# ID: svediakorp-gov225
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1812
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 69,685
# sentences: 2,146
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


kkoiocon.
Hällne hos
Högloft.
Ridderffapet och Adeln
Wid
Urtima Riksdagen i örebro
Är 1812.
Andra Delen
-
Stockholm,
Tryckte hos Olof Grahn, r 8 rZ.
Den Z Juli!.
r
Fredagen den z Julii.
Plenum klockan 10 f. m.
Zriherre Ltael von Ittollstein, Lorktr! UuclVIA,
erhöll ordet och yttrade sig: U i Memorial af
den 20 Iunii, som lill Stats Utstottet blifwit
rcmittcradt, har jag begärt uplpsning om de försålde
colonial-warorz men som jag sedermera erfarit
alt desse medel icke egen ellgen höra Skaten
kill, och således icke kunna omma under Riksens
Ständers pröfning och granstning, sä anhäller jag
fä äterkaga denna motton ur Protokollet, samt att
Stats - Ulsto tet härom mätte marva averreradt.
Det är blott wid de Staten tillhörande medel och
deras redovisning, som jag ernat göra anmärkniu.
gar och stall sävant ej eller widare, wid förefallande
tillfällen, underläka.
Herr Landt Marskalken erinrade, att hwad
redan befunnes i ett lusteradt protocoll intagit,
icke kunde derutur borttagas, men hemställde till
Ridderstapek och Adelns bifall, a t, enligt Friherre
LtaLIs yttrade afsigt, den del af hans dicra
men,
>om rörde det ämne han nämnt, mätte anses
såsom förfallen, sch Siats-Ulstot ek derom underrättas
för att i stlr swar uppä remissen ät delta
ämne icke nägot afseende lemna.
Bifölls.
Justerades Pleni Protocollct för d. 22 Juni;.
Under justeringen af dek mäl i samma Pro,
, ' lscoll,
Andra Del- N s i.
Den z Iulii.
tocoll, som angar Tull-Arrende-SocierelenS arrende-sumina
anmälte och yttrade sig
Arfherre 8taö1 von IstoIIstein: Det är icke
r afsigt art rubba der beslut Rioderjka et och Adeln
tagit, att ingen uplysning af Stals-ltt stöllet stulte
begäras rörande afskrifningen för Tull-arrendeSocieteren,
ä arrende summan för Tullarne, del ar
blott för att wisa, det jag icke utan anledning
gjort denna motion, fast upgifken ej kunnat wara
bestämd och med fullkomlig säkerhet, i anseende
till bristande handlingar. Jag har i berta amne
sökt förstaffa mig närmare kännedom pä åtskilligt
fatt, för att kunna wederlägga hwad som emot min
uppgift blifwit anfördt, men särdeles har jag hämtat
grund härtill af Riksdags-Beslutet den 2 Maji
?8i», hwarest i 27 H. 4 mom. det sä lyder: som
ivi af ml omne handlingar inhämtat, att GeneralTull-arrende-Societeten,
för förlorade tullinkomster
fran Finland, erhållit en ärlig afskrifning af Fem--  tiotwätusende kwähundrade mtaliosyra Riksdaler En
skilling Sju runstycken, men ber emellan Kongl.
Magt och Kronan samt berörde Societet upprättade
Contracr innehåller, att i händelse genom infallande
krig nägon ansenlig förminstning i tull'
inkomsterne skulle uppsta, Arrende-Societeteu ägde
att uppsäga arrendet, utan förbindelse kill arrendesummans
erläggande för längre lid än till och med
d^ stst förfllitne arrende-ärets stut, hafwe wi hos
Kongl. Mo.j:t i underdånighet framställt detta ärende,
pä det en sadan anstalt mät e dermed inäder
widtagas, som mcd Con racts willkoren och Kronans
fördel öswerensstammer. Härutaf synes, att
Den 3 Iulii.
3
Riksens Stander icke godkänt den gjorde afstrif.
ningen såsom stridande emot innehållet af Con,
tracet, men deremot till Konungen i underdänighet
öfwerlemnat atk i s«ken ttma sädane märt och
steg, som Conlracket och Kronans fördel more öfwerensjiämmande,
och dä Arrende-So-netren ingalunda
pä arrendet hafc någon ansen ig fö minstning
i tullinkomster, aldenstund hvad svin förlorats
pä Finland, till wida större belopp blifwit ersatt
pä annat ställe, som af Kongl. Kammar»
Collegii afgifne betänkande dä de af särstilke ledamöter
afgisne yttranden bifogas, kan inhämtas,
sä har Tu.^arrerrde-Socieketen intet warit beräkrigad
ens afsäga sig Comracket än mindre begära
afskrifning, huru Lenna deras ansökan hos Konungen
aflupit, derom kan jag ingen ting med säkerhet
säga, dä de arens rä.enstaper icke blifwit synlige:
utaf dem hade läkt upplysning kunnat erhällas,
dä öfwerstottct pä tuämedlen stolar in 6sbitc»
Upragas och afstrifningen deremot ,'n creäito dlifwit
synlig; flere af Riddeestapct och Adelns förste
ledamöter haswa intygat, att ett sädant ärende icke
i Skars-Rädet förewarit, samt icke eller i de nu
tvid denna Riksdag granstade Stars-Raders ProLocoller,
minsta anledning till något sädant funnits;
ds hafwa härust aldeles rätt, men sär anmärkas,
att vä detta ärende förewarit, wörö ännu icke Herr
Generalen ^Zlorcreut!- och Herr Friherre kleming
Stats-Räder, äswensom Herr Grefwe kclörirsr,
såsom Ordförande i Constitutions - Utskottet,
icke kunnat finna detta i de granstade protocoller,
emedan dst handt före förra urtima Riksdagen o.y
hwad
i» Den z Iulii
Hwad
Hans Excellence Grefwe Kuutk och Generalen
Friherre 1er8me6eia anförs säsom benus till
mitt misstag dä arrende-summan fu t Utgält, sa
bewisar detta intet sakens origtighel, ty dä af de
räkningar wi haf-va, det synes att utöfwer arrende-summan
ett ärligt vfwerjkotk finnes af Z ä
Hoo.ooo R:dri sa har afskrifningen kunnat gä
Häraf. Jag tror mig härigenom ädagalagt. att
min motion ej utan sannolika stät blifwit gjord,
som för denna gäng warit min enda afsigt alt
wisa.
Grefwe körner, Köslxk Loran: Det lärer
wara sorn en förklaring af fin enskilta mening
Herr Baron Stael nu uplvsningswis welat meddela
det han nu anfört. I anledning deraf anhäller
jag att äfwen fä tillägga, att grunden till den
Lfweriygelse jag yttrat, akt Tull-arrende-Societetens
ledamöter icke sedan erhällir nägon af
stufning,
ligger uti deras i anledning as Ständernes
Bestul förklarade begifwande, att blifrva wid
Conrraetet, oagtadk en sädan afdrifning, ej fick
öga rum, och akt, om nägon förändring skulle sedermera
hafwa inträffat, fordrades dertill ett särskildt
beslut och en särskild anordning af Konungen,
Hwarlill hwarlen uti upgislen af Riks-staren
eller uti Stats-Rådets Protocoller finnes något
spär. Det är en witz summa, nemligen af 800,000
R:dr, som Societeten förbundit sig att owillorligeri
till Staten erlägga, uti denna finnes ingen minskning;
Vet är en annan som är eventuelt beroende
utaf hwarje ars revenuc för hwad tullinkomsten
Lfwerjkjuler förstnämnde summa. Uti detta öfwer
stvlt
-
Den 3 Julii. s
skott har Skaten en wiff andel som den enligt Con»
krack sig förbehällik. Som denne beror af totalsumman
af inkomsten mäste den kunna bade minskas
och ökas, men nar wid denne icke finnes annat
afdrag än det, som af inkomsternes föränderlighet
beror, gifwes der icke eller anledning att förmoda
någon särskild uwm Contract aiord afskrifning.
Friherre Stael von Ilollstein: Att den
wärde lrdamoten har mera och grundetigare kännedom
om denne sak kan wäl wara, hur har haft
tillgång till handlingar, sädant har fattats mig,
hade 1808 och 1809 arens räkenskaper warit akt
tillgå, hade fu'ständigare upgifl kunnat göras;
hwad jag dock tror mig weta, är atl detta ärende
har förewarit i Staks-Rädek, samt att Tullarrende-Societeten
icke haft förlust wid arrendet, huruwida
afskrifning erhällits eller icke lämnas derhän,
jag ämnar icke widare forsta derefter.
Zerr Landt Marskalken erinrade, att Ridderstapet
och Adeln redan bestuttt det Friherre
Stael ägde akt enskildt söka uplysningar om vetta
ämne. H.vad Friherre Stael anfört kunde således
förmodeligen ej anses annorlunda, än som en en»
stild uopgist af de uplysningar han erhällit: och
förmodade Herr Landt - Marskalken det Ridderstapet
och Adeln stulle läka bero wid sitt en gäng,
fattade beslut.
Ropades Ig.
Företogs? till justering Pleni Protokollet för
den 26 Junit.
Sedgn
6
Den z Julii.
Sedan den i samina Protokoll: upptagne öfwerlägamng
rörande Constituttons-Utstot-e s betänkande
öfwer de 4 första §. H:ne af TryckfrihetsFörordningeii
blifwit justerade til! stut, stllkannaaaf
Herr Landt Marskalken, att Herr ^en^erlein,
ftacob, M! Herr Lanok- Marskalken inlemnal följande
reservarion i afseende pä Ridderstapet och Adelns
öfwer detta amne fattade beslut, hwilken reservation
uppchsies, sä lydande
Ledd af min öfwertygelse om Fäderneslandets
sanna nytta, och desi werkliga behof af trycktrihet,
får jag list P,ococoi!et anföra, att jag icke lör min
de! kan bifalla Högloft Coiistiturions - Ntftokteks
förftag i de siesta delar, ja mycket mindre» som
jag anser rakt stridande emot Grundlagens helgd
i 8i, 82 och 8 ? §- 8-, att denna Ri sdag besluta
öf ve de delar i C nsti ulions-lsttskottels betänkande,
som blifwit framst lklbtc i anledning af Kongl.
Majfts denne Riksdag gifne Näbiga Proposition.
Och fann Ridderjkapet och Adeln det denna förklaring
bo''oe i densia dagens P vtocoll intagas.
Hans Ercellence Herr Grefwe Ruutti, Lric,
ups-laste lil P 0 oc litt söljanoe anförande:
Jag haoe lö modit alt mid Pwtocostets justerande
för d a 26 srstledne Junii, Herr Friherre
ftacola L^stcilstrom kulte begapa Herr Landt-March
alrens v Högloft Ridderskapes och Adelns tillstånd,
att a 0 ,ö de P^owcoil fä uttaga hmad som
derutinnan emot Hrr Lanvr-Marstalken finnes an-,
föroi. Men som sädank icke ftjedk; tär jag kill
Herr Landt - M n staiken och Högloft. Ridderffapet
och Amu hemställa, om icke 52 Z. as Riksdags»
Den 3 Julli. ?
Ordningen och zy z. of Riddarhus-Ordningen samt
3 mom. af gg z. j samma Ordning, böra göras
gällande wid detta tillfälle.
Det kan ej ursalia min föreställning att Herr
Friherre Ollerllröms kända nit för Lagarnes helgd
och uppfyllande, gillar min anmärkning, sä mycket
mera, som jag bör göra mig den sörfälran, att
den fällda utläkelsen om advocmur, ej kunnar härflyta
frän annat än ett mindre wäl iakttagit pas»
sande uttryck af desi ösmertygelses kraf. Men dä
wi alla, mine Herrar, hofwa fullkomliga ffäl att
wörda och högakta wär Ordförande, och mi under
detta Riksmöte haft ordning och stick kitt föremål
wid alla wära öfwerläggningar; sä mätte det wara
önstanswärdt att sä mä fortfara wid dem som
äterstä, och Ridderstapet och Adeln aldrig uturakr.
lära befordra sädane tänkesätt, som alltid pasiat
detta ständ samt salunda undgL hwad motstridigt
är.
Sluteligen sär jag wid detta tillfälle anföra,
art 48 §. af Riddarhus-Ordningen säger: Tils
befrämjande af nödig ordning avid Ridderskåpet
och AdelnS Allmänna sammankomster,
är särskildt stadgande utfärdadt, som i
Stora RiodarehusGalen kommer att till efterrättelse
ansiäS- Men uti detta stadgande,
önstade >ag matte warda förordnadt, det Riddarehus
Fi calén skall wara skyldig uptaga ock anmäla,
samt enligt Riddarhusordningens föreskrift i rät.
ter ordning Återföra hwad som kan finnas stridande
emot berörde Riddarhus ordnings bolstafliga
sturehäll. Det är och blir altid mycket oanaenämnt
Den z Julli
-
för en ledamot, och jag har rönr dek i dag, att
göra påminnelser einor en annan.
Friherre Losterlkröm. facod: Dä nu fräga
blifwit wäckt om uttagande ur Protvcollet af mine
uttryck i plenum den 26 Junii, utber jag mig
att för Ridderstapet och Adeln fä förklara stalén
till mitt yttrarde. Friherre Leäerliröm upläsie
derefter följande;
Del gifwes enligt wära grundlagar g:ne slags
Allmänna frrchor, hamrnied enligt den i 44 §.
Riksdags Ordningen gifne disinition förstas sädaue,
som kunna elier böra komma under samtelige
Ri s^Skändens öf verläggning och pröfning. Denne
disinition Utwifar veras gemensamma kannemälke.
Hwilka aro de znre särstildle ch'gen? och hwari
bestå stillnaderne dem emellan?
Ett stag ukgjöres enligt 49 §. Rikdags Ordningen
af preliminaira hemställanden och förfrågningar
frän Utstorten;
Det andra, enligt 8i § Regerings-Formen,
af frågor om förändringar i G undlagarne; och
Del tredje/ enligt 56 Z. Regerings.Formen,
af alla andra Riksens-Sranders gemensamma öfwerwagande
tillhörande frågor, det will säga fada»
ue, hwilkas upkagande ej ar genom yo Z. i sam.
ma Grundlag Niksens-Stander förbudit.
De kännemärken, som stilja deste Z.me stag
ifrån hwarandra, aro hufwudsakeligen rme: stället/
hwarisrän de urgä, och tiden nar öfwer dem fär
bestutas.
Preliminaira förfrägnjngarne urgä frän Utstotten
och kunna enligt 49 Riksvags Ordningen
-
Dcn Z Julli.
9
gen sä imestiate i Rch'fens-Skanders plena afgjöras
att de icke ens där behöfva hwitå, pä bordet.
Gmndlags frågor deremot utgå frän Konungen
och Constitutions lil skottet, ej frän något annat
Inskott och ej frän Riksens C k inders plena. Dä
de ulga ifrån Konungen stola de enligt 81 tz.
Regerings Formen genast, och utan akt derom k>lwerläaga
af Riksens-Skänder remitteras till Consti
utions Utstotrer. I bagge fallen kunna de ej
af Rikfens-S'> änders plena afgöras under nägon
tid wid den Iiiksdag dä de blifwit wäckta, emedan
8i§. Regerings-Formen bjuder owilkorligen attde
mäste hwitå lill den nästa.
Alla öfrige Riksdags frågor utgå fran Rik.
sens Ständers plena. De kunna, enligt 56 §.
Regerings-Formen, efter remisi kill Utskott, därefter
bordläggning, däruppä möjligtwis ny remisi och
ny bordläggning, ofelbart afgöras inom fä plena
wid samma Riksdag, dä de blifwit wäckta.
Äro besia upgifter ur Grundlagarne rigtige,
sä kunna wäl alla desie g:ne fla,ch allmänna frågor
j öfrigt lika behandlas, nemligen äterförwifas,
läggas en och kwa gänger pä bordet, antagas elier
förkastas, emedan intet hinder kan wara emot anwändningen
af lika principer för dem alla, i alla
de fall bär Lagen ej sädant förbjuder? men i afseende
pä stället, hwarifran någondera stags frägan
fär uigä och tiden dä den får afgöras, kan,
efter min uppä de nysi anförde lagens stadgande,,
grundahe öfvertygelse, ej ett lika, utan ett aldeles
stiljaktigl behandlingssätt aga rum.
Häraf mäste äfwen följa, att om i ett och
samma
Ii>
Den 3 Julli.
samma betänkande förut hwilande GrundlagS-fragor
aro med nywäkta sammanblandade, sä kan, i afseende
pä den för hwardera flaget stadgade elika afgörinas
lid ieke hela betänkandet wid en och samma
Riksdag definikift behandlas; äfwensom af
samma skjäl nemligen liden en redan beredd
G undlags-fräga icke kan såsom andra allmänna
frågor nied förändringar antagas, emedan förändringar
innebära nya frägor, hwilka ej wid en föregäende
Riksdag warir beredde.
Sä har jag förstått wära grundlagar, mine
Herrar, denna förklaring, som synes mig winna
ett stöd deraf, ait Ridderstaper och Adeln antog
min pä besia principer grundade conira proposition,
mä för min rakning stä antecknad i Högloft. Ridderstapet
ocb Adelns Prolocoä,' till bedömmande
af framtiden: och da lagens helgd warit hela rättesnöret
för mine afsigter, följer ock att jag underkastar
mig hwad halst Ridderikapet och Adeln behagar
om mig lagligen beftuta, men hwad jag sagt
kommer akt förbliswa i Prv ocollet.
Grefwe körner, ^ciolpla Loran?: det ar
med en d>uo könsta af bet granlaga af förewarande
öfwerläggning, som jag anhäkler om Ridderska,
pct och Adetns tålamod för hwad jag kan komma
atr Yttra. Jag känner det nit för Grundlagens
helgd, som upplifivar Baron cederström och jag
är öfwcriygao, att det warit enda driffjädren för
hans förhällande; men jag hyser icke desto mindre
den, emot hans, stridande -sweriygelse att Herr
Lanbt-Marskalken wid i frägawarande tillfälle, icke
kunnat eller bordt handla annorlunda an han gjort.
Den 5 Julli. n
I afseende pä hwad som för det uarwarande kan
blifva ett ämne för ätal, finner jag att enligt lagens
föreskrift det är egentligen personliga sörolämpanden,
men jag siutar af Baron Loclerkiroms
yttrande, att han icke ärnat förolämpa Herr Landt'Marstalicn.
Sädan utlätelsen efier Protoeollet
fallit, wittna orden inom ett Rik6 Ständ, a,t
order advocatur, har afseende pä saken icke pä
personen, enär redan flere ledamöter af Ridderskap
pet och Adeln under öfwerläggmngen förklarat sig
öfwer det onödiga af skillnaden emellan gamla och
nya frågor. Jag tror derföre akt Hrr LandtMarskalkens
wärdighet lika litet af Baron Lestorttröms
yttrande kan anfrs förnärmad som Veu
rättmätiga aktning wl för He>r Landr-Marskalken
allmänt hysa, derutaf bliftva minskad; och om någre
af Ridderskapet och Ade ns Ledamöter wid öfwerlaggningen,
under en strängare synpunkt trott
sig böra anse Baron Oclsrliröms yttrande, hoppas
jag alt de nu mera benägee täckas icke derwid uppehätla
sig uran tillåta att hela denna obehagliga
fräga mätte förfalla. Med hwad Hans Epcellcnce
Herr Grefve kumla i den sednare delen af sitt
yttrande anfört, rörande Riddarhus-Fiscalen, kan
jag för min del icke förena mig. Om det skulle
blifva Riddarhus Fiscalen tillåtit, akt warna Rioderskapet
och Adelns ledamöter, skulle pä sadant
sätt uti en enda persons hand blifva lagd en makt
som det hittils endast iMommit Lrndt Marskalken
atr efter inhämtad! Ridderskapet och Adelns beflut
u öfwa. Jag önskar derföre att icke någon tilläggning
i velt» afseende mätte i ordnings-stadgan göras.
Grefwe
12
Den 3 Julli.
Grefwe Dö la 6ar6io, sacob: Pligt, hederskänsla,
jvrgfaiiiqhet om arlningen för Herr LandkMarskr!'ens
embete och iagttagande af Ridderftape
och Adelns wärdiqhet, föranleda mig att yttra,
aik om friherre Lostorströms Uttryck, säsom
jag hört dem, fallet såsom ett förolämpande emot
Hcrr Linds-Marskalken, de icke borde kunna undgä
att af Ridderskapet och Adeln beifras. Nu
sedan jag hört akt de arv förändrade i protocollet,
sa atl Friherre Letterström yttrat det han ej trodde
sig träffa Advocamr inom ett Riks-Stand, och de
säledes ej kunde anses rigtade emot Herr Landt.
Marskalkens person, uphör wäl mitt beifrande i
denne del; men ej att min tanke ar och förblifwer,
att yurandet, om det warit sädant som jag det hört,
bör enligt Riddarhus-Ordningen genom bestm af
Ridderskaoe och Adeln högeligen ogillas. För
öfrigt instämmer jag uti Herr Grefwe Nörners
nu yttrade önskan, att hela denna obehagliga sräga
mätte sörfalla.
Grefwe von 8cstverin, I^rettric Logistaus,
förklarade sig tydeligcn hafwa hört Friherre Letterström
nyttja ordalaget inom ett RikS-StändUndertecknad
RiddarhuS-Secreterare Yttrade
,,g list Herr Grefwe va la 6arttie: som
hwad Herr Grefwen uiläkil sig om Protocollet
rörer inin tjenste-befattning, får jag härmed den
aran förklara, att Protocollet icke är förändradt,
utan atl säsom Friherre Letterströms uttryck daruti
aro fattade, sä har jag hörk dem, och sä har Friherre
Loderström erkäm desamma.
Grefwe De la Liarttie förklarade fin mening
endast
Den z Julli.
endast hafwa warit att han annorlunda hört Friherre
Oäerströms u tryck.
ZanS Excellence Zerr Grefwe Kuutst:
af,ven ,ag har lika n,ed Herr Grefwe ve la 6arstie
hörk samma uttryck annorlunda an de nu blif-vit
uppläste. I afseende pä Herr Grefwe Ickörner8
anmärkning wid hwad jag i anseende till RiddarHus-Fiscalcns
skyldighet, föreflaqit, fär jag erinra
a t Herr Grefwen origtigt fattat min mening,
hmilken ej warit alt Riddarhus-Fiscalen stu le kun»
na warna en ledamot, uran blott anmärka och
hos Landt-Marffalken anmäla hans förhållande.
Herr Landt-Marskalken: Jag får inför
Ridderstapet och Adenn erkänna det jag under öfwerläggningen
den 26 dennes icke lemnade särdeles
uppmärksamher ät Friherre Österströms nu i fra.
ga satte ukläkande. Etk uttyyck i hastighet fäldt,
kan i hastighet olika förstas; men af hwad protocollet
nptager, finner jag nug ingalunda personligen
förolämpad. Jag tror mig säledes med den
uprigtigaste erkänsta för Hans Excellence Herr
Grefwe stuutsts och flera ledamöters ynnestfulla
och deltagande yttranden böra anställa akt Ridderstapet
och Adeln, pä stzäl som Grefwe körner
redan anfört, och jag magar tillägga, af manskap
för mig, täcktes läka ali widare öfwerlaggning i
detta ämne upphöra.
Ropades Ig.
ZanS Ercellence Arr Grefwe kuutst:Da
det nu mera är utrönt art det susterade protocol»
lek, i afseende pä Friherre Leäerströms Uttryck,
icke instämmer med hwad jag, och flera med mig
trott
i4. Den z Julli.
trott osi hafwa hört, har jag för min del ej nägok
atk widare erindra. Men dä, hwad i afseende pä
detta ämne blifwik ordadr, äfwen synes mig i följe
af Ridderskapet och Adelns nu fattade beslut öfwerflödigt,
torde jag fä hos Herr Landk-Marstalken
anhätla om den proposition, atk heta denna
discuston, och L sädant fall. äfwen mitt anförande
mä utur denna dagens Protocoll aldeles sörfwinna.
Ropades Nej
Grefwe
lviörner, ^.ttolpk 6öran: Jag skulle
för öirigt gerna instämma uti det uteslutande
ur protokollet, som Hans Excellence Herr Grefwe
kuutki nu förestaglt, om icke wi derigenom förlorade
det minnesmärke som deruti ligger förwaradt
af Herr Landt-Marskatkens wärdiga och grannlaga
förhållande. Da jag nu utbeder mg akt derföre
offenreligen la betyga Herr Landt Marskalken
min djupa högaktning, min wördnadsfulla tacksamhet,
torde jag fä tillägga den önskan akt prvtc»
collet mätte i hela desi widd bibehällas, för att ät
en efterwerld förwara ett lika sä gagnande som
tillfredsställande bewis af det satt pä hwilket en
sadan sak, under en sädan stallning blifwit behandlad.
Men dä jag nu ater kommik atk tala i detta
ämne mäste jag anhålla, atk fä tillägga en förklaring
öfwer mitt löregäende yttrande i afseende pä
hufwud fräganS förhållande kill lagens föreskrifter.
Jag har med uppmärksamhet hörk Baron
Letterström» deduction i detta afseende och jag
skutte an,e han har aldeles rätt om det wore
fräga om en Grundlags-stadgauden, som först ivid
denna
Den 3 Julli.' is
denna Riksdag more föresiagne till förändring.
Men dä frägan angeck en författning i afseende
pä hwillen förra Constitulions-Ntstotlet wid sistledne
Riksväg redan yttrat: "att när Utstottet salunda
"nu till RiksenS-Ständer, delta sikt förslag till äu«
"dringar i Tryckfrihets lagensasiemnar, ster sädant
"i den förtröstan, att wid en kommande Riksdag,
"nar detsamma kommer under Riksens-Sränders
"pröfning de förbättringar, som mev det föreflag^ne
Svllemet stä i ett dä erkändt samman^'haug.
kunna göraö, hwilka nu trll äfwcntyrS
"ligga dolda för Ulstokieis med det noggrannaste
"bemödande anstälde, torstningar,, har jag ej kunnat
anse de tz. §. af Grundlagen, som Herr Baron
Oäerliröm anfö-t såsom lämpelige till förewarande
fraga. Constiiutions Utstotteks förstag hade kill
föremål, i synnerhet en närmare con roll öfwer
Dagblad ocb Periodista strister. Konungens pro»
position angeck det samma och innehöll icke en ny
wäckt fräga men upgifk af ett annat salt att winna
samma ändamål. Min afsigt är icke nu ack
yttra mig öfwer wärdet af förflager. Men da 8 t
§. af Regerings-Fvrmen endast handlar om huru
Grundlags frågor kunna wackas, icke huru de kunna
siuteligen afgöras, har jag till detta fall icke
ansett den lämpelig; dä Constitutions Utstottet,
uti sitt under den 16 October i8ro akgifns betänkande,
sökt förekomma möjeligheten att Grundlags
frägorne skulle siuteligen ester Z6 §. behandlas,
har der med det samma medgifwit akt sädant för
det närwarande genom ingen lag är förekommit,
och dä Riksens-Ständer dels afsiagik delta Utstötte
ts
Den z Julli.
rets förslag, dels äter remitterat det med anmärkningar,
kunde det samma icke för det närwarande
tjena till rättesnöre Den 44:de §. af Riksdags,
Ordningen, som Herr Baron Lesterllröm anfört
svnes snarare wittna emot än för hans påstående.
Nir en G undslags fräga, hwarom förslag tUl
förändring förut är wäckt, kommer stmeligen till
Riksens-Ständers afgörande, hör den säkerligen
tul de allmänna frågor, som kunna eller böra komma
under sanuelige Riks-Sländens öfverläggning
eller pröfning, och åtminstone finnes här ingen
bokstaflig för-skrift, som kunde föranlåta en LandtMarstalk
att förklara ofverl äggningen hwilande.
Jag tror ej eller att under ett sädant mälets stick
det giss någon föreskrift, som kunde berättiga ett
Utskott eller en Ordförande alt bland ämnen, som
stodo i est gemensamt sammanhang genom etk bestämdt
urffijande af hwad som war nya eller gamla
frågor inskränka Ständers pröfnings och afgörande
räll. Det enda af Constiiutions Utskottet
kunnat fordras, hade warit, att det till ämnets
bättre utredande wid hwarje särskildt stadgande
upgifwir, hwad som ivar grundad! pä de förut förestagne
förändringar, och hwad som war tillkommit
i anledning af Konungens Nådiga Proposition
eller i Skänden gjorde anmär ningar. Men dä
sä wäl den förra som de sednare wörö de respec:ive
Rirs-Srändens ledamöter nogsamt kände, har
Utskottets pluralitet ej ansett nödigt att annat än
fummaristt upgifwa anledningarne till de förestagne
stadganden. Hvad som äler war Riks-Ständens
rättighet war, att inom sig fä yttra sig, hu
ruwida
-
Den z Julik. i?
ruwida någon eller ingen del af de förestagne ftagorne
borde anses som ny eller ej, och akt fluteli.
gen genom pluralitetens beslut derom stadga sikt
omdöme- Nidderstapet och Adelns öfwerläggising
witknar om det förra, och den voterings prosition
som blifwit Ridderskapet och Adeln framstäld(
om det sednare. Jag kan säledes icke finn»
att under en sädan öfwerläggning ett annat förhållande
hwarken af Grundlagen ar förestrifwit eller
warit för del närw arande möjligt.
Zerr I^aZerkeim, kekr, anhöll, akt honom
mätte af Ridderjkapet och Adeln lemnäs tillstånd,
att läta transsumera och pä sin kostnad till trycket
särskilde befordra de delar af Protocollcrne för den
26 Junii och för denna dag, hwilka innefatta ds
i anledning af tryckfrihets frägan föresallne öfwerläggningar.
Herr Landt-N-rffalken hemstälde till Hans
Exceitence Herr Grefwe kuutks egit ompröfwauds
huruwida hans uplasta anförande skulle derutur
förswinna?
Z-n6 Excellence -Herr Grefwe ^uutk»
yttrade sig, det icke widare begära sedan Ridverskapet
och Adeln ansett öfwerläggningen böra r
Protocollet qwarblifwa. För bligt förenade han
sig annu en gäng med Grefwe Osia (igrclie, deruti,
att han ej hade hört Friherre Leäsrströms
ord sä, som han nu funnit dem i Protocollet
Grefwe
kosge, Larl Llacs, efter förklarande
af sin högackming för Herr Landt-Marstalken k
afseende pä dest wardiga förhållande wid vetta till
.
falle,
Andr- Del- N.o s.
i8 Den z Julii
fälle, yttrade sig ej wäl kunna erinra sig huru
Friherre Le6erkröm8 ord fallit: att de warit utsagde
med heika, dek hade han tyckt sig förmärka;
»nen da han ej kunde det ringaste miflkänna Friherre
ceäerllröms afsigter, krodde han att Friherre
Osterström icke skulle göra någon swärighet wid
an förklara, det han med sina ord icke ernat personligen
sara Herr Landt-Marffalken.
Friherre Legerström, ^acob, som härefter
anmälte sig, under det frän flere hall ropades att
saken redan wvre afgjord, yttrade sig: jag fär
»illkännagisiva, att min mening ej ar att rifwa upp
ett kat adt beslut. Jag will allenast i anledning
af Grefve kosxeg yrtrande, lemna den uplysning
att mina ord äro u!i Protokollet fullkomligen rigtigt
uptagne, och hwad angär sielfwa meningen
af de utaf mig nyttjade uttryck fär jag förklara
att desie ej wörö riktade emot Herr Landt-Mar
ftalkens
person utan emot salen.
Zerr Landt Marskalken: Högloft. Ridderftapet
och Adcln torde tackas erinra sig att
Len redan bestulit lata hela denna fräga förfalla,
och således anse tjenligt, att all widare öswerlägg»
ning härom mä uphöra.
Ropades ett starkt Ig
Herr Landt - Marskalken siorde derefter
hemställan huruwida Ridberstapet och Adeln behagade
bifalla Herr L.s§erlijelm8 begäran rörande
tryckning pä egen kostnad af de i anledning af
tryckfriheten förefallne öfwerläggningar den 26
Junii och denna dag.
Ropades Ja blaadgdt med nägra Nej.
Grefwe
Den 3 Julli. ry
Grefwe Löwenhjelm, 6ustak, Grefwe ko»,
se, Larl Lise», och Grefne Klääerstolpe, Larl,
förklarade sig emot den begärte särffilta tryckningen.
Friherre af äVettersteät, 6ullsk. trodde art
nar en ledamot begärde att ä egen kostnad fä trycka
iransumter af Ridderstapet och Adelns Protocoller
wore sädant en ^villkorlig rättighet, fom icke
kunde förwägras, och ej eller tillförene någonsin
blifwit af Ridderstapet och Adeln förwägrad.
Grefwe Oe la 6aräie, instämde med Friherre
af ^Vetterstedt.
<crr Landt Marskalken giorde derefter
proposition till bifall ä Herr Lagerhjelms begäran
hwillen med Ja beswarades, och
Grefwe Löwenhjelm, yttrade sig att efter
den upplysning Friherre af äVettersteät nu lemnat,
instämde han likaledes i beslutet, men wille
derjemte framställa den önskan till befordrande af
tryckningen af Ridderstapet och Adelns Protocoller
att hwar och en ledamot behagade utur dem utwalja
elt favorit ämne för att särskildt befordra
till trycket: en önskan hwaröfwer Herr Grefwen
yltrade sig likwäl icke begära proposition.
Ridderstapet och Adeln uptog med munterhet
detta Grefwe Löwenhjelm» yttrande.
Härefter fonfors till stut med justeringen af
protokollet för den 26 Zunii.
Herr
Den Z Julii.
Zerr Landt-Narstalken Mkannagaf, att
gansta mä»ga mät wme frän lklstotten inkomna,
hwilkas uplasande icke denna förmiddag kunde m.d.
hinnas, hwarföre han ernade täta göra anslag till
nytt plenum kl. 4 i eftermiddag , dä blott upläsningar
men icke någon fräga till afgörande stulle
förekomma.
Anmaltes och infördes Konungens Hof-Cantzler
Friherre af Wetterstedt som lill Ridderstapet
vch Adeln öfwerlemnadc:
K/igl. Ma.-jks Nådiga Skrifvelse till Riksens'
tänder, angående den ivid 1809-1810 arens
Riksdag förestagne revision öfwer förwaltningen
af alla Rikers medel, u >der de sednast framflukne
aren l Gifven Orebro Slott den az.ne Iunii 1812.
k,, evan Herr Hof-Cantzlerrn, äter aftradt yttrade
sig Arr Landt-Marfkalken, det han icke
torde b höi ra r», att del more den af Friherre
8laoI von kllollstein gjorda anmärkning i afseende
pa redowisningen för förwaltningen af allmänna
medlen ifrän 1800 til! och med 1809, som
förmodeligen gifwit anledning till denna Kongl.
Maj- s Nådiga ff ifwelse, hwilken, jämte detderwid
frgaoe prolocoll hällit i Stats-Radet, Herr LandtMar^alken
nn utläste.
Lades pä Bordet
-
Uplästes det Högwördige Preste-Ständets
Protoco 's-utdrag af den 26:ke Jnnii innefattande
Preste.ständets anragandc af Constiiutions-UtstottelS
nya redaction af de 4 första L- i tryckfrihets
för
-
Den z Julli. 21
förordningen, med fem i berörde Prvtocvlls Utdrag
före,lagné förändringar.
Widare uplästes samma Stånds ProtccollS
Utdrag af den 2 7:de Junii, hwaruri förklaras,
alt pä det de ändringar, med hwilka Preste-Ständet
beledsagat siitt nästledne gärdaq qifne bifall
til! Constitmions Utskol ets ofwannämnde redaction
icke mä lägga hinder i wägen för Expedironen af
tryckfrihets lagen, har Preste Ståndet, som ansett
all äterremisi lill Constuukons Utskottet af detta
förut äterförwiste ärende wara stridande emot
Grundlagen, enhälligt trott sig böra, under åberopande
af sitt lemnade bifall till berörde lag, förklara,
att desi» Ståndets anmärkningar blifwir af
Ständet de öfrige Ständen meddelle, för alt wid'
expeditionen iakttagas, i händelse med-Sländen,
hwilket P>este-Skändet skulle önskat, dertill accederade,
samt alt i annan händelse och om sädant icks
skedde, were Ständers tanka icke att derigenom
hindra anragandet utaf förslaget, Utan att i fä
fa ta omständigheter, samma anmärkningar mä befröa,
säsom nu wäckta motioner till nästa Riksdag
hwilandc.
Grefwe körner, ^äolpk Loran, yttrade sig,
att om del Högwördige P.cste-Sländet stulle r
sitt Pcotocol!s-U^draq hafwa fordrat en förändring
i det af de öfrige Riks-Ständen fattade beslut öfwer
tryckfrihets l igen, more sädant et prejudicak fä
wädligt ait Herr G ef.ren icke kunde tillstyrka bifall
ä Präste-Ständels begäran, men dä Scändek
förklarat sine anmärkningar icke ligga i wägen för
tryckfriheles lagens expedierande, i händelse de öf
-
rs Den Z Julli.
rige Ständen icke tillsamma anmärkningar accederade,
sage Herr Grefwen ej något hinder för beslutets
utfärdande och föresiog altsä att expedierandet
af tryckfrihets-lagen mätte werksiällas enligt
Constitukions Utskottets radackion, och Preste-Ständets
anmärkningar anses, säsom nya motioner, böra
hwitå till afgörande wid nästa Riksdag.
Herr Landt Marskalken gjorde proposi,
tion till bifall ä Grefwe hörnes tillstyrkande,
hwilken med Ja beswarades.
Uplästes ä nyo de twänne den 27 Junii
pä bordet lagda Prorocolls-Utdrag frän det till utredande
af upskjulna twistiga frågor emellan Bonde-Ständet
och de öfrige Riks-Ständen förordnade
särskilta Utstött, innefattande det ena anhållan om
tillstånd att upkaga anré' hos Riks-Ständen redan
förut behandlade frägor, och det andra ett
tillkännagifwande, att Utskottet ansett sig icke tillhöra
taga nägon befattning med en af en ledamot i
BorgareStändetRädmannen kLManller wäckt fräga.
Härjemte uplästes twänne Prokocolls-Utdrag
frän det Hederwärda Bonde.-Ständet af den 29
Junii, hwarmedelst Ständer bifallit den förstnemnde
Urstottets begäran, samt autoriserat detsamma
art med den sistnämnde frägan, ehuru frän Borgare-Srändet
wäckt, sig befatta; uti hwilken sistnämnde
autorisation Borgare - Ständer, medelst Prolocolls-Utdrag
af den i:staJulii, hwilket nu uplästes,
instämt.
Grefwe körner, ^liolxkr Loran tillstyrkte,
att dä de i frägawarande ämnen hillils blifwit
under
Den 3 Julii. 23
under deras oeconomista synpunct behandlade, men
det sarMa Utskottet ställe komma ark behandla
dem under en helt annan, nemligen den af privilegii
jemkningar, Ridderstapet och Adeln mätte, af
de skäl, hwartill denna särskilta synpunct föranled»
de, instämma uti den af Bonde- och Borgare-Smn»
den redan bestulne au orisanon.
Grefwe Oe la 6arclie, tilläde till hwad Gref»
we lUörner sagt, att Utskottet trott sig böra begära
Riksens-Sländers tillstånd ej blott as det stäk, atk
desta frågor äsystade och såsom redan af Oeconomi
- U stoktket behandlade privilegii jemkningar,
utan ock derföre, att de tivänne sistnämnde redan
warit under Riksens-Ständers afgjörande, och att
den tredje, säsom icke warande en af Bonde-Ständel
wäckt fräga synres icke tillhöra Utskottets befattning.
Grefwe klörner yttrade sig med Herr Grefwen
inse äfwen desta skäl lill Utskottets begäran,
men i alla fall förblifwa wid det af honom gjorda
tillstyrkande.
Up- ä Arv Landt NarstalkenS proposition,
blef derefter Grefwe törners tillstyrkande bifallit.
Friherre von Laisa, LclvarZ k^reclnc, hade
imemnat ett sä lydande Memorial, som up»
lästes
Wördsamt Memorial! '
Uti ärhundraden har Swensta Bergwärken
utgjort en af de förnämsta hufwudkällor till Sweriges
wälständ; men den snart förestäende allmänna
-
24 Den 3 Iulil.
na stogsbristen stall innan kort satta bergsman,
nen och den idoge bruks-idkaren ur ständ att ur
klippans malm kunna frambringa den metall, som
blott endast förmält hälla wär handels wag i jemwigt.
Ej nog atk denna rika kalla för Fosterlandets
»val stall aldeles uttorka; men hela § »vea land
Hotas med dek grufliga öde, att under minst 7 mänaders
kall årstid twingas till nödwändigher att
sakna någon wed atr wärma fin frusna lekamen
ivid, samt byggningsmirke för att staffa sig boningsrum.
Denna himmelens stank utgjör hwarje
dödligs sällhet — men en frihet som lemnar den
vförständige rättighet, ctt förstöra sin och ett kommande
stagtes wälfard är ej gagnelig för Staten.
Rätkwisligen har lagstiftaren trott sig handla,
da krono-statte hemmans ägare finge rättighet att
fritt ödelägga och utrota sine skogar, hwilken frihets
anda hos mänga af desia hemmans ägare wi->
sat fine förhärjande förstörelser.
De stönaste skogar
äro redan förwandlade Uti rysliga slättmarker,
dar knapt en enda lutande granrusta bär wiltnesbörd
öfwer den stogshatandes härjande hand. Skall
Hatet till atta waxande träd ännu fyrffara i trettio
är, sä stal! ett kommande flä?,sr blott wid sin
stinkande torf-eld nedkalla hä-7,'0 öfwer deras veftertänksamma
förfäder, för en lumpen »vinningslystnad
ej unngt Lem den glädjen a t i deras fredliga
boning fä nylända en julbrasa.
Berättelsen
om Sweriges stogar stall blott finnas i gamla
krönikor, och stall af wäre efterkommande anses
som en otrolig fornsägen.
Ett öde, som redan
fiere af wäre Fäderneslandets prvvincer fäkt »vidkännas.
Wid
Den 2 Julli. 2§
Wid de frälfe-hemman, som tillhöra kloka-och
förständiga ägare, hivars äboer af jord-ägaren
warit förbudne att utröra stogarne, sinner man dem ännu
qwar.
Manne ej en författning kunde stadgas,
utan att iränka den sä högt prisade menstliga
friheren att opåtalt sa ruinera sig, der wid
hwarje hemman en siidspark blcfwe äsatt, lom
pä mista är stönades för den penninge lystne stor. -  hatarens yxa. Denna författning skulle säkert w ttsignas
om ej as denna generation dock af den ömmande.
Men billigt torde frägas, huru en sä
beskaffad Skogsmark möjeligen skulle kunna fredas
fär ämerkaren. Swaret är enligt min ranka enkelt.
— Lät den eller de som stjäla skog fa samm»,
tour, rang och befordrings rätt som andre tjusman.
Hvarföre stall den bära det ärbara namnet af
äwärkare Det onda som efkerlätenheten i bestraffning
af skogstjufnad hitkils förordsakat ä
kronans enstildta skogar är obestrifligt. Mer än
hälften af kronans allmänningar - - . det är sant
äro ej borrstulne, nej endast blott äwerkade, och
sä fort som medhinnas kan, kommer sista werkön
af äwerkan snart att wisa sig Mä tjufnad allid fä
heta hwad det är, och mätte den, som olöfligen nedhugger
eller borttager af annans skog till mansbörda,
stända tjufsrätt, och mätte den jägeri-betjent,,
som wisligen deltager uti tjufnad ä kronostogar,
utan skonsmål warda hängd.
Herr Landt MarMAn Yttrade sig förmoda,
a:r oagtavk motionstiden redan wore ute, detta
Memorial, såsom ägande ett nära sammanhang
med ett annat af Grefwe 6>'UendorA, mätte litt
läras,
26 Dett Z Iulii.
lalas, fä till samma Utskott som hans, nemligen
Lag-Utskottet, remitteras.
Bifölls.
Uplästes ett Memorial frän ExpeditionsUlstonet
af den 2 Julii, hwaruli Utskottet i afseende
pä införande i Riksbags-Beslutet, anhäller
om Ri sens Ständers bestämmande af terminen för
nasta lagtima Riksdag.
Begärdes pä Bordet.
Upplästes och godkändes följande Riksens
Ständers Expeditioner:
i:o- Tilläggning till den sistbeslutne Adressen
till Kongl. Maj:t, hwilken tilläggning innefattade
underoänig tacksägelse för inrättning af 30 sriCadettrum
för de ofrälse ständens söner.
2:0. En tilläggning i samma ämne i Adressen
till Hans Kongl. Höghet KromPrinsen.
z:o. Underdänig strifwelse till Kongl. Majit
anaäende Tryckfrihets - Förordningen med bifogad
renskrift af den samma.
4:0. Decharge för Srats-Radet.
Z:o. O.n tillökning i Hans Kongl. Höghet
Kron-Pcinsens Siatsfumma.
6:0. O>n en ärlig summa för Hans Kongl.
Höghet Prins OscarZ upfostran och hofstat.
7:0. Om Skånska wargeringens uplöfande.
8:0. Om inskränkning i tillåtelsen för stojare
och tatare akt stryka omkring pä marknader.
9:0. Angående författning om skogarncs rensning
frän stubbar och statar. ivro.
Den 3 Juli!. «7
io:o. Om Stais-werkets tillständ, utgifter, in»
komstcr och förwaltning.
n:o. Om den för Institutet för blinde och
döfstumme anflagne ärlige summans af 3,333 Rd.
i6 H. uppförande pä stat.
rrro. Om inrättning af Läns-Lazarert i Uddewalla.
iz:o. Om beswär öfwer Tonststoriernes Uts
stag
14:0.
Önskningar i afseende pä inrättningen
af Bewäringsmanskapet.
15:0. Om den som felat i fullgörandet af snöskottning.
16:0. Om rätta förståndet af 5 puncten i
Kongl. Maj-.ts Nådiga Förordning den 23 Ja.
uuarii i8n rörande förökade afgiflen till Wadstena
Krigsmanshus-Casia.
17:0. Om General-Majoren Kaulkars's ansökning
om eflergift af ränta ä ett under 1788
ärs krig uppburit förskott.
i8:v. Om hushållningen wid Strömsholms
och Kungsörs Kungsgärdar samt Strömsholms
stuteri-inrätming.
19:0. Om sörhällandet med Fjerdingsmänsbvställen.
20:0. Om en ny wägs anläggaude emellan
Wermland och Jemtland.
Justerades följande:
Uldrag af Protocollet hållet hos Höglofl.
Ridderska /c och Adeln wid Urtima Nirs.
dagen i Orebro den z Ju.ii 1812.
S. D>
28 Den Z Julli.
S. D. Sedan Friherre Lisei von hollstein
förklarat, akt efter erhällen underrättelse dek de medel,
hwilka för försälda Colonial-waror i Carlshamn
runnat inflyta, ej ingått i stats-werkets
räkenskaper, han wille återtaga sin begäran att
deröfwer erhälla uplysning, fann Ridderstapet
och Adeln nödigt, att Högloft. Srats-Utskottet
härom underrättelse meddela, med tillkännagisivande,
gtt a denna anmärkning i Friherre Lisol von
HoIIdtoms den 22 Junit till Utskottet remitterade
Memorial icke något afftende göra. Utt knprs.
S. D. Hos Högloft. Ridderffapet och Aoeln
föredrogs ett Protocolls-Uldrag ifrän det H^vördige
Preste-Srändet, innehällande bemälte Siänds
förklaring, att de anmärkningar, som af det samma
wid afgörandet af tryckfrihets - lagen blrfwit
gjorde, icke haft för afsigt att hindra förslagen
antagande, i följe hwaraf Pceste-S:ändet anfäge
dem, i fall icke de öfrige respecrive Stänven deri
instämde, böra, såsom nu wäckta motioner, lill näfsta
Riksdag biifwa hwilande. Högloft. Ridder»
skåpet och Adeln fann i anledning häraf, alt expeditionen
af tryckfrihets-lagen borde werksiällas enligt
den af Constitunons - Utskottet inaifne reda»
ctton, och biföll att vfoannämnde del HZgwördigs
P.este-Ständets anmärmingar böra såsom nu wäckta
motioner till afgörande wid nästa Nrksdag blifwa
hwllande. Ult kuxrs.
S. D. Sam-yckte Högloft. Ridderffapet och
Adeln, att det af Riksens Ständer till utredande
af uplkjutne twistige frågor mellan det hederwärda
Bondeståndet och de öfrige Rusständen förordnade
sär stille
Den 3 Iulii. sy
sarffilte U skott, mätte fä uptaga och bereda sa
wäl de frågor, bwarom bemalte Utskott, genom Utdrag
af Proloeollet af den 27 Jun» flstledne. säsom
redan af allmänna Beswärs och OecenomieUtskoltel
behandlade och i twänne S'.änd afgjorde,
till sin efterrättelse gjort förfrägan, som den,
hwarmed Ulskoitet genom Protocolls utdrag af samma
dag, förk arat fig icke kunna taga någon befattning.
vt tuxra.
Herr Landt-Marstalkerr tillkännagaf, huruledes
hos honom biljwit anmält att bän män
saknades för afdelningarne N.ris 5, 6,8, io, 12,
IZ, 18, ly 27, 29, Z4, 37, 38. 45. 48. nemligen
efter Grefwe kolen, öullok kreärik, Grefwe
körvenbielm, Larl Llölio, Hrns Ex ellence
Herr Gref,ve von klien, Hans Excellence Herr
Grefwe VVrecle, Herr We^äenl^elm, /obon, Friherre
von Otter. (Hustak, Friherre Örnskölcl, Röbron
VVilbelm, F-iherre von kloten, LolkLor Lo^i8lous.
Heik Aminoff, keoäor, Herr Ibam,
VVolrotk,Herr ve lo Orange, Oeorg, Herr vinclecrono,
Larl Ouclmunst, H.rr Lergenstrale,
Larl ^Vilkelm, Herr ok Lbopmon, (rustak ^stolpb.
Herr ak klinteberg, kreäric Kustvig, af hwtcka
en del wörö borrtreste och en del kill Ettcrorer förflyttade:
tillkännagifwandes derjämte Herr LandtMarskalken,
akt wal till upsyllande af vefla platser
i nästa plenum skulle företagas.
Äfwcnwäl anmätte Herr Landt-Marskalken,
art ledigheker ibland Electvrerne funnos efter följande
-
Zo Dett 3 Julli.
jandr Herrar: Grefwe L.evenkmupt, 6ullak; Hans
Excellence Herr Grefwe von korlén, Babian;
Friherre ^Vran^el, Larl ^6am; Friherre von
Kolen, fullmäktig Friherre sk VVetterlieät, Kric;
H^rr Bibbing, (larl 6ulkak; Herr Lilkverscbölä,
^il8; Herr von B-lartmnnsäorkl, Lbrittoxker;
hwilka ledigheter, sedan Bankmannens antal blifwit
completteradl, af dem komme att besättas.
Sluteligen upgaf Herr Landt-Marskalken fött
Zande ledigheter' inom Utskott nemligen i Bervill,
uings-Ulstottet efter Friherre Kurk,Knnt, och Friherre
Barnekov, LKrilUan, i Oeconomie Utskotter
efter Herr Lxaläencreuts, ^rviä; och i Expeditions-Utskottet
efter Herr lksLerbeim, kekr, i hwitt
kaS ställe Herrar Electorerne, sedan de sjetfwe blifwit
completterade, komme att andra Ledamöter
urse.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskiljdes klockan
z till Z. In kllem ?rotocolli.
6. Lilverliolxe
-
Fredagen den z Julli.
Plenum klockan 4 efter middagen.
Uplastes Protocolls-Utdraa ifrän det Högwördige
Presteftändct af den 28 Maji innefattande:
Remift till Bewillnings-Utfkottet af Prosten
Doctor Kjellin med fteres anföranden, angående
ändring i iZio ärs LbartX AZillatD Förordning
i afseende pä lysningssedlars charterande.
Aler.remist till det farskildte Ulskottek af deft
Memo'
Den 5 Julli- Zi
Memorial angående underdåniga önskningar i afseende
pa det förändrade sätter lill FörstärkningSmanskapets
utgörande.
Af den i Junii.
Bifall till Expeditions-Ulffottels förstag till
Expeditionen af Jnstructionen för Riksens Ständers
Revisorer öfwer Stats-, Banko- och Riksgälds-Werken,
nnder åberopande af Ständets den
17 Mars 1810 till samma Jrstruction kemnade
bifall.
Remisi till Constitutions-Utflottet, i sammanhang
med äter-remisien af Utstotie's betänkande oen
is Oct. 1810, om andrin q ir i Trycksriheksttagen,
af ett förslag af Doctor Illeären.
Af den z Junii.
Bifall till Stats-Utskottets betänkande ancäende
bihanget till Riksståndens Protokoll wid Urtima
Riksdagen i örebro är 1810.
Remisi till Lag utskottet af Prosten Dybecks
anförande, angäende förkortande as tiden, inom
hwilken fängne soldaters och andre utom R,ket
wistande personers hustrur mä fä i annat äglenflap
inga.
Gillande af Slats-Utskot ets yttrande rörande
wäckt fräga om Extra Krigshjelps utgörande af
Pastoraterne i Riket.
Af ben 4 Junii.
Bifall till Allmänna Beswärs och OeconomieUtstottets
betankanden,
i:o. Om vaeance-räktighet för de mindre Batsmanshällen.
2:0. Osmer 8vve» kelirstons och
I-arslons Memorialer rörande stsuks
nings
-
Z2 Den Z Julli.
nings skyldighet samt Tingshus och Härads-fängelsers
byggnad med mera; och z:o. Öm skyldigheten
för Kyrkoherdar, ;att sjelfwe Upbygga och
underhalla deras Boställen:
Jnstänmande i Bonde-Standets beflut om organiserande
af ett särskildt Utskott af z ledamöter
fran hwarje Ständ, för att utreda och jemka de
frän förra Riksdagar upskjutne twistige frågor emellan
Bvnde-Ständet och de andre Riks-Standen.
Af den y Junii.
Bifall till Allmänna Beswärs och Oeconomiä
Utskottets Betänkande angående inrättande af Lazarett
och Cnrhus för Bohus Län i Uddewalla.
Instämmande i Ridderskapet och Adelns Nennsi
tili Stats-Utskottet af Friherre sk klLksnskons
motion, om Stats förestående för Hans Kongl.
Höghet Arf-Fursten Prins pscar.
Afstag ä Conftitukions Utskottets sedan sistRiksdag
hwilande förslag af den lo October
angående förändring Rcgerings-Formens 56 §.
Äler»remisi med anmärkningar till Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Ukskottet af desi betänkande,
rörande förhöjning af fängskjuts lagen.
A er-remisi till Lag-Utskottet af desi Betänkande
i anledning af Justitia Ombudsmannens
Riksdags Berättelse.
Bifall till Lag-Utskottets Memorial, angående
lösen för Gravations bewis.
Äter-remisi till Lag Utskottet af desi utlåtande
angående precriptions lid för klander a Landtmäteri
förrättningar.
Remisi till Allmänna Beswärs- och Oeconomi»
-
Den s Julli. 3Z
Mia Utskottet af Kongs. Majrls Proposition om
Skönsta Wargjerningens uplösande.
Af den IZ Junii.
Att Preste-Stäudet bestukit en tacksägelse qdresi
genom en stor Deputation af Rils-Ständen till
Hans Maj.-l Konungen och Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen för inrättandet af go fri-Cadetterum
wid Carlbergs Krigs-Academie för Z Preste, §
Borgare och 22 Bonde Söner.
Af den i7:de Junii.
Bifall till Stats Utskottets Betänkande no»
Angående Stats Werkets inkomster och utgifter
samt förwaltning för arén igro och »Fri 2:0. an»
gående af Kongl. Majit östade Stats anslag under
Riks-Statens första, andra, tredje ock åttonde
huswuv-titlar. g:o. Rörande tillökning uti Hans
Kongs. Höghet Kron-Prinsens Stats summa till
t 00,022 R;dr. 4.0. Angående Skak för Hans
Kongl. Höghet Prins 08csr. 5:0. Om upförande
pä Skal af de till Institutet för blinda och döfstumma
anstagne medel.
Bifall till särstildta-Uistottets Memorial rörande
underdåniga önskningar till Kongl. Maj:t i
i afseende pä Bewärings-manstapet.
Bifall till Lag - Utskottets Betänkande. i:o.
angäende rättigheten alt bygga qwarnar. 2:0. I anledning
af Doctor ^enströms Memorial rörande
stängsel skyldigheter z:o om bestämmande af lösen
för förpantad jord.
Af den 20 Junii
Vifall
till Slats-Utstotkets Betänkande rrv»
om
Andr- Del. tDo 3-
§4 Den 3 Iulii.
om de under sista kriget fängne Officerares och
under Officerares lill Stats-Werkek indragne halstra
löners utbetalande 2:0 i anledning af Herr
Amiralen Friherre LeäerllrLms motion om rättighet
för Kongl. Maj:t till lans »plågande.
Remisier till Lag-Utskottet: Kongl. Maj:ks
Nådiga Proposition angående straff för Swensta
undersaker, hwilka utan Konungens tillstånd söka
eller antaga tjenst hos främmande Herrskap; till
StatS-Utffottet: Kongl. Majus Nådiga Propo.
sition om inrättande af ett Jnwalidhus; till All»
wänna Beswars- och Geconomie-Utffottet:
Ett Memorial af Prosten Doctor ^ellZren angående
inrättning af en pracrist Bergsskola.
Instämmande i Ridderstapet och Adelns tillägg
i afseende pä tacksägelses Deputation till Kongl.
Maj:t och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen för
Len nya inrättningen af Fri-Cadettrum pä Carlberg
och den sammas förenande med den för Landt,
bruks Acadennen.
Beslut om införande i Riksdags beslutet af
Constiturions Utskottets descharge för Stats-Rädeks
Ledamöter och Konungens Rädgifware i Comman»
do mal.
Af den 22 Junii.
Bifall titt Lag-Utstottets betänkanden angående
i.o. Föreskrift rvid beswärs anförande hos
Hof-Rätterne öfwer Consistoriernes Utstag. 2:0.
Straffets stjarpande för stöld. z:o. Prosten
b^cks Memorial om styrkande af hinderslöshet till
ägtenstap; och 4-0. Förklaring öfwer 6 Cap. 2 Z.
Mitzgernings balken och r Cap. 9 §. i mom.
Utsöknings balken. Gillam
Den Z Julli. 3s
Gillande af Allmänna Brswars- och Oecono»
Miä-Utstortets Betänkanden i.o. om tillåtelse för
Allmogen art ä Kronans Allmänningar och Parker
Upbryta samt till tjära och beck-tillwerkning anwända
träd, stubbar och windfällen med mera. 2:0.
Rörande jemkning emellan Städernes och Landers
skyldigheter i afseende pä Bätsmanshällen; z:o.
I fräga om lösen till skatte af Kyno, Akademi
och Skolegods; 4:0. Rörande Skönsta Wargjerningens
uphörande; Z:o Angående lösen för kronotionde;
6:0. Om utdelande af past rill stojare,
tattare och annat löst folk.
Af ben 22 Junit.
Remister till Allmänna Befrvärä- och
Meconomie-Utstottet: Ett af Prosten Doctor
käkreus ingifwit Memorial i hwad det rörer näringarnes
uphjelpande pä Gottland; ett anförande
af Prosten Hagselius om uphäfwands och inhibition
«f nu gällande Enstifkes-Förfaitningar, med
Herr Bi stopen ^Hstemans i detta afseende kemnade
uplo sn ingar.
Ärerremist kill Lag-ULstotket af dest Memorial
angående rättigheten till börd af försäld arswejord.
Af den 26 Junii.
Bifall till Lag-Utstokkets Memorialer 1:0.
angående Postbönders skyldighet,att smara inför
Post-Rart; 2:0. Rörande Krono Åklagares answar
och skyldighet att i mindre brottmål ersätta den anklagades
och wittnens tidspillan och kostnader.
Bifall till Stats-Utstottels Betänkanden; i:o.
Om medel till en ny wägs anläggande emellan Wermland
-
Z6 Den 3 Julli.
land och Jemtland; 2:0. I frägan om indragning
af Fjerdingsmans boställen; g:o. angående rätta
förståndet af ?:te Puncken i Kongl. Förordningen
den 2Z Jan. r8n, rörande förökade afgifter till
Wadstena Krigsmanshus Caffa; 4:0. Rörande Fri.
herre k. Kaulbars underdåniga ansökning om befrielse
frän rantas erläggande ä är 1788 uppburne
722 R:dr.
Gillande af Allmänna Beswärs. och Oeconomia-Utstottets
Memorial om afgjörande af snöskottnings
mäl wid Harads-Rätterne.
Bifall till Constitutions-Utskottets försiag till
Z §. af tryckfrihets lagen, med ogillande af alternativet
innefattande förslag till inrättningen af en
Jurs/ eller nämnd och antagande af det alternativ
som asser bibehållande af det hitintils wanliga rättegångs
isätret.
As den 27 Junii.
Att Preste.Ständet med dest anmärkningar
»vid de 4 första §. Z> af tryckfrihets lagen endast
asyftat att desamma wid expeditionen skulle iagktagas
och att, om de öfrige Ständen dertill icke
skulle accedera, desamma, fason, nu wäckte motioner
blefwe till nästa Riksdag hwilande.
Instämmande med Bondeståndet uti remist till
Stats Utstottet af Riksdagsmanen Kric LvensKznr
> frän Bohus Län motton angående Revision as
Krigsrrtrednings Räkenskaperne.
Äterremist kill Pastcvolance Utskott ett as dest
Betänkande angäende Paffevolance inrättningen.
Af den Zo Junii
Instämmande
i Ridderffapet och Adelns beslut,
att
Den 3 Iirlii. Z?
skt den i Stats Utskottets betänkande angäende
skattläggning ä qwarnar omförmälta fräga skulle
hwila intill desi frägan om en allmän skattläggning
och refning kunde förekomma.
Upläfles Protocolls Utdrag ifrän det Wällöf!.
Borgare Ständet as den z Junii innefattande.
Bifall till Allmänna Besmärs och Oeconomi»
Utskottets Betänkande» r:o. Agäende förhöjning i
legan för fängskjuts och ersättning för beswäret
med fängwärden; 2:0. Rörande varancé rättighet
för mindre Bätsmanshäll.
