# ID: svediakorp-gov233
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 24,538
# sentences: 627
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


590
Den i 8 Juni.
annat, än att, i en Journal, med autorileten af
allmänt ombud, fästa Styrelsens uppmärksamhet
på hvad Nationen åstundar med hänseende
till föremål af allmänt och nationelt interesse,
samt hvad mera detta förslag innehåller.
Hvarje S(ats-Expedition« åtgärder skulle
utgöra föremålet för en så kallad ståendt artikel
i denna journal. Jag förstår ej hvad som menas
med uttrycket: StatsExpeditionernas åtgärder,
Efter min mening sträcka sig StatsExpeditionernas
åtgärder ej längre än till utfärdandet af
Kongl. Majers beslut. Det blefve således dessa,
som skulle framställas i de stående artiklarna,
och till behandlande öfvedemnas, som
orden lyda, åt utgifvarens egen urskilning.
Dét vore lyckligare för saken, och förmonligare
för samhällsordningen, om utgifvarens
upplysning finge begagnas, innan, men icke
sedan, de administrativa åtgärderna erhållit
egenskapen af verkställande magtens beslut
Jag
tillägger allenast, att då redan en StatsExpeditiors
åtgärder gifva tillräcklig sysselsättning
för tankeförmågan och verkställighetens
besörjande, skulie säkert den fullkomliga omfattning
af dem alla, som utgör enda vilkoret
för denna Journals möjliga nytta, mellan hvilken
och dess stora skadlighet icke gifves någon
medelväg, iordra sä omfattande egenskaper,
att det må vara tillåtet fråga: livar finnes
hos en enda person, denna grad af upplysning,
visdom pch erfarenhet? ja, jag går
*
Den 28 Juni.
591
ännu längre, jag frågar: hos hvem finnes förmätenhet
nog att ens tro sig äga dem?
För öfrigt vet jag ej, om verkställigheten
af ett sådant förslag vore förenlig med Rikets
Grundlagar, och jag tviflar högligen derpå,
till dess man öfvertygar mig motsatsen.
Som jag icke haft rådrum taga tillräcklig '
kännedom om det Särskildta Utskottets afgifna
Betänkande, bör jag slutligen, i afseende
derå allenast tillkännagifva, att, så vidt Högloll.
Utskottet antagit Herr Ordförandens grunder
och framställning för sina egna, gäller naturligtvis
äfven för den delen tillämpning
af dc erinringar jag tillåtit mig att i allmänhet
göra. Då jag emedlertid, särdeles i hvad
som angår frågan om penningeverket, funnit
mycken skiljaktighet mellan Utskottets tankar
och Pierr Ordförandens, och denna del är för
tillfä-let den vigtigaste, yrkar jag för min
del så mycket mindre någon återremiss af Utskottets
Betänkande, som mitt egentliga föremål
varit, att i Höglofh Ridderskapets och Adelns
protocoll finna ett rum för mina enskilta
tankar i dessa ämnen , utan att våga hoppas
någon sådan allmännare uppmärksamhet
derå, som till ett derutöfver sträckt afseende
skulle föranleda.
Grefve Mörner, Carl Stellan, uppläste ett
så lydande Dictamen:
Särskildta Utskottet har, uti sitt till Riksens
Högh Ständer afgifna Betänkande, föreslagit Be
-
Den 28 Juni.
villnings läggande på Caffeconsumtion; men då
BevillningsUtskottet redan författat Bevillningsprojectet,
för att, inom få dagar, till Riksens
Höglofl- Ständers beprötvande öfverlemnas,
får jag äran tillkännagifva, det Utskottet troligen
nu mera ej kan göra någon rubbning uti
sin, med lika så mycken omtanka sorn besvär
uppgjorda plan. Skulle deremot Riksens Högloft
Ständer ej gilla projectet, utan fastställa
andra grunder, då först lärer Särskildta Utskottets
gjorda framställning komma i öfvervägande.
Under öfverläggningarna inom BevillningsUtskottet
har likväl samma fråga förevarit;
men som Ledamöternas pluralitet hyst
den öfvertygelse , att Bevillning på Caffeconsumtion
ej verkar till mindskning i import af
denna öfverflödsvara, utan blott leder till en
ojemn beskattning medborgare imellan, har
L iskottet ej tilltrott sig böra föreslå detta beskattningssätt.
Smaken för Caffe är, ty värr,
nu mera så allmän, att endast ett strängt förbud
mot nyttjandet, eiler en hög tull på varan,
möjligen skulle kunna mindska consumtion;
deremot leder en Bevillning säkerligen
ej till ändamålet, ty de förmögnare folkclasserne
låta ej en tillåten afgift afhålla sig från Caf*
fedrickningen, och de mindst bemedlade, sorn
utgöra mängden af consumenterna, torde nog
finna utväg att begagna varans bruk, utan att
anmäla sig till Bevillning; utom dess känne
vi, hurusom en ganska stor del af Städernas
fattigaste invånare, synnerligast bland qvinnkönet,
nyttja Caffe ej blott för smaken utan
äfven
IV
-
Den 2 8 Juni.
593
äfven såsom födoämne; några koppar svagt
Caffe med litet bröd utgöra ofta hela förtäringen
för dagen; födan häraf är ej stark, men
stundom mindre kostsam än andra matvaror,
och således lör många ett behof i nödens stund.
Min afsigt är ingalunda att protegera Caffedrickningen;
tvärtom, jag erkänner dess skadliga
följder och skulle anse mitt fädernesland
göra en stor vinst, om denna öfverflödsvara kunde
alldeles försvinna; jag har endast velat yttra
den öfvertygelse jag enskildt äger, att det
är med smaken likasom med en inrotad fördom,
att den svårligen motverkas genom föreskrifter,
och att Caffedrickningen således al,
dramindst återhålles medelst en Bevillnings läggande
på consumtion.
Föröfrigt och då jag varit en af dem, som
påyrkat constituerandet af det Särskildta Utskottet,
anser jag mig skvldig förklara den lifligaste
erkänsla för Utskottets osparda omtanka,
att nitfullt kunna svara emot sitt erhållna
uppdrag; genom Utskottets bemödande hafva orsakerna
till den nog allmänt rådande penningbristen
icke allenast blifvit mer uppdagade,
utan äfven utvägar föreslagna till lifvande af
industrien, til! håg för sparsamhet, och till bidrag
att afhjelpa luxe samt öfverflöd, hvilket
mer än allt annat i tidens längd undergräfver
landets välmåga; huruvida de till hjelp och
undsättning nu uppgifne medel i allt eller till
någon del äro de enda rätta, om dessa slå i
förhållande till Rikets öfriga ställning och förRidd,
0. sid. Prat, N:o IS- 76.
594
Den 23 Juni.
bindelser med andra Nationer, eller om icke
flera andra finnas att kraftigt medverka, torde
af Konungen få bedömmas, som i hela sin omfattning
har öfversigt af Rikets allmänna belägenhet,
och således säkrast är i tillfälle att kunna
pröfva hvad som är nyttigt och möjligt.
Med anledning härutaf, och då Riksens Höglofl.
Ständer nu kommit i tillfälle att sina underdåniga
önskningar i förevarande vigtiga
ämne hos Kongl. Maj t framlägga, lärer tiden
snart vara inne, underdånigast begära, det Kongl.
Maj:t i nåder täcktes granskade af Särskildta
Utskottet föreslagna utvägar till Rikets ceconomiska
förbättring, och med anledning härutaf
stadga sådana föreskrifter, hvilka närmast
leda till det stora ändamålet,
Varandes jag
för min del öfvertygad , att Kongl. Maj:t, som
städse låtit Dess trogna undersåtares välstånd
vara hufvudsakligarte föremålet för Dess Regerings
omsorger, nådigst inser behofvet att
använda det kraftfullaste bemödande till, en
skyndsam hjelp, samt med nådigt välbehag upptager
Riksens Höglafl. Ständers inför Thronen
underdånigst afgilvande önskningar i denna
fråga.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham : Sedan
Ridderskapet och Adeln i dag haft det tillfredsställande
nöje, att af en Konungens högre Embetsman
emottaga upplysningar öfver ett af
de ämnen, som varit hufvudföremålet för Riksens
Ständers sammankallande, får jag föreslå,
att Ridderskapet och Adeln måtte anmoda
Friherre Wirsin, att till trycket befordra sitt
Den 2S Juni.
595
nyss upplåsta Anförande* Det är af vigt att
våra MedStänder erhålla samma upplysningar
innan de skrida till något beslut; det är af vigt
att de meddelas Allmänheten, hvars uppmärksamhet
är vid Riksdagen kanske mest rigtad
på dessa föremål. Jag anhåller derföre oin
Eders Excellences Herr Grefvens och LandtMarskalkens
proposition på denna min begäran.
Herr Grefven och Landt Marskalken frågade
om Ridderskapet och Adeln behagade anmoda
Friherre Wirsén, att låta befordra till trycket
sitt Anförande.
Ropades mångå ffa, och Friherre Wirsén
lofvade efterkomma Ridderskapets och Adelns
befallning.
Grefve Mörner, Adolph Goran, uppläste
till Protocollet följande:
Det är nu afgifvet det Betänkande, som
Rikets Ständer infordrat, angående den öfverklagade
förlägenheten i allmänna penningerörelser,
och angående medlen att afhjelpa den.
Ett särskildt, mej omsorg och omfattning utarbetadt
utlåtande, har äfven åtföljt Utskottets,
och i båda hafva Rikets Ständer utöfvat
sin rätt, att utan förbehåll yttra sig om den
närvarande ställningen och om orsakerna dertill,
ifrån föregående åtgärder. Det är ingen,
som med mera tillfredsställelse än jag ser
Svenska Folket, kommet i åtnjutning af en
verklig frihet, utöfva sin granskningsrätt och
596
Den 2S Juni.
®ch det är ingen, sora mera än jag är öfvertygad,
att det är bättre behofven och äfven klandret
högt yttras, än att de förra skulle förtigas eller
det sednare i tysthet utspridas Men dä
jag således skyndar att erkänna, att det är endast
genom oförställda yttranden och framställningar,
både af hvad Nationen önskar och
af hvad den ogillar , som inbördes förtroende
och inbördes upplysning efter handskola stadgas,
må det nu tillåtas mig undersöka om de
önskningar, Utskottets utlåtande framställer,
om de ogillanden det innehåller äro, de torra
lika nyttiga och utförbara, de sednare lika
billiga och grundade på ett rigtigt bedömmande
af orsaker och verkningar, som de synas
öfverensstämmande med ögonblickets intryck
och flera enskiltas interessen? Jag känner
fördelen utaf att tala i öfverensstämmelse
med dessa sednare, jag vet att menigheter älska,
lika mycket som enskilta, att höra dem
som smickra deras böjelser, men jag har aldrig
fruktat, att då jag bordt yttra mig, säga hvad
jag trott vara sanning, både uppå detta rum
och inför min Konung, och det är nu icke frå
gan om bifall för’det närvarande, utan endast
att till ett lugnare öfvervägande hos Nationen
och till framtidens pröfning öfverlemna de
anmärkningar jag har att anföra.
De måste naturligtvis blifva ganska ofullkomliga,
då inom få dagar, och med en tid
delad af flera andra sysselsättningar, jag går
att upptaga och till en del besvara ett Utskotts
under flera veckors tid grundlagda och med
Den 2 8 Juni.
5 97
beqvämlighet utförda arbete; jag kan icke heller
hafva, hvarken den förhoppning eller den
afsigt, att ingå i en fullständig utredning af
ämnet. Cen måste förbehållas en annan tid
och lägligare tillfälle. Men jag kan derföre
icke undgå att anföra några allmänna erinringar
otn Sveriges handelsställning under föregående
åren, om den ledning som allmänna
opinionen, yttrad af Rikets Ständer, under samma
tid syntes gifva den, och om det sammanhang,
som de i följe häraf och af förekommande
omständigheter vidtagna mått och steg kunna
hafva med den nu öfverklagade förlägenheten
i allmänna penningrörelsen
Det
vöre alltför vidlöftigt, att med författaren
till det Utskottets Betänkande åtföljande
särskildta utlåtande återgå til] granskningen
af de administrativa åtgärderna sedan år tSco,
och man skulle må hända, för att göra undersökningen
fullständig, böra i sådant fall gå
ännu längre tillbaka. Då tidpunkten, vid hvilken
Sveriges räddning verkställdes, också är
den vid hvilken närvarande Styrelses åtgärder
vidtogo, är det också derifrån, som den teckning
jag bör uppdraga, egentligen skall taga sin början.
Sverige, före denna tidepunkt, igenom en
enväldig Konungs oklokhet fördt till branten
af undergång, kände så mycket lifligare angelägenheten,
att, vid införandet af en ny
sakernas ordning, grunda Nationens framtida
trygghet uppå Nationens frihet. Denna anda
sträckte sig äfven till nästan alla delar af den
inre och yttre Statshushållningen; och Rikets
Ständer, sorn upphäfde Landttulls inrättningen,
som bcgärte hufsvisitationernas afskaffande, som
vid sjötullens reglerande anhöllo om frihet till
införsel af vissa till dess förbudna artiklar,
dels såsom blefrie igenom förändrade ornsteindigheter
oumbärliga, dels såsom varande af den
beskaffenhet> att det hittills mot deni gällande
förbud icke uppfyllt ändamålet, utan fast
mera föranledi till lurendrägerier y som uti
Förordningen af 6 April 1799 om lurendrägeri
och tullförsnillning funnit flera stadgande
förekomma, hvarigenom, vid tillämp->
jiingen, olägenheter, lidande och kostnader
de godsägande oundvikligen tillskyndas, och
som derföre ansågo högst nödvändigt att denna
Författning måtte i flera delar rättas,
samt anhöllo om tillsättande af en Comité ,
som skulle öfverse denna och andra dermed
gemenskap ägande Författningar, och hvil*
ken Riksens Ständer förmodade skulle, såsom
orden lyda, låta sig angeläget vara,
tilt undanrödja alla sådana stadganden, hvarigenom
utlänningar hindras, alt till handels
idkande besöka Svenska hamnar, Rikets Ständer
, säger jag, förenade sig äfven uti den af
Oeconcmie- och BesvärsUtsitottet, i anledning
af flera Städers yttrade åstundan om en lika
nederlagsfrihet som Götheborg , föreslagna underdåniga
anhållan, att Kongl, Majit täcktes,
med nådigt afseende d Sveriges förmonliga
läge för transitohandel med de omkring Festcrhafvet,
Östersjön och Bottniska viken belägna
öfriga Riken, lemna nederlagsoch
upplagsfrihet utaf utländskt gods ät de Sta
-
Den 28.. Juni.
599
der, hvilkas belägenhet och hamnar Kongl.
Maj.t anser vara dertill passande, och hvarvid
Riksens Ständer särskildt nämnde Staden
Wisby på Gottland. Rikets ställning bidrog
också att gifva styrka åt dessa Rikets Ständers
tänkesätt och gjorde nederlagshandelns
utvidgande till en nästan oundviklig nödvändighet.
Ett oerhördt handelstvång, grundadt
på ett lika ovanligt vedergällnings system f
hade afbrutit nästan alla ordentliga handelsförbindelser
och i synnerhet stängt fasta landet
för Engelska flaggan. Sverige var nästan
det enda land, hvarifrån å ena sidan continen*
tens behof af Colonialvaror och Englands behof
utaf afsättning kunde tillfredsställas och
befordras. Att under en sådan tidpunkt vägra
sig att för en sådan handelsrörelse vara
medlare, hade vant att försaka en gifven och
betydlig fördel, för att icke få någon annan i
stället, ty exporthandeln hade derigenom icke
blifvit befrämjad, utan tvärtom ännu mera inskränkt;
och att försvåra nederlagsrörelsen eller
betunga den med alltför dryga afgifter,
hade varit att öka anledningarna till lurendrägeri
och tullförsnillning, då Engelska flottan,
sedan de offentliga communicationerna voro afbrinna,
med beväpnad styrka beskyddade sina
nederlag vid Hanö och vid Winga Sand.
Det blir en alltid obestridlig sanning, att vår
sjömagt icke var i stånd att mäta sig med denna,
och det blir också en sanning, att det var
den, af sakernas beskaffenhet föranledde, af
en väl öfverlagd Statskonst medgifne, efterlåtenhet
i detta fall, som gaf möjligheten till
6:o
Den 28 Juni.
dön ökade export, hvilken man orätt satt på
räkningen af den inskränkning uti införseln af
utländska varor, sorn under år 1811 ägde ruin.
Då man öfverlefvat ifrågavarande period,
kan man lätt påminna sig, att det, jemte tidningen
om fredsslutet i paris, utspridda ryktet
om möjligheten att under hand bibehålla
handelsförbindelserna med England., var det,
som, vida mera än Pommerns återfående, väckte
allmän glädje och gjorde fredsslutet välkommet,
och att farhågan, att se våra hamnar
alldeles stängas, var nästan enda motvigten emot
den rådande böjelsen, att sluta närmare
förbindelser med fasta landets då varande beherrskare.
Nationens önskan, grundad på känslan
äf dess under då varande omständigheter
enda möjliga fördel, öfverensstämde således
med dess Representanters förut yttrade tankar,
med den af då vararide omständigheter uppkomna
nödvändighet , och med det förhål ande
som Statsklokheten under samina tid böd
att iakttaga. Har man då skäl att förundra
sig eller att ogilla att samm system bief oatbrutet
följdt? Hade icke en Regering, som
satt sig deremot, och noggrannt låtit verkställa
den hamnsiängning, hvilken man ej kunnat
undgå att såsom ett vilkor för lugnets bibehållande
efter utseende underkasta sig, derigenom
med skäl utsatt sig för förebråelsen att
misskänna sitt lands interesse och att försumma
ögonblickets fördelar? Annu vid 1S12 års
Riksdag voro Rikets Ständers tänkesätt i dessa
ämnen ej heller förändrade. Den vid Riksdagen
i Stockholm inställde visilations rättig
-
Den 28 Juni.
heten i öppna bodar och magaziner samt på
landsvägen blef väl åter medgifven, men uti
det härom afgifna Betänkande yttrar sig Utskottet
: "Den sanning har icke undf allit Ut
skottet,
såsom af Nationers e rf arenhet bestyrkt,
att ett allmännare Fabriks-system icke velat
lyckas, förr än detsamma redan genom åkerbruk
eller sjöfart, eller bäggedera, vunnit den
tillväxt i viii måga, att capital er emot lag renta
kunnat i Fabriksrörelsen användas. Det
var mera genom lagliga rentans nedsättande
för lania capitaler ifrån 10 ända till 4 procent,
än genom stadgar emot importhandeln,
sorn England, under loppet af 17.'(fe seclet och
sedan del redutt hyste en rik och vidsträckt
sjöfarande Nation, började täfla i Fabriksväg
tued Höiland och Nederländerna samt grundade
sin nu varande öfverlägsenhet öfver andra
folkslag i nästan alla manufacturer. Utskottet
har äfven eftersinnat, att så snart ett
Folk vill rigta sin omtanka och sin arbetsförmåga
till sådana manufacturer, sorn icke af
natur och omständigheter sjelfmant erbjudas
och utan yttre biträde af sig sjelfva underhållas
och blifva lönande, måste deras tillväxt
och trefnad beredas genom understöd af Samhället,
ett understöd sorn i mänga fall a f dem.
rikeligen ersättes. Detta understöd har icke
alltid eller pä alla ställen bestått i corttania
premier, emedan tillgångar till sådana
i mångå Stater ofta saknats. Oftare har
man användt uteslutande rättigheter, hvarpå
man i synnerhet icke varit nogräknad dd
de omfattat förbud emot utländska rnanufa
-
6o2
Den 28 Juni.
cturvarors inforsel i landet eller deras beläggande
med höga tullafgifter. vitt utländska
varors härigenom stegrade pris år en skatt, so/n
Nationen betalar tillJörman för si/ia Fabrikanter,
lärer af ingen kunna bestridas. Denna
skatt ar betungande i samma män som, i händelse
förbudet eller den drygare tullafgiften
upphörde, man skulle få den utländska varan
till betydligt lindrigare pris och större godhet
än den inhemska. Den är äter lätt, i
samma män som Fabrikanten kan med utlänningen
täfla i afseende pä sin tillverkning
både i godhet och pris. Afven ela, när denna
uppmuntran för inländsk manufactur synes
tryckande, kan den vara både billig och
nyttig når för en snar framtid beredes möjligheten
af denna förmånliga täflan.
Fullkomlig Näringsfrihet är val säkraste
utvägen, hvarigenom en Nation ledes till de
yrken, som med dess Lands läge, cliniat, naturprodueter
och handelsförhållande bäst öfverensstämma.
Dian häri sednare tider yrkat,
att denna Näringsfrihet bör utsträckas äfven
till fullkomlig frihet i afseende pä både Export-
och Importhandel, och att derigenom
skulle Nationens råtta och naturliga Fabriker
bäst uppmuntras, med de åfriges nyttiga
förfall, hvilka ledi till förspillande af både
tiel, arbetsförmåga och capitaler, samt således
mera skadat ä/t gagnat det allmänna.
