# ID: svediakorp-gov237
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 143,993
# sentences: 4,912
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


J200
Den 23 Juli e. nu
Spannmålens afleverering från Allmogen i
Skäne till Stockholms Barnhus. 2:0 Ater*
remiss af Betänkandet om allmänna upphandlingar
för Kronans räkning; från Oeconomie*
samt Särskildta Utskotten, angående:
1:0 Inskränkning i Halländska och
Bohusländska Allmogens Seglationsfrihet,
2:0 Medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande.
Om bifall till följande
Betänkanden, från StatsUtskottét, angående:
1:0 Uppförande på Kronans Stat al
alfoningen lör Stockholms Stads Uppbörds*
Verk. 2:0 Afskrifning i RiksStaten af
5283 R:d 3 sk. 5 rst., Sorn Statsverket ersatt
till aflöning ät Mantals- och Uppbörds*
Commissarier i Stockholms Stad. _ Af den
16 Juli, örn beslut att förblifva vid Ståndets
förut ietnnade bifall till Öecono*
mieUtskoltets Betankande, angående Tjenst*
hjons flyttningstid , oaktadt Ridderska*
pets och Adelns inbjudning att förändra
den tillden 15 April och den 15 October.
_ Om återremiss af ConstilutionsUtskottets
Memorial, rörande tillstyrkta förändringar
i Tryckfrihets Lagen, saint OeconomieUt*
»kottets Betänkande om Bätsmansfördub
blingens
återställande. —Om bifall till följande
Betänkanden, från GorstitUtionsUtskottet,
om anmodan till LagCommilteen,
att i förslaget fästa synnerlig uppmärksamhet
på bestraffningssättet af de brott, sorn
kunna
V. 2.
Den 23 Juli c- m»
1201
kunna emot Tryckfriheten föröfvas hl. nr.;
från Stat-Utskottet, angående: 1:0 Mantals*
skrifvareproVision i Norrbottens Län 181Ö.
2:0 RiksStatens Tredje HufvudTitel. 3:0
Statsregleringen i allmänhet, j nite project
tili RiksStaten för år 1816; dock nied förbehållen
öppen talan i de mål, som härmed
äga gemenskap, men icke ännu äro
slutligen afgjorda; från Särskildta Utskottet,
om försäljning af confiscerade varor.
_Om uppläsning och bordläggning till
nästa Riksdag af ConstitutionsUtskottets
Memorial, innehållande: 1:0 Förslag till
en ny §. att införas mellan 57 och 38 §.§.
Regeringsformen. 2:0 Förslag till tillägg
vid slutet af 60 §. Regeringsformen. 3:0
Förslag till tillägg uti RiksdagsOrdningens
46 och 56 $. §. 4:0 Hemställan om möj
ligheten
att vid nästa Riksdag afskaffa Jury.
— Om bifall till ConstitutionsUtskottets
öfver Representationsfrågan afgifna Betänkande.
Af den 17 Juli, om bifall till
följande Betänkanden: från OeconomieUtskottet,
angående: ilo Folks- och Arbets*
Scholors inrättande i sammanhang med Allmänna
Fattigvården; 2:0 Förändring af
sättet att värdera jord och fastigheter å
Landet, efter Banconiethod; 3:0 Medel till
Svenska Klädesfabrikernas upphjelpande;
4:o förändrade bestämmelser i afseende
på ltvereringen af Hö och Halm; 3:0 Inrättande
af Arhets- och Uppfostringshus för
Ridd. 0. /hl. Fröt, 151. 152.
1202
Den 23 Juli e. m.
Dahl Allmogen. 6:0 Jemkning i den vid
de årliga och Kongshästarnes i 6:te Fögdeliet
af Upsala Län skedda förvandling; 7 :o
Håll- och Gästgifveriskjutsen, samt förhöjning
i Skjatslegan; Irån StatsUtskotter, angående:
1:0 Utbetalningen af de efter
Högstsalig Hennes Maj:t EnkeDrottningen
f. d. Kongl. Famillen i arf tillfallna Summor.
2:0 Understöd för Hjelmare Slussverk.
3:0 Aterremiss af Betänkandet om
Löfås Silfververk; från Särskildta Utskottet,
angående en fri Kolhandel. _ Om återremiss
af ConstitutionsUtskottets Memorial
om granskningen af StatsRådets Protocoll
sedan sLta Riksdag, och af Statsötskottets
Betankande rörande yrkadt anslag
till Svenska Theatern. _ Om bifall till
OeconomielJt^kottets förnyade utlåtande,
angående Husbehofsbränvins Bränningen,
med undantag af 5:te punkten, hvarest
Ståndet ansett Kongl Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den g:de October 1812 böra bibehållas
i detta afseende. _ Om afslag på
Lag* samt OeconomieUtskottens gemensamma
Betänkande, angående en allmän
handelsfrihet. _ Om öfverlemnande till
ConstitulionsUtskottet, att bereda ett förslag
till upphäfvande af motsägelsen imellan
RegeringsFormens 94 och 42 §. §. __
Om afslag på Ridderskapets och Adelns
inbjudning, att låta på Riksdagskostnads.
medlen trycka Friherre Anders' Cederström®
Den 23 Juli e. tn.
fefgifnä BeVillningsfötslag,_Af den 20 Juli, otti
remiss till ConstitutionsUtskottet, af Kongl.
Majus Nådiga Proposition, i anledning af
Norri ges StOrThings svar på den föreslagha
RiksActen. — Om cominunication af
Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse, angående
StorThingets bifall till förslaget om Köhungens
myndighetsålder. __ Om beslut att
bestämma nästa Riksdags början til! den
januari 1820. _ Otti instämmande uti Ridderskapets
och Adelnsinbjudning,attanrhodä
SlalsUtskottet på RiksStateh anslå nya löher
för 2:ne tillökade Ledamöter i Götha
HofRätt.
Örn instämmande med Ridder
skapet
och Adeln samt BorgareStåndet, rörande
arfvode för StatsCommissarien Widegren.
Örn åtetremiss af Stats- samt
BancoUtskottehs gemensamma, och Banco*
Utskottets särskildta utlåtande om Götha
Canal, samt af OecanomieUtskottets Betan*
kande, rötande Extra Roteringen. Öut
instämmande i Ridderskapets och Adelns
beslut, förande Grundlagarnas omtryckning,
Sedan förändringar deruti blifvit gjorda.
Om bifall till StätsUtskottets Utlåtande,
angående ytterligare aflöning för RiksStåndens
Canalier. — Af den 21 Juli, örn bi*
fall till BevillningsUtskottets yttrande öfVet
Ståndens anmärkningar vid BeVilinings*
Stadgan, endast med den ändring: att Fort*
der till fromma Stiftelser pia Varda befriade
frun Bevillningsafdrag för deras ut
-
1204
Den 23 Juli- e. m
lanta Capital; hvarjemte Ståndet yttrar
sig icke hafva funnit de anmärkningar som
blifvit gjorda vid 4 Art. 5 §. 24 mom. och
5 §. 2 mom. af Utskottet upptagna och
besvarade. — Af den 2 2 Juli, om godkännande
af ConstitutionsUtskottets utlåtande
öfver Konungens Nådiga Proposition om
Norrska StorThingets svar, angående RiksAkten.
Från det Vällofl. Bor gar eS tande, t,
af den 2 Juli, om bifall med vissa tillägg
till OeconomieUtskottets Betänkande, i anledning
af väckt fråga, huruvida invånarne
uti någon ort kunde förbjudas att hvarest
som heldst inom Riket söka sig arbete. _
Om bifall till StatsUtskottets Betänkande,
angående utgifning från RiksgäldsContoiret
af så kallade CreditSedlar, med tillägg,
att denna utgifning skall för RiksgäldsContoirets
Fullmägtiga blifva en rättighet, men
ej någon skyldighet, i händelse den ej
medförde den åsyftade nyttan. _ Om gillande
af StatsUtskottets Betänkanden: 1:0 I
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
uppå Landshöfdingen i Örebro Län hemställan,
om ersättning för MantalsskrifvareProvision
år 1813* 2:0 Rörande förre
Mantalsskrifvaren Åkerströms lön och pension.
3:0 Rörande anslag af Taffelpenningar
för PresidentsEmbetet i Kongl.
KammarRätten m. m.
Om bifall till
LagUtskottets Memorial: 1:0 Rörande Lösen
för utslag i anmärkningsmål. 2;o I anled
-
Den 25 dull e, m.
1205
ning af anmärkningar emot Betänkandet,
rörande JustitieOmbudsmannens Berättelse.
5:0 Angående Vermlands förläggande under
Svea HofRätts Junsdiction. — Om godkännande
af Lag- och OeconomieUtskottens
Betänkanden: 1:0 Om anläggning af
Svanshamrar m. m. 2:0 om FattigProCenten
af Sterbhus. . Om bifall till OeconomieUtskottets
Betänkanden, angående: 1:0
Riksdagsrtlationers infordrande; 2:0 Ett
Stats Sjö-AssuranceContoirs inrättande. —
Om bifall till OeconomieUtskottets Betänkande,
rörande Kronobrefbäringen. _ Om
instämmande uti Ridderskapets och Adeln*
beslut, att af Riksdagskostnadsmedlen till
trycket låta befordra Bevillningsutskottets
Betänkande om grunderna för Bevillningen.
^Om instämmande i Ridderskapets och
Adelns beslut att, uti den underdåniga
Skrifvelsen till Kongl. Maj;t, om utvidgad
Handels- och Seglationsfrihet för invånarne
i Skåne och Blekinge, göra det tillägg,
att denna frihet må sträcka sig till Spannmålsutförsel
ifrån den förra till den sednare
orten. — Af den 3 Juli, om tillkännagifvande,
att Ståndet ej kunnat instämma
uti den af Ridderskapet och Adeln
gjorda anmärkning vid ExpeditionsUtskottets
förslag till underdånig Skrifvelse om
lösen för ProtocollsUtdrag uti förfallna
mål, af det skäl, att Ståndet samma förslag
redan godkändt. _ Af den 5 Juli, om bi
-
Den 23 Juli e. m.
fall till Serskildta Utskottets Memorial, rö«
rande K dhandeln inom Bergslagerna.
Om hifail till följande StatsUlskottets MeW
morial, angående; ] :o Tillökning i ansiaget
åt Akademien för de Fria Kohsterna
m. m, 2:0 Assessoren Tinnerholms Balan.
o . t
pe, 3:0 BytesVerket. 4:0 Aterrennssen af
Betänkandet, rörande RikstSatens Första
HnfvudTitel. 5:0 Några vid Boutredningen
efter Högstsalig Hennes Maj:t Enke*
Drottningen Sophia Magdalena förekomna
frågor. — Oin bifall till StatsUtskottets
Betänkanden. angående: 1:0 RiksStatens
Andra HnfvudTitel, 2:o Yrkad ersättning
for vissa Läns lidande under kriget. 3:0
Lösen till Kronofogdarna för påskrifter å
Uimätningsresolutioner. 4:° Slottsbvggna.
derna å Kungsöhr, _ Om ogillande afBancoUtskottets
Memorial, angående en a£
Herrar von Schéele och Forbes i Rik«Dis.
contVerket tecknad borgen för aflidne
Maj iren Celsing. — Om vägran att antaga
den af PrestStåndet, i anledning af ExpedilionsUtskottets
förslag till underdånig
Skrifvelse om betalning för Fångskjuts,
gjorda anmärkning. _ öm bifall till LagUtskottets
utlåtanden, angående: 1:0 Expe.
diuonslösen för Kongl. Maj ts Can7,li; 2:0
f• rlagsContracters intecknande; 3:0 förlags,
gifvanes säkerhet i Brukets utestående för*
dringar. _''On bifall till LagUtskottets
Memorial, angående; 1:0 Sökt förklaring
Den £3 Juli t. m.
1207
öfver Förordningen om skuldfordrings- och
lassökningsmal af den 28 Juni *798. 2:0
Allmänna Arbets- och Correctionshus. 3:^»
Borgmästaren Barthelssons motion om nyssberörda
inrättningar. — Om bifall till OeconomieUtskottets
Betänkanden, angåendet
1:0 medel till vaccinationens befrämjande,
2:0 Skogshushållningen vid Bergsmanshemman,
som af andra än Bergsmän inköpas.
3:0 Fyrbåkar på Östergårdsholmen,
Holmön och Måsesten. _ Om decharge
för BancoFullmägtiga. _ Om återremiss af
StatsUtskottets Betänkande, angående åtskilliga
omständigheter, som äga sammanhang
med regleringen af Rikets penningevasende,
med anmodan till Utskottet, att
dess nämnde Betänkande omarbeta efter
de grunder BancoUtskottets rrtlåtande af
den 30 Juni föranleder. — Om bifall till
StatsUtskottets Betänkanden, angående: 1:0
Lönförbättring för Landshöfdingen i Christianstads
Län. 2:0 De Rotskiften, som
varit nytljide af Söderhamns GevärsFactories
betjening och arbetare. 3:0 Sådana
f. d. Konung Gustaf Adolphs medel, hvilka
varit ställda under framlidne Herr Presidenten
m. m. Friherre Lagerheims och
StatsCommissarien Wåhlbergs gemensamma
förvaltning. — Om bifall till Bevillningsutskottets
Memorial, rörande en beqvämare
postgång på Landet.  Om godkännande
af Bevillningsutskottets Memorial, an
-
2208
Ben £5 Juli e. m, "*
gående:- 1:0 Sjölullsafgifterna. _ 2:0 Landttull
på inhemsk tillverkad Tobak. 5:0
PostTaxans förhöjning. 4:° Aflöning för
ytterligare fyra Ganz lister och discretion
til! ÖfverCommisearien Ek. — Om förklarande
af Ståndets tillfredsställelse öfver
JnstitieOmbudsmannens förvaltning.
Om
instämmande uti Ridderskapets och Adelns
beslut, rörande 28 §• Regeringsformen.
Om återremiss af StatsUtskottets Betänkande
rörande Löfås Silfververk. — Om till*
kannagifvande att Ståndet, med tillämpning
af 90 j§. Regeringsformen, ansett någon åtgärd
icke kunna äga rum vid StåtsUtskottets
Betänkande om Bevillningen för Dannemora
Bergslags Jerntiliverkning. — Om ogillande
af OeconomieUtskottets Betänkande rörande
indeidta Regementernas bekladnadssätt. —
Om bifall till BancoUtskottets' Memorial,
angående: 1:0 FilialDisconternas utelö
pande
Sedlar och privata Assignatiöner.
2:0 Afskrifning al Bankens fordran hos Statsverket,
m. m. 3:0 Riksens Ständers Banks
deltagande i ÖstersjöCompagniet. 4:o Understöd
till Gymnasii och Scholehus-byggnad i
Skara. 5:0 Forändpadt format för Bankens
2 Riksdalers-sedlar, och 6:0 Förslitna sedlars
vexling. _ Af den 7 Juli, om antagande
af de grunder, hvarpå Bevillningsutskottets
Betänkande om allmänna Bevillningen
sig stöder, med det förbehåll,
att Ståndet, i anseende till detaillerna och
Ben 25 Juli t. m.
det reglementariska af ämnet får göra sina
anmärkningar och beslut gällande. __i
Om bifall till Särskildta Utskottets Memorial,
i anledning af väckt fråga om upphörande
af all Sjöhandel intill dess coursen
hunnit falla till alpari. — Om återremiss af
Utskottets Betänkande, rörande allmänna
Bevillningen. — Om bifall till StatsUtskottets
Betänkanden, angående: 1:0 Sättet att
controllera de till RiksgäldsContoiret från
Länen inkommande Redogörelser för Allmänna
Bevillningen. 2:0 Begärdta löneanslag
å SundhetsCollegii Stat. 3:0 LandtStatens
Betjening. ~ Om bifall till BancoUtskottets
utlåtande, i anledning af Särskildta
Utskottets Betänkande, i de delar deraf, sorn.
angå lånebidrag från Riksens Ständers Bank,
Af den 9 Juli, om återremiss af LagUtskottets
Betänkande, rörande förändring i
domstolarnes antal och organisation. — Af
den 11 Juli, om godkännande att hvila till nästa
Riksdag af ConstitutionsUtskottets Memorial,
angåendeförändringar: 1:0 I81 §.Regeringsformen.
2:oI 53 och 96 §§. Regeringsformen
samt 29 och 63 § §. Riksdagsordningen,
och 3:0 i 15 §. Riksdagsordningen. _ Om
bifall lill ConstitutionsUtskottets Memorial,
angående Herr Spaldencreutz^ motion, rörande
förändringar i JustitieOmbudsmannens
Instruction. _ Om bifall till StatsUtskottets
anhållan om skrifhjelp för en Extra
Canzlist. _ Om bifall till ExpeditiönsUt
-
mo
Den 23 Juli e. m.
skottets Memorial i samma amne. — Om
bifall till BevillningsUtskottets Memorial,
angående: 1:0 Frihet från Landtmllsersättning
för öppna och däckade båtar; 2:o I
anledning af Friherre Anders Cederströms
Motion om pröjedt till BevillningsFörordjiing-
_ Om bifall till BancoUtskottets Memorial
om hvad som, uti StatsUtskottets
Betänkande om Bevillningssumman, rörer
Banken. _ Om bifall till StatsUtskottets
Betänkanden, angående: 1:0 Fjeidingsmänliens
aflöning och deras Boställens indragning.
2:0 Fortfarande bidrag af Statens medel
till SöderTelge Canalinrättning. 3:0 Yrkad
lindring uti Båtsmansindelningen i Blekinge.
Om bifall till StatsUtskottets forsta Betänkande
om ersättningen af inquartering för
tågande troppar, med de uti dess sednare
Betänkande gjorda tillägg och förändringar.
— Om bifall till LagUtskottets Memorial:
1:0 Om ansvar för åverkan! Trädplanteringar.
2:0 I hvad andra alternativet
innehåller , rörande skärpning i straffet
för skogsåverkan. 3:0 Om forum för
mål, som röra försummad väglagning och
Kronoskjuts. 4:0 Om tillägg uti 9 Cap. 6
§, HandelsBalken. 5.0 Angående ändringar
i ConuoursFörfattningarna. — Om godkännande
af StatsUtskottet: 1:0 Berättelse om
AssistanceContoiret. 2:0 Utlåtande om ersättning
af Barnhus inrättningens förlust
genom Storfurstendömet Finlands afträ
-
Den 23 Juli «< m,
»an
dande, —■ Om bifall till hvad Stat.-Utskottet
om förlagsmedel till tryckning af Historiska
Samlingar, i dess först afgifna Betänkande,
föreslagit, _ Om bifall till StatsUtskottets
Betänkande, om StatsVerkets inkomster
och deras beräkning i RiksStatem
Om betygande af tillfredsställelse öfver Svenska
LäkareSållskapets nitfulla bemödande
för fullkomnandet af LäkareVetenskapen. —
Om bifall till StatsUtskottets Betänkanden,
angående; v.q Anslag för Kongl. Bibliothek.
et. 2:0 Understöd för utgifvandet af Skriften
Svensk Botanik, 3:0 Mantalsskrifvareprovisionen
i Vermland för åren 1812 och
1813, 4;o RecognitionsSkogarna, 5:o Sökt
prolongation med afbetalningarna å Hans
Excellence m, ra, Herr Grafve E. Ruut hs
2:ne Lån i RiksgäldsContoiret, 6.0 Medel
till Casernbyggnad i Ystad, 7:0 Kronohemmanet
Lindö i Södermanland. — Om
bifall till Särskildta Utskottets Betänkanden,
angående; t:o Försäljning af confiscerad»
utländska varor. 2:0 Fri införsel af Landsorternas
natur- och konst-alster. — Om gillande
af Lag- och OeconomieUtskotteos Memorial,
angående: 1:0 Rättelser och tillägg
i Kongl, Förordningen om stängsejskvIdigheten,
2:0 Ändring i 3 §. af samina Förordning,
5:0 Rättel er och tillägg i Kongl,
Förordningen om Em-kiften. 4:o Allmogens
rättighet, att i Städerna fä försälja sina
varor äfven i öppna hodar och ständ. —
J2l£
Dtn £5 Juli e m.
Om bifall' till OeconomieUtskottets Betänkanden
, angående: 1:0 Saltpeternäringens
tillstånd i Riket. — 2:0 Gränstullarna imellan
Sverige och Norrige. 3:0 Vissa öfverklagade
olägenheter för Batsman^Rotehållare.
4:0 Markegängssättringarna. — Om
bifall till Särskildta Utskottets utlåtanden,
angående: 1:0 AkerbruksDiscont, Jord
bruksContoir,
m. m. 2:0 Inhemska industriens
upphjelpande. 3:0 Motion om
Götha Canal, 4:o Penningebristens afbjelpande
och förbud pä 2 år emot import
m. m. _ Om ogillande af OeconomieUtskottets
Betänkande om förbud emot löpande
assignationers ingifvande af enskilda personer.
— Om bifall till Oeconomie- och
Särskildta Utskottens Betänkanden, angående
: 1:0 Yrkad inskränkning i Halländska
och Bohusländska Allmogens Seglationsfrihet-
2:0 Medel till Humleplanteringens
befrämjande. Om afslag å Särskildta Utskottets
Memorial om nytt Reglemente för
härvarande Judar, med det tillägg, att Judar
hädanefter icke må tillåtas, att i Riket
vidare få inkomma. _ Om bifall, med vissa
förändringar, till BevillningsUtskottets
Memorial om ändring i 1812 års Chartte
SigillatasFörordning.
Om återremiss af
Särskildta Utskottets Betänkanden, angående:
1:0 Förlägenheten i allmänna Rörel
sen
och förslag till inskränkning af umbärliga
utländska varor, m. m. 2:0 Yrkadt
De:i 23 Juli e. m.
1215
npphäfvande eller förnyande af förbudet emot
bruk af öfverflödigt Silfver. _ Af den
14 Juli, om instämmande uti Ridderskapets
och Adelns förslag, att Riksens Ständer
matte frambära deras underdåniga tacksamhet
för användandet af de Barthelemiska
medlen. _ Om bordläggande till nästa Riksdag
af ConstitutionsUtskottets afgifna 9
Memorial, innehållande förslag till ändringar
uti 4,28,57,38 och 56 §. §. Regerings
Formen, samt 14, 29 och 38 §. §.
Rikdags Ordningen. — Om öfverlemnande
till ConstitutionsUtskottet att bereda ett sådant
förslag, hvarigenom 42 ocb 94 §• §•
i RegeringsFormen må tili öfverensstämmelse
försättas. _ Om remiss till StatsUtskottet
af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition,
angående betalning af de, i anledning
af Högstsalig Hennes Majit Enkedrottnin»
gens arf, uppkommande skulder. — Om ogillande
af OeconomieUiskottetsBetänkande,
om Båtsmansfördubblingens återställande.
Om öfverlemnande till StatsUtskottet,
att’ anslå nödiga medel till de af Riksens Ständer
beslutna inrättningar af allmänna Arbetsoch
Correctionshus. _ Om bifall till ConstitutionsUtskottets
Betänkande, rörande utarbetningen
af förslag till en förbättrad
representation.
Om bifall till Oecono
mieUtskottets
Memorial, angående: 1:0
Götha Canal Bolags förpligtande till ersättning,
när någon Rotesoldat i och för dess
1204
Den 23 Juli 6. rn
arbete blifver till krigstjenst oduglig. 2:0
En fri Täckjei nshandel. _ Frun Hedervärd
1,1 BondeSturtdet, af den 2:dra Juli: otti
godkännande af ConstitutionsUtskottetS
afgifna redacrion af de §. §, i Grundlagar*
na, soln enligt Riksens Ständers beslut böra
forändras, utom i hvad den rörer forsla*
get till tilläggning i 28 §. Regerings*
Formen, i hvilken omständighet BöndeStån*
det instämde i lika beslut som Ridderskap
pet och Adeln. _ Om remiss till Lagtft*
skottet af Kongl. Majjts Nädiga Proposition
till Riksens Ständer, angående ytterligare
tillagg i allmänna Lagens stadgande
uti 9»de Cap. 6 $. Handels Balken.
Otu
gillande af StatsUtskottets Betänkanden, an*
sående: 1:0 Förre Mantalsskrifvaren Aker*
* * **
ströms Lön och pension. 2:o Ersättning
för Mantalsskrifvare provision år i0i3<
5:0 Större sundhets befordrande i Städerna*
4:o StatsSumma för Hans Kongl. Höghet
Arf-Prinsen Oscar, i händelse Hans Kongl,
Höghet skulle sig innan nästa Riksdag
förmala. — 5:0 Utgifning från Riksgälds*
Contoiret af så kallade större Cteditsedlar
6:0 Sökt anslag af Taffelpenningar för Pre
sidentsEmbetet
i Kongl. KammarRätten,
jemte 3:ne JustitieRåds ansökningar, att,
vid afskedstagandet efter uppnådde 7o år,
få behålla, jemte Lönen, Taffelpenningarna
som pension. Om bifall till Lag- och Oe*
conomieUtskottens Betänkande, angående!
Den 23 Juli e m.
1:0 Svanshamrars anläggande, m. nr. 2:0 Fattigprocenten
i Sterbhus. — 3:0 Rättighet
för allmogen att i Städerna försälja sina
varor i öppna bodar och stånd. 4:o Någon
bestämd föreskrift om strömrensningar, m.
m.
Om bifall till OeconomieUukottets
Betänkanden, angående: 1:0 Vackt fråga, huruvida
någon Embetsman borde kunna äga
rättighet att förbjuda invånarne i en ort,
att hvar som heldst inom Riket söka arbete;
2:o Ett Stats Sjö-Assurance Contoir i
Stockolm; g:o Medel till vaccinationens
befrämjande; 4’° RiksdagsRelationers infordrande;
_ Om antagande af OeconomieUtskottets
Betänkande, rörande Saltpeter-Näringen.
— Om bifall till ConstitutionsUtskottetS
Memorial om granskningen
af JustitieOmbudsmannens Diarier.
Om instämmande i Ridderskapets och Adelns
beslut, i anledning af ExpeditionsUtskottets
förslag till underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t, angående utvidgad Plandels- och Seglationsfrihet
för invånarne i Skåne och
Blekinge. — Om återremiss af OeconomieUtskottets
Betänkande om indeldta Regementernas
beklädnadssätt. Af den 5 Juli,
om bifall till BancoUtskottets Betänkande
angående förbud emot Assignationers utgifvande
af enskilda personer m. m., jemte
inbjudande till de öfriga Stånden, att deltaga
uti BondeStåndets beslut, att i underdånighet
anhålla hos Kongl. Maj:t om ut
-
12IÖ
Den 53 Juli e. m.
fällande af en författning, som upplifcar
och skärpar de gäliande stadganden emot
missbruk af rättigheten att utgifva invisningar.
— Om bifall till BevillningsUtskottet£
Betänkande angående föreslagen förhöj*
nir.2 i Post-Taxan. Om bifdll till LagUtskottets
Betänkanden, angående: 1:0 Lösen
för Utslag i anmärkningsmål. 2:0 Förhöjning
i Länsmännens Dagtractamente ni,
m. 3:0 Allmänna Straff- och Correctionshus.
4:0 Justitie Ombudsmannens EmbetsBerättelse.
5:0 Correctionsimättningar. 6,0
Vermlands förläggande under Svea Hofrätts
Jwrisdiction; och 7:0 utfärdande af
Taxa å Lösen för de från Konungens Högsta
Domstol och Can7,li Expeditioner utgående
Donrar och Resolutioner, samt berörda
Lösens antecknande å dessa handlingar.
— Om återremiss af Bevillningsutskottets
pioject till Bevillnings-Stadga. _ Om
återremiss af Statsutskottets Betänkande,
angående Löntillökningen för penninge löntagande
civila Embets- och Tjenstemän. —
Om gillande af Bevillningsutskottets Memorial
och OeconomieUtskottets Betänkande
rörande en beqvämligare postgång ålandet.
— Om bifall att låta bero vid Särskldta
Utskottets utlåtanden angående 1:0 Commerce-Rådet
Santessons förslag om förstärkning
uti rörelse Capital för Götha Canal DiscontVerk.
2:0 Rörande Herr Stabeck* m. fl:s»
1110-
V. 2. Den 23 Juli é. tn. 1217
motioner om Landets ställning och medel
till dess npphjelpande, och 3:0 Clefve Mörhers
och Friherre Stael von Hollsteins Memorial,
om npphjelpande af inhemska industrien
och luxehs hämmande. _ Om bifall
till StatsUtskottets Betänkande, angående
Löfås Silfververk. — Om bifall till
StatsUtskottets Betänkanden* angående: 1:0
Lönförbättring för Landshöfdingen i Christianstads
Lärn 2:0 Bytes Verket; 5:0 AsSessoreti
Tinnerholm* balance. 4:° några
vid Boutredningen efter Högtsalig Hennes
Majit Enke Drottningen Sophia Magdalena
förekomna frågor. 5:0 Sådana f. d. Konting
Gusaf Adolph tillhöriga medel, hvilka varit
ställda Under nu mera aflidne Herr
Presidentén im m. Friherre Lagerheims och
StatsCommissarien Wåhlbergs gemensamma
förvaltning. _ Om godkännande af Statstllskottets
ytterligare Betänkande öm StatsVerkets
tillstånd, i hvad som rörer RiksStatens
Första Hufvud Titel. _ Om bifall
till BancoUtskottets Memorial, angående
1:0 Lån till uppförande af ett nytt Gymnasii
och Scholehus i Skara; 2:0 Afskrifning af
Bankens fordran hos Statsverket, m. m.
3:0 2 R:d Bancosedlarnes format, samt
Smärre skiljemynts sedlarnes förfärdigande
»f fastare papper än hittills skett. 4:o Veklingen
af forslitna Bancosedlar i aflägsna
provinser» 5:0 StatsUtskottets Betänkande
Jiidd. O. Ad. Prot. 153 i54
Den 23 Juli e. m.
om Bevillningssumman, i hvad som rdrer
Banken. _ Om afstag å Lagutskottet* Betänkande
angående förändring af Domsto
larnes
antal och organisation.
Otn bifall
till Be\ illninssUtskot tets Memorial, aneaende:
1:0 Aflöning för af Utskottet antagne
ytterligare Canzlister och discretion
för OfverCommissarien Ek. 2:0 Väckt frasa
c.m frihet från Landttalls ersättning för
O > r*
öppna och däckade Båtar. 5:0 Gjord hemställan,
rörande indragning af Landtlull å
inhemsk Tobak; och Zg.o Sjötiills-afgrfterna.
— Om godkännande af BancoUtskottets
Memorial, angående Major Forbes och
KrigsFiskalen v. Scheeles ansökning att
RiksDiscontVerkets erhållna införsel i deras
löner måtte upphöra. _ Om bifall i så
måtto till StatsUtskottets Betänkande angående,
Borgmästaren Harubraei Memorial,
om de Rotskiften, som varit nyttjade af
Söderhamns Gevärsfactories betjening och
arbetare, att arrendesmnman för berörde
Rotskiften må endast till nästa Riksdag
komma Söderhamns Stad till godo. — Om
godkännande af Lag- samt OeconomieUtskottens
Betänkande angående en fri Victualiehandel;
af OeconomieUtskottets Betänkande,
angående: 1:0 Fyrbåkars anläggan
de
på Östergarns holmen, Holmön och Måsesten.
2:0 Skogshushållningen vid sådana
Bergsmanshemman, sorn af andra än Bergsmän
inköpas; af Särskildta Utskottets Me
-
VSen 23 Juli e.m.
niorial, angående: 1:0 en friare Kol
handel
i Bergslagerna. 2:0 Upphäfvande af
Kongl. Brefvet den 26 .Tuli 1807 om conliscerade
Varors försäljande till qvavblifvande
j Riket. — Om instämmande i BorgareStåndets
den 2 Juli lättade beslut, i anledning
af OeconomieUtskottets Betänkande
om en väckt fråga, huruvida invånarne i
någon ort kunde förbjudas, att hvar sorn
heldst inom Riket söka sig arbete. — Otu
beslut att låta bero vid redan fattade beslut
i anledning af StatsUtskottets utlåtanden
i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkanden, angående: 1:0
Slottsbyggnaderna på K ungs öhr. 2:0 Lö
sens
erläggande till Kronfogdarne för påskrifter
å UtmätningsR-esolutioner. 5io Yrkad
ersättning för Bohus, Carlstads och
Elfsborgs Läns invånares besvär och lidande
under sista Fälttåget; och 4:o Stats Verkets
inkomster och deras beräkning i RiksStaten.
— Om bifall till den anmärkning,
sorn Ridjderskapet och Adeln gjort, vid justeringen
af Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Majit, rörande lösen
för ProtocollsUtdrag i nedlagda och förfall*
mål, 111. m. _ Om vägran att instämma
i Eidderskapels och Adelns tillägg vid.
LagUtskottets Betänkande om yrkad skärpning
i straffet för tjelvar och fångfofslingén.
_0;n vägran att instämma 1 PrestStåndets
beslut, angående ExpeditiqnsUtskottets för
-
l£2o
Den 23 Juli, e. ni
slag till underdånig skrifvelse till Kongl,
Maj.t rörande betalning för fängskjuts uf.i
Stora Kopparbergs Län.
Om åberopande
af föruttaget beslut vid StatsUtskottets utlåtande
i anledning af anmärkningar vid dess
Betänkande om Bevillning för Dannemora
Bergslags Jerntillverkning.
Af den 7 Juli,
Om återremiss af StatsUtskottets Betänkande
angående årliga tillökningen i Kongl.
Maj:ts och de Furstliga personernas Hof
Stats-Summor.
Om godkännande af Lag
Utskottets
Memorial angående vissa delar
af Kongl. Förklaringen den 28 Juni 1798»
rörande Lagsöknings- och Utmätningsmål.
Om bifall till ConstitutionsUtskottets
utlåtande öfver Herr Spaldencreutz^
Motion, angående förslag till ändringar i
Riksens Ständers JnstitieOmbudsmans Instruotion.
_ Om gillande of StatsUtskottets
Betänkanden, angående: 1:0 Lönförbättring
för Landt-Stats Betjeningen. 2:o Några begärdta
nya Löne-anslag å Kongl. SundhetsCollegii
Stat. 3:0 Sättet att controllera de
till Riksgälds Contoiret från Länen inkommande
summariska Redogörelser för
Allmänna Bevillningen och öfriga RiksgäldsContoirets
fonder. _ Om godkännande af
BancoUt?kottets utlåtande öfver Grosshandlaren
Åbergs och Rådmannen Bagges Memorial,
om Lån af Banken för Uddevalla
Stad. — Om antagande af Bevillningsutskottets
Memorial med förslag till ändringar
Den ?5 Juli t> "*•
1221
och rättelser i 1812 års Chartae Sigillatae
Förordning. — Om bifall till OeconomieUtskottets
Betänkanden, angående: 1:0 yrkadt
förbud emot löpande assignationers utgifvande
af enskilda personer; samt 2:0 åter
remissen af Utskottets Betänkande, i anledning
af väckt fråga, om återupplifvande
af Kongl. Brefvet den 23 September 1747»
rörande prazstanda till Bruken af åboerna
å de utaf Bruksidkare till skatte köpta Kronohemman.
— Om återremiss af StatsUtskottets
Betänkande, angående tillökning i
Statsanslaget åt Äcademien för de Fria
Konsterna,
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan 4 till 11.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Tisdagen den 25 Juli.
Plenum kl. 3 efter middagen.
Upplästes och lades på bordet följande
från Utskotten inkomna Memorial och Betänkanden:
-
1222
Den 25 Juli e. m.
1:0 Fran StatsötskotlPt, af den 24
Juli, angående anslag af Löner för tillök
t antal Ledamöter och Betjening i Kongl.
Götha HofRätt. Utskottet tillstyrker det
Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t, af den åt Hans
Majit till nästa Riksdag till disponerande öfverlemnade
summa utaf blifvande Ofverskotter
på StatsVerkets inkomster, låta anordna
de lönebelopp, sorn, i Och för tillökning
af 2:ne Ledamöter uti Kongl. Götha
HofRätt, erfordras, äfvensom Utskottet
hemställer, 0111 icke derjemte kunde till
Kongl. Majit öfverlämnäs, att för det a£
Kongl HofRätten, då den skulle arbeta på
Fyra Divisioner, nödigt ansedde tillökte antal
Betjening af en Ordinarie Civil Notarie,
en Brottmåls Föredragande och en Canzlist
med Löner, låta, så vidt äfven denna
tillökning i Nåder pröfvas erforderlig, me>
elei till aflöningen utgå på lika sätt som
för Ledamöterna; och hvilka nya löner
Synas böra komma vederbörande till godo
till enahanda belopp, som dera* vederlikar,
med den vid denna Riksdag föreslagna
lönförbättring, få uppbära.
2:0 Från Stats- camt OeconomieUtskotten,
af den 24 Juli, angående Allmänna
Spannmåls Magazins inrättningen i Riket;
varandes detta Betänkande åtföljdt af Sär
-
Den 25 Juli e. m. 1223
skildta Utskottets i detta ämne afgifna yttrande.
3:0 Från BevillningsUtskottet, af den
23 Juli, angående Bränvinshrännings och
Consumtionsafgifler^s utgörande, frän ocfi
med nästkommande år 1816, intill Rikets
Ständers nästa sammankomst.
4:0 Från StatsUtskotlet, af den 24
Juli, angående förhöjning uti det Honorarium
Riksens Ständers Fullmägtige i Banken
och RiksgäldsContoiret uppbära; tillstyrkandes
Utskottet att Honorarium för
hvarje Fullmägtig i RiksgäldsContoiret bestämmes
till 666 R:d. 52 sk. Banco, och
till ett sådant belopp beräknas och utgår
från den i;sta innevarande Juli månad.
5:0 Från StatsUtskottet, af den 24
Juli, angående aflöningen till Riksens Ständers
Justitieombudsman och tjenstgörande
vid hans Eypedition samt TryckfrihetsCommittéen.
Utskottet hemställer, att denna
aflöning från nästkommande års början
får utgå med samma förhöjning och efter
enahanda grunder, som för penninge löntagande
Embets- och Tjenstemän äro fastställda
och att sådant genom StatsUtskottet
får Herrar Fullmägtiga i RiksgäldsContoi-ret
till efterrättelse meddelas.
Den 25 Jtd* m.
6:0 Från StatsUtskottet, af den 24 Ju*
li, i anledning af återremiss af frågan om
tillökningen i de Kongl, och Furstliga Hoivens
Stats-Summor; tillkännagifvandes Ut*
skottet att dess första Betänkande redan af
g Stånd blifvit bifallet.
7:0 Från StatsUtskottet, af den 24 Ju»
Ji, i anledning af aterretniss af frågan om
Krono-UppburdsBetjeningens i Stockholm
aflöning på Kronans Stat, Jemte hesvaran*
de af de g|orda anmärkningarna förmäler
Utskottet, att tre Stånd redan bifallit Ut-»
skottets forsta Betänkande,
8:0 Från StatsUtskottet, af den 24
Juli, angående dels Skrifvarhjelp åt Ex*
peditionsUtskottsts Betjening, dels arfvode
för besörjande af tryckningen utaf Bihan*
get till RiksStåndens Protocoll till den del,
som efter Riksdagens slut kan återstå, dels
ock äskad anstalt om registrering af Riks*
Ståndens Protocoll vid denna Riksdag.
Utskottet tillstyrker, att ett belopp af 75
R:d. kunde bevilljas till ersättning för betald
Renskrifning hos ExpedilionsUtskottet; äf»
vensom att io> R:d. måtte anslås för behesörjandet
af den vid Riksdagens slut återståi
nde tryckningen af Bihanget, dock
med det vilkor Expedi'ionsUtskottet upp*
gifvit, att deremot älven bor redovisas hus
Rongl. StatsContoiret för prenumeration
Den 25 -ödi *. m.
*235
och försäljning häraf, samt att arfvodet
icke Förr må lyftas, än tryckningen är fullbordad.
Beträffande Registers upprättande
öfver RiksStåndens Protocoll vid denna
Riksdag; så kan StatsUtskottet icke föreslå
någon annan anstalt härtill, än om lamp»
ligt skulle finnas att ExpeditionsUtskottet
anmodades ombesörja att dess Betjening,
sorn kommer att fortsätta Bi hangets utgif*
vande, åtager sig sådan registrering emot
viss föreslående betalning, då arbetet är fär*
digt till StändsCantzlierna allemnadt,
9:0 Från StatsUtskottet, af den 19 Ju»
li, angående förhöjning i remisslaget, som
bestås LandtRentmästarena å Riksgälds*
Contoirets medel; och tillstyrker Utskottet,
att med undantag af LandtRentmästaren i
Stockholms Län, sorn bibehålies vid lika
remisslage som hittills eller en åttondedels
ProCent, LandtRentmästarena i alla öfrig*
Länen i Riket må ifrån detta års början få
sig till godo beräkna Tre Åttondedels
ProCent remisslage å RiksgäldsContoirets
medel; dock med det uttryckliga förbehåll,
att någon remisslage icke får godtgöras å
de summor, hvilka icke inom deni föifattningarna
utstakade tid och der föreskrifna
ordning från LandtRenterierna expedi-*
eras,
iS2Ö
Den 25 Juli e. m.
10:0 Från StatsUtskottet, af den. 24
Juli, angående aflönin*gen vid General AssistanceContoiret.
Utskottet har icke funnit
anledning tillstyrka hvad i detla afseende
af Herrar Fuilmägtiga i RiksgäldsContoiret
blifvit föreslaget, men har deremot
ansett rättvist, att Ordinarie Lönerna
vid General AssistanceContoiret frän nästkommande
ars hörjan utgå tued samma
förhöjning, efter enahanda grunder, sorn lör
penningelöntagande Ernbets- och Tjenstemän
i allmänhet äro bestämda; och att de
66f R:d., som Casseurerne för utlåningen
samt inlösningen under namn af Skrifva-rehjelp
hvardera åtnjuta, tilläggas sjelfva
Lönerna.
11:0 Från StatsUtskottet, af den 19
Juli, i anledning af Herrar Fullmägtigas i
RiksgäldsContoiret Memorial, angående åtskilliga
förändringar i Reglementet för General
AssistanceContoiret, samt afskrifning
af en uti nämnde Contoirs Räkenskaper
balancerad Summa af 66 R:d 32 sk. Banco;
och yttrar sig Utskottet hafva funnit, hvad
Herrar Fullmägtige i ena och andra afseendet
anfort, vara väl grundadt, hvarföre
Utskottet ej allenast får tillstyrka de föreslagna
ändringarna uti Reglementet för Ge*
neral Assistance Contoiret, utan ock, att
de uti nyssnämnda Contoirs Räkenskaper
balancerade 66 R:d. 32 sk. ina afskrifvas.
Den 25 Juli t. nt.
122?
10:0 Från StatsUtskottet, af den 21
Juli, i anledning af Rådmannen Bagges
Memorial om forvexling af förslitna Banco-
och RiksgäldsSedlar. Utskottet anser
sig, i likhet med hvad BancoUtskottet så
väl vid 1812 års som vid nuvarande Riksdag
föreslagit, böra tillstyrka, att åt Herrar
Fuilmägtiga i RiksgäldsContoiret öfverlemnas,
att, uppå dertill från Konungens
Befallningshafvande i Länen gifven
anledning, tillse, huruvida i förening med
RihsgäldsContoirets nöjaktiga säkerhet, ehuru
med åtföljande mindre betydlig kostnad,
utväg må kunna beredas åt allmän'
''
heten, att i Landsorterna få tillvexla sig
nya smärre Creditsedlar emot dylika gamla
och förslitna; och att alltså anstalterna
i RiksgäldsContoiret, i afseende på CreditSedlarna,
vidtagas i fullkomlig likhet med
hvad uti Banken i afseende på förvexling
af dess småsedlar stadgas och föreskrifyes.
13:0 Från StatsUtskottet af den 21
Juli, i anledning af Grosshandlaren Åbergs
och Rådmannen Bagges Memorial om restitution
af den Bevillning, som Uddevalla
Stads invånare, enligt 1812 års Stadga, erlagt
utöfver det genom 1810 års förordning
bestämda förhållande till beloppet,
som efter sistnämnda Förordning skolat
utgått; och yttrar sig Utskottet, alt ehuru
den gjorda motionen synes vara grundad
122J
Den 25 Juli e m.
pä både rättvisa och billighet, Utskottet
dock emot stadgandet uti 90 §. af Kongl,
Maj:ts och Riksens Ständers fastställda
RegeringsForm ansett sig ej tillhöra, att
den till närmare öfverläggning upptaga.
14:0 Från BevillningsUtskottet, af
den 25 Juli, hvaruti Utskottet hemställer
att, hvad Chartas Sigillataa försäljningspro*
centen i Stockholm angar. Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref till Herr ÖfverStåthållaien, af
den 17 Februari 1813, må framgent lända
till efterrättelse och försäljningsprocenten
i Hufvudstaden alitsa blifva 2 af lootde
för alla Chartor öfver 2 Rd;rs värde,
»5:0 Från BevillningsUtskottet, af
den 25 Juli, hvaruti Utskottet, i anledning
af ett till detsamma remitteradt yttrande
»f Grefve Gyllenborg angående den Bevill*
ning, som rörer Bränvinstillverkningen
och Consumtionen i Riket, yttrar sig
genom sitt författade förslag till nämnda
Bevillning hafva tillstyrkt sådan lindring i
hemmansafgiften å Bandet, som synes vara
åsyftad, derigenom att den blifvit till
tredjedelen af dess förra belopp nedsatt.
16:0 Från BevillningsUtskottet, af
den 25 Juli, innehållande sammanjemkning
af de olika meningar, som imellan Riks
-
totti 25 Juli e. uti
1229
Standen uppkommit rörande BevillningsStadgan.
17:0 Från BevillningsUtskottet, af den
25 Juli, hvaruti Utskottet besvarar tvänne
af PrestStåndet gjorda anmärkningar vid
Bevillningsforslaget, och hvilka Utskottet
förut icke besvarat.
18:0 Från ÖecottomieUtskottet af deri
19 Juli, i anledning af väckt fråga om afskaffande
af eller Förändring i Kronohjelpdagsverkens
utgörande. Utskottet yttrar
sig ej finna skäl hemställa, det dessa K10-  nohjelpdagsverken må afskaffas, eller betalning
efter Markegång derföre kunna erläggas,
utan lära de böra utgöras efter de
grunder, som hittills blifvit iakttagna.
Dock tillstyrker Utskottet, att då möjligen den
öfverklagade dagsverksskyldigheten å vissa
ställen skulle kunna härleda sig från genom
ålder tillkomna onera eller träffade
öfverenskommelser, hvilka icke i Jordboken
såsom rentepersedlar finnas upptagna, borde
undersökning härom i behörig ordning
företagas på de ställen, der någon anledning
till en sådan förmodan kunde äga
rum, samt densamma skulle blifva yrkad;
och i hvilket fall dagsverken af sådan natur
borde helt och hållet upphöra.
19:0 Från Lagutskottet, af den 24
Juli, angående den förändring i Borgenärs
-
T 230
Den 25 Juli e 77t„
Eden, som af Bevillningsutskottet blifvit
yrkad; och liar Utskottet i detta afseende
uppgjort ett till ändamålet tjenande förslag.
Öppnades Herrar Electorers Idsta till
%fal af en '.Ledamot uti StatsUtskottet, efter
Herr von Schulzenheim, och befanns dertill
vara utsedd:
N:o 2186. Herr von Wahrendorf, Anders,
Bergsill d.
Hans Excellcnce, Herr Grefven och
Landt Marskalken , tilikännagaf att tvänne
Ledamöter uti OeconomieUtskottet, Herrar
Danckwardt- och Ekorn, vore bortresta,
och anmodade Herrar Electorer att i
morgon klockan n sammanträda för att
utse nya Ledamöter uti dessa Herrars ställen.
Då, vid BevillningsStadgans afgörande,
beslut icke hade blifvit fattadt rörande de
af Utskottet framställda alternativ i afseende
på frågan om beloppet af UppbördsProCentén
för MantateCommissarierna i
Stockholms Stad, blef den nu af Ridder
-
Den 25 Julii e. m
skåpet och Adeln upptagen; och beslöts,
efter någon stunds ventilation, att uppbördsProCenteu
för MantalsCommissarierna
i Stockholm borde till ProGent bestämmas.
Härefter företogs val af Ledamöter till
förstärkande af Constitutions- samt Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskolten, och
befunnos, vid valsedlarnes öppnande, hafva
blifvit utsedde till
Ledamöter till GonstitutionsUtskottets
förstärkande :
Ordinarie Ledamöter,
N:o 84- Grefve Löwen, Fullmägtig
Grefve von
Schwerin, Fredric
Bogislaus. 48 röster.
62. Friherre Mörner af
Morlanda, Hampus. 58
155. Friherre Stael von
Hollstein, Curjitz
Ludvig, 48»
216. Friherre Ribbing,
Fullmägtig Herr
Flach, Eric. 44*
286. Friherre Raab, Fullpaägtig
Friherre
1232
Den 25 Juli e. ro.
Leyönhufvud, A-  brahma'.
38. ICii
257*
Friherre Klingsporr,
Fredric,
37*
174.
Herr Forbes, af Lund ,
Alexander.
44*
50R
Herr Påhlman, Otto
Fredric.
37*
1606.
Herr Flach, Carl.
45*
1626.
Heir Olivecrona,
1986.
Fullmägtig Herr
Heyhénschöld, Lud-  vig Dettlof.
37*
Herr Spaldencreutz,
Arvid.
37*
2152.
Herr af Uhr, Carl
David.
38.
2182.
Herr Mannerstam,
Johan.
37*
2234.
Herr Llolmstedt, Jo-
han Jacob.
42.
66.
Suppleanter.
Herr Lilljehök till
Gällared, Fullmägtig
Herr Lagerheim, O-  lof.
3 6.
745*
Herr Bruce, Adolph,
3 6.
1117.
Herr Cederschöld,
Pehr Gustaf.
56.
»943*
Herr Bergenschöld, J.
V. 2,
Deli 27 Juli f. fii. 1233
Expeditionsäecreternre. 54.
Ledamöter (ill Allmänna Besvärs- och
Oécono;uieUtskottets förstärkande:
Ordinarie Ledamöter»
K;o 84* Grefve Löwén, Full*
mägtig Grefve von
Schwerin, Fredrik
Bogidaus. /±6. röst,
308. Grefve Ruuth, Eric,
En af Rikets Herrar. 57.
56. Friherre Mörner af
Tuna, Fullmäktig Friherre
Mörner, Otto. 57-  45. Friherre Liewen,
Berndt. ~ 45*
216’. Friherre Ribbing, Föll*
möglig Herr Flach,
C? D '
Eric,. y 43-
66. Herr Lilljehök till
Gallared, Fullmägtig
Herr Lagerheim, Olof.
. 49*
56. Herr Trolle, Arvid. 58.
165- Herr Dufva, Full
mägtig
Herr af .Sillén,
Carl Wilhelm. 59*
592. Herr Bosén, Paul, 44*
Ridd. o. Ad. Erot,
155-
**34
Den 25 Juli e. m.
N:o 875*
Herr Gripemvaldt,
Aubust.
54-
J594-
Herr von Heyne, Georg. 42.
1087.
Herr Tigerschöld, A. L. 38.
478.
Herr Printzenschöld,
»<So6.
P. A.
38.
Herr Flach, Carl.
43-
1898.
Herr Löwenschöld,
Carl Fr.
37*
1942.
Herr von Engeström,
Jöh, Math.
58.
2x60.
Herr Munck af Ro-
senschöld, Eberhard.
38*
2x83.
Herr Gripenswärd,
F.A.
39-
Suppleanter.
XI5. Grefve Lagerbjelke,
Axel. 36.
X& Friherre Kurck,
Knut. 36.
324. Friherre von Ehrenheim,
Fullmägtig Herr von
Ehrenheim, J. L. 35.
59. Friherre Rålamb,
Claes.
34
Den 27 Juli f. rri.
jilstetades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög^
lufi. Riddetskapets och Adelns
Plenum den ö5 juli a S i 5-
Si D. Éfter Uppläsning af de tili pro*
jfeCtet till Bevillningsförordning frätnstiflltla
tvänne alternativ i afseende på frå*
gän oiii beloppet af UppbördsProCenteii
töt MdntalsGommissarlerna i Stockholms
Stad, beslöt Ridderskapet och Adeln att
gilla det af dessa alternativ* sötri densamhta
till ^ ProCent bestämmer. tTÉ Supra4
Höglöfl. Ridderskapet och Adeln it*
skildes klockan \ till il.
lii Adent Protöcölli.
ki G. Silverstolpe
Tiiörsdhgen den 2? Juli.
Plenum klockan förihlddagéfl.
justerades PieniPtotöcollerhd för dé&
7 och it Juli eftermiddagarna;
1236 Den 27 Juli f. m.
Å nyo föredrogs StatsUtskottets den
25 dennes på Bordet lajda Betänkande angående
dels Skrifvare!-'jdp ät RxpeditionsUtskoitets
Betjening, dels arfvode för besörjande
af tryckningen utaf Bihanget till
RiksStåndens Protocoll tili den del, sorn
efter Riksdagens slut kan återstå, dels
ock äskad anstalt, om registrering af RiksStåndens
Protocoll vid denna Riksdag.
Herr Silverstolpe, Gustof Abraham:
Jag anhåller att få gora några anmärkningar
vid förevarande Betänkande, hvilka val
torde föranleda återremiss, men visst icke
lång tids utdrägt. StatsUtskottet liar till
Renskrifvare!)jelp for ExpeditionsUtskottel
föreslagit i ett for allt 75 R:d. Troligen
har meningen varit 75 R:d. för hvardera
Canzlisten. Saken förhåller sig som följer:
Ifrån Riksdagens början till dato äro öfver
iooo:de ark i Renskrift utgångna ifrån
ExpeditiomUtskottet. Öfver hälften af
denna summa återstår ännu. Vid sista
Riksdag utgingo under hela tiden ej så många
Expeditioner sorn nu innan luli månads
början. Då hade ExpeditionsUtskottet 5
Canzlister, sorn njöto arfvode och erhöllo
50 R;d. hvardera i Skrifvarhjelp. Nu har
Utskottet in«part en Canzlist, och det bjudes
blott 75 R:d. inalles i Skrifvarhjelp.
Emot en besparing af mer än 300 R:d.
bjudes ersättning af 75 R:d., som är xnin
-
Den 27 Juli f. ra.
1*3?*
mindre än livad Canzli tene redan af egna
medel mäst utbetala, for alt kunna expediera
allt med vederbörlig skyndsamhet. Jag
anser det vara en modest begäran, när man
inskränkt sig till 75 R:d. för hvardera
Canzlisten, och utan tvifvel sätta ej Riksens
Ständer i fraga, att icke dessa Ganzlisttr,
sorn kanske albeta mest af alia
Utskotts Betjening, skola hafva full ersättning
för hvad de utgifva.
Hvad som är föreslaget i afseende på
Bihangets tryckning, anser jag rätt och billigt.
Den method, sorn blifvit uppgifven,
f j författandet af Registret öfver Ståndens
Protocoll, anser jag deremot ej antaga
lig. ExpeditionsUtckottets Canzlister äro
nog sysselsatte med tryckningen af Biban*
get, och dess registrering. Del går e) val,
om man ålägger dem mera. Vid hvart
Stånds Canzli linnes alltid någon sorn lättare
kan förrätta detta arbete. Innan Riksens
Ständer atskiijas bör något vara bestämdt
öfver detta amne. Jag ville föreslå
att StatsUtskottet vidtoge den utvägen, att
bestämma en viss betalning för hvart tryckt
ark, af mindst 10 R:d. eller derutöfver, ty
det är ett mödosamt arbete att författa register.
Om Ständerna bestämma en så beskaffad
betalning arktals, så vore det säkert
bäst att uppdraga åt hvart Stånds
Secreterare att draga försorg för arbetets
P»n 27 Juli }. m,
verkställighet, hvarjemte det hör anvisas
honom den person, der betalningen efter
arbetets fullkomnande finge uppbäras,
Som Ridderskapet och Adeln ansåg
dessa anmärkningar hindra antagandet af
Utskottets Betänkande, blef detsamma till
UtskPttet aterförvisadt,
Lades till handlingarna följande tvän,
ne den 25 Juli på Bordet lagda utlåtanden
från StatsUtsk^ttet, i anledning af återremisser
af Utskottets Retänkanden, angående;
r:o Krono UppbördsBetjeningeps i
Stockholn* aflöning pä Kronans Stat.
2:0 Frågan om tillökning i de Kongl
pch
furstliga Håfvens StatsSummor,
Vid förnyad föredragning biföll os följande
StalsUtskottéts den 22, 23 och 2$
dennps pä Bordet lagda Betänkarjdep;
r;ct An§ående förhöjning i rem issia get,
sam bestås LandtR-ntmäStarna å Riksgälds--  Uontoirets medel.
2:q Angående aflönipgen till Riksens
Ständers Justitieombudsman och tjensrgö*
Den 27 /• m*
rande vid Hans Expedition samt Tryckfri
hetsCommittéen.
3:0 Angående anslag af löner för tillökt
antal Ledamöter och Betjening i Kongl.
Götha HofRatt.
4:0 I anledning af anmärkningar vid
Utskottets Betänkande om tillökt anslag af
medel för de Fria Konsternas Akademie,
m. m.
5:0 1 anledning af. gjorda anmärknin
gar
vid Utskottets Betänkande om lindring
uti Båtsmansindelningen i Blekinge»
6:0 Angående Landshöfdingen m. m.
Herr Grefve Ankarsvärds och Kammar*
RättsRådet Stråles sökta befrielse frän ansvarighet
för aflidne LandtRentmästarea
Sydows Balance.
7:0 Angående anslag af medel till
Allmänna Arbets* och Correctionshus.
9 >
fl:o I anledning af Grosshandlaren Äb5rg
Anderssons och Bådmannen Bagges
Memorial om restitution af den Bevillning
sorn Uddevalla Stads invånare, enligt 1812
*rs stadga, erlagt utöfver det genom 1810
*rs förordning bestämda förhållande till
beloppet, sorn efter sistnämnda Förordning
fkolat utgå.
JJen 25 Juli e. mf
g:o I anledning af Radmannen Ba^*
ges Memorial om förvexling af forslitna
Banco- och RikSgäldsSedlar.
10:0 I anledning af Harrar Fullmätta
tiges i RiksgäldsContoiret Memorial, angå*
ende åtskilliga förändringar i Reglementet
för General AssistanceContoiret, samt afskrifning
af en uti nämnde Contoirs Räkenskaper
halancerad Samma af 6ö R:d,
52. sk. Banco.
11:0 Angående aflöningen vid General
AssistanceContoiret,
Företogs till afgörande StatsUtskottets
Sedan den 23 dennes på Rordet hvilande
Betänkande, i anledning af några utaf Riksens
Ständ- rs Revisorer, år 1815, väckta
frågor, rörande redovisningen för StatsVerkets
medel.
Friherre Stael vort Hollstein, Corfitz
Ludvig: Vid i3i2 års Riksdag väckte jag
frågan derom , att Räkenskaperna från är
1800 till 1807 icke blifvit reviderade genom'
den CoinmittéeStänderna anhållit måtte
blifva utsedd, att förrätta denna granskning;
det blef tillkännagifvet, att som Ständerna
icke anordnat medel härtill, hade
Ceri 27 Juli f. m
Cfrmmittéen icke kunnat komma i verksamhet;
sådant skulle likväl ske, så snart
dessa med-1 anordnades, men tic jemte föreställdes
att alldenstund Granskning redan
skett i KammarRä;,. n, och alla anmärkningar
voro i laglig ordning af; j ida, vore
af denna ytterligare granskning ingen
nytta alt hämta, men deremot skulle den
förorsaka en betydlig kostnad, som i en tid,
då många penningebehof voro, bättre kund©
använda'; beslutet blef, att man från vidare
granskning skulle afstå; men ej nog
härmed, man gick vidare, 1808 och 1809
åiens Räkenskaper blefvo också åt glömskan
öfverlemnade, ehuru dessa Räkenskaper
icke då ännu voro uppgjorda, således också
icke för Ständerna upprista, hvilket dock
Constitutionen ovilkorligen- bjuder; hos
Riddi rskapet och Adeln blef väl afgjordt,
alt 1809 ars Räkenskaper skulle redovisas;
i detta beslut instämde dock icke de öfriga
Stånden; likväl förmodligen vid nogare
öfvervägande af sakens vigt, beslöto samtliga
Stånden i Augusti månad alt 1808 och
a809 års Räkenskaper borde vara uppgjorde
och gran kade till nästa Revisorers ankomst,
på det deraf knnde utrönas Statens
tillstånd vid 1810 års början, hvarifrån den
nya methoden med StatsRäjte nskaperna
skulle taga sin begynnelse. Jag bör nu
att, af den hufvudbok som blifvit uppvist,
Herrar Revisorer icke kunnat få någon upp
-
1242
Den 27 Juli /. ra.
lysning om detta Statens tillstånd vid
)8io ars början, utan föreslår derföre Stats.
Utskottet för framtiden ett annat Räkensktpssätt;
jag har likva! icke fattat meningen
så unga, anhåller det före blifva upp?
lygt om Usikottets tanka är, att denna redovisning
såsom alldeles omöjlig nu tuera
icke skulle pU: nkas, eller om meningen är
vid, nästkommande Revision den skall fram*
langas. Vid detta lil 1 fälle får jag äfven vidröra
ett ärende, sorn härmed ager gemenskap;
en ansenlig summa håres årligen
upp af Landet för Saltpetergärden; härföre
är aldrig red »vj-adt, så mycket mig veterligt
är, allt sedan 1805, dä den höi j ides. Denna
inkomst hörer val egentligen icke till de Ordi
naira Statsinkomsterna, utan hor särskildt
redo derföre visas; men såsom en afgift af
Landet bör ^tat^iJ-tskottet derom väl hafva
kännedom. Utskottet torde derföre anmodas
af vederbörande inhämta upplysning
om beskaffenheten af denna fond, som bör
vara ansenlig; äfven har till min kunskap
kommit, att af behållna inkomsten för Tullen
1815 en summa af 696,000 R:d. utöfver
de 1,988,000 R:d., som i StatsUtskottets
Betänkande upptagas, såsom till Statsverket
aflemnade, blifvit insatt i Gotha CanalDiscont
för att derifrån af Rentekammaren
disponeras. Ehuruväl denna summa,
såsom öfverskott å Tufltnedlen, blifvit till
Konungens disposition öfyerlemnad vid
Den 27 Juli f. m.
l8t2 års Riksdag, till Armeens vapenöfning
och förråders anskaffande till Förstärkningen,
sä hör väl ändock vi as, huru de till
detta behof äro använda: hvarom jag äfven
anhåller StatsUtskottet inhämtar kunskap,
* \
Herr LandtMarskalhen yttrade sig att
$å rrvcket lian af Betänkandet fattat, vöre
det blott af Revisorerna anmärkt att Hufvyidbokens
för år 1809 sammansättning varit
sådan att Revision af densamma icke kunde
medhinna*.
Friherre De Géer, Carl, upplyste att hvad
Friherre Stael nu omtalat, vore jnlemnadt
af GreFve Gyllenborg, Johan Henning, och
att Statsötskottets yttrande deröfver snart
skulle inkomma,
Herr Grefven och handt Mar sk alfen
gjorde proposition till bifall på Utskottets
Betänkande, hvilken med Ja besvarades,
och Friherre Staels anförande blef till Utskottet
remjtteradt,
Föredrogos h nyo och biföllos följande
den 22 Juli på Bordet lagda StatsUtskot*
tets Retänkanden:
i:o I anledning: aF gjorda anmärkningar
vid Ut’ott. ts Betänkande om medel till
nndeistöJ för utgifvandet af Skriften Svensk
Botanik.
2:o Angående Herr Réenstierna' hemställan,
att Sterbhusen efter Emhets- och
Tjenstemän vid Civilstaten med indrid l ön
matte fa åtnjuta B<-grafningshjeipen etter
förvandling och markegång.
Upplästes Herr Électorers lista till val
aF tvänne Ledamöter uti Allmärina Bvsväisoch
OeconoomUtskottet, efter Herr Danckwardt
samt Herr Ekorn, och befunnos dertill
hafva blifvit utsedde:
N:o 520. Friherre Brauner, '.Capitaine.
519. Herr Klöfversköld, Fullmäktig
Herr Bergenstråle, G. A., Öfverjägmästare.
Upplästes och lades på Bordet Stats*amt
BancoUtskottens den 25 Juli afgifna
Lhlåtande öfver de anmärkningar, som blifvit
gjorda vid Utskottens yttranden, rörande
understöd för Götha Canal,
Herr Grefven och LandtMarskalken
föpmälte sig vara sinnad att nästkommande
Den 27 Juli f. ra.
lördag företaga detta inål till afgörande,
och hemställde, om icke Riddershapét' och
Adeln skulle behaga besluta, alt da slutligen
afgöra detta inål.
1
Bifölls.
Upplästes StatsUtskottets sedan den 23
Juli på bordet hvilande Utlåtande, angående
Revision af 1808 och 1809 årens KrigsRedogörelse,
samt Riksens Ständers deltagande
uti Ö'verRevisionen af sednare Krigsårens
Räkenskaper.
Herr Uggla, Göran Gustaf, uppläste
följande:
Ingen har med mera tillfredsställelse
än jag kunnat afhöra det på sanning och
rättvisa grundade vitsord StatsUtskottet leinnat
Riksens Ständers tilldeltagande i Öfverrevisionen
af r8o8 och 1809 arens KrigsRakenskaper
valde Herrar Deputerade, för
de af dem i och for denna administration
vidtagna åtgärder, enär jag, i anseende till
den befattning inom samma Kr i gsRe visions
förvaltning mig såsom Ledamot i Kongl.
KammarRätten är anförtrodd, under loppet
af nära fyra år, varit i tillfälle att med uppmärksamhet
följa Herrar Deputerades arbe
-
12.56
Den 27 Juli /• m.
ten och dervid igenkänt det värma öch
verksamma nit, den värdiga och ofortrtltna,
aldrig hvilande omsorg för Statens val, sorn
vigten af det dem uppdragna förtroende
påkallat och soni hos mig stadgat den öfve:
tygelse, att RiksensSlänöer nti icke heller
bena lili’na den af Hans Majit Konungen
den: i Nador gjorda inbjudning obegagnad,
att genom sina Deputerade deltaga i en för*
vältning, sorn vid ett sådant förhållande,
och då Nationens Ombud, i förening med
Statens Embetsman, medverka till samma
mål, toida närmast uppfylla sin bestäni*
ruelse.
Då jag således för min del får tillstyrka
bifall till allt hvad StatsUtskottet på
goda skäl hufvudsakligen aftdragit och hein*
ställt, torde det tiilatäs mig göra en enda
anmärkning i den delen af StatsUlskottetS
utlåtande, sorn angår den for Herrar Depit*
terades Seereteiare föreslagna gratificatiom
Med rättvist afseende på Herrar Depiite*
rades härom gj >rda anmajan har Utskottet
tillstyrkt, att denne Secreterare för visad
foitjenst i Utöfningeh af den honom hos
Ilerrar Deputerade Uppdragna befattning,
malte af Riksens Ständer tilläggas, såsom
uppmuntran och belöning, en summa af
666 R:d. 32 sk. Banco; men då Utskottet tillika
föreslagit ait denna summa skulle utgå af
de genuin KrigsRevtsiufieö inflytande Uie
-
D«n 27 Juli- f. m
del, som öb rstica öfriga dermed förenade
kostnader hvilket således tyckes utmärka
den meni >g, sou: skulle åtnjutandet al: samma
g:atif;c .tion icke förr komma i finga,
än alla anm rknh g medel hunnit irdiifvas
och Revision-kostnaderna till deras sammanräknade
belopp utfinnas, sa måste den
uppmuntran oc\. belöning StatsUtskottet åsyftat
och den ifrågavarande Mannens förtjenst
ostridigt synes fordra, mycket förlora
i sitt värde, om ej alldeles förfelas.
Tiden rf ännu ej för hand att kunna bestämdt
uppgifva om och hvad öfverskott al observation-medel,
utöfver de till KrigsRevisionen
använda kostnader, kan vara att påräkna.
Absolut omöjligt torde ett sådant .
öfverskott icke vara; mtn j.tg hekänntr att
den möjligen blifvande tillvarelsen deraf
är, efter den erfarenhet jag tror mig äga,
allt för tvetydig, för att derå grunda ett anslag.
I allt fall hade iag trott att förnämsta
ändamålet för en Öf*erRevision och Statens
dermed förenade vinst, icke ligger förvarad
endast i de summor, som derigenom
kunde utprässas, utan i den stränga Controll,
hvars tillvaielse icke tillåter Redogöraren
eller Uppböid*mannen att gäcka Författningarnes
föreskrift, och hvars följder,
äfven i den egennyttiges eller oredliges
Uppbördsförvaltning, af fruktan för ansvar
och straff, mangen gång torde bereda ett annatresultat,
än hvad i saknad af den Control
-
124$ Den 27 /■ n1'
lerande algärden hade kunnat äga rittn. _*
I följd häraf och då Herrar Deputerades
Secreternres förtjenst, den så val Herrar
Deputerade som StatsUtskottet ansett vara
så utmärkt, att den hus Riksens Ständer
blifvit till vedermäle af bifall anmäld, efter
mitt begrepp är alldeles oafhängig af
de genom KrigsRevisionert inflytande medel,
heldst det icke lärer kunna bestridas,
att hans visade nit och skicklighet samt
nedlagda möda alltid mäste vara desamma,
om ock observationsmedlen ej skulle öfverstiga
de i och för KngsRevisionen gjorda
afgifter, synes det med rättvisans och billighetens
fordringar samt RiksensStänden
värdighet vara förenligt, att ett sätt bestämmes,
hvarigenom föremålet för RiksensStänders
hugkomst må i verkligheten och ické
endast i den döda bokstafven, kämma i åtnjutande
af den för honom tillstyrkta beli
ning och uppmuntran; i anledning hvaraf
jag får hemställa, om icke Herrar Deputerades
Secreterare må genast af de i och
för KrigsRevisionen influtna medel, eller ock
i förskott pä framdeles inflytande, ofvan-*
berörde summa af StatsVcrket oafkortad utbekomma.
Om hvad jag sålunda haft äran anföra,
skulle af Högloft. Ridderskapet och Adeln
pröfvas förtjena något afseende, så torde
utan
y. 2.
Den Juli f. nt.
utan någon återremiss i det hela af .Statsutskottets
Utlåtande, Utskottet höra anmodas,
att i denna del föreslå den åtgärd, sorn
för ändamålet kan anses lämplig.
I anledning- hvaraf Ridderskapet och
Adeln beslöt att StatsUtskottets Betänkande
skulle till Utskottet återförvisas,..
A nyo föredrogs StatsUtskottets den
25 Juli på bordet lagde Betänkande, i anledning
af väckt fråga om förhöjning i
Riksgälds* samt BancoFullmägtiges arfvoden.
Friherre Cederström, Jacob, hemställde,
om icke detta Betänkande borde hvila,
till dess yttrande i dylikt ämne från BancoUtskottet
inkommit.
Högloflige Ridderskapet och Adeln instämde
äfven häruti.
Upplästes å nyo och biföllos följande
den 22 Juli på' bordet lagde Betänkande!!
tran Stals- samt Bevillningsutskotten:
Ridd. o. Ad. Vrot. 157. 158.-
1250
Den 27 Juli f. m.
i:o Angående gjord hemställan om
lönförbättring för Häradsskrifvarne i och
för Mantalsskrifningen.
2:0 Om eftergift af Mantalspenningar
och andra allmänna utskylder för Barn lill
en viss alder, som från Barnhusen blifvit
3:0 Angående Herr Réenstjerna» Memorial,
om frihet för löntagare, att tjena
för Begrafningshjelp, och erlägga Bevillning
a£ deras löner.
4:0 Angående väckt fråga om Fribrefsrättighet
för Städernas Magistrater vid uppbördens
remitterande och Brottmåls ransak»ingars
öfversändande.
5:0 Angående yrkad befrielse från Export-Tull
å allt Trädvirke, som utskeppas,
med undantag af Ekvirke.
6:0 Angående föreslagen ändring i tiden
till Capitations-, BränvinsConsumtions*
och Pannerymds-afgifternas uppbärande.
7:0 Rörande väckt fråga om nedsättning
af Postafgiften för alla till och ifrån
Utrikes orter afgående och ankommande
Bref.
beil 27 Jtiii /. th
8:0 Angående väckt fråga om Qvarntullens
eller Mantalspenningarnes beräkning
och erläggande af Stockholms Stad,
samt eftergift af fen deruti för sednare åreil
yppad brist.
Likaledes föredrogs å nyo och bifölls
StatsUtskottets den 22 juli på bordet lagde
Betänkande, angående eftergift af en uti
Qvarntullen eller Mantalspenningarnå för
Stockholms Stad för de sednare åren yppad
brist,
Efter förnyad föredragning bifölls Stats*
Samt Bevillningsutskottens den 22 Juli på
hordet lagda utlåtande, rörande förhöjning
i Lots- och Båkafgifterna samt Sjö-Tullen,
Lädes till handlingarna BevillningstJttkottets
den 25 Juli på bordet lagde svar
å af PrestStåndet gjord erinrån, att tväriaf
detsamma vid Bevillnings-Förordnirtgen
gjorde anmärkningar icke blifvit af
titskoUet besvarade.
Å nyo föredrogs BevillniflgsUtskottefS
den 25 dennes på bordet lagde Memorial?
1252 Den 27 Juli f. m.
med uppgift på skiljaktigheterna uti de Respectiva
RiksStåndens beslut, angående Allmänna
Bevillningen; och beflöt Högloflig»
Ridderskapet och Adeln, att delta Memorial
skulle till det förstärkta StatsUtskottets
åtgärd öfverlemnas.
Upplästes å nyo BevillningsUtskottets
den 25 Juli på bordet lagde Memorial angående
Bränvin?brännings- och Constimtionsafgifternas
utgörande från och med nästkommande
år lRtG till nästa Riksdag.
Afven upplästes ett ProtocollsUtdrag
från Vällofliga BorgareStändet af denna
dag, hvaruti förmäles att, vid föredragning
af BevillningsUtskottets Betänkande angående
Bränvins- och Consumtionsafgifternas
utgörande, BorgareStändet funnit att då vid
fråga om Städernas ägande och ännu begagnade
rättighet till Bränvins tillverkning,
två af RiksStanden stadnat emot två; så
måste ovilkörligt denna fråga förfalla, och
saken förblifva i det skick den är och hittills
varit, på sätt 75. §. Riksdagsordningen
och 89 §• Regeringsformen föreskrifva,
utan att Städernas berörda rättighet kan
blifva underkastad något slags vidare pröfnings-åtgärd
vid detta Riksmöte; i följe
hvaraf BorgareStändet godkänt det alter
-
Den 27 Juli f. m
1^53
nativ tillbeskattning, sorn Bevillningsutskottet
på det sätt föreslagit: att personal-afgiften
i Städerna beräknas af hvarje i Staden
Mantalsskrifven person till 6 runstycken
eller för 80 personer, som nyttja en
50 Kannors Panna,<till 40 skilling; varandes
Betänkandet i alla öfriga delar af BorgareStåndet
godkändt.
Friherre Cederström, Jacob: Det Vallöf!.
BorgareStändet har citerat 75 §. Riksdagsordningen
och 89 §• Regeringsformen
tili stöd för dess tanka, att frågan om Städernas
rättighet att bränna bränvin borde
förfalla sedan i besluten deröfver 2:ne Stånd
stadnat emot 2. 89 §. Regeringsformen angår
endast önskningstnål, den 75 §. Riksdagsordningen
bestämmer röstberäkningen
i Grundlagen och andra Riksdagsfrågor och
slutar med orden: ”är åter frågan af sådan
beskaffenhet, att den ej kan förfalla, gånge
som i 75. §. (nämligen Riksdagsordningen)
stadgadt är.’’ frågan om bränvinsbränningsrättigheten
för Städerna är visserligen Oeconomisk,
men såsom för närvarande oskiljaktigt
förenad med den Bevillningsfragan,
som bestämmer en afgift, i fall rättighet
af Ständerna rnedgifves, är den af natur
att icke kunna förfalla; det Vällofl. BorgareStåndet
bör derföre erinras, att som 2:ne
Stånd beslutit att Städerna icke få bränna,
kunna de i följe deraf icke ålägga Städerna
Pen 27 Jul* /• m'
någon afgift för en rättighet, hvilken de
icke medgifvit, att således första frågan,
nämligen om rättigheten att bränna, såsom
oskiljaktig från den sednare, bör afgöra* en.
ligt 73 §. Riksdagsordningen, samt att, i fall
frågan dä till Städernas förmån blir afgjord,
den andra frågan, eller afgiften för bran.
iiingsrättigheten, i fall Stånden icke derom
lunna förenas, af det förstärkta StatsUtskottet
kommer att afgöras,
Herr Manner stam, Johan: Ridderska.
J>et och Adeln, likasom RondeStåndet, hafva
endast under det vilkor antagit Oecono.
»nieUlskottets Betänkande om bränvinsbrän.
ningen, att Städerna icke skulle härtill äga
tätt, — Dessa 2:ne Stand lära icke heller ut.
om detta vilkor bifalla det nu upplasta Be*
tänkandet om uttagande af de afgifter, som
skola för bränvinsbränning erläggas. _
Pen förra af dessa frågor eller den Oeco.
nomiska måste således ofelbart afgöras, innan
den sednare eller Beskattningsfrågan
till afgörande företages. Vid 1809 Åts
Riksdag inträffade en lika händelse som nu,
att 2me Stånd stadnade emot 2me i fråga
om Städernas ^rättighet att bränna bränvin,
och den afgjh-Hes med RiksensStanders rätt
af Oeconomi. Utskottet, förstärkt enligt
grundlagens föreskrift, _ På lika sätt lärer
detta ärende såsom Oeconomiskt nu böra
afgöras, utan att det möjligen kan förfalla,
Pen 27 Juli /• m
-
1255
då beskattningsfrågan derpå beror. För att
öfvertyga Vallofl. BoigareStåndet om nödvändigheten
härutaf, tillstyrker jag derföre
vördsammast det beslut, att Betänkandet
om Bränvinsafgifteroa hvilar intill dess
att beslut är fattadt om Städernas bränningsrättighet.
Så framt Höglofl. Ridtierskapet
och Adeln likväl nu skulle villja hufvudsakeligen
pröfva sistnämnda Betänkande,
utber jag mig att få fästa Höglofl. Ridderskapets
och Adelns närmare uppmärksamhet
på den uppenbara orättvisa, hvilken, på
sätt Herrarne Drufva och af Klinteberg uti
deras medföljande särskildta yttranden visat,
ligger uti förhållandet imellan afgifterna
för pannerymden. Jag behöfver endast
exempelvis nämna jetnförelsen imellan afgiften
för en panna om 50 Kannor eller
8 R:d. 16 sk. och den af 90 R:d. för en
Panna om 90 Kannor. Om den förra pannerymden
är nödvändig för husbehofs bränning
på ett hemman af 5,000 R:d:s värde,
måste den sednare icke anses för stor till
en proportionerlig afverkning på en egendom
af 50,000 R:d;s värde, hvilken ganska
ofta är under ett bruk.
Likväl får den,
sorn vill begagna 90 Kannors Panna, betala
81 R:d. 32 sk. afgift för de 4° Kannor*
rymd, som utgör skilnaden imellan nämnda
2:ne Pannerymder. _ Denna beskattning
saknar mer än ali annan första vilkoret för
skattläggning, den, att vara jemnt och
T256 Den 27 Juli }■ ni,
billigt fördelat!, och ela BevillningstTtskottet
i allmänhet icke antagit progressionsprincipen,
hade den i detta afseende mindst
bort följas. _ För den Allmänna hushållningen
är det ock sa mycket skadligare
att för högt beskatta de större tillätna Pannorna,
som nian derigenom motverkar fördelarna
af bränvin«branning af rotfrukter,
hvilken gifver dubbel afkastning utaf
samma jordrymd emot bränning af säd, men
fovdr^q större bränvinsredskap för tillverkning
af samma qvantum bränvin.
Dessutom kan med skäl den allmänna
arthiärkning vid detta tillfälle åberopas, att
då Be'idningsSumman'på det hela obetydligt
blifvit nedsatt, den mindskning, sorn
.?kei.t,rick.e kognmit Jordbrukaren till godo,
/åft?n Rrasen^ Seander tyckas hafva varit ense
derom, att’denna Class bäst behöft lindling.
Detta hade också säkrast kunnat ske
genom nedsättning eller borttagande af panlo.
rymdsafgiften, såsom en afgift, hvilken
närmast träffar Jordbrukaren. _ Den mest
billiga utvägen hade ina hända varit den,
hvilken jag vid lfloc) Ars Riksdag hade
äran föreslå och sorn lärer vara under denna
Riksdagen af flera i fråga stalld, att afskaffa
denna särskilda BeskattningsArtikei,
Den £7 Juli /. ni.
.J257
och öfverflytta på Allmänna Bevillningan
den afgift, sorn derigenom bör anskaffas.
Herr Spaldencreutz, Areid, som anmält
sig alt tala i dptta ämne, yttrade sig
af den sist talande Ledamoten vara förekommen
i hvad han hade ämnat anföra, och
ville endast nu förena sig med Herr Mannerstam
och Friherre Cederström.
Ilen’ Påhlman, Otto Fredric, förenade
sig nied Friherre Cederström att frågan
icke, med iakttagande af vanlig ordning^
kunde afgöras annorlunda än genom Nämnd,
men ansåg denna Nämnd icke vara OeconomieUtskottets,
utan StatsUtskottels, heldst
frågan i sin grund loide en beskattning.
Grefve von Schwerin, Fredric Bogislaus,
instämde med Herr Påhlman deruti,
att frågan, såsom beskattning betraktad,
tillhörde det förstärkta StatsUt-kottets afgörande.
Men ämnet innefattade tvänne frågor,
den ena Oeconornisk, den andra Bevillningsfråga;
”och hvad den förra, eller
rättigheten för Städerna att bränna, anginge,
ville det synas Herr Grefven, som när
tvänne Ständ stadnat emot tvänne, denna
fråga icke annat kunde än förfalla.
Herr Mannerstam: Det torde redan
vara tillräckligt utred t, alt tvänne frågor
1258
Den 27 Juli J. m.
finnas i detta ämne: den Oeconomiska, som
bör aFgöras af OeconomieUtskottet med
Nämnd, och beskattningsfrägan, »ora, i händelse
af skiljaktighet, bör af det förstärkta
StatsUtskottet afgöras. Jag förnyar derföre
min ödmjukaste hemställan, att Betänkandet
om beskattningen må hvila intill dess den
Oeconomiska delen är uti alla omständigheter
bestämd.
Friherre Cederström: Det har uppstått
fråga om hvilken Nämnd det tillhör att afgöra
frågan, och yttrats att det vore det
förstärkta StatsUtskottet: jag tror mig redan
hafva upplyst frågan, men anhåller nu
att fä uppläsa 73 §. Riksdagsordningen,
som lemnar tydlig föreskrift deiför, den
lyder .... - För öfrigt får jag förena mig
med Lagmannen Mannerstam deri, att frågan
om Bevillning för Städernas Bränningsrättfghet
måtte hvila, intill dess frågan om
Städernas Bränvins bränningsrättighet blifvit
difinitivt afgjord.
Grefve von Lantingshausen, Albrecht,
eonformerade sig med Grefve vou Schwerin.
Friherre Cederström, Rudolph: Jag
får den äran erinra, att frågan om Städernas
Bränningsrättighet i sig sjelf icke är
annat än et& onskningsmål. Man vinner så*
Den ?7 Juli /• nt.
ledes ingenting väsendtligt genom frågans
hänvisande till Nämnd, heldst RiksensStänder
hufvudsakeligen deröfver icke äga någon
beslutande rätt.
Friherre Cederström, Jacob: Vid hvad
den siste värde Ledamoten anfört, får jag
anmärka, att frågan, såsom oskiljaktigt foi'-  enad med BeviIlningen, aldrig kan anses
sora ett önskniugsmål, och det är jast af
detta skäl som frågan alldeles icke kan
förfalla,
Herr af Klinteberg, Wilhelm, anförde,
det han gerna skulle tillstyrka hvad Herr
Mannerstam föreslagit i afseende på Branvms
afgifterna, derest han ej så noga kände,
att phjraliteten deremot vöre inom Bevillningsutskottet
så fullkomligen gifven.
Hans F^xccllence, Herr Grefven och
LandtMarshalken, föreslog, att'det nu föredragna
Betänkande måtte hvila och frågan
om Städernas bränningsrättighet imellertid
hänvisas till det förstärkta Oeconott»ieUt»koltetv
Ropades
starka Ja, blandade med Nej.
Härefter yttrades åtskilligt med och
mot, angående sättet att komma till ett
lagligt slut på denna fråga: å ena sidan att
i26o Den 27 Juli f. til,
ett Stånds Ledamöter kunde begå den oformligheten
att ej infinna sig i Nämnden; å
den andra att frågan om skyldigheten dertill
borde kunna remitteras till ConstitutionsUtskottet,
m. m.
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz,
Ludvig, erinrade, att man hade sett, hvilka
hinder mött inom Lag- och OeconomieUtskotten
i frågan om Näringsfriheten; att
tvänne Stånds Ledamöter derstädes formligen
förklarat sig icke ens viilji ingå i pröfning
af frågan; att tvänne hela RiksStånd
Sedermera gjort detsamma; att några tvångsmedel
icke finnas, som kunde förmå dem
att gå från det en gång fattade beslut, och
att han på dessa skäl ansåg den enda utvägen
med detta mål vara att genast öfverlemna
det till ConstitutionsUtskottet.
TIerr Friherre af JVetterstedt, Gustaf,
föreslog, att det nu föredragna Betänkandet
måtte hvila, intill dess Högvördiga PrestStåndets
beslut öfver frågan om Städernas
Bränningsrätlighet hunnit inkomma. Såsom
redan vore af flera värda Ledamöter anmärkt,
innefattade detta ämne tvänne frågor,
den ena rent oeconomisk, den andra
af Bevillningsnatur. Herr Friherren insåge
ej annat än att om i den förra två
Stånd stadnade emot två, förfölle det vid
denna Riksdag gjorda förslag att Städerna
Den 27 Juli f. m. 1263
icke skulle få bränna och saken förblefve
i sitt förra skick, Kongl. Maj:t alltid förbehållet,
att det oaktadt bevillja eller Vägra
Städerna bränningsrättigheten. I alla
fall förutsåge man tillräckligt, hvilka nästan
oöfvervinnerliga hinder mötte för de tvänne
Ståndens förmående att betrakta saken
på lika sätt som Ridderskapet och Adeln
och BondeStåndct; upprepandes slutligen
Herr Friherre af Wetterstedt sin redan
gjorda hemställan om afvaktande af PrestStåndets
beslut.
Herr LandtJVEarskalhen gjorde härå
proposition, hvilken
Bifölls.
Till handlingarna lades Bevillningsutskottets
den 25 Juli på Bordet lagda
Memorial, i anledning af Grefve Gyllenborgs
Memorial angående den Bevillning,
sorn rörer Bränvinstillverkningen och Consumtionen
i Riket.
Vid förnyad föredragning bifölls Bevillningsutskottets
den 25 Juli på Bordet
^agda Memorial, angående Chartas Sigillatae
Försäljningsprocenten i Stockholm.
Ä nyo föredrogoS och biföllos följande
den 22 dennes på Bordet lagda Memorial
frön BancoUtskottet:
1*0 T anledning af återreniiss af
Utskottets Betänkande, rörande utlåning på
fast Egendom.
2:o Angående förhättrade lönevilkor
för Bankens Emhets* och Tjenstemän, m. m.
3:0 Angående förändring i Fötfattnin»
garna om BancoAuetioner.
Upplästes och bifölls OeconomietJtskottets
sedan den 22 Juli pl Bordet hvilanda
Betänkande, i anledning af Väckt fråga om
Frälsehemmans skyldighet att utgöra Fång*
skjuts lika med Krono* Skattehemman.
Likaledes upplästes å nyö och bifölls
Stats- samt OeconomielJtskottens den 22
dennes på Bordet lagda Betänkande, angående
en farleds öppnande från Sulevik g®*
nom Sjöarna Bänken och Hugn till Norr*
ska Riksgränsen.
Justerades följande?
Den 27 -hdi /. m. 1265
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns
Plenum den 27 Juli 1815.
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos
Stats- och Bevillningsutskottens den
22 dennes på Bordet lagda gemensamma
Betänkanden af den 19 sistlidne?
1:0 Om Lönförbättring för Häradsskrifvare
i och för Mantalsskrifningen.
2:0 Om eftergift af Mantalspenningar
och andra allmänna utskylder för Barn
till en viss ålder, som från Barnhusen uttagas.
3:0 Angående frihet för Löntagare
att tjena för Begrafningshjelp, och erlägga
Bevillning för deras Löner.
4 :o Beträffande Fribrefsrättighet för
Städernas Magistrater vid uppbördens remitterande
och Brottmålsransakningars öf*
Versändande.
5:0 Om befrielse från Export-Tull å
Trävirke, som utskeppas.
6:0 Om ändring i tiden till Capitations-,
BränvinsConsumtions- och Pannerymdsafgifterna»
uppbärande.
Den 27 Juli /. nu
7:0 Rörande nedsättning af Fustaf
giften
for alla till och i ifrån nerikes orter
afgående neli ankommande bref.
ö:o Om Ovainlullens elier Mantals
penningnrnes
beräkning och erläggande af
Stockholms Stad, ni. 111.
9:0 Beträffande förhöjning i Lots
och
Båkafgifterna, samt SjöTull^n. Ut
Supra.
S. D. Återremitterades StatsUtskottets
den 25 dennes på Bordet lagda Be
tänkande
af den 24 nästföregående, angående
Skrifvarhjelp ät ExpeditionsUtskotlets
Betjening, arlvode för tryckningen af hillänget
till RiksStåndens Protocoll m. ni.
Ut Supra.
S. D. Föredro gS å nyo och bifölls
StatsUtskottets den 19, 21, 25 och 24 i
denna månad aflåtna och den 22 och 25
sistlidne på Bordet lagde Betänkanden:
1:0 Om förhöjning i Remisslaget för
LandtRentmästaie.
2:0 Angående lönförhöjning för Riksens
Höglofl. Ständers Justitieombudsman
och tjenstgörande vid hans Expedition, samt
TryckfrihetsCommittéen.
3:0
V. 2. Den 27 Juli f. m. W65
5:0 Rörande anslag af löner för ti 11-  nkt antal Ledamöter och Betjening i Kongl.
Götha Ho (Rätt.
4:0 I anledning af anmärkningar vid
Utskottets Betänkande om tillökt anslag för
de Fria Konsternas Academie.
5:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande örn lindring
uti Båtsmansindelningen i Blekinge.
6:0 Angående Herr Grefve Ankarsvärds
ra
celi KammarRättsRådet Stråles befrielse
isån ansvarighet för aflidne LandtRentmästaren
von Sydows balance.
7:0 Om anslag af medel till Allmän*
na Arbets- och Correctionshus.
0:0 Oin restitution af den Bevillning
Uddevalla Stad erlagt utöfver det genom
t8to års Förordning bestämda belopp;
9:0 Beträffande förväxling af forslitua
Banco- och Riksgäldssedel'.
ic:o Angående förändringar i Regie*
tti en te t lör General AssistanöeContoiret,
sauit afskrifning af en i dess Räkenska-1
prr halancsrad Summa.
Ridd, o. Ad. Frol. 159. 160.
1266 Den 27 Juli }. m.
11:0 Rörande aflöningen för General
Assis lauce Con toiret.
12:0 I anledning af några af Riksens
Ständers Revisorer ar- 1813 väckta frågor,
rörande redovisningen för StatsVerkets
medel.
13:0 I anledning af gjorda anmärk»ingar
vid Utskottets Betänkande, om un.
<lerstöd för utgifvande af Skriften Svensk
Botanik.
14:0 Angående rättighet för indehlå
Civila Embets- och Tjenstemäns Sterbhus,
att få åtnjuta begrafningshjelpen, efter
förvandling och markegång.
15:0 Om eftergift af en, uti Qvamtullen
eller Mantalspenningarna för Stock*
holms Stad, de sednare åren yppad brist.
Ut Supra.
5. D. Bifölls Stats- Samt Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottens den 15
Juli afgifna, och den 22 derpåföljande på
Bordet lagda Betänkande, rörande en föreslagen
farleds öppnande från Sulevik genom
Sjöarna Ranken och Hugn till Norr*
fka Riksgränsen. Ut Supra.
Den 27 Juli f m
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls
Bevillning&Ulskottets den 25 dennes på
Bordet lagda Betänkande af samma dag,
angående förhöjning i ProCenten för Char*
tae Sigillatae Försäljningen i Stockholm.
Ut Supra.
S. D. Bifölls Allmänna Besvärs- och
OeconomieUtskottets den 19 dennes afgifna
och den 22 derpåföljande på Bordet lagda
Betänkande, i anledning af väckt fråga otu
Frälsehemmans skyldighet att utgöra Fångskjuts
lika med Krono-Skatteheinman. Ut
Supra.
S. D. I anledning af gjorda anmärkningar
vid StatsUtskottets den 21 dennes
»flatna och den 23 sistlidne på Bordet
lagda Betänkande, angående ^Revisionen af
1808 och 1809 årens Krigsredogörelse, samt
Biksens Ständers deltagande uti ÖfverRevisionen
af sednare Krigsårehs Räkenskaper;
klef detsamma af Höglofl. Ridderskapet
°ch Adeln återremitteradt. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af
HevillningsUtskottets den 25 dennes på
bordet lagda Memorial af samina dag,
roed uppgift på skiljaktigheterna uti de re■
*Pectiva RiksStåndens beslut, angåenda
Allmänna Bevillningen, blef detsamma af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln till det
j268 Den 27 Juli f. m.
förstärkta StatsUtskottets åtgärd öfverlcmnadt.
Ut Supra.
S. D. Biföll Höglo fl. Riddersfcapr-t
och Adeln BancoUtskottets flen 15 och iö
dennes afgifna, fanit flen 22 sistlidne pä
Bordet lagda Betan leanden:
• 1:0 I anledning af återremiss om utlåning
pä fast Egendom.
2:0 Angående förbättrade Lönevilknr
för Bankens Embets- och Tjenstemän
ni. m.
5:0 Rörande yrkad förändring i Författningarna
om BancoAuctioner. Ut Supra.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan 2.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Thorsdagen den 27 Juli.
Plenum kl. 5 efter middagen.
Justerades följande underdåniga Skrivelser
till Kongl. Maj:t:
Den 27 Juli f. m. 1269
1:0 Om inskränkning uti den åt in*
vånarne uti en viss trakt af Elfsborgs Län
förunnade rättighet att idka Gårdfarihandel.
2:0 Om medel till Svenska Klädes Fabrikernas
upphjelpande.
3:0 Om sökt befrielse för Skeppare
och Forbönder, att vid Tallkamrarna uttaga
förpassning.
4:0 Om understöd för Hjelmare Slussverk.
5:0 Om förändring i Domstolarnes
antal och organisation.
6:0 Om aflöning för 4 Canzlister i Bevillningsutskottet
samt arfvode för ÖfverCommissarien
Ek.j .
7?o Om sorgfälligt iakttagande af ro
§• RegeringsFormen vid Föredragningar,
samt om Protocollens förande i KrigsExpeditionen.
8:0 Om förrättad granskning af Stats
Rådets
Protocoll.
9:0 Om GöthaCanal Bolags förpligtan
de»
att när någon Rote-Soldat i och för
J27<> Den 27 Juli f. m.
arbetet blifver oduglig til! krigstjenst, ersätta
kostnaden till annan karls anskaffande
i stället.
10:0 Om fångars bevakande under
forslandet.
11:0 Innehållande ingress och slutmening
till BevillningsFörordningen.
12:0 Om anslag af medel för LänsLazaretterna.
13:0 Om afskrifning af 5283 Pi:d 5 sk.
5 rst. Banco, som af Statsverket blifvit RiksgäldsContoiret
ersatte.
14:0 Om anslag af medel till tryckning
af Historiska Samlingar.
Vid denna sista underdåniga Skrifvelse,
beslöts det tillaga, att den i det bifallna
Betänkandet lemnade anvisning på Extra utgiftsmedlen,
matte i denna Skrifvelses slutmening
intagas.
TJpoLästes och godkändes fyra §.§• a‘
RiksdagsBeslutet, med det tillägg sorn, enligt
ProtocollsUtdrag af denna dag, Hog*
vördiga PrestStändet gjärt, att på tjenlig*
ställe skulle intagas, att Hans Kongl. Rög
-
t)en 27 Juli f. nu
1271
het KronPrinsen för sin del afsagt sig den
Hans Kongl. Höghet erbjudna tillökning ut»
dess Hof-Stats Summa.
Äfven upplästes ett förslag till underdånig
Skrifvelse till Kongl. Maj:t om lindring
uti Båtsmans Indelningen uti Blekinge
Län,
Denna skrifvelse skulle hvila till vidare
upplysning rörande de deruti förekommande
termer Båtsmans Indelning och Var*
geving.
Upplästes ett Protocolls Utdrag från
Vällofl. BorgareStåndet, hvaruti Ståndet
tillkännagifver att Bevillningsutskottets Memorial,
rörande shiljaktigheterna i RiksStåndens
beslut om förslaget till en ny Bevill»ingsStadga,
blifvit af BorgareStåndet gilladt,
endast med de anmärkningar, att bland
de till afgörande hos det förstärkta StatsUtskottet
framställda propositioner, contrapropositionen
rörande Bevillningen för Advocater
samt propositionen om Bevillningsafdrag
å rentan förRiksgäldsContoirets emottagna
lån borde förtydligas och i den sednare
propositionen bestämdt uttryckas, att
dea endast angår de Lån, för hvilka 6 pro.
1570 Den 27 Juli f. m.
arbetet blifver oduglig til! krigstjenst, ersätta
kostnaden till annan karls anskaffande
i stället.
10:0 Om fångars bevakande under
forslandet.
11:0 Innehållande ingress och slutmening
till BevillningsFörordningen.
12:0 Om anslag af medel för LänsLazaretterna.
13:0 Om afskrifning af 5283 R-'d 3 sk.
5 TSt. Banco, som af Statsverket blifvit RiksgäldsContoiret
ersatte.
14:o Om anslag af medel till tryckning
af Historiska Samlingar.
Vid denna sista underdåniga Skrifvelse
beslöts det tillägg, att den i det bifallna
Bf tänkandet lemnade anvisning på Extra utgiftsmedlen,
mätte i denna Skrifvelses slutmening
intagas.
»•
Upplästes och godkändes fyra §.§. af
BiksdagsBeslutet, med det tillägg som, enligt
ProtocollsUtdrag af denna dag, Högvördiga
PrestStiiudet gj irt, att på tjenligt
ställe skull© intagas, att Haus Kongl. Hög
-
Den 27 JUH /• nu
»271
het KronPrinsen för sin del afsagt sig den
Hans Kongl. Höghet erbjudna tillökning uti
dess Hof-Stats Summa.
Äfven upplästes ett förslag till underdånig
Skrifvelse till Kongl. Maj:t om lindring
uti Båtsmans Indelningen uti Blekinge
Län,
Denna skrifvelse skulle hvila till vidare
upplysning rörande de deruti förekommande
termer Båtsmans Indelning och Var»
gering.
Upplästes ett Protocolls Utdrag från
Vallört. BorgareStåndet, hvaruti Ståndet
tillkännagifver att Bevillningsutskottets Memorial,
rörande skiljaktigheterna i RiksStåndens
beslut om förslaget till en ny BevillningsStadga,
blifvit af BorgareStåndet gilladt,
endast med de anmärkningar, att bland
de till afgörande hos det förstärkta StatsUtSkottet
framställda propositioner, contrapropositionen
rörande Bevillningen för Advocater
samt propositionen om Bevillningsafdrag
å rentan förRiksgäldsContoiretsemottagna
lån borde förtydligas och i den sednare
propositionen bestämdt uttryckas, att
den endast angår de Lån, för hvilka 6 pro.
1272
Den 27 Juli f. 7>i.
eeuts ärlig renta erlägges, sedan alla Ian
med lägre renta blifvit i allmänhet från
Revillningéh uifdantagne.
Uppå af Herr Grefven och LanäbMnrfhnlhen
fjord proposition, beslut Kogjofl.
Ridderskapet och Adeln att häruti instämma,
A nyo föredrogs O e co n o-m ieU t s k o t tet s
sedan dea 22 dennes pa bordet hvilande Betänkande,
i anledning af vgekt fråga örn nödr
vändigheten af en förbättring mi Organisations-
och Administration s-sattet för TullVerket.
Herr Printzensköld, Pehr Adolf : Höglo
fl. Särskildta Utskottet har visserligen föreslagit
det hufvudsakliga af hvad mitt Memorial
innehåller, och detta är också antaget;
dock kan jag ej dela lika mening
med Högloft. Utskottet, att det tillhör Regeringen
och ej Rikets Ständer om Tullverket
förordna, lag medgdver gerna för
min enskilda del, att, denna gäng, det nia
vara Regeringen uppdraget, a(t, enligt de
önskningar hvilka af Särskildta Utshottet blifvit
framställde och inom detta Riksstånd
antagne, förordna om driftigare Tullstyrelse
samt ny organisation och administration.,
i det glada hopp, att så kloka Förfatlain
-
Den 27 Uh /. »i, T273
gar i alla Tullverkets delar blifva vid tagne,
att Rikets Ständer, hvarken nästa eller påfölj
nide Riksdagar, behöfva återtaga sin
ostvidiga rättighet.
OeconomieUtskottet tror, att de af mig
i mitt Memorial af den ti Maj anmälda
Tullverkets fel och brister äro genom SärskildtaUtskottets
Betänkande och gjorda önskningar
afhulpne, och tror äfven sig ej böra
afgifva yttrande härom. Jag instämmer
fullkomligt i Utskottets mening, men får
erinra, att allt hvad deruti är anmäldt rörande
Tullverket, kunde ej komma till öfverläggning
inom Utskottet; ty Jag har
blott föreslagit att ledamöter af RiksStanden
till en särskild Gommittée-skulle väljas,
för att utarbeta eli tjenligt organisations-system
för Tullverket. Oeconomie*
Utskoltet bar besvarat denna fiåga endast
med den upplysning, att Kongl. Majit redan
organiserat en dylik Committé©, och
trott att det således vore tillräckligt.
Jag lemnar till hvarje patriotisk Riksdagsmans
bepröfvande att bedöma, örn
OeconomieUtskottet behandlat denna högst
vigjga fiåga med deri noggrannhet den förtjent.
Utskottet har alldeles icke gifvit
sitt yttrande på hvad skäl det grundade sin
förmodan att ej Tullverkets organisation
tillhörde Rikets Ständer, utan endast sagt,
Ven VJ Juli f. n.
nit Särskildta Utskottet så och så ullätit sig,
och synes således hilliga detta utlåtande.
Att Kongl, Maj:t organiserat en Corn-,
mittée- var mig vid Riksdagens början noga
bekant; men som donna Committée ej hunnit
utfärda några hufvudsakliga författningar,
och det af Herr Assessoren Bodell på
Committeens begäran utgifna Reglemente för
Ofver- oell Under- Olljcianter vid Sjk>- och
Gränse-Tullverket i Riket blifvit vederbörligen
fiscaliseradt (formodeligen också
med Committeens bifall), ansåg jag af största
vigt, att Rikets Ständer sjelfva lade hand
vid en så högst nödvändig reform af Tullverket,
och derigenom det onda, Lurendrägeri
och Tullförsnillning, verksamt motades.
Den ledning denna sak erhållit genom
det Särskildta Utskottets Betänkande, är för
mig högst tillfredsställande, ty jag bör hoppas,
att önskningar af Rikets Ständer, uti ett
deras egen handläggning tillhörande mål,
böra och skola noga iakttagas af en Regering,
som, upplyst om brister, så gerna helar
dem.
Riksdagen närmas sitt slut; öfverläggningar
och Utskottens handläggning böra
Snart upphöra; jag anhåller på denna grund
ej om återremiss af OeconomieUtskottett
Den 27 Juli f. m
Betänkande, i synnerhet som detsamma innehåller
hvarken afslag eller tillstyrkande,
utan endast berättelse om hvad ?om skett
och förut varit kändt.
Hos Herr Grefven och Landtmarskalken
anhåller jag således, att proposition må
göras till bifall att OeconomieUtskottets
Betänkande utan afseende må läggas till de
öfriga handlingarna.
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz
Ludvig: Som Högloft. OeoonomieUtskottets
Betänkande hufvudsakeligen instämmer med
Särskildta Utskottets redan bifallna Betänkande;
så finnér jag ingen anledning att icke
bifalla det nu upplästa; jag har blott
en anmärkning emot ett der infördt yttrande,
att det icke lärer vara Riksens Ständers
rätt att i det reglementariska göra några
föreskrifter. Jag har för detta sökt visa,
att det är Ständernas obestrideliga rätt, att
derom förordna, då Tullmedlen äro Bevillning;
denna min mening, långt ifrån att försvagas.
bestyrkes deremot snarare af Utskottets
dubieusa Uttryck, att det lärer.. Hade
i Grundlagen något ställe funnits som
tillagt Konungen denna rättighet, hade man
mäst säga positivt: det är _ i kraft af den
§. i Grudlagen; nu kan sådant icke uppvisas,
men väl att Riksens Ständer vid tvänU.
e föregående Riksdagar utofvat denia sin
IJ7Ö ' Den 27 Juli J. m.
rättighet. År 1810 upplät Riksens Stander åt
Konungen rättigheten attöka tullen på utländsk
inkommande Spannmål, med förbehåll att i sådana
fall deremot mind-ka på andra artiklar,
sä att totalsumman af tullen icke okades. Vid
i3'i2 års Riksdag öfverlemnade Ständerna
åt Konungen att, vid det då ännu fortfarande
tullarrendets slut år 1813, å nyo tullen
på 10 ar bortarrendera eller ock låta
densamma genom en Direction administreras,
hvaremot likväl af en Ledamot den
anmärkning gjordes, att sorn Riksens Ständers
rätt ej räckte längre än till nästa Riksdag
och man icke ägde rätt hinda händer
O
^ o
na pa kommande Ständer, vore 10 ar en allt
för långt utsträckt tidrymd: _ häraf följer
således, att Riksens Ständers rätt till dispositionen
af Tullverket är hittills obestridd;
ty hurti skulle Riksens Ständer kunnat
föreskrifva alternativer för Tullverkets
administration af Konungen, om det icke
Varit deras rätt ulan Konungens, och huru
skulle Konungen, om han ansett det vara sin
rättighet, tillåtit Riksens Ständer, att taga
radana beslut, som innehöllo föreskrifter
huru imellan Riksdagarna dessa Verk skulle
administreras. I anledning häraf bifaller
jag väl Utskottets Betänkande, dock med
imryqkligt förbehåll, att det nyttjade uttrycket,
att det icke lärer vara Riksens
StäKders rätt, antingen må gå ut, eller ock
icke N|ända Rikseus Ständers obestricleliga
Den 27 Juli - /. m
12
dispositionsrätt af Tullverket till någon
inskränkning. '
Herr af Stenhoff, Christian, upppläste
följande:
Högloft. Utskottet har i sitt Betänkande
sluteligen yttrat, att sorn, hvad Herr
Printzensköld i öfrigt yrkat, hnfvudsnkeligen
rörer det Reglementariska för Tullstyrelsen,
derom Riksens Ständer icke lärer tillhöra
att förordna; så har Utskottet ansett sig ej
Vara i tillfälle, att genom något särskildt tillstyrkande
understödja Herr Printzensköld;;
Patriotiska förslag.
Under öfverläggningarna den 5-.te neli
2o:de i denna Månad pä Riddarhuset, angående
Riksens Ständers 'Särskildta Utskotts
Betänkande, ibland annat äfven rörande
Tullstyrelsen, har jag funnit alldeles motsatta
grundsatser rådande om Riksens Ständers
rättigheter i denna delen, och det är
i sådant afseende jag vågar bestrida ett
ovilkorligt bifall till det upplästa Betänkandet.
t • • ; ,
Hvad härom än vidare styrker egen
öfvertygelse, grundar sig på Kongl. Maj:ts
Nådiga Förordning af den 30 November
1810, angå ende LandtTulIslnrättn in gensupphörande,
derigenom Kongl. Majit uti In
-
1278
Dm 27 Juli f. m.
gressen högtideligcn förklarat, att sorn, enligt
60 §. i Regering^Formen af den 6:te
Juli iRop , LaridlTullsäfgifterna räknadeS
till deri Bevillning, som Riksens Ständer
ägde att bestämma, och det således af dem
berodde Ätt bibehålla leiler afskaffa dessa
afgifter, i hvilket sednare fall äfven anstalterna
till deras uppbörd såsom såd-ane borde
försvinna, tillkomme det alltså Riksens
Ständer alt i detta Bevillningsmål vidtaga
ett afgörande beslut, "Mig må tillåtas uppläsa
samma ingress till nämnda Kongl. Förordning
in extehso, som än närmare upplyser
sammanhanget.
Efter en enkel Logik tror jagi att någon
annan slutsats häraf ej kan dragas,
än att Tullinkomsternas bestämmande och
anstalterna dervid är en Riksens Ständers
ensak, såsom i det hela ett Bevillningsmål.
I sådant afseende tror jag, att Herr Printzensköld
haft rätt att yrka, det den högst
onyttiga och ganska besvarande inre eller
Landttullsbevakningen skulle jemte Tullhusen
och lönerna för Betjeningen indragas,
och att Högloft. Utskottet således kunnat
härom understödja Herr Printzensköld*
Patriotiska Förslag. Nyttan och nödvändigheten
häraf är dess mer påtagelig, som,
enligt Bevillnings- och OeconomieUtskottens
Betänkande vid Örebro Urtima Riksdag af
den 3o:de Juni 1812, årliga allöningen för
Den 27 Juli /. m. 1279
den ännu !» i behållna Landttulls- och AccisBetjeningen
bestiger till 66 660 R:d. 57 sk.
g rst., samt Tullhusens underhåll med hvad
mera dertill hörer 24,800 R:d. ga sk. 8
rst. eller tillsammans 91,461 R:d. 21 sk.
11 rst. Banco.
Återförom härvid i minnet dé grunder,
hvilka vid 1809 års Riksdag bestämde
den ersättning, hvarigenom Staten skulle
hällas skadeslös för de intrader, som medelst
LandtTullarnes indragning henne
frånginge, och att dervid ingick i beräkning,
att både LandtTuIlsBetjmingens löher
borde indragas och deras boställen
försäljas; men att denna anstalt allt hitintills
saknat all verkställighet, utan någon
deremot svarande vinst. En årlig inkomst
för Staten, endast genom LandtTullshusens
och dertill hörande Lägenheters Uthyrning,
Skulle kunna tillvägabringa 248,000 R:d.
Banco, efter den i allmänhet antagna “rund,
att förhållande med husens afkastning i
hyra »varar till deras underhåll såsom ett
emot tio. _ 1 en bevislig följd häraf, skulle
Staten tillkomma en årlig inkomst af
539,461 R:d. Banco, om rigtiga utvägar
vidtogos att helt och hållet upplösa LandtTullsBetjeningen
och uthyra deras Boställen.
Oanmäld bör ej heller blifva den
nytta, som 800 sysslolösa Personer i ett
Folkfattig* land skulle bidraga till Fad&r*
1230 Dett 27 Juli f. til.
neslandets mödernäring, Landtbruket. då
C m '
dera? nuvarande befattning ej i någon väsendtlig
de! Iean befordra ändapiålet eller
hämmandet af Lurendrägefier och Tullförsnillningar,
och således ej heller i raindsta
måtto svara emot den kostnad, deras
underhäll medför. Jemlikt liera säkra
tryckta uppgifter skall hvarken i England,
Holland, Preussen eller Frankrike någon
LandtTiiUsBeijelling underhållas; till hvad
ändamål skall då denna tunga än längre i
Sverige besvära Staten? En hvar kan lefva
i det säkra hopp, att en nödig och af Nationen
ön«kad ändring häruti skulle snarast
tillvägabringa?, om hos Kongl. Maj:t
och Flans Kongl. Höghet Kronprinsen Riksens
nu församlade Ständer i en sann och
klar dag gemensamt i underdånighet framställde
deras lika vördnad sfulla som Underdåniga
önskan, om LandTuUsbcvakningem
snara upplösning, hvarom jag ödmjukeligen
anhåller, att Eders Excellence Flögvälborne
Herr Grefven och LandtMarskalken
behagade göra Uögloll. Ridderskapet
och Adeln Proposition till .bifall, oell
att i detta afseende inbjuda dess yespectiva
MedStänder, att häruti deltaga.
Ämnet är för StatsCassan af mycken vist,
hejdst då i betraktande kommer, att din
indragning af LahdtTiillsBetjeningens loner
och Boställen för 4 år sedan blifvit
verk-. .
V. 2. Den. .27 Juli e- m. »281
vit verkställd, hade, efter förstnämnda uträkning,
T,557,844 B:d. Banco kunnat komma
SiHts-Cassan till godo och till en föriironligare
både Tullstyrelse och Kustbevakning,
jemte hvad i öfrigt dertill är anklaget,
blifva användbare, och att, om
verkställigheten än längre uteblifver, till■skyndas
Staten lika fortfarande föiluster.
— Lan<ltTo 11 sBetjenitrge ns indragning skulle
dessutom s betydlig mån mindska General
TullDireotionens vidsträckta befattning;
Herrar Ledamöterna deruti äro anförtrodda
Rikets höga och för Statens väl betydande
Embeten, hvars ansvarsfulla göromål
så medtaga deras dyrbara tid, att da
allenast en förmiddag i hvarje vecka hafva
tillfälle lemna deras insigtsfulla ålSärd
till Tullverkets vidt omfattande arbeten,
hvilka likväl torde hafva nödigt en dagelig
oafbruten Ernbetsmaana handläggning.
Herr af Stenhoff tilläde muntligen:
Sa länge uti Utskottets Betänknnd-en suden
stå qvar, att det reglementariska af Tullstyrel.
-en r j tillhör Riksens Ständers åtgärd,
anser jag etter min tanka att någon proposition
örn bifall pä Utskottets Betänkande
ej kan äga rum, utan fast iner till rent af slag.
Grefve ron Lantingshausen, Albrecht;
När OecoriomifcTJtskottet säger sig instämlliäd.
o. Ad. Prat* 1G1. 162,
1282
Den 27 Juli e. m.
ma i gillande af Särskildta Utskottets yttrande
i denna sak, hvilket redan blifvit
godkändt, har Utskottet ej ansett nödigt att
andra gången besvara denna fråga. Hvad
angår Friherre Staéls anmärkning, har Utskottets
tanke ej varit att bestrida hans
mening; men det har ej tilltrott sig att
afgifva yttrande hvem det tillhör att bestämma
det reglementariska af Tullverket.
Beträffande Herr af Stenhoffs långa yttrande,
hade han kunnat spara sin möda, om han
lcänt att Utskottet beredt ett utlåtande i
samma ämne, som innan kort lärer inkomma.
Utskottet har ej kunnat föreslå Tullbevakning
öfver hela Riket, utan blott till
en del.
Tians Excellcnce Herr Grefven och
LandtMarskalken gjorde proposition till
bifall å Betänkandet, med den af Friherre
Staél von Hollstein gjorda reservation.
Ropades Ja och några få Ne).
Friherre Staél von Hollstein: Herr
Ordföranden i Utskottet har väl förklarat,
att meningen icke varit att bestrida min
tanka rörande Ständers rätt till Tullverket,
blott rörande det reglementariska; ^ dessa
båda delarne kunna likväl icke skiljas åt;
då Tullen är förklarad för Bevillning, och
då det är Riksens Ständers pligt att, till
Den 27 Juli e. m
möjligaste mindskning i sina Gommittenters
bordur, begagna denna resource på bästa
sätt: föijer deraf alltså att hela styrelsen
hörer dem till, annars erhålla de ju icke
större summa än den man vill efter behag
tilldela dem. Man bevisar ofta kraftigt och
absurd», jag vill denna gång nvtija detta
bevisningssätt: 0111 en Konung skulle villja
Sfi som en pension till någon gynnad person
gifva en plats i TullDirection med 3
å 4°oo Riksdalers inkomst, och sidan nådebevisning
skedde åt 100 personer, förlorade
StatsCassan härigenom 3 å ^00,000
R:d. Häraf lärer inses att då inkomsten tillhörer
Ständerna, äfven sättet att bringa den
till högsta belopp måste af dem bero.
Herr Printzenschöld föreslog, att Betänkandet
kunde afslås.
Herr LandtMarskalken trodde det
tankarne lättastskulle förena sig om beslutet
fattades i enlighet med Friherre Staéls
mening.
Herr af Stenhoff: Om jag rätt fattat
Herr Grefve Lantingshausen!; yttrande, att
han derigenom förklarat det Utskottets
mening med de åtalade uttrycken ej varit
att förnärma Riksens Ständers rättigheter}
så anser jag någon vidare discussion elier
öfverläggning öfverflödig.
Den 27 Juli e. m.
Grejve von Schwerin, Fredrik Bogislaus,
ansåg tjanligast örn proposition
gjordes att Betänkandet skulle läggas lill
handlingarna.
Efter någon öfverläggning beslöt Ridderskapet
och Adeln, uppå af Herr LandtIVJarskalken
gjord proposition, att Betänkandet
skulle läggas till handlingarna.
Herr Munch af Rosenschöld, Eherhard,
anhöll det proposition tillika skulle göras,
att Ridderskapet och Adeln måtte för sin
räkning reservera sig emot det uttryck OeconomieUtskottet
nyttjat, och vid hvilket
Friherre Stael gjort anmärkning.
Herr Spaldencreutz, Arvid, anhöll att
Ridderskapets och Adelns beslut måtte med
de öfriga RiksStånden communiceras.
Hans Excellence, Herr Grefven och
LandtMarshalken, gjorde proposition i enlighet
med hvad Herr Munck af Rosenschöld
yrkat, hvilken
Bifölls.
r
A nyo föredrogs Stats* samt OeconotöieUtskottens
den 25 Juli på Bordet lag
-
Den 27 Juli, e, m
da Betänkande, angående Allmänna SpannmålsMagazins
Inrättningen-i Riket;
Herr LandtMarshalken hemställde, om
icke detta Betänkande borde hvila tills
RancoUtskottet hunnit deröfver afgifva
yttrande.
Gref ve Lilliencrantz, Johnn IVilhehnz
Som både Särskildta* och OeconomieUtskotten,
i sina yttranden om Allmänna Magaainslnrättningen
, föreslagit ökade biträden,
för densamma, hvarom Höglofl. BancoUtskottet
lärer böra sig yttra, torde vara sä
mycket angelägnare, att innan BancoUtskottets
Betänkande i detta ämne förekommer,
låta förstberörda Utskotts yttranden hvila,
soni- de icke till BancoUtskottets hörande
varit temittérade, ehuru desamma såsom
af trycket “ utgifna kommit till BancoUtskottets
kännedom.
Jag anser dessutom oumgängeligt, att
öfver Särskildta- och OeconomieUtskottens
Betänkanden göres en Rotel, till upplysning
öfver de delar, hvaruti de öfverensstämma
eller äro skiljaktiga.
Vid dessa Betänkandens afgörande
skulle jag vördsamligen utbedja mig, att
få uppläsa mitt i samma ämne under den.
16 Maj ingifna, sedermera tryckta Memorial
, som till stor del blifvit af HögloiL,
I2g6
Den 27 Ju-: m.
UtfkottPn i principerna gilladt, ehuru något
särskildt utlåtande deröfver icke erhållits;
men om Höglofl. Utskottens Betänkanden
komma att ytterligare hvila, af>tår
jag for närvarande från en sådan anhållan.
Härefter, uppå förnyad proposition af
Herr LandtMar<-kalken, beslöts att Betänkandet
skulle blifva hvilande.
Till afgörande företogs OecoimmieUtskottetssedan
den 22 denne-- hvilande Memorial,
i anledning af återremiv- af Utskottets
Betänkande om afhjclpande al vissa kostnader
för Rote- och Rusthållare,
Herr Lannerstjerna, Johan Wilhelm,
uppläste följande:
Då till slutlig pröfning och afgörande
nu förekommer Höglofl. Besvärs- och Oeconom
ieUtskottets Betänkande, i anledning
af väckt fråga om Förändring med Soldaternas
vid de fndeldta Regementerna löner,
utbeder jag mig att få fästa Höglofl,
Ridderskapets och Ad-.lns uppmärksamhet
pä detta ämne, till det noggranna öfvervägande,
som jag anser dess vigt förtjena.
Utskottet tillstyrker att på alla ställen,
der ej några synnerligen vi0tiga oxtistän
-
Den 27 Juli e. m.
disheter eller särskilda öfverenskommelser
ligga i vägen, det må vara Rotarna
tillåtet, att utom en liten kåltäppa disponera
öfver SoldatTorpets öfriga jord, emot
erläggande in natura af ett visst quantum
Spannemål, Hö, Halm m., m., i likhet
med hvad de gamla KnektContracterna
utstaka.
KnektContracterna stadga i allmänhet,
att Soldaten skall hafva af RotenTorp
med hus och ägor af Aker och Äng, till
beskrifven beskaflenhetoch vidd, samt att endast
vid de Rotar, der för Hemmanens inskränkta
område tillfälle icke varit, att förse
Soldaten med Torpägor, honom skall gifvas
2 Tunnor Råg, 2 Lass Hö, 1 Tjog
halm samt en liten kåltäppa.
Om nu Utskottets Betänkande skulle
vinna bifall, så blefve 2 Tunnor Råg, 2
lass Höoch lTjogHalm hvad Soldaten, jemte
den lilla Kåltäppan, skulle få i stället
för Torpägorna. Och hvem är, som icke
finnér, att denna ersättning skulle blifva
för Soldaten ofullkomligt svarande emot
förlusten af den förmon, han nu njuter
att sjelf bruka dem, samt att den skulle
blifva det, äfven vid de Rotar, der Torpjorden
vore af den mest inskränkta vidd.
Den föreslagna förändringen skulle så.
ledes medföra vinst för Rothållaren, men
X2g8 Den 27 Juli e. m.
förlust för Soldaten. Och om nn ersättningen
i persedlar, genom särskildta Contra*
eter skulle klifva ökad och göras sådan*
att Soldaten genom förändringen icke något
forlorade, så synes mig,- ätt den auda
icke borde vidtagas, emedan den i alla falt
blefve skadlig för Staten, medelst den menliga
inflytelse den komme att hafva på Rikets.
forsvar*
Under en Förfluten mångårig tjenstetid
som Ledamot i. Kungli Krigskollegium»,
der vården och handhafva odet af Indelniegsverk*-1?
bestånd och RnektCtrotracternas
efterlefnad vaj-en, i synnerhet migt
vid den nKaille j ig harle* ålagd Embetsp.
li t, bär j ig funnit det vara med grun-,
den för Indelningsverket och med éspritea
af -de om d>n i adelil ta Armeans inrätt*
ninii utfå■ dede forfaftniogar enligt, att Soldflt<
n tillika skaf? vara jordbrukare. _
Såsom sådan äger hau ett eget intresse att
för-vara den rörd, han till en del sjelf brukar,
och vid hvilken han, merendels om gifven
af hustru och barn, genom dessa band
är fastad. Och härnir ligger, söm jag tror,
förnämligast orsaken till det allmänt erkända
företräde, som Svenska In de Idta Armeen
äger framför alla andia Magters
troppar. Tåg ifrån Soldaten disposition
af Torpägorna
Nedsatt honom ifra»
hvad han nu är — en sjelfständig treflig
Den 27 Juli e. m*
*289
nho och brukare på Torpet, till hvad han
då skulle bii _ foga bättre än ett inhyses
lijon pä Roten; Och jag fruktår, att man
icke mer skall hnna hos den Indelda Soldaten
hvarken den moralité, sorn hittills
stämplat honom, ej heller den fosterlandskänsla,
sorn mest, allika motiver, är mägtig,
att i farans stund ingifva mod åt Rikets
Försvarare.
I em tid, då man visligen bemödar sig
att sätta kraft-och styika i Rikets försvarsmedel;
dä Kongl. Majit nvlipen, uti Nådig
Skrifvelse till Rikets Ständers StatsUL.
-kott, gifvit tillkänna Sig vara sinnad,
att, till befrämjande af samma ändamål, gifva
Armeen en nV organisation, och att Indelningsverket
till sina grunder dervid
6kall följa*, må man väl icke gifva anledning
till vidtagande ar en författning, sorn,
stridande mot des^a gtuuder, kunde medföra
tn ofvannämnda ändamål motsatt verkan.
Af sådan beskaffenhet och påföljd anser
jag d n föreslagna förändring-n med
S hbiternas vid de Indetdca Rcgementerna
löner, fran jordbruk till persedlar, blifva»
och kan fördenskull den samma för min
tb 1 icke antaga, utan tillstyrker, att Ut'
skottets Retänkande må afslås och KnekteClontracterna,
enligt den hoga Stiftarens af
Indelningsverket deri kraftigt uttryckta vill
-
Den 27 Juli e. m.
ja, och jemväl sedermera utkomne författningar,
förblifva i deras verkan oförändrade.