Gillande af Expeditionen af Jnstructivnen för
Riksens Ständers Revisorer öfwer Stats, Banco
och Riksgälds werten.
Bifall till Stats-Utskottets Betänkanden i:o.
Rörande wäckt fräga om Extra Krigshjelps utgörande
af Pastoraterne i Riket; 2:0 Angäende Bihanget
till Riks Ständens Protocoll för sistledne
Riksdag.
Af den g Junii.
Remisi till Bewillnings Utskottet af Herr Asiesio,
ren /rrolenii samt Herrar Handelsmännen LackLlrömb
och SeZerZaKIs Motioner angäende Bewillnin
gen al ätstillige lägenheter.
Äter-remisi med anmärkningar till Allmänna
Beswärs- och Oeconomi» Utskottet af desi Betänkande
angäende inrättande af Läns Laxarett och
Curhus i Uddewalla.
Att Allmänna Beswärs och Oeconomiä-Utskottets
utlärande i anledning af wäckt fräga om Kyrkoherdars
skyldighet, att sjelfwa nybygga och
underhälla sine boställen skulle hwila pa bordet
intill
z8 Den z IM.
intill dest Riksdagsmannen Ensteri Danielson»
motion om ett särkildt Utskott i afseende pähwilanbe
twistige frågor emellan Bonde Ståndet och de
öfrige Riks-Ständen, kan förekomma kill hufwudfakelig
åtgjord
Af
den 4 Junii.
Bifall till hwad Bonde Skändet förestagit om
bestämmandet af ett särskildt Utskott till utredande
och jemkande af de frän förra Riksdagar upskjutrie
twistige frägor emellan Bonde-Stänbet och de
öfrige Riks-Ständen.
Instämmande i Preste-Ständets Bestut om
en underdånig tacksägelse adress till Kongl. Majtt
för inrättandet af en Swensk Landtbruks-Academie,
samt till Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen för
det Hans Kongl. Höghet atagit sig att wara nämnde
Academjes Beskyddare.
Af den 9 Jnnii.
Äter remist till Constitukions Utskottet af dest
Betänkande den i6 Oct. igro, angäende sättet till
Grundlags frågors afgjörande med de emot detta
betänkande gjorde anmärkningar.
Äker-remist jemte anmärkningar till Constitutions-Utskottet
af dest Betänkande rörande förestagne
förändringar i tryckfrihets lagen.
Instämmande i Ridderskaper och Adelns re«
mist till Stats-Ulskoltet att i Stat förestå 16,666
R:dr Z2 st. frän I8n ärs början till Stat för
Hans Kongl. Höghet Arf-Fursten Prins Oscar.
Remiss lill Gtats-Utffottet- af CvmmerceRädet
Lantessöns Memorial om medels anslående
till winnayde af en för Bewilinings summans repar
-
Den Z Julli. 39
parkition nödig och saker kännedom om landet, dest
folkmängd, jordbruk, handel, siöjder och näringar;
Och lill BewillmngS-Utstoktet: Commerce-Rädet
l^orUröms Memorial om fortfarande lindring
i Bewillningen för Staden Amal.
Borgare.Ständets Bestut, att Allmänna Besmars
och Oecsnomie-Utskottets Betänkande angäende
hemmans och jords lika deltagande i skjulsnings
skyldighet, samt Tingshus och Härads fängelsers
upbpggande ock wid magt hällande med mera, skulle
hwila intill dest de till det särskilta Utskottets
uptagande, hörande sedan förra Riksdagar hwi»
lande kwistiga frågor emellan Bondeståndet och de
öfriga Ständen kunna förekomma till hufwudsakelig
ätgjärd.
Remisser afd.iz Juniitill: Allmänna Beswärsoch
Geconomiä-Utffotttet' Herr Handelsmannen
LeZeräallls Memorial VM en utwidgad Magazins
inrättning för Gottland; Banco Utskottet: Herr
Assessoren ^rolenii Memorial om tillökt försträckning
af Vanquen till Manufactur Disconten; hwaruti
Herr Lagmannen Uön^vill sig förenat.
Äter-remiss af Lag-Urskottels Betänkande r
anledning as Justitiä Ombudsmannens Riksdags
Berättelse.
Borgare-Ständeks Bestut om en underdånig
tacksägelse adress till Hans Maj:k Konungen! för
inrättandet af 20 fri Cadetterum wid Carlbergs
Krigs-Academie, hwaraf 5 wörö bestämda för Borgerskapets
söner.
Afven 17 Junii.
Remiss till allmänna Beswärs- och Oeconomi»
Utskottet
4* Den 3 Julli'
Utskottet af Kongl, Majus Nädiga Proposition
angående uplösning af Skånska Wargjerningen.
Bifall till Lag Utskottets utlätande: i:o. angående
panteskillingars beräkning ivid äterlöfande af
pantsatt jord: 2:0, angående wäckt fräga om förändring
i skyldigheten för innehafware af bolby
att stänga emot urmark när den möter odas-inägor;
och g:o, angående ätfkillige frän Bvnde-Skändet
remitterade motioner om anläggande af husbehofs
och skattlagde qwarnar.
Bifall till Skats-Utskotteks utlåtande, angäende
upförande pä stat af de till Institutet för
blinde och döfstumme anflagne medel, med tilläggning,
att, i anseende till besia medel, enahanda redogörelse
och revision ma äga rum, som för andra
stats anslag är eller kan blifwa söreskrefwen.
Äter-remisi till Lag-Utskottet af desi betänkankande
angående förhöjd lösen för grayatiorrs be«ns,
^
Ater remisi till Laa-lltskoktet af Betänkandet
rörande prascriptions tid för rättigheten att söka
rättelse i Storskiftes och Enskiftes förrättningar.
Remitzer: tils Banco Utskottet: i-o. Herr
Bergs Radmannen kLltismo memorial angående
utsträckt belönings lid i Banque» för Fahlu Bergs
lag; 2:0, Herr Grosihandlaren Aborts memorial
om et Banco län för Uddewalla Srav; och till
Allmänna BcswärS och Geconomie Utffot«
tet: Herr Handelsmannen Ltabecko memorial, om
inrättande af hushållnings nämnder eller industrie
cywmuLer.
Utex-remisi af Slats-Ukstoltets Betänkande!
angä
-
Den z IM. 4i
sngäende af Kongs. Maj.k äskade Stats anflag
under ättonde hufwud titeln.
Remisser till Lag-Utskottet af Herr CommerceRådet
LLNte58vns memorialcr, angäende t:o. förhöjande
af de i lagen och allmänna författningar
stadgade böter till ett emot nu gjällande warupris swarande
belopp; och 2:0 skjärpande ^ i straffet för för»
falstning af Publique Werks och xnstilte personers
förbindelser och obligationer.
Af den 20 Junii.
Remisser till StatS-Utstottet: Kongl. Majus
Nådiga Proposition om straff för Swenfke undersåtare,
hwilka utan Konungens tilständ söka eller
antaga tjenst hos främmande Herrskap.
Instämmande med Ridderjkapet och Adeln i
dest bestut om den underdånig» tacksägelse arresten
kill Hans Majst Konungens och Hans Kongl.
Höghet KronPrinsen i afseende pä inrättandet af
20 fri Cadett rum wid Carlberg med erkännande af
Ridderjkapet och Adelns wälwilja i detta bestut.
Remist tijl allmänna Besvärs och Oeconomi»
Utskottet, af Borgmästaren kMIanäer8 memorial
vm närings-idkares rätt att bivista marknader,
tillika med eks as Borgmästaren forström derwid
gjordt tillägg.
Remisser till: det särskildta Utskottet för
twistiga frågor emellan Bonde Ständet och
de öfrige Raks Stånden Radman Aestgnc1ar8
memorial om Ridderskapet och Adelns samt Preste
Ståndets deltagande med öfr-ige husägare uti upbyggande
och reparation af Kyrkoherde: Capellans,
Klockare, RectorS och Skole Byggnader i Sräder
nez
-
42 Den 3 Iulil.
ne; StatsUtDottet-'Commerce Rådet Korlllmösis
memorial om ansiag till förskott för upsörande af
Cassern i Malmö; Lag Utstottet: 1:0. Grosshandlaren
Le^eräakls Memorial om förtydligande
af Lagens stadgande angående fullmägtig eller
systomans skicklighet att wittna om hwad i sadan
egenskap blifwit honom anförtrodts 2:0. Lagman
Könstvists Memorial angående förklaring af Lagens
stadgande om Nabos rätt till lösen; Allmänna
VeswärS- och Meconomiä Utffottet: i:o. Brukspatron
Ilän6berA8 och Radman Lollvans memorial
angående Gärdfarihandeln samt Stadcrne Borås
och Ulricahamns handels frihet, jemte särskildte anföranden
i sistnämnde amne af Herr Bruks-PaLronen
UinäkLrZ och Herr Borgmästaren I-inZcpvist
-ro. Fabriqueuren Lonkerts Memorial om handhafwande
af försarkningarne ängaende Judarnes
handels frihet: z:o. Borgmästaren ÖrndarZg memorial
om inrättande af en Fyrbåk pä Holmön wid
Qwarken; och 4to. Grosshandlaren me
morial
vni inrättande af en Fyrbåk pä Gottland,
Bifall kill särskildta Utskottets memorial as den
n Maj och 12 Junit innefattande förslag till
underdåniga önskningar hos Kongl. Maj:t i afseende
pa förstärknings manskapets utskrifwande,
med tillägg af följande önskningar: att Kongl.
Majst i Näder täcktes, icke sträcka befrielsen Lfrän
skyldigheten att deltaga i manskapets utgörande,
för hemmansbrukare emellan 20 och 25 ar längre
an till dem, som före förra utskrifningen hade bosatt
sig och nllrradt hemman; att til! Kongl. Maj:t af
full förtröstan pä Dess landsfaderliga tänkesätt i
allmän
-
Den z Julli- 4z
allmänhet öfwerlemnas, alt pröfwa alla de fall,
bä särskildta skjäl och omständigheter kunna inträffa,
som tala för undantag ifrän bewärings skyldigheten
eller frågor upstä om rätta förståndet af den widtagne
författningen, sedan wederbörande derom inkommit
med berättelse och förslag: samt att Staden, Hä»
rådet och Socknen icke mä anses skyldige, att ersät»
ta de personer, som antingen utan något bidrag,
eller med biträde af de lott lag, till hwilka de hört
legt för stg wid förra utskrifningen, men ej dest
mindre nn böra utgä, för hwad de stelfwe bewisligen
utgiswit, utan Stats,merkel wara förbundet
att derföre hälla dem skadeslösa.
Af den 22 Junii.
Afstag ä allmänna Veswärs dch Oeconomi»
Utskottets Betänkande rörande Herr 8kjoIttodranäs
motion i afseende pä fiffsängste» i Cartegatt.
Gillande af Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utskottets
betänkande» angående: i:o. Utfärdande
af past för Tartarer, Ziguenare och andre
fädans personer; 2:0. Sökt rättighet att fä lösa tionde
spannemäl, dä den icke stall lefwereras in
natura efter markegängs pris med tillökning a
16st. per tunna i forlön; z:o. angående inrättande
af ett Lazarett i Uddewalla och ditflytninq af ett
i Strömstad warande Curhus; 4:0. Uplösning af
Skänffa Wargjerningen; Z:o. Jemnkning emellan
siäderne och landet af Batsmanshället; 6:0. Pekad
rätt för Allmogen, att pä Kronans Allmänningar,
Parker och Gehäg upbryta i jorden stående stubbar
samt anmanda dem jemte -kärnor efter rutnade
windfälle» samt stenar och toppar till tjära och
beck
-
4i Den Z Julli.
ibeck-tillwerkning; och 7:0 wäckt fräga om skatte»
lösnings ratt till Domkyrko, Kyrko, Skole, Academi»
och Annex med flera aä ziio» utus anflagne
hemman.
Godkännande af Lag-Utskottets särflilte utlåtanden
angäende föreskrift wid Beswärs anförande
i Hof-Rätterne öfwer Consistoriernes ukflag, samt
föreflagne ändringar i ätskillige delar af hwad fom
finnes stadgadt angäende lysning efter man, fom
bortrymt ifrån Hustru.
Bifall lill Stats-UtjkoUets yttrande öfwer
Amiralen Friherre Leäerströms motion om rättighet
för Kongl. Majit lill lans upiagande, i hwad
det tillstyrker afflag och ogillande af Friherre Le»
Zerström8 project.
Äker-remifl af Stats-Utskotlels betänkande
om ersättning för Capotter till Extra Roierings
manskapet.
Rcmifler till: Lag-Utskottet: Herr Commerce
Räder Santesson memorial angäende förklaring
öfwer Lagens stadgande om förpantning åfjord:
Lag samt Allmänna BeswarS- och Oeconomia-Utffottet;
Commerce Rädet Lanteslous memorial
om skärpning i straffet för lurendrägeri och
tullförsnillning: BewillningS-Utskottet; i:v. Com»
merce.Räder Lanteslons memorial angäende granskning
af Sjötulls! axan m. m. hwaruti CommerceRädee
k>!orci!in6K och Bruks Patronen Duvell
fig förenat a:o. Lagman memorial an
gäende
afgifter pä utländska waror till Barnhuset
vch andre inrättningar i Stockholm; Allmänna
Lefrvar6- och (Pecouomiä-Utffotteti- i:o. Commerce
-
Den 3 Iuln. 4Z
merce-Radet Lanteskous memorial angående Oeco»
nomiste Författningars kungörande genom Tidningarne.
2:0. Gro§handlaren ^berZs af samketige
Fullmägtige frän Götheborg understödde motion
vm Bohus Läns stillande frän Götheborgs Län
och Stad, samt inrättande af särstedt Landshöf.
dinge Sate uti förstnämnde Län; z.o. Radmannen
LkeZrens memorial angående jemnare fördelning
af inqwarteringar emellan Städerne och Landet;
och 4:0. Borgmästaren I.s§er§rons memorial om
utwäg till uphjelpande af hamnen ivid Falkenberg.
Af den 26:te Junii.
Godkännande af Stats-Utstokters yttrande öfwer
Lric krutes Motion rörande skattläggning pä
qwarnar.
Ater remitz till Pastevolance UtstotteL af dest
betänkande om en allmän pastevolance inrättning.
Arer-remist till Stats-U t stöttet af dest betänkande
om en ny wägs anläggande emellan Wermland
och Jemtland.
Bifall till Lag-UkstoltekS serstildte yttrande
angäende föränbradl forum för postbönder i Wssterbotten
och Wester Norrland, samt wäckt fräga
vm rekonvention af allmänna äklagare.
Gillande af Stats-Utstoktets Betänkanden
;:o. Angäende General Majoren Friherre kaulbars
befriande att erlägga ränta ä är 1788 up,
burne 702 N:d. 2:0- om rätta förständer af Z.te
puncten i Kongl. Förordningen den 23 Januarik
i8ir om förökade afgifter till Wadstena krigsmanshus
casta och 3:0. Rörande indragning af Fjerdingsmans
boställen. Bifall
46 Ben 3 Julli.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utstottets
Betänkande i fräga om snöstolt»rings
mats uptagande wid wederbörig Domstok.
Bifall till Lag-Utstottets utlakande, rörande
i:o. Rättighet till börd ä försäld arfvejord ä landet;
2:0 yrkad skärpning i straffet för stöld; och
Z:o. sökt förklaring öfwer 6 Cap. 2 §. mistgjärrriugsbalken
och i Cap. 9 §. i mom. utsökningsbalken.
Af den i Julik.
Gillande af Stats-Utstottets betänkande», i:s
angående hushållningen wid Strömsholms ochKungsöhrs
Kungärdar same Stuterie inrättningen wid
Strömsholm med mera och 2:0. rörande Secreterare»
Dorias UönnZrens wexel skuld till RiksgäldsCvNkoret.
Äter-remist till Stals-Utstottet af dest betänkande
rörande Ollestads sä kallade Krono-Säteri.
Uplästes Protocolls Utdrag ifrän det Heder--  wärda Bonde-Ständet af den z Junii innefattande:
Att
Bonde-Ständet ansett all öfwerläggning
om allmänna Beswärs och Oeconomiä-Utstottets
Betänkande angäende Kyrkoherdars skyldighet till
Prestegärdars byggnad böra hwila, intill dest de
öfrige Ständen sig utlätit öfwer Bonde-Sländets
motion om ett särskilt Utstött till utredande as ds
emellan Bonde-Ständet och de öfrige Ständen upkomne
twistigheter, i förmodan att något hinder
genom ett förtida beslut öfwer oetta särskildta ämne
icke lägges för det härmed äsyftade goda ändamål.
Bifall
Den Z Julli. 47
Bifall till Stats-Utskottets utlakande angående
Bihanget till Riks-Ständens Protocoller wid
sisthäMie Riksdag samt Constitutions Ukffotettets
dä afgifne Betänkande öfwer förändring i Grundlagarne.
Remisier till: Lonsiltutions utffottet: Lric
8venston8 frän Bohus Län angående föreskrift för
sulUtitL Ombudsmannen att befordra de wid
Riksdagar i underdånighet anmälte ärender till
skyndsamt flut; Stats-UtsVottet: ^lagring jönssons
frän Jönköpings Län Memorial, angående förändring
i Postföreri-inrättningen; Bewillnings Utfkottel:
^näer8 kääkan5kons frän Elfsborgs Län
Memorial, angående grunden för Utgörande af
innewarande ars Bevillning; Allmänna Be»
sivars- och (Veconomiä-Utffottet: sodan viston
I^onZderg» frän Gefleborgs Län Memerial, angående
Recognitions skogarne i Riket 2:0. U,ar>
8vvt-n«lon» frän Skaraborgs Län, angäende uptagande
wid Härads-Rätt af mäl rörande försummad
snöskottning; z:o. i>lilr dlil8ton8 frän örebro
Län Memorial, angäende rättighet för hemmans
äboer att lösa tionde spannemälen med penningar
efter markegång.
Att Bonde-Ständet. i anledning af Statsutskottets
yttrande rörande Extra krigshjelps utgörande
af Pafloraterna i Riket lätir denna fräga
sörfalla.
Att Bonde-Ständet i afseende pä Expeditions
Utskottets förslag lill Expedition af Jnstructionen
för Riksens Ständers Revisorer öfwer Stats, Ban-'
cs och RiksgäldS-werken, med bifall till den af
Vrskolirt
48 Den Z Julli.
Utskottet föreslagne redaktion af i. och 7. z. §. fö»
enat sig med Wällofl. Borgare-Ständet i afseende
pä tryckningen af den i sistnämnde Z. föreskrefne
berättelse och förblifivit wid desi egit tillagg att
den i Z. §. nämnde Tabell matte allmänna tidning
garns ätfölja; förmodande Bonde-Ständet, art detta
äfwen winner de öfrige Ständens bifall.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oeconom
miä-UtffottensBetankanden no-Angående förhöjning
i fängskjuts legan och ersättning för fängwärden.
2:0. Angående vacancen i fredstid för
mindre Båtsmans häll, Z:o. rörande inrättande af
ett Lazarett och Curhus för Bohus Län i Udde,
walla Stad.
Af den 4:de Iunii.
Upskof med hufwudsakeliga handläggningen af
Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utskottets Be.
länkande öfwrr 8ven kerston» frän Christianstads
Län och Abrrliam Uarstsn» frän Östergötland Mes
morialer om alla hemmans lika ellagande i all.
männa flyldigheter, intill desi de lurige Ständen
yttrat sig angäende ett särskildt Utsko.ts formerande
till utredande och jemkande af twistige frågor emel.
kan Bonde-Ständet och de öfrige Ständen,
Af den 9 Julli.
Remisier lill: Lagutskottet: Riksdagman,
nen hollan Uo8val!» fran Gottland Memorial, an»
gäende ersättning till wittnen i mindre brottmäl;
Bewillningö Utskottet: ^näerrtoa
berg» frän Westelbotten samt köns lllermanslons
och ^näer» ^näerstoti» frän Norrbotten Memorial
om lindring i bewillningen för nämnde Pro»
vinter;
Den 3 Julli. 49
vincet; Allmänna BeswärS-och Deconomiälltfkottet:
gokall ottoli I^ongberZs frän Gefleborgs
Län Memorialer angäende i:o. en lika styl*
vighet för Städerne och Landet att deltaga i Båtsmans
upsättningen, och 2:0. förbud emot glasförares
och hästhandlares kringfarande ä landet;
Pastevolance-Utfkottet: Oermunä Westling
frän Östergöthland Memorial, angående wederbörandes
hörande genom Kongl. Maj:ts Befallningshafwande
öfwer Kongl. Maj:ts Propoflrion rörande
Pasievolancen: till särstildte Utstottet för
utredande af de fran förra RikSdaflar upffjutne
twistlge frågor-' ^onas ^nclerslonZ frän
Wester Norrland Memorial angäende Boställen för
Conmnnistrar pä landet.
Ater-remitz till Lag-Ut-kottet af desi utlätande
i anledning af Iustitiä Ombudsmannens Riksdags
berättelse.
Instämmande i Höglofl. Ridderstapel och
Adelns Remifl lill Stats-Utstottet, art i Stat
förestå 16,666 R:d. Z2 §. frän I8ir ars början
till stat för Hans Kongl. Höghet Arf-Fursten Prins
Oscar.
Förenande i de öfrige Ståndens Beslut om
en tacksägelse adresi till Hans Majit Konungen
och Hans Kongl. Höghet KromPrinsen i
afseende pä inrättningen af en Swenst Landtbruks
Academie.
Art wid föredragning af Constilutions-Ukstot.
tets Memorial den 16 Oct. igro, angående formen
och sältet för Grundlagsfrägors behandlande,
Bonde
And
ra Del' N s 4.
5° Den Z Julli.
Bonde-Ständet ansett 56 §. i Regenngs-Formeu
och 44 §. i Riksdags Ordningen sä tillräckeligen
bestämma atla frägors handterande och afgörande,
som höra till Utskott, att Bonde-Ständet icke funnit
stal anraga en mera utwidgad gräns sör Constitutions-Utstottet,
eller till bemalde lltjkott i sädanl
afseende afgifne försiag lemna bifall.
Af den iz Junii.
Remister till: Lag Utskottet: i-o, Olof Ollon»
fran Westerås Län Memorial rörande för»
ändring i Kongl. Förordningen den 9 Februarii
1822, angäende stängsel skyldigheten. 2:0. Larl
t4il8ton8 fran Södermanland Memorial, angäende
förmedlade hemmans deltagande i allmänna byggnader;
och z:o. dUIs WalilbLkgs frän Stockholms
Län Memorial rörande anläggande pä Wermdön
as husbehofs mjöl- och Sägqwarnar: till Allmänna
BeswarS- och Deconomiä-Utskottet' Kongl.
Majrts.proposttion till Riksens Ständer angäende
Skönsta wargjerningens uplösande.
Af den 17 Junii.
Bifall till följande Stats - Urstottets Be länkanden:
i:o. angäende Sratswerkers inkomster, ut.
gifter och förwaltning för ären 18 ro och 18 ii.
2:0. Rörande de af Kongl. Maj:t östade statsanslag
under första hufwudkileln; 5:0. angäende
östade stars anslag under andra hufwud titeln;
4:0. rörande tillökade stats anslag under tredje
hufwudtiteln: Z:o. angäende under 8:de hufwudtiteln
begjärdte anstag; 6:0, om tillökning i Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsens Stakssumma till
100,oov R-'dr; 7:0. angående Stat för Hans Kongl.
Höghet
Dcn 3 Jullin sr
Höghet Arf.Fursten Prins Oscar; 8:0. dm tipföranve
pä stat af den lii! Institutet för blinde och
döfstumme anslagne summa ; och 9:0 i anledning
af wäckt fräga om de under sista kriget fängne
Officerare och Nnder-Ofstcerares lill Skats-werkök
indragne halfwa löners utbetalande.
Remisier till r StatS-lltstottet: r:o. kestr
Danskons med flera frän Stora Kopparbergs Län
Memorial, angående förbud emot försäljande i stör.
te partier af den till fromma stiftelser anslagne
krono-spannemäl: 2:0. knäres» kerston» frän
Skaraborgs Län Memorial angående försäljande till
Skatte af Ohlskorps Krono-Säteri i Skaraborgs
Län) Stats och Banco-Utstotten: lölils Lrictons
frän Carlstads Län Memorial, angäende förhöjning
i arfwodet för Rikssns-Ständers fullmägkige i Bancjuen
och Riksgalds-CoNtoret, Lag-Utffottet: kristers
kerstons frän Skaraborgs Län Memorial,
angäende förklaring öfwer Kongl. Förordningen
den o:de Februarii 7802 angäende stängfelsthldighelen;
Lag samt Allmänna BesrvärS och
Oeconomi» Utstottet: Olok Lncslons sr än Norra
Helsi ngeland Memorial, angäeNde rättighet fök
den som iNgätk i allmänna Brandförsäkrings inrättningen,
att stilja sig frän de Härads eller Socknewis
ingängne brandstads föreningar; Allmänna
BeswärS- och Meconcmiä Utstottett i:o. ker
Oarslons frän Calmare Län Memorial, angäende
afstaffandc af Jägeri betjeningen i Riket: 2:0.
Tencler» ^nste/skont frän Östergöthland och kristers
Cariton, frän Elfsborgs Lätt Memorialet angående
siam och strö rotars lika deltagande i soldatens um
berhall: Det särffildte Utffottet till uptagantze
af twlstige frågor emellan Bonde-Standet
och de öfrige Gtänden: Lric östman» frän
Upsala Län Memorial angående alla hemmans lika
deltagande i fängföringen.
Bifall till Lag-Utstotlets betänkande angående
lösen för gravalions bewis.
Af den 2o:de Junit.
Remisier till Stats-Utffottet. r:o. Kongs,
Maj:ts proposition om inrättningen af ett Indalidhus.
2:0. Riksdags fullmagtigen polian LrstonZ
med flera frän Stora Kopparbergs Län Memorial,
angående befrielse för allmogen i del sä kallade
kohl-districtet omkring Fahlun frän skyldigheten,
att i stället för mantals penningar lefverera kohl
in natura; z:o. Lric kaulstons frän Elfsborgs
Län Memorial, angäende widtagande af en författning,
som antingen förbjuder eller bestämd tilläter
Discont assignakioners emottagande wid allmänna
upbörden; 4:0 Illaknn ^larssons frän Jön«
köpings Län Memorial, rörande Ädelfors Guldwärk.
Z;o. kongl kerskons fran Hallands Län Memorialer,
angäende förbud emot försäljande i större
partier af den till fromma stiftelser snslagne krono-fpannemäl,
6:0. kric Svenssons frän Bohus
Län Memorial angäende förhöjning i arfwodet för
Rikfens-Ständers Deputerade för deltagande i
öfwer revision af Krigs-räkenfkaperne, 7:0. kria
krutes fran Carlstads Län Memorial, angäende
tionde tackjärns afgiftens jemna fördelning;
Lag - Utffottet: 1:0. sKongl. Maj:ts propostlion
angående strass för Swenste vndersätare,
Den z Iulii. Zr
hwilka utan Konungens tillstånd söka eller antaga
tjenst hos främmande Herrskap; ^näer» Oanisl»-  ton» frän Elfsborgs Län Memorial, angäende Bouptekningars
granstande wid Härads - Ratterna
med mera; till Allmänna Beswärs- och Meco»
n^omiä Utskottet: r:o. I.arston8 frän
Östergöthland Memorial, angäende fördelande af
Härads allmäningar; 2:0. Ian ^latslon» frän
Stockholms Län Memorial, angäende högre betal»
ning för kohl, som kill bruken lefvereras.
Äterremist med anmärkningar af Lag-MskottetS
utlåtande angäende börd.
Äterremist till Stats-Utskottet af dest betänkande
angäende ersättning för Capotkerne till Extra
Noterings manskapet.
Bifall till Lag-Utskotrers betänkande»: i:o.
Öfwer Lric Lruke» med flere i fräga stälde tillämpning
af 20 Cap. 4 H. Byggninga balken:
2:o.'angäende skärpande af straffet för tjufwar:z:o.
angäende rätter beräkning af panteskilling: och 4:0.
angäende förändring af Z Cap. 2 §. Byggningabalken
i afseende pä stängsel-skyldigheten.
Bifall till Stats-Utskottets tillstyrkande om afflag
ä Friherre eberström» motion om rättighet
för Kongl. Majit till läns upragaude.
Äterremist till Lag-Ukskotter af dest betänkande
rörande prascriptions tid i fräga om misträkning
wid stor- och enskiften.
Afflag ä allmänna Beswärs och OeconomieUtstottets
Betänkande,angäende Herr 8ksölc!ebranZ»
motion i afseende pä fisteri inrättning i Cattegatt.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oeconomi».
Utskot
-
54 Den 3 Juli».
Ulstoktets betänkande angående rättighet till tjärn»
stubbars upbrytande.
Af den 22 Junii.
Bifall tilt Lag-Ulstoltets Memorial, i fräga
VM förtydligande af IZ Cap. 2 z. MistgjerningsBalien
och i Cap. 9 tz. i inom. UtsökningsBalken.
Att Bonde-Ständer i hnfwudfaken bifallit
Allmänna Beswärs- och Oeconomiä.Utstottels betänkande
angående uplösning af Skånsta Wargjeringen,
mcn lemnat utan upmärksamhet den tlllagde
önstan i afseende pä andre WargjerningsLorpser.
Bifall till Allmänna BeswärS- och Occonomiä-N
stoftets betänkande angående rättighet till
inlösen af Krono tionden.
Gillande af allmänna BeswärS- och Oeconomiä,
Utstotters betänkande angående utdelande af
past till stojare, rartarer och annat löst folk.
Remisier till: Stats-lltffottet: vice TaleMannen
^lon ^onLkon8 Memorial angående inrät.
tande af Caferner för Båtsmännen i Carlscrona:
Bewillnings Utffottet' Olok stricston8 frän
Norra Hel engeland Memorial angående Bewil!-  ninq ä wista öfwerflöds artiklar; tili Lag samt
Allmänna BeswärS-och Deconomiä-Utffotten:
vice Taiemanneu^on ^on8lon8 Memorial angående
Uplisoqnde af de .mot stattjstyldig jords förminst,
ning ir/gifne förfailningar med mera.
Aierremist till Pastevotauce Utstottet af dest
betänkande vm en allmän pasfevolance inrättning.
Af den 26 Junii.
In
-
Den z Julli. S5
Instämmande i de öfrige Riks-Slandens besiut
rörande underdånige önskningar lill Kongl.
Maj: i afseende pä det förändrade saltek till förstärknings
manskapels utskrifning, i hwad samma
underdäniga önskningar i deras tillämpning arv för
Bonde-Siändet nödige och nyttige. men med undantag
af den om befrielse för studerande, säfom
ledande till mängfalldiga missbruk.
Aterremist af allmänna Befwärs- och Oeconomiä-Utjkottets
betänkande angäende uphäfwande
af stadjo Auctjoner pä kyrkohemman.
Aterremist till allmänna Befwärs- och Oeconomiä-Utskottet
asbest utlåtande angäende jemkning
i afseende pä skyldigheten akt halla bätsman för
städcrne och landet.
Bifall till Stats-Utskottets utlakande, angäende
yppad fräga om ny skattläggning ä qwarnar.
Godkännande af Stats.Utskotkets betänkande,
angäende: 1:0. Indragning af Fjerdingsmäns boställen;
2:0. Medel till en ny wägs anläggande
emellan Wermland och Jemtland, gro. Rätta förståndet
af z:te Puncten i Kongl. Förordningen den
2Z Januarii 1811 angående förökade afgifter till
Wadstena Krigsmanshus» och 4:0. Eftergift af
räntan ä det af General Majoren Friherre Kaulbarr
är 1788 uphurne förskott utur Calmar Lans
Ranterie.
Bifall till Lag-Utskottets betänkande angsen,
de Krono äklagares ersättnings skyldighet till pärter
och wittnen, jemte det beslut, att hos Kongs.
Maj:t i underdänighel anhälla om befallning till
wederbörande Hof-Rätter, att förständiga under
Domare
Z6 Den Z Julli
Domare
om en nogare eftcrlefnad af Lag och författningar
i detta amne an histils pä manga stal?
len blifwit iagttagen.
Godkännande af Lag - Utskottets utlåtande rk,
rande Postförares skyldighet at swara inför, Hof?
Matt.
Bifall till Lag-Utskottets betänkande, angående
hänwisning lill beswär öfwer Dom-CapulenS
utstag. ^
Af den 29 Junii.
Bifall till Stats-Utffokkets betänkande angäende
hushållningen wid Strömsholm och Kongsöhr.
Gillande af Srats - Ut,kortets betänkande om
Ollestads sä kallade Krono-sateri med underlydande
Hemman.
Bifall kill Constitukions-Ulskoltets förslag till
uy redacrion af de 4 första §.§. i Tryckfrihetslagen.
Afstag till den af Constitutions-IWortek föreslagne
redackion af 5 tz. af Tryckfrihets-lagen, i
hwad den innefattar tillstyrkande af en eller
Nämnd, men antagandet deraf i anseende till det
hittills wanliga Rättegångssätt, sädant det af Utskottet
blifwit framstäldt.
Uplästes et Memorial af den 23 Junii ifrän
Banco Utskottet, hwaruti, Utskottet förmäler sig
instämma uti Deputerades ifrän Stats» och Banco-Utskotren,
i anledning af begiärdt Utlåtande,
huru med styrelsen af Banco och Riksgälds werke»
bör förhällas, enär Riksdag inträffar ä annar
ställe än i Hufwudstaden, gjorde hemställan: att
rw. När Riksdagar komma alt hällas xä annat
ställe
Den Z Julli. 5?
ställe än i Slockholm, samt fullmägtige i egenskap
af Riksdagsman wistas ä Riksdagsorten, till fulltaligt
amal, äfwen för afgjörande af ivigtigare mäl,
styrelsen dä anses wara pä Riködagsorten; och
twärtom nar samma antal qwarblifwer i Stockholm,
s.w. Att derest fulltaligt antal af fullmägtige icke
befinnas pä nägotdera stället, styrelsen dä kommer
att wara i Stockholm samt till antalets fyllande
suppleanter att mäkjas, wid den tid ock fia det sätt
hwardera Ständet härom förordnar.
Lades pä bordet.
Uplästes ett ifrän- Banco.Utstottet af den 29
Junii inkommit Memorial i anledning af Herr
(rustak lolla; Herr lars polian Oaklmans, Friherre
^acob Leäerströms samt Friherre Lorsttr
luclviZ Ltael von k^ollsteins wäckte motioner rö«
rande Disconkerne: och har Utlkottet häröfwer pä
anförde stät yttrat sig anse lika med Herrar Banco
Fullmägtige, säkrast tjenande, att Riks-Discontwerket,
sedan octroijen för de private delägarne rill
ända gatt, blifwer utan enflilte actie ägares delaglighet
förwaltadt.
Lades pä bordel.
Uplästes ett ifrän Skars-Utstottet af den i
Julii inkommit Betänkande, angäende RiksgjäldsContorets
dispositions rättighet öfwer de frän Kongl.
Krigs-Collegium till Contorek aflemnade behällninZar
af Armäens organisations-, allmänna hingstme?
dels,
58 Deir Z Iulu
dels,
Artilleri Exercitie medels samt Skånska hingst
prämie Castor.
Lades pä bordel.
Uplastes eli ifrån det sammansatte Bcwillnings-
och Oeconomi^ Utskottet af den Z<o Junii
inkommit Memorial i anledning af Kongl, Maj.ts
Nådiga Pcoposition rörande Tullwerket, Uti hwilket
Memorial pä omstandigt anförda skäl, Ukffo!-  tet förestår, att Kongl. Maj:ts Ngdiga förordning
onr Landt-Tullarnes uphäfwande i Riket mä framgent
äga bestånd, i stöd af den ofelbara och waragriga
warkstallighet, som Kongs. Majst äl Standernes
önffan welat gifma, och med ben tillagda
underdäniga anhållan hos Kongl. Majst det matte
till skydd för Fabriquerne och till hämmande af ett
oförsynt lurendrägeri, Tullbekjeningen frän Stadsbommarne
förflyttas till Musten och gransen, samt
att åtminstone en del af de medel och den personal
som wid Landtullarncs bewakning gagnas, mätts
till refcbeivakning anwandas.
Hwad äter anqinge fördelningen af Statens
ersätlnintz för den inkomst, som af Landt-tullen warit
a» pärakna, hafwa sammansatte Utffotten ansett
detta ämne till Bewillnings-Utskottet böra öfwerwerlemnas,
art i särskild artikel af Bewillnings
förordningen utstaka grunderne för Landt-lulls ersättningens
utgjörande.
Detta Memorial, ätföljdt af Prolocolls-Ukdrag
innehållande gure Ledamöters särflildle pklranden
inom Utskottet, kades pä bordet.
Uplä
-
Den Z Juli!. S9
Uplastes Skats-Utstottets ingifne berättelse rötande
Riksgjälds-werket, jemte samma Utskotts betänkande,
angäende afstrifning af ätstillige summor,
hwilka utaf Riksgjälds-Contorers medel blifwit
anticiverade och lill ersättning ännu balanccras.
Lades pä bordet,
Uplästes SlatS-Utffotreks utlåtande af den r
Julii angående f, d. Regements Qwartermästaren
wid f. d, Swensta Gardes Regementet, töfwerAdjutanten
och Majoren Herr », x. UeuterUölcls
Memorial, atr fä åtnjuta enahanda ersättning för
förlorade lönings inkomster, som blifwit tillagd
Compagnie Chefs wid f. d. Swensta Gärdet, hwar»
till Utskottet pä anförde stal tillstyrkt bifall, med
tillkännogifwande, att något särskildt anflaa ä stat
härföre icke erfordras, emedan de till accords ersättningar
pä stak upsörve medel kunna lemna
tillgäng härtill; och hwad anginge Majorens anhallanj
att fä njuta denna ersättning till godo ifrän
Regementets reductions tid, sä anfäg Utskottet detta
böra ankomma pä Kongl, Majus nädiga godtfinnande.
Lades pä bordet,
Föredrogs ett frän Lag-Utstottek inkommit
Memorial af ben 27 sisiledne Junii rörande Riksdags
fullmägtigen Herr Lagmannen och Borgmästaren
Uönyvilis motion med förestagen ändring i
hwad
Lill lösen af försälda hus och tomter i Städerne,
stt den icke mä äga rum utan i de händelser z och
4 §. §.,
6 o Den z Juli».
4 §. §. af samma Capitel föreffrifwa; men wederbörande
deremot bibehällas wid den rätt, han förut
enligt samma Capitel äger till inlösen af sadaua
tomér* eller hus, i hwilka han ager del; och
hwartill Urstotket tillstyrker bifall.
Lades pä bordet.
Uplästes Lag-Ulstottets Memorial af den z»
Junii i anledning af samtelige Riks-Ständens
äterremisi af Utskottets yttrande öfwer Riksens
Högloft. Ständers Justitia Ombudsmans berättelse.
Detta Memorial atföljdt af ekt transiumt af
Prvlocoller, innehållande flere Ledamöters särskilte
yttranden, lades pä bordet.
Uplästes ett ifrän Lag.Utskotker inkommit Me»
morial af den 27 Junii i anledning af Riksdagsmannen
Olok Oiskons fräu Sör Tweta Westerås
Län motion, att han icke kan inse grunden för det
olika stadgande af Kongl. Majus Nådiga förordning
af den 9 Februarii 1802, angäende stängsel
skyldighet, ar dä By möter annan By uri äker eller
äng, bör stängsel ä hwardera sidan uprättas' efter
förmedlade hemmantalet, men äter efter inägornes
Lelningsgrund wid ett lika förhällande emellan
grannar och delägare inom samma by; der mätte
alksä den, med rättwisa och billighet öfwerensstam--  mande ändring häruti ske, art hwar och en bör
stänga efter sin ägodel, äfwen i den händelse, dä
byar möta hwarannan med deras mage område;
hwartill
Den 3 Julli. 6i
hwartill Utskottet, pä anförde stal, ej funnit anledning
tillstyrka bifall.
Lades pä bordet.
Uplästes ett ifrän Lag-Utflottet inlemnadt
Memorial af den 25 Junii, i anledning af Riksdagsmannen
^ncler8 keterskon8 frän Skaraborgs
Län Motion, med begäran, att den förklaring mätte
meddelas öfwer 1802 ärs Kongl, stängsel författning,
att likasom den ager ostridigt witsord som
stänga will emellan aker och äng, likaså mä i fräga
om »täge stängsel detta witsord icke aga rum, dä
i total brist af skogs tillgäng aller andre dylike omständigheter
en sadan stängsel skyldighet skulle med,
föra en grannes alt för stora och känbara lidande,
hwilket denne genast borde wara skyldig hos Domaren
anmäla och Utföra; öfwer denna motion har
Lag-Utskottet yttrat sig, att vet lika med ^ncler8
Letterman funnit i fräga warande författning icke
wara i anförda omständighet pä alla stallen anwändbar.
men da Utskottet för det närwarande icke more
i tillfälle, att lämpa nägre föreskrifter efter särstildte
orters behof, och 4 Z. i merberörde författning
redan förutsett en sä beskaffad händelse, som
nu är i fräga, och derom förordnat, hemstälde Utskottet
om icke wid hwab derulinnan finnes stadgadt
mä förblifwa.
Lades pä bordet.
Föredrogs Lag-UtskottetS Memorial af den 25
Junii rörande Herr Commerce-Nädet Lante8lon8
motion, daruti! han förmenar sig anse förfalskning
bade
62 Den 3 Julli.
bäve lill sin äsyftning och »verkning astid lika lastbarl
och följakteligcn lika straffbart brot», om del
fler med ett annat flags mynt, publik Casias, Di.
scouts eller annat »verks eiler privat persons förskrifning,
assignation »ned mera; hwarföre Herr
Commerce Rädet af desie och i öfrigt anförde stal
lirkat, att dödsstraff »nätts stadgas för all förfalskning
af publikt »verks eller » rival persons mg isne
förbindelse, asstgnation, eller annan för penmnge
»varde fwarande handling, hivartilt Utfloiket pä anförde
flat ej funnit anledning tillstyrka bifall»
Lades pä bardet.
Uplästes ekt ifrän Lag°Utfkottek inkommit
Memorial af den 2g Iunii, i anledning af Kongl.
Majtts Radiga proposition till Riksens Ständer
angående straff för Swenfle Undersaker, hwilka
utan Konungens tillständ sök» eller antaga tjenst
hos främmande herrskap; och har Ukflotkek tillstyrkt
bifall af hwad Kongl. Majus ofwanberörde Nädiga
proposition i hela sin widd innehäller.
Lades pä bordet.
Föredrogs Allmänna Beswärs- ochÖeconoinieUtskottets
Memorial af den 29 Junit rörande en
del af Riksens Ständers Justiriä-Ombudsmaus berättelse,
som angar deri föreflagen ändring uti
Auctions kammar - ordningen för Stockholms Stad
as den 6 Junii 1780, angående ben sä kallade och
till g si. för hwarje parne bestämde stag afgift, och
har pa anförde stal Justiliä-Ombudsmannen föreslagit
den rättelse uti auclions-afgisternes beräknan
Ve,
Den 3 Iulii- 6z
de, arr när auctions-provistonen och flag-afgiften '
tillsammans utgöra mera an 6 procent af partiets
försäljnings-summa, bör slagmfgiften minstas, sä
att den samma tillika med auclions-provisionen ej
betungar partiers försälinings-fumma högre an till
fullt belopp af ti procent. Och har Utstottet fun.
nir staligr tillstyrka, att hos Kongl. Majrt under,
dunig anhållan ma göras om den rättelse och ändring
uti Auktions kammar-ordningen, somJusiiliäOmbudsman
föreflagik.
Lades pä bordet
-
Uplastes allmänna Beswars- och OeconomiaUtstottleks
memorial af den zo Junii, till följe af
Lagmannen Högwälborne Herr sokan Illsnninz
6x>tenb>0lA8 motion, angående innehållet af Kongl.
Majns Nådiga Förordning under den 4 sistledne
Februarii, rörande indelre Jnfanterie-Regementernes
beklädnadssäkt; Och har Utstottet funnit at bemalte
Herr Grefwe egenleligen dermed ej äfystat
ändring, förbättring eller förklaring ar någon allmän
oecvNomist lag och författning, icke eller anmärkt
tili oeconomistt hänseende någon brist uti allmänna
stadgande», hwadan ock Utstotter med åberopande
af 44 z. uti Riksdags - Ordningen d. io
Februarii 1810, äterlemnar samma Memorial, såsom
till Ulstotkets befattning icke hörande.
Lades pä bordet.
Uplästes et ifräu allmänna Beswärs- och Oeconomiä
- Utstottet inkommit Memorial af den 29
Zunii, i anledning af Lagmannen Högwälborne
Grefwe
64 Den Z Juli!.
Grefwe Herr polian k^enninZ Q^IIenborZZ motion,
hwaruri Herr Grefwen yrkar förändring uti allmänna
Lagens stadgande och särdeles i föreskriften
uti n §. af Kongl. Förordningen den - Februarii
1802 om stängsel skyldigheten; tillstyrkandes Utstött»
i anledning häraf följande förändring, nemligen:
"Hägnad
omkring äker, äng ^och planteringar
"emot skog, utmark och beteshagar, bör wäl alla
"tider af äret i behörigt ständ hällas af dem sä"dan
skyldighet enligt denna Förordning tillhör;
"dock om sadan stängsel stulle af hwarjehanda or.
"saker wintertiden uprifwas eller nedfalla, börden"na
felaktig blesne stängsel af den dertill pligtstyl--  "dige uprältas sist till den i Junii hwarje är:
"och ware den, som dessförinnan under winter eller
"tvärliden utsläpper sine kreatur utom egen swars"gild
hägnad, pligtig, att med dem hälla wallhjon
"intill samma tid, och answare efter mätismanna
"orbom för den stada, som under den tiden kan
"af dest kreatur ä annars äker, äng och betesmark
"tillskyndas: samt plikte destutom efter 6 §. uti 9
"Cap. Byggninga-balken, om dest kreatur äfwen
"under winter» och wärtiden bewisligen finnas ä
"annors ägor, ehwad stada derigenom stedt eller
"icke.,,
Detta Memorial, ätföljdt af ett ProkocollsUtdrag
innehållande Herr Prosten V^beck8 särstildte
anförande, kades pä bordet.
Föredrogs ett frän Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utstotret inkommit. Memorial af den 29
Junii
Den 3 Julik. 6Z
Junii rörande vice Talemannen ^c>n jonssons med
fleres gjorda motioner angående ekstogarnes anwän.
dande, med afseende ej mindre ä Kronans behof af
serdeles större eke-werke, an stattemans och jordägares
i allmänhet upodlings förmohn och jkaliga
upmuntran till plantering och wärdande af ekestog
ä de stallen der äkerodling icke företages; ungifwandes
Ulstotlet ätstitlige till befrämjande af d.ste
bägge ändamål enligt U-stotlels ranke tjenlige tillstyrkande.
Lades pä bordet.
Uplastes ett frän Allmänna Beswärs. och Oeconomia.
Utstotkec af den 2 Jalii, inkommit Memorial,
i anledning af Riksdagsmannen trlalsLons
frän Frösåkers Härad af Stockholms Län,
jemte Riksdagsmannen hollan Olslons ll.onZborA8
frän Gästrikland gjorde mo Loner angäende en olwum
gen kohl handel, hwarwid Iltjkottet ej fant sig böra
taga någon widare åtgjord, än anmälan, akt
desie skyldigheter berodde pä gamla författningar,
fästade wid bruks - och smides näringar, sam? alt
endast okunnighet om huru rättelse uci för tägt beräknade
kohlpris kan och bör erhä las, föranledt
flike yrkanden om betalning för kohlen.
Lades pä bordet.
Uplästes et Memorial ifrån Allmänna Bestvärs-
och Oeconomiä - Ulstoktet, af den i Julli,
i anledning af Riksdags - Funmägligen
dlilssons frän Jemtland wäckte molien angående.
werk
Andra
Del. N:s Z.
66 Den Z Julli.
werkställighet af beflmade öfwerenskommeffer em llan
kyrkoherdar och deras ähörare, om preste-rättigheter;
och finner dltfloltet sig ej kunna meddela
annan handläggning med della mäl, an akt med
afseende pä dockers Nilssons yrkande, lillfiyrka
Riksens Höglofl. Stander att hos Kongl. Maj:t
underdänigst anhälla om Dest Nådiga medverkan
till sädane friwillige conkraclers upgörande ä de orter
der fädane icke blifwit träffade.
Berörde Memorial, ätföljdt af etc Protocollsllkdrag,
innehållande Prosten Herr Grefwe Lclrvarins
anförande, lades pä bordel.
Ilplastes följande frän de andre Ständen com»
municerade Memorial:
Ikrän det Högwördige Presteständet, ett wördsamt
Memorial af Theologie Doctoren Herr ^f.
^lallZren, rörande en prackifl Bergsflola.^
Frän Borgare-Ständet.
Ett wördsamt Memorial af Herr Aflefloren 0°
6aI1een angäende Krigs Academiens flyttande till
nägvtdera af den Höga Kongl. Famillen ej bebodda
Lustflotten; och att Carlbergs byggnader finge lil!
Garnizons sju'hus anwandas.
Frän Bonde-Ständet
Ett wördsamt Memorial af Riksdagsmannen
Lric 8ven580n frän Bohuslän angäende afsägelse
frän desi befattning som ledamot i revisionen öfoer
Krigsukrednings rakenffaperne; i händelse ej ökads
arswoden bewiijades Reviforerne.
Ett wördsamt Memorial af Riksdagsmannen
Larl vilsson ifrän Nyköpings Län angäende förändring
-
Den 6 Julii. 67
ändring i författningen cm förmedlade hemmans
stridighet, att bygga och underhälla Kyrkor och
Presteboställen.
Ett wördsamt Memorial af Riksdagsmannen
fohan OlLSon iMNglzerA, angående gjordt påstående
det landet med stadcrne mä öga lika frihet
alt hälla vacance-rotar eller kill hälften pä deist
hwarbera, sä att de sednare mätte in natura up,
sätta hälften af deras manskap
Ett
wördfamt Memorial af Nils Lric^on fran
Carlstads Län, angäende projecterad tillökning pä
Banco och Riksgälds-fullmägtiges hoNorarierRidderstapet
och Adeln ätstilldes klockan ^ttll
9 esrermiddagen. Qt supra.
In stäem
kck. 6. Ltael von Hollstein.
Mändagen den 6 Julii.
Plenum klockan y förmiddagenJusterades
Pleni Protocollerne för den 27
Junit och g Justi.
Med anledning af det utaf Ridderstapet och
Adeln gisne och i sistnämnde Protokoll uptagne bifall
till Herr I-aZerstgelms begäran, att läta till
trycket befordra allt hwad i Protocollerne för den
26 Junii och z Julii ägde med tryckfrihets-frägan
gemenskap, tillkännagaf Herr Landt-Marstalken nu
Herr I^erstjelms sedermera yttrade åstundan, att
till befrämjande af sakens framställning i hela dest
sammanhang, erhålla tillstånd att äfwen läta trycka
de delar asi Protocollerne för dest 28 Maji, i
Junii
68 Den 6 Iulii.
Innii och 22 Junii, som ukwisade sakens begynne
se, desi hanwisande kill beredning af Constitu»
tions V samt förnyade uptagande.
Bifölls. '
Härefter företogs dek i sista kleno bcsiutna
»val tili Bmkmm, hwaröfver sarsti t P orocoll
försaktades, som efter sörr.nnstnaens flu^ uvläftes,
och hwaraf inhamrades att följande Herrar blifwit
till Bänkman ukwaide, nemligen:
För Z:teBankasdelninaen
N:o 75 Grefwe lLaxerberr?, Fu^m'qtkg
G.efwe brölicst, T^clolpb.
6:tö ivo G.cs e LtacivelberA, Xclolk
Ke'>bo!cI.
8:de Il8 Grefwe Lssen, krans klennc.
lotds 54 Friherre von Lucern Stern
l)er^>
ILatlstas.
I2:le IZZ Friherre von Lefverin, kVer
ner.
iZ:de iZZ Friherre O udon , Fullmagtig
Herr von VVakrenstorfk, Larl.
,8:ds 296 Friherre Annili, Fmlmagtig
Grefwe Kuutk, Lustaf.
!9:de Z05 Friherre von Linden, Fustmäg
lia
Grefwe Löivvsnlr^elnr,
Lustaf.
29:05 687 Kerr von kost, Larl ^xel.
Z7:de r6z6 Herr KeuterL^olst, kalsta».
z8:de 1702 Herr lkörneblaä, Fullmagng
Frih. l.ejonkukvucl,Lamuel.
4Z:te 2099 Herr von Kruus, Lonraä ker
clinancl.
4Z:de 2 i 86 Herr von kValirenstorlf, ^n.
äers. ^>err
Den 6 Julli. 69
Arv Ikam, ker, anmälte sig och yltrade,
akt den Nädiga påminnelse!! af Hans Maj:t förleden
gärdag om Ri sdags-äreiwerncs pästyndande,
som more allom bekant, efprikn af Regeringssättet,
som wille, att z mannder stulle utgöra Riksdagens
längd och betydlighet! af RiksdagskoftnaLcrne,
hwilka be>lege sig till ungefär 2000 R.dr
om dagen, allt berta föranledde honom att erindra
om det stadgande i 44 §. Niksdags-Ordningen, att
Riesens Stander kunna, när sä nödigt pröfwas,
förelägga Utstotken tid till deras berankandens afgifwande;
i anledning hwaraf Herr ^Kam propone»
rade, att en tld af 14 dagar mätke Utstotren förestrifwas,
inom hwilken de borde med alla ännu 0-  afgjorde mål till Riksens Ständers Plena inkomma.
Zerr Landt - Narstalken yrrrade sig, det
Ridder-kaper och Ade.n torde erindra sig, att Utskotten
redan för någon rid sedan blifwit genom
Piotocolls-Utdrag anmodade, att med skyndsamhet
ärenderne behandla; alt för öfrigt Herr Iliam förekommit
Herr Lande - Marstal en, som ärnac för
Ridderstapet och Adeln nämna, att Hans Maj:t
sörledne gärdag hade behagat till sig kalla Herr
Landt-Marstalken, Talemännen och Ulstotrens Ordförande,
och till dem i Stats Rådet yttrat den Nådiga
önstan, att återstående ärenderne mätte kunna
föras pä ett sätt, att Riksdagen kunde stu as inom
den första i Regeringsformen stadgade termin, g:ne
mänader, hwilken med den 25 dennes löper kill ända.
Hans .Kongl. Högber Kron-Prinjen, som harwid
warit tillstädes, hade ^äfwen vmderstödt Hans
Majus
?y Den 6 Julli
Majsts yttrande medelst ffäl hämtade af dek nu
annorstädes för handen warande krig, hwilket torde
afgjöra flere landers öden, och pä det eftertryckligaste
yrkat skyndsamhet och enighet i ärendernas
behandling.
Härefler föreflog Herr Landt - Marskalken att
Len i sista Pleno upläste Kongs. Majus Nådiga
Skrifwelse, angående revision af förwaltningen af
allmänna medlen sedan ar igoo, marte till Stats?
Utskottet remitteras.
Bifölls.
Herr Landt - Marskalken tillkännagaf, »tt
det i sista pleno pä bordet lagde betänkande om
landttullarne nu komme akt ä nyo föredragas.
Friherre ak kääk.anson, anmälte
sig och yttrade, att dä Konungens nädiga proposition
rörande tullwerket blef första gängen hos Nidderffapet
och Adeln föredragen, hade Rldderfkapet
och Adeln beflutit den samma till BewulningsUtffotlet
remittera: att denne remiss hade warit sä
mycket mera förenlig med ändamälet, som saken
wore ett beqmämligt sätt till utgörande och inbringande
af en wiss del utaf Kronans intrader. De
andra ztne Riks-Ständen hade likwäl hämvisat
samma Kongs, Proposition till gemensam behand»
ling af Bewillnings- och Oeconomie - Utskotten,
Bägge Utskotten hade säledes med detta amne tagit
befattning, Resultatet hade blifwit, att de ansett
sig ej kunna sträcka sin pröfning widare än till den
oeconomiska delen af frägan; och hade derwid ge?
nom
Den 6 Julli
nom
bägge Utskottens pluralitet blifwik tillstyrkt,
a!t lauditullame mätte förhlifna uphäfue. Emedlcr»
tid insäge utan t!vifwel Ridderstapet och Adeln akt
preli: inariker borde afgöras, huru de u pä tullar»
ne päräknade intrader skulle kunna ästadkommas.
E aitet till bewillningens utgörande mäste nödvändigt
stödja sig pä flerehanda grunder, och borde
hivarje bewillnings ariicel i gemenskap med de öfrige
handteras. Det more klart, att om landttullarne
förblefwe afstaffade, blefwe det swart au till
ersättning för hwad de inbragt ästadkomma mer än
den förut älagde och influtne summan: att deremot
om de Återställdes kunde äfwen det nu mera päräknade
högre behofwet, genom en rätt proportionerad
förhöjning i afgifkerne upfyllasg och att således
i det förra fallet allenast en tillgäng i allmänna
bewillningen mäste sökas, som i det sednare
icke wore af nöden. I anledning häraf föreflog
Friherre at' kstLkanson att förewarande mål nu
icke matte afgöras, utan ät Bewillnings-Utskottet
updragas akt uti en allmän öfwersigt af medlen
och sätten till erhällande af hwad Rikets behof fordrar
och genom Åtagande bewillning mäste fyllas,
taga under betraktande hwad inflytande landtkull
kunde äga pä bewillningens större eller mindre belopp,
och äfwen huru i motsatt förhållande och
derest ingen landttull upbäres, den erforderliga bewillningssumman
kommer att stg wisa, samt i den
sednare händelsen förestå fördelningen till utgörande
af den särskilta ersättning för landttullen, som redan
är i Staten uptagen och der päräknad.
^err Landt - Marskalken föreslog Ridder
stapet
-
Den 6 Juli!.
stapet och Adeln i anledning häraf rcmisi af de
förenade l^stotkens betänkande om landttullarne till
Bewpmings-Utstoktet, som skulle aga atr styndesamt
till Ri sens - rander inkomma med de i Fnherre
ak blluIcansonZ motion föreflagne uplysningar.
Ropades starka Iä och Nej.
(Zreswe von Lclarvsritt, Urestric LoZisIausz
trodde, a r meningen ei ku>tde wara del bekantandet
stu'e tlll Bewiilnings-Ut,kottet remitteras, utan att
de sku le h -nln pä bordet, och frägan om landtttt
'arne borde eller ei borde Återställas, sörblifwe oafgwrd
kill desi Be-oillnings Utskottet upgifwit de
as Friherre ak lankan son förestagne alternativer.
.Fr:harre ak blälranson förklarade äfwen det
hans örstaa chdeligen innefattat den mening Grefwe
Lckrv^rin nu u tryckt.
Herr Landt' Marchalkei, gjorde i enlighet
med dcsia Un ingar prvpvjltion till bifall ä Friherre
ak kkälcansoos motion, hwilken med mänga
niea älikiMaa Nej beswarades.
äerr Landt Narstalken förestalde häruppå
att m- l en ingalunda >vore, att genom detta beslut
afgö^r frägan om landttullarne stola bibehällaS
eller icke, utan endast att innan denna frägas
afgörande inhämta uplysningar huru den summa
som med deras bibehållande äsy^tades, enligt s.me
sn-^ildte alternativ''.- skulle kunna i>:bringas; hwarefter
och när o^sia uplysningar srän ^eiviäningsUtstoNet
till Ridderskapet och Adelns ompröfning
iml'omniit, det j.o e Ridderstapet och Adeln fullkomligen
öppet, att iandlkulls-inratlningen gilla eller förkasta,
Den 6 Julli. 73
t
kasta, och blef efter denna förklaring Herr LandrMarskalkens
sist gjorda och nu förnyade proposition
bifallen.
Grefwe De la 6aräie, jfacob, föreflog att
be öfrige Riks - Ständen mätte genom Protocollslltdrag,
som snart kunde upsättas och justeras, inbjudas,
att om det nu fattade beslut med Ridderftapet
och Adeln sig förena, och att till befordrande
af skyndsamhet samma Protocolls-Utdrag mätte
genast till dem expedieras.
Grefwe körner, ^äolpk 6öran, förklarade
sig häruii instämma med Grefwe De la Oaräie,
och föreslog derjemte, att dä det nu mera more lidet
sä nara slutet af Riksdagen, Ridderstapet och
Zldeln mätte behaga förelägga Bewillnings-Ukffottet
en wist tid, inom hwilken det skulle äligga att
inkomma med sä wal de nu östade alternativer, i
afseende pä landttullarne, som derjemte med förslag
till grunderne för allmänna bewillningen.
Uppä gjord proposition af Herr Landt - Marskalken
biföllos sä wäl Grefwe Os la LaräleS som
Grefwe törners motioner, med tilläggning, att
Bewillnings - Utskottet skulle med de äskade upgifterne
inkomma inom 8 dagar, räknade frän den tid,
dä Ridderstapet och Adelns Protocolls-Utdrag kom«
mit detsamma tillhanda: och skulle äfwen i detta
beslut de öfrige respective Ständen »vänligen anmodas
att instämma.
Hans Excellence Herr Grefwe kuutk
srägade om den företagde tiden af 8 dagar rörde
upgiften af grunderne för hela bewillningen, eller
blott hade afseende pä tullersättningen, och yttrade
sist
74 Den 6 Julli.
sig i förra fallet aldeles icke kunna de östade upgrf.
erne inom denna termin utlofwa.
Aiherre ak UlLkransvn deremot trodde, art
enar lräga blott more om gnmderne afwen för
allmänna bemillningen stulle derao upgifwande inom
nämnde liv icke wara omöjligt.
Rioderstapet och Adeln förblef wid sitt fattade
besiur
Föredrogos
a nyo och biföllos följande den z
Julii pä bordet lagde betänkanden frän Staks-Utsto-tet:
no.
Angäende Riksgälds - Contoirets dispositions-ratt
öfwer de frän Kongl. Krigs - Collegium
till Contoiret aflemnade behållningar af Armeens
organisations-,allmänna hingstmcdels/Arlillerie exercitiemedels,
samt Skänska hingst pramiä-Casior.
