskap
som nyligen inträde i Tjensten deruti kan
förblifva.
Projectet i 3:dje Momentet, om anskaffning
af Skjorta, Stiumpor och Skor, hvilka
persedlar Utskottet anser hvart år böra tilldelas
Soldater, är villkorligt antingen sådant bör
ske af Rotehålhrne eller Soldaterne, hvilket i
min tanka icke bör äga rum, emedan Alternativer
i dylika fall , föranleda till öfverläggningar.
som ofta kunna tillintetgöra och förfela
det bästa ändamål, och hvarvid en principeenlig
förening ofta icke står att träffa.
Utskottet har i yrte Momentet förklarat,
att (fe från Stats-Verket utfallande Medel bor
-
Den 23 April.
de emoftagas af Kongl, Krigs-Collegium och
öfverlemnas till Beklädnads-Directionerne vid
de Regemented, som voro i behof af Beklädnad,
men att Rotehållarnes bidrag af bernalt®
Directioner förvaltas oell redovisas, hvaraf skulle
följa, att då blott Stats-Verkets tillskott finge
användas på det hela, och Rotehållarnes
endast enskildt, erfordrades en tid af 4 år innan
alla Regementen kunde blifva Inklädde,
så vidt sådant borde ske successive och med
några Regementer årligen, då deremot Utskottets
Betänkande förutsätter, att Soldaterne hvart
j:dje år borde erhålla Beklädnad vid de Regementer,
hvars Rotehållare skulle åtaga sig att
årligen erlägga \ af Beklädnadens värde.
Vidare har Utskottet i 6:te Momentet hemställt:
Att redovisningen för anskaffad Beklädnad
borde granskas af dertill föreslagne Personer
året efter det, den utföll , och de öfverskotten,
som då möjeligen kiinde finnas, godt*
göras ej mindre Stats-Verket Vin Rotehållarne
genom afdrag af nästskeende afbetalning. Då
Utskottet å ena sidan ansett sig böra föreslå
huru med blifvande öfverskotten borde förhållas,
hade å den andra det icke bordt undfalla,
att i anslagen äfven möjeligen kunde blifva brister,
hvilka behöfde betäckas, hel 1st sådant lika
lätt kan inträffa; då till exempel föregående
årens Markegångs-priser kunna vara lägre
än priserne det året, då Beklädnadens anskaffning
skall ske.
Förenämnde omständigheter anser jag bö*
11 o
Den 23 April.
ra komma under närmare öfvervägande, att de
hinder, sorn kunna mota verkställigheten af
Utskottets Förslag, höfvas eller, undanrödjas
samt grunderpe noga bestämmas, innan den
föreslagne förändringen i Indelta Soldatens Bekladnadssätt
kan äga ram; i anledning hvaraf
pg vågar vördsamt anhålla om återremiss af
Flög loll i ge Utskottets Betänkande samt att desse
anmärkningar måtte få medfölja.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, hade inlemnat
ett så lydande Anförande:
Med erkännande af Högloflige Stats-Utskottets
omsorgfulla bemödande, att under medgifvande
af Rotehållare öfvergångne lidanden,
genom tillämpning af Kongl. Förordningen orri
Infanteriernas Beklädnad af den 5 Februarii
I $ 12 j deri föreslå ändringar, hvarigenom kostriaderne
för Rotehållare i afseende på Beklädnadsskyldigheten,
åtminstone i flere Provincer
jcke betydligen öfverstiga dem, som Rotarne i
följd af Kneckte-Contracten ålegat att uppfylla,
nödgas jag likväl i egenskap af Representant
och Rotehållare, vid Utskottets Betänkande
göra några anmärkningar, och i båda
desse förhållanden gemensamt, förut framställa
till besvarande den fråga; hvarföre icke Rotarne
efter önskan, kunna få återgå till det
förhållande, i afseende på skyldigheten till Släpkläders
meddelande, som var före 1812, och
i Kneckte-Contracten utstakas. Då Kronan är
pligtig att allena halia en Lif-mondering att
nyttja i Krig, vid Regementsmöten och stör
-
Den 23 April.
2:x
re Vapen-öfningar, och Rotarne deremot, att
lemna Släpkläder åt Soldater till nyttjande dä
de äro hemma, synes desse förbindelser tili
olika föremål, alldeles icke behöft eller bordt
sammanblandas. Och jag hade trott rättast varit,
att låta Rotarne återgå till dessa förbindelser,
som äfven bestämdt betryggar Soidaternes
rätt och hvilken icke bör lemnäs utan afseende.
Hvad åter angår Utskottets beräkning,
att ett nytt anslag af 83j333 R:dr, som årligen
fordras i ändamål af en Beklädnads-Reglering,
så med förutsättning af antagande af Utskottets
Betänkande, får jag anmärka att vid närmare
pröfning, detta behof torde kunna nedsättas,
om den beräkning skäligen antogs, att
en Mondering längre tid kunde vara brukbar,
hvartill jag hämtar anledning ifrån förra tiders
förhållande. En Soldat-Mondering beräknades
då att i 15, minst 12 år kunna begagnas, och
att nu inskränka den tiden till hälften mindre
eller blott 6 år, förmodar jag böra anses, att
till ökande af Statens kostnad, äfven å andra
sidan gå för långt, och förmodar jag att man
skäligen kan vänta att en sådan Beklädnad 9
år kan begagnas, då densamma i Fredstid, endast
vid Regements-möten begagnas. Den föreslagne
Kostnads-summan torde äfven kunna
nedsättas, om som mig är berättadt, det icke
skall vara 20,000 utan omkring 18,400 Man
af Infanteriet, som skulle den föreslagne Beklädnaden
erhålla. I öfrigt, ehuru jag medgifver
att en bestämd Summa bör ärligen afsättas
för Beklädnads-behofvet, får jag framställa den
iörmodan, att Beklädnadsdtostnad härefter, tom
r
\
220
Den 23 April.