Grefve Lilljenernnts: Något gemen
samt
stadgande för Indelda Soldaters hemkall,
i hela Riket från Norrbotten till Skåne,
skulle säkerligen vara lika olämpligt,
som att i åtskilliga andra Oecononmka
ärenden på lika generelt sätt vidtaga forändringar;
men deremot kan jag icke inse någon
skada deraf, att inom hvarje Län beredas
sådana öfverenskommelser, som hämma
beständigt stigande variationer. Till
Rotehållares fullkomliga tillfredsställelse är
detta verkstäldt i Westmanland på ett sätt,
Sorn visserligen icke gör Soldaten mindre
brukbar, förändrar hans-egenskap af National
militair och Jordbrukare, eller rubbar
Indelningsverket.
I Westmanland har man ansett å ömse
sidor nyttigt, att soldaten, i stället för jordlappar
i hjärtat af Rotens ägor, finge visst
qvantum säd och hö, enligt generelt stadgande
för hela .Länet; derigenom vinner Rotehallaren
att icke årligen se pretentionerna
tillväxa; att vid Stor- eller Enskifte* delningar
icke se hinder läggas af Soldatvretar,
hvari oftast alle Byamän icke hafva
delaktighet; att icke vid Åkerns och Ängens
skörd och bergande komma i osäm
-
Den 27 Juli e. m.
ja med Soldaten; att icke behöfva hålla
I oge och Lada åt Soldaten med mera. Soldaten
deremot kan med mera lugn gä i
fält, när han åt sin hustru öfverlemna? en bestämd
inkomst, tillräcklig till hennes bergning,
i stället att öfvergifva ett åkerbruk,
som i hans frånvaro skall vårdas af en qvinna,
och skötas af främmande ofta ogena
personer.
Den ledsamma hagan om fardag vid
vacancer undanrödjes äfven härigenom.
Säkerligen lära dessa hänsigter passa
för alla'sädesrika Provinser, — 1 Norrland
orh Skogsorterna deremot, hvarest stor vidd
af ouppodlad mark är att tillgå, beredes må
bä nda sä val enskilt som allmänt bästa säkrast
igenom det der brukliga sättet att åt Soldaten
upplåta odlingsmark, som han pa sin
och sin hustrus lifstid får flitt disponera.
Grefve von Lantingshausen, Albrecht,
som anmält sig att tala, förmälte sig vara
förekommen af Grefve Lilliencrantz.
Herr Berghman, Ambrosius Magnus:
Jag finner Herr Stats Secreietaren Lannerstjerna*
anmärkningar så välgrundade, att
jag förenar mig med honom, och anhåller
om proposition till afslag å Utskottets Betänkande.
Men i händelse Höglofl. Rid
-
Den 27 Juli e. mi
dersfeapet och Adeln skulle företaga en ytterligare
granskning af Betänkandet, fean
jag ej undgå alt för min del yrka, det hvad
som blifvit föreslaget om Soldat-Torp, lordens
utbytande emot årligt erläggande af
Spannmål, Hö, Halm m. m., icke må bifallas,
utan KnekteContracterna derutinnan blifva
orubbade. Vid den del af Betänkandet,
sorn rorer munderingarna, får jag anmärka
och till Ridderskapets och Adelris godtfinnande
1 ödmjukhet underställa, om icke
den föreslagna underdåniga anhållan, att de
förändringar, hvilka kunna finnas nödige,
mätte, till lindring för de Rustande,- sällan
påbjudas, bör så framställas: att Riksens
Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det inga sådana förändringar
matte göras, som icke äro förenliga
med Contracterna; vid Herr Landshöfdingen
Grefve Lilljencrantz’s ny$s gjorda anförande,
att det vore i så mångå afseenden
fötmonligt, om i stället för Åker och Äng
Soldaten kunde få något visst i Säd, Hö och
Halm, kan jag ej undgå göra den anmärkning,
att igenom en sådan förändring skulle
Soldaten, ifrån nyttig och arbetande
Jordbrukare, förvandlas till dagdrifvare,
hvarvid hvarken han sjelf eller det allmänna
skulle vinna.
Friherre Stael von Hollstein coniormerade
sig med Herr Berghman.
Den 27 e. t».
Herr Spaldencreutz: Fcr min enskilda
vinst skulle j.ig gerna bifalla Memorialet,
men på de skäl Herr Stals Secreteraren Lannerstjerna
anfört, och för de moraliska, åstundar
jag afslag.
Herr Grefven och. LandtMarskaiketi
gjorde proposition till bifall å Betänkandet.
Ropades Ja och Nej.
Efter någon kort öfverläggning^ och
sedan åtskilligt blifvit yttradt dels för och
dels emot Betänkandet, gjorde Herr Grefven
och LandtMarskalken proposition till
afslag å Betänkandet, hvilken proposition
med Ja besvarades.
Vid förnyad föredragning bifölls Öe*
conomieUtskottets den 12 Juni på Bordet
lagda Betänkande, angående rättigheten för
Lumpsamlare att omkringresa i Landet,
samt om Lumpors anskaffande för Pappersbrukens
behof, roed den förändring deruti,
som BancoUtskottets den 22 Juli på bordel
lagde Memorial föranleder.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham;
I början af detta plenum, innan jag var
Den 2? Juli e. m.
Utkommen, justerades en underdånig skrif*
vise til! Kongl. MaJ:t, rörande Båtsmanshåilet
i Blekingen, hvarvid anmärkningar
blifvit gjorde. Jag har sedan underrättat
mig om förhållandet härmed. Man har anmärkt,
att i expeditionen ej gores skillnad
mellan Båtsmans indelningen och Båtsmans
roteringen. Detta är sannt och kommer
deraf, att i ExpediiionsUtskottet man ansåg
det i StatsUtskottets Betänkande förekommande
uttrycket Båtsmans Rusthåll för origtigt,
emedan det verkligen strider emot
sund mening, oell derföre i stället ditsatte
Båtsmans rotehåll. Sedan jag nu blifvit
upplyst, att denna terin verkligen brukas i
Blekingen, måste deri här återställas, hvarigenom
den ifrågavarande skillnaden blifver
klar. Sunda förnuftet måste här, såsom ofta,
ge vika för bruket. Den andra anmärkningen
är rigtad mot ordet Vargering, sorn
ej hörer till Båtsmanshållet. Anmärkningen
är rigtig, men ExpeditionsUtskotiet är
oskyldigt, emedan det deri mäst följa StatsUtskottets
verba formalia. Itnellertid får
jag till sakens hjelpande föreslå, att ordet
Vargering utstrykes.
Hvad Herr Silverstolpe sålunda föreslagit,
blef af Högloft. Ridderskapet och
Adeln bifallet; i anledning hvaraf den förut
i dag upplästa underdåniga skrifvelsen
Den 27 Juli e. m.
»29Ö
till Kongl. Maj:t. i detta ämne blef, med
de nu föreslagna rättelser, godkänd.
A nyo föredrogos och biföllos följande
den 25 dennes på Bordet lagda Betänkanden:
1:0
Från OeconomieUtskottet, i anledning
af väckt fråga om afskafFande af eller
förändring uti Krono hjelpedagsverkens utgörande.
o ' J H
2:0 Fran Lagutskottet, angående'förändring
i Borgenärs Eden.
Upplästes å nyo och godkändes, till den
kraft och verkan 56 §. Regeringsformen
innehåller, ConstitulionsUtskoltets den 22
Juli på Bordet lagde Memorial, i anledning
af den af Högvördiga PreSlStåndet
gjorda anmärkning vid Utskottets förslag
till förändring i 5 §. 1 morn. Tryckfrihetsförordningen.
Å nyo föredrogs Högvördig PrestStandets
sedan den 20 Juli på bordet hvxlande
ProtocollsUtdrag, angående medel till no -  grannhets finnande vid RiksdagsBeslutetS
Den 27 Juli e. m.
samt BevillniiägsFörordninvens ren<;hrifnrng,
collaljonei ing, expediering oell b< i irårande
till trycket.
Herr Spaldencreutz, Arvid, uppl iste
följande;
Redan den ijrde sistlidne April b
, jag den äran föreslå, att 2 a 3 pers .
af hvarje Stånd skulle utses, hvilka u.
namn af ett RevisionsUtskott vid slo' f
hvarje Riksdag skulle granka alla -
tioners öfverensstämmelse med Rikert.- n
ders
underdåniga önskningar och Be lu _
Men mitt förslag ''ann e) d< n miud-la 1: pmärksamhet,
ty min röst var säkert för olie.
tydelig att börås, äfvtn för dt t upplysta C mjstitutionsUtskottet,
i afseende på min den
igtde sistlidne April föreslagna tillökning
i JustitieOmbudsmans Insn uciionen. Deremot
liar Högvordiga Prestö! åndet, örmodligen
vamadt af händelsen vid i8»2 ars Riksdag
och fruktande för följderna af den
brådska, som af göromålens manvd och
vigt vid slutet af denna Riksdag synes bli
nästan oundvikelig, genom comniuniceradt
protocollsUtdi ag, som blifvit uppläs',
annu lärer ligga på Bordet, gjort sina M< dStänder
ett förslag, sorn lill en betydlig
del kan uppfylla ändamålet af mitt föreslagna
RevisjonsUtskott. Högvordiga Pn stöta
a
-
V. 8-
Den 27 Juli e. m.
Ståndet har nämligen inbjudit de andra
Stånden, att utvälja 2:ne Ledamöter af hvarje
Stand, hvilka det, under Riksens Ständers
JustitieOmbudsmans Ordförande, skulle åligga,
att hålla noga tillsyn och ansvara
för, alt Riksdags Beslutet och Bevillningsförordningen
blifva rigligt och i enlighet
med de af Riksens Ständer justerade Expeditioner
utfärdade. _ Ehuru härmed icke
på långt när vinnes den fullständiga säkerhet
i afseende på alla Expeditioner, hvilken
jag med det föreslagna ReVisionsUtskottei
åsyftat, och hvars organiserande säkert är
ett annat Riksmöte förbehållet, så finnér
jag och säkerligen de fleste af Högloft. Ridderskapets
och Adelns Herrar Ledamöter
det af Högvordiga PxestStåndet gjorda förslaget
så nyttigt, att det af Ridderskapet
och Adeln kan bifallas, och får jgg till detta
bifall anhålla om Eders Excellences Bögvälborne
Herr Grefven och LanötMarskalkens
proposition, med det tillägg, att alla
från Bevillningsutskottet föreslagna och af
Ständerna antagna författningar måtte komma
att undergå samma föreslagna granskning.
Äfven får jag anhålla att de andra
Respectiva Stånden måtte inbjudas, att till
samma projecterade tillägg lemna sitt bifall.
Under tecknad Silverstolpe, Axel Gabriel:
I afseende på hvad Herr Brukspa
Ridd.
o. Ad. Fröt. 363. 164»
1298
Den 37 Juli e. m.
tronen Spaldencreutz behagat anföra, att
ConstitutionsUtskottet ej gjort afseende på
den motion, han i April Månad gjorde, får
jagdenäran upplysa,att den då ägde en sådan
form och en sådan utvidgning, att Utskottet
fann sig böra afstyrka densamma, att
äfven jag afstyrkte den och skulle gora det
ännu. Den Herr Bmks-Patronen Spaldencreutz
nu gör, är så skiljaktig från den förra,
att jag deremot hemställer denna till
Högiofl. Ridderskapets och Adelns bifall.
Uppå af Herr Grefven och LancltMafshalken
gjord proposition instämde Högloft.
Ridderskapet och Adeln uti Högvördiga
PrestStåndets förslag med det tillägg,
Herr Spaldencreutz föreslagit.
Å nyo föredrogs RiddarhnsUtskottets
den 22 Juli på bordet lagde Memorial, i
anledning af återremissen af Utskottets Memorial
rörande Adliga JungfruStifts Directionens
RiksdagsBetättelse.
Herr Påhlman, Otto Fredric, förenade
Sig uti den särskilda, vid Utskottets Betänkande
bifogade mening af Grefve Stackelberg,
rörande den lönetillökning, som Utskottet
föreslagit för Adliga JungfruStiftets
Camererare.
Den 27 Juli m
Hans Excellence, Herr Grefven och
LandtMarshalken föreslog att detta Memorial
kunde fä hvila tills Utskottets Betänkande,
om löneförhöjningen för Riddarhusets
Tjenstemän, kunde löretagas.
Bifölls.
Enahanda beslut fattades i afseende p!
RiddarhnsUtskottets den 22 Juli på bordet
lagda Memorial, angående arfvode för Riddarhus
Vaktmästaren.
Upplästes och lades på Bordet tvänne
från RiddarhusUtskottet inkomne, så lydande
Hörsamste
Memorial!
Hos Högloft. Ridderskapet och Adeln
har en dess Ledamot HofCanzleren, Riddaren
och Commendeuren af Kongl. Maj:ts
Orden Herr Friherre af Wetterstedt föreslagit,
att samma grundsatser, hvilka till
förbättring af Embets- och Tjenstemännens
Lönevilkor i allmänhet blifvit, under nu
påstående Riksdag, af Riksens Högiofl. Ständer
antagne, äfven måtte vinna tillämpning
i afseende på lönerna för de Tjenstemän,
l5oo
Dnt zj Juli e. m.
hvilka vid Riddarhuset aro anställde, och
att, ehuru Riddarhus-Cassans närvarande
tillstånd, torde hända, ej medgafve några
ökade utgifter, grundsatsen likväl måtte
erkännas och-förslag uppgöras till en lämplig
löneförhöjning för Riddarhusets Tjenstemän,
att vidtaga, enär RiddaihusCassans
tillstånd sådant kunde medgifva. 1 sammanhang
hvarmed dels Herr Silverstolpe, Axel
Gabriel, jemte anmälan, att Riddarhus Secreteraren,
i kraft af flera uråldriga beslut,
uppbär en extra inkomst vid hvarje introduction
under benämning af 10 R:d. och
ett kalas [Parquet], har på anförda skäl
yttrat den önskan, att RiddarhusUtskottet
måtte få sig uppdraget att i sitt förslag
om Secreterare lönens förhöjning låta ingå
ett fullkomligt afskaffande af denna sportel,
och dels har Herr Grefve Posse,
Claes, väckt den motion, att då både billighet
och rättvisa talade för den föreslagna
lönetillökningen för Riddarhusets
Betjening, men Riddarhus-Cassan, i anseende
till dess ringa tillgångar, hvarken
nu eller i en framtid, efter Grefvens
tanka, skulle komma i tillfälle att uppfylla
denna Ridderskapets och Adelns välgörande
afsigt, derest icke Cassans tillgångar ökas
genom förökade Capitationsafgifter eller
andra utvägar; så trodde Herr Grefven, att
en sådan annan utväg skulle kunna påräkJftas,
i händelse Ridderskapet och Adeln
Den 27 Juli e. m
1301
med honom delade den öfyertygelsen, att
vid näst instundande Riksdag, då nya
RiddarhusDirecteurer komma att väljas,
de blilvande Directéurerne skulle kunna
åtaga sig förtroendet att i RiddarhusDireclionen
vara Ledamöter, utan att derföre
åtnjuta något honorarium, eller om de
ej helt och hållet skulle kunna indraga?,
detsamma åttniudstone kunde mindskas till
ungefärligen motsvarande värdet af dess
primitiva belopp, eller en Am Rhenskt vin;
och hafva dessa motioner, jemte de särskildta
yttrandensom Herr Friherre Stjernstedt, Carl
Gustaf, Herr Friherre Klingspor, Fredric,
Herr Friherre Stael von Hollstein, Corfitz
Ludvig, Herr Friherre Hjerta, Lars, samt
Herr Wejdenhjelm, Eric Wilhelm, i ämnet
afgifvit, blifvit af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln under den 21 i denna månad
till RiddarhusUtskottets utlåtande remitterade.
Innan Utskottet ansett sig kunna fullgöra
denna remiss, har Utskottet af vederbörande
infordrat en specifique uppgift så
väl på RiddaihusCassans inkomster och utgifter,
som ock på beloppet af Riddarhus*
Canzliets Tjenstemäns Löner samt de förmoner
som de i och för deras tjenster vid
Riddarhuset åtnjuta; och får Utskottet till
vidare upplysning vördsamt till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln öfverlemna närlag
-
1302
Den 27 Juli e. m.
de, af RiddarhusCamereraren i dessa ämnen
författade 2:ne särskilda uträkningar.
Utaf den första eller N:o 1. täcktes
Ridderskapet och Adeln inhämta, alt Rid*
darhusCassans inkomster tillsammans utgöra
4553 R:d, 32 sk. 10 rst. Banco, men deremot
att utgifterna, med afkortning af innehållen
Bevillning för utestående Capitaler,
tillhopa bestiger sig till 4901 Rid. 20 sk.
4 rst., hvarigenom en brist uppkommer i
tillgängarna af 367 R:d, 55 sk. 6 rst,, som
likväl förmodas kunna fyllas och till äfveutvrs
lemna något öfverskott genom Extra
inkomster, såsom för Introductioner och afgifter
för Concerter, ehuru dessa inkomster
icke kunna bestämt beräknas.
Af den andra uträkningen eller N:o 2
finnes att för närvarande Riddarhus Secreterarens
Lön utgör - - 600 R:d«.
utom fria husrum och ved.
Att Riddarhus Camereraren, har i
Lön af RiddarhusCassan
- - R:d. 45°*
samt af Adliga JungfruStifts-Cassan.
— 133; 16.
5Ö3- iö.
hvarförutan denna Tjensteman åtnjuter hushyresmedcl
samt särskildta arfvoden till ett
i5Q; —
Den 27 Juli e. m. T5o3
belopp af 572 R:d. 10 sk. 8 rst. Banco för
Räkenskapers förande öfver åtskilliga Testamentsfonder,
sorn stå under RiddarhusDi
rectionens
förvaltning,
att Riddarhus Tiscalen af RiddarhusCassan
uppbär - - R:d. 300. _ —
och såsom Ombudsman
vid Jungfru Stiftet _ to o; —
400: —
att 1 :ste Canzlisten,
har af RiddarhusCassan 300; _
att 2 x.dra Canzlisten
undfår af RiddarhusCassan
och
som Secreterare vid
StiftsDireclionen
hvarförutan dessa 3’.ne sistnämnde Tjenstemän
hvardera uppbära huShyresmedel.
Vaktmästaren, af RiddarhusCassan
- — 75i —
af Adliga JungfruStiftet — 30: —
jo5: _
$amt fria husrum.
Utskottet har vid granskning af de i
förevarande ämnen remitterade handlingar
funnit tvänne särskilda frågor deri innehållas,
hvilka i anseende till det sätt, hvarpå
de blifvit framställde, böra hvar för sig besvaras,
nämligen den ena i hvad inan Lö
-
Den 27 Juli e. m.
netillökningen för Riddarhusets Tjenstmän
ma kunna bevilljas, och den andra, genom
hvilka utvägar sådana tillgångar för RiddarhusCassan
må kunna vinnas, att lönetillökningen
kaij verkställas.
Vid första blicken på den här ofvan,
gjorda framställning af RiddarhusCassansinkomster
och utgifter lärer det icke undfalla
Ridderskapet och Adeln, att nämndeCassa,
i sitt nu varande tillstånd, icke ägor
någon tillgång, hvarmed den skulle kunna
öka Riddarhusets Tjenstemän* löner, utan
att den tvärtom är satt i nödvändighet, atst
redan nu räkna på eventuela inkomster,
sorn ofta kunna öfverstiga, men äfven 9tun- 5
donj understiga behofvet. <■ Och skri lie äfven
djpssa .ijXtra, ink^t?j£ter i någon betydaligpaan
^yuna |jLt,~^,gftråko.tt, så har Högloft.
Ridderskapet och-Adeln redan vid 1809
års Riksdag-i föyväg bestämt sättet, huru
dessa medel -skola användas, nämligen genom
utgifvandet af en ny Hand-Matrikel
samt Jeton öfver framlidne Lagmannen
Gyllencreutz, hvilka 2:ne beslut allt hittills
saknat verkställighet i brist af penningar;-  äfvensom till bestridandet af de vid Riks»
dagar förefallande extra utgifter.
Men då Utskottet tror Fiidderskapets
och Adelns vill ja vara, att äfven med öfver*
lemnande till framtiden när en ljusare ut»
Den 27 JuXt c* m*
1305
sigt för RiddarhusCassan kan öppnas, nu få
en grund stadgad, hvarefter löneförbättringen
vid en sådan period kunde verkställas,
vill Utskottet först afgifva sitt utlåtande i
detta ämne, och derefter föreslå de utvägar,
sorn Utskottet, till ernående af ett sådant
efterlängtadt mål, anser lämpligast att kunna
vidtagas.
Obestridlig är den sanning, att bland
alla RiddarhusCnnzliets tjänster, Secreterarens
är den mödosammaste och som fordrar,
om han skall med Ridder«kapets och
Adelns välbehag kunna bestrida densamma,
en ovanlig skicklighet i förening med kunskaper
och högre natnrsgåfvor. Så angeläget
det är, att alla dessa egenskaper äro förenade
hos den person, som anses värdig attintaga
denna tjenst, så nödvändigt är det äfven,
att sedan en sådan person är funnen, densamma
så länge som möjligt vid tjensten
bibehålies, enär Riddarhus Secreteraren är
den enda permanenta StåndsSecreterare,
som genom den erfarenhet och särskilda
kännedom om sättet huru Riksdagsärender
skola behandlas, som han är i tillfälle inhämta,
ensam kan, vid blifvande Riksdagar
tillhandagå de öfriga FuksSlåndt-ns Secreterare
ined de upplysningar i dessa ämnen,
som de kunna hafva af nöden. Af dessa
ekal och då Utskottet tror, att Ridderskapet
och Adeln sjelfve anse deras värdighet
Den 2.J Juli e. m•
fordra, att des- Secreterare, i och för denriii
tjenst, bör njuta den inkomst, som på
en gnntt svarar emot Ståndets anseende och
de kunskaper, som en sådan Tjensteman bör
äga, drager Utskottet icke i betänkande tillstyrka,
att RiddarhusSecreteraren bör så lönas,
att lian kan hafva en skälig och anständig
utkomst, utan att behöfva, medelst
bisysslor från någon annan lönefond, än
Ridderskapets och Adelns, dertill hamta me*
del.
Om Utskottet vid afgörande af den frå»
gan, efter hvad grunder lönetillökning bör ske*
endast finge följa sin önskan och Tjenstemännens
behof, utan att tillika afse RiddarliusCassans
tillgångar; skulle Utskottet med
nöje förena sig med de Herrar Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln, som yrkat att
Riddarhusets Tjenstemäns Löner skola förhöj
as efter enahanda förhållande, sorn Rik*
sens Högiofiiga Ständer, i anledning af Stats
Utskottets förslag, bifallit för Civile Tjenstemän
och Löntagare; men då, äfven om några
särskilda utvägar till RiddarhusCassans
förökning skulle kunna påfinnas, dessa i
alla fall säkerligen blefvo otillräckliga vid
beräkningen af en sådan löneförhöjning; och
enär det, vid antagande af en sådan grund,
vöre nästan omöjligt, att från det ena året
till det andra beräkna Cassans utgift för
Tjenstemännens aflöning, då sådant beror pa
Den 27 c. m.
1507
xpedeltalet af Länens Markegår.gspris för
hvarje förflutet är: och vid att sådant Verk,
der för inrättningens bestånd en medelväg
för löneförhöjningen måste sökas, Tjenstemännen
sjelfve säkerligen äro mera belåtne
att undfå en mindre, men till dess belopp
fixerad penning, än hoppas mycket
och kanske erhålla litet; så tror Utskottet,
att StatsUlskottets beräkningssätt icke bör
ilga tillämpning vid förhöjning af Riddarhusets
Tjenstemäns löner, utan grunden för
.denna lönetillökning endast bestämmas efter
Cassans tillgångar och de mer och mindre
kunskaper samt arbetstid, som fordra?
för bestridandet af hvarje af dessa tjenster.
På sådana grunder och med afseende
på hvad redan bär ofvan, rörande RiddarhusSecreteraretjensteu,
blifvit anfördt, anser
Utskottet nämnde Secreterares nuvarande
penninglön 60a R:d, böra ökas till 100a
R:d. Banco om året, hvarförutan Utskottet
tillstyrker, att till denna summa ytterligare
kunde läggas 200 R:d. såsom en skäligen
jemkad ersättning för den RiddarhusSecreteraren
af ålder tillagda sportel och det så
kallade Kalaset vid hvarje introduetion, men
hvilket allt Herr Silverstolpe önskat måtte
afskaflas och Utskottet, på sätt här nedan
omförmäles, jemväl håller' före böra från
RiddarhusSecreterarens lönevilkor undantagas,
sä att denna Tjenstemäns hela lönebe#
jDen 27 Juli e. ntt
lopp skulle utgöra tillhopa i ett för allt
Ett Tusende Tvåhundrade Riksdaler Banco,
utom fria husrum, ved m. m.
Beträffande härefter det RiddarhusSecreteraren
hittills tillkommande Honorarium
vid Introductioner af 10 R:d. och ett Kalasj
sä emedan det a ena sidan blifvit upplyst,
att förberörde sportel, ehuru genom Ridderskapets
och Adelns beslut till utgående
fastställd, likväl ofta blifvit förgäten, och
äfven dä den utgått blifvit erlagd till ett
så olika belopp, att skillnaden utgjort från
7 ända till 53 R:d. 16 sk., och detta förhållande,
jemte den nu varande RlddarhusSecreterarens
lofvärda granlagenhet att ej
sjelf villja erinra om utbekommande af sin
rätt, antingen då den bäfver alldeles förgäten,
eller han undfår mindre än hvad författningarne
utsätta, med skäl torde förtjena,
att fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
på den obehagliga ställning,
hvari en person med ädlare tänkesätt sig
befinner, som nödgas uppbära större eller
mindre del af sin inkomst i sportlar; men
det å andra sidan förekommer, att ifrågavarande
honorium grundar sig på uråldriga
beslut som genom Secler vunnit häfd, och
att, om densamma öfverflyttas på RiddarhusCassan
och fixeras till någon viss summa
i penningar, som någorlunda svarar
mot den tidens varuvärde, da denna afgift
Den 27 Juli m •
först stadgades, RiddarhusCassan derigenom
kunde påräkna en säker och förökad inkomst,
vågar Utskottet föreslå, att detta
honorarium jemte Kalaset förvandlas i penningar
lill en sammanräknad summa af
Trettio Tre K:d. 16 sk. Banco, som erlägges
till RiddarhusGassan under Titel Ridel
ar hus C anzi i nfgijt , till lika belopp för
Adelsmän, Friherrar eller Grefvar; och borde
det vara RiddarhusDirectionens åliggande att
ej bifalla någon Famiiles introduetion, förr
än quitto så väl på denna, som öfriga till
vinnande af denna förmon påbudna afgifter,
blifvit uppviste och godkände.
Då RiddarhusCamererarens göromål äro
af den beskaffenhet, att han ej derföre
ofta behöfver vistas uppe i sjelfva Riddarhuset,
och desamma icke heller till deras
mängd bero af Riksdagar, hvilket åter inträffar
med RiddarhusSecreterarens, finner Utskottet
någon så betydlig lönetiliökning
för Camereraren, som för den sistnämnda,
ej böra äga rum; utan hemställer ytterligare
till Ridderskapets och Adelns bifall det
Utskottets Betänkande, hvarigenom blifvit
föreslaget, att RiddarhusCamereraren skulle
af Wadstena Adliga JungfruStifts Cassa tilldelas
en årlig tillökning af 66 R:d 52
sk. på de 153 R:d 16 sk. Banco, som han
hittills derifrån uppburit, hvarigenom Camererarens
totala lönebelopp, utom arfv«-
»3io
Dm Juli e. rti.
den m. m. Itomme att utgöra Sexhundrade
Femtio Riksdaler Banco,
Skulle ater Ridderskapet och Adeln ej
linna skäl, att till berörde Betänkande lemna
bifall, tror Utskottet likväl att Camereraren
icke desto mindre bör tilläggas ofvan
föreslagna förhöjning, som i sädan händelse
skulle i stället utbetalas af RiddarhusCassan.
För de öfriga Tjenstemännen tillstyrker
Utskottet, att hvarderas från Cassan
utgående lönebelopp må förhöjas med
100 R:d. Banco sålunda:
Riddarhus hiskalens lön från Riddarhu^Cassan
ökes ifrån 500 till ^00
R;d., som tillsammans med de 100
R:d. han uppbär fran JungfruStiftet
utgör en total summa af 500 R:d.
Banco.
lista Canzlistens lön från 300 till
400 R:d. Banco.
2:dra Canzlistens lön från Riddarhus»
Cassan ökes från 150 till 250
R:d., hvilka, tillhopa med de 100
Rtd. h an erhåller från StiftsCassani
utgör en hufvudsumma af 550 R:d.
Banco.
Dert 27 e. tti.
1511
Och hvad slutligen angar Waktmästaren,
föreslår Utskottet, att de 75 R:d. han
nu uppbär af RiddarbusCassan må ökas
med 45-B:d. eller tillhopa 120 R:d., då
hans totala lönebelopp, sammanräknade med
de 30. R;d, han erhåller från StiftsCassan,
således kommer att bestiga sig till 150
R:d. Banco. Sedan Utskottet på forenämnda
sätt i princip Föreslagit den lönetillökning
för Riddarhuset* Tjenstemän,
sorn Utskottet anser lämplig, och då det
redan härofvan är visadt, att Riddarhus»
Cassans tillstånd för närvarande ej kan
medgifva denna lönetiilökning, utan att
särskilda utvägar dertill utfinnas; 8tertiär
det nu för Utskottet att besvara den an- N
dra hufVTKifrågan, eller genom hvilka utvägar
sådana tillgångar för RiddarhusGassan
må kunna vinnas, att lönetillökningen
kan verkställas. Herr Grefve Posse har uti
ett bos Ridderskapet och Adeln gjordt
anförande yttrat den förmodan, att en sådan
utväg skulle kunna påräknas, i händelse
Ridderskapet och Adeln med honom
delade öfvertygelser, att vid nästinstundande
Riksdag, då nya Riddai husDirecteuier,
enligt 50 §. i RiddarhusOrdningen, kotnme
att väljas, Sa väl de nu redan vid detta
Riksmöte valde Directeurer, om de å nyt»
blefvo bibehållne vid detta förtroende, såsom
ock andra Ledamöter af Ridderskapet
och Adeln skulle utan betänkande, på sätt
1312
Den Juli e. itc.
fordom skett och lika med den nuvarande
Ordföranden. Hans Excellcnce m. m, Herr
Grefve Brahe, Staga sig detta förtroende
ut;an att derföi-ö njuta något »särdeles Honorarium,
hvarigenom en saker besparing
i Cassans nuvarande tillgångar vore att påräkna,
eller om det icke helt och hållet
skulle kunna indragas, åtmindstone mindskas
till en betydlig del.
tt Ol-H <5
Jemte det Utskottet till en början
upplysningsvis får namna, att af de sju Honorarier
hvardera på 200 R:d. som hittills
utgått från RiddarhusCassan, blott sex innehafvas
af RiddarluisDirecteurerna, eine.
dan det sjunde, enligt Ridderskapets och
Adelns beslut vid 18x2 års Riksdag, tillkommer
Herr JnstitieEådet och Riddaren
N. W. Marks von Wurtenberg på lifstid
för den af honom påräknade vård af Riddarhusets
Genealogiska Samlingar, och om
hvars indragning någon fråga således nu
icke kan uppstå; och efter det Utskottet
ansett det af Herr Wejdenhjelm gjorda
förslag, att i stället för att indraga berörda
Honorarier, desamma borde ökas till
355 R:d. 16 sk. för hvardera, icke vara
verkställbart; har Utskottet, til! vinnande
af ändamålet eller lönetiilökning för Riddarhusets
Tjenstemän, endast kunnat finna
tvänne sätt, hvarpå Cassans fond kan ökas,
hvilka
V. 2.
Dea ^7 Juli e- m
-
»515
hvilka sätt Utskottrt nu går att vördsammast
underställa Höglofl. Ridderskapets och
Adelns otnprofvande.
Såsom ett sätt anser Utskottet Grefve
Posses Motion om indragning af RiddarhusDireoteurernas
Honorarier; men då
af 5 och G §. §. i desi för RiddarhusDirectionen
utfärdade Instruction af
den 25 April 1810 finnes att särskildta
uppdrag blifvit gifna åt några af dessa
Directeufer, såsom att en Ledamot, den
Directeurerae välja, skall vårda nyckeln
till Fantekistan, der RiddarhusCassans säker
hets-Documenter, Reverser och Obligationer
förvaras, hvilken Ledamot, under den
lid han äger denna befattning, ansvarar för
ligtigheten af alla handlingar, som i ofvannämnda
kista förvaras, och derföre bör
vid Documenternas uttagande och inläggande
sjelf vara närvarande; hvarförutan det
jemväl tillkommer denna Ledamot att efterse
hvad sorn tillhörer Riddarhuset och
dess vidmagthåliande i allmänhet, äfvensom
alla öfriga Riddarhusets oeconotniea samt
de Riddarhusets tomt tillhörande Byggnader
och huru HyresGontracterna uppfyllas;
och att en annan af Directeurerna åligger
att hafva speciel inspection öfver Archi vet;
med hvilka uppdrag en större uppoffring"
sf tid och möua är förenad ån som skäligen
kan väntas att någre skulle vill ja åtaga
sig desamma, utan att derföre erhålla
Ridd. o. Ad. Vrot. r6g. löö.
Den 27 Juli e. m.
motsvarande vedergällning eller Honorarium;
har Utskottet ansett sig böra i så
målto tillstyrka’ bifall till Herr Grefve
Posses ofvanberdrda Motion; att af de nuvarande
Sex Honorarier endast Fyra indragas
och till RiddarhusCassan återgå, då
nya RiddarhusDirecteurer vid nästa Riks*
dag väljas; men att deremot de öfriga Tvänne
bibehållas oförryckt, såsom Honorarium
till de tvänne Ledamöter af RiddarhusDirectionen,
hvilka, pä sätt redan finnes föreskrifvet,
hafva vård ofver Pant-kistan
jemte Riddarhusets Archiv; hvilka befattningar
Directeurerne sinsimellan fördela,
antingen genom öfverenskommelse eller efter
lottning.
Genom denna indragning uppkommer
en behållning i Cassan af Åttahundrade
Riksdaler Banco, som någorlunda svarar
emot summan af lönetillökningen.
Skulle deremot Höglofl. Ridderskapet
och Adeln finna, i likhet med hvad för
Statens Embetsman i allmänhet blifvit
stadgadt, hvilke få uppbära den dem bevilljade
lönetillökning med 1816 års början,
att Riddarhusets Tjenstemän äfven böra om
icke just vid denna period, åtmindstone så
snart som möjligt komma i åtnjutande af
enahanda förmon; men hvilket ej kan låta
sig verkställa med den nu föreslagna in
-
Deri 27 Juli 6. m. 15^
dragning af Honorarierna, som ej tager
sin början, förr än vid nästa Riksdag; så
får Utskottet såsom den enda för det närvarande
möjliga utvägen vördsammast föreslå,
att till förökande af RiddarhusCassans
inkomster en ärlig afgift af En Riksdaler
Banco på hvarje lefvande Adelig Ätt må bevilljas,
och början med dess upptagandegöras
vid nästkommande år, och sedermera oafbrutet
fortfara till nästa Riksdag, då Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vore i tillfälle att
förordna om denna afgift vidare borde bibehållas
och huru den skulle användas.
Då raan med säkerhet kan antaga, att
något öfver 1100 lefvande Adliga slägter
finnas på Riddarhuset, så vöre, om detta
förslag antages, en lika stor summa Riksdaler
funnen, och äfven om några afkortningar
i anseentle till omkostnader vid
uppbörden och uteblifvande betalning skulle
äga rum, så skulle troligen i alla fall
den qvarblifvande summan uppgå till enahanda
belopp med den behållning, som genom
indragning af RiddarhusDirecteurernas
honorarier blifvit påräknad.
Beträffande sättet att uppbära denna
afgift, anser Gtskottet att dermed borde
förhållas sålunda, att hvarje Familles hufvud
man derföre debiteras och denna ensam
är för utgifvandet deraf ansvarig, till hvil
-
Den 27 Juli 1?. m.
ken ända hufvudmanneh skulle åligga att
å sin till hvarje års Mantalsskrifning af-»
gifvande uppgift anteckna, att han verö
hufvudman för sin ätt; hvarefter med debiteringen
och uppbärandet af, samt iedo*
visandet för denna afgift, skulle förhållas
på enahanda sätt, sorn angående Capita*
tionsafgiften redan är stadgadt.
RiddarhusDireCtionen skulle sederine*
ra äga, att, efter det någon betydligare summa
genom denna afgift influtit, fördela
densamma på Riddarhusets Tjenstemän efter
vissa ProCent af deras föreslagna lönetillökning;
hvarmed borde fortfaras intill
dess de alla tillfullo erhållit den förhöjning»
som Utskottet härofvan föreslagit; hvilket
doek allt, jemte en Ledamots afgifna särskilda
mening, till Höglofl. Ridderskapets
och Adelns upplysta ompröfning vördsammast
öfverlemnas. Stockholm den 24 Ju*
li 18154
På Riddarhus Utskottets Vägnar.
Jon. G. OXENSTJERNA»
L. S.
N. S it o 11 s k t.
Den 27 Juli X3l7
Utdrag af' Protocollet, hållet i RiddarhusUtskottet
den 2.4 Juli 18?5
e. in,
S. D, I frågan om föreslående af en
Famillerafgjft på hvarje lefvande Adlig Att,
till förökande af Riddarhusets Tjenstemäns
löner, yttrade sig Herr Kongl. Secreterare»;
Grundelstjerna skriftligen sålunda:
Med Höglofl. RiddarhusUlskottets pluralitets
förslag, angående medels ernående
till löneförhöjning för Riddarhusets Tjenstemän,
genom en årlig Famillegåfva till
nästa Riksdag af hvarje hufvudman af En
Riksdaler Banco, kan jag, för min enskilda
del, mig ej förena; jag finnér denna beskattning
nu för det närvarande olämplig
vid Riksdagens slut, då mindsta delen hufvudtnännen
sjelfve på Riddarhuset äro när>
Varande, och deras samtycke billigt borde
inhämtas till en afgift, som träffar hvarje
särskildt Caput af Ätten. Jag anser för öfrigt
uppbörden af denna afgift overkställbar
att utföra, då det för hvarje Uppbördsman
lär blifva lika svårt att utreda, hvilka af
Ridderskapet och Adeln äro Capita, son;
hvarest hvarje Ätts hufvudman vistas, hvar-?
före jag anser denna Råga kunna hvila till
Ridderskapets och Adelns nästa sammankomst,
till hvilken tid hvarje då inträffandeLedamot
af Ståndet kan hafva hunnit erhålla nödig
upplysning om nu frånvarande medbroder*
Den 27 Juli e. m*
opinion uti ett ämne, nu lika oförvåntadt,
som det i en framtid kunde för en och
h'ar blifva af ganska kanbara följder. Jag
anhåller ödmjukeligen att denna min enskilda
tanka må åtfölja Högloft. RiddarhusUtskottets
Betänkande till Ståndets Plenum.
Julius Grundelstjerna,
Stockholm Ut Supra,
Ex Protocollo.
N. Snoilsky,
f Den 27 Juli e. m,
N;o. 1 •
R i dd. ar hus Cas sans inkomster
. . . i455:
a{ Interessen . . • • o°7°-
1.3 >9
10.
Hyror
Ärlig brist, som genom introductionsafgifter
och extra
inkomster för Concerter troligen
försvinner, och i stället
lemnar behållning, hvilken
dock icke bestämdt kan utsättas
567: 35. 6.
Summa R:d. 4901: 20 4*
RiddarhusCassans sakta utgifter.
Honorarier 14.00:
Aflöningen och Pensioner. 2506: 4^-
Extra utgifter och interessen
till Kongl. VetenskapsAcademien
842: 17. io.
, ,,, 4749* i6, 4*
Osäker förlust, genom innehållande
5 ProCent af interessen,
hvartill Låntagarne
enligt BevillningsFörordningen
äga rättighet, men hvilken
innehållning för år 1814
^
1320
Den 27 Juli <?. „2,
Transport 4?49 4'
endast utgjorde 6 R.d, 152: 4-
• 49° 1 > 20. 4.
[dårhusC ontoixe t d<
C. w. stråle,
Stochholm 'af RiddarhusCor-toixet den
24 Juli 1815.
För introductionerna influtit»;
År 1810.
'18.H.
1812.
1815-  - «• 1814*
1810..
1811.
J812.
1813.
1814.
% ■ ®
■ • 1635:
l6L
• t
• *853:
16.
• e
' • 21,00:
*.
• 7 66:
52.
'■ ' 1253:
*6,
*• <
756S: 32.
För Conqerter:
• «
• . jo:
t v *
® •
• • t5o:
• v
• , 80:
•*- e.
. . 140;
•- «
. . 150:
»
* «. •
5*o:
gör
Summa
* • •.
8076: 32,
1615: iS.
c. W, STRÅLE,
Din srf Juli 1. m
N:o 2.
Uppgift af Riddarhusets Etnbets- ooh
Tjenste inäus ärliga Löner och särskilda
för möner.
RiddarhusSecreteraren,
Årlig Lön. efter 1778 års
Stat
R:d. 4°Q’
50 ProCents tillökning,
enligt Höglofl. RiddarJiUsDirectionens
beslut
af den 14 Mars 1812. 200:
600:
Njuter dessutom Ljuspenningar.
........ 29; 10, Q,
samt 2 famnar ved för dess
Contoir och 22 famnar dito
för Dess Roningsrum.
$:a 24 famnar Björkved a
circa 6y R:d. med uppkörjiing,
läggning och sägning l6o$
6 större och 5 smärre Boningsrum
med ett Kök, K4L
lare, Stall oph Vagnsrum,
Sportlar för introductioner uL
göra merendels för Adlig introduction
25, och för Fri
-
■*rr.
Transport 789: 10. 6‘.
I322 Dan 27 Juli e. m.
Transport 789: 10. 6.
herre och Greflig 53^ R:d.
Banco
.
Summa 789: 10. 6.
RiddurhusCaTnereraren,
Rid da rhusCa mer erarens Lön
pä 1778 års Stat . . . 500.
50 ProCents förhöjning
lika med RiddarhusSe
-
creteraren ....
150:
Ljuspenningar . .
29:
to.
2 famnar ved till dess Con-
toir
J3:
16.
I stället för fria Husrum,
Hushyra
66:
52>
För CadettScholans Gassa
55:
16.
Bungencronska Testamentet
35”
16.
Wulfcronska Testamentet
22:
10
v. Blocks Testamente
33:
16.
Fröken Tersmedens Testa-
mente
50:
Wennerstjernska Testamentet
33;
16.
Adliga JungfruStiftet
133-
16.
Grell. SchefFerska Stiftningen
55:
16..
951: 21. 2.
RiddarhusFiskalcn.
Lön efter 1778 ärs Stat. 200:
Transport 200:
100:
66: 32.
16: 52.
Den 27 Juli e. tn 1325
Transport 200:
50 ProCents förhöjning
med Q:dra Quartalet är
1812
Hushyra
Arfvode af von Blocks Testamente.
.....
Wennerstj e rnska . d:o 16: 32
Som Ombudsman vid Adliga
JungfruStifcet ....
Ljuspenningar, . . ,
Första Canzlisten.
Lön efter 1778 ärs Stat 200:
50 ProCents tillökning
sedan är l8to, enligt
ProtocollsUtdrag den 8
Maj samma år loo:
Ljuspenningar. .... 17: 31. 6.
Hushyra. ..... 66: 52.
100:
384: 15. 6.
Andra Canzlisten.
Lön på 1778 års Stat ioo]
5o ProCents tillökning sedan
år 1810. . . . 50.
f '»cnonninpar  1J.
Cl
I324 ' pert 27 Juli c. m.
Transport 167: 51, 6.
Hushyra 66: 32.
Sorn Secreterare vid Adliga
Junv fruS lif tet. . . , 100:
^ -mm.. ■ y~
,‘B 334: *5- 6,
Vaktmästaren.
Lqn med tillökning 753
för Adliga Jungfru Stiftet 30:
^ i t < • 1 . . • 105»
Boningsrum 4 st:n med 1 kök,
hvaraf ett uthyres för 45 R:d._
ärligen. Dessutom för hvar
Concert fe R:d., och för in^
troductioner 2 å 3 R;d,
Stockholm den 24 Juli 1815,
C- W. STRÅL E.
D.e arliga extra utgifterna hesta uti;
34 Famnar Björkved, kostade
ar 1814 R;d- 257: 14.
lo famnars Sägning - 10:
Lyktornas, tändning peli underhäll
- 26;
Torg Galans reihäll
ning
- 25:
'Transport 298". *4'
\
Den 27 Juli t. r*r.
Transport 2q8'. *4
För Sotning 5: — —
Preen liniera tion på Post- Och In■sikes
Tidningarna, Annoncer i
Tidningarna, Medianpapper till
Genealogierna, Skrifbläck, in*
köpte Förordningar, Sprutans
underhallande och smärre re*
parationer * * * 49; *7* 14
Postporto * 98: 55. 9»
Banko Camereraren ärligen 4: t- —
Brandvakts-afgift dito * 25: _
Skrif-MateriaLier >■ - 70; 26. 8.
Diverse reparationer. * 105: 28. A.
Summa R;d. 654-, 15. 10,
C. W. Straié.
tiörsamste Memorial!
Genom beslut af den 22:dra i denna
Månad har Högloft. Ridderskapet och Adeln
Lehagat till RiddarhusUtskottets utlåtande
remittera en af Herr HofCanzleren, Riddaren
och Conitnendeuren sf Kongl. Majus
Orden Friherre Gustat af Wetterstedt hos
HöglofL Ridderskapet och Ad#ln berörde
Den 27 Jul! c. m.
dag väckt motion om en Förbättrad Redaktion
af begynnelsen till 7:de §. tili RiddarhusOrdningen
den 15 October 1810.
I afseende på den vidsträckta tolkning,
som kunde uppkomma af FiiddarhusOrdningens
stadgande i början utaf nämnde
der orden sålunda lyda: Ar Adelsman vid
JDomstol anida lend eller lagligen förvunnen
till brott, som d dess heder och ära gå etc.
har Herr Friherre af Wetterstedt, uppå anförda
skäl och enär möjligheten af ett tvetydigt
förklarande utaf nämnde §:s stadgande
kunde medföra vådeliga följder för
Riksdagsmannarätten, samt en betydelig skillnad
vore imellan anklagelse inför en domstol
och laglig öfverbevisning om ett begånget
brott, hvilka bagge omständigheter
ej borde förblandas i den vigtiga påföljd,
som beröfvade en Ledamot af Ridderskapet
och Adeln Säte och Stämma pä Riddarhuset;
äfvensom att en person, hvilken ägde
intet anseende att förlora, antingen af egen
drift, eller till följe af en främmande riktning,
genom en ehuru lös, dock vanärande
anklagelse emot en Riksdagsman, kunde
skilja honom ifrån dess Riksdagsmanna rätt,
hvars afbrytaude endast den förvunne brottsligheten
synes påkalla, föreslagit, huruvida
icke början af förutnämnde 7 §. måtte
sålunda förändras, att antingen, med uteslutande
af all tillämpning på anklagelse, löl
-
Deti 27 L/i e. m.
jande ord nyttjades: Tjärder Adelsman
vid Domstol lagligen förvunnen etc. eiler
ock, alt i stället for den nu varande Redactionen:
är Adelsman vid Domstol anklagad
eller lagligen förvunnen etc. måtte införas:
Darda* Adelsman vid Domstol anklagad
och lagligen förvunnen etc.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet,
med antagande af de skäl, hvarpå Herr HofCanzleren,
Ridddaren och Commendeuren
af Kongl. Maj:ts Orden Friherre af Wetterstedt
grundat sin motion om ändring
af begynnelsen till 7:de §. i RiddarhusQrdningen,
funnit, att om å ena sidan Ridderskapets
och Adelns värdighet fordrar, det
någon sådan person ibland detta RiksStånd
icke får inträde å Riddarhuset, som med
brott är beträdd, rättvisans och billighetens
sammanstämmande fordringar deremot
å den andra bjuda, att ingen bör ifrån en
i lagarna förunnad rättighet uteslutas förr,
än han 0111 sådana åtgärder, som ä heder
och ara gå, blifvit i laglig väg öfvertygad,
hvadan Utskottet, med fästadt afseende på
ilskans och den låga hämndens försåt, samt
de i flerfaldig måtto sig öppnande tillfällen
för Chicanen, trott sig, till förebyggande af
händelser lika oförväntade, som för dén
redeliga medborgarens heder och anseende
kränkande/ böra föreslå Höglofl. Ridderska
-
1323 Dfft 27 5uli t. 77ti
pet och Adeln antagandet af FöT Jari de re*
daction utaf merberörda 7äde §., nämligen: —
"Ar eller Vnrdér Adelsman vid Dom.
stol anklagad och Lagligen förvunnen tilt
brott, söm a dess heder och dra gå, eller
är brottet af den egenskap, att det efter
lag ej han med penningtböter försonas,
bör i förra fället honom för hans person
ej inträde d Riddarhuset tit/åtas, förr ätl
han derifrån fullkomlig befrielse vunnit,
och i sednare fallet dess inträdes pollett
återfordras; äge ej heller, i fall han hufvudman
är, eller haus rätt utöfvar, rättighet
att Fullmäktig förordna, utan tillbomme
då dea närmaste af Attén, att dess
Säte på Riddarhuset intaga; är åter hufvildmannen
den enda af Åttea, vare då dess
rum ledigt.” —
'"l ag samma vare med ilen, som för
annat fel blif vit Säte och Stämma ibland
Riddershapet och Adeln förlustig förklarad.
”
Hvilket allt Högloft. Ridderskapets och
Adelns närmare upplysta ornpröfvande öf*
verlemnas, och om fastställelse hvarå Högloft.
Ridderskapet och Ådeln, jemlikt Rid*
dårhus Ordningens 52 §, torda hos Kongl.
Majit
V. 2. Den 27.Juli e. m. *3^9
Maj:t underdånigst gora anhållan. Stockholm
den 24 Juli 1815.
Pä RiddarhusUtskottets vägnar.
Joriri G. OXENSTJERNA.
*
G. Marcks v. Wurtemberg-.
Likaledes lades pä Bordet följande från
Utskotten inkomne Betänkanden och Memorial:
1:0
Från OeeonomieUtskoltet af den 24
Juli, angående förklaring eller ändring
af 5 §. uti Kongl. Förordningen angående
'Stängselskyldigheten af den 9 Februari 1802.
Utskottet tillstyrker att den ifrågavarande
motionen, jemte Utskottets deröfver fällda
gemensamma omdöme, måtte öfverlemnas
till de Herrar Cotnnritterade, som blifvit
förordnade till -öfverseende af nu gällande
Enskiftes o-ch Storskiftes Författningar,
samt att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder anbefalla
dem, att med förslag till nödiga
ändringar och förbättringar uti Förordningen
om Stängselskyldigheten i underdånighet
inkomma.
Ridd. o- Ad, Fröt. 167. 168.
»33o
Den 57 Juli e. nt.
2:o Fran OeconomieUtskottet, af den
2/f Julii i anledning af anmärkningarna vid
Utskottets Betänkande om Batsmansförduhblingens
återställande. Efter besvarande
af de gj >rda anmärkningarna, förmäler sig
Utskottet äga full anledning att ej frångå
sin förut i detta ämne fattade mening; tillkänna
gifv^andes tillika, att Utskottets första
Betänkande blifvit af Borgare-samt BondeStåndsn
afslaget.
3:0 Fran ÖeconomieUtskottet, af den
24 Juli, i anledning af väckt fråga om medels
vidtagande till vinnande af en skyndsammare
Postgång inom Riket m. m. Utskottet
föreslår, att hos Kongb Majit i underdånighet
måtte anhållas: 1:0 att, sedan
Herrar Landshöfdingarne blifvit hörde
och fullständiga undersökningar föregått,
Kongl. Majit täcktes i Nåder så lämpa,
att Posthemmanen måtte förläggas så nära
intill de allmänna Landsvägarna som möjligt
är; och 2:0 att Kongl. Maj:t i Nåder
matte genom Öfver - Post - Directionen låta
vidtaga så kraftiga mått och steg, att allt
obehörigt dröjsmål under Posternas färdande
mellan PostContoiren och allt uppehåll
med Postens utdelande och expedierande
vid dem måtte förekommas; * hvilket afseende
vederbörande kunde undfå nådig befallning,
att hålla alfvarsam hand deröfver,
att icke allenast de för dröjsmål utöfver
Den 27 Juli e. m.
>551
förelagd tid uti Kongl. Canzli-Styrelsens och
Kongl. KammarCollegii Kungörelse den 24
April 1812 utsatte böter för Postförare och Postiljoner
alltid, vid inträffande försumlighet,
utkräfva?, utan ock att sistnämnde personer,
vid passerandet genom Städerna, tillhållas
att ovilkorligen bläsa i Posthornet
ifrån ankomsten lill Tullen ända till PostContoiret,
äfvensom derifrån intill andra
Tullen, på det en hvar må kunna blifva i
tillfälle, att iakttaga huru länge Posten varit
å PostContoixet uppehållen, äfvensom huru
lång stund förflutit ifrån hans ankomst
dit och till Brefvens litlemnande. Anseendes
Utskottet jemväl böra i underdånighet
anhållas, att nu mera, efter den lyckliga föreningen
med Norrige, Posten imellan Stockholm
och Christiania, samt sistnämnde Stad
och de betydligaste i Sveriges Vestra Provinser
belägna orter, måtte få expedieras
mindst tvänne gånger i hvarje vecka.
4:0 Från StatsUtskotlct, af den 21
Juli, hvaruti Utskottet tillkännagifver sig
hafva öfverse» och granskat Räkenskaperna
-ofver de under Kongl. CommerceCollegium
ställda fonder samt Allmänna Magazinslnrättningens
förvaltning, öfverlemnandes tillika
de deröfver författade Berättelser och
Utlåtanden; hvarjemte Utskottet till Riksens
Ständers bepröfvande och åtgärd hemställer
hvad rörande dessa fonders och inrätt
-
133*
Den 27 Jfo/f wt»
ningars förvaltning häruti är anfördt och fö*
reslaget.
5:0 Från OeconomieUtskottet, af den
24 Juli, i anledning af återremiss af Utskottets
Betänkande rörande Gerningsören
samt remiss af Konungens Nådiga Proposi*
tion i samma ämne; hemställandes Utskottet
om icke, då StatsUtskottets Betänkande
öfver denna Kongl, Proposition blifvit af
RiksensStänder bifallet, och dä Utskottet för
sin del icke har något att tillägga de skäl,
hvarpå dess Betänkande af den 10 April
sig grundar, allt vidare utlåtande från detta
Utskott i anledning af så val Kongl,
Maj:ts Högstberörda Nådiga Proposition,
som Yallofl. BorgareStandets återremiss af
förra Betänkandet, måtte anses öfverflödigt.
6:0 Från OeconomieUtskottet, af den
S4 Juli, i anledning af Herr C. G. af Sillens
Memorial, om afhjelpande af åtskilliga
uppräknade hinder för Jordbrukets förkofran;
Utskottet yttrar att, öfver det hufvudsakliga
1 detta Memorial, Utlåtanden dels
gemensamt, dels hvar för sig,blifvit afgifne af
Stats-, Banco-, Lag-,Oeconomie- och Särskildta
Utskotten; hvadåter angår Inhyseshon och
Backstugu folk, hvilka kunna å Landet nedsätta
sig, och icke lemna något biträde åt
Jordbruket; äfvensom angående Fattighus
och Arbetshus anstalterna, anser Utskottet
Den 27 JnK «. m,
1353
ASC/t -----
för det närvarande, uppå anförda grunder,
sig icke hafva någon åtgärd,
7:0 Från StatsUtskottet, af den 24
Juli, angående aflöningen vid FuksgäldsContoiret;
hafvandes Utskottet föreslagit en så.
dan jemkning och tillökning för Embetsoch
Tjenstemännen samt Vaktbetjeningen
vid RiksghldsContoiret, att de kunna komma
i åtnjutande af samma aflöning som deras
vederlikar i Banken redan före nu varande
Riksdag varit bestådd, Härjemte
yttrar Utskottet sluteligen, att derest Riksens
Ständer skulle täckas härtill lemna sitt
bifall, lära Rikets Ständer äfven finna rättvist
och billigt, att samma förhöjning, som
vid denna Riksdag bevilljas Embets- och
Tjenstemännen samt Vaktbetjeningen i Ranken,
får beräknas å Lönerna vid RikfgäldsContoiret,
sådana de, efter nu föreslagna
jemkningar, å Staten komma att uppföras;
offe att denna förhöjning utgår ifrån samma
tid, som, i afseende på Banken, varder
bestämd.
8:0 Från BancoUtskottet, af den 26
Juli, i anledning af väckt fråga om förhöjda
arfvoden för Bankens Fullmägtiga; och
föreslår Utskottet, uppå anförda grunder, att
ifrån och med nästkommande år en tredjedels
förhöjning derå må bevilljasjhvarigenomsammahonorariumkommer
att för hvar
-
1334
Den 27 Juli e. m•
dera af de Respectiva Ståndens Fullmägtiga
i stället för 500 R:d. utgöra Sexhundrade
Sextio Sex Riksdaler 32 sk. Specie årligen.
9:0 Från OeconomieUtskottet, af den
24 Juli, i anledning af återremiss af Utskottets
Betänkande om förbud emot löpande
AssignAioner; och har Utskottet, med besvarande
af de gjorda anmärkningarna, icke
ansett sig kunna frångå sitt redan fattade
beslut.
10:0 Från OeconomieUtskottet, af den
24 Juli, i anledning af de anmärkningar
som blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande
om Gränse- och LandttullsBevakningeni
hafvandes Utskottet icke gjort någon annan
tilläggning eller förändring i sitt förra Betänkande,
än det tillstyrkande att Riksena
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att handeln på Norrige
med Timmer och Trädvaror ifrån Sverige
måtte blifva fri och obehindrad,
ji:o Från OeconomieUtskottet, af den
24 Juli, i anledning af väckt fråga om upplifvande
af 1734 års Handels-Reglemente;
och som Utskottet haft sig bekant, att en
Committée redan blifvit förordnad för att
utarbeta och i enlighet med tidens fordringar
bestämma ett nytt och lämpligt Re
-
: 1 Den 27 Juli e. m. _ 1355 •
lemente för Handel och Handtverkerier,
så har Utskottet ansett sig endast bi ra sådant
anmäla, med förklarande, att i Utskottets
tanka någon vidare åtgärd vid detta
ärende icke för närvarande kan äga rum.
Upplästes följande Protocolls Utdrag:
1:0 Från Vällofl. BorgareStåndet, innehållande
Ståndets beslut att bifalla Bevillningsutskottets
första förslag till BevillningsStadgan
med de förändringar, det sednare
Memorialet innehåller, utom hvad angår
dfls 4 Art. 3 §. 18 Mom, om tiden för
debetsedlarnes utfärdande i Stockholm och
Götheborg, hvilka Städer Ståndet ansåg böra
från det allmänna stadgandet i detta
hänseende undantagas, dels ock 2 Art. 6 §.
om det föreslagna frikännandet från Bevillningsafdrag
å rentorna för de 6 ProCents
Lån RiksgäldsContoiret uppburit, hvilket
^'frikännande Ståndet ansåg icke böra äga
rum.
(i C.
2:0
2:0 Från Hedervärda BondeStåndet,
af den 22 Juli, hvaruti, angående det Särskildta
Utskottets den loide och OeconomieUtskottets
den I5:de Juli afgifna utlåtanden
rörande Allmänna Spannmåls Magazins Inrättningen
i Riket, Ståndet yttrar sig hafva
beslutit, att ärendet skulle till Kongl. Majit»
Den 2.J Juli e. w*»
visa och Nådiga förordnande öfve riem nas,
med de underdåniga önskningar, att hvad
Särskildta Utskottet i hufvudsaken och OeconomieUtskottet
i afseende på det Reglementariska
föreslagit, i synnerhet måtta
komma i Nådigt öfvervägande: att afseende*
tillika måtte fästas å de Norra sädesfattiga
Provinsernas Spannmåls-behof: och att om;
nederlag af utländsk säd tillätes, sådant likväl
ej mätte ske, utan emot lämpliga Tull*.
afgifter, som vid införseln, genast erläggas,
3:0 Från Hedervärda BondeSuåndet, af
den 22 Juli, med tillkännagifvande att Ståndet
instämt uti Ridderskapets och Adelös den:
52o Juli fattade beslut rörande den, uti Särskildta
Utskottets Betänkande om förlägenheten
i den allmänna rörelsen, föreslagna;
Stats-Oeconomiska Journal,
Dessa Protocolls Utdrag lade», till hand-,
ling arna:
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofliga
Ridderskapets och jAdelns Plenum
e. m. den 27 Juli 1815.
S. D. Till följe af Högvördiga PrestStåndets
inbjudning af den 20 denne*, uti Pro
-
Den 27 Juli e. rn
1337
tocollsUldrag, sorn sedan samma dag hvilat
på Bordet, instämde Högloft. Ridderskapet
och Adeln uti det Högvördiga Ståndets
beslut, att åt 2:ne af hvart Riksstånd
utsedda Ledamöter uppdraga att, under
Riksens Högloft. Ständers JustitieOmbudsmans
Ordförande, hålla noggrann tillsyn
och ansvara derföre, att RiksdagsBeslutet
och BevillningsFörordningen blifva rigtigt,
och i enlighet med de af Riksens Ständer
justerade Expeditioner utfärdade; hvarvid
Ridderskapet och Adeln lann skäl vänligen
inbjuda sina respectiva MedStänder att
foga det tillägg, att alla från Bevillningsutskottet
föreslagne och af Ständerna antagne
Författningar måtte komma att undergå
samma projecterade granskning. Ut
Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning lade»
till handlingarna Allmänna Besvärs- och
OeconomieUlskottets den 22 dennes första
gången upplästa Betänkande, i anledning af
väckt fråga om nödvändigheten af en förbättring
uti organisations- och administrationssättet
för Tullverket; hvarjemte Högloft.
Ridderskapet och Adeln, i anledning
af det i berörda Betänkande förekommande
uttryck, att det icke lärer tillkomma Riksens
Ständer att förordna om det reglementariska
för Tullstyrelsen, ville härmed hafva
gjort en reservation, att icke hafva med
-
j33S
Deti ay Juli ». m.
gifvit den afsägelse af Riksens Ständers rättigheter
i afseende på Tullverket, suni berörde
uttryck, kunde synas innebära. Ut
Supra,
S, D. ConstitutionsUtskottets, sedan
den 22 dennes på Bardet hvilande Memorial
af den 20 nästföregående, om en förändrad,
redaction af 5;te §. 1 Moni. i Tryckfrihets
Lagen, föredrogs å nyo och bifölls
till den kraft och verkan, sorn 56 §. RegeringsFormen
förmår. Ut Supra,
S. D, Ånyo föredrogs och bifölls LagUtskottets
den 25 dennes pä Bordet hvilande
Memorial af den 24. nästföregående,
rörande förändring i Borgenärs Eden. U»
Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af
Allmänna Besvärs*och OeoonomieUtskottets,
den 22 dennes på Bordet lagda, utlåtande
af den 19 nästföregående, öfver anmärkningar
vid dess Betänkande om afbjelpande af
vissa kostnader for Rote- och Rusthållare,
blef samma utlåtande af Hoglofl. Ridderskåpet
och Adeln afslaget. Ut Supra.
S. D, Instämde Höglofl. Ridderskapefc
och Adaln uti Vällofl. BorgareStåndets,
vid dess bifall till BevillningsUtskottets den
25 dennes afgifna Memorial, rörande Riks
-
D?n 27 JtÅi- e• m
1339
Ståndens skiljaktiga beslut om Bevillningen,
gjorda anmärkningar: att bland de, till afgörande
hos det förstärkta StatsUtskottet
framställda propositioner, contrapropositionen
rörande Bevillningen för advocater,
samt propositionen om Bevillningsafdrag ä.
Rentan för RiksgäldsGontoirets emottagna
Lån, borde förtydligas, och i den sednare
propositionen bestämdt uttryckas att den
endast angår de Lån, för hvilka 6 FroCents
årlig renta erlägges, sedan alla Lån med
lägre renta blifvit i allmänhet från Bevillning
undantagne. Ut Supra.
S, D. Yid förnyad föredragning af
Allmänna Besvärs och OeconomieUtskottets
den 12 och 15 sistlidne Juni på Bordet
lagda Betänkanden af den 6 nästföregående,
om rättigheten för Lumpsamlare att omkringresa
i Landet, samt om Lumpors
anskaffande för Pappersbrukens behof, blef
det samma af Ridderskapet och Adeln hifallet
med det tillägg, som uti BancoUtskottets
den i8:de dennes deröfver afgifna,
och nu i sammanhang dermed äfvenledes
föredragna utlåtande, innehåller. Ut Supra,
S. D. Yid förnyad föredragning bifölls
Allmänna Besvärs och OeconomieUtskottets,
den 19 dennes afgifna och den 25 nästföljande
på Bordet lagda, Betänkande, i anled
-
134°
Den 27 Juli c. m.
ning af väckt fråga om afskafFande eller för»
ändring uti Krono Dagsverkens utgörande»
Ut Supra.
S. D. Vid justeringen af RiksensStänders
underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majrt, rörande lindring i Båtsmansindelningen
i Blekinge Län anmärktes, att ej
tydlig skillnad deri vore gjord mellan Båtsmans
indelningen och Båtsmans roteringen,
samt att det deri nyttjade ordet Vargering ej
vöre användbart, enär Vargering ej hade något
sammanhang med Båtsmanshållet. När
vid undersökning härom befanns, att Båtsmansindelningen
i Blekingen verkligen förer
namn af Båtsmans Rusthåll, beslöts, att den
första tvetydigheten skulle afhjelpas genom
återställande af detta uttryck, som i Statsutskottets
Betänkande varit nyttjadt, niea
i expeditionen blifvit ändradt till Bäti'
mans Rotehållen. Beträffande åter ordet
Vargering, så ehuru det i StatsUtskottets
Betänkande varit infördt, beslöts att då, *
afseende på ämnet, fråga derom ej kunde
äga rum, detta ordet ur den underdånig*
gkrifvelsen skulle utgå. Ut Supra., ^
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
Idockan ^ till 10.
In fidem Protocolli,
A, G. Silverstolpe.
Dea 2g Juli e. m.
*34»
Fredagen den 28 Juli.
Plenum kl. 9 om aftonen.
Upplästes och lades på Bordet följande
2:ne från BancoUtskottet inkomna
Memorial:
1:0 Af den 26 Juli, angående regleringen
af Discontrörelsen i Riket, sedan
Privata Delägares Octrojer till ända gått.
öro Af den 28 Juli, i anledning a£
Högloft. StatsUtskottets sednare Betänkande
angående åtskilliga omständigheter, som äga
sammanhang med Rikets penningeväsende.
Upplästes ett Memorial från Bevillningsutskottet,
af denna dag, hvaruti Utskottet,
i afseende på hvad Hedervärda BondeStåndet
yrkat, att i BevillningsFörordningen, i
stallet för orden: Grufvchfelp och Man
talskol,
borde tecknas Grufvchjelp eller
Mantalskol, föreslår den jemkning i melingen,
att den, i likhet med år i8xö‘, projecterade
redactionen af 5:te momentet,
Hr följande lydelse: Allmogen i Herjea
-
*542
Den 03 Juli e. tn.
dalen, den del deraf, inom Storn Köpparbergs
Län, sorn utgör Grufvehjelp till
Stora Kopparberget , eller Mantalskol,
samt öster- och Vester Dalds Fögderierna
i samma Län, varde från Bevillning efter
1 \sta och 9.ulra Artiklarna till hälften frikallade,
hvar jemte de, sam utan att deltaga
i dessa onera, utgöra Grujvehjelp till Löfås
Silfververk, samt den su kallade Kungsgårdshjelpen,
så länge dessa onera fortfara,
för en fjerdedel förskonas.
Denna jemkning bleF, uppå aF Herr
Grefven och LandtMarskalken gjord proposition,
af HÖglofl. Ridderskapet och Adelö
godkänd.
Lades uppå Bordet ett Memorial från
BevillningsUtskottet af denna dag, i anledning
af anmärkningar, sorn blifvit gjorda
vid Utskottets Betänkande, angående Sjötullens
förhöjande; afgifvandes Utskottet
den förklaring, att då äfven enligt Utskottets
tanka alla nödvändighetsvaror icke
böra med hög tull belastas, och hvilket
skulle medföra en tilläfventyrs tung beskattning
för Landet, samt då Tullafgifterna,
med afseende i synnerhet på de inhemska
näringarnas flor, må efter den till
granskning af Tulltaxorna nedsatta Committéens
och öfriga vederbörandes hörande,
Den £.3 Juli e. m.
»343
Jetnkas, nedsättas eller förhöjas efter omständigheterna
intill nästa Riksdag, då medlen
i alla händelser skola i Vanlig ordning
redovisas; skulle ock allt sådant vid den
nya redactionen behörigen iakttagas.
Uppläste® och hänskötos till det Förstärkta
StatsUtskottets afgörande tvänne från
BevillningsUtskottet inkomna Memorial, af
denna dag, innehållande Förslag till jemkhingar
i respectiva Rik^>tånden3 beslut.
1:0 Angående Bevillningen För Ad
Vocater.
Sto Angående Extra Stämplingen i
Stockholm.
Upplästes det val-Protocoll, som va*
hållet hos Riksens Ständers Electorer
bil utseende af Committerade, hvilka, jemte
Riksens Ständers Justitieombudsman,
att vaka öfver Tryckfrihetens vård,
°ch inhämtades häraf att till dessa Commit*erade
hade blifvit utsedde:
^evisionsSecreteraren Turdfjeld 24 röster^°öUnerceRådet
Zenius 24 — —
kammarherren A, G. Silverstolpe 23 — —.
*344
Den Eg Juli e. m.
CanzliRådet Kullberg 1-7 — ^
Expediti onsSecreteraren Wallerius 12 —
Doctor Wdllin 10
Äfvenledes upplästes det protocoll,
som varit hållet hos det förstärkta ConstitutionsUtskottet,
och hvaraf befanns att
55 röster ansett det i 4_:de §. RegeringsFormen,
i stället för orden Frälse eller Ofrälse,
borde sättas Frälse och Ofrälse, och
att 26 röster ansett endast böra sättas In~
födde Svenske Män. I följd hvaraf, enligt
56 §. Regeringsformen, Förslaget om
Orden Frälse och Ofrälse skulle till nästa
Riksdag blifva hvilande.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard*
hade inlemnat följande:
Wördsamt Memorial.
Det är, enligt min öfvertygelse, både i
sin princip rättvist, och till sina följder
nyttigt, att val till Utskott innebära uttrycket
af den allmänna villjan i Ståndet.
Då dessa val förrättades af Electorer, som
directe valdes af hela Ståndet, voro dessa
val, mer och mindre om icke alltid fullkomligt,
uttryck af hela Ståndets önskan.
Men sedan Inrättningen med Bankmän åter
infördes, uppoffrades det stora ändamålet
-
V. 2.
Den 2g Juli e. m.
Ts45
let, att till Utskottens Medlemmar skulle
utses de, som af Ståndet ägde mesta förtroendet,
för det mindre, att facilitera Electorsvalen
vid ofta inträffande ledighet,
det vill säga , sak uppoffrades för form.
I följd af sakens natur, hvarigenom till exempel
på en Ränk ibland ej finnes mer än
en Medlem, kunna de valde'Bänkman ej alltid
anses för de Medlemmar i Ståndet,
som äga Dess stöpsta förtroende till utväljande
af Electorer och således indirecte
äfven af Medlemmar till Utskott; och r.är
detta är gifvet, bestämmes icke heller alltid
valet till Electorer, och således icke
heller till Utskott af Ståndets allmänna förtroende;
utan det blir en ren hazard, om den allmänna
villjan kan. genom den dubbla omvägen
af Bänkman och Electorer, tränga igenom till
bestämmandet af valen till Utskott. Den
reelt skadliga följden häraf kan möjligen
blifva den, att Utskottens Medlemmar i
allmänhet ej dela lika tankesätt med Ståndet
i det hela, och häraf blir åter lätt följden
den, att Utskottens Betänkande» för
det mesta återremitteras, samt, sedan da å.-  terkomma, ej utan mycken förändring, diskussion
och votering, antagas, hvarigenom
möjligen osammanhängande Beslut
och ätmindstone mycken tids utdrägt åstadkomme?.
Jag föreslår derföre, att inrättningen
med Bänkman afskaffas, men att, för att
Ridd. o. Jd. Fröt. 169. 170.
Den 2g Juli f. m.
undgå de derigenom besvärligare F.lectorsvalen
vi<1 yppad ledighet, ett visst antal
Suppleanter, lill exempel hälften mot
de Ordi naile, vaijis jemte Electorerna.
Remitterades till RiddarhusUstskottet,
Hdglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan 10.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Lördagen den 29 Juli.
Plenum klockan 7 förmiddagen.
Justerades följande underdåniga Skrifvelser
till Kongl. Maj:t:
1:0 Om rättelse och tillägg i Kongl.
Förordningen om stängselskyldigheten.
2:0 Om Fribrefsrättighet för Städernas
Magistrater vid uppbördens remitteran
-
Den 29 Mi J. m 1347
de och biottmålsransakningars öfversän
dande.
5:0 Om löneafdrag och begrafningshjelp
för civila indelda Löntagare.
4:0 Om anhållan, att Sterbhu«en ef
ter
Embets- och Tjenstemän vid Civilstaten
, med indeld lön, matte, fä åtnjuta begrafningshjelpen
efter förvandling och Markegång.
5:0 Om decharge för vederböranda
Förvaltare af Subsidiemedlen.
6:0 Om yrkad inskränkning af Finska
handeln.
7:0 Om Grefve Ankarsvärds och Kain
marRättsRådet
Stråles sökta befrielse ifrån
ansvarighet för aflidna E,andtRentmästaren
von Sydows balance.
8:0 Om infordrande från Konungens
Befallningshafvande af RiksdagsRelationer'
9:0 Om Postfrihet för Tidningar» som
lända till allmän upplysning.
10:0 Om förändring i Borge n&rsEden,
1343
Den 29 Juli f. m.
11:0 Om eftergift af Allmänna Ut*
ekylder till en viss ålder för barn, som ifrån
Barnhusen blifvit uttagna.
12:0 Om Skånska StenkolsGrufvans
Interessenters. underdåniga ansökning om
Expartationspremier och ett publikt lån
m. m.
likaledes justerades Riksens Ständers
underdåniga TacksägelseAdress till Hans
Majit Konungen och Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen, rörande Utländska gälden.
y v
Justerades PleniProtocollet förren 14
JitfiGdåbn $f>nel)el»irat ,§sb strmrc t
htteåaiutol Bi n^b IJzmib
' 10c abfibittBJÄdr äiagtl^JJY
Justerades följande; h t
vansa eleitR h9rn qajlanarnag figi? s dlivra
Utdrag af Pro to collet, hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns
•sc Plenum den 28 Juli 1815»
S. D. Bifölls den af BevillningsUtskottet,
uti Memorial af denna dag, föreslagna
jemkning i Riksens Ständers beslut
angående orden Grufvehjelp och Mantalskol.
Ut Supra. <•
Den 29 Juli f. m.
S. D. Öfverlemnades till det Förstärkta
StatsUtskottets afgörande följande
2:ne denna dag afgifna Bevillningsutskottets
Memorial:
1:0 Angående det Stadgande i BevillningsFÖrordningen,
hvilket angår Advocaters
Bevillning,
2:0 Angående den till bibehållande
i Charlas Sigillatae Förordningen föreslagna
Extra Stämplingen i Stockholm. Ut
Supra.
Företogs till afgörande BancoUtskottet»
förlidné gårdag på Bordet lagda Memorial
af samma dag, innefattande dess utlåtande
öfver StatsUtskottels den 18 förutgående
afgifna ytterligare Betänkande och Förslag
till reglering af åtskilliga omständigheter,
hvilka äga gemenskap med Rikets penningeväsende
samt det större Creditivet och
Diseonträttigheten i Banken för Kongl. Allmänna
Magazinslnrättningeu och Riksgäld»
Contoiret,
Friherre Boye Ludvig:
Af den anledning, att gme Stånd hade
fastställt de griyider till FinancePla
-
i 350
Den 2g Juli f. jn.
n^n, sorn vovo nancoUtslcotttt, uti diosg
Betänkande, föreslagna, och al elen anledning,
att Riksdagen skyndade till sint, har
StatsUt^kottet alldeles förbigått att besvara
de anmärkningar vid dess förra Betänkande,
söm voro af Ridderskapet och Adeln
dit remitterade, och således också deribland
de, hvilka innefattade nya Förslag,
och hvilka, då de icke lago i stridighet
med de af BancoUtskottet föreslagna grunder,
hade, tilläfventyrs, någon rätt alt
pröfvas och besvaras. Skalet af Riksdagens
snara sint är likväl fullkomligen godt;
men då jag nu godkänner detta skäl, och
derjemte ä ena sidan medgifver, att StatsUtskottet
vid denna Riksdag har en stor
förtjenst framför förra Riksdagars Statsutskott,
den nämligen, att hafva afskilt FinancePlanens
olika ämnen, och särskildt
yttrat sig angående den del
deraf, som angår det egentligen sa kallade
financiella, samt åter- särskildt yttrad sig
om den del, som angar StatsVerkets behof;
ämnen, hvilka man vid förra Riksdagar
6ammanblandal; så torde det, å den andra,
tillåtas mig yttra den önskan, att nästa
Riksdags Statsutskott matte, till samma
förtjenst, ännu lägga den, att genast vid
Riksdagens början företaga sig financeArbete\,
.på det att göromålens mängd vid
Riksdagens slut ej må föranleda dertill,
alt nagol mätte saknas af den beredning,
Den 29 Juli /. rit.
i35l .
sorn Arenderna böra få i Utskotten, innan
de hos Ständerna till afgörande sluteligen
O D
förekomma.
Till Eders Excelfences Högvälborne
H err Grefvens och EandtMarskalkens och
Högloft. Ridderskapets och Adelns orne*
deli) ra pröfning nödgas jag således å nyo
framställa tvänne af de erinringar, jag här
förut gjort, hvilkas iakttagande vid Financeplanens
fastställande jag anser vara af
största vigt, och anser en förbättring i allmänna
penningeställningen skall vinnas,
och Jordbruk samt Näringar erhålla något
af tlen lättnad, hvaraf de nu, mera
än någonsin, äro i behof. Då dessa erinringar
icke gå ut på, att med en enda skilling
föröka RörelseCapitalet, utan endast
hafva för ändamål att återgifva, åt det i
(1 ,, D
yörelsen annu qvarvarande Capital, den
rigtning till jemvigt af lika fördel för Jordbruket,
sorn för handelsspeculationexna,
hvilken nu gatt förlorad; och således icke
heller rubba den grund, hvilken Utskottet
ansett hufvudsakligen nödig, nämligen RörelseCapitalets
qvarhållande vid dess nuvarande
storlek; så torde dessa erinringar
förtjena ett billigt och rättvist afseende.
Den första angår den olyckliga fördel,
som äfven denna föreslagna Financeplan
bibehåller åt Capitalisterna, den nämligen,
Den ig Juli f. m.
att få i Disconterna, för tre ProCent, insätta
sina Capitäler, hädanefter på så hallad
afräkningsConto, i stället för de 5 ProCents
Sedlar, som hittills varit gifna. Denna
insättningsrätt var, i sitt första upphof,
aldrig ämnad att erhålla någon betydlighet
1 financielt afseende. Man trodde att
KöpmansClassen och de fä öfriga Näringsidkare,
hvilkas rörelse tidtals fordrar et t
inneliggande förlag, kunde, utan skada för
det allmänna, få af ett sådant förlag draga
någon renta, och man bevil ljade insättningsrättigheten,
1 början, och sa länge denna
rättighet blott begagnades för sädana smärre
sä kallade inneliggande förlagssummor,
var denna anstalt icke skadlig; men sädan,
genom allmänna conjuncturens förändrade
skick, en fördel för alla kapitalister upp•tod,
större än all annan, den nämligen,
att genom insättningsrättigheten kunna hafva
sina. Capitaler alltid rörliga och till
hands, för att dels begagna de trilfällen
som yppas, att göra sä kallade lyckligt
handelscouper, dels draga fördel af ändras
penningeförlägenbet och deraf a uppkommande
behof att gifva en hittills ovanlige
hög penningerenta, sedan denna för Jordbruket
och Näringarna olycklig!» conjjuncture
inträdt, har insättningsrätten fått en
beklagligtvis alltför skadlig verkan på
allmänna penningeställningeri. Den tryckande
förlägenhet, hvari Jordbruk och Nä
-
Den ig Juli f. ntt
■
ringar sig nu befinna, och hvars afhjelpande
var Riksdagens föremål, skall troligen
ännu länge fortfara, och således också
den deraf uppkomna ^utsigt för Capitalisterna
alt, om de hafva sina penningar
till hands, kunna på utmätningsAuctioner
åtkomma Fastigheterna för 4° a 5° ProCents
underpris: och denna utsigt är så
lockande, att roan, så länge den fortfar,
förgäfves väntar att Capitalisten skall hvar.
ken utlåna sina penningar för skälig renta
eller upphöra att infordra de intecknade
Capitaler, hvilka icke redan äro uppsagda;
det vill säga, man skall fåfängt vänta att
förlägenheten afhjelpes. Om det är en i
SlatsOeconomien obestridlig sanning, att i
samma mån, sorn Capitalisterne antingen
sjelfve ingå i Näringarna, eller lemna för
skälig renta dessa penningar åt Näringsidkåren,
vinna också Näringarne en större
lifaktighet samt mera styrka; och om detta
således ät det ändamål, som bör sökas;
så måste jemväl vara upppenbart, att hvarje
anstalt som lägger hinder deri, och afhåller
Capitalisterna ifrån Näringarna, är
ovilkorligt skadlig. Af sådan beskaffenhet
och verkan är likväl ifrågavarande insättningsrättighet;
och jag yrkar derföre, att
om insättningsrättigheten upphör och Disconterna
skola hastigt återgifva de pä 5 ProCent
dit ingifna Capitaler, så skall deraf följa,
att Disonterna nödgas hastigt indrifva sina
*554
Deri 2g Juli f. m.
fordringar, och allmänhetens förlägenhet
skall deraf ökas. Jag medgifver alldeles,
att om en oförsigtig brådska sattes i operationen,
så skulle den, lika ined hvilken
annan brådstörtande Ananceoperation sorn
heldst, medföra olyckliga följder,' och äfven
de jag nyss upptagit; men deremot är
j.ig förvissad, att om operationen antingen
förenades med andra anstalter, som underlätta
densamma, eller också med en försigtig
långsamhet verkställdes, så skalle
följderna, långtifrån att blifva skadliga, blifva
af en allmän och välgörande nytta. Om
det Capital, hvilket nu anslås att af Banken
utlånas på fastigheter, i stället lemnades
till Disconternn, att dermed infria sina
5 ProcentsSedlar; så skulle följden blifva,
att Capilalisterne, hvilka på sådant sätt å.
terfingo sina penningar, icke utan äfventyr
kunde länge hålla dem inneliggande utan
renta; och de skulle följaktligen an Lingen
sjelfve ingå i Näringarna, eller också vara
angelägne att utlåna dem till Näringsidkaren,
och alltså blifva nödsakade att åtnöjas
med skälig renta. Alldeles samma sumuior
som Banken nu skall utgifva till lån åt
Fastighetsägare, skulle- på sådant sätt erbjudas
dem af Capitalisterna; och om sedermera
Banken vidtoge den anstalt, att
sagta indraga Discorulånen, men att derunder,
i den män Discontlånen inbetaltes
och Discontrentan ingick, åter utlåna alla
Den 2g Juli f. m.
»555
sådana inflytande medel, men icke i Discontväg,
utan ernot inteckning" i Fastigheter,
för renta af 4 ProCent, hvilka derefter
allt framgent på enahanda vis utlåntes;
så skulle, genom denn-a stora operation,
det hufvudsaUli”a ändamål vinnas,
att i samma män, som den intermediaira
PtoCenteri-befattning upphörde, hvilken nu
utöfvas af Di.-conterna, ställde imellan Capital!
ten eller Bankan å ena, samt Jordbrukaren
och Näringsidkaren å den andra
sidan, voro också de nu för Jordbrukaren
och Näringsidkaren tryckande periodiska
Discontlånen förvandlade lill stående lån,
emot lindrigare renia; allmänhetens behof
af Disconterna bltf mindre: och Discontina
nedstämdes till deras primitiva ända*
mål, som var att, för korta tider, bispringa
nied mindre perminge Lån, men aldrig
att blifva omvexlingshjul for Rikets hela
Rörelse Capital, eller att utgöra fond för
stående Lån åt fastighetsägaren. 1 följd af
de olyckliga omständigheter, som tillskapat
vår nu varande allmänna förlägenhet, och
genom missbruk af 5 ProCents insättningsförmånen,
hafva de fleste förut intecknade
eller annars stående Lån, man och man
imellan, blifvit uppsagde och insatte i Disconterna,
hvilka på sådant sätt kommit i
disposition af snart sagdt hela Rörelse-Capitalet:
och allmänna penningeställningen har
derigenom kommit i ett skick, som val är
>350
Den 2g Juli f. ?w4
oändeligen Fördelaktigt för penninge- och
köpmanna intresset, men desto olyckligare
för Jordbruket och Bergshandteringen,
Om dessa hufvudnåiingar någonsin skola
tipplyftw utur deras nuvarande nedtryckta
belägenhet, så mäste en rättelse göras i allmänna
penningestäilningen, til} deras fördel:
och jag sm icke någon annan utväg
att, utan brytning, sådant skyndsamt verkställa,
än den jag nu föreslagit, att genom
Bankens utlåning tillvägabringa*; men jag
tror, att om sådant icke bifalfes, sä skulle
dock samina ändamål långsammare vinnas,
blott derigenom att insättnir gsrättjgheten
för 5 procent upphörd,e, med rättighet
likväl för Disconterna, alt icke förr infria
deras 3 procents sedlar, än desse uppsades,
då, i samma män dc inlöstes, Capitalisterna
också nödsakades att penningarna till allmänna
rörelsen utlemna, och således gifva
Lånetillgång åt de, som blefvo föranlåfcne
att Discont Lånen, mera skyndsamt än annars,
inbetala. Uppå alla dessa skäl tillstyrker
ja*:, att i händelse förändring i anslaget
af BancoLånen, ifrån FastighetsLåH
nu genast, till Discont förstärknitjg, att dermed
inlösa åtmindstone hälften af 3 procentsedlarna,
hvarigenom tillgång, gafs åt
allmänheten till infriande af ett motsvarande
belopp i DisnontLån, genom hvilkas
inbetalning åter Disconterna satteä i belägenhet
att inlösa dea andra hälften af 5
Den fp Juli f. m.
1557
ProCentssedlarna; om, säger jag, denna förändring
skulle anses stridande emot de allmänna
grunder till FinancePlanen, sorn redan
äro af våra MedStänder fastställde; det
åtmindstone all rättighet att, för 3 ProCent,
Penningar i Disconterna insätta, måtte
alldeles upphöra, utom för Allmänna Cassör
af Radana medel, hvilka icke kunna
till stående Lån mot inteckningar utletnnas,
och alltså, till allmän nytta, men ingen
skada, kunna periodiskt lemnäs till
begagnande åt allmänna rörelsen; dock att
icke heller 3 ProCentSsdlar må derföre uttagas.
Och på det Götha Canal Discont icke
må, igenom en sådan anstalt, blifva lidande,
föreslår jag ätt i händelse Canal
Bolaget icke skulle villja, med en sådan
inskränkning, hädanefter af Disconten sig
begagna, Banken då må tillösa sig Bolagets
Disconträtt, emot erläggande derföre af de
12b,000 R:d. Banco årligen, hvartill, enligt
Bolagets uppgift, Discontrevenuen hittills
uppgått och nu påräknas.
Den andra anmärkningen angår Discontrentan,
hvilken jag anser vara allt för hög.
Om det är sanning, att lindrig förlagsrenta
uppmuntrar industrien, så måste deraf
vara en följd, att hög penningerenta återhåller
industrien. Om vi, med skäl, klaga
öfver höga varupriser, så synes, att vi
böra också vara angelägne, att lindra pro
-
'358
Den 2g Juli /. m. V
ducfionskostnaden, såsom dep enda ntvåVen
att billi”! vis.befordra pri«ernas nödsatt,inde.
För handeln ' torde tillfällen gifva?, da 6
PioCents renta och deröfver hail erläggas.
t*
och penningens begagnande ändå lemna
Vinst; men för Jordbruket och Bergshandteringen
är sådant icke möjligt. Både Discont-tiden
och Discont» entan år för Jordbrukaren
olämpelig och om, i den förra,
rättelse icke nn kan meddelas, så ser lag
deremot icke något enda godt skäl, hvarföre
icke rättelse i den sednare kan göras.
Då Actieägarnes deltagande i Discontrörelsen
upphör, oell Banken ensamt kommer
att densamma förlägga, sä beror rentans bestämmande
endast af Ständerna; ty om GöthaCanal
Bolag skulle dermed vara missnöjd,
sä kan dess Discont öfvertagas af Banken,
pä ett satt, som tillfredsställde Bolaget.
I följe af de financegj under, hvilka
redan äro antagne, skall all Bankens årliga
vinst, ända till nästa Riksdag, återlemna»
till rörelsen, och vinsten är således blott
figuratif; men om den ock»ä vöre mera
verklig, så synes ini<j att all Bancovinst,
som tillkommer nied återhåll i allmänna
industrien, samt med en oskälig tunga för
Jordbruket, och de liesta Näringar; att domna
vinst, säger jag, är skadlig för Na tioner»,
på hvars bekostnad Banken aldrig bör violia.
Mig synes dessutom, att dä allmänna
Lagen kallar ocker ali renta, sorn är bog»
Den zg Juli f. m.
1359
re än 6 ProCent, och Di?contrentar, prermmeralionsvis
erlagd, visserligen utgöi mera
än 6 ProCent, så bör Lagstiftande masten
icke, i motsats af Lagens bud, fastställa
en sådan. Jag tillstyrker alltså alt
Discontrentan varder nedsatt till 5 PioCfcnt.
I anledning af BancoUtskottets utlåtande
i detta ämne, förekomma äfven några
omständigheter, sqm jag utber mig få till
närmare granskning framlägga.
Deri tillstyrkes, att Discontlån må tillåtas
särskildt på varor, ända till 18,000 R:d
Banco for hvarje Låntagare. Jag skall icke
uppehålla mig vid de missbruk, som af denna
tillåtelse kunna uppslå; men jag skall
Blott erinra, att förmonen deraf endast
tilltåller Köpmanna Classen, hvars företrädesrätt
framför Jordbrukaren och andra Näringsidkare
jag icke kan godkänna. Det
måste vara klart, att i den mån Discontens
biträden kunna af Köptnänner upptagas,
blifva de också inskränkte för Jordbrukaren
och öfriga Näringsidkare: och jag finner
icke orsak, hvarföre Köpmannen skall mera
gynnas än andra, eller skulle gynnäs på
bekostnad af andra. Jag tillstyrkei^, alltså
den ändring deri, att lån på varor- aldrig
*nå Disconten bevilljas.
1360
Den -29 Juli f. ni.
t frågän om de Fastighets Lan, som
Banken kommer att lenina, är det Regie*
mentariska icke i Bankens utlåtande vidrördt:
men det torda icke ändå vara alldeles
utur vägen, att jag erinrar huruledes, till
grunderna dervid, synes höra att den Fastighets
ägare, i hvars Egendom flera inteckningar
äro tagne, bör, om han äger rätt
.att den första inteckningen uppsäga, tillåtas
anmäla densamma till öfverlagande hos
BancostyrelSen, som, då alla nödiga säkerhets
handlingar kunna presteras, och summan
icke öfvergår det tillåtna beloppet,
hör densamma. till sig lösa, och derefter
äga att hos Domaren låta öfverflytta inteckningssäkerbelen
på den nya Revers,
som gäldenären lill Banken då utgifver; och
det så mycket heldre, utan afseende om
flera inteckningar finnas, sednare an den,
hvilken erl>judes, sorn i alla fall är de
sednare inteckningshafvarné likgiltigt, i
hvars ägo den törsta inteckningen befinnes,
antingen i första Långi tvärens, eller i Bankens.
Skulle denna föreskrift icke antagas,
och skulle Ranken icke lemna Lån på andra
fastigheter, än de sorn voro oisitecknade,
elier skulle den försvårade formalitet
fordras, att Låntagaren, för att erhålla
Lån pä första inteckningen i Banken, måste
förut också redan inlösa alla sednare
inteckningar; så måste mau, med afseende
åt
V. 2.
Den 29 Juli f. m.
åt den sanning, att de flesta fastigheter redan
äro intecknade, också inse, att ganska
få Jordägare få begagna sig af BankoLånen,
samt att fördelen att i Banken få Lån
för 4 ProCent, en fördel, som är ganska stor,
då öfriga allmänna penninge rentan torde,
ehuru på inteckning, snart komma att öfverstiga
6 ProCent; att, säger jag, denna
fördel egenteligen kommer att tillfalla endast
de mest förmögna, hvilka af densamma
äro mindst i behof.
Grefve Lilliencrantz, Johan Wilhelmi
I anledning af det sorn en värd Ledamot
anfört, får jag vördsammeligen nämna, att
ehuru jag förenar mig fullkomligen i öfvertygelsen
om Höglofl. StatsUtskottets förtjenst,
grundar sig denna öfvertygelse icke
derpå, att Utskottet utgifvit ett särskildt Betänkande
af endast financiel egenskap,  ,
Tvärtom tror jag, att Riksdagen långt före
kunnat slutas och att ärenderna erhållit en
ännu önskligare rigtning om Höglofl. StåtsUtskottet
mera exclusift sysslosatt sig med
egenteliga föremålen för detsamma® tillvarelse,
och lemnat Bancostyrelsen, Discontrörelsen
och BancoSedelstocken rörande ämnen
åt BancoUtskottet, af hvilket Riksens
Höglofl. Ständer kanske kunnat fordra utlåtande
härutinnan såsom förslag icke endast
såsom svar på remiss.
Ridd. 0. Ad. Vrob. 171. 172.
1362
Den 2g Juli f. m.
Hvad angar inställandet af Dffconternas
uptägande af lån mot 5 Procent, så
är detta, med flera ämnen, af natur alt icke
kunna tänkas eller verkställa® utan i sammanhang
nied en fullständig Financeplan,
sorn aldrig varit eller vid närvarande förhållande
kunnat blifva Synlig. Jag har ifrån
Riksdagens början yppat min tanka,
att Disconter, fonderade på 3 Procents medel
i en epoque af öfverklagad allmän förlägenhet,
vore förderfliga, samt att Rentan
a Disconternas utlåning borde nedsättas till
5 Procent; just derföre yrkade jag återköpandet
af GöthaCanal Bolags Privilegium
å en Discont inrättning, långt innan fråga
uppstod om nya biträden för Bolaget. __
Men då jag sålunda förklarat mig högeligen
instämma i principen, medgifver
jag likväl ingalunda, att den nu mera är
användbar, sedan emot min önskan stridiga
beslut äro fattade styckevis, och utaa
samband.
Om åt Banco Styrelsen blifvit uppdraget,
att enligt mitt förslag få reglera Sedebtock,
Discontrörelse öch Biträden åt
Jordbruk och näringar i en generel plan,
utan annan åsigt än Statens och medborgares
största fördel samt Verkets bestånd-,
och att efter blifvande conjuncturer med
-
Den fg Juli e. tji.
gifva m odillon tioner, så hade mycket kunnat
ske, som nu icke later sig verkställa.
—
Då beslut ar taget att Sedelstocken
till nästa Riksdag skall blifva oforändrad,
att Banken skall utgifva inflytande amortissementer
till
träden, kan hela Discontröreiseh icke mera
drifvas på Bankens förlag. Utom ettdera
detta förlag eller rättighet alt upptaga
3 Procents län, kunna GölhaCanals- och
FilialDisconterna deremot icke existera. Att
i hast indraga samteliga Disconternas Utlånings
Summa, och återföra dem till deras
egenteliga bestämmelse, att meddela temporaira
Lånebiträden med ovilkorlig inbetalning
af hela Lånesumrnan vid förfallotiden,
skulle i en lid, då dessa inrättningar
blifvit till stor del urartade till långifvare
ef stående lån åt Jordbruk och näringar,
svårligen kunna föreslås, enär fråga bör vara
att rädda, icke att störta productiva Folk
GlasSerna.
Hvad Bankens öfverdrifna vinst på Nationen
beträffar, så får jag äran nämna,
det j.ig icke funnit något spår dertill i Bankens
annaler.
Men väl har jag erfarit, huru så väl
i äldre som sednare tider många Medbor
-
1364
Den 29 Juli f. 771.
gare blifvit oskyldigt försatte i lidande, derigenom
att Banken ofta, och stundom utan
behof, blifvit igenom magtspråk ålagd skyldigheter,
snörrätt stridande emot dess grundförfattningar
och ändamålet för dess inrättning.
Lån i Canal Disconten på varor hafva
hitintills kunnat upptagas till obestämd
Summa. _ JVu mera äro lånebiträden, för
att göras allmänna, så inskränkta, att ingen,
mot Revers, som Cautionist, på vaior, hypothequer
m. m. in Summa kan få låna
mer än 18,000 R;d. Denna indragning är
således kanske större, men visserligen icke
mindre, än den bort göras.
Friherre Boje: Den siste värde Ta
laren
har, såsom Ledamot i BancoUtskottet,
i förevarande ämnen lemnat en uplysning,
åt hvilken jag ger all rätt.
Det är nck=å icke för att mindsfca värdet
af hans anmärkningar, och ännu mindre af
envishet, man blott för att bättre uttrycka
hvad jag kan hända icke nog tydligt framlagt,
som jag anhåller att få ännu tillägga
några ord.
Det är visserligen sant, att genom upphäfvande
af rättigheten för Capitalisterna,
Den £9 Juli /. m:
att insätta deras penningar på 3 ProCent,
blir Disconternas Fond mindre, och fö’j kteligen
deras utlåningar mera inskränkta
än nu; men då man eftersinna!', alt också,
i samma mån som Capitalisternas penningar
fråntagas Disconterna, de miste af
r? G 7 o
Capitalisterna till Allmänna rörelsen åter
utlemnasj så blifver också klart, att Disconterna
skola mindre af lån behöfvande
anlitas; och för låntagaren blir det alltid,
fördelaktigare att af Capitalisterna sjelfva
erhålla stående lån, än att få dem periodiskt
af Disconterna.
Lika klart anser jag också vara, att e
hvad rörelse Capitalet löper igenom Disconterna
eller ej; det vill säga, ehvad Disconterna
bibehållas vid deras intermediaira
befattning, imellan Banken eller Capitalisten,
å ena, och låntagarne, å andra sidan»
eller en sådan befattning inskränkes, så kan
sådant icke verka till en enda skillings förmindskning
i rörelse Capitalet, hvilket icke
blir hvarken större eller mindre, ehvad
insättnings rättigheten bibehålies eller afskaffas.
Herr Cederschöld, Fehr Gustaf: De
anmärkningar jag nu går att göra vid det
till afgörande företagna utlåtandet från Högloft.
Stats Utskottet, skola blott röra de föreslagna
fastighetslånen mot 4 ProCent»
1366 Den 2g Juli j. m.
renta och 2 Procents ärlig afbetalning på
primitiva Capitalet,
Denna låneinrättning är en sak af den
beskaffenhet, alt ifrån ju liera sidor jag betraktar
den, desto flera betänkligheter finnér
jag i att bitalia densamma.
1:0 En slik inrättning nr till sin "princip
orättvis. — Endast den skuldfrie och
följaktligen tnindst förlägne delen af fastighets
ägare skulle, såsom jag redan flera
gånger tillförene haft äran visa, komma i
åtnjutande af den förmon att erhålla slående
Ian mot Under-Laglig renta. Men ej
är nog dermed. Denna gunstbevisning mot
de skuldfria fastighetsägarne skulle dessutom
i sjelfva verket ske på den öfriga
Nationens bekostnad. Ty denna låneinrättning
bidrager att göra uppskoivet af
den öfverflödiga Sedelstockens amortering
nödvändigt. Härigenom måste Ilända att
myntet så mycket längre skulle fortfara att
Vara dåligt. Och som denna olycka komme
att drabba hela Nationen gemensamt;
så är klart, att de, som blefve gynnade med
fastighetslån, verkligen erhölle en skänk,
genom ett indirecte sammanskott af sina
mindre välmående Landsmän.
2:0 En sinion luneinrättnine skulle
1 t O
hunna föranleda till missbruk. Om
Den 29 Juli f. m.
1567
än, till förekommande af väld och mannamån
hoS dem, på hvilka lånens beviljande
komme att bero, de lånsökande agde att
anteckna sig på en öppen lisia för att sedan
i sin ordning lanen eshåila; så måste
likväl de som bodde i Landsorterna »run’
..
da sitt hopp på en obekant och kan bända
egennyttig Commissionärs godtycke.
Dessutom skulle missbruk sannolik ivis äfven
ske af låntagarne sjelfva. Den skuldfrie
fastighets ägaren skulle nämligen Jana penningar
blott för att vinna på skillnaden i
Rentorna och Capitalisten skulle köpa fastigheter
endast för alt efter erhållet BancoJån
genast kunna sälja dem till ett högre
pris.
3:0 Dessa Fastighets lån skulle i så
måtto vara olämpliga till penninge-förlägenhetens
af hjelpande, som de ej kunde
erhållas i behofvets s,tuiid,eller af den verkligen
förlägne. Det skulle naturligtvis anmäla
sig sä manga lånsökande, att man troligtvis
innan kort ej kunde erhålla peningarna
förrän efter 1 eller flera års prenumeration.
Man kunde således ej bekomma
hjelpen i det ögonblick, då man behöfde
den, och då man deraf skolat hafva mångdubbel
nytta. Den sorn verkligen är i förlägenhet
vill helt säkert heldre gifva 6
ProCent för ett län, sorn han erhåller genast,
än vänta längre och obestämd tid på
Den..2g Juli f. m.
ett annat mot 4 Pro,Cents renta. Och den,
som ej är i verkligt behof, borde kanhända
alldeles icke hafva något.
4-‘o Genom en slik lane tillgång skulle
menniskor förföras till skuldsättning och *
ikan hända äfven till misshushållning. Naturligtvis
skulle ingen, utan afseende på behof,
försumma att uttaga den lånesumma,
hvartill han vore berättigad. Men af 20 som
salunda onödigtvis skuldsatte sig, skulle kan
hända knapt 5 väl använda de erhållna penningarna,
och de öfrige 15, liksom pluraliteten
af dem, som på 1750 talet erhöllo Bancolån,
eller som nu de sednare åren mest lillitat
Disconterna,' förslösa dem på öfverflöd,
och således öfverlemna åt sina Barn en Egendom,
behäftad med skuld, i stället för
att desse, om denna Låneförförelsen ej funnits,
hade erhållit denna ograverad.
Mig synes denna inrättning endast vara
ett påfund att försäkra Banken om iiiöjligheten
att bokstafligen kvinna efterkomma
Riksens Ständers Beslut, att bibehålla
Sedelstocken intill nästa Riksdag oförmindskad.
Men som detta beslut endast åsyftar
förlägenhetens afhjelpande; så kan jag
ej föreställa mig, att Riksens Ständers mening
kunnat vara, att de till Banken inflytande
amorterings- medlen nödvändigt skola
utgå längre än allmänna behofvet kräfver.
Den 29 Juli f. m.
1369
Om derföre, genom vidtagandet af de mått,
som Särskildta Utskottet föreslagit, så skulle
hända att, penn inge förlägenheten af sig
sjelf upphörde, så skulle det visserligen
blifva svårt och kan hända alldeles omöjligt
för Banken, att utom en slik lackande
låne-inrättning kunna bibehålla Sedelstocken
oförmindskad. Men långt ifrån att häröfver
blifva missnöjde, är jag öfvertygad, att
Riksens Ständer skulle med glädje se den
hårda dom att helt och hållet inställa amorteringen,
som de i yttersta nöden trott sig
böra fälla, vid verkställandet kunna mildras.
I anledning af allt detta vill jag vördsammast
hemställa om ej Höglofl. Ridderskapet
och Adeln skulle Anna tjenligt att
i så matto förändra grunderna för denna
låne-inrättning, att rentan borde erläggas
med 6 Fr o Cent och årliga avbetalningen
fastställas till 4 ProCent af primitiva Capitalen.
Men då torde Egendomen hunna
få belånas till \:ten eller han hända -§■
af dess värde.
Härigenom skulle den förlägne finna
utväg att undgå enskildas ocker, Capitalisten
skulle blifva nödsakad åtnöjas med laglig
renta och liksom tvingas att sätta sina penningar
i omlopp. De i Banken inflytande
amortissements medlen skulle åter utgå jemt
*570' Ven 29 Juli f. m.
j elen mån, som de i allmänna rörelsen be
höfdes.
Då k om me, om jag så får säga,
Nationen sjelf i tillfälle att afgöra, om och
till hvad belopp Sedelstocken kunde tåla
att förinindskas,—
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz
T udvig-. Sedan beslut är taget att Betänkandet
skulle punktvis afhandla5, torde discussionerna
till dess uppskjutas; imellertid har
det intet kunnat undfalla mig den olikhet
11 ti lånerätlighet som den är tillagd, som
lånar på eflecter emot Jordbrukaren, då
den förre får låna lill och med 18,000, och
den sednare 6000 R:d Med Herr Cederschöld
instämmer jag deruti, att genom
den nedsalta rentan till 4 ProCent förfelas
ändamålet med det stora lånebiträde, som
mi af Ständerna bevilljas. Till hvilket ändamål
ar det bevilljadt, om icke till undsättning
för de skuldsatta, som af hvarjehanda
orsaker, ehuru verkligen förmögne,
dock hafva brist på penningar, att göra
redo för sig? Det är då nödvändigt, a-tt bereda
en tillgång att få emot laglig renta
låna penningar, hvilket skall tvinga dem
som hafva penningaratt låna ut, att hålla sig
vid samma renta, som tages i LåneDisconten;
alt i närvarande stund tänka på uppodlingar,
är sä mycket mindre lämpligt,
som tnan icke har afsättning på de produeter,
som den redan cultiverade jorden
Den 29 Juli f. m.
157’
frambringar, och denna äfven icke kan
bringas till den goda häfd i brist af arbetare
m. tn. Då lån icke får lemnäs utan
emot första inteckning, så är naturligt, att
de förmögnare, sorn äga skuldfria eller
ock med ringa skuld behäftade egendomar,
skola begagna denna förmonliga låneanstalt,
men deremot de egentligen nödställde
blifva ohulpne.
Grefve Lillj ener antz: Jag beder få Anmärka,
att om de smärre Disconterna, synnerligen
Götha Canals, icke fånge emottaga
Lån mot 3 ProCent på afskrifningsräkning,
blefve rörelsen icke allenast mindre, utan
ingen, af orsaker, som jag allaredan tillräckligen
utvecklat; men yttranden härom
torde uppskjutas till den öfverläggning,
hvartill de höra, nämligen till afgörandet
af BancoUtskottets Betänkande angående
hela Diseontrörelsen i Riket,
Beträffande en Ledamots farhåga, att
.förmögna personer kunde profitera deraf,
att Banken, nu som förr, till nedsatt renta
af 4 ProCent utgifver Fastighetslån, så
borde man knappast vänta sig kritik emot
en anstalt, ämnad till medel att motväga
ProCentares ocker; — och att åt förlägna
Jordbrukare öppna en utväg, att dem undvika.
»37*
Den- 29 Juli f. m.
Om, då högsta lånesumman ar nedsatt
till 6000 R:d. det skulle hända att penningkarlar
köpte egendom endast för' att
förtjena skillnaden imellan 4 ocb 6 ProCents
renta på berörda summa, så bevisade
detta helt säkert att de så öfverklagade
Capitalisternas gyldene tid vore försvunnen
och de i det närmaste utrotade.
I alla fall vore det högst stridamia
mot Bankens bestämmelse, att lita henne
medverka till hög ren-tas erläggande, synnerligen
af gäldbundna Fastighetsägare.Om
en medicinsk liknelse tillätes mig, så synes
förhållandet vara enahanda, som om man
af missförstådd hushållning skulle åstadkomma
kallbrand genom applicerandet af
lapis infernalis, i stället for läkande plåster.
Herr Tahlman, Otto Fredrih: Vid det
förslag, att för de från Banken erhållna
stående lån endast skall erläggas 4 ProCents
årlig renta och 2 Procents årlig afbetalning
å primitiva Capitalet, utbeder jag
mig få göra den anmärkning, att jag anser
dessa lånevilkor vara alltför förmonliga.
När omöjligen alla, och troligen ioke
en. gång hälften lånbehöfvande. kunna,
med lån förhjelpas, innebär det en verklig'
orättvisa mot de öfriga, att fastställa så
låg renta som den af 4 ProCent. När den—
Ven 29 Juli f. m.
1373
na fråga förevar i StatsUtskottet, stadnade
Financeafdelningen allmänt i den mening,
att rentan skulle bestämmas till 5 ProCent,"
och 5 ProCent årligen afbetala? på sjelfva
skulden. Man jemföre dessa vilkor med
de vid vanliga Discontlån, så finner hvar
och en att de förra i (lera af eenden ändå
äro förrnonligare. I StatsUtskdttets plenum
blefvo de vilkor , som Betänkandet innehåller,
genom votering antagna, och nå dessa
äfven blifvit af BancoUtskottet tillstyrkta,
vill jag nu endast nämna min tanka
såsom en särskild reservation, med den erinran,
att jag icke kan inse någon grund
af rättvisa deruti att Nationen betalar
750,000 R:d. större Bevillning, för att bereda
lånetillgångar åt en del medborgare,
hvilket blifver resultatet af den antagna
princip, det allt hvad som i Banken inflyter
skulle genom lån derifrån åter utgå i
rörelsen. — En annan omständighet förekommer
i BancoUtskottets under öfverläggning
förevarande Betänkande, som i min
tanka oundvikligen föranleder till återreiniss,
då ingen ändring annorlunda deruti
lärer kunna göras. BancoUtskottet,
sorn i början af Betänkandet säger, i enlighet
med StatsUtskottets förslag, att RiksgäldsSedelstocken
bör förblifva vid den numeraire
den vid detta års böljan utgjorde,'
yttrar sig på ett annat ställe att RiksgäldsSedlarne
skola förblifva vid deras nuvarande
Den 2g Juli f. m.
belopp, livi!I*t*t innefattar tn skillnad af io
1
' 7
Itp mindre fin 1,700,c OO R:d. R. G. S.,
sorn sedan della ars 1 >o 1 jin i Gontoiret 1 njlutit,
och af hvilken påraknade summa
RiksgäldsContoiret komar r i saknad, så
framt RnncuUtskottets Betänkande oförändradt
bifailes.
Gref ve T liljencrantz: Dn BancoUtskottet
i dess Betänkande citerar StatsUtskottets
verba formalia, oell derefter tillstyrker
att RikcgäldsSedelstocken, på det sätt StåtsUtskottet
föreslagit, må till nå*ta Riksdag
blifva oförändrad, synes mig det af Herr
Major Påhlman åberopade sednare uttryck
vara en tvdiig misskrifning, som icke kan
förtyda meningen, alt beräkningsgrunden
bör blifva berörda Sedelstocks belopp vid.
1814.åis slut, hvarföre återremiss icke lärer
vara nödig. Jag anhåller derföre att
BancoUtskoltels Betänkande punktvis får
företagas till afgörande;
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken frågade om icke Ridderskapet
och Adeln funne denna förklaring
tydlig;, att RiksgäldsSedelstocken borde vara
sådan sorn vid innevarande års början.
0
Atskillige ropade härtill Ja.
Den 29 Juli f. m»
1375
Herr Påhlman uppläste ur BaneoUtskottets
Betänkande xlen delen, sorn rörde
detta ämne, hvarefter han yttrade:
Så långt det är fran mia afsigt att
villja åstadkomma onödig tids utdrägt, så
angeläget lärer dock Ridderskapet och Adeln
Hnna, att den af mig anmärkta felaktighet
rättas. Kan denna rättebé ej ske
annorlunda än genom återremiss af Betänkandet,
så är det bättre att vidtaga
denna åtgärd än öfverlemna åt hazarden
meningen af en så vigtig punkt. Det är
allt för godt att en Ledamot af BancoUtisköttet
förklarat Utskottets mening vara
sådan den i ingressen blifvit framställd;
men härmed är saken icke hjelpt, då genom
ett skriffel eller misstag i Redactionen
samma mening på ett sednare ställe blifvit
rakt motsagd, hvilket icke mer lärer
kunna bestridas.
Jr iherre Cederström, Jacob, trodde återremiss
icke kunna undvikas, enär delta
vore en anmärkning emot Betänkandet,
och detsamma på sådan grund icke kunde
här omedelbart afgöras.
Grefve Lilliencrantz: Skulle emot min
önskan återremiss äga rum, så beder jag
att af StatsUtskottet må äskas svar å mitt
särskildta votum, åtföljande BancoUtskottets
Den 29 Juli /. m#
Betänkande angående biträden för Götha
Canal, i hvilket jag förklarade mig icke
finna något skäl till StatsUtskottets förklarade
brist af all utväg till de bidrag, som
kunde beslutas, held-1 RiksgäldsGontoiret,
likasom Banken, onekeligen vore i tillfälle
att göra nya Sedlar, och med fägnad
borde emottaga ett sätt att afhjelpa svårigheten
att till Näringarna sprida de nya
Sedlar, som StatsUtskottet anser nödigt att
till nästa Riksdag utgifva, i stället för de
under tiden inflytande och realisérade, eller
rättare taladt, till Banco förbytta Riksgäldsaedlar.
Herr Grefven och LandtMarskalken
frågade; om Ridderskapet och Adeln ansåge
anmärkningen hindra antagandet af BancoUtskottets
Betänkande, och detsamma således
böra återförvisas.
Ropades Ja.
Grefve Lilliencrantz: I hastighet har
aterremiss blifvit besluten af den grund,
att Betänkandet ansetts vara ett första gången
till afgörande företaget förslag, hvaremot
anmärkningar blifvit gjorda. Förhållandet
är nu verkligen annorlunda, nämligen
att BancoUtskottets Memorial innefattar
ett äskadt utlåtande öfver SlatsUtskot
tets
-
V. 2.
Dtn 29 Juli f. m.
1577
tets dit remitterade Betänkande; och på
detta skäl torde aterremiss vara olämplig,
sä mycket heldre som saken redan af tre
Stånd är afgjord.
Friherre Cederström, Jacob'. Jag hade
Föreställt mig, att detta Betänkande vore
första gången inkommet; men kan ej neka
att Grefve Lilljencrantz’s förklaring kan synas
nöjaktig och har således ej något emot
ntt Betänkandet nu till afgörande upptages.
Herr Grefvert och Landt Mar svalken
proponerade härefter att företaga Betänkandet
till afgörande.
Ropades Ja, blandadt med Nej.
Friherre Cederström, Ulric, åberopade
53 §..Riksdagsordningen, sorn stadgar, att
ingen må försöka genom ny öfverläggning
upprifva ett beslut.
Grefve Lilliencrantz; Det är ej ändring
af ett beslut, att detsamma inställes,
sedan upptäckt blifvit, att anledningen
dertill varit ett misstag
Friherre
Cederström, Ulric, yrkade å
nyo att aterremiss matte äga fulu, enär
beslut derom blifvit fättadt.
liid. o. Ad. Frotoc. 173. 174*
1378 Ven a9 /• m‘
Grefve Lilljenerahtz: Jag anhåller få
föreställa det en återr#nuss kå? g&ypk et
mer otillbörlig, sorn den antingen-skuile
förorsaka Riksdagens förlängande eller ock
att ärender blifva liggande, oafgprda.
Friherre Stael von Hollstein: Enär
det ?r angeläget att nu icke uppehålla ärendernas
afgörande, i anseende till den
korta återstående Riksdagstiden, och irringen
blott härleder sig från en origtig
redaction, hvilket kan hjelpas med anmärkning
i Reglementet, så torde proposition
kunna göras.
Friherre Cederström, Ulric, anhöll
härefter endast att, i fall proposition om
målets afgörande bifölles, hans reservation
deremot måtte intagas i Protocollet.
Den af Herr LandtMärskalken härefter
gjorda proposition till afgörande af
målet
Bifölls.
Härefter företogs Betänkandet punktvis.
Vid första punkten rörande Disconter»
na yttrade sig
Deri 29 Juli f. m. *579
Friherre Stael von Hollstein: Innan
BancolJtskottets särskildta Betänkande otn
Discontrörelsen i allmänhet, forn upplästes
i går aftons, blifver afgjordt, ser jag
icke huru detta kan till afgörande företags-
: ’
Grefve Lilliencrantz: Det första å£
Betänkandets innehåll, näst reciten af Högled.
StatsUtskottets Utlåtande,, innehåller
endast önskan att Ridderskapet och Adeln
tå'cktes instämma i' de 5:ne öfriga Respectiva
RiksStåndenS beslut med bifall till
BancolJtskottets under den 50 Juni meddeldta
yttrande öfver Financeplanen, i hvilken
prelimi nair fråga Höglofl. Ståndet sig
ännu icke utlåtit.
Vidare anmäler Utskottet, såsom svar
å det Höglo!!, StatsUtskottet andragit, rörande
Discouterna, att BancoUtskottet i
särskildt Memorial af den 26 dennes öfver
detta ämne, uti hela dess vidd, sina tankar
vördsamligen afgifvit.
Herr Våhlman: I anledning af denna
upplästa första punkt, får jag allenast erinra,
att all åtgärd af Högloft. Ridderskapet
och Adeln härvid synes mycket öfverflödig,
sedan tre Stånd redan i förhand besluta
antaga hufvudgrunderna för Finaneeplauen,
innan StatsUtskottet fått tillfälle att
»380
Den 2g Juli /. m.
besvara de gjorda anmärkningarna i anledning
af återremissen: hvilket synes vara
ett tämligen ovanligt sätt att afgöra Riksdagsärender.
Herr Grefven och LancltMarsJinlken
gjorde proposition till bifall å första punkten
af Betänkandet, hvilken med Ja besvarades.
Upplästes andra punkten, angående ett
temporairt biträde åt RiksgäldsContoiret
till Creditsedlarnas inlösen, äfven utöfver
de redan medgifna 2 Millioner, under förbehåll
att RiksgäldsSedelstocken icke måintill
nästa Riksdag på nigot sätt kunna ökas
utöfver dess nuvarande belopp.
Friherre Stael: Jag önskade att Herr
Grefve Lilljencrantz behagade upplysa den
omständighet, att Riksgäldssedlarne böra
bibehållas vid samma Numerair, men derjemte,
vid uppvisande, af Banken inlösas.
Grefve Lilljencrantz: Till fyllnad i
den ersättning Banken fordrade för Realisation
af Riksgäldssedlar, hvilken Banken
år 1800 sig åtog, tillädes Banken 300,000 R:d.
årligen att utgå i 15 är; hvilken amortissementssumma
sist uppbäres för det innevarande
året. Vid 1809 års Riksdag uppstod
fråga om inlösen af de då utelöpande
Den 29 Juli f. m.
RiksgäldsSedlar öfver det belopp, som Banken
hade åtagit sig att realisera. Somlige
och deribland synnerligen jag äskade fond
till dessa Sedlars realiserande. Andra ansågo
sådant öfverflödigt; och det beslöts
att man efter behag lick vexla sig från
Banco till Riksgälds och tvärtom, hvilken
operation ansågs verkställbar medelst den
åt RiksgäldsContoiret upplåtna Disconträtt.
D en lyckades också, inen endast derföre,
att igenom de beslut som jag afstyrkte
Bankens realisation af egna Sedlar måste
inställas, ifrån hvilken stund all anledning
försvann att utbyta ett pappersmynt till
ett annat.
Härvid anmärkes noga , att sedan 1809
det är RiksgäldsContoiret, icke Banken,
som besörjer RiksgäldsSedlarnas förvexling
till Banco, hvarigenom all sådan förvexling,
hvilken, jehuru orätt, ännu kallas Realisering,
likasom de i uppbörden inflytande
RiksgäldsSedlar, mindskar Contoirets inkomster
eller ökar dess utgift.
Nu anför man, att RiksgäldsSedlar innevarande
år mer än vanligen inströmmat,
och tager detta förhållande såsom grund
för den begärda, och af BancoUtskottet till
största delen bevilljade förökning i RiksgäldsContoirets
Disconträtt, hvaremot min
enskilda mening varit och är, att om Cre
-
Den 2 g Juli J, m*
ditSedlarnas inlösen förut kunnat påkänna
RiksgäldsContoirets tillgångar, kan sådant
nu mera icke aga rum, sedan Contoiret
erhållit tillstånd att göra nva Sedlar i stället
för dem, som dödas eller realiseras.
Friherre Stael: Då det är beslutet,
att 8 Millioner RiksgäldsSedlar, eller den
summa som var vid 1814 års slut, icke förmindskas,
men deremot Bankens åliggande
är, att utbyta Riksgäld mot Banco, så kan
jag icke annat fatta, än att antingen skall
en gång ingen Riksgäldssedel mera finnas,
utan alla vara utbytte, eller ock beständigt
nya utgifvas i mari som inlösningen
sker; hvarigenom en odeterminerad summa
BancoSedlar åter skulle komma i rörelsen.
Jag finner derföre ingen orsak, hvarföre,
om RiksgäldsSedlarne bibehålla sin credit,
den omgången behöfves, att utbyta dem i
Banken, och dertill afsätta ett odetermineradt
Crediciv; lättare vöre att i de förslitnas
ställe blott fabricera nya Riksgäldssedel',
och på det sättet bibehålla de 8 Millionerna;
jag fruktar i annat fall Bankens
Sedlar förlora i värdet.
TIerr Våhlman: Då StatsUtskottet un
derställde
Riksens Höglofl. Ständer det förslag,
att RiksgäldsSedelstocken intill nästa
Riksmöte skul’e i det närmaste bibehållas
till det belopp i allmänna rörelsen, som den
tftos /• m* *383
vid förbi 9b t^ffå sfiit^Åtgjorde, och till följe
hvaraf \ng&h^äiri ottissementsfond för RiksgäldsSedlål^#
-hädanefter skulle bli fva af
nöden; skedde denna hemställan i förening
med andra förslag, som med det förra ägde
ett ovilkörligt sammanhang. Jag vill
häraf nu blott anföra det om allmänna
Une-rörelsens fästande vid Riksgäld-Contoiret,
hvarigenom sistnämnde Verk-kommit
i tillfälle att med lätthet återbringa i
rörelsen de genom Bevillning eller vexling
i Contoiret inkomna RiksgäldsSedlar. Genom
på förhand partielt tagna beslut af de
gme respectiva MedStånden, blefvo några
delar af StatsUtskottets Financeplan antågne,
andra åter förkastade. StatsUtskottet,
som, sådant oaktadt, borde med afseende på
de 5:ne Stånds i ämnet fattade beslut uppgöra
en så kallad financereglering, var härigenom
^Sflldejés hfndradt att kunna utgå
från§ n'3^j{rT SÖr^s jilan; ty förhållandet harjne
sfåsölfi'fifed-ien kedja, hvaraf några
länkar1'ämrytä^^ch man ändå vill anse den
genmiv äSp öfrigas styrka kunna uppbära en
gifven tyngd. Det återstod då för oftanämnda
Utskott ingen annan utväg till förekommande
af RiksgäldsSedlarnas påtaglig
blifvande misscredit och fcontoiret*
säkra iråkade förlägenhet, än att tillita
Banken med ett obestämdt biträde till
RiksgäldsSedlarnas inlösande; ty för att
kunna bibehålla RiksgäldsSedlarna vid de
-
Den 29 Juli f. rt%,
ras mot BancoSedlar fastställda värde, måjits
nödvändigt hvar och en som vill göra
utbyte, få Banco i de förras ställe, ty eljest
skola de oundvikligen Förlora all egen
c
^ v.
skap af mynt neli förvandlas till a-signalet.
Det kan för öfrigt aldrig hlifva fråga
om att hvarken Riksgälds- eller BanooSedlavne
beständigt skola bibehållas i rörelsen
till en och densamma precisa numeraire,
ty sådant ar omöjligt; men derföre lyda
orden också, att RiksgäldsContoiret.
skall söka alt i det närmaste bibehålla
samma belopp af RiksgäldsSedlar sora befnnnos
i rörelsen vid detta års början, utgörande
omkring 8 Millioner Riksdaler
RiksgäldsSedlar.
Jag får nu slutligen vördsamt erinra,
att det är vid denna punkt den rättelse bör
göras, att i stället för ordet nuvarande sättes
den sista December år 1814.
Herr Swedenstjerna, Eric Thomas f
som redan förut hade anmält sig att tala^
förmälte att han sedan Herr Påhlman alldeles
rigtigt utredt frågan icke hade något
att tillägga.
Grefve Lilliencrantz: Af Herr Maior
Pahlmans anförande har jag tillräckligen fattat,
att dä StatslJtskottets förslag, angående
Discontrörelsens öfverlåtande till Riks»
Den 29 Juli f. nu
gäldsContoiret icke blifvit antaget, saknar
RiksgäldsContoiret en stor del af påräknade
utvägar, att sprida de nya Sedlar som
tillverkas; men så mycket mera ökas min
förundran, att StatsUtskottet icke velat begagna
den utväg som erbjudes derigenom,
att bidragen för Götha Canal ifrån RiksgäldsContoiret
finge utgå.
