# ID: svediakorp-gov227
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1812
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,777
# sentences: 2,545
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


- Den is Augusti. §99
rit just för denna fyllnads stull, som han öfwer flera
andra artiklar sia yttrat.
Herr Landt-Marffalken erindrade, akt han
ej bestämt upgifwit mer an den första artikeln,
hwarigenom fyllnad skulle kunna winnås.
Zrlherre Ltael von Hollstein: Dä det arén
pligt att föreflä utwäg att fylla bristen, när minsk,
ning i en päraknad tillgäng yrkas, fär jag dertill
föreflä Disconter och recognitions skogar.
Grefwe Norner, ^stolpli (-öran:
Jag har också lika med de warda ledamöter
som nyst talat, önskat en lindring för löntagare, och
jag har yttrat den tanka, att om landttullarne ätcr
upkommit, hade ibland de afgifter som dä kunnat
indragas, löneprocenten förstbordt komma i flaga.
Men utom en sadan tillgäng, yä tidernas brbcf
är sä betydligt, tror jag saknaden af hela afgisten
pä löner skulle blifwa alltför stor, för att med någorlunda
lätthet och billighet kunna ersattas. Om
man deremot stadnar wid akt, derifrån undantaga
löntagare, hwars hela lönebelopp ej gär utöfwer
200 R:dr, skulle minskningen i den päräknade summan
icke blifwa sä betydlig och utan swarighek kunna
utaf öfwerskolket pä andra artiklar ersattas.
Deremot tror jag ej art de afdrag som aro föreflagne
för civile embetsmäns hjelpare i stensten,
borde åtminstone ej öfwer en wist gräns M"dgif»
was. Det kunde dä latt leda till missbruk och hindrade
all säkerhet i calculen. Det är icke eller bist
ligt, alt en Pastor stall njuta afdrag för en hjclpepräst,
som han merendels har för sin beqvämlighet,
äswensom det icke esler ar, att Häradshöfd n
gar
-
Lös Den to Augusti.
gar stola fä beräkna en min stad afgift för flriswa*
xehjelp, dä de fä lösen för sine expeditioner. Men
deremot som ingen Pastor kan undgå alt betala etr
wisil kill Capel, an, är det gansta i sin ordning,
att han derföre njuter nägon lindring. Jag tror
derföre, att med undantag af sädane biträden, som
igenom sj.lfwa tjenstewilkoren arv oundwikeliga och
till sin beskaffenhet i förhand bestämda, intet annat
undantag elter befrielse frän afgift bör äga rum,
än för embetSmän, som ej hafwa mer än roy
R:drs löner.
Grefwe von Zederin, krestric LoZisIaus,
cottformerade sig med Grefwe körner.
Herr klack, Carl kreörj^, ansäg ett sädant
afdrag som Grefwe Nörnsr föresiagit. innefatta o»
rättwisa och olikhet tjenstemän emellan. En person
lunde wara betungad af Ålderdom eller sjuklighet,
och således wara fä till sägandes civiliter wortuu-z
det lychkcs dä som han bör fa staffa sig en substitut.
-Herr Drukvs, Ichure, förenade sig med dem,
som assia afdrag för Prester och Civila, dä ej fadam
för en militair är tillätit, för hwilken inköp
och underhäll af en tjensthäst Åstadkommer en ärlig
större utgift, än underhället af en adjunct eller renfirifware.
Grefwe kistöcrsiolvs, Carl, yttrade sig wara
sf samma tanka sow Herr vrnkwa.
friherre sk lääksnkyn, wästers, önstade,
att wid ven blifvande nya revactionen af Bewillnings-förordningen,
i stället för ordet löner, maire
sättas löneförmåner. Han ansäg äfwen nägon
lindring böra äga rum för löntagare, hrvars löner
under
-
Den io August!. «->,
Understiga sso R:dr, och an derwid inga afdrag
mätte fä äga rum, emedan de wid calculen skulle
gifva anledning eill för mycken obestämdhet.
^eer Landt - Marskalken proponerade, att
tjenstemän, hvilka äga löningsförmäner tik högst
200 R:dr, mätte befrias frän all lönafgift.
Bifölls.
Likaledes bifölls att de tjenstemän, hwilkas lö,
reinkomster stiga deröfwer, beskattas enligt Bewillnings-Utlkortets
sednare förslag.
Likaledes att wid beräkningen af löneinkomster,
intet afdrag mä wara tillätit för hjelpare ät
civile och ecclesiastique embetsmän.
Uppå gjord proposition af H^rr Landt-M'kftalken
bifölls för öfrigt hwad Utskottet i kern,a tz.
föreslagit.
UplästeS anmärkningarne wid s §. om bewillNing
af städerne.
-äerr Landt Marskalken proponerade bifall
till hwad Utsto rer i denna §. förestagit.
Grefwe bärner, Aclolpk 6ör»n: Jag will
ej opponera mig mot bestutet efter fönuvdeligen gure
Ständ redan bifallik det, dä min anmärkning ej i
Ullkottet wunnit afseende. Men jag kan derföre ej
nndgä namna, att detta ej ändrar min öfvertygelse,
att jag tror arr hushyran är den rätta mattstocken
för afgiften, och att jag ej kror den btiv
billigare igenom ett huset äsatt arbiträrt warde.
Om hyran för en wäning blifwir mattstocken för
den som för de öfrige i en wist proportion kunnat
erhällas i om pä samma fält wärderingsgrunden fhe
hus, som ensamme beboS af en ägare, hade blif
-
6v2 Den ro Angust!-
rvit kagen af hyrorne i de närmast af motswaran.
be beskaffenhet »varande husen, hade, tror jag, asgisten
blifwit rigtigare, än efter en osäker brandsörsakringsgrund,
som ofta ej gör afseende pä husets
läge och deraf upkommande fördelar.
Grefwe Os la 6ar6ie, ^sacob: Utan all uprepa
hwad jag sednast yttrat, rörande den i »mn
ranka högst obilliga afgift som fordras af hus dä
Le ej gifwa en serskildt inkomst, får jag endast an»
hälla att fä reservera mig, i fall Ridder,kapet och
Adeln skulle bifalla Utjkottets betänkande härutinnan.
Grefwe von Lefverin, ssreänk l^oLpslaus:
Ett hus wivNorrmalmstvrgochekt hus wid Danwikstull
kostar lika myckel art bygga och blir lika högt
asiecurerade, »nen ge olika inkomst att skatta för.
Jag tror, au wärderingen borde upgöras efter hv-->
rorne, eller ester gängse inköpsprisen.
Zerr Landt-Marskalken giorde proposition
till bisgll ä de uti ftonare betänkandet förestagna
förändnngar »vid 2 §.
Aopades Ja
Uplästes
anmärkningarne wid z §. om beiviklning
af jordbruk.
Grefwe ve la 6aiäie: Af Utskottets swar ä
mine härutinnan gjorde anmärkningar, har jag, ty
wärr, ej kunnat erhäila en annan öfwertygolse, än
den jag för 8 dagar sedan harvin ägde. Jag anser
rustljenstmarken, säsom ägande egenjkap af
grundskatt, ej kunna förändras, och har deruti äfwen
ökade stal i det lika förhällande, svin wid högst
slika bewillningssystemer alud blifwit söljvt. Hwad
Den 10 Augusti. 6oz
frälse-bewillningen äter wid^ommer uti de sä kallade
conquetterade provincer ar förhällandet sadank: dä
första pälagan af denna statt olades deste landstaper,
skedde det pä den rärtwisa grund att be hemman,
som de utgiorde, njöto friheter okande för de
öfrige; tyngder gemensamma för dem alla drabbade
ej dem och någon gard litt Staren för förmåner
de njöto, war en räktwlsa, men dä veste friheter
uphört, dä lika tyngder i mänga fall nu delas af
frälse, som krono och skatte hemman, dä kitt och
med wäre insockne,, eller som de bär oppät landet
kattas rä och rörshemman, ätagit sig inqvarterings?
skyldighet, dä de i likhet med alle andre hemman
efter mantal, men wida öfwer efter rymd och jor,
dens godhet, answara för den allmänna extra rotexingen,
och Skäne ensam dertill lemnar endast af
deste sä orätt nämnde befriade hemman 2572 man,
däapore utsockne hemman under krigstid wid täg
och iMchmarcher utgöra skjutsningsstyldrgheten i
full likhet med alla andre, sä wädjar ;ag titt Äländens
rattwifa om billighet ar deruti, alt skatter beslutne
för tillkällige förmåner långt ifrän att med
hem uphöra, ökas och försväras. — Skulle, det
jag wägar hoppas ej jker, Ridverstavet och Adeln
Utan afseende pä mur wördfamma anmälan, uran
afseende pä den werkeliga orackwisa som drabbar en
hel as dest medbroder, dä de önige den ej dela,
bifalla Ur-kottets betänkanoe, stall jag ä".ninstone
be, alt stör en efterwerlo mätte finnas antecknadt i
tvära pwtocollee, det jag ej deltagtt i detta, enligt
MN öfvertygelse, obilliga,be,lut.
Härnir instämde Grefwe Lttwttz laZs.
<°4 Den i» Augusti.
Grefwe kolen, 6ustak Kre6r>'e, anhöll att
fä tillägga såsom den der mänga är warit Landshöfding
i Skäne, att skönsta krono- och kronoskatte»
hemman äro i allmänhet 33 ä Zo procent bättre
än frälsehemman, och att desse sednare således i
samma män äro högre beskattade.
Grefwe Ds ia 6sräis: Enligt hwad jag förut
yttrat, fär jag harwid förena mig med Grefwe
kolen och endast namna, akt inom samma härad
finnes ett mantal af Z87 tunnelands rymd fullgod
jörb, och ert annat af endast 38 tunnland.
Zerr Landt Marskalken erindrade att rusttjenstmarkerne,
nar de betalas, äro en ersättning för
skalk, samt att han af gamla Riksdagsbeslut fedt,
att de äro af bewillningsnatur.
Grefwe De 1» 6aräie: Om, i anledning af
Herr Lanvt-Mar,kalkens benägit kemnade uplysning,
jag skulle afstä i hwad som rör rusttjenstmarker,
kan jag det likwäl ingalunda i hwad jag ytkrat och
pästätt om frälse bewillningen.
Friherre ak kläkanlon, ^näerr, förmälte sig
tro, att rusttjenstmarkerne werkeligen wore en ersättning
för skatt, och säledes böra tjena till en
grund för bewillning. Hwad ater anginge bewillningen
a frälsehemman i Skäne, Halland, Blekingen
och Bohuslän, sä, utan att wara emot att
de hindrades, wille han likwäl anmärka, der grunden
till Utskottets förslag wore den, art af frälset
i desse provincer finge frälseman upbära hela jordeboksräntan
och halfwa mantalsräntan in natura,
men ätnjöte likwäl fielf den förmän alt betala sine
Utlagor med penningar.
Den 10 Augusti. ss§
Zerr Landt Marskalken gjorde prvjwstliori
till bisall as Bewitlnings Utjkottets förklanng, rö«
rande bewillning efter rusttjenstmarker, samt rörån.
Le bewillning af fralse egendom, som ej utgör ränta
i rusttjenst.
Ropades för öfrigt Ja, men
Grefwe Iliott, Isge, ropade Nej och be»
gärle, att hans reservation mätte i protokollet antecknas.
Likaledes begärte Grefwe Vs I» 6»räie, att
hans protest emot besluter mätte i protvcvller intagas.
r:dra momentet.
Grefwe klörnsr, ^Zolxki 6ör»n, frägade^
vM ett serstildt wärde pä husen wore Lsatt, och yttrade
sig göra det förbehäll, att äbyggnad ej mätte
uptagas wik beräkning till bewillningS utgörande
af cgendomswärder.
Zerr Landt-Marskalken fwarade, att intet
serstildt warde wore husen äsatt, och gjorde.propo»
sition till bifall af Utskottets förslag, med förbehåll,
att serstildt taxering af hus ej mätte äga rum,
utan blott i allmänhet pä byggnaderne afseende hafwaS
wid bestämmande af jordegendoms warde.
z:dje momentet.
Grefwe ve Is 6sräie, §acob: Att arbetare
pä landet, hwilka ej äro uti lagstadd tjenst, böra
betala en wida högre afgift än de sednare, har
jag ansett och stall altid anse som en sak af den
»ldrastörsta nödwändighct. Jag sär begynna med
att säga det aldrig min mening kan wara, att här.
igenom neka ctt skydd för ben »sting som utur
6o§ Den ro Augusti.
ständ ätt taga tjenst, nödgas söka en koja att bölja
sitt elände; genom författningarne arv medel gifns
till denna olyckliges hjelp, och vm desie stadgar, pä
sätt stg bök, efterlefwas, wägar jag försäkra, att
om behofwet ej aldeles uphörde> stulle ätminstone
antalet af behöfwande i den märkbaraste män förminstas;
meri min önskan är, att dä landtbruket
saknar armar, dä en allmän klagan är hos hwarje
posiestionat, hos hwar enda hemmansåbo^ att tjenstefolk
ej finnes, att legotne updrifwas till ytkers
lighet, att antalet af inhyseshjon med hwarje dag
Skås, att dä en mängd friska unga mennistor gä
utur deras tjenst för att i cgenstap af inhyses eller
backstuguhjon, präja landtman de tider dä denne ej
kan undwara deras biträde, dä tror jag det blir en
nöhwändighet, att för lättingen öka swärigheterne,
göra tyngderne af wilkoret» för dem som ej wilja
taga tjenst större och, sä till sägandes, twinga deni
att för tärande blifwa närande lemmar i famhälletz
hwad stullr följden blifwa? jv dm, att inhyses
hjonernes antal minttabes j den män tjenstefolks
clatzen ökades, och med det samma odlingen
och jordbrukarens lätthet alt fä arbetsfolk; är häruti
nägon olägenhet, sa har jag mitztagit mig, finner
äter Ridderstapet och Adeln, som jag hoppas,
en winst uti nedsatt förhällande, stall det blifwck
mig kart att harä haswa wäckt Ridderstapet och Adelns
upmärksamhet.
Herr kiäck. Larl kreärrc: Jag conformera»:
mig med Grefwe Oe la Larckie, men jag tror,
att nägon skilnad torde böra göras mellan dem som
äro gista och be ogifta. De sörre haswa swärt om
Den ra Augusti» 6a?
ätt fä någon god årstjenst, de sednare deremot erhälla
en sädan med lätthet och böra kunna twingas
till arbete.
Grefwe De la Garstiet Alfwén sör de gifta
med barn gifwes en utwäg till tjenst, öfwerallt ä«
ges behof af arbetare, sällan är nägon hemmansdel
sä liten eller sä i saknad af utmark, att icke en
del deraf kan lemnäs lill en torpare.
friherre ak DlLksnloo, Xnäerr, yttrade drk
Hafwa warit just för att befordra det ändamälek
att hindra lättjan, som de blifwit upförde i r.-stac
artikeln. Dem more för öfrigt mänga andra afgifter
alagde, och trodde han dem aldeles icke wara
lägt beskattade.
Grefwe vt- la GarZit-: Gansta sannt, men
tillökningen synes mig sä obetydelig i jemförelse e
mot
dem som ä mänge andre är päförd.
Härefter upläste Herr Grefwen det nu under
Lfwerläggning warande z:dje moment.
Herr Landt-Narffalken frägade, om Ridderstapet
och Adeln ansäge Bewillnings - UtstottetS
sednaste för,lag antagligt.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe ^törner, ^stolpk Göran, yttrade
sig ej bestrida grunderne för icke lagstadde arbetares
högre beskattning, men trodde allenast akt de
genom delta förslag more betydligen höjda. Han
wille päminna sig akt minimi afgiften för hwarje
sadan arbetare, enligt nu warande bewillningsförordning,
wore 40 st. I Bewillnings-Utstottets
förslag wore afgiften pä sadane arbetare bestämd
till a R.dr; deras bewillning wore sälcdes mer än
dubbelt
6sH Den is Augusti.
dubbelt ökad, och trodde Herr Grefwen akt mera
af dem icke kunde fordras.
Grefwe De la tZsräie upläste af styddstabel»
len ur i8ic» ärs bewinnings - förordning den artikeln,
som röker a bersfört folk, och pllrade: häraf
läcktes Ridderstapet och Adeln finna, att afgift för
veste personer war dä 2 R:vr; högre är den ej nu
med capitation inberäkna!).
Grefwe körner r I det fallet har jag mist»
tagit mig.
Friherre Legerström, ^acob: Det är en
sanning, att ofgifren pä arbetsfolk efter ännu gäl»
lande BewillningS-förordning är utsatt till 2 R:dr.
Men de fom ägt befattning med taxeringarne, has»
wa nogsamt funnit, att ganska mänga personer
gifwitS, till hwilka denna afgift icke kunnat läm»
paS, utan har man warit nödsakad, att hänföra
dem bland deras amal fom erlägga 40 st. Mett
nu wvre föreflagit, att deras afgifter flulle betalas
efter beräkning af dagswerken; pä detta sätt
blefwo de för atla billiga; men deremot borde icke
lagstadda arbetare vck njura till godo den rättigheten,
att bygga och bo hwar de behagade
Herr
Lckönström, kekr, förklarade fig fullkomligen
instämma med Friherre Legerström.
Grefwe De la 6sräie: Hag wet ej hwilka
förestnster följts ä de orter, der de sednast talande
twenne wärde ledamöter medwarit; men hemma i
en landsort, der man tagit som en pligt, att nog»
grannt följa författningar och ej efter den serskild»
ra tillämpning serskilt- taxeringsmän deraf gjordt,
för jag försäkra, att man L Skäne gansta nogg
Den ro Augusti- 609
följt gifwen förestrist, samr atr öfwertygelsen om
billigheten och möjeligheten af starters uttagande
bcwisat gemensamt dest rättwisa.
Friherre Ltael von l-IoUstsin, Lorsttr
vig: Ali veiordra backstugors inrättning i den ust
slgl, att population derigenom ökas, som här blist
wir namnt, ar, i min ranka, ett stort oeconomi kt
mistrag, dä man beiragrar, att det hnfwudsakliqen
ökar tiggarehopcn och morkaliteten. Utan arr derjemte
sä mycken jord upbrukades, akt ett hushall
deraf kunde hafwa sin söda, borde aldrig nagra
hus eller backstugor tillätas, deras äboer blifwa tärande
i stället för närande medlemmar i Staten;
more det ej mäld, borde de svin finnas, för den orsaken.
raseras och afskaffas.
Grefwe De la Larclia: Jag tror mig redan
hafwa bestämdt yttrat, atr del är längt ifrån mig
under denna clasi wilja inbegripa den werkelige
uslingen, den olycklige som ej genom arbete kan
förtjena sitt eller de sinas bröd; för dem äro fattighus
och socknarnas skyldighet att dem underhålla
gansta »ydligt genom författningarne stadgadt;
vin de efkerlefwaS, tror jag till och med de inom
en korrt tid ä hwarje ort skulle erhålla sin nödtorft.
Men det är för frista fullkomligen arbetsföra mennistor,
hwilka föredraga att genom etr skadligt prejeri
nägreweckor af äret förskaffa siget makligt uppehälle
den öfriga riden, som jag yrkar denna ökade afgift
som jag tror den wara lika rättwis, som den
blefwe gagnande för jordbruket.
Grefwe kocks, Larl Llaö», förenade sig med
Grefwe
Andra Del
-
Den io Augusti.
Grefwe Os la. 6ar6ie, med den tilläggning, alt
i Westergöthland u!i Taxerings - Commilöerne derstädes
den princip alud warit följd, art hwarje
backstuguhjon stulle erlägga 2 R:dr, och tillstyrkte
han således, akt deras afgift mätte höjas.
Herr Landt Marskalken proponerade, att
afgiften marle höjas för arbetare, som ej arv lagstadde
och i årstjenst.
Repades Ja och Nej
Widare
gjorde Herr Landt-Marstalken proposition
till bifall ä hwad Uistocket föreslagit.
Ropades Nej och Ja
Herr
Landt Marskalken frägade, om Grefwe
ve la Oiirclie e> stulle behaga afstä frän den af
Honom yrkade förhöjning.
Grefwe ve la 6ar6ie: Det blir mig altid.
okärt, da jag ej med Ja kan beswara en af Herr
Landt. Marskalken framjtäld önskan, men min öfwertygelfe
är denna gäng helt och hällit deremot;
jag ber Herr Landt - Marskalken om förlåtelse, men
jag kan ej afstä.
Herr vrukva, Hiure, yttrade stg tycka, att
meningarne wore delade, han föreslog altja, såsom
jemkning, 50 procents förhöjning pä afgiften efter
andra artikeln.
Grefwe De la 6ar6ie: Jag fär deremot förestå
50 procent pä hela bewillningen, det will saga,
att da de efter den förre betalte 2, de nu stulle
erlägga g R:dr, capitationsstakten inberäknav.
Herr vrutva yrkade ytterligare, att förhöjningen
af Zo procen mätte blifva endast pä aft
giften efter andra artikeln.
Ropa
-
Den lo Augusti.
6it
Ropades om proposition pä Utskottets försiag.
Herr LandtMarsikalken gjorde härefter denna
proportion, hwilken med Ja och Nej beswarades.
Widare gjorde Herr Landt Marskalken Proposition
till förhöjning med 50 procent af den afgift,
som efter andra artikel» äläggeö arberare sorn ej
aro uti lagstadd tjenst.
Grefwe Oe la Larstie: Ja, om det ar enligt
hwad jag först haft aran namna 50 procent pä der
hela, men Nej, i fall det blott angar förhöjning
efter aldra artikeln.
äerr LandtNarffalken erindrade, att i-sta
artikeln redan wore bifallen, och att således frägan
endast stulle kunna blifwa om förhöjning efter 2-dra
artikeln.
Herr Lckönström: Jag tror för min del att
man ej kan mera bemnga den fattigare clasien. Jag
tror alt detta ämne för wära öfwerläggningar och
beslut ar ett ibland dcm hwarpä upmärksamheken
synnerligen fästes i Ncuionen, och anser obilligt,
att en sä dryg bestallning älägges de ringare bland
de arbetande.
Grefwe Oe iL^arclie: Herr Ofwerste, mängdens
bifall eller tadel, werkar ej pä mitt yttrande;
det är min öftvenygelle jag föijer, dä jag jfrän
detta rum talar, der ar den som säger mig hwad
som ar rätt eller obilligt Jag tror likwistr, att i
detta fall allmänheten, uplyst om sikt fanna interesie,
äfwen stall finna att milt yrkande är rättwist och
det gilla.
Herr Lckönström ansäg det lämpeligaste och
snabbasts
6t2 Den >o Augusti.
snabbaste sätt till landets odling wara genom uprättande
af nybyggen.
§riherre Legerström, Det ar gansta
besynneurgt, alt ma-, kan yk ra j-.g wilja twinga
cn class af medborgare att öswergifwa dek yrke de
walt för ett annat genom att al agg i dem en sa
hög bewillning, att de den icke pä annat satt förmå
utgöra. Jag hade trott att aila medborgare riga
lika rätt att idka alla enligt lagarne tillärna
näringsfäng, och att det icke ar Riksens Stander
tillständig, att med en vbi ligt hög afgift belägga
någon class framför en annan, utan om Riksens
Ständer stulle sinna stadeligt för samhälle , att arbetsfolk
funnes, som ej more i lagstadd tjenst, sä
borde de förandra lagen i del fallet, ry i annan
händelse kan det anses som ett wäldförande emot
denna klassens medborgerliga rättigheter.
Grefwe I)e la Llarstie: I sädant fall mäste
förhä.tander i olika landstaper afwen wara högst olika.
I Skane finnas inhyseshjon som hafwa 2
a z kappeland jord, men de fleste aldeles i,kret; hu«
ruwida desse kunna sagas bidraga til jordens odling.
kan jag åtminstone ej första, men det wet jag,
att de i märkelig män bidraga lil! sturskhet och öfwerdrifne
legor i arbetande classen, sami alt mänga
inhyseshjon der gifwas, hwilka genom nägra dagars
öfwermälkan dyri betalt arbete om wären, samt
wid störde vP saniugsiiden förwirfwa större förmögenhet,
än Len lagstadde arbcwren i sin årstjenst.
Dä man har kännedom haraf, lärer det ej
mera wara sa besynnerligt, om man genom en ökad
ffalt wille twinga personer att blifva gagnands'
Den ro Augusti. t,?
för sig sielfws, gagnande för det allmänna; jag'
ej kalla det ett twäng pä deras per jonliga flit
dä det endast ar en ledning till deras egen och
dras förmän.
Herr klack ansäg, att man först bör tän"a
pä ait »val odla den jord man har, förr an nmn
tänker pä att uptaga någon ny.
Friherre ak lllällanlon: Om man jemlör ei
nytta som fan tillstyndas landet genom de jä kallade
backstuguhjon, med den stada som mäste upkomma
af arbetstwäng, sä rror >ag at frr an i
allmänhet tagen, ar gansta lätt afgjord. Det är
tillgängen pä arbetande armar, som främst af allt
befordrar eli tands cultur. Om wi rädfrage erfarenheten
i andrÄ länder, sä stall den öfwerallt
bestyrka denna sanning. Englands odling och wälmåga,
sow. wisterligen erkannes wara högst updrifwen,
är till det mästa tillwägabragt genom backstuguhjon.
Jag kan säledes ej annat än tillstyr a
att intet twäng pä arbetaren mätte läggas. Men
deremot medgijwer jag gerna, att han ej bör sä
lägt bestauas, att han derigenom frestas att blikwa
lätting. I allmänhet tror jag, at existencen af
backstuguhjon ej kan inses och wörderås pä de ställen
der man har ert talrikt fralse all commendera:
der mäste omständighekerne naturligtwiS wara olika;
men desta ställen utgöra wisterliaen ej största delen
af landet, och jag kan säledes ej frångå min, r
detta ämne, nu yktrade tanka.
Herr Lckönllröm förmalte sig till alla delar
instämma med Friherre ak bkäkankon.
(strcfwe De !a 6aräie: Med den stora akt»
ning
6i4 Den Äugusti
nina
jag bär för Herr Friherre kstäkanlon, betz
widsträckta kunskaper och den djupa statistiska kännedom
han äger om detta land, torde han likwäl
förläta, att jag nödgas motsäga honom i hwad
han nyst behagat yttra. Aldrig förr har jag hört
att Englands wälmåga och odling härrörde och underhölls
af dest backstuguhjon; jag har trott att
förträff igheten af dest landtcultur war en srugt af
den mängd mera wattnäende arrendatorer ester farmer,
ät hwilka nästan alla egendomar i större och
mindre delar more kemnade. Hwad sednare delen
af denne warde ledamots yttrande angär, rörande
ett mindre behof af inhyses eller backstuguhjon, för
dem hwilka hafwa ett större srälsegods att kommendera
(som ledamotens ord fösto)/ sä bör jag ej tro
det unnat wara rigtadt emot mig, som för flere
är seoan utarrenderade asta mina bondhemman ät
äboerne emot spannemälsränka, och med fullkomligt
uphäfwande af alla de dagswerken de hittills utgjorde;
jag har således intet frälse att commendcra.
Aiherre 8tael von kronstein: Att det pä
en del orter kan för sädane jordägare, som ej hafwa
tillräckligt arbetare, wara af nägot gagn, att
päräkna biträde af inhyseshjon och backstuguhjon,
kan wäl ej ne as, men deremot lärer förhällandet
pä de flesta ställen wara annorlunda, de äro sä afiägsne
art de ej dagcligen kunna fä tillsatte till arbete,
det är blolt wista tider pä äret, och dä mäste
de pä längre tid gä borrt frän sina hemwist, desteMkllan
äro de utan arbete som wid statistisk beräkning
allid är en stada för det allmänna; författ
ningarns
-
Den iv Augusti
-
6lZ
ningarne borde derföre rättas efter lccalen, och inga
dylika hus och backstugor tillä:as, utan tillräckeligt
åkerbruk pä de ställen, der lägenhet finnes.
Grefwe von Zcftrverin, lbreclric LcrZislaua:
Om de för sig fielfwe boende bliftva något högre
beskattade, sä ar detta aldeles intet obilligt. Om
de wilja arbeta, sä blir deras ärsförtjenst större
än deras som stä i lagstadd tjenst. Men den sto»
ra förtjenst de äga under bergningstiderne gör dem
kata för den öfriga delen af äret. Sedan nu genom
ArinLens ökande en mängd armar dragas frän
jordbruket, ar frestelsen för arbetaren annu större,
atc heldre lefwa för sig sjelf än taga årstjenst.
Hwab winsten för populationen beträffar, som genom
"Lesia backstugu hushall erhälles, aro mina observationer
icke tillfredsställande. Wäl har jag observerat,
att bland inhyseshjons clasien födas ^:del
siere barn än bland jordbrukare-clasien; men deremot
är mortaliteten bland de förras barn dubbelt
större mot de sednares.
Zerr Lcftönström yttrade fig tro, att om ofranämnde
personer betungades för härr, sä skulle
inga barn födas.
Friherre ak kkäkanton förmälte fina sednast
ytrrade oro wisierligen icke hafwa warit mot nägon
person eller clasi enstildt rigkade, utan alt de warit
sagde i allmänhet.
Grefwe Oe la 6aräie: Det skulle wara miz
af hjerrat okärt, om en person, för hwilken jag bär
sä mycken aktning, och hwilken sedan en längre tid
tillbaka vafbrutit hedrat mig med sin manskap, skulle
anse mitt yttrande som en förebräelse; jag sär i
Let
in 6 Deni o Augusti.
det fallet försäkra honom, att det ej war min tan.
ka, men da Herr Friherren talte om dek mindre
behof af inhyseshjon de ägde, hwilka hafwa betydeliga
frälfe-egendomar, och man i allmänhet tror
detta wara förhållandet i Skäne, har jag endast
welat lemna en uplysning, att egna interesiet wisserligen
ej eller i detta faller styrde mitt yttrande.
friherre Legerström: Såsom af denna öfiverläggning
intet resultat, utan genom votering
fynes kunna winnås, sä begär jag den, och tror
att tid kanske derigenom skulle winnås.
Grefwe körner förmälte sig hafwa funnit,
att arberare som ej äro uti lagstadd tjenst borde
böra beskattas något högre än Bewillnings-Utjkotlet
föreslagit; han hemstälde altsä om Ridderskapet
och Adeln ej skulle wilja med 50 procent förhöja
den dem efter den 2 artikeln älagde afgift.
Herr Lckönström yttrade sig icke kunna deruti
inga.
Friherre ak k^äkanlon instämde i hwad
Grefwe körner yttrat, och förmälte sig tro, att
sädane personer som de ofwannämnde skulle lätteli.
gen äga ukwägar att förwärfwa sig en sädan sum.
ma som den de borde betsla.
Zerr Landt - Marskalken proponerade, an
den i denna artikel föreslagna bewillning pä arbetsfolk,
borde förhöjas till 52 procent, emot den afgift,
som i Utskottets första förslag är utsatt.
Ropades Ja, blandadt med nägra Ncj.
Grefwe Oe la 6ar6i'e: För att ej walla Utdrägt
as Ridderskapet och Adelns dyrbara tid yrkar
-
Den io Augusti- 617
kar jag ej votering, men sär till protocoller begära
min reservation mot det nu ragna besiutet.
Friherre Loäorstrnm, ^acnb, och Arr
Lcbönllröm, kekr, anmälte äfwenledes deras reservation
mot det nu fattade beflutet.
Grefwe Oe la 6arclie: Jag äswen, men i
den mäst olika mening emot hwad ve twenne warde
ledamöterne yttrar.
Zcrr Landt Narffalken srägade, om Ridderflaper
och Adeln allisa ansäge propositionen bifallen.
Ropades Ja
vpläfles
4:de mom. wid Z:dje §.
Grefwe la Larstie: Utstotret har häruti
wisierligen gansta rätt, men jag sär endast anmärka,
att «8io war äfwen en ftrstild bewillning för
bränwinsförsäljningen ä krogar. Jag tror arr om
ej bewillmngen uphöjes, den ätminstone ej mätte
nedsättas under hwad den förut war. Dä en sak
hwilkc-i ej gagnar, uran snarare stadar, ej kan undwikas,
bör man åtminstone söka förswära werkstäliighelen,
och ät Skaten förstaffa all möjlig förman
af etk för oundwikligt ansedt vndt.
Herr klacli, Larl kreäric, instämde med
Grefwe I)e la 6arclie, och tyckte ej, mt när sä
mänga andra wore efter stälighelcn ihägkomne,
krögare just borde njura någon favcur.
Zerr Landt-Marflalken gjorde proposition
att krogares bewillnings-afgift mätte fattas i likhet
med den, som dem efter förra Bewillnings-för'vrdningen
warit älagd.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe
6i8 Den ro Augusti
Opeflve
körner trodde, att nar krögare redan
i den förra författningen more högt beskattade,
tjerne det till ingen ting art derutöfver öka asgifren.
Derigenom stulle endast hända, art ändamäler
förfelades, och att i stallet för inskränkning af
krögerihandteringen, man stuäe minsta inkomsten för
Staren, men tit! skapa en mango lönnt rogar.
Herr Lckönliröm deremot yrkade förhöjning.
Herr Landt Mcrrffalkcu förnyade fm förut
gjorda proposition, hwilken
Bifölls.
Uplästes §. 4 af Bewillnings-fftskotteks sivar,
^err läleijsienLöIä, ImäviZ Oetlokk, upläsie
föliande:
Walborne Herr Landt-Marfkalk,
Högloft. Ridderskap och Adell
I anledning af gjord anmärkning hos dek
Walloch Borgare-Ständet, har Bewillnings-Utstotter
till Riksens Ständer hemställt, om icke den för
kohmingsfriheken pä Kronans allmänningar eller
recognitionsstogar föreftagne bewillning af 4 st. för
hwarje stig beräknad kill 24 tunnor, matte förhö»
jas till 8 st.
Dä jerntillwerkningen, i anseende kill de swärigheter
densamma under de sednare ören fatt widkännas,
redan i betydlig män inom Riket astagit.
Lä, genom en hämmad afsättning ä tillwerkade efsecter,
de fleste bruksägare snart se sig beröfwade
medlen till deras bergning, och endast genom den
svarsammaste hushållning förmå till Staten utgöra
de ordinarie mstylderne, hade jag trott, att om
Lr förökadö Stats,behofwen icke för närwarands
med
-
Den iv Augusti. 619
medgäfwe alt understödja en af Rikets hufwudnäringar,
borde åtminstone ej dest undergång päflyndas
genom fördubblade pälagor.
Enligt den uplysning Mflottet meddelt öfwer
desi projecr till bewillning af bergwerken, stola ej
allenast de hemman och flogar, som tillhöra en
bruksegendom, serflildt wärderas och bewillning för
dem u göras, utan ock för blotta smidesrättigheten
en afgift erläggas a hwarje tillwerkadt fle.pund
jern ifrän 24 ff, till 2 fl. Om härtill lagges den
dryga bewillning hwartill arbetare wid bergwerken
blifwa taxerade, och hwilken genom förhöjning ä arbetslönerne
oundwikeligen träffar sjelfwe bruksaga»
ren, sä torde nägon tillökning ä den i pröjeclet föreflagne
afgift för rättigheien till kohlning ä Kro<
nans allmänningar eller recognilionsflogar wara
mindre lämpelig, halst denna bewilllung isynnerhet
drabbar de bruksägare, som genom den krögare exporten
af jern ifrän Rikets östra hamnar mäst aro
lidande.
Äfwen torde det förtjena upmarksamhet, att
enligt 1800 ärs bewillnings-förordning bestämdes
afgiften för i fräga warande kohlningsfrihet endast
till 4 fl. för hwarje stig, oaktadt dä warande lyckliga
period för bruksrörelsen, och wore det således
efter min tanka icke öfwerensstämmande med en
sund Stats oeconomie att nu fördubbla denna afgift,
dä, gensm en förändrad handelsställning. denna
handtering blifwit förwandlad till en af de minst
lönande.
Jag hämtar desimom ytterligare, flät till en
pä billiga grunder upgjord bewillning af bergwer
?sn,
62<s Den lo Ängustl.
ken, deraf, akt de bruksägare, sä wäl som öfrige
posiestionaler, hwilka icke höra till nägot as de respecnve
Riksstånden, wid Riksdagarne ej sjelfwe
kunna sin ratt bcwaka, och Riksens Ständer salunda
annu arv förbundne, att tillse det de ej öfwer
deras förmåga ma betungas.
Pä de stal jag nu anfört, sär jag wördfamMeline,
, underställa Höglofl. R>dderstapet och Adelns
ompröfwande, om icke den i bewiltnings-projectel
förestagne afgift as 4 st. a hwar,e stig för
kohlningsfriheten pa Kronans allmänningar och re
cognilions-stogar,
- mä sörblifwa oförändrad
och
anhaller, att Walborne Hckr LandtMarstalken harvin
täcktes framställa proposition.
Groffe KaliinZ, kt-lrr, conformerade sig med
Herr käoijkenllijölck.
Friherre 8,ael von Istollstein: Da ej allenast
bruk som hafwa egna skogar, uran ock sädane
som äro grundade pä köpe-kohl, kunna oagkadt alagd
bemillning drifwas, wet jag ej hwarföre de
som erhålla kohl frän Kronans skogar, skulle lin»
krigare bestatkas; Kronan stanker ju aldeles borrt
recognitions-stogarne: och nu gär man anda till
den ytterlighet, alt ej wilja stakka för deras nyttjande.
Herr chlacl- instämde med Friherre Stael,
och tilläde, att förmänen att begagna Kronans
skogar wore för betydlig, för att ej genom en emot
förr uphöjd befattning ersattas.
Aerr kkesikenlkMck yttrade sig blokt hafwa
yrkat förminskning til! 4 st. för stigen, son, Mffotket
först hade sörestagit.
Arr
Den ro Augusti- 6-i
Zerr Landt Marskalken proponerade bifall
till Bewillnings-Uk,tvttcis sörsta förstag, 4 st. för
stigen.
Ropadcs Ja och Nej
En af Herr Landt-Marskalken gjord proposition
om 8 st- enligt Utskottets nu upläste förslag,
beswarades pä samma fart.
Herr Orukva, l^liurc, erindrade, oberäknadt
de af friherre Ltaäl anförde stal, hwilka han gillade,
akt om det redan wore en förmän att be
gagna
Kronans skogar i afseende pä kohlning, borde
man än widare beräkna de stigna priferne pä
wed, timmer med mera, som gjorde denna förmän
ännu betydligare.
-Herr lleijkenst^ölst, Oetlolk:
Innehafware as rekognitionsskog, war min
föresatts att med stillatigande afbida Höglofl. Ridderstapet
och Adelns beslut r sörewarande sräga,
men dä någon yttrat den mening, som wore veste
skogar utan all Kronans sörman deraf, ät enst>lre
öfwerläkne, anser jag mig wara twungen att i ämnet
yttra mig.
Den rccognirioriS afgift, som för hwarje stig
kohl är innehafware» älagd, kan wäl icke anses
som serdeles betydande, men den harwid alla Ri sdagar
blifwit ökad genom den bewillning Riksens
Ständer derföre utfart böra erläggas - deste afgifter
utgöra likwäl vbekydligt af de inkomster, som böra
räknas komma Kronan till godo ifrån deste skogar.
Blott pä ömse sidor om gränsen som skiljer Orebro
län ifrän Dalarne, sunnos i första hälften a» sistledne
Århundrade, tracter, hwilka daworo i det närma
-
622 Deir io Augusti
ste
ödemarker, meri nu aro bebodde af wänga tusende
idoge medborgare, och sa wäl med sine personer
som rustylder gifva styrka ät Riker. 2s,Qoc>
stepprd tackjerns tillwerkning samt io a 12,000
skepprd största delen förädladt smide, utgöra en icke
obetydlig inkomst ät Kronan. Sammaräknas alla
Vesta, genom stogarneö uplätande ät en stilie, härflytande
förinäner och inkomster, förmodar jag det
skall besinnas, att deste skogar uti obetänkt eller
uran päraknad och weckeligen erhällen winst för
Staten blifwit borrtlemnave.
Sällan har en ny bruksanläggning asiupit till
första anläggarcns fördel, ofra har den ej förr än
i tredje mans hand wunnit stadga mc kunga bära
sig. Denne sanning bestyrkes genom samstda exempel;
bill giwis borde wäl dä, alla de kostnader
som dylika företag fordra, fä anses för uclagd tillräckcligt
drya lösen, att emot billige wi.kor fä begagna
en lohlnings rättighet, hwarförukan hwarken
bruk eller odlingar kunnat företagas.
Endast wid 1789 ärs Riksdag har bewillningen
blifwit satt till 8 st. per stig; den fanns wid
Riksdagen igoo wara sä obilligt hög. alt den
nedsattes till 4 st., ehuru gynnande conjunckurerne
för berqwerksröcelfen dä war. Jag öfwerlemnac
til! Högloft. Ridderstaper och Adelns uplysta be«
dömmande, huruwida veste nu äter böra upsaktas
till det högre belopoek. dä den, sä wäl genom swä«
righelen atc filina affätlning äfven till underpris,
för dest producier, som igenom de sä owanligt Updrifne
priser pä aila lifsförnödenhet'^, lofwar sä
för
-
Den ro Augusti. 6a Z
förfwagad lusigt, att handterinqen kan uppehällas
och lemna desi idkare en tarfwelig u komst.
Jag lyckönstar mitt fädernesland, att blort genom
framfarne lagstiftares försäkringar om orubbad
besittning af de anflagne stogar, och en mältelig älagd
afgift för deras begagnande, hafwa wunnit
den vd ing och ökade rörelse, som deraf upkommit,
men twiflar mycket, det någon hädanefter stall finnas
hugad, att wäga fin förmögenhet pä dylika
företag, dä man saknar det behandlingssätt som
dertill upmuntrat förfäderne.
Jag wägar anhälla och tillstyrka, akt Högloss.
Nidderstapet och Adeln täcktes anse 4 ff. afgift
åtminstone för der närwarande wara den högsta bewillning,
som bör u sättas för hwaje stig kohl,
som efter erhällne privilegier, pä recognilions.stogar
fa kohlas
töreswe
von Lefverin anmärkte, att 8 st.
för stigen stNlle göra 16 st. för hwart steppund
jern, hwitket syntes honom wara en nog härd be
skattning.
Herr Landt Marskalken proponerade bifall
pä BewrNm-tgsU stoikelö söt-sta förstag, 4 st.perftig.
Ropades Ja, men ett Nej
Herr Landt Marskalken frägade widare,
om den som ropa, Nei, Icke skutte behaga afstä,
enär pluraliketen syntes wara sä gifwen, att man
tycktes kunna förutse utslaget af en votering.
Friherre'Ltael anmärkte, art förr än en gang
handl, au efter blon ett Nej till propositionen följt
45 wid voteringen.
Herrar Orutva och Oalin begärde votering;
hwar»
624
Den io Augusti.
hwasser upsaktes och justerades följande voterings
propo'^ion:
Den som bifaller att afgiften för kohlningsftibelen
ä Kronans allmänningar och recognilionsstogar
förblifwer wid Bewillnings - Utstottets försiag,
eäer a st. per stig, strifwer
Den det e; will, strifwer
Nej.
Wranér Nej, kammer denna afgift att till 8
still per stig bestämmas, pä sätt i Utstottets swar
pa anmärknrngarne ar föreslagit.
Voteringen företogs derefter kl. L till i, och
slutades ^ till 2, dä rösterne befunnos hafwa fölunda
Utfallit!
Ja — 48.
Nej — 53-
I ameoiiing hvaraf Herr Landt-Marstalken
förklarade, att 8 still, per stig komme efter Rid»
derstapet och Adelns tanke alt i bevillning erläggas.
Wid z:te och ?:de §. §. biföllos Uistottels
sivar
Förklaringen
wid 8 §- uplastes.
^eru von Lcstlleclt, lillias: Det förekommet
anmärtningswärdt, all dä del föreflös i sednare be»
tänkandet, det, ä alla Discont- och öfrige Actiewerk,
der penningar blifvit insatte, bör bewillning
ä 5 procent ä räntan erläggas, oaktadt den samma
icke gär öfwer 6 procent, Utstottet likwäl icke anlägger
nägon bewillning ä de capualer, som äwpä
kortare tid infälle hos puvate personer eller publike
bolag,
Den lo Augustt
eller
a fordringar hos Kungli Majit och Kronan,
Riksgälds - Contoiret, eller dylika Werk.
Sädane capitaler äro således aldeles befriade frän
bewillning: jag bekänner gerna att ber är öfwer
min fattniliZsgäfwa, hwarföre sävane eapi/alister
ftola pä betta sätt skyddas frän bewillnings erläggande,
ehuru erfarenheten kfwertyqät, art der möjligen
kunde finnas någon as denna clatz medborgare
som more nog lågt tankande att wilja undansnilla
Kronan befi rätt, bör sädant ej föranleda till den
för capitalister i allmänhet förolämpande slutsalls,
att de alia skulle wara af samma tanke; och dä
Staten, ä:minstoNe af alla redlige capitalister, er«
hölie den afgift de borde erlägga, sä wore sädaNt
en ren winst, som borde -omma Staren till godo»
Herr von lLoststestt föreslog alltså, all i denna
§» mätte intagas sädana capitaler, som pä kortare
tid wore infam i publika sonder eller hos privata
personer.
Zerr Örukva anmärkte, alt obligationer för
penningar som insättas i Disconterna mor Z pro.
cents ränta, ansäges såsom sedlar, och kunde således
pä deM någon bewillning ej längas»
friherre Lesterttröm, facot>, förmätte sig ej
lnst huru man skulle träffa sädane ca i kaler t det
enda wore om Disconterne ffelfwe flulle derä göra
bewillnings-afdrag.
^erk Rosenstein, i^ilst Sn wärd ledamot
har föreflagil en afgift pä de obligationer
Disconterne utgifwa med z procents ränta: uran
att ingä i öfwerwägande af billigheten eller obil
lig
Audra
Del- N-s
6-6 Der» ro Aubust'.
ligheten af en sadan taxation, anser jag werkstMgheien
omöjlig. De utqifwas wäl pä en manadS
Liv. men inlösas manligen nnd upwisandet enar
man behagar. Mig torde tilläkas att upgifiva ett
exempel, svm wisar hastigheten al inlösen: dä en
afskrifning war öpnav för Rirsqälcs Diskonten
med tre procents ranta, blef mig af Kammereraken
försäkrat, akt en man som inom äret hade insatt
Zoö,ooo R:dr, likväl icke upburir 200 R:dr
i ränta. Akt wid obligationens utgifwande afdraga
räntan later sig ej heller göra, emedan Discontwerket
icke kan weta huru länge den blifwer uletöpande,
och emedan med rörelsens fördel icke
skulle kunna förenas att neka en kidigare inlösen
eller rantas betalande ester förfallodagen. I alla
fall skulle den afdragne taxations-afgiften föranleda
kill de mäst besivärliga och nästan omöjliaa li->
qvider innehafwarne emellan, dä detze oblkgativner
gä säsom mynt man isrän man. Jag kan således
e, annat an för min del afstyrka R-dderffapei och
Aoeln atr bifalla en sadan taxation. RiksensStänders
Riksgälds-wcrks obligationer hafwa frän all
be?at'nö>g bliuvil befriade» och har sädanr wid
alla Riksdagar blilivir iagtlagi^. Anledningen är
alt icke minsta »i åängen pä län, dä de för Rikets
behof kunna behöswas, hälst räntan icke manligen
är m ra än procent, och denna anledning
tv>ce mara tillräcklig atr äfwen nu bibehålla e elika
förhållande. En.ritte capitaler undergä en taxering
genom det afdrag, som Bewi mings förstagtt
tillä'er län,agare wid ränrans erläggande. .
Den prvxvMvn Herr Landi. Marjkalken härefter
-
Den ro August!. 6-7
ester gjorde till bifall pä Utskottets förklaringar,
blef med Ja beswarad, utom af
Herr von Lckkeckt, som begärke filt Nej i
protokollet antecknadt.
Swarel wid 9 tz. uplastes och bifölls^
Förklaringarne wid Z-.dje artikeln om progreSsiv
afgift uplastes.
Herr von Uckkestt uplaste följande:
Urstotter har föreslagit en nedsatt progressiv
afgift af synbar förmögenhet, likwäl Utan alt tilläka
afdrag af stuld. Denna minskning har stedt
för att göra densamma mindre tryckande.
Under åberopande af hwad jag, den Z.dje i
denne mänad, inför Högloft. Rrdoerskapel och Adeln
i detta amne hade aran anföra, får jag nu
tillägga, att denna nedsättning af progressiva aft
giften, dä skuld icke fär afdragas. alldeles icke chrandrar
principen, emedan progression, om den nä»
gonfin kan anses billig, ätminstone aldrig bör kunna
någon äläagas, som icke äger sa stor »verkelig
förmögenhet som bertill erfordras, cp i annat fall
beskattar man en synbar oförmögenhet. Om afgift
ken ar större eller mindre, sä biiswer den altid lika
orätlwis.
Hvad förut är ansört om capitalister,
är afwen killämpeligt wid g.-dje artikeln.
Man will att den svin ager en egendom af större
warde stall, oagtadt sitt ffuld bera, erlägga lika
progressiv afgift, som i den händelse han hade den
samma skuldfri — capitalisten deremot, är hwarken
ä.agd, att upgifwa sitt capital, eller att derföre
erlägga någon progressiv afgift. Att bcwisa
6-8 Den io Augusti.
huru oräktwifl detta ar, fär jag anföra elt exemxel.
En af mina grannar har nyligen köpt en e»
gendom för i4Z tunnor guld Banco — wid nasta
taxering stall han, om bewillnings - projectet anta.
ges, oförändrat derföre debiteras, enligt ordra artikeln,
5 procent af denna egendomens afkastning,
och dessutom en betydlig progressiv afgift derföre,
dä säljaren, för detta stora capital som han äger
och har att fordra, betalar ingen progressiv afgift och
slipper det wid taxeringen upgifwa; om denna handel
dä warit ogjord, sa hade säljaren stolat betalabegge desse
afgister, och köparen warit berisrän aldeles fri —
hade köparen nu bordt förwänta sig denna orättwisa,
vä han genom denna handel icke erhällit någon
werkelig större förmögenhet, sä wida stuld icke
dertill kan räknas. Säljaren borde i bagge fallen.
för sin werkeliga förmögenhet erlägga progressiv
afgift, sä wida densamma antages.
Man ansör deremot såsom stät, för den sälunda
föreslagne progressiva afgiften, att ehuru den
synes obillig, drabbar den likwäl ej mängden, och
att den nu mera blifwit sä mycket minstad, att den
ar mindre tryckande.
Jag hoppas, art dessa stal ej allmänt godkännas.
Wärk land skulle dä wara mycket alt beklaga
stalt den enstilte ej njura lika rättwisa, som
corporationer eller mängden? stall rättwisan också
classificeras och o-attwisan wara progressiv, innan
Len förrjenar della namn?
Under en rättwis styrelse har man icke att befara,
antagandet af sädana grundsattjer.
Jag
Den ro Augusti. 629
Jag bestrider derföre pä det högsta, detta be»
flattningssätt af progrestiv afgift uran skulds afdragande,
och kan aldrig lemna mitt bifall till en sak
som efter min öfwertygelse, är lika vrattwis som
obillig.
Ärefwe De 1r 6ar6ie: Att det af Utskottet
harwid lemnade yttrande ätminstone ej lemnar mig
ett nöjaktigt swar, härrör kanske af saknad fattningsgäfwa
hos mig; men dä jag aldrig kunnat
eller ens welat neka Staten en, i min tanka, gansta
billig inkomst af all den egendom jag äger,
antingen den är belastad med skuld eller ej, synes
mig ä andra sidan en »verkelig obillighet skulle
blifwa, om jag äfwen olades betala för hwad jag
ej äger och troligen aldrig kan komma att äga
Ingen den ringaste swärighet ser jag> om hivar
och en more stylvig upgifwa sine fordringsägare och
Staren derigenom af capitalisten (möjligtwis genom
sine penninge-förläggare kill flere) skulle, genom
den progresiiva bewillnings'afgiftcn, af en enda
dä fä en wida större inkomst än som nu af fle,
re serskilte erhälles Jag ar längt ifrån att wilja
undandraga mig, äfwen i ytterlighet bispringa
Staren af den förmögenhet jag ager, men för att
gemensamme pligter mot ett gemensamt rosterland
mä kunna upfyllas, fordras öfwertygelsen om veraS
billighet, öfwertygelsen om bördornas lemna ochu,
ka fördelande för alla, jag srägar: sinnes den har?
och hwilken äger större lätthet an capitalillcn akt
uttaga, hwad denne med sä mycket stal till Staten
bör gifwa, antingen jag som sinner mig i ett
nödtwungit behof af dest länebitrade, eller staten
som
6Z2 Den 10 Augusti.
som med all den magt hwilken ar lagd i styrelsens
hand, med alla de medel, all drn kraft lagen ager
kan ben befalla. Om alla skuldsedlar för att wara
gällande wore chartcrade och inregistrerade der
längifwaren är stattstrifwen, om alla stuldenärer
wore pligtige att upgifwa dem som lane» lemnat,
ar jag öfwerkygad, dec sökte ändamälet säkrare skulle
ernäs, och en wida större winst för Staren erhällas.
Äf de här »swan anförda stät, wägar jag
anhälla om elt fullkomligt afstag ä Ut,kottets förslag,
rörande den progressiva afgiften utan afdrag
af stuld; den ar enligt min öfwertygelse högst okäklwis,
sä wal för jordägaren som embetsmannen.
Dä Ukstottek destutom sjelf ä ett ställe
i sednare betänkande! yrlrat den supposition, att
622,222 R:dr möjeligen skulle kunna blistva öfwerskott,
oh den inkomst de genom artikeln iusörwänta
ej förmodas öfwerstiga 156020) tror jag ej
eller nägon wada, att, ulan förestående af en
ny utwäg kill deste sednares äkerfäende, »skaffa hela
denna artikel och den deruti xäbjudne bewillning,
Åtminstone är detta för mig ett nytt och ganska
kraftigt stil.
Grefwe Uiääerkolps förmälte, att han redan
hade yttrat sin tanke om Embeksmännens löner,
och art i afseende pä den progressiva afgiften
instämde han med Herr Grefve l)a
Grefwe körner, ^stolpil täöran: Jag ser
att Utskottei ej funnit sig kunna bifalla kill den
progrestiva ukgiftens bestämmande, pa sätt som jag
ön?at. Utstoiket har wäl i stället minstat sielfwa
beloppet af densamma; men ehuru jag således ej
kan
Den ro Augusti- 6zr
kan annat an medge, att det gör den i samma män
Lindrigare, har detta pä intet ivis kunnat werka vä
min öftvertygelie om orik-igheten as principen Da
jag derefter sörenar wig med G-efwe I)e la 6ar6ia
i begreppet om orätt-visan att beräkna process
siv afgift utan afdrag af skuld, ber will säga, utan
att meia huruwida en emot progression swarande
förmögenhet werke ligen finnes, kan jag icke
förena mig med honom i sättet att afhjelpa denna
vrättwisa. Nödwandigheten att upgifroa fina fors
dringsägare skulle medföra ungefär samma swä
hettr, som försiaget ait göra -"drag pä räntan
den högre afgift man erlagt. Det gifwes efter min
tanke intet annat sätt att beskatta capitalisten, än,
ait nödga hivar och en upgifwa fin behällna inkomst
sa snart den stattjky vire upgär till zoRrdk
behållen inkomst, och att nåd afdrag af skulder,
underkasta upgifterne TaxeringsCommi^ernes pröfning.
Uti möjligheten att nödgas bewisa sin skuld eller
att i annat fall blif-va högre beskattad, ligger controllen
öfwer hwar och ens Upgift, och ^ä wid all okäns
a^cumulerad förmögenhet man icke kan komma närmare,
mäste man i sädant fall lemna nägot till
taxeringsmännens pröfning. När hwar och en är
stylvig upgifwa fin behällna inkomst, ware fig af
rörelse, näring eller capitaler, och när hwar och en
blir i progretzion efter fin behållning bestattad sä
snart bewillnings-afgiften stiger u öfwer Zo R.dr,
är der allt hivad man kan göra, för att icke lemna någon
tillgäng obeskattad och för art t det närmaste
nalkas billigheten.
Herr Lcmdt-Marstalkm proponerade bisak
dertills
6z? De» ro Augusti.
dertill, att skuld matte fa a sdra gas och förslaget för
öfrigt ftälias pq sats Grefwe hlörner nu propy.
nerat,
Harti l ropades för öfrigt Ja» men
friherre fstsiksuson yttrade, att det ej
undfallit Lewiilnings-hlk>kottet huru morken orall>-.
wisa skulle up omma deraf, att Ikuly singe afdragas,
Men dä denna princip akt afdrag för skuld
icke finge äga rum. en gäng blifwik lagd. trodde
han oer wara en as.vi^else derifrån, ym man gjorde
ffilnad siw Z.-dje artikeln: och horttogeS äter helt
och hällit benna princip, fä skulle helg det nu förestagna
beskattning fisttet författa. För öfrigt förklarade
Friherre af lkälcanfon, det han icke nog
fattat Grefwe bornera förstag, för att heröfwersä
hastigt kunna stadga sikt omdöme.
Grefwe von Lcbvverin: När hela den intrad
som genom prngresiif afgift päräknas, anses icke öfwersi.
ga beloppet af 15st,ooo Rmr, och när ven
minskning som genoni tittqtelsin, att, wrd progressipq
afgiftens beräknande, afdraga gäld, sannolikt
icke gär t»l! hälnen eller 78.200, hwarumf lkkwäl
en styr det borde ätermnmas om den stattikvldige
al ingés, a, t, till beräkning af progressiv afgift,
anmäla fin inkomst ar capitalcr, kan jag för min
del icke inse, qfi hela hestatlmnqssystemct kan löpa
fara au förfalla. Nedan dek är hardt, art ägare
af synbar förmögenhet stall aläggas gä i förskott
för sur creditor. med äfventyr att kan hända aldrig
fä det godtgiordt. Fullkomligt orärtwifi more akt
älägga den gäldvundne sastighels-ägaren, art betala
prvgresiiv afgift för en inkomst som han icke alger,
Den io Augusti. 6zz
ger, enär han sä till sägandes blott för sine credilorers
räkning administrerar sin egendom. För
hwad efter arora artikeln förskjrrtcs, kan han möjligen
fä ersättning, men icke för sin prog-cssiva
afgift: den skall han erlägga för capitalist-». Jag
anser det wara ett mindre ond!,, om hela befkattmngs-systemek
skulle gä öfwer ända» än at sa crianra
vr-ältwisvr stola begäs,
(siresive Do la tZsrckis: Jag instämmer fullkomligt
u i hwad Herr Grefwe Lckrverir, emyt den
progressiva afgiften behagat anföra, men får äran
tillägga, att det är endast mot progresiiva afgiften
enligt Zivje artikeln, aldeles ilnet myt den afgift
utan afdrag ä skuld, hwilken a:dra artikeln ä^ynhar
egendom palander, som jag protesterar.
Grefwe körner: Jag anhällec fä anföra en
anmärkning öfwer den förklaring, att derföre att
man bifallit principen i z:dra artikeln, att intet af.
drag för skuld wid afgiften för synbara förmögenheten
skulle äga rum, Man derföre skulle bifalla ett
lika förhållande ivid progressions-afgisten. Grunden
för bäva ar helt olika, och der gifwes lika wesit en
bestämd grund för synbar förmögenhets-afgift utan
ftulde.afdrag, fyin det är omöjligt, akt, utan delta
sednare, weka hururvida en progressions-asgift i anseende
till hwarje inhividu rätteligen bör äga rum.