Denna erf arenhet skulle likväl k a ri h ä n d a
blifva för Sverige i vår närvarande ställning
alltför dyrköpt. I följe af denna conclnsion
och i följe af olägenheterna af lurendrägeri
Den 2 S Juni.
603
och tullförsnillning, ingeck Utskottet uti förslaget
om husvisitationers tillåtande i alla öppna
salubodar, magaziner, å upplagsställen i
skärgårdar eller vid vägar, samt i alla rum
der salu hålles, och tilläde dessutom några
andra försigtighetsmått emot införande af förbudet
gods; men föreslog derjemte: att alla
varor, som till förbrukning liro tillåtna och icke
inom landet kunna tillverkas böra icke
till införsel förbjudas, utan emot erläggande
af Tullaf gift obehindradt i Riket inkomma.
Detta gäller ännu mera om de kläder
och prydnader som till bruk är o ani) efallie.
Motsatser i Laga Stadguiden vänja och
nästan tvinga Nationen till lurendrägeri. 5:o
De varor, som icke kunna •umbäras och af våra
fabriker icke kunna nu eller inom en någorlunda
snar framtid, till nödig mängd och
godhet tillverkas , böra få emot tullaf gift införas.
Hit lärer kunna räknas bomullstillverkningar
med flera dylika, och bland yllevaror
gröfre kläden.
När sedermera Regeringen föreslog upplifvandet
af Landttulls-afgiften, dels för att
dermed fylla en del af Bevillningen, dels för
att hafva en fullkomligare controll emot lurendrägeri
och tullförsnillning, anmärkte Rikets
Ständers sammansatta Bevillnings- samt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUrskott, atfc
utom det uppbörden vöre högst kostsam, ledande
till grof försnillning och till förlust af
en- mängd personer, sorn med fördel i andra
yrken kunde begagnas, skulle Landitullarne
dessutom bjuda det svciga motstånd ät luren-'
604
Dm 28 Juni.
dragaren, som föder Lagforakt och lockar till
öfv erträd elser; att ger sedie e xtracter utan
trovärdighet mindre upplysa än förvilla
begreppen om landets varutillgångar
och den inre rörelsens loenia förändringar,
samt anhöllo i följe af dessa och flera förenade
skäl, att förordningen om Landttullamas
upphäfvande må framgent äga bestånd, och
att, till skydd för Fabrikerna och till hämmande
af ett oförsynt lurendrägeri, Tullbetje—
ningen från Stadshammar na förflyttas till s jokusten
och gränsen, samt att en del af de
medel och dea personal, som vid Landt-tullarnas
bevakning gagnas, måtte till resbevakning
användas. För regleringen åter af Sjötulls»
afgifterna, beslöto Riksens Ständer att i un»
derdånighet åt Kongl. Majit uppdraga, att genom
en Comité af kunniga Embetsman och
erfarna handlande, låta urarbeta en ny Sjötulls-Stadga,
på en gång afseende handelns
och näringarnes förkofran och Stats-intradernas
bestånd, derigenom att de förändringar
, Hvilka, genom förändrade tider, i den
gamla Taxan och Stadgan erfordras, hufvudsakligen
måge leda, dels till uppmuntran
för export af inrikes produeter och förädlingar,
medelst nedsättning af tullen, ej mindre
å utförseln deraf, ån införsel af de till
förädling inkommande rå ämnen, dels till öfverflödets
hämmande genom en skålig förhöjning
af dertill hörande artiklar; dock till ett
så afvågdt förhållande, att förhöjningen ej md
Öka hågen för tullförsnillning; samt att dessutom
föreslå i hvad måtto förtiill/iingsfri/iet,
Den 28 Juni,
605
i öfverensstämmelse med Riksens Ständers vid
denna Riksdag redan framf örda underdåniga
önskan, måtte. medgifvas å edla de varor,
hvilka, till nyttjande tillåtna eller anbefallda,
följaktligen åro nödvändiga sd långe de hvarken
till full godhet eller erforderligt belopp
kunna i. Riket tillverkas; men genom hvilkas
förbudna införsel smyghandel ansenligen blifvit
gynnad-, hvarjemte Comitéen, i sammanhang
härmed, skulle äga att öfverse alla hittills
gällande Tull-Författningar och, pd sått
Rikets Ständer vid 1809 och 1810 års Riksdag
i underdånighet hemställt, till Kongl.
Majds nådiga pröfning och afgörande föreslå
de förändringar derå i allmänhet, som
kunde finnas af nöden. Uti det åberopade utlåtandet,
angående Förtullningsfriheten af alla
till nyttjande tillåtna utländska fabriks- och
manufacturvaror, hade Riksens Ständer väl icke
stadgat sin öfvertygelse och derföre nöjt
sig med att framställa skälen mot och med,
och hänskjutit frågan till Kongl. Majits pröfning,
men deruti förekommer ibland annat, att
den yrkade förtullnings-f riheten onekligen, igenom
täflan med vära egna Fabrikanter och
andra handlande Nationer, skulle förvissa Sveriges
inbyggare om Fabrikater och Manufacturvaror
af den båsta beskaffenhet och för lindrigaste
pris, till uppfyllande af våra behof.
Sjelfva väre Fabriksidkare skulle med större
säkerhet kunna beräkna det pris, hvartill deras
tillverkningar kunna med förmon hållas och
försäljas under denna täflan, hvilken beräkning
alltid är osäker, når lurendrågude god
-
Den 28 Juni.
set försäljes till ett pris, hvaruti ingen tulla fgift
ingär, och det coufscerade ofta kan köpas
utan all mät/stock af rudimateriens eller
det nedlagda arbetets värde: ofullkomliga
Tullstadgar, hvilka genom absoluta förbud nästan
tvinga till lurendrägeri, hafva någon gäng
gjort lurendrågaren till en skenbart nyttig person
för mänga, som mera betrakta sitt enskildta
interesse och sina behof, än Statens allmänna.
Ilan har fått till fiende nästan Fcibriksidkaren
ensam, och mot dennes lagliga
klagan vunnit biträde och stöd af de festa
öfriga Statens medlemmar, dä deremot Tull—
för snillar fin, som undandragit sig en lagligen
stadgad skatt, af alla, hvilka till Statens inkomster
bidraga, skall anses såsom en skadlig
och läg bedragare. Till dessa allmänna principer
bör slutligen tilläggas Riksens Ständers
under den 11 Juli 1812, i anledning af förnyad
ansökning om nederlagsrätt för flisby
Stad, upprepade underdåniga anhållan, att
Kongl. Majit, i enlighet med hvad uti Riksdagsbeslutet
af den 2 Maj 18x0 42. mom. 54. §.
redan i underdånighet blifvit tillstyrkt, mätte
täckas fästa Dess Nådiga uppmärksamhet pä
hvad Riksens Ständer sålunda i underdånighet
önskatr
Sådan var den rigtning Nationens tänkesätt,
uttryckte igenom dess Representanter, under
Perioden ifrån 1S09 till och med 18'2,
syntes hafva tagit. Under tiden fortgick Regeringen
uti den med sakens natur, äfven sorn
med Nationens önskningar, lika öfverensstäm
-
Den 28 Juni.
607
mandeplan, att gynna dun handelsrörelse om'ständigheterna
tillskapat, och att begagna den
för att underhålla och småningom närmare
sammanknyia förbindelserna med en Magt, hvilken
var den enda, som kunde och ville låna
oss ett nog kraftigt stöd, för ^tt sätta oss i
tillfälle att begagna den förmåga vi hade
vunnit igenom den Furste, som skulle blifva
härens Anförare. Jag kan med så mycket
mera skäl göra rättvisa åt visheten af de
rådslag, som då ledde styielsen, som jag då
endast var i tysthet åskådare af händelsernas
gång. Men jag vet, att om någon den tiden
hade sagt åt Nationen: alla de fördelar, som visas
eder uti de handelsutbyten, hvilka gå genom
edra händer, äro blott bedrägliga frestelser,
den vinst ni gör igenom commissionsarfvoden,
igenom hyror, igenom frakt förtjenster,
ändtligen igenom tilltälliga speculationer,
allt detta är blott ett bländverk, sorn framdeles
skall skada Eder; Edra nederlag böra
rensas för allt hvad som ej är tillåtet gods,
för att hindra edra. medborgare att köpa sig
fattiga på det förbudna; afgifterne böra ifrån
ett ögonblick till ett annat förhöjas, för att betaga
köpmannen ali säker beräkningsgrund ,
och edra hamnar skola stängas för den Nation,
som vill påföra Er en så öfverflödig
mängd af sina Fabrikater och Colonial produeter,
emedan vanan att se dem kunde
förmå Er att starkare förbruka den- Hvad
som i sådant fall må hända med er Exporthandel,
det är lika mycket. Transito rörelsen
är afgjordt skadlig och vådlig. Det är
6o8
Den 28 Juni,
blott Export-handeln som skall uuppmntras,
och om nu edra exporter icke äro begärliga,
sa måsten J vänta tills de blifva det Emedlertid
blott Ni ingenting köpt af utländningen,
har Ni ingenting förlorat. Om, säger jag,
man hållit ett sådant eller ett ungefär dylikt
tal till någon af dem, som sett Götheborg,
nyss uppstiget ur askan, täfla med Hamburg
och Köpenhamn i rörelse och handels företag,
som sett Carlshamn, ifrån en snart sagdt
obetydlig Köping , förvandlad till eil betydande
Handelsplats, som sett de kringliggande
provinserna finna på dessa ställen en lätt och
förmonlig afsästning för sina varor och mång*
falldiga tillfällen till arbetsförtjenst, som insett,
att denna h2ndels-rörelse var nästan den
enda vi kunde hafva och det enda vilkoret
för möjligheten af Exporthandeln ; visserligen
hade denne man (och jag vågar säga, att större
delen a,f Nationen hade med honom deruti
instämt ), ansett förslaget antingen icke vara
af en förnuftig man, eller icke böra utan ovilja
emottaga?. Jag vet likväl icke, hvilka
andra slutsatser skulle kunna dragas af det ogillande
man yttrat öfver den fortsätta Nederlags-
och Transito-rörelsen. Men, säger
man, det är isynnerhet sedan 18i2, som deu
visat sitt skadliga inflytande, det är sedan
den tiden, som den tungt återfallit på Jordbruket
och Näringarna. Låtom oss likväl undersöka
hvad som sedan denna tiden blifvit
åtgjordt för denna Nederlags-rörelse. Strax
efter , sedan de nya förbindelserna med England
-
IV.
■Den 28 Juni,
land vöro ingångna och våra hamnar utan
förbehåll öppnade för alla Nationers fartyg,
Upplifvades Författningen emot lurendrägeri och
tullförsnillning, husvisitationerna efter förbudet
gods tillätos och Product-placatet blef,
i anseende till import af främmande varor,
åter gällande. Allt detta hade icke till föremål
att gynna, men att förekomma, en för
Stark import af främmande varor. I följe af
dessa Författningar blefvo också öfverlefvorna
af Engelsmännens Magasinet vid Vinga och
i Bohus Läns Skärgård seqvestrerade, när
de ej hillmo inom den utsatta tiden till förtullning
angifvas, och de blefvo sedermera
icke frigifne , utan emot en afgtft af 25,
30 å 40 procent af varans, icke efter TullTaxan,
men efter FaCturor bestämda värde.
Den af Riksens Ständer begärdgi Comitfeetl
till TullFörfattningarnes öfverseende tillförordnades.
och NederlagsFörfattningen blef eil
följd af dess arbete. Lättnad i Handels rörelsen
igenom en ordentligare och hastigare expedition,
men säkerhet och bestämdhet i con*
trollér till förekommande af lurendrägeri och
tullförsnillning , voro denna Författnings föremål,
och jag har ännu icke hört, att den Varit
dertill otillräcklig. De försök till underslef
man omtalat, hafva just derigenom bevisat
svårigheten att verkställa dem, och det gifves
föröfrigt ingen Författning, sorn förmår förekomma
sådant. Säkert ar det åtmindstone, att
den nya Författningen icke befordrade, men
försvårade missbruken. Nederlags rätten, sou»
Ridd, 0. AA, Prat, N;e 77. 7g,
Den 28 Juni.
försigtigheten ej tillät att lemna Wigby , och
om hvars erhållande ansökningar inkommit ifrån
större delen af Rikets, Stapelstäder, blef
likväl ej, utom dem, som ägde den förut, beviljad
till andra än Landskrona, i anseende till
dess förträffliga hamn och lyckliga läge; men
NedeilngsResolutioner beviljades åt åtskilliga
orter, för att utröna på hvad ställen handelsrörelsen
heidst skulle samla sig, samt derefter
kunna lätta de friheter, som kunde en sådan
ort beviljas — Den så mycket klandrade tillåtelsen
, hvilken om hösten 1812 blef Götheborg
gifven, att förtulla manufacturerade born
ulls -varor, var, som vi håfve sett, en följd af
Rikets Ständers uttryckligen i detta ämne bestämda
önskan, och var^tvifvelaktigt ett försök,
att utröna verkan af denna allmännare För-'
tullningsfrihet, hvarom hos Riksens Ständer
fråga äfvenledes uppstått. Afsigten är tydligt
uppgifven, att vidare utsträcka denna tillåtelse,
sorn dessulym, i ögnablicket då den gafs, hade
särskilta både politiska och commer cielia
anledningar, och sorn icke medgaf Förtullninc
gen, utan med 20 proceit af varans värde efter
factura.
TullTaxorna omarbetades och
förslag dertill uppgjordes; men osäkerheten
både i anseende till den politiska och den
commerciella ställningen; dessa årens krigiska
företag; de mångfalldiga behof, som derutaf
uppkotnmo, och isynnerhet den stora angelägenheten,
att icke göra något som 1 dåvarande
ögonblick kunde synas mindre vänligt emot
en af våra förnämsta allierade, gjorde att dessa
Taxor icke blefvo utfärdade. _ Det hade ock-1
Den 2 8 Juni.
så, måhända, varit vida mindre båtande, än
man föreställt sig. Det är lätt art göra upp
en calcul, då man antar en gifven qvantitet
varor och en gifven Taxa; men det är ej lika
säkert, att Utslaget i verkligheten svarar emot
en sådan uträkning. Det är i sådana fall, som
Sunjt längesedan anmärkt, att två gånger två
icke alltid göra fyra, och Sveriges, under
nämnde period, ganska invecklade ställning,
gör mer än troligt, att den till större delen
oförändrade TullTariffen varit snarare till förmån
än förlust för Stats-intraderna. Dems
belopp, sorn aldrig i denna del varit högre,
synes ätmindstone bestyrka denna förmodan,
och måttligheten utaf afgiften har gjort, att
man funnit mera sin räkning vid att angifva
och förtulla varan, än att insmyga den.
Man har lagt mycken vigt vid att erinra,
att i mqn som exporten af Nederlags-gods tilltagit,
har under-balancen i handeln ökats, att i
nion samma export aftagit, har handelsbalancen
blifvit förmonligare, och man har, till anställande
af denna undersökning, valt tidepunkten
ifrån 1803 till och med 1812. Men har man
då glömt, att under nästan hela denna tiderymd
var Europa uti ett tillstånd af tvång och osa-,'
kerhet; att det är vid de tillfällen Nederlagsrörelsen
ökats, som handeln varit mer eller
mindre tvungen eller afbruten, att England,
som heidst kringför sina varor och producter
sjelf, endast i de fall valt omvägen till våra
hamnar, när fasta landets i mer eller mindre
mån varit för dess fartyg tillstängda elle* osäkra,
att ett sådant handelstvång äfven måc
Den 28 ofuni.
ste verka på andra Nationers belägenhet, på
deras vilja och förmåga att köpa, på vår, att
till dem utföra Våra producter, och att följaktligen,
ehuru vi fått ett tillfälle till förtjenst
genom utförandet af andras tillverkningar,
kan detta ej ersätta den mindskade afsättningen
på våra egna, hvilken är vållad af samma
orsaker som föranlåtit den ökade transitorörelsen.
Dessa bägge händelser äro således
ofta samtidiga, utan att derföre nederlagsrörelsen
kan till sin natur sägas vara ett hinder
för exporthandeln. Den förra har för Sverige
under de sednare åren ofta varit en ersättning
för den sednare j men det är helt naturligt,
att ehunr förmonligt det kan vara, att
vara commissionairer för andra, kan det likväl
aldrig medföra samma förmoner, sorn då
man för egen räkning säljer sin egen vara.
Detta besvarar också helt enkelt, hvad man
trovärdigt på siffran anfört, om den öfverXlagade
under balancen. Det var handels-tvånget
och af omständigheterna ökade behof, sorn
• kapade den. Utom vinsten på nederlagshandeln,
hade förlusten blifvit ännu mera känbar.
Jag skall utbe mig att, till närmare förklaring
härutaf, lå anföra tvänne exempel. Åren 1810
och 1812 äro anförda såsom utmärkta genom
en särdeles ofördelaktig handelsbalance. Att
det så skall synas i Tull specialerna, är helt
naturligt. Men året I8to var det, då, i anseende
till de politiska förhållanderna, allt hvad
som var Engelskt gods måste samma höst såsom
Svenskt angifva* och förtullas, om det ej
skulle confisceras. Sådant bevisar likväl ej
Den 28 Juni.
613
att allt detta stadnade uti landet. Mycket
derutaf geck utan tvifvel åter ut, emedan det
betaltes bättre på continenten än det kunde
göra här. Men nödvändigheten att insmyga
det till den ort dit det skulle afgå, och hvars
och ens rättighet att disponera en förtullad
vara, gör att sådant kan föga synas i Tulljournalerna.
År 1812 åter, fordrade en stor import
af säd, både i anseende till missväxten det föregående
året och i anseende till den samma
höst inträffade. Arméens utredning fordrade
dessutom införskrifning af åtskilliga beväringsoch
beklädnads persedlar. Det var således
Verklig brist och särskildta behof, som då fordrade
en större import. Det var icke NederJagsrörelsen,
som häruti hade någon egentlig
del, ehuru under samma tid händelserna gjor.
de, att denna export bief formenlig och ersatte
till någon del förlusten på den förra. Detta
visar värdet af de slags Tabeller, som öfver
sådana ämnen uppgöras. De kunna, i en
vanlig sakernas ordning, tjena att vägleda omdömet
om det ungefärliga förhållandetj men
då invecklade omständigheter inträffa , då, såsom
under den ifrågavarande perioden, flerfaldiga
documenter måste nyttjas och nya utvägar
tillskapas, för att undankomma eller bedraga
verkställarne af en enväldig Beherrskares
tvång.system, då blifva äfven de vanliga
anteckningarne mindre tillförlitliga , i anseende
till de slutsatser, som man deraf ville draga.
Store författare hafva för öfrigt längesedan
insett otillräckligheten af de vanliga anteckningarna,
och Say har sagt, att det gifve*
61*
Dm 28 Juni.
ki 't någon dåiskap i Sta s! ushållnings-äm*
v.- om man icke med calculer lyckats att
..'j-a. Nederlags-rörelsen för sig sjelf
bo och kan till sin natur icke vara skadlig.
Lie är itt misstag, om man anser såsom infördt
i Landet, hvad sorn endast är ärnadt att gå
derigenom, och det är ett missbruk, som bör
och kan förekommas, måhända säkrare vid Nederlagen
, än på kusterna af en vidsträckt
skärgård, att förbudet gods insmyges. Andra
länders exempel visar hvad som är naturen
af Nederlagen i deras vanliga ordning. Danmark
har föga annat än sitt jordbruk och
sin boskapsskötsel. Men Nederlags-rörelsen gaf
dessa näringar ett lif, som de förut saknat, och
de capital, arn der ännu finnas, böra måhända
till stor del tillskrifvas densamma. Holland
har, sedan Englands magt och handel tilltog,
föga haft annan än commissions- och frakt-handeln.
Norrige har ännu i det närmaste samma
Tullförfattningar som Danmark. Alla städer
hafva der Nederlagsrätt, och inga missbruk ellef
olägenheter hör man der öfverklagas. Det är
då icke af sjelfva saken, men af det bruk man
gör deraf, Som dess skada eller nytta beror,
och det måtte väl ej vara omöjligare för Svenskar,
än för andra folkslag, att rigtigt använda
en gifven fördel
Jag tror också , att om man nogare betraktar
saken, skall man finna, att det icke är
Nederlags.handeln, men de omständigheter, under
hvilka-den egentligen tillkom, som kanske
bidragit till den förlägenhet man nu öfverklagar.
Det var handelstvånget, det var osäkerheten
Den 28 D-ni'
615
af företagen och möjligheten att vinna mycket
eller förlora allt, som under en tid gjorde han^
deln till ett lycksökeri, icke till en vanlig näringsgren.
Derutaf uppstod åter möjligheten
att betala hög renta för pengar, dem man kanhända
antingen icke tänkte betala, eller hoppades
återfå med fördubbladt capital. Handeln ,
som på detta sätt blef ett vågspel, förlorade
sin natur och med detsamma den besparingsoch
ordentlighets-anda, förutan hvilken ingen
handel är rätt välgörande, och hvilken i synnerhet
bör till nederlags- och transitohandeln,
om den skall med fördel utföras. Häruti
tror jag de egentliga olägenheter igenfinnas,
som vållat skriket emot den med dem samtidiga
nederlagshandeln, men hvilken med dem
ej hade annan gemenskap, än att vara tillkommen
under samma omständigheter och samma
tidpunkt.