hittills anses höra utgå af de Medel tfll Milltaire-behof
soin till Krigs-Collegii Redovisning
öfverlemnas, då den likväl derå till sitt föremål
£bör af Riksens Ständer bestämmas, och
således icke på Riks-Statens 3:dje Hufvud-titel
serskildt bör upptagas, lärandes äfven de Soldater
bestådde slitnings penningar till nedsättning
komma i beräkning och på Anslags-summan
kunna afgå. I sammanhang härmed torde
jag få anmärka, att det blifver en Stats förlust,
då Soldaten hvilken hvart tredje år erhåller
en Lif-mondering, skall såsom Arbets-kläder
begagna en Beklädnad af Kläde af flere
färgor, som är af bättre beskaffenhet än en
Valmars-klädning, och måste köpas, äfvensom
det blifver enskildt förlust för Rotehållaren att
erlägga Penningar, för en Beklädnad, som förut
då Kneckte-Contracten efterlefdes, af Valmar
tillverkades, och gjordes hemma i hans
hus, utan Penninge-utgift. Vidare, och under
bestridande af Utskottets mening att KneckteContracten
icke nu liksom fordom äro till efterlefnad
lämpelige, och äga förbindande kraft,
får jag, såsom Rotehållare anmärka, att det
af Utskottet upprättade Förslag bör erhålla det
bestämda innehåll att; icke förändring i Persedlars
beskaffenhet må kunna föranleda till
framtida förändring i kostnad, hvarföre det
bör bestämmas' att de nämnde Persedlar, sädana
de nu i alla afseenden befinnas böra tjena
till beräkningsgrund , utan all möjelig förändring,
hvarjemte jag yrkar att Persedlen kallad hufvudbonad
med prydnad, matte förändras till hate,
sorn i Markegången kan erhålla ett bestämdt
Dm 23 April.
säkert värde, likasom'att af Utskottet måtte bestämmas
huru med Släpklädernes 1 iqvide bör
förhållas för 18181 och till dess att ett ann:t
föreslagit förhållande dermed i behörig väg tillkommit,
slufeligen får jag yrka ett förändrat
yttrande af Utskottets i afseende på den fordrade
ersättningen för obehöig Beklädnadsutgift
sedan 1SU2, på hvilken fordran äfven
måste göras afseende så vida man önskar en
förändrad reglering för Beklädnads-skyldigheten,
och önskade jag kunna innehålla med framställningen
af de sällsamme skäl Utskottet anfört
till grund för afslaget å det i detta afseende
gjorde påståendet. Utskottet, som förut
medgifvit, att, genom tillämpningen af 181 a
års Förordning, Rotarne öfvergått ett obehörigt
lidande; och således icke kan emotsäga rättigheten,
ttll ersättning derföre, förklara likväl,
att Rotarne efter förslaget erhålla bättre Beklädnads-villkor,
och Staten saknar tillgångar
till ersättning, borde påstående derom förfalla.
Ett så beskaffädt Utlåtande af ett så agtningsvärdt
Utskott har verkeligen varit oväntadt,
särdeles som det förut icke medgifver att förslaget
är förmånligare för Rotehållare än Kneckte-Contracten,
utan tvertom, hvarföre Rotarne
hellst önska få dem till godo njuta , men om
ock så vore, huru skulle man på något sätt
kunna godkänna det besynnerliga uttryck, att
för det att de sorn härefter blifva Rotehållare
erhöllo lindriga Beklädnads villkor, skulle de
SOm jörflutne 6 år varit Rotehållare och till en
del nu mera icke äro det, icke få ersättning
för af Utskottet medgifne förluster. Om Sta
-
224
Den 23 April. 1
ten har mindre tillgångar, är det ir.fef skäl att
vägra åtnjutande af ersättning, hvilken rättvisa
äfven Extra Roteringen vid 1812 års Riksdag
till ersättning för Capotter beviljades, och
ersättnings-kostnaderne skulle icke nu kunna
i allmänhet blifva betydliga, då i nästan alla
Provincer utom Södermanland, Släp-kläder,
endast hvart tredje är beräknas och liqvideras,
men för Södermanland, der nu hvarje år sedan
1812, Lif-Monderingens hufvud-persedlar blifvit
Rotarne affordrade, har lidandet varit så
mycket kännbarare och ersättningen j följd deraf,
så mycket! mera af rättvisan påkallad, hvartill
betydlig tillgång mäst finnes hos BeklädnadsDirectionen
i Provi noén, just af desse innom kort
tid lör trenne år Rotarne aftvångne medel hellst
desse medel icke äro tili Beklädnad använde, och
i alla fall då för Lif-monderingen betalningen
hvarje år blifvit utkrafd, icke heller skulle till
detta behof kunna åtgå. jag anhåller att med bevis
fä styrka beloppet af Rotehållares rättmätiga
fordrings-anspråk och föreslär Utskottet att till
beräkoings-grur.d för alla förfiutne år antaga det
till 8 R:dr 42 sk. af Kammar-Collegium nedsatte
pris, i följd af Kongl. Majtts derom gifne
Nådiga Föreskrift, uppå mine i detta afseende
anförde och af Kongl. Majit i Nåc-ler gillade
Besvär 5 anseende jag för min del det vara så
mycket angelägnare, att Utskottet, i tillstyrkande
af ersättning, ingår likasom vid 1812 års
Riksdag, i afseende på Extra Roterings-utgiften,
som förenämnt är, beslöts, som i annat
fall, under möjeligen fortfarande motverkan, Rotehållare
-
Den 23 April.
ffchällare torde sakta deri förrriori* ätt komma
till åtnjutande af dess ratt, och får jag, till
Upplysning om det sätt, hvarmed sådana äreri.
der behandlas, anföra att mine senare underdåniga
besvär i detta ämne eller öfver Matkegängar»
ne i Södermanland, å Soldat-släpkläder> blifvit;
för snart två år ifrån Kongl. Majit till KammarCollegii
Utlåtande remitterade; utun ännu lära
der vara ovidrörde, och dé ingeri anmärkning;
derå följdt, lärer detta förhållande styrka, at£
inga Författningar ålägga Cancellie-Expeöitionerne
att anmärka Collegiernes dröjsmål ined
Utlåtandes insändande i de till deras Utlåtande
remitterade Mål 5 och icke heller för Collegierne
någon bestämd förbindelse till ansvaf
lärer existera, om yttrande, i anledning af ankomne
Nådiga Remisser, längre tid der fördröjes.