Herr Tahlman: Frågan om Götha
Canal hör väl i sig sjelf icke till närvarande
ämne. Likväl får jag i afseende deruppå
upplysa, att när icke några tillgångar
blifvit åt RiksgäldsContoiret betedda för
att kunna lenina biträde åt Götha Canal,
så följer tydligen att inga RiksgäldsSedlar
denna väg kunna spridas i rörelsen, med
mindre RiksgäldsContoiret blefve autoriseradt
att utgifva nya Sedlar utöfver dess Sedelstocks
förra belopp, hvilket aldrig varit satt
i fråga. Att RiksgäldsContoiret icke kan bestrida
andra utgifter än sådana, för hvilka
Contoiret erhåller bestämda inkomster, finner
hvar och en vid första eftersinnande.
Friherre Stael: Bekymret att få ut
RiksgäldsSedlarna är icke stort: det är svårare
att få detn in, men det är icke härvid
jag gör någon anmärkning. Frågan är
hurudant värde RiksgäldsSedlarne kunna
få, och om det finnes någon gräns uppdragen
mellan Banken och RiksgäldsContoiret:
hvartill behöfves den omgången att
J.38Ö
Den 29 Juli f. nu
RiksgäldsContoiret först skall uttaga Sedlar
utur Banken? Rik galdSe.dlarnas innehafvare
kunde ju så gerna vända sig direcle
till Banken. Detta synes fästa ett miss-?
troende vidRiksgäldsSedlarnessäkerhet. Man
har or,k sett, att förra Ständer aktat deni
mindre-: än RåncoSedlarna. Frågan är alltså
nu, om de icke äro så säkra som Banco
Sed laxp »5 fäjö- de sakra så Behöfves ju ej
omgången;. oph RiksgäldsContoiret kan utgifva
, Sedlar utan biträde af Banken.
Herr Pahlman: Det torde tillåtas mig
å nyo erinra, att hvad förevarande ämne
beträffar, så äro en del frågor genom de
3:ne öfriga RiksStåndens i förhand fattade
beslut redan afgjorda. Det är beslutet, att
alla utlåningar, så väl emot inteckning sorn
i Discont väg, skola qvarblifva vid Banken:
att utelöpande sedelstocken, så val af Banco
som Riksgäld i det närmaste skall bibehållas
oförändrad. Nar 3 Stånd i dessa frågor
kunna med Ständers rätt afgöra, återstår
för Höglofl. Ridderskapet och Adeln
icke något val imellan att bifalla eller afslä
de inesurer som mäste blifva en oundviklig
följd af hvad redan är afgjordt. När
man vill bibehålla Riksgäldssedel' i omlopp,
för hvilket många skäl tala, måste äfven
tillses att deras Credit underhålles. Detta
sker då hvar och en är förvissad att när
sorn heldst kunna erhålla motsvarande Nu*
Don 29 Juli f. hi,
’ *387
meraire Banco mot Riksgälds, efter den en
gång fastställda skillnad af 50 ProCent. Så
Snart någon rubbning häruti uppkommer,
skola Riksgäldssedlarne strömma: in till , 5.
RiksgäldsContoiret i mängd, oell när Contoiret
då saknar tillgång ätt kumur.dem med
Råneo inlösa, så följer klart,: att3 ^ sk©l$}j|it
falla i värde. Hvad jag i dag hpftr äran,?,Ig
anföra, har skett för att Söka görä‘Fö.rhål-:f«c
landet fattligt, och visa att seda» "Ståtsöt- «f
skottets afgifne finance-plan till dess:diuf- • ;
vudsakligaste delar blifvit förkastad, återstår
endast för Ridderskapet och Adeln att äfven
bifalla hvad BancoUtskottet hemställt,
hvilket jag alltså tillstyrker, icke såsom enligt
med min öfvertygelse om hvad sorn för
Rikets väl i allmänhet och BancoVerkets i
synnerhet, vid detta Riksmöte bort göras;
och i hvilka delar jag ingalunda förändrat
tänkesätt af hvad jag tillförne här yttrat;
men jag tillstyrker bifall derföre att då
något beslut mäste fattas, och sedan deg:ne
Stånden med anledning af BancoUtskottets
utlåtande afslagit hvad som kunde leda till
ordning och säkerhet för Rikets penningeväsende
samt BancoSedlarnes möjliga förbättring,
återstår nu endast att bifalla motsatsen.
Friherre Stael: Då flere upplystar*
än jag yttrat sig i detta ämne, vill jag blott
till Ridderskapets och Adelns mognare prof
-
13SS
Den Juli f. m.
uing öfverlemna, om icke Banken, enär elen
skall realisera 8,000,000 Riksgäldssedlar,
måste löpa fara att fä vardet af sina egna
sedlar förringadt.
Grefve Löwenhjelm, Gustaf, erinrade*
*tt han ansåg Friherre StaéJs anmärkning
ingalunda vara besvarad af hyad Herr Påhlman
och Grefve Lilljencrantz yttrat.
Herr Påhlman: För att besvara alla
inkast och alla de frågor, som möjligen kunna
göras i ett ämne af så vidsträckt omfattning
som det förevarande, skulle säkert
åtgå längre tid än en Plenidag; ty jag vågar
tro att få eller inga finnas, som på några
timmar inhämta en kännedom, hvartill
andra, äfven med någorlunda godt begrepp,
behöfva månader eller är. _ Att det svårligen
låter sig göra, under blotta afhörandet
af ett i korthet sammandiaget Betänkande,
så uppfatta allt hvad till ämnet hörer,
för att genast vara i tillfälle att bedöma,
torde den öfverläggning bäst bevisa,
som nu redan en god stund sysselsatt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
Här har blifvit sagdt att då RiksgäldsContoiret
får tillverka nya sedlar, är man
osäker till hvad summa dess Sedelstock kan
okas. Man glömmer då alldeles att maximi
beloppet är bestämdt till hvad som var
Den 29 Juli f. m.
x omlopp vid detta årets början. Det är
för öfrigt alldeles icke Banken som inlösef
Riksgäld ssedlarna. RiksgäldsContoirét skall
omedelbarligen dem emottaga eller inlösa
och derföre utgifva Bancosedlar till motsvarande
värde. För att kunna verkställa
ett sådant utbyte mäste RiksgäldsContoirét
beredas tillgångar; men då ingen nu kan
nied visshet förutsäga Contoirets möjligen
blifvande behof för ett sådant ändamål; så
hafva både Stats- och BancoUtskotten ansett
nödvändigt till decision af Fullmägtiga vid
båda Verken öfverlemna, att i händelse den
redan gifna lånerättighet, eller Creditivet
på 2 Millioner, skulle pröfvas otillräkligt,
nämnde lånetillgång äfven må derutöfver
än ytterligare kunna ökas. Efter all
sannolikhet, åtmindstone enligt det begrepp
jag kan göra mig härom, skall icke
en gång den ena millionen, än mindre de
tvänne och derutöfver, behöfva begagnas;
ty just derigenom att hvem som vill kan
när som heldst få Banco för sina Riksgäldssedlar,
och desse sednare dessutom
emottagas i all uppbörd, i stallet för att dödas
såsom hittills, de samma hädanefter genom
Kongl. StatsContoirets medverkan åter
utgifvas; bibehållas säkert dessa sedlar qvar
i Allmänna rörelsen, hvilket också är ändamålet
som sökes.
Friherre Stael. Jag kan ännu icke
rigtigt fatta, huru det kan stå tillsammans
Vfirt 2Cf Juli f. m„
meri b vartannat, att Riksgäld!:sedlarne skola
Förblifva vid samma Numéraire och Banken
lik val vara förbunden invexla deni,
eller lemna RiksgäldsContoiret den dertill
bvhöfiigä summa; häraf skall ju följa, att
om den ena dagen i£ Million Riksgäldssedlav
utbytes emot i Million Banco, så
ar en Million Bancomynt mera utbekommet
än dagen förut; men då Riksgälds Numerairen
icke får förmindskas, så mäste åter
l-j- Million Riksgäldssedlar fabriceras, för
att bibehålla de 8 Millioner; utbyte fortfar
jemt på samma sätt, der blir ju då ingen
gräns för Bancomyntets ökande; eller
ock, om ett maximum bestämmes, måste
utbytet upphöra.
Herr Påhlman: Jag trodde mig täm
ligen
tydligt hafva visat, att det icke är
Banken som inlöser eller kommer att realisera
några Riksgäldssedlar. Det är RiksgäldsContoiret
som mot bestämd renta, otn
jag rätt minnes till 2 ProCent, länar af
Banken och med dessa penningar, när så
behöfves, invexlar sina sedlar; men utgifver
åter samma eller motsvarande nya sedlar,
om de förra skulle vara förslitne, så fort
tillfälle dertill yppas, och återbetalar da
Banken dess förskott eller lån i samma mynt,
nämligen Banco. Härigenom uppkommer
ingen annan ändring i det ena eller andra
rörelse Capitalet, än den, att i samma mån
Den eg Juli /. ra.
sorn ett större antal Riksgäldssedlar ligga
i Contoiret hvilande, finnes så mycket mer
Banco i omlopp och tvärtom. Nu torde
åter frågas, men huru får RiksgäldsContoiret
tillgångar att med Bancosedlar återbetala
Banken? derpå svaras, RiksgäldsContoiret
använder härtill de Bancosedlar, sorn
genom Bevillning och öfriga Contoiret tillfallande
medel i Contoiret inflyta, och begagnar
i stället till sina utgifter de i reserve
liggande Riksgäldssedlar. Då hela
RiksgäldsSedelstoc^en icke utgör mer än
ungefärligen •§- af hela Rikets RörelseCapital,
så är ingejp^^ifved att största delen af
de penningar^ spfni|b^ éontoiret inflyta skola
komma att ut|öjps ^fdjancosedlar." Att hela
operationen jyka ^som öfriga, i afseende
på Rikets financ^y, under denna Riksdag
vidtagna åtgärder,'.skall på BancoSedlaines
värde hafva ett menligt inflytande, derom,
ar jag med Friherre Staél alldeles ense. NB.
så vidt det tillåtes mig att äfven hädanefter
få anse Bancosedlarnes fortfarande försämring
blifva skadlig; men då jag anser
alldeles fruktlöst att häruti under varande
Riksmöte hoppas någon hjelp eller förbättring,
nödgas jag så väl som öfrige af minoriteten
följa med strömmen, heldst detta
Ordspråk: af skadan blifver man vis, på
dessa ämnen haft allt för litet inflytande.
Grefve Löwenhjelm: Jag anser mig ej
Behörig att ingå i hufvudfiiågans granskning;
1392
Den 29 Juli /. m.
men då här hbptti.fprefc,manner den ommänipuIatioqpft)r>a£
nanindje<lödelmyint;jså »måst é
jag yttprfig^reftinmärkfly uiJblliatton Scaölfe
fråga ej b Jj&iit m b ejyftta der f; Haft bana ej ii vt»
trat bekymmer öfver sättet att få Riksgäldsmyntet
i utan >jdait fr^gaOhuru
uppfyllandet af, f ö res kn f ten>! afl tri i»l ►vhiid »
Riksgäl^6$aÖlavna vid, ejtt nAvarenilédjaBbilff:
skall ^tynn^ /förenas smedt;den/.spini bpatfednafc
anseende; till jdetfia myntsit snccessJva ^oe4»>
årliga inlösande i Banken, dtt/illten- sednare
föreskrift mig veterligen icke är Sta&refthfi io
•ein BtrieJaooeiCI löl lehemensl HJnsDörl £
friherre Cederström^ Jarid/-.' Degner
respectiva Medståadeas beslut att RiksgäldsSedelstocken
skall förblifva vid dwtnlieiöppi;
den ägde vid årets bör jany innefattar fctfgtitv*
ting annat än att Rörelse Capltaltddicke skulle
förmindskäs intill? nästsa^ RiWgdbg. »lt>nlr
Riksgäldssedlarne sköladlibtebäildspjfCftnlil?^
måste säkerhet för deraS!tfealiS>éll»ttder>t>#Tuii
comynt af Rikséns StämWr>
de skola kunna fortfara att 'blifthflf doffel##,^
måste utväg beredas att-å^épobf^ifyijf läéyMi
som till inlösen blifvit inlenftvaHö. .Jäg^rfäP'
ser det föreslagna Creditivet af 2 millioner
för förstnämnda ändamål Svara tfllräckiligt,
och tror att om RiksgäldsGoiitoiVet Erhåller
tillstånd att till StatsContoiret aflemna
så stor summa i Riksgäldssedlar, som under
loppet af föregående äret influtit och Stats
Con
-
V. 2. Den 29 Juli f. m. 1353
Contoiret antoriseras att bestrida StatsVerkets
utgifter af bägge myntsorterna efter
deras fastställda värden, så blir ändamålet
äfven i sednare fallet vunnet.
Grefve Lillj ener antz: Då agio imellan
Banco- och Riksgäldssedlaxna är stadgadt till
50 ProCent, och ingendera af dessa representativa
myntsorter med Silfver inlösas,
finns icke mer än ett skäl, att heldre villj»
äga det ena, än ett motsvarande qvantum
af andra slaget, nämligen att insättningen a£
3 ProCents lånemedel för Disconterna måste
ske i Bar.comynt; men detta kunde lätt
afhjelpas, om i RiksgäldsContoiret för samma
ändamål finge göras insättning af Contoirets
CreditSedlar. Utan någon fara
för uppstegradt agio å Riksgäldssedlarna
skulle således deras så kallade realisation^,
kunna upphöra, så länge Bankens realisation
af egna sedlar är suspenderad, så vida beslut
derom icke allaredan vore fattadt; och det
linnes således tvänne oemotsägeliga skäl,
hvarföre RiksgäldsContoirets förökade* Disconträtt
är helt och hållet öfverilödig.
I anledning af Herr Grefve LcRvenhjelrns
anförande, får jag, jemte åberopande
af hvad jag i detta Plenum förut upplyst,
endast iterera, att det efter år 1800 var
Banken som inlöste Riksgäldssedlarna, men
Ridd. v. Ad. Vrot. 175. 176,
1394 Den 29. Xul^J. m,
att RiUsg^s^^jitmrept^jirTgRr /fot Bencontyrt,
hvartill Cre^livet; hegagnas, då
ra tillgångar saknas.
jag^ que»
stio aU,åihmlig|etJ 'ati. Rik^gä^stt^nfpirit^iS^
full WttjW! f> Ä 9 erSÄJég^n g eni m iri Ä ¥ V
tandé ofch5 realiserarydé Credit§edlar npjjstående
^hiinclskning caf Contoirets inkomster,
först geno m.^erVuylén rätt lått $pr8 nya sedlar,
och till öfverflöd genom BancoUtskbttets
.upplasta medgifvande; men vid. sattet
att ariyaoajjt de tiva Creaitsedfarn|r pljfver
nödig?? axf ren1 let deraf matte Ilå 'lemnäs
till Statsverket, på sätt Friherre Cederström
foresfagit, dock icke ^jdel af de summor, som
tillkomma ItatsVerkrt, u^an-j-idel, Sorn torde
vara en lämpeligare" ^pppoitio^n..
Friherre Stttél; Grefve Löwenhjelm
har ganska tydligt Förklårat min tanka, samt
visat följderna af en mesure, sorn tyckes
hafva stora olägenheter med sig; kunna
Riksgäldssedlarne bibehållas vid Credit,
hvarföre utbyta dem emot Banco? Det enkla
vore, efter min tanka, att RiksgäldsContoiret
blott inlöste de gamla utslitna emot
nya; och på sådant 8ätt kunde så väl den
ena som andra myntsorten bibehållas vid
sin bestämda Numeraire.
Hans Excellence, Herr Grefven och
Landtmarskalken, proponerade bifall å den
Den 29 Juli f. m. 1395
uppbiSth c.dra mink fen, på sätt som Friherre
Ceder-diöht ’fiidsW^ftV 1
. 2 f> n t» 3 i b^-
Tin i; Pqlihnqjl förmäl te, att sådant vo
e’,
j>pecist eftfgndnri1?!•e 19
t ax.' r.S«3> n »t.dÄfeä  * ‘
vm *r«iu»Taf.
fifåi,?Ö<>offe! c,( HPt}S Hit fi
¥fapi^Éxcel 1 enne
Herr .Gretvén pmijj^andtMärsk^lken blef
punkten,"sålunda godkänd.
moflar9b9vJ srriertrri Ijs« aq ,19x19 ysjsjt
WIO? 1angående ett
ännu Ytterligare Docontbiträdé åt SpannmålsMag‘a!zi'n.
slnrältrringen, så att densam
u\» inia .tilsammans kunna disponera anda
Riksdaler;
.snortJ ;gJ8 henr wlsnfi*»'» lo
' TTppl^etes sldtet af Betänkandet, angående
de beVvlliifde eventuella biträden
samt fcastiglmis- och Odlings Lån.
Grefve tJSljener erntz: Depna punkt af
Betänkandei torde vara angeläget att utreda.
BancoITtskottet har nekat sig kunna
antaga Högloft. ÖtatsUtskottets mening, atr
1336 Den 29 Juli f. m.
de bevilljade ^sc^ntr^ttjglietet iél/e;bfrHl6
beräknas Rankens*§p|j&r WÉf5^t
Riksdag;^ t, en^gtor ^ofeL felffl ipM
blifva^j^ei^.4»n. under öpruf(?e'^éViiS1^,
hvarigenom Banco Sedejsrpclten, ?jvaft i&iibl
Riksens Ständers besl^oc^^^^t^Ä
tets medgifvande, skulle kunna Rpmffia^t
. i i« -i .LBtJajfaqqn Siv
betydeligen okas.
De bevilljade Disconträttigéet|r^lilV^
således inom BanpoUtskottet, enligt hvardér
ras särskilda beskaffenhet, upptagne pa grunder,
sorn endast inom Banken paed, någorlunda
tillförlitlighet kunna uppgöras.
.Exempel v
zinsDirectionens , nu- b'
Disconträtt helt annorlunda,
samma Verks nu tillerkända éx&a kafébiträde.
,1taJa aydarf ii levit! elliiJS ,
.♦ jJoYfts ii lefe ertaah * sabella annita
Hei*r Cedersköld, P. C. Ssstödjäf h vad
jag redan anfort rörande vdé^lStéslig»a JtF*-  iitighéts lånen, tillika med <det sotnHvänne
värda Ledamöter, Friherre Stsaélfgdn HoUstein
och Herr Major Påhlman, i juinina
ämne" behagat yttra, vågar jag hos Herr
förändring i Utskottets l
föreslå
såsom
Den 159 Juji {■ m« *39(7
-B Sfi!
„ w fnhidst^hälf
WiiSi
vit
uppskattad. ' V1 ^åK
.Bfido nagibh^S
i Grefve Lilliencrantz: 1 anledning af
tion suc 9.Y^naln^V(Pn8fem¥v^mfltSinde,
får 1 dÉt1Jråtafkände^ lian
lat! ar redäh afgjordt, och liat iM en*
blifvit cit^radt och åbei‘opadt. 7,31
ifirogqqu annni Jdflgunlvililii sb«p:
Herr Cedersköld: Då Särskildta UtskotJetänkände
punktvis till afgörande föredrogs,
kan jag ej påminna mig att frågan
om fStJghetslän deribland förelfom.
Skulle likväl så hafva skett, och taitt
minne således i denna del så mycket slå
migl IBeltyt-så är det klart att denna min
motioas^förf&llerLaf sig sjelf, heldst Höglofl.
Ståndet ej i samma sak kan två gångor fatta
stridiga beslut.
Herr Påhlman tyckte sig villja påminna
sig, att vid föredragningen af BancoUtskottets
Utlåtande af den 4 Juli öfver Särskildta
Utskottets Betänkande, hade det blifvit
yrkadt, att detsamma måtte hvila till dess
Financeplanen skulle företagas.
*398
Dert 2g Juli f. m.
Berörde utlåtande efterskickades och
befanns^ enligt påskrifterna hafva blifvit
lagdt på Bordet. d,<*n f, dannes, och d. n j
ofvexlemnadi ti 1 bS;ltoHi.idU>Utskottet; ii va re.fter
detsamma uppls tes.
Friherre Cederström, tJk;ic, uppsta
till Protocollet följande:
r«t> “» fröa nogijröfii n oor t *po itanila
Da Fosterlandets yfal
res bero uppå LandLbruke^S].pp
men de 5 Millioner, sorn Särskildta Ut-kot.
tet i sådant afseende för«s|ggit, fjjefjer mitt
tanka äro med ändamålet lill.^lKdeljir öf.
verensstämmande; torde dettiljåla^jitj/g, att
i ämnet få göra «ågr» a^ärJ^i^V/Oa&lsr
; «fcöé a» tili Emmaa et aLiv la ,iBlbs»‘
Såsom grundla |s »tid undeMSIödo r for
Landtbruket, tror jag htifvttdsaWig(trimma
antagas, att då man vill hjelpa, bön., d.et
ske på sådant sätt/ att,denna bjelpöet blott
Sträcker sig till några få; ty utan den noggraHnåstp»e(pdh
hijsltlä^t >.är detsamma* en
till fixir Vidd nästan omöjlig) granskning
kunde då lätteligen hända, att de sos» mindst
behöfde ett sådant understöd ertel lo det;
och p| detta sätt skulle juiifcftdafcniiet förfelas»
idrdgnragsaqqu nfiil e
" « ät. Is oannömjbns.»
I följd deraf får jag uti lika afsigt med
Utskottet föreslå, det man borde i stället
för de nämnda 3 Millioner slå Riksgälds
-
Den ig Juli f. m.
Sedlar for -§:d<-l af hvarje sådan Egendoms
Varde, Ifvars ägare skulle äska någon pen*
liingéhjtdp, och nied detsamma låta pant.
foTSk lifv a näfntide Egénåofti, icke allenast
fur årliga ut tv talander af 2 PröCent i Silfver
på summan, utan äfven för hela sunimans!
ihlösändö i BancoSedlar; hvilket sednare
är nödigt, emedan deli föreslagna Realisationstidett
möjligen kunde, genom allmänna
opfnibnen, 'förorsaka en misscredit
atL Hä fti rid k t ^ é?d 01 (13&>“6
»jojUjU atbUdgifiS moa /ian »tiixK - • s.r. ■
T; följd deraf tror jag det blefve högst
m a gt pa-fig iiände, att hvarje sedelinnehafvaie
sk tille ‘äga den rättigheten, att uti Riksgä
1 dsCdhtsöit¥t Uppsäga sina innehafvande
sedlar, så vida de samma uti en sedel uppfhiPgJiötfclfs&éH?
sUthmk af 10 R:d. af förut*
»Wndtf^tefjäMishÖlaf. Landtmannen borda
vard föt^figtadp att inom 5 år från upp*
Sägblngsdngeur sedelns belopp uti Banco«pdter"*«löSdpr
sämt från uppsägningsdagen
etläggaP^iPiaåCents intresse årligen i Banftosedhn?;
Mkväl bör uppsägningsrättigheten
blottmvara ?(ötbehållen sedelinnehafvaren,
tiren ej Landtmannen. Betalningsskyldighe#en5iaf
det föreslagna 2 ProCent i Silfver
bör då från uppsägningsdagen försvinna; så
vida Landtmannen ej äskar att vidare år»
ligen fortfara med inbetalningen af 2 Procent
i Silfver: i hvilket fall han bör efter
5 års förlopp äga full rättighet att utfå 11-
i4oo
Den !■§ Juli /. m.
lea stpr stjsqjga * .Rlfcsgiildsaediar*? som ha»
rne^,JP4^<?o#esillav,inV^t» lik v äir År é d - fia b ma,
beulniogssfcyldi^brter 9shiiaMk«?8»te^»«iiwsf
tilli )$Ifysjf PpfyQflfttyjri »piB-x£råpa&aieawdabeS
taJan4ffc>Mm jj&rfc immniitj;wr. tgilio »{livo lia
albe* öbr:fif[ö[al/J af) 23. b Hunt .rwrnobfiäg
IbI P.$n,;. mmma Mm gflertgHnq^lÖiieiiWj^t
Ceijteas ^betalande i uppkom emir 3uadeiMtii>
rlen fp*- sedlar <MM» ej bljfua lUij&pqi^df^ hörtill
Jordägaren uppsägningsduigeii «jl®Theth.r
laq„ efter den betalning9^niadyjj,i mf seende1
pa ,valeuren„ sorn i dattfr yttrande1'framdel
les näjjinas skall,. r na isll» iaaq »gild moa
■ <vpl öbnrnfin 3 b , arstad 1JB sibv naböa*.irxx
.^.Fijr att befardra; :iniij;l|gh®feert!'»F Co«*
troUspt^på dea oa uppsägnings n bör-vid rfce-:
delns ingifvande på.isedlarii afvara iofördt.sS
väj gårdens namn,* förrh vilken de krm tip-,
gifu-e, sorn det Län och Socken* hvarifdekwl
samour är belägen, ifjäjå. sedeln uppsägéspf
bör J Riksg.ldsContoiretii densamma are^
tecknas uppsägningsdagen, och befeiappBärgsa
bingen med en stämpel på : sedeln£(jatv»idasj%
samt Landtmannen derom, genast underrätte)
tas. Inteckningarne böra med den noggran»
naste granskning och stränghet foandJrafvas,
ocji framför allt ej några Sedlar slås)
säkerhet i ren Egendom, sorn ej^ för deradbelopp
kan prestera första inteckningen: os.!
i Ma it)» g i n»m ;re'ålid i JnsDoil s
I brist aF godvillig betalningnefter
6 månader från förfallotiden, bör -med
Den St) Juli f. m.
Egendomen enligt UtsÖkningsBalken förfaras;
likväl hök det i&frff#g$$,lfföt vill Egendomens
försäljning, skyldighéten^f 'de 2
ProCent i Silfvers utbetalande,' hö? blifva
ett ovilkorligt ormiosom alltid åtföljer Egendomen,
intill dess de utelöpande sedlarju
nHflifvit uppsagda, i hvilket sistnämde fall
d<ftta ijbnas försvinner i proportion af sedtattole^irippsägning,
så vida Jordägaren ej
vilis draga fördel-af* någoV;f<»rnyäde lån, enlijgli-nfifofi
»utstakade vilkö-iv Skulle ' fegendådrani£finorsu.
vanskötsel förfaras, och genom
krig, pest eller andra stora olyekor och
missöden vara att befara, det nämnde ProGtarjtf
i'i <£ i Haver, * j kunde utgå; då skulle dessas.
PfaEeniringå1 uti försäljningssumman till
cfo!t,jb«b'ipp,»sorn befarades att Egendomen
ej.sku«desåtadkomma, men ej öfver detta
b<ris«{pp;etyf d«t bdi? alltid vara hufvudföremäJ?t
då ett»; sedelmynt inrättas, att det ej
genom olyckor bör kunna hindras från en
säker realisation. Den ouppeagda summan
skulle på detta sätt, -på de säkraste grunder,
inom 50 års förlopp blifva realiserad.
. ) sigfort naii bani stöa sarégnrniootni ^
Vid allt detta möter väl den omständigheten,
att det blifver ganska svårt och
sluteligen kanske alldeles omöjligt, att för
Landtmasnen åstadkomma de förenämnda
2 ProCent i Silfver; men jag tror att denna
omständighet häfves genom det, att RiksgäldsContoiret
blifver uppdraget icke alle
-
1402 Den 29 Juli f. m.
nast att försälja,-1 otftn ock genom; utländska
relationer underrätta lstg> hdaije Jkr, ^ötn
det möjligaste mestö' nväh äJ‘nVrikeä
ort Iean erhålla» ftir-' Va*
roraas värde uti Silfver å Utrikes Ort borde,
sedan frakt- o c!» assur-än os- k 0 s trt M erna
voro tillagda, !uti en Taxaouppfuras,- efti-r
hvilket pris LandtrnamVeri Ange--lertihä'lika
stor qvantitet af dessa; ! Varof ‘ tilin da
nämnda 2 ProGent9 5 belopp- i Silfver» -efter
Taxans utvisande. Sådana 'éxprtrtvaröh böra
blott komma i frågå, hvilka'ej* på- ert
längre tidkttnna föt-sknmmäs. thider krigVell
ler då sådana omständigheter krtridelbiréfaWyj
då RiksgäldsContoiret ej" med kund
de blifva af med éxportvårorriä,böi?tflle?Lärtdli
mannen vara tvungen* att bftnt-Iermfä J^tn
och Koppar, (likväl alltid Kopparn först, så
länge den finné*, o"ch n jCTnétjj-hiil det
värde uti Silfver, fdr*litj|ftfel
leinrrar Lån; ot*h blef&e sedan,-d|lå fdi*jj?ljrtidg
de^fif^SlifÄlfii RiS!#, rlfe^i^iftyyrskdYtj
skulle Jofdägardn det -Bterliekömmh. ‘HäVis
förlust Vore då blött, efter min tahkS, ift4
teresset på öfversfeöttet, HÖllkét blifVer ih
obetydligt, att han ej bör kunna göra något
afseende derpå, elliot dSft storå {fördel
han har af denna inrättning.' ,f >>*97 1
Den invändningen, att möjligen sedelhafvaren
vid reäiisationstidens slut skullo
kunna blifva tvungen att emottaga Jära
Den 29 Juli f. m.
*4°3
och Koppar efter Bankens ( foelåningSpris,
tr«r ;-ftg •bWtki m,ed .eejpvukmog höra
WkYfli»** att IVoCentqn. föfUxr-as tjif Bauk*u,
uip ^d^rttr:SkuUet ,divki'äft>r (lT9 roj .! <
rod liO aedirtLJ £ lovlfiB ilo ••• u;v s.sxt.
enreMtÄZ el sp jife J i ky$i * ^ t fc g&» n i y c
kiitia
Kvdtpåé .inptn; Landet, finnes ,,<wt den
iltkUffi$Még , till RrirUtudftfiSi lUbeUhvnde;
iptnlhkull# -motsatsen inträda, tijor .jagratt
^«rl^lha/%t/>ti!f» bör vara ti il .fullo förnöjd,
då, ie i) d 3 B'V 4)fir f>, P ä 1 n n d e Rr o Ge n 1 s bolapp, fy»iu
ipgår 1 lill Banken, skulle mindska denna
Riksgäldtedels : valeur mot KanmSedelna-.
rVtjt Sedlar, ,psj dessa grunder upp,* i orda,
böjjfc k irona gå, sorn gångbart mynt, om
R(k)Siö.d%s6täudep skulle taga ett såda-nt beslut
trior jag ej att någon hor neka.
ir ,1%röf nr<joqo>I hijflc • ifivriri) .nojqr.d <’ - -  T händelse BancoSedelstocken ej vöre
tillräcklig i fall alla föreslagna RiksgäldsSadlar
slarlle qppsägas, borde Landtmannen
äga rättighet att, efter MarkegångsTaxan,
i; vajrpr ersätta den uppsagda summan, hvilket
äfven bor blifva en billig följd af ett
utan skäl hyst misstroende.
, Upplysningsvis får jag tillägga, att en
snar realisation af BancoSedeln vöre äfven
genom detta vidtagande lättare att verkställa:
min öfvertygelse är, att när Bancomyntet
skall realiseras, bör äfven Bancolån
indragas, hvilket omöjligen kan ske u
-
rjö4 De» ^nf,^d
tV åtikÅt defigenom oRörel
séÖaptffafleftdkifl
ett^så »it/öe i deln förm judl kjtfe
äff %rifiät< torotfev&raaäftf;€aj»talriböfc »fftr4
uWStilk*, hvilket tom- jdébftf»! abmaigr: tfpwb
Äiett»1 riä#drli4g' if Ukkowets a Ro tänk ad de
pm^ä3^8f91iiP3Åå ^SSttfiäffardao fibgel jebiofl
J®no.)I Ib grunbsdnfi i neb Ib öbfiBjiufiJefl'
~£J 6Påfcl&é8o torde1 djfrnff näjanasf atjoWi
aktade IC,JigVJ1Y i ^ dtt gnfötfogående-^d folce»
alågit9^ tjpjjsägning >n på egm ? p r , o hain{ftiovi
sak n%kt Sedlarna : dArig«tao*oHskqilfe erhål*
la en Större ‘Creäipiö ållHiäiwiasaapiniopfcij^
tror" feg likväl ätt om ett ‘iflaaniförtTOQnöe
till" Sedlarna lunde er hal las; utah nädtndh
uppsägningstid, blefve dessa grundsatsers!
utförande för Landtmannen mera välgörande;1'
Genom denna ändring bkdvéipi intet
vis denna af mig förjeSlägiaaaphan umbbad.
• oviöTBd gaif.
Vid ytterligare granskning upplystes
att det sist upplasta BancoUtskottets Utlåtande
redan var afgjordt,0■btii- hvad som
rörer Fastighetslånen, genom Ridderskapets
och Adelns den 27 dennes ■gifnft.jbifall till
BancoUtskottets Memorial af dea 15 Juli,
samt den enda fråga i detta Memorial,
som återstode att afgöra, vara BancoUtskottets
tillstyrkande om ett årligt biträde af
€00 R:d. till kostnadsersättning för den
projecterade StatsOeconomiska Journalen':
hvilket tillstyrkande nu äfven bifölls.
Den,.z§i Juli ! *, m.;-«
doiöBedfloriagpkUh ifcyu^ afgj^dt,
atti f båg ani ö& nka b i y e £ i 1JU, filp* bfe iQfföfcb) 5?
fcwe sfcd l lfa; J äf*£h as Öa gi 1 iU» . Ail1 $kfifeä1 fgPf *?£
Ä»if3»r^»gasifit»pyJ#ihtaii«niASP»tÄi
öhUtsSkröEtaetiis sJöordäkita, $eJ denup*, |y>
Bordet lagda ochr6fif^t(?!2
Betänkande af den 15,' i anledning af Kongl.
MafJbs nådiga 1 Pfopösition om Götha Caiöd<aVbeJtete»^å9tr)tgång
:J3öh t ytterligare b$?
främjande, 1 (Jemte BancoUtskottets dermed
gS^ensliapJaägaode Memorial af den
Ju 1 i,o ite r re m itte ra d t den 2g, och bada jdJfej
skotta ros* ida mf a 1 d t a svar af den 25 denne**
hMflhéc d*ir 3^1 blifvit första gången up|r»
läsnaiBebaurg ueaeb e/lekl ,bil«gnibgSgqqa
-oviöglfiv inora ronn&rrijbnE.I rot ebfieröiiii
leJniHifliicrtlskapeliiQch Adolft öfv^r; elisköp
ah«ddeima:iafjeE»Åddaig .företaga q&Agjpgg*
ning häröfver.
asJaylqqu gaatdaafi-ig »rcailrgtty L.V
-nbU ti 3 J1 o >i t. lUo 0 a fi li ,B J e r> I q'' u isig Jjf> Jt/t
moa bgmöteröde,9; följande; ebner
aläqedaiobbi/l rrionsg .nenéfaterigbae'! reier
llit Hr.,Utdra g- af Protocollet, hållet i\Hög->
,ilnl gr iofl. Ridderskapets och Adednså
,Uiiom^ Plenmm den 29 Juli 1815. Jfflfii
4o4%*Uo3ns8 Brev »aaö^is rjs aboJerotB "m
SV1®. Vid förnyad föredragning af
BancoUtskottets den 5 Juli på Bordet la>g-t
da öölvrten nästföljande tilli StatsUtskottec
öfverléftinade Utlåtande äf den 4 Julhaöfvec
Särskildta Utskottets Betänkande af den 17
i4o6
Uen 3g Juli f. m.
Tuni i ^-e dtdär> deraf, sorn aitgå 'bidrag
frän -Banken;’-nårSåg BFöglofl. Ridderskdpet
ocii Adeln sirö yttrande deröfver för'ålit
öfrigt redan vara inbegripet i de beslut,
som blifvit fattade öfver BancoUt^kottets
Memorial af den 15 och 28 det för
ra
angående Fastighetslån, det sed care yjngående
åtskilliga med Rikets penningeväsende
gemenskap ägande omständigheter; och
fann derjemte godt att lemna sitt bifall
till Utskottets tillstyrkande om det biträde
af 600 R:d. till ingifvande af en StatsOeconowisk
Journal. Ut Supra.
S. D. Företogs till afgörande Banco»
Utskottets förlidna gårdag på Bordet lagda
Memorial af samma dag, innefattande
dess Utlåtande öfver StatsUtskottets den 18
förutgående afgifna ytterligare Betänkande
och Förslag till reglering af åtskilliga omständigheter,
hvilka äga gemenskap med
Rikets penningeväsende, samt det större
Creditivet och Disconträltigheten i Banken
för Kongl. Allmänna Maga/.inslnrättningen
och RiksgäldsContoiret; och blef berörde
Memorial af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
bifallet, med det förtydligande, att vid
beslutets expedierande skulle uti följande
mening: ”under förbehåll att Riksgälds
Sedelstocken
icke må intill nästa Riksdag
på något satt kunna ökas utöfver dess
nuvarande belopp’’, de sist anförda orden
n?u, 29 >ff4f (<• T4o/
i Jf&ffft df» 1-tonHfiri
Supra. ,bA d
,Jol«9d ^b t »aqngadtii eifiv nckai Jgii!
elsllorbjtJoa^BÖ isvlö - abelte! tivfifd mo.
FbSgUlflt.l IViddörkk-apeti ‘loch Adeln at
W
u ..U1K.9UI!
-n98BVsjgntnti»q f iadi/C barn agill idala »bo
ilon ;i9J9d»ibnst8rno
Hölid alie Erinra! lie l&og 9lm (tob «r>f
Urilid 19b mo sbrtBrlnjlÄÖP
-giaiä n» 1k abnevU-giff ilil „h.*n 000 T* v
•
r Kiqöc , • • -'.tö» , ?r-i O fTC .«•
Lördagen den 29 Juli.
•o^neS sbn&töjjlfi ibi *§oJ9iö’!i‘ < > ,e
Säl JsktoS }i‘‘i ari Imid k «ie»oj|
< nu Tjfi Rlenum kl. 6 om aftonen,
u o d» i j otc Å i !t.<••• ».(. ■■
I anledning af Ridderskapets och Adelr.
s denna dags förmiddag fattade beslut,
företogs ryu;grj0ftst öfverläggningen om medlen
till .Götha Canalarbetets fortgång och
ytterligare befrämjande.
l-TfiTnlfcfflA • > * ■ ■ ftrtO :'L ; r
Herr Kuylenstjerna, Johan Carl, uppläste
följande:
Vördsamt Memorial!
Da ändtligen det vigtiga ögonblick är
inne, när frågan om Götha Canal lill slutligt
afgörande är företagen; utbeder jag
Ven 29 Juli t. nf.'
mig vördnadsfullt Höglofl. Ridderskapets
och Adelös uppmärksamhet, i afseende på
några omständigheter, dem jag anser tillförene
icke fullkomligt utredda. Flere
aktningsvärde män hafva visat Canalens
värde i militairiskt afseende; men de fördelar
den i oeconomiskt, så väl efter dess
fullbordan, som under sjelfva arbetet, tycks
tillskynda Landtbruket och Näringarna, äro
icke så fullständigt utvecklade, som jag
tror de förtjena.
Varumängd är säkraste beviset för ett
Lands tilltagande välmåga. Alla invecklade
financeoperationer till Coursens nedsättande,
till myntets realisation, ja till och
med exportationspremier, äro fåfänga bemödanden
till handelsvågens fördelaktiga
uppvägande, så länge Näringar och Fabriker
ej alstra en sådan varumängd, att ej
allena Landets egna bebofver deraf äro
fyllda, utan öfverflödet äfven verkar omtanka
på deras exportation. Man tyckes
ej bestrida, att Canalen i allmänhet lättar
varutransporten, och således i visst afseende
befordrar exportation; men man förmodar,
i betraktande af Landtbruk och
Näringarnas vanmagt, i betraktande deraf,
att vi ej ännu uppnått perioden af något
varuöfverilöd, det 'vara tids nog att tänka
på medlen till en lättad varutransport, se
1
v. 2. . h, . »499
hnim- J&f11nktf
L'^Via t-hiir&•’ e öigf&v $1
rrftM
_ ,$ Virå *h »lä ml 0 i itgel**/* t|emftft>f u«t
del föra sina varor till hui3@jf&|$trå$n3grqft»-  portkostnhden. _Är det troligt, om han vid
■y^eltqfiilsjoStv»»d kunde lasta sin- hirf och
deiltJkwbrfiegla.■ Vireda till hufvudstadenptifctJl
han>fek»lljpnfitmi*ttåta denna synbara >Viirw)]ingfc
att etti ifrigt, fl 11 u 1 n g st 11 lfa i le:r j sk tt U/t-LikskyncWuhtelom
,« n ■ ve r k 1 i g vi u nio g q frat utfört
den,t*ftt«4>ie^de>.(iutvägen alt pi, liä|jsj&,n<ihö<i'
t i 1 lsd tcf n d e ;fa f, dpder ✓'matsäfik- och ti -i^q*
sitt HtfvffriWf dill Niörtrköping, der det aft
Spapulattffer -ftp^köpos, och tilt en deLrfelf*
fores, i tydligen häraf, »tf! li$
huru SvfjKhge ejnkati- ihyses ägahett itiliaaaM
■pörtufiot*tdiUrifakUgk. 'läjm&tfiäd «jjf
Ost och Höttj kitta dock lättnad af:--dan more
transporten, genom. öjnerjiudets lätt
are jiru affär ande. till de orter, soia vid’,
kännas bristar, lemna en j ördelakiig öfved-'
vigt dt Svenska ILandelsvdgen. _* Ar,
ej troligt, alt pä enahanda sätt, och med
lika fördelaktigt resultat, de större skogar,
Ridd. 0. Ad.. Frat. 177 178.
1410 Den 2g Juli e. m.
hvilka genom Canalen blifva tillgängliga,
ärligen skola åtmindstone mimiska Slockholm*
behof af denna vara hos Utländningen.
Vid inträffande miss växlar, dä vi med utländsk
Spannmål nodgas understödja våra mindre
sadesrika landsorter, är det Norrköping som
hitintills dermed föisett hela öfre delen af
Småland; och vi hafva nyligen öfverlefva!
ett är, då hela den södra delen af det annars
spannmålsrika Östergöthland var i samma
belägenhet. Kan man föreställa sig en sådan
olycka, och Götha Canal derjemte färdig,
utan att tillika förese, det sä väl Linköping
som Wadstena och Jönköping skulle
införskrifva, eller åtuiindstone från Stockholm,
af den införskrifna Spannmålen, lita
tillföra sig nödiga quantiteter; och är
det utan vinst för Landet, om den Spannmål,
som nu hämtas på vagn från Norrköping
på flera mils afstånd, då af den nödlidande
kan köpas i dess närmaste stad.
Östergöthland får årligen äfven under
den djupaste fred utgöra betydliga Kronoakjntsningar
med Spannmål från Wadstena
och Linköpings KronoMagaziner till Norrköpings.
Sådant är en oundviklig nödvändighet.
Kronan kan icke insamla all sin
Rente-Spannmål till Norrköping, dels af bristande
rum, dels ock för det denna transport
blefve för känbar för Rentegifvarne; dessutom
äro en del Spannmåls-Rentor, såsom
liästvacancen, af den natur, att den å närmaste
Magazin måste emottagas. Då nu
Den 29 Juli e. m.
Kronan vanligen behöfver denna Spannmål
a andra orter, så tömmes medelst sjötransporter
först Norrköpings Magazin, och derefter
får Landet, merendels vårtiderna, fortskaffa
Kronans förråder från Wadstena och
Linkoping till Norrköping. Sa snart Götha
Canal blir färdig, bör detta onus försvinna.
Kronan kan då vid Linköpings och Wadstena
Magaziner lasta sin Spannmål, och
directe utan all omgång föra den hvar som
hehlst. Då Staten förbehållit sig fri transport
å Canalen, för Kronans fartyg-oeh^effecter,
sker det utan kostnad, Staten vinner
den afskrifningsProCent, den nu i Norrköpings
Magazin måste erlägga, och Landet
beirias från ett betydligt onus. Hvilken
skulle kunna neka sig att häruti inse
en betydlig fördel? hvilken skall derjemte
kunna bestrida, att om, enligt vid denna
Riksdag uppgjordt förslag, Kronan verkställer
betydliga Spannmåls upphandlingar vid
dessa inne i Landet liggande Magaziner;
skall samma Spannmåls transporterande
landväg till Norrköping blifva ett tillökt
onus, så länge GothaCanal e| är färdig.
Blir Kronan åter satt i den ledsamma
nödvändigheten,- att med utländsk Spannmål
bi = pringa Småland; måste denna Spannmål
i Ö-tersjöns hamnar uppköpas. Är GöthäCanal
färdig, så fores den på samma fartyg,
hvaruti den å utländsk botten blifvit lastad,
Den 29 Juli e. m•
directe i hjertat af Riket, ti)l Vetterns
strand. Kan det bestridas att dyn vidsträckta
Landtransport och den afsklifningsProGent
sorn derigenom undvikes, är en vinst
för Staten och en fordel för Landet?
Man tyckes tämligen allmänt medgifva
att Canalens öppnande ge nori} Vestergö-thland
medför verklig Oeconomisk fordel.
Man beräknar denna fördel i betraktande
af det ökade afsättningstillfälle, den lättnad
i transporter, som derigenom tillskyndas
det vidsträckta Land, som omgifver Vettern.
Men man bestrider ÖstgöthaCanalen dess
fördelar, i betraktande deraf, att Östergöthland
gränsar till Vettern och kan af VestgöthaCanalen
draga allt det parti, detta
Land skäligen kan vänta. _ Innefattar icke
denna sats en coniradiction ? Kan man
medgifva att ett afsättnings tillfälle, nämligen
på Götheborg, är fördelaktigt, och
med detsamma bestrida fördelarna af 2;ne,
jag menar Stockholm och Götheborg. Är
då intet valet imellan flera köpare, åtkomsten
af flera behöfvande Säljarens största fördel.
Om Götheborg ensamt kunde slå under
sig den vidsträckta varumängden, Canalens
öppnande tillbjuder, så frågar jag om
icke då denna ort ställes på en för Jordbruk
och Näringar farlig punkt? Är då hufvudstadens
lyftande från dess beroende af
utländsk tillförsel, icke mer af något verke*
Den 29 Juli e. m, *4l3
ligt varde? kan detta ändamål utom GöthaCanal
vinnas? eller medverkar han ej dertill?
— Ar ert dubbel betalning för Landtmannen
af intet värde, då det kan förenas
med köparens fördel, och då den äfven bidrager
att gifva ^handelsvågen en fördelaktig
sänkning. Äro ej dessa fördelar synbara?
hvars intressen motverka de? hvem
håller så mägtigt tackel; et nere att dessa sanningens
strålat ej få framtränga?
Att påstå, det en Canal som genomskär
en af Rikets bördigaste Provinser, jag menar
Östergöthland, är för samma Landsort
af obetydliga fördelar, kan icke vara meningen,
ty det är omöjligt; men det är vid
jemförandet af fördelarna mot kostnaden,
sorn man tilltrott sig bedöma att Östgötha
sträckan ej förtjent det värde, derå blifvit
fästadt; hvad jag redan baft äran anföra,
borde efter min öfvertygelse bevisa motsatsen;
men låtom oss ytterligare kasta en
blick på Östergöthlands närvarande exporttillfällen
och dem Canalen,en gång öppnad,
synes tillbjuda.
Hela Östergöthlands bandel concentreras
för det närvarande i Norrköping; upp.
städerna uppköpa af Landtmanna producter
endast till eget behof, och Söderköping har
på flera år ej drifvit annan än uppstads
handel.
*414
Den 2g Juli e. m.
Norrköpings handlande' betala således
för Landtmannens varor hvad de behaga,
och satta likaledes efter godtfinnande piis
pä landtmannens nödvändighets- och öfverflödsvaror
titan all slags medtäflan. Sorn
de äfven för det mesta fournera upp taderna,
så hafva de af belägenheten erhållit ett
afgörande monopolmin ofver Östergöthlands
handel; verkningarne häraf hafva stundom
visat si,g i öppnandet af utländska spannmåls
förråder, de tider om hosten, dä Landsmannen
fört sin spannmål till torgs, stundom
åter i tillfälliga brister af nödvändighets
varan Sill och Salt. hvilka uppjagat
dem för eo tid till ovanlig dyrhet.
Om man således alltid måste medgifva,
att en afsättningsort är bättre än ingen,
lär dock icke kunna bestridas att hvar
»och en handlande, som utan medtäflan är
ensam köpare och säljare, står på en farlig
punkt för det allmänna, oftast icke mindre
tryckande än en ny beskattning. Vöre
GöthaCanal färdig, så tycker jag niig inse
att Linköpings handlande ej länge skulle
dröja att uppköpa och exportera Landtmanna
producter, att directe, åtmindstone
från Götheborg och Stockholm, förse sig
med flera behöfliga handelsvaror; med ett
ord, Linköping och Wadstena skulle blifva
handlande städer, och Norrköping skulla
få verkeliga medtäflare i sina nuvarande
Den 49 Juli e. m.
‘4*5
filialhandlare. Kunde sådant blifva annat
n fördelaktigt för Landtbruk och näringar?
Linköpings läge midt i Landet, på den
bördigaste orten, är tjenligi för upphandling
af Landtmannens producter, det är
bristande 'afsättning derstädes, som hitintills
på 4 mils längre afstånd nödgat den
orten, att i Norrköping söka afsättning. Ensamt
denna besparing i varornas forslande
är en verklig vinst för Landtmannem
Östergöthland äger en.betydelig jerntillverkning,
hvars enda afsättningsort
hitintills varit Norrköpings jernvåg. Erfarenheten
har visat, att Götheborg, i anseende
till dess vidsträckta utländska handel,
kunnattömma sin jernvåg, då Stockholms
och Norrköpings ännu ägt förråder, dem
sannolikt flera års fördelaktig handel ej förmår
tömma, synnerligast om den årliga tillverkningen
äfven ingår i beräkning. Då nu
Östgötha Bruksägare genom Canalen få tillfälle,
att föra sitt jern till den väg, der
afsättningen är oafbruten, så frågas: om
det ej är troligt, att de deraf profitera?
och om medtagandet af flera års förlager
ej är en hufvudsaklig vinst för denna handtering.
Då derjemte beräknas, att en del
Bruksägare fä närmare landtransport till
något ställe af Canalen, eller stränderna af
de sjöar den genomgår, så visar sig fördelen
för dessa så mycket påtagligare. Men
Den 2g Juli e. m.
jag är försäkrad, art Gaualen äfven af dem
ej skall blifva obegagnad, sotn derigenom
f i längre landtransport än tili Norrköpings
väg. " 'ql^do
,
j fi V ** l
Men skulle man ej äfven nied nall anledning
kunna förmoda, att sjelfva tillfället
af en lättad transport ber jemte de lerdala
r, den synbart tillskyndar närvarande näringar,
äfven agga speculanter till anläggning
af nya. Ingen nian med förmögenhet
nedlägger den i någon handtering, utan att
i främsta rummet beräkna af&ältningstillfället,
och de dermed förknippade fördelar
eller svårigheter. Ingen man med förmögenhet
och speetilötion försummar en iofiig
fördel, då den ligger klar för hans Ögon.
Vore det troligt, att en Jordägare i de
trakter Canalen genomskär, med liknöjdhet
skulle se ett fördelaktigt tillfälle alt deraf'
profitera, gå sig ur händerna? att han skulle
vårdslösa förädlingen af en md i mamelie,
den han ser sig äga. Vöre det ej s$nWaltare,
att han skulle anlägga 5fteg«lbn^ dkf"
han hade rudimaterie», i betraktande
lätta afsättningen; att en annan skulle andi
lägga Skeppshvarf, till förädlande af si»
skogsproduet, den tredje begagna ett hitintills
ödeliggande Strömfall, lill anläggande
af någon Fabrik o. s. v. Om allt detta kan
kallas gissningar, så medgifvom dock, att
den sednare möjligheten är sannolikare ärt
Den 29 Juli e, Tti,
den förra. — Industrien försummar sällan
att draga fördel af tillfället.
De fördelar, sorn under byggnadsåren
direct tillskyndas de orter Canalen genomskär,
kunna ej sned den mindsta sakkännedom
helvi Ilas. Det mätte ej vara indifferent
för Jordbruket, då på allmänna upphandlings
aucrioner i dessa orter uppköpi
s liera tusende tunnor Spannmål af Råg,
Korn och Alter-, flera hundrade tunnor salt
KöH; flera tusende pund såltädt Fläsk; flera
tusende kannor Bränvin. Att allmogen med
körslor har till lalle förtjena flera tusende
Riksdaler. Att en mängd smiden och gjutgods
tillverkas för Canalens räkning vid orternas
Jernbruk; och ändteligen att en
mängd materialier af Bräder, Plank och
Rjelkar årligen uppköpas, hvilket sednare
dock, så vidt möjligt varit, hämtas från
Norrland, dels i afseende på bättre varor
och bättre piis, dels ock för att ej i orterna
uppjaga prisen derå. Att påstå det
så betydliga upphandlingar ej befordra afsattningen,
och således direct verka till
Jordbrukets och ladugårdsskötsel^ fördel,
det vore att synbart ledas af en ovillja mot
företaget, som blindt förkastar aila skäl.
Jag frågar om några mindre olägenheter,
såsom dagspenningens tillfälliga stegrande,
då soldaterna äro bortcommenderade, tillfälliga
skjutsningar och inkvarteringar vid
Den 29 Juli 9. m.
tropparnes maiche till och ifrån Canal-arbetet,
om de förtjena att nämnas. Och jag
underställer vördnadsfullt, om dessa* beräknande
och upptagande vi«a någon sann vi lija
till Jordbrukets och Näringarnas uppbjelpande,
nlgon fästad blick pä det helas
fördelar.
Bland Oeconomiska fördelarna bör icke
förbigås den utdikning, hvilken flerestädes
af Canalgiäfningen blir en oundviklig
följd; och hvarmedelst de Måssar, Canalen
genomskär, blifva förvandlade från bottenlösa
med Sqvattvam och andra onyttiga
växter öfverholjda otillgängliga marker, till
torra för gräsodling tjenliga ängar.
Derjemte lemnar Canalen på de ställen,
der den ligger högre än det öfriga
Landet, tillfällen till ängsvattning; en ängsförbättringsmethod,
som i Sverige hitintills
är föga känd, men om hvars fördelar vi
dock kunna göra oss begrepp.
Dessa anmärkningar kunde ökas med
fördelarna af nya införda arbetsmethoder,
vanor och handlag i förut mindre kända
arbeten, upptäckandet af kalkarter, tillblandningar
af ett varaktigt murbruk, med-mycket
mera; men jag har blott velat upptaga
de allmännaste fördelarna, hvilkas sanning
är lätt att inse. Jag slutar med erinran,
Den 29 Juli e. m.
1419
*tt nästan allt hvad Canalen hitintills kostat
(med undantag af de Spannmåls- och
Bränvin» införskrifningar, hvilka 1815 voro
en oundviklig nödvändighet), äfvensom
det mesta af hvad Canalen hädanefter komne
e att kosta, i händelse den kan fortsättas,
tillfaller Jordbrukaren, Näringsidkaren,
Bruksägaren och den arbetande folkklassen.
Dessa summor äro således i afseende på
Jordbrukets och Näringarnas upphjelpande
väl använda.
Dessa ämnen förtjent© att af en skickligare
hand utvecklas, måhända, är sådant
dem i framtiden ock förbehållet. Det torde
itnellertid kunna anses för tillräckliga
bevis, att 1809 års Ständer ej förhastat sig
då de förklarat företaget vara nyttigt. Da
hafva på en tid af patriotisk ansträngning
grundlagt en ärestod för Svenska namnet,
och boredt en fördel åt efterkommande,
som det tillhör oss att högakta och fullfölja.
Bland de Memorial, som under detta
Riksmöte emot canalanläggningen blifvit
inlemnade, förekomma invecklade uttryck,
utan sakkännedom frambragta förebråelser,
hvilkas besvarande jag anser så mycket
mera öfverflödigt, som förenade Stats- och
BancoUtskotten i deras Betänkande rättvisat
Directions åtgärder och bemödande,
1420
Den 29 Juli e. m.
Det torde förtjena att anmärkas, det alla
som varit satte i nödvändighet att om detta
verk taga en närmare kännedom, såsom
förenade St3ts- och BancoUtskottens Berednings
Ledamöter, Varkets åiiiga Revisorer,
dess närvarande och förra Directeurer,
alla instämma i dess nytta, och önska
med värma degs snara fullbordan. Den
Riksdagsman, sorn af sina egna Utskotts
Ledamöters bedömande cj finner sig tillfredsställd,
som t j fäster något afseende
på Lagliga Revisorers utlåtanden, och som
ej respecterar en i Laglig ordning meddelad
decharge — den lär aldrig vi! 1 ja upplysas
och den känner ingen gräns för sitt
klander.
Mätte Riksens Höglo/1. Ständer, med
afseende å de betydliga summor Actieägarne
förbundit sig att tillskjuta; med afseende derå»
att private af patriotiskt nit och utan utsigt
af högre vinst än laglig renta, antecknat
sig för summor, hvilka öfverstiga den enikilda
förmögenheten att förlora; med afseende
derå, att en del häruti nedlagt
hela sin förmögenhet, och med fästadblick
på företagets fördelar, göra utförandet
möjligt; då kunna de personer, hvilka
vid Verkets utförande framdeles kommo
att lägga hand, med tillfredsställelse uppfylla
sina pligter och med nöje underkasta
sig de icke obetydliga egna uppoffringar,
som från dessa befattningar äro oskiljak»
tiga.
f Den 29 Juli e. m.
1421
Friherre Cederström, Rudolph, anförde
skriftcligen till Protocollet:
De stora fördelar Götha Canal skall
medföra för Rik ts inre rörelse, den nytta
Svenska handeln af densamma skall skörda,
i synnerhet så orta politiska ställningen
gör seglation genom Sundet och Cattegat
osäker, äro redan i denna fråga anmärkte
och i min tanka tillräckligt upplysta. Jag
anser likväl för min pligt, att, med anledning
af några inför Höglofl. Ridderskapet
och Adeln framställda betänkligheter öfver
detta företag, yttra min öfvertygelse om
dess vigt och angelägenhet i militairiskt
afseende. Om Götha Canal hade varit färdig
för 100 år sedan, månne icke Kung
Carl Xlittes tåg emot Norrige haft en
annan utgång? De stora förluster han gjorde
af canoner, ammunition och provisioner
genom Danskarnas uppbringningar i Östersjön,
Öresund och Cattegat, hade då ej existerat.
Dessa försvårade hans operationer
för flera år och gjorde saken till slut
nästan omöjlig; men jag behöfvev icke
hämta exempel så långt tillbakas; i det fallet
uti vår sista Campagne förlidet år hade
vi ju i tid fått några batailloner Canonslupar
upp till Strömstad. Nu nödgades
vi vänta flera månader innan Canonsluparne
hunno komma genom Östersjön, Sundet
och Cattegat (hvilket dessutom aldrig
1422 Den 2g Juli e, m,
utan stöl sta risqne kan ske med dessa öppna far.
tyg,), och Norrmännerna hunno församla sin
sjöstyrka anda uppifrån Bergen och concentrera
den vid Wahlöarna, från hvilken starka och
fördelaktiga position de sedermera ej kun-,
de fördrifvas utan betydlig öfvermagt. \i
hade äfven då kunnat få dit Canonjullar,
sorn äro förträffliga vapen uti.en Skärgård,
der dessa fartyg, med fjärdedelen af en canonslups
besättning, göra samma verkan
sorn Canonslupar; men de kunna endast
brukas i Skärgårdar och kunna aldrig hålla
Öppna sjön i svår sjögång och således
risquerades ej nu att sändas genom Östersjön
och Cattegat till vestra Skärgården.
Hvilken stor vinst för Staten skulle det ej
varit om, efter slutad campagne, vi fått hem
till sina stationer hela vär Skärgårdsflotta
samt öfriga militaira atliraille, som nu lick
läggas upp på olika ställen och med stor
kostnad vårdas öfver vintern samt nu i ar
hemtöras, hvilket ännu ej hunnit ske.
För Framtiden, då Götha Canal en gång
blir färdig, så kan en fiende aldrig gora
calcul på huru stor sjöstyrka vi kunna presentera
emot densamma, antingen öster eller
vesterut, då vi deremot kunna nästan
på dagen utsätta Samlingen. Om innan Götha
Canal blir färdig vi skulle fa krig, så
kunna våra Bröder Norrmännen ej i tid
gifva oss någon assistauce af deras betyd
-
Den 29 Juli e. m.
*423
liga Skärgårdsflotta, och vi kunna ej heller
begagna vår egen, sorn är stationerad 1 vestra
Skärgården, om denna styrka behöfs 1
Östersjön.
Jag för min del, sorn Sjöofficer, inser
så stor nytta af Götha Canals fullkomnande,
att jag anser oss dessförinnan ej kunna
draga den betydliga förmon af vår förening
med Norrige i afseende på försvars<2
verket åtmindstone intet på sjösidan, som
eljest man bör vänta. Svenska Ridderskapet
och Adeln har alltid visat rådighet och oförskräckthet
vid de tillfällen, då Riket äfven
varit i största våda, det var också inomdessa
murar, sorn förslaget om G< tha Canals
anläggande med nästan enhälligt bifall
emottogs, då Riket stod på branten
af sitt fall och nästan ingen financiel
vesource ägdes. Då fann man ingenting
omöjligt, och denna frimodighet ingaf våra
medStänder ett lika mod, hvilket spriddes
i Landet till alla Medborgare. De likasom
taflade med anteckningar till Gotha
Canal; många öfver sin förmåga. Nationalstolthet
och öfvertygelse om nyttan för
inre landet voro då deras förnämsta driffjedrar.
Ganska få voro som tillika insågo
militaira nyttan af densamma och egentligen
endast de sorn hade föreningen med
Norrige i perspectiv. Skulle detta Stånd,
som alltid visat så mycken liberalitet mot
fädernesland och Medborgare, nu öfverändakasta
genom ett förhastadt beslut allt det
Dsn-é9 Juli e. m.
stora och värdiga i detta företa»», sort1 de
sjelfva 5 år förut med nit omfattat; hvad
omdöme hafva de att vänta af samtid o<h
efterverld? oell hvilka skola triumphera? jo
våra grannar; en sorn ser att vi ej 'hilja
profitera af en betydlig mimRkning uti Öresundstullen,
och andra, att vi sjelf "i! ligt
försaka alt blifva så starka sorn vi kunde
vara. De enda som förföra äro vårt eget
Fosterland och de Medborgare, som af patriotisk
ifver och välvillja varit Statens förläggare
vid detta arbete; jag kan dock aldrig
tro, att ett (igonblic^jföryillelse skulle
hinna utverka ett steg Ros oss, sotn skulle
sätta en stark stämpel på Ridderskapets
och Adelns ombytlighet i tänkesätt och beslut,
och som tillika skulle i grund förqväfva
all den framtida patriotism hos Medborgare,
hvaraf Riket framdeles skulle kunna
komma i behof. Detta skulle blifva
en naturlig följd, örn man såg, att vid den
ena Riksdagen intet nog beröm och förmoner
kan lemnäs dem, och vid den andra —
man sätter i fråga deras patriotism, och
att till och med förslag ingifvas att beröfva
dem deras egendom.
Jag har kanske varit något vidlyftig;
men jag har ändå svagt uttryckt mina inre
känslor, dä jag ser detta Nalionalstorverk
först gillarit af Ridderskapet och A
deln,
Den 29 Juli e.^rn. »425
deln, och nu i fråga att störtas af dem
sjelfva.
Jag skulle önska att Ridderskapet och
Adeln antog det alternativet att gifva 300,
000 R:c3. Banco om året och att ingen
fråga blefve att af CanalBolaget fordra någon
renta eller återbetalning på dessa försträckningar,
innan Bolaget erhållit renta
för sina penningar. Jag yrkar tj att bidraget
skall blifva längre an till nasta
Riksdag, ty allt mer och mer skall sjelfva
arbetet bevisa dess storhet och nytta och
de personer, sorn nu äro genom mindre
kännedom af saken prevenerade emot densamma,
skola då blifva af en hel annan tanka;
man må ej glömma, att allt hvad som påkostas
Canalen, användes inom Landet och
•går genaste vägen att uppmuntra inrikes
näringarna, genom lemnadt tillfälletill förtjenst
åt arbetare samt genom öppnade och
lättade transporter. Jag bekymras verkehren
för hela saken genom det beslut StatsRadet
Grefve Platen fatiat att nedlägga sin
befattning som Chef för Bolagets Direction.
Det torde kanske vara en följd af oblida
omdömen om hans person. Jag vill önska
att något kunde förmå Herr Grefven alt återkalla
detta, i synnerhet om utgången
visar, att Riksens Ständer sett saken med
den välvillja den förtjenar. Vid orättvisa
Ridd. o. Ad. Fröt. 179. 130.
i^a6 Den 2g Juli e. m.
mot dess person kan Grefve Platen vara
lugn. Patriotiska män, sorn genom de
största arbeten, uppoffringar och bemödanden
bereda deras Fäderneslands heder och
bästa, ernå sällan i deras tid den belöning
de fprtjena: Polheim, Thunberg och Ehrensvärd
äro derpå ännu friska exempel. Mett
den inre känslan att hafva gjort sig förtjent
aF Fäderneslandets och efterverldetis
tacksamhet, och den minnesvård man wenont
ihärdighet kan åt sig uppresa bor ensamt
vara tillfredstallande.
Friherre Staél von Hollstein, Corjitt
Ludvig: Disctission ofver ämnet är väl böljad,
men jag anser Frågan först böra afgöras,
om till Canalbyggnaden något biträde
skall lemnäs eller icke; derefter i fall biträdet
bifalles, tror jag discussionernn äga
rum punktvis öfver Betänkandet; härå anhåller
jag vördsamligen att proposition
matté göras.
Herr Blomstedt, Haris, ‘anförde skriftligen
följande:
Med uppmärksamhet har jag följt de
ofverläggningar, som haft gemenskap med
Götha Canalinrättningen. och funnit opinionen
hos mångå af Ridderskapet och Adeln
vara mot be illjandet af ytterligare understöd
för samma verk. Jag bär skyldig akt
-
Deri 29 Juli e. m. *427
ning för andras tankar, men jig tror mig
icke hafva mimi sta anledning att vackla i
min egen. Personer gifvas, som önska det
Cannlia betet alldeles afstadnade och företaget
öfvergafs, såsom i deras mening icke
nog svarande mot den väntade nyttan; andra
tvifla ännu om verkställbarbeten eller
attilindstone om fullbordandet inom den utlastade
liden, samt villja att man skall lämpa
arbetet efter de tillgångar för ögonblicket
lättast kunna åstadkommas, således till
en böljan endast fullborda en del af Canalen,
lemnande resten af den stora planen
till mei' gynnande tider.
jag får härvid anföra:
Det är icke numera hypotheser, sorn
behöfva undersökas och algöras, huruvida
Götha Ganalirirättningen är för det alle.ånna
nyttig och svarande mot sitt ändamål.
Det är Uppgifter, icke problematiska, titan
stödda på osvikliga bevis och facta. Dessa
bevis och facta äro redan före beslu et
om arbetets _ föi dagande fullkomligt framlagda
för hvar och en som sjelf velat gifva
sig tid alt inhämta en säker ej ytlig
kännedom otti ämnet, Rättsinnade och
upplyste män hafva dessutom sedet mera
äomt tydligare ej allenast ådagalagt verkställbarhetfn,
titan <>ok mathematice öfvertyga!
örn sättet och medlen, hvarigenom
Ven 29 Juli e. m.
verkets fullbordan inom viss tid nödvändigt
måste vara vunnen, samt-frukten skördas
af detta Svenska Nationen hedrande
arbete, så vida det blir understödt med
Creditiv och tillgång på en påräknad arbetsstyrka,
hvilket sednare hittills icke
kunnat inträffa. Jag frågar dä: hvad är
mera säkert än en mathematisk sanning ?
hvad borgen fordras väl för dessa uppgifter,
mera gällande än den mogna undersökningens,
den vetenskapliga öfver tygelsens? Att
nu ingå i detailler för alt bestyrka sanna
förhållandet vore följaktligen icke annat
än ett återupprepande af hvad redan långt
förr blifvit sagdt, för den upplysning sökande
forskaren öfverflödigt, _ för den
af fördomar ledde i alla fall utan verkan.
Såsom Sjöman och Militair lärer ingen
betvifla möjligheten och nyttan i allmänhet
af Canalens fullbordande, ej heller att
den blir ett medel , att genom lättade
transporter af Skärgårdsfartyg, effecter,
manskap m. m. så val som ock i allt öfrigt
lättade communicationer, bidraga att
trygga Fäderneslandet möt fiendtliga försök.
Statsmannen har med en mer omfattande
bedömningsrätt ej tvekat att antaga
detta såsom osvikligt. Sveriges afsvurna
fiender, om det äger sådana, _ skola
säkert icke utan harm och afundsjuka se
beredas dessa i krigiskt och oeconomiskt
afseende vigtiga fördelar.
Den 29 Juli <?. m. [ 1429
Emot den -sorn ej blygs vid att tro dst
kunna stå tillsammans med vår nationella
ära, vårt nationella val, att i trots af Pxikets
Geografiska läge upphöra räknas bland
handlande Nationer, — vill jag föga invända;
ty den sorn är i stånd till det försök
att grunda ett systeme på upphörandet af
all handelsrörelse och communication med
andra Länder genom prohibitiv^ anstalter,
den som yrkar att alla reformer inom ett
Land kunna verkställas genom påbud och
tvångslagar, det vili säga, den som vill att
vi med tiden skola abruteras inom vår halfös
stränder, den må ock gerna af mig oemotsagd
anse öppnandet af nya Communicationer
till transporters befrämjande m.
m. inom eget Land, utan ändamål. Till
den ofvan åberopade mening, att blott en
del af Canalarbetet borde beslutas, svarar
jag åter, med förutsättande att nyttan och
verkställbarheten af det hela inom viss tid
måste af det sunda förståndet medgifvas; att
nämligen ingenting är farligare än halfmesurer,
ingenting vittnar mer om svaghet
hos den enskilda menniskan, som likväl alltid
åsyftar sitt' eget väl, ingenting är följaktligen
vådligare och skamligare vid nationella
företag än dessa. Genom tidsutdrägt
förfelas ju ofta de ädlaste syftemål,
de vidsträcktaste planer och nyttigaste verk.
Det ligger i menskliga lynnet, att genom
uppskof afsvainar den mest ifriga verksam
-
»43*
Den 2g Juli e. m.
het långt snarare än da den möter ett svårt
oväntadt hinder; ty ett sadant öfvervinnes
lätt genom manlig beslutsamhet eller Ögonblicklig
ansträngning; nu är ej heller hav
annat i fråga. Jag hemställer derföre, huruvida
det vore vist handladt att besluta
något afbrott i Götha Canalarhetets gångt
en inskränkning eller langsanunare fort-»
sättning deraf, hvarigenom, om icke sakens
slutliga fullbordan skulle äfventyras,åtmindstone
dess inflytande på Rikets fördelar, för
lä ngre tid gå förlorade/utan att kunna er-,
sättas. Jag tror icke det ar Riksens Stan-,
der värdigt att nu fatta ett beslut, gmndadt
på premisser och satser, rakt motsägande
dem de frir några år sedan erkände. De
redan gjorda kostnader vore i sådant fall
förgäfves; Bolagsmännens lidande betydligt,
hvilka endast i förlitande på att Riksens
Ständer skulle handla cOnsequent, tecknat
sig såsom bidragande genom successiva
penningetillskolt för ändamålet, visst icke
med afseende på den låga rentarr af 5 ProCent,
I en tid då under ropet al allmän
penningebrist och vissa näringars uteslutande
rättighet till understöd, man så högt
yrkar utsläppandet af penningar i Allmänna
rörelsen, då bör det föi råna hvarje oväldigt
seende, att någon vill genom ett nytt
Ständernas beslut blottställa enskilda personer,
som uppoffrat en stor del af deras
förmögenhet till befordrandet af ett redan
Den 29 Juli #. m.
»43»
länge såsom nyttigt ansedt allmänt verk,
att man kart påstå vara illa använda de
Capiraler sorn be-tämmas endast till nytta
för I,andeis arbetande söner och till befrämjande
af Landets egna produeters rätta begagnande
och beqvämligare kringspridande
så inom sorn utom Riket; hvad förtroende
skola väl Riksens Ständers Beslut, garantier
och alla åtgärder på sådant s^itt vinna hos
Nationen? Jag tror deremot, att om ett erforderligt
bidrag be vill jas för denna Riksgagneliga
sak, blir i sjelfva verket icke fråga
om stora uppoffringar af Riksens Ständer
utan till det mesta blott om deras garantie.
Jag tillstyrker derföre på det kraftigaste,
alt hos Ridderskapet och Adeln må
bifallas hela det understöd, sorn i grund
Sf säkra och redan inkomna Calculer erfordras
för färdiggörandet af GöthaCanal så.
fort som möjligt, emedan af ofvananförda
skäl de skyndsammaste och kraftigaste åtgärder
alltid mäste vara de bästa, och efter
de ej kunna vara annorlunda»
Det egnar oss på detta rum, såsom
Representanter, att i hvarje vigtigt ämne
bestämt prononcera vår tanka; må sedan
hvar fördomsfri oegennyttig medborgare
blifva den domare, hvars ojäfviga utslag
vittnar om hvem af oss gjort misstag! Jag
underkastar mig med lugnt medvetande denna
dom, den är helig! Således utan att till*
*432
Den 2§ Juli e. m*
tro mig fullkomligt utveckla eller meddela
öfvertygelse om sanningar, som för så
mangas inseende ännu äro aflägsna, har jag
likväl vid tillfallen, sådana som det närvarande,
ansett mig skyldig till ett högtidligt erkännande,
huru jag för min del bedömt
dessa sanningar. Jag förnyar tnin begäran
om bifall till den leir GötbaCanals completterande
bfchöfliga summa, enligt ett af
alternativerna i Utskottets Betänkande, nämligen
300,000 R:d ärligt anslag i 5 år eller
intill nasta Riksdag, och anhåller om proposition
dera. I samma mån medel gifves
till arbetets utvidgande, i samma män skall
också dess fullbordan påskyndas och hvarken
en vis Regering eller någon medborgare
hafva missräknat sig på Nationens Representanters
nit att understödja allt hvadsom
leder till allmänt väl.
Friherre Cederström, Rudolph: Friherr
re Staél har satt i fråga, att proposition
-skulle göras om huruvida något biträde
horde lemnäs åt Canal Bolaget; men sorn
den saken redan af 3 Stånd blifvit afgjord,
torde nu blott hufvud akeligaste frågan vara
om 250,000 eller 300,dbo Riksdalers årligt
understöd bör lemnäs, och om den tid,
på hvilken sådana medel skulle bevilljas.
Friherre Staél von Hollstein: Af hvad
de värda Ledamöter so;a talat anfort, lin
-
Den 29 Juli e. m.
*433
ner jag ingalunda skäl till annan öfvertygelse
om Canalens så viii nytta som verkställbarhet
än den jag förut haft och redan
före dess början 180g yttrat. Man har
medgifvit, att tiden varit för kort att uppgöra
ett säkert förslag och att inhämta local
kännedom; den för sina kunskaper så
mycket prisade nu mera döde mannen, heter
det, hade ej haft tillräcklig erfarenhet
till ett så stort företag såsom detta; men
nu mera vore afl möjlig kännedom och
säkerhet vunnen. Hvilka äro då nu do
kloka, på hvilka man kan mera förlita
sig än på den förre, som på sin tid
uppgafs såsom ofelbar? Jag har anledning
tro, att samma osäkerhet existerar
nu som dä, samt att CanalVerket är 0-  verkställhart, åtmindstone af den enorma
kostnad dertill erfordras; jag stärkes sä
mycket mera i denna min förmodan af det
misstroende som uppstått hos Actieägare,
dä de göra svårigheter att ytterligare å sina
Actier göra inbetalningar, samt söka erhålla
Ständernas garantie om rentan för sitt
Capital i framtiden, derest CanalVerket ingen
inkomst skulle gifva. Jag kan således
för enskild del aldiig lemna bifall dertill,
att Nationen skall åläggas en så dryg beskattning,
för ett så osäkert företag, men
då sådant icke lärer något veika i beslutet,
så vill jag åtmindstone hafva urin tanka
i Protocollet förvarad, och deraf ta
-
i434
Pen 29 Juli e. ni
-
ga en afskrift för att hafva sorn ett säkerhets*
kort på fickan, Jag kanner Allmänna rö*
sten åtmindstone i den Landsort, der jjg är
hemma, och viff dermed Freda mig för oblida
omdömen. Jag vill dock vidare yttra
mig, då disoussionerna punktvis före*
falla.
Friherre Ceder strö nit Ulrik: Jag tror
visserligen att GothaCanal kan vara mycket
nyttig, men den är overkställbar, äfven om
dertill åtginge flere Secler, Af detta skäl
anhåller iag, att Herr Grefven och LandtMarskalken
behagade göra proposition till
atslag å Utskottets Betänkande,
Herr af Wirsén, Carl Johan, upplä'
ste följande;
Vid detta tillfälle, då den vjgtiga frågan
om GöthaCanaf till afgörande hos Ridder*
skåpet och Adeln förekommer, skulle jag
så mycket mera anse mig fela mot min
Medhorgsmanna pligt, derest jag icke bröt
en hittills iakttagen tystnad, 60m jag Haft ti II*.
fälle att äfven inför den autoritet, hvars
omdöme vi sammanstämmande erkänna,
derom förut få yttra min öfvertygelse med
samma upprigtighet som i detta ögonblick
dictexar mitt anförande;
Uppfostrad för Försvarsverket till sjöss,
tjenstgörande vid Flottan frän Skeppsgosse
Den 29 Juli e, m. >435
i 30 ars tid, och tid efter annan Befälhaf*
vars lör mindre och större delar af Skär»
gäidsEscadrsn, så väl under fred sorn i
krig pä Rikets särskilda kuster; vågar jag
icke, hvarken af egenkärlek, eller förhastande,
eller enskilta afVigter, att falla ett
omdöme om nyttan af GothaCanal utom
i afseende på Rikets kustförsvar: till denria
del af ämnet inskränker jag mig,.
Är det ett factum att Sbärgårdsflottor
å'ro nödvändiga för detta Jlrkes försvar, så
blir det äfven en avedeysäglighet, afl deras
hastiga och säkra förflyttande från den
ena gränsen tili den andra utgör en så
vigtig fördel, att Rikets sjelfbestånd derpå
kan hvila. Betraktas Chartan öfver de far*
Vatten, som skola beseglas från Rikets veslin
kust till den östra, så skall hvar och
en, med kännedom om våra egentliga Skär*
gårdsfartyg, nämligen öppna Canonslupar
och Jolia» , nogsamt finna, att äfven i fredens
lugn och midt i sommaren äro dessa
fartyg så exponerade, att man alltid får till
betydlig del skrifva på lyckliga händelsers
räkning, då man med dem hunnit målet
för en sådan resa. Föreställer man sig
dertill en fiendtlig stor Flotta i Sjön, sorn
är öfverlägsen vår stora Flotta, så frågar
jag om det ens är tänkbart, att en sådan
Expedition då skall kuuna äga rum; och
det vill säga med andra ord, att vi aldrig
Den 2.g Juli e. m.
kunna vän.ta att se någon Norrsk Flotta,
elier någon Flotta från vestra kusten förenad
till östra kustens försvar emot vår mägtiga
östra granne, lika som var här varande
Flotta aldrig skulle blifva begagnad till
Norriges eller vestra kustens försvar när
de hotas af en öfverlägsen fiende.
GöthaCanal fullbordad undanrödjer i
vå*sendtligaste mån alla dessa svårigheter,
medan våra Flottor då obehindrade af fienden
skola kunna flyttas ifrån det ena
hafvet i det andra. Man in%'änder må hända,
att en öfverlägsen fiende skall kunna
hindra vår Flotta att utkomma från Söderköping,
men för den som känner localen,
förfaller denna invändning, ty då en fiende
sorn bloquerar, nödvändigt måste hålla sig
utom porléen al kastpiecer och Canoner
från fasta Landet, så kan den intet hindra
£ en Skärgårds Flotta att debonchera, formera
linie och slåss, och detta är förhållandet
här; och är fienden så öfverlägsen och
stark, att vi formerade icke kunna delegera
honom, så träffar oss den svagares vanliga
lott att undvika affaire till lägligt
tillfälle, men fienden tvingas äfven att
sammanhålla sin Flotta, och hindras derigenom
att härja på kusterna, hvilket naturligtvis
eljest skedde.
Den 29 Juli e. m.
T437
Hvad isen i Canalen och insjöarna beträffar,
så går den sakei r. lika fort bort som
isen i skären, och med rnveken säkerhet
tidigare än man skall våga företaga en resa
genom Cattegat, Sundet och Östersjön förbi
Hallands, Skånes och Blekinges .öppna kuster
med en SkärgårdsFlotta, och ännu påtagligare
förr än öppet vatten inträffar i
Finska Skärgården, och slutar jag med tillförsigt
aLt våra vestra Flottor kunna hinna
förenäs med östra Flottan, innan östra grannen
skall kunna röra sina Flottor; och är
denna slutsats vigtig, så frågar jag om ej
GöthaCanal intager ett så vigtigt rum i en
defensionspian för Riket, ätt Nationens bidrag
till ett skyndsamt fullbordande af detta
storverk är lika nyttigt, som det är värdigt.
Jag vill intet trötta Kidderskapet och
Adeln med att utveckla flera af de mångfaldiga
militaira skäl som tala för detta arbete,
jag vill endast nämna följande: vi hafva
alla våra militaira depoter, alla våra förråder,
alla våra arsenaler vid gränseorterna
och vid sjökusterna, till större delen
icke en gång inom Fästningsvallar; är GöthaCanal
fullbordad, så kunna dessa redbarlieter
för Rikets försvar flyttas och förvaras
der de efter princip böra förvaras, nämligen
i hjertat af Riket, och derifrån på
Canalen transporteras till de gränsor, som
*438
Deii '2$ Juli e. m,
hota?!. Lägg härtill den lättnad Landet
skall hafva tinder ett krig, genom de mi»
litairn transporter af alla slag, sorn kunna
göras på Canalen och som förut betungat
Landet, och neka sedan om man kati, att
den tnilitaira nyttan redan ensamt, är lika
tillräcklig och Vigtig för Canalattläggningen,
som af våra förfäder millioner blifvit
bekostade till anläggning af Fästningar,
hvilka i planen af Rikets allmänna försvar
intaga ett vida mindre rum än denna vatten
CommUnicatiott.
» - 1
På dessa skäl tillstyrker jag Vördsamt
min högsta önskan att Ridderskapet och
Adeln för Rikets val och sjelfständighet,
och för vår nationliga ara, gå ait lemna
Canal Bolaget de Stats bidrag, sorn till verkets
fulländande erfordras»
Sluteligen får jag uttrycka den npprigtiga
önskan, att Stats Rådet Grefve Platen
måtte qvarblifva såsom styresman för detta
vigtiga arbete, och jag är öfvertygäd, ätt
hvar och en som interesserar sig för Canalens
snara fullbordande, instämmer i denna
önskan, då alla otvifvelaktig! funnit, att
hans administrationssätt måtte vara detlov»
monligaste för ändamålet, efter det bestått
profvet vid alla de granskningar och revisioner
som deröfver blifvit anställde»
Den 29 juli e. m. '439
Friherre Stael vnn Hollstein: Herr Grefve
Platen har gjort den proposition, att
GothsCanal Bolags interessenter voro berättigade
att erli >l ersättning af deras utgifna
penningar öfverlemna at Staten hela verket;
då Canalens stora nytta och nödvändighet
i militai risk t afseende så mycket förSäkras,
anser jag ett sådant anbud så mycket mindre
böra afslås, som byggnaden förmodligen
bor bättre kunna utföras, än då den bestyres
af en Köpmans Association, hvars förnämsta
hufvud än dath ål ganska säkert är l3iscontrörelsen.
Actieäg arne voro också mera
belåtne att få sina Vedan utgifna Capitaler,
hvilka manga af dem redan anse såsom förlorade,
och kunnä åldrig, ehvad garantie
deni också för framtiden må gifvas, vara
rätt förvissade om. Genom vinningen på
Disoonten vore den till Actieägarne af Staten
gifna lösningssUminan inom 6 a (J år
säkerligen åter inbragd. Öm detta projeCt
för denna gången skulle vara för sent påtänkt,
kunde det vid en kommande Riksdag
blifva ofverläggningsämne.
Herr Våhlman, Otto Frédrik: Som jäg
tillförne haft äran för Ridderskapet och
Adeln yttra min tanka i förevarande ämne,
vill jag ntl endast i korthet nämna, att
när man blott har för afsigt att befordra
Canalarbetets skyndsamma gång, och icke
att derjemte lätta andra för Riket högst
144° 29 Joli c. in.
vådliga speculationer; så synes det endast
vara genom bestämda årligen utgående summor
detta arbete ytterligare bör understödjas.
En följd häraf är att jag anser Riksens
Höglo fl. Ständer på det sorgfäiligaste
böra förebygga allt utvidgande af GöthaCanal
Bolags redan erhållna Discont privilegier.
Frågan om Canal Disconten är väl
icke nu egenteligen till öfverläggning; men
då BancoUtskottet i ett på Bordet liggan de
Betänkande föreslår att det endast för en
kortare tid, och högst för 18 månåder, hevi
11 jade fördubblade Creditiv på Banken,
eller en tillökning af 800,ooö R:d. allt
framgent skall fortfara, samt dessutom att
GöthaCanal Bolag skall få öfvertaga de båda
öfriga FilialDisconternas bela lånerörelse,
sa har jag nu trott mig böra göra
denna erinran, och får dessutom härom
närmare säga min mening, när den frågan
här till afgörande företages.
BancoUtskottets förra Betänkande, som
föreslog fördubbladt Creditiv i Banken för
GöthaCanal, och sorn Riksens Ständer bifallit,
innehåller att ehvad bidrag som under
denna Riksdag lemnäs till GöthaCanalarbetets
fortsättning, skall Banken deraf först
njuta ersättning för hvad som af det tillökta
Creditivet kunde vara begagnadt, samt
att äfven i den händelse RiksensSländer af*
sloge
V- 2. Den 29 Juli e, m. 7441
sloge allt ytterligare understöd till GöthaCanal,
skulle ändå sist inom 18 månader
Banken till fullo vara betald, och således
efter den tidens förlopp Bolaget endast få
begagna sin förra rätt af 800,000 R:d. Creti
i ti v.
Den mening en värd Ledamot nyss
yttrat, att det vore bäst om Staten genast
ofvertoge hela Canaiarbetet, har inom
•de sammansatta Utskotten varit föremål för
Hera öfverläggningar. Utskotten hafva nästan
enhälligt förblifvit i den öfvertygelse, att
detta arbete säkrast uppnår sin fullbordan
•derigenom, att det äfven hädanefter förenas
med den enskilda industrien. Sådan är ock
snin tanka,, och såsom ett exempel på en*
skildta företags framgång framför de allmänna,
vill jag blott nämna TroHhätteCanal
Då jag således icke anser läinpeligt at GöthaCanal
af Staten öfvertages förr, än den
en gång blifvit fullbordad, hemställer jag
i ödmjukhet att de sammanfatta Utskottens
Betänkande tua till afgörande punktvis företaga
s,
Friherre Stael, von Hollstein: Visserligen
mäste medgifvas att Herr Pahlman Ivar
rätt att dylika arbeten bäst utföras gen olåt •
enskilda associationer, hvars intresse beslår
deruti, att verkställigheten sker snart, val
Rid. 0. Ad. Vrotoc. 181. 182.
1442 Den Q.Q Juli e. m.
oell nied mindsta kostnad; nien da bör sådant
ske på deras egen bekostnad; sker det
på andras, och såsom här nu är föreslaget,
så förfaller hela detta Intresse, och något
annat uppstår i stallet. Jag är också icke
derom öfvertygad, att med tillbörlig
uppsigt och kraftig föresats ett sådant publikt
arbete för Statens räkning ju kan lika
så väl snart och väl verkställas, som lör
privat räkning.
Ilerr Svedenstjerna, Eric Thomas, anförde
skriftligen följande:
Ehuru iag ogerna bryter en tystnad,
den jag hittills ålagt mig af aktning för de
värda Herrar Ledamöter, Som bättre i tillfälle
att följa Riksdagsärendernas gång och
mera erfarne i deras behandling, tillika genom
framställningssättet af deras meningar
äga rättmätiga anspråk, att verka på besluten;
mäste ]ag dock, vid detta tillfälle, vördsam
t utbedja mig Han Excellences, Herr
Grefvens och LandtMarskalkeris samt Högloft.
Ridderskapets och Adelns tillstånd, att
få yttra några tankar. Jag har ej den förmätenhet,
att tro mig dermed kunna verka
på den opinion, hvilken vid Canalfrågans
ventilerande så tydligt gifvit sig tillkänna.
Men då fl ere bland Allmänheten och kanske
några inom detta rum torde hafva sig
bekant, att nästan hela byggnadsdetaillen
Den £9 Juli e. m. 1 j]5
vid Trollhätte Slussverk, ofta flera veckor
å rad, under de fyra si .-ta arbetsåren var
mig, såsom andra arbetschefen, uppdragen
och lagd på milt ansvar; så är det mig
knappast tillåtet, att vara p;i ty;t åhörare
af det sorn för eller emot GöthaCanal blifvit
anfördt. Jag skall dock i det möjligaste
söka undvika att upprepa hvad andra förut
sagt, ehuru tankeledningen torde göra vissa
repititioner oundvikliga.
Det är sagdt  jag medgifver det oftare
utom än inom detta rum: att Götha
Canalarhete
ej allenast varit och skall blifva
onyttigt, utan äfven skadligt för det
allmänna. Jag fäster mig t i il en början
vid dei sednare påståendet, såsom mera bestämdt,
och lemnar det förra att undersökas
i sammanhang med några af de anmärkningar,
sorn i Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Plena äro gjorda.
Det man såsom skadligast tillskrifvit
GöthaCanalarbete, är den dermed förenade
Di-scontens supponerade inflytelse på sedelmyntet
och peningeväsendet. Man tror,
att denna Discont genom dess assignationer
och förskrifningar i betydlig mån bidragit
och bidrager till sedelmyntets försämring.
Man beskyller äfven 5 ProCents obligation
nema och afskrifnings räkningarna för ert
kraftig medverkan till den i många orter
1444
Dea 29 Juli e. m.
med skäl öfverklagade penningebristen. Om
dessa beskyllningar voro bägge grundade,
så skulle GöthaCanalarbete hafva tillvägabragt
det synnerliga fenomenet i financerna,
att på samma gång skapa öfverflöd och
brist på pappersmyntet. Att afgöra i hvad
mån endera skulle kunna vara sant, fordrar
vidlyftigare undersökning än tiden nu
vill medgifva. Min tro, att CanalDisconten
hvarken försämrat myntet eller åstadkommit
penningebrist, kan imellertid vara
lika så sann sorn den på motsatsen, da
man ännu på ingendera sidan anfört några
öfvertygande bevis. Men lät oss för tidens
vinnande medgifva verkligheten af sjelfva
det ofvannämnda flnance fenomenet. Hvad
skulle då handt om GöthaCanal ej varit
till? skulle väl Malmö och Götheborgs Disconter
afsagt sig deras rättighet att utgifva
obligationer och assignationer på Banken?
Man kan s5 mycket mindre förmoda det,
som Malmö Di cont utsträckt obligationssvstemet
så långt, att Riksens nu församlade
Ständer ansett det förtjena åtal. Eller
skulle 1810 års Ständer, i och med det
samma de vägrat Canal Bolaget den aökta
Discontrattigheten, hafva upphäft eller mindskat
Filial-Disconternas? Hvarken lärer den
sjelfförsakelse kunnat väntas af Actieägarne
i Malmö och Götheborgs Disconter, att de
frivilligt skulle afsagt sig de förmoner de
innehade, ej heller kunde det instämma
Den 29 Juli e. m*
*445
med Riksens Höglofl, Ständers rättvisa och
deras offentliga erkännande af Disconternas
nödvändighet, att begagna sin magt till
Octroyernes häfvahde eller inskränkning.
Under sådana omständigheter må det tillåtas
mig att; fråga: om icke samma penninge
oper a ti o lier kunnat äga rum i de gamla
Disconter na, soia i den sednare tillkomna,
och om icke verkan deraf på sedelmyntet
och för lån-behöfvande hort blifva
alldeles densamma? Jag ser ingen annan
skillnad deri än att all vinst af GöthaCanal
Discont, som öfverstigit 5 ProCent, nu blifvit
använd på ett företag, som en tid ansågs
allmänt nyttigt, hvaremot en stor del a£
de andra Disconternas öfverskott gått i enskildas
fickor, hvaraf nyttan i alla tider
varit och måste blifva hypotetisk.
Dernäst beskylles GöthaCanal arbete,
att hafva skadat det allmänna genom de
starka arbetscommenderingarna. Man
säger att de indeldta Regementerna för privata
personers räkning dragas från deras
hemorter just den tid då Landtbruket mest
saknar händer. Men gäller icke detsamma
om alla andra arbetscommenderingar,
som ej i militairiskt afseende äro nödvändiga:
till exempel, de för SöderTelje Canal,
för Strömrensningar, Brobyggnader m. m.
Likväl synes klagan häröfver vara både mindre
bitter och allmän än öfver det preten
-
1445
Den 2g Juli e. m.
terade skadliga för penninge väsendet,.förmodeligen
derföre, att större delen jordbrukare,
som det förra mest träffar, är bland
alla olaeser, den som sednast böjer sin löst
till skrik och jemmer. Det äro dessutom
manga om deras rätta intresse upplyste
Landtbrukare, äfven bland allmogen och
mindre Ståndspersoner, Som birsta att värdera
och begagna den arbetsfärdighel Soldaten
vunnit under en val styrd connnendering:t
och månne icke, under fredstid,
denna Sysslosättning för indelda arméen,
älven i militairiskt afseende, är både nödig
och nyttig. Soldaten vänjes derigenom,
under en slags fältlefnad, till ordning och
snygghet; hans dristighet och mod pröhas
der bättre än på ett vanligt Bondarbete,
och jag vågar tro, att den in del de Officeraren
sjelf vinner här en öfning, som icke
är utom hans yrke.
Ändteligen anses ock ibland ?j-betet
skadligt, derigenom att så mycken jord
borttiges, heldst på Östgötha Linien. En
värd Ledamot af detta Stånd har med en
calcul visat, huru förlusten af denna jord
till Landtbruket idkeligen ersättes. Jag får
derföre blott anmärka att då Canalen ömsom
genomskär en högre, ömsom en lägre
mark, måste ofelbart deraf yppas flera tillfällen
-att begagna den för de kringliggande
fältens torkning eller vattning. Den bör
-
Den 2g Juli e. m.
1447
diga jord Som faller inom Canal Linien,
matte väl ej heller gå alldeles förlorad. I
Sveriges Norra Provinser, der nyttan af
jordblandningar för Landtbruket är allmänt
känd, nppgräfves Jord i Kärr och Skogar
och transporteras till åkern ofta med dryg
kostnad.
Jag kommer nu till den mer obestämda
frågan, huruvida Canalen kan i en framtid
blifva nyttig? Få lära finnas inom
detta rum, som kunna tro att den skall
blifva alldeles onyttig. Frågan lärer således
reducera sig derhän: i;o I hvad mun
den under krigstider kan i militairiskt afseende
blifva nyttig? och 2:o Huruvida dess
Occonomiska nytta mer eller mindre kan
svara mot de uppoffringar sorn fordras för
det allmänna till dess fullbordande?
Nyttan af GöthaCanal i militairiskt afseende
är ej under min pröfningsrätt. Den
tillhör sakkunnigare domare, sorn finnas
både inom och utom detta Stånd. Jag får
endast anmärka, att om nyttan i den delen
är gifven ocb stor, så tyckes det ensamt
blifva ett vigtigt skäl för arbetets fortsättande,
om det också, efter en strängare
Oeconomisk beräkning, skulle gifva ett
mindre fördelaktigt resultat. Då fråga
är om något som kraftigt kan bidraga till
Fäderneslandets säkerhet och försvar, torde
*448 Den 29 Juli e. m.
mera nu, än i förra tider, få göras afseende
på kostnaden. Våra Fästningsverk*
Dockan i Carlscrona och flera andra dylika
anstalter till landets forsvar hafva kostat
omätliga summor, hvaraf ingen Osconomisk
fördel fått tagas i beräkning. Om
bägge håfvens förening genom GöthaCanats
Öppnande får betraktas såsom en nödig försvarsanstalt,
aa äro ja fördelarne deraf i
Oeconomiskt och merkantilt afseende, ehuru
obetydliga de än må visa sig, en
ren vinst för det allmänna. Detta är allt
hvad jag tror mig tillständigt, att anföra i
denna delen af Canalfrågan. Likväl må det
tillåtas mig att tillägga något i anledning
af hvad en värd Ledamot här anfört i samma
ämne. Det sades (0111 jag rätt erinrar
•mig) bland annat, att vår Skärgårdsflotta
skulle i krigstider möjligen kunna hindras
att begagna Canalen, emedan ett ringa antal
Bendtliga Fartyg vore tillräckligt att bloquera
inloppen. Visserligen är dtet möjligt,
men imellan det ytterst onda i ett krig och
det mindst onda falla många andra mojligheter.
Canalens ena inlopp är vid Östersjön
och det andra vid Nord Jin. Hvarföre
skulle just bägge på en gång alltid vara
Moquera de? Om det ei.a inloppet vore öppet
och det andra stängda, så förefaller det
mig, som ej är rnilitair, att bela Canalon
icke dessmindie skulle från endera
hafvet kunna begagnas. Canalen mätte väl
Den 29 Juli e. m*
1449
också i krigstider vara nyttig till något mor
än blott att släppa igenom Skärgårds Fartyg.
Det är ju en mängd tran porter af Canoner,
Ammunition, Klädespersedlar, Proviant
m. in., sora lättare och med mindre kostnad
kunna ske på en Canal än på Axel,
och hvilka artiklar ofta äro i krig af lika,
om ej större vigt än en Flotta,
Hvad åter angar den oeconomiska nytta,
som Canalen lofvar för framtiden, sä
medger jag gerna, att den ej tål att pröfvas
efter samma grunder som vanliga en*
skildta företag. Sådana böra i Sverige, der
penningerentan är hög. gifva 6 ProCent
årligen. Hvad man de första åren får
mindre bör de följande återbetalas eller bör
företaget i Capitalvärde kunna ersätta skillnaden,
En odling, en Bruksanläggning, en
»y Fabriksinrättning, sorn ej uppfyller ett
af dessa vilkor, kan väl aldrig i ordets
strängaste förstånd fa namn af oeconomiskt
nyttig. Men den kan icke dess mindre
medföra åt det allmänna en indirect nytta
genom en ökad, ehuru rj mot det använda
Capitalet svara de production; genom
dess förmonliga infl' telse pä en orts andra
näringsgrenar; genom förbättrade arbetsmethoder,
och icke sällan genom sjelfva
de lärdomar som hämtas af begagna
misstag. Det är under synpunkten af dessa
indirecta förmon er, som jag tror Götha
Den 2g Juli e. ?n.
Canals oeconomiska nytta hör -betpaktas:
att pröfva den efter andra grunder vöre
obilligt och resultatet deraf visar sig genast;
ty nog inäste det medgiFvas att 6
ProCents inkomst af det Capital, sorn nu
fordras till Canalens fullbordande, visar sig
på ganska långt afstånd.
Härvid väntar jäg mig ett inkast, sorn,
förut mött mig från flera håll och hvilket
här torde vara stället att besvara. Man säger:
’’Att hvarje enskild man sorn. miss
räknat
sig på ett icke absolut skadligt
eller alldeles onyttigt företag, skulle ur
samma skäl kunna reclamera understöd af
Staten.” Men månne jämförelsen här äger
rum. — En privat man, sorn ingår i enskildta
företag, är dertill sällan uppmanad
af någon allmän äutoritet. Hans verksamhet,
stundom påkallad af behofvet, stundom
af en inre kraft, vackt af tidehvarfvets
allmänna rigtning till industriel lifvas
och underhålles antingen af hopp om vinst
eller belöning: kanske mången gång af en
ädel stolthet, att märkt eller obemärkt veta
sig gagna. Hans företag grundar sig i
alla dessa fall på öfvertygelsen om egen
styrka att utföra dem; och med föresats
att stå eller falla sin egen man, ligger
det ofta i hans plan, att hvarken söka eller
mottaga understöd, på det att ingen i förhand
må skörda eller inom kort tid dela
Den 29 Juli e. m.
H5*
med honom vinsten eller hedern af det
han arnar göra. I ett helt annat förhållande
tyckas Götha Canal Bolags Actieägare
befinna sig till Staten. Subsciiptionen
öppnades ej förr än Rikets Höglofl. Ständer
förklarat Canalarbetet för lliksgagneligt*
och inbjudit allmänheten, att deri deltaga
pä billiga vilkor. Jag tror, att få
bland Actieägarne, som först tecknade, så
noiia fästade sig vid ZifFertalet af det provisionella
förslag hvilket då förelädes
dem.
Det kunde dessutom af få pröfvas, och
de Sorn agde verklig förmåga att se djupare
i sådana saker, kunde hilt föreställa sig
tri jiigheten ef några händelser som sedan
försvårat arbetet och ökat kostnaden. Många
hafva under arbetets fortgång fått derom
mera visshet af Directionens oförbehållsamma
berättelser, men de hafva icke
dess mindre fortfarit med sina inbetalningar;
sannolikt derföre, att de i 1810 års
Ständers framställning om Götha Canalarbetets
nytta både i militairiskt och oeconomiskt
afseende, trott sig äga den säkraste
garanti, som kunde gifvas dem för deras
förskjutna Capiialer. Det skulle väl således
synas billigare, att Götha Canal Bolags
Actieägare för en framtid försäkrades
om en laglig renta af sina penningar, än
att en sådan förmon lemnades ål personer,
*452
Den 29 Juli e. m.
med hvilka Staten ej ingått i annan förbindelse,
än att helt enkelt skydda och
försvara deras egendom. Hvad i öfrigt beträffar
det bidrag af Staten, sorn fordras
efter sednare kostnadsförslag till Canalarbetets
fullbordande, så mäste jag trygga
mig vid det af Utskottet framställda alternativ
sorn säkrast uppfyller ändamålet. Utskottet
har aldrig bestrid t Canalens nytta,
och då det bäst bör känna Statens andra
tillgångar och behof, synes det bäst kunna
bedöma huru stort anslag för Götha Canal
dessa medgifva.
Men jag återkommer nu till hvad jag
förut haft äran yttra: Att fastän på lång
tid och utan särdeles gynnande omständigheter
Götha Canais afkastning ej torde betala
full renta på byggnadsCapitalet; så lärer:
likväl detta företag redan hafva tillvägabragt
och ytterligare medföra en indirect
oeconomisk nytta. Md det tillåtas mig
tillägga några ord derom.
Jag har redan bekant min tro om
Canalarbetets verkan på penningeväsendet:
jag ville gå annu längre och påslå, att den
i visst afseende varit och bör blifva förmonlig.
Detta grundar sig på det jag hört
flera gångor här upprepas, om den skada,
som en år 1809 af nöden föranledd Sedelmassas
hastiga utspridande tillskyndat den
Den 2t) Juli e, m. *453
inre rörelsen derigenom att penningen fått
en falsk rigtning till importhandek vexelspeculationer
m. m. Örn detta är sant,
och till någon del kunde förutses af dem,
som 1809 och 1810 ledde financebesluten,
så måtte det väl varit både klokt och vältänkt
för det allmänna, att inom några år
bringa en Million eller mer af denna öfverflödiga
penningemassa i en rörelse,
hvarigenom den helt och hållet fästades
vid Landet och Landtm annayrken. Hvad
deraf genom Disconten gått till andra ändamål
har jag förut visat likaväl kunnat
ske på andra vägar; och nästan allt hvad
arbetet kostat har imellertid slädnät i de
orter Canalen genomskär eller 1 de som
gränsa derintill. Då vår utländska riksskuld
nu ar betald,,då importerna förmodligen
mer af sig sjelf än genom förbud
komma att mindskas och exporterna troligen
ökas, så är ju sannolikt, att Capitalen
böra dels blifva lediga, dels tillkomma;
och månne dessa ej med mera nytta för
det allmänna skulle kunna instickas i Götha
Canal Bolag, än användas i de lika så
mycket som importhandeln öfverklagade
Egendomsspeculationerna, hvarigenom Egendomarne,
äfvensom deras producter,
tros oupphörligen skola stiga.
En ovedersägelig nytta, som Canalarbetet
redan åstadkommit och ytterligare
i';54 Den 2g Juli e. m.
skall tillvägabringa, är arbetskraftens förökande
derigenom, att arbetare inöfva? till
Bättre methoder, äfvensom denna kraftens
nogare beräkning och bokföring. Dit visar
sig påtagligt, dels af de tryckta Berättelserna,
dels af sednare inkomna handlingar,
i livad betydlig man denna arbetskraft
ökats de sednare arén. De nu sednare arbetsbetingen
vittna äfven om den uppmärksamhet
man dervid fästat, ty dessförutan
hade det Varit omöjligt att bringa dem till
hvad de nu äro: mindre kostsamma för
Bolaget och bättre lönande för Arbetaren.
Jag sätter denna enkla och i mångas ögon
obetydliga sak nästan i första rummet, emedan
flera tusende arbetares handlag och
öfning, då dessa arbetare sedan spridas öfver
hela riket och meddela dem åt tusendetals
andra, åstadkomma en niechanisk effect
som aldrig kan nog högt skattas. Det
är från den länge föraktade och af mångå
ännu för onyttig ansedda SlrömsholmsCanalen
som vår gråstenshuggning i Sverige
mer allmänt daterar sig. Må hända få vi
från Götha Canalarbete räkna perioden för
en säkrare kunskap om de tjenliga?te murbruksämnen
i Sverige och deras förmonligaste
beredning, åtmindstone för murning
under vatten. Kanske skall det lemna oss
hundradetals skickliga murare, något Som
Sverige mera än andra länder tyckes sakna,
«ch vare det sagdt i förbigående, som det
Den 29 Juli e. m.
T455
eljest torde komma att sakna så länge
mästerskap och Skråinrätluiny.ar lenina
murmästaren dea största behållningen af
de samsta gesällerna och lärlingarna. Jag
åberopar lill vittne i den delen aila våra
mechanici och bland dem vår fört jenstful*
la Herr Owen, hvilken seönare nyligen vid
uppförande af sitt nya Gj iteri på Kungsholmen
haft samina erfarenhet sorn redan
jag vid Trollhättan: alt man snarare af en
karl från gatan gör en skicklig murare, än
af en vanlig bebrefvad oell Skxäskapad
Gesälk
De flera nya mechaniska utvägar, som
till Canalarbetets lättande varit använda
och ytterligare torde till Bruk införas, såsom
Tack jern svägar, Lyftkranar m. in., äro
af så mycken större allmän nytta, som man
kari hoppas att de vid flera mindre byggnader
böra i en framtid med fördel kunna
begagnas. Di flesta och kanske alla
dessa mechaniska medel äro förut kända
af Böcker och Skrifter; men det är någonting
helt annat, än att hafva sett deras nytta
i praktiken.
Utom den ådagalagda nyttan af Arbetarnes
öfning och arbetskraftens okände,
genom mechaniska utvägar vid Canalarbetet,
skall detsamma säkert blifva en ypperlig
schola för mechanici af alla grader; så
Den 2g Juli e. ni.
tnycket nådigare kanske hos oss , som vi
sakna för deras Undervisning och orning i
. .. . ^
det praktiska de allmanna inrättningar, som
finnas i flera andra Länder. Om Sverige
kan skryta af Pohlheimer, Thunberg med
flera mechanrci af utmärkt förtjenst, så är
det fordna Styrelsers frikostighet vi derföre
hafva att tacka, sorn genomfara äldre
Canalarbeten, Dockan i Carlskrona och dylika
företag lemnåt dem tillfälle att utveckla
sin förmåga. Men snillen skapa sig
sjelfva; och det är icke här endast fråga
om dem, utan afven om försvarliga mechanici.
Desse skulle knappt linnas i Sverige,
om ej större tillfälligt inträffade arbeten
öppnat en väg för dem: ja sjelfva Bergsmechaniken
skulle, oaktadt mängden af
Bergverk, hafva dödt uti sednare tider, om
den icke af BruksSocieteten och enskilda
Bergslager blifvit uppehållen. Den kostnad
CanalBolaget användt pä några dess
tjenstemans resor till England, äfvensom
skickliga arbetares införskrifvande derifrån,
anföres af mångå såsom bevis på misshushållning.
Dertill kan jag blott svara, att
man måste äga eller veta begagna vissa kunskaper
för att värdera dem.
Af den ökade arbetskraften och den
noga beräkning öfver dess användande, samt
den säkrare kännedom af localen, hvartill
CanalDirectionen nu kommit, kan med skäl
väntas,
V. 2.
Den 29 e' m#
2457
väntas, att det sednast uppgjorda kostnadsförslaget
ej skall vara umierkastadt någon
missräkning. Om man billigt granskar
det provisionel;), som först framlades för Konung
och Ständer, så torde- ock den stora
missräkning sorn deri upptäckts, mindre
fä tilhkiifvas framlidne Majoren och Riddaren
Bagge, än de händelser hvarken han
eller någon annan kunnat förutse, 311 mindre
afvärja. • •
Jag vågar ej uppehålla Högloft. Rid'devskapet
och Adeln med upprepande af
det sorn redan af andra är sagdt om de flera
fördelar som man i merta»tilt afseende
bor vänta af Götha Canal, och hvilka
skulle under vissa omständigheter kunna
blifva rättbetydande. Jag slutar derföre med
den önskan: att Iiöglofl. Ridderskopet och
Adeln måtte finna Statens tillgångar medgifva
det bidrag till Canalens fullbordande
sorn den o u inga n v 1; gen kraf ver,
och således stadna vid det af Utskottet föreslagna
alternativ, hvarigenom åimindstone
det af Actieägarne tecknade Capital endast
lärer kunna gä till dess primitiva bestämmelse.
Måtte aldrig Götha Canals Actieägare
blifva offer för deras goda och lolli*
ga, jag vill ej säga rena patriotiska afsigt,
att befordra detta företag; måtte ock deras
öde ej blifva en varning för efterkomRid4-
0, Ad. Vrot, i8j. 184.
»458
Den 2g Juli e. m.
mande att jelte ingå i något sådant, hvilket
Riksén* Höglo (1. Ständer en annan
sång kunde framställa såsom Riksgagneiigt.
Friherre Cederström, Jacob: Man är
i allmänhet skyldig opinionen aktning, då
den är byggd på rättvisa och billighet; om
den deremot befinnes orättvis, förijenar
den ingen aktning utan bör emotstäs. I
en tid då man, for att stilla ropen öfver
penningenöd, söker bereda låneutvägar af
Statens medel åt alla dem, som äro eller
säga sig vara i behof att iåna, i samma
tid vill man vägra allt biträde åt ett bolag,
som för ett arbete af allmän åsyftniug
redan deri nedlagt en del af sin förmögenhet;
jag kan ej lorena ett sådant förhållande
med den rättvisa och ärlighet, som
alltid caracteriserat Svenska Nationen.
Då Ständerna af allmänna medel bereda
utvägar till låns erhållande för alla dem,
som deraf äro i behof och som kunna
lemna nöjaktig säkerhet, är det, om ej en
uppenbar orättvisa mot alla som ej behöfva
låna, i den män sedelmyntet genom
dessa låneutvägar försämras, atmindstone att
träda den af billighet och rättvisa utstakade
gräns allt för nära. Vid ett sådant tillfälle
kan det ej annat än väcka förundran
att Hnna Götha Canal Bolag, som är före
-
Den 29 Juli e. m.
1459
nadt till ett allmänt nyttigt företag, vara
ensamt ansedt såsom icke förtjenande understöd.
Ar det då endast misshushållare
och de medborgare, sorn genom inskränkta
enskilda speculationer kommit i förlägenhet,
som böra med Statens medel understödjas?
Det
bär blifvit yttradt af åtskilliga
att Götha Canals blifvande nytta i mercantilt
afseende endast af Köpmän kunde
rätt bedöma?, och i militairiskt, af
militairer. Jag tror ej ämnet vara så inveckladt,
och förmodar att hvar och en
som är begåfvad med ett redigt begrepp,
utan afseende på dess yrke, kan bedöma
Canalens nytta i bägge fallen. Canalen
blir nyttig i mercantiliskt afseende, efter
Varutransporter i fartyg och batar äro
mindre kostsamma, lättare verkställda ocb
säkrare än på vagnar. Att kunna med
möjligaste största hastighet samla ett lands
stridskrafter på en punkt, samt att kunna
göra det för basta möjliga köp, är i militäriskt
afseende nyttigt. Stridskrafter bestå
uti folk, vapen, ammunition, utredningspersedlar
och proviant ni. m. Det lärer
icke kunna bestridas alt Canalen till samlandet
häraf lemnar lättade utvägar, och
att den således i militäriskt afseende
blir nyttig.
Den 29 Juli e. m.
En vårf] Ledamot har yttrat, att in*
nan ventilationen öfver 5jf Ifva hufvudfrågan
kan aga rum, bör genom proposition
utrönas om Ståndet vill understödja Godia
Canal Bolag eller icke: att på sådant sätt
behandla frågan vore olagligt; Utskottets
Betänkande utgör ämnet hvaröfver det åJigger
Ståndet att besluta, detta Betänkande
kati i J.igtig ordning afslå», men intet
preliminärt beslut kan hindra dess företagande
och afgörande.
Några hafva yttrat att de erkänna det
Canalen i framtiden kan blifva nyttig, men
anse denna nytta aldrig kunna uppväga
den skada, som detta Verks Disconti ättighet
förmenas medföra; och önska derföre
att Banken måtte bestrida äfven denria Discontrorelse,
och nH Bolaget, för förlusten
af denna rättighet, skulle erhålla en lämplig
ersättning. Jag har redan vid en föregående
Riksdag bevisat, att Disconter
som drifvas med allmänna medel alltid
mäste blifva skadliga, att den vinst denna
rörelse medför, aldrig kan blifva svarande
emot d n olägenhet att myntet genom de
ökad- creditsedlarna måste falla i värde,
att gränsen utom hvilken Discontrörelseti
icke får stiäckas aldrig med säkerhet kan
bestämmas, när den genom den lätta utvägen att
görasedkir kanntsträckastill oändlighet; och
deti alla tider mäste blifva gäldbundnas interessen
att betala i sämre mynt än de lint
Om mänga sådana alltid funnos bland Na’
Den 29 Juli e. m.
J 46l
tionens Representanter. Deremot kunna
“Disconter, * 0111 förläggas af enskilda, aldrig
utsträckas utöfver det Capital förläggarena
äga, hvilket redan förut utgör en del
af Landets RorelstCapilrd; sådana Discont<-r
lätta ‘åltdes endast rörel:tn af det
i omlopp varande myntet, och måste derföre
alltid va a nyttiga. Men fil denna
f: äga icke eg nteligv.n tillhör förevarande
amne, vill jag icke nu vidlyftigare yttra
mig deröfver. Det har blifvit yttradt. att
Slaten icke borde garantera CanalBolagr tI.
aglig renta för de af dem i della \ erk
insatta penningar. Då det öfverljudt blifvit
klagadt deröfver, att inga lån kunna
erhållas under 12 ProCent, bör det icke ettan
skid väcka förundran, att finna det man
tror CanalBolaget böra åtnöjas med 5 Procent
under arbetsåren och fullkomlig
ovisshet om någon renta för sina
infatta Capitaler, sedan arbetet är fuliändadt;
men det torde tilläfventyrs af åtskilliga
anses som ett nytt och kraftigt sätt att
uppmuntra enskilda till bidrag för stora
allmänna företag. Man har yttrat att det
tillrikta Creditivet af 800,000 R:d., som under
loppet af detta Riksmöte blifvit Götha
Canal Discontrörelse tillagdt, var under
vilkor att ovilkorligen inom 18 månader
återbetalas. Sådant var likväl icke förhålland
t; ty BancoUtskottets bifallna Betänkande
innehöll, att 1 fall Riksens Ständer
*4 6*
Den 29 Juli e. m.
fram cl eles skulle bevillja bidrag till Canalen,
så. skulle den delen, som då af Creditivet
v dre- begagnad, inberäknas, men att,
i fall Rik-'eus Ständer afsloge allt bidrag
till detta Verk, borde det t il Rikta Creditivet
ovilkorligen.fnftm’ i8rtnfln-ader till Banken
återbetalas. Det har~blifvit yttradt, att
då Calculerna i första arbetsplanen för
Gotha Canal varit så opålitliga, det icke är
stor anledning att trö dé nu uppgjorda
Sakrare. Det torde kunna bevisas, att Calculerna
för första arbetsplanen icke varit
så origtiga som man sig föreställt, 1 första
beräkningen af Canalkostnaden var
dagsverket beräknadt till 12 sk. RiksgäldsSedlar,
det har sedermera blifvit förhöjdt
till .20 sk. Bolaget har ofta nödgats aflöna
ett vida talrikare befäl än sorn erfordrats
för sjelfva arbetscommenderingarna,
emedan vårt politiska förhållande gjorde
nödvändigt, att tropparna skulle vara i
marchefärdigt tillstånd, och derföre måste
hela befälet följa troppen till Canalarbetet;
vid Arbetscommenderingarnas marchedagar
till och ifrån Canalen, äfvensom
Helgedagar, exercitiedagar och regndagar
har troppen erhållit samma underhåll af
CanalVerket, som arbetsdagarna; härigenom
har dagsverkspriset uppgått från 12 sk.
Riksgäl ds Sedlar, som det i Prima Plan var
påräknadt, till 56 sk. RiksgäldsSedlar och
deröfver. CanalVerket har dessutom ge
-
Dcn 29 Juli e. m.
M63
norn nhirutsedöa basliga borfcomrpenderingar
af detta arbetsmanskap fått vidkännas
i Prima Planen belt opåräknade förluster.
Att kostnaden för Crinalens fullbordande
genom dessa omständigheter blifvit 5:ne
gin.gor få stor sorn elen var påräknad, lärer
icke utan orättvisa kunna härledas under
rubrik af misscaleul i Prima Planen.
Jag kan icke föreställa mig att Hög
n
~ C?
lofl. Ridderskapet Och Adeln år 1815 kan
anse det vara öfver Sveriges förmåga att
understödja ett företag, som Riksens Ständer
år 1809 med hela den kraft sorn den
återvunna friheten medförde beslöto. —
Jag får slutligen, i anledning af hvad en
Ledamot yttrat, alt han, i anseende till
den opinion sorn i Landsorterna skall finnas
emot Canalarbetets fortsättande, ansåg sig
behöfva ett Utdrag af Protocoiiet öfver
sitt votum, för att begagnas som säkerhetspolett,
förklara, att då jag icke kan dela
den värda Ledamotens yttrade räddhåga,
jag icke heller någonsin vill hafva en sådan
polett.
Frihei're TStaél von Hollstein; Det
tillhör en fri man, att fritt yttra sina tankar,
utan att emot sin öfvertygelse lämpa
sig efter den rådande ton hos dem ,
Som tro sig äga en afgörande. Jag har visserligen
hört under detta Riksmöte, att man
Den 2(j Juli <?. m.
på allmanna opinionen icke behöfde göra
något afseende; icke dess mindre sager jag
det milt hjerta tanker» då jag anser det
fur pligt att icke t i a, och skulle blygas
för mig sjelf, om j;g skulle qväfva min
röst af farhåga, att yppa de länkc-äit ja«
hyser. Jag upprepar derföre hvad jag fornt
sagt, att jag sorn ett säkerhetsko-rt vill
hafva detta mitt yttrande på fickan; jag;
har eren erfarenheten» a!t jag flera gånger
förut haft yttranden som blifvit häftigt,
motsagda, men tiden bar sedermera rättvisa!
hvad jag sagt»
Friherre af Wetterstedt, Gustaf: Ef
ter
en så lång Öfverläggning vöre det att,
trötta Höglofl. R idd-ers k a pets och Adeina,
tålamod, om jag icke skulle inskränka mig
endast tili några fa ord»
Att ett arbete af så stor vigt och
fattning, och förenadt med ett så betydligt
bidrag af StatsCassan» som. Götha Canalarbete,
kan ur särskilda synpunkter betraktas»'
»ch på flera emot hvarannan stridiga sätt
ueduinas, har jag visserligen förväntat.
Det är således nied rättvis aktning för andra
meningar» som jag vågar underställa
Höglofl. Ridderskapet och Adeln några anmärkningar
till svar pä hvad jag under
ofverlägguingens lopp hort anföras.
Den 29 Juli e. m, »465
En värd Ledamot har yttrat, alt han
förnämligast föreser overkstailbarhf ten at
Götha Canal nti den fordra»., sorn å Actieägarnas
vägnar göres, om garanti för reutan
pa deras Actieinsättningar. jag tror icke att
af denna billiga fordran någon slutsats kan dragas;
ty då Canalarbetct ej kan slutas med
de 60 ProCent som för Aciieägame återslå
att insätta, utan att en ytterligare årlig
Summa dertill at allmänna medel erfordras,
så är del visst icke löftet om ren»
tan som kan uppmuntra insättningarna; ty
sä snart icke rentan är säker, synes det
mig klart, att hvar och en heldre uppoffrar
de redan inbetalda 40 ProCent, än blottställer
sig tor en förlust af hela Capitalet.
Med allsingen kännedom i detta ämne,
vågar jag ej följa de värda Ledamöter, som
tro att en mängd af är, ja till och med
Secler, erfordras till Canalens fullbordande. I
sednare fallet torde mig tillåtas anmärka, att
det åtmindstone icke blifva vi som komma att
upplysas om misstaget. Jag kan, i detta afseende,
tj neka mig den tillfredsställelsen, att offentligen
yttra, att jag hyser ett personligt
förtroende för dem som uppgjort planerna,
och nu vaka öfver deras verkställighet. Visserligen
hafva oblida omdömen blifvit riglade
emot GöthaCanal Direction; visserligen
har den kunnat misstaga sig, men det
kunna vi alla; och jag hoppas, att denna
Den 29 Juli er. m.
Direction, i likhet med alla dem, som utfört
eller utföra stora inhemska företag,
mätte en dag i medvetenhet af en lange
bestridd, men likväl i < ppen dager lagd
nytta, njuta någon trost for de svårigheter,
den haft att öfvervinna, och de omdouien,
sorn Ofver densamma blifvit fällde.
En ann.yn värd Ledamot har yttrat, att
först borde i öfvervägande tagas,--hut tivida
Regeringen ville öfvertaga Canalen 'elier icke.
Jag tror likväl, i likhet med hvad af Fiiherre
Jacob Cederström blifvit anfördt,
att den enda grund till öfverläggning och
beslut, är Utskottens Betäckande.
Ehuru här blifvit sagdt, att trenne Stånd
redan afgjort Betänkandet, är jag af den
mening, att delta beslut hvarken kan eller
bör anses hafva något, fp flytande på Riddérskapets
eich Adelnsfria® bsshitamdte rätt.
Jag får derföre heuistäU^oaj-icke bä.st vore,
alt Betänkandet punktvis företoges till
afgörande. Jag gör mig förvissad; att Ridderskapet
och Adela, utan annan ledning
än dess eg^n öfvertygelse, skall vid detta
tillfälle endast hafva afseende på det allmännas
väl, och jag kan icke tro, att ett
arbete, som blifvit beslntadt och påbegyndt i
en tidepunkt, då, för Sverige, allt sväfvade
mellan fruktan och hopp, nu skulle ofvergifvas,
dä föreningen med Norrige bade
Den 29 Juli e, m.
okar värdet af Canalen, och påkallar dess
snara utförande.
Friherre Cederström, Ulric: I afseende
på livad Friherre Cederström yttrat, anfaller
jag få namna några ord. Jag har
begärt afslag å Ut?kottets Betänkande, och
deraf kan ej följa anrvat resultat än att Bo*
lac.et får 'behålla hvad det förut bär. 1 afseende
på hvad Friherre af Wetterstedt
nämnt, i anledning af min mening att Canalen
ej på Secler kan blifva färdig, får jag
blott yttra att detta är min enskilda' tanke,
hvilken jag bar velat hafva förklarad.
Grefve von Schwerin, Fredrik Bogislaus:
Jag har redan för trenne månader
sedan yttrat hvad jag tänkt och tänker om
GöthaCanal, att man nämligen, då den blef
till verkställighet besluten, gick längre
än man hade ,bort gå, men att, sedan nu
så mycken kraft blifvit på detta företag använd,
det. skulle såra min Nationliga känsla
att se företaget öfvergifvas.
Canalen framställdes såsom nyttig i
commercielt och oeconomiskt hänseende;
nationella bidraget till detta arbete var o»
betydligt. Nu framställe.* den såsom ovillkorligen
nödvändig för Rikets sjelfständighet
och försvar och af nationen äskas ett
bidrag af icke mindre än 5 Millioner R:d.
1458
Ds72 29 Juli e. lil.
