# ID: svediakorp-gov249
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 11,934
# sentences: 348
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 24 Februarii. 601
Herr Hof-Stallmästaren Grefve Frölich, för
Arrendet af Flyinge och Dahlby Kungsgårdar.
6:0 I fråga om den vid sista Riksdagen
beviljade Löne-förhöjning för Lagmännen i
Skåne och Blekinge.
7:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss, uppå Lieutenanten L. Thorsells ansökning
att utbekomma innestående ExpectanceArfvode.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 12
dennes afgifne, samt den 17 derpå följde, eftermiddagen,
på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af Herr Silfverskjölds, Carl, Memorial
om ersättning för dess förlorade Accord.
Herr Strussenfeltj Michael’j uppläste följande:
För
min del kan jag icke instämma med
StatsUtskottets Betänkande, rörande Herr Öfversten
Silfverskjölds i och för Tjensten lidne
förluster.
Då lika resultater fattas, böra Principerna
vara enahanda, hvarpå de grundas; men
jag anser icke Utskottet nu hafva iakttagit
detta vid ifrågavarande ämne. Förhållandet
blir ganska olika emellan Herr Öfverste Silfverskjöld
och för detta Finska Armeens Officerare.
602 Den 24 Februarii.
Den förre har mäst erlägga sitt Accord
i Pommersk Courant, de sednare i Svenskt
Banco. Öfverste Silfverskjöld har saknat uti
11 år all sin inkomst af dess år 1806 köpte
Compagnie, som af krigs- och politiska händelser
nogsamt är kändt; deremot hafva Finska
Officerarue knappt i arne år saknat sine
Löner, tills de erhöilo ersättning. Han hade
på egen bekostnad näst före Fransosernas Invasion
i Pommern 1812, förskjutit 2000 Rrdr
Pommerskt mynt genom eget Lån till Beklädnad
och Rustkammare för dess Compagnie.
Finska Officerarne voro mångå mäst med
indeldte Löner, som gifva inkomster äfven
under krig, då den värfvade Officeraren, som
har Passevolance, förlorar dess inkomst under
ett krig, lönen oberäknad, hvilken då utgjorde
circa 2Öo Rrdr Pommersk Courant för
en CompagnieChef vid ett af Pommerska Regementerne.
För öfrigt kan det aldrig blifva ett skadeligt
pra^judicat, om Herr Öfversten Silfverskjöld
tilldelas en skälig ersättning. Han är
den enda Officer, som med åsidosättande af
de förmonligaste Aspecter för dess framtid
under Preussiska Kronan, lemnade sin Militairiska
tjenst i Pommern, lifvad af hoppet
och Fosterlandskänslan; och nu mera kan aldrig
den händelsen inträffa, sedan vi icke mera
äga någon Tysk Province, som emot penningar
kan afträdas.
Den il\ Februarii. 603
Jag förmodar att flere inom Ridderskapet
och Adeln nogsamt hafva sig bekant, att Öfverste
Silfverskjöld icke utan högst giltiga skäl
gjort ansökan om någon ersättning för sine
stora förluster. Dess ringa arf har länge sedan
åtgått, under dess Mi 1 i ta i riska bana, som
han började vid i3 års ålder, så godt som i
ett främmande land, afskiljd från Slägt och
Föräldrar, lemnad åt sig sjelf; och straxt efter
i/j:de året åtföljde han Regementet, samt
bevistade 1788, 89 och 90 årens Campagne
mot Ryssland. Jag känner bestämdt att han
ännu står i skuld och remitterar ränta för sitt
Capitains-Aceord, och det Capital han upplånte
1811 för att gå i förskott till sitt Compagnies
Beklädnad; att lian ännu icke haft medel
att från Tyskland afhämta sin enda Son,
en Yngling i3 år gammal af mycket hopp.
På alla dessa bevekande grunder frågar jag
Höglofl. Ridderskapet och Adeln„ örn vi billigtvis
kunna annat än tillstyrka, att åtminstone
Herr Öfversten Silfverskjöld måtte undfå,
hvad han i Accord för 1 r år sedan erlagt,
och till Compagniets Beklädnad samt Rustkammare
för 7 år sedan utgifvit, tillsammans
9000 R:dr Pommersk Courant, då Herr Öfversten
ändå icke har någon ersättning, hvarken
för så lång lids utgifven ränta ej heller för
förlorad Compagnie-inkomst.
Så väl om meddelande häraf till öfrige
Respective MedStånden, som Återremiss till
Utskottet, hvilket jag hoppas måtte göra ett
604 Den 24 Februarii.
billigt afseende på dessa anförde skäl och grunder,
anhåller jag att Proposition måtte göras.
Herr Grefven och Landt Marskalken föreslog
att Herr Slrussenfelts anförande måtte med
de öfrige RiksSlånden communiceras samt StatsTJtskottets
Utlåtande, i anledning deraf till Utskottet
återremitteras, hvilket bifölls,
Föredrogos å nyo tvänne serskildte från
StatsUtskottet den 12 dennes afgifne, samt
den 17 derpå följde, eftermiddagen, på bordet
lagde Utlåtanden;
r:o Angående Krono-UppbördsBetjeningens
aflönande i Götheborg samt öfrige Städerne
utom Stockholm; och
2:0 Öfver Riksdags - Fullmägtigens för
Stockholms Stad, Herr L. J. Lundgrens Memorial,
om ytterligare bidrag af Statens Medel
till Krono-Uppbörds-Betjeningens derstädes
aflöning m. m.
Och fann Högloflige Ridderskapet och
Adeln för godt, att StatsUtskottets berörde
tvänne Utlåtanden gilla; i följd hvaraf till BevillningsUtskotlets
yttrande öfverlemnades frågan,
huruvida icke till beredande af ersättning
åt KronoUppbördsBetjeningen för det tillökta
besvär och den större kostnad, som vid
debitering, uppbörd och redovisning uppkom
-
Den 24 Februarii. 605
mit, den af Riksens Ständer anslagne vissa
proCent på Bevillningsmedlen; derest densamma
skulle finnas icke svara mot behofvet,
torde böra okas.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
12 i denna måna d afgifne, s arnt den ig derpå
följde, på bordet 1'agde Utlåtande, öfver
Kongl. Marjts Nådiga Remiss, angående vissa
vilkor vid Wadstena KlosterKyrkas upplåtande
åt Wadstena Stads, samt dermed förenade S:t
Pelirs Församlingar. Ridderskapet och Adeln
ansåg ej nödigt, att det vid StatsUtskottets
Utlåtande bilagde Utdrag af Utskottets Protocoll
för den 12 dennes, som innefattade
tvänne Ledamöters i Utskottet yttrade serskildte
tankar uti förevarande ämne, nu upplästes.
Herr Silfverstolpe, Gustaf Abraham: Om
de serskildta yttranden, som åtfölja Höglofl.
StatsUtskottets Betänkande, hade blifvit uppläste,
hade jag ej behöft mera än att dermed
conformera mig, för att i anledning deraf begära
detta måls Aterremiss. Nu nödgas jag att
i korthet anföra mina skäl till denna begäran.
StatsUtskottet har erkänt billigheten af Konungens
Nådiga Förslag, att, enär Wadstena
IilosterKyrka öfverlemnas till Staden att iståndsättas,
nyttjas och allt framgent på dess bekostnad
underhållas, äfven de medel omkring
5ooo R:dr Banco, som genom försäljning af
6o6
Den 24 Februarii.
det fordna Koppartaket till Staten influtit#
såsom understöd skulle till [Wadstena Stad
utbetalas; likaledes är det klart, alt då Staten
derigenom befrias ifrån underhållet af
denna märkvärdiga ålderdomslemning, och då
densamma ifrån öde oell onyttig användes, och
till lättnad förorten begagnas, en allmän nytta
genom en ringa af Staten använd kostnad
blir befordrad. StatsUtskottet har således i
hufvudsaken tillstyrkt bifall till Konungens Nådiga
Proposition, men genom ett dervid fästat
vilkor, fördröjt till en obestämd framtid,
verkställigheten däraf. Detta vilkor om uppgörande
af Contract och Kostnads-forslag, kan
visserligen ej medan Riksens Ständer nu äro
församlade fullgöras; och om det än genast
under årets lopp kunde uppfyllas, skulle likväl
hela saken afstadna, om Riksens Ständer
under sin sammanvaro ej anvisa de nödiga
medlens utbetalande. Mitt förslag är derföre
att StatsUtskottet i så måtto skulle ändra
sitt tillstyrkande, att medlens utbetalande nu
beviljades och anvistes, men att det öfverlemnades
till Kongl. Maj:t att dertill bestämma
tiden, sedan vederbörlige Kostnads-fÖrslag och
Contract med Staden blifvit uppgjorda oell af
Kongl. Maj:t i Nåder fastställde. Pröfningen
af dessa Förslag och Contract kan i alla fall
af Riksens Ständer ej förrättas, utan måste
till Kongl. Majit i underdånighet hänskjutas.
Och icke heller beror Summans bestämmande
af sådana Förslag, utan på sin höjd bestämningen
af tiderne för dess utbetalanda, hvilken
omsorg, i afseende på Summans obetyd
-
/
Den 24 Februarii. 607
lighet, det visst icke kan sättas i fråga, att
den ju till Kongl. Maj:ts afgörande utan all
olägenhet må kunna öfverlämnäs. I stöd af
denna min anmärkning, som innehåller en
högst obetydlig, fast billig och till ändamålets
befordrande vigtig jemkning af Utskottets Förslag;
anhåller jag om Proposition till Återremiss
af förevarande Betänkande.
Uppå derom af Herr Grefven och Landt-*
Marskalken framställd Proposition, blef Statsutskottets
ifrågavarande Utlåtande, i anledning
af Herr Silfverstolpes dervid 1111 gjorde Anmärkningar,
till Utskottet återremilteradt.
Föredrogos å nyo och gillades följande
från StiatsUtskottet inkomne, samt den 19 i
denna månad på bordet lagde Betänkanden:
1:0 Af den 11 dennes, i anledning så
väl af RiksdagsFullmägtigens för Malmö Stad,
Herr H. A. Falkmans hos Vällofl. BorgareStåndet
ingifne Memorial, om lindring i allmänhet
uti Inqvarterings-besväret för de Städer,
där ständige Garnizoner äro förlagde,
men serskildt för Malmö Stad, i afseende på
betalningen af det Lån, som vid 1812 års Urtima
Riksdag blifvit Staden beviljadt, till uppbyggande
af Casserner och Stall för 3:ne derstädes
förlagde Esquadroner af nuvarande Cederströmska
HussarRegementet, som äfven af
RiksdagsFul Imägtigen för Staden Ystad, Herr
603 Den 24 Februarii.
Haaks hos Välloflige BorgareStåndet väckte
Motion, angående det vid 1815 års Urtima
Biksdag, nyssnämnde Stad beviljade Lån till
CassernByggnader för de derstädes då förlagde
tvänne Esquadroner af ofvannäinnde HusarRegemente.