Det skulle skäligen kunna anses som.
en uraktlåten rättvisa, om nu Stats-Utskottet
efter nu af Handlingar inhämtad kännedom ej
mindre deraf, att Kongl. Maj:t för ett är i Nå*
der förordna! nedsättning till hälften, af dem
redan aftvungrie Bekiädnads-utgiftcri, som dock
icke blifvit återställd, än att sådan utgift blifvit
uttagen för Krigsåret 1813, då likväl jemlikt
af mig anförde Författningar densamma
icke bordt utgå. Skulle Stats-Utskottet lemna
allt detta utan afseende så tillstängdes så mycket
mera för Rotehållarne i Södermanland utvägarne
att åtkomma en ostridig rätt, sofn i
händelse Stats-Utskottet icke, vid Stats-Reglefcingen,
öppnar utvägar för Kongl, Maj:t att hål«
la Rotehållare i Södermanland skadeS löse, dss
Ridd. och Ad, fröt. V 2 AJd, 29,
226
Veu 2j April,
lära få vidkännas förlust ej mindre af den ersättning,
Kongl. Maj:t redan för eit år Rotehållare
tillerkändt, än hvad de på enahanda grunder,
skäligen för flere påföljande år kunna yrka.
Jag anhåller vördsammeligen att Utskottets
Betänkande, åtföljdt af desse anmärkningar,
ma återremitteras.
Herr Pahlman, Otto Fredric: Det Betänkande,
som från Stats-Utskottet nu blifvit underställt
Högloflige Ridderskapers och Adelns
pröfning, har föranledt till ätskillige inm>m
Riks-Stånden väckte Motioner, som alla åsyfta
lättnad i det besvär, Rotarne tid efter annan
fått vidkännas, genom anskaffande af Beklädnad
för Indelta Soldaten, och som i synnerhet
efter 1812 års Beklädnads-förordning
blifvit för Rotarne känbart. Då Stats-Utskottet
genom dess nu uppläste Förslag sökt bereda
Rotarne en billig lättnad, har det varit
lika vigtigt att vara betänkt derpå att icke
Soldaten derigenom beröfvades nödig Beklädnad.
Hvar och en, som påminner sig huru fordom
tillgeck med Lif-monderingens anskaffande,
då Regementerne erhöllo den efter tour
hvart I2:te eller iy:de år och stundom icke förr
än efter en ännu längre tid, kan omöjligen önska
se denna Beklädnads-method åter infördj ty
följden var den, att Arméen efter några veckors
tjenstgöring var trasig. Sålunda begagnade
en del Regementer under 1788 års Krig Beklädnad,
som varit nyttjad i Pommerska Kriget.
I808 måste likaledes en del Soldater skyla
sig med Kappor, sorn tjenstgjort under löre
-
Den 23 April
237
gående Krigen bade i Finland och i Pommern*
och hvilket allt haft den beklagliga påföljd, att
Sjukhusen uppfylldes, och att många förgingos
i elände, utan att ens få möta Fienden. Finnes
väl någon Svensk, som med liknöjdhet kan
tänka sig ett dylikt förhållande, och sorn icke
uppriktigt önskar att »se Landets Försvarare
vara försäkrade om sine nödvändigaste behof?
Den förut åberopade Nådiga Författning af
1812, har medfört det lyckliga resultat, att Indelta
Arméen nu är i allmänhet försvarligt beklädd}
med erkännande häraf har Stats-Utskottet
trott sig hufvudsakligen böra tillse huru
de med densamma förknippade olägenheter af
Rotarnes oskäiiga betungande skulle kunna afhjelpas,
utan att Soldaten komme i saknad af
nödig Beklädnad. Det som mycket försvårat
Utskottets Arbeten i denna del, är den stora
Olikhet, som existerar emellan Rotarnes skyldiga
heter i olika Provincer, och som till och med
är olika innom samma Regementet. I Uppland
och Södermanland äro Rotarne enligtKneckte-Contracterne
skyldige, att ärligen lemna betydliga
bidrag, dä t. ex. i Westerbotten och
Jemtland de, i anseende till Hemmanens svaghet
blifvit försäkrade vara från all Beklädnadsskyldighet
befriade. Orsaken till denna olikhet
igenfinnes, om man erinrar sig att på somliga
ställen en Rote utgöras af hela 2 Mantal
och derutöfver, da på andra åter endast 4 Mantal
blifvit anvist för anskaffande och underhåll
af en Soldat. Men just i dessa olikheter finnas
också de svårigheter, som mött Utskottet att med
något annat Förslag inkomma, än det som Be
-
Den 23 April.
tänkandet innehåller, att nemligen Rotarne mafte
höras till hvad belopp de kunna åtaga sig
hädanefter deltaga i Beklädnadens anskaffande;
ty man kan icke med rättvisa ålägga en Rote
i Westerbotten och Jemtland lika stor utgift,
sorn för dem i Uppland och Södermanland
redan finnas stadgadt. Jag erkänner likväl gerna
att det vore bättre om desse Province-Riksdagar
kunde undvikas, ehuru icke jag inser
möjligheten dersf. Men för att så mycket
möjligt göra Arméens Beklädnadssätt oberoende
at Rotarnes godtycke, och vara säker derom
att på hvad sätt också det tillstyrkta Rotarnes
hörande än må utfalla, Armeen ändå alltid
skall blifva med försvarlig Lif-mondering
försedd, samt ändteligen att till verkställighet
återföra en rättvis principe, har Stats-Utskottet
trott sig böra inse stt det är Staten, icke Rotarne,
som årligen förse Kneckten med Lif-mondering
eller såsom den af ålder benämndes Liveriet.
Deremot har det alltid varit och måv
ste äfven hädanefter förblifva Rotarnes skyldighet
att förse Soldaten med Kläder, då han
hemma i Landet icke utöfvar någon tjenstgöring.
Då nu genom träffade öfverenskommelse!
, Rotehållarne i flere Orter åtagit sig hvart
tredje är förse Soldaten med Lif-mondering, så
är väl ingen tvifvel, att icke dessa Rotar skola
inse förmohn af att. få denna skyldighet nedsatt
till hälften, och Soldaten sker ändå härigenom
ingen orättvisa, emedan det måtte vara
honom likgiltigt om han får sin Beklädnad genom
bidrag ai Staten eller Roten, endast han
blifver försvarligen klädd. Beträffande Nerk
Den sj April.
2S9
kes Regemente, sä har’ det icke undfallit Utskottet
hvad derom nu hår blifvit anfört; men
sådant är förhållandet äfven på flera andra Orter,
der skyldi heten till deltagande i KneckreBeklädnaden
icke är å Rotarnes sida större än
den i Nerike. Att afhjelpa detta, skulle fordras
ett ännu större Stats-anslag, och påkalla en serskild
Författning för hvarje Province, hvarigenom
äfven den likhet i Lif-tnondei ingens anskaffande,
som Utskottet med det framställda
Förslaget åsyftar, märkeligen skulle förfelas.