Summan ar stor, och man borde vara fullt
ofvertygad om företagets nödvändighet och
verkställbarhet innan nian å sina medborgares
vägnar hevi! ju- en dylik gärd. Hvad
Canalensnödvändighet i militairiskt hänseende
beträffar, är något som jag icke. kan
våga bedöma; jag skulle vara benägen att
tro att folkets tillgifvenhet för styrelsesättet
och Konungahuset, jemte dess mod utgör
den säkraste grund för dess sjelfbestånd
och försvar.
Vi ägde före 1808 ett Sveaborg och
denna Svearnes borg är nu i Ryssarnes händer.
.Tåg tvekar icke mera, utan bevilljar
allt hvad som begäres, då det Säges
att Hans Kongl. Idoghet KronPrinsen anser
Ganalen nyttig och nödvändig till Rikets
sjelfbestånd och forsvar. Önska skulle
jag likväl, om Ridderskapet och Adeln bifaller
hvad Utskottet fore lagit, att Ridderskapet
och Adeln genom en Deputation
underrättade Hans Kongl. Höghet KrortPrimen
att Ridderskapet och Adeln låtit
tron på Hans Kongl. Höghets insigter fvlla
bristen af egna in igter, men att tillika Ridderskapet
och Adeln bönf Iler att Hans
Kongl. Höghet täcktes deröfver vaka, att det
bevilljade betydliga bidraget ock måtte bilf
-
Den 29 Juli e. nt. 1569
va till det åsyftade ändamålet vederbörligen
an vind t.
Herr Pahlman: En värd Ledamot har
tillkännagifvit, att min framställning af hvad
Riksens Ständer för några månader sedan
beshitat om Götha Canal Disconts fördubblade
C ved i tiv i Banken varit annorlunda än
förhållandet, och jag följaktellgen häruti
misstagit mig. Som jag icke tror mig böra
emottaga dementie i en fråga, hvarom jag
är fullt förvissad, så får jag nu den äran
förklara, att Riksens Ständers af mig nyss
åberopade, beslut är ordagrant sådant so/ti
jag detsamma upprepat, och att jag alltså
icke kan taga tillbaka ett enda ord deraf,
utan skall, när Discont frågan till afgörande
förekommer, med original documentet
bevisa mitt påstående.
Att Betänkandet punktvis mäste företagas,
lärer hvar och cn så mycket snarare
finna, som det innehåller flera alternativ,
hvilka endast på detta sätt kunna afgöras.
Hans Excellence, Herr Grefven och.
Landtmarskalken: Anser Ridderskapet och
Adeln discussion slutad?
Ropades starkt Ja,
1470
Den 29 Juli e. m.
Herr Landt Marskalken'- Bifaller Ridderskapet
och Adeln alt målet företages
punktvis?
Ropades ganska starka Ja, men
Friherre Cederström, Ulric, ropade
Nej, och yrkade pa Votering.
Herr Våhlman: Så långt det är från
mig att bestrida någon utöfningen af sin Riksdagsmanna
rätt, nödgas Jag likväl påstå att
votering vid detta tillfälle icke bör kunna
äga rum, enär Betänkandet måste utgöra
grunden för öfverläggningen, och detsamma
innefattar flera såsom alternativer framställda
frågor, öfver hvilka Ridderskapet och
Adeln väl måste bestämma sina tankar.
Friherre Cederström, Ulric, bestridde
Herr Pählmans mening och uppläste af 56
§. Regeringsformen den del, som stadgar
att ett till Stånden återkommet beredt förslag
kan af Riksens Ständer oförändradt eller
med några forändringar antagas, eller
ock alldeles förkastas.
Friherre Cederström, Jacob: Det kan
icke bestridas att votering kan äga rum öfver
frågan, huruvida Utskottets Betänkande
skall i hela dess vidd till afgörande företagas
eller om det skall ske punktvis*, men
/
Den 29 Juli e. itt.
om det beslutes* att till bifall eller afglag
företaga Betankandet i hela dess vidd, så
måste de af alternativen i Utskottets Betänkande
bestämmas, hvilka uti bifalls-propositionen
komma att inbegripas.
Efter någon stunds uppehåll 1 öfverlriggningen
och under tvekan om contrapropositionens
beskaffenhet, yttrade
Ft iherre Cederström, Jacob: Sedan votering
blifvit begärd öfver den preliminaira
frågan om Utskottens Betänkande
bör till afgörande företagas punktvis eller
i hela dess vidd, så får jag till denna votering
föreslå följande voleiings proposition:
Den
som bifaller att Utskottets Betänkande
företages till afgörande punktvis,
skrifver
Ja;
Den det ej vill, skrifver
Nej',
Vinner Nej, kommer, sedan de alternatif
blifvit bestämde, hvilka i Bifalls-Propositionen
skola intagas, Betänkandet, att i hela
dess vidd till antagande eller förkastande
framställas.
■w in ty
Den 2() Juli e. nu
JJeyv Schutzer crantz, Johan Herman,
yrkade alt sorn Betänkandet innefattade
flera alternativer, så borde först bestämmas
hvilkendera meningen af hvarje alter-,
rativ-fråga kunde blifva föremål för slutligt
afgörande, innan någon votering företoges;
annars kunde man möjligen bifalla
bägge meningarna, och då den föreslagna
propositionen icke utmärkte eri sådan be»
stämning, protesterade han emot dess godkännande.
Friherre Cederström, Jacob: Om Herr
Amiralen Schutz.ercraritzv hade rätt fatlat
det upplästa förslaget till voterings proposition,
tror jag ej att han kunnat såsom
anmärkning deremot anföra, att uti Betänkandet
finnas älternativer, sorn skulle på
en gång kunna bilallas. Jag anhåller derföre
att å nyo få uppläsa den föreslagna
contra propositionen: Der står, vinner Nej,
kommer sedan de alternativ blifvit bestämde,
hvilka i bifailspropositionen skola intagas,
Betänkandet att i hela dess vidd till
antagande eller förkastande framställas.
Det är ännu icke hegardt votering öfver
sjelfva saken utan endast om sättet att
till afgörande företaga den.
Herr Schutzer crantz: Jag har med.
mycken uppmärksamhet hört den nu upplästa
-
Y. 2. Den 2C) Juli e. m, *475
lästa contrapropositionen, men jag kan ändå
ej frångå, att nar en proposition göres på ett
Betänkande som innehåller alternativer, sä
skola alternativerna först bestammas.
Herr Våhlman, Otto Fredrih: Jag får
flen äran vördsamt underställa Höglofl. Ridders
ka pst ecb Adeln den erinran att, enligt
denna voterings proposition, antingen Ja
eller Nej vinner, kommer Betänkandet alt
företagas punktvis.
Herr Manner starn, Joham: Den af
Herr Friherre Jacob Cederström föreslagna
con trap ro position torde så mycket mindre
böra .antagas, sorn i fall Nej vinner, Ridder
skap et oell Adeln, i händelse af olika
tankar om alternativerna i Utskottets Betänkande,
mås te votera derom, för att kunna
bestämma hvilka alternativer sorn borde
intagas uti hifalls-propositionen, innan
Betänkandet uti hela dess vidd skulle till
antagande eller förkastande framställas} innan
denna sednare proposition kunde göras,
skulle således Ridderskap et och Adeln först
afgöra punktvis de h u f v u d s a k lig a st e del arne
af Betänkandet och liksom på förhand antaga
några af alternativerna. Herr Friherre
Ulric Gederström har ensamt besa
iöt det föreslagna sättet att punktvis afgöra
Betänkandet, hvaremot JVidderskapet
Huld. o. Ad, Prat. 185 iflö.
1474 Den. 29 Juli e. m.
och Adeln i öfrigt samfäldt tyckes villj.1 detta.
satt antaga, Fiiherren fiar uti dess förra
yttrande begäit afslag å Betänkandet i
hela sin vidd och dess afsigt matté följaktligen
va’a att dets tanke hör blifva contraproposition.
Friherre Cederström, Jacob: Det förundrar
mig höra, att man begär i ena alternativet
af propositionen afgörande af sjelfva
huf' udsaken, och i det andra endast en
preliminnir fråga rörande sättet att till afgörande
företaga den. Jag får derföre å nyo
uppläsa propositionen.
Sedan Friherre Cederström uppläst propositionen,
tilläde han: denna proposition
är enligt min öfvertygelse den enda enliga
med formen. LandtMarskalkens proposition
var, att företaga Betänkandet till afgörande
punktvis; den blef ined Ja och Nej
besvarad och votering deröfver begärd;
det är således endast preliminaira frågan om
sättet att afgöra Betänkandet, hvaröfver nu
Ian voteras, och det är i anledning deraf
sorn jag uppsatt propositionen.
Herr Påhlman: Tåg får den äran erinra,
att i alternativpunkterna innefattas just de
vigtipaste frågorna, nämligen om summan
af biträdet, och om tiden för dess fortfarande,
m. fl. Dessa frågor måste nödvän
-
Den 29 Juli e, m. *475
digt efter den föreslagna contra propositionen
komma att företagas och kunna komma
att företagas punktvis. Allt det öfriga
som, enligt contra propositionen, skulle
framställas på en gång, innefattar hemställningar
af ringare betydenhet. Jag inser
således icke hvad hufvudsaklig förmån
härigenom kan vinnas, och tror för
öfrigt ej att propositionen är formlig.
Friherre Boye, Ludvig: Höglofl. RiddeYskapet
och Adeln synes lägligt hafva
fattat att tvänne frågor här äro föremål
för öfver läggningen, den ena om saken som
skall afgöras, den andra om sältet att behandla
saken. Dessa frågor böra icke sammanblandas;
men jag utber mig fä göra
Höglofl. Ridderskapet och Adeln uppmärksamma
deruppå, att blotta behandlingssättet
äfven företer tvänne frågor. Den första alden
om Betänkandet skall punktvis företagas.
Det är ej förr än denna är afgjord,
som man kommer till den andra, nämligen
den, hvilkendera meningen af de uti alternativerna
framställda punkter bör till bifall
framställas. Denna distinction är uti den
af Friherre Jacob Cederström föreslagna
proposition, efter min öfvertygelse, ligtigt
observerad: och jag kan således ej annat
finna än att denna proposition är fullkomligen
constitutionel.
1476 Den 29 Juli e. ra.
•Vi*Rbp4 proposition af Herr Gref
ve&lujtfijn
Landi Marskalken, bleF härefter
ofvanbti^å^e ...vytpnig‘ proposition godkänd.
’.-ckt?'py
Voterin!*“érthot jofes klockan ^ till 9
och slutades klockan ■§■ till 1 t, dä rösterna
befunnos hafva pä följande satt utfallit.
Ja - - V 155-
Nej - • . .58.
I anledning hvaraf målet skulla punkt*
vis företagas. -
Friherre Boye: Hos Eders Excellence
H err Grefven och LandtMarskalken samt
Höglo fl. R.idderskapet och Adeln fär jag
den äran hemställa, huruvida det ;ir öfverensstämmande
med värdet af denna fråga,
med den uppmärksamhet som i allmänheten
dervid fästes, och med vidlyftigheten
af de omständigheter som deruti omfattas,
att den nattetid a göres.
Dä Bidderskapet och Adeln hördes häruppå
ej vill Ja göra afseende, yttrade
Friherre Boye, det han hade ansett
detta ämne äga en allmän sida, men afscode
gerna ifrån sin hemställan, om Ridderskapet
och Adeln sä behagade.
I Ven 29 Juli e» m.
*47?
Efter uppläsning af ingressen uti Stats»
och J3ancoUtskoltets samfäldt» BetänKéhde,
af deh( 15 dennes, beslöts att enligt (tedtiare
alternativet af d*-n deruti framställda proposition,
den föreslagna anäaårkringen ejnot
Canal, Direcäonen elle^dess Chef
skulle fortalla. j3, *" -
Vidare bifölls första punkten af samma
Betänkande, angående CanalBolagets förpligtelse
i afseende på inrättningen af dess
Discontrörtlse.
Upplästes följande uti andra punkten
af samma Betänkande antagna proposition,
öfver hvilken inom Utskotten två Stånd
stadnat emot två;
Den som bifaller att bidraget till GötbaCanal
utsår från och med innevarande
år till och med år 1820, eller det år, da
nästa Riksdag derefter infaller, skrifver
/a’ i_. den det ej vill, skrifver Nej; — vinner
"Nej, kommer det ärliga bidraget att
fortfara i tio år.
Herr Grefven och FandtMarslialkefi
giorde proposition a det förstå af dessä
alternaUvtr,
Friherre Stael von Holl stein: Med förbehåll
att då frågan förekommer om sum
-
M78
Den 29 Juli e. m.
man, intet band härigenom Rigges på fritt
yttrande derom, vill jag inpå i discussion
öfver denna fråga. Det föreslås tvänne alternativer,
nämligen ro eller 5 år till nästa
Lagtima Riksdag; detta är icke enligt med
Constitutionen. Riksens Stander äga intet
att bestämma något positivt längre än till
nästa Riksdag, ehvad den då är Urtima eller
Lagtima. Bevis derpå är, att Ständerna vid
denna Riksdag ändrat hvad Sländerna 1809
beslöto; då försäkrades Ranken på det kraftigaste,
att genom en årlig återbetalning af
750,000 R:d, få ersatta de millioner R;d.,
som Banken då i och för kriget försköt
emot pantsättning af Tullmedlen; detta
allt är nn ändradt, dessa 750,000 R:d. sko-,
la nn åter årligen utgå, till lånebiträden;
förmodligen kommer äfven just detta Canaiverk
att få sitt biträde af denna fond. Om
Aclieägarne derföre låta förmå sig att tro,
det de i ett sådant beslut ägde full säker*
het, så bedraga de sig sjelfva. Jag anhåller
derföre att proposition måtte göras till
nästa Riksdag.
Grefve Lillj ener antz: Hans Excellences
Herr Grefvens och LandtMarskalkens proposition
var gjord å första alternativet,
sorn innehåller att bidragen må fortfara till
år 1820 eller det år då nästa Riksdag der-,
efter inträffar. På de i Betänkandet anförda
kraftiga skäl, har jag sjelf föreslagit,
Den 20 Juli e. m.
»479
att inga åtaganden för längre tid må göra*;
man jig kan derföre icke gilla den tanka,
att om Riksdag förut infälle-, då samlade
Ständer äga magt att åtra hvad de
nuvarande lofvat och försäkrat. Orri än
phvsiska förmågan medgifves, hindrar sådant'
likväl icke, det man med allt skal bör tänka
och säga, att kommande Ständer icke kun•na
ry*:ga sådana aftal, pä hvilkas helgd
enskilde eller corporationer bygga välfärds*
rörande anstalter. Om Lagstiftande magten
häruti ville äga mera vidsträckt rätt, än d n
hvarje hederlig enskild man vill och får
begagna, huru skulle allmänna säkerheten
då kunna fortfara?
Herr Våhlman: Jag har icke såsom
Herr Grefve Lilljencrantz förstått Friherre
Staéls mening vara lika med hvad Betänkandet
föreslår. Tvärtom har jag tydligen
hört honom yrka, att det årliga bidragets
utgörande icke skall för längre tid nu beslutas
än till nä = t inträffande Riksmöte.
Med Friherre Staél år jag fullkomligen ense
derom, att hvad Riksens Ständer häruti
niä besluta, på intet sätt är bindande för
nästkommande Ständer, hvilka så väl i detta
som öfriga Statsanslag måste hafva fria
händer att handla efter då varande omständigheter.
Men oisaken, hvarföre jag.för
min del tillstyrker att beslutet fattas för
till och med år 1820, är att detta är van
-
1480 Den 39 Juli e. m.
liga Terminen för aila Statsanslag, nämligen
elen tid, till hvilken Lagtima Riksdag
bor inträffa. Dessutom är det icke sannolikt,
att blifvande Stander titan de vigtigaste
orsaker fornundska ett sådant byggnadsartslag,
och tror jag derome att starre säkerhet
herodes Bolaget derigenom," alt beslutet
fattas för de påföljande 5 åren, i stalIt
t för till. näst inträffande Riksdag.
Då Herr Påhlman härefter begärde att
Herr Grefve Gyllenborgs, Jahan Henning,
särskildta yttrande måtte blifva uppläst, yttrade
Herr Grefven och Landtmarskalken,
att sådant redan denna förmiddag blifvit
verksteldt
Grefve
Löwenhjelm, Gustaf: Det Friherre
Stael anfört som princip'kan jag ej
medgifva annorlunda, än sonf exception.
Om Sladder ej ‘kuifd-ei .byggftV^ft&dängre varaktighet
åt stna fÄ=s'tftt/.tgl®»>%'tftvarjf1 Lagstiftande
otclF*lt?raf följande
åtgärder inskränkas, in b iff" den korta tid,
'söhr framflyter imellan 'våra' Riksmöten;
item påst,Ti? j.agi7'att inskränkt inom en så
trång scala, kan intet stort, intet varaktigt
godt upp.tänkas, än mindre utföras. Väl äga
följande Ständer att ändra föregåendes åtgärder,
då enskild rätt icke är i fråga; men
inträffar detta fall, mäste Ständers förbindelser
stå som klippan i hafvet, åtmind
-
XJen 39 Juli. «• m
-
*48*
Store, intill dess det bevisas, att Statens bestånd
fordrar att de rygga.s; då inträder
dea gamla regeln salus popnli suprema lex;
oeti dennes användande behof ver ej i förväg
beredas; den yrkar nog sin rätt då casus
inträffar. För öfrigt finner jag en stor
con.tradic.tion
frågor äro bundne’ af vår$ företrädares åtgärder,
skulle vi >j vara , det i penningefrågorl
De sednare innefatta förbindelser
sorn Lagstiftande Magten ing tt ined
andra, Grundlag deremot ar en förbindelse
sorn den endast med sig sjelf ingått.
Frågas hvilkendera förbindelsen äger jag
furst att rubba, den jas ingått med mig
sjelf eller den jag ingått nied andra? utan
tvifvel bör den sednare vara heligare.
Friherre Stael von Hollstein: Då Herr
Påhlman äfven yttrar den tankan, att Ständer
äga rätt, om de behaga, ändra förra
Ständers beslut, så synes, mig vara inconsequent
att bestämma ep tid, sorn är utöfver
<lcn gräns, sam GonStitutionen föreskrifvit för
deras magt; emot hvad Herr Grefve Löwenbjörn
anfort, åberopar jag mig blott
erfarenheten och det preiudicat, som just
vid denna Riksdag är gifvet, att Ständerna
rubbat den försäkran Banken erhöll örn återbetalning
af do till Staten iQo9 förskjutna
medel: af detta skäl finner jag för Bolaget
lika sä liten säkerhet; men villjn Aetieägaven
fiera tig till löiten, kan det vara mig
«433 Ben 29 Juli e. m.
för min enskilda de] likgiltigt; ty jag är
icke deltagare i Bolaget.
Jag bör ej förglömma, att förändringarne
i anslagen vid hvarje Riksdag äfven
kunna an-es som el t bevis af Ständernas
ratt till ändring af förra Ständers beslut.
Friherre Cederström, Jacob• Vid de
anförda exemplen till bevis att Ständerna
skulle äga rättighet att gora förändtingar
uti förra Ständers beslut, får jag anmärka
att Grundlagen föreskrifver de former, under
hvilka Ständers beslut kunna af kommande
Ständer upphäfvas eller förändras.
Allt hvad som rover Bevillning är af natur
att hvaije Riksdag böra ändras eller å nyo
stadfästas. För ändring uti Lagfrågor och
andra Riksdagsmål, är likaledes formen uti
Grundlagen föreskrifven, men ingenstädes
har ja? kunnat Runa det Riksens Ständer
aga r„tt att upphäfva Contracter, som föregående
Ständer ingått. Det vid denna
Riksdag upphäfna beslutet att Banken af
Bevill. ingsSumman skulle årligen erhålla
en bo lä id iv-nta och afbetalning för sina
gjorda forskolter, är endast ändring uti hvad
Riksens Ständer vid föregående Riksdagar lofvat
sig sjelfva; men om de vilkor Riksens
Ständer tillerkänna ett Bolag för motsvarande
skyldigheter å dess sida skulle upphäfvas, så
vore det attpå det mest bestämda sätt frånkän
-
Den 29. Juli e* m.
T48o
na Ständers beslut allmänt förtroende.
LandtMarskalkens proposition innefattar
att anslaget skulle räcka lill och med 1820.
Afsigten är således utan tvifvel att Riksens
Ständer vid nästa Lagtima Riksdag skola
afgöra om bidraget ännu längre bör fortsättas;
men jag tror likväl, lika med Herr
Påhlman, a"tt om Riksdag dessförinnan inträffar,
frågan då bör af Ständerna afgöra*,
om anslaget efter 182a skall fortfara.
Grefve■ von Platen, Baltzar Bogislaus<
Jin värd Ledamot har yttrat, att Ständerna
kunna annullera ett Contract, af föregående
Ständer upprättadt; jag kan ej begripa,
huru detta med någon form af Laglighet
kan äga rum. Det finnes blott en möjlighet,
styrkan, våldet, men detta är och blir
alltid en orättvisa; att kommande Ständer
måste respectera hvad föregående gjort, bevisas
af sjelfva Discontprivilegierna på 15
och 25 år, af alla Statens Lån med mera:
huru skulle allt sådant bli möjligt om ej
i sådant Ständers förbindelse vore lika
med enskildas. En häremot stridande grundsats
kan jag ej lemna utan anmärkning.
Alt-rnativet är framstäldt att bidraget antingen
bör lemnäs pa tio år eller ock till
1820 års slut; detta grundar sig på, att
Riksdagen skulle kunna börjas vid 1819 års
slut eller 1820 års början, och arbetet borde
tillställas utan att man om fortsättningen
i454 ~ &en "9 .
hunnit afgöra. Jag tror alltså det ratt as ta
vara att bibehålla phrasen sådan hon är
föreslagen. Jag tror mig vidare, nied den
kännedom jag är skyldig äga, bora namna
att i mån af större tillgäng blir hus*
hållningen bättre, då man kan räkna på
tillräckliga bidrag, kunna Caloulerna göras
säkrare bättre, så att med samma summa,
men på olika lång tid, skall en mindskning
i kostnad åstadkommas, som man svårligen
kan föreställa sig. Detta är hvad jag
trott mig böra påminna innan beslut tagea
huruvida tiden för bidraget bör fastställa®
till 1820 års sluL eller till 10 år.
Grefve Lilliencrantz: I anledning af
Friherre Staels och Herr Fåhlmatis anföranden
, får jag upplysa, att i mitt till
sammansatta Utskottens Beredning ineifna
förslag Stod: ''till och med år 1820, , då
nästa Lagtima Riksdag inträffar;” men att
jag, på Beredningens sammanstämmande önskan,
ehuru ogerna, måste ändra ordalydelsen
till sådan den i första alternativet, nu
år införd..
Friherre Boye: Om det vore mig
möjligt alt anse den fråga , som nu utgör
öfverläggniogsämne för Riddersfeapet
och Adeln, såsom ägande gemenskap med
Bevilfningen, så skulle jag tro alt det föreslagna
biträdet åt Götha CanalBolag icke
Den 29 Juli e. n.
kun
bevrlljas på längre tid an til! nästa
Riasdag, då det visserligen berodde af
Riksens Ständer att icke låta det vidare
fortfara. - Mén då frågan bär är om en
traxlsaction mellan Riksens Ständer och ett
Bolag, hvilken transaction ankommer på
ömsesidiga begifvanden, Synes mig utom
allt tvifvelsmål att sådana vilkor kunna
Stadgas som arbetets egenskap fordrar: och
att påstå att de sedermera skulle kunna af
Riksens Ständer rubbas, vore en sats af
den farligaste inflytelse. Jag tor min del
vågar alltså tillstyrka Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, att bestämdt beviilja biträdet
från och med innevarande år till och
ined år 1820.
Friherre Stael von Hollstein: Man
söker bestrida den satsen, att Ständer äga
ratt ändra föregående Ständers beslut. Detta
vill Herr Grefve Platen styrka med anförande
af exempel, och dertill valt det att
lån aldrig skulle kunna äga rum, om ej den
säkerhet vöre gifven, att återbetalningen
icke kunde sättas i fråga; något dylikt har
äfven en annan Ledamot yttrat. Jag linner
deraf, att dessa värda Ledamöter icke
bivistat Riksdagen i Örebro 1812; de hade
då fått en annan tanka. ,
* f ' -
Grefve von Flaten: Som jag aldrig
ämnar förtiga hvar jag varit eller förneka
*48$ ' ’ Dert 2q m.
de meningar jag yttrat» så får jag flen ärån
underrätta Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, att jag 1812 var i Örebro oc-h att
jag der instämt uti det beslut Friherre
Staél påminner om, nämligen att då tri
främmande magt oupphörligen Våldförde
Konungens undersåtare och ständigt neka*
de upprättelse, man då borde bruka repre*
salier medelst de skulders quittande sorn
tillhörde denna magts undersåtare; denna
mening kan jig ej ändra, men den är ej användbar
här, och dessutom bar jag anfört
exemplet af Discontprivilegierna.
Herr Berghman, Ambrosius Magnus:
Jag får ödmjukast underställa Högvälborne
H err Grefven och LandtMarskalken samt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, om icke
innan man öfverlägger om sättet och tiden
till det i fraga varande understödet för Götha
Canal, man bftr först afgöra, om man skall
herillja ett sådant eller ej, och, i förra
fallet, till hvad belopp. Efter gammal
ordning plägar questio an alltid afgöras
förr,, än man öfverlägger om questio qvomodo.
Att Utskotten uti deras Betänkan*
de afvikit ifrån denna regel, gör ingen
Lag för Ridderskapet och Adeln att hand*
la på lika sätt.
Herr Grefven och TLanåtMarskaVkert
erinrade, att Ridderskapet och Adeln redan
Den 29 Juli €' m•
hade afgjort att Betänkandet skulle fc j s
punktvis.
Herr Berghman: Jag tror mig böra
hafva den äran gifva tillkänna, det jag alldeles
icke är af den tanka, att Canalarbetet
bör nedläggas, ej heller alt Aclieägarne
skola blifva frustrerade; men jäv tror
att ett betydligt bidrag icke kan göras i
afseende på Statens knappa tillgångar,
5 3 P H
Herr PuhhndhrTiW vederläggning af det
påstående hvarut i jagmch flera andra instämt
att nästkommande Ständer pä' intet vis äro
bundna af de beslut, sorn nu fattas örn ytterligare
allmänna bidrag för Göth? Canalbyggnad,
har så väl Herr Grefve Platen
sorn flera andra värda Ledamöter sökt insinuera
den tanka att bär vöre fråga om
ett Contract imellan Riksens Ständer och
Götha CanalBolag, hvilket följakteiigen icke
utan båda contrahenternas medgifvande bör
kunna rubbas. Jag torde blott härvid få
erinra, hvad sorn ej bort undfalla någon
som det mindsta foljt detta ämne, att det
alldeles icke är fråga om ett nytt contract
med CanalBolaget, utan att med anledning
af Kongl Maj:ts aflåtna Nådiga Skrifvelse
till Riksens Ständer lemna det understöd,
som tillgångarne kunna medgifva och till
arbetets skyndsamma fortsättning kanpiöfvas
nödigt. Efter contract blifvit åberopadt
Den Hg Juli c-, m.
oell skyldighet*:!'! att .detsamma ful! Rira, så
vill jag äfveö erinra att på Statens si.la
blifvit upp fylle! t allt hvad af Riksens Stander
blifvit lofv-mlt, och långt mer derutöfver;
men a Bolagets återstår annu dom
skyldighet att betala hela den tecknade
summan. Det är således Riksens Ständers
väl vill ja för Actieagarne ellef snarare deras 1 ifliga
böjelse attgå en älskad Furstes önskan till
mötes, och alldeles icke någon B/dagels rättighet
som bestämmer det understöd, hvilket till
Canalens fullbordan under detta Riksmöte
beslutas. Imellertid mäste det förefalla hvar
och en förvånande, att ä Bolagets sida endast
höra omtalas fordringar, inga skyldigheter.
Detär icke första gången en och annan
CanaiDirecteur under detta Riksmöte fört
ett språk, såsom berodde det endast af deiu
att dictera Lag. Jag har aldrig tvillat att de på
hvarjehanda sätt och genomförmigobegripliga
skäl skola lyckas att af Riksens Ständer
få bevilljadt allt hvad de för Götha Canal
behaga fördra, hvilket ock detta Riksmöte
tillräckligen lärer bevisa. Men att
helt oblygt tala utur en befallande ton,
går något för långt i ett Land, der ingen
annan Constitmionel Magt kan erkännas
än den. af Konung och Ständer,
För öfrigt har jag på förut omnämnda
skäl tillstyrkt att ärliga anslaget beräknas för
till
V. 2. Den sg Juli e. m. 1489
till och med år i32o, ehuru ingen kan
med anledning af de ännu gällande Grundlagarna
bestrida nästkommande Ständer, att
derom afgöra på sätt de nyttigast pröfva.
Friherre. Staél von Hollstein: Jag har
blott begärt proposition om biträdets fortfarande
till nästa Riksdag.
Friherre Boye: Undersökningen hu
ruvida
denna transaction är att anse såsom
ett contract eller icke, synes mig öfverflödig.
Det lärer vara otvifvelaktig! att
när en transaction redan är insån^en har den.
i O
de facto öfvergått till Contract: och att påstå
det Riksens Ständer ej skulle kunna titti
sådana ingå, vöre att tillerkänna dem
ringare rättigheter än Kongl. Majit ostridigt
äger, att å Statens vägnar imellan
Riksdagarna ingå; och mindre än hvarje
enskild man tillkommer.
Grefve von Flaten: Man har väckt
fråga om ordet fordringar; det är dock
tydligt af Directionens underdåniga Berättelse
till Konungen, hvad fordringar man
gjorde, nämligen sådana förluster som uppkommit
af händelser, dem det ej stod i
Bolagets magt att hindra och hvars upphof
det blir öfverflödigt bär erinra. Jag
Ridd. o. Ad. Fröt+ 187. 188.
Den 29 Juli e. m.
vet ganska väl att nian tagit sig anledning
af (Utta 01‘ds inflytande i en mening att
annullera Ivad jag sagt. Jag gör <j sa stort
an-pråk, på konsten att skrifva, att jag < j
gerna ska!i Isyta om detta ord för hvilket
annat dylikt sorn behagas, och hade jag
ej trott ali man deraf skulle draga en sä
oväntad slutföljd, men skyldt? ätt framställa
hval sorn behöfs skall jag gerna
vidga nar jag misstar mig om ord, sedan
jag blott fått'reser .'era mig För dtn satsen,
att Ständer äga magt bryta contract.
Friherre Stael von Hollstein: Efter de’t
begrepp jag fattat om saker-, har GanalBolagetS
pretentioner mera haft utseende af begäran
af understöd till fortsättandet af Canalbyggnaden,
sedan dess egna tillgångar dertill
blifvit otillräckliga, än e_ger, teli gen på%
stående af en ovillkorlig skyldighet; också
är Herr Grefve Plattos yttiande i denna
del vida mer moderat än det Herr Barön
Boye nu yttrat; denna positiva ton är så
jUycket mindre passande , sorn den kunde
gifva anledning att draga i betänkande att
bevillja något, utan i stället rent utaf
afslå.
Flam Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalhen proponerade bifall till
forsta alternativet af den ofvan anförda
propositionen.
T)on 0g Juli €. m.
Ropades staika Ja och Nej.
Herr I.andt Mar skal ken »jorde proposition
att anslaget skulle läcka från oeh
med 1815 till och med i82o.
Åter ganska starka Ja och Nej.
Herr Spaldencreutz, Arvid, utbad sig
"att, såsom eit medel att befrämja öfverläggningen
till slut, få föreslå anslagets fortfarande
intill Hästa Puksdao-,
O
Ropades Ja och Nej.
Herr Grefven och LandtMarskalhen
förnyade sin sist gjorda proposition;
Men ropen af Ja och Nej upprepades
med lika styrka.
Grefve vön Schwerin, Fredrik Bogislaus:
Mig vill synas, att Ridderskapet och
Adeln utan betänklighet kan bestämma tidén
till t82o. Da här är fråga örn ett bidrag,
och icke om ett contract, är ingenting
som hindrar Riksens Ständer, att i
händelse de före den tid n sammanträda,
stadna i sådant beslut, hvartill omständigheterna
kunna föranleda.
I./jg2 Ven 29 Juli e, m.
Sedan Herr Grefven och Landt Mar*
skallien ater upprepat sin de tvänne sednare
gångorna gjorda proposition, blef den»
samma af Riddershapet och Adeln bifallen.
Tredje punkten, innefattande vissa villtor
för bidragets utbetalning, Lief uppå
gjord proposition bifallen.
Utaf fjerde punkten upplästes den proposition,
hvaröfver inom Utskotten två
Stånd stadriat emot två, så lydande: Den
som bifaller att Götha Canal erhåller ett
årligt byggoadsbiträde af 250,000 R:d,
skrifver Ja, den det ej vill skrifver Nej)
vir.ner Nej bestämmes årliga byggnadsbiträdet
tili 500,000 R:d.
Herr Grefven och LandtMarskcdhen
frågade om Ridderskap t och Adeln tilläte
honom att proponera bifall på det sednare
alternativet.
Ropades starka Ja och Nej och Vo*-
tet ing.
Friherre af JVebterstedt hemställde om,
Sedan Ridderskapet och Adeln behagat be.
stmaia tiden för åtnjntningefl af biträdet,
R dderskapet och Adeln icke äfven skulle
b haga bifalla det större anslaget äf orsak
att Riddeiskåpets och Adelns önskan, att
Dea 29 Juli e. m. T493
arbetet mätte påskyndas, derigenom lättare
vunnes.
Grefve Lilljehcr antz: Alla. Calculer
äro ställda på bidragens utgående i 6 ar,
och på fyllnad af den yppade bristen, under
dessa bygghadsär.
Jag har sjelf föreslagit 250,000 R:d.t
men di gjorde denna summa tillfyllest, emedan
60 ProCent af ActieCapitalet skulle
under dessa 6 år inbetalas. Nu, sedan
Hög lo fl. Utskotten under min frånvaro
samtyckt att under berörde 6 byggnadsår
från och raed 1815 till och tued 1820 endast
40 ProCent af ActieCapitalet bör utgå,
fylles icke ärliga byggnadskostnaden med
mindre än 500,000 R:d. _ Intet skal finnes
således att endast bevil! jo 250,000 R:d.
årligen, emedan man då så gerna kunde taga
hvilken summa sorn heldst under 500,
000 R:d.
Sedan man är öfverens, att arbetet efter
fastställd plan bör fortgå under ofianämnda
6 år, finnes så mycketTnindre något
skäl till betänklighet hvad biträdessumman
angår, som i en sednare punkt
stadgas, att det sorn icke verkeligen åtgår
till och med år 1820, icke blifver någon
fordran för Bolaget.
j Den 2g Juli e. m.
Ropades i allmänhet Nej.
Herr Våhlman föreslog proposition pä
det förra alternativet.
Ropades Nej och yrkades Notering.
Propositionen dertill upp.sattes. härefter
och justerades, så lydande:
Den som bifaller alt Götha Canal ifrån
och med år 1815, till' och med är
1820 erhåller ett årligt byggnads biträda %£
5 00,000 R:d. skrifvar
Ja\
den clet ej vill, skrifver
tiejr
Vinner Nej, bestämmes årliga, byggn,
nadsbiträdet till 250,000 R:J..
Voteringen, börjades klockan12 och
slutades klockan 1, då rösterna beliynnos.
hafva utfallit sorn följert
Ja — _ to2^
Nej _ — • 91*
Den 29 Juli e% m. T49£>
i följe hvaraf det större byggnadsbiträdet
var bifallet*
Upplästes fpmte punkten i Utskottens
första Betänkande, innefattande tillstyrkande
att Banken och det Verk, hvarifrån
N bidraget utgår, må tilläggas ovillkorlig rättighet
att erhålla fullständiga upplysningar
och förslag öfver det verkställda och
Ullerna.de
sam finnes anmäjkningsvärdt, med rättighet
alt innehålla anslagen intill dess afseende-
göres a det sorn. till rättelse är uppgifvet.
I sammanhang härmed upplästes den
härmed gemenskap ägande proposition
till Ut&kottens sednare Betänkande, uti
hvilken propositions sednare alternativ en
yedactio.nsförändring, så lydande, var föreslagen,
nämligen efter orden samt ått antnärka:
allt som beflnnés strida emöt de
villkor, hvarunder Bolaget erhållit bidraget,
eller afvika från den af Kodgl. Majit
för hvarje år fastställda arbetsplanen; äfvensom
allt, hvaruti misshushållning kunde
förs pbr jas, med rättighet att innehålla anslagen
intill dess förklaring, sorn af BancöStyrelsen
godkändes, blifvit afletripad, eller
nödigt afseende gjordt å det söm tili
rättelse ar uppgifvet.
Denna redabtiöhsförändring biet åt
iiidderskapét dch Ädéln bifåilén.
i 4q5 Den 29 Juli e. m.
Upplästes sjette punkten i första Betänkandet,
så lydande: 0;n under något
dera
af de sex aren ålit påräknadt arbete
icke skulle kunna utföras, så tillstyrka Utskotten,
att den besparda summan må det
påföljande året rå begagnas; men att den del
af anslagssummorna, sorn är lRao icke är
till arbetets fortsättning, disponerad, ingalunda
må anses såsom en Bolagets . o vi! k örliga
fordran. Dock kommer denna punkt
alt förfalla, i händelse bidraget skulle bestämmas
att fortfara under 10 års tid.
Den förra delen af denna punkt biföll?,
såsom stående i Sammanhang med ftidkerska
pets och Adelns beslut om biträdets anslående
för sex år.
Den sjunde punkten, att all Bolagets
** uppgifna er*ättningspreten'tion af Statsver
ket
skulle helt och hållet försvinna.
Bifölls.
Upplåstes Utskottens tillstyrkande i det
sednare utlåtandet, att för de lån- biträden
^Disconträttigheten undantagen), sorn Bolaget
meddelas, icke må, under byggnadsåren,
äskas någon renta och Capitalafbetalning,
samt efter byggnadsårens slut icke heller
komma i fråga förr, än Actieägarne af Discont-
och Canal-inkomst njutit och allt
Den 29 luli e. m.
*4.97
framgent, för hvarje år, få njuta oafkortadt
5 ProCents renta ä deras inbetaldta Actie*
Capital.
Bifölls.
Upplästes Utskottens tillstyrkande i samina
utlåtande, att det.måtte tillåtas GöthaCa»
iial Bolag att inom trenne månader efter det
Artier åro hemfallne, desamma öfverlåta
till andra personer, sorn de återstående iit*
bf-talningarna fullgöra; men att, efter dessa
trenne månaders förlopp, de odisponerade
Actierna böra hembjudas Riksens Ständers
Bank, mot inbetalning af den icke erlagda
elei af ActieCapitalet, på samma sätt sorn
för öfriga Actieägare är föreskrifvet.
Bifölls.
Sluteligen upplästes Utskottens tillstyrkande
uti sistberörda utlåtande, att de, på.
Konungens Nådiga Befallning, till Utskotten
afgifne Calculer och kostnadsförslag,
hvilka blifvit tagne till grund för Utskottens
i frågan om GötbaCanal fällda omdömen,
måtte behörigen underskrifne och påtecknade
till Banken aflemnas, för att tjena
till framtida upplysning och rättelse.
Bifölls.
Iler 1 Spaldencreutz, Arvid, erinrade
om den af Herr Prosten, Grefve von Schive*
Den 29 Juli e. m.
fia väcktl fråga,. att genom en Deputation
hos Hans Kongl. Höghet RronPrinSen anhålla,
det Hans Kongl. Höghet täcktes åtaga
sig öfverbeva k ningen aE Canalarbetet,.
I anlednirfg. häraf gjord? Herr Landtjyinrskalken
proposition om en sådan an-,
hållan, det täcktes Hans Kongl. Höghet, efter
inhämta dt tillstånd af Hans Majit Konungen,
Nådigst åtaga sig särskildt vård
och inseende, så. väl öfver anläggpingens
skyndsamma fuld bördande, som att det af
Riksens Ständer till delta stora företag be
■
n
vill Ja d e betydande biträde malte med noggran
het blifva tili sitt bestämda ändanjå^
användt.
Bifölls,
Herr Flach, Carl, frågade, om målet
förande GöthaCanal vöre förbi; och då Herr
LandtMarskalken sådant bejakade, anförde
Herr Flach: Sedan Riddérskapet och
Adeln nn anslagit en betydlig summa lill
fortsättning af G/HliaCanal arbete, tror jag
för min del det vara en billig omtankas
rättmätiga, åtgärd, att jUdd,erskaj>*t och Adeln
stadgade , ett beslut, sorn tillförbinder
tfirectionen vid GöthaCanal, att vid årliga
upphandlingar äf Spannmål, Bränvin, Tictu-,
|)fIt 2g. Juli e. rn,
plmr och andra förnödenheter, uppköpa
dt 'S.1 förråd abden inhemska productionen,
utom vid de till fällen, då prisen genom
missväxt eller rustningar blifvit inom. Landet
ålit för högt uppdrifne. Då den sorn»
ilia, som nu är Caria! Bolaget bevil]jad, utgår
af Statens medel, fordrar billigheten,
att administrationen af verket vidtager sådana
åtgärder ätt dessa medel, återgå tift
Landets invånare, och ej hopa sig i vissa
KnU-Stade.v, till vinning för några få individer
på det allmännas bekostnad.. Jag
anhåller vördsammast, att denna min mening
må, genom proposition af Herr Grefven
och LandtMarskalken, blifva för Bidderskapet
och Addn framställd, och om bifall
dertill lemnäs^ sedermera med de öfriga
Stånden cornmuniceras, och sedan blifva beslutet
om GöthaCanals fortsättning tillagd.
Begärdes på Bordet,
I anledning af gjord anmälan att åt=
skillige af d.e till StatsUtskottets förstärkande
utvalde Ledamöter icke för det närvarande
vöre tillstädes vid Riksdagen, beslöt
Högloft. Ridderskapet och Adeln anmoda
följande Herrar, såsom varande vid valet
närmast i röste-tal ti\l de förordnad®
!goo. Den 31 Juli f. m.
Suppleanter, att sig till biträdande i de£
förstärkta StatsUtskottet infinna, nämligen;
N:o 48' Friherre Creutz, Fullmägtig
Friherre Cederström,
Jacob. 51. röste?,,
N:o 1.732» Herr Adlerbeth, Jacob.
- - 51. _
N:o 1504. Herr Kuylenstjerna,
Johan Carl. - 51» —
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskildes
den 50 Juli klockan -§ till 2 på
morgonen.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Mandagen den 3* Juli.
Plenum kl. | till i på dagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl.
Riddevskapt ts och Adelns plenum
den 29 Juli i8i5* '<?
S. D. Vid slutlig föredragning af Statsach
BancoUtskottens samfäldta den 17 den
-
\
Den 51 Juli /. m.
nes på Bordet lagda och den 22 återremitterade
Betänkande af den 15, i anledning a£
Kongl. Maj is Nådiga proposition om GÖthaCanalarbetets
fortgång och ytterligare
befrämjande, jamte Banco Ut kottets dermed
gemenskap ägande Memoria! af deir
13 Juli, återremitterad? den 22, och bada
Utskottens samfäldta svar af den 25 dennes,
hvilket den 27;de blifvit första gången uppläst,
stadnade Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, efter fösegängen pröfning punktvis,
häröfver uti följande beslut:
l:o Att, enligt sednare alternativet af
den uti Ingressen af första Betänkandet
framställda propositionen, den föreslagna
anmärkningen emot Canal Directionen elit?
'dess Chef skulle förfalla,
2:ö Den irsta punkten af samma Betänkande,
angående Cana! Bolagets förpligtelse
i afseende på inrättningen af dess Discontrörelse,
bifölls.
3:0 Bifölls, enligt irsta alternativet af
propositionen i 2:dra punkten, att bidraget
skajl utgå årligen, från och med innevarande
år till och med år 1820.
o. - ■ ' ' r 1
4:0 BiföUs 3:dje punkten, om vilkof
För bidragets utbetalning.
jgG2 Den Vi Jiili J. in,
5:0 Bifölls, enligt 2idra älteröativefc
af 4;de punkten, det 'deruti föreslagne bygg*
r.adsbiträdet 500,000 Kul, ärligen,
6:0 Vid ipte punkten, bifölls den, \iti
Utskottens Utlåtande af den 25-.te dennes
ocb 2:dra alternativet af den der framställda
proposition, föreslagna red a'fct iöns för änd
ring
i afseende på Banco Styrelsens anmärk*
nings-rättighet.
7:0 Af éite punkten, otti begagnande
af bespard biträdessummå, bifölls den förra
delen, såsom i sammanhang med beslutet
vid åldra punkten.
8‘.o Den 7ule punkten, att ali Bola»
gets uppgifna ersättnrngspretention skall
* försvinna, bifölls.
9:0 Bifölls Utskottets tillstyrkande i
Utlåtandet den 25 Juli, att för de lånebitradert
(Disconträttigheten undantagen), sorn
Bolaget meddelas, icke må, under byggnads*
åren, askas någon renta och Capital afbetalning,
samt efter byggnadsårens sint icke
heller komma i fråga förr, än Actieägarnö
af Discont- och Canal inkomsten 11 ottil och
allt framgent, för hvarje år, lå njuta nackof
la cl t 5 Pro Cents renta å deras ittbetaldtk
Actie-Capital,
Den k» Juli /. m. , r0,
loin Bifölls det i sistnämnda Utlåtande
gjorda förslag, att fiå Adier hemfalla genom
försummad inbetalning, det n å tillåtas
Bolaget att inom 'gitte Månader elter
det Äctierna äro hemfallne, desamma öfverlåta
till andra personer, sorn de återstående
inbetalningarna fullgöra, meri att, efter
dessa 5-ne Månadernas förlopp, de odisponerade
Äctierna böra hemlunda- Riksens
Ständers Bank, mot inbetalning af dem icke
erlagda del ap Actie Capitalet, på samma
sätt sorn för öfriga Åctieägare är föreskrifVt r.
tilo Bifölls, att de, på Konungens Kådigt
befallning, till Utskotten algifne Calculer
och kostnadsförslag, hvilka blifvit
tagne till grund för Utskottens i frågan om
GölhaCacal fällda omdömen, måtte, behörigen
underskrifne och påtecknade, till Banken
aflemnas, för att tjena till framtida upplysning
och rättelse.
För öfrigt y i lie. Högloft. Ridderskapet
och Adeln inbjuda sina re-pectiva Med31
änder til! instämmande tili det beslut, att
gemmi en Deputation hos Hans Kong k
Höghet KronPriioen i underdånighet anhålla,
det täcktes Mans Kongl. Höghet, efter
inhämtad t tillstånd af Hans Majit. Konungen,
nädigst åtaga S>P, särskild vard och
inseende så val olver anläggningens skyndsamma
fullbordande, sorn att det-af Riksens
Ven gr Juli J. m.
Ständer till detta stora företag hevilljade betydande
biträde mätte med noggranhet blifva
till sitt bestämda ändamål användt. Ut
Supra.
Grefve von Platen, Ballzar Bogislaus'.
Vid. propositionen, att de lilDKonungen i
underdånighet af GöthaCanal Direction
framlemnade Kostnads Förslager och arbetsplan
för återstående GöthaCanalarbete bora
till Riksens Ständers Banco Fullmägtiga af
Directionen undertecknade aflemnas, till
framtida efterrättelse och upplysning, får
jag blott den äran tillkännagifva, att då
Directionen framlagt de grunder, å hvilka
dessa förslager varit uppställde, och Höglofl.
Utskotten efter den nogaste granskning
ej funnit derhid att anmärka, så är
ock. häraf klart, att Directionen omöjligen
för framtiden kan göras ansvarig, i fall dessa
förslag ej skulle finnas till alla delar
inträffa, vid ett arbete af denna vidsträcktihet,
som endast under en längd af år kan
utföras, och under tiden erfara inflvtelsen
afen mängd händelser, som ingen dödlig kan
förutse: hvarföre jag ock anhåller, att detta
mitt anförande matte som en reservation
för Directionen i Protocollet införas.
För öfrigt skola de äskade förslager
tn. m. tillbörligen öfverlemnas så snart de
hinna utskrifvas. tri•
V. 2. Deli 31 Jidi-f. rh. 1305
Friherre- Hjerta, Lars: Sedftn Hoglofl.
Ridderskapet och Adeln beslutat, att genom
en Deputation af Riksens Ständer anhålla
det Hans Kongl. Höghet KronPrinsen täcktes
i nåder åtaga Sig att såsom Öfver Styresman
befrämja Canalarbetets fortgång, får
jag*vördsamt hemställa, om icke i sammanhang
med detta ämne der. önskan äfvenväl
Yoj^p;- billig att när Soldater, som på coratnendering
vid GöthaCanalarbete användas,
blifva genom arbetet skadade, Canal Bolaget
måtte förbindas så väl att åt den skadade
lemna ett visst understöd, sorn att
lemna ersättning åt Rotehållaren för dea
såmedelst obrukbar blefna Soldaten. Friherre
Hjerta trodde att billigheten af detta
förhållande af Canal Bolaget skulle bidraga
till att öka opinionen för sjelfva anläggningen,
och. anhöll af Herr Grefven och LandtMarskalken
om proposition å sin gjorda
motion.
Grefve von Platen Förmälte att Bolaget
aldrid gifvit årligt understöd åt skadade
Soldater; och hvad anginge fragan om
ersättning åt Rote-hällarne, sn berodde det
uppå Kongl. Maj:t att derom i Nåder afgöra
enligt billighet och Författningar.
Hans Excellence Ilar Grefven och
Landi Marskalken förmälte detta amne re^
llicl. 0. Ad. Protoc. 189. J9°-
1506
Den 31 Jul! e. m.
clan vara afgjotdt genom bifall till ett Betänkande
ifvan OeconomieUtskottet, hvaröfver
underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
redan för någon tid sedan blifvit justerad
och afgått.
Klockan 1 aftågade Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, under Herr L.andtMarskalkens
anförande, till Plenum Plenorum
å RiksSalen, hvarest Hans Maj:t i Nåder
behagade lemna sin sanction å några Conatitutions-
och Lagfrågor.
Ridderskapet och Adeln åtskildes klockan
f- till 3 vid Riks-Salen.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Måndagen den 3i Juli.
Plenum klockan 6 eftermiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 28 Juli 1815.
S. D. Föredrogs det voterings Protocoll,
Sorn denna dag varit hillet uti det Förstärk
-
Den 51 Juli e. m.
l5<>7
ta ConstitutionsUtskottet, och hvaraf befanns,
att vid omröstning öfver de skiljaktigheter,
hvaruti RiksStånden, i afseende
pa den föreslagna förändringen i /j. §.
Regeringsformen, stadnat, rösterna så utfallit
att det af de Tre öfriga Riksstånden
godkända förslaget Frälse och Ofrnlse
blifvit af det Förstärkta Utskottet antaget;
i följe hvaraf detta förslag skulle såsom
ett Riksens Ständers utlåtande, enligt
56 §. Regeringsformen, blifva hvilande till
nästa Riksdag. Ut Supra.
Upplästes å nyo StatsUtskottets den
27:de Juli på Bordet lagde Betänkande, angående
aflöningen vid RiksgäldsContoiret.
Herr Zengerlein, Jacob, anförde skrifteligen
följande;
Vördsamt Memorial!
Höglofl. StatsUtskottet har till jemkning
af det lönebelopp för RiksgäJdsContoiret
i likhet med Banken, hvarpå sedermera
denna af Ständerna föreslagna lönetillökning
skulle utgå, ansett de 5 RiksgäldsCommissarier
jemte åtskilliga andra Embetsoch
Tjenstemän böra undfå det högsta Lönebelopp,
som deras vederlikar i Banken;
nien deremot uteslutit, vid en sådan jemkning,
en kammarskrifvare samt 5 å 6 Cou
-
loirskrifvare, af hvilka tvänne tjent vid
Verket öfver 25 år, de andra 19 och 20 år;
sådant tror jag icke vara grundadt på den
rättvisa soni Höglofl. Utskottet, vid nogare
inhämtad underrättelse, visserligen icke lärer
frångå.
Dessa Tjenstemän, hvilka redan tillryggalagt
en sä lång tjenstetid, som vid
Banken redan skulle gjort dem befordrade
i högre Tjenstgrader, synes åtmindstone förtjena
att komma i lika beräkning med deras
högst lönta vederlikar i Banken, i synnerhet
då de tjenande vid ett Verk på Indragning
knappast äga hopp till framtida befordran.
Då Ridderskapet och Adeln, uppå af
Herr Grefven och LandtMarskalken framställd
fråga, yttrade sig anse denna anmärkning
hindra antagandet af Utskottets Betänkande,
blef det samma till Utskottet
återremitteradt.
Å nyo föredrogs StatsUtskottets den
25:te och a^tde dennes på Bordet lagde Betänkande,
angående förhöjning uti det Honorarium,
som Riksens Ständers Fullmägtige
i RiksgäldsContoiret uppbära.
Den 51 Juli e. m,
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz
Ludvig;
O /
Den frågan om tillökning i arfvode!
för Fullmägtiga i Banken och RiksgäldsContoiret,
bltf redan väckt vid Riksdagen i
Örebro 1812, utaf en af Hedervärda BondeStåndets
Ledamöter, dock denna gången
enskildt för BondeStåndets Fullmägtiga. BancoUtskottets
yttrande af den 29:de Juni
samma år, som linnes i Bihangets fjerde
del pag. 2295, strider helt och ballet emot
närvarande Utskotts Betänkande. De uti det
förra anförde grundade skäl, att Fullmägtige
i detta Honorarium icke böra finna någon
egenskap af Lön, afpassad efter tidernas
omskiften, mer eller mindre tillräckelig
till utkomst, utan endast ett vedermäle
af deras Principalers erkänsla för uppfyldt
förtroende, samt att hedern af detta förtroende
bör vara tiilräckeligt skäl att, utan afseende
på nrer eller mindre belöning, åtaga sig
besväret; den härtill icke har råd eller lägenhet,
kan ju undanbedja sig det samma.
Detta Betänkande anhåller jag således måtte
afslås.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken föreslog bifall till Utskottets
Betänkande.
Ropades Nej.
*
Den 51 Juli e. m.
Herr .Pahlman, Otto Fredrik: Till hvad
den varda Ledamoten, som nyss talat, behagade
yttra, anhåller jag endast få tillägga,
att den vid denna Riksdag beslutna Lönförhöjning
ingalunda sträckt sig till arfvoden,
utan endast till verkliga löner, och
som Honorarierna för Fullmägiiga icke kunna
komma under namn af Löner, utan böra
räknas till arfvoden, så tillstyrker jag,
äfven af detta skäl, afslag å Utskottets Betänkande.
Herr Gr efvens' och Handt Mar skalkens
1 enlighet härmed framställda proposition
till afslag å Betänkandet biel med Ja besvarad.
Herr Spaldencreutz, Arvid, uppläste
följande:
Jag mäste härmedelst förklara min sorg
deröfver, att det tillägg, som af Ridderskapet
och Adeln härom dagen beslöts vid den
tacksägelse Adress till Hans Kongl. Majit
och Hans Kongl. Höghet KronPrinsen, hvilken
i dag afgifvits, ej blifvit bifogadt.
Högvälborne Herr Grefven och LandtMarskalken
täcktes ej vid vårt sammanträde i
dag klookan half i låta uppläsa Förslaget
till nämnde Tacksägelse Adress, hvilket annars
plägar vara vanligt _ ännu mindre blef
-
Den 29 Juli e. m•
vo vi underrättade om det afslag på tillägget,
som de andra Stånden lära afgifvir,
och hvarom jag endast ryktvis erhållit underrättelse.
Det är långt ifrån min ärliga
och goda tanka om vår LandlMarskalk att
klandra hans åtgärd vid detta tillfälle, oell
jag får högtidligt förklara att jag respecterar
honom i högsta grad för den omsorg
och ömhet han under denna Riksdag visat
för våra angelägenheter och bekymmer.
Men j.ig måste, såsom en slags reservation
till Protocollet, lika högtidligt förklara, att
det smärtar mig att Hans Kongl. Majit och
Hans Kongl. Hcghet KronPrinsen på samma
gång, då vår hjerteliga och välförtjenta
Tacksägelse högljudt framfördes öfver vår
lyckliga politiska ställning, äfven ej en röst,
ehuru ringa, yttrada sig öfver vår inre oeconomiska
mindre lyckliga belägenhet, i
synnerhet då vi af vår ömbjertade och liberala
styrelse tro oss kunna hoppas allt,
endast Folkets röst och behofvets trångmål
hinna dess ädla hjertan.
Herr Grefven och Landt Mar skalken:
Jag får den äran gifva tillkänna att Tacksägelse
Adressen rn af de föregående daI(garna
har i Plenum blifvit formligen justerad,
och jag hade ej trott mig böra fatiguera
Ridderskapet och Adeln med att före
Deputationens afgång låta uppläsa dsn andra
gången.
»5*2
Den jr Juli e. in.
Friherre Stael 7:011 Hollstein: .Tåg ä'r
fÖrnndrad höra, att det tillägg uäi Tacksägelse
Adressen till Konungen och KronPrinSen,
hvilket utaf Ridderskapet och
Adeln blifvit beslntadt, icke deruti blifvit
infördt. Hafva de andra Ständen väerat att
deruti instämma och sådant tillkännagifvit?
Herr
Landt Marskalken: De öfriga
Stånden hafva genom Pratocolls Utdrag gif*it
tillkänna, att det af Ridderskapet och
Adeln föreslagna tillägg till den underdåniga
Tacksägelse-Adressen till Kongl. Majit
icke af dem blifvit antaget.
Då nu å nyo föredrogs BancoUtskottets
den 27:de Juli på Bordet lagde Memorial,
angående förhöjning i BancoFullmägtiges
Honorarier, blef det samtna af Högloft.
Ridderskapet och Adeln alslaget.
Å nyo föredrogs ett sistlidne Pleni dag
på Bordet lagdt yttrande af Herr Flach,
Carl, angående skyldighet för GöthaCanal
Bolag att göra sina upphandlingar inom
Landet.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus:
Götha Canal Direction har, såsom admini
-
Den 51 Juli e. m.
»515
streraftde ett allmänt Verk, ej trott sig böra
afvika från Allmänna Reglementen, derföre
alltid sökt x möjligaste måtto fylla sina
behof genom upphandlings Auctioner.
Endast då brist uppstått inom Riket eller
då tydligen sammansättningar förmärkts
vid sådana tillfällen, har man trott sig tora
visa, att man kunde sträcka sin omtanka
utom districterna, lill exempel: då mar
kegången
uti en af Sveriges bästa SädesProvinser
blifvit uppsatt bela Riksdaler»!
öfver gångbara priset uti det Sädes-behöfvande
Vermland.
Efter denna princip hafva och skola
förmodligen alla upphandlingar ske af det
simpla skäl, att det är eget intresse heldre
upphandla nära sig än långväga ifrån hämta
sina behofver, och dymedelst öka sin
kostnad med transporten, risquen, Magazinage
och alla omkostnader i Sjöstäderna.
Skulle åter Regeringen hnna för godt tillåta
inforskrifningen, lärer edet förinodeligen
ske på goda skäl och då lärer del ej kunna
förmenas Bolaget bruka de medel, som
bäst löna sig, i synnerhet som det blir Svårt
controllera, hvarifrån en leveranteur tar
sin vara; alltså synes mig en särskild föreskrift
i denna väg tämligen öfverflödig.
Herr Flach, Carl: Det sätt Herr Grefve
von Platen nämnt, är enligt med min
Den 5I Juli e. m,
tanka, och lägger således intet hinder för
det af mig framställda förslag.
Friherre Staél von Hollstein'. I den af
Herr Flach gjorda motion instämmer jag
afven; ingenting kan vara billigare än att
Landets Innevänare mätte härigenom få
till fullo af ätta sina producter, då de skola
sammanskjuta medlen, till Canal Byggnaden.
Men jag tror att denna motion bör
remitteras till vederbörligt Utskott, ty annars
kan ej härom beslutas; och vid samma
tillfälle, som denna önskan frambäres,
kunde afven det förra ämnet i underdånighet
framföras till flans IVlajit, Konungen.
Herr Grefven och LandtMar skalken
erinrade att någon framställning till Kongl.
Maj:t i detta afseende ej blifvit af de 5
öfriga RiksStånden bifallen.
Friherre Stael von Hollstein: Då instämmer
jag med Herr Spaldencreutz att
det ar smärtesamt att ej få framföra sina
åligganden för Kongl. Maj:t.
Herr FandtMarshalh.en: Jag vill blott
hafva den äran anmärka, att ej Konungen
ogillat saken; men den har blifvit afslagen
af de öfriga RiksStånden.
Iriherrc Staél von Hollstein: Ehuru
de 3 Stånden vägrat förena sig med Rid
-
Den 51 Juli e. 1 5*5
derskapet och Adeln, så ser jag likväl ingenting,
som hindrar Ridderskapet och Adeln,
att ensamt framföra sin underdåniga
önskan; prejudicat att ett Stånd särskildt
gjort sådant finnes; vid 1809 års Riksdag
var det BandeStåndet ensamt, som hos
Konungen anhöll om befrielse från Conscriptionen.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaf:
Jag tror frågorna böra skiljas. Herr Grefve
von Schwerin väckte den frågan att
Riksens Ständer måtte i underdånighet fästa
Hans Maj:ts uppmärksamhet på Rikets
oeconomiska ställning. Jag var ock då
närvarande och gillade motivet. Men de
öfriga 3 RiksStånden, med hvilka saken blef
communicerad, och som således ägde rätt att
öfver detta beslut yttra sig, ingingo ej häruti.
Då var målet i laglig form handterädt;
nu åter har fråga uppstått om att
Ridderskapet och Adeln skulle genom en
enskild Deputation frambära detta ärende.
Jag tror att de som omgifva Konungens
person ej föreställa Landets ställning annorlunda
än den är, och att en phrase i en
adresse ej är af en vigtigare inflytelse än
den röst Hans Maj:t ändå får höra.
Herr von Heyne, Georg: Jag instäm
mer
till alla delar nied Friherre Stael von
Hollstein, men jag tror att saken bör med
de öfriga RiksStånden ccmmuniceras och
1515 Den 5* Jul t c. m,
de inbjudas att deruti instämma. Säkerligen
lärer BondeStåndet förena sig med Ridderskapets
och Adelns pluralitet, såsom hafvande
enahanda Interessen. Äfven torde
PrestStåndet förena sig uti en sådan önskan
för Rikets allmänna väl, som den ifrågavarande.
Men om de öfriga Stånden sig
deruti icke förena, så tror jag att Riddetskapet
och Adeln ensamma både kunna och
böra i detta ändamål uppvakta Hans Majit.
Herr Grefven och LandtMnrskalken
erinrade att det vöre Herr Flachs motion,
som nu egenteligen vore under öfverläggning.
Grefve von Platen: Om den af
Herr Flach gjorda motion är öfverensstämmande
med Formen, har jag ingen ting
deremot att erinra, ehuru den är helt oell
hållet öfverflödig.
Friherre Starl von Holl stein: Det
förekommer mig allt för besynnerligt, att
man vill förekomma Ständerna att sjeliva
framföra Allmänhetens röst inför Thronen.
Visserligen böra Ministrarne kunna likaså
väl framställa för Konungen den allmänna
belägenheten, men då efter flera månadera
förlopp, sedan Riksdagens början , allmän
klagan blifvet yttrad, utan att sådant haft
någon verkan, torde det vara en nödvän
-
Den 31 Juli e. m.
» 517
dighet ätt den önskade Deputationen gar i
verkställighet. Det måtte aldrig kunna
vara Konungen misshageligt, att af Folket
sjelf få höra deras beklageliga ställning
skildrad, för att då sä mycket säkrare kunna
taga de mått och steg, som äro de tjenligaste
till det ondas afhjelpande.
Herr LandtMnrskalken erinrade å nyo,
alt det vore den af Herr Flach gjorda
Motion,som vore under öfverläggning, samt
proponerade bifall derå, äfvensom att den
skulle med de öfriga RiksStånden communicetas.
Bifölls.
I anledning af hvad Friherre Stael
von Hollstein rörande den i fråga satta
Deputationen anfört, yttrade
Herr Friherre af Wetterstedt: Jag
håller ' före det Ridderskapet och Adeln,
såsom enskildt Stånd, icke kan uti ett allmänt
mål uppvakta Hans Maj:t. Det kan
icke framföra en röst för Riksens Ständer,
men jag anser derjemte att Ridderskapet
och Adeln visserligen kan taga sitt beslut
om en stor Deputation, hvilket beslut sedan
får med de öfriga Stånden corarouniceras.
Den 51 Juli e. ra.
Friherre. Cederström, Rudolph: För
att för det närvarande komma från saken,
bp^iir j <tg af t den mätte få hvila pä Bordet.
Hvad sjelfva Dc-putationen beträffar, så
tror jas att förhållandet och verkningen
blifva mycket olika om Ridderskapet och
Adeln gå ensamma eller i gemenskap med de
öfriga Stånden; således tror jag att dessa först
böra inbjudas att uti beslut om en sådan
Deputation med Ridderskapet och Adeln
deltaga.
Grefve von Schwerin, Fredrik Bogislaus:
Då efter Ridderskapets och Adelns
fattade beslut, alt genom en deputation
inför Tbronen aflägga underdåniga Tacksägelser
för de fördelar, som tillflutit Riket,
genom Kongl. Majtts Nådiga åtgärder i
afseende på On Guadeloupe, jag hemställde
om icke tillfället kunde begagnas att inför
Thronen förklara det hopp Riksens
Ständer hysa, att vid en annan Riksdag få
betyga deras icke mindre 1 ifli ga glädje
deröfver, att finna Rikets inhemska Näringar
fullkomligen återförda till det förhållande
de böra äga och hvari de genom krigets
skiften blifvit rubbade, trodde jag ej
att min afsigt möjligen skulle kunna förtydas.
Riksens Ständer hade begärt af det
Särskildta Utskottet ett Utlåtande öfver
Den 51 Juli e. m.
*519
orsakerna till allmänna förlägenheten och
lijelpemedlen deremot, och orden i Remissen
lydde att detta Utlåtande skulle sedermera
Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlännäs.
Att det mål, som sysselsatt det Särskildta
Utskottet kunde förtjena högtidligheten af
en särskild Deputation är en tanka, som,
innan deri framställte sig för mig, jag har
hört Tvänne Män yttra, hvilka genom sina
Memorial gifvit förnämsta rigtningen åt
Utskottets undersökningar, Presidenten Herr
Grefve Mörner och Generalen Herr Grefve
Ankarsvärd. * Förmodligen har farhågan
att åstadkomma ett uppehåll i Riksdagens
eå allmänt önskade snara afslutande förmått
dem att öfvergifva densamma. Jag
trodde och tror ännu att man lämpeligen
hade kunnat begagna tillfället, då Tacksamhetens
känsla tolkades, att såsom ett
hopp, om hvars uppfyllande man var förvissad,
framställa önskningar, dem man af
Medborgsmanna pligt funnit sig påkallad att
yttra. Ridderskapet och Adeln lemnade
bifall åt min motion. Våra MedStänder
hafva icke antagit Ridderskapets och Adelns
inbjudning till bifall åt dess beslut.
Öfvertygad att de förhållanden, som
utgjort den Inhemska Näringsidkarens bekymmer,
hvarken undfallit eller kunna
undfalla Kongl. Majtts Nådiga uppmärk»
samhet, skulle jag för min del anse det
»520
Den 5I Juli e. m.
vara fullkomligen likgiltigt, om det Särskildta
Ut.-kottets Betänkande särskildt framlemna?,
eller otn det åtföljer de flera Besvärs-
och önskningsmål, hvilka genom
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet
blifvit bearbetade.
Men icke alla äro komne derliän att
de kunna motse framtiden, utan att hvarken
af önskningar eller af farhågor oroas; den
enas lugn kan vara en frukt af hans individuella
förhållanden, dén andras kan vara
helt och hållet beroende af de allmänna.
Får man förundras deröfver, att han
yttrar sina bekymmer? Sådan är val nu i
allmänhet den Inhemska Näringsidkarens
förhållande relativt till den som idkar utrikes
handel. Knappt har den afslutade
freden .födt hoppet att Capitalerna skola
ifrån KustStäderna återgå till de inre näringarna;
så oroas sinnena genom
den stora vinst sorn af Östersjö Compagniet
höfvas Capitalisten. Hvem inser
icke dessutom att inhemska Näringarnas
återförande till deras rätta förhållanden
inbördes skall i verkställigheten möta stora
.syarigheter, och alla derhän syftande
steg länge och starkt skola motarbetas af
alla dem, hvilka under den förflutna tiden
fått .varian att vinna mycket. Hvem känner
icke ändteligen att här som annorstädes
-
V. 2.
Den 31 Juli e. m.
de?, nu som förr, på lika sätt som man genom
SalirenS udd söker nå den, mot hvilken
man < j mer vägar sig i öppen strid,
sä skall man ock söka att bortblanda och
bortskämta hvad nian icke genom skäl kan
vederlägga.
Antingen det är nödigt eller icke nödigt
att genom en förenad Deputation inför
Thronen frambära den Inhemska Näringsidkarens
önskningar, torde man icke
böra lägga hinder i vägen för hans;
önskan, när sådant synes kunna lända till
hans tillfredsställelse. Svensken likasom Britten
och alla fria Män glömmer gerna det
förflutna så snart han fått tala ut, och hop-,
pas när han vet att Konungen känner hvad
sorn ligger honom om hjertat. Jag tillstyrker
derföre bifall åt den af flera yttrade
önskan att det Särskildta Utskottets Betänkande
mätte genom en särskild Deputation
Kongl. Majit i underdånighet öfveriemnas.
Gillas detta beslut af våra Medständer,
så synas hufvudmomenlerna af framställningen
inför Konungen kunna blifva följande:
nämligen,
Att den genom flera Memorial anna
Ida förlägenhet i allmänna rörelsen för*
liidd. 0. Ad. Vrot. 192.
Den 51 Juli e. m.
anlett Riksens Ständer, att genom ett särskildt
Utskott låta uppsöka orsakerna dertill
och botemedlen deremot;
Alt utom de orsaker* bidragande till
allmänna förlägenheten, som härleda sig
från myntfdrhållandet och från 1812 års
missväxt, Riksens Ständer funnit att den
rigtning, sorn handeln under kriget' flera
.skiften erhållit, yttrat ett menligt inflytande
på de inhemska Näringarna och pa folkets
lefnadssätt;
Att utan Kongl. Majits Särskilda Nådiga
åtgärd verkningarne deraf ofelbart blifva
långvariga;
Att Riksens Ständer anhålla att i underdånighet
få underställa Kongl. Majus visa
pröfning, genom hvilka medel, i deras
tanka/ den inhemska näringsfliten skulle
kunna åter lifvas och folket återföras till
sin fordna tarflighet.
Herr Spaldencreutz anhöll, utt Herr
Grefve von Schwerin matte anmodas att
Uppsätta den nu ifrågavarande adressen
till Kongl. Majit.
Herr LandtMarskalken förmälde, att
om Herr Grefve von Schwerin behagade
inlemna sitt anförande skrifteligen, så kun
-
Den 5C Juli e. m.
'523
de detsamma tjena till grund för Protocolls
Ctö
råget.
Friherre Cederström, Rudolph, förnyade
sin begäran att saken måtte blifva hvilaude
på Bordet.
Herr Friherre af Wetterstedt: Jag för
min del tror att de öfriga respectiva Stånden
böra inbjudas att deltaga uti den Deputation,
som al Ridderskapet och Adeln
fean blifva besluten. I afseende på hvad
Friherre Staél von Hollstein ytti‘at, det jag
sagt a*t Ministrarne ej underlåta att måla
för Flans Majit Konungen Landets varande
tillstånd, så, ehuru jag ej sagt det, skall
jag aldrig vara den som söker förekomma
att Nationens röst framtränger till Thronen.
Hans Excellence Herr Grefven och
Randt Marskalken: Bifaller Ridderskapet
och Adeln att en sådan önskan sorn den,
hvilken af Grefve von Schwerin blifvit föreslagen,
^ i underdånighet frambäres genom
en Deputation till Flans Majit Kojaungen,
samt att de öfriga RiksStånden inbjudas att
häruti instämma?
Ropades Ja,
»5^4
Den 51 Juli e- m‘
Föredrogs å nyo BancoUtslcOttets ilen
23 Juli på Borilet lagda ,Memorial, an^
ende regleringen af Discontrörelsen i Riket,
sedan privata delägarnes octroyer tild
ända gått. fcl, >h 1
■>'i ip':-
Grefve von Platen uppläste följande:
„ , v l i a t- e kp i d
Annu en gang ser jag mig föranlaten
att begära Höglofl. Ricklet sjkapets och Adelns
uppmärksamhet på några, äpinen,
rörande Götha CanalVerk. Det g^er^amma
erkännandet, af Konung och
ont arbetets stora och Riks gagn el|igj» förmäl,
bör vara en tillräcklig anledning) /camin
förhoppning, att man ej vidare skall
misstaga sig om mina axaigter, .ehuru jag
nödgas göra några anmärkningar .vid -PfK}-  coUtskottets Utlåtande, angucnilg, regleringen
af Discontrörelsen i Ril^t, Sflda/i
■privata clelägarncs Octroyer till ända giflf,
nämligen sä vidt det rörer Gö|t>hft Cijqal
Discont. Dl t nit jag bär för CanalVerke|s
fullbordan, kan ej medgifva underlåtandet
af någon uppmärksamhet på hvad sorn dermed
äger sammanhang, och mitt handlingssätt
skulle upphöra att vara copseq,t5iö1njt,
om jag derifrån afveke: jag är ock lika ,öfvertygad,
att efter de uppoffringar, Rikseps
Ständer beslutat för sakens framgång, de
ej skola låta hinder uppställas, som ej för
andra vigtigare föremål äro af nöden.
Dek '51 Juli e. vt.
1525
Man bör ej åsidosätta uppmärksamheten
derå, att Actieägare, hvilkas egendom
och välfärd i mer eller mindre män är
förbunden vid detta Verk, skola noga beräkna
deras ställning och anledningarna
till vinst eller förlust, innan de, genom ytterligare
inbetalningar, ännu närmare förbinda
deras interesse med CanalVerkets.
Att den säkerhet man kan lemna dem,
ej allenast i afseende på deras Capitaler,
utan ock, i hvad som rörer Canalarbetets
fullbordan, utan rubbning uti den af Konung
och Ständer en gårig etablerade plan,
i alla de«s grenar, är således väsendtlig.
i 3 1 h h ' ' °
Vidare tror jag, man bör såsom premiss
afgöra, att CanalVerkets financeförvaltning,
eh gång begränsad af de beslut,
»om $erOm fattas, bör i verkställigheten,
vära frii* och obehindrad inom dess gränsor,
och correctivet emot missbruk, samt
ansvaret derför, ligga uti en fullständig
gränsknibg huruvida vederbörande ställa
tig de af Konung och Ständer derom gif“ha
föreskrifter till ofelbar efterrättelse;
men icke sökas medelst upplåtandet af obegäänsäde
rättigheter till nya föreskrifters
pneddelande ‘atr nya och ombytliga autorite°ter.
? ■- l:! j
Dessa tVänne allmänna grunder, i afseende
på förevarande ämne, lika nödvän
-
>526
Den 51 Juli e. vi.
diga att här iakttaga, som efter min tanka
i all administration vigtiga, förekomma t>
genteligen vid frågan 0111 forsta momentet
af Högloft, BancoUtskotiets Förslag, sä lydande;
Bolagets
bela Diseontrörelse blifver
underkastad Bancoadministralionens genereia
öfverstyrelse, så att de föreskrifter för
D iscontContoirens förvaltning, sani Riksens
Ständers BancoUtskott, deras Revisarer
öfver Stats-, Banco, och RiksgäldsYerlien
eller BancoFullmägtige, efter förekommande
omständigheter, finna nödigt meddela,
för att i möjligaste måtto leda dessa
DiscontVerks operationer till allmänt nyttiga
ändamål, och bereda den enhet och
sammanhang i förvaltningen af de särskilda
penningeverken, som utan deras samfällda
medverkan och en gemensam öfverstyrelses
kloka anordningar icke kan åstadkommas,
ofelbart och vid förlust af den
ät Bolaget upplåtna rättighet, verkställas
och efterlefvas.
En så odeterminerad föreskrift skulle,
i min tanka, bereda den största osäkerhet
för Actieagarne, tillintetgöra verkan af
Riksens Ständers vidare tagna beslut, och
i sin tillämpning möjligtvis rtihbä de grunder,
hvarpå verkställigheten af Canälarbetet
är beräknad.
Den 3j Juli e. m.
Jag vågar säga att det är utan exempel,
och måste vara det uti ett Land, der
• sjelfva Konungen vid alla tillfällen är underkastad
Lagarna och deras föreskrifter,
att ett sådant uppdrag blifvit af Riksens
Ständer lemnadt till någon autoritet, som
här föreslås åt 3’.ne särskilda, nämligen
åt BancoUtskottet, ät Riksens Ständers Revisorer
öfver Stats-, Banco- och RiksgäldsYerken,
samt ät BancuFullmägiiga, att om -  Götha CanalBolags Diseontrörelse förordna
allt som dessa, efter förekommande omständigheter,
finna nödigt, och utan att den
ena autoriteten skulle vara bunden af den
andras föreskrifter, eller någondera af Rikets
Ständers beslut.
Jag har visse ingen ting emot att en
gemensam öfverstyrelses kloka anordningar
må bestämma förvaltningens gång; men består
denna gemensamma öfverstyrelse af
förenämnde 3:ne särskilda autoriteter, sä
mäste dock Bolaget åtmindstone få känna
de grunder, hvarefter denna förvaltning,
hvarå dess välfärd beror, skall äga rum;
och mäste veta att, för alla de gme autoriteteiras
åtgärder, äfven existera Lagar,
dem ej heller de få öfverträda.
Efter nuvarande institutioner för CanalVerket,
är öfverstyrelsen vald af Bolaget,
jemte det Riksens Ständers Bank deri
»523
Ven 31 Juli e. m.
t3ger del, CanalDirectjonen ansvarar Bolaget
för sina åtgärder, och Bolaget har
ett gemensamt ansvar till Konung' och
Ständer, att ej öfverskrida de vilkor, hvarå
deras privilegier h vila. Men efter Hör loff.
BancoUtskoltets förslag, skulle här mellankomma
grne nya autoriteter, sorn ägde oinskränkt
rätt, att förordna blott efter
hvad omständigheterna synas dem- fordra;
och utan den ringaste ansvarighet» täll
Bolaget, hvars rätt till Diseonlförelsen likväl
ligger i dess privilegier, dem Riksens
Ständer nu ytterligare genom! allmänt beslut
bekräftat. Utskottet erkänner sjelf*,
under åberopande af ilferrar BancoFirtlmägtigas
eftertryckligaste- framställning,
svårigheten för Bancostyrejsenv latt. diéhörigen
kunna controilera ,ien lör y Bad-kums
räkning och på dess riscjue; uti- jert öflgipSen
landsort verkställd utlåning; Utskottet har
ej haft någon anmärkning att ogöfsf/Iemofc
den hittills verkställda förballn ingfelt aF Göth*
Canal Discontrörtrlse,yi meri imellertid
föreslår Utskottet furen ftin »da ilJimifer^-  de rättighet, att meddela förordna,rdeii äifVerdenna
förvaltning, till efterlefnad-,rich döt
vid förlust af den ät Bolaget hpp 1 afcnaitiftt-i^-  het(förjnodligen den att hafva en Discoritöorelse).
Hvarthän skulle väl en sådan föreskrift
kunna leda? BåncoFullmttgtigé-kutide linna
det administrationssättet rigtigt, sorn < Riksens
Ständers Revisorer åter ogillade: an
-
Den 31 Juli e. m.
dra Revisorer kunde efterträda dessa, och
äfven för det Förordna efter motsätta grunder,
allt vid förlust för Bolager af Discontrörelsen,
om ej dessa autoriteters förordnanden
efterlefdes. Hvem skulle väl kunna
åtaga sig en förvaltning, der möjligheten
existerade, att blifva försatt i sådan
ställning; hvilken Actieägare skulle, med
den säkerhet, som klafves då egendom är
i fråga, kunna räkna pa en Discontinlcomst
för Verket, som upphör när det behagar
en särskild autoritet, hvilken icke har någon
annan föreskrift, än egen öfvertygelse
om hvad omständigheterna ma fordra. Erfarenheten
har på kort tid visat oss sä
inånga ombyten i grundsatser för allmänna
hushållningen och hnancerna: detta
kunde ju ock inträffa i omdömet af den
rättaste förvaltningen af Discontrörelsen.
Månne det således anses obilligt, att
jtg föreslår det lilla tillägget uti detta moment:
Dock ntt dessa föreskrifter ske i
fullkomligaste öfverensstämmelse med Ca~
nalRolagets Privilegier, jemte de af Rikets'
" (Lagstiftande magt om detta Verks
fortgång vid denna Riksdag tagna be
slut.
' » 1 - •> ■
davn i n . «? rt Iv »I 1 »' i t
Det af Utskottet föreslagna 2: dra
Mömentet utvidgar det controileraude inse
r>
ende
Banken redan äger; men så länga
155°
Den 5I Juli e. m•
fråga ej är om annat än att controllera
huruvida Bolaget noga uppfyller de vilkor,
hvarpå bidrag och rättigheter blifvit dem
lemnade; kan ingen deremot göra någon
rättvis invändning, och med förbe häll af
tillägget i första momentet, tillstyrker g
för min del gerna detta moment.
Vid 3:dje momentet torde mig tillatas
vördsamt erinra, att Bolaget, uta.n särskild
fond för en Discontrörelse i Skåne,
icke borde åläggas en inbetalning till Banken,
sorn mindskar dess re venner. Dä
Nationen å ena sidan bevil 1 ja t. bidrag till
GanalVerkets fortgång, hvarföre skall då å
en annan sida återinbetalning ske? Det redovisar
ju inför Riksens
Canalarbetet kostar, och hvad Disconten
renderar. Det blir ju tid, «11, vid frågan
om Bankens ersättning för sina förskott,
reglera detta. All^ bora vi, efter de Konungens
och Ständers gemensamma beslut,
nu åter blifvit förnyade, ömka Verkets
snara fullbordan, äfven af det skäl, att deruti
ligger den basta hushållning, och denna
snara fullbordan beror nu helt och ballet
på medlens tillräcklighet; men icke linner
jag det lämpligt, alt med detsamma man
synes hafva till princip att inskränka Discontrörelsen,
så till sägande forcera Bolaget
till motsatta bemödanden, för att först
skaffa Banken sin revenue, och sedan åt
ii e. m 1 531
GanalV.erket hvad af Disconten påräknas.
Må man åtmindstone fixera a)t denna inbetalning
till Banken under bvggnadsåren
icke skali äga ruin. Heldre än Höglofl.
Utskottets förslag i detta Moment bifalles,
tillstyrker jag , att Discont-förvaltningen för
Provinsen Skåne må blifva utan sammanhang
med Götha CanalYerk.
För min del har jag intet att invända
vid en ärlig reparationsfonds afsättande,
till ett belopp af to,ooo R:d, Banco,
Den af Utskottet uti /pde Momentet
föreslagna indragning af 5 ProCents förskrifniogar,
kommer att orsaka betydlig
mindskning i Discont revenuen; ty här är
fråga 0111 att Bolaget skall afsäga sig den
lagligen förvärf vade, af Konung och Ständer
bekräftade rättighet, att upptaga Dan
mot 5 ProCents reverser, sorn dess redan
ägande privilegier meddela, och hvilken
enligt dem ännu varar i 20 år, och
det emot en oviss tillökning af Disconträtt,
för högst 7 år. Tänkesätten synas mera
allmänt instämma uti skadligheten af 3 ProCents
reverserna. Jag tror mig likväl befogad
här påminna alt GöthaCanal DiscontDirection
var den forsta som med mycken
motsägelse, till och med fara för offentligt
klander, tog verksamma steg för att hindra
dessa^ reverser vara couranta, ciå man ut
-
1532 Deit 5I Juli e. m.
färdade dem i Götheborg på e j mindre summa
än 1000 R:d. och förböd dessas inlösen
i Stockholm. Mä man imellertid icke
misstaga sig på min enskilda öfvertygelse,
att en större penninge förlägenhet skall
inträffa, då dessa papper, under sådana förbehåll
utgifne, bortgå ur allmänna rörelsen,
än man nu föreställer sig.
Vid 5:te Momentet får jag underställa
Höglo fl. Ridderskapet och Adeln, hvarföre
icke äfven Assignationer på 5 R:d. få ntgifvas,
så väl som på 10, och deröfver? Uti
Orterna der Canalarbetet drifves, och så
länge det varar, är det en lättnad för rörelsen,
och i samma nran-rn^on vinst för
Verket, om äfven den förenämnde niindsta
valeuren får utgifyas. Då BandoFullhingtige
och Revisorerne controllera att Diréötionen
icke utfärdar Assignationer utöfyéT
Verkets fond, så bör ju en ömsesidig säkerhet
anses vara vunnen: hvad derutöfver
fordras, synes icke vara nyttigt, heldsC^när
det innefattar en rubbning uti eif redan
etablerad ordning. ’ 1 biv
' -■» - / ?h. *. >110 I
Vid 6;te Momentet erirtrdr jag Wollt,
att då der talas om productiva Näringarne,
matte väl dermed fösvstås Käringar*i allmänhet,
med en lika rättighet'till Lån förVAhhteliga
deras idkare. Vid meddelande aff Lån
måste en Discontförvaltifing'i första fihÅ
-
Den »I Juli e. m. »523
znet se till, att fullkomlig säkerhet finnes;
i det andra förekommer sedan iakttagandet
af en proportion niiringarria imellan,
då icke alla säkra Länsökande kunna bispringa?.
Huru denna proportion blifvit
iakttagen, får jag upplysa af de sammandrag
yjd GöthaCanai Discont blifvit gjorda.
Af hela utlånings fonden lemnades till
o-.
Handeln. Andra Näringar.
'■ill. vl ‘t t ■' ■ *'-i ?t"-7 / i
Fgrsta
året 1810. 61 ProC. — 59 ProC.
r d,o ion. 50 - - 5° --
-01 loi f). , 1 53 - _ 62 t
mi i?qiv iöfo- 56 - _ 64
Biabntm "funnen*. • i . ‘ \ pär '■
Lpär BancoUtskottet funnit limiteran
4^^,
{ till dejp iTifVrMomentet utsatta suuajuior
ilyr meddelande af Lån angeläget, får jag
dopk> för jnin del påminna, att afskrifnjtngy.
xpddjtfn, sorn till så betydlig del utgöra Vyijk<qts
.fjpntj, för det mesta tillhöra handlappopp
syn; för dem stänga utvägen att
vid ögonblickets behof undsättas af dem .genom
Lån på varor, utsätter Verket för den
^•^fat4rhe]t.ripista.dennaitillgång-. Y
,3 nr fl an kräVt r>«it nci ine -bTfi f ti*'
(Ii.p,)iVid 8^e Momentet erinrar Jag dere,*
mot, att, enätr RiksDisconten gör utlaningarpa
i Stockholm, GöthaCanai Discpnt^i
Götheborg och Skäne, synes sn behörige»
Den 3T Juli e. m.
etablerad ordning till Lånehehofvandés biträds
vara införd*
Hvarföre skulle då
GöthaCanal Discont verkställa utlåningar afven
i Stockholm? Genast uppkomma 2:ne administrationer,
sorn rubba friheten i styrelsen;
oviss hvad styrelsen i Götheborg för dagen
disponerat, kan den istockholm icke med säkerhet
taga något beslut, och så tvärt om.
Mera Betjening erfordras då äfven; och sorn
Disr.ontrörelse Capitalerne på det hela höra
betraktas såsom en allmän tillgång för Rikets
Lånebehöfvaride, vare sig sedan RiksDiseonlen
elier GöthaCanal Discont, så synes
tillstyrkandet af BancoUtskottet, att GöthaCanal
skulle hafva utlåning äfven i Stockholm,
slå i någon motsägelse m«d dess anförande,
alt Riks Diseont-Verkets fond ej må
allt för mycket medtagas af Stockholms
S-j-ad, till förfång för Rikets samtliga invånare:
ty det är alldeles likgiltigt för den
Lånebehöfvande, som hade säkerhet, om
det är Riks - Discontens eller Canal - Diseontens
fond som är så medtagen, att han
ej får Lån. Jag afstyrker på dessa skäl,
att GöthaCanal Discont skulle hafva utlånings
Contoir i Stockholm; men till lättnad
för här befintliga Actieägare, som åstunda
Lån, torde dem upplåtas rättigheten,
att här få inlemna sina Actier, mot Levis;
då de för "Verkets räkning nedsändas till
Låne Contoiret i Götheborg, och de bevili
-
Den 51 Juli e. m.
*535
jade Låne Summorna uppsändas på samma
satt.
Dessa äro de anmärkningar, jag ansett
mig skyldig göra vid Utskottets Betänkande,
med vördsam anhållan om återremiss
af detsamma.
Herr Påhlman > Otto Fredrik: Lika
med Herr Grefve Platen delar jag den öfvertygelse,
att de föreskrifter, som Riksens
Hngiofl. Ständer hr Discont förvaltningen
* .
Stadga, böra vara 1 möjligaste måtto bestämda,
och att åtmindstone de generela grunderna
för förvaltningen böra vara kända.
Jag tror ock, att BancoUtskottet haft samma
syftemål, då Utskottet förbehållit sig,
att i särskildt utlåtande afgifva de reglementariska
föreskrifterna. Deremot krm
jag ej med nämnde värda Talare instämma
i den mening, att ingen ändring bör göras
i GöthaCanal Bolags hittills begagnade rättighet
af Discontrörelsen med upptaganda
Lån mot 5 ProCents Sedlars ingifvande.
Canal Bolagets åberopade privilegium
för Discontrörelsen kan så mycket mindre
tagas till grund, som det betydliga bidrag
Riksens Ständer till Canalarbetets fullbordande
detta Riksmöte beslutat, endast skett
med vilkor att GöthaCanal Bolag underkastar
sig de föreskrifter Riksens Ständer fin
-
i 555
Den 31 Juli e. ?)?.
na nödigt att stadga för Discont'»'örrisen i
allmänhet; i annat fall kominer ej det arliga
biträdet af 500,000 R:d. att af Bolaget
fä begagnas.
Beträffande RancoUtskottcts lillslvr*
dian, alt GöthaCanäl' Discont skulle under
de återstående byggnadsåren få begagna
En Million 600,000 R:d. Disconträtt pä
Banken, så innefattar detta den aldraSlörsta
motsägelse af hvad samina Utskott för några
månader sedan föreslagit och Riksens
Ständer i anledning deraf beslutat.
Till att återföra Gred i ten för G'öthaCanal
Discont och såmedelst afhjelpa den förlägenhet
som uppkommit genom Canal Discontens
iråkade misskredit, då mången befarade
alt Riksens Ständer skulle vägra allt
ytterligare biträde till fullbordande af GöthaCanal,
beslöto Riksens Ständer alt lemna
GöthaCanal Bolag fördubblad Discontrat-t
på Banken, under följande vilkor:
Att ehvad summa Riksens Ständer under
påstående Riksmöte bevilljade till GöthaCanal,
skulle Banken först ersättas för
hvad som utöfver Canal Bolagets förra Creditiv
blifvit begagnadt, och att äfven i det
fall att Riksens Ständer afsloge allt ytterligare
biträde tili Canalarbetet, skulle ändå
V. 2.
Deri 33 Juli e. m.
1557
den förökta DiscOnträtten på 800,000 R:d.
inom t8 Månaders förlopp alldeles upphöra.
Ku årer föreslår BancoUtskottet att den
till »{hjelpande af ögonblickets förlägenhet
temporairt och för högst 18 månader
bevilljade förhöjning å Disconträtten i Banken
skall Försträcka sig till hela den återstående
arbetstiden, och således fortfara i
mindst 10 års tid. Mot denna tillstyrkta
förlängning af 1,600,000 R:d. Disconträtt
protesterar jag på det högtidligaste, och dä
den, såsom jag redan förut visat, innefattar en.
påtaglig rubbning och förändring af hvad
Riksens Ständer redan under varande Riksmöte
i detta afseende beslutat, sä är detta
ensamt en tillräcklig orsak till återremiss
af BancoUtskottets Betänkande.
Det är ej länge sedan BancoUtskottet,
För att öfverändakasta StatsUtskottets förslag
till Discontregleringen i Riket, sökte
bevisa alt det älltförväl kunde stå tillsammans
med Bänkens inrättning, att såsom
Läne-Bank directe befatta sig med Discont
rörelsen.
* %
Nu åter anser icke BancoUtskottet de
vara förenligt med Bankens natur o ch grund
Författningar, att till bestridande af utlänningar
emottaga penningar på afskrifning*-  räkning.
Ridd, 0, Ad, Pro t. 193 194.
J 558
Den 51 Juli e. ro.
Jag viH irke bestrida denna sista biering,
emedan jag tillförene bevisat att Banken
i intet fall l)nr befatta sig nied amlia
utlåningar, än af Bankens så kallade Gevinst;
men detta BancoUtskottets utlåtande,
jemfördt nied det förra, visar tydligen ait
bemäidteUtskott förklarar Bankens egenskap
pä livad sätt som held; t, blott det leder tili
Utskottets åsyftade ändamål.
På sådan grund föreslår BancoUtskottet,
att då Malmö Discont Octroy tilländagår,
skall GöthaCanal Bolag ensamt fortsätta
Discontrörelsen i Skåne; emot detta förslag
prostesterar jag äfven, på de skäl jag
nu vördsamt skall hafva äran framställa.
Då man tämligen allmänt erkänner, att
den till en orimlig höjd uppdrifna Discontrörelsen
i Riket i många afseenden varit
menlig, icke allenast för sedelmyntets
värde, utan äfven medverkat till den yppighet,
som så allmänt öfverklagas, kan jag icke
förklara att BancoUtskoltet vill åt GöthaCanal
Bolag bereda en alldeles gränslös
Disconträttighet. Hitintills hafva de 3:ne
Filial Disconterna, med ett Creditiv på Banken,
tillsammans af 1,100,000 R:d., rört sig
med omkring 10 ä 11 millioner. När nu
eftpr Utskottets förslag GöthaCanal Bolag,
med en Disconträtt af 1,600,000 R:d. och
således 500,000 R:d. mer än alla tr« Filial
-
Den 51 Juli e. m. 1539
Disconterna tillsammans innehaft, skulle få
fort-ätta Malmö Discontrörelse, och blifva
ensam om Discnntrdrelsan i Götheborg; så
foijer klart, att derest det blefye möjligt
att framsopa så mycket privates penningar,
skulle Canal Disconten komma att röra
sig med 15 å 16 Millioner R:d. Att ett
sådant förhållande icke kan stå tillsammans
med Riksens Ständers fattade beslut om
GöthaCanal Bolags skyldighet, att ställa
sig till efterrättelse hvad Riksens Ständer
finna nödigt för dess Discontrörelse förordna,
finnér hvar och en vid första eftersinnande.
Då jag allt för väl inser, att Skåne, efter
Malmö Discont Octroys slut, nödvändigt
bör beredas andra Låne-tillgångar, och
BancoUtskoltet icke anser lämpligt, att för
Bankens räkning i nämnde Provins drifva
en Discontrörelse, vågar jag vördsamt föreslå,
ätt Malmö DiscontVerk får till nästkommande
Riksdag fortsätta Discontrörelsen.
Oaktadt allt hvad jag tror man har
skäl att påminna vid Malmö Di-cont förvaltning,
anser jag dock detta blifva den enda
möjliga utväg för att icke sätta Skåne i den
aldrastörsta förlägenhet när Octroyen för
Malmö Discont upphör. Genom de i Skåne
förrättade Enskiftén har denna Provins
haft ett vida större lånebehof än alla andra.
Icke utan största våda för Provinsens
Den 51 Juli e. m,
val, kan man hastigt borttaga denna Lånetillgång.
Men det är endast under följande
vilkor, jag vågar föreslå fortsättning af
Malmö Discon.t-i weise, sedan dess Octroy
sTvitat, nämligen alt hela vinsten, sedan Actieägarne
erhållit 6 ProCents utdelning, tillfaller
Banken: att de strängaste Reglementariska
föreskrifter utfärdas för nämnde Discon
tförvaltning, och att den ovilkorligen
ålägges att småningom mindska utlåningarna,
och förbjudes att utgifva 5 ProCents
sedlar. På detta sätt blifva nästkommande
Ständer i tillfälle, att efter sig då företeende
omständigheter förordna huru med
Discontrörelsen i Skåne vidare skall förhållas.
Då vid sista BolagsStämman befanns
att Malmö Discont-rörclse lernnat eu vinst
af 42 ProCent, synes 6 ProCent efter Oc
troyetis
slut vara det högsta Actieägarne
bör tillkomma; men på detta sätt vinnes
tid att småningom återföra rörelsen inom
behöriga gränser.
* lid röd ,
För öfrigt får jag åberopa Herr Grefve
Gyllénborgs särskildta yttrande, med hvilket
jag i de flesta delar mig förenar, och anhåller
vördsamt att Höglofl. BancoUtskottet,vid
ett förnyadl utlåtande, måtte göra mera afseende
på dess Ordförandes yttrade principer.
Ehuru jag förlorat allt hopp, att under
detta Riksmöte se sådana åtgärder vidtagna,
hvarigenom Rikets penningeväsende
Den 31 Juli e. m.
Iean vinna ordning och stadga, och fastän
äfven den mest aflägsna myntförhättri ng, efter
hvad redan blifvit af BancoUiskottet tillstyrkt
och af Riksens Ständer heslutadt, alldeles
är omöjlig; så har jag dock ännu icke
förlorat allt hopp att åtmindstone förekomma
deri ytterlighet af villervalla, som ganska
säkert skulle blifva en följd af bifall
till hvad BancoUtskottet för GöthaCanal Bolags
Discontrörelse föreslagit.
Grefve von Platen: Då den värda Ledamot,
som sist talade, äfven yrkat återremiss,
skall jag med afseende på tidens dyrbarhet
söka vara så kort som rnöjligt; blott
i några få ämnen finner jag mig föranlåten
utveckla mina tankar.
Sant är, att det å Banken sednast förunnade
Creditiv stort 800,000 Riksdaler, med
åtföljande Assigneringsrätt derå, endast förunnats
för ögonblickets behof, men det är
ock bekant, att vid Riksdagens början var
DiscontVerkets äldre Creditiv helt orördt
i Banken, endast händelserna vid Riksdagen
hafva verkat ett annat förhållande och
gjort detta biträde nödvändigt, mera för att
hjelpa en nödställd allmänhet, än Disconten,
hvars handlingssätt var onmgängeligen föreskrifvet
af händelserna. Jag tror samma
ställning ännu äga rum, då hela Landet klagar
öfver penningenöd och förlägenheten
»54ä Den 51 Juli e. m,
fallej' på Landet, ej på Disconten, T .ig tror
att någon indragning kail äga rinn, men
huruvida den fean äga ruin utan våda ännu
pä någon tid, dä vi dela denna periningenöd
med snart sagd t liela Europa, hetviflar
jag mycket; det är ej forsta gången en dylik
belägenhet ägt rum; den som minnes
1785, då Amerikanska kriget slöts,' känner
ock alldeles igen vär nuvarande belägenhet,
hara med den skillnad, som är en naturlig
följd af att då endast några rnagter
voro i krig med hvarannan; nu har
snart sagdt halfva Verlden krigat mot den
andra halfvan, mycket långvarigare. Förlägenheten
mäste alltså vara mycket starkare,
och kan lill en stor del endast luftas
af och med tiden, kanske långsammare än
mången tror.
Den värde talaren har uppställt en prnportionsräkning,
sorn ej är enlig med min
erfarenhet, och jag anser mig således skyldig
något upplysa dessa förhållanden. Sant
är att Discont'.rörelsen grundar sig tili en ej
obetydlig del på det ä Banken frirundta Creditiv,
roen på långt nära ej helt. Creditivet
är egentedigt n den fond, I hvilken assigneringen
frän Götheborg ager rum, och
hvarföre i möjligaste måtto jemvigten mäste
bibehållas, så att vanligen ej Assignation
summan öfverstiger Creditivet, åtmindstone
har Directionen alltid bemödat sig
'Den 5t Juli e. m.
'545
härom; sannt är, afr. någon gång barAssignations
stim mari till nummertal stigit till
En Million eller 1,100,000 R:d., men då
hafva 2 ä 500,000 l\:d. deraf leirat uti Bolagets
Ciissa. Allt detta kan af DiscontVerkets
redigt förda Böcker upplysas, men utom
denna fond finnes en annan vida be-1
tydligare, som upplåna.? af privata emot
g ProCent, dels emot reverser dels på afskrifnings
räkning, och detta beror ej af
Creditivet, utan af allmänna ställningen och
tillgångarna i t,andel; man linner detta helt
naturligt, då 5 ProCents af betalnings räkningen
är att anse lika med en Banquier, der
hvarje Handlande sätter in sitt Cassa Saldo,
som han val ej för ögonblicket behöfver,
men alltid måste vara tilheds till dess disposition.
Äfvenså händer, att uti publika
Cassör finnas betydliga behållningar, som
blifva insatte på afskrifningsräkning, heldst
under krigstider, då uti en väl ordnad stat
vissa Cassör, som tillexempel Krigs-Committéens,
mäste kunna disponera betydliga tillgångar.
Denna tillgång skall nu ganska
säkert förraindskas. Beträffande åter 3 Procents
reverserna, så utfärdas de för sådana
medel, hvilka allsicke ägna sig för afskrifningsräkningen;
ägaren är antingen i den
belägenheten att ej vill ja synas hafva penningar,
eller afsides boende på Landet, då
afskiifningsräkningen är honom till ingen
nytta, eller ock stundom en mindre Bor
-
»544
Den gi Jul! e. m.
gersman eller näringsidkare, hvilken, obekant
roed och utan behof af afskrifnings
räkningen, ej vill begagna den, men finner
beqvämligt att bemma hos sig förvara ett
Capital i en tre ProCents sedel och derföra
njuta någon iukorost.
Af allt detta torde vara upplyst, att
dessa förhållanden ej krokna reduceras till
någon proportions-Cnlcul. Och likväl äro
dessa 5 ProCents insättningar sa betydliga,
att de utgöra omkring 4, Millioner, hvaraf
hälften emot 3 ProCents reverser. Oro nu
en hastig indragning af denna fond, utgörande
ungefär ^ delar af help utlåningssumtnan,
skall äga rum, blir följden, ej för
Dis ponten, men för det allmänna , för
Låntagärne, säkerligen högst tryckande; ty
jned den erfarenhet Discont D.i peetro ne a
har, médjdc föreskrifter;Idensä’ger fofbf* nied
de förbindelser den bör uppfyj^.»och med
den utsökmngsrätt den äp tiflagd^ lyan den
nödtvungen iéj bli tvekande qn.j hvad den
har att göra, roen Dantagai;no blifva öfter,
för en förhastad mesure. Röjande Mulna.»
Discont har jag redan yttrat min tanka, och
hänvisar till den, med yrkande af äterremiss.
Friherre Staél von Hollstein: Vid 1812
ars Riksdag heslöto Stäncferna, att dä Octroyen
upphörde, skulle Malmö Dtscontfond
anslås till RiksDisconteu, samt alt i
Den 31 Juli e. m.
»54S
en framtid Discontinrättningarne, roed
undantag af GöthaCanals, skulle för Bankens
räkning administreras. Detta beslut
vill man nu ändra; jag anmärker detta såsom
ett ytterligare bevis till styrka för
urin sats, att Ständer både äga och nyttja
den inagten, att ändra hvad föregående
Ständer gjort, titan afseende om det är vid
Lagtima eller Urtima Riksdag, hvilket man
sökt bestrida. Dernäst får jag äfven med
Herr Påhlman förena mig i den förundran,
att GöthaCanal Discont Direction icke vill
underkasta sig de föreskrifter, sorn Banken
för dess rörelse projecterat, då det likväl
är ett utaf de vilkor, hvarpå det bevilljade biträdet
grundar stg. Helt naturligt följer deraf,
att så frarotGötha Canal Bolag icke vill underkasta
sig de vilkor, hvilka förut icke äro bestridda,
också alla å Ständernas sida ingångne
förbindelser böra förfalla, och således intet
biträde erhållas. På enahanda sätt förhåller
sig med de 800,000 R:dr» ytterligare Disconträttighet
i Banken. Då den begärdes föregafs
skälet vara, att ett misstroende till CanalVerkets
bestånd hade gjort att 5 ProCents obligationernas
innehafvare uttogo sina penningar,
och CanalDisconten således vöre nödsakad,
att promt infordra betalning af sina Debitorer.
För att förmå den icke göra detta,
som skulle haft Svåra påföljder för de skyldiga,
föreslogs detta medel att stärka crediten,
och således blott på kort tid, hvil
-
.546
Den gX Juli e. tn.
ken .sedermera verkeligen utsträcktes längre
än i början var orntaldt, nämligen till
Jo månader; nu sedan det stora biträde
Bolaget erhållit, och hvarigenom Crediten
säkerligen måtte vara stärkt, om deri någonsin
kan stärkas, begär man denna Disconträttighet
på längre tid. Det synes häraf,
att man med detta Bolag icke kan förlita
sig på ord och aftal, och måste således
bruka all möjlig försigtighet då man
ingår afhandlingar med detsamma.
Herr Vahlman: Jag skall icke Länge
upptaga tiden, men anhåller blott att med
la ord få, i anledning af hvad som nu b lifvit
anfördt, vördsamt underställa Ridderskapets
och Adelns eget upplysta bedömande,
huru nödvändigt och högst magtpåliggande
det är, att Riksens Ständer vidtaga
sådana matt och steg, som försäkra kommande
Ständer att, oberoende af enskilda
Corporationer, kunna fullgöra sina vigtigaste
åligganden, nämligen att reglera Rikets
pe-nningeväsende, så att hvarje Medborgare
erhåller säkerhet för dess Lagligen förvärfvade
egendom. Sådant har vid denna
Riksdag varit omöjligt, och skall alltid blifva
fruktlösa försök, sä länge man icke begränsar
Disconternas utlåningsrätt genom
de mest fullständiga föreskrifter.
Den gr Juli e. m.
För några månader sedan, då Götha
CanalBolag begärte fördubblad Disconträtt
i Banken, stod det knappt i Riksens Ständers
magt att densamma vägra, emedan en
mängd Medborgare och till och med, sorn
jag da af trovärdiga män hörde påstås, hela
Provinsers olycka skulle blifvit .följden
af Fuksens Ständers afslag. Detta torde
vara ett tillräckligen upplysande exempel
på det mägtiga inflytande, „ Diseontförvaltningarne
hafva på Rikets allmänna penningeställning,
och .om BaricöUtskottets för»,
slag för Götha CanalDiscont vinner bifall,
skall det i framtiden blifva ännu svårare,
om icke alldeles omöjligt alt lossa de band,
hvarunder jag anser vanhedrande för fria
Svenska män att fjättras. På dessa skäl kan
jag icke annat än högtidligen protestera ein.
.t hvarje tillställning att föröka ett välde,
det jag redan tillförene bevisat vara
Riksfördeifligt, och hvilket ingalunda kan
förenäs med de af oss -''besvurna grundlagar,
sorn tillägga Konungen ensamt den verkställande,
och Riksens Ständer den Lagstiftande
Magten. Kan någon neka att Discontrörelsen
mycket bidragit till försämring
af BancoSedeimyntet, genom den mängd
Assignationer och 3 ProCentsSedlar, sorn
autoriserade att galla lika med BancoSedlar
öfversvämmat Landet? Kan någon bestrida
att de lätta tillgångar af Lån, sorn Disconterna
beredt, haft betydligaste del i den
'548
Den 31 Juli e. m.
öfvervigt handeln nied utländska öfverflödsvaror
tagit öfver de inhemska nyttiga näringarna,
att de mycket bidragit till de
uppstegrade priserna å egendomar samt äfven
till de alldeles orimligt uppjagade accorder
för Statens Embeten och Tjenster?
Och slutligen må jag väl billigt fråga om
någon kan vederlägga, att icke Discontutlåningarne
i en hög grad förorsakat det
yppiga och vekliga lefnadssätt, sorn är lika
skadligt för det allmänna, som oförenligt
med den redbarhet och tarfiiga lefnad,
som fordom utgjorde en prydnad hos
Nordens kraftfulla och härdade Söner?
Dessa skäl emot utvidgade Discontrörelser
torde icke vara så lätta att omkullkasta.
Men likväl hör jag framställas den tanka,
att nu icke är rätta tiden att börja förmindska
Discontutlåningarna. När skall då
denna lyckliga tidpunkt inträffa? I min tanka
är den nu för handen, sedan Riksens
Ständer under detta Riksmöte heredt betydliga
tillgångar för erhållande af stående
Dan, hvaraf de producerande inhemska näringarne
kunna draga verkeliga fördelar,
då Discontlånen för de samma endast kunna
betraktas såsom tärande kräftsår. — 1
öfrigt får jag nu blott åberopa hvad jag
förut vördsamt haft äran framställa, och
med anledning deraf vördnadsfullt anhålla
örn återremiss af BancoUtskoltets Betänkande.
Den 5l Juli e• m•
*5* 9
Herr Manner stam, Johan: Då jag föreställer
mig, att de redan gjorda anmärkningarne
föranleda till återremiss, torde
jag äfven dervid få tillägga några erinringar.
Herr Påhlman har likväl så fullständigt
och grundligt framställt de skäl, som
äro talande emot antagandet af BancoUtskottets
Betänkande om Discontregleringen,
alt jag för det hufvudsakliga instämmer uti
de flesta af honom yttrade tankar. Herr
Grefve Platen har anfört såsom skäl emot
mindskning uti Disconternas utlåningssumma,
att lånetillgångar derigenom skulle inskränkas
uti en tid, dä antalet af lånsökande
är i tilltagande. Jag hyser i detta fall
en motsatt tanka, grundad på allmän erfarenhet
om förhållandet före den tiden då
Pisconterna och i synnerhet Götha CanalDiscont
inrättades och det som nu har inträffat.
DåDisconter icke funnos, då Sedelstöcken
och Summan af Rikets gångbara
mynt icke på långt när utgjorde hälften
af dess nuvarande belopp, saknades icke
lånetillgångar för hvarje man med god
credit och vsderhäftighet, och stående lån
emot inteckning uti Fastighet kunde af enskilda
erhållas. Nu åter, med en mångdubblad
summa af myntrepresentativer, kunna
lån svårligen upptagas annorlunda än
uti Diseonterna eller ock på hypotheker,
hvilka lemna långifvaren full säkerhet att
vid anfordran eller förfallotid på dagen å
-
Den 3 I Juli e, m.
ter fä sina penningar. Med uppmärksamhet
på de beslut, som Riksens Ständer efter
BancoUtskottets förslag redan fattat
om Ri knis penningeväsende, torde den yttersta
varsamhet böra iakttagas, då nian
gar afl förordna om de åtgärder, hvilka i
fmanrieSt afseende änny för Riksens Ständer
återstå. Sedan nian beslutit att Rörelsf
Cjpitalet eller rättare Banco- och RiksgäldsSedélstocken
intill nästa Riksda»
• r*»
ej skall mindskas, sedan man borttagit
den för Riksgäldssedlarna anslagna a- *
mortissementsfonden, sedan Riksens Ständers
pluralitet, afslagit den ifråga^tällda
Bankens publicitet och sedan slutligen den
föreskrift är lemnad, att Banken till stående
lån skall utgifva större delen af sina behållna
inkomster, med skyldighet att till
Götha Canal ined flera utgifter lemna det
öfriga, så lärer knappt något för Banco sedlarnes
Credit mera vådligt beslut kunna vidtagas
än den Discontreglering, som BancoUtskottet
nu föreslagit, om man icke ville
tillägga att Banken skulle fortfara att ytterligare
utgifva nya Sedlar.
Då imellertid genom ofvannämnda redan
stadgade föreskrifter utsigterna och
möjligheten att verkställa en realisation
betydligt äro aflägsnade, är vådan så mycket
större att utsträcka Discontrörelsen till
lika belopp sorn den hittills utgjort. Att
Gotha CanalBolagsDiscont ökar sin rörelse,
då Octroven för Götheborgs Discont
Den 31 Juli e, m•
upphör, blir en otvifvelaktig följd, men att
samma Bolag tillika skulle öfvertaga Malmö
Discontrörelse och såmedelst få en rörelse,
lika stor amin den alla 5:ne dessa Dis*
conter, till en del emot Reglementer, under
dessa sednare åren tili Bankens och Allmänna
Creditens skada ägt, är ett tillstyrkande,
hvilket i hög grad nu sker, men
jag vågar tro med af manga delad förundran.
Om Banken icke vill bestrida Malmö
Discontrörelse, såsom ett LaneContoir under
den blifvande RiksBancoDisconten,
hvilket så vidt jag kan finna pitan o lägenhet
kunde ske, sä anser jag den utvägen
vara bättre att låta denna Discont fortfara
intill nästa Riksdag, under de vilkor som
Herr Påhlman föreslagit och med de föreskrifter
emot de af denna Discont utöFvade
missbruk, som i öfrigt kunna lemnäs.
Att Götha Canal Discont skulle få behålla
det ökade Creditivet bestrider jag pi det
högsta, likasom att 5 ProCents insättningar
skola fortfara åtmindstone till det obestämda
och stora belopp som hittills. Genom de
for Götha Canal redan bevilljade stora bidrag
har orsaken upphört, som förmådde
Riksens Ständer att hjelpa Götha CanalDiscont
ifrån den ytterlighet, hvarigenom den
i följd af en för mycket utsträckt Discontrörelse
kommit. De med skäl så mycket
öfverklagade 5 ProCents insättningarne,
som gynna enöast Köpmannen och bidraga
till Capitalernas ledande utur Jord
-
1552 Den 31 Juli e. m.
brukarens oell den för Inhemska produclionen
nyttiga Näringsidkare os. händer, kunde
bäst,om icke afskaffa®,åtjM-indiStnije inskränkas.
Jag föreslår derföre,; att' Gotha Canal Discont
endast ina bibehållas vid sitt förra
Creditiv eller 800,000 Rid. och icke äga
rätt att pä andra ställen din sitt Contoir
uti Götheborg emottaga 5 ProC^nts insättningar
på affkrifningsräkning, men icke
rättighet att utgifva hvarken löpande
sedlar eller bevis derom, ställde på
vissman uti Stockholm. Banken kunde emottaga
3 ProCentsinsättningar och BancoDiscontrörelsen
dermed ökas, hvilket är vida
fördelaktigare för Banken än aft ett penningeverk
finnes tillhörigt en säl skildt Corporation
med de vidsträckta rättigheter,
som nu blifvit föreslagna. — Banken kan
ock derigenom mindska behofvet att utgifva
egna sedlar.
Jag anhåller sluteligen att ater fä fästa
Ridderskapets och Adelns eftersinnande på
de för Landet och i synnerhet en del af
dess Innevånare skadliga följderna af de
financeoperationer, hvilka 180g och sedermera
blifvit vidtagna och hvilka må hän*
da mera än alla andra omständigheter bidragit
till den oreda och förlägenhet uti
Inhemska rörelsen, hvarom så manga röster
sammanstämt, och man loide icke
misstaga sig 1 det omdömet, att ifrågavarande
Disconter hufvudsak ligas*: medverkat
till dessa olägenhetar. Om
V, 2. Den 51 Juli e. m. 1553
Om en gång den lyckliga händelsen
inträffar, att BancoSedlarne få ett stadgade
värde eller att något verkeligt mynt finnes
uti Landet, då kunna Disconter, dels genom,
privata insättningar, dels grundade på as»
signationsrält, med mindre våda inrättas.
Men sa länge Bankens Sedlar icke äro annat
än Creditmynt med ett obestämdt och
vecklande värde, bör man så mycket möjligt
är undvika alla andra GreditSedlar,
hvilka ci roul era jemte Bankens coll öka desifis
menvärde.
Man bör besinna, ätt då den stilla
Medborgaren , utan tillfälle elier förmåga
att med lönande speculationer följa
Conjuncturen, sedan 180g, genom Finan»
oe och Discont-operationer, förlorat halfva
sin uti penningar bestående förmögenhet och
penningelöntagaren likaledes hälften af stna
redan förut med knapphet beräknade
inkomster, bör Staten, sorn icke nu försäIirät
dem att återvihna något af hvad da
Förlorat, åttnindstöne icke utsätta dem för
faran och osäkerheten att ännu utan eget
Förvållande ytterligare förlora sin Egendom
oller deras inkomst mindskas.
Jag hemställer otn iöké Betänkandet
må till BancoUtskottet återremitteras.
Ridel, 0. Åd. Froh
195. 196.
*551
Den 31 Juli e. m.
D5».ötipi}}åi *f Kerff> LfiaidtMarskalken
gjor4 pröposj(;i<in, flåddferskqpeb och Adelö
ansåg dessa anmärkningar 'hinrica antagan-*
det af Utskottets Betänkande, hlef detsamnia
tili RancoU.tgjkottet återförvisadt..
jfjjiifcJk doo -eansi i) 1110 ebrisiånctaS slet
r>. '.irug(} in>1 fi v&Öelljj'!
Lades till handlingarna Bevillning'-  UtfSKöttefs 3eh!'rö‘Sl '‘Bihr $8Elfhfdet lagda
Mefttririal; i aniedöT Ag1'‘åf'9Jå9i marlimhéar,
som blifvit gjorda vid Utskottets
al, angående Sjötullens förhöjning.
--irfiH imsÄ ■ ; W1 igffbyr énfiH eoIeBfqf-qljF
Vid förnyad föredragnifrgltrifÄllSgAljéi
manna Besvärs- och Oecono<afifeUrsWotttitS
den 27 Juli på Bordet lagda ftétätrkaj*déi, > i
anledning afväekt fråga örbr återiippiifräA*
de af 1754 Åra llandelslteglemeutev toba/.
3onelBJad gnetig»
A nyo föredrogs oell bifölls étatsUtskottets,
sedan den 17 Juli på Bordet ^vilande,
Betänkande, i anledning
Mattts Nådiga Proposition, ajh^^rtdétthhetalningen
af de, efter Högstsalig Hennes
Maj:t EnleDrottningen, för detta Kongl»
Familier* i ar£ tillfallna summor.
Den 51 Juli e. m.
*555
Lades till handlingarna följande tvänne
den 29 Juli på Bordet lagda Memorial
från OeconomieUtskottet:
licK Angående återremissen af Utskottets
Betänkande om Gränse- och LandtTullsBevakningen.
2:0 Angående återremissen af Utskottens,
.Betänkande, om förbud emot löpande
ÄSöignationer.
Upplästes Hans Kongl. Maj:tssamt Hans
Kongl. Höghet Kronprinsens Nådiga svar
till den Deputation, hvilken denna dag
Uppvaktat Hans Maj:t samt Hans Kongl.
Höghet, för att frambära Riksens Ständers
Underdåniga tacksamhet för den utländska
gäldens betalande.
Hans Majit Konungens Svar.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige,
Vördige, Vällärde, Äreborne, Förståndige,
Valaktade, Hedervärde och
Redelige Gode Herrar och
Svenske Män!
Det är med en alltid rättfärdigad tillfredsställelse»
som Jag emottager hvarje
*55® Den Juli ■£. jy.
Vld I^^&SSSfoajRI%; ?$%*jM
f1 M> iPMb» xé i -iv wfev å? psh J m 4
wys^&i mg
ett herida j Vi
e J ffir ffe a tfi?fefth <*\ 0 lf* inefln n o epr
skilda P%
lig förmon fprtl.^de^pp,sjflqd^, Sv$p3ft£
stödjande häruti Älina yä^}(jfm,df
hav Min Son Rfyefl .gara^vataigfttJt^j^
Fäderneslandet, trygga dess framtida sjelfständighet,
fästa nya ]agrarr.yi^ p^-^eger.
vana Baner och bereda det främmande pen*
mngebiträden, utom hvilk?’J^g^y.fhg (ej
emottaga den gärd af tacksamhet J Mig
ägnen. Den skall utgöra i\jji^ ^o^ht
ÄJj^ Sons dyrbaraste heläa^&fö*
bemödanden. lfc£ b„h£0
■»^rtavd Zpföj ra. m s^e.'/ edit bi n Batia
Jag förblifver Eder, Gode Harrar och.
Svenske Män, med all Kongl. Nåd och
Ynnest Välbevågen.
Hans Kongl. Höghet KronPrinsehi^Svan.
öOj^oirtr najjorTJiU .neil an
Öfversättning af Hans Kongl. Höghet {Cron*,
i * Prinsens taL ■ r T . .-r *
t rn.tsBmnB seiofg ib gmnHghic t j,tJu£
Den Tacksägelse, sorn’ Efiksens. Stan*
der uppdragit Eder, Mine Herrar, att i
Den Juif'e. nu: ~^ 1557
Dera* nätnh Äftjlé' Kbtmngen
eidt Mtgdi^yVfllefliH^kVfd^^rdév^-,0 dém Vi,
idter ‘sistå' lIfi'fesiéfe^él^^slåH för
*M ig k gg jv,ycl; dé vm§£ éVigbh i åf;''iéRcr d en be
etvA-liVÉ"di-h
■'Vidika;1 jifgr\tfltid' fr^st, 6m iNafiufitln^
käÄ^lbff**3 f8? sKtiHn^g^i B Sbh° för
Mig!’ 'Dv? at diiifetVfitKt' att belga Sinäkraf
tfeiG
dc^h inöådp &>° MmimkWt' ,‘^oik.
EVflÄi ge tfé,r>P(1 ttäÄ?®'Vpm, We d r 5 H f) s l e r,
l^äWdr[ieyiabdéV/\1 Jina
M&ci$ör|åie^’ kärlek öch ti'llgifV‘énh!bE1
-3r. ni tunni ?.?.?,b (igirriJ .“ibnsl-an-ioh.'
.79g3Upjy^frife^ai^é,-1HcfiX"J6 hKrrfsVéni'*feäfva
‘Iféh Vé^aftima
lhärafiftrt¥‘® söm Harti M8j:t
»f¥ kHfflfifF^Pbära för Läniftt/^?f°öch
V?°fi $m ättfkré vleif métfPtf llf^te^fiffida
lÄ&Äflh'! Jöfee§W^k?dfngf/p dem J nu håfven
yttrat. Måtte Himlen höra dem, 6ch utgjuta
sina rika välsignelser öfver Sveriges
Jnbyä&Wbli* ®hoO ,1'oäl ts vi tid ^01 ^Bl
dao nfi/I .IgacJi 11b Loui ,tieM '»#"*«!
Upplästes och lades på Bordet följan»
3e från Utskotten inkomne handlingar;
1:0 Fran StatsUtskottet, af den 28
Juli, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om allmänna
Medels anslående för Svenska Theatern.
Med besvarande af de gjorda anmärkningarna
anser Utskottet, uppå anförda skäl,
>553
Den 31 Jall e. m.
ingen annan utväg i detta hänseende återstå,
än att Riksens Ständer i underdånighet
hemställa, det täcktes Kongl,' Maj:t, af Hvad
medel heldst i Nader kan finnas lämpligt
och hvilka ej äro för beftämda utgifter
påräknade, utan kunna härtill vara att tillgå,
låta anordna hvad sorn pröfvas för
Theaterns bibehållande och behof er.fordet>
; "j!;.
1 um fij f;J<; >1/ AZuoX lirf
2:0
Från Förstärkta StatsUtskoUfAjuft
den 30 Juli, hvarigenom tillkäpnagifve.a^tt
genom anställd votering heslvtot hlifyji^.ait
extra Cihartae Sigillatas stämpling7
holm må afskaffas, j" t .
3:0 Från Förstärkta Stat?Ut«kottet, af
den 30 Juli, hvarigenom Utskottet tillkännagifver
resultaten af de inom det Försjärfcta
Utskottet anställda voteringar öfver dk till
Utskottets afgörande hänskjulna Revillnings».
frågor,
4:0 Fran Särskildta Utskottet, af den
28 Juli, innehållande Förslag till jemknin,
gar uti de af Utskottet beredda mål, hvarom
de Respectiva RiksStånden stadnat uti
olika meningar*
5:0 Från OeeonamieUtskottet, af den
28 Juli, innehållande svar, utan nåjjon förändring
i Utskottets Betänkande, å den
DtnxZl JM *• m
-
• 559
hos Ridderskap^ • oth' jådtiln. ^jtwda aninärkniop/vjd
UtsksfMeliö Betänkande angående
jHMUjtfchReser vakjuts enir ,b1Ik]?uj*,5
Sgilqr^c^ Från OecpnmniéUts^Ö"^^. if den
J'$il JuJi,KÅlY^ehde Cfiartofs 'upprättande öf*wt11
H^dfbdandn1 ni, Riket. ^tffskhftet anser
sig icke kunna ingå uti någon närmare delaf!
öFver delfa ’ ämne, titan bifögär till
upplysning härvid i afskrift ett Memorial
till Kongl. Majrt, som Chefen för Landtmäterfel
1 Riket, den 13 April 1807, härom
i pdderajihighet ihgifvit, samt vördykihlxgkÄ
tillWyfker Riksens Ständer, att injöt
Kongl. Maj:t framlägga deras underdåniga
önskan, att, så fort möjligheten medgifver,
nödiga uppgifter och underrättelser
piil Rikets hemman och Jordlägenheter,
grundade ipke på gissningar utan på Geogrä^hiska
mätnitigar och uträkningar, mat'te
V^rdåJui\aVbetade, och att, Sedan Kongl.