2:0. Skats-iltstockets berättelse och betänkande
rörande Riksgäldswerket, jemte den derwid fogade
bilagan Litt. D., innefattande Urstottets betänkande
rörande afskrifning af ätstillige summor, hwilka
utaf Riksgälvs-Contoirets medel blifwit anticiperade
och till ersättning ännu balanceras.
z:o. Stars-Ukstottets utlätande angäende Ofwer-Adjutanten
och Majoren !^l. k. Uouteriköläs
Memorial, att fä åtnjuta enahanda ersättning för
förlorade lönings - inkomster, fom blifwit tillagd
Compagnie-Chess wid f. d. Swenffa Gakdet.
Justerades följande:
Utdrag af Pcotocollet hållet hos Höglosi.
Ridderstapet och Adeln wid Urtima
Riks
-
Den 6 Julli- 75
Riksdagen i Orebro den 6 Julii 1812.
S, D. Wid förnyad föredragning af det förenade
Bewillnings och Allmänna Beswärs-och Oeconomiä
Utskottets den g Julii pä bordet lagde
Memorial, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition rörande landttullarne, bestöt Höglofl.
Ridderstapet och Adeln, att mälet nu icke stu le afgjöras,
utan ät Bewillnings-Utstottet updragas, att
i en allmän öfwerstgk af medlen och sätten till erhållande
af hwad Rikets behof fordrar, och genom
Åtagande bewillning mäste fyllas, taga under betraglande,
hwad instykanbe en upbörd af landttull
kunde aga pä bewillningens större eller mindre belopp
och afwen huru i motsatt förhållande, och derest
ingen landttull upbäres, den erforderliga bewill-iingsfumman
kymmer att sig wisa, samt i den
sednare händelsen förestå fördelningen till utgörande
af den särskilda ersättning för landtkullen, som re.
dan ar i Staten uvtagen och der päraknad; Och
skulle Bewillnings-utstotktt anmodas, alrinom 8 dagar
efter detta bestuts inhändigande, med denna öf.
wersigt, jemte förslag till de allmänna bewillnjngsgrunderne
kill Riksens Ständer inkomma. Slutesigen
till winnande af likhet och skyndsamhet i arendernes
behandling stnlls de öfrige respecliye
Standen wänligen anmodas, att i detta bestut sig
med Höglofl. Ridderskapet och Adeln förena, kät
supra.
Härjemte uplästes ett Utdrag af Protocollet
hållet hos det Hederwärda Bonde-Ständet denna
dag innefattande ett aldeles enahanda bestut med
Ridderskapet och Adelns i afseende pä frägan om
landt
-
76 Den 6 Julli.
Landt-Tullarne, blott med den äkflillnad att Be.
willnings Utssotcek blifwit i allmänna ordalag älagt
all möjlig skyndsamhet.
Herr Landt-Marffalken tillkännagaf, att
r afseende pa mängden as inkomne och ännu ouplaste
betänkandcn nytt plenum skulle till klockan 4 i
eftermiddag ansins
-
Wid förnyad föredragning blefwo följande i
sista pleno pä bordet lagde Memorial frän Lagutskottet
af Ridderstapct och Adeln bifallne.
i:o. Rörande Commerce-Rädet Lanteskons
motion att dödsstraff mätte stadgas för-M sLrfalstuing
af publikt werks eller privat persons rttgifns
förbindelse, assignation eller annan för pennings
warde swarande handling.
2:0. Angående Kongl. Maj:ts Nädiga proposition
om tillägg och förklaring af Allmänna Lagen
i 4 Cap. 6 och 7 §. Z. Misigjärnings balken, som
utfarter straff för de Swensta undersåtare hwilka
taga gäfwa eller förläning af främmande herrstap,
lata fig bruka såsom deras sändebud eller gä främmande
sändebud tillhanda i de ärender som gä desi
förrättning an.
z:o. Angående den af Lagmannen och Borgmästaren
könsvik äskade förändring i 7 Cap.
Jorda balken.
4:0. Angående Riksdagsmannen Olok Olssons
frän Westeräs Län förslag kill förändring i en
punct af Kongl. Maj:tS Nådiga Förordning af
den
Den 6 Iulir. 77
den 9 Februarii 1802 angående stängsel skyldigheten.
5:0. Angående Riksdagsmannen Austers
tergkonZ frän Skaraborgs Län motion om förklaring
of ver en annan punct i samma förordning.
Uplästes ä nyo Lag-Ntikottets, uti Memorial
som i sta p^eno blef pä bordet lagt, afgifne swar
pä ätikillige inom Riksstånden gjorde anmärkningar
wio U-jkotteis utlåtande öfwer Riksens Sländers
Justilia Ombudsmans Riksdags berättelse.
Znherre 8tao1 voll läolliern, Lsrsitr:
vig: Da >ag förra gängen gjorde anmärkning wid
Justilia Ombudsmannens berättelse, fästade jag
min upinärkfamhet derwid, att den innehäller, att
Lagstipningen more i ordentligt skick, dä jag likwäl
trodde det förehöll sig annorlunda; enär nu
Lrg-Ulstottet i desi förnyade betänkande behagar
omröra detta mitt yttrande sär jag nämna, att
Konungen redan ar iZoi fann Lagffipningen i
Riket i sädant förfall, akt han till sine trogne Undersökares
wäl och bästa fann nödigt, att lill HofRäcterne
ucgifwa ett fä kallat universal, hwaruli
flera sädana wid Domstolmne inritade oordentligheler
omnämnas, hwars afskaffande Konungen fann
wara af yttersta wigt, defla äro bland annar, att
parter fä utflag sä sent, att fatalier förloras, art
onödiga Rättegångar dels ästadkommas dels förlängas
genom en mängd obehörige sakdrifwarens egennytta;
sädane tillätes söra andras kalan, som icke
äro sä qualistcervde Lagen bjuder, Härads kistor
saknas wid Tingsställena, ingen redowisning för
78 Den 6 Julli.
Häradernes sakören, samt ändteligen, akt ej förordningen
om budkaflar med mera upläses pä det allmogen
mätte lära känna bestaffenheten och äswenlyret
häraf; hade Justitiä Dmbudsmannen pä sins
resor tagit detta universel i hand, och i anledning
deraf gjordt nägon förstning wid Domstolarne jkulle
säkert funnits att pä mänga ställen alt delta ännu
uragtläles; det är således gansta nödwändigt,
det allmänheten blefwe underrättad om JustitiaOmbudsmannens
ankomst till otterne, att han där
något uppehöll sig, sä att man finge tillfälle hos
. honom anmäla de olagligheter, som more att öfwer^
klaga och derigenom läkta beswäret för honom sjelf
att forsta derefter. Hufwudsakeliga ändamälet med
syslans inrättande är den sörfallne Lagstipningens
återställande, som i mitt tycke lättast pä detta sätrei
kunde stje, när sedermera alfwarsamt beifrande
päfölgde.
äerr Landt-Marffalken: Dä Ridderstapet
och Aveln redan bestutit en dustau, att till Kongl.
Majtt i unberdänighet framföra rörande Lagarnes
nogare efterlefnad, torde Ridderstapet och Adeln
anse sin ätgärd i detta afseende tillräcklig och sär
jag altsä nu allenast hemställa till Ridderstapet och
Adelns bifall Lag-Ulstotttes afgifne betänkande» i
anledning af Justitiä - Ombudsmannens inlemnade
berättelse, pä sätt Utskottet nu till följe afiStän,
den derwid gjorda anmärkningar, sig ytterligare ut--  lätil.
Ropades
Jöredrogos ä nyo och biföllos följande twänne
i sista
D?n 6 Julli. 79
i sista pleno pä bordet lagde Memorial frän Allmän»
na Beswärs- och Oeconomie-Ukskottet, nemligen:
Rörande Riksdags fullmägkigen flan lVIattslons
frän Stockholms Län med flores Memorial,
angående en olwungen kohlhandel; och
Rörande vice Talemannen flon flon.<;lon» frän
Blekingen motion, angående Eke skogars anwändande.
Föredrogs ä nyo Oecvnomiä Utskottets i sista
plenum xä bordet lagde memorial angående stängsel
skyldighet samt Wallhjons hällande.
Herr ak Klinteberg ^Vilbelm: jag kan ej
sinna, akt Högloft. Utskottets resultat i fragan fullkomligen
instämmer med dest prämitzer ty dä den
saken tages för afgjord, att hägn och fred för ägor
är för Jordbrukaren af yttersta wigt, sä mäste en
tidigare anstalt derom wara mera formonlig, är den
som widtages sednare, och dä enligt äldre Författningar
tiden för hägnads skyldigheten warit bestämd
till den r Maj hwarje är, dä, L be södra orterne
wäxterna wid den tiden redan äro i tilltagande, och
följagteligen behöfwa wärdas frän ohägn genom
stängsel, dä af detta uräldriga bruk ej nägon allmän
olägenhet warit känd eller blifwit öfwerklagad
och dä ett npskof blott skulle lända den försummelige
tils biträde, men den idogc till olägenhet; sä
anser jag mig ej kunna bifalla, hwad Utskottet om
et! längre rådrum med stängselns ärliga uprättande
förestagit, utan yrkar, akt i denna del wid stadgandet
mä förblifwa, hwaremvt det samma, i dest öfriga
innehäll synes lända landtbruket kill sörmon.
Herr
8» Den 3 Julli.
Zer'r liliam, kelir, instämde häruti.
friherre ak liaK.LN8on, ^näsrs: Jag för
Niiri Vel anser Utskottets tillstyrkande i afseende pä
tiden för stängsels upsältande om wären wara bade
nyttigt och billigt. Osta händer ester starka
rvintrar eller inträffad frost tvärliden, i synnerhet
i skogsbygd ä ds norra orter, att jorden ännu ivid
Maj månads början icke blifwit sä tidigt sti frän
käle, att jordägaren medhunnit särta den förfallna
hägnaden t ständ. Emedlertid är han btottstäld
för mindre eftertänksamma grannars företag, att
utsläppa deras kreatur, som osta gjöra betydelig
stada! och att före omma detta gifwas icke andra
medel än de Uistottet förestagit: hwarföre jag tillstyrker
bifall ä Utskottets betänkande.
^»err ak lUintedsrA förklarade stn yttrade
tanke endast hafwa hast afseende pä hägnads skyldigheten.
Zerr LandEarstalken giorde härefter
proposition kill bifall pä Oeconomiä Utskottets betänkande,
hwilken med Ja beswarades.
Föredrogs ä nyo och bifölls Oeconomiä-Ut--  stotteks den z Julii »a bordet lagde betänkande
angående ändring un Auctions-Kammare ordningen
för Stockholms Stad.
Föredrogs ä nyo Oeconomiä-Utskottets merberörde
pleni dag pä border lagde betänkande öfwer
Riksdags fullmägtigcn ^näerg käilgtons frän
Jemtland, ined steres memorial, angäende werkställighet
as bestutade öfwerenskvmmelser emellan Kpr
koher
-
Den 6 Julli. 8r
koherdar och deras åhörare om Prasie rättigheter,'
jemte Prosten Grefwe von 8ollrEi'ns särskildta anförande
i detta amne, hwaruki äkskillige Ledamöter
af Mstouet instämt.
^err Landt - Marskalken föresiog, ait dä
detta ämne innefattade en af de puneker, som Bondeståndet
framstält såsom hörande lils det i afseende
pä sär stille twistige frågor förordnade Ittstotlets
befattning, detta Oeeonomiä-Utstorkets' memorial
mätte bliftva hwilande kill dest ofwanbemaltc Utstoit
med silk allmänna utlakande inkommit; hemställandes
derjemte Herr Landt-Marfkal en att af,
ffrisler af detta betänkande samt af Grefwe von
Lctnverins anförande, sä Ival som af ett annat
Betänkande Astan Occonomia - IlkOotter onr ett allmännare
deltagande i stjutnings styldigheren, samt
uti upbyggande af Tingshus och Häradsfängelfer
mätte göras och till det särftildta Mstotttk öfwer»
lemnäs.
Bifölls»
Föredrogs ä nyo Oecvnomiä - Mffotkets den z
Julik första gängen uplästa utlåtande i anledning
af Grefwe L^UenborZs, sokan kllenninz, memorial
i afseende pä Kongl. Förordningen den 4 Februarii,
1812, angående indelta Infanteris--RegeMenternas
beklädnadssatt.
Zerr von Lcklleät, kllias, begjärds, art betta
betänkande annu maits fä hwitå, fäsom ägande
gemenstap med en as honom gjord och till Pasie
volance
Audra
Del- N:o 6.
k2 Den 6 Julli.
volance-Utskottet remitterad motion angående pasievolance
ä beklädnads persedlar.
Aerr Landt Marskalken förestalde, a^ wid
en noga granskning Herr vou Lcklleclts ochGrefwe
6/1Ienbor§8 morioner icke ägoe med hwarandra
gemenftap, emedan den förra kunde tillhöra Nikssens
Ständers befattning, men den sednare egen.
leligen wore et regeringsmak, och af den orsaken
symes böra författa.
Grefwe von Lckrverin, kreälic Ladislaus,
anmärkte at Oeconomiä-Utffottet i afseende pä den
sednare motionen äfwen warit af enahanda tanke.
Arr Landt Marskalken gjorde proposition,
att delia nial, i enlighet med Utjkottets utlärande
mätte förfalla. -  Vifölls.
Wid förnyad föredragning af Banco--Utffottets
den z Julii pä bordet lagda utlåtande öfwer
sattet till BancowcrketS förwalkning enar Riksdagar
utom hufwudstaden hällas, blef det samma till
alla delar bifallit, med den tilläggning för Ridderstapet
och Adelns enstilta del i afseende päBan»
co-Ulffotlels förstag om suppleanter, at sädane suppleanter
komme att af RiddarhuS-Direclionen, wid
inträffande behof utses.
Uptogs till förnyad föredragning Banco-Utskottets
i nysibcrörde plenum pä bordet lagde memorial
i afseende pä Disconr-inrättningarne.
Zerr Lilverllolps, 6uliak ^bralram, yttrade
sig skriftligen till protocoller som följer:
I an
-
Den 6 Julli. zz
"I anledning af Högloft. Banco-UtskoktetS
Memorial rörande Disconk-inrättningarne anhäller
jag fä anföra någre anmärkningar. Jag fäster mig
ej ivid ätstiitige warde Ständs ledamöters särskilda
meningar om detza inrättningar. Egdast det af
Utskottet till Riksens Stander öfwerlemnade för»
siag, hura med det sa kallade Riks-Discontwerker
bör förfaras, sedan dest octroij uphör, kror jag böra
något närmare öfwerwägas.
Jag instämmer fullkomligen med Utskottet,
alt det kill allmän gångbarhet fanctionerade representativa
myntets bibehållande ivid desi emot hufwudmyntet
stadgade warde, bör wara Bancoför»
waltningens hufwudsakeliga syftemål. Jag medger
äfwen, alt högst olyckliga lil! en stor del af utrikes
förhällanden beroende anledningar, egemeligen
wällat den rubbning deri, Banco-förwalt»ingen nöd»
gars erfara. Jag har aldrig twiflat, att Banquens
ställning ar säker, fast yttre omständigheter
gjöra det till den största oklokhet, om Bancofedlarnes
inlösande med silfwer skulle tillatas. Sä
länge det system orubbadt följes, i grund hwaraf
Banquen sä mycket utsträckt sine förskott till Staten,
det will säga, sä länge amorrisiementen af de
ukgifne sedlarne orubbadt gär för sig, stall ingen
ting annat än Statens totala undergång kunna förorsaka
Banquens.
Pä detza grunder anser jag Banco-förwaltnin»
gen bör hafva sig såsom en orubbelig regel föreflrifwen,
att L laglig ordning, genom amortisicmenks
inrättningen, och genom indragningen af
förfallna fordringar, söka, sä midt möjeligt är, äter.
föra
84 Den 6 Juiri.
föra det rätta förhällandet mellan den röckla fonden
o si den utelöpande sedelstocken. Der är derföre
det börer till Banquens grundförsaltning, att derifrän
ej utgifwes län pä. annat willor, än emot
fullgod pant: och det är derföre jag pä dek högsta
förklarar mig emot förstaget, akt Banquen ftu le
efter Discont octroijens stut, ensam utan private
actie-ägares deltagande, hälla Disconlen öppen.
Om jag skulle supponera, hivad jag nästan anser omöjligk,
akt aldrig någon oförsigtighet skulle smyga
sig i förwaltningen, och alt Banquen, hwad jag befarar,
säledes ej skulle wid siutliquider i concourser
göra större förluster, än hwad af Discont winsten,
som dä för Banquen blefwe föga mer än 6^ procent,
kunde ersattaö: om jag skulle kunna tro att
ej under tidens lopp Banquens diseontrörelse komme
atk af Riksens Ständer öfwerdrifwas, nar den
genottft deras blotta befallning, ej äterhällen af något
afseende pä enskildas ratt och förmäga, efter
behag kunde utsträckas: om jag således ej skulle göra
afseende derpä, att derigenom tiden till äkerförande
af ett rätt förhällande emellan det reella myntet
och sedelstocken ständigt wid hwar Riksdag
skulle aflagsnas; sä äterstär för mig asrid det ffälet,
att Banquens ändamäl ej är att wara ett
skags handels-contoir, som söker sin högsta möjeliga
winst och uphöjer penninge-räntan: ett enskildt handels-Contoir
stadar derigenom ej Staten, ty det motwäges
af concurrancen med andra, och förhällandet
i rörelsen bestämmes af Statens allmänna belägenhet:
men Banquen förwandlad till ett industris
werk, kan af ingen eller inga enskilda motwägas:
den
Den 6 Julli- 84
den skulle förtrycka all enskild industri, och bli rik
i ett fattigt land: eller om desi rikedom genom understöd
ät Skaten minskades, stnlle den wara förwandlad
till en indireck beskattnings inrättning,
hwars oduglighet wifade sig i förfallna näringar
och landets wanmagt. Banquens ändamål, såsom
läne-Vanque betragtad, ar att läna ut pengar pä
saker pant, och emot sä läg ranta, akl allenast först
Banquens omkostnadcr derwid ersättas och för det
andra småningom en de! af pantens warde indrages,
i fall att pennen möjeligen lill flutet för Banquens
rakning skulle komma att försaljas, och belaningssumman
ej derföre erhölles. Jag frägar:
kunna nägonsin enskildas reverser, hwilka endast behöfwas
till erhällande af diseonttan, anses såsom
fullgod pant för ett publikt werk? stall allmänna
opinionen om Banquens säkerhet lika orubbad som
hittills fortfara, om den en gäng kommer cm ukgifwa
sedlar, mot säkerhet i bara papper?
Dä jag således önstar att Banquen ej mätte
fortfara med Disconten, bör jag ej underläta att
medgiswa, att en hastig indragning af det stora
capital, som redan i Disconk-rörelsen utelöper skulle
wara skadlig för det allmänna. Banco-Utstoitets
protocollee för i8o^ ärs Riksdag kunna bcwiklna,
att jag da tillstyrkte en långsam indragning af delta
capital, pä det at wid occroijens flut, flutliquiden
ej stulle blifwa för känbar. Samma utwäg star
ännu öppen. Man kan bestämma denna indragning
pä 5 eller pä lo är eller flera: blott den ster, blott
Banquen ej sär en inrättning emot sin princip.
Jag medger än ytterligare atc denna indragning
-
86 Den 6 Julli.
ning och den föreskrifne amortistemenken gansta be»
tydeligen förminstar landeks rörelsecapital. Men
detta kommer ju mast af landets hämmade handelsrörelse,
och fanste till en del af Statens stora behof.
En möjlighet sinnes ju dä art Statens tillständ
förbättras, akt handeln en gäng inbringar förtjenst,
att näringarne äler af egna krafter kunna
Uppehälla sig: ty wi hafwe ju a" hoppas en öftvergäng
af den erise svin trycker Eurona, och en
god inre förwalming. Om landers omständigheter
förbättras, förswinner afwen klagan öfwer bristande
penningetillgäng, och hwar oh en förståndig näringsidkare
stall sist söka Discontwerkens biträde.
Skulle det narwarande tillständer fortfara, tycker
jag mig se sä mycket större stal att bewara Banque»,
och ej utsätta den för en winst - och förlust
rörelse. Banquen har alltid i den yttersta nöden
warit Statens tillflygt. Matte han alsid sä förwaltas,
akt han kan wara det altid: mätte de enskilda,
under en klok skötsel af sine angelägenheter,
och en efter sina tillgångar lämpad lefnad, med tålamod
fördraga olyckor, svin fanste icke kunnat
undwikas, och häldre nöja sig med arbersamhetens
längsamma förkofran, än efrersträfwa stora speculationers
hastiga winst, och aldrig lemna ur sigtet,
akt ett penningewerk i landet mätte finnas, som genom
det allmänna förtroendet, är i ständ att wid
vwäntade faror biträda Staten.
Skulle det werkeligen kunna hända, att, in»
nan Riksens Ständers nästa sammankomst, i Banque»
sä stora summor stulle inflyta, att i enlighet
med för dest sörwalming nu upgjorda calculer, med
dest
Den 6 Julli' 87
betz fulla säkerhet nya penningeförstotk till rörelse
kapitalets bibehållande borde göras, wille jag gerna
inga pä Ulstotreks förslag om lans bewiljande pä
ästkillige rudimcuerier, ja til och med, om en witz,
summa bestämdes, pä fastigheter. Penningarus
kvmme dä i rörelsen, Banque» hade full säkerhet,
och qwäfde ej industrien. Om werkcligen denna
händelse innan nästa Riksdag kan förmodas, ön'
stade jag allenast, att BancskUtskottet nu bestämde
i hwilket fall och under hwad wilkor ett sädanl be- -  wiljande af län bör wara fnllmägtige Mätit, samt
till hwad summa der högst finge sträckas. Jag för
min del tror det wara öfwerflödigt, emedan jag tror,
atl Banquens säkerhet ökas ju mer han af fina
sedlar kan indraga, och att, vin an innan nästa
Riksdag fem är skulle förlöpa, sä wida allt annat
hwad allmänna hushållningen beträffar gär wäl.
ingen särdeles olycka är akt befara, om ej förr an
dä det allmänna rörelse-capikalet skulle utwidgas.
I anledning af detza anmärkningar, anhäller
jag hos Herr Landt - Marstalken och Ridderstapet
och Adeln om proposition till aterremitz af Högsofl.
Banco-lltstotteks Memorial.
Friherre Ltael von kkollstem, Lor6trl,ust.
viZ, uplaste föllande:
Wördsamt Memorial!
Sedan Hövlofl. Banco-Utstoltet nu mera inkommit
med fikt betänkande rörande Discont-inrättningen
i Riket, fär jag wid det yttrande, som blifwit
gjordt wid mitt memorial i detta ärende, söl,
jande anmärka. Utstottet upgifwer, att andamälet
med Discont-inräktningen, som daterar fig frän 1773;
88 Den 6 Ittlii.
ftjedt i den »välgörande afsigt att uplislva närin»
gar, samt förekomma ett ffadeligt ocker; widare
medgifwcs, att Disconterne utsträcka sin rörelse öfwer
det i början päräknade capital wart emot föreskrifwit
Reglemente, ytterligare, » t mitzbruk och
olägenheter upkommit genom den öswerdrifna pappersnu-nkmasian,
h,vars hämmande skulle möta swärigheter,
same anser de fördelar denna »vidsträckta
rörelse medför för det allmänna, öfwerwäga vlägenheierne
af.en toral indragning, som kunde blifwa
wädelig. Dock finner Utckottet en ef er omständigheterne
aspasiad reglering och med »varsamhet werkstäld
inskränkning, icke böra uragtläcas; hwarföre
der förestår, att Niks-Disconten wid octroiMs up«
hörande, bör gä för Banquens räkning, med uteslutande
af privaras deltagande emedan den »vinning,
som härpå är, bör sorgfälligt fönvaras för Banquen,
svin i nödens stund kan göra Staten kraftigt
biträde. Och ändteligen, att dä författningarne tillära,
att sä wäl publika som privata medel fä i
Banquen deponeras, man ej kan förbjuda nägvn
osiignera pä si k i Banquen stående capital eller
någon prescriptionskid söreskrifwas, sä länge behållning
existerar, der jemväl utom desi ankommer
pä hwar och ens behag att emottaga eller »vägra
dylika asiignalioner, finner Utskottet intet sätt att
rälta denna oredan, annorlunda än att, alla Disconrer
wid deras oct» öijers förlopp, förändring underkastas
af tillkommande Ständer. Detta betänkande
sätter således utom allt twifwelsmäl, det
Disconterne handlat emot Reglementet, derigenom
begätt en olaglighet samt brunt conkractet, och således
-
Den 6 Julli. 89
lebes L la riZueur fönverkat sine rättigheter, Disconterne
haswa med Banquen ingått ett bolag, ak
insatta en wist fond, samt deremot af Banquen hafwa
biträde af dubbelt deremot fwarande summa;
deremot borde Vanquen också dela winsten. Disconterne
äga rätt säledes att utgifwa astignakioner
ät läntagare, att lyfta i Banquen penningar, men
ingalunda har meningen warit, att denna astignakion
skulle kunna nyttjas som »verkelig penning, ty derigenom
förlorar Banquen sin andel af winsten, och
Disconken behäller allt för egen räkning, det är
säledes ett olofligt werum, som lydeligen sinnes
härutaf, att pä alla de utelöpande astignakioner har
Disconten upburit 6 procents ränta, men dä de icke
blifwa upwiste i Banquen Utan äter inga i Disconten
genom afbetalning, sä kan Banquen afvesta
astignakioner såsom alldeles okända icke beräkna någon
winst, hwilken säledes tillfaller Disconten ensamt,
och har DiSconren säledes förwandlat sig till
privat Discont i stället för bolagsman med Banquen,
som pä sädant sätt förlorar ärligen säkert
par hundrade lusend Riksdaler; men det är icke
nog att Banquen förlorar, det bereder en ullman
osäkerhet för hela allmänheten om hwad den äger
Lä genom detta sätt att efter behag fä fatta sä
manga Discont astignakioner i rörelsen, som för e/
gen winning synes tjenligt, blir den circulerande
penningemastan sä disproportionerad emot warrproLuction,
art penningen simeligen intet char något
wärde, hwarigenom Konungen, Staten och Embetsmännen
med penningelön blifwa lidande samt
en allmän banquerotte beredes utom för aktieägare
som
-
so Den 6 Julli
som
emedlertid dragit kitt sig als förmögenhet i Staten;
det är således tid, ja hög tid att mora den olycka
detta missbruk kan Åstadkomma, och hwilket
Banco-Utstotiet finner sä swart tverkställa. men
som i mitt tycke ar gansta lätt åstadkomma derigenom
, att man blott häller sig wid det lagtiga, som
är att ingeir Discont asiignaticn för löpa i landet
såsom mynt, utan stall owägerligen i Banquen upwisas
och deremot Bankomynt erhällas, saint assignationen
i Banquen till verificakion qwarbliswa,
dels pä det Banquen således mä bekonima sin nllständiga
ratt, dels pä det controll deröfwer mätte
hällas att ej öfwer asiignering ster, och Disconterne
genom rörelse med större summa an reglementerns
tillära, mä sa öfwerswämma landet med etk odugligt
pappersmynt. Pä enahanda satt förhaller det
sig med de sä kallade z procenrs obligationer, e>
huru besia icke röra Bancowerket, men de göras
likwäl såsom mynt circulerande derigenom, att ds
ställas pä sedelhafwaren. — Om de deremot ställas
pä wisi man eller desi ombud, blott för en gäng,
sä ar stadligheten af besia förebyagd; och dä icke
allenast Regeringsformen uktryckeligen bjuder, att
inga andra.sedlar mä fäsom mynt i Riket erkännas
an de som genom Banquen utgifwas, samt
jemwal andra författningar förbjuda all enskilt sedel
utgifning säsvm mynt, sä begriper jag icke huru
ert sädant fielfswäld, hwarigenom den ena medborgaren
genom olaglighet stadar den andra kan finna
förswarare. Och dä lilstottet ytrrak, att del sto,
de i hwar och ens behag, att dem emottaga eller
icke, sa har Utstottet Hels assagl domen öfwer dem,
Den 6 Iulir- sr
dä de icke aro mynt, men likwal nyttjas såsom
myn/ icke allenast i allmänna rörelsen med den som
will dem emottaga, utan äswen i kronvupbörd,
hwilkec just genom de författningar som nämnas i
7 Cap. Wisig. B. nya Lagsamlingen ar sirängeli»
ge>l förbudet, som as följande ksn inhämta?:
Det kan ej förenäs med ordning och
befrämjande af säkerhet uti allmänna pennings
rörelsen- att enskilte personer i stället att
nyttja werkelrgt mynt i deras handel och
köpenskap, eller till bestridande af nödige
utgifter i deras handtering, utuifwa koppar
poletter skrifne eller tryckte sedlar pä skillinge
tal eller sä kallade valuter, tryckte
aSsignationer eller inwisningar pä andre
enskilte män, innehällande större eller mindre
summor- Dfwannämde utrvägar fä derföre
icke widtagas enskilte wid straff och
answar som är ä falsk myntning i allmänna
Lagen utftakadt: Rongl- Majus förbud
den 22 October r?66, samt Longl- Rungörelserne
den 24 NarS 179^ och 2:dra Augusti
1792. — Den oreda,-som för öfrigt stall upkomma
derigenom, att ett mynt ar gängbart, som
den ena tar och den andra wagrar, matie wal en
hwar inse och hwilker jamwal ar sä lätt förfalstadt,
hwaraf redan i rörelsen sä mänga salsta sedlar fin»
nas samc flera redan blifwit stundeligen bedragne,
dä direckion wagrar inlösa dem, hwarföre en hwar
mä agka sig för defla sedlar. Jag sär således ytterligare
yrka, att jämlikt den äberopade Z. i Regerings
Formen samt anförde Lagens rum, alta
Discont-.
§3
Den 6 Julli
-
Discont assignalioner, z procents obligationer icke
mätte tillätas akt såsom mynt sä circulera, utan
Disconkerne killhallas, akt icke widare öfwerffrida
föreffriften af Reglementet, men pä der stagnation
i rörelsen icke mätte upstä, och inskränkningen blifwa
för hastig och derigenom skadande, Banquen genom
enskildt diScon ering mätte kunna hälla en sadan
jemnwigt emellan rörelse capitalek och waru
production, att den förlorade medelwagen äter mätte
finnas, pä det desta disconter, som till näringars
»Hjelpande och förekommande af ffadeligt
ocker icke mätte werka just motsatsen, näringars
förfall, och dek mast oförsynta ocker sa pä allmänheten
som pä staken.
Friherre Stael von käollstein killade muntligen:
af det anförda finnes, förmodar jag, att
mistbruket genast ar pulpet dermed, akt hwarje assignation
Utbytes inom bestämd tid i Banque» emot
dest sedlar. Ast bestämma sädant är Skändernes
magt och ratt. Jag tillstyrker således i likhet med
den warde Ledamot- som nyst talat, aterremist till
Banco-Utffottet, hwilket jag dock icke skulle göra,
om jag anfäge detta kunna uppehålla Riksdagen;
meri dä den ej kan slutas förr än BewillningsUtffoktet
med sitt arbete blifwit färdigt, hwilket fordrar
längre tid, och dä Banco-Utstotlet deremot ej
lärer nu mera wara mycket systselsatk, lärer remisten
intet upstof förorsaka.
Friherre »k Mlcanlon, Austers: Dä nu
fräga ej lärer upstä om annat an det föredragna
Memorialets aterremist, kan der synas öfwersiödigt
att nu nägot ytterligare - om detta amne anföra.
Men dä af en wärd Ledamot blifwit anmärkt, att
de
Den 6 Julli. 93
de utelöpande assignalionerne alt för mycket ökat
den i omlopp warande sedelstocken, will jag allenast
lemna nägra uplysningar. Assignationerne pä
den fond som, i Banquen för Discontens räkning
pä z procent blif,vit insatt, hafma sin credit grun»
Lad i allmänhetens förtroende, hwilket beror af den
noggranhet, hwarmed de af Banquen inlösas. Denna
beror äler deraf, atc en motsvarande summa redan
för Discontens räkning i Banquen befinnes
insatt. Hwad som således i assignakioner i landet
utsprides, stall, sä wida man will bibehälla crediten
i Banquens eg/ia transport sedlar redan förut wara
lill Banque» ur rörelsen indraget, och förökningen
i den utelöpande sedel mastan obetydlig: och det
är ju dä det samma antingen en lika summa löper
uti i assignarioner pä Banquen, hwilka inlöses
eller i dest egna transport sedlar. Äswen kan jag
ej undgå anmärka, att om det alud är farligt att
för hastigt utwidga det omlöpande rörelse capitalet
i ett land, fordras ä den andra sidan stor försigtighet,
att det samma ärer indraga. Pä sadan grund
skulle jag anse oförsigtigt att förbjuda Banquen all
Discont ukläning. Atén som mälet efter de gjorde
anmarkningarne lärer böra äterremitteras, får
jag derom allenast förbehålla mig, att framdeles fä
yttra mig.
Zriherre 8tael von Nollllein: Emot hwad
den wärde Ledamoten nämnt, att dä Disconterne
hafwa tillräcklig fond stående i Banquen, det more
indifferanl och ökade sedelstocken ingalunda om
denna fond eller assignalionerne derpå more utelöpande,
hade jag wäl ingen ting att inwända, om
man kände fonden, om man wore försäkrad, akt ej
94 Den 6 Julli.
öfwer assignering kunde äga runi; men dä ej hwar
man har tillfälle derom sjelf underrätta sig, utan
mäste tro pä andras sager, sä ma ursägtas om
man är lwistare. Dä en wiff Discont ännu har
sina 8oO,c>Oo R:d. stäende i Banque» nästan orörda,
meil andä i hela Riket finnes öfwerflöd af dest
asfignationer, sä ar troligt, att denna rörelse sker
till det mästa utan Banquens widare biträde; utan
att Banquen har nägon winning harwid, och utan
att beräknas kan, hwad som utelöper.
friherre ak Illäkan8on förklarade, att dä
den warde Ledamoten med detta yttrande syntes
äsyfta nägon öfwer assignering, läge den rätta controllen
derpä i sjelfwa Banque», emedan i fall nägon
skulle beträdas med en sädan assignering öfwer
Len i Banquen insatta fonden, han genast straffas
med förlusten af all assignations ratt.
Herr Landt Marskalken frägade om Rid.
derffapek och Adeln ansäge be nu gjorda anmärkningar
hindra antagandet af Banco Utskottets betänkande.
Ropades Ja och Nej
Samma
as Herr Landt Marskalken uprepade
fräga blef ännu en gäng pä lika sätt beswarad;
men efter nägon jemnkning förenade sig Ridderskapet
och Adeln uppä Herr Landk-Marffalkens
proposition om äterrremirterande af beränkandet.
Remitterades till Allmänna Beswärs- och Oe«
conomiä-Utikottet Friherre ^xel llljertag, den 22
Iunii pä bordet lagde, Memorial rörande Jaglvrdningarne.
Uppä sin wid detta tillfälle gjorde begäran
erhöll
Den 6 Julli
-
erhöll Friherre läjerta tillstånd att lill Utffottet fä
inlemna nagra särstildta anmärkningar i samma
ämne.
kiplastes ett Memorial frän Banco-INstotket,
af den 29 Junii, innefattade uilätanve öfwer Konungens
Nädiga proposttisn af den 22 Maj, i
anledning af Fullmägtiges i Jern-Contorer underdäniga
ansökning om ytterligare understöd rin Jern.
hanteringens uprätthällande; hwilket understöd genom
biträde af Vanquen, Nkstottet, uppä anförde
stal icke funnit fig kunna tillstyrka: warandes detta
utlätande äiföljt af en Ntstotts Ledamots BruksPakron
Walrlunä» särskildta tanke.
Lades pä bordet.
Zerr Landt Marskalken anmodade samteli,
ge Herrar ^Sankman akl med det snaraste samman,
träda för att completlera Electorerne, ibland hwilka
en ny ledighet sig yppat efter Friherre von Otter,
Lustaf, Kammarherre.
Uplästes och lades pä bordet följande frän
Stals-Utstottet inkomne utlätanden, nemligen:
Ett af den 4 Julii angående Directionens
öfwer Drottninghuset i Stochholm underdåniga
ansökning om ti iökning ä den för detta barmhertig,
hets werk i star anflagne summa, hwilken Utskottet
tillstyrker mä hädanefter och ifrän innewa.ande
ärs början förhöjas isrän 666 R:d. 32 si. till 2200
R:d. om äret.
Ett dito af den 4 Julli innefattande swar ä
hos
96 Den 6 Julis»
hos Ridderstapet och Adeln gjorde anmärkningar
ivid Ustotkeis belänkande rörande ds under sista
Kriger fängne ogifte Officerares- och Under-Officerares
kill Staks-Werket indragne halfwa löners
ersättning: erkännandes Utskottet billigheten deraf,
att den medelst anmärkningarne yrkade ersättning
mä blifwa wederbörande tilldelad: men tillkännagifwandes
derjemte, atk Statswcrkets tillstånd för
det närwarande sädant icke medgifwer, saint att för
öfrigt Z.-ns Riks-Ständ redan gillat hwad Utstorlet
sett fig söranlätit att i della ämne förestå.
Ett dito af den i Julik i anledning af Herr
Commerce Rådet 8ante5ton8 Memorial om anslag
af Stats medel att amvändas til! winnande as
säker kännedom af S veriges statistik, hwilker anslag
Utskottet- uppå anförde stal ansett icke uddmandigt
att tillstyrka.
Ett dito af den 4 Jnlii i anledning af anmärkningar
wid betänkandet rörande ersättning af
kostnader till Capolter ät Extra Noterings manskapet,
hwaruli uppä anförde ffäl tillstyrkes, att den
ukas Utskottet projecterade anslags summa lill detta
ändamäl mä till 96,020 R:d» nedsättas.
Ett dito af den r Jnlii angående en i Bon»
de»Ständet wäckt frägr om förhöjning i Poststlutslegan
med mera, tillstyrkandes Utstöttes att deida
mål mä hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas.
Ett dito af den i Julii i anledning af Riddarhus-Kamererarens
redogjörelse för upburit förflott
till Riksdagskostnader, hwilken redogörelse Ut»
flottet tillstyrker mätte öfwerlännäs till Landshöfdingen
Friherre Löfwenstöld, i afseende pä liquiden
af
Den 6 Jul». -7
af nu warande Riksdags utgifter till NiddarhusCantzliet.
Ett diko af den 4 Juli! angående en i Bonde-ständet
wäckt fraga om den till fromma stiftelser
anflagne Krono - tionde spannemalens förauctionerande:
tillstyrkande Ntjkottet akt detta såsom
ert Regerings ma! mätte hos Kongl. Majrt i underdånighet
anmälas. ^
Justerades följande:
Utdrag af Prokocollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln ivid Urtima
Riksdagen i Orebro den 6 Juli! 1812.
S.D. Föredrogos ä nyo och biföllos Lag-Utskottets
den 3 sistledne pä bordet lagde Memorial.
1:0. I anledning af Kongl. Mains Nädiga
proposition af den 19 Junii om straff för de Swen.
ska undersaker, hwilka taga gafwa eller förläning
af främmande herrskap, lata sig bruka säsom dest
sändebud, eller gä främmande sändebud till handa
i de ärender som anga dest förrättning, sa wal som
dem, hwilka utan Konungens samtycke söka eller
emottaga tjenst hos främmande maater.
2:0. I anledning af yrkadt dödsstraff för förfalskande
af sedlar och assignationer.
3:0. Rörande yrkad ändring i r. och 7. Eapitlen
Jorda balken.
4:0. och 5:0. Twänne Memorial, det ena i anledning
af Riksdagsmannen Austers petterssons,
det andra i anledning af Riksdagsmannen olok
Olslona
Andra Del- N-s 7. .
-8 Den 6 Julli.
Olssons motioner, bagge angäende stängsel stylvig
heren.
6:0. Utskottets Memorialer i anledning af
Riksens Ständers Justmä-Ombudsmans berättelse.
S. D. föredrogos ä nyo och biföllos, Allmänna
Besvärs, och Oeconomiä-Ukstottets den 3 sistlebne
Julli pä bordet lagde memorialer:
i:o. Angäende en otwungen kohlhandel.
2:0. Angående Ekskogars anwändande med
mera.
g:o. Angäende ändring i Kongl. Förordningen
den 9 Febr. 1822 om stängsel skyldighet.
4:0. Angäende ändring uti Auctions-Kammar
ordningen för Stockholms Stad.
5:0. Angäende de indelta Regementernas beklädnads
sätt.
S. D. Föredrogs och bifölls Banco-Utskottets
den z Julli pä bordet lagde Memorial angäende
sättet huru med styrelsen af Banco- och Riksgälds
rverken bör förhällas, enär Riksdag inträffar ä
annat ställe än i hufwudstaden.
S. D. Föredrogos ä nyo och Biföllos Stats
Utskottets den z sistledne pä bordet lagde betänkande
n.
r:o. Angäende Niksgälds-Contorets Dispositions
rättighet öfwer de frän Kongl. Krigs kollegium
till Contvrek aflemnade behällningar af Arinöens
organisations, allmänna hingst medels, Artilleri
Excerria medels samt Skånska hingst prämie
Castor.
2:0. Stats-Urstolt.ets bsräktelse och betänkande
-
Den 6 Julii. 9-
de rörande Riksgälds-werket jämte bilagan Litt.
D. innehätlande Stats-Ulffokkets betänkande rörande
afskrifning af ätstillige summor, hwilka af Riksgälds
- Contorets medel bliswit anticiperade och till
ersättning ännu balanceras.
z:o. Angående f. d. Regements Qwartermästaren
wid f. d. Swensta Gardes Regementet, Of.
wer>Adjutanten och Majoren Herr lä. k'. ReuterIkölös
Memoriat, att fä ätnjuta enahanda ersätt»
ning för förlorade löningsinkomfler, som bliswit tillagd
Compagnie.Chefs wid f. d. Swensta Gardet.
S. D. Föredrogs ä nyo Banco»Utstottets den
z Juli pä bordet lagde Memorial angående Dis»
conterne, och dä derwid äiffillige anmärkningar
gjordes, beflöt Högloft. Ridderstapet och Adsln att
detsamma, ätföljdl af besia anmärkningar, till B«ico-Atstottet
återremittera.
Höglofl. Ridderstapet och Adeln älstilldes' klockan
still Z. liaxrra.
In stäem krotocolli.
6. Lilverliolxe.
Mandagen den 6 Julin
Plenum klockan 4 eftermiddagen.
Uplastes Allmänna Beswärs-- och OeconomiäUrstottets
afgifne Memorial af de» i i denna mänad,
i anledning af Herr Prosten Doctor kiell.
Usn» till Utstotter remitterade Memorial om in
rät»-
-
iv» Den z Julli.
rättande af en practist Bergsskola i Fahlun, hwar.
om Ucskotret, i anseende dertill, att berörde fräga
af Bergshauptmamien och Riddaren kjkl, mi ett
till Kongl., Majtt afgifwit underdånigt betänkande
redan blifwit wäckt, och dä medel dertill uti den
wid stora Kopparberget inrättade äfrads casia funnes,
trott sig icke bora tillstyrka Riksens Stander,
att ytterligare göra underdänig anmälan.
Lades pä bordet.
Uplästes ett ifrän Allmänna Beswärs- och
Oeconomiä-Utskotket inkommit Memorial af den 4
dennes, hwaruki Utskottet ansett sig till Herr Borgmästaren
I.aAerp.ron8, uti till Utskottet remitteradt
Memorial gjorde förslag, att medel ä nionde hufwudtiteln
mätte ar^läs till hamnbyggnad wid Falkenbergs
Stad, icke kunna i saknad af nödige up«
lysningar för det närwarande tillstyrka bifall.
Lades pä bordet.
Föredrogs Allmänna Beswärs och Oeconomi^
Utskottets under den g:de i denna mänad afgifne
Memorial, rörande det af Herr Handelsmannen
Stabeck, afgifne förslag till inrättande af hushålls
nämder i landsorterne Härads eller Svcknewis samt
reglemente för sädane nämder, hwilket förslag Utskottet
hemställt, mätte till Kongl.Majtt öfwerlamnas
med underdänig önlkan, att Kongl. Maj:t deraf
täcktes lämna desi Åkerbruks Academie del.
Lades pä bordet.
Upläsies och lades pä bordet Allmänna Beswärs-
och Oeconomiä-Utskottets den 4 dennes af->
gifne Memorial rörande Herr Borgmästaren ära
-
Den 6 Jul». isi
kerZs, och Herr Grosshandlaren LeAsrftabsts yrkanden
vin Fyrbäks inrättningar, den ena pä nordwästra
andan af den sä ?alade Holmön wid Quarken
och den andra a ästergarnsholme utan för
Gottlands östra redd. Utskottet hade tillstyrkt, att
Riksens Ständer wille inför Kongl. Maj:l nedligga
den underdäniga önskan, att Kongl. Maj:t med
Nädigt afseende pä Sjöfariens betryggande äfwen
i ofwannamnde farwaiten, i Näder täckes infordra
wederbörandes underdäniga utlåtande, hwarwid i
frägawarande payrkade 2-.ne fyrbäks anläggningar
kunna blifwa swarande mot der äfyftadegoda ändamälet
och om de dertill npgifne ställen äro fullkomligt
tjenande eller om andre dertill böra utses, samt
i sadant fall derom Nädigt förordna; dä RiksensStänder
wagade hoppas att Kongl. Majtt wid
pröfning om medels erhällande dertill, fäster Nädigt
afseende pä den underdäniga önskan Riksens
Högloft. Ständer wid i8oc- och 1812 arens Riksdag
enligt 24 Z. uti Riksdags beslutet underdänigst
framställ rörande Lots- och Vak-fondens anwändande
till bestämde föremäl och updragander
af inrättningens styrelse ät en Direclion under Ordförande
af Chefen för Sjömätnings Corpsen.
Föredrogs Lag- samt Allmänna Beswars- och
Oeconomiä-Utskottens gemensamt afgifnx Memorial
af den i uti innewarande mänad, i anledning af
Riksdagsmannen kettr k>li1slon8 frän Chistianstads
Län Motion, att, med ändring uti 6 Cap. Handels
Balken jemte de serskilda stadgande», landtman
mätte- erhälla frihet till landthandel, i likhet
med hwad Kongl. Brefwet till Commerce-Collegi
-
ros Den 6 Julli.
um den ro Maj 1790 och Kongl. Collegii kungörelse
den Zi Maj samma ar innehälla. Utskotten
hade härutinnan hemställt, att med ändring af r
§. 2 Mom. samt 2 tz. 6 Cap. Handelsbaiken jemte
de särstilda författningar som härmed ega gemenskap,
jordbrukande landtman, i likhet med hwad
Kgl.Brefwet tillCommere-Collegiumd. roMaj 1790
och Kongl. Collegii derpä grundade kungörelse den
zi Maji samma är innehälla, mä sga frihet att
sälja, köpa, och äter till andra i stad eller pä landet
sälja allehanda ätbare eller victualie waror, handarbeten,
Ladugärdsproducter, eller kreatur och deras
afkastning, jord- och trädfrugrer, wildt jemte
sjö och skogs produkter samt warorne till hwad belopp
och hwilken quantitet som hälst uplägga, men
att victualie waror ej mage wid förut, såsom emot
landthandel stadgad påföljd, pä landet säljas i minut,
eller i staden annorstädes an wid hamnar och
tzä torg eller till ringare partier, an lisipund och
stycketal ester hwarje wårås beskaffenhet, under hwilkct
förbud likwäl icke borde inbegripas färskt smör,
ägg och dylika färska waror, hwilka hädanefter som
Hittills, torde böra för Stadernes innewänares beqwämlighet
fä föryttras hwar som hälst till större
eller mindre partier; äfwensom Norrländske StaLernes
Handlande skulle äga tillständ, att i gärdar
och hyrde bodar inwid stadens torg föryttra sä wal
wildt och renkött, som andre victualie-waror, desie
sednare utom torget likwäl icke i mindre partie an
5 lisip., pä sätt rörande försäljning af lin förut
genom Kongl. Commerce-Collegii Kungörelse d. 27
Febr. 1777 ar stadgadt.
Lades
Den 6 Julik» ioz
Lades pä bordet tillika med de af ätflillige
iWottens ledamöter afgifne och memorialet bifoga»
de serskildta yttranden.
Uplästes och lades pä bordet Slats-Utflotteks
betänkande af Len i Julii, i anledning af Capirainen
e. 0. ak rorkelleg memorial om anslående
af medel till understöd för ä utrikes ort warande
Swenflt sjöfolks hemförflaffande till fäderneslandet;
hwaruti Utskottet pä anförde stal förklarat sig
icke kunna tillstyrka, det Riksens Ständer förifrägawarande
behof belasta Statsverket med ert serskildt
penninge-ansiag och sig sjelswa med samman»
flott dertill.
Föredrogs Stats-Utskotkets betänkande af den
4 i denne mänad angående Kongl. Maj:ts Rädiga
Skriftvclse af den 12 Junii 1812, rörande det
project som inkommit Ull en bättre ärendernes behandling
inom Rikets Styrelsewcrk och hwad i detta
ämne blifwit tillgjordt. Utskottet hade deruti
tillstyrkt de förändringar, indragningar och löneförbättringar
samt medel dertill, hwilka Ut flottet uti
åtskilliga af Rikets Styrelsewerk ansett nödige och
nyttige.
Detta betänkande uplästes och kades, tillika
med derwid fogade project tilt en förmänlicme inrättning
af göromalen i Collegierne, sami transsumt
af Kongl. Committöens, angående der fullko nliaaste
satt till ärendernes behandling inom Rckeks Cv'-  iegier och andre Publique Werk, underdåniga betan
-
Den 6 IuM
tänkande
till Kongl. Maj:t den zi Markit 1812,
pä bordet.
Uplästes Stats-Utstokteks under den » uti inuewarande
mänad afgisne betänkande om hwad kill
rättelse för framtiden bör stadgas, i afseende pä styrelsen
af Riksgäldswerket, när Riksdagar hällas
pä annar ställe än i Stockholm och de fleste ibland
fullmägtige i egenskap af Riksdagsmän komma art
Riksdagen biwista. Häruti hade Utskottet förklarat
sig anse tjenligast, att Riksens Högloft. Stänt
der wid början af hwarje Riksdag, pä lika fäkt
som wj,d denna Riksdag stedt, efter för handen
warande omständigheter meddela deras serstildte
förordnande; men derest Riksens Ständer skulle
! pröftva en allmän författning böra rvidtagas, före
,
flär Urstotker: att 1:0. när Riksdagar komma ait
hallas pä annat ställe än i Stockholm, och fullmägtige
i Riksgälds-Lchmoiret i egenskap af Riksdagsmän
wistas ä Riksdagsorten till fulltaligt antal,
äfwen för afgöranoer af wigkigare mäl, styrelsen
dä anses wara pä Riksdagsorten och twartvm
när samnra antal qwarblifwer i Stockholm. 2:0.
Att derest fulltaligt antal af fullmägtige icke bestnMs
pä nägotdexa stället, kommer styrelsen att wara
i Stockholm, samt till antalets fyllande, mäkjas
supplöanler pä den tid och pä det sätt hwarjeStänd
härom förordnar! 'warande wid detta betänkande
fogadt ekl Utdrag af Utskottets Protokoll för den i
Julii, innefattande Herr Profefforen rorssells i
Smnet afgifne serskildta yttrande.
Lades pä bordet.
Föredrogs och lades pä bordet Lag - Utskottets
me»
Den 6 Julli
-
memorial af den 2g sistledne Junii rörande Herr
Lagmannen Grefwe 6^IIenbc>rZK memorial om
skärpning i straffet för skogsäwerkan; ust hwil'ec
mä! Utskottets Ledamöter af twanne Ständ stadnat
emot de af de öfrige twanne, sä akt rwänne alternativ
blifwit framställde, chet ena;, att den förändring
mätte ske uti lo C^p. Byggn. Batt!, samt
62, 6z 0,: 65 §. Z. rui Kongl. Förordningen vin
skogar,ie i Riket den i Augusii -82Z, art med bibehäiiande
af de böter som l mom. Uti 62 och 6z
F.z. i nystnämnde förordning utsätta för äwerlan ä
bärande träd, mast och storwerksträd, de uti z
mom. 62 §. för annan äwerkan ä Kronans parker,
gehäg och djurgärdar utsatte böker fördubblas,
samt de uri 2 mom. 6z Z. för annan ä»verkan
ä allmänning eller enskildtas ägor fördubblas
med bibehållande af de stadgande» som 62 och
6z Z.H. i öfrigt innehålla. samt uti 6Z §. att äwerkan
andra gängen skall ligga i tweböte, och att
den som tredje gängen eller oftare dermed sig förbryter.
bör, jenne erläggandet af sistnämnde böter,
sitta i stock en söndag med qwist eller qwistar i
handen af det eller de äwerkade trädstagen; det
andra alternativer äler innefattande det Utskottet
icke funnit anledning tillstyrka den af Grefwe 6^1-  lenborZ förestagne Lagförändring i detta ämne;
Och hade Utskottet för öfrigt icke funnit stal akt
tillstyrka nägon ändring uti hwad Kongl. Förordningen
den 20 Januarii 1779 samt Kongl. Brefwet
den 16 November 178S och Kongl. Förordningen
den ga September 1801 föreskrifva, angående
fördelningen af de wiken Domaren äger för
ffogsäwerkan förestrifwa eller akt förestå nägon annan
-
nan ordning för atalet af skogsäwerkan än den som
redan finnes stadgad.
Lades pä bordet, tillika med Herr Lagmannen
Uönc^vilis uti protocolls-utdrag bifogade serskildta
pttrande.
Uplästes ett ifrän Lag-Utskottet notitisna
Lnlemnadt protocolls-utdrag af den 2Z sistl. Junii,
Hwaruti Utskottet afgifwit sitt yttrande öfwer de uti
Wällofl. Borgareståndet gjorde och till Utskottet remitterade
anmärkningar wid desi betänkande angående
lösen för gravations-bewis; Och skulle detta
prokokocolls-ukdrag såsom rörande ett ämne, hwarSfwer
de öfrige irenne Riksstånden redan fattat
deras beslut, till handlingame läggas.
Föredrogs och lades pä bordet Lag-Utskottets
uti memorial af den 27 Junii afgifne yttrande öfwer
Riksdagsmännen Lric Mattsons, l^ils WalliLer§8
och ssan lläatt880N8 frän Stockholms Län
memorial, angäende yrkad frihet till husbehofs mjölvch
säg-, wäder- eller watten-qwarnars anläggande
utan föregången syn eller undersökning, hwarwid
Utskottet under Åberopande af desi yttrande öfwer
den förur i Hederwärda Bondeståndet wäckke fråga
om frihet till mjölqwarnars anläggande, samt
dä enahanda skäl med de benni anförde i afseende
pä sägqwarnars anläggande sig företedde, tillkännagifwit
sig icke kunna tillstyrka den äskade förändringen
uti 2o Cap. Byggn. Balken.
Uplästes Lag - UtskotterS memorial af den 2
JM
Den 6'Julli.
Iulii, hwaruti i andledning af Herr Häradshöfdingen
I^uclv. 8tjernliam8 memorial angående tjufwars
lagförande, Utstottec tillstyrkt den förklaring
öfwer 2 mom. uti 21 tz. ic> Cap. Rätteg. Balk.,
att dä en häcktad person inför Rätta tilltalad för
stöld, upgifwer sig ä annor ort hafwa begätt ett
eller flere lika bestaffade brott, eller dertill af ransakningen
annars blott sinnes anledning, stall det
pä Domarens pröfning, efter sig föreieende omständigheter,
ankomma, huruwida han innan den tilltalade
förwises till ransakning under annan domstol,
bör genom striftwäxling med wederbörande först söka
inhämta all mö-clig uplysning om det föregifne
brottets tillvarelse och werklighet, lemte öfrige nödige
omständigheter; hwarefter Domaren har att efter
lag och sakens beskaffenhet förfara.
Lades pä bordet.
Efter upläsande af Lag-Utstottets memorial af
den 2 Julii, angående af Riksdags fullmägtigen
frän Wisby Stad Grosshandlaren 1. LeZeräaftl»
memorial om förklaring huruwida en fullmägtig eller
syssloman mä wittna om sädane egne åtgärder,
som han i nyssnämnde egenstap i den honom anförtrodde
sak widtagit, i anledning hwaraf Utstottet
yttrat sig anse 17 Cap. 7 §. Rätteg. Balk. wara
i afseende pä denna sräga sä tydlig, att någon widare
förklaring Leröfwer ej behöfwes, blef samma
memorial till ytterligare föredragning lagt pä bordet.
Uplästes allmänna Beswärs- och OeconomiäUtstotteks
uti memorial af den 29 Junii afgifne
ytlran,
108 Den 6 Julli.
yttrande östner Riksdagsmannen för Gefleborgs Län
flsolmn Olsbon QonZbergs förflag till skyndsam
»verkställighet af Kongl. Kungörelsen den 4 Februarii
iZn, rörande recognikions stogarne; anseende
Utskottet berörde Kongs. Kungörelse innefatta
tillräckeliga stadganden i de af koneberg upgifne
omständigheter och sig icke anledning att deruti något
förslag afgifwa.
Lades pä bordet.
Allmänna Bewärs- och Oeconomiä - Utskottets
asgisne »nemorial af den 2.dra Jutii, i anledning
af Herrar Vorgmästarne Oabr. Kse!lan6er8 och
dlorltrömg motioner angående näringsidkares rätt
att biwista marknader, uplastes. Uti detta Memorial
hade Utskottet tillstyrkt Riksens Ständer
hos Kongl. Majtts i underdånighet anhälla, att
pä sätt Borgmästaren kjellander förestagit, försa»tningarne
rörande Embetsmans rakt att Utfärda
dylika past noga granskas och inskränkes endast
till dem af werkelin» Borgare och Handlande i
städer, hwilka aro allmänt kände för en hedrande
wandel och för deras bestånd nödwändigt mäste besöka
marknader i andre städer, och att i fall de
oundgängeligen behöfwa betjening derwid af en
eller flera quinspersoner, dcsie skola wara under
answar tillika förpaflade såsom ärliga och wäl kände
personer, samt näringsidkaren wara fln Borgerliga
näring förlustig om liderlighet och wanarr,
af hwad namn den wara mä, utöswaS inom de hus
Den 6 Julli. rvI
dar han sin rörelse idkar, eller pä annat satt af
honom lillmes, understödjes eller befrämjas.
Lades pä bordet.
Föredrogs och lades,ester upläsandet, pä bordet
Allmänna Beswärs- ych OrconomiäUtskoktels
Memorial af den 4 i denna manad angående Herr
Commerce-Rädet 8ante85on8 Memorial om införande
i de allmännaste tidningar af Kongl. Maj:ts
fattande Allmänna Oeconomijka Beflut, i anledning
hwaraf Utskottet yttrat dest förmodan au,detta
skulle blifwa ett ämne för den inrättande Åkerbruks
Academien, eller och i näder updragas laneus
styrelser, att genom uptagande prenumeration besörja.
Uplästes Allmänna Beswärs- sch OeconomkaUtstottets
Memorial af den 4 i denne mänad angäende
Herr Fabriqueren kenckerts Memorial om
ett werkfamt handhafwande af Kongl. Reglementet
den 27 Maji 1782 och Kongl. Brefwen den ro
Mars och den i Iunii 1807 angående de i Riket
inkomme och bosatte judars handels friheter!
wid hwilket Memorial säsom icke innefattande yrkande
om ändring i berörde författningar utan endast
rörande »verkställigheten deraf, hwilket wore
utom gränsen för Utffottets befattning, det ansett
sig icke kunna fästa uppmärksamhet.
Lades pä bordet.
Högloft.
no Den 8 Iulii.
Högloft. Ridderstapct och Adeln ätstiljdes
klockan 7» klt lupra.
In 66em protocolli.
^1. VV. Stråle.
Onsdagen den 8 Iulii.
Plenum klockan i om middagen.
Öpnades listan kill Herrar Bankmäns förledne
gärdag förrättade wal till 8 Electorer, och befun
nos härtill hafwa blifwit utmalde följande:
N:o 51 Grefwe k08ke, Larl.
66 Grefwe Sparre, Lric.
75 Grefwe Underberg Fullmagtig Grefwe
krölictr, ^6olpti.
296 Friherre Uuutlr Fullmagtig Grefwe
Uuutli. Luliak.
z6 Herr Irolle, Arvill.
IZ5« Herr von LnAelbreclrten, Herman.
1760 Herr Reutercrona, Larl.
1922 Herr von platen. Larl T^cliateg.
Herr Landt-Ncrrstalken anmodade Herrar
Electorerne, alt i morgon >a bittida sammanträda
att deras wal till fyllande a, leoigheter i ätMige
Utstött mätte kunna öpnas i plenum hwilkee Herr
Zandt-Marstalken förmodade komme akt begynnas
klockan 9.
Högloft. Ridderstapet och Ädeln ätstiljdes
klockan z tift s. Illt lupra.
In llclem protocolli.
- Lj. SiltverAolxs.
^hors-^ ^
Den 7 Julii. m
Thorhagen den 9 Julii.
Plenum klockan y förmiddagen.
Upbrötos Herrar Eleckorernes listor till tvål
af Ledamöter i Utskottet och funnos wara utsedde:
Uti Allmänna BeswärS- och MconomiäUtskottet
efter Herr 8xalclencreul2.
N:o. 297 Fnderre Uill^ncrantr, jfolaan WiU
Kelm, Landshöfding.
I BewillmngS Utffottetefter
Fnherrarne Uurk och lSarnekovv.
N:o. 222 Friherre kuke fullmägtig Herr akklmtederz,
Miltaelm, Landshöfdingc;
och
izos Herr von Lltkall, ^scob kottsr, Bruks,
Patron,
i Expeditions-Utffottet.
efter Herrar von Lckantr och UaAerkselm.
N.-y. 66 Herr Uillsotiök af Godlared, fullmägtig
Hert Uagerkaoim, Olok Kolarn,
Kammarjunkare.
52Z Herr löotklieb, Larl kreäric, Protocolls-Secreterare.
Justerades Pleni Protokollet för den 6 Julii.
I afseende pä de deruti uptagne mäl rörande
beklädnads skyldigheten för indelte armeen hade
Grefwe 6^IIIent)0r§, polian UlenninZ, inlämnat
följande förklarande som uplästes:
Fränwarande dä i sista pleno, Högloft. Ridderstapel
och Adeln ansäg Min motion angående beklädnads
skyldigheten föy indelta grmöen säfom ett
mäl
n2 Den 9 Iulii.
mäl icke tisthörande Riksens Ständers åtgärd böra
förfalla, får jag med anledning af 20 §. Riksdags.