Att igenom rättigheten att, j det sednare fallet, afdraga
skulder, en brist i statsinkomsterna skulle upkomma,
är hwad jag icke skulle förmoda kunna till
Nägon betydelig del inträffa. Jag har redan namt,
att controllen ligger uti Taxerings-Commiröens rats
tighel, alt gransta upgiften och bestämma den till
634
Den 10 Augusti.
erläggande afgikten. N'r således upgiften först göres
wio Berednings Commi Len, nar denna har
kärlighet göra sina amnärkmngar, och TrxerinqsEommiiem
alt latta beslut, nar änteliaen u'i Lane-CommicLen
en ny contrvll ö'wer d-fia bäoablifwit
titlagd, har iag sivärt olt tro n yckel underslef
kunna aga ruin. Igenom upgiften hwilkas rigtighel
iag wäl icke sielf undersök», men som jaa af
en tredje man erhällit, har jag mig bekant, all beloppet
as den pä taxering för behållen inkomst
grundade afgift, stal! under det efter förra Bewitliiingsckbrfattnknnen
»varande systeme, mgivrdt
omkring Zvo,ooo R:dr. Enar nu progressionsasgisicn
»cke bilftvit höare beräknad än till >z6 ooa
R:vr, t or jag, atl om också ben stulle upbäras
pa det sill jag söre Hagu, stu >e derigenom möjligkwis
»igen c> p säkerligen ing-n bekyoelig minstning
inträffa. Det är icke i afgiften, men i grunderna
för bestämmandet, som jag söresiagit en förändring;
och iag wägac tro, akt de af mig föresiagne, icke
nöd,oändigk medföra följden af ett oparäknadt afdrag.
Iag tror derföre också» att ingen ersättning
behöfwer pätankas.
Friherre ak lstsksnlcm: I Swerige halma
blott 2:ne laxerings-prin iver hitkists warit fö,sökta;
cn för behållen inkomst, och en för synbar förmögenhet.
Bäda kunna hafwa sina fördelar och
sina olägenheter; men att antaga ?:ne principer säsom
pa en gang gällande, tror jag för min del
skulle wara skadligt. Det enda jag wille förestä,
ener progntzion i sig sjelf innebär en witz obillighet,
wore, alt i fall den kan umbäras, den samma
-
Den ro Augusti. 635
ma stulle alldeles förswinna, och helt enkelt afgift
för synbar förmögenhet erläggas.
Grefwe körner: Jag för min del kan icke
inse olägcnyekerna af, ali i ett bewillnings-project
anmanda mer an en princip. Jag tror akt hwarje
slags förmögenhet bör bestartas efter desi olika be»
staffenhel. Dä jag gansta mycket gillar att arbetsförmågan
och synbara förmögenheten, hwar för sig,
i ett med dem lika bestämt förhållande bcstattas,
tror jag att hwad som är obestämdt icke heller annor!unda
an eftermera arbitraira grunder rätteligen kan best mas.
Att derföre flaltffy'di'ges upgifier böra infordras sä
snart deras förmögenhet kan anses lemna behållning.
och att det bör wara Commileerne förbehållit
akt pröfwa upgifterna. Jag finner ej att det
kan wara swärare nu än förr akt inköra ett sadant
taxeringssätt, när man bibehållit Commitäernas
fonn och i nägra falt deras pröfningsrätt, samt utk
Läne-Commikeerne tillagt en ny och mä hända sä.
krare contra,l; och jag tror ej, att minstningen j
bewillnings-beloppet stulle blifwa sa mycket mindre,
när man endast tilläte afdrag för bewisliga skulder.
Grefwe De la 6arclie: Dä, enligt den vp.
gift jag, af en gansta sakkunnig person, erhållit,
den i owra arrikeln päbndne bewillning fullkomti,
gen stall smara emot det päräknade beloppet, torde
hända det öfwer,kiga, tror jag nya stal sig före e.
att förkasta en princip som fä allmänt anses obillig,
hwad emot antagandet af r:ne serstilka principer
kror jag, det kanste more lika sä gagnande arr
antaga jenne den af synlig förmögenhet, den af
Grefwe körner förestagne ä behållen inkomst, kom
den
63 6 Deni o Augusti.
den af VtffoltelS plural! L upgifne, ä inbillad, men
saknad förmögenhet,
friherre Letterström, ^sscob:
Jag instämmer med Herr Grefwe körner om
huswudgrstnden, men tror atr ej blott imecknade
siulder fa afdragas; dek finnes älstilliga andra be.
rvisliga genom reverser och bokföring; stall rättig,
het medgifwas, att i ett fall fä göra afdrag, sä
hör det medgixwas i alla, der gäldenären bewisli.
gen kan upgifwa sine skulder och namnen pä sine
fordringsägare,
Herr Friherre hakanson har anfört, atk dä
nägon förändring wid förslaget göres, som minstar
den päräknade summan, sä bör en annan utwäg upgifiyaS
för atk ersätta bristen, I afseende dera,
fär jag äran anföra, att Utstyttel ej beswarat min
anmärkning med förslag, att Fullmägtige i Banquen
och Riksgäldswerkct stulle bestämma de nödige
procenten, sedan all jord och synbar förmögenhet
blifwit warderad, för att undwika a,t, genom en
för hög procent onödigtwis belasta landet med en
större bewillning an som erfordrats till fyllande i
Statens behof; Utffottet har ansett summan af
Sweriges synbara förmögenhet wara, om jag ej
mins orätt ZZl.ooo.ovO och derä upsatt procenien,
men som jag tror att nämde summa exter all
anledning blir wida större, och säledes ett gansta
stort öfwerstotk derwid är att påräkna, sä sär jag
Upgifwa der säsom tillgäng till fyllanve af den i
fcäga warande bristen.
Grefwe körner: Jag finner att jag ej nog
tydligt lar hafwa uttryckt mig. Jag mente, att ej
blott
Den ro Augusti. 6z?
blott den intecknade skulden skulle blifwa grund för
afdrag, men att den stattftyldige, derest Commitlöen
twisiade pä hans upgift i anseende till werkeliga
behållningen, stulle wara nödsakad, antingen
underkasta sig den afgift Commitöen bestämde eller
genom vetaillerad upgift af sin skuld, bewisa sin
rättighet till afdrag, samr att contkollen stulle lig»
ga i besia alternativer.
Zerr Landt Marskalken : Bifaller Högloft.
Ridderstapet och Adeln, akt hwar och en hwarS
bewillning upgär till 50 R.dr stak, till bestäm»
mande af hans progressiva afgift, för BeredningsCominitLen
i det district han är skartskrifwen, till
pröfning af Taxerings-Cvmmitöen, och med rättighet
till afdrag af skulder, upgefwa hela sin behällna
inkomst ware sig af fastighet, rörelse eller capitaler.
Ropades
Herr Landt-Narffalken proponerade, att de
Embelsmäi» fvm äro i tillstånd att representera,
stola befrias fran all progressiv afgift.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe körner: Jag tror akt dek blir svart
att bestämma, hwilka Embetsmän som b'ott i följe
af denna egenskap böra representera, och huru långt
afdragen i delta afseende bör sträcka sig. För dem
som ej hafwa annar än sin lön kunde i missa grader
ett sädant undantag wara billigt; men fördem
som derjemte hafwa annan förmögenhet, blir det i
förhällande till andra stattstyldige i samma märi
räklwist. Hwar och en som har en wiss förmögenhet
och will iefwa bland en wiss class, mäste r sam»
aa
6Z8 Den ro Augusti.'
ms män haka en wist representation. Om dä en
födan person sär en lön swarande mot till exempel
hälften af dest inkomst, har hans inkomst bliswik ökad
i wida större män än dest skyldighet att öka sin
representation, och om man besinnar, atk den som
fält 500 R:drs lön, har erhällit ungefär sä myckel
forn om han sätt en half tunna gulds capital, la»er
man ocksä medgiswa, art det är smärt bestämma
wid hwilka tillfallen ert undantag förEmberSmän
i anseende till deras representation kan wara
rartwist eller ej.
Grefwe kiääersiolpe yrkade, att, utan atk
hafwa afseende pä wista Embetsmans skyldighet att
representera, borde man i allmänhet stadga, att Embetsman
böra frän all progrestiv afgift wara befriade.
Grefwe förner: Jag tror, atk hwar och en
sf de Embetsman som kunna komma i fräga wid
en progrestions afgift, ocksä, utom sin lön, skulle
ha mer eller mindre skyldighet att representera,
Kaq tror, att i närwarande samhällsordning blir
förbindelsen att lefwa pä ett wistr sätt ganska ofra
en nödvändighet för dem som hafwa mycket litet,
och akt derföre när detta träffar andra an Embetsmän,
är swärt att för dem stadga ett serskildt
undantag.
Grefwe UräZerstolpe förmälte sig af Let nu
ansörde icke Fnna M cul tränga sin tanke.
Aerr Landt-Marfkalken: Bifaller Högloft.
Ridderstapcr och Adeln, att hwar och en, hwars
bewillmng u-gär till Zo R:dr, stall, till bestämmande
sf hans progrestiva afgift, för Berednings.
Com.
Den 12 Augusti. 639
Commitöen i der district der han är ffaktstrifwen,
lill pröfning af Taxerings - Commi een, och med
rättighet till afdrag af skulder, upgifwa hela sin
bchällna inkomst, ware sig af fastighet, rörelse eller
capitalerr akt den progretziva asgiflen stall endast
ä en sadan behållen inkomst beräknas, och ark
Embets- och tjenstemän sto a derwiv sine löne-inkomster,
med sin enstilta förmögenhets, behällning,
sammanräkna.
Ropades Ja
^err
Landt - Marskalken krägade, om Rid»
derjkapet och Adeln ansäg akt kör den härigenom
Mö.l igen upkommande brist i den, af den prvaresiiva
afgisken päräknade summa, ersättning wid andra
arti lar more att påräkna.
Swarades Ia>
Upiästes l.lsto.tets swar pä anmärkmngarne
tvid 4 Arlikeln.
Zerr Landt Marskalken gjorde härS proposition
kill ditatl hwilken Med ^a beswarades.
äerr klscir yttrade sig instämma med hwad
Herr von d-csiultronkeim nid förra öfwerläggmnq
vm vekla ämne, len z dennes, yttrat, att de forn
nysi börjat el er hädanefter bör>a anlägga snus och
tobak, böra derföre erlägga en högre afgift.
Zcrr von Lckulnrenkeim: Malek är af mera
rvlgk an mangen sig föreställer. Utom den stora
penninae summan som ärligen utgår för tobak
och snus, s8 föripilles, för denna werkeligen ffabliga
w xks cust iverande, mycken förrräffelig jord och
gödning, samt förödes en mängd af dagswerken
»vid dest plantering och stötsel, som wida bättre till
Mo°
64-r Den ro Augusti.
födoämnens producuon anwändas kunde. Huru mycken
lid förnöleS icke jcmwäl wid den onyttiga tobakens
bruk? Man kan icke utan harm se arbetaren
kill halsten driswa sitt yrke Med pipan i mun,
och ofta underbryta sina sysilor Med desi päländning
eller ock med att taga sig en pris snus. Mangen
i brisi as söda och kläder armander sista styfwert»
för att qwafwa sitt Läraktiga tobaksbegär. En
Mangdtibblad bevillning ä all tillwäxande Ungdom
ifrån detta seculi början, sorn wille nyttja tobak,
skutte åtminstone inskränka, om ej efterhand förtaga
detta förderfweuga misibruk,
Uplästes r morn. af Utskottets förklaring wid
§:te L!t. l §.
Upläsies Preste-StändetS prvtöcolls-ukdrag af
denna dag. hwarigenom Preste-Sländet inbjuder
sine respective med-Ständer till instämmande i det
beslut, att, i händelse P csterstapet stall ätaga sig.
att wid mantalsskrifningen wara närwarande, för
akt utur förhörsköckerne nödiga Uplysningar meddela,
sädant mä ste med de uktryckeliga förbehåll,
att Herrar Landshöfdingar, igenorn någon, fason»
deras ombud tillförordnad tillständig person, ms wid
mantalsskrifningen föra ordet, samt Kronans till»
börliga ratt bewaka; och att, derest blott en Prest
sinnes wid pastoratet, och han af laga förfall är
hindrad, han dä mä äga rätt anmoda någon annan
wäl känd person, soM utUr förhörsboken kan nödiga
uplysningar meddela, att i hans ställe wid
mantalsskrifningen sig med förhörsboken inställa.
Äfwen uplastes ett protocolls-utdrag af denna
dag frän Hederwarva Bonve-Ständet, hwaruti
Slän»
Den- lc> Augustt
-
Ständet yttrar sig icke kunna ingä uri den af Prefte-Stäiidet
gjorda inbjudning i afseende pä Presterskapets
befattning med mairtalsjkiifningarne utan
förklarar sig förvlifwa wio desi reoan yttrade bifall
lill Bewillnings - Utskottets, i delina del, afgisne
förflag.
Grefwe von Lefverin: Jag fär förklara,
alt jag med werfligl obehag afhyrt det nu uplästa
prolveolls-uchrag. Jag är också Prest, me» har
ännu aldrig funnit mig frestad ali åberopa privilegier
nar fraga warit att tjena Skaten. Om förhörs-boekerne
wörö fä inrättade och förda, att de
kunde tjena till ledning ivid mantalsskrifning, kunde
Presteus n ärmars wrd mantalsskrifningen wara
öfwerflödig; men sörhörs-böckerne ärv icke sa beskaffade,
att de kunna begagnas Man förklaring.
När förhörs-boken ar enda förteckningen man har
öfwer folker och enda controllcn pä mantalsskrifnaren,
ar dek angelaget att del infordras uplysningar
vm huru de sörås och akt nödige rättelser anbefallas.
Grefwe Do D Oarckje: Wid det nu upläste
markeliga protocolls Utdrag ifrån det Högwsrdiae
Prrste-Sländet, torde det tillälas mig anmärka, at,
till ordning och säkerhels winnande, är dei at hö ,-,
sta nödwändighet att kyrkoböckerne och husförhörslängder
wid mantalssirifningar äro att ti tgä, och
ingen kan säkrare derwid gif.va uplysniiigar än Pastor,
hwars owilkorliga pligt der är akt dede längder
föra. Jag känner nogsamt, att 8 mom. as
1723 ars Prejierfkapet nädigst förundke priviw
Andra
Del- N o 4r
-
6^2 Den. ro Augusti'
gier, frikänner dem ifrän att wid mantalsstnfningarne
sig infinna, men dä samma moment ålägger
dem, att ivid påfordran tili Mantals - LommistarrenS
efterrättelse, antingen kyrkoboken
eller ett extract derutur att utgifwa, trodde
jag ej Högwördige Preste-Sländec skulle anföra sine
privilegier för art motwerka ett npgifwtt medel
ti t allman och enskilt nytta.  Dä Landshöfdingen,
enligt Utskottets förslag, stall förordna någon
krono-fullmagtig, drar jag intet ögnablick i rwifwelsmäl,
att person ar tillständig och tror således
detta gjorda förbehåll wara ett werkeligk öfwerflödz
dessutom finner jag ingen ring som hindrar Konungens
Befallningshafwande att anmoda Herrar Pastorerne
fielfwa söreträda Landshöfdingens ställe.
Jag förmodar Ridderstapet och Adeln gillar
lltstottets förslag, att åtminstone ett afflag ej blir
i enlighet med hwad wi nu hört upläsas. Z anledning
af hwad den warde ledamoten som nyst för
mig yttrade sig sagt, anser jag mig stylvig lemna
Skånes Presterskap den ra twisa, att da, i
sölje af den annu warande Bewillnings-förordning
jag pä fierfalldiga ställen, bade wid Berednings- och
Taxerings-Commiteerne, ägt behof af kyrkoböckerna
och husförhörs-langderne, hasiva de alle warit förde
med den största ordning, och lemnat de mest nöjaktige
uplysningar; der ar afwen lill stor del i andledning
deraf, som jag vnstat fortfarandet af en
reglementarisk författning, hwilken i lika män lättat
taxeringarne, som den stänkt Stats-caffan en
ökad säkerhet, en bestämdare inkomst och en wiffare
Amrroll,
äer»
Den is Augusti- 643
Zerr Landt Marskalken gjorde proposition
kill besäll ä hwad Urlkoilek söreftagit, hwilken proposition
med ^a bes parades.
Ikplästes och bifölls s Mom. af INstotretS
swar pä anmarkningarne wid nu u-ider öfwerlägg»
ning »varande artikel»
Högloft. Ridderffapet och Adeln älffiljdes klockan
g. llt luxr».
In sirle m krotocolli
6» Lilversiol^e
-
Mändagen den ro Augusti
Plenum
klockan 4 eftermiddagen.
Fortfors Med öfweriäggningen om Bewillfiings-Utffottets
swar pä anmarkningarne wid Bewillnings-förordningen.
llpläsies förklaringarnc wid z:'e artikelns 2
hwilka godkändes.
Förklaringen wid z:dje §. om beräkning af äbyggnads
warde pä landet, uvlästes.
Grefwe ökenborg, josian Hennin», anförde
iknsieltgen till proiocollet:
Om landtegendomakS marden kunde b"stämmaS,
efter sä palitelige grunder, hämtade i egendomars
säkra afkastning och behällning af bewillmngen i
stl lika fbrhällande träffade jordbrukaren som innehafware
af löner, handel, näringar m. m., samt
annan
644 Den 12 Augusti.
annan egendom ä landet och i städerne, skulle jag
icke halt betänkande att medgifva Utsiottets förslag,
men dä, ulan u, tagande och besivarande, af
mine, tvid Utskottets betänkande, gjorde anmärkningar,
grunderne för egendoms wärderingar synes,
jemlikt Utskottets oförändrade betänkande, wara sä
litet öfwerensstämmande med billighet, och till taxerinasmännens
godtycke aldeles öfwerlymnade, kan
jag,föv min del, icke bifalla den föreslagna bcwillningen
efter hemmans wardet, annorlunda, an sä
midt wärdermgarne grunda sig pä au'hentique uplysningar,
om hemmanens beskaffenhet, jemlikt
mitt yttrande, dä betänkande! förra gängen
hos Ridderffapet och Adeln till pröfning
föreh.ades, utan all bera ning af äbyggnadens supponerade
warde, och jemförelse med de sednast i or»
ren uprästade egendomsköp. Wid ett annat förhållande.
blifwer ingen säkerhet för egendoms ägaren
i anseende kill gräntsen för hans befattning, och intet
pålitligt rättesnöre för tareringarne till ledning, wjd
bestämmande as egendomswärden, hwarigenom öpnas
tillfälle till behandling ester godtycke, deraf
upkommande orättrvisa, samt misisörständ olika medborgare
clatzer emellan, bade inom och mom laxeringarne,
som likwä! sorgfälligt borde förekommas.
Swarigheterne om ej omöjrligheken att rätt bestamma
landtegendomars afkastning, och, i följd deras,
deras supponerade wärdén, dä de fleste ännu icke
äro »vederbörligen upmatte, och pä chartor affarrade»
hafwa i förflutna tider, wid bewillningars
bestämmande, dertill föranleds, att dä man Iväl beräknat
inkomst der sadan med säkerhet kunnat utrönas,
Den rc> Augusti. 645
rönäs, har man deremot anftdt tillämpning of
samma principe, icke bora äga rum för jordbruk,
i anseende ris! saknade grunder för bestämmande af
inkomst, hwarsöre i det ställe, genom flere sammanlagde
bewillnings benämningar, läsoni hemmansafgist,
likwäl utan wärvering, rusttienstmarker, större
personlige asgister, för förniögenhet och öfwerflöd,
bränwinsafgift med flere, hwilka alle sammanlagde,
kunde motwäga afgisterne as andre medbocgareclafler,
man ansedt sig lunna bereda en jemn rättwisa,
och öfwer hwilken fördelning kligomäl aldrig
försports; nu will man deremot med bibehällande af
ä stillige af defle becvillnings-afgifter, säsom rusttjenstmarker,
bränwinsafgjft med flere, utan all be.
räkning lill afdrag, icke allenast fordra en lika förmögenhets
afgift af landtegendom, som af annan
förmögenhet, utan äfwen fä bestämma denna förmögenhet
utöfwer rätta sörhällandet blott i grund
af egendoms wärderingar esler godtycke, och ds
mehnlige och orättwisa fölgderne deras för hemmansägare
skyla ofelbart wisa sig wid de znie taxerings
instanrerne, der fruktanswärdt ej allenast det enjkilte,
uran äfwen ständs-incereflel torde stundom lomma
i beräkning. Elr bejkatlningssätt för hemmansägare,
enligare med i förra tider antagne och begagnade,
och pä taxeringsmälMens godlycke mindre
beroende hade likwäl, om rådrum warit, äfwen icke
kunnat upfylla äudamälet sch bereda jemnaee rätlwisa
i beskattningen, dä man borde hamm tagit i
beräkning de flersaldige serstilra onera heminancn
mäste widkännas, såsom rotering, skjutsningar, wäaHMning,
allmänna byggnader m. m., som i amre
646 Den io Augusti.
länder höra tili allmänna bördor, men i der-ta land,
med största tyngden träffar jordbrukaren, och hwari
mänga medborgare-clasier taga liten elter ingen del,
men deremot icke som nu stedt, i förestrifterne för
bewillninqen, öpna Mwägar till hemmansägarens
ytterligare betungande utöfwer proportionen emot
andre stattffyidige. Hwad räktlvisa i delta afseende
pakallat, synes för grigherrn astren hafwa bordt
understödja, att nemligen mia hemmansägares be»
statlande man bordt lemna afseende ät de i detta
land ofta inträffande misiwäxrer, dä ägaren af landtegendom
stundom ej allenast saknar inkomst af sin
egendom, utan ästven af andre tillgängar mäste
komma sine underhafwand-k och äfwen andre behöftvande
till undsättning i länbitradcn och arbetsför,
tjenst, och som da allmänna arbetsinrättningar pä
landet saknas, hufwudsakeligen lindrar Regeringens
bekymmer, genom en allmännare hjelpsamhet; om,
som nu ar sannolikt, ståndspersonen a landet, mera
beiungad än andra, kommer att blifwa sä utblottad,
att han i längden ej förmär hjelpa sig sjelf än mindre
andra, sa stola följderne i härda är blifwa betänke
ige, och den tid är förhanden dä de torde wisa
sig i eit snart aftagande -ordbruk, och en allwärmare
fattigdom bland folket pä landet. Alla
besia considerationer sammanlagde tord" åtminstone
förtjena det afseende, att hemmansägarens öde i
bestaktningswägen icke aldeles bör östverlemnas ät
stumpen och godtycket, men deremot med förändring
i U> stoftets betänkande, dek mä blifwa hemmansägare
ej allenast tillätit att ivid taxeringarne med
handlingar styrka hemmanens warde och afkastning,
utan
Den 10 Augusti. 647
utan äfwen i alla instancer Tarerings-Commitöerrie
mage äligga, ait taga defle uplysnitigar i öf«
lverwägande och i den mahn de aga bevisande egenfkap
derpå göra afseende till be tamm .nde af^egendomswärden,
ulan all inflytelse af egendsmv äbyggnader,
samt seonare arén, om egendomar i orten
asflutne köp.
Herr Landt-Narstalken uplyste, att V kstöjer
i fl - sivar föreflagit att äbyggnaden ffulls
rågås i beräkning, såsom blott i allmänhet ägande
inflytelse pä hela egendomens warde.
Grefwe 6Menbor§ ansäg sa mycket mindre
lämpeligt och billigt att, wid bestämmande afhemmanswarden,
afseende gjordes pä äbyggnaderne till
uphdjande af egendomswärdet, som beskattningen
för äbyggnaden äfwen kommer i fädant fall att
sträcka sig bade till bränwins-bewillningen och landttulls.
erfälkningen, som Utgä efter samma princip,
eller i män af hemmanswärdet; och enär alla be.
skattningar i ett sammanhang hafwa jordens beskaffenhet
och locala fördelar kill grund, böra abyggnaderne
icke inga i beräkning, utan alt i ett sammanhang
i alla tre bewillningarne göra orättwisa
ät landtmannen.
Grefwe von Lohwerin ansäg icke sä wädeligt
ait hus uptages uti hemmanswärdet, som om
nägvn skulle kunna undkomma.
Herr Landt-Marskalken gjorde proposition
kill bifall af hwilken proposition med Ja befwarades.
Grefwe LyllendorA, Herr Lriponvalclt,
täöran, Herr ^ersmostonz ^acob, och Grefwe
Os la
648 Den 10 Augusti.
De ja Liarstle anhöllo att deras reservaston mos
delia
Uplästes Ulstotteks sivar pä anmärknjngarns
wid 4 §.
11,Uäsies ett protocolls-mdrag frän BorgareStåndet,
as denna dag, innehällande att Ständet
bifallit Beivillnings - stlkffottets försiag kill allmänna
bewillningens afgörande med alla L sista Hetankandcc
Mstyrite rättelse^ och tillägg, utom de som
anga Z art. 4 §. om antalet af Borgerstapels Za--  xeringsmän i städerne af 4:de och Zue clasierna,
hwilka ansetts böra njura lika rätt med dem as 2:dra
och z.-dje clasierne, samt Hwad angär Sarl. zh. angående
afkortning för ynglingar, som lill studiers
idkande u pehälla sig wid Gymnasier och allmänna
Schöler, uli h,vsiken Siandet ansett orden: Hela
läse-term i nen, böra Maggas -mellan orden: studiers
idkande och uppehålla sig; yttrande sig Ständet
widare med afseende pä Hwad Högwördige Preste-C
landet, i afseende pä mantalslkiisningarne förklarat
ug, hafwa ansert Riksens Stander böra hos
Kgl. Magt st underdånighet anhälla^ det Kgl. Mast,
jemte meddelande af den befallning, att Desi Besallningshasivande
mage förordna ombud, akt pä
deras magnar dcrwid tillstädes wara, samt sorgfälligt
-dewa-a Kongl. Majus och Kronans,i wäsentelia
matto derunder beroende rätt, och akt hussörhörsböckerne
blifwa inrätsade i likstämmighet samt
fä enkelt och sydligt, akt gnkglet.pä personer, som
böra upiöras r mantal, .med lätthet kan inhämtas,
äsiNLtt desimom wid.aga aila de anstalter och före--
Den ro Augusti. 649
fluster, som Kongs. Maj:t finner tjenlig- och kunna
leda kill eontroll mot undansnillande af sa wäl
beivillninqen, som Statswerkets inkomster.
Grefwe körner: Jag finner med förundran,
al» lilstoiiek i anledning asmin anmärkning, i stället
att minsta, har -kat antalet af Borgerskapets
taxeringsman i städerna. Jag tror att wiv dr taxeringsgrunder
som för öfrigt sä mycket gynna Borgare-Ständet,
är der obilligt att wilja undanrödja
omöjligheten af all annan kontroll än deras egen.
Ilag rror det är de andra Ständens rätt, alf,
när intet af dem ensamt taxerar sig, äfwen icke
medgifwa att Borgare-Ständet allena stall äga en
sadan rättighet. I anseende kisk egenstapen af dem
som kunna wara taxeringsmän, tror jag akt ordet
oberoende fordrar en nogare bestämning.
Zerr Drufva tillkännagaf, att det more en»
ligt den af Borgare-Sländets ledamöter i Bewillnings-Utstottet
y-trade önsta», sedan Ständens anmärkningar
moro komna till Utstottels discustion,
-som en förhöjning i de talrikare städernes taxerings-mäns
antal, blifwit föresiagen.
Grefwe körner: Jag undrar icke pä Borgare
- Ständets yrkande, men jag srägar om det i
.allmänhet är billigt, att wid deras egen taxering
Borgare-Ståndet ensamt stall hafwa öswerwigten.
Jag frägar om Verta förhällande är lika för de andra
Skänden, och jag fruktar art all comroll öfwer
Borgerskapets taxering blir derigenom borrka.
Jag tror derföre, att ej blott wid kaxeiingsgrun.
derne, men wid sstlfwa taxeringen, förhällandet bör
Dara lika för staitstyldige as alla ständ.
650 Den io Augusti.
Herr Landt-U7arstal?en gjorde proposition
kill bifall pä hwad Grefwe förner föreflagik, nemligen,
att taxeringsmannen i städerna skulle utses till
ett lika antal ledamöter bland staltskyldige af alla
ständ, i fall tillgäng dertill funnes.
Ropades Ja
i.
-stamomentet af Utskottets swar pä anmärkningarne
wid § uplastes och godkändes.
2:dra momente uplastes.
Herr ^lack ansäg samida proposition ak Ledamöter
för Pröfnrngs-LommitLerne i Stockholm
böra antagas som för de öfrige städerne blifwit an>
lagen, nemligen att de borde bestä af lika mänga
Ledamöter af hwarje Ständ.
Delta Herr blacks förslag blef af Högloft.
Ridderskapet och Adeln, uppä gjord proposition,
bifallit.
g:dje momentet uplastes, och fann Höglvfl.
Ridderskapet och Adeln ej nägot derwid akt erindra.
Uplastes Utskottets swar pä anmarkningarne
wid ira och a:dra §. §. af 6 art., och blcfwv berörde
swar uppä serstilte propositioner bifallue.
Förklaringen wid z:dje §. uplästes.
Herr Landt-Marffalken hemstalde, om Ridderskapet
och Adeln stulle wilja bifalla Utskottets
förklaring med det af Borgare-Ständet förestagne
tillagg af orden: hela läse-termineu.
Swarades Ja
Uplastes
Ulskottets swar .pä de generela aM
märkningar, som emst desi förstag blifwit gjorda.
i:o
Den ic> Augusti
-
i:a momentet om tiden för inlämnande af
öewittningsgrunderna uplästes.
Grefwe körner: Jag will ej göra uppehåll
med en utförlig wcderläganing; jag will endast erindra,
att nar Ridderstapek och Adeln lunde bestämma
tid för Te.villnings-Ulstotkek, inom hwitken
det borde med upgift af grunderne inkomma,
när detta Ridderffapet och Adelns bestur ivar enlig'
med Riksdags ordningen, när möjelighelen af
desi efterkommande kunde af en Utskottets Ledamot
medgifwas, sä synes att Utstoitet kunnat, utan afseende
pä hufwudsummans numerär, in omma med
upgift af sjelfva bewiilnings.grunderna, och det
hade förkortat tiden.
a:dra momentet swar, angående förändring i
bewillnings-grundernc till likhet med dem hwilka i
förra författningen följdes.
Grefwe körner: Jag har tvid detta sivar
intet annat akt erindra, än att detta peremptorista
sätt är beqwämt, men att det föga »verkar pä öfrvertygelsen
och att dct intet förändrat min
z:dje
momentet om procent till arfwode för
mantalsstrifware m. m.
Grefwe De la Qarstie: Jag instämmer fullkomligen
uti hwad Uistoktet ylkrat, rörande angelägenheten
om förbättrade lönewilkor för de perfouer,
hivilka härwid äro nämde; mer än wal känner
jag vtittracklighereu af deras l författningarne stadgade
inkomster, olägenhercrne och följderne deraf;
men dä jag önskar en förbättring, som enligt der
hopp jag har, märkeligen statt lindra ffattdragandes
redan nog dryga tyngder och försäkra Staren
om
6§2 Den lo Augusti.
om en ökad rätt till dsn noggrannaste tjenst, wägar
jag Mwistt tro, atr en procent af hela bewillningen,
eller Z2,ovo R:dr af be till Statswerkets
behof sä oumgangelige ansedde medel, är för högt
tagit, och beröfwar Staren en för bervdelig summa;
jag tror ^ procent eller 16,200 N:dr a det
hela wore redan en wacker rillökning, och torde
handa öf>r>ir tlllrackelig.
Friherre ak lttäk.an.^n: Jag torde fä erindra,
ari Utskottet icke sagt en procent ät hwarje
mantalsskrifware af hwad han upbär uran i procent
pä hela bewillningen, h,vilken procent stnlle
anwändas icke blott till arfwoden utan afwe» till
skrifmaterialier, stjukser m m., och hwad som af
den influtna summan icke älgär blifwer en behällning
för Staten.
Grefwe Oe la 6arttie: Det är äfwen sä
Herr Friherre, jag fattat Utskottets mening, men
jag tror att ett maximum bör utsattas och detta ej
öfwerstiga Z procent, ty ulsätkes en procent är jag
säker, att en procent afwen öfverallt blir derföre
bestämd och utgär.
Zerr Landt - Marskalken gjorde bifall till
hwad Utskottet uti swaret pä anmärkningarne i betra
afseende tillstyrkt.
Ropades Ja och Nejfriherre
Letterström, ^acob, hemstalde, om
ej ^ procent skulle kunna wara trllräckelig, han anfäge,
att om procenten Utsattes högre, skulle flere
behöfwande framträda.
friherre ak kttL^anton; Jag anhäller att.
fä
Den io Augusti. 6zz
fa weta hwarifrän det öfriga stall tagas, om r
procent icke stulle befinnas tillräckelig.
Grefwe Oe !a 6ar6ie: Dä jag fsrestagit z
procent kill maximum, är dek med full öfwertygelse
akt dct Utgör en tillräck'eliq ersättning för de personers
ö ade befivär och kostnader, hwijka Ukstotrek
dertill anmält; jag önstar att fördelningen mätte
blifwa Landshöfdingen enstilvt updragen, pä dek
hwar och en mätte sä i den män han dertill gjort
sig förtjent, öfwerlygad att den nogaste rättwisa
dä för alla blir Lag rågen.
Zerr Landt Marskalken upläste ett StatsUtstouers,
den 16 Julik bifaltne, betänkande, angående
en bättre conkroli ä mantalsstrifningen i
Riket, och yttrade, arr det nu äkerstsde för Ständerna
ark besluta summan dertill, Kongs. Maj:t
komme sedermera i näderatt pröfwa anwändandetderaf.
Grefwe Os la 6arc1i's: Jag ber om förlärelse,
jaq tror a t Slals^Utstotlets betänkande, som
Hrr Landt - Marstalken behagat upläsa, rör en
formelig lillökning pä Kronobetjeningens löner i
allmänhet, detta äter ett serskildt arfwobe af en eller
^ procent för deras befivär i och för den nu
förändrade mantalsskrifning och taxering.
Swarades Ja
Herr
Landt-Narfkalkeu frägade, om Ridderflapek
och Adeln ansäg A procent wara tillräckelig.
Widare hemstälde Zerr Landt-Narstalkeu
sm Ridderstapet och Asel» skulle wilja bifalla hivad
Utstottek för öfrigt i den <a punct förestagit.
Ropades Ja«
Nplästes och gillades 4:de momentet af Be.
Hrlluings'Urstolkek§ sryar pä rn gjord anmärkning.
6Z4
Dm lv 2lug'rst!.
att det more origtigt att tidigt pä äret upbära ben
personela afgisren
Uplästes
Ztte momentet, angående det möjeli»
gen blinkande östvecikottet pä bewi Uringen.
Hrrjemie upläfte Herr LandtMarstalken Preste-Ständers
protvcoils-ukdrag c.f denna dag, innefattande
Srändets uklätanden öfwer det nu hos Ridderskapet
och Adeln under öfwcrläggning svarande
pcrrande frän Bewillnings-Utffvktet.
Grefwe §»IörnLr: Jag bekänner alt jag ej annat
kan, än med förundran höra, att dä nu mindre
hypokhekista grunder än förra gängen ars antagne
för bewilliiingssäktet, man likwäl kan supponera
ett öfwerskolt af likt och med 622,000 R:dr°
Om det skulle gifwas, är det mig ej emot, att dermed
mä disponeras som Urskottet förestagit; men
fägn»r mig atc i der fallet de afdrag wi föreslagit,
icke marte kunna werka någon betydlig minskning
i bewillningssumman.
Aerr LknddtHarfktzlken- Ridderfkapet och
Adeln torde kan hända bifalla den tilläggning, atk
om- i följe af det fattade beslutet om ändring i den
progrestiva afgiftens Utgörande, någon b ist j den
genom en fädan afgift päräknade summan skulle
upkomma, den samma först af bewillningens öfwerskott
kommer art ersättas, samt för öfrigt godkänna
hivad Utskottet föreslagit.
Biföls.
Up ästes Utstottets tillstyrkande, art frägan om
landt - tullarneS ätcrstallande numera mätte förfalla
Grefrye
Nömsr: Dä wid 1309 ars Riks
d»s
-
Dcn io August;-
6ZZ
dag fragan sörewar om kandt-tullarnes indragnings
ivar jag den enda bland Ridder stapet och Adeln»
som dä wägade önsta, att den ej matte ste sä hastigt.
Jag trodde, att om man försök akt borttaga
dem i de mindre städer och pä sädane stallen,
der mindre rörelse ägde rum, hade man kunnat se
följderna deras för sjökullsbetjeningen, och man hade
imedlertid berö-fwat g en oumgängelig och ej
känbar inkomst. Jag h. ser ännu den öfwertygelse,
att denna afgift är uta, ^em, som, när alla tillgångar
mäste sökas, är ibland de mäst postande.
Jag tror att den har a:ne stora förklar, den ena
att betalas successivt, och således aldrig genom stora
afdrag göra sto- känning, dä likwäl denna successiva
inkomst blir as mycken beqwamlighek för
statscastan. Den andra atr just dä upbäras, när
den skattdragande är bäst i ständ att betala sedan
han nyst
att om också upbörden skulle wara något kostsam,
bör afgiften ej derföre förkastas, enär deri sinnes
en werkrlig tillgäng för statscastan. Jag wet att det
gifmes städer der en enda köpman i nillafgift erlagt
öfwer 400 R:dri dä nu hela stadens landttulls
ersättning knapr nog stiger sä högt, och sam.'
ma köpman icke för hela sin bewillningsasgift betalt
öfwer 200 R^dr. Jag kan i intet afseende
finna en sädan lindring billig. Dä nn likwäl z:ne
Ständ afstagit landt-rullarnes äler införande, finner
jag wäl alt Ridderjkapet och Adeln icke widare
kan derwid någon ting förändra, i synnerhet som
allmänna rösten äfwen är emot ett sädant förslag.
Man tror att när bewaknings-tullar existera
kunde
-
6z6 Den is Augusti.
kunde en tillgäng gjfwas genom afgifkers erläggande
pä wista öswerflödswaror i wista städer, fäsom
till exempel genom afgift pä Ut- och införsel af
bränwin i Slockholm och Götheborg, pä wista st.
nare victualie ivaror, pä nlländsta och colonial waror.
Jag har sedt i andra lander, akt man betali ofgifter
wid tullarne i hufwudstäderne, ehuru sädane kullar
icke pä alla stallen gifwits. Jag tror akt i sädant
sall skulle en stor del af den förestagne kandt-tullS
ersättningen ej behöfts, och man således undwikik
atk skattlägga den aflägse boende till ersättning
för en afgift, hwilken, om landt-tullen gifwits, han
mä handa aldrig betalt. Men dä nu imet as dcste
andamäl kan winnås, har jag blott för afsigt att
till prokocoliet anföra mina tankar.
Friherre ak klskarilon yttrade sig, under ä«
beropande af sitt i detta mäl förut afgifne yttrande,
äfwen instämma med Grefwe Läörnsr.
^err Landt-Marskalken yttrade sig förmoda,
alt nu icke more lid alr uplifwa frägan om
landt.tullarnes äterställande, enär Z Ständ redan
afgjordt att de icke bordt äga rum, och hemstälde
vin Ridderfkapet och Aoeln ej skulle wilja sig med
dem förena.
Ropades Ja
Zerr
Landt - Marskalken proponerade Rid.
derfkapet och Adeln, att i ailt öfrigt bifalla Bewillnings-Utskottets
först afgifne förslag till Bewillmngs-förordning,
utoin i hwad, genom redan fattade
beslut, deruti blifvit ändradt.
Grefwe (-Monbvrs: Ibland de anmärkningar,
De)i i o Augusti.
6Z7
gar jag gjort tvid Vewillnings-U sto tets sörsta be»
tänkande, hofwa nägra af Ukstottet blifvit obefwarade,
af den bestiffcnhet, alt »ag icke kan undgå
akt, med bestridande af hwad Urstoltet förestagit,
underställa dem Högloft. Ridderstaper och AdelnS
pröfning, sedan jag tö,st fält b gira Ut.koktets yrlrande
hwad meningen ar i 5:10 Art. 7 § 5 momemet,
som före cmmer mig wara af ekk befynner»
ligl innehåll, hwilkei jag alwen förut anmärkt och
anhäiler nu ali §, ma,le npl^sas.
Detta stedde, och yttrade sig G efwe 6vl!snborz
det hafwa warit u k'ycke':, utgiter som
framdeles kunna bl-fwa stadgade, hwilkec r
synnerhet fastat h.ms upinark,amhek.
Friherre ak »sksnkon anförde uplysningswis,
alk vesta ord moro införda i afseende pä wista
afgifter för landttulls ersa kningen och trodde, att
nar nu grunderne derföre wore stadgade, kunde den»
na punkten aldeles förfalla.
Grefwe körner: Sedan wi nu erhållit denna
up ysnlng, tror jag det ar nog att fa ni an
markes
pä det uttrycket mätte utcä.
Med det
samma torde jag fä påminna om rättelse i ordet
Oberoende, lvm nyst blef urakllaiit.
Herr Landi Marskalken gjorde proposition,
att uno redac.ionen de as Grefwe LMenboi-A anmärkte
ord uti s Art. 7 §. 5 momentet mätte för»
salla eller göras lydeligarc, samt alt i 5 Art. 4 §.
ett mer bestämdt ord än oberoende mätte u-wäljas.
Bttölls.
Grefwe förner: Jag fär äfwen hemställa hwem
som
Andra Del- No 42.
653 Den 12 Augusti.
som stall werkställa afdrag?» i bewillnings-afgifterue,
i händelse af öfwerffot:, samt answara för desi
riktiga beräkning och bewarande. Jag kror sädant
borde updrogas Fullmägtige i Banque» och Riksgälds-Contoirel
atc bestämma och hos Regeringen
anmäla.
Friherre ak Hakanson tillkännagaf, artUtstottec
irolk atk Ständerne i detta afseende stelfwe
ftulle häröfwer yttra sig, och att Utskottet i följe
deraf sedermera skulle äga an derom inkomma med
förflag.
Grefwe ^korner: I del fallet sä kan hwad
jag sagt endast tjena svin anmärkning eller erindran.
Grefwe Ollonborg yttrade, att han funné
vlämpeligt, som hatt ock förut anmärkt, att af Bewillningsttltffotket
blifwik sörestrifwit, det man ffulle
mantalsffrifwas der man större delen af äret
wistas, hälst man icke om hösten wid mantalsffrifningen
kunde bestämma hwar man det ingående äret
ärnade wistas, hwilket ock icke kunde som skyldighet
alaggas, och dä ingen dertill lunde förbindas,
more föreskriften utan allt ändamål, och borde
Medes aldeles utgå.
Grefwe Ickörner: Jag tror ej det behöfwer
utelemnas. Nägou redo mäste wara, och der man
är mantalsffrifwen mäste man anses mäst wistas.
I anledning häraf förföll den af Grefwe
L^IIenboiA gjorde anmärkninq.
Grefwe 6^!IonboiZ anmarkte widare, att det
ej borde aläggas skyldighet för jordägaren art sjelf
upge till hwad wärde han ansäge sin egendom bö»
Derr 1° Augusti» 659
ra beräknas, af de stal, som bland anmaickningarne
wid Bewiklnings-VtstortekS betänkande blifwi' af
honom anförde, som kunde föranleda til! emdaira»
för ägaren alt upgifwa ett prasumkisr wärbe, och
för Taxeriugs-Commlläerne au vömma derom, och
alt Let more sä myckei mera olampeligt, som desta
Upgifter as nödwänbigheten hmarken pakallas, eller,
enligt bestaktningsgrunderncr, böra kunna fordras,
dä wid taxeriugarne afseende kan göras endast pä
UpZifrer, uren icke pä jordagarens omdöme.
Arrhere sk biläkanson erindrade, all meningen
endast more alr vggiswa ett präsumtisr warde.
Grefwe Xlörrmr: Jag tror, der ej stada art
ägaren sjelf upger hivad han anser sin egendom
ward. Nar Lek icke binder kaxeringsmännen, fan
det ändock ibland tjena kill jernföreksegrund.
Grefwe 6^IIonborZ anmärkte ytterligare, under
åberopande af hwad han, -.vid Bewillnings.Mstoklets
betänkande, förut anmärkt, alt i stadgandet
att laga förfall borde företes, för ukeblisivande af
den, som wvre wald tilt ledamot i taxeringar, borde
ordet saga utgå, som wid alia föregående Riksdagar
Nidderstapet och Adeln aldrig medgifmir att
införas, för atr kunna förbindas till inställelse wid
taxeringar, och dä för Nidderstapet och Adeln förbindelse
icke är akt bewista Riksdagar och en analogie
deraf borde lämpas till taxeringar, hmarisrän
man dock ej lär undandraga sig, dä det beror
pä fri wilja, borde twäng aldrig fä äga rum,
warandes icke akt förmoda, att Ridderstam och A--  Leln flulle nu frängä cn i alla lid:r fölgd princip.
Grefwe körner: Jag tror det wore smärt
för
66o Den ic> 2lugusti.
för Ridderskapet och Adeln att undandraga s-g eli
sädant answar, nar de andra Sländen underkasta
ftg dek; mevborgeliga pligker mäste af a'la, sä midt
möjeligt ar, lika delas, och exempel saknas ej att
Ridde: skåpet och Adelns Ledamöter uran laga sörfall
attrör ofta uttbltt i.
Grefwe ve la Lmrstie: Upchsningswis sär
jag af Uttkottets Ledamöter begära underrätkelse,
huruwida meningen är, akt denna äsatte wärdering
är för alla 5 arén, eller om en ny wid hwarje ärs
taxering stal! egonoomen pasättas.
Zriherre al VLKankon uplvste, att warderingen
inste !ke för hwarr ar serskilt.
Zerr Landt Marskalken: Sedan Ridderskapel
och Aoeln nu sa tal jone beslut i hwad allmänna
bewillmngen rörer, sär jag proponera, att
Bewillnings-Utskortet ma te, enligt Riksdags-ordningen,
updragas ark sammanjemka Ridderjkapet
vch Adelns med de öfrige Standens tankar, och sedermera
förfalla en ny redaclion af Bewillningsförordningen.
Bifölls.
Zrlherre Legerström,chsacob, erindrade, akt
redac ionen har borde justeras.
Grefwe ve la 6ar6ie:Som jag, i det ifrän
Högloft. Utskottet, sednast ankomne yttrande, saknar
mina ä flere, inom delta Ständ och äfwen af mig
enskilt gjorde, framsta^ningar, Utskottet likrväl lofwar.
att en betydlig del mindre anmärkningar
wid redaclion skola blifva observerade, fär jag endast
förbehällci mig min talan, dä denna redaktion
en gäng lill Ridderskapel och Adeln inkommer; det
war
Den lo August!. 661
war i synnerhet wid den reglementariffa delen, som
jag saknar de af Usko- er begärdke uplysningar.
Herr Landt Marskalken swarade, akt Herr
Grefwe» wisierligen wore berättigad till de erindringar
han kunde finna sig befogad att göra.
Zrnherre ak l^Lkankon: Efter det begrep jag
har o,u Regerings-lagarne mäste först Nämden hafi
wa afgjork stiliaktigheierna mellan Riks-Ständcn,
och först derefter redaciionen upgöras. Wista frågor
tror jag likwäl irke behöfwa kill Nämden öfwerlännäs,
enar z:ne Riks Ständ om dem sig
förenat.
Grekwe körner: Jag kan ej om Regerings»
formens staogande i denna del, med den myckel aktade
Ledamoten dela samma ösivertvgelse. Det ar
endast Stats-regleringSmal, hwarom U!i 69 Z. afhandlaS,
och det är besia som funna, sevan nödige
föreställningar förutgatt, afgöras genom z Stånds
beslut. Hwad de egenteliga bewitlnings-mälen angar,
höra de under 71 h, och mäste sam. och synnerligen
med Nämnd afgöras.
Friherre »k Ickäkanton yttrade sig ari widare
förmoda, att icke alla bewillningsftägor more af
Lenna beckaffenhet.
Herr Landt Marskalken uplysie, att för
hällanver
wore leka mco alla bewillningsftägor, och
upläste till bewis häruppä 71 ^Regeringsformen;
förnyandes derefter sin gjorde proposition, att be
siuken
mätte lik Bewillnings-Ukstottet öfwerlännäs,
som ägde att dem sammanjemka, samt urskilja de
frågor hwaruti Ständen warit af olika tankar, och
66z Den Angust!.
dest» frågor kill Riks-Ständen upgtfwa, hwilka stut--  le de samma kill Nämdens afgörande hänwifa.
Bifölls.
Dä Herr Landt-Marstakken nu stulls föredraga
Bewistnings-Utstvtteks, dcn 8 Augusti pä bordet
lagva, memorial, innefattande utlskmiden öfwer Mstotteis,
d. 29 Julik afgifne, förslag till branwinsbränniugs-afgljtens
utgörande, anmälte han till en
början, att Bewnmkngs-Ulstottek fatt sig updragit
att, i afseende pä bränioins-pannorues mätning,
göra en jemkning, hwilken i stu'et af först berörde
memorial finnes företagen: och prvponerade alitsa
bifall till vtstoltels förslag.
Bifölls.
Deretter företogs punerewis Bewil!nings-Utstotkets
förklaringar.
i:sta momentec, rörande hemmansafgiften, uplästes.
Grefwe von Schverin: Jag har wäl allid
ansedt Hemmans-afgifien för blotta rättigheten att
bränna böra utgå ur antalet af slätterne. Den bi»
behäster ideen af en arrenderad rättighet, som bör
förfwinna; den lagger hinder i wägen att höja afgiften
för sielfwa killwerkningen. och söder hos den
större godsägaren prctenfioner pä lindring i panncafgift,
dem jag anser origtigt. Men dä, i sakernas
närwarande stick, säkerhet för Statens inträd
är et hufwudwilkor, will jag icke yrka förkastandet
sf den föresiagne hemmansafgiften. Det hade warit
lampeligare att »ploga denne statt i 2:draArk°,
Jag hoppas likmäl att dek ar för sista gängen som
Den ro Augusti- 66z
Ständerna ätaga sig afgift för blotta rättigheten
att bränna. För öfrigt fär jag anmärka lika med
Bewillnings-Ur ^ottet, att den först förestagna lägsta
asgisken af ra st., i Dalarne werke! ig synes vbillig,
och stulle jag för min del helst förestä en
half per mille öfweralft.
Zerr Drufva: I anledning af hwad Grefwe
von 8clrrverin yttrat, att grunden af en
half per mills as hemmonswardct i allmänhet borde
anragas, sär jag anmärka att, när en hemmansåbo
som sitter pä den aldraminsta hemmansdel äger
rättighet att bränna med lika stor panna, som
den som sitter pä ett hemman af 500 R:drs »värde,
sä anser jag deras afgift böra wara lika hög.
Grefwe von 8ctnvsrin: Se der följden as
hemmansasgtst, som ger anledning art åberopa rättigheter,
hwilka ej böra existera.
Herr Landt Marstalken proponerade bifall
pä itsta momentet as Dewilinings-Utstotlets utlätande.
Ropades Ja
2:dra
momentet, angående panne-afgiften, up»
lästes.
Grefwe von 8cl>rver>n: Jag bekänner, att
jag ej finner »nig öswertygad af de stät Högloft.
BewillningS-Utstoner anfört för sitt nekade afseende
ät mitt gjorde påstående, ark de af Oeconomiä-Utstottek
söresiagna proportioner till äfgifterna
för pannorna frän 60 till 90 kannor borde bibehållas,
och icke, som Bewillnings-Ulstottet förestagit,
nedsättas lill hälften. Wal ser jag af bifc"
gade calculer, att för en 90 kannors panna, 4
gän
-
664 Denis Augusti
gänger
större än en 22^- karins anna, betalas 24
gängcr större afgift, men deraf följer ännu icke att
dest ägare beralar hivad han bör betala eller i mon
af fin winst. I den calcul jag underställ Rid»
derstapet och Adenis pröfning, beräknade jag as»
»verkningen öfwer hufwude» med en zo kanus panna
ill 8 tunnor, och afwerkningen meden 90kamis
panna till goo lunuor. Hwad det förra förhållandet
beträffar, befarar jag ej att hafwa miflräk
nat
mig. Wi känne pann antalet i 17 län 117,
000 pannor frän is till 50 kannors rymd. Lig
ger
man tillz för de 7 öfrige län, fä har man 145,
022 fmä pannor eller emellan 12 och Zo; qo är
medium af 10 och 52. och 8 tunnor per medium
gör för 145,000 pannor, en summa 1.160022
tunnor spannemäl, som efter betia förutsättande
skulle med de fmä pannorne afwerkas. Sä högt
stiger likwäl fanste icke hela ärs afwerkningen. 8
tunnor per medium är säledes wiflerligen icke för
högt tagit. Lik.väl gar, efter denna calcul, den
mindre panneägarens afgift för tillwcrkningen kill
fulla 22 st. för hwarje runna som afwerkas. Den
andra frägan är om Z20 tunnors afwerkning med
92 kamis panna, är för högr räknadt. Jag har
ingen egen erfarenhet, men icke en Utan flere hasum-försäkrat
mig, att de med 92 kanus panna afrverkat
422 tunnor. Jag önstar, alt någon af de
Herrar som bestrida mitt påstående, wille »vederlägga
och uplyfa mig om rätta sörhällandet. Blir
jag icke wederlagd, hoppas jag Ridderstapet och A
delns
bifall, dä jag yrkar, att afgiften för de större
-
Den 10 Augusti.
66A
re pannsrne mätte bestämmas etter de proportioner,
som O -onomi -^istottek förestagit.
Zerr vrulva y^rade sig kunna försäkra, u>
Lgn acl wara ,a kunnig i branwtnsbränning, akt
man ännu aldrig mcd en 90 kannors panna kunnat
afverka goo tunnor under en ti af 8 manader.
Grefwe von Lckrverin: Är ZO2 runnor för
Mycket, ,ä u vcr jag mm >a -ne a huru mycket spannemäl
med en 90 kanus panna kan afwerkas. Kan»
ste blott 200 tunnor? Dä gor afgisien sör större
pannor om ring io st tunnan, da likwäl ägaren
af minore panna eller sanna husbrhofs brännaren
betalar 22 st. sör hwarje tunna han asbranner.
Skall hemmansafgiflcn godtgöra Staten desi förlust
pä för ringa pannealgift? Hvad stall den säga
stin betalar hemmansafgift, men icke bränner?
Jcrr klack. Larl kttestric: A g conformerar
wig med Grefwe von öickrvsrin. Jag har förleden
gärdag af P osten Lilstairl erhållit den underrättelse,
at zoo tum-or kunna werkelig-n pä 8 mannder
afwerkas, om man med saken har aldrig sa
luek alfwar Desiutom lärer e, frägan wara att bränna
i mohn som >ag har hemman, u>an i mohn
som jag har behof: hwarföre mig synes, att de högre
pannorne böra i asgifken förhöjas.
Herr Landt Marskalken gjorde proposition
till bifall a 2:dra momentet af Bewillnings-Utstottels
utlåtande.
Rop mes Ja och N st
Grefwe vo» Lckvveri». I fall zoo tunnor
är för mycket, ltäiom osi antaga mindre. Något
Mäste läggas till grund för calculem
äerr
6 Den ro Augusti
Herr
Orukva: I Ig wägar försäkra, att Bewillnings-Urstotter
följt gansta rigtiga grunder.
Grefwe von Lckvverin: Ja arithmethista
grunder.
Zerr drufva: Icke sä aldeles, ty 2 gänger
45 göra wäl 90, men 2 gänger 7^ göra ej 45.
Grefwe von Lckrvorin: Mulliplication hör
vck till arithmetiken. Men ankhmetista grunder buga
icke här. Det är pannans capacitöc akt kun.
na afwerka fpannemäl, svin bör allenast constdereras.
En 90 kannors panna, hwars höjd understiger
af betz diameter, afwerkar ju dubbelt sä myc»
ket spannemäl, som en 90 kannors panna af wänlig
form. Om capaciiet singe bedömmas efter arithmelistk
förhållande, kunde man ock pasta, att
s:ne hufwuden äga lika rapacitet derföre, att de
betala lika mycket i koppskatt. Jag tror det wara
angeläget, att afgiften för de stora pannorna bestämmas
ester rigtiga grunder och icke pä mäfä.
Wi hafwa wäl ingen Hamburger Correspondent
att frukta för, men det tryter icke folk som räkna
och komma ait göra allmänheten upmärksam uppå
sttlnaden i afgift för de stna och de stora pannvrne.
Sedan nu branwinsafgiften fält den äran atk
tjena till amornstemenks-fond för framdeles tillgörande
gäld, kommer det att se illa ut om den min.
dre hemmansägaren skulle i större mohn dertill bidraga,
än den stora godsägaren.
Herr Landt Marskalken föreslog a nyo bi.
fall till andra momentet af Bewillnings-Utstotkets
utlätande
Ropades
Ja och Nej; och
Herr
Den iv Augusti. 667
Aerr Drefva begärde votering.
Volerings.proposilionen uplästes och godkändes
sadan som sökjer:
Den som bifaller Bewillnings-Utflottels försiag
till afgift för de större pannerymder, strifwer
2«;
Den det ej will, ffnswer
Nej
Winner
Nej, kommer Allmänna Beswärs, och
Oeconomiä-Urstotkeks sörstag till pannerymds afgift
för de större pannorna frän 60 till 90 kannors
rymd, att antagas.
Voieringen företogs kl. 7, och stukades kl. 8,
dä rösterne befunnos haswa Utfallit som följer:
Ia — 34.
Nej - sr.
I anledning hwaraf Herr Landt-Marskalken
förklarade, att Ridderstapet och Adeln giswit sitt
bifall till Utskottets förslag.
Uplästes och biföllos pä serskildt för hwarje
gjorde propositioner, grde, Z:te, 6:te, ?:de och 8:de
puncterne af Utstottets i detta ämne först asgisne
betänkande med de ändringar, som genom i dag fattade
beslut derom äro gjorde.
Ropades Ia
Herr
Landt-Narffalken anmodade Herrar
Electorerne, akt efter Herrvon IInZern Lternder^,
hwilken af enskildta wigtiga angelägenheter warit
nödsakad att ifrån Riksdagen afresa, utse en Ledamot
uti Slats-Ulskotlet.
Uplästes ett, ifrån Allmänna Beswars- och Oe
nomiä
-
668 Den lo Augusti.
mia-Utssolket inkommit, memorial, al den 9 Augusti,
i anledning af en tilt Utskottet remitterad fräga,
huru med bränwinsbränningen ifrån den första
instundande October lill årets stut mä förhastas;
yttrandes stg Utskottet tro, at, enligt den wid den.
na Riksdag faststälde prinripe, det tillhöra Kongl.
Ma^ att ester stg företeende omständigheter förordna
om iden till bränwinsbränningens utöstvande,
och alt om Kongl. Mahl iku e pröstva nödigt,
att för någon del af det löpande äret förbjuva
bränwinsbränningen, borde wäl afgiften i män af
inskränkningstiden eskergifwas; lillstyrkandes Nlffottet
den underdåniga anhållan hos Kongl. Maj:t,
det Kongl. Mast.ts nädiga bcflut beträffande bränningen
under den återstående delen af äret, mätte,
sä jnart stg göra later, kungöras.
Herr Landt - Marskalken Yttrade, at, såsom
detta more en pnliminau fraga, sa torde den genast
kunna afaöras, och föresiog a...fä bifall af
Utskottets betänkande.