Der Rotarne icke Jkunna eller icke vilja åtaga
sig lemna någon viss andel årligen till Beklädnadens
anskaffande, vinner ändå Soldaten genom
detta Förslag, att h3n hvart 6;te år erhåller
den på 6 Möten nyttjade Monderingt.tilI
Släpkläder, och att i alla fall den Indelta Arméen
b!ifver beklädd, utan att det skall behöfva
bero på deft öfverenskommelse, som härom
ms-d Roten kan träffas; ty der Soldaten sjelf
åtagit sig hålla Släpkläder, har han ock af Roten
betingat sig andra motsvarande förmåner.
Då hvar och en, sorn vill och kan se, måste
finna, att Stats-Utskottets Förslag tydeligen åsyftar
och föranleder till en betydlig lättnad för
Rotehållarne i den börda, de hittills mäst vidkännas;
är det verkeligen oväntadt, att af en
upplyst och aktningsvärd Ledamot här fa höra
sägas att Betäokandet går ut på att pålägga
Rotarne ny tunga. Innom Södermanland
hvarest, såsom jag redan omnämnt, Rotarnes årliga
Beklädnads-skyldighet är vida större än i
de fleste öfrige Frovincer, om jag rätt mtcoes*
*3°
Den ss April.
består denna årliga Beklädnad af i Pajrock, ett
par Skinnbyxor och 2 pär Näfverskor; der synes
mig förmånen af den tillstyrkta förändringen
så påtaglig, att jag trodde, det desse Rotehållare
dermed skulle finna sig serdeles belåtne
j ty icke lärer någon kunna påstå att de
ofvan citerade Persedlarne af Pajrock och Skinnbyxor
äro iämpelige för närvarande tid till Sol*
dat-mondering, och värdet deraf i penningar
öfverstiger säkert 4 R:dr 8 sk. Att Srats-Utskottet
icke kunnat afgöra samma värde Talares
Besvärsmål, hvars handläggning och afgörande
beror på verkställande Authoriteten, torde
icke vidlyftigt behöfva bevisas, och att Utskottet
framställt den reflexion, att om detta
Förslag vinner bifall, tillskyndas derigenom
Södermanlands Rotehållare lindring och någon
ersättning för hvad de under senare årer! möjligen
för högt blifvit debiterade, kan jag icke finna
vara obehörigt, hellst detta är en sanning. Till
svar på den anmärkning att Utskottet väl yttrat
sig huru med öfverskotten skall förhållas,
men icke pä hvad sätt möjeliga brister skola
fyllas, får jag nämna att då anslaget beräknas
och utgår enligt styrkan efter Prima-plan och
således till större belopp än för den effectiva
numerairen, är icke att förmoda någon brist,
hellst som uppköp af Kläden eller Valmar och
öfriga requisita årligen böra göras. Att det nu
föreslagna Bekläfna Is-sätt icke skall kunna sättas
i verkställighet förr än de nuvarande Soldater
uttjent , hvilket äfven anmarkningsvis
blifvit yttrat, dertill tror jag icke Stats-Utskot,
tets Betänkande gifver den ringaste anledning,
Dm 23 April.
231
<ich icke heller dertill att serskilld Redovisning
skall ske för de af Rotarne, och serskildt för
de af Staten tillsläppta medel j men alla dessa
och flera anmärkningar öfvertyga mig att icke
Betänkandet nog tydeligt och klart uttrycker
Utskottets mening hvarföre jag äfven önskar
dess återremitterande till den förnyade handläggning,
som skall finnas nödig. Hvad hufvudsaken
beträffar, så önskar jag på det högsta
att den måtte vinna Riksens Höglotiige
Ständers bifall, såsom i min tanka det enda
sätt att på en gång försäkra sig att Indelta
Arméen erhåller försvarlig Beklädnad, Rotarne
icke orimligen betnngas; och sluteligen att
för alltid undanröja den stridighet och osämja
hvartill hittills öfliga Beklädnadssätt så ofta
föranledt, emellan tvänne så aktningsvärde Medborgare-Classer,
som Rikets Försvarare ich Rikets
Jordbrukare.
Friherre Drufva, Thure.- Stafs-Utskottet
har föreslagit att genom den -£:del af Monderingens
värde, som af Rotehållare årligen borde
tillskjutas, tillika med hvad Staten för Lifmonderingen
utbetalar, en ny Mondering hvart
3:dje år kunde erhållas; men ?:te puncten af
Utskottets Betänkande innehåller, att Kongl.
Krigskollegium skulle äga att från Stats-Verket
requirera och undfå under årets lopp den
för berörde ändamål på Stat uppförde Summan,
hvarefter Kongl. Krigs-Coliegium skulle
efter förefinnande behof eiler antagande viss
ordning och tour emellan de Regementer, hvilka
borde med ny beklädnad lörses, utdela an*
Den 23 Aprih
pläger DA detta åter ger anledning lill den
förmodan att Stafs anslaget på en gång utfall
ler till Krigs-Collegii disposition j så får jag
hemställa, om icke de medel, som ifrån Statsverket
för ifrågavarande ändamål åtgå, kunde
directe årligen ingå till Beklädnads Directionen
på det densamma må kunna under
Jian l, 0011 pa den tid af året då prisen på
fdäden och andra erforderliga Materiälitr icke
vöre for mycket uppdrilne, verkställa nödiga
upphandlingar. Om annorlunda edigar och
derest Directionerne blott vissa ar bekomma
Beklädnads.medlen, b!ifver det för dessa Directioner
en ren omöjlighet, att, om Regementets
beklädnad, med den drift och noggrann*
het sorn vederbör , föranstalta.
Herr Berghman , Ambrosius Magnus • Hög*
Joflige Stats-Urskottet, som 1 alla sina afjpfne
Betärikanden sorgfälligt sökt lindra det Ali*
mannas bordur, har 1 det närvarande ämne ock
följdt samma grundsatts, Det har föreslagit ^
ptt Staten, pä någre mindre Monderings-perpedlar
när, skulle till hälften dela Bekladnadskostnaden
med RotehaUarpe. Ehuru en lin*
dräng härigenom blefve tillskyndad desse, ernot
hvad de vid tillämpningen af 18.12 ars
Beklädnads - förordning fått vidkännas, skulle
det dack fal ia de fattigare som beklagligen
ytgör största delen af dem att utom Skjör-.
får, Strumpor och Skor, ärligen betala 4 R:dr8
Sk. j ty den contant» utgiften är dem alltid
svår att tillvägabringa. Deremot om de efter
Re|erin^s>Fqrmens lydelsef få begagna sine
V
Ben 23 April.