2io Af den 12 dennes, öfver de af Herrar
M. Thunell och H. W. Eckhoff, hos Vällofl.
BorgareStåndet serskildt ingifne och derifrån
till StatsUtskottet remitterade Memorial,
angående ersättning för de förluster, som Svenske
Medborgare under de sednare Krigsåren
måst vidkännas genom Skepps-uppbringningar
af de Utländska Magter med hvilka Sverige
varit i fredligt förhållande.
3:o Af den 16 dennes, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, rörande Medels
utseende till bestridande af kostnaden till
Högstsalig hans Maj:t Konung Carl NIII:s Begrafning.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
12 dennes afgifne, samt den 19 i samma månad
på bordet lagde Utlåtande, öfver Herr
Landshöfdingen Friherre Focks Motion, örn
Löners anslående för LänsNotarier och LandsContorister.
Friherre Fock, Berndt Wilhelm, hade in
lemnat
-
Den 2 4 Februarii.
lemnat, etl Memorial, hvilket upplästes, så lydande:
Hos
Ridderskapet och Adeln väckte jag
Motion, om tillökning i Em bets-bi träd et vid
Lands-Gancellierne och Lands-Contoiren. Detta
Ärende remitterades till Rikets Högloflige
Ständers Stats-Utskott, sorn i nu afgifvit Memorial
förmält sig väl inse, att göromålen vid
Landshöfdinge-Embelena de sednare Aren ganska
betydligt förökats, men desto mindre kunna
tillstyrka, att enLäns-Notarie och 2:neLandsContoii
ister med löner på Stat kunde antagas,
som Lands-Secreterare och Lands-Kamererare
i allmänhet ägde emot sina många göromål
svarande löner och inkomster, i jemförelse
med deras vederlikar.
Det är sant, Staten bar många och betungande
utgifter att bestrida. En tillökning i
Tjenstemännens antal torde ock icke, allmänneligen
taladt, med skäl kunna begäras, och så
vida godkänner jag för min del Utskottets tanka;
men mitt anförande om förökadt Arbetsbiträde,
enskildt för de vanlottade Lands-Cancellierne
och Lands-Contoiren, tror jag deremot
ingalunda nu vara vederlagt af Utskottet. Staten
och hvarje enskild man har rätt att af den
verkställande Magtens Tjenare fordra skyndsamhet
och ordning i Expeditionerne, och denna
fordran är så vigtig att små considerationer
och betänkligheter icke böra få aflägsna ändamålet.
Ridd, o. yéd. Prot. III B. 77, 78.
510 Den ^4 Februarii.
Med trygghet frågar jag, huru är det möjligt
att af en mennisko-förmåga fordra, att göromål,
hvilka under loppet af 20 år blifvit
tredubblade, skola skötas 1111 med lika skyndsamhet
sorn förr, och 4 a booo serskildta och
olikartade, men alla för Personliga och Egendoms
säkerheten samt Landets odling vigtiga
Mål expedieras, lika noggrannt som 12 a i5oo
Mål? Är det förmånligt för Staten att tvinga
Lands-Secreteraren och Lands-Kamereraren, att
på händer som af dem njuta enskildt Lön, utdela
hvad de sjelfva omöjligen ej kunna medhinna,
eller är det icke klokare, billigare och
värdigare, att den börda, som uppenbarligen
blifvit odräglig, lättas derigenom, att en del af
demindrevigtiga; men ändock lid fordrande målen
flyttas på en ny hand, som har ansvar derföre?
Att Staten består tillräckeligt lifsuppehälle
åt den af dess Tjenare, hvilken så många
och ofta så högt ansvarsfulla göromål uppdragas,
är väl rättvist; men Staten har efter min oförgripeliga
öfvertygelse ingen säkrare grund för
utdelningen af sina Löner, att följa, än den
båtnad det Allmänna njuter af sådana anslag;
och om denna anmärkning är sann, så måste
det ock vara en obestridelig följd deraf, att
om än Lands-Secreterare och Lands-Kamererare,
njuta så goda inkomster som deras vederlikar
på.Rangordningen, hvilket icke bestrides, och
utur hvilket skäl någon Löne-förbättring för
Lands-Secreteraren och Lands-Kamereraren icke
blifvit begärd; så kan dock ej med något
fog deraf slutas till umbärligheten af ett Statsanslag
för tillökadt Arbets-biträde, enär dessa
Ven Februarii. 6ll
arbeten, genom täta förändringar af Oeconomiska
Stadgar, ständigt växa och snart kunna
uppdrifvas till en ännu dubbelt större höjd,
hvartill kommer, att i händelse af en LandsSecreterares
sjukdom, nu finnes ingen inom
Verket, som fåfr och kan sköta hans tjenst,
utan måste derom alltid göras underdånig anmälan
hos Kongl. Maj:t, och göromålen emedlertid
hvila, enligt Kongl. Majrts Nådiga Bref
den g Januarii 1816. Till Ridderskapet och
Adeln hemställer jag derföre vördsamt, om
icke Högloft. Serskildta Utskottet må anmodas
att närmare öfverväga detta ämne och att öfver
detta mål sig yttra, helst beiiofvet af dea
ifrågavarande Arbets-tillökningen alldeles icke
kunnat ifrågasättas och detsamma ingalunda
förringas derigenom, att andra Verk möjeligen
äga för mycken Betjening.
Herr af Brinckman, Gustaf: Jag förenar
mig till alla delar med hvad Friherre Fock
anförd t, och får endast tillägga, att LandsSecreterare
och LandsKamererare icke äro på
alla ställen så lönte som deras vederlikar, enär
dessa Tjenstemäns löner på somliga ställen
äro Indeldte, men på andra åter endast bestå
i Penningar. Det blir dessutom svårt för
LandsSecreteraren i synnerhet att erhålla någon
skickelig medhjelpare, då denne icke har
någon förhoppning till befordran utan endast
såsom privat Skrifvare är att anse. Sedan ett
Serskildt Utskott nu mera blifvit tillsatt för
att, angående nödvändigheten af alla Embeten
och Tjenster afgifva Utlåtande, anhåller jag
612
Den a 4 Februarii.
att de mot StatsUtskottets Utlåtande nu fm rosta
1<1 te Anmärkningar, måtte jemte sjelfva Utlåtandet
till Serskildta Utskottet remitteras.
Grefve Mörnerj Carl Stellan: Sedan
StntsUtskottet afstyrkt Friherre Focks ifrågavarande
Motion, så föranlätes äfven jag anhålla,
att ämnet numera må lill Serskildta
Utskottet remitteras.
Friherre Anckar swärdh Carl, Henric: Oaktadt
de af Friherre Fock och flere andra Ledamöter
frnmstäldte skäl, finner jag likväl icke
någon anledning alt återremittera StatsUlskottets
Betänkande. Ej heller inser jag huru detta
ämne kan anses tillhöra Serskildta Utskottets
handläggning, då fråga om nya löners anslående
icke bör kunna uppstå, förr än behöriga
Indragningar af andra öfverflödiga Embeten
och Tjensler förut blifvit verkställde. Den
föreslagne tillökningen är på ett eller annat
ställe visserligen obetjullig, men öfver hela
Riket tagen, skall den säkerligen förorsaka en
utgift af kanske 20,000 R:dr. Jag anhåller
således att SlatsUtskollets Betänkande icke
matte återremitteras utan gillas, men har för
öfrigt icke något deremot att de vid Betänkandet
nu framställde Anmärkningar varda till
Serskildta Utskottet remitterade.
Herr Grefven cch LandtMarskalken erinrade,
att fråga icke vore om någon Återremiss af
StatsUtskottets Betänkande, utan hade endast
flere Ledamöter anhållit, att samma Betänkande
Den a 4 Februarii.
615
jemte de deremot gjorda Anmärkningar, måtte
till Serskildta Utskottets handläggning öfverlemnas.
Friherre Drufva> Thure: Man klagar allmänt
öfver långsamhet vid Lands-Cancellierne,
men jag frågar, huru det är möjligt att skyndsamt
handlägga målen, när deras antal nu mera
blifvit tre om icke fyrdubbladt, och när,
vid tillfälle af en Lands-Secreterares sjukdom,
ingen finnes som kan förrätta hans tjenst. Mig
synes i högsta måtto billigt, att Landshöfdingen
äger en Tjensteman vid sin Expedition,
på hvilken han i sådant fall kan lita; och att
således Lands-Secreteraren får till sitt biträde
en Läns-Notarie, lika som Lands-Kamereraren
har Läus-Bokhållaren.
Jag förenar mig med de värda Ledamöter,
hvilka yrkat Remiss af målet till Serskildta
Utskottet, som icke allenast bör granska
Personalens storlek, utan ock föreslå en
förbättrad Arbets-Methode.
Herr Schönström, Pehr: Ändamålet med
Serskildta Utskottets förordnande, är att göra
Indragningar, men alldeles icke att anslå några
nya Löner. Tidepuncten synes mig nu vara
inne för Indragningar på alla ställen, och får
jag således desto hellre bestrida Remissen af
denna fråga lill Serskildta Utskottet, som jag
påminner mig att Lands-Secreterarne helt nyligen
erhållit en förhöjd Resolutions-lösen,
hvarigenom de äfvensom genom sine öfrige
614
Den 24 Februarii.
löne-förmåner böra vara i tillfälle, att sjelfve
kunna underhålla och löna de Personer, hvilkas
biträden de behöfva.
Herr af Brinckman, Gustaf: Då nyttan och
nödvändigheten af Läns-Notarie-tjensterne äro
alldeles obestridlige, och då i händelse LänsNotarie-löner
i hvarje Län, utom trenne, der
sådana redan finnas, anslogs lika nied den
Läns-Bokhållarne åtnjuta, till ett belopp af 266
R:dr 32 sk. Banco, Summan af alla dessa Löner
öfver hela Riket ej skulle öfverstiga 5ooo
R:dr; så kan jag för min del ej annat än tillstyrka
en sådan åtgärd, hellst för den utgift
Staten härigenom tillskyndas, Allmänheten erhåller
en mångdubbel ersättning uti den skyndsamhet,
hvarmed målen genom en slik anstallt
kunna behandlas.