Ropades Ja
Grefwe
körner: Jag wet ej om det ar i
författnimen observeradt, angående förbud mot utländskt
brämvins införsel. När handleringen in i
landet sa härdt beskattas, tror jag ej akt den bör
uifärtas för främmande täflan. Jag tror derföre,
att Nissens Ständer böra anhalla, att Kongl.
Majtt, fa midt möjeligt ar, förbjuder utländskt
branwins införsel.
Herr Landt Marskalken tillkännagaf, alt
Borgare-Sländet yurat stg aldrig hajma instämt i
ett
Den Augusti.
669
ett sädant bestut, och atk Bonde-Ständet förklarat
det icke hafwa warit deras mening.
(örefa'e von Zcbrverin yttrade sig ej weka,
om eu sävam beflm kunde gälla enär det helt och
hätlit wore stridaccde emot ert redan förut fa tadt.
Grefwe Nornor: Det torde wara rigtigast,
om Bonoe-Skändel förklarar sin mening, men att
Ridderstapct och Adeln ändock yttrar, hwad de anse
sig böra önsta.
. Herr Landt Marskalken proponerade bifall
lill en säoan underdånig önstan till Kongl. Maj:t
om förbud emot införsel af utländstt branwin,
sprik, rumm samt andra starka drycker.
Ropades Ja
Herr
klacli ansäg, att orden: i synnerhet,
torde böra tilläggas framför ordet rumm.
Föredrogs ä nyo och bifölls Stats-Ucstottcts,
den 8 Augusti pa bordet lagda, betänkande, angående
Riksens Ständers för deltagande i öfwer-reviion
af krigs läkenstaperne ursedde Deputerades
berättelse, rörande krigs redogörelse och Revisionsrverket.
Widare föredrogs Stats.U!stotlerö,den 8 Augusti
pa bordet laqde, ullätandc, rörande tillökning
i arfwodet för Riksens Sländers Deputerade till
deltagande l öfwer revision af Lrigsräkenstaperne.
Grefwe De la 6arstis: Dtcd fullkomligt erkännande
as det arfwodets otilkräckelighct, hwilkel
Riksens Ständer igro anstogo för dem, hwilker
dek blef updragit art förrätta revision af kngs.rä
!
ensta.
67<- Den lo Augusti.
kcnstaperne, tror jag likwal Stats -Utstottet warit
nog frikostigt i der de nu ansedt derföre böra gifwas.
J.?.g wägar tro, att en ärlig summa af 502
R:dr Zemke skjutspenningar en gäng om äret, till
och ifrän hemorten, i synnerhet dä tiden till denna
revi ion hwarken ar, eller möjeligen kan bestämmas,
öfwerstiger hwad till och med hela nyttan af denne
revision kunde blifwa; jag wägar således i ödmjukhet
förestä, at om revisionens fortfarande anses wara
nödig akt, pä satt hittills stedt, fullföljas, och
Riksens Stander ej skulle wilja lemna denna del
af revision til! samma Embetsman som den öfriga
besörjer, de skulle wilja nedsätta arfwodet til! Zoo
N:dr om äret samt stjuts för 2 hästar tili och ifrän
hemorten en gäng hwarje är. Endast fär jag
harwid tillägga, att om revision skulle uphöra att
af Ständens Deputerade förrättas, de som nu dermed
haft bäde omsorg och beswär, mätte oafkortad!
åtnjuta de förut bewiljade 500 R-dr.
Herr von ^Vakronäorst', Anstors, tiilkännagaf
orsaken, hwarföre Utsko ket tillstyrkt arfmodenr
sa högt, hafwa warit, att arne ledamöter af Bonde-Skändet
yttrat sig wilja afsäga sig, sä wida de
ej erhöllo 522 R:dr ärligen.
Betänkandet äterförwistes med de derwid gjorde
anmärkningar.
Uplästes till justering prvtocolls - utdraget om
Ridderstapet och Adelns denna dag fattade beslut
om allmänna bewillningen; hwarwid, i afseende pä
frägau af hwilken den af Utskottet förestagne nedsatt
-
Dsn io Augusti- 671
1
sättning af bewillningrn, i fall öfwerstokt deraf up.
kommc, skulle werkställas.
Grefwe borner yltrade sig: Jag tror att
Banco» och RiksgäldsFullmägtme borde till Reze.
ringen rmgifwa bewillningens belopp och huruwida
något öfverskott sig yppat, samt hwilka afdrag som
i följe deraf kunde aga rum, och att Regeringen
sedan kungör och besiukar.
Denna af Grefwe körner gjorda hemställning
blef af Ridderstapcr och Adeln bifallen.
I följe häraf gjordes uti pro ocolls-uldraget
följande tillägg: Anseendes Nidderskapet och Adeln
för sin del, att Fullmägtige i Banquen och Riksgälds
- Contoiret borde till Kongl. Maj:t upgiftva
förslag kill en sädan nedsättning, enligt de af Riksens
härom i Bewillnings-förordningen gifna föreskrifter.
Efter justering blef redaktion af prvtocolls«tdraget
som följer:
Utdrag af protokollet, hällik hos Högloft.
Ridderskaveloch Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den io Augusti 1812.
S. D. Förerogs till siutelkgt afgörande Beivillnings-Ut,
kottets, den zo Julii pä bordel lagda,
förslag till allmänna bewillningens utgörande,
jemte samma Utstötts, den 8 Augusti pä bordet
lagda, sivar pä de frän samkelige Riks-Ständen
gjorda äterremisier, och stadnade derwid Högloft.
Aidderstapet och Adeln i följande beslut:
Lörsta Artikeln. Personel bewillning. Bifölls,
att denna bewillning stall utgöras i stället för
r R:dr pä personen, med 4 dagswerkeu efter mar
kegängs
-
672 Dcn io Augusti
-
kegängspris, enligt de wik or och pä dek salt, som
Vewstlnings-Utstollet i afse nde harpa i desi »ed»
nare »flätande töreflagik- Afinenledes bifölls Bewillnings
Utskottets förstag, att y.glingar unter 18
ars ä-der stola komma a t betala endast Adelar af
manspersoners personela afgift.
Andra Artikeln i §. Beslöts, ark tjensteman,
hwilka aga lönings-fö!maner till högst 200
9i:dr, matte befrias frän all löne-afgift: akt de
tjenstemän, hwilkas löne inkomiier stiga dcröfwer,
bestaitas enligt Bewiilnings-Ulssoitels sista förstag:
akt wid beräkningen af öne-inkomster intet afdrag
Ntä wara tillätit för de hjelpare ät civile och ec
clesiastique
Embetsmän: och siuteligen ark det i allt
öfrigt förbliswer wid Utsto le>S förgå förstao.
2. §. Bifölls Bewillnings-Utstotteks, i dest
förklaring öfwer anmär ningarna, gjorda förstag.
Z. h. Bifölls Bewillnings-Utstotteks för läring,
rörande bewilunng af rustkjensts marker,
samt rörande bewillning efter f älse egendom, som
e, utgör ränka i rusttjenst, med förbehåll, att serskilt
taxering af hus ej mätte äga rum, u an blott
i allmänhet pä byggnaderne afseende, hafwas wid
bestämmande af jordegendoms wärde: widare smsägs,
atk den i denna arftkel förestagna bewillning
pa arbetsfolk borde förhöjas till 50 procent, emot
den afgift, som i Utsto leks första förstag ar
utfatt.
Besiöts, att för krögare och krögerfkor samma
closter sch samma afaif för closter, stuile bibehållas,
som i ,8,o ars Förordning är bestämd.
4. §. Bifölls förhöjningen till 8 st. per stig
för
Den 10 Augusti. 673
för kohlnings-räktigheten ä Kronans allmänningar
och recogniiioris-stogar.
5:ke §. Bifölls Bewillnings - Ukstotleks sivar
pä anmärkningarna.
?:de §. Likaledes.
^:de tz. i och 0 momenterne likaledes.
Afwenledes bifölls Bewillnings-Ulstotkets swar
pä anmärkningarne, rörande afgift ä Discont-'
aclier och i andra Acriewerk insatta capitaier.
y. Om bewillning af sterbhus, testamenten,
gäfwor och fidei commisier. Bifölls Ulstoktets
sivar pä anmärkningarna.
Tredje Ac^keln- Om bewillnings afgift i
progresiivt förhastande för större förmögenhet. Bifölls,
akt hwar och en hwars bewillning upgär lill
Zo R:dr, llkall, rist bcltämmande af hans progressiva
afgift, för Berednings-Commilöen i Vet districk,
ber han är stattstrilwen, kill pröfning af
Taxerings-Coliiinuöen och med rättighet lill afdrag
af stulder, upgifwa hela fin behällna inkomst, ware
sig af fastighet, rörelse eller capitaler. Den pro»
gresilda afgiften stall endast a en sadan behällen
inkomst beräknas. Embeks- och Tjenstemän stola
derwid fina löne-inkomster, med sin enstildra förmögenhets
behållning sammanräkna. Skulle härigenom
brist upkomma i den af den progresiiva afgiflen
paräknade suminan, anfäg Riddcrstapet och Lide!
n ersätinrng ä andra artiklar deremot warit
påräkna.
fjerde Artikeln» Om bewillnings-afgift för
wiga öfwerstödS artiklars bruk och nyttjande.
BiföllS
Andra Del- 4Z° .
-74 Den 10 Augusti.
Bifölls Ut.kottets swar pä anmärkningarne.
Zemte Artikeln- Om mankalsstrifningar,
CommitLerna och bensår öfwer deras åtgärder.
irsta, arbra och grdje §. h. biföllos.
4:de tz. Bestöts, att taxeringsmännen i staberne
stnlle utses till ett lika antal Ledamöter bland
skattskyldiga af alla stand, i sall tillgäng dertill
finnes.
5tte §. irsta momentet bifölls, enligt Utskol»
tets swar pä anmärkningarna. 2 momenlet, akt
för Commilöerna i Stockholm samma proportion
i antalet af olika Stånds ledamöter iagttages, som
för andra större stader, g momentet, bifölls Utskottets
swar pä anmärkningarna.
Sjette Artikeln- Om upbörd, afkortningar
och redogörelse.
irsta §. bifölls Utffottets swar pä anmärk»
ningarna.
2 h. Likaledes.
z §. Bifölls Utffottets sivar pa anmärkningarna,
samt Borgare - Skändets till denne §. tillstyrkta
tillägg.
Bestöts, att till aflöning af Häradsskrifware
med flere wid taxeringarne bchöflige Tjenstemän,
samt andra omkostningar, blott ^ procent af hels
bcwillningsfumman skulle bestämmas.
Angående anwändandet af möjeligen upkommande
öfwerstolt ä de genom bcwiilninaen infiytan.
Le medel, gillades Utflvlteks förslag i fwarek pä
anmärkningarna, dock med det ti"ägg, akt om, i
följe af Ridderskaper och Adelns beslut om ändring
i den prvgretziva afgiftens utgörande, någon brist
i den
Dett ro ÄuguA 675
i de>1 genom en sädLn sfgift päräkUatze strMMan,
skulle upkomma, den samma först af delta öfwerskott
kommer ält ersällas; hwarjcmte anmärktes att
bestämmas borde, af hwilken den af Iltskottet förestagne
nedsättning af bewillmngen skulle wkrkställas,
anseendes Nidderskapet och Adeln för sin
del, att Fullmägtige t Banken och RiksgäidsContoirek
borde till Kongl. Maj:t upgifwa förstag
till en sadan Nedsättning, enligt de af Riksens
Ständer härom i Bewilliiings - förordningen gifne
föreskrifter.
ytterligare fökenade stg Ridverstaptt och Ädeln
med be öfrige trenne StänLeN/ i frägaN om
landt-tullarnes uphafwände, i fölie hwaraf ett smak
i enlighet med RiksSläNdens enhälliga beslut, till
Kongl. Maj.t pä Dest nädtga proposition i Underdänighet
komMer att öfwerlemnas.
Till förbättrande ivid redactiönett anmäldes hkterligare,
ivid Z:te artikeln 4 att ett mera benämdt
ord än oberoende mätte uiwäljas! art Zfte
aN. 7 §. Z Momentet i BeivillningsUiskotlets sörsta
förstag Mätte förfalla eller göras tydligare.
Sluleligen bestöt Höglost. Rioverskapet och Adeln,
alt, med godkännande af BewillniNgs-bltskotteks
första förstag, i allt hwatz ej genom be nu
fattade bestttt blifwit ändradt, öfwerlemna sä wäl
berörde förstag, som de nu gjorde bestulen till Be.
rvillnings-V.tskoktel, akt under saMmanjemkailvk, sL
Midt sig göra läter> af samtetiga Riks SländenS
Meningar, och enligt tzc bestut som, der jemkning
ej äger rinn, genom Nämnd böra afgöras, uprätta
en fullständig revaclion af BewillniNgs - förordningen,
676 Den >O Anguftl.
gen, hwilken till justering sedermera till Riksens
Ständer ingifwes. Ot kuxra.
Uplästes och lades pä bordet ett betänkande
frän Vewttlnings-Utstottel, as den 9 Augusti, angående
postmedlen, tillstyrkandes Ulstottet, att posttaxan
marte sörblifwa wid hwad den nu ar.
Uplästes och lades pä bordel ert betänkande,
af den 9 Augusti, frän Bcwillnings-Urstorret, angående
satt till erhållande af statisti sta uplysningar
om landet, upgifwande Utstotket försiag till
sädane uplysningars minnande.
Widare uplästes och lades pä bordel ett betänkande
frän Bewillnings-Ukstottet, as d. 9 Augusti,
innehällanbe swar pä de anmärkningar, som
bliswit gjorde wid Dest betänkande, rörande sjö-och
landt-tullen.
Uplästes likaledes och lades pa bordet ett betänkande
fran Ståls- samt Bewillnings-Utstottcn,
af den 12 Augusti, i anledning af Herr Borgmästaren
L. U- LZZos memorial, rörande förändring
i sjö ullens clarerande för utgående maror, med
wäxlar.
Justerades följande:
Utdrag as Protokollet, hållet hos Högloft.
Ridderssaoet och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Orebro den Z Augusti 1812.
S. D. Företogs till siuleligl afgörande De
will
-
Den lo Augusti. 677
rvi!lnings-Utstotlets,d. zo Julii pä bordet lagda,
betänkande, rörande afgister pä bränwinsbränning,
jemte bemälte Utskotts, d, 8 Augusti pä bordet
lagda, sivar pä de anmärkningar, som genom äter--  'emisier tvid det förra blifwit gjorda, och stadnade
derwid Höglofl. Ridderstapet och Adeln i följande
beslut:
i:o. Bifölls den af Bewillnings - Utstotter
gjorda jemkning, i afseende pä pannornas mätning.
2:0. Bifölls Utskottets l desi swar afgifne yttrande,
rörande hemmans-afgisien.
z:o. Beflöt Höglofl. Ridderstapet och Adeln,
6tl pannerymds afgifken för pannor ifrån och med
6o till 90 kannors rymd stall förhöjas, enligt det
af Allmänna Befwärs- och Oeconomiä-Utstottek
Upgifna förslag.
4:0. Bifölls Bewillnings - Utssotrets förflag
till afgift för den andra tillatna pannan utöswer
92 kannor.
5:0. Bifölls Utstotleks förflag om afgift för
de pannor, som nyttjas till större rymd, än man
efter hemmanswärdet äger att begagna.
6:0. Bifölls, att afgiften uröfwer confumtionS
afgifken för städerna ej marte förhöjas.
7:0. Bifölls att consuttmvns afgiften mätte
förhöjas till 12 st. för hwarje stattstrifwen mansperson,
och qwinnokönet derifrån fritagas.
8:o« Bifölls Utskottets yttrande i desi 7:de
punct.
9:0. Bifölls den 8:de puncten.
Och gaf Höglofl. Ridderstapet och Adeln föe
öfrigt
6?s Den ro August!,
öfrigf tig alla delar sitt bifall till Utskottets sött
stag, rörande afgift för brämvinsbränning.
Hwatz flirttligen rörde fräsan om förbud mot
införsel af utlgndstt bränwin och rum, samt andra
starka drycker, wills Rjdderstapet och Adeln
under förklarande af sitt tillstyrkande till ett sädant
förbud, i underdänigher öfmerlemna delta mål till
Kongl. Majus nådiga godtfinnande, Vtz supra,
S. D, Föredrogs a yyy och bifölls SkaksUtskotkets,
den 8 Augusti pä bordet lagda, Utlåtande,
angående Riksens Ständers, för deltagande
i öfwer-revision af krigsräkenstaperna, utsedde Deputerades
berättelse, rörande krigsredogörelse och revifionswerket,
Vt supra.
S. D. Föredrogs Allmänna Beswärs- och
OeconomiäiUtfkotteis betänkande öfwer Herr Commerce
RZdet 8antesfona gjorda motion, huru med
bränwinsbränningen frän d, r nästkommande Octyber
till Krets flut mq förhällas, hwisket af HögloftRidderffapet
och Adeln bifölls. lK supra.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-Ulstot;eks, d.
8 Augusti pq bordet lagda, utlätande, angående
Riksdagsmannen Lrio Lveyssons memorial, rörande
tillökning j arfwodet för Riksens Ständers Pepurerade,
till deltagande i öfwer-reyision af krigsräkenskaperns,
och blef detsamma, jemte derwid
gjord anmärkning, till b?>Mte Utstött aterremitterädt.
. Vt supra.
Uxlästes och kades pä bordet twenne betänkan»
den, af d. 9 Augusti, frän det till uptagande af
Wistiga st ägor emegan Bonde-Ständet och de öfrig.
^
Den io Augusti- S79
rige respeclive Stånden nedsatte serstilka Utstött,
den ena angående nämnde fräaor, och det andra i
anledning af Rådmannen KjellanöerZ memorial,
angående Högloft. Ridderstaper och Adelns saints
Högwördige Preste - Ständeks deltagande Uti upbyggnad
och reparation af Kyrkoherde-, Kapellans-,
Reclors-. och Scholhus-byggnaderistäderne; och uplästes
afwen de wid deffa bada betänkanden fogade
serstilta yttranden.
Högloft. Ridderstapet och Adeln åtskiljdes klockan
^ till n. l7t luxra.
In 66sm xrotocolli
A. 6. LilverkolVe.
Tisdagen den n Augusti.
Plenum klockan r om middagen.
Herr Landt-Marskalken förmälre, det han
anmodat Herrar Eleckorerne, att efter Friherre
von IllnZern LternbsrZ, sä wäl som efter Friherre
L>okvsnlkMä, hwilken anmält förfall af
sjukdom, utse Ledamöter i StatS-Ulffottck, hwilket
uödtvändrgt, i anseende till troligen förestående
nämd-frägors afgörande, mäste wara fulltaligt; att
Electorerne äfwen warit i dag församlade, men till
ett ej högre antal än ra. Oaktadt således en Elector
felars i det lägsta antal Riddarhus-ordnin- '
gen förestrifwer, hade de likwäl, till förekommande
af
68o
Den 11 Augusti
-
af tidsutdrägt, och dä wid elt nytt sammanträde
antalet möjeligtwis icke torde blifv a större, walec
förrättat, sam sadank hos Herr Landt-Marstalkcn
anmält: hemställandes nu Herr LandrMarstalken,
om Ridderstaret och Adeln stnlle behaga detta ival
tby oagtadt gilla, warandes i widrigt fall troligt,
att innan nya U stolts Ledamöter kunde mfes, äfwcn
nya Electorer, och kan hända äswen nya bänkman
finge wäljas, hwilket äler stu e up aga en
tid, som sä nära Riksdagens flur kunde behöfwa
besparas.
Grefwe Uistäerstolps, Larl, yttrade, att dä
han såsom warande en af Eleekorerne, wägrat att
deltaga i walet, enar det uri Riddarhus-ordnjngen
förest,efne antal wid sammanträdet icke war cvmplett.
och dymedelst gikwit anledning till den nu gjorde
anmälan, u bad han sig fä erindra, att någon tid
icke behöfde med nya Eteciyrs och Bankmäns
wal uptagas, af der stal, att ett tillrackeljgt antal
Elhorer wcrkeligen fattades, emedan ame more
icke långt ifrån staden boende, hwilkas närwaro
ffulle genast göra klt wal af Utstötts Ledamöter
mdjtigt.
Herr Landt- H7arstalkcn trodde, akt dek
kunde bero as Rcoycrstapel och Adelns wälbehag,
att der gjorda walet gilla.
Mänaa rooade men
friherre dtgLl von Istollstein, Lorstt? I.uä»
vi,T, önstace. au atminjione anmärkas mätte, det
sädarit a an p'5 udicat för framtiden stedde.
Grefwe Norner, Loran - yttrade
sig högakta granlagenheken hos ben Ledamot af E--
lecw
-
Den ii Augusti. 68 r
leclorerne, fvm welar noggrant följa den stadgade
ordningen; men trodde killika, att da Riddarhusordningen
ej worc någon grundlag, kunde det ej
anses srrde'cs betänkcligt, om Ridderstaper och Adeln
ffull? behaga, i afseende pä en deruti stadgad
kan hända mindre betydande formalilet, för en gäng
till vndwikande af tidsutdrägt, lemna en liten o,
riglighel oanmärkt.
friherre Lilsverfcbölcl, dlils, hemstalde, om
icke, t>q endast 11 Electorer i walet deltagit, det
rätta more, att walet borde göras om.
Herr Landt-Narstalken frägade, om Ridderffaper
och Aoetn ej sturle behaga fylla med fin
röst hwad uii den yttersta riktighet funnes brista.
Ropades Ja; hwarester Herrar Electorernas
wal lista öpnades, och befunnos hafwa blifwit till
Ledamöter af Stats-Utstottet utsedde:
N:o 28Z. Friherre Lilfverlckölcl, >lil8; och
N;o 284. Friherre Örnfcköllä, ^oban VVilkelm
friherre
LUfverscbölst förklarade, att dä
walet waru olagligt, ansäge han sig böra,' under
erkänsla lör Herrar Electorernas förtroende, den
honom tilldelade plats afsäga.
Friherre Örnlckölck gjorde ett lika förkla.
rande.
Herr Landt-Marskalken yltrade, att Electorerne
i anledninc häraf ägde sammanträda ä
nyo; att wore de ej dä sulltalige, äterstode ej an»
nan urwrg, än akt med walet till Stats-llkstöktet
finge ansta, och att Herrar Bänkmän kymme att
Utse flere Electorer i de bortrestes ställe, samt i
hän
-
682 Den ri Augusti
händelse
Bänkmännens antal ej wore rillräckeligr
till wal, Ridderstapek och Adeln dä dehagade dem
completicra, men hwilket allt fordrade en tid, som
kunde aflägsna den för Nämndens befattning med
Le ffil>akiigherer, hwaruti Riks-Eländm öfwer bewillningsfrägor
kunde stadna.
Friherre Legerström, ^sacob, förmälte sig, nu
ankommen, hafwa hörr nämnas förhällandet med
detta mål, och erindrade atr Riddarhus ordningen,
Utan att wara en grundlag, more likwäl en lag
till efterlefnad gjord af Ridderflapet och Adeln, af
Konungen sanestonergd och i Grundlagen äberopadNär
den föreffrefwe, atr minst ig Electorer kunde
anställa wal, och nu endast ra warit tillstädes,
sä wvre walet rydcligen olagligt, och borde gö.
ras om, hwikkct han ansäge lärt kunna för sig gä,
blott de som wore att tillgå, aldeles tillräckelige
till ani aler, upfyllde sitt åliggande arr inställa sig
nar de kallades.
Efter något widare ordande, stadnade Ridherffapet
och Adeln i det beslut, alt nytt wal stutle
förrättas.
Härjemte, och i anledning af Herr LandtMarskalkens
nllkännagifwande, are nog ofta inträffat
att dels genom oanmält bortresande, dels genom
sjekfwiliig ftänwaeo af Electorer, de öfrige
icke befunnit sig sulltaliae att wälja Utskotts Ledamöter,
npkom den fräga, huruwida icke nägot answar
för de uteblifwande borde kunna msinnas och
stadgas.
Herr kotkliek, Larl krestric, föresiog, att
Lenna
Den il Augusti- 68z
Lenna fräga mätte remitteras till Riddarhus Ut'
florick.
<8reswe Norner, Oörsn, förmälte
sig wid seonast urtima Riksdag hasma yrkat etr
fädant swar, men att dä man funnir fmärigheicr,
wid desi bestämmande, hade frägan derom förfallit.
FriherreLifkverlekölö, ^jix, trodde akt stadgas
sunde, det ekr mindre antal än «3 more berätcigadt
art malja.
Andre ansägo ekr fädant stadgande icke lämpe
ligt.
Zans Excellence Zerr Srefrye v-uutla begärde
denna fräga pä bordet.
Uplästes ett prorocolls-utdrag frän det Hederwarda
Bonde-Ständer, af den io dennes, hwarigenom
hufwudsakellgen tillkännagifwes, att Ständer,
i anledning af HLgwördige Preste-Ståndets
anmodan, förenar sig i ben underdåniga anhällan
hos Kongl, Maj:t, att införandet af Utländskt
bränwin och andra dylika starka drycker ma förbjudas,
sä framt icke Kongl. Maj:t af högst wigtiga
flät skulle fädant någon gäng i näder tilläta.
Härefter aftägade klockan D o, Herr LandtMarflalken
och Ridderflapet och Adeln tillxlynum
^>lenorum, hwarest Hans Excellence Srats-Miniflern
för utrikes ärenderne Friherre von NnZejsröm
ä Kongl. Majrts magnar gaf RiksensStander
tillkänna;
r-o. Att Kongl. Majit lemnar sist nädiga bi».
fall
Den r i Augusti.
fall till Riksens Ständers underdäniga skrifwelse
vm upstof kill nasta Riksdag, med afgö"andek af
de, sedan dc 2:ne föregående Riksdagar ne hwilande
grundlagsfrågor; samt
2:0. Ätt Kongl. Maj.u, i anledning af Riksens
Ständers, underdäniga skrifvelse^, om uphäfwande
af den i 4-de §. af g Cay. Ärsda Balken
stadgade rättighet, oni förseglade bouptekningars
ingis,vande till domstol, funnit bäst, att ingen rubbning
för närvarande ffer i hwad redan är förordnad!,
uran welat lära till Lag-CommitLen öfwer»
lemna denna underdäniga strifwelse.
Högloft. Ridderftapet och Adeln äkftiljdes kl«
^ till z. vt luxrL.
In 66em xrotocolli
6- Lilverliolxe.
Onsdagen den 12 Augusti.
Plenum klockan 5 eftermiddagen.
Ilplästes Bewillnings-Utffoltets memorial af
denna dag, innefattande förslag till jemkning! i
Riks-Ständens skiljaktiga meningar rörande Bewillningen.
Wid första nämnvfrägan,om capirations-afgiftens
bestämmande till i R:dr eller, enligt Ridderfkapet
och Adelns tanke, till 4 dagswerken, yttrade stg
Grefwe körner, 6öran: Man la»
Micke kunna skyllaRidderskapetochAdeln,atti denna
fräga
Den r 2 Augusti- 685
fräga hafwa warit egennyttigt, enär koppskatten icke
blifwer den afgift, som för dem är känbarast, och
det således kan wara dem lika Mycket, efter hwad
grund den upbäres. Men dä likafullt andra frägor
gä kill nämnd, tror jag något stal wara, att
benna äfwen mä följa med.
Utskottets förslag gillades.
Andra och Tredje nämnd fragorna angående
lindring i Tjensiemäns bewillning.
Grefwe klörner: I anledning af dee nu
Upläste undantag för penninge löntagare, torde jag
fä hemställa, om icke detsamma borde gälla äfwen
för penstonairer, med icke mer än 200 R.ds pension.
Jag tror dek war endast en glömska, akt de
förra gängen icke blefwo nplörda kill befrielse, och
jagtror denna är sä mycker billigare, som de flesta,
med ständiga afdrag pä sina löner, rist en stor del
bidragit till sin pension.
Zerr Drufva, erindrade, att penstonairer för.
Ut, i BewillningsMjkottets första prvjcct, wörö ställde
i likhet med penninge löntagare.'
Herr Landt-Marskalken stvarade att beflämdhelen
likwal fordrade den af Grefwe kckörnec
gjorda tilläggning, hwilken ock af Ridderskaper och
Adeln bifölls.
Fjerde och Femte nämndfragorne godkändes.
Sjette fragan rörande arbetsfolk ä landet, som
icke är i lagstadd tjenst, uplästcs.
Grefwe kckörner trodde, att Ridderskapet och
Adeln kunde afstä frän sin yrkade förhöjning till
-;o procent pä bewillningsafgisten för sadane personer,
men
Grefwe
686 Den »2 Augusti.
Grefwe vs la. 6ar6iL yrkade motsatsen, och
nämndfrägan godkändes.
7, 8 och 9:de frägorna godkändes.
Wid lo:de frägan, om progressiv bewillning
pä större synbar förmögenhet utan eller med afdrag
för skuld yttrade sig
Grefwe körner: Jag tror att denna fräg»
i anseende till del beflUt Ridvi-rskapet och Adelil
derwid fattat, icke är alldeles sä framställd, att
den rigligk uttrycker Ridderskapet och Adelns mening.
Jag rorde derföre sä föreslä följande redaerion
af andra alternativet, sedan ordet följa? elr«
gen utgätt ur del första:
"Eller skall, enligt Protoeolls-lltdrag ifrän
"Ridderskapet och Adeln, hwar och eN, enar desi'
"fdrmögenhetgär utöfiver 50 R:ds bewillningsafgift,
^anses skyldig, art sin bchällna inkomst, ware sig
"af fastighet, näring eller capikaler upgiflva, dock
"med rättighet kill afdrag af skulder, Men med för"behäll
för Taxerittgs-CoMmittLen, akt upgifkens
"läglighet pröfwa, och akt asgifren deraf fastställa."
Denna redaction, såsom till atla delar enlig
med Ridderstapekvch Adelns bestut, godkändes.
Wid n:le nämndfrägan fanns ej nägok akk
erinvra.
I2:te frägan, huruvida det skulle göra tillfyllest,
att mamalsstrifningen förrättades i någon
af Sockneprästernas närvaro, eller om, enligt PcoloevllsUldrag
frän Meste och Borgarestånden sa
kvida ändamäle af en säkrare conkroll, skttUe genom
Prestens inställelse winnås, äfwen Landshöfdingens
ombud, derwid borde w«a tillstädes.
Grefwe
Den 12 Augusti. 637
Grefwe De la 6ar6ie: Dek är gansta wisik,
alt det 8:de nwmenlet af det Högwördige Preste
ståndets
privilegier af 1723 fullkomligen srikallar
dem ifrän all annan längdcstrifning än Tionde
längderna; äfvenledes fritager dem ifrän att wid
manralsstrifningarna wara närwarandcz men dä detze
rättigheter äro del Högwördige Ständet tillärkände,
bjuder äter ofwannämnde moment gansta bestämdt,
att dä sädant af mantals commistaricn bcgärcs, Pastor
uti hwarje Församling är owillkorligen skyldig,
att lill mantalsstrifningen inlämna kyrkoboken, eller
ett fullständigt exkracr derutaf. Dä detta nuäfwen
lärer wara ändamälet af Utstottets sörstag,
Landshöfdingen derwiv har ett Ombud, och det
Högwördiga Ständet ej kan undgå inse den ökade
ordning, redighet och säkerhet som härigenom stall
winnås, wägar jag till SkändetS kända nit, för allt
hwad derlill kan bidraga, hysa det fasta förtroende,
att det ej undandrager sig hwad Utskottet af det
samma
önffal, ehuru förenadt med någor bcswär.
Herr von Rosenstein, dliis, anförde: Det
är säkert alt PresteSiändets Privi cgier af 172g 8§,
fösom Herr Grefwe Ve la Oaräie nu anfört, frikallar
Presterstapet frän mantalslängders upgifwande
och författande, samt att de äfwen äro befriade
frän skyldigheten att biwista manlalsstrifningarne.
Fräga har det oagtadi blifwit wäckt, om en conlroll
öfwer mantalsstcifningarna genom Presterffapets
ätgärdz och det är säsom föredragande af
denna fräga, som jag för ett ögonblick wägar uppehålla
Ridderstapet och Adeln saint inlyga, art af
Consistoriernas serskildta Yttrande funnits, att orsaken
-
st8S Den 12 Augusti.
ken hwarför de önskat befrielse frän en direct befattning
wid mankalsskrifningar maril sarhäga, att
fä utseende af angifware och anklagare af åhörare,
med hwilka de för nyttan af deras egentliga Embete
önsta alt lefwa i enighet och förtroende.
Kongl. Maju har i Näder räckts afgöra ali ett
exemplar af mantalslängden lemnäs till Pastorerne
för art dem jemföra med förhönstängderna. samt
de förftnämde således comrolleras. Äfmen har Kongs»
Mapt anbefallt hivad ock nu är under utarbe ning,
att sörhörslängderne hädanefter inrättas pä ett i
alka afseenden och deribland för wägtedning wid
mantaisstrifning, ljeniigk sätt. Dä Preste-Ständst
nu erbjudit Presters närwaro wid deste mantalsstrifningar,
men deremot förbehållit sig alt nägot
Ombud för Landshöfdingen mätte wara tillstädes,
känner jag och är öfwenygad akt förrnämde affigler
warit att Presterne icke mätte af menigheten
anses säfom fifcaler och äklagare.Ett annat stät kan
annu tilläggas: I civile ärender handlar Prester»
stapet med Församlingarnes Jnnewänare wid Socknestämmor,
äga derwid ingen befallande myndighet,
utan fa emottaga motsägelser och allt hmad ivid fria
öfwerlaggningar är tillätet: denna frihet öfmerflyttas
af en menighet kill de tillfällen da lagar och
författningar ensamme böra gä a, hwilkas hand»,
hasw-ande och werkställande således med största nytta
updcagas, Konungens.Bclaljningshafwande och
deras Ombud. Preste'stapels civile göromål hafwa
bliswit i senare tider be ydeligen ökade, och äfwen
icke i ringa mohn under min föredragnings
tid; men jag är Ständer den rättwisa skyldig, alt
bet
Den is Augusti. 689
det altid funnits beredwilligt till all möda och allt
Leswär, som icke marit af beskaffenhet att störa förtroendet
emellan lärare och åhörare.
Herr Landt Marskalken proponerade, ark
Ridderskap^ och Aoeln mätte behaga soga sig till
Preste- och Bvrgare-Ständens tanke, i hwilket fall
hela frägan, såsom endast reglementarisk, skutte förfalla.
Bifölls.
Wid ig frägan war ej nägst ali erindra.
Wid ,4 frägan, hivaraf sednare alternativet
utgjorde Ridderstapet och Adelns tanke att iStäderne,
taxeringsmännens antal borde mara lika af
-alla Ständ, hemstälde
Herr Landt Marskalken, om Ridderstapet
och Adeln ej skulle behaga förena sig med de twenne
öfrige Ständen, som ansett antalet af Borgare
böra bestämmas i usta clasiens städer till »2,
i 2 och Z clasierne till 9.
Ropades Ja och nägra Nej
Grefwe
De la 6ar6i'e och friherre LlanNorkeim
ansägo Ridderstapet och Adeln böra förblifwa
wid sitt förut fattade beflnt.
Grefwe körner: För alt i detta ämne, som
mig synes mara af mycken wigt, lättast komma ifrän
saken, tror jag det more bäst, taga ett beslut,
som more swarande emot densamma, och förklara
att, som frägan egentligen är reglementarisk» anfäge
Ridderstapet och Adeln öfwerfiödigr genom nä.
gon skiljaktighet i beslutet, hänskjuta den lill Nämden.
Andra Del. N:o 44.
690 Den 12 Augusti.
(Vrefwe De Ig, 6ar6ie: Manne delta wore
att handla conseqvent; med öfverläggning fattades
beflutet för 2:ne dagar sedan, Hwilkcn tillfällighet
har mellankommit? hwilken ny uplysning Har blifvit
off gifwen, som förwisiar ost art wi dä hade orätl?
att wi, i en förändring skulle säkrare winna
ändamälet? Medgifwa wi akt saken är reglemente
rist, dä är det samma, som att be de andra Ständen,
bestämma huru de wilja hafwa det. Wore
detta den enda fräga, som fordrade Nämd, jag
stulle dä för art winna tiden (säkert ej af öfwerivgelse)
afstä derifrän, men dä Nämden ändock stall
sammanträda, kan det wara lika mycket om en fräga
mer eller mindre kommer under omröstning.
Herd! Landt-Marstalken yttrade sig finna
att Ridderstapet och Adeln önstade förblifwa wid
fikt förut fattade beslut.
Ropades
Frägorne N.ris 15, :6, 17 och 18 godkändes.
Uplästes och gillades Bewillnings - Utskottets
memorial, af denna dag, innefattande Utskottets
yttrande öfwer de stiljaktigheker, som, i afseende pä
afgif erna för husbehofsbränningen, Riks-Ständett
emellan upksmmit.
Föredrogs ert protocolls-Ukdrag, af denna dag,
ifrän ber Hederwärda Bonde-Ständet, innefattande
Ständets beflut öfwer Bewillningo-Utstottets förflag
till jemkning, sä wäl i allmänna bewillningen
som i bewillningen för branwins-tillwerkning.
Den 12 Augusti- 691
Ridderstapet och Adeln fann af z momentet i
detta protocolls-utdraq, hwaruki Bonde-Ständer yttrar
sig anse Götha Canal-Bolag, enligt erhållit privilegium
af Konung och Stander, böra frän ben
private actie-ägare älagde bewillning, undantagas,
att den härom af Bonde - Ständer ensamt wäckt»
fräga, numera komme akt ur nämd-srägorna förswinna.
I afseende pä Bonde-Ständets inbjudning till
Ridderstapet och Adeln att afstä frän desi beräkning
af capitations-afgiften efter dagswerkcn, yttrade
sig
Grefwe Norner, 6orgn: Afsigten
med den föreflagne beräkningen af capuations afgiften
efter dagswerkcn war att göra densamma pä
en gäng lindrigare, der det kunde tarfwas och billigare
i det hela. I stället akt förmoda, det Bonde-Ständet
stulle deremot hafwa nägot att inwända,
trodde jag, Bonde-Sländet stulle i det hela
finna deruti en fördel. Dä nu det Hederwärda
Ständet dömt derom annorlunda, och önstat att wi
skulle afstä ifrän berta förslag, sä, ehuru jag warit
den, som först yrkat det, ar jag långt ifrän att
wilja enwist fullfölja mitt påstående, dä jag finner
att min »välmening antingen warit ett miflt-ag
eller icke blifwit rätt fattad. Dä Bonde-Ständet
i afseende Pä flere afgifter, som närmast röra Ridderstapet
och Adeln, ipgätt uti Åtskilliga jemknin»
gar efter Nidderstapets och Adelns önskan, säsong
kill exempel i afgiMrne för rustkjenstmarker sch n -  sockne hemman, skulle jag önska, att wi denna
gäng ginge deras önskan till mötes.
Arr
6yr Den 12 Augusti.
Herr LandtMarfkalken proponerade, i anledning
af Grefwe törners yttrande, bifall lill
Bonde-Ständets gjorde inbjudning.
Ropades Ja och Nej.
Friherre 8taöl von kllollllein yttrade sig: I
anledning af Grefwe törners'i sitt yttrande anförde
motif, att mänga utfockne hemman r Skäne more
i böndernes händer, och att deras eftergift i afseende
pa sädane, alltsä wore enlig med deras eget
interesie.
Grefwe von Lclirverm/kroZric UoZislaus:
Wid frägan om dagswerks beräkning, talade Grefwe
Mörner om Z ä 4 vagswerken. Jag nämde att
vin 4 dagswerken tillädes, stulle en hop smä artiklar,
som mast gravera allmogen, som bränwinsconsumrions-afgift,
afgift för sidentygs bruk och för
robak kunna utgå. Fjerde dagswerket, som ökar
den genom koppskatt päräknade intrad, med nära
Zoo,ooQ R:dr hade derföre gifwik full ersättning.
Men sedan nn Bewillnings-Utskottet, såsom alternativ,
framstält koppstattens beräknande efter 4 dagar
uran afräkning pä andra artiklar, finner jag
debiteringen bli för hög, och för min del förklarar
mig benägen att gä Bonde-Ständer i desi yttrade
Lustan till möteS.
Uppå förnyad proposition, blef Bonde-Ständers
hemställan af Nidderstapet och Adeln bifallen.
Opnades Herrar Eleckorernas wal till Ledamöter
i Stats-Utstotter, och befunnos Herrar Electorerne,
nu mera sulltalige, hafwa utwalt:
N:o
Den i2 Augusti. ' 693
M:o 28Z. Friherre bstlfverscköltt, ^rls.
N:o 284- Friherre Örnsckölä, ^oli. ^Vildelm.
Uplastes protocolls-utdrag frän det WälloflBorgare-Ständet,
af den 8 Augusti, innefattande
Marde af Bewillnings-Urr-ottets förflag till ny
försa ming om stämpladt pappets afMen, med alla
de i sista betänkandet förestagne tuiagg, utom
det, som angar 22 §. i författningen, hwilken tz
Borgare-Ständet ansett böra förblifwa sadan, som
den i lörsta berankandet biifwit projecterad.
Ridderstapet och Adeln förklarade sig förbsifwa
wid sitt förut fartave beflut, och Borgare-Eiändets
undanlag, således komma att utgöra en nämndfräga.
Uplastes och lades pä bordet Seaks-UtstottekS
betänkande, af den utte dennes, innefattande tillstyrkande
om tillökning ä Secrererarens i Riksgälds-Conlviret
lön,
Uplastes Stats-Utstotreks betänkande af samma
dag, rörande inlösen af åtskilliga f. d. Kongl.
Famillen tillhöriga meublex Wid Haga Lustslott.
I anledning af de af Stats-Utskotret härigenom
kemnade uplysningar, bestöt Rrdderffapel och
Adeln, alt detta betänkande stulle tjena kill rättelse
tvid östverseende af den för hwilande förklarade underdäniga
ffrifwelsen till Kongl. Maj:r i detta
«mne.
Up°
694 Den 12 Augusti.
Uplastes Stats-Utskottets ullätande, af deni;
Augusti, l anledning af Ridderskapet och Adelns
äterrenust,, i frägan om tillökning i arfivodet för
Riksens Ständers Deputerade till deltagande i
öfwer-revision af krigs räkenskaperna, förklarande
sig Utskottet numera, sedan de öfrige respcctive
Eländen redan bifallit Utskottets första utlåtande,
icke lunna deruti tillstyrka någon förändring.
friherre ak kllLkanlon yttrade sig hafwa i
Atfloirel förbehållit sig, att i sitt Ständ fa anföra
sin serstildla tanka, hwilken han i följe deraf nu
upläste, sä lydande;
Till protocollet!
Da Riksens Högloft. Ständer wid Riksdagen
i Stockholm, i anledning af Kongl. Maj:ts nädigq
anbud, utnämde 2:ne deputerade af hwarje Riksständ
atr deltaga i Revisionen öfwer redogörelser
för ulgtfkerne till sista kriget, stadgade Riksens
Ständer tillika, atk hwar och en af desta deputerade
, efter revisions arbetets fullbordan hade att
erhälla Femhundrade R.dr af Riksgälds-Contoirer
säfsm arswode i ett för allt.
För deputerades befattning och denna förrättning
blef nägon instruction icke meddelad. En sädan
torde icke eller blifwa lätt att pprätta, hälft
deputerade hwarkcn kunna bestrida det egentliga revisionsarbetet,
till hwars besörjande fyra serMta
Comoir redan arv inrättade, sörsedde med en fönständare
för hwardera, samt destutom 10 a 12
reviderande och arbetande personer, eller kunna deputerade
deltaga i de upkommande anmarknjngarnes
pröf
-
Den Augusti. 695.
pröfning och afdömmande. En befattning som en.
sam tillhörer Domstolen Kongl. Kammarrätten.
Deputerades åtgärd synes derföre komma att
inskränka sig inom tillsyn öfwer de werkeligen reviLerandes
flit, samt att de icke sakna räkenskaper
för deras fullkomliga systelsattande.
Men af detta tillhörer den förra delen AdvocatFiscalen
i Kongl. KammarRälten, som tillika
är bade pligtig och berättigad att tilltala den försummelige.
Det senare aker eller Räkenskapernas infordrande
tillhörer sä wäl nystnämde Embetsman
som AdvocatFiscalen i Kongs. KammarCollegio,
enligt derom tagne författningar och gifne förskrifter.
Pä hwad sätt Deputerade stola kunna förmä,
att genom egen åtgärd werka till större skyndsamhet
af domstolen tvid anmärkningarnes commuNicerande
och flutelsga afgörande, är icke lätt art
finna?
Det rätta och lagliga medlet att befordra sädant,
i händelse omständigheterna det fordrade, ar
genom Konungens Justitiä-Cancellers upmärksamhet
och derom lärer nödig befallning för detta wa.
ra meddelad; men om Riksens Höglofl» Ständer
skulle finna en än mera utsträckt werksamhet i detta
afseende wara nödig, torde Riksens Höglofl.
Ständer kunna updraga deras Justitiä-Ombudsman,
att med dest tillsyn följa revisions-werkets 0-  afbrutna fortgäng och styndesamma afflulanbe, genom
hwilken anstalt allt det lärer kunna blifwa iagttagit,
som uti en laglig ordning befrämjar andamälet.
Wid
696 Den 12 Augusti.
Wid betra,gtande af detze omständigheter hare
jag icke kunnat fakta hwad wäfentelig »Akta Riket
kan tillflyta af dm pä en sadan revisions depuka.
tion anwändcs ester framdeles anwändande kostnad.
Handlingarne i Stats-lltskolket wisa huruledes
Riksens Höglofl. Ständer wid vswannämnde
Riksdag syntes föga benägne, att pä deputerade
rist vfwannämnde förrättning göra en upoffring as
4Qov R:or Banco, och torde denna summa böra
blifwa allt hwad deriill anordnades, samt detta
endast efter min tanka af det stät, att Riksens
Högloft. Ständer sädanr beflutit, hwaremvt dä fråga
nu är akt bestä en lika summa ärligen för obe,
stämd tid, eller efter förmodan minst under loppet
af fem är, sä kan jag icke annat an anse förmånligare
att hela anstalten uphörer, och att deputerade
för den förflutna tiden erhälla hwad i mohn af
50Q R:dr för äret, dem tillfalla kan.
Riksens Höglofl. Ständers Justitiä-Ombudsman
kan i ställe! fä sig updragit, att med desi
upmärksamhet följa detta revisions-arbete, och af
Kongl. Kammar-Ratten qvartaliter asta och erhälla
slkriftelig underrättelse om fortgängen deraf, samt
akt wid nästa Riksdag till Riksens Höglofl. Stander
afgifwa berättelse om förhällandet, med hwad
han funnit nödigt derwid ennora eller tillgöra.
Till denne wördsamma tanke tror jag mig äga
desto större flät, som Riksgälds-Contoiret wid
denna Riksdag färt stora och bekydeliga updrag
uran alt anslag af medel kunnat göras till bestridande
af de u gifrer, som de i fräga warande arf«
woden för deputerade wid revisions-arbetel fordra.
Lades
Den 12 Augusti. 697
Lades pä bordet.
Uplästes och kades pä bordet Stats-Utskvltets
betänkande af förledne gårdag, angående en wist
summa, som af Herrar Fullmagtige i RiksgllosContoiret
mä disponeras till arfwode för en C-6-  seur och Casiastrifware wid Credit-sedelwerket, utvfwec
1812 ärs fastflälde stat;
samt
Ett betänkande frän samma Utskott, m
ma dag, angående del arfwode, som mä
Embets» och Tjenstemä.nen ivid Riksens § tän.
Riksaälds-Conloir för extra arbete med smärre c: -  Liksedlars strifning och numerering.
Justerades följande:
Utdrag af protocollet, hållet hos Högloft.
Ridderstam och Adeln ivid Urlin a Riksdagen
i örebro d. 12 Augusti 1812.
S- D. Föredrogs Bewillnings-Ulstottels memorial,
af denna dag, rörande de b^willningS-srägor,
hwaröfwer stiljaktigheter Riks-Standen emel.
län upkommit, och stadnade Ridderstapek och Adela
i följande beslut:
Wid den af Utstottet framstalde z:dje frägan
beflöts den tilläggning, att pcnnonairer som haswa
2vo R:drs pension och derunder, böra, i likhet med
Embecs- och Tjensteman af samma löne-grad, anses
frän bewillning undanlaftne, och att pensionairer
med deröswer stigande pensioner stola bestattas i
likhet med Tjenstemän, som ämMa högre löne-förmäner
än 200 R:dr.
Wid
698 Den 12 Augusti.
Wid iv.-de frägan ansägs akt ordet: följaktligen,
borde aldeles utgå, och andra alternativet
upställas som följer: Eller stall, enligt proto»
colls-utdrag isrän Ridderstapet och Adeln, hrvar och
en, enar desi förmögenhet gär utöfwer 50 R:drs
bewillnings-afgist, anses stylvig, art sin behällne
inkomst, ware sig af fastighet, näring eller capitaler
upgifwa, pock med rättighet till afdrag af
skulder, men med förbehäll för Taxerings - CommitLen,
att upgiftens riglighet pröfwa och afgiften
derefter fastställa.
Wid raste frägan förenade sig Högloft. Ridderstapet
och Adeln med Högwördige Preste- och
Wällofl. Borgare-Ständen.
Hwad angick capitations-afgiftens erläggande
efter dagswerks wärde, och sedan i afseende pä
Lenna punct Ridderstapet och Adeln emotragit
Bonde - Ständers inbjudning, beftöt Ridderstapet
och Adeln, akt sin deröfwcr yttrade tanka frängä,
och med de öfriga Ständen sig förena, att denna
capitation med en R:dr pä person mätte betalas.
De öfriga upgifna srägorna öfwerlemnade
Ridderstapet och Adeln oförändrade till det förstärkta
Stats-Ukstottets decision.
Widare, efter föredragning af BewillningsUtstoktets
memorial, om de twistiga frägorna, rörande
bräuwins afgiften, b!ef det samma af HögloftRidderstapet
och Aveln till alla delar gilladt.
Slnreligen, och dä anmält blifwit, att wid
redactionen af Charta Sigillarä förordningen befunnits,
all rörande den 22 §-, deraf Borgare»
Sländet emot dr öfrige rcspcckive Sländen warit
af
Derr 12 Augusti. 699
Bf skiljaktig mening, ansäg Ridderskapet och Adeln,
att det förstärkta Stats-Utskottet borde anmodas att
skiljaktigheten i behörig ordning afgöra, »t supra.
Uplästes och kades pä bordet Stats-Ukskottets
memorial af förlidne gärdag, angående ätskillige
förestagne ändringar uti 1810 ars Reglemente för
Riksgälds-Contoiret, hwarwid war bifogadt project
till en ny redaction af samma Reglemente.
Uplästes och godkändes en underdånig strifwelse
till Kongl. Maj:t om landt-tullarne;
samt
Inlemnade h. §. af Riksdags-be sture t.
Uppå förfrågan af Grefwe Ltrömkelttt, »an?
l^reäric, ä Expeditions - Ulstottets wägnar, huruwida
nägor stadgande om revision af allmänna Magazins-Directions
räkenffaper, i likhet med hwad
wid 1809 ärs Riksdag blifwit bestukit, borde i
Riksdagsbestutet intagas; sch, efter en korrt öfwer»
läggning härom, fann Ridderskapet och Adeln ert
sädant stadgande böra i Riksdags - bestutet observeras,
Uplästes ä nyo och bifölls Stats- och Bewillnings
- Utskottens, den io dennes pä bordet
laade, betänkande, i anledning af Borgmästaren
LZAes memorial, rörande förändring i sjötullens
' xlarerande för utgående waror med wäxlar.
Föredrogs ä nyo och bifölls Bewillnings-Ut?
skottets
722 Den ir Augusti.
flottets, den io Augusti pä bordel lagda, memorial,
om sätt till erhällande af statistiska uplysningar
om landet.
Zerr Landt-Marflalken Storde harwid blott
den erindran, att, i händelse Ridderstam och Adelns
tanke om befrielse för bewillning för tjenstemän,
hwilkas löner ej öfwerstiga 200 R.d-, blefwe
af det förstärkta ^tats-Urstotket bifallen, wsre
det, utan twifwel, en följd alt den i detta memorial
nämnde lönesumma skulle ifrän 300 R:dr
förändras till 220.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo och bifölls Bewillnings-Ukflottets,
den ro Augusti pä bordet lagda, memorial,
angäende bekräftelse ä den nu gällande posttaxan,
hwarmed Ridderstapet och Adeln ansäg endast
böra förstas taxan för inrikes posten.
Uplästes ä nyo BewillningS-Utstottets, merberörde
dag pä bordet lagda, memorial, innefattande
swar ä de anmärkningar, som blifwik gjorde wik
desi betänkande, rörande landt- och sjötullen.
Ärestve 6MenborA, hoball I-IenninK, anförde
flriftcligen följande:
Dä, jemlikt 60 §. af Regerings - formen, sjökullsafgifterne
arv såsom bewillning beräknade, anser
jag för min del, icke något stadgande i afseende
pä dem , kunna sträcka sig till längre tid än
andre bewistnings-afgifter, eller till nästkommande
Riksdag, samt i följd deraf, att ett arrende af
stora Hökullen icke öfwer en sädan tid eller af tio
Den 12 Augusti- 7->i
är, som är af Högloft. Bewillnings - Utskottet föreslagit,
icke synes mig i öswerensstämmelse med
Regerings-formen kunna äga rum. Hwad äter sättet
för förwaltnisgen af stora sjötullen angar, da
nu warande arrende uphörer, sa tillstyrker jag, att
den mä till nästa Riksdag af Konungens Embetsman
bestridas, dä Riksens Ständer äro bättre r
tillfälle, att, i följd af erhällen erfarenhet, sä wäl
derom som hwad sjötullen i öfrigt angar, taga de
beftut, som dä kunna wara lämpelige; warandejag
nogsamt öfwertygad, att kunnoge och nitiske Embetsmän
icke skola saknas, att bereda Staten större
nytta än som af ett arrende kan päräknas, och
hwilke skäligen kunde till upmuntran tilläggas någon
wist procent af de blifwande inkomster i mohn
af deras belopp.
Herr Ländt-Marffalken proponerade bifall
till detza swar,. sä wäl som till Utskottets första
betänkande, angäende tullupbörden, hwilket den
Zv Iulii blifwit lagdt pä bordel.
Ropades Ja, »tom af
Zerr von Lcklloät, Lims, som begärte i
protocollet anteknadt, att han förenade sig med
Grefwe 6^IIenbor§.
Herr Landt-U7arfkalken, i begrepp att företaga
det tillförordnade serskildta Utskottets, den
10 Augusti pä bordet lagda, betänkande, angäende
de emellan Bonde-Ständet och de öfriga RikSStänden
upskjutna twistiga frågor, anmälte, att
ifrän Bonde- Ständet ankommit ett protocolls-ut«
drag af denna dag, af innehäll, att dä Bonde
Stän»
-
7vr Den 12 Augusti.
Ståndet funnit i detta betänkande influtna sädane
frågor, som hwarken frän Bonde-Dtändet eller de
öfrige Ständen warit wäckte, har Ständer ansett
bade lampeligt och oundgängeligt, att lata samma
betänkande i hwad det innefattar bade detze och öfrige
frågor, hwila pä bordet, till nästa Riksdag,
för att dä kunna till widare pröfning förekomma
och att wördsamt och wänligen inbjuda de öfrige
Riks-Ständen i detta bestut deltaga; hemttällandcs,
Herr Landt-Marstalken huruwida Ridderstapet och
Adeln ffutle behaga ä denna inbjudning göra afseende,
i hwilket fall, betänkandets företagande blefwe
öswerflödigft
Grefwe Os la Qsräie, ^acob:
Der är mig ej möjligt dölja min förundran
öfwer Bonde - Ständers nu uplästa protocolls« utdrag,
da det Hederwarda Ständet med enträgenhet
begärt afgörande! af de emellan Bonde-Ständet
och de öfrige warande twistefkägor, da de sjelfwa
bestämt sa wäl hwaruti de bestodo, som deras
önstningar ivid rättelserna deraf, och särstilta Utflottet
efter den nogaste undersökning, den grannlagaste
pröfning, enligt sannvete och öfwertygelse, derä
fwarat, blir det Hederwärda Ståndets ullätande
att saken stall hwila till nästa Riksdag, ett upstof
af Z är. Antingen mätte Ständet hafwa welat
en fullkomlig eftergift, ett odelt upfytlande af allt
hwad de begärt, eller ock finna de en större uträkning
wid bibehållande af de af dem sjelfwe öfwerklagade
och som sä swäre ansedde bördor. Kallad
af mine medbröders förtroende att deltaga i
det Utskottets arbete, hwilket det ivar updragit alt
tinder
-
/
Den ir Augusti. 70z
undersöka der Hederwärda Ständers pästäenden och
i den mohn billighet och möjlighet det medgaf, jemka,
anser jag min stadighet lemna en uplysning
vm de grunder Utskottet följt, och de stal som för'
mätt wära beslut, synnerligen i hwad som rör
detta Ständ.  Bonde-Ständet har öfwerklagat
den ojemnhet i bördor som wid olika hemmans natur
finnas. Utskottet, som nogsamt kanner detta, har
likwal ej trott nägon ändring kunna komma i fräga,
förrän en allman refning och gradering föregått,
dä Utskottet ägt kunskap om den nästan 0-  troliga skilnad, som sa wal till rymd som jordbördighet,
hwilken pä de fleste stallen gifwe-f emellan
hemman, till mantals beräkning lika, har det ej
trott sig kunna tillstyrka en likhet i afgifter utan
en likhet i förmäner, det har trott, art ett motsatt
förhällande hade warit en orättwisa, och följagteligen
om det deruti ingätt, förtjena den mäst rattwisa
förebräelse, der har trott, att dä Kronans
ännu öfriga egendom kronohemman och recognitionsflogar
dageligen genom skatteköp, främjande till betyvelig
del, det nyttiga ändamäl som 1723,1754,
1789 och 179Z ärs Kongl. Stadgar, Bref och
Författningar äsyfta, det wore af den aldra,
'största wigt att ett hinder sattes emot skatteköp,
särdeles da (som orden uti ett af Kongl. Majrts
Bref lyda): Kongl- Mast funnit, att ehuru
genom skatteköps förordningar, Kongl. Bref'
rvet af den 18 Jun-1754 wore päbudit.att
warderingarne vorde sä werkställaö, att Kronan
för lägenheterne erhölle fulla wardet,
hade doE erfarenheten rvisat, att Mant al'
drig
724 ' Dm l2 Ättgusil.'
drig stedt- Dä nu statteköp werkställas efter 6
högst ro ars ränta, allt efter kronowärdie berak»
nadt, erhäller Riksgäldswerket, hwartill statteköpssummorne
arv anslagne, kanste ej ?^:del af hwad,
enligt rätt och billighet, derföre erhällas borde.
Utskottet skulle hafwa trott sig brottsligt, om det
ej ledt Riksens Ständers upmärksamhet hara, och
jag fär wördfammeligen anhälla, det Ridderstapek
och Adeln räcktes besinna, hwad följden skulle blifrva,
om, instämmande uti det Hcderwärda BondeSländets
fattade bestut. wi lata Utskottets betänkande
hwila till nästa Riksdag; följden skall blif»
wa att långt innan den skall intet kronohemman,
intet tunneland af recognitions- skogarne wara öfrige
till ett belamadt Riksgäldswerks understöd,
allt skall i statte wara förwandladt, och Kronans
behållning, af en rätt anwänd oändelig fond, ingen.