Itfajttlr^cn^ikbts' KammarCollegium Jemte
ÖfverDirecteuren för Landtmäteriet blifvit
hörde, angående lämpligaste sättet härföre
beh de erförderliga oumgäpgeliga kostnaderna,
Kongl. Maj:t täcktes iåla vidtaga dö
å totalt er ifeötfgl. Maj: t pröfvar till ända
xrfhAa
bidraga.
»±Jt:'
le .
UpplärStes och ladep, pa Bordet följande
från PrestStåndet inkomna ProtocollsUtdrag
af den 27 Juli, innehållande:
15^° Den 5» Jall ri.
. aii(:o/Un^Tiiir'I1*,/H'-W*™
»orhie-såhit Särskildta Utskotten? ^r%kUdAi^
och Siats- samt OeconamieU^kpttens gq-•
mensamma Bétankånden, angående Allmän-,
sia Spanhruåls Magazins ,I»rä^|)ii»gtin i Ri
,
,j ,.'vattlin »t•> Blö1b°rh i • i
»» J" rf1 * ’ **v a , t- , j
bb.tldfeä 3fi«V etUUifi
2:0 Bifall till BevillningsUtskottetir
Memorial, rörande Bränvi»^J3äo.ning§T. oell
Coösuttftlönsafgiftemas utgörande iimed. ,a»-.
tagande, i följe deraf, alt Städernas- rättig
Bertill
Bräavinstillverkning/.uppä. -a»f»rdi
skal, anim bör förblifva sådan, .,spjp $9*1 ifi.
af Riksens Ständer jämställdes, af-d^j
alternativ uti ofvanberörd.9 ,+pteui»^sal>! so^c
af å«tta beslut beror. «gA , (ivdil
aJ^’\1'R'V; ... n t. vint 6’fil sebsdi/1
t i ,0 Lil Jiuv ■« .090 -P2
leJertgn.n' ■)< *»ju 1 Irsba.rt
Vidare upplästes och Indes pa por de b
fedja nid e>från Bfc»gareStåndet ■ inkornfie Frm
iwolisUtdrag:
fr ■*, &j sjIj/X ^ äi» n Pf w
iso Af dea 27. Xviii, angående bj^faU
tilfe^StatsUtskoUefs Betänkande, i anledning
'•(v-/Hägra utaf Berrår 6 JK^vtsorer år 1Ö15
väckta frigot, rövande redovisningen lör
StatsVerkets medel; Jemte förklarande a£
rldttn s^rtYieiligä erkänsla, "hvartill StaUdgt *
kända förblmdet emöt t-férVä-r Revlsöre^
föril deras nofirgvanna cidh \it>pmärfc's?.mttM*
T el \K - C I5 i:/Tm
Ren 51 Juli e, n^.
granskning, hvarigenom blifvit föranledt inrätfcmdet
af deri RiksBok öfver Rikets inkomster
och utgifter ni, nr,, hvilken mari
nu niea säkerhöt bör hoppad att snart se
fullbordad, och hvilken oféjbayt vid Statsverket
och deröfver ItlifVånde Revisioner
skall medföra en ordning och ledning, som
hittills varit saknad,
iijaiibite* JJ tt* * ® 4[ - U','.-
i‘302få^f‘Ä¥ fdien1^7< juul,' innehållamfe bifffll
t^L StatsUtskoftets Betänkande, a ngåendö-iap*lagJ‘af
medel till Allmänna Arbetsoell
dorTecftohshus, saint, att Ståndet ansett
att tKongl. Majit i underdånighet inl
frahit^ta^dfeh aphållan, att ehuru anslag på
Stät '■i liö1dttäu ändamål icke skett, Kongl,
Majit likväl i Nåder täcktes innan nästa
Riksdag låta någon dylik inrättning företaga'*
och, sä vidt tid och omständigheter
medgifva, till fullbordan bringas utaf de
jriedel Knjpgl. Majit i Nåder förskottsvis
kan utse, emot ersättning af Statsverket
vid nästkommande Riksdag ni. m.
3*0 Af den 29 Juli, angående tryckning
af den allmänna så kallade Pensions-,
Benådning*- och Indragnings-St&ien,
d * f
\ ql,flra M-o '
^:o Af den 29 Juli, innehållande att
Ståndet, i.afseende på Stats- samt OeconajnieUtskottens
Betänkande, rörande den Allmänna
Spannmåls - Magasins Inrättningen,
Den 51 Juli e.,m.
samt Utskottats,j, sannia ämne
tå f«fi 1 jF^Md«bf8ie,4i8i|i%9ii3 *f&nåfålié0lt
tets anala^. j(pcb • för deRmodiga dppnnm4l>i
upphan/fji^gpj), j||$dsi|n j£grk;latjaft,4,ef
nvak^ bonde julieia ' %javid-4 tjlt.ftSngb
^^.‘^.sÄ^SffflfWWA^nii^mllA Hoo -2mlnniq3
iptyiljileaä nalbom ?feeJeh’i EfimglijkS irnea
,. tm 'MJgp 39k
med antagande ,af Särskildta}
ternativ ant Nederlag på \vtlän^lsV i}$A> §J5fl*
xtomie- samt Särskildta Utskottens Betänkande,
angående frågan om den vissa Städer
bevilljade oinskränkta Nederlagsfrihet, blifvit
af BorgareStåndet för öfrigt bifallet,
endast med den förändring, åtbhfl iéstituKåtd^
af Tull på från Mta&u
bch förtulladé Varor, sSL<rörh~ Högst "Vådlig
för Kronans intrader, af Ståndet alldeles
afslås,
, ki8 nio.neg: tl iir,-i/jfaad .«f&&actS o:r
6:0 Af den 29 Juri, irinehållande StånUets
beslut att då, oaktadt skédda ahmårkbiVigar
vid 1809 och 1810 års Riksdagar,
iden allmänna Arbetshusfonden ännit Hélhstas
fned 700 R:d. ärlig utgift till HtisHyféxnedel,
som blifv it åt Biskoppen i Götheborg,
JFöfctorén m. ml Vingåfd ^»eVsbnlfg^n an*llagne,
Riksens Ståndet genott! énlröktVftIg
nu bort hös Kongl. Majsf i tffidetdiädighet
*4erom anhålla, att genast* éller^ fjél-t iÄfrjligen
ske kan, denna utgift borde pål tftflmänna
Pensions- och IndragningsSLaten
Den 31 Juli e. m.
öfver flyttas, pa det att Arbetshnsfondens
medel mätte, i det hela, hädänefteV till sitt
• - ' J f
rätta ändamål användas och bibefiallas; värandes
i anledning häraf SbatsUtskottets
Berättelse’, rörande den öfver Manufactur-,
Spinnhus- och Allmänna Arbetshusfonderna
samt Eskilstuna Fristads medlen anställda
revision, återremitterad, med förklarande
derjemte, ätt Ståndet för öfrigt bifallit
hvåd StatsUtfikottets Betänkande innehåller.
igen upplästes och lades på Borået
följande tvänne från BondeStåndet inkomna
ProtocolisUtdrag af den ö^ide Juli,
angående: ,ö|
t:o Ståndets beslut att frågan om Städernas.
rättighet till Bränvinstillverkning
skulle afgöras genom Stora Nämnden; samt
i öfrigt bifall till Bevillningsutskottets
Betänkande, angående BränvinsBränningsoch
Coqasumtionsafgifternas utgörande.
,.2:o Bifall till BancoUtskottets Memorial
om förhöjning i Banco Fullmägtiges
nrfvoden; med det tillägg, att den föreslagjna,
tillökningen bör från denna månad»
bfirjaa beräknas-..- : ’* <*v n«ii
■aoJfltB*. nir 3STt»al d - s»?3? n t c
,«tt ^en 31 Juli c, m.
i . JuAtÄ&,(3eSi«föjj$n<|e: ■ i.iv)-, ■
• aiquc' JH
Utdrag af Protocollet, ballet i Hög,
imrtfl fejfioSiUsiÉ^fca^eesiiBcii ASfelrfs Pie»
annab 8?Bl*n>£d«ai»gnalsillaaga^. Btv rG3cn«
3Zéa Ö2 nsb do IeuoxiisI/x fibgsl Jobioft £<|
-.iQS^u ^agnYiäig^rnisbadjf. ffixedri^ttlål91^
defiaaögta^iatmesi^a Bttbåef
Vigfkh dPfttft&k ä 6 Ö h &£gbSre$letide råap3 dftt
ift«t Hapiafearo&iraÉI sottplRvt*
sens Ständers Fullmägfcigpjä Mks$ä*dKGB#i
toiret uppbäxa, blef nämnde Betänkande af
rf&iddertskapet ack AdelnUBslaget.
^hcs^RjitJiflhiäs sannsh rmb gJaJJoxIaiUaJBtS
-niij9å abg&I JabioS Sq ebriBjloltaBir V1 n9^
i9Jls?^lP; Föredrag* -8 nyoVägah afcilög*
Rd^Oql^k.otteis tkn öfl'' dennes! bf^ifökBcli
fö^ip^ud.äg på lior det l&gdå Bfitshiarfdey.
angående förhöjda arfvode»iqfett’ Bankens'
Fullxnagtiga. Ut Supra.
S. D.k;.föredrogs å nyo
terades, i anledning af gJafd^raijj^rkryj*j
gar, StatsUtsfeottets den 27 dennes på' bor»
det. Ja^dl^ Betänkande af den 24 i denna månåd,
angående aflöningen vid RiksgäldsContoiret.
U|Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls
Allmänna Besvärs och OeconomieUtskottets
den 24 dennes afgifne och den 27 sistlid»
ne pä Bordet lagde Betänkande» om åter»
Den 31 m. 1565
uppHFvande af i7^ 'Sis Pl?f!llIdf^|l emen*
te. Ut Supra.
gall i jylfÉtf ..loIIoaoJo-tl Ib gBihJU
»3ici &5.i3A fl, a medmtig ■ ialf 1 g j o Bl d anmärkningar
vid geftcoIirjtdk(>tte«s;LdéfiPi?8 dennes
på Bordet lagda Memorial af den 26 pästfjjregjködtf»
haxmfcå draka; i artgferfngerff af^Diseisp
itai/Äfeetjssedah Pidvä§#<föf8|*å£
«Ws OpiefeyefirtoBänddgåö;, Blef ^tetSalittikSaf
Mfåglpftoa RxrddaEälMpdt? Och Adeln ätéitféSupsägarnlfn'5
^TöhncJb ana?
3b e bijEjiiiKJaS ab irman laid ,en;d.qqii l9~iot
J3gts$å'iiP«l9vÅ, n^O’ Éäi-«drogs och fltöterfsf
StatsUtskottets den 15 dennes aflåtW^dk
den 17 nästföljande pä Bordet lagde Betän»
ksofbk dngåenda »ttbeötJfimgfen af'derefter
Mög^Såligg (Hermes bM&j:P; Enke DnötttnfB^h^
^«Mif,|5öiigfi Fkesiilon’t axf£ tillfallna éhUfUtfMioslft
Älpr«abov'b;.i fibkhhöf afanaåaa»
.fi-iqu3 3<J „Eg itgel» Un'i
*^r«Wdfe#fpéF8cfi ÅlPeÉfÉulées ilpc».
Tb aniabsTffB t
-*iod sq a9nri9b ys nab aiaJiojlaJÖ-JBl?. «‘t8g
»cm cunsfc i j,2 n*b
.«o3abl«g2jIiB bly aagnioöltB abrmfigrxs ,t>6n
a. g.
sllöfid rfoo oyxs » aaoTbaiö'? -O .3
ol9lJodalU9imoHCDjO Boo atBvaaS cr nöfpUA
bihih rr n»b ilo o sn" tgl onexh i<i
Protocoll
kallna
lans
Höglofligé
Riddefskapet och Adeln
vid
Urtima Riksdagen i Stockholn*
Ar 1815-
Sjette Delen.
STOCKHOLM,
Tryékta hes A. C assnius, alij.
Tisdagen den I Augusti,
Plenum kl. f eftermiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofh
Ridderskapet och Adelns Plenum
den 31 Juli I8I5-
Tu, en den 29 dennes af Herr Flath., Carl,
gjord motion — att då billigheten fordrade det
Administrationen af Götha Canalverket vidtoge
sådana åtgärder, hvarigenom de af Riksens Ständer
till fortsättande af Canalarbetet anslagne
medel återgå till Landets invånare och ej hopa
sig i vissa kuststäder, till vinning för några
få enskilda på det allmännas bekostnad, Götha
CanalDirectionen måtte förbindas att, vid årliga
upphandlingar af spannmål, bränvins, victualier
och andra förnödenheter, uppköpa dessa förråd
af den inhämska productionen, utom vid de tillfällen
då prisen, genom missväxt eller rustningar,
blifvit inom landet alltför högt uppdrifne
.— lemnade Höglofl. Ridderskapet och Adeln na
Middi 0. Ad. Prat. 6:te Del. N:a I. 2.
4 Den i Augusti.
sitt bifall, med tilläggning att detsamma skulle
de öfriga respectiva Stånden vänligen meddelas.
Ut supra.
Ånyo föredrogs och bifölls StatsUtskottets
den 31 Juli på bordet lagda, Utlåtande i anledning
af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om allmänna medels anslående för^
Svenska Theatern.
Vidare föredrogs StatsUtskottets, den 27
Juli på bordet lagda, Memorial angående förrättad
granskning af Räkenskaperna öfver de under
Kongl. CommerceCollegium ställda fonder
samt Allmänna Magazins inrättningens förvaltning.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig’.
Då jag numera af StatsUtskottets Betänkande
erfarit att Revisorerne gjort anmärkning vid
samma sak hvarom jag för en tid sedan här
erinrat, nemligen att hushyra blifvit på Allmänna
Spinniiusfonden anslagen åt en viss Embetsman,
hemställer jag om icke Riksens Ständer
sjclfve skulle uttrycka att sådant borde
förändras.
Friherre Cederström, Rudolph^ trodde sakes
redan vara afhulpen.
Upplästes Vällofl. BorgareStåndefs, den 31
'i pa boidet lagda, FrotocollsUtdrag af de*
T) en 1 Augusti.
29 nästföregående, rörande nu i fråga varande
ämne.
Friherre Stael von Holstein: De omtaldte
Husbyre-medlen äro Biskopen Doctor Wingård
anslagne, såsom Pastor i Götheborg, och denna
rika stad måtte väl kunna gifva husrum åt
sin Pastor.
Friherre Cederström, Rudolph: Innan Ridderskapet
och Adeln beslutar, torde dock vara
nödigt att Ridderskapet och Adeln inhämtar
underrättelse om ej dessa medel äro gifne såsom
ersättning för Biskopshus, och ej för Pastorshus.
För min del tror jag att de äro gifne i
stället för Biskopshus.
Friherre Stael von Holstein: Om ock så vore,
inser jag dock icke att Staten behöfver bestå
hus åt Biskopen, utan måtte sådant vara
Stiftets åliggande.
Friherre af Wetterstedt, Gustaf: Jag talar
icke för att på något sätt gynna Biskop Wingird;
men jag tror ej att Ridderskapet och
Adeln bör fatta något beslut i ämnet innan Ridderskapet
och Adein derom har tillräcklig kännedom.
Jag hemställer således om icke Ridderskapet
och Adeln skulle behaga instämma i
Vällofl. BorgareStåndefs, i detta afseende, fattade
beslut, om en underdånig önskan att denna
Summa måtte blifva öfverflyttad på allmänna
IndragningsStaten.
6
Den i Augusti.
Friherre Stael von Holstein: Jag tillstår att
jag ej känner saken; Jag begär en upplysning
derom.
Herr Berghman, Ambrosius Magnus: Före
Biskop Wingårds tid voro ej Biskops och Domprost-Syslorna
förenade hos samma person. Biskop
Wingård fick den Nåden att, ehuru Biskop,
äfven blifva Domprost; Jag tror således
att han måste hafva ett Domprosthus.
Hans Excellentc Herr Grefven och LandtMarskalken:
Jag utber mig blott få erinra , att
om några ändringar skola göras vid Betänkandet,
så måste det, såsom första gången före,
till Utskottet återförvisas.
Friherre Stael von Holstein: Heldre ville
jag bifalla Utskottets Betänkande än instämma
med BorgareStåndet; ty genom instämmande i
detta beslut skulle Hushyre-medlen falla Staten
till last.
Herr Lagerheim, Olof yohan: Jag kan omöjligen
misskänna det nit Friherre Staél von Holstein
vid så många tillfällen förut och äfven nu
ådagalagt genom dess yrkande att de för vissa
allmänna ändamål upprättade fonder ej böra
till enskilta eller främmande behof användas;
Men då jag både högaktar Friherre Staéls tänkesätt
och äfven fullkomligt delar dess öfvertygelse
härutinnan, torde jag likväl få anmärka
att StatsUtskottet, hvad förevarande ifaga angår,
icke så tillräckligen upplyst förhållandet att
Den r Augustt.
7
Ridderskapet och Adeln nu genast kan taga sitt
beslut. Hvad jag med säkerhet tror mig veta
är att, om icke alla, åtmindstone de fleste Biskopar
hafva ett deras Embete åtföljande bonings-
eller så kalladt Biskopshus; Men af hvem
dessa Biskopshus böra lagligen underhållas, är
mig alldeles obekant; äfvensom jag icke känner
om de i fråga varande Hushyre medel blifvit
Biskop Wingård tillagde såsom ersättning
för ett afbrändt Biskopshus eller för ett förstördt
Pastorshus i Götheborg, ehuru det förra
synes mig mycket troligare.
Under en sådan ovisshet om sakens rätta
förhållande, får jag, för min del, vördsammast
hemställa att, till undvikande af återremiss af
Betänkandet endast för denna omständighet,
Ridderskapet och Adeln täcktes detsamma bifalla,
likväl under instämmande uti det af BorgareStåndet
gjorda tillägg, att hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla att, derest ifrågavarande
Hushyremedel ytterligare böra utgå, de må
på allmänna Indragnings-staten eller någon annan
dertill passande fond öfverflyttas.
Friherre Stael von Holstein: Frågan är enkel
: Är det Kronans skyldighet att hålla Biskopshus
? Eller är det det icke? Detta är ej upplyst af
Utskottets Memorial; och jag tillstår att jag
derom ej har kännedom.
*
Herr Lan dt mar skalken: Bifaller Ridderskapet
och Adeln Utskottets Betänkande, utom hvad
%ngår frågan om Hushyremedjen för Biskop
5
Dtn i Augusti,
Wingård, i afseenda på hvilken Betänkandet
återremitteras. '
Herr Påhlman, Otta Fredrik: Jag tillstå?
*,tt jag ej har kunskap om danna sak; men orri
Ridderskapet och Adeln begär upplysning härom,
så är ingen tvifvel att icke StatsUtskottet
skall meddela den, så fort som möjligt.
Då Herr Landt Marskalken härefter förnyade
$in sist gjorda proposition, blef den af Högloft.
Ridderskapet och Adeln med Ja besvarad.
Upplästes å nyo det Högvördiga PrestStåndets
och det Hedervärda BondeStåndets, förlidne
gårdag på Bordet lagda, ProtocollsUtdrag
det förra af dpn 27 och det sednare af den 29
Juli, i anledning af BevillningsUtskottets Betänkande
angående Bränvinsbrännings och Consumtipns-afgifternas
utgörande.
Herr Flath, Carl: Jag.anhåller det Herr
Grefven och LandtMarskalken täcktes, i afseende
på detta ämne, göra proposition till instämipande
t BondeStåndets fattade beslut.
Upplästes BevillningsUtskottets, den och
27 Juli på Bordet lagda, Betänkande angående
Bränvinsbrännings- och Consumtions-afgifternas
utgörande , från och med nästkommande år 1816
Intill Rikets Höglo,fl. Ständers nästa sammankomst.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham: I anled»
Den i Augusti'.
9
tung af de nu upplästa Handlingar, rörande
Rränvinsbränningen i Riket, är det ingen ting
för hvilket jag interesserar mig mera än den frågan
hvarom 2 Stånd stannat emot 2, och den
frågan äfven, icke för annat skäl än emedan jag
tror mig se en utväg att undvika den obehagliga
methoden 2tt låta den genom Nämnd afgötas,
om hvars riktighet äfven tvetydiga meningar
uppstått. När beslutet öfver frågan om stadernas
rättighet att bränna i de särskildta Stånden
fattades, beslöfo Ridderskapet och Adeln
samt BondeStåndet att en sådan rättighet icke
skulle städerna förunnas. Prest- o h BorgareStånden
beslöto tvärtom. Då sålunda 2 Stånd
befunnos emot 2, ansägo Ridderskapet och Adeln
och BondeStåndet fräsan genom Nämnd
böra afgöras, hvaremot Prest och BorgareStånden
vant af den mening att f/ågan, såsom oeconomisk,
vore blott ett underställningsmål, och
att, då dess afgörande alltid ko thöve att bero
af Kongl. Majit, behöfdes ett bestämdt beslut
af Riksens Ständer deröfver icke fattas. .Saken
kan visserligen betraktas ur 2:ne synpunkter;
och jag är, för min del, öfvertygad att ett bestämdt
beslut af Ständerna öfver dessa olika
meningar i det afseende är alldeles öfverflödigt,
att det hvarken kan binda eller hindra Kongl.
Majit att derpå göra annat afseende än hvad
han finner tjenligast. BevillningsUtskottet har
derför på goda skäl gjort alternativa förslag:
Det ena huru Bränvinsaigiften skulle utgå, om
Städerna få bränna; Det andra huru 1 vidrigt
fall den på hemmanen bör fördelas. Ingenting
hindrar att Riksens Ständer fastställa båda af
-
Den i Augusti.
ternativen, och på det viset anmåla elem hos
Kongl. Maj:t, att, då han, efter sin rätt i oeconomiskt
afseende, besluter det ena eller andra
alternativet, rörande Bevillningens utgörande,
den derefter lämpas och antages. På detta sätt är
jemkningen gjord, alla Ståndens rättigheter lika
bevarade, Konungens rätt oförnärmad, och full
säkerhet vunnen, i afseende på det beslut sorn
af Konungen kommer att vidtagas.
Herr von Sckantz, Ifvar Fredrik Gabriel:
Då vid Riksdagen I809 fråga uppstod om rättighet
till Branvinsbiänning lör Stockholm , Götheborg
och Carlscrona, så blef saken hänskjuten
till afgörande af Nämnden. Det är visserr
ligen sant, ait då var frågan otn Bränvinsbränning
endast partiel för vissa städer, men förhållandet
synes mig dock vara enahanda; och
jag tror att samma beslut, som då fattades, äfven
nu borde tagas.
Friherre Cederström, Rudolph: Orsaken hvarför,
då 2 Stånd stannade mot 2 i denna fråga,
saken vidden Riksdagen hänsköts till Nämnd,
var att Kongl. Maj:t då hade öfverlemnat åt
Riksens Ständer sin rätt att besluta öfver den
oeconomiska frågan, hvilket nu ej skett.
Herr Silverstolpe, Gustaf AbrahamI afseende
på hvad Herr von Schantz anfört, utber
jag mig endast få nämna att för det en sak är
practiserad, är den dock icke alltid rigtig. lalla
fall hemställer jag hvartill en Nämnd tjenar i
önskningsmål.
Den I Augusti.
XI
Herr Flach, Carl: Jag kan ej förena mig
om den tydning Herr Silverstolpe gifvit denna
sak, utan jag instämmer fullkomligen i hvad
Herr von Schantz yttrat. Men skulle Ridderskapet
och Adeln behaga att ingå på Herr Silverstolpes
förslag , att inför Kongl. Maj:t i underdånighet
föredraga de skiljaktiga tankar, hvari
RiksStånden stadnat, sä har jag ingenting emot
att saken må få ett sådant slut som han ptojecterat.
Hans Excellence Herr Grefven ock LandfMarskalken:
Bifaller Höglofl. Ridderskapet och
Adeln BevillningsUtskottets Betänkande, och
att saken hos Kongl. Maj:t anmäles på sätt Herr
Silverstolpe framställt, med beslut att, om Kongl.
Maj:t skulle behaga tillåta Städerna att bränna
bränvin, den afgift då godkännes som af Utskottet
blifvit föreslagen?
Ropades Ja.
Grefve von Schwerin, Fredrik Bogislaus, uppläste
sitt förlidne gårdag framställda yttrande,
hvilket han nu skriftligen författat, och tilläde:
att Ridderskapet och Adeln visserligen i går
beviljade en deputation till Kongl. Majrtj men
Hans Maj:t torde, kanske , i afseende på dess
höga ålder vara besvärad af flera deputationerj
och hemstälde derför Herr Grefven om icke
vid Afskedsdeputationen det ämne kunde framföras,
hvilket genom den särskilda deputation**
skulle blifvit anmäldt.
12
Den 1 Augusti.
Herr Hertzenhjelm, Carl Johnny uppläste
följande:
Utan att vilja klandra det beslut Höglofl.
Ridderskapet och Adeln fattat, rörande i fråga
varande ämne; långt mindre söka att hindra dess
verkställighet — tror jag mig dock böra, under
fullkomligt instämmande i hufvudsaken, i
största ödmjukhet yppa de betänkligheter jag
ansett kunna uppstå i afseende på de föreslagna
formaliteterna, och vördnadsfullt Öfverlemna
till Höglofl. Ridderskapet och Adelns upplysta
omprötvande ett förslag, hvarigenom jag tror
de skulle kunna försvinna och alla svårigheter
öfvervinnas. Jag tror att, sedan de öfrige respective
MedStånden afslagit det tillägg Ridderskapet
och Adeln beslutit skulle inflyta i den
nu redan afgifna Tacksägelse-adressen till Hans.
Maj:t Konungen och Hans Kongl. Höghet KronPrinsen,
det vore emot Ridderskapet och Adelns
värdighet att, genom förnyadt inbjudande, ett deltagande
i en särskild deputation i detta ämne föreslå;
heldst ett dylikt afslag kunde ännu en gång
å deras sida vara att befara. Äfvensom jag
tror det skulle vara mindre lämpligt att Ridderskapet
och Adeln med en särskild adress
uppvaktade Kongl. Maj:t och Hans Kongl. Höghet,
för att tillkännagifva Riksens Ständers önskningar
och förhoppningar. Jag vågar derföre
uppgöra det förslag att, så framt en sådan framställning
skulle finnas nödvändig , Hans Excelh?n<je
Herr Grefven och LandtMarskalken af
Ridderskapet och Adeln blefve anmodad att i
det afskedstal som snart; i anledning af Riks
-
Den x Augusti,
*3
dagens slut, inför Kongl. Maj:t och Kronprinsen
kommer att hållas, deri blefve uttryckt den
underdåniga önskan och det hopp, Ridderskapet
och Adeln hyser, att Verkställande Magten
genom de snaraste och verksammaste åtgärder
måtte bringa i verkställighet allt hvad Riksens
Ständer trott böra vidtagas till befordran af Fäderneslandets
bästa och bidraga till Rikets lika blomstrande
tillstånd inom Landet, som dess säkerhet
är befästad och dess lyckliga ställning vunnen
i afseende på dess Utrikes relationer. Dä
man känner Konungens Landsfaderliga hjerta för
sitt folk, tror jag det skulle på ett dubbelt sätt
verka, då det vore, så till sägandes det slutliga
uttrycket af den anda som under detta Riksmöte
lifvat Riksens Ständer och tiilvägabragt
det bemödande för allmänt bästa, som caracteriserat
deras öfverläggningar.
Herr Grefven och LandtMarskalken erinrade
att Ridderskapet och Adeln förlidne gårdag beslutit
en särskild deputation^ samt att de öfrige
respective Stånden blifvit inbjudne att deruti
instämma; Herr LandtMarskalken trodde således
att detta beslut icke kunde ändras.
Grefve von Schwerin: Som jag ämnar afresa
till min hemort och icke kan öfvervara justeringen
af de Protocoll, sora innehålla Ridderskapets
och Adelns öfverläggningar i anledning
af ConstitutionsUtskottets yttrande om decharge
för StatsRadet, begagnar jag tillfället att
utbedja mig det täcktes Eders Excellence ge
-
Den I Augusti.
nora proposition utverka för mig Ridderskapet
och Adelns tillstånd att efter fullbordad justering
få del af dessa protocoll, för att låta
dem särskildt tryckas.
Min afsigt dermed är ingalunda att söka
bereda ett rättfärdigande af hvarken den enås
eller den andras åtgärder, öfvertygad att sådant
å ingendera sidan behöfs; min afsigt härmed är
att, lättare än annars kunde ske, låta Allmänheten
komma i tillfälle att öfvertyga sig att
Grundlagarne , i bestämmandet af föremålen för
ConstitutionsUtskottets befattning, fordra rättelse.
Hvad Grefve von Sehwerin sålunda begärt
blef, uppå af Herr LandtMarskalken gjord proposition,
af Riddeiskapet och Adeln bifallet.
Å nyo föredrogos följande 2:ne, sistlidne
Plenidag på Bordet lagda, Memorial från det
Förstärkta StatsUtskottet, innehållande Utskottets
beslut:
1:0 Öfver de till Utskottets åtgärd öfverlemnade
Bevillningsfrågorj
2:0 Öfver den till Utskottets åtgärd förvista
fråga om Extra ChartsSigillataeStämplingen
i Stockholm.
Dessa båda Memorial skulle Bevillningsutskottet
till underrättelse meddelas.
i
Den 1 Augusti.
15
Vid punktevis anställd granskning af Statssamt
OeconomieUtskottens sedan den 2? Juli
hvilande Betänkande, jemte detsamma åtföljande
Yttrande af Särskildta Utskottet, angående Allmänna
SpannmålfcMagazinsInrättningen i^Riket, och
sedan Prest- samt BorgareStåndens, sistlidne Plenidag
på Bordet lagda, ProtocollsUtdrag, rörande
detta ämne, blifvit uppläste, blef det
förra Betänkandet af Ridderskapet och Adeln
bifallet, och det sednare i de delar det med det
förra öfverensstämmer.
Herr Flach, Carl, ville endast hafva anmärkt,
att han trodde det upphandlingen af säd
icke borde bestämmas till ett belopp af ifrån
60 till 100,000, utan till mindst 100,000 tunnor.
Lades till Handlingarne OeconomieUtskottets,
den 27 Juli på Bordet lagda, Memorial,
af den 24 i samma månad, angående Gerningsöre-afgiften.
Till afgörande företogos och biföllos följande,
den 27 och 31 Juli på bordet lagda, Handlingar
från OeconomieUrskottet:
1:0 Angående Chartors upprättande öfver
hemmanen i Riket.
2:0 I anledning af väckt fråga om medels
vidtagande till vinnande af en skyndsammare
Postgång inom Riket, m. m.
3:d Angående gjord hemställan om förkla
-
l6 Den i Augusti.
ring eller ändring i y §. af Kong!. Förordningen
af den 9 Februari igoa .angående Stängsclskyl*
digheten.
4:0 I anledning af väckt ftåg3 om afhjelpande
af åtskilliga uppräknade hinder för Jord*
Brukets förkofran.
5:0 I anledning af återremiss af Utskottets
Betänkande rörande Hail- och Gästgifveriskjutsen.
Ånyo föredrogs och bifölls det Särskildta
Utskottets, den 31 Juli på bordet lagda, Memorial
rörande jetnnkningar uti RiksStåndens
beslut om de mål, hvarom Stånden stannat Utä
olika beslut.
Vid förnyad föredragning instämde Högloft
Ridderskapet och Adeln uti följande genom
ProfocollsUtdrag, af den 27 och 29 Juli, hvilka
sidstlidne gårdag blifvit på bordet lagde,
meddeldta beslut, nämligen:
l:o Angående Tryckning af den såkallade
Pensions-, Benädnings- och IndragningsStaten.
2:0 Angående medel till inrättande äf ali»
mä na Arbets och Correctionshus,
3:0 Angående betygande af erkänsla mot
Revisorerna v,d den är 1S13 förrättade Revision
öfver Stats-, Banco-och Riksgälds-Verken.
__________ Lade®
VI. Den t Augusti. 17
Lades till Handlingame:
Veilofl. BorgareStåndets» förlidne gårdag på
bordet Hgda, ProtocolisUtdrag angående Oeconomié-
samt Särskildta Utskottets Betänkande
rörande Nederlags-friheten.
Hedervärda BondeStåndets, äfven förlidne
gårdag på bordet lagda, ProtocolisUtdrag ani
gående tillökning i Bankofullmägtiges honorarier.
Föredrogs å nyo och bifölls RiddarhusUtskottets,
sedan den 27 Juli på bordet hvilande,
Memorial angående en förändring i 7 §.
Riddärhus-Ocdningen,
Jn fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Riddarhus-Secreterarert trädde från Protötollet
i afseende pä följande mål:
Upplästes å nyo RiddarhusUtsköttets , deri
27 Juli på bordet lagda, Memorial angående
lönförhöjning för Riddarhusets Tjenstmäri.
Herr Nordencreutz, Jocob Magnus, uppläste
följande:
Memorial.
I den väckta frågan om Lönforhöjning egentligen
för RiddarhusSecreteråren, meri sedermera
Ridd. 0, Ad. Prof. 6 t$ DtU Nto 3. 4.
Dt i» i Augusti.
utsträckt tili alla öfriga af Riddarhusets tjenstmän
och betjening, som till RiddarhusUtskottet
till Utlåtande remitterad derifrån återkommit,
och nu till afgörande blifvit föredragen,
utber jag mig hos Högloft Ridderskapet och
Adeln få vördsamt yttra min tanka:
Riddarhus-Secreteraretjensten, den der visserligen
fordrar mycken skicklighet och högre
natursgåfvor, borde visst vara så väl lönad det
vårt Stånd, vid timade ledigheter af den, genom
vilkorens fördelaktighet, kuode vara förvissadt
se många förtjente sökande anmäla sig
dertill, och således vara dess säkrare till denna
sysslas återbesättande med en man af utmärkt
värde; och att, då man, såsom nu, är lycklig
nog att hafva alla anspråk i detta afseende
uppfylde, fordrar äfven billigheten att en så
vigtig tjenstman, efter tidernas kraf, vore så
pass lönad det han endast af denna tjenst kunde
hafva sin utkomst, utan behof af andra bitjenster,
och i följe deraf blef mera oberoende,
Allt detta medgifves gerna; men att en lönförhöjning
just i närvarande ögonblick är af en så
påkallande nödvändighet att våra gamla inrättningar
inom Riddarhuset skola omgöras, och
nya skatter påläggas Ridderskapet och Adeln
för detta ändamål, vågar jag tvifla om.
Genom den Utskottets Betänkande bifogade
uppgift inhämtas också att Secreterare-lönen,
600 R:d med tillägg af ved och ljus, efter inköpspris,
utgör blott 789 R:d. 10 sk. 6 rst.
Banko; Härtill värdet af hushyra och eventuel
-
Den i Augusti.
!a sportlar vid introductioner, lärer heta Värdet
af dessa förmorter dock icke kunna tagas högre
än 1200 Rtd. Banco öm året. D^tta har då
gifvit anledning till de yttrade önskningar inorri
Ståndet att denna inkomst kunde förökas, och
RiödarhusUrskottet har i följd deraf föreslagit
en löntillökning af 6ÖÖ R:d. Banco för Secreteraretjensten,
såsom ett närmande tili det mål
som utaf några af Ridderskapet och Adelns Ledamöter
blifvit ftamställdti För detta behof
har likväl berörde Utskott upplyst, att ingert
tillgång af Riddarhus-kassafl i närvarande stund
finnes, emedan ordinarie årligä inkomsterna
sednare åren icke hafva fyllt utgifternas fullä
belopp; ehuru ingen reparation blifvit förr än
under denna Riksdag Riddarhuset påkoStad under
de sisla sju år, och likväl ickfe dess mindre
en brist i detta Verks Stat hade uppstått*
om dem icke af de exträ irttfadernä för lntfoductions-
och Concett-afgiftet* tid feltet1 annan*
hade blifvit erSatt. I detta käSsans företeende
skick kart således ingen löhfötökning för närvarande
äga rum af den fond sorn hitintills, ge«
norn rentor på sitt capital och utaf hushyror,
bestridt Riddarhusets löhingsstat, så vida ingsfc
rubbningar skulle göras i Verkets primitiva infattning.
Att i samband thed Riddarhuskassåns förökning,
som genom de nu föreslagna högre Introductions-afgifter
och framför allt genom besparingar
af de hittills alltför dryga Riksdagskostnader
kan vinnas, låta lönförhöjningen i
samma nån tillväxa, hade kanske varit den ask»
so
Din t Augusti.
turligaste utvägen, men hade visst inte så snart
upphunnit ändamålet som man önskat. RiddarhusUtskottet
har derföre sett sig föranlåtet föreslå
några genare medel som vore: Det ena
att indraga, om ej alla, åtmindstone 4 honorarier
af dem sorn RiddarhusDirecteurerne, sex
till antalet, nu åtnjuta, med 200 R:d. hvardera
ärligen; men som dessa Herrar redan voro
valde vid denna Riksdag, och man just inte
kunde projectera indragning af denna deras urgamla
rättighet, sedan de utan vilkor om honorariers
indragning blifvit till dem berättigade;
alltså föreslår RiddaihusUtskottet: att till nästa
Riksdag upptaga en Famille-afgift af Adelns
Capita, till fyllnad för bristande tillgång, så
länge honorarierna orubbade skulle utgå; ehuru
väl jag inser att dessa alltför snart kunde blifva
lediga; emedan jag af egen känsla kan sluta
till de aktningsvärda mans tänkesätt, som nu är®
utsedde till RiddarhusDirecteurer, af hvilka väl
icke någon enda skulle vilja begagna åtnjutande
af ett sådant honorarium, sedan Ridderskapet
och Adeln in Pleno hade ansett dem öfverflödiga
att gifvas; men blott af personlig
consideration för de nu valda Herrarne ville låta
dem fortfara till nästa Riksdag, för att sedan
indragas.
Båda dessa utvägar, så väl af honorariernas
indragning som en vidare sort taxation på
Ridderskapet och Adeln, synas mig, af flera
särskildta skäl, betänkliga att vidtaga.
Först om honorarierna får jag anmärka:
Att Riddarhusets ärender, sorn af Direction sko*
Den 1 Augusti.
la besörjas och vårdas, icke ä'ro så ringa, att
möda och arbete ju icke härvid måste användas
af dem som nitiskt vilja omfatta dessa föremål,
och fordra derför, om icke betydlig
Vön, åtmindstone någon fördel, till ersättning
för deras omtanka och besvär, samt för den
ansvarsskyldighet desse Directeurer emot Ridderskapet
och Adeln ställa sig uti vid handhafVande
af Riddarhusets kassor, hvilka redan,
med de flera fromma stiftelser dervid, utgöra
närmare 140,00x3 R:d. Banco, och när Stiftskassan
en gång, efter Adelns tagna beslut, också
kommer under Riddarhus-Directionens styrelse,
blir väl hela beloppet omkring 300,000
R:d. Administrationen af ett sådant penninge*
verk måste ju fordra Directeurernas granskning
i alla detailler, till förvissande af Verkets säkerhet;
och den enda kontroll för denna vidlöf*
tiga uppbörd ligger endast i den årliga Revision
af Räkenskaperna som af en RiddarhusDirecteur
i sönder verkställes. Vid Cadett-rums,
Academiska Stipendiers, Nådegåfvors och Pensioners
utdelande af Riddarhusets stiftelser förekommer
ofta nödvändigheten att besvara enskilda
personers bref i dessa ärender; jemte det
att byggnads och reparations omsorger icke
uteblifva, när Kassa-tillgången medgifver att
vederbörligen underhålla Riddarhuset och dess
tillydande byggnader. Allt detta ansvar och besvär
bör ju inte sakna den lilla vedergällning
och uppmuntran derför, som hitintills erhållits,
och jag får vördsamt till Ridderskapet och
Adelns upplysta pröfning hemställa om det voss
billigt, vid samma tid man går att öka ali®
Den i Augusti,
penninglöner, alldeles indraga RiddarhusDirecteurernas
obetydliga honoraner,
Att positift neka möjligheten deraf att ju
icke kunna träffa lika nit och omtanka hos Rid»
darhusDirecteurer, hvilka icke njuto någon inkomst
af Riddarhuset, vore en alltför otillåtlig
förmodan 5 men jag vågar dock tro att, i be*,
dömandet häraf, säkrare är hålla sig vid erfa*
renheten i jemuförliga händelser, och mera grunda
sin beräkning på vanliga menniskolynnet ärt
på probabiliteter. Det känner jag, att Stockholms
Stads Brandförsäkrings-kassa ifrån sin första inrättning
är 1746 ända till år 1807 inte ägde
någon Direction med arfvode; men att det Verkets
Öfverstyrelse, Herrar Etthundrade af Stockholms
husägare, funno för godt, till denna Kassa-Directionens
mera bindande ansvar, vid ti 11-  fälle af det Verkets nya organisation, gifva sina
Dir^cteurer ett årligt arfvode af ?yo R;dc
B:cO„
Uti Arméens PensionsKassa ha Directeurerre
alltid haft arfvode, som också nyligen har
blifvit förhöjdt. Äfvenledes i JernKontoret och
j många andra Kassa - Directioner hafva arfvoden
ansetts billiga tilldela deras Styresmän.
Jag kan sålunda inte finna hvarför RiddarhusDirecteurerne
häruti skulle göra ett undantag,
heldst inrättningen är urgammal, och har af
RiddarhusDirection sjelfyilligt detta honorarium
blifvit nedsatt ifrån sitt primitiva värde, sorn
var 60 kannor bästa sort Renskt vin, nu svarande
emot circa 400 R:dr, till blott 2ooR:dr»
Den 1 Augusti.
Vidare finner jag en anledning till min förmodan
, att icke billigt måste vara begära möda
och arbete af en enskild man , till en corporations
nytta och tjenst, utan att det på något
sätt godtgöra; älven deraf att inom Ridderskapet
och Adeln utgöra ju alla husägare här
i Staden nu en årlig afgift, efter husens värde,
såsom en billig ersättning för den persons möda
, som af våra egna medel haft godheten åtaga
sig en närmare befattning med vår nu åliggande
inqvartering här i staden.
Hvad åter den andra af RiddarhusUtskottet
föreslagna utväg beträffar, att belägga Svenska
Adeln med ännu en Capitations - afgift för
famillerna, med executions-tvånget på ätternas
hufvudmän, hvilka sedan fingo uppgöra sin liqvid
med deras ättemän , anser jag så motbjudande
att jag inte kan förmoda dess antagande
inom Ståndet. Huru farliga préjudicat alltid
äro bär i landet, det vet hvarje Svensk man,
som med någon omtanka öfvervarit allmänna
ärender eller dermeehhaft befattning; och ett
ytterligare bevis derpå framställer sig frågan
om denna familjeafgift, som blifvit föreslagen,
sedan vi utgöra en Capitations-afgift, hvars slut
vi icke sett, och hvars ändamål egentligen var
en continuerad tryckning af Ridderskapet och
Adelns Protocoller vid 1809 års Riksdag; och
endast till ersättning af denna Trycknings-kostnad
ha infiutne medel af denna Capitation hitintills
åtgått; och för Riddarhusets reparation,
*om var det andra ändamålet, har inkomsten
icke ännu medgifvit något öfverskott.
34 Den t Augusth
Åt t, sedan Svenska Adeln i sednare tider
Stagit sig ali den tunga som kan träffa någon
annan Svensk undersåte, vi likväl af vårt eget
Stånd, vid Örebro Riksdag igi2, blifvit på*
lagde en enskild skatt derför att vi äro Adelsmän,
är sannerligen en besvärande omständighet,
icke ännu så mycket för kostnaden, som
icke fast mera af osäkerheten att någonsin blifva
derifrån befriade , och den andra ovrssheten,
att ju möjligen kunna få den ökad.
Klått? derför de mera förmögne af detta
Stånd, sorn deltaga i sådana beslut, likväl erinra
sig att pluraliteten af Svenska Adeln är
den fattigaste och, i många afseenden, den beklagansvärdaste
klass inom Svenska Samhället.
Under de samfälta io år jag haft den äran
förut vara Ledamot i RiddarhusDirection,
har jag ägt tillfälle, af bestyrkta Handlingar,
inhämta så många famillers obestånd och nöd ,
som söka nådegåfvor och pensioner i Riddarhuset,
och hvarvid jag ofta med smärta funnit
förtjenta Adelsmäns af KrigsStåndet Enkor i behof
om att söka årliga pensioner af blott ii R;d.
y sk. 4 rist. belopp utaf/ Wulffkronska Testamentsfonden.
En sådan fattig medborgareklass har man
dock pålagt en skatt äfven derför att de äro
födde i ett Stånd, hvilket icke väl passar medellösheten,
som likväl blifvit deras lott, och
hvarför de icke sjelfve äga någon skuld.
Den i Augusti
Att nu vilja öka och utsträcka en sådan be»
skattningstyngd på Adeln, som den oss redan
öfverhängande capitation, är alldeles obarmhertigt,
för hvad ändamål som heldst 5 och jag anser
icke att vi, sorn i detta ämne här äga att rådsamma
, kunna sträcka vår representation , i detta
fall, till de många familier af de Eifvahundrade
som här äro frånvarande och orepresenterade,
icke heller ser jag huru de som sitta för
fullmagter skulle vilja medverka till sina principalers
särskilda ytterligare skattläggning, endast
som Adelsmän eller hufvudmän för deras
atter. För min enskilda del nyttjar jag detta
tillfälle förklara: Det jag, en gång icke genom
hvad beslut som heldst, i denna sak låter aftvinga
mig någon vidare Capitationsafgift som
Adelsman , den jag tror Ridderskapet och Adeln
likaså litet lärer vilja som kunna ålägga någon
dess Ledamot emot dess egen öfvertygelse och
samtycke. Det är icke kostnadens belopp härvid,
icke heller föremålet, som. åsyftas, för
denna skattläggning, som bringar mig att häremot
protestera, utan det är endast det obilliga
af en sådan proposition och vådan af prejudicater
som härtill föranleder.
Till den föreslagna Löntillökningen för RiddarhusSecieteraren,
ser jag ej annan utväg än
att vänta den i mån af Riddarhus-kassans tillväxt;
hvilket nu kunde Stadgas, med uppdrag
åt RiddarhusDirectionen att den verkställa med
ett å tvåhundrade R:dr i sänder årligen, allt efter
tillgångarne, intill dess 600 Rtdrs tillökning
i §ecrcterarelönen vöre vunnen.
2 6
Den i Augusti.
Häruppå utber jag mig Högvälborne Herr
Grefvens och LandtMarskalkens proposition.
Herr Påhlman , Otto Fredrik: Jag kan ej annat
än instämma med Herr Nordencreutz i afseende på
obilligheten, jag vill till och med säga,olagligheten
af ett beslut, om Höglofl. Ridderskapet och
Adeln skulle det fatta, att af oss här närvarande
fullmägtiga en allmän Bevillning för hela
Ståndet nu skulle åtagas, hvilket jag anser endast
vara Riksens Ständers rätt att afgöra. Jag
kan ej öfvertyga mig att våra hemmavarande
medlemmar .af Ståndet voro skyldige att ingå
i den beskattning vi sålunda dem ålade. Jag
tror mig vid detta tillfälle, då jag medgifver
billigheten af den yrkade Lönförhöjningen , och
jag endast icke gillar de föreslagna medlen att
den verkställa., kunna erinra Höglofl. Ridderskapet
och Adeln om den gamla grundsatsen,
att spara är bättre än förverfva. Under de få
Riksdagar sorn jag haft deu äran vara ledamot
af detta Ständ, har nästan ingen gått förbi utan
proposition om arfvode för Ståndets tjenstmän
och betjening, och Kassan bär vittne af
derom fattade beslut, hvarvid ej alltid Kassans
tillgångar varit beräknade. Det är ej passande
för Riddarh»kassan att bestrida sådana utgifter.
Den är icke gjord för betjeningen. Jag
är icke emot att arfvoden beviljas för de extra
och trägna göromål som åtfölja Riksdagar ;
men jag tror att de af Statsverket böra utbetalas,
af Riksdagskostnadsmedel, och Riddarhuskassans
tillgångar besparas. Ytterligare, under
förklarande att jag finner Lönförhöjningen
Den 1 Augusth
*7
skälig och billig , får jag likväl anmärka att
ett beslut derom icke bör i förhand kunna fattas,
innan man ännu dertill har tillgångar, och
medan man ännu blott är sysselsatt att göra
förslag till deras erhållande. I allt hvad Utskottet
nämnt såsom princip för RiddarhusSecreterarens
Lönyilkor instämmer jag fullkomligen,
och förenar mig i den önskan att Ridderskapet
och Adeln kunde försätta sin Secreterare
i en fullt oberoende belägeuhet. Men
jag finner olämpligt att nu derom någon ting
besluta , när vi äga säker uppgift att Kassans
tillgångar dertill icke förslå; och den utvägen
dertill att indraga Directeurernes honorarium
kan jag för det närvarande icke gilla. Hvad
principen beträffar, är jag, för min enskilda
del, icke emot att det ansäges såsom en Hederspost,
gifven af Ståndets förtroende, att
vara Directeur, och att Directeurerne emottogo
och förvaltade den endast af en billig aktning
och tacksamhet deremot. Men jag anser
det ej vara i slutet af en Riksdag, som ett sådant
beslut bör fattas. Rätta tiden dertill är
vid en Riksdags början, innan valet är gjordt;
sedan är det obehagligt, En omständighet i
detta Betänkande anser jag förtjena att afgöras:
Det är förslaget att annorlunda stadga rörande
den inkomst som vid Introductioner tillfaller
RiddarhusSecreteraren.. Det är visserligen
billigt att RiddarhusSecreteraren befrias från
att uppbära en sådan obestämd afgijft; och jag
tillstyrker till alla delar att afgiften måtte bestämmas
och derjemte föreskrifvas att den före
Introductionens beviljande bör till Riddar*
28
Den i Augusti.
huskassan erläggas, der RiddarhusSecreteraren
äger rättighet att densamma oafkortad uppbära.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig ■
Jag får förena mig med bägge de Herrar som
förut yttrat sig öfver detta ämne. Jag utbeder
mig allenast att få anmärka: Det är säkert att,
så gerna man skulle önska att vederbörligen få
förbättra lönerna för Riddarhusets tjenstmän ,
så fordras dock dertill till gångar i Kassan; Det
är en afgjord sak att dessa nu icke finnas.
Bagge de af Utskottet föreslagna utvägar äro
dertill olämpliga. Att besluta en Capitation
öfver Ridderskapet och Adeln , anser jag för
olagligt, och det vore dessutom ett ganska
farligt pre'judicat. Man skulle derefter icke
veta huru långt närvarande Capita och Fullmägtige
skulle kunna sträcka sina försök att
beskatta Ståndet. Hvad Directeurernes arfvoden
beträffar, så är det en urgammal inrättning.
De äro välförtjente, och det vore obehagligt
att, sedan de en gång äro bestämde, deri skulle
ske någon rubbning. En utväg finnes dock
hvarigenom RiddarhusSecreterarens vilkor behörigen
kunde förbättras. Den sportel RiddarhusSecreteraren
uppbär för Introductioner är
urgammal och laglig. Man bör ej uraktlåta
detta tillfälle för att skaffa honom en tillökning
i sina vilkor. Jag instämmer alldeles i Utskottets
förslag att afgiften måtte till Riddar»
husKassan inbetalas; men dess summa förefaller
mig vara alltför lågt bestämd. Den gamla
författningen lyder: io R:dr och ett panquet.
Oro man drar m ifrån 33, återstår 23 R:dr,
Den 1 Augusti.
29
och för en så ringa summa gör man nu för tiden
icke något särdeles stort panquet. Jag tror
det kan vara tämligen rätt räknadt, att om
man jemnför penningevärdet när detta stadgande
gjordes , så kunna 10 R:dr då anses svara
ungefär mot 2y R:dr nu; om man då skulle
antaga panquetet till 75" R:dr så blefve hela
summan 100 R:dr, hvilken gerna betalas af
hvar och en som vinner den förmon att blifva
adlad, eller upphöjd i värdighet.
Grefve Posse, Claes Fredrik: I anledning
af de anmärkningar som blifvit' gjorde vid Rid*
darhusUtskottets Betänkande, utbeder jag mig
få till svar lemna några upplysningar.
Herr Nordencreutz har nämnt att, då man
föreslagit indragningen af arfvoden för RiddarhusDirectionen,
har det endast varit af consideration
för de närvarande RiddarhusDirecteurerna
som man nu låtit dem behålla dessa arfvoden,
då man för framtiden yrkat deras indragande.
Jag anhåller att få anmärka.- att
någon fråga om consideration här ej kunnat äga
rum. RiddarhusOrdningen stadgar, för det närvarande,
i yo:e §.-n, att RiddarhusDirecteurerne
skola åtnjuta honorarium. Den färe §:n föreskrifver
att denna lag ej kan ändras förr än
vid nästa Riksdag; Det är således de nuvarande
Directeuremas ostridiga rätt att bibehålla
sina honorarier, som ej nu kunna sättas i frå*
ga. Ytterligare nödgas jag bestrida att man
kunnat finna tillgång till Lönförhöjningen, om
man besparat hvad som för Riksdagskostnader
-
30
Den l Augusth
na åtgått. Det synes af den calcul öfver Rid.
darhuskassan som för Ridderskapet och Adeln
blifvit framlagd, att dertill ej kunnat finnas tillgång.
Det har blifvit sagdt att Directionens
åtgärder äro både af elen vigt Och den mängd
att de förtjena honorarier. Jag bestrider det
ej, och jag tror att, om Kassan förmådde, vore
det väl om man kunde gifva dem ännu högre;
Men RiddarhusUtskottet har befunnit sig
i den belägenheten att finna Kassan klen, en
förhöjning för Riddarhusets Embets- och Tjenst,
män föreslagen, och sig aniilodadt att dertill söka
utvägar. Det är i följe deraf Utskottet gjort sitt
förslag. Utskottet har varit öfvertygädt att
Directeurerne fordom haft lika möda och ansvar
vid sin befattning som nu. Man ersatte
då icke detta med något penninganslag; Man
gaf blott en liten gåfva, ej för att löna, nien
för att ge ett prof af aktning och välvilja. Sakerna
gingo också då, och utmärkte män funno
sig hedrade af detta förtroende. Man må
icke tvifla att icke Riddarhusets ärender äfven
nu skulle kunna förvaltas utan att lönanslag
funnes, och att icke ännu finnas personer af
anseende och välförtjent aktning som i detta
afseende kunde Vinna Ridderskapet och Adelns
förtroende, och äfven gerna åtoge sig detsamma.
Jag kan ej finna att det af Utskottet
gjorda förslag kan vara förolämpande för någon.
Orsaken hvarför man ej föreslagit indragning
af alla Difecteurernes arfvoden har varit
den, att de två undantagne Directeurerne
verkligen hafva mera både ansvar och arbete
åin d« öfriga. Man har såsom skäl för bibs*
Den i Augusti.
3*
hållande af arfvodena, anställt en jemnförelse
imellan RiddarhusDireotionen, Brand- och ftörsäkringsKassans,
samt Arméens Pensionskassas
Directioner. Jag tror mig böra erinra att de
bägge sistnämnde Directionerna ej höra blott
till "ett särskildt Stånd; De äro allmänna Inrättningar,
och RiddarhusDirection innehar blott
«n commission, som på obestämd tid är densamma
uppdragen. I afseende på anmärkningarna
rörande den föreslagna Capitationsafgiften,
lärer Höglofl. Ridderskapet och Adeln lätt
erinra sig att vi vid sistförflutna Ridsdag åjtogo
oss en dylik till tryckning af Ståndets Protocoller
och reparation af Riddarhuset. Det
har således icke synts RiddarhusUtskottet omöjiigare
ätt föreslå ett sådant åtagande nu än
då; hvad olagligheten deraf beträffar, lärer det
vara så beskaffadt att endast Riksens Ständer i
allmänhet kunna besluta en allmän Bevillning ,
men att ingen ting kan hindra ett RiksStånd
att särskildt för sig till ett bestämdt ändamål
åtaga sig en enskild.
Hvad Friherre Stael anmärkt, rörande förhöjningen
af Introductionsafgiften till RiddarhusSecreteraren,
beträffar, får jag, för min
del, deri instämma; men med förbehåll att
sättet till dess erläggande måtte bestämmas så
tom Utskottet föreslagit. Skulle Ridderskapet
och Adeln slutligen, i anledning af detta Utskottets
Utlåtande, besluta några förändringar
i hvad Utskottet föreslagit, torde vara lämpligast
att dessa beslut, jemte Utlåtandet, till
RiddarhusUtskottet återremitteras, då Utskog
3*
Den i Augusti.
tet kunde få tillfälle att meddela RiddarhusDirectionen
underrättelse om de författningar sora
böra vidtagas.
Herr Nordencreutz: Ehuru jag Vet att nu
ingen tillgång finnes i Riddarhuskassån, kan jag
likväl, i stöd af den kännedom Som jag inhämtat
den tiden jag var RiddarhusDirecteur, veta
att tillgångar der småningom kunna beredas.
Kassan ökas till någon del af Introductionsaf*
gifter, något genom öfverskottet af Rentor»
och förr eller sednare ingår en Extra Direeteurs
lön, som innehafves af Herr Marks von Wurtemberg.
Jag, som alla hvilka känna denna
aktningsvärda man, önskar honom en lång lifstid
5 men Jifvet har alltid en gräns , och jag
blott nämner möjligheten af en årlig tillgång af
200 R:dr, efter hans frånfälle. Jag hemställer
till Ridderskapet och Adeln att döma imellan
hvad jag framställt och Herr Grefve Posse derpå
svarat. I hufvudsaken är jag visst icke emot
Ignförbättringenj men, när medel dertill
ej finnas, torde det vara bäst att låta bero vid
hvad det är. Hvad anmärkningen beträffar om
honorarium, att det nu är större än det primitiva
, utbeder jag mig få erinra att det från
början varit en åm Rhenskt vin af ett bestämdt
ars skörd j nar, genom tidernas stigande dyrhet
och omvexlingar, denna åm ej bibehöll ett
stadgadt värde, bestämdes arfvodet af Directeurema
villigt till 200 R:dr. Skulle vinet nu
jn natura uttagas 3 kostade det troligen omkring
400 R:dr.
Hr Påhl
-
vr.
Den j Augusti.
33
Herr Påhlman: Efter den upplysning Herr
Grefve Posse meddelat, finner jag att jag misstagit
mig deri, att frågan om indragning af Directeurernes
arfvoden kunde och borde uppskjutas
till nästa Riksdag, så framt ett sådant stadgande
vid samma Riksmöte kunde sättas i verkställighet.
RiddarhusOrdningen är i afseende
derpå tydlig. Men jag kan ej öfvertyga mig
att det kan vara lagligt och rätt att Ridderskapets
och Adelns härvarande Ledamöter skulle särskildt
kunna beskatta sina hemmavarande och
principaler. 1 Riksdagsfullmagterna står tydligt,
att hvar och en fullmägtig skall ställa sig Grundlagarna
till efterrättelse. Deri finnes ingen anledning
att en sådan beskattning kan vara tillåten.
Af sakens natur finnes äfven att en famille
består af liera personer än Caput, och
honom kan visst icke tillegnas rättighet att beskatta
alla sirfa ättemän. Vid detta tillfälle kan
icke gälla samma stadgande som vid concoursmöten,
att de frånvarande få nöja sig med de
närvarandes beslut. I förslaget om afskaffande
af arfvoden för RiddarhusDirecteurerna vill jag
eljest gerna ingå. Förslaget om ändring i afgiften
till RiddarhusSecreteraren gillar jag äfvenj
men jag får föreslå att dst måtte återremitteras
till RiddarhusUtskottet, för att det måtte jemka
till hvad grad afgiften kan förhöjas.
Grefve Posse: I afseende på hvad Herr Nardencreutz
anfort, rörande arfvode för Direeteurerna,
får jag allenast hänvisa till mitt yttrande
när jag först gjorde denna motion, emsRidd.
0, Ad. Prat. 6:te Del. N:o 5. 6.
34
Den I Augusti.
dan jag då sade detsamma som Herr Nordencreutz
nu. Jag har hvarken da eller nu vändt
någon af mina anmärkningar emot Herrar Directeurer.
Beträffande åter den föreslagna Capitations
afgiften , sä är det åtmindstone ingen nyhet;
ty år 1812 åtog sig Ridderskapet och Adeln
en sådan, och under innevarande Riksdag
har det redan prolongerat densamma.
Herr von Heyne: När motionen till lönförhöjning
först väcktes, var det ej ensamt fråga
om RiddarhusSecreteraren, utan om alla Riddarhusets
tjenstmän. För min del får jag föreslå
att Höglofl. Ridderskapet och Adeln beslöte
att, så fort tillgångarne medgifva, den föreslagna
lönförhöjningen måtte, efter det ingifna
förslaget, proportionell tilldelas alla Riddarhusets
Embets- och Tjenstmän. Honorarierna för
Directeurerna anser jag icke böra indragas. Och
emot all ny Capitations- afgift protesterar jag;
den som vi redan åtagit oss har varit nödvändig
för att ersätta våra Protocollers tryckning,
och gifva medel till Riddarhusets reparation;
Allt detta var nödvändigt; men det nu föreslagna
anslaget är ej så vigtigt att just derför en
Capitations afgift skulle stadgas.
Herr Nordencreutz anhöll, i anledning af
någon yttrad önskan om uppskof med hela frågan
, att den nu måtte få afgöras, medan ännu
Ridderskapet och Adeln till något större antal
vore samlade. Månge voro redan bortreste
och flere reste med hvar dag. Stadgandet om
en Capitations - afgift vore en alltför ömtålig
Den l Augusti.
3f
fråga för att endast af de få qvarblifvande afgöras.
Friherre Cederström, Rudolf, förenade sig
med Friherre Stael von Holstein, att afgiften för
Iniroduction till RiddarhusSecreteraren måtte höjas
till 100 R:dr, inbetalas till Kassan och derifrån
till RiddarhusSecreteraren utbetalas, intill
dess hans lön vore förhöjd till 1200 R:dr, hvarefter
öfverskottet borde användas till lönförhöjning
lör Riddarhusets öfriga tjenstmän.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
gjorde derefter proposition på åtagandet
af den föreslagna Capitations-afgiften,
Ropades ett starkt Nej.
Herr Landt Marskalken frågade derefter om
Ridderskapet och Adeln ansåge honorarium för
Directeurerna böra bibehållas.
Ropades Ja.
Då Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
derefter ville göra proposition angående
de föreslagna Lönförhöjningarna , erinrade
Friherre Hjerta, Lars, att det förslag sorrt
förde en förhöjning i lönen för RiddarhusKamreraren,
af Adliga JungfruStiftets medel, ej vore
lämplig. Denna Kassa vore samlad ad pios
usus, och ej till löner för Embetsman. Han
Vore ej emot lönförhöjning för Kamreraren, men
kunde ingalunda samtycka ®tt denna t oges af
j 6 ‘ Den i Augusti.
denna Kassa, der den långt bättre kunde användas
till 2:ne nya pensioner för fattiga flickor.
Herr Nordencreutz anmärkte, att öfverläggr.
ingen småningom dragit sig ifrån hufvudfrägan,
om den fördel som kunde beredas RiddarhusSecreteraren
genom förhöjning i Introductionsafgiften.
Hvad Kamrerarens löniörhöjning
beträffade, vore derom ett särskildt Betänkande
afgifvet, som nu icke vore under öfverläggning
j och förbehöll sig Herr Nordencreutz att,
när det föredroges, derom särskildt få yttra sig.
Han ville nu blott i förhand erinra att, när år
.1812 alla öfriga Riddarhusets tjenstmän erhöllo
lönförhöjning, blef Kamreraren utan, kanske
derför att han ej var närvarande i Örebro. Det
vöre nu tillstyrkt att han skulle erhålla en tillökning
afC6 R:dr 32 sk. B:co. Den synpunkt hvarunder
Friherre Hjerta framställt förslaget till
denna lönförhöjning , vore ej den rätta. Uppbördsmannen
iör en Kassa borde vara väl lönad;
och Herr Nordencreutz försäkrade att - i afseen
v
•*
de på besvär och göromål, vore Adliga Jungfru.
StiftsKassan långt besvärligare än Riddarhusets.
Herr Nordencreutz tilläde, att han sjelf egde
3 döttrar som i Stiftet äro inskrifna; men
att han icke desto mindre funne obilligt att
flytta den föreslagna tillökningen i Kamreraren»
lön på Riddarhuskassan; han ville ej gravera
Kassan med någon onödig utgift, han visste
att den föreslagne tillökningen för den närvarande
Kamreraren vore en obetydlig sak;
men han önskade att Ridderskapet och Adeln
ej mot honom mätte begå en orättvisa, och att.
Den i Augusti.
37
när hans kamrater fått förhöjning, den ej skulle
sträcka sig till honom som hade mest att göra.
Grefve Posse utredde att om detta ämne
ej nu vore fråga utan så vida Ridderskapet och
Adeln skulle vilja flytta den för Kamreraren föreslagna
Lönförhöjningen ifrån Adeliga JungfruStiftets
till Riddarhusets stat.
Grefve Strömfelt, Hans Fr., yttrade att,
såsom han fattat saken, vore redan beslutet att
Introductions-afgiften till RiddarhusSecieteraren
skulle erläggas med 100 R:d. till Kassan, att
deraf först RiddarhusSecreterarens Lön skulle
ökas till i200 R:d-, och att om något öfverskott
biefve, resten proportioneit skulle mellan
de öfriga Riddarhusets tjenstmän fördelas.
Herr Påhlman ansåg ej något sådant beslut
fattadt. Han trodde den föreslagna afgiften vara
till 100 R:dr för högt tilltagen. 50 R:d.
å 66 R:d. 32 sk. ansåg han mera lämpligt. Bestämmandet
af denna afgift ansåg han vara första
frågan.
Friherre Staé'1 von Holstein ansåg saken böra
stanna dervid att bestämma denna afgift.
Att nu afgöra huru en delning borde göras med
de öfriga Riddarhusets Embets- och Tjenstemän,
vore alltför tidigt, innan man vet om
något öfverskott uppstår. När en gång Fonden
biefve samlad, hade han ej emot att ett beslut
fattades, hvarigenom principen stadgades för
cn lönförhöjning.
38
Den i Augusti.
Herr van Heyne: Här förekomma 2:ne särskilda
frågor. Jag har ej fattat om Ridderskapet och
Adeln besiutit att den Introductions-afgift, som
nu till Kassan skall inbetalas, tillfaller RiddarhusSecreteraren
till hvad belopp den må inflyta
, eller om öfverskottet öfver en summa skall
delas mellan den öfriga betjeningen.
Herr Påhlman yrkade att hvar fråga måtte
tagas särskild: Först borde afgöras till hvad
summa den förhöjda Introductions afgiften må
ingå till kassan; sedan att denna förmon för
RiddarhusSecreteraren måtte bli den enda Lönförhöjning
som nu afgöres.
Hans Excelhnce Herr Grefven och Landt•
Marskalken gjorde proposition att, i stället för
den förut fastställda gratificationen åt RiddarhusSecreteraren
vid Introductioner, af xo R:d.
och ett panqvet, hädanefter till Riddarhuskassan
måtte inbetalas 50 R:d., hvilka af R.iddarhusSecreteraren
i kassan få lyftas, till de't belopp
som inflyter.
Bifölls.
Derefter föreslogs att ali vidare fråga om
Lönförhöjning för Riddarhusets betjening till nästa
Riksdag skulle uppskjutas.
Bifölls
Herr
Lagerheim, O. Jag kan, för min
del, ej instämma med Herr Påhlman deri, att
man icke i förhand skulle kunna besluta om
Den 1 Augusti.
39
principen, hvarefter en lönförhöjning för Riddar
husbetjeningen
skulle verkställas, enär en gång
tillgäng dertill skulle finnas. Jag får nu återföra
i Höglofl. Ridderskapets och Adelns minne
de giunder hvarpå Herr HofCantzleren Friherre
IVet t erstedt, som gjorde denna motion, fotade
densamma : Han bevisade vigten af RiddarhusSecreterare-sysslan,
och jag måste, för min del,
instämma deri att, näst Ordföranden för Ridderskapet
och Adeln, är visserligen Secreterarens
plats den vigtigaste. Det hr utan tvifvel
billigt att denna person förrättes i ett fullkomligen
oberoende tillstånd. Om denna grundsats
är gifven och erkänd: om det är afgjordt att
hans nuvarande lön-anslag är otillräckligt; så finner
jag intet hinder att på förhand bifalla det
förslag som af RidöarhusUtskottet är gjordt,
på det viset, att de tillgångar som inflyta först
användas-till fyllande af RiddarhusSecreterarens
Lön, och sedan om, innan nästa Riksdag, öfverskjutande
tillgångar skulle erhållas, de måtte
användas till lönförhöjning för den öfriga
betjeningen, efter dcu proportion Utskottet föreslagit.
Herr Påhlman: Det är öfverflödigt att borttaga
tiden med en alltför lång discussion; jag
är af en helt olika tanka: det förefaller mig
vara tids nog att besluta lönförhöjnir.gen när
tillgångarne dertill finnas; dessförinnan anser jag
bäst att uppskjuta frågan.
Herr Nordencreutz förklarade sig inse en
möjlighet att få tillgång att öka RidciarhusSecreterarens
lön innan nästa Riksdag. Den lage
40
Den i Augusti.
i den möjliga indragningen af det Directeurs
arfvode som Herr Marks von Wurtenberg innehar,
och den tillökning kassan får genom Introductioner.
Han tillstyrkte derför Lönförhöjningen
för Secreteraren3 men som det ej vore
möjligt att vinna medel till förhöjning för de öfriga
Riddarhusets tjenstmän , ansåg han rättast
att derom nu ingenting stadga.
Herr Påhlman frågade om det vore rätt
att beräkna en inkomst för Kassan på en
aktningsvärd mans död, hvilken Ridderskapet
och Adeln har många anledningar att önska det
han måtte länge, till Riddarhusets förmon, få
lefva.
Grefve Posse förklarade, att han ansåg att
Ridderskapet och Adeln afgjort att Introduo
tionsafgiften till RiddarhusSecreteraren skulle
med yo R:dr till kassan inbetalas, der den till
sitt hela belopp af honom skulle få lyftas, och
att frågan om all vidare lönförhöjning vöre uppskjuten.
Ropades ett starkt Ja.
In fidem Protocolli
G. A. Silverstolpe.
Undertecknad, RiddarhusSecreterare, åter»
trädde till Protocollet; hvarefter upplästes den
punkten af RiddarhusUtskottets Memorial som
innefattade att, i händelse Ridderskapet och
Adeln ej skulle finna skäl till bifall å Utskottets
förslag om Lönförhöjning i allmänhet,
Den i Augusti.
41
tror Utskottet likväl RiddarhusKaroreraren bör3
åtnjuta den uti ett föregående Memorial föreslagna
lönförhöjning, af 66 R:dr 32 sk., på de
133 R:dr 16 sk. B:co som Kamreraren hittills
för Stiftsgöromålen uppburit.
Herr Grefven och Landtmarskalken erinrade
att Ridderskapet och Adeln redan bsslutit uppskjuta
frågan om förhöjningen till nästa Riksdag.
Herr Iserhjelm, Carl Johan, anmärkte att
denna fråga egentligen icke ägde gemenskap
med den öfriga Lönförhöjningen, emedan densamma
icke rörde Riddarhuskassan utan Adliga
JungfruStiftets.
Herr Landt Marskalken gjorde proposition
till bifall på den upplästa punkten.
Ropades starka Ja och Nej.
Uppå begäran, upplästes Grefve Staekelbergs
, Reinhold, särskildta Yttrande, rörande
RiddarhusKamrerare inkomsterna, bilagdt RiddarhusUtskottets
Memorial af den 10 Juli.
Herr Nordencreutz anhöll om ursägt i fal
han skulle komma att upprepa något af hvac
han förut yttrat, men han ville allenast erinn
att, om ändamålet, vid detta tillfälle, vore at:
fastställa besparingar för Kassan, så skulle detsamma
visst vinnas genom afslag å denna Lörförhöjning
3 Det skulle ännu säkrare vinnas
om man alldeles indrogo de 400 plåtar lian för
Den i Augusti.
Stiftsgöromålen åtnjuter, Men sanning vore att
2CO R:dr icke kunde anses vara för hög ersättning.
för RiddarhusKamrerarens besvär vid
Stiftet. Verkets intresse fordrade att tjenstmännen
någorlunda lönades. Och Herr Nordencreutz
hemställde att man kunde undvika ett
beslut som möjligtvis finge utseende af att innebära
orättvisa,
Herr Landt Marskalken förnyade sin proposition
tili bifall på denna Lönförhöjning; men
hvilken åter blef med starka tJa och Nej besvarad.
Friherre Hjerta, Lars, åberopade sig hvad
han förut häröfver yttrat, att han icke hade något
att erinra deremot att RiddarlfusKamreraren
finge en tillökning, men att i sådant fall den
borde utgå ifrån Riddarhuskassan, och icke ifrån
Adliga JungfruStiftets. Härifrån afstod han icke
utan votering 3 och han funne högligen obilligt
att till förhöjd aflöning använda medel sorn
voro ärnade till nödhjelp för fattiga flickor.
Herr Lagerheim, Olaf Johan, anförde, att
ehuru gerna han delade tänkesätt med Friherre
Hjerta, måste han likväl yttra den öfvertygelse,
att en Embetsman borde lönas rättvist, äfvensom
att hans aflöning borde utgå af den fond,
hvars förvaltning föranleder hans besvär. Summan
af 66 R:dr 32 sk. vore dessutom så obetydlig
att den icke kunde vara känbar för Stiftskassan;
och såsom ytterligare skäl för den proiecterade
förhöjningen gälde dessutom att en
Den I Augustt. 45
sådan Förhöjning redan år 1812 hade blifvit
af sjelfva Stifrskassan de öfrige tjenstmännen
vid Stiftet beviljad.
Herr Påhlman yttrade sig, att ehuru
lian i ett föregående Plenum varit af en
emot denna förhöjning stridig tanka, funne
han likväl nu billigheten af ett bifall till densamma,
sedan han här hört trovärdigt uppgifvas
art de öfrige tjenstmännen vid Stiftet
redan år 1812 erhållit ökning på sina löner.
Att hämta medlen härtill från en annan
fond än Stiftskä&san, ansåg han ingalunda
billigt; och hvad hans besvär anginge , vore det
vid Stiftet 4 gånger så stort som vid Riddarhuset,
Hans . Extellence Herr Grejven och LandtMarskalken
förnyade sine gånger sin gjorda proposition
till bifall; men Ja och Nej ropen förblefvo
desamma.
Herr Påhlman erinrade om den omständigheten,
att i Betänkandet vore föreslaget det 1
fråga varande lönförhöjning måtte beräknas retroactift
från år t8I2. Sådan vöre icke hans
tanka, utan ansåge han lämpligast att densamma
med den 1 Januari 1816 toge sin början.
Herr Landt Marskalken föreslog bifall å detta
Herr Påhlmans förslag; men
Friherre Hjerta, Lars , yttrade sig på de
skäl han anfort, icke kunna frångå sin begäran
om votering.
44
Den I Augustt.
Grefve Posse anhöll att få göra en erinran,
som torde kunna förena de skiljaktiga tänkesätten.
Den ifrågavarande lönförhöjningen att af
Stiftskassar.s fond utgå , vore redan i ett äldre Betänkande
föreslagen. I det nu upplästa vore icke
någon högre tillökning än denna projecterad ^ men,
jemte hemställan till bifall å denna i afseende
på summan, vore det i detta sednare föreslaget
att, derest Ridderskapet och Adeln ej skulle
bifalla att densamma af Stiftsfondem utginge,
densamma kunde utgöras af Riddarliuskassan.
Ropades Nej.
Dans Excellenee Herr Grefven och LandtMarskalken:
om Friherre Hjerta ej skulle behaga
afstå fråo sitt yrkande om votering.
Friherre Hjerta svarade, att han det emot
sin öfvertygelse icke kunde, enär medlen skulle
af Stifts-fonden utgå.
Härefter talades åtskilligt som icke kunde
till Protocollet fattas.
Herr von Heyne, Georg, förtnälte sig visserligen
äga största skäl till den önskan, attStiftskassans
utgifter icke måtte på något extraordinairt
sätt ökas, heldst han hade 5 döttrar inskrifna
i JungfruStiftetj men när frågan vore
att någorlunda rättvist löna en tjenstman för
dess möda, kunde han ej tveka att lemna sitt
bifall till förhöjningen , och hemställde om icke
för sin del, Friherre Hjerta skulle behaga afstå
från votering.
Den 1 Augusti.
Då Friherre Hjerta sådant å nyo vägrade,
uppsattes och justerades följande voterings proposition.
Den som bifaller att RiddarhusKamrerarens
lön af Adliga JungfruStifts-kassans fond ökas från
och med 1816 års början, med 66 R:d. 32
sk,, skrifver
Den det ej vill, skrifver
Nej.
Vinner Nej, är lönförhöjningen afslagen$
Och befunnos vid voteringens slut, rösterna
hafva utfallit som följer:
fjfa - - - iy.
Nej - - * 31.
Varandes alltså Lönförhöjningen af Ridderskapet
och Adeln afslagen.
Vid förnyad föredragning af RiddarhusUt*
skottets, den 23 och 27 Juli på bordet lagda
Memorial, af den 18 nästföregående, innefattande
tillstyrkande af 66 R:dr 32 sk. Bancomynt,
Riksdags-gratification, åt ordinarie RiddarhusVaktmästaren,
P. Björkholm, blef samma tillstyrkande
af Ridderskapet och Adeln bifallet.
Upplästes och lades på Bordet följande inkomne
Handlingar:
4* Den i Augusti'
i:o Ett Memorial från StatsUtskottet, at
denna dag, med öfverlemnande af eft renskrifvet
och inbundet Exemplar af Projectet till
RiksStaren för år 1816 och påföljande år intill
nästa Riksdag, i mening att af LandtMarskalken
och Talmännen underskrifvas, för att sedermera
till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnas.
2:0 Ett Memorial från Lagutskottet, af
den 28 Ju'', me(^ tillkännagifvande att Utskottet,
bland de samma Utskotts befattning tillhörande
mål, hvilka undergått Riksens Ständers
ompröfning, icke funnit något af beskaffenhet
att genom jemkning eller sJutligen genom Nämd
benöfva afgöras.
3:0 Ett Memorial från Lag- samt Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskotten, med underrättelse
att bland de af berörde Utskott utarbetade
mål allenast ett, nämligen om fri Victualie-handel,
vore af beskaffenhet att betarfva
jemnkning, i anseende till af BorgareStåndet
gjordt undantag, hvaruti PrestStåndet instämt;
föreslåendes Utskotten att rättigheten till den
fria Victualie-handelns utöfning må begagnas af
hemmansägare och brukare sjelfve och genom
deras hemmavarande söner samt i bröd ägande
lagstadde drängar, äfvensom af dea hemmanens
ägor boende torpare, som antingen njuta stat
eller idka Jordbruk.
4:0 Ett Utlåtande från StatsUfskottet, i anledning
af gjord erinran vid dess Betänkande
Den 1 Augusti.
47
om igof, och 1809 årens KrigsRevisions arbete,
samt gratification åt Assessoren Grundeni;
tillstyrkandes Utskottet att denna gratification,
666 R;d. 32 sk., må till Assessor Grunden genast
urgifvas, antingen af redan influtna Anmärknings-medel
eller ock förskottsvis uppå
hvad ingå kan.
<t:o Ett Utlåtande från StatsUtskottet, i'
anledning af gjorda anmärkningar vid dess Betänkande
om Renskrifnings-medel åt ExpeditionsUtskotteis
Cantziister, samt kostnaden till
Registers upprättande öfver RiksStåndens Protocoll;
tillstyrkandes Utskottet att ExpeditionsUtskottets
Skrifvarhjelp måtte med7> R:d., eller
en lika summa som den redan föreslagna,
förhöjas, samt att af Riksdagskostnads-medien
måtte utbetalas 10 R:d. för hvart tryckt ark af
ett Register öfver hvardera RiksStåndens Protocoiler
till den som detsamma utarbetar.
6:0 Ett Memorial från StatsUtskottet, af
denna dag, med begäran om uppdrag att föreslå
och till Rikstens Ständers granskning insända
Reglemente eller Instruction för Riksens
Ständers Deputerade till deltagande i Revisionen
inom Kongl. KammarRätten af 1310 och depåföljande
Krigsårens Räkenskaper.
Justerades följande:
LRdrag af Protocollet, hållet hos Hög
-
m
Den i Augusti.
Joil. Ridderskapet och Adeln den
i Augusti 1815*
S. D. Föredrogs å nyo Särskildta Utskottets,
den 31 Juli på bordet lagda, Memorial,
af den 28 nästföregående, innehållande förslag
till jemkning af de beslut hvarje RiksStånd fattat
i ämnen, som varit föremål för Utskottets
handläggning; och fann Höglofl. Ridderskapet
och Adeln godt de föreslagne jemnkningarne
gilla och antaga. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning aF Statssamt
Allmänna Besvärs^ och Oeconomie-Utskottens,
den 24 Juli afgifna och den 25 nästföljande
på Bordet lagda , Betänkande, jemte detsamma
åtföljande Yttrande af Särskildta Utskottet,
angående Allmänna SpannmålsMagazinsInrättningen
i Riket, blef det förra af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln punktvis bifallet, och det
sednare i de delar det med det förra öfverensstämmer.
Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo Bevillningsutskott
tets sedan den och 26 Juli hvilande Betänkande,
af den 23 nästföregående, angående
Bränvins brännings och Coiisumtions-afgifternas
utgörande från och med år 1816 intill nästa
Riksdag: och blef detta Betänkande i alla öfriga
delar af Höglofl. Ridderskapet Och Adeln
bifallet, och hvad särskildt angar Bränvinsbränningen
i städerna , beslöt Ridderskapet och
Adeln att hos Kongl. Majit skulle till Dess särskildta
-
VI
Den i Augusti.
49
skildta Nådiga afseende anmälas, huruledes i frågan
om sjelfva Brännings rättigheten för städerna
2 Stånd stannat emot 2, iså måtto att det
Högvördiga PrestStåndet och det Vällofl. BorgareStåndet
densamma medgifvit, då deremot
det Hedervärda BondeStåndet och Ridderskapet
och Adeln icke ansett sig kunna i ett slikt medgifvande
instämma; men att, i händelse Hans
Maj:t skulle i Nåder finna tjenligt en sådan rättighet
städerna förunna, Ridderskapet och Adeln
godkänt de af BevillningsUtskottet, uti ofvanberörde
dess Betänkande , i afseende häruppå
föreslagna afgifter. Ut supra.
S. D. Instämde Höglofl. Ridderskapet och
Adeln uti det Vällofl. BorgareStåndets inbjudning
, medelst ProtocollsUtdrag af den 27 Juli
, att förklara den synnerliga erkänsla, hvartill
Ståndet kände sig förbundet, emot Herrar Revisorer
öfver Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken,
för deras noggranna och uppmärksamma
granskning, hvarigenom blifvit föranledt inrättandet
af den RiksBok öfver Rikets inkomster
och utgifter m. m. hvilken man nu med säkerhet
bör hoppas att se fullbordad, och hvilken
ofelbart, vid Statsverket och deröfver blifvande
Revisioner, skall medföra en ordning och ledning
som hittills varit saknad. Ut supra.
S. D. Instämde Höglofl. Ridderskap^ och
Adeln i Välloil. BorgareStåndets, genom ProtocollsUtdrag
af den 29 Juli, meddeldta beslut,
att den Allmänna , så kallade, Pensions- , BeJiidd.
0. Ali. Prot. 6.te De!, N-.o 7. g.
Den i Augusti
nådning*- och IndragningsStaten bör hädanefter
hvart annat år i sammanhang med utgifvandet
af Riksens Ständers Revisorers afgifvande Allmänna
Berättelse om Bankens, St3ts- och Riksgälds-Conroirens
med flera Publika PenningVerks
tillstånd, till Trycket befordras. Utsupra.
S. D. Instämds Höglofl. Ridderskapet och
Adeln i Vällofl. BorgareStåndets, genom ProtocollsUtdrag
af den 27 Juli meddeldta beslut,
att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
atr ehuru anslag på Stat till Allmänna Arbetsoch
Correctionshus icke skett, och i afseende
till den redan uppgjorda Statsregleringen icke
heller Vid innevarande Riksmöte lärer kunna ske,
Kongl. Majit 1 Nåder skulle täckas, innan nästa
Riksdag, låta någon dylik inrättning företagas,
och, sä vidt tid och omständigheter medgifva,
till fu Ibordan bringas utaf de medel Kongl.
Majit i Nåder förskottsvis kan utse, emot ersättning
af Statsverket vid en kommande Riks»
dag. Ut supra.
S. D. Biföll Höglofl. Ridderskapet och Adeln
StatsUtskottets, den 31 Juli på Bordet
lagda Betänkande, af den 28 nästföregående,
i anledning af de anmärkningar som blifvit gjorda
vid Utskottets Betänkande otn Allmänna
medels anslående för Svenska Theatern. Ut
supra.
S. D. Föredrogos och biföllos följande ifrån
Allmänna Besvärs- och OjconomieUtskottef,
den 24 och 2g inkomne samt den 27 och
31 Juli pä Bordet lagde, Memorial:
Den 1 Augusti. fi
l:o I anledning af väckt fråga om medels
vidtagande till vinnande af skyndsammare Postgång
inom Riket, m. m,
2:0 Angående Chartors upprättande öfver
hemmanen i Riket.
3:0 Angående förklaring eller ändring uti
f §. af Kongl. Maj.tS Nådiga Förordning, rötande
Stängselsky Idigl.eten, at den £ Februari
18j2-
4:0 Rörande Håll- och Gästgifvareskjutsen.
5:0 Angående afhjelpande af åtskilliga hinder
föi Jordorukets förkofran. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning beslöt
Höglofl. Ridderskapet och Adcdn att meddela
Bevillningsutskottets följande 2:ne,den 31 Juli
på Bordet lagde. Memorialer, från det förstärkta
StatsUtskottet, af föregående dag, nemi.
1:0 Angående de till Förstärkta StatsUtskottets
åtgärd öfverlemnade frågor rörande Allmänna
Bevillningen.
2:o Rörande den till Förstärkta StatsUtskottets
handläggning förvista fråga om Extra
Chartaä Sigillatae Stämpling i Stockholm. Ut
supra.
S. D. Vid förnyad föredragning äf StatsUtskottets,
den 27 dennes på Bordet lagda,
Memorial, af den 21 nästföregående, med bilagde
Berättelser och Utlåtanden, rörande Revi
-
Den i Augusti.
sionen af de under Kongl. CommerceCollegium
ställda fonder samt Magazinslnrättningens förvaltning
; blefvo dessa Utlåtanden i de öfriga
delar gillade; men den delen af Utlåtandet öfver
Allmänna Arbetshusfonden återremitterad, hvilken
angår anslaget på denna fond af de Biskopen
i Götheborg beviljade hushyremedel; i afseende
hvarpå StatsUtskottet skulle anmodas meddela
upplysning huruvida denne Embetsman vöre
till Hushyra af Staten berättigad. Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls RiddarhusUtskottets
den 24 Juli afgifna och den 27
på bordet lagda, Memorial, i anledning af gjord
motion om- en förbättrad redaction af 7 <§. i
RiddarhusOrdningen. Ut supra.
S. D. Bifölls RiddarhusUtskottets, sedan
den 22 Juli på bordet hvilande, Memorial, af
den 18 nästföregående, angående 66 R:dr 32
sk. Riksdags discretion för RiddarhusVaktmästaren
Björkholm. Ut supra.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
kl. i till 12 om aftonen.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe,
Den 2 Augusti. 53
Onsdagen den 2 Augusti.
Plenum klockan g om aftonen.
Justerades följande underdåniga skrifvelser
till Kongl, Maj:t:
1:0 Angående den utländska gälden, dess
indragande och lösen.
2:0 Angående lösen af ProtocollsUtdrag vid
HäradsRätterna.
3:0 Angående Qvarntull eller Mantalspenningar
för Srockholms Stad.
4:0 Angående en skyndsammare Postgång
inom Riket.
5:0 Angående förhöjning i Lots- och Båkafgifterna
samt Sjötullen.
6:0 Angående Lönförbättring för LandStatsbetjeningen.
7:0 Angående ersättning för MantalsskriL
vare-provision för år 1813 3 i Örebro Län.
8:0 Om anslag af löner för tillökt antal
ledamöter och betjening vid Kongl. Götha HofRätt,
9:0 Angående väckt fråga om afskaffande
eller förändring af Krono-hjelpe-dagsverkens utgörande.
10:0 Angående utbetalningen af de, efter
Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningen, f. d.
Kongl. familjen i arf tillfallna Summor.
11:0 Angående restanticrna å Riksgälds
-
54 Den 2 Augusti.
Contoirets medel i Götheborgs och Bohus Län
år 1813.
12:0 Angående några af Riksens Ständers
Revisorer år 1813 väckta frågor, rörande redovisningen
för StatsVerkets medel.
13:0 Angående förhöjning i Remisslaget för
LandtRentmästarne å RiksgäldsContoirets medel,
14 0 Angående Fabrikernas uppbjelpande.
Äfvenväl justerades Constitutorial för Committerade
till Tryckfrihetens vård.
Likaledes justerades 5 §. af RiksdagsBe*
slutet
-
Upplästes å nyo StatsUtskottets Memorial
med öfverlemnande af RiksStaten till underskrift
af Herr LandtMarskalken och Herrar Talmän,
Uppå framstäld och bifallen fråga af Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken, om
Ridderskapet och Adeln tilläte att han nu, å dess
vägnar, undertecknade RiksStaten, verkstäldq
Herr LandtMarskalken detta undertecknande.
Upplästes och lades på Bordet ett, denna
dag afgifver, Betänkande från StatsUtskottet, i
anledning af Kongl.. Maj.ts Nådiga Proposition
om förra Kongl. Famillens enskildta förmögenhet
och underhåll från Sverige. Utskottet tillstyrker
hufvudsakligast att så väl f. d. Kongl.
Den i Augusti.
Famillens enskilta förmögenhet sorn det densamma
tillfallande arf efter Högstsalig Hennes
Majit EnkeDrottningen, ej mindre än den för
bemälta famille årligen utgående underhållsumtna
måtte på en gäng för alltid, på sätt Urskottet
uppgifver, liqvideras af de för Pommerns
afträdande till inflytande medel ; börandes äfven
Krigsskulderna af dessa med-el betalas.
Upplästes ett Betänkande från StatsUtskottet
af den 1 Augusti, angående Herr Friherre
Stael von Holsteins väckta fråga om redovisningen
för Statsmedlen igc>8 och 1809, samt om
Saltpeterfonden och ett öfverskott å Tuilmedlenj
innefattande detta Betänkande de upplysningar
hvilka Utskottet, efter anstäld pröfning,
ansett sig kunna afgifva.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig:
Sedan Höglofl. StatsUtskottet förklarat att ingen
upplysning kunnat frän Kongl. SratsContoiret
erhållas rörande de R:dr 696,037: 6. 6,
som af Tullmedlen blifvit insatte i Götha Canal
Discont, så får jag härjemte bifoga en Summarisk
Tabell öfver Tullmedlen för flera år,
hvaraf inhämtas att förhållandet lär vara grun.
dadt och vidare kan upplysas af GeneralTullDirection.
Att StatsContoiret derom icke äger
någon kännedom, och yttrat att större summa
ån den förut till StatsUtskottet uppgifna, af
R:dr 1,920,2^8: 32. S> icke af Tullmedlen för
1813 influtit —> är ganska naturligt} ty. alldenstund
alla till Staten ingående medel böra af
Den 2 Augusti.
Uppbördstnännen levereras, eller rättare, insättas,
antingen i LandtRenterierna eller Banken, så har
omöjligen kunnat förmodas att en sådan afvikelse
tran föreskriften i Författningarne kunnat
äga rum, att Statsmedel insättas i enskiidta Verks
kassor. Det torde derför äfven vara en nödvändighet,
för att förekomma dylika missbruk
för framtiden, att undersöka med hvad anledning
Uppbördsmännen tillåtit sig detta ovanliga och
olämpliga steg, samt hvem som derför uppburit
Rentan} sa val som ock huruvida dessa medel
ännn i CanalDisconren innestå eller af Kongl.
Rentekammaren blifvit disponerade — i hvilket
sednare fill StatsContoiret icke tyckes härom
kunnat sakna all kännedom,
58
Den 2 Augusti.
År 1813 har Sjö- och GränseTull-Uppbör»
den, efter slutad Hufvudbok, utgjort af få kallad
Tull: R:dr 1,858,026: 18. r, hvaraf, sedan
afkortningar, aflöning och öfriga utgifter,
tillika med de i Nåder anslagna Extra medel
till Kongl. General FullDirections disposition,
samt f- af Stockholms inkommande Lastpenningar
och innestående behållningar* hos Sjö.
Tullskamrarne, till första Qvartalets aflöning m.
m för år 1814, samt åtskilliga oinflutna Poster
vid 1^13 års slut, tillsammans R:dr 280,752:
12. 6, afgått — lemna till Kongl. Maj:t och
Kronan en behållning af R:dr 1,577,274: 5. 7,
hvilket är det högsta öfverskott som någonsin
visat sig; men, om derifrån afdragas de särskilta
Uppbörder som tillkommit under loppet
af år 1813, dels genom Kongl Maj:ts Nådiga
tillåtelse, i stöd af Kongl. Brefvet den g
Januari Igi2, med 20 procent Tull för till
Carlshamn, med Skepparen Brasse, inkomne
varor, Tullafgift, till följe af Kongl. Kungörelsen
den 5 Augusti 1812, och Kongl. Brefvet
den 3 Februari 1813, för Lurendrägeri-varor,
och 20 procent Tull, i grund af Kongl. Rescriptet
den 30 September 1812, för Manufacture.
rade utländska Bomullsväfnader och Bomullsgarn
som till Götheborg inkommit, dels ock influten
Auctionssumma för ett försåldt Tullhus i Rudboda,
utgörande tillsamman R:dr 269 8B8-’ 23.
9, — så blifver 1813 års provenue af ordinaire
Tull R:dr 1,307.387: 29. 10, och således ett
öfverskott emot hvad Uppbörden utgjorde per
medium de 5 sidsta Arrendeåren R:dr 105,005:
\6 2. B:co. — Utom hvad nu anmäldt är om
Den 2 Augusti.
så kallad Tull, har under loppet af år 1813 följande
Tullintrader influtit, nämligen:
NederlagsRecognition från
den 1 Juli samma år R:d, 106,376: 15. 4.
NederlagsRenta - 742 4 4-
Kursförhöjning å Tullmedel - 99944: — 4.
Tullförhöjning ... 154,270: 7, 6.
Tull för utländskt inkommet
Bränvin - - 420,432: 47. 3.
Transito-afgift • - - 4r4: 39- 7*
Bak- ooch Lotsmedel - - 74,700: £9. 4.
Samt Åbo Academie fond - — 20. —
Tillsamman R:d. 856,213: 19. 8-
Hvarifrån afgår afkortningar och omkostningar
samt behållningar för Tullkamrarne, bestående
af oinflutna poster och till aflöning,
m. m., för första Qvartalet 1814» tillika med
afsättning uti Banken af Tullförhöjning till
godtgörande af Restitutioner å Qvarntull, utgörande
tillsamman R:d. 179,435: 35 —och lemnar
således en behållning af R:d. 6/6,777: 32.
g. Banco.
Vidare har ytterligare influtit, belöpande
En per Mille, uti Götheborg R:dr 6,407: 16.
8, och vid samtliga Tullkamrarne Spinnbus-afgift
R:d. 296: 17 3, Bevillning för inkommet
rått Socker och utskeppad Alun R:d 69,239:
io. 7, Fattigvårds afgift R:d. 9,219: 2. 10,
samt Convoj-afgift med uppgäld derå R:d. 294,
857: 7. 1, tillsamman R:d. 380,019: 6. 5. Dä
derifrån afgår afkortningar, omkostnmgar och
6o
Den 2 Augusti.
utestående behållningar med 17,77?: 9, åter
står
deraf en summa af R:d. 362,244: 8* r:st.
I sammanhang med hvad nu anfördt är,
synes deraf att hela den uppbörd, af alla fonder.
som influtit år 1813, vid samtliga Sjö-,
Gräns och Tullbevaknings-Kamrarne, har ut*
gjort R:d. 3 0342, 8: 44. 2. Banco, och att sedan
alia afskrifmngar, omkostningar, oinflutna
poster, behållningen till följande årets aflöning,
och afsättning uti Banken till förefallande utgifters
bestridande, blifvit afdragne med tillsamman
477 993: 5. 3, blifver öfverskottet contant
R:d. 2,616, 97: 38. II, hvaraf är levereradt
och utbetaidt för Kongl. Maj;ts och Kronans
räkning, samt till andra Publika Verk och Inrättningar,
tillsamman R:d. i,920,2?gt 32. 5,
och återstoden, bestående af Tullmedel och
Nederlags Recognition insatte uti Götha Canal
nied R:d. 696,037: 6. 6, hvilken summa är till
fcalance i hufvudboken upptagen, och lärer ef.
ter hand, sorn behofvet för Kongl. Rentkammaren
tarfvar, blifva utassignerad.
Stockholm af General Sjö-Tulls-BokslutsContoiret
den 5 April 1815.
ff. Winroth.
Utskottets Betänkande lades på bordet,
tillika med det som af Friherre Stael von Holstein
nu blifvit yttradt.
Lades på bordet följande 2;ne från BancoUtskottet
inkomne Memorial, af den 13 Juli.
De 2 Augusti. 61
1:0 Angående sökt Lånbiträde för Gagnefs
Socken i Dalarnej och tillstyrker Utskottet att
det begärdta Lånbiträdet, stort 15000 Rtdr,
under de af Utskottet bestämda förbehåll för
Bankens säkerhet, och enligt de för lån på fastigheter
i allt öfrigt fastställda grunder, ma,
uppå den i sådant afseende anslagna fond, af
Gagnefs Socken få begagnas.
2:0 Angående Lånbiträden till understöd
för odlingsföretag. Utskottet anser fondan för
denna utlåning till och med 1S20 ej kunna uppgå
till högre belopp än omkring 600,000 R:d.;
att 2000 R:d. bör vara den Maximisumma,
hvarutöfver något af dessa Lån ej må sträckas;
med flera omständigheter, hvilka i Utskottets
Memorial upptagas.
Upplästes följande från RiddarhusUtskottet
inkomne
Hörsamste Memorial:
Under den 28 i denna månad har Högiofl.
Ridderskapet och Adeln behagat till RiddarhusUtskottets
Utlåtande remittera ett Anförande
af Herr Professoren Eberhard Aliuick af Rosenschöld
y innefaitande förslag till ändring i den
nuvarande Bänkmans inrättningen j uti hvilket
Anförande Herr Professoren yttrat att enär,
jemlikt hans öfvertygelse, det vore både i sin
princip rättvist och till sina följder nyttigt det
val till Utskott innebure uttrycket af den allmänna
villjan i Ståndet, och dessa val, då de
62
Den 2 Augusti'
förrättades af Electorer, hvilka directe utsagos
af hela Ståndet, vore mer och mindre, om icke
alltid, fullkomligt uttryck af hela Ståndets
önskan, men deremot, sedan Bänkman återinfördes.
, det stora ändamåler, att till Utskottens
medlemmar skulle väijas de, som af Ståndet
agde mesta förtroendet, uppoffrades för det mindre,
att underlätta Electorsvalen vid ofta inträffande
ledighet, hvarigenom sak således åsidosattes
för form; alltså, och då det blefve ett
ren hazard, om den allmänna viljan kunde genom
den dubbla omvägen af Bänkmän och Electorer
tränga fram till bestämmandet af valen till
Utskott, samt den skadliga följd kunde uppkomma,
att Utskottets medlemmar i allmänhet ej delade
lika tänkesätt med Stander i det hela, hvarigenom
Utskottens Beränkanden till det mesta
kunde blifva underkastade aterremiss, hvaraf
Sedan Utskottens arbeten återkommit och undergått
ny pröfning , möjiigen osammanhängande
beslut och åtmmdstone mycken tidsutdrägt åstadkommes,
har Herr Prof^ssoren föreslagit att inrättningen
med Bänkman måtte afskaffas; men
att, till undgående af e derigenom besvärligare
blifvande Electorsvalen, vid yppad ledighet, ett
visst antal suppleanter kunde, jemte de ordinarie
Electorerna , väljas.
RiddarhusUtskottet har tagit detta ämne i
öfvervägande; men då Utskottet icke kan dela
lika öfvertygelse med Herr Mund af Rosenschöld,
att återremisser, hvilka å Utskotts Beränkanden
ofta föranledas af blott några få Ledamöters
anmärkningar, utan att desamma derför utmärka
Den 2 Augusti.
Ståndets allmänna tänkesätt uti ett framstäldt
ärende, mera förekommas derigenom att Electorsvalen
förrättas af Ridderskapet och Adelns
samtliga Herrar Ledamöter än af de till Bankmän
utsedda personer — tår Utskottet, sä väl
med afseende derpå som att, Sedan klassifikationen
ibland Ridd.iskapet och Adeln nu mera
upphört, Bänkmansvalet sker inom hvar och en
af Riddarhusets Bänk fördelningar, den äran nämna
att det första vid Riksdagen skeende val närmast
tyckes kunna uttrycka det allmänna förtroendet.
Det sätt Herr Munck af Rosenschöld föreslår
till ElectorerS utnämnande med Suppleanter,
anser Utskottet äfven kunna för Riksdagsårendemas
gång ofta medföra större tids utdrägt,
då, i händelse af Electorers frånvaro, Ridderskapet
och Adeln ofta kunde besväras med nya
val, som nu genast och med lätthet verkstädas
af det mindre antal ledamöter, hvilka utgöra
en Bänkfördelning.
Af denna Bänkfördelning, och deraf i de
öfriga fallen uppkommande Valsätt till Electorer,
kan Utskottet ej finna att någon olägenhet
eller långsamhet för Riksdagsärender uppkommit,
ej heller inse det af Herr Munck af Rosenschöld
föreslagna valsätt innefatta en större förmon
för ärendernas hastigare befordrande eller
säkrare tjena att ådagalägga Ridderskapets och
Adelns förtroende till särskilda medlemmar, än
med det sätt som hittills varit följdt; och finner
således Utskottet, för sin del, inga skäl
64
Den 2 Augusti.
att uti 18 io års RiddarhusOrdnings 2i §. någon
förändring föreslå. Hvilket Högloft. Ridderskapets
och Adelns närmare pröfning vörd»
samt' underställes.
Lades på Bordet.
Föredrogos å nyo och biföllos följande 2:ne,
den i Augusti afgifne och samma dag på Bordet
lagde, Betänkanden från StatsUtskottet:
i:o Med hemställan att åt Utskottet måtte
uppdragas att föreslå Reglemente eller Instruction
för Deputerade af Riksstånd att, i likhet
med hvad som skett med i8og och ig09 årens
Krigsräkenskaper, äfven taga del i Revisionen
inom Kongl. KammarRätten af påföijde krigsårens
Räkenskaper.
2:o I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande om Renskrifningsmedel
ät ExpeditionsUtskottets Canzlister samt kostnaden
till Registers upprättande öfver RiksStändens
Protocoll.
Justerades följande Ridderskapets och Adelns
underdåniga Skrifvelse till Kongl Majit:
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Den 7 §. af RiddarhusOrdningen den 15
October 18x0 stadgar som föijer: År Adelsman
vid
-
VI
Den 2 Augusth
vid Domstol anklagad eller lagligen förvunnen till
brott som å dess heder och dra gdf eller dr brottet
af den egenskap, att det efter lag ej kan med
penningböter försonas, bör honom får hans person
ej inträde å Riddarhuset tillåtas förr dn han derifrån
fullkomlig befrielse vunnit ; m. m.
Då en betydlig skilnad sig företer imellan
att vara anklagad för brottslighet och att vara
dertill förvunnen, hvilka omständigheter icke
böra kunna förblandas, till de vigtiga påföljder
Vare sig att beröfva en ledamot af Ridderskapet
och Adeln Riksdagsmanna tillträde på Riddarhuset
eller att honom från redan vunnen utöfning
af Riksdagsmanna rätten utesluta; men en vidsträckt
tolkning af ofvannämnda stadgande likväl
skulle kunna till sådana följder föranleda,
har Ridderskapet och Adeln ansett följande förändring
häruti vara af nöden, och får alltså berörde
7 §. i anledning häraf omarbetad till Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse, jemlikt ys
§. RiddarhusOrdningen, i underdånighet hemställa
:
”Är eller varder Adelsman vid Domstol
”anklagad och lagligen förvunnen till brott, som
”å dess heder och ära gå, eller är brottet af
”den egenskap att det efter lag ej kan med
”penningböter försonas, bör i förra fallet honom,
”för hans person, ej inträde å Riddarhuset tillåtas
5,förr än han derifrån fullkomlig befrielse vunnit,
”och i sednare fallet dess inträdespollet återfordras;
”åge ej heller, i fall han hufvudman är eller
Ridd, 0, dd. Prot. 6:te Del. N:o 9. 10.
66
Den 1 Augusti.
”hans,ratt utöfvar, rättighet att Fullmägtig för”ordna<,
utan tillkomme då den närmaste af ät”ten
att dess säte på Riddarhuset intaga; Är
”åter hufvudmannen den enda af ätten, vare då
”dess rum ledigt. Lag samma vare med den
’’som för annat tel blifvit säte och stämma ibland
”Ridderskapet och Adeln förlustig förklarad.”
Ridderskapet och Adeln framhärdar med
djup undersåtlig vördnad etc.
Justerades följande:
Utdrag af Prötocollet, hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 31 Juli igif
S.
D. Sedan de öfrige respective Stånden
icke ansett sig kunna ingå uti Ridderskapets och
Adelns inbjudning att uti den nyligen till Hans
Kongl. Maj:t genom en Deputation framburna
Tacksägelse - Adress tillägga ett betygande af
Riksens Ständers underdåniga glädje att se Rikets
inhemska näringar fullkomligen upprättade
ifrån den mindre gynsamma belägenhet, i hvilken
de genom den förflutna tidens, af händel.
Serna oundvikligen påkallade, politiska skiften
blifvit försatte; beslöt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln numera inbjuda de respectiva Stånden
att med Ridderskapet och Adeln om en särskild
Deputation Sig förena, i ändamål att det
Särskildta Utskottets Betänkande om den öfverklagade
allmänna förlägenheten till Hans
Maj:t i underdånighet öfverlemna; anseendes
Den 2 Augusti.
Ridderskapet och Adelil hufvudmomentefna af
framställningen inföf Konungeii kunna blifvä
följande:
Att deri genom flera Memorial anmält-!
förlägenhet i allmänna Rörelsen föranledt Riksens
Ständer att genom ett Särskildt Utskott låta
uppsöka orsaketna dertill och botemedlen deremot
|
Att, utom de orsaker, bidragande till allmänna
förlägenheten, som härleda sig fräd
Myntförhällandet och från ig 13 års missväxt*
Riksens Ständer finna att deft fjgtning som
Handeln, under Krigets flera skiften, erhållit5
yttrat ett menligt inflytande på dé inhemsk!
Näringarne och på folkets lefnadssätt;
Atts utan Kongl. Maj:ts särskilta Nådig!
åtgärd, verknirigarne deraf ofelbart blifva lång-s
Variga; och
Att Riksens Ständer anhålla i Underdånigt
het få underställa Kongl. Majas visa pröfning
genom hvilka medel, i deras tanka, den inhemska
Näringsfliten skulle kunna återiifvas och
folket återföras till sin fordna tarflighet.- U£
Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning äf Riddarhus-Urskottets,
sedan deri 22 och 2*7 Juli
hvilande* Utlåtande i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande arn Stiftsärendernas
förvaltning; blef det samma i öfrigt
godkäridtj men den föreslagna lönförhöjninggfij
Den 2 Augusti.
66 R:dr 32 sk., för Riddarhus Kamreraren af6lagen.
Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo Riddarhus-Utskottets,
den 27 Juli på bordet lagda Memorial,
af den 24 i samma månad, rörande föreslagen
lönförhöjning för Riddarhusets Embets- och
Tjenstmän; och stadnade Högloil. Ridd. och
Adeln deröfver i det beslut, att hela frågan
om en allmän lönförhöjning, dess grunder och
medlen till dess verkställande, nu skulle förfalla
och tili nästa Riksdag uppskjutas; att förslaget
om indragande af arfvoden för 4 RiddarhusDirecteurer
afslogs, äfven som förslaget om
åtagande af en bestämd Famille-afgift till Riddarhus-kassan
; och slutligen att den hittills vid
Introductioner föreskrifna afgift af xo R:dr och
en panquet, hvilken Riddarhus-Secreteraren såsom
sportel tillfallit, hädanefter skall komma
att erläggas till ett bestämdt belopp af 50 R:dr
Banco till Riddarhus-kassan , under titel af Riddarhus
Cantzli afgift, lika vid Introductioner
för Adelsmän, Friherrar eller Grefvar; åliggande
det RiddarhusDirectionen att ej bifalla någon
familles introduction förr än qvitto så väl
på denna som öfriga, till vinnande af denna
förmon, påbudne afgifter blifvit uppvisadt och
godkändt. Denna sålunda inflytande Cantzli-afgift
skulle RiddarhusSecreteraren äga rätt att
genast efter Introductionens beviljande af Riddarhus-kassan,
såsom en dess syssla tillhörig
inkomst, få uppbära och utquittera. Ut supra.
Ex Protocollo
G. A. Silverstolpe.
Den 2 Augusti.
6g
Upplästes och lades på bordet ett Betänr
kande från Stats-Utskottet, af förlidne gårdag,
angående Grefve Gyllenborgs motibn om uppgift
på öfverskotter och besparingar, samt örn
redovisning för Subsidii och Saltpeter-medlen;
innefattande Utskottets Betänkande om förklaring
öfver användandet af dessa medel.
Upplästes ifrån de öfriga Resp. Stånden
ankomna ProtocollsUtdrag:
fran Högvördig a Prest Ståndet:
Af den 20 Juli: om förändring i Domstolarnes
antal och organisation; om Särskildta Utskottets
Utlåtande öfver gjorda anmärkningar
emot dess Betänkande öfver förlägenheten i allmänna
Rörelsen.
Af den 22 Juli: om föreslagna medel till
Fabrikernas upphjelpande; öfverlemnande till
Banco Utskottet af Stats-Utskottets förslag till
reglering af Rikets Penninge-väsende; om åverkan
på Skogsplanteringar i Skåne; om Vaccinationen;
återremiss af Beviilnings Utskottets
yttrande om Sjö-tullen; bifall till ConstitutionsUtskottets
yttrande öfver de inom Ståndet gjorda
anmärkningar vid Utskottets Memorial angående
förrättad granskning af StatsRådets Protocoll;
uppskof till nästa Riksdag af Constitutions-Utskottets
förslag till ändringar uti Regeringsformens
29 och 41 § §:r; om skulderna
efter sista Krig; om exportations premier och
publikt lån för Skånska Stenkols-Grufvans inter
-
79
Den 2 Augusti.
e9SQnter| om den sömma som för Stats- och
Riksgälds-Verkens behof erfordras, att genom
allmän bevillning utgöras; om verkställd revision
af Subsidii räkningar; om föreslagna ändringar
i rgi2 års Charr-Ee-Sigillatae-Fqrordnjng;
Oin den beskattning sqm under namn af Bevillning
på diverse titlar utgå bör; om föreslagen
ändring i 94 §:n Regeringsformen; om ändring
i Enslciftes-stadgan; om allmänna Skogshushållningen;
om en ny Landtmätare-Taxa; om redaction
af Bevillnings-förordningen ; om Malmo
Discont: om Post» eller Forvagnar.
Af den 23 Juli: om Lumpsamlare; örn
Legardt understöd för utgifvande af skriften
Svensk Botanik; om Båtsmans-indelningen i Blekinge;
pm rättighet för indelta Civile Embets- och
Tjenstemäns sterbhus att få åtnjuta Begrafningshjelpen
effer förvandling och Markegång; rörande
eftergift af en uti Qvarn tullen eller Mantals-,
penningarne för Stockholms Stad yppad brist;
om Export-tull A Trädvirke; om Qvarn-tqllens
beräkning och erläggande af Stockholms Stad;
pm Post-afgiften för utrikes afgående eller ankommande
bref; om eftergift af allmänna utskylder för
barn till en viss ålder som från Barnhuset blifvit
uttagne; om Lönförbättring för Häradsskrifvare;
om Fribrefs-rättigher för Städernas Magistrater
vid Uppbörders och Bråttmålsrransakningars
öfver?ändande; om frihet för löntagare
att tjena för Begrafningshjelp och erlägga Bevillning
af deras löner; om förändring 1 tiden
till Capitations-, Bränvins - consumtions- och
Pannerymds-afgifternas uppbärande; om Banco»
Den 2 Augusti.
Auctioner; om Bancolån på fast egendom; om
BancoStatens lönvilkor; om en föreslagen Farledsd&ppnande
från Sulvik till Norrska gränsen.
Af den 22 Juli: Om Enskiftesmedlen för.
Skåne och Skaraborgs Län samt Odlingsunderstöd
för Bohus Län; om Båtsmanshållet i Rikets
Norra provinser; om f. d. Landshöfdingen Herr
Grefve Ankarsvärds och Kammar-Rätts-Rådet
Stråles sökta befrielse från ansvarighet för aflidne
Landtrentmästaren v. Surtorn balance; om
Tullverket; om Fångskjuts; om afhjelpande af
vissa kostnader för Rote- och Rusthållare; om
Gårdfarihandel^
Af den 2) Juli: Instämmande uti Högloft.
Ridderskapets och Adelns inbjudning att genom
en stor Deputation aflägga underdåning tacksägelse
för Kongl. Maj:ts visa åtgärder till Rikets
befriande från Utrikes gäld, och betygande af
Riksens Ständers förhoppningar för framtiden,
Af den 22 Juli: Om förändring uti BorgenärsEden;
Öfverlemnande till afgörande vid nästa
Riksdag af förslag till förtydligande af y
§. 1 Mom. j Tryckfrihetslagen; om provision
för Stockholms MantalsCommissarier; om uppmuddring
af Clara- och Fatburs-sjöame,
Af den 27 Juli: Om Skrifvarhjelp åt ExpeditionsUtskottet
m. m.; om anslag af medel
till Allmänna Arbets och Correctionshus;
om förv-exling af slitna Banco och Riksgäldssedlar;
om Banco- och Riksgälds-Fullmägtiges
72
Den 2 Augusti.
Honorarium; om restitution af Uddevalla Stads
Bevillning; om aflöningen för Riksens Stunders
Justitie Ombudsman och tjenstgörande vw hans
Expedition och TryckfrihetsCommittéen; om aflöningen
vid RiksgäldsContoiret; om aflöningen
vid AssistanceContoiret; angående igo8 och
I8O9 årens KrigsRevision; om förändringar i
Reglementet för GeneralAssistanceContoiret samt
afskrifning af en i dess Räkenskaper balancerad
summa; om anslag af löner för tillökt antal
Ledamöter och betjening i Kongl. Götha
HofRätt; om förhöjda arfvoden för Bankens
Fullmä‘gtiga; om försäljningsprocenten för Chartor
öfver 2 R:d. belopp; om förändring i BorgenärsEden;
om kronohjelpdagsverken; om återupplifvande
af 1734 års HandelsReglemente;
om yrkad ändring i förordningen om Stängselskyldigheten;
om Postgången; om löpande Assignationer;
om Gräns- och LandtTullsbevakningen;
om Gerningsören; om afhjelpande af
åtskilliga hinder för Jordbrukets förkofran; om
Båtsmans-fördubblingen ; om Nederlags-friheten;
om jemkning i RiksStåndens olika beslut i
samma mål; Hänskjutande till Förstärkta ConstitutionsUtskottet
af frågan om förändring i
Regeringsformens 4 om ny reglering af
Vigt-sorterna; om Lots- och Båkafgifterna, och
uppskjutande af frågan om Sjötullen; om Redo-,
visningen för Statsverkets medel; om 2:ne anmärkningar
emot projectet till Bevillningsstadga;
om redactions förändring uti några §§ af Bevillningsstadgan;
om underdåniga skritvelsen till
Kongl. Majit rörande medel till Tryckningen af
Historiska Samlingarne,
Den 2 Augusti.
73
Af den 29 Juli: Om Expeditionen rörande
lindring uti Båtsmansindelningen i Blekinge; oin
granskning af BevillningsfÖrfattningarne; om underdånig
anhållan till Kongl. Majit örn företagande
af någon allmän Arbets- och Correctionshusinrättning
innan nästa Riksdag; om förklarande
af synnerlig erkänsla för Riksens Ständers
Revisorer 18135 om öfverlemnande till
Kongl. Maj-.ts Nådiga godtfinnande af frågan om
Fabrikernas upphjelpande; om underdånig anhållan
hos Kongl. Majit att Biskop Wingärds
Husbyremedel pä allmänna Pensions och IndragningsStaten
måtte öfverflyttas; om tiden
för tillökningens beräkning uti Bancofullmägtiges
arfvode; om Götha Canal; om Chartors
upprättande öfver hemmanen i Riket; om åtskilligt
rörande Rikets Penningverk m. m.; om
Sjötullens förhöjning; om Särskildta Utskottets
förslag till sammanjemkning af RiksStåndens
olika beslut i anseende till åtskilliga af samma
Utskott beredda ämnen.
Af den 1 Augusti: Aterremiss af BancoUtskottets
Memorial angående reglering af Discontrörelsen
i Riket.
Frän Villofl. Bor gare Ståndet:
Af den 14 Juli: Om Academiernas Taxeringssätt;
om befrielse för Stockholms Stadskassa
ifrån den Stadens KronoUppbördsverk åtföljande
ordinarie aflöning; om en till afskrifning
i RiksStaten föreslagen summa, som blifvit
RiksgäldsContoiret ersatt för afdrag i Bill
-
74
Den 2 Augusti.
ningsuppbörden i Stockholms Stad; om Riksens
Ständers Ledamöters förordnande uti en Committé^
återremiss af OeconomreUtsköttets Betänkande
om befrielse från Tullförpassningar.
Af den 17 Juli: Om husbehofs-brännvins
bränningen ; Remiss till StatsUtskottet angående
arfvode för StatsCommissarien Widegren ; om
tillökning i HofStatsSummorna; om decharge
för St-atsRådets Ledamöter, de Föredragande
samt Konungens Rådgifvare i Commandomål;
O.n utbetalning af arfvode och tractamenten
för Särskildta Utskottets Cantzli;Om förändring
af sättet att värdera Jord och Fastigheter å Landet;
Om Folk- och Arbetsschoior; Om jemkning
i den med de årliga Kungshästarne i 6:te
Fögderiet af Upsala Län skedda förändring; Om
levreringen af Höoch Halm; Om Arbets- och Uppfostringshus
för Dahlallmogen; Om 3:dje hufvudtiteln;
Om Statsregleringen; Om ersättning
för I8I2 års Mantalsskrifningsprovision i Norrbottens
Län; Om anmodande till LagCommittéen
angående uppmärksamhet i Lagförslaget
på bestraffningssättet af brott emot Tryckfrihetslagen;
Bordläggning till nästa Riksdag af
ConstitutionsUtskottets förslag till ändring i 37,
38 och 60 §§. Regeringsformen, i 46 och 56
<\§. Riksdagsordningen, flera §§. i TryckfrihetsFörordningen,
samt om den 1 Tryckfrihetsmål
inrättade Jurys afskaffande vid nästa Riksdag,
i händelse den ej uppfyller dess ändamål; om
Uppfostringshjelp för minderåriga barn.
Af den ao Juli: om Gårdfarihandeln ; om
Den 2 Augusti.
75
Håll- och Gästgifveri-skjutsen: om ändring i
Enskiftesstadgan; om öfverlemnande till Lag*
Committéens bearbetande af frågan om Damsto*
lames antal och organisation; om medel till klädesfabrikernas
upphjelpande; om flyttningstiden
för Tjensthjon pä Landet; om Constitutorial för
Riksens Ständers Justitieombudsman och dess
Suppleant; pir. Grundlagarnas titulering vid skeende
omtryckning; återremiss till StatsUtskottet
af frågan om medel för Svenska Theatern;
Om Malmö DiscontVerks utlåning i 3 procents
Reverser m. m.; om utbetalning af f. d. Kongl.
F'ami|len$ arf efter Högstsalig Henne? Majit EnkeDrottningen;
om understöd för Hjelmare
Slussverk; Remiss till ConstitutionsUtskottet af
Kongl, Majits Nådiga Proposition i anledning af
Norriges Rikes StorThings svar på den föreslagna
Riksacten; om öfverlemnande till BancoUtskottet
af StatsUtskottets Betänkande angående
Penninge-väsendet; om Särskildta Utskottets Betänkande
om förlägenheten i allmänna Rörelsen;
vägrande att instämma i Riddersk. och Adelns beslut
rörande tryckningen af Friherre A. Cederström;
Bevillningsfprslag ; om upphandlingar för Kongl.
Mapts och Kronans räkning; om lösen för bevis
om uppbud och lagfarter; om läggande ad
acta af StatsUtskottets ytterligare Utlåtande,
pm Postfrihet för Tidningar, och ‘ om lönförhöjning
för Embets- och Tjenstmän; om vattenuppdämningar;
om Handels- och Seglations friheten
imellan Skåne och Blekinge; om Borgenärs-Eden;
om restantierna å RiksgäldsContoirets
medel i Götheborgs- och Bohus län; om tillökt
ftfiöning för Ståndens Cantziier.
76
Hen 2 Augusti.
Af <3en 22 Juli: om en sfor Deputation
att aflägga underdånig tacksägelse för Hans Maj:t
Konungens och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
visa medverkan vid den utländska skuldens afbördande;
angående Kungsholms Brännens användande
till Sjukhus; om muddring af Clara
och Fateburs sjöarna; om Båtsmanshållet i Sveriges
Norra provinser; om en ny LandtmäteriTaxa;
om Finska Handeln; om granskningen af
StatsRädets Protocoller; om Enskiftesmedlen för
Skåne och Skaraborgs Län; om läggande ad acta
af ConstitutionsUtskottets s:ne Memorial:
l:o Angående en af Hans Excellence Herr Grefven
och LandtMarskalken vägrad proposition;
2:0 Angående Friherre Stael vnn Holsteins anmärkning
mot Föredragande i StatsRådet; om
uppskof till nästa Riksdag: 1:0 om ny redaction
af 29 §. Regeringsformen, 2:0 om förändring
i 41 §. Regeringsformen, 3:0 om ny re*
daction af y <$. 1 mom. TryckfrihetsFörordningen;
om Post- och Forvagnar; om ny reglering
af vigtsorter ; om jemkning i Extra Roteringsskyldigheten;
om läggande till handlingarne af Bevillnings
Utskottets Memorial om Bevillning på diverse
titlar; om Bevillnings summan ; om Revisionen
af Subsidii-räkningar; om Krigsskulderna;
om exportationspremier för Skånska stenkol; om
Norriges StorThings svar på den föreslagna Riksact
n; om ChartaeSigilJataeFörordningen; om Götha
Canal; om jemkning af stridigheterna imellan
42 och 94 §§. RegeringsFormen; om vägrande
att instämma i BondeStåndets och Ridderskapets
och Adelns inbjudning i frågan om en
Stats-oeconomisk Journal; om Skogshushållningen.
£)en 2 Augusti.
77
Af den 26 Juli: Vägran att instämma i
Ridderskapets och Adelns inbjudning om tillägget
i tacksägelse - adressens till Hans Maj:t
Konungen och Hans Kongl. Höghet Kronprinsen;
om läggande ad acta af Särskidta Utskottets
ProtocollsUtdrag i anledning af anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om bruk af
öfverflödigt silfver; Återremiss af OeconomieUtskottets
Memorial om öfverlemnande till
Kongl. Majit att förhöja Tuliafgifterna; om afhjelpande
af vissa kostnader för Rot- och Rusthållare;
läggande till Handlingarne af OeconomieUtskottets
ytterligare Memorial : 1:0 om förbud
emot löpande Assignationers utgifvande af enskifta
Personer, och 2:0 om Båtsmansfördubblingen.