KnecUte - Contracter, och gifva Släpkläder af
valmar, kosta sådane dem nästan intet i Contant,
emedan de konna låta tillverka alla ämnen
som fordras dertill. Af sådan anledning,
får jag föreslå, att Rotehållarne hädanefter
såsom förr, få gifva Släpmonderingar med de
i Contracterne föreskrifna Persedlar , och Staten
hvart 9:de år bestå Lifmondering. Härigenom
skulle Soldaten vid de Regementer, sorn
hvart 3:dje år böra gifvas Slnp-mondering, på 9
år få 4 monderingar, i stället för att, efter Ut
skottets Betänkande, på samma tid erhålla endast
tre. Dä under 9 års brukningstid Regements-Möten
ej inträffa oftare än 6 ä 7 gånger och Lif-monderingen
allenast vid sådane tå begagnas, böra de
alltid linnas i godt Stånd. Staten skulle ock
härigenom vinna en betydlig besparing, i det
att årliga tillskottet klefve nedsatt ifrån de föreslagna
83,000 R;dr till vid pass f0,000.
Det vore högst obilligt att ålägga Rotehäilarne
vid de Regementer, hvilkas Contracter ej
innehålla Släpkläders posterande, att sådane
anskaffa. Desse Provincer hafva, i anseende
till den stränga Rotering de undergått, icke
kunnat förbindas till ett sådant onus. Men
Soldaterne der hafva dock alltid varit klädde
utan klander å någondera sidan, och blifva det
äfven hädanefter , om Staten blott hålier Lifjnonderingen.
Som återremiss torde beviljas å
ifrågavarande Betänkande, anhåller jag at? detta
mitt förslag matte fä åtfölja , lör att af
Utskottet granskas.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt-.
Deii 23 April.
Marskalken framställd Proposition, blef Stats-Utfikottets
ifrågavarande Utlåtande, i anledning af
de dervid gjorde anmärkningar, till Utskottet
äterremitteradt.
Föredrogs ånyo Stats-Utskotfets den 13
dennes afgifne, samt den ig i samma månad på
bordet lagde Utlåtande, i anledning af Förste
Expeditions-Secreteraren E. J. Bergenskjölds
Motion om tillökt antal Löner för Jusotix-Revisions-Expeditionen.
Herr von Hausvolff, Carl Gusfaf Reinhold i
I sista Plenum förevar Stats Utskottets Betänkande
angående Riks-Statens 2:dra HufvudTitel,
hvarvid åtskilliga anmärkningar framställdes
så väl af mig, sorn af Friherre Cederström
samt Herr Silfverstolpe, och hvilka
anmärkningar föranledde till återremiss af berörde
Betänkande. Uti samma Betänkande var
äfven upptagit Herr tillförordnade Justitiae-Cancelleren
och Riddaren Turdfjaell hos Kongl.
Maj:t gjorde underdåniga hemställan, om ett
ökat antal Löner för Justjtiae-Revisionens Tjenstemän;
och som jag då afven gjorde erinran
vid Stats-Utskottets, i anledning af denna hemställan
gifne Utlåtande, som alstyrkte all sådan
tillökning; så tror jag det vöre lämpeligt
att förevarande Memorial , hvilket rörer
detta ämne, antingen lika med förra Betankandet
varder till Utskottet återremitterat,
eller ock förbi ifver hvilande på bordet, intill
Den 23 April.
dess Utskottet hinner att med svar på ofvannämnda
återremiss inkomma.
Herr Bergenskiöld, Eric Johan: Min mening
är ej, att, om Ridderskapet och Adeln finner
min Motion obillig, det oaktadt påyrka återremiss
till Stats-Utskottet. Men då HögJoflige
Ridderskapet och Adeln behagat återremittera
2:dra Hufvud-Titeln, i afseende på Justitie-Expeditionens
derå uppförde Stat, får jag
äran nämna, att, ehvad förändring eller indragning
än skulle kunna af Serskildta Utskottet
föreslås, i afseende på Embets- och Tjenstemän,
samma indragning icke kan röra Justitiae-Expedition,
hellst det lärer finnas obestridligt,
att 2:ne Protocolls-Secreterare, hvilka med
lön på Stat äro uppförde icke kunna hela året
igenom bestrida Protocolls-förningen Så väl i
Konungens Högsta Domstol, sorn dess StatsRåd,
fem dagar i hvarje vecka. Och af detta
otillräckeliga Löne-antal har följt, att flere Protocolls
- Secreterare måste förordnas, ty man
kan af lönlösa Betjente icke förvänta att deras
lönlöse yrke skall så upptaga deras tid,
att tillfälle betages dem att genom Tjenster
i 3ndra Verk söka sin utkomst. Jag förenar
mig således med Herr von Hauswolff uti den
anhållan att Betänkandet antingen måtte återremitteras,
eller få blifva hvilande på bordet
tills den till Stats-Utskottet i samma ämne remitterade
fråga derifrån återkommer.
Herr Manneritam, Johan; I allmänhet torde
val förhållandet vara sådant, att innom den
Den 23 April.
Civila Tjenstemnnna-Corpsen flere Tjensfer finnas,
än som vid en förbättrad Organisation
kunde anses nödige; men innom Justitiae-Revisionen
är förhällandet annorlunda. På Stat
finnas för detta Verk endast 5 Revisiorss-Secre*
terare och 2 Protocolls-Secreterare-Iöner uppförde.
Antalet af Protocoils-Secreferare är väl
för närvarande ökat till 10, emedan Prorocolls
förningen omöjligen kunde af 2:ne bestridas,
men af nyssnämnde tio, tjena åtta utan
Protocolls-Secreterare-lön. Då tillräckelige lö»
ner för dem saknas har man icke kunnat ålägga
dero en oafbruten tjenstgöring, hvarigenom
man Varit tvungen fördela arbetet på flere personer.
Jag föreslår derföre att, utan afseende
på den nya Regleringen af Embeten och Tjenster,
2:ne Piotocolls-Secreterare.löner må för
Justitiae-Revisionen på Stat varda uppförde.
Herr Grefven och Landt Murskalken föreslog
att ifrågavarande Utlåtande måtte hvila på
bordet, intilldess Stats-Utskottets förnyade Betänkande
, rörande 2:dra Hufvud-Titeln inkommeri
hvilket bifölls.