— Jag ber om förlätelse för den widlyftig,
hec jag nödgats nyttja, men jag har warit twungen
dertill af ämnets wigt och följdernes wäda»
Det är fräga om upoffnng af all Kronans amur
äterstäende fond, en upoffring endast gagnande
någre, obotelig för fosterlandet; wi kunna ej utan
förebråelse dertill lemna wart bifall, da wi derigenom
fräntaga ost och ware efterkommande de enda
medel som till skuldens gäldande utom det allmännas
tyngd kan anwändas; sedan laglig refning öfwergätt
hela landet, sedan utrönr bliswit wärdet af
all jord, ma dä, efter de grunder Konung och Ständer
fastställa, statteköp äter ste, men ej nu, dä köpeskillingen
pä långt när ej swarar mot den förlust
Staten wid hwarje statteköp lider. — Nogsmnt
rver
Den 12 Augusti. 7«5
tvet jag, att den mängd som härigenom skulle uphöra
art ensidigt winna, ej stall gilla mitt yttr lide,
men jag stall tillfredställas as öfwertygelsen,
att hafwa tält enligt min pligt, och enligt samwetets
röst hafwa swarat mot det förtroende, som kallade
mig till ledamot i detta kinkiga och brydfamma
Utskottet. Dä Utskottet sett sig nödsakadt wid
stuker af sitt betänkande anföra 114 §. af Rege»
Ängs-formen, som ett stäk emot Bonde-Ständets
pästäende, anser jag mig stylvig lemna den uplysning,
att wid Riksdagen 1809 och igro äberopade
det Hedörwärda Ständet sjelf wid 2:ne serstilte
tillfällen denne , säsoM ett stöd för deras
rättigheter, ett wärn mot Len kränkning de ansago
Oeconomia. Utstottck genom 2:ne sine betänkanden
deremot welat göra. §. mätte således werkeligen
warit antagen af Hederwärda Ständer, och som sadan
äswen nu anses som grundlag, til! Letz Konungs"
och Ständers sammanstämmiga beslut, i den
drdning Regerings-lagarne det bjuder, den samma
ändrar eller förkastar. Ännu en gäng sär jag bedja
Ridderstapet och Adeln nogsamt betänka följdcrne
innan de gifwa sitt bifall till det inbjudande
det Hederwärda Bonde^Ständet gjort.
Herr Landt - Marskalken företog härefter
det serstilka Utskottets oswanberörde betänkande,
hwilket, Uppä gjord proposition, blcf af Ridderstapet
och Adeln bifallit.
Derefter föredrogs och bifölls samma Utstötts,
ö; ro Augusti pä bord.'t lagda, betänkande- anga<
Andra Del
-
7o6 Den 12 Augusti.
ende Ridderstaper och Adelns samt Preste Ständeks
deltagande uli upbyggnad och reparation af Kyr.
koherdes, Capellans, Klockare, Rektors och S.-olähus
byggnader i städerna; hwarjemke, utaf ankommis
prorocolls-utdrag af denna dag, inhämtades,
atr Preste Siandet äfwen till detta betänkande
lemnar sikt bifall.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högloft.
Ridderssavet och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Örebro d. ro Augusti 1812.
S. D. Föredrogs Stats-Utskotters i dag inkomna
utlåtande, angående gjorda anmärkningar,
rörande inlösen af älskillige f. d. Kongl. Famillen
tillhörige meubler wid Haga Luststolt, och beflöt
Högloft. Ridderskapek och Adeln, att den till RirsStänden
ingifna expeditionen skulle i enlighet med
den af Slats-Utstvltet afgifne »-.lysning rättas.
Vt kupra.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföllos Bewillr-iings
- Utftonets, den 10 sistl. Augusti pä bordet
lagda, betänkanden:
i:o. Angående postmedlen.
0:0. Om sätt till erhällande af statistiska uplysningar
om landet
z:o.
Stats- och Bewillnings-Utskottens, samma
dag pä bordet lagda, betänkanden, i anledning
af Borgmästaren UZZ-rr memorial, rörande förändring
i sjötullens (.murande för utgående ivaror
Med wäxlar.
4:0. Bewillnings-Utskottets sivar ä de anmärk
-
Den 12 Augusti- 72?
märkningar, som bllfwil gjorde wid dess betänkande,
rörande sjö- och landt kullen, jem'e bemälte Utstötts,
den zo Julri pä börder lagda, betänkande
öfwer samma ämne. supra.
Högloft. Ridde> skåpet och Adeln åtskiljdes
klockan ^9. Or kapra.
In ftäom protocolli
Lilverltolpe.
Fredagm den 14 Augustt.
Plenum klockan 12 om middagen.
Justerades följande
Utdrag
af Pcorocvllet, hållet hos Högloft»
Ridderskap^ och Adeln wid Urtima Riksdagen
uti Orebro d. 12 Augusti ,812.
S. D. Föredrogos och bisö.ws det serskilta
Utstvttets, den io Augusti pä bordet lagda, betänkande,
angående de emellan Hederwärda Bonde-Ständet
och de öfrige respektive Ständcn upstjutna
twistiga frågor, afwcnsom i anledning af
Herr Rädmannen liMInnäer8 memorial, angående
Högloft. Ridderskapet och Adelns samt Högwördigs
Preste-Ständets deltagande i upbyggnad och reparation
af Kyrkoherdes, Capellans, Klockare, Rektors
och Scholähus byggnader i städerne. I7L
kupra.
Uplästes det förstärkta Sfaks-Utskoltets memorial,
7°8 Den 14 Augusti.
morial, innehållande bemälte Utstötts fattade beflut
öfwer de bewillnings-frägor, hwilka till följeas
Bewillnings-Ukstottets förleden gärdag inkomna memorial,
till desi afgörande blifwit hänstjutne.
Sedan Herr Landt-Marstalken tillkännagifwit,
att Bewillnings-Utstottet hade af detta memorial
erhållit del, för alt wid redactionen afbewillnings.
förordningen derpå göra behörigt afseende,
ansäg Högloft. Ridderffapet och Adeln nägon widare
Åtgärd derwid icke wara af nöden.
Föredrogs ä Uyo All-männa Befwärs- och Oeconomiä-Uistottets
betänkanden, det ena angående
»verkställighet af beslutade öfwerenskommelser emellan
Kyrkoherdar och deras åhörare om presterättighetcr,
det sednare rörande stjutsnirtgs styldighct samt
deltagande i byggnader m. m- af tingshus och häradsfängelser
m. m., hwilkas afgörande af Ridderstapet
och Adeln blifwit upstjutit^ intill dest det
ferstiita, kill upragande emellan Bonde-Ständet
och de öfriga Ständen twistiga frågor, nedsatte
Utstött deröfwer skulle hafwa sig utlärit, och beflöt
Höglofl. Ridderstapek och Adeln, pä derom af
Herr LandtMarstalken gjord proposition, akk stedan
Ridderstapet och Adeln inhämtat Underrättelse, att
bade Bdnde- och Borgare-Gränden beflutik, det
bemälte serstilda Utskotts memorial skulle hwila till
afgörande wid Nästa Riksdag, och ehuru Ridderflapet
och Adeln detsamma bifallit', Preste-Ständets
återstående beslut, icke kunde leda till annat
kesultak
-
Den r4 Augusti. 709
xesultat, ari upskof, borde äfwen besia frågor nu
hwila, och ingen ätgärd derwid nu äga rum.
Föredrogs ä nyo Srats-Utskottets, den 12
ststledne pä bordet lagda, utlätande, i anledning af
Högloft. Ridderskapet och AdelnS äkerremisi i frägan
örn tillökning i arfwodet. för. Riksens S-tänders
Deputerade kill deltagande i öfwer - revisionen
af krigsräkenskaperna.
I sammanhang härmed föredrogs äfwen Friherre
ak Mkanton8 förledne gärdag, i anledning
af betra ämne, upläste yttrande.
Friherre Lrael von hollstein upläste ett sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
Om det är en wäscntelig del af friheten, akt
sfelf fä beskatta sig, sä är det också en oskiljaktig
rättighet, alt fä redo huru medlen äro anwände;
att blott fä sammanskjuta och repartera det som ästas,
Mäler äfwen en fiende, folket i ett inkräktadt
land; det har således wäckt min yttersta förundran,
atx Riksens Ständer warit sä litet angelägnq att
warda denna rättighet, sokn jag anser wara den
hufwudsakcligaste, svin äterstar; dä nu Friherre
nk kkäkanlon föreftär att den under händer wa,
rande redogörelsen och granskningen af krigsräken.
staperne, skall uphöra, emedan den kostar Staten
nägra tusende Riksdaler, sä ser jag redan effecten
deraf att der lyckades afskräcka Riksens Ständer,
frän Statswerkets granskning för de förslutne arén
före 1810, och inser äfwen att detta prejudicat
grundlägger asstaffandet af all granskning af Stan
-
7io Den »4 Augusti.
der i en framtid af Stakswerkec, ly prejudicater
förwandla sig till öfligt bruk och detta ökwergär sedermera
till lag; det pästas wik att granskning ur»
agtlales icke härigenom, den sker genom KammarRatten,
men detta ar icke egenteliga föreskriften r
grundlagen» E ratswerket stall Riksens Ständer
förelaggas, och de stola gransta detsamma genom
S'ats-Ucstottet eller genom Leras walde Revisorer.
I grund häraf togo Riksens Ständer 1809 författning
härom, ssm nu olifant ändrat pä Stats Utskottets
tillstyrkande, derföre, det kostade sä mycket.
Om krigsrätt,,staperns har likwäl ej förr än
nu warit fräga. Den Eommi'Le Riksens Stander
förordnade systelsätier sig härmed, och genom de§
priswärda nit finner man nogsamt nyckan och nödwänbigheten
af granskning, samt att någre tusende
Riksdaler icke arv illa anwände, dä frägan arvin
rcdorvisning af millioner. fkpmärksamheten har
blifvit wäckt utaf de anmärkningar Herrar Revisorer
gjort, som warit as den beskaffenhet, att Konungen
förordnat ätgard häröfwer af Justitia Cancellers-Embetet;
der starka uttryck, att Commueen
wore i saknad af handlingar för att kunna med
skyndsamhet fullgöra sikt aliggande, och alt desie ckll
äfwenkyrs woro undangömde, är markeligt. Man
hade wanrat af dem del angär nägon kraftigare
förklaring än den, alt undangömmande wore eg
att förmoda, dä det wore med hwarje redowisares
egen förmän förknippat, att snart fä re
dowisningen
fnlländaZ.
En redogörare, som till
äfwentyrs rakat i bakance, mäste nödwändigt gerna
se tidsutdrägt, och kan han helt och halli! filppa re
Lowis
-
Den 14 Augusti. ?n
dowisninge», har han hunnit malek af sina önstningar.
Jac; kan således af h>vad ansört bliiwit,
icke annat an yrka fortfarandet af Commi-een,
sanik a!t icke i otid mätte s aras pä penningar till
wer staclandet af denna granskning pä det enligt
grundlagen bestämda salt. Dä wi ataga ost. att
älägg, wara medborgare dryg bestallning, mäste
wi också warda deras ratt att sä se huru medlen
förwallas af dem som fä de samma under disposition;
endast det a kan skydda ost, frän förebråelse
af tungt bestattade medbröder man mä icke lata
blanda sig af en i olid framstäld besparings-, rincipe;
om desta räkenskaper i Kammar.Räkten stola
granskas, sa behöfs dertill afwen Embetsman, som
ej göra saken gräkis: man skulle ju tunna läta
CommilLen njuta samma observations procent, som
Kammar Rällen, werkan häraf tror jag sa-m skulle
wara sördelaglig; i alla sall ar af högsta wigt,
att Revisorer öro oberoende personer, art KammarR
stien stall gransta höga Embetsmans, till och
med sine förmäns sörwaltning, lärer icke wara det
rätta i gansta mänga affeenven berraktadt. En witz
procent för alia granskade ra ningar som befunnits
rigtiga, och observations procent för de öfrige, wore
till ändamälets winnande troligen gansta upmuntrande.
8rt^erre Ltaäl von IckoUstein tilläde mundteligen,
att han i följe häraf anhölle om proposition
tick bifall ä Stats-Utstouets betänkande.
(Grefwe Do la 6aräie, stacob, anförde, att
dä han haoe yrkat alt revisionen skulle uphöra eller
arfwodet minstas, hade det ej warit honom bekant,
712
Den 14 Augusti
-
kane, att frägan redan af g Srand blifwit afgjord.
Sedan berta inträffat, trodde han Friherre Ltsels
fruktan lätt lunna uphöra; revisionen mäste ste,
och det äterstode ingen ting annat, än att bifalla
Stats-Utstotkets betänkande.
Herr Landt Marffalken giorde derefter pro.
position till bifall dera, hwilken befwarades med
2a.
Wid n» föredragning biföll derefter Ridderftapet
och Adeln Srats-Ntstotters, den 12 sistledne
Augusti pä bordet lagda, memorial, angående Åtskilliga
förestagna ändringar i izio ars reglemente
för Riksgälds-Conroiret.
I likhet med hwad Ridderstapet och Adeln
nyst bestutit, rörande de frågor, hwilka blifwir upfljutne
intill dest det serflilta ättstotter skulle med
siik betänkande, rörande de mellan Riks-Ständen
twistige frågor hafwa intommit, bestöt äfwen nu
Ridderstapet och Adeln, art det icke för det närwarande
kunde bifalla Stats-Urstottets betänkande af
den r9 Junii, rörande en ny skattläggning, hwilket
Ridderstapet och Adeln dä bestutit stulle hwi»
la, intill dest fragan om en refning hade förekommit.
pplästes Stats-Ulstottets utlåtande, angående
Riksstarens öfverlemnande kill Kongl. Majit, innchäliande
nägra förklaringar öfwer den, såsom bi?
laga, medföljande Riksstaren.
Lades sä sots.
Uplä«
Den 14 Augusti. 71?
Upläsies följande frän Constitutions-Utskottet
snkomne memorial: r:o Jnnehällande färsing till
motions-tidens inskränkande till en manad. 2:0
Förslag till en ändring i 14 tz. RikSdags-ordningen,
och sättkt art wid Riksdagsmanna - walen i
städerna afgifwa och beräkna röster. z:o Om de
sedan de twenne föregående Riksdagarna hwilande
grundlags-frägvrna. 4-0 Förflag till ändring i Z6
§. Regerings-formen, för atk närmare bestämma
sättet att afgöra grundlags frågor.
Herr Landt-Marskalken ermdrade, att detza
förflag, enligt 81 §. Regerings-formen, ffulle hwitå
pä bordet till nästföljande Riksdag, attdäkunpa
uptagas och asgöras.
Ropades
friherre 8tsö1 von lllollllein sörfragade sig,
om icke de anmärkningar, som nu wid dcsia memorial
kunde göras, blefwe till nästa Ricsdag tillika
hwilande pä bordet, hwilket
Herr Landt-Marstalken bejakade.,
Pkterligare föredrogs ett memorial frön Constilutionö-Utskottet,
rörande det tillägg i I' mOmbudsmannens
Lnstruction, att han »vid hvarje
Riksdags början borde fbrpligkas, akt till C si.utions-Utffottels
granskning inlemna sina dia ier.
Grefwe körner, 6öran: An' al
gén
till benna Constilurions-Utffottels hen sia 1
är, att instructionen för Justitiä-Ombudsmav>nen
ej är grundlag, och således kan wid hwarje Riksdag,
efter Riksens Ständers behag förändras, och
det nu föreslagna tillägg, är wisierligen obetydligt.
714 Den 14 Augusti.
Men just derföre torde jag tillika fä erindra, att
e t sadan? beslut likwäl fordrar tid, enar det stall
underkastas Konungens sane ion, och Konungen
detzsöriunan höra Iusiitiä-Rädet. Dä Ri sdagen
nu är sä långt framliden, tror jag det ej wärdt a t
derföre göra uppehåll, utan att denna fräga kan
hatta till nästa Riksdag. Om den dä blir ibland
de sörsta som företagas, kan dä beslut faktas, och
diarierue ändock i tillräcklig tid komma till ConsiilUttons-Nkkotket.
8rli)erre 2k VVetterstestt, (rustak, trodde det
afwen unna gä an, ak? nu bifalla Constttmions»
ttrstottcts förstag, dä Konungen genast wid nästa
Riksdag der ul i unde gifwa sin fanclion, och ändamålet
salunda winnås.
Herr Landt Narflalken erindrade, att da
det beslut Rlkjcns Ständer öfwer denna fräga kunna
kaga, ej gälde utan Konungens nädiga sanction,
och den under den korrta återstoden af Riksdagen
ej kunde medhinnas alt giswas, torde det
wara bäst, om Ridderstavel och Adeln wille läka
fxägan hwila lil nästa Riksdag, hwarpä han således
nu wille göra proposition.
Bifölls.
Grefve öckörner, r^stolpla Oöran: Dä Bewillnings-lörorduingen
ar ganjka wiblystig, och eir
justering inom Stäijden skulle bäde uptaga mycken
tid, och likwäl icke följas med ali nödig upmärksamhet,
kror jag att det skulle wara en bäde genare
och säkrare utwäg, om hwarje Ständ, till ali öfwerwara
denna justering, ukfäge 2.me personer, som förrättade
-
Den 14 Augusti- 715
räkrade den i Bewillmngs-Ukstotket, och om jag
wägade proponera, sku le jag dertill wilja förestå
Ordföranden i Erpedinons-Utfkotiet, och Kong!. Secreteraren
l-Uksnstoär.
Herr Landr Marflalken pioponerade härtill
bisau, ,a '! vneiiec rugen widare justering
i Staude! skulle erfordras.
Ropades Ja
-
Grefwe bärner, ^clolpk 6öran: Da Riksdagen
nu sä nara nalkas sch stu, ärerstär del för
Riddenkapet och Adeln a;k emot den man, som under
denna rid med sa u märkt stickelighet för! Rrv.
derskapet och Adelns öfwerläqgningar, ådagalägga
ett bewis as förtjent aglninq, genom det beslut, att
la a utsätta Herr Land! Marskalkens portrait ibland
de warde Herr ar och M än, hwilka före honom innehaft
samma rang. Jag anser mig lycklig, att
dä jag Uttrycker den enstildta aglning jag hyser för
Herr Landc-Marstalken, wid detta killstche äfweu
Wara tolk af Ridderffapet och Adelns, och af den
tillgifwenhet och förtroende Herr LandlMarstalkenS
sätt att föra och uplyfa ämnen, sä allmänt honom
tillwunnit. Det är med öfwertygelsen härom, som
jag wägar förestå, akt Herr Landt - Marskalkens
portrait matte pä RiddarhuS-casians bekostnad, genom
RiddarhuS.Direclionens försorg, blifwa upsa
t bland de ömga, som förwara minnet afRidderflaprt
och Adelns agtningswarda och förtjenta
ledare.
Härtill ropadrS allmänt
Herr Landt Marffalkcn afiade med rörelse
sin
716 Den ! 4 Augusti.
sin tacksägelse för den heder Ridderlkapet och Adeln,
genom sitt bifall, till den af Grefwe l^lör,
ner gjorda och för Herr Landt-Marffalken smickrande
proposition, lät honom »vederfaras. Herr LandtMarskalken
förbehöll sig likwäl, att det »nätte fä
ankomma pä hans egen omsorg, att detta porträtt,
utan Riddarhus-casians kostnad, blefwe förfärdiga^»
Ropades
ett starkt Nej.
Grefwe Uiästerstolpe, Larl, yttrade, att detta
were det enda enhälliga Nej Herr Landt-Marstkalken
sätt emot sig.
Zerr Laudt-Marskalken förklarade, akthau
skulle ställa sig Ridverstapek ych Adelns befallning
till efterrättelse.
Grefwe körner, 6öran, anmälte^,
att Ordföranden för Expedilions-Ulskottet, Grefwe
Ltrömkelstt, hade förklarat sig ej hafwa tid art äraga
sig de göromål Ridderskapet och Adeln behagat
honom förtro, Grefwe körner wille för sin
del förestå, om Ridderskapet och Adeln, i Herr
Grefwens ställe, mätte utse Herr Regerings-Rädek
NaUenlfterna att förrätta den nyst beslutne justeringen.
Bifölls.
Justerades ifrän Expeditions - Utskottet inlemnade
§. af Riksdags-beslukel»
Justerades:
Underdånig strifwelse till Kongl. Maj:t om
Stats-regleringen och Riksstaten. Rid
-
Den Augusti. 717
Ridderstapet och Adelns underdånig-strifwelse
till Kongl. Maj:t, rörande den capitation Ridderstapet
och Adeln sig ätagit för protvcolls-tryckningen
och reparationerne ä Riddarhuset.
Föredrogs ä nyo och bifölls Skats-Utstotkets,
den Augusti pä bordet lagda, betänkande, angående
det arfwode som mä bestäs Embets- och
Tjenstemän wid Riksens StänderS. Riksgälds-.Contoir,
för extra arbete med smärre sedlars skrifning
och numerering.
Stars-Utstottets betänkande, angående tillökning
a Secreterarens wid Riksgälds Contoiret lön.
Stats-Utstvttets betänkande, angående en wist
summa, som af Herrar Fullmägtige i NiksgäldsContoiret
mä disponeras, till arfwode för i Lasseur
och 1 Castastrifware wid Credit-sedelwerket,
Utöfwer 1810 ars fastställda stat,
friherre Ltael von l-lollllein wille päminna
sig, akt näzen del af Riksgälds-Cvntoirets betjening
blifwit satt pä exspectance stat, hwarföre
han trodde, att de nya systlorne med sädane personer
borde besättas.
Grefwe De la 6aräis instämde i Friherre
8taels bade upgift och önsta».
Herr Landt-Marffalken ansäg sig böra lemna
den underrättelse, akt förestrift derom werkeligen
star i Riksgälds-FullmägkigeS instruction, och
att den samma wid befordringar blifwit iagttagen,
hwarefter, sedaN
Grefwe De ia 6ar<Zie yttrat, att han ej ansage
en erindran derom genom tillägg i bestuter
wara
7r8 Den r4 7lugusti.
wara någon ändring, som genom äterremiff borde
bindas, Rioderstapet och Adeln beftör, akt i sitt
protocolls rttwag i>störa dek borde Fullmäg ige i
Riksgälds Cmkoiret wid befordringar lnom weiket,
ihogkomnra oem, som wero upfördapä exspcclance
Slak
-
Föredrogs frän Expediiions-Utjkoltet inkommit
memon.l, ät oljande dest förslag till underdånig
skrivelse lill Kongl. Majit rörande utfärdande as
en körfatlnuig, hwari bvrve stadgas, att watkenwcrk,
hwilka genom afdämning hindra odling as
odlingsbara landsträckor, borde fä lösas af den lidande
jordägaren, hwarcfter, sedan expeditionen blifwit
Upläst, den samma bifölls.
Justerades följande:
Utdrag as prvlooollet. hällir hos Högloft»
Ridderff roet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Öebro den 14 Augusti 1812.
S. D. Ester upläsning af ConstikuiionsUtftottets,
denna dag ingifne, memorial, rörande
ert tillägg wi Riksens Ständsds Jastitia-Ombudsmans
instruc ion, och sedan anmärkt blifwit, att
vm denna fräga nu skulle afgöras, saken dock wo»
re uran all werkan förrän wid nästkommande Riksdag
och det med förslaget äsyfiade ändamäl lika wäl
kunde winnås, om det samma genast wid början af
nästa Riksdag ti l afgörande /öre eges och ivunne
Konungens nådiga sanktion, an,äg Ridverssapet
och Adeln sig ej böra bidraga till e t möjligt upskof
as innewarande Riksdag genom mäle.s afgörande,
ulan
Den i4 Augusti- 719
utan bestöt, art detta mäl äfwen skulle list näsick
Riksdag wara
C. D- I anseende tis swärigheten att i ett
Riks-Stands plenuin justera handlingar hwilka inga
i sä små detaillcr. som de hwilka anga bewillningen,
bestöi Höglofl. Riddcrskapet och Adeln, att
till granskning as de nya redactioner af alla kill
bewillningcns bestämmande hörande acler, Ridderstapel
och Adeln wille utse kwenne Ledamöter, att
veste handlingar gemensamt med Bewulnings - Uk«
sköttel justera; anseende Ridderskapet och Aocln sör
dest del någon widare justering deraf icke behöf»
was. lUt supra.
S- D. Föredrogos och bisöllos följande SkatsUljkottels,
den 12 Augusti pä bordet lagda, mems»
rial:
r:o. Angående tillökning ä Secrekerarcns wid
Riksgälds-Contoirer lön.
2:0. Angående det arfwode, som ma bestas
Embets- och T,enstemännen wid Riksens Ständers
Riksgälds-Comoir, för extra arbete med smärre
creditsedlars skrifning och numerering.
gro. Swar pä Nidderskapet och AdelnS äterremist
i frägan om tillökning i arfwodet för Riksens
Sianders Deputerade till deltagande i öfwer-revision
af krigs räkenskaperna.
4:0. Angående åtskilliga förestagne ändringar
i i8ro ärs Reglemente för Riksgälds-Conroirel.
5:0. Angäende en wist summa, som af Herrar
Ful magtige i Riksgälds- Cvmoiret mä disponeras
till arlwode för en Custeur och en Castastrifware
wid Credit-sedelwerket, uköfwcr ,8 ro ars
faststäl
-
72S Den 14 Augusti.
fastställda stal, ivid hwilka syftlors tillsättande/
Riksgälds Contoiret dock skulle erindras, alt göra
afseende pä de ffickelige personer, svin pä Riksgälds-Conkoirets
exspeckance stat kunna tilläfwentyrs
finnäs upsörde. Di kupra.
G. D. Föredrogs ä nyo Staks-Utffottets, den
22 Junii pä bordet lagda, betänkande, angående
Riksdagsmannen Lric krutes frän Carlstads län
memorial, rörande skattläggning ä qwarnar, och
bestöt Högloft. Ridderffapet och Adeln- att Statsutskottets,
i anledning deraf, gifna utlåtande, icke
för det narwarande godkänna, tät tupra.
S;D« Föredcogos ä nyo Allmänna Beswarsoch
Oeconomiä-Utskottets- den 9 Junii och den
3 Julii pä bordet lagda, memorial, angäende
fljutsnings skyldighet, samt deltagande i byggnaderna
af tingshus och Häradsfängelser m. m.; och
angäende werkställighet af beflutade öfwerenskommelser
emellan Kyrkoherdar och deras ähörarc om
presterättigheter, hwilka Ridderffapet och Adeln hade
hänskjukit till behandlande af det kill jemkning
af stridiga meningar mellan Ständen tillsatte serskildta
Utskott: och sedan Högloft. Ridderffapet och
Adeln det serskildta Utskottets betänkande bifallitmen
derjemte erhällit underrättelse, att genom ?:ne
StändsbeflutberördesammaUtffotts betänkande wore
lill nästa Riksdag hanlande; fann Ridderffapet och
Adeln, i följe deraf, äfwen de ofwananmälte snäsor
under samma upffof inbegripne. Ult kuxra
-
Föredrogs ä nyo Lag- samt Allmänna Bes
swärs- och Oeconomiä-Utffottets memorial, angäs
ends
De» 14 Augusti» ?sr
linde beståndet af arrende-contracter, jemte ett ifrärt
berörde Utskott ankommit prdkocolls-Utdrag» inNehälkaNde
swar pä de anmärkningar, som tvid samm»
memorial blifwit gjorda- och beflöt Nidderstapet
och Adeln» att det genom MeMorialet tillstyrkta afl
flag bifalla.
Justerades följande i
Utdrag af Protokollet» hållet hos Högloft.
Ridderskap^ och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro d. 14 Augusti 1812.
S. D. Föredrogs Lag. samt Allmänna Be,
smars- och Oeconomi».Utskottens» den iz Julir
pä bordel lagda- betänkande» angående beståndet af
arrende-conlracter, och sedan för Riddekstapet och
Adeln blifwit »plast samma Utffotrs swar pä Rivderstapet
och Adelns gjorda anmärkningar» af d«n
28 sistledne Julii» beflöt Nidderskapet och Adeln,
art till berörde betänkande lemna sitt bifall. Vt
supra.
Högloft. Nidderskapet och Adeln åtskiljdes kt»
s till g. Vt tupr».
In 6steni protocvlli
L Lilverlioipe
-
Lördagen den iz Augusti.
Plenum klockan 4 eftermiddagen.
Justerades Pleni-Protocsllerne för dell Zgibe
d»nnes
Mdra Del, An 46.
?2s Den i A Augusti
dennes
för och eftermiddagen, samt för den n
nästföljande.
Uplästcs och godkändes 2:ne underdäniga strist
wetser titt Konungen, den ena
Om fängars formande och wärd; den andra
Om terminerne titt revision af Stats-, Bancooch
Riksgäldswerken.
Föredrogs ett, frän Riddarhus - Utstotttt in»
kommit, utlåtande af den n Augusti, öfwer de
till det samma hänwista motioner; den ena, att
Riddarhus-Fiscalen och Riddarhusets 2:ne ordinarie
Cantzlister syntes icke någonsin böra i Riks»
dags-arfwoden af Ridvarhus-castan tilldelas summor
till ett lägre belopp, än det, som af Stats,
werkcrs medel, för Riksdags extra Cantzlistecne
wid hwarje Riksdag bestämmes, den andra, att
för dem, denna gängen mätte anstäs en förhöjning
ifrän de redan bifallne izo, till 250 R:dr
Banco för hwardera.
Wid beswarandet af den förra frägan, yttrar
sig Utstottet, huruledes der samma förekommit, att
dä 24 §. i Riksdags-ordningen bestämmer, att arfwoden
af statsmedlen stola tilldelas den, under
Riksdagen biträdande, nödiga betjeningen r Ständens
Cantzlier, och dertill hos Ridderstapet och Adeln
räknas fyra Canrzlister, Riddarhusets twenns
ordinarie Tanrzlister syntes böra främst deruti in«
begripas, och således af Statswerket undfä de arst
woden, hwilka efter den hittills antagne praxis,
nu upbäras af extraordinarie betjeningen; men da
Den is Augnstsi 72Z
deste arfwoden af SratSwerket, med säkerhet, kunna
päräknaS si örre än Riddarhus-casians tillgängar,
åtminstone i en framtid, jynas kunna medgift
wa, och det more med billighet öfwerensstammande,
att ordinarie betjeningen, i händelse af oUka
arfwoden, framför extra betjeningen, undfinge
de förmånligare wilkoren, sä, och med afseende
derä, att besparing för Riddarhus-caffan kunde päräknas,
förestår Utskottet, att Riddarhusets twcnne
ordinarie Cantzlister hädanefter malte anses bland
de i Riksdags-ordningen uptagne fyra Cantzlister,
hwilka af stats-medlen bekomma sina arfwoden,
hwarigenom afwen det förste Riddarhus-Cantzlisten
manligen tillagde honorarium afwen förswuiine
z och att, dä arbetsdrift torde fordra mera betjening
an deste och a:ne extra Cantzlister, det pä
wederbörande mä ankomma, akt, i likhet med hwad
hittills stedt, destutom antaga en eller 2:ne extra
Cantzlister, hwilka, efter Riddarhus-Utstoltets hörande,
stulle, i mohn af deras arbete, undfå gratisication
af Riddarhus-castan; Ridderstapet och Adcln
icke destmindre vbetagit, att om, med minstning
i betjeningen, arbetet för densamma ökas, i mohn
deraf lära dem röna wedermälen af sin walwilja,
Hwad äter angar Riddarhus-Fiscalen, finner Utskottet
lustigt, att af Niddarhus-castan ständigt honom
tillägges etc lika arfwode med det ordinarie
Cankzlisterne hädanefter anfläs.
Widkommande sedermera ftägan om tillökning
i de redan bewiljade arfwoden för denna Riksdag,
anser wal Utstottet, att, dä ätstillige af Ridderffapet
och Adeln gjorde anordningar ätt af Riddarhus
-
724 Den 15 Augusti.
darhuscastan ulga, mäste, i anseende till hess knappa
tillgängar, genom antagen capitarion fullgöras,
Utskottet deraf ägt grundad anledning att, säsonl
»rfwoden wid denna Riksdag, ät Riddarhus,Eisdalen
och de ordinarie Cantzlisterne föreftä endast r Zs
R:dr. för hwardera, i likhet Med hwad som bestods
»vidiäloärS Riksdag härstädes. Med hwilken denus
i längd kan i det närmaste jeMsörasz men dä
Ridderskapet och Adelns remist synes utmärka dest
önskan att med ökade arfwoden ihågkomma deri ordinarie
betjeningen, och Riddarhus-castan af detta
Srs influtne Jntroduetionsmedel äger tillgång till
bestridande af en sädan förhöjning, sä, och enar
2Me extra Cantzlister hos Ridderstapet och Adeln,
under namn af förste Cantzlister, fa af statsmedlen
upbära hwardera zoo R:dr Banco uti arfwode,
och den ordinarie betjeningen rättast Med deste kall
jemföras, hemställer Utskottet att Riddarhns-Fifcalen^och
de 2:ne ordinarie Canrzlisterne äfwen mätte
af Riddarhus-castan, hwar för sig, undfä ett
lika summa.
Jemte detta memorial uplästes ätskillige det
samma bifogade yttranden af Utstotrets Ledamöter
Herrar Ler§enlliölst j sts krets z OakilmrtNz
Ueuterlkölst, 6^Ilenram och Friherre ^Vranzel,
^»err löotlrlisii, Larl krestrict Sedan Högloft.
Riddarhus-Utskottet nu ändteligen inkommit
med fikt betänkande, i anledning af Ridderskapet
och Adelns remist angäende föreslagen förhöjning r
Riddarhus-Fiscalens och Riddarhusets 2 me ordinarie
Cantzlisters arfwoden wid denna Riksdag,
och Utskottet en förhöjning i Vesta arfwoden tillstyrkt,
Den i5 Augusti. 72Z
styrkt, har jag wifferligen icke något att deremot
erindra. Men som Utskottet behagar tillika upgif.
wa ett förslag huru med dctze arfwoden i en fram»
lid stall förhällas och Riddarhusets ordinarie
Cantzlifler förflyttas bland den betjening, som, enligt
Riksdags-ordmngen, ivid hwarje Riksdag fär
antagas, anhäller jag ödmjukast att derwid fä göra
nägra anmärkningar. Jag trpiflar att Ridderfiapet
och Adelns önsta» och afsigt nägonsin warit,
gtt Utskottet i afseende pä förhastandet i framti.
ben skulle sig yttra, emedan ett sädant arrangement
spm det i srägawarande kan lämpesigast widtagaS
wid hwarje Riksdag; men om ock Midderstapek och
Adelns önstan warit sadan som Utskottet ansett
den; sä finner jag likväl förslaget, sädant det nu
ar, ofullkomligt och olämpligt, dels i anftende dertill,
att den ordinarie ffanlzllst, som stall föra Protokollet
i Niddarhus-Utstottet och dagligen wara der
tillstädes, omöjligen tillika kan fullgöra sin tjenst
som extra Cankzlist, hwarigenom RiddarhusSecreiseraren
osta skulle komma i förlägenhet wid expedierandet
af de manga ärender, som under en Riksdag
förekomma, dels och i synnerhet i anseende
dertill, att förslaget innefattar en stridighet emot
eller förklaring af 24 §. Riksdags-Ordningen och
hwilket en ledamot i RiddarhusUtffottet Herr Kam.
mar - Junkaren Oxllenrsm i dest serstildta yttrande
tillräckligen uplyst. Förestriften i denna tz. har, enligt
min ranka, endast afseende ä den under Riksdagarne
nödige extra betjening, med hwilken Riddarhusets ordinarie
Tjenstemän icke böra sörblandas;och fär jag således
ödmjukast anhälla om Hr LandlMarstrlkcnspro
position
-
726 Dell 15 Augusti.
position till afflag ä denna del af UtstoltetS
betänkande,
Zerr Lerzsntköiä yttrade, att han såsom Ledamot
i Riddarhus-Ut flottet bidragit till isrägawarande
betänkande, och da hwad deruti blifwit anfördt,
af någon ansetts, wara stridande mot Riksdags
ordningen, kunde han ej undgå förklara, att
han taflade med hwarje ledamot bland Ridderflapet
ech Aoeln i nit för grundlagarnes helgd. Man
kunde aldrig säsom grundla gsfräga anse det under
ventilation waranhe ämne eller hwilka af Riddarhusets
Cankzlie betjening böra undfä sin aflöning
bland de i Riksdags-ordningen nämnde fyra Cantzlister,
till hwilka arfwoden af Starswerket utbetalas,
Han rrodde, att genom antagande af hwad
Riddarhus-Ukflottet föreslagit-, Riddarhusets ordinarie
Cantzlister flulle erhälla bättre wilkor. under
Riksdagen än derest de aflönas af Riddarhus-caffan
hwars tillgångar icke synas i en framtid kunna bestå
sä stora arfwoden som Statswerfet, och att
RiddarhuKcasianjemwäl härigenom kunde besparas, dä
exrraCantzlisterne antagas med det wilkor, att i-mohn
af deras arbete och caflans tillgängar bekomma sin
gratification; och hwad angick Herr kotliliebs anmärkning
att frägan härom borde wid hwarje Riksdag
bestämmas, sä ansäg han att dä pä ntgängen
deraf berodde extra betjeningens mer eller mindre
förmänliga »vilkor, syntes det angeläget, akt sadank
wore wid deras antagande kändt.
Han begärte säleves att Herr Landt-Marskalken
läckres göra proposition lill bifall pä betänkandet
i hela desi widd,
Herr
Den iZ Augusti. 727
Herr kotklieb anmärkte, att någon besparing
för Riddarhus-casian ej synres sa aldeles hafwa
ingått i Utskottets plan, dä Utstottet sjelf föreslagit,
att de extra Csnizlister, hwilka ytterligare
ftulle behöfwaS, borde af Riddarhus casian erhälla
arfwoden, och dä till arbetets bestridande beljenin»
gen nödwändigt skulle komma att ökas, upkomme
wisit inHen besparing för ossian.
Herr-Landt-Narffalken gjorde proposition
till bifall ä Riddarhus-Utskottels utlärande pä det
satt, att enligt Utskottets förslag mätte af Riddarhus
- catzans. medel anfläs i arfwoden för denna
Riksdag ät Riddarhus-Fiscalen samt Riddarhusets
r:ne ordinarie Cantzlister, hwardera 300 R:daler
Banco; och att hwad anginge frägan om bestämmande
af beloppet af sadane arfwoden för dem wid
tillkommande Riksdagar till likhet med dem, som
Riksdags. Cantzlisterne af Statswerket tilldelas,
densamma ansägs kunna pä serskilt pröfning wid
början af nästkommande Riksdag ankomma.
Ropades i allmänhet Ja; men
-Aerr Ler^enlkölä begärde proposition pä
Utskottets betänkande till hela desi sturehäll.
-Herr Landt-Narffalkeu yttrade, det hans
proposition war ställd pä Utskottets betänkande,
med den tilläggning, akt den sednare frägan mätte
kunna »vid annan Riksdags början uptagas s^och
pröfwas.
Zerr Lergenlkölä yrkade ä nyo, att Utskottets
ullätande mätte helt och hällit till bifall framställas,
hwarigsnom blefwe säsom grund stadgadt,
att af de fyra Cantzlister Riksdags-ordningen omtalar,
728 Dtztt IZ Augusti.
sqsqr, Riddarhusets 2-ue ordinarie Cäntzlister, aktitz
hlefwe till wedergällningar af Stakswerket horätts-.
Hade,
Zerr o^ttonram förklarade sig, i. enlighet metz
sitt, betänkandet bifogade, yttrande, emot Herr
LerZenlköI^s tanke,
Underteknad Liiverstolpe, ^xos 6rdrie!,
yttrade sig: isym jag hade den aran att wqrq Ledamot
af ConstikUkions-Utstottet lyid i6og ärS
Riksdag, dä Riksdags-ordningen gjyrdes, kan jag
med säkerhet uplysa, att stadgandet i 24 §. af densamma,
angående den. under Riksdagar ne biträdande
nödiga betjeningen, hwilken bestämmes till fyra
Cantzlister för Ridderstapet och Adeln, icke har afseende
pä Riddarhusets ordinarie Cantzlister. Witz
förut förflutne Riksdagar hade missbruket metz botjenings
antagande hos andra Riks- Stand understundom
gatt gansta långt: ett och annat Stantz
hade någon gäng haft ända kill »2 och 16 Tjenstemän,
Etc sä kostsamt missbruk behösde förekom?
mas, hwarföre ock antalet ansägs böra i Riksdagsordningen
lodligen utsättas, AZid öfwerwäggndet
inom Commutivns-Utstottet af hmarje Riks-Ständs
nödwändiga behof af Cantzlister fann Ulstottee, att
Ridderstapet och Adeln, såsom det talrikaste Ständer,
och i följe deraf det sym gäfwe den masta
sysselsättning är sin betjening, gansta wäl behösde
ett större antal Cantzlister än de öfrige, och gnsäg
xä sadan grund 6 Cantzlister för Ridderstapet och
Adeln nödige, men trodde sig ej börg belasta Statswerket
med - grfwodes tilldelningar ät siere än. 4«
Mfasiigt till antagande för hwarje Riksdag, enär
Riddar
-
Deri iZ Augusti. 72-
Riddarhuset förut pä stat ägde 2:ne ordinarie?,
hwilkas skyldighet det ware ait sä under som mellan
Riksdagar, gä Ridderskapet och Adeln för sing
hlotta löner, med sin tjenst tillhanda. Utskottet
trodde sig ock tillräckeligen uttrycka denna mening
genom ordalagen: unhcr Riksdagar biträdande
nödige betjening, hwarmed swärliqen, emot ordens
lydelse, lärer kunna förstus- bäve under och
mellan Riksdagar, eller pK stat tjenstgöranck
he, i stallet för: under Riksdagar biträdande.
Hwad angär detta antal af 2.ne ordinarie och
4 extra Canlzlister, har jag, enligt min erfarenhet
under 8 Riksdagar, den öfwertygelse, att detsamma
wisterligen icke täl någon förminskning: och torde för öf»
vigt tillätas mig erindra, att frägan huruwidq
Riddarhusets ordinarie Canlzljster borde fä upbarg
arfwoden af statsmedlen, icke blifwit till Riddar».
Hus-Utskottet hänwisad,
I anledning af en Riddarhus »'Utffottets Ledamots
yttrande, att Riksdags extra Camzlisternas
»yal af Landt-Marskalken beror, sär jag namna,
gtt med hetta wal icke sä förhäller sig eller kan sig
förhälla, emedan besia Cantzljster, i anseende till
arbete, som föyegär Riksdagen, mäste wara sörvrdnade
innan Landt.Marskalk af Konungen ar utnämnd
; utan har deras wal i längliga tider berott
as Riddarhus - Secrekeraren allena, ehuruwäs jag
personligen alltsedan mitt tillträde till sysilan hemställt
detta wal till Riddarhus-Directionen, förbehqllandes
mig allenast att ensam utwäljq m af wig
för sädan skicklighet kand och bepröfwad person,
att han, i fall af behof, kunde mitt answarisa, ställe
7 3 v Den 15 Augusti.
wid protocollet till Nidderskapet och Adelns fullkomliga
nöje företräda. Beträffande äter en annan
Utskottets Ledamots yttrande, i anledning af de för
ferstilka orsaker olika arfwoden af goo och af 252
N:dr, hwaraf, wid denna Riksdag, den förra summan
af statsmedlen tilldelas aine extra Cantzlister
dch den sednare 2-ne andra, att den högre summan
skulle tilldelas Rector Silverstolpe? och unge 8ilverstolpen,
mä det tillätss mig uvlysa att sörhällandet
härmed är aldeles motsatt; att de extra
Canlzlister hwilka den högre summan skulle tillkomma,
äro icke de nystnämnde, utan Secretcraren
Brummer och Kongs. Secreteraren Lträkile,
och sädant med rätkwisa, dä de äro de wid Riddarhuset
tjenstgörande äldste extraordinarier; och att således,
ehuru, genom enskilt wänskaps-öfwcrenskommelse
förut, alta 4 Riksdags-Cantzlisterne sig emellan
ärna lika dela de sammanflagne arfwodes summorne,
är intet företräde i förmän lemnadt ät min
Bror, och intet ät min Son.
Sepr LerZensKölä crindrade, i anledning af
underteknads anmärkning om behofwet af den nu
warande betjeningen, att Riddarhus-Utskottet, sa
mycket mindre deri föreslagit någon inskränkning,
som Utskottet hemställt, art rrne extra Cantzlister
i mohn af arbetet ftulle fä antagas och af
Riddarhus-catzan aflönas, hwarigenym samma antal
som nu, eller i sednare fallet 6, more bibehållit.
Herr Landt Marskalken förnyade härefter
sin redan gjorde proposition, hwilken
Bifölls.^
Före
-
Den iA Augusti. ?zi
Föredrogs ett protocolls-ntdrag frän Bewill.
yings-Utskoktet af denna dag, af innehall, au dä
Bewillnings-Utskottet för desi del ej ansett lämpeligl,
att i projectet till Bewillnings-stadgan intaga
Riksens Ständers affaktade befluk, huru med det
blifvande öfmerstoltet ä bewillninqen frän och med
är 181Z bör förhällas, Utskottet besiutit sädant hos
Riksens Stander anmäla, med hemställan om icke
föreskrift frän Ständerna mä lemnäs Banco- och
Staks-Utskotlen, att wid instructionens utfärdande
för Fullmägtige i Banken och i Riksgälds Csntoiret,
ofwannämnde Riksens Ständers beflur iagttaga,
Aerr Landt - Marskalken yttrade , att dä
Ridderstapek och Adelns pro ocolls-utdrag, rör ,de
Bewillnings-förordningen, innefattade / 'flut,
att ät bemälte Fullmägtige updraga. : händel
se
af ett blifwande öfwerstokt, hos Kor,g: Maj:t r
»underdånighet anmäla, hwilka bewill,nu gs-nfgifter
kommp att uphöra m. m., torde nu blott wara nö»
digt, att remittera denna fräga till L anco- och
Stats-Utstotten, med anmodan, att i Reglementerne
för Fullmägtige öfwer Banco- och Riksgäldswerken,
bemakte Fullmägtiges åtgärd noga enligt
Riksens Ständers beslut bestämma,
Grefwe dlörner, /uclolpk Loran, instämde
häruti, rilläggaudes art Riksens Ständers widtagne
förordnanden i afseende pä öfwerskottet äfwen borde
i Riksdagsbeslutet uptagas.
äerr Landt-Marskalken trodde sädant böra
ste hänwisningswis, och anstalten egenreligen wara
nödig derföre att perfonerne borde bestämmas, hwil-r
' ka
?zr Den is August!,
ka skulle aga att, vm tillfället inträffade, hos Kongl.
Maj:t göra anmälan.
Zerv Lilverllolpe, 6ullak ^brsksm, yttra- .
de, art i Riksdagsbeslutet borde i allmänhet stq
beflUlet, och i Fullmägtiges Reglemente delaillerne.
Zerr Landt-Narffalken gjorde i anledning
häraf proposition, sä wäl om införande i Riksdagsbeslutet
af Riksens Ständers dispositioner om
ett mMigen blifwande öfwerftott, som om den förut
af honom föreslagne anmodan till Banco- och
Stats-Utskotten.
Bifölls,
Härefter upsattes och justerades, genast föl»
rande:
Utdrag af Prokocollet, hållet hoS Högloft-,
Ridderftap.et och Adeln wid Urtima Riks«
hagen i Orebro h. i5 Augusti 1812,
S. D, I anledning af ert, ifrän Bewillyings
- Utskottet ankommit, prokocylls-utdrag, rö»
rande anwändandet af ett möjekigen pä bewillningen
upkommande öfwerstott öfwer den fastställda
bewillnings-summan, bestöt Höglofl. Ridderftapet
och Adeln, att Riksens Ständers öfwer detta äm«
ne fattade beslut i Riksdagsbestutet ftulle införas,
och tillika Stats- och Banco - Utskotten anmodas,
att i Reglementerne för Fullmägrige i Banguen
och Riksgälds-Cdntoiret, berörde Fullmägtiges åtgärd,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla,
när tillfället till detta besluts werkställighe<
inträffade, nyga, enligt Riksens Ständers beslut,
bestämma- Ot supra.
Uplä,
Den 15 Augusti. 7ZL
Uplästes Constitutions-Utstottets memorial, af
sörledne gärdag, innefattande »Mande öfwer Kon»
Ungens Nädiga proposition af den 7 dennes, rörande
förändring L ätskillige puncter af grundlagen, sä
tväl som Utskottets wid memorialet fogade förslag.
Zriherpe af lVetterlleätz Lustaf: Dä enilgt
hwad 8r §. Regerings-formen stadgar, och pä
sätt ConstitutioNs-Utskottet i desi Nu uolästa betar»
tande afwen förestagit, de af Kongl. Majit framställde
förändringar och jemkningar af wista §. §.
L bemälte grundlag, böra i ett sammanhang hwila
till nästa Riksdag, för att dä till pröfning och afgörande
förekomma, Utan art i detta afseende nägon
stillnav göres emellan de af CoNstitutions-Utskottet
tillstyrkte och deni, Hwaruti detta Utskott
haft en med Konungens nädiga proposition skiljaktig
tanka; borde jag icke Uptaga Högloft. Ridderskåpet
och Adelns tid med nägra enskildt» anmärkningar
ä min sida. Men dä jag contrasignerat
Konungens proposition, torde mig tillätas att, endast
för egen räkning, fä till protokollet yttra nägra betänkligheter,
som hos mig förekommit emot nyttan
och nödwandigheten att bibehälla senare rnomenttk
L 38 §. af Regeringsformen.
Kongl. Maj:t har trott, att detta stadgande
more af den natur, att der, utan kränkning as
Swensta folkets frihet, borde och kunde utestutaS»
Constikutions-Utstkottet har deremot ansett, att ehuru
rättigheten att wägra kontrasignation, förmode»
ligen aldrig skulle behöfwa i werkst särtaS, likwäk
denna rättighets uteslutande frän wär grundlag
möjeligen skulle kunna wäcka den ogrundade mist
tSnks,
734 Den 15 Augusti
kanka,
att dä sä nyligen Statens Embelsmäns am
swarighet inför nationen för deras rädftag, blifwit
i Regeringsformen stadgadt i öfwerensstämmelse,
fom jag wid detta tillfälle wägar tillägga, med
hwarje redlig Embctsmans enstildra önskan, denna
answarighet skulle anses wara, om icke aldeles till
intet gjord, Åtminstone i betydlig mohn förswagad.
Om det warit Constikulions.Mstotiets pligt, akt ur
denna synSUnct betragta detta ämne, torde det wa,
ra mig tillätit anföra, att det äfwen warit Konungens
pligt, att, dä ett förslag till jemkning i
denna §-, skulle göras, endast fästa sig wid hwad
erfarenheten lärde, wid plöjningen af stadgandets
werkeliga nytta, och af de följder, hwartill det kan
leda; Konungen har trott, att de fel, hwarom z8
§. i Regeringsformen handlar, aldrig- under en
kraftfull styrelse, komme alt inträda. Akt deremot
en swag Regering aldrig stall yrka något, som möjeligen
kan möta motstånd, eller ock snart afskräckas
att fordra någon werkställighet ä den befallning,
som blifwit gifwen; men dä nllwaretsen af
detta stadgande förnämligast mätte härleda sig frän
den afsigt, att förhindra en egenmäktig Regent ifrän
öfwerträdelse af Rikets grundlagar, torde jag
fa underställa Högloft. Ridderstapet och Adelns
uplyssare pröfning, huruwida icke den Regent, som
anser sig äga kraft nog att befalla en algard, stri,
dande emvk tydlig lag, icke till detta första inbrott
i samhälls-contractet, lagger etl annat, det, att till
werkställighet befordra sin gifna befallning.
Jag är den förste som erkänner de rena afe
sigker, hwilka ledt de Herrar och Män, som i Regerings,
Den 15 Augusti- 73Z
geringsformen infört och bibehållit detta stadgande;
jag tror ästven, att ej något tillfälle gifwes, dä en
lugn och fördomsfri pröfning samt en ömsesidig aktning
för skiljaktiga meningar, i högre grad bör ligga
till grund för rädflagen och öfwerläggningarne,
ön dä styrelse-former böra af en lagstiftande församling
till sitt marde bedömmas. Men dä, med
de anmärkningar jag nu arnar anföra, min enda
afsigt ar, att offenteligen tillkännagifwa min enskildt
mening, utan anspråk, akr wilja werka pä
andras öfwertygelse, tror jag mig, ä ena sidan,
hafwa upfyllt min pligt, och förwäNtar, ä den andra,
wänfkapsfulla uplysningar öfwed möjliga
misstag.'
I 38 §> af Regerings-formen stadgas: "Skul-,
"le den föredragande finna något Konungens be"flut
wara stridande mot denna Regeringsform,
"göre han i Staks-Nädet derom föreställning; yr"kar
Konungen ändock, att ett sävant beflut stalt
"utfärdas, ware det dä ben föredragandes rättighet
-"och pligt-att sin kontrasignation derä wägra, samt
"nedläggs han i följd deraf sitt embete, hwilket
"han icke mä ätertaga förr än Riksens Ständer
"hans förhällande pröfwat och gillat. Emedlertid
"ware han wid sin lön och öfriga tjensten ätföljan"de
inkomster bibehållen." Häraf synes tydeligen,
att dä en föredragande wagrat sin contrasignation
och nedlagt sitt embete- stola Riksens Ständer, wid
päföljande Riksdag, Upträda i egenskap af Domare
emellan Konungen, som anbefallt ätgarden,och
ben föredragande som nekat alt sanktionera den
samma, gmom sitt namns undersättande ä Expeditionen.
736 De;; is Augustt
tioNeM En af dessa parter stalt således, tlkt sill
omdöme dm grundlagens mening, och Lill firl för^
hällande, af nationens församlade ombud, antingen
gillas eller ogillas^ KaN denna pröfningsrätt
wara förenlig Med Naturen af en lagstiftande församling?
Skall den ej leda till eli tillständ af
sjelf-förswar och söndring mellan Konung och Ständer,
som förr eller senare, pä bekostnad af Statens
lugn och sällhet, stall göra den ena af dessa magiker
till segrare öfwer den andra? Hwad begrepp
kunne wi göra oss om en Konung, emot hwilken
Rikets Stander förklarat sig, tili förmän för en
föredragande? Är det ej att förstöra Konungamagkens
helgd och werkningsförMäga, att tänka sig
ett sädaNt falt; ätt se en föredragande segrande kimot
sitt Konung, ätminstone sjelf kunna sätta i
fräga, HurNwida dess Embetes befattning endast
warit hwilande, och derföre tvore Möjlig att ätertaga?
Hwad kan och bör derefter förwäntäs äf kN
Regering som täl detta? Skall den först förnedras
för alt sedermera kunna gagna? Huru stall dessutom
denna Riksens Ständers pröfningsrätt emel
ian Konungen och den föredragande werkställas?
Om saken, hwaroM fräga är, L NägoN Mohn kan
wara underkastad «t skiljaktigt omdöme, stola da
bäda parterne Upgifwa de grunder hwarefrer de
handlat» och ömsesidigt wederlägga hwarannanZ
Jag hemställer wördsaMMast. huruwida detta är
möjligt och werkställbart! Dessutom siNnes ingen
motswarighel i päföljd, emellan Konungen och den
föredragande. Jag undantager fullkomligen den
allmänna stadliga werka n, som af den förres för
minstM
-
Den 15 Augusti. 7Z?
minskade anseende upstär, dä den senare deremot
allid inom dest enskilta förhastande inlkränkes. Jag
fäster mig endast ivid den omständighet, att, i
händelse Riksens Ständer ogilla en föredragandes
upförande, som i följd af wägrad conkrasignation
nedlagt sikc Embete, denne likwal aldrig är till
något annat answar bunden, än pä sin höjd till en
allman öfvertygelse om desi inffränkta begrepp och
felagtiga omdöme. Dä den föredragande äger full
rättighet, att, efter egen pröfning, göra etc urwal
af de Konungens beslut han finner wara mot Regeringsformen
stridande, sä kräfwer ämnet, hwarvmfrägaär,
en klar och tydlig egenskap, för atr ej
förwändas lill en ordtwist, hwaruti alind afgörande
rätten, as den ena eller andra parten anses
med mer eller mindre partiskhet förbunden.
Dä en föredragande är ansvarig för sina rädslag,
synes mig deraf wara en naturlig följd, att han
icke contrafigncrar något annat beslut än det, för
hwilket han kan answara. Stadgandet i Z8 § är
Medes äfwen af detta skäl, öfwerstödigt. Af bet
jag förut haft den äran anföra är det, under en
allmän synpunct, skadligt. Jag tror icke att något
solk bör enskildt öfverlemna den fruktanswärda rättigheten,
att kunna tända twedräglens lägor emellan
Konung och Undersåtare. Om man till ytterlighet
drifwer grundsatsen af »vaksamhet emot Regenten,
sä kan man äfwen, i anseende till en föredragande,
förutsältaalla möjliga föraktliga motiver för
desi nekade contrasignalion. More det wäl omöjeligk,
atl en föredragande, u an skicklighet, och utan tänsta
Andra
Del. N:o 47.
?z8 Den l Z Augusti.
'sia af sin egen heder, som genom en tillfällighet
eller ett bedrägligt rykte blifwit befordradt, afpassade
ett lag igt tillfälle, för art nedlägga sitt
Embete och intill nästa Riksdag upbara sin lön,
endast i afsigt, at förekomma ett entledigande, som
ftiljde honom bade frän lönen och de öfriga tjcnsten
ätföljande inkomster. Om derföre 2 momenret
i z8 Regeringsformen bör bibehällas, hwilket
jag med min enskilta öfwerkygelfe icke kan förena,
synes mig åtminstone alt den modificakion deruti
bör .-göras, att den föredragandes rättighet
och pligt endast mä wara, att dä Konungen
yrkar utfärdandet af något beslut, stridande
mot Regeringsformen, nedlägga sitt
Embete, da ali Rckjens Ständers pröfnuigsrälk
och stadgandet om lönens bibehållande -kulle Utesiutas.
Jag är öfwcnygad, att om Riksens Ständer
funno, att en föredragande, af werkeliga skal,
nedlagt sitt Embete, -kulle icke nagm wilker i grundlagen
behöfwas för att hos dem tala till denne Embeksmans
förman; han skulle således icke wara i
saknad af den be.öning han hade rätt att wanta
och det warde han i allmänna omdömet skulle winna
borde natursigtwis wärra pä Rikets Ständer.
Jag har pä ett högst ofullständigt satt framställt
mina tankar i detta wigtiga ämne och förnyar
min anhållan om Högloft. Ridderskapet och Adelns
tillgift att sä länge hafwa misibrukat desi
tålamod.