Af den 27 Juli: om intagande i Riksdags
Beslutet att Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
afsagt sig tillökning i Hofstatssumman; om
dagen för nästa Riksdagsbörjan; om förhöjning
ä Lots- och Båkafgifterna samt Sjötullen; om
Fångskjutsen; om Tullverket; om yrkadt återupplifvande
af 1734 års Handels-Reglemente;
om Bevisningssättet af åverkan å Skogsplanteringar;
om Qvarntullen eller Mantalspenningarnes
beräkning och erläggande för Stockholms
stad, m. m.; om fribrefsrätt för städernas
KronoUppbörds medel och Brottmålsransakningar;
om Postafgiften för Utrikes bref; om eftergift
af allmänna utskylder för Barnhusbarn;
om föreslagen ändring i tiden tili Capitations-,
Brännvinsconsumtions- och Pannrymds-afgifternas
uppbärande; om Tull å trädvirke som utskeppas;
om lönförbättring för Häradskrifvar
-
78
Den 2 Augusti.
ne i och för Mantalsskrifningen; om yrkad
frihet för löntagare att tjena för begrafningshjelp
och erlägga bevillning för deras löner;
Angående läggande ad acta af StatsUtskottets'
ytterligare Utlåtande: 1:0 om tillökning i de Kongl,
och Furstliga Hofvens Statssummor, 2:0 om
Krono UppbördsBetjeningens i Stockholm aflöning
på Kronans stat; om anslag för fria Konsternas
ÄCademie; om medel för utgifvandet
af skriften Svensk Botanik, och om båtsmans*
indelningen i Blekinge; om eftergift af en yp«
pad brist uti Qvarntulleh ellet Mantalspennirt*
garne för Stockholms stad; om sökt befrielse
från ansvarighet för aflidne LandtRentmästaren
von Sydows baliance; om begrafningshjelp för
Sterbhus efter Embets- och Tjenstiriätt vid
Civilstaten med indelt lön; om anslag af medel
till Allmänna Arbets- och Corrections hus;
om anslag af löner för tillökt antal Ledamö*
ter i Götha Hot-Rätt; om aflöning för Gene*
ral AssistanceContoiret t om aflöning för RiksgäldsContoiret,
och om RiksgäldsContoirets Fullmägtiges
honorarium; om återremiss af StatsUtskottets
Utlåtande angående revisionen af
ISOg och 1809 årens Krigsredogöfelse m. m.j
om Banco • Auctiorter; om Lönförbättring för
Bankens Embets- och Tjenstmän m. lii.; om
Bränvins tillverknings och corlsumtions Bevillningen;
om några Högvördiga PreStStåndets
anmärkningar Vid BeVillnings- förslaget, och om
provisionen för stämpladt pappers försäljning
i Stockholm; om en Fafieds öppnande från
Sulvik till Norrska gränsen; om öfverlemnande
Den 2 Augusti.
79
till Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande att vid*
taga medel till Fabrikernas uppbjelpande.
Af den 29 Juli; Om Sjötullen och om befrielse
från Bevillning för åtskilliga af allmogen
som utgöra Grufvehjelp, Mantalskol m. m.,
och om Extra stämpling i Stockholm å handlingar;
om åtskilliga Bevillningsfrågor; om Penningväsendet
m. m.; om återremiss af StatsUtskottets
Betänkande om skrifvarhjelp åt ExpeditionsUtskottets
Betjening m. m.; om LandtT
ullsinrättningen; om förändring i Edsformulairet
till bestyrkande af Fordringar, Concourser
m. m.; om Rancolån för Uddevalla stad; om
Bancolån å fast Egendom; om bifall till StatsUtskottets
Betänkanden: 1:0 om ändringar i Reglementet
för GeneralAssistanceContoiret, 2:0
om LandtRentmästares Remisslage, 3:0 om förvexling
af förslitna RiksgäldsSedlar, 4:0 om aflöning
för Justitieombudsmannen m. fl.; om
Lumpsamlare; om Krono-hjelp-dagsverken, Postgången,
Jordbrukets förkofran* och förklaring
öfver 5 §. uti Kongl. Förordningen angående..
Stängselskyldigheten; om Gerningsöre!).
Af den > Augusti; Om underdånig anhållan
det täcktes Hans Kongl. Höghet Rronprinsen
Nådigst åtaga sig särskildt vård och inseende
öfver Götha Canal; om medel för Svenska
Theatern; Reglemente för Deputerade i ÖfverKrigsRevisionen;
om återremiss af BancoUtskottets
Memorial om Discontrörelsen; om
Chartors upprättande öfver hemmanen i Riket;
om läggande ad acta af Förstärkta StatsUtskot
-
0o
Den 2 Augustt'
tets 2:ne Memorial: 1:0 om ett förslag i Bevillningsstadgan,
2:0 om Extra stämplingen; om
förhöjdt arfvode för Bankens Fullmägtiga; angående
gillande af Särskildta Utskottets Memorial
om förhål landet med de från Utskottet afgifna
Betänkanden, med den anmärkning att
reglering af tullen på Kaffe och Stenkol är i ett
sammanhang med allmänna Tullregleringen till
Kongl. Maj.-ts Nådiga bepröfvande öfverlemnad.
Från Hedervärda BondeStSndet.
Af den J Juli: Om Penningväsendet; om
Tedaction till 28 §• Regeringsformen; om gillande
af Särskildta Utskottets Betänkande i anledning
af Friherre Koskulls motion om Sjöhandelns
upphörande; om hvilande till nästa Riksdag
af ConstitutionsUtskottets 2:ne Memorial:
1:0 om tillägg i JustitieOmbudsmans Instruction,
2:0 om tillägg i gi §• Regeringsformen;
om hvilande till nästa Riksdag af ConstitutionsUtskottets
Utlåtande öfver föreslaget stadgande
i Grundlagen att, vid beräkning af Riksdagsmanna-arfVoden
för BondeStåndets Fullmägtiga,
alla inom Ståndet, som bebo och äga Frälsehemman,
ålades att deri deltaga; om uppskof af
skrifvelseu till Kongl. Majit angående tillökning
i HofStats summorna, till dess StatsUtskottet utlåtit
sig öfver frågan ifrån hvilken tid den bör
taga sin början; om Särskildta Utskottefs Utlåtande
öfver Friherre Boyes Memorial om penningebristen,
och öfver Herr Torner hjelms Memorial
om fri utförsel af Skånes natur* och konst
-
alster;
VI
Den 2 Augusti,
81
alster; -om Remkrifvarehjelp för Expedition^
Utskottet m< m.
Af den 9 August!: Örn MarkegångsTaxorn3S
upprättande; om Gräns Tullarne mellan Sverige
och Norige; om Lindö Kronohemman ; om
Lönförbättringen m. rm; om straffet för skogsåverkan;
orri General AssistänceContoiret; orri
bifall till BevillningsUtskottets Memorial i anledning
af Friherre A. Ceder ströms motion dfi
t
^
gående project till ett förbättradt Bevillningssätf;
om vägrande att deltaga i Ridderskapets och
Adelns beslut om ytterligare ansl3g för Pensionsstaten
efter Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottmngen;
angående Tryckning af Historiska
Samlingar, Postfrihet för Tidningar, och
om ersättning af ■ Allmänna Barnhusinrättningens
lidna förluster; om Tuilafgifterna; om tiilökt
anslag för Kongl. Bibliotheket, understöd för
skriften Svensk Botanik, Mantalsskrifvare provision
i Vermland för åren xgnoch 1813» Södertelje
Canal, Recognitionsskogar, Fjerdingsmans
aflöning, lindring i Båtsmansindelningen i
Blekinge, medel till kasernbyggnad i Ystadj
prolongation med afbetalningarne på a:ne Lån
som Hans Excelience Herr Grefve Runth innehar
i RiksgäldsContoiret, ersättning för inqvartering,
öfverklagade olägenhenter för Båtsmans*
Rothållare, Hampplanteringen, Holländska och
Bohusländska Allmogens Seglationsfrihet , åverkan
å Skogsplanteringar i Skåne m. m., Concoursförfnttningarne,
tillägg vid y Cap. 6
HandelsRalken, forum i mål som röra försumRidd.
0, Ad. Prat. 6.te Del. N-.o 11. 12.
82
Den 2 Augusti.
mad väglagning och Kronoskjuts, Enskiften, ändring
i Stängsel-förordningen elen 9 Februari
18lo, och om Riksdagsman Anders Larsjons
fran Elfsborgs Län föreslagna ändring i samma
förordning.
Af elen 11 Juli: Om föreslaget nytt TudeReglemente.
Af den 14 Juli: Om Remiss till StatsUtskottet
af Kongl. Majlts Nådiga Proposition angående
betalningen af de, i anledning utaf
Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningens arf,
uppkommande skulder- om underdånig Tacksägelseadress
till Kongl. Majit för Dess visa användande
af inkomsterna af Ön St. Barthelemy,
medel till Tryckning af Historiska Samlingar,
och Tryckning af Friherre A. Cederstråms Bevillningsförslag
j om bifall till Särskildta Utskottets
Memorial i afseende på Kongl. Förordningen
den 2 Aug. igooj om ny redaction af 37
§. Regeringsformen, tillägg vid 38 §. Riksdagsordningen
, förändring i 4 §. Regeringsformen,
rytt moment i 14 §. Riksdagsordningen, ny redaction
af 38 §. Riksdagsordningen, tillägg i
29 §. Riksdagsordningen, tillägg i 28 §• Regeringsformen,
förändring i 38 §■ Regeringsformen,
förändring i 56 §. Regeringsformen och
en förbättrad representation- om decharge för
StatsRådets Ledamöter, Föredragande och Konungens
Rådgifvare i Commandomål; om underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
utbetalningen af arfvode och tractamenten för
Särskildta Utskottets Cancellie och Vaktbetje
-
Den 2 Augusti.
83
ning; om Götha CanalBoIags förbindelse då Rotesoldat
i och för arbetet vid Canalen blifver
oduglig till vidare Krigstjenst; om Sandtägt m.
m.; om jemkning i Tryckfrihetslagen och sättet
att värdera jord och fastighet å Landet efter
Bancomethoden; om en afskrifning i RiksStaten,
förpassningar för skeppare och forbönder
samt fri Tackjernshandel; återremiss af
StatsUtskottets Betänkande angående väckt fråga
om Stockholms Stadskassas befrielse från den
Stadens Kronouppbördsverk åtföljande ordinarie
aflöning m. m. Om jemkning uti rentan af Sågoch
Mjöiqvarnar.
Af den 17 Juli: om medel till allmänna
Arbets- och Cor,rections- hus; om Folk och Arbets
Scholor och Klädesfabriker; om allmän
Handelsfrihet m. m.; om förordnande af Riksens
Ständers Ledamöter i Committeen till reglering
af Statens embeten och rjenster; om flyrtningstiden;
om Bränneriegendömens på Kungsholmen
användande till Kurhus ; om tillägg 1 46 och
56 ^.Riksdagsordningen, förändringar i Tryckfrihetsförordningen
; en ny § imellan 37 och
38 § §. Regeringsformen, tillägg vid 60 §
Regeringsformen, och om rättighet för Riksens
Ständer att vid nästa Riksdag afskaffa den nu
antagna Jury i Tryckfrihetsmål ; om Statsregleringen,
Mantalsskrifningsprovision i Norrbottens
Län och Statsverkets 3:je hufvudtitel; om
remiss till Constitutions - Utskottet af Kongl.
Maj:ts Nådiga erinran om 42 § Regeringsformen
sättande i öfverensstämmelse med den
5-+5 om BiänvinsbräDningen m. m.
Den 2 Augusth
Af den 20 Juli: om Löfås Silfververk;
om remiss till Constitutions-Utskottet af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i anledning af Norriges
Stortings svar på Riksakten, samt Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer
angående StorTingets bifall åt förslaget om
Konungens Myndighets ålder; om understöd
för Hjelmare Slussverk, medel för Svenska
Theatern, levereringen af hö och halm, och
jemkning- i elen med de årliga Kurrgshästarne
i 6:e fögderiet af Upsala Län skedda förmedling;
om Bankens inteckning i Kungsholms
Krono-Bränneri egendom; om uppskof med'
StatsUtskottets Betänkande om Penningväsendet
till dess BancoUtskottets Utlåtande inkommit;
om underdåniga skrifvelsen till Kongl. Maj:t
rörande Markegångs Taxorna; om arlvoden för
Ståndens Cancellier ; om straffet för åverkan
å skogsplanteringar i Skåne; om Arbets- och
Correctionshus för Dahlallmogen; om Malmö
Discont; om decharge för dem sorn haft befattning
med Subsidii- medlen ; om utbetalning
af de, efter Högstsalig Hennes Maj:t EnkeDrottningen,
f. d. Kongl. Famillen i arf tillfallna
summor; om titeln: på Grundlagarne och
Lönanslag för 2:ne nya Ledamöter i Götha
Hof-Rätt; om en anmärkning inot Föredragande
i Stats-Rådet, Constitutions vägran för en
ledamot att bifoga ett särskildt Yttrande, förrättad
granskning af StatsRådets Protocoller,
samt Stallmästaren van Tornée och Öfverste
Drufvas ömsesidiga anmärkningar i Bevillningsfrågan;
om återremiss af Oeconomie Utskottets
Betänkande om skjutsen.
Den 2 Augusti.
Af den 21 Juli: om Borgenärs Eden;
om granskning af RiksdagsBeslutet och BevillningsFörordningen;
om vigtsorter; om rättig*
het för Kongl. Maj:t att förhöja Tullafgifternaj
om Chartae Sigillatae Förordningen; örn befunnen
stridighet imellan 42 och 94 §§ Regeringsformen;
om förändring i 41 § och ny Redaction
af 29 § Regeringsformen; Om Bevillningssumman,
liqviderandet af skulderna efter sids*
ta krig, utländska gälden, och exportations
premier, samt publika lån för skånska Stenkolsgrufvan;
om dagen för Riksens Ständers
nästa sammankomst.
Af den 22 Julii : om jemkning uti Extra
Roteringsskyldigheten; om uppmuddring af
några Sjöar vid Stockholm, Enskiftesmedlen,
ny Landtmätaretaxa, Fabrikernas upphjelpande,
ändring i Enskiftesstadgan, inskränkning i införsel
af utländska varor och Nederlagsfriheten ;
om ändring uti 5 § Tryckfrihetslagen och 4 §
Regeringsformen; om Postafgiften för utrikes
bref; om Båtsmansindelningen i Blekinge, anslag
för de Fria Konsternas Academieoch understöd
för skriften Svensk Botanik; om Tacksägelse
Adress till Hans Majit Konungen och
Hans Kongl. Höghet KronPrinsen i anledning
af utländska gäldens indragning; om Forvagnar;
om Lumpsamlare; om Norriges StorThings
svar på den föreslagna Riksakten; om Götha
Canal; om Bevillnings stadgan; om de delar af
Särskildta Utskottets Betänkande hvilka böra
till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i underdånighet
öfverlemnas; om Skogshushållningen
och Svedjandet.
86
Den 2 Augusti.
Af den 23 Juli: om afhjelpande af vissa
kostnader för Rot- och Rusthållare; om BancoAuctiOner
och Tullverket; om Fångskjutsen;
om Qvarntullen för Stockholms Stad; om Båts*
manshållet i Sveriges Norra Provinser; om eftergift
af en uti Qvarntullen för Stockholms Stad yppad
brist, om Begrafningshjelpens beräknande efter
förvandling och Markegång för Sterbhusen
efter Embets- och Tjenstmän vid Civilstaten
med indeld lön; om 4:de §. Regeringsformen;
om förhöjning i Lots- och Båkafgifterna samt
Sjötullen, föreslagen ändring uti tiden till Capitations-,
Bränvins- och Pannerymds - afgifternas
uppbärande, frihet för Löntagare att tjena för
Begrafningshjelp och erlägga Bevillning af löner,
Fnbrefsrättighet för städernas Magistrater vid
Uppbördens remiirerande och brottmåls-ransakningars
öfversändande, lönförbättring för Häradsskrifvare
i och för Mantalsskrifning, eftergift
af allmänna utskylder för Barnhusbarn, och
befrielse från ExportTufl å Trädvirke sorn, utskeppas.
Af den 2y Juli: om Landshöfdingen Grefve
Ankarsvårds och KammarRättsRådet Stråles
sökta befrielse från ansvarighet för aflidne LandtRentmästaren
von Sydows balance, anslag af
medel till Allmänna Arbets- och Correctionshus
samt redovisningen för Statsverkets medel;
om jemkning af RiksStåndens olika beslut, och
Utskotts Handlingars aflemnande på Riddarhuset
innan arfvoden få uppbäras af UtskottsCancellierna;om
skrifvarehjelp åt ExpeditionsUtskottet m.
m.; om föreslaget tillägg i TacksägelseAdressen till
Kongl. Majit för utländska skuldens inlösen; om
Den 2 Augusti.
87
tillökning i HofStatsSummoma ; om en Farleds
öppnande från Sulvik till Norrska gränsen.
Af den 27 Juli: om anmodan till BevillringsUtskotet
angående skyndsam redaction af
BevillningsFörordningen m. m.; om Gernings-,
ören; y §. i Kongl Förordningen om Stängselskyldigheten
och löpande Assignationer; om ett
tillägg i den § af RiksdagsBeslutet som rörer
HofStatsSummorna; om underdåniga skrifvelsen
till Kongl Maj:t om Gårdfarihandeln, förändring
i Domstolarnes antal och organisation och fångars
bevakande under forslandet; om lönförbättring
för Bankens Embets- och Tjenstmän, remisslagtt
för LandtRentmästare , Reglemente för
General Assistance Contoiret m. m.; om förvexling
af slitna Bancosedlar, restitution af Bevillning för
Uddevalla stad , lönförhöjning för Justitieombudsman
och hans Expedition, förhöjning i RiksgäldsFullmägtiges
Honorarium, aflöningen vid General
Assisstance - Contoiret, anslag af löner för
tillökt antal ledamöter och betjening i Götha
HofRätt, Krono Uppbördsbetjeningens i Stockholm
aflöning och förändring i Edsformuläret,
till bestyrkande af fordringar som i Concourser
bevakas; om 2:ne anmärkningar vid förslaget
till Bevillningsstadga, Procenten för försäljning
af Chartor i Stockholm, Bevillningen för Bränvinstillverkning,
och jemkning af de skiljoktigheter
hvarmed samtliga RiksStånden antagit förslaget
till den nya Bevillningsförordningen; om
Krono- och Hjelpdagsverken vid Kungsgårdar,
om Götha Canal; om ConstitutionsUtskottets
skrivelser rörande 56 §. Regeringsformen och
föirättadt val af TryckfrihetsCommitté.
83
Den 2 Augusti.
Af den 29 Juli: om granskning af RiksdagsBeslutct,
undeidånig anhållan hos Kongl.
Majit om någon allmän Arbets- och Corrections.
hus inrättnings företagande innan nästa Riksdag;
om Grär.stuilarne; om aflöningen vid RiksgäldsContoiret,
återupplifvande af 1734 års HandeLreglemente
och Postgången inom Riket; om
Båtsmansfördubblingen; om ett StatsUtskottets
MemorjaT af den 21 Juli; om några anmärk,
ningar vid Beviliningsförordningen.
Af den 31 Juli: om Disconterna ; örn erkänsla
för Rikets Ständers Revisorer och Tryck*
ning af Pensions-, Benådnings- och IndragningsStaten;
om afhjelpande af åtskilliga hinder för
Jordbruket.
Af deja 1 Augusti: om förhållande med de
från sammansatta Lag- och OeconomieUtskotten
afgifna Betänkanden; om Chartors uppiättande
'öfver hemman i Riket; om indeldta Regementernas
beklädnadssätt; om svar på Ridderskapets
och Adelns ProtocollsUtdrag om Götha
Canal; om läggande ad acta af en afskrift af
Kongl. Maj:ts Nådiga Tai af sistlidne dag;
af förstärkta StatsUtskottets beslut om afskaffande
af extra stämplingen i Stockholm, och
om åtskilliga Bevillningslrågor, samt af LagUtskottets
Berättelse om förhållandet med de
från Utskottet aflenanade Betänkanden.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan tre qvart till tio,
fn fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Den 3 Augusti, 89
Thorsdagen den 3 Augusti.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets, den 23
Juli på bordet lagda, Betänkande, angående Revisionen
af 1808 och 1809 årens Krigsredoaörelse
samt Riksens Sränders deltagande uti ÖfverRevisionen
af sednare Kripsarens Räkenskaper,
äfvensom samma Utskotts, i*anledning af
återremiss af detta Betänkande, afgifna och
den 1 Aug. på bordet bgda Utlåtande; och
blef Betänkandet bifallet, med den förändring,
i afseende på Assessoren Grundens gratificatio.n,
som uti det sednare Utlåtandet finnes tillstyrkt.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum den
2 Augusti 1 g 15 •
S. D. Biföllos följande, förlidne gårdag på
bordet lagda, Handlingar från StatsUtskottet,
af samma dag:
\
1:0 Om uppdrag åt StatsUtskottet att föreslå
och til! Riksens Ständers granskning insända
Reglemente eller Instruction för Deputerade
af RiksStånden att, i likhet med hvad
som skett med igo8 och 1809 arens Krigs-Pväkenskaper,
äfven taga del i Revisionen inom
9°
Den 3 Augusti.
Kongl. KammarRätten af påföljda Krigsårens
Räkenskaper;
2:o Urlåtande i anledning af anmärkningar
vid Urskortets Betänkande om Renskrifningsmedel
at ExpeditionsUtskotfets Cantzlister, samt
kostnaden till Registers upprättande öfver Riks*
Ståndens Protocoll, Ut supra.
Justerades följande Ridderskapets och Adelns
underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Ifrån den tidpunkt då Sverige återvann sin
nuvarande Lagbundna frihet, då vid det nyväckta
hoppet om Fäderneslandets Uppstigande
till yttre sjelfständighet och inre välstånd, Ridderskapet
och Adeln frivilligt ingeck i cessioner
af privilegier, i de delar hvarest de kunde befinnas
i någon strid mot allmän medborgarerätt,
har Ridderskapet och Adeln ansett nyttan af
dessa och alla dermed förbundna deras MedStänders
då gjorda uppoffringar ganska inskränkt
emot hvad den borde vara, intill dess de författningar
varda npphäfna, hvilka lägga ett tungt
band på Näringsfliten, och hindra fria medborgare
att efter förmåga till alla lofliga företag använda
sina krafter. Vid alla följande Riksdagar
har Ridderskapet och Adeln varit dessa grundsatser
troget. Den allmänna nöd, hvaröfver
blifvit klagadt, har Ridderskapet och Adeln
ansett till en stor del och hufvudsakligen/kunna
lindras och afböjas, genom tillstädjandet af
Den 3 Augusti.
91
en allmän Näringsfrihet, j den öfvertygelse att
friheten ger hopp åt landets alstrande krafter,
och att endast dessa krafters fulla verksamhet
förmår att bota lidna skador, att återställa välstånd,
och bereda en sann nationaistyrka. Det
är, då frågan varit sedd ur denna synpunkt,
som Ridderskapet och Adeln under denna Riksdag
föreslagit sina MedStänder att inför Eders
Kongl. Maj:t förena sig i den underdåniga önskan
att alla de band som trycka Näringsfriheten
måtte upphäfvas, i full öfvertygelse att, då
ingen tvifvel kunde äga ram om grundsattsens
sannhet, skulle verkställigheten, öfverlemnad
till Eders Kongl. Majt, med den vishet blifva
befordrad, att ingen enskilds rätt derigenom
Jidit. Ridderskapet och Adeln trodde, att om
sanningen ej ensam skulle kunna råda öfver sinnena,
borde landets behof för ögonblicket kraftigt
hafva kunnat verka till hennes fördel. Riksens
Ständers röster hafva dock i detta afseende
blifvit så delade att ingen gemensam anmälan
af frågan hos Eders Kongl. Majit kunnat
äga rum. Ridderskapet och Adeln öfverlemnar
densamma derför i underdånighet till Eders
Kongl. Majit såsom Ståndets enskildta Besvärsmål,
med full tillförsigt att, då Eders Kongl.
Majit lätt inser att Ridderskapet och Adeln ej,
härtill varit förmådt af något enskildt intresse,
deras nit för det Allmännas, för sanningens i
grundsatsen och för tidpunktens fordringar, måtte
hos Eders Kongl. Majit gifva deras framställning
den vigt de icke ens skulle våga hoppas
, om frågan blott rörde deras enskilda angelägenheter.
92
Den 3 Augusti.
Till denna underdåniga anmälan bifogar
således Ridderskapet och Ädeln underdånigst i
afskrift de Handlingar som höra till målets behandling,
dels inom Ridderskapet och Adela
på Riddarhuset, dels inom de Utskott, som
dermed under Riksdagens lopp hatt befattning.
Ridderskapet och Adeln utbeder sig slutligen
i underdånighet få förklara , att de ej kunna
anse denna fråga annorlunda än som rent
oeconomisk och till a|fa delar" beroende af
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga välbehag att deröfver
stadga •, heldst Ridderskapet och Adeln
ej kan anse Skråförfattningar såsom något Stånds
privilegium, utan endast såsom enskiidta ordningsstadganden,
för de personer af hvad stånd som
heldst, hvilka i dylika mindre corporationer vilja
deltaga. /
Ridderskapet och Adeln framhärdar &c. &c.
Friherre Cederström, Jacob, begärde att denna
underdåniga skrifvelse måtje meddelas BondeStåndet,
för att underrättas om de ordalag
som af Ridderskapet och Adeln blifvit nyttjade.
Uppå af Herr Landtmar skalken gjord proposition,
blef hvad Friherre Cederström yrkadt
af Ridderskapet och Adeln bifallet.
' (
Ånyo föredrogs RiddarhusUtskottets, den 2
Juli på bordet lagda och den 5 återremittera,
de. Memorial rörande StiftsDirectionens Riks
-
Den 3 Augusti.
dagsBerättelse; kunnandes likväl detta Memorials
5 §•» rörande lönförhöjning för Stiftets Kamrerare,
såsom redan afgjordt, icke komma under
öfverläggning.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig,
förmäite i Betänkandet hafva influtit ett ord,
hvilket kunde gifva anledning til! tvetydning.
I afseende på frågan om förhöjning i den afgift,
som vid Introductioner betalas till Adellga
JungfruStiftskassan, stöde att en sådan förhöjning
icke borde kunna gälla i afseende på dem
som innan förhöjningens stadfästande blifvit till
Adlig, Friherrlig eller Greflig värdighet utndmnde
j Herr Friherren trodde deremot att den borde
gälla för alla dem som härefter introduceras.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
gjorde proposition till bifall å detta
Memorial, utom hvad anginge lönförhöjning för
Adliga JungfruStiftets Kamrerare, samt med
den förändring Friherre Stael von Holstein yrkat.
Bifölls.
Då nu ånyo föredrogs Lag- samt OeconomieUtskottens,
den x Augusti på bordet lagda,
Berättelse om förhållandet med de från sammansatta
Utskotten afgifna Betänkande, blef den
af Ridderskapet och Adeln bifallen.
Lades till Handlingarne LagUtskotfets, den
1 Augusti på Bordet lagda, Berättelse om för
-
94 Den 3 Augusti.
hållandet 'fried de Från Utskottet aflemnade Betankanden.
Ånyo föredrogs RiddarhusUtskottets, förliden
gårdag på bordet lagda, Memorial, i anledning
af vackt iråga om förändring i RiddarhusOrdningen,
i afseende på sättet att välja Eleotorer.
Grefve von Lantingshausen, Aftretht, yttrade
sig blott vid ett af de anlörda motiver till
den gjorda motionen vilja göra den anmärkning,
att aterremisser icke skulle kunna förekomnas
genom förändradt sätt till väljande af Electorer,
då de kunde göras lika val från de öfriga
Stånden som från Ridderskapet och Adeln.
Friherre Stael von Holstein: Lika med Herr
Grefve Lantingshausen, anser jag ingen olägenhet,
i anseende till aterremisser af Utskottens
Betänkande, kunna af det nu brukliga sättet,
att genom Bänkman välja Electorer, uppstå;
men i ett annat afseende anser jag visserligen
behöfva ändras. Vid Riksdagen 1809, då Riddarhus
Ordningen författades, var Ridderskapet
och Adeln så talrikt att knappt rum fans på
Bänkarne; det undtöll derför deras uppmärksamhet
det som sedermera handt, då Riksdagar
varit i smärre städer, och äfven nu finnes
ofta ingen enda på Bänken , ibland kan hända
blott en, som då blir sjelfskrifven. Den af
Herr Munck af Rosenschöld föreslagna ändringen
är således väl grundad , så väl hvad Supplean
-
Den 3 Augusti.
ter till Electorer angår, som ett annat valsätt
än genom Bänkman..
Friherre Cederström, ffncob: För min del,
får jag instämma med Professor Rosenschöld deri,
att Ståndets förtroende bättre uttryckes derigenom
att Ståndet samfäldt väljer sina Electorer,
än då detta val sker genom Bänkmännen,
så mycket mer som vid de tillfällen, då Ridderskapet
och Adeln vid en Riksdag icke äro
talrike , det inträffar atr Bänkafdelningar utgöras
af en och två personer. I förra faliet är
Ledamoten, såsom ensam, sjelfskrifven Bänkman
; I det sednare åter mäste endera antingen
välja på sig sjelf, eller Lottning anställas. Jag
instämmer derför likaledes deri att, om vid det
första Electorsvalet ett stort ant.rl Suppleanter
valdes, borde icke brist vara att befara; men
tror att , i fall icke deså mindre under loppet
af Riksdagen Electorerne behöfde cornpletteras,
sådant kunde ske genom val af Electorerna
sjelfva.
I anledning af dessa anmärkningar biet
Riddarhus-Utskottets Memorial, uppå gjord
proposition, återförvisadt.
Företogs till afgörande Allmänna Besvärsoch
OeconomieUtskottets, sedan den 27 Juli
hvilande, Utlåtande öfver de anmärkningar som
blifvit gjorde vid Utskottets Betänkande om
Båtsmansförd ubblingens återställande.
9Ö
Den 3 Augusti.
Derr Berghman, Ambrosius Magnus: Rik*
sens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs- och
OeconomieUtskott har, 'så väl i dess förr afgifna
^som r.u upplästa Betänkande, isrenom de
liera aberopaae f örfattningar och anförda många
skäl, satt j fullaste dag Bäfsmanshållets
skyldighet att i krigstider utgöra Fördubbling,
och äfven bevisat att Fördubblingen icke kunde
anses annorlunda än såsom en stående corus
Och alltså icke bordt indragas, i följd af Riksens
Ständers i April månad igio fattade beslut.
Jag får derför ödmjukligen anhålla om
proposition till bifall å Utskottets Betänkande.
Jag tror det vara Ridderskapet och Adeio värdigt,
såsom det första af RiksStånden , att så
medelst gifva tillkänna sitt missbilligande af
den skedda orätta uttydningen af berörda beslut,
och ådagalägga sitt nit för rättvisa och
billighet.
Friherre Cederström, Jacob: Då redan 2
Stånd afslagit Urskottets förra Betänkande i
detta ämne, kan väl Hpglofl. Ridderskapets och
Adelns beslut nu icke verka någon ändring i
sjelfva hufvudsaken ; men jag fror mig likväl
böra vid detta af Utskottet afgifna sednare Betänkande
göra några anmärkningar: och kan ej
instämma med Utskottet eller med den sidsta
värda talaren deri, att bifall till förslaget af Båtsmans
Fördubblingens återupplifvande vore värdigt
och rättvist. Bland de af Utskottet anförda
skäl ar att Fördubblingen är bland grunderna
för Indelningsverket : Om så vore, hvil
ket
-
VI.
Den 3 Augusti.
i?
ket det likväl icke är, så får jag anmärka att
hela Indelningsverket kan, enligt 80 § Regeringsformen,
genom Konungs och Ständers sammanstämmande
beslut, när som heldst, förändras;
den gjorda förändringen var således
icke olaglig. Vidare har Utskoitet anfört att
rubbning uti Indelningsverket vore rubbning
i Statens säkerhet samt att åldern gifvit Indelningsverket
helgd, och ådagalagt dess nytta:
Jag tror ej Statens säkerhet rubbad genom
den rubbning Indelningsverket kan undergå,
då vid samma tillfälle bättre försvars
och anfalls utvägar blifva utsedde; af denna
orsak var det som Riksens Ständer vid 1809
och ig 10 års Riksdag beslöt den nu gällande
förändringen; och jag kan aldrig instämma
deri att åldern af en inrättning kan blifva måttstocken
för dess värde. Vargeringen har af
Utskottet blifvit ansedd såsom af en annan natur
än F'ördubblingen, och dess återupplifvande
har derför icke blifvit af Utskottet i fråga
satt: orsaken till denna skiljaktighet i naturen
imellan Vargeringen och Fördubblingen lärer
förmodligen hufvudsakligast bestå deri att den
förstnämnda nära 100 är sednare än den sidstnämnda
blifvit införd. Utskottet har förklarat
Fördubblingen utgöra en stående Corps, och
att den således icke bort blifva upphäfven, i
anledning af Riksens Ständers beslut 1810.
Men, då detta yttrande innebär en i origtig
form gjord anmärkning emot de i ämnet utgifna
Författningar, och det icke här kan komma
under någon ventilation, så har jag endast
i förbigående velat anmärka detta.
Kidd, 0. Ad. Frat. 6:te Del. N:o 13. 14.
98
Den 3 Augusti,
År 1690 blef Fördubblingen, på Båtsmans*
hållets begäran, icke såsom tillhörande Indelningsverket,
uti Contracterna införd. Orsaken
dertill var, som det synes af den i Utskottets
Betänkande citerade §., att icke förlora den utgifna
dryga Legan. Utskottet yttrar vidare,
såsom bevis uppå att Vargeringen icke är af
samma natur som Fördubblingen, att den icke
varit grundad i Båtsmans-Contracten , och enligt
Utskottets egna ord, icke ens deri finnes
nämnd: Det är tämligen naturligt att den icke
deri kunde vara nämnd. Utskottet yttrar sin
förundran deröfver att ej undantag för Gothland
af mig ansetts, första gången Betänkandet
förevar, kunna äga rum: Det vacker deremot
min förundran att Utskottet ej erinrat sig att
ett Betänkande, som första gången till afgörande
förekommer, icke får med förändringar antagas;
och att i dess förra Betänkande intet undantag
var föreslaget för Gothland.
Som jag redan förra gången, då detta ämne
var under öfverläggning, yttrat mig öfver
obilligheten af Fördubblingens återupplitvande,
så anser jag öfverflödigt att för närvarande åter
upprepa detsamma; utan får nu endast, i anledning
så väl deraf som af hvad jag nu haft
äran anföra, tillstyrka afslag af Utskottets Betänkande.
Friherre Stael von Hollstein: Denna tvist
synes hafva uppkommit genom elakt val af uttryck
i Författningar. Man vet ej ännu om
Båtsmans Fördubblingen uppkommit genom In
-
Den 3 Augusti.
99
delningsverket, eller genom särskilda öfverenskommelser.
Om den uppkommit på förra
sättet, bör den fortfara; om åter på det sednare,
böra Rotarne derifrån befrias, jag undrar
om icke Fördubblingen är detsamma för
Eåtsmanshållet som Reserven var vid Cavallerierna:
den gick ej ut så länge Ryttaren
lefde; men när han stupade, inträdde Reservs
Uti hans stalie. Frågan beror deruppå om det
är ett onus som tillhör Indelningsverket, ellef1
ej; ty det är intet skäl att det var ett vilkor
Vid Conscriptionens antagande. Om Riket kunde
ersättas för 3°°° Båtsmän, så drabbar det
andra, som deremot måste utgå som conscriberade.
Det är visserligen sant att Konung och
Ständer kunna rubba Indelningsverket, men
ej derigenom att Vissa meningar derom inflyta
i ett beslut om en annan sak; derom måste vara
rigtig särskild proposition, jag tror det
saken tål att betänkas.
Herr Lannerstjerna, jjohan Wilhelin, uppläste
följande;
Skyldigheten för Båtsmans - Rotarne att
prestera Fördubblings Båtsmän är lika gammal
med den att anskaffa och underhålla ordinarie
Båtsmän. Den ena, ej mindre än den andra
är grundad uti allmänna Båtsmans Coutractét
och Kongl. Förordningen af den 23 Maji 1690.
Detta Contraet har Sedermera icke blifvit upphäfvet;
utan tvärtom, jemte indelningsverket
och Knektcontracterna för den Indelta och Roterade
Landtarméen vid alla sedermera påföljda
ICO Den 3 Augustt.
Regements förändringar, jemväl ock uti vår
sidst antagna Regeringsform, till dess bestånd
stadfästad.
Man säger väl att, då Conscriptionen inrättades,
försvann Båtsmans fördubblingen; men
sådant Var likväl, i min tanka, icke förhållandet.
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning angående
Conscriptionen, af den 23 April 1811, innehåller:
’’Att genom denna anstalt (Conscription) för”svinner,
under Krig, all Wargering och Fördubbling,
NB utom på de orter der den, ef*’ter
gällande författningar eller öfverenskommel”ser,
som en stående Corps anses.”
Detta undantag, efter mitt omdöme, gäller
så mycket mer för Båtmansfördubblingen,
som densamma, allt sedan Båtsmanshåll
inrättades, verkligen varit att anse som en
Stående Corps, emedan den måst af Rotarne
antingen underhållas i fredlig tid , på sätt Contractet
utsätter, eller ock uppsättas vid infallande
Krig, att jemte ordinarie Båtsmannen,
göra tjenst, hvilket icke var förhållandet med
Wargeringen , som ingalunda är grundad uti
Knektcontracterna, utan är en i sednare tider,
först år 1741, blott till vacancers completterande,
tillkommen inrättning; Varandes orsaken
till skillnaden imellan Vargering vid Soldate*
hållet och Fördubbling vid Båtsmanshållet den,
att det förra är starkare roteradt än det sednare,
i det att i| högst 2 hemman äro sammansatte
i Rote att utgöra en soldat, men vid
Den 3 Augusti.
sol
Båtsmanshållet 4 att utgöra en Båtsman jemte
Fördubbling.
Min tanka, i anledning af hvad sålunda
utredt blifvit, är den, att som skyldigheten
för Båtsmansrotarne att prestera Båtsmanstordubbling
till tjenstgöring under krig, är grundad
uti 1690 års allmänna Båtsmanscontract,
hvilket ännu är gällande; så kunna Båtsmansrotarne,
i förmågo deraf och högstberörde
Kongl. Förordning af den 23 April 1811, icke
undgå att denna Skyldighet, enligt hvad Höglofl.
Besvärs- och OeconomieUtskottet, uti dess
välgrundade Betänkande, sig utlåtit, än vidare
fullgöra.
Ännu en omständighet, som utgör ett vig*
tigt skäl för den tanken jag yttrat, om Bätsmansrotarnes
skyldighet att prestera FördubbJingsBåtsmän,
är den, att om Båtsmansrotarne
derifrån befriades, skulle det, vid större Sjöexpeditioner
i krig, bristande antalet af Båtsmän
till flottornas bemannande, komma att tagas
af förstärkningsmanskapet, oaktadt under
sista Conscriptionen, då det var till det conscriberade
manskapets val lemnadt att anmäla
sig, efter lust och fallenhet, till tjensgöring antingen
vid Landtarmeen eller på Flottan, erfarenheten
visat att få funnos sorn hade lust för
Båtsmans tjenstgöring , och således de conscriberade
hädanefter tvingas att, emot deras vilja
blifva Båtsmän, hvilket, utan tvifvel, skulo på
allmänna opinionen om Conscriptionen, som el
-
103
Den 3 Augusti.
jest nu mera vunnit nationens bifall, hafva en
elak verkan.
Grefve von Lantingshausen) Endast j afseende
på Friherre St a e Is tvekan huruvida Båtsmansfördubblingen
hörde till Indelningsverket,
hade jag arnat yttra några ord; men Herr
-StatsSecreteraren har nu så väl utredt saken att
jag ej har något att tillägga.
Friherre von Stedingk, Victor, som anmält
sig att tala, yttrade sig vara förekommen af Herr
Lannerstjerna, och tillstyrkte således endast bifall
till Utskottets Betänkande.
Friherre Cederström, Rudolf: Jag, för min
del, anser saken icke vara tillräckligen upplyst
af hvad Herr Lannerstjerna behagat anföra. Jag
har flera gångor både hört och läst, ehuru jag
nu icke minnes hvar, att Båtsmansfördubblingen
ej existerade före 1690, då den, under Carl
XI:s regering , uppkom, på samma sätt som Vargeringen
under Gustaf llhs. I alla fall kan jag
intyga att Båtsmansfördubblingens upphäfvande
var ett vilkor för Conscriptionens antagande, så
väl vid Riksdagen här i Stockholm åren 1809
och 1810, som i Orebro i8iÄ
Herr
Landt Marskalken föreslog bifall till
OeconomieUtskottets Betänkande;
Ropades Ja och Nej.
Härefter föreslog Herr Zandt Marskalken afslag
å samma Betänkandej
De 3 Augusth 103
Ropades åter jta och N/j samt Votering,
Uppsattes och justerades följande Voteringsproposition:
Den
som bifaller Allmänna Besvärs- och
OeconomieUtskottets Betänkande, angående Båtsmansfördubblingens
återställande, skrifver
Den det ej vill, skrifver
Nej;
Vinner Nej, afslås Betänkandet.
Voteringen börjades klockan Ii och slöts
klockan \ till 1, då rösterna befunnos hafva
utfallit som följer:
Ja ... 78. .
Nej --- 48.
I anledning hvaraf Utskottets Betänkande
hade blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallet.
Upplästes ånyo StatsUtskottets, förlidne gårdag
pä bordet lagda, Betänkande i anledning
af Kongl. Majts Nådiga Proposition om förra
Kongl. Famillens enskilda förmögenhet och underhåll
frän Sverige.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaf: Då
jag icke med Högloft. StatsUtskottet kan in*
104
Den 3 Augusti•
stämma uti dess gjorda beräkning, att de medel,
hvarom nu är fråga, kunna vara tillräckliga,
både att gälda f. d. Kongl. Famillens enskilda
förmögenhet och de återstående krigsskulderna;
sä anhåller jag att, i detta afseende,
få anföra några anmärkningar.
De medel som, genom afhandling med
Preussen, blifvit öfverenskomne för afträdandet
af Svenska Pommern, utgöra en summa af Tre
och en half million Rid. Preussiskt Courant;
Den är likväl icke af enahanda natur: ty en
half million betalas i reda penningar, inom sju
månader; en million i effecter; och två millioner
i Statsobligationer, förfallne, till ett bestämdt
belopp, inom vissa år.
Att taga effecterna, vore att skada de inhemska
Näringarne: Att vid afhandlingens ingående
hafva nekat till deras beräkning i hufvudsumman,
skulle nödvändigt i samma mån
förmindska densamma; dessa effecter böra således
vändas i penningar, och sådant kan icke ske
utan förluster. Likaledes är det nödvändigt att,
så skyndsamt som möjligt är, realisera de ofvanomförmälte
Statsobligationerna, emedan de
nu äro i högt värde och vår curs derjemte är
hög, hvarigenom för Riket beredes en dubbel
fördel. Men denna skyndsammare realisation
kan ej aflöpa utan betydliga uppoffringar ; och
om man således, med fästadt afseende på hela
summan, som för Pommern erhålles, beräknar
de utgifter, hvartill Tractaten förbinder, så
väl för bevisliga skulder som för elfecter och
Dtn 3 Augusti.
Domaine-inlösen, och dertill lagger de betydliga
penningposter, som i StatsUtskottcts nu upplästa
Betänkande innefattas, så tror jag, till följe
af det öfverslag jag i detta afseende gjort,
med säkerhet kunna försäkra Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, att en betydlig brist snarare
är att förvänta, än motsatsen deraf är att hoppas.
StatsUtskottet beräknar de i millionerna
Riksdaler Preussiskt Courant såsom oberoende
af något slags afdrag; jag har likväl, af det
föregående, sökt att visa att en sådan beräkning
omöjligen kan antagas. Skulle, t. ex., vår
curs förbättra sig, så är ju hufvudsumman alldeles
otillräcklig? I detta fall kommer en af de
två händelser att inträffa: antingen att f. d.
Kongl. Famillens enskilda förmögenhet ej bl ifver
godtgjord, och Riket från all vidare förbindelse
i detta afseende befriadt, hvilket^jag
anser i högsta grad nyttigt och förmonligt, eller
ock art krigsskulderna, till deras hela belopp,
ej blifva betalda.
Det torde ej heller böra undfalla Höglofl.
Ridderskapet och Adeln att Riket gör, genom
gäldandet af f. d. Kongl. Famillens förmögenhet,
en ren vinst af 981,000 R:d. Banco, och
att således Rikets Ständer i sjelfva verket äro
förbundne att, i händelse af behof, utfinna ett
vederlag för denna summa, som nödvändigt fallit
Riket till last, om inga främmande penningbiträden
gifvits. Då dessutom alla dessa medel
redovisas och endast användas till Statens
io5
Den 3 Augusti.
förmon , vet jag icke hvarför det ej är bättre
och förmonligare att snarare förese en brist än
bestämdt påräkna ett öfverskott. Skulle ingen
brist uppstå, så är, genom ett vilkorligt försigtighetsmått
, ingen ting förloradt.
Af alla dessa förenade anledningar, föreslår
jag vördsammast att Betänkandet måtte återremitteras
till StatsUtskottet, med uppdrag att,
på satt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innei
. '-t , utse och anordna medel till fyllande af
c* i brist som möjligen kunde uppstå i betalningen
af f. d. Kongl. Famillens förmögenhet och
krigsskulderna — vare sig genom Statsobligationer,
upptagande af inrikes lån. RiksgäldsContoirets
contanta biträde, eller ock en förlängning
af betalningstiden å obligationerna för
krigsskulderna. Om denna sednare utväg skulle
vidtagas, och den nu bestämda betalningsterminen
för krigsskulderna, nämligen 3 år,
skulle förlängas till nästa Riksdag, så är det
alldeles oundvikligt, för upprättandet af obligationernas
credit och for helgden af fordringsägaines
lagliga rätt, att 6 procents renta derå
beräknas, hvartill tillgång redan finnes, samt
att Riksens Ständer i förhand förklara, att de
vid deras nästa sammanträde ovilkorligen skoia
inlösa den del af Obligationerna sorn ej genom
nu 1 fråga varande financiella åtgärder kunnat
betäckas.
Då Ridderskapet och Adeln, uppå af Herr
Grefven och Landt Marskalken framställd fråga,
yttrade sig anse dessa anmärkningar hindra an
-
Den 3 Augusti.
♦ägande af Utskottets Betänkande, blef detsamma
återremitteradt.
Å nyo föredrogs BancoUtskottets, förlidne
gårdag på bordet lagda, Memorial angående
lånbiträden till understöd för odlingsföretag.
Grefve Liljencrantz, jjohan IVilhelm: Ehuru
jag icke lyckats i mitt bemödande, har jag hos
Höglofl. BancoUtskottet flera gånger gjort föreställning
om otillräckligheten af den anslagna
odlingsfonden, som, fördelad på samtliga Länen ,
knappast lemnar 4000 R:dr ärligen åt hvardera,
öfver hufvud räknadt.
På satt mitt förslag till Reglementariska
föreskrifter närmare utvisar, har jag yttrat den
förmodan att stadgandet af 2000 R:dr, såsom
högsta lånsumma, skulle förfela egentliga ändamålet,
som, i min tanka, borde vara mindre
att åstadkomma några små upptagor än uttappning
af sjöar samt betydliga mossar och kärr,
hvilkas ödlande icke allenast beredde nytta åt
odlaren sjelf utan ock åt kringliggande hemman
och lägenheter, stundom ät hela kyrkosocknar.
Äfvenväl har jag sökt öfvertyga att ansökningar
till berörde slags lån, granskningen deraf, och meddelandet
af bifall dertill borde, under Kongl. Landtbruks
- Academiens öfverinseende, öfveriemnas
åt FörvaltningsUtskotten af Länens LandthushållningsSällskap,
hvilka, genom denna befattning,
uppfyllde en essentiel del af deras bestämmelse.
Landshöfdingarne skola säkerligen alltför gerna
io8
Den 3 Augusti.
se pröfningsrätten de Lånsökande imellan vara
åt sig uppdragen. Vid regleringen af Capitalets
återgäldande, rentebetalning , med flera omständigheter,
vore mycket att anmärka, om Riksdagens
så nära förestående slut icke betoge mig
allt hopp om rättelse; men af sådan anledning
inskränker jag mig, för det närvarande, vid åberopande
af mitt, med Höglofl. BancoUiskottets
Betänkande följande, särskildta votum , som
nästa Riksdag, då erfarenheten är vunnen, torde
vinna något afseende.
Då dessa anmärkningar ej ansågos hindra
antagandet af Utskottets Betänkande, blef detsamma
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln bifallet.
Upplästes å nyo StatsUtskottets, förlidne
gårdag på bordet lagda, Betänkande, angående
Friherre Stael von Holsteins väckta fråga om redovisningen
för Statsmedlen 1808 °ch 1809,
samt 0111 Saltpeterfonden och ett öfverskott i
Tullmedlen.
I anledning af hvad Friherre Stael von
Holstein, förlidne gårdag, i afseende på detta
Betänkande yttrat, blef detsamma nu till Utskottet
återremitteradt.
Då nu ånyo föredrogs BancoUtskottets,
förlidne gårdag på bordet lagda, Utlåtande angående
sökt Lanbiträde för Gagnefs socken i
Den 3 Augusti.
109
Dalarne, blef detsamma af Höglofl, Ridderskapet
och Adeln bifallet.
Då fråga uppstod om val af de Ridderskapets
och Adelns Ledamöter, en af Bankens
och en af RiksgäldsContoirets Fullmägtiga, hvilka
borde deltaga i den beslutna Committcen
till utarbetande af förslag till ny reglering af
Statens Embeten och Tjenster; beslöts att bemälde
Fullmägtige sjelfve må vara uppdraget
att sinsimeilan om detta förtroende öfverenskomma,
på sätt att Riksens Ständers Deputerade
i bemälta Committé alltid må vara fulltalige.
Äfven beslöt Ridderskapet och Adeln, att
åt sina Electorer uppdraga utseendet af 2:ne
Ledamöter, hvilka, jemte 2:ne Ledamöter af
hvart och ett af de öfriga RiksStånden, under
JustitisOmbudsmannens Ordförande, skola äga
att tillse det RiksdagsBeslutet och de från BevillningsUtskottet
utgående Handlingar blifva
expedierade i enlighet med de hos RiksStånden
justerade expeditioner.
Valet af Revisorer till öfverseende af 1810
och 1811 samt påföljande årens Krigsredogörelser
beslöt Ridderskapet och Adeln skulle i Plenum
förrättas; i anledning hvaraf Herr LandtMarskalken
tillkännagaf, att detsamma påföljande
dag skulle komma att anställas.
Ilo
Den $ Augustt.
Dans Excellente Herr Grefven och Landt*
Marskalken frågade om Ridderskapet och Adeln
tilläte Herr Landt Mar skalkm att hos Hart* Majit
Konungen i underdånighet . anhålla det Hans
Majit täcktes nästkommande Måndag låta afblåsa
Riksdagen,
Bifölls.
Justerades 7 §§ af RiksdagsResfutet.
Justerades följande underdåniga skrifvelsef
till Kongl. Majit:
ito Om Chartors upprättande öfvef hemmanen
i Riket.
2:0 Om förbud mot Judars inflyttande f
Riket.
3:0 Om en Stats-Oeconomisk Journal.
4:0 Om LandtTullsinrättningen i Riket.
5:0 Om Spannmåls-Magazinsinrättningeti f
Riket.
6:0 Om vissa öfverklagade omständigheter
vid Håll- och Gästgifvareskjutsen.
Upplästes och lades på bofdet ett Memorial
från BancoUtskotfet, af den 3 Augusti,
hvaruti Utskottet föreslår att tiden för nästkommande
Revision öfver Stats-, Banco- och
Den 3 Augusti.
lii
RiksgäldsVerken må utsättas till den 15 September
1817-
Vidare upplästes och lades på bordet ett
från StatsUtskottet inkommet Utlåtande, af den
2 Augusti, i anledning af gjord anmärkning
vid Utskottets Betänkande angående aflöningen
vid RiksgäldsContoiret; och har Utskottet,
med besvarande af anmärkningen, uppå anförda
skäl, icke ansett sig böra trånga sii t förra
tillstyrkande.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl,
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 3 Augusti 18if.
S. D. A nyo föredrogs Stats-Utskottets,
den 21 Juli afgifne och den 23 på Bordet lagde,
Betänkande angående Revisionen af i8og
och 1809 årens Krigsredogörelse, samt RiksensStänders
deltagande uti ÖfverRevisionen af
sednare Krigsårens Räkenskaper, äfvensom samma
Utskotts, i anledning af återremiss af detta
Betänkande, afgifna, och den 1 Augusti på
Bordet lagda, Utlåtande , då Betänkandet blef bifallet,
med den förändring, i afseende på Assessoren
Grundens gratification, som uti det
sednare Utlåtandet finnes tillstyrkt. Ut supra.
S. D. Biföll Höglofl. Ridderskapet och
112
Den 3 Augusti.
Adeln Lag samt Oeconomie-Utskottens, den 31
Juli afgifna och den 1 Augusti på Bordet lagda,
Berättelse om förhållandet med de från
sammansatta Utskotten afgifna Betänkanden.
Ut supra.
S. D. Banco-Utskottets, den 31 Juli afgifna
och förlidne gårdag på Bordet lagda,
Memorial, angående Lånbiträden till understöd
för Odlings företag, blef, vid förnyad föredragning,
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
bifallet. Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo och återremitterades,
i anledning af gjorda anmärkningar, Statsutskottets,
den 2 dennes inkomna och samma
dag på Bordet lagda, Betänkande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
förra Kongl. Famillens enskilda förmögenhet och
underhåll från Sverige. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls
Allmänna Besvärs- och Oeconomie Utskottets,
den 24 Juli afgifna och den 27 på Bordet lagda ,
Memorial i anledning af de anmärkningar som
blifvit gjorde vid Utskottets Betänkande om
Båtsmansfördubblingens återställande. Ut supra.
S. D. Föredrogs och bifölls Banco-Utskottets,
den 31 Juli ingifna och den 2 dennes
på Bordet lagda, Memorial angående sökt
Lånbiträde för Gagnefs socken i Dalarne. Ut
supra.
S. D, Åter
-
JJen 3 Augusti.
S. D. Återremitterades Riddarhus-Utskottets,
fcrlidnc gårdag på Bordet lagda, Memorial
, af den 31 juli, i anledning af väckt fråga
om förändring i Riddarhus-Ordningen i afseende
på valet af Electorer genom Bänkmän.
Ut supra.
S. D. I anledning af Hedervärda BondeStåndets
tillkännagifna beslut att, likasom Ridderskapet
och Adeln, till Kongl. Maj.-c, såsom
Ståndets enskildta underdåniga Besvär, anmäla
frågan om en allmän Näringsfrihet, beslöt Höglofl.
Ridderskapet och Adeln att Hedervärda
Bonde-Ståndet meddela den underdånigå skrifvelse
i detta ämne , hvarigenom Ridderskapet
och Adeln är sinnadt att detta magtpåliggande'
mål Kongl. Maj:t i underdånighet underställa.
Ut supra.
S. D. I anledning af gjorda anmärkningar
återremitterades Stat-Ufskottets, den I Augusti
afgifna och förlidne gårdag på Bordet lagda ,
Betänkande angående Friherre. Stael von Holsteins
väckta fråga om redovisningen för Statsmedlen
1809 och 1810 samt om Saltpeterfonden
och ett öfverskott å Tullmedlen. Ut supra.
Höglofl. Riderskapet och Adeln åtskildes
klockan | till 3,
in fidem Protocolli
A. G, Silverstolpe
Éidd. a. Ad. Prat. 6 ti Det. Nio *y. 16.
Xl4t Den 4 Augustt.
Fredagen den 4 Augusti.
Plenum kl. 7 om aftonen.
Företogs val af 2lne Ledamöter till deltagande
uti Revisionen af ej mindre igio och
I8H än påföljande årens Krigsredogörelser, och
befunnos dertill vara utsedde:
Herr Pahlman, Otto Fredrik, Major, 62 röster.
Herr Sandels, Benjamin, BergsRåd, 85 —
Upplästes och lades på Bordet följande
från Utskotten inkomne Handlingar:
1:0 Från StatsUtskottet, af den 4 Augusti,
i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om utbetalningen af förra
Kongl. Famillens enskilda förmögenhet. Hufvudsakligen
tillstyrker Utskottet att f. d. Kongl.
Famillens Arf och enskilda förmögenhet först
måtte liqvideras af de för Pomern och Rugen
inflytande medel, samt att Krigsskulderna af
det å dessa medel uppkommande öfverskott
måtte betalas; men att, om något hinder vid
indragningen af de Preussiska medlen skulle förekomma,
så att större eller mindre del deraf
icke blifver att tillgå inom den för krigsskuldernas
liqviderande bestämda tid af 3 år, Fullmäktige
i RiksgäldsContoiret måtte authoriseras
att upptaga ett lån, icke öfverstigande en summa
af 300,000 R.dr, mot 6 procents renta, på
högst 5 års tid.
Den 4 Augustt.
2:0 Från StatsUtskottet, af den 2 Augusti,
hvaruti Utskottet till Riksens Ständers granskning
och fastställelse öfverlemnar ett förslag
till förnyadt Reglemente för RiksgäldsContoiret,
äfvensom den atiönings och pensions stat, som
efter nu varande förhållande blifvit upprättad.
3:0 Från StatsUtskottet, af denna dag, 1
anledning af åtterremiss i frågan om en på Allmänna
Arbetshusfonden anvist utgift; och föreslår
Utskottet att Riksens .Ständer, genom underdånig
skrifvelse, hos Kongl. Maj:t anhålla
om den nådiga åtgärd , att, så framt Biskopen
Doctor Vingård ännu icke blifvit med Biskopsboställe
försedd, samt Kongl. Majit i nåder
skulle finna honom berättigad att tills vidare
tillgodonjuta den i fråga varande hushyran,
Kongl. Maj;t i nåder täcktes låta densamma utgå
på Allmänna Indragningsstaten, så snart tillgång
deruppå kan blifva för en sådan summa,
samt Arbetshusfonden från Utgiften befrias.
4:0 Från Stats Utskottet, af denna dag, angående
Lönförhöjning för Controlleuren vid det
inom RiksgäldsContoiret, i afseende på Chartors
Hvitstämpling, inrättade Contoir; tilstyrkandes
Utskottet 50 procents lönförhejning från
nästa års början och till nästa Riksdag för Controlleuren
vid Chartae HvitstämplingsContoiret,
och att denna förhöjning äfven utgår af Chart®-  Sigillatae medlen, på lika sätt som sjelfva
lönen.
y.o Från Stats-Utskottet, af denna dag, i
Den 4 Augusti.
anledning af gjorda motioner om en gratification
till Stats-Commissarie!! Widegren; och föreslår
Utskottet, uppå anförda skäl, att bemälte Herr
Stats Commissarie måtte, såsom ett vedermäle
af Riksens Ständers välvilja, tilläggas en belöning
af 3000 R.dr B:co att utgå utaf Riksdagskostnads
summan.
6:0 Från Stats-Utskottet, af denna dag,
angående gratification för Stats Commfssarien Frödelius;
varandes af Utskottet föreslagen till ett
belopp af ioco R:dr B-.co att utgå ai Riksdagskostnadsmedien.
7:0 Från Stats-Utskottet, af denna dag,
hvaruti Utskottet föreslår att nästa Revision
öfver Stats-, Banco- och Riksgälds-verken måtte
utsättas till år 1817 den iy September.
8:0 Från StatsUtskottet, af denna dag,
angående tillökte dagtraktamenten för Tjenstmän
och betjening vid RiksStåndens och deras Statsutskott®
Cantzlier.
9:0 Från Constitutions Utskottet, af denna
dag , hvaruti den förändring föreslås uti 68
§ Riksdags ordningen , att begynnelsen af Revisionen
öfver Stats-, Banco och Riksgälds-Verken
måtte ursattas till den 15 Augusti och meningen
i samma § näst före den sidsta så förändras:
”Och må ingen Revision öfverskrida
ven tid af 4 månader.” Hvilket förslag Utskottet
öfverlemnar till den behandling 56 $
Regeringsformen föreskrifver.
Den 4 Augusti.
117
10:0 Från Banco - Utskottet, af förlidne
gårdag, hvaruti Utskottet tillstyrker att förhållandet
af Riks-Ståndens olika meningar i afseende
på Malmö Discont Directions förhållande
måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anmälas,
till den åtgärd som i anledning deraf kan
pröfvas nödig.
Justerades följande underdåniga skrifvelser
till Kongl. Majit.
1:0 Om Statsregleringen i allmänhet samt
Riks-Staten för år Igi6 och följande år intill
nästa Riksdag.
2:0 Om allmänna Skogshushållningen i Riket,
m. m.
3:0 Om medels anslående för Svenska
Theatern.
4:0 Om den vissa städer beviljade oinskränkta
JNfederlagsfriheten.
5:0 Om straffet för åverkan å skogsplanteringar.
6:0 Om anslag af medel till Allmänne Arbets
- och Correctionshus.
Friherre Cederström, Anders, hade inlemnät
följande:
Då Höglofl. Ridderskapet och Adeln, un
-
«i8
Den 4 Augusti.
der den u Juli inbjudit sina Respectiva Medf6tänder
tiil bifall af Tryckning å allmän bekostnad
af det af mig afgifna Bevillnings Förslag
med dertill hörande Värderingsmethod och
alla med ämnet gemenskap ägande Handlingar j
men samma Ridderskapets och Adelns proposition,
med bifall af det Hedervärda Bondeståndet
emottagen, likväl af Högvördiga PrestStåndet
blifvit afslagen, hvari äfven det Vällofl.
BorgareStåndet sig förenat, får jag anmärka att
PrestStåndet, oaktadt dess visade nit mot prejudicater,
fattat saken orätt. Det är ej ensamt
mitt Memorial som skall tryckas (ty det är på
enskild bekostnad redan tryckt, och Exemplar
deraf hvarje Ståndens Ledamöter tilldelte) utan
derjemte alia med Bevillnings-ämnet och Värderingssättet
gemenskap ägande Handlingar. Det
är ej som prejudicatj för en Individa, eller på
dess enskilda begäran, sorn Ridderskapet och
Adeln fattat beslutet om Tryckningens bestridande
af Riksdagskostnadsmedlen, utan det är
i anledning af ett från Bevillnings-Utskottet inJemnadt
och af Stånden bifallet Betänkande
tillika med fleras tillstyrkan , som Ridderskapet
och Adeln fattade sitt beslut, och inböd de andra
Stånden att deri instämma,
Det är således i anseende till Riksdagens
snara slut som jag, med undvikande så väl af
all vidare djscussion i ämnet som utan åberopande
af RiksdagsOrdningens 73 §, i följd hvaraf
detta ämne, sedan Stånden stadnat i o 1 iU3
beslut, borde remitteras till det Utskott som
sig dermed frän början befattat, får anhålla att,
Den 4 Augusti.
119
vid den af mig nu beslutna Tryckning på egna
medel, utan lösningskostnad utbekomma alla
de med Bevillningsämnet gemenskap ägande
Handlingar, så af ProtocollsUtdrag och Remisser
som Bevillningsutskottets i detta afseende
hållna öfverläggningar och tagna beslut, för att
detsamma vid Tryckningen åtfölja j Och får jag
härom anhålla om Högvälborne Herr Grefvens
och LandtMarskalkens proposition, samt att
detta måtte med de öfriga Stånden communiceras.
Lade spå Bordet:
Justerades följande:
Utdrag af Protocoliet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum den '
3 Augusti 1815-
S. D. Bifölls i alla öfriga delar RiddarhusUtskottets
den 2 Juli första gången upplästa och
den y återremitterade, Memorial af den 24
Maj’, rörande Adliga JungfruStifts Ärendernas
förvaltning , med undantag af
1:0 den i 5 § projecterade Löntillökning
för RiddarhusKamreraren; och af
2:o det förslag uti 7 §, att stadgandet om
förhöjda afgifter till Stifts-Cassan vid Introductioner
icke borde gälla i afseende på dem som
innan förhöjningens stadfästande blifvit till Adlig,
Friherrlig eller Greflig värdighet i nåder
|29
Den 4 Augusti.
atnämnde; anseendes Ridderskapet och Adeln
denna, förhöjning böra erläggas af aila utan undantag,
som efter stadfästandet introduceras.
Ut supra.
S. D. Sedan Riksens Ständer öfverenskommit
att deras deputerade f den beslutna
Commjttéen til! utarbetande af förslag tili ny reglering
pf Statens Embeten och Tjenster, måge
ibland Fullmägtiga i Banken och RiksgäldsContoiret
utses, till ett antal af g Ledamöter, nämligen:
för hvart RiksStånd En ibland hvardera
Fullmägtiga ; beslöt Högloft. Ridderskapet och
Adeln nu att åt bemäita Fullmägtiga sjelfva
må vara uppdraget att sins imellan om detta
förtroende öfverenskomma, på sätt att Riksens
Ständers' deputerade, i bemälte Committé, alltid
må Vara fulltalige. Ut supra.
Justerades följande Ridderskapets och Adelns
underdåniga Skrifvelse till Kongl. Maj:t.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Med afseende, å ena sidan, på det välgörande
ändamåiet af Adliga JungfruStifts Caspans
inrättning och, å den andra, deruppå att
de afgifter af 16 R:dr 32 sk. för Friherrlig och
Greflig värdighet, som vid Introduction pa Riddarhuset
hittills blifvit erlagde, icke mera äga
på långt när det värde sorn å den längesedan
fprliutna tid då de stadgades, har Ridderskapet
pch Adeln ansett sig böra i underdånighet an4.
Den 4 Augusti'
12 r
hålla om Eders Kongl. Majrts Nådiga stadfästelse
derå, att ofvanberörde afgifter måge i si
måtto förhöjas, att hädanefter för hvardera af
de 3:ne Ådiiga graderna, före Introductionen ,
erlägges till Adliga JungfruStifts Cassan en lika
afgift af yo R:dr Bancomynt; utbedjandes
sig derjemte att Eders Kongl. Maj:t täcktes
härom låta nådig Kungörelse utfärda.
Ridderskapet och Adeln framhärda med
djupaste vördnad och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
&c. öcc. &c.
Upplästes och lades på Bordet följande
från Banco Utskottet inkomne Memorial:
j:o af den 2 Augusti, angående Lånbiträde
i Banken för SöderTelje Canal- och Slussverks-Bolag,
samt rättighet till läns undfående
i Riks Disconten emot hypotek af samma Bolags-
Actier. hvilket allt Utskottet tillstyrkt, mot
Vissa af Utskottet föreslagna vilkor.
2:0 Af den 3 Augusti, i anledning af å.
terremiss af Utskottets Betänkande pra Discontrörelsen
i Riket 3 varandes af Utskottet ät
-
122 Den 5 Augusti.
skilliga jemkningar och förändringar tillstyrkta
uti Utskottets förra Betänkande.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan ett qvart till n.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Lördagen den 5 Augusti.
Plenum klockan xi förmiddagen.
Upplästes ånyo och godkändes, till den
påföljd som 56 §. Regeringsformen stadgar,
ConstitutionsUtskotcets, förlidne gårdag på bordet
lagda Memorial, angående ändring i 68 §•
Riksdagsordningen.
Vid förnyad föredragning bifölls BancoUtskottets,
förlidne gårdag forsta gången upplästa,
Memorial åtgående lånbiträde i Banken för SöderTelje
Canal och Slussverks Bolag, samt rättighet
till Låns undfående i RiksDiscontenemot
hypotek af samma BolagsActier.
Upptogs ånyo Friherre Anders Cederströms
förlidne gårdag upplästa Dictamen, med erbju
-
Den y Augusti.
123
dande att på egen bekostnad låta trycka de
Handlingar som röra Allmänna Bevillningen 5
Och biföll Ridderskapet och Adeln att afskrifningskostnaden
skulle af de till Riksdagskostnademas
bestridande anslagna medel utgå, samt
att inbjuda de öfriga respectiva Stånden att
häruti instämma.
StatsUtskottets förlidne gårdag på bordet
lagda Memorial, jemte åtföljande förslag till
Reglemente för Riksens Ständers RiksgäldsContoir
upplästes ånyo och godkändes.
Till slutligt afgörande företogs BancoLTskottets
den 2g Juli på bordet lagda och den
31 återremitterade Memorial, af den 26 i samma
månad, angående Regleringen af Discor.fcrörelsen
i Riket, sedan privata delägares octroyer
tilländagatt 3 så väl sorn Utskottets öfver
anmärkningarne den 3 dennes afgitna och följande
dagen på Bordet lagda Utlåtande.
Hans Excellent? Herr Grefven och Landt*
Marskalken: Sorn Höglofl. Ridderskapet och
Adeln lärer finna detta mål vara 3f beskaffenhet
att böra behandlas punktvis, sä torde jag
först få företaga frågan huruvida Malmö Discont
må erhålla prolongation.
Herr Påhlman, Otto Fredrik: Ehuru af olika
tanka med BancoUtskottet om de vilkor,
12}
Den 5 Augusti.
som för Malmö Disconts fortsättande, sedan
Bolagets Octroy tilländalupit, skäligen bör kunna
föreskrifvas, vill jag dock icke bestrida an.
tagandet af bemäldte Utskotts förslag, i afseende
på fördelningen af Discontvinsten 3 ty jag
anser denna fråga icke vara af någon synnerlig
betydenhet. Att Götha CanalBolag skulle öfvertaga
denna Discont!örelse, lårer väl af sig
sjelft förfalla, då härvarande CanalDirecteurer
icke ansett sig å Bolagets vägnar kunna deruti
ingå.
På de skäl jag tillförene har yttrat, tillstyrker
jag alltså att Malmö DiscontBolag må fortsäijta
Disconrrörelsen till år 18205 men utan att
kunna utgifva några 3 procents Sedlar sedan
dess nu ägande Octroy är slutad. Den föreslagna
ytterligare tillökning på Creditivet i Banken,
som redan denna Riksdag blifvit fördubbladt,
bestrider jag helt och hållet, och tror att
det bör stadna vid 200,000 R:d., såsom mer än
tillräckligt, då Rörelsen blifvit återförd till ett
sådant belopp som aldrig bort öfverskridas.
Grefve Lilljencrantz, Johan JVilhelm: Jag
instämmer alldeles i den tanken att Götha CanalBolag
icke bör öfvertalas att emot egen önskan
emottaga Malmö Discont. Att Discont rörelsen
hädanefter kan vara mindre i Götheborg
än hitintills, har BancoUtskottet visat vara enligt
med dess förmodan, då Utskottet tillstyrkt
att, efter upphörandet af Götheborgs Discont, fördela
densammas rörelse imellan Götha CanalBolag
och Malmö DiscontVerk, hvilket sidst
-
Den 5 Augusti.
nämdes Utlåningssumma är föreslagen att ökas
för Skånes beliöf.
Herr .Grefven och Landt Marskalken gjorde
proposition att Malmö Disconts Octroy måtte
fortfara till och med år 1820.
Bifölls.
Herr Landt Marskalken frågade om Ridderskapet
och Adeln ansåge Malmö Discont böra
i Riksens Ständers Bank njuta Disconträtt ä
300,000 R:d.
Grefve Liltjencrants yttrade sig anse Maximum
af Utlåningscapitalet först böra bestämmas.
Herr Landtmarskalken proponerade att detta
Maximum måtte utsättas tili 2 å 2 en half
Million R:d.
Ropades Ja blandadt med Nej.
Grefve Lilljencrantz försäkrade, att då Utlånings-Capitalet
för Götheborgs , Götha Canalsoch
Malmö Disconter tillsammans utgjorde
Nio Millioner., vore det en följd att Malmö
Disconts andel deruti borde vara 2| Million.
cl
Friherre Cederström, Jacob: Malmö Dis-i
cont har hittils förmått bestrida, sin rörelse med
ioo,coo R:dr Creditif3 den har nu fått detsamma
förökadt till 200,0005 Jag, för min
del , tror att dén dermed bör kunna fullkomligen
bestrida sin rörelse.
126
Den 5 Augusti.
Herr Påhlman hemsfälde om det vore
consequer.t haodladt att, när Banco-Utskottet rillstyrkt
Utlåningsförminclskning, dä öka summan
af Discorstens Creditif.
Herr af Klinteberg, Wilhelm, förmälte att
så vida Malmö Discont hade varit grundad på
annat biträde än af Banken, så hade den visserligen
kunnat berga sig med den Creditifsumma
densamma förut fått påräkna; men,
när den det icke haft, ansåge han denna summa
otvifvelaktigt behöfva, på sätt föreslaget
är, förhöjas.
Grefve Lill] ener antz: Malmö Discont hade
1 början, förr än de så kallade 3 procentslå
nen
blefvo utgifne, så inskränkt rörelse att
Utlåningssumman knappast uppgick till En million.
Då kunde Disconten vara någorlunda
belåten med ett Creditif af ico 000 R:dr jemte
det extra biträdet af RiksDisconten: Nu. då
Malmö Discont extenderat sin rörelse till nära
2 millioner, och Banco-Utskottet medgifvit att
Maximisumman af berörde Disconts Utlåning
må, efter upphörandet af Götheborgs Discont
oetroy, få utvidgas tiil 2* millioner, så lärer
Verket icke kunna bedrifvas med mindre Creditif
än det som Banco-Utskottet föreslagit.
Jag tror mig vara tillräckligen känd, att icke
vilja öka Bankens utgifter; men jag måste nu,
som flera gånger förut, vördsamligen observera,
att beslut som röra ett och samma ämne
måste stå i sammanhang med hvarandra. En
utvidgad Utiåningssumma fordrar ovilkorligen
Den ? Augusti.
127
ett större Creditif att repliera på, om man vill
undvika hastiga skakningar> som kunna störta
Låntagare, hvilka i Skåne, som undergått kostsamma
Enskiften, torde mer än annorstädes
förtjena att menageras.
Friherre Cederström, ffatob; Jag får den
äran anmärka att Malmö Disconts Creditif i
Banken icke är funderat till ett Utlånings Capital,
utan endast till att betäcka 3 procents
Utlåningarne, det vill säga: icke för att lemna
penningar till nya lån, utan för att understödja
Crediten, i afseende på de utgifna. Enär nu
Malmö Disconts Credit hittils har kunnat underhålla
sig med en Discont-rätt af 100,000
R;dr, och denna är ökad till 200,000, så synes
denna Discont vara fullkomligen belåten.
Herr Grefven och Landt Marskalken proponerade,
att Malmö Discont må uti Banken nju-,
ta Disconträtt å 200,000 Ridr.
Bifölls.
Grefve Liljencrantz ville blott anmärka att,
i sådant fall, denna Disconträtt icke vore ökad,
utan densamma sorn den redan någon tid
åtnjutit.
Herr Grefven och Landt Mar skalken: Då nu
fråga uppstår om Götha Canal Disconts Creditif
i Banken, får jag nämna att denna Discont-rätt
för Götha Canals- och Götheborgs
Disconter j sammanslagne, är af BancoUtskot
-
128
Den <y Augusti.
tet föreslagen till 1,300.öoö R-.dr. Äfven hafva
l,6co,coo samt Soo,ooo R:dr varit i fråga
stäldé. Jag får nu proponera bifall å Banco*
Utskottets tillstyrkande.
Ropades Ja och Nej.
Grefve Vun Platen, Salzar Bogislaus: I\ärvarande
öfverläggning grundar sig egentligen
på afskiljar.det af Malmö DiscontVerk från gemenskap
med Götha Canals och Götheborgs.
Denna fråga ar rédan afgjord. Den andra frågan
är huru Maximi Utiåningssunrman för aila
tre bör reparteras. Maximisumman för Malmö
Discont är redan fixerad till 2*- million* deraf
följer att 6^ återstå åt Götha Canals sammanslagen
med Götheborgs. Den tredje frågan är
om de sidstnämdes DisContratt: Dell är föreslagen
till 1.300,000 R:dr; Men, då af denna summa
600,000 böra, enligt föreskriften , vara stående*
aro endast 700,000 öfrige till rörelsens försäkrande.
Jag anhåller vördsamt få erinra att Riksens
Ständer behagat besluta en betydlig summa
till arbetets fortsättning och påskyndande;
Men af de för Utskotten upptedda Handlingar
är ådagalagdt att denna summa likväl icke är
tillräcklig. Hvad vidare erfordras måste hämtas
af Discontvinsten. Det hörer således till
sakens sammanhang , att Creditifsumman icke
må beviljas så liten att Riksens Ständers åsyftade
ändamål icke vinnes : och det är sä mycket
mindre våda i beviljandet af en mern utvidgad
Discor.trätt som ett större Creditif alltid
begagnas mindre än ett ringare, bör öf
rigt,
Den y Augusti.
tigt, då jag, i anseende till mina enskildta förhfdlanden
ej velat, af grannlagenhet, yttra mig
öfver Creditivet åt Malmö Discont, tror jag
det böra vara mig tillåtet nu framställa den önskan
, att Creditivet åt Götha CanalDisconÉ
matte förblifva orubbadt intill ig2o års slut.
Herr Pahlman, Ctto Fredrik: Här har blifvit
nämndf, att Götha Canal-Discont sällan begagnat
hela sitt Creditif i Banken,
Dä förhållandet verkligen är sådant, att äf
800,000 Rdrs Creditif CanalDisconten sällan
haft större summa uttagen än 300,000 R:dr,
och man dessutom vet att CanalDisconten rört
Sig med den betydliga summa af omkring 5
millioner R:d., så är det så mycket orimligare
att nämnde Discont skall få beständigt gagns
den förhöjda CreditifSumman af g00,000 R;dr,
hvilken endast för en kortare tid beviljades till
afhjelpande af ögonblickets förlägenhet.
När Högloft. Ridderskapet och Ådelri, för
några månader sedan, lemnade bifall till fördubblad
Discönträtt i Banken, framställdes detta
såsom alldeles nödvändigt, på det en mängd
i CanalDisconten skuldsatta medborgare icke
måtte blottställas för en hastig inbetalning af
sina lån, hvarmed Götha Canal-Direction hotade,
såsom en ovilkorlig följd af den förlorade
Crediten, derest Riksens Ständer afsloge dert
begärda förhöjning af DiscontCreditivet. Ban■foUtskottets
Betänkande härom inndhöll att den
liidd. 0. Ad. Prat. 6:te Del. N:o 17. ig*
130
Den 5 Augusti.
förökade samman, af 8oo,oco R:d., endast skulle
få begagnas för en kortare tid, nämligen under
dessa vilkor: Först, att om Riksens Ständer,
under påstående Riksmöte, skulle till Götha
Canals arbetes, bedrifvande lemna något särskildt
penningunderstöd, skulle Banken af detsamma
ersättas för hvad af den förhöjda Creditifsumman
kunde vara uttaget; men i händelse
Riksens Ständer ej skulle för Götha Canal
bifalla något ytterligare understöd, skulle det i
alla fall åligga CanalBolaget att sidst inom ig
månaders förlopp hafva hela den förökade Creditivsumman
liqviderad. Sådant är innehållet
af BancoUtskottets Betänkande sorn Riksens
Ständer bifallit. Så har äfven en Utskottets
Ledamot här förklarat meningen, förr än Betänkandet
bifölls. Samma värda Ledamot har äfven
med åberopande deraf, inom de sammansatta
Utskottens Beredning, högligen bestridt de
öfriges tanka i Beredningen, att CanalDisconten
borde, för Creditens bibehållande, få begagna sin
fördubblade Disconträtt i Banken utöfver 18 månader
från den tid densamma blef beviljad. Man
vill nu gifva en annan tydning åt ofta nämnda
Riksens Ständers Beslut.
För min del bestrider jag, på det högsta,
att CanalDisconten erhåller rätt till fördubblade
Creditivet, längre än iS månader.
Jag tror att Götha CanalBolag ändå, under detta
Riksmöte, erhållit allt och vida mer än det
skäligen kunnat hoppas.
Grefve Liljencrantz: Jag beklagar att i denna
fråga beständiga misstag skola yppas, oak
-
De <) Augusti.
tadt jag flera gångor sökt att deri tämligen nöga
utreda. Herr Major Pahlman har citerat ett
anförande af en Ledamot i BancoUtskottet, och
som jag tydligen finner att detta har rapport
på mig, bör jag upplysa det jag, nu som förty
och förr som nu, gifvit den med vötkligheten
instämmande förklaring: att då fråga uppstod
om ett tillfälligt förökande af Götha CanalBolagS
Creditif i Banken, antog BancoUtskottet såsom
afgjordt, att det medgifvande som då kunde göras
af Utskottet endast vore gällande för närvarande
crisis, utan att för framtiden binda
Riksens Ständer, som borde äga full frihet att,
t anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition,
besluta om på hvad sätt och till hvilket belopp
bidrag af Staten kunde lemnäs till Götha CanalBolag.
Till följe af denna princip stadgades,
att om något ärligt anslag skulle bévitjaS,
men icke den förökade Disconträtten fortfara
borde det sorn vöre disponerad! öfver fordna
summan 8oo,coO R:d. liqvidéras genom innehållning
af det beviljade årliga anslaget, samt
att i den händelse intet bidrag blefve beviljadty
hvarmed qvittning kunde verkställas, och icke
heller fortsättning för framtiden af den ökade
Disconträtten, så borde det som Vöre dispönfiw
rädt öfver nyssberörde 80O»oo° R-'d> inom ig
månader återbetalas. Detta har jag sagt, och
sä förhåller det sig till pricka. Men hvafkeri
har jag' någonsin yttrat, eller vore det ens
tänkbart, att BancoUtskottet kunnat förmena
Riksens Ständers afgörande rätt vid hufvudfrågans
företagande, om och tili hvad belopp dsö
132
Den y Augusti'
tillfälligt förökade Discenträtten skulle få begagnas.
Derom är nu ventilationen. De orsaker
åter, hvarför jag, utan att pä mindsta sätt vackla
i förr yttrade tänkesätt, nu instämmer med
Höglofl. BancoUtskottet i tillstyrkande att Götha
CanafBolag för sin egen och GötheborgsDiscont,
sedan den sednares octroy upphört,
må till och med är 1820 få begagna 1,300,000
R:drs Disconträtt i Banken, äro:
1:0 Att alla anledningar, som förut hos
mig verkade en motsatt mening, nu mera upphört
} och
2:o Att i sakens närvarande skick, Creditivets
uppökande tili 1,300,000 R:dr är en
absolut nödvändighet, så framt man icke vill
pä en gäng stadga och afslå en oförändrad Discontrörelse.
I förra afseendet beder jag få anmärka det
mitt förslag, att återköpa Götha CanalBolags
octroy, genom Riksens Ständers fattade beslut
helt och hållet förfallit. Det mitt hopp, atj: Bolaget,
Discontrörelse kunde nedsättas till ett
belopp som motsvarade gamla Creditivet af
800,000 R:d., äfven är tillintetgjordt genom
det, af många sammanstämmande omständigheter
härledda, beslut att Discontrörelsen till
1820 skall utan mindskning fortfara j att all
farhåga för Discontrörelsens ökande, genom
Den <) Augusti.
>33
meddelandet af ett större Creditif, förfaller, då
ett visst maximum för Utlåningen är fixeradt.
Alla dessa premisser äro, utan mitt förvållande,
emot min plan, förändrade.
Jag måste således se saken icke sådan jag
önskade att den skulle blifva, utan sådan den
nu är, och då föranlåtes jag att, till en så stor
utlåning, som nu är tillåten, yrka ett Creditif
så stort att det svarar deremot} ty annars skall
Disconten, vid en möjligen uppstående förlägenhet,
nödgas hastigt indraga förfallande lån, till
hela beloppet, och såmedelst blottställa de låntagare
som vid det tillfället komma i fråga,
hvilket just är det som man velat, och ännu
bör vilja, förekomma.
Friherre Stael von Holstein: Då frågan här
förevar om Creditivet till Götha Canal, var endast
fråga om ett snart biträde, för ganska kort
tid, endast i afsigt att stärka Discontens credit,
som till den grad aftagit att dess Creditorer uttaga
sina insatta penningar och insticka dem i
stället i Malmö Discont. Då jag begärde Frågan
på bordet till nästa Plenum, föreställdes
sådant uppehåll kunna förorsaka stor olägenhet}
Att af de 800,coo R:d. Disconten ägde i Banken
nu mera endast circa y 0,000 R:d. återstå,
en enda dags uppehåll skulle således kunna
bringa CanalDisconten till bankrutt, hvilken deremot
skulle varda nödsakad forcera sina debitorer:
af dessa skäl afstår jag från mitt yrkande}
Men nu mera, då Crediten förmodligen
*34
Den 5 Augustt.
lärer vara stärkt, genom det betydliga biträde
af Staten Canalverket erhållit, sä finner jag ingen
anledning vidare fortfara med Creditivct.
Meningen a: BancoUtskottets Betänkande lärer
således aldtjg kunna vara annan än den att
fall biträde erhålies, skulle dessa 800,00a R:dr
eller så stor del deraf som blifvit begagnad,
afgå på der» beviljade biträdessumman; uien
(derest bjträdet abloges skulle Creditivet först
återbetalas efter 18 månaders förlopp. Af hvad
anfördt blifvit, anser jag Creditivet blott vara
beviljadt för egna bruket, nied vilkor att, sedan
Crediten vöre stärkt, återbetalas3 är den
nuvarande stora törmönen Canalverket erhållit
icke stärkt, så lärer den icke stå att hjelpa,
Grefve von Platen'. Den uttydning en värd
Ledamot gjort, att den för någon tid sedan
Götha Canal - Discont bevjljade extra Discont^
rätt borde upphöra af det skäl att, sedan ögonbjickshjelpen
vore vunnen och Riksens Ständer
särskildt behagat bevilja ett betydande årligt
biträde till Canalarbetet, så borde Credtten
vara nog stärkt, eller skulle aldrig blifva
det, tror jag, för min del, icke kunna godkännas;
ty med mindsta uträkning befinnes
lätt att crediten beror- just af opinion om tillgång
tjll en större, icke till en mindre summa.
Det är ock, såsom jag redan haft den äran erinra,
just då tillgången är större som den mindre
begagnas j och bankrutten tror jag ej då
vara mycket att befara, bör att ej uppehålla
öfvcrläggningen, vill jag blott tillägga en anmärkning;
det är den, att då ett maximum
Den S Augusti.
för utlåningen är fixeradt, kan omöjligen, så vida
man ej ville förutsätta ett uppenbart brytande
af föreskrifter, något missbruk med rörelsens
utvidgande genom Cteditiftillgången äga
rum.
Herr Pahlman: Då maximi beloppet, som
nu föreslås, vida öfverstiger 5,200000 R:dr,
hvilken summa, enligt uppgift, är den högsta
hvarmed Canal-Disconten hittills rört sig; så
synes tydligen syftningen vara att bereda Canal-Disconten
en ytterligare utsträckning af dess
redan alltför stora Discontrörelse. Jag bestrider
detta, icke allenast såsom Riksförderfligt,
utan äfven, enligt hvad jag förut anfört, såsom
ledande derhän att göra kommande Ständer
helt och hållet beroende af Götha Canal Styrelses
inllytande.
Friherre Cederström, ^acob: Frågan om beloppet
af Götha Canal Disconts Creditif synes
mig af åtskilliga förblandas med den redan afgjorda
frågan om bidrag af allmänna medel
till Canalaibetets fortsättande. Det är sagdt att
Götha Canal-Disconts Creditif bör inskränkas
till sitt primitiva belopp, eller 800,000 Ridr >
samt att det vore emot princip att, genom Creditivets
bibehållande vid hvad det nu är , eller
1,600,000 R:dr, bidraga till Discontrörelsens
Riksförderfliga utvidgning. Dervid får jag erinra
att maximum nu är bestämdt för Disconternas
rörelse , i öfverensstämmelse med de grnndsatser
som ledt Riksens Ständers beslut under
loppet af denna Riksdag, och med afseende å
f 36 Den 5 Augusti,
den sS högt öfverklagade penningbristen , till rö.
relsens näivarande belopp 3 om Creditivet kommer
att förblifva 1,600,000 R:dr, eller nedsättas
till 800,000 R:d., och högsta beloppet,
hvarinom Disconternas rörelse är inskränkt,
blir oförändradt, så är, att i ett sådant sakernas
skick nedsätta Creditivet, ingea ting annat
än att tvinga Disconterna att brådstört indraga
sina, fordringar, och som medborgares
Undergång, då dermed icke det Allmänna kan
vinna någon fördel, alltid måste vara ett allmänt
ondt, och Staten icke möjligen kan komma
att vidkännas någon förlust genom Creditivets
bibehållande vid hvad det nu är, men
deremot flera Landsorter derigenom kunna frälsas
för en ögonskenlig undergång, så kan jag
icke föreställa mig att Riksens Ständer vilja inskränka
det. Hvad åter angår beslutet om den
ökade Disconfrätten, och att, som det blifvit
yttradt, det bidrag Riksens Ständer beviljat,
skulle af det ökade Creditivet afdragas , samt
att det i alla fall ovilkorligen inom 18 månader
skulle vara åter betaldt, får jag nämna att
BancoUtskottets bifallna Betänkande innehåller
$ det närmaste det som Grefve Lillj ener antz
yttrat. Endast i händelse Riksens Ständer alldeles
afslagit allt bidrag till Canal-arbetets fortsättande,
skulle den begagnade delen af Creditivet
inom 3 8 månader vara återbetaladt. För
ordningen af föredragningen, tror jag att frågan
om maximi Utlåningssumman först bör af-,
göras, och den om Creditivets belopp sedan.
Grefve Liljencrantz: Hvar och en Leda
-
Den s Augusti,
137
mot har visserligen rätt att följa sin öfvertygelse;
men det är likväl angeläget att grunden
dertill må hämtas af verkliga facta. En af
Ståndets medlemmar har sägt att Discontrörelsen
blefve ökad
Det förhåller sig icke så 3 tvärt
om
är det Stadgadt att den till nästa Riksdag
aldrig får öfverstiga närvarande beloppet. Götha
Canals och de 2:ne f ilial - Disconternas
Utlåningssumma har hitintills, sammanlagdt, uppstigit
tili 9 millioner, hvaraf Malmö Discont
utlanat 1,800,000 R:dr. Nu är föreslaget att,
efter upphörandet af Götheborgs Discont, lemna
Götha Canal en maximi Utlåningssumma af
6§ och Skånska Disconten 24- millioner, hvilket
ock in summa gör 9 millioner.
Frågan är helt enkelt: Vill man rädda
gäldbundna produeteurer? —» eller; Vili man
det icke?
I sednare fallet har man åtmindstone haft
orätt att, i afseende pa dessa medborgare, besluta
Sedelstockens oförändrade belopp till nästa
Lagtima Riksdag, hvilket beslut säkerligen är
af vådligare natur än Discontrörelsens bibehållande
vid närvarande storlek till samma tid»
punkt.
Herr Påhlman: Den värda Talare som
sidst yttrat sig, har nämnt att Discontrörelsens
förökande alldeles icke blifver möjlig, och
således ej heller bör sättas i fråga. Om detta
är sant så vida man betraktar Discontrörelsen
i allmänhet, sedan Götheborgs Discont
-
Den 5 Augusti.
Octroy tilländagått, så förhåller sig dock icke
så i afseende pa Canal-Disconten ensamt; ty
att BancoUtskortet vill bereda densamma en
utvidgad Låntörelse, är ganska påtagligt, då
bemäldta Utskott icke allenast föreslår bibehållande
af det fördubblade Creditivet i Banken,
utan jemväl att Maximisumman af dess
rörelse skall fastställas till ungefärligen i| millions
större belopp än hvartill den hittills någonsin
varit uppdrifven, Månne den i Götheborg
concentrerade Discontrörelsen icke någon
gäng tal att förmindskas? Tiden dertill tror
jag fullkomligen vara inne när Götheborgs DiscöntOctroy
upphör. Så mycket snarare bör man
nu söka att småningom mindska Discontutlåningarne
som vid detta Riksmöte betydliga
tillgångar blifvit beredda till stående lån för de
producerande näringarne. Jag får vördsamt anhålla
att slutet af det BancoUtskottets Betänkande,
som flera gånger af mig blifvit åberopadt,
må uppläsas, då hvar och en sjelf kan
bedöma om jag orätt citerat dess innehåll. Antingen
har jag aldrig lärt mig Modersmålet,
eller är innehållet sådant jag nämnt, eller har
Svenska Språket de sidsta veckorna undergått
en högst betydlig förändring.
Grefve Lilljentraniz uppläste följande slutmening
af BancoUtskottets Memorial, den 27
Maj, hvaruti föreslås det vilkoren vid den exrraordinaira
Disconträtten, hvarför Banken med
3 procents årlig renta godtgöres, må blifva;
Att om Riksens Std tider, i anledning af Kongl,
Maj-.ts Nådiga Proposition} bevilja något visst
Den 5 Augusti.
139
anslag åt Gotha Canal Bolag, Banken, i afräkning
deta, må beräkna den summa som af titt föreslagna
tillfälliga Diseonträtt kunde vara begagnad; samt
att, i händelse Riksens Häglof,. Ständer alldeles
af slå det ytterligare bidrag som Canal Bolaget hegart
, den vid fattandet af Riksens Ständers beslut
disponerade summa af berörde Extra Diseonträtt
må ovilkorligen Varda till fullo liqviderad 18 må'
nader ifrån dtn dag då Riksens Håglöf. Ständers jd
beskaffade beslut tilikännagijves.
Grefve l.iiijenerantz yttrade härefter: Nu
lärer det vara påtagligt att mitt anförande är
enligt med hvad BancoUtskottets Betänkande
innehåller, och jag torde endast få åberopa
hvad jag redan yttrat.
Friherre Stael von Holstein: Herr Grefve
Lilliencrantz medgifver att en bestämd tid af
J O
Ig månader varit föreskrifven till begagnande
af Creditivet, i den händelse att allr biträde
blifvit afslaget; men vill deraf dock icke draga
den slutsats att Ständerna icke skulle kunna
bevilja det samma pä längre och obestämd
tid, om de så behaga. Jag håller mig blott
dervid att det ej är hegardt och hade säkert
icke blifvit beviljadt, om det ej skett med det
förbehåll att återbetalning skulle skett så snart
Crediten vore stärkt; så framt nu DiscontDirecteurerne
icke sjelfve förklara att deras credit
är på svaga förter utan tvärtom deras credit
nu mera god, tycker jag intet någon fråga vidare
borde uppstå om ett vidare begagnande
häraf.
Den 5 Augusti.
Hans Ex c rilen c e Herr Grefven och LandtMarskalken
proponerade att MaximiUtlåningssumrnan
för Götha Canal Discont och Götheborgs
måtte utsättas till 6,^00,000 R:dr.
Ropades Ja och Nej och Votering.
Herr Landt Marskalken proponerade derefter
att 2’ million skulle för Malmö Discont anses
afdragne från de 9 millioner som utgjorde
Maximi Utlåningssumman för alla 3 Disconterna.
Ropades Ja.
Efter en liten stunds öfverläggning , hvarunder
någon sammanblandning ägde rum imellan
frågan om Maximi Utlåningssumman och
frågan om Discontsrätts beloppet för Götha
Canals och Götheborgs Disconter proponerade
Herr Grefven och Landt Marskalken: att Distonträttssumman
måtte fixeras till 5,300,000 R:d.
Ropades starka Ja och Nej, samt begärdes
votering af Herr Påhlman.
Grefve Lilliencrantz: Om votering skall
anställas, böra frågorna åtmindstone förekomma
i rigtig ordning, nemligen först bestämmandet
af Utlåningssumman , och sedan storleken af creditivet.
Herr Påhlman föreslog att contrapropositionen
mätte såsom Creditivsumma utsättas 80o,ooe
R:dr för Götha CanalDiscont.
Den 5 Augustt.
141
Grefve Lilliencrantz: Jag ber att få erinra
det frågan här är om Götha Canal Discont tillsammans
med Götheborgs.
Herr Friherre af Wett erstedt, Gustafi Det
är utan tvifvel nödigt att Höglotl. Ridderskapet
och Adein^tydligen bestämmer öfverläggningsämnet.
Tvänne frågor hafva varit under discussion:
den första, om Maximi Utlåningssumman-,
— öfver den har af Herr Major Påhlman
votering blifvit begärd ; den andra om
Creditifsumman j
då proposition rörande
densamma blifvit framställd, har Herr Major
Påhlman åter begärt Votering.
Herr Landt Marskalken: Bifaller Höglofl. Ridderskapet
och Adeln att 6i millioner R:d. må
blifva Maximi Utlånings-summan för Götha Canal-
och Götheborgs Disconter tillsammans?
Ropades Ja.
Herr Landt Marskalken-. Bifaller Ridderskapet
och Adeln att Creditifsumman för dessa
bägge Disconter utsattes tili 1,300,000 R:d.
Ropades och förnyades flera gångor starka
Ja och Nej
Grefve von Platen: Jag hade tagit mig den
friheten att proponera denna summa till ett belopp
af i,600,000 R:dr, och anhåller ödmjukast
häröfver om proposition.
Herr Grefven »rit Landt Marskalken gjorde
142 Den <f Augusti.
härå proposition, men hvilken med starka
och Nej besvarades.
Herr Påhlman föreslog tili Contraproposition:
Att om Nej vunne, så skulle ^-'ötba CanalDiscont
återgå tili Disconträtten af gro.ccö
R:dr.
Grefve Liljencrantz utbad sig få erinra
det ^me meningar nu vore framställda: En för
1,600,000 R:drj En för 1,300,000 Ridrj och
en för 800,000 R:d.
Efter något samtal som icke väl kunde
fattas till Protocollet, uppsattes och föreslogs
följande Voteringsproposition:
Den som bifaller att Götha CanälBolag,
för sin egen och Götheborgs sammanslagna Disconter,
erhåller såsom Creditifsumma al Banken
I,6oOjOoo R:d. till 1820 års slut, skrifver
Den det ej vill, skrifver
Nej;
Vinner Nej, kommer den redan beviljade
Creditifsumman att fortfara i 18 månader från
den tid den gafs, hvarefter den nedsättes till
dess primitiva belopp af goo,oco R:d.
Grefve Liljencrantz samt Grefve Lowenhjelm,
Gustaf, begärde att 1,300,000 R:d. måtte
föreslås i Contrapropositionen.
Den f Augusti.
H3
Herr Cedersköld, Pehr Gustaf; Den nu föreslagna
Voteringspropositionen anser jag, för
min del, olämpelig för att fullkomligt kunna
utröna Högh Stånders verkliga vilja, heldst ett
af alternativerna ej fins deruti intaget. Jag tror
derför att tjenligare skulle vara att uppställa
propositionen, t. ex. i följande form: Den som
vill att Creditivet för Götha Canal-Discont skall
efter de 18 månadernas förlopp återföras till sitt
ursprungliga belopp af 800,000 R:d , han skrifver
jfa: den d t ej vill skrifver Nej. Vinner Nej,
kommer ny votering att anstdllas om de andra två
alternativer na: 1,300.000 och 1,600,000 R:d.
Sedan, på Heras begäran, den föreslagna
Voteringspropositionen åter blifvit uppläst, yttrade
Grefve
Liljencrantz sig önska att BancoUtskottets
förslag måtte antagas till ^-proposition.
Ropades Nej.
Grefve Liljencrantz: Man håller på att förblanda
2:ne särskilta frågor: Den ena, huru
förhållas skall så länge Götha CanalBolag endast
innehafver sitt fordna Discontver,k; Den
andra, huru reglering bör göras sedan Götheborgs
Discont blifvit öfverlåten åt CanalBolaget.
Friherre Cederström, ffacob: Då Ridderskapet
och Adeln ej tyckes villja förena sig om
den nu upplästa Voterings-propositionen, och
sedermera blifvit föreslaget att i proposition
144* Din 5 Augusti.
summan, 1,300,000 R:dr måtte inforas, hem»
ställer jag om icke genom särskild votering först
måtte utrönas huruvida 1,300,000 eller 1,600,
coo R;d. bör utgöra summan i ^n-proposition*
Herr Påhlman bestridde detta förslag.
Herr Landt Marskalken gjorde ånyo försök
med den redan upplästa Voterings-proposition,
men härvid ropades åter ganska starka Ja
och Nej.
Friherre Cederström yttrade sig, för sin del,
gerna villja votera efter den föreslagna proposi*
tronen i mep då flere Ledamöter förmärktes icke
gilla densamma, sage han ingen annan utväg
öfrig, för att komma till slut med säkert,
jin att först genom votering bestämma ^-propositionens
innehåll.
Herr Cedersköld: Då, genom de svar som
Höglofl. Ridderskapet och Adeln afgifvit på de
flera af Hans Excellence Herr Grefven och Landt«
Marskalken gjorda propositioner, utröndt blifvit
att meningarne äro delade imellan 3 alternativ
ver, nämligen: 1,600,000
13 och 800,000,
så återkommer jag till mitt förra påstående att
Ståndets vilja ej kan med säkerhet utrönas med
mindre 2 voteringar blifva anställde. Det blir
dervid nödigt att så inrätta första propositionen*
att det ena alternativet kommer deri att stå ensamt
på ena sidan emot de öfriga 2 tillsammantagna.
Vinner det ensamma alternativet, sä
är saken redan afgjord och ingen vidare vote
ring
-
VI.
Den y Augusti.
votering kommer då mera att äga rum; men
i annat fall måste nödvändigt ny votering anställas,
till antagande af ett af de tvenne återstående
alternativerna. Härvid kan det i sig
sjelft vara likgiltigt, i hvilken ordning alternativerna
framställas. Om man derföre ville börja
nedifrån, så synes mig, för sjelfva ändamålets
skull, ingen ting hindra, att första propositionen
ju kunde blifva sådan, som jag nyss hade
äran föreslå.
Hans Excellence Herr Grefvek och Landt -  Marskalken: frågade, om Ridderskapet och Adeln
bi föl le, att x,600,000 R:dr förblefve summan i
^'a-propositionen.
Ropades Ja och Nej.
Herr Landt Marskalken proponerade 1,300,
OOO R:dr.
Besvarades på lika sätt.
Herr Landtmarskalken: Bifaller Ridderskapet
och Adeln, att i Ja propositionen utsättas
1,600,000 R:d., och att om Nej vinner, skall
särskildt utrönas, om summan må blifva 1,300,
OOO eller 800,000.
Förnyade Ja och Nej.
Herr Påhlman förklarade sig hittills ej hafva
yrkat något om ^n-propositionens bestämmande.
Grefve von Platen hade ensam yrkat
summans utsättande till 1,600,000 R:dr, derom
Ridd. 0. Ad. Prof. 6 te Del. N;o 19. 20.
*46
Den y Augusti.
hade sedermera skiljaktighet sig yppat. Kanhända
skulle Ridderskapet och Adeln förena sig.
i händelse 1,300,000 i ^a-propositionen föreslogos.
Herr Grefven och Landt Marskalken erinrade
att sedan 200,000 R:d. blifvit för Malmö Dis!
conts räkning afdragne. ateistode 1,400.000 af
den summa BancolJtskotter för alla 3 Disconterna
projecterar, och frågade, om Ridderskapet
och Adeln tilläfventyrs önskade denna summa,
7,400,000, intagen 1 den jakande propositionen?
Ropades
åter starka Ja och Nej.
Efter några ytterligare skiljaktigheter i meningar,
uppsattes och föreslogs följande Voteringsproposition:
Den
som bifaller att Creditifsumman för
Götha Canals och Götheborgs sammanslagne Disconter
blifver 1,600,000 R:dr till och med
år 1820, skrifver
Ja.
Den det ej vill, skrifver
Vinner Nej, anställes ny votering, om samma
Creditif skall bestämmas till 1.300,000 R:d,
eller 800,000 R:d.
Ropades Ja.
Den 5 Augusti.
147
Friherre Cederström, Jacob, hemställde, om
icke denna preliminair- votering kunde undvikas
på det sätt, att i den jakande propositionen,
i stället för 1,600,000. antoges antingen
1.400.000 eller 1,300,000 R:d., och att den nekande
propositionen förblefve oförändrad, såsom
Herr Påhlman den föreslagit, nämligen på
800.000 R:d.
Åter Ja och Nej.
Herr Påhlman ville förmoda, att prelimirtair-voteringen
skulle kunna undvikas, om Utskottets
förslag om 1,300 000 R:d. lades till
grund, och trodde Herr Landt Marskalken kunna
sålunda, med anledning af Riksdagsordningen,
bestämma ^a-propositionen.
Herr Grefven och Landt Marskalken proponenerade
1,400,000 i den jakande och 800,000
i den nekande propositionen.
Ja och Nej.
Grefve Löwenhjelm, Gustaft yrkade 1,600,
000.
Herr Landt Marskalken förnyade 2 gånger
Sitt sista förslag, men lika förgäfves.
Grefve Lill'jencrantz utbad sig få göra Ridderskapet
och Adeln uppmärksamma derpå, att
Götha Canal - Discont förut .haft 800,000 R:d.
och Götheborgs särskildt 200,000 R:drs Creditif.
*43
Den 5 Augusti.
Herr Friherre of Wetterstedt utbad sig fä
anmärka, att 3:ne altarnativer förut varit i fråga,
nämligen: i,6oo,coo R:d., 1.300,000 och
800,000 R:d.; Ett 4:de, på 1,400,600 R.dr, hade
nu tillkommit. Häraf kunde alstras 4 voteringar.
Herr Friherren tyckte sig hafva funnit,
att den af Hans Ex c eli nice. Herr Grefven
och Landt Marskalken andra gången föreslagna
formliga voterings-proposition hade blifvit godkänd.
Enligt den nekande delen af densamma,
kunde 2:ne voteringar ej undvikas; men sådant
vore alltid en vinst emot att behöfva anställa
fyra. Herr Friherren föreslog alltså, att voteringen
måtte efter denna proposition genast företagas.
Ropades Ja.
Hvarefter berörde Voterings-proposition å
nyo upplästes och godkändes.
Voteringen företogs klockan ~ till 3 och
slutades klockan ^ till 4, då rösterna belunnos
hafva utfallit sorn föijer:
Ja - *
Nej - 97.
Och som sålunda den nekande delen af
propositionen hade vunnit, och ny votering i
anledning af densamma skulle anställas, författades,
upplästes och godkändes följande Vote'ings-proposition:
Den
som bifaller, att Creditifsumman för
Den 5 Augustt. 149
Götha Canals- och Götheborgs sammanslagne
Disconter blifver 1,300,000 R:d. till och med
år 1820, skrifver
y.;
Den det ej vill, skrifver
Nej.
Vinner Nej, bestämmes Creditifsumman
till 800,000 R:d.
Voteringen företogs kl. | till 4, och slöts
kl. ^ till 6; och utföll rösterna som följer:
Ja 69.
Nej - 71.
Och varande således Creditifsumman för
Götha Canals och Götheborgs sammanslagne
Disconter bestämd till 800,000.
Högh Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan ^ till 6.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Plenum kl. \ till 8 eftermiddagen.
Återtogs öfverläggningen angående Discont-rörelsen.
Dm y Augustt e. m.
Vid 2 punkten af första Betänkandet, angående
rättighet för BancoFullmägrige att välja
en Directör i Directionen öfver Canalverket,
samt vid de årliga revisionerna äfvenledes en
Fullmägtig, m. m. — befanns ingen anmärkning
äga rum.
Uppiästes 3dje punkten uti Utskottets bägge
Memorialer, hvaruti föreslås en årlig ersättnings-summa
för Banken af FilialDisconterna.
Friherre Cederström, Jacob: Det är af Ut
skottet
föreslaget, att, i fall Malmö Discont-oqtroy
skulle förlängas till och med 1820, så
borde efter den nuvarandes slut af vinsten, sedan
Actieägarne först erhållit 7 procent på sina
insatta penningar, §• tillfalla Banken och 4
Bolaget — dervid tror jag ingenting vara att
påminna. Och det alternatif Utskottet föreslagit,
i händelse Malmö Discontrörelse, efter nuvarande
Octroys slut, skulle förenas med CanalDisconten,
förfaller, sedan Ridderskapet och
Adeln beslutit, att en sådan förening icke skall
äga rum.
Friherre Cederströms yttrande bifölls.
4:de punkten, angående CanalDiscontens
rättighet att emot löpande Reverser upptaga
Lån mot 3 procents ränta, upplästes.
Grefve Lilliencrantz, Johan Wilhelm: Jemte,
det jag ödmjukligen förklarar, att jag, af sjukdom
hindrad, icke deltagit i Höglofl. BancoUtskottets
Betänkande» hvarigenom Utskottet,
Ben y Augustt e. tn.
tvärfpmot sin förut yttrade tanka, medgifvit, att
de såkallade 3 procents sedlar ytterligare skul.
le få sättas i omlopp — får jag äran upplysa,
att, vid härom anställd votering, Ri derskapets
och Adelns Ledamöter fortfarit i den först
fattade mening, samt att pluralitet i Utskottet
troligen icke ägt rum, utom den händelse, att
endast en Ledamot af Hedervärda Bondeståndet
bivistade sammankomsten. Ifrån Riksdagens
början har man tyckts tämligen allmänt
erkänna de skadliga verkningar, som 3 procents
sedlarne åstadkommit; jag kan således icke undgå
att högligen afstyrka Höglofl. Ståndets bifall
till deras fortsatta omlopp, och det så mycket
mer, som det Götha CanalBolag ålagda vilkor,
att underksta sig RancoStyrelsens föreskrifter
vid regleringen af Discontrörelsen i allmänhet,
i annat fall reduceras till en chimére.
BancoUtskottet afstod ifrån Malmö- och
Götheborgs Discontverks bedrifvande för Bankens
egen räkning, förnämligast derföre, att sådant
icke kunde ske utan upptagande af Län
emot 3 procents sedlar. Sedan Banken redan
åtagit sig sådana utgifter till nästa Riksdag, att
berörde Disconter utan Sedelstockens förökning
icke kunde drifvas med fond af Bankens egna
tillgångar.
Skulle, emot all förmodan, BancoUtskottets
Betänkende i förevarande punkt bifaHas, vågar
jag vördsamligen tillstyrka, att åtminstone det
tillägg göres: att 3 procents sedlar icke få utgifvas
på mindre summa än 2000 R:d.
Den y Augusti e. m.
Friherre Cederström, jacobs Orsaken hvarföre
3 procents-sedlarne i synnerhet blifvit öfverklagade,
är, att de kunnat utgifvas på summor
hvarigenom de blifvit gångbara 3 och om endast
denna gångbarhet förhindras, så försvinner all
anledning till klagan öfver deras tillvarelse, och
de blifva då lika med enskiidtas förskrifningar.
Jag får likväl härvid erinra, att någon förändring
i Malmö- och Götheborgs Disconters rättigheter
icke för det närvarande kan aga rum,
pä annat sätt än genom föreskrifter för dessa
verk att gälla, sedan deras nuvarande Octroy
upphört. Men med Canalverkets Discont är
förhållandet olika, efter Riksens Ständer, såsom
vilkor för bidraget till Canalarbetet, förklarat
sig vilja gifva en ny reglering åt detta verks
Discont. Jag får derföre föreslå, att CanalDisconten
må bibehållas vid rättigheten att utgifva
3 procentssediar, likväl på ej mindre summa
än 1000 R:dr, samt att, så snart de andra FilialDiscontemas
nuvarande Octroyer upphört,
denna rättighet för dem måtte åtföljas af enahanda
vilkor.
Herr Påhlman, Otto Fredrik: Emot Götha
Canal Disconts fortfarande rättighet till upptagande
Lån mot löpande 3 procentssedlar kan
jag för min del ej annat än på det högsta
protestera. Den anmälan, att en sådan tillstyrkan
härleder sig från Ständs-pluralite't, anser
jag icke bindande} ty de 3:ne öfriga RiksStänden
hafva icke, i enlighet med föreskrifven
Riksdagsordning, ännu kunnat fatta ett sådant
beslut. Den oreda och många olägenheter, som
Den 5 Augusti, e. m.
öfversvämningen af dessa papperslappar redan
åstadkommit, äro så väl kände, att jag ej tror
mig böra borttaga tiden med att derom ingå i
detail. Allmänna rösten har i denna del redan
länge varit prononcerad. Den lärer således
icke vara okänd för någon. Såsom vilkor
för det till Canalarbetet beviljade biträde är
stadgadt, att Bolaget skall underkasta sig de
föreskrifter Riksens Ständer finna nödigt stadga '
för Discontrörelsen i allmänhet. Hvartill skulle
ett sådant förbehåll tjena, så framt Discontprevilegierna
endast skola än mera utvidgas? sådant
behöfver man ej befara att CanalDuectionen
bestrider.
Om CanalDisconten från början af nästkommande
år endast emottager penningar på
afskrifningsräkning, så tror jag den ändock,
kan blifva belåten. Skulle också härigenom
uppkomma en mindre Discontrevenu, an på
det andra sättet, så är den tankan väl ändock
förlåtlig, att också något afseende bör göras på
Rikets väl i allmänhet, och att Riksens Ständer
äfven hafva andra vigtiga föremål att öfverväga,
än blott fullbordandet af Götha Canal.
Friherre Stael von Holstein, Cotjiiz Ludvig:
Då detta ämne för mig är mindre bekant, borde
jag väl icke yttra mitt omdöme härom; men
då jag tämligen allmänt hört. att de äro derigenom
skadiige, att de fördubbla utelöpande sedelstocken,
så anser jag föga vara vunnet, om
de än ställas på 1000 R:dr, emedan de ändock
i större handel blifva gångbare; mindre ska
-
Den y Augusti e. m.
<3a å^tadkommes genom detta låningssätt, då
de blifva bokförde.
Herr von Schantz, Ivar Fredrik Gabriel:
Jag får den äran gifva tillkänna, att denna fråga
inom BancoUtskottet blifvit afgjord genom 3
Stånds pluratitet, hvilken altså borde vid framställningen
gälla på Utskottets vägnar, För
öfrigt är jag enskildt af den tankan , som Friherre
Stael och Herr Fahlman redan yttrat:
att 3 procents Sedlarne äro mycket skadlige, såsom
de hittiis varit beskaffade.
Vid hvad Friherre Cederström nä‘mnt får
jag anmärka, att skillnaden, efter hans förslag,
icke är annan, än att summan är större, och
att det blott är de fattige, som deraf skadas.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaf: Lika
med Herr Assessor Schantz, tror jag att, 3:ne
Stånds beslut fullkomligen berättigade BancoUtskottet
att, utan afseende på det 4 Ståndets
stridiga tanka, inkomma till Riksens Ständer
nied pluratitctens utlåtande.
Jag vågar nu framställa några tankar i
hufvudsaken. Jag förstår ingen Finance; äger
således inga anspråk pä ofelbarhet för min mening
; men erkänner ej heller någon sadan för
andras. Jag har alltsedan Riksdagens början
hört omtalas 3 procents Sedlarnes skadlighet;
och jag förmodade således, att, om, efter en
närmare granskning af denna skadlighet, man
hade velat antingen inskränka dessa Sedlars om«
Den 5 Augusti e. m.
lopp, eller ock aldeles inställa det, skulle man,
såsom ersättning för det förmindskade Lånbiträde,
som, genom dessa Sedlars indragning
ur allmänna Rörelsen, nödvändigt borde uppkomma,
derjemte bereda andra tillgångar, i
synnerhet under en tidpunkt, då, i så många
särskildta afseenden, klagas öfver förlägenhet i
Allmänna Rörelsen. Med tillämpning af denna
förmodan, borde jag icke vänta, att, då man
nu vill bestrida Götha -CanalDirection rättigheten
att utgifva 3 procents Sedlar, och således
förmindskar dess Rörelse-Capital, man äfven
på samma gång vill nedsätta dess Creditif i
Banken till det ursprungliga beloppet, eller
8-0,coo R:dr, gifvit i förening med den upplåtne
tillåtelsen att ersätta denna otillräckliga
summa med 3 procents sedlar. Jag har varit
mycket osäker, huruvida icke desse äro skadlige,
och jag hade således ej ett ord att invända,
om, då antingen deras indragning påyrkas, eller
ock deras löpande ränta nedsättes, t. ex.
från 3 till 1? å 2 procent, hvarigenom Capitalisterne
förmodades mindre i Disconten kunna
insticka sina penningar, Bolagets Creditif i
Banken blefve, i samma förhållande, ökadt
från 1 000,000 R:dr till 233 millioner. Då
gafs ersättning å ena sidan för hvad som togs
å den andra; nu deremot vill man förmindska
å begge sidor.
Skulle jag förut haft någon tvifvelaktighet
rörande 3 procents sedlarnes bibehållande, sä
tvekar jag nu icke att offentligen föiklara, att,
då fråga väckes för Götha CanalBolag att förlo
-
1 Den 5" Augustt e. m.
ra det ökade Creditivet i Banken , jag anser
både rättvisa och landets nytta fordra, att ifrågavarande
3 procents sedlar blifva bibehållne.
Herr Påhlman: Lika långt ifrån att begära
eller tro, det någon enda> skall anse min tanka
ofelbar, lika öfvertygad är pg, att man äfven
kan ä^a en tanka i Finance, och att man
har rättighet densamma yttra , ehuru den kan
vara för Götha CanalBolag mindre gynnande.
Jag är nog förmäten att häruti ej känna någon
verkan af hvad impösition som heldst.
Man har fästat sig vid mitt förra yttrande
om 3:ne Stånds pluralitet. Att jag misstagit mig
pä Utskottets framställning, och trott det vara
Stånden, som fattat beslutet, i stället för de 3:ne
öfriga Ståndens Ledamöter i BancoUtskottet 1—
är lätt att finna. Jag erkänner gerna detta mitt
misstag: ty, ehvad fel mig må kunna tilläggas,
har jag åtminstone icke det, att tro mig vara
ofelbar. Häraf följer dock icke, att jag skall
tro mig vara utan allt slags begrepp eller kunskap
i Financefrågor — en bekännelse, som
jag icke kar. afgifva. Den siste värde Talaren
har, såsom skäl för bibehållande af 3 procents
sedlar, åberopat Ridderskapets och Adelns
genom votering fattade beslut om Creditivets
förblifvande vid 800,000 R:d., och säger sig
icke kunnat förmoda, att man genom borttagande
af 3 procents sedlar äfven ville borttaga
Crediten.
Att Crediten för Götha CanalDjscont skall
Den y Augusti e. m.
blifva mindskad efter detta Riksmöte, då Riksens
Ständer anslagit betydliga summor till Canalens
fullbordan — synes mig alldeles obegripligt.
Det är tvärtom mycket anledning tro, att
Crediten härigenom skall förökas. Det vore
åtminstone ett alldeles nytt förhållande, om förtroende
till ett företag kan mindskas i mon af
som tillgångarne blifva förökade.
Att det skall träffa Låntagarne svåra olägenheter
genom upphäfvande af 3 procents sedlar,
är en lika hotelse, som gjordes då man yrkade
att få Creditivet i Banken fördubbladt.
Detta skall säkert alltid blifva ett kraftigt skäl
för att tvinga Riksens Ständer att bevilja de aldraorimligaste
uppoffringar åt Götha Canal; tyman
skall alltid förstå framställa Låntagarnes
blifvande nod och förlägenhet, såsom följder på
afslag af de fordringar som göras. Dä bland
den stora mängd, sorn äro skyldige i Disconterna,
allt för fa äga tillräcklig kännedom för att
bedömma sitt eget, än mindre det allmännas,
sanna interesse, skola de också i denna del
alltför lätt blifva förvillade och af fruktan för
uppsägning, bifalla allt hvad som äskas.
Jag inser icke, hvarföre DiscontDirection
mer hädanefter än hittills skall behöfva infordra
några lån. De beviljade 300,000 R:dr ärligen
böra väl snarare förmindska än öka behofvet
deraf.
1 stöd af hvad jag nu i korthet anfört, äfvensom
med anledning af de särskildta yttran
-
Den 5 Augusti e. m.
den, hvilka åtföljt Höglofl. EancoUtskottets Be*
tänkande, yrkar jag, att Götha CanalDiscont
måtte förbjudas från nasta års början utgifva 3
procents sedlar af hvad valeur sorn heldst.
Friherre Bosje, Ludvig: Jag skall aldrig vägra
min aktning för hvarje annan öfvertygelse
än min; men jag skall alltid tro min pligt vara
att förblifva vid min,'intill dess jag förmår upptäcka
skäl mägtiga att den förändra. Jag haf
2:ne gånger haft den äran framlägga mina tan*
kar om den olyckliga verkan på allmänna penningställningen,
som uppkommer från den Capitalisterna
förunnade förmon, att få deras penningar,
för 3 procent, i Disconterna insätta
och om angelägenheten att denna anstalt aldeles
afskaffa 3 men då frågan nu mera icke är
om ett sådant afskaffande, utan blott huruvida
insättningen skall ske på räkning, eller om Sedlar
för sådana penningar skola af CanalDisconten
få utgifvas; så synes mig vara temligen
klart, att, då insättnings-fördelen visserligen af
Capitalisterna heldre begagnas, än deras penningar
till enskildte Låntagare utlånas, uppkommer
deraf en svårighet för Låntagare, som ökar
penningförlägenheten, hvilken äter mera motas
af 3 procents sedlarna; och, på detta skäl,
förenadt med det af Friherre Wetterstedt anförda*
grundadt i Creditivets förminskning, tillstyrker
jag att, då insättningsfriheten fortfar, 3 pro*
cents-sedlarne också må fortfara.
Grefve Lillje.ucrantz: Disconternes Utlånings-summa
står i oskiljaktigt sammanhang
Den 5 Augusti e. m.
med det Creditif de i Banken äga att repliera
på vid erit iska tillfällen. Den misscredit, som
hotade Götha Canalverk under loppet af denna
Riksdag, var orsaken dertill, att större summor
af insatta 3 procents medel på en gång lyftades;
Men deraf uppkomna förlägenhet häriedde
sig onekligen deraf, att Creditivet var för
otillräckligt emot den utvidgade Discontrörelsen,
för hvilkens belopp ingen gräns sattes vid
Octroyens utfärdande år 1809. Då Creditivet
stäldes endast på 800,000 R:dr, calculerade
man icke på en utlåning af mer än 5,000,000.
Sedan den princip är tagen, att till nästa Riksdag
låta Discontrörelsen oförmindskad fortsättas,
är deraf en ren följd, att Creditifvet måste ökas.
Det var af sådan grund jag i förmiddags Plenum
vördsamligen tillstyrkte, att Creditivet,
enligt BankoUtskottets förslag, måste stadgas
till 1,300,000 R:dr; och af samma anledning
önskar jag högligen, att de öfriga RiksStåndert
må bifalla denna mening3 ty, för min del, kan
jag icke taga ett sednare beslut, som tillintetgör
ett annat, som jag, efter noga öfverläggning,
nyss fattat.
Friherre Stael von Holstein: Grefve Lilljen«
crantz har klart framstallt, det Discontrörelsen
bör bestämmas efter sin fond och sitt Creditif.
Då Rörelsen derutöfver blifvit utsträckt, hvilket
är ett missbruk, har följden blifvit den, som
nu förorsakar den allmänna oredan. Missbruk
böra rättas. Då man biträder med ökade Creditiver,
utvidgar man en rörelse, som man i
det hela, i det skick den nu kommit, anser
Den 5 Augusti e. m.
vara skadlig, och derföre bör inskränkas, men
småningom, för att förekomma, det ej allt för
många blifva olyckliga; ty alla kunna icke hjelpas.
Det tjenligaste sättet torde derföre vara att
icke göra dem courante, utan bokförde.
Hans Excellenee Herr Grefven och LandtMar
skalken: Jag torde till en början fä fråga, om
Ridderskapet och Adeln bifaller, att 3 proce,nts
sedlar må utgifvas; dock ej under 1000 R;d.
Banco.
Ropades fa och Nej samt Dotering.
Friherre Boije: Jag anhåller vördsamt få
erinra, att ämnet innefattar arne frågor: Den
ena, om 3 procents Rev.erserne böra få existera;
den andra, till hvad belopp de lägst böra
bestämmas: och jag tror, för min del, att dessa
frågor böra särskildt från hvarandra behandlas.
Ropades Nej.
Herr von Schantz: Jag anhåller ödmjukast
få anmärka, det min och fleras meningar, att
deras utgifvande må fortfara intill dess Malmö
och Götheborgs Disconters Octroy upphör. Det
var dessa slags Sedlar, som förorsakade att Riksens
Ständer måste under nuvarande Riksmöte
bistå CanaiDisconten medelst den förhöjda Dis*
conträtten.
Herr Påhlman: Jag utber mig vördsamt få
fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
der
-
Den 5 Augusti e. m.
deruppå 2tt Malmö och Götheborgs Disconter
äga, i afseende på denna fråga, rättigheter
skiljagtige ifrån rättigheter för Götha Canals:
De förra äga i sina Reglementen gifvet tillstånd
att utfärda 3 procents reverser, men Götha
CanalDiscont beror, i detta afseende, af Riksens
Ständers beslut; och jag, för mindel, tillstyrker
att för densamma utgifnipgsrätten måtte
upphöra från och med nästa års början.
Grefve Lilljener antz: Man har tagit till
princip i BancoUtskottet att indragning af 3 procentssedlar
icke borde äga rum för Götha CanalDiscont
förr än Götheborgs och Malmö Dis
iP
conters
Cctroyer upphöra; ty så länge dessa
Verk sätta sådana sedlar i rörelse, finnes ingen
anledning att neka samma förmon åt Götha
CanalBolag, hvilkets Discontvinst utan ändamål
annars blefve förmind-kad, till förmon för de
andra FilialDisconterna.
Friherre Boye: Jag anhåller vördsamast fä
fästa Höglofl. Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
deruppå att man icke kan betaga
Malmö- och Götheborgs Disconter rättigheten
att emottaga penningar för 3 procent; och att,
om hufvudsakliga ändamålet är att förmindska
dessa sedlar, så har man icke alls kommit ändamålet
närmare derigenom att man fråntager
CanaiDisconten rättigheten att sådana utgifva,
så vida följden deraf icke blef annan än att
personer som förut i denna sistnämde Discont
insatte sina penningar, skola då insätta dem i
Ridd, «. Ad. Prtt. 6:te Del, N:o 21. 22.
Den 5 Augusti e. m.
Malmö och Götheborgs Disconter; och man
har då ingen ting annat uträttat än att fråntaga
fördelen af penningarnes begagnande från den
ena Disconten, för att skänka den så mycket
större åt de andra
en handling som synes
mig ingalunda förenlig med viljan att göra alla
lika rätt; och man har då ej mera gjort än
mindskat fördelarne för en ibland de 3:ne.