Men det är icke blott de föregående årens
handelsställning i afseende på nederlags»
rörelsen, det är äfven den inställda Brännvinsbränningen
och utländskt Brännvins införsel,
sorn Utskottet anför ibland orsakerna till nuvarande
förlägenhet. Jag är visst långt ifrån
att neka, det desse anstalter hade stora svårigheter
med sig. Men jag lemnar hvar och en
att dömma, om, efter en på flera orter befarad
brist om våren 1812 och den sedan samma
höst inträifade frost, som nästan skämde bort
hela det årets vårsädsgröda och vållade en nästan
allmän brist på utsäde, det var möjligt
eller ens tänkbart, att tillåta förbrukningen
af säd till Brännvin, då menniskor behöfde
Den 28 Juni.
sädén'till bröd. Var det väl att lifa på, att
de samma menniskor, som nian nu icke anser
nog förnuftiga i sin egen hushållning, att ic*
ike köpa öfverflödsvara!’ utöfver sina tiilgån.
gar, skulle då vara nog medlidsamma för andra
att emot sin egen fördel inställa Brännvinsbränningen
eller inskränka den till afveikning
at skämd spannmål. då vinsten, att som vanligt
tillverka Brännvin, var i anseende till priset
dubbelt retande. Tiden har icke tillåtit
mig att samla alla de spannmåls-reqvisitioner
som ifrån alla orter inkotnmo. Men det är
visst, att nästan intet Län var undantaget , e«
huru beloppet var olika och ifrån somliga begärdes
stora qvantiteter. De norra Länen voro
nästan helt och hållet utan brödfödan, och
Dalarne var nästan i samma belägenhet. Årstiden
var långt framliden, och tillförsel ifrån
andra orter kunde svårligen väntas förr än
vid öppet vatten. I denna belägenhet, må
hända en af de mest bekymmerfulla som gif*
vits, var det då icke ätt tänka-på att tillåta
förvandlingen till en öfverflödsvara, af det som
i sitt förra skick var en nödvändighetsvara.
Då Brännvins-tillverkningen ej kunde tillåtas,
b!ef det oumgärgligt att tillåta Brännvinsinförsel.
Denna tillåtelse, som utkom först något
sent på hösten 1812, och skulle räcka
lill Marsmånads slut, blef sedermera utsträckt
till den t Juli 1818» emedan de, som i anledning
deraf införskrifvit Brännvin, hade, i anseende
till årstiden, icke kunnat införa det; men
emot denna sålunda medgifna rättighet, ålades
deni äfven skyöligheten att infora sadi så att
Den 28 Juni.
617
för 1 'unna säd fick införas 15 kannor Brännvin.
Imedlertid hände, att ett allmänt förbud i Ryssland
itkom emot utförseln bade af Brännvin
och säd; fartygen mäste derföre ligga och vänta.
Let blef då oundgängligt att medgifva,
det de, som i kraft af gitven tillåtelse ditgått,
fingo hemföra sina la«ter, och ensamt för sådana
personer blef tiden till införsel förlängd
till slutet af Augusti månad, när de kunde
bevisa att deras fartyg verkligen va 1 it tillsadesupphandling
på Rysk, orter uppehållna,
och att införskrifningarne af Brännvin ske‘t
unde den tillåtna tiden Under samma vilkor
blefvo, uppå särskilta ansökningar, dylika
tillåtelser ännu till en och annan utdelte;
men de inskränktes allt iner och mer, och
upphörde med hösten 1813. Sed in hafva sådana
tillåtelser blifvit alldeles inställde, och
det är icke mer än för helt ovanliga förhållanden,
som ett par undantag, under lopp t af
år 1814, ägt rum. Första anledningen till Brännvinsinförskrifningen
var behofvet, den andra *
rättvisans och billighetens fordran, att de, som
på Styrelsens anmodan ingått i ett företag,
icke skulle genom dess åtgärd blifva derföre
lidande. Huruvida, utöfver de således tillåtna
qvantiteter och utöfver det Brännvin sorn
för arméens behof blifvit införskrifvet, ännu
mera i hemlighet inkommit, är något som jag
icke kan känna , men sorn jag icke lika lätt
som Utskottet vågar gissningsvis antaga. Deremot
blir det säkert, att inställandet af Brännvinsbränningen,
under början af år 1814, varén
försigtighet som syntes oumgänglig, då man i
✓
6i8
Dck 28 Juni,
hv rt’ ögonblick kunde vänta sig, att få om*
sorgen att förse Norrige med Spannmål, eller
att få hem arméen och kanske båda delarna.
När man visste, att Danmark brukade till Norrige
aflåta kring 1 million tunnor säd, när
man visste huru hungersnöden herrskade i Norrige,
och när man tänkte på, att arméen var
snart till att västa, var det naturligt, att man
borde vara betänkt på tillgångar för dessa behof.
Händelserna hafva sedermera gjort, att
Norrige till större delen försåg sig sjelf, men
detta var då icke till att påräkna, och förutseendet
att det kunde blifva annorlunda var
derföre en skyldighet. Imedlertid kan man ic*
ke neka, att ju saknaden af brännings-rättighetens
utöfning varför landtmannen kännbar,
men jag har svårt likväl, att gifva åt denna
omständighet all den vigt, som Utskottet synes
lemna åt denna och åt de föregående- Man
skulle vara frestad att säga, att Utskottet, sorn
med sorgfällighet uppsökt alla de bi-orsaker,
hvilka i mer eller mindre mån kunna hafva bidragit
till den nu öfverklagade förlägenheten i
penningrörelsen, har med lika omsorg sökt aflägsna
de hufvudsakliga, som äro verkan af
den hastigt ökta sedelstocken och af de derpå
följande fastighetsköpen, samt af missväxten
och af de bemödanden och utgifter hungersnödens
afböjande erfordrade. Det är en af
alla författare erkänd och af historien bevittnad
sanning, att rörelse capitalets betydliga
och hastiga tillväxt lifvar i början näringarna,
skapar ett utseende af välmåga och föranleder
till mera utvidgade odlings och andra närings-1
Den 28 Juni.
6/9
företag. Men det är också lika intygadt, att
när denna tillväxt icke i vanlig ordning tillkommit,
när derföre den måste upphöra, när
var orna hinna stiga i pris, när således sedelroynte
s värde förmindskas, isamma mån som
derför erhållés mindre varor, så blir äfven
känslar af brist så mycket lifligare, som man
förut vant sig vid öfverflöd. Om då ovanliga
omständigheter tillkomma, 6asom antingen
felslagna uträkningar, genom saknade inkomster
eller ökade utgifter, blir känningen så
mycket starkare; och om utgifterna drabbat
landtmannen, eller det är hans inkomster som
isynnerhet slagit felt, blir verkan för honom
så mycket mera tryckande, som han vanligen
har mindre rörligt capital, och som han, i
hopp om lättare penninge-tillgång, mera utvidgat
sina företag. Ungefär på detta sätt har
Stewart tecknat verkningarna af Law’s system
pu Franska national välmågan; likaså Smith deri
af Skottska Bankernes öfverdrifna discontering.
Så ungefär har ändtligen Struensee afmåla!;
den penning-förlägenhet, som, ehuru tillkommen
af ännu flera andra orsaker, herrskade i,
Schlesien efter 7.åriga kriget, i följe af det då
utgifna underhaltiga myntet. Under kriget hade
man haft öfverflöd på penningar; de nedsattes
då till sitt rätta värde vid freden, och
de under kriget tillkomna inkomster upphör-»
de, under det att behofven hade blifvit ökade.
IJv/irje ständ och hvarje menniska, säger Struensee,
behof de penningar och sökte att beto
nima deni: men de funnos icke. Sä mdsté
följaktligen näringar och industri blott af brist
620
Den 28 Juni.
pä krafter försmägta. Men ett falskt eller
dåligt mynts nedsättning till sitt rätta värde,
eller varornas stigande i förhållande till
ökningen af sedelstocken, är i sin verkan
ett och detsamma, ehuru olika i anseende till
myntets beskaffenhet. En Man , den Sverige
bör vörda såsom en af de värdigaste
och erfarnaste bland sina Riksdagsmän, och
hvars nrnne ännu länge skall lefva inom
detta rum, äfven när dess röst ej mera kan
höias. har också redan i Februari 1810, i anledning
af frågan om Vexelcoitrsens stigande,
nästan förespått vår nu varande ställning. ”Ja
större sedelstocken blifver, säger Herr Förste
Archiatern von Schulzenheim, ju mindre förslår
densamma, vid den uppstegrade dyrheten,
tdl alla behof, och ju mera höres klagan öfver
bristande penningetillgdng, samt förorättar
i synnerhet den som har en liten penningebehållning
eller inskränkt lön att lefva utaf,
men hvilken kari hafva många i sin omvårdnad
att underhålla. En Riks-,Bank mågtar
då icke, med cili sin soliditet och med alla sina
utestående fordringar, att hämma en vidrig
opinion om Bancosedelns varde. Dyrheten
blir af den för åkta penninge-stocken en
alldeles naturlig följd; Kronan utdelar snart
sina erhållna stora förskott till privata personer,
och desse vilja ej långe behålla dessa
summor ofruktbara, utan täfla med hvarandra
att f örvandla deni i varor och fastigheter.
För att snart mindska Sedelstocken, kan en
välgörande Barik icke utomordentligen angripa
sina privata låntagare och den skyldiga
Dm 28jjpp* 621
Kronan har ingen annan tillgång än Allmänhetens
förmåga, sorn icke öfver krafterna bår
eller kari tillitas.
* ’
Vid en sådan Rikets ställning öppnas
tillfällen till egen nyttiga vinglerier och agioteringar,
som blott med den försigtigaste omtanka
och motvigt hindras kunna. - - - -  Bankens skuld ökas vid dess föråkta fordringar,
och sedan myntet ur rörelsen försvunnit,
så återfås blott papper i hufvudstol och
renta.
Så yttrade sig Fdr Archiatern von Schulzenheim
redan i början afår 1810. Men om detta då
kunde förutses och nu inträffat, så måtte orsaken
igenfinnas i sjelfva sakens natur. Men om så
är, som jag tror mig redan en gång hafva yttrat,
då må man väl medge, att andra och flena
orsaker varit medverkande och kunnat bidraga
till fortskyndande af denna crisis^ men
man bör icke åsidosätta den förnämsta, sorn förtjenar
mesta uppmärksamheten.
När man då tillika påminner sig, att vid
samma tid sedelstocken öktes, utvidgades ansenligen
igenom Disconterna lättheten att få
låna; att varuprisernas stigande, redan före
1809, föranledt genom kriget och hämmade handels
relationer, hade 1810 äfven fortfarit; att
den på samma gång oinskränkt tillåtna Brännvinstillverkningen
visade möjligheten, att, oaktadt
en ymnig tillgång, draga utaf Spannmålen
en betydlig vinst, och att alla dessa orsa
-
62 2 ^^23 Juni.
ker skulle uppdrifva fastighetsvärden, skulle
ge anledning till mångfalldiga speculationer
och till möjligheten att rikta sig äfven blott
igenom en och annan köpe-afhandling; när, säger
jag, man erinrar sig allt detta, så linner
man älven, huru som lättheten att få låna och
möjligheten af en lycklig speculation skulle
blifva förledande och förmå en stor del menniskor
att göra sina uträkningar, icke elter
verkligheten af sina tillgångar, men efter utsigten
af sina förhoppningar. Man linner då
älven, huru menniskan, böjd att njuta, skall
lätt frestas till en ökad vällefnad och ofta till
misshushållning, i mån som penningen var
lätt vunnen , eller som man hoppades att kunna
vinna den. Säkerligen är det intet, som så
mycket frestar till luxe, somen, utan särdeles
möda förvärfvad, af tillfälliga omständigheter
uppkommen förmögenhet. Om då tillika
vissa öfve.rflödsartiklar funnos för särdeles godt
köp, uppmuntrade äfven detta till en starkare
consumtion, och vanan och hågen att likna
andra, gjorde att många länte, äfven blott
för att lefva i likhet med dem, som hade egna
tillgångar. I mån som prisen stego, ökades
behofven, och Disconterna anlitades på
ett sätt, som frestade dem att ännu vidare utsträcka
sin rörelse, och att tillåta sig missbruk,
som än mer ökte mängden af det utelöpande
Sedelmyntet. Om man då tillika besinnar,
hvad om är förhållandet med Discontlån ,
och med jordbrukets afkastningar i allmänhet;
om man betänker, huru s m interesse-afdrag,
omsättningar och atbetalningar skulle fordra
\
Vai 28 3uni.
62
särskildta tillgångar, innan ännu odlings-företagen
hunnit lemna någon, emedan en odling
sällan förr än efter 3, 4 å 5 år ersätter den
deruppå nerlagda kostnaden, så finner man
lätt, att den som gjorde Discontlån för blott
sådana företag, skulle bereda sin undergång,
innan han ännu hann skörda vinsten. Denria,
utgång skulle ännu mera påskyndas, i mån
som äfven de påräknade inkomsterna uteblefvo
och nya behof igenom ökade utgifter tillkommo,
dä Spannmåls producenten blef köpare,
och då de uppdrifna fastighetsköpen, igenom
förhöjda egendomsvärden, ökade Bevilln
ngsbeloppet. När då jordbruket var nästan
enda källan till inkomst osh denna uteblef, skulle
allt detta vara tryckande, och det är onekligt,
att det var olyckligt; men det är icke mindre
sannt, att detta låg i sakens natur; att det var
till större delen en befallande nödvändighet, sorn
vållat denna sakernas ställning, och att misstagen
snarare blifvit af omständigheterna föranledde,
än egentligen bidragit att tillskapa dem. Att
vilja betaga möjligheten till vissa näringsfång,
eller inskränka tillfällen till förtjenst, för att
derigenom tvinga capitalerna att på ett uteslutande
sätt återgå till jordbruket, är ej allenast att
betaga andra medborgare en del af deras fri-'
het, men också att motverka det ändamål man
åsyftar. Det är icke derigenom, att jordbruket
blefve nästan den enda näringen, men der-'
igenom, att jemte detsamma finnes flere andra,
sorn gifva tillfällen till afsättning och äro i
behof af Landtmannens varor, som dessa vinna
2 värde och som han finner uppmuntran.
624
Den 2 8 Juni,
Det är igenom mangfalldigheten af varubytet),
som pentiinge rörelsen lifvas, och det är endast
igenom circulations liflighet, som rörelsecapitalet
vinner på en gång bade i värde och
i tillräckligket. Onekligen är vår största olycka
bristande liflighet i penninge rörelsen och bristande
kredit. Ingendera hjelpes genom förbud
eller tvångsmedel, men väl igenom frihet
och äterställdt förtroende.
Hvad föröfrigt angår de af Utskottet och
af Hr Grefve Schwerin föreslagna botemedel, har
jag toga att tillägga, sedan StatsSecreteraren
Baron Wirsén så ganska väl utredt dessa ämnen.
Vid det utaf Utskottet föreslagna LänContoir
kan jag likväl ej undgå erinra, att jag
väl finner deruti ett sätt att åstadkomma en
lindring för ögonblicket, men föga båtnad lör
framtiden. En Lånfond af 2 å 3 millioner vOre
för det närvarande snart uttömd; den skulle
imellertid verka att höja fastighetsvärden
och varuprisen; men när den en gång vore
utdelt, lemnade intresse och afbetalningarne
endast en obetydlig tillgång till nya lån; mert
ökade ansenligt behofvet deraf i samma niån
som lånetillgangen antingen varit för lätt, eller
länet endast blifvit användt att afhjelpa ögonblickets
förlägenhet. Inrättningen vore således
endast en palliativ, sorn efteråt gjorde
patienten ännu svagare
Hvad
åter aneår det af Grefve Schwerin
på 2: ne år föreslagna moratorium, inom hvilken
-
IV.
Den 28 Juni,
625
ken tid infecknade fordringar ej skulle kunna
uppsägas, tror jag mig icke bättre kunnaådagalägga
betänkligheterna dervid, än då jag
får den" äran anlöra sjelfva Preussiska StatsMinisterns
Hr v. Struensees yttrande om denna
af Fredric II vidtagna utväg.
Sedan Struensee omnämnt en gåfva i penningar,
’ som Fredric II lemnade Schlesien,
för att hjelpa detta land i dess förlägenhet,
kommer han till den andra utvägen, eller det
så kallade allmänna moratarium, i följe hvaraf
ingen Creditor kunde under trenne års tiel
uppsäga ett Capital, när låntagaren ordentligt
betalte intressen. ”Men, säger Struensee, derigenom
bief det onda, efter min tanka, en”Jast
förvärradt. Alla menniskor blefvo nu
”högtidligen underrättade, att Landet och i*
”synnerhet Fastighets-ägare Voro uti dåliga
”omständigheter. Man ger icke förr ett sä
”kalladt jernbref, än det är afgjordt, att den,
”till hvars fördel det utgifves, icke för det
”närvarande är i stånd att uppfylla sina förbindelser,
och ehuru man dervid förutsätter,
”att skuldenären med tiden kan återkomma
”uti bättre författning, så är dock denna tro
”på framtiden, å långifvarens sida, vanligen sä
”svag, att han af sådan anledning endast blir
”desto mera missrrogen emot låntagaren. Om
”nu detta är följden när ett jernbref utgifves,
”blott för en enda person, huru mycket mera
”skall icke detsamma hända, då ett morato”rium
beviljas alla låntagare uti ett helt land?
Ridd. 0. M, Drot. N:o y.
626
Den 28 Juni.
”Näringar och industri lida dervid utotnor*
”dentligt; den så nyttiga och allt upplifvandö
”penninge-circulation blir hämmad, den all*
”mänrta crediten, som för landets välstånd ar
”så ourngänglig, upphör nästan helt och hållet.
Sjelfva Fastighets-ägarne , som igenom
”en sådan anstalt skulle gynnäs, hade inga
”verkliga fördelar deraf. För dem sorn sak*
”nade tillräcklig förmögenhet och som, antin*
”gen genom sin egen skuld eller olycka, hade
”kommit af sig, tjente detta uppskof till intet
”annat än att uppskjuta deras fall} efter de
”3:ne arens förlopp voro deras Omständighe*
”ter ännu sämre, än om de strax i början ha*
”de öfverlemnat sin förmögenhet åt sina cre*
”diforer. För välmående låntagare åter, var
”detta moratorium, i anseende till den allmänna
misscrediten, tili uppenbar skada j hvarföre
också ganska månge Egendoms - ägare ,
”sorn voro Sorgfällige örn sin credits bibehållande,
afstodo frivilligt ifrån den erhållna
”rättigheten, och låto det liksom förut bero
”på deras creditoters välbehag att uppsäga de
”deni förskjutna Capitaler.” Så tecknar Struencee
följderna af denna mesufe uti Sehlesien.
De synas icke uppmuntra, att dermed göra
ett försök härstädes.
Till hvad Herr StatsSecreteraren Baron
Wirsén anfort, angående olämpligheten af de
Utaf Utskotter och af Grefve Schwerin föreslagna
grunder lör Tull-styrelsen, utber jag mig
att få tillägga den anmärkning, att den utaf
Utskottet och af Grefve Schwerin antagna grund
-
Den gg Juni.
feattSj att Tullniedlens egenskap Utaf Bevilh
hing medför rättigheten för Rikets Ständer att
ingå uti detaljen af Tullstyrelsens organisation,
ingalunda är enlig med RegeririgäFörmert,
så Vida den yrkas söm ert rättighets Det är
i afseende på de allmänna grundtrna för afgifterna,
och bestämmandet af deras belopp*
samt i afseende på deras användande till sina
bestämda behof och redovisningen derföre, sOrrt
Rikets Ständer äga, att i det förra fallet gifva
nödiga föreskrifter, i det sednare hafva nödig
tillsyn, igenom delinder Riksdagarna oell
emellan åt inträffande Revisioner. Hvad sjelfva
förvaltningen angår, visar tydligen det
titi 6o. §. gjorda föibehåll, att Konungen ej
nid Statens inkomster förpakta, äfven söitl
det uti 6a. §. förekommande uttryckliga stadgande,
att sä acil Rikets ordinarie Statsmedel
och inkomster, sö/u hvadpä sålt ojparijonhäldt
cir, Under nämn af éxtra ordinarie Utlagd?
eller bevillningar till Statsverket af Rikets Ständer
ans läs, våke linder Konungens disposition*
att Rikets Ständer ansett förvaltnings sättet af
de beviljade medlen vara Konungens ettsak och
derföre endast gjort det förbehåll, att inkomsterna
ej måtte förpaktas. En annan tolkning af
Grundlagen skulle lätteligen föra derhän, att
Rikets Ständer äfven Ville reglera organisationer!