Herr Landt Marskalken: Enligt 81 tz. i
Regerm,sformen, bör, såsom äfwen Kongl. Majtt
i desi nådiga proposition» Constitutions-Ulstottet L
desi
Den 15 Augusti. 739
dest betänkande och äfwen nu sist Friherre afVVetterstsstt
erindrat, verka betänkande jemte det hosfogad,
: förstaget blifwa hwilande kill nästkommande
Riksdags Men da de förestagne förändriiigarne
blifwit Riksens Ständer meddelte genom en form»
lig proposition ifrän Konungen, fordrar utantwifwel
wördnaden, art eit swar kill Kongl. Maj.tt i
underdånighet öfwerlcmnas, Ikppä sadan grund
får jag till Höglofl. Ridderstapet och Adeln fram.
ställa följande proposition: Bifaller Ridderstapet
och Adeln atl, med nu upläste ConstilutioNs>Utstoltets
Betänkande i a.fstrift, sadänt underdånigt
swar mä till Kongl. Majit afgä, hwarurinnau
förklaras, ait sedan Riksens Stander med underdånig
wördnad emotlagir Kongl. Majus proposition
af den 7 dennes rörande äistilliga förandrin»
gar uti flere § Z af Regeringsformen har, enligt
samma lags 8i §, Constuutions-Ukstotkets Utlätande
blifwit deröfwer infordravt, sankt att alla sa
wäl i Kongl. Maj.-ts Nädiga proposition UpragNö
som i ofwannämnde betänkande såsom nya afhandlade
frågor, ledande kill ändring uti Regeringsformens
stadganden, blifwit i anledning ej mindre
as denna grundlags förestrifter, än af Kongl,
Majit uti dest nädiga proposition yttrade och bestämde
afsigt, lagda pä bordet, för atl wid fram»
beles infallande Riksdag till pröfning och äfgöran»
de af Riksens Ständer äter Uptagas?
Bifölls.
Vplästes ett Protocolls-litdrag frän Bew!siinngs-Urstotket
af denna dag, hwarllti, efter tillkännagiswande
att Bonde>Sländet ensamt Magit,
Niell
74S Den 15 Augusti.
men de öfrige Riks-Standen godkännt Utstkotlets
förslag i betänkande af den ?:de dennes, angående
updrag kill Iiiksens Ständers Justilia Ombudsman,
akt genom andrings sökande i behörig ordning,
jemlikt 75 § af Regeringsformen, bereda,
dä dek behöfwes, en billig jemkning i de ärliga
markegangs-taxorne öfwer hela riket, Uiflottet hemställer,
alt denna sräga , uppå anförde >M, mätte
wara ansedd wara afgjord genom z:ne Ständs
sammanstämmande bestut, hwaraf ärer torde följa
atl Riksens Ständer ät dest Constilutions-Utstotl
updraga, att sörestä nägor stadgande enligt detta
bestut, såsom tillägg uti Jnstructionen för Ständernes
Justikiä Ombudsman.
(Zrefwe törnar, 6»ran: Riksens
Ständers bestut om denna befästnings updragande
ät Justitiä Ombudsmannen, hade, när der fattades,
den grund, att koppstalten möjligen kunde komma
act bestämmas efter dagswerken, hwilkas tvärve
ä er ffulle genom markegängssältningen determineras.
Denna grund har nu blifwit förändrad.
Will man likafullt, i afseende pä andra till minnande
ändamäl, lata pä sätt Bewillnings-Utstottet
i sitt Prorocolls-Utdrag förestagit, lemna Justiliä-Ombudsmannen
det åliggande, att i wänlig
wäg söka möjelig nödig ändring i markegangssättningarne,
har jag för min del ej något deremot
att erindra. Men dä här ej är fräga om en »vid
Justitiä-Ombndsmans-Embetet för alltid till fästande
pligt, hwilken i sädant fall wisterligen borde
uti Justitiä Ombudsmans-Jnstructionen tilläggas,
utan förmodeligen endast om elt updragande
Den 15 Augusti- 741
för denna gängen och intill desi Riksens Ständer
ater sammankomma, lärer någon remisi till Constitukions-Utftottet
icke wara lämpelig, man blott
Expeditions-Ulstottet böra anmodas att härom projectera
en underdäniq anmälan till Kongl. Majit.
Herr Landt Marskalken proponerade akt
delta Riksens Ständers beftuc mätte, såsom ett
oeconomifft ärende, hos Konungen i underdänigher
anmälas, med anhållan, att i händelse Hans
Majit täcktes i näder dertill lemna sitt bifall, Hans
Majit mätte till Sine Befallningshafmande nädig befallning
utfärda om marlegängssatkningarnes insändande
till Justitiä-Ombudsmannen, samt derjemte
behaga detta Riksens Ständers beslut Justikia-Ombudsmannen
i näder meddela.
Bifölls; anseendes derjemte, efter någon kort
öfwerläggning, Ridderffapet och Adeln icke nödigt,
att något härom uti Riksdagsbeslutet inflöte.
Herr Landt-Marskalken hemställde om icke,
dä Riksens Ständer nu innan den tillökade Riksdagstiden
till anda lupit, alla fina migtiga äliggauden
fullgjort, Ridderffapet och Adeln behagade
tilläta akt Herr Landt-Marskalken jenUe Herrar Talemännen
singö hos Kongl. Majit om Riksdagens
slutande, ä Riksens Ständers magnar, i underdånighet
anhälta.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hället hos Högloft.
Ridder.
74? Den iZ Augusti,
Ridderflaper^ och Adeln, tvid Urtima
Riksdagen i Orebro den iZ Augusti 1812,
S- D. Bestöt Ridderstapet och Adeln, efter
uplasande af Constitutions-Ulstottets betänkande
i anledning qf Kongl. Majsts nädiga proposition
rörande nägra förändringar i Regeringsformen, ark,
jemte öfwerlemnande at berörde ConstiNttions-vistokters
betänkande i afskrift, ett sävant underdånigt
swar till Kongi. Maj:t stntle afgä, hwari törklarades,
att, sedan Riksens Ständer med underdånig wördirad
emottagit Kongl. Majus proposition af den
7 dennes, rörande åtskilliga förändringar i flera Z Z af
Regeringsformen, hade enligt samina lags 8i §
Constitutions-Utjkottels utlåtande blifwit deröfwer
fnfordradt, samt att alla sä wäl i Kongs. Majrts
nådiga proposition upkagne, som i ofwannämnde
betänkande såsom nya afhandlade frågor ledande til!
ändring i Regeringsformens stadgande», blifwit i
anledning ej mindre af denna grundlags förestrifter,
än af Kongl. Majrt i dest nådiga proposition
yttrade och bestämd» afsigt, lagde pä bordet, för alt
wid framdeles infallande Riksdag till pröfning och
afgörande af Riksens Ständer uptagas. lät supra.
Uplästes ett Protocolls-Urdrag frän det He»
herwärda Bonde-Ständet, af denna dag, med
tillkännagifmande af Ståndets bilats tilt Bewillnings-Utstoktets
ofwanför i detta Protocvll intagne
hemställan om anmodan kill Banco- och StatsUtflolken,
akt. i Regtememerna för Fullmagtige i
Banco- och Riksgäldswerken, iagttaga hwad Riksens
-
Den 'Z Augusti. 743
sens Stander, i afseende M öfwerstotl ä bewiltningen,
stadgat.
Föredrogs etk Protocolls-Utdrag af denna
dag frän det Wällofl. Borgare-Ständet, hwaruti
förmäles at, wid justering af Expeditions-Utffottets
project till underdånig skrifwelse angäenve Salpeter
tillwerkningen, Ständet förklarat, att det ej
wille frångå fitk meddelra bifall till Allmänna
Beswärs- och Oeconomiä-Ukfkottets först afgifne
Betänkande i ämnet, men art det ansäge detta bifall
såsom en concesiion i Ståndets privilegier, och
att denna concesiion ej kunde sträckas utöfwer det af
Ständet gjorde begifwande, hwartill Expeditions,
Utskottet dock tagit sig anledning af de öfrige Eländens
godkännande utaf Oeconomiä-Ulskoktets sista
ullätande; i anseende hwartill, Ständet ej kunde antaga
det insände projectet, uran flullö anmoda Expedilions-Ulskottet
att skrifwelsen till Kongl, Majtt
i öfwerensstämmelse med Skändets bestui förändra:
deruti respective med-Ständen skulle inbjudas art sig
förena.
Lades pä bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högloft
Ridderskapet ^och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den i Z Augusti 1812.
S. D. Sedan Bewillnings-Utffotter genom
ProlocollsUtdrag, hos Riksens Ständer sig förfrägat
i afseende pä Riksens Ständers i sammanhang
med Bewitlningen fattade beslut, art marke
gangs
-
744 Den 15 Augusti.
gängssäktningarn: borde af Herrar Landshöfdingarne
till Riksens Ständers Justitia - Ombudsman
ärligen insändas/ hwilken borde i wänlig wäg deri
söka möjeligeu nödig ändring, bestöt Högloft. Ridderfkapct
och Adeln, att genom underdånig skrif»
weise detta beslut hos Ko.gl. Maj:t skulle anmälas,
femte lika underdänig anhållan, det mätte Hans
Maj:t såsom ett oeconomifft ärende taga detta mäl i öfwerwagande,
i händelse Kongl. Majtt dertill täck»
tes lemna sitt bifall, Kongl. Maj:t mätte tlll stna
Befallningshaswande derom nådig befallning afgifwa,
samr detta Riksens Sränders beslut Justitia»
Ombudsmannen i näder meddela, pir supra.
S» D. I anledning af Riddarhus-Ulskottets,
i memorial af den n:ke dennes asgisne utlåtande
öfwer Ridderstaper och Adelns remist af deu
8:de nästföregående, bestöt Högloft. Ridderffapet och
Adeln, at af Riddarhus-cast ms medel ansta i Riksdagsarfwoden
för denna Riksdag ät Riddarhus-Fi»
scalen, samt Riddarhusets 2:ne Ordinarie Cantzlister
h,vardera zoo R:d B:o z och hwad angar frä»
gan om bestämmande af beloppet af sadane arfwoden
för dem wid tillkommande Riksdagar, till likhet
med dem, som Riksdags-Cantzlisterne af Statswerkel
tilldelas; ansäg Ridderftapec och Adeln densamma
kunna serskilt pä pröfning ivid början af nasta
Riksdag afkomma, bär supra.
Utlästes Prolvcolls-Utdrag ankomne frän det
Högwördige Presle-Ständetaf d. 9.de Julii, innefattande:
Äter
-
Den i z Augusti- 745
Ä erremisi af Allmänna Beswärs- och Oeco»
uomiä-Utskottets betänkande rörande inrättandet af
e» practisk Bergs-Schola i Fahlun.
Af den A.-ke Augusti.
Bifall till Bewillnings-Utskottets förnyade uklätande
angående Chartä-Sigillatä Förordningen.
Bifall till Stats-Utskoltets betänkande angående
antalet af de revisioner som före nästa Riksdag
böra anställas öfwer Stats-, Banco- och Riksgälds,
mertens tillständ och förwallning.
Af den 8 Augusti.
Gillande af Banco-Utskottets i sednast omrörde
ämne afqifne memorial.
Remiff till Constitulions - Utstottek af Kongs.
Maj:ts nädiga proposition, om åtskilliga andrin,
gar i Regeringsformen och Riksdags-ordningen.
Bifall till Stars- och Banco - Utskottens serstildte
betankanden, rörande de a:ne Crediliven.
Bifall till Stats- samt Banco-Ukskottens utlåtande,
i anledning af Konungens nådiga flrifwelse,
om uptagande af inhemska län för extraordinarie
behof.
Gillande af Allmänna Beswärs- och Oecono.
miä-Utskottets afgifne ullätande, öfwer de inom
Preste-Sländet gjorde anmärkningar tvid Utskottets
betänkande, i frägan om inrättande af en practisk
Bergs-schola i staden Fahlun, sä midt detsamma
rörer hemställan huruwida Riksens Ständer anse
nyttigt, det Kongl. Maj:t nädigst täckies pröfwa
detta ämne, jemte nllräckeligheten af de dertill förestagne
medel och widtaga den författning derulinlian,
som saken och ändamälet lunde förtjena.
In
-
746 Den 15 Augusti.
Instämmande i Ridderffapet och Adelns beflut,
att utsatta tiden till nasta lagtima Riksdag
till den !Z September 1817.
Af den iO Augusti.
Bifall till Stats, Nlstottcks betänkande, angående:
1:0 Riksens Ständers för deltagande i öfwer-reviston
af krigsrakenstaperna utsedde Deputerades
berättelse, rörande krigsredogörelsen och Re,
visions-werket, samt 2:0 tillökning i arfivohet för
nämnde Deputerade.
Gillande, med wista undantag, af hwad Bewillnings
- Vtfkotlet, i swaret pä anmärkningarne
tvid dest betänkande om tullafgiften, förestagit.
Instämmande i Borgare-Ständeks bestut, att
anmoda Bewillnings-Utstottet, att, i fal! stiljag.
tigheter mellan Ständen i frägan rörande allmänna
bewillningen m. m. stulle vppas, de stridiga meningarne
sammanjemka och med förslaget dertill 0-  fördröjeligen inkomma.
Bifall till Bewillnings-Utstokkers, rörande afgLfterne
för branwins-killwerkningen, afgifne betänkande
med de ändringar Utstoltet, till sölje af gjorde
anmärkningar, i dest fednaste utlåtande föreslagit.
, >
Bifall till Bewillnings.Uistottets betänkande,
angående: 1:0 postmedlen, 2:0 sältet till erhällande
af statistista uplysningar om landet, samt bifall till
Stars och Bewillnings-U» stol lens gemensamma uttalande,
i anledning af Borgmästaren LZZ68 Memorial.
rörande förändring i sjötullens clarerande
fhr ulgäeude waror med wexlar.
Den 15 Augusti- 747'
Bifall lill Lag- same Allmänna Beswärs- och
Oeconomiä-Ukskottens gemensamma yttrande, i frägan
om skyldighet att taga lösen sör sädane wattenwerk,
som kunna hindra odlingar, semle den yttrade
förhoppning, att Kongl. Majit, med nådigt
afseende pä UtMtens förslag, täcktes till nästa
Riksdag bereda en författning om detta wigkiga äreude.
Af den is Augusti.
Beslut, att uti den §. i Riksdagsbeslutet, som
handlar om Ri fenö Ständers Justitiä - Ombudsman
, Fullmägkige, Revisorer m. m. efter ordet:
Riksgälds - Lontoiret, böra tillsättas orden:
samt 'Allmänna Nagazins Directionen
Utlåtande,
rörande Bewillnings-Utskottets försiag
till jemkning i Riks-Ständens skiljaktiga meningar,
angående bewillningen.
Af den ig Augusti.
Ogillande af Allmänna Beswärs- och Oeconomiä'Utskottets,
genom protocolls-ukdrag meddelka,
swar uppå Stäudets gjorda anmärkningar emot Utskottets
betänkande, angående de sä kallade häradsallmanningarnes
delning och försäljande lill skatte,
samt jägerubetjeningens förminskning.
Beslut, i anledning af Allmänna Befwarsoch
Oeconomiä-Utstotkeks utlärande, huru med branwinsbränningen
frän den i nästkommande Octvbsr
sill detta ärs stut mä förhällas.
Bifall till Stats-Utskottets betänkanden, angående:
i:o Arfwode för en Casteur och en Casiaskrifware
wid Credit-sedelwerket i Riksgälds-Contoiret.
2:0 Det arfwode, som mä bestäs Embetsman
tvid
748 Den 15 Augusti.
»vid Riksens Ständers Riksgälds-Conkoir för extra
arbete! med smärre credit-sedlars lkrifning och numererinZ;
samt gm Tillökning i Secrecerarens wid
Rilsgalds-Conkoiret lön.
Uplästes protocolls-urdrag frän Wällofl. Bvrgare-Ständet,
af den r8 Julii, innefattande:
Ståndets beflut, i anledning af Allmänna
Beswärs- och Oecsnon-iä - Utskottets förslag, till
jemlningar af Riks - Ständens meningar i scägan
om bränwinxbranningen.
Af den z Augusti.
Bifall kill hufwudgrunderne för bewillningen,
samt besiur, att frägan om landt-tullarne skulle
förfalla, men dock Bewillnings-fbrordningen äterremitteras.
Instämmande med Ridderstapet och Adeln i
remisi till Banco - Ukffottek af Herr von ZckultLonkeims,
wid Stats-Urskot ets betänkande om inhemska
länen bifogade yttrande.
Af den 5 Augusti.
Anmodan till Expedilions-Utffottet, att upsätta
behörige Constimtorialer för Riksens Ständers
Justitiä-Ombudsman och desi Suppleant.
Tillkännagifwande, att Ständer lågt till handlingarne,
Lag-Utstolrets sednaste betänkande, i anledning
af anie Ständs gjorda anmärkningar wid
U'stoltets project till strafflag emot omättligt bruk
af starka drycker.
Af den 8 Augusti.
Förklarande i anledning as Allmänna Beswärsoch
Oeconomiä-Urskottets meddelte underrättelse, art
Utskottet ansäge Riksens Ständers pluralitet haf
wa
-
Den rz Augusti.
749
wa bifallit dek i betänkandet om bränwinsbränningen
tillstyrkte förbud mot införsel af ulländstt bränwin
och andra starka drycker, akt Borgare - Ständer
förblifwit ivid sikt förut gjorde tillkännagisivande,
alt oet för sin del aldeles icke bifallit det a
förslag, och ansett, sedan Hederwärda Bonde-Ständet
nu äfwen instämt i enahanda yttrande, förslaget
hafwa helt och hällit förfallit.
Updrag ät Allmänna Befwärs- och Occonomiä-Utstotter,
att inkomma med förslag huru ined
Bränwinsbränningen i Riket bör förhällas ifrän
den i nästkommande October til! inne,varande ärS
flut, dä den nu antagne författningen om Bränwinsbränningen
först kommer att taga sin början, samt
om icke i underdånighet mä öfwerlemnas till Kongtt
Maj:r, att, med afseende pä politista ställningens
och stördens beskaffenhet, förordna om bränningen under
den liden i mer eller mindre män mä inskränkas.
Updrag ät ExpediiionsUtstottet att uvsäkta Constitutorialer
för CommitteradetillTrycksrihelensivärd.
Förklarande, akt Ständet förblisivit ivid sitt
förut fattade beslut,, i srägan om fängfönngen.
Bifall till Allmänna Besrvärs. och OeconomiäUtstotkets
betänkande om jemkning i extra rokeringen.
Godkännande af Allmänna Besvärs- och Oeconomiä-Utstotteks
betänkande, angående inrättande
af en practist Bergsfchola i Staden Fahlun, jemte
det tillägg Ulstottek tillstyrkt i sin förklaring öfwer
PcesteStändcts wid betänkandet gjorde anmärkningar.
Bifall till Stals-UiLottets betänkanden, angående
1:0 liqviden för dek förstott Handelsmannen
Stabeck, upburit för en 7808 sig älagen Branwius-lefvcrantS.
2:0 Fullmägliges i Riksgälds
Con
-
7Zo Den iZ Augusti.
Contoiret hemställan i afseende pä de uti Revir
sions-Contoirek inom Riksgäldswerlct gjorde anr
märkningar wid Secrekerarens uti Tryckfrihets-Commiiteen
afgifne redogörelse för ,8n ars expenser.
Remitz till Constitutions Utskottet af Kongl.
Masils nädiga proposition med förslag till förändring
och jemkning af wista § § i Regerings-formen.
Gillande af Bewillnings-UtMtets betänkande
vm rotefrihets afgiften.
Bifall till Stais-Utskottets betänkande i anledning
af Konungens nädiga skrifwelse om upta,
gande af inhemska län till extra ordinarie behof.
Akt Borgare-Ständet ej funnit någon widare åtgärd
wid Stats-Utskotrets utlätande i anseende af Ständers
äterremist af Utskotteks betänkande om Riksgälds-Contvirets
utländska gäld, dä de öfrige Riks»
Ständen redan utlätit sig och stadgat Riksens
Ständers beslut i ämnet, samt skrifwelse derom
jemwäl afgätt till Kongl. Maj:t.
Instämmande med Ridderskapet och Adeln,
i dest bestm, alt utsätta terminen till nästa lagtima
Riksdag lill den rz September 1817.
Grllande af Stats- samt Banco - Utskottens
serskiltc betänkanten rörande de s:ne creditiven.
Bifall till det i SkatsUtikotrets betänkande, i
anledning af Kongl. Majus skrifwelse cm f. d.
Kongl. Fa mittens underhällssumma m. m., framstäldra
alternativ, innehältande, att berörde summa
hädanefter, som hittills, bör utgå i Swenjkt Bankomynt;
äfwensom till Ulsi.öttets yttrande om Bellevue
Lustpark; hwaremot Ständet bestöt äterremist
i anledning af gjord anmärkning wid förra Kongs
-
Den iZ Augusti. 7§r
Famillens upgifna skuld, pä hwilken Ukstottet tillstyrkt
qvittning för meubicrna.
2ltt Ständet förblifwit wid dest en gäng fat»
rade beslut i afseende pä Almänna Befwärs-och Oeconomiä-Ut
stöttets Utlätande om Salpeter tillwerkningen
i Riket.
Af den io Augusti.
Bifall till Bewillnings-Utskottets först afgifne
betänkande angäende bewillningen för Branwinsbränningen,
med de deruti genom Utskottets sednare
aflätne betänkande förestagne förändringar;
jemte anmodan till Utskottet, au med förstag till
ny redactivn af föreskrifterna om afgifler för bränwinebränningen
skyndesammeligen inkomma.
Bifall till Stats-Utstvltets betänkande om tillökningi
arswodet för Riksens Ständers deputerade
till deltagande i Öfwer Revision af Krigsräkcn»
staperna.
Att Ständet lagt lill handlingarne Stats-Utstottets
meddelte Utlätande i anledning af Riksens
Ständers för deltagande i Öfwer-Rcvision af krigsräkenstaperna
utsedde deputerades afgifne berättelse,
rörande krigsredogörelse och revisionswerket.
Afstag, sä wal ä dek af Lag- samt Allmänna
Beswärs- och Occonomiä-Ulstotten afgifne betänkande
i anledning af Friherre 8iUver1cbö!68 memorial
om skyldighet att taga lösen för sadane wattenwerk,
som kunna hindra odlingar, som till Utskottens
öfwer anmärkningar wio betra betänkande afgifne
förklaring; anseendes Ständet för sin del, dä Riksdagens
snara stut hindrade en sä fullständig granskning
af detta wigriga amne, som fordrades, en
öd.
7Z2
Den iZ Augusti.
ödmjuk anhälstin hos Kongl- Majit böra göras»
akt frägan till Lag-CommitLens åtgärd öfwerlemnas,
för at, as CommitLcn noggrannt beredd, wid nästa
Riksdag till Ständernas ytterligare handläggning
förekomma.
Af den 12 Augusti.
Bifall lill Bewillningsstllstotkeks utlakande,
angäende posttaxa».
Gillande af Allmänna Beswärs- och Oeconomia-UtstotrekS
utlåtande, öfwer Commerce-Rädet
Lanteslons motion om förhållandet med bränwinsbranningen
ifrän den i October till innewarande
ärs stut.
Bifall till Bewillnings - Utffottets memorial
angäende statisti sta uplysningars minnande till nästa
Riksdag.
Begifvande i anledning af Bonde - Ständets
inbjudning, att med frängäende af sitt bestut om
förhöjning i afgiften för bruk af bränwin, samma
afgift mä utgöras med 8 si. för hwarje mansperson.
Instämmande med Bonde-Ständet deruti, att
läka serstilta Utstoktets be ankande, angäende de c»
mellan Bonde-Ständet och de öfrige Riks-Ständen
ifrän förra Riksdagarna upstjutne twistige frägor
hwila pä bordel till nästa Riksdag, för att dä
till pröfning förekomma.
Tillkannagifwande, akt Skändet, för att Ådagalägga
sin benägenhet att gä Hederwärda BondeStändets
önstningar till möies, frängätt sitt förut
widtagne bestut, innefattande afstag pä den af Be
will
-
Den iZ Augusti. 7Zz
wissnings-Ulstottet för Bonde»S änder tillstyrkte
lindring i stämplade pappers afgisie».
Bifall kill Stats sami BewillningS-Utstottens
gemensamma betan ande angäenbe utgäendö
sförullens clarerande med wexlar.
Gillande af det, kill utredande af upstjukne
frågor emellan Vonoe-Ständcr och öfrige Riks»
Ständen, förordnade särskilta v,flykts briam ande
i anledning af Radmannen Kge>lan6ers memorial
om Ridderstapet och Adelns samt Preste-StändeiS
deltagande uti Upbyagnad och reparation af Kyrkoherde,
CapellanS, Klockare, ReclorS, och Schola
byggnader i städcrne.
Af den 14 Augusti.
Ståndets updrag ät Herr Lagman I>anclberA
och CommerceRadet Zanteson, ak pä Ståndets wäg»
nar deltaga i redacrchnen och julieringen af Riksens
Ständers utfärdande förfatinrng om Allmänna
Bewillningen.
Bifall till Stats-Ulstotkets beiänkanden, angä»
de r:o Del arfmode, som mä bestäs Cmbets- och
Tjenstemän ivid Riksens Ständers Riksstäkds Cdntorr
för extra arbeie med smärre creditfedlars skrist
ning och numcrering 2:0 Lönetillökning förSecre»
teraren i Riks-gälds Contoirek; och z:o A frvvde
för en C steur och e» Castafkrifware wid Creditsedel-werket.
Godkännande af Stats-Utskottets memorial
med förestagne ändringar uti i8ro ars Reglemente
för Riksgälds.Contoiret.
Up
Andra
Del- N- 48.
7L4 Den «5 Augusti
Uplästes
ankomne prvtocolls utdrag fran de!
H-derwärda Bonde-Skandet af den 9 Julii, innefattande:
Beslut
att innehålla med widare uiläkande
öfwer A inränna Befwärs- och Oeconomiä-Ulstoitets
memorial om en practifk bergS-schoia i Staden
Fahlun, till dest Ukstotter inkommit med swar pa
de inom Preste-Skändet ivid nämnde memorial giorde
anmärkningar.
Af den 8 Augusti.
Remist till Lonstikruions-Utffottet af Kongl.
Maj-.ts nådiga proposition med förslag kill ändring
och jemkning af wista § tz i Regeringsfssmen.
Bifall kill Skatö Utskottets betänkande angående
de o:ne serstitta summor, ssm, enligt 6z §
Regeringsformen, böra för oförutsedda händelser afsättas
och ansiäs jemte Banco-Ukstotteks utlätande
i afseende pä det större creditivet.
Bifall till Allmänna Beswärs- och OeconomiäUlstolletö
betänkande om en praetist bergs-schala i
Fahlun med det uri Utstolteks sednare utlakande
gjorde tillagg.
Instämmande med Ridderstapet och Adeln rörande
nästa Lagtima Riksdags u-sättande till den
iz September 1817-
Af den ro Augusti.
Bonde-Ständets anmärkningar wid Ukfkottets
sednare betänkande om den allmänna Bewillningen.
Akt Bonde-Ständet bifallit BewillningsUkftot?ets
sednare betänkande, om afgifterna för BränWins-bräniiingen,
endast med den ändring, att den /
af BlwillningS-Ukstottet frän 8 6 till r- st
up'
Den is Augusti. 7ZZ
upfakra consumiions afgift för manspersoner mät.
re wid förstnämnde summa förbliftva.
Bifall till Stats-Utskollers betänkande anga.
ende lillbkning i arfwodet för Riksens Ständers re«
viforer af Krigs-räkenstaperna.
Bifall till Slaks-Uljkottets Utlåtande angående
Riksens Ständers deputerades berättelse rörande
krigsredogörelsen och revisionswerket.
Instämmande un Borgare-Ständers förbehöll
angående 1809 och föregående arens räkenskapers
afstutande innan nästa revision öfwer Statswerker.
Af veu i r Augusti.
Bifall til! Bewillnings-Utstolkers betänkande
angäende: no Sätter till erhällande af statistiska
uplysningar vin landet, och 2:0 Posttsxan.
Bifall till Bewillnings Utskottets betänkande,
angående landttulls ersättningensbehbriga fördelande
och sjötullens reglerande, med den uti Utffotters sednare
utlärande deröfwer meddel e förklaring och
tillägg.
Bifall kill Stats- samt Bewillnings-Utftorkens
gemensamma betänkande angående sjö-tullens clarerande,
för ukgäende waror, med wexlar.
Afsiag ä Allmänna Beswärs- och OeconomiäUtskottets
betänkande angäende Bränwins-bränningen
ifrän den 1 nästkommande October.
As den 12 Augusti.
Art Bonde-Ständet, af förekomne anledningar,
ansert nödigt, att uti desi, den i ) dennes, widtagne
besiur, angående revision af Statswcrker, äfwen innefatta
WImännsMagazinsDirectivnens räkenskaper.
Af
756 Den 15 Augusti.
Af bni l4 Augusti.
Anmodan lill Belrillnings-Ursifottek, ali i redactionen
af de lill Bemillningen hörande författningar
iagttaga de af det förstärkta Stats.-Utstottet
fattade beslut i twisiiga Bewiänings fragorne.
Underrättelfe alt a:ne af Stänbeks ledamöter
sätt sig updraget att gemensamt ined BewillningsUtstoitet
justera Bewillnings förordningen.
Instämmande uli Ridderflapet ost) Aoelus
beslut att rätta ex?editionen angående inlösen af
f. d. Kongl Famillens meubler wio Haga Lustslott.
Bifall till Stats-Urfkottets betänkande angäende
no Arfwode för Embets- och Tsenstemännen
rvkd Riksgälds-Contoret för exrra arbete; 2:0 Rättighet
för Fullmägrige i Riksgälds-Conl viret att
pä behaglig lid tillförordna en Caheur och en
Casiaskrifware; z:o Förstag till en ny redaktion af
i8io ärs reglemente för Riksgälds-Contoiret;
4:0 tillökning i Secrere^arens wid Riksgälds Contoiret
lön: och 5:0 Rils-Slatens öfweriemnande till
Kongl. Majus sanciion.
Höglofl. Ridderstapet och Adeln åtskiljdes
klockan 7- kupra.
jn iläem protocolli
6. Lilvorliolps.
Söndagen den 16 Augusti.
Plenum klockan t2 om middagen.
Up
-
Den Augusti- 757
Nplästes och godkändes Riksens Sanders
underdåniga strifwelse lill Konungen om Bewillnings-Förordningen.
Föredrogs a nyo Borgare-Ständets sörledne
gärdag uolöste protocolls-ntdrag, rörande betz, af
S andel för en concesiion i desi privilegier, förkla»
rade bifall till Oeconomiä'U>fkokte<6 första bekoman,
de om salpeter-till,verkningen, samt anmodan till
Expeditions Uistottet, att bet upsatke projectct till
underdånig striftvelse om delta amne förandra.
Härjemte uplästes elr prolocollsurdrag frän der
Hederwarda Bonde-Ständet af benne dag, hwarUli
Ständet förklarar sig ej finna ffal att antaga
Borgare-Sländets inbjudning till rättelse i berörde
expedition.
Grefwe Os ls Laräis förklarade sig för fin
del ej kunna anse frägan om salpeker-tillwerknin»
gen för en privilegii sak, och sig ej känna något
lag stadgande hrvarpä en sadan mening kunde sig
grunda.
Herr Landt Hlarstalken proponerade Riddcrstapet
och Adeln art ined Bonde-Ständet i desi
yttrande instämma.
Bifölls.
Herr kotsilielr, Larl jsireöric.' Såsom leda,
mot af Expeditivns-Utstoltet anhaller jag ödmjukast
alr fä anmäla följande: En ledamot af Bvrgare-Standet
Tit. KMlLnstor ^r, under benn»
Riksdag, uti ett till sitt Ständ, ingifwit memorial,
föreslagit, att husägare af Ridderstapet och Adeln
och
7Z8 Den 16 Augusti
och
Preste-Ständet borde deltaga i alla borgerliga
vnera för sina hus i Städerne lika med öfriga inwanare.
(Kanske fragan war blotk om byggnad.)
Denna fräga remitterades lill det särskilta Utskottet,
som, i anseende dertill att Prcste-Ständets ledamöter
förklarade fragan wara af den egenskap att
Uisksttet ej kunde densamma uptaga, inkom med
försrägan till de respective Ständen, huru Utskottet
borde harwid sig förhålla, da tre Ständ besiöto, att
Utskottet skulle uptaga srägan till granskning och afgifwa
filt yttrande. Sedan Utskottet till följe häraf inkommit
med sitt betänkande och tillstyrkt bifall a TitI^eUirnäera
motion, hafwa samma tre Ständ bifallit
delta betänkande; men Preste-Ständet deremot
förklarat, dels, att fragan icke blifwit i ordning
grundlagen förcskrifwer behandlad, dels, att Preste
-Ståndet ansäg sig icke kunna inga i någon
ytterligare concesiion, i afseende pä sina hus i städerne,
än Ständet redan gjort wid lagtima Riksdagen
i Stockholm. (Jag tror alt Preste-Ständeks
beslut war sädant). Som Preste-Ständet säledes synes
anse fragan röra Stänbets privilegier, har Expe»
ditions-Ukffottet icke tilltrott sig kunna författa någon
Expedition öfwer hwad i ämnet blifwit bestutadt,
innan det inhämtat sine principalers yttrande,
huru fåken stall anses, om den stall betragtas som
en privilegii fräga eller ej; och fär jag, anmodad
af Utskottet, utbedja mig Herr Landt-Marstalkens
och Ridderskapet och Adelns förklaring i derk»
afseende.
Grefwe ve la Oaröie förmälte, alt trenne
Ständ, pä det särskilta Utskottets försrägan, bifallit,
att denna fräga singe af U'Mler uptagas;
men
Den i6 Augusti- 759
men akt der Högwördige, Preste-Ständet icke afgifwit
något swar. Trenne Ständ, och deribland
Ridderstapet och Adeln, hade äfwen bifallit Utstotleks
betänkande öfwer samma fräga; och Herr
Greswen insäge ingen anledning hwarföre Ridderstapet
och Adeln stulle frängä sitt beslut.
Herr Landt-Narstalkcn erindrade, akt stägan
troligen more en privilegiisak.
Herr kotlttieb: Om saken förklaras wara en
privilegi-sräga, som den werkeligen ar, sä fordras
till desi definitiva afgörande Konungens och alla
Riks-Ständens sammanstämmande beslut.
Erestve Oe !a 6ar6ia inwände häremot, akt
Preste Ståndets privilegier more af är 1723» men
allmänna lagen af 1734, och att en sednare lag
wäl syntes böra betaga kraften af en aldre.
Herr kotblieb upläste uplysnings-wis Preste-Standets
Protocolls-utdrag af förledne gärdag,
af det huftvudsakliga innehåll, att, med afseende
deruppå, alt Glandel redan under d. 6 Julik bifallik
Utskottets yttrande, akt der icke tillhörde desi befattning
att detta mål uptaga, samt i betragtande
deraf, att Utskottet, twertcmot bokstafweliga innehållet
af 37 H Riksdags-Ordningen, tillika i sitt
sednaste utlåtande bade wäckt och beswarat frägan
om ändring i Byggnings-Balkens 26 §, hwilken
staga icke warit dit remitterad, ansäg Preste-Ständet
berörde utlåtande hwarken hafwa tillkommit
eller wara sammanfattadt pä ett sätt, som med Regeringsformen
och Riksdags-Ordningen är förenligt;
och fann Preste-Ständet fördenskull sig icke kunna
med samma utlärande sig befatta; och för öfrige
-
Den l 6 Augusti
-
rigt ansäg Sländet iftägawarande motion i hivad
densamma rörer Preste-Ständek, redan, igenom betz,
den z J.nuarii 1810, de öfrige Sländen meddela
P okocolls-utvrag, wara besivarad pa ett fält/
som Sländet förmodar wara öswerensstämmande
Med hwav Bvrgare-Standek billigt kan fordra.
Eycswe I^e la 6arstis förmälte, att i det
särstiUa Uk,kottet hade P-ofessoreri Dockor Wijk'
man weiat foga sig tili bifall ä berörde motion,
men Herr Bistopen. Doctor kaxe warit af den
stridiga kanken. Herr Grefwen föreställde för öfrigt
huru obilligt dek i sin grund more, ark husägare
af Preste-S änder stulle wara befriade frän
deltagande i de byggnader och reparationer hvarom
fräga är. Dek gä sines exempel pä Professorer (hwiltka
äfven räknas till Prsste-Ständet) som mors
ägare af ända ti > 8 hus, och sä snart en ledamot
af PrestevStändel blisiver ägare af ett hirs,
bliswer det genast pr>vilegieradt. För sin del yr»
trave Herr G enven den öfvertygelse, att hus icke
höra ändra natur derföre akt de ombyta ägare.
Arv ktusijjtzk: U elus och Preste-Ständets
hus aro, enligt hwardeeas privilegier, fria frän
alla borgerliga oners. Utom inqvartering som Åtminstone
Avel» atog sig wid lagtima Riksdagen.
Hvaruti Paeste-Ständeks da giorde conecssioner be,
star, kanner jag ej med säkerhet; men dä nägra ytterligare
sättas i staga, fordras dertill Ständeks samtycke;
och som berla samtycke nu ej lärer kunna erhääas,
sinner jag för min del, icke annar än att
hels frägan försal er-.
Deni 6 Augustd 761
Zerr Landt Marskalken hemställde, om ej
Ridderstapel och Adeln ansage, akl dä dcnns fråga
wore af privilegii beffaffenhet, och PresteStändets
tanke i sädant fall ej kunde ogillas, Expeditions
- Utskottet borde underrättas, atl i fall
bemal e Ständ icke wille frän sitt yrkande afstä,
nägon expedition as detta mäl icke symes Ridderffapet
och Adeln kunna äga rum.
Bifölls.
Justerades nägra §. §. af Riksdags-Beflutet.
(8refwe De la Laräis anmälte sia och anhöll,
i anledning af hwad Friherre ak Däkanlon
under öfwerläggningen om Bewillnings - törordningen
sig yttrat om frälfc-bewillningen i Skäne, i
hwilket yttrande Herr Grefwen förmente honom
hafwa något irrat sig, fä inlemna fkrifreligen sina
anmärkningar derwid, att upläsas och iagttagas wid
justeringen af proroeollei öfwer berörde öfwerläggning,
hwilken justering Herr Gcefwen möiligtwis
ej torde fä tillfälle alt personligen öfverwara.
Förklarades icke kunna förnekas.
Föredrogs Lag-Uisto tets protocolls utdrag as
den 20 Jalii, hwaruci Ulstoktet tillkännagifwer,
att Borgare - S ändet älerremitterat den af Commerce-Rädet
LLnteslon wäckta staga, huruwida
förpantning ännu äger rum, eller ej, med den af
flere Ledamöter gjorde anmärkning, att zaide penningen
i städerna och per mille afgifken till Wadstena
Krigsmanshus borde erläggas lika säwäl wid
förpant
-
762 , Den i6 Augusti.
förpantning son, wid köp; men akt ehuru
ett sädant stadgande kunde förefinnas, Utflotlet likwäl
icke ansett sig kunna något widare utlåtande
haröfwer meddela, sedan de öfrige irenne RiksStänden
bifallit Utflotrets i ämnet afgifne betänkande.
Ridderstapet och Adeln fann nägou algard
wid detta mål, såsom revan hos Riddrrflaper och
Adeln afgjordt, icke aga rum.
Herr korlstied gjorde dcu förfrägan, huru
Expedrrions-Utfloitet borde förhälla sig om, i fragau
om saltpeter»tillwerkningen, ell Ständ skulle
förena sig med Borgare - Ständet, eller om z:ne
Stand förbleswe emot Borgare - Ständet, och det
sistnämnde ej sränginge sitt beslut.
-^ecr Landt - Marskalken sivarade, att den
förra oalus icke borde förwäntas, och att i den
sednare fnntes Borgare-Ständer kunna fä fin tanke
ser,kitt som en underdånig önskan uttryckt.
Uplastes z:ne protocolls-utdrag frän BorgareStändet
af den 15 Augusti, innefattande:
Bifall till Stats-Ut,rottets memorial omRiksstatens
öfwerlemnande till Kongl. Majit.
Förklarande, att Constikutions - Utflotkets betänkande
om en. af Utskottet nödig funnen, tilläggning
i 14 §. af Justitiä-Ombudsmans instructionen,
mä blifwa till nästa Riksdag hanlande.
Bifall til! Bewillnings-Utflottets hemställan,
om anmodan till Banco- och Staks-Ulflsrten, alt,
i Reglementen för Banco- och Riksgäldö-werkens
Den 16 Augusti. ?6z
Fullmägtige, införa Riksens Ständers förordnande
rm öfwerfkortek ä bemillningen.
Uplästes z:ne pro ocolls-utdrag frän Bonde»
Ständer af denna dag, innefarkaitde:
Instämmande med Ridderffapet och Adeln,
om införande i Riksdags-beslulet as den, angående
bliswande öfwerffotk pä bewiilningen, widkagne för.
fattning.
Instämmande med Ridderstapet och Adeln,
om swaret till Kongl. Maj.t, rörande de af Hans
Maj:t framställde grundlags-frägor.
Tillkännagifwande i anledning af Vewillningsk
Utstotkels hemställan, i afseende pä Justiriä-Ombudsmannens
befattning med markegängs. taxorne,
att som Ständet redan genom destnitift besiut ansett
en sadan befattning onödig, sä kunde widare
ullätande i detta ämne icke meddelas.
Uplästes ä nyo till justering den inlemnade
underdåniga strifwelsen till Konungen, om f- d.
Kongl. Famillens underhälls-summa/ hwilken wid
förra upläsningen förklarades böra hwila, men nu
af Ridderffapet och Adeln godkändes, sedan genom
Stats-Utffotkcks swar bliswit inhämtade, att nägon
förändring i berörde expedition icke more af nöden.
Justerades 2-.ne ytterligare inlemnade §. §. af
Riksdags-bestutet.
Justerades följande:
Utdrag af protokollet, hällit hos Höglofl.
Rid
-
764 Den 16 Augusti.
Niddcrstanet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i ärebro den 16 Augusti ,812.
S. D. I anledning af Högwördige PresteStändets,
genom prokocolls-utdrag af den 15, gjorda
anmärkning wid det serstilta Utstoktets betan»
kande, rörande alla Ständs deltagande i kostnaden
för byggnader af publika hus i städerna, ansäg
Ridderstapec och Adeln, att, i det fall icke Pre,
ste-Ständet ifrän sin i desi privilegier grundade
rättighet i delta fall wille alsta, kunde ingen expedition
af detta, endast af tre Ständ fattade, be»
stut äga rum. slt supra.
S. D. I anledning af Wallofl. BoraareSländels
erindran, wid förstaget till underdånig
strifwelfe till Kongl. Maj:t, rörande salpeter-tillwerkningen,
fann Ridderfkapet och Adeln med Hederwärda
Bonde-Ständer icke stal att antaga Bor»
gare, Sandels inbjudning lill rättelse deri. Ult
supra.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstiljdes klockan
Z2. ^ I7t supra.
In ftclem protocolli
7^- 6. Lilverstolps,
Mändagen den 17 Augusti.
Plenum klockan ^ n förmiddagen.
Uppä gjord proposition af Herr Landt-Marskalken,
blefwv de, under loppet af denna Riksdags
uti
Den i? Augusti. 765
uti sparböstan insamlade bötesmedel Z4 -dr Banco
lii! en sumilia af 40 R:dr ökade, gensm friwilliga
tillskort, som nu af orne Ledamöter gardes,
anstagne ät en behöfwande Adelia Enka, hwilken
summa en as Niddcrskapet och Aoelus Ledamöter
ä hennes magnar emottog och qvitterade.
Herr LerZenlliöIä anmälte sig och anförde,
att uti det betänkande fran Riddarhus-Utskottet,
som sistledne Lördag afgjordes, warit hemställt, att
Riddarhusets a:ne ordinarie Camzlister matte anses
berättigade att ivid Riksdagarna räknas, i afseende
pä arfwodena, bland de 4 under Riksdagarne
biträdande Canlzlisteine, som, enligt Riksdags-ordningens
stadgande, undfä arfwoden af staksmedlen;
att han sedermera af protocolls-utdraget funnit huruledes
wäl är beslutit, akt frägin om ett lika arfwodes
belopp för bemalte ordinarie Cantzlister som
för Riksdags - Camzlisterne mä kunua pä serskilt
pröfning wid annan RiksdaZ ankomma, men ej
något om de ordinaries företräde till arfwoden nf
staksmedlen. hwilkct af Herr kerZenlkölä blifwit
yrkadt. Han anhöll alitsa nu om den proposition,
atl denna fräga äfwen mätte, i sammanhang med
den förra, kunna till pröfning wid nästkommande
Riksdag upkagas.
Herr L^IIcnram, Friherre 5>illverlK.öI6,
>iil8, och Herr kotblieb, Larl i^reäric, med stere
förklarade pa häremot.
Herr käblman, Olto ?re6r>c, yttrade, att
om han ej origtigt fat at Herr Ler§ei,lköI6s me.
ning, more hans önskan den, att prolocolls-utdra
get
-
766 Den r? Augusti.
ger ej mätte anses lagga hinder i wägen för deM
na frägas upragande lill pröfning.
Herr Landt-Narffalken förklarade, att dek
i prolvcollsutdragec innemttade beflnk icke wore
Derföre hinderlig?.
Grefwe körner, 6öran, utlät sig
ej inse, huru någor kunde hindra Niddarhus-Ulftottet
ivid näst infallande Riksdag ali, ivid läsning
af denna Riksdags Riddarhus-Ulstotts handlingar,
pä denna fräga fästa den upmärksamher der kunde
anse densamma förklena.
Herr Landt-Marstalken hemställde, om icke
Ridderstapet och Adeln c»i>äge a!t ej något hinder
för frägans uptagande wore, enär sädanr aldeles af
Let tillkommande Riddarhus-Utjkottet berodde.
Ropades Ja.
Grefwe Oe la 6ar6i-a anmälte, att Friherre
bjerta, ^xo!, som en längre tid för sjukdoms
stuld ej kunna: biwista Ridderstaper och Adelns
plena, aflemnat följande strifteliga uttryck af sin
tacksamhet öfwer det honom wisade förtroende au
wara Ledamot af Riddarhus-Directionen:
Sa stor den ledsnaden hos mig warit, atr när
jag behöfde hälsan som aldrabäst, att dä sjukna sä
starkt, att jag pä flere är ej maril wärre, sä dyrbart
blir nu för mig berta ögnablick, att ifrån min
stuksäng wördsammast tacka Ridderstam och Adeln,
och således ej kunna bestyllas för nägon siagS olacksamhet,
och skyndar nu, pä enda sätt mig är
mb-ltgt, för Herr Landk.Marstalken samt för Högloft.
Ridderstapet och Adeln rvlkq min erkänsla för
Den 17 Augusti. 7^.
ber dyrbara förtroende, saint gynnande hägbom':
Ridoerskaoel och Adeln mig wisar.
Min wörd
nadsfullasie
högaktning samt ödmjukaste tacksägelse
sär jag nu aflägga, och hoppas att mine öfrige
dagars wandel stall framgent göra mig ward Högloft.
Ridderskapet och Adelns fortfarande ynnest och
benägenhet, i hwilken jag nu, som alud, utber mig
fä den oskattbara hedern wara innesluten.
Uplästes och godkändes följande rmderdäniga
strifwelser till Konungen:
1:0 Angäende Desi nådiga proposition om ändringar
i grundlagarna.
2:0 Om landt-tulls betjeningen.
z:o Om bränwins-bränningen frän den i:sta
October nästkommande.
4:0 Om markegängs sättningar; samt
.5:0 Om tilläggning i Riksvags-beflutet wid
5. om oeconomiska författningar.
Föredrogs ert ifrån ConstitutionS-Uklotter inkommit
memorial af denna dag, med tillstyrkande,
uppä anförde skäl, akt wid nästa Riksdag följande
mening mätte i zz §. af RikSdags-ordningen intagas:
^Stanna j,^>n Constitutions-Utstottet twä
^^Stand emot twä, wid pröfning af enskilt; Riks»
^'dagsmäns ingifne förflag till ändring eller förklaring
af grundlagarne, förfalle frägan."
Lades, enligt 81 tz. Regeringsformen, till nasta
Riksdag pä bordet.
UplästeS protocolls-ukbrag frän de; Högwör
dige
-
768
Den i? Augusti.
dige Preste-S andet af den 12 Augusti, innefattanoc:
Ogillande
af Lag- samt Allmanna Bcswärsoch
Oeconomiä-Utstokkens gemensamma u läkande, angående
landihandeln.
Beslut att, med gillande af Stats-Utstottets
utlakande öfwer de inom Malkoff. Borgare-Ständek
gjorde anmärkningar wid samma Utstötts betänkande,
rörande inlösen af atstilliqe f. d.
Kongl. Famillcn tillhöriga meubler wid Haga Luststolt,
förbtifwa wid det till del sistnämnde betankandet
förut kemnade bifall.
Af den 14 Augusti.
Bifall till Stats-Utstottets betänkande, angående
ätstillige fbrestagne ändringar u i r8ro ärs
Neglemen e för Riksgälds-Contoiret.
Tillkännagifwande, att Ständer lagt pä bordet
till nästa Riksdag, Constitmions-Utstokteks memorial,
angående: i:o Mo iojis-rättighelens instränstaude
till en manad. 2:0 Ändringar rui Riksdagsordningens
74 om walsättet af Riksdagsmän
i städerna. z:o Nytt förslag tits grundlagsfrågors
afgörande. 4:0 Förtekning pä de förestagne
förändringar i grundlagarne, hwilka äk tillkommande
Stander böra öfwerlemnas.
Olwertemnande ät Prosten Doctor 8tenttaminar
och Prosten Sven polian atk, ä
Srändeks wägnar, deltaga i redsclionen af de expeditioner.
hwilka rörande bewillningen börautgä;
förbehåll andes Ständet sig dock sin förm yrlade
granstningsrätt af berörde redaktion.
Den i? Augusti. ?6-
Af den 15 Augusti.
Instämmande med Ridderflapek och Adeln deruti,
atk ConMmions-Ulffotlets memorial, rörande
ktt tillägg uki 14 §, af Riksens Ständers Justitiä-Ombudsmans
inflruciion, mä kill nasta Riksdag
warda hwilandei
Instämmande med Wällofl. Borgare- samt
Hederwärda Bonde-Ständcn uki deras bestut, akt
läka det serstilra Utskottets memorial, rörande de c»
mellan Hederwärda Bonde-Sländet och de öfriga
Ständen upstjutna twistiga frågor blifwa hwilande
till nasta Riksdag.
Tillkännagivande, alt Prkste-Ständet ansett
Constilutions-Utffotkeks, i anledning af Kongl,
Maj-ts nådiga proposition om förändring uti ätftilliga
puncler af grundlagen, afgifne yrkrande och
derwid fogade förslag till sadane ändringar, böral
förblifwa hwilande till nästa Riksdag.
Ogillande af Allmänna Beswärs- och Oeco»
nomiä-Utffottets betänkande, angående werkställighet
af besiutads öfwcrenslommelser emellair Kyrkor
herdar och deras Hörare, om preste-räktigheter,
Bifall till Stats-Utstoltets betänkande, angä.
ende Rikv^statens öfwerlemnande till Kongs. Majrt.-  Den 15 Augusti eftermiddagen.
Bifall till Bewillnings-Ukskoileks tillstyrkan-'
de, att Constikutions-Uistottet mä anmodas uti
instructionen för Riksens Ständers Justitia - Ombudsman
föresiä ett tillägg, i anledning af zme
Stånds besiutne updrag Zt Justilia. Ombudsmannen,
att i behörig ordning och dä det bchöfwcs,
bereda
Andrs Del. 49.
772 Den r? Augusti.
bereda jemkning uri de ärliga markegängs - kaporr»
Lfrver hela Riker.
Instämmande med Hbglofl. Ridderskapet och
Adeln uti det beslut, atr Riksens Ständers fatta»
dr beflut om anwändande af ett mbieliqen pä bewillningen
upkommande öfwerfkott, öfwer den fast»
ställda bewillnings-summan, bör r Riksdagsbefluret
jnföras, äfwenjoM, att Stats- och Banco Utskotten
skulle anmodas, i Reglementerne för Fullmägtige
i Banquen och Riksgälds-Eontoiret intaga den föreskrift,
att de, när tillfället kill betra beflutswerkstäliighet
inträffar, sädant hos Kongl- Maju i un«
derdänighet anmäla.
Af den r6 Augusti.
Beflut, att underrätta Expeditions-Utskottet,
att Preste - Sränbet sä mycket mindre kan bifalla
det nägon underdånig skrifwelse till Kongl. Majit
upsätreS, i an ediung af serskilka Utjkottels yttrande
öfwer Radman XjsllLnsterL memorial, om Presterskapets
deltagande uti byggnads skyldigheten uti
städerne, som en sadan expeduion skulle leda till
en rubbning as 10 §. uti Presterskapets privilegier
af är 172g, hwilkeN, enligt gällande grundlagen,
icke kan äga rum, utan Preste-Ständels fri»
williga begifwanve dertill.
Uplästes Prokocolls-utdrag kran det Wällofl,
Borgare - S andel, af den ig Augusti, innehällande:
Ständets
beflut, art updraga ät Herrar Borgmästare
kjellander vch Kindljvistz att, pä Stän--  Lcls wägnar, deltaga i redaclkvnen och justeringen
af Riksens Ständers utfärdande författningar om
hrän
-
Den i7 Augusti. 77 ^
branwins brännings- och stämplade pappers - afgifterne.
Beflut att, Med öfwerlemnande i afskrift af
Constitmions-Utskotkeks asgifne betänkande, i anledning
af Kongl. Majus nädiga proposiion, med
förslag till ändring och jcmuiing af wista §. tz. L
Regerings-formen, hos Kongl. Maju i undervanighet
anmäla, au fedan Riksens Ständer med
underdånig wördnad emottagit Kongl. Majus fbrberörde
nådiga proposition, hade de deröfwer, enligt
81 tz. i Regerings formen, infordrat ConstikusionsUtskvtlelS
yttrande, samt att alia i denna nädiga
proposition omnämnde och i betänkandet eljest afhandlade
frågor, ledande «ill ändring i Regeringsformens
föreskrifter, i följd af berörde grundlag,
jemte Kongl. Majus utiryckeligen tillkännagifne
afsigt, blifwit lagde ps borde, för att wid framdeles
infallande Riksdag till pröfning och afgörande
af Riksens Ständer företagas.
Ogillande af Allmänna Besvärs- och AeesnomiäkUtskoltets
betänkande om härads-allmänningarnes
bättre anwändanbe och Jägeri-betjeningen»
afskaffande.
Af den is Augusti.
Beflut, att hoS Kongl. Majit i undekdänighet
anmäla dek Justikiä-Ombudsmannen gjorde up»
drag alt söka möjeligen nödig ändring i ärlige mar«
kegängs-taxorne, och tillika anhälla, vet Kongl.
Majtt, Med bifall härtill, i näder täcktes anbefalla
wederbörande Embetsmän, att iagttaga hwad Rik^
sens Ständer för werkställighelen deraf ansett nS.
?7L Den l 7 Augusti.
digt förordna, samt om beslutet jemwäl meddela
Justitia-Ombudsmannen underrättelse.
Beslut att, i afseende pä grunderne för fördelningen
af de twä femtedelar ener 600 020 R:dk
af landt tulls-ersälkningen, svm tillfaller städerna,
bibehålla samma delnings-grund, svm wid 180^ och
1810 arens Riksdag blifwit antagen.
Anmodan till Expeditions - Utskottet, i anledning
af Skaks-Utffottets ytterligare ullätande rörande
inlösen af åtskilliga f. d. Kongl. Familjen
tillhörige meubler wid Haga Lustslott, akt, i enlighet
med de af Stats- Utskottet deri meddelte uplysningar,
rätta dek insände projecret till underdånig
strifwelse i ämnet
Bifall
lil! den uti Bewillnings-Utstottets ytterligare
be änkande om sjö- och landt-rulls afgifterne
förestagne ändring i Utffottels först afgisne
och as Sländet god ände ullätande.
Af den 17 Augusti.
E)fwerlemnande till Fulmägtige i RiksgäldsEonkoirek,
att u: göra de formulairer, som böra ätsölja
Bewiltnings-förraktningen, och Le samma i
sädant afseende till Kongl. Maj-.k i underdånighet
insända; jemte anmodan lill Expeditions-Mskollet,
att göra detta tillägg i skrifwelfcn med författningens
öfwerlemnande.
Anmältes och emelttgos pä Kfligk färt olne
Konungens Cabinetrs-Kammarherrar, Herr Lsrgmilirals
och Grefwe ^iääerstolpL; hvilka ä
Haus Majtts w gnar kallade Rlvderskapet och
Adeln, stt i morgon klockan 1» sig i stadens kprka
infinna
Den i? Augusti. 772
infinna, för akt Rcksdags-Prrdikan afhöra och derefter
biwista Riksdagens a stutande, hwaretter 50»
Ledamöter more af Hans Majit i näder inviterade
art spisa middag pa dec Kongl Slottet.
Konungens Cablne-ks Kammarherrar utbeledsagades
såsom wid ankomsten.
Zerr Landt Marskalken anmodade hwilka
som halst as Rldderstapet o o Adelns Ledamöter,
som behagade deltaga i Afskeds - Deputalionen till
Hans Majrk och de öfrige Kongs. Personerne, att
sig i dag dertill lara anrekna, till ett antal af 48
personer,
Herr Landt Marskalken förmalte, att wid
sista Urtima Riksdag i Örebro, Ridderskapet och
Adeln bestulit, att hädanefter och sedan småningom
Le inom Stifts Direclionen med andre än Riddar,
Hus-Directeurer besatte platser blifwit ledige, Riddarhusets
och Abeliga Jungfru-stiftets ärender komme
att sta endast under Riddarhus - Directionens
förwalming: hemstallandes om icke, dä ännu Z.ne
Ledamöter inom förstbemälte Direckion funnes, som
icke wore Riddarhus-Directenrer, Ridderskapet och
Aoein pröfwade nödigt, att dem efter manligheten
i detta förtroende bekräfta,
Bifölls.
Herr Litverstoipu, (Hustak ^brskam: När
famleicge Riks.S änden till justering af de till bewilluingen
hörande acter, i dag inlemnade den allManna
BerMlmigo - förordningen samt Branwins
brän
-
774 Den l? Augustt.
hrännings-förordningen till Expeditions - Utskottet,
anmältes a:ne wigtiga omständigheter, hwilka ds
funnit böra lag tggas i den sknfwelse till Kongl.
Mairt, som bör ätfölia desta förordningar. Den
första rörde bränwins-förorvningen. De hade funnir.
att till förekommande af mänga oredor, det wore
riödwändigt, akr en tabell skulle ät följa förordni»,
gen, som, enligt de af Riksens Ständer bestämds
grunder, innehölle en uträkning öfwer den föghöjda
pannerymds afgifren, sä wal för dem som wilja be«
gagns sig af större panna, an hwartill de efter
hemmanets marve dem tillkommer, som för dem,
hwilka jemte en 90 kannors panna, nyttja en annan.
En sädan tabell hade nu wid redaction hunnit
med full päliteligher uträknas. Dek were sä,
ledeS deras förslag, att Riksens Ständer skulle hoS
Ksngl, Majst i underdänighet anhälla, det Han
läckres läka genom Sme Embetsman en sädan ut,
rakning werkställa, och en tabell deröfwer jenus
förordningen i näder utfärda.
Den andra rörde allmänna Bewillnings-sör»
ordningen, Wid redactionen hade man icke eller
hunnit utarbeia formulairer till upgifter wid Man,
talsjkrifningar, Berednings, och Taxerings-Com,
mftöer. Det föresiogs således, atl jemte der Riks*
gälds-Conroiret blifwit älagdt att förestå formnlai,
rer litt winnanve af upgifter rörande statistiska up,
lysningar, borde ät ber samma updragas, att uprätta
förslag till deste formulairer, och dem till Kal,
Majst i underdänighet öfwerlemna, hwarefter Rik,
fens S. änder borde anhäila hos Kö»unLen. art
Den 17 Augusti. 77S
desie formulairer, jemte allmänna Bewillnings-förordningen,
till allmänhetens kunskap meddelas.