Herr Påhlman: Jag hemställer huruvida
BancoUtskottets synpunkt kan anföras såsom
skäl, när här tillstyrkes ett alldeles motsatt
resultat.
Beträffande den sist talande värde Ledamotens
erinran om den partiella fördelningen af
rättigheter, att för 2:ne Disconter tillåta 3 procentssedlars
utgifning och vägra den för den
3:dje, så, ehuru ändamålet dervid icke tillfullo
ernås, vinnes det likväl till någon grad.
Dessutom äro de förra, genom sina Reglementen,
till en sådan utgifning berättigadej
men Götha CanalBolag måste, emot det biträde
detsamma nu erhållit, underkasta sig de föreskrifter
Riksens Ständer behaga göra. För öfrigt
ser jag ej något hinder för att CanalDisconten
ej skulle kunna drifva samma rörelse som
hittills, genom penningar insatte på afskrifningsräkning.
Jag anser således att 2:ne propositioner
i detta ämne blifva af nöden: Den ena
angående Malmö- och Götheborgs Disconter5
Den andra, om CanalDisconten.
Den $ Augusti e. w.
Herr Grefven och Landt Mari katten: Herr
Påhlman har nämnt att 2:ne propositioner borde
göras: En, angående Malmö och Götheborgs
Disconters rättighet att utgifva 3 procents sedlar
och en annan, om en dylik rättighet för CanalDisconten.
Jag hemställer huru sådant rigtigt
låter sig göra, då Götheborgs Discont skall efter
en viss tid öfvertagas af CanalDisconten.
Herr Påhlman ansåg sådant ieke kunna få
namn af ett öfvertagande: CanalDisconten finge
allenast tillfälle att i Götheborg ensam drifva
samma rörelse; och öfvertagandet vore i
grunden ingen ting annat än att, enar Götheborgs
Discont upphörde, existerade för CanalDisconten
ingen concurrence.
Herr Grefven och Landt Marskalken; Bifaller
Ridderskapet och Adeln BancoUtskottets tillstyrkande
i afseende på 3 procents Reverserna?
Ropades starka Ja och Nej t samt begärdes
votering.
Härefter upplästes, i anledning af discoursen,
och justerades följande Voteringsproposition
:
Den som bifaller att 3 procents sedlar;
till mindst 1000 Rrdrs belopp, af Götha Canal®
och Malmö Disconter må få utgifvas, sedan
Malmö och Götheborgs DiscontOctroyer upp*
hört till och med 1820, skrifver
fri
164
Den 5 Augusti e. tni
Deri det ej vill, skrifver
Nej;
Vinner Nej', så må Götha CanalDiscont ej
utgifva några 3 procentssedlar efter 1816 års
början, och Malmö Discont ej sedan dess första
Octroy till ända gått.
Voteringen börjades kl. \ till 9, och slutades
kl. | tili 11, då rösterne befunnos hafva
utfallit som föijer:
Ja - - - - 68-
Nej - 87.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham, anförde
härefter: Sedan beslutet nu sålunda genom Votering
blifvit fattadt, anhåller jag, i stöd af min
i grundlagarne förvarade rätt, att i Protocoliet
få antecknad min reservation deremot. Jag reserverar
mig äfven emot det beslut som genom
nyss föregående votering fattades. Mitt skäl
är att jag anser dessa beslut, om de komma
att gå i verkställighet, medföra så mycken enskild
skada för en mängd individuer, och derigenom
äfven allmän, att jag ej vill vara ansedd
att dertill med min röst hafva bidragit.
Uti samma reservation instämde till alla
delar Friherre Cederström, Jacob, Friherre Cederström,
Rudolph, undertecknad Silverstolpe, Axel
Gabriel, Grefve von Platen samt Grefve Stackelberg,
Reinhold.
Den <) Augusti e. m. 1^5
Upplästes 1 punkten, innehållande tillstyrkande
att Götha CanalBolags, i 10 §. af Reglementet
förbehållna, rättighet att utgifva Assignationer
på Banken af 5 R:drs valeur, icke efter
upphörandet af FilialDiscontern3S nuvarande
Octroyer vidare får begagnas, utan berörde
Assignationers mindsta belopp, efter denna tid
blifva 10 R:dr.
Bifölls.
Upplästes BancoUtskottets i det sednare
Memorialet afgifna Yttrande rörande yrkadt
stadgande att alla DiscontAssignationer ställda
på Banken måtte i Kronans uppbörd emottagasj
anseendes Utskottet sådana Assignationers emottagande
icke ens kunna åläggas någon privat,
och följaktligen ej heller Kongl. Maj:t och Kronan,
utan sådant böra ankomma på Kongl.
Maj:ts Nådiga bepröfvande. Likaledes Utskottets
öfver det förslag, att alla falska Assignationer
böra af den Discont, i hvars namn de äro
utgifne, ovilkorligen inlösas till deras fulla belopp,
afgifna yttrande att ej kunna tillstyrka ett
sådant stadgande, såsom innefattande en direct
uppmuntran till förfalsknings-brott.
Den proposition Herr Landt Marskalken till
bifall härå gjorde, besvarades med Ja och Nej.
Friherre Stael von Holstein: Det skadligaste
af hela Discontrörelsen anser jag det vara att
Assignationerna på Banken blifvit gjorde courante
såsom mynt; häraf har många olägenheter
uppstått. Det blir omöjligt att bestämma
Den 5“ Augusti e. m.
gränsen för det i rörelse satta Capitalet, då
Assignationerna icke ovilkorligen inom en viss
tid i Banken uppvisas till inlösen 3 och häruti
torde man hufvudsakligen igenfinna möjligheten
huru Disconter, som till fond och Creditif haft
nagra 00000 R:dr, likväl rört sig med flera
millioner, och kunnat draga en vinst af 30 ä
40 procent per Actie , hvarigenom penningen
blifvit dragen från allmänheten till vissa individuel
dessutom är Landet öfversvämmadt
med falska Assignatioher , hvarigenom mångfaldiga
menniskor särdeles af allmogen blifvit beri
agne , samt otaliga rättegångar uppstått3 af
denna orsak har äfven Malmö Discont i Allmänna
Tidningar annoncerat att inga Götha
Caoals Assignationer derstädes i betalning emottagas,
så framt de icke endosseras, sä att
man vet till hvilken man kan hålla sig, i fall
man blefve bedragen. Jag tror denna omständighet
vore tillräckligt skäl till förbud emot
deias löpande; ty det är en pligt af en styrelse
att söka förekomma att inbyggarena i Landet
icke måtte varda bedragne. Det är äfven
märkvärdigt att RiksgäldsFullmägtige förbudit
Uppbördsmännen till Kiksgälds-Contoiret insända
dessa Assignationer j då deremot Konungen’
befallt Götha CanalsAssignationers emottagande
vid Statsverket. Vore det icke så nära Riksdagens
slut, skulle jag begära få veta om eller
huru många falska uti Uppbörden till StatsContoiret
inkommit, och på hvem förlusten stannat.
Jag kan således icke bifalla Utskottets
Betänkande i d*nna delen, så mycket mindre
som 10 §• i Reglementet, då man med nog«
Den y Att gusti e. m. 167
granhet genomläser densamma, ingalunda tillägger
Disconterna denna rättighet.
Friherre Cederström, Jaeob: BancoUtskottet
har förklarat att, då enskilde icke kunna
förpligtas till mottagande af sådana sedlar, kan
sådant icke heller åläggas Kronan 3 men att det
ankommer på hvar och en enskild att mottaga
dem. Utskottet har, till följe deraf, afstyrkt deras
mottagande i Uppbörden 3 Jag finner således
intet skäl att afslå hvad Utskottet föreslagit.
Friherre Stael von Holstein: Friherre Cederström
har ganska rigtigt upplyst denna omständighet;
och, om Bolaget ålägges att honorera
och godtgöra Staten alla de falska Assignationer
som tilläfventyrs kunde i Uppbörden
inkomma, har jag intet ord att säga.
Hans Excellens Herr Grefven och LandtMarskalken
förnyade sinjforut gjorda proposition,
men hvilken på lika sätt besvaras.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaft yttrade
sig icke inse hvad ett stadgande rörande
dessa Assignationersjmottagande i Kronans Uppbörd
skulle åsyfta, enär ingen händelse sådant
påkallat elier någon anledning dertill ä'r gifven
genom försporde afskrifningar för falska Assig
-
Friherre Stael von Holstein: Det, har blifvit
nämndt, att ännu ingen dylik händelse inträffat,
153 Dw 5 Augusti e. m.
oell ingen afskrifning af sådan orsak ägt ram.
Jag lemnar sådant derhän; Men det är dock
en möjlighet, heldst de utan mycken svårighet
kunna eftergöras, så väl att man icke lätt kan
skilja dem från de rätta. Jag har sjelf haft
etr dylikt exempel i Örebro igi2. Jag framlade
då pa LandrMarskalksbordet 2:ne dylika
falska, sorn voto så väl gjorde att ingen kunde
se hvaruti felet bestod, förr än man derom
upplystes. Jag kan således icke frångå det yrkande
att deras kringlöpande, såsom högst skadligt,
måtte förbjudas.
Hans Excellence Herr Grefve von Engeströmt
Lars: Vid hvad Friherre Stael yttrat får jag
allenast anmärka att mångfaldige exempel finnas
på BancoSedlar, så skickligt förfalskade att
man nästan ej kunnat underlåta att misstaga
sig på dem. Om det nu yrkade stadgande
angående Assignationer skulle vidtagas, så borde
det äfven utsträckas till alla slags Sedlar som
i Riket löpa; och då vet jag slutligen icke
hvad slags mynt skulle i Kronans uppbörd emottagas.
Grefve Mörner, Adolph Goran: I anledning
af Friherre Ståbis yrkande får jag den äran förklara
att åtmindstone under min embetstid, såsom
StatsSecreterare för Handels- och FinanceExpeditionen,
har jag aldrig hört talas om någon
sådan afskrifning, eller någon fråga derom
Hos Kongl. Majrt förevarit.
Friherre Staél von Holstein: Om än ingen
Den 5 Augusti e. m. 169
Afskrifning i StatsVerkéts Uppbörd ägt rum,
så vittna dock de många rättegångar, m. m , att
der är ganska vigtigt afhjelpa denna oreda ;
hvilket ock är ganska lätt då Assignationerna
nyttjas till det de äro ämnade, nämligen att
derför uppbära penningar, men icke sättas i
rörelsen såsom penningar.
Grefve Mörner, Adolph Goran: För Kronans
räkning hafva sädane rättegångar icke ägt
rum; och de kunna det icke heller, enär det
är stäldt på Uppbördsmannens eget ansvar och
ersättningsskyldighet om han emottager sådana
Sedlar, som äro förfalskade; Någon förlust
kan således aldrig drabba Statsverket: ty om
vid Penningeremisser frän Renterierna till Stats
c
Contoiret
några falska Assignationer äfven skulle
inkomma, faller förlusten på Uppbordsmännen,
af hvilka det beror att emottaga Assignationerna
elier vägra dem.
Friherre Stael von Holstein: Att inoen för
O
lust
skulle drabba Statsverket, om än någon falsk
Assignation skulle inkomma, utan Uppbördsmännen
böra vidkännas en sådan förlust, lärer
vaTa ganska obilligt; då dessa Assignationer
äro så lätt eftergjorde, så svåra att skilja ifrån
de rätta, så att ett annat Discontverk till
sin säkerhet ålagt inbetalare att endossera
är det en hårdhet att blottställa en Uppbördsman
för skada, när honom icke är tillåtet vägra
emottaga eller att begära endossement.
Friherre Cederström Jacob: Det förundrar
mig att öfverläggningen öfver denna fråga kun
-
170
Den 5 Augusti t. m.
nät blifva så vidlyftig. Utskottet bar förklarat
att , då icke enskilde kunna åläggas att emottagt
sådana Sedlar, kan det icke heller befallas
att de i Uppbörd skola emottagas. Lika litet
som enskilte kunna förbjudas att dem emottaga ,
lika litet kan denna rättighet förjKonungen inskränkas.
Såsom bevis får jag nämna att, om Hans Majit
Konungen utgåfve en Författning, som ålade att
emottaga sådana Sedlar, man och man imellan,
vöre en sådan Författning olaglig. Det
ar således på hvars och ens enskilda risque,
då sådana Sedlar i rörelsen mottagas, äfvensom
påJKonungens 5 och kunna således inga afskrifningar
för sådana Sedlar någonsin äga rum.
Herr Landt Mar skalken gjorde härefter proposition
å den upplästa punkten af BancoUtskottets
sednare Utlåtande, hvilken med Jfa
besvarades.
^ Upplästes <5:te punkten af det första Memorialet,
af innehåll att det skulle åligga Götha
Canal Bolags Directeurer att fästa särdeles
uppmärksamhet å de productiva Näringarnes
behof, och tillse det de, i möjligaste måtto,
blifva med Lån understödde.
Friherre Cederström , Jacob, erinrade att
det skulle blifva mycket svart för Riksens Ständer
att bestämma det Reglementariska. Den
exsecutiva magten vore den tjenligaste att härom
anlita. Han finge derpå projectera att alla
de föreslagne Reglementariska föreskrifter måtte
öfverlemnas till Kongl. Majit, för att vid af
Honom Nädigst tillutfärdande Reglemente derå
Den 5 Augusti e. m.
göra det Nådiga afseende, till förmon för Landets
productiva Näringar , som Han, i afseende
på deras behof och förkofran, for godt finner.
Den upplästa punkten af Memorialet godkändes
, med den förändring och tilläggning
som Friherre Cederström föreslagit.
7:e punkten i Utskottets första Memorial,
angående den högsta summan för hvilken en
person, såsom Låntagare och såsom Cautionist
får häfta, m. m.
Godkändes.
8:e punkten, att Lån på Canalverkets egna
Actier samt andra godkända hypotheker
och statspapper, men ej på namn, Vexlar eller
privates Reverser , böra jemväl vid Bolagets
Contoir i Stockholm meddelas.
Godkändes.
I afseende på g:e och io:e punkterna af
samma Memorial, befanns redan vara stadgadt
genom de förut denna dag fattade beslut.
Herr Påhlman , Otto Fredrik : Den högaktning
och erkänsla hvaraf Högloft. Ridderskapet
och Adeln för Hans Excelience Herr Grefven
och Landt Marskalken allmänt äfo intagne, göra
mig förvissad att Ridderskapet och Adeln
med synnerligt nöje skola omfatta ett tillfälle
att för Högvälborne Herr Grefven och Landt
-
172
JDeu 5 Augusti e. m.
Jllarskalken högtidligen ådagalägga dessa sina
upprigtiga tänkesätt , för hvilkas fortfarande
Höglofl. Ridderskapet och Adeln , allt ifrån
detta Riksmötes början, med hvarje dag fått
förnyade anledningar. Till Höglofl. Ridderskapets
och Adelns bifall vågar jag derför nu, sedan
Riksdagens göromål nalkats sitt slut, vördnadsfullt
föreslå att med ett Portrait af Hans
Excellence Herr Grefven och Landt Mar skaiken
öka Riddarhusets prydnad. Målningen deraf
torde, genom Höglofl. RiddarhusDirectionens
försorg, af en skicklig hand blifva utförd. Ett
värdigt rum skall detta Portrait intaga, å det,
tillsammans med åtskilliga högt förtjenta företrädares,
kommer att till efterverlden förvara
den LandtMarskalks minne som, med en utmärkt
tillgifvenhet af detta Riksstånd , ledt
D ss öfverläggningar under en för Sveriges
sjelfständighet och lycka mest lofvande tid.
Hjertats okonstlade språk behöfver ej, för att
blifva fattligt, låna välljudens uttryck. Eders
Excellence torde häruti finna en tillräcklig ursägt
att det är jag som gör denna motion,
dertill föranledd både af Medbröders önskan
och egen böjelse.
Endast ett slutligt tillägg tror jag, å Ridderskapets
och Adelns vägnar, mig ännu vara
skyldig att framställa, nämligen den anhållan
att Eders Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
täckes vara förvissad att Höglofl.
Ridderskapets och Adelns nu fattande beslut
mindst härleder sig frän praxis, utan har sin egentliga
grund i den upprigtigaste erkänsla för E*
Den 5 Augusti t. ta.
173
ders Excellence Herr Grefven och LandtMar*
skalken personligen.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln gaf, med
ett starkt Ja, sitt bifall till denna Herr Påhlmans
motion j och Hans Excellence Herr Gref.
ven och LandtMar skalken förklarade för Ridderskapet
och Adeln sin erkänsla öfver detta vedermäle
af deras uppmärksamhet: tilläggandes
att han, till betygande af sin tacksamhet heldst
önskade få af sitt Portrait göra en skänk åt
Riddarhuset.
Ropades ett starkt Nej.
Upplästes å nyo och bifölls StatsUtskottets,
förlidne gårdag på Bordet lagda, Utlåtande
i anledning af gjorda anmärkningar vid dess
Betänkande om utbetalningen af förra Kongl.
Familjens enskilda förmögenhet.
Upplästes å nyo StatsUtskottets, sedan
den 2te dennes på Bordet hyilande, Betänkande
angående Herr Grefve Gyllenborgs väckta
Motion om uppgift på öfverskott och besparingar,
samt om redovisning för Subsidie- och
Saltpetermedlen.
Grefve Gtjllenborg y Johan Henninge hade
174
Den 5 Augusti e. m.
inlemnat ett Anförande, hvilket upplästes, sa
lydande:
HÖglofl. StatsUtckottet har väl besvärat
min Motion om uppgift på öfverskotter och
besparingar samt redovisning för Subsidie- och
Saltpetermedei ; men, ehuru jag nogsamt insett
svårigheterna hvilka , i saknad af en sådan
Rikshufvudbok som sätter förhållandet i rätter
dag , skulle möta för en fullständig utveckling
i alla de delar hvaruti jag upplysning begärt ,
hade jag likväl förmodat att Höglofl. Utskottet
skulle gå min önskan i så måtto till mötes,
att åtmindstone en generelare uppgift skulle
meddelas om de större summors belopp, hvilka,
såsom öfverskott och besparingar, under
de nämnde åren , särskildt för hvarje år blifvit
använde efter föreskrifterna vid igio års Riksdag
, och särskildt jemlikt 1812 års RiksdagsBeslut
till Krigsfonden. Dessa upplysningar ,
som mig synes att Höglofl. Utskottet kunnat
meddela, skulle vid Riksdagens slut förgäfves
np ytterligare yrkas; men jag kan likväl icke
undgå yttra den tanke att det förekommit mig
anmärkningsvärdt att' flera millioner, utöfver
påräknade behofvet, genom nationens bidrag
influtit, utan att nationens Representanter skola
blifva i tillfälle att känna beloppet af hvad
för hvarje år bort inflyta och verkligen influtit,
huru det blifvit användt, och hvad ännu
såsom oanvändt kan för allmänna behof vara
att påräkna. Hvad åter angår Saltpetermedlen,
så, enär desse otvifvelaktigt äro Bevillningsmedel
, anser jag det hafva Utskottet ålegat
Den f Augusti e. tn.
att om förvaltningen af Saltpeterfonden söka
behörig kännedom, att derom kunna Riksens
Ständer upplysning meddela ; men i saknad
deraf har jag önskat det Riksens Ständer nu
hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit om
Nådig befallning att för Riksens Ständers Revisorer
vid nästkommande Revision må framläggas
Committerades för förvaltningen af Saltpetermedlen
deröfver till afgifvande fullständiga
redogörelse.
På gjord proposition blef StatsUtskottets
Betänkande godkändt.
Föredrogs å nyo och bifölls BancoUtskottets,
förlidne gårdag första gången upplasta,
Memorial med anmälan om nödig befunnen
jemkning i Riksens Ständers beslut rörande
Malmö Disconts Direction.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets,
sedan den 20 och 22 Juli hvilande. Betänkande
angående liqviderandet af skulderna
efter sista krig, fann HögloH. Ridderskapet
och Adeln detta mål vara afgjordt genom det
redan denna dag gifna bifall till samma Utskotts
Betänkande om utbetalning af förra Kongl. Familjens
enskildta förmögenhet.
1»
Upptogos till afgörande och biföllos följande,
den 3 och 4 dennes pä bordet lagda.
Den 5 Augusti e. m.
Betänkanden, Utlåtanden och Memoria!, från
StatsUtskottet:
i:o I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, af den 24 Juli, angående
aflöningen vid RiksgäldsContoiret.
2:o I anledning af återremiss i fråga , om
en på allmänna Arbetshusfonden anvist utgift.
3:0 Angående Lönförhöjning för Controlleuren
vid det inom RiksgäldsContoiret, i afseen,
de på Chartors Hvitstämpling, inrättade Contoir.
4:0 Om Termin för den innan nästa Riksdag
infallande Revisionen öfver Stats-, Bancooch
Riksgäldsverken, under hvilket bifall inbegreps
BancoUtskottets, den 3 dennes första
gången upplästa, Memorial af lika lydande innehåll.
yio I anledning af väckta motioner om ert
gratification till StatsCommissarien Widegren.
6:0 Angående gratification för StatsCommissarien
Frödelius.
7:0 Angående tillökte Dagtraktamenten för
tjenstmän och betjening vid RiksStåndens och
deras StatsUtskotts Cancellier.
Upplästes Herrar Electorernas lista till val
af de 2;ne Ledamöter å Ridderskapets och Adelns
vägnar
Den 5 Augusti e. m.
177
vägnar, hvilka skulle äga att, under Riksens
Ständers Justitie-Ombudsmans ordförande, tillse
och ansvara derför att RiksdagsBeslulet och
de frän BeviilningsUtskottet utgående författningar
blifva rigtigt och i enlighet med de af Riksens
Ständer justerade Expeditioner utfärdade}
och befunnos härtill hafva blifvit utsedde:
N:o 155. Friherre Stael von Holstein, Coifitz
Ludvig , Capitaine j
N:o 66, Herr Lilljehöök, till Gällared,— Fullmägtig
Ht rr Lagerheim , Olof fohan,
Kammarjunkare.
Efter anmälan af H.ns Extetlence Hetr
Grefven och Landt Marskalken att ät: k 1II ige Ledamöter
feiades så väl uti StatsUtskottet som jblind
de personer, hvilka till utgörande af Dess
Nämnd blifvit utvalde} och då möjligtvis Nämndfrågor
kunde ännu innan Riksdagens slut sig
yppa, och Nämnden derför behölde vara fulltalig
, beslöt Höglofl Rilderskapet och Adeln,
uppå Friherre Jacob Ciderströms ö slag, att tili
comple fterander skulie utses dc personer som
vid Nämndvalet befunnos hafva varit i röet tal
närmast till de utvalda Ledamöter och Suppleanter.
Justerades följande underdåniga skiifvelser
till Kongl. Majt:
Atdii, 0. Ad. Fröt. Gtc Del. N-.o 23. 24.
*78 Den y Augusti e.m,
i;o Rörande de 2:ne särskilda summor
hvilka, enligt Ö3:dje §:n Regeringsformen, böra
för oförutsedda händelser afsättas och anslås.
2:0 I anledning af Revision öfver KrigsRäkenskaperna.
3:0 Angående Fri Victualiehandel.
4:0 Om Renskrifvarebjelp för ExpeditionsUtskottets
Canzlister,
Upplästes och lades på Bordet följande
inkomne Betänkanden och Memorial:
l:o Från StatsUtskottet, af denna dag ,i anledning
af gjord motion huru förhållas bör med
de Actier hvilka tillhört f. d. Konungen, men
nu mera äro att anse såsom Statens egendom}
utgörande dessa Actier ^3 st. i Södertelje Canal
och 2:ne i Trollhätte Slussverk. Utskottet
tilIstytker att de förra måtte åtmindstone till
nästa Riksdag qvarstanna uti RiksgäldsContoiret ,
och att Contoiret må fullgöra de ytterligare inbetalningar
hvilka under tiden kunna varda föreskrifne
; och att, hvad de sednare angår,
hvilka utgöra en obetydlig summa, äfven måtte
med deras förvandlande i penningar anstå
till nästa Riksdag.
2:o Från StatsUtskottet, af förlidne gårdag,
angående föreslagne arfvoden för Extra
Den 5 Augusti e. m.
Tjenstmän och Vaktbetjening dels vid den af
Stats- och BancoUtslcottet sammansatta Beredning
för målet angående Götha Canal, dels vid
Revisionen öfver CommerceCollegii fonder samt
Allmänna Magazinslnrättningens förvaltning ,
utgörande hufvudsummorna för de förra 300
och för de sednare 350 R:dr B:co.
3:0 Från StatsUtskottet, af denna dag,
med bifogadt förslag till Instruction för de af
Riksens Ständer till deltagande i ÖfverRevisionen
af 1810 och sednare årens KrigsRäkenskaper,
utsedda Deputerade; tillstyrkandes derjemte
Utskottet, att så väl Deputerades arfvoden
som de arfvodeslöner, hvilka i förslaget äro utförde,
nämligen för en Secreterare 444 R:dr, en
Kamrerare 3ooR:droch för Canzlisterna tillSkrifvarehjelp
133 R:dr 16 sk.,må från RiksgäldsContoiret
, efter requisition , quartaliter utbetalas.
4:0 Från Stats- och BancoUtskotten, af
förlidne gårdag, med anmälan att vid öfverläggning
om den sammanjemkning af de skiljaktiga
besluten öfver en punkt af Betänkandet
om Götha Canalarbetet , som jemlikt 73
§:n Riksdagsordningen , af Utskotten borde
föreslås, hafva 2ne olika meningar inom Utskotten
uppkommit: Den ena, att Lånbiträdet,
enligt Ridderskapets och Adelns samt BondeStåndets
sammanstämmande beslut, bör utgå årligen
ifrån och med år i8if till och med år
1820, eller under 6 års tid; Och den andra
äter, att berörde biträde, enligt BorgareStåndets
beslut, bör utgå från och med är Iy15 till och
180
I)en 5 Augusti e. m.
Ined år 1820, eller det år då nästa Riksdag
dereft r intaller: Och sorn, vid anstald votering
2:ne Stånd stannat emot 2:ne, så anmäla
Utskotten båda dessa alternativer till Riksens
Ständeis egen pröfning.
f:0 Från Bane Utskottet, af förlidne gårdag,
innefattande berättelse angående Bancoverkefs
befundna tillstånd vid början af detta
Riksmöte, samt om de förmodade verkningarna
af de beslut som Riksens Ständer dels redan
vid derna Riksdag fattat dels ytterligare
finna nödigt att vidtaga.
6 0 Från OecoromieUfskottet, af denn3 dag,
med hemställan att kostnaden för Tryckning af
Utskottets Yt;rande i fragan om Allmänna
Magazinslnrätmingen, utgörande en summa af
26 R:dr 40 sk B o , matte af de till Riksdagskostnadcina
anslagna Allmänna medel bestridas.
7:0 Från samma Utskott, af den 3 Augusti,
med berättelse och förteckning öfver de
1 OeconomieUtskottet behandlade mål , hvar:
öfver alne RiksStånd stannat uti olika beslut
emot de 2:ne öfriga 3 anseendes Utskottet
alla dessa mål vara af den beskaffenhet,
att de Utlåtanden, hvilka mera än ett
RiksStånd förkastat, böra, enligt Riksdagsordningen,
förfalla, med undantag allenast af de
fä ämnen om hvilka Riksens Ständers pluralitet
förenat sig att dem helt och hållet till Kongl.
Mij.ts Nådiga förordnande i underdånighet öfverlemna.
Den 5 Augusti t. ttt.
8:0 Från samma Utskott, af den 3 Augusti,
i anledning af gjorda anmärkningar vid TJrskbR
tets, den 17 Juli afgifna, Betänkande öfver
väckt fråga om jemkning uti Extra Roterin
gen>
. ■
gro Från Expeditionsutskott, af dennl
dag, med förslag att i den projecteradé underdåniga
skrifvelsen' till Kongl. Mafft, rörande
SpanntnålSiVlagaxinsInrättningen, mätte efter orden
v ett Lån af Femhundrade tusende Riksdaler, ’ in*
föras följande tillägg: ”samt Slutligen att Maga1
zinslnrättningen vid inträffande ymnigare skörd',
och deraf förorsakadt öfverflöd på inländsk
spannmål, må, i händelse Eders Kongl. Majit
äfven , efter StatsRådets hörande, i Nåder skulle
finna nödigt att, till inhemska Jordbrukares
eljest oundvikliga förlägenhet för saknad afsättning,
större uppköp för Kronans räkning bora
göras, än ytterligare, emot Discontviikor och
3 procent i Renta, i Banken kunna disponera
500,000 R:dr, då derjemte ofvanbcrörde 500,
000 R:dr, eller tillsammans 1,000.000, till omföl
mäldta behof kan användas; hvarvid, förän*
damålets vinnande ,Riksens Ständer pröfvat nödigt
att för den spannmål som Magaxinslnrättningen
vid sådana tillfällen låter uppköpa, betalningen
bör erläggas efter det å hvarje sädesslag i orten
gångbara pris.”
182
tom f Augusti e. m.
Upplästes följande från RiddarhusUtskottet
inkomna
Hörsamste Memorial:
Sedan RiddarhusUtskottet, under den 3i:sta
nästlidne Juli, afgifvit dess, utaf Höglofl. Ridderskapet
och Adeln infordrade , Utlåtande
öfver Herr Professoren Eberhard Munck af Rosenschöld*,
den 28 i samma månad, å Riddarhuset
väckta motion om förändring i den
nu varande Bänkmanslnrättningen, har, vid föredragning
af detta RiddarhusUtskottets Yttrande,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, under
den 3 dennes, i anledning af Herr Öfverstens
och Riddarens af Kongl. S. O. Friherre fjfacob
Crderströms samt Herr Capitainen Friherre Stael
von Holsteins mot Utskottets berörda Retänkande
gjorda anmä< kningar, behagat omförmäldta
ärende, till Utskottets ytterligare Utlåtande, återremittera.
Lika med Herr Munck af Rosenschöld
har Herr Friherre Cederström ansett Ståndets
förtroende bättre uttryckas derigenom, att
Ståndet samfäldt valde sina Electorer , än att
detta val sker genom Bänkman, så mycket
mer som vid de tillfällen , då Ridderskapet och
Adeln vid en Riksdag icke vöre talrikt, kunde
inträffa det Bänkfördelningen utgjordes af en
eller två personer, i hvilket förra fall ledamoten,
såsom ensam, vore sjelfskrefven Bänkman,
och i det sednare åter, endera måste antingen
välja på sig sjelf, eller lottning anställas} hvarför
Herr Friherren, till förekommande af en
befarad brist på Electorer, icke allenast föreslå*
Den 5 Augusti t, m.'
git det ett stort antal Suppleanter kunde vid
första Electorsvalet utses, utan ock att, i händelse
Electorerne under loppet af Riksdagen
behofde completteras. sådant kunde genom val
af Electorerna sjelfva verkställas.
Under medgifvande att någon olägenhet,
anseende till återremisser af Utskottens Betänkanden,
icke uppkomme af det nu brukliga
sätt till val af Electorer genom Bänkman, har
Herr Friherre Stael von Holstein likväl, med
bifall till den utaf Herr Munck af Rosenschöld
föreslagna förändringen i Electorsvalen, hufvudsakligen
instämt i Herr Friherre Cederströms
yttrande, med det tillägg, att då Riksdagar hållits
i smärre städer, skall, likasom nu, händt
att ofta ingen meh stundom blott en person
funnits på Bänken, hvilken alitsa varit till
Bänkman sjelfskrifven.
Hvad sålunda förekommit har Utskottet
tagit i noga öfvervägande; och enär, Utskottet
veterligen, det till år 1772 samt vidare
från år 1810 till närvarande tid brukliga sätt,
att genom Bänkmän Utse Electorer, icke medfört
någon olägenhet, eller Utskottet kan finna
detta valsätt, i afseende på utrönandet af Ståndets
allmännare förtroende för dess Ledamöter
i Utskotten, innefatta ett mindre säkert bevis,
än om Electorsvalen förrättades af hela Ridderskapet
och Adeln, samt, efter Utskottets
öfvertygelse, det nu föreslagna sättet af Llectorsval
skulle leda till en vida större långsamhet j
Rjksdagsärendernas gång , heldst Electorerne
184
Det? j Augusti e. m.
äga ostridig rättighet att ibland sig och sina Sup.
pleanter v .Ija Utskotts Leda möter; alltså, och
då härigenom ofta nog uppkomma, så väl inom
de Ordinarie Electorerna sorn deras Suppleanter,
vacancer, tili uppfyllande hvaraf skulle lika
olta fordras Ridderskcpets och Adelns enhälliga
sammanträde, hvilken omständighet, i mer
eller mindre män, likväl verkar till större elJ
r mindre tidsutdrägt, finner. Utskottet icke
någon anledning att frånträda dess i afseende
|>å Bankmannens bibehållande afgifna Yttrande.
Om likväl, i anseende till den möjligen
inträffande händelse, att om blott en enda person
kömme, under fortsättningen af ett Riksmöte,
att tilläfventyrs utgöra hela Bä ikfördelningen,
och derigenom vid fråga om Bänkmansval
skulle sättas i belägenhet att utse sig sjelf.
Högloft. Ridderskapet och Adeln skalle stadga
en ny Ordning tor valet till Electorer, finner
Utskottet ej annan utväg att förekomma den
ofvanföre fruktade handske, af allt för få personer
under nuvarande Bäokfördelnmgar , än
att föreslå det deras antal, söm nu är 50, blefve
till hälften , eiler 2S, förmindskadt, och att
hvar sådan del ägde att för sig välja 2:ne Bankmän,
hvilket då utgjorde ett lika antal med de
nuvarande yo.
RiddarhusUtskottet tror att, då en sådan
fördelning skulle vanligen innefatta 20 ä 2f
Ledamöter, det fj vore art förmoda att af dem
sa manga pä en gång kunde vara frånvarande,
att de ej inom s.g skulle finna 2.‘ne att välja.
Den ? Augusti t. m. igy
Hvilket allt Högloft. Ridderskapers och Adelns
omuröfvande vördsammast underställen. Stockholm
den 4 Augusti i 815•
På RiddarhusUtskottets vägnar
jjohan G. Oxenstjerna.
G. Marcks v. Wurtenberg,
Justerades följande :
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högh
Ridderskapet och Adeln , den 5"
Augusti 1815-
S. D. Föredrogs å nyo Friherre Anders
Ceder strövis, föregående dag på Bordet lagda,
Memorial, med anhållan att ut3n lösningskostnad
utbekomma alla med Beviilningsämnct gemenskap
ägande Handlingar, sa af ProtocollsUtdrag
och Remisser som BevillningsUtskottets
i detta afseende hållna öfverläggningar och tagna
beslut, för att af Friherren pa enskild bekostnad
af Trycket otgifvas; och ansåg Ridderskapet
och Adeln, med bifall till Friherre
Ceder.,troms anhållan ," afskrifningskostnaden kunna
af de till Riks lagskostnadernas bestridande
ansi.igna medel utgå } inbjudandes de öfriga respectiva
Stånden att med Ridderskapet och Adelo
häruti instämma. Ut supra.
JDen f Augustt e. m.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls BancoUtskottefs,
den 2 Augusti afgifna och den
4 derpå följande på Bordet lagda, Memorial,
angående Lånbiträde i Banken för SöderTelje
Canal och Slussverks Bolag, samt rättighet till
Låns undfående i RiksDisconten emot Hypo.
thek af samma Bolags Actier. Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls StatsUtskottets,
den 2 i denna månad afgifna och
den 4 derpå följande på Bordet lagda, Memorial
angående förslag till ett förnyadt Reglemente
för RiksgäldsContoiret, tillika med efter
nu varande förändrade förhållanden upprättad
aflöning och PensionsStat. Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls till
behandling enligt 5Ö:te §:n Regeringsformen ,
ConstitutionsUtskottets, i Memorial af föregående
dag, föreslagna ändring i 68:de §:n Regeringsformen.
Ut supra.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
vid midnatten.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
JDen 6 Augusti, f. tu. 18?
Söndagen den 6 Augusti.
Plenum klockan 9 om morgonen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum e.
m. den 5 Augusti 1815.
S. D. Å nyo föredrogos och biföllos följande,
förlidne gårdag afgifna och på bordet lagda,
Handlingar från StatsUtskottet, nämligen:
1:0 I anledning af återremiss i frågan om
en på Allmänna Arbetshusfonden anvist utgift.
2:o Angående Lönförhöjning för Controlleuren
vid det inom RiksgäldsContoiret, i afseende
på Chartors Hvitstämpling, inrättade Contoir.
3:0 I anledning af väckta motioner om en
gratification till StatsCommissarien och Riddaren
Widegren.
4:0 Angående gratification för StatsCommissarien
och Riddaren Frodelius.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsutskottets,
den 24 Juli afgifna, den 27 på bordet
lagda och den 31 återremitterade, Betänkande
angående aflöningen vid RiksgäldsContoi.
188
Den 6 Augusti f. tn.
ret, samt Utskottets, den 2 dennes afgifna och
påföljande dag på bordet lagda Utlåtande öfver
de anmärkningar som vid det förra Betänkandet
blifvit gjorde; — bief, med godkännande af
detta sednare Utlåtande, det första Betänkandet
bifallet. Ut supra.
S. D. Bifölls BancoUfskottefs, den 3 den»
nes afgifna och förlidne gårdag på bordet lagda,
Memorial, innehållande anmälan om nödig
befunnen åtgärd i afseende på olikhet i Riksens
Ständers beslut rörande Malmö DiscontDirection.
Ut supra.
S. D. Godkände Höglofl. Ridderskapet
och Adeln StatsUtskottets, den 1 dennes afgifna
och följande dag på bordet lagda, Betänkande
angående Herr Grefve Gyllenborgs väckta
motion om uppgift på Öfverskott och Besparingar
samt om Redovisning för Subsidie- och
Saltpetermedlen. Ut supra.
S. D. I anledning af StatsUtskottets, förlidne
gårdag afgifna och på bordet lagda, Memorial
angående Terminerna för de innan nä>.ta
Riksdag infallande Revisioner öfver Stats-, Banco-
och Riksgäldsverken, beslot Höglofl. Ridderskapet
och Adeln att nästa Revisions sammanträde
må utsättas till 1817 den ii September.
Ut supra.
S. D. Lemnade Höglofl. Ridderskapet och
Adeln sitt bifall till StatsUtskottets, förlidne
gårdag afgifna och på bordet lagda, Utlåtande
Den 6 Augu* ti f, m.
189
i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande otn utbetalnii gen af förra Kongl.
Famillens enskilda förmögenhet; genc/m vJket
bifall StatsUtskottets, sedan den 20 Juli hvilande,
Betänkande, af den 18 nästföregående,
angående liquiderandft af skulderna efter sista
krig, ansågs vara afgjordt. Ut rsupra.
Å nyo föredrogos och biföllos följande
StatsUtskottets, den 5 Juli på Bordet lagda,
Memorial och Betänkanden:
1:0 Angående arfvoden för Extra Ordinariebiträden.
2:0 I anledning af väckt fråga huru förhållas
bör med Actier, hvilka tillhört f. d. Konungen,
men nu mera äro Statens egendom.
g;o Med förslag till Instructfon för de
af Riksens Ständer till deltagande i ÖfverRevisionen
af 1K10 och sednare årens KrigsRäkenskaper
utsedda Deputerade.
Upplästes å nyo och bifölls BancoUf^koftets,
förlidne gårdag pa Bordet lagda, Memorial
om Bancoverkets befundna tillstånd, m. m.
Bifölls vid förnyad föredragning Occonomie
-
sgo Den 6 Augusti f. m.
Utskottets, förlidne gårdag första gången uppfästa
Memoria! angående Tryckningskostnaden
för ett af Utskottet afgifvet Utlåtande.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Högfofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum,
e. m. den j:e Augusti i8iy.
S. D. Bifölls StatsUtskottets, uti dess Be
tänkande
af den 4 Augusti , hvilket samma
dag ock blef på Bordet lagdt , gjorda tillstyrkanden
angående tillökta Dagtractamenten för
Tjenstmän och Betjening vid RiksStåndens och
deras StatsUtskotts Canzlier. Ut supra.
Utdrag aF Protocollet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum,
den 6 Augusti 1815.
S. D. Ä .nyo föredrogs och bifölls All
männa
Besvärs, och OeconomieUtskottets, den
y dennes afgifna samt sidstnämnde dag på
Bordet lagda, Memorial angående Tryckningskostnaden
för Utskottets Utlåtande i fråga om
Allmänna Magazinslnrättningen. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco*
Utskottets, den 4 dennes afgifna och förlidne
gårdag på Bordet lagda, Berättelse ora Banco*
Dea 6 Augusti f. vt.
191
verkets befundna tillstånd m. m., blef densamma,
utan erinran, lagd till Handlingarna.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos StatsUtskottets,
den 4 och y dennes afgifna samt
sistnämnde dag på Bordet lagda, Memorial
och Betänkanden:
1:0 Angående arfvoden föt Extra Ordinarie
skrifbiträden.
2:o Om huru förhållas bör med de Actier,
hvilka tillhört f. d. Konungen, men numera äro
Statens egendom.
3:0 Innehållande förslag till Instruction för
ÖfverRevisionen af 1810 och sednare årens
KrigsRäkensli3per, Ut supra.
Justerades PleniProtocollen för den 16
Juli, den 17 före- och efter middagen, den
20 före middagen, samt en del af Protocollet
för den 20 Juli e. m.
I anledning af det uti sistnämnda Protocoll
upptagna Memorial, från ConstitutionsUtskottet,
rörande Friherre Stael von Holsteins anmälan
om anmärkning mot 2:ne af Konungens
Föredragande, och i anledning af Friherre Stael
von Holsteins i afseende på detta Memorial uppfästa
Yttrande, anmälte sig
192
Dm 6 Augusti j. m.
Hans Excel!evce Herr Grefve, von Engeström,
Lars, och anförde skriftligen;
Jag anser min Embetspligt så helig, att jag
för dess fullgörande hor åsidosätta utöfvanclet
af rättigheter. Trägna göromål hatva således
sällan L-mnat mig tillfälle att bivista Högloft.
Riddpiskapets och Adelis sammankomster. Af
Sfldant skäl var jag äiven frånvarande de dagar
då, för någon rid sedan, fråga i anseende
till StatsRadet förekom.
Min tanka är icke nu att väcka en redan
afgjord fråga; icke elier att ingå uti någon
onödig diskussion. Jag anhåller endast atr d nra
min förklaring, s dan den blifvit Högiofl.
Ridderskapet och Adeln b-kant, mätte, intord
uti dess Protocoll, med detsamma komma tilt
Allmänhetens kunskap.
Jag erkänner intet annat rättesnöre för
Svenska mäns förhållande till Staten, och Statens
till dem, än de af oss antagna och besvurna
Grundlagar. Hvart och ett afvikande frän
dem är en förbrytelse, mer eller mindre svår
efter sakens beskaffenhet; men visserligen ganska
svår då försök göras att gå medborgare
för nära.
Rikets Grundlagar föreskrifva tydligen det
sätt hvarefter tilltal eller anmärkning må göras _
vare sig af ConstitutionsUtskottet eller af enskild
man — emot StatsRådets Ledamöter.
Att
Den 6 Augusti- f. m.
*93
Att afvika härifrån, vöre att miskänna de grundsatser
som påkallade 1809 års Regeringsform.
Men om den medgifver utöfningen af anmärkningsrätten
åt enskilda Riksdagsman, krafver
äfven den allmänna rättvisan att denna rätt, endast
nyttig om deraf någon påföljd vinnes, må
med den varsamhet och den sakkännedom begagnas
, som å ena sidan ägnar ett fritt folks
Representanter och å den andra påkallas af det
skydd hvarje medborgare inom samhället bör
njuta, — att åtmindstone få försvara sig mot
den anklagelse som möjligen kan emot honom
rigta s.
En blick tillbaka på det framfarna visar
hvad vi icke längesedan voro, och en blick på
det närvarande hvad vi nu äro.
•
Ar 1809 var Sveriges belägenhet nästan
förtviflad. Då fordrades mod att stanna qvar
vid sin post och att emottaga ett embete; nu
bör, må hända, denna ståndaktighet förtjena erkänsla.
Sverige är i denna stund det lyckligaste
land i Europa; och aldrig har vid något
Riksmöte en Regering kunnat framlägga för
ankommande Ständer angenämare underrättelser
och gladare utsigter.
Efter 45 års nitisk och ståndaktig tjensttid,
uti brydsamma omständigheter , är ändtligen
den lycka mig beskärd att hafva varit ett
af de verktyg, hvilka en Herre, som älskar
Svenska folket, nyttjat, för att utföra sina ärorika
planer till Fäderneslandets uppnöjande; denRidd,
o. Ad, Prot. 6:te Del, N,o 25- 26..
194
Den G Augusti f. wv
na förmon — jag vågar tillägga: denna ära delar
jag med flera redliga Embetsman, af hvilka
arne enligt hvad jag nu hört, fått anmärkningar
emot sig, gjorde af en Ridderskapets och
Adelns Ledamot, som förmodligen icke känner
StatsRådets sammansättning.
En StatsSecreterare är ansvarig för sin
framstälda tanke, såsom en annan StatsRådets
Ledamot för sin; men för ett antaget beslut
äro alla de gemensamt ansvarige som detsamma
icke emotsagt.
Aldrig, tror jag, skall något StatsRåd med
lugnare sinne, än det närvarandegå en redogörelse
till mötes, när den lagligen af detsamma
fordras; men så litet vi tillstyrka despotiska
tilltag, äfven så litet vika vi för dem.
Den Läran att tidens ande fordrar anmärk*
vinnar, kan jag icke antaga; ty den nndergj-äfver
allt medborgerligt sinne och syftar på
förstörandet af det invärtes lugn som, efter så
många skakmngar, endast kan stadga Sveriges
sällhet.
Ali anmärkning den rättvisan icke befaller
är en förföljelse , emot hvilken Svensk lag bör
beskydda svensk man. Trogen de grundsatser
jag hittiils följt, anser jag mig, som fri Svensk,
skyldig att strida emot förföljelsen, ehvad den
skulle kunna komma från högre ort eller ifrån
något annat ställe.
Herr Friherre af WetterstedtGustafi För
Den G -Augusti f. in. fgf
ätt ej lemna någon tvätydighet, som möjligen kan
uppkomma genom Slutmeningen i det nu justerade
Friherre Staet von Holsteins Yttrande, anhåller
jag att af den värda Ledamoten få begära
en nödig upplysning. Friherre Stael säger,
efter att hafva medgifvit decharge för StatsRådets
Ledamöter och Föredragande: att Ridder.
skåpet och Adeln gifvit sina tankar tydligen
tillkänna, jag önskar att få veta om dessa
tydligen uttryckta tankar skola hafva afseende
antingen på remissen äf Barön Staels gjorda anmärkning
eller bck på sjelfva anmärkningen.
1 förra fallet har jag intet att säga, émedatl
2p;e §:n i Riksdagsordningen Stadgar att, då
hagon enskild Riksdagsman3 i kitt Stånd, gör
anmärkning emöt StatsRåds Ledamot eller Föredragande
, remiss deraf genast övägerligert
bör äga rum • Är åtef fråga om anmärkhingeft
öch Ridderskapets och Adelns instämmande deri,
Så bestrider jag dettå yttrande, emedan RidBer.
skäpet och Adeln ej yttrat sina tankar öfver
Friherre Staels anmärkning, och jäg dessutom
ej tillerkänner hvarken Ridderskjpet och
Adeln ellet något ännat Stånd laglig rätt att *
Såsom Stånd, göra en så beskaffad anmärkning
, hvarom 2$:e §:h i Riksdagsordningen
förmäler*
Ft iherre Stael tion Holstein , Corfitz Luddig:
Den sist tfllande värde Ledamoten har
begärt förklaring om jag, i mitt nii justerädé
uppfästa Anförande till Prötöcollet, meiiat Re*
missen elier den gjorda Anmärkningen; Jag fåf
derför yttra att det är Anmärkningen jag meiiat:
Likväl finnef ,jag mitt yttrande , 5 att sedan
ig6 Den 6 Augusti f. m.
Ridderskapet och Adeln gifvit sina tankar tydligen
tillkänna etc.”, böra sålunda förstås att
det blott varit en del af Ridderskapet och Adeln
som deltagit i dessa mina tankar.
Hvad åter Hans Excellence Herr Grefve
Engeström anfört, att den af mig gjorda anmärkning
emot StatsSecreterarne Friherre Wirsén
och Grefve Mörner, vore oordentlig och
olaglig, samt att jag måtte sakna kännedom
om StatsRådets sammansättning , emedan en
StatsSecreterare är ansvarig för sin framstälda
tanka, men också derjemte StatsRådets ledamöter
för beslutet, om det samma ej blifvit afstyrkt
får jag nämna följande:
Det är vanligt att menniskor ofta se saker
olika. I detta fall är Hans Excellences begrepp
om Constitutionens mening alldeles stridande emot
mitt: Constitutionen föreskrifver uttryckligen,
i icö:e och I07:e §§:a Regeringsformen
och zg:e § Riksdagsordningen, att anmärkning
äger rum emot en eller flera af StatsRådets
ledamöter samt en eller några Föredragande;
således alldeles ingen följd att de böra nämnas
inclusive, hvilket ock synes deraf att ju somlige
kunna afstyrka hvad de öfrige tillstyrka;
Jag, har vid detta fället också icke känt
någon annan än contrasignenterna; Något olagligt
torde således icke finnas i min anmärkning,
hvarken till saken eller sättet på hvilket den
blifvit framstäld; Den är också af Ridderskapet
och Adeln godkänd , såsom lagligen gjord,
samt af ConstitutionsUtskottet icke lemnad utan
Den 6 Augusti f. m. 19?
afseende, af annat skäl än att anmärkningen
af detsamma förut var kand. I öfrigt får jag
tillägga att jag haft den oskattbara lyckan/ genom
mitt ådagalagda tänkesätt, vinna mina medborgares
ynnest och’ välvilja. Det är mig obehagligt
att jag icke kan räkna på detsamma af
den delen af medborgare, som, innehafva de
högre af Statens embeten. Likväl, långt ifrån
att härigenom blifva modfäld , blir egen tilfredsställelse
tillräckligt skäl till ståndaktighet, och
det blir till och med smickrande för mig om
jag ådroge mig dessas misshag och förföljelse,
för samma orsak , hvarigenom jag förverfvat
mig, jag vågar hoppas det, större delen af Nationens
bevågenhet.
Hans Excellence Herr Grefve ron Engeström:
Uti mitt anförande finnes ingen tillvitelse af
olaglighet emot Herr Baron Staél. Innan jag uppläst
min förklaring, trodde jag att Baron Staél
gjort sin anmärkning med kännedom af saken;
men då han nu yttrat sig icke hafva känt
densamma, finner jag alldeles icke underligt
att han angripit 2 StatsRådets Ledamöter med
uteslutande af alla dem som tillstyrkt samma
beslut. Mitt ändamål med förklaringens 3fgifvanrle
var endast att offentligen tillkännagifva
det jag såsom Ledamot af StatsRådet icke
undandrog mig någon ansvarighet för de äreuder,
hvilkas afgörande jag bivista?:. Baron Staél
har sjelf sagt, att menniskor kunde tänka olika,
och att det borde förlåtas; han bör således icke
finna underligt om jag är af annan tanka
än han. Äger han rätt att angripa , så äger
$9$ Den 6 Augusti f, m.
jag rätt att svara, utan att derför göra mig
skyldig till förföljelse. Så mycket jag känner
Regeringens Ledamöter, tror jag "mig kunna
försäkra att Baron Stael från den sidan ingen
förföljelse har att vänta. Hvad mig personligen
vidkommer, så har jag i Ridderskapets och
Adelns närvaro tagit den högtidliga förbindelse
att strida emot all förföljelse.
F'therre Stael von Holstein: Jag mätte icke
uttryckt mig klart nog. emedan Hans Excel*
ience Herr Grefve von Engeström fattat den mening
af mitt yttrande, sorn skulle jag medgifyit
att naiv i detta ärende fattades den kännedom
som dock stått i mia förmåga att kunna förskaffa
mig,
detta är ingalunda fallet. En
enskild Ledamot, hvars rättighet det dock är
?tt få göra anmärkning, kan snart sagdt aldrig
göra en sådan emot någon annan än en Förer
dragande-, ty då Stat$Rädets Protocoller endast
blifva synliga för CcmstitutionsUtskottet, en
hemlighet för alla andra, kan enskild ledamot
omöjligen känna om StatsRådets ledamöter, en
eller flere, afstyrkt eller tillstyrkt sälten, men
Contrasignepten är känd,
Elvad jag yttrat om förföljelse, får jag
nämna att jag nyttjat det ordet, emedan det af
Hans E^cellence sjelf brukades.» Att de högre
embetsmännen skulle af de mindre medborgare
vara blottställde för förföljelse, är en
händelse som aldrig kan inträffa , så framt icke
folkets förtryck gått till ytterlighet; Dereriq$
är ingen tmg lättare än att den mindif
Den 6 Augusti f. m'.
kan af den högre och mera magtägande förföljas:
Alla tiders Historia framställer härpå'
många bevis.
Hans Excellence Herr Grefve von Engeström:
I anledning af hvad Baron Stael sagt om kännedom
af den sak emot hvilken han gjort anmärkning,
' får jag förklara att jag fatta t hans
yttrande alldeles som han. nu sagt det.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaf: Sedan
Herr Friherre Stael nu förklarat att han
med sitt yttrande endast åsyftade en del af Ridderskapet
och Adeln, har jag, i detta ämne,
ingenting vidare att tillägga. I anledning' af
hvad som blifvit nämndt om förföljelse, trpr
jag mig endast böra anmärka, att om förföljelse
kan icke blifva fråga, då här endast .förekommer
utöfningen af en laglig rättighet, örn jag,
på sätt Herr Friherre Stael sjelf anfort, med'
honom instämmer deruti, att han åtnjuter och’
äfven förtjenar sina medborgares äktning och"
förtroende , tror jag mig fastmera kunna högtidligen
förklara att, ehuru han gjort anmärk-j
ningen, både han och hvarje oväldig man deruti
lära instämma att de 2:ne embefsmän, mot
hvilka anmärkningen gjordes, äfven både för-,
tjena och åtnjuta sina rttedborgares aktning och
förtroende.
Grefve Löwenhjelm, Gustaf: Det är mig o.
kärt att hat och förföljelse här blifvit nämde
som rriöjliga följder af frimodiga yttranden vid
Riksmötet. Detta uttryck kunde hos utlännin*
2oo
Den 6 Augusti f. m.
gar, ja äfven hos mindre uppmärksamma
Landsmän, alstra irriga begrepp om Svenska
Friheten, som ej medgifver möjligheten af förföljelse,
och om Regeringens grundsatser, som
—• uran smicker kan det sägas _ äro vida
skiljde ifrån förföljelseanda.
Samma värda Ledamot har yttrat att de
små väl kunna af de höga förföljas, men aldrig
förfölja dessa ; alldeles motsatt är min tro.
Att Lagen och Regeringen hindrar de höga att
förfölja de små, har jag redan sagt; men intet
hindrar de små (jag nyttjar den varda talarens
egna uttryck), intet hindrar de små att förfölja’
de stora. Sednare tider har utbildat allmänna
opinionen till en ganska fruktansvärd magt;
Att vända denna emot en medborgare, kanva-;
ra en ganska verklig och smärtsamt känbar för-,
följelse. För de höga är det icke lätt att den
utöfva, och att i allmänna omdömet knäcka en
af de medborgare vi här mena med benämneisen
af små, d. ä. en af dem sorn icke tjena,
dels emedan desse sällan af allmänna opinionen,
äro kände, dels emedan denna gerna misstror
niagtens orgar.er, då dess åsyftning synbart
går ut på att skada; För de så kallade små är
det deremot ganska lätt att med förenad åtgärd
förfölja en högt uppsatt medborgare, och skada
honom i, allmänna opinionen. Exemplen ärö
ej tunnsådde; och skulle denna sanning behöfva
styrkas, hämtar jag första beviset af den
värda talarens nyss anförda mening om don aktning
och välvilja af nationen han anser, sig hafva
föryerfvat , genom sina emot embetsman
Den 6 Augusti /. «r. 201
rigtade åtgärder. , Den värde Ledamotens^ rättighet
till aktning och välvilja af hvar och - en.
Sorn personligen känner honom , medgifyer jag.
gerna och uppriktigt; men ha dessa känslor för
honom blifvit, nationella genom hans remot em"f
betsmän rigtade Riksdagsmannq^ugärder gauffe
uppenbarligen de anfailne em betsmän* hafva förlorat
popuiariré i samm1, män. Jag tror ej att
så skett; men hade eltecten blifvit sådan, och
hadp någon af de, gjorda anmärkningarna saknat ,
bevis för sin rigtighet , då hade val detta bort
heta förföljelse, en verklig och svår förföljelse,
hvars möjlighet således af de små mot de hoga
vöre be vist, men sorn de höge icke förmå utlofva
mot anmärkarne, med mindre, nitet att
befordra statens val, förenadt med nitet att
ejelf lägga hand dervid, en gqnj skulle förleda,,
dem att sjelfye blifva embetsrpan; ty då äro.
rolerna ombytta, jemiiyigten, återetäld, och, den
forverfvade populariteten satt|på ett prpf som
den sällan häller.
Fprtfors med justeringen af Protpcolfet för,
den.,2o Juli, e. m,
•» ; . •- t r; ; >*; ’ t
I afseende på det uti detta Protocoll förekommande
Memorial från ConstitutionsUrskottet,
.rörande ep af ,Hans Exyellence Herr Grefven
och Lati dt marskalk en vägracl proposition ,
samt de i anledning af detta Memorial gjorda
reservationer, uppläste
Undertecknad Silverstolpe, Axel Gabriel, följande;
-
Een 6 Augusti f. m.
Enär jag, såsom Ledamot af ConstitufionsUtskottet,
utan tvifvel lärer få dela det tadel
Utskottet i allmänhet fått uppbära för afgörings. ‘
sättet åf frågan, huruvida detsamma kunde form.
lrgeri förbindas att inlemna upplysningar 1 ett
mål söm är detsamma tillåtet att ensamt behandla,
anhåller jag ödmjukast att få i Protocollet
kitaget följande, söm' innefattar mitt en-1
slriddiasätt att se och bedömt detta änne.r— Undertecknad
uppläste derefter ett så lydande anförande:
Då
den frågan en gång blifvit uppkastad,
att ålägga ett7 Utskott, icke sorn en villfarighet
utan som en pligt, inkomma med förklaring
öfver någon omständighet, omedelbart hörande
till ett mål sorr. ett‘Sådant Utskott behandlar
rned Riksens Sanders rätt, lönar det, kan hända
, mödan att‘söka genom klara slutledningar
reda den. ■ > ''
%
Blotta önskiingen om förklaringar, när den
yttras ifrån én V Representationen handlande
Corps till en annan, måste åsyfta något ända-J
- mål och förutsätta antingen ett behof eller en
rättighet. Detta ändamål måste vara, att i förklaringen
få antingen ett rättesnöre för utofnin.
gen af en handling eller motiver för uttryckandet
af ett omdån,e.
I afseende på hvilketdera som heldst af
dessa ändamål , bör förklaringen icke kunna
vägras. Kommer önskan om denna förklaring
från en lägre Corps till en högre, som innehar
D(u 6 Augusti f. m.
203
fättigheten att besluta, så grundar den sig på
ett b hof för den förra, och bör således villfaras,
al det naturliga skäl att den befallande
måste meddela sina rättesnören så bestämda,
att efter dem väl kan handlas af den lydande.
Sådant är fallet om ett Utskott begär förklaringar
af Riksens Ständers Plena, i alla mål
der dessa sednare sjelfve utöfva afgörande
rätten.
Kommer ömkan om förklaring från eli
högre corps til! en lägre, sorn ej har beslutande
rätt, så grundar den srg pä en rättighet , och
mäste således hörsammas, af den enkla grund
att den är en verklig befallning. Sådant ä>r fallet
om Riksens Ständers Plena äska förklaringar
af Lagutskottet, BevillningsUtskbrtet, OeconomieUtskottet,
ExpeditionsUtskottet, afla SärskildtäUtskott,
och dessutom af Constitutions-,
Stats- och BaqcoUtskotten i alla mål, der afgörande
rätten icke är dessa 3 sednare genom Grundlagarne
särskildt tilerkänd.
Såsom ofvan nämndt är, ligger, i förra
fallet, grunden till önskan om förklaring i behofvet
att handla behörigt; .Förklaringen kan
då för rimlighetens skull ej förvägras. I sednare
fallet, ligger den i rättigheten att fälla ‘ett
omdöme; Förklaringen kan då utkräfvas som
en pligt.
När åter önskan om förklaring yttras 2:ne
corpser imellan i de fall, da den som skall
meddela’förklaringen handlar i stöd af Lagen,
204
Den 6 Augusti f. m.'
blott mi notitiam i afseende på andra, det vill
säg3, med sjelfständig afgörande rätt, hvilket
är dä denna önskans ändamål och hvaruti skulle
grunden till dess erhållande sökas? Ändamålet
Iean då ej vara annat än att tillfredsställa vettgirigheten;
Följden kan ej blifva hvarken handling
eller omdöme; Förklaringen kan då ej utkräfvas
som en pligt, ty erhållandet är ingen
rättighet; visserligen kan då förklaringen sorn
en oskyldig sak meddelas; men den kali äfven
med rättighet förvägras; och kan den förvägras
så kan dess meddelande icke åläggas. Sådant
är fallet då något Ständ eller Utskott skulle
önska förklaringar, antingen af ett Stånd eller
samtliga Stånden eller ock af någon Nämnd
och af Electorer, hvilka bägge sednare alltid
äga Rikseos Ständers magt , eller ock af Constitutions-,
Stats- och BancoUtskotten i sådana mål,
der dessa g:ne sistnämnde handla med Riksens
Ständers rätt.
•jfr v
Att, i frågan om pröfningen och omdömet
om StatsRådets förhållande, Constitutions-Utskottej
innehar i 2 fall, såsom dess ensak, denna
rätt, stadgar bokstafligen 106 och förra delen
af 107 § § Regeringsformen. Sådan är grunden-hvarpå
en rigtig slutledning här hvilar;
och deraf följer utaf sig sjelft att, vare sig i
afseende på hufvttdsaken eller på formaliteterna
vid dess behandling, kan det ej förenas med
ett godt begrepp eller med Samhällsordning, att
någon corps, vare sig RiksStånd eller Nämnd
eller Electorer eiler ock något Utskott i det
fall, då det efter Lag är Riksens Ständer, skuU
Den 6 Augusti f. »k
le hafva någon annan corps eller Myndighet
till profvare och domare öfver sig- Af ett Utskott
kan, på sådan grund, ej från RiksStåndens
Plena, såsom en pligt, fordras någon ting i och
för det fall, då Utskottet i sådan egenskap handlar.
Att denna gång', såsom ett åliggande, äska
en förklaring af Constitutions Utskottet öfver
ehvad som heldst kunde röra behandlingen af
frågan om StatsRådets förhållande, skulle således
hafva varit stridande mot den iofvanåberopade
§ § ConstitutionsUtskottet bokstafligen tillerkända
egenskap ; och är denna utredning rigtig och
ärlig , så ådagalägger det sig helt naturligt att
Utskottet icke kunde förvägra sitt gillande åt
Herr LandtMarskalkens nekande att till bifall
framställa yrkandet om Constitutions Utskottets
Förklarings- pligt i ett mål af denna beskaffenhet.
Orsaken till de olika och med obehöflig värma
uttryckta begreppen öfver detta ämne, torde
böra igensökas deruti att , under ett ännu
ej gammalt Regeringssätt, man ej hunnit göra
sig nog förtrolig med den, för menskliga begäret
att sjelf utöfva allt, så påkostande Samhälls
uppfinning, att i vissa af lagen utstakade
fall förtro Riksens Ständers myndighet åt mindre
delar af dem sjelfva. Detta gör ock till en
viss grad ursäktligt att mången ser egenmägtighet
och aristokrati der han borde se behörig
magt, aldrafrämst emedan Lagen för sådan
förklarat den, och dernäst emedan dess uppdragande
i vissa fall åt andra än hela massan,
möjligen kunde, vid onipröfning, finnas vis.
Den 6 Augusti f. bi.
Imedlertid är icke allt ursäktligt rigtigt, och
intet omdöme på flygtig undersökning rättvist.
Vid frågån åter om undersökningen öfver
hvad som är rigtigt efter lag, har jag hört vi Ija
bestridas rättigheten att i Lagén finna tydligen
stadgadt det Suni ej der träffas bestämdt
med de uttryck man söker: och man har ogillat
sättet att genom slutledningar utfinna dettå
tydliga. Detta visat blott huru föga man besinnat
omöjligheten att någon Lag i verlden
kan Vara ett fullständigt förråd på nödvändiga
stadganden, stycke frän stycke tagna- och än
mer huru föga sådant inför den förståndigå
och lugna pröfvafen behöfveS, när hufvudprincipetna
äro sammanhängande och bestämdt
Hvad Herr Friherre Stael von HoLtein s i ett af
Höglofl. Ridderskapets och Adc-lnS Plena, Slufi.
ledt ifrån Bevillningsrättert om Riksens Standert
rättigheter i afseende pä Tullverket, och uti
hvilket jäg till hiifwAgr undernes instämrher, kart
tjena till bevis huru säkert, under full saknad
af utförliga verba formalia, fö>eskiifrei i Lagert
träffas, när man inser principcrnä rigtigt, oell
deducerar derifrån redligt. Det är således ej
sättet att slutleda, det är slutledningens egenskap
söm kan vafa loflig ellef ej ‘loflig.
Äfven har man yttrat åtskilligt om Allmänna
Opinionen såsom ett rättesnöre för oFlicielia
omdömen j ty andra kunna ej afgifvas af
ett RiksStånd. Jag Vördar dess rättighet till
inflytelse i många fall; meia jag får tillika förklara,
att i händelse jag å ena sidan hade ett helt
Den 6 Augusti f. m.
Rikes blotta opinion , men deremot å den att-,
dra ett bestämdt Lagbud eller en sann och ärlig
slutledning af detsamma, är det den förra
jag skulle anse mig böra emotstå och den sednare
åtlyda.* Och skulle det vara fråga om mitt
enskildta tänkesätt och förhållande vid det tillfälle
som gifvit anledning till detta anförande,
så igenfinnes, ledningen derför både förr, nu
och, som jag hoppas, i hela min framtid, uti
följande rader:
Hvem ar den Frie? — Den sorn njutningen förstäf;
Utaf det Samhällsskick hans röst bereda får;
Som sätter, ej af sken och lystnader bedragen,
Sitt hela sjelfbestånd i Lydnaden åt Lagen i
Och som, i verkning ställd på Politikens brant,
Af is för Nåd och Hot, af eld för Rätt och Sant,
Står mot
då Anarchien, då Despotismen ljungarps.
Med Lagen till Aegid Folkledare, sorn Kungar.
Sorn den tid väf inne, till hvilken Kongl*
Maj:t hade kallat Riksens Ständer i Plenum
Plenorum, måste Justeringen afbrytas, och Ridderskapet
och Adeln aftågade till RiksSalen
klockan * till 2, hvarest Hans Kongl. Majit
behagade lemna sin Nådiga sanction å den
Riksakt som af Sveriges Rikes Ständer ocb
NorrigeS Storthing blifvit godkänd, i afseende
på de constitutionella förhållanden, sorn genom
föreningen mellan Sverige och Norrige uppstått;
Hvarjemte Hans Maj-.t behagade lemna sitt
Nådiga Svar rörande åtskilliga af Riksens Ständer
föreslagna Lagförändringar.
'208
Den 7 Au gurti.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
vid RiksSalen, klockan 3.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Måndagen den 7 Augusti.
Plenum klockan 7 om aftonen.
Justerades „ följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 5 Augusti 1815.
S. D. Företogos till slutligt afgörande:
BancoUtskottets, den 2g Juli på Bordet lagda
och den 31 återremitterade, Memorial, af den
26 i samma månad, angående regleringen af
Discontrörelsen i Riket, sedan privata delägarnes
Octroyer ti!ländagått: så väl sorn Utskottets
öfver anmärkningarne, den 3 dannes afgifna
och följande dagen på Bordet lagda , Utlåtande
3 och stannade Ridderskapet och Adeln, efter
noga öfverläggning härom, uti följande beslut:
1:0
Att Malmö Disconts Octroy må fortfara
till och med 1820.
2;o Att
Den 7 Augusti.
2:0 Att Malmö Discont må i| Riksens Ständers
Bank njuta Disconträtt å 200,000 R:dr
och Götha CanalBolags Discont å 800,000.
3-0 Att Maximi UtlåningsSumman för Malmö
Discont bestämmes lill 2,foo,ooo R:dr, och
för Götha CanalDiscont samt Götheborgs Discont
tillsammans 6.) 00.000 R:dr.
4:0 Att Banken af Malmö Discont må,
för de 3:ne år, som öfverskrida den nu varande
Octroyen, erhålla f af vinsten utöfver 7
procent.
fio Att Götha CanalDiscont icke må utgifva
5 procents sedlar efter 1816 års början,
och Malmö Discont ej sedan dess loista Octroy
tilländagå».
6 0 Att Götha CanalBolags i 10 § i Reglementet
förbehållna rättighet, att utgifva Assig»
nationer på Banken af 5 R:drs valeur, icke, efter
upphörandet af FiiialDisconternas nuvarande
Octroyer, vidare får begagnas, utan berörde
. Assignationers mindsta belopp efter denna tid
blifva 10 R:dr.
7.0 Att på Kongl. Majrts Nådiga bepröfvande
må ankomma huruvida alla DiscontAssignationer,
ställda på Banken, äfven i Kronans
uppbörd böra emottagas; samt att falska Assignationers
inlösande till deras fulla belopp
icke kan åläggas Disconterna.
Ridd, 0, dd, Pret. 6;te Del. N:o 27. 28»
2iO Den 7 Augusti.
gro Vid 6 punkten af Utskottets första
Betänkande, den förändring, att alia de föreslagna
Reglementariska föreskrifter öfverlemnas
till Kongl. Majit, för att, vid af Honom nådigst
till utfärdande Reglemente, derå göra det Nådiga
afseende till förmon för Landets productiva
Näringar, som kan, i afseende på deras behof
och förkofran, för godt finner.
gro Godkändes 7 punkten af Utskottets
första Betänkande,
10:0 Godkändes Utskottets, i afseende på
8 punkten i första Betänkandet, afgifna tillstyrkande
i det sednare Utlåtandet. Ut supra.
S. D. Till betygande af sin aktning för
Hans Excellence LandtMarskalken ni. m. Herr
Grefve Mörner, i afseende på det välvilliga och
opartiska sätt hvarpå Herr LandtMarskalken
fört Ridderskapets och Adelns öfverläggningar
under detta Riksmöte, beslöt Högloft. Ridderskapet
och Adeln att af Riddarhusmedlen låta
besörja förfärdigandet af Herr LandtMarskalkens
Portrait, för att, till en hugkomst af honom,
å Riddarhuset förvaras. Ut supra.
Företogos till slutligt afgörande Allmänna
Besvärs och OeconomieUtskottets, den 20 Juli
på Bordet lagda och den 22 återremitterade.
Betänkande, af den 17 nästföregående , i anledning
af väckt fråga om jemkning uti Extra
Roteringsskyldjgheten; samt derjemte Utskottets
Den 7 Augusti.
211
öfver gjorda anmärkningar vid detta Betänkande,
den 3 dennes afgifna och den 5 på Bordet
lagda, Utlåtande.
Grefve Gyllenborg, Johm Henninge uppläste
till Protocollet följande:
I OeconomieUtskottets a:ne Betänkandeti
om ExtraRoteringen synes mig, i några omständigheter,
den motsägelse sig visa, att ovisshet
uppstår om Utskottets slutligen meddelta mening.
I första Betänkandet medgifver Utskottet
att rubbning i ExtraRoterings-Indelningea
endast må äga rum för dem som anse sig, I
jemförelse till andra, hafva blifvit lidande, för
hvilka en tid borde bestämmas, inom hvilket»
de ägde att hos Konungen söka ändring och
rättelse i den dem påförda Rotering, samt derjemte,
att i de fall, då Kongl. Majits och Kronans
ombud och ExtraRothållare icke haft något
emot den verkställda Roteringen att påminna,
som, i följd deraf, under sist förflutna krig,
blifvit presterad, densamma såsom faststalld skulle
vara att anse. Om Utskottets mening ännu
är sådan, har jag ej något deremot att erinra;
men skulle åter Utskottets mening nu vara
den, hvartill det sista Betänkandet synes gifva
anledning, att nemligen jemkning och rubbning
i hela ExtraRoteringsveiket kunde verkställas,
samt den deri föreslagna jemkning skulle af
Kongl. Majit kunna fastställas, utan all pröfning
af Riksens Ständer vid nästa Riksmöte
så nödgas jag bestrida antagandet af Betänkandet
och all förändring i sakens nuvarande skick.
D*n 7 Augusti.
Jag föranledes dertill af flera considerationer,
hvaribland jag får nämna att följden af det
förslag, att alla oroterade bemansägor skulle efter
shattläggningsgi under betraktas , och alla
uppodlingar till åker och äng komma i beräkning,
kommer att blifva den att ExtraRoteringen
i allmänhet, till srörre antal Rotar — otvifvelaktigt
blifver förökadt, och de Extraroteringsskyidige
derigenom blifva betungade med
en högre rotering utöfver deras medgifvande
vid Igro åis Riksdag, dä ExtraRoreringen infördes
, och jemförelsevis till gamla Roteringen,
för hvilken hemmantalet utgör grunden för
Roteringens utgörande; hvarjemte uppmärksamheten
derå bör fästas, att bemödande och kostnads
användande til! odling och hemmans förbättring
måste upphöra genom åläggande af ökade
förbindelser för egendoms-förbättringar, som
i alia tider man ansett förtjena allmän uppmuntran
och allmän erkänsla, men icke, genom åläggande
af förökade onera böra motverkas. I
ovisshet om Utskottets mening, gör jag detta
förbehåll vid antagande af Utskottets Betänkande,
att alla de ExtraRoteringsskyldige, som med
nuvarande Extra Rotering åtnöjas, måga vara betryggade
att någon förändring deri icke må äga
rum; men om detta förbehåll icke medgifves,
yrkar jag att Betänkandet må afslås.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig:
Anledningen, hvarför Skåne blifvit ålagdt permanent
Rotering, uppgifver Utskottet vara den, att
Skåne för den orsaken blifvit från Utskrifningspenningarne
befriadt; häruti har Utskottet miss
-
♦
Den 7 Augusti. 213
tagit sig. Dessa så kallade Utskrifningspenningar
ålades hvarje Bonddräng i Skåne och Hahlund,
sedan dessa provinser voro blefne tili Rusthåll
och Båtsmanshåll indelta, och hvarigenom
den förut brukliga utskrifningen , vid påkomamande
krig, upphörde; mer» då denna frihet
för utskrifning, genom Riksens, Ständers beslut,
vid 1812 års Riksdag, upphörde, var en
följd deraf att Utskrifningspenningarne borde
upphöra, hvilka crlades för en förmon, som icke
vidare kommer att åtnjutas. Denna skatt
var personelle och angick alldeles icke jorden ,
på hvilken likväl Roterjngsskyldigheten ar iaggd.
Man kan härom vidare upplysas af StatsUtskottets
Betänkande rörande StatsregLeringen vid ofvannämnde
Riksdag.
Herr Berghman, Ambrosius Magnus : En
jemkning i Extra eller Nya Roteringen är på
många ställen nödig, och detta har gifvit anledning
till härom väckta motioner. Att jemka
är annat än .helt och hållet upprifva. Det
förra påsyftar motionen; men Utskottet föreslår
det sednare. Om jag ej hört eiler fattat
Betänkandet orätt,
reslagna RotermgsCommittéen skulle uppdragas
att rotera hemmanen efter affattnin-ggr och uppskattningar.
Sådant vöre stridande emot 18x0
års Riksens Ständers Beslut, sorn föreskrifver
att ExtraRoteringt n bör ske till samma hemmantal
som den gamla Roteringen;, — det vill säga,
att det bästa hemman af Nya ej bor få högre
Rotering än ett jemngodt af Gamla Roteringen.
Exempel af sådan obillighet har visat
214
Den 7 Augusti.
sig i Wermland ; och ett oroteradt hemman fått
högre Rotering än ett lika godt af gamla Roteringen.
Efter min tanka bör den provisionel
Roteringen blifva oförändrad , der den ej
öfverklagas, och en viss tid föreskrifvas, inom
hvilken den , som tror sig vara lidande, bör
anföra besvär. I öfrigt tror jag att en mera
utarberad plan till allmän jemkning i Extra Roteringen,
än den Betänkandet innehåller, bör
författas och af Riksens Höglofl. Ständer fastställas,
innan en sådan företages, hvilket icke
kan medhinnas denna Riksdag.
Friherre Cederström , jfacob: Det är svårt,
om icke omöjligt, för Riksens Ständer att nu
ingå i pröfning och bestämma alla de små detailler
som böra iakttagas vid en rigtig reglering
af Roterings-besväret. Jag instämmer derför
med dem som vilja uppskjuta afgörandet af
denna reglering till nästa Riksdag. Det bör
likväl lemnäs öppet för den som det önskar att
under tiden i laga ordning söka en partiel
rättelse.
Den gamla Roteringen inom hvarje provins
kan icke antagas såsom en billig grund
för regleringen af Extra Roteringen inom samma
ort; ty vi hafva provinser som blifvit belagde
med straff-Roteringar, och det lär icke
nu finnas anledning dertill, att dessa provinsers
innehafvare af sådan jord , som skall utgöra
Extra rotering, skola straffas för brott begångne
af deras förfäder. Jag kan icke heller instämma
med Öfverste Berghman deri, att hemmantal
Den 7 Augusti.
21?
bör läggas till grund för Extra Roteringen; I
de provinser, som voro bäst odlade då indelningsverket
infördes, äro hemmanen, i allmänhet,
mindst, ehuru hemman äfven i dessa provinser
äro sins imellan mycket olika. Då således ordet
Hemman icke utmärker ett bestämdt qvantum
Jord, eller någon viss inkomst, blir det
en följd att en Rotering, som rättades efter
hemmantal skulle blifva den mest ojemnt fördelta.
Tunnland Jord och afkastning blir, enligt min
tanka, den enda billiga grund för en jemn fördelning
af Roteringen. På grund af hvad jag
nu haft äran anföra, får jag tillstyrka afslag
på Utskottets Betänkande.
Grefve Lilljencrantz, jhhan Wilhelm: Jag
är fullkomligen af den tanka, att det är bättre
uppskjuta en närmare reglering af Extra Roteringen,
än att någon ofullständig åtgärd skulle
vidtagas.
Ehuru det medgifves, att vid Indelningsverket
afseende gjordes icke endast å hemmantalet
utan ock å hemmanens Rentor och beskaffenhet,
står det likväl fast, att i flera provinser
Extra Roteringen är upprättad enligt strängare
grunder än den gamla. I Uppland, t. ex., inträffar
detta förhållande, hvilket synes vara så
mycket obilligare, som den Extra Roteringen
var ett frivilligt åtagande. Så länge Chartor
öfver samtliga hemman i Riket icke finnas att
tillgå, blifver bedömandet af ägovidd och ägomas
godhet äfvenväl en opålitlig grund ,
heldst vid förrättningatne, hvilka så skyndsamt
216
Den 7 Augusti.
för sig gå, att en noga undersökning omöjligen
kan medhinnas.
Jag tror det vara särdeles angeläget att
påtänka förberedande ansralter, innan någon
jemkning företages, som skall äga bestånd för
framtiden.
Herr Påhlman, Otto Fredrik: Jemte det
jag instämmer med de Herrar Ledamöter, som
tillstyrkt att afgörandet af förevarande Betänkande
må till en annan Riksdag uppskjutas,
vill jag, såsom skäl för denna min tanka , nämna.
att StatsLitsknttet, med anledning af flera
dit remitterade Motioner, afgifvit ett Utlåtande,
som af Riksens Högloft. Ständer blifvit bi*
fallet och som är af följande innehåll: Att i
underdånighet hos Kongl. Maj.t begäres en sådan
generell undersökning och utredande af de
olika förhållanden, som är imellan Roteringen i
olika orter, hvarigenom kommande Ständer må
blifva i tillfälle att, gemensamt med Kongl.
Majit, vidtaga sådana förändringar, som kunna
pröfvas rättvisa och nödvändiga. Då häruti innefattas
så val Extra som Ordinarie Rotering,
tror jag det ändamål, som med förevarande
OeconomieUtskotters Utlåtande åsyftas, redan
vara vunnet genom förutnämnda Riksens Ständers
fattade beslut.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
frågade om Ridderskapet och Adeln
tilläfventyrs skulle anse detta mål böra hvila
till nästa Riksdag.
Den 7 Augusti.
217
Många ropade härtill Ja.
Friherre Cederström, Jacob: Det är icke
formligt att låta Utskottets Betänkande hvila
till afgörande vid nästa Riksdag; ty alla vid en
Riksdag väckta frågor, som icke innefatta Con*
stitunonsförslag, skola, enligt Grundlagen , yid
samma Riksdag upptagas och afgötas. OeconomieUtskottets
Betänkande bör derföre, dåtiden
icke nu medgifver att fullkomligt utarbeta frågan,
efter min tanka, aisiås.
Herr Landt Marskalken proponerade afslag å
Betänkandet, och trodde, må hända, förbehåll
kunna göras, att det vid nästa Riksdag skulle
åter upptagas.
Friherre Mannerheim , Lars August: Jag
tror, för min del, ett sådant förbehåll icke vaTa
formligt. Det skulle innefatta ett, af Grundlagen
icke medgifvet, band på nästkommande
Ständer, att med ämnet sig befatta; och å en
annan sida är ett sådant förbehåll så mycket
mer öfverflödigt som det, enligt Constitutionen,
beror' af hvilken Riksdagsman som heldst,
att vid nästkommande Riksdag äter upptaga
frågan.
Herr Grefven och Landt Marskalken proponerade
härefter enkelt afslag å Utskottets Betänkande!];
hvilken proposition med Ja besvarades.
218
Den 7 Augusti.
Upplästes å nyo ExpeditionsUtskottets ,
den 5 dennes på Bordet lagda, Memorial rörande
en tilläggning i den föreslagna underdåniga
skrifvelsen till Kongl. Maj:t, angående SpannmalsMagazinsInrättningen
i Riket.
Gr tive Lilliencrantz, Johan Wilhelm: För
min del kan jag ej inse hvarför Allmänna MagazinsDirectionens
Extra biträde skulle skiljas i
2:ne summor af 500,000 R:dr hvardera. Det
var på grund af OeconomieUtskottets tryckta
Betänkande i detta ämne, som BancoUtskottet,
tili vinnande af tiden , erböd ett Extra biträde
af 1,000,000 R:dr, att använda till uppköp af
Spannmål vid ymnigare år, till förekommande af
vanpris. Ehvad sorn må vara yttradt i afseende
a de flera Utskotts Betänkanden, som med
detta ämne ägt befattning, kan väl ifrån Banken
icke utgå annat bidrag än det, som BancoUtskottet,
vederbörligen hördt, medgifvit och
tillstyrkt.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham: Det genom
ExpeditionsUtskottets Memorial anmäldta
tillägg är, om jag ej misstager mig, alldeles
enligt med Grefve Lilliencrantzs mening. Summan
500,000 R:dr förekommer 2 gånger, emedan
frågan är om 2:ne olika anslag till alldeles
stridiga ändamål $ likväl med vilkor, att när det
sednare fallet inträffade, skulle bägge summorna
till det derunder supponerade ändamål få
användas.
Grefve Lilliencrantz: Jag medgifver att i
Den 7 Augusti.
219
Expeditionen torde böra omnämnas det verkliga
förhållande, att BancoUtskottet, vid besvarandet
af Höglofl. StatsUtskottets första så kallade
Financeplan, biföll det deruti för Allmänna MagazinsDirection
äskade extra biträde , af 500,000
R:dr; men som detta åtagande förändrades till
och innefattades uti det anbud af in summa
1,000,000 R:dr, såsom Extra Disconträtt til! det
ändamål och efter de formaliteter, som förbcrörda
Höglofl. OeconomieUtskottets tryckta Betänkande
innehåller, så mäste väl Expeditionen
så böra ställas, att detta sista ensamt gällande
anbud varder tydligen uttryckt.
Det i BancoUtskottets Betänkande gjorda
tillägg, att för den spannmål, som med Extra
Discontbiträdet uppköpes, marte erläggas de i
orten gångbara priser, uttryckes illa och emot
Urskottets intention, om icke tydligen visas
det uppköpsprisen väl kunnat vara öfver men
icke under de i orten gångbara 5 ty dessa aro i
ymnige år alltid nedfallne
och ändamalet
deremot att förekomma vanpris.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham, uppläste
verba formalia i BancoUtskottets Betänkande,
och anmälde att de ord för ord voro afskrifne,
tilläggandes att ExpeditionsUtskottet icke hade
kunnat expediera annorlunda än beslutet hade
blifvit fattadt, och hade ofullständigheten uppkommit
deraf, att beslutet om det sednare icke
blifvit taget förr än det förra redan hade hunnit
tili expedition.
220
Den 7 Augusti.
Uppå härefter gjord proposition blef ExpeditionsUtskottets
Memorial bifaller, och tilläggningen
i den underdåniga skrifvelsen sålunda
godkänd.
Vid förnyad föredragning af OeconomieUtskottets,
i Memorial, sorn den y dennes upplästes,
gjorda anmälan, rörande mål hvaröfver
RiksStånden stannat i skiljaktiga beslut, blef
samina Memorial, såsom icke kräfvande någon
åtgärd, lagdt till Handlingarne.
Upplästes å nyo Stats- och BancoUtskottens,
den 5 dennes pä Bordet lagda, Utlåtande,
hvaruti förmäies att Utskotten stannat i
paria vota vid frågan om jemkning i RiksStåndens
beslut, huruvida Bankens biträde vid Götha
Canalarbetet skulle räcka bestämdt till och
med år 1820, eller äfven till näst derpå följande
Riksdag.
Herr Grefven och Landt Matvkalken tillkännagaf
att alla 3 de öfriga Stånden numera hade
förenat sig om det sednare af dessa alternativer.
Grefve Lilliencrantz, Johan Wilhelm, erinrade
att BondeStåndct, som begifvit sig tjll detta
af Prest- och BorgareStånden förut fattade
beslut, likväl gjort det med ett förbehåll , nämligen:
att i händelse Urtima Riksdag före år
Den 7 Augusti.
221
1820 inträffar, Rikets då församlade Ständer
skulle äga ovilkorlig rättighet att förordna huruvida
Lånbiträdet efter 1S20 må fortfara eller
icke.
Upplystes medelst uppläsning af BondeStåndets
ProtocollsUtdrag, af förlid ne gårdag ,
att förhållandet verkligen varit sådant , som
Grefve Liljencrantz det anmärkt; men derjemte,
medelst uppläsning af ett ProtocollsUtdrag,
af denna dag, att BondeStåndet, för att undanrödja
alla anledningar till hinder för Riksdagens
slut, funnit för godt att ännu närmare jemka
sig till Högvördiga Prest- och Vällofl. BorgareStåndens
beslut uti frågan om tiden för Lånbiträdet
till Götha Canalarbetets fortgång , och sålunda
utesluta förbehållet, som i sista Protocollet
är upptaget} hvaraf följer att BondeStåndets
beslut blir alldeles lika lydande med nämnda
2:ne Stånds.
Härefter gjorde Herr Landt Marskalken proposition,
att Utskottens Memorial, såsom icke
vidare gifvande anledning till någon åtgärdf
skulle läggas till Handlingarne.
Bifölls.
Företogs till afgörande RiddarhusUtskottets,
den y dennes på Bordet lagda, Utlåtande
öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets första
Memorial rörande Herr Munck af Roscnskolds
222
Den 7 Augustt.
motion om förändring i den nuvarande Bänkmanslnrättningen
ni. m.
Undertecknad Silverstolpe , Axel Gabriel :
Den fråga , som af Herr Munck af Rosensköld
blifvit väckt och ai RiddarhusUtskottct behandlad,
är af en icke ovigtig beskaffenhet, och är
värd att öfvervägas, för att föranleda till nödig
rättelse j men jag tror derjemte, för min del,
att dess afgörande förutsätter en afvägning af
flera grunder och slutsatser, än man i hast kan
föreställa sig: och då jag å ena sidan anser icke
nog tid för Ridderskapet och Adeln återstå,
att under atla sina synpunkter betrakta detta
ämne, och å d.-m andra Grundlagens föreskrifter
icke tillåta att ett slutberedt mål hvilar oafgjord!;
så får jag den äran vördsamt föreslå att
RiddarhusUtskottets project måtte, för formens
iakttagande skull, denna gången afslas ; dä det
i alla fall står hvar och en ledamot af Ridderskapet
och Adeln öppet att väcka samma fråga
vid nästkommande Riksdag, med förhoppning
att få densamma med mera mogenhet afgjord.
Herr Mannerhjerta, Ulric Emanuel, uppläste
ett så lydande Dictamen:
Den af en värd Ledamot, Herr Professor
E. Z. Munck af Rösmskold, väckta motion, om
ett förVndradt val al Electorer, förmedelst Bänkmäns
afskaffande, har för mig synts utgå från
så rigtiga äsigter, att jag visserligen hade trott
det Höglofl, RiddaihusUtskottec skulle derå
t
Den 7 Augusti«,
223
gjort afseende, i synnerhet sedan grunderna för
denna motion blifvit ännu mera utvecklade genom
de anmärkningar Friherre Stael von Holstein
och Friherre Jac. Cederström dervid behagat
göra, hvilka föranledde till återremiss af
Utskottets första Betänkande.
Utan att tro mig behöfva stärka de redan
anförda grunder för motionens framgång, vågar
jag blott vördsämast göra några anmärkningar.
Om det anses som en fördel, att resultaterna
af Riksens Ständers öfverläggningar innebära
uttrycken af den individuella viljan, då
måste det vara en vinst att den väg, som leder
till detta ändamål, må framgå så rakt eller direct
som möjligt. Om man sjelf framställer sin tanka,
lärer den otvifvelaktig! blifva bestämdare,
än om en annan anmodas att välja en tredje för
att tolka densamma. Då likväl det skulle föranleda
till alltför mycken vidlyftighet, om hvarje
ledamot sjelf valde sina committerade i Utskotten,
så torde det rådande fullmägtigskapet
af Electorer vara nödvändigt; men deremot blir
bruket af Bänkman en omväg, på hvilken Rid.
derskapets och Adelns vilja svagare uttryckes ,
under det hvarje enskilds närmare och lagliga
inflytande förmindskas.
Då bruket af Bänkman å nyo vid 1809
års Riksdag uppkom, sedan det förut varit afskafFadt,
torde sådant mindre hafva härledr sig
från minnet af det kanske ensidiga gagn detsamma
vid Riksdagarne under de så kallade
224
Den 7 Augusti.
Partitiderna, än af särskilda vid denna Rikstlag
sig företeende omständigheter. En Revolution
var da för handen, och Riddarhuset säg
inom sig, af denna anledning, en talrikare samling
Ledamöter, än vanligt. Den längre mellantid
som ägt rum , sedan Ridderskapet och
Adeln rådpläga! tillsammans, gjorde denna samling
mera främmande för sig sjelf, och omdömet
af ömsesidiga förmågor och tänkesätt, såsom
Lagstiftare, mera obestämdt. Det fordrades
likväl att kraft och styrka snart yttrades
i Rådslagen , och art, sä till sägandes, blott en
enda rådde. Att uppleta densamma stod snarare
i femtio personers förmåga, än i åttahunclrades;
och endast ur detta skäl kan jag förklara
att man då fann för nyttigt att å nyo införa
bruket af Bankman.
Då den fördel i göromålens mindre uppehåll,
som valet af Electorer genom Bänkman
medförer, kan ersättas derigenom, att ett tillräckligt
antal Suppleanter väljes jemte Electorerna,
så anser jag mig finna skäl att, för min
del, afslå Utskottets Betänkande, och vördsammast
anhålla hos Högvälborne Herr Grefven
och Landt Marskalk*n om Bifalls proposition' å
Herr Munck af Rnsenskölds ifrågavarande motion.
Friherre Roye, Luduig: För de Ledamöter,
hvilka tilläfventyrs antingen anse Herr Munck af
Rosenskölds Motion böra alslås eller anse densamma
tvåtydig, har uppskjutandet till nästa
Riksdag mycket skäl5 men för mig, som ser i
denna
Den 7 Augwti,.
225
denna Motion ett steg till förbättrande af våra
Riksdagsformer , är visserligen ingen anledning,
att afgörandet uppskjuta. Uppå de af Herr
Munck af Rosensköld och Herr Manner hj rf a andragna
skäl, understöder jag denna Motion,
såsom utgörande, efter min tanka , en med
Lagbundna frihetens anda fullkomligare utveckling
af sättet att uttrycka Ridderskapets och Adelns
förtroende och vilja. Med aktning för
Herr Friherre jacob Ctd rströms Anmärkning,
kan jag likväl icke, för mindel, tillstyrka det,
vid blifvande ledigheter inom Electcrerna, desse
skulle äga att sjelf ve anställa val till deras
completterande , emedan jag anser sådant strida
emot sjelfva den princip, som hufvudsakligen
talar för Motionen. jag vågar deremot föreslå
att S’åndet väljer, jemte Electorer, Suppleanter
ät deni, till så stort antal att de afgående
Electorerne kunna at Suppleanter ersättas.
H-^rr Pahlman . Otin Fredrik, yttrade sig
anse Herr Mannerhjerta och Friherre Roye haiva
så väl utredt skälen för Herr Munck af Rosenskölds
Motion, att han, för sin del ej funné
nödigt att någon ting tillägga, utan åtnöjde sig
med att på berörde motion tillstyrka bifall.
Friherre C/d rström , jfacob , yttrade sig ej
hucvudsakligen håfva någon ting deremot; m Jtj
ansåg allenast förslaget om Suppleanter åt Eiectorerna
behöfva tydligare bestämmas.
Grefve Lilljenerantz, ffohan Wilhelm : Jag
Ridd. 0, Ad. Prat. C te Del. Nkj 29. 30.
326
Den 7 Augusti.
instämmer alldeles med Herr Mannerhjerta att
valet af Bänkman är en onödig, snarare skadlig
än nyttig , omväg. Om Electorsval göres af
Höglofi Stån et duecte. och halten sä mångå
petsoner, vid Riksdagens början, väljas till
Suppleanter, samt efter Utskottens formerande
ett nytt val fö' artas till ersittande af de Electorer
och Suppleant r som blifvit UtskortsLe*
damöter, torde änd makt med mmdsta tidspillan
kunna vinnas. Men hmuvida en så beskaffad
förändring må kunna veikställas vid nästa
Riksdag, torde behoiva att näimare eitersinnas.-
Herr Lngerhiim Olof Johon : Under fullkomligt
gillande af de grunder Herr Mw.ck of
Rosensköld och Herr Movnnhjrta framställt, i
afseende pi Bankmännens afskaffande , \ägar
jag, f.ir mm del, vördsammast understöda Herr
Roten skölds Motion. J g utber mig tillika att,
i anledn af hvad Gre fve. Lil jencrantz och
Friherre Jacob Cmer t’öm nyss behagat yttra,
fa framställa ett förslag, hvaiigenom Ridderskapet
och Adeln, äfven med antagande af Herr
Rnrenskolds motion, skulle kunna undgå att,
vid inträffad brist på Electorer, oftare under
«n Riksdag välja dem.
Om Ridderskapet oell Adeln vid böljan af
hvarje Riksdag valde 25 El ctorer och 12 E1*
ctorers Suppleanter; och om, sedan Elec:ofetne
utsett led moter i Utskott, och detvid intratfat
att en eller ff.re Electorer eller Suppleanter
äfven biifvir till Utskot'sle<; möter förordnade,
de återstående Sup^ieanterne genast till
Den 7 Augusti.
227
Electorer uppfördes, och Ridderskapet och Ådeln
ännu en gång straxt derefter genom sam*
fäldt val utsåg de sålunda felande Suppleanter,
eller, örn så behöfdes, äfven felande Electorer,
båda till fulltaligt antal, så skulle, genom detta
vid Riksdagens början Blott 2:ne gånger anställda
Electorsval, all farhåga för brist på Electorer
under samma Riksdag, efter min öfvertyg
geise, troligen vara försvunnen.
Vid en sedermera, under Riksdagens lopp,
af hvarjehanda omständigheter inträffad Electorsledighet,
borde alltid den förste i ordning
varande Suppleanten till Elector uppföras, och
dermed sedermera fortfaras, intill dess alla 12
Suppleanterne blifvit tili Electorer uppförde ;
hvarefter, och i den oförmodade händelse att
ytterligare Electorsledighet, under samma Riksdag
, ändock skulle uppstå, Ridderskapet och
Adeln åter borde genom val göra Electorernas
och Suppleanternas antal fulltaligt; men, för min
del, är jag öfvertygad att denna sistnämnda
händelse högst sällan, elier kanske snarare aldrig,
skall inträffa. Om Ridderskapet och Adeln
skulle behaga antaga Herr Rosenskö ds Motion
med de af mig nu föreslagna tillägg, tror
jag både att det dermed åsyftade ändamål skall
Vinnas och äfven att Ridderskapets och Adelns
dyrbara tid, som egentligen bör ägnas åt öfverläggningar
och beslut, ej skall komma genom
många Electorsval att förspillas. Jag vå
tar
således härå vördsamt utbedja mig Eders
.xcellences proposition.
288
Den 7 Augusti.
Herr Friherre of Wetterstedt, Gustaf: Då,
igenom de anmärkningar som nu blifvit framställda,
synes mig vara-inemot utrönt, att en
närmare utredning af detta ämne torde behöfvas:
då den återstående korta Riksdagstiden
alldeles icke medgifver att Hans Maj:ts Nådiga
sanction kan erhållas: och då häraf blifver en
följd att det nu i RiddarhusOrdningen stadgade
Valsättet måste ännu under nästkommande
Riksmöte förblifva gällande; så får jag vördsamligen
hemställa om icke detaillerna af denna
fråga måtte, så mycket möjligen medhinnes,
utarbetas, för att då kunna under pröfning och
öfvervägande komma.
Grefve Lilliencrantz hemstälde om icke åt
RiddarhusUtskoftet skulle kunna uppdragas att
uppgöra Redactionen efter de af Herr Munck
af Rosensköld föreslagna grunder.
Herr Friherre of Wetterstedt: Då det är
Högiofl. Ridderskapet och Adeln bekant att
Riksdagen i morgon afblåses, är det påtagligt
att, med all möjlig skyndsamhet, kan Kongl.
Maj:t icke hinna att, vid detta Riksmöte, meddela
sin Nådiga sanction.- och då meningarne
icke torde vara sä alldeles enstämmige om sättet
att afhjelpa olägenheterna af Bänkmansinräftningen;
synes det mig icke något vara vunnet vid
att nu afgöra, men mycket vid att uppskjuta,
frågan.
Friherre Boye: Om jag trodde att detta
ämnes utredning skulle fordra någon vidlöftig
Den 7 Augusti.
229
handläggning , så skulle jag också anse den omöjlig
att medhinnas till i morgon; men mig
synes att Utskottets åtgärd kan lättligen meddelas;
och då torde det icke vara omöjligt att
ju ärendet kunde vid denna Riksdag hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmälas.
Herr PahlmanHvad först angår fråganatt
erhålla en bestämd lydelse i Redactionen, tror
jag, för min del, att den lätt kan uppgöras, i
enlighet med Herr Lagerheims tillstyrkande; att
RiddarhusUtskottet visserligen kan till i morgon
hinna uppsätta och justera den, samt med densamma
till Ridderskapet och Adeln inkomma.
Beträffande åter den frågan huruvida ett beslut,
häröfver fattadt vid denna Riksdag, skulle vidare
vid den nästa blifva gällande till efterföljd,
vågar jag väl ej bestämdt påstå, men tror likväl
att Ridderskapet och Adeln är formligen
constitueradt innan valet till Electorer företages,
och således i tillstånd att afgöra huruvida de
vilja ställa det nya Valsättet i utöfning; äfvensom
jag tror att på de -dagar, som ifrån Riksdagens
början intill Electorsvalet förflyta, skulle Kongl.
Maj:t säkerligen medhinna att, om Honom så
behagade, meddela sin Nådiga Sanction; och i
sådant fall inser jag icke något hinder i RiddarhusOrdningen
för den omedelbara verkställigheten
af ett sådant beslut.
Friherre Mannerheim: Ridderskapet och Adeln
täcktes tillåta mig erinra, att när, såsom
Herr Friherre af Wetterstedt anmärkt, Kongl.
Maj:ts Nådiga Sanction icke vid detta Riksmöi
Den 7 Augusti.
ts kan hinna att erhållas, så följer att’ denna
Sanction icke kan meddelas förr an vid ett nästkommande:
och då följer af Lagens föreskrift,
att sjelfva beslutet icke kan förr än vid derpå
följande R.ksmöte äga kraft till efterföljd.
Friherre Boye: Allas önskan synes vara att
ämnet varder utredt; men da till utredandet,
efter min tanka, så ganska litet fordras, så ser
;3g intet hinder att det ju vid denna Riksdag
kan ske.
Grefve Posse , Claes Fredrik: I anledning
af den sednast af en värd ledamot gjorda framställning,
att ehuru ej Kongl. Majus Sanction
skuile kunna denna Riksdag erhållas, kunde
Hoglofl. Ridderskapet och Adeln i alla fall vid
nästa Riksdag öfverenskomma att begagna sig
af detta Valsätt, får jag äran upplysa att 521a
§:n af RiddarhusQrdningen tydligen stadgar, det
de förändringar i RiddarbusOrdningen, som Högh
Ridderskapet och Adeln besluter, böra till Kongl,
Majas Nådiga stadfästelse öfverlemnas, för att
först vid den derpå följande Riksdagen blifva
gällande; hvarigenom tydligen inhämtas, att
då, enligt de upplysningar Ridderskapet och
Adeln redan erhållit, Kongl. Maj:ts Sanction
ej vid denna utan först vid nästa Riksdag
troligen kan erhållas, så kan också beslutet ej
förr än vid den derpå följande sättas i verk*
stadighet.
Månne i alla hänseenden nyttan af den
föreslagna förändringen är sä fullkomligen af»
Deu 7 Augusti.
231
gjord? Utom de skäl hvarpå Urskottet grundat
sitt afstyrkande, tror j g mig ännu kunna
anföra ytrtiligare: Uran 1772 ända till 18O.)
skedde visserligen Elector>>valen genom samfäldt
val af Högl. Ridderskap^ och Adeln, 1 kval
med den skidnad emot nu , att Ridderskapet och
Adeln var indelt i klasser, pä satt det vid Riddarhusets
formerande var organiseradt; da deremot
fran 1720 till 1772, da ingen klassfördelning
existerade, blelvo Electorerne valde genom
Bank nan.
Jag kan för min del alldeles icke medgifva,
att det nu föresl3gna valsätt af Electorer
narmrreoch bättre uttrycker Ridderskap ts och
Adeb s tänkesätt, än genom de hittills brukliga
Bankman, heldsr d ssa val skola ske genast i
början af Riksdagen, da ofta 6 a 700 ledamöter
uppkomma, hvaribland en stor del ej möjligen
kan hinna vara kände; då deremot Bankmän,
hvilka väljas at hvarje Bärkafdelnmg ,
bade äro skyldige och äfven ha tillfälle till att
göra sig underrättade om de personers <?genskiper
och skicklighet som utgöra deras Bankafdelning.
Hvar och en med den mindsfa Riksdags erfarenhet
känner att da listor ä 25 å 36 personer
skola uppgöras, forsta dagen af en Riksdag,
i enlighet med Uppropshstan , hvaraf vanligen
ej finnes mer än ett exemplar, så blir,det
nästan tn omöjlighet för 6 a 700 personer att
sjdfve författa sina listor; utan emottaga en
stor del gerna de listor som händelsevis dera
232
D n 7 A 'nuti
vid dörren presenteras, hvarigenom otviFvelaktigt
uppstår, att den som vill gora sig besväret
skrifva 2 å 3OO listor, eller mindre, deciderar
Electorsvalet, utan att derför Ridderskap ts och
Adelns tänkesätt är närmare bestämdt. Då dertill
kommer ait fråga om förändrad representation
varit väckt, och om den framdeles till
Verkställighet befordras, rölvändigt på ett mer
eller mindre direct sätt skall verka inom Riddarhuset,
så vagar jag, pa alla dessa fran ställtfa
skäl, till Högloli. Ridderskapet och Adeln
vördsamt hemställa om tj hela bagan för det
närvarande kunde förfalla och till nasta Riksdag
blifva hv ilande.
Hans Excellence Herr Grefven och LandtJtfarckalRen
uppläste 2:a §:n af Ridd'rhusOrdningen,
hvars sednare moment sa ty ler: ’’Sedan
Ridder>kapet och Adeln tagit sitt heslut om någon
ändring eller tilläggning” » i RiddarhusQrdningen)
”öfverlemna? d t till Kwninpens stadfästelse,
för att vid nä)tjoljancte Riksdag blifva gällande,
’*
Friherre Boye: Med åberopande af hrad
Herr Påhlman yttrat, till urskilning af ämnets
natur ifrån allmänna Grundlagsfrågor, tror jag
mig förfara rättast då jag reserverar at. nästa
Riksdags Ridderskap och Adel att sjelf »röfva
verkan af beslutet, enär detsamma vunnit fullständighet.
Jag felar ka ske; men jag skune
tro, att om Ståndet nu afgör frågan och Kongl.
Majjts sanction skulle utfalla innan nästa Riksdags
val till Electorer skall fönättas, beslutet
kan efterlefvas äfven vid den Riksdagen,
Den 7 Augusti
p33
Friherre Ceder gröm > Jacob, ville allenast
erinra, att då flaga vore om en förändring i
lagen, behöfde först med noggrannhet igenomgås
alia de förra stadganden , som med frågan och
siuSimellan äga sammanhang, och att termerna
genom en formlig redaction måtte uttryckligen
bestämmas-.
Herr Gr fven och L^ndt Ulars Jwlken pr o ponerade
törst afslag och sedermera bifall å Utskottets
Betänkande; men bagge dessa propositioner
blelvo med ffa och Nej besvarade.
Herr Lagerheim: Ehuru gerna jag skulle
önska att den i fråga varande förändringen af
RiddarhusOidningen kunde vid denna R.ksdag
både af Ridderskapet och Adeln antagas och af
Kongl. M.ajrt i nader fastställas, för att vid nästföljande
Riksdag blifva till, rättelse gällande,
tror jag likväl, på sätt flere värde Ledamöter
behagat uppisa, dels att Kongl. Maj:ts nådiga
sanction ej kan, i anse-nde till Riksdagens slut
i öfvermorgon, vid denna Riksdag nu mera erhållas,
dels äfven att, om Kongl. Majits sanction
således först vid nästa R ksdag Utfaller,
den beslutade förändringen ej kan, enligt 521a
§:n RiddarhusOrdningen, förr än vid näst derefter
följande Riksdag blifva till rättelse gallande.
Men oaktadt detta får jag, för min del,
vördsamt hemställa om icke, då öfverläggningen
i ämnet synes vara fulländad och frågans förmodade
ömtålighet ej torde vara tilli äcklig för
23f
D'n 7 Augusti,
att böra bereda uppskof med pröfning deraf
t.II räva Rikslag Högloft- R.dderskapet och
A'i J . skulle täckas vid de na Riks 'ag, för
dess del, företaga fragan t ll afgörande och
derutinnm finta sitt beslut. Jag tar likväl torklira
att jag , fika med Friherre ffacoh Ceder*
strom anser d t vara nödigt -att, l.man Riddersk
pet o.;h Adeln slutligen antager den af Hnf
'Rosensköld vackta motion, de §§.r i RiddarhusOrdnuigen,
hvilka anga Bänkm -.timen, matte förändras,
och en bestämd redaction d-raf uppgöras.
I anledning härd' får jag vordstmmast föreslå
att Ridderskapet oc!» Ad in täc«tcs, med
afdag af RiddrrhusUtskott.ts förevarande Betänkande,
anmoda Utsicortet atr , sa i ort sig
göra låter , i enlighet med Herr Rutensköld?
princip, och de af .mig dervid >rda tillägg,
inivomma med för slag till ny icdaction af de
angående Bänkman i Ridd uhusOi dnmgen befintliga
paragrafer i hvar- ber Ridderskipct och
Adeln lätteligen torde komma i tilllälic att, för
d ss del, vid dtnna Riksdag slutligen afgöra
fragan,
Hrr Grefven och Landt Marskalken propone»
rade å nyo atsl 'g å Betänkandet, jumte oiverletnnande
at Rid la h .sUfkottet att , i enlighet med
de af Hair Munck af Rosensköld uppgiltn principer
och i anie Ining af d • hos Ridderskapet och
Adeln i likhet dermed yttrade tankar , inkomma
med förslag till förändrad redaction af de stadganden
i Riddatnus Jrduingen, oom angå val af Kleetorer.
Bifölls.
Den 7 Augusti,
235
Herr Påhlman yttrade sig instämma uti
det nu fattade beslut, men icke kunna dela Friherre
Mannerheims mening, att detta beslut icke
skulle vid nästa Riksdag kunna vara gäliande
, af den grund att Kongl. Majit icke hunne
derå vid denna lemna sin Nådiga stadfästelse.
Uti den upplasta §:n stöde blott öfverlemnas till
Konungens stadfästelse, för att vid nästa Riksdag
blifva gällande^ hvaraf Herr Påhlman ansåg
följa att blott Ridderskapet och Adeln vid denna
Riksdag i underdånighet Öfverlemnade sitt
beslut till Konal. Majt, skulle der, för verkställigheten
deraf vid nasta Riksdag, göra tillfyllest
att Kongl. Majit då derå lemnade sin
bekräftelse.
Herr Friherre eif Wetterstedt förklarade sig
ingalunda kunna instämma i den tolkning af
521a §:n, som af den sista Talaren blifvit framställd.
Dess öfvertygelse vore, att innan bägge
Magterne öfverenskommit om beslutet, vore
detsamma icke något fullständigt beslut5 och
att således detsamma icke kunde blifva gällande
förr än Riksdagen efter den dä Kongl. Majit,
genom sin stadfästelse, gjort detsamma kraftägande.
Föröfrigt kunde ingen tid bestämmas
tor Kongl. Majus Nådiga Sanction ;• men om
ock Hans Majit skulle å första dagen af Riksdagen
behaga meddela densamma , kunde likväl
Herr Friherre af Wetterstedt icke frångå den
tankan, att detta då fullständiga beslut icke kunde,
emot den upplästa §:ns lydelse, vid samma
Riksdag blifva gällande.
236
Den 7 Augusti.
Friherre Boye: Äfven med uppmärksamhet
år den upplästa §:n, kan jag icke finna annat
an att, genom frågans afgörande nu , kommer
man ändamålet en Riksdag närmare. Om
jag kunde, lika med hvad en Ledamot sig yttrat,
antaga det Representationssättet blef förändradt
vid nästa Riksdag, så skulle jag deri
se ett fullkomligt skäl för uppskof i nu förevarande
ämne; men då jag påminner mig det sätt,
hvarpå Representationsfrågan blifvit afgjord,
och således icke föreställer mig möjligheten att
samma fråga kan blifva färdig till afgörande på
länge,— kanske icke ens att vid j:e Riksdagen
härefter afgoras, så anser jag något skäl derifrån
bär icke kunna hämtas. Jag anhåller om
propqsition till afslag å Ut kottets Betänkande,
och , då jag tror att "bifall deråt lemnäs, anhåller
jag att andra propositionen må blifva till
bifall åt Herr Munch Motion.
Friherre Mannerheim yttrade sig i fullkomlig
likhet med Herr Friherre af Wetterstedt.
Herr Landt Marskalken upplyste, att saken
redan vöre afgjord, ungefärligen på det sätt
Friherre Boye nyss föreslagit, och anmodade de
Herrar Ledamöter som yttrat sig i afseende på
Redaction af det nya förslaget, att skyndsamt
inlemna sina Anföranden, på det RiddarhusUtskottet
måtte komma i tillfälle att tidigt i morgon
företaga målet.
De 7 Augusti.
237
Upplästes ett Memorial från StatsUfskottet,
af denna dag, med tillstyrkande att hos
Kongl. Maj:t måtte i underdånighet anhållas det
Allmänna Indragningsstaten måtte hvartannat år
genom Trycket lemnäs till allmänhetens kunskap,
i sammanhang med de utaf Riksens Ständers
Revisorer till utfärdande Berättelser och
Tableauer öfver Stats-, Banco- och Riksgäldsverkens
tillstånd.
Bifölls.
Upplästes StatsUtskottets Utlåtande, af
den 5 dennes, öfver gjorda' anmärkningar vid
dess Betänkande, af den I Augusti, i anledning
af en utaf Herr Friherre Stael von Holstein begärd
upplysning om ett i Götha CanalDiscont insatt
öfverskott å Tullmedlen för år i8i3- Utskottet
förmäler sig hafva af Kongl. General TullDi
rectionen, enligt bifogade bilagor, Jrafva erhållit
de upplysningar, att den af Friherre Stael
von Holstein uppgifna summan, 696,037 R;dr
6 sk. 6 r;st. B:o, af 1813 års Tullmedel blifvit
uti Götha CanalDiscont insatt: att insättningen
skett på Kongl. Maj:ts Nådigsta befallning,
samt att den derå belöpande Rentan blifvit uti
Räkenskaperna behörigen ’ upptagen och redovist.
Utskottet förmäler vidare, att då detta
förhållande med så väl insättningen i Götha
CanalDiscont, som den nu utredda och på afslutade
Räkenskaper grundade skillnad i uppgiften
af TuHintraderna för år 1813* hvilka nu
238
Dm 7 Augusti.
befunnits göra omkring 54,000 R:dr mera än
förut, efter de uppgifter som till Stats- ifrån
Tullverket förslagsvis blifvit meddelta, hvarken
varit uppgifvet för Kongl. StatsCöntoiret eller
StatsUtskottet; så har Utskottet icke heller kunnat
någon berättelse derom inför Riksens Ständer
framlägga; Utskottet anför slutligen, att
efter de uppgifter som detsamma ifrån Kongk
StatsContoiret nu ytterligare erhållit, har Kongl,
Maj:t förlidet år af andra Statsverkets medel
måst anticipera och förskjuta till de angelägnaste
Krigsutgifternas bes’ridande en i fråga varande
Öfverskottsmedel vida öfverstigande summa,
till ersättning af tgl? ärs inflytande öfverskott
på Statsintraderna, och att, till en sådan
ersättning ^ komma att användas de nu i
fråga varande Tullöfverskottsmedel, hvilka, sedan
, efter Tullräkenskapernas fullbordade Revision,
slutlig liqvid imellan Statsverket och Tullstyrelsen
kan uppgöras, komma till Kongl. StatsContoirets
disposition, uppå Kongl. RenteKammarens
räkning, i Riksens Ständers Bank att
insättas och blifva af Kongl. StatsContoiret i
dess Räkenskaper vederbörligen redoviste.
Friherre Stael von Holstein , Corfitz Ludvig,
uppläste härefter följande:
Vid StatsUtskottets Betänkande har jag följande
frågor och anmärkningar att göra:
1:0 Stå dessa 696,000 R:dr ännu inne i
Götha CafralDiscont?
Den 7 Augusti.
2 39
2:o Af hvilken anledning har man antid-.
pernt till Kngsbehofven efterföljande årets
Statsmedel, då n.an har en sadan summa innestaeiide
af Öfverskottsmedlen. hvilka af Ständ
ma blifvit öfverlåtne till K igshehofvens besörjande,
men icke till Ullaningar åt enskilda
eller coiporationer?
3:0 Huru å'r det möjligt, att då man uppgifvit
till Stat:Utskottet första gångenen bestämd
summa på skilling och runstycken, man sedermera
kan säga att den uppgiften blott varit
förslagsvis, och en sednare ölverstigit den torra
med 54000 R:dr ?
4:0 Huru ha d ssa medel kunnat insättas i
Götha CanalDisCont dhrecte, då författningarne
bjuda att alia sådana medel skola i Banken insättas
P
f?o Hvarför har Sol4ate‘quen m. fl icke
erhållit sin betalning sedan foruutna fä'tråget,
för Tobakspenningar m. m., da man har en
sådan contant fond innestaende?
6:0 Huru kunna Kricsskulderna, 1' och lör
sista kriget, uppgå till 2 OOJ.OCO, då icke allenast
dessa nämnde 69 O o R:dr innestå, utan
äfven Öfverskotten å 18 4 och 181S äro att
tillgå till denna summas tormindskande.
Skulle Högloft. Ridderskapet och Adeln fintl?
tiden för korrt att taga alli dc.«-sa punkter i
Qiyerväganae, torde jag föreslå att man hos
240
Den 7 Augustt.
Konungen anhöll att så vä] denna i Götha CanalDiscont
inntstående summa, som ock de för
de 2:ne sednare åren inflytande öfverskottsmedel
mitre varda, allt efter som de inga» till
Krigsskuldernas förmindskande använde.
Uppå H^rr Gr efvens och Landt Marsbo 'hens
erinran att någon åtgärd vid detta mål icke na
mera kunde äga rum, beslöts att SratsUtskottets
Utlåtande . jemte Friherre Stael von Hot.
stans Yttrande, skulle läggas till Handlingarna.
Upp'ästes och godkändes:
1:0 Åtta af Riksdag^BesIutet.
Vidare följande underdåniga skrifvelser tili
Kongl. Majit:
2 0 Angående arfvode för StatsCommissa»
lien Frödelius.
3:0 Vehiculum till BevillningcFörordningem
4:0 Angående medel till afh jelpande af för.
lägenheten i Allmänna Rörelsen m. m.
5:0 Om en gratification tiil SratsCommissarien
Widegren.
(ro Om likviderandet af skulderna sedan
sista kriga. 7:0 An»
Den 7 Augusti.
7:0 Angående tillökta Dagtraktamentet!
för Ståndens och StatsUtskottets Caniilier.
g:o Med anmälan om Malmö Discont.
Föredtogos och godkändes;
iro Sveä Rikes Ständers Bevillning fÖt af
18’,. 6 och de påföljande åren intill slutet af åf
1820, så vida ej inom denna tid Urtima Riks*
dag infaller.
2:o Riksens Ständers stadgande orri Husbeliofs
Bränvinsbränningen i Riket, samt de afgifter
sorn för densamma böra utgöras.
3:0 Riksens Ständers förslag till en förnyad
Förordning angående stämplade pappersafgiften
från och med åf 1810.
Justerades följande i
Utdrag af Protocollef, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 7 Augusti j 81S
S.
D. Afslogos Allmänna Besvärs* och
OecortofnieUtski>ttets, den 20 Juli på Bordet
lagda och den 22 Juli återremitterade, Be-tän*
/lidd. o, Ad. Pr et. 6; te Del. N;o 31. 32.
Den 7 Augusti.
londe, af den 17 nästföregående, i anledning
af väckt fråga om jemkning uti Extra Roteringsskyldigheten;
samt Utskottets öfver gjorda anmärkningar
vid detta Betänkande, den 3 dennes
afgifna och den 5 på Bordet lagda, Utlåtande.
Ut supra.
S. D. Då, genom ankomna ProtocoIlsUtdrag,
rörande Stats- och BancoUtskottens, sedan
den y Augusti hvilande, Utlåtande, af föregående
dag, angående de inom RiksStånden
yttrade skiljaktigheter i afseende på tiden , hvarunder
det till Götha Canalbyggnads fortsättning
beviljade Lånbiträde skall utgå, blifvit utrönt
att de öfriga RiksStånden bifallit bidragets fortfarande
till och med 1820, eller det år då nästa
Riksdag derefter infaller; ansåg Ridderskapet
och Adeln ingen annan åtgärd häråt vara
att lemna, än att lägga ofvanberörde Stats och
BancoUtskottets Utlåtande till Handlingarna.
Ut supra.
S. D. Biföll Höglofl. Ridderskapet och
Adeln ExpeditionsUtskottets, den 5 dennes på
Bordet lagda, Memorial rörande ett tillägg uti
den underdåniga skrifvelsen till Kongl. Majit,
rörande SpannmålsMagazinsInrättningen i Riket.
Ut supra.
S. D. Blef StatsUtskottets denna dag afgifna
Memorial, angående Tryckning af Allmänna
IndragningsStaten, af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln bifallet. Ut supra.
V
Dm 7 Augusti.
243
S. D. Jemte afslag å RiddarhusUtskottets
Memorial, af den 4 dennes, innefattande Utlåtande
öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets
första Memorial, rörande Herr Munck of Rosen*
skölds Motion om förändring i den nuvarande
Bänkmanslnrättninge.n , öfverlemnades till Utskottet,
att i enlighet med de af Herr Munck af
Rosensköld uppgifna principer, och i anledning
af de hos Ridderskapet och Adeln i likhet
dermed yttrade tankar, inkomma med förslag
till förändrad Redaction af de stadganden i
RiddarhusOrdningen , som angå utväljande af
Ridderskapets och Adelns Electorer. Ut supra.
Slutligen upplästes följande i
Afskrift af Kongl. Majds Tal på RiksSalens
den 6 Augusti år igiy.
Uti underdånig skrifvelse, den 29 sistlidU
ne Juni , håfven J, Göde Herrar och Svenske
Män , jemte anmälan att 6 §:n i 2 Artikeln af
den af Eder, vid innevarande Riksdag, antag*
na Bevillningsförordning innehåller , att sorn
Låntagare endast förskottsvis erlägger den Bevillning,
hvilken för utlånta medel belöper, äc
h^ns ovillkorliga rätt att detta förskott af Långifvaren
återfå» på det sätt att 5 procent afdragas
å den för Lånet utfästa renta: att Låntagare
bör åtnjuta detta afdrag vid hvarje rentebetalning
och derå gifva qvitto, samt att,
om fordran i Concurs utsökes. Borgenärer å«
244
Den 7 Augusti.
ligger under den i öfrigt stadgade Edgång jemväl
inbegripa att de qvitteradé Bevillningsafdragen
fått af Gäldenären fulleligen åtnjutas, i
underdånighet anhållit om följande, elter berörde
föreskrift lämpade, förändring af det i Kungörelsen
den ig Januari 181Ö bestämda Edsformulär
till bestyrkande af fordringar, som i
Concurser bevakas;
Jag N. N. svär, vid Gud och Hans Heliga
Evangelium , att den af mig uti N. N.
Concurs, vid N. N. Domstol, (å Kongl. Majas
och Kronans  å N. N. Directions— å N. N.
Kassas vägnar •— i egenskap af Förmyndare ,
Curator, för N. N. i egenskap af lagligen
tillförordnad Syssloman, God Man i IM. N:s
gäldbundna bo, m. m. d. ) anmälda fordran,
hvaraf jag (Kongl. Maj:t och Kronan etc.) innehafvare
varit förr än Gäldenärens ansökning
att få sin egendom afstå (mig) kunnig blef, (mig)
(Kongl. Maj:t och Kronan etc.) sanfärdeligen
och ingen annan tillhörer, och, på sätt de ingifna
Handlingar utvisa, rigtig är: att denna
fordran således hvarken efter ufgifvet recepisse
eller annat quitto är af mig ( Kongl. Maj-.t och
Kronan etc.) åtkommen, utan af mig fulla penningar
eller deras fulla värde derför redligen utgifne
och utan svek beräknade (blifvit redligen
beräknade), att samma fordran således hvarken
till tredje mans förfång digtad är, eller blifvit
mig , under hvad namn det vara må , mig vetterligen,
godtgjord eller betald; att jag icke
mer än laglig renta , under något sken, uppburit
, beräknat eller i den fordrade summan in
-
Den 7 Augusti..
245
begripit (icke mer än laglig renta, under något
sken, blifvit beräknad eller i fordran inbegripen)
äfven som att N. N., så vidt mig kunnigt
är, å berörde renta fulleligen fått till godo
njuta de af honom qvitterade, uti 2 Art. 6 §
i mom. af Bevilintngs stadgan föreskrifne Bevillningsafdrag:
Och detta är visst, så sant wig
Gud hjelpe till Lif och sjdl
Sedan Jag häröfver hört min Högsta Domstol
och mitt StatsRåd, har jag till den af eder
sålunda föreslagna förändring i Edsformulairet
ej velat vägra Mitt bifall; dock att det
således nu fastställda tillägg i förra Edsformulairet
icke äger rum för dem de der bevaka
fordringar för de Verk och Inrättningar, hvilka
i BevillningsFörordningen äro från afdrag befriade,
äfvensom att detta ej eller är lämpligt
j andra frågor än som angå liqvid af rentor,
upplupne efter den i Januari nästkommande
år, då den vid detta Riksmöte fastställda BevillningsFörordning
förblifver till efterlefnad gällande
;j och låterj jag Förordning i detta ämne
utfärda.