Ordningen wid Protocolis justeringen anmärka, att
jag warit fränwarande och sä mycket mindre i beflutet
deltagil som jag ansett tillämpning af 44
K. i Niksdags-Ordningen harwid dordi äga rum.
Justerades följande frän Expeditions ^tstottet
inkomme Expeditioner till Kongl. Maj:t:
1:0. Om nagra af Riksens-Standers Justitia
Ombudsman föreslagna Lig-förändringar.
2:0. Om förändring i 4 Cap. 6 och 7 §. §.
Mistgernings Balken.
Z.-o. Om förändring i 7 Cap. r §. Jorda
Balken.
4:0. Om lösen för gravations bewis.
5:0. Om ersättning ät Majoren keuterlkölc!.
Anmältes och infördes pä manligt sätt en deputation
frän Hcderwärda Bondeståndet, anfördas
Riksdagsmannen lläk»n k>ers8on frän Jönköpings
Län, hwilken npläste och aflemnade ekt prokvcolls.
utdrag af denne dag, innehållande att Bondeständer
bifastil Lag- samt Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utskottens
gemensamma betänkande angäende
landrmäns och jordbrukares handelsfrihet, samt tillika
beslutat, att genom en deputation utbedja sig
de öfrige respeclive Eländens wälwilliga afseende
pä de kraftiga skäl som till enahanda bifall synas
föranleda.
Pepulationen asträdde.
äerr
Den 9 Julli- nz
Zerr Landt-Marskalken yttrade fig, att se.
dan nu mera Oeconomiä-Utffottets betänkande angående
Tullverket inkominit, och Ridderffapet och
Adeln beftutik, art under en wist iynpunctderöswer
höra Bewillnings-Uiffotket, more nu tiden inne att
företaga Oeconomiä-Utffottets betänkande om husbehofsbränningen,
hwilket äfwen i afseende pä BewillniZs-Nlffottcts
arbete wore as nöden.
Konungens Nädiga Proposition rörande bränwins-bränningen
i Riket upläjies a nyo.
Herr Landt - Marskalken erindrade att den.
Ne Nådiga Proposition blifwit kill Oeconomiä-Utskottet
remitterad, hwilket inkommit med ett betan,
kande, som, ester gjorde anmärkningar blifwit akerremitteradt.
Detta betänkande byggdt pä andra
grunder an Utskottet uti sikt sivar pä äierrcmisien
framställt, förmodade Herr Landt - Marskalken icke
widare behöfwa upläfas.
Ridderffapet och Adeln instämde häruti, och
blef alitsa Oeconomiä-Utffottets sednare, den 9 Ja.
nii pä bordet lagda betänkande upläst.
De den ig Junii wid detta betänkande gjorde
och pä bordet lagda anmärkningar ansäg Ridderskapet
och Adeln uppå framställd fraga af Herr
Landt-Marjkalken icke behöfwa upläfas.
-Herr Drufva, Ikure, Upläste till protocollet
följande:
Walborne Herr Landt-Marffalk
sä ock
Högloft. Ridderffapet och Adeln'
Dä Riksens Ständers huswudfakeliga före.
Andra Del- N:o s. mäl
Den 9 Julli.
mål lärer blifwa, akt enligt Kongl. Majus Nådiga
Proposition i underdänchhet förestå en för landets
bebof nödig och oundgänglig husbehofs branwins
ttllwerkning, som icke ma begagnas till Rikets
och der allmännas skada genom en sä oinskränkt
bränwinsbränning som medtager inwänarnes behof
af tillgäng pä spanmäl kill bröd och befordrar en omältelig
branwins sörlarina, sä u beder jag mig
Högloft. Rid-derstapek o h Adelns tälamod nar jag
i dag ivid mälecs afgörande äler wägar yttra mig
härom.
Som de grunder hwilka jag i mina ame
dictamina i detta ämnet förut framställt wunnit
bifall inom pluraliteten af detta Ständ, anser jag
för en skyldighet att de samina framställa lämpade
efter allmänhetens önskningar mera detaillerade och
pä satt och med wiikor, hwilka wid en tilläten husbehofs
brännvinsbränning synas böra betragtas; och
som de i nägra fall afvika frän Högloft, allmänna
Beswärs- och Oeconomiä-Urstoltets betänkande same
äro mera enlige med rZr>o ärs branwins förord,
ning, äro de i den ordning upstallde ack de stola
kunna tjena till grund för en blifvande bränwinsförordning,
sä framt de af Högloft. Rivderstapet
och Adeln anses förtjena bifall, och äro följande:
i:o.
Ingen branwins branneripanna fär i stad eller
pä landet öfverstiga 90 kannors rymd eller storlek,
wid matningen af en panna med wänlig hast
Lfrän bottnen lill halsen, och ä en panna aned conist
hart ifrän bottnen up till kransen; dock sä att
wid all matning afseende icke göres pä 2 till högst
3 kan
-
Den 9 Iulii.
Z kannors större rymd för det sä kallade kokrummet.
2:0.
En bränwinspanna hwars höjd understiger en
tredjedel af dest diameter, fär ej öfwerstiga hälften
af den pannerymd agaren ar berättigad att nyttja
efter den här nedanföre antagne beräkning.
Z:o.
Hwar och en som äger rättighet till bränwins
bränning, äger att begagna en distillerspanna af 6
kannors rymd, utan serstild afgift eller beräkning
i den pä bränwins tillwerknings pannan tillätne
storlek.
4:0.
Pä landet kommer all bränwinsbränning att
åtfölja jorden pa det sätt, att inga andre än de,
som antingen äga hemman eller hemmansdelar eller
efter contractec bruka andras hemman eller hemmansdelar,
under wilkor atr fä tilliverka bränwin,
erhälla rättighet denna tillwerkning utöfwa.
5:0.
Uti Städerne, med undantag af Stockholm,
Götheborg och Carlscrona, om hwilkas bränwinstillwerkning
serflildt warder förordnadt, kommer
bränwinsbränningcn att grunda fig pa hwarje stads
folknummer pa det sätt, att 80 mantalsskrifne personer
fä begagna en panna af femtio (Zo) kannors
storlek, illo personer sextio (6o) kannor, 180 personer
(70) Sjuttio kannor, 242 personer (,go) Åttatio
kannor och Zos personer (92) kannor, hwarutöfwer
ingen panna i Stad får nyttjas, ej eller
någon som är under femtio (50) kannor
6:0.
Den 6 Jul»
6:0.
All bränwins branning i Städerne mä werkställas
med särstildte pannor af förenämnde storlek,
hwar för sig eller uki sammansatte werk, ett eller
flere, alt efter som Stadens fleste husägande innewänare
derom öfwerenskomma, dock sä, att om flera
pannor nyttjas inom samma werk, den tillökning
i afgiften kommer att iagltagas som i följande
17 mom. för landet ar stadgadt.
7:0.
All bränwins tillverkning i Städer och pä
landet dör endast uckfwas (8) äkta märiader hwarje
är, samt under Jnnii, Julii, Augusti och September
mannder uphöra och följagteligen under deste
mänader wara aldeles förbuden.
8:0.
Ägare af hemman samt de brukare af andras
hemman som erhällil rättighet till bränwins bränning,
men icke sjelfwe wilja begagna denne rätt,
stall det wara rillälit upläta densamma hel och
hällen, men icke styckad till någon pä ägorne böende
annan person, sä wida denne sielf icke äger
rättighet att bränwins bränning idka, börande dock
hemmans ägaren eller den lill bränwins bränning
berättigade hemmansbrukaren, blifwa answarig för den
afgift som för rättigheten att tillwerka bränwin
kommer all äga rum.
y:o.
Sä bestaffade hemmansägare eller hemmansbrukare,
som efwan äro anförde, hwilka innehafwa
flera hemman eller hemmansdelar, de där med ägarens
elier brukarens egne bade folk och dragare bris
mas
-
Den 9 Julli- n?
was och Mas, och aro belägne inom en wils afstånd
isrän det ställe där ägaren eller bi akaren är
wistande, boende eller mamalsstrifwen, blifwa be»
rattigade, akt pä ert ställe uköfwa bränwins tillwerkning
för desse inom förenämnde afstånd belägne
hemman eller hemmans delar till sä stor pannerymd
som swarar emot hwad för desse egendomar sammanräknade
är tillätit all gagna, utan alt likwäl
den titlförene förestrifne högsta panne rymden 9a
kannor derwid fär öfwerffridas om ock för sädane
hemman san manräknade en större pannerymd sig
belöper, i hwilken händelse den öfwerffjutande pan.
rikrymden kommer alt nyttjas i serskildt panna.
ro:o.
Rättiahcken att försälja bränwin som lösligen
blifvit tillwerkadt, emellan alla städer och landet,
föiblifwer obehindrad och inbördes, likwäl utan
minuterings räte för den andras område; och ma
ej eller ägare eller brukare af hemman eller hemmansdelar
pä landet, som bränwin tillwerka, af»
yttra mindre än ett stop hemma i dess hus eller
mindre än en kanna om han förer det lill Stad
att där försäljas.
r r:o.
Om försäljningen af det bränwin som i Stad
tillwerkas, mä den, som rättighet till en sädan lillwerkning
sig förwarfwat eller de sammansatte bolagen
disponera, aftala bränwin i större eller mindre
partier, dock icke under ekk stop i sänder, eller
akt någon bränwins minutering dermed mä utöfwas
annorledes än här nedanföre warder sörordnadt.
12:0.
Den 9 Jul».
12:0
Afgiften för rättigheten att fä tilkwerka och
distillera bränwin pä landet, fördelas dels pä hemmannen
och dels pä brännvins pannorne efter den
kannerymd som hwar och en hemmansägare eller
brukare kan blifwa tilläkit enligt följande
Tariff.
Som utwisar kannetalet i anseende till egendomens
warde ej mindre än den högre pannerymd
som til! undwikande af för mycken ändring af redskapen
förestäs till etc wist maximum i classen emot
den tillökning i afgift som Bewillnings-Utjkolket
kan firma skäligt att förestå.
Lörsta Classen.
Egendomens wärde till och med
500 R:rpannerymd2O kan:r
7Z0 — 25 —
1222 Z2
Maximum kill 50 kannor^2Ooo
3Z —.
IZ222
42
4OS0
4A
IZ222
Zv —
Andra Classen.
l 6220 R:r — 5 A kan:r
I 7202
62 -
till7Zkannvr^ 8022
6Z -
! 9222 ^ 70 -
>12222 75 ^
Tredje Classen.
Ii 1202 N.r
78 >
,2222 8l -
till 90 — ^lzooo
84 -
>14222
87 -
>15220
90 -
hwarwid iagktagas att den sista pannerymden i första
och andra classerna ingär i denpäföljandeclastens
maximum, sä alt 50 kannors panna kan ökas till
75 kannor och den sistnämnde ti!! 90 kannor för
den derä belöpande afgift, hwaremot den som icke
äger sä stor panna, honom efter ofivanstäende Tariff
för dest hemmans warde tillkommer, endast betalar
afgiften efter den werkeliga pannerymd, hwaraf
han sig begagnar, och kommer wid alt detta att
iagttagas h-vad i arbra mom. om serskildt inrättade
pannor är förordnad!, sä att de endast till hälften
emot ofwanstäende Tariff, mage begagnas, men fulla
afgiften derföre likwäl beräknas.
iZ.o.
Sä wal afgiften för bränwins tillwerkningen
pä landet, som den deremot swarande pannerymd
kommer akt bestämmas efter del wärde, hwartill
egendomen wid allmänna bewillningens utgjörande
blifwer taxerad.
14:0.
I Städerne betalas brännwins afgiften osmén
efter pannerymden i samma gradation som för
landet blifwer fastställd och i stället för afgift efter
hemmanswärdet kommer en serskild afgift att
erläggas af hwar och en i Staden mamalsfkrifwen
person.
15:0-
Hwar och en som äger rättighet att tillwerka
bränwin blifwer det tilläkit i flera pannor dela
den pannerymd som honom tillkommer att gagna
emot det att panne afgiften erlägges etter pannornes
sammansiagne rymd, dock mage icke sädane
pannor pä serffildle ställen utan blott inom ett och
samma brännerie nyttjas. a6:o.
lss Den 9 Julii
16:0.
Den som icke will tiilwerka bränwin och der»
till äger redskap, becalar endast hemmansafgiften,
men finnes han hafwa bränwinsredskap i fin gärd,
Utan qtt den i behörig ordning är förseglad, be»
talar han lika panneafgist, som more bränwinsbranning
af honom uköfwad, änskönt han föregifva
ftuile att den icke af honom gagnad bliswit.
17:0.
De som äga landiegendomar af högre warde
an den summa som swarar emot högsta pannerymLen,
90 kannor pä hwarje panna, arv berättigade
att för den öfwerskjurande summan af egendomens
warde nyttja eii eller flere, pannor, dock icke någondera
öfwer 90 kannor till det sammanfiagne belopp,
som emot egendomens warde swarar; och kommer
för sädane tillökade pannor att erläggas en högre
afgift pä pammymden, än i den händelse da detta
kannetal stiger högre än lill 90 kannor, hwilken
tillökning i afgiften kommer att uti ett billigt förhållande
af Bewillnings - Utskottet närmare utstakas»
18:0.
Om bränwins tillwerkningen och disiilleringen
i Stockholm. Götheborg och Carlscrona och sältet
till desi uröiwande, lärer dec öfwerläcas Kongl.
Mafit efter Desi Nädiga godtfinnande och till
Statens bästa fördel förordna, hwarwid i afseende
ä afwerknings qvantum af spannemäl i jemförelse
med desie städers inantalsstrjfne perfondr, samtpan»
nornes storlek samma förhållande och grunder komma
att tjena till efterrättelse, som för de öfrige
städer arv fastMdte. 19:0.
Den 9 Iulii. 121
iy:o.
Ifrån nyssnämnde z:ne staders lager af bran»
win bör icke saljas mindre än en half ankare ät
hwar köpare, hwadan nägon utminukering > smärre
partier eller rättighet till kroghällning för desse
brännerier icke fär äga rum.
22:0.
Med undantag af gastgifwerier och ftattlagde
krogar, hwarmed förstäs sädane, som hafwa serskild
jordeboksränta stg äsakt, och lika med gästgiswe»
rierne icke kunna belagas att sälja bränwin; böra
alla krogar pä landet pä det strängaste wara förbudne;
men enär pä nägvt ställe i afseende pä rörelse
eller andre behof, det skulle anses oundwikeligt
eller nödigt, akt en krog eller näringsställe skulle
tillätas bör en sadan icke fä wara närmare belägen
kyrka, stad, gästgifweri eller skattlagd krog
an en half mil. Ester föregången undersökning
wid Tings-Rätten, åge Konungens Vefallningshafwande
att om nödwändigheten af en sädan krog
eller näringsställe sig utlaka, men bör underställa
sitt Utslag Kammar-Collcgii bepröfwande förr än
rättigheten fär gagnas, om den as Konungens
Befallningshafwande blifwcr tillstyrkt.
21:0. ,
Wid större landlegendvmar och bruk mä för
agarnes egen betjening, egne handtwerkare och tjenstefolk
som ä egendomen gagnas, samt ankommande
främmande betjening, kunna inrättas wärdhus hwa»
rest bränwin wid spisning fär till dem försäljas,
men allt branwins salu till andra, ware pä det
strängaste förbudet.
!22 Den 6 Julli
22:0.
Wid Ting, upbörds stämmor, auctioner, möten
och andre folksamlingar rä landet, som hällas
pä andre ställan än Gastgifwaregärdar, ma icke
branwin af eho den ware i nörre eiler mindre partier
lill salu hällas; äswensom de pä wista stallen,
wid Auction brukelige sä kallade siagsupar warda
strängeligen förbudne.
23:0.
Wid marknader pä landet bör icke branwin fä
försäljas af andre än gästgifware eller sädane nä.
ringsidkare som pä fart ofwan omförmälc är erhållit
branwins minuterings rättighet.
24:0.
I städerne stall Konungens Befallningshafwande
sedan Macistrakeu blifwtt hörd bestämma icke
allenast antalet af de krogar där bränwin fär
minutera^ utan äfwen de ställen inom staden, hwarest
sädane krogar fä anläggas. Pä källare och sä
kallade wärdshus, där mat gifwes samt lika beskaffade
mindre näringsställen och markelenterier, sär
branwin förytkras under förtäring af mat. Landshöfdingen
äger pröfwa behoswet och mängden af
sädane mindre näringsställen och marquetenterier
efter stadernes olika beskaffenhet till folkmängd och
andre omständigheter. I alla sädana frågor såsom
hörande till ordningsmål bör den mistnöjde hos
Kongl. Maj-.r anföra sine underdäniga beswär och
söka rättelser
25:0.
All branwins försäljning under Gudstjenst
det ware sig i stad eller pä land ware pä det
Den 6 IM. *2z
strängaste förbuden med undantag likw-äl af staderne
pä Källare och wärdshus dä mat under Gudstjenst
gifwes.
26:0.
Hos Kongs. Maj:t lara Riksens Ständer anse
nödigt i underdänighet anhälla, att förbud emot
bränwins tillwerkning icke mätte fä äga rum för
längre eller körnare tid, utan högst wigtige orsaker
och dä Rikets behof af spannemäl icke kan fyllas
pä annat sätt an genom besparing af den, som i
annat fall stulle ätgä till bränwins branning.
27:0.
Enär ett sädant förbud emot bränwins bran,
ning under en eller flera monader af den tillätna
bränwins bränningstiden blifwer ansedt nödigt,
kommer denna förbudstid ask stallas pä sä mänga
mänader, räknade frän Ockober mänads början som
nödwändigheten fordrar, äfwensom sörbudstiden allid
kommer att wara i oafbruten fortsättning och således
utan mellanskof af rillätne eiler icke tillätne
bränneri terminer, hvarförutan Riksens Stander
torde anse nödigt hos Kongl. Majit underdänigst
anhälla, att enar bränwinsbranning för längre eller
korrtare tid anses böra inställas, Kongs.
Maj:t täckes derom sä tidigt som möjligt ar meddela
allmän underrättelse, pä det hushållare mäge
bliswa i tillfälle derefter ställa de härmed i sammanhang
stående enstildre hushålls anstalter.
28:0.
Alla inskränkningar mi bränwins lillwerkningstiden
böra wara lika och inträffa under samma tid
t alla fläder och pä landet.
29:0.
is4 Den 6 Julli.
29:0.
Den hemmanen pä landet ätföljande bran»
wins afgift, sann hwad städernes mantalstrisne
personer erlägga, sommer altid att utgå antingen
bränwin får tillwerkas, eller för längre eller korrka»
re lid inskränkes.
go:o.
Wid inträffande förbud -mot branwins brätvinS
tillwerkningen kommer vanne afaiften alt minstas
i förhållande tilt den minskade bränwinsbrännings
liden, sa att för hwarje manad af den sednare
en åttondedel af panne afaiflon förswinner.
Sädane aro de grunder, regler och förcskrifter
hwilka efter min olörgripeliga ranka kunna
komma i betragkande. Säkert äro flere föreskrifter
nödige som undfallit mig. men som af delta Stånds
ledamöters uplysta bedömmande icke lara undgä
att anmärkas och widkagas. Art det som rbrer
controll, tillsyn och werksamhat öfwer den blifwan»
Le författningens noggranna efterlefnad, jemte det
answar och de påföljder som aswikelfer derifrån böra
aläggas förbrytaren, lära Ri sens Högloft. Stander
finna lämpligast att i underdånighet öfwerlemna
till Kongl. Majus Nädiga granstning. bepröfning
och stadgande hälst tid och omständigheter i
öfrigt icke synas tillåta Riksens Ständer a t ingä
Uti skärskådande af allt det som hörer till detta
stadgande, och lärer Kongl. Maj:t täckas widiaga
dem sä alfwarsamma som ärendets angelägenhet och
beskaffenhet fordra till winnande af säkerhet för
lydnad och werkstallighel som med andamälet instämmer.
Hwad
Den 6 Julli. 12Z
Hivad sluteliaen beträffar den delen af Konungens
Nådiga proposition svin äsyftar de lagars
och författningars öfwerseende, hwilka kunna hindra fylleriet
och annan dermed förenad osedlighet, hwiiket
ämne blifwir förwist till handterande af Höglofl.
Lag-Ukstotret, sä lära Riksens Höglofl. Ständer
sedan desi utlärande inkommi., taga det samma un.
der öfwenvägande.
Zerr Lohet, Lukas, anförde strifteligen:
Walborne Herr Landk-Marstalk!
Höglofl. Ridderstam och Adel;
Jag har ej begärt Ridderstapet och Adelns
upmarksamhet för at. gransta elter gilla de olika
förslag som arv gjorde as Oeconomiä. Utskottet om
bränwins tillverkning.
Detta ämne är redan tillräckeligt afhandladt
förut och ända mera i dag ibland ost—hwilka förslag
jag förmodar erfarenheten och en stor kännedom
af landets behof och tillgångar upgjort; hwarföre
förutser af samma ordsak häruti grunden för bifall
eller afflag.
Dä denna tillämnade författning betragtas
under fin veconomista synpunct, frägar jag om den
ej kan anses mera oeconomist än hittills stedt,
och således mera tillhöra den execmiva magkens,
omsorg änden lagstiftande maqtens förutseende,
som ändä framtiden kan göra owifl. Anninstone tycker
jag att hädanefter förändringar af denna nu
tillämnade lag mätte öfwerlemnas utan inskränkning
ät Regentens godtfinnande för att kunna Atwidga
och förbättra efter lid och orter densamma, således
126 Dm 6 Jultt.
beskattningen derföre efter samma grunder som
Riksens Ständer antaga uti desi nu wantadö författning.
Dä en lag stiftas, tyckes wäl rättwksan fordra
dest wälgörande kraft lika allmänt pä alla statens
medlemmar, om an den skulle werka pä ett
olika satt- Dä kan man först saga att alla begag»
na sina förmoner under samma lag. — Denna sats
skall säkert bifallas af dem som ej bestrida ett olika
förhållande i Rikets oecönomie frän Torneä
alf till Öresund.
Jag förestår således att hwad förslag som
kommer i detta amne att antagas, antingen Oeconomia-Utstottet
eller af de andras. — NonungenS
rätt wara förbehållen, att gifrva pannerymden
den widd som förändrade tider och olika
orter kunna medgifwa, öfwerlemnad länewiS
emot en afgift proportionaliter med den
som kommer nu framdeles af AiksenS Stander
att fastställas, och härpä bcgäres proposition
innan något förslag kommer under Ständets pröfning.
Herr klack, Larl, förklarade sig instämma
med Herr Loisst och önsta, att ät Kongl. Majtt
märke öfwer!emnås, att om Han sunne omständighererne
sadant tillöka Ukwidga bränwins bränningen
under de tider dä Riksens Ständer icke aro
tillsammans.
Friherre tVrrmFel, klsnnin^, likaledes.
Herr Landt Marskalken föreställde alt hufwudsaken
först borde afgöras, hwarefter den af
Herr Loisst wäckte fräga ssrstilt kunde till pröfning
förekomma. Grefwe
Den 9 Iulw r-7
Grefwe (-MenborZ. polian blenninZ, upläste
följanoe:
Sevan, i afseende pä en allman yttrad önskan
isrän alla Riks-Standen, Oeconomiä-Utjkottet an.
sekt sig böra frångå desi första betänkande rörande
bränwins tillwerkningen och deremot till grund för
desi sednare nu förewarande betänkande antagit de
principer för en inskränktare bränwins bränning som
ifrän alla Riks Stand blifwit yrkade, har det warit
owäntadt, att ett förslag nu skulle framställas,
som veste principer motsäger. Hufwudprincipen i
Ul-kottets betänkande har warit, akt anse bränwins
bränningen icke som en näring utan egenkeligen såsom
en husbehofs anstalt: däriftän hafwa utgatt
de tillstyrkanden, betänkandet innehåller, och da Utskottet
följt Riks Ståndens icke olydelige föreskrift
i vetta afseende, anser jag det wara inconsequent,
att, som jag rrodt mig finna wara förestagit, partiell
äter stänga denna principe, och till en del
rubba grunderne för belänkandet, men likwäl bibehålla
wiste förslag som fota sig pä desie rubbade
grunder. Deste nya till förändring föreflagne grunder,
aro en utwidgad rättighet för större egendoms
ägare att begagna flere större bränwins pannor pä
ett ställe till större pannerymder tillsammans, än
den endast tillame af 90 kannor pä ett ställe, emot
en tillika förestagen afgift ä hemmanen. Om detta
kan wara enskilt nyttigt för dem, som derigenom
komma i tillfälle att begagna bränwins bramin,
gen som näring, bör likwäl denna förändring sa
mycket mindre medgifwas, med twäng till en hemmans
afgift, som densamma skulle ej allenast föranleds
-
r28 Den 9 Julli
leda
till en widsträcktare bränwins branning, hwil«
ken man welat förekomma, ulan äfven upmana
andre till en dryg hemmans afgift twungne alt i
inrättande af bränneri taga sin stada igen. Man
hade icke hafl anledning befara en widsträktare bran,
wins tillwcrkning genom det första förkastade be»
tänkandet som wäckte sä synnerlig upmärkfamhet,
än genom nu föresiagne förändringar, hwilket betänkande
likwäl, äfwensom det nu förevarande, innehålla
principer i anseende till hemmansbrukare,
grundade pä rättwisa och billighet. Den som will
lemna mer afseende pä dem an enskild branwins
brännings fördel, mäste medgifwa, att det blifwec
alsingen princip i beskattning, dä till exempel ett
mantal deladt emellan 4 äboer tillägges rättighet
till större pannerymder tillsammans an agaren af
tjugu gänger större hemmantal eller tio mantal, men
agaren af veste tio mantal icke dest mindre älagges
mera an tjugu gänger större hemmantals afgift än
förenämnde halfva manial utan motswarande branwins
brännings rättighet, och med skyldighet till
erläggande deraf, utan afseende om bränwins bränningen
förbjudes eller icke, hwilket alt jag i mitt
betänkande ätsöljande, särstilte mening närmare detailleradt,
m?n hwilket förhållande innefattade der.
emot mindre obillighet dä ingen hemmans afgift
i betänkandet är älagd; om dä säterier i synnerhet
icke i afseende pä jord utan pä serskilte rättigheter
komma art upgä till högre wärde än andre hemman,
blifwer hemmans afgiften för dem efter wardering,
icke efter hemmantals beräkning ytterligare
tryckande, halst det stundom kunde inträffa, alt nä
gon
-
Den 9 Julli. 129
gon bränwins brännings idkare, gerna "medelås en
högre wärdering pä sin egendom, för akt derigenom
winna rättighet tili större och flere' bränwins pari»
Nor, som under jemnförelfe med denna wärdering,
sannolikt beredde en högre obillig wädering för desi
icke bränwins brännande grannars egendomar. För
egen del finner jag i dst förslag att betala dryga
bränwins afgifter för egendomen därJag; ej ^eMt
rillwerka bränwin, en npmaning, art blifwa bränwins
brännare det jag ej warit och önskat att ej
nödgas blifwa, dä deremot frihet för hemmans afgift
ostridigt ftnlle befordra inskränkning L bränwins
tillwerkning, halst mänge dä ej torde begagna
rättigheten dertill. Hwad städerne angar, krok jag,
att utan rubbning af hufwudgrundeme i betänkandet
en billig jemkning i anseende till deras bränwins
brännings rätt kunde äga rum. I anseende till
detta alc anhäller jag »vördsammeligen, akr i öfwerensstämmelse
med hwad jag i särskilt yttrande anLragit,
proposition nu mä göras till bifall af betan,
kandet, men skulle emot förmodan antagande af nu
gjorde forsing ställas i fräga, sä anhäller jag art
med ärendets siuteliga afgörande mä upskjwas sä
mycket häldre, som det synes mig wara aldeles 0-  kämpeligt, att efter föregången flygtig läsning, genast
pröfwa de flera föresiagne nya puncter, dä
man ej genast kan fatta, mindre granska och"" öfwerwäga
hwad som är föreslagit och hwartill rädrum
bör medgifwas
Erefwe
käamilton, ^xe!, begärte de tillägg»
»ingar lill Herr vrulvas försiag, att förbud emot
brän
Andra
Del- 9.
rzo Den s Iulu>
branwins tillwerkning icke under. April och Maji
mänader malle kunna aga rum, samt att gemen»
sam branning pä ett skälle matte fä uköfwas för
egendomar tillsammans, belägna inom ett afstånd
af 4 mil.
Herr von ^cksteät, Lila-, yttrande sig inom
Ooeonomia-Utstottec haswa warit af ftiljagtig tanka,
begärde att fa upläsa följande serffilta förslag
rist grunder för branwins tillwerkningen:
h
Rättigheten
att tillwerka bränwin tillkommer
endast ägare och brukare af hemman de ma wara
af hwad natur som halst, samt beräknas ester veras
upffattade warde, nemligen:
Till och med aoooRidrwarde —, en panna om 34 kan.
frän2c)Oo tilLooo
en dito pä 50
frän 4000 ti>6ooQ en dito pä 60
frän 6c>oo til 8ooo
en dito pä 70 —
frän 8202 t.nooo  , en dito pa 82 .
fr.rrsOGt.iZoos en Lito pä 90
§. 2.
Egendom af högre warde får efter samma förHällande
begagna branwins brännings rättigheten med
flera pannor likmäl ingen öfwerstigande det maximum
af 90 kannor hwaröfmer ingen brämvinspanna får
nyttjas hwarken i städer eller pä landet.
§. z
Ägare
af flere jord lägenheter inom länet eller
en mils afständ hwilka med egit folk och dra
gare brukas, äro berättigade om Le det åstunda,
att sammanräkna dessa hemmans warde, och derföre
nyttja fä stor pannerymd, som swarar enior det sa.
ledes
Den 9 IrM. 131
lebes sammanräknade warde, likwal ingen panna öfwer
det lillökna maximum
§-
4-
Skäderne med undantag af Stockholm, Götheborg
och Carlscrona, fä begagna denna rättighet
antingen efter deras jord, beräknad i hemmantal
eller efter den mantalsjkrefne folknummer», och
bör berta ival bero af fläderns sjelfwez men ej unLergä
någon förändring. Om jorden tages till
grund, bör ben förut upstattas i hemmantal och
warde, Lär sädant ej redan ffedt, och kommer pannerymden
i sädane stader, att beräknas efter samma
grunder som för lander är bestämdt Uti de städer,
dar folkmängden anrages till grund härwid, och
Hwarest stadsmanna rörelsen således anses wara
hufwudsakelige näringen; bör bränwins bränningsratligherer
fölunda fä begagnas,
akt i o2mantalsffr. perst fä begagna en panna om 5a k:nr
fr. loolilloch med Lov rn dito pä 60
fr. 200 til! —^ Zso — en dito pä 70
fr. Zov kill 400 — en dito pä 90
och widare efter samma progresiiva förhållande, sä
att 500 personer endast fä begagna en panna pä
90 och en dito pä zs kannor, och säledcs 8ao
personer endast fä begagna smest. 90 kannors pannor
och sä widare,
Z. Z.
Branmngsrätkighelen i städerne kör förrättas
i sammanflagne werk.
§. 6.
Stockholm, Götheborg och Carlscrona böra
härifrän undamagas, och allmänna Magasins Inrätt»
-
rzr Den 6 IMi.
rättningen sa länge wara berättigad att till besia städers
behof afwerka det quankum spannemäl som förutsördeame
förstnämnde är bestämt och för den sednare
efter samma proportion kommer akt bestämmas,
till desi Riksens Ständer med denna inrättning annorlunda
förordna.
T- 7-
En destillers panna till 6 kannors rymd, sär
nyttjas utan serskild beräkning och afgift.
Z. 8.
Kongl. Majrk bör äga rättighet att i händelse
af misiwaxt eller hämnad communkcation lika
öfwer hela Riket förbjuda bränwins bränningen dä
Desi Befallningshafwande efter derom genom deputerade
frän länets härader inhemtad uplysning hos
Kongl. Maj:t derom göra underdänig anmälan ^
likwäl böra Krono brännerierne i nämnde större
städer först inställas, och förbudet en manad före
bränningens uphörande kungöras, samt i anseende
till inträffande foderbrist om wären, inskränkningen
ej äga rum frän den 15 Mars kill Maji mänads
flut
Z.
9-
Bränningstiden blifwer endast 8 mänader och
fäledes Junii, Julii, Augusti och September mänader
ej tillatas.
Z. to.
^ För hwarje af de öfrige mänader som bränningen
förbjudes afgär z.del af den ä parmerr-nrdm
bestämde afgiften.
§. 1.
Ws Krogar pä landet förbjudes, och tillätes
mim»-
Den 6 Julli. 133
Minutering af brämvin derstädes endast pä Gäst,
gifwareqärdar för »vägfarande farm i Stödcrne blott
ä Källare och vundgängeliga näringsställen där
spisning hålles, försäljning af bränwin i minut
eller under ett stop, är pä alla andra ställen förbjuden.
Z. 12,
Försäljning af bränwin är för öfrigt fri, sä
wäl i städerne utan undantag, som ock pä landet
äfwensom transporterander deraf uti hwad parcie
som hälst är tillätit.
§.
Mätningen afen panna med wänlig hatt,fler
frän bottnen till halsen, och af en panna med conijk
hatt frän bottnen lill kransen
2 a Z kannors kcck
mngsrum
fäx ej ätalas.
§. 14.
Controll mot mistbruk och öfwerträdclser beror
af styrelsens godtfinnande, börandes endast nyttjan»
det af otilläien redskap eller under förbuden tid
kunna såsom brott anses sch ätalas,
T- rs.
Införsel af utländskt bränwin och korn bör
förbjudas.
Herr Landt - Marskalken upläste härefter
Z6 §. af Regenngs-sormen och yttrade, att Ridderftapet
och Adeln deraf nogsamt inhemtat att det
wore deras rättighet akt Oeconomiä-Utskottets andra
betänkande oförändradt eller med förändringar
antaga eller ock alldeles förkasta! att Ridderskapet
och Adeln af Herr vrukvas upläste förslag erfarit
det Utskottets betänkande ^blifwit i wista puncter
deruti
!Z4 Den 9 Juli!.
deruti bibehällit, uti andra äler förändringar projecterade
och wille Herr LanduMarskalkcn altsä lill
Ridderskapet och Adeln hemställa om ve behagade
antaga Herr Drukvas förslag.
Ropades starka Ja och Nej
(Grefwe
Lclnverin, kttectric ilvFisIau?:
Dä den warde ledamoten som förut talat, Yttrat
sig aga den öfwerrygelse, att desi twänne första
dictamina i branwinsfrägan bliswit med bifall
of Ridderskapet och Adelns pluralitet afhörde, lärer
han förmodeligen anse sig berättigad till lika bifall
ä det project till en förbättrad bran,vins författning,
som han i bag meddelat Högloft. Ridderskapet
och Adeln, det rorde således kunna anses såsom
förmätenhet att en ledamot af Oeconomiä-Utstotter
skulle wilja bjuda till alt tala till förswar
för Utskottets betänkande, dä de af Utskottet afgifne
betänkande» warit mindre lyckliga; det första betänkandet
har med stort misshag blifwit ansedt, det senare
torde lika öde förestå. Jag har ingen ting
deremot akt inwanda, att Herr Ofwersts Drufva^
project anrages framför Oeconomiä-Ulskottets, men
nägra anmärkningar utber jag mig art sä derwid
göra:
Herr Ofmerste Drufva förestår, att Jorda,
gare skulle fä nyttja sä mänga 90-kannspannor som
den jord han med samma folk och drggare brukar,
wore ward mänga gänger iZ,ooo Riksdaler ^
8 go-kannspannor för en egendom af 120,002
R:drs wärde, huru kan detta förenas med der förra
sk- iket mot de stora brännerierne? wore detta dea
inskränkta bränminö bränning som Kongl. Majsts
Nädiga
Den 9 Julli. l35
Mädiga Proposition och folkets röst sages fordra?
Gör icke 2 gänger 90, 180 kannors rymo, fastan
fördelt pä 2.'ne pannor? afiverlas icke med rure
90 kannors pannor dubbelt sä mycket och mer än
dubbelt sä mycket som ined en 90 kannors panna?
Och skulle brauwinsbränningen blott för de stora
godsägarns förblifwa sä godt som oinstränkt? se
där följden as den falska princip akt jorden .kall
betala afgift för blotta rättigheten att bränna bran»
win, ehwad denna rättighet as ägaren ulöf,vas eller
ej, en princip som härleder sig frän det fordom
gjorda pästäendet, att rättigheten art bränna bränwin
war ett Regale, ett pästäende som nu wisierligen
icke mera lärer göras.
Utskottet har frängätt denna falska princips
och i desi ställe föreslagit att beskatta tillwerkningen
och consumlionen. Pä denna indirecta beskattnings
wäg kunna Statens intrader af bränwinstillwerkningen
och bränwins consumtionen höjas, i
mon af bränwinsbränneriernas, i mon af spannemälenS
stigande eller myntets fallande wärde. Är
med denna handtering en direct afgift förbunden,
som drabbar jordägaren antingen han bränner eller
ej, sä blir det icke sa lätt att fa afgifterne förökade.
De som icke bränna, men ändock stola betala,,
komma altid att motsäga allt förhöjande af bräm
winsafgifter, sä gerna som man för brännings rättigheten
bewiljar en grundskatt pä jorden, kan den
bewiljas under hwilken annan titel som hälst.
Bränwinsafgiften lagd pä jorden leder blott dertill
att afgiften pä pannan eller tillmerknings afqiften
icke blir sä wäl tilltagen som den kan och bör blif
wa
-
-B
IZ6 Den 9 Julli.
wa det, jag har aldrig branni och ämnar icke bränna,
men skulle den jord jag brukar bli belagd med
en dryg afgift för rättigheren akt bränna, sä blefwe
jag frestad för att fä denne afgift godtgjord, att
vcksä anlägga bränneri.
Utskottet har beräknat proportionen för panneafgiften
efter det spanmäls Hvarnum som det trodt
wara sannolikt akt med en panna af gifwcn kaune,
rymd skulle afwerkas, vest tanka war att för hwarje
till bränwin förwandlad kunna fpannemäl skulle
betalas 24 jag har länge trott att den span?
mål som ärligen till bränwin afwerkas gar till
1,220,220 kanste i,200,002 tunnor. Jag ar nu
derom öfwerkpgad, sedan jag för nägra dagar sedan
hörde en sakkunnig man yttra samma kanka; bör
detta kunna kallas bränning till husbehof? ar detta
icke en näringsgren, som tal art beskattas? nar
de somj idka bränwins bränning sammanräknade
njuta e» winst af 2 eller g kanske flere millioner
R:dr, hwarföre skulle icke Staren sä genom afpassade
afgifter dela winsten med dem. När en million
tunnor spanmäl ärligen afwerkas till bränwin,
bör wäl Staten af denna näring kunna upbära
en intrad af 24 si. pä hwarje tunna, det will säga
en summa af 520,000 R.dr.
Det säges ä andra sidan: det är sivärt att
eontrollera bränwins bränningen, den för Staren
pä denna wäg päräknade inkomst blir mindre säker.
Jag kan ej medgifwa detta. Controllen är
icke omöjlig när Regeringen har makt i händerne
att göra sig lydd, och skulle i anseende till de drygare
afgifter hwarmed bränningen belägges, pan?
norpes
Ten v Jul». -Z7
nornes antal minstas och bränwins killwerkningen
ansenligen understiga den million kunnor som utgör
det wanliga aswerknings qvantum, kunde till ersättande
af den minstade intraden, Regeringen berättigas,
art privilegiera nägra större inrättningar
i sädane provincer dar spannemäls tillgängen ar
Vmnvg och afsättning för bränwin pä uirikes orter
more att förwanta, och torde Staten af desie kunna
pärakna en afgift afen eller en och en half Riksdaler
för hwarje tunna.
Ma det wara mig tillätit, att wisa hwilka inkomster
Staten har af bran winer att förwanta efter
de principer som Utskottet föreslagit. Panneafgiften
ester 24 si. tunnan gör för en million tunnor
§00,002 R:dr, consumtions afgiften beräknad efter
12 si. för karlen och 4 si. för qwinnan gör 200,000
Rtdaferi de förmoner Staten har att pärakna
af branwins bränningen i Stockholm, Götheborg,
Carlscrona samt afgiften för distillering borde utgöra
100,020 R.dal., således Statens inkomster
820,000 R:daler. En annan gäng sedan Nationen
blifwir mera ivan wid denna beskattnings methode,
hwilken ehuru dryg dock altid behäller det
stora företräder framför all annan beskattning, art
individer beskattar sig sjelf, sinner han afgifternk
för stora, sä kan han undandraga sig dem kun,
de afgiften höjas till g6 si. för tunnan och consumtions
afgiften lill 12 si«, da Statens inträds
blefwö 1,222,000 R:daler; äter en annan gäng
och'i fall sedelwärdet ställe falla, lill en Riksdaler
för tunna som sörbrännes, och consumtions afgiften
till 16 si. öfwer hufwudet, dä Statens in
-
!ZS Den 9 Iulii.
komst af bramvins tillwerkningen och consumlionen
skulle stiga till l,6oo,oO2 Riksdaler.
Sedan Nationen bewiljat en afgift blir det
Regeringens sak att sä organisera upbörden och controllen,
atr Skaten ma sä den utträde sc:n blifvit
den samma amvist, och alt ingen mä kunna undandraga
sig den afgift som pä honom kommer,
akt de derlill tjenlige utwägar komma ali uttänkas
och nyttjas bör ej ställas i lwifwelsmäl, det anstär
wifferligen icke för mig atr tro det mina idöer kunde
behöfva begagnas, men blott för att öfwertyga
de twiflande huru lärt den nödiga conrroll kan beredas,
utber jag mig att sä meddela följande
project:
Wid mantalsskrifningen i October anmale sig
de som wilja bränna och upaifwe pannans storlek
som de amna begagna. I November eller ock genast
wid mantalsskrifningen uttager branwinsbrännaren
hos upbördsmannen etk patent som berättigar
honom alt med en gifwen panna bränna. Han betalar
asgiften pä förskott och patentet blir hans
qwitro. I patentet kan utsättas för huru stort
wile han blottställer sig om pannan wid anställv besigtning
skulle befinnas öfwerstiga det utsatte kammale',
samt om han skulle laka annan man begagna
sin panna, eonsumtions asgiften kunde i Januarii
mänad af Sexmannen upbäras. Twenne stora förmoner
stulls genom denna method winnås: den förre,
alt afgisterne betalas prenumerando; ben senare:
att de synas i debetssedeln.
Nu utber sag mig atr fä bewisa huru mycket
Slaten skulle förlora i sin intrad af bränwins
bran
-
Den 9 Julik.
brännings handteringen, om de af äfwerste Drufva
Akablerade bestaltningsgrunder skulle gillas framför
Le af Oeconomia-Utstoltet förestagne, Ntstotiet förebär
för en panna af 92 kannor en afgift esker
proportionen eller 48 för hwarje kanna. Skulle
Högloft. Bewillnings-fkrffottec föresiä skrllingar för
de ziffror Osconomia-Utstottet föreftagik, sä blefwe
afgifken för en 9-) kannors panna 92 Riksda.
ler; i städerne har Oeconomia-Utskottek räknat 522
mantalsstrefne personer om en 90 kannors panna;
a 8 si. confumtions afgift, stulle detta göra 83
R:dr 16 h. Pä landet komme confumtions afgift
akt utgöra efter fem hemman af medelclasi eller
152,022 R:drs warde för en 92 fanns panna och
25 mantalsstrefne personer per hemman 22 R.dx
40 si., således en 90 kanns panna i stad skulle importera
Staten i7Z R:dr 16 si. och pa lapdet 112
R:daler 42 si.
Efter Herr Ofverste Drukvas project bleftve
Starens inkomst as en 92 kannors panna i stad,
För 322 mantalsjkrifne personer a 12 si. ?ZRd.
panneafgift ___ 32 —
12 5 Rd.
Pä lander:
? 5,-.22 Riksdaler i jordwarde a 1 Rd.
per mille — — is —
panneafgift
Zo
45 Rd/
Herr Ofwerste Drukva har wal annu icke yttrat
någor om afgifterne, men som det upgjorde
xrojeclet ar mig till hela desi widd bekant, har jag
i hopp '
»4» Den 9 Julli.
i hopp akt derigenom kunna fullkomligen öfwertyga
Högloft. Ridderskapet och Adeln om origtigheten af
de bestattningsgrunder som Herr Ofwerste Drufv»
fdreflär, trott mig böra nämna hwad jag har mig
bekant om de afgifter pä jord och pannorne som
man annars förestå. Ridderskapet och Adeln räcktes
sinna, att efter Herr Ofwerste Orukvas projeck
blefwe Statens intrade för en 90 kanns panna i
stad 68 R:dr 16 §., och för en dylik panna pä
landet 6Z R:dr 40 §, mindre, än om de af Oecsnomiä
« Utftotret förestagne grunder skulle gillas.
Hwad landet beträffar kan wäl Statens förlust genom
den förestagne delningen eller afgifken pä jorden
och pannan, och i följe deraf minskade afgif,
ten pä pannan, derigenom godkgöras, att jorden
öfwer hufwuder betalar en brännings rättighets afgift
af i R:dr per 1000 af jordens warde, ehwad
brännings rättigheten af jordägaren utöfwas eller
ej. Men jag hemställer till Högloft. Ridderskapet
och Adelns uplysta bedömande med hwad grund saf
billighet man kan'"wilja älägga den som icke bränner
att deltaga i den afgift lill Staten, som branwinsbrännaren
kan och bör ensamt bära.
Jag wägar derföre ännu hysa den tankan, att
det af Oeconomiä-Utskottet förelagda betänkande ej
borde sä helt och hällit förkastas. Endast hwad stäberne
beträffar sinner jag Utskottets förslag wara
nägot obilligt. Jag tror att för städerne wore
r8oo ars bränwins förordning lämpeligare, och i
den händelse att parme antaler samt bränwinsbräm
ningen till sä kalladt husbehof skulle i anseende til
de drygare afgifteme ansenligen minstas, swilkel
genom
Den 9 Juli!- 141
genom ds ärlige panne upgifterne kan »tränäs, borde
i min tanka Regeringen berättigas att i samma
mon och mor »vilkor af i eller i Z R:dalers afgift
för hwarje tunna som förbrännes, utwidga brannin.
gen i större werk, hwarigenom ofelbart Starens inkomst
af bränwins bränningen skulle ansenligen ö«
kar. utan inträng af enstilkas rätt till sa kallad
husbehofs bränning, och uran wada att bränwinsbränningen
skulle kunna sträckas för långt.
Grefwe klörnsn 6öran, förklarade
att det icke warit i hans förmåga, att wäl följa
alla de framställda anmärkningarne i detta Mäl,
hwilket wore honom i samma mon föga bekant svin
han sjelf för sin jord aldrig idkar bränwins bränning;
men trodde, att de nu upgifne anmärkningar
och uplysningar wore i manga delar af sädan skiljaktighet,
akt han ansäge det bästa sältet till ärendets
afgörande wara, om Herr Landt - Marskalken
behagade der samma punctewis föredraga.
Ganska mänga instämde häruti, andre önskade,
att propositionen pä Oeconomia-Utskottets betänkande
först mätte framställas.
§11 sadan proposition klef af Herr LandtMarskalken
gjord, men med manga Nej och nagra
Ja befwarad.
Herr Landt-Marskalken Hcmstälde derefter
om Ridderjkapet och Adeln behagade punctewis företaga
Herr Orukvas förslag.
Ropades starka nej blandade med ja
friherre Inljencrantr med flere ansägo formligast
att Oeconomiä-Utskotteks betänkande punctewis
företoges.
Ater
142 Den 9 Julie.
Äter fllljagiiga rop.
Friherre ak bkal^ankon, ^nckers , yttrade dÄ
hail nott sig finna hufwudsakliga skiljaktigheten lili
Herr Ornkvas förflag ligga deruti, att han ej antagit
de hufwudgrunder ä)economiä.Utskottet i sitt
betänkande föreslagit. Enar sig sä förhölle, trodde
han wälet näppeligen kmina bringas till slut,
genom föredragande af en punct af Utskottets betänkande
och en punct ur Herr vrukvas forsing.
Friherre kläkantcm wille alisa föreslå att proposition
lil! bifall mätte göras pä Utskottets hela betänkande
och om det samma ej aiuoges, godkännande
af Herr vrukvas förslag mätte Utgöra contra
proposition.
Ropades starka uej>
Herr Ilram, kebr, hoppades att samma rättigheter
nu som förr existerade, att Occonomiä-Utftottets
betänkande malte utgöra grunden för öswerläggningen
och att en hwar stöde öppet, att derwid
göra stna anmärkningar.
Zerr Landt-Marffalken upläste derefter
första punclen af betankandet och gjorde proposition
kill bifall dera, hwilket med Ja beswarades.
2-dra puncten af bekankandel uplästes.
Proposition till bifall dera blcf med gansta
starka,ja och nej beswarad. '
Nkstillige hördes yttra alt ytde pfincten af
Herr vrukvas förflag tycktes wara antagligare.
Her,r Orukva upläste härefter denna Atde punct
sf sitt förflag.
(örefive von Lclrvsrm srägade hwad, efter
detta försiag gransen för antalet af pannor more.
Den
Derk 9 Julik. i§z
Den proposition Herr Landt-Marskalken,
härefter gjorde till antagande af y:de ^uncten i
Herr Drukvas försiag blef med mänga ja och nägra
Uej b-°'warad.
Ätstillige talade härefter pä ert gäng, hwar
kippa
Herr
Landt-Marfkalken förnyade sin proposition,
men hwilken pä lika fäkt beswarades.
Zeru Landt-Marfkalken yttrade sig att da
han hö,t blott ett och annat, elter åtminstone ett
ringa antal nej yttras ibland ett stort antal af ja
wille han hemställa om ej de nekande ledamörerne
stulle behaga ätnöjas med att deras nej blefwe
antecknade i Protokollet.
Grefwe von Lefverin, jag har blott den
frugtan att det blefwe för manga pannor pä de
stora egendomarnc. För öfrigt sinner jag hemmansafgiftcn
wara obillig och hela den förestagne beräkningsgrunden
högst oförmonlig för Staten.
Herr Loijet önstade, att den fräga han wäckt
cm öfwrrlämnandet tU! Kongl. Majtt mätte uptagas.
Herr Landt Narstalken förnyade härä sitt
förut gifna sivar, att detta myre en särskilt fräga.
hwilkcn Herr Landt-Marstalken stulle i sin ordning
uptaga, sedan hufwudämncr för öfwerläggningen
wore afgjord.
Herr von Lcklult^enkeim, Oavist, hemställde
huru,vida e> allas meningar kunde lättast tillfredsställas
om till Kongl. Majtt öfwerlemnades,
art decidera om en högre än ^0 kannors pannerymd
och deremst proportionerad afgift stulle fä äga
rum. Ropa»
144 Dell 9 Julli.
Ropades Nej.
Orefwe körner, ^äolpk Oörstt, förmaltr
sig uki dc ledamöters yttrande, som förklarar siger
mot en direct bestatkning pä hemmanen, hafwa igenkänt
en berömlig noggranhet i principen. Han
trodde likwal, art till försäkrande as inkomster ät
Staten, någor wisst för jorden more nödigk al!
stadga. I den sista författningen rörande bränwins
tillwerkningen hade redan, utan twifmel af detta
stal en wiff hemmans afgift warit föreffrifwen.
Han ansäge denna grund icke böra frängäs, utan
,ville den fammas antagande werkeligen emot sill
intreste, tillstyrka; och föreflog såsom lämpeligast
art ett wistt måttligt maximum kunde såsom afgift
efter hemmanens warde bestämmas och ett maximum
för pannerymden fixeras.
Grefive von Lolnverin trodde, att den fakrcr
intrade för Staten som Grefwe Klörner äsyftade,
kunde kika säkert winnås genom den consunuions
afgift som Oeconomia»Utstotlet projeckeradt. Efter
der »värde jorden wid sista upffaktningen befunnits
äga, neml. 214 millioner, skulle den del af bran»
winsffatten som förestås akt laggas pä jorden, göra,
a L R:dr per mille, 214,200 R:dr. Consumtions
afgiften a 8 st. öfwer hufwudek skulle Utgöra
200,000 R:dr. Skulle säsom man förmodar, jördens
warde, wid en ny upskatlning gar till zso
' millioner, och den fixa bränwins afgiflen således til!
Zoo.oso N:dr, sä kunde för at compenssra betta,
consumkions afgiften bestämmas till 12 st°, och sa,?
lebes gifwa 300,000 R:dr.
Herr Landt-Narffalken erinrade, akt fräsan
-
Den 9 Julli. l45
Han om grunder för asoifterne efter hemmans ivarde
höroe till en sednare punct af Oeconomiä-Utstottekö
betänkande, och art den fräga fom nu more
Under öfwerläggning rörde endas! den högsta tilläteliga
panne »md.
Grefwe Lilienborg-, polian IckenninZ, hem,
ställde huruwida icke srägan om afgifterne först
borde bestämmas--
Zerr Landt Narfkalken erindrade deremot
atr saken borde behandlas efter ordningen af punterne
i Oeconomiä-Ulstokrets betänkande.
Grefwe von Lcbvorm utlät sig wilja afstä
ifrän sirr nekande i händelse det tillätes arr nyttja
gannor blott tili 180 kannors rymd, och för dem
sammanräknade en förhöjd progrestiv' afgift kom
ine
art erläggas.' . .
Pä begäran uplaste Zerr vrukva ä nyo Alde
punclen af sitt förflag.
Grefwe von 8cbvverin förnyade sin förut
gjorde fräga hwar, enligt detta förflag, gränsen more
för amalet af pannor som en ägare singe nyttja.
Herr vrulva: om han har jord till ert warde
af iZ,ovQ Riksdaler äger han ali nyttja en
panna om 90 kannors rymd.
Grefwe von Lefverin: an om han äger
jord till etk warde af 60,000 Riksdaler, är meningen
dä att han bör fä nyttja ett motswarande
,antal af 90 kannors pannor?, ,
Herr Orukva: ja, om han inom en mil kan
hafwa egendom af sä stort wärde.
Friherre 8tae1 von läollstein: om hemmantalet
Ändra
Del- N-o rs.-
146
Den 9 Julli
talek tages kill grund, sä wore i min tanka ingen
ting at! inwända emot de projeckerade proportioner--  ne af pannerymden till högst 90- kannor; men da
wärdering af egendom blir grunden, torde mänga
missbruk äga rum, med mindre b^-vinningen också
komnier att limnäs efter samma grund.
Friherre Lesterström, jacob, jag har ingenting
a t en oända emot hwad Herr Orukva förestaqit,
nemligen akt fä begagna flere pannor tvid
en under ett bruk sammanslagen större egendom,
men jag instämmer med Grefwe Lebwerm atk afgisten
bör, i sädant fall wara progressivt beräknad
pä alla pannornes sammanflagne rymd: ty med
2»ne pannor pä 90 kannor kan afwc.kas fullkomligen
sä mycket om ej mera säd, än med en 18a
kannors panna.
Herr Landt-Marffalkcn erindrade ä nyo,
atk srägan nu icke wore om asgifken ulan om den
lillätne högre pannerymden.
Grefwe körner trodde akt Ridderstapek och
Adeln lättast torde förenas endast den tilläggning i
Herr 0rukva8 förflag gjordes, a t för egendom af
ehwad warde som hälji, belägen inom en mils afstånd,
icke flere än anie 90, kannors pannor singe
nynjas. emedan utan en sadan bestämning, han
fru tade att alt för stora missbruk torde komma akt
äga rum.
Ropades starka ja, blandade med nej.
Herr Orukva inwände, akt enär ett jordwärde
af lZ,ooo Riksdaler stuve blifwa mäl-stocken
för en pannerymd af 90 kannor, sä kunde aldrig sä
mycket mitzbruk som^ester i8c>s ars bränwtns författning
sig yppa. Ropades
Den 9 Iulii.
147
Ropades cm proposition pä Grefwe körner»
sörsta?.
Herr Landt Marstalkrn gjorde proportion,
att de som äga i sambruk egendom af hwsd warde
som hatst inom en mil, likwäl icke skulle sä begagna
sig af mer än rwänne 90 kannors pannor.
Ropades ja och nej
Herr
Landt-Marffalken proponerade att
Mane jordägare mätte sä begagna en panna pä
Uo kannor och en till proportionerad pannerymd
ester hwad egendomens warde öfwerstiger 15,000
Riksdaler.
Ropades starka sa och nej
Herr
Landt-Hstarffaikcil gjorde härefter
Proposition pä Herr Lrutvas 9:de punct oförändrad.
Ropades aker ja och nej.
Herr Landt-Marffalken förmalke sig haf»
wa tyckt de nekande rösterne icke hafwa warit talrike
ock hemställde om ej de ledamöter som dem
yttrat, skulle behaga ätnöjas med anteckning, annars
säge Herr Landt Marskalken icke nägvn urwäg
till sakens afgörande ulan votering.
Grefwe kckörimr yttrade den förhoppning,
att om Herr Landt-Marskalken behagade förnya propositionen
pä Herr Drufva första? med den af
Herr Grefwe bärner förestagne tilläggning, sä torde
sinnena kunna förenas.
Ropades starka ja blandade med nej, hwarefter
manga talade pä en gäng.
Zriherre Liljencrants, polian äVilkejm:
I anledning af någre Uttryck sdm jag hörr,
anser
148 ' Den 9 Julli
anser
jag nödigt anmärka, att frägan icke är, att
hwar och en hemmansbrukare ffulle inskränkas inom
tillwerkning af sitt egit husbehof, ty wid intet
sambruk supeS sä mycket bränwin som med en 90
kannors paNna kan afryerkas; och om ingen brände
mer än sitt egit husbehof ffulle dt sakna bränwin
till nödtorft som icke erhälla tillstånd art sädant
afwerka.
Ändamälet mäste blifwa, att tilse att hädanester
icke mer bränwin inom Swerige mä tillmerkas,
än Rikets werkeliga husbehof, och akt tillwerkningen
deraf ät tillbörlige personer uplätcs, emot
en afgift till Staten som är säker och proportionerad
emot den förmon en hwar njuter.
Jag anser författningen blifwa felagtig i samma
mon den wiker frän förberörde grunder, och
tror för öfrigt akt 90 kannor bör wara den högsta
tllläkne pannerymd, samt art inge andra än probus
ckeurenaf spannemäl mä äga rättighet kill bränwins
bränning.
Grefwe I-örvenliHelm, 6ustak, trodde, att
da en del af Ständers ledamöter, bestämdt more
för Herr vrukvas förslag och den andra för Grefwe
törners tilläggning, och nägon jämkning icke
syntes äga rum, sa more votering den kortaste ukwägen,
hwilken han pä sädan grund föreslogAriherre
luilsiencrantr hoppades att votering
kunde förekommas om Grefwe törners tilläggning
p^oponerades.
Äter talades åtskilligt, af sä blandad beskas,
senhet att det ej till protocollet kunde fattas.
Arfherre Ltrrsl^von Hollstein: Dä Konuns
gen
Den 9 Julli. 149
gens Nådiga proposition har för afsigt inskränk-'
ning af bränwins bränning såsom för det allmänna
fkadelig nar den är öfwerdrifwen, men deremot
till husbehof gagnelig för hwarje jordbrukare, han
mä besitta egen eller andras jord, och Hans Maj.-ts
faderliga omwärdnad sträcker sig lika till alla desi
trogna undersåtare; sa skulle afsigren aldeles förfelas,
om det blefwe tillätit, att för simarp t§,sos
Riksdaler egendomen more wärd fä hafwa en 92
kannors panna. En ägare skulle kunna läka wärdera
sin egendomen till 2 a Zoa,ooc> Riksdaler, hwilket
pä flere ställen blefwe händelsen, och således
inrätta ett bränneri med r? till 18 pannor af 92
kannors rymd: och detta wore wäl ett stort bränneri;
hwaremok de underliggande bönder som kunde
förwandlas tjll tjenstedrängar eller Stars torpare
förlorade gagnet af bränwins bränning.
Zerp 'Uttam erindrade art förwarande punct
af Herr vrukvas förslag blifwik a:ne gänger upläst
och trodde att ätminstone lika rätt borde we«
derfaras den motswarande puncten uti OeconomiaUtskottets
betänkande.
Herr Landt -Marskalken upläste härefter
ä nyo andra puncten af Utskottets förslag.
Zerr yttrade sig härefter instämma med
Friherre Stael, och anse Utskottets förslag enligare
med afsigten i Kongl. Majus nädiga Proposition.
Ropades nej, afgjordt, ncj, hwarefker äter
mänga talade pä en gäng.
ZerrLandt-Narskalken föreslog derefter till
bifall 9.de puncten af Herr vrukvas förflag i hesa
desi widd.
Ropades
Den 9 Julli.
Ropades gansta starka ja och vej.
äerr Landt-Narstalken föresiog blsall Ull
famna punct uno tuläggni>ig akt egendom af aldr
g sä stork wirde, dekagon inomen mi! icke s?ul'
le fa nyttja stor.e sammansiagit werk än der som
bestodo af t-vamie 90 kannors branwins pannor.
,
A'er starka fa ost' nej
törefwe
I^vrvenlij-jm, (rustak, förmalke sig
nvst has na fatt uplya stag ltt förslaget innehölle de
oroen egendomar belägne inom en mils afstånd.
pan önstade ark oee aiakce bestämmas hwad
härmed borde förstas, enar en betydlig ätskillnad
avvre emellan ett afstånd frän bohlby till bohlby
och emellan diametern af egendomens område.
H rad härefter af gansta mänga sins emellan
yttrades, lunde icke med någon reda fattas kill prorocollet.
Herr Landt-Marffalken förnyade sin sist
gjorda proportion.
Ropades starka nej och ja, hwarjemle afven
hördes begäras votering.
Zerr lkkam yrkade att om votering stulle företagas,
verde ;akande propositionen innehålla Mstotte-s
forsing.
Herr Landti1?arstalken förmälke alt detsamma
redan .vöre arflagik.