Grefve von Schwerin_, Fredric Bogislaus:
Jag minnes icke, att, sedan ett mål blifvit af
ett Utskott hnndlagdt, samma mål derefter till
ett annat Utskotts åtgärd är vordet öfverlemnadt.
Det synes icke tillhöra Serskildta Utskottets
befattning att bestämma nya Löner
för ifrågavarande Tjenstemän, hvilket ämne
ensamt tillhör Stats-Ulskottet. Jag kan således
icke inse något ändamål med den nu begärde
Remiss till Serskildta Utskottet.
Herr Grefven och LandtMarskalken föreslog,
att i anledning af flere Ledamöters derom
gjorde anhållan, förevarande ämne måtte
Den 24 Februarii. 6 i 5
till Serskildta Utskottets upptagande och pröfning
öfverlemnas.
Ropades Ja och Nej.
Grefve von Schwerin anhöll, att Herr Grefven
och LandtMarskalken täcktes göra Proposition
till bifall eller afslag af StatsUtskottets
Betänkande.
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställde
derefter om Ridderskapet och Adeln behagade
gilla Utskottets Betänkande.
Ropades Ja, blandadt med n^gre Nej.
Då härvid anmärktes, att Propositionen
blifvit med Ja och Nej besvarad, förklarade
Herr Grefven och LandtMarskalken, det han
tyckt sig höra långt flera Ja än Nejsamt
att StatsUtskottets Betänkande således vore
af Ridderskapet och Adeln bifallet.
Friherre Drufva anhöll, att sedan nyssnämnde
Betänkande nu mera blifvit gilladt,
Friherre Focks ofvannämde Motion måtte till
Serskildta Utskottet remitteras; hvilket, uppå
af Herr Grefven och LandtMarskalken frumstäld
Proposition, af Ridderskapet och Adeln
bifölls.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 16
6l6 Den a4 Februarii.
dennes afgifne samt den 19 derpå följande på
hordet lagd# Utlåtande, i anledning af gjorde
Motioner om Pension för Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen Oscars för detta Lärare.
Herr Uggla, Göran Gustaf, uppläste följande
:
Då jag med Högloflige SlatsUtskottet fullkomligt
delar öfvertygelsen om Nationens pligt,
att gifva ett varaktigt vedermäle af Dess erkänsla
åt Hans Kong!. Höghet KronPrinsens
Lärare, Herrar Tannström och leMoine, har
ag ock trodt det vara värdigt ett ädelt och
lögsinnt Folk, att åt uttrycket af denna erkänsla
meddela all den förbindande kraft, hvarigenom
hon i alla skiften förblifver lika oföränderlig
och beståndande för föremålen för
Nationens välvilja och tacksamhet. Men då
StatsUtskottet, i frågan om den föreslagne Pensionen,
hvilken jag, lika med Utskottet, anser
höra till uppgifvit belopp i Svenskt BancoMynt
för begge dessa Herrar utgå, serskildt
för Herr Tannström fästat det vilkor, att Pensionen,
i händelse Herr Tannström till Embete
med Lön på Rikets Stat befordrades, komine
att räknas under Lönen; så torde den anmärkning
härvid äga rum, att då den tacksamhetsgärd,
som åt dessa förtjenstfulia Män ägnas,
oafkortad! och utan alla villkor tillfaller
Herr leMoine, kommer Herr Tannström i
sjelfva verket i åtnjutande deraf endast i den
mån han icke i annan väg, eller på Embetsmanna-banan
med sina insigjer och sin arbets
-
Den i\ Februarii. 617
förmåga gagnar sitt Fädernesland. Herr Tannström
skall visserligen för sin del anse hvarje
sjelfförsakelse, hvarje uppoffring för ringa, då
lian kan vinna det stora ändamålet att upplysa
och gagna; men jag vågar likväl tro det
vara med billighet och rättvisa förenligt, alt
den belöning Rikets Ständer, å Nationens vägnar,
Herr Tannström lin tilldelar för den ädlaste
af alla mödor, må blifva oberoende af de
serskilda förhållanden till Statea, hvaruti han
framdeles kan komma.
Glömmom icke, mine Herrar! att det är han,
som, under ett djupt och lifligt medvetande
af sina dyra och ansvarsfulla pligter i den svåra
konst att bilda en god Regent, utveckladt
den unge Furstens lyckliga Natur-anslag till det
Nordiska, fria, kraftfulla sinne, som hör utgöra
grunddraget i Dens själ, som en gång skall
regera öfver det starka, fria och sjelfständiga
Folk, som bebor Scandinaviens Dalar
och Berg.
Uppå dessa skäl och då det offenteliga
vedermäle af erkänsla, Svenska Nationen genom
sina Representanter nu går att åt Hans Kongl.
Höghet KronPrinsens Lärare bestämma, bör
blifva för den ena lika varaktigt och ovillkorligt,
sorn för den andra, har jag trott mig
äga ali anledning till den vördsamma hemställan,
att den Pension, som för Herr Tannström
anslås, må af honom under hans hela lifstid
oafkortadt uppbäras, ehvad Embete med Lön
618 Den 24 Februarii.
på Stat han än må komma att bekläda, samt
på hvilken Ort som hellst han må vistas.
Jag anhåller således om Återremiss af Betänkandet:
Grefve
Stackelberg j Reinhold j anförde
skriftligen:
Då jag redan förut haft äran inför Högloflige
Ridderskapet och Adeln yttra mig i
detta ämne, anser jag mig höra, i anledning
af StatsUlskottets Betänkande, å nyo utbedja
mig få fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet.
Jag kan för min del ingalunda hvarken
gilla eller inse de skäl, som föranledt Utskottet
föreslå beloppet af Pensionerne för ifrågavarande
Herrar till \ mindre, än hvad som i
och för enahanda sak, redan för 20 år sedan
beviljades Landshöfdingen v. Rosenstein, och
tror derjemte, att i fall den föreslagna Summan
skulle på något sätt anses tillräckelig och med
Nationens värdighet öfverensstämmande, så hade
den, åtminstone efter min tanka, bordt på
sätt en värd Ledamot föreslagit, blifva till någon
del af beloppet, fastställd i Spannmål, för
att efter Riks-Markegångs-Taxan utgå och således
försäkrat så väl Herr RegeringsRådet
leMoine, uti hvad Land han efter fulländat
värf sig befinner, som CancelliRådet Tannström
om en anständig och säker bergning,
Den 24 Februarii. 619
utan att för mycket vara beroende af vårt
omväxlande myntväsende.
Då ändamålet med dessa Pensioner synts
åsyfta att ådagalägga Nationens tacksamhet mot
dessa Herrar, för den nitiska omsorg, hvarmed
de till Nationens tillfredsställelse utveckladt
de lyckliga Natur-anlag, som finnas hos den unga
Furste, hvilken nu utgör Thronens närmaste
stöd; så hemställer jag icke allenast, att
livad jag redan anfört må komma uti närmare
betraktande, utan tror äfven att StatsUtskottet
hade kunnat fäst afseende på Hans
Excellence Friherre Flemings hemställan, det
CancellieRådet Tannström äfven måtte få uppbära
Pensionen, ehvad Embete eller Tjenst
med Lön han framdeles kan komma alt erhålla.
Ett undantag från det allmänna Stadgandet
tror jag vid detta tillfälle ej kan af någon
anses såsom farligt prejudicat, då sådan Casus
ganska sällan inträffar.
Motsatsen häraf skulle kunna förmå CancellieRådet
Tannström, att undvika en mödosam
och ofta otacksam och tung Tjenstemannabana,
då han derigenom endast kan påräkna
obetydlig tillökning uti inkomster, men deremot
fördubblade utgifter och besvärligheter. Hans
in si eter och kraftfullhet lemna likväl den säkra
o
öfvertygelse, att han på en sådan bana skulle
vid alla tillfällen göra sig utmärkt.
620
Den 24 Februari i.
StatsUtskottet har dessutom ej föreslagit
någon tid för Pensionernas beräknande, hvilket
jag vördsamt får föreslå må fastställas från
innevarande års början, och får derjemte af
alla dessa anledningar anhålla det Utskottets
Betänkande må blifva återremilteradt.
Herr Adlerbeth, Jacob: Jag instämmer så
m}?cket hellre uti Herr Ugglas nyss uppläste
Anförande, som jag anser Herr Tannströrns
förtjenster mot Fäderneslandet, i egenskap af
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens Lärare, vara
så stora, alt belöningen derföre bör blifva beständig
och icke föränderlig.
Uppå derom af Herr Grefven och LandtMarskalken
framställd Proposition, blef StatsUtskottets
ifrågavarande Utlåtande, i anledning
af de dervid nu gjorde Anmärkningar till
Utskottet återremilteradt.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets
den 16 dennes afgifne samt den 19 i samma
månad på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af gjotde Anmärkningar vid dess den 12
sistledne Januarii meddeldte Yttrande, i fråga
om fortfarande af det för Fattigvårds-Inrältningen
i Carlskrona anslagne understöd af Statens
Medel, fann Ridderskapet och Adeln att,
enär StalsUlskottets sistnämnde Yttrande redan
blifvit den 20 sistledne Januarii af Ridderskapet
och Adeln bifallit, Utskottets ifrå
-
Den Februarii. *621
gavarande Utlåtande nu endast borde läggas
till Handlingarne.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 16
dennes afgifne samt den iq i samma månad
på bordet lagde Förslag till beräkning af Stats»
Verkets Intrader i den RiksStat, som af Riksens
Ständer vid denna Riksdag skall uppgöras,
för att tjena till efterrättelse intill nästa
Riksdag; hvarvid Grefve Mörner, Carl Stellan
och Herr Ankarsparre, Ingemar August, jemte
flere af Ridderskapets och adelns Herrar Ledamöter
anböllo, att ifrågavarande förslag
matte, i anseende till ämnets vigt och omfattning,
få, i stöd af 4p §. Riksdags-ördningen,
ytterligare hvila på bordet till nästa Plenum;
hvilket uppå af Herr Grefven och LandtMarskalken
gjord Proposition, af Ridderskapet och
Adeln bifölls.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets
den 12 dennes afgifne, samt den ig i
samma månad på bordet lagde Utlåtande, i
anledning af de bos Vallöf]. Borgare-Ståndet
gjorde Anmärkningar vid Utskottets den 17
sistledne Januari meddelte yttrande öfver Herr
Kjellanders Motion, angående uppskof med redovisningen
af Krono-Uppbörden; fann Ridderskapet
och Adeln, att enär Utskottets sistnämnde
yttrande redan blifvit den 27 sistledne
622
Den 24 Februarii.