Under den 23 i sidstlidne månad håfven
J till min sanction öfveilemnat den Författning
J, på anförda skäl, funnit Eder böra föreslå:
”Att då en eller bägge af föräldrar aflida , som
efter sig lemna barn, hvilka antingen alla eller
några äro under 15 års ålder, de som förrätta
bouppteckning eller arfskifte efter den eller de
aflidna, böra föreslå något visst belopp af boets
Ven 7 Augusti.
tillgångar i capital, renta eller afkomst af fastighet,
som, i mån af behofver, kan finnas
erforderligt till underhåll och uppfostran för
hvarje af de minderåriga barnen, intill dess
de uppnåt 15 år, hvilket bör från samfälda
jnassan afskiljas och afsättas, innan laglig arfsdelning
af återstoden verkställes; samt att, om
efteriefvande maka och arfvingar icke åtnöjas
med det i detta ä'mne af boupptecknings eller
skiftesmännen uppgjorda förslag, eller förening
härom icke Iean träffas, Sterbhus delägarne blifva
pligtige att, vid det boupptecknings eller skiftes-instrumentet
till behörig Domstol inlemnas,
sjelfstämde sig inställa, för att den uppståndna
stridigheten härom i laga ordning utföra, då
Domaren ägde att pröfva och bestämma huru
dermed förfaras borde; äfvensom att, i händelse
det skulle af Domaren, vid företeendet af
en upprättad bouppteckning eller verkstäldt arfskifte
, inhämtas att iakttagandet af förenämde
stadganden blifvit af vederbörande åsidosatt,
Domaren må vara öppet att skiftesförrättningen
ogilla och till nytt arfskifte förvisa; med lemnad
föreskrift om hvad(, i enlighet med omförmälta
författning, bör till verkställighet dervid
befordras.”
t « I
Efter det Min Högsta Domstol och Mitt
StatsRåd öfver detta ämne afgifvit deras underdåniga
utlåtanden, har jag tagit detsamma i
övervägande: och som hvad af Eder blifvit
föreslaget står i ett nära samband med Arfslagarna
i allmänhet, i sammanhang hvarmed ämnet
bör komma under pröfning, så låter jag öf
-
Den 7 Augusti.
*47
veriemna Eder i fråga varande skrifvelse till
den för utarbetande af förslag till en ny Lag
förordnade Committé.
Uti skrifvelse, under sistnämnde dag,
håfven I, Gode Herrar och Svenske Män, på
upptagna skäl , jemväl i underdånighet hemställt
om ett sådant förordnande, hvarigenom
stadgades: Att Vare Befallningshafvande ej må
sig befatta med de mål, hvilka röra underlåten
väglagning eller försummad Kronoskjuts, såsom
varande af tvistig beskaffenhet, utan att åtal
derå bör i laga ordning vid HäradsRätten anställas,
som det sedan åligger att detsamma
pröfva och utslag deröfver meddela.3’
Min Högsta Domstol och Mitt StatsRåd
hafva häröfver blifvit hörde: och dä i allmänna
Lagen är förordnadt vid hvilka tillfällen väre
Befallningshafvande äga utöfva Domsrätt,
men deribland ej upptages den förseelse, hvarå
ansvar efter 2$ Cap. fi § Byggningabalken
bör följa; finner jag Lagens föreskrift i denna
del ej fordra någon förklaring; Viljandes Jag i
det öfriga, såsom hörande till den Oeconomiska
Lagstiftningen, framdeles Mitt beslut fatta.
Vidare håfven I, uti skrifvelse den 11 i
förlidne månad, af förekomna anledningar, anhållit
om utfärdande af ett sådant stadgande,
”hvarigenom den, hvilken vintertiden utsläpper
Kreatur, förpligtas att om dem hafva den vård
att de icke fä tillfälle att å Åker och Äng
skada göra, samt att, om den, antingen genom
348
Den 7 Augusti.
försummelse härvid eller annorledes, inträffar,
ägaren till Kreaturen bör icke allenast derför
lagligen ansvara, utan ock, efter Mätisman*
na ordom, godtgöra a|i den förlust som genom
dem blifvit åstadkommen.”
Till hvad I, Gode Herrar och Svenske Män
sålunda i detra ämne föreslagit vill jag, uppå
Hogsta Domstolens och StatsRådets underdåniga
tdlstyrkm. lemna mitt bifall; kommandes
ansvaret att b. stämmas i likhet med hvad 9 Cap.
Byggmngabalken i allmänhet om åverkan af Kreatur
stadgar; och later jag förordning härutinnan
pttärda,
Likaledes håfven I, uti skrifvelse den 14
sidstlidne månad, förmält huruledes f funnit
def hvarje företag af en Vattuverksägare att ,
utan behörigt tillstånd, antingen uppföra nya
sådana Veik eljer verkställa förändringar af de
gamla Verken utöfver deras förra beskaffenhet
och tjllätef-e, innefattade en lagstridighet, hvaruti
rättelse snart borde vinnas; och derför hemställt
pm ett sådant stadgande; ’ Att i dessa fall
Väre Befallningshafvande borde åligga, sedan
Vatfuverksägaren i laga ordning blifvit hörd ,
meddela det förordnande angående Vattuverkets
förändring eller utrifvande , som med Lag och
Forfattningar är öfverensstämmande. Hvarjemte
1 ansett det allmänna stadgande skäligt att
dämning vid Vattuverk hösttiden hädanefter ej
ma förr än den 1 November hvarje år verkställas,
hvilken tid I funnit så mycket mera
lämplig som då merendels tillfälle att nyttja
Den 7 Augusti.
2 49
bete och att anställa odlingar för jordbrukaren
wpphört”.
Öfver hvad I, Gode Herrar och Svenske
Män, pä föreskrifna sätt, föreslagit, har jeg inhämtat
Högsta Domstolens och StatsRådets underdåniga
utlåtanden; och hvad först angar edert
förslag att Vare Befallningshafvande skola
äga rätt art lägga hand vid klagomål öfver ägares
till Vattuverk företag att utan behörigt
tillstånd uppföra nya så beskaffade Verk eller
verkställa förändringar med gamla utöfver deras
förra beskaffenhet eller tillåtelse, finner jag
så mycket mindre betänkligt att dertill lemna
Mitt bifall , som jag anser detsamma instämma
med Lagens mening och de fö eskrifter den
redan innehåller.
Beträffande åter Eder hemställan om stadgande
af viss tid, då dämning vid Vattenverk
hösttiden finge ske, vill jag äfvm dertill lemna
Min sanction — med vilkor likväl att de
rättigheter särskildta Vattenverk äga , på grund
af privilegier eljer vederbörande _,sga Domstolars
derom gifna föiordnanden, genom detta
stadgande icke förnärmas; och ttt , om någon
förmenar' sig vara af skeende /attendämning
efter den tiden lidande, Domstdarne mä äga
att, utan hinder af hvad häran blifvit förordnadt,
hans talan upptaga oth efter vakens
beskaffenhet pröfva; i likhet hvarmed Förordning
nu kommer att utlärdas
Under den 2 i förlidne Jili månad, haf«
250
Dm 7 Augusti
ven I underdånigst förmält, huruledes fråga hos
Eder blifvit väckt om nödvändigheten af ett
allmänt stadgande eller förklaring uti följande
omständigheter: l:o Att vid Lagfart af Fast Egendom
köparen ej må anses skyldig att öfver
de beviljade uppbud, jemte de betyg derom,
sorn, emot fastställd lösen, blifva å Köpafhandlingen
tecknade, tillika särskildt utlösa bevis
genom Utdrag af Protocollet; 2:o Att uti ringare
mål, der mundtlig stämning är i lag medgifven,
det må vara Namndeman tillåtet att
stämningar verkställa, utan att tillstånd dertill
af den, sorn Domaren till skriftliga stämningars
utfärdande förordnat, förut må behöfva sökasj
3:0 Att för författandet af sistnämnda stämning
någon annan betalning ej må fordras än den
fastställda lös;n för densamma; och 4:0 Atrde
j Lagen staägade Vadskillingar ej må uppbäras
till det förhöjda belopp som Förordningen
den 3 December 1812, angående Expeditions
Lösen, utstalar; — och ehuru I, som ansett
köpare både skyldig och, för egen säkerhet,
hafva nödigt ;tt , utom det Uppbuds bevis som å
Köpbrefvet tecknas, särskildt lösa utdrag af
det Protocoll som i ämnet föres då första Upbudet
beviljas, förmodat att hvad i öfrigt vore
anmäldt i allmänhet af Domare och de personer,
hvilka af dessa till Stämningars utfärdande
utses, varder akttaget, håfven I, Gode Herrar
och Svenske Män dock funnit nödigt att, ge»
nom utfärdands af författning eller annan lämplig
åtgärd, det må förekommas att vid Lagfart
af fast Egendom , Köpare ej må vid andra och
tredje Uppbuceu tillskyndas annan utgift än
Dm 7 Augusti
251
den sorn för Uppbuds- bevisets åtecknande pä
köpafhandlingen skall betalas: Att mundtliga
Stämningar i sådana mål, när de äro tillåtna,
må af Nämndemän obehindradt få verkställas:
Att för skriftliga Stämningar högre betalning,
under någon förevändning, icke må uppbäras
än den för desamma stadgade Lösen: Samt att
i Vadpenningar ej mera får tagas än som i
Lagen är utsatt5 och om en sådan Författnings
utfärdande i unöerderdånighet anhållit. ■
Öfver detta ämne har jag hört Min Högsta
Domstol och Mitt StatsRåd ; och hvad först
angår den del af Eder Skrifvelse sorn rörer
Köpares befrielse från skyldighet att vid Lagfart
af Fast Egendom besväras med annan utgift
vid andra och tredje Uppbuden, än den
som för Uppbudsbevisets åtecknande på köpafhandlingen
skall betalas5 så lemnar jag Mitt
bifall till Edert förslag. I afseende åter på de
öfriga, i samma Eder skrifvelse föreslagna ,
Stadganden, finner Jag desamma dels i Allmänna
Lagen och dels i särskilda Författningar förut
gifna, så att hvad emot Eder framställda tillämpning
af Lag och Författningar af en eller
annan Domare eller Domstol kan vara elier
blifva utöfvadt, är ett missbruk, hvilket, till
vinnande af rättelse, endast fordrar anmälan pä
vederbörligt ställe; men vill, i afgående, skrifvelse,
anbefalla HofRätterna att erinra de under
dem lydande Domstolar 01x1 sina skyldigheters
iakttagande i de uppgifna händelser.
Slutligen håfven J, Gode Herrar och Sven
-
2\2
Den 7 Augusti.
ske Män , uti skrifvelse den 2 i förlid ne Juli
månad, till pröfning och stadfästelse öfverlemnat
ett af Eder i underdånighet föreslaget stadgande.
: Att, i de händelser allmänna medborgerliga
skyldigheter skola uppfyllas, men någon
antingen af Sjukdoms förfall hindras att sig
dertill inställa eller söker att derifrån sig undandraga,
såsom med sådana periodiska åkommor
eller dolda kroppsfel besvärad, hvilka dertill
göra honom oskicklig, kunna Läkares betyg
derom ej alltid anses nödvändiga, utan sådana
betyg äfven kunna meddelas af andra trovärdiga
personer, enär dessa betyg jemväl äro
af Presterskapet i Församlingen, till deras rigtighet,
besannade; och hvilket stadgande skulle
tjena till iakttagande af dem, hvilka, i kraft af
deras innehafvande Embeten och Tjenster eller
efter särskildta uppdrag, äga att skyldigheternas
fullgörande utfordra.
Min Högsta Domstol och Mitt StatsRåd
hafva häröfver blifvit hörde, hvarefter Jag tagit
ämnet i öfvervägande ; men , då äfven i ärender,
hvilka tillhöra Domstolsbehandling ej ovillkorligen
stadgas att anmälan om sjukdom bör,
för att antagas såsom Laga förfall, medelst läkarebetyg
styrkas, utan sådant hittills ankommit
på Domstolens pröfning af den härom förebragta
bevisning, och nödvändigheten så mycket
mera påkallar en sådan Domaren lemnad
pröfningsrätt, som ofta omöjligt vore att vicL
hastigt äkommen sjukdom , inom den tid för
anskaffande af Läkares bevis derom erfordrades,
anträffa någon sådan person , och anskaf.
Den 7 Augusti.
fandet deraf ofta kan vara förenadt med större
kostnad än uteblifvande eller bortovaro utan anmälan
af förfall förorsakade; samt en med tiIIgänglig
bevisning beledsagad anmälan om sjukdom
icke bör i annan väg underkastas strängare
granskning än i Rättegångsmål ; så finner
Jag något särskildt stadgande härutinnan icke
nödigt.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske
Män, med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen.
CARL.
Enligheten med Höga Originalet intygar
G. af Wetterstedt.
Högh Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan 4 till 11.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe«,
2)4 Den 8 Augusti.
Tisdagen den 8 Augusti.
Plenum klockan g förmiddagen.
Fortsattes till slut justeringen af PleniProtO'
collet för den 30 juli, e. -m.
Vid tillfälle af de uti detta Protocoll före.
kommande reservationer mot grunderna för Bevillningens
utgörande, tillkännagaf
Friherre Cederström, Jacob, sig den Plenidagen
ej hafva varit närvarande, och anhöll att
till Protocollet mätte upptagas dess instämmande
i Friherre Mannerhtims uti det nu justerade
Protocoll intagna reservation.
Justerades PleniProtocollen för den 2i Ju«
li, äfvensom för den 22 före* och eftermiddagen.
Upplästes ett ProtocollsUtdrag från Hedervärda
BondeStåndet, af den 5 Augusti, hvaruti
gifves tillkänna att OeConomieUtskottets Utlåtande,
i anledning af de hos Hedervärda BondeStåndet
gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande rörande Håll-och Reserve-skjutsen ,
blifvit, tillika med sistnämnda Betänkande, till
alla delar ogillade, med det af Riksdagsmannen
Anders Danielsson, från Elfsborgs län, före
-
Den 8 Augusti. 2) 5
slagna tillägg, att BondeStånder med yttersta
missnöje emottagit ofvannämnda svar från Utskottet,
som, i ställe att låta rätta sig af Herr
Handelsmannen Stabecks reflexioner, utfarit 1 de
eftettänkligaste hotelser och de orimligaste spå-,
domar, hvilkas utförande och fullkomnande
BondeStåndet, med lugn och tillförsigt, öfverlemnar
ät framtiden, och vänder sig directe
till Kongl. Maj:t, att i underdånighet söka det
understöd i den dryga skjutsbördan, som Utskottet
funnit skal att vägra.
Herr Hertzenhjelm, Carl Johan, uppläste
följande:
Med yttersta förundran har jag afhört det
ProtocollsUtdrag, ifrån det Hedervärda BondeStåndet,
som blifvit uppläst, rörande den begärda
förhöjningen af Skjutslegan. Då Högh
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet ,
efter noga öfvervägande, och med fuilgiltiga
skäl, afstyrkt en Vådan förhöjning, hade jag ej
trott att det kunnat vara Utskottets skyldighet
att taga rättelser af någon enskild ett Stånds
Ledamots anmärkningar, och ännu mindre uppbära
betygande om ovilja af något Stånd för
hvad det i sitt Betänkande till samtliga Riksstånden,
fastän emot samma Stånds åstundan,
kunnat tillstyrka, och aldramindst i så otjénliga
uttryck antastas för hvad Utskottet sett sig
befogadt att till skäl för sin mening anföra ,
och 3:ne Stånd gillat. Högi. Ridderskapet och
Adeln lärer således finna obilligheten och det
mindre passande som influtit i det Hedervärda
256
Den g Augusti.
Ståndets ProtocollsUtdrag; och jag, som haft
det förtroende ;itt af Heglofl. Oeconomie och
BesvärsUtskottet vara en ledamot, han icke an*
nät än högligen protestera emot dess innehåll,
jemte vördsam anhållan att detta måtte j Ridderskapets
och Adelns Protoeoli fä intagas.
Friherre Hjerta, Lars: Jag instämmer till
alla delar i hvad Herr Hert&rnhjelni yttrat, och
lärer icke misstaga mig då jag tror att Ridderskapet
och Adeln äfven delar samma tänkesätt.
Hans Excellence, Herr Grefven och LandtMarskalken
yttrade?, att denna förklaring skulle
upptagas i denna dagens Protoeoli.
Justerades 5 §§:r af Riksdagsbeslutet.
Justerades en underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t om ailöning för StatsUtskottets
betjening.
Upplästes ett Memorial från Riddarhusutskott,
af den 5 Augusti, hvaruti anmäles
Utskottets åtgärder dels i afseende på reparation
at åtskilliga Riddarhusets byggnader, dels
i afseende på uthyrandet af Riddarhuset tillhöriga
lägenheter.
Uppå
Den g Augusth
Uppå af Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Marskalken gjord proposition bletvo RiddarhUsUtskottets
åtgärder af Höglofl, Ridderskap
pet och Adeln godkände.
Justerades följande!'
Utdrag af Protocoilet, hållet i Högloft
Ridderskapets och Adelns Plenum*
den 7 Augusti igif
S,
D. Efter föredragning af StatsUtSkottetS
Utlåtande, a£ den 5 dennes, angående gjorda
anmärkningar vid dess Betänkande i anledning
af en af Friherre Stael von Holstein begärd
upplysning om ett i Götha CanalDiscont insatt
Öfverskott å Tullmedlen för år 18*3, fanr*
Höglofl. Ridderskapet och Adeln någon åtgärd
dervid icke äga rum, hvarför detsamma lades
till Haödlingarna. Ut supra.
justerades PlcniProtocolIen för den 23 öch
2? Juli,
Anmäldes och enrtöttogös, på vanligt sätf^
2:ne Konungens CabinettsKammarherrar, Friherre
Koskull samt Grefve Cronhjelm; af hvilka ders
förre, å Kongl. Maj:ts vägnar, tillkännagaf atÉ
JRidkLja. Ad, Prof. 6 U Dfil, N-.o 33. 34.
258
Den 8 Augusti.
den predikan som skulle föregå Riksdagens afslutande
komme att, i Sanct Nicolai Kyrka,
hållas i morgon, den 9 Augusti, klockan 11
f. m., efter hvilken Predikans slut Ridderskapet
och Adeln ägde att sig å Kongl. Slottet
församla för att vara Kongl. Majit följaktige till
RiksSalen, hvarest Kongl. Majit ärnade att Riksens
Ständer hemförlofva ; och hade Kongl. Majit
äfven i nåder behagat bjuda 48 Ledamöter af
Ridderskapet och Adeln samt RiddarhusSecreteraren
att samma dag spisa middag på det
Kongl. Slottet.
Herrar Cabinetts Kammarherrar afträdde,
på vanligt sätt utbeledsagade.
Justerades följande:
Utdrag af Protocoilet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum,
den 8 Augusti 1815*
S. D. Godkh’ndes RiddarhusUtskottets, i
Memorial af den 5 dennes, som nu föredrogs,
anmälde åtgärder i afseende på reparation af
Riddarhusets Stallbyggnader, samt dessa byggnaders
uthyrande. Ut supra.
Justerades PleniProtocollen för den 27 Ju^
Den 8 Augusti.
före och efter middagen,, den 28 Julij den 25)
Juli e. m., samt den 31 Juli f* m.
Upplästes följande Kongl. Majits Nådiga
Skrifvelse till Hans Extellctice Herr Grefven och
Landt Mar skal ken:
CARL, med Guds Nåde, Sveriges,
Norriges, Göthes och Wendes
Konung, &c. &c. &c. Hertig till
Schlesvig, Holstein &c. & c. &c<
Vår Synnerliga Ynnest och Nådiga Benä‘»
genhet med Gud Allsmägtig Troman , Herr
Grefve, En af Rikets Herrar, LandtMarskalk,
Öfverståthållare, General, Vår Tjenstgörande
GeneralAdjutant i Stockholm , Riddare och
Commendeur af Våra Orden Och Riddare af
Vår CARL Xllfis Orden! VI vele Eder härmed
tillkännagifva, det VI, med bifall af
Ridderskapets och Adelns vid innevarande Riksdag
vidtagna och af Eder i underdånighet arimäldta
Beslut, nu låta utfärda Våra Nådiga
Kungörelser i följande ämnen:
1:0 Angående förhöjning af IntroductiottSafgifterna
till Riddarhus- och Adliga Cadett-»
Scholse-Kassorna, hvilka afgifter blifvit fastställde
till 200 R:dr till Riddarhuset och till 100
R:dr till Adliga CadettScholan, för hvardera af
de 3:ne Adliga Värdigheterna $]
a:o Angående rättighet till deltagande uti
JDen g Augusti.
Adliga JungfruStiftet för Döttrarna af hvarje
Adelsman, Friherre eller Grefve, som tillhör
en efter 1809 års Regeringsforms antagande till
sådan Värdighet upphöjd Ätt; och
3:0 Angående tillökning uti Introducfionsafgiften
till Adliga JungfruStifts-Kassan, hvilken
, blifvit faststäld till 50 R:ör för hvardera af de
jme Adliga Värdigheterna. VI befalle Eder
Gud Allsmägtig Synnerligen Nådeligen. Stock*
holms Slott den 8 Augusti 1815.
CARL.
jf. A. Börtzell.
Då nu Pliktbössan Öppnades, befunnos de
dit influtna medel uppgå till ett belopp af 62
R:dr 40 sk. R:gds, hvilka Hans Excellence Herr
Grefven och Landt Marskalken behagade öka , med
en summa af 37 R:dr 8 slt., till en sammanlagd
rund summa af 100 R:dr Rrgd; och beslöts,
uppå af Herr Landt Mar skalken framställd
proposition , att dessa medel skulle öfverlemnas
till ett behöfvande Adligt Fruntimmer.
Hoglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan 2.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Den 8 Augusti e. m, *61
Tisdagen den 8 Augusti.
Plenum klockan * till 8 e- m.
Föredrogs och godkändes det från Expedi*
tionsUtskottet inlemnade renskrifna Exemplaret
af RiksdagsBeslutet.
Justerades följande underdåniga skrifvelser
till Kongl. Maj:t:
1:0 Om Tryckning af Allmänna Indrag
ningsStaten;
2:0
Om utbetalningen af förra Kongl. Familjens
enskilta förmögenhet;
3:0 Om Götha Canal ;
4:0 Om jemkning i ExtraRoteringen 3
y:o I anledning af Revisionen af de under
CommerceCollegii disposition stående fonder;
6:0 Om Lösen för Protocoller och Handlingar
som angå Bevillningsämnen.
Grefve Mörner, Adolph Goran, anmälte sig
och yttrade följande:
Då jag fått höra att Herr Friherre Stael
von Holstein, i gårdagens Plenum, i anledning
af de uti Götha CanalDiscont insatte medel,
z6z
Den 8 Augusti e. m.
gjort några frågor, hvilka, i egenskap af anmärkningar,
skulle Protocollet biläggas; får jag
nu ödmjukligen anhålla att, efter denvkännedom
jag fått af dessa frågor, få äfven till Protocoljet
bilägga följande förklaring.
Den första frågan lär hafva varit om dessa
medel ännu innestå i Canal Discont en;
Uppgiften
både ifrån TullDirection och ifrån StatsUtskottet
synes tillräckligen upplysa detta. Om
de varit uttagne, hade de visserligen icke blifvit
såsom jnnestående anmälde.
Den andra frågan lär vara; Hvarför StatsContoiret,
för att bestrida en del utgifter, anti*
tiperat på det följande årets inkomster, då dessa
såsom Ofver skottsmedel voro temnade till Kongl,
Maj:ts disposition j — Orsaken härtill är helt
enkelt den , att mynt af samma valeur uträttar
detsamma hvarifrån det tages, och att Statsverkets
tillgångar skola användas icke blott i
mån sorn de inflyta, men som behofven och de
dertill bestämda anslag skola utgå. Om Statsverket
får in större summor på en gång än
sorn på en kort tid kunna åtgå, är det väl lika
mycket hvilken del deraf användes, men
det vore dåraktigt att ge ut allt på en gång
och att hafva intet sedan. Om nu ett inträffadt
öfverskott medgifvit att en del af dessa
medel kunde på en längre tid vara odisponerade,
och de under tiden blifvit Rentbärande,
vore det väl ingen skada för Staten att låta
dem blifva orörde och använda en lika summa som
icke vore Rentgifvande. Då medlen i alla fall
Den 8 Augusti e. m.
kunna af StatsContérret efter behof reqvireras,
då de äro lätt och säkert att tillgå, är förhållandet
det samma utur hvilken kassa de blifvit
bestridde, då alla tillhöra samma Verk, skola
der redovisas och blifva , enligt faststäldta anslag
och i ordentlig väg gifna anordningar,
ctbetalde.
Den tredje frågan lär hafva angått skillnaden
imellan den första och den sednare uppgiften af
Tullinkomsten, och hvarifrån det sista öfverskott
tet af ^4,000 R:dr uppkommit; I anledning häraf
får jag erinra att vid en Uppbörd som går
öfver 3,000,000 R:dr, som skall hämtas genom
levereringar ifrån Tullkammare i alla Landsorter,
som ofta inflyter i små summor, och som derför
fordrar vidlöftiga räkenskaper, är det icke
underligt om en skillnad uppkommer uti en uppgift
som är gjord innan alla räkenskaper äro
afslutade samt levereringar och restantier indrifne,
samt en som är gjord efteråt sedfyi allt detta
är utredt, och beloppet således på siffran bestämdt.
Den första uppgiften var gjord i för
lidne
December månad, innan ännu alla hufvudböcker
voro afslutade: Den sednare är lemnad
nu, sedan allt är utredt och räkenskaperne stalde
under Revision; Det är då icke underligt
att den sednare uppgiften blir fullständigare.
Men då alltsamman är redovisadt, är dervid ingen
olägenhet.
Den fjerde frågan lär hafva varit: Huru
emot allmänt gällande Författningar, insättningar
i Canal Discont en af publika medel kunnat dga rum;
Den 8 Augusti e. m.
__ Då TullDirection bilagt Kongl. Maj:ts Nådiga
Brof, som til! denna insättning lemnar nådig
autorisation, finner äfven Friherre Stael deruti
a ledningen tiil det således inträffade undantag
ifrån Författningarna. Jag har hört Herr
Friherre Stael sjelf under detta Riksmöte citera
<jo § i Regeringsformen; jag kan således icke
förmoda att han haft för afsigt klandra ett Konungens
Nådiga beslut ; och jag har den öfvertygelsen
att det är Konungens oviikorliga
rätt att, när han det nödigt pröfvar , för särskildta
fall bevilja sådana undantag från Författningar,
som äio ämnade till controil på Uppbördsmannen
, icke på den styrande Magten.
Den femte frågan lär hafva varit: Hvarför
Soldatesqnen af dessa medel icke utbekommit sina
fordringar; — Det är en sak sorn rörer egentligen
KrigsCommitteen, icke StatsContoiret, och
sorn jag derför icke kan fullständigt upplysa,
Af de i fråga varande 696,000 R:dr kunde detta
likväl icke ske, emedan, som jag redan haft
den äran nämna, de äro ärnade till andra utgifter,
och kunna således icke användas till
denna, Men hvarföre icke KrigsCommittéen
med de redan erhållna anslagen framför allt betalt
Soldatescjuen , är något som jag icke känner
och sojt) jag endast kan förklara på det sätt ,
att uppgifterna af dessa fordringar, sorn för
livar och en säkerligen utgöra små summor,
fö rmodligen så sent inkommit att KrigsCommitteen
under tiden betalt andra skulder, och
således hade intet öfrigt för dessa.
Den sjette frågan lär vara; Huru Krigs
-
Den 8 Augusti- e. m, ' 265
'N '
skulderna kunna gå till 2,000,000 , når man har
dessa 696,000 K:dr och öfver skott erna af I$t4
och Ig i 5 års inkomster att tillgåj Då det redan
blifvit anmärkt och upplyst att uti dessa 696,000
R:dr äro dels andra Verks medel, sorn éj tillböra
Statsverket, dels sådana medel som skola
fylla anslag som till andra utgifter blifvit anticiperade
, och att således dessa 6g6 oco R;dr icke
nu äro någon ny dispon.ble tillgång, utan
en påräknad summa för framtida ordinarie
Statsbehof, finnér man också att dessa medel
icke kunna lemna tillfälle tili någon afbetalning af
Krigsskulderna. Det enda som i detta afseende
kunde påräknas äro deöfverskjutande 54,000 R:dr.
Men det är så obetydlig Summa att dermed är föga
i detta fäll uträttadt. Hvad åter xS14 och iSiy
års öfverskotter angår, så äro de sednare ännu
ej gifne, och de förra äro redan till en del för
kriget använde. Det är icke mindre än I,ioo,ooq
R:dr, som blifvit utaf 1813 °ch 1 g 14 åis öfverskotter
lemnade till KrjgsComrruttéen för krigsbehof,
och nyligen har StatsUontoiret ytterligare
Uppgifvit en tili Krigsskuldernas liqviderande
disponible .tillgång, af 500,000 R:dr, hvilken
äfven Rikets Ständer för detta behof anslagit.
Siik rIjgen hade ickeStatsContoiret kunnat lemna
ifrån sig detta utan att hafva någon annan
tillgång att täkna pä; och man ser således huru
de öoc.oop R:dr kunna behUvas. De hafva
imedlertid burit en renta sam också okar
Statems inkomster. Om för öfrigt det icke
skulle gillas att allmänna medel blifvit insatte
j en Discont, må man likväl komma iiiog att
det skedde i en tid då den penningebrist, sorn
2 66
Den 8 Augusti e. m.
man laar i flera månader öfverklagat, redan
börjat låta känna sig, och dä således det var
en verkelig angelägenhet att förekomma det
Disconten skulle nödgas pressera sina låntagare.
Afsigten i sådant fall förtjenar rättvisa , och
då ingen förlorat härvid, då Staten tvertom
vunnit, ser jag intet som med skäl häruti bör
ogillas. För öfrigt är min afsigt endast att bilägga
denna min ödmjuka förklaring till Protocoilet,
för att tjena till upplysning i ämnet.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig:
Jag hade intet förmodat att Ridderskapet och Adeln
redan fattat sitt beslut angående denna sak.
Någon ytterligare discussion i detta ämne skulle
kunnat äga rum. Jag vill och kan derföre intet
inlåta mig i något ordentligt försök till vederläggning
af hvad sorn Grefve Mörner nu anfört;
likväl har jag fäst uppmärksamhet vid 2:ne
omständigheter: Herr Grefve Mörner synes
väl sjelf medgifva att insättning af allmänna
»riedel uti en Discont, i stället för de i Författningarna
autoriserade depositionsställen, är
origtig, och borde icke gillas; men vill dock
försvara detsamma dermed att han anser denna
Lag blott gälla för Uppbördsmän, men att Konungen
kan, efrer behag, annorlunda förordna;
Jag tror deremot att Konungen icke handlar emot
Landets Lagar och sina egna utgifna författningar,
då sådant blifver rigtigt upplyst.
Anledningen hvarför dessa medel blifvit i Disconten
insatte, nämligen för att afhjelpa stagnation
i penningrörelsen, synes mig mindre
öfvertygande. Då man under varande krig har
Den 8 Augusti, e. ni. 267
dagliga utgifter och till deras bestridande är
nödsakad anticipera af efterföljande årens Statsmedel,
saknas visst icke tillfälle att få penningarna
i omlopp. Om Militairen och Soidatesken
fått utsina fordringar , Tobakspenningar,
m. m., så hade de äfven så mycket bidragit
att afhjelpa stagnation i penningrörelsen som
pä det nu vidtagna sättet; det kan således alldrig
nöjaktigt förklaras att man lånar ut de
medel man har i händer, och deremot nödsakas
till behofvens bestridande göra anticipationer ,
låter Militairen vara oaflönd samt Leveranteuren
obetald och belastar Staten med skulder.
go §■ i Regeringsformen känner jag ganska väl :
Den är vid detta tillfället icke användbar. Jag
klandrar icke Konungens beslut; men, om icke
tiden nu tilländalupit, så hade jag, torde hända,
begagnat min Riksdagsmanna rätt, och i
ConstitutionsUtskottet gjort anmärkning emot
den Föredragande, att icke hafva afstyrkt, eller
kanske rättare uppsatt ett sådant beslut som är
stridande emot P'örfattningarna. Imedlertid är
detta ett ämne som nu mera, af dessa Ständer, icke
kan vidröras, emedan Riksdagstiden är förbi
, utan får lemnäs till nästkommande Ständer,
och får jag derför begära att detta mitt yttrande
intill dess måtte Acterna biläggas.
Vid det uttryck af Friherre Staél, att Gref.
ve Mörner synes väl sjelf medgifva att inrättningen
af Allmänna Medel uti en Discont är
origtig , anmärkte
Grefve Mörner, att Friherre Staet misstagit
Den 8 Augusti, e. m.
sig om detta medgifvande, hvilket Grefve Mortier
icke hade gjort; men Grefve Mörner hade
väl funnit att den som gjort anmärkningen hade
en sådan insättning ogillat: Äfvensom Grefve
Mörner förklarade det icke eller hans mening
varit att gifva anledning till någon vidare
discussion öfver delta ämne , utan blott att lägga
till Protokollet sina tänkesätt öfver frågan ,
med samma rätt som den sist talande ledamoten
dttlagt sina anmärkningar.
Justerades Pleni Protocollerna för den 31
Juli e. m. samt den 2, 3 och 6 Augusti.
I anledning af den delen af följande stycke
af Grefve Löwcnhjelms yttrande i sidstnämnde
ProtocoJl: ”För de så kallade små är det
deremot ganska lätt att med förenad åtgärd förfölja
en högt uppsatt medborgare och skada
honom i allmänna Opinionen. Exemplen äro
ej tunnsådde: och skulle denna sanning behöfva
styrkas, hämtar jag första beviset af den
värda talarens nyss anförda mening om den aktning
och välvilja af nationen han anser sig hafva
forverfvat genom sina . emot Embetsman rigta
cle åtgärder’’; — anmälde sig och yttrade sig
Friherre Stael: Herr Grefve Löwenhjelm
har mycket misstagit sig, då han i sitt yttrande
ansett mig hafva vunnit mina medborgares
välvilja derigenom att jag talat och gjort anmärkningar
emot Embetsmännen. Jag har lik
-
Den 8 Augusti e. m.
väl aldrig gjort sådant, der jag icke trott mig
hafva skäl och anledning till. Och får jag nu
åberopa mig Höglofl. Ridderskapets och Adelns
eget bedömande om det icke äfven är af andra
orsaker jag varit hog lycklig att vinna deras
förtroende och bevågenhet.
Herr Berghman, Ambrosius Magnus'. Jo stvifvelaktigt.
Herr Påhlman, Otto Fredrik: Ehuru närvarande
då Herr Grefve Löwenhjelm yttrade
hvad som nu blifvit justeradt, fattade jag icke
orden alldeles så som jag nu hört dem uppläsas;
jag anhåller derför nu få tili denna dagens
Protocoll förklara min mening i detta ämne:
För'mycket öfvertygad derom att Ridderskapet
och Adeln, med hvarje annan rättskaffens
medborgare, hafva långt ädlare motiv för
att stadga sin aktning för en man, än sådana
sorn Grefve Lowenhjelm anfört att Friherre Stael
skall hafva föreburit vara skälen för den aktning
och välvilja han icke allenast vid flera
tillfällen af sitt Stånd utan äfven af andra fått
röna, — kan jag icke annat;än bestrida Herr
Grefve Löwenhjelms tanka såsom både stridande
emot den verkliga högaktning jag har för Friherre
Stael enskildt och för detta Riksstånd i
allmänhet.
Att Friherre Stael någon gång gjort anmärkning
mot en eller flera Embetsmäns åtgärder,
tror jag hvarken kunnat öka eller mind
-
270
Den § Augusti e. tn.
ska det förtroende hvar och en förtjenar som
alltid äger en på rena motiv grundad öfvertygelse,
och vågar vid alla tillfällen densamma
yttra, utan afseende på hvad inflytande sådant
kan hafva på honom sjelf.
Den sorn i alla lifvets skiften troget följer
denna ledning för sina handlingar, skall säkert,
om han oek någon gång gör misstag, i längden
tillvinna sig tänkarens goda omdöme , åtmindstone
förtjenar han det framför sådana som
alltid styra sin kurs efter den vind som sannolikast
skall fylla egna Segel.J
Härefter fortfors till slut med Justeringen
af Protocollet för den 6 Augusti.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Sedan Hans ExCellence Herr Grefven och
Landt Mar skalken härefter anmodat Kammarherren
Silverstolpe att afträda, yttrade Herr Landt Mar*
skalken:
RiddarhusSeCreteraren Kammarherren Silverstolpe
har tjent Ridderskapet och Adeln i 37
år, deribland 9 Riksdagar, och vid y såsom
RiddarhusSecreterare. Han har börjat inom Riddarhuset,
och slutar förmodligen der sin tjenstemanna
bana; ty han har ingeo rätt att erhålla
Den 8 Augusti e. m.
271
någon annan tjenst, och , när han åldras, icke
råd att söka hvila. Han beklagar sig icke deröfver:
tvärtom är han denna Tjenst tillgifven,
så länge icke det Riksdagarne åtföljande forcerade
arbetet tärer hans krafter till en grad att
göra honom till dess vidare utöfning oförtjent:
Och hans tjensttid återkallar för hans hugkomst
många vedermälen af Ridderskapets och Adelns
ynnest och ädelmod, icke några af missnöje
med utöfningen af hans pligter. Han har en
enda Son, nu 20 år gammal, till en del danåd
af honom sjelf, och under hans omedelbara
uppsigt tjenstgörande vid Riddarhuset under
3;ne Riksdagar. Blott denna tjenstgöring har
afbrutit hans Academiska studier. Dessa skola
fortsär as intill dess han förtjent den Philosophiska
Graden, på det han må komma, icke
tidigt men bildad, till den alfvarligare befattningen
med allmänna Ärenden. Han bar ännu
ej sjelf afgjort om hans bana skall blifva elen
Civila eller den Militaira: han anser bägge lika
aktningsvärda: han danar sig till bägge två. I
förmodan att det kunde blifva den förra, utbeder
jag mig att Ridderskapet och Adeln behagade
göra afseende på den proposition jag nu
får göra: Att, på sätt, som det blifvit CommerceRådet
Stråle af RiddarhusDirectionen beviljadt
att erhålla Vice RiddarhusKamrerareTjenst
för sin Son , Kammarherren Silverstolpes
Son äfven måtte af Högh Ridderskapet och Adeln
constitueras och förordnas till Vice RiddarhusSecreterare
, med Tjenstgöringsrättighet
och pligt såsom RiddarhusSecreterare vid de
tillfällen, då Hans Fad«r tilläfventyrs sjelf icke
272
Den 8 Augusti e, m.
utöfvar Tjefisfent och att, i afseende på möjlig
aflöningsförmort ; Ridderskapet och Adeln
täcktes vilja hafva honom i förhand försäkrad
att vid första ledighet, som ibland RiddarhusCantziistt.
jensterna inträffar, undfå denna' plats
och densamma åtföljande lön: likväl utan att
sådant må rubba hans skyldighet ti il Conscription
, hvaruti han med nästs år inträder, och
den han såsom medborgare anser sig i< k böra
åsidosätta. Ridderskapet och Adeln skulle härmed
, på ett för RiddarhusSecrtteraren Silverstolpe
rörande sätt, öka hans erkänsla och förbindelser:
och jag får nu den äran fråga Ridderskapet'
och Adeln om de behaga bifalla hvad
jag sålunda föreslagit.
Ropades Ja.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mar skal*
ken förklarade sin tacksamhet för den vänskap
Ridderskapet och Adeln genom detta bifall behagat,
som orden folio, honom bevisa: Och
skulle, uppå gjord och bitallen proposition»
RiddarhusDirectionen om detta beslut, till behörigt
iakttagande , underrättas, samt Utdrag af
Protocoilet afven till F- O. Silverstolpe utfärdas.
Kammarherren Silverstolpe , åter inkallad
och underrättad af Hins Exeellencc Herr Grefven
och Landt Mar skalken om den honom och hans
Son af Ridderskapet och Adeln bevista ynnest,
aflade för Ridderskapet och Adeln sin lifliga
Den 8 Augusti e. m.
och vördnadsfullt tacksägelse , samt presenterade
sin son till Ridderskapets och Adelns välvilja
och öfverseende.
In iidem Protocolii
M. G. Stael V. Holstein.
Sedan undertecknad återtrådt till Protocoilet,
tillkännagaf
Hans Excel len ee Herr Grefven och LandtMarskalken
att göromålens ovanliga påskyndande
emot slutet af denna Riksdag gjort för RiddarhusSecreteraren
omöjligt att medhinna alla Pleni-ProtOCollerna
, af hvilka tio ännu återstodej
hvilka Herr Landt Mar skalken alltså föreslog
måtte, efter vanligheten, justeras inför RiddarhusDirectionen,
kort efter Riksdagens slut, i
närvaro af de Riksdagsmän af Ridderskapet
och Adeln, som kunde behaga justeringen bivista.
Bifölls.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
kockan ^ till io.
In fidem Protocolii
A. G. Silverstolpe.
Ridd. o. Ad. Prof. 6:te Del. N:o 35. 36»
274
Den g Augusti f. m.
Onsdagen den 9 Augusti.
Plenum klockan * till io f. m.
Upplästes följande från RiddarhusUtskottet
inkomna
Hörsammaste Memorial:
Såsom följd af Högloft. Ridderskapets och
Adelns beslut, af förliden gårdag, hvarigenom
Höglofi. Ridderskapet och Adeln, med afslag å
Utskottets Memorial, den 4 dennes, innefattande
Utlåtande öfver gjorda anmärkningar vid
Utskottets första Memorial, rörande Herr Munck
of Rosenskölds Motion om förändring i den nuvarande
Bänkmans-inrättningen , behaga ttill Utskottet
öfverlemna att , i enlighet med de af
Herr Munck af Rosensköld uppgifna principer ,
och i anledning af de hos Ridderskapet och Adeln
i öfverensstämmelse dermed yttrade tankar,
inkomma med förslag till lörändrad redaciton
af de stadganden i RiddarhusOrdningen ,
som angå utväljande af Ridderskapets och A.
delns Electorer, får Utskottet, till fullgörande
häraf, den äran föreslå följande förändringar i
nedanstående med hvarandra sammanhang ägande
§§:r, nemligen:
§• 21.
, * r
Sedan Riksdagen af Konungen blifvit på
RiksSalen öppnad, bör nästa Socknedag deref
-
Den 9 Augusti f. m. 2-75
ter, så vida Plenum Plenorum icke å simma
dag är anbet.ildt, ElectorsValet verkstall ;S Med
detta val iörhålles sålunda, att Ridderskapet
ocl) Adeln in pleno sammanträdet och genom
slutna Vallistor utvHjef 38 till säte och stämma
antecknade Ledamöter, af hvilka de 25 som
erhållit de liesta rösterna blifva Electorer , och
de i 3 dernäst i Ordningen blifva Suppleanter,
hvilka sednare vid afgång inträda: i de förraS
ställen, elter sorn de erhållit de flesta rösterna”.
”Alla andra Electorer och Nämnder, sönå
till Särskilda befattningar, enligt Regeringsformen
och Riksdagsordningen , Crfordras, väljas,
efter derom dagen förur skedt anslag, likaledes
af Ståndet samfäldt in pleno.’3
§• 24.
"Varder Elector eller Suppleant till UtskottsLedamot
valej , upphöre hrns befattning som
Elector eiler Suppleant. Och i händelse så
manga Electorer och Suppleanter skulle genom
val till Utskotts-Ledambter, eller genom andra
Lagliga hinder, afgå, att ej fulla antalet af 2J
Electorer vöre tillstädes, så bör Ridderskapet
och Adeln in pleno sammanträda att genom
samfäldt val uppfylla Ledigheterna så väl ibland
Electorerna till 25 , sorn Suppleanfrrna till 13 ,
på sätt 21 §:n‘föreskrifver.”
§
”Häfver någon , som sig vid Riksdagen ari*
Den 9 Augusti f. m.
teckna låtit , uppdragen befattning såsom Elector,
Suppleant eller Utskotts Ledamot vid första
sammanträdet densamma icke utöfvat eller
utöfva kunnat, äge han frihet att, efter anmälan
hos LandtMarskalken och Pollettens aflenanande
till RiddarhusFiskalen, ilrån Riksdagen
afresa. Har han utan anmälan 3:ne veckor varit
frånvarande, eller 2:ne veckor öfver beviljad
ledighet utan styrkt laga förfall , vare hans
rum, såsom Elector , Suppleant eller UtskottsLedamot
ledigt att intagas af annan Adelsman,
på sätt denna Riddarhusordning stadgar.”
§• 26.
”Förr än första valet är verkstäldt till Ledamöter
i de Utskott, hvilka , enligt Regeringsformens
, och RiksdagsOrdningens 28 §,
stadgade äro, må ej Elector eller Suppleant
kunna sig denna befattning afsäga.’’
”Tillstånd att på två högst tre veckors tid
ifrån Riksdagen afresa må LandtMarskalken kunna
bevilja fyra eller fem af Electorerna och
två eller tre af Suppleantern.a”
§. S°'
”Anslag till Plenum bör ske dagen förut,
sist klockan 6, och till Electors- samt Ut»
skotts-sammanträden sist klockan 8 om aftonen.
Göres anslag sednare, vare Plenum, Electors
eller Utskotts sammanträden ogiltige. Om under
varande Plenum fortsättning pröfvas nödig
Den 9 Augusti f. m. 477
på eftermiddagen , bör anslag dertill innan
klockan 1 vara gjordt.”
Dock varder detta Höglofl. Ridderskapets
och Adelns närmare upplysta pröfning öfverlemnadt}
kommandes det sedermera, jemlikt
52 §:n af RiddarhusOrdningen, att till Kongl.
Maj:ts Nådiga stadfästelse öfverlemnas, för att,
vid den derefter nästföljande Riksdag, blifva
gällande. Stockholm den 8 Augusti i8iy.
På RiddarhusUtskottets vägnar
Juhan G. Oxenstjerna.
G. Marcks v. Wurtenberg.
Hans Exceltenee Herr Grefven och LandtMarskalken
frågade om Ridderskapet och Adeln
ansåge något vinnas med detta ärendes afgörande
nu, då dels Kongl. Maj-.ts Nådiga Sanction
icke mera kunde erhållas, dels ock tiden
varit alltför kort för att med tillräcklig noggrannhet
öfverväga ämnet.
Pierr Lagerheim, Olof Johan: Ehuru jag
redan inför Högh Ridderskapet och Adeln haft
äran framställa min öfvertygelse i detta ämne,
och äfven hufvudsakligen gillat den af Herr
Rosensköld väckta motion om Bänkmännens afskaffande
, medgifver jag likväl gerna att den
af RiddarhusUtskottet , i följd af Ridderskapets
och Adelns fattade beslut, uppgjorda och nu
273
Den g Augusti f. m.
fiirst till Ridderskapet och'Adeln öfverlemnade Reda
tion af de i RiddarhusOrdningen befintliga
§„rr, scm angå Bänkman, torde böra af Ridderskapet
ocb Adeln med noggranhet granskas,
innan den såsom Lag slutligen antages ; men
da en sådan granskning, enär vi efter en timmas
förlopp skola infinna oss i kyrkan för att
afhqra Riksdagspredikan , nu för ögonblicket
icke laftligen torde kunna verkställas; vågar
jag, för min del, vördsammast tillstyrka att,
på sätt Hant Exc llenee Herr Grefven och Landt,
JUarskalken synes önska, ifrågavarande Redaction
må hvila intill nästa Riksdag, för att då
af Ridderskapet och Adeln pröfvas och antagas;
hvarvid jag likväl får anmärka , att dä Herr
Rosensköldt princip om Bänkmännens afskaffande
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallen,
det endast är Redactionen af RiddarhusOrdningen,
i öfverensstämmelse med den antagna
principen, som således kommer att till
nästa Riksdag blifva hvilande.
Uppå, i anledning af Herr Lagerheims yttrande
, gjord proposition af Herr Grefven och
Landt Marskalk'n, ansåg Ridderskapet och Adeln
tjenligt att , under godkännande af den utaf
Herr Manck af Rosensköld framstälda princip,
lata de föreslagna Redactionsförändringarna hvila
till närmare öfvervägande vid nästkommande
Riksdag.
Justerades följande:
Den 9 Augusti f, m. 279
Utdrag af Protocollet, hållet bos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln , e. m.
den 8 Augusti 1815.
S. D. Behagade Höglofl. Ridderskapet
och Adeln constituera och förordna Extra Or
dinarie
Cantzlisten vid Riddarhuset Fredrik Otto
Silverstolpe att vara Vice RiddarhusSecreterare,
med tjenstgöringsrättighet och pligt, såsom
RiddarhusSecreterare , vid de tillfällen då
dess Fader, Kammarherren och RiddarhusSecreteraren
A. G. Silverstolpe , tilläfventyrs
detta embete icke utöfvar : Försäkran,
des honom, Vice RiddarhusSecreteraren Fredrik
Otto Silverstolpe, att vid först inträffan
de
ledighet ibland RiddaihusCantilisttjensterna
erhålla samma tjenst med åtföljande Lönförmoner:
Om hvilket allt RiddarhusDirection skulle,
till behörigt iakttagande, underrättas; och derjemte
ett Exemplar af detta ProtocollsUtdrag
till bemälte Fr. O. Silverstolpe expedieras. Ut
supra.
Ex Protocoilo
M. G. Stael v. Holstein.
Upplästes från de öfriga Respectiva Stånden
ankomne ProtocollsUtdrag:
Från Högvördiga PrestStåndet.
Af den 2 Augusti: Bifall till StatsUtskottets
Utlåtanden: 1:0 I anledning af gjorda an
-
38o
Den 9 Augusti /. m.
märkningar vid dess Urlåtande om Igog och
igoy årens KrigsRevisions arbete, samt gratificarjon
åt Assessaren Grunden; 2:0 Angående
upprättande af Reglemente eller Instruction för
Riksens Ständers till deltagande i ÖfverRevisionen
af KrjgsRäkenskapsrna valde Deputerade;
3:0 Om Renskrifnjngsmedel åt ExpeditionsUrskoftets
Canzdister och kostnader till Registers
upprättande öfver RiksStåndens Protokoll.
Af den 3 Augusti; Om återremiss af StatsUtskottets
Betänkande angående förra Kongl.
Famillens enskilda förmögenhet och underhåll
från Sverige. Bifall till BancoUtskottets Memorial
angående: i:o Sökt Lånbiträde för Gagnefs
Socken i Dalarna; 2:0 Lånbiträden till understöd
för Odlingsföretag; 3:0 Tiden för nästa
Banco Revision. Ogillande af Lag- och Oeconom-ieUtskottens
Memorial orri förhållandet med
de från sammansatta Utskottet meddeldta Betänkanden
och en föreslagen jemkning i frågan om en
fri Vicfualiehandel. Godkännande af ConstitutionsUtskottets
förslag till ändring i RiksdagsOrdningens
68 §, till den åtgärd vid nästa Riksdag som
Regeringsformens 56 $. föreskrifver. Bi fall till BancoUtskotfets
Memorial angående olikhet i Riksens
Ständers beslut rörande Malmö Discont
Pirectioq. Återremiss af Expeditions Utskottets
förslag till underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj;t, angående SpannmålsMagazins-inrättningen
i Riket. Godkännande af det Alternatif i Statsoch
BancoUtskottens Utlåtande som tillstyrker
att det till GöthaCanalbygguads fortsättning
Den 9 Augusti f. m. 281
beviljade Lånbiträde må utgå från och med
år 1815 till 1820.
Af den 5 Augusti: Angående'Discontrörelsen
i Riket, sedan privata Delägares Octroyer
tilländalupit. Bifall, med vissa förändringar
, till OeconomieUtskortets Utlåtande
rörande jemkning i Extra Roteringen. Bifall
till StatsUtskottets Betänkanden: 1:0 Om utbetalningen
af förra Kongl. Famillens enskilda
förmögenhet; 2:0 Om gratification til! Stats
Commissarien
Widegren; 3:0 Om gratification
till StatsCommissarien Frödelius; 4:0 l anledning
af återremiss i fiågan om en på Allmänna Arbfetshusfonden
anvist utgift. , y.o Om terminerna
för de innan nästa Riksdag infallande Revisioner
öfver Stats-, Banco- och Riksgäldsverken;
6:0 Angående Lönförhöjning för Controlleuren
vid Chartre HvitStämplingsContoirer; 7:0 Rörande
tillökte dagtraktamenten för tjenstmän och betjening
vid RiksStånden och SratsUtskotrets
Cantzlier. Bifall till BancoUtskottets Utlärande
angående Lånbiträde af Banken för Södertelje
Canalverk. Bifall till följande Betänkanden,
nämligen: Från StafsUtskottet, angående arfvoden
för Extra Ordinarie Skrifbiträden ; Från
BancoUtskottet , rörande Bancoverkers befundna
tillstånd, m. m. j Från OeconomieUtskottet,
I:o Om Tryckningskostnaden för ett af Utskottet
afgifvet Utlåtande, 2:0 Om rättighet föf
Lumphandlare att kringresa i Landet, sami
■ om lumpors anskaffande för Pappersbrukens
behof.
2 82
Den g Augusti f. m.
Af den 6 Augusti: Instämmande i Vällofl.
BorgareStåndets beslut angående Discontrörelsen
i Riket, sedan privata Actie-ägares Octroyer
tiilandagått.
Af den 4 Augusti : Beslut att PrestStåndets
Fullmägtige i Banken och RiksgäldsContoiret
utse 2:ne Deputerade i den Committée som
har sig uppdraget utarbetandet af förslag till
reglering af Statens Embeten och Tjenster.
Angående val af 2:ne Ledamöter som böra
tillse och ansvara att Riksdagsbesluten och Bevillningsförfattningarne
matte behörigen blifva
collationerade.
Af den i Augusti: Instämmande uti Högloft.
Ridderskapets och Adelns inbjudning att hos
Hans Kongl. Höghet KronPrinsen anhålla det
Hans Kongl. Höghet täcktes sträcka Sin särskilda
omvårdnad till anläggningen af Götha Canal.
Af den 6 Augusti: Bifall till följande Befänkanden,
nämligen: Från StatsUtskottet, 1:0
I anledning af väckt fråga huru förhållas bör
med de Actier hvilka tillhört f. d. Konungen;
2:0 angående förslag till Jnstruction för de af
Riksens Ständer utsedda Deputerade till deltagande
i 1810 och sednare årens KrigsRäkenskaper;
Från ExpeditionsUtskottet , med förslag
till den af PrestStåndet såsom nödig ansedda
ändring uti Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse angående Maga2ins-inrättningen i
Riket.
Den 9 Augusti f. m.
283
Af den 8 Augusti: Bifaii till StatsUtskottets
Memoria! angående tryckning af den Allmänna
IndragningsStaten; Angående anmärkning
vid den af ExpeditionsUtskottet uppsatta § af
Riksdagsbeslutet, som angår Discontrörelsen i
Riket.
Af den 3 Augusti: Vägran att instämma i
Högloft. Ridderskapets och Adelns inbjudning,
att till Kongl. Maj:t, genom en särskild deputation,
öfverlemna Särskildta Utskottets Betänkande
om den öfverklagade allmänna förlägenheten.
Af den 6 Augusti: Instämmande i Högloft,
Ridderskapets och Adelns beslut i afseende på
Friherre And. Cederström begäran att utan Lösningskostnad
utbekomma alla med Bcvillmngsämnet
gemenskap ägande Handlingar m. m ; Instämmande
uti Vällofl. BorgareStåndets beslut
att i underdåniga skrifvelsen om straffet för åverkan
å skogsplanteringar, förändras slutmeningen
, hvad frågan om Uppsyningsman vittnesrätt
i dylika mål angår; Bifall till SfatsUtskottets
Utlåtande om ett i Götha CanalDiscont inmatt
öfverskott för år 1813.
Från Våll afl. Borgart Ståndet :
Af den 2 Augusti: Angående bifall till
StatsUtskottets Utlåtanden: 1:0 om 1808 och
*809 årens KrjgsRevisions arbete samt gratift
-
*84
Den g Augusti f. m.
cation åt Assessoren Grundén; 2:00m Renskrifningsmedel
åt ExpeditionsUtskottets Cantzlister
samt kostnaden till Register öfver RiksStåndens
Protocoll. Om Bränvinsbrännings- och Consumtionsafgifternas
utgörande. Afslag å Lagsamt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
Betänkande om den föreslagna jemkningen
i frågan om en fri Victualiehanrlel.
Af den 11 Juli : Angående bifall till ConstitutionsUtskottets
Memorial om förslag till
förändrad Redaction af 28 §in Regeringsformen.
Lades till Handlingarna StätsUtskottets Utlåtande
i anledning af ett Stånds anmärkningar vid
Betänkandet om aflöniogen vid RiksgäldsContoiret.
Af den 3 Augusti: Innehållande bifall till
StätsUtskottets Betankanden, 1:0 om uppgifter
på öfverskotten och besparingar samt redovisning
för Subsidie. och Saltpeter-medlen, 2:0
om redovisningen för Statsmedlen åren 1808
och 1809 m. m., 3:0 om förra Kongl. Famillens
enskilda förmögenhet och underhåll. Öfverlemnande
till StatsUtskottet att föreskrift till
Fullmägtiga i RilcsgäldsContoiret afgifva huru
med de f. d. Kongl. Famillen tillhöriga Actier
förhållas bör. Bifall till LagUtskottets Memomorial
om förhållandet med de från Utskottet
aflemnade Betankanden. Beslut att ett Exemplar
af RiksStaten för år 1816 intill nästa Riksdag
af Ståndets Talman skulle underskrifvas.
Vägrande att antaga Ridderskapets och Adelns
inbjudning att, genom en underdånig Deputa
-
Den 9 Augusti f. m.
' 28)
tion, till Kongl. Majit öfverlemna Särskildta
Utskottets Betänkande om den öfverklagade
allmänna förlägenheten. Bifall till BancoUtskottets
Memorial, angående: i:o Lånbiträden tili
understöd för Odlingsföretag • och 2:0 sökt Lånbiträde
för Gagnefs Socken i Dalarna.
Af den 5 Augusti: Godkännande af ExpeditionsUtskottets
förslag till underdånig skrifvelse
angående straffet för åverkan å skogsplanteringar,
med undantag af frågan om Vittnesrätt
i åverkansmål för Uppsyningsman öfver
Skogsplanteringar. Beslut att ät Fullmägtiga i
Banken och RiksgäidsContoiret uppdraga att
sinsimellan utse deputerade i Committeen till utarbetande
af förslag till ny reglering af Statens
Embeten och tjenster. Uppläsning och bordläggning,
till nästa Riksdag, af ConstitutionsUtskottets
Memorial om förändring af 68 §m
Riksdagsordningen. Bifall till BancoUtskottets
Memorial om tidenfför nästblifvande Banco-revision.
Bifall till StätsUtskottets Utlåtanden angående:
1:0 Terminerna för Riksens Ständers
Revisorers sammanträden j 2:0 Gratification åt
StatsCommissarien Frödelius; 3:0 Anmärkningar
vid anvisningen på Allmänna Arbetshusfonden,
och hushyran för Biskopen i Götheborg. Angående
regleringen af Discontrörelsen i Riket ,
sedan privata delägares Octroyer tilländagått.
Af den 6 Augusti: Bifall till StatsUtskottets
Betankanden : 1:0 Om tillökta dagtraktamenten
för RiksStåodens och SatsUtskottets
CantzJier; 2:0 Om Lönförhöjning för Control
-
Den 9 Augusti f. m.
leuren vid Charta HvitstämplingsContoiref,'3:0
Om gratification åt St_atsComrr.issarfen Widegren
• 4:0 Om aflöning för betjeningen i den
om Götha Canalverk nedsatta Utskotts afdelning;
§:o Om förhållandet nied de Actier hvilka
tillhört f. cl. Konungen; 6:0 Om förslag tili
Instruction för deputerade, i KrigsÖfverRevisiönenj
70 Om utbetalningen af förra Kongl. Familfens
enskilta förmögenhet. Bifall till OeconomieUtskottets
utlåtande om jemkning i Extraroteringen.
Afslrg å BancoUtskottets förnyade
Memorial i afseende på olikhet i Riksens Ständers
beslut uti frågan orri undersökning rörande
Malmö Discont Direcrions förvaltning, m. m.
Bifall till OeconomieUtskottets Memorial: i:o
Om förhållandet med de af Utskotter behandlade
mål, hvaruti två Stånd stadnat emot två j 2:0
Om Tryckningskostnaden för ett af Utskottet
afgifvet Utlåtande. Bifall till Expeditions Utskottets
Memorial 1 anledning af gjord anmärkning
vid förslaget till underdånig skrifvelse rörande
Spannmåls-Magazins-inrättningen i Riket.
Bifall till BancoUtskottets Memorial: j:0 Angående
Dånbiträde för Södertelje Canal-bolag m, m.
2:0 Om Baneoverkets befundna tillstånd. Bifall
till StatsUtskottets Memorial, med förslag till
förnyadt Reglemente för RiksgäldsContoiret. Lädes
till Handlingarna StatsUtskottets Utlåtande
0111 ett i Götha CanalDiscont insatt öfverskott
å Tullmedlen för år 1813. Instämmande i Hedervärda
BondStåndets inbjudning att den föt
Fullmägtiga i Banken och RiksgäldsContoiret, vid
denna Riksdag, beviljade förhöjning i arfvode
måtte från och med J* månads början få b»*
Den 9 Augusti f. m. 287
räknas. Vägran att instämma i Höglofl. Ridderskapets
och Adelns beslut, i afseende på Friherre
Anders Cederström begäran att utan tösningskostnad
utbekomma alla med Bevillningsämnet
gemenskap ägande Handlingar , m. m.
Instämmande i Högvördiga PrestStåndets beslut
i afseende på en rättelse i den § af Riksdagsbeslutet
som handlar om Discontrörelsen i Riket.
Bifall till StatsLhskottets Memorial angående
Tryckning af Allmänna IndragningsStaten.
Instämmande uti Högvördiga PrestStåndets beslut
att i underdåniga skrifvelsen om straffet
för åverkan å skogsplanteringar förändra slutmeningen,
hvad frågan om Uppsyningsmäns
vittnesrätt i dylika mål angår.
Från Hedervärda Konde Ståndet:
Af den 2 Augusti: Om bifall till BancoUtskottets
Utlåtande rörande sökt Lånbiträde för
Gagnefs Socken i Stora Kopparbergs Län. Bifall
till StatsUtskottets ytterligare Betänkande
om anslag för Theatern. Gillande af StatsUtskottets
Utlåtande angående Revisionen af 1808
och 1809 årens Krigsredogörelse m. m. Beslut
om Renskrifningsmedel åt ExpeditionsUtskottet
och Protocollernas Registrering. Antagande
af Särskildta Utskottets förslag till jemkning
af Ståndens beslut i ämnen sorn varit föremål
för Utskottets handläggning. 1 Bifall till
StatsUtskottets hemställan om Instruction för
Deputerads af RiksStånden, som skola taga del
288
Den 9 Augusti f. m.
i Revisionen inom KaYnmarRätten af sist förflutna
Krigsårens Räkenskaper. Instämmande i
Ridderskapets och A leiris beslut rörande Städernas
Bränvinsbränningsrätt m. m. Instämmande
i Ridderskapets och ,Adelns beslut om
förbindelse för Götha CanalDirection att, vid
årliga upphandlingar af Spannmål och andra förnödenheter,
uppköpa förråd af inhemska productionen.
Af den 3 Augusti: Bifall till StatsUtskottets
Betänkanden: i:o Om uppgift på Öfverskotter
och besparingar m. m. 5 2:0 Om redovisningen
af Statsmedlen 1808 och 18095 3:0
Om f. d. Kongl. Famillens enskilda förmögenhet
och underhäll från Sverige. Bifall till BancoUtskottets
Memorial angående Lånbiträden
till understöd för Odlingsföretag. Vägran att
instämma i Ridderskapets och Adelns beslut omen
Deputation att i underdånighet öfverlemna Särskildta
Utskottets Betänkande till Kongl. Maj:t„
Af den 4 Augusti: Läggande till Handlingarna
af StatsUtskottets ytterligare Utlåtande
angående aflöningen vid RiksgäldsContoiret.
Godkännande af StatsUtskottets ytterligare Ut«
låtande om den på Allmänna Arbetshusfonden
upppförda hushyra för Biskop Wingård, Bifall
till StatsUtskottets Utlåtanden: 1:0 Om en gratification
till SratsCommissarien Widegrenj 2:0
Angående gratification till StatsCommissarien Frö~
delius; 3:0 Angående tillökta trakta mentén för t jenstmän
och betjening vid RiksStåndens och 'deras
Stats
-
Ben 9 Augusti /. m
StåtåUtskotts Cansiliér; 4:0 Ytterligare om
utbetalningen af f. d. Kongl. Famillens enskilda
förmögenhet5 5:0 Angående lönförhöjnihg för
Contrölleuren vid det inom RiksgäldsContoiret
i afseende på Chartois Hvitstämpling inrättade
Contoir j 6:0 Angående terminerna för de innan
nästa Riksdag infallände Revisioner öfver Stats-,;
Banco- och Riksgäldsverken. Instämmande i
Ridderskapet och Adelns beslut att i underdånighet
underställa Kongl. Majit frågan om Näringsfrihet.
Bifall till BancoUtskottets Utlåtande
om tiden för nästa Revision öfver Bart»
coverket.
Af den V Augusti : ÅteriémisS af Expeditions
Utskottets förslag till underdånig skrifvelse
angående SpannmålsMagazinsinrättningen. Bifall
till StatsUtskottets förslag till Reglemente
för RiksgäldsContoiret. Bifall till StatsUtskottets
Memorial angående arfvoden för Extraordinarie
Skrifbiträden. Läggande till Handlingarna af
Qeconomie-Utskottets ytterligare Betänkande om
Extraroteringen. Instämmande i Ridderskapets
och Adelns beslut om Riksens Ständers Deputerade
i Committéen till utarbetande af förslag
till ny reglering af Statens Embeten och Tjenster.
Af den 5; Augusti; Beslut om Discontröfelsen.
Bifall till BancoUtskottets Memorial
angående olikhet i Riksens Ständers beslut rörande
Malmö Discont Direcfions förvaltning5
tt>. m. Bifall till StatsUtskottets Betänkande öna
Ridd. 0, Ad. Prot. 6:te Del, N;o 37. 3g.
Den 9 Augusti f. m.
de Actier som tillhört f. d. Konungen, och Memorial
med förslag till Instruction för de af
Riksens Stander till deltagande i ÖfverRevisionen
af igio °ch sednare årens KrigsRäkenskaper
utsedda Deputerade. Bifall till BancoUtskotters
Memorial: 1:0 Om Lånbiträde i
Banken för Södertelje CanalBolag; och 2 0 Berättelse
om Bancoverkets tillstånd vid början af
detta Riksmöte, m. m. Bifall till OeconomieUtskottets
Mern rial om ersättning af kostnaden
för Tryckningen af Utskottets betänkande om
Magaxinsinrättningen. Instämmande i BorgareStänders
beslut om uteslutande utur den underdåniga
skrifvelsen till Kongl. Maj:t angående
straffet för Skogsåverkan, af det influtna
tillägget om vittnesrätt i berörde mål för Uppsyningsman.
Af den 7 Augusti: Beslut att låta bero
vid StatsUtskottets Utlåtande om ett i .Götha
CanalDiscont insatt öfverskott å Tullmedlen för
år Igij- Bifall till StatsUtskottets hemställan
om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
Tryckning af Allmänna IndragnirigsStaten.
Godkännande af ExpeditionsUtskottets förslag
till underdånig skrifvelse angående medel till
afhjelpande af förlägenheten i allmänna RöreR
sen, samt 2:ne Ark af Riksdagsbeslutet.
Härefter, och sedan arne Härolder ankommit,
aftågade Hans ExCellevte Herr Grefven och
Landt Marskalken samt Högloft. Ridderskapet och
Adeln, klockan ir, till Storkyrkan, hvarest
Riksdagspredikan afhördes, samt sedermeia till
RiksSalen, der Riksdagen med öfliga ceremonier
afslutades.
In fidem. Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Onsdagen den 9 Augusti
Plenum kl. 7 eftermiddagen;
justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högloft.
Ridderskapet oell Adeln den 9
Augusti 181$.
S. D. Vid föredragning af RiddarhusUfskoftets
, denna dag inkomna, Memorial, af
forlidne gårdag, innefattande Utskottets förslag
till förändrad Redaction af de §:r i Riddarhusordningen
som angå Bänkmäns och ElectorsVal
, ansåg Högloft. Ridderskapet och Adeln,
i afseende på så väl den korta tid Utskottet
ägt som den Ridderskapet och Adeln ännu ägde
att begagna, tjenligt att, under godkännande
af den utaf Herr Manck af Rosensköld framstälda
princip, låta berörde Redactionsförändring
hvila till närmare öfvervägande vid nästkooitnande
Riksdag. Ut supra.
t Uppropades och afgick, under anförande
»292 Din 9 Augusti t. m.
af Grefve Lill jeve rantz, jfohan Wilhelm , den
Deputation som tägde att till de öfriga Riks.
Stånden framföra Ridderskapets och Adelns Afskedshällsning.
Upplästes följande Kongl. Maj:ts Tal till
Rikets Ständer på RiksSalen :
Välborne, Ädle oell Välbördige, Ärevördige,
Vördige och Vällärde, Äreborne, Förståndige,
Välaktade, Hedervärde och Redlige ,
Gode Herrar och Svenske Män!
De vigtiga angelägenheter sorn hade förmått
Mig att inhämta Edra rådslag, Gode Herrar
och Svenske Män, hafva nått deras sluteliga
mål, och om det var med förtroende Jag
sammankallade Eder att medverka till Fäderneslandets
väl, är det med en uppfyld och rättfärdigad
förväntan, som Jag nu hälsar Eder,
vid afskedets stund.
Sällan har en Svensk Konung haft mera
tillfredsställande ämnen, att framlägga för Sitt
Folks Ombud, eller gladare anledningar att,
för Sina handlingar, mötas af deras kärlek. Sällan
har äfven föreningsbandet mellan Regent
och Undersåtare varit närmare och varaktigare
knutet.
Om Jag återför Mitt minne till den tidepunkt,
då Jag uppträdde på Sveriges skakade
Den 9 Augusti e. m. 2$$
Thron, och derefter kastar en blick på Rikets
närvarande ställning, då prisar Jag Försynens
Nåd öfver Svea Land, som jämnat spåren efter
olyckor och förluster, genom sällhet, ära och
frid. Ännu för sex år tillbaka lago Fäderneslandets
framtida öden , i nattens dystra dimmor
fördolde; ingen stråle af ljus hade ännu banat
vägen till kommande lyckligare dagar. Yttre
Fiender och inhemska söndringar hotade Statens
tillvarelse; ett förödande och olyckligt krig
kräfde betydliga uppoffringar af dess söners
blod och af dess inhemska tillgångar; några
korrta förhoppningsfulla ögonblick följdes af nya
vidriga skiften, och skymtade, sorn blixtens
bedrägliga sken, under stormarna.
De hafva flytt dessa pröfningens tider och
med lugnade ,Sinnen kunnen J, Gode Herrar
och Svenske Män, öfverlemna Eder åt en rättvis
känsla af Fäderneslandets närvarande belägenhet;
Ehuru föresedd i hoppets böner, var
den väl lofvad af vishetens beräkningar? Nej
— det gifves tillfällen i Rikens enskilta och i
Verldens allmänna häfder, dä utomordenteliga
händelser framkalla ufomordentelige Män att
dem leda och förordna , och då Sinnets lugna
myndighet , mer än Magtens , befaller öfver
farorna. Mera än en gång hafva • Sveriges Konungar.
genom egen kraft, mångdubblat det
Folks ära och anseende som de ledde till Seger
; så har äfven Min Son, med mägtig arm,
höjt Sveriges baner på Leipzigs Fält och vid
Bältens Stränder; gifvit åt ett, i Europeiska
Stats-Förbundet till hälften förgätet Land, både
294
Den 9 Augusti e. tn.
aktning och trefnad och sjelfständighet och lugn;
ej ensamt, under krigets skiften, skådat Segrarres
ära, men äfven Krigarens nödiga vård ;
sparat, genom främmande biträden, Rikets tillgångar,
och beredt det, genom egna försakelser,
stora och förr aldrig sporda, betydeliga förmåper;
och sluteligen fullbordat Sitt verk, genom
föreningen mellan Skandinaviens tvänne Folk.
é!
Sådana hafva, Gode Herrar och Svenske
Miin, Hans bemödanden varit, för Mitt och
för Edert väl! Pä sålant sätt har Han rätt visat
M'tt faderliga förtroende och understött Mina
välviljande afsigter. Så håfven J äfven bedömt
Vära gemensamma åtgärder, och ägnat Oss båda
en tacksamh-.-tsgärd, endast tolkad af Edr^
hjertan. Om de skakningar sorn , j alla länder,
gifvit en ny riktning åt sinnen och förbindelser,
pm det Handelstvång, sorn länge f jet trade fasta
landet, sluteligen äfven till Norden skulle sprida
sina verkningar, och om derigenom ej alltid
förluster kunnat undgas, för den enskilte ,
pch något ännu vara att hoppas och att åstunda
för framtiden; så gör Jag mig förvissad att
hvarje fördomsfri Man endast deruti skall igenkänna
hvad, i vida ringare mått för Sverige,
än för något annat Länd i Europa, varit
af händelsernas oundvikeliga kraf påkalladt. Då,
l en sådan ställning, Regentens bemödanden
■kränkes inom möjlighetens gräns, och Dess
ännejjga pligt ej kan bestämmas af något
rt afseende än det helas väl, oftast i
ning med enskilta uppoffringar, dä
^'ives, Honom, inga andra rättmätiga for
-
Den 9 Augusti e. m. 2gf
dringar, än dem, sorn omfattande dessa föremål,
efter pröfningen af hvad som kunnat göras
, framställer taflan af hvad som bordt ske.
J håfven insett denna sanning, Gode Herrar
och Svenske Män! Lifvade af Medborglighetens
anda håfven J, under loppet af detta
Riksmöte, lemnat Mig nya prof af Eder tillgifvenhet
och af Eder omvårdnad för Fäderneslandets
bästa. Delande med Eder Konung öfvertygelsen
, att föreningen mellan Sverige och
Norrige kräfde , för dess bestånd och varaktighet,
ett inbördes erkännande af gemensamma
rättigheter, håfven J, med upplyst beredvillighet,
gått Norrska Nationens önskningar till mötes,
och grundlagt detta förtroende mellan Folken
, som inom en korrt tiderymd förflyttar,
hvad endast af en lång erfarenhet var att vänta,
Understödde af lyckliga omständigheter ,
håfven J, till någon del, kunnat förmindska Statens
allmänna bördor och jemnare dem fördela,
under det J vadt i tillfälle att förbättra l.öningstagares
vilkor. J håfven lemnat ett betydligt
understöd åt fortsättningen af det vigtiga företag,
som, ämnadt att,förbinda Öst-.rsjöns och
Vesterhafvets stränder, länar, af föreningen med
Norrige, ett ökadt värde, så väf för dea inre
rörelsen, som för bruket af gemensamma stridskrafter
3 och derjemte öppnat nya penr.ingebiträden,
till jordbrukets och näringarnes uppmuntran
och tili värn emot möjeligen felslagna
skördar.
Emottagerj derföre , Gode Herrar och
atc/6 Dm g Augusti t. m.
Svenske Män , uttrycket af Min uppriktiga tack'
Då Jag sammankallade Eder, var freden
på fasta landet nyligen befästad och lofvadq
att blifva varaktig. Denna tröstande förhopp-,
ning kunde endast hos Medborgsmannen utplåna
minnet af det blod, som flutit i vexlande
strider och af de villor , som dem väckt
och underhållit. Snart försvunno dessa ljusare
Utsigter, och ur skötet af en obemärkt Ö i Medelhafvet
höjdes en storm , som å nyo tände
krigets lågor öfver verlden. Men de funno ej
mera någon näring i Folkslagens Sinnen, och
lik den olycksbådande luftbilden , som flammar
fram öfver horizontens bryn, hotade och försvann,
med samma förvånande hastighet, den
nya anledningen till de Europeiska Magternas
Strid.
Afskild, genom sitt läge och inskränkta
tillgångar, från ett verksammare deltagande deri,
har den Skandinaviske halfön, endast genom
sammanstämmelse i politiska grundsatser , kunnat
fr sina Bundsförvandter gifva en ytterligare
borgen af dess fortfarande vänskapsfull förbindelser.
Må den nu bebådade allmänna Freden,
sorn den suckande menskligheten så länge förgäfves
åkallat, må den ej allenast sänka Svärden
men afven lugna väpnade sinnen, må den
återställa Staternas skakade jämvigt, och genom
rättvisa afhandlingar, åt Segren bereda försakelsernas
ära, åt olyckan lidandel: utan förödmjukelse!
#
Den 9 Augusti e. m.
3 97
Gode Herrar af Ridderskapet och Adeln !
åt Eder egnas uttrycket af Min synnerliga tillfredsställelse.
Med de ärofulla efterdömen I
agen, med de pligter Eder ställning, inom Samhället,
påkallar, bör en svensk Konung alltid,
med säkerhet, kunna räkna på Edert bistånd,
Fosterlandet, på Edert försvar, och dess lagar,
på Edert lugna men manliga skydd.
Gode Män af det Vördiga Prest-StSndet,
emottagen en ny försäkran af Min lifliga
tacksamhet! Med upplyst nit håfven J medverkat
till den allmänna välfärden , och under
troget uppfyllande af Edert höga och vigtiga
kall att föra fridens och samdrägtens språk ibland
folken, håfven J ofta föregått Edra MedStänder
med ett, för dem, ej förloradt efterdöme,
af sammanjemkande öfverläggningar , af
försakelse från egen mening, till beredande af
gemensamt väl. Aterfören till Edra hemvist
medvetenheten af up^pfyida pligter, och fortfaren
att hos Edia Åhörare sprida och befästa
den Gudomliga Läras sanningar, som utgör det
ädla föreningsbandet mellan lifvets pligter och
dess eviga förhoppningar.
Gode Män af det Lofliga Borgare-Ståndet!
Varén försäkrade om Min utmärkta välvilja för
Edra åtgärder och bemödanden. Ofta hafva
Edra yrken varit fjetrrade , i deras verksamhet,
af Europas allmänna ställning j vid andra tillfällen,
hafva de återvunnit deras förra liflighet,
Onder båda, håfven j vetat skilja hvad som af
Eder välviljandeKonung, hvad som af nödtvung
-
Den 9 Augusti e. m.
ra omständigheter berodde' Det lugn, som nu
lofvas verlden, öppnar för Eder säkrare utsigter
tili gagnande företag, och skall åt Fäcfer»
neslandet bereda nya källor till förkofran. Under
vapnens dån kunna ej näringar och slöjder
trifvas 3 de äro fridens alster och förböja
dess värde. Hvarje dass af Medborgare är en
länk i den kedja som sammanhaller Staten ,
och vid sidan af krigarens svärd, intager handelns
Flagga ett lika nödvändigt rum som odlingens
fredliga sinnebilder.
Gode Män af det Hedervärda Bonde-Ståndet
! Det är med en fullkomligen uppfyled förväntan
, som Jag följt Edia öfverläggningar under
detta Riksmöte. De hafva lemnat Mig en
ny öfvertygelse om Edra tänkesätt för Mignell
Riket. Bibehållen dem alltid i deras ursprungliga
helgd; lären, med en blick på andra Länders
öden, på de bördor de bära, på de uppoffringar
som af deras innebyggare påkallas, att
med hvarje dag lifligare känna Eder egen förmånsrätt,
som från Sveriges landamären aflägsnat
krigets lågor, och, inom Nordens fjellar,
fästat en varaktig bostad för frihet och menniskovärde.
Lika Edra Fäder skolén J, med manliga
sinnen, försvara dessa dyrbara förmåner,
och med samma arm, sorn ägnas åt fosterjordens
ans, rigta, mot en anfallande fiende de
vapen, sorn dess ära och dess sjelfständighet
kräfva.
Må den Gudomliga Försyn , som , i så många
hotande skilten, sträckt öfver Svea Land
Den 9 Augusti e. m.
2 99
en skyddande vård, skänka, i ett fortfarande
mått, framgång och seger ät krigarens tapperhet,
för Fäderneslandets värn; öfvertygande
kraft åt Religionens läror; trefnad och lönande
verksamhet ät handel och näringar; välsignelse
och ymniga år åt odlingens mödor.' Må fridens
välgörande verkningar befästa det hopp, Eder
åldrige Konung hyser, att Hans böner för Fäderneslandet
ej förgälves höjde sig till den Eviges
Thron.
Med dessa tänkesätt skiljes Jag nu ifrån
Eder, Gode Herrar och Svenske Män. De
skola följa Mig till målet af Mina återstående
dagar. Om Försynen ej mera skulle förunna
Mig den glädje, att återse Eder inför Sveriges
Thron; om denna röst således, ■för sista gången,
skulle tolka hvad mitt hjerta så lifligen
hänner för Edert väl , sä minnens hvad Jag varit
för Eder under vidriga öden ; att jag då hämtade
kraft och uppmuntran emot farorna, af Edert bistånd
och Fosterlandskärlek, och att, under lugnets
och sällhetens tider, Jag i Eder tacksamhet
fann Min dyibaraste belöning.. Vid lilvets gräns
skola Mina tankar , välsignande , hvila öfver
Eder och det Brödrafolk, som nu delar Edra
anspråk på Mitt hjerta! Ännu för få år tillbaka
hade Jag misströstat om Eder framtid, och
denna känsla hade förbittrat dödens högtidliga
stund. Med lugnadt sinne, med undergifvenhet >
för Allmagtens bud, skall Jag en dag nedlägga
den krona, Jag emottagit af Eder hand, och
föreseende redan de ljusare öden Eder vänta,
med Nationens enhälliga röst förbinda en Faders
tacksamma stämma, som åt en värdig Son öf
-
Den 9 Augusti e. m.
verlemnar arfvet af de Riken, hvilkas förbund
han stiftat, hvilkas ära han gjort, och hvilkas
sällhet han skall göra.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske
Män, alle samteligen och hvar och en i
synnerhet med all Kongl. Nåd och Ynnest städ»
se välbevågen.
Anmäldes och emottogs det Hedervärda
BondeStåndets AfskedsDeputation , anförd af
Vice Talmannen , Anders £f-.son Hyckert , som
framförde sitt Stånds tänkesätt genom följande
Tal:
Efter fullbordade värf, under ett i Häfderna
märkvärdigt Riksmöte, värdes Höglofl. Rid»
derskapet och Adeln nu emottaga BondeStåndets
sista helsning!
Den förenas nu, denna Afskedshelsning,
med BondeStåndets fullkomliga tillgifvenhet för
Rikets första Stånd, hvars handlingssätt denna
Riksdag i så mångfaldiga afseenden uppfyllt
BondeStåndets förhoppningar.
Med lika tänkesätt, icke endast när fråga
varit om rättmätiga bidrag för Rikets väl och
Statens anseende, utan ock då våra öfverlägga
Den 9 Augusti, e. m.
301
ringar angått bekymrande omsorger för Jord»
brukets bestånd och allmänt önskade understöd,
har BondeStändet uti Höglofl. Ridderskapet, och
Adelns värdiga bemötande fått röna prof på
Ömhet och välvilja.
Omständigheter eller , må hända , sådana
beräkningar, som^visserligen icke kunnat förenas
hvarken med Höglofl. Ridderskapers och Adelns
eller med BondeStåndets gemensamma grundsatser,
skola likväl ännu möjligen återhålla den
frihet i Landtmannens näringar och den fullkomligare
hjelp i hans tryckta belägenhet, sorn
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, på grund af
sann öfvertygelse om rättvisa och behof, nitiskt
sökt befordra!
Men vårt Stånds förbindelse
kan derför icke mindskas: Och när BondeStåndets
lifliga känsla inför Sveriges Ädlingar och
Riddersmän genom oss Deputerade nu vördsamt
förklaras 3 anse vi oss böra nyttja detta tillfälle
för att anmärka hurusom fullkomlighet i allt ic»
ke kan väntas , och huruledes grunden nu likväl
blifvit lagd för ett System, hvars närmare
utveckling i förutnämnde delar en kommande
tid må hafva sig förbehållen. Den närvarande,
då Fäderneslandet räddadt, förenadt med Brödrafolket,
fritt från utländsk gäld och tryggadt
emot främmande inflytelse har en Vis och Älskad
Konung och Hjelten vid Dess sida att tacka
för sitt sjelfbestånd, erbjuder deremot, vid
Jemförelse af allmänna nöden få år tillbaka,
nu från en lyckligare synpunkt de största anledningar
åt Rikets församlade Ständer att,
vid deras åtskiljande, glädjas åt händelsernas
302
Den 9 Augusti e m.
skick, beundrande den oförliknefiga Man som,
under Försynens milda vaid, styrt våra öden.
Lika med Högloft. Ridderskapet och Adelli
debr nu BondeStåndet den känsla af underdånig
vördnad, sorn ett tacksamt folk icke nog
ofta kan uttrycka. Meddelandet deraf utgör i
sista stunden en gemensam innerlig tillfredsställelse,
näst hvilken BondeStåndet ej känner någon
Ijjfvare pligt än den att göra sig försäkrade
om Höglofl. Kidderskapets och Adelns fortfarande
ynnest och bevågenhet./
Hans ExcAlence Herr Grefven och Landt*
Marskalken besvarade Deputationen på följande
sätt •
Om man kunde säga atf det gifves inom
ett gemensamt Fosterland Classer af medborgare,
som genom Natur och Samhällsordning voro
närmare förenade än andra, så vore det
visserligen Ridderskapet och Adeln och det
Hedervärda BondeStåndet , hvilkas gemensamma
lott det biet att odla och försvara en älskad
Fosterjord. Det är olver denna jord och öfver
Dem, sorn beskyddar dess Frihet och d ss
Åra, Sorn vi nu färdige att åtskiljas utgjuta våra
välsignelser och våra förböner • Hedervärda
Danneman : J åfervänden mj till Fdra hembyggder
, mätte ni der rnötas äf deras glädje och
välmåga sorn höra Eder till och af de ymnoga
skördar Eder flit beredt för Eder och deras
utkomst; med dessa uttry k bekräftar Ridderskäpet
och Adelö sirf önskan att beständigt få
Den 9 Augusti e. m.
Sga det Hedervärda BondeStåndets vänskap och
förtroende.
Från det Vallöf). BorgareStåndet ankom
dess Deputation , anförd af RiksdagsFullmägtigen
för Stockholm, Rådmannen Fredin, som sålunda
tolkade sitt Stånds tänkesätt.
Högvälborne Herr Grefve och LandtMafskalk,
samt
Höglofl. Ridderskap och Adel!
BorgareStåndet får den äran genom oss sira
Deputerade frambära för Eders Excellence
Och Högloll. Ridderskapet och Adeln sin vördsamma,
och vänliga hälsning , samt derjemte å
samma Stånds vägnar lyckönska oss gemensamt
till ett lyckligt slut på detra i många afseenden
vigtiga Riksmöte. BorgareStåndet med allt
Svea Folk känner lifligt de stora händelser som
inträffat sedan sista Riksens Ständers sammanvaro.
En lyckligen återvunnen fred, och föreningen
med ett annat Konungarike, har varit
frukter af en vis och Nådig Konungs , och en
stor Furstes bemödanden. BorgareStåndet kan
härvid ej dölja sin oskrymtade erkänsla emot
det första RiksStånd i hvars yrke det varit, att
jemte krigsmagten, med sitt mannamod och oUpphörligä
nit befordra denna sakernas lyckliga
utgång. Då BorgareStåndet under denna
Riksdag velat bibehålla Städernas jemte andras
i Lag och Privilegier förvarade rättigheter, har
304
Den g Augusti e. m.
ingen annan afsigt härmed varit åsyfta !, än att
Jordbruket, tillika med Handel och Näringar
måga uppbringas till ali möjlig höjd * hvatföré
ordning och en jemt afplssäd fördelning af
medborgerliga yrken aldrig böra lemnäs ur
6igte; och det är för BorgareStåndet en särdeles
tillfredsställelse, att. under detta Riksmöte,
Riksens Ständer hafva funnit utvägar för de i
dessa afseende» framställda önskningar. Med
höpp om välgörande följder för en korrimände
tid af de åtgärder Riksens Ständer " vid detta
Riksmöte vidtagit till det gemensamma Fäderneslandets
förkofran , återgår BorgareSrändet
till sina enskildta förhållanden, och utbeder sig
emedlertid , att uti Eders Excellence , Hert*
Grefvcns och Landi Marskalkens samt Höglofl. Ridderskapets
och Adelns alltid fortfarande ynnest
och förtroende få vara inneslutet.
Häruppå svarade Herr Landt Marskalken'.
Handelns, Näringarnas flor» utgjorde i alla
Tidehvarf kännetecknet på ett lyckligt och
mägtigt Folk; denna sanning är en borgen för
uppriktigheten af dc tänkesätt Ridderskapet och
Adeln hyser och beständigt skall hysa för det
Vallöf!. BorgareStåndet, hvars vänskap och förtroende
Ridderskapet OGh Adeln önskar att
framgent få bibehålla.
Det Högvördiga PrestStåndefs Deputation
ankom härefter, och höll dess Ordförande, Herr
Biskoppen Doctor Faxe , till Ridderskapet och
Adeln ett så lydande Tal;
HÖg
-
Den 9 Augusti e ro.
3of
Högvälborne Herr Grefve och LandtMarskalk
samt
Höglofl. Ridderskap och Adell
Inför Herr Grefven och LandtMarskalkéd
Samt Höglofl. Ridderskapet och Adeln framträder
Vid denna Riksdag för sista gången PfestStåndet
genom Deputerade, att förklara de tänkesätt
af vördnadsfull högaktning och sami
tillgifvenhet, hvaraf Ståndet alitid varit lifvadt.
Under fortsättningen af de vigtigä göromål j
sorn i dag slutas, har PfesfStåndet'haft deri
lyckan att omfattas af Herr Gr efvens och Landt•
Marskalkens samt Höglofl. Ridderskapets och Adelns
ynnest och bevågenhet. Det är en glad
pligt $ som är oss ålagd , deri att försäkra otti
deri mest uppriktiga tacksamhet och erkänsla.
Detta sker med så mycket större tillfredsställelse,
som 1815 års Riksmöte lemnat de mest
ovanliga anledningar för Svenska folket till glädje
öfver sin närvarande sällhet och till förnöjande
utsigter för kommande tider.
När emottog inför Timonen Svenska folket
d en högtidliga tidning: Sverige är förenadt
med än ett Konungarike, med än ett Brödrafolk?
När hafva Rikets Ständer förr kunnat
frambära till sin Konung underdånig tacksamhet
för återställd fred efter det ärofullaste fälttåg
och tillika glädja sig , åt t från stridsbanart
hafva återsett nästan utan förlust Fosterjordens
Hjeltar och försvarare ? — När håfve vi kunnat
hugna våra hemmavarande med den glada
Ridd, 0. Ad. Prof. 6:te Del. N:o 39. 40c
3o6 Den 9 Augusti, e. m.
underrättelse , antingen att Rikets utländska
skulder blifvit betalde, eller att medborgares
ärliga Skatter blifvit nedsatte? Ensamt tillhöra
dessa lyckliga omständigheter denna tid.
Gud har gifvit sin välsignelse till befrämjande
af Konungens ädla afsigter och af dCn
Furstes outtrötteliga bemödande, som den Eviges
Nåd skänkt oss till vår räddning, till vår
närvarande och kommande sällhet. .Då under
betraktelserna öfver dessa oväntade fördelar,
vigtiga omsorger rörande nödiga förbättringar
uti Rikets invärtes hushållning likväl mött, hafva
den stigande upplysningen — det af varm
Fosterlandskänsla eldade nitet
den på kun
skaper
och erfarenhet byggda visheten äfven
gjort denna Riksdag märkvärdig.' Svea Rikes
Höglofl. Ridderskaps och Adels åtgärder och
handlingar bära härom de mest ojäfaktiga vittnesbörd.
För PrestStåndet blifva dessa minnen högst
behagliga, och då PrestStåndet gör sig försäkradt,
att så hädanefter som hittills äga Höglofl
Ridderskapets och Adelns nitiska medverkan
för Religionens, Dygdens, Patriotismens
tillväxt, för vetenskapers och konsters förkofran,
förutser PrestStåndet en oafbruten fortsättning
af lyckliga tider.
Uti Högvälborne Herr Grefvtns och LandtMarskalkens
samt Höglofl. Ridderskapets och Adelns
ynnest och bevågenhet anhåller PrestStändet
alltid fä vara inneslutet.
Den 9 Augusti e, m.
Detta Tal besvarades af Herr Grefven och
fiandt Marskalken sorn föijer:
Med särdeles tillfredsställelse emottager Ridi
derskapet och Adeln vid detta Riksmötes slut
försäkringarna om det Högvördiga PrestStåndets
vänskap och förtroende. Mätte Himmelen
välsigna det Högvördiga Ståndets bemödanden
att tillvinna allmän kärlek och ölveitygelse åt
de Läror sorn göra dygden till ett skönt samband
imellan jordens pligter och evighetens belöningar.
I ingen tid har Samfundsväliärden
kraftigare plikt)Ilat biträdet af dessa läror, i ingen
har deras tröst varit mera ljuf för den rättrådiga
och menniskovännen, och om sanningen
af detta förhållande älägger det Högvördiga
Ståndet mödosamma pligter, så framställer det
äfven för detsamma en hög och äreiull bestämmelse.
I det Högvördiga Ståndets vänskap önskar Ridderskapet
och Adeln, städse få vara inneslutet.
Grefve Lill] ener antz återkom med Ridderékapets
och Adelns Deputation.
Friherre Mannerheim, Lars August, anhöll,
att Hans Excellence Herr Grefven och LandtMarskalken
täcktes låta uppläsa så väl sitt afskedstal
denna dag på RiksSalen, som det Tal,
hvilket Hans Excellence såsom Ordförande fös
3°8
Den 9 Augusti e. m.1
Ridderskapets och Adelns AfskedsDeputation
tili Hans Maj:t och de öfriga Kongl. Personer?
na hållit : manga närvarande torde väl icke hafva
hört dem, mänga hade icke varit närvarande,
många voro redan bortreste från Riksdagen;
och alla skulle det intressera, att genom
Protocollet få del af de tänkesätt en af dem
så högt aktad Landtmarskalk, hade å deras vägnar
tolkat.
Dessa Tal upplästes härefter så lydande :
Herr Lcnidt JlJarskalkens Tal på RiksSalen:
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Ett Riksmöte är nu fullbordadt, hvilket,
börjadt under en lycklig ställning för Fäderneslandet,
nu slutas under ännu större anledningar
till tacksamhet och glädje öfver det närvarande,
till hopp för det tillkommande. Föreningen
med Norrige, som Svenska Folket
med den litligaste fägnad sett knytas, har genom
Eders Maj:ts visa omsorg för lika älskade
Undersåtare, och genom Riksens Ständers
bemödande att uppfylla Eders Maj:ts afsigter,
blifvit ännu närmare befästad. Den Riks-Akt,
hvilken grundlägger dess framtida bestånd, har
blifvit stadgad med en skyndsamhet, och med
en enighet, som vittna om våra tänkesätt för
våra Norrska Bröder, — tänkesätt mot hvilka
deras fullkomligen svarat.
Med en ädel stolthet öfver Sveriges åter
-
Den 9 Augusti e. m.
3°9
ställda Krigs-ara, förenade vi välsignelser öfver
den fred , Fäderneslandet återfått, och som
Europa lofvadesig, men förgäfves. Kriget har
åter utbrustit , men Sverige är ännu lugnt och
stilla. De uppoffringar, hvilka varit nödvändiga
för att vinna ett stort ändamål, och bereda
den allmänna freden, hafva genom fortsatta
underhandlingar blifvit beledsagade med nya
fördelar. Utväg har blifvit funnen att afbörda de
kostnader Kriget gjort oundvikliga; utsigt är
öppnad att godtgöra den äldre skuld, för hvilken
Sverige hos främmande Undersåtare häftat.
För allt detta håfve vi att tacka Eders
Kongl. Maj:t och den Hjelte, Eders Maj:t med
ett faderligt förtroende ställt vid sin sida. Och
nu, då vi , med de ömmaste rörelser af tacksamhet
emot Sveriges tvänne Välgörare, icke
kunna undgå att förena föreställningen om hvad
en dag måste inträffa, och som våra önskningar
och vårt hopp aflägsna, åge vi den tillfredsställelsen,
att hafva varit vittnen till de framsteg,
den Prins gjort, som är kallad att göra våra efterkommandes
sällhet. Även häruti igenkänne
vi Eders Kongl. Maj:ts och Dess Herr Sons
omtanka för Sveriges väl.
Allernådigste Konung!
Det är denna korta och sanna teckning,
som bättre säger hvad Svea Rikes Ridderskap
och Adel i detta ögonblick bör känna och känner,
än. jag, äfven om vältaligheten blifvit
min lott, skulle förmå att uttrycka. Det är
icke heller denna Vältalighet som det Stånd ön
-
Dm 9 Augusti e. m.
skir, hvars Ordförande jag, genom Eders KongL
Majits nåd, haft den äran att vara. Det är i
Sina öfverläggningar, i sina beslut, sorn Rid*
(Dr skåpet och Adeln sökt visa sin Kärlek för
Eders Kongl. Maj:t och Dess Hus, sin vördnad
för lagarna, sin varma kärlek, för Fäderneslandet.
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall til! flera
beslut, har redan beredt Ståndet en smickrande
tillfredsställelse. Vigtiga ämnen hafva varit
under öfverläggning,— ämnen, om hvilka tänkesätten
i alia tider varit delade. Rikets bebo!
att se den förlägenhet afhtdpen, sorn Krig
och en rubbad handels-frihet vållat, var ostridigt;
medlen icke lika lätta att utfinna. Ridderskapet
och Adeln har, jemte sina Medsänder,
yttrat sig efter öfvertygelse, och med ett
grundadt förtroende öfveriemnat allt åt Eders
Kongl, Majit.
Åkerbrukets, Näringarnas, Handelns återställda
trefnad, och Landets välmåga, skola
fullkomna Svenska Folkets lycka, och den enda
ära Ridderskapet och Adeln för sig sjelf begär,
är att, genom sina råd, dertill kunna hafva
bidragit. Med försäkran att våra armar alltid
skola vara beredda till Fäderneslandets försvar,
och att våra hjertan alltid skola tillhöra Eders
Kongl. Majit och Dess Herr Son och Soneson,
får Ridderskapet och Adeln i underdånighet innesluta
sig i Eders Kongl. Majits fortfarande
nåd och ynnest.
Herr Landt Marskalkens Tal såsom Ordfö
-
Den 9 Augusti e. m.
rande för Ridderskapets och Adelns AfskedsDeputation.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Den högtidliga Afskeds-hälsning Ridderskapet
och Adeln , omgifvet af sina Med-Ständer,
nyss inför Eders Maj;ts Thron framburit,
lemnar det än en dyrbar rätt, den, att enskildt
förnya sin underdåniga och beständiga önskan
för fortfarandet af Eders Maj:ts höga Kongl,
sällhet , så oskiljaktigt förenad med Fäderneslandets
lycka och deras välgång, hvilkas ömhet
och omvårdnad utgöra glädjen af Eders Majits
dagar, likasom deras omsorger skola förlänga
dem.
Så ser man , på forntidens taflor , den
åldrige Hjelten , hvilande på sina bragder , stödd
på Tapperheten och vårdad af ömheten, upphämta
lönen för de mödor han användt under
sina förflutna åldrar,och återburna välsignelserfrån
dem alla sprida sällhet och frid öfver aftonen af
ett lif, som företer stora och segerrika minnen.
Det är under fägnaden af en så behaglig
åsyn, som Ridderskapet och Adein i djupaste
underdånighet anhåller att i Eders Kongl. Majits
Nåd och ynnest få vara inneslutet.
Hans Majrt Konungens Svar.
De känslor, hvarmed Jag, vid slutet af
de föregående Riksmöten , alltid emottagit Rid
-
Den 9 Augusti i. m.
derskapets och Adelns Afskedshäfsning, erfar Jag i
dag å nyo. Eder Konungs första föremål var
alltid Hans Fädernesland , Hans käraste pligt ,
dess Inbyggares val. Med hvilken grundad
rättighet tillhör derför Min erkänsla de Statens
Medlemmar, som närmare medverka till
äran och lyckan af en gemensam Fosterjord?
Ett Riksmöte är slutadt, sorn på Sveriges öden
pj torde blifva utan ett vigtigt inflytande. I
dess häfder skola en dag Ridderskapets och
Adelns Ätteläggar underrättas, 3tt Fäderneslandet
nu framvisade en tafla af krigsära), vunnen
Utan förslösade stridskrafter, af förökade Landamären,
eröfrade utan uppoffring, af afbördacf
Utrikes skyld, af stadgadt anseende bland Europas
Magter, och öfver allt af ljusa utsigten i
det tillkommande.
Det är med rättvis känsla af dessa förenade
förmoneri sorn Jag med lugn kan vädja
$ill framtiden för Eder lycka och sjelfständighet.
Jag förblifver Ridderskapet och Adeln med
3II Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen.
Herr Landt Marskalkens Ta) till Hennes
hJajit Drottningen.
Stormägtigsta; Allernådigsta. Drottning!
Hvarje gång Ridderskapet och Adeln framträder
inför Eders Maj:ts Thron, erkänner det
Den 9 Augusti e. m.
3*3
alltid den af alla tiders erfarenhet bestyrkta
sanning, att högheten vinner i värde genom sin
förening med godheten och välgöranden
Dessa dygder , sorn tillvunnit Eders Maj:t
folkets kärlek , rättvisas fullkomligt af det
RiksStånd som nu, vid gränsen af ett märkeligt
Riksmöte, inför Edeis Majit nedlägger sin
underdåniga vördnadsbetygelse och de uppriktigaste
önskningar för Eders Maj.-ts sällhet och
välgång, så nära förbunden med den Konungs,
hvars öden Eders Majit delat, under en läng
följd af sorgliga och glada skiften, genom Försynens
underbara skick förde till ett stort och
ärofullt mål. I Eders Kongl. Majlis Nåd och
Ynnest utbeder sig Ridderskapet och Adelnatt
städse fa' vara inneslutet. —
Till Han§ Kongl. Höghet KronPriosen:
Högborne Furste, Sveriges och Norrige»
KronPrins!
Stunden äf inne, då Sanningen i sitt vördnadsbjudande
Majestät framträder, för art åt
Häfdernas teckning öfverlemna ett Riksmöte,
tillbakagånget i det föifluma, med sina omsorger,
sina mödor o h små bekymmer, med alla
de driffjädr it som dt moder ledt händelserna i
deras upphof, deras fortgång och deras föJjder,
3T4
Den g Augusti e. m.
Det fordras icke Häfdemas oväld, men
deras krafttulla och enkla språk, för att emot
Eders Kongl. Höghet uttrycka allt hvad Sverige
är Eders Kongl. Höghet skyldigt, och Eders
Kongl. Höghets odödliga rätt till hvarje Svensk
Medborgares tacksamhet. — Återgifven Samhällsordning
, dämpade Folkvillor , upplifvad
och ökad National-kraft, återvunnen vapenära,
en urgammal Konunga-Krona efter trenne Sekler
återfästad vid den Svenska, Medborgerliga
tyngder försvunne eller lättade genom djupt uttänkta
och klokt verkställda företag, allmänt
nyttiga inrättningar utan Statens bekostnad frikostigt
understödde , och den ömmaste vård
om en älskad och åldrig Konungs dagar,
se der välgerningar dem Sverige af Eders Kongl.
Höghet njutit, sanningar, heliga som efterverldens,
upphöjda öfver smickrets lof som öfver
orättvisans taddel! se der välgerningar som berättiga
Eders Kongl. Höghet, att, när han
forskar i hjertat på hvar redlig Svensk, der
läsa den sköna inskriften: Tacksamhet och Kärlek!
Samma
medborgerliga tänkesätt, lika värdigt
förtjenta, blifve en dag den unga Furstes
lott, som utgör det närmaste föremålet för Eders
Kongl. Höghets ömhet} som under loppet
af detta Riksmöte uppfyllt våra hjertan med så
ljufva och så älskade förhoppningar; som i sin
ordning af våra barn skall välsignas, liksom vi
i dag välsignat Eders Kongl. Höghet j och åt
hvilken Eders Kongl. Höghet, när Dess manliga
arm sjunker under årens tyngd» en gång
Den 9 Augusti e. m.
skall öfverlemna sitt segerkrönta svärd aft föra,
lika som det af Eders Kongl. Höghet blifvit
fördt, för Fäderneslandet, Äran oell Mensklighet
en.
Så tänker Ridderskapet och Adeln, när
det i dag inför Eders Kongl. Höghet frambär
sin underdåniga Afskedshälsning, när det innesluter
sig i Eders Kongl. Höghets Nåd, eller
kanske på ett sätt som Eders Kongl. Höghet
högre skall värdera, med hjertats hela värma
säger Eders Kongl Höghet ett redligt och.
tacksamt Farväl,
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens Svar*
De vigtiga öfverläggningar, för hvilka Konungen
sammankallade Eder, äro nu slutade.
Rikets gammla byggnad., ofra skakad , någon
går g hotad med en fullkomlig förstöring, har
alltid varit upprätthållen a! en vårdande försyn.
Aldrig har Regenten sammankallat folker under
så lyckliga omständigheter; sing har han funnit
sig i tillstånd att meddela sa gvnsamma
händelser, som dem Konungen i är kunnat förelägga
Rikets Ständer. Etr med Sverige förenadt
Rike; vår Utrikes Gäld afbördad ; pålagorna
mindskade, och fred med alla Magter:
sådane äro de fördelar, Min Herrar som med
den Allsmägtiges bistånd Konungens, fadtrliga
omvårdnad
derföre yttrat sm tacksamhet; Konungen vet
det; han vet ock-ä, Mine H> rrar, huiu mycket
Ridderskapet och Adeln skyndat att gifva
3 r6
Den 9 Augusti e. m.
ett efterdöme af dessa tänkesätt, och hans Maj:t
har med nöje sett att I håfven påmint Eder,
att då Samfundslagen för Eder förordnat det
första rummet bland edra Medborgare, den äfven
ålade Eder skyldigheten, att göra allt för
Fäderneslandets väl, och om så fordrades uppoffra
edra förmögenheter, edra mödor och edra
enskilta förmåner för Statens frihet, ära och
sjelfständighet.
Konungen har med en ljuf tillfredsställelse
sett, att, uti vigtiga saker, Ridderskapet och
Adeln utgjort, med dess yttrade önskan, en alldeles
öfverensstämmande mening; och förlitande sig
på edert Stånds fortfarande tänkesätt, skall Hans
Maj:t hvila tryggt under skygd af äran och kärleken
till fäderneslandet,
Jag har icke utan rörelse kunnat åhöra uttrycken
af eder erkänsla och af edra tänkesätt.
Jag är Eder derföre högligen förbunden.
Den kärlek I hysen för Min Son, de önskningar
I gören för honom, stå i omisskänligt
samband med de Scandinaviska folkens trofasthet,
ära och lugn. Under loppet af detta Riksmöte
håfven I varit i tillfälle att följa dess framsteg,
och jag ser med tillfredsställelse , att han
redan rättvisar Nationens förhoppningar. Denna
tanka utgör Min sällhet, och jag kan nu
med lugn afvakta det ögonblick, som af Försynen
är bestämdt till målet för mitt lif.
\
Farväl, Mine Herrar» fortfaren att älska
Den 9 Augusti e. m. 317
fäderneslandet och friheten. Må t Gud vaka
öfver hvar och en af Eder och förläna Eder
dess mägtiga beskydd.
Till Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland.
Högborne Furste, Sveriges och Norriges
Arf-Furste!
Ridderskapet och Adeln, färdigt att åtskiljas,
nedlägger , inför Eders Kongl. Höghets fotter,
offret af sin underdåniga vördnad och tillgifvenhet.
Bland ljufva och rörande minnen från ett
slutadt Riksmöte, visa sig de stunder då Ridderskapét
och Adeln, jemte sina Medständer,
sett Eders Kongl. Höghet ådagalägga egenskaper
som lofva ett tilltagande tnenniskovärde,
— det högsta ändamålet med hvarje dödligs
tillvarelse på jorden, och, om det vore möjligt,
.ett ännu högre för den, hvilken, likasom
Eders Kongl. Höghet, är ämnad att från en si
upphöjd plats verka till mennisko-sällhet.
En bättre önskan kan Ridderskapet och
Adeln ej i Afskedets timma frambära, än den,
att Eders Kongl. Höghet framgent må bibehålla
samma rena och ädla hjerta, med hvilket vi
sago Eders Kongl. Höghet, egnande sina dagar
åt den Allsmägtiges dyrkan, afgifva sina loften
inför Altaret och Thronen. — Må dessa löften
lika värdigt uppfyllas af den som gaf dem ,
Den 9 Augusti e. m.
och med Ivckiiga öden belönas af den åt hviL
ken de gäfvos! •— Dä skola Skandinaviens
Folk välsigna följderna af den förening de lena4
tit; då skall Eders Kongl. Höghet skörda frukterna
af de mödor och uppoffringar Eders
Kongl. Höghets odödlige Fader derföre anvär.dt*
men skörda dem i lugnare tider an Hani
Nådigste Herre |
tjppstige Eders Kongl. Höghet seht på
Carlarnes och Gustavernes Thron, men mogna
Han tidigt till deras dygder ! Rättrådighet,
Sanning , mannamod och menniskokärlek blifve
alltid hufvuddragen i Eders Kongl. Höghets karakter
! alltid stämpeln på de egenskaper Eders
Kongl. Höghet påkallar att dela sina allmänna
pligter, eller att skänka förtroendets och vänskapens
tröst åt Dess enskilta lefnad ! Då skola
dessa egenskaper alltid trifvas i Eders Kongl.
Höghets område; då skola smickret, egennyttan,
ränkorne och flärden , dessa eviga fiender
till Folkens lycka och Regenternas sinnesro ,
fly derifrån, likasom nattens vilddjur icke trifvas
i de nejder, der ordningen och ljuset hindra
dem att finna sina offer.
Ridderskapet och Adeln anhåller i underdånighet,
att i Eders Kongl. Höghets Nådiga
åtanka städse få vara inneslutet.
Herr Grefven och LandtMarskalken anmedadé
härefter Grefve Lilljenerantz, att för Rid
-
Den g Augusti t. m.
derskapet och Adeln uppläsa de af honom såsom
Ordförande för AfskedsDeputationen till de
öfriga Respectiva Stånden haline Tal.
Grefve Lilljenerantz, uppläste desamma så
lydande:
Till det Hogvordiga PrestStåndet:
Högvördige Herr Doctor och ÅrkeBiskopp;
samtlige Herrar Ledamöter af det
■ Högvördiga PrestStåndet!
Tidepunkten är inne , då Ledamöterne af
den nu upplösta Riksförsamling återvända i anhöriges
sköte, för att der njuta enskiite lifvets
sällhet , för att ditföra de tänkesätt af undersåtlig
trohet och medborgligt nit, som utmärkt
de gemensamma ridslagen.
Det är sant, detta Riksmöte påkallades
icke genom någon af de vådor, som i närvarande
Seklet varit föremål för Riksens Ständers
sammankomster. Rikets sjelfständighet var
befästad, Scandinaviens förening verkställd, en
mild Landsfader emottog oss från den urgamla
Thron, vid hvars sida Tidehvarfvets Hjelte och
hans (öfvande Son visade Sig, såsom dyrbare
panter för vår framtida lycka. En kostsam strid
var slutad, men den återvundne freden långt
ifrån att åtföljas af ökade utskylder, hade alstrat
nya tillgångar, och om tårar runnit, hade
det varit glädjens, icke den blödande mensk»
lighetens, eller det tryckta armodets.
320 Den 9 Augusti e. m.
Om vi sett ett hotande molrt uppstiga öfver
Södra Europas Horizont, har det visat sig
utveckiadt, och på långt afstånd att förfära,
he!dst under ledning af den Statsman, som förmått
att rädda Oss för öfverhängande åskors
krossande slag! j
Med ett Ord , utom upprättandet af den
vigtiga Act , som utan att rubba våra égnt
Grundlagar, lämpat dem till föreningen med det
lika sjelfständlga Brödra-folket, hafva vira omsorger
varit rigtade åt sättet att af vår lyckliga
ställning draga största möjliga fördel j åt
medlen att afhjelpa smärre olägenheter, oundviklige
följder af de ryktbara händelser, soni
skakat andra Länder, och gjort vårt politiska
läge så afundsvärdt.
Icke dess mindre har enighet vid öfverläggflingarna
ensamt kunnat åstadkomma de fattade
beslut, som skola Uppfylla hemmavarande Landsmäns
väntan.
Oftast har denna enighet funnits. Det
Högvördiga Ståndet har dertill varit böjdt, genom
sitt kall
sin Fosterlands känsla , Och
den upplysning, som omfattar, ej allena det
närvarande, utan ock de framtida resultater i
sorn en mognad forskning lärer att förese.
Då detta förtroliga samband beredt gemensam
nytta och tillfredsställelse, förtjenar def
Också ömsesidig erkänsla.
Rid
-
Den 9 Augusti e. m.
331
Ridderskapet och Adeln har ålagt oss den
angenäma pligt art frambära Ståndets förbindliga
tacksamhet och försäkran om ett vänskapsfullt
föitroende, som oafbrutet skall fortfara,
och å nyo ådagaläggas, dä fäderneslandets angelägenheter
fordra, att Rikets Representanter,
åter sammankallas.
Till det Valic/! Borgare Ståndet,
Hogädle H rr Directeur och Taleman, samtlige
Herrar Ledamöter af det Vallöf!. Borgare
Ståndet.
Efter fullbordade värf upplöses nu den
Församling, sorn bär Namn af Riksens Stander.
Sammansatt af åtskilliga MedborgareClasser, äger
den inom sig grundämnen för alla stridiga
interessen; men den äger ock, genom dess
inbördes velknings-kraft, en motvigt, som leder
.tesultaterna till det gemensamma föremålet, —
Samhällets Väl !
Det är genom fördomsfri syftning till detina
allmänna synpunkt, genom uppoffring af erlskilta
åsigter, som Rikets Representanter ådagalägga
en sann medborgelig anda, som de förf
eller sednare vinna aktning och bifall.' En redlig
täflan har i detta afseende blifvit spord*
den har Visat en afgjord önskan, ehuru åtföljd
af enskildt förlägenhet, att rätt bedömmä och
afhjelpa den Allmänna, som var öfvetklagad.
Sällan hafva RiksMöten inom Svealand
Ridd. 0. Ad, Prot. 6 te Deh Nio 41»
322
Den g Augustt e. m.
utmärkt sig genom mera lugna öfverläggningar.
Om individuella meningar någon gång varit skiljaktige,
har förtroendet och välviljan RiksStånden
imellan aldrig varit störd.
Skulle några af de ärenden, som blifvit lernr^ade
till gemensam behandling, möjligen kunnat
afgöms på ett för Fäderneslandet ännu fördelaktigare
sätt, så bevisar detta endast, att det
icke blef menniskors lott att uppnå fullkomligheten.
Att allvarligen söka nalkas den , är redan
ett ädelt bemödande, som bör tillfredsställa
både Principaler och Ombud.
Trygge vid medvetandet, att genom liberala
grundsatser hafva sökt hemmavarandes fördel,
såsom följd af Statens sjelfbestånd och
tilltagande styrka, aflägger Ridderskapet och
Adeln genom oss sina Deputerade uppriktig erkänsla
för Vällofl. Borgare Ståndets medverkan
till de beslut, som anses vara förnämligast ländande
till det stora ändamålet. Och dä vare
Committenter utbedja sig, att i Vällofl. Ståndets
vänskap och förtroende få vara inneslutne,
aflemnar Ridderskapet och Adeln å sin sida försäkran,
att med sadana tänkesätt framgent fortfara.
Till det Hedervärda B unde Ståndet.
Välaktade Taleman och Riddare; samteli
ge
Ledamöter af det Hedervärda BondeS'tåndet!
Deputerade
af Ridderskapet och Adeln,
Den 9 Augusti e. m,
323
hafva vi erhållit dess uppdrag, att till Hedervärda
Ståndet framföra vänskapsfull hälsning,
samt att tolka Medbröders tänkesätt vid slutet
af ett Riksmöte, som framflutit under ömsesidigt
förtroende.
Medgifvom den sanning , att aldrig ägde
vi en föreningspunkt, från hvilken den gemensamma
viljan med större tillförsigt kunde söka sig
ledning. Aldrig fanns ett Konunga Hus, hvars
verksamma omsorg för Fäderneslandets väl
ägde större anspråk på undersåtlig tillgifvenhet.
Erkännom äfven , att vi med hvarje dag
mer och mer lärt känna lyckan af vår politiska
ställning, och att jemföreisen med andra
Nationer öfvertygat oss, det hvarje klagan öfver
ännu oafhulpne brister, som härleda sig
från yttre förhållanden, vore en otacksamhet
emot Försynen! — Men -— om de sammanstämmande
händelser, sorn beredt Sveriges anseende
och välstånd vid öppnandet af detta
Riksmöte, märkeligen bidragit, att undanrödja
och lätta våra bekymmer, så har den inbördes
sämjan likväl alltid varit ett vilkor för fattandet
af sådana beslut, som lända till hemmavarandes
hugnad.
Våra handlingar äro vårt eget verk , ty
det fuilkomlfgaste åtnjutande af en laglig frihet
har varit oss förunnadt.
Denna frihet. likasom alla andra jordiska
förmåner, kunde vara misskänd och ilia använd.
Den 9 Augusti e. m.
Det är tiden, erfarenheten, som lärt att den
rätt begagna , som upplyst , att helgden af andras
rättigheter är den enda säkra borgen för
ett ostördt bibehållande af egna.
Ridderskapet och Adeln kanner en särdeles
fägnande tillfredsställelse genom enighetens
samband med ett RiksStånd, hvars sanna, rätt
fo’Stadda interesse Ridderskapet och Adeln anser
vara oskiljaktigt från sitt eget, och böra orubbljgen
dermed iörenas, till båtnad för den
fosterjord, sorn vi gemensamt odla och försvara
5
Fortfarande i detta tänkesätt , önskar Ridderskapet
och Adeln det Hedervärda Ståndet
ali lycka vid återvändandet till hembygden , och
art en ymnig, snart förestående skörd, matte
höfva mödornas belöning!
I det Hedervärda Ståndets vänskap och
förtroende utbedja sig Ridderskapet och Adeln
att städse få vara inneslutne.
Slutligen uppstod Hans Exeellence, Herr
Grefven och Landt Marskalken och tolkade för
Ridderskapet och Adeln i följande ordalag sina
tänkesätt:
Hågvälborne , Välborne Herrar, Grefvar , Friherrar,
Ridders- och Adelsmän!
Mig åligger snart att återlemna den Landt-.
Marskalks-Staf} hvilken min Konungs Nåd an*
Den 9 Augusti t. m.
förtrott i mina händer och hvilken Ridderskapets
och Adelns vänskap och förtroende gjort
lätt att föra.
Vid åtankan af Embetets vigt, af de flera
stora och märkvärdiga män , hvilka finnas i
LandtMarskalks-iängden, och med känsla af mina
egenskaper , borde jag icke utan bekymmer
emottaga ea ansvarsfull befattning. Huru jag
den bestridt, är jag den sista som äger rättighet
att bedomina; men jag är tillika den första
att med sanning känna mina afsigter. De hafva
varit rena och oskrymtade, Konung och Fädernesland,
Ridderskapets och Adelns heder och
anseende, hafva varit mina föremål. Deruti har
jag ej annat gjoit , än hvad hvar och en LandtMarskalk
tillhör. En omständighet torde utmärka
mitt Ordförande , och den vågar jag
nämna, emedan den icke bör tillskrifvas mig
utan Ridderskapet och Adeln, i vigtiga ämnen
kunna tankarne icke alltid vara enstämmiga.
Nit för saken , och motståndet föda ofta en värma
, hvarmed lugnet stundom icke kan förenas.
Jag lemnar likväl denna stol , med den tillfreds,
ställelsen , att icke af någon enda bland Ridderskapets
och Adelns Ledamöter hafva hört ett
ord eller uttryck, som vittnat om mindre vänskap
för mig. Å min sida dristar jag kalla
Ridderskapet och Adeln samfält till vittne , att
jag aldrig brustit, i aktning för Grundlagarna,
för Ståndets och hvarenda af dess Ledamöters
rättigheter, att jag uppoffrat all min tid åt mina
skyldigheter, och att hvarken mödor eller
besvär tröttat mig. Framgången af de under
326 Den g Augusti e. tn.
detta Riksmöte fattade beslut blir Ridderskapets
och Addns heder. Min blir, att sluta mitt kall
med den öfvertygelse , att förtjena och äga upprigtiga
vänner i dem jag haft den äran anföra.
Minnet af den tid jag varit LandtMarskalk
skall i mitt hjerta alltid bevaras med en tacksamhet
, om hvilken de önskningar skola vittna
, dem jag nu gör och beständigt-skall göra,
för Ridderskapets och Adelns gemensamma och
hvarje Svensk Riddersmans enskilda sällhet och
välgång. — Åt Eder, Herr Grefve, uppdrager
jag nu, att 1 min Konungs händer återlemna den
Staf jag fört, och mitt hjerta utgjuter vid detta
tillfälle de upprigtigaste önskningar för Hansy
för Dess Sons, hela Dess Ätts, och Fäderneslandets
väl, hvarförutan aldrig ännu en redlig
Svensk man kände sig fullkomligen lycklig.
Den närvarande äldste Grefven, Hans Excellence
, Herr Grefve Oxenstjerna, ffohan Gabriel,
uttryckte för Herr LandtMarskalken Rjdderskapets
och Adelns känslor genom följande'Tal:
När, på detta rum, Herr Grefven och LandtMarskalken
intog det högsäte Han så värdigt
uppfyllt, möttes Eders Excellence der af de
aktningsfulla tänkesätt, dem pröfvade dygder
och förtjenster mot Konung och Fosterland honom
länge förvarat. I ordningen af utförda belial,
i Domarens rättvisa, i Hufvudstadens öfverstyrelse
och fullkomnandet af dess barmhertiga
Stiftelser, kände Ridderskapet och Adeln
hos Herr Grefven och Landt Mar skalken redan den
erfarenhet sora fordras för stora värf, dea upp
-
Den 9 Augusti e. m.
lysning och styrka som beböfves till deras förande,
den ömma menniskokärlek som vedergälles
af sina egna välgerningar, och den intagande
öppenhjertighet, i hvars rena dag sanningen
alltid med trygghet går förtroendet till möte.
Riddeiskapet och Adeln har under loppet af
sina arbeten funnit hos Herr Grefven c£j1 LandiMarskalken
allt hvad det ägde skäl ath^lipppag
af dessa egenskapers förening i den ^ärtBfifila"
verkningskrets, hvarje desse varit sedde.“Förtroendet,
lika ädelt tillbjudet som återgifvet, har
oafbrutet åtföljt öfverläggningarna vid en Riksdag,
som utmärker sig bland alla, af yöjdnäd
och erkänsla för en' älskad Konung och den ojemförliga
Förste som stöder Dess ålderdom och
Thron, af enighet, värdighet och den sammanstämning
i Fosterlandskänsla, som kan röna
skiljaktighet i medlen för allmänt gagn, men
aldrig i viljan. Så skall detta Riksmöte tecknas
i Sveriges häfder; och efterkommande vid
åsynen af det lugn, hvarmed dess vigtiga föremål
varit behandlade och utförde, ägna åt dess
förnämsta Ledare en tillgifvenhet, lika sant förtjenad
som den, hvars försäkringar Han nu
sjelf af oss emottager. Vården af det helas angelägenheter
har ej hos Eders Excellence afbrunt
välgörande omsorg och bemödande vid
Hufvudstadens styrelse , der den späda mensklighetens
glädje och den lidandes välsignelser,
i ljusnade boningar prisa ett ädelmod som dagligen
förnyas, som uppoffrar sig till nödens
hjelp och ser sin egen lycka blott i medlen
till dess räddning. Smickret talar ej i-detta ögonblicket
till uppriktighetens vän; men jag
3-8
Den 9 Augusti e. tn.
skulle äfven tro mig ofullkomligt' uppfylla det
högtankande Ståndets önskan, hvars tolk j^g- i
denna stunden har den äran att vara, om ej
Dess röst först utmärkte sig bland Jytedborgares,
och förekom den Allmänna. Jag mottager,
och går att till vår Konung återföra detta
lysande tecken af Dess yppersta nåd och förtroende:
den Staf, som Herr Grejven och LandtMarskalken
tillika öfverlemnar ät kommande tider,
i behållen glans från det förflutna, ökad af
ny ära Det är med sådana känslor som Ridderskapet
och Adeln frambär afskedets hälsning
till en högt aktad LandtMarskalk; och då
dess Ledamöter nu med saknad skiljas från en
älskad anförare, inviga de åt Eders Excellence i
sina hjertan' ett högtidligare och kärare rum an
det, hvari Ridderskapet och Adeln bl a ari sina
förra ledare förvarar hans bild inom dessa murar.
Herr Grefve Oxenstjerna afgick härefter
klockan i till io » åtföljd af 6 Ledamöter af
Ridderskapet och Adeln, till Kongl. Slottet, för
att till Hans Majit i underdånighet återlemna
LandtMarskalksStafven; och Höglofl. Ridderskapet
och Adeln utbeledsagande Hans .Excellence
ÖfverStåthållaren m. m. Herr Grefve Mörner
med betygelser af den högsta aktning, skiljdes
med tillfredsställelse från detta lyckligen fulländade
Riksmöte,
In fidem ProtocoIIi
A. G. Silverstolpe,