äf Statsverket och af andra Embetsverk, somt
med Statsintraderna hafva att skaffa, och på
detta sätt blefve den Lagstiftande Klagten snarf
äfven den verkställande. I mårt sådana ingrepp
fortgingo, nalkades man anarchien eller
despotismen.
628 Den 28 Juni.
Må slutligen, vid de klagoljud som nu
höjas, det tillätas mig fråga, om efter en tidepunkt,
sådan som den sist förslutna, efter en
strid sådan som dea, uti hvilken vi nyss deltagit,
det är skäligt eller möjligt att vänta, det
inga olägenheter skola gifvas, elier ingen känning
utaf det framfarna återstå? Sverige, råddadt
ifrån en hotande hungersnöd, nästan på
samma gång som striden öppnades, hvilken
skulle afgöra dess framtida trygghet eller dess
undergång j Sverige, som under detsamma sett
hären återkomma med nästan oförmindskad styr*
ka, och kriget föras till större delen med främmande
penningar; Sverige säger jag, som
icke sett någon fiende beträda dess jord, eller
egenmägtiga utskrifningar beröfva medborgare
en del af deras förmögenhet, har det väl
fog att klaga, att icke allt är i det blomstrande
skick, som efter en länge åtnjuten
fred och en vanlig sakernas ordning? Då
Konungen nu, efter en den mest fruktansvärda
crisis som Europa igenomgått, kallar
Kikets Ständer, icke för att af dem begära
nya Bevillningar, men för att lemna dem tillfälle
att nedsätta den gamla, icke för att begära
understöd till nya försvarsanstalter, men för
att bjuda dem föreningen med ett annat Rike,
som igenom sitt läge betryggar Sveriges sjelfständighet,
har han icke då rätt att vänta det
Rikets Ständer, i stället att föreslå nya gränsor
för dess magt, eller inskränka dess verknings-lönnåga,
skola veta urskilja hvad som
varit följderna af Omständigheternas inflytande,
eller af Regeringens åtgäider, och med låia;
Den 28 Juni.
62g
mod, i afseende på möjliga olägenheter, med
tacksamhet för Regeringens bemödanden och
afsigter, gå Konungens önskningar till mötes ,
och genom förtroende och tillförsigt lätta bör,
dan af Dess ännu återstående bekymmer?
Friherre Boije, Ludvig: Vid Särskildta Utskottets
Betänkande synes mig en anmärkning
äga rum, sorn för mindre bemedlade
personer likväl är af vigt. Då förra öfverflödsFörordningen
påböds, och äfven kläder af
visst slag och vissa färger förbödos, lemnades
likväl någon tid åt utslitandet af dem man
re Ian hade, hvarvid en icke omöjlig controll
var fästad. Denna billighet är nu icke iakttagen
, och j;.g tror så mycket heldre att den
borde medgifvas, som jag., icke anser öfver-;
ensstämmande med Betänkandets hufvudsakliga
ändamål, allmänna förlägenhetens afhjelpande,
att i denna tidpunkt öka den ringa bemedlade
husfadrens bekymmer med nödvändigheten
att förse sin hustru och sina döttrar med ny
uppsättning af garderobe; och jag jemväl skulle
tycka, att det redan ligger ett öfverflöd uti
att köpa kläder då man har deraf ett tillräckligt
förråd, jag tror att rättelsen i denna del
kunde gifvas utan återremiss, och jag yrkar
således icke den.
I öfrigt och i anledning af hvad Herr
Friherre Wirsén anfört, torde mig tillåtas
göra en hufvudsaklig anmärkning. Jag delar
hela Riddarhusets känsla för behagen af Friherre
Wirséns tal, men jag kan omöjligen an*
Den 28 Juni.
se för riktig den ceconorniska grundsats som
deri antages, nemligen att prohibitiv» Lagar
skola vara skadliga, och skola synnerligen vata
det då frågan är om varor, hvilka tillhöra
Kfsförnödenheterna. Denna grundsats synes
hatva utgjort den axel, omkring hvilken, i
motsatt förhållande förstådd, det Särskildta
Utskottets Betänkande har hvälft; och han
skall alltid, giijad eller ogillad, medföra en
afgörande verkan i Statshushållningen För
olika länder måste den blifva af olika pöföljd.
Antagen tor Norrige blir den nyttig 3 men an»
tagen för Sverige , måste den blifva skadlig.
Och jag tror mig, till bevis för den sednare mc»
ningen, blott behöfva framlägga ett exempel.
Det är, nämligen, utan aU tvifvel att Pålens
pch Rysslands producenter vidkännas så låg
produetions-kostnad, att de kunna, medfördel
för dem , sända på oss Spannmål och Brännvin
till ett försäljnings pris , som understiger Svenska
jordbrukarens produetionskostnad ; och fölp
den blir då, att våra köpmäns industri, kommissions
arvodet , båtar dem, men ruinerar vår
modernäring , Jordbruket. Detta exempel kan
äfven gällk i afseende på flera andra varor ,
räknade till lifsförnödenheter. För min dej
Öfyertygad om det rigtiga och sanna af det
motskäl jag nu framställt, skall jag aldrig tvif*
la, det ju en lika varm fosterlandskänsla ligger
till grund för den motsätta meningen; och jag
skall icke tillåta mig gå längre , än blott öfverlemna
denna vigtiga fråga till Höglofl. Ridderskapets
och Adelns egen högre,! vishet.
1
llen 2S Jvni.
631
Friherre Stael von Hollstein: Att inlåta mig
j vederläggning af hvad i ämnet är anfördt, är
icke min tanke; det är öfver min portée, dertill
fordras en skicklig penna. Jag vill blott
fästa Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
på ett ganska vigtigt ämne. Det synes,
som skulle en strid uppstå emellan en del
af Regeringens Ledamöter och Folkets Representanter;
Regeringens Ledamöter, hittills vane
att Ständerna, med betygande af sin erkänsla,
alltid godkänt deras, genom ConstitutionsUtskottet
granskade, åtgärder, hafva funnit
det frihets-språk , som råder så väl i Särskildta
Utskottets Betänkande, sorn i Grefve
Schwerins enskildta yttrande, lika så oväntadt,
sorn ock nödvändigheten att genast i tödseln
qväfva denna esprit. Några sådana yttranden
hafva undfallit en del- Talare, som sätta Ständers
rätt i fråga i vissa omständigheter. Detta
mäste vederläggas; man får tänka på saken;
och får jag, i anledning deraf, begära Betänkandet
ytterligare på bardet.
Friherre Cederström , Ulric , och Ur Spål.
1imer entz, Anid, hegärde likaledes att Betänkandet
måtte fä hvila.
Herr Friherre of Wetterstedt, Gustaf: Jag
går först att besvara hvad som undföll den
vätda Ledamoten, som sist yttrade sig. Jag
trodde ej att någon strid hade uppstått, eller
ens kunde uppstå, emellan Nationens Representanter
och Konungens Embetsmän, ej heller
att dessa sednare kunde tillskrifvas någon
632
Den 28 Juni.
afsigt att, i deras födsel, förqväfva de förras
anmärkningar. Hvarje anmärkning, som i laglig
ordning göres emot Embetsmännens åtgärder,
skola de säkert med frimodighet möta
och besvara j och sorn jag icke tror, ej heller
kan tro, att någon Embetsmanna-befattning
betager utöfningen af Riksdagsmanna rätten ,
vet jag icke hvarföre en Embetsman ej må fritt
lunna yttra sig om hvarje här förekommande
ämne, utan att hans yttranden, mer än någon
annans, med skäl kunna förtjena benämningen
af en börjad strid med Nationens Representanter.
I)et är således under åberopande af
min obestrideliga rätt att tala på detta rum,
som jag nu för några ögonblick vågar utbedja
mig Höglofl. Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet.
Efter de flera värda Ledamöter, som redan
afgifvit sina tankar öfver de vigtiga ämnen,
som innefattas så väl i det Särskildta
Utskottets Betänkande, som i Herr Prosten
Grefve Schwerine yttrande , ämnar jag icke
med något ytterligare anförande derutinnan
upptaga Höglofl. Ridderskapets och Adelns
dyrbara tid. jag äger dessutom, till en granskning
af dessa ämnen, icke de insigter och den
oförmåga som erfordrades. Min afsigt är endast
att uppehålla mig vid den tafla, som äfven
af Utskottet, men förnämligast af Prosten Hr
Grefve Schwerin framställes, af Rikets yttre
förhållanden under dessa sednare åren, och
vår deraf beroende handelsställfing.
Den 2S Juni.
633
Delande fullkomligen med Herr Grefve
Schwerin den öfvertygelsen, att vid afhandlingar
med främmande magter , omtankan bör
riktas derhän, att exporten af egna producter
må lättås, men deremot icke importen af
främmande, hade det visserligen både för Riket
varit nyttigast, och säkert mest angenämt
för de Konungens Embetsman, som hittills
haft sig uppdraget att med Utländska magter
underhandla , om tractater kunnat afslutas ,
der fördelen endast varit på Sveriges sida ;
men så länge jag åtmindstone haft befattning
med diplomatiska angelägenheter, har jag ännu
icke funnit benägenhet hos någon Magt att
gifva, utan att få något tillbaka, och jag är
derföre öfvertygad, att denna grundsats är gällande
äfven i Amerikanska, Franska, Spanska,
Portugisiska och Italienska hamnar. Historien
vitnar ock att, åtminstone emellan
sjelfständiga Stater, alla afhandlingar varit
byggda på grundsatsen af ömsesidiga begifvanden
till inbördes fördel. Samma grundsats
hafva äfven vi varit nödsakade att följa, och
hemligheten att lyckas dessförutan vore, för
en framtid, nyttig att känna.
Alltsedan kriget mellan England och Frankrike
upphörde att vara en strid mellan väpnade
Nationer och förvandlades till en milian
väpnade grundsatser, blef dess omfattning
så stor och dess tillämpning och inflytande på
de öfriga Staterna så öfvervägande på dessas
beslut , att neutraliteten upphörde att äga
någon betydelse. Detta tillstånd, som, under
634
Den 28 Juni,
de stora Magternas tvister, fordom var så
förmonligt för de svagare,- blef nu utplånadt
ur diplomatiker häfder Handeln, som förut,
under neutralitetens skygd, bade en obehindrad
fortgång, blef nu fjettrad af förbud och
författningar, som skulle motväga hvarannan;
och det är ifrån denna tidepunkt, som de Ku.
ropeiska Staternas politiska förhållanden stått i
ett närmare samband med de commerciela; ja ,
man kan säga, att om de förra i allmänhet be*
stämt de sednare , hafva likväl dessa ofra verkat
tillbaka på de politiska förbindelserna’ Om
vi, med tillämpning häraf, kasta en blick på
de sednare sex arens händelser, så tror jag att
vi deruti skole (inna orsaker ai' högsta vigt
och inflytande pä närvarande tid. För detta
Konung n hade fört Riket på branten af sitt
fall- En Statshvälfning, oundviklig, nödvändig,
högst påkallad af den allmänna rösten,
al den allmänna nöden, såsom det enda medlet
till räddning, 6kilde Rcgenten från Thronen ,
och Rikets befuUmägtigade Ombud inträdde i
utöfningen af deras rätt att gifva sig en annan
styrelse och en annan Statsförfattning. Kunde
man väl då, genast efter den 13 Mars 1809,
hoppas att undgå ett krig med Stora Britannien?
Riket var nödsakadt att söka fred med
sina fiender, äfven ined stora uppoffringar i
men innan ännu någon säkerhet var vunnen
om möjligheten att erhålla denna fred, då ännu
Englands flotta i Östersjön bidrog att skydda
våra kuster, då hvarje förhastadt steg hade
kunnat äga oberäkneliga följder, och då Sve.
rige, under till hälften brutna förhållanden
Den 28 finni.
635
tued England och utan att ännu hafva inträdt
j ett bestämdt fredligt tillstånd med sina flender,
endast borde önska att ej påkalla Englands
uppmärksamhet, borde väl, frågar jag, denna
tidepunkt väljas, att emot Englands hand 1
vidtaga några stränga mått och steg, eller att
förändrade afgifter för nederlagsfriheten, som
under den förra Regeringen voro bestämda?
På detta sätt förflöt sommaren 1809. Freden
med Frankrike afslöts i Paris, i Januari
månad påföljande året, och Sverige förbant sig
j denna fred att antaga Continental - systemet
_ detta system, sorn, grpndadt på de märkvärdiga
decreterna i Berlin och Milan, dels
hade påkallat, dels var en följd af Engelska
Conseil-orderna, och som i sjeliva verket in.
nebar en offentlig afsägelse af ali neutralitet
i striden emellan England och Frankrike.
\
Efter detta fiendtliga steg emot Stora
Brittannien, var det af en änpu högre vigt
att söka öfvertyga denna Magt, att Sverig»
cj ämnade utföra det nya system, det hade
nödgats antaga på ett sätt, sorn nödvändigt
borde påkalla Englands förtrytsamhet och betaga
oss möjligheten, att, ens emellan egna
hamnar, kunna fortsätta Handels-communicationerna.
Oaktadt freden i Paris, lyckades det
oss likväl att bibehålla Engelska Chargé d’Affhiren
i Stockholm till Juni månad samma år,
då vi uppfordrades af Napoleon att inom en
viss förelagd tid bortsända honom. Han insåg
vår belägenhet, reste frivilligt och besparade
oss derigenom, det obehagliga tillstånd,
635
Den 28 jfuni.
hvari vi hade råkat, om, endast rådförande
sitt Hofs magt, han hade förklarat sig ej vilja
resa, innan han hunnit inhämta dess befallning.
England utöfvade dock icke någon
fiendtlighet emot Riket, men under denna osäkra
ställning, då å ena sidan allt gjordes för
att väcka Englands ovilja, borde väl da grundsatserna
för nederlagen och Handels författningarne
förändras? Det var ej nog. härmed. I
November månad 18to, tie dagar efter Hans
Kongl. Höghet Kronprinsens ankomst till Stockholm,
samma dag Rikets Ständer åtskildes,
och ehuru H. K. H. af Napoleon hade erhållit
de högtidligaste löften att Sverige ej behöfde,
förr än den påföljande våren, öppet
förklara sig för eller emot någon af de krigförande
Magterna, fordrade Franske Ministern
Alquier i dess Herres namn, att Sverige inom
fem dagar skulle förklara England krig.
Det hade varit ett brott emot de heligaste pligter
och emot Fäderneslandet, om icke hvar
och en, som vid detta tillfälle tillstyrkte Krigsförklaringen,
såsom af nödvändighetens lag påkallad,
ej derjemte hade tillstyrkt Konungen
att, genom sättet att utföra detta krig, göra
dess följder så litet menliga för Riket som möj.
ligt. Jag hemställer således, efter allt detta,
om, då Särskilta Utskottet anmärker, att Jemexporten
ar 18 f J, då Riket var i ett bestämdt
krigstillstånd med England, uppgick till ett
större belopp, än under något af de närmast
föregående åren, detta sakernas skick bör tiliskrifvas
ContinentalSytemet, eller den varsamhet
å Regeringens sida, hvarmed kriget emot
\
Den 28 Juni,
637
England utfördes. Hade detta krig fått den
rigtning, som närmast öfverensstämde med Napoleons
planer, så hade väl icke en enda jernstång
blifvit skeppad Irån våra hamnar. Det
är således icke förbudet emot importen , som befordrat
utskeppningen, men Regeringens omtanka
, som beredt medlen att göra den möj.
lig. Att under de mest critiska och brydsamma
omständigheter, och då det var af högsta
vigt, att, oaktadt alla yttre deremot talande
bevis , underhålla öfvertygelsen hos Engelska
Regeringen om Sveriges i sjelfva verket fredliga
böjelser, Regeringen derföre ej underlät
att begagna sig af krigstillståndet, så snart tillfälle
öppnades at bereda fördelar åt Riket:
derom vittna de år 181 <, oaktadt grannskapet
af en öfverlägsen Engelsk flotta , gjorda
confiscationer, i Carlshamn, sorn , till understöd
för Statsverket, lemnat ej mindre än en summa
af 1,200,000 Riksdaler Banco, för prisdömda
varor.
I Januari månad 1S12 inryckte Franska
troppar i Pommern. Sverige, nu af Frankrike
angripet i en af dess besittningar, och! länge
förut i utöfningen af dess sjelfständiga rättigheter,
tvekade ej att af Pommerns inkräktande
hämta ett mägtigt skal att sluta fred med
England och att öppna sina hamnar för denna
Magts fartyg. Utom den varliga anledningen
en angripen Magt alltid äger, att söka träda
i vänskapligt förhållande med det land, sorn,
förut i krig med den angripande Magten, således
bör dela lika intresse med den angrip.
038
Den 28 J titti.
na, ägde året 181 2 äfven ert särskilt orsak, atfj
ä SVengeS sida, påkalla ett öppet tilkännagiivande
af dess poliiislca tänkesätti Kriget
Var nära att utbrista emellan Ryssland och
Frankrike; en närmare förening skulle dtfigenom
nödvändigt Uppstå emell.r) Stora Brit-'
tinnie» Och Ryssland. Tiden var således inne
för Sverige att fatta ett afgörande beslut, och
det Stora mål det eftersträfvade, borde snäft
bestämma dess val. Konungen tvekade således
cj att, först af alla, sluta fred med England
j och om vid denna tidpunkt Kongl. Majit
hade velat, i anseende till nedeflagshandeln,
vidtaga några nya inskränkningar, hade det
varit lika stridande så väl emot hvad en sund
politik för ögonblicket kräfde, sorn emot Rikets
Ständers egen yttrade önskan. En AllianceTcactat
med England afslöts den 3 Mars 18135
deruti beviljades nederlagsfrihet under 20 år
för Engelska och Coloniajvaror i Göteborg,
Carlshamn och Stralsund 5 men det skedde ej
utan begifvanden å Englands sida. Engelska
Regeringen insåg Väl, att fördelarne af denna
nederlagsfrihet skulle blifva af ingen betydenhet
för England, så snart fasta landets hamnar
öppnades för dess handel 5 men den be*
hofde visa Engelska Folket någon vunnen fördel,
så val för de subsidier, sorn, utöfver allt
förhållande till dem som utbetaltes åt de öfriga
Magtefna, blefvo Sverige lemflade 5 som ock
för det erkännande af Konungariket Norriges
förening med Sverige, hvaröfver Engelska
Regeringen, vid fredsslutet, ännu ej afgaf
någon bestämd- förklaring. För ätt bereda
Deri 28 Juni*
639
M. H. Kronprinsen någon ersättning för Dess
enskilta uppoffringar, så väl till följe a! Napoleons
politik, som af den afsägelse Hans
K. Höghets till Rikeis Ständer afgifne Försäkran
innehåller ; samt lör att- derjemte gifva
en ny gärd åt Svenska Folkets fria valrätt,
hade H. K. H., med Kongl. Maj ts tillstånd,
redan då freden med England afslutades, yrkat
besittningsrätten af någon Fransk Coloni i
Vestindien. En sådan blef sedermera lofVadj
men då Engelska Regeringen, någon tid derefter,
önskade göra ett utbyte, blef sluteligen ,
genom ofvan åberopade AllianceTraktät, besittningsrätten
af ön Guadeloupe af Hans
StorBrittanniska Majit afträdd till Konungen
Och Dess Efterträdare på Svenska Thronen,
efter Successions-Ordningen af den 26 Sept.
1810 Denna Coloni blef Väl, genom Fredstractaten
i Paris af den 30 Maj 1S14 af
Kongl. Maj t återställd till Konungen af Frankrike,
men detta skedde ej förr än Hans StorBrittanniska
Maj:ts Förste Stats - Secreterare
för Utrikes Ärenderna, Lord Castlereagh , hade,
i en officiel note till Konungens beful!-  mägtigade Ombud, utlofvat ett lämpligt skadestånd
derföre, och, såsom en följd af detta
löfte, uppmanat dem att underteckna Fredsslutet.
Till bestämmande af denna ersättning
blef en förmelig Tractat med England afslutad
den 13 Augusti förlidet år, i kraft hvaraf,
för den till Kongl. Majit och Dess dynasti
afträdda Ön Guadeloupe, Harts StorBrittanniska
Majit förhinder sig att i vissa terminer utfcetala,
och Hans Maj t samtycker att eraotta
-
640
Den 28 Juni.
ga en summa af 24 millioner Francs. Denna
Tractat har nyligen af Engelska Ministérenr
blifvit Parlamentet förelagd.
Med ali den aktning jag hyser förr Herr
Grefve Schwerine omdöme, tror jag mig således
kunna försäkra, att man, så v<äl vid ingående
af denna Tractat, som vid fredens återställande
med England, ej förgätit något af
hvad man bort minnas.
, Jag har igenom det föregående sökt visa,
huru våra politiska relationer gifvit anledning
till våra handelsförhållanden, och attén klagan
emot dessa sednare, till stor del, endast
är en klagan emot händelserna. Utan att vilja
sträcka mitt hopp till aflägsna lyckligare
tider, men ineden lugn blick på Europas när.
varande ställning, vågar jag till försvar för
de händelser, som dessa sednare åren verkat
på Rikets tillstånd och yttre förhållanden, endast
hänvisa på deras resultat.