Januarii eftermiddagen, af Ridderskapet och
Adeln bifallit, Utskottets ifrågavarande Utlåtande
nu endast borde läggas till Ilandlingarne.
Föredrogos å nyo och gillades följande
från Allmänna Besvärs- och OeconomiasUtskottet,
samt eftermiddagen den 17 och ig
dennes på bordet lagde Betänkanden:
1:0 Af den 4 dennesj i anledning af väckt
fråga, angående rättigheten för Lumpsamlare, att
omkringresa i landet samt om sättet till Lumpors
anskaffande för Pappersbrukens behof.
2:0 Af den 4 denneSj i anledning af yrkad
skyldighet för ägare af Bruk och Tullqvarnar
alt deltaga i vägrödning.
3:o Af den 10 dennes\ rörande föreslagen
ny reglering af Socknarne uti Riket.
4:o Af den 12 denneSj rörande väckt fråga,
om de i Riket bruklige Vigtsorters reduction
till enhet
5:o Af den 10 denneSj rörande yrkad rättighet
för Slädernes Magistrater, att få förrätta
alla så kallade Dykeri-Auctioner.
6:0 Af den 10 denneSj angående yrkadt
Den 24 Februarii. 623
utbyte och jemkning af Roteringen i Tossbo
och Vedbo Härader af Elfsborgs Län.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärsoch
OeconomieUtskottets den 26 sistledne Januarii
aflåtne, samt den 17 dennes eftermiddagen.
på Bordet lagde Betänkande, i anledning
af väckt fråga om Spectaclernes inställande
på de större Högtidsdagarne m. m.
Herr Mannerhjerta, Ulric Emanuel, uppläste
följande:
Ehuru jag delar de tänkesätt, som Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottets ifrågavarande
Utlåtande innehåller, om vigten
att icke låta den vördnad, som Religionen kräfver,
försvagas genom profana-nöjen på dessa
Högtidsdagar, hvilka mera uteslutande bör ägnas
alt i minnet återkalla vår Läras höga
sanningar, vågar jag likväl fästa Högloft. Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet på en
motsägelse, som jag i detsamma tyckt mig
finna.
Utskottet, som tror sig böra förklara,
att det icke vill lägga hinder i vägen för valda
offenteliga nöjen, då de på en lämpelig
tid förehafvas, utan tvärtom anser dem bidraga
till Samhällets och sedernas förädling; och
således icke har något att anmärka mot de
vanliga SöndagsSpectaclerna, anser likväl att
624 Den 24 Februarii.
Repititioner dertill, ej böra om SÖndagarne få
bållås. Då man medgifver och vill saken,
bör man ej lägga hinder för dess befordringsmedel.
De många serskildta grenar af de sköna
Konsterna, som i den Lyriska Scenen ingå,
fordra en omsorgsfull sammangjutning till ett
belt, hvarföre det oftast blifver en oundvike]ig
nödvändighet, att oagtadt föregående öfningar,
en slutelig Repitition måste äga rum,
samma dag som för Representationen är bestämd.
Så vida Theatern för sina dagliga Ar
O
C
beten ej skall mota besvärande hinder, måste
band af denna beskaffenhet ej påläggas anordnandet
för dess bestämmelse. Om tillexempel
med förbigående af flera andra skäl, ett
större Spectacle varit gifvit om Fredagen, och
ett annat sådant bestämmes följande Söndag,
så äro Decorations-förändringarne ensamt ett
binder, att icke Scenen när som helis t kan till
öfningar vara ledig; och torde det i detta,
som i flere andra fall vara af nödvändighet
att icke Söndagen blifver för Repetitioner och
förberedelser till allmänna nöjen af ädlare
syftning, en förbuden dag.
Jag tror således att Utskottet, då det
funnit denna dagens afton lämpelig för dessa
slags nöjen, borde hafva inskränkt det föreslagne
förbudet emot Repetitioner, till endast
gällande under de timmar om Söndagen, då
den allmänna Gudstjensten hålles. Sån ger på
ena
-
Den 24 Februarii. 625
enahanda tid, helgade till den Högstes lof,
och Hymner hemburne åt Fixionens föremål,
skall då ej äga rum, och jemförelsen deraf icke
blifva anslötelig för det fromma andäktiga
sinnet. Om ett sådant förbud skulle för den
yttre sedlighetens strängare iakttagande, finnas
nödvändigt', skola likväl Theaterns Artister
hafva tillfälle att från kl. ri förmiddagen till
kl. 3 eftermiddagen, uppfylla det kall, deras
yrke krafvel-, utan att den pligt, som vördnad
och kärlek för Religionen bjuder, behöfver
åsidosättas.
I händelse af Återremiss, anhåller jag
vördsamt att denna anmärkning får åtfölja Utskottets
Betänkande.
Grefve Mörner j Carl Stellan: Jag fruktar
att den sista Varda Talaren misstagit sig. Utskottet
har endast tillstyrkt, att i öfverensstämmelse
med de redan i ämnet utfärdade
Författningar, Repetitioner icke må, under de
timmar af Söndagarne, då Gudstjensten förrättas,
företagas, utan att utsträcka en sådan
hemställan, på sätt Herr Mannerhjerta förmodat,
till hela Söndagarne. Professor Hagbergs
i detta ämne till Utskottet remitterade Motion
innehöll väl yrkande, att Repetitioner måtte
alldeles icke å Söndagarne anställas, men Utskottet
har, på sätt jag nyss haft äran nämna,
inskränkt sitt tillstyrkande af Motionen inom
de till Gudstjensten vanligen bestämde timRidd.
o. Ad. Prot. III B. 79, Bo.
626 Den 24 Februarii.
mar. Jag tior således icke alt Betänkandei
kan behöfva återremitteras.
Grefve von Lantingshausen^ Albrect: Ehuru
jag för min del med mera nöje hade skolat
gilla Utskottets ifrågavarande Betänkande,
om Utskottet afstyrkt Spectaclers uppförande
äfven å alla de vanliga Söndagarne, yrkar jag
likväl icke, i anledning deraf, någon Återreiniss.
Grefve MörnerAdolph Göran: Jag högaktar
mycket de religieusa tänkesätt, som föranledt
Utskottets Förslag, men hemställer likväl,
om någon annan Författning i ämnet, än
den redan gällande, må kunna behöfvas, samt
om icke denna fråga, hvilken icke egentligen
synes tillhöra den Lagstiftande Magten, bör
till Kongl. Maj:t öfverlemnas, för att efter
serskildte sig företeende omständigheter derutinnan
förordna.
Det vore visserligen vackert öm man, 1
stället för att bivista Spectaclerne om Söndagarne,
använde hela dessa dagar till Gudliga
betraktelser och sysslosättningar; men man torde
äfven böra eftersinna, om tillfälle gifves
för Tjenstefolk och Handtverks-Classerne, hvilka
endast om Söndagarne hafva ledighet, att
erhålla några andra, mera lämpeliga och anständiga
tidsfördrif än Spectaclerne.
Om tillfälle härtill saknas, men Spectaclerne
likväl afskaffas på Söndagarne, kunde
Den 24 Februarii. 627
ilian derigenom lätteligen bereda anledning för
nyssnämnde Folk-Classer att förstöra dessa dagar
på några nöjen och lustbarheter, vida sämre
och skadligare an Spectaclerne. Af sådan
anledning anser jag för min del Spectaclerne
å Söndagaine bora tills vidare bibehållas.
Friherr e Anckar swärd, Carl Hinric.: Jag
tror för min del att vi lika litet i denna, sorn.
uti hvarje annan fråga, böra afstå vår rättighet
att sjelfve pröfva; och med anledning
häraf får jag anhålla om Proposition till bifall
af Utskottets Betänkande.
Herr Grefvert och LandtMar skalk en gjorde
Proposition till bifall af Oecöhomiae-Utskottets
ifrågavarande Betänkande, hvilken Proposition
med Ja besvarades.
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
Oeconomias-Utskottets den 10 dennes afgifne,
samt den 17 derpå följde eftermiddagen på
bordet lagde Betänkande, rörande Väckt fråga,
om upphörande af Dykeriets befattning med
Skepp och Gods, då Skeppet i Lotsmans farvatten
af Lotsen sättes på grund.
Herr Blomstedt, HanSj uppläste följande:
Med tillfredsställelse erfor jag vid föredragningen
af de till Discussion förekommande
mål, att Motion blifvit väckt i Vällofiige
628
Den 24 Februarii.
Borgare-Ståndet om inskränkning i Dyker*-  Societetens förmenta rättighet, att disponera
om Skepp och Gods, som råka på grund vid
Svenska kusterne, samt att Oeconorniae-Utskottets
Betänkande, i denna fråga inkommit. Jag
utber mig få begagna tillfället att i hast göra
följande erindringar.
Ändamålet med Dykeri-Inrättningen var:
Att på flera puncter af Sveriges vidsträckta
kuster, hafva Depot af de för Fartygs och
Gods bergning vid vådliga tillfällen nödiga redskap
— tillgång på öfvadt Manskap till arbetet
och följagteligen, att, med minsta kostnad
och tidspillan bärga i nöd ställde Skepp, Menniskor
och Gods, — välgörande var detta ändamål;
men erfarenheten har visat dess förfelande.
Sällan bland allmänna Inrättningar var
någon af mera menligt inflytande på en Medborgare-Class’s
sanna fördelar, på Handels
och Sjöfarts fortgång, jemte den vinst Samhället
deraf borde vänta; sällan gjordes någon
större inkräcktning på fria Medborgares rättigheter,
än genom auctoriserandet af ifrågavarande
Verk. Hvarje Sjöman bör taga liflig
del i detta ämne, hvarje Svensk bör ifra för
iooo:det.als Landsmäns och Främlingars fordran,
grundad på den af alla hyfsade Nationer
erkända Folkrätt!
Enligt Dykeri-Sladgarne hafva ofta Skepp,
Last och Manskap betagits tillfälle att blifva
räddade under flera dygn; dåde, om dem varit
tillåtit att genom frivilliga accorder söka
Den 24 Februarii. 629
Iijelp, kunnat se sig fria från faran inom |
af lika tid, jemte det de i sådant fall äfven
varit befriade ifrån de i motgångens stund,
snäst tryckande och obilliga utgifter; ofta hafva
de genom denna tids utdrägt gått miste om
all frälsning, till och med Skepp och Gods
gått till bytes och sköflings.