Hcrr Landt-Narstalken lat derefter förfats
ta fdrstag il ! voterings proposition och detsamma
uplo la sä lydande:
Dm som bifaller den af Ofverste vrukva
föreslag ne g:de xuncten angående raltighel^akt betjena
-
Den 9 Juli:-
tjena sig af siere pannor, dock ingen öfwer 90 kannors
pannerymd, enär någon under sambruk inom
en mils afstånd äger flera hemman eller hemmansdelar
till ett öfwer 15,000 Riksdaler stigande
warde,
strifwer ja
Den det ej will, strifwer nej.
W nner nej, antages Ofwerste vrukvas för.
stag med dek tillägg, att ingenstädes pä landet denna
rättighet om an egendomen har ett aldrig sä
stort warde ma sträcka sig längre än till nyttjande
af twänne 90 kannors pannor,
Grefwe I^örvenlljelm yrkade att i fall ja
wunne, serstilt mätte komma art bestämmas afständet
emellan egendomarne hwilke- Herr Grefwe» för
sin del ansäg böra mätas efter dramatern af egen.
domarnes område.
Sednare delen af propositionen rättades härefter
och uplästes sa, lydande:
Winner ja kommer afständet melian egendomarne
atr särskildt bestämmas.
Winner nej, antages Ofwerste Orukvas förslag
med det tillägg, att ingenstädes pä landet denna
rättighet om än egendomen har ett aldrig sä
stork warde ma sträcka sig längre, än till nyttjande
af twänne 90 kannors pannor.
M?d denna rättelse antogs voterings propositionen.
Voteringen började klockan, ^ till 7 och stukades
klockan r ttll g, dä rösterne enligt det förda
voterings protocollet som uplästes besunnos hafwa
utfallir svin följer.
, ja 27.
uej
izr Den 9 Iulii.
nej rsA.
i anledning hwaraf Herr Landt-Marstalken förkla,
rade att y:ve puneten af Herr Orukvas förflag
jemte den af Grefwe thörner projecterade tillägg,
ning wore af Riddersikavet och Adeln antagen.
Sedermera fullföljdes öfverlag gningen rörande
husbehofs bränningen och uplastes z:dje, g:de och
Atte punclerne och Oeconoiyia-llrskotteks betänkande
samt lo2tte och i7-'de af Herr vrukvas förslag.
Ä Herr Landt-Marstalkens proposition till bifall
a berörde z:nepuncter af betänkandet/ rövades
för öfrigt j§ men twä nej> hwilka, uppå öswertalande
af Herr Landt-Marjkalken ätertogos, och berörde
puneter blefwo bifallne.
Uplästes 6tte puneten af Ucstottets betänkande.
Herr Landt-NarstalVo» gjorde Ridderstapet
och Adeln upmarkfam deruppå att första alternativet
af denna punct äfyftade inställelse af
hränwins bränningen under 4 mänader af äret,
och det andra brämvins tillwerkning uran hinder
alla ärstider.
Herr Orukva upläste §:de puneten af sitt
sörstaf - ' - ^ /'
^ Begärdes proposition pä Herr vrukvas.
-^err ak MMebsrZ, Willielm, tillstyrkts att
såsom 'omständigheterne, olika ett är mot ett annat
kunde föranleda till i.Hränkning pä längre eller
kortare tid, och kanske äftven bränning understundom
kunna lillätas hela äret, pröfningen deraf mätte
ifll Kongl.'Maj:t öfwerlemnas.
Ärefwe von Lekivarin yrkade, att panneaft
—- ' > - - - - - - giften
Den 9 Justi- rZ?
giften borde beräknas efter 8 mänaders nllwerkningstid
till förekommande utaf förlust för Staten
j fall, hwad oftare kunde handa, Kongl. Maj:t
flulle pröfwa nödigt, att under sommarmänaderne
förbjuda bränningen; Kongl. Maj. t obetagit, att
utan afseende pä panneafgiftens beräknande ester 8
mänader tillära bränning under de 4 sommarmänaderne
enär omständigheterne kunde dertill föranleda.
Herr Landt-Narffälken erjndrade, atr uti
en särkildt punct nedanföre kommer akt omröras
Kongs. Majus rätt.
Grefwe von Lckvvsrin yrkade i sädanl fall
wid denna §. art tillwerkningen mätte wara endast
8 mänader af äret tilläten.
Första alternativet af 6ne puncten i Utskot,
tels betänkande blef härefter bifallit.
7:de puncten af Utstoitets betänkande uplästes
jemte den 8:de af Herr Orukvas.
Herr Landt - Narffalken anmärkte att den
enda stillnaden emellan Oeconomiä - Utskottets och
Herr Orukvas förstag, more att, enligt det sednare
en hemmansägares bränningsrättighet kunde wäl
öfwerlätas ät en annan, men ej delas emellay
flere.
Oeconomiä - Utskottets förflag blef härefter bi?
fallit.
' 8:de puncten af Oeconomiä-Utskottets betänkande,
hwaremot swarade den y uti Herr vrukvas
förflag, fann Ridderstapet och Adeln wara genom
den i dag hällne votering afgjord.
Uplästes y puncten af Oeconomiä - Utskottets
betänkande, jemte Z:te och 6:te punckerne af Herr
Orukv?.s. Herr
rA4
Den y Iulii.
^err Landt - Marskalken yttrade sig , att
frägan wo:e ^uiuivida den i Herr vrutvas försiag
projecteraoe utmidgniiig rill städcrnes forman icke >
stulle kunna ivara antaglig: och -rjndrade Herr
Landt-Marstalken, det Grefwe von 8okwer!n tyckres
wara af den tankan, akti Ittsiorkelä förslag baderne
blifwit nägvt obilligt behandlade.
Grefwe von Helmerin ytt^lde sin tan 2 wis'
förtigen wara sadan, likwäl tyck e han att Herr
vrukvas försina i denne del wore nägvt för mycket
till städemes förmon. Norrköpings stad lill exempel
som hade Loos manmlsstrefne personer, stulle
efter Herr Orukvas beräkningsgrund kunna fä bränna
med 20 stycken 92 kamwrs pannor.
-Herr Oimkva trodde, att hans förslag innehölle
mera billighet emot Borgare - Ständer, an
hwad Oeconomia-sttstotler projcclerat, han trodde art
man ej genom för starka instränkningar borde aigrera
sinnena i siändsfrägor, och rwislade för öfrigt
att efter hans förslag mera bränwin ändä kunde i
städerne tillwerkas an som dar consumeras, enär
man toge i beräkning ej blott stadernes egne imvänare,
utan ock landrsolk, resande, sjöfolk m. m. och
tillstyrkte i anledning häraf bifall ä de af honom
nytz upläste Z:ke och 6:te puncler säsom med billigheren
öfwecensstämmande.
Näaon erindrade,- att här icke kunde wara fräga
art i beslutet ledas af widrighek emot något
stand.
5:te och 6:ke puncterne af Herr vrukvag förflag
blefwv härefter bifallne med undantag af slutmeningen
r den sednare, som rörde tillökning i af
gifken
-
Den y Julli
-
I5Z
giften enär flere pannor nyttjades inom samma werk,
hwilken Hen- Herr Landt-Marskalkeu erindrade agde
gemenskap med en senare annu ej afgjord punct
i Utskottets betänkande.
Esrer upläsning af iL:de puncten af Utskoktets
betänkande och i8:de puncten af Herr Orukvs»
förflag, blef den sednare antagen.
11:ce Z. af U skörtets betänkande befanns redan
wara afgjord genom bifallet till i8:de punccen
af Herr vrukvas föl stag.
Uplastes 12 S- af Utskottets betänkande samt
ig och >4:de puncterne af Herr Orukvas projeo^.
Zerr Eandt-Narskalken e indrade, alk Utskottets
betänkande och Herr Orukvas förflag wme
i före>varande flaga aldeles olika. I Herr Drufva
wore en atgift projecterad för hemman och derjemte
en för pannerymden med progreffiv förhöjning
kil beräkningsgrund; hwad sjelfwa afgiftenanginge,
syntes det tillkomma Bewillnings - Utskottet
att ensamt den samma föreslå; frägan wore således
när endast efter hwad grund denna afgift borde
komma att utgå, efter pannerymd, eller efter bade
jord och pannerymd.
Herr vrulva trodde att någon rätt säker inkomst
chr Slaten icke kunde förwänras, om ej beräkningsgrunden
för hemman antogs. Skulle man
antaga pannerymden, sä wiflte man ej hwarlill beloppet
kunde kommq atl gä, troligen skulle ej någon
kannors panna komma att nyttjas enär efter Utskottets
förflag för en 90 kannors panna skulle komma
att betalas 92 R:daler, och skr en 6o kannors
endast 15, med hwilken senare panna man kunde
Den 9 IM.
när man bränner hela dygnet, afwerka ett lith
stort quanlum bränwin, som med en 90 kannoxs
panna, när man bränner 14 timmar, hwilkee är
manligast pä sandel; deflurom kynde ingen controll
existera, enar man aldrig kunde hindra att en ägare
som erlade afgift för sin panna tilläte flere af
sina grannar att sig af den samma betjena.
Friherre Lestcrkröm, ^sacob, ansäg frägan
icke wara om huru mycket säd som med en panna
kan afwerkas; da aigiften är erlagd esle? pannerymden
ankommer det pä ägaren att begagna sin bränningsrättighet
ester ej, och att flere personer af en van,
na kunna sig begagna, lärer ej särdeles anga Riksens
Ständer, efter afgiften är beräknad i förhastande till
det quantum säd som möjligen kan afwerkas.
Herr Drufva erindrade att ingen ägare skulle
drisVva sin bränwins tillwerkning med en yc> kannors
panna, enär han wunne samma ändamål med
en 60 kannors. För öfrigt wille han anmärka,
att afgiften för bränwins lillwerkningen aldrig förr
utqätt blott efter pannerymden, utan åtminstone
derjemte för hemmanet, såsom pä ett mycket säkrare
sätt medförande inkomst för Staren. Den efter 1802
ärs bränwins författning älggde afgift, hade warit
högre änden som nu förefläs; den utgjorde 4 Riks»
daler, nu projecreras den blott till 2 och derjemte
afgift efter pannerymden.
Grefwe von Lclirveriy trodde att Herr Drak.
va kunde hafwa rätt i sin anmärkning wid de af
Oeconomiä-Utstottet föreflagne proportioner för afgifterne
efter pannerymd, och wille pä sädan grund
hälst tillstyrka, atl ät Regeringen mätte lemnäs
fullkomlig latitud, att bestämma progreflionen emel
-
Den 9 Iulii, 157
tan den lägsta beräkningsgrunden 4 för 20 kannors
panna och den högsta 48 för 90 kannors panna.
Herr Landt Marskalken utbad sig fä erindra,
alt fragan nu ej wore om sjelfwä afgifterne
och progretzion dem emellan, ritan blott om pannetymden
ensam stall Utgöra beräkningsgrunden.
Herr Iliam, koln ,- ansäg denna saken snart
wara afgjord. Herr Drukvä önstade en beräkningsgrund
efter bade hemmans warde och pannetymd
och Oeconomiä-Utffottet hade blott föreflagit
pannerymden. Herr Istam önstade proposuion pä
Oeconomiä-Ulstottets sörflag.
Herr DaUonstjernaz Lustaf, önstade jemkning
emellan jorden och pannerymden^
Grefwe von LLstwenn bestridde, akt nägon
afgift stulle läggas pa jorden, och yrkade densamma
blott pä pannerymden och pä consumtionen,
emedan pä denna bestattningswäg Starens intrader
af bränwins bräningen kunde ännu förökas, och
det endast wore Statens förmon Herr Drufva äsyftade.
Herr Drufva Lnwände Häremot, att enligt
grunderne af 1802 ärs bränwins författning, hade
statens inkomster warit säkra, och akt när afgiften
blef delad emellan jord och pannor, sä blefwo
stora misitag begängne, hwaraf och misträkningen
följt.
Grefwe von Lciivvormi ar 1802 stadgades
en afgift af 4 R:d. per hemman och dä ägde Swerige
85,020 hemman. Hemmans afgiften utgjorde
således 340,220 Riksdaler, är 1829 bestämdes ett
afgift af 2 Riksdaler per hemman, som gjorde för
65,00»
Nö8 Ten o IuM.
65 002 hemman 1^0,00O Riksdaler för öfrigt wad
panne asgislen för ringa pä de fmä painrorna svin
.utgöra största antale'; ben Utgjorde likwal omkring
200,000 Riksdaler.
Herr Landt Marskalken hemställde om Ridderstapet
och Adeln bisvne ast asgislen skulle endast
läggas pä pannerymdeN.
Rop ades ja och nej
(örefwe
voll 8cs,rverin anhöll att LandtMarstalken
mätte göra proposition pä >z:de puncten
af Utskottets betänkande i förening med oen löfte
som nu war under öspers lagning.
Zerr Landt Marstalken upläste derefter
denna ig:de punct, och g^rve sedermera pro^ osiiion
att afgiften skulle läagas pä pannerymdcn och pä
consumtionen, samt således r a.re oH 1 j:öe puncler»
ne af Oecnonomiä-Utstotlets betänkande bijallas.
Ropades ja
Uplästes
igtde puucken af Utskottets, 26 och
27:de af Herr Drufva och den 8:de.af Herr LottAeätg
förslag.
(8refwe von Lottrverin: orsaken hwarförc Oenonomia-Ulstöttet
tillstyrkt, alt i händelse Kongl»
Majit skulle pröfwa nödigt minsta bränwins lillwerkningen,
förbudet stulle riglas mot de större
pannorne först, och mot ve mindre sednare, lag r
den förmodan, att de större jordägare som hafwa
mera omtanka, skulle wara mindre bchtlstände för
olägenheterne af mindre tillgäng pä foder, som gerna
ätföljer spanmäls bristen, an den ringare och
mindre omtänksamma jordbrukaren manligen är, samt
äfwen deri att Slaten genom ett allmänt förbud
för»
Den 9 Julli.
förlorar en stor del of panns afgiften, men endast
obetydligt nar förbudet blott sträcker sig kill de större
pannorne, hwilka iikwäl confumera största spanmaks
quantiteten, dock afstär jag gerna frän detta
mitt påstående, öfwerrygad art wid en inskränkt bran,
winö bränning ingen nödwändrghet akt förbjuda den
kan wara akt befara.
Aerr Landt - Marskalken gjorde derefter
proposition pä 26 och 27 puncterns af Herr Orukvas
forsing, hwilken
Bifölls.
Efter upläfande af iz puncten afOcconomiäs
UistokletS samt 29 om go af Herr Orust/a» project
blef Oeconomiä Urffouers förslag bifallit.
v.plastes ,6 puncten af Utffokrels samt 2O,
2i:sia och ro:de puncterne af Herr vrukvas för»
stag.
Zerr vännerstam, siostan, uti en tid dä bZs
de lagstiftande och werkställande magkernes upmarkfamhet
och sorgfälliga-omtanka aro rigmde pä upfinning
af utwägar, att hos Swensta allmänheten
hämma och om möjligt är, utrota fylleri och de 0-  ordningar, hwilka deraf äro följder, synes mig att
en allman författning laugt ifrän atr medgifwa
stattlagde krogars bibehållande och inrättning af andre
krogar, bör utan undantag peremtorijkt förbju,
da all kroghällning. Detta är ett nödwändigt wilkor
för möstigheten alt werkställa de författningar
emot fylleri och dryckenstap fom pätankas. I denna
omständighet förenar jag mig således med Herr
Lckstullts Yttrade tanke, hwilken torde kunna läggas
-
i6s Den 9 Juli!.
gas kill grund för Högloft. Ridderffapet och Ädelns
beftut i denna fräga.
ii:te §. af Herr Lcklieäts förftag uplästes»-  Zerr Landt-Narffalken, efter OeconomiäUtstottets
projekt ar frägan om krogarne,- öfwerlemnad
ät Konungen, emedan Utftotter förmodell»
gen ansett den fäsvm ett police-mäl
(örefwe
von Lcsirverin: Sadan har Deco«
nomiä - U ffottets tanka werkeligen warit.- Anledningen'
är hämtad deraf, att erfarenheten icke annu
nog wisat om de widtagne mätt och steg i afseende
pä tillatna krogar warit tillräcklige emot lönnkrogars
anläggande.-
Zerr OrnkvL instämde med Grefwe^ von'
Lckvverin, atk detta mäl mätte öfwcrlämnas ät Regeringens
pröfning, med tilläggning, att det samma
äfwen mätte gälla för städerne.
Uppä gjord proposition blef härefter i6:de
puncten af Utstotteks betänkande bifallen.
i7.-de puncten af Utstottets betänkande upla-'
sies och bifölls.
ig:de puncien uplastes jemte Lidra §. af Herr'
Lrukvss förftag.
Zerr von LcNlleät trodde detta wara ett mäl
som borde öfwerlemnas ät Konungens wishet.
Herr Landt-NarskalkeN förmälte att sadan
More ock Oeconomia-Utftotte^s tanka.-
, Zerr Landt Marskalken gjorde derefter proposition
pä denna i8:de punct som godkändes.
Sluleligen uplastes 19 och 20 punckerne af
Oecvnvmiä-Utftotkers förftag, hwilka biföllos.
Under
Den 9 Julli.
Under dek Herr Landt-Marstalken kemnade plenum
för ait spisa middag, intogs Landt-Marstalkssiolen
af sullmägtigen för N:o 8 Grefwe Öxenåsen» af
Korsholm, Herr Sraks Rådet m. m. Friherrs
Ores klo mi
Uplästes ckk ifrån Oeconomia-Ukstolket inkommit
betänkande af den 4 Julli öfwer Gref,ve vs
la 6ur6w8 motion rörande ärlig leverering af
spannemäl och foder litt Kongl. Maj:>s och Kronans
dispvsinon för behvfwande provincer i Riket,
ä hwilken motion Utskottet uppå anförde skäl ansett
sig icke kunna tillstyrka bifall.
UplasteS samma Utstötts betänkande af den
8 Julli öfwer Grosshandlaren U. kbergs ^nöarstons
Memorial angående ett serskilt Landshöfdingedömes
upratkande för Bohus Län, hwitket Memorial
Utstoklet i kraft af upgifna'anledningar
icke trott sig kunna understödja.
Uplastes samma Utstotis betänkande af den z
Julii öfwer Riksdags fnllmagtige väkan kei-glons
frän Jönköpings och LenAt Svensfon.-; fran Östergöthlands
Län med fleres memorialer angående erfätkningar
frän hjelprotarne till stamrotarne för
soldate torp, muhlbete, wedbrand och gärdselfång;
innefattandes Utstoktets uilätandc hufwudsakeligen
ett tillstyrkande att friwilliga öfwerenskommelfer
härom emellan stam- och hjelprotarne mätte kunna
träffas.
Uplastes samma Utstötts betänkande af den 7
Julii öfwer Rädmannen LksZrens memorial angående
Andra
Del.
162
Den 9 Julli
gående ett jämnare fördelande' af Trouppars in<
qvartering m. m. landet och stäverne emellan, hwarä
Utstotiet icke funnit anledning akt nllstyrka bifall.
Widare uplästes Stats-Utstorrets urläkande af
den 3 Jnlii, angående Kongl. Majus Nådiga proposition
om inrättande af ett Invalidhus; .tillstyrkandes
Ui^ottet akt enär anflagsfumman af ioo vs-o
Riksdaler till yide hufwudtiteln kuiide komma alt
öfwerstiaas. öfwersioktet dera matte till Kongl.
Maj:ls disposi ion öfwerlemnas, för att, om Kongl.
Majlt sä för godt finner, hara' anmanda hwad
Kongl. Maj:t för detta behofs fyllande kan pröfwa
erforderligt.
Uplästes StatsUUffot ets betänkande af den 8
Julii angående Riksdagsmännens fran stora' Kopparbergs
Län Memorial om befrielse för allmogen
att erlägga mantalspenningarnc u i kohl; öfwer
hwilket mål Utskottet ansett det böra ankomma pä
Kongl. Majit, att. sedan wederbörande blifwit hörde,
efter sig befinnande omständigheter i näder förordna.
Uplästes Stats Utstottets utlåtande af den 8
Julli, angående pension för Chirurgiä Magistern
Osbeck.; tillstyrkande Utskottet att en sadan till
ett belopp af ZZZ Riksdaler >6 ff. ärligen mätte
Osbeck, af allmänna Medel bewiljas m. m.
Uplästes Stats.Ukstottels betänkande af den 9
Jutii, i anledning af Kongl. Majrts nädiga proposition
till S Ms-Ukffoltet af den g Junii 1812
angäeude Riksgälds Csntorers utländffa gäld, anseende
Ut ottel g böra med Kongl. Maj:t instämma
deruti, att Swerige hwarken kan eller bör betala
-
Den 9 Iulii.
lala Rikets utländska skulder annorlunda, än Kongs.
Majit i näder behagat proponera och widare omständigheter
i StaiS-Utskottets utlåtande utredas.
Sanuelige desse mål kades pä bordet.
Herr Landt-Marffalken återkom och imog
filt stane.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hä'lek hos Högloft.
Nidderfkapet och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 9 Julli 18 ! 2.
S. D- föredrogs ä nyo A manna Beswärsoch
Oeconomiä.U.ffotletS, den 9 Junii pä bordet
lagda memorial, rörande bränwins bränningen i
Riket, och enär den till granskning punctennS företogs,
utföll Högloft. Rivderskaper och Adelns beslut,
som följer.
irsta purclen af betänkandet bifölls.
2:dra puncten antogs med följande nya redaction:
"hemmansägare hwilka innehafwa flera hemman
eller hemmansdelar, de där med ägarens eller
brukarens egne bade folk och dragare d.ifwaS och
stköiaS, och aro belägne inom en mils afstånd ifrän
det ställe där ägaren eller brukaren är wistande,
boende eller mantalsfkrifwen, blifwa berättigade att
pä ett ställe utöfwa bränwins titlwerkningen för
desse inom förenämnde afstånd belägne hemman
eller hemmansdelar till sä stor pannerymd som swarar
emot hivad för defts egendomar sammanräknade
är tillätit art gagna, ulan att likwal den tillförene
förefkrifne högsta rymden 90 kannor derwid
får
Den 9 Julli.
fär öfwerstridas om ock för fadane hemman sammanräknade
en större pannerymd sig belöper, i
hwilken händelse den öfwcrsijutande panneryinden
kommer att nyttM i serskilt panna: dock mä ingenstädes
pä landet denna rättighet, om än egendomen
har ett aldrig sa stort marde, sträcka sig längre än
till nyttjande af anie 90 kannors pannor."
g:dje, 4:de och Z:te puncterne af Ulflotteks
betänkande biföllos.
Af 6:te puncten antogs det första af Utsikottets
deri anförde alternativ.
7:de pnncten af Utstottets betänkande bifölls.
Den 8:de ansägs redan genom den nya a:dra
puncten bestämd, i följe hwaraf den skulle förfalla.
9:de puncten förändrades som följer:
Uti Städerne. med undantag af Stockholm,
Götheborg och Carlscrona, om hwilkas bränwins
tillwerkning serflild warder förordnadt, kommer
bränwins bränningen ait grunda sig pa hwarje
Stads folknummer pä det sätt, att 80 mantalsskrefue
personer fä begagna en panna af 50 kannors
storlek, i2O personer 60 kannor, 180 personer
sjntrio kannor, 240 personer ättatio kannor, och g^-s
personer Nittio kannor, hwarutösrver ingen panna i
Stad fär nyttjas, ej eller nägon som är underZo kannor.
alt bränwins bränning i städerne mä merkställas
med särflildte pannor af förenämnde storlek hwar för
sig eller uti sammansatte werk, ekteller flere, ali efter
som stadens fleste husägande innewänare derom öfwerenskomma.
io:de och n:te puncterne beflötos sä lydande:
Om bränwins tiliwerkningen och distilleringeu
i Stock
-
Den 9 Julli- 165
i Stockholm, Götheborg och Carlskrona, och sattet
till desi utförande, öfmerlätes det Kongl. Majfl
efter desi nådiga godtfinnande och till statens bästa
fördel förordna; hwarwid i afseende ä aswerknings
quamum af fpanmäl i jemnförelfe med deste stader?
mantalsskrefne personer, samt pannornes storlek, samma
förhållande och grunder komma att tjena till
efterrättelse, som för de öfrige stader är faststäldt.
I2:te och Ig:de puncterne af Utffottets betänkande
gillades.
I stallet för IMottets i4:de punct antogs
följande:
Hos Kongl: Majit anse Riksens Stander nö-'
digt i underdånighet anhälla, att förbud emot bran.
wins tillwerkning icke marte fä äga rum för längre
eller kortare tid, utan högst wigtiga orsaker,
och da Rike s behof af spannemal icke kan fyllas
pä annat fäkt, an genom besparing , af den som i
annat fall skulle ätgä lill brämvins bränning. Enar
ekr sädant förbud emot branwins bränning,
under en eller flera manader af den tillätna branwins
bränningstiden, bliflver ansedr nödigt, korn»
mer denna förlorade tid stallas pä sä mänga mäuader,
räknade frän October manads början, som
nödmandigheten fordrar, afwen som förbudstidm
altid kommer akt wara i oafbruten fortsättning,
och säledes utan mellanflof af tillätne eller icke
tillätne bränneri terminer, hwarföcutan Riksens
Stander anse nödigt hos Kongl. Maj:t underdänlgst
anhälla, att enär branwins bränning för längre
eller kortare tid anses böra inställas, Kongl. Majtt
täckes derom sä tidigt, som möjligt ar, meddela all
-
,66
Dea 9 Julii.
man underrättelse, pä det hushållare mage blifwa
i tillfälle derefter ställa de härmed i sammanhang
stående enftilde hushälls anstalter.
Alla de öfrige puncterne af Allmänna Besmärs?
och Oeconomiä-Utskottets betänkande bitöllos:
om hwilket alt de öfrige respegrive Ständen
ftulle genom utdrag af protocollet manligen underrättas.
lilt suxrz.
Zerr Landt-Narskalken Yttrade att dä Herr
Loifet begärt scustilt propvltion ä sin i dag skrifteligen
gjorda motion om öfwerlämnande till Kongl.
Majit att gifva pannerymden den widd som förändrade
tider ocb olika orter kunna medgifva nu
m , hade Herr Landt-Marstalken ej bordt underlåta
att härom erindra Ridderstapet och Adeln, men
förmodade tillika alt Ridderstapet och Adeln nu
mera sunne denna fraga förfalla, i anledning af
det beslut, hwaruti Ridderstaget och Adetn i de
Md bränwins tillwerkningen gemenskap ägande ämnen
stannat,
Ropades fg..
Wid förnyad föredragning bifölls Banco-Ut»
stoltets, i sista pleno pä bordet lagda memorial i
anledning af Konungens nådiga proposition öfwer
fullmagtigcs i Jern-Lontoiret hos Kongl. Majit in?
gifne underdåniga ansökning om ytterligare understöd
liä jernhanvteringens uprätthällande.
Föredrogs ä nyo Stars-Utstottets, den 6 Julii
pä bordet lagda memorial, angående styrelsen af
Riksgälds-werket när Riksdagar hällas pä annan
^ ort
Den 9 IuUi.
167
ork an i hustoudstaden; och blef det sednare alterna--  tiver i Utstottets betänkande, i enlighet med hwad
förut i afseende pä Banco fullmägkige blifwik bestu
it, af Ridderstapet och Adckn antagit.
Föredrogs ä nyo och bifölls Stats-Ukstotleks
i sista pleno pä bordet lagda »Mande sngäende
Directionens öfwer Drottmnghuset i Slockholm
hos Kongl- Masit gjorda underdäniga ansökning
om tillökning i den för detta barmhertighetä werk
i Stat anstagne summa»
Uplästes ä nyo Smts-Utstottets, den 6 Juli
pä bordet lagde Utlätande östner hos Higlofl. Ridderstapet
och Adeln gjorde anmärkningar wio Utflolets
betänkande i fräga om de under sista kriget
fängne ogifte Officerares och Underofficerares
till Statswerket indragne halfwa löners erfältNing.
Grefwe körner. Träolpla 6örar>, anhöll ait
blifwa nndcrrattad om ej tre Släna redan 'bifallit
Stats-Ulffottets första betänkande.
Uppä det jakande swar Grefwe IVlörner härL
erhöll, yttrade han sig akt förmodeligen dä ej annat
more att göra.
Zerr ak UlinteberA, 'Willmina, yttrade sig
alt delta rre Ständs bifall ästven mätte wara dek
enda stäket för godkännande af Stats-Ukstottets Utlakande.
Ustkoktets ullätande blef härefter uppä gjord
proposition bifallit.
Före
-
i68
Den 9 Iulii
-
Föredrogs ä nyo Skats-Utstotters, i sista pleno
pä bordet lagda memorial, innefattande u lätande
öfwer gjorda anmärkningar »vid desi betänkande
angående ersättning för Capotterne ät extra Roteringsmanstapet.
ZanS Excellence Zerr Grefwe Ruutti begärde
atr til! sin underrättelse fä weka om de 96,oov
Riksdaler hwar ill Staks-Msiottet nu ifrän 120,200
Riksdaler nedsatt förstagssumman till ersättning för
Capotterne, stutc komma akt delas efter Capotkerues
besintelige warde wid en till anställande besigtning,
eller efter hivad Capotterne werkeligen kostat,
och enligt de benus som derom kunde produceras,
samt om i sednare fallet den nu nedsatte ersättnings
summan lunde anses tillrackelig? Hans
Excellence trodde akt hwar och en borde erhälla ersättningen
efter sin gjorde kostnad, och förmälte att
sädant hade bliswit rttlofwad.
Grefwe De la 6arclie, jacob, instämde med
Hans Excellens Herr Grefwe kumb deruti, ark hwar
och en borde fä ersättning ester pn kostnad, sä mycket
häldre, som da en del af desie Capotter redan wörö
nyttjade och slitne, en besigtning skulle gifwa ett 0-  säkerr utslag öfwer deras warde: dock ansäg Herr
G-efwen 20 Rchr Banco wara det högsta som i
ersättning borde bestäs, emedan han wore öfwertygad,
att detta wore det högsta »agon sadan beklädningspersedel
kostat i inköp.
8ttthcrre Degerström, jacob, trodde alt Riksens
ständer icke borde bestämma 20 Riksdaler
Banco såsom ett maximum, utan borde KrigsCoäegii
sä kallade kronohus för det äret, antagas
säsom
Den 9 Julli. i6y
såsom maximum för de Capotker som wid bestgrningen
befunnos wara af enahanda godhet med Kronans,
dä omöjligen kostnaden kunde komma art stiga
till 20 Riksdaler Banco stycket.
Grefwe De la 6aräis deremot yrkade att ersättningen
matte lampas ester den werkeliga Utgiften,
dock sä att as Riksdaler Banco wvre det
högsta Kronan komme att betala
Zans
ExcelleuceZerr Grefwe Uuutst: men
vm den förestagne rotalsumman icke blefwe rillräckelig,
hwad resultat skulle häraf upkomma? Skulle
de som bestätt Capotterne komma att brista mark
vm mark?
Arr Landt-Marskalken: StatsUltstorket
hade först till berra ändamål förestagit en summa
af l2O,oc>c> Riksdaler efter beräkningsgrunden af
20 Riksdaler Banco för hwarje Capott. Denna
förslagssumma fanns wara för högt tiltragen; betänkandet
blef pä denna grund äterförwisadt. StatsAkstottet
har äfwen nu ansett högsta warder böra
upragas till 20 Rtdaler, men derjemte ansett ett
stort antal Caponer wara mycket lägre i wärde:
och wid betraktandet af detza skillnader i wärdén,
har Utskottet trott sig äga goda stal att anse den
nedsatte förslagssumma» såsom alldeles tillrackelig.
Grefwe De la 6arclie trodde denna summa
sä mycket säkrare wara tillrackelig som alla Capotrerne
icke ännu wörö gjorde när frägan härom upkom,
och att den ursakte summan af 96,000 Riksdaler
wore beräknad efter hela beloppet för 6000
man, och akt dä enligt hwad han nu hört, Kronan
skulle kunna anskaffa dem till ett lägre belopp
än
170 Den 9 Iulii.
än 20 R:dr för hwarje Capote, han trodde tit!
och med ett öfverskott skulle kunna blifva ä der wida
större amal som ännu ej wore af Marne sjelfwe
anskaffade.
Grefwe Märner, ^ttolpla 6öran, hemställde
huruwiba en arelhmetiff noggranhet i ett mäl af
denna beskaffenhet wore möjlig. Man kunde ej häruti
widare göra an stadga allmänna grunder, och
hwad werlställigheken beträffar mäste man wäl ga
till wäga med nässon tillförsigt till personers urjkil-'
ning och redlighet. När det är sagt, art ersätt,
ningen skulle maöras efter Capotrernes »värde »vid
inköpet, sa ar juderas rätt, svin bestätt dem, be»varad.
När ater ert maxiinuin af 20 R:dr Banco
ar sixeradt, sä ar ju ä andra sidan en tillräckelig
inesure stadgad till förekommande af förlust för
Kronan,
friherre Letterström, stacob, instämde fullkomligt
»ned Utskottet art den sörstagFwis upgisne
sUmman borde wara tillräckelig och ansäg endast det
af Utskottet förestagna maximum af 20 Riksdaler
wara för högt, hälst en wänlig beklädnad kostade
esler förledit ars pris ej »nera an 24 R:dr.
Någon stagade, hurudanr resultatet skutte blifwa,
om ä den förestagne summan ett öfwerstolt
upstmmer.
^err Landt - Marskalken yttrade sig att
hwad af anstagssumman et kill ersättning utginge,
skulle natur igtwis komina Staten till godo.
Dä staga ännu widare upkom om beräkningsgrunden
för ersättningen, yttrade sig Friherre Le»
tterström, ^sacod, att det lättaste sattet wore om
Krigs
-
Den 9 Julli. i7i
Krigskollegium finge bestämma den summa hwit
ken såsom maximum borde stadgas.
Friherre »k Wettorstoät, Lustaf, deremot
ansäg den werkeliga kostnaden böra utgöra grunden,
och ett maximum således icke böra bestämmas. Han
tillsiorkte derföre bifall till Slats-Utffokkels utta.
lande.
Hvarefter det samma blef, uppå gjord proposition
af Herr Landt-Marjkalken, bifallit.
Wid förnyad föredragning bi föllos följande d.
6 Julii första gängen uplaste betänkanden ifrän
Smis Utskottet, nemligen:
Angående wäckt fräga om förhöjning i post,
fljutslegan m. m.
Angående Riddarhus-Kammererarens redogörelse
för upburit förskott till Niksdagskostnader;
Angående den till fromma stiftelser ansiagne
kronotionde spannemälens förauctionerande;
Angående anslående af medel till understöd föc
ä utrikes ort warande Swenskt siöfolks hemförffaf,
sande till fäderneslandet.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets, i sista pleno
pä bordel lagda betänkande, angående Kongl.
Majus nädiga Skrifwelse af dey 12 Junii 1812,
rörande det project som inkommit till en bättre ärendernes
behandling inom Rikets styrelsewerk, och
hwad i detta ämne blifwit tillgjordt.
Friherre 8taolvon kkolistein, Lorsttr: Uuä
0
trave sig:
Dä löneförbättring för Hofratkerne föreslogs,
har
172
Den 9 Iulii.
har jag jemwäl deruti instämt såsom högst nödwändigt,
för akk dä kunna pretendera lcigstipningen
grannlagare än den ofta försports, det är ocksä med
det ukrryckeliga wilkor jag för min dei kan bifalla
dltffottels betänkande. Redan för detta har jag
uamnt att är 1801 ar till Hofrälterne ert universal,
dateradt d. 27 Maji samma är, ulfärdadt,
hwaraf finnes huru nödwändigt Konungen fann att
göra påminnelse om nogare iaglkagande af lag och
författningar. Detta utbeder jag mig fä uptafa:
- - (om budkaflar) Wi hafwa bedröswelig erfa
renhet
af de förledik är timade oroligheter i landet,
om angelägenheten af iagttagande af delta stadgande,
som torde handa ej pä alla ställen blif-vik werkställt,
hwilket af domböckerne kan inhämtas. - - (om häradskistor)
att nägvnftn redowisning för Häradets sakören
af domaren i den ork jag bor blifwit gjord,
twiflar jag pä, med säkerhet kan jag säga art Häradsboerne
till hjelp i deraö mänga utgifter intet
biträde häraf haft.
Herr cls iralia, ^xol, yttrade Herr Barons
tillägg i min ort, war nödigt, ty Åtminstone här
och under den tid jag warit domare, uraktläts icke
redogörelsen för salörena.
friherre 3taei von I^ollstoin: kan wäl wara.
Emedlertid är Lagffipningen pä ätfkillige ställen
ej bartre nu änär igoi. Jagfär derföre, om Herr
Landl-Marffasken sä behagar, begära, att Riksens
Ständer genom en gemensam Deputation mätte
hys Kongl, Maj.-t i underdånighet yrka pä Lagarnes
nogare »verkställighet. Ett sädant löfte hade
sm jag rätt erindra, mig blifivit af LandtMarffal
-
Den 9 Julii. ^7Z
ken wid 1809 ars Riksdag gifwit, men det lärer
hafwa blifwit glömt.
Zerr Landt - Marskalken anmärkte till Friherre
8tgol, att Mam icke dependerade af LanvtBtarstaiken.
.
Zerx ak klinteberg, ^Vilbelm, erindrade att
förcwarande fräga icke hörde titl den om löne tillökningen
för Hof-Nätkerne och andre Ew.betswerk,
hwilken nn utgjorde öfwerlaggningens amne.
Friherre Lmel von IttoIIstein anmarkie derwid
att Herr Landshöfdingen icke hade warit tillstädes
dä Friherre 8,'Lk-l tillstyrkte lön tillökningen
för Hvf-Ratterne, hwilrct utkryckeligen ftett med
wilkor afen förbättrad Lagstipning.
Zerr Landt-Marskalken: Ridderffapet och
Adeln hade gjort alt hwad det kunnat göra dä der
för sin del bifallit Friherre 8tae!s motion om en
underdånig önskan till Kongl. Maj:t i affeende pä
lagarnes nogare efterlefnad. För öfrigt hade ofta
blifwit klagat, att Lagarne ivarit sämre ffipade
derföre alt deras stipare warit illa lönke. StatsUtstottri
hade genom sitt förslag sökt att i någon
mon afhjelpa denna olägenhet.
Zerr Landt Marskalken gjorde härefter proposition
till bifall pä Stats-Ulffottets utlätande,
hwilken för öfrigt med ja, beswarades, men
Friherre 8tael von blollstoin önskade undantag
fran löne tillökning för Lands-Secrekerarne
hwaraf de fläste älnjölo indelt lön, åtminstone
kände han att i Christianstad more Lands-Seeretöraren
bättre lönt än sjelfum Landshöfdingen.
Grefwe Oe la Larstie instämde helt och hållet
-
574 Den 9 Iulii.
let i sednare delen af hwad Herr Stael anfört,
ansag löne tillökningen i thy sall mindre behöfwelig
och förmälte sig kanna att äfwen Lands Kamé»
reraren i något Län agde indelt och högre lön än
Landchösdingen.
Grefwe Nornor, ^stolpla 6örnni anmärkte
att den ö> si g e förhöjningen uti Lanvs-Secreterarnes
inkomster icke rörde deras löner u an endast
Expediiions löten.
Ctats-Ucstottets betänkande blef härefter bifallit.
Före ogs till afgörande sch bifölls Lag-samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomiä Ukstvrrets i
sista pleno pä bordet lagda gemensamma betänkande
angående ändring Uli allmänna lagens stadgande
vm landsköp.
Grefwe slörnet, ä^äcstxlr (loran, önstade
härwid asicnast den tilläggning akt Riddersikapet och
Adeln ansäge hwad de gemensamma U>. stötten härom
tillnyrkt fäfom cn följd af principer för den
frie spanmäls handeln som i Konung 6uilal den
.lills tid stadgades, och säsom befrämjande landets
odling och industrie samt ingalunda kunna anses
såsom en Pi iviiegii fräga.
Zern LanLt-Narskalken föreflog att hwatz
Grefwe lvlörner yrtrat malle nyttjas såsom moliv
till Ridderfkapets och Adelns beslut.
Bifölls.
Ä nyo företogs Lags-Ulskoltels sista pleno första
-
Den o Julli.
175
sta gången uplästa betänkande öfwer Grefwe 6^!-  1endor^8 motion i afseende vä flogsawcrkan.
Grefwe körner, ^6o!p!a Loran: af de a:ne
alternativer hwilka flltflorter framstä-lt i afseende
pä bestraffningen, finnes det ena äfffta böternes
förhöjning, och det andra att lata bero ivid hwad
tillförene warit stadgadt- Dä. sedan den tiden Lagen
gjordes, alla waror oändeligen stigit, penningen
fallit, och flogen följagteligen fatt ett större
warde, synes mig akt kala för antagandet af Utflöt»
tets första alternativ, enligt hwilket böterns komMa
att förhöjas.
Detta alternativ, blef derefter, Uppå gjord propositionbifallit
-
Föredrogos och bisöllos följande i sista pleno
pä bordet lagda betänkande:::
Oeeonomia-Utflortets ifwer Herr Ltadecks
memorial rörande inrättning af hushålls nämnder
i landsorterne.
Samma Utflotts öfwer Borgmästaren I-gZsrKrons
memorial angående förbättring af hamnen
wid Staden Falkenberg.
Samma Utflotts angående nya fyrbäkars anläggande
wid Holmön och Östergarns holmen.
Lag-Mflotiers öfwer Herr Ltjernstams memorial
angäende ändring och förklaring uti 10 Cap.
L i §, Räktegängs balken.
Samma U'.flv!ts öfwer z:ne Ledamöters af
Bonde-StändeL motion angäende ordningen för
qwarnars anläggande.
Samma
i/6 Den y Iulu.
Samma Utstötts öfwer Herr SeZerstalrls
motion angående fullmagtigs och sysslomans skick,
lighet att wittna i de mäl, de handlagt.
Föredrogs ä nyo ett, i sista pleno pä bordet
lagt memorial, frän Oeconomiä-Utskottet rörande
Recognitions skogarne och deras anwändande till
mera förmän för Staken.
Friherre Stael von llollllem önskade att
som delta ärende more af mycken wigt, detsamma
mätte nägor längre fä hwitå pä bordet.
(8refwe körner, ^äolpk 6öran, yttrade sig
ej kunna häruti med Friherre Stael instämma. Saken
more sä wäl och klart af Oeconomiä-Utskottet utredd,
alt han omöjligen kunde inse hwad igenom mälets
längre hwila kunde till beslutets förbättrande äsiadkommas;
hemställandes alksä Herr Grefwen om
icke Friherre Stael skulle behaga afstä ifrån sin
derom yttrade önskan.
Uppå Friherre Staels wägran härtill, yttrade
Zerr Landt-Marskalken att enligt Riksdagsordningen
om siere ledamöter förenade sig att
begära saken andra gängen pä bordel, sa förblefwe
densamma hwilande; men more Friherre Stael en,
sam, sä komme den samma att afgöras.
Friherre Srael von vlollttein trodde att siera
skane med honom instämma.
Herr valman, vara polian, åtminstone kan
det icke skada, om det icke gör nytta.
Herr Landt Marskalken erindrade att frägan
icke wore den, utan huruwida Herr valman
äfwen begärde saken pä bordet?
Zerc
Den 9 Julii.
17?
Herr Dalman jakade tils denna fräga hwarefter
Oeconomiä-Ulstottets betänkande förbles hwilandc.
Föredrogs Oeconomiä-Utstorkets den 6 Julil
pä bordet lagda blänkande, angående inskränkning
i näringsidkares rätt att bernilla marknader.
Herr kiotlrlieb, Larl kVoäric, med fullkomlig
aktning för det nit och den vmwardnad om
allmänt mai, .som wisterligen Utmarka denna af
Högiosi. Occonomiä- och Beswärs Utstottet giorde
hemställan, får jag likiväl harwid erindra, alt det
lärer undfallit Mstottets u^märksamhek och kaunedom,
att icke allenast siere äldre författningar utan
sist ett frän Kongl. Majtt uksärdadt Circulaire till
alla Landshöfdingar af den io sistlednc Jami
tvid tillfälle af frägan om medels widragande emot
peneriffa smittans uibredande, innehålla tillräckelige
fhrestrifker i det fall som Ul stofter ansett. I detta
circulaire anbefallas Landshöfdingarne pä der strängaste
att jemte handhafwande af redan gällande författningar
noga tillse, cm. wid meddelandet af past
ät sadane näringsidkare, hwilka i Urstoktets betänkande
arv omnämnde, samt mängelffor, krämcrstor,
kaffe kokerstor med deras tjenstefolk, glasförare,
smidesförare, gårdfari M.istgöthar m. fl., desta
kringwandrande personer äro förscdde med behörige
fundhets bewiS och akt de föra en anständig lefnad
Dä styrelsen således i detta afseende redan widkagit
alla nödiga mätt och steg blifwer en anhållan
derom af Riksens Ständer helt och hällen ös.
wer
Andra
Del No rr>
178 Den 9 Julli.
werflödig. Dock som de öfrige Ständen kanste bi,
fallit Ulstorteks betänkande, torde Ridderstapet och
Adeln böra göra det samma, och hwarenwt jag för
min del i öfrigt ej kan hafwa något atk inwända.
Utskottets betänkande blef härefter uppä gjord
proposition bifallit.
Wid förnyad föredragning af Oeconomia-Utstoltets
i sista pleno pä bordet lagda betänkanden:
Angående införande af alla oeconomista beslut
i allmänna lidningarne samt cm judars handels
friheter
blcsivo besia betänkanden af Ridderstapet och
Adeln bifallne.
Uplästes och kades pä bordet följande frän åtskilligt
Utstött inkomne betänkanden:
,:o. Skats-Utstottels utlåtande af den 8 Julli
angående Kongl. Majus nädiga Skrifwelfe af
den 2Z Junii om den wid i8oy och r8io arens
Riksdag föreflagna revision öfwer förwaltningen af
alla Rikets medel sedan 1800 ärs Riksdag, hwilken
revisions werkstallande Utstottet i afseende pä
den dryga kostnad den samma skulle medföra, anfelt
sig icke kunna tillstyrka.
2:0. Skats-Utffotteks betänkande af samma dag
angående expectance löner och accords ersättningar
för befälet wid Pommerska Regementerne, hwaruti
^upgifwes de tillgångar och utwägar som Utstottet
i afseende pä detta ändamål anfelt möjeliga.
z:o. Staks-Urstottets betänkande af den 8 Julii
om Statsregleringen samt project kill Riksstat
äiföljdt
Den 9 Julli
-
179
äiföljdk af 2:>ie Tabeller, bene na med titel: StatswerketS
inkomster, och den andra med ttkel
Haksstaten för >812.
4:0. Banco-Utstotkets berättelse af den 8 Julli
rörande Bancvwerkels tillstånd och förwaltning.
5to. Banco»Utskottets utlärande af ren 29
Junii, hwaruti Utskottet pä anförde stal afstyrkt
Riksdagsmannen k>lil8 Lricslons fran Carlstads
län jenne flere ledamöters af det Hederwärda Bonde-Ständct
hemställan om 50 procems förhöjning
ä Vancofnllmägtiges ärliga arfvode,,.
6:0. Paflevvlance - Ukstoktets utlåtande ak den
7 Julii öfver Preste', Borgare- och Bonde-S',än«
dens anmärkningar wid samma Utstötts betänkande
af den 19 Junii öfver Kongl. Majus nädiga pro«
position om en allmän paflevolance inrättning.
7:0. Lag- sami allmänna Besmärs- och Oeconomia
- Utskottens betänkande af den r Jutii öfwer
Riksdagsmännen för Bonde - Ständek Larl
k>Ul880N8 och polian Uosavalls motion, att förmedlade
hemman mätte sä njuta deras sörmedling till
godo wid deltagande uti byggnad och unverhallande
af kyrkor och presteboställen, samt wid röstande i
prestewal, ä hwilken motion de förenade Utskotten
icke ansett sig kunna tillstyrka bifall.
8'-o. Lag-Utffotkets betänkande af den 2 Julii
öfwer Commerce-Radet 8ante8son8 motion i afse»
ende pä Lagens stadgande om rättigheten kitt förpantning,
hwaröswer Utskottet icke ansett sig kunna
tillstyrka någon förklaring.
9:0. Lag.Uttkottets betänkande af den 7 Ju ii
öfwer Commercc-Radet 8ante8tons motion angående
-
r8o Den o Iulii.
de förändrande och rattande af alta penninge böter
till et motsivarigt penninge wardes förhällande nu
emot den tid de samma först stadgades; ä hwilken
motion Utstotlel ansett sig icke böra tillstyrka bifall.
io:o Lag-Mstottets betänkande af den 7 Julii
öfwer Riksdagsmannen Austers Danielssons
frän Elfborgs Län memorial, hvaruti yrkas, dels
att Haradshöfdingars rättighet att omedelbarligen
gransta bouppteckningar mätte uttryckeligen bestämmas,
dels akt räkligheren för dem att tillse det
endast sticklige personer med dylike förrättningar sig
befatta, knätte tydligare uiwecklae; dels ock att ingen
ma äga rätt kill domstol ingifwa boupleckning
förseglad; förmalandes sig Urstotket ej hafwa funnit
anledning till ändring i sitt i följd af Riksens
Ständers Justitiä ombudsmans berättelse angående
de 2:»e första puncierne afgifne utlåtande, men
Uppä anförde stal ti stkyika bifall ä den sista delen
af Austers Danielssons Memorial.
äerr Landt-Narffalken yttrade det Ridderstapet
ocy Aoein torde sig erinra huruledes för
näzen tid sedan anie mostoner den ena af Herr
von klcklkestt om erläggande af pusicvolance afgift
i stället sdr Rotarnes ivid den indelte ArmLen förbindelse
a t förse soldaten ined siäpmunde» ingar, och
den andra as Frihene Ltaol vou Istollstoin att
Riksens Ständer hos Kstnal Maj.t mätte tillstyrka
en ladan jemkning i kneckt contracterne öfwer
hela Riket, hvarigenom btlliga afgifker till lika belopp
-
Den y Julli. i8r
lopp med rätlwisa kunde alla rotar lika affordraS,
hade blifwit af Ridderssapek och Adeln tili dek särftilt
nedsatte pastevolance Utffottet remitterade. Utstotkct
hade uti protvcolls-utdrag af den 2 Julii
uppä de^ stal, att detsamma blifwit förvrdnat endast
till uptagande af Kongl. Maj:ts nädiga proposttion
rörande en allmän pastevolance, tillkännagifwi.
' atr det samma ansett sig icke utan närmare
förcstrift af Riksens Ständer böra med osman,
uamnde arne frågor taga befattning.
Genom protocvlls-urdrag som jenne det förutnämnde
af Herr Landt-Marffalkcn nu företeddes
hade Borgare-ständet uti Ridderstapet och Adelns
remist instämt, men deremot Bonde-ständet ej funnit
skäl att om samma remist sig förena, och Preste-ständet
förklarat Utstotter hafwa rätteligen förfarit
dä detsamma sig icke med berörde motioner
befattat, Herr Landt.Marstalken crindrade widare
att 44 §. Riksdagsordningen stadgade, det alla
allmänna frågor ovilkorligen böra till Iltstottet
remitteras, och att enär om remisten af i frägawarande
motioner den stiliakrighet fig nu emellan
Riks Sländen yppat, att 2.ne Ständ remitterat
och arne stand icke remitterat de samma, more den
casus inträffad dä enligt samma 44H. jemförd med den
29.de,
Ständers ratt afgöra hwarthän desta frågor böra förwisas,
i anledning hwarafHerr Landt-MarstalkenförmodadedetRidderstapel
och Adeln bifölle att detta mäl
genom prokocolls-utdrag till Constikurions-Utsiotlets
Åtgärd matte öfwerlämnas.
Ropades Ja.
Ju
-
182 Den 9 Julli
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hallit hos Högloft.'
Ridderffapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Julii 18 >2.
S. D- Föredrogos ä nyo och biföllos allmänna
Beswars' och OeconolNiä-eUIkonets den 6
sistledne Julli, pä bordet lagda memorial:
r:o Angäende förbättring af hamnen wid staden
Falkenberg.
2:0 Angäende nya Fyrbäkars anläggande wid
Holmön och Östergarns holme.
z:o Rörande inrättande af hushällsnämnder i
landsorterne.
4:0 Angäende näringsidkares ratt, atc biwista
marknader.
Z:o Angäende införande af alla Oeconomi!?»
beslut i allmänna tidningarne.
6:0 I anledning af Fabrikören Lonckerts memorial,
rörande Marnes handels frihet. Ult tuxra.
S. D. FöredrogoS ä nyo och biföllos LagUlkftottets
den 6 sistledne Julii pä bordel lagda n.emorial.
r:o Om' skogsäwerkans hänförande under 4-2
Cap. Z S. Misigerningsbalken, hwarwid det första
alternativet i Utskottets förslag af Högloft. Ridderskapel
och Adeln gillades.
2:0 Rörande Häradshöfdingen Lt^srnstams till
Utskottet remitterade memorial.
z:o Om Riksdagsmännen Uno N»tt8tons,
ldlils ^Valilborgg och ^fan ^lattskon8 motioner om
anläggande af mjöl- och säg qvarnar.
4-o
Den 9 Inlii- r?3
4:0 Om Groflhandlaren LeAsräaflls motion
rörande den frägan huruwida en fullmägtig eller
sysloman mä wittna om sädane egna åtgärder, som
han i egenskap af fullmägtig wivtagit m. m. klt
kupra.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföllos StaksUtskotreks
ben 6 sistledne Julii pä bordet lagda
betänkande»:
1:0 Om hivad till rättelse för framtiden bör
stadgas i afseende pä styrelsen af Riksgäldswerket
nar Riksdagar hällas pä annat ställe än i Stockholm,
och de fleste ibland sullmägtige i egenskap
af Riksdagsmän komma att Riksdagen bewista;
hwaraf det sednare alternativet, i enlighet med hwad
förut i afseende pä Banco sullmägtige blifwit beflutit,
awogs.
2:0 Angående Dirccrionens öfwer Drottninghuset
i Stockholm hos Kongl. Maj: k gjorde underdäniga
ansökning om tillökning ä den för detta barmhertig
hets werk i Stat anflagne summa.
g:o I anledning af gjorde anmärkningar wid
betänkandet rörande ersättning af kostnaden till Capotter
för Exrra Noterings manskapet.
4:0 I anledning af frägan om förhöjning i
Postskjutslegan m. m.
5:0 Öfwer Högloft. Ridderskapets och Adelns
gjorda anmärkningar wid Utskottets betänkande om
de under sista kriget sängne ogifte Officerares och
Under Officerares till Stats werket indragne halstra
löners ersättning.
6:0 I anledning af hederwärda Bonde-ständets
remitz i fräga om den till fromma stiftelser
s anslag
-
r84
Den 9 Julli.
anftagne Krono tionde spannemälens för auctioner.
ndc.
7:0 I anledning af Herr Capitaine» e. O.
sk korlellsg memorial om anstäende af mede! rill
undergöd för 8 Utrikes ort warandc Sivenstr sjöfolks
hemförstaffmde ri i fäderneslandet.
8:0 Angående Kongl. Mastts nädiga strifwelse
af ven 12 Janii 1812, rörande dek prvject som
inkommit til! rn bättre ärendernes behandling inom
Rikets styrelse werk, och hwad i detta ämne blifwit
tillgjordt.
9:0 Wid Utskottets utlåtande i anledning af
Högloft. Ridderstapet och Adelns remis; af Riddarchus
Kamererarens, Herr Commerce-Rader 8trLlss
redogörelse för upburir'förstört rist Riksdagskostnader,
hade Ridderstapet och Adeln ej något att
erindra. >0t tupra.
S. D Föredrogs a nyo och bifölls Banco
U stöttets den 6 Jnlii pä bordel lagda memorial
i anledning af Kongl. Majus nädiga proposition
vm Fu un ig iges i Jern-Contvirek ingifne underdåniga
ansökning om ytterligare understöd list jern»
handteringens uprartha lande. Ht luxra.
S- D. F->edrogs ä nyo det förenade Vågsamt
Allmänna Beiwärs- och Oeconomia-Ulstottets
memorial, i anledning af den hos det hederwärda
Bonve Ständet wäckie motion om ändring i 6
Cap. Handels-Balken och de stadgande» som dermed
äga oemenstap rörande en fri victualie handell och
fann H-glofl. Nidderstapel och Adeln af samma
skäl spannemälshandeln förut blismit frigifwen,
sfwen med räitwisa och billighet öfwerenssiämman
de
-
Den 9 Julii. i8 5
de, akk titt Utskottens nu afgifne förslag lemna sitt
bifall, Dt supra.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln den 9
sistledne Junii remitterat till patzevolance Utskottet
en motion af Zerr von blcklkeclt, blliaSj om
erläggande af patzevolance afgift i stället för rotarnes
wid den indelta armeen förbindelse att förse
soldaten med flapmunderingar samt ett förslag
af Friherre 8tael von Dollkein att Riksens Ständer
hos Kongl. Maj:! matte i underdänighet tillstyrka
en sädan jemkning i kneckte contracterne öfwer
hela Riket hwarigenom billiga asgifter till lika
belopp med räktwisa kunde alla rotar lika affordras,
har det wällofl. Borgare-stänbet under den
6 Julii med Ridderfkapet och Adeln i samma remitz
sig förenat, men deremot det hederwärda Bonde-ständet
under den 6 Julii och högwördige Preste-ständet
under den 9 Julii förklarat sig icke i den
samma instämma, i anledning hwaras och dä således
a.me stand i denna fräga stannat emot 2, Ridderskapet
och Adeln fann den samma böra enligt
44 §. Riksdags ordningen till ConstitutionsUlftottels
afgörande hänwisas. Dt supra.
Högloft. Ridderfkapet och Adeln ätskiljdes
klockan A till 9 om aftonen. Dt supra.
In käern protocolli.
6. Lilvsrkolpe.
Mända
-
186 Den 13 Iulii.
Mandagen dm iz Julii.
Pleimm klockan 9 förmiddagen.
Justerades pleni protocollerne för den 8 och
9 2ulii.
^err Landt - Marskalken erindrade att dä
den stora Deputationen borde i afton klockan 6
enligt gjorde anslag upwakla Hans Majtt Konungen
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, men
listan pa Ridderskapet och Adelns deputerade icke
more aldeles fulltecknad, de ledamöter som ästun.
dadé i deputationen deltaga behagade hos Riddarhus
Fiscalen anteckna sig intill desi antalet 48 more
complett.
Äfwenwäl erindrade Herr Landt-Marffalken
att ätstillige wal annu innan Riksdagens stur borde
förrattas, och hemställde till Ridderfkaper ock
Adeln, art till en början inom fä dagar företaga
walet till Riddarhus Directeurer, da Herr LandtMarstalken
derom skulle kata göra särskilt an
flag.
Bifölls.
Herr Landt-Marskalken uplaste en lill honom
ankommen nådig skriswelse frän Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen, hwilken ^skrift Ridderstapet
och Adeln bestöt böra i protocoilet intagas, lydande
densamma som följer:
Ädel och Walbördig Herr Landt-Marfkalk:
Ge
-
Den iz Julli. 187
Genom Riksens Ständers underdåniga strnwelser
lill Konungen har Jag bifwit underrättad om det
tillökta penuinge ansiag som bliswik mig temnat och
om den nya Stat Riksens Ständer för Min Son
uprättat.
Jag har med uprikug och liflig tacksamhet
emokragit detta dubbla pros af Rikets Ständers
tänkesätt och har härmedelst welat anmoda Eder
a!r sädant Riderstapet och Adeln tillkäunagiswa.
I ett ögonblick dä statens mångdubblade behof
krafwa de största upoffringar, länder det mig till
en ännu högre tillfredsställelse att se den likstämmighet
i tillgifna böjelser, för Mig och min Son
som legat till grund för Riksens Ständers beslut.
Dä de söka bidraga till min enikildta förmän och
tillfredsställelse hoppas jag att de äro öfwertygade
akt grunden kill Min werteliga lycka ar Rikets
och att Jag icke äger någon annan ärelystnad än
befästandet af Sweriges sjelf bestånd och ära. Dessa
tänkesätt meddelar Jag ät min Sou, som ifrän
ungdomen lär, att en Regents anseende förnämligast
hwilar pä folkets kärlek, dä han ser jitk Faders
hjerta lika deladt emellan honom, och Sweriges In.
byggare. Jag förblifwer Eder
Wälbewägne
Företogs till afgörande ä nyo Stats - Utskottets
i ,.sta pleno pä bordet lagda betänkande, i anledning
af Kongl. Majtts nädiga Proposition till
Stats-Ulskoltec, angående Niksgälds.Conroirets utländska
-
188 Den 13 Juli!-
ländfka gäld; hwarjemte uplästes eli sedan sista ple,
num frän Stats-Utstottet inkommit proiocolls-utdrag
af den 9 Julii, innefattande ledamöters serstilta
yttranden.
Grefwe Lilienborg, polian demming, upläste
ett bictame», fä lydanve:
Öm i följd as politiske sörhällanden det är
en rättighet att nu afskudda Riket en del af desi
Utländska skuld, och Rikets behof päkalla begagnande
af en sadan rättighet, hade jag likwäl för min
del önskat, att med afseende pä försiktigheten och
den enstilta rärkwisans sordcingar, man upskjutit
atr ^vilkorligt göra deste rättigheter genast gällande,
för att i delta afseende framdeles kunna lämpa
sig efter omständigheternes kraf, och jag hade trodt
art enskildte förbindelsers rätt, borde sä mycket mindre
blifwa offer för poli iste sörhällanden, som erfarenheten
intygar, att veste sörhällanden äro be
ständige
omwäxlingar underkastade. Det mist-örständ
som nu är emellan Swerige och Frankrike
mäste för den sednare uphöra, och om dä i följd af politisk
tzfwerenskommelse det blef bade Sweriges och
Frankrikes äliggande, att upfylla sine förbindelser
emot deras enskilde gäldenärer, sä hade Swerige
ingen annan behållning af i fräga »varande arrangement,
än det widriga omdömet, som »välförtjent
följer brutna löflen, och i afseende härpä tillstyrker
jag för min del, att bestm i detta afseende mä upffjulas
till nasta Riksdag efter sig dä företeende
conjuncturer, samt att emedlertid all räntebetalning
ä län-carntalerne ma inställas, bwarigenom i financielt
afseende ingea förändring upkommer i den
beräk.