Friherre Cederström, Rudolfa anhöll om
proposition, att Ridderskapet och Adeln måtte
behaga anmoda Grefve Mörner, Adolph Göran,
och Herr Friherre af Wetterstedt att af trycket
utgifva sina yttranden, hvilken proposition, af
Herr LandtMarskaiken genast framställd, bifölls.
Grefve von Lantingshausen, Albrecht: Det
förevarande vigtiga ämnet är af flera värda Ledamöter
-
IV.
Den 28 Juni.
641
damöfer så fullkomligen utredt, att jag, för
min del, har blott en anmärkning att tillägga
Utskottet föreslår, att ett LånContoir på
fastigheter må inrättas, med en fond af 2 till
3 null oner R.dr B:co, att utlånas till en tredjedel
af det å panten år 1814 beräknade värde
vid uppskattningen till Bevillning» erläggande.
Jag vet ej huruvida en sådan anstalt
skulle blifva förenlig med Bancosedlarnes ^rde
och anseende. Jag fruktar tvärtom, att
den SKuile allt för mycket verka till deras
misscredit och fall. Skulle densamma af Riksens
Ständer bifallas, hvilket likväl ej torde
böra ske utan BmcoUtskottets hörande, och
dessa 233 millionerå utgifning ökade hela
sedelmassans vanvärde, hurudan blefve då
pe iningenöden, och huru skulle den då afhjelpas?
Jag utber mig derjemte få fästa Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet deruppå,
att vid utlåningen något maximum icke
är loreslaget; hvaraf sannolikt skulle följa, att
de största egendomarne uppslukade största dalen
af summan, och hjelpen blefve föga allmänt
spridd genom utlåningar på de smärre;
hvilket syftemål skulle vinnas, om det fastställdes,
att ingen utlåning linge öfverstiga t.
ex. 10,000 R:dr. I anledning af hvad jag nu
haft den äran erinra, anhåller jag att Särskildta
Utskottets Betänkande måtte återremitteras.
Friherre Wirsén: Herr Friherre Stoets anförda
tanka, som skulle en strid hafva uppstått
mellan en del Konungens Embetsman och NatioRidd.
0. Ad. Prat, N:o $1, $2>
642
Den 28 Jimi.
nens Representanter, förundrar mig i samma
mån som jag anser saken omöjlig. Jag trodde
mig icke behöfva göra den förklaring, att
hvad jag i dag haft äran yttra, har skett i
kraft af min rätt som Ledamot af detta Riksstånd,
och således som en af Nationens Representanter,
men alldeles icke som Embetsman
} i hvilken sednare egenskap mig icke
tillhör att här tala, och i alla fall aldrig kunna^'vara
min mening. Jag har haft olika öfvertygelse
i flera af de ämnen, som af Särskildta
Utskottet och dess Ordförande blifvit till
Rikets Ständer framställda, och yttrat mina tankar
derom ; men dylik strid äger ju alla dagar
rum under öfverläggningarna uti förekommande
mål. Jag har vågat tvifla på det förslags
öfverensstämmelse med våra Grundlagar,
som innehåller, att den Nämnd, som äger
välja Ledamöter i TryckfrihetsComitéen, må
blifva af Rikets Ständer uppdraget att genom
omröstning utse en skicklig man , på hvilken
det skulle ankomma att, från början af år
1816, besörja om utgifvandet af en Journal,
på sätt uti anförandet närmare utvecklas. Och
jag upprepar ytterligare, att detta är min tanka;
men derjemte har jag förklarat , att jag
visst önskar de administrativa åtgärdernas puJ
blicitet: bägge delarne ske i följd af min öfvertygelse
om hvad som är rätt och nyttigt.
Jag förenar mig för öfrigt med hvad Herr Friherre
aj Wetterstedt i samma ämne nyss anfört.
Herr Spaldencreutz, Arvid: I anseende till
ämnets vigt och stora omfattning får jag än
-
Den i 8 duni.
fili ört gång på bordet begära Särskildta Uti
fekottets Betänkande, jemte de i dag i anledning
deraf . uplästa Memorial och gjorda anmärkningar
j äfvensom på bordet torde få läggas
den Bok, hvarutur Herr StatsSecretérartrt
Grefve Mörner uppläste en del af sitt Memorial».
Friherre Stael vöii Hollstein: Det har blifvit
tuotsagdt, att strid mellan en del af Regeringens
Ledamöter och Folkets Representanter kunde
komma i fråga. Jag tror tvärtom ■, att den
Verkligen redan är börjad. En Ledamot har
förklarat, att han i sin Embetsutöfning, utan
ätt förvandla sig till machin , aldrig kundé
Verka utan enligt siri öfvertygelse, om ärt
Folkets röst vore enrot densåmma. I ett sådant
fall gjorde en Embetsman Väl, om hart
nedlade sitt Embete; meri då han vill behålla
detsamma, och derjemte förklarar; att häri intet
afseende gör på allmänna opinionen, så
blir hans behag Folkets Lag; och sålunda
förvandlar en sådan Embetsman sig till ert
mägtig aristöcrat; En annan har yttrat dea
önskan, att man till Konungens afgörande skulle
öfverlemna ärendet. Detta sätt har sedart
de förra Riksdagar koriimit allt mer och iner
1 bruk; men derigenom itiskränkes Och förmindskas
Folkets rättigheter, så att nu mera få återstå.
Det torde derföre vara bäst att för-t
Vara dem vi ännu äge tjvar. Deri tredjd
änser Ständerna oberättigade ätt taga någon
befattning med det regleiftentariska i Tullver;
ket, fastän inkomsten är Bevillningsmedel. Då
inkomsten gr Bevillning, så begripes det, en
-
644
Den 2 8 Juni.
ligt naturen af saken, att Ständerna äga rätt
göra denna inrättning så lönande som möjligt,
för att derigenom mindska den Bevillning , som
af Folkets kassor skall utgöras; och häraf
blir åter den följd , att Instruction för Administrationen
och Lirectionens tillsättande för
verkställigheten är Ständernas ensak, så mycket
nödvändigare nu, sorn upplyst blifvit, att
icke denna Inkomst titel blifvit så begagnad,
som den kunnat; och då man derjemte betraktar,
att Directionens löningssätt är af den
beskaffenhet, att det är en bidragande orsak
till den Riksskadliga öfverflödiga importen, emedan
Directeurerne, som egentligen i arfvode
blott hafva 500 R.dr, erhålla 100 R:dr
för hvarje 25,000 R;dr, som öfverstiga den i
stat påräknade summan 800,000 R.dr; då nu
Tullinkomsten för sista året stigit öfver en
million, så är räkningen snart gjord, att hvarje
Ledamot haft en inkomst af 4,500 R:dr,
som är något mycket; ändring häruti är derföre
högst nödvändig Tiden är alltså inne, att
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, genom visande
kraft och styrka, söker motverka alla
försök till gemensamma rättigheters förmindskande.
Medborgares aktning förvärfvas härigenom,
då i motsatt fall den allmänna oviljan
med goda skäl blir vår lott.
Friherre Boye, Ludvig: Uppkallad i min
egenskap af Riksdagsman, och vid min känsla
af medborgerlighet, skall jag frimodigt
ingå i det ämne den siste värde Talaren nu
framställt. Jag skall aldrig, på bekostnad af
Den 28 Juni.
645
min öfvertygelse, smickra populariteten Jag
skall, så länge jag är Riksdagsman, och äfven
i öfrigt så vidt jag förmår, bevaka Nationsus
rättigheter , och anse det utföra min
heligaste pligt; men jag skall likväl alltid först
tillse, om någon Nationens rätt verkligen är i
frågasatt eller bestridd; och jagskall ieke dervid
taga andras, yitranden i vidsträcktare mening,
än ordalydelsen medgifver. Jag har hört
både Herr Friherre Wirséne och Herr Grefve
Mörner t tal, men icke har jag deri funnit någon
Nationens rätt i fråga ställd. Med antagande
af Grefve von Schwerine framställning,
det nya systemer fordra nya organer, har Friherre
Wirsen understödt densamma med det
skäl, att till utvecklingen af hvarje nytt system
äro de Embetsmän oskicklige, hvilkas öfvertygelse
strider emot systemets nytta, så vida
all tvungen verkställighet, i sådant fall, måste
blifva machinalisk; och man har svårt att
icke medgifva sanningen deraf; men visserligen
kan icke .jag ifrån detta yttrande draga
någon slutföljd t i il fruktan, att Ministerens
Ledamöter derföre skulle brista i deras skyldighet,
att verkställa de systemer, som af Konung
och Ständer antagas; och ännu mindre
att tro, det Ministerens öfvertygelse kunde komma
att gälla för Lag.
Grefve Mörner har
erinrat derom, att Ständerna vid föregående
Riksdagar icke tagit någon särskild kännedom
om, och icke blandat sig uti frågor sorn angått
Tullstyrelsen eller Tullverket; men derföre är
ju icke Ständernas rätt dertill bestridd Att
då Constitutionen räknar. Tullinkomsterna till
JSen 23 Jun'-
Bevillningen cch tillägger Ständerna ensamt;
rätt att om Bevillningen beslut?, dertill också
måste höra någon ting mera än den kännedom
Allmänheten får om Tullumgälderna och Tullstyrelsen
; att dertill måste höra rättigheten atfc
äfven bestämma atgifterna, samt att controllera
och jemväl revidera Tullstyrelsens förvalt»
ning; allt detta synes mig vara utan tvifvel och
deri har Herr Friherre Stael von Hallstein visserligen
rätt-, så vida de i Constitutionen Ständerna
tillagda rättigheter, i anseende till Tull-,
väsendet, ju annars voro. inga; men lika up*
yenbart måste det också vara, att, så länge
Ständerna icke ens begärt att begagna dessa
rättigheter, så kunne vi ej klaga öfver att vi
ej njutit deni; och då de icke heller nu äro,
bestridda, så är icke heller något försvar för
dem af nöden.,
Friherre Stael von Hollstein: Friherre Boye*
anmärkning, om nödvändigheten att noga ef-,
tersinna huru en föregående talares ord fallit,
då man vill ingå i vederläggning, är välgrundad
; Friherre Baye tyckes likväl sjelf ej, så.
noga rätta sig derefter; mitt yttrande, rörande
Tullverket , är stäldt emot Grefve Mörners ,
3cke emot Friherre Wirsinsy sorn Friherre Boye
således förblandar.
Friherre Boye- Jag värderar för mycket
Flöglofh Ridderskapets och Adelns tid, för att
upptaga den med någon ordstrid. Hufvud*
sakliga frågan, af Friherre Stael framställd, ansåg
jag vara den; om någon Nationens rätt nu>
Den 28 Suni.
64?
behöfde af Ridderskapet och Adeln försvaras?
och denna fråga har jag, efter min öfvertygelse,
besvarat med Nej; jag har anfört mina
skäl, men om jag skulle hafva tagit 'vilse
angående meningen af Friherre Stath framställning,
så är jag glad öfver upplysningen derom.
Hans Excellence Herr Grefven och Landtmanskalken
yttrade, att sedan det Särskildta Utskottets
Betänkande af flera Ledamöter blifvit
begärdt på bordet , k om me det, enligt 49 §.
Riksdagsordningen, att ännu hvila; men pro-j
ponerade derjemte, att Stats- och BancoUtskotten
måtte öfver detta Betänkande höras, så
vid det rörer de ämnen, hvilka till dessa Utskotts
befattning böra.
Bifölls.
Företogs till afgörande SfatsUtskottets,'
den 22 dennes första gången upplästa, Betänkande
angående lönförbättring för Landshöfding
gen i Cristianstads Län.
Herr von Schantz, Ifvar Fredrik Gabriel,
yttrade sig ej hafva något att i hufvudsaken
erinra vid StatsUtskottets utlåtande; han funne
allenast underligt, att Utskottet partielt inkommit
med yttrande öfver en viss Embetsmans
lönförhöjning, och icke i sammanhang med
frågan i allmänhet om förbättring af penningelöntagares
vilkor; hemställandes, på sådan
grund , om icke detta Betänkande barde hvila
till dess berörde fråga till afgörande upptages»
648
Den 28 Juni.
Herr Landt Mar skalken upplyste, att frågan
om lönförhöjning för Landshöfdingen vöre särskildt,
för mer än 2.ne år s dan, väckt genom
underdånig ansökning hos Kongl. Majd , som
densamvna särskildt till StatsUtskottet remitterat
, men hemställde likväl, om Ridderskapet
och Adeln behagade samtycka till hvad
Herr Schantz föreslagit om ytterligare hvila.
Ropades Ne/, hvarpå Herr LandtMarskalken
propomrade ait godkänna Betänkandet,
hvilket bilölls.
Å nyo föredrogos och biföllos, i anledning
af särskilta propositioner, löljande, den
22 dennes på bordet lagda, Betänkanden;
1:0 Från BevillningsUtskottet, angående allmänna
Barnhusets andel af Stämpelafgift
för Kort. -
2:0 Från OeconomieUtskottet, angående förbud
emot anläggande af så beskaffade Vattenverk,
hvarigenom, förmedelst uppdämningar.
angränsande ägors uppodling och
förbättring hindras.
3:0 Från samma Utskott, angående högden af
laggild gärdesgård af sten.
4:0 Från samma Utskott, om inrättande af en
practisk Bergs kola.
1
Den 28 Juni'
649
5:0 Från samma Utskott, om väckt fråga, att
vid påkommande durchmarcher, inquartering
i städerna måtte allenast grunda sig
på hus och tomt.
Vid förnyad föredragning af Lag-' samt
OeconomieUtskottens, den 22 dennes första
gången upplästa, Memorial, angående Luderplatser
och allmänna Skallgångar, anförde
Grefve von Lantingshausen, Albreckt: De
skäl, som Johan Maqnus Wessing företett till
styrka för sin tanka, att så väl Häradsskall
efter odjur, sorn ock de så kallade Luderplatser
borde alskaffas, anser jag icke af den egenskap,
att de bort föranleda till något annat
tillstyrkande, i hänsigt till odjurs utrotande,
än hvad som Lag och författningar om skallgång
bjuda. I det Betänkande, som samlälldt
från Lag- och OeconomieUtskotten, i anledning
af ofvannämda Riksdagsmans Memorial,
blifvit Riksens Höglofl. Ständers pröfning underställdt,
föreslås, att alla de anstalter, som
erfordras till odjurs utrotande, hädanefter må
få bero på de öfverenskomtnelser som kunna
Häradsvis eder Socknevis af invånarne
träffas, med pröfning och fastställelse af Konungens
Befallningshafvande. Om ock sådana
öfverenskommelser utan alltför mycken svårighet
skulle kunna träffas, hvarom jag hyser
tvifvelsmål, tror jag likväl icke, att jag misstager
mig, då jag anser, att ändamålet med dem
blefve förfeladt, så framt icke det gamla be
-
t
650 Den 28 Juni.
pröfvade sättet till odjurs fällande, nemligen
vinterskall, bibehölls. Att låta denna åtgärd
bero uppå Härads- och Sockneboers sjelfvilli.
ga åtaganden, vore, att gifva de nu så mycket
yrkade liberala tänkesätten ett så vidt utrymme,
att, emot Utskottens förmodan, äfven
vargarne deraf skalle draga fördel. Då till
anställande af skallgång eller hvad annat sätt
till odjurens utrotande som kunde påfinnas*
Jägeristaten förmodligen der*;i! skulle uppgifva
de säkraste förslag, följer häraf, att Jäg»
mästarn#*i hvarje Län borde rådfrågas angående
förevarande ämne., Det torde äfven förtjena
anmärkning, »tt Utskotten i Betänkandet
föreslå, det Konungens Befallningshafvaudes tillstånd,
för att anställa Skall, icke voreafnöden,
utan skulle ortens närmaste Kronobetjent
underrättas om den tillämnade skallgången,
och ägde denne att derom göra anmälan hos.
LandshöfdingeEmbetet. Efter min tanka är
och blir det likväl nödigt, atfc Landshöfdingen»
tillstånd till skallgång begäres. I anledning
af hvad jag anfört, anhåller jag det Betänkandet
måtte till Utskotten återremitteras»
Friherre Hjerta, Axel, conformerade sig
med Grefve von Lantingshausen,.
4 Herr Danckwardt, Carl Gustaf; Då sätten
till odjurs utrotande i vissa orter äro alldeles
©tjenliga uti andra, och trakter finnas der de
t aldrig visa sig; har Utskottet ansett omsorgen
härvid lämpligast böra- bero på Socknars och
Häraders enskifta öfverenskommelser; och på
det undandragande af denna allmänna skyldig
-
Den 28 Juni. t 651
bet icke fielt och hållet kunde komma 1 fråga,
är dervid det vilkor fästade, att Kongl. Majjtg
Befallningshafvande borde äga att pröfva och
fastställa öfverenskommelserna. Af en särskild
anledning är det nu stadgadt, att Skall icke
utan tillåtelse och närvaro af Jägeribetjening
får förrättas; men den vanliga töljden häraf
måste blifva, att odjuren, som icke uppehålla
sig länge på en och samma trakt, oftast strukit
till en annan , innan den tillåtelse till Skall,
gång hunnit ankomma, hvarom ansökning blifvit
gjord i anledning af timad skada. Pr skyndsamhet
vid sådana tillfällen är hufvudsaken,
har Utskottet tillstyrkt, att Skall genast må
kunna förrättas då anmälan derom göres hos
Kronobetjeningeo, sorn, jemte Skallordres utdelande,
borde afgifva berättelse derom till
Kongl. Maj;ts Befallningshafvande, och de försigtighetsmått,
i afseende på större folksam*
lingar, hvarå det antörda stadgandet syftar,
endast på detta sätt iakttagas. Jag vågar till
Höglofl. Ridderskapet och Adeln hemställa,
om icke de af Utskottet föreslagne utvägar,
långt ifrån att vara hinderlige för odjurs utrotande,
torde mera leda till ändamålet, än
bibehållande af de nu gällande stadganden;
och då jag således icke kan inse hvad man
med en återremiss vill vinna, får jag anhålla
om proposition till bifall af Utskottets Betänkande.
Efter någon uppkommen skiljaktighet i
meningar, huruvida den af Grefve von Lantingshausen
gjorda anmärkning kunde anses hin-l
*
652 Den 28 Juni.
dra antagande af Betänkandet, blef detsamma
till Utskottet återförvisadt.
Vidare föredrogos och biföllos följande,
sedan den 22 Juni på bordet hvilande, Memorial:
1:0
Från Lag- samt OeconomieUtskotten, om
uiarbetande af förslag till en allmän BergverksStadga.
2:0 Från samma Utskott, angående Stängselskyldigheten.
3:0 Från Lagutskottet, i anledning af återremis
en rörande Executions- och ConcoursFörfattningarna.
Slutligen upplästes å nyo LagUtskottets,
den 22 deum s pä bordet lagda, Memorial angående
arfsrätt för oäkta barn.
Grefve Mörner, Carl Stellan', Bland de märkliga
frågor, som vid denna Riksdag blifvit
väckta, är, visserligen denna, att någon arfsrätt
skulle tillerkännas barn, födda utom äktenskap.
Jag, för min del, tror ett sådant
tillerkännande vara, både i moraliskt och politiskt
afseende, skadligt. Jag antager således,
såsom välgrundadt, LagUtskottets första alternativ,
som aisfyrker något lagligt stadgande
Den 28 Juni,
653
till deras förmon; och anhåller att Herr Grefven
och LandtMarskalken täcktes göra proposition
till bifall å detsamma.
Friherre Boije, Ludvig: Jag understöder
på det högsta Grefve Mörners yttrande, emedan
jag anser d -t förslag, att gifva oäkta barn
arfsrätt, vara stridande både emot moralitetens
och den borgerliga politikens föreskrifter. Hvar
skulle sedligheten taga vägen, om de band
tilld ess försvar lossades, hvilka redan äro alltför
svaga; och huru skadligt skulle det icke
verka pa den enfaldigare menighetens opinion,
om man erkände hos lastens foster en rätt,
som ifrån alla tider varit ansedd tillhöra blott
fostren af en dygdig vandel, Och om Lagstiftande
Corpsen, genom en Lag, gåfve sken af
laglighet åt följderna af brott emot både Religionens
och Samhällets lagar. I borgerligt
afseende visa sig jemväl flera skadliga följder
j men jag skall åtnöja mig att nu anföra
endast en, som jag tror tillräcklig. Ingen far
skulle då mera kunna gifta bort sin dotter,
och ingen flicka träda i brudstol med någon
bestämd visshet om den arfsrätt, hennes barn
en gång kunde hafva att vänta efter deras
far; och, för att komma till en sådan visshet,
skulle man då tillika behöfva en annan lag,
nemligen en som gåfve rätt att begära proclama
efter oäkta barn, på sätt som man hittills
utlärdat proclama efter borgenärer.
I anledning af discurserna gjorde Herr
Grefven och LandtMarskalken härefter proposition
654
Veu 2 g Juni.