Om någonsin ögonblickliga kraftiga åtgärder
medgifvas vara de bästa, så är det utan
undantag vid alla de tillfällen, hvaruti en verksam
sjöman så ofta blir satt: Med förutsats af
en blott medelmåttigt skarpsynt blick och sundt
omdöme, är ett hastigt tagit och verkstäldt beslut
onekeligt bättre än ett långsamt, methodiskt
och efter vissa former beräknadt; — ty
det sednare är ett Speculations-verk för Studerkammaren,
hvaraf blott ett och annat resultat
blir användbart vid de på så mångfaldiga olika
sätt varierande tillfälligheter under en Sjöresa.
En fördröjd undsättning på Sjön är således
merendels detsamma, som en vägrad.—
Jag lämpar denna sats på Dykeri-Inrättningen.
Det har händt, att Dykeri-Betjeningen med
våld nekat Bönder, Fiskare och andra medlidsamma
Personer, att gå om bord på nödställda
Skepp, som blott behöfde ett större
antal menniskohänder för att räddas, och då
den för Dykeriets befattning och andel i bytet
utsatte lid af 60 timmar var expirerad,
kunde ingen hjelp mer uträtta något.
På de Fartyg, som efter alla formaliteter
omsider blifvit genom Dykeriets anstaltande
650 Den i /{ Februarii,
Josstagne från Stranden oell genom Auction
med laster &c. försålde, hafva, efter Calcul, ex-,
pcncerne ofta öfverstigit behållna Summan el»
Jer denna blifvit minus,
En Engelsk Skeppare, som, af sällsynt
okunnighet om Författninganie, godtroget öfver-,
lemiiat sitt på grund komne Fartyg åt Dykeri-.
Inrättningen på Gottland, berättade med tårfulla
ögou, vid genomfarten af Skäne sistledne
höst, att af dess betydliga Egendom ingen ting
blifvit öfrigt, oagtadt det mästa ansågs bärgädt.
Han fick Växel af ett Svenskt Handelshus för
att bestrida kostnaden af hemresan till sitt Fädernesland,
Det har handt att Dykeriets Tjenstemän
tillika varit Entrepreneurer af Fyrarnes
underhållande; man kail således, utan att
göra någon personel beskyllning, äga rätt till
den reflexion, att sådant innefattade en rak motsägelse
emellan ändamål och medel; ty ej nog
att det ingeck i enskild ta Interesset att bespara
så mycket Kol sorn möjligt, hellst om Entrepreneuren
lemnade uppsigten på g:dra och 3:dje
handen; följden häraf hlef äfven den, alt, enligt
det bland Kustboarne gängse ordspråket:
Stränderna välsignades med strandade Skepp
Säkert är åtminstone utrönt, att under en sådan
period Fyrarne lysa sämre än vanligt. Det
är en ryslig föreställning att dylikt inträffat i
öfverlagd låg afsigt att skada; också påstår jag
ej detta, men föl hållandet är derföre icke mindre
värdt uppmärksamhet och har troligen gifvit
anledning till stadgandet i ?. §. af DykeriReglementet
1802: xltt, uti Dykeriets tjenst ej
Den 24 Februarii.
631
viä nyttjas eller antagas Tull-, Lots- eller Fyrbåiks
Betjening. Det har handt, att på grund
komne Skepp sett sig föranlåtna att med Canon-'
och Skjutgevär eller armstyrka försvara
sig vid annalkandet af den hjelp, man ville
påtruga dem från Dykeriets Båtar, Folk och
Redskap, hvilka de ansett vid sluträkningen
skola förorsaka sig total förlust: Må man ej
undra om denna i sig sjelf lagstridiga procedure
förnyas af SkeppsBefälhafvare med mod,
rådighet och styrka! Alla dessa uppgifter äro
faeta, hvilka i den allmänna Opinionen länge
varit erkända. Man anför, att tillgång på nödiga
verktyg, tåg, redskap m. ra. skulle saknas
om Dykeriets åtkomster minskades; detta är
falskt; ty dessa Depoter, hvilka på mångå ställen
icke äro så betydlige som man förmodar,
skulle ganska säkert vidmagthållas genom sådana
Fartygsafgifter, hvilka verkeligen behöfde
och frivilligt begärde Dykeriets hjelp och för
hvilkas räkning allenast dylika effecter böra
hållas i beredskap; denna hjelp begärdes oftare
om liberala grundsattser följdes. Att ålägga
någon med förlust af Skepp och Egendom
contribuera lill dessa förråd, är våld! Nationernas
rätt är helig, Individuers precaira vinst —
skadlig! Af fruktan för Dykeriets Monopolium
blifva Svenska Kusterne skydde af ioordetals
Skepp, hvilka eljest skulle besöka Hamnarne och
derigenom bereda en säker fordel åt Invånarne.
Oagtudt nu anförde skäl och bevekande
omständigheter, tror jag likväl icke någon hufvudsaklig
ändring för närvarande lagligen kun
-
$52
Ven a 4 Februarii.
na göras i 180a års Dyl<eriStadga, såsom ägande
lika kraft med livad annat Contract som
hellst till säkerhet för Enskildtas rätt; men då
Utskottet ansett de föreslagne ändringar eller
förklaringar blott röra icke nog bestämda Reglementariska
föreskrifter och således icke förnärma
de genom Qctroyeo förundta rättigheter,
samt i följd häraf tillstyrkt Herr Eckhoffs
Motion; så anmärkes: I nu omtalte fråga lyder
orden: Upphäfvande af Djkeriets befattning
med sådana Svenska Fartyg, som under
Lötsman och i Lotsmans farvatten kunna af
KronoLots blifva satte på grund m. m. Jag
hemställer vördsamt om icke ordet Svenska må
uteslutas och rättigheten att icke begagna Dyleriets
så kallade hjelp, då den är öfverflödig,
må utsträckas äfven till andra Nationer; det
ägnar en ädel Nation, att, i sådant fall som detta,
behandla hvarje nödstäldt såsom Landsman,
Likaledes får jag hemställa, om icke meningen
af Lotsmans farvatten, må närmare bestämmas
genom följande Redaction: Uppliäfv
ande t af Dykeriets befattning med sådana
Fartygy sorn under segling och kryssning längs
Svenska Kusten , pä längre eller kortare distance
från densamma y eller under Lotsning,
eller i Lotsmans farvatten komma på grund
m. m., ty på flera ställen nyttjas sällan Lots
utan vid inlopp i Hamn; till exempel under
Segling emellan Götheborgs Skären, Kullen och
Sundet, der ganska många Skepp råka på grund,
helt nära Svenska Vallen, utan att med skäl
kunna räknas vara i Lotsmans farvatten.
Den s 4 Februarii. 633
Sluteligen anhåller jag, ehvad beslut Ridderskapet
och Adeln härom må fatta, att vid
framställningen af Riksens Ständers underdåniga
önskningar, äfven måtte fogas det tillägg,
att vid Octroyens slut, Dykerilnrättningen, såsom
Bolag, och sådan dea nu är, måtte upphöra
till kraft och verkan.
Som ämnet nu första gången är under öfverläggning,
anhåller jag, enligt Grundlagens
föreskrift, om Herr Grefvens och LandtMarskalkens
Proposition till Återremiss,
Åtskillige yttrade härtill deras bifall.
Herr Ankarsparre} Ingemar August: anförde
skriftligen:
Med Herr Blomstedt instämmer jag i ämnet
rörande Dykeriet, öfvertygad om de otaliga
olägenheter för allmän och enskild säkerhet,
som orsakas af nuvarande Dykerilnfättning.
Någon hufvudsaklig ändring kan väl
ej äga rum så länge Octroyen räcker, men de
af många olyckliga följder, upplyste misstag
vid meddelandet af Dykeriels Octroy anser jag
böra kunna föranleda till några högst nödiga
ändringar i det fastställde Reglementet för detta
Verk.
Då Riksens Högloflige Ständers beslut kunna
undergå förändringar, orsakade af förekomne
omständigheter, tror jag att några mindre
ändringar i ett BolagsContract böra kunna ske
634 £>en 24 Februarii.
när så många anledningar dertill gifvas som i
detta fall. Lika med Herr Blomstedt anhåller
jag om Återremiss af Utskottets Betänkande.
Uppå derom af Herr Grefven och LandtMarskalken
framställd Proposition, blef OeconomiasUtskottets
Betänkande, i anledning af
de dervid nu gjorda Anmärkningar, till UtskoU
tet Aterremitteradtf
Företogs tili pröfning Allmänna Besvärs»
och Oeconomi*Utskottets den 26 sistlidne Ja»
nuarii afgifne, samt den 17 dennes eftermiddagen
pä bordet lagde Betänkande, i anledning
af väckt fråga om förändring i Försam»
lingarnes skyldighet, att vårda de Fattige.
Grefve Mörnerj, Jdoiph Göran: Det skulle
må hända kunna anmärkas, alt de Soldater,
hvilka, pä de skäl Betänkandet innehåller, blifvit
afskedade och ej f’å återsändas till deras
Hemort, ej derföre fått sig anvist hvar de skola
vara, och att detta är en hufvudsaklig omständighet,
som behöfver nogare utredas. Men
det är likväl icke härvid jag egenteligen ernat
fästa uppmärksamheten, utan dervid , att det nu
ifrågavarande ämnet har ett omedelbart sammanhang
med ett annat af vida större omfattning
och betydenhet; jag menar det som angår
enskildte Personers rättigheter till försvar och
till inflyttning ur den ena församlingen i en
annan. Dessa förhållanden, som lill en del i’öra
Den i\ Februarii, 635
den personliga friheten, men sorn också å en
{innan sida angå Församlingarnes rätt att icke
helastas med en alltför vidlyftig och tryckande
Fattigvård, äro med de Författningar, som angå
denna senare uti en så nära gemenskap, att
ämnet icke kan med någon fullständighet, utan
j ett sådant sammanhang afhandlas, Det är likväl
af vigt att något mera bestämdt i detta afseende
stadgas, som kan vara Jämpadt efter
sakernas närvarande ställning; ty det har nu
för tiden handt, att personer, som varit infödde
Svenskar och aldrig vistats utom Fäderneslandet,
likväl genom åtsk ill i ge flyttningar Orter
emellan, sluteligen funnit sig i den belägenhet,
att de saknat en tillflyktsort, och det
har händt, att Församlingarne fordrat af dem,
sorn velat emottaga dylika personer, sådana
villkor till säkerhet för framtida förluster, att
detta ännu mera försvårat dessa personers underhåll
och satt dem i fara att icke få vistas
någorstädes. Det är sant, att ofta är felet på
deras sida genom slurf och försummelser; men
så vida dessa menniskor icke skola upphöra att
lefva, mäste väl lemnäs dem tillfälle att kunna
uppehålla sig någorstädes, och det är i sådant
afseende jag skulle önska, att OeconomiaeTJtskottet
blefve anrnodadt att inkomma med
ett förslag i detta ämne, hvilket vore bygdt
på sådana grunder, att å ena sidan Enskildtas
personliga frihet och säkerhet blefve bevarad,
och å den andra Församlingarnes rätt i afseende
på Fattigvården blefve iagttagen.