Förefo~s till pröfning Stats Utskottets den
tj dennes sfgifne, samt den 8 i samma månad
pä bordet lagde Utlåtande angående Grefve
Löwenhielms, Gustaf, Motion om medels
anslående för reparationer å Kongl. Theater»
fi«S€Q. *
Den sj April.
237
Grefve Löwenhjelm, Gustaf: Hvad framtiden
beträffar förklarar jag mig oändeligen nöjd
med det Utlåtande Högloflige Stafs-Utskottet
behagat afgifva, ofver min anhållan om ersättning
af de medel, jag, på Kongl. Majts
Auctorisation, förskjutit till reparation å de
tre Kongl. Theater-husen.
Men då Högloflige Utskottet i alla casus
af dylik natur, rörande redan af Kongl.
Maj:t nedlagde nödvändiga kostnader till reparation
å de Kongl. Lust-Slotten och öfrige
pubiique Byggnader, antagit den principe, att
sådar.eH;ostnaöer för den föiflutne tiden borde
icke gravera den nu anslagne Staten, utan af
öfverskotten serskilt ersättas, synes mig intet
skäl vara för banden att icke, i anseende tili
Theater-busen använda samma principe, enär
förhållandet befirnes vara alldeles lika, och det
ru bestämda anslaget för framtiden troligen
skulle blifva otillräckeligt, om dermed förflutne
tidens underhållskostnad skulle betäckas.
Uppå derefter af Herr Grefven och LandtJU
ar skalken framställd Proposition, blef Stats-Utskottets
Utlåtande, i anledning af Grefve Lö■wenhjelms
dervid gjorde anmärkning, till Utskottet
återremitteradt.
Föredrogs ånyo Banco-Utskottets den 6
dennes aflåtne, samt den ig i samma månad
på bordet lagde Betänkande, angående medel
Den 23 April.
till Jernhandteringens och Bergslags-Rörelsens
understöd och upprätthållande.
Friherre Cederström, Jacob: Jag får under*
ställa om icke denna fråga om understöd för
Jernhandteringen står i ett så omedelbart sammanhang
med Finance - planen och medlen till
Myntvärdets upprätthållande, att berörde fråga
bör förblifva hvilanda intill dess Stats-och Banco
- Utskotten inkommit med deras förnyade
Utlåtande i sist omförmälte ämnen.
Herr Heykenskjöld, Carl Fredric: Då det
icke kan nekas, att Näringarne uti ett Land
äro de mäst verksamma medel till befrämjande
af en Stats välmåga; och då det icke heller
kan bestridas att Jernhandteringen i vårt
Land bör anses såsom Hufvud-Näring; hvilkens
förkofran återverkar på Jordbrukets uppkomst;
så kan jag ej inse hvad sammanhang
ifrågavarande ämne kan hafva med våra Financer,
och jag tror således att Utskottets nu
uppläste Betänkande ganska väl, utan vidare
uppskof kan afgöras. Borgare- och BondeStånden
hafva icke heller ansett, ett sådant
uppskof behöfligt, utan redan bifallit Betänkandetj
jag anhåller alltså om Herr Grefvens
och LandcMarskalkens Proposition till bifall
derå.
Grefve von Lantingshausen, Albrechti förenade
sig med Herr Heykenskjöld.
Herr von Hauswolff f Cerl Gustaf Reinhold:
Ben 23 Jjpril.
239
Antingen något understöd bör lemnäs till Jernhandteringens
upphjelpande eller icke, bör likväl
alltid en viss ordning iagttagas. Och då
efter min öfvertygelse ifrågavarande Mål äger
så nära sammanhang med Financerne och kan
hafva inflytand*e på deras reglerande i förenar
jag mig med Friherre Cederström uti den anhållan
att Betänkandet må ia hvila.
Friherre Cederström-. Ridderskapet och Adeln
torde påminna sig, att uti Betänkandet
om Finance-planen, förekommer äfven frågan om
en ökad låne-rättighet på exponabla EtFecter.
Jag kan således ej försrå Herr Heykenskjölds
conclusion och om tvänne Stånd redan bifallit
Utskottets Betänkande finner jag deraf en så
mycket större anledning att tillstyrka Ridderskapet
och Adeln, att, ej i förtid pröfva detta
ämne, och derigenom sjelfve betaga sig möjligheten
att framdeles kunna fritt besluta om
Financernes reglering i alla de serskildta delar,
samma ämne innefattar.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf, förenade
sig med Friherre Cederström.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde
om Ridderskapet och Adeln ansåg ifrågavarande
Betänkande böra hvila intilldess Finance-planen
från Stats- och Banco Utskotten
inkommit, för att dä i sammanhang dermed
till pröfning företagas.
Bifölls.
24°
Dea 23 A fril.
Upp^stes till justering och godkändes
följande från Expeditions - Utskottet insände
Förslag till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse^
till Kongl. Majit 2
1:0 Angående förklaring öfver förbudet e*
mot Protocolls-lösen i förlikta Mål.
2:o Om aflöning för RiksStåndens och deras
Utskotts Secreterare, Cancelliet och Vaktbetjening.
3:0 Reglering af de Kongl. Hofvens Stats*.
Summor.
* 4:0 Om inskränkning af Police - Inrättningen
i Götheborg eller bidrag af Staten till dess
underhållande.
y:o Om Lifräddningsbåtar.
6-0 Om obehindrad rättighet till anläggning
af Lin-bråkar och Lin-skjäktor.
7:0 Oin förändrad flyttningstid för Tjeri.
stehjon.
Friherre Cederström, Jacob: Med anledning
af den nyss justerade Expedition, angående
aflöning för Riks-Ständens och deras Utskotts
Secreterare, Canceller och Vakt-betjening; får
jag hemställa om icke Ridderskapet och Adeln
behagade anmoda^Riddarhys-Utskottet, att med
första
Den 23 April,
241
första inkomma med Förslag till aflöning under
innevarande Riksdag för Riddarhus-Kame*
reraren och Riddathus-hiscalenj hvilken Friherre
Cedeiströms hemställan, uppå derom af
Herr Grejven och LandtMurskalken gjord Proposition,
at Ridderskapet och Adeln bifölls.
Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
under N:o 1^3 afgifne samt den 18 dennes,
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets den 12
sistledne Februarii meddeldte yttrande öfver
Herr Adlerbeths , Jacob, förslag om bidrag af
allmänna medel till kostnaderne vid Isländska
Handskrifters öfversättande på Svenska Språket,
fann Ridderskapet och Adeln, att, enär det
i sistnämnde yttrande framställde irsta Alternativ
redan blifvit den-2 sistledne Martii eftermiddagen
af Ridderskapet och Adeln bifallit,
Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu endast
borde låggas till Handlingarne.
Justerades följandet
Utdrag af Protokollet, hållit hos Höglcflige
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen,
den 33 April 1818-
Sé D. Remitterades till Stats- och BanRidd,
och Ad, Fröt, V B. 2 A/d, 31, 33.
Den ag April.
co-Utskoftén tvänne Memorial, det ena af Grefve
Spens, Carl Gustaf, samt det andra utaf
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard, innefattande
anmärkningar vid Stats- och BancoUtskottens
den i; dennes återremitterade Betänkande,
i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition den to December 1817. angående
Allmänna Penninge-Rörelsen och Myntvärdets
upprätthållande. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyö och biföllos följande
från Stats-Utskottet inkomne, samt den
15 och 18 dennes på bordet lagde Betankandens
l:o
Af den 6 dennes, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande,
angående Kronans Ränte-hö och Halm från
Vestmanlands Län, sorn är anslagit till utfordringen
vid Kongl. Hof-Stallet.
2:0 Af den 26 sistledne Måftii under N:0
151 angående gjord framställning om dels
upprensning, dels igenfyllning på allmän bekostnad
af de innom och närvid Hufvudstaden
belägne så kallade Clars- Och FathebursSjöarne
samt Rörstrands- och Carlbergs. vi*
karne.
3:0 Af den 2 dennes, under M:o 1^2,öfver
gjorde anmärkningar vid Utskottets yttrande,
angående Wadstena Kloster-Kyrkas upplåtande
på vissa villkor åt Wadstena Stads,
Ben a$ April.
243
samt dermed förenade S:t Pehrs Lands-Församlingar.
4:0 Af den 2 dennes, under N:o 1 f4, i
anledning af Kong). Maj:ts Nådiga Remiss å
Majorens Florus Tolls ansökning, om inqestående
Accords-ersättnings
5:0 Af den 2 dennes, under N:0
öfver gjorde Motioner om bestämmande af
Hennes Maj:t Drottningens Underhålls-summa,
i händelse af Enke-rillstand, samt om Dispositionen
af Rosersbergs Kungsgård efter Hennes
Maj:ts nu varande Enke-Drottningens frånfälle.
6:0 Af den 6 dennes, öfver gjord Motion
, om anslag af allmänna Medel till kostnaden
vid förfärdigandet af en Tafla öfver
Högstsalig Hans Majit, Konung Carl Xllbs
Kröning.
7:0 Af den 13 dennes, öfver Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof uti hvad som rörer Riks-Statens
7:de Hufvud-titel.
8:0 Af den 13 dennes, i anledning af gjorde
Motioner om tillökning i anslaget för fria
Konsternes Academie.
9:0 Af den 13 dennes, i fråga om Medels
anslående till Riddarholms-Kyrkans iständsäftlhde.
Dtn S3 April.
toto Af den 13 dennes, öfver Herr Comminister
Berggrens Motion om Lön - förbättring
för Conmumstrarne i Stockholm. Ut
supra.
S. D. I anledning af gjorde anmärkningar
återremitterades till Stats - Utskottet bemälte
Utskotts den 13 dennes afgifne, samt den 8
i samma månad på bordet lagde UtlåtaDden.
1:0 Öfver gjorde Motioner om förändring
1 Beklädnadssättet för indelte Armeen.
2:0 Angående Grefve Löwenbjelms, Gustaf,
Motion om Medels anslående för reparationer
å Kongl. Theaterhusen. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af StåtsUtskottets
under N:o 15 3 afgifne , samt den
18 dennes förmiddagen pä bordet lagde Utlåtande,
i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets den 12 sistledne Februarii meddeldte
yttrande ofver Herr Adlerbeths, Jacob,
förslag om bidrag af allmänna Medel till kostnademe
vid Isländska Handskrifters öfversättande
på Svenska språketj fann Ridderskapet
och Adeln, att, enär det i sistnämnde yttrande
framställde första Alternativ redan blifvit den
2 sistledne Martu' eftermiddagen af Ridderskapet
och Adeln bifallit, Utskottets ifrågavarande
Utlåtande nu endast borde läggas till Handlingarne.
Ut supra.
S. D. Sedan Riksens Ständer nu mera
Bia sj April
Z4J
fastställt Arfvoden och Tractamenten för RiksSfåndens
och deras (Jtskotts Secreterare, Cancellie-
och Vakt-betjening, fann Ridderskapet
och Adeln för godt anmoda Riddarhus-Utskottet,
att med första inkomma med Förslag
till 'aflöning, under innevarande Riksdag, för
Riddarhus-Kamereraren och Riddarhus-Fiscalen.
Ut supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan i till 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli»
O. J. Lagerheim*.
Lördagen den 25 April.
Plenum klockan half till io förmiddagen.
Upplästes och lades på hordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Betänkanden, nemligen:
Ifrän Stats-Utskoftit:
den 3 2 dennes:
^ 1:0 Med hemställan, att, som vid pröt-s
Den 25 April.
ringen af frågan om Kongl. Nummer-Lotteriets
indragning, tvänne Riksstånd beslatit att nämnde
Inrättning borde upphöra och den saknade
inkomsten ersättas genom förhöjning i Bevillningen,
men de öfrige tvänne Stånden åter an.
sett Nummer-Lotteriet böra fortfara, ärendet
alltså måtte jemnlikt 69 §. Regerings-Formen
till det Förstärkta Stats - Utskottets afgörande
öfverlemna?,
2:o Innehållande hemställan om enahanda
behandlingssätt af frågan om Talemäns-Tafflarnes
indragning, deruti jämväl två Stånd stadnat
emot två.
3:0 Rörande Cancellie-Rådet Tannström?