Ven as Juni. e. ut,
till antagande af LagUtskottets första altérrtä»
tiv f hvilken proposition med Ja besvarades*
Höglofi. Ridderskapet och Adeln åtskill*
des klockan 3»
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe,
Onsdagen den 28 Juni»
Plenum klockan 5 eftermiddagen*
Företogs till afgörande LagUtskottets«
sistlidne Plenidag på bordet lagda, Memorial
i anledning af årerremiss af Utskottets förrä
Betänkande, rörande OriginalSkuldsedlars uppvisande
vid lagsökning.
Herr von Schantz , Ifvar Predrik Gabriel'. Jag
vill ej upprepa de manga skäl, som förete sigemot
Utskottets Betänkande , och hvilka Utskottet
till en del väl sökt men, som jag
tror, ej förmått vederlägga; jag vill blott anföra
ett, hvilket jag tror vara tillräckligt att hindra
förslagets antagande: det nemligen, att
hända kunde, det sedlar, ställde antingen till
viss man och ordres eller till irnehafvareti, hös
Konungens Befallningshafvande förtvistiga för^
I klarade eller af någon orsak till sin verkan
I ogillade, kunde sedermera utlemnas till annor
I man, som dem på god tro emottoge, men blefve
bedragen, just genom det saknade presentatum,
som vid lagsökningar påtecknas sedela
och sorn vanligen medför den verkan , att en
så beskaffad sedel ej emottages utan att uppI
lysas kan huru med skuldsedeln förfarits* Man
förekommer således verkligt skadliga händelser,
om man afslår Utskottets Betänkande.
LTppå härefter af Hans Excellence Herr
Grefven och Landt Mar skaiken gjord proposition,
blef LagUtskottets Memorial af Ridderskapet
I och Adeln afslaget.
Föredrogos å nyo och bi föl los följande
Statsutskottets, den 23 Juni på bordet lagda,
Betänkanden:
1:0 Om yrkadt skatteköp å Ållestads Krono-
Säteri i Elfsborgs Län.
a:o I anledning af Vackt Fråga örn medels ani
slående till Lazarettsbyggnad i Uddevalla
3:0 Angående fortfarande af det till Hamnbyggnaden
i Helsingborg på Stat anslagna
bidrag af allmänna medel.
Upplästes och kades på bordet följande från
Utskotten inkomna Betänkanden och Memorial:
656
Den 28 Juni. et m.
1:0 Från StatsUtskottet, af den 26 Jun T, angående
tillökning i de Kongl och Furstliga
Hofvens Stats-summor, och tillstyrker
Utskottet följande tillökningar å berörde
summor: Till Hans Majt Konungens
af 50,000 R:r, samt dessutom till Hennes
Maj t Drottningen 10,000 R:dr; till
H. K. H- ArfPrinsens af 33,333 R:dr 16
sk j samt till H. K. H. Prinsessan Sophia
Albertinas af 12,000 R:dr; värandes
derjemte en summa af 40,000 R:dr före-,
slagen, att detta år utgå, till uppköp och
anordnande af H. K. H. ArfPrinsens särskilta
Hofhållning och Stat
2:0
Från Särskildta Utskottet, af den 26 Juni,
hvaruti Utskottet, i afseende på besvarandet
af åtskilliga motioner dels om afskaffande
af guld och silfver på civila och
militaire uniformer och dels till hämmande
af yppighet och öfverflöd i allmänhet,
endast åberopa sig det yttrande och förslag
i detta ämne, som Utskottet, i sammanhang
med dess Betänkande rörande
medel och utvägar till afhjelpande af
den öfverklagade förlägenheten i allmänna
rörelsen, redan under den 17 dennes
afgifvit.
3:0 Från OeconomieUtskottet, af den 21 Juni,
i anledning af ej mindre Kongl. Majlts skrifvelse
angående saltpeternäringens tillstånd
i Riket,
IV.
Den 28 Juni. e. m.
657
i Riket, än de rörande detta ämne från
RiksStånden remitterade Memorial.
4:0 Från StatsUtskottet, af den 26 Juni, angående
stats-sumina för H. K. H. ArfPrinsen
Oscar, i händelse H K. H.
skulle innan nästa Riksdag sig förmäla;
tillstyrkandes Utskottet att, i sådant fall,
Hans Kongl.' Höghets, genom Betänkande
af samma dag till förhöjning tillstyrkta,
stats-summa måtte med 25,000 R:r förökas,
så att den tillsammans utgör en summa
af 75,000 R:dr.
5:0 Från StatsUtskottet, af den 20 Juni, hvaruti
Utskottet, i anledning af anmärkning
vid dess Betänkande öfver Herr GeneralDirecteuren
Hagströmers Memorial om medel
till befordrande af större sundhet i städerna,
åberopar hvad uti dess förra Betänkande
varit yttradt, och derjemte tillkännagifver,
att tre Stånd samma Betänkande
bifallit.
6:0 Från StatsUtskottet, af den 27 Juni, hvaruti
Utskottet tillstyrker, att CreditSedlar på
större valeurer frän RiksgäldsContoiret utgifvas,
dock endast på Tio (10), Femtio
(50) och Etthundrade (ioo) Riksdaler, och
hvilka Sedlar böra till formatet vara olika
sinsemellan, samt utgifvas på enkla blad
med tryckt valeur.
Ridd, 0. Ad. Prot, N:o £?. S4.
658 Dm 28 Jnfii. e. 111.
7:0 Från StatsUtskottet, af den 20 Juni, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss,
uppå Dess Beiallningshafvandes i Örebro
Län hemställan om ersättning för Mantalsskrifvare-provision
år 1813; hemställandes
Utskottet, att denna provisions-ersättning,
stor 233 R'dr 17 sk- 3 r:st., måtte
beviljas, hvartill Utskottet förmäler sig
sedermera skola föreslå tillgång.
g:o Från Lag- samt OeconomieUtskotten , af
den 16 Juni, i anledning af gjordt förslag,
att den en åttondedels procent, som vid
skeende dödsfall bör till de fattiga erläggas
af den aflidnes efterlemnade egendom,
ej må beräknas å mera än hvad som utgör
boets behållning, efter afdrag af den
gäld, hvarmed boet är besväradt 3 hvilket
förslag Utskottet ej ansett sig böra
tillstyrka.
9:0 Från Lag- samt OeconomieUtskotten, af d.
16 Ju::i, angående en väckt fråga om rättighet
för Allmogen, att i städerna få försälja.
sina varor äfven i öppna bodar och
Stånd. Utskottet tillstyrker, att den rättighet
må Landtmannen förunnas, att, om
han kan äga lägenhet 3tt förskaffa sig en
öppen bod eller stånd, få derstädes, efter
förut skedd anmälan hos stadens styrelse,
och sedan behofvet blifvit prölvadt och
godkändt, berörde sina varor till salu hålla
, dock med det vilkor, att försäljningen,
närdenej sker å torgen, icke annorstädes
Den 2 8 Juni. e. ni, 659
an i nämnda bodar och stånd Verkställes,
vid det ansvar förut är stadgadt.
10:0 Från Lag- samt OeconomieUtskotten, af d«
16 juni, i anledning af en af Friherre Åkerhjtlm
gjord motion om förändringar i Kongl.
Förordn.den 20 Februari 1764 , i hrad den
rörer strömmars, åars och bäckars årliga
rensning ; i Kongl. Resolutionen på flera
Häraders besvär af den 7 Mars 1765, i
afseende på tvister 0111 höstdämningarj i
Fiskeristadgan den 14 November 1,766 och
Kongl. Förklaringen deröfver den 24 Januari
1771, rörande skyldighet att alla
tider på året hälla en del af vattnet öppen
och fri från stängsel; samt om handräckning
af Konungens Befallningshafvande
åt jordägare, hvilka genom förändringar
med Vattenverk eller genom nya sådanas
anläggande lida skada} och har Utskottet,
i afseende på dessa ämnen, föreslagit
de förändringar, detsamma ansett
för ändamålet tjenliga.
i 1:0 Från StatsUtskottet, af den 20 Juni, 1
anledning af anmärkningar vid dess Utlåtande
om förre Mantalsskrifvaren Åkerströms
lön och pension 3 och anser Utskottet
, i anledning af de gjorda anmärkningar,
förre Mantalsskrifvaren Akerström berättigad
att uppbära sin innestående Mantalsskrifvare-provision
för 1809 och igto,
tillsammans utgörande, enligt pröfvad och
godkänd uppgift, 160 R:dr 47 sk. u r.st.
66 o
Den 28 3'tini. e. in.
och hemställer derföre att dertill måtte beviljas
medel, hvarå Utskottet skall uppgifva
tillgång. Beträffande åter hans p nsion
för år 18I1 och den sedermera förflutna
tiden, finner Utskottet likaledes att
Åkerström ej må betagas sin rät t dertill ;
men då, i saknad af den uträkning, hvarå
bestämmandet af pensions- beloppet och
utbetalningen deraf beror, Utskottet ej
kunnat föreslå den summa, hvartill denna
pension bestiger, tillstyrker Utskottet, att
Riksens Ständer hos* Kongl. Maj.t i underdånighet
anmäla detta ärende till d n
åtgärd, hvarigenom Åkerström må komma
i åtnjutande af pensionen från och med
1811, och hvartill besparingarne å RiksStatens
sjunde HufvudTitel för de sednare
åren lemna tillgång.
12:0 Från OeconomieUtskottet, af den 21 Juni,
angående vidtagande medel till Vaccinationens
befrämjande; föreslåendes Utskottet
hufvudsakligen, att alla barn öfver
två år, hvilka ej äro vaccinerade ,
måtte betala en afgift, lika stor med de
vanliga mantals-penningarna, hvarjemte
Utskottet föreslår de i detta afseende nödiga
controller.
13:0 Från OeconomieUtskottet, af den 21 Juni,
rörande väckt fråga om Indeldta Regementernas
beklädnads sätt; föreslåendes
Utskottet, i afseende härå, de stadganden
detsamma lämpligt ansett.
Den 28 Juni. e. in. 661
14.0 Från StatsUtskottet, af den 27 Juni, angående
löntillökning för penningeiöntagande
civila Embets- och Tjenstmän i allmänhet.
15:0 Från OeconomieUtskottet, af den 21 Ju.
ni, i anledning af väckt fråga om ett
Stats- Sjö Assurance-Contoirs inrättande i
Stockholm; och yttrar sig Utskottet icke
finna skäl för tillstyrkande af bifall till
ett sådant Contoirs inrättande för Statens
räkning; önskandes likväl att enskilde
medborgare måtte uppmuntras att derom
sig förena, i händelse de 2:ne i Riket redan
befintliga så beskaffade inrättningar
skulle finnas vara antingen otillräckliga
för ändamålet, eller ock för mycket aflägsna
för att kunna anlitas af Handlande
och Skeppsredare i Rikets nordligare
provinser.
16:0 Från OeconomieUtskottet, af den 21 Juni,
i anledning af gjordt yrkande om
Riksdags-relationers infordrande; och jemte
det Utskottet , uppå anförda grunder
, yttrar sig icke finna något hufvudsakligt
skäl för sådana berättelsers infordrande,
hemställer Utskottet, om icke Rik-
sens Ständer kunde till Konungens Eget
ompröfvande i underdånighet öfverlemna,
.att, på den tid Kongl. Maj:t för godt linner,
ifrån LandshöfdiOgarna infordra berättelser
om landets tillstånd och hushållning,
på det att desamma vid inträf
-
6b 2
Den 28 Juni, e. m.
fande Riksmöten kunde för Ständerna blif*
va framlagda, om sådant skulle af Ständerna
linnas nödigt.
17:0 Från OeconomieUtskottet, af den 21 Juni,
i anledning af väckt Iråga, huruvida
någon Embetsman borde kunna äga rättighet
att förbjuda invånarne i en ort,
att hvar som helst inom Riket söka arbete
; anseendes Utskottet sig på det sätt
böra tillstyrka hvad i "detta afseende blifvit
yrkadt, att det bör lemnäs fritt för
hvar och en, som å landet äger lagligt
försvar, att,.under vissa tider på året,
utvandra till annan landsort, för att derstädes
förrätta arbete; dock att lagstadt
tjensthjon alltid bör hafva dertill erhållit
sin husbondes tillåtelse; förmodandes Utskottet
härvid göra tillfyllest, att arbetaren
är försedd ‘med Pastors i Församlingen
der han bor skriftliga betyg deröfver,
att han äger god fräjd, samt att, då han
är tjensthjon, han fått sin husbondes tillstånd
att på någon viss tid vistas från
hemorten.
i$:o Från Statsutskottet, af den 27 Juni, angående
sökt anslag af Taffelpenningar för
PresidentsEmbetet i Kongl. KammarRätten
jemte 3:ne JustitieRåds ansökningar , att
vid afskedstagandet efter uppnådda 70 år
få behålla, jemte lönen, äfven taffelpenningarna,
såsom pension; hafvandes dock
Utskottet ej ansett sig kunna något till
-
Den 28 Timi. e. m.
663
styrka utöfver hvad uti dess samma dag ’
afgifna Betänkande, angående lönn rödjningen
för penning-löntagande Embetsoch
Tjenstemän, är "tillstyrkt.
9:0 Från Lag- samt OeconomieUtskotten, af
den 16 Juni, i anledning af väckt fråga
om rättighet tiil anläggande af Svanshamrar
eller Husbehofs smedjor, äfvensom
Stampverk till valkning af valmar och
andra ylletyger; samt om HallRätternas
indragande; och hafva Utskotten föreslagit
dej afseende på Svanshamrarmvoch Stampverken
nödiga stadgandet!, men i afseende
på frågan om HallRätternas indragning
ansett den böra lill LagComitéen ötverlernnas.
0:0 Från Lagutskottet, af den 14 Juni, angående
väckt fråga om inrättande af Correctionshns
i alla Län; och tillstyrker
Utskottet, att sådana åtgärder skyndsamt
må varda vidtagne, hvarigenom ej mindre
de redan i Carlscrona och Norrköping varande
Corrections- och Arbetshus varda
utvidgade, än äfven en ny sådan inrättning
i Gefle för norra delen al Riket anlagd
och i behörigt stånd satt; hvarjemte
Utskottet ansett sig böra anmärka, att som
Utskottet samma dag tillstyrkt inrättning
af allmänna Arbets- eller Straff- och Correctionshus,
för att vid den under utarbetning
varande nya Brottmålslagen kunna
vid straffbestämmelser användas; [des.
664
Den 28 Juni. e. m.
sa framdeles kunna med de nu föreslagna
Correctionsinrättningar sammanslås; äfvensom
Utskottet tror det vara oundgängligt,
att vid dessa sistnämnda några sådana anstalter
vidtagas, hvarigenom äldre och
yngre barn af sådana personer, som vid
Correctionsinrättningen äro intagne, och i
brist af annan utväg för deras underhåll
måste föräldrarna dit åtfölja, der njuta erforderlig
tillsyn och uppfostran, för att
danas till nyttiga medborgare.
21:0 Från Lagutskottet, af den 14 Juni, i anledning
äf återremiss af Utskottets yttrande
öfver Justitieombudsmannens Embetsberättelse
Utskottet yttrar sig, att genom
denna dag besvarad motion af Häradshöfdingen
Barthelson, rörande Correctionsinrättningar,
vore äfven den fråga, som
RiksStåncUn ansett böra af Utskottet behandlas,
besvarad, och åberopar Utskottet
derföre detta yttrande.
22:0 Från Lagutskottet, af den 25 Maj, i anledning
af gjord motion, att för de Utslag
i anmärkningsmål, som af Kongl. KammarRätten
utfärdas, någon lösen ej må i annat
fall alfordras Taxerings- och Tjenstemän,
än då de sjelfve af dessa expeditioner
begära del Utskottet tillstyrker det
stadgande, att Tjenstemän skola vara från
utgift till förenämnde Utslagslösen befriade,
enär egentligen emot dem påstående
om ansvar och ersättning icke blifvit vackt
i
Den 28 Juni. e. m.
665
eller på grund af anmärkningen kunnat
dem åläggas, utan de blott antingen för
upplysning eller i andra hänseenden blifvit
i målet hörde.
23:0 Från Lagutskottet, af den T7 Juni, i anledning
af Konungens Nådiga proposition
om Wermlands skiljande från Götha Hofrätts
och läggande under Svea HofRätts
jurisdiction, samt om domfört antal Ledamöter
i HofRätt; och har Utskottet tillstyrkt
hvad Kongl. Maj.t i dessa afseenden
föreslagit.
24:0 Från Lagutskottet, af den 27 Maj, hvaruti
Utskottet, i anledning af en gjord anmärkning
vid Utskottets Memorial om förhöjning
i tractamente för Nämndemän,
föreslår att Länsmännens arfvode, vid de
uti 1801 års ExpeditionsTaxa föreslagna
tillfällen, måtte ökas till 32 sk. B:co om
dagen, jemte den skjutslega för en häst,
som förut dem är tillagd.
25:0 Från Lagutskottet, af den 25 Maj, hvaruti
Utskottet, i anledning af väckt fråga,
tillstyrker följande förklaring öfver 3 §.
af. 1798 års Förordning, angående Skuldfordrings-
och lagsökningsmål, nemligen:
att utöfver sex månader från förfallodagen
fördröjdt kraf eller underlåten lagsökning
för skuldbref, ställdt till innehafvaren
eller till viss man och ordres, att
inom tolf månader infrias, icke må föran-.
666
Den 28 Juni. e. m,
leda till annan förändring uti gäldenärens
ansvarsskyldighet, än att han, vid bristande
godvillig betalning, ej kan bysättas,
och att anstånd till skuldens gäldande
jemvät kan af Executorn eller Domaren
beviljas; att sålunda ställde förskrifningar,
som ej innehålla viss betalningstid,
böra, vid fråga om deras executiva
kraft, behandlas efter den beräkningsgrund
förberörde §. utstakar, och att, otn gälde*
när förbundit sig till betalning af sådan
skuldsedel inom viss tid efter skeende uppsägning,
och densamma verkställes så tidigt,
att fprfallodagen inträffar inom tolf
månader från den dag skuidbrefvet årniltgifvet,
det samma bör medföra enahanda
verkan, som i händelse betalning inom besagde
tid är utfäst.
26:0 Från Lagutskottet, af den 14 Juni, i an.
ledning af Konungens Nådiga Proposition
rörande Straff- och Correctionshus. Utskottet
tillstyrker, det Riksens Ständer nu
må stadga och tillåta, att, vid den under
händer varande utarbetning af förslag till
en ny och förbättrad Brottmåls-Lagstiftning,
det må blifva den Comitö, som
fått detta grannlaga och vigtiga värf sig
anförtrodt, öppet lemnadt, att vid skeende
straffbestämmelser äfven deribland antaga
dem af längre eller kortare tids förvarande
och sysselsättning "vid Arbets- oda Correctionshus,
samt särskilda gradationer i
sättet huru brottslingarne der böra behand
-
Den 28 Juni. e. m. 667
las; föreslående Utskottet derjemte, att till
Kongl. Maj:t i underdånighet må öfvr-rlemnas,
att i nåder vidtaga de anstalter,
hvarigenom Arbets- och Correctionsinrättningarne
i den mån förberedas, att de, enär
det nya Lagprojectet är färdigt san t
blifvit granskadt och antaget, kunna, då
Lagen sättes i verkställighet, vara färdige
att begagnas. Det enda Utskottet anser
sig dervid hafva att anmärka, är att
nödigt lärer blifva, det omförmälte Inrättningar
väl icke göras för många, sorn skall
oundvikligen hindra att hvar och en kan
bringas till sådan fullkomlighet som vederbör;
men att de icke heller blifva så
få, att brottslingarnes forslande till Inrättningarna
försvåras och de långt ifrån sina
hemorter afskiljas. Och tror Utskottet
sig äga anledning förmoda, att det skulle
medföra mycken nytta, om Arbets- och
Correctionshusen funnes nära intill de ställen,
der Rikets ÖfverRätter eller HofRät.
ter äro eller blifva stationerade ; hvarigenom
dessa ÖfverDomstolar, i egenskap
af ÖfverExecutorer , hade tillfälle till öfverinseende
å Inrättningarne, hvilka kräfva
en noga och vaksam vård samt local
kännedom af dem som derå skola äga
uppsigt.
7.0 Från Lagutskottet, af den 17 Juni, j an.
ledning af det, genom Kongl. Majit, Rik.
sens Ständer i nåder meddr lade LagComi.
téens Betänkande ogh Förslag till löräng
668
Den 28 Juni. e. m.
dring af UnderDomstolarnas och HofRätteinas
antal och organisation.
Justerades följande :
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum den
28 Juni 18 j 5.
S. D. Biföll Höglofl. Ridderskapet och Adeln
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskott
ts, dm :i Juni afgifna och påföljande dag
på bordet lagda, Betänkanden:
1:0 Angående yrkadt stadgande, att, vid påkommande
durchmarcher, inqvartering i
städerna hädanefter mätte allenast grunda
sig på hus och tomt.
2:0 Om inrättande af en practislc Bergsskola.
3:0 Om jemkning och förklaring af hvad
Kongl. Förordningen den 31 Januari innevaiandeår,
angående högden aflaggild
Gärdesgård af sten, innehåller.