Jag är nu icke beredd att i detta ämne
636 Den 24 Februarii.
lemna de anvisningar, som kunde anses nödiga,
inen jag Iviflar ej att Höglollige Oeconomiaeoch
BesvärsUtskottet skall derförutan finna
tillgång dertill, och det är derföre som jag,
för mindel, anhåller att Utskottets förevarande
Betänkande måtte återremitteras, med anmodan,
att med den omfattning jag vågat föreslå,
utarbeta ett nytt förslag.
Herr af Brinckman, Gustaf: Efter hvad
jag vill erinra mig beslutade Riksens Ständer
år 1810, att nödvändigheten af en allmän Författning,
angående Fattigvården, skulle hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas; af hvilken
anledning Kongl. Maj:t också genast förordnade
en Comité, hvilken af Landshöfdingarne
infordrade alla erforderliga upplysningar.
Men jag tror icke att Commiten ännu hunnit
deröfver meddela dess underdåniga Utlåtande,
åtminstone är intet resultat deraf hittills
kändt, och det torde således vara i sin
ordning, att, med bifall till Allmänna Besvärsoch
OeconomiseUtskottets Yttrande, detsamma
i underdånighet öfverlemnas lill Kongl. Maj:t,
för att i ett sammanhang med allt det öfriga
komma under öfvervägande.
Herr Flack„ Carl Fredric: Jag instämmer
fullkomligen med Grefve Mörner deruti, att
förevarande ämne är afen stor omfattning samt
anhåller att få fästa Ridderskapets och Adelns
uppmärksamhet på tvenne omständigheter eller
missbruk vid Fattigvården; den ena att närmaste
Slägtingar understundom på hvarjehanda
Den ^4 Februarii.
637
sätt beröfva en Person sin Egendom och sedan
basta samma Person på någon Församling, eburu
det borde vara nödvändigt att Slägtingar
framför andra vore piigtige att underhålla deras
anförvandter, samt den andra omständigheten,
att sedan ett Tjenstehjon flyttat ifrån en
Församling, men hållit sig undan Mantals-skrifningarne
på andra ställen, återkommer sluteligen
detta Tjenstehjon till förstnämnde Församling
och faller den samma till last, ehuru det
icke på många år derstädes uppehållit sig. Jag
anlrålier således, lika med Grefve Mörner, att
Utskottet måtte å nyo företaga detta ämne till
en omständlig pröfning.
Grefve Mörner: Jag medgifver alltför gerna
rigtigheten af Herr Landshöfdingen af Brinkmans
anmärkning, att, i följe af 1810 års
Urtima Riksdags beslut, en Comité" blifvit
nedsatt, som skulle utarbeta ett Förslag för Allmänna
Fattigvården i Riket, och det är alldeles
sannt, att det ämne, hvarom jag väckt fråga,
ingår äfven uti föremålen för denna Comité^
befattning. Men som jag tillika har
mig bekant, att denna Comité, i anledning af
ännu felande uppgifter och underrättelser, icke
kunnat hinna långt med sitt arbete, och
jag tror att under tiden åtskilliga händelser
närmare ådagalagt behofvet af mera utförliga
och till vår tid närmare lämpade Stadganden,
än de som uti 1788 års Kongl. Bref innehållas,
kan jag icke undgå önska,' att Rikets
Ständer, i följe af den samlade
nu kunna äga, ville uppge de allmänna grun
-
6o8 Den ^4 Februarii.
der, de anse vara de tjenligaste för bestämmandet
af Församlingarnes och Enskiltas inbördes
rättigheter och skyldigheter vid in-och
utflyttningar samt behofvet af skydd och uppehälle.
Jag tror att Rikets Ständer igenom sin
local-kannedom af förhållandet på serskilta
Orter, äro närmast i tillfälle att inse hvilka
inder, som kunna blifva allmänt gällande och
livad sorn bör lemnäs till afgörande efter tid
och omständigheter, samt att Rikets Ständer,
igenom ett i detta afseende uppgjordt förslag,
skola både hafva visat en dem värdig omtanka
att förekomma enskilta lidanden och tillika
leninat den ifrågavarande Comiten en högst
nyttig ledning vid dess framtida Arbetem
Herr Grefven och LändtMarska/keti hemStalde,
om Ridderskapet och Adeln ansåg de vid
Oeconoiiiice-Utskottets Betänkande framstälde
Anmärkningar hindra detsammas antagande,
samt på sådan grund behagade Betänkandet
jemte Anmarkningarne till Utskottet återremittera,
ined anmodan att inkomma med ett
fullständigt Förslag till Författning, angående
Allmänna Fattigvården$ hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo och bifölls LagUtskoltets
den 17 sistledne Januarii afgifne, samt den
ip dennes på bordet lagde Utlåtande, angående
föreslagen inrättning af Föriiknings-Domstolar.
Den 24 Februarii. 639
Vid förnyad föredragning af LngUtskottets
den 3 dennes afgifne samt den 19 i samma
månad på bordet lagde Utlåtande , i anledning
af gjorde Anmärkningar vid Utskottets
den 17 sistledne December meddeldte yttrande,
angående ett närmare bestämmande af beskaffenheten
utaf ÅfvittringsBetyg; fann Ridderskapet
och Ädeln, att, enär Utskottets sistnämnde
yttrande redan blifvit den 20 sistledne
Januarii af Ridderskapet och Adeln bifallit,
Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu eli-*
dast borde läggas till Handlingarne,
Föredrogs ä nyo Lag-UtskottetS den 3
dennes afgifne samt den 19 i samma månad
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af Återremiss,
rörande tiden för Kungörelsers uppläsande
under Gudstjensten; hvarvid Grefve
Mörner j Carl Stellan och Friherre Drufva ,
Thure, jemte åtskillige andra Ridderskapets
och Adelns Herrar Ledamöter anhollo, att
samma Utlåtande måtte, enligt 4,9 §. i Riksdagsordningen,
ytterligare få hvila på bordet
tili nästa Plenum; hvilket uppå af Herr Grefven
och LandtMarskalken gjord Proposition af
Ridderskapet och Adeln bifölls.
Herr Anckar sparre, Ingemar August: Till
rättelse för dem, som vilja yttra sig i anledning
af något på bordet hvilande ämne, anhål
-
640 Den a4 Februarii.
ler jag vördsamt få föreslå, att sådana ämnen
alltid må uppläsas i Nummer-ordning och att
deras enligt Bordslistan påtecknade Nummer
uppnämnes före deras uppläsning då de till
afgörande förekomma, hvarigenom man blott
hehöfver förut i Läsrummet efterse Nummern,
för att ungefär kunna finna tiden, när det eller
de väntade ämnen här skola föredragas.
Herr Grefven och LandtMar skalken yttrade,
att allt sedan Riksdagens början noga blifvit
iagttagit, hvad 4? §• Riksdagsordningen
stadgar, så att de på bordet hvilande Mål, i
den ordning Bordslistan utvisat, blifvit för Ridderskapet
och Adeln föredragne; men förklarade
tillika, det Herr Grefven och LandtMarskalken
ville på sätt Herr Anckarsparre föreslagit
låta, då Betänkanden till afgörande förekomma,
uppläsa den å hvarje Betänkande
påtecknade och med Bordslistan enlige Nummer.
Upplästes och lades på bordet följande
Allmänna Besvärs- och OeconomiccUtskottets
den io dennes afgifne Betänkanden:
1:0 Angående Riksdagsmannen Carl Fredric
Bergs från Bohus Län väckte Motion,
att KronoUppbörden måtte öfverlemnas till
KyrkoRådet i hvarje Församling, hvars Ledamöter
borde väljas af redlige, förståndige och
bofaste Män bland Häradets Innevånare, sorn
skulle
Den 24 Februarii. 641
skulle ansvara en för alla och alla för en, derå
Utskottet på anförde grunder funnit så mycket
mindre skäl tillstyrka bifall, som, enligt
Utskottets öfvertygelse, de största svårigheter
skulle möta för emottagandet af en lönlös
och i hög grad ansvarsfull Befattning.
2:0 Rörande Riksdagsmannens Pehr Bengtsons
från Halland gjorde yrkande, att då Kronohemman
i Halland till större delen åro Förläningshemman
till Kronans Embetsman, och
en del Hemman skola erlägga någon ränta till
Kyrkorna, Åboerne å de samma måtte blifva
förunnade enahanda förmåner, som Kronohemman
i allmänhet äga, ehvad de skola städjas
af Kyrkan eller af Kronan, deruti Utskottet
förklarat sig finna delta Mål innefatta sådana
ämnen, hvilka erfordra en närmare undersökning,
rörande ifrågavarande Hemmans natur,
och de Contracter på hvilka Innehafvarnes rättigheter
och skyldigheter sig grundade; hvadan
och då Utskottet hvarken vore i tillfälle att
inhämta alla härvid nödige upplysningar eller
funne skäl att tillstyrka någon ändring i de
grunder, som för Skatteköp i allmänhet blifvit
stadgade, Utskottet ansett sig ej kunna härmed
taga någon hufvudsaklig befattning; anmälandes
Utskottet i öfrigt, att enligt hvad
Utskottet hade sig bekant; frågan om de Halländska
Lönings-liemmanens lösande till Skatte
för närvarande vore dragne under Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning.
Ridd. o. Ad. Prot. lil B.
81, 82.
642 Den 24 Februarii.
3:o Angående Riksdagsmannen Hans Anderssons
från Westerås Län gjorde yrkande, att
Väghållnings-besväret vid och omkringNorbergs
Grufvor måtte så jemkas, att tyngden deraf lika
kändes, åtminstone inom hvarje Härad och
Socken; och har Utskottet, enär detta yrkande
innefattade ett enskildt Mål, som ej utan
en närmare kännedom af de öfverklagade olägenheterne
och derom anställd undersökning
kunde utredas, ansett sig icke kunna dermed
taga någon hufvudsaklig befattning.
4:o Angående Riksdagsmannen Eric Svenssons
från Elfsborgs Län till BondeStåndet ingifne
Memorial, om åtskillige föreslagne jemkningar
i Transport-skyldigheten af Tionde-och
Afrads-Spannemålen; deruti Utskottet ansett
några anledningar till klagomål, rörande det afstånd
från Räntegifvarens Hemvist, dit Spannmålen
skall forslas, icke skäligen bör äga
rum; samt beträffande det i Memorialet uppgifne
förslag till reparation emellan Tiondegifvare
till Kronan och Tiondegifvare till Civile-
eller Militaire-Staterne, funnit detta förslag
så mycket mindre lämpeligt, som en sådan
omväxlande beskattning, dels skulle förändra
Egendoms-värdet, dels förorsaka den största
oreda i hela det för Riket antagna BeskattningsSysteme;
hvadan Utskottet ansett sig äga
full anledning att å det gjorda yrkandet tillstyrka
afslag.