Bägge detza saker blefwo i dag hos alla RiksStänden
anmälte och sannolikt bifallna, hwarjemte,
enär den underdäniga strifwelsen ej ännu hos dem
är justerad, de säkert lill anförande deri bifallas;
men denna underdäniga skrifwelse justerades i gär
hos Ridderskap och Adeln. Det beror fäleveS
af Ridderskap och Adelns serskildta bifall, om nägon
ändring deri sär äga rum. Det är således
för att till Expeditions-Utstotkers efterrättelse winna
uplysning, jag har gjort denna anmälan, och
dä jag förmodar, akt Ridderskap och Adeln till
sjelfwa saken lemnar sitt bifall, får jag söreflä, att
Ridderskap och Adeln medgäfwe besia tillägg i
rxpeditionen. ^
Herr Landt-Marffalken giorde proposition
i enlighet mch Herr Lilvt-rllylxex yttrande, hwil«
ken
Bifölls,
Justerades pleni-protocollet för den rs Augusti.
Wid tillfälle af det deruti uptagne yttrande
af Friherre ak kläkankon, angående frälle-bewill--  ningen i Skäne, upläste Grefwe pe la 6arclie, i
följe as sin sörlsdne gärdag gjorde anmälan, ett anförande
sä lydande:
I anledning af Herr Friherre ak ttLkanlonx
här införde yttrande, torde det tillätas mia ?ill
denna dagens protocoll fä nämna nägre ord. Herr
Friherren lärer säkert hofwa misitagil sig, dä ha«
trodde
776 Den 17 Augusti.
trodde akt mantals-räntan i Skäne utgöres endast
till hälften emot öfrige frälser i Riket. Jag misstänkte
wäl genast ett misstag, men den djupa kännedom
Herr F-iherren äger i allt hwad som rör
fäderneslandets statistik, den langa embetsbana
han genomwandrat, gjorde, a t jag werkeligen rwekade,
och fruktade att mitt minne bedrog mig. Sedan
jag nu nogare undersökt förhållandet med mantals-räntan
i Sweriges ätstillige provincer, sär jag
Aran nämna att den i olika landjkaper pä högst
plika sätt ulgar; denne statt som äfwen ägt stundom
namn af landtogs gärd, upkom först 16^7,
och således långt innan Skäne, Halland och Blekinge
kades under Swen st lydno, men redan 1621
UedsatkeS den till hälften, och 1644 förswann den
öfriga i anseende kill cession af tullfriheten. Genom
Kongs. Maj-ts Resolution af den oo Martil
1684 och Rusttjenst - ordningen 1686 återfördes
halfwa landtogs gätzoen eller mantals-räntan under
namn af rusttjenst.  Mantals-räntan utgår ännu
i denna dag af de cynquetterade provincerna, ehuru
ej io nrtnra, som i någre af de öfrige, utan i
penningar i likhet med de fleste andre, i likhet
med mänge af Skänes öfrige starter, men ingenstädes
gifwes en författning, som för halfwa delen
af mantals-räntan frikänner de conquetrerade provincerna.
Jag wet noggrannt arr etk fattadt
heflut ej kan andras, der är icke eller pä nägok
rois min ranke,; men jag har endast welat wifq
Ridderstapet och Adeln, a'k Skäne kj äger aliade
förmoner som allmänheten kanste förmodar; och jag
pantar af Friherre ttLkanlon tillgift art hafwa
nämnt
Den i? Augusti. 7-77
nämnt ett af honom gjordt misstag, likasä förläteligt
i ögonblicket, som genom wigten af personhwilken
det gjorde, ett stort och mägtigt inflytande
deraf blifwit a Ridderffapet och Adeln? L dems
sak fattade beslut.
Austerades följande:
Utdrag af Protokollet, hältet hos Höglofl.
Ridderstooet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro d. 17 Augusti 1812°
S. D. Under willor af de öfrige Ståndens
enstämmiga besiut, biföll Ridderffapet och Adeln, att
i den underdäniga ffrifwelse till Kongl. Maj:t ätföljande
Bewilinings - förordningarne, som förledm
gärdag hos Ridderffapet och Adeln justerades, singe
införas följande tillägg.'
r:o Att hos Kongl. Majtt anhhlles, det lächres
Kongl. Maj:t, genom någon af Dess Embetsman,
lära, enligt de af Riksens Ständer stadgade
grunder, uträkna en tariff öfwer den förhöjde pannerymds
afgiften, sä wäl i afseende pä dem som
begagna sig af större panna, än dem kill följe af
deras hemmanswärde tillkommer, fsm för dem, hwilka,
jemte en 90 kannors panna, fä ny tja en annans
samt att Kongl. Maj:r L näder täcktes lät-a en sadan
tariff äifölja Dess nådiga förordning, om bpäir,
wins-bränningen.
2:0 Atk wid det ställe som handlar om utarbetandet
af statistiska tabeller och sammandrag,
mätte tilläggas, akt ät Riksgälds-Coiitoiret ffulloupdragas
an utarbeta tjenlige formulärer att brukas
wid upgister lil tnanralsffrifningarns fame wrh
Be»
?ch8 Den i? Augusti
Berednings.
och Taxerings - Commitöerne, hwilka
stulle af Riksgälds-Comoiret till Kongs. Mai:t r
underdånighet öfwenemnas, hwarföre Riksens Ständer
hos Kongl. Maj:t borde anhäkla, art berörde
formulairer mätte jemte Bewillnings. förordningen
komma till allmänhetens kunskap; och ansäg Ridderskapet
och Adeln, när denna ändring i dsn underdänigs
skrifwelsen af Expeditions Utskottet isgt,
tages, intet hinder wara för Herr Landt-Marstal.
ken, arr, utan widare justering i Riks-Sländen, berörde
underdäniga skrifwelse underteckna, fät fu^ra.
Uplästes ett ifrän det Wällyst. Borgare.Ständet
ankommit proiocolls - utdrag, hwari förklaras
6rändets instämmande med Ridderskapet och Adeln
vm Banco- och Riksgälds > werkens FullmägtigeS
befattning i afseende pä öfwerskott ä bewillningen.
Föredrogs ett protocolls. utdrag as förledns
gärdag frän Preste-Ständet, hwaruti förmäles, att
tzä Borgare-Ständet, genom prokocolls-uidrag af d,
,5 Augusti, förklarat sig ej wilja frångå sitt med.
belte bifall lill Oeconomiä > Utskottets först algifne
betänkande, rörande salpeter-tillwerkningen i Riket,
men att det ansäge delta bifall säsvm en con,
ees?äon i Ständels privilegier m. m., anser Preste.
Ständer sig böra frånträda sitt förut faitade
beslut i de delar, som af Borgare-Ständet fäsom
pnvilegii-sak blifwit ansedde,
Widare föredrogs Borgare - Ständets protokolls-utdrag
af benna dag, med tillkännsqifwande
of Lagmannen och vice Talmannen ZanclberZ,
att,
Den 17 Augusti. 77»
akt, efter Preste Ständers nystberörde förklarande,
Cxpedirions-Utskottet ej lunde projektera nägon ex»
pedikion öfwer Verra mäl, med mindre Borgare»
Ständer gäfwe Utskottet tillkänna, att Grander ej
will lägga hinder i wägen för expeditionen enligt
tre Stånds beflut, med det wilkor endast, att i samma
expedition intages Borgare-Ståndets reservation
att icke utöfwer dest begifvande och endast i
den mohn och pä det sätt först afgifne betänkande
innehåller, wilja uti ffyldigheten till salpeters an.
ffaffande och lesvererande inga; men att BorgareStändet
funnit sig destomindre kunna samtycka till
denna hemställan, som, esler Preste-Ständets frän.
trädande frän sitt första beflut och inliämmands
med Borgare»Srändct, twä Ständ stadnar emot
twä, och nägon anledning för Ständer icke före»
tedde sig, att widare sträcka sin concestion.
I sammanhang härmed uplästes Bonde-Stan»
ders prorocslls»utdrag af denna dag, hwaraf inhämtades,
art, wid föredragning af de bägge nyst
uplaste prokocolls-ukdrag, Bonde-Ständee ival fun*
nit lika olampeligt, att ä denna fräga wille gif»
was privitegii anseende, som owäntadt, akt ett
Skänds difinitiya beflut, sedan dek blifwir de öf,
rige Ständen meddelr, kunnat fränkrädas; men ak,,
dä denna för hela Riket betydliga angelägenhet
härigenom räkat i owerksamr killständ, Ständer ansett
ingen annan urwag öfrig, än a:r allt hwah
derutinnan af Oeconomiä,Ut sköttel blifwit tillgiordt
eller eljest förekommit, utan widare yttrande, endast
till Kongl. Mssits nådiga förordnande öfwer»
lemnäs.
Gref
-
?3» Den r? Augusti
Ärestve
bärner, AZolpK 6öran: Den ordning,
i hwilken Leira ämne blifwit behandlad, är ieke
mindre omanlig an wärd upmärksamhet. Del synes
Ukas Högloft. Oeconomiä - Utskottets första betänkande,
att Borgare.Srändet redan dä wäckt fråga
om sina privilegier, men ej kunnat upwisa nägon
giltig grund, och att Utskottet derföre icke kun.
nät derpå göra afseende. Der som nu sedermera
Uti Utskottets andra betänkande i synnerhet kär
hafwa wäckt det Wällofl. Ständets ömtålighet, är
den deruti projecterade vwilkorliga förbindelse för
staderne att hälla salpeter-plantlador. Det ar sälebes
emot ökandet af tillgängen pä en wara som
utgör för Rsiet ett oumgängeligt behof, som för
rillwerkaren kan gifwa en stalig winst, och hwarpa
staderne i allmänhet hafwa den lättaste och närmaste
tillgäng, som Borgare-Sländet nu aberopar
privilegier, hwilka det aldrig u-gifwit, hwarpä de
grundas eiler i hwilken författning de igenfinnas.
Om Riksdagen icke wore sä nära sitt sink, ftulle
det wara wardt, att om detta senare begära uplysning,
och det more kan hända ännu mera angeläget
att stadga en författning, hvarigenom ineet ähervpande
af privilegier singe äga. rum, utan att
man anförde den författning hwaruli de igenfunnoS
och de uttryck som der förekomma Nn torde jaZ
imedlerlid sä till protocollek anmärka detta; men
Let som derjemte icke är mindre märkeligt, är, attdet
Hömvördige Prsste-Ständet, i anledning åfelt
Borgare-Ständeks medgifwande, ändrat sitt första
hesink och erkänn! en priviiegii rättighet, ivid hwil^eu
de jhlut icke haft något betänkande^ Ett sä
-
Den r? Augusti. ' ?8l
dank f-rhällande sr lika littt conseqvent, som utaf
ett wädeligr präjudicat. Emedlertid nr pä sadan!
sätt den händelse inträffad, att ehuru det i fräga
warande betänkande en gäng warit bifallit af g:ne
Ständ, är det nu 2 emot 2, sä att ingen ting
kan afgöra s. I ett sädant stick more jag mycket
af den ranka, att biträda det Hederwärda Bonde'Ständcts
tanka, som under betygande af sin förundran
öfwer de 2:ne nytznämnds S ändens förhällande,
i saknad af annan möjlighet till beslut,
widtagit den utwäg, att öfwerlemna hela saken till
Kong!. Maj:ts nädigste förordnande, och jag skulle
önsta att Ridderstapek och Adeln derjemte tilläde
akt, dä de anfägo ämnet af mycken wigt, do
anhöllo, att Kongl. Maj:t mätte derwid foga en
kraftig och styndsnm ätgärd.
friherre Ltael von kUoUstein, Lorktr
^lll bewis emot Borgare-Skändeis yrkande,
får jag uplysningswis nämna, att efter förra inrättningen
med salpcter-tillwerkningen, war Wexiö
stad indelt till ett panne.lag
Herr
Landt Marskalken »pgaf samma för.
hällande hafwa warit med Philipstad» men föreställde
i öfrigt, att om Grefwe Uörner8 tanke, ehuru
wälgrundad, bifölles, sä komme 2 Ständ att
stanna mot a, och hela delta wigriga mäl förfölls.
Herr Lanvt-Marstalken förslog alksä, att, dä saken
i anseende till Riksdagens redan kungjorde afsiutande,
icke kunde sältas i det stick som wederborde,
Ridderstapek och Adeln nu häldre mätte behaga
antaga Oeconsmiä-Utstoktets första betänkande,
78» - Den i? Augusti.
de, dä saken, säsom genom z Stånds beslut af»
gjord, kunde exredieraS.
Erefwe körner samtyckte för sin del härtill,
för au ra ett stut och säsom en jemkning, samt under
förbehåll ark ej säsom ett präjuoicat mätte fram»
beles kunna anföras, akt ett Ständ, utom ben i
Riksdagsordningen förestrefne jemknings-ordning,
kunnat frånträda ert af detsamma formligen fattadt
och tillkännasifwit beslut.
^.err Landt-Narstalken framställde derefter
sitt gjorda tö.stag i form af proposition, hwilken
bifölls, med förbehåll, alt i protocolls-utdra»
get mätte anmärkas, det Ridderstapet och Adeln ej
kunnat anse detta mäl innefatta en pnvllegii-fräga,
och att Preste StändetS frånträdande fran sitt tåg»
na beslut, förefallit Ridderskapet och Adeln omantavt.
Häröfwer upsatteS och justerades genast följande
:
Utdrsg af Protocollet, hället hos Högloft.
Rivderstapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro d. 17 Augusti i8«2.
S. D. I anleoning af ankommit prv ocollsUtdrag
ifrån W illoff. Borgare - Ständer af denna
dag, hwarigenom Ständer förklarat sig förblifva
wid sitt, rörande expeditionen om salpeter-liltwerkningen
i Riket, fa.tave beslut, fann wäl Ridderstapet
och Adeln icke nägor skäl ur Borgare-Stän»
dets privilegier lunna hämtas till hinder för expeditionen
af det derom af z:ne Riks-Ständ fattade
bestu'; men sedan genom Högwördige Preste-Stän»
bets protocslts-utdrag meddelade owäntade fränträ»
-«nde
Den i? Augusti. 783
dande isrän sikt först tagne och de öfrige Ständen
eommunicerade beslut, sjelfwa mälet i desi nu wa»
rande stick ej kan expedieras, och tiden, sedan Riksdagen
redan more afbläst, ej medgafwe att genom
nödige upiysningars inhämtande utreda förberörde
privilegii frägas beskaffenhet, samt saken wore af
högsta wigt i anseende till landets behof af salpeter,
wille Ridderstapet och Adeln medgifwa, att
expeditionen uprättades i enlighet med Allmänna
Beswärs- och Oeconomiä - Utskottets första betänkande
öfwer denna fräga. Ilt tuxra.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstiljdes kl.
S. lupra.
In 66em protocolli
A. L Silverstolpe.
Tisdagen den i8 Augusti.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Herr Landt-Narffalken tillkännagaf, akt
sedan s:ne utsedde Ledamöter af hwarje Riksständ
i Be-villnings-Ukstottet öfwerwarit och deltagit i
den förbättrade redactionen af allmänna bewillningshusbehofs-bränwins-brännings-
och chartä sigilla,
kä-sörordningarne. hade de samma nu blifwit till
Riks-Ständen inlemnade;
Och blefwo desie förbättrade redaelioner nu
af Ridderstapet och Adeln godkände.
Ux»
784 Den 18 Augusti.
läplästes och godkändes ett frän ExpeditionsV.
tstollet inkommit prvject lill underdånig strifwelse
vm salpeter-tillwerkningen.
Uplästes ett protocolls-utdrag frän BorgareStändet
af förledne gärdag, med tillkännagifwanbe,
att wid justering af den underdäniga strifwelsen
till Kong!. Majrt, angående Bewillnings-författningarne,
Borgare^Ständet bestUtit anmoda Expeditions-Urstottet,
atk i denna strifwelse tillägga,
det Kongl. Maj:k täcktes i näder widtaga den i
BewutningS-stadgans 4 Art. förestagne författning,
om conitoll i afseende pä asgifierne för kort, samt
jemwal läta utarbeta tariff öfwer bränwins-brännings
afgifkerne, för att i sammanhang med författningen
tryckas.
Likaledes uplästes ett fran Preste Skändet ankommit
protocolls utdrag af förleden gärdag, innefattande
Ståndets beslut, wid tillfälle af r.ytzberör»
de expeditions justering, att instämma ide tillagg,
hwarmed Ridderstapet och Adeln samma expedition
godkännt.
Justerades pleni-protocollskne för den 12 och
14 Augusti.
Herr Landt Marskalken hemställde härefter,
art dä de tära och till en del wigtiga plena under
dcsta sednare dagar, gjort ber för Riddarhus »Secreteraren
omöjligt att medhinna protocollerne för
den iZ, 16 och t 7 dennes, Ridderstapet sch Adeln
behagade tillåta att, säsom manligen wid sädana
händelser stelt, berörde g:ne xrotveoller, sä mål
svm
Den 18 Augusti
-
785
söm det för denna dag, wä re fä justeras inför
Riddarhus-Direclionen i Stockholm , efter gjordt anslag,
akt de af RidLerskapet och Adelns ledamöter,
som denna Riksdag biwistat, äga, om de det
ästunda, akt justeringen öfwetwara.
Bifölls.
Härefter aftägade Ridderskapet och Ädeln under
Herr Landt-Marskalkens anförande klockan 10
ti l kyrkan, hwarest, efter Riksvags-Predikans flut,
Kong'- Maj:l i näder behagade Riksens Ständer
hemförtofwa.
Klockan ^ 6 församlades aker Ridderskap^
och Adeln, dä ,
-Iörr Landt-Marskalken förmätte stoj häftyg
xryällit Konungens näviga befallnings akt för
Ridderflapet och Aoeln tiäkännagifwa, det Hans
Kongl. Högher Kron - Prinsen, som önskar gifwa
Sin Son en daning, fullkomligen lämpad kill det
kall Honom salom Furste och Regent i Swerige
en dag fölesiär, welat ställa Hans upfostran och
underwisning under swensk ledning, och i sädant
afjeende hos Kongl Maj:t anhällit, det OwerfteKammar
- Junkaren och Conulieudeuren Friherre
täerinunä Leäerbijelm matte till Hans Kongl.
Höahek P:i»s Osc.^u5 Gouverneur uknänlnas, kill
hvilket wal Hans Main ock denna dag lemnat
Sitt nädiga bifall. Herr Landt - Marskalken, försäkrad
om den werkliga tillfredsställelse, hwarmed
Ridderskapet och Adeln denna underrättelse motta«>
öit/
Andra Del A:o 50.
736 Dett 18 Augusti.
git, hemställde, au dek matte wara honom killäkik,
att, i sina asstedstal till Konungen och KronPrinsen.
för Dem förklara Ridderstapet och Adelns underdåniga
erkänsla häröfwer.
Ropades enhälligt Ja
Härefter
ankomma småningom de öfrige RiksStändens
Taleman och Ledamöter af den stora Deputationen,
dä Ridderfkapet och Adeln efter wanligheten
intog platserne ä högra sidan om Landt-Marstalken,
och ve öfrige Ständens medlemmar veu
»vänstra. Sedan de famtelige dlifwu törfamlade,
afgick Depurationen, aflade Riksens Ständers affteds-upwakcningar
hos Hans Kongl. Maju, Hans
Kongl. Höghet Krvn-Prinsen och Hans Kongl.
Höghet Hertigen af Södermanland, samt återkom
klockan 7.
Grefwe Norner, ^.äolplr 6öran, anhöll,
att Herr Landt-Marstalken täcktes inför Rrdderstapek
och Adeln upläsa samcelige sine denne dag hällne tal,
pä det de samma wälle sedermera i Ridderstapet och
Adelns protokoll intagne, till ert minne förwaras.
Da Riddrrkkaper och Adeln häruti allmänt
med Grefwe Norner instämde, upläste Herr LandtMarstalken
desia tal . jä lpdande:
pä Riks-Salvn,
Till äanS Maj: t Konungen:
S^ormägligste Allernädl»sttc Konung!
Delta Ni smöie har nu blifvi till ända drägt,
och de band arv vuvlösligen knume, som stola förena
Eders Kongl. Majus med en yngre Hjeltes
ära; Rikets förswar har fatt en länge saknad sjelf,
ständighet, enstilkaö lugn har blifwit wärdadt och
besa
-
Den l8 Augusti.
787
befästad:, Siarens upräkthällandr: körsälradt, desi inkomster
pä oswikelige grunder bestämde och Nationens
önstning-n' i öfrigt Eder Kongl. Majit öf«
werleiiinave, sired det oiustränkta förtroende, som
itran Riksdagens början förnämligast talar i RiksStåndens
lugna öfwerlaggningar. Wärdes Allernädigste
Konung! deraf bedönnna den tillfredsställelse
Ridderskapet och Adcln njuta, dä de nu inför
Timonen, och pä detta är sanningen helgade
rum, fä i undcrdänighet försäkra ark saulina länkssäit,
som fbranledt deras beslut under betra Riksmöte,
skall följa bein kill deras hemwist, der utgöra
deras sällhet och af dem spridas kring negderna.
Matte Eder Kongl. Majit olud bibehälla
Ridderstapet och Adelli u!i Desi nädiga ynnest och
bewägenhe'.
Vid Afskeds ilpwaktnmgen -  Till äanS Maj t Lonuilgen:
Stormägstgste Atiemädrgste Konung k
Da Eser Kongl. Majrr nu tili äter Ridderstapet
och Adeln att, efter lyckeligen siutadt Riksmöte,
aflägga deras underdäniga afskeds upwaktning,
är det för dem lika ömt som rörande, att
sträcka deras tankar lill de möjeliga förändringar,
som kunna inträffa innan de äter stola sg, inför
Eder Kgl. Maj.", såsom Riks-Stand inställa. De
känna närmarande kidehwarss förwirrade werkningar,
de frukta dem; men med mod och ståndaktighet,
samt lugnade genom förflulnc händelser, afresa
de, ät följde af det tröstande hopp, alt ödet trött
wid förföljelser, stall hädanefter med mildhet bemöta
Swea land och tillära desi inbyggare att
länge
788 Den i8 Augusti
lange
skyddas af deras wördade och älstade Konung,
för hwars lifstid alla Sivears böner sig förenaRidverstapet
och Adeln urkedja sig att i Eders
Kongl. Majtts fortfarande nöd och bemägenhek fa
wara innesiu ne. Ridderstapct och Adeln fä stu«
leligen sammanbinda med denna deras upwaklning
en anledning, som de först i dag erhållit, att kolka
deras underdåniga erkänsia för Eders Masim nådiga
omsorg, att under en wärdig och fvenst ledning
läia utwekla de goda egenstaper, som hos
S.veriges unga hoop, Hertigen af Södermanlynv,
redan förmärfwat Honom Swensta Folkets upmarksamder
och kärlek.
Tillmans Rongl- äögchet Lron prinsen :
Durchleuch l^jie Furste!
Nadigfte Kron-Prins!
Wid den underoäniga afjkevs-upivaktnlng, som
Ridderikapet och Adeln nu fä den näven aflägga,
wore de icke med sig stelfwe tuisredsställte, om deras
hjortan kunde tala annat spräk, än deras kän,
stok af wörvnav och tillgifwenhet urelvas. De hafwa
under deita Riksmöte lärt känna, det wil' säga,
beundra ve egenstaper, som famlade hos Eder
Kongl- Höghet redan gjort och stola i framtiden
uprätthästa Smeriges lycka; de inse redan deras egen
uti den wärma hwarmed EderK:gl. Höghet omfattar
alle hwad till Rikets heber och anseende stall
leda, och nögde att dertill under denna Riksdag
hafwa bidragit, afresa de nu till veras bygder» att
glädja hemmawarande med hoppets ljufwa löften.
Ridderstapet och Adeln utbedja sig att i Eders
Kongl. Höghets beständiga mad fä wara inneslut
ne.
Den 18 Augusti. . 789
lie den Eder Kongl. Höghet i dag tacktes bekrasla
genom Desi nådiga omsorg, att under swensk
ledare fullkomna de Utmark! goda böielfer, som
Riksens S ander redan lange uptäckt hos den unga
P inS, som öfwerlännäs, akt, efter Eder Kongs.
Höghet och i Desi fotfpär föra Swea Rike till
lycka och anseende.
Till HanS Longl- Höghet prins Qsc^u.-  Durch euchiigsic Ars Furstes
Hertig af Södermanland!
Ever Kongl. Höghet wärdes emottaga R!d--  derstapet och Adelns sista upwaklning under denna
Ri sdag, och derjemte deras underdäniga önskan,
att Eder Kongl. Höghet mätte fortfara pä lika
sätt som hittills, att likna Desi Herr Fader, winna
Swenskarnes hiertan och i Desi nåd bibehålla ett
troget Ridderskap, som bland desi första skyldigheter
räkna att upoffra sig för Eders Kongl. Höghets
Person, och för de rättigheter Swensta Folker Eder
Kongl. Höghet tillägnat,
Grefwe körner, ^clolpch 6örsn, afgick, anförande
Riddcrstapet och Adelns Afskeds - Deputation
sill de öfrige Riks-Ständen.
Änder Deputationens fränwaro, ankommo Afskeds
- Deputcmoner fran det Högwördige PresteStLndet
och det Wällofl. Borgare-Standet, anförde,
den förre af Biskopen öfwer Carlstads Stift
Herr Doctor Murbeck, och den senare af Riksdags-Fullmägtigen
för Stockholms Stad, Radmannen
Herr Lagmannen I^snstberZ.
Deras
7Y3
Den i 8 Augusti.
Deras Tal och Herr Landt-Marstalkens Sivar
lydde som följer.-
Walborne Herr Landr-Marffalk;
samt
Högloft. Ridderskap och Adel!
Ander den Högstes milda onuvärdnad fluras
nu ett Riksmöte, hwaraf rninNet sannolikt länge skall
förwaras i Smenges annaler, sedan flera derutur
förswunnit. Skistnaoens stund märker cn öm betänk,
lighe^ ett alswarligt eftersinnande af menstlighetens
öden; och när, inför Herr Landt>Marstalken samt
Höglofl. Ridderlkapek och Adeln, PresteZtöndet genom
osi fine Deputerade frambar sin wördnad,
tacksamhet och förbindelse för de tankesätt och mödor,
hwacmcd Herr L mdt-Marstalken samt Höglofl.
Ridderskapet och Adeln afven ivid detta Riksmöte
fö re lyst, fäster Preste-Slandet sikt hopp omen ön.
stad framgång af wiotagne beflut, till markelig
del, pa dek Ständ, som i alla tider stänkt fäderneslandet
Män af råd och iverkställighet.
Owanliga upoffiingar (om förwandlander af
enstlldta ögyichlickecs fördelar till allmänna och mera
waraktiga, kansa kallas,) fordra, wid utförandet,
näst Öfwerherens nädiga åtgärd, rådighet och
drift, sakkunnighetens och estertankans lugn samt
patriotens kraftfulla warina. I deria hänseende
wander Peests-Stänvet as en dubbel anledning sina
ögrn fdrst till det första Riks.Itändet.
Händelsernas oböjliga gäng kan ofta aldeles
icke ledas af menniskohand. Om Herren icke bygger
huset, arbeta de fåfängt som derpå bygga; de
stolg
Den r8 Augusti- 79 r
ffvla dock arbeta; wi dödlige answare endast för
ett reni upsät, ert alfwarligt bemödande.
Inom Högloft. Ridderffapet och Adeln wördar
Nationen de Embe smän, genom hwilka styrelsens
rörelse krafter äl hela Ri skroppen meddelas, i rädflagen
och pä stridsfältet lefwande organer för dessa
lil! stelfberoende och wälfärd ledande krafter. Säsom
Le betydeligare egendomsherrar närmast styrande och
hushällande för en större mängd af den arbetande
folkclassen, aro Ledamöter af Ridderffapet och Adeln
menigherens fostrare, förmyndare och fader.
Preste-Ständet förklarar således sin glada förhoppning,
att Herr Landt-Marffalken samt Högloff.
Ridderffapet och Adeln hufwudfakligast stall medwerka
till wälsignade påföljder af denna Riksdag,
sam' derjemte, art Preste-Ständet af Ledamöter af
Högloft. Ridderskapet och Adeln ffall werksamt understödjas
uti sitt bemödande för samhällets wäl,
grundadt pä medborgerliga, undersätliga och chrisieliga
dygder.
Uti Herr Landt - Marskalkens samt Högloft.
Ridderffapet och Adelns fortfarande ynnest och bervägenhet
önffar Preste-Ständet, akt nu och framgent
wara inneftmet.
Aerr Landt-Narstalkens Sivar.
Till Preste-Ständets Deputerade
Ridderffapet och Adeln, som under detta Riksmöte
delar med Preste-Ständet det warmaste hjerta
för fäderneslandets närwarande och tillkommande
wäl, kan icke utan rörelse emottaga dek Högwördi»
ge Ständets sista besök. De önska, att förtroendet
begge Slänven emellan mätte orubbadt fortfara,
och
7Y2
Den 18 Augusti.
och anhälla, akt i dek Högwördige Skändeks wanflap
fä wara inneftnkne, alwen da dek samma nu
kommer atk lemna de weildflige befallningar för
dem desi egenteliga kall tillhöra.
Lagmannen b.anäbor^8 TalTill
Hoaiosi. Ridderstapet och Adeln!
Borgare.Skändet iagkiager, genom osi desi Deputerad?,
icke af wänlig plägsed, ulan frän en ren
och oskrymtad uprikkigbet, första ögonblicken, efter
Niksdaas-arenoernes afftu ande, akt bos Höawalborne
Herr L indt - Marjkalken samt Högloft. Rid,
derskapet o b Adeln, frambära Vorgare-Stanoeks
wbrpsamma och wänliga hälsning, och aflägga filt
afsteds-vesök.
Borgare - Skändet insäg nogsamt, akt dettg
Urtima Riksmöte, förän edr af händelser, som aga
dek närmaste inflytande pä Rikets närwarande och
fram ida ststfbeständ, icke kunde fulländas, utan akt
de mest bekymmersamma ämnen stulle förekomma;
men Borgare - Skändet ägde ock wisiheten derom,
art desta uräldriga Wke, ofta gänger hfwerhspadt
af olyckor och nara atk bringas under främmande
ok, blavik frälst af rädige mä>^ och framst bland
dem, Ävlingar frän Sweriges Riddarhus,
Med hugks msten harar och en saker tillförlik,
att den Konung, ssm började desi lysande och milda
regering, med uiftäckande af krigsläggn, redan
flammande inom hjetta! af riket, afwen genom wiZhekens
fredliga wapen, ytterligare stall afwända ds
nya faror, som nu hörande Sverige, redau härjat
andre Stater; och atk war högrälffabe Konungs
fand^fgderligq omsorger, nusultt delas af den ädls
Furste,
Den >8 Augusti.
793
Furste, som Swensta Nationen kallade, mar mördade
och nödige Konung amagit lil! D^tz Son
och redan i utöfning af Riksstyrelsen Svnligk upfpllt
Desi dyra ka!! —. oär Porgare-Sländet kommande
öden till niötcs, eldad af en fann fosterlandskänsla
och den ljuswa fölhoppnino att enighet
och inbördes wälwilja aila Srands Elasier emellan
stall befrämja det stora ändamål som sökes:
Fäderneslandets bestånd och sällhet
bl
ti Högwäiborne Herr bandt - Mrrstalkens
samt Högloft. Ridderstapec och Adelns ynnest, mälwilja
och manskap aiihäller Borgare-Siandet fä maxa
inneflutet.
-5err Landt«j17arf?alkens Swar
Till
Borgare-Stäiivers Deputerade!
WUofl. Borgare-Siandet bör waraförsäkradl
VM Ridderikapet och Adelns agkning och manskap,
sanik akt inga stiften stola derutinnan werka ändring.
Detta tänkesätt har under nu sörfluine
Riksdag wunnik förökad stadga, dek stall fortfara
ester desi flut, och dä andra yrken mera enstilta
komma att uptaga Borgerstapets tid, är Ridderstapet
och Adelns högsta önstan, atc begge Standens
wänstapsband mätte blifwa äfmen enstilt tillknutne.
Härefter äterkom Grefwe körner med Ridderstapet
och Adelns Deputation, medförande de
öfrige Ständens manliga hälsning.
Uppå begäran af Herr Friherre kleming,
Lstaö8, anmodade Herr Landt Marskalken Grefwe
Uhrner att upläsa stna till de andxe respeciive
Stan-.
794 Den 18 Augusti.
Ständen hällne afsteds-tal, hwilka lydde som följer:
Till
preste Ståndet.
Högwördigste Herr Årke Bi stop och Taleman;
sä or? samtlige Ledaniöker af del Högwördige
Preste-Ständet!
Till det Högwördige Preste - Ständet framför
Ridderstapet och Adeln, genom osi sine Deputerade,
desi wid detta Riksmöte sista men icke mindre
agmingSsulla och förtroliga hälsning.
Med en sällsynt samdrägt och bcredwillighct
äro nu de wigtiga öfwerläggningar till anda bragte,
som, i samma mohn de stadgat den styrande
magtens werkningsförmäga och utwiogat medlen till
fäderneslandets förswac och statsbehofwens fyllande,
äfwen i samma mohn stola bereda fäderneslandets
wälgäng i dek de betrygga desi anseende och
sjelfständighet. Ridderstapel och Adeln, som lika
med desi med-Ständer insekt wigten af ändamalet,
har äfwen erkännt nödwändigheten af medlen, och
Ridderstapel och Adeln instämmer i den lika gemensamma
önskan, akt alwen werkan mätte smara
emot afsigten, att en mild försyn mätte lira mycket
wala öfwer wär Konung och Hjelten wid Desi
sida, som understödja deras outtröttliga bemöoamen
för fäderneslandets u, rätthällande och Sweriges
framtida wäl.
Det ar med desie tänkesätt som Ridderstapel
och Adeln innesluta sig i det Högwördige Ständets
fortfarande wänstap.
Till ln^gare-Ständet
Högädle Herr Taleman och samtelige Ledamöter
af dec Wallost. Borgare-Ständet;
Rid
-
Den 18 Augusti.
79Z
Ridderstapet och Adeln, som med det Wällost.
Borgare - Sländet delar fagnaden öfwer er lyckcligen
lill ända bragr Riksmöte, befwarar med nöje
det Walloch Borgare-Ständeks hälsning.
Hos Vek Ständ, hwars imer essen inga till
en sä wasenteliq del, i de twisiigheler, som staka
större delen af Europa-, hos detta Ständ, som wid
fasta landets missöden ser beredas dess egne förluster,
hos det samma kan det äswen i wärk fädernesland
icke haswa undfallit, arr stridens utgång ar också
för oss af yttersta wigt, att under en tid af alla
krafters spänning, gifwes ingen annan urman an
att genom wal beräknade tidiga, ehuru owanliga
bemödanden, förekomma ännu större och mera iva,-
deliga uroffringar.
Utan rwistvel ar det denna
fanning som ligger lill grund för der sammanstämmande
i nödiga biträden af alla stag, hwaraf der,
la Riksmöte warit sa utmärkt och hwarmenom
Swensta folket, redan kändr genom stna bemödäm
den att längst förswara friheten, stall äswen blif
wa det genom fin beredwilligher att stadga sam.
hällskrasten och befästa Regeringens anseende och
werknin oförmåga? De hafwa desse upochingar, i
samma mohn mrndre fordrat öfwerläggningeus inin
dre pröfning, som de warit följder af lillgistverche--  ten och förtroender till den Konung och Len Fursie,
hwars wälwilja och hwars instgker och sörinaga
utgöra hufwudsakeligen grunden till Swerigeihopp
och Sweriges wäntan. Sedan Sivenska solket
upsyllt sin pligt ait understödja deras be mod ax,,
den, äierstär för det samma eiidast a t ön-ka deras
lpckeliga utgång, Kl! önsta dec den lamma mättk
fwara
796 Den 18 Augusti.
smara emot afsigten. D-^t är med desie tänkesätt,
som Ridderstapet och Adeli, innesluter sig i det
Walloch Borgare-Sundets wänstgp och hugkvmst,
Till Bonde Ständer.
Hederwärde Taleman ^ sä ock samkelige Ledamöter
af det Hederwärde Bonde-S tände; >
Med en ljuf kansta af gemensamt upsyllda
pligier, gär nu Ridderstapet och Adeli, att beswacg
det H-derwärda Bonde-Ständets sista hälsning.
Ekt Riksmöte är mi siuladt, icke i sin början
utmark; af föregående wadeliga händelser, icke i sin
sortgäna af inbördes stridigheter, men just derföre
sä mycket märkwärdigare, sä myckel mera liäfredsställande
fsr medborgaren och fäderneslandet, dä det
stall wittna, att ibland alla samhälls-claster, känslan
ak ett gemensamt behof af inbördes förening,
warit lika allman, att Swensta folket, som welat
söchwara friheten, äfwen wet att bruka henne och
med insigt och oegennytta bedömma sin ställning
och sina pligter. Da när i der öfriga Europa länder
förhärjas och medborgare nödgas i aflägse
trakter strida för främmande interesten, dä när krigets
rätt och den starkares tilltagsenhet ensamme bestämma
den enstiltes öden, och ofta icke lemna annat
wal, än emellan döden och den yttersta nöd,
dä stall ännu det förundrade Europa ibland Scandinaviens
berg och med haf 'omsiutne länder sinna
ett folk, som wid branten af sin undergång wägade
sin räddning, som asböjde främmande wald och
återtog friheten, men son, nog klokt art frukta äfp
wen sielfswäldek, styndgde akt gifwa sig lagar, akk
till deras stöd förena sipå bemödanden, och som under
-
Den 18 Augusti
-
79?
ber ännu owista öden och hotande uksigter erkände
att i styrelfemagkens werkningssörmaga fins enda
Möjligheten för samhälls-krafters nyrriga anwandanLe.
Europa stall siga, -ut Swensta folket wanr,
att, nar det erhöll stora Reqen er, läka sig af dem
ledas, skyndade at fästa sitt hova och fin tillgif--  wenhet wid den Furste, svin wid Thronens fida utgör
dcst närmaste stöd; alt förlroeiidet lii! dest in
sigter
och dest förmåga ledde beredwilligheken nav
hittills owanliga upoffringar; men akt Swerina
folket, om också det handlat mera af böjelse an af
uträkning, likwäl endast hade denna utwag öfrig,
för akt igenom wal anmanda tidiga bemödanden
undmika hotande olägenheter. Europa skall berömma
Swensta Frlkek för dest klokhet, afwensom det
skal! frukta den Furste som leder det; och Nationens
Ombud stola kunna äterwanda till sina medbröder
med känstan af upfystda pligier, Med öfwer,
lygelsen akt hafwa intet uragilätit, som blifwit af
dem fordrat till fäderneslandets framtida räddning.
Det ar med desta tankesätt, font Ridderstapet
och Adeln lyckönstar det Hederwarda Bonde,Ständer
till Riksdagens lyckliga stur, och försäkrar det
samma om sin wanstap och tillgifwenhet.
Ankom det Hederwarda Bonde-Srändeks Afsteds-Depu
alron, anförd af Riksdagsmannen buster»
^borA, som till Ridderstaper och Adeln höll
följande Tal:
Hög
-
79ä
Den 18 7luZttsti.
Högwalborne Herr Landt-Marskalk!
Hög- och Walborne Herrar!
Dä Bonde-Gränder, genom osi desi Deputerade,
nu fär den aran, att hos Högloft. Riddcrstapet
och 2lde!n aflägga desi sidsta wördsamma hälsning,
sker vet med liflig ätanka pä ett Riksmöte, som ehuru
lang liden dertill kunnat synas, likwäl innefattar
flera beflnt än nägot föregående inom samma
utrymme lärer kunna upwisa.
Srora och wigtiga hafwa besia beslut warit,
rist deras föremål, och blifwa der säkert till sina
följder; och om Bonde-Ständer, wid upnäende af
de förra, atrid hast ögonen fästade pä Högloft.
Ridderftapet och Adelns efrerdömme, hoppas det
äfwen, att i afseende pä del sednare ofta finna en
ledning af Högloft. Ridderjkapet och Adeli',s räd,
allid cn tröst i desi deltagande.
Med sädane tänkesätt önskar Bonde-Srä,.det,
akt i Högloft. Nibderstapet och Adelns ynnest och
benägna ätanka fä wara inneftutit.
Arr Landt-Marffalkens GwarTill
Bonde-Ständets Deputerade:
Ridderstapet och Adeln har under det nu stukade
Riksmöte rönt all det förtroende och den rena
manskap afBonde-Ständet, somRidderffapetoch Adeln
ivid början deras är sig förbehöllo. Emot tagen Deputerade
af detta Hederwarba Ständ derföre de npriktigaste
tacksägelser, och sör-varen noga utiEore minnen, art
ingen kan sätta mera warde än Ridderstapet och
Adeln pä hwac och en af Evre hederlige medbröder.
Framfören detta till Edert Sttind.
Sedan
Den i3 August!- 799
Sedan alla öfliga Ceremonier Riks'Sranden
emellan salunda moro ftillgjcrde, uktryckke Herr
LanduMarskalken munkeliaen kill Höglofl. Ridderskåpet
och Adeln sine tänkesätt, salunda:
Dä jag för något mera än 4 mänader sedan
intog detta ställe, hwarifrän jag nu har den äran
att för sista gängen under detta lugna Riksmöte
tilltala Nidderskapet och Adeln, utbad jag mig dest
biständ till utförande af de wiglige wärf, som frän
den samma äro oskiljaktig-,'. Jag har behöft, jag
har njutit det, och det kraftiga stöd Ridderstapet
och Adeln behagat lenina mig af dest bewägeuhe ,
har ofta warit beledsagadt af sädane utmärkte wänskapsprvf,
hwaraf minnet hos mig aldrig kan ucplänas.
Wärdes, mine Herrar! derföre nu emottaga
min upriktigaste och listigaste tacksamhet, och
waren försäkrade, akt känsian deraf kommer i framtiden
och i äldrens senaste är atk utgöra min största
sällhet.
Jemte öftverlemnande af Landt-Marffalks-st:f«
wen, rilltalade Herr Landt - Marskalken den äldste
närwarande Grefwen, Herr Grefwe Cevenstaupt,
Lustaf, pä följande sätt:
Jag öfwerlemnar nu denna Staf lill Herr Grefwe>t,
af börd och egenskaper berättigad art ben emottaga.
Jag anhälier, alt när Herr Grefwen återställer
den i Konungens händer, min en stilla tacksamhet
för Konungens nåd och förtroende matte
blifwa tolkad med samma warina manskap för min
person, som Herr Grefwen under loppet as Riksdagen
mig städse wisat.
Grefwe
Don i8 Augusti.
Grefwe lervenhaupt, 6uli->k, höll stristeligen
kill Herr Landt.Mari-eaiken följande Tal:
Walborne Herr Land.-Marstalk;
Att föra den Elaf Herr Landi-Mar,-kasten mr
äterlemnar, gifwer redan en rättighet titt hågkomst'
att föra den vä der sätt den as Herr Landl-Mar!
stallen blifwit förd, giswer etr rum bland desse
Man, dem aila lider stola minnas, fäsom uplyste,
ftickelige och wärdige ledare af allmänna öfwerläggningar.
Wid emottagande af denna Skaf,
höljdes Herr Land'-Marstalken af en .vidsträckt
kunskap om Riket och dess behof, af en, under mö.
dosamma wärf, wuNnen och fullkomnad erfarenhet.
Under de mänader som sedermera framflutit, har
Herr Land! Marstalken funnit ett nytt och ett rikt
tillfälle, akt ådagalägga den hastighet i begreppet,
som genast omfattar förekommande ämnen, ben
klarhet i omdömet, som framställer dem med ordning
och sammanhang, den rådighet, den köld och
det tålamod, hwilka äfwen under lugna rådplägningar
behöfwas, den .vaksamhet och den arbetsamhet,
hwilka aldrig slumra ekler tröttas. Det ar
icke den, hwilken talar i Ridderstapet och Adelns
Namn, font bör lekna pä hwad sä-k Ridderstapet
och Adeln emot allt detta swarat. ljuder saknad
af en wällastghet, som han wid detta tillfälle önskade
sig, får han anhalla, att Herr Landt-Marflalken
will såsom demis af Ridderstapet och Adelns
enst.!ra tänkesätt för honom taga minnet af
hwarje sammankomst, och, säsom bewis af> det allmänna
tänkesättet, de beslut hwilka blifwit fattade.
Mä Herr Landt - Marstalken gemensamt med
ost
Den i8 Augusti- 801
ost finna deste beslut sä lyckliga och waraktiga i sine
följoer, som de med wisthel warit styrde af kärlek
till den kaste Konung, för den Furste, som stöder
Dest Thron, och tismar wart hopp, för ett Fädernesland,
som för ost ar och bör wara allt. Jag
tillagger ej mera. Deste föremäl upfylla latt wära
hjertan och wära rörelser, men dä de namnas wid
simet af denna Riksdag, böra de hos Ridderstapet
och Adeln af annu en kansta, saknaden atl fliljas
frän en alstad Landt-Marstalk, af'annu ett hopp,
det, att Ridderstapet och Adeln framgent ma fä
rakna pä Herr Landt-MarstalkenS wänstap och
hughomst.
Sluteligen yttrade Herr Stats - Secreterare»
och Commendeuren ch,aAsichrinA följande ord till
Ridderstapet och Adeln: Mine Herrar!  mä jag
nu mera afwen tillägga: Wänner! Glömmen icke
Eder för detta Landt-Marstalk!
Och Ridderstapet och Adeln stiljdes klockan D
till y om aftonen frän delta sista sammanträde,
och frän den Urtima besättningen med Fäderneslandets
stora angelägenheter, lckt luxra.
In stäem protocolli
6. 8ilverstc>lp>e.
Skur pä Andra och Sista Delen.
Andru Del- N:o Zr.
Register.
(Ann.'. Till utrönande af alla Riks-StandM
beslut öfwer hwarje tnälz se Prolocolls-Utdrag)
A.
^ccords-ersättnmg föd Regements-Qwartermästaren
wid f. d. Swensta Gardet k->Ki»n li. UeuterMi«li
l Del. 609-614- 2 Del. 59. 74. 99. 112.
ActSrer; om rcconventions erhällande af dem. t Del.
705. 84 >- 858-  Adeliga Jungfru-Stift; se Iungfru-Stift.
>Vclj-rLreutr, Friherre Larl jokan, httrande: I Del. 7ZS.
Adretzer till Konungen och Kronprinsen. _ Tacksägelse
- rörande Regeringens öfwerlemnande - under
Konungens ssiikdom, til Kron-Prinscn. i Del. 27-2-31.
45.46.—I afseende pä inrättning af LandtbruksAcademicn.
i Del. 457. 511. 552. 626. 6Ml 668.
8Z7. — I anledning af inrättandet af Zo Fri-Ca,
dett-rum wid Krigs - Academien. i Dels 625- 6g8»
8Z7. 2 Del. 26.
Communication til Consiitutions - Utskottet af förstnämnde
Adreff. i Del. 97. 99. 129.
Advocatur inom ett Riks-Ständ. t Del. 829. 2 Del.
6—19.
Afsägelseri Herr VVejcienK-eimL, att wara Ledamot af
Riddarhus-Utstottet. 1 Del. ZZ. — Grefwe 67!!-»-  borzsi att rvc^a Ledamot af Lag°Utskottett 1 Del. 50.
Grefwe hamiltons alt warä Ledamot ak Allmänna Beswärs--
och Lcconomiä-Utjköttet: 1 Del, Zo. — Friherre
cbrnLölcis att Mara Ledamot af E.rpeditions-Utstottet: r
Del. 67.—Friherre ercrnllsäts, att mata Ledamot afOscos
Uomiä-Utstorftt. 1 Del- 67.-»Friherre D-r5m-6ens, att
2 Register
wara
Ledamot af Bcwillnings-Utffoltet. iDek.241 .
Friyerrc Lisei von I?!o!Itteins, alt wara Ledamot af
Allmänna Beiwärs. och Oeeononnä Utskottet. l Del.
(>40.
Friherre Liltverlckäläs och Friherre ÖrnLölcls,
att wara Ledaniener af StatskUtffotlet. 2 Del. 681.
Grefwe Lu-öwkelclt-, ali öfwerwara justeringen af
Bewillnings-Förordning. 2 Del. 716.
Allmänna Besrvärö-och Deconomiä-Utffottet: Ledamöters
wal; se wal. — Dest Memorialer och Betänkande»;
se Memorialer.
Allmänna MaMzins-Inrättningen; se MagaZlnSDirection.
Arfprins; se Oscvk. — Desi Stat; se Stat.
Arfrvoden för Riddarhus - Fiscalen och Cancellisterne;
se Xiddarhus-Fiscal. — för Riksgälds - Contoirets
Fullmägtige; se RiksgLlds-Lontoirets Zullmägtr
ge-
För Banco-Fullmagtige; seBanco-Zullmäg
tige.
För Deputerade'uti Krigsrevision; se Deputerade.
För Stats-Commisiarien ibröä-lius; se
rrölleliuL. — För I Casieuroch tFasiaffrifware i Riksgälds.
Contoiret; se Riksgälds - LontoiretS Zullmagtigc.
Arrende-Lontracter; om deras bestånd: 2 Del. 218,
24O—245. 27Z- 720. 721.
Arrendesumma; fe Tullarrende-Societet.
B.
Banco-Zullmagtige; angäende deras afresa frän ^teckholm
kill Qrcvro, 1 Del. ZZ. — Angäende förhöjning
af deras arswodcn, 2 Del. 179. 280. Z46. Z55.
4go.
Deras wal; se wal.
Banco Utffotket: Ledamöters wal; se wal. — Angående
deras ed, i Del. 88- 59- 66. — Desi Memorialer
ow Betänkande»; se Memorialer. — Znstructionen
för; se Inst ucticn.
Banco-werket; de, provisoriffa stvrelsc: 1 Del. Z8. 67.
7g. 88. 99. 109. — Desi stl-rels dä Ri sdagar hällas
Utom töckholm, 1 Del. 156. 2 Dtl. 56. 82. 98.
— Desi till,tänd och förwalinii.g, 2 Del. 179- 220.
2Z4--
Register'- 3
2Z4—27l. 274. 382—385. 394- 395- 407. — Ängö'
ende dest silfmersedlar, 2 Del- 73. 498—502. 518.
Kecker, Larl von, yt. rande, I Del. iso lotz.
Beklädnad för Jnvdlte Infanteriet; se Infanteriet.
Ksrxenlklllä, yttranden: 2 Del. 726. 727. 7ZO. 765.
Bergslagerns, Tackjerns, angäende tionde tackjernsafgiften,
2 Del. 282. 325—328. 337- 366. 369. 397.
4^6.
Bergö-Schola, practiff, l Fahlun, 2 Del. 66. 99.434.
542. 548- 557- 563.
Berättelse, Niddarhus-Directionens; se Rstddarhus-Di'
rection- — Konungens, sni Rikets styrelse sedan si»
fia Riksdag; se Lonungen. — Adcliga Iiingfrutiifts
Direciionens; se Jungfru - Stift. — Justitia - Ombudsmannens;
se Iustltiä-Ombudsman. — Depu.
terades till öswer.revision af krigs,rakcnstapcrne; ss
Deputerade.
Letänkanden, Uiffottens; se Memorialer.
Bewillningen, allmänna, i Del. 37. 47.59—66.384.
595 — 598- 636. 2 Del. 427. 447—537. 542. 564.
587—662. 662—676. 684 — 690. 6§o— 692. 697
—699- 707. 777. — Justering af Bewillnings: För,
ordningen, 2 Del. 714. 7,6. 719. 757. 773 — 775.
783. — Tillagg till den samma, 2 Del. 777. — Om
huru förhällas bör med, frän och med är 1813, mbjeligcn
blifvande öfwcrstott a bervillningen, 2 Del.
731. 732. — Angående frälsebewillningen i Skäne,
2 Dels 604. 761. 775—777.
BennllningS-UtMttet: wal till Ledamöter deraf; ss
rval. — Dest Memorialer och Betänkanden; se Nemorialer.
Werkön, hollan sk, yttrande: I Del. 252—254.
Llomllecit, bläns, yttranden: l Del. 174—181. 763—
772.
Bonde-Ständetö Deputationer; se Depzltationer.
Louptekningar; om förhällandet wid, 2 Del. 180-215.
222. 333. — Konungens beslut derom, 2 Del. 684.
grabe, Grefwe IA,c>nus k>eclric, yttranden: 1 Del. 12.
36. 7l. 8l. 2Zt. 488. 517.
krakel,
4 Register
Leske!,
Oullsk ^nton, yttrande: 7 Del. 832.
Brandstod: t Del. 505—509. 2 Del. §46. Z92. 398-  ^4^ »
Branwrnsbränning: i Tel- 22—22. z/. 59. 47. 52
— 68- 68. 85 87. 88 99. 122— 126. 246 — 251.
282—Z65. Z6d. Z84- 5«5- 588. 558—Z80. 2 Del.
liz.,162. ,6z —l66. 22Z. 253- 3787 ZZ6. 544. 662
667. 667—669. 6f6—678. 690—692. 767. — Om
Eränwinsförordningen: 2 Del. 777. — Justering der,
af: 2 Det. 77Z — 775. — Strafflag för omättligt
bruk och oloflig utminuterrng as starka drycker. 1 Del.
57 47. — 2 Del. 283- Z-8 ZZ2. Z39. 384- 470.
431- ,
BewillNrng, l sammanhang med allmanna bewillnin,
gen: 2 Del. 426 528 —537- S42. 563. 662—667.
676—678. 690.
Bankmäns rvat; s? wal
Bötesmedel,
insamlade under Riksdagen; disposition
deraf: 2 Lel. 764.
L°
lfadettrum wid Krigs-Academien; se?ldrefler.
Capitationsafgift af bivarse mantals strifmen Adelsman.
till tryckning af Riksdag.Protocollcr: l Del.
539- 556—558. 6r6- — 2 Del. 717. — Till reparation
af Riddarhuset i Stockholm, i Del. 726. — 2
Del. 717.
Cavstter för extra Roteringsmanffapet; fe Rotering.
c-rldk-uu OMenlkLIck, Lsrl, yttranden: t Del. 152 155.
224^.744-746.
Lasernbyggnader; angäende medel till upförande af
sädane i Malmö: 2 Del 281. 324. 558. 568-  Oeäkrkselm, Friherre Ouclmunä, Utnämnd til Gouverneur
för Art-Prinsen vsc^k, 2 Del? 785.
Leckerllräm, Friherre stscob, yttranden: I Del. 59-225.
27,. 227. 241. 473- 477- 497- 5to. 5"9. 527- 536.
542—54Z. 557. 618 619. 624. 652. 65g. 654. 655.
666. 667. 694. 696. 727. 821. 829. 832. 83l. 832.
2 Del. 8—10. 78. 746. 756. 168. 170. 254—262.
262.
Register. S
262. 265. 268. 269. 272. 27». Z58- Z8Z. 407. 423.
486. 443. ZiZ —515 549- SZv. 608. 6,2. 676. 617.
62?. 636. 652. 662. 682.
Leclenlirom, Friherre ll.uäo!pk, yttranden: l Del. 225—
227. 49^- 5>8- 589- 674. 2 Del. 364.
Lhartä SigillatL Bcwillning och tiy Förordning: 2
Del. 276. 278. Z44- 38p—Z92. 39b. 399—421. 54i«
557. 560. 6<>z. 783.
cholor.ial-rvaror, försälde: 2 Del. 7. 28.
Lonscription: r Del. 89-99- 7 ro — rry. 721. I2Z4
,24— 173/ ,84—14;. ,49-154. 158—2-7. 240.
242. 24Z. 27! — 275. 515. 615. 92c—625. 6Zv. L
Del. 27.
Konungens scipctipn hertil, 2 Del. 272.
Lonstitutions - Utffottetki Ledainöter- wal; i'e tvål—
Desi Memorialer och Belänfanden; se Memori»
aler.
Lontracter, Kneckte-; se Rneckte-Tontracter.
xoyet, <3uttsk, yttranden: I Del. 625. 2 Del- 125.748.
Lreditive'-nes förökande: 2 Del. 5Z8. 548- 558 556.
560. 586.
cronlleöt, Friherxe ^srcod Otto, yttrande: I Del. 67.
237-
D
Dahlby
Lundsgård; se Stuteri.
VaKimAn, I^srL ^olisn, yttranden: 7 Del. 495 — 50^.
8Z2. 2 Del. 176. 177. 245—257.
psockwarsit hillMröm, ^scob l^Islovm, yttrande: 2 Del.
302.
vecdsrZe för Stats-Rädets Ledamöter; se Stats»Radet.
ve I, Osrsiis, Grefwe ^sscok, vttranden: I Del» 72 79.
24. 40. 720. 21 7 — 217. 240. 247. 554. 557. 578-  Z74 — 576. 6oo. 6c>Z, 624. 664. 677. 678. 696. 7ZZ
-737- 84.8. 846. 2 Del. >2. 2;. 7Z. ,68- 769. 173.
217. LZ8- 2Z7> 247. 262. 262 265. 268. 270. 320.
Z22. 324. 344. 354. 360. 361. 368. 264. Z65. 388.
396. 477 —49O. 555. 588. 592- 602. 64. 605. 607.
608. 609. 6lc. 677. 6l2. 613. 675. 6r6. 617. 629.
633.
6 Register
6gZ.
6g5. 641. 647. 651. 652. 65Z. 660. 669. 686.
687. 689- 690. 702 — 705. 7li. /i?- 757. 758- 769-  760. 761. 766. 775. 777
Deputationer; Bon e - Ständets, 7 Del. z. Z2. 185.
2 Del. ii 2. 797
Borgarc-Ständets, i Del. Z. Z5-
218. 2 Del. 49^, 789.
Preste-Ständets, 1 Del 8.
ZZ. 224. 2-Dcl, 789. — Ridderflapet och Adelns, r
Del, 5. 8. lv. ii 27 ,-Zi. ZZ 45- 6b. 69. 74. 242.
2 Del. r86. 778. 786. 78Y.
Deputerade tel öfwer.rcvision af krigs rakenffaverne:
Berättelse, l Del. 66. 2, Del. zzr. L69. 678. 709. Tillökning
i verns arkwode, 2 Del. 66. ZZ2. 669. 678.
694—697. 709—7^2. 719.
Oicismins. commu-nerade frän de öfrige Etänden: Bonde,
Ständct: 1 Del. af ^.nll-rs dtilsson frän Jemtland
m. fl. om til^ttande af en leomiköe i hwarie landsort,
till rccflerande as tionde och öfrige Pastoralier,
5 t g; af jokan Olsson l.on§kn>-!;, anmärkningar rörande
bränwinshrän,lingen, 515; af ^näress slrlsnäston frän
Lland, om städernes stvldighet att lefwerera salpeter til
Kronan lika med landet, ZIZ; af.jon jonston i Blekinge
rörande hushållningen med ekar, 6Z7; af joksn
bongberg om recognitionskogarne, 6Z7> 2 Del. Lrio
Svenssons afsägelse, att wara Ledamot i Revision öfwer
Krigsutrednings rakenffaperne, i händelse ökade
arf-voden ej bewiliqs Rcvlsorernc, 66; af Osrl Kilsson
fran Rykövmgs Län, om förändring i författningen
af förmedlade hemmans skyldighet att underhälla
ocks hygga Kyrkor och Prcsteboställen, 66; af joksn
Olsson OonZKorz, om landets lika frihet med städerne
att hälla vacane" rotar, 67; af Idlils Lricslon frän
Carlstads Län, om tillökning i Banco, och RiksgäldsFullmäatiges
honorarier, 67; af A. vsnislslon och
^nclers lksrsson 0 n gärdkarihandel, 286.