Den 13 Julli- 139
beräkning, som i anseende lill bewillningens stadgande
nu är föreflagcn; men om och jag mäste antaga
att i fräga warande utländska skuld bör förswinna,
sä kan jag icke af delta beslut leda den slutföljd,
art enskildas fordringar bör dermed nu gvdtgöras.
Der hade wäl aldrig kunnat ställas i fräga: atr
Swerige skulle genom bewillning ätaga fig att
godtgöra de handlandes förluster, ej mindre föranledde
af de äfwentyr för hwilka handeln Venne tid
är blottställd, än de som tillkommit under en aflägsen
förfluten tid, och hwarföre stall nu en sä kallad
ny tillgäng genom till intet gjorde skulder giswa
dem en bättre rätt än de ägt om ej nägon utländsk
skuld existerar, hwilken rätt i sädanl fall lika
borde tillerkännas fleres sedermera lidne förluster,
och i följd af^wär politiske ställning än ytterligare
blifwande. Äger man rätt atr utpläna wär Riksskuld,
sä förwandlas naturligtwis veste skuldsummor
till Spakens, och dä blifwer öfwerflyttande deraf till
de handlandes stadeslöshällande en orättwisa emot
de öfrige medborgare. Jag tillstyrker derföre, att
sedan Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen till fullo
äterdekommit Sine nädige förskott pä sätt Utskottet
föresiagit, med all betalning i öfrigt mä innehällas
till nästa Riksdag, dä efter sig dä företeende
omständigheter Riksens Ständer derom äga
att besluta. Till delta tillstyrkande söranledeS jag
destutom deraf, atr, om jag ock skulle anse de handlande
berättigade till den ,ersättning af Riket, som
kanske en gäng i förändrade förhällanden de torde
erhälla der af rätter gäldenär, borde likwäl om de
skulle med Swensta penningar liquideras, deras
fordrings
iy? . De» iz Julli.
fordrin-s anspråk beledsagas med noggranne »parster
om deras uprinnelse, ull omstaudtgheterne dctaillerade
o h bewisade till belopp samt nu warande
förhällande i öfrigt, för au till wederbörlig
pröfning och bedömmande öfwerlämiias, till utredande
af, om, och i hwad mon besia anspråk kunna
wara grundade pä billighet och räktmisa.
Widare wid stutmeningeu af Mstottets betänkande,
innehällande Utstotkels förmodan, attén
ärlig summa af Zoo,ooo Riksdaler stulle wid högst
trängande behof kunna wara att tillgå i den afsigt
Kongl. Maz:r i Proposition omförmäler, säsom räu.
te och amorlisiemcntssond för ett nytt uptaqande län
af högst fyra millioner, får jag förklara min förundran,
att Höglofl. Utskottet ställe-- i fräga ert län
af icke mindre än fyra millioner, dä likwäl ingen
proposition till en sädan länesummaS bestämmande
föranleder. Proposition derom och Stats-Utstottets
yttrande om sädane län borde och kunde uptagas,
hade wäl efter den i Regeringslagarne sörestrifna
ordningen, bordt föregå yttrande om tillgäng dertill,
och mig synes det hade således Utffotter bordt
innehålla med yttrande om frägan huru till desi
frägan om förut blifwit bestämdt framställd och
Utskottet deröfwer sig yttrar samt Riksens Ständer
i behörig ordning beslut fattat, hälst ett nu förut
widtaganve besiur om säkerheten för längisware lill
sädane län stulle indirecte möjeligen kunna uran
Utskottets yttrande och bedömande anses afgöra sjelf»
wa frägan om län kunde äga rum eller icke, och
det ar lill närmare bestämmande af Utskottets mening
i delta afseende och hwad som till delta yttra»-
-
Den «3 Julli. 191
trande söranledt, äfwensom i afseende päförenämnde
anmärkningar wid Ukstoktets tillstyrkanden jag
nödgas ehuru ogerna anhälla om äter förwisnina
till Utstottet af dest betänkande
Ulstottets
yttrande huruwida läns upkagande
är lämpeligt, är af sä mycket större wigr att inhämta,
som Utstottec sannolikt icke lärer kunna med
tillstyrkande understödja en proposition derom, dä
samma stal som föranledt Utstottet att i allo afslä
Herr Friherre Leclerströms memorial l delta afseende,
synas lika existera ännu, och en amorkistements
fond till gäldande af räntor och afberalmngar
i en aflägsen framtid icke lärer med längifwares
fullkomliga säkerhet kunna sökas i den wid
hwarje Riksdag förändringar underkastade bcwillningen;
och ehuru lans uptagande icke aro af Utskottet
directe ställde i fräga, torde likwal i sakens
ställning, det tillätas mig att deröfwer yttra mina
tankar:
Alt en tillgäng mäste beredas till ett större
belopp af penningar att kunna begagnas i följd as
politista ställningens fordringar, kan icke bestridas,
men lika sä angelägit detta är, lika sä är säkerheten
att kunna dem påräkna. Detta inträffar sannolikt
icke med län till betydligare belopp som Utstottet
i förenämnde desi yttrande äfwen förutser
och hwartill utländska creditorers öden åtminstone
icke upmuntra, men skulle jag äfwen förmoda möjligheten
att med, för läntagare förmänlige, men för
Riket sä mycket mera betungande wilkor kunna
uptaga betydligare län, sä stulle med fästad upmärksamhet
pä den af Utstottet rätteligen yttrade
nöd
-
tys Den tz Iulir.
nödvändighet as större rörelse capital wid nu upstigande
utstylder, en sadan anstalt blifwa sä mycket
mera tryckande, i synnnrhet för de gäldbundne,
som da penningemännen hos dem upsade deras for»
dringar, för alt till län ät staten öfwerlämnade
blefwo satte i förlägenhet, just i den tidepunct, dä
en lättare penninge tillgäng snarare borde beredas
till afbördande af högst upsatle utstylder werkan
af en sadan indragning af en gansta stor del af
Rikets rörelse capital som icke sä snart och i samma
wäg kunde äterkomma i omlopp, skulle i siere
afseende» medföra de menligaste följder, och hos de
flattstyldige bereda den wanmagt och det obeständ
som Mstottet afven ansett blifwa en följd af bifall
till Friherre Legerström» memorial. De behof
af penningen som kunna inträffa böra således
icke utan yttersta nödfall sökas, men torde förgäfwes
iväntas att genom län kunna upfyllas.
I Riksens Ständers Banque allena böra i
nödens stund, men icke förr, Rikets oundwikeliga
behof erhällas till det belopp Banquens säkerhet kan
medgifwa, och endast där med säkerhet lunna päräknas
i öfverensstämmelse med Regeringsformens
afsigt i 6g att behof för oföruljedde händelser
och krig dac böra wara att tillgå. Delta stadgan,
de^.syues bestyrka den förmodan, att Lagstiftaren,
Lä^denna ulwäg blifvit öpnad, welat förekomma
nyttjande af andre för Staten och enstilde mera betungande
Ulwägar, och att det är sä mycket mera
öfvercnsstämmanoe med grundlagens esprit att där
söka högstnödige biträden, som inra tningen af crevitwer
i annat fall warit ulan ändamål. — Skulle
likwäl
Dcn -5 Iulii. 193
likwäl behofwen icke utan större tillgångar kunna
Upfyllas, och län af enskilde ej erhällas, önstar jag
att Banquen haldre sä widt sig göra läter ma
kunna med län biträda, än akt behofwen mäga
fyllas genom förökande af creditsedlarne, hwarafen
större tillökning kunde möjeligen nedfälla wärdet pa
de nya ej mindre än de kill större belopp nu utelöpande
Riksgäldssedlar, och i financielt afseende
derigenom bäde för Riket och Bananen tillskynda
en större stada än genom en tillökning af Bancosedlar,
som i förhällande till nya blifwande behof
ffulle kunna medgifwas.
Om jag anfelt mig berättigad, att endasträdfräga
den nitälstan, jag allid hyst och hos mig aldrig
stall saknas för Banquens s/elfbeständ, och i
sammanhang dermed för uprätthällande af desi credit,
hade jag wisterligen icke gjort förenämnde framställning
om Banquens biträde, som jag önstar mä
kunna undwikas, men dä jag såsom ^ medborgare
och representant, anser mig tillika skyldig att Lekt
sammanhang äfwen bedömma Statens fordringar
och art medgifwa en mindre olägenhet, för att undanrödja
en större stada, sä wäl för Riket som äfwen
för Banque» i följd deraf; fä anser jag mig
böra yttra den i öfvertygelse, att om länbiträden
blifva i följd af wär polikista ställning oundwikelige,
Banquen i sädan händelse genom ert behörigt
crediliv och äfwen i yttersta nödfall, genom särskildt
län häldre borde bereda en säkerhet för erhällande
deraf, än art detta öfverlämnäs ät vwistheten, och
i det oförmodade fall, af erhållande län af enskilde
>
Andra Del» N:c> 13.
Den i z
de ät de den med förknippade menligare följder,
hwilka skulle i sterfaldige afseenden wisa sig i mera
utsträcka obestämde lane operationer, jämförelse
wis lill Banquens bestämdare, i mon af behof
och sä erhet efter hand utgående biträden; jag hoppas
och önstad, ark deste Vanquens biträden ej beHöfwa
päkallas, men jag gör mig ork förwistad, ark
de hn-arken kunde k>cgaras eller medgifwas u an
med iagtragande af den försigtighet, a t ynkligare
u-wägar till Banco sedel stockens oafbrutne indragning
kommer i förhållande dertill al! beledas,
sä att Banquens credit icke kunde derwid utbol
äfwentyra
Friherre Ltael von hollstein, Loistt^ länckVIA,
anförde striftettgen följande:
Wdrdsanit Memoria! i
Hans Kongl. Hög v ek Kr on Priiiftns wälgörande
och ädelmod, som äswen sträckt sig till sadane
Swensta undersåtare, som lidit förluster ä handel
i Frankrike, och derföre till någon del erhållit understöd
af dest enstitta rasta: men annu mera dest
wärd om Rikets sjelfständighet och nationens ära,
Lä man ej underkastat sig en mägtig bjudande
Beherrskare wilja, art inga sadane wilker, som
för en wasal stat endast äro pastande, och som
wättak förlusten af Hans Kongl. Höghels egendom
inom Fransika omrädet, föranleder till en owil örlig
skyldighet för Swensta folket att ersätta Lenna
förlust, det u. fyller Lenna skyldighet med nöje, och
de hafwa medel der ick uti Statens national egendomar,
som pä ett sädant sätt kan gagneligt och
wärdigt anwändas i stallet för alt pä ett oförsvarligt
-
Den 13 Julli.
19Z
k-gt wis öswerlatas ät enstilre personer för en 0-  bekydelig penning, och sä kill sägandes stinker bort
statens tillgänaar som nu mera an nägonsin förr
arv att för Riker pa nyttigaste wis anlända. Det
.är uti recognilions stogarne, sonden ligger lill fle.
ra millioner, hwarpä nu i behofwets stund kan
räknas. Att med cnstilte personers handels affstrer
inblanda der som rörer Hans Kongl. Hoghem KronPrinsen,
sinner jag alsintec pastande, dels för dest
wärdighet/ dels för sakens olika beskaffenhet; Hans
Kongl. Höghets förlust ar större delen luckommen
genom fredandet af nationens ära och sjelfständig»
het, deremot de handlandes genom sadane i krigstider
oundwikelige händelser som gaien ej kan hindra,
elter ar wällande till, flere .andra Swensta
medborgare hafwa lidit dylike förluster, om icke
directe med Frankrike, dock genom det politiska sysieme
som bliswit iagttagek, de hafwa derföre aldeles
lika stor ratt till ersättning, som desta förenämnde.
Om det more statens pligt ersätta de Hand»
landes förluster, da likwäl Skaten ingenting er.
haller om Handels speculationen gär lyckligt. Dessa
bada saker mä dä skiljas ä; Riksens Ständer
endast sysselsätta sig med att hälla Hans Kongl.
Höghet skadeslös. De handlande mäge afbida den
tidepunct, dä genom ect manligt sörhällande mest
Frankrike, hwit et wäl någon gäng stall inträffa,
deras inkereste fan bewakas, men emedlertid in et
nägot sädant steg tagas som sätter fläck pä Swensta
folkets urgamla trofasthet och sörderfwar crediten,
som genom 66 och 68 K. Z. Regerings-Formen,
sa lydande:
"Rik
-
rv6 Den lzIulii.
"Riksens Ständer, Riksgälds-Contoir förblifwer,
såsom hitkils, under Riksens Ständers styrelse,
inseende och förwaltning; och dä Riksens Ständer
ätagit sig answar» för den Rikets gäld, Contoiret
ombesörjer, sä komma Riksens Ständer, sedan
Slats-Utskotter öfwer Contvirets tillständ och
behof sig utlätik, att genom särskild besittning tillskjuta
de medel, som för betalande af denna gäld
till ränta och Capital, oumbärlige finnas, sa att
BiketS Credit warder bibehållen och wördad
De
titt Riksgäldswerket hörande och dit an»
singne medel, ma icke under någon förewändning,
etter med hwad wilkor som halst derifrån ryckas
eller anwändas till andra behof, än dem Riksens
Ständer bestämt. Allt förordnande som deremot
Frider ware kraftlöst
Är
älagd bibehålla och warda, och da detta
ärende är aldeles Riksens Ständers orsak som ätagit
sig answarel för galden, hwilken blifwit som
Riksdags besinret 1789 innehaller frän Konungen
och Staten öfwerflyttad pä Riksens Ständer som
derom sedermera haft ensamt att bestyra, sa kunde
ändring häruti icke annorlunda ske, an att handla
twärt emot konstitution. Desiutom tyckes Staks-Utftotket
lågt ert oöfwerwinnerligt hinder i wägen
för utförandet af sitt project dä de förestå nytt län
sedan de förklarar de förra creditorerne, sin ratt
förlustige, oaktadt de haft de säkiaste förbindelser
titt sin säkerhet som någonsin giswas kan, nemligen
en redlig Nations garantie. Titt Stats-Ulskottets
widare urarbetande, huru Hans Kongl. Höghets
fordran,
Den kz Julli. 197
fordran, mä snart kunna ersattas genom län fom
fatt sitt Hyporheque i Kronostogarne, hwilka pä
det för Riket mast gagneliga satt ma söryttras,
mätte detta ärende ytterligare öfwerlemnas samt att
derjemte Riksens Ständer matte fä upgist pä de
Handelshus som begärt denna ersättning, om händclsewis,
någon ledamot af RiksensStänder, stulls
finnas deribland, sä är densamma jäfwig iett ärende
som rörer honom sjelf.
Munkeligen tilläde friherre 8tael det han i
anledning af de utaf honom anförda stät önskade
ätersörwisning af Stats.Utstotteks betänkande.
Herr von Lckultxenkeim, Oavi6:
Swensk manna tro och ära har af alder i detta
Rike blifwit helig hällen, och en sädan redlighet
hoppas jag ewärdeligen mä säsom en nationell
helgedom bewaras. Man kommer dock med skäl olika
att tänka och handla säsom privat man och i
wista hänseeuden annorlunda säsom persona publi.
ca. Enskilde personer göra hwarandra räll bäde
inom och utom Riket. Handlande drifwa en trognerings
eller bytes handel med hwarandra, och skilnaden
ersätkes med wäxlar. Alt bör redligt lefve,
reras och honoreras, om crediken stall wara beständande.
Deste kriga icke med hwarandra, men förhällandet
stater emellan är annorlunda. Politiquen
är en del af moralen, men beklagligen Har man
i alla tider, och ej minst i denna pcriode erfarit,
att magter emellan, wäld galt för rätt. Om nu Swerige
af en stat som icke pä nägot satt blifwit förolämpad,
finner sig orättwist bemött och wald förd;
att Swensta mänS förut erkände fordringar hos
samma
IY8
Den iz Iulu.
samma Rikes undersåtare förklaras för nu och al»
tid dödade och ogiltige; om förutan all krigs förklarina,
Sweriges tillydande Herradöme in,
kräktes, samma lands cassör och domaincr stöflas»
inwänare iväldföras, beslag lagges pä alla därnvarande
fartyg och genom kapare flere sädane med
sine innehafwands waror och gods bemägrigas, sä
srägas om sädant med likgiltighe l ngre kan ästäLas
förutan alla represaliers anwändande? Böra ival
Utländske fordringar af oss aodtgönm, n ir S^oenste
mäns til siffran erkände fordringar i Frankrike och
a^a dess tillydande lander förklaras förannullerade?
bör ej Frankri es Beherrstare som Mvätlat sig
Sweriges egendomar o.h inkomster godtgöra sina
undersåtare likasom wi söka i möjeligaste matto ersätta
Schen ka medborgares i Frankrike och i dest
område lid»? förluster. Det ar utan rwifwel motbjudande,
at utlandningar, som pagod tro försträckt
penningar ät Swerige, ej stola fa sine fordringar
betalde; men desse Credltorer sedan de bliswit Franste
underfät are, och annu mera sedan swerige
blifwit fiendtligt bemötr af Frankrikes Kejsare,
lara sielfwe hafiva förwäntak en missgynnande utgång
med pne fordringar i Swerige, hwarförs
Swensta Actier och nedföllo till go och 40 procent
inom deras egna land, och Swensta Köpman,
den höge wäxeleourfen oaqtad, med förmon kunds
tillhandla sig Ri sgälds-Contoirets a statens magnar
Utfärdade förflrifiirngap. Om nu efter missa
ledamöters påstående, upstjukas ställe med utländska
fluldens liquidalion till nästa Riksmöte, sä stulls
wära Handlande för en ringa procent kunna ap
-
propriera
Den iz Iulrr.
1Y9
prooiera sig al! utländsk fordran, och som nu redan,
tili en del stedt, kunna tillvälla sig full betalning
i 'Swens?! Banco efter förffrifning-arnes . irznshäl!,
manne dä detta upstof för osi blefwe i geme-/nyt.
tigt? — nej, dä erkänner jag mig mera närskyld
med pubiicum eller staten, än med de melbor are
som af ett sädant tillfälle draga e;isti?d wkuniiiq.
Jag hör hört att magre ledamöter trott, att Swen,
ste Handlandes hos u landningen .lidne förluster ej
borde ersattas och andre hasina funnit, a?k ror borde
till fullo betala deras lidande, Jag medgifwer
alt sädane utländske fordringar icke executivs af
osi kräfwas kunna, uran mera kunna anses or nr
gäfwa, men denna stänk ar åtminstone högst bck? g.
Sjelfwe desie fordringsägare hasiva godwill gte t rgifwik
en tredjedel, och af twä tredjedelar böra
de af Hans Kongl. Höghet Nädigst försträckte 18
procent med rätta afdragas. Deniia osörlrk!!euge
Furstes gifna förstört böra vswikeligen godlgöras,
men de utgöra en del af Swenste maus utländska
fordringar, som och dymedelst erkännas jör rättmätige.
Jag anhaller alt Högloft. Stats-Nkstonets
betänkande uti ämnet Kl ada delar mä bifallas.
Hnherre Ltael von hollstein, Loriitr: l^uclvi§.
Da veu Marde ledamoten kror politiska flät
Mäta att man bryter löften och att man r anledning
deraf ian efter wedergäluungs ratt förklara
de skulder förfallna som Fransta undersåtare aga
derföre att hwad Swensk man i Frankrike aner
att fordra ej betalas, sä anser jag staten lör förlusten
af Domainerne i Pommern med flere andre
förluster staten gjort gemm Fransta infaller derstädes
-
Den iZ Julii.
des hafwa prioritet tili ersättning framför de Handlande,
äfwen sär jag anmäla, alt dä en stor del
af desia fordringar lärer wara i Swenst mans hand,
blefwe der att godtgöra wista Swenste man pä andrs
Swenste mäns bekostnad,- ocp finner jag i alla fall ärendet
fa inwecklavt ock olillräckiigen ulredr, alt äkerremist
lärer blifwa nödwändig.
(Grefwe hörnor, .^clololr 6öran:
Det amne som nu utgör föremålet för Ridderstapet
och Adelns öfwerläggning, onekeligen
bland dem som icke kunnat komma i fräga utan
en tidpunct sä rik pä besynnerligheter, sa utmärkt
af owanliga omständigheter; men just derföre bör
det ocksä dömmas efter grundsatser swarade emot
en sä oförivgntad stallning och sä owanliga behof,
Förhällander Stater emellan kan icke grundas pä
annat an raci^rocite. Rar man i närwarande
fall will underchka beskaffenheten afven nu föreslagne
mesure, mäste man betrakta saken i sitt enkla
förhällande och i anseende till sina följder. Det
steg att afstrifwa Fransta undersatares fordringar
hos Swensta Kronan, är en följd af Fransta Kejsarens
beslut att annulera Swensta undersatares
fordringar hos Fransta staken. Swensta folket af
alder kändt för sin redlighet, och som genom den
samma wunnit ett förtroende som salt dct i tillfälle
att hos utlänningen uptaga län wida utöfwer hwad
desi tillgångar syntes kunna medgifwa, har derföre
icke brutit emot sine grundsatser, atr der emot ett
annat samhälle anwändt den »vedergällningsrätt
som delsammans förhällande päkallat. När Fransta
Kejsaren förklarade att igenom kriger alla
Swensta Undersatares fordringar wvro annulerade
-
DeniZInlii. 201
de, berättigade han Swerige att afwen till sin fördel
begagna den stags folkrätt, som således war
tillskapad och förslaget är nu endast att anwända
denna reciprocitet med den inskränkning som tvid
reduction af alla publique fonder i Franska Kejsaredömet
bliswit iagtkagen, nemligen att utplåna endast
de iwa tredjedelarne: jag har höre sagas, alt
försigiigheren fordrat aktman skulle endast,inställa
alla utbetalningar, och lemna ät framtiden och kommande
ständer att efter omständigheterne widtaga
det definitiva besiutet. Jag erkänner gerna det
wälmenande i denna omtanka, men jag tror den
icke nog utsträckt eller gagnande. Är frägan endast
styrkans rakt, sä tror jag att den magt som skulle
twinga ost att Återtaga ett salunda fattadl beslut,
stalie icke stadna derwid, och skulle icke antingen
det blifvit tagit eller ej, hindras i utförandet af
de assigler som dest,wilja eller inkereste, skulle ingifva
densamma. Är frägan äter om underhandlingar,
sä stall urås möjligheten att uplifwa hela
frägan, upstiga mera swärigheter ä ömse sidor, än
genom ett i förhand tagit definitift bestin, som föranledt
af en billig »vedergällningsrätt <pch grundad
pä samma magts efterdömen icke innebära något
egentligt wffensift. Möjligheten atl negociera instränkes
till en tredjedel, och rättigheten som i detta
afseende är banad Regeringen atl afwen till
smet göra den, öppnar ulwäger till ätertagauden
eller underhandlingar lempade efter Swenges förmåga,
och mä hända nödwändige för Sweriges säkerhet.
,
A andra sidan har jag hört yrkas, att det
wsre
202
Den 12 Julli.
more xn orattwrsa att pä siarens bekostnad ersatta
enstiltas fordringar, och statt! agga det allmänna
till nägra medborgares fördel, inett de som yrka
credilens bibehållande, borde ge akt, art detta förhållande
ar en vundwikelig följd of upmärksamheten
pä denna credit. Dä Swensta folket pä grund
af en främmande maglö ivägran art erkänna nägra
dest medborgares fordringar, fär tillfälle att befria
sig frän en börda af flere millioner, är 'det en billig
omtanka för a t undwika utseendet af ett blott
egennyttigt o o sjelfmyndig! tilltag, att bese medborgare
erhälla en compenfation. At begagna deras
förtuster för att befria sig isrän skulder, och art
sedan icke gifwa dem nägyn ersättning, ivore art
wilja nju'a fördelen uran ark erkänna den deraf
följande styldigheten. Jin deremot, när wi emot
dem upfylla wara förbindelser, när wi undantagit
frän alt afdrag Fregista länet i Leipzng, stola wi
hafwa ädagalagt, att >vi handlat blottefter re chrocitets
grundsatser, at utan sadan anledning Swensta
folket icke will mistkanna helgden af ingängua
förbindelser, ältan knoifwel är det denna grundsats
som föranlätrk det företräde som blifwit läurnadt ät
de Hamburgste länen. Denna ersättnings frager ingeck
likwäl ej i hemliga blkstot ers betänkande, emedan
den ej war innefattad i Konungens nådiga
proposition, men nägra ledamöters enstilta kanka
lär deruppå hafwa fästat Konungens upmärksamhct
och de stora tjeuster Hamburg gjort ost, de relationer
wi ännu med detsanrma mäste bibehålla och
det behof af burade hwarutl IV i möjligt rois anm
kunna komma, gör en fada!! försigtighet för wär
credit
Den i u Julir.
credit oumgangeiig. Jag tror således att afseendet
pä crediten är sä laugt som möjeligt iagttagit, och
mot Regeringsformen kan det nu förestagne steg
icke strida- Bada de ansörde §,§. wittna, alt det
beror af Riksens Stander att esler inhämtadt yttrande
af sitt Skais-Mstokt pröfwa och bestämma,
hwad som i besia afseende» ar nödigt, och nar de
icke uraktlätit hwad som försigtigheten och närwarande
omständigheter förestrifwit, lärer ingenting
mera kunna fordras.
Angående fonden till uptagande af inhemska
län, torde jag fä erindra, att den grundar sig pä
Kongl. Maj:ts nädiga proposition och Hemliga
UtstottLks tillstyrkande och att om Sivenia folker
pä sädank sätt kan bereda medel till sitt förswar
torde man icke böra försumma en utwäg, som
enar nägot afsattes för framtida behof, blir ett medel
art öka Rikets framtida säkerhet, men som för
att anwändas, fordra en närmare utredning. Jag
tillstyrker derföre bifall tili Utffotteks betänkande i
hela sin widd.
Zrihcppe ak ^Vettorlkestt, Lustaf:
Lä jag nu wägar utbedja mig nägra ögonblick
as Högloft. Ridderstapet och Adelns up»
märkfamher, ster det i synnerhet för att besivara
hwad en wärd ledamot Herr Grefwe 6^'Ienbor^
i desi memorial, yttrat, såsom en förmodad grund
lill den sörestaane reducstonen af Rikets u.ländsta
stuid. Herr Grefwen anser, att ett nu warande
misiförständ med Frankrike föranlätit till widt.igande
af detta steg, och jag har derföre trot- mig bade
af min kännedom om sakens rätta sörhällande,
och
so4 Den iz IuM.
och af det Embete jag innehar, i dubbelt afseende päkallad,
att afgifwa någre nödige uplysningar.
Wisierligen har emellan Swensta och Fransta
Regeringarne ett tillstånd af köld utträdt, förnämligast
grundadt pä Pommerns owäntade besittnings
tagande af Fransyska troupper; wisierligen har denna
owänliga handling ä Fransta sidan, och alt
hwad deraf blifwit en följd, bordt wara ömmande
för Kongl. Maj:ks hjerta, men Kongl. Majtt har
likwäl i frägan om Utrikes stulden, icke fastat sig
wid ögonblickers politista förhällanden, Utan följk
en reciprocikcts princip, som hämtar sin kraftigaste
grund frän sädane händelser, hwilka tilldragit sig
under de mäst fredliga förhallanden emellan Swerige
och Frankrike. I Konungens nu upläste proposition
till Riksens Ständers Stats-utstoik, sinnes
det officiella förklarande upkagit som Fransika
Stats-Ministern Hertigen af pastors pä Kejsarens
desi Herres befallning afgaf, att enligt folkrätten alla
Swensta fordringar hos Fransta Regeringen wore
genom kriget dödade och förfallne. Detta yttrande,
som pä en gäng till intet gjorde redan af Fransta Regeringen
lill owillorlig betalning erkände fordringar,
blef Kongl. Majtts befullmagtigade ombud genast
efter fredens undertecknade i Paris tillkännagifwit,
det will säga, wid en tidepunct dä bada Rikens
wänstapsfulla förhällanden wörö de mäst förtroliga.
Dä Hans Majtt Fransta Kejsaren sedermera af
politista stät anfäg sig böra förena Konunga Riket
Holland med Fransta Kejsaredömet blef, Holländsta
national stulden, genom ett offemeligen kungjordt
decret, nedsatt frän desi hufwud belopp till
en
Den 13 205
en tredjedel. Intet förewarande misiförständ gaf
dä Franska Regeringen anledning art widtaga nä,
gotdera af dessa steg eller alt beräkna de följder
som deraf för Swerige kunde upkomma. Ej eller
ligger nägot nu warande misiförständ, emellan
Swerige och Frankrike till grund för de Morswarande
anstalter Kongl. Maj:t ansett sig böra
till Riksens Stander förestå, och som endast innebära
ett anwändande af de grundsatser hwaraf
Frankrike gjort bruk emot Swerige.
Jag har ansett nödigt, akt fran detta ämne
afskilja alt stags politiskt hänseende, och det är as
detta skäl jag ej eller kan instämma i Herr Grefwe
6^1Ienbor§s förmodan, att de Swenske fordringsägarne
möjligen af ratter gäldenär skulle
wid förändrade omständigheter, kunna erhälla deras
betalning, dä enligt hwad jag redan haft äran
nämna, afstaget pä deras anspråk länar sitt stöd
af en grundsakts som icke synes wara någon jemkning
underkastad eller läna nägon riktning af iner
eller mindre rädande wänskap emellan bäda Riken.
Jag delar fullkomligen med de flere Ledamöter
som redan yttrat sig i detta ämne, dec nit de wisst
för bibehållandet af Swensta namnets ära och
för denna urgamla national redlighet, som under
alla wära förslutne olyckor, under wära fortfarande
inskränkta tillgängar, aldeles utgjort wär största, wär
alfwarligaste rikedom, men jag hemställer till Högloft.
Ridderskapet och Adelns uplysta bepröfwanke,
huruwida icke ett noggrant iaglkagände af alt hwad
Len stränga billigheten kräfwer, under etl tidehwarf
sä
2o6 Den iz Juli!.
sä rikt pä stora uptraden och sä vulcanistt som
det hwaruti wi lefwa, wäl i moralist afseende
kan medföra en stor tillfredsställelse, men för den
praciista erfarenheten altid stall af oberäkneliga förluster
rumark-,s. Flere andra magter hofwa dertill
af sin financiklle stallning nöd wungne, widkagit lika
ukwägar som nu i anseende till Rikers utländska
gäld äro förestagne, och jag öfwertygad, akt de
icke i något afseende finna s. ara deraf förnärmad.
Dä destulom Rikets Stand ' wid 1809 ars Riksdag
Utan frugtan för de följder som deraf kunde
upkomma, fastställde en wist nedsatt cours säsom enda
wilkoret för ränte och amalgams afbekalningar
till de utländska creditorerne, fä synes mig mädan
af denna egenmagtiga cours beräkning ungefärligen
wara lika stor, soM den, att förklara capital skulden
rill twä tredjedelar dödad, i synnerhet dä genom
detta förhastande, endast en fullkomlig reciprocitet
ragttaqes.
Mig ar åtminstone icke bekant, att, pä fart en
ward ledamot inom detta ständ yttrat, Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen förlorat sin enskildla egendom
i Frankrike. Jag met att Hans Kongl. Höghet
i kraft af dest afgifna försäkran till Swensta
folket, och för alt annu närmare endast med det
samma förbindas, äterlämnade kort ester dest ankomst
till Swerige i Hans Maj:t Fransmannens Kejsares
händer de dotakioner Han af Högbemält Herre
emottagit. Jag wet äfwen och Högloft. Ridder,
skåpet och Adeln har af Smts Utskottets upläfle
betänkande kunnat det samma inhämta, akt Hans
Kongl. Höghet genom Holländska national skuldens
redu
-
Den iz Julli- ro?
reduction, säg sig en betydlig summa penningar beröfwad,
me!i sam»,a betänkande wisar ytterligare,
all dä fräga i hemliga Urstoltek upstod om ersättning
af denna Kron-Prinsens förlust, Hans Kongl.
Höghet genast förklarade, akt han ej af Sweriges
Rite kunde e-er borde begära ett skadeständ för
hwad han endast i eaenstap af Franst undersåte
hade förlorat. I anledning af den wäckka frägan
om de Lwenste fordringsägares i Frankrike godtgörande
as den reducerade Riksffulden, tror jag
mig endast böra tillägga, att dä Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen med full öswertygelfe om Vesta
fordringars rättmätighet, dera i förskott afbekalre
ett belopp af 18 procent, och detta sörstotts ätergäldande
ej annat kan an af alla för billigt anses;
svnes mig i öfwerensstammelse med hwad Herr
Archiater von LckuitLeubeim härom anfört, att
samma billighets grundfakks äfwen talar till förmän
för fordringsägarna, och att Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen ej gerna stulle se Dest enstildta förstört
fran deras öfrige fordran afsöndradt.
För öfrigt instämmer jag kill alla delar med
hwad Herr Grefwe Norner i denna sak grunde'
ligen yttra , och tror mig sä mycket snarare hos
Walborne Herr Landt-Marffalken kunna anhälla om
proposition lill bifall ä Stats-Ulstotkets betänkande,
som jag i anledning as hwad en wärd ledamot nämnt,
anser mig böra stuka med den höglideliga förklaring,
att jäa i denna sak under intet afseende är jäfwig.
Herr Landt-Marffalken gjorde proposition
till besäll a Slats-Ukstoitels betänkande, hwilken
beswarades med ja hwaribland hördes nägra nej.
Zriherre
228 De>r iz Julli.
Friherre 8tae1 voll Illollstein: Jag will ej
wara »vidlyftig med beswarande af hivad nu blifwit
yltradt, jag will blott nämna, att dä förslaget grundar
sig pä Kejsar dlapoleons beslut, sä were det
aldeles tillräckeligt att inhibera all betalning intill
Letz detta beslut wore uphäfwit, som torde wid ett
fredsslut kunna hända, emedan ett annat förhällande
emellan Frankrike och ost wäl någon gäng skall
inträffa. Jag har jemwäl hört, att ännu nogociationerna
med Frankrike icke äro afbrutne, men detta
betänkande om det bifalles, läggerwäl ett hinder i
wägen för en önskad utgång af desta negociationer.
Friherre »k Wetterstedt anförde häremot
inwändningar, hwilka Friherre Stael äter be,
stridde.
Ropades om proposition pä betänkandet.
Grefwe klörner: Jag will endast hafwa
den äran erindra, att Kejsar dlapoleon8 förklaring
innehåller, att Swensta undersätares fordringar
hos Fransta Regeringen wore genom kriget annuls
terade. Det är således icke fräga om, akt de någonsin
skulle betalas, och detta beslut ärdeterminerädt.
När Swerige deremot beflutir, i anseende till
hela skuld beloppet, att endast inställa betalningen,
och amullera blott tiva tredjedelar, har Swerige
modificerat sin reciprociters-princip efter den som
wid reductionen af Fransta fordringarne blifwit
nyttjad.
Ropades ater om proposition pä betänkandet.
Herr Landt - Marskalken gjorde proposition
till bifall ä det samma, hwilken för öfrigt beswarades
med Ja, men hwarjemte eliNej hördes.
Herr
Den rz Juli!- 209
äerr Landt-Marskalken sörmälle sig haf.
iva hörk propoiUlonen allm.mc bifallas med undantag
af ett enda nog gält Nej.
Friherre Ltael von täollliein, da begär jag
votering.
Zerr Landt Marskalken: Friherre 8tae! torde
tilläm mig föreslå, att han mätte derifrån afstä
enär han förmodeligen icke hört propositionen beswaras
med mer än etl Nej nemligen sikt egit.
Friherre Ltael von läoilliein: ja, om blott
ett nej hörks, sä begär jag endast att i protocollet
reservera mig emot beslutet.
Zerr Landt-Narskalken: Högloft. Riddersta,
pek ocy Adeln torde dä anse Stats-Utstotkets be,
tänkande bifallit.
Ropades Ia°
Wid förnyad föredragning af Stats-Utstottets
den y dennes första gängen upläste betänkande om
Skats-Regleringen samt project till Riks-Stat för
innewaranbe och följande ar, blef detsamma af Ridderstapet
och Adeln bifallit.
Ä nyo föredrogs Stats-Utskottets i sista plena
pä bordet lagda betänkande angäende ben wid
i8Z>9 och 1810 arens Riksdag föreflagne revision
öfwer förwaltningen af alla Rikets medel sedan 1800
ärS Riksdag.
Friherre Ltael von hollstein. Da betänkandek
gär derpä ut att wisa swärigheterna af en
revision, sä fär jag först nämna, alt det är stridande
Ändra
Del- N:o 14.
21»
Den rz Julli.
dande emot constitutionen, att lemna räkenskaper
oreviderare, sann man alt wara upwiste för Rik«
sens Ständer och desi Stats-Uljkott, för dem lemna
decharge, hwarom mera i Riksdags Ordningens
76 Z. Jag begär altja, att detta mätte äter till
Stats-Uljkoitcts åtgärd warda remit-eradt. De: skulle
landa till ett prejudicat och oordning i framliden
om rakningar utan granskning godkändes, 1808
och 1809 ärens räkenskaper mäste således infordras
och wederdörligen granjkas, antingen genom en CornilL
>'om Konungen förordnar, eller af ledamörer
eif Riksens Ständer, eller och andra, pä enahanda
sätt som den Comitie hvilken granjkar Krigsräkenskaperne,
som också äro wiblyftig.» och beswärliga,
emot ett bestämdt och icke alt för högt arfwode, eller
ock till godo njutande af en wist anmärknings
procent. Men om ock det ftulle kosta efter StatsUtstottels
upgifk 42,000 Riksdaler ärligen, fa utgör
det dock icke 2 sk. pä hwarje mantalsjkrifwen
person i Riket, och ber betalar man gerna för att
sä weta att medlen äro rigtigt anwande, ty ehuru swärt
det än ar, akt betala dryga utlagor, är det dock
ännu mera päkostande att ej weta huru de amvändas.
Grefwe körner, 6öran: Jag får
den äran eruidra, att det är werl igen mindre rättwisa
än man tror wid den revision as allmänna medel
som man nu yrkar. Med undantag för är 1829
arv alla desta medel förur i laglig wäg reviderade
och sättet genom föregäcnde författningar förcstrifwit.
Att nu -göra en ny revision more att göra ei^
ratroactif lag, och att yrka, answar för hwad man
agde
Den iZ Julli.
211
ägde rättighet att anse sig hafwa erhållit decharge,
hwilkek yrkande allsä skulle innebära en orälkwisa.
Hwad Krigsredogörelferna angär, får jag erinra,
att de Zoo Riksdaler, som wörö dernöre bestämda,
äro gisne med förbehåll, ali lunna ökas i m nr af
Riksens Ständers tillfredsställelse med fläsma
arbetet.
Friherre 8taol von kllollstein. Den wärda
ledamoien som nyst talade, har sagt att dek more
orättwitt akt i afseende pä närmarande sräga
göra en reiroactif lag. Deremot fär jag amttttka
att likwäl Riksens Ständer avid rgoy ars Ri sdag
formligen be st mit i fraga warande revision, och
att Konungen utfärdat instrnction för dem som
skulle äga alt densamma förrätta. Fragan är nu
således blott om den kostnad som dertill skulle ätgä
hwilken Stats-Utjkoltet Upgifwit till 40,000 Riksdaler
om äret.
Ropades om proposition pä betänkandet.
Den proposition ä detsamma, som Herr
Landt.Marskalken härefter gjorde, hördes för öfrigt
med ja befwaras; men
Friherre 8tae1 von lllollstein protesterade
för sin del deremot, yrkandes att revisionen för
1809 mätte äga rum.
Ropades akt propositionen more bifallen,
hwarjemke talades nägot som ej till protoeollet kunde
fattas.
Friherre ak kkLKanson: om jag wille förbigå
att nämna det i Riset ieke någon räkning för allmänna
medel sinnes som ej undergär ordentelig
revision, om jag ock wille förbigå att a. wänna
medlen ch
LI2 Den rz Julli.
medlen särskilt revideras af fullmägtige utaf Riksens
Ständer; sä kan jag likwäl ei underlåta ari
anmärka i likhet med hwad Herr Grefwe Erner
sä rigtigt framstält, hwilka följderne ffulle blifwa
om man någonsin stadgade en lag ernad att undfä
en retroactif werten.
Friherre 8tsel von hollstein. Dä det är
rnedgiswit alt alla räkenskaper böra revideras och
Regerings lagarna bjuda att dessa böra för Riksens
Ständer framläggas först och sedan granskas, sä
mäste wäl detta förhällande med 1808 och 1809
ärs räkenskaper iagttagas.
Friherre ak käLkanlon försäkrade pä sin
ära att allmänna medlen wörö reviderark.
Friherre 5tael von tlollstein: Ej för är
1809.
Någon anmärkte att en Riksdag redan sedan
Len tiden wore passerad, wid hwilken denna revision
icke blifwit yrkad.
K Friherre 8tae1 von kronstein: att räkenskaxerne
för 1808 och 1809 ej i Srats-Utskottet warit
synlige, har ordföranden därstädes sjelf inför
Ridderskapet och Adeln intygat. Men som det
inkast, att en Riksdag sedermera passerat, redan en
gäng förut blifwit gjordt, får jag anmärka, att Konungens
proposition wid sista Urtima Riksdag innehöll,
att Statswerkec icke kunde upwisas, emedan
samma Riksdag sä hastigt följt pä den förra.
Granskning öfwer dessa ärens räkenskaper har säledes
icke kunnat ske: Regering- formen bjuder likrväl
den samma.
Härefter talades något conversations wis.
äerr
Den iz Julli- . 2iz
Herr LandttMarskalken förnyade sin proposition
om bifall lill Ulffollcts betänkande angående
revisionen af allmänna medlen.
Häruppå swaraves med starka ja, hwarsimte
hördes något blandade rop.
Herr Landt Marskalken fragade om flere
Nej f^rts, ych huruivida votering blifwit begärd.
Zriherre Stael von läollliem ropade härtill
Ia
Likaledes
Grefwe hamilton, ^xel, yrkandes
den samma i afseende pä revision af allmänna
medlen blon för rgoy.
Herr Landt-Marskalkcn hemstälde huruwida
votering ej kunde undwikas om Ridderstapet
och Adeln beflöte, att af Stats-Ulstottet infordra
närmare uplysningar i afseende pä revisionen af räkenskaperne
för 1809?
Zriherre Stael von IloIIKein: för 1808 och
1809.
Ropades till delta Friherre Ltaels yttrande
Nej och Votering.
Zerr Landt Marskalken lät härefter författa
följande voterings proposition hwilken upläftes
och godkändes:
Den som bifaller Stats-Utstottels betänkande
rörande Kongl. Maj:ts nådiga skrifwelse till Riksens
Ständer af den 25 Junii 1812 om den wid
1809 och i8io arens Riksdag sörestagne Revision
öfwer förwaltningen af alla Rikets medel sedan
i8o-> ärs Riksdag, flrifwer
Ja
Den det ej will ffriswer
Nej. Win
214 Den IZ Julli.
Winner nej, återremitteras betänkandet jemts
gjorde anmärkningar.
Böhringen företogs derefter genast klockan ^
i och sinkades klockan ^ 2 dä enligr der särskildt
förda voterings Peoloco.ier, rösterne befunnirs haft
ma utfallit som föijer.
In 6r
Nej 48
I anledning hmaraf Herr Landt-Marskalken
tillkannaaaft att Stats-Utfkottets betänkande bliswir
af Nidderffavet ob Adeln bifallit.
-Herr Landt Marskalken företedde prokocolls
utdrag alla af den y Ju ii frände öfrige re,
spective S änden, hwgraf befanns, att samtelige
Riks Ständen j frägan om branwins bränningen
stannat uti till wista hnfwndsakeliga delar stiljagti,
ga besiuk. Herr Landt-Marskal en hemställde säle.
des i anledning af 73 h. Riksdags Ordningen, ar
desta samkeligc Riksståndens olika besiuk mätte til
Oecnynomia-Utskortet remitteras, som skulle annio
das, att styndefammetiaen med försiag till en sam
manjemkning af Riksens Ständers tankar in
komtm.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Stats-Utfkottets, den 9 sill
ledne Julii pä bordet lagda betänkande, angäend
Kongl. Majus nådiga proposition af dsn 19 sif
ledne Junii, om imcftkande af ett Invalidhus,
Derta Stats-Utfkottets betänkande blef upp
gjord proposition bifallit.
- - — Fö
-
Den 13 Julli.
215
Föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna Befwärs-och
Oeconomiä-Utstokteks, den 6 och y Julii
pä bordet lagde memorial, i anledning af Riksdags
Fullinägligen Kölnan Olsbon I^onZder^g
motion rörande recogm iöns I o a rne och deras anwändande
kill mera förmän för Staten.
Grefwe förner, ^clolpk 6öran: uplysnings
wis fär jag endast träägga, i afseende pä
Baron Ltaels motion om recognitions stogarns, akt
Riksens Stander redan wid förra Riksdagar fat.
tak ekl beslut om deras anwandande och att den
wäckka fragan har afseende endast pä det tammas
lvcrkstallighet och sätket derwid och akt således något
nytt anslag af dem icke kan komma i fräga.
Wid förnyad föredragning as Lag- samt AL"
manna Beswärs- och Occonomiä-Utstottens i sista plenumpä
bordet lagda memorial, rörande förmedlade hemmans
styldigheker uti Kyrko och Prästegards byggnader,
bief det samma af Högloft, Ridderstapet och
Adeln bifallit.
Föredrogos ä nyo och biföllos Lag.lttstotteks,
den 9 sistledne Julii pä bordet lagda memorial,
nemligen:
i:o Angående domarens rätt att gransta Boupteckmngar,
och att desie hädanefter böra öpne till
Domstolen ingifwas.
2:0 Angäende nu warande böters förhöjning
i allmänhet.
3:0
2l6 Den 13 Jul».
z:o Angående förpantning af jord.
Wid förnyad föredragning as dek till patzevolcmce
frägans beredande nedsatte särskilta Utikotrets
den 9 siftledne Julii, pä bordet lagde memorial, innehällande
swar pä älterremister frände öfrige respecti--  ve Skänden af Ulstottets första betänkande, bestöts,
att wälet stulle förblifwa hwilande, tills de öfrige
Ständen deröfwer fattat sine beflut.
Föredro^os ä nyo och biföllos Allmänna Befwärs-
och Oeconomiä-Ukskottets den 9 sistledne Julli
pä bordet lagda betänkanden:
i:o Angående ett särskilt Landshöfdingedömes
uprättande för Bohus Län.
r:o Angäende ersättningar frän hjelprotarne
eill stamrorarne för Soldate torp, muhlbete, wedbrand
och Gärdsle fäng.
g:o Angäende ett jämnare fördelande af Trouppers
inquartering m. m. landet och städerne emellan.
Efter förnyad föredragning biföllos twänne den
9 sistledne Julii pä bordet lagde Slats-Ulffotteks
betänkanden; det ena angäende pension för Chirurgiä
Magistern Osbeck; det andra angäende Riks»
dagsmännens frän Stora Kopparbergs Län memorial
om befrielse för allmogen att erlägga mantalspenningarne
uti Kohl.
Wid förnyad föredragning af allmänna Be»
sivars- och Oeconomiä-Utfkotlets, den 9 sistlidne
Julii
Den i z Jul». 217
Julii pä bordet lagde betänkande öfwer Grefwe
ve 1» Laräies motion, rörande ärlig lefverering
af spannemäl och foder till Kongl. Maj.ts och Kronans
disposition för behöfwande provincer i Riket,
och sedan detta betänkande blifivit bifallit, yttrade
sig . ^ .
Grefwe Oe Is. 6arstie: Dä jag ej sinner de
af Utstottet anförda stäk, nog werkande pä min enstilke
öswertygelse, ej eller nödwändigheten af be
säkerhets steg jag till anwändande wid en inträffande
misiwäxc för en eller annan landsort trott mig
böra föreslä, anhäller jag att till Protocollet fä i detta
afseende göra min reservation.
Justerades Ingressen samt i §. af Riksdags
Besluter.
Justerades följande fran Expeditions.Utskottel
inkomna förslag till Expeditioner till Kongl.
Maj.t.
1:0 Om förhöjning i Postskjuts tegan.
2:0 Om inrättning af Hushällnings-nämnder.
Z.o Om ändring och förklaring i io:de Cap.
2i tz. Rättegängs Balken.
4:0. Om ersättning för kostnaden af Extra
Noterings Manskapets Capotter.
5:0 Om JerwContoirets ansökning om förhöjd
beläning, pä jern i Banken.
6:0 Om inskränkning i Näringsidkares rätt
att besöka fri marknader.
7:0 Om inrättning af fyrbäkar wid Q narken
och pä Gottland.
278
Den 7 3 Julli.
8:0 Om den till fromma stiftelser anslagne
Kronotionde fpannemäts förauctionerande.
c-:o Om stag afgiften wid auclioner.
ftplästes och kades pä bordet följande frän
äkstftlige l^stott in omne bekänkanden:
i:v E r ifrån Lag- Utstok-et den 71 Julii
östner Friherre L. k. von Z-iftZnm mo ion i afseende
pa slogs äwerkan: äberopandes sig U stöllet i
afseende pä straff-tts stärpande sitt den 2g Junit
öfwer Grefwe 6^I!enbor»s motion L samma ämne
afcfifne bekantande; och förmalandes sig i afseende
pä dkadt answar för Jägeri Betjeningen, icke
hafwa sunni stil alt tillstyrka någon förändring
Uii de härom gällande Författningar.
Ett ifra» Lag-sitstottet af den 11 dennes innefattande,
i anledning af anförde stal, det fwar uppå
gjorve äkerremisier af U störtets betänkande öfwer
Prosten Istnsteströmg Memorial angäende
klander as storstrftes eller enstiftes delningar, att
Iftstoktek anfelt sig icke kunna frängä sitt förut
afgifne utlåtande.
Ett ifrän Stais-Utstoklek af den 12 Julii,
siwaruck rillstvrkes en bättre controll a mantalsskrifningen
i Riket jemte saktet till desi ästadkommande
samt »'görande af den sig derföre belöpande
kostnad.
Ett af Lag- samt allmänna Bcswars- och
Oeconomiä-Ntstotken öfwer vice Talemannen ^on
^onslong motion, angäende försäkrandet af arrende
conrracker, a hwilken motion, Ukstolren anfelt sig
icke kunna tillstyrka bifall.
Ett
' Den y Julii
-
2kg
Ett ifrän Stals-Mfkottet af den 12 Julli
öfwer Profesioren Uorssells förslag om tillörning
i den Carlbergs Krigs Academie anflagne Stat.
samt utwidgande af berörde inrättning: anförandes
Utskottet de flät ä hwilka der fett sig icke kunna
ä dessa förflag tillstyrka bifall.
Ett ifrän Stats-Utskottet af den 12 dennes
rörande medels anfläende till förbättrande af fiflfängsten
i Catregakt: förmälandes Utssotret sig anse
all sräga härom sörfalla enar twänne Rr-s Ständ
genom ogillande af Oeconomiä-Utstottets betänkande
i detta ämne afflagit det fökce biträdet af Statens
medel.
Ett ifrän Stals-Ulskottet af den ,2 Julli i
anledning af hos hedcrwarda Bonde-ständet wäckt
fräga om Cassern byggnader i Carlscrona: tillstyrkandes
Utskottet i brist pä urwägar kill något särskilt
anflag, den underdäniga önstan till Hans
Maj:t alt erforderlig Cistern byggnad derstädes sä
snart sig möjligen göra säter, kunde blifwa utaf
de kill förswars weckel be.viliad medel upförd och
inrättad.
Etk ifrän Banco-Urffotket af den § Julii öfwer
Assessoren Lars ^rokenii memorial om en till
200,000 Riksdaler tillökc försträckning af Banquen
till Manufaktur discomen, hwitket uppå anförde
skäl till Riksens Sränders godtfinnande öfwerwerlämnas.
Etk ifrån Banco-"!'tflottct af den 8:ds dennes
öfwer Grosshandlaren för Uddewalla Stad
itercrade a.siökning, arr nu ifrän Banquen erhälla
der län biträds pä 25,220 Riksdaler till Stadens
pn
-
220
Den i Z Julli
publique byggnaders i,landsättande, hwarmed Riksens
Seander wid 1809 ärS Riksdag lemnar staden
förhoppning att blifwa understödd, tillllyrkandeS
Utfkotlet hära bifall sa wäl som wiikoren för
detta län.
Elt ifrän Banco-Utffotkek af den 8 Julii
innefattande smar pä Ridderstapet och Adlnsä'erremisi
af Il stotrets betänkande den 29 Junii an,
gäenoe disconkerne m. m.
Uplästes etk ifrän ConstikutionS Utstottet inkommit
memorial af den 10 bennes, hwaruki, i
anledtäng af Ridderstapet och AdelnS den 9 nästföregående
gjorde remiss i afseende pä frägan till
hwad u stoik Herr von Lcklieäts och Friherre
Lisei von llolllleins motioner, den förre om
patzevolauce för stäp-monderingar, och den sednare
angående jämkning i kneckte comracterne, borde
remitteras, tiilkännagifwes, atk Utstottet funnit deSsa
frågor böra till dek redan förordnade paffevolance
NtstotletS beredande hänwifaS.
Ridderstapet ochAdeln ansäg Pasievolance Ut»
skottek böra genom Prokocolls-utdrag till efterrättel»
se underrättas.
Uplästes och kades pä bordet Allmänna Be»
sivars- och Oeconomiä-Utstottets betänkande af
den 8 Julii innefattande förslag till förbättrade
anstalter i afseende pä salpetter tillwerkningen i
Riket.
Wid förnyad 'föredragning af Banco-Utstot»
tets
Den iz Juli!. 221
tets den y Julii pä bordet lagda memorial angående
Banco - werkets tillstånd och förwaltning,
blef detsamma pä begäran af Grefwe käörner, /räoipb
Loran, och Friherre Leäerliröm, Jacob',
äter hwilande.
Justerades, följande:
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högloft.
Ridderftapet,vch dldeln wid Urtima
Riksdagen i Orebro den i z Julli 1812.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföttos StaisUtffottets
den 9 sistledne Julii pä bordet lagda
betankanden:
i:o Angående Kongs. Maj:ts Nädiga ftrifwelse
till Riksens Stander af den 25 Junii 1812
vm den wid 1809 och igro ärens Riksdag föreslagne
Revision öfwer förwaltningen af alla Rikets
medel sedan igoo ars Riksdag.
2:0 I anledning as Kongl. Maj:ks Nädiga
Proposition titt Stats-Utskotter af den z Junii
1812 angäende Riksgälds-Contvirets utländska
gäld.
z:o Om Stats Regleringen samt project till
Riks Stat för innewarande är.
4:0 Angäende Kongl. Majlis Nädiga proposition
af den t 9 sistledne Junii om inrättande af
ett invalidhus.
5:0 Angäende Riksdagsmannens frän Stora
Kopparbergs län memorial om befrielse för allmo,
gen att ärlägga mantals penningarne ml kohl.
6:0 Angäende pension för Chirurgiä-Magistem
Osbeck. luxra.
S. D.
222 Don IZ Julli.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföllos följande
den 6 och § Julii pä bordel lagda Allmänna Be»
swärs- och Oeoonomiä-Ulfkottets memorial:
i:o Angående Recognitions ffogarne och deras
anwändande till mera fördel för staten.
0:0 Angående ersättningar för hjelprorarne
lill stamrotarnö för soldatelorp, muhlbete, wedbrand
och gärdfle fäng.
gro Angäende ett jämnare fördelande af trouppers
inquartering m. m. landet och städerne emellan.
4:0 Öfwer Herr Grefwe Dela Lsrsties memorial,
rörande ärlig lefverermg af spannemal och
foder till Kongl Maj:ts och Kronans disposition
för behofwande provinser i Riket.
Z:o Angående ekt särskilt Landshöfdingedöme^
uprättande för Bohus Län. supra.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföllos följande
den 9 sistledne Julii pä bordet lagde ifrån LagUtstortet
ingifne memorial:
1:0 I anledning af Riksdagsmannen Gullers
vamelslons memorial rörande Boupteckningar.
2:0 Angäende förändrande och rättande af alla
penninge böter till ett emotswarigt penningewärdes
förhällande, nu emot den tid de samma först
stadgades.
z:o Angäende förpantning af jord. M supra.
A « S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls förenade
Lag- och Allmänna Beswärs- och Oeeonomiä-Utskotrens
den 9 Julii pä bordet lagda utlåtande angäende
förmedlade hemmans skyldigheter wid Kyrkv
-
Den 13 Juli!- 22Z
ko- och P estegärds byggnader. Ult supra.
S. D- Som Högloft. Ridderskapet cch Adeln
»vid jemnförelsen emelian de frän de öfrige res-ect».
ve »länden inkomne prokocslls-utdrag i anlcd>.>ing
af Alimänna BeswärS- och Oecono>»»ia Utskottets
be änkande angående bränwins bränningen, med
sine egne öfwer detta mäl fattade besiur, funnils
bctydeiiga ffiljakligheter i missa delar af Riksständens
tankar, ansäg Högloft. Ridderskapet och
Adeli» smmelige Juks siändens beslut enligt
Riksdags ordningens föreskrift böra till berörde
Il skott remitteras, hwiket mä aga a>t de skiljagtige
meningarne sammanjämka, 0 h med sitt förslag
dertill jkyndfammeligcn lill Riksens Ständer inkomma.
klt supra.
S. D. BM Högloft. Ridderskapet och Adeln
att Riksens Ständers för passeoolance frägors
beredning nedsatte serftilte Ut,kolt till underrättelse
meddela, a t sedan i frägan om uptagandet af de
ifrån Ridderskapet och Aoeln remitterade mcmonal
af Herr von Uckstesik och Friherre Ltsol von
kkollllain twälme stand hade stadnai emot lwänne:
saken tili Constitntions-Uk,kottets afgörande btiswit
hanskjuen, bemälte Utskott afgifwit det utlåtande,
att sä wäl i följe af ämnenas beskaffenhet, son» i an.
ledning af de af twänne ständ gjorde rem.sier, dä deremot
de andra twarme ständer» ingen remiss beftutit,
ansäge Utskottet lämpeligasi, att bägge desse frägor
till det för passewoiance frägans beredande nedsatte
särftilda Utskott hänrvifades. kät supra.
Thors
-
224 Den r6 IM.
Högloft. Ridderffapet och Adeln ätstiljdeS
klockan z.
In 66sm xrotocolli
6. Lilverllolxe.
Thorödagen den l6 Julii.
Plenum klockan io förmiddagen.
Justerades följande frän Expedilions-Utftotte!
inkomne förflag till expeditioner:
i:o Till Kongl. Maj:t angående rättighet att
begagna Ekestogarne;
2:0 Angående ersättning till stamrotar af sä
kallade hjelprotor för sä roal soldats rvrp ställen,
sommuhlbete, wedbrand och gärdfle fäng.
z:o Angäende pension för Chirurgiä-Magistern
Orbeck.
4:0 Angäende Revision öfwer Förwaltningen
af Rikets medel sedan 1800 ärs Riksdag.
5:0 Rörande tillökning i Drotlningshusets inkomster.
6.0 Angäende inrättningen af ett invalidhus.
FöredrogS ä npo Stats»Utstottets, den y:de
sistledne Julii pä bordet lagda, betänkande angä,
gäende exspectance löner och accords ersättningar för
befälet wid Pommerska Regementerne.
Zerr vrukv», Urure, upläste följande:
Ehuru
Den i6 IM.
LSS
Ehuru iden af en wärd Ledamot, inom delta
stand wackte motion, om ersättning för PoMMerstz
Megementerne, endast blifvit nämnt OsficeräreNa,
finner jag med den största tillfredsställelse- ätt Höglofl.
Statsckltstottek i sitt betänkande utsträckt det
till Pommerska befälet- och således ej förbiMt uttder
Officerarena och de wid Rcgemenkeme waraNdS
tjenstemän, hwilkas öde är lika ömmande som lös»
rver Befälet, samt tillstyrkt- att de i likhet Nied hwaö
som stjedde wid f. d. Finsta Anrchcn, stulle koMj
ma i ätnjutande as hjelp; wilkoret tör denna hjelp
förutsätter, att de stola till qwarvlifwande och tjenst»
göring inställa sig i Swerige samt lagligen styrka
att de intet fält eller fät Uphära deras förr innehafware
lön.
Alla Finsta Ofsieerare singö öm de L Finland
qwarblefwo, Uppå lifstid och deras enkor och barn
L 12 är bibehålla löner och boställen- men oaktadt
Let wilkoret, om be öfwergiNgö till Swerige ethöllo
de här expectanre löner; samma walrält borde
wäl lämnaS f. d, Pommerfla Regementemes befäl
med den ändring, akt de ej erhålla stna löner, ellet
deraf- indragningar ster, samt att dem ej tillätes
hit öfwerkomma, utan a:t de uppehålla sig i m,,»
Let, och ej gatt i annan magts tjenst, art de dä häruti
erhålla full ersättning, af hwad de Uppå sina
L PoMmerst stat warande löner sakna, med det.
uttryckelig» förbehäl!, att denna ersättning uphör,
sä fort tillfälle för dem gifwes, att fä hitkomma
men det försummas, eller att de ej här i landet
qwarblifwa, dä ester Högloft. Stats-Utstottets för.
Andra Del- N:o iZ.
225
Den 16.Julli.
flaa, dx stola erhålla accords ersättning aldeles efter
de derom af Riksens Lolander widiagne och nu
för finsta befälet gällande författningaralla de
personella förluster befälet, i likhet med öfriga inbyggarena
i Pommern gjort, finner jag lika som
UlstotitN, ej kunna blifwa dem ersatta, dock tror jag
Compagnie Chefernes rusikamrar borde härifrån undantagas
, och i händelse de af Fransta Kejsaren ej
blifwa aterstalde eller ersattes att de da esler noga
undersökning blifwa dem godtgjorde.
Desta nägra obetydliga mildringar, i SkatsUkstottets
betänkande, wägar jag till Wälborne
Herr Landt-Marstalken och Höglofi. Ridderstapet
oro Adeln wördsamr förestå, jag tror dem intet wara
obilliga, utan oaktat djup kännedom af wärl landsfatligdom,
kan jag intet neka mig den tillfredsställelsen,
att förestå denna jemkning, i wär skyldiga
tacksamhels gard, emot mina fordna kamrater, som
i rägadt nial falt widkännas alla clt krigs mistöden
och widrigheter men derunder tillwnnnit sig, wid
alla tillfällen nationens fullkomliga högagkning,
samt stukeligen i fredens lugn, blifwit pä ett bland
civiliserade nationer oerhördt sätt, blottade pä alt,
likasom hela Pommern, sa att de ej äga hoppet
att af wänner och anhöriga kunna blifwa understödde.