Upplästes och lades på bordet följande från
Den 24 Februarii.
643
StatsUtskottet den 16 i denna månad afgifne
Utlåtanden:
1:0 Angående Riksdagsmannen Eric Svensons
Memorial, om Förvaltningen af Kronans
UpplagsMagazin m. m. deruti Utskottet förklarat
att hvad först angeck frågan huruvida Magazinslnrättningen
fått tillgodonjuta den vinst
densamma på Spannmåls-handeln bordt tillkomma,
så vore i denna del ej något att befara,
enär Uppbördsmännens Räkenskaper grunda
sig på behörige Ordres och andra nödige
Original-verificationer, och dessa Räkenskaper
dessutom undergå fyra särskilta granskningar:
Att beträffande Eric Svenssons yttrande angående
åtskillige missbruk, som skola blifvit begångne
vid Magazinet i dess Hemort, Riksens
Ständer ej kunde dermed, såsom innefattande
ett beifrande af möjligen begångne Tjenstefel,
sig befatta, samt att rörande det gjorda yrkandet
att bestämda Reglementen och föreskrifter
för MagazinsUppbÖrdsmännen måtte varda utfärdade;
denna fråga ägde oskiljaktigt sammanhang
med den blifvande Instructionen för allmänna
Magazinslnrättningen, hvarföre StatsUlskottet
ansett den icke böra eller kunna från
ämnet i hela dess vidd, till serskild utarbetning
företagas.
2:0 I anledning af Herr J. U. 'Winbergs
till Vällofl. BorgareStåndet ingifne Memorial,
om Låne-rättighet i ManufacturDisconten för
Skepps - byggerierne eller Skepps-Varfsägare,
deruti Utskottet på anförde skäl ansett sig,
644 ®en 24 Februarii.
så vidt denna fråga tillhörde Riksens Ständers
bedömmande, icke kunna tillsyrka bifall å
Herr Winbergs berörde Motion. Dock bär en
Ledamot i StatsUtskottet, Herr BruksPatronen
Ekelund, enligt bifogadt ProtocollsUtdrag
af ofvannämnde dag, ifrån delta beslut varit
af olika tanka, samt ansett Skepps-byggerierne
vara af den vigt för Staten att de förtjente
något allmänt understöd, hvilket efter Herr
Ekelunds tanka borde meddelas genom ManufactuvDisconten.
3:o Öfver Majoren Friherre Fredric Hjertås
Motion om ytterligare bidrag af Medel, för
Södertelje Canallnrättnings fullbordande; deruti
"Utskottet, beträffade den till dess yttrande
hörande fråga, om fortfarande till nästa Riksdag
af det förut beviljade bidrag af 5 proCents
årlig ränta på ActieCapitalet; ansett sig på
upptagne grunder böra tillstyrka, att Riksens
Ständer till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna,
om icke omförmälte bidrag af StatsVerkets
Medel må till nästa Riksdag af Bolaget
få påräknas, och uppbäras af de under
cpde HufvudTiteln å RiksStaten till Kongl.
Maj:ts Nådiga Disposition anslagne Medel; men
hvad åter angeck frågan om ytterligare Lånbiträde
af Riksens Ständers Banque, så tillhörde
det BancoUtskottet att i detta ämne afgifva
dess Yttrande.
4:o Öfver Herr Adlerbetlis, Jacob, hos
Ridderskapet och Adeln väckte, samt af Preste-Ståndet
äfven till Utskottet remitterade
Den 24 Februarii. 645
Motion, om Medels anslående till kostnaden
vid den å Kongl. Bibliotheket förvarade Samlings
af Isländska och FornSvenska Handskrifter
öfversättande utaf en infödd Isländare; innehållande
att StatsUtskottet väl ansett ifrågavarande
öfversättning kunna medföra gagnande
upplysning för Svenska Historien och för öfrigt
hedra Nationen; men att i afseende på
tillstyrkande af Herr Adlerbeths förslag, om
3ooo R:drs anslående för detta ändamål, skiljaktige
meningar af Utskottets Ledamöter blifvit
yttrade, i så måtto, att endel, i anseende
till StatsVerkets många och angelägnare behof,
som vid denna Riksdag förekommit, samt Statens
knappa tillgångar för deras fyllande, funnit
sig ej kunna tillstyrka några medels anslående
härtill, utan hållit före, att derest berörde
öfversättning ej utan StatsVerkets betungande
kunde företagas, dermed borde ti fl
en lägligare tid uppskjutas; hvaremot de öfrige
Ledamöterne af Utskottet ansett sig böra
föreslå att Riksens Ständer må hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Majit serskildt å detta ämne i Nåder
fästa uppmärksamhet, samt om några medel
skulle finnas, då i Nåder understödja detta
nyttiga företag; och som vid anställd Votering
aine Stånd stadnat i den förra, och 2ine åter
i den sednare meningen; så har likmätigt 38
§. i Riksdagsordningen Utskottet båda dessa
yttranden såsom Alternativer till Riksens Ständers
bepröfvande öfverlemnadt. Ifrån hvilket
Utskottets Beslut Herr Lagerhjelm, Pehr, enligt
bifogadt ProtocollsUtdrag af den 12 den
-
646 Den 24 Februarii.
nes, varit skiljaktig, samt på anförde grunder
tillstyrkt bifall af Herr Adlerbeths Motion, endast
med någon minskning uti beloppet af det
utaf Herr Adlerbeth föreslagne årliga Arfvode;
uti hvilken serskildta tanka åtskilliga Utskottets
Ledamöter äfven instämt.
Justerades följande;
Utdrag af Protocollet, hållit hos Höglofl,
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, förmidd. den
24 Februarii j8i8.
S. D. Remitterades
Till BevillningsUtskottet:
Ett Memorial af Grefve Gyllenborg, Johan
Henning, innefattande Anmärkningar vid
BevillningsUtskottets den 23 sistledne Januarii
aflålne, samt den g dennes eftermiddagen
till Utskottet återremitterade Memorial, angående
de allmänna grunderne för den blifvande
Bevillningens fördelning; jemte yttranden
i samma ämne af Grefve von Schwerin, Fredric
Bogislans; Friherre Stael von Holstein,
Corfitz Ludvig, samt Herrar Uggla, Göran Gustaf;
Gripensvärd, Fredric, och af Brickman,
Gustaf.
Till StatsUtskottet:
Ett Memorial af Herr Mannerhjerta, Ul
-
Den 24 Februarii. 647
lie Emanuel, angående ökadt anslag för de
Fria Konsterna; jemte Herr Hammarskölds,
Lorenzo, Yttrande i samma ämne.
Till Allmänna Besvärs- och OeconomieUt
skottet:
Ett Memorial af Herr Mannerhjerta, Ulric
Emanuel, angående inskränkning i Exclusiva
Privilegiers meddelande. Ut supra.
S. D, Remitterades
Till Stats- och BancoUtskotten:
Ett Memorial af Grefve von Schwerin,
Fredric Bogislaus, angående angelägenheten att
snart från Utskotten erhålla Utlåtande, öfver
den till Utskotten remitterade Kongl. Majrts
Nådiga Proposition, om Allmänna Penningerörelsen
och Myntvärdets upprätthållande, tillika
med Yttranden i samma ämne af Grefve
von Schwerin, och Friherre Wirsen, Gustaf
Fredric; hvarjemte Ridderskapet och Adeln
fann för godt anmoda Stats- och BancoUtskotlen
att till Riksens Ständer skyndsammeligen
afgifva upplysning om och när Riksens Ständer
kunna förvänta Utskottens Utlåtande öfver
Kongl. Majrts ofvannämnde Nådiga Proposition.
Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo och hifölls BancoUtskottets
den 18 dennes afgifne, samt den
19 i samma månad på bordet lagde Betänkande,
om allmänt kungörande af den inskränkning
648 Den 24 Februarii.
uti Speciemynts utväxling från Banquen, som
i följd af Riksens Ständers Beslut de sednare
åren ägt oell tills vidare anses böra äga rum.
Ut supra,
Utdrag af Protocollet, hållit hos Höglofl,
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, efterroidda»
gen den 24 Februarii 1S18,
S, D, Remitterades
Till StatsUtskottet:
Ett Memorial af Herr Estenberg, Pehr,
innefattande förslag att Ladugårdslands KronoBränneri-byggnader
måtte blifva öfverlemnade
till Cassern för Kongl, Andra GardesRegementet,
Till Serskildta Utskottet:
» Ett Memorial af Friherre Fock, Berndt
Wilhelm, angående tillsättande af ett ökadt antal
Betjening vid LandsCancellierne och LandsContoiren.
Ut supra,
S. D. Vid ytterligare föredragning af Statsutskottets
den 11 i denna månad afgifne, samt
den 17 derpå följande eftermiddagen på bordet
lagde Utlåtande, öfver Herr Soops, Gustaf,
Memorial, om anslående af en Fond till godtgörande
af framlidne Herr RiksRådet, Friherre
Adler Salvii Arfvingars underdåniga Kronofordran,
hlef samma Utlåtande af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln gilladt. Ut supra.
Den 24 Februarii. 649
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos följande
StatsUtskottets den 12 i denna månad
afgifne, samt den 17 derpå följde, förmiddagen,
på bordet lagde Betänkanden:
1:0 Angående Herr Heykenskjölds, Adolph
Detlof, Memorial, om befrielse för Nora, Lindes
och Piamsbergs Bergslager, att erlägga Vaeance-afgift,
2:0 Angående Riksdagsmannen Anders Danielssons
Memorial, om CommerceRådet Björnbergs
BränneriArrende.
3:o Angående Riksdagsmännen J. M. Wessings
och Gustaf Olssons Memorial, om ändring
i lefvererings-stället af Kronans Ränte-hö och
halm, som från Westmanland är anslagit till
utfordringen vid Kongl. Hofstallet.
4:o Angående Riksdagsmannen Gustaf Olssons
Memorial, om tillstånd för Hemmans-ägare
i Strömsholms Fögderi, att med penningar
efter årlig Markegång få lösa det Ränte-hö,
som utgår så väl till Kongl. Hofstallet, som
Räntetagare i allmänhet.