— Borgare«Ständet: I Del. af7Handelsman lllsmnllröm,
onr en afgift för rättigheten att wid conicription
lega karl i sitt ställe, 515. — Af Herr DKim.
Sllgsrll-Ki, om spannemäls magaziner vä Gottlgno,
6Z7.
A Herr Asiesigren Osrl brosenius, om ut
widgan.
Register. ?
midgande af Manufactur-Disconten, 678- 2 Del.
Af Herr Aflesior Vsllsen, om förflyttande af Krigs»
Academicn till nägvt af Kongk. Famillcn ej bcbodt
Lustflott, och Carlbergs byggnaders anwändande till
Garnizons Sjukhus, 2 Del. 66.
— Preste-Ständet: l Del. Af Herr Doctor L. ^Im.
gvitt, angäende Kron-Prinsens berättigande till deltagande
i Stats-Radet, 71. — Af Doctor L. rv. ^lingvik,
om Förstarkningsmanstapet, rZ8. — 2 Del. Af
Doctor ss. lAellgren, om en practist Bergsstat» i Fahlun,
66.
— csmmunicerade med de öfrige Ständen: 1 Del.
Herr Ileutercronrs, 117. Herr von VVi-i^Lls,
280. — Herr von Kcbult^knberms, 764.
Hen 8
<lencreut^'s, 7^,4.
Friherre Le6ertlröms, AY5
herre V^rsn^I.?, 607. Herr l?äklm»ns, 607. grefwe
lie Is Oarltixs, 777.
Diseonterno: 1 Del. 255—258. 490—497. 57g. 540
—54?. Z80—586. 2 Del. 57. 82—94. 99. 220. 245
25g 277. 7,80—885. — Angäende desi rnwisningars
emottagande i npbörd. 2 Del. 28 r. 724. 778.
vi .lvv,. Dkure, yttranden: I Del. 282—291. 558 566.
573- 677. 685—688-2 Del. 1,7—125.142. ,45. ,46.
152. 154. ,55. 156- 1A7. 160. 224—227. 274. Z19.
6oc>. 610. 621. 627. 625. 649. 667. 665. 666. 667.
685-
E.
Lcblleclt, Lilas von, yttranden: 1 Del. Z24 770. 427,
482-484. 548. 620. 2 Del. 8l. 170—177.160.
507—5IO. 549. 59!. 624. 625. 627—629. 701.
Ed för Banco-Utstottet: I Del. 78. 59. 66.
Ekeskog; ft Skogshushållning.
Lkenman, dlils t^clolpb, adlad med namnet »k LLevksm:
se Introduction.
Electorers ival: se wal
Lneelbrscbtea,
klsrrmon von, yttranden: I Del. 6o2. 2
Del. 227.
Enskifte»,: se präscripstions-tid
Ersätt
-
§ Register.
ErsätlninMill fZngne Officerare och Under-Officerare;
se Dssicerare.
Lxpeditisns-Utffottetki Ledamöters walz se wal. —7
Betänk inden och Memorialer; se Memorialer.
Expeditioner och Skrifwelser: i Del. Om bränwinsbranningens
inställande, 99. — Om fyllnad i
millionm till förkwarswerket, 14^,. — Om ultramarinsk»
bl-ffttningarneS styrelse ord drätsel, 157 — Om
Rosenforss agares län af Wadstena KrigsmanshusCassa,
157. -- ^m accords-ersattningar kill Officerare
af O d. Finska Armeen, 2»Z, — Om centonal
till Wadstena Krigsmanshus Cassa för Kronolägenheter,
ä hwilka mantik ei är fatt. 24Z. — Om Riksens
Ständers beflut rörande Arstärkningsmanffapet. 24Z.
— Om inqvrrterinq, dagtrwtamente och rescpenn-ngar
fhr Ständens och deras Utstötts Secreterare, Ean,
xellier och Wak öet,'enina, Ig'?. — Om tryckning af
Kihanaet till ?chiksdags > Prokocollerne, 454. 5Z2, —
Om ersättning för Capotterne ät extra Noterings»
Manskapet, 4^4.
2 Del, Tacksägelfe-adpetz till Konungen' för inrättningen
af Zo F-i.Cadrtterum wid Kongl. Krigs^cademien,
26. En tillaagning i samma ämne till
Kron.Prinsen, 26, — Om Tryckfrihets-Förordningcn,
26. — Decharge för Stats Rädet» 26. — Tillökning
i Kron.PrinsenS Statssumma, 26, — En ärlig summa
för Prins uptostran och Hofstat, 26. —
Skänsk- Wirgeringens uplössnde, 2tz. — Inskränk,
ving t°ör ikoiare och tattare, 26. — Om ffogarnes
ränning, 26, — Om Statsmerkets tillständ, 27.
Statssumma lör Institutet för blinde och döfstumme,
27. — Om Läns-Lazarett i Uddewalla. 27. — Om
belwars amörande öfwer Eonfistorii Utflaa, 27. —
önskningar rörande inrättn!''gen af Bewärinqsman
skåpet,
27.  Om Snöskottning, 27.—Om rätta för
ständet
af g punkten i Förordningen den 2g Jamiarii
i8l>, rörande ökad afgikt till Wadstena Krigs
manshus-Cassa,
27.
^m eftergift till General
Major
kaulbars af räntas erläggande, 27. — Om
hushäfl
-
Register- 9
hushållningen wid Strömsholms och Ksngsöhrs
Kung gärdar, samt Strömsholms Sluten-inrättning,
27. — Lm Fjerdingsmans boställen 27. — Om ny
wäg emellan Wermeland och Iemnanv, 27. — Om
lag-öl ändringar förestagne af Zustitia-Lmbudsman,
M2. — Om förändring af 4 Cap. 6 och 7 Z. §.
Misig. P. >l2. — Om förändring af 7 Cap. ! §.
Jorda Ä. lis. — Om lösen för gravations.benus,
112.
Om enättning at Major ll.emerlkölcl, ,12.
— Om förhöjning i Postskjutslegan, 217. —Om inrättning
af Hushällsnamnder, 217. — Om ändring i
10 Cap. 2l §. Rätteg. B. 217. — Om ersättning
för kostnaden af extra Roteringsmanffapets Capotter,
— 217. — Om förhöjd beläning pä jeni i Banqucn,
217. —. Om näringsidkares rätt att besöka fri marknader,
217.— Om inrättning af fyrbakar wid Ömarken
och pä Gottland, 217. — Om den till fromma
Stiftelser ansiagne Kronotionde spaimemälens för.auctionerande,
218. — Om flagafgiften wid auctioner,
2-8-
OM rättighet att begagna ekeffogap, 221.
O>n ersättning af hjelprotar tiy stamrotar för Soldatctorp
m. m. 224, — Om pension för Chirurgiä.
Magistern Osbeek, 224. — Om revision öfwer förwaltningen
af alla Rikeis medel sedan igoa ars
Riksdag- 224. Om tillölning i Hrottninghusets
inkomster, 224. — Om inrättningen af ett Invalidhus,
224. — Om Pommerske Regementernes expc,
stance löner m. m, 228. — Om skattelösen af Ollestads
Säteri, zzg. — Om granskningen af bouptekningar,
ZZZ. — Om Riksgälds-Conrvirets utländska
aald, ZZg- — Om ärenderncs bätfre handtering inom
Rikets Stprelsewerk, zgg. __ Om Pasievolancen, gg4,
Om Caferners upsörande i Carlscrona, gay. _ Om
Wmanna Magazms-Direction, Z46 Om tillökning
i en del Embcts- och Tjenstemäns löner, ggki, — Om
Riksdagens förlängande, g66. — Om tjcnliga austaf
txr till Fabriquernas beffydbgnde, Zb8- — O>n läst
till Casernbyganad i Malmö, 268. — Om straff ssix
lurendrägeri och tullförsnillning, z68. — Om förgstq
50
Register.
dring i Landtmäteri-taxan, 406. — Om medel till
folkets och landets förbättring, 426. — Om arfwo»
den för Stars -Commisiarien kräclelius och OfwerComnusiarien
Lk, 406. — Om stuteri-inrättning pä
Flyinge och Dahlby Kongsgärdar, 406. — Om ars.
moden för Ständcns och Utffottens Cancellier, 406.
.— Om bibehållande af Högsta Domstolens Ledamöter
ivid deras fysiker, 406. Om priset ä tionde tack
jernet,
406.
Om anordning till betalning af hy.
rorne för Riks-Ständens Klubbar, 406. — Om ne,
dcrlagsfrihek för Wi^by Stad, 406. — Om Gottlands
rind rstödjande wid inträffande misiwäxtär genom Allmänna
Magazmz-Directionens försorg, 406. — Om
lag emot misibruk af starka drycker, 4Z1. —Om san»
elion pä upjkofwet med grundlagsfrägorne, 4ZI. —
.— Om förändring af lagens stadgande rörande brandstod,
54g. — Om indragning af Osffferarnes löner
wid f. d. Östgötha CavaLerie och Adelsfshne - Regementet,
551. — Om gärdfarihandel, 551. — Angäende
fängars forflande och wärd, 586. — Om affärtande
af 2:ne summor för oföruksedde händelser, 586.
,— Om erläggande af rotefrihetS-afgilt, 586. — Om
Handlanden Ltsbeclrs ansökning om liqvid för lefverersdt
bränwin, 587. — Om inhemfla länsuptagande
för extraordinarie behof, 587. — Om salpetcrtill,
werkningen i Riket, 587. — Constitutorial för Zusiiliä-Ombudsma!!,
587. — Constitutorial för desi
Suplöant, ^7.
Constitutorial för Comittcradc till
tryckfrihetens wärd, 587. — Dm f. d. Kongl. Famillens
undcrhällssumma, 587. 76Z. —Om Landt-tullarne,
6yy. — Om regleringen af Riksstaten, 7!6.—
Om rättighet för närboende jordägare att inlösa wat»
tcnwcrk lorn hindra odling ab odelbar jord, 718- —
Om fängars forflaitde och wärd, 722. — Om terminerne
till revision af Stats-, Banco- ock NiksgäldsILerken,
722.Om Bewiklnings-sörordningen, 757.
Om ändringar ! grundlagar»?, 767.— Om Landt
tulls.
betjeningen, 767. Om bränwmsbränning frän
den ttsia ttästlvmmande Ocrober, 767. — Om mar
kcgängö--
-
Register- ?»
kegängs-sättningar, 767. — Om tilläggning i Riks»
dagsbeslutet wid §. o» oeconomiffa författningar,
767. — Om salpeter, tillmcrkningcn, 784.
Lxu-sct-, vrotocolli; se Protocolls-Utdrag.
8
Finance wäsendet: i Del. 255—258. 498—A02. 518.
Fittja Bro, Bropenningar derstädes, i sammanhang
med Baneo-werkets styrelse.
Fiskeriernes i Lattegat förbättrande: 1 Del. 449—
452. 652. 679. 68Z. 2 Del. 21Y. 240. 274.
risck, c-kl Oieclric, yttranden: I Del. 52 58. 68. 124
— IZO. 171 — 175. 291—Zoo. 567—572. 2 Del. >2.6-  528 — 552. 6oo. 606. 6ig. 617. 620. 659. 650. 665.
669.
ri-minA, Friherre ciss;, yttranden: I Del. 7ZQ. 7Z1°
2 Del 79Z.
Flyinge Kungsgärd: se Stuteri.
Flyttning af Riksdagen kil wrebro; se Riksdag.
Foder och spannemäls lefverants; se Spannemäl.
torselles, Lsrl Otto sk, yttranden: 1 Del. 258 267. 2
Del. 4,1. 420 422. 42Z.
IgotL, ^xe! ä-, Yttranden: I Del. Z>9 524. 2 Del,
>72.
Frågor, twistige, emellan Bonde» och de öfrige Ständen:
2 Del. 678. 701—705. 712. 757. Jfr. privilegir
jemkningar.
^rö^elius, dills, Stats-Commisiarie, om desi arfwode: 2
Del. 566. 595. 598. 406.
1'rolidi, Grefwe vawiä !-lsr,I-l, yttranden: 1 Del. ZOV
—z,l. 746—76Z.
Fullmägtige i Banken; se Banco-Fullmägtige.
— i Riksgälds-Lontoiret; se Riksgälds-Lontoirets
Fullmägtige.
Fang>7jutsen och sängars forslande och ivard: r
Del. 429. 486—488. ZlZ- 5 >7- 55i. 758—742. 2
Del. 425. 182. 51.8- 558- 56Z. 586. 722.
Förbättring af folket och landet, om medel dertillse
Statistik Swensk.
Färftärknings-manffapet; se Conscription.
G
-
i2 Register.
G
6»kn
sk Lolyukoun, Larl pontus, yttranden: 2 Del. z6o.
623.
6en8 6'»rmexie Lorps inrättande: I Del. 6zz. 738—
742. Frägan behandlad i sammanhang med frägan
om fängffjutstn m. m.
Gewar; insamling deraf och öfwcrlemnande till RiketS
tjenst: 1 Del. 543—548. 6Z7> 7o6.
6ripcn)vs>6t, 6örsn, yttranden: 2 Del. 468—470- 647.
Grundlagsfrågor; deras uptagandc och afgörande: l
Del. 502. 527 — 537. 550. 2 Del. 713. Om derahanlande
till nästa Riksdag, som ännu ej hunnit
handläggas wig denna, 2 Del- 409. 416—42Z. 426.
43 l. Konungens sanction dertill, 2 Del. 683. För»
ändring af AtstMae punktex i grundlagen: 2 Del.
555. 733-739' 742. 767.
^Henbv§, ^reärlc, Excellence, Grefwe, yttrande: I
Del. 442—449. . ^ .
6^IIenborz, Grefwe, Iakqn klennmA, yttranden: t Del.
Zo. 158—?69. 477-43'. 503-505- 505-5-9. 604
-608-620—623. 634—6z6. 688—694. ^94. 717—
721. 2 Del. lii. 127—129. 145. 188-194- 234—
236. 370 — 375- 399—401. 447—453. 535-537-  643—647. 647. 6Z6. 657. 658- 659. 700.
OMsncreuts, Larl, yttrande: l Del. 707.
O^IIenrsm, yttranden: 2 Del. 728- 765,
Götha Lanal, i sammanhang med berättelsen om
Banco-werkets styrelse,-Bolagets frikallanbe frsn
den, privata Actie-ägare, älagde bewillning, 2 Del.
692—692.
ä
hlsllenlljern», Outtsk, yttranden: 2 Del. 157. 464—466.
590.
sl-milton, Grefwe yttranden.- r Del. 45.50. 153.
47Z—477. 577. 2 Del. 129, 21,3. 238. 321- 322.
sgglenlismpk, 6eorg, yttrande: I Del- 224.
slx^keolkölll, b.uävig llettiol, yttranden: I Del- Z87—
389-
Register
-
z8y. 8-4-8-7- 822. 8Z2. 2 Del. 267. 269. Z25-,
Z28. 869. 504—507. 618—622. 620. 621—62Z.
hemligt Utffott, Konungens strikwelse derom: i Del.
89.—Wal af dest Ledamöter; se waltheela,
Friherre ^6av>, yttranden: I Del- 222
204. Z8--884- 543—548. 595—598. 637. 7IZ-.
717. 2 Del. 76b.
tlnMLni Lrlanä van, yttrande: 2 Del. zoL
Hof-Ratternes löneförbättring; se Löneförbkettring.''
Husquarna Gewarsfacrori, angående desi privilegier:
1 Del. 82. 83- l8o.
tlaksnlnir, Friherre ^.1,elers, ak, yttranden: I Del. Zi l
—8-9- 468—465. 486. 555- 557- 6^6. 679. 661.
666. 2 Del. 70. 72. 74. 80. 92. 94. 142. Lii. 2i2.
2Z3 849- 355- Zho. 44'- 517-521- 600. 604. 607.
6,8- 6iZ. e>82. 684- 6z6. 652. 656. 6Z7. 658. 659.
662. 661. 694—696.
Högsta Domstolen; se Nämnd.
I.
Jagtförsrdningarnes öfverseende; r Del. 7,8-^717.
2 Del. 9». 885- 342- ZZ?.
Infanterier, indeldtc: deras bekladnadssatt; r Del.
7,7-721. 2 Del. 6q. Zi. 98. ii,.
Institutet för Döfstumme och Blinde: dess siat; se
Gtat
Instructioner:
för Bando-Utffottet: r Del. 88- 66.
för Stats-, Banco- och Riksgälds - werkens
Revisorer- 1 Del. 244. 279. 4Z2—484. 471-  514.
för Justitia - Ombudsman: 2 Del 4^7 718.
7-8. 739-74-. 748- 767-  Introductioner va ^iddarhusi-t: 1 Del. kör ö-k,veriten
blils ^4alpk Lkenm-m, med namnet sk källstam,
145. — för Dkwcrste Luutenanten Osrl soban
Med namnet ak VVirkön, 280. — Fi!r St't«---eer<-te'
rarcn Oullak rreäric 8VirkSa, med' namnet VVirkSn
280. — För Canccllie-Rädet ^obs» ^lbrecist Rantraull
609.
14 Register
609.
— Justisia ' Rädet m. NI. Lric vikelius, un»
der namn afkslmkvilrcl. 629.
-- 2 Del. för Landshöfdingen ^olu» L^Ivsnäer. med bi»
behällande af sitt namn, 940. — För Presidenten m.
M. Friherre Olok Llias Osgsi-beim, 358.
Jungfru-Stift, Ädeliga, Directionens R>ksdagsberät«
telse: i Del. ii.
Om desi ärenders förwaltning: 1 Del. 540.
Om desi förwaltning af Riddarhus,Direktion: 2 Del.
773-
Om desi löneförbättring; se Löneförbättring.
Justering, af Adresicr till Konungen och Kron-Prinsen;
se Adresier; af Bcwillnings-förordning; se Bewill»
ning; af Etpeditioner: se Expeditions-Utffottet.
af Plcni Protocoller: 1 Del. 19. 27. Z2. 45. 68.
82. 87- 108. 109. I2Z. 24g. 281. 4Z2. Zl7- 552.
684- 743- 2 Del. i—5. 5—'S- 67. m- »85. ZOi—
838.340.Z58.Z68-4vZ.4>A-434-549- 55o-72l. 775—
777- 783. Om Riddarhus-Directivnens aliggande att
justera de g:ne sista Protocollerne 2 Del. 784-
— af Protocollö-Utdrag: l Del. 32. 66. 70. 73. 74.
88- 98. 109. 145. i55—>57- 243. 241. 278—280.
384'- 452. 509—514- 550. 615—617. 638. 681—684.
737- 837- 852-854- 2 Del. 27—29. 74. 97—99.
i6z—166. 182—185. 221—223. 272—274. 277—
279. 336—340. Z45- 355-357- 066. 396-399- 404-  427. 4,0. 426. 458. 542-544- 556- 559—561. 562.
670—676. 676-678- 697—699. 726. 707. 718—
720. 721. 732. 741. 743. 763- 777- 782; se protocolls-Utdrag.
— Af Risdagsbeflutet: se Räksdags-beslutet; afSkrif,
melfer; se ^krtftvelser.
Justitiä-Dmbussmannen, desi berättelse: i Del. 39.
47. 239. 244. 279. 502. 518—52.7. 550. 616. 2 Del.
6s. 62. 77. 82. 98. 126- ri2. 218; i den del som rörer
Konungens rätt att eftergifwa böter: 1 Del. 47.
239. 2 Del. 438. 416. 427; — om hans behöflighet,
2 Del. 411. 416—425. 431. 683; om hans Consiitutorial:
2 Del. 562. 563.587; dito för desi Suppleant,
Register. »5
Z62. 565; om dess Znsiruction; se Iiistruction; dess
utwaljande; se wal.
R
kslling, Grefwe Uelir, yttranden: I Del. 822. 2 Tel.
620.
ksntrou, soll. Albreckt, adlad i se Introduction.
klinteberg, VVilkelm »5, yttranden: 2 Del. 79. gO. iZ2,
167. I7Z. Z22. Z24. Z86-Z88- Z92.
Lneckte-Lontracter; se passevolance.
Longi. ZamLllens, f. d.., underMssumma; se Underhallssumma;
angäcnde inlösen af dess mendler ä
Haga Luststokt: 2 Del. 69Z. 706-  Longöährs Rungsgård; se Stuteri.
Konungens Berättelse om Rikets styrelse sedan sista
Riksdag: 1 Del- ly. 20. Tal; se Tal.
Rrigs-rakenffapernas Gfwer-revision; fe Deputerade.
Lrono»äklagare; se 2lctorer.
Lron-prinfen; Dess Tal; se Tal. Dess Stat; se Stat.
kurck. Friherre knut, yttrande: i Vol. ZZ4—ZZ7.
L.
ksgerlsi-ike, Friherre Lxel, yttrande: I Del. 707-  LiSgerbring, Lsrl, Stats-Secreterare, öfwcr-Post-Directeur
m. m., förordnad till Landt-Marffalk: i Del.
t. se Landt-Marffalk; yttrande: 2 Del. Zoi.
k»Aerdsim, Olok kliss, uphöjd till Friherrligt Ständ; fe
Introduction.
Dsgerbeiru, Olok Iaäsn, yttrande: t Del. 227 2Zo.
Z24—527.
k-,z-ristelm, psdr, yttranden: I Del. 787 79Z. 822. 2
Del. 17.
Lag-Utskottets Ledamöters wal; se wal. — Betänkande»
och Mcmoriaker; se Memorialer.
Landtbruks-Academien; se AdresserLandthandel,
fri: 2 Del. 101—isz. 174. 184.
Landt-Marffalkens utnämnande.' r Del. t. Dess Tal
och
16
Register.
och yttranden: i Del. 2. z. 4. 5. 7. 8- r°- n 12.
Lo. 22. 24. 25. 26. 27. 29. 91. 94. 96. 98. 4°. 4i
45. 45. 46, 70. 59. 66. 67. 69. 74. 76. 80^ 86.
88. 89. 98. 99. 107. 108. n8. 119. i2o. i2i. 124.
145. 147. 148. 149. i?7. 158. 204. 205. 296. 241.
244. 245. 27Z. 280. 281. 964. 967. 966. 984. 985-
z86. 422^ 428. 429^ 457. 465. 471. 479- 485. 487.
489. 490. 497. 702. 510. 511. 514. 517. 518. 519-
522. 527. 597- 598. 594- 549- 55i- 556. 557- 558.
57Y» 595» ^oz. ävy. 6l8. 620. 62.5. 62.6.
697^ 699. 640. 641. 642. 646^ 647. 672.659. 674.
655. 676^ 677. 664. 665. 667. 674. 675. 678. 681.
69^ 696. 697. 698: 699. 707. 727. 792. 742. 74>
784. 787.828.890. 8;i. 8zz.. 894-895. 896. 897.
. 898. 840. 84i. 842. 849. 844- 849. 850. 854. 2Del.
I. s. 6. 19. I?. lA 19. 2O^ 22. 29. 2s. 29^90.67.
69^ 70. 71. 72. 79. 76. 78. 80. 81. 82. 94. 95. no.
Il9i 126. 199. 141. 142^ 149. 144. 145. 146. 147^
149^ 150. 152. 159. 154. 177- 157. 158. 154. 160.
i66. 167. 169. 170. 171. 179^ 174. 176. 178. 180.
186. 207. 208- 209. 211. 219. 214. 227. 299. 294.
299.. 240. 244. 259. 254. 271. 275. 276. 279- 918.
ziy. 921. 922. 924. 925. 928. 992. 999. 940. 941.
942. 94T 944- 946. 947. 948- 955- 9^8. 954. 961.
969. 965. 966. 968. 970. 975- 976. 980. 985. 942.
994. 995, 946. 402. 405. 410. 411. 412. 414- 415-
416. 420. 422. 429. 425. 427. 420. 494. 4?6. 446.
447. 466. 515. 517- 597. 541- 545- 5?o. 559- 555.
§76. 577- 558» 754- 562. 787. 588. <90. 541. 548.
7>)y. 6oi. 602. 604. 607. 607. 6io. 6i r. 616. 617.
Li8. 621. 629. 624. 626. 691. 697. 678. 699. 649.
647. 670. 672. 679. 674. 676. 677. 66o. 66r. 662.
<969. 667. 666. 667. 668. 669. 679. 680. 681. 682.
687. 689. 690. 692^ 700. 761. 707. 708. 712. 719.
714. 715. ?l6. 717. 727. 79v. 791- 792. 798. 741.
777- 754- ?6i. 762. 764. 766. 779. 77-e. 781. 782.
789. 784. 785. 786—789. 791- 74'. 798. 794-  Landttnätares arfwoden: 1 D l 72'—726^—Tabell
MneMande formtzlair, som Landtmätare/ i stallet för
räkning,
Register. r?
räkning bör inlämna, 726. 2 Del. 336. 342. 357.
406-
Landt-tull: se Tulk.
Lazaretts r inrättning för Bohus Län: 1 Del. .429.
488. Zig. 2 Del. 27.
Legning af Förstärkningsmanstap.- i sammanhang med
Conscription.
Dsljontt-äc, Grefwe Lsrl, yttrande: l Del. 677.
I-Lijonitolpe, Jonss Lamuel, yttrandenr 2 Del. 241
24Z- 24Z.
I^evvenlrsupr, Grefwe "Qullsk. Afstedstal till Landt'Mar»
stalie»: : 2 Del. 800.
IlljencrsritL, Friherre foksn tViIkelm, Yttranden: I Del.
844. 846 — 848- 849- 8Z2. 2 Del. 141, »47. 148-  230. 238- 266. 344- 347- 37Z
Länäerlckölil, tzxei, yttranden: t Del. 204. 27!—273.
Lista till wal; se werl
Län»
inhemsta; om Konungens rätt att, wid förefallande
krig, uptaga sä dane: r Del. 589 — 595. 630.
674—677 708.
Län, inrikes; deras uptagande för, Mrasrdinaire bePoss,
till Konungens disposttisn: 2 Del 3,77 — Ztzo.
540- Z44- 548- 554- 559- 587-
Lakarewärd, miiitairrfk, i Swerige: r Del. 267
271.367—373. ,
Löneförbättringar för Domare r allmänhet: i Del,
490 — 497. 5l8. 2 Del. 273. 278; 'ör HofRattcrne
: 1 Del, 376—383. 442—449. 614. 667. 2 Del,
,7, —,74 27;. 614. 687; uti en du Embets, och
Tjenstemäns löner, hwaribland Provincial-Medici: r
Del. 834- 844-852 854- 2 Del 275. 278. 346; för
Adeliga Jungfru-S istus Ljensteman och Wastbetjening:
1 Del. 539- 55iLöner/
Embets- och Tjcnstemäns; angäende deras betalande
ester cours: i Del. 647—652, 732.
Lönngren, Secreterar ; om hans wärclstuld till Riksgälds
Sontoirct: l Del. 834. 843. 854-  Löweokislm, Grefwe Oullsl, yttranden: r Del. .395 —-
4!Z'
2
r8 Register
41?.
538 7"9"-7l3- 836. L Del. 19. 148.150. rZl
Z22-
Z2Z
M
Magazins-Direction,
Allmänna; dest fkrwaltning,
räkenffapcr och redowisning: i Del. 728—732. 742.
2 Del 279. 319. 337. 346. 699. Dm Gottlands understödjande
wid inträffande mistwäxtäc: 2 Del. 334.
342. 357. 426. 410.
klrnQLich-im, Friherre D,r» /ruxuk, yttranden: I Del.
67. 832- 2 Del. 377—.380. 384. 689. Dest berättelse
i egenstapaf Zustit-ä-Ömbudsman; se Iustiliä Gmbudsman.
^Isnnerttsw, Jobsn, yttranden: 2 Del. 159. 243. ZZ0.
Z3I. 390^ 4,7 -422. 512. 52;. 528.
Mantalsskrifningen i Riket: 2 Del. 2l8- 234—240.
274.
Narkegängs-taxornas jemkning: 2 Del. 739—741.
743- 767.
Nsrks voll Wurtenberg, Justitiä-Räd; dest obehörighet
att säsom Justitiä-Näd wara Riddarhus-Directeur. 2
Del 3^8. Om dest crhällne updrag af öfwerinseendct
öfwer Riddarhusets Genealogiste Archiv samt det honom
derföre tillagde honorarium: 2 Del. 338- 363—
366. 43?-  Memorialer, frän :
— Allmänna Belrvärs' och Veconomiä-Utskottet:
Km bränwins tillwerkning: l Del. 85 87. 246.282.
538- 558 2 Del. 113 253. 3! 8. 563- 667. Om beklädnad
för extra Rokerings-manffapct: r Del. 239.
243.—Om frihet att swedja: r Del. 2Z4. 366. — Öm
Läns Lazarett för Bohus Län: r Tel. 429 488- —
Om skjutslcgans förhöjande för fängarS forslande: r
Del. 429. 486 —-Dm vacance-afgift under fredlig tid
af de mindre Bätsmanrhällcn: i Del. 430. 488- —
Om Kyrkoherdars förbindande att lika med Comministrar
pä Landet, i Rikets alla Provincer utom i
Skäne, ffelswc nybygga och underh lla deras boställen;
1 Del. 430. 485 — Dm fljutsningsffpldighet
samt
Register- rz
fäir.t byggande afTingshus och Häradsfängclser: i Del.
ZZy Om rättighet «tt pä kronans Allmänningar uv«
bryta stubbar m. m. för akt anwända dem till tjärn»
tillwcrkning: i Del. 631. 679 — Om sist ängstcns
förbättrande i Cattcgatt: i De-. 679 — Om
Wargeriugcns uphäfwande i Skäne: i Del. 680.
H99. — OM förbud pä pass ät alla sä kallade stoja»
re m. st : i Del 701. 839—' m rättighrt förhe.umansäbo
r att, ulan hinder af förut ingängne för»
bindelser, fä till godo njuta lösningsrätt af lo:de«
spanncmäl efter markegängSpris: 1 Del. 721.8-39.
Om städje-auction ä Ky kohemman m. m.: l Del.
722. 839- Om Stadernes sty dighet att npsätta
hälften af deras BätSmans antal, och landers befriande
frän ena hälften af dess »uwarande rustnings»
skyldighet met erläggande af vacance - afgift: i Del»
702, 839-— Om sädancs af Allmogen, som försummat
snöffottning, inkallande till wederoörlig Domstol,
häldre än inför Kor Ungens Befallningsharwandet r
70Z. 838- — Om fbreflagen ändring lili Mctions,
kammar-ordningen för Stockholn,s Stad: 2 De 62.
82. — Om indelte Regem-mternes beklädnadssatt: 2
Del. 63. 8l—Om stängselstyldjghet: 2 Del. stg. 79.
„ Om ekeffogars omvändande och plantering: 2
Del. 64. 79. — Om fri kohlhandel: 2 Del 65. 79.
— Om Contractcr emellan Kyrkoherdar och dera? 8»
hörare rörande presterättigheter m.m.:2 D.65.82. ?c>8.
Om inrättning ak en pracliff Bergsschola i Falun:
2 Del. 99. Z48- 557- — Om hanmeyggnad wid Fal.
kenbergs Stad: 2 Del. 122. 175 Om hushälls»
nämnder i landsorterne: 2 Del 122. 175
Om
2.ne nya fyrbäks inrättningar: 2 Del. 122
Om
Zkceogniti.on-stogarne: 2 Del. 127. 176. 215 —Angä»
ende näringsidkares rätt att biwista marknader: 2
Del. 128. >77- — Om införande i Ddmnaar af
Kongl. Majtts fattande allmänna oeconomista befluti
L Del 129. >78- — Om Judars handelsfriheter: 2
Del. 129. «78. — Om lefverekmg af spannemäl och
foder
ro Register.
foder till Kongl. Majtts och Kronan- disposition, för
behöswandc provincer i Riket: 2 Del. ,6, 216. —
Om ett serskildt Landshösdingedömcs uprättande för
Bohus Län: 2 Del. 161 216. — Om ersättning
frän hjclprotarne till stamrotarne för »»olvatetorp,
muhlbcte m. m.: 2 Del. t6i. 216. — Om ett jem«
nare fördelande af trouppers inqvartering m. m. län»
det och staderne emellan: 2 Del. 161. 216—Om sal,
peter tillwerkningcn i Riset: 2 Del. 220. 228. 42?.
4Zg.  Förslag till jcmknmgar uti R'ls Sl ndens
beslut om en förnyad bränwinsbrännings författning:
2 Del. 2ZZ. Om utwagar lill Fabriqucrnes uphjel,
pande i Riket: 2 D-l. 28g. gZ2. — Om äterställan»
det af enskiften i Lkaraborgs Län: 2 Del. 28Z. ZZ2.
,Om medlen till folkets och landets förbättring: 2
Del. 284- Z28. — Om spannemäls-magazincrs an,
läggande pä Gottlan): 2 Del. ZZ4. Z42. — Om ös.
werselnoe af jagtförfatt ängarne: 2 Del. ZZ5. 342.
Om raklighct för Gottlands inwämre at! nyttja
Läckade fartyg till strömmingsfiske: 2 Dol. ZZZ. Z42.
„ Om näringsfrihet för staden Wisby: 2 Del. ZZZ.
442.  Om förändring uti författiängarne omLandt»
mätares arfwoden: 2 Del. zz6. Z42. — Om mist.
bruken af gärdfarihandel: 2 Del. Z46. Z92. — Om
delning af Häradsallmanningar och deras försäljande
till skatte samt Jägeribetjening»-»» förminstning: 2
Del. 40g. Zz8. — Dm förändringar i nuwarande
fKrgföringssättet: 2 Del. 425. A58. — Om jemt»
ning i ten Nya rotenngen af den förr oroieraoe jor-'
den: 2 Del. 541. 557. — Angäenoc hemställan till
Kongl. Maj:t om Nödwändigheren af förbud mot införsel
af Utländskt bränwin, runi, sprit m. m.: 2
Del. 544.
Om huru nnd bränminsbränningen i
frän
den 1 October af det löpande aret borde förhällas:
2 Del. H67.
Allmänna Beswärs- och Geconomiä- samt Lagutskotten:
OM landthandel: 2 Del. lOl—ioz. 174..
,  Om förmedlade hemmans lill godo njutande af
sin Förmedling wid byggnad och underhäll af Kyrkor
vch
Register. 2 t
och Prcsre-bostallcn samt ivid röstande i Prestewal: 2
Del. t/9. 215. — Om försäkrandet af arrende-eon»racter:
2 Dcl. 218. 240. 72a. — Om boritagning
etter rubbning af wattenwerk som göra stada ä andras
agor: 2 Dcl. ZZ4. Z48. 4Z2. ZZ8> — Om skärpning
i straffet för lurendrägeri och tullförsnillning:
2 Del. ZZ4. gg2. — Om ändring i allmänna La»
geys stadgande om lnandstod: 2 Del. Z46. Z92.
— Banco Utskottet: Om Bancowerkets styrelse under
Riksdagar: 1 Del. 88- 99- — A»gäende Discontcrne:
2 Del. 57. 82. 220. 24Z. — Om Bancowerkets
förwaltning nar NikSdagar hällas utom Hufwudsta»
den: 2 Dll. gtz. 82. — Om ytterligare understöd till
jernhandteringens uprätthättande: 2 Del. 95. 166. ^
Om Bancowerkets tillständ och förwaltning: 2 Del.
179. 220. 254. Z95. — Om 52 procents förhöjning
» Bancofullmägtiges ärliga arfwoden; 2 Del. 179.
Z46. 4Z2. O»I t llökt försträckning till Manufactur-LiSeontcn:
2 Dcl. 219. 245. — Om län tillUd»
dewalla Stad för iständsätkande as dest publique
Byggnader: 2 Del. 219 245. — Om Riksgälds»
Cor toirets cnstille och dest och Statswcrkets gemen»
samma penningebehof: 2 Del. ZZ8. — Angäende ombyte
af förflitne smärre Bancosedlaremot nya i lands,
otterne - 2 Del. 4Z0.. 48Z. — Om oinskränkt bela,
ningstid i Banqucn pä koppar och andre metaller,
samt rättighet lill beläning af wäg attester frän Amesta
Kronowäg, under Magistratens i Hedemora
wärd om de pantsatte effectcrnc, ock Krono Inspecto»
rens pä stället inseende: 2 Dcl. 4Z1. 4Z5. Om
terminerne för revisionerne öfwer Stats., Banco- och
Riksgäld-werk n, som stola förrättas söre nästa Riksdag:
2 Del. Z48. — Om inhemffa läns uptagande
för extraordinarie behof: 2 Del. 548. — Om fördubbling
af det stora Creditivet: 2 Del. F48.
Bewillnings > Utskottet: Om antagande as större
betjening : 1 Del. 106. — Om en förbättrad Chartä
Sigillatä Förordning: 2 Dcl. -^44. zgg- 54l. 557--  Angäende tuttupbörden: 2 Del. 426. — Om afgif»
terne för bränwinstillwerkningen: 2 Del. 42b. z6z.
662. 690.-Om allmänna bewillningen: 2 Del. 447.
§64.
22 Register»
564, Z87. -7^ Om rotefrihcts asgiftcn.- 2 Del. §41,
ZZZ. — Om postmedle» . samt att postknxan mätte
HIlfwa oförändr-d: 2 Del. 676. 699. — m sätt till
erh ll»nde af stalististe uplysningar em landet: 2
Del. (>76. 699. — Swar pä anmärkningar rörande
landt, och stekullen i 2 De!. 676. 999. 720. — Angä,
ynde sjötullens clarcrande för ulgäende waror med
»växlar: 2 Del. 676. — Om ffiijagtighettr emellan
Riksständen rörande bcwillningcn: 2 Del. 684. —
P otocolls-utdrag, rörande huru med det blifwande
öfw rstottet af bemillningcn, fran och med är 1813,
förhällas dör: 2 Del. 731. — Protm olls-utdrag i afseende
pä tillägg m d lfustitiä ' Ombudsmannens Znstru
tion i anseende till semming i de ärliga marke»
gäng taxorne- 2 Del. 739.
—- Bewitlnings och Allmänna Beswäes' och Ge»
conomiä. Utskotten gemensamt: Angäende tuuwer?ct
samt ersättning för inkomsten af landt-tullarne:
2 Del. 58. 70.
— Bewirlning - sgmt Stats Utffotten gemensamt»
L>m f iandrnig i Siötullcns clanrandc för utgäcnde
waror med wäxl r: 2 D l. 699.
Lonstitulions - Utskottets, sedan sista Riksdagen
hwilande: om hw> ande gryndlagsfragors Wtagandc
och afgörande: 1 Del. 363. 387. Ay2. 527»
L nstiru iank-Utffottet: om swensta ultramarinsta
bcsittnmayrne: , Det. 87. — Om granstning ass
Stats Rädcts Proto oller: i Del. 680. 743, ÖM
Tryckfriheten: 1 Del. 698- 743 833- — Öm paste--  yolanrc för fläpmundexingar och jemkning i Knecktecoittra
l- r: 2 Del. 220. — Om Konungen- rättighet
: att eftergifva böter bör sträckås längre än till efter»
gift a Kronans andel deri: 2 Del. 408. 416.—LM
Justitiä mbndsmsnnens äliggande att befordra stund»,
samhet i den lagliga gäng«n af Riksens Ständers
saktade beslut och gjorde bcmstallnmgar: 2 Del. 408.
416. — Förfrågan huruwida alla fädane grundlags»
sr gor, 10m ej rkoan wio denna Riksdag blifvit up,
lagné eller irunnit handläggning, kynna fä hwila till
Register. 23
nästa Riksdag: 2 Del. 409. — 1:0 Förstaa till motions
tidens inskränkande. 2:0 Ändring i 14 §, K'ki«
dags»Ordningen och sättet att wid Riksdags^. a .
wal afgifwa och beräkna roster, gro - m de h r. - de
grundlagsfrägorne. 4:0 Ändring i 56 §. Neuer.ags»
formen för att närmare bestämma sättet att afgöra
grundlagsfrägor: 2 Del. 71Z. Om dct tilla'g i
JusNiä-Ombudsmannens Instruktion. att han, w!d
hma je Riksdags början,"borde till Constitunons-Ut.-  skottets granskning aflemna sine Digner: 2 D-l. 7'3«
— Om förändr ing i ätffill-ge puncter af grundlag n:
2 Del. 733.  Tillstyrkande af förändring uti R>ks«
dags.Oroningens 38 K-: 2 Del. 767.
— Expeditions - Utskottet: om antagande af större
antal Betjening: i Del. 106. — I anledning af Re«
mister frän Nilsständcn om befordrande till expe-tt.
tion af den instruktion för Riksens Ständers Rvisorer
öfwer Stats, Banco, och Riksgäld-werten,
hwilkcn wid Riksdagen i Stockholm 18-9 och 1810
af Riksens Ständer stadgades, men wid bcrbrse Riks»
dag icke kommit att utfärdas: i Del. 432—4Z4-47l
—
Om bestämmande af terminen för nasta lagtima
Riksdag: 2 Del. 26. ZA7.
— Lag utskottet: Om auktions provision: r Del. 239.
244 — Om lösen för gravations bewis: i Del. 239.
244. 522. ZA8. SZ2 — Om Konungens rätt att eftergiswa
ädömde böter: i Del. 239. 244. — OM Justitiä»
Ombudsmannens RikSLags.berättelse: i Del.
2Z9- 244. 5 2. 5l8. 2 Del 6o. 77 Om präscrip
tions-tid
för rättelser uti storflifttn och enstisteu: l
Del. 538. 552. __ Om ändring af Lagens »adgande
i 20 Eav 4 och 5 § §- Byggn. Balken om rusde
i
hofs»qwarnar: 1 Del. 926. 678.— Om lösen förför,
ponrad jord i jemförelse med den valvatio- s grund
som war dä förpankningenffcdde: r D.627. 678—Om
ändring af Lagens stadgande i Z Cap. 2 §. Bvggn.
Baiken rörande ägors inhägning: i Del. 628. 679.
— Lm ffärpning i straffet för stöld, samt en allmän
öfwersigt af hela brottmälslagcn: r Del. b28. 679.
Register
—
Om styldcmäns rätt att börda ä landet fäld ford:
1 Dtl> 628- 679. — Om beswärs anförande öfwer
Consistoriernes utslag: i Del. 629. 679. — Om bestämmande
af de t eg Cap, 6 § Giftermäls Balken
0'miämnde stal till Dsmares rättighet att förkorria
den tid af sex är, efter hwilken lysning pä' hustruns
begär n mä ulf rdas efter bo trest man: I Del 699.
8ZA —. Om förklaring öfwer 6 Cap. 2 §. Mtstgerningv
Balk. och 1 Cap. 9 §. Utsöknings Balken, pä
säeant lätt, att Dom«remagten i alla hänseenden mä
göras oberoende af den executiva: 1 Del. 699. 839-
— Om lill ökning i ffjutolegan för postens förande,,
samt post-bönders i Westerbottens och WesierNorrlands
Län befrielse iftän att smara wid postratt: l Del,
724 841- — Om Krono-anklagares och Actyrers ersättniNgsstyldighct
till den anklagade och wittneN, i
fao de ef med halfwa skäl styrka deras käromäl-' L
Del. 70Z. 841. — Om ändring i 7 Cap. IordaValken:
2 Del. 59, 76. — Om stängsclflvldighet: 2 Del.
60. 6i. 76. 77. — pm dödsstraff för fvrfalst.
n>ng af alla, sä publika werkö, som privata personers
utgifne handlingar, som aga Pcnningewärde: 2
Del. 61. 76 - Om straff för swensta undersåtare
som, utan tillständ, antaga tienst hos främmande herrskap:
2 Del 62. 76. — Om stärpning i straffet för
ffogsäwerkan: s Del 104 — 126. 174, 218- 24g.' —
Om lösen för gravations delvis: 2 Del. k26. — Om
frihet till huebehofs», mföl > och sägqwarnars anläggande
utan föregången syn och undersökning: S
Del. 106. 175, —, Om fö:klaring af 2 mom, 24 §.
10 Cap. Rätteg. Balk, om tjnfwars lagförande: 2
Del. icff. 175. — Om en fullmägtig ekler Systko--  man mä wittna om sädane egne åtgärder, som han,
r sädan egenskap, i honom anförtrodd sak, widtagit:
2 Del. ^07. 176. — Om lagens stadgande om rättigheten
till förväntning: 2 Del- >79. 216, Om
rättande af alla pcnningeböter till ett motsivarigt
wirde i kbrhäll^nde till den tid, dä de samma först
stadgades: 2 Del. 179. — Lm ett uttryckeligt bestäm
-
Register. 25
stämmande af Härc.dShöfdingars rättighet att onM
delbarligen granska bouptkningar - 2 Del r8o. 2>K.
— Om klander af itor-tittes eller enstiftes dclningar2
Del. 2l8. 84>. — Att Auditcuren LcKouZK marte
njuta arfwode som ordinarie Ccnccllist inom Lag-Ut,
stöttet: 2 Del. 27A —Om anlwar för starka dryckers
omätteliga bruk: 2 Del. 28Z. Zc8 410 Om börds*
rättighet ä landet: 2 DU 285 Z4>. — Protocoklsutdrag
om förpantning, och att denna föga blifwit
at Borgare-Sländek äterrcmittekad: 2 Del. 761.
passevolance»Utstottet: Om erbjudande af 8 R:d.
Banco eller deras warde i vietualier i ett för all-, för
matsäck, m. m.. wid möten och marcher, i stallet för
äskade 2 tunnor fädt i Del 68c>. 684 — om en
allmän passcvolauce»inrättning: 2 Del. 179. 216.
274. — Om Friherre Ltsel von blolllleins Motion: 2
Del. zz6- Z41. — Om Herr van Lcblleckt» Motion:
2 Del. zz6. Z42.
^ Riddaryus-Utstottet: Om en, medelst frän Qfwer
SkälhällareEmbctet aflcmnad Debet-sedel, Riddarhus
set päförd afgift af 52 R:dr Banco till Sabbatsbergs
Fattighus: i Del. 489. Om sättet att betala Riddarhus.
Lassans gjorde skuld för tryckning af t829och
1812 ärens Riksdagars Pleni »Protocoller: 1 Del.
ZZy. — Om löneförhöjning för Adeliga Jungfru»
Stifts Directionens Secreterare, Ombudsman samt
Waktmästare: 1 Del. Agy.
Om Riddarhus,ärcn»
bernes förwaltning: i Del- 5^9. —. Om fkrwaltnin»
gen af Wadstena Adeliga Zungfru-Stists ärender: r
Del. 540. — Om Genealogiernas complcttcrande: r
Del. 6g2. 678 — Om Riddarhus.Kammererare»,
Commerce - Rädet StrZIez redogörelse för uphurne expence
medel för Riddarhus-Cancellict i och för 1810
ärs Urtima Riksdag i Orebro: 1 Del. 6Z2.  Om
Friherre tts-rtss upmamng till Riddcrstapet och Adeln
att göra Kronan en gafwa af i deras ägo bcfintelige
studfare-gewär: i Del. 706.
Om capitations up«
tagande inom Ridder stapel och Adeln i och för repa.
ration af Riddarhuset i Stockholm: ! Del. 706- 2
Del.
26 Register.
»Del. ZZ2. — Om förs ljninq af Niddcrstapct och A«
K dekns Protocoller: i Del 707 2 Del. ZZ2 — Om
rättighet för Riddar hussDirecti-onen att, efter godtfinnande,
nedsätta priset ä Riddestapet och Adelns
Protocoller, samt Bokhandlaren Wiborgs ägande andel
uti desse Protocoller wid I8oy och i8ro ärens,
i Stockholm hällne, Riksdag: 2. Del. 284 ZZ2. —
Förstag till arfwsden för Riddarhus - Fistalen och de
2-ne ordinarie Canccllisterne: 2 " l 4Z5.
Om
honorarium för Iustitia-Rädet lArrlrs von Wurtonb°fZ:
2 Del. 4Z5. — Om Riksdags - arfwoden för
Riddarhlls-Cancellisterne: 2 Del. 722—724.
— Stats«Utfkottet: Om fyllnaden i summan till fkrswarswerket:
i Del. 120. rzz. — Om räntan af
Major R.okeoi»orzs län af Wadstena KrigsmanshusCsssar
1 Del. 14Z. 146 — Om tryckningen af Bi«
hanget till Riks-Ständens Protocoller: 1 Del. 143.
146. — Om swensta Ultramarinsk befittningarnes
drätzelwerk: t Del. 14g 146. — Om kostnaden till
irrckningen af Riks - Ständens Protocoller: 1 Del.
144. 147 —Om Accordö ersättningar för Officerare
ak f. d. Finsta Armeen: i Del. 144. 148. — Om
styr lien af Riksgäldstyerket under denna Riksdag:
i Del. 144. 148- — Om iNtonalen ä flattekbpestillingen
för hemman som cj arv satte i mantal: i D.
1Z4. 2Z8. — Om tractamentc och rcsepenningar för
sanuclige Riks - 'tandens och Utstotiens Tjenstemän
och betjening: r Del. 1Z4. 2Z8. -- Om utdelning af
Constitutions-Utstrtttts betänkanden och Bihanget till
Riks-Ständens Protocoller, för sista Riksdag, till samtelige
Sie ndens nu närwarande Ledamöter, utan betalning:
l Del. 47:. 48Z. — Om infordrande och
anwandandc till Rikets förswarsanstalter. af den extra
krigsgärd af i, 14 till 2 tunnor spannemäl, som
PrcstcStändet, efter Pastorakernes godhet, ätagit sig
under päsiäende krig utgöra: 1 Del. ^.Z2. 485. —
Om Starswerkeis inkomster, utgifter och förwaltning
för gren 1810 och 1811: t Del. 614. 617. 640. —
Om statsanstag under Riks-Statens första hufwud
kittel:
-
Register.
tittcl: t Del. 614. 666. — Om statsanslag under
Riks-Statens andra hufwudtiktel: Civil- och LandtStaterne:
r Del. 614. 667. — Om stateanflag under
Riks-Statcns grdje hufwud-tiltel: r Del. 6,4. 667.
Om statsanstag under Niks-Statens ättonde hus,
wudtirtkl: r Del. 6,4. 668- — Om tillökning i K>on»
Prinsens statssumma: i Del.614.668—Om upförande
pä stat af en ärlig summa af 16,666 R;dr Z2 st- för
Prins i Del. 615. 668 — Om de för Insti
tutet
för blinde och döfstumme anflagne medels upförande
pä stat: 1 Del, 615. — Om utbetalande af
Le till Statsrmrket indragne balfwa löner för fängne
Officerare och llndcr-Officerarc ; i Del. 61Z, 668-
Om Konungens rätt att uptaga inrikes län: i Del.
630. 674. Om ersättning af kostnad för Capytcr
till extra Rvreringsmanskapet: i Dil. 631. 677. 2
Del- 168. — Om General-Majoren m. m. Friherre
kaulbars befrielse frän räntas erläggande ä ett, under
1788 ars krig, uti Calmare Lans Landt-Ränteri quit,
tcradt förffott: I Del. 702. 842. — Om qwarnarS
flattläggning: 1 Del 703. 840. — Om erchrderlige
medel till ny mågs anläggande emellan Wermland
och Jemtland: l Del. 703, 839. — Om indragning
af Fjerdingsmans boställen: 1 Del. 704. 840.—Om
rätta förständet af z:te puneten i Kongl, Förordningen
af d. 2; Jan. ign, rörande ökade afgifter till
Wadstena Krigsmanshuscasta: r Del. 704. 840. —
Om Ollcstahs sä kallade Kronosäteri med underlydande
hemman i Elfsborgs Län: r Del. 833. 842.
Om hushällningen rojd Strömsholms och Kongsöhrs
KungSgärdar samt^ stuteri-inrättningen wid
Strömsholm m m.- r Del. 833. — Om Secreterare»
Oönnerens ansökning ! afseende pä d-.st wäxclsiiild
i RikSgälrs-Contoirct: 1 Del. 834. — Om tillökning
i en del Emhcts - och Tjenstemäns löningswilkor: r
Del. 834- 844. — Om RiksgäldSCon terets dispositionsrätt
öfwer de frän Krigs - Collegium aflemnade
hchallningar af ätskillige Castor: 2 Del. 57. 74.
Berättelse om Riksgäldswcrkct m. m.: 2 Del. 59.74.
Om löne-ersättning för^Majyr tt. k. KeutoiLölä:
LLi I- Del.
Z Register.
2 Del- 59. 74. — Om tillökning i Drottninghu-.
sets i Stockholm star: 2 Del. 95. 107. — Om löneersättning
för fängne ogitte Officerare och Under-Officerare:
2 Del. 95. 167. — Om anslag af medel till
»vinnande af saker kännedom af Swerigcs statistik: 2
Del 96. Z28. —^ Om - ersättning af kostnaden till
Capvtter fö' ertra Notcringsman>kapet: 2 Del. 96.
Om förhöjning af postflmtslcgan- 2 Del. 96. 17 l.
— Om redogörelse för upburit förffott till Riks,
dagskostnader: H Del. 96. 171. — Om den till fromma
Stiftelser anflagnc Kronotionde spannemälens förauktionerande:
2 Del. 97.. 171. — Om swenstt sfö<
folks hemförflaffanhe frän utrikes orter: 2 Del »oz.,
171. — Om proiect till ärendcrnes bättre behandling
inom Rikets stpreliewerk: 2 Del. rsz. 171. — Om'
styrelsen af Riksgäldswerket när Riksdagar hällas
utom Stockholm: 2 Del. loa. — Om inrättande af
ett Invalidhus: 2 Del. ^62. 214. — Om befrielse
för allmogen att erlägga mantalspenningar i kohl:
2 Del. 762. 216.  Om pension för Chirurgiä Magistern
O^b-ck: 2 Del. 162. 216. — Om RiksgäldsContoirets
utländffa gäld: 2 Del. 162. 187. — Om
revision öfwer förwaltningen af alla Rikets medel sedan
1800 ärs Riksdag: 2 Del. 178. 209. „ Om
exspectance löner och accordsersättningar för Befälet
tvid Pomerste Regementerne: 2 Del. 178. 224 Om
stat-regleringen: 2 Del. 178. 209—Om bättre con»
troll ä msntalsstrifningen: 2 Del. 218- 234. — Om
tillökning i Krigs-Academiens stat: 2 Del. 219. 240.
Om förbättrande af sifftängsten j Caltcgatt: 2
Del- 219. 240.  , Om Casiernbyagnader i Carls-ro»
na: 2 Del. 219. 240. — Om Allmänna Magazins,
inrättningens förwaltning: 2 Del. 279. Z19. — Om
stuteri-inrättningen wid Flyinge och Dahlby Kongsgardar
i Skäne: 2 Del. 279. 720. z6b. 569. — Om
löner m. m° för reducerade Officerare wid Lif Gardet
lill Häst, f. d. Swensta Gardet, östgötha Cavallerie
och Adcksfahnan: 2 Del. 279. I27. — Om Contoirsstrifwaren
8sn6sKI« ansökning att fä upbara de
loo R:dr han, 8 Riksgälds.Contoirets stat, innehar:
2 Del. 280. Z24. — Om 50 procents tillökning i
Banco
-
Register. 29
löanco» och Riksgälds « Contoirets Fullmägtiges arf»
moden: 2 Del. 280. Z46. — Om gamla och söndrig»
Banco- och Niksgäldssedlars emottagande i upbörden:
2 Del. 28l. Z24. — Om län till Cäffernbpggnad i
Malmö: 2 Del. 281. 324. — Om tpdlig författning
rörande emottagande i upbörden af Dis^ontwerkens
inwiomngar: 2 Del. 281. 324. — Om befrielse för
tackjerns Bergslagerne frän loide tackjerns afgisten:
2 Del. 282.^ Z25. z66. 369. — Om indragning till
Kronan af Ädelsorsi Guldwerk: 2 Del. 282. 328. —
Dm skatteköp af Olstorps Kronosäteri i Skaraborgs
Län: L Del. 282. Z28. — Om Riksgälds-Conloirets
enstilte samt desi och Statswerkets samfäldte pennin»
gebehof: 2 Del. 344. 570.—Om arfwoden för Riks»
Ståndens och Utstotrens Secreterare samt öfrige Tjen»
steman: 2 Del 366. 393. — Om arfwoden för
Stats-Comm isiaricn kroä-Iiu» och Öfwer-Eommisiaricn
Lb: 2 Del. 366. 393 Om sökt betalning för nägrs ab
Swensta Kronan i Holland och Drabant uptagne län:
2 Del. 895. 401. — Om löneförbättring för Gene»
ral-Asiistance-Eontoiret: L Del. 395. 401. —Angäen,
de Handlanden Ltabeckr underdäniga ansökning i af»
seende pä liquiden för det förstott han sätt upbära ä
en är 1808 ätagen bränwins lefverants: 2 Del. 428.
43g. — Angäende f. d. Kongl. Famillens underhälls
summa: 2 Del. 428—430. 456. — Om äterbärance
och uphörande as det ät en Cancellist uti Justitiä»
Ombudsmannens Expedition, för Protocollcts förande
i Tryekfrihets-Eommitecn, anflagne anwode, samt om
förhöjande af WaktmästarenS lön wid samma Expedition,
med wilkor af uppasiningcns bestridande uti
Tryckfrihets Commitöen: 2 Del. Z38. S53-
Om
anfläende och afsattande af 2:ne summor för oförut,
sedde händelser: L Del. 538 553- — Om nägon förändring
med räntans och provisionens beräknande ä
de län i GeneralWistanceContoiret, hwilka mot un»
dcrpant af till införsel lofgifne utländsta rudimaterier
meddelas: 2 Del 539. 553. — Angäende antalet af
revisioner, som, före nästa Riksdag,böra anställas öfwer
Ståls,
M Register'-
Stats,, Banco- och Niksgäldswerken: 2 Del. 5ZY»
Z52.  Om uptagande af inhcmsta län för extraordinarie
behof: 2 Del. 542. 554. — Om DeputeradcS/
berättelse rörande krigs redogörelse och revisionswerkct:
2 Del. 551 669. 729. Om tillökning af De»
putcradcs till deltagande i öfwer revision af krigs-rä'
kenstapcrne arfwode: 2 Del. 552. 669 678.
694. 729. — Om tillökning i Secretcrarens i Riks»
galds Lontoiret* lön: 2 Del. 69Z. 7x7. — Om inlö»
sen af ätstillige f. d. Kongl. Famil! n tillhörige meu»
bler wid Haga Lustflott: 2 Del. 69^. — Om en wist
summa, som af Herror Fullmägtige i Riksgälds»
Contoiret mä disponeras till arfwode for en Casieur
och en Casiaffrifware: 2 Del. 697. 717. — Om det
arfwode som mä bcstäs Embets- och Tjenstemännen
uti Riksgalds-Eontoiret för extra arbete med smärre
Crcditsedlars ffrifning och numcrering: 2 Del. 697.
717. — Om ätstillige ändringar uti 1812 ärs Regte»
mcnte för Riksgälds-Contoiret: 2 Del. 699. 712. —.
Om ny ffattläggning: 2 Del. 712. — Om Rikssta»
tens öfwcrlemnande till Konungen med nägra förklaringar
öfwer den, säsom bilaga, medföljande Nikssta»'
ten: 2 Del. 7:2.