4:0 Angående förbud mot anläggande af så
beskaffade Vattenverk, hvarigenom, förmedelst
uppdämningar, angränsande ägors
uppodling och förbättring hindras m. m.
Ut supra.
S. D. Ridderskapet och Adeln biföll, vid
förnyad föredragning, StatsUtskottefs, den 32
Den 28 Tuni, e. m.
669
Juni på bordet lagda, Betänkande, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, angående
lönförbättring tor Landshöfdingen i Christianstads
Län. Ut supra.
S. D. Bevillningsutskottets, den 16 Juni
afgifna och den 19 derpå följande på bord t
lagda, Memorial, angående allmänna Barnhus
ts andel af Stämpel-afgiften för kort, föredrogs
å nyo och bifölls. Ut supra.
S. D. Återremitterade Ridderskapet-eeh Adeln
Lag- samt allmänna Besvärs- och Oeconomi*.
Utskottens, den 22 Juni på bordet lagda
Memorial, af den 1 nästföregående , angående
Luderplatser och allmänna Skallgångar.
Ut supra.
S. D. Å nyo föredrogos och biföllos följande
LagUtskottets, den 25 och 26 Maj afgifna
och den 22 dennes på bordet lagda Memorial
:
i:c I anledning af Herr Prosten Doctor Agrell?
Memorial om arfsrätt för oäkta barn; och
vardt det alternativ, som tillstyrker bibehållande
af nu varande stadgande i detta
ämne, af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
bifallet.
2:0 I anledning af återremissen rörande Executions-
och ConcursFörfattningarna. Ut
supra.
Den 28 Jani, c. ni.
S. D. Vid förnyad föredragning bi föllos
följande Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconom
ieU(.skotten-, den 1 Juni afgifna och den
22 pu bordet lagda, Memorial, nemligen:
i:o I anledning af Grefve Gyllenborgs Memorial
angående Stängsel-skyldigheten.
2:0 I anledning af Lagmannen Norel Memorial
om .utarbetande af förslag till allmän
BergverksStadga. Ut supra.
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum,
eftermiddagen den 28 Juni »815-
S. D. Afslogs LagUtskottets, den 13 Juni
afgifna och den 22 derpåföljande på bordet
lagd», Memorial, i anledning af återremissen
af Utskottets Betänkande om original
SfUiIdsedlars uppvisande vid lagsökning. Ut
supra.
S. D. Följande StatsUtskottets, den 14 Juni
afgifna och den 22 på bordet lagda, Betänkanden
föredrogos å nyo Och biföllos, nemligen
:
1.0 Angående fortfarande af det till Hamnbyggnaden
i Helsingborg på stat anslagna
bidrag af allmänna medel.
2:0 Angående väckt fråga om medels anslå,
ende till Lazaretts byggnad i Uddevalla.
Den 28 Juni. e. m. 671
3:0 I anledning af en gjord motion om Skatteköp
å Ållestads Kronosäteri i Elfsborgs
Län. Ut supra
-
Upplästes från de öfriga respectiva Stånden
ankomna ProtocollsUtdrag:
Från H'gvördiga Prest Ståndet:
Af den 8 Juni: Om upptagande af de hvilande
och lagligen beredda GrundlagsFrågorna j
1 om återremiss till StatbUtskottet af dess Betänf
kande i anledning af Konungens Nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof,
i hvad som beträffar esta och 2*.dra Hufvud.
Titeln; om bifall till StatsUtskottets Betänkande
angående Bevillning för Dannemora Jerntill-'
verkning, med beslut att Riksens Ständer måtte
åt Kongl. Majit öfverlemna, att, uppå vederbörandes
underdåniga anmälan, meddela dea
åtgärd, som i nåder pröfvas billig; om bifall
till S'arsUtskottets Betänkande, rörande en minnesvård
åt Hoflntendentcn Sergel; om gillande
af Constitutions-Utskottets meddeldta yttrarv
de att det ej kunde befatta sg med 3me från
Hedervärda BondeStåndet remitterade Memorial;
om bifall till OeconomieUtskottels begäran
att få räkna ett ökadt arfvode åt sin Canzlibetjening;
om bifall till följande LagUtskottets
Betänkanden: 1.0 om arrestanters underi
håll i Stadshäktet*. 2:0 om tiden till Val Ii -
6:2
Den 2 s Juni. e. m.
bellers ingifvande- 3:0 Om Rusthåilares företrädesrätt
till lösen af en utom börd såld an*
del i Rustnings stammen. 4:0 Om rättighet att
med Posten insända Handlingar till Domsto.
larna. 5:0 Om sökt rättighet för dem som åtfölja
Häradshöfdingar på Ting att föra andras
talan. 6 0 Om förmonsrätt för Förlagsgifvare.
7 0 Om Fcrlagscontracters intecknande. 8:0
Om befrielse för kärande part, vid UnderDomstol
å Landet, att lösa Protocoll i förljkta maij
om bifall till StatsUtskottets Betänkande angående
anslag af medel för LänsLazaretterna ,
under förutsättande deraf, att alla donationer
till Lazaretts-och Kurhusinrättningar oförryckt
må bibehållas vid de ställen, hvartill de af
gifvaren blifvit förordnade, äfvensom att det
nu föreslagna sammanskott oafkortadt skall ingå
till dessa Inrättningar i det Län, der insamlingarne
skett.
Af den ra Juni: Om bifall till Särskildta
Utskottets Memorial angående aflöning för
dess Secreterare, Canzli och Vaktbetjeningj om
instämmande i Ridderskapets och Adelns beslut,
att tryckningskostnaderna för Tabellerna öfver
de sedan föregående Riksdagar hvilande förslag
till ändringar uti Grundlagarna, skulle
bestridas af Riksdags-kostnads summan.
Af den 15 Juni: om återremiss 1:0 Af
StatsUtskottetsBeiänkande om Slottsbyggnaden
på Kongsör. 2:0 Af OeconomieUtskottets betänkande
om skogshushållningen och Jägeristaten.
IV.
Den 28 Juni. e. m.
673
ristaten. 3:0 Af Särskildta Utskottets Betänkande
om förnyadt JudeReglemente j om bifall till
StatsUtskottets Betänkanden : 1:0 Angående
Postfrihet för sådana Tidningar, som anses lända
till allmän upplysning. 2:0 Rörande Landshöfdingen
Focks lön för 1813. 3-'o Rörande äskadt
tillstånd att få erlägga Kronoutskylderna
i spannmål. 4:0 Rörande tillökt anslag
för LagComitéen. 5:0 Rörande Kronoutlagornas
debitering och qvittering efter Markegångspris.
6:0 Rörande indiagning och reglering
af öfverflödiga Embeten och Tjenster. 7:0 I
anledning af Ridderskapets och Adelns beslut
om löners anslående för LandsFiscaler och Länsmän.
Till LagUtskottets Betänkanden: 1:0
Rörande förhöjning i lösen för KämnärsRatternas
expeditioner. 2:0 Rörande skärpning i
straifet för åverkan å annans hägnad. 3:0
Rörande lösen vid lagfarter och stämningar,
m. m. samt om Vadpenningar. 5:0 Rörande
prescriptionstid för redovisning af krigskostnadsmedel.
— Till OeconomieUtskottets Betänkanden:
1:0 Rörande yrkad beqvämligare
Postinrättning i Riket. 2:0 Rörande tidens bestämmande
för Vägsyner uti Publicationerna
derom. 3:0 Rörande återupplifvande af Kongl.
Brefvet den 23 September 1747, om prestanda
till Bruken af åboerna å de utaf Bruksidkare
till Skatte köpta Kronohemman. 4:0 Rörande
Weddö Socknemäns skyldighet att forsla resande
öfver Ålands haf. 5.0 Rörande Götha CanalBolags
förpligtande att, när någon Rotesoldat
i och för arbetet vid Götha Canal blifver
Ridd. 0. Ad. Prat. N:o SS- Sd.
674
Den 28 Juni. e. j«.
lill krigstjenst oduglig, ersätta kostnaden till
annan karls anskaffande i stället. 6:0 Körande
större frihet vid kalks försäljande på Gothland.
7:0 Rörande yrkad betalning för fångskjutsen
och kronobrefbäringen.
Af den 19 Juni: om Remiss till Lag-Uttikottet
af Konungens Nådiga skrifvelse om
ansvar för skogs åverkan m. m.j om instämmande
i EorgareStåndets beslut om påskyndande
af Utskottens göromål och Riksdags-ärendernas
gång; om instämmande i Borgareståndets
beslut rörande revision af de Hospitalsoch
Lazaretts.Räkenskaper, som äro ställde under
SeraphimerGillets styrelse ; om återremiss
till Oeconomie-Utskottet af dess Betänkande
om lumpors samlande samt öfverlemnande deraf
så vidt det anginge Tumba Pappersbruk
till BancoUtskottet; om bifall till följande
Utskotts Betänkanden, nemligen, från Statsutskottet:
1:0 Om Stockholms Stads samt de
öfriga Städernas Källarfriheter. 2:0 Om den
summa, som uti 1812 års Riksstat blifvit af«krifven
på RiksgäldsCOntoirets hos Statsverket
ägande fordran för meddeldta förskott till
l8xo års hamnstängnings-kostnader. 3=0 Om
någon fond för ersättande af Svenska medborgares,
genom uppbringningar, lidna förluster4:0
Om Bevillningeos jemnare fördelning m.
m. y.o Om Ädelfors Guldverk. 6:0 Om inqvarteringen
för tågande troupper m. m., hvilket
sistnämnda skulle remitteras till OeconomieUtskottet,
i hvad tdl dess åtgärd höra
kunde. _ Från OeconomieUtskottet: i;o Om
Den 28 Jfuni. c. in.
675
förvaltningen af Wisby HospitalS-intraderl 2:0
Om en Marknads inrättande i Särna Kyrkoby.
3:0 Om yrkadt upphäfvande af en Herrar
Landshöfdingar gifven befallning att inskicka
vissa rapporter till Regeringen om Folkets tärnkesätt
m. m. 5:0 Om inskränkning af exclusiva
privilegier.
Af den 20 Juni: Om instämmande uti
BorgareStåndets beslut att låta trycka Särskildta
Utskottets Betänkande angående förlägenheten
i allmänna rörelsen, samt att uppdraga
åt BancoUtskottet, att skyndsamt afgifva utlåtande
i de uti nämnda Betänkande framställdta
ämnen, söm angå bidrag från Banken; om remiss
till BancoUtskottet af StatsUtskottets
Betänkanden: 1:0 Angående åtskilliga omständigheter,
som äga sammanhang med Rikets Penningeväsende.
2:0 Rörande Bevillningssurtlman ;
om återremiss af StatsUtskottets Betänkande
rörande Statsverkets inkomster och deras beräkning
i RiksStaten, intill nästa Riksdag.
Från Vällojl. BorgareStåndet:
Af den 25 Maj: Om bifall till Särskildta
Utskottets hemställan om ytterligare antagande
af 2:ne Canzlister; om remiss till CönstftutionsUtskottet
af Konungens Nådiga Proposition
om tillägg i 81. §. RegeringsFormen.
Af den 29 Maj: Om remiss till StatsUc.'
skottet af Konungens Nådiga Skrifvelse om
Krigs-skulderna; om instämmande i Ridder?
6 76
Den 28 Juni. e. m.
skåpets och Adelns beslut, att åt ConstitutionsUtskottet
uppdraga redactionen af förslaget
till Riksakten öfver löreningen emellan Sverige
och Norrige; om bifall till Bevillningsutskottets
Memorial: 1:0 Angående lindring
i Bevillningen för Uddevalla Stad. 2:0 Angående
sökt lindring i Bevillningen för åtskilliga
städer och härader, hv Ika i och för sista
Norrska fälttåget blifvit lidande; om bifall
till OeconomieUtskottets Betänkandcn angående:
1:0 St^prlstads rihet å utrikes handel för
Döderhultsviks Köping. 2:0 Norrvikens Fögderies
anhållan, att få lemna afraden och Kronobonden
i Strömstads Magazin. 3:0 Understöd
för Soldater, som genom vacancer komma
att afgå. 4:0 Skyldighet för Bruk och
Qvarnar att deltaga i vägrödning och väghållning.
5:0 Indragning af 5 Htdgedagar;
om remiss till StatsUtskottet af Grosshandlaren
Åbergs och Rådmannen Bagges Memorial
om restitution af den al Uddevalla Stad för åren
1812 och 1813 erlagda högre Bevillning,
hvilket Memorial Bevillningsutskottet ansett
sig icke tillhöra att till pröfning upptaga; om
återremiss af BancoUtskottets Memorial rörande
indragning af Malmö Pisconts 3 procentssedlar
; om återremiss af OeconomieUtskottets
Betänkande rörande yrkad betalning för den
vissa Hemman ålagda Kronobrefbäring.
Af den 3 Juni: Om bifall till Oecono
mieUtskottets
Betänkande angående: . :o En Fyrbåks
inrättande på Gottlands östra kust. 2:0
Ändring i Författningarna oin Hemmans-klyf
-
Den 2 g Juni. e, m.
677
ning. 3:0 Garnizonernas lönings spannmål m.
m 4:0 Vintervägen emellan Elfvedalen öfver
Särna till Norriges Rå; om instämmande i
Ridderskapets och Adelns beslut att anmoda
Utskotten, att uti sina svar på återieinisser en.
dast anmärkningarnas hufvudsakliga innehåll införa;
om öfverlemnande till Constitut on Utskottet
att i anledning af Konungens Nådiga
Svar å Riksens Ständers underdåniga skrifve!,
se om tillägg i 14 §. af Justitieombudsmannens
Instruction, föreslå så beskaffade rät elser,
som af det beslutna tillägget föranledas;
om återremiss af StatsUtskottets Betänkande rörande
förlag till tryckning af Samlingar i Svenska
Historien; om bifall till LagUtskottets Memorial
angående Taxa på lösen för expeditioner
från Konungens Canzli; om bifall tiil Stäf&4
Utskottets Betänkande angående: 1 :o T-W *fiV
Wester och Norrbottens Läns invånare1 med.
delade lån. 2:0 Anslag af medel för LänsLazaretterna;
om ogillande af StatsUtskottets Betänkande
om lösens erläggande till Kronofogdarna
för påskrifter å UtmätningsResolutioner;
om återremiss af StatsUtskottets Betänkande
rörande Bevillningen för Dannemora Jerntillverkning;
om bifall till StatsUtskottets Betänkanden
angående: 1:0 Reparation å Calmare
Domkyrka. 2:0 Pensionscassa- inrättning för
Civilstaten. 3:0 Gratification åt Kronobetjeningen
på gränsen af Elfsborgs och Bohus
Län. 4:0 Ersättning för löningsmedel, som vissa
Tjenstemän i Norrbottens Län tillkomma.
5;o Bytesverket; om bifall till LagUtskottets
Memorial rörande alla förbindelsers försättan.
678
Den 28 Juni. c. mt
de i likhet med Vexlar; om återrenrss af Lag.
Utskottets Memorial rörande ändring i KurhusStadgan;
om bifall till BancoUtskottets Memorial
angående: 1:0 Återuppbyggande af Calmar
Stads Gymnasium och Scholhus. 2:0 Stadga
i myntvärdet och mindskande af oenningebristert-
3:0 RiksDiscont-verkets utlåningsbelopp.
4:0 ManufacturDiscontens lånbiträde af Hanken i
om bifall till LagUtskottets .Memorial angående:
i :o Befrielse från ProtocollsUtdrags utlöpande
vid HäradsRätt uti återkallade Stämningsmål
m, m. 2:0 Bouppteckningar?! efter
personer af Ridderskapet och Adeln, hvilka
äro Borgare m. rr». 3:0 Försäljning af i mät
tagen fast egendom j om bifall till Oeconomie^skottets
Betänkanden angående: 1:0 Tjenstbjons
flyttningstid. 2:0 Fördelningen af de SoldatRotarne
heviljade vacancer; om bifall till
följande StatsUtskottets Betänkanden angående:
i:o Kostnaden till tryckning af Konungens Proposition
oin förändrade bestraffningssätt, och
LagComitéens Betänkande om Domstolarnas
förändrade organisation. 2:0 Arfvode för en
Sköterska vid Smedjegårdsbäktet. 3:0 Inköp
af Posthus och Boställen för Postmästare. 4:0
Utfodring vid Konungens och Kronprinsens
Hofstall. 5:0 Minnesvård öfver Hoflntendenten
Sergel. 6:0 Ersättning åt förre Mantalsskrifvaren
Akerström. 7:0 Större sundhet i Städerna.
Ma Understöd för Carlscrona Stads Fattigvårdsoch
Arbetsinrättning; om instämmande uti
PrestStåndets beslut i afseende på den titel ÖfverDirectören
Grtvemöhlen gitvit åt en af sina
skrifter,
• Den 28 Juni. e, m. 679
Af den 8 Juni: Om remiss af en Stånds»
Ledamots Memorial; om ökad betjening för
OeconomieUtskottet; om bifall till OeconomieUtskottets
Betänkande rörande upphandlingar
för Kronans räkning; om återremiss af Oeco-.
nomieUtskottets Betänkande rörande Markegången;
om bifall till StatsUtskottets Memorial
med bifogade 4 särskildta Betänkanden, 1 anledning
af Konungens Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, i hvad densamma
rörer 2, 6 och 8 hufvudtitlarna i RiksStaten
men återremiss af Betänkandet om x h«f
vudtiteln.
Af den 10 Juni: Om bifall till LagUtskottets
Memorial om Expeditionslösen vid
KäranärsRätterna; om bifall till StatsUtskottets
Betänkande om ökadt anslag för LagCo»
mitéen; om bifall till OeconomjeUtskottets Betänkande
angående: j:o Beqvämligare Postinrättning
å landet. 2:0 Betalning för fångskjuts
och brefbäring. 3:0 Prestanda till Bruker» af
å boerna å de utaf Bruksidkare till Skatte köpta
Kronohemman. 4:0 Tidens bestämmande för
vägsyner uti Publicati^nerna derom. 5:0 Väddö
Socknemäns skyldighet att forsla Posten och
resande öfver Ålands haf. 6:0 Förvaltningen af
Wisby Hospitals intrader. 7:0 Inrättande af en
Marknad i Särna Kyrkoby. 8:0 Större frihet
vid kalks försäljande från Gottland; om instämmande
uti Ridderskapets och Adelns beslut
att till trycket låta befordra en öfversigt
af alla från sist förflutna Riksdagar hvilande
förslag till förändringar eller tilläggningar «
Grundlagarna.
68o
Den 28 Juni. e. 111.
Af den 15 Juni: Om återremiss af Banco*
Utskottets Memorial angående fastighetslån;
om bifall till LagUtskottets Betänkanden 0111
1:0 Rusthållares rätt till lösen af utom börd
sald andel uti Rustnings-stammen. 2:0 Handlingars
insändande med Posten till Domstolar och
Embetsverk. 3:0 Fångars vård och underhåll
i Stadshäkten. 4:0 Tiden för Vadlibellers ingi!
vande. 5:0 Sökt rättighet för dem som följa
Häradshöfdingar på Ting, att der föra andras
talan. 6:0 Revisions sökande. 7:0 Prescriptionstid
för redovisning af allmänna medel.
8:0 Skärpning i straffet för åverkan å annans
hägnad. 9:0 Frälserentors förklarande för lös
egendom; om återremiss af LagUtskottets Memorial
rörande: 1:0 Förlagscontracters inteck
nande.
2:0 Förmånsrätt för Förlagsgifvare. 3:0
Lösen vid lagfarter och stämningar m. m. samt
om Vadpenningar; oin bifall till OeconomieUt^kottets
Betänkanden angående: i:o Kongl.
Maj:is Nådiga befallning till Herrar Landshöfdingar
om märkliga händelsers inberättande
m m. 2:0 Inskränkning af exclusiva privilegier;
om bifall till Särskildta Utskottets Memorial
angående aflöning för Utskottets Canzli;
om bifall till StatsUtskottets Betänkanden angående:
1:0 Landshöfdingen Focks motion om
lön för år 1813. 2:0 Öfverste Bergcnstrålcs motion
om indragning af öfverflödiga Embeten
och Tjenster. 3:0 Stockholms samt de öfriga
Städernas Källarfriheter. 4:0 Kronoutlagornas
debitering och qvittering efter Markegångs.
pris. 5:0 Slottsbyggnaderna på Kongsör. 6:0
Kronoutlagornas erläggande i Spannmål.