Är det äk wara stridsman wi stola maga hjef.
pen, wi äro dem skyldige, lika som uppå guldwigt,
eller böra wi ej nu, som ofta ster, glömma wära
egne behof, för au komma till undsättning i nödens
stund, hälst ät deni, som ej sweko ost, när wi
bchösde dem, och som wid alla tillfällen lillwunno
Dest 16 Iulu.
2S7
sig krigares si örila ära Nationens odelade »vitsord
akt re gjort sig förtjenka af fäderneslandet.
Zri^erre Ltael von IloIUlcin. Lor6t2 DustVIA,
»örkturade sig sä mycket häldre conformera sig
nied hivad Herr Drukva nu behagat anföra, som
dä man Wigen warit fä frikostig llki ersättning, ät
handlande som ej något risquera, man icke bords
spara för personer som för statens skull lstottstalt
sina lif och j u »välfärd:. Det möre äsivert wädligk
att glömma den», enär man besinnade att ven stund
kunde komma dä man lunde aa„ behof af deras
tjenst och deras tillgifwenhet. Om-si-keu ,tke »vöre
afgjord instämde han alsta uti den, ö Han- art
densamma Matte lill'Uststollet ö-erremittms.
Zerr von Ln«elbreclatcm, klerman, Ullät
sig atc de tysta Regemenkernc aldrig hyst obilliga
tänkesätt pä Sivcriges bekostnad; att han förklarade
sig nöjd »ned Lttahs-Utstvikets tillstyrkande; jainte
der tillagg, Herr Ofwerste Drufva liststyr k; att
för öfrigt, vä Kongl. Majit ägde art detta mälafgöra,
»vöre han försäkrad om ett rättivist afsiende
ä besia regementers tjensier och belägenhet; och att
Ridderffapet och Aoelns wälwilja aldrig kunde ur
hans minne förfwinna.
Herr Istotsilieh, Larl krestric, tsibad sig fä
erindra-alk trenne ständ redan lode bifallit detta
betänkande, att <re ständs röst »vöre lag, hemsiälianvcs
altsä oM icke den gjorde aiiinärlötingeii sunde
förfalla, eller och om Rirderstapek och Sldeln
sä behagade, betänkandet äierremikteras.
Uppå gjord proposition af Herr Landt-Ma»
ffalken
223 , Den r 6 Julli.
s?Mn blef deruppå Stats-lllstolkers betänkande
bifallit.
Uplästes och godkändes Riksens Ständers unLerdäniga
ffrifwelse till Kongl. Maj:tvm expetanoe
löner. m. m. för Pommerska regemenkerna.
Föredrogs a nyo Allmänna Beswärs- och
Oeconomiä-Urjkottels den rz Juiri pä bordet lagda
memorial, rörande Salrpetler tillwerkningen i
Riket. - -
Aerr ^otendorg, ^näsrs kreörik:
Till Prvtocollet:
Utskotters afsigt i desi betänkande synes hus»
wudsakeligen derpä urgä, alt lämna kronan en fond
lill saltpeter tillwerkningens upmunkrande ipom
landet som wisierligen till detta andamäl blifwer
tillräcklig, sä framt den till sitt hela beräknade be»
kopp utginge; men dä det förbehåll ar gjordt att
de, som ej anlita kronan om något understöd med
premier för ladu inrättningar, hjelp till saltpeter
pannors köpande, anskaffande af redskap och stuvare
lika kunnige med Österbottens inwänare, skulle wara
berättigade, attMtaga de i Z Rdr per Lisp.
saliprtter som äro af ständerne anffagne wid 1800
Lrs Riksdag till hemmansägares betalande för deras
skyldiga ärliga lefverence af io marker falkpetter
per hemman och hwilka pengar arv i § mommtet
af betänkandets egentelizen Destinerade att
utgöra denna xäräknade fond, sä kror jag, akt ehuru
billigt, det° tyckes wara, 'akt den en gäng an«
»rdnade betalning till hemmansägaren, fem ej anlitar
-
t
De»!6Iulii° sZs
litar fonden om något understöd för sin sastpetter--  gards utgörande, rigtigt u>bsralas; sä synes m-g
detta dock gifwa^ anledning till fondens Hela uplösning,
utan att ändamäler med inrättningen wunnits
ty oberäknat akt r.ägra fäladuägare lunde
med något stät uttgga denna betalning, bliswer
derigenom ett öppet fält beredt för alla lefverentörer
akt derpå winna, som kill exempel de som ätaga
sig lefverencer för hela länet, akt anse sig berättigade
akt utfordra ur fonden hela .beloppet «f lans
lefverencen som dä blött ökar lefverentörens winst,
den han redan har tillräckclig i sitt med länet betingade
pris, och ändamälet att med dessa medel up->
munkra tillwerkningen i landet förselas aldeles, dä
fonden pä detta sätt kunde genom associationer af
lefveremeurer aldeles sprängas utan art kronan pa
minsta satt kunnat directe till landets inwänars bidraga
till faktpetter inrqtmingarnes upmunrran.
Jag tror salunda bättre är kill förekommande af
detta missbruk, att atlahessa medel as alla hemmansägare
utan undantag afsiäs till formerande af denna
fond, som dä fär upfylla utan afkortning sin
rätta distillation, dä de hemmansagare - som' gjort
sädane inrättningar atr de ej behöfwa det biträds
som förbemält är, kunna af fonden fä sitt Lillstort
lill fonden, ersatt, antingen Lenom premiers undfäende,
eller ock genom utdelning af fonden för sL
stor andel som belöper för dess tillskott dertill, sä
snart han wisat det han genom egen inrättning ffelfpro
dueerat
sin saltEttsr iefverence
Derigenom
stzrekommes, att Kverentörsn e§ siar under sig cas«
san, fä mycket mindre derlill berättigad, scm harr
2Zv . Den i6
kaiifte frän Finland haft utwägar att staffa sig
saltpetkern, och i dek falle: hliftvcr det endast luren.
Krejaren som belönas- men ej den sinn silwander
sin kunstap och lid lill na ionaliserandet af Lenna
inrättning.
För öfrigt får anmärka att tttstotlci tilstyrkk
fri försälgning in» och utrikes'af veu saltpetrer jvm
bl isiver 'öfrig, sedan landet fullgjort sin sal,-ettergärd
af ^ ttsip. pä hemmanet, hwarooidden ändring
blott göres,.. a:t Kongl. Majtt eller nation först
göres anbud af denna öfwerstotts saltpetker, och
vm den för desi behofwer ej tarswas, dä rnä efter
särstilt derom gjord anmälan utförseln ste utom
landet.
Skulle dxsie anmärkningar förtjena Walborne
Herr L..ndk-Marstalkens och Höglo st.. Aidderstaper
vcö A ttus upmärksamhet sä anhäller lag att ds
hllfrva till 1'kstnttet med betänkandet siw'remiterade,
friherre IsiIfencrant,L, fsoksn Vsijlbn-lm:
Säkerligen känner Högloft'. Ståndet. att Hans
Kongl. Maj-t, i Skäne och en del af Smålånd
redan widragit anstalter ti saltpetter rillwerkningens
Utwivgande under upsigt af tillförordnade Embeksmän,
och art Hans Kongl. NS»:r i noder inför,
d samtlige Landshösoingars u: deSänig»: Utlåtande,
huru.vida dylile rmättningar lunna. waru
lämpttlge i öfrige länen.
Man kan med »riffhet hoppas att Landshöft
di-m,ar som böra i allm.uther hörr d - kunnigaste
p-,söner' r. orren, icke md - lala att.^ör-siä sadans
Medel, som förkast och sä t r ast befrämja faltpetter
tS.'ertner,gen kil! Åtminstone Rikets eger behof.
För
Den i6 Iulii
-
För- min del, kror jag, akt detta ändamål lange
sedan hade wunnits om icke hemmansagare ägt
ratt ack lösa sig ifrän skyldigheten att lefverera
salpetter, och da sädan rätkighet nu mera uphör
skall säkerligen icke saknas de, som med allwäre
omfatta en handtering af sä lönande natur, hälst om
möjeligaste frihet lämnas ät en hwar, art efterhasta
förstånd pä sätt honom sörmonligast synes inrätta
sin tillwerkning, och omsorger synligen riglas
derhän, att nödige uplysningar mä kringspridas
om bästa satlet kil! salkpetter - ladors anläggning,
samt att skickelige sjudare, wid reqvisition
mä wara att tillgå.
Kanste skulle premiers »-delande wara af nöden,
dock endast ät de förste som åstadkomma någon
betydelig tillwerkning hwarföre ^ del af den
summa Kronan betalar för saltpetter torde blifwa
tillräckelig såsom sond dertill.
För öfrigt cvntyrmsrar jag mig med Tit.
lkokenbor§, alt om möjelsgen 'ar der,wore nyttigt
intörqkrilwa sjudare frän Österbotten, och får förklara,
att Utskottets tanka.aldrig warit, att någon
utförsel as saltpetter kan aga rum, innan Rikets
eger behof, förut blifwit soldt.
Zriherre Stael von käoIIstLin, Loi ku?Duck
Dä
jag är en af dem som gistvik anledning till
Lenna motton, star jag något yttra; jag har trott
art dä wi wörö nara att komma i ett brinnande
krig, det icke wo>e tid, an uvssjuka en sal-petter
lillwerknkn.,. i syra är; renast norde Lenn» till,verkning
löretagas, mbjrlighrten gis.ves, dä man nyttjar
-
SIS Dm r6 IM.
ja- den i Riket befinlelige ladugärds jorden; till
befordrande af betra ändamål tjerne om i brist af
grbetare, ali af der öfwerflödiga conscripticms manffapek,
arbetare kuride erhätlas; ees wn af den sä
kapade Krono betalningen, har jag trott sä mycket
mindre kunna finna någon motsägelse, som den är
sä »beboelig och blott nägra skillingar pä hwarjs
liten hemmansdel, sorn dock ager atr sjelf besörja
sin saltp-chcr lejverence att det knapt lönar mödan
fordra densamma, hwarföre den ock mist stadnar
t lefverantörers och npböcdsmäns hander, men
sältan den gjör en betydlig summa hvarmed KoNun- '
gen kunde bestrida ulgisterne ttll de anstalter som
kunde prhfwas nöhwanviga till denna tilliverknings
»Hjelpande, uka>. att dermed belasta staken; der äy
wig bekant, att en författning ar tagen med emhetsmans
tillsättande, hwilka pä star stola erhålla omkring
ZOo R:dr lön, rist boställen eller kronohemmanvg
likwatKronanshemman icke salunda,kunnaan«
mandas samt dessutom 4 stlltingarprovifion pä hwarr
lisp.saltpecrersvmiiiomdetanflagnadislrictettillwerkasdä
likwäl denne embetsman icke har den minsta besatt»
ningnned den saltpetkertillwerkuing somnuredan är i
ordentlig gäng, eller i grund af hwar och ens behag kan
företagas; ml börja nied löners anslag, för det
man' skulle gjöra ryckes mig chara mindre lämpeligk
än att lofivat discretion om man uträttat nägok nyttigt;
detta alt synes mig wara en beskattning pä
staten uran al gagn; och lärer säkerligen genom
denna meihode saltpeter tiliwerlningen LM 4 är ej
wara stort mera avancerad an hittills. DestutvM,
den försäljning.sorn redan MfM wrdtagm aldeles
-
Den 16 IM;. '2ZZ
beles stridande emot dtlstottets project akt en sädam
inrättning i hwarjs län borde inrättas, dä lttwal,
Z ja flere län nu äro en styresman underlagde, hwilket
Ikrskoktct i öfwerwägande torde kaga.
Zexx Landt-Narffalken utbad sig fä nämna
Kkk ^en af Konungen tagen rökfat ning. rist ett RiksStnnb
ej till granskning kunde förekomma. För
öfrigt finge han fräga Högloft. Ridderstapel och
Adeln om det qnsäg de wid Oeconymiä-lärstolkeks
betänkande gjorde anmärkningar hindra desi antagande?
Ropades
Ja blandadt med Nej°
Grefwe vö la (ZarkZie; Endast dm sista pun*
elen om atr hembjuda är Kronan, anhäller jag
mätts blifwa observerad.' jag anser dst som en oundwikelig
nödvändighet, om ändamalet stall ernäs
pch Kronan kunna erhålla sitt qvantum
Grefwe von LyMerjn, Lreörick Ladislaus:
frägan upstod inom Utskottet, om icke Utffoltet ställe
förestå eftergift af de gä A. per hemman staten Milis
Utbetalt för den lefhererade saltpctter, för atr genom
henna besparda utgift sätta staten i tillfälle atewidtaga
Nödiga anstalter till ater uplifwande af en handtering,
hwartill nu fä M infigten som den erforderliga
redskap saknas. Men denna idöe fann
motsägelse efter här war ftäga om penningar; jämu>äl
kom den omständighet L betragkande, alt der
redan finnes anstalter widtagne till salrperter kokning
i stort, såsom list exempel i Kumla Socken
här i granstapet, sym äger bäde lada och panna, och
det syntes obilligt, alt de soknar. sym redan ingält
j kostnad af ladors u,xbW§Mde och pannors an»
2Z4 Dcn >6'Iu!tt.
ffaffande, flulle i betalning för den lesvererade filt»
petter anses lika med drm,- hwilka, hwad de preliminaira
austaf er beträffar, blifwa i behof att af
fraen understödjas. För min del tror jag, alran,
v a mål el stuile säkrare winnås, om estergiften af
betalningen gli si. per henrman blesae allmar,i.
Staten kunde iu godtgöra dem, som anskaffat pannor,
den kostnad, hwari de irrgatt och härigenom
blcfrve alt ater lika. Jag förmodar atr om malet
ärerremirreras torde Uistoiret begagna de gjorde
anmärkningar.
Arv lärn iva, Isturo, ansäg semwäs de NU
gjorde an.narkningar föranleda till ärendets tagande
under nytt öfwerwaganve och tillsiyrkre ärerremisi
deraf till Utskottet.
Herr Landt-Marskalken proponerade att
Ridderjkapet och Tideal, i anjeende kill de !'.tt gjorde
anmäikning r. behagade i srägawarande g lnr m,
manna Seswirs- vi- Oeconomiä-vtskottrts ntlara.n,
de, ä-fötjd af samma anmärkningar tili vt sko.'let
ö-erremiuera. »,
Ropades Ia>
Lt .yo föredrogs, och uplastes' Stats kl flottets
vrå ,pwe dennes pä,bordet lqgde cheränkands, an»
^äe,.:de en bättre con roll ä mantalsskrifningen i Riker,
tilt^R rn.ed det dera id 'iogade .särskildta yttrande
af Riksdagsmannen k.estr ^ön-ffon frän Krvlfy»
^er's d'n> - ^
(stnefwe Ov Henstorp, lostan IlenniaZ, UP--  tästc tilt prvtoeone. söiia.ide:,
I anledning af Höglost. Ätal6>Ilkflolle:s re»
län
-
Den i6 Juli!.
2Z5
tänkande rörande manlalsstrifningarne m.m., får jag
lika med Utskottet yttra oen öfwertygelse, att ull
förekommande af mistbruk en närmare tillsyn wid
mantalsstrifningarne wäl bör iakttagas, inen jag anser
äfmen för min del, att någre widsträcktare till
Ny kostnad ledande anstalter i sadant ändamål icke
tarfwas, hälst om förhörsböckerue ivid inantalsstrifningarne
blott följas, och kronvbcken'därefter imättas,
samt ingen u^an au benois igen hafipa liqviuerar
sine krono Utskvlder', och företett bewia om
fullgörande deraf, erhaaer past eller bested an ifrån
den orc dar han ar mantalsskriftven sig begifva
eder affy ia, icke någon, sannolikt skall lunna ifrån
mamal-stkluning, och krono - utffylders erläggande
sig undandraga, hwarigenom de förluster-för staten
och nrangfa dige desmar för Embetsman skola försumma,
som nu wisa sig i de, beständiga efterlysnftigar
ofta ^ förgå ftves efter dem, som afflytta-.
Utan akt haima sine kronoutskylder asbördat. §ltt
alla som kanna och böra mffolder Utgis.va lstiswa
i mantals längden behörigen upförde, bör dä uran
swarrghet eller widchskig omgång unna werkjiällas
Men samma tillsyn bör äfrveu i anseende till statrstyldiges
ratt, sträckås derhän, att icke som nu ofta
sker, sju/lig- och stlj arbete oförmögne barn, i
fattige föräldrars hus, som af ingen i tjenst ems,-  taras, nu wäk ö a tiggare hopen blifva mid femton
ars alder owiliorligcn r mantal upsörde, med
afseende hwarpä det borde sä ankomma pa nstd
luantalsflrjfning-''. liärmarande presterstaps, krons
hekjenings ych sexmans gemensamma bepröfmande
pch decij-ou i hivad matto upstof, eller lnst r rtag
strän
2Z6
Dsttt 16 Iulrr.
ifrän mantalsskrifning isa besta-chibe omständigheter,
likasom för aldre, hwilka ej ännu uphunnie
den föreskrifne aldern ' kill befrielse barde skäligen'
och i afseende pä ömmande cynstderstioner fä öga
rum,'
Hw.id nu äler angar kostnaderne wid mantalsffrisning6
förrättningarne, sä enar snantalsffrifninqarnes
egemeliga föremal warit, akt bereda ett bestämmande
af de personliga mflyldsr, som under
benämningar af mantals penningar, Lagmans och
HrradShöfdrnge penrl-nqar m. ni. ril! statsmedlen
beräknas, och man afseende derpå, att allmänna
bewiiiningar'sedan längre tid existerat, kostnaderne
för maylatsskrifningsrne i följd deraf astid' af
statsmedlen mgait, fa, i anledning af hwad förenämd
är, anser jag för min del fä mycket mindre
något Ml wara nu mera än förr, akt med förändring
dori öfwerflvtta desto kostnader pä bewilinin-»
ge», som denna förändring, sannolikt torde föranleda
till nya hitkilS okände kostnader för ds flättstyldige
som kunna undwikas, och i anseende hwartill
jag tillstyrker akt med afstag pä IWotters betänkande
i denna omständighet, wid nu warände förhållande
mä förblifwa.
Grefwe Lott/laZje. Jag förenar mig sa
mycket mer uti det af Riksdagsmannen ?sr
Lön i Utskottet afgifne särstilbta yttrande, att ingen
widare comrolL behöfwer stadgas, fom man
med säkerhet kan antaga, akt enär wederbörantzs
Landshöfding fullgör dest skyldighet i afseende-pä
mantalsskrifningen kan Mantals Commissarie^ icke
fä tillfälle lill någre underslef
Grefwe
Deni6Zulii. sZ?
,
Srefwe ia 6^rclie: De' ar mig pä dsk
högsta vkart, att wid detta tillfälle nödgas yttra en stridande
ranke mot ben aktningswärde tedaniot, hwilken
sednast yttrat sig; men jag tror det hwarken ar
Möjligt elier billigt, atr af Landshöfdingarne fordra
en tillräckrlig åtgärd, landande till ändamälers
winnande. Mankassstrifmngar har hitintills pa
mänga ställen fä tillgått, alt Mankals.Commisiaricn
eller Häradsstrifwaren sent kommit till den infatta
orten, hastigt genomögnat längden, som, oftastsöräir
upgjord, sällan 5 -stället bliswit andrad, utan
expedierad, sadan Haradsffrifwaren den hemma
författat. Kostnaden för landet blir genom
mänga skakkffyldiges befriande ej minssad, torde
hända stundom för individuel?ad, men staten ljder
allid. Den af Urstotter lämnade underrättelse, att
emellan z och 400,000 personer funnits i tabell,
»verket mer inom stattstyldiges alder än manialsftrifningarne
innehålla, anser jag fullkomligen bewisa
nödwändigheten af en förändrad och förbättrad
stadga i denna sä ganffa wigtiga sak, och nytjar
jag detta tillfälle nämna, akt oaktadt den mäst
waksamma eftersyn, har jag sjelf wid en taxering,
där jag a Landshöfdingens wägnar > war närwarands
funnit en mängd sädane fel kill den grad, att L
en enda soken sgknades 222 personer mL mantalslängden
af beni soknen wid sin beredning, som
stattstyldige antecknat och' i denna egenstap äfwen
af taxerings commiteen upfördes. Antingen det
vnstade arfwodet till kjellstens bättre och noggrannare
bestridande lemnäs af Starswerket eller bewillningsmedlen,
anser jag werkeligen likgiltigr, meu
dä
dä ett annat förstag fiulle förorsaka en Lkerremifi och
bewillningen i synnerhet ökas härigenom, wägarjag
liilstvrka fullkomlmt bifall ä Utstötte s betan ande.
Grefwe käamilton, k^xcl, conformerade sig
med Grettve Ol- la Oarclic.
friherre ak bkakaukon, ^nsters. När man
ä ena sidan täger för afgjordt, akk controll pä mantalsfirifningen
ar aldeles nödwändig, hwilker erfarenheten
hittils nogsamt bestyrker, och ä den andra af upgisterne
i tabellwerket erfår att emelian z och 400,
O-os personer i landet finnas som lill mantalsstrift
ning icke warit uptagne, lärer Högloft. Rsoderfiapet
och Adeln inse angelägenheten att bifalla ('.kats,
Utstattels utlåtande öfwer delta ämne. Bewillnings
Utfiottet har under filt arbete redan insett nödwändighelen
as en controll i denna del: jag tillstyrker
i likhet Med Stats-Utfiotlet, alt tiä BewillningsUlstotret
mä öfwerlämnas, art foresta medlen dertill,
sä mycket häldre som hivad Stålverket genom
en förbättrad controll finne winna utgör en ringa
del emot de utfiylder som genom bewillningen
utgå.
Hans Excellence Herr Grefwe knuth,
rict. Herr Friherre kUäsiankon har förekommit mig
mi det tillstyrkande jag äfwen ärnade göra, att
det mätte öfwerlämnas till Böwilnings-Utfiottck,
att förestå medel rist werkstäilande af den nödige
befundne coittrollen i sammanhang med förstagek
till den allmänna bewillningen, hwilkek redan äk
till det mästa utarbekadt.
Friherre liljencrants, ftoban äViilrelnlt
Häradsfirifwarnes göromål stro wisierligen nu för
tiden
Den -6 Julli- , 2Z9
tiden Edane att de, utan att lega ssq biträde ti l
ren Vi isning m. m. icke kunna medhinna mamalsstrifningarne.
Deraf föl-er nödwändiahct art för
ett lillökabt answar, ät demansta ett arswode/ärminr
stone svarande emot den skrifware hjetp de derigenom
nödgas sig anstasia; men för min del anser
jag ingalunda af nöden, ak MankalsCominisiarler
i alla länen, a nyv behöfwa tillsattas.
Sällan är någon forfat.ning uran modificakio:i
lika nyttig i alla orter af delta Nite. v
Äansie finnas län, bär Häradsstckfwarne.
försedde med arfwdde lil! strifware hjelp, ändock
icke siulle kunna förrätta mankalssirifningen, men
i Westcräs län, later det sig säkerligen göra med
bet föresätta wilkoret; och dä mankalsstrifningen
af dem förrättas, stal! Landshöfdingen mycket läktare
kunna förekomma understes och befordra en
päDeljg nygift, än om berörde förrättningar genom
andre, af honom mindre dircote beroende personer
u erksttällas. Der torde således wara kill ändamålet
säkrast ländande, om i län der Landshöfdingarne
pä gällande stäl sädant önsta. MantalsCommisiarier
inrättas, men att i andra län, där Häradsstrifwarue
kunna mankalsstrifningarne förrätta, Landshöfdingen
får kill dem utdela det arfwobe, som stMe pä
MantalsCommiösariernc belöpa;
Jag anhäller
alt detta mitt förslag mätte säfym tillägg fä Ut.
stöttets betänkande åtfölja.
Herr Landt Marskalken erindrade, akt
Stats Utstottels betänkande fust förestår akt Rik,
sens S.änder till Bewillnings-Utstctket mätte öfverlemna,
alt wid bewillningens förestående, tillse
det
2 40 Dm 16 Juli!.
det nödige wede! till iftägawarande behof biifwa
akt tillgå. I anledning hmaraf Herr- Landk-Marfkalien
gjorde proposition ti?! bifall ä Stats-Utstvtiers
betänkande, hwilken prvposirivn blef med
Aa beswarad.
FZredrogos ä nyo och biföllos Stars-lltstottets
den iZioe sistledne Julli pä bordet lagda betänkande»:
no
I anledning af Profesisren korsfellr förstag
om tillökning i den, Carlbergs Kcigs-Academie
anflagne siat, samt utividgMds af berörde inrättning.
2:0 I anledning af hos Hederwards BonheStänLet
wäckt fräga om Catzernbyggnader i Carlscrona.
Föredrogs a nyo Skats-Utstokkets den rz sistledne
Znlii pä bordet lagde, betänkande, rörande
medels ansiäende till förbättrande af sistfängsten L
Cattegatt.
Herr Landt-MarfkaLkm Yttrade, stt Ridderflapet
och Aoeln, ^ i anledning af Slaks-Ukffok»
ters betänkande, torde finna detta mai wara förfallit.
Ropades Ja.
.Föredrogs ä nyo Lag- samt Allmänna Be,
s^ärs- sch Oeconomiä-Utskottets den rz sistledne
pa bordet lagde memorial i anledning af vice Talemansn
^fon ^dnslons motion angnsnde beständet
af Arrende Contraeler,
ZrLH erT
Den 16 Jul». 24!
friherre 8tael von bkollllein, Lorntz I.uävi§
med all aktning för Utskottets häröfwer afgifne
utlätande, kan jag dock ej annat än conformera
mig med jon jonssons upgifter, såsom werkcligen
pä crfarenhuen grundade. Del har kommit mycket
i bruk alk i flere smärre delar stycka Rusthålls
hemman. Fär det tilltaga såsom hirtils stekt att
stycka dem, och genast pä den afstilda andelen bygga
hus mot erläggande af en obetydelig afgift af
ett pär Riksdaler, sä mäste fluteligen stammen fä ingenting,
hemmanet faller i Skattewrak, och det är
kronan som mäste »vidkännas förlusten. Ett sädant
förfarande är werkcligen stridande emot lagarnc.
Men olägenheten, är att de ej handhafwas
som sig borde. Däraf födas en mängd twister och
rättegångar. Jag har sjelf haft en sadan: jag mäste
gä alla instantierna igenom, och tappade pä
alla ställen, men wann hos Konungen. Emedlertid
kostade rätregängen mer än hela saken war wärd:
och selet läg likwäl ej i Lagen, utan i desi utöfning.
,
Grefwe vL la Laräie, jacob: Jag menar
att en författning gifwes emot allt stingrande H
Rusthålls jord och anser för öfrigt vice Taleman,
nen jon jonssons yttrande i högsta matto stridan*
de emot ägande rätt, lag och billighet, ländande
till den största osäkerhet. Jag anhäller derföre
att Utskottets betänkande mätte bifallas.
Zerr lHjonllolpe, jonas Lamuel:
Jag kan ingalunda förena mig med Lag-Utsiottets
betänkande, i staga om mera bestämd lag.
mat
Andra Dest N:o r6-
2 4r Den 16 Julli.
mot skattskyldig jords förminskning, htvarom en ledamot
af det hederwärda Bonde-ständet gjort motion.
Dageliga erfarenheten wisar ffadligheken af
ten öfwerdrifna hemmans klysningen, som snart sagt, är
-utan grants, och ej kan förekommas. Icke nog dermed
den förut obesulna jordägaren, för art bibehålla bosiad,
säljer och upbär penningar för det ena jordstycket
efter det andra, och har till slut ej mer qwar
än tomteplatsen och närmaste ägor, som bära
hemmanets namn och utskylver. — Köparen till
dylik undantagen jord, sär sädane ätkomst handlingar
han sjelf ästundar. De ställas en del pä
lifstidsstädja, andra pä wista ar, och de fläste pä
so ars arrenden, med utsättande af ringa ärlig afgift.
Det händer, akt veste arrende comracter
inkomma wid Härads-Rätterne, pä samma sätt som
det sker med bortarrcnderade werkliga hemman, hwarPä
dock Kongl, förklaringen af är igoo om städsel
och 'arrende endast har afseende. Dä nu en
annan ägare till en sä stympad hemmansdel will
äterwinna de bortsälda ägorna, som blifwit gjorde
ftatkfria, men utom hwilka hemmanet ej kan bestä,
möter honom alla de inwändningar, som kunna
pähiltas till illuderande af Lagens owilkorliga stadgande
uti IV Cap. 9 L. I. B. som oftast kydes
sä, att jords abalienerande för alltid, endast/skall
wara förbjuden; men de fleste afhandlingar, hwarUti
wiste är blifwit utsatte, med ärlig obetydlig
afgift arv merendels fastställa. Domares omdömen
ock beflut härutinnan, äro dock som oftast sä stridiga
och skiljaktiga, att delta nogsamt utmärker ofull
kom
-
Den '/> Iulu. 24Z
kvmligheten af de fordne författningar, akt mota
alla de uti sednare tider pahiktade anstalter, au,
om icke för allo, dock pa längre tid minsta och
stada skattskyldig jord, som alt mer och mer tilltager
och med ny kraftig lag snart bör förekommas.
Jag conformerar mig således med Herr Baron
Stael von kkoMein.
Herr käannerliam, lokan: Lag- och Oecono.
miä-Utstotten hafwa lika med de warda ledamöterne
insekt wigle» deraf, at jord icke utan laglig ordning
fliljes ifrän sin rätta bohlstad, men Utskotten hafwa
funnit allmänna Lagen och de flere särskilta författningar,
hwilka ännu äro gällande, i detta fall in,
nehälla tillracklige föreskrifter emot dylika mistbruk.
Utskotten hafwa pä denna grund anfelt bristande
kännedom af desta författningar, mera än wcrkligt
behof, hafwa föranledk den härom yppade, af Utskotten
beswarade, motion. Jag medgifwer akt Friherre
Staols erfarenhet af Lagstipningens tillständ
synes, efter dest egna upgifter, wara gansta bedröflig
; men om förhällandet, hwad honom angar, werkeligen
är sädant, är detta en olägenhet som icke
har sammanhang med detta mäl; likasom den af
Friherre Stael von blossstein förmodade brist och
underlätenhet i Lagens handhafwande, om den vcksä
wore grundad, icke kan af Utskottet afhjelpas. Jag
tillstyrker derföre bifall pä Utstotters afgifne yttrande.
Herr l^yonstolpe: I anledning af hwad den
warde ledamoten till bifall af Lag-U!stöttets betan,
kande nyst anmärkt, fär jag endast den äran nämna,
att jag tror, det orsaks» till Domares olika och
skilj ak
-
s44 ' ' Den r6 Juli!
Makliga omdömen uti frågor om skattskyldig jords
förminskning pä wista är, mera an något annat,
Härrörer af förre författningars otydlighet, och hu
ruwida
de nu finnas lämpelige eller icke.
Utom
en ny lag som undanrödjer alla twifwelsmäl, blifwer
ingen säkerhet.
friherre von kkollllein: Med den warde
ledamoten af Lag-Utffottet, instämmer jag aldeles
att, dä redan gifwen lag finnes, der wore öfwerflöLigt
stadga nägra nya i ämnet; men af motion gifwes
anledning tro att desta lagar kommit i glömsta,
hwarföre det torde hafina nytta med fig, att
derom göra påminnelse.
Herr Landt-Marskalken erindrade att Rid.
Lerfkapel och Adeln redan inbjudit de öfrige respeckive
Rikssländen att med detsamma sig förena om
en önskan till Kongl. Majrt, det täcktes Hans Maj:t
hafwa en alfwarsam hand öfwer lagstipniugens ratt»
wisa handhafwande.
Härefter gjorde Herr Landt-Marskalken proposition
till bifall ä Lag. samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomiä-Ulskottens betänkande.
Ropades Ja och Nej.
Herr Landt-Marskalken hemstälde om Ridderskapet
och Adeln ansäge de gjorde anmärkningarne
böra werka äterremist.
Ropades äter Ja och Nej.
Herr Landt Marskalken Yttrade sig förmoda
att en äterremist af denna sak skulle åstadkomma
mindre tids utdrägt än en widare förlängd öfwer,
läggning, och hemstälde således om icke Riddersta.
pet
Den i6 IuUl. 2 4Z
pet och Adeln skulle behaga återremittera betänkandet.
Ropades Ja
-
Uplästes ä nyo och gillades Lag-Utskottets den
IZ Julii pä bordet lagda memorial i anledning af
gjord molion af Friherre Laltza, angäende skärpning
i straffet för skogsäwerkan.
Wid förnyad föredragning af Banco-> Utskottets
den ig Julii pä bordet lagde memorialer det
ena om tillökt försträckning af Banquen till Manufactur-Disconten;
det andra om erhällande nu ifrän
Vanquen af bet län biträde till Uddewalla Stads publique
byggnaders isiändsattande, hwarmed wid 180-  ars Riksdag staden sätt förhoppning att blifwa understödd,
blefwo desamma af Ridderskapet och Adeln
bifallne.
Föredrogs ånyo Banco-Utskotkets d. i g Julik
pä bordet lagda betänkande, i anledning af Ridderstapet
och Adelns äterremisi as Utskottets betänkande
om Disronterne.
Zerr vahlman, I.ar8 sodan, hade inlämnat
en reservation, som uplästes, fä lydande:
Det är mähända ljuft, att ännu en gäng uptaga
Högloft- Ridderskapet och Adelns tid med re»
flexion», i anledning af det i mitt begrep sä wigtiga
ämner, att bereda ett werkeligt mynts säkra
stadgande i detta land, men jag anser för en pligt,
att i en fä betydlig sak till det yttersta förfwara
min öfwertygelse, och en redlig afsigt bör allis
wäll
-
246 Den 16 Julli.
wanka skonsamhet för ett mindre lyckligt framställningssätt.
Rikets Banque, inrättad art wara en depositionS
Bireau, till lättande af rörelsen, har alt
mer och mer inblandat sig uti sinancielle operationer
och slureligen 1829 uppenbart blifwit ett
RiksgLlds-(5ontoir, det will säga, akr de 12 millioner
R:dr, hwarmed den förra sedelstocken dä ök,
tes, äga sin credit blott uti Ständernas garantie
och successiva amortisiements: swensta silfwermyntets
alt för stora rikhaltighet och politiska stälinin?
gen gjorde pä samma tid nödwändigt, att nästan
helt och hällit uphöra med Bancosevlarnes honorerande;
följden blef naturligtwis, wcrruprisens 0-  mättliga stegring, hwarföre gränsen är oberäknelig,
osäkerhet i alla företag, misttroende till Banquen,
och denna hazard - esprit, denna winningslystnad,
som, med qwäfwande af sann fosterlandskänsla
och industrie, beredt den fastighets marknad wi dageligen
se under ögonen: skulle någon twifla, att
häruti ligger ett af cardina! hindren för national
»välmågan? Ach stall da detta Riksmöte, som synes
blifwa sä kostsamt och sa längwarigt, i anseende till
en mängd wäckta obetydliga frågor, slutas, förr än
man tagit nägot kraftigt öfwenygande steg i denna
hufwudsak! kan man wäl under wackrq ord och
löften lämna utan afseende de motioner, som för
dek stora ändamälet af myntwäsendets ordnande äro
gjorda;! Besinnom endast, att om ock tälamodet kan
afbida den termin, dä genom redan tillgjorde anstalter
Banquen komme i samma läge, som före
1809, är man allid vtryggad för nya af präjudi
caret
-
Den 16 Julli. 247
catet grundade tillgrepp pä Banquen, — att real!»
fationen således annu kqn latt aflägsnas och biiswa
utan devalvation omöjlig
att allisa med warm
kansta sör medborgares rakt och det inbördes förtroendet,
ingen tid bör försummas, art utreda sammanhanget
med Banquens affairer, hwarwid endast
det i hwalfwen befimeliga silfwer, efter min kanka,
borde förbliswa en hemlighet, men att utelöpande
sedelstocken, örliga amortistemenrerne, Banco-länens
belopp och successiva afbetalning, Discont bidragen
m. m. dylikt, jemte förslag till bestämmande af det
rörelse-capital, som skulle anses ej böra öfwerstridas,
utan wara i jemwigt med product warder - -»
akt alt detta, sager jag, borde blifwa de ost berättigade
upgifter, chwarä credit och säkerhet ä nyo
kunde mer än gistningswis göra räkning; men derutöfwer
är min öfwertygelse ännu orubbelig, att
det wore af högsta wigt och billighet, det ett moratorium
utfärdas för nu innestaende län, som
blifwit förfkrifna antingen rent uti silfwer eller innan
1809 okonstladt i Banco-specie, hwilka län ej
skulle kunna upsägas förr an bancosedeln blifwit
realiserad och alt agio förswunnit, med samma föreskrift
som i 179a ars författning, att om en gäldenär
ändä wille ofelbart betala eller och försummade
pä utsatt termin erlägga räntan, finge han skylla sig
sjelf, att fordringsägaren ej kunde ätnöjas med
mindre än hufwudmyntet: däremot borde räntan
liquideras utan förhöjning om Borgenär upsade länet,
nägot det ringaste agio ä numerairen ej eller
tilläras: Jag är fullt säker, atr denna sä billiga,
sä vssadliga mesure, nu genast rågen, skulle i samma
-
248 Den 16 JuM
ma mohn den »vittnade om högsta magiens ömhet
för rättwisa och borgade för utsigten af en snar rea»
kisation, den tillika stulle lugna sinnena, återställa
Banquens credit samt hälla fastighets - och andra
rvahrupriser i tygeln. Enar är i8oa Borgenärer
kunde twingas, pä 2:ne är ej upfordra sina' Bancolän,
mäste reciprociteken ej utan ensidighet nu
kunna förnekas, och att Banque» siels ej will eller
kan betala sina skulder, inlösa sina inwisningar, men
privata skulle under samma tid twingas dem såsom
god betalning antaga, är ju uppenbarligen och
i grund orätt! med samma stäk äfwentyret för en
länad »vahra stadnar pä läntagare»», om ock, utan
hans förwällande, stada derä ster, synes mig, att
risquen af en länad penning, när denna risque
efter länet intrader, titlkoinmer gäldenären: afhand,
lingen wid ett köp eller försträckning skedde ju alltid
förr i beräkning och förtroende till hufwudmyntet?
att pä andras förmögenhet under en pap,
pers-conjunclure winna en immence revenue och sielfflördande
fördelarne deraf, kasta alla oläge nheter ne
pä borgenären, är hwad nu ster och hwad ätmin»
stone aldrig jag kan billiga. Ej »nä »nan inwända
att borgenärerne sielfwe garanterat Banque»: har dä
ej jordägaren gjort det afwenwäl? denna borgen
kan ingen utan orältivisa äläggas upfylla annorlunda,
än genom en proportionerad förmögenhets
afgift, dä alla medborgare, i förhållande till sin
fortuné lämnar witz andel metall. För »verkställigheten
ser jag ej eller andra hinder än owilja: erfarenheten
bewisar mer än theorier: huru mänga egendomar
säljas icke med förbehåll, att en witz an
-
Den 16 JuM 249
del af köpestillingen stall i hwars hand egendomen
kommer, innestå consolideray! Hwad oreda pär detta
gjordt? wrd arf, concourser, köp, iagttages altid
wilkoret af den nye ägaren, som witzeeligen,
om oek i ständ att betala stn stuld, ej stall an,isig
förnärmad, att fa wara stylvig och dermev öka sitt
capital. Men — hwad jag praliminariter har tagit
mig friheten förestä. blir wisir utan ändamål,
om ej något widare göres: är det nationens ombuds
rena alfware, att bereda huswudsaklig hjelp,
sw mäste utan minsta uppehäll werksamma Åtgärder
tagas, akt instränka det representativa rörelse-capitalet,
som nu aldeles uttränga sin principal.
Jag är ej financier och kan ej inläta mig i
financens irrgängar, men jag tror, att ett sundt
fördomsfritt förstånd fordras, art inse disproportionen
emellan producterna och den nu circulerande sedelstocken.
Mynt är ursprungligen endast wabrors
representant, ty det har suplierat förfädernes ^ warubyre:
enär således penningen multipliceras i högre
grad än warorne de föreställa, mäste naturligtwis
jämnwigten wara störd och del conventionela
motswarande waruwardet eller hwad rvi kalla
Pris stiga oformligt, i mohn representanten öfwerfwimmar
och principalen borlstymmes: frägan ar
nu: hafwa Rikets producter, ökat sig i nägon rimlig
conformilö med det mängdubblade penningesörrädet?
och hwar är gränsen för denna willerwalla?
jag har aldrig begripit, hwarföre penningetillgängen
ej blrr offieielk upgifwen, men trowärdigt harblifwit
mig sagt, att har ännu ukelöpa circa oz millioner
R:dr blott Banco^sedlar, men hwem kan beräkna
-
25« Den 16 Julli.
räkna den öfriga mängden af osanciioneradt repre»
sentaiif, hwars fond torde till en god del bestå
uli Banquens namn. Jag will supponera, att ge«om
amortistements operationer ärligen i Z million
förswinna till statsskulden blir beiald: utelöpande
werkliga mynter stulle dä wid denna termin utgöra
ert belopp af t. ex. 15 milltvner: detta more förmodligen
der högsta nan P>lu8 ultra: förr borde
wisterliaen aldrig nya ulläningar af Banquen fä
göras: Vlatsbehofwen, Embetsmäns löner — allt
kom dä i sitt gamla stick: häraf blir en följd, att
jag förenar mig med Herr Friherre Stael von
Hollllein deruti, att alla Discom-astignationer böra
i Äanquen inom en wist kort tid, presenteras och
emot Bancoftdlar utbytas samt sedan icke sä cir.
culera: sörnyadt förbud emot privata astignationers
transporterande pä innehafwaren borde och widtagas:
Regerings-Formens 72 §. synes mig i detta
fall ej kunna sörtydas. Enar sedermera ockrojen för
Discomerne uphör, kunna de wäl såsom privata
assosiativner tillätas, men utan kllt allmänt hi»
drag: staten kunde tillika pä de i Riksdisconten
insatte capitaler, hwilka borde anses som siats-annuiteter,
och andra werkliga men aldeles intet imaginaira
eller creditfonder, med län understödja
landtbruk, bergwerk och näringar, men absolut inga
andra, samt ej betala de privata actieägarne mer an
sex procents ärlig ränka.
Enär Riksens Ständer förmodligen denna
Riksdag läta wid den närwarande ställningen bero
äga veste anmärkningar ej annat anspräk än att
såsom min enstilta reservation fä i protocollet inflyta
-
DtzNl6Iulir. rsr
flyta och stall min önskan wara upfyld, min glädje
fullkomlig, om de söreflagne mesurerne bliswa
onödige och jag misstagit mig om säflet att »verkställa
och åstadkomma hwad jag endast will kunna
hoppas, att allas bemödande äsyftar, en söndersliten
stats radicala frälsning
töresive ^körner, ^llolok Loran:
Da Utstottets betänkande redan är af z.ne
ständ bifallit, kan denna fräga icke mer bliswa ert
hfwerläggnings ämne; men pä det hwad som nu
blifwic upläst jämte flera anföranden af samma
beskaffenhet, icke i Ridderskapet och Adelns protocoller
matte finnas aldeles obeswarade, anhäller
jag art fä nägre ord tillägga.
Jag har nog ofta hört klagas öfwer war
venninge ställning och pappersmynkets försämring
derföre, att det icke wid upwisandet inlöses; men
jag har utaf alt detta icke kunnat finna annat än
alt ert ondt gifwes hwars orsaker man misskänner
lika mycket som dest botemedel. Dek ar icke blott
af pappersmyntets öfwerflöd, somcomsens höjd och
waruprisens stegring härrör; det är efter min
tanka utaf handelns sedan flere är twungna ställning
uti hela Europa, och utaf den derigenom felande
jämwigt emellan export och import samt nödig
penninge cirkulation, som oordningen i synnerhet
härrör. Denna kan icke afhjelpa-s förr än den
allmänna handelsställningen blifvit förändrad. Alla
försök dessförinnan stola antingen förvärra det
onda eller blott wara paillationer. Om Swerige
bekragtar de fläste öfriga Europeiska staters penninge
stallning, tror jag alr wi äfwen i detta afseen»
de
25 r Den r6 Iulii.
de hafwa mera stal att anse ost lycklige an att beklaga
ost. Det blir åtminstone altid märkwarvigt akt ester
en sädan erise som den af är 1899, wär pen»
runge stallning icke ar annu warre. Med de betydliga
inbetalningar af mera an en million som
redan gjorts och au framgent stola göras till banquen,
skulle, omen hastig jern export inträffade och
län i detta afseende ej mera behöfdes, klagomål öf.
wer penninge brist snart nog mä hända yppas, och
emedlertid ligger uti desta fortfarande inbetalningar
allid en borgen att sä lange änga oförutsedda behof
inträffa, det rätta förhällandet emellan sedelmyntets
och Banquens reela statt altmera äkerställas.
Men deraf följer hwarken att Banquen lika
snart stall kunna öpnas till obehindrad inlösen af
sedelmyntet, eller att coursen derföre stall falla. —-  Sä länge handelsrörelsen icke ar obehindrad och
sä länge silfwermyntet igenom sakernas allmänna
ställning fäkt ert sä öfwerdrifwit warde, wore
det lika oförnuftigt.akt tillåta dest utförsel utur
banquen som det wore orimligt att wänta, det coursen
skulle deraf utom för ögnablicket kunna pä
nägot betydeligt satt sänkas. Om också ingen o»
manlig sedel immission är 1809 blifwit päfordrad,
hade ändock alt för wät kunnat handt att coursen
blifwit hög. Att nu genom nägon hastig eller
rväldsam indragning wilja höja pappers myntets
wärde wörö lika oklokt som stadeliga Den enda
som ar en'ig med sakens natur ar den utaf en.
successiv indragning och det ar den som genom de
ärliga inbetalning arne werkställes. All annan more
en amputation och icke ett helande af fåret.
Den i6 Iulw 2Zz
Det ar sant att wi sert en realisation genom en
Hastig indragning werkställas. Men vet torde wara
osäkert huruwida en mera successiv icke beredt
waraktigare tillgängar och det är åtminstone säkert
alt det war för att göra olägenheterne deraf
mindre känbara som Riks Disconken mäste till en
sä betydlig del utsträcka sitt rörelse capital.
friherre 8tsel von hollstein, Lorktr I^uä
viZ:
Dä
trenne ständ redan afgjort saken wore wak
onödigt derom widare orda: men dä den wärde le.
damsten som nyst talar, gjort anmärkning wid der
föregäende talek, mä mig äfwen tillätas wid hans
en anmärkning. Att hämmad export wällat olagen.
het med wärk venninge werk ar gansta rigtigt, men
lika säkert ar vcksä att denna olägenhet blifwic betydligen
ökad genom det öfwerdrifna pappersmyntet,
det har aldrig bliswit yrkat indragning af sedelmpntet,
men wäl alt Discont assignationerne stulle inlämnas
i Banquenchör art derstädes, sördem erhälla
Bancomynt, och säledes icke blifwa satt i rörelsen säsom
»verkligt mynt, hwarigenom efter min tanka den
stora oreda med waruprisers stegring upkommer.
äerr Landt Narffalken hemstälde om Ridderstad
och Adeln med de öfrige Riks-Sränden
behagade instämma i bifall till Banco-Utstottets om
Disconterne aflätne betänkanden.
Ropades Ig.
Uplästes ett ifrän Allinänna BeswärS- och
Oeconomiä-Utstottet inkommit memorial, afven iA:de
Zulir, med sörflag till jämkningar uri Riks-Stän
Lens
-
254 Den 16 IlM.
vens beslut om en förnyad Bränwins brännings
författning.
Lades pä bordet.
Herr Landt-Narfkalken Yttrade att, såsom
nu i ordningen litt idredragninq förekommer Banco-Utffvttets
berättelse om Bancowerkets styrelse
och förwalkning, i afseende pä hwilket mäts afgörande,
han säsom Banco Fullmägtig, wore jäfwig,
wille han anmoda älfta närwarande Grefwen alt
i hans fränwaro, emottaga klubban.
(örefwe De la 6aräie tillträdde härefter
Landt-Marftalkstolen och Herr. Landt-Marstalken
lämnade plenum.
Banco-Utskoktets ofwannämnde den r,:de och
lztde Julli pä bordel lagde betänkande blef ånyo
upläst.
friherre Leäerftröm, stacob) anförde följande:
Wid
det nu i fragawarande Banco-Utstotkets
betänkande, anhäller jag akt fä fästa Ridderjkapet
och Adelns upmärksamhet uppå äiffillige puncker
först rörande Utskotteks yttrande om Götha Canal
Direclisns åtgärder sä lydande:
Med anledning af ett, inom Götha Canal Direktion
ffjedt förklarande, det allmänna sammanträden
för Djrectionen kunde aga rum, oagkadt den
ä Banquens wägnar utsedde Directeurcn derwid
icke är närwarande; hade Herrar Banco Fullmägtige,
uppå derom ffedd anmälan sig utlätik att wid
hwarje för Canal Direktionen beramaot allmänt sammanträde,
Banqusns vnibud icke för saknas: an«
kom»
Den i6 IuUL. ZZZ
kommande pä Banco sullmagtiaes omsorg, att wid
inträffande giltigt förfall för Banquens walda fullMägtig,
en annan till biwistande af Direcrionens
sammanträde blifwer utsedd. Med gillande af
Herrar Banco fullmägtiges sä beskaffade förklaring
finner Banco-Utffottet skäl, att till Herrar fullmägtiges
widare noggranna upmärksamhet
öfwerlcmna, det, i händelse hädanefter, nagra
steg af Götha Canal Direction skulle widtagasstridande
emot de för bewiljandet af Banquens biträde
till Götha Canal anläggning widhäftade wiktor
och förbehäll, Hexrar Banco sullmägtig- da
ej underläta, att efter sig företeende anledningar r
aktaga, hwad till behörigt Handhafwande af Kongl.
Masits för Canalwcrket i näder Utfärdade föreskrifter,
uti hwarje fall kan finnas närmast tjenande.
Härwid instämmer jag med Utskottet i gillam
de af Herrar fullmägriges derwid tagne åtgärd, att
genom utwäljande af en supleand, som wid de
tillfällen dä den ä Banquens wägnar ursedde Direckeuren
genom giltigt förfall är hindrad, stall bolagets
allmänna sammanträden biwista; men ogil.
lar för min del redactionen af bet följande,
dertill Utstottet med mycken skicklighet insinuerar
att Canal Directionen -brutit emot de willor och
förbehäll som äro stadgade för Banquens biträden
genom det, de öfwerlcmna till Herrar fullmägtiges
widare noggranna upmärksamhet, att i händelse
hädanefter nagra steg af Götha Canal Direction
stulle wrdlagas deremot stridande, iakttaga, hwad
till behörigt handhafwande af Kongl. Majus för
Canalwerket i näder uisördade föreskrifter, uti hwar^
je
256 Den 16 Julli.
je fall kan finna närmast tjenandes. Följande utdrag
af autentiqua handlingar rörande Canal Directionen
och desi sörwaltning torde harwid bäst kunna
uplysa förhållandet.
Utdrag af - - - -  1:0. Riksens Ständers underdäniga strifwelfetill
Kongl. Majit af den 22 Februarii 18io angående
Götha Canal.
» , « - - , , «
Riksens Ständer hafwa serstildt, såsom wilker
för Banquens biträde tillCanalwerket, faststält
följande puncter: ,
Si, , s s s
g:y. Alt Banco-fullmägtige mä wälja en Directeur
i Direciionen för Canalwerket, hwilken lika
med de öfrige Directeurerne as Bolaget lönas,
samt wid de ärliga revisionerne afwen en Fullmägtig.
2.-0'. Kongl.Maj:ts af den II April lgia faststälde
Reglemente för Götha Canal Bolag.
- - c- s - «
6:te Arr. z:dje mom. Uti Canal-Directionen
böra under arbetsaren minst fem och derefter minst
irenne ledamöter, mom Ordföranden och Banquens
fullmägtig, wid hwarje sammankomst wara tilstäLes,
samt uti Province-Directionerne altid minst
Iwänne Directeurer jemte Ordföranden.
z:o.. Protocoll hällit wid Götha Canal Bolags
allmänna sammankomst i Stockholm den zo
Maji 18 re,.
» ! k s . - » »
tz 7. För Banquens fullmägtig i Canal'Disx
con
-
Den i6 Julli. 25;
eonten, hwilken, enligt Riksens Högloft. Ständers
beslut, af Bolaget borde lönas, bestämdes enhälligt
ett ärligt arswode af femhundrade Riksdaler
Banco samt etthundrade Riksdaler Banco i rese
penningar de är, dä han biwistade Canal Direcrionens
sammankomster in xleno, som ester Bolags
Regl»rnes föreskrift, altid skola hällas pä nägon
nära Canalen belägen ork.
4:0 Protocoll, hällit wid Götha Canal Directivns
allmänna sammankomst i Wadstena
frän den i2:te till och med den
i?:de Januarii i8n.
- s 5 - - - -»s
27 §. I anledning af upkommen fräga om
rätta förständet af 6 Art. z mom. i Bolags Reglorna,
beträffande antalet af Directionens ledamöter,
ansäg Directionen sine öfwerläggningar icke
kunna hindras af Banquens fullmägtigs fränwarö,
sedan han blifwit tidigt förut dertill kallad
af Herr Ordföranden. Samma händelse är, om
bemälte Directeur reser frän sammankomsten, innan
den är slutad; dock förutsattes i öfrigt, att
minst fem andre Directeurer böra, utom Herr Ordföranden,
under arbetsären, uti öfwerläggningarns
deltaga.
5:0 Protocoll, hällit wid Götha Canal Directions
allmänna sammanträde i Mariestad
den 12 till och med den 17 December
18 n.
iz:o Herrar Revisorers berättelse om Canal
wex
Andra
Del. N-o k 7.
258
Dcn 16 Julli.
rverkeis styrelse ock förwaltning är iZro företeddes,
jenne de deruii omnämnde allmänningar. I
anledneng af srägan on>. allmänna sammankomstens
gillighet, ehuru Banquens sullmägtig more fränivarande,
sedan han likivät bliimik behörigen underrättad,
meddel e Herr Commerce--R abet VkeAe.
lin elt i betta ämne u i B.uquen hällik prolo oil,
som uplästes ; hmarjemre H rr Co mmerce Rabel
lillkännagaf, att, sevan han btifwit underrättad derom,
att extra allmänna sammankomster flere gängor
i är törefallit, utan att Barqnens su,mäg!ig
dertill blifivik kallad, ansäg Herr Commerce-Rådet
för sin styldighet, atk derom till V.mquens Herrar
sullmagtigö anmälan gör-a.
6.0 Kong'. Maj:t nådiga ffrismelse till Götha
Cm»al Direction den 12 Fcbruarii
I8t2.
s r r - r s s « »
Härnäst hasme wi lämnat Wär nådiga upmarkjamhet
äl ber i uaderbaniahet anmälte sörhällandett
art fullmägtige i Riksens Ständers
Banque genom protocolls-uidrag as den n Febr.
ststl. är förklarat, a t BanqueuS ombud ej borde
saknas wid något as Esra >ammanlräd n, ehuru I
medelst elt förut falkad, beflut aasen Eoer uti Ldra
öfwerläggningar och ä gärder icte hindrade,
vm ock deri ä Banquens magnar ustedde Directeuren
sedan han tidigt b ifwtt kallad, ej mar wid
sammanträdet tillstädes. hwaröswerJ Wart nådiga afgörande
begärt till alla mederbörauocs efterrättelse.
Dä WI astid warit öswerkygabe, att I med den
insigt och hushållning, som del stora företaget kräf
wer
-
Dm 16 Julii.
wer, anwanden de werksammaste medlen till desi
fullbordande i den ordning privilegium, bolagsreglor'om
författningar stadga, för hwillen öfwertygelfe
WJ uti denna afgisna ärs berättelsen erhållit
ert föruyadt stöd, hasme WI äfwen trott att
Någre ytterligare förestrister örn Edra extra sammankomster,
an de i bolags reglvrne meddelade,
icke erfordras i anledning af sörbcrörde protocollsUkdrag,
hälst ä ena sidan Banyofullmägtige, enär
de om deste extra sammankomster underrättas, icke
lära underlåta att om Banco DjreckeU-ens inställelse
denvid laga nödig utgärd, och ä den andra
sidan ater, derest angelägenheter af den bestafftnher
akt de ej tälde upstof, någon, gang ffune föranleda
till Edert sä styndsaMMa sammankallande,
ark bemälte fullmägtige ei hinna derom underrättas,
för att sitt ombud ditsända, orsakerns lill ett
sädant undantag stola pä ert tillfredsställande sätt
nogsamt igenfinnas i det wid sammankomsten sörda
protvcoi!, hwilket jemte öfrige handlingar röran,
de Canalwsrker kommer atk af Revisorerne granstas
och således lemnar en ytterligare contra!!, hurtt
Banquens säkerhet för dest försträckningar btifwik
bewacad, hwarföiutan härtill kan läggas, att
de oföru-sedde händelser, som päkalla dylika
ex'ra samlnankomfter, icke böra förmodas blifwa
af den bestaffenhel, att de egenteligcn röra
Banque a-s delaktighet i Canalwerket, same att
Ordföranden i alla fall, enligt 7 art. of BotagsReglorne
kkn vä eget answar i förut fattade be stut
sm sjeifwa Canalarbetet göra ds förändringar,
26o Deni6 Julli.
Hwartill inträffande omständigheter gifwa anledning.
Rätteligen utdragit intyga:
k.ä. 6. Stael v. kllollkein- ldl. Stråle.
Kammaä-Iunkare. Protocolls-Secreterare,
C inål Directionen är en af Konung och Ständer
stadfäst laglig autoriret som lika litet kan fattas
under Banco sullmägtiges som Banco fullmägstge
under dest inseende, och svM Utskottet ej
uogifwit hwari Canal Directionen sig förbru it, sä
förmodar jag, att det endast är ett redactionsfel,
hwitket om betänkandet återremitteras kan rattas;
ty jag kan icke föreställa mig att Banco Utskottet welat
förolämpa Canal-Directionen uran skal, och om
rverkliga stal finnas, har Utskotta dubbelt orätt
som ej upgifwil dem till sina principaler.
Utstötte, ansvr widare »- - -  Afven nog almänt öfwerklagade swärighet i
allmänna och enskildta penniiige tiqvider, som sig
stall förete, genom Götha Canal Contoirets i Götheborg
pä Bangven utfärdade smärre asfignationcr
lill och med af sem Riksdalers valeur, har BancoUtstotiet
nödigt, att, till förekommande af widare
klagan i denna delen, till Herrar Banco fullmäglige
blifwer öfwerlemnat, att vä tjenligk satt söka
förmå Dnectionen till sä bestaffad tillämpning af
desie genom Discont reglementets ro för sä
smä asfignakioners urgifwande erhällna stlläkelse, det
hädanefter ej nägra asfignationcr pä mindre summa,
än 22 R:dr blifwa ntfärdade, i likhet med det
be
-
Den i6 Julli. s6l
begifwande, foxn de private Disconterne före detta
ingått.
Det wore ratt roligt att weta hwad Utskottet
mener med att pä tjenligt sätt, som orden lyda
förmå Directionen till sä beskaffad tillämpning af
desi genom Reglementet erhällna tillåtelse att utgifwa
sedlar, alt hädanefter inga assiana-ioner pä
mindre summa än 20 R:vr blifwa utfärdade i likhet
med det begifvande, som de private Disconterne
före detta ingått.
Det wore alwen wigtigt att weta frän hwad
tid de private Disconterne ingått pä nämde
begifwande! ty ehuru jag för ögnablicket ej har nägon
sadan Discontsedel, kan jag likwal försäkra,
att ber icke ar mänga dagar sedan jag hade flere.
Otwifwelaktigt mäste dec ensamt tillhöra Canal
Direclionen, att bestämma hwad för sort sedlar
som de s enlighet med Reglementet wilja rugiswa,
och ej Banco-Utskottet, än mindre Herrar fullmägtige.
Sluteligen fär jag anmärka, att jag saknar
wid den eftergift Utskottet föreslagit af bropenningarna
wid Fittja bro i:o att sullmägtige deröfwer
blifwit hörde, hwilket manligen plär föregå sadan»
frågor; 2:0 är det afwen med manligheten öfwerensstammande,
att ett Utskott som föreflär Riksens
Ständer eftergift af penningar, npgifwer summans
belopp hwarigenom Riksens Ständer kunna
komma i tillsatte att med någon sak kännedom
öfwer frägan befluta.
För min enjkildta Sel kanner jag ungefärligen
hwad den bron kostar. Det lärer wara Utom mo>"-.
. memel
Den i6 Julli.
mentet omkring 18,020 Rchr Banco och tillsammans
omkring 22 a 22,000; men der är ej pä
enffildta upgifter, tom Riksens Stänoer böra besluta
eftergift af allmänna medel. För min del finner
jag ej sc'm Vrstvttet stal lill denna eftergift,
jag tror tiväxtom det more gansta nyttigt om allmänheten
wande sig, har i lander som öfwcralt annorstädes,
wid atk belala en ringa afgift, för begagnandet
af sädana warakttga inrättningar som
latta cvmmunicationen, utan att tarfwa gingrå det
allmänna betungande reparätioner; man knnde derigenom
göra sig hopp att fä se sädana inrättningar
till ullman nytta pä flere ställen. J>.g får således
i anledning af de anmärkningar jag haft äran
anföra, anhäla om Herr Greftven och Ordförandens
proposition till älerremist af betänkandet.
Krpkfye De Oarttie, facob, yttrade sig
med säkerhet weka atk broen jem.e stenen kostade inalles
<8 ooo N-dr.
Friherre Lsäerström förmente kostnaden hafwa
öswerjtigit denna summa, men ansäg decta ej
Utgöra egenteliga tale ämnet uran yrmde aterre?'
mist i synnerhet uppå de af honom förut anförda
stal.