— Zörstärkta Stats - Utffottet: Desi bcflut öfwer be»
willnings.frägor, som, till följe af Bewillnings Utstottets
Memorial, till desi afgörande blifwit hanstjume:
2 Del. 707.
—Särfkt'ta Utffottet t alseende pa frägan om
Lörstarkntngs-manssapet: Om förändring i utstrif»
ningsiaktet: i Del 149. 158- — Om sammanstött
ät Förstärkningsmanstapet, sä wal under exerlitä-ti»
verne som under krig: i Del. 152. 615, 622
Serstilta Utstottet till uptagande af de fran
förra Riksdagen upskjutne twistige frågor e»
mellan Riks.Stånden: Prococolls.utdrag, angäende
hemställan, huruwida Utstottet kunde uptaga frän
Bonde-Ständet remitterade fräqor, hwaröfwer andra
Ständ redan fattat beflai; 1 Del. 852 2 Del. 22.—
rprotocolls-utdrag, att lltffottet ej snsäge fig tillhöra
uptaga
Register. 3r
Uptaqa den frän Borgare.Ständet ö^werlemnade frä»
g« rörande Adelns och Presters samt öfrige husägares
skyldighet att deltaga i Ltstilliga byggnaders up»
byggande och reparation i Städerne: i Del. 851. L.
Del. 22. 678. 70Z.
Llorstk perelwetoll; se pereswetoff lAorstb.
lAunIe ,k ldosensckölil, Lberbsrä, yttranden: l Del. 2Zo
-LZZ. Z67—873.
körner. Grefwe cerl, yttranden: I Del. 169—171. 641,
677. 742.
körner, Grefwe ^äolrik 6ör-ir, yttranden: 97. 146.
148. 243. 360—364. 365. 427. 429. 472. 484. 51°.
522 573- 590. 593- 595- 619- 655. 658. 662. 673.
675—677. 677. 697. 729- 730. 83S- 840. 842. 845.
r Del. 4. 10. 14 — 17. 21. 22. 23. 73. 141. 144.
146. 147. 167. 170. >74- '75- >/6. 220 — 223. 208
210. 2IA. 221. 251 -253- 269. 271. ZI9. Z29. ZZI.
333- 343. 344- 347. 353- 3'"- 393- 442. 44Z. 445.
491—502. 526—528. 557- 589- 599- 6ol. 605 605.
,607. 628. 616. 618. 630. 613. 635. 636. 637. 638.
649. 651. 654. 654—655. 657. 658. 659. 661. 668.
669. 671. 682. 683 684. 685- 686. 689. 691. 7,3.
714. 715. 7W. 731- 740. 766. 780. 782. 786. 794
-797-
N
dklbellU»,
Lkio, Ablad med namnet prlmsvsrä; se In»
troduction.
Nämnd, att yttra sig öfwer bibehållande af Högsta
Domstolens Ledamöter: 2 Del. 348. — Om wal der»
till; se wal. — Dest bifall till Högsta Domstolens
Ledamöters bibehällanve: 2 Del. 359 —-363. 367.
426.
Näringsidkare; angZende deras rätt att biwista mark»
nader: 2 Del. 108. 177. 182. 217.
O
Officerare,
reducerade, tvid Lif-Gardet till Häst och
f. d- Swensta Gärdet; Om deras löningsförmäner i
likhet
3-
Register
-
likhet med reducerade östgötha Cavalleriet och Adels»
fanan: i Del. 709 — 715. 2 Del. 279. 323. 338-
55l
Officerare
och Under > Dfficerare, fangne; Om ersättning
för deras inne'M,u löner: 1 Del. 252
254. 615. 668—674. 68Z. 2 Del. 9 . 167. l8Z.
Gnera, Bdrgeliga; AdctnZ i-ch Preste Ltändens del.
tagande deri för fine hus i Sladerne; i Del. 8Zl,
2 Del. 679. 705. 757—76 l 764.
Grdförandenb, i Herr Landt-Marstalkens ställe, sit«
tranden: i Del. n. 7». 2 Del. 267. 271.
vscs», Arf- Prins ; Om Utnämnande af Hans Gouvere
mur: 2 Del. 785.-Dest Stal; se Stat.
p.
k»Ib!tr!ei, F'ihcrre , yttrande: t Del. HF.
pasievolance: Konungen s propösttion derom: 1 Del.
245. — OM 1 edsättande af cil Utstött lill Pasicvo»
lancefräganS berida dt: i tel. Z86. 453 Desi wal;
se Wal. — Hwad Pasicvo ance fra aan rörer : j Del.
24Z. 548. 624—6 8 680. 684 698 708. 727—732.
2 Del. 179. r8o. 185- 2:6. 220. 223. 274. 278. tZ4.
336. 34i. 342. 356.—Utstottcts Becäakanden och Me»
morialer; fe Memorialerksresvvttoff
telo! Lill, Larl 7i.xol, yttranden: I Del. 173,
342-343. 428. 572. 817-821.
klens plcnorum: l Del. II- 19. 2 Dil. 271. 4 >2. 683.
pommerske Regementernes ersättande tör sidne förluster
salut om expettance löner och accords ersättningar:
l Del. 398—6 4- 61Z. 2 Del. 178- 224 —
228- 228. 274.
koste, Grefwe ciss,, yttranden: 1 Del. 195—199. 2
Del. 17. 19. L09.
porträtt, Landt-Marstalkens- 2 Del. 715.
pr-escrtptionstld för rätte! er i storstiften och enssif»
ten : i Del. 538- 552—556. 616. 2 Del. 218. 341-
355-
preste-rättigheter: l Del. 515. 2 Del. 65. 80. 70!
—705. 7o8, 7S0,
prrvr--
Register- 33
vnvilegii jemkningarr 2 Tel. 22. 28- 757 —761.
764. Zemför Lrägor.
vi/positioner, honungens! l Del. Angående accordsörsättningar
för Oificerare af f. d. gm,ka Arnian.
^7. ^ Ln, beklädnaden för extra Noterings.luansta
37.
Dm Major kokrnborgL st.n «f Wadst ng
Ärigsn-.anshus-casta, 37.— Om ccnonal till Wadstena
Kri-Mianshus-casta, 37- — Om besiamn.aiide af
wilkvren och afgiflerne för bränwmslillwerknmg,anch
answar för starka drycker? omäitcliga bruk,37. —Om
Swensta ultra,narinsta besitlUingarNeS drätsel och sty«
belse, Z8- — Slngäcnde UtstrimingSsättet af Förstärkninqsman,
kapel, 89. — Om medel till cN ny w.igS
anläggande mellan Wermeland och Jemtland, 245.-^
Om biträde till Äergmerkens uprätthällande, 245. —
DM Pastevolance-inrättnina,24A. —OM Ollestad? Kronosäteri,
L46. -°> Om Tullwerket, 365.—Om Tryckfriheten»
365.—OM Skänfla Wargeringens upchstnbe,
552.—Om straff för Swensta uin ersät >re. ,e,m,
Utan Konungens tillstän-d, emmaa tjenst stos främmande
Herrskap» 639. — Om inrättning åfelt Invalidhus,
640. 2 Del. OM jemkning och ändring af
wista §- af Regeringsformen, 55-;.
protocoll» hällne inför Konungen t i Del. 36. 37»
^ dest justerin..; se Justering,
protocolls utdrag» Bönde, Ständeks: r Lek 32.
71. 72. 84- 107. Io8. 120. i2l- 122. i8l- 185. -44»
428. 466—471. 47 >- 62g. 665. 2 Del. 22. 46-56.
75. lt2. 214. 285- 297—zoi. Z18- 394- 416. 577—
586. 625. 640. 688» 690. 7öt. 742. 754—756. 763.
»4. Borgare - Standeis: l Del. ZZ. gl. 6h. 8k 107.
I2o. 218. 458—463- 665. 834» 2 LcK 37—46. !8i.
214. 275. 291 — ry6. 394. 4>4- 416. 427. 556. 571
—577 648. 693. 743- 748 — 753- 762. 77O —772.
^p1'este^StäNdetsl t Del. 33. 40. 71» 84. >07»
rrv. lsr. 143. 224. 453—45?' 665. 2 Del. 20. 21»
34 Register
ZQ—37.
l8l- 214. 27Z. 276. 286 — 2yl. Z20. 4tf.
Z64—?7>. 642 744-748- 767—770. 778- 784-  Rioderfkapet och Adelns: l Del. Tacksägelse-adrcsiek
lill Kommin och Kron-Prinsen, A2. — Instruction
och Eds.formulaire för Banco-Utskottets Ledamöter»
66. — OM tryckning as Riks Ständens Prorocoller,
70. — Om dag-tractamenten för Riks-Ständens och
Veras Utskotts Secreterare» Cancellier sch Waktbetje»
riina» 70. —-Om Vancowerkets provisorista styrelse. 73^
Om Riksgalds-werkcts styrelse under loppet af
Riksdagen, 74» — Dm branwinsbränningens instal»
lande, 88. — Om ett serskildt Utskott i afseende pä
conscriptions-frägan, 98. — -Om Riksstyrelsens förande
af Kron Prinsen under Konungens stukdom,
lotz. Om Banco Merkels provisoriffa styrelse, 109.
Om antagande af större antal Betjening för Be»
wrllninqs- och Expeditions - Utstotten, samt att alla
Atter och Proto. olls utdrag ifrän Canccllierne och Be»
tänkandeN frän Utskotten mätte till Expeditions , Ut»
skottet expedieras, 109» — Om fyllande af den af
Riksens Ständer wid 1809 ärs Riksdag till Förswarsr
werket anflagnc Million R:dr, 14g. _ Om Major
kdol-nborgs län ur Wadstena KrigsmanShus-Casta,
155. — Om tryckningen af Bihanget till Riks.Ttän»
vens Protocoller, tZZ. — Om Swensta ultramarin»
sta besittningarnes drätselwerk, 155, — OM ttycknin»
gen af Riks-Otändens Protocoller samt 0m de Rid»
derstapet och Adeln tillhörige Protocollers tryckning
kan af Riddarhus-CaAan bestridas, 156. — Om ac«
cords ersättningar för Officerare af f. d. Finsta Armeen,
1Z6. — OM styrelsen af Riksgälds werket under
detta Riksmöte, 156. --- Om frägan huru med
styrelsen af Banco- och Riksgälds - werken framdeles
fbrhällas bör När Riksdagarne hällas utom Stockholm,
156. — Om förändringar i sättet att utgöra
Förstärkningsmanffapet. 240. Om centoNalen af
statte köpestilling för Kronolägenh ter, bwarä mantal
ej är satt, 242. — Om reftpenningar och dagtracta»
menten för Riks-Ständens och deras Utstötts Secreterare,
Register
-
35
lekare, Cancelliet och Waktbetjening, 242. Om
beklädnad för extra Roteriugsmanstapcr, 279.
O>! ätskillige punkter i Iustiliä OmbUdSmamiens
Riksdagsvcrält'l c, 279, — Oni Instruktion för Re«
visorerne ösver Lrare-, Banco- och Riksgäld* - niet»
ken, 279----. Örn branwins lillwerkning och strafflag
för omättligt bruk af starka drycker, zgg. — Om
rättiahetcN att smevia, ggx- — Om Äterkemist af
ConstirulivuS Utstoltcts beräniande, rörande tryckfrihet,
4Z2. — Ont nedsättande as ett serskildt Ut kott
för pasievolance srägan, 45g. — Om Prim- OscE
stctSsU liMa, goc/, — Oni Acadcmien för Landtbruk,
Ziti — Om jemkning i esil a Notcxingen, Zt2«
Oni vacance afgift under iredl g tid för Le mindre
hemman som kill BätSMa„sl)äll aro indclte, g,2.
Vifall, att ett serstildt Ur>koll, till ulrrda»de af se»
dan sista Riksdag hmilan e twistiga frägor eM>-llair
Bonde» och Le öfrige ?-tände» ,„ä nedrätias, g,2 ^
Om B'hangrt till Riks - Lrandens Proto.oller sedan
sist hällne Riksdag, Z >2. — OM extra trigshjelvS
Utgörande för Pastoraternc i Riket, 51Z. —. Om
Kyrkoherdars förbmdelfe, att. sielflve Uvbygga och underhälla
sine boställen pä landet, Zlg. Äterrentisi
af betänkandet rörande fängfkjutslegans förhöjande,
Ztz. OM ett Läns Lazarett kök Bolms Län, ZtZ.
„ Om InstrrtciioN för Stat---, Barum» och Riksgäldswcrken,
Zig. Om en ästad afgift fräst Riö«
dårhuset stor 50 Rd. till Sabbatsbergs fattighus, Z r 4.
^ Ätcriemitz af betänkandet, rörande grundlagsfrä»
görs »Plågande och afgörande Ago. Ätcrremisi kill
Lcig-Utstottet af desi memorial, rörande Iustitiä-Ombudsntarmens
berättelse, gZO. ReMittrras såsom
est särskild motion till Allmänna Beswärs, och Oedonomiä»
Utskottet, Friherre ak blslisnlöns anförande,
i afseende pä fängstjursen, 551. — Anmodan till
Weöctbörände Utskott, att stpn esaint inkomma med
titlätanöest, rörande Konungens näkrga propositioner,
ZZl. — Bifall till förellagen löNetillökning för
Meliga Jungfru»Stifts Casians stat, Ags. — Om
bf
-
Zö Register- '
kfwcrlcmnande till Stats-Utstottet, att upgifwa förslag
dels till skadeslöshällande ft-r lidande, dels lil!
en expcctance löningsstat och accords ersättningsfond
för Poinmcrste Negemcnrerne, 6tZ. — Om uptagande
af en afgift, kill godcgirande af RiddarhusCastans
län lill ryckningen af Pleni Protocollerne
för de 2.:ne sista Rikedagarne, samt akt tryckning af
innewarande Riksdags Protixoller ffulle besörjaö pä
stikå fält och af samma afgift godtgöras, 616.— Remis
till Allmänna Beswars- och Leconomiä-Utstottet
af Konungens proposition, rörande uplbsning af
Ekänsta Wargeringen, 616. — Lm bestämd lösen
för grävations demis, 6,6. Om präftriptions tid
för rättelser i storstiften och enstiften, 616. — Om
bewäringStidcns afkortande för dem, som möjligen
gjort tjenst wid sförstärkningssnanstapet innan ds up.
nätt bewäringsäldern, 6z8- — Instämmande med
Bonde. Sländet, att genom Deputation inför Konungen
och Kron.Prinsen aflägga tacksägelse för inrät»
randel af Za fti.kSadettrum wid Krigs^Aeademien,
hwarmed stulle förenas tacksägelsen för inrättningen
Kf Landtbruks-Academien, 6z8« — Lm Stats-Werkcts
jnkotnster, utgifter och förwaltning för ären 18 »o och
i8n, 68r- — Lm åstadt anslag under Riköstatens
sirsta hufrvudtittel, 6g i. — Lm ästadt anflag under
RikSsiatcris andra hufwuvtittel, 68i. — Om ästadt
anslag under Riksstatens tredje hufmudtitkel, 682. —
Lm åstadt anflag under Riksstatens ättonde hufwudlitrel,
682. — Lm tillökning i Kron-Prinscns stats,
summa, 682 — m upförande pä stat af en summa
16,666 § R:d för Ai .-Prinsen, 682—Om anflagne
medels upförande pä stat för blinde och döfstumme,
682  Om bciwärL anförande öfwer Consistoriernes
iilstag, 682. Om uphäfwande afbördsrätt tillför,
fäld arftvejord, 682. — Om stärpning i straffet för
stöld, 682. — Om qwaftlarS anläggande, 68Z. —
Om pantstillmgcns ärcrgäldande efter cours, 68Z
Angäende stängsel emellan odalägor och utmark, 68Z—
Äterremist af betänkandet, rörande '.inder sista kriget
-
Register. 37
get fängne Officerares och Under-Officerares indragna
halfma löner, 68g- — Äterremist as betänkandet, rö>
rande ersättning för kostnaden af capo-ter till extra
Roteringsmanskopet, 68Z. Om rättighet att pä
Kronans allnränningar in. m. uptaga stubbar, statar
,n. m., och af dem lillwerka tj.ra och beck 683. —
Om medels anjläcnde lill förbättrande af fistfängstsn
i Caklcgatt, 683. — Om inrikes läns nptagande e»
mot Skats-obligakioner, 708. — Om inrättande af
en allmän Pasievolame w-d mölen och marcher, 708°
— Om Skånska Warg. pinaeus uplbsande, 728 Om
en ny redaclion af de 4 första §. af Tryckfrihets»
lagen, 837—Om ny redaeiion af Trycktrihcts-lagens
Z L. och om Tryckfrihets mäls behandling, 837-
Underrättelse till Expeditions > Utffottet, att i Riks»
dagsbeslutet införa decharge,, för Stats.Rädets Leda,
möter, Stats»Secreterarne och Konungens föredra»
gande i Commando-mäl, 852. — Om förklaring öf«
wer 6 Cap. 2 K.- Misig. Valk., och i Cap. 9 L. r
mom. Utsökn. Balk., 852. — Om närmare bestäm»
mande af de orsaker, som kunna föranleda till för»
korrtande af de sex är, inom hwilkas förlopp, lys,
ning ej mä utfärdas för hustru, hwars man borrtrefi,
852.— Om tillökning i skjutslega,, för postföringen,
samt Postbörchernes i Westerbotten och WestcrNorr,
land befrielse frän skyldigheten att smara wid Post»
rätt, 852— Om reconventions erhällande af Krono»
Åklagare, som ej med halft skäl styrka sitt kärvmäl,
85Z.— Om vast till stojare och annat löst folk, 853.
Om lösen af Krono» och Kyrkotionde efter marke»
gSngspris, 853- — Om lösen till Skotte» och Kyrkogods»
m. m. 853. — Om jämkning emellan Städer,
nes och Landels skyldighet, i afseende pä BätSmans»
hället, 853 Om snöskottnings mäls afgörande wid
Härads > Domstolarna, 853. — Om indragning af
Fjerdingsmans boställen, 8ZZ- — Om medel till np
nvägs anläggande emellan Wermeland och Jemtland,
8ZZ. — Om rätta förståndet af Förordningen den 2Z
Ian, 18", rörande förökade afgifter till Wadstena
Krigs
-
JR Register»
Krigsmanshus85 i —Om Ollestahs Kronosäteri
med uydcxlydandc hemma», 854.—Augaeyde befrielse
för Fl iherre m y>- I.. f. li-ulh^rs fran rälstaS erläggande
ä ett, under ,788 M s krig, j Catmare Landta
Raiperi ntgvilteradt förstott, 854 — Om hushällningen
wid Lcri-m-do-m- och Kongsöhrs Kungsgärdar
samt Stuteri jnrälinjngen wid l-irön>sho!m, m- m.,
KZ4. — Om Secreterare» lönngrens mexelstuld tits
Miksgälrs - ^ontoiret, 854- — Om tillökning j xy
del Ämbets - och Tjcnstemäas lpnngswiikor, 8Z4- --  Om frägans hwilande, rörande qwainars ffattlägg»
nigg, 854- - 2 Del.: T>ll Ttats-lltskottet. tt ej göra
afseende pä Friherre HtM von ttpliKei-ir anmärkning,
xörgnde försålde cvlonial waror, 28.^Om ep,
peditioflens m.erkställande af Trvckfrihets-lagen, enligt
l?onstit»tiofls.ptssostets rrdartion, 28,—Sannycke, att
serfkildte Ut>k0tl-t mätte sä uptaga-och bereda de frligor,
hwar,»» det gjort fönrägan, tan-t äswen den,
tzmaxmed detsamma förflarar sig ej kunna taga befattning,
28. — Om Landt-tullarne och den särstadersättningen
för inkoinsternc deras, 7Z, — Om straff
för Swenffe undersåtare, hwilka taga gäfwa pch förläning
af frainmande Hexrstap, 97.—-Om dödsstraff
för forfalffning as sedlar och asigncuioncr, 97, —On)
ändring - 1 och 7 Cap. Iort a-Malk., 97,—Om stäng,
selstpldighet 97.— Örn Iustitiä-Ombudsmannens be,
rättelse/98. m sr! koblhandcl, 98-^Om rkeffo,
gar, 98—Om stängselffyldighet, 98— Om Auetionsfammgr-.
Ordmngen för Stockholm, 98.— Om indelts
MegcMNftrs beklädnad, 98.---Om stvrelse af Bgncos
och Riksgälds > Werlen, när Riksdag hälles utom
Stockholm, 98. —t On, Niksgälds-Sontojrets dispo?
fjnons rätt öfwer de frän KrigsE-ollegjpNt aflemnade
Easta-behällningar, yg. — Om Niksqäldswerkxt, 98-
Om Major IdomeflleLläs löne-ersättning, 99, —
Om Disconicrne 99. — Om bränwinshränningen j
Riket, i6z—!66- - Om förbattr nde af Falkenbergs
hgmn, 182. — Om 2:'re noa fyrhakars anläggande,
»82, ^ Om inrästv.iug as HuÄMsnämnder, 182.—
On?
Register. 39
Dm införande as oeconomiffa beslut i Tidningar,
;82. — Om näringsidkares räll att biwista Marknader,
'82. , Om Iudarnes handelsfrihet, >82. —-  Lm ffogsäwerkan, 182.— Om Häradshöfding Stjernlksmr
till Lag-Ul kottet remitterade Meniorial, 182-—
Om anläggande ak mjöl- och sägqrvarnirr, 182,7-Om
Svstlomans ffkLNghek ait wilina i egna älgärder.
I8Z- —- Om styrelsen af Riksgäldswerfet, när Riksdagar
hällas moni stockholm, 188—Om tillökning
i Drottninghmets i Skockholin staf, 183- — Om ersättning
af kostnaden för tzapoktcr till exera Roteringsmanstapet,
,8g. — Lm förhöjning i postst,utslegan,
i8Z—LM ersättning till ogifte faNgne Officerare
och Under - Officerare för indragne halfwa löner,
lhZ. — Om den till fromma sti'Mser anflagne
Kronotionde-spannemäkcns förauckionerande. 183. —
Om medel till hemförstaffande af Utrikes warande
Swenfkt Gjös lk, ,84. — Lm projecr lisi ärenhernes
bättre behandling inom Rikets Styrelsewerk, 184.—.
LM Riddarhus - Kammererarens redogörelse för ups
burit förffott till Uiksdagskostnaden, 184- — Om ytterligare
understöd kill jernhandteringens uprätthällande,
184.—Om ändring r 6 Cap. Handels Balk,
»84. — Om hänwisande till ConstitUtions - Utflottets
nfgörandeiaf frägan angående erläggande af en paster
volance-afgift, rörande hwilkens ren,ist twä Ständ
stadnat mot twä, ,85- — Om revision af allq Rikets
medel sehan 1800 ärs Riksdag, 221. — Om Riksgälds-Contoirets
urländffa gäld, 221. — Om Statsregleringen
sami Riksstat för är 1812, 22l. Om
inrättandet af ett Invalidhus, 221. — Om befrielse
för allmogen att erlägga mantalspknningarne i kohl,
22i« — Om pension för Chirurgiä Magister Osbeck,
22r- — Om recognifionskkogarne, 222, — Om ersättning
för hjelprytarne lill stamrotarne för Soleatetyrp,
m, m, 222, — Fördelning af Trouppcrs inqvartering
M- M. emellan Staderne och Landet, 222,
— Om ärlig lefverering af spannemäl kill Konungens
disposition för behöfwande Provincer i Riket,
40 Register,
ZZ2,—Om särssildt Landshöfdingedömes Inrättande i
Bydus Län, L2?, — Lyr boiiptckningar 222» — Om
penningeböters rättande efter de liders penningewärde
da de faststaldee, 202,—Om förpantning åfjord,
222. — Om förmedlade hemmans skyldigheter wid
Kyrkor och .prestegärd«byggnader, S22. —. Lfwerlemnande
till Allniänna Bcswärs. och Leconomiä-Utffotii
tet, att sammanjemka JsUs Sländens ffjljpktiga werlin
ar i fräggn om bränwinsbränningen, 22Z.
Underrättelse kill det för Pastevolance frägor nedsatte
Utstött, att Con^irutions-Utstotttt dit förwilatde fräs
gor, som af Friherre LMi-I och Herr von llcbtt-M blifwik
wäckte, och lrwaruti twä Ständ stadnat eniok twä,
i afseende-W rcmisi, 22Z—Om beständct af arrendecontrarker,
27g,—-Om salvekertillwcrkningen i Riket,
27Z. —, OM iänebsträde till Uddcivalla Stad, 27Z—,
Om tillökt försträckning af Bangueu till Manufactur
Disconten, Z7z,__.Om Disconterye» ^273.-^- Om stars
Vande af straffet khr flogsäwe kan, 273-^-Lm Ban,
cow rkttS t-llständ och förwalkning, 274. — OM
pectance löner och aecoros ersättningar för Befälet
tvid wonrmerffe Regcmentcrne, 274. — Om bättre
oontrpll ä mantalsstcifningen, 274,—Förbättring af
fistfanqsten i Kattegatt, 274.—Om Casernbyggnaden
i karlscrona, 274. — Om ntwidgande af Krigs-Aca,
demim och tillökning ak desi stat, 274. Bifall till
att Auditeur Scbouqk mätte krstr och med Iunii mä«
nads början anses mara Canccllist i Lag- Utskottet»
277, — Godkännande a> hwad i Pasievolanee-Utstottets
mlätande af den y Zulii blifwit tillstyrkt, 278°
. Förening med Preste-Ständet, att anmoda Be
rvillnings
Utstottet « att ffyndesamt inkomma med för,
stag till en ny Cbarka Sigillatä'Förordning, 278.---,
Om en bättre ärendcrncs behandling inom Rikets
fiyrelsewer?, samt expeditions-tarans förhöjning, 278»
„ Iemfningar emellan Riks-Ständens meningar«
rörande bränwinsbränningen, 336. — ÄterremiA af
Stats - Utstottets betänkande, om befrielse för Tacks
fernö Vergslugerne fhrftionde gfgiftcns erläggande,
^ 387.
Register. 4r
997.— Om Alllmänna Magazins-ZnrättningenS för»
wallning, 997.— Om ,1. O. ZLnäsKIr ansökning, att
säsom pension iä upbära de 100 R:dr, han af Riks»
gälds-Contoirets exspcctance stat innehar, 997.—Om
gamla och söndriga Banco- och Riksgäldssedlars e»
mottagande i uvbbrden. 997. — Om länburäde till
Casternbyggnad i Malniö, 998. — Om reducerade
Officerares af f. d. Swensta Gärdet bibehällande af
deras lömngsförmäncr pä lifstid, i likhet med f. d.
Östgötha Cavallerie och Adelsfahnan, eller ock, att
heste separes inom nägon wist tid indragas, sä, som
för de förre blifwit faststäldt, 998.—Om indragning
till Kronan af Ädelforst Guldwerk och dest tillhörig»
heter, samt deras försäljande siyckewis ä auction, 998.
— Om en tydlig författning i afseende pä emottagande
af Discontwerkens inwisningar i upbörden,
ZZg.^Öm medels anfläende, till minnande af säker
kännedom om Swerigcs statistik, 998—Om ffatte,
köp ä Ohlstorpö Kronosäteri ' Skaraborgs Län, 999.
— Om medlen till folkets och landets förbättring,
Zgy. — Om utwägar till Fabrsgucrnes uphjelpande i
Riket, 999. — Om uplifwande af cnstiften i Skaraborgs
Län, 999. — Äterrcmist af Stats-Utstottets betänkande,
om en stuteri.inrättning ivid Flvingc och
Dshtby Kungsgärdar i Skane, 999. — Om answar
för starka dryckers omättlig» bruk, 999. —Öfwcrlem,
pande till Banco-Utstottct as Stats-Utstottets betänkande,
rörande Riksgälds - ContoirctS enstilte, samt
desi och Statswerkets samfäldte penningebehof, 94Z.
Om förlängande af Riksdagen, Z4Z. — Om präscriptionstid
för räktigheteu att söka äterwinning af
den jord, som genom misiräkning frängätt en hemmansägare
«!d storfliftcs eller enstiftcs delning,955-
— Om förhöjning i arfwodet för Bonde - Ständcks
Banco » Fullmägtige, 955, — Om borttagande eller
rubbning af wattenwerk, som göra skada ä andras
Agor, 956.—-Om bkrdesrättighet ä landet, 956 Om
jemkning i Knekte«contractcr, 956. — Om pastevos
fancemfgift för släpmnnderingar, —Omzs procents
-
42 Register»
cents fördöjnnief i arfwvdet skr NiksgäldSCvntolrcts
Fullmäktige, 856—Lim Zagtsörfattningarnes öfwer,
seende, ZZ/—Lini nederlagsfrihet för Staden Wisby,
ZH7- — Lim spay.nemäls magaziners anläggande
pä Grltland, ZZ7. Lim Lanstmäfarcs arfwoden,
L57. — Lim rättighet för Gottlands allmoge att be,
gagna däckade fartyg lill strömniinasstste, 557.—-Om
straffets stärpande för »ullsörsmllning. gz?. Updrag
till Justitia - Räder lölsrkz v->n VVurtsnberg af
inseendet öfwer Riddarhusets gem alogiska Archi»
Nied ett ärligt honorarium ak 270 R:dr, g66. Ä«
terremisi af Bcwillnings - Utskottets betänkande', rörande
(fhartä Sigillalä afgift n, ^96.
Lim stuteri
inrättning pä Flyinge och Dahle,v Kungsgärdar i
Skäne, 897.^. Lim Tackjc ns Bergelagernes befrielse
frän tionde tackjerns afqiften, Z97 — Om NiksgaldsContoircts
cnuilte samt dest och Starswerkets samfälda
pcnn-ngebehof, gy/.—Om instränkning i gärd,
forihandcln, gy8- — Lim arfwoden för Ständms och
Utstvttens Secreterare och binge Tjenstemän, Z98.—-  -Om arfwoden för Stats Commistarien kröllelius och
^fwcr.Commistarien llk, zyz. — Lim ändring i allmänna
Lagens stadgande, 24 Cap. Z gch H K,
Wyggninga Balk-, att det mä wara öppet för delägare
i Biandstodeföreningar i landSorterne, att derifrän
afsäga sig och ingä i allmänna Brandförsäk,
xingsfonden, Z98>—Om hyresafgifternes tagande för
RikSStändcns klubbrum af Riksdagskystnads medlen,
Z98. — Angäende bestämmandet af tider till revisioners
förrättande innan nästa Riksdag, öfwer StatsBanco-
och Riksgäldswerken, Z98. Om sökt betalning
för 418 st- Obligationer, hörande till de för
Swensta Kronans räkning i Holland och Drabant
uptagne län, 404.^-Om löneförbättring för ätstillige
Tjenstemän iGcneral-Astistance-Contoiret samtWagtbetjening
derstädes, 404.-^Bifall tfll Banco-Utstottets
Mcmorialer om Bancowerkets styrelse och till,
ständ, 407—Ändring i strifwelfe till Konungen, anzäende
Gottlands understödjande wid inträffande mist
wäxt
-
Register- 43
tväxtär, 41O. — Alt olla sedan de förcgäcnde twenne
Ritsdagar hanlande grundlagsfräg^r, ,om icke redan
»vid denna Riksdag blifwit uptagne eller wunnit hand»
laggning, stola blifwa hwilande ^ill nacka Riksdag,
dä de kunna lill profning förekomma, 42b. — För,
enjng mec de ö-riäe Ständea rörande förändring i
2 K. Riksdagsbesluter om Tryckfrihetslagen, 4:6. -»
Om Justitia - Oindudsmann ns ^nstruc-ion, 427 —
Om remist af nuckma-Ombudsmannens berättelse i
den de! som rörer Honrmqme rätt att göra näd,427»
— Lm allmänna bewillnmgen, 542. — Om tullupr
börden, 5^2.-—Om bewillmng för bränwinsbranning,
Z42. — Upstjutande a frägan rörande xn practist
Bergsschola i Fahlun, 542. A-;gäe oe f. d» Kongl,
Famillens underbäll-summa, m. m. 542 — Om
Handlanden Sl-t-ecks ansökning i afseende pä ligui?
ben för ett först er ä ätagen bränwins - lcfverants,
54g.—Om salperer-tillwerkningen i Riket, ggz.^Om
oinskränkt belaningsrätt för Fahlu Bergslag, 54Z,—
Om utbyte af förstitne Banco-sedlar, Z4Z._^Commu»
ni.ution kill Banco - Utstottet af Stats-ljtstotters betänkande,
rörande afsaicande och anstKende af L:ne
serstildte summor för oförntsedde händelser, Zgg. —
Samma communication angäende uptagande af in»
hemsta län för extraordinarie behof, §44. Om bestämmande
af ben summa, som till Konungens disposition
i Banguen bör wara atx rillgä wid föpefal»
sande krigsdehof, gzö. —Om rotefrihets-afgiften, 559.
„ Om inhemska läns uptagande till extraordinarie
behof, zZy, — Om 2:ne serstilta summors afsättande
för oföruksedde händelser, 560 Om antalet af mr
Minerne
för rcvifioncrnc af Stats-, Banco- och Riksgäldsrverken,
som böra »verkställas före n ,stkommanRiksdag,
562,—Om ny Charta Si.Mata Förordning,
Z6o.—Om utsättande <st nästa lagtima R'ksdag,56r.
— Om nägon förändring med räntas och vrovifionS
beräknande ä län, som i General-Wistancc-Contoirel
meddelas, mot underpant af till införsel lpfgisne ru»
hlmaterier, 561. —I anledning af Herrar Fullmäg
-
44 Register
tigcs
i Riksgälds-Contoirct hemställan, i afseende pä
gjorde anmärkningar wid Secrelerarens wid Tryckfrihets
- Cvwmitöen redogörelse för ign ärs expenser,
Z6k. — Om arswode för Riddarhus-Fiftalen och de
r:ne ordinarie Cancellistcrne, 562. — L m H-iradeallmänniugarnes
fördelning och Zägcribetjeningens för,-  nnnstning, 562—Om jemkning i extra regeringen,
-chz. — Om inrättande af en practifl Bergsschola i
Fahlun, Zbz—OM förhöjning i fängskjuttlegan och
förändring af fangföring-sättet, 56Z. — Anmodan till
E.rpHitionr-Utskoktet, att utfärda Eonstitutorialer för
Justitia-Ombudsmannen, desi Suppöaiu och Com»
millerade till tryckfrihetens w^rd, Z6g- — Om allmänna
hewillningen, 670—676. —Om afgiftcrne för
braNWinShränning och förhud för starka dryckers In»
förande, 676 — 678. — Om Rlksns Ständers, för
deltagande i öfwer-revision af krigsräkenstaperne, utsedde
Deputerades berättelse, rörande krigsredogörelse
och Nevisionswerket, 678.—Huru med branwinsbränningcn
m§ förhällaS frän den 1 nästkom nande October
till ärets stut. 678. — Om tillökning i Deputerades,
till deltagande i öfwer-revision af kr!gsräkcn>
skapcrnc arfwode, 678. — Om de bewillningsfrägor,
hwaröswer stiljagtigheter Riks-Ständen emellan up»
kommit, 697—699.—Om inlösen af ätstillige f. d.
Kongl. Familier! tillhörige mcubler wid Haga Lustslott,
70b.—.Om postmedlen, 706.— Om satt till erhållande
af statistiffe uplysningar. 706. — Om förändring
i Sjötullens clarerande för utgäende waror,
med »växlar. 706. — Rörande Lewillnings-Utffoitetö
swar a giorde anmärkningar, rörande Sjö- och Landt»
tullen, 706.— Om Adelns och Preste Ständets deltagande
i byggnad och reparation af Kyrkoherde-, Capcllans-.
Klockare-, Rectors- och Scholähus i Städer
ne,
727 Om tillägg till Iustitiä - Ombudsmannens
Instruction 718- — Om utnämnande af 2:ne Ledamöter
ott, jemte Bewillnings - Utskottet, justera Bemillnings-förordningen,
7,9. — Om tillökning ä Se«
orekerarens wid Riksgäkds-Contoiret lön, 719.—Om
Register. 4Z
arfwode för Riksgälds, Contoircts Embcts- och Tjenstemän
för extra arbete, 719.— Om tillökning i arfwober
för Riksens Ständers Deputerade till deltagande
i öfwer-revision af krigs-räkenffaperm, 719.-..
Om ätffillige ändringar i ,8io ärs. Reglemente för
Rlksgalds-Lontoiret, 719.—Om en summa till Fullmägtigcs
disposition till a-fwode till en Casieur och
Casiajkrifware wid Credit-sedelwerket, 719. Om
skattläggning a qwarnar, 720. —OM sijutsningsffyldigheter
samt deltagande i byggnaderne af Tingshus
och Haradsfängelser m. m., 720.  Om beständet af
arrende-contracier, 721. —Om anwändandet af ett ä
hewillningssumman möjligen iipkommande öfwerffott,
7Z2. — Om förändring af ätstillige §. §. i Regeringsformen,
742. — Om Herrar LandshöfdingarneS
Åliggande att insända ärliga markegängs taxorne till
Zuiiiliä-Ombud^mannen, som hade att i wänlig wäg
deri söka den ändring, som kunde finnas nödig, 74g.
— Om Riksdagsarfwobe för Riddarhus-Fifcalen och
Riddarhusets o:ne ordinarie Cancellisier, 744. — Att
ingen expedition af det af Z Ständ fattade beslut,
rörande alla Stånds deltagande i kostnader för pu<
bliquc hus i Staderne, kunde aga rum i det fall
Preste-Ständet icke wille assia frän sin i desi privilegier
g undade rättighet, 764— Förkastande af Borgar--Skändets
inbjudning lill rättelse i förslaget till
underdånig fkrifwelse till Konungen, rörande salpetertillwerkningen,
764. — Tillägg till Dewillnings förordningen,
77-7.—Om salpeter-tillwer!ningen, 782.
l?LKIm»n, Ollo kreöric, yttranden: 1 Del- 36. r8l —
125. 186. 337—340. S9l—593. 594. 599. 2 Del. 765.
Q.
Lwarnar, om deras anläggande: i Del. 626. 678.
68Z. 2 Del. lob, 175. 182. — Om ffattläggning
af qwarnar: r Tel. 703. 840. 854. 2 Del. 712. 720.
R
kagge,
Lsrl, yttranden: I Del. 92—97. 187—790.
Lecognj,
46 Registet.
Recognitionsffogar: i Del. 637. 2 Del. 107. 176.
215. 222. Z02—zoz.
Reconvention af Actvrcr och Kronoäklagare; se
ctorer
Regeringsform;
se Grundlag.
Kemister, af Konung tts nädiga pro osllionek till Allmanna
Bcswars- och Leconomiä- Utffottetr r Del.
47. 552. did. — T-ll Allmänna Beswärs- ock Oe»
conomiä- samt B nnllninge-Ulffotten gem Nsamr, 1
Del. 47—Lil! BaNco-Ittffoitet, ..45. ,ill BewillniiiaS-Utskotiel:
t Del. 47. gd?—Till ConstirutionsUiffotter
: 2 Del 555. — Till Lag - Utskottet: i Del.
47. dZ9 — Till Pastevvlance-Urffotttt: 1 Del. 336.
4Z3. —. Till Stats-Utskottet: I Del. 46. 47- 245.
246. 640 L Del. 70. — Lill Särffilöta Utffottet:
1 Del. t2i. 24^.
Lemisifräga, bwaruti twä Ständ stadnak mot twär
2 Del. 181. 220. 223.
Reparationer ä Riddarhuset: i Del. 39; jemför Capitation.
Reuterclotis, Osrlg l)t randen: I Del. Ilo — IIZ. lif.
537- 772-784- 8ZZe
Reuterllrnl-lj ksbisn 14., vttraNdcit: I Del. 609—614.—
LM danö accords ersättning; se Accöcds ersättning-
- .
Revision öfwer förwaltmngeN af alla Rikets medel sedan
1800 ärs Riksdag: 2 Del. 20. 70. 178. 209 —
214.221. 224. — Eifwer krig-räkenffaperne; i'e Deputerade.
— Revisionernes, rörande Stats, Baned,
och RiksgäldSwerkeN, rcrmincr och antal före nästa
Riksdag: 2 Del. 394. 3>-8. 539- 548. 552.556-562.
722. — Reöisorernes för Stats- Bamo- och Riks»
gäldswerken wal; se wal. — Deras Instruction; se
Instruction.
Riddarhus«Directeurer, wal dertill; ie Wal.
Riddarhus-Directionens Rrksdagsberättelset 1 Del.
8» H. 39-
Rtddarhus-Liscaleu bortresa, och anmo
dan
-
Register. 4?
dan till Nector 8ilverltolpe, att företräda hans ställe:
lDcl.ZZl.. ^ ,
RiddarhuS-8i cakens och d^ 2:ne ordinarie Lancel»
listerneS enswoden: 2 Del. 435. 541- Z62. 722—
730^ 744. — Om biträdande Canccllisiers arfmodenr
2^Del. 765.
Ridda"hus-Drdning, upllsande al: ? Del. 5.
Riddarhus. Sekreteraren; se 8ilv-rll°lp--, ^xel 6,-  briel.
Riddarhus-Ulff riets Ledamoters wal; se Wal. —
Desi Memoriiler och Bctänkanden; se Memorialer.
RiUäerllolpe, Grefwe Lsrl, yttranden: r Del. 200 —
222. 6ol. 669 — 673. 973. 696. 2 Del. 19. §93 —
^07. 598. 600. 630. 638. t»8o. 716-  Riksdag, desi början: 1 Del. l. Desi pästyNdande;
2 Del. 69. — Desi förlängande: 2 Del. Z42 —344.
366. 402.—Desi afflutmde: 2 Del. 741.^.Nästa
lagtima utsättande: 2 Del. 26. 557- 561-  Riksdagsbeslutet; desi justering: 2 Del. 217. 274.
4,4. 426. z-il. 699. 716. 761. 763. — Tilläggning
deruti: 2 Del. 767. ^ .
Riksdagskostnader» angäende hyror för Ncks.Ttändens
klubbrum: 2 Del. 394. 398. 406.
Ri>sdags.predikan, bjudning dertill: r Del. n; häl.
len: i Del. 194 kallelse till sista: 2 Del. 772; hällen:
2 Del. 785. ^ ^ .
Riksgälds - Lontotret; desi styrelse under Riksdagen:
1 Del. 71. 74. 144. 148. »56 — Desi styrelse tvid
framdeles inträffande Riksdagar, som hällas utom
Stockholm: i Del. 144» 148. 166. 2 Del. Z6. 98.
104. ibö. i8Z.—Desi enffildte och desi sch Statswer.
fets samfäldt- penning«-behof: 2 Del. Z44. 345. 358.
370—377. 397.— Desi utländska gäld: 2 Del. 162.
187—209. 22 l. 302. 333.
Riksgalds.Löntsirets Zirllmägtige: dm desi wal; se
Wal- — Om 50 procents förhöjning i dsi arfwo er
2 Del. 28-0. 346. 356. — OM en summa till demK
disposition, till arfwode för 1 Casicur och r Sasia
strif.
48 Register.
skrifware ivid Credit» sedelwerket: 2 Del. 697. 717»
719.
kolen, Grefwe Lutias krsäno, yttrande: 2 Del. 624.
ksscnborg, dockers krsllric, yttranden: 2 Del. 228—
2ZO. ZO8-ZI7.
koi-ntiein, diils von, yttranden r 2 Det. 391. 62Z. 687
— 689-
Rotering, cittra: I Del. 373—375. 422—428. 473—
485. 5'2. L Del. ;4l. 557. 563. — Ersättning för
kostnaden för Capstker till densamma: l Del. Z7. 47.
239. 243. 279. 631. 677. 68Z. 2 Del. 96. 168—171.
18Z- 2>7-
kotblieb, Larl kreclric, yttranden: 1 Del. 527-551. 2
Del. 177. 227- 330. 41Z. 420—422. 550. 683. 734
—726. 727. 757. 759. 760. 762. 765»
kollbeck» Friherre TL-xanller, yttrande: 1 Del. §9—66.
kuutb, Grefwe Lutias Lric, yttranden r I Del. 20 — 22.
425—42.7. 48Z. 5-7- 566.-731. 2 Del. 6—8. 13. 17°
7Z. t68- 169 2Z8- 333- 343- 361. 463. 683-  Käök, Lutias, yttrande»: 1 Del. Z76—383. 383'
S.
Galpeler-tillwerkningen i Riket: i Del. 273 — 278»
366. 2 Del. 220. 228 — 234. 273. 308 — 318. 425»
435- ZlZ- 543- 587. 743. 757- 762. 764. 778 — 783»
734. Lm Stadernes styldighet att lika med Landet
till Kronan lefverera salpeter: l Del., 51Z.
Sältra, Friherre kllvarä krellrio von, yttrande: 2 Del.
23—25.
LcbsntL, Larl >cob von, yttranden: r Del. 190 —.
193. 2 Del. 515—517-
Lcbmittcrlöev, ttcnnlNA Lbrlttiao, yttranden; I Tel- 233
—236. 373—375. 422—425. 2 Del. 466. 468.
Lobultrenkeim, v-viä von, yttranden: 1 Del. 345—H60.
364. 519 — 522. 848. 849» 2 Del. 143. 197—199.
Izr. 352. 438—441. 444- 510—512. 554- 639.
Sckwerin, Grefwe krellric Lozislaus, yttranden: I Del.
4,9—422. 573» 577—579- 803—814. 2 Del. 12. 72,
82. jZ4 —. 141. 142. 143. 144. 145- 1Z2. 153. 154-
»Z6.
Aegister. 4s
rZ6. 157. lZ8- 160. 233° 318. gry- 443- Zoi. 53^—
5Z5. 620. 602. 61Z. 623. 632. 641. 647, 662. 663—
66Z. 665. 666. 669, 692.
Zeliöläebrsnä, lAsttkias ^.rLkiwbolckus, yttranden! l Del»
194- 449—4Z2.
Lcdönllröw, Uedr, yttranden: l Del. 364. 487- 603. 2
Del. 608. 611. 6lZ. 615. 6l6« 6-7» 618.
Lilkverlckölö, Friherre dlils,! yttranden: I Del. LA. 27
— 29. 82. 130. 429. 474. 557. Z86 — 589- 2 Del»
268. 333. 348- 349—352. 68l- 68Z- 76Z.
Lllverttolpe, ^.xel Osriel, yttrand-n: l Del. 434—442-  8ZZ. 2 Del. 12. 5ZD. 728—7Z0.
Lilverllolpe, 6utiLk ^.brskam, yttranden! l Del. 246,—»
2ZI. 623. 832. 2 Del. 82. 87° 365. 501—504. 732.
s/öfol//Smenfft; desi hemförstaffande frän Utrikes
orter: r Del. 2Z8—267. 366. 2 Del. 103. 171. 184»
Sjötull; se Tull.
Skogshushällning, och hwad flogarne angär: r Del»
503—ZoZ. 637. 2 Del. 2Z—26. 26. 64. 79. 98. 104
— IO6. 107. 174. 182. 2t8- 222. 224. 245. 273. —.
Recognitionsffogar; se Recognitions.
Gkrifwelssvr Lonungens nädiga: i Del. om Bewill--  nmgen, Z7- 47- — Om walet af ett Hemligt Utskott,
89. — 2 Del. om revision af alla Rikets medel under
de sist förflutne Sken, 20. Om förlängande af
Riksdagen, 402.
— Lron-Prinsens; om den ökade stölten för Honom
samt ArftFursten, kF6.
— Ridderfkapet och Adelns, till Konungen - s Del.
om af Adeln ätagen capitations-afgift eör Piotocolls
tryckningen ock reparation af Riddarhuset, 717,
Riksens »tänders; se Expedittoner.
LxM-ncr-utr, ^rverl, yttranden: I Del. 390—395 .Stb»
669. 795—803. 822.
Gpannemäls och foder-kefweraNtS t-8 Konungens
disposition för heMmande Provincer i Riket, l Del»
733—738. 2 Del. »6t. 216. 222,
4
Zo Register.
Lisei van Ilolllem, Fride OrM? Iu6viss, yttranden:
1 Del. 2OZ. 215—224. 27Z—278. 3äZ. 413—4'9- 449-  490—497. 497. ,>io. 523. SZ2. 576. Z82—Z86. Z90.
59'- 595- 6 >7' 619- 0^.3. 04 , O47—092. 609.
660. 661. 663. 664. 673. 727. .728. 770. 732. 742.
84>- 2 D l. l. 2—4. Z. 77.87—92. 9- 145. 148.
171. 172. 173. 176. 194—197. 199. 208. 209. 211.
212- 21Z. 22^ 281—^3. 241. 244. 2ZZ. Z02
—308. 319.
437. 443. 597. 599- 609. 614. 62s. 623. 68o. 692.
709—7". 713. 717. 78'.
Stat: för Insttlmet för Blinde och Döfstumme, k
Del. 251. 615. 66Z. 668- 682. 2 Del. 27.
för Kron Pr nsen r Del. 2Z7. 614. 66Z—668. 682»
2 Del. 26. 186.
lör Prins Osc»k, r Del. 46Z—466. 509—Zll. 6lA.
663. 668. 682. 2 Del. 26. 186°
Statistik Swensk, samt medel till folkets och landets
förbättring, i Tel. 434—442. 2 Del. 96.
284. 328. 338. 3Z9. 406. 676. '699. 706.
Stats-R.ädet. Granstnng af dest Protokoller. i Del.
680. D5 'arge'vr dets nima, i Del. 743. 852.2 Del. 26.
Stats-2lnflai7 u der R>ksTtatens i:sta hufwudtiltek.
1 Del. 614. 666. 68>.
Stats-Utssottet. Wal af desi Ledam. se Kal. Desi
betä landen och Memoriaker: se Memorialer.
Statswerkets fbrwaltning för Iren iZio ock» iFi'.
i Del. 614. 617—620. 640—665. 681. 2 Del. 27.
Desi xenninqebehof: <e XiksgLldswerket.
Ltierncrons, Friherre vsviö, yttranden: I Del. IZI—
'33- 343—345
Ltfsrnelcl, l-uklv!-?, yttrande, l Del. 784—786.
Ltfernilsm, Daclvig, yttrande. 1 Del. 738—742.
Ltsk-rnflerlt, Friherre l-ar, vilhelm, yttranden I Del.
624. 666.
Sto-Giften: <e Präfcrivtionstid.
Ltrömkelt, Grefwe bksrir Dreäric, yttranden. I Del. 519.
553. 2 Del. 699.
Strömsholm; se Gtuterie.
Stuteri
-
Register- 5»
Stuteri-Inrättningar wid Flyinge och Dahlby Kungs»
gärdar. 2 Del. 279. Z2O—Z2^. 889- zb6. Z69.
Z97. 406. wid Strömsholm och Kongöhrs Kungs»
gar or. i Del. 888- 842. 8Z4- 2 De'. 27.
Stängsel skyldighet, i Del. 528. 684—6z6. 628.
679. 68Z. 2 Tel. 6o. 61. 6z. 76. 77. 79. 97. 98.
L^lwsncler, ^»lug, adlad: se Introduction.
T.
Tackjerns-Bergslagerne: se Bergslager.
Tal hällne ivid Riksdagens början: Konungens Ms»
n ng. i Del. 19. Swar pä Adressen, i D l. 74—76.
KronPrimens: i Del. 76—80. Af LandtMarBalken,
1 Del. 2. Till beswarande af de öfrige Riks.
Stämens hälsningstal, ! Del. 4. 7. io. Till Ko»
nung-n och den Konal. Famillen, r Del. 41—45.
Bonde S-ändets, i Del. 4. Borgare-Etänd^ts, i
Del. 5—7. Preste.Ständcts, 1 Del. 8—ro. — Gr^f»
we Oe la Lsräies hälsningstal till de öfriae Slän,
den, l Del. 12—19. — Tal hällne wid Riksdagens
flut: AffledttU till Konungen och den Kongl, ^a»
millen, ak Land-Marffalken, 2 Del. 786—789. Tll
hefwarande af de dkrige Etändens Afskldetal, 2 Del.
79 >. 798- 798. Till Ridderikaxet och Ad ln, 799.
T>ll Landen arikalken af Grefwe l-ew-nbsupt, 2 Del.
8c>o.— PresteS'ändsts Affledstal, 2 Del. 790. Borgare
Ståndets, 2 Del. 792. BondeStändtts, 2 Del.
798. Greiwé hlörners till de öfrige Ständen,
794-797-
Dertmeäen, Friherre Drellric, yttranden, I Del. 241.
78 l- 2 Del. 647.
Dksm, pebr, yttranden, I Del. 89. 72. 2 Del. 69. 80.
142. 149. 150. 157. 529. 888-  DKott, Grefwe D,§e, yttranden, i Del. 696. 2 Del.
286. 608- 605.
Doll, Oullak, yttrande, 1 Del. 255—258.
Traktamente för RiksStändens och Ntflottens Serre»
terare, Cancellier och Waktbctjening, r Del. 50. 72.
,54. 238- 242. 24Z. 2 Del. 866. 898- 4«6.
TryF»
§r Register.
Tryckfrihet, i Del. 365. 387—422.452.522.698-  743—833. ZZ4. 8Z7- 2 Del. 6—19. 20—22.26. 28.
426. Konungen, sancr-on till nya redaktion af
Lryckfr-helslagen. 2 Del. 272. Omjustermg af 2
.§ i Riksdagsdeflutet rörde densamma. 2 Del. 414.
426. O » tryckning af hwad densamma rörer. r
Del. Z17, 538 885—837. 2 Del. 17. >8. 67.
— Lonstitutorial, för Comitcrade till wärdande deraf,
2 Del. Z62. Z!)Z. 587-  Tryckning af Riksdags,Protocoller samt Bihang, r
Del. 39. Zo. 70. 14.3. i44> l46. 147- 155- 156. 434-
5>2. 5Z9- 556—Z58. 616. 2 Del. 717. Zamför
Lapitarion.
Tryckning af St-tts-Utffottets utlåtande angäende för.
fattning som tydligen antingen tilläter eller förbjuder
DittontWerkens inwisningars emottagande i nphörd.
2 Del. 325.
Tull, Landt- och Sjö-, 1 Del.' 365. 2 Del. Z8.
70—74. 75. 676. 699 702. 706
Tull-Arrende-Societetens Alrrendesumma. I Del.
729-732. 2 D.l. r—A.
Tull-Upbö>rd i sammanhang med Allmänna Bewill.
ningen, 2 Del, 426. 517—528. 527- 542.
Tullwäsendet, i Del. 365. s Del. 334. 34?- 357»
M. 767.
u.
Ultramarinska Besittningarne. Om deras styrelse och
drätsel, i Del. 38. 46. 87. t43- >46. »55. 157.
Underhällssumma för t. d. Kongl. Fannllcn. 2 Del.
428—432. 436 -447. 542. 587- 763.
ftnzera Sternberg, vvn, Friherre lUatkisZ, yttrande. 2
Del. 427.
Utflyttning af Gtvenska Undersåtare; se Sjöfolk,
Utskotts Ledamöter. Om deras ival: se wal.
Utskottens Nemorraler och Betänkande»; se Ne
morialer.
Utskott serskildt L afseende pä fragan om färstärkMngsManikapett
Bifall till de^ rval. i Des,
ds.
Register. 53
97. — Angående början af dest sammanträden, r
Del. 124. — Desi Mcmorialer; se Nemorialer.
Utskott serskildt till uptagande af pasievolance»
frägan; se pasievolance. Desi Memorlaler; se Nemorialer.
Utstött serskildt till uptagande af ds frän forrs
Riksdagen upsijutne twistiga frågor emellan
Riks-Ständen: i Del. 428. 4/r. 5l2. — Om wal
dertill; se wal.
Utskott, Riksens Ständers; om päminnelse till dem,
att ffyndesamt inkomma med utlätande öfwer remitterade
mäl. 1 Tel. 5^7. ZZi.
w
XV»llren6(>rll,
von, yttrande. 2 Del. 672.
Mskrenäorll, Larl von, yttrande. 2 Del. 266.
wal af Bankmän- I Del. 20. 22—24. Z8- 108- 240.
2 Del. 29. 68«
— — Electorer, i Del. Z4—26. 67. 108. 119. IZ?.
240. Z8Z. 489. 2 Del. 29. 95. Ilo. 4ll.
— af Bancofyllmägtige, 2 Del. 404.
— Biträde till Talemans sammanträde, i Del. 8l°
— Lleytorer till utwäljande af Zustitiä Ombudsman,
2 Del. 548- 411- 4Z2 — af
Desi Gupleant, 2 Del. 452.
^ till wäljande af Tryckfrihets Tommittan,
2 Del 411. 4Z8 af Desi
Gupleanter, 2 Del. 4Z4.
Iustitiä Ombudsman, 2 Del. Z45. Desi Svpleant,
2 Del. Z46.
— —. Nämnd att yttra sig öfwer bibehällandet af
Högsta Domstolens Ledamöter, 2 Del. Z48.
Z59—zdz.
— .— Revisorer öfwer Stats, Banco» och Riksgälds
Werken,
2 Del. 40Z.
„ — Riddarhus Directeurer, 2 Del. 186. 276.
ZZ8> 545- 561-  s-. — RiksgäldsLontoirets Zullmägtige, Z Del.
405.
wal af
54 Register.
v?al af Tryckfrihets Tomwitteen, 2 Tel. 551.
— — Utskottens Ledamöter:
— till Allmänna Besrvärs och (Veconom^ä, i
Del. 49. 8,. 280. 281. Z8Z. 58?- 542- 609.
639. 642. 684. 2 Del. ill.
— — Banco, i Del. 49. 120. 125.
— — Bewillnings, i Del. 48. 157- 241. 242. 2
Del. 30 l,i.
— — Constitutions, 1 Del. 48.
— Expeditions, l Del. 50. 8r- 8Z8. 2 Del.
ZO. ni.
— — hemliga 1 Del. 8y. 99-
— — Län. 1 Del. 49. 81. 516.
— — pasievolance i Del. 386. 453- 47^- 5-6.
— — Riddarhus, 1 Del. 84- 36- 50. 681. 684.
— — Stats, i Del. JA. 989. 940. 707. 743. 2 Del.
368. 4<?9- 667. 679—683. 692. Ledamöter
till Desi Förstärkning, 2 Le!. 541. 549.
Gupleanter, 2 De!. 546.
— Särskildta Utskottet i afseende pä fräganom
Fbrstärkningsmanstaxet, r Del. 97. 120.
I2Z. S8O. 281.
__ — Särskildta Utffottet till upptagande af uvp,
ffjutne nvistige frägor emellan Riks-Ständcn,
sedan sista Riksdag hanlande, l Del. 428.
47Z- 5-6.
wal till Utstötts LedamLter af mindre än 13 Electo,
rer, 2 Del. 679-683.
Wattenwerk. Dm deras borttagande eller rubbning,
1 Del. 586—Z89- 2 Del. 334. 348-355- 856- 432.
558. 7-8.
^Vei-lentisc!m, jean, yttrande, I Del. 35.
VVsixel, Lkrillisn Lbrenkrieä Von, yttrande, I Del.
267—271.
' Vett-rtteät, Friherre Oullaksf, yttranden,! Del.A3>—536-  601. 691. 662. 822—828. 836. 2 Del. 19. 171.
203—207. 208. 4-4- 424- 7-4- 783—788.
äVirlLn, Lar! ^oiisn -st, adlad; se Introduktion.
Wirlsn
Register. 55
Willen, 6ul?Lk Vre6ric, adlad: se Introduction.
yttranden. 2 Del. 474-477- Z22—Z2Z.
voteringar, i Del. 697. 830—832. 2 Del. 151. 213.
376. 446. 624. 667.
Wrangel, Friherre ^lenning, yttranden, l Del. 598- 624.
633. 667. 721—726. 2 Del. 126.
Wreäe, Friherre k-blan, yttranden, i Del. liz—117.117.
S
2en§erlein,
^scob, reservation, 2 Del. 6.
Ä.
Lkerl-s-Im, Friherre H, yttrande, l Del. 134—143.
Ä
Ärendernes
bättre behandling inom Rikets Styrelse.
Werk. 2 Del. 103. 171—174. 134. 275. 278. 334.
Ö.'
6rnL»I6, Friherre ^odsn Wilkslm, yttrande, 1 Del. 67.
2 Del. 470—474. 681.