Den 28 Juni. e. m. 681
Af den 19 Juni: Om bifall till StatsUt
skottets
Betänkanden angående: 1:0 Ädelfors
Guldverk; 2:0 en uti 1812 års RiksStat afskrifven
summa på RiksgäldsContoirets fordran
hos Statsverket för förskott till 1810 års
Hamnstängnings-kostnader m. m.; 3:0 KronoRentornas
utgörande i persedlar och varor, i
stället för penningar; 4:0 ersättning för Bohus,
Carlstads och Elfsborgs Läns invånares lidande
och besvär under sista fälttåget; 5:0 närmare
reglering af de så kallrde Gerningsören;
6:0 Friherre Wrangels Memorial om Bevi lningens
jemnare fördelning m- m. ; 7:0 ersätt.*
ning för Svenska medborgares genom uppbringningar
lidna förluster; om återremiss af
StatsUtskottets Betänkanden angående: 1:0
Statsverkets inkomster och deras beräkning i
RiksStaten för nästkommande och påföljande
år, intill nästa Riksdag; 2:0 inqvartering för
tågande Troupper; om bifall till LagUtskottets
Memorial angående: 1:0 forum för mål,
rörande försummelse vid Kronoskjuts och väglagning
m. m.; 2:0 granskning af sjölagen;
3:0 grunden för beloppet af arrenden; 4:0
hvad iakttagas bör vid Besvärs anförande i
brottmål.
Fr 5n. Hedervärda Bonde Ståndet ;
Af den 22 Maj: Om återremiss till StåtsUtskottet
af dess Betänkande om betalning för
sju stycken Handelshuset J. C. Muller &. Compv
tillhöriga obligationer; om remisser af
lig» Stånds-Ledamöters Memorial.
682
Den 28 Juni. e. m.
Af den 2*5 Maj: Om bifall till OeconomieUfskottets
Betänkanden angående: i:o skyl
dighet
för Bruk och Qvarnar att deltaga i väglagning
; 2:0 Norrvikens Fögderis invånares
anhållan att fä lemra Afraden och KronoTionden
i Strömstad; 3:0 Stapelstads-lrihet för
Köpingen Döderhultsvik; 4:0 fem Helgedagars
indragning; 5:0 understöd för Soldater, hvilka
genom vacancer vid Compagnierna afgå ;
6:0 betalning för Krono-brefbäring;
till Lag
Utskottets
Memorial angående: 1:0 ersättning
för vittnen i brottmål; 2.0 Vifes- och Förbudsböters
fördelning; om remisser af åtskilliga
Stånds-Ledamöters Memorial ; om remisser till
Stats- och BancoUtskotten af Konungens proposition
om Hjelmare slussverk, samt till Oeconomie
- Utskottet af Konungens Proposition
om levereringen af Hö och Halm samt en fri
Victualiehandel; om remiss till ConstitutionsUtskottet
af Konungens Proposition om ett
tillägg uti 8x* §. RegeringsFormen, samt af
några Stånds-Ledamöters Memorial; om instämmande
i Ridderskapets och Adelns heslut,
att anmoda StatsUtskottet att med möjligaste
skyndsamhet inkomma med financeplan och
förslaget till Statsregleringen; om bifall till
Bevillningsutskottets Memorial om lindring i
Bevillningen för Uddevalla stacf, och remiss
till StatsUtskottet af den väckta frågan om
Stadens rättighet att återfå hvad den skall,
enligt 1812 års BevillningsStadga, för mycket
hafva erlagt; om bifall till Särskildta Uiskottct.
Memorial om ökad betjening.
Den 28 Juni. e. m.
683
Af den 29 Maj: Om remiss till ConstitutionsUtskottet
af Konungens Nådiga erinran i
anledning af det beslutade tillägget uti 14. §•
af Justitie-Ombudsmans-Instruction; om åter.
remiss af BaneoUtskottets Memorial om Malmö
Disconts 3 procents sedlar, och af Bevillningsutskottets
Memorial rörande yrkad lindring i
Bevillning för de Städer och Härader, som genom
sista fälttåget blifvit lidande; om bifall
till OcconomieUtskottets oetänkande, rörande
Tjenstehjons flyttningstid; om instämmande uti
Prest* och BorgareStåndens uppdrag till StatsUtskottet,
att genom dess Ordiörande göra sig
underrättadt i hvad mån Hans M?tj:t Konungen
skulle täckas med välbehag anse en ri 11-  ökning uti Konungens samt Kronprinsens Hofstats-sutnmor;
om remiss till StatsUtskottet af
Konungens Nådiga Skrifvelse örn Krigsskulderna.
Af den 3 Juni: Om bifall till det alternativ
uti BancoUtskottets Betänkande, angående
förökad Discont-rättighet i Banken för Götha
CanalDiscont, som bestämmer summan
till 800,000 R:dr; om återremiss af LagUu
skottets Memorial om lösens utsättande å Domar
och Utslag, som från Konungens Högsta
Domstol och Canzli - Expeditioner utgifvas ;
om instämmande i BorgareStåndets beslut rörande
Riksdagens förlängande, samt anmodan
till Utskotten att påskynda sina arbeten ; om
återremiss af StatsUtskottets Betänkande om
Bytesverket; om förklarande att låta bero vid
tedan fattadt beslut angående LagUtskottets
Memorial om RådstufvuRätternas behörighet
684
Den 23 Juni. e. in.
att förrätta bouppteckningar och arfskiften efter
personer, som i städerna aflida} om instämmande
i BorgareStåndets beslut att anmoda
Utskotten, det de, till undvikande af vidlöftjghet
och tidsutdrägt, uti sina efter återremisser
afgifvande Betänkanden, så vidt möjligt är,
endast införa hufvudsakliga innehållet af de
gjorda anmärkningarna; om återremiss af LagUtskottets
Memorial rörande CcncursStadgan;
om bifall till StatsUtskottets Betänkande rörande
ersättning af Löningsmedel till vissa
tjenstmän i Nori bottens Län, med vilkor att
samma rätt äfven sker Mantalsskrifvaren Åker.
ström; om återremiss af StatsUtskottets Betänkande
om ersättning till förre Mantalsskrifvaren
Akerström; om bifall till StatsUtskottets Betänkanden
rörande: 1:0 Bevillningen för Dannemora
Jerntillverkning; 2:0 gratification åt
Kronobetjeningen på gränsen af Elfsborgs och
Bohus Län; 3:0 inköp af Posthus och boställen
för Postmästare; 4=0 PensionsCassa för Civilstaten;
5:0 reparation å Calmar Domkyrka; 6:0
arfvode för en Sjuk sköterska vid Smedjegårdshäktet;
7:0 u fodringen för Konungens och
Kronprinsens Hofstall; 8:0 minnesvård öfver
Hoflntendenten Sergel■ 9:0 större sundhet i
städerna; ic:o kostnaden till tryckning af en
Konungens Nådiga Proposition, jemte ett LagUtskottets
Betänkande; 11:0 tryckning af samlingar
i Svenska Historien;  till BancoUtskot
tets
Betänkanden angående : t :o återuppbyggande
af Calmar Domkyrka; 2:0 medel till stadga
i myntvärdet och mindskande af penningebristen;
3:0 RiksDiscontens Discontsumma i
Den 28 Juni. e. vt.
68S
Banken: — till LagUtskottets Betänkanden angående:
f :o befrielse från utlösande af ProtocollsUtdrag
olver förlikta mål m. m.; 2:0
gäldbunden fast egendoms försäljning;
till
OeconomieUtskottets Betänkanden angående :
1:0 upphandlingar för Kronans räkning; 2:0
GarnizonsRegementernas lönings spannmål; 3:0
fördelningen af de SoldatRotarne beviljade vacancer;
4:0 Vintervägen mellan Elfvedalen öfver
Särna till Norrige; om bifall till StatsUtskottets
Betänkande om någon eftergift af det Vester
och Norrbottens Läns invånare beviljade
Lån; om förklarande, i anledning af PrestStåndets
beslut angående en af ÖfverDirecteuren Grevesmchlen,
för gäckande emot allmänna Gudstjensten
ansedd, nyttjad titel på en stridskrift,
att BondeStåndet, för sin del, ansåg några vidare
åtgärder i denna sak, än som redan vidtagits,
ej behöfvas ; om bifall till understöd
för Carlscrona stads Fattigvårds inrättning; om
bifall till BancoUtskottets Memorial rörande
ManufacturDiscontens lånbiträde af Banken;
om ogillande af StatsUtskottets Betänkande om
lösen till Kronofogdarna för påskrifter å utmätnings-resolutioner,
med gillande af Riksdagsmannen
Sandsténs särskilta mening m. m.;
om godkännande af StatsUtskottets Memorial
och Betänkanden öfver Konungens Nådiga Proposition
rörande Statsverkets tillstånd och behof,
uti hvad sorn rörer 1., 2., 6. och 8.
HufvudTitlarna, utom den del af Utlåtandet
om t:a HufvudTiteln, som rörer Kronans behållna
RenteHö och Halm från Vestmanlands
-
686
Den 28 Juni. e. m.
Södermanlands , Upsala och Stockholms Latt,
och hvilken del återremitterades.
Af den 8 Juni: Om bifall till LagUfskot»
te‘s Memorial, angående: 1:0 närmaste rätt
till lösen af utom börd såld andel i ett Rustningshemman;
2:0 ett tillägg i Förlags.Ordningen;
3:0 FörlagsContracters intecknande; 4:0
yrkad rättighet för dem, sorn följa Häradshöfdingar
pä Ting, att föra andras talan; 5:0
fångars flyttande från Stadshäkte till Kronohäkte;
6:0 tiden för VadLibellers ingifvande;
7:0 rättighet att insända Skrifter och Handlingar
med posten till Domstolar och andra
Embetsverk; 8:0 förlängning i tiden för Revisions
sökande; om återremiss af OeconomieUtskottets
Betänkande, angående Skogshushållningen
m. m.; om godkännande af Stats*
Utskottets Betänkande i anledning af Ridderskapets
och Adelns beslut om löners anslående
för LandsFiskaler och Länsmän.
Af den 12 Juni: om ogillande af Statsutskottets
Betänkande rörande Städernas Källarfrihet;
om återremiss af Särskildta Utskottets
Betänkande angå-nde Judarna; om instäm*
mande i Ridderskapets och Adelns beslut, att
kostnaden till tryckning af några tabeller öfver
de sedan föregående Riksdag hvilande
förslagen om förändringar och tillagg i Grundlagarna
bör af Riksdagskostnads-summan bestridas
j om antagande af Bo^gareStåndets beslut
rörande StatsUtskotteis Betänkande om
Lazaretterna och en utvidgad inrättning deraf
Den 28 Ta»*, f. »t.
687
i Stockholm; om godkännande af StatsUtskottets
Utlåtande öfver hos BondeStåndet gjorda
anmärkningar vid Utskottets Betänkande om
betalning af 7 stycken Handelshuset J. C.
Miiller & Comp. tillhöriga obligationer; om
godkännande af förslaget till underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t om Riksdagens förlängning
; om bifall till Särskildta Utskottets Memorial
angående arfvode och tractamente för
dess betjening; om OeconomieUtskottets Betänkanden
angående: 1:0 tidens bestämmande
för vägsyner uti Tublicationerna derom; 2:0
ersättning åt Rolama för manskap, som i och
för arbetet vid Götha Canal blifva till krigstjenst
oduglige; 3:0 Wäddö Socknemäns befriande
från Postföringen öfver Ålands haf; 4:0
Betalning för fångskjuts och brefbäring; 5:0
Större frihet vid kalks försäljande från Gothland;
6:0 Förvaltningen af Wisby Hospitals
intrader; 7:0 Marknads inrättande i Särna Kyrkoby
; 8;o Upphäfvande af den år ig 11 Herrar
Landshöfdingar gifna befallning, att till
Regeringen afgifva underdåniga berättelser ont
inträffade märkliga händelser; om bifall till
OeconomieUtskottets Memorial om ökad betjening;
om godkännande af StatsUtskotteis
Betänkande angående en Comité till utarbetande
af förslag till ny reglering af Statens
Embeten och Tjenster; om bifall till LagUt*
skottets Memorial angående: 1:0 Prescriptionstid
för redovisning af allmänna medel. 2:0
Skärpning i straffet för åverkan å annans hägnad.
3:0 Förhöjning i lösen för KämnärsRätternas
expeditioner. 4:0 Lösen vid lagfarter
688
Den 28 Juni, e, m.
och stämningar m. m. samt om Vadpenningar,
5:0 Frälserentors förklarande för lös egendom;
om bifall till StatsUtskottets Betänkande om
Kronoutlagornas debitering och qvittering ef.
ter Markegåugspris, med tillägg att detta äm.
ne skulle, såsom ett Ståndets allmänna Besvär,
till Kongl. Maj:t öfverlemnas m m.; om
godkännande af StatsUtskottets Betänkanden angående:
1:0 Kronoutskyldernas erläggande i
spannmål. 2:0 Landshöfdingen Focks motion
om lön för år 1 S13. 3;o Slottsbyggnaderna på
Kongsör. 4:0 Öfversten Bergenstråles Memorial
om indragning af öfverflödiga Embeten och
Tjenster; om återremiss af OeconomieUtskottets
Betänkande rörande prestanda till Bruken
af åboerna å de utaf Bruksidkare till Skatte
köpta Kronohemman ; om återremiss af Oecono?
mieUtskottets Betänkande om Gårdfarihandeln.
Af den 15 Juni: Om återremiss af Oeconomie-Utskottets
Betänkande om Husbehofsbränningen;
om återkallande från OeconomieUtskottet
af Jon Jonssons från Blekinge Memorial
rörande BåtsmansRotehållares i Blekinge
befrielse från Båtsmanshållet, emot erläggande
af vacanceafgift m. m., med förklarande,
att StatsUtskottet ägde ensamt deröfver afgifva
utlåtande; om ogillande af elfva från ExpeditionsUtskottet
inkomna förslag till underdåniga
skrifvelser till Kongl Maj:t; om bifall till
Oeconomie-Utskottets Betänkanden angående:
1:0 Inskränkning af exclusiva privilegier. 2:0
Levereringen af den af Allmogen i Skåne till
Barnhuset
IV.
Den 28 Juni. e. m.
689
Barnhuset i Stockholm utgående Spannmål.
3:0 Lumpsamlare och lumpors anskaffande lör
Pappersbrukens behof; om beslut att låta be
ro vid Stats-Utskottets Betänkande angående
Statsverkets inkomster och deras beräkning
i RiksStaten till nästa Riksdag; om gillande
af LagUtskottets Betänkande rörande
förhöjning af Nämndemäns arfvode vid privata
förrättningar; om gillande af StatsUtskottets
Betänkanden angående: 1:0 Ökadt anslag för
LagCoinitéen. 2:0 En summa, som uti 1812 års
RiksStat blifvit afskrifven på RiksgäldsContoirets
hos Statsverket ägande fordran för meddeldta
förskott till 1810 års Hamnstängningskostnader
m. m.; om återremiss af StatsUtskotte.
ts Betänkande rörande inqvartering för
tågande troupper.
AF den 19 Juni: Om instämmande i Ridderskapets
och Adelns beslut rörande tillstånd
för OeconomieUtskottet, att än ytterligare fa
öka sin betjening, så att Utskottet kunde sammanträda
och arbeta på sex afdelningar; om
bifall till StatsUtskottets Betänkanden angående:
1:0 Kronorentornas utgörande i persedlar
och varor, i stället för penningar. 2:0 Ädelfors
Guldverk. 3 0 Närmare reglering af de
så kallade Gerningsören. 4:0 Friherre Henning
Wrangels Memorial rörande Bevillningens jetnnare
fördelning. 5:0 Ersättning för Svenska
medborgares genom uppbringningar lidna förluster-
6-.o Ersättning för Bohus, Elfsborgs och
Carlstads Läns invånares lidande och besvär
Ridd. o, dd. JR rot, N:o gj.
690
Den 28 Juni. e. m.
under sista fälttåg} om bifall till LagUtskottets
Memorial angående: 1:0 Sjölagens öfverseende
och förbättring. 2:0 Grunden för arrendebeloppet
vid Jordegendoms bortsäljande. 3:0
Hvad iakttagas bör vid Besvärs anförande
hos Kongl. Maj.'t i brottmål } om bifall till
OeconomieUtskottets Betänkanden angående:
1:0 Ersättning för dem som å sina intill Hällsjön
gränsande ägor lida skada. 2:0 Städernas
rösträttighet vid Prestval, då denna utöfvas gemensamt
med någon Landsförsamling} om återremiss
af Lagutskottets Memorial rörande
forum iör försummad väglagning och Kronoskjuts
m. m ; om återremiss af OeconomieUtsköttets
Betänkande angående afhjelpande
af vissa kostnader för Rote- och Rusthållare
i den del som angår reparationskostnaderna
under krig, men bifall till det öfriga} om förblifvande
vid Ståndets förut fattade beslut i
afseende på LagUtskottets Betänkande rörande
förändring uti Kongl. Kungörelsen den 28
Mars iSir, i afseende å brotts införande i
Prcstbevis för sakfällda personer} om instämmande
i BorgareStåndets beslut, att någre af
Riksens Ständer utsedde Ledamöter böra deltaga
uti Convtéen till reglerande af Statens Embeten
och Tjenster; om remiss till Lagutskottet
af Konungens Nådiga skrifvelse angående
ansvat lör åverkan å de till befordran af Skogarnes
återväxt skeende planteringar} örn instämmande
i BorgareStåhdets beslut rörätld«
förändringarna i 14. och 21. § §. Riksdagsordningen,
och angående förslaget vid 23. §•
Riksdagsordningen, i hvad Städerna angår.
Den 28 Juni e. 111.
Af den 20 Juni: om antagande afLagUtskottets
Memorial angående: i.x> befrielse från
erläggande af lösen i mål sorn röra Fattigvården
m m. 2:0 Bevis till bestyrkande af sjukdomsförfall}
om godkännande af OeconomieUtskottets
Memorial rörande befrielse för Allmogen
på Gottland att underhålla Strandridareboställen
och Lastagebryggor} om godkännande
af BancoUtskottets Memorial angående: 1:0
Upphörande af den nu öfliga Silfvervexlingen
i Banken. 2:0 Herr Lilljehorni Memorial om åtskilliga
financiella ämnen. 3:0 Publicitet af tillståndet
med Bankens sedelrörelse. 4^0 Bankens
deltagande i ÖstersjöCompagniet; om gillande
af Bevillningsutskottets Memorial rörande stärnpelafgiften
för kort ; om bifall till Lag- samt
OeconomieUtskottens Memorial angående: 1:0
Landsvägars utläggande till större, bredd. 2:0
Varggropar och Varggårdar. 3:0 Vissa, terminer
för skulders och arrendesummors betalande.
4:0 Utvidgad handels- och seglationsfrihet
för Allmogen i Skåne och Blekinge; om ogillande
af LagUtskottets svar på återremiss
af dess Memorial rörande skärpning i straffet
för tjufvar och befordrande af häktade personers
vård under forsek. ■
Af den-ai Juni: om bifall till Statsutskottets
Betänkande rörande Riksgälds Contbirets
förvaltning- r ...
'. CJ0.4». -.V \ ■ ;, i , ,uit ■'
t Al den 22 Juni: Om godkännande af förslaget
till RiksActen mellan Svea Rikes Ständer
och Norriges StorThing; om antagande af
6gz
Den 28 Juni. e_ m.
LagUtskottets förnyade utlåtande angående originalskuldebrefs
uppvisande vid lagsökning;
om återremiss af LagUtskottets Betänkanden
angående: 1:0 Obehindrad rättighet för Hemmansägare
att uppföra och begagna husbehofsqvarnar.
2 0 Rättighet till sandtägt och timmers
huggande till vägbyggnad; om återförvisande
till Lag- och OeconomieUtskotten af
frågan om en allmän näringsfrihet; om gillande
af BancoUtskottets Memorial i anledning af
väckt fråga rörande upphäfvande af vissa delar
i Herrar Revisorers öfver RiksDiscontverkets
förvaltning för år I8I4, i afseende på
samma Verks administration , meddeldta stadgande;
om gillande af LagUtskottets Memorial
rörande Konungens Befallningshafvandes rätt
att pröfva frågor om arbetstvång, med förklarande
af Ståndet, att den rätt till pröfning af
dylika mål, som Domaren tillkommer, derigenom
ej blifvit inskränkt; om godkännande af
OeconomieUtskottets Betänkanden angående:
1:0 Väckt fråga om upphäfvande af Gränstullarna
mellan Sverige och Norrige. 2:0 Mätarepenningars
upphörande; om instämmande i
Ridderskapets och Adelns beslut rörande de
hos hvardera af RiksStånden vid RegeringsFormen,
innan dess an’agande, gjorda anmärkningar,
utom hvad angår förslaget1 till förändring
af 4. §., i afseende hvarpå BondeStåndet
åberopade sitt redan fattade beslut, samt
anmärkningen vid 29 , rörande BiskopsEm
betens
indragning, hvilket Ståndet nu som
fördt yrkade: anseende Ståndet, lika med Ridderskapet
och Adeln, å de öfriga punkterna
Den 28 Juni. e. tu.
693
af ConstitutionsUtskottets Betänkande, som ej
redan blifvit pröfvade, något afseende icke
kunna hafvas; samt om antagande af BorgareStåndets
förslag vid 5 momentet 23 §. Riksdagsordningen,
att i stället för orden: Och de
öfriga Standen hvart för sina Taleman, måtte sättas:
Och Borgare• och BondeStånden m. m.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskilldes
klockan tre qvart till 9.
In fidem Protocolli
F\ O. Silverstolpe.
Slut pa Fjerde Bandet.