5:o Uti väckt fråga om ersättning till Herr
HofStallmästaren Grefve Frölich för Arrendet af
Flyinge och Dahlby Kungsgårdar.
6:0 I fråga om den vid sista Riksdagen
beviljade Lönförhöjning för Lagmännen i Skälle
och Blekinge,
7:0 I anledning af Kongl. Maj-ls Nådiga
650 Den 24 Februarii.
Remiss uppå Lieutenanten L. Thorsells ansökning,
att utbekomma innestående ExpectanceArfvode.
Ut supra.
S. D, Viel förnyad föredragning af StatsUtskottets
den 12 i denna månad afgifne, samt
den 17 derpåföljde eftermiddagen på bordet
lagde Utlåtande, i anledning af Herr Silfverskölds,
Carl, Memorial, om ersättning för dess
förlorade Accord, blef samma Utlåtande på
grund af Herr Strussenfelts, Michael, dervid
gjorde Anmärkningar, till Utskottet återremitteradt.
Ut supra,
S. D. Föredrogos å nyo tvenne serskild te
från StatsUtskottet den 12 dennes afgifne, samt
den 17 derpåföljde eftermiddagen på bordet lagde
Utlåtanden: 1:0 Angående KronoUppbördsBetjeningens
aflönande i Götheborgs samt öfrige
Städerne utom Stockholm; och 2:0 öfverRiksdagsFullmägligens
för Stockholms Stad Herr
L. J. Lundgrens Memorial, om bidrag af Statens
medel till KronoUppbördsBetjeningens
derstädes aflöning m. ra., och fann Höglofl.
Ridderskapet och Adeln för godt, att SlatsUtskottets
berörde 2:ne Uttåtanden gilla; i följd
hvaraf till BevillningsUtskottets Yttrande öfverlemnades
frågan, huruvida icke till beredande
af ersättning åt KronoUppbördsBetjeningen för
det tillökte besvär och den större kostnad som
vid Debitering, Uppbörd och Redovisning uppkommit,
den af Riksens Ständer anslagne vissa
proCent på BevilluiugsMedlen, derest den
-
Den 24 Februarii. 651
samma skulle finnas icke svara emot beliofvet,
toi’de böra ökas. Ut supra.
S. D. Vid förn jad föredragning af Statsutskottets
den 12 i denna månad afgifna , samt
den 19 i derpåföljde på bordet Iagde Utlåtande,
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, angående
vissa vilkor vid Wadstena KlosterRyrkas
upplåtande åt Wadstena Stads samt dermed förenade
S:t Pehrs Församlingar, blef samma Utlåtande,
på grund af Herr Silfverstolpes, Gustaf
Abraham, dervid gjorde Anmärkningar, till
Utskottet återreraitteradt. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo, och gillades följande
från StatsUtskottet inkomne, samt den
19 i denna månad på bordet lagde Betänkanden:
1:0 Af den 11 dennes, i anledning så väl
af RiksdagsFullmägtigens för Malmö Stad Herr
H. A. Falkmans hos Välloflige BorgareStåndet
ingifne Memorial, om lindring i allmänhet uti
Inqvarterings-besväret för de Städer, der ständige
Garnizoner äro förlagde, men serskildt
för Malmö Stad, i afseende på betalningen af
det Lån, som vid 1812 års Urtima Riksdag
blifvit Staden beviljadt, till uppbyggande af
Casserner och Stall för 3;ne derstädes förlagde
Esquadroner af nu varande Cederströmska K:gl.
HusarRegementet, som, äfven af RiksdagsFullmägtigen
för Staden Ystad, Herr Ilaaks, hos
Välloflige BorgareStåndet väckte Motion, angående
det vid 1815 års Urtima Riksdag, nyssnämnde
Stad beviljade Lån till CassernBygg
-
652
Den 24 Februarii.
nader för de derstädes då förlagde 2:ne Esquadroner
af ofvanberörde HussarRegemente.
2:0 Af den 12 dennes_, öfver de af Herrar
Mart. Thunell och H. W. Eckhoff, hos Välloflige
BorgareStåndet serskildt ingifne och derifrån
till StatsUtskottet remitterade Memorial,
angående ersättning för de förluster, som Svenska
Medborgare under de sednare Krigsåren
måst vidkännas, genom Skepps-uppbringningar
af de utländske Magter, med hvilka Sverige
yarit i fredligt förhållande.
3:o Af den 12 dennes, öfver Herr Landshöfdingen
Friherre Focks Motion, om Löners
anslående för LänsNotarier och LandsContoirister.
4:o Af den 16 dennes j i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, rörande Medels utseende
till bestridande af Kostnaden till Högstsalig
Hans Maj: t Konung Carl XIII:s Begrafning.
Ut supra.
S. D. Vid ytterligare föredragning af StatsUtskottets
den 16 i denna månad afgifne, samt
den 19 derpåföljande på bordet lagde Utlåtande,
i anledning af gjorde Motioner, om Pension
för Hans Kongl. Höghet KronPrinsens
Oscars Lärare, blef samma Utlåtande på
grund af Grefve Stackelbergs, Reinhold, samt
Herr Ugglas, G. G. och Adlerbeths, Jacob,
dervid gjorde Anmärkningar, till StatsUtskottet
återremitteradt. Ut supra.
Den 24 Februarii. 653
S. D. Vid förnyad föredragning af StåtsUtskottets
den 16 dennes afgifne, samt den 19
i samma månad på Bordet lagde Utlåtande, i
anledning af gjorde Anmärkningar vid dess den
12 sistledne Januarii meddeldte Yttrande, i
fråga om fortfarande af det för Fattigvårdsinrättningen
i Carlskrona anslagne understöd af
Statens Medel; fann Höglofl. Ridderskapet och
Adeln att, enär StatsUtskottets sistnämnde Yttrande
redan Blifvit den 20 sistledne Januarii
af Ridderskapet och Adeln Bifallit, Utskottets
ifrågavarande Utlåtande nu endast Borde läggas
till Handlingarne. Ut supra,
S. D. Föredrogs å nyo StatsUtskottets
den 12 dennes afgifne, samt den ig i samma
månad på Bordet lagde Utlåtande, i anledning
af de hos Välloflige BorgareStåndet gjorde Anmärkningar
vid Utskottets den 17 sistledne Januarii
meddelte Yttrande, öfver Herr Kjellanders
Motion, angående uppskof med Redovisningen
af KronoUppBörden, och fann Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, att enär Utskottets
sistnämnde Yttrande redan Blifvit den 27 sistledne
Januarii eftermiddagen af Ridderskapet
och Adeln Bifallit, Utskottets ifråga varande Utlåtande
nu endast Borde läggas till Handlingarne.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning Biföllos
nedannämnde från Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet
inkomne, samt eftermiddagen
den 17 dennes på Bordet lagde Betänkanden,
nemligen:
6,54 Fen 2 4 Februarii.
i:o Af den 4 innevarande månad, i anledning
af väckt fråga, angående rättigheten
för Lumpsamlare, att omkringresa i Landet,
samt om sättet till Lumpors anskaffande för
PappersBrukens behof.
2:0 Af den 26 sistledne Januarii, i anledning
af väckt fråga, om Spectaclernes inställande
på de större Högtidsdagarne, m. m.
3:o Af den 4 i denna månad, i anledning
af yrkad skyldighet för ägare till Bruk och
Tullqvarnar, att deltaga i vägrödjning.
4:o Af den 10 i denna månad, rörande föreslagen
ny reglering af Socknarne uti Riket.
Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades följande
från Allmänna Besvärs- och OeconomiasUtskottet
inkomne, samt den ig i denna månad
på bordet lagde Betänkanden:
1:0 Af den 12 dennes, rörande väckt fråga,
om de i Riket brukelige Vigtsorters reduction
till enhet.
2:0 Af den 10 dennes, rörande yrkad rättighet
för Städernes Magistrater, att få förrätta
alla så kallade DykeriAuctioner.
3:o Af den 10 dennes, angående yrkadt utbyte
och jemnkning i Roteringen i Tossbo och
Vedbo Härader af Elfsborgs Län. Ut supra.
Den 24 Februarii. 655
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och OeconomiaeUtskottets den
10 i denna månad afgifne, samt den 17 derpåföljde
eftermiddagen på hordet lagde Betänkande,
rörande väckt fråga, om upphörande
af Dykeriets befattning med Skepp och Gods,
då Skeppet i Lotsmans farvatten af Lotsen sättes
på grund; blef samma Betänkande i anledning
af Herrar Blomstedts, Hans, och Ankarsparres,
Ingemar August, dervid gjorde Anmärkningar,
till Utskottet återremitteradt. Ut
supra.
S. D. "Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och OeconomiseUtskottets den
36 sistledne Januarii afgifne, samt den 17 sistledne
Februarii eftermiddagen på bordet lagde
Betänkande, i anledning af väckt fråga, om
förändring i Församlingarnes skyldighet att
vårda de fattige, blef samma Betänkande på
grund af Grefve Mörners, Adolph Goran, samt
Herrar af Brinkmans, Gustaf, och Flacks, Carl
Fredric, dervid gjorde Anmärkningar till Utskottet
återremitteradt, med anmodan till Utskottet
att inkomma med ett fullständigt förslag
till Författning angående allmänna Fattigvården.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls
LagUtskottets den 3o sistledne Januarii afgifne,
samt den 19 i denna månad på bordet
lagde Utlåtande, angående föreslagen inrättning
af FörlikningsDomstolar. Ut supra.
656 Den 24 Februarii.
S. D. Vid förnyad föredragning afLagUtskottets
den 3 dennes afgifne, samt den 19 i
samma månad på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af gjorde Anmärkningar vid Utskottets
den 1-7 sistledne December meddelte Yttrande,
angående ett närmare bestämmande af beskaffenheten
utaf Afvittrings-betyg; fann Ridderskapet
och Adeln, att, enär Utskottets sistnämnde
Yttrande redan blifvit den 20 sistledne
Januari! af Ridderskapet och Adeln bifallit,
Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu endast
borde läggas till Handlingarne. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af LagUtskottets
den 28 sistledne Januarii afgifne,
samt den i3 och eftermiddagen den 17 i denna
månad på bordet lagde Utlåtande, öfver
sökt företrädesrätt af Jordägare till Brukares
lösa Egendoms försäljning för försträckning
m. m.; blef samma Utlåtande, i anledning af
Grefve von Lantingshausens, Albrecht; Friherre
Rudbecks, Alexander, samt Herr Spaldencreutz^,
Arvid, dervid gjorde Anmärkningar,
till Lagutskottet återremilteradt. Ut supra.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan tre-qvart till 9 om aftonen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