Grefwe Ds la Lksrclie:
I egenstap af Banco Iltstottets ledamot och
Med den rätt z? §. af Riddarhusordningen mig
gifwer, torde det ttilatas mig art annu nägra ord
till uplyfande af de skäl som grundlagt den nu öf>
werklagade berättelsen ifrän Banco-Utstotkct. Utstvttet
har af Banco fullmägtige i den berättelse de inlemnak,
erfarit ett wid eu Götha Canal Direcnons samman
-
Den 16 Julli
-
26z
mankomst det beslut blifwit fattat „akt allmänna
,,sammanträden för Direclionen lunde aga rum u»
,,tan att den a Banquens wägnar utsedde Dt-ecteu„ren
derwid wörö närwaranve." Da U'stöttet uti
6 art. z mom. Bolags Reglorne funnit uttryckligen
besatt, a:t" uii Cuial Direction böra under
arbets arén ,,minst 5 och d-.resrer minst z:ne leda,
,möter utom Ordföranden och Banquens sullmägkig
,,wid hwarje jammankomst wara tillstädes" stulte
Ut rottet tro sig hafwa selar emot dek förtroende
deras principaler dem wifat, om de uragklä it
här vid göra anmärkning, bisöile hwad fullmäg.ige
sig häröfver yrrrar samt anse l nödigt att vm hädanefter
ett fayant beslut skutte fattas i werkstallighet
som det Canal Direclionen fartar. sullmägti
es plikt wore ari hos Kongl. Ma,:t söka der
nådiga hägn lill bibehållande as de stadgar och författningar
hwilka till Banquens säkerhet arv lamnade
och utgöra wilkoren as det betydliga lane
biträde Banquen wid delta tillfälle lämnade Canal
Dnecnon. Jag kan ej tro att den riglmng med ordet
hädanefter simi Herr Baron Letterström synes
wiita vet gifva, mo,ellgen deraf kan dragas, ät.
minstone kror jag mia kunna försäkra att det ej
warit Utskottets; ned förtroende lill nu warande
DuectionS nit och omwardnad, hyser Banquen
wrst ingen farhaga för de medel den till delta werk
lämnar, men om fädank i en kommande framtid
möjligen genom hänvelfernes ksörutstdde lopp, frän
fälle af Direckeurer m. >n. skulle tima, tror jag
en försigtighet äfven om ven as somlige skulle anses
öfverdrifven, aldrig af Vanquens wärdare bör
ur
-
264 Den 16 Julli.
nragtlatas, och det ar i detta afseende, endast det
ta,
som Mflottet trott sig böra förekomma äfwen
de mast aflägsne händelser som pä något wis kunde
hafwa inflytande pä Banquens säkerhet eller pä
mimta wis tränga de stadgar, den äger, de
wilkor ä hwilka den till biträde utlämnar sina me
del.
De orden tjenligt sätt wid hwilka Friherre
Lehrström äfwen synes fästa en stridande
tanke emoc Mflottet, kan jag pä intet sätt anse
särande, meningen wid detta tillfälle roar, att pä
ett ponerande manligt eller tjenligt sätt anmoda
Direckionen en önflan, Urstottet ansäg högst nödig;
wid nogaste eftersinnande fants ordet tjenligt wara
det rigtigaste, och af detta stäl qwarblef bet och
troligen lärer Utflottet ej eller kunna eller wilja
andra der. Smärtande wore det emedlertid, om
Ulstkorket, hwars owillkorliga pligt det är att bewaka
Banquens rätt och säkerhet skulle sinna de steg
de i följd af gifne föreskrifter tagit, misikände och
mitzbilligadez öfwertygelfen har grundat Utflotters yttrande,
och samma öfwenygelse förbinder dem att
qwarblifwa wid ekt tagit beslut.
Angäende den ifrägawarande broen, får jag
aran »plysa, att kostnaden derföre bestiger sig till
bestämdt i8,oo» R:dr, deruti anda inberäknat en hop
Sfwerblefne byggnads materialier, ekt mindre hus
samt en mindre bod som alt stall förytrras men ännu
i omkostnaderna äro uptagne. Det historifla
af broen är, akt dä den förre sä förfallen, att ingen
kunde veu mer begagna och en ny till öfwerfarten
blef nödwändig, wille Swartlösa Härad, hwars
pligt
Denik 6 Juiri. 265
pligt det tvär att bygga broen, till besparande af
kojinaden, igenfylla det wattendrag hwaröfwec den
gär, och göra en fast wäg. Danquen hwars intereste
i anseende till transporter till och ifrån Tumba
pappersbruk, häraf led sökte wisterligen att häruti
fä ändring, flere öfwerläggningar more äswen
med Swarklösa Häradsboer, men frugtlöst, dä om,
sider den öfwerenskommelse träffades, att Smärtlös»
Härad skulle till Banquen betala 4020 R:dr
Riksgälds sedlar eller 2666 R:dr g2 st. Banco
dä Banquen deremot skulle upsöra broen sädan
Banquen den sjelf wille hafwa, likwäl förbehäll
sig nämde Häradsboer alt äterfä ä de framdeles
titt upbarande stadgade bropengar, hwad de nu till
broen utfäste sig betala, samt under tiden si?Ifwe
wara frie för bropengars erläggande: Detta wiktor
har Swartlösa Härad likwäl aldrig upfylt, Ban.
quen har ensam pä sin bekostnad upsört broen, och
dä en betydlig swärighet stutle möta, wid det ffiljagriga
förhällandet att uptaga bropengar af nägra,
af andre äter intet, har Banco.Utskottet ansett nyttigast
och ' bäst det uphörde för alla, och i denna
afsigt mälet Riksens Ständers ompröfwande wördsamt
understält sä wäl hwad bropenningarne som
afstrifningen af hela denne byggnads kostnad 18,002
R:dr Banco angick.
Friherre Ceflerström: Dä Herr Grefwe De
la Larciis uplyst, att Ukffotleks afsigt ej warit att
sära Canal Direetionen, och akt der hyser fullkomligt
förtroende till den närwarande, sä anser
jag wist en sädan förklaring för min del nöjaktig,
men kror den ej wara det lika i anseende till stylén
i
Z66
Den i6 Iutti.
i Utskottets betänkande, hwillen genom en förbättrad
redaktion wid äterremisi af betänkandet, sä
mycket säkrare kan päräknas, dä Utskottet ej haft
för afsigt att förolämpa Canal-Direckion öch blir
underrättat vm de gjorde anmärkningarne.
Med brobyggnaden är tillgänaen sadan, att
Hrradsboerne ej welat igenfylla Canalen, vin ej
Laänquen nekat akt för Tumba bruk deltaga i brobyggnads
kostnaderna med', om jag rätt minnes, 200
R:dr; sedermera rmgafs ett förslag pä 800 R:dr
som af Banquen skulle sörjkjuias, och af Häradet
sedermera godtgöras, och siuteligen förslaget att bygga
den af sten; men förhållande dermed ar redan
kändt ock Riksens Ständer hafna före detta mlätit
sig Leröfwer, alt widare uorepande deraf är
således onödigt. Hwad äter den ersättningen af
4000 R-'dr beträffar som Häradet skal hofwa utfäst
sig att erlägga, har kusin et derom aldrig af
Häradsboerne allmänt blifwit tagit — och böra således
de sa wäl som alla andra kunna förbindas
till bropenningars erläggande.
Herr vOn Wslrrenclorkk, Larl, utbad sig,
såsom innehafware af egendom ä den ort hwarom
nu ar fräga, fa nämna att när fraga vm brobyggnaden
inom Swarklösa Hstad wäckrrs, hade samma
Härad welat förbinda sig akt i ett för alt dertill
erlägga 40,00 R:dr. men med det wilkor, atl
Swarllösa Häradsboer stu,le för allid äga rätt att
utan bropenningars betalande, den nämnde broen begagna.
friherre Ist seneran t2, folaan Willielm:
Också jag är inmhafware as egendom i Swai lösa
Hä
-
Deni 6 Julli- 267
Härad, känner förhällandet med Fittja brobyggnad,
och skulle obehörigen blifwa lidande och uppehållen,
om bropenningar, derstädes borde betalas.
Häradet förbant sig erlägga hwad en trädbro hade
kostat; Banque» ätog sig, mot sädanr willor, men
u an akt fräga war om bropenningar, upförandet af
stenbron. Om denna byggnad blifwit öfwer förmodan
kostsam, har det stedt utan förwällande af
Haradsboerne, fom derföre icke böra »vidkännas en
langwarig och oangenäm (kontribution. Det är
också mera wärdigt att ett publikt werk, som inom
häradet innehafwer betydlig egendom, öfwer sin rätta
andel, päkostar en för orten prydlig anstalt än
art betra werk stickle winna pä enstittes bekostnad.
Herr läeijckenlstölst, Dettlof, utbad sig såsom
ledamot af Banco Utstötte», allenast korteligen sä
nämna, det Ukstottet, da det styliscrar sitt betänkande
pä det sätt som här blifwit upläst, wisierligen
icke haft den lankan att dermed stöta eller förolämpa
Canal Direciionen, utan hade Utstolteken»
dast haft för afsigt, att för Riksens Ständer tillkannagifwa
att detsamma fogat sädan anstalt att
för framtiden wid Directionens sammankomster, den
händelse att en fullmägstg ä Eanquens »vägnar
skulle saknas, icke mera mätte kunna inträffa.
äerr Grefwcn och Ordföranden frägade
om Högloft. Ridverstapet och Ade n ansäge Friherre
Lcäerströms anmärkningar af beskaffenhet att
Åstadkomma betänkandets äkerförwisande. .
Ropades Nej blandadt med Ja.
»Ferr Grefruen och Ordföranden hemsialde
om ej, ester de lämnade uplysningar, Friherre Lester.
263 Den 16 Juli!.
berström skulle behaga afstä frän sitt yrkande om
akerremisi.
Frrberre Loderström: Wore frägan ensamt
cm esieitzts! af bropenningars erläggande, sa skulle
jag gerna asila; men dä en corporalson är särad i
en publik act, och dä ej densamma som föresiäs att
ofiknfwas är u^giswen, anser jag mig icke böra
afstä frän ä'errewiffen.
friherre Lilkverstiölcl, I>lil5: Dä Utskottet,
genom sm upgift om anstalter att widtaga hädanes
er icke haft för afsigt, art stöta Götha CanalDireclion,
blifwer en sadan förklaring sä mycket
täckare att göra och tillstyrker jag derföre alt betänkandet
mätte äterförwisas.
Grefwe Oe la Lorche: Men när Utskottet
endast som ert fSrfigtighets mätt för kommande
händelser nyttjar order hädanefter, tror jag Direktion
pä intet ivis kan sinna sig deraf stött.
Begärdes upläsning as det ställe i BancoUtskottets
utlåtande som nu war i fräga.
Friherre Legerström upläste det sä lydande:
, - sinner Banco-Urfkottet skäl att till Herrar
fuklmägtiges noggranna upmärksamhet öfwerlemna,
Let, i händelse hädanefter, nägra steg af Götha
Canal-Direcrion skulle widtagas, stridande emot de,
af Banquens biträde till Götha Canal-anläggning
widhästade wilkor och förbehåll, Herrar Bancofullmäglige
dä ej underlåta att, ester sig företeende
anledningar, iaftkaga hwad till behörigt handhafwande
as Kongl. Majtts för Canal-ive»ket i Räder
utfärdade föreskrifter, uti hwaye sall kau finnas
närmast tjenande.
Grefwe
Den i6 Julli- 269
' Grefwe körner, ^öolpk Oöran: Dä jag
begärde Banco-Utflotlets betan' a,.de pä barder, war
det af den anledning, att jag blifwir ui-derrättad,
att der förekom ätskilligt rörande Mtha Canal-Direckion.
Jag kände icke saken, men jig trvode utrymme
borde dem l ännäs att kunna förklara sig.
Hvad nu de anmärkte termerne angar, will jag
blott erindra att de icke mera kunna utgä ur berättelsen.
Sädant betänkandet är mäste det tryckas.
När .derföre en förklaring btifwil afgifwen, som äfwen
kommer att inflyta, tror jag ändamälet wunnit
och betänkandet utan äterremisi kunde anragas.
friherre Leclerströni förmäl;e sig anse en förklaring
rrll Ridder skåpet och Adelns protocoll, gifwen
af en eller annan individue, icke göra tillfyllest.
För ait wara tillfredsställande borde den na,
turligtwis komma frän Utjkottet som gifwit betänkandet.
Zerr Dejsienlkölsi. Dettlof, förklarade än ytterligare
meningen af-Uclkottets nyttjade ordalag
icke hafwa warit annan än den han redan förut
upgifwit, samt att de anstalter Banco-Utskoltek förmält
sig hafwa widtaqit, blifwit föranledda af den
händelse, ait Götha Canal-D"ecrion, säfom äfwen
Banco-Utskotret i sitt urlätaude widrört, hällit ös.
werläggningar utan närwaro af Banquens fullmagtig.
Grefwe körner föreflog att Ridderfkapet och
Adeln mätte bifalla betänkandet med förklaring, att
Ridderstapet och Adeln ansell sig öfwerlygade, det Utskottets
afsigt ej warit akt anföra nägot stötande
emot Götha Canal-Direction.
Lri
-
270 Dcn 16 Julli.
Zriherre Lsäersiröm yttrade a nyo, det han
ansäge en sadan förklaring icke tillfredsställande,
utan trodde termerna uti Utskottets redaktion böra
sa jämkas, art något för Directionen förolämpande
Uti dem icke funnes.
Grefwe De la Qaräie: Utskottet hrvarken
kan eller fär andra.en gifwen redaction; sedan den
til! Ständen ar inlämnad skall den förblifwa: blir
äkerremisi, älägges Utstottet ett förklarande af dest
mening, och det lärer Urskottet i säbant fall ej undandraga
sig att lemna.
Friherre Lscksrkröm: Med ennöjak ig förklaring
af sjelnva Utstolcet blifwer wisierligen saken afhulpen.
För öfrigt fär jag till uplysning nämna
alt dek som orsakat Crnal-Dircekionens bestuk, ate
allmänna sammankomster kunna hällas, änskönt Banquens
Directeur, dä han genom Herr Ordföranden
behörigen bliswit underrättad, ej inställer sig, är,
att Herr Commerce Rådet Wedelin, efter wista da»
gars närwaro, »vid en allmän sammankomst, dä ännu
ätstillige ärenden moro oafgjorde, förklarade sig
wilja bortresa, och afrette också werkeligen, och kemnade
derhän huru Directionen skutte kunna stura
sikt arbete. I ankoning deraf farrade Canal-Directionen
Ler bestut jag redan hatt äran uplafa; och
af förmodeligen samma stal gingo Herrar Bancofullmagtige
i författningen att genom en suppleant
förekomma dvli''a oredor för framtiden.
Grefwe Ds la Larckle: u skottet har ej annat
kunnat än sölja oroaiydelsen af de i Reglementet
för Banquens säkerhet stadgad grunder; der
?an ej rätta srg ester enjkiltes berättelser om fullgjorde
-
Den i6 Julli.
271
gjorde eller uragtlärne ffylbigherer, det nödgas sölja
de upgifter, fullmägtige >emna och derefter är
förhällandet sädant so:n Vtstv.tteks berättelse innehåller
redaktion kan i betta fall ej ändras, liden
mäste blifva enlig med sörha -andel, och da
11,stöttes hwarken welat, eller ännu tror sia hafma
särat Direckionen genom deru i nyttjade ordalag,
mäste jag för min del bekänna/a> t jag ej eller inser
någon nödwändrghet i förändring as ve deruti nyttjade
uttryck.
Grefwe körner: J--g tror att, efter erhällna
förllaruigar as Ulstoliets ledamöter, är saken
hulpen, om, med öftvertygelfe om ll,skoktets ej förolämpande
afsigt, Lidverstapet och Adeln bisölle best
betänkande.
Herr Grefwen och Grdföranden hemstälde
om Rtdderftapcl och Adeln anjäge de wid BancoUt,
kottets betänkande gjorde anmärkningar böra
åstadkomma desi återremitterande.
Ropades Ja och Nej
Friherre
6e6erlirom begärde än ytterligare
äterremch och yttrade sig icke kunna derifrån assia
ltkan votering.
Herr Grefwen och Drdföranden hemstälde
om c; Ridderstapet och Adeln sör alt undwika votering
wille sörena sig om äerremisi.
Ropades Ja
Herr
Landt Marsikcrlken äterkom och intog
sitt ruin, hwaresler, uppå as honom gjord erinran
att tiven nu wore inne att begiswa sig till
det as Kongl. Maj:t Nädigst anstagne klenum
ris
-
Den i6 Julli.
f' orum, Herr Landt-Marstalkeu, ätföljd afRidl
?ch Adeln klockan ^ till 2 begaf sig till
l sedan förut blifwit öfwerenskommit ari
( 'ct wid utgängen frän Kyrkan genast skulle
åtskiljs.
Tnär Kongl. Maj:t war hindrad att sjelf
ir a närwarande i klenvm klenorum, blefmo, as
Exoellence Herr Stats-Ministern Friherre
>on klriAeliröm. ä Konungens magnar, följande
s -ar a as Riksens Sta» aer i underdånighet astem»
l c ffriswelser, Riksens Ständer meddclte.
1:0 Bifall och sr iction ä Riksens Ständers
tvidmgne vestnr, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
proposition om en förändring i ulskrifningssäkket
af d"t faststälde förstärknings manskapet.
2:0 Likaledes bifall och sanetion ä den nya
redaction al Trycks rihets-Lagen Riksens Ständer
erhäliigt fastställt och beslutat.
?Ienum klenorum stutades omkring ks. Z kill z
dä äsiven Riddersrapec och Adeln enligt öfverenskommelse
ätstilldes. klt supra.
In fidem protocolli
6. Lilverstolps.
Fredagen dm ry Julii
Plenum klockan 12 förmiddagen.
Ansterades följande:
Uldrag af Prolocollet, hältet hos Höglofl.
Riv
-
Deir i? IM. 27 Z
Ridderflapet ^och Adeln ivid Anima
Riksdagen i Orebro den 16 Juli! 1812.
S' Föredrogs a nyo de förenade Lagsamt
Allmänna Beswars- och Oeconomiä.UkflottenS
den ig Antti pä bordet lagde memorial, angående
beständer as arrende conkracter,och sedan derwid sädana
anmärkningar blifmik gjorda som ansägos hindra
memorialets antagande, bles detsamma, äkföljot
as detza anmärkningar till Utskotten äkettemitteradt.
Alt tupra.
S. D. Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärsoch
DeconoMiä-Ukstotre 6 den ig sistl. Julii pä
bordet lagde memorial, rörande saltpetker tillwerkningen
i Riker, och dä derwid sädane anmärkningar
gjordes, hwilka Ridderflapet och Adeln ansag
hindra dest antagande, bles detsamma, ätföljdt af
detza anmärkningar, till oswanberörde Utskott, ätertemikreradt.
Or supra.
S. D. Förevrogos ä nyo och biföllos följande
Banco-Ul,kottets ben iZ sistl. Aulii pä bordel lagde
memorial, ncml.
i.o Angående lanbiträde till Uddewalla Stad.
2:0 Angäende tillökt försträckning af Banquen
lill Manufactur Disconten.
z:o Innehållande swar pä den ifrän Ridderskaper
och Adeln gjorde äterremrtz af Banco^Utflottets
betänkande, rörande Diseonterne- Ulr supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Lag-Utflottets
d. rz sistl. Julii pä bordet lagde memorial
angäende straffets flärpande för flogsäwerkan. l.k
supra. S. D.
^ Andra Del- N o rs.
274 Den i? Julli.
S- D. Föredrogs ä nyo Banco-Utskotkels
Len 9 fistl. pä bordet sagda ullätande om Bancowerkeks
tillständ och förwaltning, och blef detsamma
sedan anmärkningar derwid blifwit gjorde, ätföljdt
af desta anmärkningar, till Baneo-Utstottet äterrcmittcradt.
Clt kupra.
D- Föredrogos ä nyo och biföllos följande,
den 9 och iz fistl. Julli pä bordet lagda me^
morial frän Stats-Utskvklel:
i:o Angående exspecrance löner och accords ersättningar
för befälec wid Pommerska Regemenlerne.
2:2 Angäende en bättre comroll ä Mantalsskrifningen
i Riket, hwarwid till BewillningsUltskottet
öfwerlemnades, att wid Bewillningens föreslående
tillse, det nödiga medel till i sragawarande
behof blifwa att tillgå.
gro Rörande medels anslående lill förbättrar
de af fiskfångsten i Caltegak.
4:0 I anledning af hos Bondeståndet wäckt
sräga om Casternbyggnader i Carlscrona.
5:0 I anledning af Profestor korsbo!^ förslag
vm tillökning i den Carlbergs Krigs-dlcadeinie aNflagne
stat samt utwidgande as berörde inrättning,
bät tuprs.
Uplästes och godkändes gine §. §. af Riksdags
Bestulet utgörande fortsättning af detsamma.
Föredrogs ä nyo det till pastevolance fragans
beredande nedsatte särskilta Utskotts den ^lde och
rZ
Den l? IM
-
!Z Julii pä bordel lagda betänkande tils smar PÄ
de öfrige tvenne Riks Ständens aterrcmisier as
Utskottets första betänkande angående pastevolanoo
för de jndelte Infanteri Regementerne.
I sammanhang härmed uplästes twänne prv.
tocolls-utdrag det ena fran Högwörd. Peeffe Sränder
af den 9 Julii, och der andra frän Wätlofl.
Borgare Ståndet af den iz Julii, bwarigenoin
tillkännagifwes, alt besia bägge ständ till pasie'00-  lance Utskottets berörde betänkande, lemnat sitt bifall.
Herr Landt-Marffalken erindrade att Hög--  lofl. Riddertkapct och Adeln redan bifallit Utstotlets
första betänkande; men alt hwad Utstottet nu
förestagit och Preste och Borgare Skantzen redan
bifallit, innefattade blott en tilläggning fom Lcke rub»
Lade bestulet, hwarföre han hemstälds om ej RidZerskapet
och Adeln deruti skulle wilja instämma.
Ropades A.
Ufilästes och bifölls ett ifrän Äag-Ukskottot
inkommit memorial af den 14 Julii hwaruri U'^
ffoktet begär att för Auditemen Lckou^b, hwilken
fäsom Cancelist i Lag-Urstottet sedan början af Junii
män»d warit sysselsatt, mätte bewitjaS rracl:
mente och arfwode lika med det som äl Utskottets
ordinaire Cancelist blifwit bewiljadt.
Zerr LandtMarstalken företedde kwen!^
prokocolls-utdrag, dcr ena frän Högw. Preste Stäv»
delaf den rz Julii, det andra frän Walloch Ber.
gare Sländet af den 9 Julli, hwilka pwtccoltb
urdrag
-
Den 17 Julli.
utdrag, innefattande Ståndens bifall till StakSU?stolie'6
betänkande angående Kongl. Majus naDiga
strifrv-Ce om vet project, som in^mmit till
en hä-tte arcrdernes behandling inom R.kets sty»
reise mer? .ch h -ad i betta omne blifwi' tillgjordt,
jäm'e foresta lie rillö ningar i ätikillige Civile Ein-f«s-
vt'.' Tlrnftemäns lösings,vilkor, a>wen innehea'0
den , aska", att den i Experions txan för
H»f R?'erne. Col'egierne. LandS-Secrerer^re och
Lande- C..me»era:e förestagne tillökning. jemdal mä
sträcka stp 'il! alla Underdomare bade i Eläderne
och pä lande; hivarwid Preste Eländet gjort
De ytterligare tillägg, att Consistoriernes expeditioner
deruti äf.oen malle inbegripas.
I aul-dning häraf och enar Stars UtstottetS
betänkande redan förut more bifallit, hemstalde Herr
Landt-Marstalken om Rroderstapek och Aoeln behaZade
desta till lagningar biträda.
Ropades
Föredrogs ett prokocolls-ukdrag frän Högw.
Preste S änder af den 12 Julii, hwaruti Bcwill.
nings Ut stöttet anmodas, att med möjligaste skyndsamhet
inkomma med best förslag till en np Charla
Siaillata Förordning; uti hwilket beslut de
respektiv Med S anden inbjudas att sig förena.
Uopa gjord proposition af Herr Landt-MarIstal
en bestöt Högloft. Ridderstapet och Adeln att
i denna arimodän instämma.
F .-lons ktockm ^ ,Lll i wal till RiddarhusDirecteurer,
och bcfunnoS, wid sedlarneö öpnande,
föl.
Den 17 IuU!. »7?
följande dertill hafwa erhätiit flesta rösterne, nemil,
'qen :
G efioe Krslie, I^latzNiis kre6ric. en af Rikets
Hinar u> m
1,4 röster.
Friherre Uolenkane, 8ckerm§, Sars-
Secreterare -
HZ —
F therre 8jj6blacl, kekr, Ofwerste^Lieu
tenar.l » -
H5 —
Friherre Klinzlpor, krestrio, Höft
Mac,kalk - ,
112
Herr Lronstestt. vans Axel, Äfwerste
Lieu'enanr - - -
58
Herr kälman, Otro krsstric, Capitaine
113 —
Herr Gisiks v. ^ViirtenborA, dilils.
Jnfliliä-Räd m. m. -
115 —
Höglofl. Ridderflaper och Adeln ätffiljdeS
klockan z. vt lupr».
In listem krotocolli.
6. Lilverliol^e.
Fredagm den 17 Julii.
Plenum klockan 4 eftermiddagen.
Justerades följande Utdrag af Prowcollek för
benna dag:
S. D. Bifölls Lag-Ulstokte's u i Memorial
af den 14 dennes, i afseende pä gö omälens mängd,
yttrade önstan, att Auditeuren 8ckou§K, mä-te
frän^och med Junii mänsds början, och ull Riksdagens
-
-78 Den 17 IM.
dagens stut anses wara till Cancelist, wid bemältk
Utjkolt antagen. vt supra.
S. D. Wld förnyao föredragning, af Paffevolance-Utflotleks,
sedan den y dennes hwilande
rulätande öfwer de as de z:ne öfrige respective
siänden gjorde anmärkningar, wid Ulffottels första
betänkande öfwer Konungens nädiga Proposition,
vm en allmän Paffevoladce inrätkning, beflöt Höglofl»
Rivderffapek och Adeln, att, utom sitt förut gifria
bifall till sistnämnde betänkande, äfwen instämma
i Preste- och Borgare-ständens, genom prot»--  eolls-utdrag meddela godkännande af hwad i Ut,
skottets ullätande af den 9 Julli bllfwit tillstyrkt,
vt tuvra.
S. D. Förenade sig Högloft. Ridderstaper
och Adeln, med dee Högwördige Prestcständet i den
anmodan kill Bewillnings-Utskottet, att detsamma
matte med möjeligasie styndsamhet, till Riksens
Ständers plena inkomma med dest förslag lill en
ny LllartX LiZMatL förordning, vt supra.
S. D. Sedan Högloft. Ridderstapet och A»
deln redan förut bifallit Stats-Utffottets betänkande
om en bättre ärendernas behandling inom Rikets
styrelse-werk m. m., fann Ridderskapet och Adeln
äfiven nu godt, att, lika med del Högwördige
' PiestestänLet, sörena sig i den af det Wallofl.
Borgareståndet, genom protocolls-utdrag af den 9
Jnlti meddelte önskan, att den af Urstottet föreflagne
tillökning i Expeditions-taxan för Hos-Rät»
terne, Cotlegierne, Lands - Secreterare och Lands--.
Camererare^ jamwäl mä sträcka stg till alla Un«
derdy
-
Den i? Iulii. tz79
herdomare, bade i städerne och pä landet, lie
tupra.
äerr Landt - Marskalken anmälte det han
wore hindrad biwista Plenum till siut, hwarföre
han anmodade Herr Grefwe Oeijonlleät, såsom den
äldste närwarande Grefwe», att under desi fränwaro
föra Ordet. Och intog bemälte Herr Grefwe
Landtmarskalksstvlem
Uplästes och kades pä bordet följande frän åtskilliga
Mstott inkomna betänkanden:
Ett ifrän Stats-Utssottet af den 14 dennes, i
anledning af Kongl. Maj:ts till berörde Illffott aflätne
nådiga skrifvelse, angäende allmänna Magazinsinrättnlngens
förwaltning.
Ett ifrän Stats - Uistok-ut af d. 14 Julii, k
anledning af Kongl. Majus nädiga proposition af
d. 5 Jumi om nödwändigheken af en stuterie-inräuning
uti Skäne, samt att de i Malmöhus län
belägne Flyinge och Dahlby Kongsgärdac dertill
mäga anwändas.
Ete ifrän Srats-Utstottet af den 14, Juli!,
angäende Herr General. Adjutanten och Ofwersten
m. m. Grefwe I^övveubselms memorial, akt antingen
de reducerade Ofstcerarne wid Lif-Gardet till
häst, och f. d. Swensta Gardes-Regemenret, mätte,
lika med Ofstcerarne wid f. d. Östgötha CavalierieRegemente
och Adelsfanan, fä bibehålla sine löningsförmäner
pä lifstid, eller ock desie fednares
inom nägon wiff tid indragas, i likhet med hivad
för de förre bliswit bestämt, och har Mstottet fö'
. restagik,
4
38D Den i? Julli.
reflagit, att med hämtad anledning af stadgandet
för de redueeraoe Officerarne wid Gardes-Negemen»
tet, de mätte till Kongl. Majtt i underdånighet
öfwerlcmnas, att efter nådig pröfning och befinnande
omständigheter bestämma en witz och lämpelig
tid, wid hwikken de till indragning, stälde indelnin»
gar, löner och boställen wid f. d. Östgötha Cavallin
ke och Adelsfane Regementet, böra utan afseende
pä innehafwarnes afgäng, befordran ..eller transport,
till statSwerket owägerligen indragas.
I afseende ater pä Herr Grefwens hemställan
att de reducerade Officerarne wid Lif-Garder till
hast, och f. d. Swensta Gardes-Regememet mätte
i alla fall lika med de reducerade Officerarne af
Aoelsfanan och f. d. Astgökha Cavallerie Regementet
fä bibehälla sine löningsförmaner pä lifstid,
har U-stoliet ej funnit anledning tillstyrka någon
ändring uti hwad härutinnan förut blifwit
stadgad'.
Etr ifrån Wlats-Utstoltet af d. 15 Julii angäende
Contorsstrifwaren I. 6. 8un6attj8 genom
Herrar Fullmäktige i Riksgälds-Contoirel anmälde
onsö ning, att såsom pension fä upbära de Etthundrade
Riksdaler han pä Riksgälds -jConroirets cxspe,
nance stat innehar, hwartill Uistotlet pä anförde
st st ti styrker bifall.
Eic ifrån Stats.Utstottet af d. 15 Julii, i
anledning af Riksdagsmannen d>ils knöstorp frän
Carlstads län. till hederwärda Bondeståndet ingifne
memorial, rörande procents tillökning i arfwvdet
för Riksens Ständers Fullmäktige i Banquen
vch Riksgälds-Cvntoirek, hwaröfwer llrstoltet i an
stends
-
Den i? Iulii. 281
seende till de under öfmerlaggningen upkomne s:ne
skiljaktige meningar, nemligen vm arfwodet stulle förblifva
sädant del ar, euer efter oftvannamnde Riksdagsmans
förslag, förhöjas, anstälde votering, svin
sä utfallit: att rösterne warit lika sör hvardera menia
ge>>, och öfwerlämnar Utstottet således ftägiM
till Riksens Högloft. Ständers egit beprökwande.
Ett ifrän "Lkats Utskoktee at d. iZ Julii, i
anledning af Riksdagsmannen dUls Lvenstons frän
Guteberg hos Hederwärda Bondeständer ingilns
och till Skals-Ukstottet remitterade memorial, angående
gamla och sönorige Banco- och Riksgäldssedlars
emoktaganoe i upbörden, hmartill Utstottet
pä anförde stal, ej funnit anledning tillstyrka vi :ll.
Ett ifrän Stats-Utjkorret af d. 15 Julli, i
anledning af Kongl. Majfts nådiga strifwelse d^n
23 ftstledne Junii samt Wäilofl. Borgarestände s
remiA d. 20 i samma manad, rörande Malmö
stads, genom desi Riksdagschullmägkig Herr C^mmerce-Radet
L- IU. dlorstlinstks gjorde anhällan
vm ett län af 40 a 50,00c- R:dr Banco, till up»
byggande af casern och stall L berörde stad för der
inqvarlerade z Esquadroner as ^ornersta HusareRegementet,
och har Utskottet emot upgifne wilkor
häri tillstyrkt bifall.
Ett ifrån S-ats-Utstottet af d. 15 dennes, r
anledning af Riksdagsmannen Uria kaulskonL
frän Elfsborgs län till Hedctwärda Bvndcjkandet
ingifne memorial, angäende nödwändigheten af en
författning, som tydligen antingen rilläter eller förbjuder
Discontwerkens inwismngars emottogande i
upbörden; Och har Utskottet ^ sunnii nägoc stadgande
-
282 Den 17 IM.
gande härutinnan wara lämpeligt, h,varigenom smottagandet
af Discont-werkens inwisningar antingen
skulle owilkorligen anbefallas eller förbjudas.
Ett ifrån Stals-Utskottet af d. 14 dennes,
angäende Riksdagsmannen Lrlc Lrukes frän Carlstads
län memorial om-befrielse för Tackjerns-bergskagerne
frän io:de tackjerns afgiftens erläggande,
hwartill Utskottet pä anförde stal ej tillstyrkt bifall,
men föreslagit en hemställan till Kongl. Maj-t,
det wederbörande mäga undfä nådig befallning,
att wid den ärliga tionde jernstaxans uprättande
i möjeligaste matto iagttaga att den icke öfwerstrider
de i orten dä gängbara tackjernspris.
Ett ifrän Stals-Utstotket af den 14 dennes,
angående Riksdagsmannen klläkan Ikak-skons frän
Jönköpings län memorial om indragning till Kronan
af Ädelfors Guldwerk, med dest tillhörigheter,
samt deras försäljande styckewis ä auction. Utskottet
har ej funnit nägot för närwarande harwid
wara att tillgöra, under Åberopande af Stats-Utskottets
under 1809 och 1810 ärens Riksdag i
samma amne afgifne betänkande, i anledning hwarcif
Riksens Ständer hos Kongl. Majtt anhöllo om
nådig befallning till Kamar-Collegium, att dä ALelfors
Guldwerk älergär till Kronans fria disposition,
inkomma med underdänigt förslag huruwida
det samma bör fortfara eller nedläggas, i hwilket
sednare fall de derunder hörande lagenheter kunna
försäljas genom auction eller pä arrende uplätas.
Ett ifrån Stats-Utstottet af d. 14 Julii, angäende
Riksdagsmannen ^nciers jketterkons frän
Skaraborgs län, memorial om skatteköp ä Ölstorps
Krono
-
Den i? Julii. 283
Kronosäteri i Skaraborgs län, hwartitl Utstottek,
pä flere anförde stal ej funnit anledning tillstyrka
bifall.
Ets ifrän allmänna Belwars och Oeconomiä
Utstötte/af d. i o Julii, i anledning af Herr Lag»
man köniuzvilir gjorde motion, angående utwägar
till Fabrikernas uphjelpande i Riket; Och förestår
Utstoltet i berörde betänkande de medel som dem
synes lämpelige till befrämjande af det äsystade ändamälet.
Detta betänkande war ätföljdt af z:ne Ledamöters
särskildta yttrande.
Ett ifrån allmänna Beswärs och Oeconomiä
Utstotiet af d. 8 dennes, i anledning af Herr Prosten
memorial om äterställandet af enstif
ten
i Skaraborgs län; och har Utstoltet, i stöd af
inhämtade underrättelser, att den af Kongl. Majit
i nader tillförordnade Comitöe till öfwerseende af
Enstiftes-förfatkningarne nu mera slutat dest updragne
befattning, och att Kongl. Majrts nädiga
beslut, rörande ifragawarande ämne uti defls dagar
blifwit ucfardat, ej trott sig böra lagga widare
hand wid Herr Prosten nilein memorial.
Ett ifrån Lag-Utstottet af d. 14 Iulii, i anledning
af stedd remiff, angående bestämmandet af
answaret för brännewins och andra starka dryckerS
vmätteliga bruk; Och har Utstottek med anledning
sä wal deraf som de i betänkandet uptagne stäk,
författat ett project till en allmän författning emot
omättligt bruk af starka drycker, och deras oloflig»
utminurering, hwilken författning jämwäl betänkandet
åtföljde och nu uplästes.
Twenne
284 Den 17 Julli.
Twenne Ledamöters serskild e anföranden ätföljde
blänkandet.
Ett ifrån A amanna Befwärs- och OeconomiäUtffol
et, j utte ^>ing af Kammarherren ory Riddarhus
Serre e'rren 6 Lilkverllolpos till Utskottet
re ni erade meni:rial aagaenve medlen till
folkets och landets förbättring. Hvad det förra
ämnet beträffar, förestår Utskottet, om icke Riksens
stander skulle wilja i underdånig skrifwelse inför
Kongl. Mai:t betyga deras glädje öfwer dek nådiga
afseende Kongl. Maj:t lemnat äk Riksens Ständers
wid l8«o ars Riksdag yttrade önskan, samt
tillika anmäla Riksens Ständers underdåniga anhållan,
det täcktes Kongl. Maj:! i näder anbefalla
att Commi Lens Jnstrucävn och Pro'ocoller mätte
i den mohn som de författas, till »rycktt befordras»
beträffande äter den andra frägan, föreslär Utskottet,
de utwägar, hwilka syns Utskottet mast till ändamälet
ledande.
Ert ifrän Riddarhus-Utskoltet af den r z Julii,
med tillkännagifwande, att sedan till Utffottets
kunskap kommit, det Bokhandlaren i Slockholm
Magister VViborZ wore ägare till de r:ne
första banden utaf Högloft. Ridderstapet och Aoelus
pleni protocoller oid Riksdagen i Slockholm 1809
samt delar af det tredje och följande bander deraf,
Utgörande goz ark och bemälte Magister u>i afgifnrck
ullätande förklarat sig willig, at kill tryckningskostnaden
nedsätta priser ä berörde i desi ägo warande
Prokocoll till r ff. 4 rst. Banco arket som
för ofwannämnde arktal likwäl utgjorde 8 R:dr
23 §. 8 rst, ansäg Utjkchiret wid detta förändrade
Den r? Jul». 28Z
skif?, dek ä 1809 och 1810 arens meranämnde Riksdags
Protocoller förut förestagne försä.jninqs pris
iZ R:dr B:co, förmedelst venna tillökning kammer
att bestiga sig till 23 R:dr 22 si. 8 rst. Banco
exem-laret, men emedan härigenom försäljningen
torde blifwa förswärav, hade Utskottet hemstalt om
ej Riddarhus Direenonen kunde berättigas, att i
fall nödwandigheten sä fordrade, fä till försäljnin.
gens befrämjande efter godtfinnande nedsätta priser
ä de delar utaf ifrägawarande Protocoller, hwilka
pä Riddarhus Casia«s bekostnad blifwit tryckte.
Ett ifrän Lag- Utjkottet af d. 7 Julii, i anledning
af Högwördige Preste samt hederwärda Bon»
deständcns äterremisi af Utskottets under den 12:10
fistl. Junii afgifne betänkande rörande dels uphäfwande
dels och bibehållande as bördsrättigheken
ä landet; och har Utskottet pä anförde skäl trott
sig böra tillstyrka en sadan inskränkning i denna
rättighet, att med uphäfwande af hwad allmänna
Lagen i 6 Cap. I. B. och särskildte författningar
derom stadga, de samma hädanefter endast mä» i
likhet med hwad om testamenten är föreskrifwit,
sträckas till säljarens närmaste lefwande arfwinge
eller arfwingar om de äro flere i lika led, till och
med systonebarn med fullkomligt uteslutande af de
fjermare.
Betänkandet war atföljdt af nägra Ledamöters
serskilvte yttranden.
Uplästes ett protocolls-utdrag frän det Hederwärda
Bondeständet af d. iz Julii, hwaruti ständkt
xä anförde skjäl förmäler stg ej kunna bifall»
dee
s8S Ben l 7 Julik
det
sarskilte Utskottets betäitkanve rörande Pastcvokance
inrättningen, utan anser nödigt att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhällan göres, att Kongs»
Maj:t täckes genom Dest Befallningsbafwande i
landsorterne läka höra de Rust- och Rotehållare,
hwilka i sädant afseende nu äro i fräga och mev
dem träffa de öfwerenskommelser, som med Kongl.
Majttä och Kronans, samt Rust- och RokehällareS
ömsesidiga rätt och förmän, bäst kunna förenäs
under den tillagdt önskan, alt Kongl. Maj:t läckeS
de är dä inga möten hällas, allmogen ifrån en sä»
dan afgift i näder befria.
Uplästes fran det Hederwärda BondeständeL
s:ne Eommunicerade Memorial af Riksdagsmännen
OLuielston och ^nösrg Carston, rörande
samma ämne neml. Gårdfari handeln.
Uplästes Protocolls-Utdrag frän det Högwötdige
Presteständet af den go Julii, innefattande
bifall till Stats-Utskottets betänkanden: 1:0 angäends
Secreterare» sionag Uön^iens wexelskuld till
Riksgälds-Contoiret; 2:0 angående Ollestads'Krono,
säteri, sä midt det angär oförändradt bibehållande
af Riksens Sländers angäende denna egendom äe
18 ro widtagne beslut, i följe hwaraf dek af Utskottet
föreflagne wilkor, i fast af Egendomens säl,
jande kill skatte, komme akt af sig sjelf förfalla!
z:o om hushållningen wid Strömsholms och Kungsörs
Kungsgårdar m. m.; 4:0 angäende tillökning
rui en del Embrts» och Tjenstemäns löningS
wilkor.
Af den z Julik.
Remist till StatS-Utffotlkt af Kongl. Maj:tä
Nä
-
Deni? JuM 287
Nådiga strifwelse angäende Revisionen öfwer förwaltningen
af alla Rikets medel under de sednast
framflukne arén.
Bifall till Lag-Utstokreks Memorialer: i:o
angående answar för dem som utan Konungens
samtycke söka eller antaga tjänst hos främmande
Herrskap; 2:0 i anledning af twenne frän BondcStändet
remitterade motioner rörande stängsel skyldigheten.
Af den 6 Julii.
Enahanda beslut med Ridderskapet och Adeln
r afseende pä uplysningarS infordrande frän Bewillnings-Utstottel
i afseende pä frägan om LandtTullarnes
äler upräktanve, hwarmed Utstottet sa
fort sig göra läter, borde inkomma.
Bifall lill Banco-Utstotteks memorialer: i:o
I anledning as Herrar vaktmans och 'rolls memorialer
om penningeställningen i Riket; 2:0 rörande
styrelsen »af Bancowerket under Riksdagar ä annan
orr än i hufwudstaden.
Afflag ä Allmänna Beswärs- och OeconomiäUtstottets
hemställan i anledning af Herr Grefwe
6Mendor§8 motion angäende förändring i Kongs.
Förordningen den 9 Zebruarii igor om stängsel
skyldigheten.
Instämmande med Ridderskapet och Adelns uti
anmodan till Bewillnings-Utstottet, att med möjeligaste
skyndsamhet föreflä de allmänna Bewillnings
grunderne.
Bifall till det särskilte Utstottets i afseende
pä twistige frågor emellan Riks-ständen, och de öfrige
ständen; yttrande i afseende pä Herr Radman
s88 Dm i? Iulii.
I^eUrnöers motion om Ridderffapet och AdelnS
samt P.estestänoets deltagande uti nybyggande och
repar lion af Kyrkoherde boställen m. m ,
Gillande af Skals-Utstotteks: r:o utlåtande VM
Miksgälds^Contoirets disposition öfwer ätstillige särskildt
Castor, 2:0 Berättelse och Betänkande rö.
rande Rirsgäldswerkct, samt derwid fogade yttrande
om ätstillige summors afstrifning, g:o yttrande
vm Ofver-Adjukanten Majoren ^euterllrjöläs ac.
cords ersättning, såsom Regements Qwartermastare
wid s. d. Swenska Gardet.
Bifall till Allmänna BesrvärS- och Oeconomi
a Vilkvtteks Memorialer: 1:0 om ändring i Auctions.
Kammare ordning-n för Siockholms Stad;
2:0 angående Ekefkvgars wärd och anwändande.
Att allmanna Bes.värs - och Oeconomiä»Utflottets
memorial angående werkställicchrk af öfwerenskommelser
om Presträttigheter stulle hwila i aftvagtan
pä jerstille Ulstvttets yttrande L samma
amne.,
Ofwerlemnande till serffildte för twtstige srägor
emellan Bonvestanoet och öfrige Siänden, nedsatte
Utstottec af de af allmänna Beswars- och
Oeconomiä-Utstottet förur behandlade srägor: ilo.
angående Kyrkoherde-boställens upbyggande och underhällande;
2:0 om fkju.snings stadighet samt
Tingshus och Häraossängclfers upbyggande.
As ven 9 Julii.
Bifall till Banco>UlIkotcets yttrande körande
Kernhandterinqens understödjande.
Grllande af allmänna Beswärs- och Oeconornia-UtstollelS
memorialer, angående r:o ur idgad
frihet
Den r? Julli- 289
frihet i kohlhandel; 2:0 näringsidkares rall atk
bimista marknader; z:o införande i Tillingarne af
ecconomissa författningar och bestut; 4:0 handhafwande
af författningars handelsfriheter; z-o förbartrandc
af hamnen wid Falkenberg; 6:0 inrättare
de af hushällsnämnder i landsorterne; och 7:0 fyr»
bakars anläggande wid Holmön och OstergarnSholmen.
Bifall till Lag-Utssottets memorialer: noangäende
frihet till mjöl- och sagqwarnars anläggande; 2:0
om ändring och förbättring uri ro Cap. 21 H. Nätteg.
Balken; z:o vin ssärpning i straffet för skogs alverkan
och fednare alternativet deraf; och 4:0 angående syM.
mans skicklighet atk willna vm af honom kvidtagne åtgärder.
Bifall till Stats-Utskottels betänkande»!, angående:
no medel till minnande af en säker statistik;
2:0 medel till uti utrikes tjenst marande swenskt
stöfolks hemförffaffande; Z.o vm den till fromma
stiftelser ansiagne kronotiondes förauclionerande;
4?o förhöjning i postssjutslegan; g:o första alternativet
af bc änkandet angående Riksgäidswerkets
styrelse under Riksdagen utom hufmudstaden; 6:s
förhöjning i understödet för Drottninghuset; och 7:0
förbättrad organisation af Rikets styrelsewerk
Att
Presteständct, i anledning af Passevolans
Utssottets yttrande, rörande Herr von Kclillettts,
klias, och Friherre Stael von blollliema, Lo-iit2
kuäviz, motioner, om pasievolanceasgist för ' ipmonderingar,
och jemkning i knek:e - oontracterne,
ansett Ukssotket hafwa rätteligen förfarit, dä det
icke antagit berörde motioner, såsom rörande hest
andra ämnen än del hwarsör Utssotlel blifwiksatt.
Bifall till Lag-visso t tels memorialrr, angäerp
Andra.Del- Ns 19. de
290 Den i? Julli
de'i:o"sörpantning af jord; och 2:0 wäckt frägaöM
penningeböters förhöjande i allmänhet.
Godkännande af Lag- samt allmänna Beswärsvch
Oeconomiä-Utstottens utlätande, angäende förmedlade
hemmans skyldigheter wid kyrko- och pre«
siegärds byggnad.
Bifall till allmänna Beswärs^ och Oeconomiä-Utstotrets
memorialer, angäende r:o Riksdags,
mannen UonZber^ motion, om recognitionsstogarne;
2:0 en ;emnare fördelning emellan landet och
städerne af Trouppers inqvartering M. m.; 3:0
Grefwe Os la Oaräies förslag om hemmans stadighet
till ärlig lesverering af spannemäl och foder;
4:0 ett särskildt Landshöfdingedömes inrättande i
Bohuslän; 5tto Hjelprokars ersättnings skyldighet,
lill stamrotar för ätstillige Soldatens förmäner.
Bifall till Slats-Utskottets betänkande», i:o
inrättande af ert Invalidhus; 2:0 sökt befrielse för
allmogen i stora Kopparbergs län frän mantalspen»ringars
erläggande i kohl; z:o pension för Chirurgiä-Magistern
Osbeck; q:o accords ersättning
och exspectance lön för Pomerste Osficcrarne; Z:o
Revisionen öfwer allmänna medlen sedan 1822 ärs
Riksdag, och 6:0 Stats-regleringen samt Riksstaten
för innewarande och följande är.
Bifall till Kongl. Maj:ts Proposition om eN
allmän pasievolanceinrättning, pä sätt det serskildt
Utskottet tillstyrkt»
Af den tz Juliu
Updrag ät allmänna Beswärs- och OecoNomiaUtstottek,
att sammanjemka Riksständens beslut, an.
gäende bränwinsbränningen, Utan att Presteständet
likwäl srängält desi förut i afseende xä de oeconomista
srä
-
Den 17 Jutti. 291
fragornas Sfwerlämnande till Kgl.Mstä fattade bestnt.
Bifall kill Stats-Utstotteks förnyade utlakande
om ersättning för Caporker rill extra Roleri ngsmanstapet.
Act Banco-Utflotteks yttrande rörande arfrvvde
för Herrar Banco-fullmäktige, flulle hwila intill
desi Stais-U:stokkct yttrat sig angående arfwodet
för Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Comoiret.
Ogillande allmänna Lefwärs- och OeconomiäUtstotketö,
rörande Herr 8lliö!6elzrsnä8 motion i
afseende pä fistfängsten i Catiegatt, och bifall till
Stats-Ukstottets betänkande derom.
Anmodan till Bewillnings-Ukffottet', att in.
komma med desi projecc till ckartss 8,'ZiUatL förordning.
Presteständets förklarande, i anledning afBondeständets
erinran till Lag - Utstotter, att inkomma
med Project till strafflag för starka dryckers omätte1ig
a bruk, att Ständet ansett Lag-Utskottet icke kunna
afgifwa delta förslag förr an fragan vm bränrvinsbränningen
blifwit bestämd, men nu tillförsäZe
stg att Ut stot let icke underläter, att denna strafflag
med möjeligaste första föreslå.
Af den 16 Junii.
Godkännande af Slaks-Utskottets betänkande,
rörande Riksgälds-Contoirets utländsta gäld.
Uplästes Protvcolls-utdrag fran det Wallof!.
Borgareståndet för den z Julii innefattande:
Remisi till Stats-Urflottet af Kgl.Maj:ts nådiga
strifwelse rörande revisionen af allmänna medlen»
Bifall till Lag-Utstottels memvriater, angående
r:o answar för dem som utan Konungens samtycke
-
2Y2 Den i? IrM.
lycke söka eller kaga tjenst hos främmande Herrskap;
2:0 ^nstei8 ketterlon8 trän Skaraborgs län memorial
rörande stängselstyldigheten; och z:o Olok
Olssons frän Westerås län motion, i afseende pä
jordägares witsord som stänga will.
§lf den 6 Julii.
Enahanda beslut med Ridderskapet och Adeln
i affe°"de pä uplysningars infordrande frän Bewillnings-Ulsko'tet,
rörande frägan om landttuilarne,
»wilka Utskottet borde afgifwa ofördröjeligen
med m^jeligaste största skyndsamhet.
Bifall kill Stats-Utskottcts betänkande, angä--  ende >:o Riksgäldswerkets tillstånd jemte ätskillige
summors afskrifning; 2.0 Riksgälds-Contoirets disposition
öfwer flere frän Krigs Collegium till desi
disposition öfwcrlemnade castor! z:o accords ersättning
för f. d Regements-Qwartermästaren wid f.
d. swensta Gardet, öfwer-Adjutanten och Majoren
Ueuterlkölö.
Godkännande af Lag-Utskoltels yttrande öfwer
Commerce-RädetLanteslons motion, angäende stärpmng
i straffet för förfalssning af publike Werks
och enstilde personers förbindelser och assignationer.
Godkännande af Banco - Utskottets yttrande,
angående penningeställningen, diSconlinrättningen
vch assignering pä Banquen.
Ogillande af Lag - Utskottets förslag i anledning
af Lagmannen Grefwe O^llenbor^s Motion
rörande stängselstyldiahe en.
Updragande at det särikildte Utskottet för kwistige
frägors utredande emellan Bondeståndet och
de öfrige Riksständen, af de utaf allmänna Be--
swärs
-
Den i? Julli. 293
smars- och Oeconomiä - Utskottet förut behandlade
2:ne frågor om Kyrkoherde boställens upbygqande
och underhallande, samt lika deltagande i skjutsning
samt tingshus och häradsfängelfers upförande.
Ofwerlemnande kil sistnämnde särskildta Ut.
flott af allmänna Beswars. och Oeoonomia-Utskottets
utlätande, angående öfwerenskommelser om
Presträttigheter.
Afflag ä allmänna Beswars- och Oeconomrä»
Utflotlets utlätande, angäende auctions provision
och stagafgift i städerne.
Instämmande i befluret, att Prestestandets anmärkningar
wid Tryckfrihetslagen, mägc, såsom nu
wäckte motioner hwila till afgörande wid nästa
Riksdag.
Bifall till allmänna Beswäcs- och Qeconomiä
Utflottets utlätanden, angäende i:o wäckt srä«
ga om oinskränkt kohlhandrl, och 2:0 rörande Ekflogarnes
wardande.
Bifall till Lag-Utflstreks yttrande, angående
Nqbos och Widcrboendes lösningsrätt till hus i
staden.
Af den 9 Juliu
Bifall till Lag-Utskottets memorial, r:o L anledning
af äterremifl af betänkandet rörande Justilia
Ombudsmannens Riksdagsberäktelse; 2:0 rö«
rande klric ^lattstons m. fl, motion, rörande qwarnars
anläggande; 3:0» angående förklaring öfwer
rc> Cap. 21 §. 2 mom. Rättegångs balken; 4:0
angäende Syflomans skicklighet till wittne i af ho»
nom handhaft mXl.
Gillande
2!-4 Den 17 Julik.
Gillande af allmänna Bcswars- och Oeconsmia-Utstottets
betänkanden, angående r:o fyrbäkars
anläggande ivid Holmön och Östergarns holmen;
2:0 näringsidkares rätt akt biwista marknader;
z:v oeconomiska författningars införande i
allmänna Tidningarne; aw förbättring af hamnen
rind Falkenberg, och 5:0 inrättandet af hushällsnämnder.
Bifall till Lag-Utffotteks betänkande och i anledning
af öterremisi deraf afgifne yttrande, rörande
lösen för gravations bewis.
Att Borgareständet, wid pröfning af LagUtffottets
memorial, angående skärpning i straffet
för stogsäwerkan, antagit det alternativ, som asser
hibehällandet af nu Mande lag och författning
samt i öfrigt bifallit Ukffottets yttrande.
Bifall lill Banco - Utskottets memorial, i:o,
angående Bancowerkets styrelse under Riksdagar pa
annor ort än i hufwudstaden; 2:0 i anledning af
Kongl. Maj:ts nödiga proposition om understöd för
Lergwerkens upräktande,
Antagande af det alternativ af Skars-Utffotlers
betänkande, angående Riksgäldswerkets styrelse
under RikSdagar ä annor ort an hufwudstaden,
som instämmer med den för Bancowerket i detta
afseende widtagne författning.
Aterremist af Stats-Ukskottets betänkande om
tillökning i en del Embets- och Tlenstemäns löningswilkor,
Bifall lill Smts-Utstottcts betänkanden, an«
gående r.o Herr Capilainen ak forselles memorial
om medel till uti Utrikes sjötjenst warande
swen
-
Den 17 IE. r95
swenskars hemförskaffande; 2:0 den till milda stiftelser
anflagne kronotionde spannemäls förauctionerande;
z:o äterremiterade frägan om ersättning för
Capotter till extra roteringsmanskapet; 4:0 förhöjning
i postfljutslegan; och 5:0 förhöjning uti den
till Drottninghuset anflagne summa.
Gillande af Stats-Utskottets betänkande, rörande
styxelsewerkens organisation med tillagd önskan,
atk den föreflagne förhöjning i cxpeditionstaxan
för ätstillige jemwäl mätte sträcka sig till alfa
Underdomare i städerne och pä landet,
Akt Borgareständet wäl icke funnit nägre antaglige
skäl för allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utskotkets
yttrande öfwer Herr Fabriqueuren
Lenckerts motion rörande Judars handelsfriheter,
men likwäl till tidsutdrägts winnande,derwid lätit
bero,
Af den Julii,
Att Borgareståndet, wid pröfning af Vågsamt
allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utskotters
utlätande qngäende landthandeln, icke funnjt anledning
till den concession i ständets privilegier,
bifall dertill skulle förutsätta, utan samma utläkanda
förkastat.
Att Borgareständet lätit bero wid Stats-Utssoltets
ytterligare utlätanden om en ny wägs anläggande
emellan Wermland och Jemtland samt
anslag under 8:de hufwudtiteln till, nybyggnad af
Garnizons sjukhus,
Updrag ät Allmänna- Beswärs- och OeconomiaUtskottet
art sammanjämka RiksständenS beflut angäende
bränwinsbränningen,
An.
296 Deni? Julii.
Antagande af Allmänna Beswärs - och Oeco,
Nvmiä-Utjikotket^ yttrande angående förmedlade hemmans
deltagande i byggnad och underhållande af
Kyrkor och boställen m. m.
Bifall lill Allmänna Beswärs- och Oeconomiätlllffoklets
ntlätanden angående: i°.o hjelp ersättning
till stam roler för soldatens lönings förmäner,
2:0 ärlig leverering af spannemäl och foder
till Kronans disposition för behöfvande Provincer,
z:o ferstild Landshöfdinge säte i Bohus Län,
4:0 jemnare fördelning emellan städerne och landet
af Jnqvarterings styldigheeen, och Z:o skyndsam
werkställighet af Kongl. Kungörelsen den 4 Febr.
i8n om Recognitions stogarne.
Gillande af Stats-IMoktets yttrande öfwer
Herr Commerce-Rädet Santestons motion om pen,
ninge böters förhöjande.
Godkännande af Smts-Utstottets Betänkande
angående 1:0 Riksdagsmännens frän Stora Kopparbergs
Län yrkande om befrielse frän mantals
penningars erläggande i kohl; 2:0 Inrättandet af
ett Invalidhus; z:o Accordsersättningar och Exspeckance
löner för befälet wid Pommerffa Regemenkerne;
4:0 Revisionen af allmänna medlen sedan
1802 ars Riksdag, och 5:0 pension för Chirurgiq
Magi^ern Osbeek.
Gillande af Pasievolance Utstottets betänkande
om en allmän pasievolance inrättning med be i det
sednare mlätandet gjorde rättelser och tillägg.
Aterremisi till Lag-Mstoltet af desi Betänkands
om förpantning af fast egendom.
Uplä
-
Den i? Iulii- 297
Uplästes Prokocolls-Utdrag frän det Heder»
warda^Bondesiändet af den z Ju!ii innefaklande:
Äkerremisi till Stats-Ulskottet af dest betänkande
angäende tillölning uti en del Embeks- och T.enstemäns
lbningswilkor,hwaröfwer Utskottet sä fort nägon»
sin mb ligt ar med förnyadt utlåtande stulle inkomma.
Remisi till Stars-Utskottet af Kongl. MajttS
Nädiga strifwelse rörande Revisionen af allmänna
medlen de'sednast framflutne ären.
Bifall kill Sl-us-Utskottets Betänkande, angående
Secreterare» I^önn^rens Mexelftuld till
Riksgalds-Conloiret.
Af den 6 Julii.
' Bifall ,isi Lag-Utskottets utlåtande angående
Justikiä-Ombudsmannens Riksdagsberätrelse med de
sednare yttrande' gjorde tillägg.
Bifall till Lag-Utskottets yttrande angäende r:o
straff för den som utan Konungens wetskap söker eller
tager tjenst hos främmande Herrskap; 2:0^1,6015 ket.
ter^ons frän Skaraborgs län begärdte förklaring öfwer
Kgl. förordningen d. 9 Febr. 1802, rörande stängsel,
skyldigheten; z:o Olok Olokslons frän Westeräs län enahanda
begäran; 4:0 Commerce-Rädet 8LNte5tons
motion om skärpning i straffet för förfalskning af publi«
que werks och enskildte personers förbindelser och assignalioner,
och 5:0 förklaring öfwer 7 Cap. r §. Jordabalken
angående Widerbos och Nabos lösningsrätt.
Gillande af Banco-Utskottets yttrande angäende
Rikets penningeställning och Discontinrättningarne.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oecono»
miä-Utskvttels Betänkande angäende: no Auktions
provision och stag afgift i städerne, 2:0 Ekesksgarnes
wärdande! och Z:v en ytwnngen kohlhandel.
Bonde
-
298 Den 17 Juli!.
Bondeståndets beslut att lemna det serskildta
Utskottet del af Allmänna Bestvars- och Oecono»
miä-Mstottels yttrande rörande öfwerenskommelser
om Prest rättigheter, hwilket yttrande emedlertid
skulle hwila yafgjordt»
Afflag ä Allmänna Beswärs- och Oeconomiä
Utskottets förslag till förklaring öfwer n §. i Kongl,
förordningen den 9 Febr. 1802, angående stängsel
skyldigheten.
Bifall till Stats-Utstottets Betänkanden, angående»
i:o Riksgälds Comoirets disposition öfwer
ätflillige castor; och 2:0 Accords ersättning för Ofwer-AvjUkanten
Major keuterströlä.
Instämmande i beslutet, akt Presteständets
anmärkningar wid Tryckfrihets hagen stola hwiltz
till afgörande wid nästa Riksdag.
Af den 9 Julii
Antagande af det alternativ i Lag-Utffotkets
betänkande om skärpning i straffet för awerkan,
som bibehäller nu warande lag och författningar.
Afslag ä Stats-Utstotkets Betänkande om
tillökning i understödet för Drottninghuset.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utstyttets
Betänkanden angående: ,:o Oecono.
mista stadgars och bestuls införanden i Tidningarne;
r:o angående handhafwande af författningarne om
Judars handelsfriheter; z:o förbättring af hamnen
wid Staden Falkenberg, 4:0 Inrättning af Hushällsnämnder
i Landsorterne; Z:o Caffehus och näringsidkares
besökande af Marknader;^ och 6:0 Fyrbäkers
anläggande pä Holmön och Östergarns holmn.
Bifall