Pension; anmälande Utskottet, att samtelige
Riks-Stånden väl beviljat de för Herr Cancellie-Rådet
Tannström och Herr Regerings-Rådet
le Moine föreslagne Pensioner, men att
tvänne Riks-Stånd derjemte, med afvikande från
Utskottets mening, förklarat att Herr Cancellie-R3det
Tannström borde tillgodonjuta dess
Pension, utan afseende pä den Lön åStat, han
framdeles kunde erhålla, hvaremot de öfrige
tvänne Riks-Stånden, utan en sadan förändring,
Utskottets Betänkande i ämnet antagit; af
hvilken anledning Utskottet föreslagit, att Målet
1 denna del mått» till det Förstärkta Statsutskottet
hänskjutas,
4:0 I anledning af gjorde Mofioner, angående
verkställigheten af förut ifrågaställd reglering
till befordrande af indragning utaf öf
-
Dm S5 April.
247
verflödige Embeten och Tjenster; med hvilket
ämne Utskottet icke ansett sig kunna taga befattning,
enär detsamma i hela dess vidd numera
blifvit till det serskildta Utskottets handläggning
öfverlemnat.
5:0 l anledning af Kongl. Majit* Nådiga
Remiss om Medels anslående till reparationer
å Wadstena Slott 5 och har Utskottet, som vid
Stats regleringen under åttonde Hufvud-Titeln
föreslagit den tillökning uti Summan på Stat
för allmänna Byggnadernes underhållande, hvilken
Stats-Verkets tillgångar möjligen medgifva,
icke funnit sig kunna tillstyrka några ytterligare
Medels beviljande till Wadstena Slotts
reparerande.
6:0 Rörande Lieutenanten G. Roussaus till
Utskottet från Kongl. Majit remitterade ansökning
om utbekommande af innestående Expectance-Arfvode,
till belopp af 1x6 R:dr 3*
sk., å hvilken ansökning Utskottet tillstyrkt
Riksens Ständers bifall.
7:0 I anledning af Kongl, Majits Nådiga
Remiss å Häradshöfdingen Örtendahls ansökning
om Boställe eller Löne-forhöjning; åberopande
Utskottet dess gemensamt med Lagutskottet
under den ig sistledne Martii afgifne
yttrande, hvarigenom Utskottet förklarat
sig ej för närvarande kunna tillstyrka någon
tillökning å Häradshöfdingarnes Löner, hvilket
nde jemväl blifvit af trenne Stånd bi
-
248 Den 55 April.
8:0 Öfver Riksdags-Fullmägtigen Jon Jons.
göns Memorial,, angående Arbets- och Correc*
tionshus-Inrättning i Landskrona; till besvarande
hvaraf Utskottet allenast åberopat dess gemensam*
med Allmänna Besvärs- och Oeconorni$-Utskottet
den 16 i denna månad afgifne
Utlåtande, i fråga om Arbets- och Correctionshus.
Inrättningar på Borgholm och i Wadstena.
9:0 I anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga Re.
miss, angående tillökning af en Waktkarls-beställning
vid Umeå Lands-Fängelse; hvilken tillökning
Utskottet uppå anförde skäl funnit sig
böra tillstyrka.
10:0 Öfver gjord Motion, om en del af
Wadstena fordna Klosterbyggnaders upplåtande
för Hospitals-Inrättningen derstädes; i anledning
hvaraf Utskottet hemställt, att till Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning må öfverlemnas , huruvida
några af omförmälda gamla Klosterbyggnader
skulle kunna åt Hospitals-Inrättningen upplåtas
på sätt och med de villkor som Kongl.
Maj:t i sådant fall lärer täckas i Nåder bestämma.
Wrån Allmänna Besvärs- och Oeconomia+Utsiottet *
Af den 3 * denna månad t
1:0 Öfver gjord Motion, om vidtagande af
vissa provisoriska anstalter till befordrande af mera
enhet och likstämmighet i afseende på Fartigvärde»;
j anledning hvaraf Utskottet, sorn på
Den 25 April.
249
anförde skäl icke kunnat tillstyrka bifall ä ifra*
gavarande Motion, hemställt, att Riksens Ständer
måtte i underdånighet anhålla, det dea Comité,
hvilken i enlighet med Riksens Ständers
framställning vid 1809 års Riksdag, redan blifvit
i Nåder utsedd att utarbeta Förslag till en
Allmän Fattigvårds-Förordning, kunde innom
en viss bestämd tid sättas i verksamhet samt
Kongl. Maj:t derjemte täckas utsätta en bestämdare
tid, än nästa Lagtima Riksdag för
utfärdandet af berörde Förordning.
2:0 I anledning af väckt Förslag, om bidrag
till Fattigförsörjningen af Torpare, Dagkarlar,
Backstugusittare ;n. fl.; och har Utskottet
icke funnit sig äga skäl att hos Riksens
Ständer i afseende på den framställde Motionen
något föreslå, utan allenast yttrat den
underdåniga önskan, att den, till utarbetande
af Förslag till Författning om Fattigvården utnämnde
Comité snart måtte begynna dess arbete.
3:0 I anledning af väckt Motion derom,
att den åt Westerbottniska Allmogen beviljade
Seglations-frihet antingen må upphäfvas eller
sättas under nödig Controll; å hvilken Motion
Utskottet icke funnit skäl tillstyrka bifall.
4:0 Af den 13 dennes, rörande de hos Rid*
derskapet och Adeln samt Preste-Ståndet gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande ,
angående väckt fråga om skyldighet för Götha
Canal-Bolag att besörja underhållandet af
Den 25 April.
de Vägstycken i Skaraborgs och Östergöthlands
Län, hvilka tillhört sådana Hemman,
som genom Canal-anläggningen blifvit indragne
m. m.; af hvilka anmärkningar Utskottet
icke hämtat någon anledning att frångå dess
i ämnet först afgifne Betänkande, hvilket dessutom
af Borgare- och Bonde-Stånden redan blifvit
gilladt.
5:0 Af den 17 dennes, i anledning af åtskilige
väckta Motioner, om förändringar uti
Skjuts-väsendet och de i detta ämne utkomne
nu gällande Författningar.
Från Riddorhus-Utskottet:
Af den 20 dennes,' innefattande Utlåtande
öfver Wadstena Adeliga Jungfru-Stifts-Directions
afgifne Riksdags-Berättelse.
Upplästes Preste-Ståndets Protocolls-Ut»
drag af den 18 dennes, innehållande Ståndets
beslut att anmoda Expeditions-Utskottet att uti
Riksdags-Beslutet intaga innehållet af Kongl.
Maj:ts den 17 sistledne Martii tili Riksens
Stander attåtne Nådiga Skrifvelse, angående
Riksens Ständers underdåntga Anmälan, om Tullgarns
Kungsgårds framtida användande.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställde,
om Ridderskapet och Adeln behagade^in
-
